Äldre inlägg (arkiv) till 2000-05-16

[Urban Sikeborg]

 Jag har en hel del material om personer och släkter i Norrala socken 1535-1750 och vill gärna komma i kontakt med andra med anknytning till Norrala.

[G. Johansson]

Olaus Raijerus  
f. 1499
d. 1581
Blev den första Lutherske prästen i Norrala pastorat år 1540.
 
son:
Nicolaus Olai Helsingius  
d. 1598
Kyrkoherde i Rappestad  
Stamfar för Wennerstedska och Winnerstadiska släkterna.
 
Intresserad av mer information om dessa båda präster om sådan finns.

[Urban Sikeborg]

Mer information om Olaus Raijerus (som egentligen sannolikt hette Olaus Jonae/Olof Jonsson) hittar du i min artikel Prästerskap i Norrala pastorat, Hälsingland, fram till 1600-talets mitt samt kyrkoherdar i Söderala pastorat 1555-1656, Släkt och Hävd 1990:3-4, s. 157f, 172.

[Lars Lundell]

Hej! Jag undrar om det finns någon som har har stött på Per Simonsson och hans andra hustru Karin Jakobsdotter i Ringa (nr 7?). Den sistnämnda avlider 1737, men Per hittar jag inte alls. De fick barnen Kerstin (1693), Mikael (1701) och Anna (1703). Tacksam för alla upplysningar!

[Urban Sikeborg]

Per Simonsson föddes i Ringa nr 7, Norrala, och nämns som bonde där redan 1690 (tiondelängd) och ännu 1709 (jordebok). Enligt kyrkoräkenskaperna var han också kyrkvärd. Jag har inga uppgifter om dödsdatum.
 
Hans far är bonden Simon Persson, som nämns på hemmanet bland annat 1679 och 1684 (mantalslängder för Västernorrland, RA). Han nämns som husman i Ringa 1688 (boskapslängd för husfolket i länsverifikationerna för Västernorrland, RA).
 
Av det i bygden unika namnet Simon att döma är han sannolikt son till företrädaren Per Simonsson, i synnerhet som hemmanet inte uppbjöds vid tinget efter dennes död och därför bör ha stannat kvar inom släkten. Per är bonde på Ringa nr 7 fr.o.m. 1626 (boskapslängd, RA) och ännu 1673 (mantalslängd för Västernorrland). 1635 omfattade hemmanet 15 öresland och var alltså ett av de större i socknen. Den Elin som nämns som änka i gården 1680 (renoverad dombok för Gävleborgs län, RA) var kanske hans hustru.
 
Av samma skäl som anförts ovan bör Per Simonsson d.ä. ha varit son till företrädaren Simon Larsson, som nämns tidigast på hemmanet Borg nr 3 (mantalslängd, Hälsinglands handlingar, RA) och är bonde på Ringa nr 7 fr.o.m. 1612 (tiondelängd, Hälsinglands handlingar 1611, RA) och ännu 1622 (boskapslängd). Intressant nog skrivs han 1609 (hjonelagslängd) i Borg tillsammans med en Lars Larsson. Denne står som bonde på Borg nr 3 fr.o.m. 1573 (tiondelängd) t.o.m. 1604 (tiondelängd), och från 1604 (mantalslängd) på Ringa nr 7, där han nämns kontinuerligt t.o.m. 1611 (hjonelagslängd). Han bodde emellertid kvar i gården och skrivs där 1623 (jordebok, Hälsinglands handlingar) - 1625 (boskapslängd), samt 1629 och 1631 (jordebok).

[Urban Sikeborg]

Ang. Per Simonsson: Jag vill först göra en liten korrigering i mitt föregående inlägg. När Per Simonssons farfars far Simon Larsson i hjonelagslängden 1609 (Hälsinglands handlingar 1609:1, RA) skrivs tillsammans med Lars Larsson (med all sannolikhet fadern, med tanke på hur de noteras) var de bosatta på hemmanet Ringa nr 7, inte Borg nr 3, som jag i hastigheten uppgav.
 
Om Per Simonssons mor Gertrud, ”Simon Perssons”, anges i död- och begravningsboken att hon begrovs den 29 september 1695 ”uti berörde Lägerstad, om henne intz annat är sport, än sachtmodighet och sämia, så I- som utomgårds. Åldren war 56. åhr.” Med ”berörde lägerstad” avses den gravplats ”som har af ålder warit gården tilhörig, östan för wapenhuset, Söder om Choorfönstret” (enligt begravningsnotisen för svärdottern Barbro Mickelsdotter strax ovanför). Vid denna tid hade varje bondefamilj på ett hemman i denna socken en reserverad gravplats; uppgiften har ett visst genealogiskt värde, eftersom gravplatsen tycks främst ha varit knuten till släkten på en viss gård, inte gården i sig.
 
Om Per Simonssons andra hustru Brita Jakobsdotter ges inte många upplysningar. Namnet Jakob var emellertid mycket ovanligt i socknen. Det i kombination med att som faddrar till sitt första barn väljer två kvinnor med samma patronymikon (Kerstin Jakobsdotter, g.m. bonden Erik Larsson i Svarven nr 2, och Ingrid Jakobsdotter, g.m. bonden Anders Gissleson i Ringa nr 5) är ett starkt indicium för att hon, liksom de, är dotter till bonden Jakob Olofsson i Svarven nr 1.  
 
Jakob Olofsson nämns på hemmanet i Svarven redan i 1640 års tiondelängd, då han brukar det tillsammans med en Anders Jonsson t.o.m. 1650 (tiondelängd). Därefter förestår han ensam hemmanet, som 1655 är skattlagt till 16 öresland (i mantalslängd 1654 och jordebok 1667 dock 12 öresland och 17 1/2 penningland). 1673 erlägger han mantalsskatt för sig, en son, en dotter och en piga. Sonen är sannolikt den Olof Jakobsson, som enligt 1679 års mantalslängd tagit över gården. Därefter sköts hemmanet en tid av Anders Gissleson från Ringa (se ovan), enligt jordebok 1709.
 
Jakob Olofsson bör ha varit en nära släkting till den Anders Jonsson, med vilken han en tid delar hemman, kanske svåger. Detta stöds av att hemmanet inte uppbjudits på tinget vid tillträdet, vilket annars var ett lagligt krav om jord överläts till en obördig person. Anders Jonsson själv nämns tidigast där 1612-12-05, då han mönstras som knekt under Olof Helsings fänika (Hälsinglands handlingar 1612, RA). Hemmanet sköttes emellertid vid denna tid och ännu 1631 (jordebok) av en Jon Larsson, som torde ha varit Anders' far. De nämns tillsammans i mantalslängden 1630, Anders Jonsson förestår gården tillfälligt enligt mantalslängden 1627, eftersom Jon Larsson skrivits bland gamla och inhyreshjon (mantalslängd bland Roterings- och utskrivningslängder, Krigsarkivet). Också i detta fall tiger domböckerna om att hemmanet skulle ha övertagits av en obördig person. Att vi här har att göra med far och son blir desto troligare, i beaktande av att Jon Larsson faktiskt hade en vuxen son Ingelbrekt Jonsson (mantalslängd i Roterings- och utskrivningslängder 1623, Krigsarkivet) som annars borde ha tillträtt hemmanet.
 
Denne Ingelbrekt har för övrigt en nära koppling till Brita Jakobsdotters far Jakob Olofsson. Ingelbrekt blev sedermera bonde på Ringa nr 8 och förblir där t.o.m. 1645 (jordebok). I 1646 års mantalslängd skrivs däremot just denne Jakob Olofsson för Ringa nr 8, med mantalet fem.
 
(Jag beklagar att jag inte har exakta länsangivelser för alla åberopade skattelängder. Efter 1630 ingick Hälsingland några år i Härnösands län, därefter Hudiksvalls län (på 1640-talet t.o.m. 1653) och från 1654 Västernorrlands län, men för ögonblicket kan jag inte hitta de exakta årtalen för den äldsta länsindelningen bland mina anteckningar. Jordeböcker och tiondelängder kan för 1630- och 1640-talen återfinnas i serien för Norrland. Om inget annat anges finns alla källor tillgängliga i Riksarkivet, Stockholm.)

[Lars Lundell]

Hej Urban! Vad mer kan jag säga än ett ödmjukt och stort tack för all info som Du postat! Mvh Lars

[ann]

Hej!
 
Ser att Borg nämns i ett svar ovan. Min man heter Borglund i efternamn och som vi förstår så tog hans farfar det namnet efter byn Borg då han flyttade därifrån 1919. Min mans ffff var Lars Andersson född 1877-10-25 i Borg och fffff Anders Jonsson född 1757 också i Borg. Båda var de bönder. Jag är intresserad av ytterligare informationer och tacksam för alla tips om var jag ska leta.
MVH Ann

[Urban Sikeborg]

Hej, Ann!
 
Det material jag har om Norrala rör sig till allra största delen om tiden före 1750. Vad jag kan åstadkomma är därför ganska magert, till dess du har fler uppgifter om personerna i fråga.
 
Jag har emellertid samlat ihop vad jag har kunnat hitta. En linje barkar iväg till 1400-talet, men annars är det mest bönder, verkar det som.
 
STARTPERSON
1 Anders Larsson, född 1817-27-05 i Borg 1:7, Norrala, död i Borg 1:7, Norrala. Bonde, nämndeman i Borg 1:7, Norrala. [Borg, byn vid vägen. Dokumentation över byn Borg utförd av Borg-cirkeln från den 31/7 1979 - 31/11 1983, s. 20] Födelseuppgiften också i Hfl 1816-20, p. 136.  
   
 *** Generation I ***
 
f
 2 Lars Andersson, född 1787-10-25, död 1853-02-02 i Borg 1:7, Norrala. Bonde i Borg nr sub sub 1 (1:7), Norrala. Faddrar: Erik Ersson och hu. Karin Jonsdotter i Borg; Erik Persson och hu. Margta Larsdotter i Ale. Ungfaddrar: drängen Lars Jonsson och pigan Karin Larsdotter [f].
Dödsår ur Gösta Berglöws, Norrala, utdrag ur husförhörslängder för Borg.
Övertog halva hemmanet; den andra halvan (nr sub sub sub 1) fick brodern Erik Andersson. [Borg, byn vid vägen. Dokumentation över byn Borg utförd av Borg-cirkeln från den 31/7 1979 - 31/11 1983,  s. 20]
 
Gift med  
 
m
 3 Sara Ersdotter, född 1793-03-24 i Borg nr sub 4, Norrala, död 1866-05-24 i Borg 1:7, Norrala. Bosatt i Borg 1:7, Norrala. Faddrar: Per Larsson och hu. Ingrid Olsdotter i Ringa; Per Larsson och hu. Kerstin Olsdotter i Arklo. Ungfaddrar: drängen Olof Ersson och pigan Anna Matsdotter [f]. Dödsår ur Gösta Berglöws, Norrala, sammanställningar av husförhörslängder för Borg. Enligt en notering i Hfl 1816-20, p. 136, från p. 140, dvs Borg  nr sub 4, där hon upptas som syster till bonden Per Ersson.
 
 *** Generation II ***
 
ff
 4 Anders Jonsson, född 1757-09-26 i Borg nr 1, Norrala. Bonde i Borg nr sub sub 1, Norrala. Han köpte ca 1810 hemmanet av kyrkoherde Grans änka Ulrika Robsam. [Borg, byn vid vägen. Dokumentation över byn Borg utförd av  Borg-cirkeln från den 31/7 1979 - 31/11 1983, s. 20]  Enligt Hfl 1816-20, p. 136, By-Ålderman 1820. (f)
 
Gift 1786-11-05 i Norrala med  
 
fm
 5 Brita Larsdotter, född 1760-07-22 i Remsta nr 2, Norrala, död 1856-03-01 i Borg nr sub sub 1, Norrala. Bosatt i Borg nr sub sub 1, Norrala. I husförhörslängderna uppges hennes födelsedatum felaktigt vara 25 oktober. Dödsåret hämtat ur Gösta Berglöws, Norrala,  sammanställningar av husförhörslängder för Borg.  Vigselnotisen från 1786 uppger kort att Anders Jonsson i Borg gift sig med bondedottern Brita Larsdotter i Remsta.  
 
mf
 6 Erik Persson. Bosatt i Borg, Norrala.
 
Gift med  
 
mm
 7 Lisa Larsdotter. Bosatt i Borg, Norrala.
 
 *** Generation III ***
 
fff
 8 Jon Larsson. Landbonde i Borg nr 1, Norrala.
 
Gift med  
 
ffm
 9 Anna Larsdotter. Bosatt i Borg nr 1, Norrala.
 
 
fmf
10 Lars Ersson, född 1728-01-27 i Remsta nr 2, Norrala, död  i Remsta nr 2, Norrala. Bonde i Remsta nr 2, Norrala.
 
Gift 1757-10-09 i Norrala med  
 
fmm
11 Gölin Jonsdotter, född 1733-12-15 i Svartvik nr sub 1, Norrala, död 1811-11-30 i Remsta nr 2, Norrala. Bosatt i Remsta nr 2, Norrala.
 
 *** Generation IV ***
 
fmff
20 Erik Larsson, född 1703-09-08 i Haga nr 1, Norrala, död 1780-04-23 i Remsta nr 2, Norrala. Bonde i Remsta nr 2, Norrala.
 
Gift 1726-09-29 i Norrala med  
 
fmfm
21 Brita Persdotter, född 1704-04-12 i Remsta nr 2, Norrala, död 1790 i Remsta nr 2, Norrala. Bosatt i Remsta nr 2, Norrala.
 
fmmf
22 Jon Nilsson, född 1705-08-10 i Svartvik nr sub 1, Norrala, död 1769-04-07 i Svartvik nr sub 1, Norrala. Bonde i Svartvik nr sub 1, Norrala.
 
Gift 1733-01-01 i Norrala med  
 
fmmm
23 Helena Olsdotter, född 1709-09-29 i Styvje nr 5, Norrala, död 1775 i Svartvik nr sub 1, Norrala. Bosatt i Svartvik nr sub 1, Norrala.
 
 *** Generation V ***
 
fmfff
40 Lars Tyrisson, född i Haga nr 1, Norrala, död i Haga nr 1, Norrala. Bonde i Haga nr 1, Norrala. Familjen kan beläggas ha ägt hemmanet sedan 1550-talet.
 
Gift 1698 med  
 
fmffm
41 Sigrid Ersdotter, född i Björtomta, Rengsjö, död 1754-10-16 i Svartvik nr 3, Norrala. Bosatt i Haga nr 1, Norrala. Död hos mågen Olof Månsson i Svartvik nr 3.
 
fmfmf
42 Per Hansson, född 1667 (ca) i Remsta nr 2, Norrala, död  i Remsta nr 2, Norrala. Bonde i Remsta nr 2, Norrala. Släkten kan spåras tillbaka till 1540-talet på hemmanet. En sidolinje bestod av lagmän och häradshövdingar i Hälsingland, med  släktnamnet Nerbelius.
 
Gift 1694-10-07 i Norrala med  
 
fmfmm
43 Brita Matsdotter, född 1674 (ca) i Långvind (?), Enånger, död  i Remsta nr 2, Norrala. Bosatt i Remsta nr 2, Norrala. Uppges i vigselnotisen komma från Långvind i Enånger.  Kyrkoräkenskaperna förtydligar med att ange att hon kom från  Långvinds bruk; var hennes familj anställd där var hon kanske född på annan ort. Hennes bror gifte sig för övrigt samma datum 1694 med Per Hanssons syster.  
 
fmmff
44 Nils Johansson, född 168_ i Svartvik nr sub 1, Norrala, död 1741-03-31 i Svartvik nr sub 1, Norrala. Bonde i Svartvik nr sub 1, Norrala.
 
Gift med  
 
fmmfm
45 Gölin Jonsdotter, född 1680-12- i Edvik nr 1, Norrala, död 1765-06-25 i Svartvik nr sub 1, Norrala. Bosatt i Svartvik nr sub 1, Norrala. Dotter till bonden Jon Larsson och hustrun Anna Mårtensdotter. Anna Mårtensdotter härstammade från fogden och ståthållaren Lasse  Olsson (Björnram), och därmed också den famösa Bureätten. Se närmare U. Sikeborg: Fogden Lasse Olsson ('Björnram') och hans ättlingar i Hälsingland, Släktforskarnas årsbok 1997. Läs mer om  Bureätten i U. Sikeborg: Johan Bures släktbok över Bureätten. Tillkomst och tillförlitlighet, Släktforskarnas årsbok 1996.  
 
fmmmf
46 Olof Persson, född 1665 (ca) i Finnika, Enånger, död 1750-10-23 i Styvje nr 5, Norrala. Bonde i Styvje nr 5, Norrala. Från honom och hans hustru härstammar bygdehelgonet Himlaprinsen, den mycket säregne och tidigt omskrivne bonden Jon Svensson i Styvje.  
 
Gift 1693-12-28 i Norrala med  
 
fmmmm
47 Margareta Larsdotter, född i Lynäs (troligen nr 1), Söderala, död 1749-05-24 i Styvje nr 5, Norrala. Bosatt i Styvje nr 5, Norrala.

[Urban Sikeborg]

Anna: Jag hoppas att ovanstående kan vara till någon hjälp (trots det innovativa födelsedatumet för startpersonen ...). Jag gick igenom mina papper igen i morse för att se om jag kunde lokalisera Lars Anderssons hustru Sara Ersdotter (f. 1793), eftersom jag förutsätter att det är en anmoder till din make.
 
Jag har nu gjort ytterligare en antavla utgående från henne. Vad källredovisningen beträffar är den lite inkonsekvent, eftersom jag hämtat material från olika typer av sammanställningar jag gjort tidigare. För tiden efter 1680 avses alltid kyrkböcker, om inget annat anges. Men allt bör förstås dubbelkollas, enligt god forskarsed.
 
En annan svaghet är att en person genomgående antas ha dött på det hemman han eller hon brukat om exakt dödsuppgift saknas, vilket naturligtvis inte alltid behöver vara fallet. Just nu har jag emellertid inte möjlighet att göra några större redigeringar av materialet.
 
1 Sara Ersdotter, född 1793-03-24 i Borg nr sub 4, Norrala, död 1866-05-24 i Borg 1:7, Norrala. Bosatt i Borg 1:7, Norrala. Faddrar: Per Larsson och hu. Ingrid Olsdotter i Ringa; Per Larsson och hu. Kerstin Olsdotter i Arklo. Ungfaddrar: drängen Olof Ersson och pigan Anna Matsdotter [f]. Dödsår ur Gösta Berglöws, Norrala, sammanställningar av husförhörslängder för Borg. Enligt en notering i Hfl 1816-20, p. 136, från p. 140, dvs Borg  nr sub 4, där hon upptas som syster till bonden Per Ersson.  
 
 *** Generation I ***
 
f
 2 Erik Persson, född 1753-06-23 i Borg nr 4, Norrala. Bonde i Borg nr 4, Norrala. Vigseldatumet är otydligt, men kan vara 1780-04-05.
 
Gift 1780-xx-05 i Norrala med  
 
m  
3 Lisa (Elisabet) Larsdotter, född 1756-05-27 i Borg nr sub sub 1, Norrala. Bosatt i Borg nr 4, Norrala.
   
 *** Generation II ***
 
ff
 4 Per Ersson, född 1723-03-29 i Borg nr 4, Norrala, död  i Borg nr 4, Norrala. Bonde i Borg nr 4, Norrala. Uppges i vigselnotisen ha delat fäderneshemmanet med sin bror.
 
Gift 1752 i Norrala med  
 
fm
 5 Elisabet Jonsdotter, född i Borg, Norrala, död i Borg nr 4, Norrala. Bosatt i Borg nr 4, Norrala.
   
mf
 6 Lars Hansson, född 1726-11-31 i Hamre nr 3, Norrala, död  i Borg nr sub sub 1, Norrala. Landbonde i Nygården, Borg nr sub sub 1, Norrala. Först landbonde på Nygården, därefter i Borg.  
 
Gift 1753-04-25 i Norrala med  
 
mm
 7 Elisabet Hansdotter, född 1726-08-02 i Nygården, Norrala, död 1773-05-21 i Kolsta, Norrala. Bosatt i Nygården, Borg nr sub sub 1, Norrala. Uppgifterna om henne lämnade av Lars Nylander, Mo.
   
 *** Generation III ***
 
fff
 8 Erik Olsson, född 1693-08-xx i Borg nr 4, Norrala, död  i Borg nr 4, Norrala. Bonde i Borg nr 4, Norrala. Enligt dödboken wäl grundad i sin kristendom, levt kristl. samt  tåligt.  
 
Gift med  
 
ffm
 9 Anna Markusdotter, född 1685 (ca) i Söderhamn eller Norrala, död 1764-04-03 i Borg nr 4, Norrala. Bosatt i Borg nr 4, Norrala. Födelseåret bygger på åldersuppgiften 79 år i dödboken. Hon beskrivs som stilla och gudfruktig.    
 
fmf
10 Jon Larsson, död 1735-08-31 i Borg, Norrala. Bosatt i Borg, Norrala. Dödsåret otydligt.
 
Gift med  
 
fmm
11 Ingrid Olsdotter, född 1681 (ca) i Ringa nr sub 1, Norrala, död 1754-04-03 i Borg, Norrala. Bosatt i Borg, Norrala. Födelseåret baserat på åldersuppgiften 73 år i dödboken. Hon var  tidigare gift med en Johan Snar.  
 
  mff
12 Hans Gulliksson, född (döpt 1685-05-13) i Hamre nr 3, Norrala, död 1746-02-10 i Hamre nr 3, Norrala. Bonde i Hamre nr 3, Norrala.
 
Gift med  
 
mfm
13 Kerstin Persdotter, död 1743-04-14 i Hamre nr 3, Norrala. Bosatt i Hamre nr 3, Norrala. Tycks vara född utanför socknen och saknas i både födelse- och vigselbok. Hon uppges vid sin död 1743 vara 51 år gammal.  
   
mmf
14 Hans Bengtsson, född i Skinnskatteberg. Landbonde i Nygården, Norrala.
 
Gift med  
 
mmm
15 Elisabet Johansdotter, född i Skinnskatteberg. Landbonde i Nygården, Norrala.
   
 *** Generation IV ***
 
ffff
16 Olof Ersson, född 1663 (ca) i Borg nr 4, Norrala, död 1723-06-16 i Borg nr 4, Norrala. Bonde i Borg nr 4, Norrala. Födelseåret bygger på åldersuppgift i dödboken.
 
Gift med  
 
fffm
17 Margareta Andersdotter, född 1669 (ca) i Varberg nr 2, Norrala, död i Borg nr 4, Norrala. Bosatt i Borg nr 4, Norrala. Att hon var bördig från hemmanet Varberg nr 2 anges inte  uttryckligen men är starkt indicerat av de fadderuppgifter som lämnas. Anders Persson hade också en jämngammal dotter Margareta,  som vid fyra års ålder - tillsammans med fyra andra syskon -  uppträder som anklagande vittnen vid häxprocesserna i Norrala 1673 [J. J:son Hanzén: Trolldom och häxprocesser i Hälsingland,  1951].
   
ffmf
18 Markus Bertilsson Gädda. Borgare i Söderhamn. Med tanke på det för bygden säregna namnet kanske son till den Markus Bertilsson, som nämns som båtsman i byn Sund 1650  [mantalslängd, RA]. Han nämns tidigast 1688, och var då själv båtsman i socknen [fadderuppgift i Haga nr 1].  Om hans tid som borgare i Söderhamn, se Lars Nylander: En kontroversiell präst. Olof Montén (1673-1737) i Söderhamn, Släktforskarnas årsbok 1998, s. 65 ff. Enligt uppgift av Nylander 1998-02-12 upprättades bouppteckning efter honom 1745-03-05. Som hans arvingar nämns hustrun Kerstin Ersdotter (sannolikt andra hustrun), mågen Erik Olsson i Borg, mågen Mattias Weckholm och brorsonen Mårten Gädda.
 
Gift med  
 
ffmm
19 Margta Tyrisdotter, född i Haga nr 1, Norrala. Omnämns tidigast 1688 tillsammans med maken, som då var båtsman i  socknen, som fadder i Haga nr 1. De nämns också som faddrar 1703,  då bosatta i Söderhamn.
   
mfff
24 Gullik Sigfridsson, född i Hamre nr 3, Norrala, död 1714-09-12 i Hamre nr 3, Norrala. Bonde i Hamre nr 3, Norrala.
 
Gift med  
 
mffm
25 Karin Hansdotter.
   
 *** Generation V ***
 
fffff
32 Erik Olsson, född 1637 (ca) i Borg nr 4, Norrala, död (begravd 1704-01-31) i Borg nr 4, Norrala. Bonde i Borg nr 4, Norrala. Födelseåret baserat på åldersuppgift i dödboken. Bonde på hemmanet fr.o.m. 1656 [mantalslängd Västernorrland, KA] och gift tre gånger. Han torde vara son till företrädaren på hemmanet, bonden och  kyrkvärden Olof Ersson, eftersom dennes syster Brita Eriksdotter  bor kvar i gården och 1657-59 uppbjuder sin arvejord där på tinget [renoverad dombok, Gävleborg, RA].
   
fffmf
34 Anders Persson, född 1631 (ca) i Varberg nr 2, Norrala, död 1710-10-14 i Varberg nr 2, Norrala. Bonde i Varberg nr 2, Norrala. Födelseåret baserat på åldersuppgiften 79 år 10 1/2 månad i dödboken. Han begravdes i sina fäders lägerstad, gården tillhörig.
   
ffmmf
38 Tyris Larsson, född 1618 (ca) i Haga nr 1, Norrala, död 1708 i Haga nr 1, Norrala. Bonde i Haga nr 1, Norrala.
 
Gift med  
 
ffmmm
39 Anna Jönsdotter, född 1610 (ca), död (begravd 1699-05-07) i Haga nr 1, Norrala. Bosatt i Haga nr 1, Norrala. Födelseåret baserat på åldersuppgiften 89 år i dödboken, där det  också uppges att hon varit gift i 56 år.    
 
mffff
48 Sigfrid Hansson, född i Hamre nr 3-4, Norrala, död 1692 i Hamre nr 3, Norrala. Bonde, kyrkvaktare i Hamre nr 3, Norrala. Om hans härstamning, se en detaljerad redogörelse med  källhänvisningar i U. Sikeborg: Anders Sigfridsson (Rålamb) och  hans släktkrets i Hälsingland, Släkt och Hävd 1992:3-4, bl.a. s.  146 ff. Bonde på halva fäderneshemmanet och omnämns som kyrkvaktare i  kyrkoräkenskaperna 1669-70. Från hans bror härstammar släkten Hambraeus.  
   
 *** Generation VI ***
 
ffffff
64 Olof Ersson, död i Borg nr 4, Norrala. Bonde i Borg nr 4, Norrala. Skrivs som bonde på hemmanet fr.o.m. 1626 [boskapslängd Norrland,  RA] och ännu 1655 [jordebok, RA]. Nämns i kyrkoräkenskaperna som  kyrkvärd.  Han nämns som landsknekt 1630, men uppges då ha insatt för sig sin broder Anders Eriksson; denne är då enligt mantalslängden bosatt i Borg. [Roterings- och utskrivningslängder, Krigsarkivet]. Att brodern Anders är bosatt i byn och att systern Brita bor i samma gård och uppges äga arvejord där [renoverad dombok 1657-59,  Gävleborg, RA], tyder på att de var barn till företrädaren på  hemmanet, bonden Erik Persson.  
 
fffmff
68 Per Svensson, född i Varberg nr 2, Norrala. Bonde i Varberg nr 2, Norrala. Bonde i Varberg 2 1627 (med sonen Sven), 1629 och 1630 [mantalslängder ur Roterings- och utskrivningslängder, Krigsarkivet) och ännu 1662 [jordebok, RA]. Hemmanet omfattade 1635 åtta öresland [jordebok Norrland, RA]. Sonen Olof bodde enligt dödboken kvar på fädernesgården även sedan brodern Anders tagit över, till sin död 1691.  Att Per Svensson var son till företrädaren indikeras av att denne  bor kvar i gården ännu 1630 och att hemmanet inte uppbjudits på tinget, vilket skulle ha varit fallet om gården gått ur släkten.    
 
ffmmff
76 Lars Larsson, född i Haga nr 1, Norrala, död i Haga nr 1, Norrala. Bonde i Haga nr 1, Norrala. Nämns i Haga redan 1613 [Äl], bonde där 1617 [Äl]-1649 [ml]. Dömd  till döden för slagsmål med fadern 1621, vilket straff dock mildrades av hovrätten. Se Sikeborg 1982, s. 48-50.  
 
mfffff
96 Hans Persson. Bonde i Hamre nr 3-4, Norrala.
 
Gift med  
 
mffffm
97 Gunborg, född i Hamre nr 3-4, Norrala. Bosatt i Hamre nr 3-4, Norrala.  
 
 *** Generation VII ***
 
fffmfff
136 Sven Persson. Bonde i Varberg nr 2, Norrala. Bonde i Varberg 2 från 1599 [tiondelängd i Hälsinglands handlingar, RA] och ännu 1631 [jordebok Norrland, RA]. Nämnd 1630 bland gamla och förlamade [mantalslängd i Roterings- och  utskrivningslängder, Krigsarkivet].  
 
ffmmfff
152 Lars Nilsson, död i Haga nr 1, Norrala. Bonde i Haga nr 1, Norrala. Bonde på hemmanet 1589 [ml]-1616 [Äl]; kanske identisk med den Jon Nilsson som skrivs där 1589 [tl]. (Med tanke på sonen Tyris'  säregna namn sannolikt måg till företrädaren på hemmanet, Tyris Larsson.) Assisterade 1604 Jon Månsson i Haga nr 3 att som styrman transportera knektar till Stockholm [Hälsingl. handl: 1604].  Överlät gården till sonen Lars ca 1616-17, men levde ännu 1621 [dmb].
 
Gift med  
 
ffmmffm
153 N. N., född i Haga nr 1, Norrala, död i Haga nr 1, Norrala. Bosatt i Haga nr 1, Norrala.  
 
mffffmf
194 Nils Jönsson. Bonde, nämndeman i Hamre nr 3-4, Norrala. Bonde på hemmanet 1596-1611.  
 
Gift med  
 
mffffmm
195 Cecilia Matsdotter. Bosatt i Hamre nr 3-4, Norrala. Hon skrivs som ensam och ogift för det ansenliga hemmanet  1593-1595, och som änka där 1612.    
 
 *** Generation VIII ***
 
  ffmmffmf
306 Tyris Larsson Skräddare, död i Haga nr 1, Norrala. Bonde, skräddare i Haga nr 1, Norrala. Skrivs som bonde på hemmanet i den tidigaste ml från 1555 - men bodde där troligen redan 1553, då han nämns som nämndeman i Haga  [saköresl.] - t.o.m. 1588 [tl]. Han skrivs dock för gården också  1592-1594 och 1596-1597 [tl]. Thöries Larsson upptas 1599 bland  de fattiga som stod i rest [hjsk].  
 
mffffmmf
390 Mats Sigfridsson. Nämndeman, underlagman i Nygården, Hamre, Ingsta, Norrala. Skrivs för ett hemman i Nygården 1566, för Hamre 3-4 1567-1580, för Ingsta nr 2 1571 och 1576. Underlagman i Västerbotten från 1578 och ännu 1579, d. ca 1581. Brodern Anders Sigfridsson blev fogde på Stockholms slott, en av  Jöran Perssons kumpaner, och stamfar för friherrliga ätten Rålamb.  
 
 *** Generation IX ***
 
mffffmmff
780 Sigfrid Andersson, född i Hälsingtuna (?), död 1543 i Ingsta nr 2, Norrala. Bosatt i Ingsta nr 2, Norrala. Tycks ha haft nära band till Hälsingtuna socken. Skrivs för Närby  nr 2 (Lillnärby) 1535 och för Ingsta nr 2 1542. Han ägde därutöver jord i Hamre nr 3-4 och Nygården.  
 
Gift med  
 
mffffmmfm
781 Cecilia. Bosatt i Hamre no. 3-4, Norrala. Nämns som änka på Ingsta nr 2 1543 och förestår själv det  ansenliga hemmanet Hamre nr 3-4 redan 1555 och ännu 1563.    
 
 *** Generation X ***
 
mffffmmfff
 1560 Anders Sigfridsson. Han finns upptagen som farfar till Anders Sigfridsson (Rålamb) [f.
1527] i en genealogi av kunglige sekreteraren Rasmus Ludvigsson
från ca 1580.

[Anders Norin]

Jag efterlyser föräldrar m.m. till Sven Andersson  i Ingsta 1 (d.1752-09-06) och hans hustru Karin Svensdotter (f. 1692, d. 1760). Bl.a. hade de sonen Anders Svensson f. 1734 d. 1774.

[Urban Sikeborg]

Anders: Jag har sysslat mycket lite med Ingsta nr 1. Att sonen Anders Svensson gifte sig med Karin Mickelsdotter från Ringa nr 6 vet jag dock, också att hennes föräldrar (Per Mickelsson och Sigrid Svensdotter) antagligen kommer utsocknes ifrån: Han och hustrun nämns inte i vigselboken för Norrala. Som faddrar till sina barn väljer de också genomgående grannar och inga som kan identifieras som släktingar. Enda undantaget är den Nils Svensson i Vi i annexförsamlingen Trönö som står som ungfadder till sonen Per 1737. Domböckerna kan ge dig definitivt svar på deras härkomst.
 
Sven Andersson tror jag mig emellertid kunna identiera som bondson från Å nr 1. Det är en familj som jag utredde ganska grundligt för tio år sedan. Jag skickar över en schematisk sammanställning. Jag vill betona att inga av dessa uppgifter bör accepteras reservationslöst utan dubbelkontroll.
 
1 Sven Andersson, död 1752-09-06. Bonde i Ingsta nr 1, Norrala. Han uppges i födelseboken 1708-40, f. 79, vara måg till bonden Sven Jonsson på hemmanet.  Äldsta barnet dottern Kerstin, f. 1721-06-15.  Vad hans ursprung beträffar: Endast två pojkar med namnet Sven Andersson föddes i socknen mellan 1680 och 1710. Av dem var en född i byn Källene och blev sedermera bonde där. Den andre (f. 1690-07-09) var son till bonden Anders Jonsson och hans hustru Brita Svensdotter i Å nr 1.  Som faddrar till Sven Anderssons barn väljs medlemmar  av familjen från just Å nr 1; dessutom från familjerna i Fors nr 1 och Hamre nr 4, som alla ägde gemensamt ursprung från detta hemman i Å. Han och hustrun står själv faddrar i Å 1728. Detta är åtminstone för denna socken och denna tid ett mycket starkt indicium för att den Sven som föddes 1690 är identisk med  Ingsta-bonden med samma namn.  
   
 *** Generation I ***
 
f
 2 Anders Jonsson, född 1650 i Borg nr 1 (?), Norrala, död  i Å nr 1, Norrala. Bonde, nämndeman i Å nr 1, Norrala. Om hans fädernesläkt, se Sikeborg, SoH 1990:3-4. Han bodde ännu ca 1680 i Borg [kyrkoräk.]. 1691 uppges han äga arv efter föräldrarna i Styvje nr 7 jämte Erik Larsson i Arklo (vars mor Sigrid  Ersdotter troligen var dotter till bonden Erik Gudmundsson i  Styvje) [dombok].
 
Gift med  
 
m
 3 Brita Svensdotter, född 1650, död 1726-10-xx i Å nr 1, Norrala. Bosatt i Å nr 1, Norrala. Födelseåret baserat på åldersuppgift.  
   
 *** Generation II ***
 
ff
 4 Jon Andersson Krok, född i Norrala, död i Borg nr 1 (?), Norrala. Bosatt i Borg nr 1, Norrala. Inskriven vid Uppsala universitet som Jonas Andreae Krocius 1645-02-15 tillsammans med en Olof Andreae Krocius från Norrala -  antagligen en bror. Jon brukade 1652 Borg nr 1 tillsammans med svågern Lars Nilsson (Berghem), och avled troligen ca 1655, eftersom testamente efter honom inlämnades till kyrkan räkenskapsåret 1654/55. Om honom och hans härstamning, se  Sikeborg, SoH 1990:3-4. Möjligen verksam i Söderhamn.  
 
Gift 1649/50 med  
 
fm
 5 Brita, född i Styvje nr 7 (?), Norrala, död i Borg nr 1 (?), Norrala. Bosatt i Borg nr 1 (?), Norrala. Vigselåret baserat på att Jon Andersson lämnat in penningar för brudpället till kyrkan räkenskapsåret 1649/50 [kyrkoräk.]. Hon gifte senare om sig med Hans Larsson, bonde i Ale nr 1; hon skrivs som änka där 1679 med en son och två döttrar [ml]. Att hon var bördig från Styvje nr 7 är ett antagande utifrån att sonen Anders  1691 sägs äga arvslott efter föräldrarna i denna gård.  
 
 *** Generation III ***
 
fff
 8 Andreas Olai Chrochius, född i Norrala, död 1646 i prästgården, Norrala. Kyrkoherde i prästgården, Norrala. Kyrkoherde i Norrala pastorat 1642-1646. Om honom, se U. Sikeborg: Prästerskap i Norrala pastorat, Hälsingland, fram till 1600-talets mitt ..., SoH 1990:3-4, s. 166-168.  
 
Gift med  
 
ffm
 9 Ingrid Larsdotter (Schalin), född i Söderala, död i Å nr 1, Norrala. Bosatt i Å nr 1, Norrala. Om henne, hennes härstamning och hennes båda makar, se U.  Sikeborg: Prästerskap i Norrala pastorat, Hälsingland, fram till  1600-talets mitt ..., SoH 1990:3-4, s. 168, 173-174.    
 
 *** Generation IV ***
 
ffff
16 Olaus Jonae Chrochius, född 1560 i Norrala, död 1641 i prästgården, Norrala. Kyrkoherde i prästgården, Norrala. Om honom, se Sikeborg, SoH 1990:3-4, s. 162-165.    
 
Gift med  
 
fffm
17 Cecilia Jonsdotter, född i Söderala, död 1641 i prästgården, Norrala. Bosatt i prästgården, Norrala.
   
ffmf
18 Laurentius Erici, född 1576 i Segersta, död 1656 i prästgården, Söderala. Kyrkoherde i prästgården, Söderala. Om honom, se Sikeborg, SoH:3-4, s. 175-176.  
 
Gift med  
 
ffmm
19 Karin Jonsdotter, född 1590, död 1672 i Söderala. Bosatt i prästgården, Söderala. Hustru Karin i Skale mottog fr.o.m. räkenskapsåret 1663-64 ca 2  daler 21 öre kopparmynt årligen från Norrala, som pension, och erhöll också understöd från övriga församlingar [Norrala  kyrkoräk.]  
 
 *** Generation V ***
 
fffff
32 Jonas Olavi, död i prästgården, Norrrala. Kyrkoherde i prästgården, Norrrala. Tillträdde som kyrkoherde i Norrala 1559, levde ännu 1609. Om  honom, se Sikeborg, SoH 1990:3-4, s. 158-162.  
 
Gift med  
 
ffffm
33 Sara (?), död i prästgården, Norrala. Bosatt i prästgården, Norrrala. Levde 1609 [hjl].  
   
fffmf
34 Jonas Andreae, död i prästgården, Söderala. Kyrkoherde i Söderala redan 1577. Om honom, se Sikeborg,  SoH 1990:3-4, s. 175.
 
Gift med  
 
fffmm
35 Brita, död i Söderala. Bosatt i prästgården, Söderala. 1632 uppges i dmb för Söderala att kyrkoherden herr Joens änka Brita med sin svåger (dvs måg), Olaus Jonae Chrochius, stadfäst  den försäljning av halva Kultebo i Söderala till Olof Olsson, som  hennes make gjort.  
 
ffmff
36 Ericus Petri, född 1523, död 1606 i prästgården, Segersta. Kyrkoherde i Segersta pastorat fr.o.m. 1561. Se Sikeborg, SoH 1990:3-4.
 
ffmfm
37 Brita, död i Segersta. Bosatt i prästgården, Segersta.

[Ann Borglund]

Tusen tack för alla uppgifter! Hälsningar Ann

[Urban Sikeborg]

Jag har använt följande källor till de uppgifter jag lämnat ovan:
 
[color=0000ff]TRYCKTA KÄLLOR OCH LITTERATUR[/color]
 
- Borg, byn vid vägen. Dokumentation över byn Borg utförd av Borg-cirkeln från den 31/7 1979 - 31/11 1983.
- Hanzén, J. J:son: Trolldom och häxprocesser i Hälsingland (1951).
- Nylander, Lars: ”En kontroversiell präst. Olof Montén (1673-1737) i Söderhamn”, Släktforskarnas årsbok 1998.
- Sikeborg, Urban: ”'Den gamla goda tiden' - glimtar ur domböcker för Norrala tingslag”, Hälsingerunor 1982. [Artikeln innehåller en genealogi för släkten Nerbelius äldsta led och en redogörelse för de tidigaste ägarna till Remsta nr 2, Norrala.]
- Sikeborg, Urban: ”Kyrkoherdar i Norrala pastorat, Hälsingland, fram till 1600-talets mitt samt kyrkoherdar i Söderala pastorat 1555-1656”, Släkt och Hävd 1990:3-4.
- Dens.: ”Anders Sigfridsson (Rålamb) och hans släktkrets i Hälsingland”, Släkt och Hävd 1992:3-4.
- Dens.: ”Himlaprinsen Jon Svensson i Norrala och hans mödernesläkt”, ALIR-anor 1993:3. Medlemsblad för forskarföreningen Alir. [Artikeln innehåller genealogier för bland annat familjerna på hemmanen Styvje nr 5, Remsta nr 2 och Haga nr 1.]
- Dens.: ”Johan Bures släktbok över Bureätten. Tillkomst och tillförlitlighet”, Släktforskarnas Årsbok 1996.
- Dens.: ”Fogden Lasse Olsson ('Björnram') och hans ättlingar i Hälsingland”, Släktforskarnas årsbok 1998.
 
[color=0000ff]OTRYCKTA KÄLLOR[/color]
 
Riksarkivet (RA), Stockholm
Renoverade domböcker, Svea hovrätts arkiv (Advokatfiskalsämbetet), södra Hälsinglands domsaga [1680].
 
Kammararkivet (KA) [ingående i Riksarkivet]
 
Boskaps- m.fl. längder: Norrland [1622, 1625, 1626].
Jordeböcker: Norrland, Västernorrlands län [1631, 1635, 1645, 1655, 1662, 1667, 1709].
Landskapshandlingar:
- Hälsinglands handlingar 1553:6, 1555:2, 1573:1, 1576:2, 1588:8,  1589:8, 1592:2, 1594:6, 1597:1A, 1599:7,  1602:11, 1604:7, 1609:1, 1612:6, 1623:8].
Länsräkenskaper:
- Mantalslängder för Hälsingland [Hudiksvalls län 1646, 1649, 1650; Västernorrlands län 1654, 1656, 1673, 1679, 1684].
Boskapslängder för husfolket för Hälsingland [Västernorrlands län 1688].
Tiondelängder [Norrland 1640, 1650, 1690].
Älvsborgs lösen 1613.
 
Krigsarkivet (KrA), Stockholm
 
Roterings- och utskrivningslängder, Norrland:
- Mantalslängder 1623 (bunt 175), 1627 (bunt 176), 1630 (bunt 177)
 
Härnösands landsarkiv (HLA)
 
Domböcker för Hälsinglands domsaga [1621, 1657, 1658, 1659].
Norrala kyrkoräkenskaper.
Ministerialböcker för Norrala socken.
 
[color=0000ff]UPPGIFTSLÄMNARE[/color]
 
Gösta Berglöw i Borg, Norrala (sammandrag ur husförhörslängder för Borg).
Lars Nylander, Mo (uppgifter om Lars Hansson i Nygården och hans familj).
Dennis Westlund, Skärså (uppgifter om Hans Bengtsson från Skinnskatteberg, landbonde på Nygården, och hans hustru).

[Urban Sikeborg]

Anders Norin: Här följer en del kompletterande uppgifter. Sven Andersson (1690-1752), bonde på Ingsta nr 1 i Norrala, var gift med en Karin Svensdotter. Han uppges som ovan nämnts vara måg till Sven Jonsson, företrädaren på hemmanet. Jag har fått fram följande uppgifter om familjen i Ingsta (med C:1 avses den äldsta ministerialboken för Norrala socken, en kombinerad födelse/vigsel/död-bok 1672-1707):
 
1. Karin Svensdotter, f. 1696-08-02 i Ingsta nr 1. Faddrar: Nils Månsson och hu. Brita Andersdotter i Snarböle; Anders Larsson och hu. Margareta Svensdotter i Källene nr 2. Ungfaddrar: Per Persson i Ringa och Karin Nilsdotter i Snarböle. [C:1, f. 40v]
 
Generation I
 
2. Sven Jonsson, f. i Ingsta nr 1, bonde där. G. 1694-12-28, efter att ha utlovat 30 lod silver i morgongåva [C:1, f. 41r]. Enligt uppgift av Dennis Westlund i Skärså, Norrala, omnämns han i dombok för södra Hälsinglands domsaga 1709 (Härnösands landsarkiv) som sonson till bonden Sven Jonsson (d.ä.) i Ingsta.
 
3. Kerstin Persdotter, enligt vigselnotisen från grannbyn Hamre [C:1, f. 41r]. Hon är sannolikt identiskt med den bonddotter Kerstin Persdotter i Hamre som 1689 står som ungfadder i Hamre nr 2 [C:1, f. 21v] och torde vara dotter till kyrkvärden Per Andersson i Hamre nr 1; han är den ende med dopnamnet Per i den lilla byn om fyra hemman som kan passa in.  
 
Generation II
 
4. Jon Svensson, f. i Ingsta nr 1, bonde där, d. 1698. ”1698. den 19. Iunii begroofs Ion Swensson uti des Fadhers lägerstad [d.v.s. den gravplats som var gården tillhörig], hwilken sig gudeligen och sachtmodeligen stäldt hafr, wettandes med honom intz annat än alt det wäl är. Åldren war 61. åhr.” [C:1, f. 41r] Han bör alltså ha fötts ca 1637. Hans namn finns noterat på hemmansföreståndarens plats överst på uppslaget för Ingsta nr 1. [C:1, f. 40v]
 
5. Ingrid Andersdotter. Att döma av fadderuppgifter kanske dotter till bonden Anders Persson i Varberg nr 2, men ytterligare stöd krävs.
 
6. Per Andersson, bonde på Hamre nr 1. I födelsenotisen för sonen Hans 1690 kallas Per Andersson för kyrkiowärden. [C:1, f. 20v]. Han lät 1680 uppbjuda salig Jon Nilssons, hustru Kerstins och hustru Margaretas andelar i hemmanet. [renoverad dombok, Gävleborgs län, Advokatfiskalsämbetet, Svea hovrätts arkiv, Riksarkivet]. Han uppges i domboken vara måg till Olof Nilsson - se nedan. Hamre nr 1 omfattade 1700 15 öresland och 17 penningland [jordebok Norrland, Kammararkivet]. G. 2 m. Anna Andersdotter från Källene. Hon nämns tidigast i samband med sonen Hans födelse 1690. [C:1, f. 20v]
 
7. N.N. Olofsdotter
 
Generation III
 
8. Sven Jonsson, bonde på Ingsta nr 1 redan 1635 [jordebok Norrland, Kammararkivet]. Han torde ha varit son till den föregående ägaren Jon Jonsson: Dennes änka Kerstin bodde kvar på hemmanet och tilltalades 1635 om den säd hennes salig make var skyldig sin bror, Anders Jonsson i Remsta nr 1 [renoverad dombok 1635, Riksarkivet]. Hemmanet uppbjöds inte heller för försäljning till obördig på tinget efter Jon Jonssons död.  Sven Jonsson uppges dessutom 1661 vara skyldig sin syster, hustru Karin, för hennes innestående jord i hemmanet, vilket indikerar att de var arvingar till den tidigare ägaren [renoverad dombok, Gävleborg:10, f. 185v, 186r, Riksarkivet]. ”1692. den 3 Ianuarii begrofs Swen Jonson i Ingstad [nr 1], sedan Extraord. Ting den 18. Decemb. (1)691. öfr hans owäsende medan han lefde hållit blef emedan han warit en Eensint och trätosam men(n)iskia, som intz rättat sig, hwarken effter andeligas eller werlsligas Förmaningar, och på sidstonne effter sit Eenwetna hufwudh, öfr 2 åhr hållit sigh ifråån Herrans Hel. och HögsWärdiga Nattward. Dherföre at han blef wijst ifrån Duken, när han dijt kom, oförlijkt med sin Fromsinte Son, den han oskiäligen handterat, jemwäl och intz effter Kyrkioordningenss lydelse gifwit sig då --- willia gå til det Heliga Guds Bordet. --- så hastigt siuuk, då han intz sände effter Prästen, och eij heller när Prästen sielfwilliandes til honom kom, kunde tala eller Förstånd hafwa, någon Skrifftermåhl giordt. Dödde altså utan det Heliga wägapasset, det han tilförne eensinneligen förachtat hafr. Hans ålder war 78. åhr. Des lägerstad, i wägen, nedanföre wapenhusets östra hörn.” [C:1, f. 41r] Enligt åldersuppgiften bör han ha fötts omkring 1613.
 
9. Kerstin Jonsdotter. ”1692. den 17. Aprilis, blef och i samma lägerstad begrafwen framlidne Swen Jonssons Effterlåtna H. Kerstin Ionssdotter [i Ingsta nr 1], som har fördt et Frijdsampt och stilla lefwerne, Hwars ålder war 78. åhr.” [C:1, f. 41r] Enligt åldersuppgiften bör hon ha fötts omkring 1614.
 
12. Anders Persson, bonde på Hamre nr 1. Son till den föregående ägaren, bonden Per Nilsson, enligt domboken för 1657, som behandlar de stora skulder som salig Anders Persson efterlämnat [vårting 1657-06-01, renoverad dombok, f. 299v, 300r, Gävleborg: 6, Riksarkivet].
 
13. N.N. Olofsdotter. Enligt domboken 1644 dotter till bonden Olof Svensson i Rösten [dombok för Hälsingland 1644, f. 157r, HLA]. Testamente efter henne inlämnades till Norrala kyrka räkenskapsåret 1650 [kyrkoräkenskaper, HLA].
 
14. Olof Nilsson, bördig från Jämtland, löste ut och övertog det skuldsatta hemmanet efter mågens död [jag hittar just nu inte det domboksbelägg som berör denna transaktion] och skrivs som bonde där bland annat 1662 och 1667 [jordebok Norrland]. 1698. d. 14. Iunii, begroofs Oluf Nilsson [i Hamre nr 1], hwilken war född uti Jempteland, i Hammardahl Sochn och Åsen. Har kommit hijt til Helsingeland, tient hoos ährligit Folck, hafwandes om sin troheet et godt Nampn. Warit 3. gånger gifft. Stäldt sig gudeligen och wäl. Hans ålder war 86. åhr, och är lagder uti den lägerstad som gården tilhörer. [C:1, f. 21r]
 
Generation IV
 
16. Jon Jonsson, f. sannolikt i Ingsta nr 1, där han själv senare blir bonde; hans bror Anders Jonsson brukar hemmanet en tid innan han övertar Remsta nr 1 [tiondelängder i Hälsinglands handlingar 1599:7, 1600:9; Kammararkivet; mantalslängd i Militieräkenskaper 1602:19, Krigsarkivet] och Jon Jonsson tillträder. Han nämns där redan 1604 [tiondelängd i Norrlands handlingar 1604:11, Kammararkivet] och ännu 1631 [jordebok Norrland, Kammararkivet].
 
17. Kerstin (se under nr 8 Sven Jonsson).
 
24. Per Nilsson, bonde på Hamre nr 1 fr.o.m. 1593 [tiondelängd i Hälsinglands handlingar 1593:7] och ännu 1641 [jordebok Norrland]. Han kallas 1624 länsman [dombok för Hälsingland, HLA]. Han är sannolikt nära befryndad med den föregående ägaren Nils Olsson, eftersom dennes bomärke [jmf Älvsborgs lösen 1571 för Norrala pastorat, och köpsilverskatten 1573, Strödda äldre räkenskaper t.o.m. 1630, Kammararkivet] är identiskt med det som används av Per Nilssons sonson Per Andersson. (Bomärket användes här, liksom i stora delar av landet, som beteckning för en på en viss gård bosatt släkt, inte gården i sig.)
 
26. Olof Svensson, bonde i Rösten.
 
Generation V
 
32. Jon Larsson, bonde på Ingsta nr 1 1568-1584 [tiondelängder i Hälsinglands handlingar 1568:3, 1584:3]. Han tillhörde de mer burgna bönderna i socknen: 1570 erlade han 30 lod silver i skatt [silverskattelängd i Hälsinglands handlingar 1570:5], 1580 ägde han 10 kor [tiondelängd i Hälsinglands handlingar 1580:4].
 
33. Sigrid, förestår Ingsta nr 1 1585-1598 [tiondelängder i Hälsinglands handlingar 1585:1 - då med 16 kor - och 1598:1].
 
Generation VI
 
48. (?)Nils Olsson, bonde på Hamre nr 1 1557-1592 [tiondelängder i Hälsinglands handlingar 1557:12 och 1592:2].

[Patrik Andersson]

Hejsan alla släktforskare!
 
Jag söker föräldrarna till Maria Winqvist,
född 15/1 1866 i Norrala, död 1945.
Hon var i sitt andra äktenskap gift med fiskaren
från Kollsta/Norrala Olof Kollberg, född
1832, död 1907.
 
Hennes man i första äktenskapet känner jag inte alls till, därför söker jag även alla uppgifter om denne person.
 
Tacksam för svar!

[Egon Rosell]

Hej!
Jag har en ankedja som slutar med Båtsman Måns Ström i Berg, Norrala. Hans dotter Sigrid Månsdotter Ström, *1733-09-02, gifte sig 1762 med sockensmeden i Forsa Johan Göransson Sundfors, bördig från Stjernsund (W).
Kan någon hjälpa mig på traven med Måns Ström - familj, fäder mm?
Mvh  
Egon

[Lars Nylander]

Berge heter byn, inte Berg

[Urban Sikeborg]

Egon: Mitt material om Norrala rör huvudsakligen bondesläkter fram till ca 1770, men efter en del rullande i gamla mikrofilmer har jag funnit följande om Sigrid Månsdotter Ströms härstamning (beteckningarna C:1, C:2 och C:3 avser de äldsta ministerialböckerna för socknen):
 
1 Sigrid Månsdotter Ström
Född 1735-09-22 i Borg, Norrala. Bosatt i Forsa. C:2, s. 107: Sigrid, f. 1735-09-22, dotter till Måns Månsson och  hustru Kristina Johansdotter i Borg.
 
*** Generation I ***
 
f
2 Måns Månsson (Ström)
Född 1711 (ca) i Näcksjö, Njutånger, död 1768-05-03 i Skensta, Norrala. Båtsman i Edvik, Norrala. Måns Månsson, Båtsman i Edwik, och hans hustru Kerstin står  1740-04-04 som faddrar till Jon(as), son till bonden Lars Jonsson  och hustru Karin Johansdotter i Borg nr 5. [C:2, s. 71]
C:3, s. 522: 1768. d. 3 Maiji dödde afsked. Båtsm. Måns Månsson Ström i Schensta, barnfödder i Niutånger. 1739 gick ut ordinarius, och biwistade fälttoget i Finland emot Ryssen och sedan kriget i Pomern. warit en wig man, snickat [sic] och närt sig wäl, samt fört en ärl. wandel. legat siuk öfr 1 år i mycken werk och elände begrofs Christi Himmelsferds dag. Åldren 57 år. I marginalen finns tillagt: gifte sig 1734 d. 29 Sept.  
 
Gift 1734-09-29 i Norrala (i hemmanet Borg nr 5) med  
 
m
3 Kerstin Johansdotter
Född i Ringa, Norrala. Bosatt i Edvik, Norrala.
C:2, f. 146: 1734 Sept. 29 gifte sig Måns Månson barnfödder i Niutånger och Näcksiö by med ärl. pigan i Borg [nr 5] Cherstin Jonsdotter, som är födder i Ringa af afledne båtsman Snar men Jon Lars Stiufdotter i Borg.  
 
*** Generation II ***
 
mf
6 Johan Snar
Båtsman i Ringa, Norrala. Död där.  
 
Gift med  
 
mm
7 Ingrid Olsdotter
Född 1681 (ca) i Ringa nr 3, Norrala, död 1754-04-03 i Borg nr 5, Norrala. Bosatt i Borg, Norrala.
I dödnotisen uppges följande: Född i Ringa, fadren Bonde, Olof Gisselsson. gift förra gången med Båtsman Johan Snar, andra gången med Jon Larsson i Borg, lefde med honom i 19 ochänka efter honom i 19 år; En weka siuk i hosta och Andetäppa, lefwat ärl. och Christel. i 73 år. [C:3, s. 412]  
 
*** Generation III ***
 
mmf
14 Olof Gisselsson
Född i Ringa nr 6, Norrala, död i Ringa nr 3, Norrala. Bonde i Ringa nr 3, Norrala.
Olof Gisselsson uppbjöd 1676 på tinget svärfadern Grels Nilssons hemman i Ringa för andra gången. [Renov. dombok 1676, Gävleborg, Svea hovrätts arkiv, RA]  
Namnet Gissel är vid denna tid unikt i bygden och inkom med Gissel (Gissle) Andersson från Söderhamn till Ringa nr 6. Att Olof är en son bekräftas av fadderuppgifter. Efter Olofs död köptes hemmanet av (svågern) Johan Andersson (Piller).
 
Gift med  
 
mmm
15 N.N. Grelsdotter
Född i Ringa nr 3, Norrala.
 
*** Generation IV ***
 
mmff
28 Gissel Andersson
Död i Ringa nr 6, Norrala. Bonde i Ringa nr 6, Norrala.
Enligt en domboksuppgift (jag hittar ingen årtalsuppgift just nu) var han tidigare skräddare i Söderhamn innan han blev bonde i Ringa. Han nämns på hemmanet redan i mantalslängden 1670 [Västernorrland, KA] och skattar då för sig själv, hustrun, en son och en dotter; 1673 för sig själv, hustrun, en son och en sonhustru.  
Han omnämns som avliden i kyrkoräkenskaperna för Norrala räkenskapsåret 1676-77, men hustrun levde då fortfarande.  
 
Gift med  
 
mmfm
29 Elisabet Olsdotter
Död (begravd 1695-08-11) i Ringa nr 6, Norrala. Bosatt i Ringa nr 6, Norrala.
Hon uppges i begravningsnotisen ha varit gift i 28 år - dvs. från ca 1647 - och änka i 20 år.  
 
mmmf
30 Grels Nilsson
Född i Ringa nr 3, Norrala, bonde där.
Det för socknen mycket ovanliga namnet Grels tyder på förbindelse med en tidigare släkt i Borg nr 1, den enda gård där namnet har registrerats utöver Ringa nr 3.
Grels Nilsson omnämns tidigast i mantalslängden 1650 som bonde på hemmanet. 1656 uppges han ha fadern Nils Olofsson, utgammal och sjuklig, som syteshjon. I mantalslängden 1670 skattar han för sig själv, två söner, en sonhustru och en dotter; 1673 för sig själv, två söner, en dotter och en inhyses. [Västernorrland, KA] Hemmanet omfattade vid denna tid 9 öresland och 6 penningland [jordebok 1667, Norrland, KA].  
 
*** Generation V ***
 
mmmff
60 Nils Olofsson
Bonde på Ringa nr 6.  
Kanske son till den föregående skattebonden på hemmanet, Olof Persson, som nämns tidigast 1593 [tiondelängd, Hälsinglands handlingar 1593, KA] och bor kvar som aktiv bonde tillsammans med honom ännu 1631. (Ingen notering har heller gjorts i domboken om att hemmanet gått utanför den närmaste släkten.) Nils nämns tidigast i mantalslängden 1627 och förestår gården permanent från åtminstone 1635 [jordebok 1635, Norrland].
Han levde ännu 1656 som inhyses hos sonen Grels Nilsson [mantalslängd Västernorrland, KA].
 
*** Generation VI ***
 
mmmfff
120 Olof Persson
Bonde i Ringa nr 6, Norrala.
Han är möjligen son till den föregående skattebonden, Lille Peder ('Litzle Peder'), som förestår hemmanet 1568-1592 [tiondelängder, Hälsinglands handlingar, KA].
Olof Persson skrivs för hemmanet från 1593 [tiondelängd] och ännu 1631, då det omfattade 5 öresland och 12 penningland [jordebok Norrland, KA].  
1626 äger han 1 häst, 6 kor, 2 kvigor, 2 kalvar, 2 risbitar (ungbockar), 1 get, 3 killingar, 3 får, 4 lamm och 1 gris [boskapslängd Norrland 1626]. 1617 hade han emellertid beskrivits som utfattig och förskonats från att betala terminsskatten till Älvsborgs lösen.

[Egon Rosell]

Hej Urban!
Tack för ditt snabba och fylliga svar! Jag blir vid nästan varje sökning genom Rötter överväldigad av den generositet, som alla släktforskare visar varann! Jag hoppas att jag om några år har så mycket kunskaper att jag i min tur kan ge vidare till sådana som då är mera nybörjare än jag!
Efter sommaren får jag börja söka efter Måns Ström i Njutånger.
Mvh
Egon

[Urban Sikeborg]

Patrik: Maria Winqvist och hennes make Olof Kollberg – som om min identifiering är korrekt var kusin till hennes mor – tillhörde det obesuttna skiktet i Norrala, med (hittills) inga kända anknytningar till bondesläkterna i socknen. Jag reserverade en dag av min semester när jag nyligen var uppe i Söderhamn för att utnyttja deras samlingar av mikrokort och fick fram en del uppgifter om familjen. Sammanställningen nedan är inte på något vis komplett och måste naturligtvis dubbelkontrolleras, men kan kanske ändå utgöra en stomme för vidare forskningar. Där finns i alla fall flera gripande levnadsöden, vilka väcker till eftertanke.
 
[color=0000ff]STARTPERSON[/color]
 
1 N.N.
 
[color=0000ff]*** Generation I ***[/color]
 
f
2 Olof Kollberg
Du lämnar bara födelseår för honom, men endast en Olof är tänkbar 1832. Du bör kontrollera att identifieringen är korrekt, emellertid.
Födelsenotisen uppger att Olof var född 1832 (datum svårläst, men kan vara 5 augusti), son till husmannen Olof Jonsson och hustrun Karin Johansdotter (29 år gammal) i Kolsta. Faddrar: Bonden Måns Olsson och hustrun Brita Persdotter i Svartvik; Drängen Lars Persson i Sjettene; Bondedottern Kerstin Mickelsdotter i Varberg. [Födelsebok C:?]  
Gift med sin kusins dotter:  
 
m
3 Brita Maria Helena Winqvist
Född 1866-01-15 i Norrala.
Enligt födelsenotisen var Maria utomäktenskaplig dotter till fattighushjonet Anna Jonsdotter. Faderns namn uppges inte. Faddrar: Kronolänsman Blombergssons hustru Helga Hagbom; förre nämndemannen Per Hanssons hustru Lena Persdotter i Ale. [Ungfaddrar:] Ingenjör C.G. Bäckström och mamsell Edwardina Norell. [Födelsebok 1866, C:7]  
I husförhörslängden 1866-75 upptas familjen bland personer utan stadig hemvist - fattighuset att Maria flyttat till Per Jönssons änka i Vad. Kanske var hon där inackorderad mot ersättning från socknen. [Husförhörslängd 1866-75, AI:8, s. 355-356 respektive 172-173]  
 
*** Generation II ***
 
ff
4 Olof Jonsson (Svartvik)
Född 1799-09-07 i Norrala. Husman i Svartvik, Norrala.
Födelsenotisen uppger att Olof var son till avskedade båtsmannen Jonas Svartvik och hustrun Anna Persdotter (33 år gammal) - födelseorten anges emellertid inte. Faddrar: Bonden Per Jonsson och hustrun Brita Persdotter i Varberg; Bonden Jon Ersson och hustrun Karin Larsdotter i Varberg. (Ungfaddrar:) Bondsonen Per Olsson i Svartvik och pigan Lisa Olsdotter i Svartvik. [Födelsebok 1799, C:4]  
I husförhörslängden 1822-27 skrivs Olof Jonsson tidigast som tjänstedräng i hemmanet Närby nr 1, med noteringen 'Bev[äring] Befr.' Han bytte plats 1823 och flyttade 1824 till Svartviks utanvidsområde, där han skrivs som husman tillsammans med hustruns familj. Om hustrun anges för övrigt att hon blivit 'lägrad', det vill säga paret hade haft sexuellt umgänge före vigseln, vilket antagligen resulterat i att hon blivit gravid - sonen Johannes föds redan 1824-08-07. [Hfl, AI:3, f. 29v respektive 83v]  
Vigselnotisen från 1824-11-07 anger att Olof Jonsson Svartvik i Närby, 25 år gammal, gift sig med båtsmansdottern Karin Jansdotter i Kolsta, 21 år gammal. [Reg. till vigselbok 1824 av Ulla Brodin, Farsta]  
 
Gift med  
 
fm
5 Karin Johansdotter
Född 1803-07-07. Bosatt i Svartvik, Norrala.
Födelseuppgiften är hämtad från husförhörslängden 1822-27, som också uppger att hon flyttat in från Söderhamn 1823, att hon blivit 'lägrad', och att hon flyttat till Söderhamn 1826. [Hfl AI:3, f. 83v]  
 
mm
7 Anna Greta Jonsdotter
Född 1826-04-11 i Svartvik, Norrala.Fattighushjon i Norrala.
Anna Greta uppges i födelsenotisen vara utomäktenskaplig dotter till pigan Juliana Olsdotter [ska vara: Jonsdotter] i Svartvik. Faderns namn anges inte. [Födelsebok 1826, C:5]  
Anna Greta tycks ha varit förståndshandikappad eller lidit av kronisk psykisk sjukdom och var oförmögen att själv försörja sig. Hon anges i en husförhörslängd som såväl 'svagsint' [Hfl 1866-75, AI:8, s. 356] som 'sinnessjuk' [dito, s. 173].
Hennes svaghet tycks också ha utnyttjats: Liksom i fallet med dottern Maria var Anna Gretas äldsta dotter Brita Margareta Christina (f. 1861-07-08) också född utom äktenskapet, utan att någon känd fader anges.  
Eftersom socknen svarade för hennes uppehälle tituleras hon fattighushjon. Någon gång under perioden 1866-75 flyttade hon till Svartviks utanvidsområde. Hennes två barn skrivs tillsammans med henne i husförhörslängden, med anteckningen att dottern Brita Margareta Christina omhändertogs av Olof Jonssons änka i Sjettene  
(nr 2) och att dottern Brita Maria Helena bodde hos Per Jönssons änka i Vad. [Hfl AI:8, s. 172-173]  
Sockenstämmoprotokollen för Norrala finns i Norrala kyrkoarkiv och bör kunna berätta mer om Anna Greta och hennes familj; protokollen kan beställas från SVAR.  
Jag har inte följt henne i senare husförhörslängder.  
 
[color=0000ff]*** Generation III ***[/color]
 
fff
8 Jonas Svartvik
Född 1764, död 1800-01-02 i Norrala. Kronobåtsman i Norrala.
Dödnotisen uppger att avskedade båtsmannen Jonas Svartvik Frusit till döds, 35 år och 3 månader gammal. [Dödbok 1800, C:4, f. 121v] Han bör alltså ha varit född omkring hösten 1764. Krigsarkivet bör ha ytterligare information om honom och troligen också ett exakt födelsedatum.  
Under 1764 föddes två barn med namnet Jonas i socknen: en son till bonden Jon Persson och Anna Larsdotter i Kolsta nr 1 (1764-07-06), och en son till (båtsman) Hans Tomasson Snar och Gölin Hansdotter (f. 1764-09-20). Både datumet och yrkesvalet tyder på att Jonas Svartvik var son till det senare paret, liksom det förhållande att inga faddrar väljs från Kolsta när Jonas låter döpa sina egna barn.  
 
Gift 1793-01-01 i Norrala med  
 
ffm
9 Anna Persdotter
Bosatt i Norrala, där hon också avled.  
Hon fick fyra år efter makens död en utomäktenskaplig son Jonas (f. 1804-01-17), som upptog patronymikon och tillnamn efter denne. Hon var vid det laget 44 år gammal. [Födelsebok 1804, C:4]
Dödnotisen uppger att båtsman Jonas Svartviks änka Anna Persdotter levat stilla och dött av 'vattenstämmo', 57 år gammal. [Dödbok 1820, C:4, f. 144v]. Vid sonen Olofs födelse 1799-09-07 anges hon däremot vara 33 år. Enligt de olika åldersuppgifterna ska hon alltså ha fötts omkring 1760, 1763 eller 1764.  
Vigselnotisen uppger endast att båtsman Jonas Svartvik gift sig med Anna Persdotter, men ingen uppgift lämnas om härstamning eller vistelseort. [Vigselbok 1793, C:4, f. 100r]  
 
fmf
10 Johan Norling
Född 1774. Kronobåtsman och bosatt i Svartvik, Norrala.
Avskedade båtsmannen Johan Norling, bosatt på Svartviks utanvidsområde, uppges i husförhörslängden 1822-27 vara född 1774-03?-15, befriad från tjänst och ofärdig. Han kom inflyttande från Arbrå socken i Hälsingland 1799. [Hfl AI:3, f. 83v]  
Han är kanske den Johan Nordling i Kolsta (inte långt ifrån Svartvik) efter vilken bouppteckning upprättades 1835-10-07 och som finns mikrofilmad [nr 22 i bouppteckningsregister för 1835 av Ulla Brodin, Farsta] - kontrollera dödboken.  
 
Gift med  
 
fmm
11 Karin Jonsdotter
Född 1768. Bosatt i Svartvik, Norrala.
Hon uppges i husförhörslängden 1822-27 vara sjuklig och fattig. Ingen uppgift lämnas om födelseort.  
Förutom dottern Karin (f. 1803) hade hon och maken åtminstone en son Jonas (f. 1807-01-02). [Hfl AI:3, f. 83v]  
 
mmm
15 Juliana Jonsdotter
Född 1793-07-27 i Heden, Norrala. Tjänstepiga i Svartvik, Norrala.
Dopnotisen uppger att Juliana var dotter till Jon Svartvik och hustrun Anna Persdotter på Heden. Faddrar: Smed? Enlund, hustru Ingrid Odendal: Lars Jonsson; hustru Anna Olsdotter. (Ungfaddrar:) Drängen Per Jonsson och pigan Margta Ersdotter. [Födelsebok 1826, C:4]  
Juliana Jonsdotter skrivs tillsammans med brodern, lösdrängen Jonas Svartvik (f. 1804-01-17), i husförhörslängden 1822-27. Hon hade vid det laget redan två utomäktenskapliga barn: Per Persson (f. 1823-01-12, som anges vara son till drängen Per Persson från Ringa nr sss7) och Anna Greta (f. 1826-04-11). Noteringen 'Fattig' finns tillagd vid hennes namn. [AI:3, f. 103v] Hon hade flyttat till Svartvik senast 1823 från hemmanet Hamre sub 1, där hon tjänat som piga. [dito, f. 166v] (Denne broder Jonas Jonsson/Svartvik var trots tillnamnet Svartvik i själva verket hennes halvbror på mödernet, utomäktenskaplig son som han var till båtsmansänkan Anna Persdotter. [Födelsebok 1804 C:4])  
I den sista husförhörslängd jag följt henne i, den för åren 1828-34, anges pigan Juliana Jonsdotter i Svartvik vara utfattig och utöver de två ovannämnda barnen ha ytterligare en utomäktenskaplig son, Jonas (f. 1832-05-27). [Hfl AI:4, f. 105v]  
 
[color=0000ff]*** Generation IV ***[/color]
 
ffff
16 Hans Tomasson Lund/Vik/Snar
Född 1738 i Hafna (i Norge), död 1767-12-26 i Karlskrona. Kronobåtsman och bosatt i Kungsgården, Norrala.
När Hans Tomasson gifter sig 1761-09-27 anges i vigselboken följande: '1767 d. 27 Spt. wigdes Hans Thomatsson Wik med qwinsperson Gölin Hansdotter, den han lägrat widh ys[?] Sågen, blef sedan Båtsman legd af lensman Mich. Hambraeus, hon födde barn d. 10 sistl. April, pag. 313, och som han war en öfwerlöpare ifrå Norje, så måste man anlita V[enerabile] Consist[oriu]m, som skref dh[e]r

• m til Biskopen i Trondhem, fick swar at en sådan man ej fans der, man examinerte Hans på nytt och fick en nogare relation, den Ven[erabile] Consistorium öf[we]rsände til Biskopen i Trondhem, hwarpå derifrå af Biskopen, Doctor Gunnerus, blef swarat, Trondhem d. 25 Julii, at Hans icke lägrat sitt syskonebarn, såsom man här fruchtat, utan sin husbondes Stiufdotter, den han ej war slägt med, och derföre ordentel. plichtat; men sedan har han stulit och blifwit dömd til slafweri i Trondhem för all sin lifstid, och för den orsaken deserterade derifrå d. 30 Sept. 1759, och kom öfwer hit til Sweg och så sedan til Rådman Boo. Och efter han ej i Norje warit gift, tilstaddes honom äkta denna Gölin af Upsala d. 20 Aug. Och dolde sin ---. Kallade sig här Hans Thomasson Christian Lund, men --- Hans Thomasson allena, född 1738 i Hafna Socken uti Norje.' [Vigselbok, C:3, s. 112]

Handlingarna i målet, med fler detaljer om kontrahenterna, bör finnas tillgängliga i domkapitlets arkiv i Uppsala; stiftshistoriska kommittén har utmärkta personregister.  
När dottern Helena föds 1761-04-10 - alltså före vigseln - uppges föräldrarna vara Hans Tomasson Lund, här Vik, och fästekvinnan Gölin Hansdotter; notisen är införd bland båtsmän i sjunde rotan, vilken omfattade byarna Skensta och Edvik. [Födelsebok 1761, C:3, s. 373]
Hans Tomasson Snar avlider 1767-12-26 i förläggningen i Karlskrona. Dödboken berättar: 1767 d. 26 Decemb. dödde i CarlsCrona Ordin. Crono-Båtsman Hans Thomasson snar, som för någre År sedan hitkom en öf[ver]löpare ifrå Norje och Trondhem, gifte sig och bodde wid wägen i Kungsgården. Kunde wäl läsa sin Norjeska Cateches som han hade med sig, och war mycket wäl grundad i sin Christendoms kundskap och förde oklandrad lefnad. Ålder 29 år. [Död- och begravningsbok, C:3, s. 522]  
 
Gift 1761-09-27 i Norrala med  
 
fffm
17 Gölin Hansdotter
En tid tydligen bosatt i Edvik, Norrala, och därefter i Kungsgården.
Hennes härstamning är okänd, men hon var troligen bördig utanför socknen; domkapitlets handlingar bör kunna lämna bättre besked. Bland dottern Helenas faddrar 1761 upptas pigan Ingrid Hansdotter, 'barnets moster', men inte heller för henne anges någon vistelseort. [Födelsebok 1761, C:3, s. 373] Någon Ingrid Hansdotter som kan passa in finns emellertid inte registrerad i födelseböckerna för Norrala, vilket också tyder på att de båda var födda på annan ort.
 
mmmf
30 Jonas Svartvik = 8
 
mmmm
31 Anna Persdotter = 9
 
[color=0000ff]*** Generation V ***[/color]
 
mmmff
60 Hans Tomasson Lund/Vik/Snar = 16
 
mmmfm
61 Gölin Hansdotter = 17

[Urban Sikeborg]

Patrik: Här följer några kompletterande upplysningar om kronobåtsmannen Hans Tomasson Snar och hans hustru, som verkar vara de troligaste kandidaterna som föräldrar till din anfader Jonas Svartvik. Denne skulle ju som ovan anförts ha fötts hösten 1764 och den ende Jonas född under det senare halvåret detta år i socknen var Hans Tomasson Snars son (f. 1764-09-20). Jonas Svartvik tillhörde samma sociala skikt som Snar och var dessutom bosatt på samma lilla område vid Kungsgården som kallades Heden, antagligen i samma stuga.
 
Ur husförhörslängderna om Hans Tomasson Snar och hans familj
I husförhörslängden för 1763 upptas under Kungsgården båtsman Hans Tomasson Snar (’läser sin Norjes Cat. wäl och Innan’) och hans hustru Gölin Dahl, f. 1735-04-05 och 28 år gammal. Om henne noteras att hon kan väl både Luthers och Svebilius katekes, med tillägget ’war bra’. Som barn anges den i mitt tidigare inlägg nämnda Helena (f. 1761-04-10) och sonen Hans (f. 1762-09-10). [Hfl AI:1] I följande husförhörslängd, från 1766, anges Hans vara 28år gammal; samma födelsedatum som tidigare anges för hustrun Gölin Dahl. Endast ett barn skrivs nu i familjen: Jonas (f. 1764-09-20).
 
Följande husförhörslängd, från 1771, saknas änkan Gölin Dahl, och ingen person med detta namn och födelseår finns angiven i längden. Däremot upptas änkan Gölin, f. detta datum, som inhyses i Kungsgården i husförhörslängden 1772, nu med sonen Jonas och dottern Gölin (f. 1766-09-29), om vilken noteras ’begynt stafva’. 1773 skrivs ännu båtsmansänkan Gölin Hansdotter i byn, tillsammans med sonen Jonas och gamla pigan Karin Abborre (f. 1720-08-17).
 
I följande längd för 1777 anges hon som gift med en Jon Persson Elg (f. 1744-10-10), och bor tillsammans med honom, sonen Hans och pigan Karin Abborre kvar vid Kungsgården; de skrivs visserligen under den angränsande byn Vad, men det är mer fråga om en teknisk angivelse än en faktisk flyttning. Vigselboken har en notering om avskedade fördubblingsbåtsmannen Jonas Elg 1777-05-25 gift sig med änkan Gölin Hansdotter på Heden (vid Kungsgården). Kyrkoräkenskaperna kompletterar uppgiften med att notera att Jonas Elg var från byn Svarven, likaså gränsande till Kungsgården.
 
I den sista bevarade husförhörslängden före 1816, den från 1782, betecknas denne Jonas Elg som husman. Förutom Gölins son Jonas (för vilken finns den rätt tydliga men för mig kryptiska noteringen ’mässiggengen.’) bor nu där också deras gemensamma son Per (f. 1778-05-05?).
 
Om Gölin Hansdotters härstamning
Vad kan man då säga om denna Gölin Hansdotter/Dahl? Tillnamnet och födelsedatumet visar att hon är identisk med Gölin, född 1735-04-03 som dotter till kronobåtsmannen Hans Dahl och hustrun Gölin Ersdotter. Hennes faddrar var Erik Jonsson och hans hustru i Sund; Sven Andersson och hans hustru i Källene; båtsman Per Arn och pigan Dals Kare i Källene. [Födelsebok C:2, f. 102v-103r]. Denne Hans Hansson Dahl hade gift sig med Gölin 1726-11-06, varvid noterats att han ’sålunda ächtade henne, som til födelsen warit oäkta’. [Vigselbok, C:2, s. 164v].
 
Den enda Gölin Eriksdotter/Ersdotter som skulle kunna komma ifråga är Gölin, f. 1702-03-04, 'oäkta' dotter till kronobåtsmannen Erik Berg och båtsman Speel Jons änka Ingrid(?) (faddrar: Per Månsson och hu. Anna Bertilsdotter i Berga; Hans Hansson i Remsta och Per Hanssons hustru; Per Månssons dotter i Berge). Vid hennes namn finns senare tillagt 'dödde 1784'. [Födelsebok, C:1, s. 369] I dödboken för 1784 finns prästens bistra kommentar att den 14 maj avled fattighjonet Gölin Eriksdotter 'efter fögo dygdig lefnad', 82 år gammal' ... [Dödbok, C:4, f. 115v]

[Urban Sikeborg]

En följd av att jag inte längre kommer att delta i Anbytarforum eller RÖTTER i övrigt blir naturligt nog att jag inte heller kommer att vara aktiv i denna diskussion. Om någon till äventyrs har några frågor kan jag förstås nås via e-post eller telefon (jag står i telefonkatalogen för Stockholmsområdet). Jag besvarar förfrågningar i mån av tid och förmåga.

[Urban Sikeborg]

Jag lämnade i tysthet Anbytarforum den 20 juli förra året, eftersom jag tyckte att det jag såg som destruktiva krafter fick för stort utrymme. När nu flera diskussioner stängts för att stoppa denna utveckling och förbundsstämman också ska behandla frågan, är det förhoppningsvis möjligt att kunna ägna sig åt släktforskning på Anbytarforum utan risk för att utsättas för personliga hatkampanjer igen.
 
Under den tid som gått har jag fått åtskilliga förfrågningar från personer med anknytning till Norrala. Jag börjar med att lägga upp en mindre utredning för Carol Steiner i Minneapolis, vars farfars far Nils August Norling var bördig från Norrala.
 
Sammanställningen är på engelska, men om någon vill ha delar av den översatt till svenska hjälper jag till. Svenska termer är knöliga vid översättning och jag är osäker på hur begrepp som 'båtsman' och 'husförhörslängd' ska översättas. Jag har därför här återgett dem på svenska i denna genealogi. I övrigt tror jag att källhänvisningarna är rätt genomskinliga.
 
1 Nils August Norling,
born on August 10, 1871. Worker in a lumberyard in Söderhamn. Emigrated with his family to USA in 1902.
 
The lumber-yard worker Nils August Norling married Hulda Maria Nilsson in Söderhamn on April 13, 1895, according to the marriage register. She is then stated as being born on July 27, 1877, but with no reference to the place of birth. However, she is listed in the Söderhamn birth register for this year: Hulda Maria, illegitimate daughter of the 31-year old maid Anna Eriksdotter from Galtebol in the Gillberga parish in the province of Värmland. I haven't found this Anna Eriksdotter in the 'husförhörslängd' (catechisimal meeting registers) for Soderhamn. The name Nilsson assumed by Hulda Maria may indicate the Christian name of the father, whose name wasn't mentioned by the vicar.
 
*** Generation I ***
 
(f)
2 Johan Norling,
born on May 4, 1828 in Sund, Norrala, dead on January 26, 1874 in Söderhamn. Fisherman in Norrala. Called Johannes in the birth register. [C:5, 1823-59]  
 
Married to:
 
(m)
3 Martha Håkansdotter Hamberg,
born on November 6, 1835 in Källene, Norrala. The birth register states that Martha was the daughter of 'båtsman' no. 119 Håkan Hamberg and his wife Karin Ersdotter in Källene. [C:5, 1823-59]  
 
*** Generation II ***
 
(ff)
4 Olof Norling,
born June 20, 1784 in Vikbro (Styvje), Norrala. Blacksmith in Sund, Norrala. Olof's godparents were: Olof Hansson and his wife Ingrid Hansdotter in Heden, Norrala; Anders Norling and his wife Brita Jonsdotter in the parish of Soderala; the young 'handelsbetjant' (i.e. somebody working with trade in a subordinate position, an assistant, most likely in the city of Soderhamn) Olof Arf, and the maid Anna Olsdotter. [Birth register 1775-1822, C:4, p. 13r]
 
Called 'sockensmed' ('parish blacksmith') when his son Johan was born. He and his family lived in the outskirts of Sund in Norrala. From the 'husförhörslängd' for 1828-34 [AI:4, p. 119], compared to the same register for 1835-40 [AI:5]:
 
Married to:
 
(fm)
5 Brita Eriksdotter,
born on August 12, 1786 in Forsa. Resident in Sund, Norrala. Birth date and place of birth from the 'husförhörslängd' (catechisimal meeting register) for 1828-34 [AI:4, p. 119].
 
They were probably married in the parish of Forsa, since they are not mentioned in the Norrala marriage registers.  
 
(mf)
6 Håkan Hamberg,
born on June 3, 1803 in Vågbro, Norrala. 'Båtsman' in Källene, Norrala. Håkan is stated as the son of the factory worker Nils Håkansson and his wife Margta Ersdotter in Vågbro, Norrala, in the birth register 1803. His godparents were: The shoemaker Per Andersson and his wife Sigrid Andersdotter in Styvje in Norrala; the factory worker Per Andersson and his wife in Vågbro, Norrala; the blacksmith's son Olof Norling in Vikbro [that is, the same Olof Norling whose son Johan later married Håkan's granddaughter!], and the young maid Margta Andersdotter in Borg, Norrala. [C:4, 1775-1822, p. 47v]
 
In the 'husförhörslängd' for 1816-21 [AI:2, p. 164] he is recorded with his father, stepmother and siblings in the outskirts of Hamre and Ingsta in Norrala (which probably refers to Vågbro). At the age of 15 he went to serve as a farmhand in Ingsta, but his name has there been crossed over [p. 160] and a note 'rymt' (decamped, in a negative meaning, probably referring to his service) is added to his name on p. 164. In the 'husförhörslängd' 1828-34 [AI:4, p. 77, 87, 148], the vicar has added a special note at his name in three places: 'Minder ordentl. Känd vix compos mentis' = 'Less steady. Known hardly compos mentis (Latin for 'in full possession of all his senses').'
 
He is mentioned as the farmhand Håkan Nilsson Hamberg in Skensta 1829, then he temporarily served in Styvje but returned 1830 to Skensta. Around that time he became enlisted as a 'båtsman' in the Swedish Navy and lived as such in Källene in Norrala.
 
According to the same register he married Karin Ersdotter, b. in Hamre in Norrala 1807-12-07 [p. 77]. In the 'husförhörslängd' for 1835-40 he is mentioned without any derogatory remarks. [AI:5]
Married to:
 
(mm)
7 Karin Ersdotter,
born on December 7, 1807 in Hamre, Norrala. Resident in Källene, Norrala. Karin is stated as being the daughter of the 'husman' (=somebody living on land belonging to a farmstead without owning it) Erik Hansson and his wife Brita Jonsdotter in Hamre in the birth register 1807.
 
Her godparents were: The blacksmith Johan Lohberg and his wife Brita Hansdotter in the parish of Trönö; the 'båtsmansreserven' Olof Olofsson and his wife Anna Olsdotter in Bölan in the parish of Enånger; the young man Jakob Ersson in Källene in Norrala and the young maid Malin Olsdotter in Lundberg in Trönö. [C:4, 1775-1822, p. 54v]
 
*** Generation III ***
 
(ff f)
8 Lars Norling,
born on September 6, 1758 in Norrala. Blacksmith in Vikbro/Styvje in Norrala. His godparents were: Lars Bröms and Madame Brita Engelbrecht in Kungsgården, Norrala; the farmer Jon Andersson and his wife Sigrid Olsdotter in Ringa, Norrala; the young man Olof Hansson in Svarven, Norrala; the young maid Anna Knutsdotter in Närby. [Birth register, C:3, p. 356]
 
In the parish registers, he is said to live in Vikbro and Vågbro, probably the same place or very close to each other near Styvje in Norrala. In the 'husförhörslängd' for 1782 [AI:1], the blacksmith Lars Norling is listed, b. 1758-09-06, 24 years old, 'absent from the [mandatory] catechisimal meeting 1782 and 1783', together with his sister Anna, b. 1769-09-18, 18 years old.
 
The former parish blacksmith Lars Norling died 1837-01-16, according to the 'husförhörslängd' 1833-38. A note 'hör illa' (literally: 'hears badly') had previously been added to his name. His son Anders Larsson Norling stayed on living in Styvje with his family. [AI:5, 1835-40 p. 188]
 
Married to:
 
(ff m)
9 Greta Arf,
born 1755, dead on May 2_, 1829 in Styvje, Norrala. Resident in Vågbro/Vikbro/Styvje, Norrala. Her unusual last name indicates that she is a sister or another close relative of the young Olof Arf (probably from Soderhamn), who is the godfather of her son Olof 1784. [Birth register 1775-1822, C:4, p. 13r]
 
The marriage register for Soderhamn 1783 states that on November 6 this year, the parish blacksmith in Norrala, Lars Norling, who is in Norrala born 1758; and the Master craftsman's daughter ['Mästardottern'] Margareta Eriksdotter Arf, here born on December 3, 1755. [E:1]  
 
From the birth register for Söderhamn, December 3, 1755: Margareta Arf, daughter of the pipemaker ['pipslagare'] Erik Nilsson Arf and his wife Anna Olsdotter Granberg. Godparents: Postmaster Peter Back; Per Nilsson Arf; Måns Granberg (most likely a close relative of the mother); xxx's wife; Lars Granberg's wife (another relative), and Katarina Back. [C:1]
 
In the 'husförhörslängd' for 1816-21 [AI:2], when she and her husband is registered under Styvje in Norrala, her year of birth is correctly given as 1755 [p. 131]. She died on May 20?, 1829. [AI:4, 1828-34, p. 151]  
 
(mf f)
12 Nils Håkansson,
born 1769, probably in the province of Värmland. He is mentioned the first time in the migration register among people who had moved into Norrala 1805: 'The brick factory worker Nils Håkansson with wife and 2 children.' [B:1, 1804-40]
 
He is mentioned as a factory worker in Vågbro when his son Håkan is born 1803 [birth register 1775-1822, C:5, p. 54v], that is, he worked at the newly-founded, small brick factory there.
 
After the death of his first wife, he married the maid Anna Ersdotter in Hamre 1810-03-21. [Marriage register 1810, C:5, p. 106v] The worker Nils Håkansson is listed as living with his family in the outskirts of Hamre and Ingsta (referring to Vågbro) in Norrala in the 'husförhörslängd' 1816-21. His year of birth is then given as 1769, with a note that he had moved in from the province of Värmland. [AI:2, p. 164]
 
Married to:
 
(mf m)
13 Margta Ersdotter,
born 1759 (ca), dead on May 4, 1808 in Vågbro, Norrala. Resident in Vågbro, Norrala. She is said to have been 44 years old when she gave birth to Håkan, which means he year of birth should be 1759. [Birth register 1775-1822, C:4, p. 47v] However, she is said to have been 49 years old when she died of chest fever in 1810, which indicates the year 1761 instead. [Burial register 1775-1822, C:5, p. 129]
 
(mm f)
14 Erik Hansson.
He is mentioned in the birth register in connection with his daughter's birth 1807 as 'husman' (approx. crofter not owing any land) in Hamre. [C:4, 1775-1822, p. 54v] The fact that I have not been able to find him or his wife in other records, that he and his wife selected godparents from the neighbouring parishes of Trönö and Enånger, all this indicates that they had moved to Norrala and that they were not born there. They are not mentioned in Hamre in the 'husförhörslängd' for 1816-21 [AI:2] or in the burial registers up to 1822.  
 
Married to:
 
(mm m)
15 Brita Jonsdotter,
born 1774 (ca). Resident in Hamre, Norrala. She is stated to be 34 years old when her daughter Karin is born 1807-12-06 [birth register 1775-1822, C:4, p. 54v] but she is not listed in the birth register for 1774-1776.  
 
*** Generation IV ***
 
(ff ff)
16 Olof Norling,
born on March 1, 1722, dead on May 9 1780 in Norrala. Blacksmith in Norrala.
 
The year of birth is deducted from the information that he was 32 years old 1754 and his age when he died (see below). He is not recorded in the Norrala birth registers and may therefore be born in another parish.
 
The parish blacksmith Olof Norling married the 'honest maid' Margta Olofsdotter Orre from Närby in Norrala on November 9, 1746. The wedding party was held at her brother-in-law's, Hans Olsson's, farmstead in Heden, Norrala. [Marriage register, C:3, p. 107]
 
Their first three children, Brita (b. 1747), Anna (b. 1749), and Olof, all died in the 'kopporna' (probably smallpox) in 1752. The blacksmith Olof Norling, 32 years old, and his wife Margta, b. on December 12, 1723, 31 years old, are listed with their son Olof, b. on May 24, 1753, 1 year old, in the 'husförhörslängd' for 1754 as living in the outskirts of Vad in Norrala. I have not been able to locate the family in most of the following registers I have reviewed. Olof Norling and his wife Margta Olofsdotter are listed together with their two children Lars and Anna in the 'husförhörslängd' for 1777 [AI:1]. They then lived in Haga in Norrala.
 
He is stated to have died 'after having led an honorable life and having been sick a long time' of consumption ('efter ärbar lefnad och långlig sjukdom, lungsot'), 58 years, 2 months and 8 days old. [Burial register, C:4, p. 114]. This means he should have been born around March 1, 1722.
 
Married on November 9, 1746 in Norrala to:
 
(ff fm)
17 Margta Olofsdotter Orre,
born on December 12, 1723 in Närby, Norrala. [Birth register 1708-40, C:2, p. 107] Resident in Haga and then in Vad, Norrala. Mentioned as 'the honest maid Margta Olofsdotter Orre in the marriage register [C:3, p. 107]. I have not been able to find her in the Norrala burial registers between 1777 and 1800.
 
(ff mf)
18 Erik Nilsson Arf,
“Pipslagare” (pipemaker) at the rifle factory in Söderhamn (now turned into the Museum of Söderhamn).
 
The book 'Söderhamns Gevärsfaktori 1620-1813 (published by Föreningen Söderhamns Museum, Söderhamn 1988) lists among the people employed by the factory during this time seven male members of the Arf family, working as smiths, filers, and drillers, during the first half of the 18th century. Among them also Erik Nilsson Arf, Pipefiler, born November 19, 1736, in Soderhamn, working at the factory since 1747. The oldest known member of the family - probably Erik's father - is Nils Persson Arf, pipe smith, born 1687 in Soderhamn and active since 1714.  
 
When I browsed through the 'husförhörslängd' for Söderhamn from around 1740-50 I found several persons with this peculiar name, Arf, apparently engaged in other professions.
 
(ff mm)
19 Anna Olsdotter Granberg,
She is probably a relative of Måns Granberg and Lars Granberg in Söderhamn, mentioned in the list of godparents for her daughter Greta. [C:1]
 
*** Generation V ***
 
(ff fm f)
34 Olof Olofsson Lind/Orre,
born 1691 (ca), dead on November 29, 1745 in Närby, Norrala. Resided as the parish tailor in Närby in Norrala. According to the burial register he had assumed that position in 1707 - then using the name Lind ('lime', 'linden'). In 1716 he became 'båtsman' with the name of Orre ['Black Grouse'] but retired in 1722. From then on he continued being the parish tailor until 1743, when his son Knut took over.
 
Married on December 26, 1709 to:
 
(ff fm m)
35 Anna Knutsdotter,
christened on December 26, 1686 on the farmstead Boda no. 1, Norrala, dead on July 4, 1752.
 
*** Generation VI ***
 
(ff fm ff)
68 Olof Olsson,
born 1660 (ca) in Mobodarne in the parish of Mo, dead on October 9, 1746 in Närby, Norrala. Parish tailor resided in Svarven, Norrala. Married twice and died of a stroke.  
 
(ff fm mf)
70 Knut Larsson,
born 1654 (ca) in Boda no 1, Norrala, farmer there, buried on July 6, 1712. Knut is a very unusual name in the parish and was then only used by the family living on the farmstead Narby no. 3. The assumption that he on his mother's side descended from this family is supported by the fact that members of the Närby family were selected as godparents to Knut Larsson's son Olof. Consequently, Knut Larsson was probably a descendant of the farmer Knut Persson in Närby no. 3 (mentioned there 1597-1645).
 
Married to:
 
(ff fm mm)
71 Anna Bertilsdotter,
born 1659 (ca) on the farmstead Svarven nr 3, Norrala, buried on April 15, 1734 in Boda no 1, Norrala. [Burial register 1708-40, C:2, p. 112] According to the judgment book of 1711 (december) her maternal grandfather was the farmer Olof Olofsson Fiskare ('Fisher') in Svarven no. 3. [Note by Mr. Dennis Westlund, Norrala]  
 
*** Generation VII ***
(ff fm mf f)
140 Lars Silvastsson.
Farmer on Boda no. 1, Norrala, already 1645 (land register). He is mentioned in the the register of population 1673, when he also paid tax for his wife, two sons and a daughter (not mentioned by name).  
 
(ff fm mm f)
142 Bertil Matsson.
Farmer on Svarven no. 3, Norrala. Dead ca 1665 [judgment book 1690].  
 
Married to:
 
(ff fm mm m)
143 Sigrid Olsdotter,
born in Svarven nr 3, Norrala. Resident in Svarven nr 3, Norrala. Remarried a certain Erik Larsson, who became the new farmer on the farmstead ca 1666. [C:1]
 
*** Generation VIII ***
 
(ff fm mf ff)
280 Silvast Larsson,
dead in Boda no 1, Norrala. He is first mentioned as a farmer on Borg no. 1 from 1614 (he was then unmarried but 1616 he also pay tax for a wife) [registers for the redemption of Alvsborg 1613-1618]; his last year there seems to have been 1627 [register of tithes]. 1627 - or possibly 1628 - he swapped farms with the vicar Olaus Jonae Chrochius. In return he got the farmstead Boda no. 1, where he lived as late as 1642 [land register].
 
Judging from the rare name Silvast, he is the grandson of Silvast Jonsson, who is mentioned as farmer on the Borg no 1 farmstead as early as 1555 [register of population], up to and including 1598 [register of tithes].
 
(ff fm mm mf)
286 Olof Olofsson/Fiskare ('Fisher', 'Fisherman').
Mentioned as farmer on Svarven no. 3, Norrala in 1637 [judgment book 1639, p. 1r,v] and as late as 1645 [land register].  
 
Married to:
 
(ff fm mm mm)
`b287 Anna Olofsdotter},
born in Kungsgården, Norrala. Resident in Svarven nr 3, Norrala. According to a document in the old family archive for Kungsgården she was the daughter of the parish sheriff Olof Jonsson in Kungsgården. [Note by the late Mr. Albert Andersson, Norrrala.] She is mentioned as a widow in Svarven 1646 and 1650 [registers of population].  
 
*** Generation IX ***
 
(ff fm mm mm f)
574 Olof Jonsson,
According to a family relation from the end of the 17th century he was born in Siggesta in the neighbouring parish of Söderala. [The Flintenberg Collection, vol. 8, Härnösands landsarkiv]. He is first mentioned as a combined farmer and soldier on Kungsgården 1597 [province bailiff's accounts, Hälsinglands handlingar 1597]. He was later appointed parish sheriff and is mentioned the last time 1630, then among old and impaired people in the parish. [register of population]. From him the clerical, rather widespread family Norelius from Norrala descends. [U. Sikeborg: 'Prästerskap i Norrala pastorat, Hälsingland, fram till 1600-talets mitt .', Släkt och Hävd 1990: 3-4, p. 188]
 
Married to:
 
(ff fm mm mm m)
`b575 N.N. Jakobsdotter},  
Resident in Kungsgården, Norrala.
 
*** Generation X ***
 
(ff fm mm mm mf)
1150 Jakob Sigfridsson,
from the parish of Hälsingtuna, dead in Kungsgården, Norrala. First mentioned as farmer on one of the two farmsteads in Hudik in Hälsingtuna in 1573. [Register of tithes] Since these were expropriated by the Crown in 1584 to serve as basis for the newly founded city of Hudiksvall, king John III gave him Kungsgården in Norrala as a compensation. Jakob is mentioned there the last time 1586. [U. Sikeborg: Släkt och Hävd 1990:3-4, p. 188]

[Linda Wikland]

Hej!  
Undrar om någon, kanske Urban, vet något om dessa människor i Norrala.
Båtmannen Hans Schenström i Svartvik och hans hustru Brita Mattsdotter Hamberg. De hade åtminnstone barnen  
Erik f1802+1802,
Mats Schenström 1803  även han båtsman (113i Svartvik) + 1827.  
Erik Schesntöm f 1807 blev båtman i Svartvik trol efter brodern. Gift med Karin Persdotter f 1792.
Barn  
     Kerstin f 1829 utanför äktenskapet  
     Olof f 1830
     Hans Erik f 1833 flyttade till Söderhamn och blev sjöman.
 
I husförhörslängden står det på båda bröderna något som är otydligt och sedan överstruket 1826. ngt om anklagad för... har jag tolkat det som.
 
Blir glad för all tänkbar information!
Mvh Linda Wikland

[Per Kinneryd]

Hej Urban!
Det gläder mig verkligen att du är tillbaka här,och jag delar också dina förhoppningar angående anbytarforum!
Det vore mycket intressant att veta vad du anser en likpredikan är värd som källmatrial, särskilt med tanke på att det i det här fallet förflutit en generation mellan källan och sakuppgiften. Det är Ingrid Hansdotter som spökar igen (se under efterlysningar). Blixsläkten intar en mycket speciell ställning i Jämtlands historia.Om källan kan anses vara trovärdig, kan då isåfall bondehandelsresorna räcka som förklaring till en sådan allians?  
Många hälsingar (sic)
Per Kinneryd

[Urban Sikeborg]

Per: Ber att få återkomma om ett par dagar - måste läsa på lite först. Tack för välkomsthälsningen!
 
Linda: Jag känner inte till familjen sedan tidigare. Jag har i alla fall gått igenom de kyrkböcker jag har på mikrofilm hemma och sammanställt vad jag har hittat där; en del är nog bekant för dig redan. Jag lämnar också ett par förslag på hur du ska kunna gå vidare.
 
(En kommentar om redovisningen av barnen nedan: Om jag inte har kunnat belägga barnet med patronymikon eller tillnamn i någon källa har jag lagt en asterisk efter namnet.)
 
1 Kerstin (Schenström)*,
född 1829-05-06 i Svartvik, Norrala. Vid hennes namn i födelseboken anges Nöd dop (oäkta). Föräldrar: båtsman Erik Schenström, nr 173, och pigan Karin Persdotter i Svartvik. [C:5] Hon anges som Karin i husförhörslängden 1828-34, med notering död 1829 6/5. [AI:4, uppsl. 103]  
   
[color=0000ff]*** Generation I ***[/color]
 
 f
2 Erik Hansson Schenström,
född 1807-01-29 i Svartvik, Norrala, båtsman där.
Erik var enligt födelseboken son till båtsmannen Hans Schenström i Svartvik och hustrun Brita Hamberg, 41 år. Faddrar: Bonden Olof Ersson och hustrun Helena Olsdotter i Edvik; bondsonen Lars Andersson och hustrun Helena Persdotter i Svartvik. (Ungfaddrar:) Bondsonen Anders Nilsson i Edvik och bondedottern Karin Nilsdotter 'ibidem'. [C:4, f. 55r]  
I husförhörslängden 1822-27 anges att han utflyttat till p. 154 år 1824, att han vaccinerats för smittkoppor och att han kommunierats första gången i juni 1822. [AI:3, uppsl. 103]  
P. 154 avser hemmanet Borg nr 4, där Erik nämns som dräng i samma längd, till dess han flyttar till p. 72 1825. [Uppsl. 154]
P. 72 avser hemmanet Sjettene nr sub 4, där han nämns som dräng i samma längd, till dess han flyttar till p. 102 1826. [Uppsl. 72]  
P. 102 avser Svartvik nr sub 3, där han första gången nämns som Erik Hansson Schenström (namnet tillagt ovanför). En notis anger: Skrifves för sig sjelf. Se fol. 103. v. [=vitiosus: lastbar, fördärvad]. anklagad 1826. [Uppsl. 102]  
I husförhörslängden 1828-34 skrivs båtsman Erik Hansson Skenström först utan familj under Svartvik nr sub 3 [AI:4, uppsl. 103] och därefter - från 1828 - under Svartviks  utanvidsområde med hustrun Karin Persdotter (f. 1792-04-14) och sönerna Olof (f. 1830-08-08) och Hans Erik (f. 1833-04-17). [AI:4, uppsl. 106] I husförhörslängden 1835-40 har en son Per (f. 1837-01-20) tillkommit. [AI:5, uppsl. 137]  
 
Gift med nästa ana
 
Barn:
*Kerstin Eriksdotter*, född 1829-05-06, se ana 1.
 
m
3 Karin Persdotter,
född 1792-04-14. Bosatt i Svartvik, Norrala.
Husförhörslängderna anger inte att hon skulle vara född utanför socknen. 1792 föddes bara en Karin Persdotter i socknen. Denna ska emellertid ha fötts 1792-05-19, alltså inte 1792-04-14, som är det födelsedatum som konsekvent anges för Schenströms hustru. Som underlag för fortsatt forskning lämnar jag några grunddata om denna Karin f. 1792-05-19:
Hon var dotter till Per Abramsson och hustrun Kerstin Olsdotter i Å. Faddrar: Olof Jönsson och hustrun Karin Olsdotter; Sven  Abramsson och hustrun Ingrid Jonsdotter. (Ungfaddrar:) Drängen  Olof Larsson och pigan Margareta Olsdotter. [C:4, f. 24r]  
Ett par indicier, om än ganska svaga, finns till stöd för en eventuell identifiering:  
a) Enligt fadderuppgifterna för Hans Schenströms familj var de nära bekanta med Per Abramssons familj i Edvik.  
b) Husman Per Abramssons änka Margta Hansdotter (f. 1754, sjukl) skrivs tillsammans med båtsman Erik Hansson Schenström i husförhörslängden 1828-34 under Svartvik nr sub 3 (ingen övrig familj anges emellertid för honom där). [AI:4, uppsl. 103]  
För att få närmare visshet måste du dock kontrollera vigselboken för 1829, som jag inte har tillgång till. Låt mig veta vad du hittar, eftersom jag har rätt mycket information om Per Abramssons och hans hustrus härstamning.  
Vår Karin Persdotter (f. 1792-04-19) anges i husförhörslängden 1828-34 tjäna som piga i Svartvik nr sub 3 och ha dottern Karin. Där finns också noterat: d. 27 aug. 1829. kyrktagen såsom Båtman Erik schenströms äkta Hustru. Längre upp på samma sida skrivs Per Abramssons änka (se ovan). [AI:4, uppsl. 103]  
 
Gift med föregående ana
 
[color=0000ff]*** Generation II ***[/color]
 
ff
4 Hans Persson Edvik,
född 1774, död 1832-04-14 i Svartvik, Norrala. Båtsman/husman i Svartvik.
Vid sonen Fredriks födelse nämns han som avskedade båtsmannen Hans Edvik i Svartvik. [C:4, f. 28v] H.M. Hans Pehrsson, f. 1774, hustrun Brita Matsdotter, f. 1764 (utfattige) nämns med sönerna Mats [Hans] Hansson, Erik Hansson (f. 1807-01-29) och Fredrik Lang?, gardist. [AI:2, 1816-21, uppsl. 94] I husförhörslängden 1828-34 finns om honom noterat: Ähr utfatt. död d. 14. april __ 1832. [AI:4, uppsl. 105] Dödboken kanske kan ge närmare besked om hans ursprung.  
 
Gift 1792-12-31 med nästa ana
 
Barn:
*Fredrik Lang(?), född 1794-10-01 i Svartvik, Norrala. Gardist.
Fredrik uppges i födelseboken vara son till avskedade båtsmannen Hans Edvik och hustrun Brita Matsdotter i Svartvik. Faddrar: Lars Olsson och hustrun Margta Persdotter i Styvje; båtsmannen Johan Hamberg och hustru Greta Matsdotter i Källene. (Ungfadder:) Drängen Per Norborg i Kolsta. [C:4, f. 28v]  
I husförhörslängden 1822-27 upptas han under familjen i Svartvik som Fredrik Lang?, gardist, med kommentarenPå fängelse. [AI:2,  1816-21, uppsl. 94]  
*Erik Hansson*, född 1802-09-08 i Svartvik, Norrala.
Erik var enligt födelseboken son till båtsmannen Hans Schenström och hustrun Brita Matsdotter, 37 år. Faddrar: Bonden Erik Olsson och hustru Margta Lars?dotter i Svartvik; bonden Nils Andersson och hu. Margta Hansdotter i Edvik. (Ungfaddrar:) Abraham Jönsson i Svartvik och bonddottern Karin Persdotter 'ibidem'. [C:4, f. 45v]  
*Mats (Hans) Hansson Schenström, född 1803-11-28 i Svartvik, Norrala.
Mats föddes enligt födelseboken som son till båtsmannen Hans Schenström och hustrun Brita Hamberg i Svartvik. Modern var då 39 år. Faddrar: Bonden Olof Olsson och hustru Margta Persdotter i Skensta; bonden Sven Abrahamsson och hustru sigrid Jonsdotter i Edvik. (Ungfaddrar:) Son Abraham Jönsson i Svartvik och dotter Anna Jönsdotter 'ibidem'. [C:4, f. 48v]  
I husförhörslängden 1816-21 anges han på två ställen som Mats Hansson, f. 1803-11-22. [Uppsl. 72, 94]. I husförhörslängden 1822-27 finns om denne Hans Hansson med samma födelsedatum noterat att han återinflyttat till familjen 1826 från p. 98, samt: vitiosus [=lastbar, fördärvad]. Anklagad för lättja och stoora odygder. Anmäles till Krigstjenst. [AI:3, uppsl. 103]  
*Erik Hansson Schenström, född 1807-01-29, se ana 2.
 
fm
5 Brita Matsdotter Hamberg,
född 1765-04-05 i Arklo/Siknäs, Norrala. Bosatt i Svartvik.
I AI:2, 1816-21, uppsl. 94, uppges födelseåret vara 1764. Namnet Mats var emellertid inte vanligt i socknen och det förhållande att båtsmannen Mats Matssons (Lind/Åman hustrus patronymikon var Fredriksdotter - unikt i dessa trakter - stöder identifieringen med deras dotter Brita. Två av hennes söner gavs ju namnet Fredrik. Om deras släktkrets har jag inte funnit något, men det kan vara värt att notera att flera faddrar till familjen kommer från hemmanet Fors nr 2 i andra ändan av socknen.
Faddrar till Brita: Olof Jonsson och hustrun Karin Persdotter i Fors; Erik Olsson och hustrun Kerstin Schenström [!] i Berge. (Ungfaddrar:) Per Olsson 'ibidem' (d.v.s. Berge) och pigan Kerstin Larsdotter i Berge. [C:3, p. 367]  
Det finns originellt nog två vigselnotiser för Brita: Den första för 1792-12-30 (Hans Edvik och Brita Mattsdotter i Borg [C:4, f. 99v]), den andra för 1793-01-01 (Båtsman Hans Edvik och Brita Mattsdotter [C:4, f. 100r].  
Hon omnämns i födelsenotiserna för sönerna Mats och Erik som Brita Hamberg.  
Hon skrivs ännu i husförhörslängden 1828-34 som Husm. Hans Perss.s Enka Brita Matsdr. (f. 1764) under Svartviks utanvids. [AI:5, uppsl. 136]  
 
Gift 1792-12-31 med föregående ana
 
[color=0000ff]*** Generation III ***[/color]
 
fm f
10 Mats Matsson Lind/Åman/Hamberg,
född 1739 (ca), död 1789-01-22 i Borg, Norrala. Båtsman i Norrala. Han saknas i födelseböckerna för Norrala.  
När dottern Brita föds 1765-04-05 anges detta i två notiser: Den första anger hennes föräldrar som båtsmannen Mats Matsson Åman och hustrun Anna Fredriksdotter i Källene [C:3, p. 384]. Den andra  uppger föräldrarna vara båtsmannen i sjunde rotan (Arklo och  Siknäs byar) Mats Matsson Lind och Anna Fredriksdotter, postia  Åman. Tillägget betyder att han senare tagit sig namnet Åman. [D:o, p. 367]  
När dottern Anna föds 1778-03-01 anges föräldrarna som Mats Hamberg och hustrun Anna Fredriksdotter i Borg. [C:4, f. 5r] (Jag har gått igenom födelseböckerna t.o.m. 1790 efter deras barn.)  
Dödsnotisen från 1789 lyder: Borg. Båtsm. Matts Åman, hemsiuk afsomnade, 50 år gammal. [C:4, f. 177v]  
 
Gift med nästa ana
 
Barn:
*Brita Matsdotter Hamberg, född 1765-04-05, se ana 5.
*Karin Matsdotter*, född 1769-10-23 i Källene, Norrala.
Faddrar: Unge Sven Jönsson och hustrun Margta Larsdotter i Fors; Jon Larsson och hustrun Kerstin Olsdotter i Borg. (Ungfaddrar:) Göran Kristoffersson och pigan Kerstin Jonsdotter i Källene. [C:3, p. 384]  
*Fredrik Matsson*, född 1772-06-28 i Källene, Norrala, död där 1773-07-26.
Faddrar: Kristoffer Göransson och hustrun Ella Olofsdotter i Källene; Jon Larsson och hans hustru i Borg. (Ungfaddrar:) Drängen Per Olofsson och pigan Sara Persdotter i Hamre. Vid födelsenotisen är tillagt: dödde d. 26 Julii i Rödsoten 1773. [C:3. p. 367] Notisen är visserligen införd under Arklo-Siknäsrotan där fadern tidigare tjänat som båtsman, men familjen var vid det laget bosatt i Källene.  
*Anna Matsdotter*, född 1778-03-01 i Borg, Norrala.
Faddrar: Olof Persson 'ibidem' (d.v.s. Borg) och Kerstin Larsdotter; Jon Mickelsson i Källene och hustru Kerstin Larsdotter. (Ungfaddrar:) Drängen Jon Olsson i Fors och pigan Karin Svensdotter. [C:4, f. 5r]  
*Fredrik Matsson*, född 1780-12-12 i Borg, Norrala.
Faddrar: Sven Persson 'Ibid.' (d.v.s. Borg) och hustru Karin Olsdotter; Erik Ersson i Källene och hustru Malin Olsdotter. (Ungfaddrar:) Mickel Jonsson och pigan Margta Jonsdotter. [C:4, f. 8v]  
 
fmm
11 Anna Fredriksdotter,
född 1736 (ca), död 1798-03-20 i Källene, Norrala. Hon saknas i födelseböckerna för Norrala.  
Dödsnotisen från 1798 lyder: Båtsm.s Enkan H: Anna Fredricsdotter i Källorne i Slag och Andetäppa __ 62 [år]. [C:4, f. 121r]  
 
Hälsningar
Urban Sikeborg, Sollentuna

[Urban Sikeborg]

Per:  Enligt genealogierna för släkten Blix ska stammodern ha varit en Ingrid Hansdotter, bördig från Norrala och gift med kyrkoherden i Undersåker, Måns Karlsson (Blix), f. 1502.
 
Uppgiftens ursprung
Denna Ingrid finns inte belagd i några förstahandskällor och jag har inte heller sett någon form av källhänvisning för uppgiften tidigare. Enligt ditt inlägg daterat 1999-12-31 i diskussionen 'Ingrid Hansdotter från Norrala' (under 'Hälsingland': 'Efterlysningar') hänvisar Bertil Hasselberg i sitt supplement till herdaminnet till en handskrift i Uppsala universitetsbibliotek av Jonas J. Hernodius, kyrkoherde i Boteå. Du skriver också: “Förmodligen avses den likpredikan över sonen Peder Månsson Blix i Palmsköldska samlingen som nämns i Henning Sollieds mycket gedigna artikel “Blixerne av Jemtland” i Norsk slektshistorisk tidsskrift III (1930).”
 
Potentiella källkritiska invändningar
Det första du måste göra här är att bekräfta att källan är rätt identifierad med hjälp av de förteckningar som gjorts över tryckta likpredikningarna (se nedan); det framgår inte av ditt inlägg häromdagen om du redan gjort det. Du behöver också veta när likpredikan skrevs. Det kan tyckas självklart att en uppgift om en avlidens föräldrar i en likpredikan borde vara korrekta, med om man tänker på att den döde kunnat vara i hög ålder och knappast själv varit i stånd att lämna uppgifterna till nedtecknaren - död som han/hon var - har vi redan där flera potentiella felkällor:
 
1) Lång tid har förflutit mellan händelserna (Ingrids död och likpredikans författande).
2) Uppgifterna har förmedlats av personer som antingen inte haft samma nära anknytning till Ingrid Hansdotter och därför inte har haft samma intresse av att komma ihåg namn eller detaljer eller som enbart har fått uppgiften i andra eller tredje hand.
3) Sekundärkällans författare har missuppfattat uppgiften. (Den som blivit citerad i tidningen någon gång vet hur fel det kan bli. Själv har jag blivit benämnd som Ulf och Örjan och Sikegård av intervjuande journalister, för att ta ett exempel. De har väl inte sett Ljuset än, kantänka.) De biografiska uppgifterna i likpredikningarna vid denna tid var för övrigt av mycket underordnad betydelse.
 
Om likpredikningarnas historiska värde samt litteraturhänvisningar
Häromåret gavs en doktorsavhandling i litteraturhistoria ut som behandlar likpredikningarnas syfte och framväxt. Författaren visar hur det retoriska elementet var det helt dominerande, att vältaligheten var överordnat allt annat. Eftersom det inte bara ger en bra förståelse av hur lite/mycket trovärdiga likpredikningar kan vara utan också ger en fin insikt i hur man tänkte och såg på döden rekommenderar jag den varmt för läsning:
 
Göran Stenberg: Döden dikterar. En studie av likpredikningar och gravtal från 1600- och 1700-talen, Stockholm 1998, Atlantis förlag, ISBN: 91-7486-676-1
 
Jag vill också citera ur Bengt Hildebrands enastående 'Handbok i släkt- och personforskning. D. 1: Metodlära, medeltidsförhållanden, historiografi och bibliografi' (Stockholm 1961, Wahlström & Widstrands förlag), s. 131: (Har du den inte så skaffa den på ett antikvariat - den är oumbärlig.)
 
[color=0000ff]“Det äldsta bevarade svenska liktalet är över riksrådet Johan Turesson (Tre rosor, + 1556; se L. Sjödin i Hist. stud. tillägn. S. Tunberg 1942, s. 229, 259). Likpredikningarna (bibliogr. i J. C. stricker, 'Försök til et swenskt homiletiskt bibliotek', 1, 1767, s. 1-229, med reg. s. 230-251; C. G. Warmholtz, 'Bibliotheca historica sveo-gothica', 1, 1805, nris 6514-6690, s. 121-174; H. G. Porthan, 'Något om likpredikningar' i P:s 'Skrifter i urval', 5, 1873, s. 293-295; GFM, 41, s. 16) bygga icke på egentlig forskning, visa ofta rent kuriösa drag och synpunkten är mindre den rent biografiska än den uppbyggliga. Man växlar mellan ett torrt curriculum vitae och en utförligare framställning med fraser av det senare slaget.[/color]
 
[color=0000ff]I den mån man verkligen åsyftar en levnadsteckning är den panegyrisk, med okontrollerade, ofta felaktiga data och i synnerhet genealogisk otillförlitlig. Om en objektiv personbedömning är det knappast tal, ehuru nyanseringen i omdömet naturligtvis delvis avhänger av predikantens egen bildning och förmåga. Icke desto mindre äro likpredikningarnas biografiska uppgifter ofta ovärderliga och ibland nästan det enda material man har.”[/color]
 
Vad jag själv anser
Hur trovärdig uppgiften om Ingrid Hansdotter är beror i första hand på hur nära det går att belägga henne i tiden. Om ditt antagande ovan stämmer, att hon nämns i sonens likpredikan, finns det nog fog för att åtminstone utgå från att det kan ha gått en ansenlig tid mellan Ingrids frånfälle och predikans författande. De potentiella felkällorna kvarstår alltså.
 
Ändå känner jag själv inget behov av att avföra henne fullständigt, även om hon bara omnämns i en sen likpredikan. Det som gör att uppgiften bär trovärdighetens prägel är att hon nämns som Ingrid Hansdotter från Norrala, inget mer. Det vill säga: Det finns inget glamoröst över det hela, inget som kan ha gjort att uppgiften tagits med för att försköna och förbättra. Snarare tvärtom. Det finns visserligen exempel på att sådana uppgifter diskret lagts till i adelsgenealogier på 1700-talet för att utöka antalet förfäder (jag nämner ett par i min artikel om Bureätten i Släktforskarnas årsbok 1996), men äldre adelsgenealogier är ju notoriskt opålitliga och tendentiösa på ett sätt som inte kan jämföras med likpredikningar då det gäller biografiska uppgifter. Likpredikan hade dessutom religiösa aspekter och förhoppningsvis hindrade detta de värsta avarterna av genealogiska manipuleringar.
 
Om det är likpredikan som är källan till uppgiften - låt mig veta om så är fallet - skulle jag själv låta henne stå kvar, med den tydliga noteringen att den enda källan (ordentligt angiven, naturligtvis) är sekundär.
 
Jag kan avsluta med att nämna att det finns ytterst få Norralabor kända från senmedeltid. Jag har inte sett någon som skulle kunna kopplas till Ingrid Hansdotter. Avståndet mellan Jämtland och Hälsingland är emellertid inget problem - diplomatarierna visar att folk var rejält rörliga mellan landskapen. (Vad Norrala beträffar ägde en familj i Trasviken i Hede socken, Härjedalen, jord i Norrala under första hälften av 1400-talet [Släkt och Hävd 1990:3-4, s. 155, 183]).
 
Hälsningar
Urban Sikeborg

[Linda Wikland]

Hej Urban!
Passar på att tacka dig här med för alla uppgifter
Hälsningar Linda

[Per Kinneryd]

Hej Urban
Tusen tack för ditt mycket ingående svar!
Visst ska jag se efter i Palmsköldska samlingen när jag får möjlighet att besöka Uppsala.
Ett förtydligande : det är Sollied och inte Hasselberg som först hänvisar till Hernodius likpredikan.Han citerar den också flera gånger i sin artikel (Blix´erne av Jämtland, med underrubrik En norsk-svensk storslegt i Norsk slektshistorisk tidskrift årg.III 1930)
Enligt predikan begravdes (Ingers son) Peder Mogensson Blix d. 14/8 1632 i Styrnäs där han varit landsskrivare och kamrer över Västernorrland.
Tidpunkten för Ingrids bortgång blir nog svårare att avgöra.Även om hon förmodligen varit något yngre (sonen uppges vara född 14/5 1542) än sin make Hr. Mogens, som av både Bygdèn och Sollied antas vara född runt 1500,bör som du säger ansenlig tid ha förflutit mellan Ingrids och sonen Peders död.
Stort tack även för litteraturtipsen!
många hälsningar  
Per Kinneryd