ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Hinneryd 1772 (dödbok) En familjetragedi... (GID 829.19.95800 och 829.19.95900)  (läst 919 gånger)

2006-03-12, 17:05
läst 919 gånger

Utloggad Daniel Johnsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 122
  • Senast inloggad: 2019-11-01, 08:38
    • Visa profil
Hej,  
 
Jag har en familj i min släkt, där både far, mor, och äldsta dottern dör samma år. (Kvar blir 3 söner, Måns, Johan och Jonas.)
 
Jag undrar om det finns någon vänlig själ som skulle kunna hjälpa mig och tyda vad som står i dödsboken för dessa tre personer. Modern dog först, hon hette Sigrid Jonasdotter och finns på sidan 829.19.95800. Far och dotter finns på nästa sida, 829.19.95900 och hette Jöns Johansson och Martha Jönsdotter.  
 

 
Tack på förhand,  
Daniel Johnsson

2006-03-13, 07:52
Svar #1

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
dito 26 Sigred Jonasdr i grysshult, en ärlig, sedig och gudfr-
ung hustru, född i Torpa Sn dödde af br(ä)nna-
skuka, på den 18 hujus, när hennes ålder war
27 3/4 år
 
dito Maii 24 Martha Jönsdr i grysshult, föd af ärliga Föräldrar, död-
de, den 16 hujus, när hon war 9 år gammal, af
gångbara hufwudsiuka.
dito 28 Petter Magnus i Fagraböke, föd af ärliga Föräldrar,
dödde af koppor den 18 hujus, tå han war 20
weckor gammal
dito 31 Jöns Johansson i grysshult, en ung, ärlig och beske-
delig man, dödde den 23 hujus, af hufwudsiuka,
tå han (wa[r]?) så när 31 1/2 år gammal.

2006-03-13, 10:38
Svar #2

Utloggad Daniel Johnsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 122
  • Senast inloggad: 2019-11-01, 08:38
    • Visa profil
Tack så jättemycket för hjälpen att tyda texten!
 
Ärligt talat blev jag inte så mycket klokare på varför alla tre dog så tätt inpå varandra. Huvudsjuka och brännaskuka... Men det är ett annat kapitel.  
 
Än en gång, tack på mycket!
Daniel Johnsson

2006-03-13, 11:08
Svar #3

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Hej Daniel!
Det ska stå brännasiuka (ej brännaskuka; lurades av g:et på raden över), dvs brännasjuka. I Gunnar Lagerkranz Svenska sjukdomsnamn i gångna tider anges bränn(e)sjuka såsom häftigt feberanfall. Han anger vidare att brännsjuka kan vara benämning på åtskilliga sjukdomar ss augustifebern fläckfeber, fältsjuka, gallfeber, hetsig feber, höstfeber, lantvärnsfeber, nervfeber, rötfeber. I samma artikel om brännsjuka hänvisas till speciella kapitlet (s 91) om:  
 
Hetsig feber eller hetsig sjukdom
 
Dr J A Darelius skriver (1760) bl a följande.
 
Sjukdomen är oftast gångbar och kallas på landet brännsjuka. Den börjar oftast som frossa, ibland häftigt, och ibland drager man ihop sjukdomen några dagar, då man är ruskig och får huvudvärk, törst, matthet, matleda, hetta smått och efter hand eller hastigt samt vid hetsigare feber yrsel och sömnlöshet.
 
Till skillnad från frossa, då den sjuke får en lindrig hel eller halv dag, sedan ett dygn eller några dagar är förbi, håller sig plågorna i hetsig feber mest ständiga, och ger föga eller ingen lindring
emellan. En annan skillnad är den tegelfårgade brytning i urinen på botten av glaset, som syns ( frossa. [Dr J J Haartman kallar i sin bok (JJH) urinen ystad.]
 
Inte heller är den lik håll och styng med feber, som också kallas pleuresi, ty den sjuke får väl en lika stark om icke starkare hetta, men får tillika då håll och styng i ena sidan och spottar då upp blodaktigt slem eller saffransgult med hosta och har svårt att draga till sig andan för hållets skull.
 
Inte är den lik flussfeber, ty den inleder gärna jämte små rysningar med snuva, hosta, ont i halsen eller styvhet i nacken, har ej heller så stark matthet och hetta med sig, så framt den icke blir blandad med hetsig feber.
 
Darelius antyder avslutningsvis feberns möjliga samband med buken, halsen, bröstet, gallan och blodet m fl kroppsdelar och vätskor, varav febrarna kan få åtskilliga namn, åtskilligt utseende och särskilda botemedel.
 
På somliga orter har hetsig sjukdom fått namnet Uppsala feber, emedan den där varit mycket gångbar. Denna feber förhåller sig något olika vissa år och har just intet eget och enda tecken, varigenom den i första begynnelsen igenkännes och kan skiljas från denna hetsiga feber. Men då man tager alla tecken tillsammans och blir van vid sjukdomen, så känner man ändock igen den, ty utan de anförda skiljetecknen klagar den sjuke merendels över magen, som gärna är spänd och något öm, samt över svår matthet, men har för övrigt svårt att beskriva sitt tillstånd, och tycker ofta att han ej är särdeles sjuk.
Enligt prof. Wolfram Kock i Sveriges radio den 3/2 1987 var den så kallade Uppsala febern detsamma som tyfus, tyfoidfeber, paratyfus.
DSA
 
mvh Niclas R.

2006-03-13, 13:47
Svar #4

Utloggad Daniel Johnsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 122
  • Senast inloggad: 2019-11-01, 08:38
    • Visa profil
Intressant läsning! Tack så mycket!  
 
Med vänlig hälsning,  
Daniel Johnsson

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna