Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Bertil Strömberg
1
« skrivet: 2024-04-08, 14:42 »
Ja, i och med beslutet i § 109 fick Stenhols Anders Ersson lagfart på fastigheten. De avgörande orden är: fann HdsRn skäligt att ... för Stenhols Anders Ersson ... meddela lagfart. Jag är ledsen att jag slarvade och kallade honom Olsson i det aktuella stycket av transkriptionen. Vad gäller de olika hemmanen i Ytterboda har jag ingen aning om hur de hänger ihop.
2
« skrivet: 2024-04-07, 17:13 »
Jag läser texten som följer:
§108
Med begäran om lagfart ingaf nändemannen Nygårds Erik Johansson i Westberg å Sparv Erik Ersson och hans systrar Karin och Anna Eriksdöttrar, alla i Boda, vägnar ett så lydande köpebrev: till undertecknad etc. /se bil ??
Efter uppläsande häraf och sedan antecknadt blifvit att Back Erik Olson förut under tinget erhålit lagfart å ifrågavarande fastighet samt ombudet upplyst, att berörda för Erik Olsson beviljade lagfart rätteligen bort medelas för Erik OLsson såsom förmyndare för aflidna Lars Ersons i Överbodas omyndiga barn, fann H(ära)ds R(ätte)n skäligt att å 109 snesl. 0.2 bdl red, jord under No 7 di Ytterboda för Sparf Erik Erson och hans systrar Karin och Anna, alla i Boda, vilka genom ett denna dag upprättadt köpebrev för 620 kronor till 1/3 vardera inköpt berörda hemmansdel af Back Erik Olson i Överboda såsom förmyndare för aflidne Lars Erssons derstädes omyndiga barn, meddela lagfart varom särskilt bevis skulle utfärdas.
§109
Sedan på sätt lagfarsprotokollet vid lagtima vårtinget 1878, § 14, närmare utvisar Stenhols Anders Ersson i Ytterboda då sökt lagfart å 109 snesl. 0.3 bdl red jord under No 7 i Ytterboda som han genom ett den 4 jan 1878 upprättadt köpebref inköpt av Sparf Erik Erson i Boda samt Hag Erik Person och hans hustru Anna Ersdotter, men Hds Rn af anförda orsaker förklarat ärendet vilande, så företrädde nu nämndemannen Nygårds Erik Jonsson i Westberg och å Anders Ersons vägnar fullföljde ansökningen samt ingaf dervid dels ett den 27 Aug. 1878 efter Sparf Karin Ersdotter upprättadt arfskifte, hvaraf inhemtades att hennes fasta egendom blifvit emellan hennes arfingar fadern Erik Larson Sparv och syskon Sparv Erik Erson och Anna Ersdotter gift med Hag Erik Person fördelad sålunda av de deraf bekommit Erik Larson 18 snesl. 1,7 bdl samt Erik Erson och Anna Ersdotter wardera 9 snesl. 0.85 bdl allt red. jord under No 7 i Ytterboda dels ock ett den 28 aug 1878 efter Erik Larsson Sparf i Ytterboda upprättadt arvskifte utvisande att hans efterlemnade fasta egendom emellan hans ofvanbemälda båda barn fördelats sålunda att de deraf hvardera bekommmit 9 snesl. 0,85 bdl red. jord under No 7 i Ytterboda.
Efter anmärkande häraf och sedan upplyst blifvit, att Sparf Erik Ersson och hans systrar Anna och Karin idag erhållit lagfart å 109 snesl 0,3 bdl red. jord under No 7 i Ytterboda, som de till 1/3 hvardera genom ett den 21 nästl. Febr. upprättadt köpebref inköpt af Back Erik Olsson i Boda såsom förmyndare för Lars Erssons derstädes omyndiga barn fann Hds Rn skäligt att å 109 snesl. 0,3 bdl red. jord under No 7 i Ytterboda för Stenhols Anders Olsson derstädes, hvilken genom ett den 4 Jan. 1878 upprättadt köpebref för 1000 kronor inköpt berörde hemmansdel af Sparf Erik Ersson i Boda samt Hag Erik Persson i Falun och hans hustru Anna Ersdotter meddela lagfart, hvarom särskilt bevis skulle utfärdas.
Summan av kardemumma blir väl att Sparf Erik Ersson och hans två systrar tillsammans köpt hemmansdelen av Lars Erssons i Överboda omyndiga barn, men inte sökt lagfart på köpet. Sedan först Karin och sedan fadern Sparf Erik Larsson avlidit, har Sparf Erik Ersson och Anna Ersdotter (och hennes man Hag Erik Persson), som nu tillsammans ägde fastigheten, även om arvskifte efter Karin och fadern ännu inte upprättats, sålt den till Stenhols Anders Ersson. När han sökte lagfart på köpet har häradsrätten förklarat lagfarten vilande, troligen p.g.a. att han inte kunde visa att säljarna var ägare av fastigheten. (Detta bör dock kontrolleras genom att läsa § 14 i lagfartsprotokollet vid 1878 års vårting.) Bristerna har nu reparerats genom att alla syskonen nu beviljats lagfart på fastigheten, trots att Karin redan var död, och genom uppvisandet av arvskiftena bevisa att Sparf Erik Ersson och hans syster Anna, tillsammans ärvt Karins del av fastigheten.
3
« skrivet: 2024-03-25, 18:44 »
Försöksvis:
Ynglingen Gustaf Rosengren ifrån kyrkov. Anders Olosson Rge till sin far klensmeden L. J? Rosengren i Lönberga; han erhöll sin förra at:t (attest?) af innehåll att han ännu icke begått H. Nattvard? (??) tillåtelse samt äger någorlunda kristendomskunskap? med tillägg att han ej bevistat 1835 års husförhör samt emot sin frejd? hade fått anmälan både muntl. och skriftl. till presten? af Nämndem. Olof Olson i Norrbyn och Löth socken om en enl. skuldsedel af d. 26 augusti, af honom köpt och ännu icke betald häst hvars pris var 22 (riksdaler riksgäld) och skall? innom 14 dagar betalas. På begäran af Olof Olsson införd i act.? 17/1
Anmärkning: Gustaf Rosengren inflyttad från Lönberg 1835 till Anders Olsson i Räpplinge (Räpplinge (H) BI:1 (1806-1845) Bild 165 / sid 319)
4
« skrivet: 2024-03-25, 16:21 »
30 10 Mats Jöns? barn i Fornebu. Nomine Margreta. Testes Anders Hansson ibidem och förre? Mats Skommare, Hans Son i Son hustru och Mats Mats dotter Kersti?
5
« skrivet: 2024-03-25, 16:04 »
Texten för vigseln den 11 november lyder
d. 11 Nov. vigdes drängen Börje Haraldsson ifrån Tottebo i Åhs socken med sin Hr Kyrkoherdes vitnesskrift, som till handlingarna lades, och Änkan Anna Jonsdotter i Blängsbo. Änkan hade afvittrat sin enda dotter och gifvit henne i fäderne 90 dlr smt bestående af en silfverkädia 19 dlr värd och en zirförgylt silfsked 4 dlr samt thet öfriga 57 dlr i contante pgr, them förmyndarna Per i Fjällandsnäs och hans son Samuel för vigseln uttaget.
6
« skrivet: 2024-03-20, 18:12 »
Såvitt jag kan se står det "bet. t. Jär(bo?) Gefle 18/9 97". Någon utflyttning från Östra Boda detta datum kan jag dock inte hitta och Erik dog ju uppenbarligen 1912 i Österbodarna (Leksand AIIa:2, uppsl. 139 och F:32, uppsl. 91). Den enda förklaring jag kan komma på är att Erik anmält att han skulle flytta, men sedan ändrat sig. (Den enda som enligt utflyttningslängden flyttar från Leksand 1897-09-18 är Lång Erik Ersson, men han flyttar till Kungsholmen i Stockholm.)
7
« skrivet: 2024-03-18, 18:20 »
Det enda jag kan bidra med är att han förefaller förekomma första gången 1664 (som vittne på ett köpebrev), och att han 1670 planerade att inlösa Skallgården på sina tillkommande styvbarns vägnar. Vid samma ting anklagades han för att ha givit Olof Larsson en släng över armen.
Källor: Jämtlands domsagas häradsrätt (Z) AI:5 (1661-1665) Bild 3320 / sid 324, Jämtlands domsagas häradsrätt (Z) AI:7 (1669-1670) Bild 2090 / sid 199, §§ 10 och 11.
Enligt Ortnamnsregistret finns en bebyggelse med namnet Skallgården i Hammerdals socken. (Gårdarna med samma namn i Marby och Norderö socknar i Jämtlands län kan rimligtvis inte vara den som avses, eftersom det i så fall vore fel forum (domstol)-
8
« skrivet: 2024-03-14, 16:37 »
Såvitt jag kan tolka tecknen står det C, T, S, Q, och den grekiska bokstaven psi. Jag är ganska övertygad om att det är beteckningar för de ämnen man förhördes i, jämför AI:7a valfri sida.
9
« skrivet: 2024-03-06, 12:51 »
Någon Tol finns inte mantalsförd i Grötnäs förrän 1746, då Tol Larsson efterträder änkan Kerstin Matsdotter som brukare av en del av hemmanet ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003225_00527). Tol Larsson och hans hustru Karin Ersdotter får 20/5 1747 en son Lars (Holmedal CI:1, sid 106. Tol Larsson dör 16/2 1752 (Holmedal CI:1 sid 237) och efterträds i mantalslängderna av Engebret Tolsson ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003233_00558). Enligt Holmedal AI:2, sid 16 är Engelbert Tolsson och Kerstin Tolsdotter syskon. Engelbert är enligt Holmedal AI:1 sid 87 född i Östra Viker ochg enligt Holmedal AI:3, sid 17 född i Fog.v. I Västra Fågelvik CI:1 sid 141 finns en dopnotis för Engebrät, son till Tohl Larsson och Karin Eriksdotter, döpt 17/4 1729. Samma föräldrar får 1738 en dotter Anna, född 26/1 och döpt 29/1, och 1741 en dotter Kerstin född 31/5 och döpt 2/6 eller 29/6 (svårtolkat), se Västra Fågelvik CI:1 sid 153 och 156. Enligt mantalslängderna för Västra Fågelvik bodde Tol Larsson i Östra Viker under perioden 1726 - 1745, men hade år 1746 flyttat från byn. ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003207_00494, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003224_00498, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003225_00522) Med hänsyn till ovanstående är jag övertygad om att Kerstin Tolsdotter född i Östra Viker 31/5 1741 är densamma som Per Erssons hustru
10
« skrivet: 2024-03-04, 17:49 »
Paret förekommer också i Holmedal AI:2, sidan 73, och AI:3 sidan 8, där födelseplatsen för Per anges vara (n) och för Kerstin Grötnäs. Hon finns också på sidan 16 i Holmedal AI:2 med anmärkning att hon är gift till Holmerud. Vigsel mellan Per Ersson i Holmerud och Kerstin Tolsdotter från Grötnäs 5/1 1767 återfinns i Holmedal C:2 sidan 241. Per föddes i Holmerud den 19/2 1744 (Holmedal CI:1 sidan 97). Föräldrarna var Erik Persson och Karin Erlandsdotter (jämför Holmedal AI:2, sidan 73). Kerstins födelsenotis har jag inte hittat,
Personerna nedanför paret och deras barn på AI:4 sidan är parets son Tol Pärsson född 1768 och hans hustru Malin Osdotter. Dessutom kommer Per Ersson och Kerstin Tolsdotter igen i denna post, eftersom de flyttat in i sonens hushåll. Detsamma gäller sonen/brodern Pär född 1779 och dottern/systern Karin född 1772,
11
« skrivet: 2024-03-03, 17:03 »
"År 1795 den 3. Marti blef i anledning av wederbörandes anmodan, laga bouppteckning, wärdering och delning förrättad efter nemndemannen wälförståndige Erik Hansson i Östanåckra, som afled den 24. sistlidne februari, och efter sig lämnat enkan Sara Hansdotter samt 4 st. myndiga och närwarande barn, sönerna nemmdemannen wälförståndige Per Eriksson härstädes och dannemannen Jonas Eriksson i Sandwik Storeg. samt döttrarna Maija Eriksdotter, gift med Per Håkansson i Lilla Brånn och Kerstin Eriksdotter gift med nemndeman wälförståndig Nils Håkansson i Stenkulla Brogård. Enkan Sara war närvarande så wäl som samtel. barnen, i hwilkas närwaro förrättningen företogs som följer
Fast Ägendom
1/2 kronoskatte Östanåckra hafver warit afl. nemdemannens ärfda ägendom, och således nu arffallit tiil dess 4 st barn och wärderas till ---- 666,32
5/8 kronoskatte Laggen är efterlämnade Enkan Sara Hansdotters ärfda jord, men som hon uppgifver detta hemman till delning så blifver och det wärderat till ----533, 16
hälften av Wästra Lideqwarn med alla tillhörigheter wärderad till ---- 366.32
Lösöron" etc.
Texten på de 3 sista sidorna blir för lång för att föra in här i sin helhet. Sammanfattningsvis innebär den att änkan Sara får nyttanderätt till de lösören som märkts med en bock i bouppteckningen och får uppbära räntan av utestående fordringar, men utan rätt att skingra vare sig fordringarna eller lösörespersedlarna. Dessutom får hon ett undantag på det så kallade Laggebolet m.m. Sitt husrum skall hon ha i Östanåkra. Återtående lösören säljs på auktion. Halvdelen av Lideskvarn skall arvingarna innan månadens slut försälja sinsemellan genom auktion. Övriga fastigheter delas så att sönerna Jonas och Per får hälften var av Östanåkra mot kontant ersättning till systrarna. Av Laggen för systrarna Maja och Kerstin hälften vardera.
Östanåkra, Stenkulla, Lilla Bråna, Laggen och Lideskvarn ligger samtliga i Tolgs socken. En Sandvik Storgård finns i grannsocknen Berg.
12
« skrivet: 2024-02-29, 15:27 »
med henne aflat 1 son, som än lefver; bodt i Borshult i 16 åhr, warit fattig men altid förnögd. Sjukl. ett åhr men sist sänglegat af frossan 6 weckor. Aetas 64 åhr
13
« skrivet: 2024-02-08, 13:47 »
De andra döttrarna var ju gifta, och deras män var förmyndare för dem. Henrietta Christinas förmyndare hade varit hennes far. Vid bouppteckningen hade man ännu inte utsett någon ny förmyndare för henne och därför måste hon företrädas av den närmaste fädernefränden. Eftersom Eric Dahlpihl inte bodde i Stockholm är det inte säkert att han senare blev förordnad till hennes förmyndare. Det kunde ligga närmare till hands att förordna en av hennes svågrar, när boutredningen var klar.
Om volontärer vet jag väldigt litet, så där kan jag tyvärr inte hjälpa dig.
14
« skrivet: 2024-02-07, 19:12 »
Åhr 1795 den 9de Aprilis förrättades af JustitiaeCollegii och Förmyndarekammarens förordnade Assistenten Claes Gustaf Sandels och Notarien Nils Ludwig Thåström upteckning och värdering öfr qvarlåtenskapen efter volontairen vid Kongl. Fortification Petter Dahlpihl som d. 9de December 1794, död blifvit, til rättelse för änkan Anna Margareta Okell och deras 5 barn och arfvingar neml.
1mo dottren Anna Catharina Dahlpihl, gift med arbetskarlen Olof Rösling,
2do dottren Margareta Charlotta Dahlpihl, gift med stolmakaren Petter Bergstedt,
3io sonen snickaregesällen Petter Dahlpihl, myndig,
4to dottren Maria Elisabeth Dahlpihl, gift med bokbindaregesällen Henrik Båxberg
5to dottren Henrietta Christina Dahlpihl, ogift, född 1sta November 1775, hvilkens närmaste fädernefrände är plåtslagaren Eric Dahlpihl i staden Nyköping boende.
Efter vanlig erindran om ricktigt angivande uppgav änkan egendomen som följer:
=/=
Som skulden öfverstiger gälden blifve efter thetta inventarii innehåll hvarken fördel och giftorätt för änkan eller fädernearf för barnen att tilgå.Således vara angifvit, värderadt och förrättadt betyga Stockholm den 12te Juni 1795
Claes Sandel Nils Lud. Thåström
15
« skrivet: 2024-01-27, 16:07 »
Till Häradsrätten ingafs och uplästes et så lydande testamente
Som den högste guden i vårt ägtenskap icke välsignadt oss med några bröstarfingar, altså emedan jag ännu har sundt förstånd och mogen eftertanke, vill jag i samråd med min kjära hustru stadga fölljande testamentariska disposition att hvilkenthera af oss först med döden bortgår, skall den som efterlefver få orubbadt behålla, all vår lilla förvärfvade lösöre egendom till sin död, men derefter då skuld först blir betalt, skall våra slägtingar blifva samarfva så att alla erhålla lika lott - af vår qvarlemnade egendom – hvilket vi i tillkallad gode mäns närvaro stadfästa som skjedde i …. …….den 18 juli 1820.
O. Dagsberg Karna Dagsberg
Ärkännandet heraf såväl som egenhändiga underskrifter bestyrker (?).
Truls Åkasson Håkan Mårtensson
och som därjämte tillkännagifves att testator genom döden, aflidit, altså, och i förening med föreskriften uti 18, Cap 1 § ÄB bör änkan Karna Dagsberg af testamentet laga en bevittnad afskrift och den bevisningen tillställa den afdödas öfriga närmaste arfvingar, h(wil)ka äga rettighet att inom natt och åhr derefter, testamentet i lagha ordning klandra, om de sig så befogade skulle finna hvarom bevis påskrefs originalet som återställdtes.
(Tid och?) ort som ofvan.
16
« skrivet: 2023-12-30, 16:00 »
d. 4 Febr. / Mjölnarens Mäster Johan Humlas dott(er) född d. 3 vid Skiärstad / Helena
f(addra)r Lars Jöns(son) i Hagby, dr(ängen) Anders Anders(son) ibidem, hustru Cathrina Schult, pig(an) Ingri Andersdott(er) i Hagby
17
« skrivet: 2023-12-30, 15:50 »
Jag får det till Pär Tures son Ture. I 1711 år mantalslängd finns en Per Turesson i Önnestad (Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820
Malmöhus län, SE/RA/55203/55203.12/42 (1711:2), bildid: A0005491_00140, sida 7674?). Någon annan Per med patronymikon som börjar på T hittar jag inte i Önnestads socken.
18
« skrivet: 2023-12-21, 15:54 »
Källan du citerar är Fagerhult (H) C:1 (1634-1714) Bild 60 / sid 109 (AID v38450.b60.s109). Anteckningen är från 1640 då riksdag hölls i Nyköping. Tyvärr klarar jag inte att läsa hela texten.
"MerkAt Eluff in Engia fick af kyrkan när han ryckte år Riksdag(en) i Nyköping att värfua om (tionden?) efter som gamalt och fornt warit hade (N?)"
19
« skrivet: 2023-12-20, 19:19 »
Min tolkning av nämnda protokollspunkt denna:
Samma dag besvärade sig Inge uti Engia i Fagerhult sochn att Christoffer ibidem som tienar för sventienare för samma gård, men intet (arffalten?) till gården och vill nu tvinga honom ifrån sitt bruk och arfsrett i bemta Engia (sämjehemman?) förmedelst Kongl. Krigs Collegi breff jemväll Kongl. Majt:s confirmation derpå och sade at dito sventienare Christoffer på oret berettelse har utverkat bmta Kongl. breff, det han har angifvit Oluff Hemmingsson för reta arfinge allena till gården förtigandes hvad arfsret och bruk som denne Inge i Engia Oluff Hemmingssons faderbroder och förmyndare hade, Ty som Oluff Hemmingsson, ähr ähnu omyndig och een (skreddare?) poike som hvarken hustru eller barn hafver (dhe der?), skulle allena rusta för gården, hvarföre befaltes Inge at optellia sin och Oluff Hemmingssons ätt. Då berättade Inge i Engia hurusom hans faderfader Hemming i Engia hade köpt (sämjoret?) Engia av Kongl. Maj:t konung Johan Glorvyrdigst i åminnelse, dito Hemming Elofsson hade 2 söner, Elof och Lars, och 2 döttrar (Bryta?) och Ingeborg. Elof löste sin broder Lars uthur Engia (sämjoret?) som han beviste med edeligt vitne Jon Larsson i Bokulla och sedan födde Elof tvenne söner denne Inge som kärande ähr och Hemming i Engia som var Oluff Hemmingssons fader, bevist altså Inge i Engia at han har så stoor arfsret uthi Engia (sämjehemman?) som hans broders Hemmings barn, Oluff Hemmingsson nembl. och hans syskon och detta sannade pastor i Fagerhult och en stoor del av tingsallmogen som tillstädes var, ej heller kunde Christoffer contrarum bevisa. Resolverat derföre at Oluff Hemmingsson fuller i kraft aff Kongl. Majtts och Kongl. Krigs Collegi breff måtte få rusta för gården Engia, men Inge uthi Engia likväll som faderbroder ähr, hans förmynderskap förestå, till dess han kommer till sina myndiga åhr; och at Inge i Engia måtte skatta för sin arffejord och dess bruk till den som rustningen håller, eftersom Högbemta Kongl. breff intet innehåller at Inge i Engia skulle mista sin arffejord och des bruk i Engia gård.
Vid tolkningen har jag huvudsakligen förlitat mig på renovationsexemplaret (Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kalmar län (H) EVIIAAAE:23 (1660-1680) Bild 3070 / sid 21 (AID: v208099.b3070.s21, NAD: SE/VALA/0382503))
20
« skrivet: 2023-12-05, 18:54 »
Det rör sig nog om två bröder, den ene död den 4 och den andre den 5 mars. Uppgiften om deras ålder är tyvärr till största delen bortklippt, men en verkar ha varit 11 veckor gammal.
Så här mycket tror jag mig kunna läsa av texten:
d. 4 Martii död - begrafven d. 198 dito
noch d. 5 Martii död och (nämnda?) dato begrafven it litet barn Chri
stian benämnd och thes (?on)
(kallad) Carl; Fadren (?)
(?) Ländsman Mårten Enbohm
och? modr. hust. Margeta Christiansdr, liggia i sockenhuset - - -
Jag tror alltså att sista ordet på rad 4 och sista ordet på rad 5 är delar av samma ord.
I samma bok, sid 306 finns en Carl född 1731-11 27, som var son till länsman Christian Carlsson? med hustru Margeta Christiansdotter. (Nederkalix (BD) CI:2 (1688-1761) Bild 1600 / sid 307)
21
« skrivet: 2023-12-01, 18:19 »
1751 fanns en änka Grisilia Nilsdotter i Öxnäs i Säve socken (Inlands Södre häradsrätt (O) AIa:14 (1750-1751) Bild 2460 (AID: v483478.b2460, NAD: SE/GLA/11073))
22
« skrivet: 2023-11-30, 16:09 »
Ordet under namnet Åhmenningen är Lacus, d.v.s. sjön. Texten i nedre högra hörnet lyder så långt jag kunna tyda det: i underdånigste följe af Kungl. Mayts allernådigste förordning och undfången special instruction efter yttersta förmågo så nätt noga och hel (??nctuelt) afsatt likasom vore det Geometris delineerat och til d. 1 Januari anno 1688 vederbörligen förfärdigadt af Jona Carlsten
23
« skrivet: 2023-11-17, 16:54 »
d. 1 Maji afsomnade enteligen hustrun Anna Cortsdotter Sandes, som legat under Guds hand i 12 veckor i stor eländighet, Thenna qvinnan insiuknade strax effter som mannen Clas Jöransson slapp op, och föll i den vedermödo att stora stycken föllo af hennes kropp, så att hon för värks skull i samfällt 14 dagars tid ropade och skryade, som en i barnsnöd, att ingen m(ännis)ja här i soknen har antingen sett eller hördt sådan vedermöda. Medlertid blef hon tvänne gånger besökt med Herrran Nattvard, och som oftast eljest tröstad med Guds ord, så väl som ock, i denna och flera kyrkior förebidin. Var elliest ett gott folks barn väl och ährligen upptuchtat, vackert grundad i dess Christendom och af ett gott namn och rykte, så att man intet vet annat med henne än ähr gott. Och ehuruväl hon låg i denna stora eländigheten, att köttet af lår och länd bortruttnade, så att man kunnat se och känna bara lårpipan och hårda benen, gaf hon sig dock till frids, ropade på Jesum och afsomnade sachta och väl. Hennes föräldrars namn äro Mest. Cort Mattsson Sandes, tunnebindare, Hust. Maria Hårsdotter. Begrofs d. 6 Maji i kyrkjan innom stordörren. Aetas 24 år och 11 veckor.
25
« skrivet: 2023-11-08, 15:09 »
sedelvisaren, d.v.s. den som visar upp det aktuella dokumentet (sedeln)
26
« skrivet: 2023-11-07, 18:14 »
Den visade sidan är Kila (U) F:2 fol. 47 r.
Dom Quasimodgeneti begrofs sal. Mats Jacobsson i Skräddarbo som är född 1684 d. 19 Julii. Fadren var sal. Mats Jacobsson i Skräddarbo, som för 3 år och 2 månader sedan afled. Moder är hustru Kierstin Olsdotter som ännu öf(ver)lefver. War hemma hos föräldrarna till sitt 16 ålders åhr, då han fölgde med sin morbroder Anders Olsson, som då bodde i Göklund her i församlingen, men flyttade till Kungåhra, War hos honom i et åhrs tid. Sedan 1 åhr hos Erik Persson i Tullsta, derefter 1 åhr hos Erik Larsson i bånsta Kumbla Sn. Äntel. hos då warande cappelanen här i församlingen, nu kyrkoherden i Sevalla, Hr Erich Tunelius. Warpå han kom hem till föräldrarna igen, Gift 1708 med sin nu efterlemnade maka hustru Brita Jonsdotter från fernebo och SörSalbo. Aflat med henne 3 barn 1 son och döttrar af hvilka den äldre dottern är död. de andra lefver. Fördt ett gudfruktigt stilla och (?erligt) lefverne. Siuknade den 15 Marti som war den 5. Sönd. i fastan hwilken siukdom begyntes med frossa och derpå föjande huvudwärk. Stadnade omsider i en swår bröstsjuka. Communicerade Maria Bebådelsesdag hwar under han wiste (mycke?) (andacht?) och botfärdighet. afled d. 24 Marti aetas 45 åhr och 8 månader
I marginalen: kunnat läsa i bok och förstådt christendomsstyckena.
Fadern hette naturligtvis inte detsamma som sonen, utan var rimligtvis den Jacob Mattsson i Skräddarbo som begrovs 1727-02-12 (Kila (U) F:2 (1722-1755) Bild 35 / sid 32)
27
« skrivet: 2023-11-07, 17:15 »
Hej, jag läser det så här:
Jag under skrivne gör veterligt att denne sädeluisare och min landbonnde Nills i Långaström i Söder Möre i Mortorp socken, sig besuärar at aff honum fordras för en hel frelsegårdh i utlagor aff Cronans uppbörds män huilken dock intet ähr mehr ähn halft hemman uthi min Jordebok. Så framest förbta hemman skall warda behållit så måste dee? låtta honum warda omolesteradt. Jag hafver i förledna åhr gifvit honom mina skrifuelse och bewis herpå men nu berätas at hann dock aldeles intet hafver till godo niutit, begiärer för denn skul aff bookhållaren att han wille däta räta at bonnden må uederfaras hwad rät ähr, på det mit hemman icke warder hel igiönnum öde aff Örbro
den 26 Augusty Anno 1634
Carl Bonde
29
« skrivet: 2023-10-14, 19:22 »
Det finns ju kyrkoböcker också för Svea Livgarde. I kyrkoarkivet för Svea Livgardes Norra bataljons församling C:2 sidan 21 finns corporalen Jacob Collanders lysning och vigsel med jungfru Barbro Fahlberg. Vigseln skedde den 1 maj 1743. (Svea livgardes norra bataljons församling (A, AB) C:2 (1741-1762) Bild 15 / sid 21 (AID: v91128.b15.s21, NAD: SE/SSA/0005b)).
30
« skrivet: 2023-10-12, 17:59 »
Nej tyvärr, Livgardet var ett värvat regemente och soldaterna avlönades av Kronan och inte av några rotebönder.
32
« skrivet: 2023-09-17, 18:17 »
Dito. Såsom Bengt Person i (?) ungefär för 7 år sedan tagit ett litet pigobarn till sig, som fants kunna vara på sitt andra år, dock kunde intet tala, hvilket flötta och bars från den ena grannen till den andra, både här i församben och de omkringliggande socknar och ifrån bta tid har Bengt Person i (?) födt och up(?) bta pigobarn såsom sitt eget, varandes (imidlertid?) grannen här och där efterfrågat om samma pigobarns uppkomst och föräldrar och likväl intet försport hvadan det är kommet, hvarest och af hvad föräldrar det är fött än vidare om det är Christnadt och hvad det heter, fördenskull efter v. Consistori resolution blef bemta pigobarn döpt och Christnadt och kallat Maria som bta v. Consistori resolution dat. Göteborg d. 4 December 1696 (?) förmäler
33
« skrivet: 2023-09-15, 18:56 »
"Hästen casseras och recruteras efter ett år". Beslutet har troligen att göra med hästens ålder. Hästen under nr 20 var också 20 år gammal och fick samma anmärkning. Hästen under nr 56, som var 20 år gammal ansågs vara gammal och kassabel och skulle ersättas till nästa mönstring (Generalmönsterrullor - Västgöta kavalleriregemente (P, R) 542 (1785-1788) Bild 900 (AID: v60356a.b900, NAD: SE/KrA/0023)). Jämför också hästen under nr 31, som var 21 år 1785 och kasserades för ålder (Generalmönsterrullor - Västgöta kavalleriregemente (P, R) 542 (1785-1788) Bild 840 (AID: v60356a.b840, NAD: SE/KrA/0023)) och nr 48, som var 21 år och skulle kasseras och rekryteras inom 6 månader (Generalmönsterrullor - Västgöta kavalleriregemente (P, R) 542 (1785-1788) Bild 880 (AID: v60356a.b880, NAD: SE/KrA/0023)). Jag ser dock inte något enhetligt mönster, eftersom vissa hästar, som var 17 eller 18 år gamla, skulle kasseras och nyrekryteras inom 18 månader, se nummer 21, 24. 25.
34
« skrivet: 2023-09-14, 17:53 »
Den första hästen, som inställdes i okt 1769 var en mörkbrun häst med några vita hår i pannan, 9 kvarter och 3 1/2 tum hög (Generalmönsterrullor - Västgöta kavalleriregemente (P, R) 539 (1770-1774) Bild 67 / sid 123 (AID: v60353.b67.s123, NAD: SE/KrA/0023); Generalmönsterrullor - Västgöta kavalleriregemente (P, R) 541 (1781) Bild 66 / sid 121 (AID: v60355a.b66.s121, NAD: SE/KrA/0023)). Från och med år 1774 uppges samma häst vara en valack (Generalmönsterrullor - Västgöta kavalleriregemente (P, R) 539 (1770-1774) Bild 273), Den störtade 1786-04-26 och ersattes av en svart valack utan tecken, 9 kvarter och 5 tum hög (Generalmönsterrullor - Västgöta kavalleriregemente (P, R) 542 (1785-1788) Bild 4060 (AID: v60356a.b4060, NAD: SE/KrA/0023)), Denna senare häst dog 1801-05-25 (Generalmönsterrullor - Västgöta kavalleriregemente (P, R) 545 (1802-1805) Bild 70 (AID: v60359.b70, NAD: SE/KrA/0023)).
35
« skrivet: 2023-08-31, 11:12 »
Tack, då utgår jag ifrån att det är så.
36
« skrivet: 2023-08-30, 19:03 »
I Inlands Södre HR AIa:22 förekommer Anders Olofsson på Sunören vid vintertinget 1761, § 46, och vid hösttinget 1761, § 29 Kristian Olofsson på Sunören. Någon sådan plats har jag inte hittat i mantalslängderna för Inlands Södre härad 1760 eller 1761. Det finns ett Sundören i Hjärtums socken i Torpa härad, men där hittar jag varken någon Anders eller Kristian Olofsson i mantalslängderna för 1760 och 1761. Vet någon var denna plats kan ha funnits?
Källor: Inlands Södre häradsrätt (O) AIa:22 (1761) Bild 810 (AID: v483486.b810, NAD: SE/GLA/11073); Inlands Södre häradsrätt (O) AIa:22 (1761) Bild 3520 (AID: v483486.b3520, NAD: SE/GLA/11073)
37
« skrivet: 2023-08-20, 18:41 »
Jordeboken för Örebro län 1715 antyder att Anna Beata levde 1715: Hela Frelsehem.Öna fru Ebba Roos. / Cornetten Sven Roos säterie och niuter alla räntor fritt. Possideras av fru Anna Beata Roos. Källa: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055950_00147
38
« skrivet: 2023-08-16, 18:09 »
Protokollet från 1715 säger ingenting om när det nya testamentet skrevs eller om Anna Beata Nieroth levde när protokollet skrevs. Däremot kan man konstatera att dottern Ebba måste ha levt åtminstone i slutet av 1713 och troligen i början av 1714, eftersom hon förekommer som huvudman på säteriet Öna i 1714 års mantalslängd. Eftersom Anna Beata Nieroths senare testamente till dotterdottern gjordes efter dotterns död måste hon alltså ha levt åtminstone i slutet av 1713.Källa: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003195_00405
39
« skrivet: 2023-08-15, 18:23 »
Hej Nikita, det finns många på Anbytarforum som är bättre än jag på att läsa gammal handstil, men här är min tolkning av texten:
Anno 1710 den 11te Aug blef detta Rannsakningsprotocoll hållit uppå Gösta krog med Nääs härad
S.d. utlystes tingsfred, sedhan passerade uppbuden och derpå uppropen;
Dito; Präsenterades en disposition eller förehning som Välbna fru Anna Beata NyRoth den 15 January 1710 uti Borgmästaren Välbde Magni EneRoths övervaro upprättat mellan syna 2ne döttrar Välbna fruar Ingel och Ebba Roser, angående hela säteriet Öhna med underliggande torp, hvar af halfparten varit pantsatt til Välbna fru Beata Uggla emot 400 Rdr capital med å löpande interesse, hvilka hon med sin dotter Ebba Roos betalt, hafver alltså Välbemta fru emot den skötsl och vårdnat som hennes fru dotter Ebba Roos henne vyst och ähn vysandes varder bemta halfva sätery Öhna med torpen Grundsundet och Skiömma henne upplåtit och skänkt hvar hoos Välbemta fru efterlåtit sin dotter Ingel Roos fryheet att ifrån H(err) Råd(mannen?) Herweg inlösa få den andra halfparten af säteriet Öhna som till honom pantsatt; Hvilket alt efter begiäran in quantum iuris intecknadt blef
Hälsningar
40
« skrivet: 2023-08-14, 18:34 »
"Uppvistes ett skrifteligt upprättat testamente gifvit av välborna fru Anna Beata Nierot till dess dotter fru Ebba Margaretha Roos d. 15 Juni Anno 1710, som vid TingsRätten blifvit Intecknadt de 11 Aug. samma åhr. Och som fruu Ebba Margaretha Roos genom döden aflydit, och dess moder fruu Anna Beata Nierot samma disposition och testamente giordt till dess dotterdotter jungfru Ester Funk, efter bevittnande genom öfverstlieutenanten Johan Ahlfeldt, Anders Tingelholm, Torsten Jonsson och Nils Olofsson af halfva sätegården Öhna; alltså blef efter begiäran sådant uthi protocollet infördt." Ester Catharina Funck dotter till Ebba Margareta Nieroth och Ambjörn Funck, se Anders Pemers inlägg under Nieroth: https://forum.rotter.se/index.php?topic=66553.0.
41
« skrivet: 2023-08-06, 17:50 »
1714 var Herr Jean Roos den som stod som ansvarig för fastigheten på Bråta (Mantalslängder 1642-1820 Örebro län 1642-1820 (S, T) 73 (1714) Bild 3950 / sid 1337). Har man tillgång till ArkivDigital är mantalslängderna ofta lättare att läsa där.
42
« skrivet: 2023-08-05, 16:24 »
Det verkar riktigt. Det har inte påståtts att Johan Bagge och Margareta Nieroth dog 1728. Vad som påståtts är att de var döda 1728.
43
« skrivet: 2023-08-05, 15:42 »
Om du läser Nils Hård af Segerstads inlägg 2016-03-04 ser du att Greta Nieroths dotter Helena Christina Bagge levde 1736 och var gift första gången med löjtnanten Daniel Segerholm och andra gången med kvartermästaren Jöns Westerström. https://forum.rotter.se/index.php?topic=65230.0Fru Nieroth på Bråta, som lämnat pengar i testamente efter sin dotter hette Dorotea i förnamn.
44
« skrivet: 2023-08-04, 18:59 »
"Lät välborna fru Helena Bagge begära häradsattest över sin fader Väl(bor)ne Herr Johan Bagges enfaldighet, dymedelst han kommit i ett uselt samt fattigt tillstånd jämte att han kostat på sina 5 söner, vilka i Kungl. Maj:ts krigstjänst ut fiendeland blivit slagna och döda. Nämnden tillspordes om beskaffenheten härav och som de enhälleligen betygade att bemälte Herr Johan Bagge i all sin tid varit en mycket enfaldig man och igenom sådan sin enfaldighet bragt uti ett uselt och fattigt tillstånd sedan han med mycket kostat på sina söner som 5 stycken varit i Kungl. Maj:ts tjänst och av deras dödeliga avgång tagit sig stor sorg så att han därav nog lidit (??) av sin välfärd, jämväl att han ej har till sitt susbsistens eller uppehälle något att tillgå, ej heller annan hemvist ån ett litet torp Onsöa en annan tillhörigt, alltså blev attest beviljat att häröver extraderas under detta häradets vanliga sigill"
Texten i mitt tidigare inläggs referens 2 lyder:"Förekom Crono Befallningsman Välbde Lars Beyer och begärte HäradsRättens attest huru vida hoos afledna Capitain Anthon Bagges arfvingar her i häradet någon tillgång finnes till betalning af ådömbda husesyns Böter, efter ingiven räkning vid Capitainsbostället Grafven och Lieutenantsbostället Backa tillhopa summa 216 dlr smt, och som nembden och nervarande Tings allmoge på noga tillfrågan enhälleligen beygade att bemälte afledne Capitains Anthon Bagges fader Välbne Johan Bagge var dess arfvinge, lefver ännu men i stor fattigdom, och icke det ringaste äger, hvarken i löst eller fast, utan niuter sin försörgning af det andra honom gifva, och meddela, så att dymeldelst ingen tillgång när honom är, altså blef attest häröfver bevilliat efter begiäran att extraderas.
45
« skrivet: 2023-08-04, 17:34 »
Ja, men den är lättare att läsa här: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län (S) EVIIAABC:40 (1720) Bild 175 (AID: v102073.b175, NAD: SE/VALA/0382503)
46
« skrivet: 2023-08-04, 16:43 »
Ja, texten lyder med normaliserad stavning: Johan Bryngelsson i Frubacka och Segerstads socken beviste sig hava till detta ting instämt kvartermästaren Jöns Westerström för en fordran å 10 dlr smt som hans svärmoder av(lid)na fru Gretha Nieroth Contumaciter blivit dömd att betala och som han ännu inte skall ha utbekommit, men svaranden bemte Westerström på uppropande fanns intet tillstädes, och som contumaciedomen av d. 19 Marti Anno 1720 mot framledna Välborna Herr Johan Bagge och dess fru Nieroth finnes sedemera med dom av den 15 Novembr. fastställt om berörda 10 dlrs smt fordran, så får käranden Johan Bryngelsson om samma fordrans utbekommande av vederbörande sterbhusets arvingar hos H. Exekutoren ansökning göra.
47
« skrivet: 2023-08-04, 15:37 »
Jag är ledsen, det skall vara bild 73, det är datumet som finns på bild 71
48
« skrivet: 2023-08-03, 16:02 »
Välborne Johan Bagges fru Margareta Nieroth stämdes 1720 inför Grums häradsrätt för redovisningsskuld. Enligt normala forumregler bör hon alltså då ha bott i Grums härad. (Ref. 1)
Kaptenen Anton Bagges far välborne Johan Bagge bodde enligt Grums HR höstting 1725 23/11 i Grums härad. (Ref. 2)
Son framgår av Nils Hård af Segerstads inlägg 2016-03-04 var både Johan Bagge och Johanna Margareta Nieroth döda 1728-05-18. (Ref. 3)
Enligt mantalslängderna för Segerstads socken bodde en herr Johan Bagge 1694 - 1714 på säteriet Hanevik i Segersta socken. (Ref. 4 och 5) Säteriet brukades 1715 av ceremonimästaren Sparfvenfelt. (Ref. 6) 1718 - 1720 bodde Herr Johan Bagge (adlig) på torpet Onsöna? i Segerstads socken. (Ref. 7 och 8,)
Ref. 1: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län (S) EVIIAABC:40 (1720) Bild 175
Ref. 2: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län (S) EVIIAABC:45 (1725) Bild 905 (AID: v102114.b905, NAD: SE/VALA/0382503
Ref. 3: Grums häradsrätt (S) AIa:7 (1726-1730) Bild 71 (AID: v107673.b71, NAD: SE/VA/11165)
Ref. 4: Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Örebro län, SE/RA/55203/55203.19/52 (1694), bildid: A0003174_00362, sida 1872
Ref. 5: Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Örebro län, SE/RA/55203/55203.19/73 (1714), bildid: A0003195_00381, sida 1337
Ref. 6: Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Örebro län, SE/RA/55203/55203.19/74 (1715), bildid: A0003196_00367, sida 1458
Ref. 7: Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Örebro län, SE/RA/55203/55203.19/75 (1718), bildid: A0003197_00388, sida 1188
Ref. 8: Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820 Örebro län, SE/RA/55203/55203.19/77 (1720), bildid: A0003199_00454, sida 1614
49
« skrivet: 2023-07-27, 19:15 »
Citat ur C. O.Nordensvan Wärmlands Regementes historia, del II, Personalhistoria, andra upplagan s. 86:
"445 Bagge Anthonius
Fadern: antagl. den Anthoni Johan Bagge, som finns omnämnd under P. Thomsson (se nr 355) och som var gift 1. gången med N. Roos af Hjelmsäter, 2. gången med Johanna Margareta Nieroth.
Löjtnant vid grefve Stenbocks dragoner 5 sept 1701, transp. till N o V reg. s.å. där han befordrades till sekundkapten. Chef för Örebro kompani 17 febr. 1706 - okt. 1708 då han transporterades till Karlstads komp.
Stupade 28 juni 1709 vid Poltava"
Levnadbeskrivningen över Patrik Thomsson ger ingenting om Anthoni Johan Bagge annat än att Thomsson oriktigt beskylldes för att ha duellerat med Bagge.
50
« skrivet: 2023-07-16, 17:45 »
Possibly the last word in the third line should be read "smärre", i.e. smaller. So the estate contained 5 hoes for use on burn-beaten land, one better, two at 16 shillings apiece and two smaller. I believe that the translation "hoe" that Bo Nordenfors suggested is a better translation than "pickax", as the compound words mentioned in the Swedish Academy's wordbook all relate to some kind of digging or "grävande".
51
« skrivet: 2023-07-11, 18:40 »
Lösdrifvare uthan bruk och husbonde ?
52
« skrivet: 2023-07-03, 12:40 »
Intressant.
Kaptenen Jonas Struberg avled i februari 1720 enligt likvidationen med militiekontoret (Likvidationer: Stora nordiska kriget, Likvidationer uppgjorda inom krigskollegii militiekontor, SE/KrA/0090/I/15 (1728-1743), bildid: A0065245_00623)
53
« skrivet: 2023-06-16, 19:07 »
Hej Elof,
En början, andra kan säkert fylla i och rätta:
vänster sida:
d. 7 Junii begiärte Jan Olosson i Berg lysning för sig och piga Maria Jonsdotter i Bakebergstorp
charta sigillata betalt med 16 öre
d. 9 Junii kom Arfwid Olsson i Bakebergstorp och b?? piga Moder? S??dr., d. 10 Juniii kom Olof Jonsson i Berg hit och betygade sitt samtycke för s(onen?)s giftermåhl
wigde d. 9 Julii, morgongåfa 160 lod
d. 10 Juniii begiärte Jonas Torstensson i Ängabek lysning för sig och piga Maria Persdotter i Gärsmåssen [Gräsmossen]
charta sigillata afgiften betald 16 öre smt
wigdes d. 9 Julii mor(gon)gåfwa 150 lod
d. 11 + Junii
s??
d. 17 Junii begiärte Olof Matsson lysning för närwarande sin broder bergdrängen Petter Matsson i Äspe?dal och pigan Brita Persdotter i Knåpped [Knapped] obs. obs. affir.
charta sigillata avgiften betald 16 öre smt
wigdes d. 9 Julii morgongåfwa 60 lod silfv.
höger sida
d. 26 Junii bejärte Anders Uddesson i Kiärret och ?? hustru Annika Andersdotter ifrån Grana i Burkiärns [Bjurtjärn] socken lysning till ächtenskap med hwarandra obs. obs. obs. aff.
d. 25 Julii begiärte Pär Larsson i Mörke(wiken?) [Mörkebäcken?] för sin son Hindrich Pärsson, och Nils Andersson i Bowiken [Bobäcken?]för sin halfsyster Gertrud Andersdotter i Bowiken lysning obs. obs. aff.
d. 27 Julii begiärte Lars Hindersson i Äspelund lysning för drängen Pär Jordansson i Löfnäset och sin dotter Brita Larsdotter i Äspelund, nekades lysningen efter han inte uppfyllt 21 åhr och hon intet ??
Hälsn. Bertil
54
« skrivet: 2023-06-04, 18:50 »
Markus Jakobsson i Signehög hade i sitt andra gifte bl. a. sönerna Tolle och Anders (1). Tolle upptas i mantalslängden för 1767 som ej mantalsgill (2) och i längden för 1770 som mantalsgill (3). Om mantalsåldern var 15 år bör han alltså ha varit född tidigast 1752 och senast 1755. Han förekommer sista gången som mantalsförd i Signehög år 1771 (4), då han förestod 1/8 av hemmanet, men levde senast 1775-12-09 då han sålde sin andel i gården till halvbrodern Sven Markusson (5). Tolle Markusson i Hede uppges vara född 1752-06-21 (6) ) och förekommer som åbo i Hede första gången 1778 (7). Åtminstone från 1807 bodde han tillsammans med sin brorson Gustav Andersson och flyttade 1810 tillsammans med honom till Romelanda Nedergård (8 ). Är det någon som kan bekräfta att dessa två är samma person? Mvh Bertil (1) Inlands Södre häradsrätt (O) FII:6 (1760-1775) Bild 245 / sid 483(2) Göteborgs och Bohus läns landskontor (O) EIIIa:6 (1767) Bild 129 / sid 122 (AID: v60.b129.s122, NAD: SE/GLA/12516) (3) Göteborgs och Bohus läns landskontor (O) EIIIa:7 (1770) Bild 198 / sid 188 (AID: v61.b198.s188, NAD: SE/GLA/12516) (4) Göteborgs och Bohus läns landskontor (O) EIIIa:8 (1771) Bild 260 / sid 250 (AID: v62.b260.s250, NAD: SE/GLA/12516) (5) Inlands Södre häradsrätt (O) AIa:37 (1776) Bild 1030 (AID: v483501.b1030, NAD: SE/GLA/11073) (6) Romelanda (O) AI:1 (1815-1818) Bild 42 / sid 74 (AID: v826.b42.s74, NAD: SE/GLA/13432) (7) Göteborgs och Bohus läns landskontor (O) EIIIa:15 (1778) Bild 241 / sid 231 (AID: v69.b241.s231, NAD: SE/GLA/12516) (8 ) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005824_00415
55
« skrivet: 2023-05-25, 19:18 »
Denna kolumn förekommer ju endast i längden för 1753, Enligt rubriken skall sifferbeteckningen avse "stånd"., vilket jag i detta sammanhang tolkar som position i samhället. Prosten Fröjd och hans familj, inklusive hjälppprästen?, Selander betecknas samtliga med siffran 2, och detsamma gäller komministern och hans familj (s. 97). Prostens och komministerns tjänstefolk har siffran 4 (s. 97). Bönder och deras hustrur betecknas genomgående med siffran 15 och deras barn och tjänstefolk med siffran 23. Gamla båtsmän och deras hustrur verkar betecknas med 17 och aktiva båtsmän och deras hustrur med siffran 19. Även deras barn betecknas med siffran 23. Det finns ytterligare beteckningar, men tiden tillåter mig inte att forska vidare om detta.
56
« skrivet: 2023-05-23, 17:28 »
Åhr 1755 d. 28 Januari och följande dagar närwarande undertecknad häradshöfding, tillika med nämndemännen Lars Bolarfve i Heideby? och Paul St Berger i Walstena; blef til Gahne gård i Bähl sn Laga Inventarium upprättat efter framl. Cronolandsmannen Petter Hansson Gahne til efterrättelse för des efterlåtna Enkia dygdesamma hustru Maria A. (Vikman?), 3ne söner och 5 döttrar som äro näml. 1mo sonen Comministern wyrdiga och wällärde Herr Hans Gahne, 2o sonen Petter Gahne, 3o sonen Jöns Gahne, 4o dottren Annna Catarina Gahne, gift med strandridaren Diederich Örner, 5o dottren Helena Gahne gift med Comministern wyrdige och wällärde Hr Carl Lindenlöf, 6o dottren Maria Gahne gift med kalkbruksägaren Ifar Ihre, 7o dottren Dorotea Margareta Gahne, gift med Cronolandsmannen wälaktad Mårten Lundberg och 8o yngsta ogifta dottren Jungfru Elisabeth Gahne til hwars förmyndare efter hennes kära moders och samtel. syskonens egen åstundan och begiäran förordnades för bemelta hennes swåger Comministern herr Carl Lindenlöf, hwilka samtel. arfwingar och sterbhusinteressenter, efter kallelse, sig härwid infunno; och blef alla sterbhusegendomen af efterlämnade makan och hennes hemmawarande son Petter Gahne på följande sätt uppgifwen, antecknad och wärderad, näml.
57
« skrivet: 2023-05-19, 18:05 »
Mannens förnamn kan jag tyvärr inte läsa, annars står det: Fierde pingstdag d. ( ) Junii Cop(ulerades) (??) Helgeson af Öfveråhs i Askome socken och Karin Torisdotter i Lysebäck
58
« skrivet: 2023-04-29, 18:35 »
Om boet saknade tillgångar kunde man i stället för bouppteckning utfärda ett så kallat fattigbevis. För Stockholms stad finns sådana registrerade mellan 1756 och 1933. I andra domstolar återfinns de kanske inte bland de inbundna bouppteckningarna, om de överhuvudtaget har bevarats.
59
« skrivet: 2023-04-28, 19:08 »
Föräldrarna bodde på Häldetorp. De fick dottern Katarina 1758-09-11 (Brandstorp (F, R) C:1 (1755-1853) Bild 9 / sid 9), sonen Andreas 1760-12-20, dottern Maria 1763-08-16 (Brandstorp (F, R) C:1 (1755-1853) Bild 14 / sid 19) och sonen Magnus 1769-05-13 (Brandstorp (F, R) C:1 (1755-1853) Bild 21 / sid 33)
1764 - 1770 fanns en Jon med hustru på 1/8 Häldetorp enligt RA:s mantalslängder (Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820
Skaraborgs län, SE/RA/55203/55203.16/84 (1764), bildid: A0006641_00154, sida 292; Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820
Skaraborgs län, SE/RA/55203/55203.16/90 (1770), bildid: A0006647_00187, sida 348) Mantalslängderna har en lucka 1744 - 1763. Vart familjen tog vägen efter 1770 vet jag tyvärr inte.
60
« skrivet: 2023-04-26, 22:15 »
Nej tyvärr, jag har inte studerat domkapitlets protokoll.
61
« skrivet: 2023-04-26, 18:38 »
Dateringen i extraktet är uppenbarligen felaktig, eftersom Carl XI befann sig i Göteborg 1676-05-25. Däremot återfinns konungens beslut som punkt 10 i ett brev till konsistorium i Linköping 1696-05-25 angående flera av konsistorium anförda ärenden. (Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/583 (1696), bildid: A0039078_00538, sida 526)
62
« skrivet: 2023-04-26, 16:34 »
Fast egendom
3/8 dels mantal Cronoskatte uti Sandvik Storg. varaf 1/4 mantal den afl. i arf henne tillkommit och enligt fastebref åhr 1788 den 6te May finnes att enkomannen och den afl. till sammans inköpt 1/8 dels mantal uti förenämnda hemman och kommer förenämnda 3/8 dels mantal att värderas till sammans -- 2063
1/4 dels mantal (purt?) frälse förmedlat från 1 helt hemman till 1/4 dels Tolg Västenhaga med frälseutjorden (Torset?) uti Tolg som (de) inköpt gemensamt under äktenskapet enligt fastebrev (den) 20 october 1814 värderas till -- 3700
1/4 dels mantal uti Östanåkra Tolgs socken som enkemannen uti arf har bekommet och värderas till -- 1100
63
« skrivet: 2023-04-18, 19:37 »
Hela stycket rör ju befattningen som andre förare vid Livkompaniet. Vid förra mönstringen (17149 innehades befattningen av Lars Sjöberg, som återkom från fångenskapen, men 1716-11-19 befordrades till förste förare och och samma dag ersattes av Paul Möller. Paul Möller befordrades 1718-06-30 till första förare vid Kållands kompani. Samma dag antog volontären Johan Gustav Natt och Dag till denna befattning, men p.g.a. drottningens brev 1719-06-22 fick han lämna denna befattning och åter bli volontär. Han stannade dock inte länge som volontär utan transporterades 1719-10-26 till befattningen som förare vid majorens kompani ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028548_00354)
64
« skrivet: 2023-04-17, 18:51 »
sedermera antagen från Wollenteur af Compag:t samma dato Johan Gustaf Natt och Dag som afgådt efter hennes Kongl. May:ts nådigste brev, d. 22 Juni 1719 och blefven Wollenteur vid Compagniet
65
« skrivet: 2023-04-14, 17:50 »
Det står utl. (utlyst) d. 12 dec. 52. Gossen Anders Sånesson återfinns också i utflyttningslängden Kvistofta B:2 fol. 40 r. under nr 130. Utlysningsdatum är dock där den 5 december och det saknas uppgift om vart han flyttat.
66
« skrivet: 2023-04-13, 19:19 »
Bildhuggaren Hans Hultman begravdes 1716 i Göteryds kyrka enligt Göteryd C:1, sid 829. Han förekommer dock inte i död-och begravningslängden i samma bok för åren 1714 - 1718 och inte heller i vigselländerna för 1711 - 1716.
Hans Hultman kan vara densamma som bildhuggaren Hans Hultman, son till länsmannen Sven Olofsson i Hule i Ljungby socken, Hallands län. Hans bodde 1693 - 1705 i Hule (Hallands läns landskontor (N) EI:42 (1693) Bild 13990 / sid 3641). 1705 uppges han ha flyttat till Småland (Hallands läns landskontor (N) EI:81 (1706) Bild 1810 / sid 351), men återfinns åren 1706 - 1714 iFalkenberg (Hallands läns landskontor (N) EI:81 (1706) Bild 1670 / sid 323). Han blir kvar i Falkenberg till 1714 (Mantalslängder Hallands län 1715, s. 2768 (bildid: A0006193_00133)), men uppges då ha flyttat till Småland. Åren 1706 -1710 antecknas han som änkling, men åren 1711 - 1714 uppges hans hustru vistas i Småland.
Har någon stött på någon vigsel- eller dödsnotis för honom?
67
« skrivet: 2023-04-07, 17:50 »
ey bekommit Råck, skinntröya, karpus, krubbestreck, 2 saxar, 2 yxor, 1 lya (lie), 1 bagagiesäck och stöpskied. Betslet och stöfla odugl.
En karpus var en sorts mössa med uppfällbara öronlappar och framstycke, ungefär som en rysk pälsmössa, men inte nödvändigtvis av päls. Alf Åbergs och Göte Göranssons Karoliner ägnar sidorna 74 och 75 åt att reda ut hur en sådan mössa kan ha sett ut.
68
« skrivet: 2023-03-31, 17:28 »
Texten i första hänvisningen (1759 - 1761): "11 / 12 / Hans Hidman, grenadeur, Bat. / 31 /nerik / 2 / gift / comd på flottillen / vid grenad. batt." Siffrorna 11 och 12 är kompani och löpnummer för soldaten, siffrorna 31 och 2 avser ålder och tjänsteår. Observera att uppgiften i näst sista kolumnen är en avskrift av anmärkningen vid föregående mönstring. Det var alltså då han var kommenderad på flottiljen. 1761 befann han sig i Greifswald med grenadjärbataljonen.
Siffrorna i andra hänvisningen avser åldern och tjänsteår. Hans Hansson Hidman var alltså 37 år och hade tjänstgjort i 8 år.
69
« skrivet: 2023-03-16, 13:28 »
freddagen d. 6 December skräddaren mäster Petter Hallbärgs son här af Åhuus och blev kallad Swen. Natus Tysdagens afton d. 3 Dito. Upsyningsmannens Graius? käresta Lena Sofia Planck härstädes bar honom till doopet. Faddrar woro strandrydaren Olaus Aulin, Visiteuren Erick Hamberg, Besökaren Olof Rypa, Visteuren Schneiders? hustru Bryta Fröhling och jungfru Giödela? Billing
70
« skrivet: 2023-03-16, 13:11 »
Correctionsinrättning i Stockholm 8? Mars 1843
71
« skrivet: 2023-03-07, 15:53 »
Det står 3nne gånger uppbudit och kronan hemfallit för Hellmans rest 1 daler 13 sk och Grapens 46 daler 11 5/6 sk. Det måste rimligtvis innebära att tidigare ägare inte kunnat betala skatten och att fastigheten därför tagits i pant och sedan tillfallit kronan.
72
« skrivet: 2023-03-05, 15:52 »
Stort tack.
73
« skrivet: 2023-03-05, 15:26 »
Jättebra. Var hittar man den informationen? I den version jag hittar på Familysearch finns ingen biografisk information om Unge, bara ämbetstiden 1695 - 1703.
74
« skrivet: 2023-03-04, 18:18 »
derstädes, d.v.s från samma ställe
75
« skrivet: 2023-03-04, 13:34 »
Jag tror också att notisen avser Ebba Stumaea, även om hon gifte om sig med Isak Möller efter Sven Markussons död. (Se Markus inlägg 2020-05-21 och Falkenberg CI:1, fol. 9 v.) Äktenskapet präglades nämligen av trätor och hustrumisshandel och parterna dömdes att under 1 månad leva skilda till säng och säte (Falkenbergs RR AIa:8, 1737, 28 sept (AID v449787.b3650). Ebba ansökte också om att ensam få behålla sin giftorätt i boet, en tvist som hänsköts till Göta Hovrätt (Falkenbergs RR AIa:9 1738, 18 mars och 6 juni (AID v449788.b70 och v449788.b200).
Isak Möller reste under 1738 till Holland (Falkenbergs RR HIIa:1, 1739 gård nr 79 (AID v565998.b340).
Ebbas mor, Anna Hadelin, begravdes i Falkenberg 1713-03-01 (Falkenberg CI:1 fol. 40 v.) Att hon på något sätt var släkt med assessorn i Göta Hovrätt Johan Gunnarsson Hadelin framgår bl.a. av Falkenbers RRs dombok 1713-05-30 (Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Hallands län (N) EVIIBAA:1910 (1713-1721) Bild 150, AID v247545a.b150). Möjligen var hon dotter till hans bror Nils Gunnarsson Hadelin, som uppges ha varit bosatt i Örby socken i Marks härad och dött där 1710.
76
« skrivet: 2023-02-28, 12:11 »
Som Lennart Altin nämner hänvisar "för dito" till anteckningen sju rader upp "Abel i Prästgården för kronan". Var uppges vigseln ha skett 1684? Jag har kollat mina uppgifter på Disbyt och där anges att vigseln skett 1686
77
« skrivet: 2023-02-26, 12:56 »
Angående Hans Angbergs inlägg 1022-10-19. Min källa till uppgiften om Erik Hanssons giftermål är Torsåker LI:1, 1686, 5:e sidan (Torsåker (X) LI:1 (1655-1700) Bild 72 (AID: v385057.b72, NAD: SE/HLA/1010208) "Erik Hansson i Fagersta för dito"
78
« skrivet: 2023-02-22, 15:34 »
Som Klas Wallén antytt står det inte Bijdon utan Blidon, d.v.s. Blidö.
79
« skrivet: 2023-02-13, 11:12 »
Vad en yngre mannen håller i är röret med munstycket till en besprutningsspruta. Med god vilja kan man kanske få texten till "dät är jag som holler i den där sprutan du ser att jag arbetar för den där feta gubben." Meningen före kan möjligen lyda "dät ser så illa ut? så jag likade inte honom män jag trodde inte något annat", meningen efter gubben kan möjligen börja "jag skall taga kort nogon morgon ----"
80
« skrivet: 2023-02-11, 13:49 »
Fjärde ordet skall nog vara pickture.
81
« skrivet: 2023-02-04, 19:09 »
Hej,
detta är kanske något för folklivsforskare, men vid en genomgång av vigslarna i CI:2 tycks det vara så att krona och skrud ofta användes av dem som vigdes på söndagarna. På vardagarna var det vanligare med "sina egna kläder" eller liknande. Anteckningen "för fattigdoms skull" avser möjligen inte det faktum att personerna gifte sig, utan det faktum att de gifte sig på en vardag.
Hälsn. Bertil
82
« skrivet: 2023-01-25, 13:45 »
Bouppteckningen efter Maria Håvolsdotters förste man Anders Andersson i Sör-Trätteland: se (Kville häradsrätt (O) FII:2 (1770-1779) Bild 247 / sid 487 (AID: v65701.b247.s487, NAD: SE/GLA/11077)
83
« skrivet: 2023-01-24, 16:21 »
1. "vid hvilket tillfelle hon fått upvisa boupptecknings- och bodelninginstrumentet". Det rör sig om bouppteckningen efter hennes förre man. Hon kunde inte gifta om sig innan man gjort bouppteckningen efter hennes förre man och barnen, eller deras förmyndare, fått sitt arv.
2. "varder han tillika vördsammeligen anmäld hos ContractsProbsten högvördige Herr Doctor Matt. Lars Ekström, til vinnande af sitt ändamål. Qville Prästegård d. 28 Octob. 1777"
84
« skrivet: 2023-01-23, 18:20 »
Lars Ersson i Ljungstorp förestälde å Bergslagens vägnar huru det skulle blifva med deras kyrkovall, som nu blifvit altför mycket inskränkt igenom det intag, som Svenstorp ägare gjordt på den samma. Man fant at de borde för sina stall? och allmänna sammankomster äga sin tillständiga jord och kyrkovall som Svenstorp ägare i senare tiden tagit från dem på tvenne ställen, nemligen uti Svenstorp gärde samt där dess holme och kåltäppa äro belägna, och beslöts, at, til vinnande häraf, påminna Lundberg och dess fru i Svenstorp att flytta undan sina gärdesgårdare och intag.
85
« skrivet: 2023-01-19, 18:12 »
"Nemndemannen Nils Månsson i Norra Viken hade til detta ting uttagit stemning på dess stiufsöner Länsmannen i Elfvedals härad välaktad Lars Nordqvist och Johan Jonsson i Norra Viken med påstående att af dem utbekomma dess hustrus och svarandenas moders Maria Jonsdotters utaf Lars Larsson i Torsked köpta jord så wel som det bakarf henne skall tilfallit efter dess barnlös aflna söner af första giftet med Jonas Larsson i Norra Viken, Anders, Håkan, Arfved och Jonas Jonssöner med jordelega för den tid han ägendomen brukat, 2do at de, under edsplikt, måtte upgifva alla de skrifter och handlingar, som i någon måtto angå dess moders ägendom, fordrandes 3tio ersättning för rättegångskostnader.
Vid upprop förekommer kden och Johan Jansson, men Länsmannen Nordqvist kom ej tilstädes, ehuru kdn med skrifteligt bevis ifrån nemndemannen Olof Halvardsson i Grafel och Lars Jönsson i Fernsviken, under d. 12 sidstlna September, intygade at Länsmannen Nordqvist undfått stemningen i detta mål; men Jan Jonssson förmente samma bevis icke vara rigtigt samt at en del af barnen afgådt med döden medan fadern ännu lefde.
Men som skrifteligt bevis ifrån en nemndeman och en annan man deröfver blivit upptedt, at Länsmannen Nordqvist blifvit i detta mål i laga tid stemd, så företog sig Häradsrätten saken til skärskådande, i förmågo af 11 Cap. 7 § och 12 Cap. 3 § Rgbn.
Men emedan, utan föregången utredning om dessa jordlotter, ingen upplysning derom kan erhållas, ty blef Nils Olofsson i Persbol och Nemndemannen Lars Månsson i Näs förordnade, at i vederbörandes närvaro härom utreda och hvartil bevis utur kyrkoboken öfver Jonas Larssons och dess barns dödsfall bör anskaffas, hvarvid sdena (svarandena), vid 20 (dalers) (smts?=silvermynts) vite för den som tredskas, bör sig inställa, efter undfången kallelse, när de därom tilsagda blifva och vid lika vite nödiga handlingar framgifva, hvilket kden åligger at låta Länsmannen Nordqvist behörigen kundgöra, på det han må äga tilfälle, vid utredningen sielf eller genom ombud, tilstädes wara."
Ortsnamnen är jag osäker på, så dem bör du kontrollera i lämpliga källor.
86
« skrivet: 2023-01-19, 17:18 »
Det hoppas jag verkligen. Det blir ju inte lätt när sådana trovärdiga hjälpmedel har fel.
87
« skrivet: 2023-01-18, 17:17 »
Dom Qusimodigeniti d. 7 April Skräddaren mäster Peter Hallberg här i Åhus som vardt sjuk. en långan tid af bröstvärck, g. 61 åhr.
88
« skrivet: 2023-01-18, 17:08 »
Ola Olson oäckta/
född d. 12 oct. Modern Ingeborg Mattsdotter. Nilla Nils Jöns höll honom vid dopet, faddrar dreng Hans Mattsson och Hans Hansson. Till fader utlades vid dopet i kyrkian en legodreng Ola Pärson hos en bagare i Landscrona som redan är rymd till Dannemark.
90
« skrivet: 2023-01-18, 16:46 »
1782 d. 28 Julii Dom 9 post Trinitatis lystes första gång för drängen ärl. och besked. Mattis Jonsson och sedesamma pigan Kierstin Andersdotter här i Ronneby.
/vigde 18 sept/
Såsom drängen ärl. och besked. Mattis Jonsson och sedesamma pigan Kierstin Andersdotter, bägge här i Ronneby, ärna med hvarandra träda uti äcktenskap, altså påtaga vi oss undertecknade, en för begge och begge för en, att stå och vara ansvariga för allt hvad detta äcktenskap till något hinder förefalla skulle, hälst vi veta och härmed försäkra att förenämnda personer hvarken äro i någon hinderlig skyldskap med hvarandra ej heller förut med någon annan trolofvade, jemvel hafva och begge fylt de år som lag till giftermål förmår, så är och detta äcktenskap med vederbörandes samtycke å ymse sidor ingångit och skall vill gud inom sju veckor ifrån dato med vigsel fullkomnas. Vilket allt med vår namn och vanliga sielfskrefna bomärken bekräftas, som skiedde den 27 Juli 1782.
Jon (bomärke) Pehrson i Guttamåla / Sven .... / Petter (bomärke) Anderson i Ronneby
91
« skrivet: 2023-01-16, 17:49 »
Kenicius finns i Hammarins Karlstads stifts herdaminnne första delen, s. 270 ( http://runeberg.org/carlstadsh/1/0270.html), men det är naturligtvis inte säkert att uppgifterna är korrekta. Det är möjligt att det finns bättre uppgifter i Anders Edestams Karlstads stifts herdaminne från medeltiden till våra dagar, men det kräver biblioteksbesök.
92
« skrivet: 2023-01-12, 19:14 »
Jag har sett att det förekommit. Vad skälet var vet jag inte, men det behöver inte ha varit detsamma i varje fall. En anledning kan ha varit att det nya namnet inte anmäldes till prästen. En annan anledning kan ha varit att det nya namnet innebar ett avbrott i namnbärarens historik i kyrkoböckerna. Om kyrkobokföraren behövde hitta uppgifter om Fogelström i tidigare kyrkoböcker var det ju svårare, än om din släkting fortfarande hette Nilsson. Användningen av kombinationsnamnen tyder ju på att det kan ha varit anledningen i ditt fall.
93
« skrivet: 2023-01-12, 18:46 »
Tolkning: "Juli d. 15 föddes båtsm. Pär Aspmans? son Aspö och döptes hemma d. 18 dito N. Anders g.m. Lars Nilssons hustru Kerstin? vittnen Ola Jönsson och Ola Månsson samt lotsen Pär Nilssons hustru Maria, alla från Aspö" Diskussion: Faderns efternamn är svårläst, men jag anser att det slutar på -man och möjligen kan tolkas som As(p)man. Någon båtsman Pär med efternamn som slutar på -man finns inte på Aspö i 1784 års mantalslängd. Däremot finns i 1787 års längd en båtsman Aspman under nr 74 på Aspö ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0001628_00129)
95
« skrivet: 2023-01-09, 15:55 »
Varken SAOB eller SAOL ger någon träff på lägermål, utan bara på lägersmål.
96
« skrivet: 2023-01-07, 16:47 »
Hej, det finns väl mycket som tyder på att det är rätt Efvert bl. annat kopplingen till Claes von Lingen (i bouppteckningen efter Elisabeths bror Petter von Lingen framgår att fadern hette Johan Claesson (Rådhusrätten-Magistraten i Visby stad (I) F2A:3 (1701-1718) Bild 1630 (AID: v220831.b1630, NAD: SE/ViLA/20252)), men det är inte säkert. Man måste nog få rätt på var Elisabeth bodde efter förste mannens död och se om man kan hitta giftermålet där.
97
« skrivet: 2023-01-06, 18:50 »
Hej, Av bouppteckningen framgår ju att Efvert Westphal var handelsman i Visby. Genom bouppteckningsregistret till Råshusrätten-Magistraten i Visby finner man bouppteckningen efter en Efvert Westphal, son till skräddareåldermannen Efvert Westphal daterad d. 29 februari 1704 här: (Rådhusrätten-Magistraten i Visby stad (I) F2A:3 (1701-1718) Bild 580 / sid 31b (AID: v220831.b580.s31b, NAD: SE/ViLA/20252)). Tyvärr innehåller uppteckningen bara en förteckning på tillgångar, men i slutet uppges att två persedlar sålts till herr Claes von Lingen. Denne Efvert Westphal junior levde som ogift åtminstone från 1694 till 1698 i Strandroten i Visby (Mantalslängder 1642-1820 Gotlands län 1694-1820 (I) 1 (1694) Bild 2090 / sid 400 (AID: v797229.b2090.s400, NAD: SE/RA/5520309); , men uppges 1699 ha flyttat till Stockholm (Mantalslängder 1642-1820 Gotlands län 1694-1820 (I) 6 (1699) Bild 1030 / sid 201 (AID: v797234.b1030.s201, NAD: SE/RA/5520309)). Han tycks ha bott granne med Johan von Lingen åtminstone mellan 1694 och 1697 och med Claes von Lingen 1697. 1702 har han flyttat tillbaks till Visby med sin fru och återfinns där också 1703 ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0007649_00075; Mantalslängder 1642-1820 Gotlands län 1694-1820 (I) 10 (1703) Bild 660 / sid 109 (AID: v797238.b660.s109, NAD: SE/RA/5520309))
98
« skrivet: 2023-01-06, 13:30 »
Ja kommentaren "gammal och sjuklig. begär avsked" gäller den första ryttaren utan namn. Kommentaren står ju i kolumnen där anteckningarna från förra generalmönstringen 1733 är redovisade. Sedan den mönstringen har man ju bytt ryttare två gånger. Den först citerade rullan avser ju "then dehlen af Majorens Compagnie, som äro Commenderade till Pommern ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028871_00059), så man får väl anta att Holmeroth dog i Pommern. Enligt Wikipedia-artikeln om Pommerska kriget överfördes 435 man ur Skånska kavalleriregementet till Pommern i augusti 1757 och ytterligare 65 man början av september samma år. Artikeln ger ingen antydan om att ytterligare trupper överfördes under krigets gång. 1762 års rulla ger inte mer upplysning, men man talar om att Holmeroth den 24 mars blivit ersatt av Harald Högberg ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0052258_00521).
99
« skrivet: 2023-01-05, 18:29 »
Den 29 Sept. kl. 8 och 10 m. e.m. afled hemmansbrukaren, gifte mannen för detta ärlige och förståndige kyrkovärden Måns Jonasson i Sandreda Södregård, 57 år och 23 dagar gammal, sedan han dagen förut, den 28 ejusdem, hade blifvit slagen och illa hanteradt i ansigtet på landsvägen imellan Dädesjö kyrka och Dädesjö marknadsplats, under påstående marknad, imellan kl. 5 och 6 efter middagen, af en öfverdådig man Bonden vid namn Magnus i Lenhofda Gripegården, hvilken vid det tillfället red i bredd med Elias Johansson, som skall vara Bonde i Lenhofda Sunagård; skolandes volontairen vid namn Sven Lindqvist, som är hemma i Herråkra socken, varit närvarande, utom flera, och sedt, när Måns Jonasson blifvit slagen: hvarföre ock samma volontaire, åtföljd af Fjerdingsman i Sjösås socken, Carl Svensson i Pilås Herrg. och Jonas Nilsson, ibm Månseg. på samma afton, den 28 dennes, begaf sig til Commissarien och Kronolänsmannen Herr Sven Hjort i Ramnåsa, och aflämnade berättelse om den grufveliga gerningen: varandes ofelbart, at af marknadsfolcket ännu flere, än som nämnde äro, hafva varit åsyna vittnen til det mordiska förhållandet, och skola efterspanas, at til sina namn upgifne blifva. - Denna berättelse är för undertecknad Prost och kyrkoherde gjord af den döde Måns Jonassons svåger, kykrovärden Sven Jonasson i Hagreda Östreg. och Bonden Jon Jonasson i Östanhaga på den 30 sept. 1802 och i denna kyrkobok strax införd. Pet. Jon. Wickelgren
100
« skrivet: 2023-01-04, 17:48 »
Hej,
Den först citerade rullan ger dig tyvärr inte någon närmare information, texten i första kolumnen lyder: "Hålkaryd Svent. Jonas Holmeroth död d. 19 Jan. 1759 Vacant"- Andra kolumnen rör hästen och i fjärde kolumnen står det bara "Vacant karl". Svent. är en förkortning för sventjänare = ryttare. Vacant betyder att Jonas ännu inte ersatts av en ny ryttare.
Den andra citerade rullan innehåller i första kolumnen först upplysningar om vem som står för rusthållet och därefter upplysningar om sventjänaren/na: "Hr hovrättsrådet Strömfeldt död. Enka grefvinna fru Lefvenhaupt som sedan gick i annat gifte, hvarföre Hr Baron och Lieutnanten Axell Knut Strömfeldt ärfft detta, hvilken efter ovanb(emälta) resol(ution) är införd att rusta för 1. / Svent(jänaren) för Holckeryd fåt afskied på Gen(eral) Muns(tringen) 1733. i stellet d. 29 October Dito åhr, antagen Jonas Holmrot, som d. 30 November 1737 fåt tilstånd utbyta sig och i stellet Dito Dato present(erat) Jonas Holmeroth". Andra kolumnen: "Karlen född i Småland 24 år gammal, tient 3 åhr, ogift". Tredje kolumnen: "Brun häst m(ed) liten stiern/21 åhr gammal / giort tienst i 16 åhr". Fjärde kolumnen (anmärkningar vid senaste mönstring): "Karlen gammal och siukelig, begär avsked". Femte kolumnen (anmärkningar vid pågående mönstring): "Karlen god och approb(eras) / Häst vacant / den gamla hästen haft spikdrag; den utbytte karlen Jonas Holmrot har icke passerat någon Gen. munstring och ei kunnat lära exercera"
101
« skrivet: 2023-01-01, 16:21 »
Johannes var "båtsman v. Korporal"
102
« skrivet: 2022-12-28, 17:27 »
Enligt artikeln om släkten Indebetou i Svenskt Biografiskt Lexikon härstammar släkten från Dordrecht i Holland. Den äldste släktmedlemmen i Sverige var Govert in de Betou, född i Dordrecht 1612. De första medlemmarna av släkten tycks ha stavat namnet in de Betou eller in De Betou. Söker man på holländska sidor på nätet, finner man att det finns ett familjenamn In de Betouw, som är ganska vanligt, och att det åtminstone 1618 fanns en Hendrick in de Betouw i Dordrecht. ( https://www.openarch.nl/search.php?name=In+De+Betouw&number_show=10&sourcetype=DTB+Dopen&eventplace=Dordrecht&sort=1). Försöker men med Google Translate blir det "Henrik i förtroendet". Om det skall tolkas som den betrodde Henrik överlåter jag till dem som talar nederländska att avgöra.
103
« skrivet: 2022-12-19, 19:14 »
På sista raden på uppslaget 1 i Lagga AI:1 står det "Flick. Kierstin / 9" . Att Kerstin betecknas flickan antyder att hon inte var en medlem av familjen.
Texten i Lagga C:1 fol. 90 v. (baksidan på bladet 90) lyder: "d. 16 Decemb christnades sold. Lejons dotter och kallad Brita. Witt. Samuel Danielsson i Årby/Lars Ersson i Olunda".
Att soldaten och korpralen Lejons änka hette Kerstin Ersdotter framgår av Lagga C:3, döde 1778-04-16/27 (AID v125326.b179). Hon var född i Rasbo år 1700 enligt Lagga AI:3, uppsl. 6 (AID v125302.b14.s6) men där hittar jag ingen Kerstin Ersdotter född 1700.
104
« skrivet: 2022-12-17, 16:46 »
För att svara på sista stycket av ditt första inlägg: Av Kungl. Maj:ts proposition 1923 nr 29, som efter ytterligare en proposition (1924 nr 137) ledde till lagen 1924:130 om förvärv och förlust av medborgarskap, framgår att enligt då gällande rätt fick ett barn fött inom äktenskapet svenskt medborgarskap vid födelsen om fadern var svensk medborgare och ett barn fött utom äktenskapet svenskt medborgarskap om modern var svensk medborgare, oavsett var barnet var fött.
Blev din far inte svensk medborgare vid födseln, kan det finnas en dossier om honom i Statens Utlänningskommissions arkiv.
105
« skrivet: 2022-12-15, 16:28 »
Jag får det till: "skal aldeles läsa ren nästa år". Ä:et i läsa och läsning saknas både i den tredje kolumnrubriken och i anmärkningen rörande Daniel och Anders Andersson längre ner på sidan.
106
« skrivet: 2022-12-14, 18:05 »
Kan du precisera tiden närmare? Din far bär ju en mössa som jag förknippar med latin- och realskolor och gymnasier. Jag vet ingenting om vilka tecken som skiljde elever i de undre klasserna och gymnasister åt i Skövde. Kan tränsen vid mössbandet vara ett sådant tecken?
107
« skrivet: 2022-12-13, 18:34 »
drängarna Pehr Månsson ifr. Dahlby och Pehr Olofsson från Hässleby, hvilka, sedan de uthi ett grufligt stormväder gifvit sig ut på Österjsö på en fiske-båt at upphämta sina sill-nät, drunknande och ömkligen omkommo. Den förre, som var född 1744 d. 27 Martii, och således 26 år och 7 månader på 11 dygn när, gammal, hade fått alla lysningarna til ägtenskap med BondeEnkan Brita Bengtsdr i Hässleby och skulle med allerförsta med henne sammanvigas, samt få gårdsbruk. Den senare war född 1745 d. 22 Maji. G. 25 år och 5 månader på 6 dagar när. Cognit in puncto quod non speratur in anno. (därefter följer hänvisningar till textställen i Bibeln)
108
« skrivet: 2022-12-10, 17:03 »
Däremot förekom befattningen styckjunkare inom artilleriet också på 1700-talet.
109
« skrivet: 2022-12-06, 16:55 »
Texten under "Fräjd och enskilda anteckningar": Dopattest för Katrina Margreta född i Frösö 16/2 79 anlände från Doctor Emb i Frösö d. 20/12 80 med uppgift att attesten icke blifvit avsänd af emedan föräldrarnas kyrkoskrivningsort var okänd. Barnet upptaget i Frösö under No 12, Litt. B.
111
« skrivet: 2022-11-25, 17:16 »
Ett exempel på en ung brud är biskopsdottern Anna Rudbeckia, som enligt Söderbärke AI:3 s. 382 var född 1662-08-15 och enligt Munktell, Westerås stifts herdaminne, andra delen, s. 127 gifte sig med kyrkoherden i Söderbärke Laurentius Barchius 1675-12-29. Äldste sonen, Nicholaus Laurentii Barchius döptes i Västerås domkyrkoförsamling 1676-11-26. Efter Lars Barchius död 1684 gifte Anna om sig med efterträdaren Olof Kalsenius 1686-02-06 och begravdes som änka efter honom i Västerås domkyrkoförsamling 1721-11-16. Hon fick sammanlagt 19 barn, varav två blev biskopar i Västerås.
112
« skrivet: 2022-11-17, 13:36 »
Jag hänvisar till Katarina Sohlborgs inlägg 2016-10-16. Inlands Södre HR AIa:15, vintertinget 1753 § 15 rör fortsättningen på tvisten mellan styrmannen Schüts och hans hustru Elisabet Voltser och kornetten Bartold Memsen. Av svarandeombudets inlägg framgår att såväl tingsrätten som lagmansrätten och Göta hovrätt år 1722 fastställt värdet på fastigheten Guddehjälm "och då lämnat min huvudmans styvsvärfar sal. herr regementsskrivaren Palmborg frihet att antingen med denna summa utlösa sina styvbarn, som ett var min huvudmans förra sal. hustru och det andra kärandens svärmoder, eller ock till dem avstå gården" (AID v483479.b1800). Memsens hustru bör alltså vara Kristina Hofdahl.
113
« skrivet: 2022-10-16, 14:03 »
När det gäller den latinska texten är det svårt att översätta utan att se sammanhanget. Om jag utgår från att det står "sed irrita vota fueri" så blir det något i stil med "men mina önskningar var förgäves" eller "men det var bara tomma önskningar (eller fruktlösa föresatser)"
114
« skrivet: 2022-10-14, 18:04 »
Jag har ju inte sett dokumentet, men är det möjligt att det står Palmfeldts suplique (= anhållan)?
115
« skrivet: 2022-10-10, 18:20 »
Hej,
Har någon ambitiös släktforskare möjligen skapat något register över domböckernas eller något av småprotokollens innehåll för Inlands Södre härads häradsrätt under 1700-talet?
Mvh Bertil
116
« skrivet: 2022-09-23, 19:13 »
Rudolf Eugene Liepe, gift med Helena Paulina Wallöf, uppges i Jakob och Johannes BIa:12, uppslag 12, vara född i Berlin. Boken är felpaginerad, så uppslag 12 finns på bild 25 i ArkivDigital.
117
« skrivet: 2022-09-16, 18:42 »
Hej, jag ville inte komplicera, så jag gav inte hela bilden. Det är så, att när inteckningen väl var beviljad kunde den fortsätta att vara i kraft oberoende av vad som hände med den underliggande fordringen/skulden, men skyldigheten att förnya inteckningen gällde fortfarande.
Det enklaste, men troligen inte vanligaste, fallet var att Anna överlät skuldebrevet till en annan person, vilket hon kunde göra, eftersom skuldebrevet var ställt till henne "eller order". I så fall levde skulden vidare, men med en annan fordringsägare.
Det vanligaste fallet var att inteckningens samband med den underliggande skulden upphörde genom att gäldenären (i det här fallet Schöldström) befriades från personligt ansvar för skulden, i många fall genom en anteckning på skuldebrevet. Skälet till detta kunde vara att skulden var betald, eller att en ny ägare till fastigheten tog över skulden, vilket var vanligt om fordringsägaren var en bank eller ett hypoteksinstitut. Man kan tycka att det vore enklare att i sådana fall döda inteckningen genom ansökan till rätten, men p.g.a. reglerna om förmånsrätt var det bättre för fordringsägaren att förlita sig på den ursprungliga inteckningen. Vid en auktion efter utmätning av fastigheten fick nämligen inteckningshavarna betalning ur köpeskillingen i tur och ordning beroende på inteckningarnas ålder, d.v.s fordringsägaren med den äldsta inteckningen fick först betalt för hela sin fordran, därefter den med den näst äldsta inteckningen o.s.v. Dessutom kunde man på detta sätt undvika stämpelskatt, som är 2% på inteckningsbeloppet.
När inteckningen utnyttjades som säkerhet för en ny skuld, antingen en ny fastighetsägares skuld till banken eller ett nytt lån upptaget av den ursprungliga gäldenären, sedan det första blivit betalt, gjordes det genom ett nytt skuldebrev vari inteckningsrätten som följde med det gamla sattes i pant för skulden. Ett sådant skuldebrev kallades i juristlingo för omslagsrevers.
Det bör kanske påpekas att en konsekvens av ovan beskrivna system är att det inte krävdes att vare sig Schöldström eller Anna Söderqvist levde när inteckningen förnyades.
Åtminstone sedan införandet av Jordabalken 1972 är inteckningar helt frikopplade från något underliggande skuldförhållande. En fastighetsägare kan själv ansöka om inteckning i sin fastighet, vilket resulterar i ett pantbrev, som han sedan kan använda som säkerhet för lån som han tar upp.
118
« skrivet: 2022-09-15, 19:11 »
Orden du inte lyckats tyda ger tyvärr inget svar på din fråga. De första två frågetecknen skall ersättas av "eller order", vilket bara innebär att Anna Söderqvist hade rätt att överlåta sin fordran på någon annan. Nästa frågetecken skall ersättas av "föreskriven". Nästa två frågetecken = "hufvudstol och ränta" vilket betyder själva kapitalet samt räntan. Detsamma gäller de följande frågetecknen.
Det hela förklaras med att Schöldström lånat sextusen riksdaler riksgälds av Anna Söderqvist eller hennes förmyndare. Till säkerhet för återbetalningen av pengarna satte Schöldström sin fastighet i pant, vilket gjordes genom att Anna beviljades inteckning i Schöldströms fastighet. Om skulden inte betalades kunde Anna därför begära att fastigheten såldes på auktion och få betalt för sin fordran av köpeskillingen. För att hålla reda på vilka fordringar som fortfarande var obetalda var man under denna tid tvungen att förnya inteckningen vart tionde år, vilket är vad som hänt i detta fall.
119
« skrivet: 2022-09-13, 19:24 »
under sitt äcktenskap framfödd sex söner och en doter. Sjuknade för half år tilbaka af werk i munnen och warit altsedan beständigt sjuklig, tils hon för ett år sedan gick till sängs och sedan oafbrutit hållit wid sängen, tils hon änteligen lämnade det jordiska den 10 januari kl 7 om morgonen af en obekant sjukdom förenat med ålderdomsswaghet sedan hon lefvat 84 / 9 / 6
120
« skrivet: 2022-09-13, 19:02 »
Ett mycket sent svar på Peter Nolskogs inlägg 2008-09-07 betr. Alexander Wefver i Uddevalla: Hovrättskommissarien och vice häradshövdingen Alexander Wefver bodde enligt mantalslängderna på Lysegården i Romelanda socken från 1733 ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005776_00054) till 1760, då han flyttade till Kungälv ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005789_00273). Hustrun Anna Önnerman avled i mars månad 1748 (Inlands Södre HR AIa:12 sommarting 1748 § 23 [AID v483476.b910]. Från åtminstone 1752 bodde Wefver med en ny hustru och bl.a. svägerskan Edla Schuberg ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005780_00182). Jag har inte följt Wefver i Kungälv, men bouppteckningen efter hans troliga mor finns i Kungälvs RR och magistrat FIIa:5, sid. 9 (AID v65983.b8.s9), där kopplingarna till åtminstone Silenz och Fagerdal troligen förklaras.
121
« skrivet: 2022-08-24, 18:42 »
A beautiful example of kanslisvenska, which I cannot translate into English in the same style:
Emedan, wyd tillfälle att Bruksfolket wyd dessa wärcken på (Dahl?) efter efterfrågades, det wardt gifwit wyd handen, att smederna därstädes skola smyda både för mästare och mästaresvänner oachtadt de hwarken för det ena eller det andra aflagdt deras behöriga prof, och deröfver bewys erhållit, samt lådepenningarne erlagdt, för denskull tillsades åldermannen öfver samma wärk Svenn Johansson Hult att hålla alfvarsam hand, det sådana missbruk sig ey (ånyo?) inryta och lämnas opåtahlt, uthan då han något sådant förmärcker, straxt gifver wederbörande det vid handen, på det deröfver efter förordningen må kunna förfaras.
The gist of it is the following: As, when enquiries were made about the employees at these mills in Dalsland, it appeared that the smiths in those mills are working both as mastersmiths and as apprentices, notwithstanding the fact that they have not undergone the required examinations and received evidence thereof, and paid their contribution to the guild, therefore the alderman over the same mills, Svenn Johansson Hult was told to (be strict in the execution of his office), so that such misdemeanours do not become common, but, when he notices such a thing, immediately informs the concerned official, so that it may be processed according to the Regulation.
Regards Bertil
123
« skrivet: 2022-07-18, 19:20 »
N: 22
Likaledes afskrifves de sjömannen Sven Rydberg i denna afgiften ålagda 2 Dlr smt emedan han enligt hökaren Erich Utters och skoflickaren Mats Ehrlings attest af d. 22 July 1745 intet på 2:ne år warit här i staden utan rest år 1743 til Ostindien.
124
« skrivet: 2022-07-12, 17:24 »
Andra delen
Anders Olson inkom paany i Botfengslet paa 1 Aar den 19 October 1860, dömt ved Christiania Bythingsdom af 24 October til 1 1/2 aars strafarbeide för overtredelse af 10-1 ifl 26.
Angjeldende har forklaret at han sedan de tidligere domfeldelser ikke har haft? noget godt öye? til Politiet. Den 28 sept var han noget beruset og gik lynt til at komme den politiebetjent /Skarning/ (??), som för hade arresteret ham. Han antog at det var politibetjent Solberg og sögte ham paa flere steder; hvariblandt politikammeren. Paa torvet? traf han politibetjent Gundersen og troede, at det var rette vedkommende. Han opfordrede denne til at fölge med sig hen i en gaard, hvor der skulde vare spektakel, men Gundersen sente en constabel i sit sted. Constabelen fölge med angjeldende in i köbmand Lökkes gaard paa torvet og op i anden Etage, men da han ikke vilde fölge med lenger tilföiede angjeldende ham i baghovedet et heftigt? slag med en sten, som han havde tagit med sig fra torvet. Han slog af argelse? over ikke at have faaet den rette med sig. Han har derhos erkjent, at det var hans mening at slaa politibetjenten saaledes at han ikke mera skulde reise sig. Her paa Contoieretbekjente han, at det kanske hade varit hans mening med stenen at slaa politibetjenten ihjel. Han syntes nu at det var en fryktelig tanke, men naar han er beruset er han en farlig person.
Andra sidan på uppslaget är svår att läsa, men uppenbarligen begick han ytterligare brott och dömdes till straffarbete på Akershus fästning.
125
« skrivet: 2022-07-11, 19:29 »
Om jag försöker med första delen kan kanske jag eller andra fylla i resten senare:
B 841 Anders Olson
Acternes udvisende
Efter egen forklaring under politiförhör i Chr(istia)nia 2/1 1860 er han föd i Silbodal sogn i Vermland i Sverige, nu hunned 19 aar gl., confirmered i Silbodal 15 aar gl., straffet förste gang tyveri med 15 d (??) V. og B., hvilken straf han hade udstaaet den 1 januar 1860, aftonen för han begik sit sidste tyveri. Han ophold sig paa Forskog i Silbodal til den 10/10 -56, daa han fik udflyttningsattest, og siden har han opholdt sig i Christiania og naert? sig med forskjelligt arbeid.
Den 20 Novbr sidstl. om em stjal anglde (=angeldende?) et (??-??) smedemester O. Amundsen tilhörende till 15 (??) taxeret uhr, der fans paa vinduskarmen i (??-??)s (??) hvartil der var fri adgang fra gaden, da doren ikke var laaset. Herfor blev anglde ved underretsdom af 29/11 59 idömt 15 d (??) V. og B. som (??) (??).
Dagen efter anglde var kommen ud af straffengelset gik han op i 2:de etage in en gaard i Storgaden og stjal et par til 3 (??) taxerede stövler, som han forsögte at selge paa (??), men blev paagreben af en politibetjent og fört paa Politikammeret. Han tilstod gjerningen og dömtes ved underretsdom af 14 Januar 1860 til 1 aars strafarbeid.
Indkom (??) 19/1 1860 paa 8 mdr
Andra delen rör ett senare brott där han slagit en poliskonstapel i huvudet med en sten.
126
« skrivet: 2022-07-02, 17:48 »
Stort tack.
127
« skrivet: 2022-07-01, 19:17 »
Vad står det mellan Andreas och Andersson? Hemmasonen? Har försökt hitta närmare upplysningar i handlingarna till lysningsboken HVc:5 nr 19, men den innehåller endast brudens brors medgivande.Mvh Bertil
128
« skrivet: 2022-06-03, 18:45 »
Johanna Katarina och Helena Margareta Frick
Helena Margareta Frick uppges i Carl Fricks monografi Slägten Frick i Sverige vara dotter till kyrkoherden Andreas Frick i Röke. Han uppger dock själv i en inlaga till V. Göinge häradsrätt att hon var hans brorsdotter. I ett protokoll från Lunds stifts domkapitel i december 1759 uppges att han i 13 års tid haft henne i sitt hus. Hon bör alltså var född före 1742. Sedan hon fött sitt utomäktenskapliga barn i Gilleleje i Danmark använde hon efternamnet Busch.
Helena Margaretas syster Johanna Katarina, som vistades hos kyrkoherdens bror Per Frick, gifte sig 1756-09-20 i Östraby (M) med länsmannen och charta sigillata-ombudsmannen Johan Friedrich Busch i Fränninge (Östraby (M) CI:2 fol. 196 r.) Hon fick barnen Carl Petter 1757, Katarina Charlotta 1760, Margareta Sofia 1762, Lovisa Fredrika 1764, Dorotea Andrietta 1766 och Wendela Emerentia 1769, samtliga i Fränninge. Hon levde 1774-07-08, möjligen i Fränninge (Fränninge (M) CI:1 fol. 60 v.) Johan Friedrich Busch dog 1783-05-25 hos sin son Carl Petter i Västra Vemmerlöv (Västra Vemmerlöv (M) CI:1 fol. 169 v.)
Eftersom systrarna inte var döttrar till vare sig Andreas eller Per Frick återstår som tänkbara fäder dessa söner till skräddarmästaråldermannen Andreas Frick i Kristianstad: Carl Frick, döpt 1714-07-04 och Hans Fredrik Frick, döpt 1717-12-18, båda i Kristianstad.
Fråga: vem var far till systrarna?
(För den som vill veta mer om ärendet rörande Helena Margareta och komministern Hiersovius se: Domkapitlet i Lund AI:36, s. 514, s. 527; AI:38, s. 564; Västra Göinge HR AIa:57 vt 1760 § 130; st 1760 § 71; Västra Göinge HR AIa:58 vt 1761 § 503, st 1761 § 133, ht 1761 § 28)
Tacksam för all hjälp
Bertil
129
« skrivet: 2022-05-19, 19:21 »
Möjligen kan det finnas en sjöförklaring i Strömstads rådhusrätt. Skälen för mitt antagande är följande: Skedde en allvarlig händelse på ett svenskt fartyg, skulle befälhavaren åtminstone enligt 40 § 1891 års Sjölag avge en rapport till kommerskollegium eller, om händelsen inträffat utomlands, till svensk konsul. Dessutom skulle det avges en sjöförklaring. Troligen gällde liknande regler för norska fartyg enligt norsk lag, se denna länk: https://sv.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%B6f%C3%B6rklaring. Sjöförklaring avgavs enligt svensk rätt inför rådhusrätten i den stapelstad inom vars område händelsen inträffat eller, om händelsen inträffat utomlands, "den myndighet som därstädes är behörig att upptaga dylik" eller den svenske konsul som fått ovannämnda rapport. Hade Brunette varit ett svenskt fartyg, hade sjöförklaringen alltså troligen avgivits inför rådhusrätten i Strömstad, som var närmaste stapelstad. Om de norska reglerna liknade de svenska bör den avgivits inför Strömstads rådhusrätt eller inför närmaste norska konsul. Tyvärr har jag inte tillgång till vare sig norsk sjölag eller 1864 års svenska sjölag, så reglerna kan ha varit annorlunda 1874, både i Norge och Sverige. Dessutom bör man ha klart för sig att reglerna om sjöförklaring förutsätter att det finns någon överlevande som kan avge den.
130
« skrivet: 2022-05-04, 17:11 »
Jag ser nu att jag slarvade i mitt förra inlägg och blandade ihop far och son. Det var Olof Andersson Stumaeus som var frälsefogde och ägde Klockaregården.
131
« skrivet: 2022-04-23, 18:22 »
Vilka var Anna Lena Clausdotters faddrar? De(n) som intresserar mig mest är kvinnofaddrarna(faddern). 4 (AID v92157a.b260.s22, Riksarkivet bildid: C0010389_00032)
132
« skrivet: 2022-04-09, 18:34 »
Den första digitala rullan för Bohus enrolleringskompani som jag hittat är från 1727 ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0038049_00007). Det finns säkert tidigare rullor i Riksarkivets läsesal och det finns senare digitala rullor både på Riksarkivet och ArkivDigital.
133
« skrivet: 2022-04-08, 18:09 »
En trolig förklaring på uttrycket är att det rör sig om en enrollerad båtsman, d.v.s. en båtsman i ett enrolleringskompani, eller också ett befäl i ett sådant kompani. På Riksarkivet finns vissa generalmönsterrullor för enrolleringskompanier. Eftersom jag inte vet vilken tid eller vilket landskap frågan rör, kan jag inte ge bättre besked.
134
« skrivet: 2022-03-24, 19:08 »
Anders Olsson var frälsefogde i Gällared och ägde hemmanet Klockaregården i samma socken (Fauråsdelen). (Falkenbergs RR AIa:5, rådstuga 1715-08-29, tredje sidan (AID v97457.b117))
135
« skrivet: 2022-03-22, 18:24 »
Hej igen Markus,
En gissning, så god som någon, är att Olof Andersson Stumaeus var son till Anders Biörsson på Stommen i Gällared (troligen densamme som Anders Biörsson degen (klockaren), som var Olof Holmers handgångne man i aktionerna mot Anders Hallengren och hans far och mot länsmännen i Lösebäck. Anders Biörsson hade 1681 en son som var skriven hos Elias Vindruva i Borås (Riksarkivets mantalslängder 1681, Hallands län, fol. 968 r., bildid: A0006178_00075).
Mvh Bertil
136
« skrivet: 2022-02-27, 19:10 »
Ebba Stomaeas far var Olof Andersson Stumaeus i Gällared. (Falkenbergs RR AIa:3 fol. 95 v. [AID v97455.b97.s96]).
137
« skrivet: 2022-02-19, 16:55 »
Tack så mycket för dessa uppgifter.
138
« skrivet: 2022-01-22, 19:58 »
Fal av mig, skall vara Faurås HR AIa:4 fol. 247 r., 252 v., 258 r., 264 v., 270 r., 272 r., 277 r. och 283 r.
139
« skrivet: 2022-01-22, 16:34 »
Hej Marcus,
Jag har inte ännu inte återfunnit någon tidigare referens till förmyndarskapet. Däremot framgår det av fortsättningen på det tidigare citerade ärendet att Anders Unge var jungfru Stomaeas styvfar. (Faurås HR AIa:5 fol. 76 r., AID v97471.b77.s76). Uppgiften att Lars Unge var hennes svåger kan jag inte förklara, snarare var han väl hennes halvbror. Jag kanske bör nämna att Anders Unge vid denna tid rymt ur landet.
I mitt tidigare inlägg påstod jag att Hans Hultman var Olof Holmers svåger. Han kan lika gärna ha varit hans bror. Båda bodde tidvis på gården Hule (ibland kallat Holm) i Ljungby socken.
En fråga till Anders Karlsson: vilket protokoll från lagmansrätten avser du? En omfattande process mellan Olof Holmer och Anders Hallengren finns i Hallands lagmansrätts AIa:1 fol. 53 r. (AID v97578.b52.s53) och i Faurås HR AIa:5.
140
« skrivet: 2022-01-19, 11:24 »
Jag är ledsen över mitt slarviga språk. Det skall givetvis vara: en befallningsman på ett adelsgods hade samma uppgifter.
141
« skrivet: 2022-01-18, 19:20 »
Ordet frälsefogde förekommer ofta i rättegångsprotokoll från 1700- och 1800-talet. Såvitt jag förstår, avser det en person som på en adlig persons vägnar förestod en frälsegård, vad vi numera skulle kalla rättare. Ibland kunde fogden också ha överinsyn de bönder som brukade gårdar, som lydde under adelsgodset, och som betalade arrende och gjorde dagsverken till huvudgodset. En adlig befallningsman hade samma uppgifter. Så troligen hade din barnafader Jon Olofsson samma befattning vid båda barnens födsel.
142
« skrivet: 2022-01-18, 18:39 »
Hej,
Jag tycker det ser ut som: Israel Abrahamsson dräng och fiskare på Karön i Ronneby socken med pigan Cissa Månsdotter i Hakarp. Han upvist god attest av probsten Henschen och hade tillika sin fader fiskaren Abraham Månsson med sig. Hon är född i församblingen samt sig här alltid uppehållit, och hade sin moders svåger, sockenskreddaren Nils Andersson i Hoby med sig,som både å egna och hennes moders vägnar gaf sitt bifall till detta äktenskap. Charta Sigillata bet(alt).
143
« skrivet: 2022-01-08, 19:07 »
Ebba Stomaea förekommer 1705-03-01 i Faurås HR dombok AIa:5 s. 49 i en tvist med ryttaren Jon Eek för skuldfordran. Det förefaller som om hennes förmyndare, postmästaren Anders Unge (i Falkenberg) sålt en häst och en ko till ryttaren. I målet företräds hon av bildhuggaren Hans Hultman, som var svåger till den ovannämnde Olof (Svensson) Holmer, senare landssekreterare i Halland. Jag har för mig att jag sett tidigare hänvisningar till Anders Unges förmyndarskap i Faurås domböcker, men jag har just nu inte tid att gå tillbaks och hitta dem. Emellertid vistades Ebba Stomaea vid tiden för tvisten i Jönköping.
144
« skrivet: 2022-01-07, 11:31 »
Tack Jörgen, jag borde ha tänkt på att kolla också ArkivDigital. Jag håller med om att det ser ut som d. tokodt. Hälsn. Bertil
145
« skrivet: 2022-01-06, 18:50 »
Hjärtared, Håkan Anderssons gård: Vad står det efter "Håkan Andersson, hust. utg:l"?
Mvh Bertil
146
« skrivet: 2022-01-04, 19:16 »
Andra, -tredje och fjärdedagar skrivs inte med post, eftersom de är andra, tredje eller fjärdedagen av den aktuella helgen. Post, som betyder efter, betecknar en söndag efter den aktuella helgen: circumcisio domini (Jesu omskärelse), epiphania (trettondagen), påsk och trinitatis (förkortat trin(it), trefaldighet). Ofta föregås siffran av D, Dom, Dca eller liknande, vilket betecknar Dominica, som betyder söndag.
148
« skrivet: 2021-11-17, 18:55 »
Jag antar att du menar femte personen: "Måns Anderssons sohn i Möllan Anders begrafwat Wårfrudag visit. Anno 1 och 20 vekur". Troligen avser begravningsdagen Jungfru Marie besökelsedag, som inföll den 2 juli. De två notiserna ovanför rör ryttaren Lasse Lustig och Sven Bengt???, som begravdes femte söndagen efter påska, vilken 1691 inföll den 17 maj. Posten nedanför posten rörande Anders Månsson avser Per Nilssons dotter, som begravdes fjärde söndagen efter Trefaldighet, vilken 1691 inföll den 5 juli.
Mvh/Bertil
149
« skrivet: 2021-11-08, 19:45 »
Hello Ryan, I don't know how well you can read Swedish, and this is a very long text, but if you want to see a comprehensive study of the Swedish registration system, you can try this link: https://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/attvarafolkbokford/folkbokforingenshistoria./densvenskafolkbokforingenshistoriaundertresekler.4.18e1b10334ebe8bc80004141.html#Nr2.As to your specific question: 1635 the lowest age for "mantalsskrivning" was 12 years with no upper limit, 1652 - 1840 the lower limit was 15 and the upper 63, 1841 - 1856: 17 and 60 years, 1856 - 1863: 18 and 60 years. There were several possibilities to be exempted from tax, e.g. illness and poverty. Also nobility and some civil servants were exempted. You should also be aware of the fact that people had no incentive to state their correct age, and in the 17th and 18th centuries actually did not know it, so some persons are one year registered as "utgamla" (what I read as "too old for payment") and the next year appear as tax payers./Regards Bertil
150
« skrivet: 2021-10-10, 19:02 »
Jag hänvisar till diskussionen under Varberg om släkten Hierton(n), https://forum.rotter.se/index.php?topic=9559.msg145858#msg145858. Min fråga är om det finns något bevis eller indicium, förutom det särpräglade namnet och yrkesvalet, för att Håkan Andreas Hierton, döpt i Eftra 1705-04-27, är identisk med krononlänsmannen och kommissarien Håkan Andreas Hierton i Finja. Mitt tidigaste fynd beträffande kommissarien Håkan är från bouppteckningen efter länsmannen Anders Tydell i Tyringe Finja socken 1746-03-19 (Västra Göinge HR FIIa:4 nr 74). Han gifter sig med Tydells änka Greta Roos 1747-01-12 i Finja (Finja (L) CI:1 fol. 67 r.) och bosätter sig i Tyringe fram till sin död. Ingen Hierton förekommer som fadder till något av parets barn, och varken han eller hustrun förekommer som fadder till någon av Sven Hiertons övriga barnbarn. M.v.h. Bertil
151
« skrivet: 2021-10-10, 18:02 »
20 Bengt Svensson ifrån Noteberg
d. 25 Nov. död. och d. 2 Decemb. begr. Bengt Svensson ifr. Noteberg. f. 1708 i Baggansås Asa s. f. Sven Gunnarsson m. h. Ingjerd Bengtsd. döpt. gift /sedan han tjänt hos Qvart. Stråle i Angseboda och Per Krok i Fröderyd?/ 27 år g. med då pig. Carin Svensdr. Under samma [29 år g.] äktenskap haft 14 barn, 8 s. 6 d., hvaraf 10 lefva 5 s. 5 d. Kunde läsa wäl? i och utan bok D. Lutheri chateches, och förstå enfaldigt. Bedröfvelse länt? honom söka guds ansigte ty? hans qvinna legat sjuk i 10 år. Bott i Ingaboda 14 år och sedan i Noteberg i 12 1/2 år. Warit mycket tålig, lidande andäktig i guds ords betraktande?, frisk nog, sidst sjuknat d. 17 nov. af håll och styng som blef dess? dödssot?. Besöktes med h.h.n. d. 23 ei. dödde stilla 56 2/3 år. Likt. af mannen sjelf utsedd: Rom 8:18
153
« skrivet: 2021-05-20, 17:48 »
Tråden är gammal, så dessa uppgifter kanske redan är kända.
I boken "Slägten Frick i Sverige" av Carl Frick (Malmö 1893) uppges bl.a. beträffande skräddaren Andreas Frick och hans hustru Johanna Finerus: "Den 20/4 1751 aflemmnade enkan till Magistraten mannens testamente, af vilket framgår, att deras ""oartige och olydiga dotterson Christoffer Ursin"" skulle blifva arvlös - - -; dessutom nämns i testamentet dottersönerna Johannes Ursin och Julius Ursin." Barnens mor kan ha varit "Anders skreddars" dotter Elna Christensa döpt i Kristianstad Trefaldighetssöndagen 1701-06-16 (Kristianstads stadsförs. CI:3 s. 130).
Jag har inte haft tillfälle att kontrollera originalkällan, och den citerade boken, som kan laddas ner gratis via libris.kb.se, innehåller tyvärr en del felaktigheter, bl.a. saknas Elna Christensa bland Andreas Fricks barn. Emellertid stöds uppgiften om släktskapet av följande omständigheter:
1) Christoffer Ursin bars till dopet av Elna Christensas syster Greta Stina, gift med komministern i Östra Broby, senare kyrkoherden i Sörby, Jöns Schartou eller Schartau (Kristianstads stadsförs. CI:4 s. I:59)
2) Johannes Ursin bars till dopet av madam Frick (Kristianstads stadsförs. CI:4 s. I:72)
3) regementsfältskären i Kristianstad var fadder vid Mattias Schartaus dop (Östra Broby CI:2 s. 142) och Andreas Olaus Schartau hölls till dopet av regementsfältskären Ursins fru (Östra Broby CI:2 s. 148)
4) Julius Ursin, son till sal. stadsfältskären Ursin begravdes i Sörby 1741-05-23, 13 år gammal (Sörby (L) CI:2 fol 75 r.)
mvh Bertil
154
« skrivet: 2021-03-07, 17:19 »
Den Katarina Mårtensdotter Höffner som jag känner till var dotter till Mårten Höffner d.ä. och Karin Svensdotter (Frykdals övre tingslags häradsrätt AIa:3, fol. 49 v. (AID v66188.b55.s50).
155
« skrivet: 2021-02-18, 17:53 »
Javisst!
Om sonen (arvlåtaren) inte var gift vid dödsfallet, tillfaller arvet i första hand föräldrarna, hälften var. Om någon av föräldrarna är död, går dennas hälft vidare till arvlåtarens syskon och deras avkomlingar. Finns inga syskon, tar den kvarvarande föräldern hela arvet. Om sonen var gift och hustrun lever, bestäms hennes rätt till kvarlåtenskapen av särskilda regler, som har förändrats över tid.
156
« skrivet: 2021-02-16, 17:04 »
Ytterselö tillhörde domprosteriets kontrakt och borde därför finnas i K.A. Hagström: Strengnäs stifts herdaminne del 1 från 1897. Såvitt jag vet finns inte denna del digitaliserad och jag har under rådande förhållanden inte möjlighet att besöka något bibliotek för att kontrollera hur långt fram i tiden den sträcker sig.
157
« skrivet: 2021-02-09, 16:35 »
Anders Wallman finns mantalsskriven i Resta i Stora Mellösa 1689, möjligen också 1685 - 1688 (anteckningarna om Resta för dessa år är oläsliga), men finns inte i Stora Mellösa tidigare. 1690 har han flyttat från gården.
I Södra Skruke finns på 1/2 mtl 1683 - 1685 en Olof Månsson Menlös, korpral 1683 och kvartermästare 1684, och en ryttare Anders Andersson samt Per Jönsson och hustru. 1686 har Olof Månssons hemman tagits över av Per Jönsson. 1689 brukas gården av kvartermästaren Månssons änka som är skriven med sitt folk i Rönne, där hon bor med en son. 1690 är ryttaren Anders mantalsskriven för halva gården. 1691 har Anders Wallman tagit över hela hemmanet och bor där till 1695. Efter 1695 hittar jag inte längre Södra Skruke i mantalslängderna.
Kvartermästaren Olof Månsson i Rönne begravs 1688-02-05 (Sköllersta (T) C:2 (1666-1693) Bild 42 / sid 37 (AID: v53785.b42.s37, NAD: SE/ULA/11356)).
Var hittar du uppgiften att Lars och Olof Skruk heter Andersson? 1683 finns knekten Lars Olsson och knekten brodern Olof i ett hemman på 1/4 mtl i Södra Skruke. 1686 finns Olof inte i mantal men återkommer 1689. 1690 är Lars åter ensam på gården. 1691 är Lars och Olof Skruk, som du noterat, mantalsskrivna på Anders Wallmans hemman, men 1692 är de åter på sitt gamla hemman, nu uppdelat i två gårdar om 1/8 mtl vardera. Det förefaller troligt att Lars och Olof Skruk är desamma som Lars och Olof Olsson.
Knekten som tjänade för Skruke rote i Livkompaniet av Närke-Värmlands regemente hette under perioden 1684 - 1696 Erik Olsson Skruk. (Rotenummer 122 fram till 1689, därefter 98). Han är mantalsskriven i Norra (eller Nedre?) Skruke.
158
« skrivet: 2021-02-06, 15:19 »
Jag är ledsen, men jag hittar inte någon Wallman för Skruke i ryttmästare Styltenhielms och Östra Närkes kompani under perioden 1686 - 1696. Rusthållsnumren för Skruke är 27 och 28 under åren 1683 - 1688, 59 och 60 för åren 1691 - 1696. Däremot hittar jag 1683 en Anders Wallman som sventjänare under nr 54 för Hummelsta i Stora Mellösa socken och Askers härad. Vidare hittar jag en Anders Wallman (som rusthållare tillsammans med Nils Simonsson) för Resta i samma socken under nr 63 i rullorna för 1686 - 1688 och under nr 31 för åren 1691 och 1692. 1695 och 1696 har Anders Wallman blivit sventjänare i samma rusthåll, nu under nr 32.
159
« skrivet: 2021-02-04, 17:04 »
I Livregementet till häst ingick åtminstone under perioden 1683 - 1686 rusthåll inom Sköllersta i ryttmästare Björnbergs kompani.
160
« skrivet: 2021-01-14, 17:58 »
Petrus Jonae Biugges far "Callmare Jon" förvärvade 1599 en gård i Ringarum, se bifogade utdrag ur ArkivDigital (Göta hovrätt Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:14 (1642-1643) Bild: 1780)
161
« skrivet: 2020-12-17, 12:21 »
Att Lars Torsell var son till rättaren vid Björkvik Lars Öggersson framgår av Skärkinds HRs höstting 1688 § 27 jämfört med Skärkinds HRs vårting 1687 § 9 och Skärkinds HRs sommarting 1689 § 7. (Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:103 (1687-1688) Bild: 3400 (AID v217840a.b3400); EVIIAAAF:103 (1687-1688) Bild: 1370 (AID v217840a.b1370); EVIIAAAF:104 (1689-1690) Bild: 1520 (AID v217841a.b1520)
162
« skrivet: 2020-12-15, 17:42 »
Ytterligare indicier på brödraskapet: Vid domkapitlets i Stockholm sammanträde 1693-09-06 anmäls att änkan Barbara Ståckenström har låtit sig sammanviga med "Torsels broder" (Stockholms domkapitel, Protokoll, huvudserien, SE/SSA/0148/A I/48 (1693), bildid: C0065093_00048). Barbara bodde under de sista åren av sitt äktenskap med Paul Fogt hos "fruns syster sal. Torsells Enka (sic)" (Stockholms domkapitel, Protokoll, huvudserien, SE/SSA/0148/A I/46 (1691), bildid: C0065091_00084). Det kan väl inte råda tvivel om att man avser Maria Stockenström, gift med Aegidius Torsell.
Uppgiften om vigseln var oriktig, paret fick först 1694-05-23 tillstånd att vigas utan lysning, eftersom "proclamation skulle förorsaka mehra förargelse i församb(lingen)" (Stockholms domkapitel, Protokoll, huvudserien, SE/SSA/0148/A I/49 (1694), bildid: C0065094_00066)
163
« skrivet: 2020-12-02, 19:19 »
Angående Constantinus Lindfors inlägg 2014-04-07:
Att Aegidius Ehrenpåle och landskamreren Lars Torsell sannolikt var bröder, kan man väl sluta sig till av att det i bouppteckningen efter Lars dotter Maria, gift Zierman, upptas som tillgång "framl. assessorns Hr Aegidii Ehrenpåles sterbhus underdåniga fordran för innestående lön efter Kongl. Cammar Collegi liquidation af d. 30 marti åhr 1724 sampt Riksens ständers Comptoirs påskrift d. 18 octob. åhr 1725 som delas detta sterbhus interssenter emellan då deras portioner af hela fordrings Summan, som är 204 dlr 11 :/. smt kan utfalla." Dessutom upptas en andel i två gravar i Storkyrkan i Stockholm. (Sthlms RR FIA:106 fol. 325, AID v222421.b3360.s325). Kammarkollegiets likvidation finns här: (Kammarkollegiet Ämnessamlingar, Riksrådet och Central Civilförvaltning efter 1680, SE/RA/522/16/31/9, bildid: A0067668_00079).
Att Aegidius var fadder till Lars sonson Lars i Riddarholmen 1722-07-17 (Riddarholmen C:1 fol. 233 v.) och att Lars fick tre barnbarn med namnet Aegidius är väl ytterligare indikation på släktskap. Mindre värde har kanske det faktum att både Aegidius och Lars hade lånat Paul Vogt (Fogt, Foegt, Voigt), Lars företrädare i äktenskapet med Barbara Stockenström, pengar mot obligation (Sthlms RR FIA:45 fol. 392 r.).
En del återstår att utreda, bl.a. kopplingen till släkten Rålamb. Att Aegidius vid inträdet i statstjänsten var bokhållare hos riksrådet (Claes) Rålamb framgår av kammerkollegiets likvidation, och i bouppteckningen efter Lars första fru Barbara Stockenström upptas en fordran på dödsboet efter brorsonen Gideon Rålamb.
164
« skrivet: 2020-11-10, 16:05 »
Ja, det var häradsrätten eller rådhusrätten i den ort där den omyndigförklarade bodde som fattade beslut om en sådan förklaring.
165
« skrivet: 2020-11-09, 19:12 »
Om en person som uppnått normal myndighetsålder inte ansågs kunna förvalta sina egna tillgångar, kunde domstolen förklara personen omyndig. Därför borde det rimligtvis finnas ett domstolsbeslut som förordnar en förmyndare för Jan. Om man inte vet när han blev förklarad omyndig, och var han bodde vid tillfället, kan ju beslutet vara svårt att hitta. Finns det någon antydan i husförhörslängder om att Jan hade en förmyndare?
166
« skrivet: 2020-11-09, 18:22 »
På raden 8 står det ju tydligt Zymkemiker. Zymologi är den vetenskap som studerar jäsning, se t.ex. denna länk https://sv.wikipedia.org/wiki/J%C3%A4sning. (Hoppas att länken blev rätt.)
167
« skrivet: 2020-10-20, 16:46 »
1. Samma dag begärdes uppbud och lagfart 2. Undertecknad gör veterligt3. med alla dess rättigheter i åker och äng skog och mark, quarn och quarnställe (kvarn och kvarnställe), samt halfva åbyggnaden i mann och och ladugård äfven hälften i kyrkostufvan i Luleå Gamla Stad tillika med det ny stall och fähus, som jag uppsatt 4. förbehåller jag mig sådana som de nu befinnas och 5. i öfre hägnan skall han och hans hustru äga att begagna 6. därefter skall tillfalla hemmansinnehavaren, på sådana villkor försäljes hemmanet 7. för oss emellan överenskommen och betingad köpesumma stor ettusende trehundrade (1,300) Rdr Rgd (riksgälds), hvilken köpesumma köparen skall betala först den intecknade summan till skepparen Christian Gullberg i Ahlhamn och återstoden af kapitalet skall betalas till mig i tvenne terminer nemligen hälften 8. och sedan jag icke mer förestår hemmansbestyret åligger det köparen eller hemmansinnehafvaren att anständigt kläda föda och försörja min gamla moder enkan Elsa Eriksdotter samt till förkovringsjord och förgånga lemna henne ?? förbehåll enligt köpefhandlingen 9. blir utaf mina kreatur till kommande fardag skall 10. På sådana villkor eger köparen H.G.. Lidström hos den wällof (vällovliga) häradsrätten söka sig laga uppbud och fasta å förenämnda 1/16 mantal och på det att denna vår köpeafhandling skall äga kraft och bestånd hafva vi den uti tillkallade vittnens närvaro upprätta låtit som skedde Neder Luleå Ersnäs den 31a augusti 1853 Johan Erik Lundberg och hustrun Greta Helena Olofsdotter i Ersnäs, säljare (bomärke) Med ofvanstående köpeafhandling förklara vi oss å ömse sidor fullkomligt nöjda och förbinda oss till uppfyllande af hvad som betingat är försäkras dag som ofvan H.G. Lidström M. Lofvisa Lidström (bomärke) Vittnen Nils Peter Enqvist O.A. Rosen i Ersnäs Att taxeringsvärdet understiger den betingade köpeskillingen för ofvanavhandlade 1/16 mtl under no 15 i Ersnäs det varder härmed intygat, Neder Luleå den 19e april 1854 O. Joh. Wikström Som upplästes hvarefter och sedan såsom förre egarens åtkomsthandling till ifrågavarande hemmansdel (??) företedt denna Rätts fastebrev af den 21a juni 1845 HäradsRn aktade skäligt bevilja köparen skepparen H.G. Lidström uppbud å förvärfda hemmansdelen 12/16 mtl no 15 i Ersnäs första gången. Att köparen tar över ansvaret för säljarens mor beror troligen på att modern sålt hemmansdelen till Johan Erik Lundberg med förbehåll att hon skulle få sitta kvar i gården med underhåll i sin återstående livstid, d.v.s. vad som i andra landsdelar kallas undantag. Villkoren framgår av det köpekontrakt som man hänvisar till. Om förgånga se https://forum.rotter.se/index.php?topic=126587.0
168
« skrivet: 2020-09-27, 18:04 »
Jag får det till ett S och T med två inflätade pilar riktade mot höger. Bifogade bild är inte den bästa kalligrafin, men den visar hur jag tolkar bokstäverna./Bertil
169
« skrivet: 2020-07-29, 17:50 »
Domstolar fattar ibland beslut som inte är domar, det kan röra sig om beslut rörande själva rättegången eller beslut som rör andra ärenden än rättegångar, som domstolen skall eller skulle avgöra, t.ex. beslut rörande förmyndarskap, beslut om tillsättande av boutredningsman, beslut rörande försäljning av omyndigas fasta egendom etc. Sådana beslut överklagas genom besvär till hovrätten. Ordet "rörande" innebär väl bara att hovrättens utslag rörde den angivna personen.
171
« skrivet: 2020-06-17, 18:26 »
Du har rätt, det står infra, latin för nedan. På rad 15 hittar du honom igen med anmärkningen supra (ovan) 77. I och med giftermålet 13/4 77 blev han och Anna Lovisa Pehrsdotter ett eget hushåll.
172
« skrivet: 2020-06-04, 17:47 »
173
« skrivet: 2020-05-22, 19:05 »
Om saken mot Addich Memsen, eller snarare hans arvingar: Viske häradsrätt AIa:10: ht 1689 § 35 (AID v191652.b178), vt 1690 § 20 (AID v191652.b190), st 1690 § 22 (AID v191652.b197); Göta hovrätt, advokatfiskalens arkiv AVIICE:1: s. I:5, 1:75 och I:120 (lagmansting 1693-07-26, AID v49581.b628.s5, v49581.b663.s75 och v49581.b686.s121).
175
« skrivet: 2020-05-07, 18:02 »
Hej, jag har inte koll på alla samlingar som finns tillgängliga på nätet, men på riksarkivet.se/digitala-forskarsalen kan man skriva in namnet på den man söker under fliken Person (verkar fungera bäst om man skriver "efternamn, förnamn" eller bara "efternamn". Där har jag fått upp länkar till bl.a. Krigsarkivets porträttsamlingar. På digitaltmuseum.se kan man söka på digitaliserade samlingar från många muséer.
176
« skrivet: 2020-05-02, 17:52 »
Annotationer vid mönstringen av Östgöta kavalleriregemente 1699-08-30, Tjusts kompani: 26: swäntienaren Anders Pehrson har falladesiukan, tient 14 åhr, får afskiedh i stället antagit Carl Andersson Orhane https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028256_00550. Orrhane förekommer inte i 1703 års generalmönsterrulla utan har ersatts av Lars Orre.
177
« skrivet: 2020-05-02, 15:56 »
Efter myntrealisationen 1776 delades en riksdaler i 48 skillingar (sk) och en skilling i 12 runstycken (rst). (Källa: Lars O. Lagerqvist Vad kostade det s. 131)
Med vänlig hälsning Bertil
178
« skrivet: 2020-04-22, 18:37 »
Du hittar honom i 1708 års GMR för Riksänkedrottningens livregemente till häst, Fräkne kompani, tredje korpralskapet (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/616 (1708-1715), bildid: A0028603_00212). 1715 är han ersatt av en annan korpral.
179
« skrivet: 2020-03-30, 11:34 »
Tack skall du ha. Så är det naturligtvis.
180
« skrivet: 2020-03-29, 18:24 »
Hej,
Kan någon se vem som begravdes 1683-08-17?
Med vänlig hälsning Bertil
181
« skrivet: 2020-03-14, 19:25 »
Johan Mörner var 1692 ryttmästare vid Jönköpings kompani av Smålands kavalleriregemente (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/841 (1692), bildid: A0028857_00307). Under nr 49 återfinns änkan hustru Elisabeths tjänare Bengt Germundsson (bildid: A0028857_00329).
182
« skrivet: 2020-01-27, 16:07 »
som lämnat efter sig en son vid namn Carl ett och 1/2 år gammal. Närvarande den omyndiges morbroder Johan Persson i (??). efter tillsägelse att noga uppgifva ägendomen, sådan som den vid dödstimman befants företogs upptecknandet och värderingen
183
« skrivet: 2020-01-23, 14:20 »
1734 år lag, ärvdabalken 2 kap
”Om bröstarf
1 § Dör fader, eller moder; ärfve då Frälsemans och Bondes son efter landsrätt två lotter, och dotter triding. Men efter stadsrätt tage Preste och borgares son halft, och halft dotter. Dock skiftes efter landsrätt den jord, med boskap och åkerredskap som borgare å landet äger, och efter stadsrätt Frälsemans och Bondes hus i staden.”
Att gruvandelarna i Vargbergsgruvan i skiftet på sid 21, 29, 31 och 32 betecknas "Efter landsrätt" har samma betydelse som när de i bouppteckningen på sidan 12 och i skiftet på sid 25 och 27 kallas "Landtegendom" eller "Egendom på landet", d.v.s. att brodern Johan ärvde dubbelt så mycket av denna egendom som vardera systern.
184
« skrivet: 2020-01-23, 13:35 »
Började 1761 att uptaga Nybygget Nilsbacka i Resjö? och Njutånger; år 1779 bördade han åter 1/2 af sin faders hemman i Boda. Warit en ganska klok och flitig arbetare, wäl grundad i sin Christendom och ärlig i alt sitt wäsende.
185
« skrivet: 2020-01-22, 18:33 »
är liten kan fader wår begynner läsa
186
« skrivet: 2020-01-22, 10:39 »
Kompletteringar till Katarina Solborgs inlägg 2015-06-28:
Tjusts häradsrätt AIa:18 sommartinget 1736 § 14 och 15(AID v457248.b6060) Inregistrering Elsa Silverlods testamente 1725-03-20 samt kontrakt mellan Elsa Silverlod och dess dotterbarn Anders och Otto Magnus Embringar och mågen Nils Larsson i Öja.
Tjust häradsrätt AIa:18, vintertinget 1735 § 131 (AID v457248.b910) och vintertinget 1736 § 18 (AID v457248.b4820). Elsa Silfverlod överlåter köpeskillingen för Toverums säteri till sina dotterbarn Andreas och Otto Magnus Embringar.
187
« skrivet: 2020-01-14, 17:14 »
Berndt Swensson var "födt på Öland" och hade Gerdt Anderson som cautionist. Cicilia var dotter till "sal.Oluff Erics dotter wyd Brun." och änka efter sal. Pär Månsson, "död på Engeland? farkosten? uti Straas? NB effter (?) försäkring".
Detta inlägg kan förefalla meningslöst. Jag råkade trycka på fel tangent i början, och det ledde till att inlägget registrerades. Efter en diskussion rörande Anbytarforums funktioner är det inte längre möjligt att radera en feltryckning.
188
« skrivet: 2019-12-02, 18:30 »
Ordet kommendant betecknar en viss befattning, nämligen detta fall befälet över (militära enheter) i en viss ort eller fästning, oavsett rang.
189
« skrivet: 2019-12-02, 18:03 »
Jag instämmer med Eva Dalin (Båtsmtienst) betr. AI:23. I AI:26 tror jag det står: Att till Bt d. 3/3 1855 rymd icke exercerat.
190
« skrivet: 2019-11-27, 19:53 »
”År 1792 d. 12 te och 13 de Marti, blef uppå therom giord anhållan af Enkomannen Jonas Jonasson uti Humblans, en ordentelig och laga Boupteckning uprättad genom undertecknade, Efter dess afl. hustru Sara Arfvidsdotter , som dödde d. 20 December förledit år, hwilken lämnat efter sig, som arfwingar med förra giftet sohnen Anders Christopherson och dotren Elin Christophersdotter, gift med Johan Person uti Bredhult Bergs sogn, och med sednare dotren Caisa 12 år gl. sohnen Johannes 9 ½ år, warandes, så Jonas Jonasson, hwilken ägendomen upgifwer, som de 2 ne myndiga Barnen, samt de omyndigas rets bewakare Curatoren och skyldemannen Johan Månsson uti Ringshult Släthög sogn, sielfwa tilstädes. Enkomannen erböd sig under Eds plicht (n?)är så fordras ägendomen rigtigt till upteckning framwisa, hwarefter förrättningen företogs som i följande ordning. Fastigheter (??) Södra Biörkeryd Krono skatte Rothåld (sic!) förmedladt från et helt mantal hwaraf de 2 ne med första giftet nu myndiga Barnen ärft efter sin afl. Fader Christopher Olofsson fem Trettiotvå delar däraf; och därföre endast de öfriga Tre trettiotvådelarne som i arf alla fyra Barnen emillan med bägge giften komma att gå i verdi utföras med (RD specie 250) (Puka?)ströms qwarn och tillhörigheter, Skatte, denna ägendom har Jonas Jonasson och dess hustru Sara Arfvidsdotter under sit ägtenskap sig tilhandladt enl. köpebref och hwarå wunnits domfasta som nu verderas till (RD specie 1000)” Om Humlan och Pukaström i Moheda, se https://www4.isof.se/NAU/bilder/_s2gx001/206204a1/p1/0000075a.pdf, https://www4.isof.se/NAU/bilder/_s2gx001/206204a1/p3/0000456a.pdf och https://www4.isof.se/NAU/bilder/_s2gx001/206204a1/p1/0000108a.pdfOmräkningen överlåter jag till kunnigare anbytare.
191
« skrivet: 2019-11-26, 16:02 »
Jag är ledsen, men jag kan inte få klart för mig vad tecknen +, - och bock betyder, men de har i vart fall ingenting med adelskap att göra. Möjligen rör de betalning för begravningen. De flesta som har ett - eller en bock i kolumnen kan misstänkas vara mindre bemedlade (utom komminister Wallborgs och hans fru Ehrengranats barn, men han kan ju ha haft rätt till kostnadsfri begravning p.g.a. sin tjänst). Möjligen kan en jämförelse med kyrkoräkenskaperna ge en förklaring. I och med att en ny person tog över införandet i oktober 1871 (uppslag 375) tycks dessa tecken upphöra helt.
På uppslag 291 har en korrekt markering för adelskap gjorts för fru Letty Tornerfeldt (nr 68), jämför instruktionerna för bokens förande på uppslag 243. Samma gäller uppslag 369 och majoren Emanuel Jägerschöld (nr 3).
192
« skrivet: 2019-11-25, 19:01 »
Det förefaller som om den som skrivit boken använt kolumnen för ett annat ändamål. Man kan gissa på många ändamål. Om du redovisar källan (som man alltid bör göra) kan man kanske komma fram till vad som avses, t.ex. att en bock i kolumnen innebär att det finns en efterlevande make.
193
« skrivet: 2019-11-18, 18:16 »
Raden nedanför delsumman 102:
"Linkläder eller mera lös egendom berättade sig Enkan icke hafva.
hvarjämte hon även anmälte att hwad deras här hafda gård angår så är den redan förledna år uti Höpners lifstid bortsåld till slaktaren mäster Joachim Christian Mert(stag?) för 2500 dlr kmt och har däraf till följande blifvit utbetalt ".
De som fått betalt är rådmannen Simon Ödman, borgaren Normans änka, besökaren Winblads änka, handelsmannen Granwall, bonden Pär Andersson i Tierp och borgaren Kräll. Dessutom har pengarna gått till sorgkläder för änkan och hennes omyndiga barn, begravningsomkostnader och upp(ehälle?) i hushållet under Höppners livstid och dess sjukliga tillstånd.
Det förefaller som om man betalt upplupna skulder. Med hänsyn till att Höppner tidigare bott i Tierp är det väl inte orimligt att han hade en skuld till en bonde där.
195
« skrivet: 2019-11-13, 20:37 »
På förekommen anledning redovisar jag vad jag vet om kvartermästarens/sergeantens Matthias Höppners familj i Stockholm. I fråga om Höppners första hustru och barnens födelse hänvisas till diskussionen under Tierp.
1. Andra hustrun Susanna Lund döpt i Jakob och Johannes 1716-04-22, dotter till stadsvaktspiparen Petter Lund och Brita Westman (Jakob och Johannes (A, AB) CIa:12 (1709-1725) Bild 85 / sid 161 (AID: v86365.b85.s161, NAD: SE/SSA/0008). Lysningsattest 1746-07-06 (Jakob och Johannes (A, AB) CIa:14 (1738-1750) Bild 78 / sid 50 (AID: v86367.b78.s50, NAD: SE/SSA/0008)) Troligen död i Jakob och Johannes 1793-02-16, (kvartermästaränka Susanna Höppner,77 år gammal) (Jakob och Johannes (A, AB) FIb:2 (1785-1804) Bild 60 / sid 56 (AID: v86443.b60.s56, NAD: SE/SSA/0008))
2. Barn i Brita Catharina Höppners bouppteckning
Utgångspunkt: Brita Catharina Höppners bouppteckning 1797-03-07 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:325 (1797) Bild 3160 / sid 308 (AID: v222964.b3160.s308, NAD: SE/SSA/0145a))
Arvingar: 1) helsystern Susanna Fredrika Höppner gift med skomakaren Håkan Lindqvist i Stockholm, 2) avlidna helsystern Catharina (sic!) Höppner gift med stolmakaren N.N. Lundberg i Stockholm med barnen Ulrika Lovisa 20 år och Johanna Fredrika 18 år, 3) avlidna operasvarvaren N.N. Höppners efterlämnade dotter Christina Maria 18 år gammal.
Boet uppgavs av lakejänkan Catharina Straas. (Det står Christina i ingressen, men bouppteckningen är undertecknad av Catharina Straas, som var bryggaren Joachim Höppners dotter)
Brita Catharina död i Adolf Fredrik 1796-11-28, begravd 1796-12-01, 42 år gammal (alltså född omkring 1754), mademoiselle (Adolf Fredrik FI:5 s. 367)
Susanna Höppner död i Johannes 1807-03-17, 50 år gammal, (Jakob och Johannes (A, AB) FIb:3 (1805-1834) Bild 30 / sid 25 (AID: v86444.b30.s25, NAD: SE/SSA/0008)) bouppteckning (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:367 (1807) Bild 7540 / sid 732 (AID: v223005.b7540.s732, NAD: SE/SSA/0145a)). Gift med skomakaren Håkan Lindquist. I bouppteckningen en byggnad på ofri grund i Jakobs församling.
Barn: Charlotta Fredrika född 1796-03-06 (Jakob och Johannes (A, AB) CIa:19 (1787-1806) Bild 143 / sid 224 (AID: v86372.b143.s224, NAD: SE/SSA/0008)).
Ulrika Höpner död i Jakob och Johannes 1779-11-15, 29 år gammal. (alltså född omkring 1750) (Jakob och Johannes (A, AB) FIb:1 (1751-1784) Bild 135 / sid 261 (AID: v86442.b135.s261, NAD: SE/SSA/0008). Bouppteckning (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:258 (1780) Bild 830 / sid 64 (AID: v222874.b830.s64, NAD: SE/SSA/0145a)) Gift 1774-09-29 i Jakob och Johannes med stolmakaren Johan Melker Lundberg (Jakob och Johannes (A, AB) EII:2 (1766-1788) Bild 163 / sid 258 (AID: v86410.b163.s258, NAD: SE/SSA/0008))
Barn: Ulrika Lovisa f. 1775-10-12 i Jakob och Johannes (Jakob och Johannes (A, AB) CIa:18 (1775-1786) Bild 40 / sid 18 (AID: v86371.b40.s18, NAD: SE/SSA/0008)),
Johanna Fredrika f. 1778-08-29 (Jakob och Johannes (A, AB) CIa:18 (1775-1786) Bild 79 / sid 96 (AID: v86371.b79.s96, NAD: SE/SSA/0008)). Dopvittnen: monsieur Stras, madame Höpner, jfru Höpner.
Gustav Höppner död i Adolf Fredrik 1793-03-13, gift, 43 år gammal (alltså född omkring 1750), svarvare vid Kungl. Operan (Adolf Fredrik FI:5 s. 296)
Dotter: Christina Maria född beräknat 1788 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:325 (1797) Bild 3160 / sid 308 (AID: v222964.b3160.s308, NAD: SE/SSA/0145a))
3. Andra återfunna troliga barn
Carl Höppner begravd i Johannes 1780-12-13, 39 år (alltså född omkring 1741), Lakej, (Jakob och Johannes FIb:1 s. 266) Gift 1770-11-23 i Jakob och Johannes med Maria Hemming (Jakob och Johannes (A, AB) EII:2 (1766-1788) Bild 110 / sid 151 (AID: v86410.b110.s151, NAD: SE/SSA/0008))
Barn: f.ä.: Carl Friedrich Höpner 1770-10-09 i Jakob och Johannes (Jakob och Johannes (A, AB) CIa:17 (1768-1775) Bild 257 (AID: v86370.b257, NAD: SE/SSA/0008)
Susanna Fredrica Höpner född i Jakob och Johannes 1776-09-05 (Jakob och Johannes (A, AB) CIa:18 (1775-1786) Bild 53 / sid 44 (AID: v86371.b53.s44, NAD: SE/SSA/0008) dotter till lakejen Carl Höppner och Maria Henning. Dopvittnen stolmakaren Johan Melker, kammarmusikus A. Ludv. Uttini, madame Ulrika Höpner, jungfru Christina Ekqvist.
(Flyttade till Guldsmedsänkan Ström i Strandbergska huset 1825-04-23, (Katarina BI:4 s. 268). Enligt Finska församlingen AII:6 sid. 228 född i Stockholm 1776-09-05. Kom till församlingen 1819-06-05.
Anna Gustava Höppner död i Stockholm 1769-04-19 (Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:217 (1769) Bild 8040 / sid 750 (AID: v222804.b8040.s750, NAD: SE/SSA/0145a)). Gift 1757-06-05 med garveriarbetaren Petter Dahlman (Adolf Fredrik (A, AB) EII:1 (1742-1775) Bild 40 / sid 73 (AID: v81735.b40.s73, NAD: SE/SSA/0001)).
Barn: sonen Petter Dahlman född beräknat 1766 enligt bouppteckningen.
Hustruns styvdotter Greta Enbom.
Bertil Strömberg
196
« skrivet: 2019-11-13, 20:16 »
Hej Gunnar
"Carl Friedrich, qvinnsperson Maria Hemmings oägta barn, fadern sades vara staldrängen Carl Höpner, lägersmålet föregafs skiedt i staden vid Bollhusgränden hos Bagaren Gannjau, ligger i barnsäng vid dödgräfvaregränden i huset så kallade Tunnan, betjent af barnmorskan hustru Vallborg Helena Hermerts / af Comminister Hr Magr S. Collijn"
Siffrorna 8/9 står för att han föddes den 8 och döptes den 9 oktober.
Carl Höppner var med all sannolikhet son till kvartermästaren/sergeanten Matthias Höppner, se det inlägg som jag snart kommer att posta under släktnamnet Höppner.
Med vänlig hälsning
Bertil
197
« skrivet: 2019-11-13, 17:05 »
Spaltrubrikerna finns på bild 10. Moderniserade lyder rubrikerna: / N:o / Huvudmännens namn / Dragonernas namn / Dragonernas beskaffenhet / Defect och avgång på gevärs- och munderingssorter / Generalmönstringsannotationer /
198
« skrivet: 2019-11-13, 16:52 »
"Timmerdrängen Carl Höpner samt dess fästeqvinna Maria Hemming äro efter skedd lysning utgifven af Hr Dr Celsius på Stockh.- Stadskämnärsrätts utslag d. 23 Nov. 1770 wigde." Jag har inte läst kämnärsrättens utslag, men jag kan konstatera att parets första barn Carl Friedrich föddes utanför äktenskapet 1770-10-09 i Jakob och Johannes [font=](Jakob och Johannes (A, AB) CIa:17 (1768-1775) Bild 257 (AID: v86370.b257, NAD: SE/SSA/0008).[/font]
199
« skrivet: 2019-11-13, 13:11 »
Skillnaden mellan de olika rullorna är väl att rullorna under rubriken Generalmönsterrullor omfattar bara två kompanier 1714 och bara ett kompani 1716. Rullorna under rubriken arméns rullor omfattar fem kompanier 1716. Brink tillhörde 1716 kapten Dahlpihls kompani, som inte finns redovisat i Generalmönsterrullan för 1714 - 1716. Åldern i rullan 1713 stämmer inte med den ålder du anger i ditt första inlägg, men åldersuppgifter i rullor är mycket otillförlitliga. Av rullan 1710 ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0029846_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=148%2C68%2C3594%2C2346) framgår att han rekryterades 1710, så tjänsteåren stämmer.
202
« skrivet: 2019-11-08, 17:26 »
Hej Gunnar,
Att Jochim och Matthias är släkt är jag övertygad om. Förutom vad som ovan anförts var Jochims dotter Catharina och hennes man lakejen Stras dopvittnen vid dopet av Ulrika Höp(p)ners dotter Johanna Fredrikas dop 1778 (Jakob och Johannes (A, AB) CIa:18 (1775-1786) Bild 79 / sid 96 (AID: v86371.b79.s96, NAD: SE/SSA/0008)).
Matthias änka Susanna Lund och hennes barn förefaller alla ha flyttat till Stockholm. Detsamma gäller sannolikt Anna Gustaviana och Carl (Julius). Har du koll på dem?
Hälsningar
Bertil
203
« skrivet: 2019-11-07, 17:46 »
Hökaren Jochim Höppner född i Borgo stad vann burskap i Stockholm 1713-07-09 (Handelskollegiet (A, AB) AI:54 (1713) Bild 1940 / sid 341 (AID: v950728.b1940.s341, NAD: SE/SSA/0147). Enligt attest av en cautionisterna borgaren och handelsmannen Jacob Stiegler hade Höpner tjänat hos honom i 8 år (Handelskollegiet (A, AB) AI:54 (1713) Bild 1930 / sid 340 (AID: v950728.b1930.s340, NAD: SE/SSA/0147).
204
« skrivet: 2019-10-22, 15:53 »
Det var inte jag utan Constantinus Lindfors som fått fram att Joachim Höppner fick burskap 9/7 1713, äras den som äras bör. Vad gäller Joachim Höppners härstamning vet jag ingenting. Jag har inte läst det protokoll som Constantinus hänvisar till. I förteckningen över bördsbrev (Stockholms rådhusrätt och magistrat BIe:1) har jag inte hittat något bördsbrev för honom.
mvh Bertil
205
« skrivet: 2019-10-21, 17:44 »
Dottern Brita Catharina dog troligen i Adolf Fredrik, Stockholm, 1796-11-28, se mitt inlägg i går under släktnamnet Höppner. Sonen Gustav kan möjligen vara svarvaren vid Kungl. Operan Gustav Höpner död i Adolf Fredrik 1793-03-13, 43 år gammal, även om han förefaller vara tre år för ung.
206
« skrivet: 2019-10-20, 18:02 »
Efter att ha läst Karin Uhrviks inlägg 2019-10-08 under Tierp är jag tämligen säker på att Mats Höpner var släkt med bryggaren och handelsmannen Joachim Höppner i Stockholm.
En Brita Catharina Höppner bodde nämligen hos Joachim Höppners dotter Catharina och hennes man kungl. lakejen Johan Erik Straas troligen från 1775 men åtminstone från 1784 och till sin död 1796. I mantalslängden för 1790 kallas hon uttryckligen ” släcktingen jungfru Br. C. Höppner” (Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, År 1790, SE/SSA/0031/06/G 1 BA/G 1 BA:25/1 (1790), bildid: A0057116_00377). Mademoiselle Brita Catharina Höppner dör i Adolf Fredrik 1796-11-28 och begravs 1796-12-01, 42 år gammal (alltså född omkring 1754). (Adolf Fredrik FI:5 s. 367). Det är väl rimligt att anta att hon är identisk med Mats Höpners dotter Brita Catharina född 1753-09-16.
Kronotaxeringslängder: Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, Kronotaxeringslängder, SE/SSA/0031/06/G 1 AA/95 (1775), bildid: A0060329_00187; SE/SSA/0031/06/G 1 AA/103 (1779), bildid: A0060337_00913; SE/SSA/0031/06/G 1 AA/115 (1784), bildid: A0060349_00211); SE/SSA/0031/06/G 1 AA/146 (1796), bildid: A0060380_00712; SE/SSA/0031/06/G 1 AA/148 (1797), bildid: A0060382_00689.
207
« skrivet: 2019-10-18, 18:25 »
Moderator,
Är det möjligt att slå ihop släktnamnstrådarna Höppner och Höppener till en? Om det är görligt skulle jag också gärna se att Rainer Schröders och Bo Perssons ursprungliga diskussion i samma ämne under Linköping kom med i samma tråd.
Hälsningar / Bertil Strömberg
208
« skrivet: 2019-10-18, 18:11 »
Jag håller med Constantinus om att det är troligt att dopvittnet Joachim Höpner är densamme som bryggaren i Stockholm Jo(a)chim Höppner, huvudsakligen p.g.a. det ringa avståndet mellan Stockholm och Balingsta, men det skulle också kunna röra sig om handelsmannen i Söderköping Jochim Höppner. Vad som talar för det är att han härstammar från Borgå, se Bo Perssons första inlägg i denna tråd: https://forum.rotter.se/index.php?topic=71413.0#msg1518955. Bryggaren Joachim Höppners härkomst har jag inte kunnat utreda, han ursprung kan naturligtvis också vara finskt, men kanske lika gärna tyskt, i S:ta Gertruds (Tyska kyrkans i Stockholm) arkiv finns bl.a. guldsmeden Niclas Höp(ff)ner död 1696-01-29 (troligen utan arvingar, eftersom hans fastighet testamenterades till kyrkan) och skepparen Hans Jürgen Höpner, som får en son 1705-06-16, möjligen en dotter (under namnet Heupner) 1707-04-18. Schiffer Höppener dog i S:ta Gertrud 1709-12-28. 1699 förde en skeppare Johan Höppener (von Lübeck kommende) en laddning salt till Reval, som intressenterna försökte få tillstånd att exportera till utrikes ort ( Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/H/I/H 39, bildid: A0069751_00191). Avreseorten skall inte tolkas som skepparens nationalitet utan troligen som en anvisning om senaste utklareringsort för skeppet. I Kammarkollegiets ämnessamlingar, 16: Likvidationsakter, 78: Befraktning för Kronan efter 1680: 1681 – 1725 (referenskod: SE/RA/ 522/ 16/ 78/ 23) förekommer likvidationer med bl.a. följande: Höppner, Johan, skeppare; 1689 – 1694 Höppner, Lytke, skeppare; 1709 Höppner, Michel, skeppare; 1711 Med vänlig hälsning Bertil Strömberg
209
« skrivet: 2019-10-15, 11:00 »
Tack Constantinus, svärfaderns bouppteckning hade jag inte koll på.
De två av paret Höppner/Klingbergs barn som inte redovisats i mitt förra inlägg var Johan, snickaregesäll och död ogift 1751-11-05 i Adolf Fredrik (Adolf Fredrik (AB) FI:1 opag. 1751 nov. 5 (AID v81742.b146), och Ulrika, troligen begravd omkring 1736-04-07 i Adolf Fredrik (bryggaren Jochim Höpners dåtter) (Klara (AB) LIaa:57 fol. II 28 r. (SVAR bildid: C0075569_00050).
Paret hade ytterligare ett barn som begravdes 1716-02-03 i Adolf Fredrik (Adolf Fredrik LIa:39 sid 9 (SVAR bildid: C0075546_00013)
210
« skrivet: 2019-10-06, 19:28 »
Tack Irene.Bertil
211
« skrivet: 2019-10-05, 18:57 »
Riksregistraturet juni 1663 (Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/352 (1663) fol. 470 r. och v, bildid: A0038847_00150) rör skattefrihet för sekreteraren i Göta hovrätt Paulus Rudbeckius på ett torp eller 1/4 hemman som han köpt enligt köpe- och fastebrev 1662-10-18 och 1663-01-13. Var låg fastigheten?
212
« skrivet: 2019-09-20, 16:38 »
Jag är ledsen, det skall vara Mjögsjöhöjden och hänvisningen skall vara till sid 188
213
« skrivet: 2019-09-19, 18:26 »
Stina Rolander döpt 1732 i Västra Torp, Grava (S) (Grava (S) CI:2 s. 174. Föräldrar: mönsterskrivaren Daniel Rolander, begravd 1756-10-10 i Grava (Grava (S) CI:3 s. 235) och Anna Rusina Kauder född omkring 1703 och död 1790-0121 i Östra Glänne, Frykerud ( Frykerud (S) F:1 s. 119). Daniel och Anna Rusina gifte sig i Ryssland under Daniels fångenskap där, och där fick de också sitt första barn, fältväbeln Daniel Rolander, född i Moskva 1721-10-26 och död i Stora Kil 1790-10-28.
Om mönsterskivaren Daniel Rolander: Antagen till mönsterskrivare vid Närke och Värmlands regemente, Näs kompani 1708. Fången vid Perevolotjna 1709. Ankommit till Åbo före 1722-04-19 med fru och en son. Transporterad till Sverige med skeppet Wolgast i maj 1722. Insatt som mönsterskrivare vid Karlstads kompani av Närke-Värmlands reg:te i november månad 1723. Var år 1722 33 år gammal. (Krigskollegium Krigskollegii kansli, Krigskollegii brevböcker, SE/KrA/0001/E c/86 (1722) sid 4381, SVAR bildid: A0066115_02346; samma källa sid 4502, SVAR bildid: A0066115_02410; Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/180 a (1725), s. 7, SVAR bildid: A0028154_00528)
Daniel var sannolikt son till gästgivaren Bryngel Larsson på gården Råglanda i Botilsäter (S). Bryngel hade tre söner: Daniel, Lars Rolander fänrik vid Närke-Värmlands regemente och död i Tobolsk 1716-01-21, Anders Rolander regementspräst vid Närke-Värmlands tre- och femmänningsregemente och död i Hajost 1709-01-22 och Börje Bryngelsson som levde 1728-11-14 på gården Brålanda i Botilsäter.
Daniel Mattsson dog i Möggsjöhöjden 1800-06-05 (Ekshärad (S) F:1 s. 189
Bertil
214
« skrivet: 2019-09-03, 18:44 »
Såvitt jag förstår fanns inte någon vit vinterbeklädnad för meniga och underbefäl före 1940, se bifogade länk: www.kringla.nu/kringla/objekt?referens=arme/object/AM003859. Även om fotot skulle vara taget 1940 eller senare, är det inte troligt att meniga och underbefäl skulle burit snödräkt, som (åtminstone 1963 när jag bar den) var överdragskläder, som bars över vinteruniformen. Den användes troligen inte vid uppställning, om det inte var fråga om en uppställning inför en omedelbart förestående övning.
215
« skrivet: 2019-08-04, 11:35 »
KVO 2 kl betyder kommendör av Vasaorden andra klassen. RNO betyder riddare av Nordstjärneorden. Men runt halsen bär han stora ordenstecknet för Vasaorden och stora ordenstecknet för Nordstjärneorden. Riddare av Nordstjärneorden bär, åtminstone enligt Wikipedia, det lilla ordenstecknet i band på vänster bröst. Han var alltså troligen kommendör av Nordstjärneorden, KNO. (Jag har också fått uppfattningen att man inte gärna förlänade en person en orden av lägre grad än den han eller hon redan hade av den andra orden. En person som var storkorskommendör av Nordstjärneorden och sedan övergick till privat tjänst påstod att han inte kunde få Vasaorden, eftersom man då varit tvungen att göra honom till storkorskommendör av denna orden.)
216
« skrivet: 2019-07-31, 18:52 »
Hej ChristinaChristina,
Bara en petitess om ordenstecken: vad Carl Axel Lothigius (jag håller med om att han är lik de andra bilderna) bär om halsen är det stora ordenstecknet. Kraschanen är helt i silver och bärs på vänster bröst av kommendörer av storkorset och av första klassen. Storkorskommendörer bar sitt stora ordenstecken i ett band över axeln. Jag kan inte se något band på Carl Axels axel, jämför bilden av Lars Wilhelm Samuel. Han var alltså, när fotot togs, kommendör av antingen första eller andra graden.
Med vänlig hälsning Bertil
218
« skrivet: 2019-07-30, 18:58 »
Gefle och dess slägter är en handskrift av hemmansägaren Erik Sehlberg. En avskrift finns fotograferad i ArkivDigital: Avskrifts och kopiesamlingen (HLA) vol. 88. (AID för första bilden: v910026.b10). Det bör kanske påpekas att inte alla uppgifter i handskriften är korrekta.
219
« skrivet: 2019-07-19, 18:08 »
Användbar länk: https://arolsen-archives.org/. De har många förfrågningar, så det tar lång tid (räknat i år och inte i dagar).
220
« skrivet: 2019-07-05, 17:14 »
Eller mer exakt: Stockholms Rådhusrätt, 1:a avdelningen (Justitiekollegium, Förmyndarekammaren) FIA:645 nr 325 (AID v223407.b140.s325)
221
« skrivet: 2019-07-04, 15:34 »
Stockholms Rådhusrätt FIA:645 nr 325 (AID v223407.b140.s325)
222
« skrivet: 2019-07-03, 18:34 »
På andra till femte raderna har häradshövding Paul Rudebeck och hans måg Gustaf Bergman och svåger Axel Scharin skänkt pengar till kyrkan. För vad? (Rudebecks föräldrar vigdes enligt Elgenstierna 1655, men det behöver inte ha med detta att göra). SVAR bildid: C0026283_00067.
Hälsningar
Bertil Strömberg
223
« skrivet: 2019-06-20, 12:40 »
I am sorry, I mixed up Anders Nilsson and Anders Jönsson who both lived in Rearsered and had a son named Joseph in 1803. Forget about Knätte.
Best regardsBertil
224
« skrivet: 2019-06-15, 16:35 »
Hössna C:2 page 112: Josef was born i Rearsered. You find the family there in Hössna AI:1 page 75. Anders Nilsson was born on the farm in 1771, his wife Stina Johansdotter in Igelsered on Jan. 30 1779 and their son Joseph in 1801. The family moved to Igelsered in Knätte parish in 1803 (Knätte AI:1 page 33)
Hössna C:2 page 116: Gustaf was also born in Rearsered. You find Anders Nilsson, his wife Stina Olofsdotter and their children (incl. Gustaf born 1802 and dead 1803) in Rearsered on Hössna AI:1 page 76.
225
« skrivet: 2019-06-10, 18:33 »
copulerades d. 30 Julii af Hr Kyrkioherden
226
« skrivet: 2019-06-02, 19:19 »
Kan skedvattensdestillatör vara en omskrivning för salpetersjudare? Det senare yrket hade, såvitt jag förstått, dåligt rykte åtminstone bland allmogen på landet.
227
« skrivet: 2019-06-02, 19:00 »
Ja hon föddes den första och döptes den åttonde december. Föräldrar: Lars Hansson och Kirsti Olsdotter.
228
« skrivet: 2019-05-16, 19:26 »
Ett försök: han begär och får avsked för b(råck?)skada ådragen vid Strömsholms kanal. Tjent med utmärkt beröm, och äger han genom Kon. Bef(allnings)h(avan)de hos bemälda Kanal Direktion söka underhåll.
229
« skrivet: 2019-04-28, 16:19 »
Född 1744-10-20 i Västerås domkyrkoförsamling, dotter till tullskrivaren Abraham Barck och Margareta Norström. (Västerås domkyrkoförsamling C:4 s. fol. 98 v.) Enligt uppgift i Disbyt var fadern född i Hedvig Eleonora i Stockholm 1713 och död i Ramnäs 1744, och modern född i Söderhamn 1709 och död i Dingtuna 1799. Föräldrarna vigdes enligt samma uppgift i Uppsala domkyrkoförsamling 1738.
230
« skrivet: 2019-04-26, 18:26 »
En väldigt liten anmärkning: skall nog vara förf(attnings)enlig ordning.
231
« skrivet: 2019-04-25, 16:33 »
Med hänsyn till att anteckningen NB förekommer endast tolv gånger i hela boken, tror jag inte att den är hänvisning till nya boken utan betyder nota bene. Varför just dessa tolv personer skulle observeras vet jag inte, men för nio av dem saknas betyg i betygskolumnerna och de övriga tre förefaller ha begränsade kunskaper åtminstone i Svebilii katekes. Detta gäller dock många andra som inte fått samma anmärkning.
232
« skrivet: 2019-04-20, 18:55 »
Bouppteckningen skedde 1759-04-03 (Halmstads HR FIIa:11, Bild AID v156599.b461). Vilken källa har du för att han bodde i Lund fram till sin död 1812? Vilket Lund rör det sig om? Staden Lund eller något Lund i Halland? (i bouppteckningen nämns Malström i undre Lund). Det blir lättare att få svar om du kompletterar dina källor.
233
« skrivet: 2019-04-17, 18:37 »
Hej Håkan,
Som du själv säger var en guardeskarl en soldat vid Livgardet. Vid den aktuella tiden fanns bara ett livgarde, nämligen Hans Kongl. Maj:ts Livgarde till fots. Regementet ingick inte i Armfeldts armé, som huvudsakligen bestod av finska och norrländska trupper, utan ingick i huvudarmén, som belägrade Fredrikstens fästning. Generalmönsterrullor för perioden 1686 - 1791 finns hos SVAR under regementsnamnet Livgardet till fots. Eftersom gardet var ett värvat regemente är det inte lätt att veta vilket kompani din Lars Persson tillhörde. I 1721 års rulla uppges när den enskilde soldaten dog. Tyvärr gäller uppgifterna om ålder den soldat som ersatt honom. Åldersuppgifter om den avlidne soldaten finns förhoppningsvis i 1715 års rulla.
Med vänlig hälsning Bertil
234
« skrivet: 2019-04-14, 19:28 »
Jag har försökt hitta en soldat Hindrik Liung i arméns rullor och generalmönsterrullorna för Södermanlands regemente utan framgång. Däremot fann jag en korpral Hindrik Ersson Blom i Blacksta född 1663, som dömdes för tjuveri 1693 och därför degraderades till gemen och flyttades till nummer 1124, d.v.s. roten för Hestånga. Där återfinns han också 1696. (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1695/11 (1695), bildid: A0054352_00323; Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1696/6 (1696), bildid: A0054374_00182). Han levde fortfarande i februari 1702 (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1702/17 (1700), bildid: A0054532_00160), och möjligen därefter.
235
« skrivet: 2019-04-13, 17:08 »
Det döptes en Anna, dotter till soldaten Hindrik Liung, den 6 november 1698. Två av faddrarna var från Aspesta och två från Hestånga. (Kjula (D) C:1 fol. 5 r.) Henrik kan naturligtvis senare ha avancerat till korpral. Om du kan ange någon källa till dina uppgifter blir det lättare att forska vidare.
236
« skrivet: 2019-04-11, 18:17 »
Karl Bertil omnämns som kacherat barn inte bara i den citerade källan utan även i AIIa:6, uppsl. 1369, AIIa:5, uppsl. 1027, och AIIa:12, uppsl. 1091. Med hänsyn till att Anna Hanna Andersson, som först fick barnet till vårdnad, var fadder tillsammans med barnmorskan, och att barnmorskan sedan själv blev fostermor, undar jag om inte föräldrarna betalte för vårdnaden av detta barn, trots att de inte ville/kunde erkänna det som sitt.
237
« skrivet: 2019-04-08, 19:25 »
Nils fråga handlar ju om kyrkböcker, och då har Brattis naturligtvis rätt. Har man datum för en händelse, är det givetvis görligt att komma fram till rätt sida, även om den är opaginerad. Rör det sig om domböcker eller annat material, är det litet svårare, särskilt om dokumentet utgör ett indirekt bevis för t. ex. ett släktskap. Ett exempel: bevis för att skräddarmästaren Hans Thorsberg är född i Torsåker i Gästrikland; uppgiften finns i Gästriklands häradsrätt AIa:37, uppbuds och lagfartsprotokoll för Ovansjö. Torsåkers och Årsunda tingslag, hösttinget 1765, sjunde ärendet (AID v422509.b4740). Bara en hänvisning till volymen resulterar i mycket bläddrande. Mina försök att hantera detta har jag delgivit Nils under Västerstad ( https://forum.rotter.se/index.php?topic=154067.msg1499517#msg1499517). Med vänlig hälsning Bertil
238
« skrivet: 2019-03-30, 15:32 »
Tack skall du ha.Bertil
239
« skrivet: 2019-03-29, 18:37 »
Finns det någon möjlighet att få tillgång till mantalslängder för Göteborg efter 1820 eller mer specifikt efter 1831? Mantalslängderna i landskontorets arkiv förefaller alla vara blockerade för utlåning av bokvårdsskäl.
Med vänlig hälsning
Bertil Strömberg
240
« skrivet: 2019-03-23, 18:43 »
Christina 76/ Den 28 Januari befannts f.d. trädgårdsmästaren under Borgholms Kongl. slottsladugård Adam Hasselöfs hustru Christina Elisabeth Gympelman, 76 år gammal, liggande wid spisen död i deras lilla sängkammare, utan att hennes 91 år gamla man, som war sängliggande i sammma rum kände det. - Händelsen anmäldes samma dag till lofl. Landshöffdingeembetet, som genom provincialmedicus Dr. O. Ch. Ekman låt besigtiga den dödas kropp - dennes embetsintyg i dag den 29 eiusdem hitsändt innehållande att bemälta hustru dödt af ett med (qväfning?) förenat slag, utan all slags egen eller andras handwerkan - hwarföre och hon, som alltid fört en stilla och anständig wandel blef ärligen begrafven den 2 Februari på (??)inge kyrkogård, hwilket högbemta LandshEmbete uti Bref äfven tillåtit Jag ber om ursäkt för egendomliga radbrytningar och stilskiften, men jag har ännu inte begripit Anbytarforums nya textsystem. Hälsningar / Bertil
241
« skrivet: 2019-03-21, 13:12 »
Ledsen att jag slarvade med namnet. Jo Wessman levde vid bouppteckningen.
Här är fortsättningen: tillstädes uti merbemte skieppar Jacob Wessmans sterbhus, af arfcammarens deputerade rådmännen Olof Pihl och Petter Wahlman samt secreteraren Thomas Wallström såsom och å kyrkioherdens i Järfsö Fernaei barns (??) kyrkioherdens i Hambrånge Hr Lars Norelii, Battalions(prestens?) Hr Andreas Thelai och fältwäblens Libenhofs samt sonens Sr Johan Fernaei wägnar rådmannen Jacob Werving som samtliga deras fullmäktig efter skrifvelser af d. 30 October och 9 huijus, som nu uppwistes, sammaledes peruquemakaren Mr Petter Sten i egen person å egna och dess syskons wägnar som är länsmannen i (H?)iälby Johan Sten sampt systren Christina och brodren Lambrick Sten, då i förstone för skieppar Jacob Wessman som i lika måtto war tillstädes blef uppläst till efterrättelse, att ey något af qwarlåtenskapen må undandöllias, höglovl. Kongl. Hofrättens rescript af d. 10 febr. förl., hwarefter skieppar Wessman berättade att den lösa ägendommen han med sin hustru kunnat äga, har han blifwit nödsakad under dess afledna hustrus långsamma påstådda siukdom till sitt och hennes nödtorftiga uppehälle, i brist på någon förtienst på sina gamla dagar försällia, så nu för tiden där af ey något mera är öfrigit än några få husgerådssaker och litet sängkläder samt gården, som efter angifvande fanns bestå uti fölliande pertsedlar etc.
Bland infordrande skuld finns en fordran på bokhållaren Magnus Stens sterbhus som sonen Petter Sten erkänner.
Hälsningar Bertil
242
« skrivet: 2019-03-20, 19:42 »
Anno 1724 d. 17 November I anledning af arfvingarnas d. 17 Novembr. förl. til Skiepper Jacob Wessman och dess arfvingar å dess afledna hustru Margeta Stens vägnar, som varande barnlösa, nembl. svågren kyurkioherden i Järfsiö, Hr Johan Telnaeus med dess måg kyrkioherden i Hambringe Hr Lars Norelius samt Wessmans afledne hustrus Brors Sohn Peruquemakaren Mäster Petter Sten ifrån Wästerås. aflåtna skrifvelse, att d. 16 uti innevarande månad här enten sielfva eller genom laga constituerade fullmächtige vara tillstädes vid Inventarii upprättande öfver qvarlåtenskapen efter berörde Wessmans afledne hustru, som uti förl. February månad genom döden afledet, kommo nu tillstädes …..
243
« skrivet: 2019-03-20, 19:05 »
Inskrivningsdomaren, som började förekomma under 1870-talet, var en del av häradsrätten (efter 1971 tingsrätten) och omfattade samma domsaga. Ekshärad hörde från 1865 till Älvdals och Nyeds domsaga och häradsrätt. Från 1941 finns det ett särskilt arkiv i NAD för Älvdals och Nyeds domsaga; inskrivningsdomarens arkiv.
244
« skrivet: 2019-03-20, 12:35 »
Nej, så enkelt är det tyvärr inte. Folie betyder blad. Att en bok är folierad betyder alltså att det är bladen som är numrerade och inte sidorna. För att ange vilken sida av bladet som avses, användes beteckningarna recto (d.v.s. framsidan) och verso (d.v.s. baksidan). På en bild med två sidor förekommer alltså versosidan av ett blad (till vänster) och rectosidan av följande blad (till höger). Normalt finns bladnumret på rectosidan.
Skall man hänvisa till en bild får man nog ange vänster eller höger sida.
Jag har inget bra enhetligt förslag på hur man betecknar sidor i opaginerade böcker. I domböcker brukar jag ange vilket ting som avses och ärendets (paragraf)nummer, om sådant finns angivet, eller datum och ärendets ordningsnummer den dagen.
HälsningarBertil
245
« skrivet: 2019-03-11, 16:22 »
Jag läser texten i anmärkningskolumnen så här: "son Carl son Joan i Pommern tråssdräng"
246
« skrivet: 2019-03-11, 14:25 »
Jag är ledsen, jag läste bara de år du hänvisade till. 1759 var Johan uppenbarligen trossdräng i Pommern. Tyvärr har jag inte kunnat hitta någon mönsterlista för trossdrängar i Västgöta regemente för åren 1759 - 1761. För Västgöta kavalleriregemente finns en mönstringslista för andra eskvadronen 1759. Trossdrängarna där har alla soldatnamn, så den är tyvärr inte till stor hjälp.
247
« skrivet: 2019-03-10, 16:37 »
Hej,
I 1757 års mantalslängd s. 847 bor sonen Carl i Korrebo (det finns en markering för en son i tredje kolumnen i tabellen). I anmärkningskolumnen står efter Carl: "son Johan i Slumsvik". På s. 849 är Johan också upptagen som dräng i hos Jöns Andersson i Slumsvik ("dr. Johan fr. Korrebo"). I längden för 1758 s. 847 är båda sönerna upptagna för Korrebo (siffran 2 i tredje kolumnen). Anmärkningen lyder "son Carl son Joan fr. Slumsvik". I anmärkningen för Slumsvik på s. 849 står bl. a. "dr Johan i Korrebo".
Med vänlig hälsning Bertil
248
« skrivet: 2019-03-06, 16:31 »
Hustrun heter Karin Andersdotter och de bor i Hällen. Familjen återfinns i Asker AI:3 bild 47 s. 69. Egendomligt nog uppges Anders där vara född 1761.
Med vänlig hälsning Bertil
250
« skrivet: 2019-02-15, 14:35 »
Tack skall ni ha. Då fortsätter jag att räkna så.
251
« skrivet: 2019-02-14, 19:16 »
Risinge tingslag tillhörde Finspånga län. Renoverade domböcker för Finspånga län finns i ArkivDigital, Göta hovrätt, Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIAABA:543 och för Risinge tingslag 1718 i EVIIAABA:572. Annars finns Risinge tingslags domböcker i landsarkivet i Vadstena, i slottet. En varning: i alla allvarligare mål, som mål som kunde ge dödsstraff, måste häradsrätten hänskjuta frågan om straff till hovrätten. Även om häradsrätten, som inte hade annat val om brottet var styrkt, dömde brottslingen till döden, kunde hovrätten välja ett annat straff, vilket ofta skedde. Brottsmålsprotokollen i Göta hovrätt tycks inte finnas digitalt, men finns i Vadstena. [/size][/color] Med vänlig hälsning/Bertil
252
« skrivet: 2019-02-14, 18:25 »
Åtminstone under 1700-talet förekommer uppgifter i dödsnotiser att den avlidna var t.ex. 72 år ringare än 6 månader (Valla (O) C:2 s. 145). Jag har hittills tolkat detta som att personen var angivet antal månader yngre än angivna levnadsår. Jag tycker mig ha fått stöd av åtminstone ett exempel här på forumet (sök: "år ringare än"), men jag känner mig osäker. Tacksam om jag får höra andras åsikter.
Med vänlig hälsning Bertil Strömberg
253
« skrivet: 2019-02-03, 17:07 »
Hilda Sofia är född 1844-11-24 (Högsbo CI:5 s. 275 längst ner). Peter Johanssons utflyttningsort klarar jag inte.
254
« skrivet: 2019-02-03, 16:49 »
År 1780 den 25 september blef af undertecknade laga boupteckning hållen hos Enkian hustru Maria Nilsdotter på frälsehemmanet Bråten efter dess avledne man Olof Johanssson hwilken efter sig lämnat en dotter Christina Olofsdotter (ett halft?) år gammal och war tilstädes den omyndiga flickans faderbroder Jonas Johansson i Frölunda yttergården som til förmy(n)dare för(e)slås. Sedan Enkian war åtwardnatt at ägendommen rigtigt uppgifwa så at hon det med lifwelig ed kan bestyrka om så påfordras begyntes med förrättningen och befans som följer, nembl.
255
« skrivet: 2019-02-01, 15:58 »
When Kjerstin Jacobsdotter first appears on page 127 in Västången under Lilla Skår she is called backsittare or backstugusittare, i.e. somebody who lived in a hut on somebody else’s property or on the commons. She is also a fattighjon, an acknowledged pauper, and probably received some support from the parish. In ‘52 she and her daughters are transferred to the section socknens slut, Kjerstin and her two youngest daughters, who were both too young to be required to seek employment, to the section for poor people, and Oleana, who was of age and already had served as a farmer’s maid for Olof Larsson in Lilla Lögås (see page 90), to the section for lösa personer.
In ’54 they moved to another backstuga Intaget under Lilla Skår. Oleana moved to Fossen “in Dk” (the neighbouring parish Dragsmark) in ’54. She can be found in Dragsmark AI:2 on page 8 of the section for 1852 - 1856 (image 198), but left for an unspecified place in '55 (ovisst 55). She returned to Intaget with her daughter Johanna Maria Andersdotter, asked for absolution on Jan. 29 and was absolved on June 3, ’56. She is noted as försvarlös, i.e. without lawful employment.
Regards
256
« skrivet: 2019-01-31, 19:49 »
Good evening,
Socknens slut (the end of the parish) was a section for persons who were not lawfully resident in any farmstead, but lived on the land without proper authorization. Lösa personer (loose persons) were people who were deemed to be able to support themselves, but could not show they had a lawful employment. Pages 163 and 164 are both part of Socknens slut. It includes both Lösa Personer and Fattige (legitmitally poor persons). If nobody beats me to it (and Microsoft does not block my web-reader with needless updates of useless applications) I will try to answer your first question more fully tomorrow.
Regards
257
« skrivet: 2019-01-29, 19:26 »
Hej
Jag försöker med partiet efter saldot 1397.6,: "men som modren jämte hennes senare man bruksförvaltaren Nodin hyste hos barnen för en arrendebrist på Graaefstoorps skatterusthåll til 2132 daler kmt, så kommer modrens ofwannämnda arfevdel 465dlr 233 i afräkning derpå (,) borde emel(lertid) til hälften (hwardera att fördelas?) hwarför de af behålningen efter deras broder herr adjutanten Segercrona erhålla: Fru Anna C. Segercrona 698.19/fröken Maria C(lodett) Segercrona 698.19"
Tyvärr hittar jag inte något lämligt Grävstorp eller Gravstorp (eller Grästorp).
258
« skrivet: 2019-01-27, 19:22 »
Det är inte lätt att tyda, men eftersom ingen annan svarat, försöker jag: Swärm. (E?nkan) Cajsa Ersdotter / Skuttunge 1718 / Nerlinggål(e?) i 5 år / Niutit fattig(me)del i (Tensta??) och der begåt salighetmedlen -- död. Jag har tyvärr inte tid att kolla födelseboken för Skuttunge just nu.
259
« skrivet: 2019-01-22, 18:16 »
Kan det röra sig om löjnät?
260
« skrivet: 2019-01-22, 18:07 »
Hej, jag läser det som Warg 1808. Det avser troligen vargering, jämför anteckningen för Anders Olofsson på uppslag 39,
261
« skrivet: 2019-01-19, 19:13 »
[font=]Brukspatronen har, enligt din källa, inte köpt hela fastigheten, utan uppbjuder så stor del av den som svarar som hans fordran. Han hade alltså en fordran på Anna Christina Fleming, fastställd genom Kongl. slottskansliets protokoll 1737-05-02, som han försökte få betalt för genom inteckning i fastigheten. [/font]
[font=]De som protesterade mot inteckningen kan rimligtvis ha varit andra delägare i fastigheten, andra som hade panträtt i fastigheten, eller sådana som hade börds- eller naborätt i fastigheten [/font]
[font=]Med vänlig hälsning/Bertil[/font]
262
« skrivet: 2019-01-05, 19:04 »
"Anno 1708 äro dessa barn christnade
d. 2 Martii är christnat rättarens Anderses och hans hustrus barn i (Söör?)gården i Flysta, son kallat Peer. Witnen Erich Swenson i Flystad, Gunnar i Ländsmansgården. Prästehustrun bar dät, fougdens hustru i L(ä?å?u?)sa, pygan Cherstin Swensdotter jempefaddrar."
Fogdens bostadsort klarar jag inte, jempefadder tycks vara en kvinna som var fadder jämte den som bar barnet.
263
« skrivet: 2019-01-02, 18:09 »
Anteckningen lyder: "på Rista gård Upsala län". Troligen avses Resta i Nysätra (C) där Karl Johan Albin är född, se anteckningen i kolumnen 14 (Anteckningar om frejd etc.) och Nysätra (C) C:7 1894 barnet Karl Johan Albin efter barnet nr 2 Karl Henrik (bild 49 i ArkivDigital), samt Nysätra (C) AI:26 uppslag 130, särskilt anteckningen på rad 3, kolumn 14 rörande sonen Karl Johan Albins mor.
264
« skrivet: 2019-01-02, 15:35 »
Jag har nu fått ett svar på min fråga till Deutsches Patent und Markenamt (DPMA). Tyvärr finns inte originaldokumenten kvar, men enligt utdragen avser bruksmönstret 705 710 en Zigarettendose. Mönstret är registrerat av J. Löb & Co., Düsseldorf 1919.
265
« skrivet: 2018-12-30, 19:20 »
[size=0pt]År 1817 den 10 september företegnades bouppteckning å lösa egendomen efter med döden avgångna änkefru Eleonora Wetter i Överlöpe, hvilken afled i ett fattigt tillstånd den 11 april. Om dess arfvingar äger man ej fullkommelig upplysning dock lärer ej något wara at förwänta som arf, när de som henne sköt samt under flera år undlåtit henne bo och wistas med åtniutande af wed och flerfalldiga handräckningar först blifva belönta, samt begrafningsomkostningar torde hännes qwarblifna ägendom ej längre förslå. Ägendomen uppgafs av änkan Margareta Ersdotter som alt sedan omhänderhaft dess ringa egen qwarlåtenskap.[/size]
266
« skrivet: 2018-12-21, 16:34 »
Jag är ledsen, men jag hittade inget mönster med det numret eller liknande nummer. Det är antagligen för gammalt för att förekomma i databasen.
267
« skrivet: 2018-12-20, 17:29 »
Ett gebrauchsmuster (bruksmönster) är ett sorts patent. När ett bruksmönster beviljats publiceras en skrift med beskrivning av "uppfinningen" och uppgift om vad man söker skydd för. Siffrorna som står tryckta under DRGM på bilden är mönstrets nummer. Om du kan läsa dem (jag klarar det inte med hjälp av bilden), kan man förhoppningsvis få fram skriften antingen i det tyska patentverkets databas eller via Espacenet.
268
« skrivet: 2018-12-17, 13:41 »
Tegeldrängen. Om du anger källan blir det lättare att jämföra hur den som förde just denna bok skrev olika bokstäver.
269
« skrivet: 2018-12-15, 19:00 »
Hej,
De flyttar till Wänge. Familjen återfinns i Stenviken i Vänge (C) AI:2 uppslag 69, AI:3 uppslag 51.
Hälsningar
Bertil
270
« skrivet: 2018-11-17, 18:21 »
Hej,
Jag läser det snarare som att han var förlammad, d.v.s. förlamad. Strecket över m:et fördubblar det.
Hälsningar/Bertil
271
« skrivet: 2018-11-13, 18:28 »
Det förefaller som om Karin Hansdotter avled före slutet på maj 1680 1), och att Per Jönsson, som var gift och hade en dotter vid giftermålet med Karin, avled före 8 mars 1670 2). Per Jönssons första fru har kanske avlidit före 1666 3). 1) Svea HovR. adv. fisk. arkiv EXIe:3163, fol. 44 v. (AID ), EXIe 3164, fol. 89 r. (AID v421958.b970.s89) 2) Svea HovR. adv. fisk. arkiv EXIe:3164, fol. 28 v. (AID v421958.b370.s29) 3) Svea HovR. adv. fisk. arkiv EXIe:3164, fol. 54 v. (AID v421958.b630.s55)
272
« skrivet: 2018-11-11, 19:07 »
1692 hette en av Giölin Hansdotters systrar Karin och hade dött före 1692. Hennes man, som också var död, hette Päder Jönsson. (Svea HovR, adv. fisk. arkiv EIe:3175, fol. 50 r. (AID v421969.b560.s50)
273
« skrivet: 2018-11-04, 18:54 »
I Gävle rådhusrätt förekommer två obeståndsärenden (som båda omfattar många rättegångstillfällen) nämligen:
1) Ett ärende rörande en obligationsfordran, som handelsmannen Marcus Holst driver mot Erik Carlsson Bröms. Till betalning överlåts bl.a. Bröms gård på Islandet, där även andra arvingar, Olof Larsson Kabbs änka Helena, Johan Larssons hustru Malin och Hans Persson Skeppare, har arvsanspråk (Svea HovR, adv. fisk. arkiv EXId:222, 1701-04-03, AID v403716a.b990). Hans Persson Skeppare är Bröms syskonbarn.
I saken förekommer kommissarien Weijlandt ,dels som ombud för Bröms, dels som klagande mot Marcus Holst för att denne för Bröms skuld utpantat två kor, som tillhörde Weijlandt (Svea HovR. adv. fisk. arkiv EXId:221, 1699-08-05, AID v403715.b1980; EXId:222, 1701-04-03, AID v403716a.b970).
1701-06-19 kallas denne Bröms Erich Carlsson Bröms på Islandet (EXId:222 1701-06-19, AID v403716a.b2000 ). Han bör ha flyttat från staden före 1702-11-24, eftersom det i ett ärende rörande Weijlandts borgenärer uppges att det nu inte finns någon annan med det namnet (än Erich Carlson Bröms) EXId:223, 17702-11-24 (AID v403717.b6570). Det kan väl antas att han är far till Carl, död 1697-07-05, Elisabeth döpt 1698-04-21 och Fredrik, döpt 1700-11-04 (Gävle Hel. Trefaldighet CI:1, fol. 20 r., 32 v., 60 r.)
2) Ett andra ärende rörande krav från huvudsakligen tyska borgenärer mot borgaren Erik Bröms Carlson på grund av obligationer och annan skuld, med början 1704-04-02. Denne blev före 1704-10-04 adjutant vid överste Björnbergs bataljon (EXId:225, 1704-10-04, AID v403719.b2860), och kan antas vara den Erik Bröms som är bror till Margareta Bröms Folcker, eftersom hon vid ett tillfälle går i personal kaution för honom. (EXId:225, 1704-12-16 (AID v403719.b3670). Att han senare blev löjtnant och gift med Kristina Korstad finns diskuterat ovan.
I rättegångsprotokollen tycks man ha försökt skilja mellan ovanstående herrar genom att (för det mesta) kalla den förste Erich Carlsson Bröms och den andre Erich Bröms Carlsson (exempelvis i Svea HovR adv. fisk. arkiv EXId:224 1703-06-01, AID v403718.b4640).
274
« skrivet: 2018-11-01, 17:37 »
Jag hänvisar till diskussion i slutet av september 2018 angående Erik Carlsson Bröms giften med Elisabeth Weijland och Kristina Korstad. Saken blir än mer komplicerad av följande ärende i Gävle RR 1706-05-02, alltså fem år efter Erik Bröms gifte med Kristina Korstad: ”Inkommo Hr Räntmästaren Petter Depken och Rådmän Petter Strömbeck samt Johan Hammar, och uppå Erich Carlson Bröms hustrus Anna Lisken Weidlands anhållande, betygade, dhet är hon Sahl. Commissariens Jochim Weidlands Brohrsdotter, hvars fahr var Sahl. Fredrick Weidland uti Wismar, hwilket henne till bevis af Protocollet lembnas.” (Svea hovr. adv. fisk. arkiv EXId:227, Gävle RR 1706-05-02 (AID v403721.b1960))
275
« skrivet: 2018-10-24, 15:45 »
d. 8 Junii föddes och d. 13 döptes husmannen Anders Simonssons dotter Anna i Greflunda. Bars af pigan Bolla Pehrsdotter ibm. Wittnen wore Anders Jönsson och Ola Ågren ibm. Barnets moder 35 år.
276
« skrivet: 2018-10-23, 17:35 »
Erik Carlsson Bröms sade 1704-10-04 upp sitt burskap i Gävle, eftersom han antagits till regementsadjutant under överstelöjtnant Björnbergs bataljon (Svea hovrätt adv. fiskalens arkiv EXIe:225, Gävle RR 1704-10-04, AID v403719.b2860)
277
« skrivet: 2018-10-22, 17:29 »
Om du menar den överstrukna texten, så står det med moderniserad stavning: "Här förbliver det efter Roterings Verket så att Hafsten som vid förra Gen. Mönstringen blivit angivet för 1 h(emman?) bör allenast svara för 3/4 och Gate för 1/4 uti knektehåll vilket inte kan förändras genom någon sedermera skedd hemmansförhöjning såsom ock vid förra Gen. mönstringen annoterat blivit. Bör stå vid 518". Texten har ju också i efterhand förts in på rätt ställe, som du kan se på föregående uppslag.
278
« skrivet: 2018-10-21, 19:16 »
The aged maid Karin Michelsdotter from Kårböleskog, born 1661, the father was the leaseholder under the Crown, Michel Michelson in Kårböleskog and the mother hustru ( the title "hustru" normally indicates a wife or a widow of a farmer or a tradesman ) Brita Matsd(otte)r. Christened. Been with her parents as long as they lived, but now in later years sought her subsistence where she could. Led a peaceful life and often came to the Holy Communion, which happened six weeks ago. Her disease was lack of breath and old age infirmity. Died (went to sleep) in the Lords (grace) on May 30. Her whole lifespan was 81 years.
(The word after 81 I cannot read. The word thereafter reads “gratui” i.e. “for free”)
279
« skrivet: 2018-10-21, 18:15 »
I believe the text is a copy of the manuscript for the burial sermon. Most of it is a general lamentation over the burden of life and the fact that we all must die. The facts about Olof Horn are the following: He was a master plate smith at Lindesnäs bruk (steelmill). 1814 he was married to his wife Christina Lagg, who survived him. In their marriage they had three children, of which one died before the father, but a son survived. Master Horn had all summer suffered from a disease similar to oedema, which led to his death, which occurred on August 21. At his death he was 45 years and 8 months old.
The section about the children is unclear. It says that the couple had three children and that one died before the father, “but for one son and one daughter, small and helpless, the loss becomes irreplaceable”.
280
« skrivet: 2018-10-16, 18:09 »
Efter en genomgång av renoverade domböcker för de norrländska länen och mantalslängderna för Hudiksvall tror jag mig kunna fastslå att någon kronobefallningsman med namnet Erik Isaksson eller Erik Bröms inte funnits i Hälsingland (eller, för den delen, hela Norrland) under perioden 1642 – 1682.
Lars Isaksson var under perioden 1647 – 1660 befallningsman först i det odelade fögderiet och sedan i det norra fögderiet. (Källor: a). Han bodde under perioden 1646 – 1657 i Hudiksvall. (Källor: b).
Anders Bröms var skrivare och bokhållare (och möjligen 1740 fogde) på Tobo (Toboborgs) masugn i Tegelsmora (C) under perioden 1709 – 1740. Bland hans barn märks sonen Isak (kallas i Tegelsmora AI:1 s. 174 brorson, men i mantalslängderna 1730 och 1736 är han upptagen i kolumnen för söner (oklart hur anmärkningen 1736 skall tolkas). Anders förefaller under perioden 1727 – 1740 haft sin farbror Per inneboende. Det förefaller väl inte helt troligt att han, som Sehlberg uppger, var son till Isak Bröms.
(Källor: c)
Källor:
a: Hälsinglands domsaga AIa:5 fol. 223 r. (v422999.b2470.s223; ; Svea hovr. adv.fisk. arkiv EXIe:3141, fol. 155 r. (AID v421274.b1650.s155)
b: Mantalslängder 1642-1820//Hudiksvalls län, SE/RA/55203/55203.25/1 (1646), fol. 88 v., bildid: A0001994_00098; Mantalslängder 1642-1820//Västernorrlands (Gävleborgs) län 1654-1820, SE/RA/55203/55203.26/4 (1657), fol. 121 r., bildid: A0005593_00127)
c: Mantalslängder 1642-1820//Uppsala län, SE/RA/55203/55203.02/20 (1709:2), bildid: A0003528_00059; Mantalslängder 1642-1820//Uppsala län, SE/RA/55203/55203.02/40 (1736), bildid: A0003548_00321; Tegelsmora AI:1 s. 39, 174, 200 (AID v126104.b24.s39, v126104.b92.s175, ; Tegelsmora AI:2 s. 88 (AID v126105.b49.s89)
281
« skrivet: 2018-10-15, 16:14 »
Älvdalen hörde 1805 - 1947 under Älvdals tingslags häradsrätt. Enligt Nationell arkivdatabas är arkivet, som förvaras på landsarkivet i Uppsala, svårt brandskadat. Jag vet inte om det kan finnas någon oskadad dombok från tiden omkring 1914. Vissa bouppteckningar, förmyndarprotokoll och småprotokoll finns på ArkivDigital, men inga domböcker.
282
« skrivet: 2018-10-14, 16:32 »
Vilken period gäller det?
283
« skrivet: 2018-10-05, 18:39 »
Hej Claes.
Rätt källangivelse är "Sevede häradsrätt FIIa:1, s. 455". Då kan också de som inte har ArkivDigital möjligen hitta källan.Jag håller med Margareta om att Giölghult antagligen motsvarar Gölhult. Giebo kan kanske vara detsamma som Gebo. Gesemåla möjligen detsamma som Gissemåla.
Mvh/Bertil
284
« skrivet: 2018-10-05, 18:13 »
Fullmakt 1674-10-05 för riksrådet Knut Kurck att vara häradshövding i Gästrikland, som före detta innehafts av borgmästaren i Gävle Eric Bröms. (Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/411 (1674), fol. 506 v. (bildid: A0038906_00487))
Fullmakt 1674-11-04 för Daniel Christiernin att vara borgmästare i Gävle (för att ersätta det vacerande borgmästarestället). (Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/412 (1674), fol. 23/30 v. (bildid: A0038907_00029)
285
« skrivet: 2018-10-04, 19:49 »
Bokhållaren uti Västernorrlands guvernement Carl Isaakson Bröms fick 1670-12-05 fullmakt att vara justitieborgmästare i Gävle (Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/397 (1670), fol. 319 v. (bildid: A0038892_00321). Fem dagar senare fick (en otitulerad) Carl Isaakson Bröms fullmakt att vara (den första) häradshövding(en) i Gästrikland (Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/397 (1670), fol. 363 r. (bildid: A0038892_00365)). Enligt denna uppsats var Samuel Forsell häradshövding i Gästrikland från 1680 (min webbläsare uppger att länken inte är säker): http://es-namndeman.se/wp-content/uploads/2017/03/Domsagehistorik-G%C3%A4vle-tingsr%C3%A4tt.pdf
286
« skrivet: 2018-10-01, 18:06 »
Jag hade fel om Erik Carlsson Bröms löjtnantstitel. Se bifogade ur Lewenhaupt.
287
« skrivet: 2018-09-30, 11:08 »
I beskrivningen på startsidan för Tillfällighetsfynd talas om personer som nämns på "fel" ställe, personer som dör långt från hemorten eller barn som föds på resa. Ingenting om att hemorten skulle vara osäker.
Jag inser att databasen skulle bli mycket omfattande om alla vigslar med utsocknes kontrahenter registrerades, så jag har hittills avhållit mig från att registrera sådana.
288
« skrivet: 2018-09-29, 18:59 »
Jag hade trott att det skulle finnas en särskild rubrik kallad Tillfällighetsfynd där man kunde diskutera olika frågor som rör databasen under ett ämne som andra skapat, eller som man skapar själv.
Nu har jag inte hittat en sådan möjlighet, men frågan avser hur man hanterar lysningar och vigslar.
Lysnings- och vigselböcker innehåller av naturliga skäl ofta uppgifter om personer som inte bor eller är födda i församlingen. När det gäller vigsel kan normalt räkna med att uppgiften finns i hustruns hemförsamling. Vad gäller lysningar gäller inte detsamma. Bör man i Tillfällighetsfynd registrera fynd där mannen inte är från den aktuella församlingen, fynd där kvinnan inte är från den aktuella församlingen, eller endast fynd där båda kontrahenterna inte är från den aktuella församlingen?
Undrar Bertil Strömberg
289
« skrivet: 2018-09-29, 16:40 »
Text efter summan på sid. 246:
"Dessutom har Jacob berättat några års skatt innestå för Kulla utom några (enng.ar?) han är skyldig jägmästaren och Bruks Patron Bergman på Murhult. Uti Hr Jägmästarens och Bruks Patronens frånwarande anhåller thes fru at icke någon egendom från Jacobs hus i Kulla blefwe borttagen förr än husesynen hållen blifwerpå kronohemmanet Kulla som Jacob åbodt i 20 år och nu befinnes förfallet till en del mangårdshus och alla ladugårdshusen.
Sålunda wara upptecknadt, wärderadt och befunnit och har jag Ingrid Bengtsdotter så uppgifwit egendomen att jag med Ed thet kan bestyrka om påfordras skulle, som betygas Kulla den 10 December 1752
Såsom uppteckningsmän underskrifwa (J. Bersén?) Mårten Jonsson nämndeman MJ /Ingrid Bengtsdotter IBD
Uppteckningsmännen anholla få sitt beswär ersatt med 1:28"
Skälet till att endast Ingrid undertecknat bouppteckningen är att det var hon som uppgav boet.
Skälet att bouppteckningen upprättats är troligen att Jacob Zachrisson och hustrun inte kunnat betala sina skulder. Om så är fallet, borde det finnas ett ärende om detta i häradsrättens dombok.
290
« skrivet: 2018-09-29, 16:18 »
Tack så mycket.
Att Erik Bröms kallas för löjtnant i bouppteckningen efter Christina Korstad, beror troligen på att han var löjtnant i stadens borgarregemente. I Svea hovrätt EXId:224, 1703-02-17, 3:e sidan (bild 3230) anklagas han av adjutanten Vangman för att ha varit för underlåten mot den ryska fången baron Langen.
I samma volym 1703-04-18, 1:a sidan (bild 3850) finns ytterligare belägg för att Erik Bröms varit gift med Elisabeth Weylandt. Ärendet rör kommissarien Weylandts testamente och det uppges att Erik Bröms och hans hustru blivit förnöjda.
291
« skrivet: 2018-09-29, 15:44 »
Det låter ju troligt. Det kan också förklara varför man 1702-11-24 trodde att Erik Carlsson Bröms gått i borgen för kommissarien Weylandt, något han nekade till, eftersom han var omyndig 1675, då borgen skulle tecknats. (Svea hovrätt, advokatfiskalens arkiv EXId:223 1702-11-24, 2:a sidan (bild 6570)
292
« skrivet: 2018-09-28, 18:40 »
Hej Constantinus,
Jag tittade nu på dokumentet du länkade till i ditt förra inlägg. Där sägs ju att Carl Bröms var gift med Gölug Hansson i ett tidigare gifte, så det stämmer ju.
Uppgiften i detta dokument att sonen Erik Carlsson Bröms först var gift med Elisabeth Weylandt och senare med Christina Korstad sätter dock myror i huvudet på mig. Lysningsnotisen för Erik Bröms Calsson (sic) och Christina Korstad (Gävle Hel. Trefaldighet CI:1, fol. 55 v.) daterad 1700-10-28 nämner inget om att han varit gift tidigare, vilket görs för andra personer som gifter om sig. Dessutom döps en son till Erik Bröms Calson och hustru Elisabeth 1700-11-24, utan någon antydan att modern är död (Gävle Hel. Trefaldighet CI:1, fol. 60 r.)
Vad gäller Johan Ihering är antingen personen i "mitt" rättsfall inte densamma som prosten Johannes Sebastiani i Fant/Låstbom Upsala Ärkestifts Herdaminne, eller så är uppgiften där om hans död felaktig. Prosten Johan Ihering förekommer i Gävle rådhusrätt så sent som 1701-01-23, då han intecknade en fordran på sin son Roland Ihering (senare gästgivare i Lövsta) (Svea hovrätt, advokatfiskalens arkiv EXId:222 1701-01-23, 7:de sidan (bild 150).
Bertil Strömberg
293
« skrivet: 2018-09-27, 16:20 »
Borgmästaren Carl Bröms sista gifte var med Brita Hammarina. I Gävle rådhusrätt förekom 1698 en tvist mellan prosten i Tierp Johan Ihering och hans styvbarn Erik Carlsson Bröms och hans syster Barbro Bröms, gift Folcker rörande Brita Hammarinas giftorätt och arv efter henne. (Svea hovrätt, advokatfiskalens arkiv EXId:220 1690-03-09 (bild 410), 1690-03-16 (bild 470), 1698-03-21 (bild 540), 1698-03-23 (bild 550), 1698-04-06 (bild 710), 1698-04-09 (bild 810) och 1698-04-11 (bild 830).
294
« skrivet: 2018-09-24, 16:49 »
Hej, jag läser det som:
d. 8 Januari, dom. 1 p. Epiph. begrofs Dragoun An Nilsson Wahlberg, som drunknade mellan (??) och Galhammar d. 8 Decemb. på sitt 35 åhr.
Dito begrofs dragoun Måns Christensson Segerberg, hwilken tillika med den öfrige drunknade, och begge igenfundna Nyåhrs afton, (hit?)förda till sina föräldrar och uti en graf nederlagda, warit denne också 35 år gl.
Gud bevare oss alla ifrån sådan olyckl. (afgång?).
295
« skrivet: 2018-09-15, 18:05 »
Furnäs (Furunäs). Se Fellingsbro AI:9d uppslag 98.
296
« skrivet: 2018-09-15, 17:47 »
From Lewenhaupts book The officers of Charles XII, page 539:
Rehnstrahl Carl Nilsson, born 1684 in Stralsund, private at Drottningens livreg. till fot (the Queens Life Guard infantry regiment) 1704, volunteer at Livdragonreg. (the Royal Dragoon regiment) 1706, sergeant major at Södermanlands regiment 1709 4/10, second ensign there 1710 22/9, second lieutenant there 1712 19/30 Dec., confirmed 1718 26/6, prisoner 1713 16/5 at Tönningen, returned home 1716 in Oct., first lieutenant there 1718 26/6, quartermaster for the regiment 1720 3/9, lieutenant’s office 1724 31/7, captain there 1741 27/10, dismissed 1747 4/6. Lived 1754 on a farm I Lerbo parish. (Participated in the following battles:) Fraustadt, Hälsingborg, Gadebusch, Tönningen. Married 1717 30/10 on Ålspånga in Bettna parish with Christina Catharina Ekfeldt, born 1686 15/9, daughter to the häradshövding (judge in the first instance) Lennart E. and Catharina Bysing.
Children: Catharina Elisabeth b. 1720 9/9 on Ålspånga, Carl b. 1723 16/12 at the same place, Lennart Adolf b. 1728 13/9 at the same place.
297
« skrivet: 2018-09-13, 18:14 »
Hej,
Ordet oäkta är ju överstruket. Texten i kolumnen för föräldrar lyder: "Lifgrenadiersenkan Sara Gretha Lång. Kyrkotagen 1837 den 29 Januari för Carl Hjelms hustru, som afliden är, enligt förening med hans arfvingar af den 23 Januari 1837".
Jag tolkar texten så att Sara Gretha Lång har kyrktagits som om hon varit den avlidne Carl Hjelms hustru (antagligen för att barnet var trolovningsbarn eller åtminstone avlat under äktenskapslöfte).
Min erfarenhet är att syftningsfel som det ovanstående inte är ovanliga i kyrkoböckerna.
298
« skrivet: 2018-09-13, 12:34 »
Jag är ledsen att jag glömde "königl.". Mitt frågetecken gällde ordet före, men jag tror nu att det står "seel(ig)", eftersom rullan är daterad 1719.
Nästa text: Ist zuvorn 21/2 Jahr sergeant gewesen und avancierte zu feldwebel Ao 1710 d. 25 Jan. Hat gedient für Sachsen 17 Jahr Crons(chant?) 3 Jahr, is geburtig in frankenland in Stadt Schweinfort, und alt 40 Jahr, dessen religion is Lutersch; kan schreiben und lesen.
Diese sind d. d. 28 Febr. Ao 1710 blessiert worden und ist dess 3-jähringen Mondirung (umtauchlich?)
299
« skrivet: 2018-09-12, 16:16 »
Fend. Johan George Lutze is nach S:es höchst (s???) may:ts allergn(ädigste) Vollmacht von 13 Sept(em)ber 1718 zum Secund Lieut. avanciert
300
« skrivet: 2018-09-02, 17:39 »
Ett försök:
Giör witterligt, alldenstund ett mitt frälsehemman uti Callmare län Sefweds härad Södra Wy sochn Skaffshult benämnd af ålder warit slagit under ½ mantahl efter dhet aldrig kunna utgiöra sina utlagor, af misswäxt och andra pålagor, som för dessa swåra krigstider warit, alltid sig der öfwer högeligen sig beswärandes, så frampt ingen förmedling skee skulle, kunde han icke bebo gården, utan taga sitt afträde, hwar om iagh mig nogsampt låtit mig informera, at så i sanning är; fördenskull ey anna kunnat än på dhes tidiga klagan och ödmiuka anhållande, honom härmed wellat af dhetta mantalet förmedla ½ hemmanet i alla wissa och owissa Räntor. Här hoos respective tienst och wenl. begiärandes, af alla som wederböör på Cronones wägnar de wille bemte min frällse Bonde (hemsända?) af dhen förmågo som adeliga Privilegier förmå och innehåller så wäl på Cronones, som iag på min sida här effter låta blifwa fry och omolisterad, och icke widare honom beswära mehr än af ett halfft mantahl. Förmanandes här hoos min tiänare som räntorna där i Orten uppbähr, dhet han sig här effter aldeles rättar, och sig icke understår giöra denna min gifna förmedling emot, hwarmed effterkommes min willia. Stockholm d. 28 maj 1681
Hälsn. Bertil
301
« skrivet: 2018-09-02, 17:00 »
Om du går till "Riksarkivet, sök i arkiven", finns Nationell Arkivdatabas i menyraden bredvid Digitala Forskarsalen. Klicka där och skriv Östra häradsrätts arkiv som sökord. Då får du upp två arkiv, ett som förvaras i Vadstena och ett som förvaras i Lund. Väljer du det som förvaras i Lund finner du under FIIa digitaliserade bouppteckningar från 1737 och framåt.
302
« skrivet: 2018-09-02, 16:44 »
Torhamn hörde till Östra härad. Bouppteckningar finns från 1737. Sök i NAD eller AD på Östra häradsrätts arkiv (K)
303
« skrivet: 2018-08-27, 16:31 »
Hej
Bruk. Lars Åkeson som under timmer hygge i Siringe skogen d. 4 Jan. af ett nedfäldt träd kråssades uti hufvudet, utan att någon yttre åkomma syntes, efter några minuter förlorade både mål och sansning; hwarefter han strax hemfördes, och ehuru all hjälp söktes och användes, lefde han likwäl ej längre än till föllj. mårgon kl. 3, då han afsomnade i en ålder af 50:3.
Hälsn. Bertil
304
« skrivet: 2018-08-26, 17:37 »
Hej,
Kolumnrubrikerna: Wärdiet, Giäld, Fördel, No 1, No 2 (Tillföll Barnen), No 3 (Tillföll moderen).
Gårdsnamnet får jag till Östans gård.
Med vänlig hälsning / Bertil
305
« skrivet: 2018-08-10, 17:27 »
Domen bör ju finnas i Skytts häradsrätts arkiv AIa:153. Boken är tyvärr inte fotograferad, vare sig i ArkivDigital eller SVAR. Den finns på landsarkivet i Lund. Ett alternativ till att resa dit är att anlita ArkivDigitals uppdragsfotografering.
306
« skrivet: 2018-08-08, 19:26 »
Dn. 24 p. Trin. Publice absolverades Ryttaren Måns Lundgrehn af Guseswentorp (=Gussa Svenstorp) för begångit lönskaläger med konan Tho(r?)a Hindrichsdr effter upwist Tingsrättens dom i Broby. (Lättare att hitta med referensen Osby C:2 fol. 298 v., eftersom volymen inte är paginerad, utan folierad)
307
« skrivet: 2018-08-08, 18:44 »
Hej Tina,
På 1700-talet var en betient inte nödvändigtvis detsamma som vi idag menar med betjänt, utan någon som var anställd av någon annan för att utföra vissa sysslor, som ibland kunde vara ganska kvalificerade, t.ex. att företräda arbetsgivaren vid slutande av kontrakt och representera honom vid rättegångar. En betient vid Kongl. Förrådsmagazinet var alltså en statstjänsteman som arbetade vid magasinet. Om han sysslade med kontorsarbete eller var en arbetskarl kan jag inte säga.
Hälsningar/Bertil
308
« skrivet: 2018-08-08, 11:31 »
Det var lysningen som skedde den 1 november. Texten:
d. 1 Mats Sahlström betient wid Kongl. förrådsmagazinet och jungfr. Maria Walström. Cautionist är krukomakaren M. Joh. Norberg. Efter 3ne lysningar vigdes d. 22 Novem. af Mag. Sundio.
Cautionist var den som intygade att det inte fanns några äktenskapshinder. Han gick så att säga i borgen (caution) för parterna.
309
« skrivet: 2018-08-01, 09:46 »
Utflyttningen från Uddevalla skedde 1801-07-08 (Uddevalla B:1 s. 99), men jag hittar som sagt inte familjen i mantalslängderna för Uddevalla vare sig 1798 eller 1800.
310
« skrivet: 2018-07-30, 19:12 »
Hej,
Jag inser att detta inte är till någon större hjälp, men vid lysningen visade han prästbevis från Romelanda (Uddevalla E:1 s. 73). Egendomligt nog hittar jag inte familjen i mantalslängden för Uddevalla 1798. Jag har inte heller hittat någon inflyttning för (någon passande) Jöns Andersson till Uddevalla under åren 1795 - 1798.
Hälsn. Bertil
311
« skrivet: 2018-07-28, 14:38 »
1 g. lyst / 3 g. År 1807 Pastore C.T. Ljunglöf
No 1
Febr / 15 /1 mars / Emellan Coopvaerdiestyrmannen Jacob Kihlblom och dess swägerska, framledne fältweblens C. Fr. Kihlbloms Enka Sara Margareta Hernod enl. Kongl. Majts nådiga tillåtelse och utslag dat. 1807 samt efter företedde prästbetyg om all öfrig hinderlöshet till ägtenskap. Efwen är uppwist laga och af Östra Rekarne häradsRätt stadfästad bouppteckning och afwittring emellan fru Kihlblom och dess dotter Carolina af förra giftet, till hwars gode man herr Abraham N(ae?)sström på Rund är förordnad. // Vigseln förrättad d. af (E?) P. Ljunglöf. Morgongåfva.
312
« skrivet: 2018-07-17, 15:02 »
Det beror på att boken inte har sidnummer utan folienummer. Folie är ett detsamma som blad. Framsidan på bladet kallas r. (för recto) och baksidan v. (för verso). Fol. 25 v. är alltså vänster sida på det uppslag som har fol. 26 r. på sin högra sida.
313
« skrivet: 2018-07-16, 18:54 »
Hej, Farboret förekommer i Ortnamnsregistret ( http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/namn/ortnamn/ortnamnsregistret/sok-i-registret.html) som ett torp och en by i Västerstad. I Västerstad CI:1 fol. 52 v. och 53 r. (längst ned) förekommer namnet som Fargbore, Farbore och Fargborg. Lusses födelse och dop hittar du i Västerstad CI:1 fol. 25 v. (och där heter torpet Farborg). (Ledsen om det ser ut som omvägar, men jag letade i AI:3 efter någon liknande ortsangivelse och då hittade jag Lusses syster Sissa på uppslag 3.) Med vänlig hälsning Bertil
314
« skrivet: 2018-07-15, 17:21 »
Hej igen,
Min uppfattning är att Börje AI:2 s. 264, 5:e raden, skall tolkas så att Herrwegr med fru flyttade in till Ängeby 1763-09-29. Efter denna uppgift följer ju några uppgifter daterade 1764. Qvartermästaren Gustav Herrveghr och dess fru Anna Margaretha Appelbom i Ängeby får sonen Samuel 1764-03-19, döpt i Börje 1764-03-22 (Börje C:4 s. 135). Qvarterm. Gustav Herrvegr i Ängeby förekommer också som dopvittne 1765-10-10 (Börje C:4 s. 143).
(Jag hittar också en Adolph född i Medåker 1756-05-29)
Hälsningar/Bertil
315
« skrivet: 2018-07-14, 18:49 »
Jag tyder det till Vassunda, jämför uppgiften för pigan Marghta Jansdotter två rader upp på fol. uppsl. 302 (bild 307) och anteckningen om henne på uppsl. 97.
Uppgiften om kvartermästaren Gustaf Herwegr på fol. 302 r. talar inte om varifrån han flyttade in till socken utan att kan flyttar ut från Ängeby. Av meritförteckningar och generalmönsterrullor för Livregementet till häst framgår dock att han var korpral vid första korpralskapet av Fellingsbro kompani innan han blev kvartermästare vid Norra Upplands kompani med boställe på Ängeby i Börje. Bostället för förste korpralen vid Fellingsbro kompani låg enligt GMR för Livregementet till häst 1728, uppslag 824 (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/793 (1728-1729), bildid: A0028799_00839) i Tåby i Medåkers socken. Jag hittar inte Herveger i hfl för den aktuella tiden, men däremot i mantalslängderna för 1750 (s. 190), 1755 och 1760. Jag har inte kollat andra år.
Gustav Hervegers karriär:
1745 korpral vid första korpralskapet av Fellingsbro kompani, Livregementet till häst med fullmakt 1742-04-02 (Meritförteckningar 27 (Livregementet till häst), bild 250, AID v752473a.b250, och bild 290, AID v752473a.b290))
1746 korpral för första korpralskapet av Fellingsbro kompani (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/799 (1746), bildid: B0003558_00511) (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/798 (1746), bildid: A0028805_00525)
1756 korpral (sista fullmaktsdatum juni 6 1944) (Meritförteckningar 27 (Livregementet till häst), bild 550, AID v752473a.b550)
1757 korpral (Meritförteckningar 27 (Livregementet till häst), bild 750, AID v752473a.b750)
1759 korpral vid Fellingsbro kompani (v752473a.b1150) (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/800 (1759), bildid: A0028807_00135)
1760 konstituerad kvartermästare vid överstelöjtnantens kompani, permission till 1760-1002) (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/801 (1760-1762), bildid: A0028808_00189).
Kvartermästare vid Norra Upplands kompani 1761-11-20 (Meritförteckningar 27 (Livregementet till häst), bild 1310, AID v752473a.b1310
Avsked 1768-10-01 (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/803 (1770), bildid: A0028810_00184)
Hälsningar
Bertil
316
« skrivet: 2018-07-11, 19:38 »
Jag antar att du inte har någon tydligare bild eller någon källhänvisning som kan vara till hjälp.
Ett ofullständigt försök att tyda texten:
Utaf Landtmätarens Monsr Christer Romans in(lemnade?) förklaring finnes sålunda wara antecknadt (??) nembl.
Efter hans Nåds högwälborne (hr?) Landshövdingens Resolution och ordres af d. 5 May 1695 (afsetta?) Christinehambs Staads (??) (??) (??) hwilka tompter bebygde, och hwilka obebygde (??) (??) på dett deraf förnimmas måtte om borgerskapet i Philippstad dyt transporteras (kan?) och är samma stad hwarken med murar eller wallar försedd uthan allenast medh ett pla(n)ck och Trästakeet som linierna på Chartan (omkringdragna?) utwysa, (Gatorna?) (i Staden?) hafwa ey heller något särskilt (Nampn?) ifrån huarandra ey heller Portar(na?) annat än Söder och Norr tullport.
Hälsn. / Bertil
317
« skrivet: 2018-07-10, 18:24 »
Döpta:
C:1 fol. 1 r.: 1672 d. 13 octob.: Lars Pehrson ifrån Nybygget Swarfwartorp;
fol. 1 v.: 1675 d. 29 Aug.: Erich Pehrson ifrån Siölöte;
fol. 2 r.: 1678 d. 7 April: Pehr Olofsson ifrån Akelby, item Anders Nilson ifrån Hult;
något dop 1682-05-30 finns inte, däremot
fol. 3 r.: 1682 17 d. 30 eius-(d.v.s. April): Anders Anderson ifrån Hult som kallas H(e?)lgtorp.
Begravda:
C:1 fol. 5 r.: 1678 d. 1 Augusti: gambl. Olof ifrån Hult; 1674 d. 8 Feb.: en gammal hust. ifrån Skäddarstufvun; 1674 d. 23 eiusd. Pehr Swarfware ifrån Nybygget Swarfwartorp som han upbygde.
AI:1 fol. 115 r.: 1692 d. 23 eiusd.: Kerstin Erich Jonsons dotter i Hult;
fol. 115 v.: 1693 26 eiusd.: Bryta Erichsdotter från Erich Olofs i Hult:
fol. 118 v.: 1699 11 Aug.: Elisabeth Pedersdotter ifrån Hult; 1700 20 April: Maria Erichsdotter i Hult pastor loci wittne;
fol. 120 r.: 1702 d 23 Martii: Per Person i Hult / Lars i Översta H. Kerstin i Bärgastufwa
Hälsn. Bertil
318
« skrivet: 2018-07-04, 12:56 »
Hej,
Skall du göra nya inlägg som inte har att göra med just vem som dog 1716-05-24 skall du göra det under tråden Robsahm och inte under denna tråd.
Catharina har jag inte hittat i födelseboken för Norrbärke. Anna Birgitta döptes 1701-10-24 (Norrbärke C:2 fol. 126 r.), en okänd syster dog 1706-04-27 i Örebro Nikolai, Christian Philip född 1706-10-21 i Örebro (Örebro Nikolai C:2 s. 95), Leonard född 1708-05-18 i Örebro (C:2 s. 118), Jacob Johan och Helena har jag inte födelsedatum för. Jacob levde 1759-06-13 (Sthlms RR 1:a avd. FIA:175 fol. 516 r.). Helena blev mördad av sin man Olof Holmstedt i Örebro fängelse i februari 1746 (Filipstad AI:1 s. 248).
Hälsningar/Bertil
319
« skrivet: 2018-07-03, 19:42 »
Hej,
Ingen fara med mitt förnamn, alla kan väl skriva fel.
Däremot förstår jag inte kommentaren om Lundbergs hustrus förnamn i Hfl 1752 - 1753 (Nöttja AI:1 s. 62). På detta uppslag saknas hennes förnamn. Elisabeth Hammerström är en annan person.
Hälsningar
Bertil
320
« skrivet: 2018-07-03, 19:30 »
Hej,
Jacob Robsahms och Brita Trotzigs dotter Margareta döptes 1703-04-23 i Norrbärke (Norrbärke C:2 fol. 138 v.). Hon var i sitt första gifte gift med bruksbokhållaren och sedermera bergslikvidationskommissarien Lars Lonnström död i Gälleråsen Karlskoga 1740-05-03 (Karlskoga F:1 fol. 4 r.) och fick med honom barnen Lars Christian 1731-08-12 (Karlskoga C:4 opaginerat 1731), Abraham 1732-09-22 (C:4 1732), Brita Christina 1735-03-07 (C:4 1735), Jacobina 1736-05-01 (C:4 1736) och Anna Maria 1738-02-10 (C:4 1738). Efter Lonnströms död gifte hon om sig med bruksbokhållaren Anders Porteus, död i Karlskoga 1776-05-14 (Karlskoga F:1 fol. 67 r.). Lysningen skedde i Karlskoga 1741-08-02 (Karlskoga EI:3 opaginerat 1741). Med honom fick hon barnen Johan Jacob 1742-05-22, Hedvig Regina 1744-07-10 och Anders 1746-01-23 (samtliga: Karlskoga C:5 opaginerat).
Hälsningar
Bertil
321
« skrivet: 2018-07-01, 19:06 »
Hej,
Tack för informationen, men jag tror inte att det stämmer.
Brukspatronen på Bofors Jacob Christiansson Robsahm dog enligt Karlskoga EI:1 s. 45 1716-03-07 och begravdes i Karlskoga 1716-03-27. Han kan alltså inte vara den Jacob Robsahm som dog i Örebro 1716-05-24. Hans son Jacob, fouragemästare, var död 1733-04-16, då bouppteckningen efter fouragemästarens bror Abraham upprättades (Stockholms rådhusrätt och magistrat första avdelningen FIA:108 s. 580).
Hälsningar Bertil
322
« skrivet: 2018-06-30, 18:59 »
Hej,
Inte lättläst, men jag får det till: Brusarp / Trumpetaren Lundberg och hustrun / drengen (Gunmund?) / (Mad?) Elisabeth Hammerström / Trump. Berglund / dess hustru / dottern Catharina / dott. Maria / d(?) Jon Josephsson / och hustrun / Per Nilsson / hustrun.
Enligt mantalslängden hade Lundberg ingen dräng 1752, men å andra sidan hade han enligt Hfl AI:1 s. 30 både dräng och flicka anställda, utan att det syns i mantalslängden.
Hälsningar / Bertil
323
« skrivet: 2018-06-26, 20:47 »
The photos Ogren farmhouse 2 Skelleftea 0003 and 0001 are obviously from different periods. In the photo 0003 both the youngest girl and the little boy seem to be dressed in frocks (swedish: kolt), a garment my father (born 1905) wore during his first years, but which I believe soon became immodern. I'm not a fashion expert, but I believe the photo 0001 not to be earlier than the 20'ies. Would it be reasonable to assume that the tall woman with the striking dress in the center of the picture is the same woman as that seen in the older picture, and that the later picture shows a family reunion in Sweden?
324
« skrivet: 2018-06-26, 19:53 »
Ett försök: Juni den 1ste / Hemmasonen Andreas Göthberg och pigan Marya Larsdoter i staden. Sponsor hennes halvbroder Pehr Hansson från Hakhult? i Romel. soken.
Halvbroderns hemvist är jag mycket osäker på. Jag hittar bara Höghult i Romelanda socken (i AI:9 s. 40), men det finns varken i ortnamnsregistret eller Svenska ortnamn. Söker man på Hak... i ortnamnsregistret och Svenska ortnamn i Göteborgs och Bohus (Västra Götalands) län blir det inga rimliga träffar.
325
« skrivet: 2018-06-25, 17:13 »
Bengt Påls lilla dotter föddes till verden d. 25 Julii, och döptes Dom. 10 post Trinit. och kallades Ingeborg. Elina Oluf (Ottos?) hölt barnet vid dopet, och Ingeborg Hans Nils tog af hufvudet. Faddr. Nils Jöransson, Jöns Larsson, Mons Jönsson
326
« skrivet: 2018-06-19, 19:29 »
Om du anger källor, slipper möjliga hjälpare gissa sig till varifrån dina uppgifter kommer. Enligt vigselnotisen för torparen Jon Eskilsson och pigan Brita Cajsa Israelsdotter i Sidensjö C:3 s. 67 bodde båda i Hämra i Sidensjö. I Sidensjö AI:6b uppslag 6, hittar man Brita Cajsa som piga hos Daniel Hindriksson i Hämra och i samma källa, uppslag 17, både Jon Eskilsson som ny torpare och Brita Cajsa. Brita Cajsa flyttar antagligen in till Hämra 1831 eller 1832, eftersom hon enligt Sidensjö AI:5a, uppslag 33, gick till nattvard 11/3 1832.
327
« skrivet: 2018-06-16, 18:28 »
Om du anger källan blir det lättare att jämföra texten med övrig text i boken och förstå hur prästen eller klockaren skriver olika ord och namn.
Vimmerby stadsförsamling CI:4 s. 284: d. 12 föddes Samuel, Måns Larssons och Cherstin Olofsdotts barn i Diurstorp och döptes d. 14. faddrar Sune Jonsson i Giebo, Måns Bengtsson i Skattengen, hust. Margetha Olofsdotter i Tiurstorp i Rumskulla sochn, hust. Maria Eriksdott. i Diurstorp.
328
« skrivet: 2018-06-16, 18:05 »
Jag utgick från att brudgummens namn är Samill eller Samuel, men det kan förstås vara fel.
330
« skrivet: 2018-06-12, 18:48 »
Hej Tina
Eftersom Sara uppenbarligen dömdes för lägersmålet borde det finnas en dom i målet, där förhoppningsvis både Sara och hennes partner förekommer. Om lägersmålet skedde i Högsrum hörde ärendet under Ölands norra mots häradsrätt. Domboken för 1820 finns tyvärr inte avfotograferad. Den förvaras på landsarkivet i Vadstena. Ett alternativ till att resa dit är att utnyttja Arkiv Digitals beställningsfotografering.
Mvh Bertil
331
« skrivet: 2018-06-11, 19:02 »
Ett försök:
den 27 Julii samt den 3dje och 10de Augusti lyste(s) utan jäf till ägtenskap för drängen Swen Peter Åwall och pigan Sara Jacobsdotter begge hemma i Rönnerum - han född (ibidem?) år 1807 1/7 fadren var Volontairen Johannes Åwall som lemnade 2ne barn efter sig i största fattigdom, hwarföre de och af (sochnen?) underhållas - den ene af dem nu död och den andre är denne Swen Peter - hon född (äfwän?) i Rönnerum fadren f.d. (båtsman?) Jacob Frimodig hwilken närvarande gifwer till denna förening sitt bifall - , hwad i öfrigt henne betreffar har hon med lägersmål en gång försett sig, och därför undergådt hwad lag (byuder??) (??) Dottren Maria lefwer och är född 1820 11/10. Detta hjonelag sammanwigdes d. 7 Septembr.
332
« skrivet: 2018-06-10, 19:20 »
Jag tyder det som: Samill, Mickil Ifwarsons styffson med Bängt Butes änkia
333
« skrivet: 2018-05-21, 17:06 »
I 1737 och 1739 års mantalslängder finns en Anders Jacobsson i Torrsjöbo i Ramsberg (SVAR bildid: A0003216_00212; A0003219_00214).
334
« skrivet: 2018-05-19, 18:05 »
... sonen Hans Petter 20 år gammal som begifwit sig utrikes på Copvaerdi siöfart, om hans tilsäyelse till lagligt inställande för at emottaga sin i sterbhuset (förwarade?) rätt och arfslott, om någon skulle efter detta honom tillfalla, Enkefrun lofwade genom förfrågningar uti allmänna Tidningar och skriftwäxlingar ordentligen och skyndsamt föranstalta, ...
335
« skrivet: 2018-05-15, 15:32 »
Hej Marianne,
Regress innebär normalt återkravsrätt för något man betalt, men som någon annan egentligen är ansvarig för. Här förbehålls alltså staten återkravsrätt Cloth för statens omkostnader för rättegången, t.ex. ersättningar till vittnen.
Mvh Bertil
336
« skrivet: 2018-05-14, 16:45 »
Hej,
Först ett klargörande: paastand betyder yrkande. Dokumentet Deduction och Domspaastand är rimligen åklagarens slutplädering och slutliga yrkande.
Sedan är detta vad jag tror det står
at skipperne PG og LB have? deras aere forbrudt og hensettes fästningsarbejde paa livstid
at drengen JO stryges till kågen? och hensettes til fästningsarbejde paa livstid
at styrmand EN etc. hensettes til fästningsarbejde
at efternemnte hensettes til tugthuusarbejde
lotsarna hensettes till fängsel
III at Regress forbeholdes det Offäntlige imod kjöbmand B. Cloth i Kongsbacka saawel för denne sags omkostninger försaawidt disse ej hawes hos de Tiltalte som för hans medskyldighed tilligemed skipper Pettersson och mandskap i baaden? almäna Bästes ulowliga Laden? paa Jomfrueland i Januari 1819
337
« skrivet: 2018-05-07, 18:43 »
Husaby B:1 omfattar pastoratet, d.v.s. församlingarna Husaby, Ova och Skälvum. Stora Bäckgården återfinner du i Skälvum AI:4 och August med fadern Sven Jacobsson och övrig familj på sidan 62. Också i Husaby B:1 s. 82 är faderns namn Sven Jacobsson.
338
« skrivet: 2018-05-03, 13:18 »
Hej, Bouppteckningen upptar ingen fastighet, såvitt jag kan se. Dessutom står det ju att Jon Nilsson är "dess" (d.v.s. Kierulfs) avlidne åbo. Det hade det antagligen inte gjort om Nilsson hade varit ägare till fastigheten. Se för övrigt http://runeberg.org/hgsl/1/0130.html. Hälsn. Bertil
339
« skrivet: 2018-05-02, 18:17 »
Det är alltid bäst att ange källan, även om du bifogar en bild. Det kan ge kringinformation som hjälper med tydningen. Man kan konstatera att bouppteckningen gjordes efter en åbo (ung. = arrendator) på det säteri som kaptenen Tierulf? bebodde. Det gav honom möjligen anledning att se till att en bouppteckning blev gjord. Han kunde ju haft fordringar på den avlidne.
340
« skrivet: 2018-05-01, 13:33 »
Som framgår av vigselnotisen (Kågeröd CI:6 s. 70 (AID v110889.b39.s73)) var Ola Brask vice korpral vid Rönnebergs kompani. Han återfinns där 1818 under nr 24 (GMR Norra Skånska Infanteriregementet 1818 (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/648 (1818-1823), bildid: A0028641_00165), men jag kan inte hitta honom i rullan för 1823.
Han finns också i Ekeby AI:1, uppsl. 68 (AID v105756a.b730.s68), men där ges inga mer uppgifter än i AI:2.
341
« skrivet: 2018-04-30, 18:38 »
Ur Sveriges Dödbok 1901 - 2013
Ersson, Lars Erik
Lilla Sörängen
Död 28/11 1940.
Kyrkobokförd i Arboga stadsförs (Västmanlands län, Västmanland).
Född 20/1 1858 i Stora Mellösa (Örebro län, Närke).
Änkling (15/1 1915).
Motsvarande folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2014:
Arbogabygden, Arboga kn (Västmanlands län, Västmanland)
Födelseförsamling i källan:
Stora Mellösa (Örebro län)
Källor:
DB, FS
342
« skrivet: 2018-04-30, 17:57 »
Nej tyvärr, de verkar inte vara digitaliserade.
Ett alternativ till att resa till Göteborg är att utnyttja ArkivDigitals beställningsfotografering. Jag vill dock betona att det inte finns någon garanti för att målet handlades av Åse och Viste häradsrätt, om mordbranden ägde rum på annan ord än Främmestad, så det kan bli en onödig resa eller kostnad.
Eftersom du vet att domen är avkunnad den 12/1 1865, kanske du kan beställa kopior direkt på Riksarkivet.se. Då betalar du för de kopior du får och eventuellt en forskningsavgift, något som jag hittills inte har behövt betala.
Bertil
343
« skrivet: 2018-04-30, 16:51 »
Oct. d. 9 Dom. 18 post Trin. begrofs Magnus, Lars Wallers lille son ifrån Walby. född d. 19 Aug. 1719. drunknade d. 26 7br om aftonen uti Walby bäck, medelst thet tå öfverflödande watnet, tå han tänkte gå öfver bäcken och hemkiöra gässen; igenfans på 3die dagen straxt neder i Lohrby hage i thet (stillaste?) watnet neder om qwarnfallet. 7 år och 7 wekor gammal.
344
« skrivet: 2018-04-28, 19:26 »
Enligt uppgifter i Disbyt vigdes Nils Persson Strångberg med Lisa Clasdotter i Döderhult 1759. De fick barnen Ingiel född 1761, Per född 1762, Elisabeth född 1765, Ingrid född 1768, Stina född 1772 och Catharina född 1776.
Uppgifter i Disbyt är uppgifter från enskilda släktforskare och bör kontrolleras, vilket jag inte har hunnit med.
345
« skrivet: 2018-04-28, 17:04 »
Generalmönsterrullor Kalmar regemente, överstelöjtnantens kompani rote nr 135 Skinnshult i Kristdala socken, Tuna härad (normaliserad stavning):
1764-08-27 : var vakant 1744 års generalmönstring och värvat d. 10 juni 1747 Pär Pärsson Strångberg som blev död vid eskapaden ur preussiska fångenskapen i staden Littau år 1760. Roten insatt d. 16 februari 1761 Nils Pärssson Strångberg, 31 ½ år, tjänat 3 ½ år, ogift. (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/409 (1761-1764), bildid: A0028390_00306) Pär Pärsson Strångberg var enligt GMR 1757-07-11 då 30 år och hade tjänat i 10 år. (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/408 (1757-1758), bildid: A0028389_00072)
1770-09-10: Nils Pehrson Strångberg smål., 37 ½ år tjänat 9 ½ år, gift (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/410 (1770), bildid: A0028391_00098)
1775-09-14: Nils Pärsson Strångberg 11 kvarter 1 1/3 tum, 42 ½ år, tjänat 14 ½ år, gift, liten och svag långt under målet, får avsked. (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/411 (1775), bildid: A0028392_00110)
1778-06-23: Nils Persson Strångberg fick avsked vid generalmönstringen den 14 september 1775. Ersatt d. 30 april 1776 med Nils Jacobsson Strångberg smål., 26 2/12 år, tjänat 2 2/12 år, 5 fot och 9 tum, gift, approberas. (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/412 (1778), bildid: A0028393_00097)
1783-06-12: Nils Jacobsson Strångberg, 31 2/12 år, tjänat 7 2/12 år, 5 fot och 9 tum, gift, approberas. (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/413 (1783), bildid: A0028394_00104)
1793-06-17: Nils Jacobsson Strångberg, 41 2/12 år, tjänat 17 2/12 år, 5 fot och 9 ¾ tum, gift. (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/414 (1793), bildid: A0028395_00101)
1797-06-21: Nils Jacobsson Strångberg smål., 45 2/12 år, tjänat 21 2/12 år, 5 fot och 9 ¾ tum, gift. Begärt transport till annat nummer, överlämnas till herr regementschefen. Vid rullan har fogats ett intyg av rotebönderna att de accepterar att vice korpralen Strångberg flyttas till annat nummer och att roten fortsättningsvis blir vakant mot att rotebönderna erlägger avgift till kronan. (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/415 (1797), bildid: A0028396_00137)
1802-06-22: Nils Jacobsson Strångberg transporterad till roten nr 137 d. 30 juli 1797 och den 15 november samma år antogs hit tjänstbara volontären Åke Strömberg. (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/416 (1802), bildid: A0028397_00098)
Soldaten före 1744 hette Erik Svensson Dahlqvist. Såvitt jag kan se fanns alltså bara tre soldater Strångberg från 1736 - 1800, nämligen Per Persson Strångberg 1747 - 1760, Nils Persson Strångberg 1761 - 1775 och Nils Jakobsson Strångberg från 1776 och framåt.
346
« skrivet: 2018-04-27, 17:40 »
Om mordbranden skedde i Främmestad, bör domen finnas i Åse och Viste häradsrätts arkiv AIa:124. Den förvaras på landsarkivet i Göteborg. Skedde mordbranden någon annanstans, hörde målet under domstolen i den ort där mordbranden skedde.
347
« skrivet: 2018-04-18, 17:09 »
Jag tror förklaringen återfinns i vittnesmeningen, där det står att de låtit underteckna testamentet. Någon anmodades alltså av dem att för deras räkning underteckna det. Ibland stöter man ju på utttrycket med hand på penna, d.v.s. undertecknaren, som inte själv kunde skriva, följde med en hjälpares hand.
348
« skrivet: 2018-04-16, 15:21 »
Tack, det var till stor hjälp.
349
« skrivet: 2018-04-16, 12:31 »
Tack för hjälpen. Tyvärr hittade jag inte Salo i Egentliga Finland, så jag antar att det inte finns några digitaliserade bouppteckningar därifrån. Enligt Hiski skall det dock finnas mikrofilmade sådan.
350
« skrivet: 2018-04-15, 18:41 »
Jag har problem att förstå sökfunktionen i Riksarkivets digitala arkiv. För det första verkar det som om man endast kan skriva in ett ord i rutan för fritt sökord och inte t.ex. kombinera sökordet med en ortsangivelse. Skriver jag då in sökordet perukirjat, får jag upp de första 10 posterna av 527. Samtliga heter bara perukirjat utan angivande av varifrån bouppteckningarna kommer. Jag kan då klicka på varje post och få se vilken församling det rör, men när jag kommit till tionde posten och åter ställer mig på listan och klickar på seruaavat, kommer jag tillbaks till specifikationen för den sista posten, i det här fallet Viipurin maaseurakunta. Jag tvingas då förnya sökningen och från första listan klicka mig fram till nästa, och då är jag inte säker på att ordningen är densamma som i den första sökningen.
Är det någon som kan rekommendera en mindre tidsödande metod?
351
« skrivet: 2018-04-15, 13:16 »
Åldersuppgifter i GMR anses väl normalt inte vara särskilt tillförlitliga, men man kan ju tycka att man borde reagerat om en 34-åring uppgavs vara 24 år.
352
« skrivet: 2018-04-15, 12:29 »
Det kan säkert vara rätt Karin Svensdotter som dör 1743, men åldersuppgiften ställer jag mig tvivlande till. Om hon var 68 år 1743 skulle hon varit 49 år vid sonen Olufs (eller Jonas) födelse (och dessutom 20 år äldre än maken). Det är ju inte ovanligt att åldersuppgifter i dödsnotiser är felaktiga.
Anteckningen i marginalen på C:2 s. 89 är ju intressant. Jag tyder den som: "Jonas säger både han och fadren namnet vara. Annot. d. 23 Febr. 1750". Det antyder ju att Nils levde 1750.
Att du inte hittar de tidigare barnen i födelseboken kan ju bero på att Nils inte bodde i Visnum förrän han blev soldat.
353
« skrivet: 2018-04-13, 16:40 »
Brynt var soldat för roten 87 redan 1719 och var då 24 år och gift (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/175 (1715-1719), bildid: A0028149_00427).
En fråga: är du säker på att den Karin Svensdotter som förekommer på Visnum AI:2 uppsl. 89 verkligen är Nils Brynts hustru? Såvitt jag förstår är hon svärmor till hustru Stina (Ersdotter) och således mor till smeden Per Persson, som uppges vara född 1730 (se Visnum AI:3 uppsl. 73). Brynts hustru hette Catharina Svensdotter redan 1721 (Visnum C:2 s. 79), så hon kan rimligen inte ha fött någon Per Persson 1730.
354
« skrivet: 2018-04-12, 16:18 »
Närke Värmlands regemente, Kristinehams kompani, kompaninr 87, regementsnr 431 Nils Gunnarsson Brynt återfinns i rullorna för 1732 och 1737 (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/181 (1737), bildid: A0028156_00257). I rullan 1739-10-08 (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/182 (1739), bildid: A0028157_00125) noteras roten som vakant. Det behöver inte betyda att han var död, enligt Visnum A:1, uppsl. 61, besökte han ju nattvarden åtminstone den 9/9 1739 och troligen den 16/1 och 13/4 1740.
355
« skrivet: 2018-04-11, 17:41 »
I'm not quite sure what your question is. Is it confirmation that your Anders Magnusson is the person born on March 19, 1724 in Hassungared (Lindome C:5) to Magnus Birhake (the h is clearly an h, although more old-fashioned than other hs in the text) and Anna Greta Nilsdotter, or is it the parents of Magnus Birhake you want to know?
Anyhow some information: rotebåtsman Magnus Birhake and Anna Greta Nilsdotter were married in Lindome on May 5, 1822 (Lindome E:1). According to the examination book Lindome AI:7, fol. 217, Magnus was born on August 1, 1796 in Råda parish. In Råda (Västra Götalands län) C:1 there is a Magnus born that date to Bengt Andersson and Anna Maria Eriksdotter in Horsiered (Hårsjöred).
According to the same examination book Anna Greta Nilsdotter was born in Lindome on May 29, 1793. In Lindome C:4, p. 108, there is an Anna Greta born to Nils Andersson and Anna Jönsdotter in Hassungared.
Anders Magnusson left Lindome for Gothenburg in July, 1845 (Lindome AI:6 p. 70), but possibly returned in 1846 (Tölö B:3
356
« skrivet: 2018-03-23, 18:22 »
Även i kronotaxeringslängden för 1725 uppges att han är född 1769 (Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, Kronotaxeringslängder, SE/SSA/0031/06/G 1 AA/221 (1825), bildid: A0060455_00410). I kronotaxeringslängden för 1815 finns en extra bancodräng Johan Borglund född 1768-05-11 (Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, Kronotaxeringslängder, SE/SSA/0031/06/G 1 AA/192 (1815), bildid: A0060426_00955). Uppgifterna i längderna baserades, så vitt jag förstår, på de skattskyldigas egna uppgifter.
357
« skrivet: 2018-03-19, 12:44 »
I GMR för livregementet till häst 1694 - 1704 hittar jag bara en Olof Svan för Askers härad, nr 28 i Östra Närkes eller ryttmästare Lybeckers kompani. Han tjänade dock för Knarsta i Stora Mellösa socken och inte för något rusthåll i Askers socken. Hur som helst så dog han i november 1702 (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/782 (1704), bildid: A0028788_00085)
358
« skrivet: 2018-03-17, 19:10 »
Abraham Momma, adlad Reenstierna, ägde Färna bruk i Gunnilsbo. Han och hans bror Jacob var också intresserade i gruvdrift i Tornedalen och Svappavaara. I protokollet från ordinarie bergsting i Torsåker 1686-02-08 berättar Jöran Kiörk (Kiök, Köök), en av Mommas smeder i Färna, att han skulle resa till "lapland", men att han inte fått mer än 2 daler kopparmynt till resan, och då han för motvind blev liggande några dagar i Köping, tog pengarna slut och han återvände till Gunnilsbo (Bergskollegium, Rättsprotokoll från Upplands och Gävleborgs bergmästaredöme, SE/RA/420013/420013.02/E II e/1 (1655-1692), bildid A0067273_00426). Abraham Reenstierna och hans släkt finns beskrivna i Svenskt Biografiskt Lexikon.
359
« skrivet: 2018-03-17, 18:07 »
Det som rör Johan Friberg:
"Som trägårdsidkaren Johan Friberg med wederbörligt intygande styrckt att dess aflidna hustru Maria Greta Sjöberg icke efter sig lemnat någon egendom att uppteckna eller ärfwa, så finnes inga afwittringshinder ligga honom i wägen att träda i annat gifte; hwilket betygar Stockholms Stads Justitiae Collegium d. 18de augusti 1789
På Collegii wägnar/Pehr Gust. (Jancke?)/Collegii notarius"
"Trägårdsmästaren Johan Friberg har i nedanskrefna församling wistats ett och ett halft år, under wilken tid han blifwit enkeman, icke bewistat förhör eller den H. Nattwarden men fördt beskedelig wandel, är alt hwad attesteras kan, af Nacka och Erstawiks prestagård d. 5 Apr. 1787. And. Insulander, Com[minister] L[oci]"
"Förenämnde Johan Friberg flyttar till Stockholm med samma wittnesbörd, hwarwid märkes att han bewistat förhör then 19 hujus, läser någorlunda i bok, Luthers catheches wäl, något i Spörsmålen, förstår enfaldigt, beg(åt?)t Nattwarden i dag och är, så wida jag har mig bekant, äktenskapsledig. Attesteras af Bromma Prästegård then 30 September 1787.
Eric Kåreström ad Eccl. Br. Com"
360
« skrivet: 2018-03-17, 17:29 »
Regementet hette 1749 Printz Gustafs regemente. Regementschef var Georg von Heine. Sven Brobeck fick avsked 1744-08-08 (GMR Prins Gustavs regemente 1749, kapten Carl Gustav Moraths kompani tredje uppslaget = Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1308 (1749), bildid: A0029398_00256.
361
« skrivet: 2018-03-09, 18:55 »
Jag läser det som "redux in patris", d.v.s. återförd eller återkommen till fosterlandet. "Cum qva" = med vilken (han fick) 7 barn.
362
« skrivet: 2018-03-08, 19:09 »
Förslag: =:= Läst i bok o. tient i (unp??) (möjligen ungefär) 7 åhr hos häradshöfd. Lindbohm i Avesta. Kom hit =:= och begaf sig d. 10 8br i Egtenskap med hu Cherstin Danielsdr A. OS ä(nkia?) och lefde med henne tilsamman til d. 13 Maji 1758. =:= af ålderdom samt på slutet at andtäppa blef död d. 4 (huj(u)s. At 81 år
363
« skrivet: 2018-03-07, 19:21 »
Petter Ersson flyttar troligen till Kärvingeborn, se anteckningen i marginalen "vol. 1.104" vilket leder till Grythyttan AIa:6a, uppslag 104, där Petter återfinns på fjärde raden nedifrån. Möjligen skall anteckningen i kolumnen anteckningar, men i två rader, tolkas så att han flyttade till Kärvingeborn "med hela hushållet". Jämför anteckningen för Petter Jönsson på nr 17.
364
« skrivet: 2018-03-06, 18:21 »
Uti möderne hafr Sven Anderson lemnat till sina barn (so)nen Anders och dött(rarna) Margreta och Maria ett hundrade dlr och 1/3 uti half(t) Crono(mantal?) (Neml?) Lixberg No 84
365
« skrivet: 2018-02-26, 16:19 »
Detta kan troligen vara din man:
Soldaten nr 130 av Uppvidinge kompani Jonas Håkansson Häger för Hägerås insatt 1788-02-24 (GMR Kalmar regemente 1783 Uppvidinge kompani, Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/413 (1783), bildid: A0028394_00319). Var 1783-06-12 28 år och tre månader, alltså född i mars 1755. Smålänning. Avsked 1806-06-06 (GMR Kalmar regemente Andre majorens kompani, Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/417 (1806), bildid: A0028398_00186). Jag kan inte finna att han fick något understöd från krigsmanshuset, trots den långa tjänstetiden.
Mvh Bertil
366
« skrivet: 2018-02-24, 18:23 »
1715
Bengt / Bengts son i Storegården i Bäck föddes d. 10 Jan och christnades d. 11 dito fadd. drängen Per Larsson, Nils Larsson i Lissleg. i (Hånsdahl?), hustru Karin i Storeg. i Bäck, hust. Kirstin i Sefwag. Ibid., pygan Maria Jonsdr.
367
« skrivet: 2018-02-15, 19:30 »
In the year 1831, upon proper application, a lawful inventory of the estate was performed by me, the undersigned, after the deceased widow Kierstina Torkelsdotter, living in (reserved estate*) in no 10 1/64 (tax units) Brastad, who perished with death last May without no direct heirs; and thus left the (following) heirs: the brother O. Sjöholm in Östraby and the sister Ingar Torkelsdotter in (T?)olånga Ångehus and Jertre Torkellsdaughter, a pauper in branstad (.) The leaseholder Jöns Silfvan and his wife Anna Rasmusdaughter in the location (i.e. Brastad no 10), who took care of the estate, were admonished to report the same under oath and nothing to conceal.
The valuation was made by the leaseholder Jöns Jönsson i araskoga and Nels Petrusson in the same place. Thus it was enacted in the following order: etc.
*Undantag was a common practice for generation change well into the 20th century. When the parents sold their estate to (generally, but not always) their heirs, they reserved the right to a house (and acreage) or a room in the estate to support them and often some kind of pecuniary or alimentary support.
N.B. Illegitemate children had no inheritance rights, even after their mother, in the time for the estate inventory.
368
« skrivet: 2018-02-05, 19:38 »
Min erfarenhet av domboksläsande är att det hände att målet ofta sköts på framtiden, när den angivna fadern inte kunde vara närvarande eller hittas. Under 1700-talets första del förekom det t.ex. att modern uppgav att fadern hade tagits ut som soldat, och att barnet var tillkommet under äktenskapslöfte, men att man inte kunde få uppgift om han levde eller var död. Målet sköts då ofta på framtiden, till dess man kunde få utrett om fästmannen stupat eller kunde väntas hem (från rysk fångenskap).
369
« skrivet: 2018-01-11, 17:13 »
Sid 236: 2 d, 25 Janua. föddes Mårten Svensson och hustru Kierstin Larsdotters barn i Hullsiöö och döptes d. 31 dito medh nampn Abraham,
Mans faddr. Läns(mn?) Erick Wessberg, Per Persson i Tugggarp, Måns Andersson i Rya och Adelöf sn, Jöns Larsson i Rödiarp och Adelöf sochn. Quinns faddr. Marja Persdotter i Boarp. Pygan Marja Olufsdotter.
Hullsjö är antagligen detsamma som Hultsjö där man kan hitta Mårten Svenson och hustru Kierstin i Gränna AI:3 sid 120 (AID v23553.b68.s121). Rya i Adelöf socken kan kanske vara detsamma som Ryd.
370
« skrivet: 2018-01-02, 16:15 »
Jag upptäckte nyligen att personer, som jag registrerat i basflocken i tidigare versioner, fick en flagga för basflocken. Det gäller däremot inte personer som jag registrerat i Disgen 2016. För dem gäller att jag själv måste ange flaggan.
371
« skrivet: 2017-12-19, 19:27 »
Det finns visserligen en Anders Johan Svensson i Mårhults Övergård i Holsljunga både 1856 och 1861, men han bor tillsammans med sin mor Stina Johansdotter. (Mjöbäck AI:4 s. 249, Holsljunga AI:4 s. 259). Enligt ortsnamnsregistret ( http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/namn/ortnamn/ortnamnsregistret/sok-i-registret.html) (det blir spännande att se om länken fungerar), skall det finnas en gård eller ett torp Melhult i Västra Vingåker, men det har jag inte lyckats hitta i registren till Västra Vingåker AI:15a -AI:16e. I Melhult i Hällestad socken har jag inte funnit någon Jonas Svensson 1857 - 1867 (Hällestad AI:30 s. 380, AI:32 s. 184). I skatteverkets förteckning över Sveriges församlingar genom tiderna är det bara Misterhults socken som börja på M och slutar på -hult. Möjligen kan det ge någonting att undersöka Ä/E-lmhult i Stenbrohult för den aktuella perioden.
372
« skrivet: 2017-12-16, 19:24 »
Det behöver det inte vara. Efterleden -ander kan, som antyds ovan i tråden, anses motsvara -man. Ålander skulle alltså motsvara Ålman. Om namnet överhuvudtaget har någon anknytning till en plats, kan det vara en plats som heter eller vars namn börjar på Å eller Ål, eller kanske lika gärna A eller O, eller till och med Ö. Å andra sidan finns det inte så många Ålander i Sverige, så om du kan lämna fler upplysningar om din släkt, utan att beröra nu levande personer, kanske någon duktig forskare på forumet kan hjälpa dig. Eller också kan du kanske finna något om du söker på ''Ålander" här på forumet.
373
« skrivet: 2017-12-08, 18:46 »
Om man försöker följa Hedvig Christina bakåt från Väddö, ser man att hon flyttade till Väddö från Söderby-Karl 1818 (Väddö AI:5 b, uppslag 355 (AID v94450.b3620.s355). I Söderby-Karl gifte hon sig 1815-04-15 med skräddaren Johan Peter Björklund (Söderby C:2 fol. 180 r. (AID v91185.b183.s180). Hon var då piga på Broby (Söderby AI:5, uppsl. 397 (AID v91183.b402.s397), dit hon flyttat från Ströja ägor (Söderby AI:5, uppsl. 391 (AID v91183.b396.s391) där hon bodde med modern och en bror, Carl Olof född på Åland 1803-09-25. Till Ströja ägor hade hon enligt samma källa flyttat från Stockholm 1812, där hon återfinns som piga på Skepps- och Kastellholmarna hos översten i Kungl. Maj:ts flottas konstruktionskår Lars Nordenbielke (Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, År 1810, SE/SSA/0031/06/G 1 BA/G 1 BA:27/11 (1810), bildid: A0057157_00067).
374
« skrivet: 2017-12-06, 19:31 »
Under åren 1785 - 1795 har jag inte hittat någon Hedvig Christina i födelseboken för Ålands socken i Uppsala län. (Däremot förekommer några Christina och några Greta (Chri)Stina och en Anna Christina. I mantalslängderna för samma period förekommer ingen Brandberg eller något namn som påminner om Brandberg förutom soldaten Brunberg i Västberga, som nog egentligen skall heta Brunstedt och inte förekommer i födelseboken under denna period, och Strandberg i Sjöstad 1785, som enligt hfl (Åland AI:4 s. 67) flyttade till Järlåsa mellan 1785 och 1787, och som inte heller förekommer i födelseboken under denna period (med detta efternamn), vare sig i Åland eller Järlåsa.
375
« skrivet: 2017-12-03, 19:17 »
Ett försök:
Dn Nicolaus Olai Bruzelius, sal. H. Clas Horns grefwinnas predikant kom (med?) Högha Öfwerhetennes Breef, att han skulle bekomma Öregrunds pastorat så framt församblingen med honom wore tillfryds.
Dn Nicolaus bekom skrifwelse till praepositum M. Nicolaum i Börstill och afskrift af Höga Öfwerhetennes, att M. Nicolaus skulle honom praesentera för församblingen i Öregrund; och emedan them tilförene war af Capitelet förordnat H. Gulich Michaelis Capellan i (R?)assbo, genom sin skrifwelse theras swar förnimma låta.
376
« skrivet: 2017-11-29, 12:45 »
1721 finns de även i mantalslängden i Starkeryd och är också då utfattiga.
377
« skrivet: 2017-11-26, 12:07 »
De flyttade ju till Hagshult från Jönköping 1718 eller 1719, se anteckningen i Jönköpings Sofia AI:s s. 28 och uppgiften om Lars Gröndahl i Lewenhaupt s. 251 (AID v319671a.b1280.s251).
Tyvärr saknas födelse och dopböcker i Jönköpings Sofia (1718 = Jönköpings Artilleri- och slottsförsamling) för tiden före 1726.
Skälet till att Greta Lotta och Gustav Erik inte finns i husförhörslängden AI:1 s. 28 kan ju vara att de var så små, att det inte var rimligt att kontrollera deras läs- och kristendomskunskaper.
378
« skrivet: 2017-11-25, 18:07 »
I 1713 års rulla för artilleriet i Jönköping finns en fänrik Lars Gröndahl född i Småland 1680 (Generalmönsterrullor Artilleriregementet 1654, Jönköpings stat, andra sidan (AID v482190a.b2780). Familjen återfinns i Jönköping Sofia AI:1, s. 28 (AID v23017.b22.s29).
379
« skrivet: 2017-11-25, 15:28 »
Löjtnanten Gröndahl finns mantalsskriven i Målen i Hagshult åren 1723 - 1728. 1729 - 1739 finns där avlidne hr leutnant Gröndahls enkia. Hon ersätts 1740 av Erik Gustav Gröndahl, vilket inte nödvändigtvis innebär att hon avlidit. Troligare har hon nått en sådan ålder att hon inte längre är mantalspliktig. Löjtnantsparets dotter Christina Elisabeth föddes i Starkeryd, Hagshult 1720-089-14 (Hagshult C:1 s. 127), deras son Carl Fredrik föddes i Målen 1724-06-16 (Hagshult C:1 s. 139) och dottern Eva Beata i Målen 1726-05-12 (C:1 s. 143)
380
« skrivet: 2017-11-25, 14:55 »
Jag är ledsen att jag missförstod dig. Naturligtvis kan hon ha lånat ut pengar till Christen Pettersson som ett rent lån mot säkerhet i fastigheten. Svaret på frågan om när dottern kan få ut pengarna blir dock detsamma: det framgår av det intecknade skuldebrevet eller, om det ersatts av en omslagsrevers, av denna.
381
« skrivet: 2017-11-24, 19:10 »
Leutnantskan innebär rimligtvis att hon var eller varit gift med en löjtnant. Enligt sidan 11 föregående husförhörslängd Hagshult AI:1 hette sonen Erik Gustav Gröndahl i efternamn, så det kanske kan löna sig att leta efter en löjtnant Gröndahl.
På Disbyt hittar man en Erik Gustav Gröndahl, död 1794 i Hagshult och son till Lars Jonsson Gröndahl, född i Hagshult 1680 och död 1728 i Hagshult, och Helena Assarsdotter Starckman, vigd 1708 i Hagshult och begravd 1755 i Hagshult.
382
« skrivet: 2017-11-24, 15:58 »
Om fastigheten såldes på privat auktion (och alltså inte genom kronofogden efter utmätning) är det mycket möjligt, och var vanligt, att köparen betalade en del av köpeskillingen med ett skuldebrev som intecknades i fastigheten. Det intecknade skuldebrevet kunde därefter användas som pant vid nya lånetransaktioner. Villkoren för det nya lånet framgick då av en så kallad omslagsrevers, som den nya låntagaren utfärdade. Skälet till att man gjorde så, och inte dödade den första inteckningen och utfärdade ett nytt skuldebrev med inteckningsmedgivande, var att man sparade den stämpelskatt som utgick vid beviljandet av en ny inteckning. (Numer är systemet enklare, fastighetsägaren kan själv ansöka om ett pantbrev utan underliggande skuldebrev. Pantbrevet kan han använda som pant vid upptagande av lån.)
När och hur borgenären kunde kräva in sin fordran framgick alltså av det intecknade skuldebrevet eller, om det ersatts av en omslagsrevers, av omslagsreversen.
Inteckningsprotokollet för 1847 förefaller saknas. Möjligen skulle man kunna hitta en kopia av det intecknade skuldebrevet bland inneliggande handlingar till domböcker och protokoll.
383
« skrivet: 2017-11-14, 14:53 »
Värmlands fältjägare var ett värvat regemente och omfattades alltså inte av indelningsverkets system med rotar och soldattorp.
384
« skrivet: 2017-10-29, 16:26 »
Hej och tack Katarina
Jag håller med om misstaget med Barbro/Brita, men Helena kallas genomgående för antingen Helena eller Lena vid båda vigslarna,vid samtliga barns födelse och i dödsnotisen, så det är inte något tillfälligt misstag. Min teori, som ju just är en teori, är att antingen namnet Göle i Ovansjö C:1 fol. 40 r. är ett misstag, eller att namnet medvetet ändrades när familjen flyttade tillbaks till Torsåker 1702. Det första alternativet är väl inte helt otroligt, eftersom båda föräldrarna var från Torsåker, där namnet Göle inte var vanligt. Det andra alternativet förutsätter väl någon sorts aversion hos pastor i Torsåker mot namnet Göle, för att det uppfattades som hedniskt eller av andra skäl.
Mvh Bertil
385
« skrivet: 2017-10-28, 19:02 »
Hej,
Jag har en (enligt namnforskare troligen förgriplig) teori om en person som döptes till namnet Göle i Ovansjö 1689, och som sedermera flyttade till Torsåker. I Torsåkers husförhörslängder för familjen förekommer hon inte, men däremot en syster Helena.
Jag har i de källor jag läst i Torsåker, såvitt jag minns, bara hittat namnet Göle/Gölin en gång, nämligen Lars Perssons moder i Wall, Giöle Larsdotter begravd skärtorsdagen 1710, 100 år gammal. Däremot förekommer namnet Göle/Gölen ibland i Ovansjö.
För klarhetens skull: Min avsikt är inte att åter öppna en diskussion om det verkliga ursprunget till namnet Göle/Gölin, en diskussion som en präst eller adjunkt i Torsåker på tidigt 1700-tal kanske inte visste mycket om, utan bara pröva sannolikheten att Göle, när hon kom till Torsåker, av prästerskapet döptes om till Helena.
Så till min fråga: Har någon funnit fler belägg för namnet Göle i Torsåker under slutet av 1600-talet eller början av 1700 talet?
Mvh Bertil
386
« skrivet: 2017-10-19, 19:32 »
Det som handlar om Pihl är vad som står i fjärde kolumnen: "O. Boman Interim(s)avskedad d. 7 Decemb 18(26?) (och?) ärsatt d. 8 Decemb. samma år genom transport f(rån?) No 69 med J. Pihl öst." Tredje kolumnen redovisar vilka som var ansvariga för rusthållet. Dokumentet som bifogats är regementschefens beslut om interimsavsked för Boman daterat 7 december 1826.
Bläddrar du förbi detta dokument, finner du att Pihl tjänstgjort i 11 år och 4 månader, var 5 fot och 10 3/4 tum lång och gift, att Boman fick konfirmationsavsked och att Pihl var praes(ens) d.v.s. närvarande.
I rullan för 1817 (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/306 (1817), bildid: A0028281_00442) finner du att Pihl (nr 69) då var 22 år och 8 månader gammal, hade tjänstgjort i 1 år och 1 månad och redan då var 5 fot och 3/4 tum lång och gift.
Enligt rullan för Östgöta kavalleriregemente 1728, som är den senaste som redovisar socknarna, låg Torpa, som rustade för nr 69, i Normlösa socken i Vifolka härad. Det stämmer också med uppgifterna i Grill: Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket (1855).
387
« skrivet: 2017-10-17, 15:47 »
I Riksarkivets ämbetsarkiv (samlingspost), Personregister över skrivelser till Kungl. Maj:t, SE/RA/481/01/01/D/D II dc/36, bildid: B0002197_00658, kan man hitta bifogade bild. Jag skulle tro att dokumentet finns i (1134) Kungl. Majestäts kansli: Kollegiers m.fl. landshövdingars, hovrätters och konsistoriers skrivelser till Kungl. Maj:t 1600 t. - 1840, (5) Skrivelser från reduktions- och räfstemyndigheterna 1655 - 1717, (2) Skrivelser från reduktionskommissioner (reduktionsdeputerade) 1681 - 1717, volym 17 (1692 - 1694). Referenskod: SE/RA/ 1134/ 5/ 2/ 17). Vad jag kan se är det dock inte fotograferat i SVAR.
388
« skrivet: 2017-10-09, 19:10 »
Per Ahlstedt var 1770 ryttare för nr 11, Värnäs, i majorens kompani av Östgöta kavalleriregemente (GMR Andra Livgrenadjärregementet nr 296, bild 102, AID v66378.b102). Han transporterades dit den 24 mars 1763 från nr 125, Åsmestad (GMR Andra Livgrenadjärregementet 295, uppslag 87, AID v66377.b93.s87 och uppslag 115, AID v66377.b121.s115). Han kan sedan följas tillbaka till 1744, då han ersatte Nils Löfstedt. I rullan för 1753 (GMR 2:a livgr.reg 291, bild 174, AID v66373.b174) uppges han vara gift, men i rullan för 1744 (GMR 2a livgr.reg 290, uppsl. 129, AID v66372.b136.s129) uppges han vara ogift. Tyvärr står det inte mer om hans ursprung än att han var östgöte.
Enligt rullan för 1728 låg Åsmesta i Sankt Lars församling (numera Linköpings Sankt Lars) i Hanekinds härad. Rimligtvis är Åsmesta detsamma som Ånesta i denna församling.
389
« skrivet: 2017-09-28, 19:06 »
Jean/Johan/Jan Giliusson/Gillisson var mantalsskriven Sundsjön i Skagershult från mantalsskrivningen 1726 till mantalsskrivningen 1727, i Örnäs,1728 - 1730 och i St. Träntorp från mantalsskrivningen 1731 till mantalsskrivningen 1739. Vid mantalsskrivningen 1731 hade han enligt längden en hustru. Detsamma gäller mantalsskrivningarna 1735 - 1739.
1725 fanns en annan sockenskräddare i Sundsjön, Lars Persson. Om Johan Giliusson efterträdde Lars Persson, kan det finnas information i Edsbergs häradsrätts dombok.
Bouppteckningen efter Johan finns i Grimstens häradsrätts arkiv FII:1, fol 1 v., men är inte till större ledning än att det uppges att paret hade barn tillsammans. Det första äktenskapet var troligen barnlöst. Jag har inte letat efter någon bouppteckning efter Marit Persdotter.
Mvh/Bertil
390
« skrivet: 2017-09-15, 18:14 »
Hi Michel,
The document you have posted contains copies of two applications to the King for support, the earliest, which is the second in the document, for support to reestablish the lace factory Matheus Serné moved to Sweden to establish, and the later for a pension. I have made a rough translation of the earliest application. It is, however, more than 1 1/2 pages A4, and of no interest for the Swedish users of Anbytarforum, so I'd rather not publish it here. If you could send me your e-mail address or publish it here, I will be happy to mail the translation to you.
By the way, the reason he moved to Sweden was that he was promised a favourable contract if he moved to Sweden and established a lace factory in Vadstena and taught the art to Swedish apprentices
Regards Bertil Strömberg
391
« skrivet: 2017-09-05, 19:36 »
This is an attempt to read the original text in your reference:
Döptes välbördige herr sergeantens Olof Meurlings och? dess? kiera fru (blank) Rudebeck li. son och blef kallat Påll Gustaf ifrån Skrämbohult sörg.
Testes: leutnanten välbördige Hr Olof Anders Brunh i Östra Måhla, Corpralen Anders Johan Meurling, Per Swensson i Moshult, Per Carlsson i Skrämbohult.
Translation:
Christened: the honourable sergeant's Olof Meurling's and? its? beloved wife (blank) Rudebeck li(ttle) son and was called Påll Gustaf from Skrämbohult's southern farm. Testes (=witnesses): The honourable lieutenant Anders Bruhn in Östra Måhla, the corporal Anders Johan Meurling, Per Swensson in Moshult, Per Carlsson in Skrämbohult.
In the 18th century the title "herr" (mister) was not accorded to everyone, but to people in a (somewhat) elevated position. Note that the sergeant and the lieutnant were "herr", but the corporal not. The word "välbördig" is hard to translate. It indicates that a person was of good birth or parentage, but if that meant that the parents had an elevated position, or just that the person was not an illegitimite child, probably varied from time to time.
Regards/Bertil
392
« skrivet: 2017-08-15, 18:02 »
Och det gör inte heller listan över underhållsprojekt (Krigsmanshuskontoret D:32 (1806 - 1815) fol. 96 r. (AID v777321.b2980.s96).
393
« skrivet: 2017-08-15, 17:57 »
Erik Andersson Lunta antogs 2 februari 1791 till roten nr 31 av överstelöjtnantens kompani av Västmanlands regemente (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/75 (1793), bildid: A0028048_00067). Enligt rullan för 1793 var han född i Gästrikland och var då (1793-09-20) 26 år, alltså född 1767, och ogift. Enligt rullorna för 1800, 1803 och 1806 blir det samma beräknade födelseår, men han uppges vara född i Dalarna och vara ogift. I rullan för 1818 uppges han åter vara född i Gästrikland och vara gift (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/78 (1818), bildid: A0028051_00102).
Trots att uppgifterna om civilstånd inte stämmer med kyrkoboken är det väl troligt att det rör sig om samma person, eftersom företrädaren Johan Lunta dog 24 mars 1790 och efterträdaren Anders fick tillstånd att anta namnet Östling.
Erik Andersson Lunta rekommenderades till underhåll vid avskedet. Han återfinns också i Krigsmanshuskontorets rulla över gratialister D:12 (1813 - 1829) sid 306 (AID v777296.b1510.s307) (soldatnamnet står på raden över det "civila" namnet). Tyvärr ger inte heller denna rulla närmare besked om var han var född.
394
« skrivet: 2017-07-23, 15:42 »
Att det rör sig om samma person framgår ju av anteckningen till nr 18 i 1732 års rulla: "Anders Andersson Öster efter wälb. hr Öfverste Lieut. Fritzcky order af d. 12 oct 1727 transport. till No 180.22. I stället d. 29 Novb. Dito Indelt öfverskåtskarlen Jan Andersson Öster."
395
« skrivet: 2017-07-21, 19:02 »
Nu var jag för generell igen. "Oäkta" barn kunde få arvsrätt under vissa betingelser. Ett barn som föddes för tidigt, även om det bara var en dag efter vigseln, räknades som äkta. Gifte föräldrarna sig efter vigseln, och hade fadern erkänt barnet, räknades det från arvssynpunkt som äkta. S.k. trolovningsbarn, d.v.s. barn efter trolovade (officiellt förlovade) hade samma arvsrätt efter fadern som äkta barn. Detsamma gällde för barn som avlats under äktenskapslöfte, om någon av föräldrarna dött före barnets födelse. (Dessutom hade barn, som var frukten av våldtäkt, samma arvsrätt som äkta barn). Dessa regler gällde arv både efter modern och fadern, reglerna förbättrades under 1800-talets senare del. Full och ovillkorad arvsrätt efter fadern fick "oäkta" barn först under 1970-talet.
Jag bör nog betona att ovanstående redovisning gäller 1734 års lag.
Krångligt, men vad skall vi jurister leva av?
Om du vill hitta okända fäder till barn födda på 1700-talet. rekommenderar jag domböckerna. Lönskaläge, d.v.s sex utanför äktenskapet, var ett brott, och därför bör du kunna hitta uppgifter i domboken om att åtminstone modern blivit dömd till straff. Om det finns saköreslängder i den dombok du läser, kan du lättare hitta de fall som kan vara intressanta för dig. (Jag kan dock inte garantera att alla sådana mål kan hittas i saköreslängderna.)
Hälsningar
Bertil
396
« skrivet: 2017-07-21, 18:05 »
1725 års rullor (i SVAR finns två stycken med nästan likalydande text): "Anders Lars(son) Öster är efter grefven och öfversten Torstenssons order af d. 1 juli 1723 transport. till no. 59. 217. Men sedermera d. 26 maj 1724 på skrifningen uthi Öhrebro indelt öfverskåtskarlen Anders Andersson Öster / 24 (=ålder) / 2 (= tjänsteår) / Närk. / skom / gift."
1732 års rulla: "Per Swensson Östfält förafskiedat på Gen. munst. 1725. I stället efter Hr Öfverste Lieut. Fritscky order af d. 12 octob. 1727. hit flytt från No 176. 18 Anders Andersson Östfält / 31 / 9 / Närk. / skom. / gift." Texten i kolumnen längst till höger rör namnet på ett av hemmanen som stod för roten, nämligen hemmanet Sörbytorp/Skiämingtorp.
Hälsningar
Bertil
397
« skrivet: 2017-07-21, 17:20 »
Vid närmare eftertanke uttryckte jag mig för generellt. Att han inte hade bröstarvingar innebär att han inte hade några barn födda inom äktenskapet (om han nu någonsin varit gift), men han kan naturligtvis ha haft utomäktenskapliga barn, som inte hade arvsrätt.
mvh/Bertil
398
« skrivet: 2017-07-17, 20:41 »
På första sidan (sid 395, bild 201) står det att Petter Åhlström avlidit utan bröstarvingar, så några barn efter honom fanns inte. Broderns hustru, som också undertecknat bouppteckningen, hette Gunnila ?lofsdotter (troligen Elofsdotter). Hennes man var rimligen den Nils Persson i Åla by, som hade kallat till bouppteckningen.
Hälsningar
Bertil
399
« skrivet: 2017-06-27, 20:12 »
Det står "stämbnings försittiande". Som framgår av texten under rubriken fick man böta om var lagligen stämd men inte kom till tinget och inte hade laga förfall. Det är ganska vanligt att de som döms att böta för stämnings försittande samlas ihop under en punkt i domboken.
400
« skrivet: 2017-06-08, 18:56 »
Mordet skedde uppenbarligen i Fermansbo, så brottmålet borde ha avgjorts av Snevringe häradsrätt. Snevringe häradsrätt AIa:37 täcker tiden 1780 - 1784. Den finns tyvärr inte tillgänglig vare sig hos SVAR eller AD, så antingen får du besöka Uppsala landsarkiv eller låta AD beställningsfotografera.
401
« skrivet: 2017-06-01, 19:51 »
På landet hölls nog husförhören normalt ute i byarna, även om de inte slutade i kalas i alla landsändar. Dessutom hölls, åtminstone i början av 1700-talet, ett förhör i kyrkan mellan andra och tredje ringningen i enlighet med kyrkolagen. Se t.ex. Torsåker AI:1 försättsblad efter registret (AID v136915.b5) och AI:2 försättsbladet (AID v136916.b4).
402
« skrivet: 2017-05-12, 18:30 »
Försök:
Emedan Carl Lidman, efter thet han Catharina Sjöstrand kjöttsligen häfdat, låtit henne i kyrko för sin hustru taga, och nu omsider förklarat sig willig thenna afhandling med vigsel fullborda, thet hon ej eller motsagt; ty pröfvar häradsrätten, jämlikt Kongl. Majts nådiga förordning av den af th 23 julii 1755, skäligt förelägga Carl Lidman och Catharina Sjöstrand, at vid vite af åtta dagars fängelse på vatn och bröd, för then vidare motvilliga, inom tvänne månader från thenna dag theras ächtenskap, genom laga vigsel, fästa låta.
Jag är tämligen övertygad om att det står Sjöstrand på båda ställena. Jämför a i "förklarat" och "motsagt" med sista stavelsen i det sista Sjöstrand.
Mvh Bertil
403
« skrivet: 2017-04-27, 16:44 »
Jag har inte tillgång till ditt källmaterial, men kan konstatera att profossen Rapps förnamn både i besiktnings- och kassationsmönsterrullan 1801 och i generalmönsterrullan 1802 uppges vara Johan och inte Anders (Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/362 (1801), bildid: A0052362_00010, Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/506 (1797-1802), bildid: A0028487_00326).
404
« skrivet: 2017-04-18, 17:54 »
Flink var rotenamnet för rote nr 9 av livkompaniet, Västmanlands regemente. Rotenumret framgår ju också av anteckningen om den andre soldaten Anders Flink på Björksta AI:9 s. 76. Av generalmönsterrullan vid mönstring i Stralsund 1807-06-02 (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/77 (1806-1807), bildid: A0028050_00343) framgår att soldaten för denna rote då hette Anders Larsson Flink. Han förekommer också i besiktnings- och kassationsmönsterrullan 1808-03-01 och var då 51 år gammal och hade tjänat i 30 år (Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/347 (1808), bildid: A0052347_00011).
Så långt allt väl, men i besiktnings- och kassationsmönsterrullan 1809-11-28 (Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/348 (1809), bildid: A0052348_00014) uppges Anders Larsson ha dött i Västerbotten 1809-01-02 och ersatts av en vargeringskarl som också dött och ersatts av Anders Jernström, som rimligen är identisk med Anders Flink nr 2 i Björksta AI:9 s. 76.
Eftersom jag inte tror att Anders Larsson gick igen och deltog i nattvarden 1810 - 1813, tror jag att den som förde husförhörslängden blandade ihop de två Anders Flink och förde in Anders Jernströms nattvardsgång på raden för Anders Larsson. Det kan också förklara varför Anders Jernström enligt längden inte begick nattvarden förrän 1814, d.v.s sedan Anders Larssons nattvardsgång upphört.
Mvh Bertil
405
« skrivet: 2017-04-13, 16:31 »
Rolf,
Som Kenneth påpekat betydde syskonbarn den aktuella tiden inte detsamma det gör som nuförtiden, utan kusin. Arvids far eller mor var alltså bror eller syster antingen till Karins far eller hennes mor. Det förefaller väl inte otroligt att fadern var bror till Halsten Arvidsson.
Hälsningar
Bertil
406
« skrivet: 2017-04-05, 17:50 »
Jag tror kanske att ordet efter "sielf" skall vara "siunde", d.v.s han hade sex Camerater med sig.
407
« skrivet: 2017-03-31, 17:02 »
Öresland har tidigare diskuterats i forumet, se http://forum.genealogi.se/index.php?topic=10635.msg164074#msg164074. På Wikipedia uppges att det skall finnas någonting som kallas geometriskt öresland. Varken Nationalencyclopedin eller Bonniers lexikon nämner något sådant. Möjligen är det ett begrepp som är hänförligt till Finland. Bertil
408
« skrivet: 2017-03-14, 18:33 »
Jag vet inte om detta kan vara till någon hjälp, men i Grill upptas bara en rote med kavalleri i Flo socken, nämligen nr 40, Flo, i Barne kompani av Västgöta kavalleriregemente. Denna rote återfinns åtminstone i 1729, 1749 och 1760 års generalmönsterrullor för detta regemente, som sedermera ombildades till Västgöta dragonregemente.
409
« skrivet: 2017-03-09, 13:55 »
Såvitt jag kan se är din tolkning riktig. Sista ordet är nog "förnyad". Före 1935 måste man förnya en inteckning i en fastighet vart 10e år, för att den skulle fortsätta att gälla.
410
« skrivet: 2017-03-08, 10:12 »
Hej,
Enligt Lewenhaupt Karl XIIs officerare, som finns på ArkivDigital, var han född 1687 i Mecklenburg, son till Ulrik Adolf von Krassow och Ursula von Heidebreck, kom i tjänst 1702, löjtn. vid Östra Skånska inf. -reg 1718 10/2, kapten därst. 1719 15/7; avsked samma år 30/9; kapten vid Kymmenegårds inf.-reg. 1734 30/12; RSO 1748 7/11, d. 1761.
Hälsningar/Bertil
411
« skrivet: 2017-02-27, 11:54 »
Ja, det är väl troligt att Anders Perssson på Röfors bruk är densamme som Erik Persson Kåbergs bror Anders född 1723.
Erik Persson far var smedgesällen Per Olofsson på Kåfalla. En son Johan till smeden Petter Olofsson på Kåfalla föddes 1721-01-06 (Fellingsbro C:4 s. 46)
Under åren 1721 - 1722 föddes, såvitt jag kan finna, endast en Johan Persson, en son till mjölnardrängen Per Jöransson 1721-10-11 (Fellingsbro C:4 s. 107)
Mvh Bertil
412
« skrivet: 2017-02-22, 17:59 »
Jan,
Är du säker på att de är jämngamla? I protokollet för Näs HRs vårting 1643, sista sidan (Näs häradsrätt AIa:1 s. 128), vittnar nämnden att Esbjörn Persson varit skriven till knekt för tre år sedan. Han bör alltså vara född åtminstone före 1625. Han och Esbjörns Olofssons far dömdes för slagsmål 1643 (Näs häradsrätt AIa:1 s. 126).
Esbjörn Olofsson dog före 1673-03-08 och hade dessförinnan sålt 1/8 av Stora Backa till sin bror Nils. (Näs HR AIa:2 s. 335).
Hälsn. /Bertil
413
« skrivet: 2017-02-22, 11:54 »
Ett försök:
Näst afsades emillan Sahl. Oluf Esbiörnssons i Stoore Backa? i Kyla socken Enkia Karin Andersdotter och hans barn Nils Esbiörn och Kierstin om arfuen som war them fallen efter deras respective man och fader bte Oluf Esbiörnsson wedh theta byte som för dheta giordt är på? lösarfuen allenast Nils och Esbiörn giffue ifrån sig ett Bolster och låte värdera hela quarnen halfua Båthen och halfua nothen som ännu obytte äro låtandes Enkian tredingen och Kierstin Broderslott theruthi. Men Jorden delas barnen emillan efter lagh, med thetsamma bleff uthräknat huru myckit bta Kierstin Olufsdotter skulle haffua uthi fierdingen i bta Stoore Backa och befants at efter räkningen steg dhet sig til -6 Rd.
Hälsn. Bertil
414
« skrivet: 2017-02-22, 11:25 »
Rullan gäller ju fältstaten. På fjärde sidan (bild 121) uppges att lärkonstaplarna Lindberg och Giöös och hantlangarna Westman, Lundman och Mallm kommer "ifrån Jönköpings Staten". Samma gäller konstaplarna Petter och Johan Holm på bild 124. Man får väl anta att anmärkningen "ifr. Jönköping" på den sida du åberopar har samma betydelse, d.v.s. att de överförts från Jönköpings stat till fältstaten.
415
« skrivet: 2017-02-19, 16:51 »
Det var intressant. Då har jag en del att arbeta med.
Jag kanske skulle nämnt tidigare att det av lysningshandlingarna för Hans Thorsberg och Katarina Kåberg framgår att hon 1786 vistades hos mästaren Kåberg på Ekeby bruk, så hon tillhörde sannolikt smedsläkten Kåberg från Fellingsbro på något sätt.
Ja, Maria Sofia Thorsberg var min fm ff m.
Hälsningar
Bertil
416
« skrivet: 2017-02-19, 12:37 »
Tack Katarina,
Jo, det framgår av lysningshandlingarna, som Åke Carlsson hänvisade mig till, att det rör sig om den Torsberg som var gift med Ulrica Ruth. Jag har också tidigare misstänkt att Hans Torsberg är densamme som Hans Ersson som flyttade till Stockholm 1754, men jag har ännu inte kunnat bevisa det. Det finns en lärgosse Hans Ersson hos Pontus de la Gardies livskräddare Erik Segergren 1755, och 1760 har Segergren en lärdräng som heter Hans Forsberg. Med hänsyn till att Hans Torsberg i kronotaxeringslängderna 1767 och 1768 efter giftermålet med Ulrica Ruth kallas Forsberg, är det ju möjligt att det rör sig om samma person.
Hälsningar
Bertil
417
« skrivet: 2017-02-18, 11:05 »
Stort tack.
418
« skrivet: 2017-02-17, 19:06 »
I Hedvig Eleonora EIa:3 s. 34 finns en lysningssedel för Hans Torsberg och Katarina Kåberg daterad 1788-07-04. Jag har inte kunnat hitta någon av dem i kronotaxeringslängderna för Ladugårdslands församling 1787 eller 1788, inte heller intygsgivaren P. Ramström. Paret dyker 1788 upp i Torsåker, Gästrikland, där de får sonen Anders 1788-09-17. (Torsåker C:4 s. 144). De finns i Berg och senare i Vall i Torsåker under 1788 till 1791 (Torsåker AI:11b s. 291 och 214a), men försvinner sedan. De uppges på s. 214a vara inflyttade från Stockholm.
Hans Torsberg kan vara identisk med skräddaremästaren H.T. i Stockholm gift med Ulrica Ruth, som dog 1782-01-21 i Stockholms domkyrkoförsamling, och kan också vara den skräddarmästare Hans Torssberg som dog i Johannes, Stockholm, 1809-06-03 (Jakob och Johannes FIb:3 s. 127 = fol. 63 v.) men det är inte säkert.
Om Katarina Kåberg vet jag ingenting annat än att hon kan vara identisk med skräddareänkan Catharina Thorrsberg, död i Johannes, Stockholm, 1826-05-19, 73 år gammal. (Jakob och Johannes FIb:3 uppsl. 240).
Jag har också noterat att det 1786 flyttar in en Catharina Kåberg från Stockholm till Ekebyhammar i Fellingsbro. (Fellingsbro AI:13c uppsl. 64) Hon uppges vara född i Medåker 1754-02-02, men förekommer inte med detta födelsedatum i Medåker. Den närmsta födseln i födelseboken är Carin Andersdotter född 1752-02-07 till mästersvennen Anders Persson på Röfors bruk.
Är det någon som vet någonting mer om Katarina?
Hälsningar
Bertil
419
« skrivet: 2017-02-16, 14:20 »
Tack skall du ha.
420
« skrivet: 2017-02-16, 11:37 »
Du har säkert rätt. Bara en nyfiken fråga: Var hittar man uppbud under perioden 1736 - 1740? Enligt Nordisk Arkivdatabas saknas uppbuds- och lagfartsprotokoll för perioden 1736 - VT 1740. Finns de i överläkaren J.A. Nordströms samling, som det hänvisas till i NAD?
421
« skrivet: 2017-02-15, 20:54 »
Jag tittade på nytt på jordabalken i 1734 års lag. I 5 kap. 1 § skrivs:
Vill bördeman till sig lösa arvejord som å landet såld är; sätte då i rätten "genast eller inom natt och år" från tredje uppbudet, fulla köpeskillingen, i det mynt, som i köpebrevet står, eller framlägge på insatte pengar sådana bevis, som allmänt i Riket gälla. I staden äge ock bördeman rätt, att lösa jord, hus och tomt evad det är arv eller avlinge inom tov veckor ifrån tredje uppbudet. Sedan njute bördeman, så i landet som i staden, de uppbud tillgodo, som för köparen skedde är. Men så ofta nytt köp om jord, hus eller tomt slutes, skall den åter uppbjudas och lagfaras.
Förklaringen i ditt fall torde vara antingen att den förste köparen inte gjort något uppbud eller att man frivilligt kom överens om att upprätta ett nytt köpeavtal.
Hälsningar
Bertil
422
« skrivet: 2017-02-15, 20:28 »
Jag antar att du menar 1737. Jag har tyvärr inte tillgång till uppbuds- och lagfartsprotokoll för Orusts och Tjörns häradsrätt för detta år. Är du säker på att det verkligen skett uppbud innan Ingrid Pärsdotter och hennes bror tilldömdes gården?
423
« skrivet: 2017-02-13, 17:35 »
Bördslösen innebar inte ett nytt köp, utan lösenmannen trädde i den ursprunglige köparens ställe och måste uppfylla det ursprungliga köpekontraktet. Försatt man att stämma köparen om bördslösen inom den stadgade tiden från uppbuden för det ursprungliga köpet, hade man ingen vidare rätt att yrka lösen. Det innebar alltså att det kunde vara flera som stämde om lösen ifråga om ett jordköp. Den av flera som hade begärt att få lösa, var den som var närmast till arv efter säljaren.
424
« skrivet: 2017-02-10, 18:45 »
Jag är ledsen Mikael, jag vet inte hur du läser, men så här läser jag:
d. Sept föddes Anders Jonasson på Gullared Stommen. Föräldrar Jonas Joansson h. Karin Jönsdotter. Faddr. Gustaf Larsson i Braved, Sven Andersson i Nohlg., Anders Jönsson i Carlbg., fru Magisterskan och husna Botilla och Lisken Svensdöttrar i Nohlg.
Jag rekommenderar dig att titta på Läsebok för släktforskare, utgiven av ICA-förlaget. Tyvärr är verkar den vara slutsåld på förlaget, men du kanske kan hitta den på något bilbliotek.
Hälsningar
Bertil
425
« skrivet: 2017-02-07, 11:37 »
Hej,
Målet rör försummad skjutsplikt. Bilden visar bara det försvar som två av de åtalade anförde:
"Hulm Nils Olofsson at han skutsen fullgiort då Boråsboar han skutsat och kunde om försummelse icke öfvertygas. Stenkulla Per Nilsson bewiste at han blifwit fierdingsman och at han derför från skutsen befriad är, anhållandes derför samtl. sna (svarandena) at ifrån tilltal befriade blifwa.
Hvarföre
Afsades:"
Bertil
426
« skrivet: 2017-01-25, 20:55 »
Som jag tyder det avled Håkan Jönsson i Stockholm den 2/5 1695. Han blev löjtnant den 14/9 1677 och fick avsked år 1679. Han beviljades pension av Krigsmanshuskassan den 14/10 1686,
Referenserna är uppenbarligen till Kronobergs regementes arkiv och till Krigsmanshuskassans arkiv. Med vänlig hälsning/Bertil
427
« skrivet: 2017-01-25, 20:36 »
Han flyttades till rote nr 47 i majorens kompani vid mönstringen 1759 och ersatte då Olof Hagel för denna rote, Han hade tidigare varit vargeringsman för nr 149. (Generalmönsterrullor Hälsinge regemente 1767)
Om du vill lära dig något om soldatforskning rekommenderar jag Hans Högmans hemsida. hhogman.se/militaria.
Hälsningar/Bertil
428
« skrivet: 2017-01-24, 18:07 »
Jag är ledsen, han antogs naturligtvis 1779-06-23 och ersatte då Pär Hansson Spjut, som dog 1778-12-19. Med hänsyn till att förre knekten också hette Spjut, får man anta att namnet följde med roten, något som var mer regel än undantag i indelta regementen. Däremot tycks det inte som om han bytte namn när han flyttades till en annan rote, något som förekom i andra regementen.
Datum för hans avsked skall vara 1792-06-15 och bildhänvisningen A0028685_00092.
Hälsningar
Bertil
429
« skrivet: 2017-01-23, 19:17 »
Hej,
År 1781 flyttades Lars Nilsson Spjut från nummer 33, där han antagits 1719-06-23, till nummer 45, Bredåkers rote av förste majorens kompani av Hälsinge regemente. Roten hette då Brädåker. Regementsnummer 345 och kompaninummer 45. 1781792 får han avsked på grund av skada. Källor: Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/685 (1778-1783), bildid: A0028681_00458, A0028681_00460, SE/KrA/0023/0/688 (1790), bildid: A0028684_00078, SE/KrA/0023/0/689 (1792-1796), bildid: A0028685_00015.
Mvh/Bertil
430
« skrivet: 2017-01-15, 18:32 »
Jag tyder det som continuerade, d.v.s. höll på i 9 dygn. Det som ser ut som en stapel under o:et hör till b:et i begrafven.
Hälsn./Bertil
431
« skrivet: 2016-12-07, 17:21 »
Jag är ledsen Margareta, jag rörde ihop det med Gullsbyn i Brunskogs socken. Sanningen är den att det inte verkar finnas någon rote i Gullsbyn i Sunne inom Närke-Värmlands regemente.
Hälsningar med skammens rodnad på mina kinder/Bertil
432
« skrivet: 2016-12-06, 19:28 »
Hej,
Före delningen av Närke-Värmlands regemente var rotarna i Sunne indelta i överstelöjtnantens kompani. Gulsby rote har nummer 128 under 18:e roten. Knekten där hette 1698 Pär Månsson Gulsmed, och man kan väl anta att namnet Guldsmed följde knektarna i Gullby (åtminstone gällde detta 1719). Ingenting säger väl heller Gullby var boställe eller avlöningsställe för korpralen Sandberg. Han köpte det när han fått avsked ("gamle") av en person som uppenbarligen också fått avsked. Däremot finns i samma kompani en korpral Jon Jonsson Sandberg som korpral för 6:e korpralskapet med boställe i San(d)åker (kompaninummer 147). 1712 var numret på roten 145 och korpralen hette Johan Caspersson Sandberg som ersatt en (??) Olsson. 1719 hette korpralen Erik Olofsson sedan Erik Larsson San(d)bärg dött 20 januari 1719. Källor: GMR för Närke-Värmlands reg:te 1719 (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/174 (1698-1712), bildid: A0028148_00030, A0028148_00031; Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/174 (1698-1712), bildid: A0028148_00247; Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/175 (1715-1719), bildid: A0028149_00251, A0028149_00256).
Mvh/Bertil
433
« skrivet: 2016-12-04, 19:39 »
Hej,
Jag är inte duktig på militärforskning, men jag har läst en del rullor.
Dragoner räknades nog på 1700-talet som kavalleri och inte som infanteri.
Såvitt jag förstår var Västgöta-Dals regemente ett infanteriregemente också under den period som är aktuell. Man borde alltså inte hitta några dragoner där. I majorens kompani fanns det emellertid rotar (nr 32 - 38) i Väne härad och Naglum, men jag hittar inga rotar i Väne härad i andra kompanier.
Man kunde tänka sig att din gubbar kunde finnas inom Västgöta kavalleriregemente, men enligt Wikipedia omorganiserades regementet till dragonregemente först 1792. I Barne kompani av Västgöta kavalleri fanns ryttare från Gärdhems, Tunhems, Åsaka och Björke socknar i Väne härad, men inga från Naglum eller Väne socknar. Inte heller i tre- och femmänningsregementena har jag hittat några rusthåll i Naglum eller Väne.
Som jag ser det är det möjligt att dina dragoner tillhörde ett värvat regemente som Livdragonregementet eller Västgöta ståndsdragoner.
Om du berättar mer om vad du vet om dina gubbar och anger källor kanske vi kan komma längre.
Hälsningar/Bertil
434
« skrivet: 2016-12-01, 19:09 »
Du vet säkert redan att mönsterskrivaren Daniels äldste son fältväbeln Daniel Rolander var född i Moskva (Stora Kil AI:10 uppsl. 188). Det bekräftas av en uppgift i Krigskollegii brevböcker för 1722 s. 4381 och s. 4502 (SVAR bildid: A0066115_02345 och A0066115_2410), där det uppges att Daniel år 1722 återkom till Åbo ur rysk fångenskap med hustru och 1 barn.
Hälsningar
Bertil
435
« skrivet: 2016-11-30, 05:53 »
Mönsterskrivaren Daniel Rolander var enligt Näs häradsrätts höstting 1728, uppbuden, son till en Bryngel, som ägde ett hemman i Råglanda. Rimligtvis avses Brynolf Larsson som var gästgivare i Råglanda. Fältprästen Anders Rolander var enligt Nordensvan Närkes Regementes Historia del II, andra upplagan s. 282 son till gästgivaren Brynolf Larsson.[/font]
436
« skrivet: 2016-11-23, 18:22 »
Ett förslag:
Dom. 9 p. Trinitatis Sh?ors barn i Halmstad Tyra nat. 11 augusti. Mat. Margareta. Susceptr. Luer Bröddes i Nibbelöv. Test. Måns Lars i Halmstad, S(??) Måns ibm. Rasmus Roe, Pehr Ebbes.
T:et i Tyra överensstämmer med T:et i Torkels i första posten för 1703. Om suscepta/susceptrix finns en egen tråd här i forumet.
437
« skrivet: 2016-10-09, 15:51 »
Arméns rullor 1620 - 1673 finns på SVAR. Där hittar du rullor över Hans Majestäts drabanter för tiden 1675 - 1685 (och några tidigare). Bland generalmönsterrullorna i SVAR finns rullor för drabanterna för perioden 1686 - 1697. De senare hittar du också i ArkivDigital under rubriken Generalmönsterrullor - Adelsfanorna, volym nr 1535.
438
« skrivet: 2016-10-07, 11:29 »
Du vet säkert redan detta, men en änka Brita Bottner dör i Klara 1807-04-30 (Klara FIa:5 s. 263). En Mattias Wilhelm Bottner dör på lasarettet i Ulrika Eleonora (Kungsholm) 1820-04-22 (Kungsholm FI:3 s. 158). Han uppges dock vara 30 år.
En brandvaktsänka B. Bottner var år 1800 mantalsskriven i huset 76? kvarteret Stormhatten i Jakob (Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, År 1800, SE/SSA/0031/06/G 1 BA/G 1 BA:26/3 (1800). s. 468, bildid A0057133_00467)
En f.d. lantvärnist Matts Bottner var år 1810 bosatt i kvarteret Danviks hospital i Katarina södra (Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, År 1810, SE/SSA/0031/06/G 1 BA/G 1 BA:27/14 (1810), s. 100, bildid: A0057160_00056)
Mvh Bertil
439
« skrivet: 2016-10-06, 15:51 »
Det är inte mycket jag kan svara på, men han fick beslut om underhåll 1779-07-21 och var då 52 år och hade tjänat i 32 år. Han dog 1782. Källor: Krigskollegium, Krigsmanshuskontorets arkiv, Rullor över gratialister D:16a s. 603 (AID v777300.b3070.s603) och Underhållsprojekt D:30 1779 fol. 2 v. (AID v777319.b4880.s3)
Mvh Bertil
440
« skrivet: 2016-10-03, 17:09 »
Enligt NAD finns lagfartsprotokollen för Rättviks tingslags häradsrätt för åren 1882 - 1904 på landsarkivet i Uppsala. De verkar inte vara fotograferade. Det borde ju finnas renovationsexemplar i Svea hovrätt, advokatfiskalens arkiv under EXIIb, men det finns ingen förteckning på nätet. Det finns dock register i Riksarkivet. Man kan rimligen anta att eventuella renovationsexemplar från Rättviks tingslags häradsrätt inte är fotograferade,
441
« skrivet: 2016-09-30, 19:09 »
Agenten Johan Hammarbäck, född 1867-12-13 och gift med Anna Elvira Forsgren återfinns som på församlingen skriven i Arboga stadsförsamling AIIa:26 s. 1488, dit han flyttats 1926-11-05 från s. 1560 (Villagatan 12), och flyttas därifrån till AIIa:35 s. 2142 . 1930-11-06 flyttas han till s. 496 (Skolhuset). 1931-11-16 flyttar han till s. 713 (kv. Kolaren 1- 3) och därifrån blir han 1932-10-01 ånyo på församlingen på skriven (s. 2144). Där finns en anteckning att han är lagligen skild från Anna Elvira Forsgren 1931-08-24. 1933-12-15 överförs han till Försörjningshemmet (s. 2135), där han dör 1938-07-29.
I Arboga stadsförsamling AIIa:27 s. 1560 uppges att Anna Elvira, född i V. Löfsta 1872-12-15, flyttat till Stockholm Johannes 1925-10-05.
Jag har möjligen missat något, men någon Johan född i Norberg 1867-12-13 har jag inte träffat på. Med ovanstående uppgifter borde du dock kunna söka dig åtminstone en bit bakåt.
442
« skrivet: 2016-09-29, 18:53 »
Det beror på vad du menar med ren svenska. Nedan är ett försök till moderniserad stavning (förutom personnamnen) och moderna verbformer:
År 1812 den 24 april blev uppå vederbörandes begäran laga bouppteckning efter avlidne inhysesmannen Håkan Nilsson i Övraby som med döden avled d. 16 i samma månad och efter sig lämnat änkan Inger Carlssondotter och 8 stycken barn. Son Nils Håkansson är innehavare utav hemmanet. Son Olof Håkansson har med döden avgått och efter sig lämnat en liten dotter vid namn Ingri 6 år gammal. Son Carl myndig, son Jonas 21 år, Petter 15 år. Dottern Ciäsa gift med bonden Nils Olsson i Övra by. Dottern Ciärsten 24 år. Dottern Maria 20 år, vartill antogs till förmyndare för de omyndiga Nils Håkansson, som redan varit förmyndare för sin brors dotter Ingrid i 6 år. Blev också antagen till förmyndare för dess (sin) yngsta bror Petter och bonden Anders Håkansson i Övra by blev antagen till förmyndare för bägge de omyndiga döttrarna Kiärsten och Maria och alla var närvarande vid bouppteckningen och uppgavs boet i följande ordning.
443
« skrivet: 2016-09-26, 15:43 »
Man kan tänka sig att det är tänkt att stå "Dhenna sedels wijsare", d.v.s. innehavaren av det brev till konsistoriet som börjar efter orden Omisso salut (hälsningarna utelämnade). Tyres Larsson har alltså fått med sig brevet till konsistoriet.
444
« skrivet: 2016-09-23, 18:41 »
Lena
Jag tror inte att fotot föreställer din farfars far. Om han hette Otto Wallin, var han född 1854 och var soldat under roten nr 89 Södra Hökedalen i Eds socken och Älvsborgs län. Fotot måste vara taget tidigast 1905, då Sollem tog över Leverins rörelse. Vid den tiden var Otto Wallin alltså 51 år. Mannen på fotot ser avsevärt yngre ut.
Kanske går det att på något norskt forum reda ut vilket företag som har använt ett sådant livré.
(Vapenrocken är den jacka som går ner till halva låret och som visas på din senaste bild. Modell 1860 hade, som du säger, 8 knappar i varje rad, även om alla inte syns på bilden. Ett plagg som går nedanför knäna är en kappa, och bärs normalt över vapenrocken. Detta är ytterligare en anledning till att jag anser att plagget på din första bild inte är ett uniformsplagg, eftersom man inte ser någonting av någon vapenrock.)
Hälsn. Bertil
445
« skrivet: 2016-09-22, 19:32 »
Hej igen,
Någonting som kallades Banverket fanns, såvitt jag kunnat finna, inte i Norge under den aktuella perioden. Jag har inte kunnat hitta några bilder på nätet av Norges Statsbaners uniform under perioden, men både den danska och den svenska järnvägen hade ett bevingat hjul som symbol, något som NSB också haft sedan åtminstone 1935.
Jag är ense med LarsOlof att uniformen ser ut som ett livré för en privatanställd, kanske på ett hotell eller på någon industri eller annat företag. Bortsett från B:et på kragen saknar uniformen igenkänningstecken, t.ex. en prägling på knapparna, som man kunde förvänta sig av en officiell uniform.
mvh/Bertil
446
« skrivet: 2016-09-22, 18:08 »
Hej, Bilden bör vara tagen mellan 1905, då Gustav Larsen Sollem övertog Axel Leverins rörelse, och 1916, då han sålde filialen i Fredrikshald, se denna länk: https://lokalhistoriewiki.no/index.php/Gustav_Larsen_Sollem. Är du säker på att bilden är tagen i Halden och inte i Fredrikstad? mvh Bertil
447
« skrivet: 2016-09-19, 19:08 »
Överst i båda kolumnerna på bouppteckningens andra sida står det Silfr mt, så det rör sig om daler silvermynt. År 1801 var detta en oegentlig beteckning, eftersom begreppen silvermynt och kopparmynt officiellt upphörde vid 1776 års myntreform. Begreppen användes dock i dagligt tal långt efter 1776. På hemsidan myntkabinettet.se kan man finna en länk till en prisomräknare skapad av Rodney Edvinsson ( http://www.historia.se/Jamforelsepris.htm). Tyvärr finns omräkning av daler silvermynt bara fram till 1788, men det bör ändå kunna ge dig en uppfattning om värdet av kvarlåtenskapen.
448
« skrivet: 2016-09-05, 17:25 »
Eftersom lönskaläge var straffbart 1788 är det möjligt att man kan finna uppgift om Maria Charlottas far i Karlskrona eller Karlshamns kämnärsrätts dombok.
449
« skrivet: 2016-09-03, 17:21 »
Lars Olofsson Pilfält var soldat under nr 129 Missunna vid Västanstångs kompani av Östgöta regemente till fots. Han antogs 1714-05-27 av drunknade 1717-11-28. Han noteras som dräng vid mönstringarna 1714 - 1719 och som bonde 1721. Åldersuppgifterna i rullorna 1715, 1718, 1719 och 1721 (20, 23, 24 och 26 år) och ger anledning att anta att han var född 1695.
Lars företrädare hette Olof Pilfält, antagen i oktober 1709 och född i Godegårds socken i Östergötland. Han var 28 år gammal vid mönstringen i augusti 1710 och var då kommenderad på flottan. Han efterträdde troligen Elias Carlsson Gierss, antagen 1706-08-14 och rimligen död eller tillfångatagen senast vid Perevolotjno i juli 1709.
Olof bör alltså ha varit 13 eller 14 år när Lars föddes och kan nog avskrivas som far till Lars.
Källor: generalmönsterrullor för Östgöta regemente till fots 1707, 1710, 1714, 1715, 1718, 1719, 1721 och 1728.
Hälsningar/Bertil
450
« skrivet: 2016-08-22, 12:42 »
Hej
Jag vet inte mycket om skånska tremänningskavalleriregementet, men det finns generalmönsterrullor för regementet på SVAR från 1710. 1710 års rulla upptar de ryttare som fanns vid senaste generalmönstring och, om de blivit ersatta, om ersättaren. Enligt de stickprov jag tagit uppges inte något rusthåll för ryttarna. I några kompanier uppges patronymikon i tillägg till soldatnamnet, åtminstone för de flesta ryttarna, i andra kompanier bara soldatnamnet (eller för några få bara patronymikon. Födelseort för den aktive ryttaren uppges i de flesta fall.
Hälsningar
Bertil
451
« skrivet: 2016-08-19, 16:26 »
Min tolkning:
1. Noteringen om ryttaren: Asslag Anderssons, Hans Bryngelssons och Pär Esbiörnssons Stre (sventjänare) Erich Olderstorp född i Västergiötl. 33 år gammal 15 år tient är gift. Efter gambla staten bestås 29.12. Efter 1724 års staten 12.20. Summa 42
2. Rubrikerna från vänster till höger: Compag. Indeln nr; Bör Hafva; Silfvermynt; Förändringar som äro skedda med rusthållarna sedan sista generalmönstringen; Bekommer; Hemman/skatte/crono/frelse; utsäde?, äng, skoug, muhlbete, fiskevatten, qvarnfallen/sågkvarn/mölnare, humlegård; Åhrl. räntan efter/Jordeboken/Hemmantalet; Summa Silf mt; Munderingens beskaffenthet; Hästarnas beskaffenhet till färg och ålder med dess förändringar sedan sista generalmönstring; Sista generalmönstring annotationer; Nu påstående mönstring annotationer.
Han tjänade alltså 42 daler silvermynt.
452
« skrivet: 2016-08-19, 11:20 »
När det gäller regementstillhörigheten är det krångligare än man kunde önska.
1692 roterades Smålands kavalleriregemente uppenbarligen om. 1692-08-20 rustade Bladekulla och Värnäs i Nye för roten nr 84 av Östra Härads kompani, men samma dag roterades rusthållet om till nummer 56. Rusthållare var Anders Persson (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1692/3 (1692), bildid: A0054267_00486; Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/841 (1692), bildid: A0028857_00390). Åren 1696 (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1696/4 (1696), bildid: A0054372_00190) och 1697 (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1697/4 (1697), bildid: A0054398_00194) var rotens nummer 56 och ryttaren där hette Anders Persson. Han dog den 24 mars 1702 och ersattes 1703 av Daniel Persson (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/842 (1706), bildid: A0028858_00187).
Rullor för Smålands kavalleri under åren 1698 – 1705 saknas såvitt jag kunnat finna.
I mantalslängderna förekommer ryttaren Sven i Bladekulla (eller hans hustru) från 1701 till 1708, i början tillsammans med ryttaren Anders eller Daniel. Det är fullt möjligt att Sven tillhörde Smålands kavalleri, men tjänade för en annan rote än Bladekulla, men med tillgängliga rullor kan det inte visas.
453
« skrivet: 2016-08-16, 18:57 »
Hej Martin,
Svaret kan ligga i att syskon har samma form i både singularis och pluralis, vilket inte broder har. Syskonbarn kan alltså (numera) betyda att de personer som avses är barn till en av den berörda personens syskon eller till två syskon. Som har påpekats i tråden om syskonbarn är det egentligen inte riktigt att säga att en person är mitt (eller hans eller hennes) syskonbarn, om man menar att han är kusin med huvudpersonen. Inte desto mindre har sådana uttryck förekommit.
Logiskt sett borde barn av två olika bröder, om de inte kallas kusiner, kallas brödrabarn eller brödersbarn. Jag är medveten om att man numera kan tala som sina olika bröders barn som sina brorsbarn, men jag tror inte att det är ett uttryck som en domare på 1600-talet skulle använt om för honom obesläktade personer.
Jag tror alltså att Jon Hansson var son till Hemming i Lobbyns bror Hans.
(Det hör inte hit, men de renoverade domböckerna var nog mera en renskrivning av domböckerna än tvärtom.)
Hälsningar
Bertil
454
« skrivet: 2016-08-11, 21:13 »
En intressant och ganska lättläst historisk översikt över användningen av namn finns i Statens Offentliga Utredningar (SOU) 1960:5 Förslag till Namnlag, s. 32 - 55. Jag har inte klarat av att skapa en länk till rätt sidor, men om man klistrar in följande adress borde man komma till betänkandets första sida: http://weburn.kb.se/metadata/314/SOU_474314.htm. Bertil
455
« skrivet: 2016-08-11, 19:37 »
Hej,
Om vi börjar med början står det så vitt jag kan läsa:
"Ingif. på Hardemo ting d. 2 marti 1772.
År 1771 d. 3 junji blef uppå anmodan af undertecknade laga bouppteckning hos änkian Annika Jönsdotter i Skyberga hållen efter dess afledna man Per Jacobsson hwarwid det påmintes att allt måtte noga upgifwas och upwistes föligande saker närwärande å de omyndigas wägnar barnens farbroder Erik Jacobsson i Skyberga som deras rätt iakttager".
I slutet är bouppteckningen undertecknad av Annika AID Jönsdotter och som närvarande Erik EIS Jacobsson. Värderingsmännen Per Olofsson i Wreta? och Jöns Persson i Berga har undertecknat värderingsintyget. Slutligen har Per Hallmén intygat att "Af föregående bouppteckning är influtet utji Hardemo fattji Cassa 16 öre koppmynt."
Hälsningar/Bertil
456
« skrivet: 2016-08-03, 18:31 »
Hello Art
No I'm sorry. It only says: dead at Fredrikshamn, so it was probably some kind of illness. If he had fallen in battle or died because of wounds, I believe that would have been stated in the note.
Regards/Bertil
457
« skrivet: 2016-08-03, 18:16 »
Jonas Öhlund
I generalmönsterrullan för Livregementet till häst för 1760 uppges vid roten nr 90 Körlinge att karlen är vakant d. 29 Januari 1759 och att hästen är vakant d. 28 april 1759. (AID v375772.b960). I rullan för 1759 uppges ju också att han är sjuk (AID v375771.b1880). Att roten blev vakant i januari 1759 behöver dock inte nödvändigtvis innebära att Körling dog den dagen. Han kan ju ha blivit avskedad p.g.a. sin sjukdom, men det troligaste är väl att han dog den 29 januari och att informationen om detta inte hade nått mönsterherrarna den 10 februari.
Hälsningar/Bertil
458
« skrivet: 2016-08-03, 14:38 »
You will find him in the roll for 1721 under no 65 (page 1038) in captain Wrangel's company. (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1122 (1721), bildid: A0029179_00527). He was enlisted on October 25, 1719 and was 33 years old in 1921 and born in Skåne.
And no, the rolls do not end in 1740, but the company got a new commanding officer, captain Redeken. You will find Nils Bargren in the roll for 1741 at page 534 (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1132 (1741), bildid: A0029190_00275) and in the roll for 1745 at page 654 (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1133 (1745), bildid: A0029191_00333). The latter roll reports his death at Fredrikshamn on February 18, 1742.
Regards/Bertil
459
« skrivet: 2016-07-28, 19:17 »
Ett försök:
d. 4 Jan. lystes första gången för Borgaren Anders Andersson sedel från Larstorp att intet hinder är och änkan Johanna Jonsdotter som hållit laga skifte och om (??) (??) utsuttit sitt änkeår.
Wigdes i kyrkan d. 27 febr.
Hälsningar Bertil
460
« skrivet: 2016-07-07, 15:53 »
Hej Sven
Om du går till första sidan i mantalslängden finner du en förklaring på vad de olika kolumnerna efter namnen betyder: man, hustru, son, dotter, måg, sonhustru, dräng, piga, inhyses, Summa.
I ditt utdrag finns en markering för man och hustru, efter namnen Ingri Petronella och Helena Caisa står det 2or i kolumnen för dotter och efter Johanna Christina en 1a i samma kolumn. På nästa rad finner du d(rängen) Lars och p(igan) Ingebor med en 1a i vardera kolumnen för dräng och piga. Summan blir 9 personer.
Som jag tolkar det hade rådmannen alltså fem döttrar, varav en hade dubbelt förnamn.
Hälsningar
Bertil
461
« skrivet: 2016-07-03, 19:15 »
Så intressant. Det hade Nordensvan inte koll på. Kaptenen för kompaniet där han var löjtnant hette nog Wardlau (även Vertelau och Wertlau), se adliga ätten nr 951 Wardlau på Adelsvapen.com.
Hälsningar/Bertil
462
« skrivet: 2016-07-02, 14:05 »
Hej igen
I Arméns Rullor förekommer den reformerade fänriken Nils Eriksson i rullorna för Närke-Värmlands regemente 1664 - 1670. (SVAR: Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1664/4 (1664), bildid: A0053782_00101; Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1665/5 (1665), bildid: A0053792_00212; Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1666/3 (1666), bildid: A0053800_00290; Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1667/4 (1667), bildid: A0053814_00108; Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1668/4 (1668), bildid: A0053825_00070; Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1669/4 (1669), bildid: A0053835_00227; Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1670/5 (1670), bildid: A0053857_00367).
I förteckningen över reformerade officerare i volymen Diverse Rullor för 1666 (SVAR: Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1666/13 (1666), bildid: A0053810_00154) förefaller anteckningen ”Tient från gemen öf:r 20 år under Reg:et, sedan 660 warit reformerad” gälla honom. Han tycks ha haft ett avlöningshemman i Råda socken.
Tyvärr kan jag inte finna några listor över reformerade officerare för perioden 1671 - 1675.
Hälsningar
Bertil
463
« skrivet: 2016-07-01, 17:58 »
Hej,
Tyvärr är det inte till mycket hjälp, men i Nordensvans Värmlands regementes historia del II, sid 61 (andra upplagan) nämns faktiskt en Nils Erichsson. Enda uppgifterna om honom i denna bok är att han blev reformerad fänrik 1663 och att han nämns i regementets papper 1672, men ej sedan.
Hälsningar
Bertil
464
« skrivet: 2016-06-25, 17:37 »
Hej,
Jag får det till: gambl. eländiga Pigan Brita Estensdr i Tosberg, födder af ächta säng Ao 1672, fadren Esten Gudfatzon i Tåssberga modren h. Ramborg Grels dr i unga år ärln (ärligen) tiänt, men genom siukdom warit länge sängliggande, förlossades genom en salig död d. 2 och begrofs Christeln d. 5 December, sedan hon lefwat ärln i 70 år.
Hälsningar Bertil
465
« skrivet: 2016-06-21, 19:19 »
Hej, Väne kompani kallades under den aktuella tiden förste majorens kompani. I generalmönsterrullan för 1817, uppslag 78 (SVAR bildid A0028559_00522) framgår att Carl Andersson Boo vid tiden för mönstringen 25 juni 1817 var född i Västergötland och var 29 1/2 år. Enligt rullan för 1821 (30 juli) var han 33 1/4 år (SVAR bildid A0028560_00081). Enligt rullan 1825 (SVAR bildid A0028560_00361) fick han avsked 15 december 1822. Om man skall lita på åldersuppgifter i militära rullor, vilket de kunniga anser att man inte skall, bör han alltså ha varit född omkring 1788. Någon Carl Andersson föddes, såvitt jag kan se, inte i Lena (P) under 1785 - 1790. Hälsningar  Bertil
466
« skrivet: 2016-06-15, 13:52 »
Förslag:
På begäran af Qvartermästaren Jonas Dahlberg wid Sandby Esquadron Kgl Skånska Husar Regementet får jag gifwa det betyg att jag alt sedan Martii månad detta år ordinerat före mot en Nerveuse fråssa (Intermittens Nervosa) vel Typhoidea) och som han i afseende på det afstånd som är oss emellan och i följe däraf brist på (mera granlaga?) tillsyn med Medicine och diet likfult bibehållit ända in uti Julii månad de vanliga fölgderna efter en så swår och långvarig sjukdom har sedan hållit honom; bestående i (??), wärkplågor etc. Nu först börjar han att småningom öfwerwinna dessa men är dock alt för swag och (blir?) lätt åter på sjuksängen kastad fall han skulle utsätta för krops(??), mödor eller strapage, utan bör han Qvartermästare Dahlberg få wara stilla tils han först öfwerwunnit alla sjukdomens fölgder och sedan återhämtat kropskrafter. Detta alt kan jag på redan aflagda Embets Ed och nu ytterligare så sant mig Gud hjelpe till lif och själ af Christianstad d. 8 aug. 1812
Jag är medveten om att första meningen fram till semikolon inte riktigt hänger ihop.
Hälsningar
467
« skrivet: 2016-06-08, 17:37 »
Förslag:
medan hon var ogift, wid hwars födsell hon sökt enslighet, det fördränkt uti en wattubäck och å lön lagdt den 31 December 1771, blef derföre halshuggen och i bohl bränt den 22 maji des ålder 32 år.
468
« skrivet: 2016-06-07, 17:09 »
Jag läser det som om det står: var en god och arbetsam man i mångahanda måhl.
469
« skrivet: 2016-05-30, 17:53 »
Kan det röra sig om en hamnroddare, d.v.s. en person som hjälpte till med förtöjning av större fartyg?
470
« skrivet: 2016-05-30, 17:48 »
"Juli d. 10 lystes 1sta gången för drängen Per Olsson från Lilla Marckie och pigan Bengta Olsdotter i Stora Marckie tjänande på No 15. Åboen på detta nummer caverar för hinderslösheten. Vigdes d. 7 januari." Att cavera innebär att gå i borgen, här dock snarare att gå i god för hinderslösheten.
471
« skrivet: 2016-05-27, 19:19 »
I Örebro Nikolai F:1 finns en dödsnotis för brukspatronen Jakob Robsahm 1716-05-24 med uppgift om att han begravts i Täby (rimligen Täby i Örebro län).
I CDn Riddarhusets stamtavlor uppges, med hänvisning till Örebro dödsbok, att Daniel Christiansson Robsahm dog detta datum och begravdes i Täby. Han var brukspatron på Villingsberg i Knista (T), och ägde uppenbarligen Stora Ulvgryt i Täby f.o.m. 1710, men brukade gården med legofolk (mantalslängder för Örebro län).
Jakob Jakobsson Robsahm, brorson till Daniel Christiansson, uppges i Carl Szabads supplement till Elgenstierna ha arrenderat Malingsbo bruk och dött 1718. Någon dödsnotis för honom finns dock inte i Söderbärke för detta år. Han kallas i brodern Abraham Robsahms bouppteckning (Stockholms RR 1:a avdeln. FIa:108, fol. 580 r.) för foragemästare. Enligt Norrbärke AI:2, uppsl. 69, flyttade han 1704 från Björsjö bruk (Nyhyttan) till Örebro, där han återfinns i mantalslängden 1705 (men inte senare). Han och hustrun Brita Trotzig får också barnen Christian Filip och Leonhard i Örebro 1706-10-21 och 1708-05-18 (Örebro Nikolai C:2 s. 95 och 118).
Min fråga: är det förnamnet eller titeln som är fel i Örebro Nikolai F:1?
472
« skrivet: 2016-05-22, 15:12 »
I Åseda bodde Georg Viksten på Ösjöbol mellangård, som var ett furirboställe vid Kalmar regementes Östra Härads kompani. Han återfinns i med furirs indelning i Uppvidinge kompani i Kalmar regementes meritförteckning för underofficerare 1757 (AID v752463.b890), och i Västra Härads kompani (AID v752463.b940). I 1762 år anciennitets- och meritlistor finns han vid Västra Härads kompani (AID v752463.b1020, v752463.b1120, v752463.b1190). Enligt generalmönsterrullan för 1770 erhöll han avsked den 29 augusti 1764. Furirbostället för Västra Härads kompani låg i Hovgården i Hultsjö socken. Där hittar man också Georg i Hultsjö AI:4 s. 226 (AID v20374.b120.s227)
473
« skrivet: 2016-04-14, 20:12 »
Hej Baard, Jag är ingen expert, men jag skall försöka svara så gott jag kan. 1. I AD kan man välja Avancerade sökalternativ och där välja en arkivtyp, t.ex. Militaria. Då får man upp vad de har i sitt arkiv som de anser vara militäranknutet. Om man, som jag, inte visste att det finns något sådant som Meritförteckningar, så hittar man det där. 2. Furir var även vid denna tid en underbefälsgrad. Förare var en underofficersgrad. Varför hade han lön som furir? Särskilt efter krig hade man ett överskott av officerare och underofficerare. Detta förvärrades av att man som adelsman kunde köpa sig en (under-)officersbefattning redan innan tonåren. [Om någon vill rätta mig här är jag tacksam.] Det var alltså inte ovanligt att man hade en viss grad, men hade en avlöning för en mycket lägre befattning eller ingen lön alls. Att han i husförhörslängderna kallas sergeant, graden över förare, kan bero på att han fick avsked med sergeants "heder, titel och värdighet" vilket inte var ovanligt. 3. Vad gäller historiska befälsgrader tycker jag det är bäst att hänvisa till någon som verkligen vet och kan: http://www.hhogman.se/militaria.htm. 4. Sista fullmaktsdatum betyder just det: datum när den sista (eller egentligen senaste) (under-)officersfullmakten utfärdades. Du kanske behöver en förklaring: I Sverige skedde utnämning till en post inom staten genom att det utfärdades en fullmakt. För högre tjänstemän och för officerare utfärdades den av Kunglig Majestät, för andra av underordnade myndigheter. Hilsen/Bertil
474
« skrivet: 2016-04-13, 08:16 »
Han förekommer i meritförteckningarna för Västgöta-Dals regemente 1820 - 1822, tyvärr utan information om var han tjänstgjort. Det framgår dock att han kom i tjänst som underofficer 1808. (ArkivDigital: Meritförteckningar 60, bild 1550, AID v752506a.b1550)
475
« skrivet: 2016-04-12, 19:18 »
Jag vet inte om detta hjälper, men 1813 finns det en furir H. Alsterberg i åttonde fältkompaniet av Västgöta-Dals regemente. 1817 återfinns en förare Hans Alsterberg i tredje majorens kompani. (Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/575 (1813-1817), bildid: A0028559_00264, Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/575 (1813-1817), bildid: A0028559_00580)
476
« skrivet: 2016-03-08, 19:28 »
Hej Paul,
Jag tror inte att Petter Arnberg är densamme som Petter Struberg. I mantalslängden för Tossene socken, Legene nedergård förekommer Hr Petter Struberg, capit. ogift (SVAR bildid: A0005770_00101).
Petter Struberg var 1712 - 1716 kornett vid Södermanlands, Närkes och Värmlands kompani av Svenska Adelsfanan och avancerade 1716-08-27 till regementskvartermästare vid Bohusläns dragonbataljon och avancerade 1717-07-05 till kapten vid Stångenäs kompani (Generalmönsterrulla för Bohusläns dragonbataljon 1718, Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/620 (1718), SVAR bildid: A0028607_00009, A0028607_00066). Efter kriget blev han avskedad, men fick efter flera böneskrifter till Kungl. Maj:t åter en befattning som löjtnant vid Sotenäs kompani. (Källor till befattningen vid Adelsfanan: SE/KrA/0023/0/1529 (1710-1712), SVAR bildid: A0029702_00419; Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1530 (1713-1743), SVAR bildid: A0029703_00006; Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1530 (1713-1743), SVAR bildid: A0029703_00230, A0029703_00217)
Var hittar du honom i Smålands husarregemente?
Hälsningar/Bertil
477
« skrivet: 2016-02-29, 10:45 »
Ryttaren vid Livregementet till häst för Menigasker hette fram till 1716 Menander och därefter Melander. Någon Bilberg har jag inte hittat i Östra Närkes kompani, men det finns en nr 61 Petter Gillberg,för Gillberga i Sköllersta socken, som rekryterades som ryttare 1709 och fick avsked 1728. Enligt generalmönsterrullan 1714 var han född i Askers socken. Vid granskning av de källor du citerat i inlägget under Närke och Askers socken frågar jag mig om det verkligen står Bilberg och inte Gilberg, jämför hur prästen skriver B i t.ex. Brita.
Hälsningar
Bertil
(Meddelandet ändrat av Bertil_ 2016-02-29 11:39)
478
« skrivet: 2016-02-25, 16:23 »
Jodå, det står Swen. Du kan jämföra e:et med e:et i Anders i Löfsundet på raden över. Kanske litet besvärligt att prästen eller klockaren omväxlande skrev ett normalt e och ett e som ser ut som ett n.
479
« skrivet: 2016-02-24, 18:04 »
Javisst, men det är Gryt C:2 och datum är fel, siffran 24 hör till föregående spalt. Gryt C:2 s. 317: 1749/ Dec. d. 3 wigdes dr(rängen) Botwid Nilss(on). fr. St. Målma med pig. Chirstin Swänsd(otte)r ifr. lilla Åhlö. Charta 1: 16.
Botwid är troligen den Botwid som finns i Gryt AI:1 s. 215 som son till Nils Pehrson och Ingrid Botwidsdotter och Chirstin troligen dotter till Sven Israelsson och hustru Elisabeth på s. 188.
(Meddelandet ändrat av Bertil_ 2016-02-24 18:08)
480
« skrivet: 2016-02-20, 17:30 »
Hej, såvitt jag kan se står det Fins icke i dopbok. Adm. af Si. Att han var adm(itterad) innebar troligen att han hade tillåtelse att ta nattvarden. mvh Bertil
481
« skrivet: 2016-02-14, 18:03 »
Sven,
Om sergeanten Carl Borgh vid Jönköpings regemente är densamme som din Carl Borg, är det sannolikt att han fick avsked med fänriks titel. För att få reda på om detta är fallet måste du nog kontakta Krigsarkivet. Observera att hemmanet Sjöbol i Morups socken, som Carl Borg bodde på från och med 1731, inte är något officersboställe utan ett frälsehemman som han förvärvade i september 1730, se mantalslängden för Morup 1730, jämför även bouppteckningen i Faurås häradsrätt FIIa:15 nr 84 (AID v156410.b293.s84.
mvh Bertil
482
« skrivet: 2016-02-14, 17:50 »
Sven,
Om du går till generalmönsterrullan för 1728 kan du se indelningen för sergeants-, förare- och furirsbefattningarna vid Västbo kompani. Där kan du också se att Carl Borgh var sergeant vid ståndsdragonerna innan han 1722 flyttades till furirsindelningen för Västbo kompani vid Jönköpings läns regemente. Tyvärr ser det inte ut att finnas några husförhörslängder för Gillstads socken för den aktuella perioden.
483
« skrivet: 2016-02-12, 19:21 »
I mantalslängderna för Morup 1732 och 1735 noteras: m(annen) i wärkl. tiänst i Smål. I rullan för Jönköpings regemente 1733 finns en sergeant Carl Borg i Väsbo härads kompani(AID bildid: v50307.b220). Vid generalmönstringen 1739 anhåller han om avsked (AID v50308.b209.s408). Enligt denna rulla är han 39 år, alltså född 1700. Kan vara värt att följa upp.
484
« skrivet: 2016-02-06, 19:42 »
Det står, såvitt jag kan se, aegrot.. Det kan rimligen tolkas som ægrotus, d.v.s. klen. Abs. i en husförhörslängd bör nog tolkas som absens, d.v.s. frånvarande.
(Meddelandet ändrat av Bertil_ 2016-02-06 19:51)
485
« skrivet: 2016-02-06, 19:23 »
According to St. Mellösa AI:1, page 94, Eric Holm was an Adels Ryt. i.e. a cavalryman i the Svenska Adelsfanan, a cavalry regiment recruited and paid by the Swedish nobility. As it was a recruited regiment, his name did not necessarily have any connection with the place where he lived. Unfortunately, there are no muster rolls of Svenska Adelsfanan for the years after 1743. According to Wikipedia the regiment ceased beeing a useable unit after the death of Charles XII. The only thing you had to do as a cavalryman in the regiment thereafter, was to report once a year to the captain of your company. But you had some benefits, and you were given a new name.
486
« skrivet: 2016-02-06, 18:24 »
Sptr d. 18 begrofs nemnbdemannen Ragvald Ragvaldsson uti Hult ætas 55 1/2 år. = Sept. the 18th the nämndeman* Ragvald Ragvaldsson in Hult was buried, aged 55 1/2 years.
*= co-judge, a nämndeman is and was elected for a continuous period, not only for one trial, and has a say not only in the question of guilt, but also concerning penalty and in civil law cases.
487
« skrivet: 2016-01-28, 17:10 »
Hej Barbro,
Du bör inte dubbelposta frågor.
Hälsningar
Bertil
488
« skrivet: 2016-01-28, 17:08 »
I rullan för Närke Värmlands regemente 1767 sid. 621 återfinns soldaten Ingemar Ersson Morfäldt, lång 2 alnar 21 tum, som nr 29 av Jösse härads kompani. Han uppges vara född i Värmland, vara 32 år och ha tjänat 10 år.
Ur rullan för 1777 sid 515: 1:sta Corporalskapet/Corporal Anders Nilsson Hellfeldt avskjedad vid Cassationsmönstringen d. 23 febr. 1775. I stället (från) s:a (datum?) hit avancerat soldaten fr. C: No 29 Ingemar Ersson Hellfeldt, lång 11 qvarter 3 1/2 tum. Född i Värmeland. Han uppges här vara 37 år och ha tjänstgjort 15 år. På sidan 523 i samma rulla uppges att soldaten nr 29 Ingemar Morfelt avancerat till Corporal vid C: No 1. fr. 24 febr. 1775.
Så det verkar som om det är samma man, även om jag inte kan förklara att han blivit 5 år yngre och tjänstgjort 5 år kortare tid i 1777 års rulla.
I rullan för 1780 är han 40 år och har tjänstgjort 18 år
489
« skrivet: 2016-01-01, 18:46 »
Contributionssedel 572: Brandvakten no 5 Lars Larsson 32 år gammal, hustrun 33 år gammal. De har vardera betalt 4 runstycken i bröllopsgärd (har inte med deras eget bröllop att göra). De bodde hos Höglund i hus nr 466 (se bild 132). Enligt Stockholms stadsarkivs register till mantalsuppgifter hade hans mantalsuppgift år 1800 nr 127. Tyvärr tycks den inte finnas digitalt, utan måste studeras på stadsarkivet.
490
« skrivet: 2015-12-27, 15:17 »
Carl Alberts far smältaren Jonas Carlström föddes i Bäcke, Älvsborgs län 1825-04-03 som son till Jan Magnus Carlström och Stina Jonsdotter i Bäckefors (Bäcke CI:10). I Bäcke AI:5 s. 90 finns en spiksmed Magnus Carlström född i Billingsfors 1789-04-21 med hustrun Stina Jonsdotter född i Bäcke 1798, sonen Jonas född 1825-04-03 och två ytterligare barn.
Carl Alberts mor Johanna Nyberg uppges i Fryksände AI:28 s. 929 vara född i Billingsfors, Älsborgs län 1822-10-11. Någon sådan födsel finns inte i Billingsfors. Däremot föddes en Johanna Maria 1822-07-17 som dotter till spiksmeden Johan Nyberg och Maria Warg. (Billingsfors C:3 s. 54). Familjen återfinns i Billingsfors AI:6 s. 64 och s. 186 och AI:7 s. 56.
Jonas Carlström och Johanna Nyberg gifte sig i Bäcke 1848-12-26 (Bäcke C:2). Paret och deras första son återfinns i Bäcke AI:7 uppslag 97, nu med rätt födelsedatum för Johanna.
(Meddelandet ändrat av Bertil_ 2015-12-27 15:20)
491
« skrivet: 2015-12-25, 14:27 »
Det står förrättningen, inte förrättnaden. Förrättning är en juridisk term för handläggning av ett ärende vid ett speciellt tillfälle.
492
« skrivet: 2015-12-22, 16:35 »
Förslag:
blef på anmodan laga bouppteckning förrättad
och 4 Barn sönerna Hendrich Nils och Daniel samt dottren Ingrid
och aflopp förrättningen sålunda
493
« skrivet: 2015-12-14, 18:58 »
Anders Krok avskedades enligt mantalslängderna mellan 1811 och 1812, så det är mycket möjligt att han då tvingades flytta från soldattorpet och bosätta sig på något annat torp eller i en backstuga på Vallsta bys ägor. I mantalslängderna finns ingen särskild beteckning på det eller de torp han bodde i. Jag föreställer mig att det helt enkelt kallades soldattorpet eller Vallsta soldattorp. Möjligen kan du få mer information om du hittar ett husesynsprotokoll (på Krigsarkivet) eller i jordeboken.
494
« skrivet: 2015-12-13, 14:34 »
Alternativt förslag:
Sara Sahcs/ Carll Boye
Gillis de Besche voor mijn et mijn broder Pieter de Besche/ Guillaume Debesh
495
« skrivet: 2015-12-12, 18:11 »
Kerstin Hansdotter dog, såvitt jag kan se, av barnsbörd.
Hejderidaren dog av övervåld g. (oförnuft?)
Hälsn. Bertil
496
« skrivet: 2015-12-10, 17:01 »
Grills statistiskt sammandrag av svenska indelningsverket som CD finns att köpa i Rötterbokhandeln. Där kan man hitta torp med utgångspunkt från soldatnumret och soldater med utgångspunkt från bostället. Detta gäller dock bara för indelta regementen.
497
« skrivet: 2015-11-29, 16:32 »
1760 tror jag att Livgardet till fots var det enda gardesregementet. Något lätt sätt att hitta enskilda soldater där känner jag inte till, utan man får söka igenom kompani för kompani. Generalmönsterrullorna finns hos SVAR och Arkiv Digital. I Arkiv Digital betecknas volymen Svea Livgarde.
498
« skrivet: 2015-11-22, 15:51 »
Förslag: ty den älsta sonen Giöns på 16 åhret och dotren Greta på 14 året och sonen Karl på 11 åhret samt sonen Anders alena 12 ueckor vid fadrens död och på barnens uängnar blef deras farfader kiyrckowächtaren Karl Biörckman närvarande.
De äldsta barnen var alltså 15, 13 och 10 år gamla. Sonen Anders var född 17 mars 1776 (Regna C:3 sid 660). Modern Kerstin Jönsdotter undertecknade bouppteckningen, så hon var inte död. (Risinge tingslag FII:3 sid 600).
499
« skrivet: 2015-11-14, 18:17 »
Tack skall du ha. Intressant att Sjöarp låg i Lönnneberga, men jag ser i AID att det fram till 1885 faktiskt hörde till Hässleby jordebokssocken, vilket förklarar födelseuppgifterna i både Petrus Cs och moderns dödsnotiser. (Jag borde ha sett att det stod 58 år.)
(Meddelandet ändrat av Bertil_ 2015-11-15 17:53)
500
« skrivet: 2015-11-14, 16:58 »
Ordet efter Rps är ett överstruket det;
födt een Barn skall vara födt Barn (ordet mellan födt och Barn är utkryssat);
kolon efter Arrendator skall ersättas av en punkt, det är ett förkortningstecken;
bläckplumpen före Barnet kan du kanske bortse från.
|
Visa inlägg
Cookie policy