Mitt förslag:
Åhr 1747 den 26 Jan: tildrog sig en sälsam syn, åskådadt af en stor dehl i Frinderydz by, nämligen om morgonen, wid pass Kl: 8, då helt klart wäder war, men mycket kalt, blef Hustru Ingärd Andersdotter i norg(ården) warsse uppå backen wäster om Giöbergz wäderqwarn i Linnerås Sochn, upstiga ifrån nordost som en stor och mörk granskog, hwilken drog sig åth wästra sidan, men aftog sedan efter hand, då wid aftagandet syntes som stegel, det hon sin swärfader Rusthållaren Bengt Månsson tilsade och wisade, hwilken och fick se det samma med flere i norg(ården), och sedan det förra afgånget war kom annat dylikt up igen. Åtskillige af bygrannarna wisades det samma, och änteligen Kl: 9 kom Jon Jönsson i Klockaregården till mig Zacris Lidbergius, och bad iag willa gå ut och se bemälte syn, då iag ut kom, blef iag warss på bemälte backe i utseande som mörka graner eller stegel, som och efter hand aftogo, och 3 andre, de förra like, i dess ställe upkommo, men sedan gick altsammans bort, och intet på den backen kunde något widare förmärkas. Men wäst till norden syntes som många spitziar trän eller torn i linea recta avangera nord till osten et litet stycke, efter utseande, men togo af och kommo ånyo på samma ställen up igen andra, lika med the förra. Detta continuerade till Kl: 10, då iag fick se som et högt afbrutet torn, ståndandes i nedre luften eller wid horizonten, och bakefter detsamma i wästra leden, war till påsende i luften, som stora (furu?) eller förtårkade Eker stilla ståendes, men änte(ligen) gick altsammans bort, at man det intet widare blef warsse ifrån Friderydz by och dit thär synen syntes, kan wara wid pass ½ mihl fogleflyckten.
Kan tänka mig att det var någon slags hägring, vid klart och kallt väder kan det se ut som om skogen svävar vid horisonten.