Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Erik Mangsbo
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2024-04-12, 19:36 »
Hej Erik,
Jag håller med dig att det är säkerställt att Anna var Erik Henrikssons dotter.
Konstaterar också att jag inte kunnat hitta något samtida belägg för att Anna eller hennes far kallades Luth.
Olof Luth var visserligen deras målsman och inrymdes i den skara på tre som kallades deras närmaste blodförvanter. De övriga två var Olofs styvson Lars Ingemarsson och borgmästaren Henrik Kolthoff.
När Arvid Eriksson efterlyste sitt arv efter fadern var Olof Luth redan död och Kolthoff ville inte tillstå att han hade med målsmansdömet att göra utan menade sig enbart ha varit en mediator, vilket rätten accepterade. Den tredje i skaran Lars Ingemarsson benämndes vid samma tillfälle för "närmsta blodsförvant".
En iakttagelse är att både Olof och Lars kallas blodsförvanter till Eriks barn trots att det saknas blodsband emellan dem själva, Olof var ju styvfar till Lars! Detta får mig fundera på att orsaken till att Luth iklädde sig målsmanskapet och ingick i gruppen nära släkt skulle kunna vara att det var på sin hustrus vägnar. Hustrun Kerstin Arvidsdotter var mor till Lars Ingemarsson och det finns omnämnt att hon ersatte Kolthoff ekonomiskt för hans besvär med arvingarnas ärenden.
En annan iakttagelse: Mer än hundra år efter Erik Henrikssons levnad ritade Fernow upp i sina släkttabeller en ”Henrik Luth?” som far till Erik Henriksson. Frågetecknet får man tolka som att han var osäker och det var nog befogat. Möjligen var det bara en gissning orsakad av att Olof Luth i Nyed nämns som en målsman för salig Erik Henrikssons barn? Jag undrar därför precis som du om det finns något belägg för kopplingen mellan Anna och namnet ”Luth” eller om hennes tillnamn endast är orsakat av en fortplantning av Fernows osäkra antagande?
En tredje iakttagelse är att Luths hustru var en Arvidsdotter, Lars Ingemarssons mor var samma Arvidsdotter och Kolthoff var gift med en Arvidsdotter [Roman]. Detta är signifikant med tanke på att Erik Henrikssons son hette Arvid
2
« skrivet: 2024-04-09, 20:11 »
Hej Marcus
Jag har en del anteckningar om Lund i Väse. Min tolkning av dessa är att två bröder Jon och Björn Knutssöner hade ärvt hemmanet efter sin far. Båda bröderna fanns i Lund tidigt 1600-tal men Jon var den som blev vid gården och hans barnkull är uppskattningsvis född 1590-1610. En av hans söner förefaller ha varit Jöns i Finntorp, Ölme vars barnkull i sin tur verkar ha födelseår 1613-1640. Några andra Jon eller Jöns med anknytning till Lund har jag inte funnit från denna tid.
Jöns i Finntorp skulle kunna vara far till din Sigrid Jönsdotter om hon föddes i Lund innan han etablerade sig i Finntorp men att hennes morbroder skulle vara Elof i Karsvalla är om inte helt omöjligt ändå svårsmält. Den Elof som troligen åsyftas av Gyllenius var nämndeman och lär ha varit född före 1550. Han finns i Karsvalla åtminstone från 1567 (det kan i och för sig ha funnits fler Elofar därifrån men de har i så fall inte lämnat några spår alls efter sig i de källor jag har kollat).
Jag lägger som en hypotes fram att Sigrids patronymikon kan vara felnoterat eller feltranskriberat. Jons och Jöns är ju inte alltid konsekvent åtskilda i källorna och här skulle det alltså passa bättre tidsmässigt om hon var en ”Jonsdotter” dvs dotter till Jon Knutsson. Då skulle födelseplatsen Lund stämma och det skulle göra hennes ålder mer lämplig till att vara systerdotter till Elof i Karsvalla (samt mor till Håkan Engelbrektssons barn).
3
« skrivet: 2024-03-06, 18:53 »
Jag har en del anteckningar om dem. Uppgifter från mantalslängder kombinerat med ett (magert) domboksinnehåll samt dopvittnesanalys gör att jag känner mig tämligen säker på anorna till Jöns Jonsson.
Jöns Jonsson är i mantal Mången 1715-1719 och i Nästorp från och med 1720. Jöns i Nästorp och hans hustru blir senare dopvittnen till barn födda i Mången av Brita Jonsdotter som jag bedömer är hans syster. Systern med maken Nils Nilsson blev noterad i Mångens mantal samma år som Jöns lämnade.
Baserat på innehållet i mantalslängderna verkar syskonen Jöns Jonsson (först) och Brita Jonsdotter (sedan) ha övertagit hemmanet efter sin far Jon Bengtsson som i sin tur sannolikt hade ärvt det efter sin far Bengt Johansson, även kallad Bengt kolare.
Jon Bengtssons i Mångens hustru hette Karin Jönsdotter och kom från Karlsberg.
4
« skrivet: 2024-03-04, 21:27 »
Nyed C:1 sid 270Christina och Karin Jönsdotter i Hugerstorp födda 25 december (1726)
Far Jöns Jonsson, mor Kerstin Hansdotter
Hugerstorp (olika stavningsvarianter finns) och Nästorp är samma torp
5
« skrivet: 2024-02-01, 19:02 »
Dopvittnet Greta var hustru till Gösta skomakare
Det sista dopvittnet var "Jonas Sölfrhäst" dvs fänriken Jonas Silverhäst
6
« skrivet: 2023-01-17, 14:50 »
Angående gästgivare så utsågs varje år flera stycken i staden.
Exempelvis utsågs följande fyra att vara Kristinehamns gästgivare 1676:
Anders Larsson
Hans Siggesson
Petter Gravander
Anders Warenberg
(RR 1676 s43)
7
« skrivet: 2023-01-16, 14:33 »
Hej Christer
Uddenius var nog inte måg till Petter Gravander utan snarare gift med den senares syster?
Tiondeinspektören Carlbom var född i Karlstad enligt begravningsnotisen i Väse men han var INTE son till vaktmästaren i Karlstad Lars Nilsson Carlbom. Inspektor Carlbom hade patronymikonet Eriksson vilket bl a framgår av en bröllopsdikt vid Carlboms och Gravanders vigsel 1686
8
« skrivet: 2023-01-12, 14:32 »
I rådhusrätten avhandlades 1684 en oenighet angående sjöfrakter. Anders Warenberg tycks där påstå att rådmännen [Håkan] Eilking och [Petter] Gravander var besvågrade med borgmästaren Magnus Ekebom - Krhmn RR 1684 b74 (Arkiv Digital)
Man kan nog inte förutsätta att Eilkings och Gravanders respektive svågerskap ska gå via samma släkt. Eilkings koppling till borgmästaren kan vara att båda har anknytning till släkten Roman. Gravander däremot skulle kunna vara besläktad via Ekeboms hustru Camitz.
Ekeboms svärfaders Georg Camitz första hustru var en Urania och Gravander i Kristinehamn sägs ju vara komna från Uranius i Grava. Petter Gravander var troligtvis kusin med Elisabeth Camitz mor.
Eftersom vi inte med säkerhet vet vilket svågerskap som åsyftas kan man inte heller utesluta att det går via Gravanders hustru Kristina Henriksdotter. Jag har också precis som Christer funderat på om hon kunde vara dotter till Henrik Kolthoff eller Henrik Eilking men det ser inte ut att vara fallet. (Om det inte var så att t ex Kolthoff hade mer än en dotter Kristina fast i olika kullar…?)
Kanske finns det någon som ser en annan orsak till svågerskapet?
9
« skrivet: 2022-06-02, 11:19 »
Samma Olof Sundmark var gift tre gånger
1:o 1755 med AM Aldrin (1734-1770)
2:o 1771 med LB Knöppel (1750-1773)
3:o 1773 med ML Gyllenspets (1748-?)
10
« skrivet: 2022-03-13, 10:58 »
OK, tack för hjälpen!
att både Mårten Alander och Hagtorn var arvingar efter Vestberg kan alltså kopplas till Lucia De Malsi (Carl Boivi)
11
« skrivet: 2022-03-12, 23:35 »
Stötte på nedanstående och undrar varför Hagtornarna var arvingar efter Petter Vestberg? Frösåkers häradsrätts småprotokoll 1727. ”S.D. lät handelsmannen i Stockholm Hr. Isac Vestberg upvisa ett kiöpebref, som de öfriga afl. Bruks arrendatorens Petter Vestberg efterlåtna arfvingar till honom d:30 Maii uti innevarande åhr utgifvit, hvilket var underskrifvet af kyrkiöherden uthi Knuthby och Faringe församlingar ehrevyrdige Hr Jacob Vestberg Inspectoren vid Schebo välbetrodde Mårten Alander, samt inspectoren Lars Hagtorn å egna och efter fullmacht å des medarfvingars naml:n Jacob, Lisa Juliana och Anna Lusia Hagtorners samt des svågers Jacob Verners vägnar, deruti de till handelsmannen Vestberg försåldt deras arfvejord och andelar, så väl uti Järinge gård och skatte Rusthåll af 9 öres land med augments rättigheten af de därtill lagda augments hemman, såsom och några andra hemman hvilka berörda Järinge gård tillhöra och derunder lagl. tillbytta äro naml. Skattehemmanet frälse á 4 öres land, ett dito gl. Olofs hemman skatte á 3 öres land, ett dito Mats Nills hemman skatte á 4 öres land, ett dito Anders Michels skatte á 3 öres Ld? Allesammans belägna uti Edbo sochn och det för en summa af Tije Tusend Dr Kppmt, hvarunder afvel och befintel inventarii pertsedlar af husgeråds saker samt Ryttare munderingen är begripen, blifvandes i följe deraf förenemde hemman uppbudna till fasta för handelsmannen Vestberg” Svea Hovrätt - Advokatfiskalen EXIIb:20 (1727) Bild 1610 / Sida 154 (AID: v948414.b1610.s154, NAD: SE/RA/420422)
12
« skrivet: 2021-11-16, 17:55 »
Jag gissar att namnet kan härledas från Saxån eller sjön Saxen som ligger en? mil söder om Gåsborn
13
« skrivet: 2021-10-31, 10:16 »
Hej igen,
Jag hade också kommit fram till att med "Erik i Deje" avses laxfiskaren Erik Olofsson. Han var nämndeman även t ex 1606 o 1617
Du frågar om jag har något släktskap med Spak och det får jag nog svara nej till (även om det går att ana ett ingifte). Jag har kopplingar till andra närliggande hemman så mina uppgifter om honom är "kollateralt" insamlade
14
« skrivet: 2021-10-25, 23:25 »
Passar på att påminna om ett inlägg som jag gjorde under ämnet Gyllenspak för några år sedan. I ett mål i rådhusrätten i Karlstad 1661 uppges att Erik Segolsson var far till Anders Eriksson Spak (som senare kallades Gyllenspak). Han kallas far (men kan i och för sig vara styvfader?) och uppgiften innebär att man inte med säkerhet ska förutsätta att det funnits någon Erik Eriksson Spak som i en del släkttabeller förekommer som generationen mellan Erik laxfiskare och Anders Gyllenspak.
Ytterligare en detalj som kan vara bra att känna till när du ska reda ut vad som är rätt eller fel i Spakarnas genealogi är att Erik laxfiskare inte alls avled ca 1610 som ibland uppges. I landskapshandlingarna kvitterar han nämligen förnödenheter till laxfisket i oktober 1621 (VLH 1621:3 bild 130) och hans frihet på halva Västra Deje är också lämnad till honom för perioden juni 1622 - juni 1623 utan att han kallas salig (VLH 1622:6 bild 11). Därefter har nog kronans laxfiske upphört och övergått till arrendatorer eller frälsemän varför man inte kan räkna med att finna honom i samma typ av redovisning.
15
« skrivet: 2021-10-24, 19:16 »
Mycket positivt  att du ägnar dig åt att verifiera andrahandsuppgifterna kring Spak som det ju finns gott om När det gäller Erik Eriksson Spak nöjer jag mig inte med de andrahandsuppgifter som du redovisar, just av den anledning att det var ostyrkta andrahandsuppgifter initiativet ville undvika. Så har du faktiskt verifierat hans förekomst som rådman i Karlstad är jag fortsatt intresserad av källan. Uppgiften angående laxfiskarens kvarn vid Dejeforsen återfinner du i Kils Häradsrätt AIa:1 sid 382 Att det var Västra Deje som var frihetshemmanet framgår förmodligen redan av den uppgift som du själv relaterat. Under rubriken Riseberga klosterhemman 1587 står visserligen inte "Västra" vilket är underförstått, men väl "Deje" och det överensstämmer med jordeböckerna åren runtomkring. Det var även Västra Deje som den föregående laxfiskaren Nils hade fått frihet på ett par decennier tidigare . Erik laxfiskares frihet på halva klostergodset (Västra) Deje finns även redovisad t ex i Landskapshandlingarna 1590:6 bild 49
16
« skrivet: 2021-10-23, 10:06 »
Jag har inte funnit några uppgifter i äldre källor (landskapshandlingar) som säger att Erik Olofsson var borgmästare i Karlstad eller att han ägde en kvarn i Dejeforsen. Däremot att Olof Eriksson Spaak var rådman, borgmästare m m och Erik Eriksson Spaak var rådman båda i Karlstad.
År 1587 är han flyttad till Forsholmen vid Dejeforsen. Han har då fått skattebefrielse på Riseberga kronogård 1/2 mantal (är troligen sammaa gård som senare benämns som Risätter). Utöver detta tilldelas han råg, malt, mjöl, blandsäd och havre samt kött till sin försörjning. Även 1588 visar räkenskaperna att står på kronans avlöningslista och har gården som försörjning.
Nej, precis som du skriver var nog inte Erik laxfiskare vare sig borgmästare eller rådman i Karlstad. Men det är stora luckor i källorna för den tid som är aktuell så det går heller inte att visa att han inte har varit det. Att han hade kvarn vid Dejeforsen är omtalat i Kils härads domböcker men först många år efter att Erik laxfiskare själv hade avlidit Du skriver att du funnit Erik Eriksson Spak som rådman, vilket år var det? Det halva hemman som han fick frihet på 1587 var Västra Deje och ska inte förväxlas med Risäter. (Västra Deje sorterade dock under Riseberga kloster vid denna tid vilket förklarar rubriceringen i räntelängden 1587)
17
« skrivet: 2021-09-19, 09:58 »
Elin dör 1696
Jag har antecknat att Elin Michelsdotter är styvdotter till Lars Andersson i Forsen som 1644 gifte sig med Kerstin Pålsdotter som alltså bör vara Elins moder.
En vigsel hos Lars Andersson skedde även 1649 då Karin Michelsdotter blev gift med Simon Jönsson. Karin verkar alltså vara Arvid Skinnares svägerska
18
« skrivet: 2021-09-19, 09:36 »
Hej Ole
Angående Arvid Skinnares hustru:
Arvid Skinnares vigsel med Elin Michelsdotter är noterad i Ljusnarsberg 1653 C:1 sid 26v
Gertrud Markusdotter däremot vigdes 1652 med Tomas Persson C:1 sid 25v
19
« skrivet: 2021-06-20, 21:08 »
Hej Markus
Jag har (för länge sedan) kollat Fryxell och vill minnas att också han listade Anders Bergius hustru som Hollsten. I Lignells samlingar kallas hon i alla fall Hollsten men den är troligen hämtad från Fryxell och knappast fristående.
Färnebos domböcker beträffande Bergius har jag också läst (länge sedan) utan att jag hittade något spår till "Hollsten"
20
« skrivet: 2021-06-20, 09:50 »
OK tack för input
Att Ellika Hansdotter är dotter till Hans Hollsten verkar etablerat hos släktforskare redan för 200 år sedan och jag har ingen annan åsikt utan tycker bara att det vore bra att få klarhet i vad det stöder sig på. Om det inte går att hitta domboksuppgifter om det undrar jag om det i stället skulle kunna finnas t ex i någon likpredikan över Andreas Bergius? Men någon bevarad sådan känner jag inte till.
21
« skrivet: 2021-06-19, 12:26 »
Hej Markus,
ja uppgiften om Ellika Hansdotter "Hollsten" har ju hängt med ett tag men aldrig har jag sett någon källa för hennes koppling till det namnet. Jag tror inte det framgår om det är Linnaruds egen uppgift eller om han baserar det på en andrahandsuppgift.
Det känns lite hypotesartat eftersom det ingen verkar referera till någon ursprunglig källa.
22
« skrivet: 2021-06-16, 15:16 »
Jag undrar om någon kan påvisa eller förklara varför Andreas Bergius mor Ellika Hansdotter av flertalet släktforskare ges släktnamnet Hollsten?
Den Ellika som antagits vara Bergius moder avled 23.11 1721 och kallas änkan "Ellika Hansdotter", 81 år gammal vid sin död i Skäggegården, Lysvik (S).
Finns det domboksuppgifter, dopvittneskopplingar eller annat som pekar på Hollsten, eller hur kommer det sig att det antagits gälla för henne?
23
« skrivet: 2020-06-28, 15:58 »
I agree on Laggaregården and then my suggestion is:
Father murmästaren Casper Fredrich
Mother Marit Bengtsdotter from Snaversrud
24
« skrivet: 2020-06-08, 15:55 »
Jag tar inte på mig uppgiften att lämna några exempel men jag har också vid flera tillfällen sett att två eller flera syskon tagit ett gemensamt släktnamn utan att föräldrarna förknippats med detsamma (norra Uppland + Värmland 1600- och 1700-tal)
Problematiskt dock att säga att föräldrarna inte burit namnet, det kan dom ju ha gjort utan att vi sett spåren i några handlingar. Inte heller är det lätt att säkerställa om det var samtliga barn och om det skett samtidigt. Ibland kan dessutom föräldern +50 år efter sin död förknippas med ett namn denne inte burit i någon samtida källa. Variationen är stor och jag har svårt att se att det skulle kunna användas för att indikera något speciellt.
Att någon i släkten än föräldrarna gjort sig känd under namnet kan vara ett motiv utöver de tidigare nämnda anledningarna studier eller inflyttning till städer. I något fall har samtliga? barn i en barnkull valt ett släktnamn och barnen i en annan kull har valt ett annat eller behållit patronymikonet. Å andra sidan har jag också sett tre sambröder som alla tog sig olika namn. Min åsikt är att Öbrinksfallet knappast kan ses som något unikt.
25
« skrivet: 2019-12-28, 15:07 »
Jag har inte alls läst rättshistoria men jag tycker egentligen inte att sakfrågan är oklar. Jag har studerat flera mål i olika häradsrätter där man brukar landa på att ärvd egendom inte kunde ges bort till men för en rättmätig arvinge. Alltså borde brodern inte kunna göra en av systrarna arvlös om han själv hade ärvt bruk 1. Inom bruksnäringen var det dock vanligt att pantsätta egendomen för att uppta lån för driften. Pantsättningen i sig var inte något bekymmer för arvsrätten men skuldsättningen kunde lätt leda till att bruket kom att försvinna ur familjens ägo. I en sådan situation kan brodern med medel från t ex en svärfar eller lån från utomstående ha tvingats återköpa bruket från en obördig man varefter det troligen skulle räknas som "avlad egendom". Att det finns frågetecken i ditt beskrivna fall beror väl delvis på att vi inte vet hur brodern blivit ägare till bruk 1? En osäkerhet i mitt svar är att de mål jag nu kommer ihåg avser arvsrätten för barn, inte syskon som i det här fallet. Det finns säkert flera som är bättre insatta i detta ämne som kan kommentera?
26
« skrivet: 2019-12-27, 00:33 »
Om brodern på egen hand hade förvärvat bruk 1 (avlinge) eller (åter)löst det från någon obördig innehavare så kunde han nog disponera egendomen som han behagade. Verkar ju inte orimligt att han testamenterade bruket till sin ende/närmaste manlige släkting.
Om brodern tillsammans med systrarna hade ärvt bruk 2 kunde han inte utesluta något syskon från att ärva hans andel i detta ärvda bruk.
Att arvingarna till syster 2 och 3 innehade varsin halva av bruk 2 verkar ju stämma eftersom syster 2 och 3 har ärvt brodern och syster 1.
Naturligtvis vet jag inte något om bruk 1 var ärvt eller förvärvat och inte heller om brodern testamenterade det till systersonen men jag tänkte att det var ett möjligt scenario
27
« skrivet: 2019-12-20, 16:08 »
Ja just det, 1669 skulle det vara!
28
« skrivet: 2019-12-19, 13:56 »
Kan efter lite eftertanke tillägga att man kanske inte måste tolka domen från 1666 i Ölme som att Segol Larsson fortfarande levde. Han kallas visserligen inte salig men sönerna kan ha dragit utomlands flera år tidigare och att insamlandet av deras soldatlön därmed också kan ha skett några år tidigare. Därmed verkar det troligt att Segols dödsfall kan ligga 1661-1663 d v s innan begravningsboken i Filipstad började föras.
29
« skrivet: 2019-12-19, 08:44 »
Hej Kjell
Jag har lite information som bekräftar ingiftet i Pistoriussläkten plus lite annat som jag tycker borde påverka texten i din tabell 1.
Det fanns en äldre och en yngre Segol Larsson i Filipstad. Segol masmästare var inte en av dem, han hade patronymikonet Nilsson.
Segol Larsson d.ä. och d.y. var gifta med varsin Anna. Om man studerar mantalslängderna på 1640-, 50- och 60-talen ser man att Segol Larsson d.ä försvinner efter 1661, troligen av åldersskäl. Hans hustru uppgavs vara 62 år gammal redan 1654. De senare åren har han varit noterad intill sin gifte son Niclas och han torde ha avlidit mellan 1666 och 1675.
Segol Larsson d.y kallas ”en ung borgare” 1653 men är gift med Annika Nilsdotter 1655. Det är denna yngre Segol som avlider 1668. Segol den yngres hustru gifte 1670 om sig med Algot Rhening och avled som dennes änka 1694.
Segol Larsson den äldres svärfar var Niclas bakare. Alltså kan man förstå att den Segol Larssons efterleverska som begravdes 1675 var Anna Niclasdotter. Segol och Anna hade minst tre söner (Niclas, Johan och Daniel) och en dotter (Anna som var gift med Jon Larsson glasmästare)
En i sammanhanget väsentlig men kanske svårfunnen domboksnotis finns i Ölme häradsrätt 1666.
Ölme häradsrätt (S) häradsrätt (S) AIa:3 (1662-1683) Bild 51 (AID: v66349.b51, NAD: SE/VA/11140)
30
« skrivet: 2019-11-28, 14:53 »
Jonas Fernbom avled i Bosjöhyttan som ligger i gränslandet mellan Färnebo och Sunnemo.
Jag ser nu att mycket om familjen Fernbom redan finns återgivet under släknamnet har på AF så då har jag nog inget ytterligare att komma med... förutom att den Olof som är son till Jonas Matsson är döpt som Olaus (C:2 s206) och att Dennis/Dionik Fernbom var arrendator/bruksförvaltare i Sunnemo och alltså kanske kan vara en broder till Margareta och Olof
31
« skrivet: 2019-11-28, 14:34 »
Hej Ewa,
eftersom du verkar ha menat att frågan du ställde till mig i email skulle vara synlig på AF så återger jag den här:
"Jag kikade vidare på denne Jonas Fernbom död 1742. Han finns i dödboken Sunnemo EI:1 sidan18. Han syns högst upp på sidan, så det stämmer. Vidare får han, som du sa, en dotter 1686, modern ej nämnd! Filipstad C:2 sidan 139. Men sedan finner jag inte den Olof du talar om under året 1689. Kruxet är att det inte finns några husförhörsböcker så dax. Ett problem jag har med Jonas Fernbom är att jag inte ser var, i vilken Hytta han dog. Jag ser bokstäverna Vöstiöhyttan?? Tittade på kartor, men fann inte heller där något som var jämförbart. Något liknande fanns inte i första registret för Sunnemo. Jag brukar inte har så svårt, men detta blev en låsning! Det kanske är så till och med att du vet, vill du upplysa mig om det, så är jag tacksam. Men tänk att han blev så himla gammal, 93 år, det måste ha varit mycket ovanligt under mitten av 1700-talet, eller hur?"
Med vänlig hälsning
Ewa Karlsson
32
« skrivet: 2019-11-24, 12:59 »
Hej Ewa,
Jag vet inte hur MyHeritage fungerar men jag antar att det du kallar matchning enbart är ett tips om en möjlig koppling som du själv får avfärda eller försöka bekräfta, precis som du gör...
Om det bara är ett tips från MH så kan jag istället komma med ett som jag tycker mycket bättre tips. Du skriver att Lekenberg kan kopplas till Bjurtjärn och då är det naturligare att leta i den trakten (Värmlands bergslag) snarare än Indal. I Färnebo och Filipstad med omgivningar finns ett antal personer som kallat sig Fernbom och din Margareta skulle jag tro är dotter till gruvfogden Jonas Fernbom som avlider i Sunnemo 1742. Jag har inte säkerställt detta men har uppfattat det som om han är identisk med Jonas Matsson som får en dotter Margareta i Filipstad 1686 samt sonen Olof 1689 (=Olof Jonsson Fernbom)
33
« skrivet: 2019-11-14, 20:59 »
Hej Kjell,
Jag har också funderat en del över Pagardkopplingar eftersom de förekommer som dopvittnen hos en familj i Randesbo, Österlövsta. I samband med detta har jag funnit något som nog motsäger hypotesen om att Johan Pagards hustru kunde vara en DeNis. Istället verkar hennes namn ha varit Karin Andersdotter.
När Johan Andersson i Randesbo, Österlövsta 1737 skulle träda i nytt gifte gjordes en delning mellan honom och två vuxna söner från hans första gifte. I samband med att föreningen skulle skrivas in i domboken kom Anders Johansson Pagard på egna och på sina brodersbarns vägnar och ville ärva något efter deras saliga moder som hade haft Johan Andersson i sitt andra gifte. Oturligt nog är hon inte namngiven i domboken.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen EXIIb:33a (1739) Bild 4710 / sid 459
Enligt ett bördsbrev 1719 var garvaregesällen Erik Granberg (senare Randberg) i Gävle född i Randesbo och föräldrarna var Johan Andersson och Karin Andersdotter. En motstridig uppgift till namnet på Johan Andersson i Randesbos hustru återfinns i dödboken 1705 när hon som moder till det begravda barnet kallas Margareta Matsdotter. Att Karin Andersdotter ändå bör vara det korrekta stöds av att när hennes förste make Johan Pagard omkom 1685 gjorde han det genom drunkning tillsammans med sin svåger Johan Andersson i Gibo vilken alltså har ett passande patronymikon för att vara hennes bror.
"Andersdotter" till trots verkar berörda familjer ha mycket nära relationer till valloner så det kan nog finnas släktskap på något sätt
34
« skrivet: 2019-11-04, 10:12 »
Ja, där kom förklaringen till "ståthållare". I mina öron låter det som en tyngre befattning än häradsskrivare som samtiden kallade honom. Kan det kanske syfta på den korta period han var befallningsman? Kollade på Wikipedia och där sägs att det egentligen inte finns någon skarp gräns mellan ståthållare, hövitsman och befallningsman. Det innebär kanske att den tjänst som en viss tid kallas befallningsman i en annan tid kan kallas ståthållare...
35
« skrivet: 2019-11-03, 20:47 »
Angående den Anders Höök i Vendel som i några genealogier kallas Anders Larsson Höök men som i någon handling kallas Anders Andersson Höök. Tidigare i denna tråd har det påpekats att " Larsson" verkar vara utan känt stöd och att " Andersson" kanske är det riktiga. Jag har letat efter uppgifter som kan användas för att säkerställa vilket som är det riktiga och landar på slutsatsen att Anders Andersson Höök är det korrekta. 1610, 1613, 1614, 1615, 1616, 1617, 1621 Anders Höök kallas häradsskrivare men en kort period 1619 var han befallningsman (i Tierps och Vendels härader). 1617 får häradsskrivaren Anders Höök ersättning för en resa till Uppsala i kröningstiden 1. Bland kvittenserna återfinner man senare att häradsskrivaren Anders Andersson till kröningen levererat en mängd kor, stutar, får, höns och ägg 2. Det måste avse samma man. 1610 ”Anders Andersson i Åkra”, 1612 ”Anders Höök i Åkra”. Därefter omnämns han vanligtvis utan gårdsnamn men i boskapslängd 1628 är han fortfarande knuten till Åkra. Ett år senare men svårtolkat tycker jag mig finna att boskapslängden istället innehåller hustru Mariet. Detta korrelerar med att Anders Andersson Hööks i Kläringe fader kallas salig år 1628. Anders Andersson Höök i Kläringe är länsman och att dennes far Anders Höök är avliden framgår även vid tinget 1631. Änkan Mariet bor 1640 kvar i Åkra och senast samma år har sonen Anders Andersson Höök avancerat till befallningsman. (Enligt en referens till kungligt brev daterat 26 juni 1628 skulle Anders Hööks änka njuta någon frihet från utlagor men kanske får min tolkning av namnet Höök ses som osäker eftersom det saknas prickar över ö:na i namnet?) 3Jag har inte hittat (ytligt undersökt) något som styrker Åkersteins påstående att Anders Höök d ä skulle ha varit ståthållare vid Uppsala eller Örbyhus slott. Inte heller till Elgenstiernas uppgift att han skulle ha varit befallningsman i Sollentuna. (i Sollentuna fanns 1624 en befallningsman Anders Larsson som möjligen kan ha gett inspiration till det felaktiga patronymikonet) Enligt nedanstående vittnesbörd 4 verkar Anders Höök d ä vara född och uppvuxen i Vendels socken. Genom namnet Höök samt att han 1622 verkar vara målsman för barn bosatta i Hökby, Vendel kan man kanske tro på den uppgivna kopplingen dit? ”Framsteg för rätten Anders Andersson Höök uti Kläringe och begärde sannfärdigt vittnesbörd av hela socknen och tingslaget om sin s. faders leverne och huruledes ? han sig förhållit hade emedan han här levde och han vistades uti denna sårfulla? världen? både? medan han här i sin ungdom uppföddes såsom ock sedan var till manna kommande och var i kronans tjänst. Då uppsteg ädel och välbördig Albrekt Magduvall och gav till känna att den s. mannen hade xxx? år? varit hans ärlige härads?skrivare emedan han var befallningsman därutinnan han sig ärligen och väl förhållit hade så som en ärlig man sig borde. Det samma ock hållit sig en ärlig och uppriktig man ägnar och bör så att ingen vet annat på hans döda mull att säga. ?detta där alla samfälligt? vittnade och bekände hela tingslaget uti sanning vara” En underfogde Anders Andersson Hök? som 1601 avlönas i Tierps och Vendels härader är den äldsta uppgiften jag hittat men jag är osäker på om jag tolkat namnet Hök rätt? 5 Därefter är det svårt att finna honom tills han årligen börjar omnämnas fr o m 1610 1 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045767_000242 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045767_000523 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045881_000114 Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län (C) EXIe:644 (1605-1634) Bild: 2070 Sida: 195 5 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0045461_00026
36
« skrivet: 2019-10-25, 09:58 »
Tack Kalle!
Snabbkoll efter namnet ger ett par Olaus som passar både tidsmässigt och geografiskt.
Olaus Johannis Anthelius och en Olaus Johannis som var komminister i Åkerby. Tyvärr hittar jag inte något annat som pekar på att någon av dessa skulle vara rätt spår. Det kan ju också vara så att den jag söker inte redovisas med sitt patronymikon i registret så jag får leta vidare.
Genom svärfaderns namn kunde jag dock utesluta Olaus Johannis i Husby Sjutolft på 1640-talet som inte fick efterträda svärfadern p g a följande referat från ärkebiskopen:
"att han med sin hustru, svärmoder och svägerska, plägar sitta i källaren ned på golfvet, och dricka så länge att de dimper omkull och somna hvarifrån annan"
37
« skrivet: 2019-10-24, 20:54 »
En prästman Olaus Johannis, verksam (före) 1651, antagligen i norra Uppland eller Gävletrakten.
Han har dykt upp som ingift ibland mina anor. Är det någon som kan komma på vem som åsyftas?
Finns det herdaminnen för detta område?
38
« skrivet: 2019-09-29, 18:34 »
Uppgifter om Anders Hööks änka Mariet Ravalsdotters släkt lämnas vid ting i Västlands häradsrätt 20 sept. 1639 och 8 feb 1640
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län (T) EXIe:1783 (1639) Bild 5900 / Sida 567
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län (C) EXIe:650 (1640-1662) Bild 70 / Sida 4
39
« skrivet: 2019-09-17, 08:26 »
Jag håller med om att Per Månsson är far till Måns Becklind.
Jag såg att du tidigare under ämnet "Becklin" satte tillnamnet "(Spak)" på Per Månsson. Hur tänker du då? alternativt var har du hämtat den uppgiften?
40
« skrivet: 2019-09-16, 18:42 »
Ja, Lars Månsson hade bröderna Jon, Hans och Per Månssöner. Även en broder Måns tycks ha funnits men han var avliden före 1667 då hans änka omtalas som omgift i Filipstad
41
« skrivet: 2019-09-03, 22:33 »
Domboken 1680 kan visserligen vara korrekt på denna punkt men....
...det är ganska lätt att misstänka att det begåtts något fel i samband med renskrivningen av domboken och att det skulle stått Anders Larsson Hööks arvingar bland vilka salige Anders Anderssons Hööks arvingar var part.
Ting i Vendel 1630: Olof Humble i Åkra var skyldig cronorester till sal. Anders Hööks arvingar.
Ting i Vendel 1669: Olof Humbles hemman i Åkra uppbjöds för den rest som sal. Anders Hööks arvingar har att utfordra av Olof Humbles arvingar
Med hänsyn till ovanstående verkar domen från 1680, där Michel Olsson löser ut syskon från fädernet i Åkra samt visar att han betalat skulderna, innebära att han är arvtagare efter Olof Humble och eftersom det gäller fädernet och han har rätt patronymikon bör han vara en son.
Passar på att påpeka att kronans befallningsman Anders Andersson Hök närvarade vid ovan nämnda häradstinget 1669. Det innebär, om jag inte är fel ute, att han inte alls avled 1654 som uppges på många ställen på internet. Kyrkoräkenskaperna pekar istället på att 1674 är det rätta på denna punkt.
Dessutom vilket framgår ovan var Anders Larsson Höök salig redan på januaritinget 1630. Det verkar också som Humbles skuld hade varit uppe i rätten redan på närmast föregående ting varför Höök troligen avled redan 1629.
42
« skrivet: 2019-09-03, 21:36 »
Du skriver att mantalslängderna inte gett dig någon hjälp - men titta igen på åren 1689-1692 där står ju att Bryngel Nilsson i Brevikstorp har en son Nils Bryngelsson. Glappet mellan födelseåren för de kända barnen kan ju till stor del bero på att det saknas födelsebok före 1687. Jag håller ändå med om att Nils bör vara son i ett första gifte som möjligen slutade 1681. År 1682 är nämligen Bryngel ensam i mantalslängden.
43
« skrivet: 2019-08-31, 14:45 »
Behm i Öregrund....
Anders Behms hustru 1707 hette Catharina Utter. Hon var syster till Margareta Utter som var gift med skepparen Erik Lång.
Systrarna var födda i Catharina Sanneers första gifte med Olof Eriksson Utter. I hennes senare gifte med Erik Michelsson Lind är tre barn kända som alltså var halvsyskon till Catharina Utter.
Catharina Utter nämns 1724 som maka till Johan Hilleström
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län (C) EXId:1202 (1704-1732) Bild 1140 / Sida 108
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län (C) EXId:1202 (1704-1732) Bild 1180 / Sida 112
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län (C) EXId:1202 (1704-1732) Bild 5720 / Sida 562
44
« skrivet: 2019-08-25, 12:17 »
Ovan frågas om det föreligger släktskap mellan kaptenen Jonas Tollstedt och majoren Johan Fredrik Tollstedt.
Svar får man i bouppteckningen efter kyrkoherden Erik Tolstadius 1759. Dennes arvingar var:
1. avl. sambrodern kaptenen Jonas Tollstedts trenne barn (majoren Jonas Friedrich Tollstedt, löjtnanten Anders Tollstedt och Carl Ulrich Tollstedt)
2. sambrodern fd hovpredikanten Mag. Andreas Tollstadius
3. avl. samsystern Fru Helena Tollstadius med även avlidna regements- samt Upsala Academiefältskären Johan Malhem sammanhavda barn (Catharina Helena Mallhem med maken Anders Ekström i Vänersborg, Anna Elisabeth Malhem med maken Daniel Moren i Uppsala, fd avlidna sonen Ludvig Malhem vid Tavastehus regemente har en son som eventuellt är i livet)
4. halvbrodern hovrättsrådet i Åbo Carl Gustaf Tollstedt
Justitiekollegium 1637-1856, Förmyndarkammaren 1667-1924, Rådhusrättens 1:a avdelning 1850-1924, Bouppteckningar, SE/SSA/0145A/F 1/F 1 A/177 (1759), bildid: C0107658_00585
45
« skrivet: 2019-02-16, 10:23 »
Ett spår till Maria Helena Bergs familj kan vara snickaren och sedermera klockaren Lars Berg.
Han uppges vara född i Nor 1755 och därmed är han ju passande för att vara bror till Maria Helena.
Lars vigdes 1776 i Ed men flyttade omedelbart till Lökeneskogen (Åna) i Stora Kil. Efter ett antal år i Kil flyttade han 1785 till Grums där han antog en klockaretjänst.
Under åren i Kil hade han kortvarigt som inneboende dels sin svärmor Maria Hasselström, änka efter Andreas Ståhl och dels sin egen far Jonas Berg född c1722.
Sitt första barn får Lars Berg i Ed 1776 och ett dopvittne är klockaren Aron Hultenbergs hustru Brita Cajsa Berg.
Britta Cajsa Berg är född i Kärvinge?, By socken 1746 och hennes föräldrar var Jonas Berg (enligt andrahandsuppgifter gårdsfogde på Krokstad) och Märta Nassén. Så långt passar ju pusselbitarna bra ihop men att denne Jonas Berg sedan flyttade till Nor har jag inte undersökt men det verkar ju troligt med tanke på födelsesocknen för Lars och Maria Helena.
Tyvärr vet jag inte var Jonas Berg var född
46
« skrivet: 2019-02-07, 08:00 »
Jag forskar inte på denna släkt men har då och då stött på den. Jag skulle ha tolkat ovanstående uppgifter som att Engelborg är identisk med Ingeborg född 1758 samt att uppgiften i dödsnotisen om moderns efternamn är felaktig.
47
« skrivet: 2019-01-20, 16:52 »
Hr Rosenberg med hustrun Mad. St. M. Hjorth fanns i början av 1740-talet i Hornkullen, Kroppa
Kroppa (S) AI:1 (1738-1744) Bild: 101 Sida: 193
48
« skrivet: 2018-09-21, 21:10 »
Då hade du alltså en väl underbyggd invändning mot att koppla honom till Visnum!
Om båda spåren leder till Askersby kan ju inte herdaminnets uppgift vara korrekt...
49
« skrivet: 2018-09-20, 22:08 »
Läste först nu den ganska färska diskussionen om Johan Emzell i Övre Ullerud.
Det verkar ju klarlagt att han inte kom från Visnum och då inser jag att man i högre grad kan behöva ifrågasätta även Nils Emzelius/Emzells ursprung.
Jag tycker dock fortfarande att det är troligt att han är son till Jonas Emzelius
50
« skrivet: 2018-09-20, 21:46 »
Jag ser inget problem alls med den varierande skrivformen Emzell/Emzelius. En sådan variation ligger inom det normala både i domböcker och kyrkböcker.
Jag ser heller inget större hinder i avståendet Visnum – Stora Kil. För både kyrkans män och militärer var det tidvis nödvändigt med omplaceringar och i Stora Kil fanns t ex redan släkten Wiesenheim med ursprung Visnum. Även Werdlau/Wardlau hade kommit från det hållet (Södra Råda i Visnums härad). Omvänt var t ex Hans Wiesenheim som fänrik en tid bosatt i Visnums härad.
Att en Emzell från Visnum hamnar som sergeant i Stora Kil och befinner sig i samma personkrets som Wiesenheim/Höffner verkar alltså rimligt. Det aktuella äktenskapet mellan Nils Jonsson Emzell och Anna Maria Wiesenheim skulle om jag tänker rätt vara ett gifte mellan tremänningar?
Namnet Emzell/Emzelius är tämligen unikt och även om det inte kan uteslutas att det kan ha uppstått på mer än en plats lutar jag åt att samstämmigheten i tid och personkrets gör det troligt att både Nils Emzell i Stora Kil och Johan Emzell i Övre Ullerud var söner till Jonas Emzelius. Att även Johan Emzell var militär och ingift i en släkt (Pagander) som också har beröring med ”finare” familjer i Kil gör att han passar in på samma sätt som Nils.
Har inte kollat i herdaminnet på senare tid men jag har antecknat att det där förekommer ett vigseldatum i Kristinehamn för Jonas Emzelius och Maria Ekebom. Det vigseldatumet har jag inte själv kunnat bekräfta eller återfinna i någon annan källa. Nu funderar jag på om det möjligen kan innebära att det finns en likpredikan över Jonas bevarad eller kanske en kort självbiografi i handskriftssamlingen från Kristinehamns läroverk. Det jag menar är att samma källa som innehåller parets vigseldatum också skulle kunna innehålla uppgift om att de hade en son Nils? Då Maria Ekebom verkar ha avlidit redan året efter vigseln skulle den andre möjlige sonen Johan Emzell, i så fall vara född i Jonas Emzelius senare äktenskap.
Det ovanstående besvarar ju inte din önskan om primärkälla men jag skulle gärna vända frågan tillbaka till dig. Du skrev att du har dina ”funderingar på om det verkligen stämmer”. Innebär det att du har en annan hypotes som du, så att säga, skulle vilja pröva?
P.S har du letat i Visnums häradsrätt? Det vore ju logiskt om det utsågs förmyndare för Jonas Emzelius barn i samband med att änkan Maria Iser gifte om sig. Även om det vore logiskt ska man i och för sig inte förvänta sig att det verkligen gjordes, och om sådan utsågs var det kanske inte heller i just den häradsrätten. För prästfamiljer kanske sådana ärenden dessutom sorterade under domkapitlet och inte under häradsrätten?
51
« skrivet: 2018-07-06, 13:37 »
Tack Kjell, för referensen till bördsbrevet!
Trots de påpekade frågetecknen kan jag bara instämma till din analys av släktskapet samt att Gottfrid Pousettes den äldres hustru tills vidare borde anses ha ett odokumenterat ursprung
52
« skrivet: 2018-07-05, 09:29 »
OK, håller med om att det tidvis finns mycket annat att ägna sig åt Kontrollerade namnen i Skäfthammars kyrkbok och det finns enligt mig inget utrymme för tvivel. Det vi hittills läst som Susanna ska också vara Susanna. I dopboken förekommer vid den aktuella tiden innehavare av bägge namnen som mödrar eller vittnen, någon gång till och med i samma födelsenotis. Det är då inte någon svårighet att se skillnad på Jen/Johanna respektive Susanna. Förutom att olikheterna mellan namnens skrivsätt är tydliga i texten görs det extra tydligt av att det hela tiden sätts en markör över bokstaven "u" i Susanna. Det står också Susanna vid Gottfrids hustrus begravning 1691 Vid vigseln 1683 står definitvt Jen Minor (vigselnotisen även införd men struken en sida tidigare, där ser det ut som Jean Minor). Bördsbrevet 1701 har jag inte hittat. Vid första barnets födelse 1685 anges inte moderns namn men visst ser det ut som att fadern både 1685 och dec 1687 är " unge Gottfrid" och att han därmed bör ha bytt hustru eftersom hustrun i senare fallet namnges till Susanna och bördsbrevet däremot uppenbarligen visar att första barnets mor var JohannaJag ser fram emot ytterligare ledtrådar om detta. Spännande att se om det går att få klarhet...
53
« skrivet: 2018-06-24, 00:48 »
Men om hustrun som du föreslår skulle heta Johanna hela tiden (och alltså inte Susanna) upplever jag det som att du fäller din egen hypotes - att hon skulle vara dotter till Elisabeth Poulin. Den som är Gottfrids hustru 1688 är ju faktiskt inte mor till den son som fick Michel Poulin d y till förmyndare.
Jag har läst referaten från 1688 igen och det är precis som du skriver motsägelsefulla uppgifter - om det är en och samma Gottfrid som förekommer i rätten. Kanske på grund av att jag inte har full bakgrundskunskap om Gottfrid Pousette d ä, finner jag det inte uteslutet att referaten kan ha blivit felaktigt renskrivna (tröttna inte på mig nu :-) ). Avsnittet som påstår att det är Gottfrids "hustrus modersyskon" som är svarande i tvisten skulle mycket väl kunna vara en felskrivning för Gottfrids "sons modersyskon". Detta synsätt får ett halvtydligt stöd av en annan uppgift från första rättsbesöket. Där utses till förmyndare för Gottfrids omyndige son inspektorn Johan de Mares samt farbrodern [sic!] rådman Poulin. Det borde väl kanske ha stått morbror! men det står i alla fall inte barnets moders morbror eller Gottfrids hustrus morbror vilket skulle vara rätt benämning enligt det ändra synsättet [med två olika Gottfrid i rätten]
Vigselnotisen 1683 säger (ur minnet) att Gottfrid äktade Jen Minor och du redovisar ju ovan att samma modersnamn förekom i bördsbrevet från 1701. Det tycker jag är starka uppgifter som är svåra att bortse från. När du skriver att du vill sätta likhetstecken mellan Johanna och Susanna anar jag att du kanske funderar i banorna att det finns ett gifte före 1683? För att detta ska passa in i ditt tidigare förda resonemang skulle det krävas att det istället var denna okända hustru som var dotter till Elisabeth Poulin?
Du påpekade tidigare dispensmöjligheten för kusingiften och den fanns säkert. Jag tvivlar dock starkt på att den var utnyttjad i någon större utsträckning. Min egen erfarenhet är i vart fall sådan men måste samtidigt säga att jag inte vet något alls om hur det var i bruksmiljöer eller bland valloner. I referaten från 1688 verkar Gottfrid söka syskonen Poulin enbart beträffande sin egen sons arv efter sin moder. Han talar inte alls om något eget arv för sin egen del vilket han borde ha gjort om han själv varit barnbarn till Michel Poulin d ä. Detta tillsammans med att kusingiften (trots dispensmöjlighet) nog var lite obekväma gör att jag tvivlar på att Gottfrid d y och hans hustru var äkta kusiner.
Eftersom jag har svårt att smälta kusinskapet och inte ännu vill bortse från möjligheten att det bara var Gottfrid Pousette d y som förekom i rätten 1688 skulle jag vara tacksam om det gick att få lite tips om det flertal domboksuppgifter som du säger visar att Gottfrid Pousettes d ä var gift med en Michelsdotter Poulin. Av vilken ungefärlig ålder är uppgifterna och är det i häradsrätten för Frösåker, Olands eller Österlövsta jag ska leta?
Det jag egentligen undrar är om det av dessa uppgifter med självklarhet visas att det är Gottfrid d ä som var gift med Michel Poulins dotter? Eftersom jag inte känner till årtalen för uppgifterna så kan jag inte släcka hypotesen/möjligheten att Michel Poulins dotter istället var Gottfrid den yngres första hustru
54
« skrivet: 2018-06-22, 12:32 »
Gottfrids vigsel 1654 i Österlövsta hade jag koll på och resonemanget kring hustruns namn förstår jag och tackar för förklaringen. Det är värdefullt att känna till vad det baseras på.
Summan av uppgifterna om unge Gottfrids hustru pekar väl snarast på att han var gift med Johanna Mineur 1683-ca1685 och med en Susanna (med okänt efternamn?) ca1687-1691 och därefter omgift med Anna 1692.
Visserligen hittar jag inte Johanna i dödboken 1685-1687 men eftersom Susanna är mor både till Catharina som döps i januari 1688 samt Mårten 1689 måste hon vara hustrun i Gottfrids nya gifte som beskrivs i rätten 1688, dvs Gottfrids andra hustru. Susanna är alltså inte den hustru vars modersyskon var barn till Michel Poulin.
Då stämmer ju också uppgiften i bördsbrevet 1701
55
« skrivet: 2018-06-21, 08:44 »
OK, då får jag backa från uppgiften angående Gottfrid Pousettes änka i mitt tidigare inlägg. Min förvirring ledde ändå till att det förhoppningsvis blir klarare i slutändan…
När jag läste målen från 1688 hade jag som du anar tolkat det som om det var en och samma Gottfrid som besökte rätten, ett tankespår som var lätt att hamna i eftersom epiteten ”den äldre” och ”den yngre” inte användes av skrivaren i referaten. Med en sådan tolkning tvingades jag se avsnittet om Gottfrids hustrus ”moder”syskon som en felaktig sammanfogning av dels Gottfrids hustrus syskon och dels Gottfrids sons modersyskon.
Med det andra synsättet att det är far och son Pousette som förekommer var sin gång blir det som du skriver ett annat läge. Jag hade ingen förkunskap om Pousetternas familjer i Gimo men håller med om att den yngre Gottfrid borde vara den som hade en son som inte var avvittrad.
Det är ju spännande att det går att komma till nya tolkningar av släktskapen med varje ny eller gammal detalj som prövas. Jag har inte tillräckliga uppgifter kring dessa personer för att veta vad som är definitivt och vad som kan justeras. Om Susanna Mineur som du skriver var dotter till Elisabeth Poulin skulle hennes äktenskap med Gottfrid Pousette d y i utgångsläget väl vara ett kusingifte?
Kanske kan man därför behöva ifrågasätta om Gottfrid d y har en moder med namnet Poulin? Vilket leder mig tillbaks till frågan: vad är känt om Cathlen Poulins levnad? När visas hon vara gift med Gottfrid Pousette d ä och är hon mor till (alla) hans barn?
Kjell, angående den ej utförda avvittringen borde det väl vara så att Susanna Mineur hade avlidit inom två år efter sonens födelse 1685, trots att hon inte finns med i dödboken för Skäfthammar?
56
« skrivet: 2018-06-12, 17:51 »
Ytterligare från Frösåkers häradsrätt
Borgaren från Öregrund välförståndig Michel Persson Poulin visar köpeskrift från 1695 där hustru Gunilla Pedersdotter upplåter Västermörtarö, Gräsö till närmaste bördeman som var Michel och hans hustru Karin Nilsdotter Mört. Vittne till köpet var bl a rådmannen Michel Poulin d ä
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län (C) EXIe:710 1698 Bild: 2840 Sida: 275
Borgaren Pierre Henne i Öregrund på dess moders Jacqueline Poulins vägnar [förentes] med moderbrodern Pierre Poulin vid Forsmark om återstående arv efter föräldrarna sal Michel Poulin och Jeanne Bare
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län (C) EXIe:714 1700 Bild: 2180 Sida: 214
57
« skrivet: 2018-06-12, 17:32 »
När Michel Poulins arvingar möts i Frösåkers häradsrätt 1688 framgår att svågern hammarsmeden Gottfrid Pousette som uppenbarligen varit gift med en dotter Poulin redan befinner sig i ett nytt gifte utan att ha avvittrat "sin son och barn". Till en av sonens förmyndare utses rådmannen Michel Poulin
Detta betyder att den Gottfrids änka som dör i Skäfthammar (ej namngiven) 1697 inte är Poulins dotter.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län (C) EXIe:696 1688 Bild: 9990 Sida: 988
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län (C) EXIe:696 1688 Bild: 10270 Sida: 1016
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län (C) EXIe:696 1688 Bild: 10420 Sida: 1031
I ovanstående notiser finns enbart Gottfrids omyndige son omnämnd - varför inga döttrar? I förekommande släkttabeller brukar han ju även vara försedd med några döttrar. Det kanske kan förklaras med att de redan var gifta? Makarna som i så fall borde ha fört deras talan lyste i så fall med sin frånvaro vid detta tillfälle .
Det fanns tre stycken Gottfrid Pousette i Gimo 1685, varav en Påvelsson. Hur vet man vilken dessa som var måg till Michel Poulin? Jag tar tacksamt emot tips om i vilka källor man finner hans dotter och Gottfrids hustru Cathlin Poulin namngiven? Jag undrar också om någon kan hjälpa mig att svara på frågan om döttrarna Barbro Pousette och Anna Pousette som brukar föras till familjen, kan bekräftas som dithörande med hjälp av någon källa?
Man kan också konstatera att den Elisabeth Poulin som brukar finnas som Michel Poulins dotter i släktredovisningarna inte förekommer själv eller genom ombud i ovanstående domboksnotiser. Hur kan man slå fast att hon är Michels dotter?
Notera dessutom att dottern som vanligen kallas Jacquelin Poulin vid ett tillfälle benämnes Jacobin
58
« skrivet: 2018-06-11, 16:11 »
Ett intressant sammanträffande:
Vid Forsbols masugn i Edebo socken är Mattias Humble bruksbokhållare från ca 1688. Han är född i Häverö och anses kopplad till prästsläkten därifrån.
Fram till ca 1688 var Isak Humble bruksbokhållare på samma plats d v s Forsbols masugn. Han bör vara av Harvikssläkten.
Är det slumpen som placerat Humblorna där eller kan detta tyda på att det finns ett släktskap dem emellan?
Jag har också hittat en Johan Humble som var skrivare (ogift) vid Hargs bruk åren runt 1699-1702. Jag utgår från att det är Johan Johansson Humble d y av Harvikssläkten.
59
« skrivet: 2018-05-30, 17:12 »
Stefan,
Jag tror inte jag har några familjeuppgifter noterade på den andra barnkullen i Snatra (Margareta Humbles barn).
Per Persson och Margareta Sporrong hade minst två barn till utöver se två som du listade ovan, nämligen Johan (1704) och Erik (1707)
Du har kopplat samman Margareta med rätt far. Hon är dotter till masmästaren Frans Sporrong, en mängd uppgifter tyder i alla fall enhälligt på det. Jag har dock inte funnit någon enskild uppgift som säger detta i klarspråk.
I mina anteckningar har jag skrivit att Margareta Sporrong troligen först var gift (c1693) med Per/Pål Persson i Maln och senare (c1697) med Per Persson i Snatra. Så blev i alla fall min slutsats efter att ha studerat kyrkböckerna mm. Kanske går det att undersöka närmare om det låg till så.
När det gäller underskriften i mitt inlägg, att jag skulle ha ändrat något 1970 kan man bara medlidsamt småle åt stackars forumsadministratörerna. Det tycks spöka ordentligt för dom för jag har ju inte ändrat inlägget överhuvudtaget (däremot har jag lagt till en inloggningssignatur eller vad det heter, så kanske är det orsaken?)
60
« skrivet: 2018-05-24, 18:49 »
Mina anor är Per Larsson i Snatra och hans första hustru som jag dock inte hittat namnet på. Min gren går sedan via sonen Per Persson.
Så inget blodsband med Humble alltså.
Min andra tangering av Humblesläkten är via den Zachris Persson i Film som jag beskrev för några dagar sedan. Men där är det ju fortfarande oklart vilken (om någon) av mina hypoteser som är med verkligheten överensstämmande. Den ena verkar utesluta den andra. Jag är därför fortsatt intresserad av om någon har mer kunskap om Anders Spilhammars andra hustru Britta Eriksdotter Wik härkomst eller släktingar.
Jag har en del uppgifter gällande min gren och framåt men för de här nämnda personerna rör det sig om magra uppgifter hämtade ur domböcker och skattelängder.
Kanske går det att finna mer i domböckerna? Många av domböckerna från halvseklet före husförhörslängdernas början har inte fotograferats av AD (gäller flera av de socknar i Norduppland som jag forskar i). Jag beställde uppdragsfotografering av några och jag har påpekat att det vore bra om de kunde fylla det gap som finns mellan de äldsta domböckerna och kyrkobokstid men det fanns ingen mer fotografering planerad var svaret.
61
« skrivet: 2018-05-23, 00:25 »
Det stämmer att dopvittnet (i Vendel år 1701) Margareta Persdotter som var född i Snatra, hör till Per Larssons första kull.
Barnen i den första kullen (som alltså var Margareta Johansdotters Humbles styvbarn) var följande:
Per Persson (g m Margareta/Margeta Sporrong)
Lars Persson (g m Kerstin Bengtsdotter)
Margareta Persdotter (g m Lars Johansson)
Karin Persdotter
62
« skrivet: 2018-05-20, 12:24 »
Kanske Fösked (i Nyed)
63
« skrivet: 2018-05-19, 12:04 »
Här kommer några referenser till uppgifterna om Margareta Johansdotter Humble:
Per Persson i Snatra tilltalar sin styvmoder Margareta Johansdotter Humble om besittningen av Snatra.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län (C) EXIe:711 (1698-1698) Bild 6640 / sid 657 (AID: v420528.b6640.s657, NAD: SE/RA/42042202)
Tolvmannen Staffan Eriksson i Fånby är målsman för salige Per Larssons barn i senare giftet. Senare giftets fyra söner och en dotter vill ha företräde till hemmanet före förra kullen som bestod av två söner och två döttrar
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län (C) EXIe:712 (1699-1699) Bild 3390 / sid 333 (AID: v420529.b3390.s333, NAD: SE/RA/42042202)
Hustru Margareta Johansdotter i Snatra vill inte att hennes omyndige son Isak Persson ska tjäna i Näs detta år
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län (C) EXIe:712 (1699-1699) Bild 3900 / sid 384 (AID: v420529.b3900.s384, NAD: SE/RA/42042202)
Johan Persson i Snatra ansöker om bördsbrev för sin bror Anders Persson som lär till skräddare i Uppsala. Hans föräldrar var fadern framlidne Per Larsson och modern hustru Margareta Johansdotter Humbla/Humble
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län (C) EXIe:723 (1706-1706) Bild 2010 / sid 196 (AID: v494073.b2010.s196, NAD: SE/RA/42042202)
64
« skrivet: 2018-05-18, 13:21 »
Hej Stefan,
bara så att vi inte missförstår varandra så har jag inte funnit någon fristående koppling av Margareta Johansdotter Humble till Harvikssläkten. Jag hade lutat mig mot att hon enligt mina domboksnotiser bör ha varit syster till Karin Johansdotter Humble i Fånby vilken jag trodde hade bekräftat släktskap med Påvel Humble. Så hade jag nämligen uppfattat de websidor som handlar om släkten.
Jag tvivlar dock inte på att det ligger till så som du har uppfattat saken.
Jag ska försöka återkomma med lite referenser till mina uppgifter
65
« skrivet: 2018-05-18, 11:27 »
En hypotes om släktskapet enligt bouppteckningen (att jobba vidare på) är postad idag under släktnamnet Humble
66
« skrivet: 2018-05-18, 11:18 »
Harvikssläkten 1
Humbletråden är lång men jag hittar inget om följande dotter till Johan Humble. Kanske är hon omnämnd i boken om Humblarna eller i Stefan Simanders wordfil över ättlingar till Påvel Humble? (Filen från 2010-05-25 här i tråden tycks dock inte gå att läsa längre)
Tolvmannen Per Larsson i Snatra, Västland (död ca 1696) hade två barnkullar. Modern till den senare kullen var Margareta Johansdotter Humble. Deras gemensamma barn var fyra söner (Johan, Isak, Anders och okänd) och en dotter (troligen Maria född 1689) och uppskattningsvis var de alla födda före 1690.
Förmyndare för denna Per Larssons senare kull var Staffan Eriksson i Fånby, Vendel som var gift med Karin Johansdotter Humble. Margareta i Snatra och Karin i Fånby bör vara systrar och i så fall båda döttrar till Johan Påvelsson Humble.
Sonen Anders Persson var skräddarlärling i Uppsala när han fick bördsbrev 1706
Harvikssläkten 2
En nyligen ställd fråga under släktnamnet Spilhammar fick mig att tänka på ett släktskap som jag misstänkte förelåg när jag för tio år sedan forskade på Film och Morkarla.
Ett Påvel Humbles barnbarn Karin Eriksdotter var gift med en Zachris Persson. I samband med bördsfrågor rörande Harvik mm förekommer denne Zachris några gånger i domböckerna åren 1678-1686 (även i husförhör Harvik 1686 men inte 1687). Han hade varit någon form av uppbördsman men kommit i obalans och en tid till och med suttit i fängsligt förvar.
Min första hypotes var att denne Zachris som inte antecknas från Harvik, Dannemora efter 1686 är samme man som är bosatt i Kyrkbyn, Film senast 168(7). Efter drygt tio år flyttar han med sin familj till Österby, Morkarla. De tre platserna ligger inom ca en mils radie och den senare flytten är dokumenterad i kyrkböckerna.
Zachris i Kyrkbyn/Österby förefaller få nio barn mellan 1687-1713 varav barnet M(ats?) som föddes 1687 troligen är sonen som avled i januari 1688 (två av döttrarna är troligen födda i Morkarla i en flerårig lucka i födelseboken).
Ett tionde barn Karin Zachrisdotter var det första som gifte sig (1708). Hon verkar därmed vara det äldsta syskonet och förmodligen född före 1687.
Ovanstående antyder att Zachris Persson först hade varit gift med Karin Eriksdotter (Påvels barnbarn) i Harvik och att dottern Karin Zachrisdotter borde vara född i det giftet. De övriga barnen passar bra in för att alla vara födda i hans senare gifte med Anna Matsdotter vilket var namnet på hans efterleverska och trolig hustru ända sedan tiden i Kyrkbyn.
Vad hade nu detta att göra med frågan under Spilhammar? Ingenting visade det sig men i förstone tänkte jag att ovanstående Zachris Persson kunde vara lämplig faderskandidat till Katarina Zachrisdotter Palm. Hon skulle nämligen enligt bouppteckningen i Falun vara kusin med kyrkoherden Per Spilhammar och hans systrar Sara (g m Sylvester Bjugg) och Catharina (Ståhles änka). Men min tanke föll omsider platt eftersom Zachris barn med Karin Eriksdotter inte skulle ha varit kusiner, utan tremänningar till Anders Spilhammars barn. Om de uppgifter som förekommer på nätet är korrekta så skulle heller inte Per Spilhammar och Sara Spilhammar vara födda i den kullen som hade Humbleättlingen Sara? Bengtsdotter Berg till mor. Att de skulle ha ett berättigat arvsanspråk efter ett barn till Zachris Persson skulle alltså ändå inte varit att vänta.
Nu uppstod dock en andra hypotes som skulle kunna förklara Spilhammarfrågan men samtidigt är besvärande för första hypotesen. Anders Spilhammars andra hustru hette enligt släktträd på webben Anna Eriksdotter Wik. Det är lätt att tänka sig att namnet Wik kunde ha varit en anspelning på Harvik. Domböckerna bekräftar att Zachris Perssons hustru Karin hade en syster som hette Anna Eriksdotter (Påvels barnbarn) från Harvik. Om denna Anna blev Anders Spilhammars andra hustru skulle kyrkoherden Per Spilhammar vara kusin och kunna ärva en dotter efter Zachris Persson. Om denna hypotes stämmer var Anders Spilhammars första och andra hustru kusiner och släktskapet passa med bouppteckningen från Falun 1743.
Karin Zachrisdotter Palm som bouppteckningen gällde skulle vara född vid Dannemora gruvor och ha en far som varit bokhållare vid Sahlsta gård (Vattholma?). Har någon sett till någon Zachris vid Sahlsta eller Vattholma under tioårsperioden runt 1690?
Finns det någon kunskap om ursprunget för Anders Spilhammars andra hustru Anna Eriksdotter Wik? Är hennes föräldrar kända?
67
« skrivet: 2018-05-14, 11:11 »
Den Jan Olofsson som du söker hittar du i Norra Hulteby, Väse
Väse AI:18 (1821-1825) Bild 169 / sid 163 (AID: v8774.b169.s163, NAD: SE/VA/13640)
Där har noterats att sonen Jan som föddes 1813 inte finns antecknad i dopboken.
Jans mor som hette Stina Olofsdotter (f 1788) var faster till Kajsa Andersdt (f 1814) och därmed var Jan och hans hustru alltså syskonbarn
Jans far Olof Andersson var född i Lungsund 1786
68
« skrivet: 2018-05-10, 11:14 »
Frågan 1719 gällde vem som skulle få inneha de två brodersdelarna som Lars och Sven Pagander sålt.
Den Erik Pagander som dör först kallades den "gamle" i dödboken och om jag gissar rätt så är det han som betecknas "korpralen" och är inblandad i frågan om ovanstående brodersdelar. Att den andre Erik Pagander inte nämns i målet kan med min tolkning vara naturligt eftersom han förmodligen avyttrade sitt ägande mer än tio år tidigare.
Jag har inga egna blodsband med familjen Pagander men behöver ha lite koll på dom eftersom de ibland befunnit sig i samma personkrets som de jag forskar på
69
« skrivet: 2018-05-08, 15:17 »
Jag har snuddat vid både Wahlenberg och de Gudmundsdöttrar som du frågar om.
Ellika och Elisabeth Gudmundsdöttrar hade minst fyra syskon och genom tidpunkten, platsen och övriga omständigheter ser jag dom som mycket sannolika barn till Gudmund Jönsson i Karlstad. Jag håller också för sannolikt att denne Gudmund Jönsson var son till Hr Jöns i Svanskog (som bevisligen hade en son som hette Gudmund). Vattentäta bevis saknas dock.
Passar också på att påpeka att jag inte hittat något som helst indicium för att det finns ett samband mellan Gudmund Jönsson och Brita Erlandsdotter Norénia. Det är ett i och för sig högst tänkbart äktenskap mellan barn i två samtida prästfamiljer men här har jag alltså inte lyckats finna någon källa som gör det troligt. Det vore jätteintressant om någon kan tipsa om hur man kan komma fram till att de hörde ihop.
Ellikas och Elisabeths syskon:
Karin Gudmundsdotter (g m Hr Göran på Näset i Ör socken)
Christopher Gudmundsson (bokbindare på okänd ort)
Sven Gudmundsson (en tid innehavare av Näshammaren och Borseruds hammare i Nyed)
Jöns Gudmundsson (en tid innehavare av en hammare vid Dömle, Nedre Ullerud)
Erik Gudmundsson (eventuellt bosatt i Karlstad vilket även bröderna Sven och Jöns en tid var)
70
« skrivet: 2018-05-08, 11:07 »
Lite av tjusningen med släktforskandet är att man aldrig kan ta saker för givet utan måste ompröva och testa olika scenarier.
Den Erik Olsson som du hittar i mantalslängden kan man ju lätt tro är Pagander. Det finns några detaljer som gör det troligare att det inte alls är samme man.
1 Erik Pagander var soldat/sergeant och verkar därför vara befriad och normalt inte införd i längden. Erik var dock gift.
2 Erik Olsson var ogift i mantalslängden 1725 och 1726 men borta 1727. Det passar bra in på en Erik som är synlig i husförhöret 1726 men noteras som vistandes i Blomsterhult och som även återfinns i vigselboken 1726: drängen Erik Olsson med pigan Lisken Anderssdotter i Blomsterhult. I mantalslängden 1727 återfinner man en gift Erik Olsson i Blomsterhult (han saknades där 1726)
Om du håller med om ovanstående så kan alltså fortfarande denne Erik Pagander hållas som sannolik halvbror på fädernet (=Larsson) med Paganders i Byn
71
« skrivet: 2018-05-07, 15:49 »
Åldersmässigt passar han in som ett syskon och då skulle hypotetiskt två Erik Pagander kunna finnas men födda i två olika kullar. Att han var sergeant ligger dessutom nära Svens och Lars Paganders yrkesval.
När jag kikar jag på mina anteckningar så kan jag tolka det som om sergeanten Erik Pagander sålde sitt arv i Byn 1720 till svågern Anders Larsson. Men redan 1708 hade Olof Larsson köpt sin broders [en annan?] Erik Larssons andel.
Om det fanns två stycken Erik Pagander som var halvbröder verkar ovanstående som en ganska rimlig tolkning. Visserligen kan man också tänka sig som Jörgen påpekar, att sergeanten tagit namnet så att säga "ur luften" när han blev soldat. Eftersom han verkar ha haft sin bostad vid Bäckelidstorp hade det dock i så fall ha legat närmare till hands med ett soldatnamn som anspelat på just Bäckelidstorp...
72
« skrivet: 2018-05-06, 16:53 »
Jag har också antecknat att en Erik Pagander med hustru Maria Henriksdt bodde i Bäckelidstorp, Alster (åtminstone 1712-1746 enligt husförhör). Jag har inte kollat mantalsländer så därigenom kanske årtalen kan utsträckas ytterligare + ett patronymikon på Erik?)
vet du något om dom? ålder? släktskap med övriga Pagander? etc
73
« skrivet: 2018-05-06, 16:47 »
Nej henne har jag inget om...
74
« skrivet: 2018-05-06, 14:33 »
Jag har noterat att Erik Larsson Pagander i Byn begravdes i Alster 18.2 1739
75
« skrivet: 2018-05-04, 14:03 »
Det verkar ganska sannolikt att det skulle gå att hitta svar på frågan om Lars Svensson var deras far genom att studera arvdelarnas storlek och tidigare uppbud av Byn. Även uppbud som gjorts av andra är av intresse.
Jag skrev tidigare att jag inte visste om Larsbarnen var helsyskon men måste erkänna att jag inte kan svära på att de allihopa var syskon överhuvud taget.
1 Erik, Sven, Lars och Britta har åtminstone någon gång kallats för Pagander
2 Anders, Olof, Lars, Sven o Erik Larssöner är bröder och deras svåger Anders Larsson var gm Abeluna Larsdotter
3 Olof Larsson i Byn är bror till Erik Larsson och deras svågrar är Nils Olofsson i Västra Deje (g m Brita Larsdotter Pagander) och Nils Bryngelsson i Björby (g m Ingeborg Larsdotter)
Om det hypotetiskt skulle finnas två parallella uppsättningar av Olof Larsson och Erik Larsson i Byn så kan man inte se ovanstående (ur Väse häradsrätts protokoll) som bevis för att de är syskon. Men eftersom Brita kallar sig Pagander och hade en annan Pagander som dopvittne i Nedre Ullerud har jag svårt att se att det skulle vara på något annat vis.
Angående Lars Svenssons ålder kan man med åldersuppgifterna i dödsrunan räkna fram att han skulle ha varit ca 44 år när han gifte sig. Kan ju vara korrekt men det öppnar lite misstankar om att hans ålder vid dödsfallet är överdriven
76
« skrivet: 2018-05-04, 08:38 »
Kan förtydliga med att alla syskonen inte uppräknas i ett och samma häradsrättsmål utan deras släktskap får sammanläggas på mer än ett sätt.
Den syster Ingeborg som Jörgen frågar efter var gift med Nils Bryngelsson i Björby.
Jag håller med om att det borde vara Lars Svensson som är syskonens far. Det tycks ju bl a bekräftas av döttrarna i mantalslängden 1690.
77
« skrivet: 2018-05-03, 13:38 »
Brita Larsdotter Pagander var syster till minst sju andra Larsbarn från Byn, Alster varav några kallade sig Pagander. Jag tror att de var helsyskon men jag har inte undersökt det så noga. Att Brita var en i syskonskaran framgår av Väse häradsrätts protokoll när delar i Byn såldes 1708 och 1720.
Hon får en son Nils Nilsson i Västra Deje 1707 och hon återfinns som inneboende hos honom i Västra Deje i husförhöret 1733 men avflyttar sedan. Hon kan dock senare ha återkommit för när hon avlider 1743 uppges hon komma från Västra Deje.
78
« skrivet: 2018-03-02, 20:01 »
Innebörden borde vara ungefär så här:
Som hustru Brita Olofsdotter haver inför Rådstugurätten bevisat sig varit salige tullskrivaren Michel Erssons före detta avlidna hustrus rätta moder, alltså kunde b:te hustru Brita Olofsdotter halvdelen av kvarlåtenskapen till arvs efter samma sin dotter ej förvägras eftersom inga barn efterlevat, vilket in absentia Secreti attesteras
+datering + underskrift av Arvid Jernstedt
79
« skrivet: 2018-02-12, 20:29 »
Jag har sett kronobefallningsmannen Mårten Drosts namn i några domböcker från ca 1630 till andra halvan av 1650-talet. År 1667 betecknas han som salig men jag misstänker att han avled många år tidigare. 1664 är han omnämnd utan att kallas salig men jag tror inte att just den notisen behöver betyda att han var levande för den avsåg ett köpeavtal av långt tidigare datum.
Jag har noterat namnet på två av Mårtens söner, Lorents och Johan, de var bosatta i Kristinehamnstrakten. Troligtvis var Elisabeth Drost en dotter men hon kan också vara hans änka.
Någon Maria Sophia har jag inte sett till i de dombokstexter jag läst. Jag tycker inte det verkar sannolikt att hon var dotter till Mårten Drost för hans barn var nog äldre. I domböckerna syns heller inte någon trumpetartradition i släkten och ska man tro på Maria Sofias barnbarns berättelse så ska det ju röra sig om en trumpetare. Domböckernas uppgifter är dock väldigt fåtaliga så visst kan det ändå finnas någon koppling...
80
« skrivet: 2018-01-30, 18:09 »
Märkligt om barnen Johan Gottlieb och Anna Greta Schneveis skulle ha gått under radarn i husförhören i Karlstad. Tänkbart är dock att de av någon anledning var boende hos någon släkting eller såklart att de inte alls hör hemma i Karlstad.
Deras uppgivna födelseår 1720 resp. 1724 plus namnet Abraham på en son till organisten talar ju för att de kan vara Abrahams barn men det vore kanske bra om man kunde hitta något spår av dom som dopvittnen i Karlstad eller omnämnande i någon dombok innan det slås fast. En annan källa som kanske kan vara värd att söka efter är sockenstämmoprotokoll och liknande i Sillerud. Där skulle kunna finnas någonting om varifrån organisten hade rekryterats.
Förutom att en Gottlieb S. blir far till ett oäkta barn i Karlstad 1742 hittar jag inga uppgifter om dessa personer förrän i mitten av 1750-talet. Ett relativt stort tomrum alltså.
Anna Greta S. dyker upp som jungfru i Alster socken 1754. Hon avflyttar något år senare och jag tolkar noteringen i husförhörslängden som att begivit sig till Sillerud, i så fall till broderns vistelseort (han är bosatt där som organist senast 1754). Därpå dyker hon upp i Väse men avflyttar 1759 till Hammarö socken där jag inte kan återfinna henne.
I ålder passar hon ganska bra för att vara samma person som blir mor i Västra Tunhem 1763. Åldersuppgiften vid hennes död 1772 pekar visserligen på födelseåret 1719 men det kan nog vara försett med stor felmarginal. Kvinnan i Västra Tunhem kallas för Schnewits medan stavningen är Snöveizt/Snövis i Väse/Alster. Problemet med Anna Greta Schnewitz i Västra Tunhem är att hennes far i dödboken uppges vara Carl Schnewitz vilket ju inte passar in i hypotesen med ett ursprung i Karlstad (men denne Carl skulle kunna vara Abrahams bror?). Däremot heter hennes enda kända son Abraham! och man kan nog inte utesluta att notisen om faderns namn vid hennes död lämnats av en efterlevande med dåligt minne eller okunnig präst. Stavningen Schnewitz förekommer för övrigt även på Johan Gottlieb vid åtminstone ett tillfälle.
81
« skrivet: 2018-01-27, 23:15 »
Jag bläddrade fram notisen i Karlstad rådhusrätt från 1734 och där framgår klart och tydligt att Maria Linds son med förste maken skepparen Per Jonsson hette Jonas Lundberg som vid tillfället var stadsbetjänt i Åmål. Lundberg fordrade sitt fäderne enligt en obligation som hade utställts när han avvittrades 1719. En avvittring av Marias barn 1719 passar ju utmärkt till att hon samma år träder i nytt gifte och i detta får en ny son 1720.
Vidare framgår att Maria Lind senare blivit gift med Abraham Schnöveis. Alltså rör det sig om en och samma Maria Lind hela tiden och hon är därmed född tidigare än vad åldersuppgiften vid hennes död antyder. Den uppgiften skulle ju ha inneburit att hon var blott sex år när hon blev gift första gången...
För övrigt kan nämnas att målet gäller fordringar på Maria Lind och att skulderna överstiger tillgångarna. Bland många fordringsägare kan nämnas Anders Ammelberg [en gång av skrivaren kallad Hammelberg] och Petter Holm.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län (S) EVIIBAA:1223 (1734-1734) Bild 179 (AID: v180336.b179, NAD: SE/VALA/0382503)
82
« skrivet: 2018-01-22, 13:54 »
Vigselböcker saknas ju för den aktuella tiden och jag har ingen säker bekräftelse på att det rör sig om samma Maria Lind i dessa giften men jag hittade heller inte något tecken på att det förekom två olika kvinnor med namnet.
Vid ett tillfälle (1734) omtalades Maria Linds förre make Per Jonsson i protokollen. Jag har utgått från att det rörde sig om den Maria Lind som vid tillfället var gift med Schneeweiss. (Jag har inte antecknat hela protokollet så svaret på frågan kan eventuellt finnas i den av mig utelämnade texten)
Noterbart är att åldersuppgiften vid Maria Linds död år 1746 "50 år gammal" rimmar illa med att hon gifte sig med Per Jonsson redan 1702. Jag tror att åldersuppgiften är lite tagen ur luften och att hon i själva verket var bra mycket äldre. Om så inte skulle vara fallet måste det röra sig om två olika personer...
83
« skrivet: 2017-09-14, 17:54 »
Ser ut som "Döpter af"....
... vilket också verkar logiskt med tanke på att omgivande dödsrunor nogsamt uppger att personen ifråga är döpt
84
« skrivet: 2017-08-06, 08:05 »
Ur minnet:
Hans Kåhr var inblandad i ett mål i bergstinget och kallades då för måg till Christopher Graff i Ransäter. Kåhrs hustru nämndes inte vid namn så det är okänt för mig.
85
« skrivet: 2017-08-04, 14:50 »
Erik Boveng i Svanskog som nämns ovan hade även en tredje dotter.
Catharina Eriksdotter Boveng anklagades i september 1720 för lönskaläge med sekundsergeanten Johan Levin. Hennes barn hade fötts vid valborgsmässotid 1720.
Nordmarks häradsrätt (S) AIa:9 (1719-1721) Bild 71
Catharina Boveng var dopvittne i Svanskog 1.1 1717 (barnet som föddes 30.12 1716)
Svanskog (S, P) CI:1 (1684-1725) Bild 65 / Sida 61
När det gäller Catharina Ullmarks andra gifte borde det ha ingåtts under 1702 (möjligen 1701). Hennes son i äktenskapet med Hans Mossberg föddes ju i januari 1703 och under hösten 1702 frisvor sig korpralen Hans Mossberg i häradsrätten från ett lägersmål (med en Kerstin Hansdotter) som skulle ha utövats vid påsktiden 1701. Det sägs då inget om att han var gift.
Gillbergs häradsrätt (S) AIa:7 (1700-1706) Bild 141
För övrigt är jag nyfiken på och skulle gärna vilja veta om det finns någon källa till uppgiften som Kenneth H lämnade 26.7 2017, nämligen att Christoffer Graff hade patronymikonet Henriksson?
86
« skrivet: 2017-06-14, 23:20 »
Birgittas efternamn är nog Ottosdotter.
Det verkar som om paret efter det första barnets födelse i Nykroppa bosätter sig i Åskagen (se barn födda 1732-02-19 och 1735-06-05)
I det som bör vara parets vigselnotis 1728-07-19 kallas Hans Jönsson felaktigt för Per Jönsson
87
« skrivet: 2017-05-15, 09:04 »
På Sandbäcken bodde Nils Månsson Ekebom och hans hustru Elisabeth Israelsdotter (som var styvdotter till Mattias Pleningskiöld).
De hade döttrarna Christina (äldst), Britta och Maria Ekebomar. Elisabeth hade även en dotter Sara som kan vara en Ekebom men möjligen kom från ett tidigare gifte?
Britta Ekebom blev g 1:o med Petter Gadd från Förby i Övre Ullerud och 2:o med Jonas Normelin från Bergslagen.
88
« skrivet: 2017-05-11, 09:19 »
Jag håller med dig om att Lars Berg först lärde sig till skräddare hos sin far och så småningom istället valde klockaresysslan
89
« skrivet: 2017-05-09, 16:18 »
Under ämnet Visiteur/Skraedder Anders Berg i Filipstad har jag skrivit några rader om varför jag tror att Olof Gravander född 1684 är bror till Lisken Gravander Algotsdotter och att deras far Algot Olofsson i Filipstad härstammade från Botorp, Grava Om de är släkt med andra Gravander som också har sitt ursprung i Grava vet jag inte men helt osannolikt är det ju inte. http://forum.genealogi.se/index.php?topic=143849.msg1433253#msg1433253passar också på att fråga om någon har hittat ett självständigt bevis eller liknande för att prästsläkten Gravander/Uranius härstammar från Spaak (alltså någonting utöver att det framställs så i gamla genealogier)
90
« skrivet: 2017-05-09, 15:51 »
Färnebo Häradsrätt februari 1724:
Skräddaregesällen Lars Berg och Lisken Gravander erkände lägersmål som skett förlidet år. Lars nekar dock till att det skett under äktenskapslöfte vilket Lisken påstod.
Båda döms till böter och Lars ska även betala årligt underhåll.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län EVIIAABC:44 (1724-1724) Bild 5950 (AID: v102110a.b5950, NAD: SE/VALA/0382503)
Filipstads födelsebok december 1723:
Lisken Algotsdotters oäkta barn Lars
Filipstad C:5 (1717-1742) Bild 78 / sid 145 (AID: v5797.b78.s145, NAD: SE/VA/13110)
Uppenbarligen är Lisken Gravander = Lisken Algotsdotter
Det finns ett antal andra omständigheter i sammanhanget som kan leda till ytterligare slutsatser:
Den Lars Berg som föddes 1723 verkar vara identisk med den man som sedermera blev klockare i Nordmark. Som dopvittnen till hans barn i Nordmark återfinner man nämligen (1766) Nils Gravander från Västerås och (1770) Britta Berg från Filipstad. Man kan utgå från att dessa båda är hans nära släktingar.
Jag tror att ovanstående Nils Gravander är född 1735 i Filipstad. Hans far heter i så fall Olof Gravander född 1684.
Eftersom det är rimligt att anta ett nära släktskap mellan Lisken Gravander och Olof Gravander kommer man att finna att de passar alldeles utmärkt som syskon. De borde nämligen vara barn till Algot Olofsson som fick följande barnkull i Filipstad:
Olof Algotsson (Gravander?) 1684-
Jonas Algotsson 1687-
Christopher Algotsson 1690-
Lisken Algotsdotter (Gravander?) 1692-
Ingeborg Algotsdotter 1694-1698
Christier Algotsson 1697-
Nils Algotsson 1700-
Att barnen kallar sig Gravander kommer sig i så fall av det faktum att deras far var född i Grava socken (om de dessutom är besläktade med övriga Gravander i Värmland vet jag inte)
Algot Olofsson i Filipstad sålde nämligen omkring år 1700 sin arvedel i gården Botorp, Grava.
Karlstads häradsrätt AIa:3 (1694-1702) Bild 120 (AID: v66243.b120, NAD: SE/VA/11167)
Som ett ytterligare indicium på att ovanstående omständigheter är rätt tolkade, finner man Lars Berg som boende hos (morbror) Olof Gravander åtminstone t o m 1749 (han är gift och bortflyttad innan nästa bevarade husförhörslängd börjar)
Filipstad AI:1 (1743-1749) Bild 142 / sid 273 (AID: v10822.b142.s273, NAD: SE/VA/13110)
Jag har sett här på forumet att någon har ställt frågor om Olof G Gravander. Det där G:et skulle ju kunna tyda på att någon anser att han inte kan vara son till Algot? Jag tycker dock att de omständigheter som jag räknat upp borde vara tillräckliga som bevis. Testa gärna själv och se om du kan komma på någon invändning.
91
« skrivet: 2017-05-08, 19:35 »
Bra att du är uppmärksam! Jag tolkade nog mina gamla anteckningar felaktigt när jag skrev att Lars Berg var dopvittne åt sin kusins barn. Det jag ursprungligen noterade var att Lars var dopvittne tillsammans med sina kusiner Maria Berg och Helena Berg (till barnet som föddes 26 september 1720)
Helena Berg har jag inte noterat något dödsår på
Lars Berg blev redan som ogift fader till ett barn Lars som föddes i Filipstad i december 1723. Faderskapet framgår nog inte av födelseboken utan uppgiften framgår istället av ett mål om saken i rådhusrätten eller häradsrätten. Jag tror att jag har en referens till målet men har den inte tillgänglig nu.
Petter Berg kallas borgare och jag har för mig att jag återfann honom åtminstone temporärt i Nora (kanske i någon skattelängd eller i någon dombok). Jag har en minnesbild av att hans hustru Helena Högfelt var styvdotter till en arrendator på Sävstaholm men jag grävde inte vidare i saken.
Jag passar på att lämna en rättelse till det som du har registrerat om den Annika Berg som du kallar i27975. Hon kallas jungfru när hon är dopvittne i maj 1720 och kan därför inte ha blivit gift 1717 i Filipstad. Hennes make heter istället Isak Miklander och vigseln skedde 12 februari 1727
Catharina Berg (i28254) blev gift med en Gustaf Bohm, gissningsvis ifrån Nora. Jag har också antecknat att hon hade en syster Britta Berg född 1680 vars make Lars Ruth var borgare i Nora
Jag vill gärna tro att jag har sparat referenser till ovanstående uppgifter i mina originalanteckningar men dom är undanstoppade och tar nog lång tid att leta fram...
92
« skrivet: 2017-05-02, 13:51 »
Jag måste rätta min uppgift från 28.4, punkten 3 - Jag mindes tydligen fel när det gällde Lars Bergs faster, det var inte hans faster som blev gift till Filipstad i sitt andra gifte utan kusinen Anders Bergs änka som hette Stina Jacobsdotter.
Stina Jacobsdotter och Nils Månsson från Filipstad vigdes 1713 i Grythyttan och får åtminstone två barn som döps i Filipstad 1714-1716
93
« skrivet: 2017-04-28, 21:12 »
Angående skräddarmästaren Lars Berg så har jag inte hittat något helt säkert bevis för hans ursprung, typ ett bördsbrev. Jag har däremot samlat ihop en del indicier som sammantaget föreslår att han var son till Anders Andersson Berg i Grythyttan:
1 Anders Berg i Grythyttan hade bevisligen sönerna Anders och Lars. När den äldre sonen Anders avlider 1699 fanns "Lit." noterat i husförhörslängden för honom men inte för den yngre Lars. "Lit." bör betyda litteratus, dvs att Anders var läskunnig senast 1699. Lars som inte var läskunnig skulle då gissningsvis vara född något/några år före 1699 (dvs före första bevarade födelseboken). Lars fick senare flera yngre syskon som var födda 1700-1707.
2 Lars finns med i tidiga husförhörslängder som sträcker sig till 1713 och efter en informationslucka dyker troligen samma Lars Berg upp som dopvittne till sin kusins barn i Grythyttan år 1720.
3 Minst en av Lars kusiner från Grythyttan blev gift i Filipstad (Maria Berg) vilket även hans faster blev i sitt senare gifte. Släkten Berg från Grythyttan hade alltså bevisligen nära kontakt med Filipstadsborgarna. Avståndet mellan orterna är inte långt...
4 Lars Berg var 1723 gesäll/lärling hos Christian Fabritius i Filipstad. Denne Fabritius har sannolikt samma ursprung som släkten Fabritius i Grythyttan.
5 I Filipstads rådhusrätt talar Lars Berg vid ett tillfälle om omständigheter som rådde när han först slog sig ner i staden. Detta bör betyda att han inte var en infödd borgason.
6 Lars Bergs första söner hette Lars (utomäktenskaplig). Anders (död ung), Anders och Petter. Alla namn som passar för att vara inspirerade/grundade på barnets fader, farfader och faderns kusin borgaren i Nora Petter Berg.
7 Madam Schagerström, dvs Maria Berg var dopvittne till Lars Bergs första barn inom äktenskapet. Maria var alltså inflyttad till Filipstad från Grythyttan och var som kusin till Lars Berg troligtvis hans närmaste släkting i närområdet.
8 Lars Bergs egen son Anders vistas senare i samt finner även sin hustru i området öster om Filipstad (Ljusnarsberg) vilket antyder ett kontaktnät med boende i området Ljusnarsberg/Grythyttan/Hällefors.
Ett enskilt avgörande bevis saknas alltså men min tolkning av ovanstående blir ändå att Lars Berg bör vara son till Anders Andersson Berg i Grythyttan.
Lite besvärande är dock att han försvinner under radarn under en följd av år i Grythyttan innan han dyker upp som dopvittne på samma plats. En möjlig förklaring till frånvaron kan vara att han av misstag noterats med sin faders namn Anders. Om en sådan förväxling/felskrivning ägde rum vistades han troligen något år före 1720 i Saxån. (i Saxån som ligger i riktning mot Filipstad fanns vid denna tid några oidentifierade drängar Lars men ingen Anders)
94
« skrivet: 2017-04-28, 20:22 »
Lars Berg och Beata Lindberg vigdes i Filipstad 15.11 1726
Beatas föräldrar:
Anders Lindberg Olsson (ca 1651-1738) snickare i Filipstad
Lisken Herliksdotter (1674-1742)
Lisken Herliksdotters föräldrar:
Herlik Månsson (ca 1633-1701) skomakare och rådman i Filipstad
Kerstin Jespersdotter
Herlik Månssons släkt härstammade från Olsäter i Övre Ullerud men han själv var sannolikt född vid Almar, Grava
Angående frågan om Jan Bergs hustru så har jag tyvärr inga anteckningar om henne
95
« skrivet: 2017-04-27, 15:00 »
Hej igen,
jo jag har mer uppgifter om Beata som jag ber att få återkomma till
när det gäller Brita Maria Berg ser jag nu också att du har placerat henne som dotter till Jonas Berg men min invändning ovan var att den Maria Berg som du placerat som hustru till Schagerberg inte är dotter till Jan/Johan Berg utan till Jonas. Jag menar alltså att din Maria Berg (Jansdotter) född 1780 (med Person ID I27547) inte blev gift med Schagerberg. Schagerbergs hustru var istället Brita Maria Berg (med Person ID I27956)
96
« skrivet: 2017-04-27, 14:07 »
Hej Ole,
På din utförliga hemsida hittar jag ett par saker som avviker mot mina egna noteringar:
För det första är Anders Bergs mor inte Brita Jonsdotter från Lerviken. Brita var piga (=tidigare ogift) när hon 1739 vigdes med Lars Berg. Eftersom Anders Berg är född 1729 är han son i Lars Bergs tidigare äktenskap (med Beata Lindberg)
se Filipstad C:5 (1717-1742) Bild 166 / sid 319 (AID: v5797.b166.s319, NAD: SE/VA/13110)
För det andra så menar jag att den Brita Maria Berg (f 1780) som var gift med Niclas Schagerberg var dotter till Jonas Berg (f 1740) och alltså inte dotter till Jan Berg (f 1755).
se Filipstad AI:7 (1799-1803) Bild 71 / sid 66 (AID: v10828.b71.s66, NAD: SE/VA/13110)
97
« skrivet: 2017-04-13, 22:12 »
Anders Berg vigdes första gången 19.1 1751 i Ljusnarsberg och andra gången 6.2 1781 i Kristinehamn
Maria Berg är identisk med den dotter till Anders som förekommer i husförhörslängen 1785 och där kallas "dotr enk: Maria Engstedt" född 1758
Hon vigdes med 1:a maken Henrik Engstedt 20.10 1780 i Filipstad och var alltså änka senast 1785 men jag har inte någon uppgift om när Henrik Engstedt dog
98
« skrivet: 2017-04-10, 15:39 »
Karlstads rådhusrätt 15 Maj 1661:
Samma dag blev omtalat hurusom sal Erik Segolssons tomt går bort genom design, och måste för den skull hans son löjtnanten Anders Spaak söka sin vedergällning hos kronan.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län EVIIBAA:1200 (1660-1670) Bild 70 / sid 20 (AID: v84674.b70.s20, NAD: SE/VALA/0382503)
Anders Spaak blir senare kapten och adlades Gyllenspak.
Adelsvapen-Wiki m fl uppger att Anders Gyllenspaak var son till Erik Eriksson och sonson till Erik Olofsson Spaak i Deje. Med anleding av ovanstående notis verkar detta kunna ifrågasättas.
Erik Segolsson var borgare i Karlstad och var utsedd till stadens herredagsman 1634 (eller något år tidigare). Erik Segolsson var död senast 1645 när hans änka Brita förekommer i mantalslängden. Anders Spaak hade en syster Kerstin samt bror Nils som var bosatta i Karlstad.
99
« skrivet: 2017-03-14, 21:23 »
Scheringbarnen i Kristinehamn/Grangärde:
Deras mormor verkar vara Karin Gago, dotter till dragsmeden Johan Gago i Storfors, Kroppa. Mer om detta kan läsas i ett inlägg av idag under släktnamnet Gago.
Vem som var far till snickaren Schering Jönsson i Kristinehamn har jag inte lyckats komma fram till. Däremot förekommer Scherings moder Elin Andersdotter i protokoll både från rådhusrätten i Kristinehamn och Grums häradsrätt. Hon har sonen Schering i sitt första gifte. Hennes senare make, som hon också överlevde, hette Per Larsson och hade varit bosatt vid Gruvön, Grums. Elins styvdotter (alltså sannolikt Per Larssons dotter) var gift med löjtnanten Lars Knutsson Frökenberg.
Känner någon till något om löjtnant Frökenberg skulle jag gärna bli tipsad om hans bakgrund eller levnad!
Änkan Elin Andersdotter hade testamenterat sin andel i sin salige son Schering Jönssons gård, till sin styvdotter och måg Lars Knutsson [Kristinehamns rådhusrätt A1a:10 (1673-1675) s373]
100
« skrivet: 2017-03-14, 21:05 »
Arvtagare efter dragsmeden Johan Gagos änka Kerstin Richardsdotter var fem döttrar och två söner.
Vilka var döttrarna?
Baserat på vad jag beskrivit i ett tidigare inlägg i denna tråd menar jag att följande tre hör hit:
1. Elena Gago - hennes make är okänd men hon verkar ha haft familj
2. Anna (Gago) - hustru till Stiern Chrispinsson. (ättlingar finns)
3. dotter med okänt namn - hustru till Jakob Diepegiesser/(Dopfengiesser?). (ättlingar finns)
Vilka är då de två återstående döttrarna?
Med hjälp av några domboksnotiser som redovisas nedan kan man nog identifiera följande två som de återstående systrarna och därmed göra familjen komplett.
4. Maria Johansdotter Gago - gift med fänriken Jon Svensson.
Paret omnämns i Fryksdals härads domböcker 1667 och hade åtminstone en tid varit bosatta i Rådom, Sunne. De verkar ha tagit till sig en fosterdotter men om de hade egna barn framgår inte.
Näst efter flickan Kerstin Larsdotter i Rådom ej äger meer än 1/8 i 1/4-hemmanet Skogsbergh i Sundh Sn Ther å ingen kan wara behållen, så nekades åternämpnde Jon Svensson och hans hustru Maria Johansdotter Gago att flyttia dher inpå, hälst efter intet sådant aftal war gjordt när dhe togo flickan för halffjärde åhr sedan (1667 Fryksdals övre tingslags häradsrätt A1a:3 sid 101)
5. Karin (Gago) - gift med Daniel Andersson Bröms. Han var kortvarigt på 1660-talet byfogde i Kristinehamn och blev senare ålderman för bösskyttarna i staden.
Paret hade åtminstone en son och en dotter:
Sonen, korpralen vid kavalleriet Regart (Richard) Danielsson som förmodligen hade namngivits efter sin mormors far. Han troddes 1676 vara avliden men ett tydligt livstecken framtonar när han året därpå själv kunde kvittera sitt mödernearv som förvarats av en rådman i staden. Arvsskiftet efter modern Karin hade ägt rum i november 1674 och fadern hade inte fått tillåtelse att disponera sonens arv eftersom han hade sålt sin fasta egendom i staden (=kunde inte ställa säkerhet) samt även blivit uppfordrad till det Kungliga Amiralitetet tillsammans med stadens övriga bösskyttar.
Dottern Bengta Danielsdotter vigdes 1658 i Kristinehamn med snickaren Schering Jönsson. Efter Scherings död lämnade parets tre kända barn Kristinehamn och återfinns ett decennium senare i Grangärde. Alla tre barnen bildar familj och får efterlevande barn. Där börjar också patronymikonet Scheringsson ibland förkortas och ser ofta ut som ett släktnamn Schering/Schiering/Skäring.
Snickaren Schering Jönsson deltog i uppförandet av prästgården i Kristinehamn i början av 1670-talet. Han levde i april 1672 men kallas salig 1673. Eftersom han saknas i mantalslängden 1673 avled han troligen redan under 1672 (troligen i den drygt halvårslånga luckan i Kristinehamns begravningsbok). Eftersom änkan Bengta Danielsdotter var ganska ung är det troligt att hon blev omgift men jag har inte kunnat hitta något spår vare sig om hennes eller brodern Regarts vidare öden. Flyttade hon till Ludvika/Grangärde med barnen?
Scherings hustru Bengta Danielsdotter berättade att hennes morsyster Jakob kolares hustru i Norra Hugsterud.... [Kristinehamns rådhusrätt A1a:9 (1670-1672) sid 159]
Byfogden Daniel Andersson fordrade å sin svågers Jakob kolares vägnar... [Kristinehamns rådhusrätt A1a:6 (1667) sid 3]
Hustru Karin Daniel Anderssons berättade att hon för tre år sedan medan hennes man var i fiendeland bortmiste en häst.... [Kristinehamns rådhusrätt A1a:4 (1657-1662) sid 55]
Daniel Anderssons son Regart hade farit ut mot sin svåger Schering snickare [=Jönsson]. Regart hade häktats och fadern uppmandes castigera [=aga] pojken med ris [Kristinehamns rådhusrätt A1a:5 (1663-1666) sid 233]
101
« skrivet: 2017-03-03, 16:20 »
Det var lite kul att detta par Lars Nilsson och Maria Andersdotter blev efterfrågade och upplevs som svåra att komma vidare med.
Jag stod inför samma problem för många år sedan och att jag inte gav upp var kanske mest en tillfällighet. Att jag kom vidare ledde i sin tur till att jag behövde lära mig om mantalslängder och domböcker som forskningsresurser, vilket var både roligt och stimulerande. Förmodligen är det tack vare detta par och vad jag lärde mej då som jag fortfarande ägnar mig åt släktforskning.
Paret vigdes i Ölme 1754 och änkan Greta som bodde hos paret och avled 1773 var Marias mor Greta Fernlund. Greta hade varit gift med Anders Larsson i Lid, Ölme men som avled på Norra Rudsberg, Ölme 1758 .
Lars Nilsson Box är född i "glappet" som finns i Lungsunds kyrkböcker och var Maria föddes har jag tyvärr inte kunnat lista ut. Flertalet av hennes yngre syskon är födda i Lid, Ölme.
102
« skrivet: 2017-02-27, 15:04 »
Intressant är det jag har några anteckningar om dessa personer, mest från Karlstad Rådhusrätt men har inte alltid noterat källan. Nedanstående fem är troligen systrar: Catarina Lind gift med Hans Mård i Karlstad Brita Lind gift med Anders Amelberg i Åmål Annika Lind gift med Birger Tegman i Åmål Maria Larsdotter Lind g 1:o med Per Jonsson i Karlstad, g 2:o med Abraham Schneweiss i Karlstad Regina Larsdotter Lind/Bjur gift med Johan Wilhelm Enders i Karlstad Din uppgift om att Maria Larsdotter var gift med Anders Persson Lundberg hade jag missat, så hon borde alltså ha varit gift tre gånger. Lite komplicerande är att det finns andra familjer och personer med namnet Lind vid denna tid i Karlstad. Bl a en annan Regina Lind som var gm Peter Ekman (från Vänersborg). Namnet Regina är ju ovanligt så det kan vara ett tecken på att de har gemensamt ursprung... 1729 noteras att Hans Mårds och Wilhelm Enders svärmoder sal Ingiel Holm tidigare hade erhållit brandstodsmedel 1728 visade Regina Bjur en attest från sin syster Brita Lind i Åmål 1725 tycker jag av rättsprotkollen visar att Regina Bjur är identisk med Regina Lind 1713 hade Ingiel Raguelsdotter Holm samt Lars Bjur och Regina Bjur sålt hemmanet Biurtan (troligen Bjurtan i Borgvik eller Segerstad) Notisen från 1713 är från Grums Häradsrätt
103
« skrivet: 2017-02-27, 11:59 »
Hej Anders,
har du möjligen några anteckningar om Tegmans svärföräldrar?
Lars (Lind?)
Ingiel Ragvaldsdotter Holm
är Tegmans barns förmyndare, rådmannen Mattias Holm bror eller släkt med Ingiel Ragvaldsdotter?
104
« skrivet: 2017-02-25, 12:12 »
Jag har svårt att lämna länkreferens till min uppgift om Skärplinge eftersom jag inte har något SVAR-abonnemang nu.
Enligt mina anteckningar borde den dock hittas i Roterings- och utskrivningslängder SE/KrA/0025/0/47 (1621-1624) och bild 174
Det kan ha varit så att enbart ett av två hemman var frälse men jag kommer inte ihåg säkert.
de aktuella landbönderna 1624 var i alla fall fyra till antalet: Per Nilsson, Jakob Persson, Anders Hansson och Nils Olofsson
1628 är Erik Bielke herre över i stort sett samma bönder (troligen SE/KrA/0025/0/49 b291) och även 1631 återfann jag bönderna under herr Erik Bielke till Wijk (troligen SE/KrA/0025/0/51 bild 342)
Det vore ju intressant om det gick att hitta något om Skärplinge åren närmast före och efter 1624 men jag lyckades inte med det
105
« skrivet: 2017-02-24, 18:50 »
Nja, jag ville egentligen inte påstå att hon var hustru nummer tre. Jag menade att så skulle bli fallet om man räknade både Anna till Wäxjö och den dotter till Wernstedt som ju tidigare anförts som Behms hustrur. Skulle båda dessa uppgifter stämma så blir ju Maria nummer tre i ordningen. Men det är ju bara Maria som vi kan återfinna i källorna så de andra får vi lägga åt sidan.
106
« skrivet: 2017-02-24, 16:22 »
En sak till:
Nedanstående dedikation från 1611 finner jag intressant av två orsaker. Dels kallas Isak Behm för överste vilket i alla fall för mig var ett nytillskott till alla titlar han varit försedd med och dels för att man kan behöva överväga om han på något sätt är besläktad med författaren Johannes Jakobi Nycarlus.
(självklart kan dedikationen också vara ett tack till honom enbart såsom ekonomisk gynnare)
107
« skrivet: 2017-02-24, 16:10 »
Isak Behms uppgivna men ostyrkta äktenskap med välbördiga Anna till Växjö samt med en dotter till Christopher von Wernstedt har inte heller jag hittat något nytt om. För att tillfälle nog funnits för Behm och Wernstedt att stöta på varandra talar dock både tid och rum. Wernstedt hade för övrigt en son Melker vilket ju är passande i sammanhanget.
Den enda hustrun som styrks av förstahandskällor skulle alltså kunna vara hans tredje. Hon heter Maria, vilket bl a Mikael redovisar i sin artikel i SGT (not 128 "Maria Behm"). Det skulle kunna vara en skrivares misstag som jag visar nedan men denne verkar nog tämligen noggrann så jag tolkar det som om hon egentligen heter Maria Behr.
På närliggande sidorna är skrivaren nästan helt konsekvent i det att han avslutar bokstaven r med en släng uppåt höger (t ex brodher, penningar, förähringar) medan bokstäverna n och m avslutas nedåt (t ex ibidem, bekom, item)
Om hon heter Maria Behr skulle hon möjligen kunna vara syster till den i SBL omnämnde Göran Bahr/Behr son av Melkior Bähr vilken var i Karl IX tjänst från 1576. Någon dotter till honom verkar dock inte vara känd.
108
« skrivet: 2017-02-24, 15:27 »
Jag har noterat att det inte verkar finnas någon likhet i namngivning mellan Behmsläkterna i Österlövsta respektive Gävle. Namnen Isak och Melker som är tongivande i Österlövsta förekommer t ex inte alls i Gävlesläkten. Kanske kan det ses som om gemensamt ursprung är mindre sannolikt?
Å andra sidan…. att den av Schönström i ett brev författade släktkronologin var felaktig och lätt att slå hål på behöver ju inte innebära att sambandet saknas. Generationsmässigt låg han ju nära personer som borde haft bättre kunskap om släktförhållandet. Det är t o m ganska sannolikt att Schönströms morfader Albrekt Behm mötte Isak Behms änka och son i Gävle på 1630-talet. Avståndet Gävle – Österlövsta är ju annars också litet, så den generationen behövde nog inte göra gissningar om släktskapet förelåg eller inte.
Om det är naturligt att en adelsbuss (Mikael Behm) kunde komma ur Gävlesläkten år 1644 vet jag inte, kanske kan Isac Behm ha varit en bidragande orsak till det – om de var besläktade? Isac kallades ju tidvis välbördig:
"Wälbördig Isak Bem brukar till sättergård et heman Sund" (avser 1617)
Älvsborgs lösen 1613, Kommissariernas m.fl. räkenskaper för den lokala uppbörden av Älvsborgs lösen, SE/RA/5117/IV/14B, bildid: A0066018_00153
Utöver de hemman och förläningar som han redan har förknippats med har jag dessutom hittat en enstaka notering i roteringen 1624 där "ädle och välbördige Isak Bhems landbönder" i Skärplinge, Österlövsta uppräknas (samma landbönder kallas 1628 för välb. Herr Erik Bielkes frälse). Skärplinge var en ny tillhörighet. Frågan är om det var hans egen eller om det kan vara hans hustrus?
109
« skrivet: 2017-02-13, 00:42 »
Kanske helt ovidkommande men…
Jag kom att tänka på en dagboksanteckning gjord av Gyllenius 1664….
Han skrev då att den Erik Månsson i Karlstad som var far till Måns Eriksson var född i Fölsvik (söder om Östra Ämtervik vilket ju kan sägas vara i närheten av Rottneros…). Jag tror inte att det gavs någon närmare ledtråd till vilken denna Måns Eriksson skulle vara men med tanke årtalet och att Gyllenius reste runt en del i Värmland samt att Marcus visat att ”Rottneros-Måns” hade kopplingar till Karlstadtrakten/Grava så är det väl åtminstone tänkbart att deras vägar korsats och att det är samma man.
Jag ställer mig i alla fall frågande till den tolkning som andra verkar ha gjort (bl a Hülphers, kanske Fryxell?) nämligen att Gyllenius med denna uppgift skulle avse borgmästaren Måns Eriksson (Ekebom död 1642). Dels verkar det som taget ur luften och oförklarligt varför Gyllenius skulle anteckna en sådan sak i sin dagbok om fadern till en man som avled 22 år tidigare och dels tyder väl omständigheterna i övrigt på att borgmästarens far Erik Månsson (även han borgmästare i Karlstad) var son till fogden Måns Andersson som var bosatt på Solberg, Segerstad och utan känd anknytning till Fryksdalen.
Eller så är min tveksamhet obefogad. Gyllenius kanske visst avsåg den gamle borgmästaren och omöjligt är det ju inte heller att fogden Måns Andersson tidvis hade varit bosatt i Fryksdalen.
Ovanstående baserat på min egen gamla anteckning om Gyllenius dagbok. Jag har inte kontrollerat om det kanske går att utläsa mer av dagboken än vad jag gjorde den gången….
110
« skrivet: 2016-11-21, 15:08 »
Det måste vara Lars Persson Knöppel (1661-1732) med koppling till Hektorshyttan.
Han var gift med Margareta Olofsdotter Forsell (1669-1727) med ursprung Forshyttan.
Varför frågan ställs till Nyeds häradsrätt vet jag inte men man får väl förmoda att någon av hennes föräldrar var bördig därifrån?
111
« skrivet: 2016-10-08, 16:23 »
Det var ju bra att du skaffat just ett sådant abonnemang för där kan du hitta en del äldre skattelängder. Man får ofta bygga ett pussel med uppgifter hämtade ur olika källor. I serien Landskapshandlingar finns en hel del äldre längder men även Älvsborgs Lösen ca 1613-1619 och diverse boskapslängder som går att hitta via SVAR innehåller sådana uppgifter. Dessutom kan t ex jordeböcker och roterings- och utskrivningslängder komplettera bilden.
Det är ofta tidsödande att hitta vad man söker eftersom det inte alltid finns register till innehållet. Men med tiden lär man sig hitta någorlunda....
112
« skrivet: 2016-10-06, 10:25 »
Hej Eje och Stig Jag snuddade vid dessa personer för en tid sedan och drog då samma slutsats som Stig, nämligen att Herlik Persson sannolikt är son till Per Herliksson i Hällekil. Förutom de omständigheter som Stig lyfter fram så förekommer Herlik Persson i Hällekil som dräng i en längd från 1640 vilket innebär att han är något äldre än det födelseår som förekommer i släktkedjan från ancestry. Därmed är han svårare att placera in som son till Per Elofsson, i alla fall om den senare är född 1610 som samma släktkedja uppger... Per Herliksson bör vara den "Per i Hällekil" som skattar åtminstone från 1614 vilket gör honom åldersmässigt passande för att kunna vara far till Herlik. Kanske går det att göra noggrannare beräkningar av de inblandade personernas födelseår för att se om något scenario kan uteslutas?
113
« skrivet: 2016-09-28, 17:52 »
I Michael Lundholms faktaspäckade artikel om släkten Behm i SGT 2014:2 (pdf-version finns på nätet) finns ett avslutande stycke om två personer som saknade säkerställd koppling till Österlövstasläkten.
Den förste hette Anders Behm och hade förekommit som ombud för Anders Botz vid ting i Österlövsta år 1700.
Säkerligen samma Anders Behm finns 1702 i Öregrund (ogift), alldeles intill Anders Botz som var gift med Catharina Isaksdotter Behm. Möjligen ingick han året innan i Anders Botz hushåll. Mantalslängder saknas 1703 men 1704-1708 är Anders Behm gift och 1709 antecknas Anders Behms änka.
När kronan besiktigade och krönte Öregrundsskepparnas båtar, antecknades att Anders Behms och Anders Botz skuta tar 1600 tunnor samt har tidigare fört kronans spannmål till Viborg men seglar annars för Lögdå bruk i Medelpad (webuppgift - sidan "I krigets skugga" med uppgifter hämtade ur Öregrunds rådhusrätt)
I dödsnotisen efter Isak Baltsarsson Behms änka i Österlövsta 1721 uppges att hon hade blivit mor till två söner och två döttrar varav två var efterlevande. Tre av dessa barn: Maria, Catharina och Carl Behm är namngivna i Lundholms artikel och Anders Behm bör vara det fjärde barnet och alltså svåger till Anders Botz.
I Lundholms artikel (not 157) finns en reservation beträffande Carl Behm i Sunds patronymikon. Det ansågs inte helt säkerställt. Men att han var en Isaksson behöver man inte tvivla på. Han testamenterade nämligen sin brodersdel i hemmanet efter fadern Isak Behm till sin syster Catharina Behm och hennes barn. Svea Hovrätt - Advokatfiskalen HäradsrättersSmåprotokol:11 (1718-1718) Bild 1100 / sid 100 (AID: v834965.b1100.s100, NAD: SE/RA/420422)
Den andre med oviss koppling till Österlövstasläkten var rådmannen Isak Behm i Öregrund, känd 1730-1743(1744).
Studerar man mantalslängderna från Öregrund får man intrycket att Anders Behms änka redan 1710 gifte om sig med skepparen, senare stadskassören Johan Hillerström. Hillerström börjar få mantalsskrivna barn redan 1723. Dessa barn borde vara födda före 1710 och sannolikt är de hustruns barn (i det tidigare giftet med Anders Behm). Hillerström hade en (styv-)son 1729 men saknar barn 1730 vilket är samma år som Isak Behm första gången skrivs i eget hushåll (ogift) alldeles i anslutning till Hillerström.
Ovanstående indikerar alltså att rådmannen Isak Behm var son till Anders Isaksson Behm
114
« skrivet: 2016-09-18, 22:30 »
Bland mina anor fann jag för många år sedan en familj i Sandby, Västlands sn där namnen Isak och Melker var väldigt tongivande.
Eftersom namnen var relativt ovanliga letade jag i omkringliggande socknar och fann att samma namn förekom bland ättlingar till Isak Behm i Sund och Valnäs i Österlövsta vilka byar var belägna högst några km från Sandby. Därför funderade jag på att ett släktskap förelåg men lyckades inte hitta ett avgörande bevis.
Nu 35 år senare tycker jag dock att släktskapet är bevisat genom följande:
Köraren Isak Melkersson vid Västlands bruk var gift med en dotter till Johan Andersson Bång i Sandby vilket framgår av flera domboksnotiser i häradsrätten (bl a 1676 och 1685).
Av mantalslängder framgår att köraren Isak Behm under närliggande år förekom dels vid Västlands bruk (1671) och Älvkarleby (1682)
Jag tolkar alltså detta som att köraren Isak Behm är en son till Melker Isaksson Behm i Sund, Österlövsta efter vilken någon efterlevande familj tidigare inte varit känd (såvitt jag vet).
115
« skrivet: 2016-08-12, 20:56 »
Jag misstänker att Johan Johansson Bruns omnämnande som ett syskon ska utläsas som att han var gift med en syster till Börjessönerna. Att han var målsman för sin hustru innebär att han företrädde en systerlott och enligt min erfarenhet förekommer det att uppräkningar av syskon i arvsärenden även kan innehålla svågrarna såsom ställföreträdare för de ärvande systrarna.
Det är inte gästgivaren som återfinns som kapten 1693. Uppgiften refererar till transaktioner på 1650-talet och bör avse den kapten Johan Brun som avled 1682. Med tanke på kopplingen till Stora Kil är det väl inte långsökt att anta att gästgivaren är son till kaptenen men jag har inte källstöd för den tanken
116
« skrivet: 2016-07-16, 09:08 »
Jag behöver korrigera en uppgift jag lämnade 15.7. Arvid Hanssons svärson Anders Hansson var regementsskrivare. Det var den senares son Arvid Andersson i Höves, Arvika som var löjtnant...
117
« skrivet: 2016-07-15, 21:37 »
Komplettering till ovanstående:
Mantalsuppgiften om Arvid Hanssons i Fågelö, Torsö hustru som Åke Möller hade hittat, avsåg åren 1644-1645, dvs innan Maria Bonnat påstås ha dött
118
« skrivet: 2016-07-15, 16:30 »
Jag har idag kommenterat Arvid Hanssons Weinheims familj under släktnamnet Hägerflycht
119
« skrivet: 2016-07-15, 16:24 »
Enligt vad som återges på nätet lämnar Elgenstierna följande uppgift om Nils Hägerflychts far:
Arvid Hansson Weinheim, g 1:o med Maria Bonnat och 2:o med Catharina Berg (syster till Gustaf Palmqvist och Erik Gyllenberg)
Enligt uppgift (se ovan AF 2003) skulle Arvid Hanssons sex kända barn sannolikt vara födda i det första äktenskapet
Ett mål i Gillbergs häradsrätt 1720 påvisar att det ovanstående behöver korrigeras. Där framgår nämligen fäljande:
Änkan Anna Bratt berättar att hennes salig make Anders Molithaeus hade haft en moster vid namn Karin Hansdotter. Denna Karin skulle med sina tre systrar ha delat på ett arv i Bogesund vilket de vunnit efter en kostsam process.
En arvtagare var Gustaf Palmqvist (enligt mitt antagande efter sin moder Margareta Hansdotter)
Även Anders Molithaeus var arvinge (efter sin moder Kerstin Hansdotter)
Arvtagande efter tredje systern Karin Hansdotter var hennes dotter Annika Arvidsdotter och sonen tullinspektören Nils Hägerflycht.
Den fjärde systern är okänd för mig
Gillbergs häradsrätt AIa:11 (1719-1721) Bild 9 (AID: v66223.9, NAD: SE/VA/11147)
Annika Arvidsdotter var gift med löjtnanten Anders Hansson som 1665 hade belånat Rud, Arvika för att försöka inlösa svärfaderns Arvid Hansson [Weinheim] Fågelbo [=Fågelö] gårdar i Vadsbo.
Jösse häradsrätt AIa:1 (1629-1677) bild 227 / sid 460 (AID: v66231.b227.s460, NAD: SE/VA/11166)
Den hustru som Åke Möller (se AF 2004 under Weinheim) hittade i mantalslängderna från Fågelö hette Karin Hansdotter och eftersom tidigare nämnda Maria Bonnat sägs ha avlidit 1651 bör alltså Karin Hansdotter ha föregått henne och är därmed Nils Hägerflychts moder och Arvids första hustru. Detta i samklang med den ovan återgivna uppgiften från Gillbergs häradsrätt.
Den i Elgenstierna uppgivna hustrun Catharina [Eriksdotter] Berg verkar vara en missuppfattning och jag är osäker på om hon existerat vare sig som som hustru till Arvid eller som syster till Gustaf Palmqvist.
Notera att bara Nils Hägerflycht och Annika Arvidsdotter skulle ärva sin moder. Det lutar alltså åt att eventuella övriga Arvidsbarn skulle vara födda i det senare äktenskapet med Maria Bonnat. Dessa barn vet jag dock inget om.
120
« skrivet: 2016-07-04, 20:03 »
Jo, texten går nog att tolka på mer än ett sätt och jag har ingen kunskap alls om dessa personers levnad så min tolkning är osäker. Kanske kan vägledning finnas om händelsen omnämns även på föregående eller efterföljande ting?
Om min tolkning ovan skulle vara riktig kan man kanske tänka sig att rätten kompenserar Henrik för utförd bårdskärartjänst eller för att han bekostat sådan.
Den råg som Johan verkar ha haft äganderätten till verkar vara efterfrågad av flera hans kreditorer och eftersom de nu riskerar att blir utan betalning hänvisas de av rätten att [lag]söka honom på orten där han är bosatt
121
« skrivet: 2016-07-04, 15:57 »
Jag uppfattar det så att Knut tilldöms ytterligare ersättning ur rågen som fanns hos Henrik (men som tillhörde Johan). Detta för att Johan Köpper? hade skjutit Knuts son, en [liten] pojke i huvudet.
122
« skrivet: 2016-07-04, 13:30 »
.... skiöt hans son en poike i huffwudh....
123
« skrivet: 2016-06-26, 20:32 »
Jag har noterat att en Johan Höijer med familj åtminstone några år var bosatt vid Stensta hammare, Fellingsbro enligt HF 1684-1699. Hustrun ej namngiven men döttrarna Maria o Catharina + sönerna Isac och Johans namn framgår.
Senare, i början av 1700-talet finns (kanske samma?) Johan Höijer (bokhållare) i Avdalen, Ervalla, han dör 1722, 76 år gl dvs född c1646
Jag har inte noterat närmare referenser till dessa uppgifter för de var inte av något större intresse för mig. Vet inte om detta var något nytt för dig men hoppas att du kan nysta vidare på något sätt.
124
« skrivet: 2016-05-17, 22:56 »
Det var nog änklingen Daniel Eskilsson Milander som begravdes 17 april 1743 i Ekshärad
125
« skrivet: 2016-04-27, 16:15 »
Tack Per för hänvisningen till Bromanders biografier. Då verkar det som om Christina Ekebom och Christoper Moback i Ölme avled samma år och att ett senare gifte för honom inte kan vara förklaringen till svågerskapet som jag undrade över.
126
« skrivet: 2016-04-27, 12:06 »
OK, lite mer kött på benen men det ger egentligen inte svar på varför de var "svågrar" 1701. Jag kan inte se att förklaringen skulle kunna vara via häradhövding Mobacks hustrus syster Clara Ekebom.
Om de var svågrar på "riktigt" skulle det ju också kunna bero på att Borgström varit gift tidigare eller någon av hans syskon...
Har du, eller någon annan, tillgång till några referenser som visar när Christina Ekebom dog?
127
« skrivet: 2016-04-26, 22:51 »
Hej,
Jag har noterat den stora aktiviteten angående Moback och hoppas att någon kan hjälpa mig med hur Christopher Moback i Ölmes familj såg ut. Var han först gift med en Christina Ekebom och sedan med en Ysing?
Eller hur kommer det sig att häradshövdingen Christopher Moback och Erik Borgström kallades svågrar 1701? (Borgströms svärfader var Johan Ysing)
Grums häradsrätt AIa:4 (1697-1704) Bild 108 (AID: v66228.b108, NAD: SE/VA/11165)
128
« skrivet: 2016-01-25, 22:58 »
Ja, med tanke på hans profession, verkar det nog som du föreslår troligare att han är en son till räckarmästaren. Att han skulle kunna vara far till Gabriel är i alla fall tänkbart eftersom han hade en hustru under de tre år jag återfann honom i mantalslängderna. En son född omkring 1660 skulle ju kunna kallas gammal gubbe 1723...
Passar på att förtydliga att domboksnotisen är hämtad från Kils härad i Värmland
129
« skrivet: 2016-01-25, 19:41 »
En Philipp de Grell är omnämnd i Kils häradsrätt 19 september 1649.
Två bruksidkare förliktes angående en kolare Philipp de Grell benämnd som hade lovat sig i tjänst hos båda.
Snabbkollade några mantalslängder i trakter där jag tror patronerna var verksamma och fann ett antal år senare en Philipp kolare i Ransäter 1658 och vid Broforshyttan i Nedre Ullerud 1659 och 1661.
Kjell Lindblom har under släkten Grell en räckarmästare Philppe de Gresle som finns omnämnd 1636 (Tabell 17). Kan det vara samma man trots att den ovanstående var kolare?
Kils häradsrätt AIa:1 (1629-1657) Bild 102 / sid 203 (AID: v66248a.b102.s203, NAD: SE/VA/11168)
130
« skrivet: 2015-11-15, 12:10 »
Jag kan inte svara på frågan men kan berätta att en Sven Svensson Knagg från Eksjö åtminstone tidvis var bosatt i Kristinehamn 1689-1700. Han var anklagad för lönskaläge 1689, något han frisvor sig från sju år senare. I slutet av seklet gifte han sig med en ung änka som dock strax avled. Änkan i fråga var född tidigast 1666 och knappast mycket senare. (uppgifter ur Kristinhamns rådhusrätt och kyrkböcker)
Om makarna var något så när jämnåriga borde Sven Svensson Knagg ha en fader i Eksjö som åldersmässigt kunde passa som äldre broder till den Samuel [Nilsson] Knagg som nämns ovan.
Vet inte om det finns flera grenar av Knaggsläkten i Eksjö men det finns alltså en möjlighet att de båda Catharina Knagg var kusiner...
131
« skrivet: 2015-10-01, 14:55 »
Ett klargörande efterlystes här ovan 2004 eftersom det på nätet och även annars verkar finnas två olika förslag på föräldrar till tullnären Göran Sandersson.
Om man sammanfattar innehållet i några domboksnotiser från Gillbergs häradsrätt 1652, 1661 och 1668 + Nordmarks häradsrätt 1670 + Karlstads rådhusrätt 1650 får man följande besked:
Göran Sandersson i Strand, Silbodal och fordom borgmästaren Nils Sandersson i Rudsgården, Köla var bröder (hade flera systrar). Deras föräldrar var Sander Valentinsson och Dordi Eriksdotter i Karlstad. Detta är Wahlenbergarnas ursprung.
Den ovan omnämnde Sander Jacobi kyrkoherde i Stavnäs hade flera barn, bl a Jakob Sandersson i Degerbyn, Värmskog och Daniel Sandersson i Karlstad. Denna kyrkoherde och hans Sandersbarn har såvitt jag förstår inget samband med släkten Wahlenberg.
132
« skrivet: 2015-09-18, 08:18 »
Mantalslängd Lund 1703, familj nr 49: tullskrif. Jacob Wassenius + hustru Annika + dotter Abelou
(Abeluna var Annikas dotter i tidigare giftet enligt mitt första inlägg ovan)
133
« skrivet: 2015-09-18, 07:57 »
En fråga:
berättas något om tullnären i Skåne Jakob Wassenius, i Gunnar Bergströms bok ”Stora sjötullen & Lilla tullen i Skåne, Halland och Blekinge samt på Gotland”?
134
« skrivet: 2015-09-18, 00:17 »
Abeluna Kraaks mor Anna Larsdotter var gift minst två gånger. I alla fall har jag funnit ledtrådar i Kristinehamns rådhusrätt som ger mig anledning att tro att så var fallet. Nämligen 1:o med tullskrivaren Sven Kraak och 2:o med tullnären Jakob Wassenius, båda verksamma i Lund.
Wassenius var enligt rådhusrätten gift eller förlovad med Anna Larsdotter redan 1684. Därför borde inte Sven Kraaks död ha inträffat 1685 som ovan antytts. Den klockringning som skulle ägt rum 1685 var i så fall rejält försenad men troligare är väl att det var betalningen för klockringningen som släpade efter (alternativt avsåg den någon annan familjemedlem eller så är min hypotes felaktig )
År 1707 tillskrev Severin Wallin rådhusrätten i Kristinehamn och ville få upplysningar om sin svärmors arv efter hans hustrus modermoder Abeluna Andersdotter.
Mormodern Abbeluna Andersdotter var gift tre gånger
1:o Anders Jonsson Strömfelt borgare i Kristinehamn (död c1650)
2:o 1651 med Lars Pedersson borgare i Kristinehamn men avflyttad till Nora och troligtvis död där.
3:o 1666 med Jon Larsson i Kristinehamn
Abeluna Maria Kraaks mor som uppenbarligen var född i Abeluna Andersdotters andra gifte hette enligt Severin Wallins ovannämnda brev från 1707 Annika Larsdotter Buxelia/Burelia/Byrelia/Bruzelia? (osäker tolkning av släktnamnet samt osäkert om det är hennes eget eller någon makes). Hennes födelseår var 1656 enligt födelseboken för Kristinehamn.
När Abeluna Andersdotter avled 1699 verkar det ha funnits två döttrar (uppenbarligen halvsystrar) som var berättigade till arv. Den ena, Catharina Jonsdotter var bosatt i Kristinehamn men avled kort därefter (hon var g m Sven Svensson Knagg med ursprung Eksjö) och den andra uppgavs vara bosatt i Skåne. Både tidigare och senare framgår att tullnären Jakob Wassenius i Lund var Abelunas Andersdotters måg. Han bör alltså ha varit gift med Anna Larsdotter i hennes andra gifte och därmed styvfader till Abeluna Maria Kraak.
135
« skrivet: 2015-09-16, 21:54 »
Källan till Abeluna Kraaks födelseår har efterlysts ett par gånger ovan. Antagligen är det hämtat från det Wallinska monumentet i Ljungby kyrka vilket berättar att Sven Kraaks dotter Abela M Kraak med levnadsåren 1681-1721 var Severin Wallins första hustru.  Ur: Hallands historia och beskrivning (s316), Bexell, Sven Peter, 1775-1864 Ny [tillökad] uppl. / utg. av tidn. Hallands redaktion. Halmstad, 1923-1931
136
« skrivet: 2015-08-06, 18:35 »
Hej Andreas, OM det står i Elgenstierna att Didrik var gift med en syster till Jon Larsson Björnberg så är det nog en felaktighet.
Petter Flygge var gift med Didriks dotter och när hon avled någon gång på 1630-talet utsågs till förmyndare för hennes barn deras morfader Didrik von Bremen och morbroder Jon Larsson Björnberg.
Det lutar väl åt att Jon Larsson Björnberg var Didriks måg?
Kristinehamns rådhusrätt och magistrat AIa:10 (1673-1675) Bild 20 / sid 21 (AID: v66266.b20.s21, NAD: SE/VA/11934)
137
« skrivet: 2015-05-18, 23:23 »
Brita Catharina Wennersten (1709-) var dotter till skepparen i Karlstad Petter Månsson Wennersten (-1709) och Gertrud Nilsdotter Skragge (c1667-1755). Gertrud Skragge gifte senare om sig med skepparen Nils Jordsson.
Om hon var släkt med Lars och Torbjörn känner jag inte till. Jag har för mig att Lars Wennersten har uppgetts komma från Värmlandsnäs (tror att den uppgiften finns i Bromanders samlingar...)
(Meddelandet ändrat av Merik 2015-05-18 23:38)
138
« skrivet: 2015-04-13, 14:10 »
I arvsdiskussionerna efter Petter Wenerman förekom inte ovannämnde Michael Wenerman i Karlstad. Jag antog därför att de inte var nära släktingar.
Anders Ölmströms hustru var kusin till stipendietagaren Petter Otto Berg. Den senare var barnbarns barn till Petter Wenermans bror. Möjligen fanns dessutom ytterligare släktband mellan Ölmströms hustru och Wenerman.
139
« skrivet: 2015-03-19, 09:43 »
Jag har läst om levande helsyskon med samma namn men det måste vara ovanligt och jag kan inte komma ihåg att jag själv hittat några sådana. Det normala i ett sådant här fall är att döttrarna som döpts till Sigrid har avlidit innan nästa Sigrid föds:
Sigrid nr 1 1707-02-22
Sigrid nr 2 1709-03-04 - 1709-10-01
Sigrid nr 3 1713-06-16 - 1717-11-23
Sigrid nr 4 1718-04-13 - 1728-02-26
Jag hittar inte begravningsnotis för den förstfödda Sigrid men jag har svårt att tro att hon blev mer än två år.
Jag hittar heller inte vigseln 1720-10-16 och tycker dessutom att årtalet är svårsmält för att avse Sigrid som var född 1707. Är vigselåret fel eller missförstår jag kanske något?
Tycker du att det är självklart att den Sigrid som var gift med Olof Nilsson är dotter till Jon Larsson? (Jag frågar för att jag inte alls är insatt i den familjen)
(Meddelandet ändrat av Merik 2015-03-19 09:45)
140
« skrivet: 2015-01-20, 21:32 »
Jag har hittat några klargörande rader i Kd rådhusrätt:
Daniel Simonsson hade minst fem barn. År 1704 protesteras mot försäljningen av en halv tomt som tidigare tillhört honom. Då berättas att systrarna Carin, Maria, Christina och Margareta Danielsdöttrar år 1684 hade förärat sin broder Simon Danielsson vardera sina delar i tomten. (Karlstad rådhusrätt 1.2 och 6.2 1704)
Simon Danielsson Skragge var g m Brita Magnell/Magnelia. Han hade en efterlevande son vars rätt påtalades av Haqvini Brandt som var g m Catharina Magnell och alltså troligtvis var Simons svåger.
Säljare av tomten var Gabriel Falk (enligt ovan g m Carin Danielsdotter) och hustru Margareta Danielsdotter.
En av Danielsdöttrarna var som tidigare beskrivits gift med mönsterskrivaren Gustaf Careel/Carell som en tid var bosatt i Strand, Långserud. Eftersom namnet är så pass ovanligt gissar jag att han blev änkling och är densamme som 1708 var kamrerare och g m Elisabeth Nilsdotter Holmström (syster till krigsrådet Israel Holmström).
En detalj som kan vara av intresse är att som dopvittne till ett av Gabriel Falks barnbarn i Frykerud förekom en Maria Carell. Det är osäkert men hon skulle ju kunna vara en dotter till Gustaf Careel och i så fall vara kusin till det nyfödda barnets far. Detta avser Daniel Falks dotter Catharina född 18.3 1731 (Frykerud C:3 s102).
Kanske finns fler intressant dopvittnen i Frykerud, jag har inte kollat...
141
« skrivet: 2015-01-07, 23:52 »
Det finns mycket få notiser om Buxerudsborna i domböckerna från Väse härad men om man kombinerar det som finns med uppgifter från skattelängder framkommer en någorlunda tydlig bild. Så här tror jag det ligger till med anorna till Box från Buxerud:
Generation I
Päär/Peder i Buxrudh 1610 o 1612 (spannmålstionde Väsehärad) och Peder Jonsson gammal knekt i Booxrudh 1627-1628 skulle kunna vara en och samma person.
trolig son:
I:1 Lars Pedersson
Generation II
I:1 Lars Pedersson
barn:
II:1 Erik
II:2 Nils
II:3 Joen
II:4 en dotter med okänt namn verkar ha varit gift med Hans Nilsson
Kommentarer:
*Eftersom Lars förestår ett relativt stort hushåll med gift son och Nils Larsson enligt mantalslängderna efterträder Lars är de med största sannolikhet far och son. Det styrks också av nedan återgivet protokoll från häradsrätten.
*Lars i Buxerud ingår 1637 i en lista med frälsebönder över 60 år. Lite märkligt att han ändå verkar finnas kvar i mantal t o m 1650. Vid denna tid var kanske inte åldersgränserna för beskattning så strikta eller så är det bara ett tecken på att han ännu var familjens överhuvud. Informationen antyder i vilket fall att Lars var i 60-årsåldern omkring 1640 och alltså född c1580 (grov uppskattning). Den Lars i Buxerud som omnämns i kyrkoräkenskaperna t o m 1658 är förmodligen Lars Pedersson.
*I Väse häradsrätt 1650 återges händelseförloppet vid ett dråp i samband med gästabud vid ett bröllop som hölls hösten 1649 i Myrom. Gamle mannen Lars från Buxerud och hans söner Erik, Nils och Joen Larssöner var inbjudna. Nils blev vittne till dråpet och själv skadad när han försökte avväpna vildmannen genom att slå en stör i huvudet på honom. Stören var dock så rutten att den inte höll för slaget...
*Dottern och mågen hör till släkten med stöd av min tolkning av mantalslängderna, där Lars Pedersson verkar ha en dotter och ej namngiven måg i hushållet fram till 1653 när Hans Nilsson först namnges. Han skattar emellertid inte utan enbart hustrun och året därpå enbart den vuxne sonen som från 1657 är huvudman i hushållet. Okänt om Hans var sjuk, åldrig eller kanske mest troligt soldat.
Generation III
II:2 Nils Larsson
barn
III:1 Olof Nilsson Box (ca1647-1720), g 1:o ca 1672 m Kerstin Nilsdotter från Silkestad (16xx -1679), g 2:o ca 1679 m Rangela Persdotter från Silkestad (ca1649-1728)
III:2 Elin Nilsdotter (ca1655-1699), g ca 1680 m Lars Olofsson från Berg
III:3 Lars Nilsson Box (ca1656-1741) bosatt i Lungsnäset, Lungsund, g m Margareta Henriksdotter från Asphyttan
III:4 Peder Nilsson (ca1657-1692), g ca 1682 m Walborg Bengtsdotter från Gummerud (ca1658-1722)
III:5 Karin Nilsdotter (ca1659-ca1696), g m Jon Persson från Labberud, Ölme
III:6 Ellika Nilsdotter (ca1662-1725), g 1687 m Lars Olofsson Hjortsfeldt/Jordfelt
Kommentarer:
*Nils Larsson börjar namnges i rullor och längder i slutet av 1640-talet men har förmodligen ingått i faderns hushåll som en gift son redan från åtminstone 1642. Födelseåren för hans kända barn kan utifrån åldersuppgifter i Db mm sättas till 1647-1662.
*Enligt mantalsuppgifter hade han möjligen en gift son redan 1658 och en ogift vuxen dotter ingår i Nils hushåll 1662. Det tyder alltså på att han kan ha haft barn födda redan på 1630-talet. En liten reservation dock för möjligheten att ”sonen” 1658 kan vara en annan manlig släkting än ett eget barn, t ex en yngre broder. Om Nils Larsson blev far redan på 1630-talet passar även Kerstin Nilsdotter, som enligt åldersuppgift var ca 10 år äldre än Olof Nilsson Box, in som dotter i familjen.
*Nils förekommer i mantalslängder t o m 1679, de sista två åren utan markerad hustru vilket bör innebära att hon dött eller fallit för åldersstrecket.
*Vid denna tid förekom personer (normalt) i mantal mellan 15-63 år. Nils skulle alltså kunna antas tidigast vara född c1616 med tanke på att han gick ur mantal 1680. Om han utgick av åldersskäl eller inte är okänt men det förefaller som om han var död före 1683/84 eftersom han inte återfinns i Db för Väse som börjar då.
*Observera att det förekommer släkttabeller baserade på äldre forskning som säger att Nils Persson och Börit Attesdotter var föräldrar till Buxerudsbarnen. Det är felaktigt och verkar ha orsakats av en feltolkad domboksnotis där Gaperud i Nyed förväxlats med Buxerud. Bokstäverna ”G” och ”p” i förstnämnda ortsnamnet är med gammalt skrivsätt snarlika ”B” och ”x” i Buxerud.
*Ett mål i Ölme häradsrätt 1696 visar att Olof Nilsson Box, Elin Nilsdotter, Peder Nilsson och Karin Nilsdotter var syskon. Lars och Ellika omnämns inte i domen men jag tror ändå de hör till samma syskonskara. De verkar passa åldersmässigt bra för att så ska vara fallet och jag förmodar att de inte nämndes av den enkla orsaken att de inte närvarade vid tinget. Ärendet gällde arvet efter systern Karin Nilsdotter som dött barnlös.
*Att Lars Nilsson Box hör till syskonskaran styrks av att han i Lungsunds kyrkoräkenskaper uppges vara född i Buxerud. Åldersuppgiften pekar på ett födelseår kring 1647 men är nog överdriven. Han är utesluten från mantalslängderna fr o m 1719 vilket snarare pekar på en födelse omkring 1656. Vidare har han liksom sin äldre bror Olof utövat skräddareyrket, vilket inte var vanligt i bondbygden. Skräddaregossen Lars Nilsson i Buxerud omtalas i Väsehärads dombok 1684. Därefter hittar jag honom inte förrän han dyker upp i Lungsund omkring 1691. Något som understryker släktskapet ytterligare är att när Lars Nilssons barnbarn blir faderlösa i Lungsund erhåller de sin farfaders systerson i Väse till förmyndare.
(Meddelandet ändrat av Merik 2015-01-08 08:52)
142
« skrivet: 2015-01-02, 09:52 »
Angående den yngre Ture Skragge så var han ett av fyra halvsyskon till bröderna Lagerborg (de andra var Ingeborg, Johan och Carl). När jag kollade på detta i höstas var jag först lite tveksam med tanke på den mycket stora åldersskillnaden mellan kullarna. Det framgår dock av Näs häradsrätt att bröderna Lagerborg ansågs vara så välförsedda sedan tidigare att de inte behövde ärva mer efter fadern. Arvet skulle istället lämnas till deras omyndiga halvsyskons utbildning mm. Se Näs häradsrätt AIa:12 (1725-1726) Bild 73
Halvsyskonens födelseår bör ligga mellan 1713 och 1727 men om Ture föddes just 1724 kan jag inte bekräfta.
Jag tror att Rolf Lagerborgs släktutredning kan räknas som i hög grad tillförlitlig när det gäller uppgifter från 1700-talet och framåt. Det är bland de äldre uppgifterna som några ostyrkta antaganden (delvis felaktiga) förekommer.
143
« skrivet: 2015-01-01, 20:21 »
Tack så mycket Marcus, det finns tydligen inget utrymme för att Braunerhjelms uppgift var misstolkad
(Däremot vet vi fortfarande inte med säkerhet om Danckwardts skrivelse är lika tydlig rörande kusinskapet, eller om det ens omnämns där)
Eftersom Sven-Åke visat att Ture Simonsson i Årtan i källorna inte överlappar tidsmässigt med uppgifterna från Uppland, utan istället passar som hand i handske, kan man nog arbeta vidare på det spåret att de är en och samma person. Det är lätt att köpa att Ture Skragge är släkt med Olof Lagerborg men svårare att smälta att de är just kusiner. Det kan visas att Olof Lagerborg hade andra kusiner boende i Uppland (se nedan) men dessa var barn till Olof Olofsson Skragges syskon och ingen av dem var gift med Simon Turesson. Skulle de vara kusiner är det enda enkla alternativet som återstår att Simon Turessons hustru var syster till Olof Olofsson första hustru.
Jag har å andra sidan inte hittat något som indikerar att Simons och Olofs hustrur var systrar. När det gäller Olofs Skragges äktenskap förekommer en del motstridiga och inte helt korrekta uppgifter. Braunerhjelm liksom Adelskalendrarna anger att han var gift 1:o med Inga Floréen medan Rolf Lagerborg uppger att hon hette Maria Florén. I ett senare gifte fick Olof Olofsson Skragge ytterligare tre söner samt en dotter. Detta gifte sägs enligt Adelsvapen-Wiki ha ingåtts 1718 men utifrån mantalslängderna för Uggelsäter kan man dra slutsatsen att han var omgift med Maria Svensdotter från Rud senast 1713. Där har vi förmodligen också funnit orsaken till att ett arvsinstrument för första kullens söner (Lagerborgarna) blev upprättat 3 sept 1713.
När det gäller första hustrun har jag inte hittat någon originalkälla som namnger henne. Namnet Florén har jag inte alls sett förekomma i samband med Skraggesläkten (jag tar gärna emot tips om detta!). Däremot framgår hennes patronymikon och vilken gård hon var bördig till i protokollen från häradsrätten. Olofs svärfader som var salig 1685 hette Anders Persson och Olofs svåger var Per Andersson i Gaperhult, Eskilsäter. Den senare hade brukat Olofs hustrus jordlott i Gaperhult (Näs häradsrätt vårting 1685 bild 119 AD). (När andelar i Gaperhult säljs har jag hittills inte funnit något tecken på att det funnits någon släktskap med personer från Årtan, dvs inget tecken på att Olof Olofsson och Simon Turesson skulle varit svågrar)
Passar på att kommentera även uppgiften om årtalet för Olof Olofsson Skragges död. Rolf Lagerborg och Adelskalendrarna uppger att han avled 1734 men det kan inte stämma eftersom bytet efter honom skedde redan 8 jan 1728 och änkan var omgift senast 1729.
Olof Lagerborgs enda faster Brita Olofsdotter 1641-1683 begravdes i Bälinge som korpral Skragges syster Brita född i Värmland och Huggenäs, 51 år gl. Hon var sedan en tid änka efter sin andre make murmästaren Anders Eskilsson i Göstad. Utlagorna för Anders Eskilssons sterbhus hade inte kunnat erläggas för fattigdoms skull, varandes arvingarna ock borta i Uppland, som ingenting efter sina föräldrar undfått (Näs häradsrätt vårting 1694 bild 72 AD). Brita Olofsdotters första make var korpralen Hans Nilsson i Göstad som dog ca 1677 och barnkullen som hon hade med honom kan knappast vara född så tidigt att en son kunde ha blivit ryttare 1674.
Av Lagerborgs farbröder verkar Johan Olofsson ha dött utan bröstarvingar medan den äldre brodern Simon Olofsson hade en efterlevande dotter i Göstad och troligtvis flera barn som möjligtvis kan ha följt sin förmyndare, den tredje brodern Anders Olofsson till Uppland. Denne Anders hade barn som var bosatta i Roslagen vilka alltså var Lagerborgs kusiner men betydligt yngre än Ture Skragge. Det som är känt om Simon Olofsson antyder att hans barn, vilka alltså också var kusiner med Lagerborg, likaså borde vara yngre än Ture Skragge.
Sammanfattningsvis menar jag att om ett kusinskap föreligger borde det vara genom att Olofs och Tures mödrar är syskon. Kusinskap via fädernet har jag svårt att tro på även om bruket av namnet Skragge skulle motiveras på så sätt. Enklast och mest logiska släkttabeller tycker jag det skulle bli med en hypotes som säger att de inte var kusiner men släktingar via den Kerstin Simonsdotter ärvdes av Simon Turesson i Årtan. Men den hypotesen motsägs måhända av Danckwardts befordringsförslag?
144
« skrivet: 2014-12-30, 23:26 »
Det finns flera notiser i Näs häradsrätt som visar att bröderna Olof och Daniel Skragge (senare Lagerborg) var söner till Olof Olofsson Skragge. T ex här när Olof Olofsson Skragges arvsinstrument omnämns: Näs häradsrätt AIa:10 (1713-1718) Bild 43 (AID: v66319.b43, NAD: SE/VA/11174) http://www.arkivdigital.se/aid/show/v66319.b43 Sven-Åke funderade på att Simon Turesson borde ha kallats Skragge om han hörde till den släkten. Min erfarenhet är att knappt någon i häradet kallades Skragge i skrift vid denna tid så jag tror inte att man ska se det som ett tecken på att han inte var av släkten (men jag menar inte att han därmed måste vara det). För mig framstår frågan om vem som var kusin med Ture väsentlig. Naturligtvis skulle handlingen i sig lämna bästa svaret men kanske kan det behöva dubbelkollas vad Braunerhielm egentligen skrev? Med tanke på att det finns tre generationer Olof Skragge i rad skulle ju en feltolkning ha kunnat gjorts och att uppgiften egentligen inte avviker från Rolf Lagerborgs tolkning? Är det någon som har tillgång till texten?
145
« skrivet: 2014-12-30, 22:52 »
Angående åldern på Ture 1613 tycker jag mest att det liknar 80 men jag tror ändå på att det egentligen är en misslyckad sexa, dvs 60 år.
Ett stöd för detta antagandet är att ryttaren Ture Andersson i Årtan omnämnes 1604 och 1608 utan att kallas gammal
Kompletterar med ett några referenser till Sone, Simon och Johan Turessöner som måste vara syskon till den Anders Turesson som Marcus berättade om:
1631 Såne Turesson för Årtan (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1631/1 (1631), bildid: A0053147_00148)
1633 Sånne Turesson för Årtan (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1633/2 (1633), bildid: A0053208_00012)
1633 Simon i Årtan (Roterings- och utskrivningslängder, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0025/0/91 (1631-1635), bildid: A0054939_00063)
1635 Johan Turesson i Ortha (Roterings- och utskrivningslängder, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0025/0/91 (1631-1635), bildid: A0054939_00210)
146
« skrivet: 2014-12-30, 09:05 »
OK, då vet vi att det funnits ytterligare en Ture ryttare i Värmland på 1650-talet. En ryttare från Segerstad socken är mer sannolik att påträffa i Karlstad och dessutom hade den fängslade sin syster i Segerstad. Trots att Köla är en bra bit från Karlstad kan man dock inte räkna bort möjligheten att det var ryttaren för Bålstad som satt fängslad. Ryttarna var rörliga och passerade troligtvis staden då och då.
Jag undrar om hövitsman över bönderna är en militär beteckning? Om det rör sig om en befälsgrad frågar jag mig om det är motsägelsefullt att tituleras hövitsman 1612 och ett år senare kallas för utgammal ryttare. Jag föreställer mig att det senare borde uppfattas som en gemen ryttare utan grad men det kanske bara ska ses som en beskrivning på någon som tjänat som ryttare under lång tid oavsett avslutande tjänstegrad.
Att det skulle röra sig om två olika Ture Andersson med koppling till Årtan 1612 resp 1613 låter väl mycket osannolikt?
147
« skrivet: 2014-12-30, 00:28 »
Hej Marcus m fl,
här kommer referens till notisen om Ture ryttare:
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län EVIIBAA:1199 (1622-1657) Bild 520 (AID: v84673.b520, NAD: SE/VALA/0382503)
Hur kan Ture Skragge i Årtan kopplas till Skraggarna i Uggelsäter?
Jag vet inte svaret men en möjlig beröringspunkt som kan användas för att bygga en hypotes är att en Tore (Ture?) förekom i Uggelsäter 1571.
En annan möjlighet är att namnet Skragge kommit till Årtan via den hustru Kerstin Simonsdotter som nämns i Grums häradsrätt 1654. Tyvärr förstår jag inte med säkerhet hennes relation till Simon Turesson. Han förefaller ärva henne men om hon är hans moder, hustru, dotter eller annat är inte glasklart. Se Grums häradsrätt AIa:1 (1652-1684) Bild 18 / sid 29 (AID: v66225.b18.s29, NAD: SE/VA/11165).
Det framgår av ovanstående häradsrättsdom att Simon Turesson tidigare har vistats i fiendeland, troligen som ryttare. Jag har inget SVAR-abonnemang så jag har inte kunnat kolla den notering om ryttaren Sone? Turesson från 1631 som Marcus redovisade här på AF 8.2 2014. Frågan är om det är två bröder Simon och Sone som ridit för Årtan eller om det är namnet Simon som är svårtolkat och ser ut som Sone?. Oavsett vilket tycker jag att årtalet och yrket stärker hypotesen att Ture Andersson är farfar till Ture Simonsson Skragge i Årtan.
148
« skrivet: 2014-12-29, 22:02 »
 Roslags-Bro AI:1 (1705-1749) Bild 173 / sid 116 Anteckningar vid husförhör i Näs, Roslags-Bro, troligtvis avseende år 1709: Jag tyder det som om ryttmästaren (Ture Skragge) har sin fru, mor och syster i hushållet. Eller avser det kanske hans hustrus mor och syster?
149
« skrivet: 2014-12-29, 18:08 »
Vem var kusin med Ture Skragge?
Jag håller med om att det skulle vara mycket intressant att hitta befordringsförslaget från 1716 som nämner Ture Skragge. Det låter som en trovärdig uppgift men eftersom det finns flera som heter Olof Skragge i släkten vore det bra att få studera skrivelsen för att se hur entydig den är. I Braunerhielms ”biografiska anteckningar” verkar det, enligt tidigare inlägg här på AF, anses att Olof Olofsson (Skragge) Lagerborg var kusin med Ture Skragge medan det i Lagerborgs släktbok framställs som om det var Lagerborgs far Olof Olofsson Skragge som var kusin med Ture. Vilket är den rätta tolkningen?
Är Ture i Årtan identisk med Ture i Roslagen?
För att få hjälp att lösa denna fråga undrar jag om någon annan har stött på Ture i Årtan före 1676 eller har mer uppgifter om hans far Simon Turesson (eller den möjlige farfadern ryttaren Ture Andersson som var utgammal 1613)? Alltså efterlyser jag mer uppgifter och årtal som ringar in Ture Skragge i Årtan lite bättre och som förhoppningsvis kan visa eller utesluta att han är samma person som Ture Skragge i Roslagen.
I tidigare inlägg nämns att Ture Skragge red för Årtan 1676 och 1679. Årtalen passar bra till en karriär som började 1674 och ankomst till Uppland tidigt på 1680-talet. I så fall samma typ av förflyttning som beskrivits för flera andra ryttare. Det finns dock en detalj som skulle kunna vara besvärande för teorin att det rör sig om en och samma person i Värmland och Roslagen. En Ture ryttare satt nämligen tillfälligt fängslad i Karlstad 1654. Han fick hjälp att lösa sina skulder av sin syster Sigrid i Frubacka, en gård som bara ligger 3-4 km från ryttarbostaden Årtan i Segerstad. Eftersom det inte funnits gott om ryttare som heter Ture undrar jag om det kan vara vår Ture Skragge i Årtan som satt fängslad. Å andra sidan vore det inte så konstigt om det rörde sig om en annan Ture som kanske hörde till samma släkt (kanske farbror?). Uppgiften om fängelsevistelsen är kortfattat antecknad i domboken för Karlstads Rådhusrätt 1654.
Om misstanken rörande den fängslade Ture emellertid skulle vara riktig verkar han ha varit äldre än RoslagsTure. Den senare befordrades från cornett till löjtnant år 1700, till ryttmästare 1702 och enligt Lagerborg senare överstelöjtnant. Borde det inte vara i senaste laget att lämna sådana befordringar till någon som var en bit över 60 år, vilket väl Ture i Årtan borde varit om han var ryttare redan 1654?
Ture Skragge i (Neder) Näs vigdes 1691 i Estuna med Elisabeth Boestadia. Hans dotter Margareta Turesdotter Skragge vigdes 1715 i Roslags-Bro med kvartermästaren Anders Åkerman. Elisabeth Turesdotter Skragge vigdes 1721 med sergeanten Mattias Lundberg. Dessutom fanns en dotter Maria Turesdotter Skragge som föddes 1698 men troligen avled i unga år.
150
« skrivet: 2014-12-18, 16:06 »
Jag backar ett steg vad gäller ryttmästarens far. Jag antog att Tures i Nedernäs patronymikon var känt, men jag hade nog förhastat mig när jag läste inlägget 5.3 2014. Den Simonsson som nämns där är nog den som red för Årtan och som endast eventuellt kunde vara samma Ture. Jag hittar ingen annan uppgift i mina papper. Om det inte är källbelagt kanske man bör fundera ett tag till innan man spikar vem av Olof Olofssons syskon som är förälder till honom.
151
« skrivet: 2014-12-18, 14:23 »
Hmm, om ovanstående Ture Skragge antogs som ryttare 1674 är förstås mina tankar om att han kunde vara född senare än 1659 utan stöd. Men då uppkommer frågan: Går det att visa att det var ryttmästaren som påbörjade karriären redan 1674? Eller kan det vara en sammanblandning med Ture Simonsson Skragge i Årtan. Denne Ture verkar ha varit ryttare redan på 1670-talet och hans far hette enligt uppgifter i tidigare inlägg Simon Turesson.
Jag tror i varje fall att det är två olika personer
152
« skrivet: 2014-12-18, 13:17 »
Sven-Åke,
i ett tidigare inlägg av mabo (5.3 2014) får man beskedet att ryttmästaren Ture Skragge var kusin till Olof (Skragge) Lagerborg.
Jag tror att upplysningen gäller den Tore Skragge som avled 1715 och eftersom Olof Lagerborg var son till Olof Olofsson Skragge (i Värmland) bedömer jag att man spika att Olof Olofssons broder Simon Olofsson var Tures far. Simon Olofsson omnämns som död senast 1684 och det är sannolikt han som enligt mantalslängderna red för Göstad 1675-1679.
Tures födelseår har jag inte kunnat hitta någon uppgift om. Årtalet skulle väl kunna vara hämtat från någon militärhandling? Tures hustru var enligt notis vid hennes död född ca 1670. Simon Olofssons barn hade förmyndare ännu 1684 så jag skulle tro att Ture är född något senare än 1659. Det framgår dock inte att just Ture var omyndig 1684 så han kan mycket väl ha varit äldre än sina omyndiga syskon (okända för mig).
153
« skrivet: 2014-11-23, 13:22 »
Föreslår: widh thessas affreesande
154
« skrivet: 2014-10-23, 20:15 »
De gamla breven verkar finnas fotograferade i bra kvalitet. Ett av dom är synligt i Kihlstadius artikel om Glumserudsbreven som fanns i Värmlandsanor 2010: http://www.varmlandsrotter.se/va/artikel2010_4.htm Foton på alla tre medeltidsbreven samt det ovan beskrivna brevet avseende 1589 finns dessutom i en ganska nyutgiven bok av memoartyp: Från 1380 till nutid Allan Nilsson berättar (Allan Nilsson, 2013). Fotografierna i original verkar vara i färg och av bra kvalitet men i boken återges dom i svartvitt och inte högupplöst. Jag har fått låna en kopia av brevet och kollat det som var mest intressant för mig, nämligen att bekräfta att det står att Simon i Uggelsäters syskon samtyckte (och inte att hustrun samtycke). De här breven är och har varit kända för alla släktforskare som forskat på Väse, ända sedan Fryxells dagar. Det som inte alls har varit uppmärksammat, tycker jag, är betydelsen av att det yngsta brevet indikerar att tre lika stora arvslotter i Glumserud ägdes av familjer på Värmlandsnäs.
155
« skrivet: 2014-10-21, 19:30 »
Fastebrevet 1589 kan vara skrivet något senare (det verkar inte innehålla årtal) men det refererar till ting som hölls 1557 och 1589. (Jag skrev tidigare att jag utgått från Fredrik Carlssons tolkning men på min kopia har jag glömt notera ursprung så jag kan inte utesluta att kopian är ur någon annan gammal Väsebok). 
156
« skrivet: 2014-10-21, 19:14 »
Paul, angående tillnamnet Skragge så har aldrig någon i Glumserud kallats så.
Såvitt jag förstår har namnet Skragge endast dokumenterats en enda gång under 1500-talet och då avsåg uppgiften en person som levde på 1470-talet. I Näs häradsrätt förekommer det endast två gånger före 1674 (1655 och 1667) och inte heller i mantals- och roteringsländer verkar det ha varit i bruk. Jag gissar att de första som återtog bruket av namnet var de som började studera. Jag har inte sökt efter första notering bland de studerade men vill minnas att Skraggenamnet dyker upp på 1640-talet i Filipstad och jag antar men vet inte säkert att även Olaus Simonis söner tidigt kallades Skragge. Men det var kanske först med adlandet av Skraggenskiöldh som det blev lockande att visa sin anknytning till släkten. Det vore intressant att få exemplel på dokumenterade tidiga belägg för bruk av namnet.
Åke, ett släktträd i min smak skulle kanske avvika något från Lagerborgs första två generationer men för att inte skapa onödig förvirring så är det nog klokt att forska vidare och hoppas på fler ledtrådar istället för att sätta ett träd på pränt.
Christian, Glumserudssläkten är nog ganska väl utforskad och notisen från 1605 är ett uppbud som troligtvis görs av något Jonsbarn (men ingen namnges i uppbudet). Men nya ledtrådar och tolkningar kan man ju alltid hoppas på.
Marcus, ja du hittade rätt mål. De personer som där nämns som arvingar till Hällbostad och Glumserud förekommer även i fastebrevet 1589. Den Måns Andersson som företrädde den ena Mässviksfamiljen var fogde över först Carlberg och senare över hela östersysslet i Värmland (vilket inkluderade Näs härad). Han fick Solberg gård i Segerstad fritt enligt ett kungligt brev daterat 1585. Han verkar ha avlidit under 1590. Några år in på 1600-talet har ryttaren Simon Månsson Solberg fritt och jag misstänker att han är fogdens son. I en längd år 1610 uppges att änkans son är ryttare och tjänar för hemmanet. Fogdens hustru heter Marit och är syster till Bengta Nilsdotter som var mormor till Simon Håkansson Skragge i Filipstad.
Att Nilses dotter i Mässvik blev gift med fogden över östersysslet tyder på att Nils var en inflytelserik person. Måns Andersson har uppgivits vara far till fogdar/borgmästare i Karlstad som senare tog sig släktnamnet Ekebom. Om det är en säker uppgift vet jag inte.
(Meddelandet ändrat av Merik 2014-10-21 20:16)
157
« skrivet: 2014-10-19, 20:37 »
Fryxells beskrivning av Glumserudssläkten baseras på gamla fastebrev daterade 1415, 1497 och 1589. Eftersom fastebreven funnits samlade hos gårdens innehavare sedan lång tid är det rimligt att anta men inte i sig bevisat att gården varit i en och samma släkts ägo sedan 1415. Den av Fryxell tecknade släktkedjan innehåller förutom vad som framgår av breven även en påhittad utfyllnadsgeneration på 1400-talet (Jon Håkansson) samt gissade patronymikon på två led på 1500-talet (Lars Sonesson och Jon Larsson). Att sätta den icke källbelagde Jon Larsson som ledet mellan Lars ”Sonesson” och Björn Jonsson kan dessutom tyckas märkligt när fastebrevet 1589 visar att det var Jon Olsson som löste hemmansdelar närmast före Björn Jonsson.
Skattelängder över Glumserud antyder att det inte rörde sig om en rak arvsföljd från far till äldste son. Innan Björn Jonsson får fasta 1589 hade gården brukats av minst en, kanske två Jon och en Jöns. Den Jon Olsson som förekommer i fastebrevet hade 1557 löst in delar av hemmanet och är troligen identisk med den Jon som redan 1550 var bosatt i Glumserud. Eftersom Lasse i Glumserud förekom i skattelängden ännu 1551 gissar jag att Jon Olsson är hans måg och Björn Jonsson alltså Lasses barnbarn. Sedan blir det lite svårare att finna en enkel lösning. Fastebrevet innehåller nämligen uppgiften att Jon Olsson senare? var bosatt i Flatvik (troligen Flatvik i Ö Fågelvik). Det kan tolkas som om han blivit änkling och är samma Jon som blev gift med Arvids änka i Flatvik ca 1570. Eftersom denne Jon Olsson i så fall var bosatt i Flatvik på 1570-talet måste en annan Jon ha varit bosatt i Glumserud 1571-1574 och därefter Jöns 1575-1583 varpå Björn Jonsson följde senast 1589. Kanske var Jon och Jöns bröder till Björn? (Glumserudsbrevens innehåll har jag läst så som de återgivits av Fredrik Carlsson i hans bok om Väse).
Det blev mycket ”troligtvis och kanske” i mina inlägg men syftet är egentligen inte att påstå att det måste ligga till på ett visst sätt utan i högre grad att visa att Fryxells tabeller innehåller flera svagheter och bör synas mot källorna + absolut inte ska ses som ett facit.
158
« skrivet: 2014-10-19, 20:18 »
Det leder måhända ingen vart att ifrågasätta Fryxell utan att ha bevis på att det ligger till på ett annat sätt - men det gör jag ändå! Om inte annat kanske det resulterar i att någon kan ge bättre stöd för hans uppgifter än vad jag har kunnat finna?
Jag tror inte att Fryxell hade tillgång till särskilt mycket mer uppgifter än vad vi har idag. Min hypotes är att han har använt kopplingen till Glumserud i Väse för att försöka beskriva Uggelsätersläktens utseende. Sambandet med Glumserud framgår dels via fastebrev daterat 1589 och dels via käromål i Väse härads dombok 1629.
I Glumserudsbrevet från 1589 framgår att ”Simon i Uggelsäter” med sina syskons godkännade säljer jord i Glumserud . Med ambitionen att finna sambandet bakåt i tiden för Glumserudssläkten tror jag att Fryxell möjligtvis felaktigt har lockats att anta att Hr Laurentius Laurenti skulle vara anledningen till att Simon med syskon var delägare i Glumserud.
I brevet från beskrivs även ett jordbyte där andelar i Glumserud byts mot andelar i Hällbostad. För att Björn Jonsson i Glumserud skulle kunna utföra bytet måste han först lösa ut sina syskon Jon och Karin från deras bördsrätt i Hällbostad. För detta betalade han 600 järn. Med normala arvsregler innebär det att han hade löst en brodersdel värd 400 och en systerdel värd 200. Tillsammans med sin egen brodersdel skulle syskonens arvedel i Hällbostad alltså ha varit värd 1000 järn. För att uppnå jämvikt i bytet behövde han därutöver lämna en övergåva om 2000 järn. Enligt uppgift (I Dandenell) gällde vid denna tid relationen 1 fat = 5 hundrade och sammanlagt motsvarar vederlaget alltså 6 fat järn.
I samma handling beskrivs att Björn Jonsson också köpt två andra andelar i Glumserud till samma värde (6 fat per del) av familjer i Mässvik, en till Uggelsäter ganska närliggande gård. Därefter konstateras att Björn Jonsson ärvt och köpt så att han ägde 3/4 av gården och att sista 1/4 ”komme dem allom till”. Innebörden är inte helt klar men det skulle kunna tolkas som om arvet efter tre syskon på Värmlandsnäs hade sålts till arvingarna efter ett fjärde syskon som varit bosatt i Glumserud. Om varje syskondel var på 6 fat skulle Björn kunna ha löst till sig 3/4 medan sista 1/4 var ärvd men ännu odelad mellan Björn och hans syskon. Det går att göra andra tolkningar av fastebrevet men att tre jämnstora delar innehades av familjer på Näset kommer man inte ifrån.
I brevet beskrivs vidare att Jon Olsson (som sannolikt är Björns far) tidigare hade löst en mindre del från Nils i Mässvik samt delar av okänd storlek från föräldrarna till Håkan Andersson och Anders Håkansson.
Jag antar att hela gården Glumserud ägdes av Sone Jonsson omkring år 1500 (vilket indikeras av fastebrevet från 1497). Bakgrunden till de tre lösta delarna är i därför min hypotes att tre av Sones barn genom börd på sitt fäderne eller möderne bosatt sig på Värmlandsnäs (=Uggelsäter, Mässvik och Hällbostad) medan ett barn stannat i Väse som innehavare av Glumserud. Syskonet som brukade Glumserud skulle enligt samma tankegång ha innehaft en arvslott om 1/4 som Jon Olssons familj sedan delvis ärvt och delvis löst från några medarvingar i fjärdingen. Exempelvis hade Nils i Mässvik (en av två Nils som förekom i Mässvik/Hällbostad) lösts ut med 1200 järn, ett värde som är litet jämfört med en hel syskondel enligt ovan och därför tydande på att han inte var arvinge i första led. Köpeskillingen motsvarar i själva verket 2/5 av de ”hela” andelar som Björn köpte senare varför man kan uppfatta det som att Jon Olsson löste en brodersdel av Nils samt att det därutöver funnits tre systerdelar á 1/5 i fjärdingen. Eftersom det är en Lasse som skattar för hemmanet Glumserud 1540-1551 är det troligt att det är han (eller möjligen hans far) som är arvinge i första ledet efter Sone och att femtedelarna sedan fördelats på arvingarna (Larsbarn) i nästa led varav Jon Olssons hustru troligen var en.
Det kan konstateras att fastebrevet från 1589 inte innehåller något patronymikon på Simon i Uggelsäter (det står alltså inte Simon Simonsson, vilket antytts i tidigare inlägg). Han var redan länsman i Näs härad sedan ett år tillbaka och därmed av en ålder som är passande snarare till att vara make till kyrkoherde Laurentii dotter än till att vara hennes son. Det är rimligt att anta att han är identisk med den Simon som var skyttehovman från 1572. Därför tilltalar det mig mycket att sammankoppla honom med Simon Sonesson som mönstrade till ryttare 1570 och som omtalats i tidigare inlägg ovan. Det relativt ovanliga namnet och närheten i både tid och plats talar för att kopplingen är riktig och signalerar starkt att han borde vara son till Sone i Uggelsäter som förekommer i skattelängder 1540-1566.
Via namnet Sone får man en vink om att Sone Jonsson i Glumserud kan vara en förfader. Man kan till och med förlänga hypotesen med att sätta 1400-talets Joen Skragge i Hällebostad som möjlig far till Sone Jonsson. Inte alls bevisat men det vore en möjlig förklaring till Glumserudssläktens kopplingar till gårdarna Hällbostad, Uggelsäter och Mässvik på Värmlandsnäs.
159
« skrivet: 2014-10-19, 19:55 »
Jag har under några dagar synat Fryxells och Lagerborgs Skraggar och jämfört med vad jag själv kunnat styrka med någon källa. Bl a nedanstående hittar jag inte stöd för i någon originalkälla (innebär inte att det måste vara fel.):
- Simon Skragges giftermål med Laurentii dotter 1567
- Herr Laurentius Laurentii koppling till Glumserud
- Laurentii änkas och Simons koppling till Hammarö
- Belägg för att en Sven Simonsson existerat (far till Filipstadsgrenen) ”bonde i Uggelsäter”
- Belägg för att en Måns Simonsson existerat (Hermelingrenen) ”bonde på Hammarön”
- Belägg för att en Lars Simonsson existerat (far till Gravagrenen) ”bonde i Uggelsäter”
- Belägg för att det funnits en Simon före Simon länsman. (dvs har Lagerborg stöd någonstans för att ge länsmannen patronymikonet Simonsson?)
- Belägg för att Olaus Simonis i Holmedal är bror och inte son till Simon länsman
- Belägg för att en Simon Simonsson murmästare existerat (far till murmästargrenen)
- Belägg för att Anna Nilsdotter i Filipstad skulle vara dotter till Nils Simonsson från Uggelsäter (alltså hon som var gift med Hermelins far)
160
« skrivet: 2014-10-19, 19:46 »
Eftersom jag fortfarande har bollen fortsätter jag att dribbla lite till.
De äldre avsnitten i Fryxells och Lagerborgs tabeller behöver nog ifrågasättas och städas. Att imponeras av omfattningen av Lagerborgs arbete är lätt men det är tyvärr också ganska lätt att få det felaktiga intrycket att släktsambanden är självklara att släkten i princip är ”färdigforskad”. Detta förstärks av att han har kallat alla individer i äldre generationer för Skragge, trots att de i tillgängliga källor inte kallas så. Dessutom verkar fiktiva personer ha lagts till som mellanled i ambitionen att knyta alla Skraggar till ”Simon den förste”. Sådana personer kan väl vara ursäktliga i en hypotes men visst borde de väl vara märkta med ett frågetecken.
Lagerborg hämtade okritiskt de äldre leden från Fryxell och lutade sig hårt mot att dessa uppgifter var korrekta. Fryxell hade emellertid för vissa individer uppgivit att de var ”i övrigt obekanta till sina omständigheter”. Denna hans reservation betydde nog att de inte var källbelagda alls. Sådana signaler tenderar att försvinna när släktträd kopieras utan angivande av källa. Ansvaret för eventuella fel får därför delas mellan Lagerborg och läsare som är alltför okritiska till material utgivet i bokform.
Om det nu visar sig att släkttavlorna delvis är felaktiga kanske man till och med ska känna sig fri att fundera över om inte Skraggegrenarnas gemensamma ursprung kan ligga minst en generation tidigare och kanske så långt tillbaka som till Joen Skragge vid 1400-talets slut? (han var uppenbarligen okänd för Fryxell)
161
« skrivet: 2014-10-10, 22:09 »
Enligt avkortningslängder mm i landskapshandlingarna var Simon i Uggelsäter länsman under åren 1588-1604. Han föregicks av Olof i Jöstad och efteräddes 1605 av Mårten Olofsson.
Under 1591 förekommer Simon i Uggelsäter flera gånger som matgäst i utspisningslängder från Karlbergs gård.
162
« skrivet: 2014-10-10, 21:55 »
Angående Simon murmästare.
I några inlägg har diskuterats hur kronologin ska se ut med tanke på alla Simon i denna släkt. Kanske blir det lättare att få ordning på torpet om man kan tillåta sig att göra avsteg från Lagerborgs tabeller?
Jag tror att man ska tänka bort Simon murmästare som boende i Uggelsäter. Efter en titt på mantalslängderna för Karlstad får jag lust att ifrågasätta om det funnits en Simon Simonsson murmästare överhuvudtaget:
1642-1644: Simon Larsson gift
1645: Simon murmästare gift
1646: Simon Larsson gift
1647: Simon Larsson gift+son
1648: Simon Larsson gift
1650: Simon murmästare 3 (trol gift+son)
1653: Daniel murmästare 2 (sig själv + broder?) (troligen senare bosatt i Valnäs, Ed 1658-1669)
1654-1663: Nils murmästare (Simonsson) gift
1665-1666: Lars murmästare (troligen Simonsson och senare bosatt i Görud/Djurrud, Nor 1669-1677)
1664-1667: Jöns murmästare (Svensson)
En ”lille Simon” förekommer 1642-1648 på raden intill Simon Larsson murmästare. Han är gift och har en son Anders. Möjligen är ”den lille” ytterligare en besläktad Simon för när de båda förekommer i ett mål i Karlstad Rådhusrätt hösten 1651, kallas Simon Larsson för ”broder” av Simon den lille. Den senare verkar inte vara murmästare.
Både Simon Larsson och ”lille Simon” förekommer för övrigt redan i 1620-talets längder från Karlstad så de var vuxna redan då.
En sammanfattning av två mål i Karlstads Rådhusrätt 1653: Daniel Simonsson hade med sin far Simon tingat arbete i Kila s:n men efter faderns död tog han Lars murmästare till hjälp. Daniel och hans bror Nils Simonsson gör borgerliga utlagor i staden medan Lars är bosatt på landet. Daniels far Simon murmästare hade ensam lagt grundvalen till Arvika kyrka ”förrän han dödde”. Nu vill inte Lars murmästare dela det fortsatta arbetet med Daniel eftersom de inte är överens om hur mycket lön som skulle utgå till Lars söner och Daniels bröder. (Den Lars murmästare som omtalas här bör vara samma Lars Nilsson som nämnts tidigare inlägg)
Murmästaren Simon från Karlstad verkar kvittera betalningar för byggen under 1652 men var alltså död senast 1653. Han kallas Skragge liksom sonen Daniel i flera samtida handlingar. Daniel har minst två bröder varav en heter Nils Simonsson enligt domboksreferatet ovan. Att även Lars Simonsson som senare är mantalsskriven i Görud i Nor är deras syskon behöver man nog inte tvivla på
.
På 1660-talet arbetar Nils murmästare och Lars murmästare (bör vara Lars Simonsson) åter i Grava och en betalning kvitteras 1665 av ”Nils Simonsson Skragge” (Grava K1:1 s36)
Ovanstående måste väl avse samma murmästarbröder som Fryxell och Lagerborg velat placera som födda i Uggelsäter och söner till den där boende Simon Simonsson? Eller kan någon som motvikt visa att belägg finns även för en Simon Simonsson murmästare med familj?
163
« skrivet: 2014-09-10, 10:41 »
Jag har förmodat att en persons bomärke var tämligen statiskt men att kanske formen blev något utvecklad förändrad över lång tid.
Eftersom jag undersöker en gammal genealogi där en person på ett bergsmanshemman har förutsatts vara boende under flera decennier har det därför uppstått ett frågetecken.
Bergsmannens bomärke finns på en handling daterad 1611. På 1630-talet är han bergsfogde men bosatt på samma hemman och har då ett annat bomärke (en mindre likhet finns genom att grunden är en konform men det äldre bomärket hade en vinkel påbyggd nedåt medan det nya istället hade ett kors ovan).
Frågan är alltså: hände det att man bytte bomärke, t ex vid tillträdande av en tjänst som bergsfogde, eller av annan orsak?
164
« skrivet: 2014-08-07, 23:13 »
Du får leta efter Alsters kvarn under Karlstads landsförsamling istället. Där finns en Johannes Svensson som väl måste vara den som du söker
165
« skrivet: 2014-05-21, 23:24 »
Nedanstående lista innehåller mottagare av det Wähnermanska Stipendiet de första 50 åren (drygt). Källan är stipendiefondens räkenskaper som förvaras på Värmlandsarkiv. Att finna minsta gemensamma nämnare för dessa borde vara en väg till att få bättre grepp om Wenermans egna föräldrar och syskon men listan över stipendiater är lång och omfattar inte enbart hans syskons barnbarn. Även barn till släktingar i andra och kanske tredje led kunde uppenbarligen komma ifråga för stipendium och för dessa blir det genast svårt att med säkerhet komma fram till hur sambandet ser ut. Min bedömning är att man bör kunna lita på häradsrätternas attester om föreliggande släktskap men däremot anar man att beskrivningen av detsamma innehålla felaktigheter i form av förskjutningar mellan generationer.
Några av stipendiaterna är helt okända för mig medan jag för flertalet lyckats hitta vissa uppgifter om deras relationer och geografiska ursprung men bara i ett fåtal fall tillräckligt för att förstå kopplingen till Wenerman.
För flera av de tidigaste stipendiaterna har jag kortfattat lämnat upplysning om kända släktskap.
Stipendiater 1721-1770 (även några av senare årgång ingår, listan är i stort sett kronologisk).
Andreas Wennerström Sr - Olof Perssons son i Norra Sjöstad, Ölme
Andreas Wennerström Jr - Olof Perssons son i Norra Sjöstad, Ölme
Peter Lund - son till arrendatorn Axel Lund och Britta Pettersdotter i Kristinehamn
Magnus Hernstedt - son till Helena Petri och borgaren Olof Andersson i Kristinehamn
Peter Gillstedt - kamrerens brorsdotters son (Gillstedt var styvson till Johan Danielsson de Pont i Spånga)
Peder Otto Berg - kamrerens brorsdotters dotterson
Jakob Lund - son till arrendatorn Axel Lund och Britta Pettersdotter i Kristinehamn
Olof Sjöberg - barnbarn till Brita Månsdotter som var syskonbarn med W
Petrus Sjöberg - barnbarn till Brita Månsdotter som var syskonbarn med W
Jonas Hoflander - mormor eller mormorsmor var syskonbarn med W
Elias Fernlund - ”märkeligt” släktskap med W
Elias Wenerman - farmodern var syster till W
Sveno Wenerlöf - mormodern var syskonbarn med W
Carl Gustaf Wenerberg
Lars Jostsson Wallstedt - mormor eller mormorsmor var syskonbarn med W
Olof Laurentii Wallén (Bergius) - mormor eller mormorsmor var syskonbarn med W
Andreas Erici Wastrin
Jonas Petri Berggrund
Petrus Lind
Olof Söderström (trol senare Austrin)
Christopher Berggren
Georg Berggren
Nils Velin
Andreas Berggren
Peter Fogelberg
Nils Lundell
Peter Lundell
Olaus Lundell
Carl Tudin
Jöns Fogelström (trol = Wennerplan)
Olof Wenerström
Magnus Wener
Peter Wener
Erik Gylling
Elias Bengtsson
Johan Gabriel Fogelberg
Abraham Fröding
Lars Sjöberg
Niclas Sjöberg
Sven Fogelberg
Clas Ölmström (senare Moblad)
Jonas Ölmström
Petter Wenerfors
Lars Brinck Westrogothus
Sven Brinck Westrogothus
Anders Olsson (troligen = Modin)
Johannes Longberg Westrogothus
Sven Wener
Johan Brun
Anders Modin
Lars Berggren
Magnus Wahlgren
Wadmark
Lars Wallén
Jonas Pettersson
Anders Kihlstrand
Magnus Tillström
Nils Fredrik Dahlström
Per Wenerlund
Peter Fredrik Berggren
Johan Berggren
Petter Berggren
Anders Berggren
Anders Wener
Gustaf Wener
Gustaf Fogelberg
Sven Wenerlöf
Gustaf Kjellin
Johan Henrik Dahlström
Jacob Wener
Elias Widmark
166
« skrivet: 2014-05-21, 23:16 »
Sedan jag läste att Ölme Häradsrätt 1730 kunde bekräfta en stipendiesökares ”märkeliga” släktskap med kamreren Wähnerman har jag försökt av att bena ut hans släktförbindelser. Jag har inte lyckats förstå hur just detta släktskap, som var av särskilt intresse för mig, såg ut men eftersom jag märkt att flera är intresserade tänkte jag beskriva hur långt jag kom.
I Väse dödbok uppges att Petter Wenerman var född vid Vänersund i Väse 1648. När han på äldre dagar återvände till hembygden ville han bosätta sig vid Spånga i Östra Fågelvik som han tydligen förknippade med sin barndom. I mantalslängderna hittar man inga eller få uppgifter om Vänersund och de andra säterierna vid denna tid men jag misstänker att hans far en tid varit arrendator eller förvaltare på nämnda gård. Petter förefaller för övrigt vara ungefär jämnårig med Petter von Sund som blev borgare i Filipstad och hade ett liknande ursprung från Sund, Väse. Ett tag funderade jag på om det rentav kunde vara samma person men det kunde jag tämligen omgående avskriva.
Efter lite efterforskningar om Petter Wenerman har jag funnit att han jämsides med kamrerskapet även var förvaltare av flera stora sterbhus (Lillia, Crus, Horn och Posse). I sitt testamente daterat 16 juli 1712 (tillägg daterat 1714 finns) beskrev han själv hur han hade kunnat leva på sitt arvode från huvudsysslan och med inkomsterna från sidouppdragen börja bygga en liten förmögenhet. Eftersom han själv var barnlös testamenterade han delar av sina tillgångar till sina fem syskon men inte heller kyrkan i Östra Fågelvik samt socknens fattiga lämnades lottlösa.
I testamentets andra paragraf och framåt beskriver han hur han vill inrätta ett stipendium för sina släktingars studerande söner. Det var avkastningen från hans förpantning i Läckö Kungsladugård som skulle ge nödtorftigt understöd till deras studier. Stipendiet kan sägas ha lämnat spår av genealogiskt värde eftersom samtliga mottagare är hans släktingar. En stipendieansökan skulle tydligen innehålla ett intyg som bekräftade släktskapet. I domböcker för Visnum, Ölme och Väse härader har jag därför hittat ett tiotal önskemål om rättsligt bevis på släktskap och möjligen finns ytterligare några som jag missat. Jag återkommer till stipendiaterna nedan.
De sparsamma uppgifter om Wenerman som återfinns i äldre värmländska genealogiska samlingar lutar sig hårt mot enstaka domboksuppgifter. Ordalydelsen i ett mål i Visnums häradsrätt gav t ex Lagergren anledning att påstå att Jöns Anderssons söner i Ed, Visnum skulle vara systersöner till Wenerman och att deras mor Sara Svensdotter följaktligen var Wenermans syster. Samma uppgift återges även av Bromander liksom i en sammanställning som förvaras på Värmlandsarkiv.
Trots att ledtrådarna i domböcker och skattelängder är fåtaliga och delvis motsägelsefulla kan man efter en samlad bedömning anta att det istället var ovannämnde Jöns Andersson som var systersonen och att alltså häradsrättens kunskap var felaktig (alternativt att skrivaren formulerat sig fel). Förutom att rättens uppgift medför svårförklarade och ologiska generationstider visar Väse häradsrätt 1718 att Jöns Andersson i Ed, sal Petter Andersson i Stockholm och Nils Håkansson i Norra Sjöstad bör vara samarvingar till 1/5 efter Wenerman. En sådan femtedel skulle tillfalla var och en av kamrerens syskon, syster lika som bror, och det verkar därmed uppenbart att de tre var arvingar efter ett av syskonen och att det därmed var Jöns själv som var systerson till kamreren.
Petter Andersson som nämns ovan var hovcasseur och gift med Regina Tabert. I testamentet omtalas han som den systerson som Wenerman ”själv satt pennan i handen på”. Jöns Andersson i Ed var far till bl a den Elias Wenerman som nämns i mitt första inlägg ovan. Elias blev en av stipendiaterna ur studiefonden och sedermera kyrkoherde i Karlskoga. Nils Håkansson i Norra Sjöstad var förmodligen make till den Kerstin Andersdotter som enligt Ölme häradsrätt 1733 var Wenermans systerdotter. Det bör vara detta par som enligt vigselboken för Ölme vigdes 1687.
Åren efter kamrerens död behandlade Väse häradsrätt några ärenden med kopplingar till arvet. Utöver vad som ovan återgivits lämnas där också upplysningen att han hade haft endast en broder, Jöns Persson vilken var avliden, samt fyra systrar.
Kerstin Persdotter, en av systrarna har jag återfunnit som gift i Sunnäs, Ölme medan en annan verkar ha varit gift med Anders Jönsson som efter hennes död bosatte sig i Södra Sjöstad, Ölme. Deras söner var tidigare nämnda hovcasseuren Petter Andersson och Jöns Andersson i Ed. Minst en av de två kvarvarande systrarna verkar ha varit gift och bosatt i Östra Fågelvik.
167
« skrivet: 2014-05-21, 22:58 »
Jo jag har också märkt att Wähnerman var hans egen signatur i testamentet. Wenerman förekommer också i flera samtida källor medan varianten ”Wennerman” nog är mer sentida och kanske mindre korrekt i förhållande till ursprunget eftersom det bör vara en anspelning på Vänern eller Vänersund.
168
« skrivet: 2014-05-20, 21:51 »
Inga nya rön egentligen men följande info skärper till konturerna på pusselbiten Cort Arendsson:
Innan han hamnade i Hälleforstrakten hade han tjänstgjort vid Arvid Perssons [Roman] hammare vid Matlången, Lungsund som ligger söder om Bjurbäcken. Arvid Persson var vid denna tid innehavare även av t ex Uddby (samma som Niclas Nilsson tidigare haft fritt) och Matlången hade han om jag minns rätt köpt av Jöns Bock som hade varit fogde över Östersysslet och i många år hade Nykroppa som bas. Det känns som om Matlången kan vara att naturlig plats för Niclas Nilssons faderslösa barnbarn att få en yrkesutbildning på.
Enligt roteringslängderna verkade Cort som en av två hammarsmeder vid Matlångens hammare åtminstone från 1641. Där fanns samtidigt även två namngivna hammarsmedsdrängar och diverse kolare och vedhuggare m fl men ingen av dessa var hans bröder. (Jag hittar inte några tidigare längder för Arvid Persson hammare nu).
Cort började röja sig ett torpställe i närheten av Matlången, senare kallat Sundsta i Lungsunds s:n, något som misshagade Arvid Persson vilken menade att han därigenom försummande sitt arbete vid hammaren. Deras osämja gjorde att Arvid ville driva honom från torpet och antagligen tyckte då Cort att det var dags att röra på sig. Torpet lyckades han utan camrerarens vetskap sälja till Herr Hans Arvidi vars ”olycka” av icke beskrivet slag och stora böter blev orsaken till att ovanstående information förekommer i Färnebo häradsrätt 1651.
Färnebo häradsrätt AIa:1 (1638-1655) Bild 86 / sid 173 (AID: v48202.b86.s173, NAD: SE/VA/11146)
Möjligen innehåller Corts hushåll vid Matlången år 1642 några syskon för enligt längden består det av fyra personer. Han tjänstgör som hammarsmed även 1643-1645 men möjligen har han bytt hammare och arbetsgivare efter kontroversen med Arvid Persson, för platsen är inte angiven.
Han har dragit österut senast 1648 då han återfinns som hammarsmed vid Saxhyttan där hans hushåll består av fem personer (kanske inklusive bröderna?). Även de uppgifter vi hade sedan förut, från Grythyttan/Hällefors i tidiga 1650-talet, verkar kunna avse Saxhyttan.
Om han föredrog att kalla sig Cort hammarsmed hellre än Lång Cort Filter kan man fundera på :-)
169
« skrivet: 2014-05-20, 21:42 »
Arent Filter var tullnär
Jag har tidigare skrivit att Arent Filter ansetts ha varit med och byggt en av hamrarna vid Bjurbäcken. Det är en andrahandsuppgift hämtad ur Ekmans ”Storforsverkens historia”. Det kan vara sant men det framkommer inte med säkerhet av de handlingar jag nu bläddrat i. Att Olof hammarsmed fick fasta på Arents ”hävd” vid Bjurbäcken behöver inte nödvändigtvis innebära att det rörde sig om en hammardel. Senare finns visserligen uppbud på hammardelar i Bjurbäcken och Olof hammarsmed är inblandad som både köpare och säljare så det kan vara både på ena och andra sättet.
När sal. Michel Hanssons byggen och tullstugutomten vid Bjurbäcken diskuteras i häradsrätten 1689 framkommer att förste tullnären vid Bjurbäcken varit Ahron Lång som hade bott vid Bjurbäcks masugn. När hans hävd i Bjurbäcken såldes 1624 har jag tidigare gissat att det kunde ha haft samband med att han avlidit. Men eftersom han inte kallas salig i notisen kan jag medge att man lika gärna kan ta det som intäkt för att fortfarande levde...
Färnebo häradsrätt AIa:4 (1685-1689) Bild 216 / sid 208 (AID: v66200.b216.s208, NAD: SE/VA/11146)
170
« skrivet: 2014-05-18, 12:30 »
Angående familjen Filter så vill jag tidigarelägga barnen något jämfört med tidigare uppgifter:
Arent var borgare i Mariestad 1602 (när han fraktade engelska soldater). Marina var då fortfarande nyckelpiga.
År 1606 är Arent fortfarande bosatt i Mariestad och i hans hushåll finns två kvinnor (Västergötlands handlingar, SE/RA/5121/5121.06/1606: 20A (1606), bildid: A0050077_00169), kanske är han redan nu gift med Marina som efter 1603 inte längre återfinns i Nykroppa?
Nicolas Nilsson ingick 1608 ett kontrakt med Karl IX att han och Frans Wernick skulle bygga stålbruk vid Asphyttan (granne till Bjurbäcken). Kronan finansierade och intäkterna skulle därefter delas 50/50 mellan kronan och byggherrarna. Projektet påbörjades men blev inte fullföljt. Kanske var det i samband med detta projekt som Arent på Niclas initiativ bosatte sig vid Bjurbäcken, där han sedan vistas till åtminstone 1620.
Om vi fullföljer amputeringen av Elgenstiernas Måns (som han f ö ärvt ur äldre verk) så finns följande söner till Arent:
Anders - han var musketerare 1636 = troligen född på 1610-talet.
Cort - Vid Linde/Kvarnbacka 1650. Hammarsmed i Grythyttan/Hällefors med minst tre söner. Sonen Arent finns i mantal 1656 och borde vara inte vara född efter 1640. Därmed borde även Cort vara född på 1610-talet.
Johan - hammarsmed vid Västlands bruk 1650 och framåt. Åldern kan inte avgöras men han bör vara född före 1625 och kan troligen lika gärna vara född före 1620.
Påvel - hammarsmed vid Lummelunda troligen från 1652 och framåt. Åldern kan inte avgöras men han bör vara född före 1628. Han kom enligt Lars-Olov ovan från Kvarnbacka 1652 och eftersom jag inte känner till något om hans karriär kan han lika gärna ha varit mäster några år. Det kan alltså inte uteslutas att han också var född före eller omkring 1620.
Jag är ganska mycket inne på att Arent avled första halvan av 1620-talet och att han söner var födda under tiden han bevisligen var bosatt vid Bjurbäcken.
Jag passar på att instämma i Lars-Olovs analys av rådhusdomen i Filipstad 1641. Det är mycket typiskt att en sådan gammal skuld dyker upp i rätten i samband med att långivaren anar att den tidigare utblottade änkan Marina Niclasdotter kan ha ett arv på ingång.
171
« skrivet: 2014-05-18, 12:14 »
Tack för era synpunkter
Resonemanget ovan bygger ju på att det verkar ha funnits två barnkullar. Att Marina då skulle höra till den föreslagna senare kullen kan uteslutas. Alltså menar jag att hypotesen per automatik medför att Nyckelpigan och Reinholt i Hyndevad är halvsyskon.
Att Reinholt i det läget kallas morbroder är enligt min erfarenhet ändå helt normalt.
172
« skrivet: 2014-05-16, 20:42 »
Angående Reinholt Niclasson d ä (som förekommer 1604 och 1608)
Han kan vara far till Niclas som tidigare föreslagits eller så är han kanske en helt främmande pjäs? Egentligen leder det väl ingenvart att spekulera om honom eftersom han ändå inte är av avgörande betydelse för resten av vår diskussion. Men jag vill trots det peka på möjligheten att han är en son till Niclas.
Min magkänsla (som i och för sig inte är relevant :-)) menar att det är mindre sannolikt att en äldre man (dvs Niclas far) kvitterar en hud för K M:ts räkningekammares räkning och samma magkänsla säger att korrelationen mellan namn, plats och tidpunkt talar för att han trots allt bör ingå i släkten.
Jag instämmer i Kjells misstanke att Niclas änka i Attersta förmodligen inte var första hustrun. Att Niclas hade ogifte sonen Reinholt och två mågar i gården 1637-1639 tycker jag talar för att dessa barn inte var särskilt mycket äldre än 20-30 år.
Niclas fick enligt Kjell bröllopsbidrag redan 1583 och verkar ha haft barn i 20-årsåldern när han lämnade Nykroppa - troligen en första kull. Förutom Marina Nyckelpiga som hade egen ”måltidsförmån” i tjänsten redan 1602, innehöll fogdens familj samma år tre personer - troligen Niclas, hustrun och förslagsvis en son Reinholt.
En son i 20-årsåldern som var flerspråkig och skrivkunnig hamnade nog lätt i sammanhang som kunde tangera K M:ts räkningekammare, därav kvittot från 1608. Dessutom kunde man förvänta sig att i något arkiv finna ytterligare kvittenser från hans hand under åren 1604-1608.
Enligt min hypotes blev den äldre Reinholts karriär kort p g a dödsfall och Niclas namngav därefter även en senare son till Reinholt (vilken alltså skulle kunna vara född ca 1610-1620). Om ett sådant födelseår är passande för Reinholt d y återstår att utreda. Lars-Olov redovisar ovan att Reinholt i Hyndevad förekom i mantal ända fram till sin död 1680 vilket väl kan indikera att han var född tidigast omkring 1615 och kanske i 30-års åldern när han gifte sig med Åleta som förmodligen var betydligt äldre (ur mantal redan 1657). Så långt tycker jag att åldern verkar passande för hypotesen.
Något tiotal år senare finns ett exempel på att sonen till en annan av Nykroppas fransoser tjänstgjorde som kammarskrivare, nämligen Henrik Gago. Jag kan också inflika att Melker Graff vars far också lydde under Nykroppa, kvitterade en leverans av fem skeppund harneskplåtar till Eskilstuna med sin fars sigill eftersom han inte hade något eget. Detta nämnt som parallell till att Reinholt Nicklasson kvitterade 100 skeppund stångjärn 1604. Melker var omkring 25 år gammal medan Reinholt i min hypotes skulle varit ca 20 år. Är det rimligt att en så ung person kvitterar 100 skeppund stångjärn (visserligen för någon annans räkning)?
Sammanfattningsvis föreslår jag alltså hypotesen att Niclas Nilsson hade två barnkullar och att söner Reinholt förekom i båda.
(Meddelandet ändrat av Merik 2014-05-16 20:43)
173
« skrivet: 2014-05-16, 15:53 »
Tack för sigillbilderna, Lars-Olov,
sigillforskning är helt nytt för mig... Att sigill med särpräglade likheter kan vara ett starkt indicium på gemensamt ursprung verkar rimligt. Den spegelvända bokstaven N som förekommer i båda sigillen är ju lovande men jag kan tänka mig att den varianten inte är särskilt unik? Desto tyngre väger istället själva motivet som jag, liksom du, tycker innehåller samma symbol. Jag har följt ditt förslag och ändrat ljus o kontrast fram och tillbaka och det förstärker intrycket av att det är samma grundobjekt. Dessutom tycker jag symbolen är särpräglad och inte någon dussinvariant som kan förekomma i vart och vartannat sigill. Jag har dock inte studerat särskilt många sigill så min åsikt kan inte kallas välgrundad.
Att det senare sigillets initialer RNS betyder Reinholt Nilsson verkar väl logiskt. Att fogdens NG kunde betyda Nils Gustafsson kan jag ju inte hålla för omöjligt men jag gissar att du menar just att något annat inte är bevisat? Finge man välja betydelse efter vad som vore passande för tidigare hypoteser skulle man väl vilja föreslå Gremour istället...
174
« skrivet: 2014-05-13, 18:51 »
Notisen om Arends änka är från 19.5 1641.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län EVIIBAA:2023 (1624-1660) Bild 111 (AID: v84660.b111, NAD: SE/VALA/0382503)
Jag har inte några uppgifter om när Arend Filter gick ur tiden. Jag har endast ett fåtal uppgifter om honom. Han förekom i Bjurbäcken fram till sista terminen för Älvsborgs lösen (=1619). I september 1624: lofuades Oluff hamarsmedh breff på långarnts häffdt wudh biurbäcken som han haff kiöfft för ...?.
Det kan betyda att han var död redan då men lika gärna att han flyttat in till Filipstad eller annorstädes. Av notisen från 1641 framgår att hans änka inte manats betala skulden efter hennes salige make under många förflutna år. Jag gissar att han gick han ur tiden mellan 1624-1630. Det kanske går att finna bättre besked för jag har inte letat noga.
Marina Niclasdotters senare make hette ju Olof Eriksson i Filipstad. Det skulle kunna röra sig om samma man som åtminstone en period på 1620-talet hade varit borgmästare i staden. När hustru Marina var karaktärsvittne i rådhusrätten 1628 var hon i sällskap med den unga stadens förnämare damer, prästhustrur m fl, vilket ger stöd för att hennes man var väl ansedd. Om det var förste eller andre maken framgår dock inte.
175
« skrivet: 2014-05-12, 22:10 »
När det gäller Niclas Nilssons far är det retligt att de pusselbitar som finns inte har bättre passform. Eftersom han tydligt är namngiven till Reinholt Gremour får det gälla tillsvidare, trots att det står i konflikt med vad som normalt borde tolkas som Niclas Nilssons patronymikon. Den Reinholt från oklar ort som förekom i Örebros handlingar, namngavs Nilsson i handlingarnas räkenskaper men skriver själv Nicklasson på själva kvittensen 4.4 1608. Den Reinholt Nicklasson som kvitterade i Nykroppa 13.8 1604 har samma handstil och underskrift som den i Örebro så Kjell har nog rätt i att det är samma person. I Nykroppa är språket tyska och i Örebro används svenska. Att personen kan kvittera på svenska kanske kan vara en liten indikation på att han bott i Sverige en längre tid och är därför inte optimalt för teorin att han skulle vara en fransman på 60 år som nyss invandrat. Kanske har han istället anlänt samtidigt med sonen på 1580-talet? Men å andra sidan utgör kvittensen endast en kort fras som snabbt kan läras inâEUR¦  I januari 1604 kvitterar Nickas Nilsson redskapsjärn för Tabergs bruks räkning när han besöker Nykroppa. Det hade varit bra som indicium på släktskap om även Reinholts kvittenser från Nykroppa eller Örebro kunde sättas i samband med leverans till Taberg men en sådan koppling kan jag inte se. Nykroppakvittensen avser något som ska avkortas på Jacob Erenz? räkning enligt kungligt brev 14 jan 1604 och Örebrokvittensen avser en hud som Reinholt tagit emot i räkningekammaren. Ingendera verkar ha samband Niclas verksamhet. I Smålands handlingar finns lite uppgifter från Taberg ca 1605 men jag hittar inget om Reinholt där endast snabbkollat. Angående den uppgivna förekomsten av Reinholt Nils i handlingarna från 1602 hade jag i mina anteckningar en Reinholt Riih från 1602 och 1604 men jag vet såklart inte om det är denna notis Kjell syftade på. Den äldre kvittensen är underskriven i Nylöse 7 april 1602 och googlar man på Reinholt i Nylöse framstår det tydligt att det i detta fall borde röra sig om tullförvaltaren Renholt Rijk och inte Reinholt âEURNilsâEUR och kan avskrivas från detta sammanhang.  Värmlands handlingar, SE/RA/5121/5121.07/1602: 4 1602, bildid: A0051159_00038 Kjell berättar att Niclas Nilsson tidigt i karriären varit på resa med Reinholt Lehusen. Vet man mer om honom? Är han i ålder passande för att t ex övervägas vara Niclas svärfar?
176
« skrivet: 2014-05-12, 21:41 »
Sigill: på Niclas Nilssons kvitto daterat i Nykroppa i januari 1604 verkar det väl finnas ett invikt och därför osynligt sigill?  Värmlands handlingar, SE/RA/5121/5121.07/1604: 8 (1604), bildid: A0051165_00076
177
« skrivet: 2014-05-08, 19:30 »
Iakttagelser från Kroppas utspisningslängd 1600-1604 Fogden Niclas Nilssons fader förekommer varje vecka i räkenskaperna 1600-1602 (ej kalenderår). Förutom vid tidigare nämnt undantag betecknas han genomgående som fogdens fader. När Niclas byter tjänstgöring och den nye fogden Anders Richardsson tillträder (1603) utspisas fadern fortfarande bland gårdens folk men kallas nu Niclases fader (men undantagsvis 2 ggr fogdens fader). När Niclas tidvis besöker kungsgården placeras han själv däremot bland de främmande gästerna. Från att tidigare ha varit en regelbunden matgäst är fadern under 1603 bara periodvis noterad, senast under v51 och inte alls under 1604. Niclas själv markeras oftast som tre vilket jag gissar är markering för hustru och barn. Fogdetjänare utspisas separat så det bör i alla fall inte avse några sådana. Slutligen det mest intressanta som jag sparat till sist: Bland kungsgårdens kvinnfolk finns i löningsregistret för 1601 en Marinna Nyckelpiga. Senare (under 1602) kallas hon fataburspigan Marina Niklasdotter! Hon verkar inte avlönas under 1603-1604. Hon passar ju perfekt för att bli Arent Filters hustru och att vara dannekvinnan som tidigare beskrivits förekomma i Filipstads rådhusrätt... Marina Niclasdotter förekommer under flera veckor under 1602, t ex vecka 42: http://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0051159_00055 (Meddelandet ändrat av Merik 2014-05-08 19:32) (Meddelandet ändrat av Merik 2014-05-08 19:50)
178
« skrivet: 2014-05-07, 22:28 »
Komplettering roteringslängd Attersta
1637: Niclas Nilsson gammal, mågar 2 st, dräng 1 st - mågarna är Per Svensson och Måns Persson, drängen Erik Larsson.
(SE/KrA/0025/0/84 (1631-1637), bildid: A0054932_00229)
179
« skrivet: 2014-05-07, 21:34 »
Roteringslängder Attersta
1637: hittar ingen Niclas eller Reinholt i längderna (men utesluter inte att ytterligare längder finns från detta år som jag inte funnit)
1638: Niclas Nilsson gammal, Renhållt Nilsson son, Per Svensson måg. (SE/KrA/0025/0/85 (1638-1639), bildid: A0054933_00057)
1639: Niclas Nilsson gammal fri, Renhålt Niclasson son fri, Nils legodräng. fri (SE/KrA/0025/0/85 (1638-1639), bildid: A0054933_00421)
1640: Niclas Nilsson urgammal (överstruken)
1641: änkans?sö Joha Niclas fri
1642: änkan, änkan Niclas (klamrad med följande två), Nils Svensson, Lars Eriksson
två änkor fanns även i mantalslängden för 1642 så en av dessa bör ju vara Niclas änka.
180
« skrivet: 2014-05-07, 08:47 »
Västra Vingåker mantalslängd finns för 1642 och 1647. Inget av åren hittar man Reinholt vid Billsbro hammar.
Han verkar inte heller finnas på annan plats i socknen men längden är något skadad så några namn har blivit oläsliga...
181
« skrivet: 2014-05-07, 00:38 »
Vad jag inte hittade kan ju också vara intressant...
- inget spår av någon Reinholt i Gällerstas mantalslängder.
182
« skrivet: 2014-05-07, 00:25 »
På Kjells förslag har jag tittat på mantalslängderna och de jordeböcker vid Attersta som är tillgängliga via SVAR. Dock utan några direkt nya rön.
I jordebok för 1633 och 1634 verkar Albrecht i Attersta vara innehavare av samma jord som Nicklas senare hade fritt.
Jordebok 1636 Attersta: efter H N M:s..... brev daterat 22 october 1635 njuter en gammal kronans tjänare Nicolaus Nilsson fritt vissa och ovissa persedlar.
Jordebok 1649 Attersta: sal Niclas Nilssons efterleverska fritt i sin livstid.
Jordebok 1652 Attersta: lika som 1649
Jordebok 1657 Attersta: oklart, men det verkar som om Jakob Litman har bekommit Attersta under frälse. Kvarnen behållen under kronan.
Angående årtalet för kungliga brevet 1635 är det vad jag tycker det ser ut att stå men det är otydligt... Det verkar dock logiskt med tanke på att det för den trolige tidigare innehavaren Albrecht inte nämns något om någon kungligt given frihet.
(Örebro län, SE/RA/55201/55201.19/7 (1636), bildid: A0055930_00206)
Mantalslängderna lämnar inga klara besked men 1642 och 1643 finns en hustru Brita i Attersta och 1650 finns samma? hustru Britta i sama ...gård som Per Svensson vilken annars förekommer i Attersta 1645-1676. 1642-1643 finns även en hustru Malin i Attersta men jag lutar åt att Per Svensson är måg till Brita.
Pers hustru namnges 1657-1659 till Ingrid och paret verkar från slutet av 1660-talet skatta för en dotter och några år in på 1670-talet finns även markeringar för en son.
Den Lars Eriksson som hade uppfört byggnader på gården förekommer i Attersta 1642-1645 och kanske 1650.
183
« skrivet: 2014-04-25, 17:31 »
OK, jag håller med.
Kyrkoherden Johan Brennerus uppges död ca 1649. På diverse hemsidor finner man att han hade åtminstone fyra söner och en dotter (Karin).
På 1650-talet återfinns ytterligare en dotter i Östra Sunnäs, Ölme, Värmland. I Ölmehärads domböcker finner man nämligen att en Johanna Johansdotter med sina barn bodde hos sin svärfader Erik Olofsson. Hon avled omkring 1668. Hennes make hette Olof Eriksson och han var 1658-1659 borta i fiendeland och det var osäkert om han levde (jag tror aldrig han återvände). Eftersom Olof enligt domboken hade varit påkostad med studier anar man att han före sin militära bana kan ha studerat i Åbo och i samband med detta mött sin hustru Johanna.
Mer än fyrtio år senare (1703 och 1704) omtalas att Johannas son Johan Olofsson för sin och alla sina syskons räkning den 28 juli 1669 kvitterat ett arv i hemmanet Backaby i Nyland. Deras morbroder uppges i domboken för 1688 vara eller ha varit Herr Mårten i Nyland, Esbo socken. Härmed måste avses Martinus Johannis Brennerus (-1684).
184
« skrivet: 2014-04-24, 22:19 »
En fråga som kanske är dum i somligas ögon men som jag vågar ställa ändå (eftersom jag har för mig att Kjell eller någon annan har visat på något annat fall i någon vallonsläkt där något som i förstone ser ut som ett patronymikon inte var det):
Kan Niclas Nilssons far faktiskt ha hetat Rennholt Gremeur och att Nilsson inte är ett svenskt patronymikon utan kanske Nilson/Nelson/Nelzon e dyl och av annan betydelse?
185
« skrivet: 2014-04-24, 19:53 »
Kjell, angående Kroppas utspisningslängd:
genomgående uppgavs att det var fogdens fader (utan namn) som utspisades så egentligen verkar det märkligt om det denna vecka skulle avses broder eller något annat. Det skulle i och för sig kunna tänkas att det normalt var fadern men just denna gång dessutom en besökande broder (eller farbroder eller farfar) och att denne därför namngavs just för att han var en sällsynt matgäst. Jag har inget abonnenmang för tillfället så jag kan inte kolla i längden om det finns andra tolkningsmöjligheter. Fogdens fader förekommer för övrigt i dessa längder redan från och med år 1600.
En annan fråga är om du har någon tanke kring den Reinholt Nicklasson som i augusti 1604 kvitterade etthundra skeppund stångjärn vid Nykroppa. Han behöver i och för sig inte vara släkt med fogden men både Reinholt och Niclas passar ju bra... (Jag har inte så mycket antecknat om kvittenserna så kanske kan det finnas fler kvittenser från denne Reinholt än den från 1604).
186
« skrivet: 2014-04-24, 12:36 »
En sammanblandning verkar ha gjorts av släkterna i några fall. I alla fall om man jämför med uppgifterna i Genosartiklarna som jag refererat till ovan. En annan Genisida än den som Kaarina pekar på ovan placerar t ex Johannis Martinus Brennerius (Backby, Esbo) i den österbottniska släkten medan Genosartikeln uppger att han var son till Mårten Simonsson, dvs nyländska släkten. http://www.geni.com/people/Johan-Brennerus/6000000004140153815 Johannis Brennerius (Backby, Esbo) borde baserat på Genosartikeln finnas med i den familj som Kaarinas länk leder till men det gör han inte. Är det ett misstag eller finns nya uppgifter om honom?
187
« skrivet: 2014-04-23, 23:10 »
Jag har inte tillgång till Magnus Brenners bok Släkterna Brenner från 1912 men förstår jag det rätt finns två huvudsläkter Brenner/Brennerus som inte visats höra samman? De äldre leden i den del som kallas Nyländska släkten beskrivs på svenska av Olav Rundt i Genos 59 (1988). Kan läsas här: http://www.genealogia.fi/genos/59/59_55.htm I Genos 70 (1999) finns en artikel på finska som tycks handla om Mårten Simonsson (far till flera Brennerus) och hans härkomst. Jag anar att hans far anses vara Simon Eriksson Klocke/Klockskog med ursprung Tallin o s v men finskan hindrar mig från att förstå sambanden och hur säkra författaren anser kopplingarna vara. Artikeln finns här: http://www.genealogia.fi/genos/70/70_222.htm Jag skulle bli jätteglad om någon kunna sammanfatta på svenska vad artikeln (=andra halvan av artikeln) kommer fram till om dessa Klocke ifrån Tallin? (Orkar någon sammanfatta även första halvan av artikeln så säger jag inte nej tack till det heller...)
188
« skrivet: 2014-04-18, 08:48 »
Vi förmodar väl att Anders Arenfelt är äldre än Påvel och Cordt. Det kan ju vara så att de är hans halvbröder och att Anders far hette Måns - men då knappast Måns Arendt som uppgavs i Otto Wilhelm Bergströms officersbok. Det vore väl bra att få bekräftat om det finns fler källor än en bakom uppgiften om Måns...
Cordt Arendtsson hammarsmed förekommer på oklar plats i Grythyttans mantal åtminstone från 1653. Grythyttan gränsar till Filipstads bergslag och innehåller vid denna tid även Hällefors. Sonen Arent finns i hushållet 1656 och sonen Anders nämns 1662. Niclas Cordtsson finns med sin hustru i Grythytte stad 1668 (staden som hade privilegier men aldrig blev stad på riktigt).
Finns de här personerna med på smedskivorna?
189
« skrivet: 2014-04-17, 16:36 »
1661 framgår att den ovan nämnde Kordt Arendtsson kallas Cort hammarsmed. http://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003142_00147 SE/RA/55203/55203.19/20 (1661), bildid: A0003142_00147 Hans torp Fetebjörnstorp kallas tydligen alternativt och vanligare för Fetebergstorp (enligt ortnamnsregistret).
190
« skrivet: 2014-04-17, 16:17 »
Jag lade som sagt min hypotes åt sidan men när Lars-Olov visar att Västlands bruk var en beröringspunkt lockade det mig till att spana vidare. Jag hade ju Johan Arendtsson där.
Jag sökte i mantalslängder och fann från 1660-talet och framåt åldermannen Aron Cortsson i Högboren, Grythyttan (död i Grythyttan 1702). Även bl a Niclas Cortsson fanns i trakten.
1666 fanns vad jag tror är hans fader i Fetebjörnstorp: Kordt Arendtsson.
Jag uppfattar det som om mantalsängderna inte är kompletta vad gäller bruksfolk men denne Kordt Arendtsson skulle säkert ha kunnat lyda under Hällefors bruk och då är det ju ett sammanträffande att Påvel Arendts bror Cordt även kopplas samman med Hällefors.
Liksom tidigare får jag säga att jag inser att det kanske är ett irrspår men håll med om att man inte helt ska avfärda att Arenfelts bröder kanske har en far som heter Arendt
191
« skrivet: 2014-04-15, 22:48 »
OK tack för det du redovisat om Arenfelts far. Jag får hålla med dig om att det inte finns någon anledning att tro någon skulle ha hittat på faders namn. Det verkar ju heller inte vara fråga om en enda källa till namnet så jag får lägga Arendt Filter åt sidan.
När det gällde Reinholt tänkte jag att det hade varit bättre om han kallats Niclasson för att passa som bror till en Niclasdotter men jag antar att du menar att Nilsson kan fungera lika bra.
192
« skrivet: 2014-04-15, 14:06 »
Jag har egentligen ingen anledning att ifrågasätta Elgenstiernas uppgift att Arenfelts fader hette Måns men jag uppfattar det som att vi hittills inte vet vad den grundar sig på, eller har jag missat något ovan?
Tills vi vet säkert kanske jag kan tillåtas hålla min hypotes om Påvel Arendts föräldrar lite grand vid liv och om den faller kanske mina inlägg kan flyttas till en annan rubrik?
Nedan återgivna dom i Filipstads Rådhusrätt innehåller namnet på två kvinnor som sannolikt hör hemma i två olika vallonfamiljer:
24 Jan 1628 – kom för rätta Kättlin Niklasdotter hon war beriktat aff Nils Ericsson hammarsmed om lägersmål han hade welat hafft henne till sin hustru, sedan han det förstod hon icke wille beriktade han henne och sade sigh haffua legat hoss henne nu kom hon för rätta med sina 6 danneqvinnor och will gå ledigh med henne, hustru Karin her Oloffs kirkioherde, hustru Marina Niklasdott hustru Britta Jon skriffuares, hustru Ingrid här Olofs hustru Ingeborg Pär hammarsmeds hustru Karin Päd skomakares hon giorde först eden å book och dom androm gaff eden up effter det 24 Capitel i tingmålbalken.
Det är väl rimligt att anta att de två Niclasdöttrarna inte är syskon eftersom en syster väl knappast kunde ingå bland de sex dannekvinnorna utan måste jävas?
Niclas är ett ovanligt namn i trakten vid denna tid. Om de var födda i närheten skulle min gissning vara att den som målet gäller var dotter till Niclas Giliusson Bakare och den andra – den gifta Marina, möjligen till Niclas Nilsson som dock var avflyttad. Om så vore fallet skulle Marina Niklasdotter kunna vara samma Marina som i tidigare inlägg beskrivits, hängde nycklarna på Arendts bår och som i min hypotes är passande för att vara den fransösiska modern till Påvel Arendt. Att Påvels morbror hette Reinholt Nilsson är däremot inte helt passande men det verkar inte helt enkelt att förstå sig på familjen Gremeurs patronymikon.
193
« skrivet: 2014-04-12, 21:31 »
Ja, det kanske är ett irrspår. Å andra sidan är det väl tänkbart att ett relativt ovanligt förnamn kan ge upphov till ett släktnamn? Jag har tidigare bläddrat fram och åter i handlingar som avser Filipstad och bruken däromkring och när jag därefter läste att Påvel Arendt skulle vara född i Filipstad så var det en instinktiv tanke att han troligen hörde samman med Arendt Filter.
Att Arendt Filter förefaller ha haft en son som blev hammarsmed i Västland samt att tyske Arendt bevisligen hade något (och troligen till och med mycket) att göra med franske Niclas Nilsson kunde enligt min tanke tala för att din hammarsmed Påvel var bror till Johan. Om emellertid Påvels far hette Måns var de dock inte bröder men det vore då tänkbart att Johan Arendtsson istället var bror till Måns Arendt. Det tänkbara får därmed ses som en hypotes från en amatör som inte kan belägga densamma...
Jag hittar i mina anteckningar inget annat uppslag till vem som skulle kunna vara far till Påvel men det jag antecknat är ju endast ett urval av det som intresserat mig så jag utesluter inte att det funnits någon med efternamnet Arendt i trakten av Filipstad.
Enligt en notis i Filipstads rådhusrätt på 1640-talet krävde unge Gilius (troligen Gilius Giliusson Tollet) på sin faders vägnar någon gäld av Olof Ericsson som hans hustru skulle vara skyldig efter sin förre man sal. Arend. Hustru Marina hade efter sal. Arends död hängt nycklarna på båren och gått därifrån och lämnat gården till värdering och kreditorenas betalning. Denna notis har jag sammankopplat med den tidigare nämnde Arend vid Bjurbäcken (i brist på andra med samma namn) men även här verkar det väl röra sig om ett förnamn.
194
« skrivet: 2014-04-12, 14:07 »
Den Lång Arndt Filter som var bosatt vid Bjurbäckens hammare på 1610-talet förekommer i Kroppas utspisningslängd 1603 och i redan mars 1602 kvitterar han en ersättning för att ha fört engelska soldater från Holland till Älvsborg.
Ich Arndt Fijllter borger In Mariestatt? Bekenne mit Dieser meinen Quittense dedt Ich Enntfangen habbe... von... Niclas Nilsson...
(Värmlands handlingar, SE/RA/5121/5121.07/1602: 4 (1602), bildid: A0051159_00060)
I Kroppas utspisningslängd för vecka 1 1602 (=oktober 1602) kallas fogdens Niclas Nilssons fader för Rennholt Gremeur. Han finns ofta som matgäst vid denna tid men namnges vanligen inte. Hur det ligger till med deras patronymikon kanske Kjell har utvecklat i sin bok? Annars verkar det ju som oväntat att Rennholts son heter Nilsson?
(Värmlands handlingar, SE/RA/5121/5121.07/1602: 4 (1602), bildid: A0051159_00049)
En Reinholt Nicklasson kvitterar i augusti 1604 etthundra skeppund stångjärn vid Nykroppa.
(Värmlands handlingar, SE/RA/5121/5121.07/1604: 8 (1604), bildid: A0051165_00065)
195
« skrivet: 2014-04-09, 18:19 »
Som sagt detta är en tråd som kunde höra hemma under flera rubriker...
Eftersom det ovan uppges ursprung Filipstad på smedbrodern Påvel Arendt tycker jag att följande pusselbitar passar väl in:
En av hamrarna vid Bjurbäcken, Lungsund sägs ursprungligen vara uppförd av bl a Långe Arendt Filter. Hammaren anses vara uppförd ca 1610-1620 och under tiden för Älvsborgs lösen c1613-1619 finns Lång Arn eller Arendt vid Bjurbäcken. Han sålde 1626 sin halvpart i hammaren till hammarsmeden Olof Svensson. Bjurbäcken var en av många hyttor/hamrar som omgav Filipstad.
En Johan Arendtsson Filter ibland kallad Lång eller Lang (och 1650 Johan Arendt) är hammarsmed vid Västlands bruk i Uppland åtminstone mellan 1650-1669. Yrket framgår visserligen inte men av placeringen i skattelängderna får man anta att han var hammarsmed. Av namnet att döma bör han vara son till Arendt i Bjurbäcken. Det framgår inte ovan någon åldersuppgift på Påvel, Cordt eller Anders men Johan är förslagsvis deras bror (eller farbror).
En av de andra som uppges ha varit med och grundlagt hammaren vid Bjurbäcken var Johan Gago som ju var fransos. Men han passar inte som morfader till Påvel Arendt med tanke på att Lars-Olov Eriksson funnit att Påvel hade en morbroder Reinholt Nilsson. Överhuvudtaget låter väl Nilsson inte klockrent för någon som är bror till en frantzösk kvinna men det kan ju vara en halvbror eller så är Nils=Niclas.
196
« skrivet: 2014-03-18, 17:46 »
fast qvarlämnad står det ju inte men kanske något liknande?
197
« skrivet: 2014-03-18, 17:12 »
d 8. Decemb: Begroffs sal. Anders Hallorsson i Berg uthi sin graff inne i kiörkan i stoora gången baak effter korsgången : födder 1608 uti Wälingstorp af heederliga föräldrar, blef effter en godh uptucktelse uptagen af förnähmt folk uthi stoor gunst ock kiänte? för Rättare på Hammar i många åhr mycket ährligen och wederböranden til nöje, kom i egtenskap Ao: 1630 med Hru. Gunilla Bengtsdotter i Berg qvarlämnad i sorgen, afflade många vahckra? barn som til heeder och ähra äro upkomna, förde ett ährligt ährbart och christeligt lefverne: blef siuk d 5. Octob: Begick herrens nattvard d 19 Ditto och d 20 affsomnade han. hans ålder 81 åhr.
198
« skrivet: 2014-02-13, 12:51 »
Håller med om att dopvittnet inte kan räknas in bland sönerna utan bör vara gamle Wintzens (eller möjligen en felnotering där det verkliga vittnet var Sven Wincentsson).
För övrigt kan man konstatera att det inte återfunnits någon levande Wincent varken som son eller barnbarn till gamle Wintzens. Däremot finns två barnbarnsbarn: Winzents Svensson född i oktober 1681 och Winzent Tossengsson född i juli 1679
199
« skrivet: 2014-02-12, 22:30 »
Anna Lisa,
bröderna Schroderus som studerade i Finland var nog inte släkt med Schröder i Storfors. Deras far var Måns Elofsson i Filipstad och de var svågrar till Tosseng Wincentsson och även till Ingeborg Wincentsdotter...
200
« skrivet: 2014-02-12, 22:26 »
Hej igen Kjell,
Av Tossengs barn var Lennart och Catharina under förmyndare ännu 1667 medan sönerna Johan o Anders var myndiga.
15 januari 1666 inlades till Stadens gömmo ett inventarium upprättat i november 1664 där delning skedde mellan Tossengs änka och barnen (ej namngivna) som var tre söner och fyra döttrar.
Detta kan nog tolkas som att det inte fanns fler än följande fyra efterlevande döttrar: Maria, Annika, Elisabeth och Cathrina.
Fryxells Helena får man nog sätta ett stort frågetecken för liksom även Kristina.
En Gunnar Jonsson verkar komma in i släkten en generation senare (g m Elisabeth Chrismansdotter Philman) och kan möjligen vara upphovet till uppgiften i din databas?
Kanske får man tänka sig att endera Tosseng eller hans bror Sven hade tidigare barnkullar som vi inte känner till.
201
« skrivet: 2014-02-12, 16:58 »
Fortsätter på ovanstående tema:
Erik Larsson Berg skulle kunna vara son till Hr Laurentius Philipstadius. Den senare hade en son vilken kallade sig Gabriel Larsson Berg och var av ungefär samma ålder som man kunde förvänta sig hos Erik Larsson Berg. Tosseng Wincentsson klagade för övrigt år 1654 till Gabriel Larsson Berg som hade lovat föra med sig pengar till studerande släktingar i Finland (avser Schroderus).
Johan Höjer skulle kunna vara syskon till en hel rad Höijer/Höyer från trakten av Nora/Hällefors. Frans Höijer förekommer vid något tillfälle i Färnebo häradsrätt och Kristina Höijer blev gift med Magnus Persson Fernqvist som var kusin med flera av Wincent Tossengssons barnbarn.
202
« skrivet: 2014-02-12, 13:01 »
Nej Tosseng Vincentsson dog i Filipstad 1662.
Han var far till Anders Tossengsson som var en av arvingarna som nämndes vid skiftet 1670. Tosseng Vincentsson ärvdes av ytterligare två söner och fyra döttrar och det var någon av döttrarna som jag tänkte kunde vara aktuell som hustru till personerna som Kjell frågade efter.
Jag har noterat lite om döttrarna men har inte riktigt gjort färdigt jobbet så jag kan mycket väl ha missuppfattat familjens utseende och medlemmar. Så här tror jag det låg till:
dottern Cathrina var g m Olof Edberg
dottern Maria var g m Chrisman Håkansson
en dotter var g m Måns Jonsson i Mariestad
den fjärde dottern (eventuellt vid namn Elisabeth) var sannolikt g m Hans Keyser i Karlstad. Keyser var enligt Karlstad rådhusrätt 1670 svåger till Anders Tossengsson och Chrisman Håkansson och enligt annan källa - tror det var Färnebo häradsrätt - även svåger till Måns Jonsson.
Egentligen ser jag nu ingen anledning att misstänka att någon av dessa döttrar skulle ha varit gift med Larsson Berg eller Höjer
203
« skrivet: 2014-02-11, 23:48 »
Hej Kjell,
Vid ett par tillfällen (1676 + 1682) framgår att en måg till sal. Sven Vincentsson hette Anders Larsson snickare. Det fanns mer än en Anders Larsson i Filipstad men i flera fall framgår i födelseboken när just snickaren blir far. Det första säkra barnet skulle då vara Sven som föddes i november 1675. Av dödboken framgår att snickaren och flera av hans barn senare kallade sig Rang. Anders Larsson Rangs änka Christina i Staden begrovs 10 maj 1728 i en ålder av 73 år. Hon borde alltså vara dotter till Sven Vincentsson.
Christinas födelseår skulle enligt åldersuppgiften vara 1655 och därmed var hon sannolikt ännu ogift vid arvsskiftet efter farfadern som hölls 1670. Enligt Kjells uppgift var systrarna Maria och Catharina yngre så då återstår endast Anna som möjlig hustru till Erik Larsson Berg eller Johan Höjer.
Har du koll på makarna till alla Tosseng Vincentssons döttrar? En av dem kanske kan vara länkad till någon av de två obekanta männen?
204
« skrivet: 2014-01-29, 23:51 »
Hej Jan, du frågade om hammarsmeden som begravdes i Svanskog 1698. Jag hade en del anteckningar om honom och återger här mina tankar:
Hammarsmeden Christopher Graff som begravdes i Svanskog 1698, är samma man som var verksam vid Ransäters hamrar 1665-1689 samt sexman i Bergstinget 1669-1683.
Den enda gång som jag funnit att någon Christopher vid Ransäter är nämnd med patronymikon är 1680, då Otto Dress i ett bergstingsmål tvistar med en Christopher Halvarsson i Ransäter. Jag lutar kraftigt åt att denna Halvarsson och Graff är samma man, särskilt som jag inte hittar någon annan Christopher i mantalslängderna under de år Graff var verksam där.
Intrycket förstärks av att fram till 1663 förekommer en Christopher Halvarsson hammarsmed med hustru och två extra personer i hushållet vid Lillefors, Kroppa. Åren därefter saknas han där men från 1665 återfinner man Christopher hammarsmed i mantal vid Ransäters hamrar och med ett lika stort hushåll, totalt fyra personer. Hustruns namn var Karin enligt mantalslängden från Kroppa vilket överensstämmer med änkan efter Christopher Graff från Ransäter - hon förekommer som dopvittne i Svanskog 1709.
Jag har inte antecknat vad tvisten mellan Otto Dress och Christopher Halvarsson gällde (och minns jag rätt framgick det heller inte) men det verkar sannolikt att tvisten dem emellan skulle kunna ha sitt ursprung i någon oreglerad skuld som Christopher lämnat efter sig vid Lillefors. (Om Dress var ägare av just Lillefors vid denna tid har jag dock inte kontrollerat).
Om ovanstående är riktigt undrar man varför han började kalla sig Graff. Möjligen var hans far Halvar gift med en dotter till bergmästaren Christopher Graff från Hornkullen men det verkar inte möjligt att bekräfta.
Hammarsmeden som dog i Svanskog hade en dotter som var gift med mästersvennen Hans Kåhr vid Uddeholm och en annan dotter som var gift 1:o med hammarsmeden Erik Boveng vid Svaneholm (och 2:o med Hans Mossberg). Den senare dottern kallas omväxlande Catharina Graf och Catharina Ullmark och det verkar därför sannolikt att Christopher Christophersson Ullmark, cappellan i Brattfors var hennes bror. Jag vill minnas att det står i Herdaminnet att han var av smedsläkt
Kanske går det också att finna något släktskap mellan dessa Ullmarkar och brukspatronen Magnus Ullmark?
205
« skrivet: 2014-01-19, 15:56 »
Agneta Beijerhjelm f1718 var gift med Anders Henriksson. De var från ca 1758/1759 bosatta på hennes faders gård Kätterud i Grava s:n (Värmland) och hade sönerna Johan f1749 och Christian f1757, d1771.
Enligt Svenska adelns ättartavlor hette maken Anders Henriksson Colling.
Anders Henriksson tar mot slutet av sin levnad tjänst vid Brunsbergs bruk, Brunskog och när han avlider 25.8 1777 antecknas att hans änka Beijerhjelm bor kvar i Kätterud samt att de hade gift sig 1747.
Anders föräldrar uppges vara mästersmeden Henrik Larsson och Anna Andersdotter vid Noors hammare. Enligt begravningsnotisen var han född 1709 men i husförhörslängder uppges konsekvent 1726.
Jag har antagit att Noors hammare är Norums hammar i Nyed och jag tror man kan lita på att fadern var smed men möjligen inte att man ska lita stenhårt på uppgiften om föräldrarnas patronymikon.
Andrahandsuppgifter finns som kopplar honom till smedsläkten Stake vilket kunde vara rimligt med tanke på uppgiven födelseplats men jag ser inte något som ger bra stöd åt den kopplingen.
Jag skulle gärna få honom bättre identifierad och undrar därför om någon vet var parets barn är födda samt var de vigdes?
206
« skrivet: 2013-11-17, 19:02 »
Hej Kjell,
Anledningen till att jag drog slutsatsen att Henrik redan fått ut sitt arv var att en jungfru Anna Gagou begravdes i Västervik 16 maj 1696 i en ålder av 70 år på 3 månader när (Västervik C:1 sid 351). Jag har antagit att hon måste vara Henriks dotter som flyttade med ner till Västervik där Henriks änka Catharina Philipsdotter bosatte sig efter att hon gift om sig. Om Vendela har jag ingen information.
Om det rör sig om Henriks dotter borde hon ju ha varit arvsberättigad.
Min spekulation att Henrik kunde vara född i ett tidigare gifte kanske ändå inte är det självklara svaret på varför andelen i Bjurbäcken delades utan att hans barn fick del. Henrik kan ju ha fått ut sitt arv i annan form i ett tidigare skede. Beskrivningen av arvsskiftet är ju gjord tio år efter detsamma och visar ju bara hur den fasta egendomen vid Bjurbäcken delades.
207
« skrivet: 2013-11-17, 11:23 »
Hej Kjell,
Jag har tagit en del bilder på handlingar i bruksarkivet men misstänker tyvärr att de som är aktuella i detta fall finns på någon av mina avsomnade hårddiskar. Det får bli ett nytt besök i arkivet verkar det som. Beträffande din fråga om arvsskiftet kan jag ändå lämna följande svar:
Jag tror inte jag hittade den ursprungliga arvsskifteshandlingen i arkivet utan det var en beskrivning av skiftet som Peter Gago lämnade när han sålde en del i Bjurbäcken år 1652. Jag återger här en del av köpeskriften som den beskrivs av Ekman i Storforsverkens Historia:
när byttett stodh effter wåre Sahl. förelldrar wed Biyrbecken d 2 Juli 1642, hwar öfwer war fordom bergzfogden Jon Pedersson och nembde mannen Nills Pedersson bäges på Önshyttan boendes, bewilliades, att 3 systrar skola erffwa så myckett som 2 bröder alltså bleff 4 systrar wed 1/8 dell och iag och min broder Robert och min syster Ellena bleffwo wedh den andre 1/8 dellen effter minne Sahl. föreldrar åtte en fiärding i Biyrbecks hytta.
Min omedelbara tolkning av detta var alltså att fem systrar ärvde 5/8 och de två bröderna delade på de resterande 3/8. Om orsaken till att man här verkar ha frångått huvudregeln att en son ärvde dubbelt vet jag inget. Man kanske kan spekulera i döttrarnas makar var inflytelserika eller att modern Kerstin Richardsdotter var detsamma och att hon låg före sin tid med åsikten att döttrar inte skulle missgynnas.
Observera att handlingens namn på brodern Robert är märkligt. Vid samtliga tillfällen han omnämns i domböckerna som bror till Peter eller son till Gagos änka kallas han för Richard.
208
« skrivet: 2013-10-30, 16:15 »
Såg just att under diskussionen yrken - posementmakare, finns en notis om att Willam Peråd var dopvittne i Storkyrkoförsamlingen (AB) 4 maj 1615. Det lär ju vara fråga om samme man Wellam Perot som bytte till sig Henrik Gagos patrimonium i Welskeland 1623 (se ovan 27 okt 2013).
Jag undrar om någon vet något mer om Wellam Perot. Att han var inblandad i ett sådant byte kanske kan indikera att han genom börd eller som ingift hade någon form av släktskap med Gago alternativt hade sitt ursprung från samma område i Welskeland som Johan Gago?
209
« skrivet: 2013-10-29, 09:15 »
Komplettering: även Samuel Kringsson bör vara son till Crijn smältare. Samuel uppges ha varit skomakare i Fors när han 1657 blev slagen av hammarsmeden Johan Guddi, även han från Fors. (Filipstads Rådhusrätt 1657)
210
« skrivet: 2013-10-27, 20:11 »
Den i andrahandskällor (inklusive smedskivor) förekommande uppgiften att släkten Uppström från Dalsland skulle härstamma från Johan Gago via en Henrik Gago kolare från Värmland har jag inte funnit stöd för. Om uppgiften ändå är riktig rör det sig knappast om släktskap på det sätt som beskrivits på några internetsidor. Enligt dessa skulle Bengt Henriksson (som uppges vara son till Henrik Gago) liksom hans hustru vara över 80 år när sonen Henrik föds 1711. Jag utesluter inte att släktskap kan finnas men i så fall knappast redan via första manliga generationen.
När jag letat i kyrkböcker och mantalslängder har jag inte funnit något tecken på att namnet Gago brukats på platsen Upperuds bruk i Skållerud s:n. Om någon känner till varför eller hur Bengt Henriksson (eller någon annan i Uppströmssläkten) kan kopplas till Gago eller om namnet Gago förekommer i någon samtida källa från Dalsland, vore det kul att få veta något mer om detta
211
« skrivet: 2013-10-27, 20:02 »
Schen dragsmed (se föregående inlägg) har på annan plats här på anbytarforum tidigare föreslagits som möjligen identisk med räckaren Crijns (van der Veecht) och fader till smältaren Crin Crijn(sson) men det verkar inte stämma. Dragsmeden och nämnde smältare förekommer visserligen något så när samtida och i samma område men genom att åldersskillnaden dem emellan kan visas vara för liten kan det uteslutas att de är far och son (Crijn försvinner ur mtl ca 1668 men levde till 1687 medan Schen antagligen avlider samma år eller i nära anslutning till att han försvinner ur mtl, nämligen 1653). I en och samma längd kallas dessutom Schen för ”fransos” och Crijn för ”tysk”. Därav kan man visserligen inte säkert utläsa deras nationalitet men det får ses som en indikation på att de inte hade samma ursprung.
Schens ättlingar har kopplingar till flera värmländska smedsläkter. Släktnamn med anknytning är t ex Schensson, Forsbom, Tinglöf, Holm, Lund, Box, Geger, Swartström, Kullberg och Bjurström.
Crijn smältare å sin sida hade minst tre söner: Matthes (kunglig lakej), Påwel (bösskytt) och Christopher (hammarsmed). Med största sannolikhet är även hammarsmeden Johan Crinsson en i brödraskaran. Vidare fanns även en dotter vars dotter i sin tur var gift med Abraham Nilsson, krögare i Bodalen, Karlskoga.
212
« skrivet: 2013-10-27, 19:38 »
Några anteckningar om Johan Gago samt en hypotes om hans mågar:
Jag har inte noterat antalet gånger jag funnit namnet i äldre källor men min uppfattning är att namnformen Gago överväger kraftigt och att andra former t ex Gagou och Gagot förekommer endast undantagsvis (knappast alls). Under andra halvan av 1600-talet blir dock varianten Gaggo vanligare. Med anledning av detta och att de tidiga bärarna av namnet säkerligen var skrivkunniga anser jag att formen Gago alternativt Gaggo borde användas för denna släkt. På Johans gravsten användes Gaggo.
Johan Gago uppges i några källor, bl a i senaste Nordisk Vallongenealogi, vara död 1627 eller 1629 men som visas av nedanstående uppgifter, är det felaktigt och felet har förmodligen uppkommit genom feltolkning av den slitna och svårlästa gravstenen från Varnums kyrka (numer helt oläslig vid Kristinehamns kyrka men äldre foton visar att den bör ha kunnat läsas någorlunda väl ännu i början av 1900-talet).
Löneavräkningar från Kroppa bruk visar att Johan Gago avlönades för dragsmidet vid Fors under första halvan av 1622 men inte därefter. Samma år omtalas hans hustru Kerstin Richardsdotter som Johans efterleverska. Datumet för hans död och begravning verkar alltså ligga på våren 1622 och därför anser jag att uppgiften 12 april som förekommit i samband med det felaktiga årtalet borde vara korrekt. Det är förmodligen hämtat direkt från gravstenen.
Enligt en räkning i Kammarkollegium daterad 1623 bestod Kronans skulder till salige Johan Gagos arvingar av:
1. En fordran på kronan som Johans son Henrik Gago hade tillhandlat sig av possementmakaren Wilhelm (Wellam) Perot genom en växel åt Welskeland (=Vallonien/Frankrike) uppå Henriks patrimonium efter salige Johan Gago.
2. Ersättning för ett instrument till dragkonsten i Eskilstuna (enligt hertig Carl Philips? muntliga beställning). Dragkonsten var inte färdigställd före beställaren död men likväl färdig före arrendatorernas inventering 1622. Ersättningen om 300 daler som utgick enligt räkningen avsåg kostnadstäckning för arvingarna och var en halvering jämfört med det ursprungliga anslaget.
3. Resterande ersättning enligt ämbetsräkenskaperna för Värmlands bergsbruk för 1621 och 1622.
Efterleverskan Kerstin Richardsdotter verkar enligt anteckningar i kammarkollegium ha tilldragit och tillsmidit flera skeppund dragjärn och spik efter Johans död. Antagligen tilläts hon färdigställa det som Johan påbörjat men troligen fortsatte hennes inflytande över dragkonsten längre än så. Genom att kronobruket senare utarrenderades till holländare saknas dock räkenskaper i arkiven. I varje fall saknas de därefter i Värmlands landskapshandligar.
Kerstin Richardsdotter stannar vid hemmanet (Stor)Fors under holländarnas arrendetid men någon gång i slutet av 1630-talet verkar hon genom något byte istället bosätta sig och tillträda en andel vid Bjurbäcken. I 1639-års jordebok är hon nämligen först inskriven vid Fors men senare struken och istället antecknas att Louis De Geer arrenderar hemmanet med dess hamrar.
Henrik Gago som företrädde barnen och arvingarna 1623 var förmodligen den äldste sonen. När arvsskiftet efter Kerstin Richardsdotter hölls 2.7 1642 var visserligen Henrik redan död (död 1629 enligt andrahandsuppgift) men han hade efterlevande barn. Genom att arvet efter Kerstin delades mellan endast två söner och fem döttrar och att sönerna enligt samtida domboksuppgifter bör vara Peter och Richard Gago, antyds att Henrik var född i ett tidigare äktenskap och redan avvittrad i samband med att fadern avled. I annat fall borde hans döttrar ha delat på en brodersdel. Dokument om arvsskiftet förvaras i Storfors bruksarkiv. (En uppgift där säger att en broder Robert skulle existera men förmodligen är det en felskrivning för Richard)
Henrik Gago tjänstgjorde år 1621 som kammarskrivare vid Carl Philips hov. Samma år förekommer han vid ett tillfälle som måltidsgäst vid Kroppa kungsgård tillsammans med sin fader. Efter hertigens död fortsatte hans hovtjänst till 30 maj 1622 då han fick änkedrottnings Kristinas pass och gunstiga förlov. Därefter tycks han åtminstone året ut ha tjänstgjort vid HKMs Räkningekammare i Stockholm.
Om de andra sönerna Peter och Richard finns en del domboksuppgifter. Den förre blev borgare, bildade familj och bosatte sig i Filipstad medan den senare omtalas 1643 som boende i Nyköping men förekommer 1647 bland bruksfolket i Avesta. Därefter saknar jag uppgifter om hans hemvist. Hans namn förekommer dock i ett par mål med anknytning till familjen eller andelen i hyttan i Bjurbäcken på 1650-talet.
De fem döttrarna som var arvtagare efter Kerstin Richardsdotter ärvde varsin 1/8 medan de två sönerna delade på 3/8 av 1/4 i Bjurbäcken. Varje dotter ärvde alltså 1/32 i masugnen. Denna kunskap ger stöd åt hypotesen om följande ingifta mågar:
15.7 1642, d v s knappt två veckor efter arvsskiftet säljer Stiern Chrispin och Jacob Diepegiesser tillsammans 1/16-del i Bjurbäckens hytta till närboende intressenter. Den sålda delen motsvarar alltså två systerdelar i det nyss avklarade skiftet och med stöd av det tidsmässiga sammanträffandet utgör de sannolikt Stierns och Jacobs hustrurs arvedelar. Stiern Chrispin(us) är identisk med ”fransosen” Schen Chrispinsson som tjänstgjorde som dragsmed vid Fors från åtminstone 1628 och det förefaller naturligt att han via sin ämbeteskoppling äktat Gagos dotter och övertagit ansvaret för dragsmedjan. Att även den andre säljaren, Jacob hade familjeband med Gagos änka stöds av en dom i Färnebo häradsrätt 1636. Då sakfälldes nämligen Olof hammarsmed för att ha gett hustru Kerstin Gagos (änka) ett blodsår. Likaledes fälldes han för att ha gett en blånad till Jacob Doppengaters hustru. Samtidigt fälldes nämnde Jacob Doppengater för hemgång till Olof hammarsmed. Antagligen med avsikt att hämnas på sin hustrus vägnar samt sin svärmoders (min tolkning).
Jacobs efternamn förekommer i många varianter Diepegiesser/Dippengoorse/Doppiser/Doppengeter (kanske finns släktskap med namnet Dopfengiesser som förekommer i NAD?). Han kallas även Jacob kolare och var senare bosatt i Hugsterud, Varnum.
Stavningen av dragsmeden Schen Chrispinssons förnamn varierar mellan t ex Stiern/Schien/Sken/Skern/Skien/Stänne och i senare generationer även bl a Chen/Chiern. Hans hustru hette Annika enligt en mantalslängd och bör alltså enligt hypotesen vara Annika Johansdotter Gago. En annan av systrarna Gago hette Elina (och hade barn) medan de övriga tre för mig är okända till namnet.
213
« skrivet: 2013-10-02, 14:32 »
Bitar till Warlindpusslet:
Gustaf Månsson Warlind är omnämnd i Väse härads domböcker vid några tillfällen i början av 1700-talet. Så vitt jag vet återges dock inga detaljer om hans egen familj. Följande kanske kan vara användbart för någon?
Britta Månsdotter Warlind som måste vara Gustafs syster var först gift (1678) med Olof Persson (1634-1704)(född i Rudskoga) och sedan med Carl Jostsson Ödman på Faxstad i dennes andra gifte. Båda äktenskapen verkar ha varit barnlösa.
Väse HR 1704: Britta Månsdotter kallas sergeantskan i Vång, Ö Fågelvik
Väse HR 1705: Serg. Olof Perssons bror Jöns Persson i Löksta, S Råda, brodersönerna är Nils Persson vid Ängkvarnen och Per Markusson tjänstedrängen. En arvinge till Olof är även Olof Svensson i Gullspång
Väse HR 1706: Britta Månsdotters i Faxstads förra man sergeanten Olof Persson. Olof Perssons broderson Jon Jönsson i Lökstad och systerson Johan Olofsson i Kristinehamn.
Väse HR 1707: Borgaren Anders Månsson Warling hade tagit en bänkdyna ur boet efter sal. bef. mannen Erik Svensson i Berg, Väse.
Väse HR 1702: Löjtnanten Johan Hagenbecks son blivit slagen. Löjtnantens hustru är Sigrid Warlijn och hennes bror heter Anders Månsson.
Per Markusson som nämndes ovan bör vara son till Markus Persson i Sågebacken som var gift med Karin Persdotter från Östra Sunnäs i Ölme.
214
« skrivet: 2013-09-15, 11:51 »
Andrahandskällor säger att kommissarien och tullinspektören Jonas Bergius är född i Karlstad 1674. Vid sin död i Strömstad 1740 uppges hans ålder till 72 år, dvs en avvikelse på sex år. Sådana avvikelser får man acceptera ibland men lite bättre samstämmighet hade varit önskvärt med tanke på att olika Bergiussläkter förekommer.
Jonas barn med hustrun Anna Sophia Torsell föddes 1703-1708 vid den tid han tjänstgjorde i Närke med omgivningar. Jag undrar om någon känner till urprungskällan till de exakta födelsedatumen för hans två äldsta barn?
Erik Bergius f. 19.5 1703
Sara Britta Bergius f. 4.8 1704
Datumen hittar jag inte i Stora Ulvsgryt, Täby där han verkar ha tjänstgjort och inte heller i de kringliggande socknarna som jag hunnit kolla. De senare barnen Peter, Anna Cajsa och Carl uppges födda 1705, 1707 resp. 1708 men där saknar andrahandskällorna exakta datum. Jonas o Anna Sophia vigdes 1702 i Kroppa men barnen är inte födda där.
215
« skrivet: 2013-09-15, 11:28 »
Jag håller med om att Bromaders tabeller i fallet Bergius innehåller några felaktigheter.
Att det finns Bergiussläkter med olika ursprung gör att man måste vara lite försiktig med att koppla ihop de äldre leden. Jag menar dock att det finns skäl att anta att Lorents i Eksjö kan vara son till Anders Hallorsson. Inskrivningen av värmlänningen Laurentius vid Uppsala 1676 som berördes ovan är ett skäl och följande notis från Nyeds Häradsrätt 1688 är ett annat:
Närmaste fränder till Bengt Bergius omyndiga barn är deras faderfader Anders i Berg och hans hustru som ännu leva, så ock farbröderna Lars i Ölmskog och Väse samt Anders Bergius i Filipstad, medan Inspector Laurentio Bergio och Hallor i Sunnanå samt Pär i Berg jämväl voro i livet.
Anders hade alltså en son Lars och en Laurentio. Det är väl dessa som Bromander blandat ihop?
216
« skrivet: 2013-09-12, 12:21 »
Menar du att en och samma moder Kihlberg skulle fått barn med både Wikholm och Warling? Är de födelsedatum du uppger ovan korrekta kan man väl utesluta att det är samma moder? En son i okt 1730 och en son i mar 1731 är ju alldeles för tätt.
217
« skrivet: 2013-08-13, 18:25 »
Framlidna kamreren Petter Wenerman är kortfattat omnämnd i Ölme härads dombok 1730. På internet hittas spår efter honom främst som bokhållare eller kamrer med kopplingar till Ösmo och Häringe gård, Västerhaninge samt Sotholms härad i slutet av 1600-talet (De la Gardieska arkivet: Wennerman/Wännerman/Wänerman).
Jag undrar om någon har ytterligare kunskaper om honom? Var han t ex gift och var var han bosatt?
Vid omnämnandet i Ölme framgår att han på något sätt hade släktskap med någon boende i Ölme, Värmland.
Jag kan inte se någon tydlig indikation på släktskap med en senare kyrkoherde i Karlskoga Elias Wennerman (1714-1771) men kanske finns det ändå?
218
« skrivet: 2013-08-13, 13:09 »
Vid Västlands bruk fanns flera smältare o hammarsmeder med namet Staf (Staaf). De första var uppskattningsvis födda omkring 1660/1670 och deras far var Olof Jönsson från närbelägna Stav (Staf). Deras moder var Johanna Philipsdotter Gilljam. Johanna förefaller vara syster till Philip Philipsson Gilljam som även han arbetade vid Västlands bruk.
Eftersom Johanna verkar finnas kvar i Stav 1600-talet ut tycker jag att hon måste vara en annan Johanna Gilljam än den som tidigare placerats som dotter till Philip Tossaintsson Gilljam. Den senares första gifte var med Anthon Bodou (barnlöst). Andra giftet var med Erik Hansson Pelikan i Film.
Är det belagt att Anton Bodous änka var en Philipsdotter?
Kan Philip Toussaintsson i så fall ha haft två döttrar med samma namn?
Olof Jönsson och Johanna Gilljams barn:
Nicol Olofsdotter Staaf (g m Johan Sporrong)
Johan Olofsson Staf g m Maria Sporrong)
Olof Staf?
Per Olofsson Staf
Johanna Staf?
219
« skrivet: 2013-06-19, 11:28 »
Sporrong / Staaf
Pia, om vallonskivan säger att Johan Sporrong var gift med sin systers dotter har det nog gjorts någon feltolkning eller felregistrering.
Den Nicol Staaf som var gift med Johan Sporrong var inte dotter till Johan Staaf (som var gift med Maria Sporrong) utan snarare hans syster. Både Johan och Nicol (plus ytterligare syskon Staaf) förekommer som dopvittnen i Västland på 1600-talet och deras patronymikon är inte Johansson/Johansdotter utan Olofsson/Olofsdotter (far var Olof Jönsson i Stav)
Denna tråd om släkten Sporrong borde väl kunna flyttas/slås ihop men Sporrong under vallonsläkter?
220
« skrivet: 2013-05-27, 12:56 »
Enligt SBL skulle Isak Behm utöver bl a ovannämnda hemmanet Ön i Valbo, i förläning även erhållit hemmanet Sund:
1622 mottog han, enligt en arkivnotis, av änkedrottning Kristina frihet på gården Sund, varmed tydligtvis bör förstås Sund i Börstils socken, Uppland, där B. enligt Schönström haft en förläningsgård
Antagandet att Sund skulle avse Sund i Börstil, tycker jag verkar osäkert eftersom Isak Behm och efterlevande släkt under många år på 1600-talet var bosatt i Sund i Österlövsta socken.
221
« skrivet: 2013-03-11, 20:15 »
Bengt Andersson var inte mitt huvudintresse i Asphyttan men jag håller med om att han var son till Anders Svensson (i dennes första äktenskap). Anders var i sin tur son till Sven Andersson som var bergsman vid Asphyttan redan på 1500-talet
222
« skrivet: 2013-03-10, 20:25 »
Senast jag skrev om Jesa i Asphyttan antydde jag att jag hade hopp om att få klarhet i vem som var hennes moder. Jag återkommer till detta nedan.
Först, angående frågan om Jesas familj, har jag följande antecknat:
Jesa Eriksdotter c1608-1687 (troligtvis något överdriven åldersuppgift)
gift 1:o senast 1636 (mtl) med Hans (Henriksson) hammarsmed vid Asphyttan död 1656 (mtl)
gift 2:o senast 1658 (mtl) med Nils Nilsson masmästare c1622-1687
När Jesa dog noterades att hon hade två söner och två döttrar efterlevande.
Hennes arvingar förekommer i häradsrätten 1687 och jag har med hjälp av den notisen kommit fram till följande barn:
Elin Hansdotter c1641-1684 (g m Bengt Andersson som var Jesas måg och arvinge 1687)
Maria Hansdotter (g m Staffan Andersson som var Jesas måg och arvinge 1687)
Henrik Hansson (g m Gyri?)
Ej namngiven son c1648-1671 (”Jesas son” i dödboken)
Karin Hansdotter (en av arvingarna 1687)
Hans Nilsson 1660- (en av arvingarna 1687 som bör vara son i Jesas andra äktenskap)
En eventuellt avvikande uppgift finns från 1686 när Jesa uppges ha en måg Henrik. De listade arvingarna från 1687 och uppgiften att hon hade två efterlevande söner talar dock för att mågen Henrik i själva verket är en felskrivning för sonen Henrik. Om mågen Henrik verkligen fanns var han möjligtvis gift med Karin Hansdotter.
Maria Hansdotters make Staffan Andersson bör vara från Lämås i Lungsund dit han i så fall återvände efter Asphyttetiden. Staffans hustru hette år 1714 Maria Nilsdotter men det är antagligen hans senare gifte. (Att de 1714 visar sitt testamente för rätten kan indikera att de inte hade gemensamma barn även om det inte nödvändigvis behöver vara så)
Angående Jesas föräldrar så står det enligt hennes dödsnotis klart att hennes far var Erik Jonsson. Genomgång av skattelängder och domböcker tycker jag ger en ganska god kännedom om de andra bergsmännens vid Asphyttans hustrur under perioden 1625-1655. Erik Jonssons hustru däremot är inte uttryckligen namngiven vad jag kunnat finna. Kanske beror det på att hon blev änka redan omkring 1633 och att hennes son Jon Eriksson strax därpå blev bergsman och därefter förestod hemmanet. Av nedanstående indicier finner jag att Jesas moder bör heta Sigrid Henriksdotter:
1. Erik Nilsson visar 1656 hur han tidigare löst ut sina fastrar från Gammalkroppa. En av fastrarna var hustru Sigrid Henriksdotter vid Asphyttan. Eftersom Erik Nilssons far verkar ha avlidit omkring 1648 kan man förmoda att fastrarnas delar lösts ut någon gång mellan 1648-1656.
2. Genom kännedom om bergsmännen i Gammalkroppa kan Erik Nilssons faders och fastrars födelseår placeras till slutet av 1500-talet vilket är passande.
3. Det enda omnämnandet i övrigt av hustru Sigrid från Asphyttan har jag hittat bland kyrkoräkenskapernas föräringar tidigt i perioden 1 juni 1652-8 april 1654. Exakt datum framgår inte men det skulle kunna sättas i samband med hennes sjukdom eller död.
4. Arvsskifte efter Erik Jonssons barns saliga föräldrar hölls i juli 1652 vilket antyder att deras moder nyligen dött (fadern var död sedan knappt 20 år)
5. De andra bergsmännens hustrur vid Asphyttan är till stor del kända till namnet – ingen hette Sigrid (ca 1625-1655).
6. Stöd för att hon ska kopplas till Erik Jonssons familj får man också genom att namnen Sigrid och Henrik förekommer frekvent i kommande två generationer av familjen men i princip inte alls (en förekomst under samma period) i de andra bergsmännens familjer vid Asphyttan.
223
« skrivet: 2012-06-13, 00:41 »
By boställe 10 år sedan Svineberg 13 år sedan ? Karsbol derförut.
....Familjen kommer till Karsbol med attest från Gräsmark 1785.
224
« skrivet: 2011-08-06, 12:54 »
Hej Kenneth, Jag gick för något år sedan igenom släkten Graf i Kristinehamn utan att hitta något avgörande bevis för deras släktskap med Christoffer Graff. Namnet, platsen och några andra indicier talar ändå för att en sådan koppling kan finnas.
Från den förste Anders Andersson Graf gick det att följa släkten från det tidigaste omnämnadet ca 1700 fram till 1900-talet men jag kunde inte finna någon väg bakåt till hans föräldrar. I en släktutredning, jag har för mig att det var Lagergrens, visades samma sak men i brist på bevis nöjde sig utredaren med att konstatera att släktskap borde föreligga och att rötterna sannolikt skulle gå via Väse till Kroppa.
Väsespåret verkar dock inte så hett eftersom utredningen innehåller uppgiften att kolaren Hans Graff var bosatt i Lunden, Väse s:n. Torpet Lund eller Lunna låg emellertid inte alls i Väse utan var beläget i anslutning till Kroppa kungsgård. Detta tolkar jag som att Lagergren missuppfattat situatiuonen. (jag reserverar mig för att det kan ha varit någon annan än Lagergren som stod för utredningen)
Passar också på att påpeka att den Kerstin Jacobsdotter som du nämner i frågan inte hör ihop med Graf/Graff utan var gift med Anders Grass.
Enligt mina anteckningar avled den äldste Anders Graff i Kristinehamn redan c 1731 eftersom hans hustru kallas änka i en tiondelängd från 1732.
225
« skrivet: 2011-07-19, 12:27 »
Det har kanske redan framgått på annat håll här i forumet men det kan tilläggas att Graves i Filipstad inte verkar ha använt släktnamnet på 1600-talet. Först några år in på 1700-talet börjar det synas i kyrk- och domböcker. T ex började Sebastian själv använda namnet Grave först under sina senare studieår i Uppsala. Under den tidigare skolgången använde han namnet Fernquist något som verkar bekräfta att bruket av släktnamnet Grave inte var utbrett av närmast föregående generationer.
226
« skrivet: 2011-07-19, 12:07 »
Nej, bara en Bryngel fanns i Hagen i mitten av 1600-talet. Han hette Halvardsson och var alltså inte son till Christoffer Graff.
Däremot var han som Anna-Lisa Göransson redogjort för, enligt domböckerna gift med Barbro Christophersdotter. Hans hustru framstår därmed som det troligaste sambandet mellan Graff och Grave. (Bryngels efterleverska kallas visserligen Barbro Johansdotter i begravningsboken men den uppgiften får anses som mindre tillförlitlig än domboksuppgiften eftersom den sistnämnda avser den tid som både hon och maken ännu levde)
Personalian i Aspebodas begravningsbok (1749) tycks när det gäller uppgifterna om förfadern Graff vara baserad på de uppgifter som lämnades i Sebastian Graves likpredikan ett år tidigare. Denna kan i sin tur tänkas vara baserad på uppgifter ur (eller som motsvarar) Sebastians efterlämnade anteckningar. Dessa bekräftar hans släktskap med Graff men redovisar inte några detaljer om hur detsamma såg ut.
Det tolkningsutrymme som Sebastian därmed lämnade verkar ett antal år senare ha givit Fernow möjlighet att uppfatta det som att namnet i alla generationer hade ärvts enbart på fädernet. Fernow och hans efterföljare har därför i sina släkttabeller satt Bryngel skomakare i Hagen som son till bergmästaren Graff vilket av domboksuppgifter och skattelängder kan visas vara fel.
Även personalians uppgift om ”fransösiskt” ursprung borde nog ha innehållit en liten felreservation eftersom Sebastian själv under sin levnad uppgav att ingen med säkerhet visste om bergmästaren var av tyskt eller fransk ursprung. Hans egen gissning var dock att han i likhet med flera andra i bergslagen var vallon.
När det gäller kopplingen mellan Graff och Grave i Filipstad tror jag alltså att Hesslow i sin artikel helt enkelt återgett felaktiga andrahandsuppgifter. Det kan betonas att denna släktkoppling inte var det egentliga ämnet för hans redogörelse utan bara redovisades för att komplettera bilden.
227
« skrivet: 2011-05-22, 00:11 »
Hej Anna-Lisa,
Liksom du har jag Eriks son länsmannen Henrik Eriksson boende vid Daglösviken.
Angående att Erik Jonsson var Eriksbarnens far missade jag häromdagen att det faktiskt fanns en säker uppgift om detta. Av domboksuppgifter famgår att de tidare nämnda barnen är syskon och när ett av syskonen, hustru Gesa (Jesa) i Asphyttan, begravs 1687 framgår av dödsnotisen att hennes far var Erik Jonsson.
Jag har en teori om vem som var Erik Jonssons hustru. Teorin får ganska bra stöd i barnens namngivning. Ett litet hopp om att ytterligare kunna bekräfta (eller avfärda) henne finns och kanske är det lämpligare att dröja lite med den saken...
228
« skrivet: 2011-05-19, 19:54 »
Anna-Lisa, jag håller med dig om att gissningar kan skapa förvirring om de rycks ur sitt sammanhang och används okritiskt utan att motiveringar eller reservationer medföljer.
Jag hittar ingen enskild källa som upplyser om vem som var Joen Erikssons far men eftersom Joen med syskonen Jesa, Erik, Henrik och Nils verkar ha arvedel i Asphyttan så är det logiskt att börja söka deras far bland bergsmännen vid samma hytta. En lämplig kandidat blir då Erik Jonsson. Han förekommer vid Asphyttan åtminstone 1614-1629 och är den ende med rätta förnamnet bland bergsmännen. Det förhållandet att denne Erik Jonsson liksom senare Jon Eriksson (och därefter dennes broder Nils Eriksson) var korade nämndemän kan då tolkas som att uppdraget gått i arv i familjen. Sönernas namngivning verkar också passande tycker jag.
Om man försöker följa hyttedelarnas ägare under 1626-1635 verkar det också som övriga bergsmännens ägande och succession är ganska klar och att det utvisar att samma andel som Erik Jonsson innehade senare företräds av Jon Eriksson.
Erik Jonssons änka verkar senare gifta om sig för i tidiga 1640-talet är Olof Påvelsson Joens styvfader.
Stämmer detta med dina tankar?
229
« skrivet: 2011-05-16, 19:06 »
Även Joen Ericssons hustru i Asphyttan, Karin Jonsdotter (c1610-1689) hör kanske till Per Jonssons syskon?
230
« skrivet: 2011-05-16, 18:54 »
Hej Martin, jag är inte insatt i släkter från Born men vill ändå påpeka en detalj som kanske medför att en liten korrigering behövs i de uppgifter som lämnades 14 april. Jag tror nämligen (men vet inte säkert) att den Anna Jonsdotter som hade egendomsdel i Asphyttan var en annan person än Karl Olofssons hustru.
Asphyttkopplingen borde istället finnas hos Lars Matssons hustru i Born, Anna Jonsdotter (c1616-1683), hon var född vid just Asphyttan. Deras barn var Jon, Mattis, Henrik, Sigrin och Karin (Färnebo häradsrätt 1674).
Jag har antagit att denna Anna är syster till Per Jonsson i Asphyttan. Deras syskon eller halvsyskon verkar finnas representerade vid Fogdhyttan (Jon Andersssons hustru) och troligen Kalhyttan (Ingrid Jonsdotter). Dessutom är är Håkan Jonsson vid Bolhyttan halvbror eller besvågrad med Per Jonsson, något som även Mats Svensson i Asphyttan är. Håkan och Mats klagar nämligen på att de inte fått smida på sin moders hammardel och Per Jonsson i Asphyttan som var halvbroder skulle svara (Färnebo häradsrätt 1668).
Kunde någon reda ut hur dessa lösa trådar bygger en familj eller flera vore jag tacksam
231
« skrivet: 2011-04-19, 20:24 »
Annikas förmodade syster Ellika Christophersdotter var fadder till Annikas barn 1716-03-18 och Annika var 1724-06-15 fadder till Ellikas barn. Vid det senare tillfället var även Elsa Christophersdotter fadder.
Fadderskapet kan ju vara orsakat av att de var närboende men det ligger ju nära till hands att tro att de dessutom var syskon...
232
« skrivet: 2011-04-16, 09:43 »
Hej Claës, Jag kan förtydliga att jag inte letat eller funnit Olof Grelsson i Älgå utan endast att han enligt rullorna angavs komma därifrån. Lorre fanns i Kroppa åtminstone från 1633 så enligt min teori kan han alltså inte sökas i Älgå därefter. Angående Loreus tycker jag inte att namnvarianten i sig påverkar sannolikheten för om han är Grelsson eller vallon. Som du tidigare själv skrev är ju inte Olof ett namn som indikerar en invandrad vallon av första generation men kan i och för sig vara tänkbart därefter. Jag tycker att förnamnet i kombination med personernas växelvisa förekomst i längderna medför att ett vallonspår borde vara baserat på en tydlig källa för att anses som mer sannolikt. Jag har hittat en bild från Kroppas roteringslängder 1640 som skulle kunna vara avgörande bevis. Texten är lite diffus så jag vill inte säga säkert att min tolkning är den rätta men jag tycker att bilden innehåller Olof Grelsson med tillnamnet Lorre i Rishöjden. Det är uttydningen av Lorre som ev. kan ifrågasättas av någon? 
233
« skrivet: 2011-04-12, 20:32 »
Tack för tipsen Ulf, Det verkar som om uppgiftslämnarna inte längre är särskilt aktiva så frågan kanske förblir obesvarad?
Jag letade reda på Anna Grefve, hon fanns vid Furudals bruk 1751-1760 men med uppgivet ursprung Avesta. Hon kallas vad jag kan se inte Christoffersdotter någonstans och släktnamnet stavas konsekvent Grefve. I Ores personaliebok skrivs efter hennes död inget om något annat äktenskap än med Anders Älg. Någon koppling till Karlskoga, Hero eller Grave kan jag inte finna och tror därför inte att hypotesen att hon är Henrik Heros änka stämmer.
Annika Christophersdotter (Henriks hustru) blev änka kort efter att hon flyttat från Karlskoga sn till Lungsund. Det mest naturliga vore om hon med sina småbarn återvände till sina släktingar vid Bohammar och Björkborn. Med stor sannolikhet är det därför hon som är änkan Annika Christophersdotter som gifter sig med smeddrängen Jan Månsson vid Björkborn, Karlskoga 1715-01-06. Jan Månsson blir i så fall senare mästersven under sin svåger Per Eriksson som ju var gift med Ellika Christophersdotter.
Något svar på varför Kyhlberg/Ilhage satte namnet Grave på Christophersdöttrarna har jag ännu inte funnit men är fortsatt mycket nyfiken...
(Var nämnda Anna Grefve orsak till att Grave föreslogs eller var det tvärtom namnet Grave som gjorde att Anna Grefve kom in som en hypotetisk mor?)
234
« skrivet: 2011-04-04, 20:17 »
Ovan har återgivits att smedskivan innehåller uppgiften att Per Eriksson Hane (1683-1766) var gift 1707 med Ellika Christophersdotter Grave (1691-1768).
Känner någon till om Ellika är sammankopplad med eller kallad Grave i någon ursprunglig källa eller är smedskivans uppgift om Grave en ostyrkt hypotes?
Samma fråga gäller också för hennes far hammarsmeden vid Bofors Christopher Eriksson Grave (1641-1713) samt systern Annika Christophersdotter Grave som enligt smedskivan var gift 1700 med Henrik Johansson Herou (1677-1712)
Tacksam för alla tips om detta!
235
« skrivet: 2011-04-04, 19:26 »
Hej Claës, även om det ibland kan vara svårutläst så förekommer Olof Lorres namn i Kroppas mantal under de nämnda åren. Han förekommer vid Hättsjön och senare Lårhöjden (ända fram till 1670).
Jag har också läst att namnet skulle ha vallonskt ursprung men som motvikt till detta påstående tycker jag att följande förhållande kan vara värt att tänka på: kolaren Olof Lorre förekommer redan på 1630-talet i Kroppas fragmentariska skattelängder. År 1640-1642 återfinns han dock inte men då upptas istället en kolare Olof Grelsson vilken i sin tur inte förekommer i längderna under de år som Lorre förekommer i. Olof Grelsson härstammade från Byn i Älgå sn.
Jag vet inte vad Appelgren baserade sin vallonkoppling på men fanns inget starkare bevis för en sådan än namnlikheten med Loreau, menar jag att ovanstående istället indikerar att Olof Lorre och Olof Grelsson var samma person och därmed knappast vallon.
236
« skrivet: 2011-03-29, 23:06 »
Anna-Lisa, denna Maria Eriksdotter har kallats såväl Grave som Graf. Det förstnämnda i begravningsboken och rådhusrätten och det senare i mantalslängder. Eftersom hon är född ca 1662 kan hon inte vara dotter till den Erik Eriksson som vi berörde häromdagen.
Jag har kontrollerat mot Fernow och han hade i sina tabeller antecknat förekomsten av en Erik Bryngelsson i Udden vilken skulle ha haft en dotter Maria (1662-1733) och en son Anders. Den Maria som jag efterfrågade är uppenbarligen samma person som Fernow noterat men jag kan ingenstans finna belägg för att den föreslagne fadern Erik Bryngelsson existerat (som i sin tur skulle ha varit Bryngel Halvarssons son).
Jag skulle alltså gärna få ett tips om någon källa som belägger förekomsten av Erik Bryngelsson.
237
« skrivet: 2011-03-28, 22:49 »
Anna-Lisa m.fl,
när vi ändå är inne på Eriksdöttrar Graf i Filipstad, undrar jag om någon känner till ursprunget för Maria Eriksdotter Graf/Grave som begravdes 71 år gammal 1733-12-23? Såvitt jag kunnat utröna hade hon varit gift med Erik Segolsson och av deras barn levde åtminstone två döttrar: Maria och Catharina Eriksdöttrar (som verkar ha förblivit pigor åtminstone till mitten av 1750-talet).
Döttrarna innehade enligt Rådhusrätten (1735+1736) arv som delvis skulle tillfalla Maria Elisabeth Fernquist.
Eriksdöttrarnas förmyndare var Segol (Matsson) Hammarström medan Fernquists förmyndare var hovskräddare Hans Felderman i Stockholm.
Det nämns vidare att Catharina Eriksdotter hade löst ut Per (Segolsson) Fernquists lott i gården.
Eric Segolssons far var Segol Ersson vilken antagligen var son till Eric Segolsson i Yngshyttan. Hur och om dessa är släkt med förmyndaren Hammarström undrar jag också över. (Segol Hammarströms far var länsmannen Mats Segolsson och dennes far var Segol Matsson...)
238
« skrivet: 2011-03-24, 21:50 »
Den Rusina som jag antagit är syster till Aspegren begravdes i Alster 1722:
Begrovs på kyrkogården änkan sal. Russina Nilsdotter ifrån Kärne. Var född uti Fernebo sn och Asphyttan år 1652 av ärliga föräldrar. Fadern var Nils Ersson modern h. Elsa. Näst det att dessa hennes K. föräldrar hade befordrat denna sin K. dotter till dop och Kristendom, lärde de henne läsa i bok. År 1670 trädde hon i äktenskap med Anders Månsson i Kärne. Avlade tilsammans 12 barn (+ forts...)
239
« skrivet: 2011-03-23, 23:58 »
Elisabeth, jag skrev ovan att uppgiften om Houfman var daterad 1727 men efter kontroll av mina omgivande, förhoppningsvis kronologiska anteckningar, framgår att rätt datum ska vara 10 oktober 1729 (Filipstads Rådhusrätt).
Anna-Lisa, jag har bara indirekt koppling till Karin. Dels via ett troligt syskon (Russina) till Henrik Aspegren som ju var gift med en annan av Sebastians döttrar och dels via Graff i Hornkullen. Det vore kul att få ta del av vad du har kommit fram till!
240
« skrivet: 2011-03-22, 22:42 »
Hej Anna-Lisa och Monica,
Valborg Eriksdotters mor var Karin Sebastiansdotter (Sebastian Bryngelssons dotter)
Karin var gift 1:o med Erik Eriksson (trol 1651-1692) från Nyhyttan?
de hade minst tre döttrar varav Valborg född 1683 blev gift med Hindrik Jakobsson från Bosjön.
Karin var gift 2:o med Nicolas Houfman från Hova (hans mor kom i alla fall därifrån)
de hade minst fem barn.
Nils Ingemarsson Houfmans styvdotter Valborg (Eriksdotter) var dopvittne i Filipstad 1697.
År 1727 var Nicolas Houfman inspektor vid Kungliga Sjötullkontoret i Riga. På förfrågan beskriver rådhusrätten att hans hustru Karin Sebastiansdotter ännu lever i sitt svaga och förvirrade tillstånd samt att han hade åtminstone ett levande barnbarn (Maria Jonsdotter Uhlin)
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy