ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Anders Ryberg

Sidor: 1 [2] 3 4 ... 6
501
Heliga Birgitta / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-28
« skrivet: 2005-12-06, 09:44 »
Först lite allmänt hyfs: Jag heter Anders. Elementär artighet på Anbytarforum är att tilltala någon vid förnamn. Det är också mycket onödigt att använda tre utropstecken i slutet på två meningar på raken. Överhuvudtaget är det onödigt att använda utropstecken så.
Ditt inlägg är mycket svårförståeligt, och det beror inte bara på att du skriver på nynorsk.
Vad det gäller sakfrågan så ser jag ingen anledning att gå in på längre upprepningar. I korthet. Ramborg var dotter till Knut och en okänd kvinna. Vi vet inte varifrån denna kvinna kom. Vi vet inte vad hon hette. Vi vet inte var hon levde. (Även om Ramborg som Lars påpekar ovan sannolikt var uppväxt i Norge.) Alltså vet vi inte var Ramborg var född. Vad vi vet är att Ramborgs mor inte var Märta Ulfsdotter.
 
Men vi behöver väl inte ta allt en gång till.
 
Skrivet före Lars inlägg, sen ändrat...

502
Heliga Birgitta / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-28
« skrivet: 2005-12-05, 19:01 »
Ja, men Ole, vi har ju grundlig konstaterat att Ramborg inte var dotter till Märta. Så hon lär knappast ha lidit av att vara dotter till Märta...

503
Allmänt om medeltiden / Kalmarunionen
« skrivet: 2005-12-04, 22:37 »
Utländska ämbetsmän förekom, till exempel Johan Vale och den under Engelbrektsupproret beryktade Jösse Eriksson. I Norrland var ämbetsmän generellt sett rätt ovanliga, varav kommer att utländska sådana var ännu ovanligare.

504
Ingrid Ylva / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-05
« skrivet: 2005-12-04, 22:34 »
Nej, men jag ser inte att Westin skriver att mäster Olof hade källbelägg för allt han skrev, och att det inte förekom felaktigheter i hans material. Och jag ser heller inte att Westin skriver att det material mäster Olof använde alltid skilldrade verkligheten på ett korrekt sätt.
Så om du nu vänligen kan återgå till att läsa vad folk skriver och inte vad du vill att de skall skriva så underlättar det.

505
Ingrid Ylva / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-05
« skrivet: 2005-12-04, 22:07 »
Alldeles som du skriver Leif, så saknar vi alldeles för mycket källmaterial. Och vi kan faktiskt inte utgå från att mäster Olof hade tillgång till det.

506
Ingrid Ylva / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-05
« skrivet: 2005-12-04, 20:44 »
Nej Leif, nu får du inte övertolka mig, utan istället ägna dig åt att läsa vad jag skriver. Vad jag säger är att mäster Olof kan ha feltolkat eller konstruerat uppgiften om Ingrid Ylvas härkomst. Dessutom, ju längre i tiden han befinner sig från dem han beskriver, desto större risker för fel föreligger generellt. Och detta gäller alla uppgifter i krönikan. De måste värderas i sitt sammanhang. I just detta fall talar, som Kaj påpekat, en del för att han kan vara fel ute, kan ha begått något slags förväxling.

507
Ingrid Ylva / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-05
« skrivet: 2005-12-04, 13:52 »
Oavsett vad som står i SBL så kan vi inte dra slutsatsen att det är mycket sannolikt att dokument om Ingrid Ylvas härkomst förstördes vid skingrandet av Olaus Petris bibliotek. Vi vet inte exakt vad hans arkiv innehöll, även om en kvalificerad gissning väl är att det fanns ett och annat om kyrkliga frågor...
 
Och det finns tillräckligt många kända familjer att välja bland för Ingrids härkomst för att vi inte ska kunna dra några slutsatser, förutom att vi får komma ihåg att vi vet så pass lite om Sveriges översta kretsar vid denna tid att vi inte kan utesluta en idag okänd familj...

508
Ingrid Ylva / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-04
« skrivet: 2005-12-04, 12:13 »
Nu är vi ute på hal is när det talas om att uppgifter med stark sannolikhet ... försvunnit vid ett visst tillfälle. Varför kan vi vara säkra på att herr Olof någonsin haft dessa uppgifter?
 
(Och jag hoppas att alla förstod att utvikningen om Guillo var just en utvikning, även om jag sett Arn Magnusson i ett par släktträd... Men det är väl inte fel att påpeka att det finns människor som hittar på uppgifter i historiska sammanhang?)

509
Ingrid Ylva / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-04
« skrivet: 2005-12-04, 10:46 »
Jag håller helt med om att denna kvinna med största sannolikhet kom från samhällets översta lager.
Problemet är ju just det att vi inte vet var i denna grupp hon hör hemma. Tyvärr saknas källmaterial i allt för stor utsträckning. Tyvärr har inte heller Olaus Petris uppgifter tillräckligt källvärde för att kunna användas, i synnerhet som en del tyder på att han begått en förväxling av något slag.
 
(Att sedan Jan Guillo gått på herr Olofs uppgifter är en annan sak, i en roman är det rimligt att Ingrid Ylva vet vem hennes föräldrar var... Men det är inget vi skall använda som argument varken för eller emot herr Olof, däremot måste vi komma ihåg att man även förr skrev underhållningslitteratur, och vad som idag skulle kallas historiska romaner.)

510
Ingrid Ylva / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-04
« skrivet: 2005-12-03, 22:28 »
Den basala metoden inom vetenskap, att man skall utgå från de fakta man känner, och utifrån dessa uppställa antaganden, har varit konstant rätt länge, även om den till och från kommer under attack för att den inte passar en del personers ideologi eller religion, eller för att de är för lata för att tillämpa den.

511
Ingrid Ylva / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-04
« skrivet: 2005-12-03, 21:15 »
Ja, alkemister förde vetenskapen framåt, på grund av den nivå den befann sig på då. Men idag har en alkemist inget inom vetenskapen att göra, kunskapsutvecklingen har gjort dem till pseudovetenskapare...

512
Ingrid Ylva / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-04
« skrivet: 2005-12-03, 14:54 »
Jag tycker förstås att det vore ett lyft om de som hade tankar om saker och ting vore lite pålästa... Jag tror skillnaden på våra världsbilder är att jag inte bara kan klassa vissa förhållanden som sannolika och rimliga, utan att jag även kan tänka mig att klassa andra saker som osannolika och orimliga. Men, men, men, pseudovetenskapare är lika svårövertygade som andra bokstavstroende fundamentalister.
I övrigt täcker Ralfs inlägg det hela utmärkt.
 
Tror inte jag har så mycket mer att säga här på ett litet tag, så nu får ni kanske diskutera i fred utan att påminnas om verkligheten som är så irriterande komplex och intressant...

513
Ingrid Ylva / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-04
« skrivet: 2005-12-03, 13:35 »
Jag roade mig med att skriva min engelska titel, eftersom den är mer abnorm än min svenska , som endast lyder magister i farmacevtisk biovetenskap... Inom universitetsvärlden, där man i internationella sammanhang ibland behöver en titel att skylta med skriver jag M Sc... Den vetenskapliga metoden har samma grunder i alla ämnen, med behov av bevis, principen att man skall redovisa kända observationer av relevans, principen att man inte skall förfalska eller förvränga data, principen att saker skall räknas som okända tills tillräckliga bevis framlagts osv... Vad det gäller historia kan jag uttala mig av egen erfarenhet när jag jämför metodiken, har läst en del sådan också. Den är däremot definitivt skild från den pseudovetenskapliga metoden, som tyvärr en och annan tillämpar här. Att sedan en del försöker att slippa undan verkligheten genom att hävda att den vetenskapliga metoden bara går att använda inom naturvetenskap, ja det är humaniorans och samhällsvetenskapens problem. (Tack och lov tillämpar de flesta inom dessa områden den vetenskapliga metoden. )
 
Vad jag anser om Ingrid Ylva. Att vi inte har en aning om varifrån hon härstammar, men att hon sannolikt hade en viss samhällsställning. Men vilka som var hennes föräldrar är omöjligt att avgöra med det källmaterial vi har.
 
Problemet är, att när en klick ihärdigt tillämpar pseudovetenskaplig metod i en diskussion, då jagar de bort dem som har kunskaper i frågan, till men för övriga, som faktiskt är intresserade av vad man kan komma fram till genom forskning.

514
Att den inte är granskad heller, och att man inte skall använda den som referens utan gå till relevant litteratur där man redovisar forskningsresultat direkt. Mycket enkelt.
 
Och detta borde en medeltidshistoriker mycket väl veta, men eftersom du fortfarande inte verkar ha så bra kunskaper i källvärdering upprepar jag frågan, sedan när är du medeltidshistoriker, och på vilka meriter? Jag är, som du vet, inte mycket för titlar, men om man lägger sig till med en ska man kunna motivera den.
 
I övrigt, det vore fortfarande mycket enklare att hålla reda på personer om du, istället för att fixera dig vid troninnehav, kande se hela personernas kända levnad, och redovisa mellan vilka år en person är känd. Detta skulle även leda till att du skulle kunna sätta ut årtal på till exempel Rikissa, samt att man skulle kunna se om kronologin är rimlig i släktkedjor. I Wikipedia, som du ju uppskattar så, redovisar man uppgift om levnadsår först, liksom i varje annat verk som behandlar människor, och inte bara begränsar sig till titelexercis. Om du vill markera regeringsåren kan du ju sätta dem efter titeln, för denna innehades ju förvisso bara mellan dessa år...

515
Ingrid Ylva / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-03
« skrivet: 2005-12-03, 11:30 »
Jag blir alltid misstänksam när någon anger titel på den person man åberopar, det brukar vara ett tecken på auktoritetstro, om man inte kompletterar det ordentligt med argument. Alternativt är det ett tecken på att man tror att en titel kan väga upp för brist på argument... Och titlar med stor bokstav används inte i svenska språket normalt sett, förutom när man vill markera undergivenhet inför en auktoritet, och är därför en extra varningsklocka för mig. Om jag sedan ser detta hos en person som ofta varit okritiskt auktoritetstroende, och dessutom väldigt titelfixerad, ja då ringer väldigt många varningsklockor...
 
Vad det sedan gäller de frågor jag ställde till Henrik, så tycker jag att det är helt normalt att be en person att utveckla sina argument om jag inte tycker de håller i sitt nuvarande tillstånd.
 
Och för att sedan återgå till titlar. Jag är master of science in pharmaceutical bioscience och doktorand i framakologi. Det senare är mitt yrke också. Vad denna utbildning gör är dels att jag kan en del om medicin och biokemi, dels att jag fått lära mig en del om vetenskaplig metod. En bieffekt av det hela är också att man tappar all respekt för fina akademiska titlar, man inser snabbt att det föreligger högst blandad kompetens bland dem som har en titel, och att bara för att de är experter på en sak så behöver de inte kunna ett dugg inom ett annat fält.
 
Men jag kommer fortsätta att ställa frågor till dem som jag tror kan leverera svar som för diskussionen framåt.

516
Kan tillägga att den av Benny citerade SBL-artikeln är skriven av Hans Gillingstam och Bengt Hildebrand.
Vill också påpeka att det, som alltid är mer eller mindre totalt ointressant vad som står i Wikipedia, då denna inte är granskad och vem som helst kan lägga in felaktigheter där. (Sedan när har du blivit medeltidshistoriker Ralf? Härom månaden var du fortfarande historiestudent på grundnivå.)

517
Ingrid Ylva / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-03
« skrivet: 2005-12-03, 00:31 »
Dick Harrison skriver, åtminstone i Jarlens sekel inget om Ingrid Ylvas härkomst, utan noterar bara hur lite vi vet om henne. Och oavsett om han är professor eller inte så har han i alla fall inte offentligt inte redovisat några sakargument som stöder att Ingrid härstammar från Sverkerska ätten. Och oavsett om en person är professor eller inte så är ounderbyggda spekulationer av ringa värde, och jag ser överhuvudtaget ingen anledning att uppmärksamma akademisk titel framför argument...

518
Ingrid Ylva / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-03
« skrivet: 2005-12-02, 23:04 »
Henrik, det är möjligt att du besitter en del historiska kunskaper, men genom elemäntära anakronismer som numrering av Sverkrar så visar du inte detta.
De flesta kungar har genom åren retat upp befolkningar i olika landsändar, och en kung som orsakade ett inbördeskrig hade definitivt fiender. Jag tycker dina argument är svaga. På vilket sätt anser du det visat, som du skriver ovan, att Sverker mördades i Uppland? Du framlägger aldig några argument.
 
Och jag ser inte på vilket sätt det är nödvändigtvis meriterande att vara tackad i en av Dick Harrisons, han tackar sin katt också...

519
Tack och adjö / Tack och adjö
« skrivet: 2005-12-01, 09:22 »
Bara ett snabbt tillägg. Med I Förbundsstyrelsen är det väl Ted som är den som sköter, och skall sköta de snabba kommentarerna å Förbundets vägnar vid behov. menar jag att Ted skall göra dessa snabba kommentarer när han ser behov, med hans uppdrag följer ett förtroende att avgöra när behov föreligger mellan styrelsemöten, och sedan ta upp frågan med styrelsen på nästa möte eller, vid behov, per capsulum.

520
Tack och adjö / Tack och adjö
« skrivet: 2005-11-30, 21:57 »
Jag har för min del inget problem med att förtroendevalda håller isär sina olika roller. Jag sitter själv i styrelsen för ett par föreningar, men, som det framgår av min profil, på Anbytarforum skriver jag som privatperson. En förtroendevald skriver som privatperson så länge den inte antingen meddelar vad som har beslutats eller fått delegation att uttala sig i ett ärende. I Förbundsstyrelsen är det väl Ted som är den som sköter, och skall sköta de snabba kommentarerna å Förbundets vägnar vid behov.
 
I övrigt så hoppas jag på bättre kommunikationskanaler, och även bättre tonläge. Det finns uttalanden både uppifrån och nerifrån som kunnat formuleras bättre. Jag kan förstå att man som förtroendevald blir less om man kritiseras vad man än säger. Samtidigt så måste man försöka söka vägar så att direktkomminikation kan ske på ett konstruktivt sätt.
 
Vad det gäller Torbjörns beskrivning så har jag har jag en känsla av i vilken av grupperna jag oftast hamnar, även om jag väl inte har frekventerat forumet mer än 6 år, forumet fyller faktiskt 7 snart...

521
46 Ordet är fritt om släktforskning / TACK
« skrivet: 2005-11-29, 22:13 »
Jag är nog böjd att hålla med, jag föredrar beröm från personer jag vet vad de heter.

522
Nu skriver i sig Torsten ovan om avsaknaden om elevmatriklar för 1615, men du kanske tänker att det finns andra, tidigare okända handlingar om herr Sigge i Linköpings stifts arkiv?
 
Däremot vore det höst sensationellt om Växjö bibliotek förvarade gamla arkivalier av denna typ.

523
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-09
« skrivet: 2005-11-29, 13:38 »
Lätt hänt... Gjort så själv ett par gånger...

524
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-09
« skrivet: 2005-11-29, 12:30 »
Men Gustav III dog väl inte på hemväg från Aachen? Jag har alltid trott att han dog ett par veckor efter att han blev skjuten på en maskeradbal i Stockholm?
Någon annan kung kan ha dött där, men inte han.

525
46 Ordet är fritt om släktforskning / Sveriges Dödsbok
« skrivet: 2005-11-28, 21:55 »
Får väl tillägga att jag anser att principen gäller omvänt också, om jag, min bror och min far är överens om att en uppgift om min mor ska publiceras så bör inte Anbytarforums regler stoppa detta, inom rimliga gränser.
 
Och vill pappa berätta om sina vigseldatum så ska han få det. Poängen är att var och en ska få styra sitt om mer sentida uppgifter
Och då blir en konsekvens att eftersom vissa uppgifter på SvDb är olämpliga att sprida, så bör man för enkelhetens skull hänvisa alla till att kolla själva eller fråga på mer diskret sätt.

526
46 Ordet är fritt om släktforskning / Sveriges Dödsbok
« skrivet: 2005-11-28, 21:13 »
Jag begränsar diskussionen till vad som är relevant här, men rent principiellt tycker jag inte man skall publicera listor på vilka släktforskare som skiljt sig sedan förra numret i ShF heller...
 
Och jag vill betona att jag inte argumenterar utifrån vad PuL säger, utan utifrån hänsyn till dem som omnämns. Slår du upp min mor i SvDb hittar du när hon gifte sig med min far, som fortfarande lever. Det är en uppgift som jag, min pappa och min bror avgör om och var den skall publiceras, och vi gör det gärna själva.

527
Karl Tjälvesson av Fånö / Karl Tjälvesson av Fånö
« skrivet: 2005-11-28, 21:07 »
En sökning på störtat mantelsnitt ger vid handen du har nämnt det två gånger i Övriga ämnen-Medeltiden-Heliga Birgitta. Dels 2004-10-02 17.52, dels 2005-02-11 21.04. Dåda gångerna i diskussionen kring varför man skriver samfedra om man menar något annat än att det är halvsyskon med olika mor...

528
46 Ordet är fritt om släktforskning / Sveriges Dödsbok
« skrivet: 2005-11-28, 14:44 »
Människor ska själva kunna avgöra om deras vigsel- och skiljsmässodatum kommer ut på nätet. Problemet jag påtalat gäller som sagt om ena parten fortfarande lever.
 
Sedan så kan man faktiskt generellt vara lite försiktig med vad man skriver om nyligen avlidna, speciellt om man inte hör till närmast anhöriga.
 
Detta har inget att göra med vad den allmäna uppfattningen om barns födelse i förhållande till bröloppsdag är, utan om att vissa uppgifter inte behöver spridas i onödan.

529
Titlar och befattningar / Enrolleringskarl / Enrolleringsman
« skrivet: 2005-11-28, 13:24 »
Flottan höll sig med enrolleringsregementen med sjövant folk runt kusten, utöver rotebåtsmännen. Många rullor med åldersuppgifter och annat finns bevarade.

530
Falkengréen / Falkengréen
« skrivet: 2005-11-28, 13:23 »
Introducerad adel-Falkengren är fortfarande utmärkt.

531
MS Excel / Äldre inlägg (arkiv) till 28 november, 2005
« skrivet: 2005-11-27, 16:34 »
Om du inte slår sönder fler Excelfiler kanske detta hjälper:
http://www.pcworld.com/downloads/file_description/0,fid,6306,00.asp
Det är en free trial, sen får du betala dollar om du  gillar det.

532
Tack och adjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-28
« skrivet: 2005-11-27, 14:48 »
När jag söker på Sök på ord - Sök i: Författare - Rune Edström får jag 1922 träffar.

533
Göran, nu har ju du deklarerat att alla dina tidigare inlägg i denna diskussion var ett (i mitt tycke mycket dåligt) skämt, och följatligen tolkar jag det som att dina invändningar att det skulle stå bVRE i sigillet är en del av detta skämt. Alltså kan det inte vara något fel på detta fastslående?
 
Så låt oss nu, utan några utflykter, försöka få fram vad som är kännt om herr Sigge i de bygder han verkade. I den mån något misstänkt relevant källamterial finns vid GLA medverkar jag gärna, säg bara till.

534
Tack och adjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-28
« skrivet: 2005-11-27, 13:05 »
Jo, jag är en ond och elak man som har den fruktansvärt otrevliga ovanan att påpeka bristande källstöd i diverse påståenden, bristande hållbarhet i diverse teorier och övertro på auktoriteter i diverse diskussioner. Mycket Ondskefullt.  
Och vet ni vad det värsta är? Jag tänker fortsätta med det.

535
Tack och adjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-28
« skrivet: 2005-11-27, 09:45 »
Nu förs den här diskussionen baserat enbart på ena sidans version, och baserat på en del antaganden.
Enligt Rune har han fått ett mail där han varnas för att fortsätta med en del inlägg. Hur detta mail var formulerat i övrigt vet vi inte, det kan mycket väl varit skrivet i en trevlig ton i övrigt. Mailet var enligt Rune skrivet av Yvonne, men enligt vad Rune skriver så verkar det ha skett på Förbundsstyrelsens eller dennas lednings uppmaning.
 
Sedan är det sannolikt att samma sak skett nu som jag vet skett tidigare, att de inlägg som ansågs över gränsen raderats. Detta har Rune råkat ut för tidigare, och det kan mycket väl ha skett igen.
 
För i mitt tycke är det som Peter Karlsson skriver, en del av Runes inlägg är mest onödiga tjuvnyp, som i längden är väldigt tröttsamma. Sedan skriver han en hel del väldigt bra inlägg också, men tjuvnypen skadar ofta andras dialog.
 
Så jag tror inte att det är så bra att i detta fall döma bara utifrån ena sidans version.

536
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-16
« skrivet: 2005-11-27, 00:36 »
Om det nu råkar förekomma avporträtterade som varit besvärliga nog att heta Anredsson, Nilssson, Dvensson eller liknande så får man väl markera det med [SIC!] som man brukar när man skriver konstigheter. Är inte säker på om detta behöver stå i instruktionerna, men det är en tanke som någon mer klartänkt än mig kanske bör tänka...

537
46 Ordet är fritt om släktforskning / Sveriges Dödsbok
« skrivet: 2005-11-26, 23:22 »
Så länge någon av kontrahenterna lever så är det definitivt olämpligt. Ett barn kan trots allt inte hjälpa hur det kom till, men föräldrarna kan däremot sägas ha deltagit mer aktivt i den delen av processen, och därmed ses som direkt ansvariga.
 
Och ja, jag tycker att man gott kan ta lite hänsyn till vad barn tycker om att man skriver om deras föräldrar.

538
Visst gör jag reklam för kritiskt tänkande. Det är inget jag skäms för, tvärtom! Ingen med båda fötterna i denna världen kan väl missuppfatta vad jag gör när jag skriver att det skulle vara bra om fler läste lite på VoF:s hemsida...
 
Men om du betraktar mig som lätt samhällsfarlig bara för att jag delar den föreningens ideologi, ja då får du stå ut med lite samhällsfaror här då och då...

539
Naturligtvis inte, men de skall ha credit för sitt arbete med att granska pseudovetenskapare, och skall naturligtvis anges när jag citerar texter från dem... Att du sedan ogillar att de tillämpar denna metod på saker du tycker står över granskning, ja det är faktiskt ditt problem. Om fler på detta forum läst lite där tror jag mycket skulle vara vunnet.

540
Tack och adjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-26
« skrivet: 2005-11-26, 17:06 »
Glädjande nog har jag fått besked om att jag har fel på en punkt ovan. Yvonne jobbar för tillfälligtvis heltid.  
Däremot är det en viss myndighet som tar en del tid att hantera...

541
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-20
« skrivet: 2005-11-26, 16:53 »
En god variant vore då att vicevärdarna vidtog akuta, temporära åtgärder, samt att Yvonne sedan fick rapport om vad som skett, samt fick godkänna åtgärder. Men, men, men, allt kan inte ske på en gång. Jag bara skriver detta för att så ett frö till en id?, så får vi se om detta är genomförbart framöver...

542
46 Ordet är fritt om släktforskning / Sveriges Dödsbok
« skrivet: 2005-11-26, 15:42 »
Allmänheten vet naturligtvis inte vem Hilding Svensson, död 1988-01-25 i Brutustorp, Odenskyrka, var gift med. Däremot vet nog folket i Brutustorp om det. Och det är inte säkert att änkan Olena Svensson är förtjust i om det kommer ut på nätet att de gifte sig 1946-01-11, när alla vet att deras son Rolf är född 1945...
 
Det är sällan lika problematiskt med barn, vet man att någon har barn, vet man oftast åldern på dem.
 
Men just vad det gäller vigslar så är det ett potentiellt problem i mitt tycke.
 
Jag förespråkar försiktighet med uppgifter om nyligen levande, endast de närmast anhöriga skall ha rätt att avgöra vad man kan skriva om dem förutom det de aktivt offentliggjort själva. Å andra sidan ska anhöriga ha rätt att i samråd avgöra att saker ska vara offentliga utan att andra ska kunna invända. (Inom rimliga gränser; det är de anhöriga och arvingarna som företräder den dödes rättigheter.)

543
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-02
« skrivet: 2005-11-26, 15:01 »
En ros till Crister för det kloka agerandet att ha lyssnat på argument, konstaterat att vissa nog hade bättre id?er och vågat skriva detta.
 
(Hoppas att det där med att du åtminstone har tid att läsa detta på AF )

544
VoF! VoF!
 
Vetenskap är det systematiska sökandet efter sådan kunskap som inte beror på den enskilda individen, utan som envar skulle kunna återfinna eller kontrollera. Pseudovetenskap är utsagor som inte är baserade på vetenskap men som framförs på ett sådant sätt att de skall ge intryck av att vara vetenskapligt grundade.
 
www.VoF.se
Denna text borde kanske ingå i instruktionen för AF...

545
46 Ordet är fritt om släktforskning / Sveriges Dödsbok
« skrivet: 2005-11-26, 12:48 »
Frågan kompliceras av att det finns uppgifter om levande på skivan. Det framgår nämligen när en person senast gifte eller skiljde sig, och eftersom att båda dessa handlingar kräver två medverkande så gäller informationen även potentiellt levande...

546
Tack och adjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-26
« skrivet: 2005-11-26, 11:09 »
Jag är böjd att hålla med Peter.
 
Tycker för övrigt att Yvonne är ett gott föredöme i kommunikationsväg, som många på olika håll borde låta sig inspireras av. Att sedan hon bara har en halvtid som även omfattar en massa administration leder ju tyvärr till att allt inte hinns med, men det är inte hennes fel. Och man får faktiskt ha förståelse för att hon tillämpar arbetstider...  (Att det sedan i mitt tycke skulle vara bra med jourhavande moderatorer är en annan sak, men det är en fråga för Förbundsledningen att fundera på.)

547
Eftersom Rålambsinläggen inte har något med herr Sigge att göra så kan de flyttas till Rålambsdiskussionen saklöst...

548
Göran. Det är DU och dina gelikar som försvårar framtida Bureforskning genom ert intellektuellt ohederliga beteende och desperata försök att välja ut just de faktaförvrängningar som passar era älsklingsteorier.
 
Men för all del. Jag lämnar denna diskussion fri åt er så ni slipper irriterande vetenskapliga och källkritiska inlägg. Så kan ni som sett sanningen uppenbarad tumla runt här bäst ni vill, totalt frikopplade från verkligheten. Det är ju onödigt att studera sådana petittesser som källbelägg och annat. Med ett bildbehandlingsprogram och selektiva urklipp kan man alltid få fram det man vill se.

549
Ja, men nu har du klippt ut delarna ur helheten. Kaj har helt rätt, även om jag till och med lutar mot ett ord som börjar på lur- efter att ha studerat din vinkelförvridning förut idag... För att kunna bedöma vad som står i sigillet räcker det nämligen inte att studera de urklippta bitar du finner lämpliga, man måste ha med hela sigillet så man ser hur delarna sitter i förhållande till varandra. Metodiken påminner, om än att skalan är mycket mindre, om hur man skapar böcker med bibelkoder. Man plockar ut de ord som man vill ha med i en profetia. Går alldeles utmärkt med Moby Dick också...

550
Om man heter Peter Karlsson och inte bor i Bromma får man kanske komplettera med ort, liksom om man till exempel heter Anders Ryberg, men inte bor på Gråberget...

551
Om man tar sakerna ur sitt sammanhang så är det ofta lättare att få ihop teorierna...

552
Göran, hur mäter du viklar?
 


 
 
Jag tog ett utsnitt av vinkeln, där kanterna ingår och lade in en figur i vinkeln. För mig ser det väldigt mycket ut som en i princip rät vinkel.
 
När du sedan mäter armvinklar ser du ut att välja in- och utgångspunkter lite som det passar dig. Som vanligt med andra ord.
 
Sedan antar jag att du bara driver med oss när du skriver att Johan Siggesson i Svartingstorp var farbror till Siggo Christopheri Bure. Därom råder numera ingen tvekan., då detta påstående saknar varje som helst grund.
 
Men du har så rätt Leif, idag skulle man talat om ounderbyggda myter som nästlat sig in i den svenska historieskrivningen...

553
14 Heraldik och ordenssällskap / Heraldik på svenska
« skrivet: 2005-11-21, 20:01 »
Jesper Wasling och Magnus Bäckmark har skrivit en bok i ämnet, Heraldiken i Sverige.

554
Rålamb / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-10
« skrivet: 2005-11-21, 17:46 »
Ja, se http://runeberg.org/sbh/b0402.html som visserligen är föråldrat men nog duger i detta fall.

555
På tal om RötterRådet så gick väl ledamöternas mandat ut vid riksstämman, vilka är med där nu? Är det samma?
 
Informationen saknas på FörbundsRötter, men det gör å andra sidan aktuell info om Förbundsstyrelsen också, för att inte tala om att det enligt sidan Uppdaterat inte hänt något sedan 17/6...

556
Och vad har den böjda armen att göra med den räta vinkeln?
Vad grynvällingen till höger föreställer går inte att se.
Jag ser ingen som helst likhet mellan den räta vinkeln i Sigges vapen, som enbart består av två raka streck, och den böjda armen med ett föremål i handen.
 
Vad som däremot syns tydligt är en man som väldigt gärna vill se en Bureanknytning, och därför tar till vilka halmstrån som, även om halmstråna i sig inte har något känt släktsamband med Burarna...

557
Varför måste inflyttningen av folk till Gävle tolkas som släktkontakter? Kan det inte ha varit så att avlägsna släktingar flyttade dit oberoende av varandra för att tjäna pengar, om de ändå var vana vid att dra in pengar på handel?

558
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-24
« skrivet: 2005-11-20, 23:25 »
Crister Lindström!
Nu när det, när du väl läser detta, är måndag så vore det kanske bra om du kommenterade denna tråd.
 
Förr av inläggen får man känslan att nya regler införts utan att de har annonserats, och utan att berörda meddelats.

559
Kaj, finns det något i formuleringen som antyder om Sigge har bördsrätten själv eller genom sin hustru?

560
Göran, om du klockan två har kommit fram till att Jämtlandsplaceringen var en parantes i Jakobs liv, varför var du tvungen att triumferande framhålla den klockan tolv?
 
Om det nu är så att ingen kan se ett R, kan vi inte då enas om att det inte står BVRE? Och eftersom att detta var enda samtida beviset för en Bureanknytning, kan vi inte sluta att desperat leta Bureanknytning?
 
Och visst kan man hitta oväntade saker i alla arkiv, men sannolikheten att hitta något om en sörmlänsk präst i länsräkenskaperna för Jämtland torde vara mikroskopisk. Varför inte istället lägga energin där vi vet att han levde?

561
Jag föreslog i mail att adressen inte var nödvändig att sprida. Jag vet inte om andra tyckte samma sak, men uppenbarligen vidtogs denna åtgärd. Dock är det helt normalt att i tidningar stryka identitetsuppgifter i officiella dokument, om de inte omfattas av allmänintresse, vilket jag inte kan se att denna persons adress gör.
 
(Skrivet av en person som också blivit DI-anmäld av samme person, då han efter att ha saknat argument här på Anbytarforum istället valde att anmäla att tjsf.org har harmlösa födelseregister fram till 1920.)

562
Göran. Elemäntärt är att man anger källan när man hittar något på nätet... Men uppenbart har du hittat uppgiften här: http://biphome.spray.se/jojken/3_2048.HTM
Om du sedan istället studerar Leif Boströms mer nogranna hemsida om Burarna (http://home.swipnet.se/genealog/bure/11-301_2034.htm) så kan du konstatera att Jacob kallade sig själv Burman. Vidare kan du konstatera att Jacob var svensk statstjänsteman som hade olika fogde- och skrivaruppdrag åt den svenska kronan. Ett av dessa var att vara fogde i Jämtland under en svensk ockupation, ett annat var att vara fogde i Österbotten. Att militärer ibland hamnar som fogdar på ockuperade platser är helt normalt, men detta visar inte på någon som helst anknytning till Jämtland...
 
Så sidan bör inte avlägsnas, däremot så bör du lära dig att vara lite mer noggrann med att studera bakgrunden till de uppgifter du stöter på, istället för att omedelbart tolka dem så de passar dina älsklingsteorier.
 
Så jag tar mig friheten att upprepa mina frågor.
Kan du visa en renritning av sigillet som visar hur man kan utläsa Bure där?
Kan du förklara varför man nödvändigt måste söka herr Sigges härkomst i Norrland och inte i Smålandd?
Kan du förklara vad Norge har med saken att göra?

563
Göran. Du har natruligtvis rätt i att det bara är 3,5 mil mellan Jämtland och Härnösand. Men nu är det inte Härnösandstrakten som du söker desperat anknytning till, utan Skeleftetrakten. Dit är det en 14 mil ödemark, vilket är det relevanta avståndet i sammanhanget.
 
Sedan är det naturligtvis så att Medelpadsforskare har intresse av att studera lennsregnskaperna for Jemtland i Köpenhamn, liksom det överhuvudtaget finns ett större behov av gränsöverskridande genealogi, men varför skulle det vara särskilt intressant om de innehåller sigill som tillhört medlemmar av släkten BURE? Jag trodde att du inte var Bureist...
 
Sedan behöver man inte komma dragandes med auktoritetsargument om vad professor Plåtskåp eller någon annan storhet i forna tider tyckt sig skåda. Om du vill komma någonstans, presentera en renritning av sigillet där det framgår varför det skall stå B och inte b, samt var R:et befinner sig. Du har nämligen inte lyckats visa det.
 
PS
Det måste finnas bättre platser än Norrland att leta belägg för en man som vad vi vet aldrig varit norr om Uppsala... Eller är det en religös dogm att Sigge måste ha någon anknytning dit?
DS

564
Vad har Burarna med saken att göra?
Vad har Norge med saken att göra?
 
Du skriver Sigilltolkningen ovan är ett försök att visuellt tolka de föremål eller den text som man kan tro sig se.
Detta med man kan tro sig se stämmer väldigt väl med dina resonemang...

565
Solveig, det är mycket värdefullt att du postat säkert 20 inlägg om att man inte skall diskutera organisatoriska och juridiska frågor. Du verkar verkligen inte ha något bättre att göra...

566
Som jag ser det är denna fråga ställd direkt till Ted. Och om han inte slutat läsa Anbytarforum sista veckan så lär han se den, och förhoppningsvis svara på lämplig plats.

567
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-24
« skrivet: 2005-11-18, 22:06 »
Nu lyder texten så här Kaj:
Karl Vilhelm Törnblom, född 5/1 1875 i Österåker, Stockholms län. 1886 kom han och hans mor Anna Lovisa Jonsdotter Törnblom, som var änka sen 1882, till farmors (#34197) hem. Anna Lovisa gifte sig 1888 med farmors far (#34195), som blivit änkling 1883, så Karl Vilhelm växte upp som styvbror till farmor och hennes syskon. Han avled den 1 maj 1938.
 
Jag skulle bli förvånad om ett script på detta sätt lyckats ta bort vissa känsliga uppgifter, men samtidigt uppvisat så här god språkkänsla...
Det är i mitt tycke lite naivt att tro att ett script kan klara av att agera på detta sätt.
 
Det vore onekligen lämpligt med en förklaring om vad som hänt, och om eventuella nya regler.
Jag tycker också att man bör lägga in en kommentar om man redigerar, så att den som lagt ut det hela får veta vad som skett.

568
Och vad gör dig så säker på att det står BUE?
Det kan teoretiskt sätt stå bVE, men jag är osäker på om vinkeln kan tolkas som ett V eller ännu mindre ett U.
Kan du utveckla?
Och varför ett norskspråkigt sigill?

569
Vid snabba slagningar i Hallands vigselregister på http://www.ddss.nu/ kan jag inte återfinna dem.

570
Och flytta den, kanske bäst till Introducerad adel- Falkengren...

571
Broberg / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-23
« skrivet: 2005-11-18, 07:26 »
Tyvärr är Gustavi Domkyrkoförsamlings böcker aningen svårkontrollerade, då de brann upp för en 200 år sedan...

572
Och om någon undrar var jag brast var det enkelt. Jag studerade bara frågan snabbt på nätet och hade dessutom en uppfattning om hur det borde vara... Låt min blunder tjäna som ett gott exempel av vikten att läsa på och att inte hänga upp sig på sina egna eller andras teorier.

573
Då får jag be om ursäkt för andra stycket i mitt förra inlägg, jag var felunderrättad. Alltså är det jag skriver där helt fel.
 
Dock, fortfarande kan jag inte se vad det skall ha för betydelse att han var rektor där, och för den delen inte varför det är nödvändigt att så desperat leta en Bureanknytning.

574
Nej, vi kan inte vara säkra på att alla Burar är kända, men däremot är ovanligt många det... Visst kan Jakob Andersson ha en son Kristoffer, precis som vilken svensk bonde som helst vid den här tiden, men vad säger det oss?
 
Rektorn på Kalmar skola var för övrigt INTE Nicolaus Petri, och inte heller hans far var rektor där vid denna tid. Varför för du fram sådana oriktiga uppgifter som underlag för dina teser? (Han var däremot skolmästare i Linköping...)
 
Jag förstår inte varför en del anser att herr Sigge måste ha en Bure-koppling, och så desperat söker den, med stöd av oriktiga uppgifter vid behov.

575
Det föreligger lite äktenskapsförbindelser mellan dessa släkter, ja.
Men jag ser absolut inte hur man kan börja bygga en teori om härkomsten för en präst i Kalmar på att en biskopsdotter, bosatt i Linköping, var gift med sonen till förre superintendenten i Kalmar.
 
Kan någon förklara för mig på vilket sätt detta skulle vara relevant?
Om man nu väljer att tro Burmans ounderbyggda utsagor så skulle detta vara en släkting sådär 8 led bort, och knappast någon man brytt sig om överhuvudtaget, mer än vilken annan prästelev som helst...

576
Följ honom i församlingsböckerna från födseln och framåt. Dessa finns oftast kvar på pastorsexpeditionerna.

577
Låt mig se, hur visar väpnaren Fales gravsten att soldaten Kristoffer Siggesson var släkt med honom?
Och hur visar den att herr Sigge var släkt med Kristoffer?
Och vad visar att Johan Siggesson och Kristoffer Siggesson var bröder, förutom namnet?
 
Som du själv skriver: Ingenting.

578
Men nu är det så att JB har reda på ett antal bröder till Johan Siggesson, dock ej någon Kristoffer... Och denne skall väl enligt de teorier som förekommit ovan ha levt i Medelpad?

579
Vad det gäller Per-Åkes Fardeätt så får den stå för honom, jag vill inte minnas att någon annan övertygats av hans argument, och sist jag tittade på dem vill jag minnas att jag inte såg någon anledning att tro på dem. Varför Sigge skall in i denna icke-existerande släkt är för mig en gåta, då ju varje form av argument saknas för att knyta honom dit.
Utan att ha tillgång till någon genealogisk litteratur så är jag tämligen säker på att Johan Siggessons sigill är känt. Och ingen har någonsin påtalat någon likhet med Sigges bomärke, vilket gör att jag, med reservation för att jag inte sett det, finner det otroligt att en likhet föreligger. Men detta kan andra svara på mer definitivt.
Och som Roger Axelsson påpekat är ingen bror Kristoffer känd till Johan Siggesson. Johan Bureus nämner för övrigt inget om Sigge Kristoffersson, trots att de var rätt samtida...

580
Var förekommer de solklara belägg i andra källskrifter som du talar om Göran?
Vem har inte tagit Niclas på allvar? Jag har då gjort det, och jag har då inte märkt att någon annan inte gjort det, även om en del funderat på om det verkligen är bokstäver eller om det bara är delar av ett bomärke.

581
Skillnaden är, förutom närvaron av bevis om hans släkttillhörighet, att han hade en vase i sitt vapen.

582
Om man byter bomärkesstamp så kan förändringen ske rätt abrupt. Och det är fullt möjligt att byta stamp.
 
Vad det gäller sigillen så är det nog bäst att presentera sina tolkningar på renritningar, pilar i massor ger bara kaos.
 
Men sedan måste man vara vaksam mot bias, mot viljan att se det man vill se. Att till exempel se en böjd arm bara för att en 1300-talsadelsman hade en sådan i sitt vapen, och andra adelsmän på 1600-talet upptog den är ett sådant exempel.

583
Förvisso Thomas, tänkte inte på den biten.
Boken verkar för övrigt mycket intressant, får kolla  om det står något om Bohuslän i den.

584
Jag föredrar för min del Peters expertarbete framför gryniga bilder som den ovan, som för övrigt innehåller otroligt mycket mer tolkningar och försök att se saker än Peters stiliseringar.
 
Varför skulle Sigge inte ha kunnat byta märke i sitt sigill? Jag har hört talas om andra fall där så skett.

585
Nu är väl inte så mycket kännt om allmogens genealogi under medeltiden, så även om tanken att präster kanske var vanligare i vissa familjer än andra, så finns det väl dåligt med källmaterial om detta?
Man får också tänka att bonde vid denna tid snarast betydde fri man med viss status.

586
Vi får ju tänka på att även om medeltida präster sällan såg anledning att förse sin hushållerska med egen säng så var det dock förbjudet för prästsöner att bli präster. Så de gamla katolska prästsläkterna kan väl på sin höjd ha bestått av syskonbarn...

587
Jag tror inte att någon skulle se något större samband mellan Sigges bomärke och Vikens bomärke om inte en väldigt stor vilja förelåg.
 
Kristoffer Siggesson kan mycket väl vara en orsak till att Sigge dök upp i Burehärvan, men troligen som inspirationskälla snarare än något annat.

588
Bra jobb av Förbundets representanter.
 
Bara en fråga för tydlighetens skull. Jag antar att DI ansåg det OK att diskutera lagöverträdelser i äldre tid?
 
Var det någon som påpekade att svenskar också är en etnisk grupp ur ett perspektiv?

589
Helt överens om detta.

590
Har några tidningar eller andra informerats om DI:s osanningar?

591
Jag håller med Johan om att släkttavlor till 100 % skall motsvara det bästa tillgängliga källmaterialet. Vill dock tillägga att där källmaterialet inte räcker, där skall man inte gå vidare med släkttavlan.

592
Vad det gäller nyare dödsfall bör väl regeln snarare vara att de närmsta anhöriga (barn, barnbarn, partners och möjligen syskon) skall vara de som avgör hur mycket som får skrivas. Dessa skall ha rätt att avgöra vad som får publiceras eller inte, och ingen annan.

593
Låt mig se.
Den knutna armen har aldrig kunnat kopplas till Buresläkten.
Det är ett litet b och ett stort E. Något egendomligt att börja sitt namn med versal och sluta med gemen.
Jag har aldrig hört talas om detta sätt att förkorta namn. Jag vet inte om Peter, som är oändligt mycket kunnigare än mig vad det gäller ofrälse sigill, har det.
Varför kan det inte ha stå för bRÄNDE eller vad som helst annat som börjar på b och slutar på E?
Och varför måste det ha en bokstavlig betydelse?

594
Inte heller jag har något emot att vissa kommentarer tas bort, men jag skulle bli mycket rädd om det etablerades en praxis om att man inte får kritisera den som inte deltar i diskussionen.
 
Om en person har offentliggjort en tes så anser jag att personen därmed har godkännt att denna tes granskas och kritiseras på ett konstruktivt sätt. Dock kan en konstruktiv granskning faktiskt leda fram till slutsatsen att en person till exempel saknar kunskaper i ämnet, har livlig fantasi eller ljuger. Men sedan finns det naturligtvis en punkt där alla slutsatser dragits och vidare kommentarer blir överflödiga, men så länge man hävdar en tes så får man finna sig i granskning till alla goda argument framkommit.
 
Jag hoppas verkligen att vi alla är överens om att man har rätt att granska offentliggjorda teser, för utan granskning faller grunden för all vetenskap. Att man skall hålla god ton är självklart, men granskning är det också.

595
Visst har Kaj rätt. Skall man vara exakt så är det så att vi inom släktforskning helst vill veta vilka som var föräldrar till en person, men i brist på det vilka som ansågs som föräldrar. Här och var avviker säkerligen en antavla från biologin, men den får aldrig avvika från det andra villkoret också.
 
Vad det gäller Johan så är en möjlig skillnad mellan oss att jag anser att verkligheten finns, och inte är en konstruktion.

596
Men nu är släktforskning på ett sätt en mycket konkret biologisk vetenskap, som rent krasst kan sägas bestå av vem tog vem, om man får vara riktigt brutal i språket. (Men berätta inte för DI att vi i grunden utreder människors sexuella beteenden...) Och dessa biologiska förhållanden försöker vi sedan utreda så gott det går med hjälp av källmaterialet. Det går ofta rätt bra att få en rimlig, sannolik bild av vad som hänt.
Kom ihåg, vi studerar en fysisk verklighet, bortom alla postmoderna konstruktioner.
Och jag tycker Kajs exempel är utmärkt.
 
PS
För att citera signaturen Torbjorn på Vetenskap och Folkbildnings forum (www.vof.se):
För att diskutera grundfrågan: om någon pappskalle ifrågasätter verkligheten så brukar jag hänvisa till de de facto experiment som lätt avgör saken. Senast hävdade en postmodernist dylika tankar (att man inte kan vara säker på något, etc). Jag inbjöd honom givetvis till Göteborg för att hoppa ner från skyskrapan Läppstiftet och bevisa sina teser, men fegisen backade ur.
I själva verket kan alla de som tvivlar på sina sinnens vittnesbörd om universums existens botas med piskrapp.
DS

597
Rent principiellt, men måste kunna diskutera en persons forskning och forskningsmetoder, även om denna inte själv deltar i diskussionen. Man måste kunna framföra kritik mot hur en nu levande person forskar.
 
Om jag till exempel, mot all förmodan, skulle upptäcka att Hans Gillingstam slarvat någonstans, då skulle jag naturligtvis framföra att han slarvat, även om jag vet att han inte är datoriserad, och inte deltar här. (Jag tror i sig inte att han slarvat, men bara som högst teoretiskt exempel.) Det vore orimligt att inte kunna kritisera någon som inte deltar i en diskussion, och det är också orimligt att inte få diskutera möjliga motiv till en persons agerande inom genealogin och närliggande områden. Att man sedan inte kan kasta ur sig vad som helst är en annan sak, och att vissa saker passar bäst opostade, men det borde nog även Maud tänka på ibland.

598
För egen del så föredrar jag att inte skriva in mina dagdrömmar i min antavla. Däremot kan det vara intressant att studera hur en tradition har uppstått, till exempel hur traditionen om att individen i Drottningätten var släkt med varandra uppstod runt förra sekelskiftet, och hur den sedan kom att kompletteras med en kunglig härstamning på 1950-talet. Sådana fakta hjälper ju vid bedömningen av hur trovärdig en genealogi är, eller hur?
 
Man kan naturligvis påstå vilka orimligheter som helst, men jag tycker att det finns bättre forum för att diskutera skönlitterära konstruktioner...
 
Nej, jag ser ingen anledning att sluta bemöta diverse fantasier när de dyker upp, även om jag anklagas för att vara auktoritär om det råkar vara så att jag påpekar logiska brister och bristande underbyggnad i form av källor, eller när jag påpekar att källorna talar i annan riktning...
 
För det är lätt att visa att jag har fel. Leta bara upp samtida källmaterial som visar det, istället för att hänga upp er på vad som står i diverse helig sekundär litteratur.  
Släktforskare borde veta bättre än bokstavstroende predikanter, men det finns tyvärr många bokstavstroende även bland oss.

599
Men som sagt, inom genealogi finns i grunden rätt och fel, och bara en sanning.
Vad vi gör är att försöka hitta denna sanning.

600
Eller så står det om honom i Dalslands handlingar. Där finns det också män vid namn Kristoffer... Det är bara det att det är mindre sannolikt, och framförallt helt obevisat. Och jag skrev för övrigt bara att en person som första gången uppträder i Småland, honom skall man i första hand leta efter i Småland. Du bör nog fundera lite till vad det betyder, för du verkar inte ha förstått vad jag skrivit.
 
Men uppenbarligen har du fastnat för Johan Siggesson, trots att ingen bror Kristoffer är känd för honom... Och menar du att man kan anta släktskap bara för att en person jobbar hos en annan, ja, ja, sådana argument finns det väl ingen anledning att bemöta, de bemöter sig själv...

601
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-22
« skrivet: 2005-11-12, 15:55 »
Nej, tankesättet att man inte bara ska gå på hörsägen och fördommar, utan kräva mer handfasta bevis för att saker är trovärdiga är ju väldigt förkastligt.
 
Och jag tänker fortsätta att begå den stora synden att tänka själv, och inte tro på allt bara för att det skrivits, utan bedöma om det är rimligt, hoprört eller felaktigt.

602
Dock handlar genealogin om att utforska en högst konkret verklighet, för att vara krass i grunden vem fick vilka barn med vem?
Och för varje person finns det bara en korrekt fader och en korrekt modder. Det är dessa vi försöker hitta.
(Bra att påminna om den handfasta biologi vi jobbar med ibland...)

603
Knytningen mellan Johan Siggesson och Sigge Kristoffersson är alltså att Johan, tillsammans med ett antal andra krigsherrar, en gång plundrat Sigges granne...
 
Det glädjer mig att Kaj har ett lika enkelt sinnelag som jag, och att också han anser att en person som första gången uppträder i Småland, honom skall man i första hand leta efter i Småland, i synnerhet som han inte har någon känd anknytning någon annanstans...

604
Bara en lite fråga.
Gift i Nya Sverige 1704.
Kallades det fortforande så på den tiden? Både Holland och England hade väl hunnit errövra det då?

605
Det finns ett påstående, ja. Det finns många påståenden. Men om någon nu kunde underbygga dessa påståenden med källhänvisningar skulle de genast bli mer intressanta, i synnerhet om källhänvisningarna mot förmodan skulle röra samtida källor...
 
Dessutom är det grundligt utrett ovan att han inte var släkt med sin påstådda farbror i Kalmar, och alltså näppeligen bör ha skickats till honom.
 
Så börja med att spalta upp vad som är känt om honom i samtida källor.
Avlägsna alla senare, obelagda påståenden, inklusive Burman.
Leta mer källmaterial.
Sedan kan man börja bedöma om Burman och andra har något att tillföra...

606
Det är liksom det jag försökt antyda rätt länge, Niclas...  
Jag vet mycket väl att det krävs ansträngning för att hitta källor, Leif. Men det är det som krävs, det finns inga genvägar. Och så snart du kan visa på samtida material som visar varifrån Sigge kommer, då stämmer inte längre mitt påstående om att vi idag inte vet varifrån han kommer... Men i grunden  är problemet enkelt. Vi känner inte till några samtida källor som visar varifrån Sigge kommer. För att få en aning måste vi hitta källor.

607
Ja, något samtida källmaterial krävs allt för att jag skall bli lite mer övertygad. En notering i en dombok, något i domkapitlets arkiv, vad som helst från hans egen tid...
Burman visste säkert saker vi inte vet idag, men bevisligen har han rört ihop en hel del också, och verkar ha dragit väldigt stora slutsatser på väldigt bristande underlag. Han är alltså inget sannigsvittne.
Och äldre genealoger har ofta rört till saker.
 
Som sagt, det är lätt att visa att jag har fel. Bara leta upp samtida källmaterial som påvisar släktskapet. Tills dess kommer jag att hävda att vi inte vet, men att han första gången dök upp i sydöstra Småland.

608
Det finns inga hänvisningar till samtida källor, mer än detta sigill, vad det gäller eventuell Medelpadsanknytning, som ju helt bygger på Burespåret. Lätt kollat med andra ord...
För vad knyter Kristoffer till Sigge mer än namnet. Varför skulle just han vara mer intressant än alla andra Kristoffer Siggesson, som säkerligen fanns vid denna tid, eller för den delen alla Kristoffer? (Ser jag kastade om namnen i mitt förra inlägg.) Att det sedan fortfarande finns en teoretisk möjlighet att denne man är hans far är en annan sak, men vänligen leta upp källmaterial som visar det i så fall...
 
Jag har inget emot om det stämmer i något herdaminne eller hos Burman, eller någon annan. Jag bara är av den uppfattningen att den som hävdar ett visst förhållande, till exempel att Sigge är från Medelpad, är den som har bevisbördan gentemot dem som inte vet.
 
Pseudoskeptiker är ett skällsord som brukar användas när pseudovetenskapare har slut på argument, och jag känner mig snarast hedrad av att klassas som så pass nogrannt vetenskaplig av dig...
 
Som sagt, upp till bevis. Och inga fler påhitt om att saker står hos Bureus.

609
Men Leif, kan du, nu när du vet att Kristoffer inte kopplas till Burarna hos Bureus, skall ha någon anknytning till Medelpad, och varför inte Småland, där han bodde i ungdomen, är huvudspåret?
För bara för att ett av hans barnbarn gifte sig med en annan prästs dotter (det var extremt vanligt med giften mellan prästbarn) så behöver detta inte betyda att han hade anknytning till just denna svärdotterdotters hemtrakter. Skall vi använda den metoden bör vi undersöka samtliga barns och barnbarns äkta hälfters hemtrakter...
 
Vad jag som sagt saknar är ett enda samtida belägg som knyter honom till Medelpad. Visst är Sigge Kristoffersson en teoretisk möjlighet, men det är alla Siggar i hela Sverige som var fertila vid den tiden.

610
Jag skulle bli mycket glad om någon kunde presentera argument varför denna smålänning skulle komma från Medelpad.
Jag skulle endast dra en slutsats om en Kristoffer påträffades i Medelpad, nämligen att han kan ha förvirrat någon sentida forskare. För den enda koppligen mellan Sigge och Medelpad som är känd är att det skulle ha stått Bure i hans sigill, vilket det inte gör...
För Sigge står inte omnämnd i Bureus släktbok alls. Det är först senare genealoger som fantiserat in honom där..
 
Herr Sigge kan lika väl vara född i Dalsland eller Finland som i Medelpad. Men vi vet att han första gången dyker upp i Kalmar.

611
Och om det finns en Kristoffer Siggesson i Dalsland är han lika trolig. Det finns absolut inget, förutom detta sigill och sentida spekulationer, som tyder på att Burarna har något med Kristoffer att göra.
 
Och vad det gäller en rät vinkel med spetsen neråt, har jag för mig att heraldikerna kallar det för spets. Och det finns otal släkter med spets i vapnet. Varför just jämföra med Faretegns böjda arm, som inte ens är samma sak? Och Faretegn är sedan länge utmönstrad från Burarna...
 
Nils Faretegnsson var en norrländsk lågadelsman på 1300-talet, om jag inte minns fel.

612
Det stämmer att det viktigaste beviset för att Sigge skulle höra till Burarna varit sigillet.
 
Naturligtvis tar man ofta bort några bokstäver om man vill få plats med ett namn i ett sigill.

613
Eftersom att namnet Bure med största sannolikhet är taget efter Bureå, varifrån släkten kom, så är det väl så gott som säkert att det inte har med bue att göra.
 
Och i mitt tycke som fritidsforskare så verkar det underligt att börja sitt namn med en gemen, sedan framhäva mittbokstaven som en jätteversal, hoppa en bokstav och avsluta med en gemen.
 
Min slutsats är att i den mån det står något står det VbE eller bE med en rät vinkel över.

614
17 Juridik / Häxeridomar
« skrivet: 2005-11-09, 17:52 »
Gatlopp innebar att det stod folk på båda sidor och slog med käppar mot den dömde. I detta fall 80 man. Normalt skulle man springa ett stort antal gatlopp.
 
Har för mig att jag läst någonstans, troligen i en bok av Arne Jarrick, att allmogen inte var så förtjust i medverka till gatlopp, utan att det kunde inträffa att endast barn infann sig för att stå och slå, vilket gjorde straffet något mindre inhumant.

615
Jag håller helt med om att V:et är det centrala. Dock så kan det också stå för en ort, eller helt enkelt vara en 90 graders vinkel.

616
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-19
« skrivet: 2005-11-09, 13:15 »
Första gången jag tycker att Anbytarvärden lika väl kan radera ett av dina inlägg, Eva...

617
Nu är det väl i sig så att de fem nationella minoritetsspråk vi har inte nödvändigt svarar mot grupper som behöver separat behandling. De som talade tornedalsfinska bodde stationärt som alla andra i sina trakter, och kan hanteras inom sina socknar lika bra som skåningar och smålänningar. Samer behöver däremot speciell hantering genom att de var mer rörliga. (Dessutom vill jag minnas att två samiska språk är klassade som minoritetsspråk, medan samisktalande i äldre arkivmaterial behandlas på samma sätt oavsett språk.) Resandeforskning omfattar rent generellt personer som levde på ett visst sätt, oavsett om de talade romani eller svenska, däremot föreligger speciella problem. Långt ifrån alla judar talade jiddisch, men ändå föreligger vissa gemensamma saker vad det gäller mosaiska trosbekännare. De språk vallonerna talade är inte ens klassade som minoritetsspråk, ändå finns det behov av att diskutera vissa speciella problem.  
Så låt inte regeringens beslut om minoritetsklassning styra rubriksättning.

618
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-10
« skrivet: 2005-11-08, 11:40 »
Torsten skall ha all heder för sina föredömliga inlägg, där han lämnar relevanta upplysningar och utreder problemen ordentligt.

619
Bohuslän är ett av de landskap som utmärks av en stor mängd bokstavstroende präster. Att diskutera trosfrågor med dessa kan vara tröttande, då de inte är mottagliga för sakargument, utan bara hänvisar till vad som står skrivet i just den skrift de anser helig, även om den är en senare partsinlaga, istället för att försöka ta in samtliga relevanta texter i frågan och bedöma dessas trovärdighet.
 
Jag blir alltid lika sorgsen när jag stöter på släktforskare som har dessa präster som förebild i sin argumentation, som sker här.

620
Även om jag i sak håller med om att anmälaren orsakat stor skada, och jag har betckat mig från kontakt med denne, så vill jag påpeka ett par saker.
 
Förbundet har enbart föreningar som medlemar, inte enskilda. Alltså kan enskilda ej uteslutas därifrån.
Förbundet äger inte rätt, och skall inte äga rätt, att förelägga medlemsföreningar att vidta åtgärder av något slag. Däremot kan Förbundet naturligtvis kritisera medlemsföreningar.
Mycket få, om någon, medlemsförening, har uteslutningsparagrafer, och kan alltså inte utesluta medlemmar. (Det kan inte Förbundet heller.)
 
Sedan är det upp till varje medlemsförening att fundera över vilka som är lämpade representanter, men det är en annan sak.
 
Jag vill inte att principen att medlemsföreningarna styr Förbundet, och aldrig tvärtom, skall rubbas. Denna anmälan har orsakat stor skada redan, låt den inte bli större genom att dessutom kraftigt förskjuta makten inom Släktforskarsverige till Sundbyberg.

621
Peters tolkningsförslag verkar mycket troligt, då det ju utgår från vad man faktiskt ser, inte från vad andra tror sig ha sett eller skulle vilja se.
 
Om sedan bokstavskombinationen VbE eller bVE betyder något är en annan fråga.

622
Jag måste instämma med Kaj, vad talar för att ägaren tänkt sig att det skall stå Bure? För mig känns det som om vi har ett cirkelbevis, ägaren är av Buresläkte, eftersom det står Bure i hans sigill, och det står Bure i hans sigill eftersom han är av Buresläkt.
 
För mig är det väl många linjer som saknas för att jag skall kunna hålla det spåret som sannolikt. Dessutom, vad säger att det är just dessa linjer som saknas och att till exempel inte tecknet nere till höger är ett B, med tanke på att det i den nedre delen finns en rätt tydlig upphöjning till höger, och att en sådan, med samma resonemang kunnat finnas på den övre delen?

623
Nättidningen Rötter / Tack för glödlamporna!
« skrivet: 2005-11-05, 22:56 »
Tackar så mycket för att glödlampsbytet blev utlagt på Rötter!
Stämningen här behöver lättas upp ibland...

624
Nättidningen Rötter / Blinkande rubriker
« skrivet: 2005-11-04, 11:24 »
Då kanske det är läge för redaktören att ta bort blinket på Ämnessidan på Anbytarforum?

625
Nättidningen Rötter / Blinkande rubriker
« skrivet: 2005-11-03, 14:13 »
Jag lägger upp en tråd om detta, då jag tror att det är fler än jag som har åsikter i frågan.
 
För egen del upplever jag en sida där en rubrik står och blinkar som oläslig, och flyr den så snabbt jag kan. (Och i den mån någon anser att denna reaktion beror på att jag börjar åldras så vill jag påminna att jag är 27.) Detta är kanske inte det beteendet som önskas om man till exempel annonserar nya ordningsregler.
 
Vad tycker andra?
 
PS
Jag är medveten om att redaktionen har fullt upp med annat, men då detta försämrar läsbarheten så pass så tycker jag att det ändå bör uppmärksammas nu.
DS

626
Gustav Vasa gifte sig 1531 med en kvinna, som blev Sveriges drottning. Denna kvinna kom från ett annat land, och tillhörde alltså en etnisk minoritet i Sverige. Med denna kvinna fick Gustav bland annat sonen Erik. Denne son har efterlämnat ett stort antal ättlingar, både i Sverige och utomlands, även om jag är osäker på om jag får berätta hur detta gått till. I vilket fall, måste jag spåra upp samtliga ättlingar till drottning Katarina, innan jag får skrriva här att hon kom från Tyskland?
 
I så fall så blir i princip varje diskussion om historia på nätet förbjuden...

627
Tidskrifter där en ansvarig utgivare styr innehållet och bestämmer vad som kommer in (i teorin, personen kan ha delegerat besluten, men har ändå ansvaret) skyddas av Tryckfrihetsgrundlagen även på nätet. Forum där ingen kontrollerar vad som skrivs i förväg skyddas inte.

628
Glädjande nog så får fotografer ofta hjälp att städa sina äldre arkiv av mus?er. Mycket finns alltså kvar. Jag vet att LarsOlof Lööf arbetar med fotosamlingarna på Stadsmus?et i Göteborg, och han har enbart varit positiv i sina kommentarer till Porträttfynd.

629
Det går inte att komma runt PuL för diskussionsfora. Tyvärr. Rötter är PuL-skyddat, men Anbytarforum är det inte.

630
Rasist är i mitt tycke en person som anser att raser existerar, och att dessa spelar roll för hur man skall behandla och värdera folk, eller person med närliggande värderingar. Att sedan termen borde vara inaktuell är en ljuv dröm...

631
Yrken A / Auskultant
« skrivet: 2005-10-31, 22:51 »
Skulle inte helt förvåna om han studerade juridik i Lund.

632
Sedan en annan fråga till DI. Är inte svenskar att btrakta som en etnisk grupp, på samma sätt som de andra? Lika omöjlig att definiera, lika luddiga gränser, men dock den största etniska gruppen här i landet, och därmed mest omdiskuterad... Möjligen kan man tycka att instruktionstexterna borde ändras så att det framgår att man under Etniska grupper diskuterar specialproblem andra etniska grupper än svenskar, då detta är den överlägset vanligaste gruppen bland dem som levt i Förbundets verksamhetsområde, och därför diskuteras på andra ställen...
 
Jag är i princip kritisk till varje etnisk eller rasmässig klassificering av människor, då jag anser att det rör sig om glidande skalor. Däremot kan det vara funktionellt att arbeta utifrån att olika människor mer eller mindre tillhört en grupp som erbjuder vissa specifika forskningsproblem. Men eftersom att DI verkar arbeta utifrån ett grupptänkande av detta slag så bör de väl ta konsekvenserna.

633
Diverse knepiga diskussioner har väl tenderat att poppa upp under Ordet är fritt, och kändisarna skulle väl kunna återuppstå där om inte annat... Jag har länge förespråkat att diskussionerna under denna rubrik skall föras in under olika, i en del fall nya, rubriker under Övriga ämnen (gärna omdöpt till Närliggande ämnen eller något sådant), och att det som blir kvar skall få rubriken Övrigt om släktforskning.
 
SvDB innehåller faktiskt uppgifter om levande under förutsättning att man vet lite kringfakta. För om en person efterlämnat en ännu levande änka eller änkeman, så ser man när dessa gifte sig. Oftast harmlöst, men gäller dock levande.
 
Att rasbegreppet lagts till så sent som 1991 är anmärkningsvärt, ovetenskapliga begrepp borde inte få förekomma i lagtexter. Staten skall väl motverka fördomar och föregå med gott exempel. Det borde gå att beskriva det hela bättre...

634
Jag finner det för egen del mycket märkligt att det i en lagtext talas om en människas ras. Redan på 1930-talet kunde genetiker konstatera att människor inte kunde indelas i raser, även om det tyvärr tagit tid för dessa slutsatser att få genomslag.
Kungliga VetenskapsAkademin har också dragit slutsatsen att begreppet inte går att använda om människor, vilket gör det hela anmärkningsvärt...
 
Mer läsning här:
http://www.physto.se/~vetfolk/Folkvett/20002raser.html

635
Romanov från Ryssland / Romanov från Ryssland
« skrivet: 2005-10-27, 23:52 »
Det konstaterade då ingen där, mer än möjligen du, däremot kom man fram till att så varit fallet om Frankrike varit monarki och för ovanlighetens skull valt dynasti enligt konstens alla regler och inte genom statskupp, som var brukligt på senare år...
 
Men diskussioner av denna typ är precis lika relevanta som diskussioner om hur Vatikanens cermonier skulle ändras om påven blev gravid.

636
Romanov från Ryssland / Romanov från Ryssland
« skrivet: 2005-10-27, 22:19 »
Eftersom ingen idag kan göra legitima anspråk på tronen är frågan irrelevant. Det finns ingen tronarvinge. Det finns ingen nämligen tron att ärva. Och huset Hohenzollern avsade sig alla tronanspråk 1918.
 
Däremot är, som jag skrev, Georg Friedrich överhuvud för huset Hohenzollern.
 
PS
Noterar att du har väldigt svårt att förklara varför det inte går att translitterera ryska titlar...

637
Romanov från Ryssland / Romanov från Ryssland
« skrivet: 2005-10-27, 20:31 »
Vid eventuella införanden av monarki blir den legitime monarken logiskt sett den som i lagen om införande av monarki utpekas som monark, under förutsättning att lagen antas på ett demokratiskt legitimt sätt. (I Sverige  
 
Jag drar för övrigt slutsaten att du undviker att skriva ryska titlar på originalspråk av bekvämlighet, eftersom du inte anfört andra argument för din inkonsekvens.

638
Romanov från Ryssland / Romanov från Ryssland
« skrivet: 2005-10-27, 14:21 »
Och exakt varför anser du att man inte kan skriva Velikaia Kniaginia om man undantar att det är ett uttryck som är knepigt att stava till?
Om du hävdar att man skall skriva titlarna på originalspråk så får du väl föregå med gott exempel.
 
Jag saknar för övrigt svar på varför du anser att Georg Friedrich är arvinge till tyska kejsartronen, utan att han själv uppger några sådana anspråk?
 
Om man skall dra konsekvenserna av ditt resonemang så får man ju prata om en kejsar Bokassa I:s söner eller sonsöner som legitim arvtagare till det Centralafrikanska kejsardömet. Jag tror att jag för egen del föredrar att inte göra så, men så håller jag inte med dig om vilka som kan räknas som legitima tronarvingar.

639
Romanov från Ryssland / Romanov från Ryssland
« skrivet: 2005-10-27, 07:42 »
Bra, då slipper vi skriken. I övrigt så kan jag konstatera att du är inkonsekvent, kan man translitterera namn borde man kunna translitterera titlar?
 
Jag håller helt med dig om att Georg Friedrich är överhuvud för släkten Hohenzollern. Jag kollade den hemsidan innan jag skrev. Däremot ser jag ingenstans där något tal om att han är kejserlig tronarvinge. Vilket som sagt är helt naturligt då hans farfars farfar abdikerade och hans farfars far helt avsade sig alla arvsanspråk. Genom att dessa avsade sig de kejserliga titlarna blir varje framtida arvsanspråk löftesbrott, och därmed illegitima. (Såvida man inte hävdar att demokratiseringen av Tyskland 1918 var illegitim och löften i samband med den saknar värde...)
 
Jag kan inte se hur han kan vara arvinge till något hans släkt avsagt sig. Elementär arvsjuridik säger att så inte kan vara fallet.

640
Bernadotte / Äldre inlägg (arkiv) till 13 november, 2005
« skrivet: 2005-10-27, 07:31 »
Om man skall tro alla rykten om inofficiella kungabarn man stöter på kräver det kaninartat beteende av tidigare generationer monarker...
 
Sedan är en annan sak att jag håller det för sannolikt att de fick enstaka barn vid sidan av, men det finns sällan källmaterial som kan styrka detta.
 
Och även om ett barn är tillkommet samtidigt som kungen befann sig på orten så är det viktigt att komma ihåg att det gjorde även ett stort antal andra män, bland vilka det kan ha funnits någon som hade mycket större anledning att hamna i moderns säng.

641
Romanov från Ryssland / Romanov från Ryssland
« skrivet: 2005-10-27, 00:26 »
Jag vill minnas Ralf, att vi har diskuterat både det olämpliga i att SKRIKA ut kungligheters tilltalsnamn och hurvida man skall använda titlar på deras eget språk eller inte. Då du var väldigt övertygad om att man skulle använda det egna språket undrar jag vad som får dig att anta att Tsarryssland var engelskspråkigt, eller om regeln om språk bara gäller när den passar dig?
 
Vidare vill jag påminna om att Georg Friedrich inte själv betraktar sig som tronarvinge till det tyska kejsardömet, vilket är rätt naturligt då Wilhelm II abdikerade och hans son avsade sig arvsrätten i samband med kejsardömets avskaffande. Denna titel är alltså en du försett honom med på eget bevåg.
Anser du rent allmänt att äldste ättlingen på svärdssidan till en abdikerad monark är att räkna som tronarvinge, och att det till exempel finns en tronarvinge till kungariket Finland, eller är det återigen en princip som bara gäller när du tycker det passar?

642
Bernadotte / Äldre inlägg (arkiv) till 13 november, 2005
« skrivet: 2005-10-26, 23:57 »
Enligt Alf Henriksons Svensk Historia, s 772, kom Bernadotte till Stockholm i november 1810. Om han befann sig i Värmland runt den 15/3 1811 vet jag inte, men även om han gjorde det, så fanns det rätt många andra män där också, säkert en hel del med mörkt hår.

643
46 Ordet är fritt om släktforskning / Tack för hjälpen!
« skrivet: 2005-10-26, 23:44 »
En god variant är att man tackar och på samma gång lämnar lite info om vad man hittade när man kom vidare. På så sätt så kan man dessutom glädja andra, och kanske rent av hjälpa till lite själv.

644
46 Ordet är fritt om släktforskning / Tack för hjälpen!
« skrivet: 2005-10-26, 21:14 »
Ett tack är aldrig fel, även om jag hjälper ändå.

645
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-31
« skrivet: 2005-10-26, 17:12 »
Jag förstår helt enkelt inte vad Carl Milles staty har för relevans i sammanhanget. Förklara!
 
Vad det gäller sakinnehållet i ditt inlägg så har Kaj Janzon redan grundligt visat hur fel du har, finns ingen anledning att gå mer in på det.
 
Och vad det gäller min doktorandutbildning, så länge statyerna inte saliverar är den inte direkt relevant, förutom att den ju ger goda kunskaper i vetenskapligt tänkande, och hur man känner igen dålig forskning.

646
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-31
« skrivet: 2005-10-25, 13:36 »
Kan någon vänlig själ förklara för en oförstående vad man kan dra för slutsatser om släktskap med folkungaätten av likheten mellan en runsten och en Carl Milles-staty???

647
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-31
« skrivet: 2005-10-25, 09:34 »
Jag antog att testamentet utställdes innan hans död. Om Karl Ulfsson testamenterade godset måste han ha gjort det före sin död... Eller? Du skriver i sig annorlunda...
Vad talar för att godset var fäderne?

648
Var bara medveten om att folkräkingarna 1890 och 1900 innehåller en hel del fel, och inte bör användas som annat än ledtrådar var man skall kolla. Detta gäller för övrigt i varierande grad även andra CD-skivor, men speciellt dessa.

649
Allmänt om medeltiden / Riseberga kloster
« skrivet: 2005-10-24, 22:21 »
Signums svenska kulturhistoria Medeltiden är ett i mitt tycke rätt trevligt populärvetenskapligt verk, även om vissa delar kan kritiseras av olika skäl.

650
Runstenarna / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-31
« skrivet: 2005-10-24, 16:30 »
Möjligt är också att Karl Ulvsson förvärvat godset vid vilken helst fram till den 28 maj 1269. Vi vet inte. Vi lär aldrig få veta. Vi saknar underlag för spekulationer.

651
Gagge / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-20
« skrivet: 2005-10-24, 16:25 »
Att en person tror sig tillhöra en släkt bevisar inget. För övrigt. Många släkter som i huvudsak bestod av borgare på 1600-talet har kommit upp sig sen dess och fått diverse fina positioner. Se bara på vår nuvarande kungaätt.
 
Och grundregeln på Anbytarforum är att man skall redovisa sina källor. Om man inte gör det från början får man acceptera att andra frågar om dem. Och om man gör ett påstående offentligt så får man finna sig i att det blir kommenterat offentligt, både positivt och negativt.
 
Det mest förnuftiga man kan göra i det här fallet är att insamla de fakta som finns i samtida källdokument och granska dessa. Sedan kan man jämföra dessa uppgifter med sentida litteratur och se om slutsatserna där har stöd. Men att försöka dra slutsatser utan att känna till beläggen är oförnuftigt.

652
Krabbe / Krabbe
« skrivet: 2005-10-22, 23:55 »
Det finns en Krabbesläkt på Tjörn på 1600-talet. Kan för stunden inte sambanden, men det är ett spår värt att kolla.
 
PS
Tjörnkrabbarna är lågadel.

653
Riksarkivet Marieberg / Riksarkivets nya digitaliseringsprojekt
« skrivet: 2005-10-22, 13:35 »
Ironi Stefan, ironi. ;)
Ett grönt folkhem hör till regeringens visioner, onödiga transporter bidrar inte till målen...

654
Bara som kuriosum, kan någon hitta vigseln, och när man började lysa för dem?

655
Exakta datum för vigseln saknas knappast i kyrkoböckerna. Jag tror att det är en mycket god id? att studera sådana detaljer innan man börjar spekulera om en persons ev utomäktenskapliga börd.
Uppgiften om avsaknaden av tradition är rätt talande.
 
Vad det gäller arvsgången för x-kromosomen var det bara en komplettering av Ralfs inlägg jag gjorde. Jag ser inte vad en DNA-expert har att tillföra, förutom att det förekommer överkorsningar mellan kromosomer, så anlag ibland flyttar sig. Jag bara drog lite basal genetik.

656
Bara en detalj. X-kromosomen ärvs så här:
En man får sin från sin mor.
En kvinna får en från varje förälder, och lämnar vidare en av sina två till ett barn.
 
Alltså kan en kvinna ha fått sin x-kromosom från sin farmors far, farmors mor, morfars mor, mormors far och mormors mor.
En man kan ha fått den från morfars mor, mormors far och mormors mor.
 
Däremot ärver man oftast mitokondrie-DNA på raka mödernet, men detta är mindre och därför mindre exakt för släktskapsbestämning.
 
Vad det gäller det påstådda släktskapet har jag inget att tillägga.

657
Som jag skrev ovan går det alldeles utmärkt att som ÄSF gör, skriva om en ätt som en samling besläktade individer.  
 
Däremot så krävs det rätt mycket mer för att kunna hävda att en ätt har agerat på ett visst sätt, att ätten som kollektiv eftersträvat vissa saker, så behöver man visa att de vid ett givet tillfälle individerna inom ätten antingen upplevt att de hörde samman och utgjorde en grupp, eller att det inom en ätt finns en mystisk kollektiv själ.
 
Det är alltså inte frågan om att vi skall förändra det namn vi av bekvämlighetsskäl har valt. Det är däremot frågan om att man skall vara mycket försiktig att tänka på en ätt som ett kollektiv med medvetande om just den ättens intressen.
 
Snarare bör vi vara medvetna om att varje person som sorteras in i Bureätten, eller vilken annan ätt som, hade olika intressen, och hade olika nära släktingar, med olika härstamning, som han eller hon på olika sätt samarbetade med, gynnade, etc.
 
Jag kan inte inse var skillnaden mellan mig och ÄSF ligger i. Inte heller ÄSF betraktar ätter som något annat än besläktade individer. Där finns inga tankar om att ätterna nödvändigtvis agerat som kollektiv, utan tvärtom att de olika personerna agerat som individer inom de specifika släktnätverk som just de ingick i.

658
På ett sätt har Per-Åke helt rätt, det är irrelevant huruvida Bureättens medlemmar räknade sig som en grupp eller inte, om man bara betraktar begreppet som en ren sorteringsfunktion och biologisk koppling. Om man däremot talar om Bureättens maktpostition, baser och liknande så är det relevant, eftersom sådana diskussiner antyder ett samband mellan personerna på ett socialt plan. Om man vill leda i bevis att Bureätten var en maktgruppering så måste man alltså först påvisa att individerna inom gruppen betraktade just denna som en grupp, kännde extra samhörighet med andra som vi idag betraktar som medlemmar i Bureätten.

659
Vad jag efterfrågar är i detta fall inte så ofta belägg för biologiskt släktskap, det är vi i allmänhet överens om. Vad jag efterfrågar är om någon kan visa att dessa personer uppfattade sig som en grupp.
 
Det är märkligt vad mycket personangrepp som sker här, och vad lite sakargument.

660
Riksarkivet Marieberg / Riksarkivets nya digitaliseringsprojekt
« skrivet: 2005-10-20, 07:46 »
Att köra handlingar upp och ner till Västernorrland bidrar ju även till att uppnå uppställda miljömål.
Jag är också benägen att frukta att handlingar inte mår riktigt bra av att transporteras, trots allt så är de i många fall så ömtåliga att man är tveksam att ens be att få fram dem på Landsarkivet...

661
Riksarkivet Marieberg / Riksarkivets nya digitaliseringsprojekt
« skrivet: 2005-10-19, 21:34 »
Jag tror att det skulle vara en stor vinst om Förbundsstyrelsen, där jag vet det finns intresse för frågorna, försökte underlätta för dem som fotograferar arkivalier, och jobba med att göra dessa tillgängliga på olika sätt.

662
Och jag frågar med en dåres envishet. Hur kan vi veta att en enda av dessa personer ansåg sig höra till Bureätten?  
Du behöver bara ge ett enda vettigt svar Lennart, så slipper du den frågan.
 
Självklart så var man då intresserad av vilka som var ens släktingar. Självklart hade dessa släktband betydelse. Men ingen har framfört argument för att Bureätten såg sig själv som en grupp, snarare än att varje enskild ättling till Herse ansåg sig ha ett antal olika släktingar av olika härstamning.  
 
Anledningen att man betonar Bureättens betydelse tycks mest vara bekvämlighet. Släktrelationerna finns utredda...
 
Det är tvärtom mycket sannolikt att det fanns en massa icke-buriska släktrelationer som var lika viktiga eller viktigare, men att dessa inte finns dokumenterade idag.

663
Snabbt tillägg. Frågan om varför dessa personer skall betraktas som en enhet besvaras inte, jag ser inte varför de inte kan betraktas som ett antal individer som ingår i olika nätverk, baserade på bland annat släktskap, även om de råkar ha en fjärran gemensam anfader...

664
Det är svårt att föra diskussionen framåt om det hela tiden behöver rensas bort missförstånd, historiska missuppfattningar och så vidare.
 
Om det är en ovidkommande sidofråga vilka vi pratar om, ja, ja, ja, tyck det då. Och fortsätt prata om folk som du inte vet vilka det är. Säkert mycket givande.
 
Och jag kan lova dig en sak. Så länge brister i källkritik och historisk metod förekommer kommer jag att påpeka dessa. Jag kommer att envisas att påpeka hur väl olika tankar stämmer med vad som tidigare är känt, vilka jämförelser med andra delar som är relevanta, och vilka brister som finns i argumentationskedjorna.
 
Och jag noterar som sagt med intresse att du inte väljer att svar på min fråga, utan istället angriper mig. Uppenbarligen har du mycket gott om sakargument vad det gäller varför man skall betrakta Bureätten som en enhet.

665
Lennart. Du får gärna bevisa att det du kallar Bureätten var en grupp som uppfattade sig själva som en enhet, och inte ett antal individer med diverse släktband åt olika håll.
 
Innan du har gjort detta är det inte meningsfullt att föra diverse hypotetiska resonemang om basområden, inflytande och så vidare...

666
Låt mig se. Som Kaj skrivit under Övriga ämnen-Medeltiden-Styresholm. Det finns ett av riksrådet utfärdat brev från 10 oktober 1398 som är utfärdat från Almare-Stäket, där ett antal slott i Nordlanden omnämns, bland dem Styresholm. Detta brev förvaras idag, som Carl påpekat ovan, på danska Riksarkivet. Det är detta brev som biskop Rhyzelius läst fel i 1744, och tolkat Styresholm till Birisholm. Den som vill återuppväcka Birisholm bör alltså börja med att visa att detta brev är feltolkat...
 
PS
Märker att både Kaj och Carl satt och skrev samtidigt som mig...

667
Låt oss ta en sak i taget. Vad det gäller ett riksrådsbrev som omnämner Birisholm är saken enkel. Leta upp brevet. I original. Det finns sannolikt på Riksarkivet. Visa att där står Birisholm och inte Styreholm.
 
På samma sätt som alla orter som heter något på Ols- eller Olof- är uppkallade efter samma person så måste naturligtvis alla orter som heter något på Fal- vara uppkallade efter samme Fale.
 
Sedan vad det gäller adliga gravstenar så vill jag inte minnas att jag skrev någonstans att de bara fanns i Norrland, de finns i hela Norden. De ser ofta ut som den Ulf skriver om, och ligger ofta över lågadelsmän. Det enda gravstenen visar är att där någon gång begravts en man som var finare än en vanlig bonde.

668
Den stenen visar att en person med adligt vapen begravts där. Det finns ett förhållandevis stort antal gravstenar av denna typ, vars ägare är identifierade och namngivna på stenarna som högst ordinära lågadelsmän. Stenen finns naturligtvis. Men de historier som berättas runt den är oftast ogrundade. Konkreta belägg i form av samtida dokument skulle nog vara mer användbara, om sådana nu finns.
 
Det glädjer mig Lennart, att du helt håller med Kaj om det fullständigt orimliga i tolkningen om Birisholm, liksom du till exempel helt hållit med honom om att även professorer måste ange källor. (Även om du på något sätt lyckades formulera dig aningen otydligt så att det tycktes som att du ansåg att om man uppnått något så beundransvärt som professorsvärdighet så slapp man sådana petitesser.)

669
Jag vet inte, men jag har för mig att det till att börja med brukar hjälpa att redovisa vilka samtida källbelägg som finns för att Norrland styrdes från Birsta om man vill ha någon undersökning.

670
Bråck / Bråck
« skrivet: 2005-10-17, 23:51 »
Bråck. Stavningen var inte så konstant förr...

671
Som framgår av Kajs inlägg är detta inget genombrott utan ett missförstånd. Sådana är vanliga inom Bureforskningen.

672
Kan du friska upp mitt minne Kaj, och berätta vem mer som ser det som en fördel för digitaliseringssatsningar med flytten av RAÄ?

673
Jag tror att alla här vill ha mer digitalt arkivmaterial. Men jag tror inte att någon annan här ser det som fördelaktigt för att nå framgång i den frågan att flytta RAÄ till Gotland... Ingen annan ser något samband alls mellan frågorna...
 
Däöremot kanske man skulle kunna förlägga en del av denna hypotetiska digitaliseringsverksamhet där, till exempel indexering och annat. Det vore bra både för kulturvården och Gotland.

674
Tack för upplysningarna. Bör nog skaffa den boken.
Jag jobbar inte med orginalen, utan med maskinskrivna avskrifter jag gör register till, men dessa avskrifter brukar vara välgjorda, så jag ska kolla upp om det står ort.
 
För övrigt är det möjligt att vi har ett visst intresse av samarbete vad det gäller att hitta vilket norskt material som är av intresse från denna tid.

675
Brems / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-01
« skrivet: 2005-10-12, 10:22 »
Kolla om han finns med i Nordströms Bremsutredning på Göteborgs Landsarkiv, Privatarkiv A318.

676
Framförallt startas det varje år ett antal nya myndigheter (vilket man i sig kan diskutera.) Varför inte placerta dessa nya myndigheter på Gotland etc? Och varför inte välja myndigheter med något bredare rekryteringsbas? Jag är övertygad om att det finns myndigheter med ett bredare urval av mindre specialicerade tjänster som hellre kan flyttas. (Vilket dels skulle innebära att det gick lättare att hitta nya anställda, dels att det gick lättare att få jobb för dem som inte vill flytta med, eftersom deras arbetsmarknad vore större...)
 
Och Kaj. Du har inte specificerat hur man snabbt ska få tag på den kompetens som behövs... Eftersom du nu är så övertygad att det går.

677
Jag sitter och går igenom  länder över gårdstagor från Bohusläns norska tid. Det är före 1631 oftast daler, därefter riksdaler, men även örtuggar och skilling dyker upp.
Hur hänger de ihop?
Är det för övrigt någon som har klart för sig systemet för beräknig av treårstaga och förstataga?

678
Det kan inte vara Ersson? Är dock osäker på första bokstaven...

679
Du tolkar helt rätt.
SAOL:
liderlig: Osedlig, otuktig
Kan möjligen antyda att du bör hålla utkik efter andra barn också...

680
Förutom att lusläsa husförhören så rekomenderar jag även koll av utflyttningslängder från Malmö.
Ett annat tips är att kolla varifrån Nils kommer enligt Helsingborgs inflyttningslängd och följa honom bakåt den vägen. På det sättet kan du hitta föräldrarna.
Överhuvudtaget lever dessa på husförhörslängdernas tid och bör gå att följa både framåt och bakåt i dessa.

681
Missuppfattning!  
Man får mycket mindre info ur huvudkartoteket än ur ÄSF.
 
I ÄSF står vad man vet om födelse (vilket i sig i allmänhet inte är mycket på medeltiden), om giften, och om dödsfall.
Där står om var personerna verkat och vilka funktioner de verkat i. Där står om misstänkta släktskap.
 
Och framförallt. Man får hjälp med identifiering av personerna i diplomen, och med släktskapen mellan dem. Dessutom tar ÄSF upp många belägg du inte kan hitta i huvudkartoteket, då detta bara tar upp de viktigaste personerna i brev, medan ÄSF:s forskare gått på djupet.
 
Till exempel hade du via användning av standardverken kunnat reda ut Sigge Larssons giften utan problem. Så läs dem! Noga!

682
Snabbt få kompentens.
Kaj A! Jag skulle vilja välkomna dig till verkligheten lite. Börja på en arbetsplats där det krävs att man är disputerad och har tio års erfarenhet inom den typen av verksamhet för att kunna ta en hel del tjänster. Försök att med ett par månaders erfarenhet fylla platsen efter en person som haft platsen i tio år. Det skulle gå käpprätt åt ...
Jag jobbar själv på en kunskapsintensiv arbetsplats, en universitetsavdelning. Jag kan intyga att de som avslutat fem års doktorsutbildning inte ligger i närheten av att behärska det fält de doktorerat inom. Det krävs en fem, tio år till för att behärska det bra. Naturligtvis är det fullt möjligt att lära upp enstaka nya om det finns erfarna kollegor, men att snabbt få kompetens är omöjligt.

683
Redan fast i beroendet? ;)

684
Jeg undres om Knut kan ange vilka källor han använt, samt exakt vilken formulering som visar att Gudleif var släkt med Valdemar?

685
Förnamn - I / Ingeborg / Ingebor
« skrivet: 2005-09-25, 12:00 »
Ett exempel på hur namnet Ingeborg kan variera från länsräkenskaperna för Bohuslän 1601-1657 i Danska RA.
1601 Jngeborch
1602 Ingeborrich
1603 Ingeborg
1612 Ingeborrig
1613 Ingeborre
1613 Ingeborig
1626 Ingebaar
Som ni märker varierar stavningen kraftigt på 25 år, variationer som knappast beror på ett svajigt uttal, då alla exempel är från Tjörn, och många gäller samma person.

686
Varken Niklas, Niklas eller Jonas har till skillnad från Ingegerd och jag användarkonton, vilket fullständigt eliminerar risken för förväxlingar. Skaffa sådana istället för att ständigt göra inlägg om vem som skrivit vad, så slipper ni alla problem! Enda kraven är att man finns, är medlem i någon medlemsförening i Förbundet och betalar 100 kr. Och det är det väl värt att slippa detta tjat?

687
Niklas: Om du skaffar ett användarkonto går det åtmintone att se när det är du som skriver...

688
Allmänt om adel / Var diskuterar vi vilken släkt?
« skrivet: 2005-09-23, 22:07 »
De flesta norska ätter jag härstammar från, inklusive Green av Sundsby, som kom att uppnå mycket höga positioner strax innan den dog ut på tidigt 1600-tal, har kommit att diskuteras under ointroducerad adel. Det är väl där 1500-talssläkterna hör hemma?

689
Disgen 8 / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-25
« skrivet: 2005-09-23, 20:04 »
Jag kan hålla med om att diskussionen passar där också, men jag tycker att om man svarar i ett annat forum så är det högst rimligt om man berättar exakt var på det forumet man svarat, för berättar man inte var man anser att diskussionen passar bäst så får man finna sig i att den fortsätter på annan plats.  (Och man bör se till att lämna arkivbeständiga hänvisningar.)

690
Disgen 8 / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-22
« skrivet: 2005-09-22, 21:38 »
Och om jag om två veckor vill läsa ditt svar Lars? Var tittar jag då?

691
Och varför bry sig om nya län? Jag använder fortfarande gamla hederliga Älvsborgs och Skaraborgs län för att ange socknars läge, det passar mig utmärkt i det fallet. (Och det behöver inte ha något med min åsikt om Västra Götalandsregionen att göra...)

692
Vad jag menar är självklart relevant litteratur inom medeltida heraldik och genealogi.

693
Jag skall gå in i detalj på en del saker i Bengts nya inlägg framöver, men jag bara undrar vilka belägg som existrerar för suveräniteten för den statsbildning som fanns i Norra Bottnen, då ingen annan vad jag känner till har stött på denna statsbildning...
 
Vad det gäller kommunvapen, varför bry sig? Det finns fortfarande litteratur om medeltidsvapen som man kan använda direkt, och där man slipper bry sig om förvirrade kommunheraldiker. Slå upp vapnen i relevant litteratur!

694
46 Ordet är fritt om släktforskning / Namn som rebus?
« skrivet: 2005-09-19, 13:49 »
Jag har sett en man med modersnamn på 1800-talet på Tjörn.

695
46 Ordet är fritt om släktforskning / Namn som rebus?
« skrivet: 2005-09-19, 07:29 »
Patronymikon brukades allt bland bönder på medeltiden. Däremot var det inte så vanligt att skrivarna satte ut det, men det är en annan sak. För att ta ett hastigt exempel så är min ofrälse ana Simon Dyresson belagd 1377 med detta namn. (DN III:413).

696
46 Ordet är fritt om släktforskning / Namn som rebus?
« skrivet: 2005-09-18, 22:55 »
Vad hade modern för patronymikon?

697
Sannolikt. Jag har skrivit om det hela tidigare här:
Anbytarforum: Ordet är fritt!: Reklam från Hans Ankarstjerna

698
Väldigt långt inlägg. Men hur hade det varit att ange fler än tre-fyra källhänvisningar? Och att ange vilka webbsidor/böcker som vilka texter är tagna från?
Dessutom, hur vet man vilket år en person är född på 1200-talet?

699
Jag vill minnas att jag fick reklam för denna sida av en person som av namnet mailet var undertecknat med att döma var en kvinna, men som av avsändaradressen och avsändarnamnet att döma var baron Bertelsen... Frågan är om han lider av vacklande könsidentitet, eller om det bara var ett sällsynt klumpigt misslyckat försök att göra reklam för hans sida genom att låta någon annan tipsa om den...

700
Förnamn - I / Ingeborg / Ingebor
« skrivet: 2005-09-16, 20:03 »
Och vad kallar du mannen i mitt exempel och varför?
Och vad kallar du hans barn, om en kallas Oluff Pährsson i födelseboken och en Oleana Persdotter? Det är, så vitt jag kan se det, omöjligt att vara konsekvent i valet av stavningsvarianter, i synnerhet som samma namn tidvis kan stavas olika i samma dokument. Hur gör du då?

701
Förnamn - I / Ingeborg / Ingebor
« skrivet: 2005-09-16, 18:36 »
Dessutom så uppträder det lite problem när Pehr Pehrsson föds i Odenskyrka, flyttar som Pär Pärsson till Brutustorp, gifter sig där som Pähr Pährsson, och dör som Per Persson. I synnerhet om man vet att han har en symbol som bomärke och alltså inte kunde skriva sitt namn...

702
Förnamn - I / Ingeborg / Ingebor
« skrivet: 2005-09-14, 22:29 »
Det var inte direkt så att prästen bad folk bokstavera sina namn, han stavade som han tyckte det lät bra. Naturligtvis avspeglar stavningen bland annat uttalet, men det var även så att man tidvis dekorerade text med lite extra bokstäver... Även idag finns det många namn där stavning och uttal skiljer sig åt.
 
För övrigt, det är väldigt vanligt att i viss mån normalisera stavning av namn även om vi vet hur namnbäraren stavade det. Gustav I stavade aldrig sitt namn varken Gustav eller Gustaf så vitt jag vet...

703
Förnamn - I / Ingeborg / Ingebor
« skrivet: 2005-09-14, 19:25 »
Det är samma namn. Forntida stavning i kyrkoböcker varierar starkt. Eftersom att de som omtalas långt ifrån alltid själva hade en uppfattning om hur deras namn stavades, och än mer sällan tillfrågades, behöver man inte ta särskilt hårt på vilken variant en präst föredrar.
 
Härstammar själv från Ingeborg Huvudsdotter.

704
Visst blev det fel... Jag kollade via Excel ungefärliga antalet församlingar i Sveriges församlingar genom tiderna på Skatteverkets hemsida, men läste fel. Chansen är då 1/1000, vilket innebär goda ods om man avverkar ett par hundra svenskameriakner...

705
Det stämmer, melatonin kan användas för att lindra jetlag.
(Denna upplysning får väl betraktas som information om ett hjälpmedel vid släktforskning...)
Vad det gäller sannolikheten att springa på någon som har anor i ens hemsocken. Sverige har ca 40 000 socknar. Säg att genomsnittssvenskamerikanen har koll på anor från 4. Då blir chansen 1/10000, vilket inte alls innebär usla odds om man träffar ett par hundra svenskamerikaner.

706
Rötter / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-09-16
« skrivet: 2005-09-13, 18:42 »
Jag tror faktiskt att det ibland är enklare med diskussioner om problem, så att man luska ut hur de hänger ihop, uppmärksamma andra på att kolla om ett problem föreligger (som här, där det tvärtemot redaktörens undersökning är flera som hittat samma sak), och slippa massor av mail till redaktionen.
 
Och sedan varför i all världen presenteras avdelningen Nekrologer i innehållförteckningen med texten Kontakten har upphört? Jag hoppas att det inte är tänkt som en skämtsam formulering...
 
(Ändrat efter Cristers fix.)

707
Allmänt / CD-rom skivor - ny form för våra kyrkböcker?
« skrivet: 2005-09-12, 17:31 »

708
Nån nytta ska man la göra...

709
Jag tror att församlingsboken finns på ULA, annars vet de var den finns... Han borde stå antecknad där, var han bor, vart han ev flyttat, när han dött om han var skriven i församlingen då. I så fall finns ha även i församlingens dödbok, med anteckning om hur och var han dött.

710
Har du kollat i hans hemförsamlings församlingsbok? (Alltså i originalet, ej SCB:s avskrift?)

711
Jag skulle vilja säga att det bästa vore att ersätta Efterlysningar med Socken okänd eller något liknande för dem där man verkligen bara känner landskap eller härad.

712
Som sagt. Ditt förslag är en effektiv lösning på problemet med äldre efterlysningar. Stöder det helt.
Dock har jag fått svar på urgamla efterlysningar...

713
Jag tolkade bara dig som att man var extra nogrann med sina närmaste, vilket jag tyckte lät helt naturligt, Ingrid...
 
Och Håkan har en poäng. Dödförklara inte folk i onödan.

714
Man är restriktiv när man skriver om sina nära, ja. Samtidigt så kan jag skriva en del saker om till exempel hur min mamma dog, som inte så många andra kan skriva. Och i sådana fall så skall, i mitt tycke, de närmast anhöriga skall ha rätt att avgöra att en del saker kan publiceras (jag ogillar i högsta grad tvång att till exempel hyscha ner att människor kan dö unga), medan andra inte skall det (vill man inte att det skall spridas att ens far var alkoholist skall man kunna hindra det, åtminstone så länge fadern inte var en offentlig person.)

715
Denna fråga har diskuterats flera gånger, men detta är ett mycket intressant förslag. Min utgångspunkt är att de i möjligaste mån skall in under socknarna, och att kvarvarande diskussioner skall få annan rubrik, men detta är en effektiv lösning på hur de gamla efterlysningarna skall hanteras, de hade annars kunnat ge problem.
 
PS
Har mailat länk till RötterRådet för att undvika att de missar diskussionen. Tycker däremot att de själva skall ta del av de olika synpunkter som framförs, och att det är bättre än att skicka färdiga svar.
DS

716
Håller med Kenneth. Skilj på levande och döda, inget annat. Möjligen kan man också ha lite olika riktlinjer om vad man kan skriva beroende på hur lång tid som förflutit sedan en persons födelse.

717
Jag inledde den här tråden med att deklarera att jag stöder beslutet. Jag kanske skall specificera lite mer vad jag stöder.
 
*Att kändistrådarna begränsas. Det har blivit allt för mycket frågor som kommit att beröra nu levande icke-offentliga personer. En offentlig person, som valt offentligheten vet att den måste tåla lite mer, men det finns gränser för vad dess anhöriga skall behöva gå med på.
 
*Att man inte kan sprida data från 1970 och 1980-skivorna på nätet. Man kan på detta sätt lätt röja uppgifter som personer ej önskar röjda, både om familjebild och annat.
 
*Att man inte hur som helst kan publicera stora släkttavlor över ett antal nu levande, för en själv mer eller mindre okända, personer. Jag skulle själv inte vilja dyka upp i en sådan. Dessutom kan de röja oönskade uppgifter, vare sig de är rätt eller fel.
 
Jag vill däremot fortfarande ha rätt att inom rimliga gränser avgöra vad jag kan skriva om folk jag känner väl, kunna gratulera Crister när han fyller år och kunna berätta hur gammal en person är, OM det är relevant i sammanhanget.

718
46 Ordet är fritt om släktforskning / Heder åt Ted
« skrivet: 2005-09-01, 10:44 »
En annan aspekt på det hela är den att detta senaste veckobrev också måste publiceras i Angeläget, då Att lyssna publicerats i denna publikation också. Och det vore nog bra om det även i PDF-versionen av aktuellt nummer av Angeläget infogades en not att detta veckobrev är numera tillbakadraget.
 
Och jag tror fortfarande att veckobreven inte passar som officiell Förbundsinformation, som Angeläget skall innehålla. Det bästa vore om det senaste veckobrevet blev det sista som publiceras i Angeläget, och att denna skrivelse mer renodlat blir ett organ för texter som hela Förbundsstyrelsen aktivt står bakom.
 
Jag hoppas precis som Jörgen att senaste veckobrevet är startskottet för ett nytt tonläge från Ted, att han faktiskt tagit intryck av en del synpunkter. Detta är värt uppmuntran. Men jag har inte ändrat uppfattning om hur det är lämpligt att skriva när man företräder tiotusentals medlemmar, och är fullt beredd att framföra mina åsikter när så är påkallat.

719
Relevant lag rörande Anbytarforum torde, som min namne påpekar, vara denna:
http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1999/19990523
 
Av intresse är också detta:
Den registeransvarige skall se till att oriktiga, ofullständiga eller föråldrade personuppgifter inte behandlas (felfrihetskrav). När den registeransvariges skyldigheter bedöms, skall avseende fästas vid ändamålet med behandlingen av personuppgifter samt vid den betydelse behandlingen har för den registrerades integritetsskydd.

720
Om det är hänvisning till PuL och sekretesslagen som gäller så blir pudelns kärna alltså hurvida det är harmlöst när en person är född?
 
Det här är en konkret fråga där det behövs förtydliganden.

721
Så jag får alltså skriva till exempel när en person är född, om det är en relevant person att omnämna, till exempel gratulera någon som fyller år, eller berätta när en person dog?
 
I så fall låter det bra.
 
Jag kan faktiskt tycka att det är olämpligt att publicera omfattande släktträd som omfattar ett stort antal levande och för en själv okända personer...
 
Och visst, jag har tidigare skrivit om att Förbundet är i behov av en betydligt bättre kommunikationsstrategi (fikonspråk för lära sig att säga saker så folk förstår). Det behovet kvarstår. Skriv tydligt och rakt vad som gäller och vilka regler som är absoluta och i vilka fall omständigheterna kan påverka. Det går alldeles utmärkt att vara både rak och saklig.

722
46 Ordet är fritt om släktforskning / Heder åt Ted
« skrivet: 2005-08-30, 21:22 »
Jag och Ted Rosvall har tidvis olika åsikter, vilket ibland märks här på Anbytarforum. Jag vill dock oförbehållsamt berömma honom för att han i sitt senaste veckobrev ber om ursäkt för en del mindre nyanserade saker han skrivit tidigare. Att fela är mänskligt, att erkänna fel är berömeligt. Och det är att ta det ansvar som följer med maktpositioner.
 
Jag vill också passa på att be om ursäkt för en del mindre välbetänkta och mindre välformulerade saker jag skrivit genom åren.
 
Jag kommer även framöver att framföra kritik när jag finner det motiverat, framföra avvikande åsikter, och räknar med att själv bli kritiserad ibland. Men jag hoppas att både jag och mina motståndare kommer att diskutera på ett sakligt sätt och dra lärdom av varandras synpunkter.

723
Jag inser, som sagt, varför beslutet behövs och stöder det fullt ut vid en rimlig tillämpning, och mina frågor rör inte stängningen av kändissidorna, utan just gränsdragningen, och det faktum att det i vissa fall kan vara aktuellt att en person till exempel höll på att utreda Odenkyrkas präster under 1500-talet innan hon avled 1979...
 
Cristers födelsedag hittade jag på hans hemsida, och jag skrev inte varken år eller dag han var född, bara månad... Alltså tyckte jag det var ett harmlöst exempel.

724
Jag tycker att denna regel i grunden är mycket sund och behövs, så att man inte kan sprida uppgifter om okända hur som helst, men jag undrar lite var gränserna går.
 
Presentationen är aningen kort och det framgår inte riktigt om gränsen är absolut, det vill säga att man inte ens får skriva att kungen är född 1946, eller om den är mer mjuk, det vill säga att man skall undvika irrelevanta och inte allmänt kända uppgifter, men att det fortfarande är möjligt att gratulera jubilarer, eller att omnämna att JE Almqvist levde 1894-1976, om det är relevant för diskussionen. Är tillämpningen för övrigt mer tillåtande rörande vad man får skriva om sin egen familj, i synnerhet egna mer nyligen avlidna anor?
 
Sedan undrar jag om reglerna även omfattar spridning av uppgifter från Sveriges dödbok? Det tycks som det, även om det inte framgår klart av nyhetsnotisen.
 
Personligen hoppas jag att det är en mjuk gräns, en rekomendation, som ger Anbytarvärden rätt att strama upp kändisspalterna och stoppa spridandet av uppgifter från Sveriges Befolkning 1980, men som inte hade hindrat mig att grattulera Rötterredaktören härom veckan, utan låtit Yvonne använda sitt sunda förnuft....

725
Visst, ett Pommac-pris vore en minst lika kul variant, dessutom så skulle problem om motttagaren var under 20 kunna undvikas. Det var mest ett infall jag drabbades av på väg hem idag att man borde uppmuntra medlemsföreningarna att bredda sin bas, och på något roligt sätt dra uppmärksamhet till det hela. Och en notis varje år Pommac-priset inte kunnat utdelas borde sporra föreningar att försöka hinna först. (Tanken var väl närmast att flaskan skulle få stå i Förbundets monter år för år, tills dess den kan utdelas. Prisets exakta art är alltså även en livsmedelsteknisk fråga, det måste vara en dryck med flerårig hållbarhet.)
 
Även jag har varit yngst i forskarsalen på Göteborgs Landsarkiv en gång, även om enstaka i samma genertaion titt som sätt skymtade... Även om jag verkligen hoppas att jag inte nått mitt livs middagshöjd än, så har jag redan börjat notera att jag inte alltid är yngst, vilket tyder på att saker har förbättrats sedan 1970-talet...

726
Nästa år fyller Släktforskarförbundet 20 år. Vad upplever de flesta svenskar som det viktigaste med att fylla 20? Jo, man får besöka Systemet. Man får till exempel köpa champange själv.
 
Jag tycker att det skulle vara en kul id? om Förbundet vid sin 20 årsdag inköpte en flaska champang? som sedan, tillsammans med ett diplom, skulle delas ut till första förening som sänder en delegat till Riksstämman som är yngre än Förbundet... Det kanske skulle kunna kallas Champang?priset. Detta skulle, förutom att vara en kul grej, även tjäna som ett sätt att uppmärksamma att släktforskning är en hobby för alla, oavsett ålder. Jag har absolut inget emot att många äldre släktforskar, men jag skulle gärna se fler jämnåriga och inte alltid vara bland de yngsta.

727
Lokalisera honom i någon församlingsbok, någonstans. Följ honom sedan genom böckerna. Det kan vara många böcker att slå i, men är enda säkra vägen. Du kan ev få lite ledtrådar var det kan vara bra att titta efter honom genom att slå upp en i Sveriges Befolkning 1890, men tänk på att allt som står där inte stämmer, det är en avskrift av en avskrift av i vissa fall andrahandsuppgifter.

728
Faddrar / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-12-22
« skrivet: 2005-08-23, 13:04 »
Absolut värd att kolla.

729
Faddrar / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-12-22
« skrivet: 2005-08-23, 12:09 »
De kunde vara närstående på olika sätt. Grannar, släktingar, prästfruar, etc...
 
De mest intressanta faddrarna är ofta de som kommer från mer avlägsna platser, de är ofta släktingar som man inte har koll på innan.

730
Allmänt om kunglig släktforskning / Oklara årsangivelser...
« skrivet: 2005-08-22, 19:43 »
Postmodernistisk argumentation är ett vanligt sätt att dölja dåligt utfört arbete... Om man inte med rimlig säkerhet kan visa att ett visst släktskap föreligger skall man dra ett streck och säga jag vet inte. Inte gömma sig bakom dimridåer om att olika sanningar råder vid olika tid. För övrigt stämmer inte ditt påstående om att forskares syn på reela sakförhållanden ändras över tiden. I allmänhet så är det så att när en fråga väl blivit vetenskapligt studerad så står sig de slutsatser som man då kan dras, även om de kompletteras efter hand om nya fakta blir kända.
 
Jag hoppas verkligen att de åsikter du framför inte är i överensstämelse med den finska undervisningen i vetenskapsteori. I så fall är det mycket allvarligt.

731
Allmänt om kunglig släktforskning / Oklara årsangivelser...
« skrivet: 2005-08-22, 18:03 »
Från http://forum.skalman.nu/viewtopic.php?t=6108&postdays=0&postorder=asc&highlight=settipani&start=45
En annan härstamningslinje går tillbaka till sagornas och legendernas värld borttom Bysans och in i de kaukasiska bergen och det område som idag utgör Georgien. Om man skall tro Charles Settipani och hans verk Nos ancetres de l'Antiquite (1991) så är det möjligt att via den ortodoxa världens äldsta dynasti Bagration nå ända till antiken och ännu längre tillbaka i tiden...
Var och en får själv läsa vad du skriver där...
 
(Och kan även notera att du inte ännu kunnat bevisa att denna rakaste härstamningslinje inte skulle stämma fram till mig. vilket, som ju kommenteras, är ett mycket ovetenskapligt förhållningssätt, då det är den som påstår något som skall lägga fram bevis för att det är rätt, inte tvärtom. Men jag har visst predikat detta för dig förr, utan resultat...)
 
Och om titlar är oviktiga, varför två gånger titulera Anders W Professor med stort P?
 
Ett förslag slutligen: Ange källor direkt i framtiden. (Jag ser för övrigt fram emot den dag då du anger en samtida, otryckt källa...)

732
Allmänt om kunglig släktforskning / Oklara årsangivelser...
« skrivet: 2005-08-22, 11:23 »
Genom att rycka citat ur sitt sammanhang kan man bevisa vad som helst, Ralf. Så här skriver Anders i sin helhet:
Settipanis utgångspunkt är kung Henrik I av Frankrike, som regerade 1031-1060. Många europ?er kan leda sin härstamning till honom eller till någon av hans nära släktingar. Hans systers sondotter Adela var gift med kung Knut den helige av Danmark (1080-1086)
 
Det vill säga han berättar vad det är frågan om för typ av årtal... Dessutom. Även om du lyckas påträffa någon auktoritet med vackra titlar som skriver på detta sätt så är det normala i detta sammanhang att skriva före årtal vad de gäller, om det inte rör levnadsår. (För att ingen skall missförstå mig så känner jag inte Anders som en person som fäster så väldig vikt vid titulatur...)
 
Sedan är det ju intressant att du läst den artikeln nu eftersom du tidigare talat om denna anlinje som fullt möjlig...
 
Och för övrigt. Som historiestudent måste du väl ha fått lära dig vikten av källhänvisningar. Nå?

733
Rötter / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-23
« skrivet: 2005-08-22, 09:39 »
Innan vi får någon äreminnesdebatt. Är inte barn och barnbarn goda nog äreminnen för båda?  
 
Pers synpunkter är nog något jag skall försöka ta till mig för en hemsida jag driver.

734
Kolonisation / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-02
« skrivet: 2005-08-22, 07:40 »
Nu börjar det påminna om ett verklighetsbaserat resonemang. Bra. Naturligtvis så hade en organisation som kyrkan inflytande och kunde användas för legitimering, när det passade. I synnerhet som den ofta var djupt splittrad och det alltid gick att få stöd av någon del. Och naturligtvis hade alla intresse av att den kristna ideologin, som alla tillhörde, och på vars bas makten byggde, spreds. Men jag vill påpeka att det alltid funnits ett visst inslag av internationell rätt i Sverige.
 
Eftersom att hela resonemanget ovan, bakom alla ordmängder, byggde på en mycket aktiv kuria, så är det av högsta relevans att konstatera att den inte hade ett så väldigt stort praktiskt inflytande, utan mer agerade inspirationskälla och legitimering.
 
En bra, modern, översikt över den politiska kulturen i Sverige under medeltiden, och vilka parter som hade inflytande, ges i Dick Harrisons artikel i Signums Svenska Kulturhistoria Medeltiden.
 
För övrigt. Det är inte att fördumma tidigare generationer att påstå att tiotusentals arbetstimmar inom ett fält kan leda till kraftigt ändrade uppfattningar.
 
Och auktoritetstron är inget som man tillfälligt skall göra sig av med. Den skall städas bort permanent, ty den leder ofta fel.

735
Allmänt om kunglig släktforskning / Oklara årsangivelser...
« skrivet: 2005-08-22, 07:24 »
Jag trodde att Gustav II Adolf blev mer än 20 år?
Det var väl så att kungarna regerade mellan de år du nämner Ralf?
Din ovana att inte markera att du enbart talar om regeringstider inom dina paranteser är mycket tröttsam. Om man nu är av den uppfattningen att en persons regeringstid är mer väsentlig än dess liv så skriver man (r 1611-32). Ty konventionen på släktforskarsidor är att datum inom parantes, utan vidare markering betyder livstid. Till exempel (1594-1632). Om man endast känner till att en person är belagd vissa år kan man skriva (n 1611-1632).
 
Ty Anbytarforum är till för släktforskning primärt, inte kungastudier. Alltså ligger fokus på hela personernas liv.
 
I övrigt så skall väl källan anges? Den är väl Elgenstierna?

736
Rötter / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-23
« skrivet: 2005-08-21, 21:05 »
Rent tekniskt har jag för mig att det är möjligt att ha ett par olika layoutalternativ att välja mellan, och att sedan man med hjälp av en cookie kan få det att se ut enligt valt alternativ.
Jag är däremot inte alldeles säker på om det är en lösning som anses önskvärd, man får trots allt inget enhetligt utseende, och det blir aningen krångligt.
Jag tänker varken säga bu eller bä om förstasidan så länge den inte görs i Gothic, utan är mer intresserad av den tekniska och praktiska aspekten.

737
03) Osorterat / Kan nån tyda detta?
« skrivet: 2005-08-19, 14:42 »
Det är en andra upplaga, kompletterad efter Anderös död. Ännu bättre.

738
03) Osorterat / Kan nån tyda detta?
« skrivet: 2005-08-19, 13:01 »
Om man släktforskar i den normala meningen att man studerar primärkällor, och inte enbart utför insamlar tryckta uppgifter, då är Anderö oumbärlig.

739
Uhr / Äldre inlägg (arkiv) till 29 januari, 2006
« skrivet: 2005-08-19, 12:59 »
Ingvar Eriksson kan mycket väl ha fått fram åldern genom att utgå från födelseuppgiften. Och Historien om Årby är ju ingen primärkälla här.

740
Uhr / Äldre inlägg (arkiv) till 29 januari, 2006
« skrivet: 2005-08-19, 11:54 »
Som jag påpekat på annan plats, vad som saknas är bevis att Georg Schildts hustru är dotter till Christer Zelow.
Inget annat. Jag kan inte fallet, men antar att studier av källmaterialet till Historien om Årby skulle kunna klargöra vad den bokens författare faktiskt hittat, respektive, av mer eller mindre goda skäl, antagit.

741
Schildt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-10
« skrivet: 2005-08-19, 10:41 »
Benny!
Vad som skall påvisas är att Ingeborg Zelow, gift med Georg Schildt, är dotter till Christer Zelow. Inte att hon inte är det. För fram till dess att vi kunnat påvisa vem som är far till en person vet vi inte vem det är.

742
Uhr / Äldre inlägg (arkiv) till 29 januari, 2006
« skrivet: 2005-08-19, 10:32 »
Benny!
Vad Bo skrev var att Ingeborg Zelow, gift med Georg Schildt inte var dotter till Christer Zelow, men däremot hette samma sak som hans dotter. Hon var alltså yngre än 48.

743
03) Osorterat / Kan nån tyda detta?
« skrivet: 2005-08-18, 22:42 »
Om du inte har Anderös bok så rekommenderar jag den för inköp snarast. Den är ett mycket bra hjälpmedel om man skall börja släktforska, eller ägna sig åt äldrehistorisk forskning. Där finns på s 10 exempel på v och 18 på w.

744
Båtsman / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-02
« skrivet: 2005-08-18, 10:32 »
Så brukade det vara, ja.

745
Rötter / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-19
« skrivet: 2005-08-18, 09:10 »
En helt annan fråga.
Har noterat att ingen del av Rötter inte gått att nå de två senaste kvällarna, från så där 22-23. Vet någon orsaken?

746
Kolonisation / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-02
« skrivet: 2005-08-17, 15:28 »
Man kan väl säga att den statsrättliga historievetenskapen gått framåt sedan 1916... Jag föredrar att i mina resonemang utgå från praktiska förhållanden, inte från teoretiska modeller för hur det borde sett ut, om man följt de statsrättsliga id?er som framfördes vid en del universitet. För även om kyrkan hade inflytande över kyrkliga institutioner som universiteten så kan man verkligen inte säga att de världsliga staterna i Europa var påvliga lydriken.
 
Jag påstår inte att kurian saknade inflytande, bara att du i högsta grad övervärderar dess roll.

747
03) Osorterat / Kan nån tyda detta?
« skrivet: 2005-08-16, 19:55 »
Ett par läsövningar finns här. http://www.genealogi.se/texter.htm
Och Henrik Anderös Läsebok för släktforskare kan du beställa här: http://www.genealogi.se/texter.htm

748
Allmänt / Roliga felläsningar
« skrivet: 2005-08-15, 22:36 »
Vi läser ju rätt mycket gamla, lite svårlästa handlingar här, och ibland blir det fel, emellanåt på ett komiskt vis.
 
Jag läste till exempel en gång en inflyttningssedel till Stenkyrka (O), när jag höll på att göra ett register över detta. Där stod om en man att han varken besökt Guds bord eller hus på länge.
Avståndet mellan bord oh eller var dock väldigt litet, och jag missade det först, och funderade i några sekunder vad detta kunde vara för ett teologiskt fenomen...
 
Finns det några andra historier om komiska felläsningar?

749
Jag har nu skrivit en artikel om Peder Staffansson, som finns publicerad som en Småskrift bland SGS Nätpublikationer. Se Svenska Genealogiska Samfundets hemsida, www.sgsf.org
 
Jag har i artikeln samlat mina tankar kring Peder och hans härstamning, utan att kunna dra några slutgiltiga slutsatser, men däremot föra fram ett par hypoteser. Jag ser med spänning fram mot eventuella synpunkter.

750
Äldre uttryck / Guds hus
« skrivet: 2005-08-15, 20:11 »
Jag tror vi kan vara fullständigt säkra på att det var statskyrkans lokaler han uppmanats besöka...

751
00 - Släktbok / Släktkrönika / Bokbindning
« skrivet: 2005-08-15, 19:11 »
Ett alternativ är kanske digitaltryck i format som en doktorsavhandling. Se till exempel:
http://www.docusys.intellecta.se/templates/Intellecta/Report.aspx?id=1131
(Långt ifrån säker på att de är bästa valet, men de ger en uppfattning om vad det rör sig om.)

752
46 Ordet är fritt om släktforskning / EMIBAS
« skrivet: 2005-08-15, 18:44 »
Alternativet aningen krånglig EMIBAS verkar på något konstigt sett mer tilltalande än alternativet ingen EMIBAS... Undrar varför?
 
(Inte för att jag är emigrantforskare själv, men dessa är väl unnade EMIBAS.)

753
Kolonisation / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-02
« skrivet: 2005-08-15, 18:40 »
För att förstå detta skeende är det viktigt att känna till att suveräna stater såsom vi känner dem idag blev verklighet först efter den Westphaliska freden år 1648, även om de id?historiskt härrör från 1300-talet. Bland pionjärerna inom detta område märks Marsilio de Padua (ca 1285 - 1343), William Occam (ca 1285 - 1349) och John Wycliffe (1329 - 1384). Fram till den Westphaliska freden var Europas stater närmast att betrakta som lydstater under påvedömet.
 
Detta påstående verkar för mig väldigt teoretiskt, och utan någon större anknytning till verkligheten. I praktiken var påven förvisso en person med mer eller mindre inflytande i olika länder, men att därför påstå att de kungar och kejsare som bekrigade honom, lades under interdikt, fängslade en och annan påve, och styrde över valen var påvens lydfurstar tycks mig vara väldigt långtgående slutsatser med extremt svagt källstöd.
 
Över huvudtaget så ser jag ingen anledning att tro att kurian hade någon mer direkt del i kolonisationen av Norrland. Självklart så stöddes all inspiration av rättrogen kristendom rent allmämnt, men inget tyder på att kurian hade någon större kunskap om att Norrlöand fanns, eller att svenska stormän inte hade alldeles egna intressen som gott och väl räckte att motivera dem.
 
Jag skulle också vilja veta på vilket sätt den otordoxa kyrkan kan betraktas som så pass sammanhållen att den använde Novogrod för sin expansion?
 
För övrigt. Det finns absolut inga skäl, förutom eventuellt en ambition att framstå som anakronistisk, att numrera svenska medeltidskungar.

754
Stenkyrka / Stenkyrka dödbok 1808
« skrivet: 2005-08-15, 18:21 »
Kolmonoxidförgiftning verkar mycket rimligt, och kan förklara behovet att utreda.

755
Ska läsa det hela nogrannare sen, men ett par detaljer.
Urban Sikeborg är vad jag vet inte språkvetare, däremot en urduktig släktforskare.
Man kan inte utan vidare anta att en person som har samma vapen som en kommun har kopplingar till en betydande ätt från denna kommun. Ett vapen kan nämligen användas av flera olika släkter, som inte nödvändigtvis har samband. Kommunheraldiker kan ha fått saker om bakfoten, osv... Kopplingar görs lämpligen genom att studera samtida källmaterial vad det gäller vad personerna själva säger om släktskap, studier av gårdsinnehav, studier av vapenlikheter mellan personer och så vidare. Kommunvapen lämnas med fördel därhän.

756
Äldre uttryck / Guds hus
« skrivet: 2005-08-15, 16:48 »
Gå till kyrkan...
 
Drar mig till minnes en flyttsedel jag så för ett par år sedan om en man som varken besökt Guds bord eller hus på länge. Mellanrummet mellan bord och eller var dock minimalt, varför jag undrade vad detta var för ett teologiskt fenomen för en sekund...

757
Stenkyrka / Stenkyrka dödbok 1808
« skrivet: 2005-08-15, 07:18 »
Tack!
Står det några bokstäver till efter af?

758
Stenkyrka / Stenkyrka dödbok 1808
« skrivet: 2005-08-15, 00:18 »
Självmord eller?

759
Bureätten / Karl BERTIL Buhre (1863-1930)
« skrivet: 2005-08-14, 21:08 »
SBL finns på de flesta större bibliotek.

760
Det har aldrig funnits något som hindrat att även ogifta kunnat få barn. Det var rätt vanligt på 1800-talet. Står det något om att Stina Greta är oäkta, utomäktenskaplig eller dylikt?
Teorin om nöddop tror jag du kan avskriva, man höll alltid reda på om en kvinna var gift med barnafadern.

761
Stenkyrka / Stenkyrka dödbok 1788
« skrivet: 2005-08-13, 18:33 »
Ett par uslingar till, det första en plats man bor på, den senare vid...
 


762
Vore det inte möjligt att skapa en rubrik som Anders föreslår ovan, och att använda den så att förslag kan diskuterad mellan användare av Anbytarforum och RötterRådet? För jag ser faktiskt inte problemet med att hålla reda på vad som skrivs under en rubrik, däremot ser jag stora fördelar i att olika synpunkter kan diskuteras mellan Anbytarforums användare direkt. För id?er dyker upp löpande.
 
Och alla id?er är inte alltid så konkreta, utan utvecklas efter hand i dialog mellan olika användare.

763
Stenkyrka / Stenkyrka dödbok 1788
« skrivet: 2005-08-13, 14:03 »
Har också lutat mot huvudsvag. Ännu ett bevis på att det kanske inte alltid är den reela dödsorsaken som förekommer här.
Jag skickar värstingarnan hit...

764
Stenkyrka / Stenkyrka dödbok 1788
« skrivet: 2005-08-13, 13:26 »
Jag håller som sagt på med ett register, de svåraste hamnar här...

765
Stenkyrka / Stenkyrka dödbok 1788
« skrivet: 2005-08-13, 13:25 »
Ett par bilder till. De första tre dödsorsaker, sista ett efternamn. Foto Mikael Karlsson, www.arkivdigital.com
 



 

766
Vad det gäller testlandskap kanske Medelpad vore en bra id?. Varför? Inte för att jag har något emot dem där uppe... Däremot så har landskapet få socknar och en lagom trafik, samt både en stad (Sundsvall) och landsbygd. Därmed blir det representativt.
 
Jag tror också att det är viktigt att det, när förändringar väl börjar testas, finns en tydlig hänvisning till vart man skall diskutera förändringarna.
 
(Jag är tämligen säker på att RötterRådet redan uppmärksammat och arkiverat vad jag skrivit tidigare.)

767
Förnamn - K / Klave
« skrivet: 2005-08-13, 01:25 »
Jag har stött på en Malin Klavesdotter i Stenkyrka (O) dödbok 1786.
Har någon någonsin stött på en man vid namn Klave?

768
Stenkyrka / Stenkyrka dödbok 1786
« skrivet: 2005-08-13, 01:23 »
Får väl bli Klavesdotter...

769
Stenkyrka / Stenkyrka dödbok 1786
« skrivet: 2005-08-12, 23:31 »
Nyttförsök:

770
Stenkyrka / Stenkyrka dödbok 1786
« skrivet: 2005-08-12, 22:33 »
Malin dör på Klädesholmen. Men vad heter hon i efternamn. (Jag håller på att korrekturläsa register till den här dödboken.)

 
Och vad är detta för dödsorsak:
 
Foton av Mikael Karlsson (www.arkivdigital.com)

771
Stenkyrka / Stenkyrka dödbok 1782
« skrivet: 2005-08-12, 18:36 »
Det stämmer nog.
Jag var allt för oskuldsfull i mina tolkningsförsök...

772
Stenkyrka / Stenkyrka dödbok 1782
« skrivet: 2005-08-12, 17:17 »
Att Helena Berntsdotter dör 44 år och 4 dagar gammal i Sibräcka har jag inga problem med, men vad dör hon av?

Foto av Mikael Karlsson (www.arkivdigital.com)

773
Finns det några planer på att testa detta i något mindre landskap först? Det skulle överhuvudtaget kanske vara en god id? att utnämna ett landskap till lekstuga och testa förändringar där?
 
En gräns runt 1800 kanske kan vara en id? då de flesta socknar har husförhörslängder därefter, vilket brukar ändra forskningens karaktär.

774
32 Tideräkning / Oftast jämn ålder?
« skrivet: 2005-08-12, 12:09 »
När jag i dagarna har gått igenom enrolleringskommisionen på västkustens rullmaterial från 1700-talets första år så slås jag av hur påfallande vanligt det är att åldrar anges som jämna tal som 22, 34, 46, snarare än udda tal som 21, 33, 47. Är detta ett fenomen som andra har stött på också?
(Jag har för mig om att jag läst att detta var rätt allmänt på medeltiden och 1500-talet, men är inte säker.)
 
(Enrolleringskommisionens handlingar (Göteborgs och Bohusläns landskontor GId:1-3 är för övrigt ett väldigt trevligt material, omkring år 1700 tog man reda på åldern på alla brukare och de flesta torpare, samt en hel del andra man kunde ha nytta av i Bohuslän och norra Halland, samt inventerade sjövant folk ända ner i Skåne. Mycket användbart. Rullorna har också fotats, se www.arkivdigital.com.)

775
Eftersom jag nu råkar ha halva Rötterrådet på tråden kan jag inte avhålla mig från att fråga hur förslaget om att dela upp i tidsepoker ser ut rent konkret?
 
Jag är personligen i nuläget inte övertygad om fördelarna med detta, gentemot nackdelen att det blir fler underdiskussioner att hålla reda på. Jag är själv flitig postare under Stenkyrka i Bohuslän som i nuläget har 930 poster, och att döma av mina erfarenheter så innehåller en del frågor bitar som rör flera tidsepoker, och det finns snarare en tendens att hela Tjörn diskuteras under denna rubrik eftersom folk inte hade förstånd att gifta sig inom församlingen utan hittade partners över hela ön...
 
Frågan är också om de äldre inläggen i så fall skulle tidssorteras och vem som skulle göra det?
 
Å andra sidan, jag skulle nog klara mig utan problem även om socknarna var tidsindelade.
 
PS
Stefan: Du har glömt att ange mailadress i ditt inlägg, det är lite svårt att maila synpunkter till dig då. Kanske en användarprofil med både privat mail och Rötterrådsmail vore bra? (Eva ser ut att vara utomlands och snarast ha glömt lösenordet till sin profil, hon brukar ha mail.)

776
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-19
« skrivet: 2005-08-12, 09:43 »
Tack Eva!

777
Jag tycker också att efterlysningarna är extremt svårnavigerade, det är därför jag vill ha över dem till socknarna. Dock så tar det emot att radera för mig...

778
Förnamn - B / Bamse
« skrivet: 2005-08-11, 17:34 »
Detta ovanliga förnamn, som väl rimligen betyder något björnartat, uppträder på Tjörn och Orust fram till 1700-talet. Det har en viss kopling till olika halvfrälsesläkter. (För en liten introduktion, se Folke Almegius Jöns Gulbrandsson i Vräland s 51-53.)
 
I vilket fall undrar jag om detta namn är använt utanför Bohuslän? (Den ende namninnehavare jag kan komma på med detta namn i övrigt kan knytas till nordvästra Skåne, även om han föddes på Sicilien och var andlig son till en utvandrad göteborgare...)

779
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-11
« skrivet: 2005-08-11, 11:05 »
Jag börjar nog bli tjatig. (Det finns nog de som skulle föredra att jag aldrig hade fräckheten att uttrycka mina åsikter), men vill åter påpeka:
 
Jag har inget emot sociala diskussionsfora för släktforskare i sig, men jag anser att det finns andra som är bättre lämpade för att hålla reda på dem än Förbundet, i synnerhet som att skälet att KP stängdes var att det tog tid och energi från annat arbete.
 
Alltså skulle jag absolut inte ha något emot en länk till Släktforskarpuben eller vad den nu skulle heta, om bara någon kunde åta sig att sköta den. Jag skulle kanske göra ett och annat inlägg där också, men det finns andra som är bättre lämpade att sköta den...
Så om mina damer och herrar slutar skriva spaltmeter om intolerans här, och istället agerar konstruktivt och kollar upp detta!
Eller rent av ser till att Anknuten får en länk härifrån?

780
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-11
« skrivet: 2005-08-11, 01:24 »
Släktforskarförbundets portalparagraf, den om vad det sysslar med, kan man få förändrad genom att föreslå stadgeändring. Jag tror dock att intresse saknas.
Och visst. Jag deltar i andra diskussioner också. Dock har frågan Vad ska Förbundet syssla med? mer direkt relevans än frågan Vilken färg har din katt?...
Jag har inget emot dumma frågor, men jag har något emot dem som vill förbjuda mig att ge bra svar!

781
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-11
« skrivet: 2005-08-11, 00:47 »
Visst kan man oformulera ords betydelse på ett oändligt antal sätt för att få saker att betyda det man vill. Jag är dock allt för jordnära för att tycka annat än att släktforskning betyder något annat än att forska på personers släktskap och på sina eller andras anor... Jag drar mig inte för att skämta även på detta forum, och att diskutera sidospår, men det är sidospår, och inget som skall ta resurser från huvudverksamheten här.
Tja, jag är väl allt för rationell för en del. Jag tycker ju inte man skall stoltsera med uppdiktade anor heller. Vilken tråkmåns jag är...
 
PS
Och att Jojje tycker om att ge pekpinnar om hur fult det är att ge pekpinnar är välkänt.
DS

782
Jag svarade på en efterlysning från 1996 häromdagen, via mail i sig, men ändå. Om man regelbundet tittar på Nytt senaste ... så ser man vilka efterlysningar som svaras på.
Och jag tycker rent allmänt det är dumt att radera frågor här.
Jag kan hålla med om att mer flexibla sorteringsmöjligheter vore bra, till exempel att kunna se alla efterlysningar senaste månaden. Då kan var och en få det på sitt sätt.
Men ännu bättre vore att det fanns vicemoderatorer som såg till att få in de flesta efterlysningar under en sockenrubrik, ty de flesta passar under en sådan, vilket inte minst visas av att många efterlysningsrubriker innehåller sockennamn...

783
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-11
« skrivet: 2005-08-11, 00:02 »
Jojje och Johan,
Kan bara instämma med Kenneth. Primära syftet med detta forum är väl släktforskning?
Om det sedan används till annat så är det väl vid sidan av släktforskningen, och om sidoaktiviteterna tar resurser från huvudaktiviteten är det väl i längden inte bra?
Jag bryr mig inte ett skvatt om att vissa diskuterar annat, men jag tycker inte om om det tar resurser från huvuddiskussionen. Jag bryr mig inte ett skvatt om det dansas på Släktforskardagarna, men om jag är ute och dansar i Göteborg den helgen kommer det att bli på andra ställen.
Sex och vin finns det för övrigt ett otal andra diskussionsforum som är mer inriktade på...
Jag betalar för ett forum med huvudinriktning släktforskning till en organisation som enligt sina stadgar ägnar sig åt släktforskning. Jag vill inte att mina pengar skall gå till att hålla ordning på vindiskussioner... Jag klarar alldeles utmärkt att ha diverse diskussioner om allt möjligt med andra släktforskare utan detta forum.
 
Mitt förslag från tidigare kvarstår: Kan inte någon, till exempel Jojje, som ju uppenbart har tid att skriva mycket om behovet av ett sådant forum, ta kontakt med tex Passagen och fråga om de kan inrätta och administrera ett separtat chattrum som nås via länk från Anbytarforum?
Det skulle knappast bli några problem att få en länk här sedan om Förbundet slapp administrera det hela....

784
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-11
« skrivet: 2005-08-10, 21:24 »
Jag har bättre saker för mig än att läsa Kantstött. Jag bryr mig inte om vad Ted skrev om att det riskerade att överskugga resten, han har trots allt en tendens att överdriva lite ibland, men han presenterade också det mycket goda sakskälet att Kantstött tog resurser. Och det var inte bara provokationer, utan även att folk spred uppgifter som var allt för privata enligt PUL...
 
I övrigt ser jag ingen anledning att diskutera varför en del blev stötta i kanten av Cristers inlägg...

785
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-10
« skrivet: 2005-08-10, 10:33 »
Nu var det en rätt liten grupp som dominerade Kantstött. Och eftersom att de flesta inlägg skedde utanför denna del, och har fortsatt att ske där, så kan jag inte inse att så många har lidit svårt. En diskussion som Kantstött kräver däremot resurser i form av övervakning, som måste vara mycket mer intensiv än i vanliga diskussioner. Det är upp till dem som vill ha Kantstött kvar att bevisa dels att en större grupp än de som verkar vara närmast sörjande vill ha det tillbaka, och dels förklara vad Förbundet skall nedprioritera istället.
 
Det är också symptomatiskt att Jojje i ena stunden skriver att de som vill ha Kantstött mycket väl kan vara i majoritet (trots att det bara är en liten grupp som uttryckt detta offentligt), för att i nästa stund raljera över att de som inte tycker att det är det bästa sättet att använda resurserna och dessutom ger uttryck för detta tror sig företräda ett flertal...
 
Det finns gott om andra chatt-forum på webben, och det vore väl inte omöjligt för nån av dem som lägger så mycket energi på att få Kantstött att återuppstå att kontakta något av dessa och be dem sätta upp en avdelning för socialt snack mellan släktforskare? Det tror jag skulle ha betydligt större utdelning. För det är inte alltid så att det var bäst förr. (Dessutom tror jag att Crister med glädje skulle länka ett sånt forum om han bara slapp ansvaret...)

786
Scanning borde rimligen kunna ge bättre resultat, men de flesta äldre volymer mår inte så bra av närkontakt med scanner...
 
Vilka mer är verksamma på fältet idag, och var?

787
Foto av originalkyrkoböckerna är väl det mest korrekta, så länge ingen fotat SCB-material.
Jag bara passar på att göra reklam för verksamheter jag vill ska ha framgång. Ty ju fler som köper desto mer kan de fota, och ju mer får jag att forska på...  
 
Som jag ser det är digitalfotograferingen den största förbättringen sedan mikrokorten kom, och bra mycket mer betydelsefull av Genline som bara erbjuder mer av samma växlande kvalitet. (Det kan inte bli annat så länge de utgår från mormonfilmerna.)

788
Som ett tillägg till Evas inlägg så kan jag säga att detsamma gäller ArkivDigitals bilder (www.arkivdigital.com). Är man intresserad av Bohuslän får man enormt mycket bättre kvalitet på det sättet...
(Båda är väl värda all reklam de kan få!)

789
Rötter / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-10
« skrivet: 2005-08-03, 23:56 »
Anbytarvärd, inte Anbytarvärdinna då?  
Det blir nog bra i vilket fall.
Lycka till!

790
Arvsanlag från valloner / Arvsanlag från valloner
« skrivet: 2005-08-01, 21:54 »

791
Arvsanlag från valloner / Arvsanlag från valloner
« skrivet: 2005-08-01, 00:40 »
Borgstrand Benny!  
Jag tror att dina inlägg blir betydligt lättare att läsa om du skriver förnamnen innan efternamnen. I många fall är det dessutom så att efternamnen bara är släktskapsbeskrivningar som Lars son och Börjes dotter, medan förnamnen är de namn de bar...

792
Citerar Carl-Fredrik Hanzon ett par inlägg upp:
Under rubriken: Kunglig genealogi: Karl VIII - oäkta dotter? förekommer uppgifter om en oäkta dotter med namnet Karin eller Anna (möjligtvis fanns båda, men ingen lär vara helt belagd). Se vidare dessa inlägg!

793
Allmänt om medeltiden / Raneke - SMV - Rättelser
« skrivet: 2005-07-31, 22:52 »
ÄSF anses generellt vara det verk som har minst fel. SMV:s genealogier är i sig inget att fästa sig vid, nyttan är att de kan ge hänvisningar till andra artiklar som kan innehålla matnyttiga uppgifter, men som också mycket väl kan vara mindre välunderbyggda. Hänvisningar till primärkällor, det vill säga dokument som är något så när samtida med det de beskriver är alltid bra, men sedan måste man tidvis bedöma rimligheten av tolkningen.

794
Webbsidor utan källhänvisningar är kanske inte alltid så användbara. Och Svenska Familje-Journalen verkar inte vara en framstående genealogisk publikation. Annas troliga icke-existens finns utredd i annan tråd.

795
Jag ger referenser och litteraturrekomendationmer av ett mycket enkelt skäl. Jag vet att man kan hitta saker där, och jag har inte full tillg+ång till dem själv. Dessutom är det lätt att röra till någon detalj när man skriver vad som står i en komplicerad artikel, alltså är det bättre att var och en läser själv.
Även mycket goda släktforskare kan ibland råka sprida fel, alltså måste man kolla upp noga. Och varningen om medeltidsgenealogi är allmän.

796
En god grundregel:
Vad som står på webbsidor utan källhänvisningar är sällan värt att bry sig om.
SBL, Svenskt biografiskt lexikon, finns på de flesta större bibliotek. Läs där.
Släkt och hävd går att få tag på genom fjärrlån. Också en bra id?.
Inom medeltidsgenealogin är det ofta lika viktigt att frigöra sig från gamla, illa underbyggda anor som att hitta nya. Man skall också, som jag skrivit innan, vara mycket misstänksam om exakt födelseår uppges, då detta sällan var något man höll reda på, och som än mer sällan bevarats...

797
Förnamn - G / Guro
« skrivet: 2005-07-28, 11:19 »
Guru i olika varianter är rätt vanligt på Tjörn under 1600- och tidigare delen av 1700-talet.

798
Natt och Dag / Äldre inlägg (arkiv) till 01 juni, 2009
« skrivet: 2005-07-27, 22:00 »
Det är mycket sällan medeltida födelsedata är kända, mycket vanligt de är gissningar. Finns inga direkta belägg brukar det vara en god id? att utgå från att födelseår är konstruerade och stryka dem.
Läs den av Torsten refererade SBL-artikeln. Där redovisas källor och möjligheter, samt litteratur.

799
Utan att ha studerat fallet närmare så brukar Liedgren ha gjort mycket nogranna utredningar, medan Elgenstierna tidvis är mindre pålitlig. Eftersom Liedgren dessutom verkar redovisa belägg så skulle jag nog gå på hans uppgifter, med reservation för att just denna artikel kan vara sämre än hans brukar. Enklast är att läsa artikeln och bedömma.

800
Dufva i Västergötland / Dufva i Västergötland
« skrivet: 2005-07-27, 10:48 »
Nils Fredrik Beerstål har skrivit om honom i Släktforskarnas årsbok ca 2000.

801
Jag håller med Ingegerd, frågan förenklas i mitt fall över att vi tre som är mest närstående är överens om att det inte är något att hymla om. Men problemet kommer ju om det inte råder enighet mellan de närmsta. Är det då självklart att den som vill vara mest restriktiv då skall avgöra? (Inom parantes kan sägas att denna typ av frågor enbart rör icke-journalistiska hemsidor, det finns inget som rent lagligt hindrar en person att mot alla anhörigas vilja på Aftonbladets hemsida berätta att hans svårt nersupne far begick självmord förra året, ty DI kan ej styra journalistiska publikationer.)
 
Jag tror definitivt inte att denna diskussion bör, eller kan, utmynna i några definitiva svar, men jag tror att det är viktigt att vi ställer de här frågorna och inser både problemen med för lite och för mycket restriktivitet.

802
Jag är medveten om dilemmat här. Jag ser saken ur mitt eget perspektiv, och översätter sedan vad jag ser till mer komplicerade fall. Problemet är att jag även på Internet hamnat i diskussioner då det varit relevant att omnämna att min mamma är död sedan ett antal år, och varför, om inte annat för att då slippa spekulationer om orsaken. (Det är också en form av hänsyn man kan behöva ta, så att ingen tror att det var något annat.) Det är också möjligt att mina åsikter påverkas av att jag har mött ett antal som mer eller mindre tyckte att det är så hemskt, det ska vi inte prata om när det gäller mina upplevelser. Detta i fall då det varit högst relevant att prata om det hela. Sådant retar och väcker motvilja mot hyschande. Samtidigt har även jag en gräns.
 
Men problemet är, var drar man gränsen? Hur mycket hänsyn ska man ta, och till vilka? (Anna-Carin Betz?n beskrev nyligen i någon diskussion hur hon mött reaktioner för att ha skrivit vem som var hennes utomäktenskapliga ana för drygt 100 år sedan.)
 
Jag kan se diskussioner då det är relevant att berätta att man har sett alkoholism på nära håll, eller för den delen diskussioner där det kan vara relevant att berätta att man är adopterad. Det senare kan vara mycket känsligt, ja, men samtidigt är det en sak som kan vara avgörande för ens identitet, och som på köpet är relevant när man diskuterar sina anor.
 
Det här är ingen enkel diskussion, utan den rör etiskt svåra frågor. Vad jag reagerar för är dock en fyrkantig lagstiftning. Vissa frågor tycker jag passar bättre att avgöras från fall till fall efter eget omdömme. Detta hör dit i mitt tycke.
 
Och om det funnit någon nära anhörig till min mamma som ville att jag inte skulle diskutera hennes död alls, vad skulle jag då gjort?
 
Som sagt, detta är inte någon enkel fråga.

803
Ett dödsfall i cancer kan vara känsligt då cancern kan vara ärftlig, vilket en del kan uppfatta som obehagligt att påminnas om, och därmed är känsligt för dem. (Min erfarenhet är tyvärr att många överhuvudtaget tycker att det är ytterst obehagligt att påminnas om att man kan dö ung - intressant nog speciellt vuxna, som även tycker att man skall skydda unga, även om dessa själva tar det betydligt mer naturligt...) Och skall den som växt upp med en alkoholiserad förälder som tagit livet av sig tvingas förtiga detta av hänsyn till släktingar? Eller den som är adopterad, skall den få berätta det?
Problemet jag vill komma fram till är att formuleringen kan användas för att tvinga personer att förtiga avgörande delar av sina egna liv, vilket jag tycker är mycket olyckligt. Samtidigt inser jag att det är en balansgång, vissa saker är svårare att skriva om än andra, och jag menar inte att vem som helst skall kunna skriva om vem som helst. Men ens eget liv tycker jag inte man skall tvingas att förtiga.

804
Jag blir lite undrande när jag läser detta:
Uppgifter om adoption, livslängd och sjukdomar kan vara känsliga för ännu levande personer och släktingar och bör därför sållas bort vid publicering på Internet.
Innebär det att jag bryter mot reglerna när jag skriver att min mamma dog av cancer vid 42 års ålder? Eftersom att min ålder är så pass låg att jag, statistiskt sett borde ha min mor vid livet kanske jag inte alls får skriva att så inte är fallet? I så fall är DI:s regler ett ingrepp i min personliga integritet...

805
Vad det gäller forskares bakgrund så spelar det, som jag ju så ofta skrivit, i princip ingen roll om de är professorer eller plåtslagare, utan det viktiga är hur väl de underbygger sina teser. En professor inom relevant fack har oftast lättare att underbygga sina argument, men värderingen av en persons teser skall ske utifrån argumenten, inte titeln...
Alltså anser jag att till exempel Urban Sikeborg är ett mycket gott exempel på norrländsk genealogisk användning av Buregenealogin, oavsett hans avsaknad av formella titlar.
Och den som tycker att yrkeshistoriker inte intresserat sig för allmogens liv känner förmodligen inte till sådana som Janken Myrdal, även om han förvisso snarare studerar hur medeltidens allmoge levde i detalj, inte dess genealogi, som i hela Sverige är mycket svårforskad pga dokumentbrist.
 
Vad det gäller Bengt kan jga inte följa resonemanget om kommunvapen riktigt. Att en kommun har ett vapen säger väl inte ett dyft om vilka som bott där på medeltiden, det säger väl på sin höjd något om vilka kommunfullmäktige och kommunheraldiker trott har haft anknytning till en kommun. Förvisso ofta på goda grunder, men man kan så vitt jag vet aldrig koppla en person till en ort med huvudargumentet att hans (för det är oftast män som har efterlämnat sigill) vapen påminner om kommunens.

806
Allmänt om medeltiden / Förbjudna led
« skrivet: 2005-07-19, 21:22 »
Jag pratar normalt aldrig om tremänningar, etc, utan sysslingar. Alltså antar jag, utan att ha mina papper i närheten, att det rör sig om en sammanblandning och ev sysslinggifte. Man kan kolla nånstans på www.tjsf.org/slakter/kpm2.asp
 
Vad det gäller modern har jag bara gått på Elgenstierna, och Torleif kan mycket väl ha rätt. Dock undrar jag hur hårt reglerna tillämpades i praktiken, många präster delade ju säng med sin hushållerska trots förbud... Är det någon som har koll på detta?

807
Jag vet, jag borde någon dag traska iväg och slå upp mig själv, samt kolla en del andra uppgifter jag bara sett i SCB-utdrag. Samtidigt så är jag i vissa fall mer primär källa än folkbokföringen till vissa uppgifter, jag var närvarande när farfar dog och när min pappa gifte sig... Jag är också av den uppfattningen att källorna kan innehålla fel till och från, i synnerhet de som inte är primära. Jag har till exempel en stark misstanke om att det är fel i det SCB-utdrag ur födelseboken där det står att min farmors moster hette Ingeborg, eftersom att hon aldrig kallades annat än Ingegärd, men jag har hittills inte kommit mig för att åka ut till Öckerö och kolla.
Och jag kan bara instämma med Eva om vikten av ett kritiskt sinnelag i förhållande till källmaterialet. Varför stänga av det sunda förnuftet bara för att man släktforskar?  
 
Vad det gäller stavning av namn så är jag av den uppfattningen att man i äldre tid bör normera till normalvarianter och, om man vill notera hur det exakt står i källorna, medan man för nyare tid bör utgå från hur personen stavade själv, i den mån man vet det. (Återigen kan man notera källmaterialets varianter.) I ingetdera fallet finner jag det officiella källmaterialets stavning väsentlig.  (Jag har i hela livet fått bekämpa alla som i olika sammanhang för in mitt namn fel, och vet hur lätt det kan ske.)
 
Jag hoppas också att detta skall bli en minienkät, anledningen till rubrikvalet var nog mest att jag trodde att det skulle bli mer svar här... (Lite defatistiskt kanske...)

808
Jag brukar ofta framhålla vikten av att kolla upp uppgifter i källmaterialet i möjligaste mån, vissa anser att jag gör så i allt för hög grad... Dock finns det en mycket central person i min släktforskning som jag aldrig kollat, nämligen mig själv... Jag har förvisso plockat ut personbevis någon gång, men där står inte så mycket. Jag har faktiskt inte heller kollat mina föräldrar.
Hur är det med er andra, hur många har kollat vad som står om er själva i födelse-, och i förekommande fall vigselböcker, flyttlängder, etc?

809
Det är inte forskningen som behöver omvärderas, det är skolans läroböcker som får sluta att förenkla så mycket. Ty allt detta är välkänt, men det anses dumt att lära barn att verkligheten är komplex...

810
Duse / Äldre inlägg (arkiv) till 05 juli, 2005
« skrivet: 2005-07-05, 21:25 »
Vad som är rätt vanligt här är att andra kompletterar med mer information och påpekar olika saker, som kan leda till andra tolkningar. Det är inte att tala om lögn att säga att andra kan ha dragit felaktiga slutsatser. Sedan får man komma ihåg att varje handling man har måste värderas, hur bra kan den stämma, hur mycket kan den som skrev ha vetat, ha gissat ha läst på annat håll, ha misstolkat, ha tolkat rätt? Det är detta som är facinerande med släktforskning. Gräva, tolka, omtolka. Tänka.

811
Farde Unges släkt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-07-01
« skrivet: 2005-06-30, 20:32 »
Vad det gäller Krok/Krog så var det ett relativt vanligt förekommande förnamn i Norge, där även Jämtland ingick. Om man diskuterar jamtsk medeltid är Norge det mest relevanta landet. Alltså kan det mycket väl ha bott en Krok NNsson i Kroksta.

812
Släktforskningshumor / Släktforskningshumor
« skrivet: 2005-06-29, 23:55 »
Tycker mest att det är spännande med de mördare jag har i släkten, de befinner sig trots allt på betryggande avstånd så man slipper skämmas.  En av dem blev för övrigt lagrättsman på äldre dagar...

813
09 - Fader okänd / Faderskap
« skrivet: 2005-06-27, 08:24 »
Dessutom så ser jag, som naturvetare, praktiska problem. Det är nämligen inte säkert att man ärvt särskilt många kromosomer av en person tre generationer tillbaka, oavsett om man är släkt eller ej.
Vad som möjligen vore genomförbart vore att testa bevarad vävnad från din mormors far mot bevarad vävnad från din mormor, men jag tvivlar på att sådan finns. (Hår räcker inte.)
Och jag håller med. Det är fullt möjligt att dröja med vigseln.

814
Kungliga släkter / Romanov mysterium
« skrivet: 2005-06-23, 08:50 »
Ryktena lugnade sig en aning för några år sedan när man påträffade kvarlevorna av tsarfamiljen. Men vissa troende finns alltid, oavsett vad bevisen säger.

815
Sedan har jag en till fråga till Christian:
Avser du att anmäla samtliga föreningar som har publicerat födelseböcker efter 1900 på nätet, eller bara de, där någon funktionär retar dig?

816
46 Ordet är fritt om släktforskning / Hedersdiplom - tack!
« skrivet: 2005-06-22, 14:07 »
Grattis!
Det var en händelse som såg ut som en tanke att du kallades Anderz i ShF...

817
Christians argument tryter visst, då han roat sig med att anmäla mig till Datainspektionen istället för att försöka svara. Eftersom att Christian har anmält registrena skulle det vara trevligt om han kunde förklara vilka uppgifter som är olagliga att sprida, gärna med konkreta exempel...

818
Jag ser det som en ren rättvisefråga. Har släktforskarförbundet lagt en massa pengar på ett program jag sedan får utnyttja gratis så känns det inte helt orimligt att de får en gratis CD som tack för hjälpen...
 
Vad det sedan gäller DI står detta mycket intressanta stycke i deras yttrande: Utredningen gör gällande att en arkivmyndighets publicering (på Internet) av uppgifter som är äldre än sjuttio år bör stå i överensstämmelse med personuppgiftslagen, eftersom dessa uppgifter i princip inte är användbara för andra än tillåtna ändamål. Utredningen utgår därvid från att uppgifter som är äldre än sjuttio år rimligen främst är användbara för historiska och vetenskapliga ändamål, t.ex. släktforskning, vilka ändamål står i överensstämmelse med de ändamål för vilka uppgifterna samlades in.
Datainspektionen kan instämma i bedömningen att integritetsintresset för ett sådant äldre material mer eller mindre klingat av.
 
Om man dessutom läser i vilket sammanhang det av Christian citerade stycke står finner man att  
Datainspektionens mening särskilt viktigt att ta fasta på utredningens förslag om att vissa särskilt integritetskänsliga uppgifter, såsom t.ex. uppgifter om hälsa eller adoption, inte ska Internetpubliceras. Detta inte bara med hänsyn till att det kan avse integritetskänsliga uppgifter om personer som är i livet utan också till att uppgifterna, även om de avser en avliden person, indirekt kan ge information om nu levande släktingar till denne, exempelvis sannolik livslängd, ärftliga sjukdomar, disposition för andra sjukdomar eller egenskaper.
Enligt Datainspektionens mening bör med hänsyn härtill begränsningar införas inte bara för utlämnande på Internet utan även vid andra former av utlämnande som ger mottagaren motsvarande möjligheter till sammanställning och bearbetning av ett omfattande material såsom vid utlämnande på CD-rom- och DVD-skivor och liknande. Det bör ankomma på regeringen att förordna om vilka slag av uppgifter som får spridas,
 
Det vill säga, register med känsliga uppgifter om hälsa och adoption för nu levande, vilket jag inte stött på i dessa register. Vad det gtäller uppgifter om vad personer dog av för 85 år sedan, så är dessa inte speciellt användbara för att spåra vilka sjukdomar man kan tänkas drabbas av idag (annat än ålderdomssvaghet, vilket jag tror att de flesta inser att de kan drabbas av om de bara åldras). Detta då generna hunnit blandas om ett par gånger på vägen.
 
Vi har haft en diskussion om hur långt fram vi skall gå med våra register på nätet, och kommit fram till att 1920 är en lagom gräns. Någonstans får man dra den, och då har man lite marginal.

819
01) Allmänt om efternamn / Påträffade / kända namnar
« skrivet: 2005-06-21, 16:22 »
Min far, Torsten Ryberg, hade en granne på sina morföräldrars sommarställe med samma namn. Dessutom ungefär samma ålder, vilket ledde till att lite mer avlägsna bekanta undrade om han hade dött för ett par år sedan, när den fd grannen dog...
Och farmor har berättat att hon stött på en namne till farfar för många år sedan när hon jobbade i socialsvängen, och han hette ändå Ebbe Ryberg...

820
Magnus Marinassons ätt / Magnus Marinassons ätt
« skrivet: 2005-06-21, 07:38 »
Det bästa brukar vara att fråga här, då får även vi övriga intresserade del av svaren, och det finns fler som kan svara.

821
Magnus Marinassons ätt / Magnus Marinassons ätt
« skrivet: 2005-06-20, 23:40 »
Och vill du ha en tegelstensserie finns Kulturhistoriskt leksikon över nordisk medeltid....

822
07) Litteratur om latin / Litteratur
« skrivet: 2005-06-20, 11:51 »
Allmän ordbok finns ju:
 
författare:   Ahlberg, Axel W., 1874-1951
titel:   Norstedts latinsk-svenska ordbok : [30.000 ord och fraser] / Axel W. Ahlberg, Nils Lundqvist, Gunnar Sörbom
förlag/år:   Stockholm : Norstedts ordbok, 2001
 
Kostar 363 kr på Bokus.se
Skulle kunna vara nyttig för att fundera ut olika titlar...

824
Böcker sökes / Äldre inlägg (arkiv) till 13 december, 2012
« skrivet: 2005-06-19, 20:09 »
Denna recession kan vara av värde att läsa:
http://www.genealogi.no/Genealogen/Artikler/skanke_aetten.htm

825
Inte för att jag vill vara tjatig, men mina ursprungsfrågor kvarstår:
Finns det rekommedationer angående originalstavning eller normering?
Finns det möjlighet att plocka med fält för det överblivna alternativet bland standardfälten.
Jag har för övrigt inte heller några problem med att ge Förbundet ett ex om jag använder programmet, och mina register finns för övrigt redan på webben. (Och vem som helst får ladda ner dem, däremot så blir jag mycket ilsk om någon lägger ut dem på sin hemsida utan lova, vilket tyvärr hänt med andras register på www.tjsf.org...)

826
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-10
« skrivet: 2005-06-18, 08:36 »
Jag kan inte se hur Ted blir kantstött av att kommentera vilka släktingar som indirekt förekommer i Evas kolumn...

827
Detta med kvinnor på begravningar har nog varierat över åren och landsdelarna. På Tjörn 1691 fick kvinnor vara med. Då dömdes nämligen en halvsvältande kvinna, som förätit sig på gravölet och kastat upp i kyrkan under begravningen, till uppenbar kyrkoplikt. Hade hon inte svultit hade straffet blivit bra mycket värre. (Folke Almegius Jöns Gullbrandsson i Vräland, s 59)

828
Jag har en liten praktisk fråga/förslag för framtida versioner. Programmet verkar, åtminstonne så vitt jag kan bedömma utan att ha provat det, mycket bra. Dock inställer sig en fråga.
Skall man registrera normerat eller originalstavat? Ett förslag för framtida versioner, om det är tekniskt möjligt, vore att utöka fältsortimentet med fält som blir över för normerad stavning eller originalstavning, beroende på vilket det är tänkt att man ska använda idag.

829
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-26
« skrivet: 2005-06-17, 15:53 »
Rosor till Peter för gott arbete.
 
Rosor till Ted. Det är alltid lika tråkigt att förlora en förälder. Och inför sorgen är vi alla mer eller mindre lika, oavsett åsiktskillnader i övrigt.

830
Den ljusa avslutningen på detta sorgsna veckobrev får mig att tänka på en historia jag läste i farmors ICA-kuriren för ett par år sedan. De har en liten ruta Ur barnamun eller något sådant, där läsare skickar in barnhistorier.
 
I vilket fall handlade denna om en 2,5-åring som fått följa med på en gammelmosters (eller något i den stilen) begravning. Allt gick bra, han var lugn och fin. Ända till kantorn började spela en psalm. Ungen konstaterade att alla andra sjöng, men att han inte kunde texten. Alltså sjöng han istället en text han kunde. Herr Gurka dansar mazurka... Inte ens prästen och kantorn och kantorn kunde dölja sina leenden...
 
Tyvärr hör jag till dem som tidigt fick uppleva min mors begravning, aldrig roligt för någon.

831
01) Allmänt om efternamn / Påträffade / kända namnar
« skrivet: 2005-06-16, 21:33 »
En kul sak att fundera på är hur många här på Anbytarforum som har namnar i äldre tid som de påträffat, i egen forskning eller på annat håll. Jag tänker kanske inte bara på om man heter samma sak som farfar eller mormor, utan lite längre tillbaka.
 
Själv har jag en ibland omtalad namne i Anders Ryberg, som var första koleraoffret i Sverige 1834, och som bodde mindre än 1000 m från mig. Hur är det med er andra?
(Jag vet att frågan är kvinnodiskriminerande, då kvinnor hade annat namnskick förr, och dessutom mer sällan uppmärksammades, men vi kan väl ändå roa oss med detta när sommaren börjar bryta ut på allvar?)

832
Angeläget 2/05 / Angeläget 2/05
« skrivet: 2005-06-11, 09:19 »
Som referens kan jag påminna om denna diskussion, också initierad av en dåvarande medlem i G-gruppens styrelse:
Ordet är fritt!: Snyltare - källangivelse: Äldre inlägg (arkiv) till 2002-05-12

833
Angeläget 2/05 / Angeläget 2/05
« skrivet: 2005-06-10, 23:49 »
Min erfarenhet, från den feedback jag får i samband med mitt uppdrag som webbmaster för Tjörns släktforskare är följande:
Vi har valt att publicera väldigt mycket register och avskrifter på nätet, inte sällan till extremt svåråtkomligt material som de flesta inte har möjlighet att studera. Detta möjliggör definitivt forskning utan medlemskap i någon förening. Intressant nog är resultatet att ett antal perosner som aldrig har möjlighet att besöka föreningens träffar blir medlemmar, och att dessa inte sällan motiverar medlemskapet med den fina hemsidan...
 
Ergo: Man tjänar på att vara hjälpsam och inte ställa krav på dem man hjälper, utan låta dem tänka själv...

834
Oavsett hur vi kategoriserar oss är vi (nästan) alla fritidssläktforskare...
 
Jag är själv en mycket varm förespråkare av källkritik och sunt förnuft, vetenskaplighet, inom släktforskningen. Jag har dock själv varit okritisk nybörjare och har fått lära mig av andra, inte minst här. Jag välkomnar alla nya att börja kasta sig fram och tillbaka i släktträdet, och jag passar på att hjälpa till att undvika vanliga fällor och lita blint på osäkert material, helt enkelt då jag tror att de vill ha korrekta anor.  
 
I de fall jag kommer med mer raka synpunkter är det personer som jag diskuterat med många gånger förut, men som trots det envisas med att inte tillämpa sunt förnuft, och som envisas med att leda andra fel. (Eftersom jag själv blivit missledd i början vet jag hur tråkigt det är att det dröjer innan man upptäcker det.) Men min filosofi är i princip att jag har fått mycket hjälp, och att denna bäst återgäldas med att jag hjälper andra. Att det sedan ibland blir väldigt korthugget, och tidvis snarast är hjälp till självhjälp är en annan sak, men någon nytta gör det oftast. Jag tycker att det är viktigt att hjälpa vilsekomna hitta rätt.
 
Intresset har otal olika bottnar, och utvecklas i olika riktningar, men här har vi alla en gemensam mötesplats.
 
Vad det gäller Olles indelning så är jag närmast biologiforskare, det vill säga jag forskar på vilka som utifrån källmaterialet kan uppfattas som anor till en person. Att jag sedan har lika stort intresse för min fars, min mors och min styvmors anor är en annan historia... Då och då brukar frågan om man skall forska på en biologisk eller social ana dyka upp. För mig är frågan onödig och svaret självklart, varför välja? Forska på båda!

835
Angeläget 2/05 / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-10
« skrivet: 2005-06-10, 07:28 »
Väl talat, Sari!
Och bästa sättet att propagera för bättre forskning är det goda exempelet...
 
(Och att forskare från Jämtland är annorlunda vet vi redan Stefan, de kommer ju från en republik, vi övriga från ett konungarike...)

836
Arvsanlag från valloner / Arvsanlag från valloner
« skrivet: 2005-06-09, 09:36 »
Om du är enäggstvilling så är detta ett mycket gott exempel på att gener bara styr möjligheter till utveckling, inte predestinerar till en utveckling.
 
Valloner tillskrivs ofta diverse anlag, och jag har en känsla av att detta ofta beror på att de uppfattas som lite exotiska, och därför måste alla lite mer anmärkningsvärda drag komma därifrån. (För det kan ju absolut inte vara så att ursvenskar hade varierat utseende och varierande drag...)

837
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-16
« skrivet: 2005-06-08, 19:40 »
De är högst desamma, Bengt. Det är inte så svårt att byta till ett gammalt släktnamn samt snygga till stavningen här i Sverige.

838
Arvsanlag från valloner / Arvsanlag från valloner
« skrivet: 2005-06-08, 19:37 »
Jag skulle vara mycket intresserad av att få veta var du läst detta om örsnibbar Inger, ty jag har läst en hel del genetik och utvecklingsbiologi utan att någonsin höra talas om varken att innehav av örsnibb eller inte styrs av en gen (detta att något styrs av bara en gen är mycket ovanligt.) Över huvud taget är det sällan så att det är så enkelt att en gen är helt dominant eller helt recessiv.
 
Vidare så är det så att man har två exemplar av varje gen. Varje barn får slumpvis en av dessa. Om man skaffar barn med en person som saknar en dominant gen helt gäller detta: Har man två dominanta gener får samtliga barn den dominanta genen. Har man en dominant och en recesiv gen får hälften av barnen den dominanta genen. Hur en siffra som 94 % kan komma ut ur denna beräkning övergår mitt förstånd.

839
Gren / Green / Gren / Green
« skrivet: 2005-06-07, 21:34 »
Var levde de?

840
Äldre ord L - Ö / Mökränkning
« skrivet: 2005-06-07, 10:16 »
Hor krävde äktenskap. Var ingen gift var det ändå lönskaläge om de inte gifte sig, eller otidigt sängelag om de gifte sig. Jag har för mig att lönskaläge kunde ge dödsstraff under värsta otordoxin...

841
Sekretessen gäller bara känsliga saker, det vill säga du har inga problem att få ut uppgifter om var han var född, däremot så kan de neka dig att få reda på dödsorsaken. (De behöver inte göra det, jag har själv efter att ha skrivit på en sekretesförsäkran kunnat få ta del av sådana uppgifter.)
Vad det gäller döda så pass nyligen är det skattemyndigheten som håller reda på dem. Han finns fortfarande i rullorna, med födelseort och allt.

842
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-07
« skrivet: 2005-06-05, 11:47 »
Som jag skrev ovan, ett enkelt mail visade att Sofia var en verklig person. Som källkritisk forskare bör man pröva andras påståenden, vilket i detta fall var mycket lätt...

843
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-07
« skrivet: 2005-06-04, 16:05 »
Den som är intresserad av Discus Pro:s möjligheter kan läsa här:
http://www.discusware.com/products/professional.html
 
Jag kan inte se några skäl att byta programvara även om man skulle vilja lägga till ett antal funktioner, ty de finns där.

844
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-04
« skrivet: 2005-06-04, 11:31 »
Jag förstår faktiskt inte av Lennarts inlägg inte hans skäl till att vilja ha registrering. Inget hindrar att man registrerar sig under falskt namn på ett gratisforum (jag har testat...) och varje form av registrering innebär en tröskel.
 
Jag kan bara konstatera att det system vi har idag faktiskt funkar rätt bra, och att jag inte sett några argument för mer radikala nyordningar. Vi som vill betala kan göra det, vi som vill ha konton kan ha det, de som inte vill behöver inte. Det är möjligt att Anbytarforum i vissas ögon är en skvader, men den är fullt livsduglig och kan såväl skutta som flyga....

845
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-04
« skrivet: 2005-06-03, 20:57 »
Jag tycker att Anbytarforum blir mer prisvärt ju fler som deltar. Jag skulle nog inte vara lika pigg på att betala om det var ett krav och antalet deltagare blev färre...

846
Jag har visserligen nu för mig att vi i Göteborg har ett par ärenden som kommunfullmäktige bordlade för ett tiotal år sedan. Dock, om det nu finns en majoritet i riksdagen, varför inte övertyga någon riksdagsman att motionera i ärendet? Regeringen har åkt på sådana saker ett antal gånger, och i en del fall gjort vad den skall. I övriga fall blir det KU-kritik, och jag tror inte att denna fråga är stor nog (för dem) att ta denna risk i...

847
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-04
« skrivet: 2005-06-03, 16:12 »
Angendan
Säkert en felskrivning, men passar mycket bra när det gäller anbytarforumsagenda.

848
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-04
« skrivet: 2005-06-03, 15:25 »
Jag ser heller ingen anledning att avgiftsbelägga, även om jag själv kommer fortsätta att betala.

849
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-04
« skrivet: 2005-06-02, 21:41 »
Upplysningsvis bara så mailade jag Sofia, och fick svar av en, vad det verkar, högst verklig person. Så problemet är ännu mindre.

850
Allmänt om medeltiden / Förbjudna led
« skrivet: 2005-06-02, 00:07 »
Bland mina medeltida anor kan jag spontant hitta ett fall av gifta fyrmänningar som tycks säkra. Brun Svensson (sparre över blad, Forstenasläkten) till Häggatorp, Dala (R) (n 1489-95) och hans hustru Gyrit Bengtsdotter (sparre över blad) var båda barnbarnsbarn till Jöns Abjörnsson och Kristina Magnusdotter.
Men de var kanske ett undantag?

851
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-02
« skrivet: 2005-06-02, 00:03 »
Jag kan inte påminna mig om att här ha skrivit något om bristande respons, jag har däremot lagt lite förslag. Förvisso att alla mina förslag inte genomförts, men det kan bero på att alla inte alltid delar mina eminenta åsikter och inser min enorma klokhet...  I vissa fall kan det också bero på att förslagen lagts idag...

852
Allmänt om medeltiden / Förbjudna led
« skrivet: 2005-06-01, 22:03 »
Hur noga tillämpades regelerna om förbjudna led i praktiken under medeltiden? Att kusiner behövde dispens vet jag, men kunde man gifta sig med en kusin till sin mamma eller med sin tremänning, eller med kusins barnbarn eller sin tremännings barn?

853
Nya CD-skivor på gång? / Nya CD-skivor på gång?
« skrivet: 2005-06-01, 20:32 »
Jag har på annat ställe framfört detta förslag, och jag skriver det igen:
Skulle det vara en id? om Förbundet kontaktade någon av de stora chat-siterna i landet och bad dem sätta upp en specialavdelning, som man kunde bli lotsad till från Anbytarforum, men som de höll koll på?
De skulle få besökare, Förbundet få en gratis chat.

854
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-02
« skrivet: 2005-06-01, 20:17 »
Tycker att Leif har många bra id?er. Det skulle nog vara en god id? om en del organisatoriska diskussioner kunde föras på annat håll.  
Sedan så tycker jag att det skulle kunna vara en bra id? om man tog kontakt med Passagen eller någon liknande site och inledde ett litet samarbete så att de chattsugna fick en separat site med tillsyn från någon med vana. För problemet med chatter {är} att de behöver tillsyn, oavsett vad deltagarna tycker.
 
Vad det gäller användarkonton så tilltalas jag av id?en om så låg tröskel som möjligt. Jag tycker definitivt att konton skall uppmuntras, men vad det gäller obligatorium är jag inte säker. Med en ny version av Discus borde det nog gå att ha olika krav för olika avdelningar. En optimal variant, om det fanns resurser, vore att en moderator fick listor på alla inlägg av oregistrerade användare, och kunde kolla dem. Men tyvärr är det så att även vi med användarkonto kan skrriva mindre lämpliga saker, så helt enkelt är det inte. (Mn man skulle ju kunna ha en del användarkonton på övervakningslistan också.)

855
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-01
« skrivet: 2005-06-01, 13:06 »
Anbytarforum är ett enormt arkiv, och jag ser det som mycket viktigt att de inlägg som finns här bevaras. (Att några, kanske inklusive något jag skrivit, inte är värda att bevara är en annan sak, men på det stora hela bör allt sparas.) Jag tycker att detta verkar vara ett utmärkt förslag till punkt ett i en kravspec.
 
Som punkt två föreslår jag att den geografiska indelning som idag finns av forumet skall bevaras.
 
Och som jag ser det, någon behöver styra Anbytarforum, och vem är mer lämpad än Sveriges släktforskarförbund, som företräder de allra flesta släktforskarföreningar i landet?
 
Och vad hindrar Släktforskarförbundet att ta in sponsorer, det går uppenbarligen utmärkt för till exempel de flesta idrottsförbund?
 
Och vem skulle vara partner? Det finns idag inga konkurrenter till Anbytarforum. Det finns, så vitt jag känner till, inga seriösa planer att starta några. Och jag vågar lova, har inte Släktforskarförbundet pengar att bygga upp ett forum har ingen annan det heller.

856
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-01
« skrivet: 2005-05-31, 22:24 »
Jag ser ingen anledning att starta konkurrerande Anbytarforum, ej heller att ställa frågor på andra forum. Tvärtom ser jag att helst att så många frågor som möjligt ställs på samma ställe. Jag må ibland vara oenig på i vissa frågor med Släktforskarförbundets ledning, men i denna fråga är jag säker på att vi är 100 % eniga.
 
Jag är också säker på att vi är eniga om att en stor fördel med Anbytarforum är att det är strukturerat och lättöverblickat. Jag har tidvis försökt att följa diskussionerna på norska Digitalarkivet, men alltid givit upp på grund av den totala anarkin. Resedagböckerna tycks mig lika kaotiska, och därmed svåranvända.
 
Anbytarforum har idag lyckats etablera sig som ett forum där alla sorters släktforskare diskuterar alla aspekter av släktforskning. Jag har svårt att se hur man kan få en mer givande situation än denna. Därför rekomenderar jag alla som funderar på att sätta upp konkurerande forum att avstå, då alla skulle förlora på det.
 
Och jag tycker att det är en poäng att fortsätta med sådan programvara att man kan få med sig alla (nåja, nästan alla) tidigare diskussioner.
 
PS
Jag är själv förvisso inblandad i ett annat forum, där man kan kommentera publicerade artiklar. Dock står detta i instruktionerna: Rena släktforskningsfrågor ställs däremot inte här, utan dem hänvisar vi till Rötters Anbytarforum.
DS

857
Nya CD-skivor på gång? / Nya CD-skivor på gång?
« skrivet: 2005-05-31, 20:18 »
Även om jag tror att det är en oavsiktlig felskrivning blir det faktiskt rätt på amerikanska.

858
Tja, någon kanske kunde nominera dem till Föreningen Vetenskap och Folkbildnings pris som Årets Förvillare:
http://www.physto.se/~vetfolk/nominer.html

859
Det ser ut som Skandinavien under unionstiden, s 173, om man jämför texten med hjälptexten.
För övrigt ser det ut som om SOFI identifierar Broxvik med Östanå.

860
Denna gårdsaffär finns uppenbarligen också behandlad hos Styffe, enligt SOFI:s webbplats. Är man intresserad av en gårds medeltida historia bör man alltid kolla där.
www.sofi.se
För Gränna:
http://www.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/s1fx001/227204a1.htm
För omtalet hos Styffe:
http://www.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/s2fx001/p227204a/p1/0000201a.pdf

861
Allmänt om medeltiden / Kunde en hustru vara änka
« skrivet: 2005-05-30, 19:37 »
Jag måste studera Brask på UB här i stan. En tänkbar möjlighet är att han blandat ihop kullarna, men jag är inte helt säker på om det går att dra någon säker slutsats på endera hållet. Vad vi rätt säkert kan veta är att Ingrid, n 1515, inte är Kristinas mor.

862
Allmänt om medeltiden / Kunde en hustru vara änka
« skrivet: 2005-05-30, 14:43 »
Att detta är vanliga tolkningen känner jag till, jag har varit med och lanserat den... Det är bara det att jag skall skriva om Kristinas man Peder Staffansson (som en SGS-småkrift) och då vill reda igenom alternativa tolkningar...

863
Allmänt om medeltiden / Kunde en hustru vara änka
« skrivet: 2005-05-30, 14:10 »
ÄSF har referenserna 1479-09-08 och 1515-02-14, men i den senare verkar hon, av huvudkartoteket att dömma, bara nämnas med förnamn. Anledningen att jag undrar är att Kristina Björnsdotter 1515 talar om sin styvmor - se Medeltiden-Krumme - och jag har börjat fundera om det möjligen kan vara två Ingrid som Björn varit gift med. Det skulle kunna vara en alternativ förklaring till varför Kristina i åtminstone Åke Bengtsson Färlas släktbok anges som dotter till Ingrid Jakobsdr...

864
Allmänt om medeltiden / Kunde en hustru vara änka
« skrivet: 2005-05-30, 12:44 »
Tack för svaret. Då återstår det bara att fundera på om hustru Ingrid i Vi, nämnd 1515 är den samma som Björn Nilsson (Krumme):s hustru Ingrid Jakobsdr, nämnd 1479-09-08, eller om Björn varit gift med två Ingrid.

865
Den förbryllande hänvisningen betyder väl helt enkelt att brevet ingår i Riksarkivets pergamentsbrevsamling. Det borde gå att beställa en kopia. Jag skulle personligen finna det högst sannolikt att gårdarna omnämns.

866
 
Upphovsrätten får andra reda ut, låt oss le!

867
PS
Jag hoppas att detta är ett acceptabelt upphovsrättsbrott...
DS

868

 
Ur Jan Romares Himlens änglar. Jag har tyvärr slarvat med källhanteringen, och inte noterat sidan. I vilket fall är väl bilden till alla som svarar på frågor, och alla som jobbar med Rötter.
 
Det är väl detta det går ut på? Och vi är ett antal som bör försöka komma ihåg att inte uppträda som han längst till höger, trots att vi härstammar från hnom...

869
Genealogiska begrepp / Hur beteckna denna släktgren
« skrivet: 2005-05-29, 23:25 »
 
Men om man skall hålla sig till beteckningar som yngre gren pch liknande, vad blir detta???

870
Genealogiska begrepp / Hur beteckna denna släktgren
« skrivet: 2005-05-29, 22:09 »
I min släkt har jag ett litet intressant språkligt problem. Min farfars farfar antog namnet Ryberg som en variation av hans patronymikon, Rutgersson. Hans styvson, Algot, född i min farfars farmors första äktenskap, tog också namnet Ryberg, efter sin styvfar. Hur betecknar man den gren som utgår från Algot i förhållande till min gren, med tanke på att bara min gren härstammar från den som gav upphov till namnet?

871
Allmänt om medeltiden / Kunde en hustru vara änka
« skrivet: 2005-05-29, 22:03 »
En kvinna som titulerades hustru, kunde hon vara änka, eller var hon omgift?

872
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-28
« skrivet: 2005-05-28, 23:03 »
Och jag inser vid närmare beskådan att vad jag skrev ovan inte placerar sig särskilt högt på en lista över nyanserade skriverier heller. Dock. Jag får leva med vad jag skrivit. Tidvis gör jag fel, tidvis rätt. Så är det.  
Jag är den jag är, och har blivit trampad på tillräckligt många gånger i olika sammanhang för att ha tröttnat. Har man blivit trampad på tillräckligt många gånger är man också öm, och även lättare tramp tar illa. Alltså reagerar jag.
Om jag felat eller inte är upp till andra att bedöma. Jag är aldrig objektiv när det gäller mig själv.

873
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-28
« skrivet: 2005-05-28, 20:55 »
Jag har under dagen fått ett erbjudande om att vikariera som Anbytarvär under sommaren, och jag var mycket lockad att ta det, hade mer eller mindre tackat ja. Dock ångrade jag mig sedan, delvis för att andra projekt låg mig varmare om hjärtat, men mycket för att jag vid närmare eftertanke insåg att jag inte som högste arbetsledare ville ha en person som skrivit Tyvärr är Dina frågor ofta av den naturen. Du är en sorts skjutjärnsjournalist som försöker få statsministern att försäga sig. Dina frågor är insinuanta och ofta impertinenta (= respektlöst uppriktiga - närgångna). Jag väljer att passa på den typen av frågor. Men seriösa och vänligt avfattade frågor eller inlägg besvarar jag gärna.  när jag ställt kritiska frågor. Och man kan faktsikt ifrågasätta hur omdömesgillt det är att försöka värva en intimt närgången, oseriös skjutjärnsjournalist som mig som Anbytarvärd?
 
Eller är det detta att försöka värva en sådan person som Anbytarvärd som är oseriöst? Är det kanske inte snarare så att det oseriösa låg i att istället för att rakt av erkänna att man gjort fel raljera över sin debattmotståndare och i att ta till personangrepp istället för att svara på en fråga? Sådana frågor gör sig påminda. Det är i vilket fall svårt att ha förtroende för en arbetsledare som fällt sådana omdömen om en och sedan underlåtit att be om ursäkt. Dessutom skulle min auktoritet som Anbytarvärd vara undergrävd i en sådan situation. Vem som helst som inte tyckte om mina insatser skulle kunna hänvisa till Ted Rosvalls ord.
 
I vilket fall, Förbundsledningen jobbar uppenbarligen med frågan. Vi får bara hoppas att de hittar en person som både i deras ögon är kompetent, och som inte har utsatts för Ted Rosvalls nyanserade skriverier...

874
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-28
« skrivet: 2005-05-28, 13:04 »
Jag tycker att det vore värt att försöka uppdatera Anbytarforum snarast, med tanke på att kostnaden verkar så pass låg och det ger tillgång till funktioner som behövs snarast. Vad säger Förbundsstyrelsen?

875
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-28
« skrivet: 2005-05-28, 12:07 »
Vid närmare studium av Discus webbplats finner jag att det räcker att köpa en uppdatering för 75 dollar. Vad mer är, de erbjuder sig att för ytterligare 75 dollar installera Discus på en server. Det borde gå att få dem att uppdatera programvaran förhållandevis billigt. Vore det inte ett bra sätt att använda 1500-3000 kr att låta DiscusWare försöka uppgradera Anbytarforum till Discus Pro 4 rätt direkt? (Om man bara tar en fullständig backup så borde väl det gå att reparera ev skador om de misslyckas?)

876
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-28
« skrivet: 2005-05-28, 10:33 »
Vad det gäller Anbytarforums programvara Discus, så finns den i en Pro-version för 150 dollar, som tillåter flera moderatorer med olika ämnesinriktning och begränsade rättigheter. Visserligen kostar det säkert tio gånger mer att uppgradera och flytta över med allt jox det innebär, men det vore nog värt 15000 att kunna behålla allt som skrivits nu.

877
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-28
« skrivet: 2005-05-27, 23:09 »
En rak fråga till Förbundsstyrelsen och Rötterrådet:
Vem eller vilka kommer att sköta om Anbytarforum efter 17/6?
För jag har väl inte fel när jag antar att Anbytarforum ingår i framtidsplanerna för Rötter?

878
Och till alla presumtiva författare vill jag säga att vi är mycket öppna för synpunkter på hur våra förslag till utformning kan förbättras. Om vi bara får in en artikel så tittar vi förutsättningslöst på den och diskuterar om det är något som går att förbättra, eller något vi behöver bättra oss på.

879
Mallarna finns i två versioner, varav den ena i princip innehåller titelblad och typsnitt. Vi kan även sköta om den biten vid behov. Avsikten är också att mallarna och instruktionerna skall utvecklas efter hand att behov uppstår, det är väl inte särskilt vetenskapligt att låsa sig för en modell...  
 
Rekomendationerna om upplägg är rätt allmänt hållna i mitt tycke, de flesta håller sig nog i praktiken till upplägget med inledning, huvuddel och avslutning. Och källförteckning är ju lämpligt att ha.
 
Vi i redaktionen välkomnar synpunkter på instruktionerna, tanken är också att de skall generera en del diskussioner. Hör gärna av dig till oss med mer detaljerade synpunkter så se om inte de kan bidra till utvecklingen.

880
Jag kan under vissa förutsättningar tänka mig sammanfattande fotnoter. Om kyrkoboken är förd i god ordning, lättläst och den specifika uppgiften står just där man väntar sig kan jag tänka mig följande sammanfattande not: Uppgifter om födelse, dop, vigsel, död och begravning är när inte annat anges hämtade ur aktuell församlings ministralböcker för aktuell tidpunkt. Självklart skall alla använda böcker anges i källförteckningen ändå, och uppgifter som finns på avvikande platser (i en del kyrkoböcker står utomäktenskapliga barn sist varje år, för att ta ett exempel) så skall exakt källa anges. Samma sak tycker jag kan gälla om man till exempel konstaterat att Anders Olsson med hustru i 31 år varit brukare på Storgården genom studier av mantalslängder. Då kan en sammanfattande källhänvisning vara aktuell. Dock, om det ett år står till exempel att sonen Olof är gift med Anna Olsdotter från Jättegården så bör källan för denna uppgift anges exakt.
 
Jag ser det som en balansgång mellan att å ena sidan ange för lite källor, som ofta idag, och å andra sidan tynga ner det hela för mycket.

881
Och du har 15 år mer än mig...

882
Jag har inget emot Karins inlägg. Jag hjälper till så gott jag kan med en rimlig arbetsinsats. Är det någon som säljer släktforskning så tar jag ställning från fall till fall hur jag vill hjälpa. Om det till exempel är en person som även hjälper andra gratis här så ser jag inget problem att stötta verksamheten lite, om jag bara får credit som tipsare.
 
Sedan är en annan sak att jag ibland ger svar som om du tittar där så finns svaret. Ofta gäller det böcker jag läst och vet vad de innehåller, men inte har till hands. Överhuvudtaget tycker jag att bonusinfo som forskningstips är bra att inkludera i svar.
 
Jag drar mig inte för att påpeka om någon lagt ut felaktiga uppgifter, ingen har väl intresse av felaktiga uppgifter i antavlan, och det bör väl diskuteras när fel dyker upp så de kan rättas?

883
Förbundets CD-skivor / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-04
« skrivet: 2005-05-24, 13:38 »
Återigen håller jag med Ted. Det är inte alltid som jag är en obehagligt intim skjutjärnsjournalist, eller vad det nu var jag kallades härom dagen...

884
Förbundets CD-skivor / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-04
« skrivet: 2005-05-23, 23:23 »
Även om jag och Ted kan ha olika åsikter om både språkbruk och enstaka gånger beslutsordning så tror jag faktiskt att vi är eniga om hur Förbundet skall styras. I grunden är det medlemsföreningarna (och indirekt dessas medlemmar) som styr och som Förbundet skall stödja.
 
Och erkänn Ted, du skulle inte tacka nej till en statlig miljon. ;)

885
Förbundets CD-skivor / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-04
« skrivet: 2005-05-23, 18:17 »
Ted!
Jag tror för en gångs skull att både du och jag är lika glada att jag kan meddela dig att du har delvis fel, jag vet åtminstone en förening jag är aktiv i med komunalt bidrag...

886
Piper / Äldre inlägg (arkiv) till 01 januari, 2008
« skrivet: 2005-05-23, 10:34 »
Sverige tappade Pommern 1814 till Danmark, som sedan fick lämna det till Preussen. Det var dock någon stad som Sverige hade rätt att återlösa efter 100 år, men de klokt nog avstod från...

887
Sidan var något svårläst för mig då jag inte behärskar finska.
 
Håller helt med om att blandformer är förkastliga, såvida man inte själv använder dem...
 
Och jag tror vi alla är helt överens om vikten att sätta källor i sina sammanhang, även om vi sedan kanske väljer att skriva olika.

888
Jag kan inte utläsa ditt svar annorlunda än att du ovillkorligen vill kalla bönderna i Gottröra för deras latinska namn, Johan.
 
Nu är väl i sig ett exakt källutgivande också en insats till historieforskningens fromma, det hoppas jag vi är överens om.
Att Ylikangas konsekvent skriver namn på finska förvånar mig inte, han har trots allt i de böcker jag läst inte precis haft en svenskvänlig tendens. (Han hanterar för övrigt inte alltid sin tendens så bra. I boken Vägen till Tammerfors så nämner han inte med ett ord sin egen familjs koppling till kriget, trots att han uppenbarligen bland källorna har en intervjuv med en släkting som var med.) Märk för övrigt att jag tycker att både Jaakko och Jakob är fullt användbara former. Det viktiga är att man uppmärksammar språkproblematiken. I synnerhet gäller detta personer med flera språkliga identiteter.

889
Hur jag gör beror på vad jag tycker passar bäst i situationen. Jag påpekar dock vilka språk personen troligen talade. Jag är nämligen ingen klassificeringspurist, utan har en pragmatisk inställning.  
 
Och du har inte svarat på frågan om vad du kallar en svensk som enbart är känd på latin. Enligt vad du skrivit ovan vore det oförsvarligt att omnämna bönderna i DS 1789 på något annat än latin, eftersom enda källan vi har till deras existens är skriven på detta språk... För mig vore det nog naturligare att välja ssvenska, trots att latin var kyrkans språk vid denna tid i Sverige, på samma sätt som svenska var statens språk i Finland senare... Men jag skulle inte nödvändigt finna latinska namnformer som helt fel heller...

890
Sorteras / Sökning på CD-skivor här på Rötter
« skrivet: 2005-05-21, 21:19 »
Personsökning på minst 7 CD-skivor: En person 60:-, 5 personer 200:-
(Söder, Klara, Gamla Stan, Sveriges befolkning 1890, 1970, 1980; Mantalslängder Stockholm 1800-1870)
Sten-Sture Tersmeden
Täby (9 sep 2004)
 
Är inte detta mer tveksamt i så fall?

891
Sedan har vi ju alltid de där individerna som är så irriterande för klassificeringspuristerna, som föds på ett språk och dör på ett annat, och däremellan kan ha levt på ett tredje. Vad gör man med dem? Som jag ser det går det inte att undvika att man väljer namnform. Själv har jag ett otal anor i Bohuslän, som succesivt försvenskas på 1600-talet och framåt. Där väljer jag konsekvent att skriva alla namn i deras svenska form, inte för att det var dessa som de använde, utan för enhetlighetens skull, och för att slippa dra gränsen. (Om en norrman skriver om personer därifrån är det helt naturligt om han väljer norska namnformer i mitt tycke.) När jag skriver artiklar påpekar jag dock alltid detta.
 
Och Johan, hur gör du med individer i Sverige och Finland som endast är kända från latinskspråkiga dokument. Skriver du deras namn på latin?

892
Kändisars antavlor / Kändisars antavlor
« skrivet: 2005-05-21, 18:22 »
Nuhar jag bara uttalat mig om att artister/konstnärer bäst hedras av att man avnjuter deras verk. Inget annat. Men jag ser faktiskt andra sätt att offentligt uttrycka sorg än att fråga efter anor...

893
Kändisars antavlor / Kändisars antavlor
« skrivet: 2005-05-21, 16:58 »
Att jag satte på en CD med Monica Z när jag kom hem efter att hon dött till exempel. Jag tror att vi är överens om bästa sättet att hedra en persons minne...

894
Förbundets CD-skivor / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-23
« skrivet: 2005-05-21, 16:57 »
Om man inte blir anmäld och fälld i domstolen har man inte begått ett brott stämmer inte. Om jag smäller till Bernt på käften har jag begått ett brott oavsett om jag blir anmäld eller ej...

895
Stora delar skrev jag. Naturligtvis så är det vanliga att skriva svenska namn för den grupp som talade svenska, även om man naturligtvis kan välja att översätta namn i dessa trakter under vissa förutsättningar, till exempel att de rör sig i flerspråkiga miljöer. Men min fråga kvarstår. Om man i Finland idag hade haft all folkbokföring på finska, hade ni som hävdar att man bör behålla namnens stavning i källorna accepterat att framtida forskare skriver era namn på finska?

896
Argumentet att vi inte vet vilket språk som talades i stora delar av Finland förr är mycket dåligt, för det vet vi. Det framgår av ett otal källor att där talades finska. Vi vet även ungefär vad olika namn hette på detta språk. Så om vi vet att en person med största sannolikhet talade finsk, varför inte skriva dess namn på finska? Visst, jag tycker i vissa lägen det är bekvämare med försvenskade namnformer, men jag har mycket svårt att förstå varför det skulle vara fel att använda de former en person själv sannolikt använde... Och jag antar att alla som förespråkar att källornas namnformer alltid skall gälla, skulle acceptera att om dagen finska folkbokföring enbart accepterade finska namnformer, ja då skulle ni i framtiden få bära finska namn i släktutredningar. Eller?

897
Kändisars antavlor / Kändisars antavlor
« skrivet: 2005-05-21, 14:31 »
Jag föredrar allt att hedra en artists minne genom att avnjuta dess verk...

898
`: alt gr + +
{: alt gr + 7
}: alt gr + 0

899
` b { Din text }
Fast utan mellanslag
Ger:
Din text
Och vi slipper gasta om vad kungar heter...

900
Men Ralf, enda stället det står alltsammans med versaler är i rubriker, där det för övrigt står till exempel SPECIELLA INTRESSEN, BESKYDDARSKAP, HEDERSDOKTORAT med versaler, utan att detta är det konventionella sättet att skriva speciella intressen. I löpande text, och i sidomenyer står det Konung Carl XVI Gustaf, förvisso med stort K, vilket jag enbart tycker ser fånigt ut, men dock utan att SKRIKA ut namnet. Till och med Hovet har hyfs nog att undvika det. Man skriver inte namn med enbart versaler ens på svenska kungar, Ralf.

901
Snellmans insats var väl att förse finskan med ord för efterbibliska ting?

902
De flesta skriver nog kung Karl X Gustav. De flesta ser ingen anledning att använda formella titlar, på köpet med inledande versal. Det ser också illa ut att skrika ut kunganamn på skärmen, därför undviker i princip alla detta. De allra flesta personer syftar med en parantes med ett årtalsintervall efter ett personnamn på när personen levde, vill man skriva när personen regerade skriver man, i Sverige (r. 1654-1660).
Den normala svenska hänvisningen för Karl X Gustav blir alltså: kung Karl X Gustav (1622-1660; r. 1654-1660).

903
Det är ju också viktigt att komma ihåg att många förr inte kunde skriva sitt namn, och därför inte hade någon korrekt stavning...

904
Styrelser igen... :-) / Styrelser igen... :-)
« skrivet: 2005-05-16, 21:25 »
För att citera vad jag skrev igår. Däremot skulle jag önska att de delar av protokollen som inte rör personalärenden, upphandlingar och andra förhandlingar blev tillgängliga för medlemsföreningarna, för jag tror Förbundet mår bra av transparens. Bara för att jag har denna åsikt innebär det inte att jag kan hindra riksstämman att besluta annorlunda, och jag måste också acceptera fattade beslut. Däremot så kan jag med stadgarna i ryggen kräva att det förs protokoll. Om det åtminstone finns ett protokoll kan man besluta att offentliggöra det, helt eller delvis. Jag har ju trots allt påpekat problemet i att ordföranden agerat utan styrelsebeslut i sådana ärenden där styrelsen borde ha fattat beslut. Om vissa ärenden inte protokollfördes skulle det vara omöjligt att visa att beslut i en fråga saknas.

905
Styrelser igen... :-) / Styrelser igen... :-)
« skrivet: 2005-05-16, 17:30 »
Ett hemligt protokoll kan bli offentligt och granskat. Ett oskrivet protokoll kan inte bli det.

906
Och hur notera en man som i olika källor kallas Oluff, Ole, Olle, Olaus och Oloff?

907
Om man ger en enäggstvilling för lite mat och en tillräckligt. Klart nog?
Det mesta ärvs, även anlag för betydligt mer komplexa egenskaper. Och ju komplexare egenskap, och ju fler gener som är inblandade, desto svårare att förutse resultatet.

908
Gener är inte ett facit till vad som skall ske, utan en uppsättning av möjligheter. Hur vi sedan utvecklas styrs av till exempel vilken föda vi får. Om man till exempel skulle vara så grym att man svallt en enäggstvilling och gav en normal mat så skulle man finna att den som fick normal mat blev längre. Så generna som påverkar längd har inte förändrats ett dyft, däremot möjligheten att utnyttja deras potential. (De flesta saker i kroppen styrs av ett stort antal gener - när tidningar skriver att man hittat genen för x så beror det ofta på en lat journalist som inte orkar skriva en av de gener som påverkar x, eller saknar kunskaper inom genetik.)

909
Problemet är bara när samma person omtalas med olika stavning i olika, eller rent av samma dokument, i synnerhet om personen är noterad som icke läskunnig eller bara använder bomärke... (Sedan kan man naturligtvis notera vilka stavningar av namnet man påträffat.)
Nej, vad det gäller stavning så är kyrkoböckerna i huvudsak en källa till hur präster stavade andras namn, inte till hur de själva eventuellt uppfattade sin stavning. Och eftersom jag dessutom forskar på ett område med en glidande språkövergång blir stavningsfrågan extra intressant... Dessutom har mina anor ibland på 1600-talet seglat utomlands och handlat. Skall jag, om jag har turen att påträffa dem till exempel i holländska så skulle de där givetvis förekomma med holländska namnformer. Inte skulle jag skriva deras namn på holländska för det.?Och en del tidiga kyrkoböcker i svenska städer förs på tyska. Men om personerna verkar svenska så sätter jag dem under deras svenska namn med det tyska inom parantes. Det viktigaste är dock att man noterar omständigheterna och reflekterar över de normeringar man gör. För den som till exempel skriver alla personnamn i Savolax på svenska för tiden före 1870 måste påpeka att detta endast sker på grund av att kyrkoböckerna fördes på svenska, ej på grund av att folk faktiskt talade svenska.

910
Som sagt, i princip har du rätt...  Bara roade mig med att påpeka en detalj...

911
Styrelser igen... :-) / Styrelser igen... :-)
« skrivet: 2005-05-16, 09:17 »
Jag tror att stämman har rätt att besluta i frågan rakt av, ty häromåret beslutade den om att inte släppa protokollen.

912
Inte riktigt sant Bo. Om man äter kraftigt mutagen kost kan man möjligen lyckas påverka sina spermier eller ägg så att arvsmassan i dessa förändras, oftast skadas... Men i princip har du rätt.

913
Styrelser igen... :-) / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-16
« skrivet: 2005-05-15, 22:58 »
Nej, Släktforskarförbundet har, som alla föreningar i Sverige, rätt att avgöra om dess protokoll skall vara offentliga, med undantag för att de måste kunna styrka vem som är firmatecknare om de vill kunna utnyttja sina konton. Det är upp till styrelsen att besluta i frågan. Däremot skulle jag önska att de delar av protokollen som inte rör personalärenden, upphandlingar och andra förhandlingar blev tillgängliga för medlemsföreningarna, för jag tror Förbundet mår bra av transparens.

914
Den som är intresserad av blodgruppsdiet rekomenderas att läsa detta:
http://www.bmc.uu.se/~danl/BlodgruppsdietenLT.pdf
(För att göra en lång historia kort så är blodgruppsdiet kvalificerat strunt...)

915
Ny logotype??? / Ny logotype???
« skrivet: 2005-05-14, 23:45 »
Givetvis måste varje förbundsstyrelseledamot ha rätt att beskriva sina värderingar offentligt, eller hur?  
Jag har aldrig förstått att Släktforskarförbundet har en styrelse bara för att denna skall vara enig utåt i alla frågor, det är väl ändå så att styrelsen skall representera olika åsikter, och att man vid till exempel styrelseval skall kunna veta vem som tycker vad? Annars kan vi ju avskaffa styrelsen helt och låta ordföranden styra själv?
Att framföra sin uppfattning är för mig inte att agera mot ett beslut, det är att vara ärlig. Så länge man inte motarbetar genomförandet av beslut man ogillar följer man spelreglerna.
Som jag ser det följer med varje rätt en skyldighet, och med rätten att göra misstag följer skyldigheten att erkänna misstag utan omsvep...

916
Jag har nu läst på lite mer och får rätta mig själv delvis. Samerna anses vara en av de få grupperna som inte har ungefär samma genuppsättning som resten av invånarna i Europa. Deras genetiska bakgrund är inte helt lätt att reda ut, och olika undersökningar kommer till olika resultat.
En av de senaste stora undersökningarna(1) tycks visa att de härstammar från en grupp som för länge sedan divergerade från befolkningen i västra Europa, och att de inte har något större släktskap med östra Sibiriens nomadfolk.
En mindre studie (2) visar å andra sidan inte på någon större skillnad på Y-kromosomen mellan samer och närboende bondebefolkningar. Det är också värt att notera att det har visats föreligga en stor släktskap mellan samiska och icke-samiska invånare i norra Finland, med succesivt avtagande släktskap mellan samer och andra ju längre söderut man kommer. (3)
 
(1)
Am J Hum Genet. 2004 Apr;74(4):661-82.
   
The western and eastern roots of the Saami--the story of genetic outliers told by mitochondrial DNA and Y chromosomes.
 
Tambets K, Rootsi S, Kivisild T, Help H, Serk P, Loogvali EL, Tolk HV, Reidla M, Metspalu E, Pliss L, Balanovsky O, Pshenichnov A, Balanovska E, Gubina M, Zhadanov S, Osipova L, Damba L, Voevoda M, Kutuev I, Bermisheva M, Khusnutdinova E, Gusar V, Grechanina E, Parik J, Pennarun E, Richard C, Chaventre A, Moisan JP, Barac L, Pericic M, Rudan P, Terzic R, Mikerezi I, Krumina A, Baumanis V, Koziel S, Rickards O, De Stefano GF, Anagnou N, Pappa KI, Michalodimitrakis E, Ferak V, Furedi S, Komel R, Beckman L, Villems R.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?cmd=Retrieve&db=pubmed&dopt=Abstract&list_uids=15024688
 
(2)
Mol Biol Evol. 2001 Jun;18(6):1077-87.
   
Geographical, linguistic, and cultural influences on genetic diversity: Y-chromosomal distribution in Northern European populations.
 
Zerjal T, Beckman L, Beckman G, Mikelsaar AV, Krumina A, Kucinskas V, Hurles ME, Tyler-Smith C.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?cmd=Retrieve&db=pubmed&dopt=Abstract&list_uids=11371596
 
(3)
Hum Hered. 2001;52(3):160-70.  
   
Evidence for mtDNA admixture between the Finns and the Saami.
 
Meinila M, Finnila S, Majamaa K.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?cmd=Retrieve&db=pubmed&dopt=Abstract&list_uids=11588400

917
Stora Släkt-Sök / Stora Släkt-Sök
« skrivet: 2005-05-10, 09:40 »
Skulle det gå att välja att utesluta en del webbadresser vid sökningen, till exempel i Urbans fall www.genealogi.se?

918
Det är, om jag inte missminner mig igen så att de härstammar både österifrån och söderifrån rent genetiskt. Det är i längden omöjligt att vara närmare släkt med ett folk som bor på andra sidan jorden än med ett som bor nästgårds... Människor är mänskliga...

919
Nu skriver jag ur minnet, men jag har för mig att samer genetiskt idag tycks ha urprung i{dels} österifrån, från folk som invandrade från det hållet för en 10000 år sedan, dels söderifrån, från de grupper som invandrade till det blivande Sverige och befolkade hela landet. Amerika började befolkas för minst en 15000 år sedan, oenighet tycks råda här, och folk flyttade sedan succesivt in under ett antal år. Grupper från Amerika kom efter hand att flytta mot Grönland. För Grönland kompliceras bilden dessutom av att det enligt många sannolikt var så att de nordbor som bodde där efterhand kom att integreras med resten av befolkningen där, vilket skulle vara en av förklaringarna till att de försvann.
Alla folkgrupper har ju gemensamt rätt nyligen ursprung på det att det inte var mer än 50000 år sedan människan lämnade Afrika. Dessutom så är människan en varelse som har blandat olika populationer friskt.

920
Som jag misstänkte, det finns inga kända fullt användbara genetiska markörer för nationalitet. Naturligtvis finns det genetiska skillnader mellan olika populationer, men de är sällan så stora eller så enhetliga... Utan att vara säker på min sak så gissar jag att det råder större genetiska skillnader mellan de genomsnittliga Möreborna och de genomsnittliga invånarna i Sverige norr om polcirkeln, än det gör mellan de olika grupper som bor norr om polcirkeln i Sverige... De senare har högst sannolikt idkat en del genutbyte genom åren.

921
Hur har han lyckats avgöra vilka genmarkörer som är svenska, finska, samiska etc?
Att det förekommer genetisk hetrogenicitet i stor utsträckning är en av mina käpphästar, men hur definera nationella genmarkörer?
Det är också så att i princip alla populationgenetiska studier jag läst i princip visat att ju kortare avståndet mellan två platser är rent resemässigt, desto mer släkt är personerna på de olika platserna, och att detta gäller även över kulturella gränser.

922
E-postadresser / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-07
« skrivet: 2005-05-06, 09:39 »
Då jag har prioriterat att det skall vara lätt att maila mig så får jag en mellan 20 och 50 spam om dagen. Dock har jag Mozilla Thunderbird som mailprogram, som tar ungefär 95 % i nuläget. Resten kan jag ta bort manuellt.

923
E-postadresser / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-07
« skrivet: 2005-05-05, 09:53 »
Reglerna kräver bara fullständigt namn vad jag vet...

924
En liten diskussion mellan Sten Rigedahl och Micha?l Lehman om fantasi och verklighet kan läsas här:
http://forum.skalman.nu/viewtopic.php?t=7953
 
Den som läser Stigs presentation i Rötters forskarkatalog finner också en del av intresse...

925
Ny logotype??? / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-13
« skrivet: 2005-05-04, 09:54 »
Jag håller med Gustaf om att styrelsen skall fatta beslut här... Dock kan man gott kosta på sig en remissrunda, som är ett mycket effektivt sätt att förankra beslut. För har man frågat efter synpunkter, varit tydlig om upplägget, och inte fått allt för många negativa svar, så kan man genomföra ett beslut.
 
Jag undrar också vad det är för skillnad på att debattera olika förbundsledningar, eftersom Gustaf ju som Jörgen påpekat tidigare uppenbarligen tyckt detta var OK...

926
E-postadresser / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-07
« skrivet: 2005-05-04, 09:46 »
Men borde det inte gå att skriva aderssen som anders.raderaalltmellanandersochaet@rydato.com, eller något sånt? En helt giltig, helt värdelös adress...

927
Enligt SCB:s hemsida:
Lite om att bli född:
Under 2004 föddes ca 101 000 barn. Det föds alltid fler pojkar än flickor, ca 106 pojkar på 100 flickor.
http://www.scb.se/templates/Listning2____44153.asp
Troligen lever dagens män mindre farliga liv, så det tar längre tid för kvinnorna att komma ifatt. Dessutom utgör invandringen ett osäkerhetsmoment i så måtto att jag inte vet könsfördelningen där.

928
Vad jag svarade på var frågan Levt någon gång? Pojkar och män har högre dödlighet, men har de bara fötts levande har de levt... (Jag definierade man som person av manskön.) Att sedan befolkningen i snitt kanske bestått av fler kvinnor är en annan sak.

929
Nu var det ju ändå så att Iberiska halvön var kristen i några hundra år innan den moriska erövringen på 700-talet. Rikerna som fanns där då var om jag inte alldeles missminner mig klassade som visgotiska. Det fanns länge (hela tiden?) rätt stora grupper kristna i Al-Andalus, helt enkelt för att många inte konverterade och miljön var förhållandevis tolerant mot andra religioner.
Om det sedan är återerövring eller vad det är kan man diskutera av andra skäl, men kristna hade bott där innan.

930
På dem som levt i Sverige någon gång, strax över 50 % män. Det är nämligen den frekvensen som är naturlig. Visserligen så invandrade det nog fler män än kvinnor, men så många var de aldrig.

931
17 Juridik / Mansbot
« skrivet: 2005-04-30, 22:04 »
Åtminstone i Norge antecknades böter nogsamt i saköreslängder som under 1600-talet hamnade i länsräkenskaperna. Kan det ha varit så även i Sverige?

932
Vad det gäller befolkning i Sverige före 1749 så har Lennart Andersson Palm, som även är släktforskare, skrivit det mest aktuella standardverket på området, även om jag glömt bokens titel...

933
Vad jag är lite osäker på är om folk verkligen höll reda på exakt när de var födda förr. Ofta ser man personer som uppger väldigt ungefärliga åldrar i domböcker osv, som i bland går att konstatera att de är fel. Dessutom, om vi tittar på en del invandrare som kommit från trakter med mindre väl utvecklad folkbokföring så vet de idag inte exakt när de är födda, helt enkelt eftersom det inte ansågs som tillräckligt väsentligt att hålla reda på.

934
Ny logotype??? / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-29
« skrivet: 2005-04-28, 17:56 »
Vi har tidigare haft detta uppe till diskussion, just hur Veckobreven sätter tonen för Anbytarforum. För de signaler som Förbundets ordförande sänder ut om vilket språkbruk som är acceptabelt, ja de fångas upp. Och om Ted Rosvall kan hålla en viss ton, då kan övriga det också.  
 
Ty det är faktiskt så att det följer ett ansvar med att leda en sammanslutningar av föreningar som tillsammans har tiotusentals medlemmar. Som ordförande skall man föregå med gott exempel, för man kan aldrig hindra någon annan från att skriva i samma ton som man själv gör. På samma sätt är det med det förtroende som det innebär att man har ett eget utrymme i Släkthistoriskt forum. Med detta förtroende följer ett ansvar för att välja ämnen på ett övertänkt sätt och ett ansvar för att allsidigt belysa en fråga, och inte bara ge sin egen vinkling av något.
 
För problemet är ofta just det, att övriga deltagare på Anbytarforum agerar i enlighet med de signaler Ted Rosvall sänder ut. Jag tror att en av de effektivaste åtgärderna för att förbättra samtalstonen här vore om Förbundsledningen föregick med gott exempel...

935
Ny logotype??? / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-29
« skrivet: 2005-04-27, 12:15 »
Jag har full förståelse för att du inte besvarar mina frågor Ted, då jag håller med dig om att varje svar på mina frågor antingen skulle tvinga dig att vidgå en obehaglig sanning, eller komma med nya omskrivningar som jag kunde påpeka. Du har helt rätt, du har helt enkelt satt dig själv i en dålig sits.
 
Uppenbarligen har vi en Förbundsordförande som hellre än att svara på obekväma frågor går till angrepp mot frågeställaren.
 
Jag ser fram emot att läsa nya veckobrev om respektlösa debattörer på Anbytarforum som har fräckheten att ifrågasätta Förbundsordförandens självklara rätt att ta vilka initiativ han vill utan att ha konsulterat styrelsen först. Kanske jag rent av kommer att bli citerad i detta veckobrev, självklart utan namns nämnande, men så att det ändå klart framgår vem de nyanserade och balanserade omdömena rör. Och självklart kommer hela det kommande veckobrevet att vara skrivet i en vänlig och seriös ton, liksom alla Teds tidigare veckobrev.
Har du rentav redan börjat fila på det Ted?
 
Med makt följer ansvar.
 
Jag tror att jag har sagt vad jag ville säga just nu.

936
Ny logotype??? / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-29
« skrivet: 2005-04-27, 10:28 »
Ted, du är väldigt ouppmärksam. Jag har två gånger frågat vad du menar med att Förbundsledningen var inblandad i ditt lilla logotypeexperiment i vintras, när du uppenbarligen agerade utan att det tagits något beslut i Förbundsstyrelsen? Och jag undrar dessutom om du har några planer på att i nästa Släkthistoriskt forum berätta hela historien, inklusive varför logotypen inte blev kvar?
 
För övrigt, det är en väldig skillnad på att föra upp en fråga på dagordningen och att genomföra ett beslut. Naturligtvis kan Ted som förbundsordförande föra upp ett förslag på Förbundsstyrelsens dagordning. Men det är inte att föra upp ett förslag om en ny grafisk profil på dagordningen när man går och beställer kuvert med en ny logotype. Det är att agera utan mandat från styrelsen. Och sedan kan man kalla det ett dynamiskt initiativ eller något annat, men det är fortfarande frågan om att agera utan lov.
 
För din jämförelse med Namn åt de döda är helt irrelevant. Där var det nämligen så att du la fram ett förslag på eget initiativ, som sedan Förbundsstyrelsen beslutade att genomföra. (Lägga förslag kan för övrigt vem som helst göra...) Det var däremot inte så att du startade genomförandet av projektet och utbetalningar av bonusar innan Förbundsstyrelsen sagt sitt.
 
Nej, med makt följer ansvar, både för att saker skall gå till i rätt ordning och för att man skall kommunicera på ett nyanserat sätt och förankra sina beslut.

937
Ny logotype??? / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-27
« skrivet: 2005-04-27, 00:15 »
Jag har tidigare fått reda på att samtliga Teds veckobrev är nyanserade, vilket får mig att undra hur han låter när han är onyanserad?
Jag får nu reda på att det inte är att racka ner på skribenter att påstå att de reagerar som om ett tredje världskrig brutit ut, att de betraktar en logotype som av Gud fastställd och att Teds meningsmotståndare är aggresiva, till skillnad från hans egna lugna nyanserade sätt. Hur låter Ted när han enligt egen utsago rackar ner på någon?
Men däremot har jag inte fått reda på vad Ted menar när han skriver att Förbundsledningen stod bakom logotypeändringen, så jag återupprepar frågan. Vilka syftar Ted på här?
Och dessutom, vore det inte en välgärning om hela historien återberättades, inklusive hur Ted införde den nya grafiska profilen utan styrelsebeslut, men sedan tvingades backa när det hela kom upp till offentlig debatt, istället för att låta halva texten bestå av resonemang kring hur olika namn låter och passar på papper?

938
Ny logotype??? / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-27
« skrivet: 2005-04-26, 21:37 »
Ted Rosvall beskriver på sidan 48 i senaste Släkthistoriskt forum debatten kring detta logotypeförslag, i ordalag som, för att komma från honom, är åtminstone ibland rätt så balanserade. (Jag hade ju heller inte så mycket synpunkter om designen eller förkortningen, förutom att jag hänvisade till vad Ted skrivit om vikten av att undvika nya förkortningar...)
 
Men det är en sak jag ställer mig frågande till i hans artikel. Sista stycket börjar Förutom det faktum att Förbundsledningen... Vilka syftar Ted på här? För, det som jag kritiserade var ju just det faktum att förändringen genomförts utan att Förbundsstyrelsen tagit något beslut i frågan, ja till och med utan att alla ledamöter fått del av förslaget... Detta glömmer Ted för övrigt att skriva om, kanske läge för en komplettering i nästa nummer?
 
Och jag håller helt med Ted i hans slutforrmulering att det är Förbundsstyrelsen och Förbundsstämman som bestämmer. Men jag skulle nog vilja formulera om slutorden, om vilka som inte bestämmer till inte varken de stundtals aggresiva debbattörerna på Anbytarforum eller självsvådliga Förbundsordförande som agerar utan Förbundsstyrelsens mandat. Ty det är minst lika viktigt, om inte viktigare, att de som har makten även tar det ansvar den kräver.
 
Så väl jag, som Ted Rosvall, som alla andra skall självklart ha rätt att framföra våra åsikter här på Anbytarforum som privatpersoner. Men ingen har faktiskt rätt att uttala sig i Förbundsstyrelsens namn utan mandat därifrån, varken jag, Ted Rosvall, eller någon annan. Och ingen har rätt att kringgå de demokratiska spelregler som finns. Detta bör vi alla minnas. Och Anbytarforum är ett mycket bra forum för debatter av detta slag, även om det självklart enbart är medlemsföreningarna som skall bestämma vem som bestämmer i slutändan.

939
24 Rekord / Släkting som du träffat, född på 1800-talet
« skrivet: 2005-04-26, 19:28 »
Äldste jag har träffat vad jag vet är mammas morbror född 1897, jag träffade aldrig min farfars far, född 1889, trots att han dog först ett år efter min födelse 1978. Äldsta min farmor, som ännu lever, har träffat är vad jag vet hennes pappas faster, född 1853.
 
Och jag håller med, detta ligger fullt i linje med släktforskningen, och skall inte behöva utvecklas till några tantstötta krinoliner eller vad det nu var frågan om innan...

940
Olika typer på Internetforum, inte minst i stridigheter på dem. Känner nog igen ett par...  
http://www.flamewarriors.com/

941
Oäkta eller inte.... / Oäkta eller inte....
« skrivet: 2005-04-26, 09:29 »
Två saker.
Om min ytterst teoretiska chimär får barn har detta barn rent genetiskt bara en farfar och en morfar. Detta då ägget eller spermien som gav upphov till avkomman härstammar från en av fäderna... Men vi skall nog vara glada åt att inget sådant här fall är känt...
 
Vad det gäller släktforskning så stämmer det att man rör sig med ett släktbegrepp som kan sammanfattas med sätt som föräldrar de som kan antas vara biologiska föräldrar. Däremot så kan man ju välja att utforska, eller inte utforska, vilka grenar man vill. Det finns inget som t.ex. hindrar att man som jag lägger lika mycket krut på min mors som min styvmors anor, eller att man om man så vill enbart utforskar de senare. Däremot så förblir hon styvmor i släktträdet.

942
Oäkta eller inte.... / Oäkta eller inte....
« skrivet: 2005-04-25, 23:37 »
Vad jag menar, men inte skrev riktigt tydligt är:
Två ägg kan befruktas av olika män i princip samtidigt. De befruktade äggen kan sedan smälta ihop till en blastocyst, som utvecklas till ett foster. För att detta foster skall överleva immunologiskt krävs att de olika delarna inte stöter bort varandra, därav antigenen... I vilket fall så skulle det leda till en chimär individ, där olika delar har olika pappa, då olika delar härstammar från olika av de två äggen... Detta är extremt osannolikt. Men det förekommer sannolikt att mänskliga tvåäggstvillingar i extremt sällsynta fall fusionerar på detta vis, man har nämligen hittat individer där en del celler är manliga (XY), och en del kvinnliga (XX).
Och chimära möss skapas ofta inom medicinsk forskning, all genmanipulering av möss sker den vägen.  
(Källa: Scott F. Gilbert Developmental Biology 5th ed, s 187.)

943
Oäkta eller inte.... / Oäkta eller inte....
« skrivet: 2005-04-25, 21:16 »
Biologiskt har man två föräldrar. (Ett teoretiskt undantag är om en kvinna i princip samtidigt har fått två ägg befruktade av olika män med samma antigen, och dessa två befruktade ägg fusionerar till en blastocyst... Detta är extremt osannolikt.) Socialt kan man däremot ha fler än två föräldrar. I de flesta lägen ser jag de sociala föräldrarna som viktigast, även om jag just inom släktforskning håller ett mer biologiskt perspektiv. Och när man släktforskar tycker tycker jag att man skall forska både på sina sociala och biologiska föräldrar. (Ofta(st) är dessa identiska, men inte alltid...)

944
I Sverige får endast känd sprema och kända ägg användas, och barnet har rätt att i vuxen ålder få reda på vem som är biologisk upphovsman. Det är väl lite samma problem som med adoptivbarn här, även om adoptionen bara skett på ena sidan...

945
Staël von Holstein / Staël von Holstein
« skrivet: 2005-04-25, 19:16 »
Jag vill minnas att Eric-Magnus försvann ur hennes liv redan innan sin död...

946
Staël von Holstein / Staël von Holstein
« skrivet: 2005-04-25, 16:19 »
Madame de Staël var om jag inte alldeles missminner mig dotter till finansministern Necker. (Han stack 1789...) Jag har dock inte kollat dessa uppgifter, så ta dem som osäkra.

947
Rääf / Rääf
« skrivet: 2005-04-24, 23:13 »
Även här är det Henrik Karlssons Havet var vårt liv som gäller. Över huvud taget är den en mycket bra inventering av Öckerös invånare innan 1710/20

948
Gadd / Äldre inlägg (arkiv) till 02 april, 2010
« skrivet: 2005-04-24, 22:11 »
I Henrik Karlssons Havet var vårt liv finns en hel del om dessa. Ytterligare om Gaddar hittar du i en artikel av Henrik på Öckeröarnas släktforskaförenings hemsida: http://www.oosf.se/material/2004-01-Gadd.pdf

949
Som sagt, det beror på sammanhanget vad som passar. I mitt fall, då pappa blev änkeman efter mamma, passar bonus och extra dåligt, jag har inte kvar ordinarie. Och bonus låter alldeles för positivt för mig i det här läget. Nej, jag förblir konservativ vad det gäller beskrivningen av min familj... Om man kan använda styv eller ej beror på vilket förhålland man har till den man har styvrelation till.
 
Och jag använder endast oäkta som ett historiskt begrepp om människor, det vill säga står det i ett citat att ett barn är oäkta skriver jag ut det, skriver jag själv om en person skriver jag född utom äktenskap om detta är relevant.

950
Gotländska anor 1500-1900. / Gotländska anor 1500-1900.
« skrivet: 2005-04-24, 13:39 »
Kan herr Lögnhals till att börja med ange var jag har skrivit det han påstår, nämligen attingen är upphovsman till den forskning han och Nilsson sålt? Jag har bara angivit att varken Nilsson, Hernelind, eller Överby är upphovsmän till stora delar, men det finns faktiskt fler människor i världen än så....
Och, ja, i elementär intellektuell hederlighet ingår det att leta upp vem som har gjort en forskning från början. Forskningen består nämligen fortfarande i att sammanställa data och dra slutsatser, och man bör berätta vem som gjort detta...
Övriga personangrepp är så undermånliga att jag inte ser någon anledning att kommentera dem...

951
Problemet med ordet styvmor är väl att en del tänker på den elaka styvmodern i till exempel Askungen... Bonus-varianten hade blivit helt fel i mitt fall med tanke på omständigheterna, och plast låter, som Marianne påpekar, lite sisådär.
 
Nu är jag ett väldigt enkelt fall. Mamma och pappa var gifta tills mamma dog, pappa gifte om sig efter några år, jag har inga halv- eller styvsyskon. Och med styvmor markerar jag både familjerelation till min styvmor, samtidigt som jag behåller relationen till min mamma. Och vill jag framhålla en familjerelation till min styvmor utan att gå in på dess art så säger jag helt enkelt att jag är en av hennes pojkar... För det kan jag vara utan biologiska band...

952
Gotländska anor 1500-1900. / Gotländska anor 1500-1900.
« skrivet: 2005-04-24, 09:22 »
Lögnhalsen skrev detta: Precis som Anders Rydberg sa finns ingen upphovsman.
 
Hur han kan få fram detta ur detta citat övergår mitt förstånd:
 
Värt att komma ihåg här är att vi här har en mycket intressant situation. Olle Överbys databas innehåller uppgifter som intill minsta fel är identisk med uppgifter andra har lagt ut på nätet, och saknar källangivelser. CD:n Gotländska Anor innehöll ett förord som var i princip ord för ord identiskt med Överbys och var i övrigt till största delen identisk med Överbys databas, ner till minsta fel. Viktigaste skillnaden är att Överbys databas är gratis, medan CD:n kostar pengar. I övrigt rör det sig om samma förfaringssätt...
 
Att påstå att jag har skrivit att det saknas upphovsman är grov lögn!  
 
Och sedan, hur lång tid skall det ta för Marc att förstå att ett sammanställt arbete har upphovsrätt även om deluppgifterna saknar det?
 
Nej, jag upprepar min bön om att slippa Marc Hernelind på Anbytarforum.

953
För egen del pratar jag altid om min styvmor. Det är en rak beskrivning som passar bra i mitt fall då min mor dog för ett antal år sedan. Och om man bara är goda vänner så är det inget problem med ordet eventuella klang...

954
Gotländska anor 1500-1900. / Gotländska anor 1500-1900.
« skrivet: 2005-04-23, 11:12 »
Jag undviker numera normalt att kommentera Marcs svammel, men i detta fall skall jag göra det eftersom han ljuger om vad jag skrivit. Jag har ALDRIG skrivit att det inte finns någon upphovsrättsinnehavare till innehållet i Olle Överbys databas. Det finns det, och det är de som har gjort arbetet, även om mycket av arbetet inte är gjort av Olle Överby! Jag föreslår att denne svamlande lögnare omedelbart stoppas från att skriva inlägg på Anbytarforum!
 
För tyvärr för Marc så är det så att på CD:n Gotländska anor 1500-1900 så står det följande text Copyright 2003 Marc Hernelind & Ingemar Nilsson}... Så nog får Marc anses vara medansvarig för stölden, om inte annat försäljning av stöldgods.  
 
För vad det handlar om är detta. Om jag stjäl Mona Lisa på Louvren och hänger upp den på min vägg, och sedan Marc Hernelind promenerar in och tar den när jag har glömt låsa så har Marc ingen som helst rätt att sälja tavlan vidare. Tvärtom mså hanterar han stöldgods...
 
Jag hoppas att detta är sista gången jag kommenterar denna svamlande lögnhals här och att han blir avstängd omedelbart...

955
En stilla undran / En stilla undran
« skrivet: 2005-04-22, 06:43 »
Visst är det så Carl-Fredrik.  
Det finns i äldre tid noterat en rad kungabarn i räkenskaper av olika slag.
Det finns definitivt en hel del privatarkiv som borde förvaras bättre, och som kan innehålla mycket av intresse.
Vad det gäller lite mer högättade mäns sexualliv förr så har Peter Englund skrivit ett par mycket underhållande fallstudier i Förflutenhetens landskap.

956
En stilla undran / En stilla undran
« skrivet: 2005-04-21, 23:14 »
Jag håller helt med Ingrid. Titta i adelsmännens eventuella bevarade papper om de misstänks för faderskap. De kunde anteckna både ett och annat. Men min grunduppfattning förblir att drängkammaren oftast låg på kortare avstånd från pigkammaren än herrebyggnaden, och att där dessutom oftast fanns fler karlar, på köpet ogifta. (För även forna adelsdamer kan ibland ha haft åsikter om otrohet...)
 
PS Har raderat en kommentar till ett skrivfel hos Carl-Fredrik, då han också såg det samtidigt med mig...  
DS

957
Jo, begravningsläge är mycket intressant. Läget angav status. Finast var inne i kyrkan, allra finast vid altaret. Att sedan dessa fina begravningar orsakade hygieniska problem är en annan historia.
Ett enkelt sätt att få lite mer inblick i en persons liv är att läsa bouppteckningen. Även flyttbetyg kan ge upplysningar, inte minst om busar... Visst är kyrkoböckerna torra, men enbart kykoboksuppgiften att min ana Johanna Ulrika Karlsdotter Ekengrön var gift fyra gånger, och att hennes makar tycks allt yngre, väcker en hel del tankar. Och hon dog redan på 1700-talet, så henne har ingen några minnen av idag, tyvärr...

958
En stilla undran / En stilla undran
« skrivet: 2005-04-21, 20:36 »
Det finns ett stort antal utomäktenskapliga barn där fadern är okänd, det är inte frågan om annat. Och en och annan av dessa fäder bör ha varit av fin börd, det vore konstigt om alla adelsmän vore kyska jämt... Dock så är det så att om det saknas bevis så gör det, och man kan inte göra en person till far bara på ett rykte som påstås härhöra från tiden före 1697, om man nu skall ta slottsbranden som exempel...  
 
Och det räcker inte med ett gammalt rykte, plus att en man vistats på en ort, för att göra honom till far. Det saknas i de allra flesta fall belägg för att han skulle vara mer sannolik far än alla andra män som också var på orten vid denna tid, och som i en del fall kanske hade större chans att komma i kontakt med modern.  
 
För vi får inte bortse från människors tendens till att försköna och brodera ut. Ett konstaterande att barnet blev till medan kungen var i Järfälla kan lätt utvecklas till att kungen ges en mer direkt roll... Man måste granska alla traditioner källkritiskt, och det är sällan så at en muntlig tradition traderas oförändrad över generationerna, det märker man bara genom att undersöka vad man hört ett par generationer tillbaka...  
 
Ett vetenskapligt förhållningssätt innebär ibland att man måste nöja sig med att stanna vid vi vet inte och kan inte hitta mer.

959
En stilla undran / En stilla undran
« skrivet: 2005-04-21, 18:22 »
Nu är det väl ändå så att den som kan uppvisa samtida källor som styrker släktskap med adel brukar kunna övertyga, eller finns det några exempel på motsatsen? Däremot är det väl kännt att Elgenstierna är långt ifrån felfri, även om det naturligtvis finns en del som föredrar auktoritetstro framför att bedöma rimligheten själv...
 
Jag har hjälpt många som framlagt frågor om kungliga släktskap med information och forskningstips, men mina svar uppskattas sällan eftersom att de oftast kan sammanfattas med bevis saknas eller det hela verkar intressant, men bevisen räcker inte. Då blir man ofta påhoppad av någon anledning, och uppmanad att hålla tyst för att man inte skall tysta ett öppet meningsutbyte och nyfiket sökande...
 
Anledningen till att många kungahistorier inte accepteras är bristen på bevis. Det är för övrigt precis samma problem som drabbar personer som försöker hävda släktsakp mellan torpare utan källor.
 
Jag har inga problem med att undersöka kungars snedsteg, om bara källor finns. Jag skulle tvärtom tycka att det var mycket intressant om någon kunde inventera vilka belagda kungabarn som finns. Men jag kommer att fortsätta att ställa frågan om hur man kan veta att det var kungen, som var i trakten en gång, som var far till pigans barn, och inte drängen på granngården... För som Anna-Carin Betzen påpekade i en Bernadotte-diskussion, varje dag avlas två barn i Järfälla, även de dagar kungen är där... Och det är oftast den nivån bevisen ligger på.

960
Får bara hänvisa till Jörgens inlägg ovan om upphovsrätt och hemsidor... Och jag vill påminna om att forskningen fortfarande har upphovsmän som varken heter Överby, Hernelind eller Nilsson, och att det inte spelar någon roll att det är knyckt i flera led...

961
TsarAnor / Äldre inlägg (arkiv) till 13 mars, 2010
« skrivet: 2005-04-21, 15:30 »
Det har nu gått ett bra tag sedan Unos löfte om att agera utifrån den kritik som framförts här, och ingenting har hänt, programmet säljs fortfarande. Jag har därför lagt in en hänvisning till denna diskussion i gästboken på deras sida.
 
Jag undrar helt enkelt vad som händer, och hur länge till detta, skall vi säga, underlägsna, program kommer att fortsätta att säljas i nuvarande tillstånd?

962
Värt att komma ihåg här är att vi här har en mycket intressant situation. Olle Överbys databas innehåller uppgifter som intill minsta fel är identisk med uppgifter andra har lagt ut på nätet, och saknar källangivelser. CD:n Gotländska Anor innehöll ett förord som var i princip ord för ord identiskt med Överbys och var i övrigt till största delen identisk med Överbys databas, ner till minsta fel. Viktigaste skillnaden är att Överbys databas är gratis, medan CD:n kostar pengar. I övrigt rör det sig om samma förfaringssätt...

963
Kolonisation / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-02
« skrivet: 2005-04-20, 19:59 »
Nu börjar vi komma från ämnet ordentligt... Hur bra anses Hellströms tankar om ett betydande engelskt inflytande, med ett kristnande från väster, både i betydelsen att missonärerna troligen var brittiska och att de troligen var verksamma i Västergötland med omnejd först? Hans tanke att Ansgar snarast var en sjömanspräst som predikade för kristna handelsmän och att han hade föregångare? Tanken att ett kristet inflytande kan skönjas i den västra delen av landet redan på 700-talet? Och hur ser man på möjligheten av irisk mission i delar av dagens Sverige?
 
Hellstöms bok hör även till mina favoriter, och jag har läst den flera gånger med stor glädje, då den är så fri från fromhetstänkande, och så ifrågasättande av myter och etablerade sanningar. Det var verkligen en förlust att han avled dagarna efter att han avslutat boken.

964
Kolonisation / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-02
« skrivet: 2005-04-20, 12:37 »
Eftersom vi är inne på kristnandet lite och har en medeltidshistoriker på tråden passar jag på med en utvikning i denna rikting.
 
Exakt vad innebär det att hälsingarna var nyomvända vid 1100-talets slut? Innebär det helt enkelt att de allra flesta på kort tid omvänts eller är det snarare att man påbjudit kristendomen vid tinget, när redan en betryggande majoritet var kristna? Delvis, vad vet man om processen?
 
Jag vill minnas att jag har läst någonstans om en bonad upphittad i Härjedalen som tycks avbilda en kyrka och som är från 800-talet? Om denna är lokalt tillverkad så torde den väl tyda på ett visst kristet inslag uppe i norr redan vid denna tid?
 
Sedan har det väl tidigare förekommit diskussioner om konkurerande missonsprojekt i Norden, både från Tyskland och Britannien? Vore det möjligt att hälsingarna redan kommit i kontakt med kristendom förmedlad västerifrån, men att Hamburg-Bremen hellre såg att de hamnade under deras inflytandesfär. (Idag är det ju långt ifrån alltid så att missionärer åker till icke-kristna områden, det räcker att de är kristna på ett annat sätt för att man skall missionera. Jag känner själv en del som varit inblandade i missionsarbete i Östeuropa, där man ju varit kristna rätt länge...)

965
Snyltare - källangivelse / Snyltare - källangivelse
« skrivet: 2005-04-13, 11:36 »
Instämmer också. Vill dock göra två tillägg.
 
Dels tycker jag att det är bra att man, om så är fallet, berättar om man ägnar sig åt forskningsöversikt när man ställer frågor.
 
Dels så måste man alltid ange vem som gjort ett arbete. Främst av etiska skäl, att man alltid skall ära den som äras bör, men även av det skälet att det då går att spåra en uppgift.
 
Och sedan så måste alla acceptera två saker.  
 
Dels så kan man få ett annat svar än det man önskar, i den meningen att man kan få reda på att en del antaganden om anor är sannolikt eller så gott som säkert felaktiga.
 
Dels att om man lägger fram en tes offentligt så innebär det att man kan få frågor om sitt underlag och att andra kan lägga fram teser som inte överensstämmer med ens egen, ibland på ett mycket välunderbyggt sätt. (Vad det gäller underlaget så är det inget fel att hänvisa till litteratur och liknande, men man får i så fall ibland finna sig i att få läsa om litteraturens brister.)
 
Deltar man på Anbytarforum innebär det att man inbjuder till diskussioner om olika släktforskningsfrågor. Man måste kunna föra en diskussion som kanske slutar med att det konstateras att man själv sannolikt har haft fel utan att bli förnärmad av det.

966
Det är så roligt att läsa alla trevliga och välbalanserade inlägg om mig. Igår var jag talibanpiskesvingande präst, idag är jag en fundamentalist som dödar andras forskarglädje. Och allt detta sagt av personer som betonar vikten av avspänt, positivt umgänge på Anbytarforum...  
Och av någon anledning är det alltid samma grupp av tiotalet vanliga släktforskare som anser sig representera alla. Märkligt.
 
Och vad det gäller metodik så säger jag bara som jag sa härom dagen. Det verkar vara en vanlig åsikt att det är onödigt att göra rätt när man kan göra fel mycket snabbare. Så jag lovar att bromsa er framöver genom att påpeka att den långsamma vägen ibland leder rätt medan den snabba leder fel. Och jag lovar att fortsätta ägna mig åt kritiskt tänkande. Oavsett hur mycket de öppna och toleranta vill stoppa mig från det med sina ständiga pekpinnar.

967
Jojje!
Om du läser de förslag som jag har lagt fram längre upp så går de i huvudsak ut på att ordna rubriker bättre och ge diskussioner bättre namn, samt att skapa en del nya rubriker. Anledningen att jag ser behov av fler anbytarvärdar är att dessa skall kunna lyfta frågor till rätt socken och så vidare, samt att Peter uppenbarligen inte hinner...
Sedan så måste det alltid finnas möjlighet att radera rasistiska dumheter och annan skit som skrivs ibland, men det är vi väl ändå överens om?

968
Och vilken källa skall jag ange när det gäller ett allmänt det läggs inte fram tillräckligt tydliga argument? Har jag inte rätt att påpeka detta ändå? Det är du som framför en tes som skall bevisa den. På vilket sätt tyder till exempel Buregenealogin på ett mera jämlikt samhälle? Vilka tecken anför Rathje för att Västerbotten på 800-1300-talet var mer jämlikt? Att man inte påträffat samma sorts adel som i Sydsverige, vilket alla är överens om, är inte nödvändigtvis ett tecken på att det inte fanns någon överklass.
 
Och nej, jag har aldrig påstått mig ha läst så där otroligt mycket om övre Norrlands historia. Men jag har tillräckligt god allmän historiskvetenskaplig orientering för att känna igen underbyggda och illa underbyggda argument, och jag har också en allmän kunskap om utvecklingen i andra delar av landet, vilket är mycket användbart när det sker diverse jämförelser med övriga Sverige, utan kunskap om vad som hände där.
 
Och sedan en sak till. Hur lång tid en forskare har ägnat åt ett problem behöver inte avspegla sig i graden av korrekt tolkning han gör. Detta är ett typiskt auktoritetsargument...

969
För mig verkar detta, åtminstone av sammandraget att döma, aningen spekulativt... Vi hade under 1500-talet varken slavar eller statare i Sverige, så det är högst naturligt att det inte fanns sådana i Västerbotten. Buregenealogin ger väl för övrigt inget stöd för ett mer jämlikt samhälle i delar av Norrland än någon annanstans, eller? Vilka studier av andra delar av Sverige jämför du med då?
 
Jag skulle uppskatta om Kaj kunde kommentera detta.

970
Då Peter återigen uttryckt viss tveksamhet inför rubriken Ordet är fritt så vill jag åter föreslå att denna rubrik döps om till Övrigt om släktforskning. På detta vis markerar man effektivt vad det handlar om. Sedan kan ju, som sagt, Övriga ämnen efter hand få fler rubriker, jag hade visst ett par förslag ovan.
Jag tror fortfarande att lite mer organiserade rubriker skulle vara till hjälp.
 
Och varför inte ge varje landskap en undermoderator, som snabbt och effektivt kan städa ordning bland felställda frågor och hålla reda på de lokala konfliktämnena. Likadant med en hel del andra rubriker. Sedan kan Peter få vara överste anbytarvärd och dels kunna ha överblicken över hela forumet, dels vid behov rycka in vid ovanligt komplicerade fall, vara den som har rätt att stänga av folk etc...
 
Vad tros?

971
Många konstiga saker har jag kallats. Präst är ett av de mer intressanta uttrycken...
 
Nej, ha det så trevligt i sandlådan, och fortsätt att bortse från verkligheten. För det är ju onödigt att lägga tid på att göra rätt när man kan göra fel så mycket snabbare.  
 
Jag lovar att fortsätta att irritera dem som föredrar ovetenskaplighet, men förmodligen inte i denna diskussion.

972
Tja, jag har alltid trott att släktforskning har något med verkligheten att göra. Till exempel på att ta reda på vilka som var ens förfäder. CD-skivor har ofta den lilla förargliga nackdelen att de innehåller en del fel och därmed inte riktigt motsvarar verkligheten... Om CD-skivan däremot innehåller foton av källmaterial är den mycket mer användbar.
 
Jag har förvisso också stött på en hel del religös tro här på Anbytarforum. Jag har ofta försökt att förklara för diverse troende att den heliga Magda Måneskjöld, den helige Nils Casserström eller något annat helgon tyvärr inte har något helst stöd i källmaterialet, eller att den heliga skriften Europäische Stamtafeln tyvärr sprider sagor, men utan att ha fått mer respons än om jag konverserat en altartavla...
 
Det märkliga är att det ofta är samma personer som ogillar att jag ifrågasätter helgon och heliga skrifter som kallar mig fundamentalist.
 
Men det är klart, grundfelet är väl att jag hävdar att man skall tänka själv, kolla vad som är rimligt  och vara ärlig. Mycket reaktionärt av mig, fy, fy!

973
Det är alltid bra att uttala sig om en annan persons livserfarenhet utan att ha en anig om vad den andre har upplevt. Och sedan låta raljerande.
 
I min ringa livserfarenhet ingår sådant som hur det är att ha en mor som är sjuk från sex års ålder, hur det är att förlora sin mor vid elva och hur det är att se sin mormor sluta leva när hennes enda dotter dör.
 
Nej, en del törnar har jag väl upplevt.

974
Olika livserfarenheter kommer vid olika ålder för olika. Bedöm inte en persons livserfarenhet utan att ha levt hennes liv, eller åtminstone veta vad hon upplevt.

975
Och om jag kallar alla kvinliga deltagare över 45 här för tanter så är det ingen som känner sig trampad på tårna?
(Lugn, jag har inga sådana tankar, jag är ordentligt dresserad...)
 
Anders
26 år gammal.

976
Wowern, von / Äldre inlägg (arkiv) till 15 december, 2011
« skrivet: 2005-04-10, 22:17 »
Mitt exempel med 1,6 barn per generation rörde dagens förhållanden, och behandlade en genomsnittlig situation. (Vem har sett en familj med 1,6 barn?) Jag utgick från det faktum att en svensk kvinna, och därmed logiskt sett en svensk man, i {snitt} har 1,6 barn.  
Om vi tar en bekväm situation där varje generation resulterar i 2 överlevande barn får vi efter 10 generationer följande situation:
Vid agnatisk släktföljd, och varje generation på det antagna medeltalet en pojke och en flicka som får barn själva: 1 upphöjt i 10 medlemar: Efter 10 generationer 1 medlem.
Vid kognatisk släktföljd: 2 upphöjt i 10 medlemar: 1024 medlemar...
 
Och på slutet blandar Jan-Olov ihop äpplen och päron. En agnatisk ättegren dör ut om det inte produceras några manliga arvingar. En kognatisk ättegren dör endast ut om det inte föds några barn. För att Jan-Olovs resonemang skall stämma så krävs det att det är lika många par som bara får flickor som inte får några barn alls...
 
Och jag skulle nog vilja se lite mer detaljerad redovisning av uppgifterna innan jag köper att varje led är bevisat.

977
Annki!
Exakt vad vet du om hur jag känner Micha?l, som får dig att skriva detta?
 
Jag känner honom inte alls, ingen av er andra heller. Men ska du skiva om att tillskriva honom motiv och förfarningsätt, så kan du skriva samma mening till de flesta av oss här på AF.
 
Jo, jag har haft en hel del mailkontakt med honom, och diskuterat även annat än släktforskning. Jag tror att jag har lite mer underlag att bedöma honom på än många andra...
 
PS
Jag hade fel i ett inlägg innan. Fördom är ett tyskt låneord... Det finns för övrigt mycket få ord som är ursprungligen svenska, så om vi höll oss till ren, ursprunglig svenska så skulle vi få aningen svårt att komunicera...
DS

978
Jag misstänkte nästan det. Det var ju samma situation i mina egna trakter, alla svenskar som uppträdde i Bohuslän fick norska namn, och alla bohusläningar i Sverige fick svenska namn... Nej, det verkar väldigt logiskt att det var den bofasta lokalbefolkningen som handlade med samerna. Och om lokalbefolkningen talade finska, ja då innebär det ju att de som handlade talade finska...

979
Nu är det faktiskt så att det är fullt möjligt att lära sig ett stort antal ord som andra människor anser konstiga, alldeles utan någon speciell högskoleutbildning. Jag förstår utmärkt vad Micha?l menar utan att för den sakens skull ha i princip någon humanistisk högskoleutbildning... (Jag har min inom kemi, biokemi och biomedicin, där vi förvisso också har en egen termeologi, men en helt annan.)
 
Jag kan förvisso enstaka gånger ifrågasätta Micha?ls ordval, men jag ser ingen anledning att han skall utsättas för ständiga påhopp för den sakens skull. Jag råkar känna honom lite, och kan meddela att hans far kom från en högst normal norrländsk allmogebakgrund...
 
Och sedan detta att ett antal personer ständigt tillskriver honom motiv och förfaringssätt när ni inte har en aning om hur eller varför. Det finns ett ord på ren svenska för detta, och det är fördomar.
 
Jag har också, och har alltid haft ett mycket stort ordföråd, av den enkla anledningen att jag alltid läst mycket. Och jag finner ingen anledning att inte uttrycka mig med den vokabulär som jag trivs med. Jag är väldigt, väldigt trött på de krav som ställs på likriktning av språket.
 
Om man som Eva Svensson vill att de som inte följer dessa normer skall hålla sig borta från Anbytarforum, och kräver att det skall förekomma språkrensning av inläggen, ja då tycker jag inte att det känns som om man inte helt tolererar att människor är olika...

980
Jag tror att läsning av Myrdal kan ge goda infallsvinklar. Det jag har läst av honom framstår som välunderbyggt och vettigt. Därmed inte sagt att han har rätt, men man skall å andra sidan inte döma honom efter vem hans far är... Jag har inte läst denna bok, men däremot en del annat han skrivit. Det är, oavsett hur man tolkar tiondeökningen, intressant att denna stagnerar i Mälardalen runt 1550, men inte i söder eller i norr. Jag ser fortfarande stagnationen från 1550 som ounderbyggd. Att saker blev annorlunda är en sak, men annorlunda betyder inte sämre.
 
Vad det gäller källmaterialet uppe i norr, försvenskade inte skrivarna namn ibland?

981
Märk att kärnan i Harrisons tes är att birkarlarna var en del av den jordbrukande gruppen i området, det vill säga att de var en grupp med lokal förankring i sitt basområde. Han skriver även att gruppen efter hand delvis försvenskades, men att det också fanns finska birkarlar.
De verk Harrison har med i sin inte kompletta litteraturlista är:
Kerstin Eidlitz Kuoljok, På jakt efter Norrbottens medeltid, 1991
Olof Hederyd och Yrjö Alamäki (red.): Tornedalens historia 1
Kjell Lundholm i: Norrbotten, 1993
Hans Sundström: Bönder bryter bygd, 1984
Wallerström
Inger Zachrisson: Möten i gränsland, 1997
 
Vad det gäller studierna över tionde och över huvud taget Sveriges ekonomiska utveckling på medeltiden och 1500-talet så är det Janken Myrdals forskning som är lämpligast att ta utgångspunkt i, och granska hans resultat. Hans forskning bör sammanfattas rätt bra i: Det svenska jordbrukets historia Bd 2, Jordbruket under feodalismen 1000-1700, Stockholm, NoK/LT, 1999. Därifrån kan man sedan leta upp de enskilda studierna. Det går inte att komma förbi att diskutera hans siffror om ökande tiondeintäkter i Norrland fram till 1600 om man driver tesen att landskapet hamnade i ekonomisk stagnation under 1500-talets mitt. (Jag antar att uppgiften ovan att stagnationen inträdde just 1551 är ett olycksfall i arbetet...)

982
Lennart!
Det kan vara värt att vara medveten om att många historiker anser att skarpa befolkningsgränser saknades i Norrland rent geografiskt på medel tiden. (Mina uppgifter framöver är hämtade från s 546-64 i Dick Harrisons Jarlens sekel. Harrison är inte alldeles okontroversiell, men på ett övergripande plan håller han sig till konsensus.)
Under 1200- och 1300-talet räknades området upp till Ume älvdal till Ångermanland, och var redan då orienterat mot Mälardalen. På 1340-talet var kyrkan stark nog rent organisatorisk för att Uppsalabispen skulle kunna visitera Torneå. Redan 1316 nämns Umeå som den nordligaste socknen, och vid samma tid äger Uppsala domkyrka laxfiske i Umeälven. Hans Sundström skall 1984 ha skrivit en del om kolonisationen av dessa bygder och om den inhemska fasta befolkningen. Harrison skriver också att birkarlar från början mycket väl kan ha varit den handlande gruppen blande de bosatta finskspråkiga grupper som fanns runt Bottenviken.

983
Lennart!
Glöm inte att Finland vid denna tid var en del av Sverige, och att delar av Finland var en del av Sverige i mycket högre grad än delar av Norrland.
Nils!
Instämmer. Var bara orolig att det skulle komma något om deras förmenta inflyttning till Bureå...

984
Att bosätta sig i Bureå (som ligger mellan Umeå och Skellefteå) var förmodligen ett genidrag.
 
Detta kan vara sant eller falskt. Vi har faktiskt ingen aning. Ty redan den första delvis belagde Buren, Olof Hersesson, verkar ha bott där. Det finns så vitt jag vet inga samtida källor som meddelar när hans släkt kom dit eller varför. De kan ha bott i nejden sedan innan kristnandet för allt vi vet.
 
Däremot kan det kanske argumenteras för att det var en fördelaktig plats att bo på eller stanna kvar på, men det är upp till andra att göra i så fall, jag har i nuläget ingen åsikt.

985
Gun-Britt!
Den grupp jag svartlistar omfattar just nu noll personer som är aktiva på forumet.  
Men om jag kom på någon med att ta betalt för att delge andra det jag hade meddelat gratis, och detta utan att ange mig som källa, ja då skulle jag vägra besvara fler frågor för denne och troligen varna andra.
 
Likadant så skulle jag, om jag upptäckte att någon tagit stora mängder uppgifter jag tillhandahållit, och spridit dem till andra utan att ange mig som källa reagera. (Detta har jag råkat ut för.)
 
Men du kan vara helt trygg över att detta inte är något jag anklagar nybörjare för.
 
Att jag efter ett tag övergår till forskningstips beror också på tidsbrist, det går mycket snabbare att berätta för andra hur de skall göra än att göra det själv.  
Dessutom tror jag att de flesta klarar sig alldeles utmärkt om man bara tipsar om var de skall leta.

986
Jag har inga referenser vad det gäller inflyttningen till Umeå stad, eller för den delen nyodlingen i områden utanför Umeå. Det är därför jag ställer frågan om hur det låg till på den punkten.
 
Stadsanläggande brukar, rent generellt, innebära en utveckling av ekonomin. Om en socken tidigare hade x lantbrukare, och senare har x lantbrukare + y borgare, då ser jag detta som en viss utveckling. Lennart skriver att antalet jordbrukare är konstant. Sedan anläggs det en stad i området, där det åtminstone bor ett par personer. Jag kan av detta inte dra andra slutsatser än att det sker en befolkningsökning.
 
Vi är eniga om att det brändes mer i söder och att de hade större mängder egna soldater som härjade där. Bra. Kaj har i ett tidigare inlägg beskrivit hur värvningarna drabbade hela landet lika hårt. Till följd av krigen drabbades gränshandeln i söder. (Detta finns beskrivet någonstans i Behre-Larsson-Österberg, Sveriges historia 1521-1809; jag har inte boken på jobbet...)
 
Tiondestudien som Magnusson beskriver har jag inte läst, men det vore intressant om någon kunde studera denna närmare. Den ger ju onekligen en annan, mer komplex bild av välståndsutvecklingen i hela Sverige.

987
Jag har nu hunnit kolla som hastigast i Lars Magnussons Sveriges ekonomiska historia, även om jag redan glömt på vilken sida. Det var i ett av de första kapitlena, i närheten av rubriken Befolkningen. I vilket fall, där refereras en studie av utvecklingen under perioden 1400-1600. Av den framstår det som att det rådde en senmedeltida agrarkris i Sverige, men att bygderna söder om Ödmåren kommer ur denna under 1400-talets mitt. I norr varade den dock till 1400-talets slut. Det intressanta är att studien, som delvis baseras på tiondeinkomster, kommer fram till att dessa stagnerade redan på 1550-talet i till exempel Uppland, men inte förrän under 1500-talets slut i Norrland. Detta är ett tecken på att det kanske inte var så enkelt att Norrland hamnade i stagnation redan 1550. Det tycks också som att tiondeinkomsterna är ett rätt gott mått på inkomsterna i ett område, då de sjunker när det plundrats, extrabeskattats etc.
Dock, jag har inte studerat denna studie i original, och vill därför inte uttala mig om den fullt ut.

988
Det finns en grupp jag kan tänka mig att svartlista, nämligen personer som säljer eller vitt sprider andras resultat utan att ange källan. Men där tror jag vi alla är överens...
 
I övrigt så brukar jag väl svara på trevliga frågor. Men det är klart, i längden så brukar svaren mest bestå av forskningstips, hur man kan hitta mer själv. Dock, i de brunna socknar jag har rekonstruktioner för svarar jag alltid om vad rekonstruktionerna har att säga.

989
Hålbonäsätten / Hålbonäsätten
« skrivet: 2005-04-08, 07:53 »
Jag var nyfiken mer eftersom att det ofta underlättar värderingen av uppgifter för varje steg i kedjan man kan nysta sig bakåt.

990
Jag efterfrågade argument, då jag inte visste säkert hur utvecklingen i Umetrakten såg ut, ingen hade lagt fram några välunderbyggda argument.
Nu är det visserligen så, som jag ju tidigare påpekat, att beräkningar av befolkning på 1500-talet kan variera på +/- 50 %, beroende på bakgrundspåståenden. Det är även så att taxeringen 1571, genom vad den tog upp, överdrev tillgångarna i norr. (Precis som att dagens förmögenhetstaxeringar överdriver tillgångarna längs Bohuskusten genom fastighetstaxeringen...)
Vad det gäller medeltidens välstånd så är det mycket möjligt att det var som jag skrev tidigare, nämligen att centralmakten tidigare var svagare i Norrland.
Dock finns det en fråga som är mycket väsentlig att ställa sig, nämligen hur man skall tolka det faktum att rikedomen, i form av boskap, ökar i Umeå, medan antalet jordbrukare förblir konstant. Om detta sker till följd av utflyttning till andra socknar så är det inte ett tecken på stagnation, utan ett tecken på intelligens. Och man får inte glömma att under perioden 1551-1750, som skall ha präglats av stagnation, så grundas Umeå stad, som rimligen bör ha befolkats, och troligen dragit till sig delar av befolkningsöverskottet.
Under perioden inträffar klimatförändringar, som som jag tidigare skrivit, rimligen är till nackdel för Norrland. Dock har jag svårt att tänka mig att man inte skulle fått problem av dessa oavsett näringsval.
 
Dock. Lennarts inlägg är välunderbyggt och tänkvärt.  
Jag står fast vid min tidigare huvudtes, nämligen att samma politik fördes i hela landet, och att denna i sig troligen sög ut hela landet lika mycket, till exempel genom införandet av tull på gränshandel. Jag är också benägen att tro att Götaland förmodligen drabbades mer av krigiska härjningar än Norrland.
Vad som framförallt kan ha inträffat är att klimatet inte tillät lika snabb utveckling i norr. Det finner jag sannolikt. Lennarts inlägg har gjort mig mer benägen att resonera så.
 
PS
Och ja, jag var allt för skarp i min formulering om Lindegren. Det var bara hans slutsatser om hur Bygdeå drabbades i förhållande till övriga landet som var mindre lyckade. (Plus, tycker jag, hans grundfilosofi, marxismen...)

991
En sak i taget.
Vad jag syftade på var att du exemplifierar med Skellefteå på ett antal ställen. Det är väl inget att ord om att vi båda anför lokala exempel som inte är helt representativa för hela de regioner vi talar om. Det jag skriver om sjöfart är till exempel av mindre betydelse för Finnveden för att ta ett exempel. Jag menar inget mer än så.
 
Nej, jag ger inget stöd åt ditt resonemang, för jag är inte så säker på att Västerbotten varken hade det så bra innan eller stagnerade så mycket efteråt. Jag har aldrig riktigt insett vad som talar för en blomstring på 1400-talet. Vad det gäller 1600-talet så finns det en del faktorer som talar mot stagnation, till exempel anlades Umeå och Piteå under perioden.
 
Vi tycks vara överens om att klimatet är en nackdel för Norrland. Jag är böjd att tro att klimatförändringarna försvårade utvecklingen i norr. En annan faktor som kan ha talat till Norrlands nackdel är att centralmakten kan ha startat på en lägre nivå där, och att detta innebar att när den sedan stärktes till en mer enhetlig, dock inte helt enhetlig, nivå i hela landet så tappade Norrland en fördel...
 
Min poäng är att alla regioner på olika sätt led av centralmaktens expansion och de ständiga krigen. Min poäng är också att alla regioner upplevde stagnationsperioder. Jag har också reagerat när du påstått att ett antal specifika åtgärder inte drabbade lika hårt i syd, när de faktiskt gjort det. Jag ser inte varför du läser in någon antipati mot Norrland i detta.
 
Jag inser inte vad som är dubiöst med min argumentation, förutom att jag inte håller med dig...
 
PS
Och vad det gäller Lindegren så har jag bara läst Kajs referat, men dessa är övertygande nog. Kaj är ett skolexempel på väl underbyggda resonemang som är lätta att följa, logiska och stingenta.
Vad hade du föresten att invända mot hans kritik?
DS

992
Tidigare tyska områden / Danzig och West-Preussen
« skrivet: 2005-04-07, 18:10 »
Nu är väl 1643 inget perfekt år att mäta Sveriges handel med Danmark, länderna befann sig från och med hösten i krig... Dock tvivlar jag inte ett ögonblick på Danzigs betydelse. Och Harrison refererar hela tiden till Kumlien, så det stämmer helt att han inte har så mycket nytt.

993
Lindegren, Lindberg, det är inte så lätt. Självklart kan jag snurra till det ibland. Man skall alltid ifrågasätta, och det gäller även det jag skriver. Självklart har jag snurrat till det och skrivit fel namn...  
 
Jag talar också om utvecklingen för en hel landsända, ja för ett helt land. Och vi använder båda lokala exempel. För till exempel utvecklingen i Skellefteå är inte med nödvändighet typisk för hela Norrland...
 
Jag såg inget i tidigare inlägg om klimatförändringar, bara om politikförändringar. Man måste se till utvecklingen i sin helhet. Jag är helt enig med dig om att klimatförändringarna kan ha drabbat Norrland hårdast.
 
Jag har framfört argument för att södra Sverige var lika drabbat av den förda politiken som norra Sverige, ja. Detta som svar på argument för att norra Sverige var hårdare drabbat. Men det är väl ändå relevant att norra Sverige inte var hårdare drabbat? Vilka argument borde jag ha framfört?

994
Hålbonäsätten / Hålbonäsätten
« skrivet: 2005-04-07, 16:53 »
I vilka olika verk har du stött på de olika uppgifterna? Var på Anbytarforum?

995
Låt mig förtydliga. Lindbergs forskning är ett exempel på icke-Stockholmscentrerad historieforskning, något vi behöver mer av. Lindbergs slutsatser är dock ounderbyggda och felaktiga. I Nils förra inlägg var han förvirrad över att Kaj å ena sidan gav Lindberg som exempel på icke-Stockholmscentrerad forskning, å andra sidan påpekade att han hade fel. Jag försökte reda ut begreppen...
Vad det gällde jordmånen hade jag redan förklarat problemen med övriga punkter i Nils resonemang, och såg ingen anledning att upprepa mig.
 
Vad jag skrev var för övrigt att samma politik fördes i hela Sverige, inte att Åkermans id?er stämde för hela Sverige. Om man skall jämföra Norrlands situation med övriga landet bör man veta vad som hände med övriga landet, och inte som Lindberg dra slutsatsen av att Norrland var missgynnat enbart genom att studera norrländska källor. Och om du frågar en smålandshistoriker om vad som hände efter Dackfejden så får du till exempel en del intressanta svar. Jag vill inte minnas om att jag läst något om att Norrland drabbades av straffskatter efter något uppror, men jag kanske minns fel. (Om Småland kan man läsa i Lars-Olof Larssons I Dackeland.)
 
Men faktum kvarstår att samma politik fördes i hela landet. Samma utskrivningar, samma skatter, samma försvagande av lokalsamhället, samma reformation. Självklart fanns det olikheter mellan landsändarna, men likheterna dominerade.
 
Till olikheterna hör det bottniska handelstvånget, som var negativt för Norrland. Dit hör de soldathopar som tidvis drogs ihop, som i huvudsak fanns i de sydliga gränslandskapen.  
Dit hör de regelbundna invasionerna, som också, så vitt jag kunnat förstå i huvudsak skedde söderifrån, helt enkelt för att avstånden var kortare och maten rikligare där. (Det senare i huvudsak eftersom det bodde mer folk i söder, och därmed behövdes mer mat i lager.) Det skedde också enstaka anfall i norr, men då avstånden var så stora och försörjningen så mycket svårare, var de inte alls lika omfattande.
 
Till olikheterna hör också klimatet. Jag vet inte exakt hur detta utvecklades på 1500-talet, men åtminstone 1600-talet var ovanligt kallt. Kallast var naturligtvis Norrland. Naturligtvis missgynnade detta det landskapet.
 
Norrland var också glesbefolkat och det var långt mellan orterna och långt till Stockholm. Alltså var det rent fysiskt färre fogdar per ytenhet i Norrland, och det fanns mer plats att hålla sig undan på, om man önskade. I vilken grad detta skedde vet jag inte, men centralmaktens grepp om Norrland var svagare.
 
Jag vet inte vilken norrländsk historieforskning du haft tillgång till, så det är lite svårt att kommentera denna. Jag har också lite svårt att besvara allmäna påståenden om att mina resonemang är dubiösa, när jag inte vet vilka av mina resonemang som är dubiösa.

996
Hur många % / Hur många %
« skrivet: 2005-04-07, 14:09 »
Det är ju en glidande skala... En absolut allsmäktig kung är ena extrempunkten, en medvetslös kung den andra. Däremellan en övergångsformer. Kung Carl XVI Gustaf regerar i Sverige, eftersom det står i lagen att han är regent. Dock har han mycket litet inflytande. Så hur frågan man ser att en person regerar kan besvaras med: Man tittar efter i lagboken om han definieras som en regent.
För tiden innan lagstiftningens införande är det mer avancerat.

997
Uppenbarligen är jag en mycket intressant person att diskutera... Vari ligger felet i att, som svar på en fråga om det fanns lika dålig jord i Norrland någon annanstans i övriga Sverige påpeka att det fanns det i delar av Småland? Sant är att jag borde letat upp en källhänvisning, men i övrigt...  
 
Och att en person har forskat ur ett norrländskt perspektiv visar att allt inte är Stockholmscentrerat. Att sedan denna person hade rätt fel är en annan sak...
 
Och vilka konkreta argument har du fört fram mot Kajs inlägg, som jag helt ansluter mig till, om att ditt inlägg är enda lång ”norrlandsnationalistisk” vulgärtolkning av den kvalificerade historievetenskapliga forskning[en]? Och vilka faktafel har jag kommit med?
 
(En sak till man möjligen kan spekulera om är att det alltid varit svårare att kontrollera glesbefolkade områden, och att det därför var lättare att modifiera sina skatteinbetalningar. Dessutom så innebar det en plåga i södra landet med alla förlagda trupper som behövde mat, slogs och stal.)

998
Hur många % / Hur många %
« skrivet: 2005-04-07, 13:16 »
Adel kan ju relativt enkelt definieras: Person befriad från skatt på grund av att han eller hans förfäder övertygat härskaren om det lämpliga i detta, och inte på grund av kyrklig tjänst för egen del. Senare även. Person med agnatisk släkt introducerad på Riddarhuset.
 
Eftersom adel är en typisk mänsklig klassificering så saknas det logik. På samma sätt med kungar, hertigar och diverse andra beteckningar. De har ändrat betydelse med åren och är omöjliga att använda på ett enhetligt sätt. (Ett intressant exempel på titel som med åren radikalt ändrat betydelse är marskalk. Från början stallmästare, nu fin general...)
(I svensk historisk litteratur pratas om världsliga och andliga kurfurstar, men det kanske ser annorlunda ut i finlandssvensk?)
 
Jag har spontant, utan studier av källmaterialet, mycket svårt att tro att Joakim (Brahe) var lantbrukare. Han verkar snarare ha varit godsherre. Det Steve skriver om är nämligen just personer som själva brukade sin jord...
 
Och frågan från början gällde hur många procent som hade adelsmän bland anorna. Då spelar det ingen roll om det är agnatiskt eller kognatiskt...

999
Hur många % / Hur många %
« skrivet: 2005-04-07, 00:23 »
Carl-Fredrik!
Naturligtvis är dubbeltillhörighet till ätter också ett problem, men det hade redan diskuterats ovan, så jag såg ingen anledning att gå in på det igen... Nej, vad jag ville illustrera är konsekvensen av om alla ättlingar till en adelsperson skulle räknas som adliga.
Och räkneexemplet. Ja, när jag skriver statistiskt sett så menar jag ett genomsnitt som aldrig inträffar i verkligheten. Inte heller jag har sett män som har annat än 0, 1, 2, 3 osv barn... Jag ville bara illustrera den genomsnittliga utvecklingen, och hade inte ens tid att räkna ut vad 0,8 i kubik blev... (Logiken påminner annars om den undersökning, refererad på http://www.physto.se/~vetfolk/Folkvett/20033logik.html, som hävdar att män har fler barn än kvinnor...) Jag tror att vi är överens om att adelsbegreppet skulle bli rätt meningslöst om vi räknade samtliga ättlingar till adlade.

1000
Adel & ätt / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-01
« skrivet: 2005-04-07, 00:12 »
Just ättesamhället är rätt ifrågasatt blad historiker idag, läs till exempel Dick Harrison, i{Jarlens sekel}. (Harrison är också ibland ifrågasatt av sina kollegor, men inte på denna punkten vad jag förstått.)

Sidor: 1 [2] 3 4 ... 6