Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Dag Bremberg
501
« skrivet: 2003-04-22, 17:13 »
Finns det andra som har något att tillföra ang min inledande fråga: Hur stark var känslan av att vara smålänning?
Bo har ju beskrivit att man inte kände samhörighet med alla i landskapet, men jag undrar om man ändå inte gjorde skillnad på smålänningar och exempelvis östgötar. En Jönköpingsbo har väl kallats smålänning om han flyttat t Ödeshög, vare sig det var på 1700- eller 1900-talet?
502
« skrivet: 2003-04-20, 20:58 »
Utsäkta, men det var väl ett helt annat ämne, Marianne? Kanske värden kan lägga det under någon präst-rubrik?
Tack, Bo, för ett utförligt och intressant svar!
503
« skrivet: 2003-04-17, 12:34 »
Skulle ocksåå vilja veta mer om Carlsborg.
Min anfar Carl Nöjd som var korpral kommenderades enligt rullorna till Carlsborg 1862 (samma år som ovanstående Johan A återkom därifrån.) Nöjd tillhörde Vista kompani och de hade i uppdrag att bevaka fångar, om jag förstått saken rätt.
Nu undrar jag vad det var för fångar. Kan det ha varit vanliga kriminella eller hade möjigen några soldater från Preussen hamnat där under konflikten med danskarna?
504
« skrivet: 2003-04-17, 12:26 »
Hur stark var känslan av att vara Smålänning under 1800-talet?
Jag har ett flertal anor som när de flyttat till grannsocknen passerat landskapsgränsen, och jag undrar om de ens tänkte på att denna gräns finns. Fanns det ens skyltar vid gränsen förr?
505
« skrivet: 2003-04-09, 22:56 »
År 1839 (25/2)föddes i Valö församling en dotter till denne skattebonde och hustrun Maja Stina Andersdotter.
Möjligen är de samma par som gifte sig 29/12 1837 i Roslags-Bro.
Tacksam för alla tips.
506
« skrivet: 2003-04-09, 14:42 »
Eleanor, thanx a lot! Seems lika you?ve found a mother to Lars Larsson Sandberg.
Olle,vad tror du? Visst verkar det som att Lars P bör vara fadern, då ingen annan Lars verkar bo på Björkenäs under den aktuella peioden, och dopvittnena delvis stämmer?
507
« skrivet: 2003-04-09, 13:45 »
Och Olof Spaaks andra hustru var väl Mechela Wigia, om jag inte blandar ihop. Båda dog väl i Orremåla i Djursdala.
508
« skrivet: 2003-04-03, 14:33 »
Offentlighetsprincipen ska givetvis försvaras - för demokratins skull. (Därför har bl a Journalistförbundet agerat gentemot olika EU-förslag, men Släktforskarförbundet har väl inte yttrat sig och bör knappast ta på sig den rollen heller.)
Den viktiga principen är att allmänna handlingar inte ska vara hemliga. Och medborgarnas önskemål om att få läsa handlingar ska givetvis inte försvåras på något sätt.
MEN när man sedan kommer till praktiken, så måste man ändå använda sunt förnuft. Det är inte rimligt att hävda att man har rätt att kräva att myndigheter bygger upp nya, kostnadskrävande tjänster enbart i syfte att underlätta sökning och tillhandahållande av hobbyuppgifter. För handen på hjärtat, mikrokorten har ju inget med
demokratin att göra. Eller?
Själv är jag beredd att gå i strid för yttrandefrihetsgrundlagens principer, men bland det jag accepterar finns att betala en femma för videofilm på biblioteket eller en slant till SVAR eller Genline.
509
« skrivet: 2003-04-02, 11:32 »
Ingen som känner till Johanna Charlotta, f 1839, dtr t Johan el Jan?
510
« skrivet: 2003-03-30, 15:36 »
Marit var gm Rasmus Andersson i Stenbyn, Töcksmark och hon dog där redan före 1733, enligt uppgifter från Dis-Arkiv.
511
« skrivet: 2003-03-30, 15:22 »
Ang Hollsten i Hedemora, så noterar jag nu en möjlig koppling t de värmländska Hollsten.
När Greta Hollsten i H. får en dtr 1744 är en fadder Ludvig von der Burg. Dennes brorson Lars Jacob gifter sig 1773 (i Ny) med ovan nämnda Christina Hollsten. Tror inte att det är en slump.
512
« skrivet: 2003-03-28, 14:19 »
Var det populärt med franskt klingande namn på 1700-talet? Apropå ovan nämnda Jean.
Mina holländska anor kallades i början av 1700-talet van der Burg, men ganska snart började de benämnas De Bourg i kyrkböcker i bl a Säterbo i Västmanland och Holmedal i Värmland.
513
« skrivet: 2003-03-16, 16:31 »
Björn skriver att han ler åt Kajsas tankar om att bl a Hasse & Tage skulle ha påverkats av sitt ursprung.
Det är ju kul att du har glimten i ögat och skojar om Gustav Vasa, men allvarligt talat så inser vi väl alla att våra värderingar och intressen är präglade inte bara av våra föräldrar utan mer eller mindre av många generationer.
Låt mig bara som ett exempel nämna en person som var tyskvän under 2VK, vilket i dag kan te sgi svårförståeligt. Varför? Jo, därför att hans far kom från fattig bondsläkt, medan han fått lära sig att beundra sin mors släkt, som kom från Tyskland till Sverige i början av 1700-talet, men fortfarande hade kvar det tyska namnet.
Och varför just dessa anor blev viktiga för honom kan man förstå bättre när man lägger fler pusselbitar i antavlan.
Visst är det intressant! Och naturligtvis är det än mer intressant vad som format våra förtroendevalda och andra offentliga personer.
514
« skrivet: 2003-03-14, 14:33 »
Fredrik!
Födelselängd skriver du, men det fanns ingen f-längd när MPS föddes (ca 1605, enl uppgift, som väl kommer från hm), inte förrän 1688.
I Projekt Runeberg (Sv biogr handl) står bara:
Peter omkr. 1600 boende i Skifved i Grafva socken i Värmland. Hans son, kapellanen i Sunne, Magnus Petri Schivedius' barn antogo namnet Lagerlöf.
Uppgiften om Per Månsson finns ju på flera håll och jag antar att den är från hm, men vilken är originalkällan och varifrån kommer årtalen och hustrun? Någon?
515
« skrivet: 2003-03-12, 23:02 »
Kenneth! Bara en fråga: vilken är källan till Schivedius far:
396 mf ff mm ff
Månsson, Per. Bonde. Adress Skived, Nedre Ullerud.
Enligt annan uppgift här i forumet (fr F Samuelsson) så var PM:s fru Lisken Persdotter. Har du stött på den uppgiften också?
516
« skrivet: 2003-03-09, 16:22 »
Fredrik o Linda. Vet inte om ni fått svar på era frågor.
Hur som,här är några korta ledtrådar (som inte är dubbelkollade i originalkällor):
Klara Roman var dtr t Jöns Arvidsson Roman (mantalskommissarie, f 1629 i Varnum (S.
Ägare av säteriet 1652 i Ugglebol, Ölme (S).
Död 1692 i Ölme och Sigrid Silverax (1636-95).
Jöns var son t Arvid Persson Roman o Anna Jönsdotter Gyllenhand (Arvid var son t Per Arviddson o Britta Haraldsdotter (Appelbom?))
SS var dtr t Krister Jakobsson Wiborg, adlad Silverax. (d 1652-11-08 i Toresund (D) (Widelands utr samt Grannar t gripsholm). Hovstallmästare 1636. Underståthållare vid Gripsholms slott 1641. Häradshövding i Daga 1645. Hustruns namn har angetts som Märta Olofsdotter, men han var enl flera källor gm en dtr t Gustaf Raaf, så han tycks ha hunnit med två äktenskap. Här finns en del frågetecken som bör rätas ut.
Den Anna Roman som Linda nämner levde 1624-93 och var syster t Jöns ovan.
517
« skrivet: 2003-03-05, 14:02 »
Hej, Roger!
We've been exchanging information before, and I don't have anything substantial to add now. The discussion here is primarily about why the priest called himself Clemens Grip and what the chances are that he might be connected to the more famous Bo Jonsson Grip family.
518
« skrivet: 2003-03-04, 23:25 »
Jörgen, om jag vore du skulle jag inte fråga innan ;-)
Själv har jag just idag avslutat en andra period som kund. Jag har haft stor glädje av att kunna läsa (vissa) kyrkböcker direkt i datorn (även om tekniken lämnar en del att önska).
Jag har dock vissa minimikrav vad gäller information och service från företag, såväl som myndigheter, vilka Genline fn inte klarar. Därför tar jag en time-out.
Jag skrev här för en månad sedan att jag fått ett e-postbrev från företaget, som respons på en fråga om Värmland som jag då ställt två veckor tidigare. Jag fick dock endast löfte om att frågan skulle besvaras omedelbart. En månad senare har jag trots påminnelse inte hört något mer och man måste undra vad som är omedelbart på det företaget.
När mitt abbonnemang nu upphörde blev jag förstås åter uppringd av en trevlig försäljare, som visserligen inte var intresserad av att försöka besvara min fråga, men som lovade att läsa våra inlägg här på Rötter och se till att såväl information, service och teknik förbättrades radikalt.
Jag vill inte framstå som naiv, men jag ser framtiden an med stort hopp!
519
« skrivet: 2003-03-04, 10:07 »
Tack, John! Födelsedatum stämmer när jag kollar den JS som bor i Umeå i SPAR.
Längre än så kommer vi väl inte i dag. I morgon ska jag intervjua honom, så vi får se om jag får något att rapportera om anorna.
520
« skrivet: 2003-03-03, 23:25 »
Kaj, håller med om att Clemens är passande för en präst. Att sen sonsonen Clement blir fogde var kanske inte Guds avsikt...
Apropå förnamn hette en av Clemens söner Börje och han blev officer. Clemens fader bör förstås ha hetat Jonas - och jag skulle gissa att han hette Grip och att han hade någon form av krigisk syssla.
Det var nämligen efternamnet jag syftade på som mindre prästerligt. Jag är ute på hal is här, men grip var väl ett farligt fantasidjur som fanns på vapensköldar, men knappast skulle väljas frivilligt av en präst. Hans son Alexander som också var präst i Virserum gjorde ju också om Grip till Gryphius.
521
« skrivet: 2003-03-03, 15:06 »
Kaj, tack för den pusselbiten!
Jag känner inte till Gyllengrip, men jag antar att det bland deras anor inte finns någon koppling till Bo Jonssons Grip-ätt.
Kan det möjligen i st finnas en koppling t nämnde Clemens? (Man undrar ju varifrån han fick namnet, vilket ju inte låter som ett typiskt prästnamn)
522
« skrivet: 2003-03-03, 11:38 »
Hej, Marianne! Jag tror knappast att någon idag kan besvara din fråga. Som du kan se här ovan ställde jag samma fråga om Clemens i förfjol.
Jag har antagit att namnet var så ovanligt på 1500-talet att det skulle kunna finnas en kopling till Bo Jonssons släkt, men jag har inte sett något ytterligare indicium för släktskap.
Bo Jonssons ätt anses vara utdöd, men fanns i varje fall på Clemens tid.
Mer om Grip står att läsa i ÄSF 2:1.
523
« skrivet: 2003-03-03, 11:20 »
Kommer verkligen alla Hollsten från Holstein?
Gäller det då också min värmländska ana:
Hollsten, Christina. Född 1753-02-13 i Nyed (S) (Fb). Levde mellan 1777 och 1784 i Sulvik, Älgå (S) (hfl). Levde mellan 1788 och 1807 i Bergerud, Holmedal (S) (Fb, hfl).
Hennes far lär - enligt uppgfiter som jag inte kontrollerat - vara
Hollsten, Sven. Född 1730 i Aspeboda (W) enl I Leborg) el 1720 i Rottna, enl Family search). Levde 1780 i Sulvik, Älgå (S) (hfl). En möjlig bror: Hans Hollsten f. 13 juli 1732 i Revsund. Far: Hans Abbor, f. 2 maj 1682 i Grimnäs (Z) d.27 maj 1752. Gift med Gertrud Ersdotter, f. 1694 i Stavre, (Z).
Nån som har en id??
524
« skrivet: 2003-02-27, 23:04 »
GID 427.36.4900 samt 427.38.28700
(St. Åby hfl 1885-92, Boet och Ödegården)
Vad står det egentligen om hans dom och frigivning?
Jag tolkar det som att han avtjänade tre år 1887-90, och att han sedan hade någon slags villkorlig frigivning(?).
Det stämmer med att jag funnit honom noterad som frigiven på Långholmen 1890.
Enligt en tidningsnotis (ÖC) skulle han dock ha dömts 1893 i Vadstena. Antingen är det fel eller så åkte han fast igen...
A Nöjd föddes 1853-06-18 i Adelöv (F) (F-bok), och blev välkänd i Åby/Ödeshög som handlare, bankman, snickare, mäklare, bokbindare, auktionist m.m.
525
« skrivet: 2003-02-27, 11:14 »
Är det ingen som vet något om Sjöstedts föräldrar och anor?
526
« skrivet: 2003-02-17, 14:40 »
Tack Olle för ytterligare pusselbitar.
Tilläggas kan att nämnde Johan (Jaen) har en koppling ovannämnda Sandberg/Roth.
Jaen var fadder 1744 åt Lars Sandbergs o Elsa Roths son och 1745 åt Sven Roths barn Jonas på Elmberg. Jaen ser ut att ha varit bosatt själv på Elmberg denna tid.
Hans far länsmannen Olof kan väl knappast ha varit id m tidigare soldaten Olof, även om de kan ha varit ung jämnåriga. En sådan karriär måste ha varit omöjlig. Vet någon något mer om soldaten Olof H på L Björkenäs? Han råkar inte ha varit från Marka?
527
« skrivet: 2003-02-17, 01:20 »
Ja, jag har nu för tredje gången kontrollerat att Jonas Roth föddes 1788. Att det står 89 i hfl kan man bortse ifrån, för det är många fel i Vireda hfl under denna tid.
Jag har också, som Inglis, noterat att det finns flera samtidiga soldater som kallas Sanberg i f-boken. Inget tyder på att de är släkt, då gårdar och dopvittnen skiljer sig helt (möjligen är en soldat Sanbergs hustru Maria dopvittne 1749 t Lars son Anders (Andreas), men notisen är svårläst för mig.
Vår Lars Sandberg (född i Vireda, ja) levde på Älmeberg under större delen av sitt liv, enligt barnens födelsenotiser 1744-59 samt hfl (89-95). 1796-99 står han visserligen i hfl på prästgårdens ägor, men vid sin död 1804 noteras han på Älmeberg igen. Troligen flyttade han dit direkt efter vigseln med Elsa Roth, som ju var uppvuxen där.
Slutligen ang Asping: jag har noterat att Maria Asping dog 1772 i Vireda, enl fb och hfl. Jag har dock inte dubellkollat detta nu. Kan det ha funnits två, kanske.
528
« skrivet: 2003-02-17, 00:45 »
Hej, Lars!
Står Erland Larsson noterad som soldat? Jag trodde att han var bonde på Karstorp (frälse) till sin död 1688.
Dennes son Sven Karström var bosatt i Skåne från 1684 och blev regementspastor 1690. Jag trodde att han tog släktnamnet då. Men kanske redan fadern hade använt det? Framgår det av nämnda bok?
De övriga Karström du nämner är jag inte säker på, men Sven hade en bror Per, som var bonde på Karstorp och dog 1734, åu: 84 år.
529
« skrivet: 2003-02-13, 02:23 »
Olle m fl.
Har bekräftat i Vireda hfl 1789-95, Älmeberg att ovan nämnde artilleristen Sandberg anges född 12/9 1721 och således är identisk med Lars Larsson i födelsenoteringen.
Kan också nämna att jag bekräftat att sonsonen Jonas Roth var född 1788, men att han ändå påstås vara född 1789 i hfl 1789-95. Prästen verkar ha varit slarvig, men han borde ha kunnat skilja på en nyfödd och en ettåring...
530
« skrivet: 2003-02-06, 16:44 »
Har nån stött på dessa personer, så vore jag lycklig:
Måns Svensson och h Stina Larsdotter,
som 1773 får sonen Johannes på Marken av Göbergs ägor (enl svårläst f-bok).
Lars Eriksson m hu Stina Jonsdtr,
som 17740726 fick en dtr Anna på Sänninge (om jag läser rätt i kyrkbokens veck)
531
« skrivet: 2003-02-05, 15:11 »
Jag tycker att det blir allt mer märkligt att alla som framför kritik, synpunkter eller frågor avseende Genlines tjänster och service tas i örat av ett par forskarkollegor. Det är uppenbart att företaget för vissa är en helig ko.
Men det är faktiskt viktigt att alla synpunkter kommer fram. Dels för att våra forskarvänner som ännu inte betalat till Genline ska få kännedom om bristerna, dels för att företaget ska kunna utveckla sin tjänster.
Det är uppenbart att Genline får kännedom om vad som skrivs här, för NU har jag plötsligt fått svar på ett e-brev som jag skickade för 14 dagar sedan. Visserligen innehåller Genlines brev inga svar på mina frågor, utan bara ett löfte om att återkomma med svar, men det är ju ett steg framåt...
;-)
532
« skrivet: 2003-02-04, 10:32 »
Cecilia! Här är jag ute på hal is, men det var väl 1628 som Ugglebol blev säteri, enl Fernow/Ernvik.
Något belägg för Olof Krabbe på Ugglebol har jag inte sett.
I ägarlängden kommer efter Anna Krabbe 1651 en Anna Arvidsdotter Svan. Jag vet inte vem hon var, men skulle kunna gissa att hon var svägerska. Varför hon hamnat som ägare är lite förvånande, kanske hon ärvt brodern Jöran?
(I vilket fall är det rimligt att anta att Anna K var död vid det laget, och möjligen också hennes son med tanke på att sondottern med make blir ägare året därpå.)
533
« skrivet: 2003-02-03, 14:55 »
Jo, jag har inte så lång näsa längre. Jag får nu fram födda före 1797 i Töcksmark. (Däremot saknar jag ännu döda.)
Ingen anledning att tacka Genline, som fortfarande inte besvarat mina mejl, men stort tack till er, hjälpsamma forskarkollegor!
534
« skrivet: 2003-02-02, 18:17 »
Jag förstår inte varför vissa personer försvarar Genline till varje pris. Är det bara för att det är ett privat företag? Är det per definition bra att statens arkivmyndigheter sidsteppas av vinstdrivande företag? Eller är det så att en del av oss i släktforskarrörelsen har satsat vår heder på Genlineprojektet?
Oavsett ideologiska och andra motiv, så tycker jag att det är synnerligen hög tid att det kommer fram hur dåligt Genline sköts.
Häromveckan skrev jag att jag avslutat mitt abonnemang därför att det saknades massor av längder, bl a alla vigslar och döda i Töcksmark, samt födda före 1798. På deras hemsida står dessa längder med.
Till svar från en forskarkollega här fick jag veta att dessa längder visst fanns i Genline. Så jag tecknade nytt abonnemang, men inte 17 kom jag åt dessa längder. Och Genline vägrar systematiskt att besvara e-post.
Snacka om långnäsa jag fick! Hoppas nu att andra är mer försiktiga med bondfångarna!
535
« skrivet: 2003-01-30, 16:59 »
Birgitta!
Vad kul att du hittade denne A Roth i Eksjö. Han kan inte vara identisk med vår Anders, rusthållaren i Vireda, bl a beroende på att barnen inte stämmer.
Uppenbarligen är det denne Eksjö-Anders som tidigare fått vissa forskare att tro att Vireda-Anders bodde i Eksjö (bl a (Setterdahls nationsmatrikel (s. 204)), och att han var gift med en Anna Jönsdotter.
Helge Skafvenstedt var också inne på det spåret, men ändrade sedan hustruns namn till Kristina Elling i den antavla jag fått tillgång till.
Det finns inga bevarade vigselnotiser för 1702, men i kyrkoräkenskaperna ska det finnas en uppgift om att Anders i juni 1702 donerat en slant - och det är väl så Helge S kommit fram till giftermålsåret. (Jag har inte själv kontrollerat just detta i kyrkböckerna.)
Anders son Jonas var visserligen en kort tid skolrektor i Eksjö, men det är nog enda kopplingen dit för vår Roth-släkt.
536
« skrivet: 2003-01-30, 10:19 »
Anders! Jag vet egentligen ingenting om dessa skåska/danska Krabbe. Jag såg bara i ett register bara att några av dem finns med i Inga Bengtssons Ängelholmsbok från 1962, liksom i hembygdsboken från 90/91. Det visste du säkert redan (men kanske inte alla övriga Krabbe-intresserade).
Släkten Krabbe fanns väl kvar på Vegeholm till 1662? Och den kände Jörgen K avrättades 1678. Men vad som hände därefter och fram till Krabbe noteras i Hasslöv 1788 har jag ingen aning om.
Kopplingen till Hälsingland är förvånande. Någon Bremberg har jag dock inte funnit i norra Sverige på den tiden. Kanske mer sannolikt att Brembergarna var kompisar med Paul Krabbe, som jag antar ändå kom från närområdet.
537
« skrivet: 2003-01-29, 21:56 »
Tilläggas kan att det ungefär samma tid fanns Krabbe även i Ängelholm, enligt Inga Bengtsons bok Engelholmsbygd i gammal tid. Dessa hade förnamn som låter danska.
Krabbe fanns också i Nederländerna.
538
« skrivet: 2003-01-29, 17:30 »
Hej, Anders!
Kul att du hittat Brembergare i Hasslöv!
Petter har jag stött på, men ej kunnat placera in i min släkt och ej heller i de två övriga svenska Brembergssläkterna (som jag till stor del kartlagt).
Peter (Petter)(död 1827-01-14) var guldsmed och handelsman i Ängelholm, gm Anna Magda v Liewen (som jag antar är nämnda Anna Maja. Jag har bara noterat ett äktenskap.) De var barnlösa.
Peters far var Joen/Jonas, 1708-81, gästgivare i Ängelholm, gm Anna Mari Kraus (enl uppgifter på Scangen).
F ö är väl inte Ängelholm så avlägset? Det är väl knappt 2 mil emellan orterna? Om det är Ängelholm i NV Skåne som avses, och det bör det vara.
Själv har jag inte någon koppling mellan Krabbe, som finns på min mors sida, och Bremberg, som förstås är på fars sida. Dvs inte hittills...
539
« skrivet: 2003-01-27, 22:26 »
Min tacksamhet växer än mer om någon kan söka efter Carl Johansson Nöjd.
Korpral.
Född 1812-01-26 i Bälaryd (F).
Inflyttad 1813 till Lommaryd (F).
Död 1874.
Var enl uppgift soldat nr 38 för Jönköpings Regemente.
540
« skrivet: 2003-01-26, 16:29 »
Olle! Du har väl fortfarande Skafvenstedts anteckningar (som väl på något sätt varit underlag för redogörelsen i den 1991 utgivna Viredaboken)?
Själv har jag kopior på några brev 1946-51 och några antavlor, som är svårtydda och motsägelsefulla.
541
« skrivet: 2003-01-24, 11:34 »
Hej, Olle!
Allt talar väl för att Lars Sandberg är id med Lars Larsson f 1721? Namnet Sandberg bör han ha fått när han blev artillerist (sl på 1740-talet).
Jag har inte Skafvenstedts aanteckningar till hands, men jag vill minnas att jag där sett den uppgift om Lars Sandbergs födelseår som finns i Viredaboken samt i soldatregistret, med I Wilz?n som forskare.
Hfl har jag inte kollat, men de börjar väl först 1789, och jag vet inte om de alla är läsbara. Jag måste väl ändå beställa det som finns, eftersomd et är ett mysterium med min ana Jonas född 1789 (el möjl 1788).
542
« skrivet: 2003-01-23, 17:16 »
Artilleristen Lars Sandberg är han bekant?
Född 1721-09-12 i Lilla Björknäs, Vireda (F).
Död 1804-01-10 i Älmeberg, Vireda (F).
(Han var även skräddare, skolmästare, kyrkvärd.)
Det jag främst undrar är om hans anor.
Jag är också intresserad av sonen Jonas Roth, f 1759, soldat på St Hultrum och sedan rusthållare på Älmeberg. Kan någon bekräfta att han fick sju barn och att två av dem hette Jonas, den andre född i slutet av 1789 på Älmeberg eller Nymålen?
543
« skrivet: 2003-01-22, 15:28 »
Jan o Elisabet! Tusen tack!
Min ana Jonas är lite mystisk och undflyende. Kan han ha kallat sig Sandberg, precis som fadern Lars Sandberg, också soldat från Vireda, f 1721-d 1804? (Dennes far var trol soldat också, med samma namn, d 1742).
mvh/Dag
544
« skrivet: 2003-01-21, 00:06 »
Hjälpsamma forskarkollegor! Kan ni hitta följande:
Olof Persson Sandström, Född 1823-06-29 i Töcksmark (S). Död 1870-02-26 i Sanda, Töcksmark.
eller
(Carl) Jonas Roth f 1759-04-01, Hultrum, Vireda (F).
Tusen tack!
545
« skrivet: 2003-01-19, 19:29 »
Jo, nu går det att komma in på Dahls register, i varje fall via Värmlandsrötters länkar.
546
« skrivet: 2003-01-19, 19:17 »
Cecilia! Tack för de intressanta upplysningarna! Tyvärr funkar inte adresserna till Dahls register, och jag har inte kunnat hitta dem alls på nätet de senaste veckorna. Bror Widelands utredning är från 1931 och bygger delvis på Fryxells släktregsiter. (Se inlägg på Anbytarforum/Källor av Kjell Croné.) Det enda jag kan tillägga är att Anna Krabbe 1644 stod som ägare till säteriet Ugglebol i Ölme. Åtta år senare står sondottern Sigrid Silverax som ägare med maken Jöns Arvidsson Roman. (Källa: Erik Fernows Beskrivning över Värmland, bearbetad av Arvid Ernvik, del 1, 1977.)
547
« skrivet: 2003-01-18, 19:26 »
En ana till mig kallas von der Burg som vuxen och inspektor 1740 i Karlsborg (F). Vid andra tillfällen kallas han van den Burg, vilket stämmer med det påstådda holländska ursprunget.
Hans far, byggmästare i Säterbo, kallas dock vid samma tid de Bourg. Så kallas även ättlingarna i Värmland från slutet av 1700-talet och fram till våra dagar.
Beror detta på att franskan kommit på modet? Var det finare att ha franskt än holländskt påbrå och i så fall redan 1725?
548
« skrivet: 2003-01-18, 19:13 »
Tackar, Bo!
Ingen Lars Jakob i födelseboken, om jag förstår dig rätt. Det tyder jag som att han är född på annan ort, och därmed kanske inte barn till Cornelius, utan till dennes bror Jakob. Enligt en uppgift var han född i Smalanda och det kan ju syfta på Smålanda norr om Alunda i Uppland.
Ingen som sett några andra De Bourg eller Van der Burg i trakterna?
549
« skrivet: 2003-01-17, 14:36 »
I Karlstorp föddes enligt obekräftade uppgifter från Disbyt: 1742 Lars Jakob och 1747 Charlotta Maria. Föräldrar Cornelius De Bourg (Van den Burg) och Maria Björkman.
Kan någon bekräfta detta?
Varför paret var där dessa år är också ett mysterium. Cornelius var son t en holländsk byggmästare i Säterbo, men Maria kanske hade koppling t orten.
550
« skrivet: 2003-01-16, 10:22 »
När mitt Genline-abonnemang gick ut häromdagen så förnyade jag det inte, eftersom det saknades så många böcker från Värmlands 1700-tal. Nu ser jag på Genlines hemsida att de påstår att de har alla böcker från såväl 1700-talet som 1800-talet för bl a Holmedal och Töcksmark.
Jag har mejlat dem och frågat, men liksom många andra får jag inga svar. Bolaget har uppenbarligen inte resurser att besvara frågor, fast man hade tid att ringa mig (och säkert alla andra) för att övertala mig att förlänga abbonnemanget.
Är det någon som lyckas komma åt böcker före 1793 för nämnda socknar?
551
« skrivet: 2003-01-15, 15:02 »
Kjell! Nu är jag lycklig!
Anorna på min mors sida går nu att följa via Råbock-Lagerlöf-Kentzel-Carlberg-Svenske-Bröms till Joen Nilsson Ruska - som också är anfar till min far. Det är faktiskt första kopplingen jag funnit mellan mina föräldrar, bland de cirka 4 000 anorna i min databas.
Jag skickar de Lidén-ättlingar jag noterat per e-post t Kjell. Är det någon annan som är intresserad så säg bara till.
552
« skrivet: 2003-01-15, 00:35 »
Kjell! Tack så mkt! Det blev både utropstecken och nya frågetecken.
Min ana Mariana är den som föddes 1825 (trol i Sillerud fast jag inte hittade hennes f-notis). Hon var mkt riktigt gm Olof Sandström på Sanda i Töcksmark.
Hennes mor kan mkt väl ha hetat Maria Jansdotter Lidén. Denna bör då ha varit syster t Stina Jansdotter Lidén f 1809 som 1855 bodde just i Övre Hån. Denna Stinas farmor ska ha varit nämnda Mariana Råbock, enl uppgift av C Claesson på annan plats på Rötter.
Det innebär, om allt stämmer och jag räknar rätt att Marias och Stinas far ska ha hetat Jan Lidén och varit son t Erik Danielsson Lidén, f 1731. En Jan Lidén fann jag i kväll i kyrkboksavskrift hos Family search. Han bör ha varit f ung 1770.
Kan du eller någon annan bekräfta denne Jan och att han var son t Erik o Mariana? Då skulle jag bli mkt lycklig eftersom jag redan skrivit in alla Marianas anor...
553
« skrivet: 2003-01-13, 22:30 »
Solveig o Mikael!
En Anna Maria Hasselström lär ha gift sig 1750 i Nyed i Värmland med Sven Hollsten från Dalarna, enl uppgifter i Disbyt, som jag ej kontrollerat än. Deras dotter Christina är min ana.
Detta Hasselström-Hollsten-par är något yngre än det som Solveig nämner, men det måste finnas en släktkoppling. Annars äter jag upp min hatt.
554
« skrivet: 2003-01-12, 20:34 »
Anna Olofsdotter Krabbe i Ugglebol, Ölme (S) är hon bekant för någon?
Enl obekräftade uppgifter ur Widelands utredning ska hon ha varit gm Jakob Wiborg (d 1605 i Karlstad, enl Elgenstierna).
555
« skrivet: 2003-01-12, 19:47 »
Kjell Croné! Du nämner att bland Maria Andersdotters anor finns bla Lidén och Råbock. Kan du beskriva hur? Själv stammar jag från Mariana Persdotter Lidén (1825-80, Töcksmark), och hennes föräldrar var Per Eriksson Lidén och Anna Andersdotter, enl mina preliminära slutsatser.
556
« skrivet: 2003-01-10, 15:21 »
Jan Erik Aas! Ang inlägg 7/11 2001.
Du har i antavlan Johan Brunius. Kan du ange vilka källor det finns till hans anor? Tusen tack!
557
« skrivet: 2003-01-10, 14:54 »
Fredrik Samuelsson! Ang ditt årsgamla inlägg om Schivedius:
Vilka källor finns till hans föräldrar?
558
« skrivet: 2003-01-03, 12:56 »
Ortsnamnet enligt Family search. Smålanda?
Död 1814-08-28 i Holmedal (S).
Gm Christina Hollsten 1773 i Ny (S)
559
« skrivet: 2003-01-03, 12:47 »
Söker Jakob de Bourg och Sara Hallnberg, gifta 1740 i Sätebo, enl mormonernas databas.
Misstänker att Jakob är anfar t de många de Bourg i Värmland.
560
« skrivet: 2003-01-03, 10:28 »
Hej, Christina! Sorry, har först nu sett ditt inlägg.
StinaLidens syster Mariana, f 1825, är min ana. Enligt hfl för Töcksmark så var föräldrarna på Sanda Per (Andersson?) Liden och Anna Andersdotter. Längre har jag inte hunnit och en del väsentliga kyrkböcker saknas i Genline.
Har du mer om anorna så vore jag otroligt tacksam.
561
« skrivet: 2002-12-13, 12:26 »
Herr Larsson!
Det kan vara frestande att skoja med andras namn, men vi som genealoger borde kunna ha respekt både för varandras namn och personer.
Jag ber om tolerans med detta inlägg, out-of-subject, och hoppas att det inte leder till någon meta-diskussion.
mvh/Dag
562
« skrivet: 2002-12-02, 13:34 »
Korrigering: Nils F f 1684 var troligen styvfar till Hans född ca 1719.
563
« skrivet: 2002-11-24, 16:31 »
Paul, följande uppgifter har jag fått från andra forskare, men inte kollat med källorna:
Gustava var dtr t Johan Fredrik f 1786 i Tosterup, länsskräddare, Varmlösa, d 1845 i St Herrestad, och Märta Kristina Borgström, f 1800 i Kadesjö, Katslösa.
De hade ytterligare minst tre barn.
JF:s föräldrar var skräddaren Jacob G, f 1753 i Andrarum, och Anna Greta Mårtensdotter, f 1756 i Kristianstad. Det förekommer uppgifter om Jacob skulle hetat Asmund, men i HFL i Herrestad kallas han Jacob.
Jacobs far bör ha varit skräddaren Hans G f ca 1719 i Brösarp, gm Maria Eriksdtr,
dennes far Nils G f 1684 i Link gm I-B Bruse,
och dennes far Arvid G i Högerstad, gm Maria Kempe.
mvh/Dag
564
« skrivet: 2002-09-25, 00:06 »
Komplettering: Den Appolonia jag först nämnde (ca 1676-1751) var gift Lind. Hon var nämligen gift med Anders Lind (ca 1677-1716), innan hon gifte sig 1717 m Olof Wimnell.
Jag kan iofs ändå inte se att hon har något samband med den Appolonia Lind som nämns 1764 i Rönnebergsmålet.
Men, Ralf, jag undrar över de två Appolonia Lind som du nämner. Skulle verkligen den sistnämnda vara dotter t en annan Appolonia Lind o hennes make Olof Johansson-Morat(Hästhandlare)?
I så fall borde ju dottern inte ha kallats Johansdotter utan Olofsdotter.
Kan det ha skett en förväxling någonstans?
När levde hästhandlaren?
565
« skrivet: 2002-09-20, 13:20 »
Ang. frågan om släkten Ruth har resandekoppling, så kan tilläggas att Margareta Nilsdotter Ruth kallades för sakramentade tattarkärring enl domboken 1691. Hennes man var Johan Jonsson, som visserligen var häktemakare, men inte tycks ha haft några tattare bland anorna.
(Johans bror kallade sig Lind, och något mer om dessa har jag just skrivit under rubriken Resande/Lind.)
566
« skrivet: 2002-09-20, 12:53 »
Är Lind i Vimmerbytrakten resande - eller bara vissa av dem?
Min ana Peter Heller, utan resanderötter, gifte sig med Sara Lind (f 1707, dotter till Samuel Lind, son t Olof Jonsson, rådman o kyrkvärd i Vby), som inte heller har några uppenbara resanderötter.
Samtidigt kallade sig Peters halvfarbror Jöns Jonsson för Lind (ca 1660-95). Jöns var häktemakare, men jag kan inte se några resande bland hans anor. Modern Anna kallade sig Möller, men hennes far var smeden Henrik Fransson, gm en borgmästardotter. Anna gifte sig två gånger och Jon föddes i äktenskapet med Vimmerbyborgaren, byfogden Jon Trulsson.
En gissning är att Jöns och hans bror Johan som cokså var häktemakare kommit i närkontakt med resandefolket i Vby. Johan var gift med en Margareta Ruuth, som vid ett tillfälle kallats tattarkärring, och namnet Ruuth har ju förekommit i resandediskussionerna.
Jöns Linds fru hette dock Lisbetta Larsdotter, vilket ju låter ursvenskt, men visst kan hon också ha haft någon resandekoppling.
Tilläggas kan att först nämnde Peter Hellers moster Karin Erlandsdotter Säveström var gm Niklas Linck, och att mostern Johannas make Olof Wimnell gifte om sig med Appolonia Schultz (ca1676-1751). Den sistnämna kan väl inte vara identisk med Appolonia Lind, som dök upp i Sthlm 1764, men någon koppling finns det kanske med det ovanliga förnamnet. Hennes ressällskap Christian Lind var också gift med en kvinna från Vby.
Ringer dessa namn några klockor?
Vet någon varifrån de kan ha inspirerats till namnet Lind?
567
« skrivet: 2002-09-18, 09:13 »
Såja, Carl-Fredrik.
Är det inte lämpligt att innan man vräker ur sig grova anklagelser om lögnpraxis, förståndshandikapp, Nazi-Tyskland etc, ta reda på fakta - särskilt om man är släktforskare.
Annars kränker man alla de offentliga tjänstemän som så vänligt tar på sig extraarbete för att plocka fram de offentliga handlingar vi efterfrågar. Några okunniga surkart finns det förstås, som i alla yrkeskårer, men man ska inte generalisera. Och i det här fallet vet vi ju inte alls varför det förekommer två uppgifter som förefaller motstridiga. Flera förklaringar är möjliga.
Och även OM en tjänsteman gjort fel så skulle jag aldrig använda ett enda agerande av en enskild tjänstemans vid en kyrkoförsamling som förevändning för att dra så långtgående slutsatser om demokratin.
Du brukar vara mer sansad, men du kanske är lite extra upprörd just nu pga valresultatet?
mvh
Dag
568
« skrivet: 2002-09-17, 14:36 »
Bo P. Du skrev ovan (17/4-99): Ingen synes ha utrett vem hustrun Maria Pedersdotter Bergh var.
Jag har hittat följande anor i arkivet efter min farbror Nils Bremberg:
Far: Per Gertsson, d 1690 i Målbäck, Skeda (möjl son t mäster Gert (Fought?), beredare i Jönköping 1639-49, gm Elisabet.
Mor: Anna Svensdotter, ca 1640, Jkpg-1710, Målbäck. Vad jag förstår bodde de från ca 1690 på gästgivargården.
Barn förutom Maria:
Sara, g 1700 m Jakob Gammal i Torrberga.
Elisabet g 1698 m Anders Bengtsson.
(Detta stämmer m Mauds uppgifter ovan. Ingen Beata nämnd.)
Samuel Lind hade f ö ett barn vid sidan om Daniel och Anna (Helena): Sara, född 1707 27/4. Den sistnämnda är min ana så jag hoppas att jag inte har fel. Bo?
569
« skrivet: 2002-09-08, 16:53 »
Anders! Viredasläkten använde i början nästan bara folkliga namn som Anders, Nils, Jonas, Johan, Anna, Brita osv, så i namnen hittar jag ingen koppling.
Gabriels födelseår gör det också svårt att få in honom i Viredasläkten.
570
« skrivet: 2002-08-28, 12:56 »
Ang Roth-släkten från Vireda har jag tidigare utlovat en sammanställning av de olika uppgifter som diskuterats bl a på Rötter.
Mina noteringar om Roth-ättlingar till Nils Nilsson på Boarp i Vireda omfattar dock tio A4, vilket väl tar för mkt plats här. Den som önskar den okontrollerade stamtavlan kan i st kontakta mig per e-post (länk ovan).
571
« skrivet: 2002-08-26, 13:48 »
Notera att Niklas H har dementerat kopplingen mellan släkten Roth i Vireda och släkten Bursie. (Ska vara Bursh.)
Se Småland/Efterlysningar: Kornetten Roth i Hagby
572
« skrivet: 2002-08-26, 13:28 »
Tack för det, Niklas. Ja, jag är inte ironisk, även om det känns bittert att behöva stryka flera generationer med förmodade anor.
Vet du - eller någon annan Anbytare - något mer om Bursh-Dahlman?
573
« skrivet: 2002-08-26, 13:11 »
Hej, finns det någon vänlig själ som skulle kunna kolla på CD-n om det finns några uppgifter om smederna Brämberg/Bremberg?
Tack på förhand!
574
« skrivet: 2002-08-15, 14:42 »
Hur tog klockare sina namn? Brukade de göra som präster, en latinisering av orten/gården som de kom från?
Eller kunde de låna av en annan klockare?
Jag tänker främst på min anfar Lars Olsson, som 1718, enl klockaremålen, hade bytt Laurentius Olavi till Lars Olsson Grenander. Han var klockare i Gessie i Skåne från 1710.
Det fanns då redan ett par personer som kallade sig Grenander; en kornett i Skåne och dennes far som var präst i Östergötland. Kornetten blev f ö senare också klockare och behöll då namnet G.
575
« skrivet: 2002-08-14, 00:00 »
Att Lars Grenander var klockare i Gässie från 1710 bekräftas av det register över klockaremål som finns på GH Microscans sajt. Han kallades först Laurentius Olai, men från 1718 Olsson Grenander.
Han kan alltså inte ha inspirerats till namnet av Nils, som då fortfarande var i militär tjänst (och Karl XII stod vid Fredrikshald).
Jag hittar inga uppgifter om Nils eller någon annan Grenander i klockaremålen hos GH.
576
« skrivet: 2002-08-08, 20:14 »
Ni som tycker att vissa förfrågningar inte är hövliga, betänk att e-post är en ny kommunikationsform, som ännu inte fått fasta former. Den som uttrycker sig kortfattat behöver inte vara snorkig, utan kanske bara försöker spara tid och utrymme.
I ett forum som detta är det ju också önskvärt att vi uttrycker oss koncist.
Det är underförstått här att vi alla hjälps åt på alla sätt vi kan och att vi inte måste bocka och buga.
Om vissa inte är beredda att dela med sig av alla sina rön riskerar de att underminera den id? som ligger till grund för Anbytarforum. Att bara dela med sig av vissa uppgifter eller bara till vissa personer är en riskabel väg.
Men nu avslutar vi denna tråd och fortsätter att generöst dela med oss av anor, ledtrådar, hugskott och andra tankar.
577
« skrivet: 2002-08-06, 14:41 »
Christer, har du något årtal för giftermålet? Eller en källhänvisning?
mvh/Dag
578
« skrivet: 2002-07-30, 03:34 »
Tack igen, Lars.
Även om Nils blev klockare efter avskedet 1719 (1721 i Tottarp, enl Setterdahls Östgöra nation i Lund), så blev vår anfar Lars klockare i Gässie redan 15/11 1710 (Lunds domkap, klockaremål).
Detta enligt notering av min farbror Nils Bremberg (som också noterat att han tagit del av vissa uppgifter från Bertel Rose, men han verkar inte ha tagit dem riktigt på allvar. De strider på flera punkter mot min farbrors forskningsnoteringar.).
Jag har inte själv kontrollerat klockaremålen, och det är väl kontroll av dessa och kyrkböckerna som krävs.
Av den egentliga släkten är det väl idag endast Sven Grenanders ättlingar som bär namnet. Däremot finns det ett större antal ättlingar till Nils Grenanders hustru Ingrid Britta Bruse.
Denne Nils var ju son t prästen Arvid i Hägerstad i dennes äktenskap med Maria Kempe. Men det tycks som att Arvid gift om sig och då kan han ju ha blivit far till fler barn (t ex Lars).
mvh/Dag
579
« skrivet: 2002-07-25, 18:20 »
Lars! Tack för dessa spännande upplysningar.
Man undrar vilken källa Rose haft ang Lars G:s troliga föräldrar.
Ang klockaren Nils, så verkar inte årtalen stämma, och det förefaller för mig lite udda att en pensionerad kornett skulle blivit klockare.
Kanske har Rose (och andra förväxlat kornetten Nils med klockaren Lars).
Ett mysteriun är också den Olof G som dog i Lund och begrovs i Gässie 1743, och uppges vara son t klockaren Nils. Varför begrovs han då i Gässie - om han inte var släkt med klockaren Lars?
Roses utredning får du hemskt gärna skicka, tack.
580
« skrivet: 2002-07-23, 23:29 »
Lars! Stort tack för intressanta upplysningar!
Det har länge i olika sammanhang diskuterats om och hur Lars Olsson Grenander hängt ihop med Arvid.
Teorin om att Lars helt enkelt lånat namnet av sin företrädare som klockare i Gässie är plausibel. (Var detta vanlgit bland klockare?) Men av vilken anledning antar du (eller B Rose) att det inte finns något släktband?
Jag har inte hittat några belägg för Lars ursprung. Om han är född i Gässie, Linköping eller annan ort är inte utrett.
Lars blev klockare i G .1710, så det förefaller lite märkligt att han först 1740 skulle antagit företrädarens efternamn.
F ö har jag en uppgift om att företrädaren hette Bertil Mörk, d 1710.
581
« skrivet: 2002-07-18, 00:43 »
Det förekommer tyvärr uppenbart sakliga inlägg vars innehåll visar sig vara inkorrekt. Hur ska innehållet kunna ifrågasättas och uppgiftslämnarens trovärdighet bedömas om denne är anonym?
Regeln om förbud mot anonyma inlägg måste av den anledningen vara kvar. Och regeln kan givetvis inte tillämpas olika för olika grupper. Det vore ju diskriminering.
mvh
Dag Bremberg
582
« skrivet: 2002-06-23, 21:59 »
Ted!
Om du funderar på saken så inser du nog att ett avtal med ett enskilt bolag onekligen är en form av ställningstagande. I alla fall inser alla som läst Förbundsrötter att du tar ställning mycket tydligt (TVEKA INTE).
Det är möjligt att du anser dig ha goda skäl att gilla just detta bolag och ogilla andra bolag, föreningar och myndigheter. Men det blir ändå ett märkligt ställningstagande av en stor, ideell riksorganisation.
Eftersom du inte alls ser problemet så inser jag det meningslösa i att påpeka det igen.
Jag ber i stället att få önska alla forskare trevlig sommar!
583
« skrivet: 2002-06-20, 15:10 »
Jag var okunnig och godtrogen, inser jag nu efter att ha läst Förbundsrötter.
Jag borde inte alls ha blivit förvånad över att Ted R försvarade Genline, för han har ju uppenbarligen en koppling till bolaget.
I Förbundsrötter framgår att det finns ett avtal med bolaget och Ted R skriver med versaler och utropstecken TVEKA INTE, nu MÅSTE vi alla ansluta oss t Genline.
Varför riskerar ordföranden förbundets oberoende och goda anseende på detta sätt? Vad står att vinna?
Man behöver inte sälja sin själ för att för medlemsrabatter.
Min erfarenhet är att ideella föreningar ska undvika att ge sig in i samarbete med enskilda kommersiella företag. Min rekommendation - i all ödmjukhet - är att styrelsen tänker igenom hur man ska värna sitt och Rötters förtroendekapital.
mvh/Dag
584
« skrivet: 2002-06-20, 14:57 »
Genline agerar som andra kommersiella företag, de använder alla metoder för att kunna sälja. Att ett antal personer bli irriterade av spam är för bolaget mindre viktigt än det antal intäktskronor som kampanjen genererar.
Detta är eg. inget att förvånas över. Att företaget verkar inom vår bransch gör det inte mer ädelt eller seriöst än något annat.
Det som förvånar mig är att bolaget uppenbarligen har fått ett uttryckligt och upprepat godkännande från ordföranden Ted R. (som faktiskt kunde och borde ha bett Genline att avstå och förlita sig på annonser på Rötter i stället).
Än mer förvånande är att Ted R nu ger så undvikande svar och avfärdar forskarnas/medlemmarnas kritik så nonchalant. Anmärkningsvärr attityd hos en förtroendevald.
mvh/Dag
585
« skrivet: 2002-06-18, 17:32 »
Håkan! Tack för ett tydligt svar, som bekräftar att Rötter är pålitligt som vanligt.
Genlines svar är ju däremot Goddag, Yxskaft! eller som man säger numer corporate bull-shit.
mvh/Dag
586
« skrivet: 2002-06-18, 15:10 »
Har också fått ovälkommet spam.
Har Genline fått eller köpt Forskarkatalogen från Rötter? Det hade jag inte tänkt mig när jag registrerade mig.
Men så kan det väl inte vara, redaktören?
mvh/Dag
587
« skrivet: 2002-06-14, 14:52 »
Tack, Kaj! Har inte hunnit kolla nya ÄSF, som tydligen dementerar uppgiften i SBL om att Bo Jonssons (Grip) manliga ättlingar dog ut med Bo Knutsson i mitten av 1400-talet.
Om jag förstått SBL rätt skulle sedan släkten levt vidare på kvinnosidan via CG Wrangel och ätten Lewenhaupt.
Om nu Tord Grip inte har någon koppling till de gamla Griparna, så kan jag ändå inte låta bli att undra om det finns kopplingar till mina ana Clemens Jonae Grip, som var kyrkoherde i Virserum på slutet av 1500-talet.
588
« skrivet: 2002-06-14, 14:33 »
Har någon hittat en koppling till denne soldat i Småland:
Måns Zackrisson Björnström, född 1734 i Lommaryd, död 1786 i Björstorp).
Tacksam för alla tips!/mvh Dag
589
« skrivet: 2002-06-13, 10:30 »
Lars! Det är riktigt att Bo Jonssons ättlingar finns på en kvinnogren. Vapnet och namnet användes de följande seklen av ett antal ättlingar, men vilka som tillhör den släkten i dag vet jag ej. I varje fall knappast alla som heter Grip.
590
« skrivet: 2002-05-31, 11:43 »
Bursie kan man läsa om också i J.Axel Setterdahl: Släkten Bursie....
Liksom i 1967 års SSK.
Jag stammar från Peters son Thomas. (Gästgivare i Jönköping 1672, 1674. Rådman i Jönköping 1673. Riksdagsman 1675.
Borgmästare i Jönköping 1683 10/2. Död 1684-02-10 i Jönköping (J.Axel Setterdahl.
Elin Törne var f ö dtr t Törne Andersson, enl uppgift fr Robert Siwertz (som skrivit inlägg här ang. Bursie-ättlingen Carl Jonas Roth i Vireda).
Är det nån som vet mer om Bursie så är det mkt intressant, för själv har jag inte hunnit forska i Skottland.
mvh/Dag
591
« skrivet: 2002-05-31, 10:57 »
Anders, tack för ditt svar. Frågan kanske föreföll dum, men jag tycker mig se en skillnad mellan de som tog namn efter en stad (Vimmerby) och alla de andra.
Av de 4 000 i mitt släktregister har de allra flesta tagit namn efter en gård eller en sjö eller by. Prästerna har oftast gjort sig latinskklingande namn efter sin födelseort, medan soldaterna har en helt annan typ av namngivning, som ni alla vet.
De enda personer jag har med stadsnamn är just de som kommer från Vimmerby.
Jag har också hört talas om någon som fick efternamn från Gränna - vilket också var en stad som tog emot resande.
Men de som bodde i Norrköping, Jönköping, Uppsala, Stockholm, Mariefred, Srängnäs eller Västerås verkar inte ha tagit namn av staden, vad jag kan se. (Några finns säkert, men vanligt kan jag inte se att der var på 1700-talet.)
Kanske är det bara en slump att jag stött på så många Wimmerpersoner - eller?
mvh/Dag
592
« skrivet: 2002-05-30, 15:02 »
I Vimmerby tog sig flera personer på 1700-talet namn som började med Wimmer-.
Var detta en tidig, lokal trend (som ev har något att göra med att resande blev borgare)?
Eller vet någon om det var det så även i andra städer vid den tiden?
mvh
Dag
593
« skrivet: 2002-05-27, 15:18 »
John o Martin! Se inlägg av bl a Mats Högberg under Grebo, så tror jag att trådarna knyts ihop.
Demografiska Databasen: Stina Lisa Wimmerstrand f. 1768. Gift med Petter Andersson i Mårsäng, Grebo)
Hon tycks vara dtr t skogvaktaren Magnus. Stina Lisa d y är säkert besläktad, om jag får avge en kvalificerad gissning.
594
« skrivet: 2002-05-27, 14:33 »
Grels hette en ana så tidigt som på 1500-talet och så långt söderut som i Långaryd (Småland, men Hallands län numera).
Namnet gick vidare till sonsonen f ca 1608 och dennes sonson f 1694 i L.
Även i Vimmerby har jag en Grels som var timmerman och som möjligen hade tyska rötter.
595
« skrivet: 2002-05-24, 13:03 »
Är Johan Nicklasson Klingenberg, smed, bekant för någon här?
Född i februari 1744 i Slågarp i Skåne. Var smedgesäll i Köpenhamn, gift 1770, men frun dog året därpå. Han bodde på Vidarp, Börringe t 72.
Jag har en notering om att han 74-82 var på Vävarehuset, vilket
jag antar är i Börringe, men jag har inte lyckats lokalisera det och vet inte källan. MTL antar jag.Johan lär ha gift om sig med en Sissa Svensdotter och fått sju barn
73-87, samtliga i Börringe (M).
mvh Dag
596
« skrivet: 2002-05-16, 23:56 »
Känner någon till följande personer/gårdar?
Gise Andersson, en frälseman i Slätteryd i Södra Unnaryd. Belagd 1433.
Simon Clemetsson var 1610 noterad som bonde. Sonen Knut likaså. Dennes son Simon flyttar 1647 fr Rotebo t Nickelsbo, mördad 1662.
Annika Knutsdotter som föddes 1650 på Äskeboda (?) gård i Unnaryd.
Tacksam för alla tips, gärna direkt per e-post.
597
« skrivet: 2002-04-12, 10:47 »
Per Andersson, som gjort Långarydssläkten till världens största, bl a.
598
« skrivet: 2002-03-10, 20:57 »
Svarar mig själv, efter kontakt med ättlingen Bengt Bremberg:
Namnet lånades sannolikt av den Brembergssläkt som då fanns i Karlshamn och som stammar från Brännerstaden i Hishult.
(Förutom dessa två Brembergssläkter finns så vitt jag vet bara ytterligare en i Sverige, min egen släkt från Brännabo i Redslared.)
599
« skrivet: 2002-03-08, 10:03 »
Har någon stött på Joen/Jonas Bremberg, 1708-81, gästgivare i Ängelholm, gm Anna Mari Kraus, far t Peter, guldsmed och handelsman? (Uppgifterna fr Scangen.)
600
« skrivet: 2002-03-06, 13:15 »
Pernilla, Ylva mfl! Ola Runbergs son Mattis kallade sig Katzler och Bremberg, enligt uppgift från ättlingen Håkan Bremberg.
Finns det någon id? om var han snappat up namnet Bremberg? Någon gård eller by i Sölvesborgstrakten? Eller har han härmat en annan soldat?
mvh/Dag
601
« skrivet: 2002-02-25, 20:48 »
Valö-forskare! Har ni stött på Johanna CHARLOTTA Jansdotter, född 1839 i Valö, enl folkräkningen 1890 (då hon bodde i Alunda).
(Hon var gift med Erik August Eriksson, död 1889 i Alunda.)
602
« skrivet: 2002-02-21, 23:43 »
Jag har inte så många stockholmare under 1800-talet, så jag tänkte be om hjälp att kolla:
1)Olof SANDBERG, f 1791, anställd på Slottet som vinkällardräng på 1810-talet. Gift 4/12 1818 i hovförsamlingen med
2)Christina Sandqvist.
Son:
3)Carl Olof Vilhelm Sandberg, född 1817 eventuellt i Sthlm, sen Eksjö, åter Sthlm 1836.
Tack på förhand, vänliga forskarkollegor!
603
« skrivet: 2002-02-21, 23:26 »
Känner någon till något om riksdagsmannen Oskar Ericson?
Han lär ha dött 1931 på Bjersby i Hult.
Där bodde även fadern Janne (Johan), också riksdagsman, som dog 1898.
604
« skrivet: 2002-02-21, 15:15 »
Arkion fungerade utmärkt när jag i går gjorde framgångsrika sökningar under tre hela timmar. En typ av namn/ort-sökningar som jag inte kunnat göra på annat sätt.
Att det kostar 40 kr är väl inget att blir upprörd över - om man accepterar att Genline, DIS, Släktforskarförbundet och många andra tar betalt för tjänster, program, arkiv, CD, böcker etc.
Arkions verksamhet kostar naturligtvis pengar och kan väl inte täckas helt av statliga bidrag.
605
« skrivet: 2002-02-11, 00:41 »
Hjälp! Är det någon med tillgång till soldatskivan som skulle kunna kolla om där finns en Per Sandström från Värmland (trol Töcksmark) född omkring 1828-34 och följaktligen soldat på 1850-60-talen. Beklagar att jag inte har mer uppgifter om denne.
606
« skrivet: 2002-02-04, 02:14 »
Ja, Olofs SVÄRFARS far skulle det ha stått. Olofs anor är väl okända.
Men min poäng var att Olof Morath och hans många barn kanske ändå inte var av resandesläkt , även om han liksom Linck umgicks med tartarer.
Att han var häktemakare är inget bevis för resandesläkt, som jag ser det.
I mitt släktarkiv finns t ex bröderna Johan o Jöns Jonsson Lind, häktemakare och borgare i Vimmerby på 1600-talet. Jag är inte säker på att de heller var resande eftersom anorna tycks vara svenska borgare. Deras far var Jon Trulson, d 1667, borgare i Vby, ägde en kramsbod. Han var gm Anna Möller, dtr t Henrik Fransson, smed och borgare och gm Kerstin, dotter till rådmannen Påvel Clemetsson.
607
« skrivet: 2002-02-03, 17:26 »
Martin m fl! Ang Morath:
Jag har inte forskat om honom, men har noterat att hans far lär ha varit rådmannen Olof Olofsson, d 1687, gm Anna Phoenix, dtr t Magnus Phoenix o NN Stång.
Och Moraths hustru stammar väl från Bröms/Råske/Bååt, så det verkar inte vara någon resandebakgrund där.
Jag gissar att Linck, Morath m fl hade affärer och umgänge med tartare, och att detta inte var något underligt på den tiden. Jag höll på att tillägga det var bättre förr...
608
« skrivet: 2002-02-01, 11:10 »
Tillägg:
Anders, att alla barnen skulle tillhöra första giftet motsägs av att Dorotea nämns nämns 1689 23 jan med sina styvbarn Melchior, H Margareta o Maria. Då antar jag att de andra barnen är hennes egna, men jag kan förstås ha fel.
Rådmannen Linck kallas Niclas och signerar Niclas flera gånger 1715-24. Vid ett tillfälle noteras dock i Vby dombok: Rådman Nathanael Linck d.ä. köpte Tenngjutaregården (Storgatan
16) 1724 av Olof Morath. OM var häktmakare och dessa två hade en hel del affärer ihop.
Denne Niclas var gm Karin Erlandsdotter, och är väl kanske inte samme som Martin nämner ovan - ifall han inte gift om sig.
Jag tror att det fanns två rådmän Linck med förnamn Niclas (Nils).
609
« skrivet: 2002-02-01, 10:50 »
Anders! Jag ska försöka svara, men den som verkligen kan den tidiga Linck-släkten är Berit Sjögren.
Hon tror, liksom jag, att HG Linck inte tillhörde resandesläkt utan var tysk invandrare.
De noteringar jag redovisade härrör huvudsakligen från Berits domboksforskning samt min avlidne farbrors noteringar.
Jag har inte mer material om Lincks ättlingar, eftersom jag själv stammar från Lincks hustru Doroteas syster Maria (Glydenbruch/Schaffner), gm fältskären Christian Hesse.
610
« skrivet: 2002-01-31, 11:35 »
Niclas! HG Linck har jag några noteringar om:
Sämskmakare, felberedare, borgare. Trol född i Tyskland (V-by stads db, hämtar arv där 1696 e son).
Sevede hd 1673 30/10: Semskmakare Link begär häradsbevis att han är en erlig man, intygas av samtlige häradsborna.
Gift 1:o med
Nilsdotter, död 1689 i Vimmerby. Dotter till Nils Hansson o Margareta Nilsd:r.
Barn:
Linck, Melcher. Född 1665. Död 1706 i Vimmerby (V-by stads dbk:Änkan omtalas). Begravd 1706-04-12. Sämskmakare, borgare ed 1692.
Linck, Margareta Hansd:r. Levde 1719-04-20 (Vimmerby stads dbk; vittne med sin dotter).
Linck, Maria Hansdotter. Nämnd 1689 23/1. Begravd 1716-02-27 i Vimmerby (Anton Perssons hustru Maria Linck).
Gift 2:o med
Geitenbrook, Dorothea.
BArn:
Linck, Nils Hansson. Handelsman, rådman, borgare i Vimmerby. Vimmerby stad db 1689 20 juli anklagas semskemakare Hans Georg Lincks son för stöld av pengar, nämns hans bror Casper.Byfogde 1705. 1713 7 jan installerad som rådman.Ofta på resor till Sthlm.Köpte 1713 del i Korka kvarn
Linck, Gabriel Hansson. Död 1689-01-23 i Vimmerby.
Linck , Ursula Hansdotter. Begravd 1720-09-24 i Vimmerby (46 år gl). Gift med Keyser, Måns Andersson, död 1693.
1690828 utbekommer HG Linck attest för utbetalande av arv e svärfar i Tyskland Henrik Glydenbruck.
611
« skrivet: 2002-01-18, 11:18 »
Hej! Är det någon som har tillgång t CD-skivan och kan hjälpa mig att kolla en person:
Carl Johansson Nöjd, korpral från Bälaryd (Aneby), levde 1812-74.
Mkt tacksam f hjälp
612
« skrivet: 2002-01-11, 12:15 »
Jag har 1600-talsanor från Odensvi med det snarlika namnet Retzelius. Deras far var kyrkoherden Magn O Colopontanus, och jag antar att barnen tog namn efter sjön Retseln.
Finns det en koppling till Retzius? Eller är det namnet också inspirerat av sjön?
613
« skrivet: 2002-01-09, 14:55 »
Hade Johan T Hagelin fler barn? Någon Anders?
614
« skrivet: 2002-01-09, 14:40 »
Bo P m fl. Ang Kempe som diskuterades under 2000:
Bo P skrev: Maria Kempe, begr. 1685 8/2 i Linköping, gift 1680 16/11 med dåv. komministern i S:t Lars, slutligen kyrkoherden i Hägerstad Arvid Grenander i dennes första gifte.
Vet någon mer om denne Grenander, om han hade syskon eller om han fick en son i ett senare äktenskap?
615
« skrivet: 2002-01-06, 21:38 »
I dag tog hon sin fjärde raka VC-seger, så rubrikens lovande kan bytas mot världens bästa. :-)
616
« skrivet: 2001-12-30, 17:24 »
Anders, tack, du har rätt. Jag slarvade på tredje raden från slutet i föregående meddelande. Så här ska det väl vara:
Olofsdotter, Pernilla. Född 1668 i Blekemossa, Perstorp (L) (Odhnoff/Börnfors). Död 1735 i Attarp nr 1, Ignaberga (L) (I Clenman).
Gift med Jönsson, Tuve. Bonde. Född omkring 1660 (Odhnoff/Börnfors). Död 1733 i Attarp nr 1, Ignaberga (L) (I Clenman).
Barn:
Tuvesdotter, Sissa. Född 1695 i Attarp nr 1, Ignaberga (L) (I Clenman).
Gift med Persson, Trued. Född omkring 1700. Levde 1735 i Grantinge, Stoby (L). Bonde.
Barn:
Truedsdotter, Malena. Född 1727 i Grantinge, Stoby (L). Död 1810 i Gumlösa (L).
Gift med Borgström, Jöns. Krukmakare. Född 1735 i Romestorp, Gumlösa (L). Död 1806 i Gumlösa (L).
Barn:
Borgström, Eric. Levde i Bedeboda, Augerum (K). Född 1763 i Gumlösa (L) (osäkert). Död 1818 i Sinclairsholm, Gumlösa (L).
Gift 1797 i Augerum (K) med Lundström, Gustafva Elsa. Född 1760 i Kviinge (L). Död 1854 i Östra Broby (L).
617
« skrivet: 2001-12-29, 18:07 »
Anna, ursäkta att jag missat att svara tidigare.
Har inte hittat något anorna i mitt arkiv. Här är några uppgifter om Peder Pihls ättlingar. (Källor är främst L Börnfors och I Clenman.)
Pihl gifte sig 1 med
Olufsdotter, GUNDEL (10152).
Barn:
1)Pihlcrona (Pihl), Bendt Pedersson. Född omkring 1620 i Perstorps by(L). Död 13/10 1693 i Pihlshult, Allerum (M). Handelsman, skeppsredare, borgare, borgmästare. Levde i Helsingborg.
2) Pihl, OLUF Pedersson. Född omkring 1625 i Perstorps by (L). Död omkring 1680 i Perstorp(L). Bonde, kronolänsman. Gift med Bengtsdotter, GUNDELA. Född omkring 1625. Död 17/2 1705 i Perstorps (L). (Barn: A)Pihl, GUNDIL Olufsdotter. Född omkring 1650. Död 20/4 1710 i Perstorp(L). Gift 1:o före 1669 med Pehrsson, Oluf. Född i Blekemossa, Perstorp (L). Död 24/6 1675. Bonde. Gift 2:o ../4 1678 med Pehrsson, Tulson . Död ,stupade i kriget, ../5 1678. Kronolänsman, gästgivare. Levde i Tyringe nr 3, Finja (L). Gift 3:o 1680 med Hindrichsson, BENGT (Lille Bengt). Född omkring 1650 i Kjellstorp, Perstorp (L). Begravd 21/1 1713 i Perstorp (L). Bonde, nämndeman. Levde i Perstorp nr 1(L).
B)Pihl, Tufve (Thue) Olufsson. Född omkring 1650 i Perstorps by, Perstorp (L). Död 2/6 1705 i Ystad. Kronolänsman, nämndeman)
3)Pihl, Sven Pedersson. Född omkring 1630 i Perstorps by. Död ../3 1682 i Osbyholms gård, Hörby. Borgare, handlande.
4)Pihl, Jeppe Pedersson. Född 18/7 1630 i Perstorps by, Perstorp (L). Död troligen 1678 (Odhnoff). Borgare, köpman. Levde i Helsingborg.
Min ana Gundil (2 A) fick i 1 äk barnet Pernilla Olofsdtr, som fick dtr Malena Truedsdotter, som fick Eric Borgström (trädgårdsmästare, Gumlösa, död 1818)
Vill du veta mer så hör av dig! Vänl hälsn Dag//
618
« skrivet: 2001-12-20, 15:06 »
Bo, tack för svar!
Då håller vi fast vid spåret att det var - minst -två Per Silkelock. (Jag kan tänka mig att rådmannen som står på slaktbänkslistan kan vara en annan person än den som Kung Karl kallar vår sjökapten ett årtionde senare (1609).)
Du berör inte frågan om Ingeborg Knutsdotter (Sabel), vilket jag får tolka som att det inte finns någon källa till påståendena om hennes äktenskap och moderskap (förutom den upplysning som Berit säger sig ha fått på 80-talet från min nu avlidne farbror).
Ang. Slaktarebänken och Stångebro: Jag är ingen historiker, men jag trodde att slaget vid Stångebro varade endast en dag, den 25/9 1598, och att det var två år senare som ett antal Sigismund-lojala personer avrättades (Linköpings blodbad.
Finns det någon källa som säger att Jöns faktiskt dödades vid Stångebro? Eller har det bara antagits i tidigare forskning?
Finns det någon som vet hur det gick till vid Stångebro respektive Linköpings blodbad eller som kan hänvisa till pålitlig källa?
Kan man av Slaktarebänken utläsa vad som faktiskt hände med rådmannen Per Silkelock?
619
« skrivet: 2001-12-19, 23:52 »
Ang Per Silkelock: Nya frågor väcks av det inlägg som Bo P valt att placera under rubriken Vena den 11 december.
Där menar Bo att Per Silkelock i Kalmar och Kristdala är en och samma person (gift med NN Jönsdotter).
Men i oktober skrev Bo här ovan: Det tycks ovedersägligen vara två olika Per Silkelock.
Snälla Bo, kan du inte redovisa vad du vet och vilka slutsatser du dragit map frågorna ovan (främst ang Pers äktenskap och barn)?
620
« skrivet: 2001-12-19, 10:26 »
Carl-Evert!
Har du möjligen stött på:
Berta Eriksson, 1872-1956,
Hon hade troligen dessa föräldrar:.
Far: Erik August Eriksson, d 1889.
Mor: Charlotta Johansson, d 1914.
Jag tror att familjen bodde i Boda, men när Berta gifte sig med Harg-läraren Oskar Olssonhamnade hon i Vettsta.
621
« skrivet: 2001-12-16, 21:57 »
Känner någon till Sandqvist, Christina Åkesdotter, 1778-1846.
Hon var dotter till ovannämnda Lena Svensdotter och hjulmakaren Åke Larsson (d 1793 i S).
Farfar Lars var möjl den Lars Håkansson som dör 1 juni 1760 i Hökhult, Barnarp.
Tacksam för all hjälp!
622
« skrivet: 2001-12-16, 21:45 »
Peter Rydén! Ang Sven Persson:
Hans barn:
Knut ca 1730-32
Catharina ca 32-33
Kerstin 34
Maria 37
Sigrid ca 39
Lisken ca 41
Ingierd 42
Mattes 45
Helena (Lena) ca 40-46
623
« skrivet: 2001-12-16, 21:13 »
Ang. Kruslock: har någon en teori om hur han fått namnet?
Jag kan inte låta bli att koppla till Per Silkelock som var sjökapten i Kalmar mot slutet av 1500-talet.
Namnen låter inspirerade av deras hår, men kanske finns det en koppling till sjölivet?
624
« skrivet: 2001-12-14, 11:36 »
Bo P, har du svar på ovanstående frågor?
625
« skrivet: 2001-12-12, 15:22 »
Andreas, tack för intressanta upplysningar. Mina uppgifter om cirkusaffärerna bygger mest på släkttradition och några gamla brev från FA Krumlindes dtr Berta.
Du kan ha rätt i att den FAK var kompanjon på något sätt med Axel Bernhard. Den sistnämnde var ju dock endast 20 när han kom t Sthlm, 40 år yngre än FAK, så något jämbördigt kompanjonskap kan det knappast ha varit. Kanske var ändå Axels far inblandad också. Vet du mer om historien så är jag mkt tacksam. Jag är inte helt säker på vilka år som FAK hade cirkus eller om det var just cirkusaffärerna som slutade med konkurs.
Anders, tack för intressanta upplysningar. Vill bara tillägga att handlanden Krumlinde f 1830 hette Axel Fredrik, och att denne 1882 gifte om sig med sin kusin Elise Krumlinde.
Systern Maria Carolina var också gift 2 ggr och fick en dtr Eufrosyne som gifte sig Ahlberg. Ytterligare en länk, tycks det.
626
« skrivet: 2001-12-12, 15:10 »
Kolla också på Zetterström, Erik (Kardemumma). Vill du har mer info om Krumlinde så kontakta mig.
627
« skrivet: 2001-11-22, 14:37 »
Anna, jag antar att du menar:
Pihl, PEDER Gudmundsson. Född troligen före 1600. Död omkring 1670 i Perstorps by, Perstorp (L). Bonde, gästgivare.
Är det hans anor eller ättlingar du söker?
628
« skrivet: 2001-11-20, 16:17 »
Roger, tack för en bra genomgång av det kända källmaterialet.
En fråga återstår, och jag hoppas att Bo kan besvara den:
Var Per Silkelock (d.y) gift med Ingeborg Knutsdotter Sabel? Det uppges av flera, men finns det ingen annan källa än min avlidne farbror?
Den viktiga frågan för mig är fortfarande om Cecilia (f ca 1611 el ngt senare)var dtr t Ingeborg Sabel.
Bo skrev för några veckor sedan att det med stor sannolikhet är så, men jag har ingen källa t den uppgiften. Har Bo?
Slutligen: ang Kalmarborgaren Per S som nämns i Hertig Carls slaktarebenck: vilket år var detta och vad hände honom? Om jag förstår Bo rätt så var även en Jöns Gustavsson med på listan (skjuten av Herig Carl själv). Är detta då samme Jöns som man antagit har stupat 1598?
Tacksam för svar.
629
« skrivet: 2001-11-14, 13:34 »
Carl-Fredrik m fl: ang Silkelock igen:
Gustaf Silkelock anges med patronymikon Persson som boende på Systertorp 1618 (Humlenäsboken, s 157). Det bevisar att hans far hette Per, och vi vet att denne var gift med NN Jönsdotter, men om fadern var Kalmarborgaren Per Silkelock är väl inte belagt.
Ang. namnet Per: Det tycks ju ha varit vanligt där och då, så vi får inte dra för snabba slutsatser om vilken Per som är vem. Det återstår en del att diskutera, vad jag kan se.
Det återstår också en del frågetecken att räta ut från mitt inlägg den 7/11 samt från Mariannes och Carl-Fredriks intressanta inlägg den 13/11.
Vad säger Roger och Bo? Det finns väl ytterligare källor än de som nämnts här?
630
« skrivet: 2001-11-11, 23:45 »
Fredrik, kan du förtydliga och utveckla din tanke för oss som inte såg programmet?
631
« skrivet: 2001-11-07, 14:50 »
Bo o Roger!
OK, det är belagt att Elisabet Persdotter (f ca 1600) var dtr t Per Silkelock och att hon var dotterdotter t Jöns Gustavsson (som var på Systertorp under 1590-talet). Alltså måste Per S i Kalmar ha varit gm NN Jönsdotter.
Även Gustaf Persson Silkelock (ryttaren som dog före 1647) var tydligen son t NN Jönsdotter (enl fastebrev, Handsbörds hd 1618 23/1).
Men frågan återstår: var Per verkligen också gift (förr eller senare) med Ingeborg Knutsdotter Sabel. Det verkar så, även om det är oklart om det är samme Per.
Och det tycks som att Margareta var dtr t Ingeborg o Per. (Däremot är det väl numera avfört att Elisabet skulle vara dtr t Ingeborg, en teori som Bo P med reservationer nämnde 31/1 1999 under Vena.)
Men den viktiga frågan som jag inte hittat något svar på är om det fjärde kända syskonet, Cecilia (f ca 1611 el ngt senare) Silkelock var dtr t NN Jönsdotter eller Ingeborg Sabel.
Det lutar åt den sistnämnda, men jag har ingen källa t den uppgiften. Har Bo?
Och om nu Ingeborg Sabel var gift med ryttaren Per Silkelock, var då den Kalmarborgare Per S som var gift med NN Jönsdotter verkligen hans far som antytts här tidigare?
Om man räknar på de årtal vi känner kan man tänka sig att Per S i Kalmar var född 1550-60 men hans tänkta hustru N Jönsdotter var väl inte född förrän omkring 1560-80, vilket ger en stor men möjlig åldersskillnad.
Om ryttaren Per var deras son kan han ha varit född på 1590-talet, liksom tänkta hustrun Ingeborg Sabel. Då skulle de vara föräldrar till Cecilia och Margareta. En möjlig teori, men den återstår att belägga. Eftersom det funnits flera Silkelock i trakterna så är det lite för enkelt att bara gissa att Per är far till Per.
Slutligen: ang den Kalmarborgare som enligt Olle Elm nämns i Hertig Carls slaktarebenck: vilket år var detta och vad ska vi tro hände hem honom? Om jag förstår Bo rätt så var även en Jöns Gustavsson med på listan (skjuten av Herig Carl själv). Är detta då samme Jöns som man antagit har stupat 1598?
Tacksam för svar!
632
« skrivet: 2001-11-07, 10:48 »
Fortsättning på antavla e önskemål. Sex generationer (fler finns i mitt register):
Proband:
Krumlinde, Augusta Elise. Född 1838 i Hardeberga. Död 1923.
I:1
Krumlinde, Fredrik Olof. Regementsskrivare. Källarmästare i Lund. Även noterad som godsägare, bryggare, handlande och bonde. Född 1791 i Ystad. Död
1851 i Kristianstad.
I:2
Santesson, Augusta Charlotta. Född 1798 i Bernstorp, Burlöv. Död 1879
i Kristianstad.
II:1
Krumlinde, Carl Fredrik. Handelsman. Född 1750 i Ystad. Död 1819 i
Lilla Slågarp, Trelleborg.
II:2
Sylvan, Agneta Maria. Född 1764 i Ystad. Död 1799 i Slimminge (M)
II:3
Santesson, Bernt Peter. Regementspräst mm. Född 1757 i Lund. Död 1834
i Lund.
II:4
Giese, Maria Helena. Född 1764 i Malmö. Död 1816 i Snapparp, Svedala.
III:1
Krumlinde, Hans. Skeppare mm. Född 1704 i Grömitz, Tyskland. Död 1775
i Ystad (M).
III:2
Leopold, Gertrud Margareta. Född beräknat 1705. Död 1787 i Ystad.
III:3
Sylvan, Jacob. Handelsman i Ystad. Född 1730 i Bollerup (L). Död 1796
i Brodda, Skurup.
III:4
Berg, Sigfrid Maria.
III:5
Santesson, Otto. Prost. Född 1725 i Östra Broby (L). Död 1800 i
Tullstorp (M)
III:6
Tausson, Gya. Född 1713-10-29 i Alstad (M). Död 1786 i Västra Alstad,
Skåne.
III:7
Giese, Joachim Barwart. Handelsman i Malmö. Född 1722 i Pommern. Död
1770 i Malmö.
III:8
Ekholtz, Anna Catharina. Född 1735 i Malmö. Död 1782 i Malmö. -----
IV:1
Krumlinde, Jochum. skeppare. Död 1713 i Grömitz, Tyskland
IV:2
Suell, Margareta. Död 1734 i Ystad.
IV:5
Sylvan, Per Petter. Inspektor. Född 1693 i Ystad. Död 1750 i Ystad.
IV:6
Holm, Agneta. Född 1701. Död 1795 i Ystad.
IV:9
Santesson, Berendt. Född 1682 i Långaryd (N). Levde 1743 i Växjö.
Levde 1750 i Bassarp, Östra Broby (L). Ryttmästare. Död 1753 i Östra
Broby (L).
IV:10
Billberg, Benedicta Catharina (Bengta). Född 1701 i Billeberga (M).
Död 1759 i Gislöv (M).
IV:11
Tauson, Petrus. Prost i V Alstad. Född 1688 i Landskrona. Död 1760 i
Västra Alstad, Skåne.
IV:12
Karström, Sofia. Född 1690 i Tolånga (M). Död 1730 i Alstad (M).
IV:15
Ekholtz (Ekholst), Peter. handlande i Malmö. Född 1696. Död 1760 i
Malmö.
IV:16
Riber, Anna Helena (Lena) Persdotter. Född 1701 i Malmö. Död 1772 i
Malmö.
V:9
Andersson, Jacob. Köpman, tullare. Död 1714 i Ystad.
V:10
Thomasdotter, Maren (Marna). Född omkring 1675 i Ystad. Död
1709 i Ystad
V:11
Holm, Isak Olsson. Rådman, handlare. Född beräknat 1661. Död 1737 i
Simrishamn.
V:12
Ancar, Bengta Christensdotter. Född beräknat 1668. Död 1736 i
Simrishamn.
V:17
Persson, Sante. Regementskvartermästare. Född omkring 1643 i Långaryd
Död 1690 i Stockholm.
V:18
Andersdotter, Catharina. Född beräknat 1652. Död 1710 i Långaryd (N).
V:19
Ottosson, Hans. Kyrkoherde, Billeberga. Född beräknat 1658 i
Landskrona. Död 1709 i Malmö.
V:20
Mallin, Regina. Född 1670 i Röstånga (M). Död 1751 i Bassarp, Östra
Broby (L).
V:21
Tauson, Jonas. Vinhandlare, rådman. Född omkring 1655 i Mesinge,
Danmark. Död 1711-12-14 i Landskrona.
V:22
Rhode, Gya Persdotter. Född mellan 1652 och 1659. Död 1711-11-24 i Landskrona.
V:23
Karström, Sven. Kyrkoherde. Född 1660 i Bälaryd (F). Död 1724 i Västra Alstad, Skåne.
V:24
Svedin, Ingrid. Född beräknat 1665. Död 1753 i Västra Alstad, Skåne.
V:29
Ekholtz (Ekholst), Andreas. Handelsman, Malmö. Död i Malmö.
V:30
Willschött, Anna Christina.
V:31
Riber, Peder (Per) Christensen. Handelsman, Malmö. Född beräknat 1652.
Död 1704 i Malmö.
V:32
Sarnow, Maria Jochumsdotter. Född 1664. Död 1740 i Malmö.
VI:19
Tönnesson, Thomas. Levde 1670 i Ystad (M). Mjölnare. Död 1681.
VI:20
Pedersdotter, Anne (Anna). Levde 1675 i Ystad.
VI:23
Thoustrup, Christen Nielsen. Domare. Ingelstad, Bollerup (L).
Född 1622. Död 1706 i Barsebäck (M).
VI:24
Ancar, Agnete Hansdotter. Levde 1665 i Ingelstad, Bollerup (L). Född o
1632. Död 1707 i Barsebäck (M).
VI:33
Håkansson, Per. Ryttare, bonde 1652 i Bökhult, Långaryd (N). Född beräknat 1612. Död 1695 i Långaryd (N).
VI:34
Santesdotter, Karin. Levde 1652 i Bökhult, Långaryd (N). Född beräknat
1620. Död 1664.
VI:35
Nilsson, Anders. Bonde 1646 i Hafria skattegård, Bredaryd (F).
Skomakare, länsman. Död 1680-talet.
VI:36
Börjesdotter, Brita. Född beräknat 1622. Död 1709 i Hafria skattegård,
Bredaryd (F).
VI:37
Nielsen, Otto. Levde 1662 i Landskrona. Död före 1680 i Landskrona
Grytgjutare.
VI:38
Andersdotter, Bente (Bengta). Levde 1658 i Landskrona. Död före 1695 i
Landskrona
VI:39
Mallien, Elias. Levde 1694 i Årup. Levde 1670 i Röstånga (M).
Ryttmästare, N skånska kav reg. Levde 1700 i Årup. Född beräknat 1630
i Mark Brandenburg. Död 1709 i Billeberga
(M)
VI:40
Caroch, Catharina. Död 1714.
VI:41
Tausen, Laurits. Kyrkoherde, Danmark. Född 1625 i Danmark. Död
1663-01-21 i Danmark
VI:42
Jonasdotter-Holmsted, Else. Född 1628 i Danmark. Död 1694-05-31 i Danmark
VI:43
Jonasson (Rhode), Per. Ridfogde, rådman. Död före 1668-11-23 i
Landskrona.
VI:44
Brock, Maren Gudmundsdotter. Död efter 1709 i Landskrona.
VI:45
Larsson, Erland. Bonde. Född beräknat 1622. Död 1688 i Bälaryd (F).
VI:46
Svensdotter, Märit. Född beräknat 1629. Död 1700 i Bälaryd (F).
VI:47
Arbroensis, Andreas Olavi. 1661 i Hacksta (C). 1669 i Ytterhogdal (Z).
Kyrkoherde. Född i Arbrå (X). Död 1681 i Harg (C).
VI:48
Tollstadius, NN Eriksdotter. Död före 1681.
VI:59
Willschött, Hans Jacobsson. Handlare, Malmö. Född 1638. Död 1704 i
Malmö.
VI:60
Roed, Anna. Född före 1643. Död 1678 i Malmö.
VI:61
Riber, Christen Pedersen. Handlare, Malmö. Död beräknat 1669.
VI:62
Finetsdotter, Karen (Karne, Katarina). Född omkring 1610. Död 1700 i Malmö.
VI:63
Sarnow, Jochum. Levde Burskap 1653 i Malmö. Handlare, Malmö. Död 1670.
VI:64
Jacobsdotter, Karen. Död 1665 i Malmö.
633
« skrivet: 2001-11-05, 16:44 »
Bo Persson m fl: Ang Silkelock, som fortfarande är ett trasslig mysterium:
Bo, du skriver att Ingeborg Knutsdotter, trol född på 1590-talet, med stor säkerhet är mor till Cecilia Silkelock (f o 1611). Du nämner dock inte på vad du grundar slutsatsen. Jag har inte hittat någon källa som bekräftar det bandet.
Att Ingeborg var gift med en Per Silkelock är belagt, men frågan är om hon var mor till alla Pers barn?
Roger, den Per S, som du funnit i Kalmar, har han någon belagd koppling öht till Kristdala och de personer vi diskuterat? Eller är det bara det udda namnet som ger kopplingen?
634
« skrivet: 2001-11-05, 15:09 »
Ja, han härstammar från Krumlinde-släkten, som också finns bland mina anor.
Min anfar Frans Alfred Krumlinde drev cirkus i Sthlm kring 1890(innan Cirkus byggdes)tillsammans med sin svåger Ahlberg, som var Kardemummas anfar. De gick omkull och blev visst ovänner för livet.
Jag har alltid trott att namnet Kardemumma inspirerats av Krumlinde (som har tyskt ursprung.)
Jag kan ge dig mer info om du vill, men det finns kanske någon här som har en färdig antavla f Kardemumma.
635
« skrivet: 2001-10-26, 10:26 »
CR Wilschiött var som namnet antyder viltskytt, dvs jägare, sedan borgare i Helsingör. Möjligen var han son t Roluff v Deventer, busseskytt 1563 och senare, 1571-, arklimästare på Kronoborg. Sonen Fredrik var gift, men vet ej om han fick ättlingar. Sonen Jakob fick sönerna Claes, Jacob och Hans - som fick sonen Lars (stadsvisitör i M-ö). Det fanns också?i Lund 1669 en Claudius Erici Wildschytt, vars släktskap är okänt för mig. Euphemia bör stamma från någon av de nämna, men hur vet jag ej.
636
« skrivet: 2001-10-23, 14:18 »
Roger m fl, tack för intressanta inlägg!
Jag tycker att teorin om två olika Per S är rimlig, men det var väl inte två Per S just i Systertorp (som Carl-Fredik skriver)?
Undrar också om det finns belägg för vilka som är NN Jönsdotters barn.
Kanske besvaras dessa och andra frågor i Humlenäsboken. Jag var på KB och tänkte passa på att kolla, men där lyckade jag dock inte hitta den.
Jag köper iofs gärna boken, om det går. Men den borde ju finnas även på KB?
637
« skrivet: 2001-10-22, 13:36 »
Lena, jag vet inte hur många som kallade sig Sandberg i Sandhem på den tiden, men min ana Olof Sandberg föddes där tio år senare, 1791. Han var son t Bengt Sandborg - med o - född 1750.
Jag har inte här tillgång till uppgifter om alla hans barn, men jag kan kolla vidare om du vill.
638
« skrivet: 2001-10-21, 21:02 »
Bo, Marianne, Carl-Fredrik! Tack för intressanta och hoppingivande svar.
Bo, jag undrar om Per Silkelock bara nämns en enda gång som ryttare? Min farbror Nils noterade att han var ryttare 1615-162?, levde 1624 och ev 1626 (dbk). Det finns en notering om att äktenskapet med Ingeborg (Sabel) ingicks ca 1618, men källan vet jag ej.
Dottern Cecelia har beräknats vara född 1611, som Bo skriver. Men den beräkningen kan vara felaktig. Hon kan ha fötts så sent som 1619 eller något år senare o därmed ändå vara dtr t Ingeborg. (Det skulle stämma bra med att Cecilia föder dottern Annika cirka 1650 eller upp till fem år senare.)
Cecilia var gift men en Per vars efternamn jag inte känner till. Han är väl knappast identisk med Per Silkelock i Flehult, men det kan finnas en koppling här. Cecilias och Pers dotter Annika kallas ju Silkelock. Det fanns också en Maria Silkelock gm Lars Nilsson i Fluxerum 1709, tidigare i Flenshult, enl min farbrors notering.
Jag vet inte om Flenshult är samma som Flehult i Tunalän.
Marianne: Törne Persson hette väl Ingeborgs andre make, och jag antar att han kom efter Per Silkelock, eftersom Ingerborg tycks ha levt så sent som 1664 (i Gladhammar).
Carl-Fredrik: Varför skulle kronologin tyda på att kaptenen Per S kunde vara far t ryttaren Per S? Det förefaller inte vara så många år som skiljer, närmare bestämt 42 år mellan första belägget och det troliga dödsåret.
Men jag håller iofs mig med om att det verkar märkligt med yrkesbytet.
639
« skrivet: 2001-10-17, 14:16 »
I Skälstad bodde 1666 Nils Jönsson, död 1684. Trol son t Anna H-dotter och bror t Karin, gm Nic Olavi Ljurenius.
Känner någon till dessa personer?
640
« skrivet: 2001-10-17, 12:57 »
Fred Bremberg, journalist och författare på 60-talet. Fadern lär ha hetat Hampus B.
Känner någon till mer?
641
« skrivet: 2001-10-08, 23:15 »
Ang. Silkelock och Sabel:
Hjälp! Om teorin att ryttaren Per Silkelock var gift med NN Jönsdotter stämmer, så faller väl Ingeborg Knutsdotter Sabel bort ur min antavla. Därmed får jag stryka 13 generationer!
Nu undrar jag:
1) Ska äktenskapet med Jönsdotter nu anses belagt?
2) Ska därmed Ingeborg anses vara en andra hustru, som inte är mor till barnen - eller endast till Maragareta (som tycks ha ärvt Ingeborgs syster Cecilia), men ej till min ana Cecilia, f ca 1611.
Mkt tacksam för svar!
642
« skrivet: 2001-10-05, 13:38 »
Carl m fl: Olavi kallade sig min ana med förnamnet Nicolaus och prästnamnet Ljurenius.
(kh i Gårdeby 1638-)
Kan det ha varit en skillnad på fädernas namn?
Olov resp Olof eller Ola eller Ulf?
643
« skrivet: 2001-10-05, 13:34 »
Roger Olofsson har idag upplyst mig om att Ljurenius var predikobiträde i Veta, därav Vetensis.
Namnet Ljurenius tog han nog i Kvillinge - fortfarande ett mysterium.
644
« skrivet: 2001-10-03, 13:36 »
Denne Nils Eskilsson, kallades Herr Nils i Husberga 1542. Han flyttade 1553 t Normlösa, där gravsten uppsattes på 1600-talet.
Gift 1536 m tös fr Vadstena.
Barn: Anna o 1552
Johannes Husenbergius 1540, kh i Normlösa
645
« skrivet: 2001-10-02, 15:00 »
Sven m fl: Av denna information drar jag slutsatsen att båda Britas föräldrar var födda Lejon, men med olika stavning. Om detta stämmer är det ju ganska lustigt. Jag ska intervjua Brita på fredag, och då får jag väl fråga hur hennes föräldrar möttes.
Vet någon hur nämnda Lejon-föräldrar hänger ihop med de andra Lejon-släkter som diskuterats här på Rötter?
646
« skrivet: 2001-09-26, 12:47 »
Olle, tack för den pusselbiten. Vetensis låter som att han kom från eller verkade i Veta.
Forskarkollegan John i Veta har kallat sig pastor Vetensis.
Har någon sett eller hört namnet annars?
Var det vanligt att präster använde två efternamn av det slaget eller kan han ha bytt någon gång under livet? (Om det inte är någon ättling som använt Vetensis.)
647
« skrivet: 2001-09-21, 12:37 »
Carl-Fredrik! Ang Arvid Joensson i Kulla:
Jag kände inte till hans dotter Elin. Har däremot stött på barnen Sissela, Anna och Jöns samt Johanna, som är min ana o gifter sig m Per Bengtsson.
648
« skrivet: 2001-09-21, 10:28 »
Han begravdes 1669, och bör ha varit född o 1590. Enl HM från Hov, där jag dock bara funnit Nicolaus Petri Ljurenius, d 1622. Denne skulle förstås kunna vara en farbror eller farfar, om inte HM helt enkelt förväxlat de två Ljurenius.
En Anders Ljurenius dog i Finland 1644, men jag misstänker att denne eg hette Njurenius, eftersom han nog var prästson från Njurunda.
649
« skrivet: 2001-09-19, 23:27 »
Kerstin Farm m fl! Ang Grubb: jag har möjligen en förklaring t ryktet om Grubb:
Johannes Oestnonis Trast/Turdinus var sl gift två ggr. Andra äkt möjl m Elisabet, dtr t kh i Frötuna Magnus Petri Grubb, d 1616.
650
« skrivet: 2001-09-18, 00:14 »
Sture m fl: Gert J Höijer i Lund kan ha koppling t min Inga Brita, som föds där ett decennium tidigare.
Hennes farfar hette nämligen Gjerkersson (Gierkesson), precis som Gerts far.
Det var väl inget vanligt namn på 16-1700-talen i Skåne, eller?
Min Gierke hette också Christensen och var skräddare i Yddinge, Hyby sn, död 1696.
Hans son Christen fick en son 1701, som också fick heta Gierker. Kan denne vara far t Petter, död 1797?
651
« skrivet: 2001-09-14, 16:50 »
Trude!
Ang. Ljurenius: din Nic Petri död 1622 i Hov.
Jag har en namne: Nic Olavi Ljurenius, begr 1669 i Gårdeby. Hur de hänger ihop har jag inte listat ut. Vet du eller någon annan?
Namnet trol fr byn Ljura nära Norrköping, antar jag.
652
« skrivet: 2001-09-14, 15:53 »
Vincent! Ang din antavla fr juli 1999:
Åner Olofsson och dottern Ingrid är även mina anor. (Min gren är Ingrids son Anders Olofsson.)
Jag misstänker att Åners far var Olof i Överby belagd som sexman 1613.
Åner var gm Karin Hollingsdtr, d 1658 (dtr t H i Skyltorp).
Åner Olofsson 1671 gm Kerstin Jonsdotter i Kätterstad.
653
« skrivet: 2001-09-14, 15:49 »
Åner Olofssons föräldrar:
Olof Andersson, d 1666 i Överby, Törnevalla, och Ingrid Ånersdotter, d 1680, dtr t Åner Olofsson, d 1643 i Överby (trol son t Olof I Överby, bel 1613)och Karin Hollingsdotter.
654
« skrivet: 2001-09-14, 15:23 »
På Bränntorp bodde 1624 h Karin, som hade ärvt Jöns i Brentorp (begr 1623). Hon och sonen Per i Kalebo, Skedevi, skänkte då en bibel t kyrkan där.
Jag antar att Per alltså är son till Jöns. Kan någon bekräfta (el dementera)?
Detta inlägg flyttades den 14 september 2011 från Socknar, Horn.
Magnus Hjärtström, moderator
655
« skrivet: 2001-09-11, 15:33 »
Clemens Jonae Grip hette min ana, som var kyrkoherde i Virserum från 1583. Han var trol f före 1553. Hans son Alexander kallade sig Gryphius som präst.
Jag antar att han måste höra till den gamla släkten Grip, för det fanns väl knappast flera Grip-släkter på 1500-talet?
656
« skrivet: 2001-09-09, 23:43 »
Göran! Jag stammar från Per Månsson Orre på Fågelhem, som var far t Måns i Qvillehult.
Per hade också sönerna Sven och Per. Den sistnämnde var f ca 1771 och skulle kunna vara far t Hans Persson
657
« skrivet: 2001-09-09, 23:25 »
Helsingborgsforkare! Kan någon säga mig om min ana Gustafva Elsa Lundström, född i januari 1760, kan vara dtr t Lars Lundström i Helsingborg (son t Johan Carlsson Lundström, d 1724)gm Cajsa Lybeck 1755?
658
« skrivet: 2001-09-06, 00:01 »
Göran! Visst låter Orre som ett soldatnamn, men det förklarar inte direkt raden av Orre-bönder på Norra Fågelhem ända från 1622. Det vore märkligt om det skulle finnas Orrar så nära som i Djursdala, utan släktsamband.
Jag hoppas någon kan reda ut trådarna.
659
« skrivet: 2001-09-05, 09:10 »
Fotbollstränaren som är Svennis ständiga skugga. Vet någon om det finns en koppling till den urgamla släkten Grip eller Gripman/Gruphius?
660
« skrivet: 2001-09-05, 09:08 »
Ministern som har hand om bl a ungdoms- och konsumentfrågor, är ju dotter t fd statsrådet Anna-Greta Leijon (med ij), men det vore intressant att veta hennes anor längre tillbaka på både mödernet och fädernet.
661
« skrivet: 2001-09-03, 17:27 »
Jan Åke! Anna Jonsdotter och Sven Persson bodde ju på Flatholmen, men det kanske fanns flera familjer där vid den tiden?
Antar att det inte finns några andra källor än domböckerna, men jag har en notering om att Per H förutom Sven fick dottern Gunilla, g 1686 m Per Assarsson. Frågetecken dock för om Johan och Ingierd också var Pers barn.
Noterbart att Anna dör fem dagar efter Per.
662
« skrivet: 2001-09-02, 22:40 »
Måns Ibsen Brun levde sannolikt redan på 1500-talet i Skåne. Hans dotter Kierstina Brun gifte sig m Kristoffer Andersson, rusthållare i Alstad, och de fick barn 1640.
663
« skrivet: 2001-09-02, 22:39 »
Kvillinge-forskare! Har ni stött på kolaren Erik Andersson på Stora Empten, d 1682, gm Ingrid Markusdotter?
Dottern Karin var gm Nils kolare/skomakare och sen, 1670 m Bengt Andersson,
Deras son Anders Bengtsson, var bonde på Tyrestgorp, d 1750, gm Brita Olofsdotter fr Kalebo.
Deras son Erik Andersson f 1711.
Även i Skälstad och Klingstad har jag anor.
664
« skrivet: 2001-09-02, 22:12 »
Niklas! Tack för anorna, varav flera var nya för mig!
Inte mkt att tillägga, det jag har kommer huvudsakligen från I Clenman o L Börnfors:
Olof Persson o Gundel O Pihl lär ha gift sig 1668 i Perstorp.
Peder Bendtzen dog 1662 i Perstorp.
Peder Nielsen var nog död före 1657, i varje fall, liksom hustrun Agnis.
665
« skrivet: 2001-09-02, 20:45 »
Per Hansson i Flatholmen, 1604-88, gårdsfogde på Mosseberg. Är han eller gårdarna bekanta för någon?
666
« skrivet: 2001-09-02, 16:28 »
På Karstorp bodde ryttaren Lars Arvidsson 1631-36 och hans hustru Karin Erlandsdotter, som gifte om sig med Lars Persson (d 1658).
Sonen Erland Larss född ca 1622 var bonde där t sin död 88, gm Märit Svensdotter.
Deras son Sven tar sig namnet Karström som präst.
Är Karstorp eller nämnda personer bekanta?
667
« skrivet: 2001-09-02, 16:00 »
Tillägg t senaste inlägg:
Sissa hette Tuvesdotter, dtr t Tuve Jönsson i Ignaberga, vars far Jöns Frennesson var f ca 1619 i Grantinge.
668
« skrivet: 2001-09-02, 15:38 »
Ang. Borgström igen: Min ana hette Jöns, var född ca 1735 och blev krukmakare i Gumlösa. Sonen Eric f 1763 bodde i Augerum o var gm Elsa Lundström fr Kviinge.
Ringer någon klocka?
669
« skrivet: 2001-09-02, 15:24 »
Tony, Åsa m fl: jag gissar att Nils Borgström var född betydligt senare än 1713. Den uppgiften är väl från dödsnotisen? Hans fru är för ung och hans barn födda så sent. Om fadern var prästen Eric, som blev prv 1726, så bör Nils ha fötts senare. Han kan ju också vara sonson t Eric.
Lite udnerligt är det också att Nils hustru också anges med namnet Borgström. Kanske var det hon som var dtr t Eric?
670
« skrivet: 2001-09-01, 17:02 »
Paul Ancar/Anchersen/Ancharius var far t ovannämnda Hans Poulsen Ancher. Han hade dessutom tre söner, som jag inte vet namnet på födda 1599-1607 i Starup. Någon av dem kan vara den Jörgen, som blir fogde.
Namnet Jörgen återfinns på bl a Pouls makas bror, som också var präst, samt på dessas morfar, också präst, i Tönder.
Jag har också i släkten en möjlig dotter t fogden Jörgen:
Hille Jörgensdotter Anker född 1650, d 1710, gm Jöns Roth/Rodh/Roed/Roede, handlare i Malmö.
671
« skrivet: 2001-09-01, 15:36 »
Henrik! Jovisst, men det blir väl utanför Höijer-ämnet, så jag skickar direkt t dig, om ingen invänder.
672
« skrivet: 2001-08-31, 14:17 »
Therese m fl Kviingeforskare: jag har ett mysterium:
Per Månsson (1730-89), ladufogde på Hanaskog, fick en dtr Elsa 26/1 1760 (om jag inte har fel).
Kan hon vara identisk med min ana Gustafva ELSA Ericsdotter Lundström, född samma datum i Kviinge?
673
« skrivet: 2001-08-31, 13:13 »
Kan någon förklara, eller gissa, hur det kommer sig att namnet Höijer noteras på samtliga barn till Nils Christensen (f 1706 i Hyby).
Barnen födda i Lund 1734-44.
Nils var tunnbindarmästare o gm Anna Malm fr Lund. Jag kan inte hitta namnet Höijer på någon av hans eller hennes anor. Kan de ha inspirerats av någon framstående Höijer i Lund vid denna tid?
674
« skrivet: 2001-08-31, 02:35 »
Tapani m fl: Söker information om Anna Hansdotter Fries, f i Ystad ca 1618, gm prästen Gudmund Olsen Brock,som föddes på Bornholm 1610.
Kopplingen t Ystad och präst gör det ju sannolikt att hon hänger ihop med ovan nämnda Friisar.
675
« skrivet: 2001-08-30, 17:00 »
Olle, tack. Jag borde ha kollat där först, men där ges ju inte så mkt bakgrund.
Sissa förekommer också som Sitze på samma orter i Skåne. Tidigare (danska tiden) ser jag Zitzela/Sitsela/Sissela.
Jag gissar att det latinska Cecilia är grundformen, som blvit Sissela, som sedan blivit Sitze/Sissa.
Mikael, det är frestande att bunta ihop blekingar med skåningar, men jag ska försöka låta bli...
676
« skrivet: 2001-08-29, 12:11 »
Sissa Tuvesdotter hette en ana, född 1695 i Ignaberga (L).
Jag har också nästan samtidigt en Sissa Larsdotter f ca 1699, d 1768 i Lidhult (G)
I Disbyt hittar jag massor av Sissa, men endast i Skåne (förutom min i Lidhult).
Var detta ett strikt skånskt namn? Eller danskt?
Är det en variant på Cecilia eller Sissela?
677
« skrivet: 2001-08-29, 11:48 »
Jöns Frennesson (Frendesson) är en ana, som jag just idag fått från Ingrid Clenman.
Jöns f ca 1619 i Grantinge, Stoby (L).
Fadern är tyvärr okänd för mig, men han bör ju ha hetat Frenne/Frende.
Betyder det vän?
678
« skrivet: 2001-08-28, 23:26 »
Trued Persson, åbo 1735-38 på Grantinge nr 1, är han bekant?
Han var gift m Sissa och fick ca 1727 dottern Malena Truedsdotter, som gifter sig med krukmakaren Jöns Borgström i Gumlösa.
679
« skrivet: 2001-08-28, 22:25 »
Borgström, kan det vara bildat av att personen som tog sig namnet var borgare?
Personen jag tänker på var en krukmakare i Gumlösa, Skåne på 1700-talets andra hälft. Möjl hette även hans far så.
Eller ska man tro att namnet kommer från en ort som Helsingborg? Eller en ort med en borg?
Ändelser som -ström har väl ofta ingen direkt hänsyftning.
680
« skrivet: 2001-08-28, 22:18 »
I Gumlösa (M)verkade från cirka 1760 en krukmakare (pottmakare), som kallades Jöns Borgström. (En ana vars urspung jag ej känner.)
Jag har inte stött på särskilt många krukmakare i forskningen och undrar om någon kan säga ung. hur vanligt yrket var på den tiden.
Var fanns i regel dessa yrkesmän? I städer, på herrgårdar?
Fanns det någon form av skrå?
Gick yrket i arv?
Har någon stött på någon annan Borgström som ägnat sig åt att dreja krukor?
681
« skrivet: 2001-08-28, 00:22 »
Ulla, har inte kommit så mkt längre. Kan dock tillägga att mina Lidén nog var Liden, utan accent, och att Olof Olssons far var Olof Ersson, som levde i både Töcksmark och Holmedal. Han dog 1883, som en välbeställd man, tack vare arvet från Engelbrektssläkten, som bl a inkluderade Bergerud m fl gårdar i Holmedal.
682
« skrivet: 2001-08-28, 00:02 »
Hej, jag måste svara här, eftersom det är Rötters regler.
Jag har en ana Olof Ersson f i Holmedal 1820 el ngt tidigare. Han gifte sig med en de Bourg och fick barnen Kajsa, Erik och Olof Olsson.
683
« skrivet: 2001-08-24, 22:21 »
Ang Isberg:
Jag hittar nu på Familysearch en uppgift om att Anders Isbergs föräldrar hette Olof Andersson och Ingrid Persdotter.
Är dessa bekanta?
684
« skrivet: 2001-08-24, 18:34 »
Kan någon ge mig hjälp med de Bourg, Olsson, Liden eller Sandström, som bodde i Holmedal m omnejd under 1800-talet?
Olof Peter Olsson , f 1849 i Holmedal, var son t Olof Ersson, död 1883 och NN de Bourg, död ca 1880-82. Sistnämnda stammade från Peder de Bourg och Engbret-släkten från Kroken med urspurng i Gråbol, Töcksmark.
Olof hade en bror som bodde på Bergerud och sedan var gästgivare i Råglanda, Botilsäter.
Olof var gm Maria Kristina Sandström f 1854 i Töcksmark, dtr t soldaten Per Sandström och Mariana Liden, som dig i Välta.
685
« skrivet: 2001-08-22, 13:21 »
Bo, har du möjligen någon information också om Maria Stina (Maja Stina) Bremberg, dpt 1809-01-01 i Redslared. Flytt t Seglora 1839. Gissningsvis gift där i den vevan.
686
« skrivet: 2001-08-21, 18:07 »
Hej där, hjälpsamma Alunda-forskare!
Jag har nyligen börjat titta på min mormors mors anor, och vore tacksam för all möjlig hjälp.
Berta Eriksson, 1872-1956, hade troligen dessa föräldrar:.
Far: Erik August Eriksson, d 1889.
Mor: Charlotta Johansson, d 1914.
Jag tror att familjen bodde i Boda, men när Berta gifte sig hamnade hon i Vettsta.
687
« skrivet: 2001-08-20, 15:35 »
Visst kunde Orre vara ett soldatnamn, men om det funnits så många Orre-släkter är väl oklart. Orre hittar man framförallt under 1700-talet i Norrland och Finland. Vissa är soldater, men det finns även båtsmän, präster m fl yrken.
I Småland fanns Orre som bönder från 1600-talet i Södra Vi, liksom i Djursdala, Mörlunda och Qvillehult i Vimmerby s:n.
Hur dessa hänger ihop är tyvärr ännu oklart för mig.
Jag vet ej heller om deras kontakter med Årrhane är en slump eller en utveckling av namnet.
Min ana Måns Månsson Orre, belagd på Fågelhem i S Vi fr 1622 fick en son Måns, som var gift och jag tror att han var far till den Jon Orre som förekommer i domboken 1685.
Sonen Per Månsson Orre, dog före 1688, hade sönerna Måns i Qvillehult (som sl fick endast döttrar), Per, d 1751 (som sl fick endast döttrar) samt Sven Persson (Orre).
Den sistnämnde, död ca 1736, fick sonen Sven, som gifte sig och fick dottern Kerstin på Fågelhem på 1730-talet, ev övriga barn okända för mig. Sonen Måns Svensson Orre fick bara en son som blev vuxen, Sven, som i sin tur fick endast en dotter.
Så där bör släktnamnet ha dött ut, om inte Jon Orre fick söner eller hade någon bror som fick söner.)
Tacksam för alla kompletteringar och korrigeringar!
688
« skrivet: 2001-08-20, 14:37 »
Göran! Ang. Orre: Vet du anor till Hans Persson Orre, soldat och mjölnare, d 1779? Från Södra Vi, kanske?
Du har en notering om att han blivit stämd av en Gudmund Persson på Orremåla. Kan det vara en bror och att Orremåla eller Orrekulla gett dem dess namn?
689
« skrivet: 2001-08-20, 13:23 »
Nej, tyvärr. Men ligger inte Ekerö i Uppland?
690
« skrivet: 2001-08-16, 00:17 »
Håkan och Bo. En sökning mha Eureka visar att notkungar funnits även i Sörmland, liksom i Finland och olika östgötska vatten.
Det tycks ha varit ett förtroendeuppdrag som gavs av de bönder som ägde redskapen - åtminstone på vissa håll.
På Glan beskrivs nofisket så här av Birger Persson:
Förr i världen hade bönderna vid Glan en väldigt stor not tillsammans. Den kallade de Glansnotaoch den drog de under isen om vintrarna. De lagade den när det behövdes, och framför allt släppte till arbetskraft när det skulle dras. Det var ett helt företag sköta denna stora not och många bönder ställde upp vid notdragningen. Dels var det roligt, dels var det viktigt att få del av fångsten.
Det verkliga lockbetet var något annat. Notlaget hade en stor kopparskål som de slog brännvin i och drack ute på isen. Brännvinet hade de med sig i en stor kutting. Man hade utsett en ledare notkongen som skulle sköta arbetet och övervaka det samt även det viktiga drickat, som bönderna fick släppa till i tur och ordning. Uppdraget som notkung alternerade mellan byarna, men oftast var kungen från Doverstorp.
(Skålen finns nu på Nordiska mus?et.)
Sommarfisket var ändå viktigare än vinterfisket. När enbuska ryker och vattnet blommer då började braxen leka i Dovern och Glan.
Ett lag på fyra man låg i notboden vid sjön dag som natt och vaktade. När braxen kom måste man vara redo att lägga ut noten i notvarpen och börja dra.
Något dykeri kan jag inte hitta i sammanhanget, och det kan ju vara så att Dyks anfar inte var notkung. Originalkällan är okänd för mig.
691
« skrivet: 2001-08-15, 13:44 »
Håkan! Tack för information. Uppenbarligen var det ett hedersuppdrag med fin titel, men jag undrar hur kungen utsågs.
Bo! Den Anders du nämner är den jag tänkte på, fast när jag nu kollar ser jag att han dog redan ca 1598 (i Kristberg. Han bodde i Kulla 1559, men han måste väl ha bott i Ask en tid också).
Hur dykeriarbetena hängde ihop med fisket kan jag inte se. Kanske var det bra att kunna dyka om noten fastnade.
Enligt Helge Jarkmans bok Präster och andra i Södra Vi skulle Anders Nilsson ha varit dykeriförman. Någon källangivelse har inte Helge där.
Om det stämmer är det uppenbarligen därifrån det trevliga namnet Dyk kommer. Namnbildningen är väl dock lite ovanlig? Man kan ju förstås gissa att han kallades Anders Dykare och att det sedan förkortades/förfinades av sonen Nils som blev präst.
692
« skrivet: 2001-08-14, 16:59 »
Notkung kallades en av min anor som på 1600-talet väl var vad vi idag skulle kalla fiskeriförman. Jag tror att han var ledare för fiskare på Motala Ström.
Det låter som att det var ett hedersuppdrag och jag tänker osökt på Sven Delblancs Åminne om det prestigefyllda uppdraget med flotten.
Vet någon något om hur notfisket bedrevs och hur kungen utsågs?
Min ana tog sig efternamnet Dyk och man kan gissa att han ägnade sig även åt dykning. Kan det finnas något samband här?
693
« skrivet: 2001-08-14, 00:23 »
Marianne! Tack för fåglarna, men tyvärr lyckas jag inte koppla ihop dem med deras namnar i Södra Vi, Djursdala och Vimmerby. Där är famijenamnen Måns och Per, samt Sven.
694
« skrivet: 2001-08-13, 17:17 »
Kurt!
Herdaminnena tar ju endast upp barnet Anna Greta (Margareta). Kerstin Jonmyren, Henrik Mos?n med flera forskare har ägnat lång tid åt att spåra de övriga barnen. Dottern Rebecka var dopvittne i Heda, och senare gift i socknen. Jacob och Isak finns också noterade vid giftermål (om jag minns rätt).
Johan finns antecknad som student i Linköping. Ett par barn finns också med i Heda dödbok.
Nils hittades väl av Henrik Mos?n i Lund. Han såg i en dombok i Linköping, en anteckning om prästen Sveno Nicolai Axtelius och sonsonen Sven Nilsson A noterad.
Denne Sven, som var orgelbyggare, var då antecknad som snickaregesäll i Karlskrona.
Detta visar att Nils existerat, men vem han var och var han hade bott, vet väl ingen forskare ännu. Födeseåret är en beräkning, som ej är belagd.
695
« skrivet: 2001-08-12, 17:07 »
Carl-Fredrik! Ang Erik Eriksson Hultman: du skrev att han var gästgivare i Kårby. Jag skulle gärna vilja veta när, för åren 1667-88 var Lars Persson gästgivare där.
696
« skrivet: 2001-08-12, 16:55 »
Per Skytt, är han bekant? Hans hustrus testamente anger som son min ana Anders Persson (c1653-1720).
Denne bodde på Bersbo. liksom min ovannämnda ana.
Skytt låter ju som en soldat, men känner någon till denna släkt? Eller vem som var Anders Perssons hustru (Sara?) eller mor?
697
« skrivet: 2001-08-12, 16:18 »
Birgitta Andersson! Ett sent svar. Malins far var fogden Olof Johansson, som dog 18 maj 1639 i Åsbo s:n. Då var yngsta barnet Johannes (Hans) trol i magen (döpt i okt s å).
Änkan o döttrarna bodde på Kyrkogatan i Norrköping. Anna dpt 1637 o Maria trol ngt år äldre.
(Bernhard var f ö gift m en Bruce, Elisabeth.)
Olof kan väl ha haft en äventyrlig bakgrund (alla sönerna for ju också utomlands), men det kan ju också hända att sonen Bernhard överdrev.
Olofs far, kaptenen som tjänade Karl IX kan vara den Hans Berfeldt som 1598 var kapten på Räven i J V Scheels eskader. (Hans=Johannes, precis som Olofs son)
698
« skrivet: 2001-08-12, 14:47 »
Kurt Hultgren m fl: Några kompletteringar till Kurts Personhistoria i Rök: (Gör gärna ytterligare kompletteringar el rättelser!)
Sven Nilsson Axtelius fick följande barn:
Margaretha (kallad Anna Greta i HM)ca 1667
Johannes ca 1670
Rebecka ca 1673
Nils ca 1675
Isak ca 1680
Ingrid 1682
Av detta kan man dra slutsatsen att modern Veronica Jonsdotter var född på 1640-talet (död i pesten 1711, liksom maken).
Margareta (1667-1741) var gm Jacob Dyk f c 1653, d 6/3 1689. De fick dottern
Anna Margareta (kallad Anna Greta av H Mos?n ovan)
I äktenskap nr 2 med Nils Larsson (1665-1737) födde M:
Lucretia
Jacob (Runberg)
Isak (Runberg)
Lars
Anna Brita
Johan
Om detta inte stämmer med era uppgifter så hojta till!
699
« skrivet: 2001-08-12, 01:03 »
Bo L, Bo P mfl! Ang rättaren Henrik Persson på Vinäs (Duseborg)(1659-1733).
Hustrun Elin Persdottter (d 1728)har jag noterat från Fättjestad, och hon var möjligen dtr t bonden Per Svenson där, enl min sal farbror Nils.
PS o Margareta Jakobsdotter fick ju en Elin 1661, men frågan är om hon är densamma.
Bo Lindwall har i en stamtavla här på Rötter noterat att Elin var född 1666 och att hon hade en bror Samuel.
Vet någon om det fanns en annan Per i Fättjestad som fick en Elin vid denna tid?
700
« skrivet: 2001-08-11, 23:39 »
Lars Olsson Grenander, f 1688, d 1756 i Gässie i Skåne, är en ana på min fm sida. Jag vill gärna ha kontakt med andra som är ättlingar eller har information om Grenander.
Jag undrar bl a varifrån det tjusiga släktnamnet kom.
Lars var klockare och fick minst åtta barn.
Det fanns också några samtida Grenander i Skåne, som var skräddare. Per i Lund 1741, Anders g 1749 i Lund och Johan Fredrik f 1786 i Tosterup (nära Tomelilla, tror jag).
Har någon en pusselbit är jag tacksam.
701
« skrivet: 2001-08-11, 23:22 »
Tillägg: Brännerstaden har sl fått sitt namn av att gården bränts av danskar och/eller svenskar. Detsamma gäller trol Brännabo.
Att bränn sedan ofta stavats brem i dessa gamla gränstrakter tycks inte helt ovanligt.
702
« skrivet: 2001-08-11, 22:35 »
Marianne! Ang. Orre: du skriver att det finns Orrar i Mörlunda. Kan du precisera dig något? Tidsperiod, förnamn, gårdar?
Du kan svara under Mörlunda.
703
« skrivet: 2001-08-10, 14:58 »
Ang. Dag i Pelarne som jag nämnde i januari:
Dag bodde i Krokstorp (Kroxtorp). Hans son hette sl Olof Dagsson.
Dags far hette sl också Olof Dagsson, och bodde också i Pelarnetrakten. Hans patronymikon antyder att det fanns ytterligare en Dag bland mina anor, men några belägg har jag ej och det var på 1400-talet, så källor är det ont om...
704
« skrivet: 2001-08-10, 14:43 »
Hej, Olof. Intressant med Roth i Färgaryd.
Vad hette hustrun från Boxhult (där jag har anor)
Fick de ättlingar vid namn Rth?
Är du en av dem?
705
« skrivet: 2001-08-03, 14:35 »
Namnet Wallin tog min ana Johan Svensson ifrån Vallingedal frälsegård i Hycklinge, Kinda härad. Han föddes 1653 och dog 1728 i Odensvi, men jag vet inte när han tog namnet.
Varifrån har andra Wallin fått sitt namn?
Johan hade en syster och en bror Sune, men jag vet ej om det blev några fler ättlingar Wallin.
Johan fick minst tio barn, men sönerna dog späda.
Frågan är dock vilket ursprunget är för herr Johan Wallin, som dog som 20-åring på Odensvi prästgård 1693 (då min ana Johan just hade flyttat dit som ny kyrkoherde).
Johan 2 bör gissningsvis ha varit en brorson, och i så fall kan det finnas en annan Wallin-gren fr Hycklinge.
706
« skrivet: 2001-08-03, 12:51 »
Hjälp! Söker information om korpral Petter Alexandersson, stupad 1702 i Polen. Han gifte sig 1683 i Ö Skrukeby med Margareta Israelsdotter. Då var han bosatt i Grimstorp.
1699 i soldattorp på Perstorps ägor.
Kan han ha varit son till Alexander Johansson från Gistad?
Margareta var trol dtr t Israel o Kerstin (d 1686) i Förrådsskogen.
707
« skrivet: 2001-08-03, 12:17 »
Efterlyser information om riksdagsmannen Olof Larsson (1648-1733), som var bonde på Kalebo i Skedevi. G m Ingrid Börjesdotter.
Dottern Brita är min ana.
708
« skrivet: 2001-07-30, 20:48 »
Hej, Jojje. Jag avsåg inte att polemisera. Jag ville bara komplettera för att tydliggöra variationsrikedomen.
Vi är helt överens om det givetvis inte funnits några fasta regler. Men när du skriver att det inte går att jämföra landsändar och perioder, tycker jag att du tar i. Sådana jämförelser gjorde du ju själv i ditt förra inlägg - och det tycker jag var mycket intressant.
För mig verkar det tydligt att namngivningen varit mycket regionalt präglad ända in i våra dagar. Låt mig bara nämna Pål i Skåne, Reine i Göteborg och Sonny i Eskilstuna.
Även jämförelser av perioder är intressant. Grabbarna och tjejerna som föddes på 50-talet var väl de sista under en kort modeperiod som fick dubbelnamn med bindestreck. Om de istället döptes till något kort amerikanskt smeknamn (Roy, Tommy, Jonny), så säger det ju en del om föräldrarnas inställning.
Även äldre namnbruk är en ledtråd i våra försök att förstå våra anor.
709
« skrivet: 2001-07-30, 00:59 »
Hej, Jojje! Du skrev att det i Östergötland var regel att ge två dopnamn. Mina anor där är i så fall undantag från regeln.
Till exempel fick bonden Johan Eriksson från Östra Eneby först en dotter som gavs namnet Lena 1776, sedan två döttrar med dubbelnamn och slutligen sonen Erik 1791. Denne Erik (inspektor, som kallades både Johansson och Jansson) gav en av sina fem söner (1822) ett dubbelnamn, medan de övriga fick nöja sig med varsitt.
Sonen Johan (f 1816, kallad Janne, trots attt han var riksdagsman och inspektor) gav sina två förstfödda söner dubbelnamn, (den förste fick heta Johan Erik, men kallades Janne precis som fadern), medan de övriga två fick enkelnamn.
Janne (f 1840 i Oppeby, stavade efternamnet Ericksson) gav sina fyra dötter tre (3) namn var (de kallades alla vid sina första namn)
Dottern Nanny Ericksson (f 1877) är min fmm. Hon var f ö gift med Max Grenander, som bara hade sitt korta förnamn, liksom brodern Sven. De kom från en förmögen Norrköpingsfamilj.
Jag kan ha missat något dubbelnamn här, men det verkar för mig som att modet svängt snabbt när det gäller antalet förnamn.
Vilket namn som kommer först i ordning beror inte bara på vad föräldrarna tänkt kalla barnet, utan kan också bero på hur namnet låter ihop. Så vet jag att man föräldrar tänkte och så tänkte jag själv när jag gav mina döttrar tre förnamn.
Sedan har det ju ofta varit så att man återanvänt gamla släktnamn, och då har man kanske aldrig haft för avsikt att kalla det stackars barnet vid det urmodiga namnet. (Själv heter jag Ludvig, vilket vi Brembergare gjort i fyra generationer.)
710
« skrivet: 2001-07-19, 23:36 »
Bo m fl. Har just besökt ovan nämnda Mossebo i Pelarne, ett säteri med gamla anor, som nu är ett litet museum och en trevlig matservering.
Där anges i en broschyr att gården stavades Måssebodhum på 1300-talet, onekligen ganska likt det Måssebodha som noterades på 1400-talet.
Men denna frågeställnig bör jag väl skicka t DMS-herrarna.
711
« skrivet: 2001-07-15, 20:27 »
Gällande regler i Sverige ger oss bara möjlighet att använda ett efternamn. Däremot kan man ha mellannamn.
Om man följer den principen även för anor vore det enkelt. Då kan specifika släktnamn stå ensamma och patronymikon anges för sig bland mellannamn (eller i ruta för förnamn, beroende på program).
Tyvärr spricker dock principen i praktiken (som principer brukar). I vissa fall måste man ange flera efternamn, då olika källor anger olika varianter/stavning. Varianterna brukar jag sätta inom parentes, så är de ändå sökbara.
712
« skrivet: 2001-07-13, 16:26 »
Hej! Har just återvänt från en tur till Södra Vi och kan konstatera att ovannämnda Vagelhem inte är identiskt med Fågelhem. Den sistnämnda byn har sannolikt sitt namn av att det varit många fåglar där, nära sjön Krön.
Lustigt är att mina anor på Fågelhem kallar sig Orre i minst fyra generationer. Den äldste som är bekant för mig är Måns Månsson Orre, bel där 1622-55.
Vet någon denna fågels anor? (Måns Svensson lär ha bott på gården och fått dottern Lucia o 1600.)
713
« skrivet: 2001-07-06, 01:44 »
Gert Fought, klädesberedare vid vantmakeriet i Jönköping 1620, är han bekant?
714
« skrivet: 2001-07-05, 22:24 »
Släkten Rhode har jag inte hittat spår av någonstans. Ovannämnde Per var ridfogde vid St Peters kloster i Torna hd.
Han var gm Maren Gudmundsdotter Brock.
De fick bl a dottern Gya Rhode, som är min ana.
715
« skrivet: 2001-07-05, 22:04 »
Bo! I den antavla du delgav oss här den 19/1 2000 finns nr 56 Johan Tranaeus, 1617-76.
Kan han vara far till den Maria Trana som var gift m Josua Frumerie och som avled 1739 i Törnsfall?
Hon var dopvittne i Hjorted 1679. Två år tidigare noterades en möjlig syster, Christina Trana, som dopvittne där.
716
« skrivet: 2001-07-05, 22:00 »
Rättelse: sista personen i inlägget ovan, C Herbst är knappast mor t Maria Trana, utan gift med den Johan Tranaeus, som ev kan vara MT:s bror.
(Och i så fall heter MT:s far också Johan Tranaeus, 1617-1676, gm E v Brunnow, därav förväxlingen.)
717
« skrivet: 2001-07-05, 21:28 »
CE Lillbergs bror Peter Georg är en av mina anor.Här är hans antavla i korthet:
Proband:
Lillberg, Peter Georg (Pehr). Rådman. Färgerifabrikör, Vimmerby. Född 1723 i Klörup, Lilla Slågarp (M). Död 1795 i Vimmerby
Gift med Sylvander, Hedvig. Född 1745 i Djurstorp, Vimmerby (H). Död 1774 i Vimmerby (H). Generation I:
I:1
Lillberg (Lilbergh) (Lilleberg), Benjamin Magnus. Levde 1740 i Marstad 3, Djursdala (mtl). Fältväbel. Född 1693 i Gladhammar (H). Död 1744 i Marstad, Djursdala (H).
Gift 1721 i Gårdveda (H) med
I:2
Törnquist, Hedvig. Född 1702 i Öfraby, Törnsfall (H). Död 1752 i Gladhammar (H).
Generation II:
II:1
Lillienberg, Bengt Hansson. Levde 1693 i Gladhammar (H). Levde 1677 i Vimmerby (H). Perukmakare. Född 1648. Död 1719 i Gladhammar (H).
Gift med:
II:2
, Elisabet.
II:3
Törnquist, Nils. Född 1668 (). Död 1741 i Gladhammar (H)
Gift med:
II:4
Frumerie, Maria Elisabet. Född 1675 i Hallingeberg (H). Död 1740 i Gladhammar (H).
Generation III:
III:1
Jöransson, Hans (Johannes Georgi). Borgmästare i Vimmerby (H) Död omkring 1675 i Vimmerby (H). Postmästare, tullare, rådman. Gift med efterföljande ana.
III:2
Bengtsdotter, Elisabeth. Död 1689 i Vimmerby (H)
III:7
Frumerie, Josua. Mantalskomissarie. Född 1637 i Risinge (E). Död 1712 i Törnsfall (H).
Gift med efterföljande ana.
III:8
Trana, Maria. Död 1730 i Törnsfall (H). Enligt nb möjl dtr t Anders Nilsson Trana,
Generation IV:
IV:1
Hansson, Jöran. Joh Skyttes fogde i Törnsfall.
IV:13
Frumerie, Martin. Levde 1637 i Risinge (E) (Elg). Präst, lärare. Född i Holland. Död 1688 i Lindesberg (T). (Barn III:7, s )
Gift med
IV:14
Sariasen Garencher, Elisabeth. Död 1665.
IV:16
Herbst, Catarina. Född 1668 i Hjorted (H) (osäker källa). Död 1750 i Baggetorp. (Barn III:8, s )
718
« skrivet: 2001-07-02, 20:07 »
Christina Elisabet föddes mycket riktigt 30/4 1741, som Stefan skriver. Fadern BM Lillberg lär då ha bott på Marstad 3 (från 1737 till sin död 1744). I Tuna var han ca 1723-37.
C E gifte sig med kronouppbördsman Nils Kidmark i Tjust och bodde i Målen i Locknevi sn.
719
« skrivet: 2001-07-02, 02:32 »
Bo!Komplettering: Person 688 Bengt Jönsson Rääf begravdes 1663 i Asby, enligt gravstensinventering som redovisas här på Rötter. Hustrun i samma grav.
Kan du f ö säga om denna Rääf är släkt med Leonhard Hindrik Rääf,född 1745 i Asby (anfar t Dag Hammarsköld).
720
« skrivet: 2001-06-29, 01:32 »
Bo, jag tror att HM har fel igen, i alla fall vad gäller Laurentius Nicolais dödsår.
Redan den 11/9 1616 får änkan Bengta befrielse från Älvsborgs lösen, och maken ska ha dött före den 19/7 s å (enl min farbror Nils notering).
Födelseåret angavs till 1573 av Nils, och jag gissar att han fått den uppgiften från samma källa.
Detta inlägg är flyttat från Efterlysningar, Anders Jacob Sjöstrand, nämndeman.
Magnus Hjärtström, moderator
721
« skrivet: 2001-06-25, 00:47 »
Ang. Silkelock: Marianne J frågade om Per Silkelock var far t Gustaf, och om jag förstått banden rätt så är svaret sannolikt nej.
Ryttaren Per Silkelock (d 1624-1626) var far t Cecilia, Margareta o Elisabet.
Är det korrekt, Bo?
Dottern Cecilia var gm en Per, vars efternamn jag inte hittat belägg för. Jag vet inte om han är den Per Silkelock som nämns 1665-66 i Flehult, Tunalän. Eller om han är den Per i Qvilla som är nämndeman 1647 (enligt Berit S).
Mina uppgifter kommer från min ovan nämnde farbror Nils Bremberg, som dock inte efterlämnat riktiga källhänvisningar. Dessutom har ansedeln för ryttaren Pers föräldrar försvunnit!
Jag antar nu att dessa var ovan nämnda Jöns Gustafsson och Lucia? Kan någon ger mer kött på benen?
722
« skrivet: 2001-06-24, 22:55 »
Fortsättning från den 27 mars 2000./Magnus Hjärtström, moderator
Bo! Ang Laurentius Nicolai, nr 188 ovan: var hittar jag källan som ger belägg för hans födelseår?
Ang dennes far, var har du hittat dödsåret 1598? (Jag har en notering om att han levde 1602.)
Ang Olaus Helsingius, nr 752, varifrån får han namnet? Finns det en koppling t finlandssvenska släkten Helsingius?
Detta inlägg är flyttat från Efterlysningar, Anders Jacob Sjöstrand, nämndeman.
Magnus Hjärtström, moderator
723
« skrivet: 2001-06-24, 22:43 »
Kirsti! Jag antar att prästen Olaus Raijerus Helsingius i Norrala (1449-1581) inte har något samband med den ovan nämnda släkten?
724
« skrivet: 2001-06-22, 20:57 »
Tack, Christer! Carl-Fredrik, vi är tydligen båda just nu på spaning efter en kvinna med efternamnet Larsdotter med koppling t Ödeshög, Adelöv, Linderås. Min Annika Larsdotter född strax efter din Maria (1776, se ovan). Kanske visar de sig vara systrar.
Vet Christer eller någon annan något om AL:s anor eller de gårdar hon bott på?
725
« skrivet: 2001-06-20, 23:29 »
Efterlyser: Annika Larsdotter. Född 1776-07-26 i Linderås (F). Död 1857-07-09 i Öjan, Ödeshög
(E). Flyttade 1811 från Adelöv (F) till Öjan, Ödeshög (E). (Källa: Chr Gustafsson)
726
« skrivet: 2001-06-20, 23:23 »
Hjälp! Vet någon något om:
Johannes Jansson. Bonde. Född 1766-01-27 i Adelöv (F). Död pleuresi 1842-05-20 i Öjan,
Ödeshög (E). Flyttade 1811 från Adelöv (F) till Öjan, Ödeshög (E). Olovlig brännvinsförsäljning
1840. (Källa: Christer Gustavsson)
Tacksam för all hjälp!
727
« skrivet: 2001-06-17, 22:51 »
Det tycks alltså vara minst två döttrar Rauchman (Hedvig C 1740-1808 och Anna Christina/Catharina/Stina, f 1765) som gifter sig Rundberg/Runnberg.
Eller kan det vara så att rullan 2 ggr angett samme Johan, som då är något slags förmyndare för hustruns unga syster?
För övrigt är det väl knappast en slump att den tredje systern (Anna Greta/Anna Maria, ca 1748-1766) gift sig Rundén? Inte så hög sannolikhet. Jag skulle inte bli förvänad om det visar sig att även Olof Rundén har en koppling t Runnestad.
728
« skrivet: 2001-06-13, 10:46 »
Eva o Peter, tack för dessa intressanta fakta!
Kornmaaler är alltså snarast en titel på en dansk ämbetsman med militär bakgrund (om jag förstår danskan rätt).
Det var väl ett jobb som inte hade direkt koppling till mjölnaren, utan snarare handlade om att staten/kronan skulle få in rätt skatt?
Jag antar att den titeln försvann i vårt land, i o m att Skåne blev svenskt.
729
« skrivet: 2001-06-12, 15:24 »
Lars! Tack, det är nog så att det skett en mycket lustig översättning. Så vi behöver knappast diskutera det rubricerade yrket mer. Redaktören får gärna ta bort rubriken.
730
« skrivet: 2001-06-12, 15:12 »
Berith o Peter! Tack för bra svar, men gjöt man grytor på den tiden? Vill gärna veta mer om detta hantverk.
731
« skrivet: 2001-06-11, 15:36 »
Otto Nielsen, död senast 1680, var grydestöper i Landskrona.
Vet någon vad han gjorde? (Eller hans anor?)
732
« skrivet: 2001-06-11, 15:32 »
I Ystad avled 1681 kornmålare Thomas Tönnesson.
Jag vet inte alls vad det är för yrke.
Ej heller vet jag något om TT:s anor. (Han var gm Anna Pedersdotter, vars far var fogden Peder Nielsen i Bollerup o Ingelstad, dödsdömd 1659 f samröre m danskarna, men benådad.)
733
« skrivet: 2001-06-11, 13:49 »
Rolf! Runberg har ibland kallats Rundberg, så du har nog inte skrivit av källan felaktigt.
Men det verkar ju som att det fanns två Johan R på två närliggande gårdar, gifta med varisn syster Rauchman. Om detta är korekt kan man ju gissa att Johan nr 2 är kusinen, döpt Johannes,f 1732. Jag vet dock inget om dennes liv.
Kanske Barbro el ngn annan vet de båda systrarnas äktenskap och korrekta namn?
734
« skrivet: 2001-06-09, 19:58 »
Hej, Rolf! Ang. Johan Runberg, f 1731:
Denne Johan var väl son till Isac, som HM anger. HM kan visserligen ha fel, men det är väl inget som tyder på något annat här.
Kusinen Johannes som var son t Jacob var född 1732, enl mina noteringar. Han hade också en yngre bror Johan f 1744, så jag gissar att Johannes hade dött då.
Din Johan föddes nog i Vadstena ändå (1731). Jag tror inte att fadern Isac blev kh i Torpa förrän 1744. (1739 ärvde han rusthållet i Runnestad)
Ang din Johans hustru HC Rauchman, så dog hon 1808 i Wägstorp. På nyårsafton, som du skrev. Vild fest?
735
« skrivet: 2001-06-06, 13:11 »
Jakob Nilsson Runberg är son till Nils Larsson och Margareta (Anna Greta) Svensdotter Axtelia.
Jakob dog 1781 i Rök.
Brodern Isak (1701-64) är min ana.
Se även diskussionen under Släkter/Övriga/Axtelius.
736
« skrivet: 2001-05-29, 11:28 »
Hej, Anders och tack för ännu ett långt, spännande inlägg. Att det tar lite tid ibland är som sagt inget ovanligt - eller skamligt.
Jag kan inte bidra med några fakta här, men en reflektion ändå:
Eftersom de tre döttrarna till Johan den andre har samma namn som Johan den förste använt, så är det knappast en slump att dessa två Johan finns i samma trakt vid samma tid. Och den andre lär väl knappast ha varit så fräck att han snott både efternamn och döttrarnas namn!
Nej, de bör ha varit släkt. Och det bör gå att spåra Johan den andres ursprung i arkiven.
Jag tar också gärna emot din Frumerie-tabell i text-format, tack!
737
« skrivet: 2001-05-27, 23:53 »
Torleif, ang. Catharina Lania, g Teschemäker:
Hon kallas i FB 1683 för von Pohlen. Det kanhända att det inte är ett släktnamn utan ett försök att ange ursprunget. Kanske har Holland/Polen förväxlats, men jag har inte följt detta spår.
CL kan också ha haft en bror Rolf, förvaltare v Hörla bruk 1666.
Kanske var hon inte av holländskt ursprung, som maken? Teschemacher (med den stavningen) finns det en del i Tyskland.
738
« skrivet: 2001-05-26, 15:32 »
Anders, visst är det kul att få svar. Men det kan dröja för oss alla ibland. Själv har jag inte fått någon respons på mitt inlägg den 8 maj. Kanske tyckte du inte att något svar behövdes, vilket är okej. Eller så såg du inte mina rader, så jag tar nu detta tillfälle att påminna.
mvh/Dag
739
« skrivet: 2001-05-22, 23:57 »
Ang. Carl: Det fanns en Carl född 1754 i Vireda, som var son till Elsa Rot (f 1715) och soldaten Lars Sandberg 1721-1804 i Vireda. (Denne Carl kan dock ha valt att kalla sig Skott, om jag noterat rätt. Har ej källan t hands.)
Lars far eller farfar var möjligen den Lars Sandberg som dog 1742 i Björkenäs, Vireda.
Korpralen Jonas Roth 1759-1818 i Vireda var också son t Elsa Rot, som sl var dtr t Anders Roth 1673-1743). Jonas fick en son som också hette Carl 1785, som i sin tur lär ha fått fem barn.
Anders hade f ö ytterligare en son som vi inte nämnt tidigare på Rötter: Sven Andersson, som var rusthållare i Älmeberg från 1753. Sannolikt är han id m Sven Rot son noterats i den rollen tio år senare.(Källa: Viredabygden 1998)
Ang Carl Gustaf,kornetten född 1736: hittade jag idag hos mormonerna en notering ur kyrkoboken i Blackstad om en dotter Stina Emerentia född 1778. I Blackstad föds också 1869 en Johan Roth, son t Carl Roth. Hur (om) de sistnämnda hänger ihop vet jag ej.
Här blev det alltså tre extra Carl. Ytterligare en Carl Roth föddes 1826 i Högsby, en ort som nämnts tidigare i samband m Viredasläkten
Någon som kan koppla honom?
-----------------------------------------------------------------
740
« skrivet: 2001-05-22, 00:47 »
Ytterligare en koppling mellan Sandberg o Roth (en slump antar jag:
Korpralen Jonas Roth 1759-1818 i Vireda var son till Elsa Rot (f 1715) och soldaten Lars Sandberg 1721-1804 i Vireda. Dennes far eller farfar var möjligen den Lars Sandberg som dog 1742 i Björkenäs, Vireda.
Exakt hur dessa soldater Sandberg/Roth hänger ihop med de övriga Roth i Vireda har jag ännu inte rett ut, men jag misstänker starkt att Elsa var dtr t Anders Roth (1673-1743).
741
« skrivet: 2001-05-22, 00:08 »
In Saskatchewan phone book I found a douzen of Ollinger with two l. One called Oscar.
Also found Ollinger in Germany, so perhaps that is the origin of that family.
742
« skrivet: 2001-05-21, 14:33 »
Ishbel: Great news!
Olinger is a strange namne. Anyone heard of it ?
743
« skrivet: 2001-05-21, 14:09 »
Ang Rösa: jag trodde att Anders ärvt gården av sin far, men han kan förstås ha gift sig till den. Elin kanske hade en lämplig dotter?
Jag är dock helt okunnig om dessa gårdar, kanske var det flera hus i Rösa?
744
« skrivet: 2001-05-20, 21:24 »
Ang Carl: Visst hade prästen Jonas en son som hette Carl Gustaf, men han hade också en son (min ana) som hette Carl Jonas (f 1759).
Därför är det inte helt osannolikt att han skulle haft ytterligare en Carl, men då sannolikt med ett namn till (fast han kan ha valt att kalla sig enbart Carl vid giftermålet.)
Prästen lär ha haft sex söner, enligt Robert Siwertz.
Och Beata Maria var väl inget vanligt namn, eller var det populärt just då? Någon?
745
« skrivet: 2001-05-20, 21:11 »
Ulla, de som hette Lidén i Töcksmark kan man väl gissa var släkt.
Min Maria (Mariana) dog i Välta på 1870-talet. Hennes syskon var: Erik på Vall, Nils på Näset, Anders på Rösa i Hån och Stina, f 1809. Den sistnämnda gifte sig Biesert och fick en dotter Ingeborg 1844.
Din Annas far Sven skulle kunna vara bror eller kusin t Maria/Mariana.
Vad tror du?
746
« skrivet: 2001-05-20, 01:08 »
Birgitta Berkemar skrev på annan plats: söker upplysningar om brukspatron Carl Roth på Nedre Föskeds bruk och hans familj, särskilt om dottern Beata Maria född 9/7 1795.
Vem var denne Carl? Var det en son t prästen Jonas i Höreda? Både Carl o Beata är ju namn som återkommer i denna släkt.
747
« skrivet: 2001-05-20, 00:20 »
Sillerudsforskare! Har ni stött på någon i släkten de Bourg?
T ex Daniel f 1848 gm Lisa Greta Henriksdtr, el Emma Charlotta f 1859, gm Olaus Olsson f 1856.
748
« skrivet: 2001-05-20, 00:00 »
Ulla, jag inledde kartläggningen av denna släktgren först igår,så jag vet inte mycker mer än det jag skrev. Men tydligen ärvdes han av Peder de Bourg som lär ha haft franska anor.
Det fanns en handfull de Bourg i Värmland 1890.
Peders dotterson var Olof Peter Olsson f 1849 i Holmedal, gm Maria Kristina Sandström, f 1854, dtr t Per Sandström o Maria Lidén.
Deras somn Oskar är min mm f.
749
« skrivet: 2001-05-19, 15:16 »
Hej, Birgitta och andra släktingar samt övriga forskare!
Diskussionen om Roth fortsätter nu under övriga släkter/Roth.
750
« skrivet: 2001-05-19, 15:12 »
En småländsk släkt Roth har diskuterats under Landskap: Småland: Allmänt: Kyrkoherde Jonas Andreae Roth i Höreda, död 1790 samt Småland/Efterlysningar: Kornetten Roth i Hagby.
Diskussionen samlas nu här. Jag ska här snart försöka sammanfatta de uppgifer som lämnats på annat håll.
751
« skrivet: 2001-05-19, 15:02 »
OK, då sätter vi streck här och fortsätter denna diskussion under Övriga släkter/Roth.
752
« skrivet: 2001-05-19, 14:56 »
Det finns ett Mossebo också i Pelarne, en gammal gård som är något slags museum. Det är väl inte omöjligt att det Mossebo Olof köpte är det som ligger i samma socken som (sonsonen) Olof Dagsson bosätter sig i (visserligen ett sekel senare)?
Eller framgår det av någon notering att fastigheten Måssebodha låg i Mörlunda? I så fall bode det väl där också framgå om Rittotorp är det Ryttartorp som finns i Mörlunda?
753
« skrivet: 2001-05-18, 14:27 »
Engelbrekt Engelbrektsson lär en man som troligen är min ana ha hetat. Han och hans släkt bodde i Gråbol (Grobol) i Töcksmark.
Engelbrekt (Engbret) hade tydligen flera gårdar, bl a Bergerud i Holmedal.
754
« skrivet: 2001-05-18, 14:05 »
Hej, vet någon något om Hillerstorp? Där bodde min ana Johan Månsson o h h Stina Larsdotter under 1800-talets första hälft.
Deras son Carl Johansson, f i Bälaryd 26/1 1812 kallade sig Nöjd och var korpral.
En Karl Månsson, f 1772 dör i Karlshemmet, Hillerstorp 1833. (Han är möjligen bror till Johan, somi så fall lär vara son till Måns Zachrisson Björnström, 1734-1786).
755
« skrivet: 2001-05-18, 13:23 »
Anders, jag har tidigare föreslagit detsamma. Sedan har jag dock noterat att det redan finns en rubrik för Roth, där en norrländsk resp en skånsk Roth-släkt diskuteras. Inget tyder på något samband, varför det vore tokigt att bunta ihop dessa släkter.
Man kan väl där ha en hänvisning till denna småländska diskussion och den diskussion om kornetten Roth som förts parallellt?
756
« skrivet: 2001-05-18, 13:13 »
Bo, Dags far har du på ovan nämnda antavla angett som den Olof Dagsson som 1540 får fasta på bl a Övre Boda m fl gårdar. Det verkar som att det är rätt många år mellan generationerna, det stämmer säkert, men jag undrar hur du kopplat ihop dem?
Ang gårdarna så är det väl delar av Boda i Målilla, där Olof Dagsson är bonde ett drygt sekel senare. Måssebodha kan förstås vara Mossebo i Mörlunda. Rittotorp gissar jag är det Ryttartorp, som också finns i Mörlunda s:n.
Målilla o Mörlunda är väl närliggande socknar, antar jag.
757
« skrivet: 2001-05-18, 12:19 »
Hi,
Thanks for your help! I joined the Sask-list and got a couple of helpful answers in a few hours. Fantastic people, the Canadians!
I managed to convert the numbers on some special sites to latitude and longitude degrees. But the places I found on the map where in Manotoba, one close to Clanwilliam in the western parts and one close to Notre Dame de Lourdes. Perhaps I went wrong somewhere.
Ishbel, are you sure about Norge?
I still believe he lived in Battrum, Sask. Maybe that was later.
Ishbel, very interesting with the local histories. I would be most gateful if you could find out anything.
Battrum I found at N 50.33 and W 108.20.
758
« skrivet: 2001-05-17, 13:46 »
Ang. Jonas Roths mor:
Bo, du skriver ovan: Anders Roth, sergeant, bosatt på Älmeberg i Vireda, och Anna Jönsdotter. Källan är tydligen Setterdahl. Hur pass pålitlig är han?
Jag har nämligen inte någon annanstans sett att Anders var gm Anna Jönsdotter.
Däremot har jag hitttat en Anna Jonsdotter Rot, som gifter sig i Vireda med Johan Korp 1697. Jag har antagit att hon är syster t Anders.
Nanmnlikheten kan ju vara en slump.
Ole kanske vet mer?
759
« skrivet: 2001-05-17, 13:30 »
Olle, läste att du sökte förgäves i Östgöta kav. efter kornetten Carl Gustaf Roth, f 1736. Han tillhörde ju till en början Kalmar reg, kanske finns det någon källa om detta.
Verkar onekligen vara ett intressant levnadsöde.
760
« skrivet: 2001-05-17, 10:54 »
Ishbel,
All I've got are the numbers you noted and an other land grant: SE, sect 28, town 16, range 18, mer W3.
I haven't been able to locate the land, but my uncle once wrote that Axel was in Battrum, Saskatchewan. Would you know how to get any further?
761
« skrivet: 2001-05-16, 12:53 »
Hi, I'm looking for Axel Rudolf Bremberg, who went to Canada in 1910.
I found on the net two notes about him: he got land grants sometime before 1930 in Saskatchewan. He owned land together with an Andrew Boland, I think.
I haven't been able to find anything else, but it's probably because I don't know the Canadian sources.
Grateful for any help!
762
« skrivet: 2001-05-15, 23:15 »
Olle, betyder det att Rooth finns med i båda årgångarna?
mvh/Dag
763
« skrivet: 2001-05-15, 15:06 »
Ang. Laurentz Roth: enligt uppgift från Tapani Rossi var soldaten LR far t Börje Larsson i Angelstad (Ljungby), som var far t Jakob, Jonas och Isak (o möjligen Johan).
764
« skrivet: 2001-05-15, 14:26 »
Jan-Owe! Vi fick inget svar på våra frågor om Laurentz Roth. Du kan väl berätta vad du hittat.
Jag noterar att Jonas Rothovius son Zacharias kallas Roth (i redovisning av Per Cronstrand på Rötter/Ljungby). Det talar för att släktnamnet var Roth, men att prästen latiniserade det till Rothovius.
Jag kan f ö inte se hur Jonas o Sven hänger ihop. Någon?
765
« skrivet: 2001-05-15, 14:11 »
Robert! Det var möjligen fel det jag skrev alldeles nyss.
Uppgiften om 1929 gavs på Rötter av Olle Elm, men jag ser att i släktregistret står Rooth i SSK 1930.
Har du hunnit kolla? Annars får jag leta efter båda årgångarna.
766
« skrivet: 2001-05-15, 13:59 »
Robert! Rooth finns med i SSK 1929, enligt uppgift som jag sett här på Rötter.
Jag kan kolla på KB imorgon.
Vänlig hälsn
767
« skrivet: 2001-05-13, 22:38 »
Bo,
Jon Erikssons far Erik Bengtsson (son t Bengt Larsson i Vby) har min farbror noterat i Vby och med ett frågetecken i Krokstorp/Kråkstorp, Pelarne, 1540 (JB). (Jag antar att jordabokens notering är svårläst, men jag har ej kollat.)
Erik var gm Kerstin (1550-54 i Vby), som kan vara den Kerstin Dagsdotter jag nämnde ovan (sanolikt om jb-noteringen är korrekt enl ovan) . I så fall var hennes far den Dag (Olofsson) som var i Krokstorps skattegård 1533-35.
(Dags son Olof var f ö fjärdingsman 1541-44.)
Fasteb Krokstorp 1583 visar att gården såldes av bl a Olof Månsson i Vby. Det tyder ju på att Olof eller dennes hustru ärvt gamle Dag (och då sannolikt via dottern Kerstin).
Dags far kände jag ej till, men enligt en antavla på Rötter var det Olof Dagsson, vars gårdar jag inte känner igen. Han höll väl till i någon annan småländsk socken, antar jag.
768
« skrivet: 2001-05-11, 12:44 »
Bo, jag kände inte till Rudelius, men jag hittade nu hans uppgifter på annat håll på Rötter.
Jag har inte här tillgång till källan, men Kerstin Dagsdotters son lär ha varit Jon Eriksson i Vimmerby, vars dotter Kerstin var gm Olof Månsson, riksdagsman fr Vimmerby, mördad 1607 - som du väl har bland dina anor också, antar jag.
769
« skrivet: 2001-05-10, 18:49 »
Tillägg: jag hittar nu ett Krogstorp i Pelarne. Sannolikt var det den gården som beboddes av Dag.
770
« skrivet: 2001-05-10, 18:24 »
Hej!
Jag hittade nyligen en anteckning i min avlidne farbrors arkiv om en möjlig ana som bar mitt något ovanliga namn, Dag. Han levde på 1500-talet i Knoxtorp, Pelarne. (Osäker stavning.)
Dag ska ha fått en son kallad Olaf Dagvar (!?) o sannolikt en dotter Kerstin Dagsdotter, som levde i Vimmerby 1550 o där var gm Erik Bengtsson.
Någon som känner till Knoxtrop eller dessa personer?
771
« skrivet: 2001-05-09, 13:30 »
Hej, Anders! Mkt intressant och spännande bidag från dig -igen.
Några spontana kommentarer:
- Kan inte den Johan som du hittat nu helt enkelt ha snott namnet. Sådant har ju hänt, men det är förstås roligare om det går att placera in honom på släktträdet.
- Det förekommer faktiskt att två söner har samma namn. Ja, ett fall med tre Jon/Jonas i en familj har diskuterats här på Rötter nyligen.
- Har du kontaktat uppgiftslämnarna i Disbyt för att få veta vad som står i dödboken (för det är väl källan)? Kanske finns där en åldersuppgift.
- Dopet i Fellingsbro 1656. Står det inget om barnets kön i dopboken?
- Geografiska avstånd kan ju vara en ledtråd. Lindesberg är väl inte så vansinnigt långt från Fellingsbro, antar jag.
772
« skrivet: 2001-05-09, 11:30 »
Hej, Eric och tack för ditt svar! Vi kanske skulle jämföra våra anor.
Vet du eller någon annan om det finns någon gårdsbeskrivning, t ex av hembygdsföreningen? Jag har sökt i Regina på KB utan resulrat.
Marianne nämner Vagelhem, som ju är ett lustigt namn. Kan det ha något med Fågelhem att göra?
Inga-Lill frågar var S Vi ligger, och det är väl mindre än en mil norr om Vimmerby.
773
« skrivet: 2001-05-08, 13:40 »
Jag har en mängd anor i S Vi och har tänkt mig att resa dit i juli.
Jag har anor på bl a följande gårdar:
Fågelhem, Skärstad och Vennebjörke.
Dessa namn har jag sett idag på en modern karta, men jag undrar om någon vet ifall byggnader finns kvar eller något om gårdarnas historia.
Jag har även haft anor på Halsebo, Bäckhult, Örsåsa, Mjöhult m fl gårdar. Tar tacksamt emot upplysningar om dessa.
774
« skrivet: 2001-05-06, 11:52 »
Tillägg: det föddes en annan Jöns Svan 1688 på annan ort i Östergötland. Han var också soldat.
775
« skrivet: 2001-05-06, 11:45 »
Hej, Ulf! Jag vet inte om detta hjälper, men jag har en notering om en möjlig ana:
I Nykil på Visäters ägor fanns soldaten Svan, som troligen hette Per i förnamn. Han gifte sig 1696 och fick 1697 sonen Olof och 1700 dottern Kersti. Han kan ha hunnit avla din Jöns.
Jag vet inte hur vanligt efternamnet var då.
776
« skrivet: 2001-04-27, 13:21 »
Ett litet komplement t Bo Perssons uppgifter (som ligger bland de äldre inläggen) avs Örsåsa:
Den Sigrid (Segrid) Månsdotter som föds där på 1660-talet bör med största sannolikhet vara dtr t Måns Hansson, som belagts som bonde där 1667-87.
(Segrid dog 1734 o maken Hans A-son 1741.)
Hans A-sons farfar var väl f ö Gustaf Silkelock? Rätta mig om jag har fel, Bo!
Och om du eller någon annan känner till mer om Måns Hansson, t ex namnet på hans hustru, blir jag glad.
777
« skrivet: 2001-04-22, 22:31 »
Hej, Degeberga-forskare!
Jag söker information om Anders Isberg, ryttare, död 1770 i D. Samt dennes hustru:
Bolla Olsdotter, d 1759 i D, möjligen dtr t
Olof Olsson, d 1733 i D o dennes hustru
Else Andersdotter, d 1741 i D.
778
« skrivet: 2001-04-22, 21:53 »
Hej, Simrishamnsforskare!
Jag söker uppgifter om rådmannen
Isak Olsson Holm, f ca 1661, d 1737 i S.
Gift 1700 m Bengta Christensdtr Anckar, d 1736 i S.
(En broder Nils Holm var handl i Kristianstad.)
779
« skrivet: 2001-04-20, 16:44 »
Anders, tack för ett bra svar!
Fär att undvika missförstånd av någon annan läsare vill jag dock påpeka att jag INTE har uttryckt någon önskan om vattentäta skott mellan människor med olika etniskt ursprung. Tvärtom!
Jag ville bara få begreppen lite tydligare, och det hjälpte du mig med. Särskilt om frågan upplevs som laddad är det bra att man är tydlig.
780
« skrivet: 2001-04-19, 14:53 »
Anders m fl, ett tillägg med nya frågetecken:
Bröderna Jonsson Linds halvsyster Elin Erlandsdotter är min ana, och hennes sonson Paul Heller blir präst i Misterhult. Det tyder väl inte på resande-släkt, antar jag.
Å andra sidan har jag sett att det finns några resande som heter Lind. Dessutom tycks det förekomma ett antal borgare i Vimmerby som kallas tåtare ibland.
En av dessa var den under Resande-rubriken omtalade Hans Georg Linck (som var svåger till en av mina anor på samma släktgren). Hans son Nils blev f ö rådman i Vby.
HGL kallades också sämskmakare och felberedare. Har dessa yrken något med häktmakare att göra eller handlar det om skinnberedning (garvare?)?
781
« skrivet: 2001-04-19, 14:31 »
Patriks fråga är intressant, tycker jag. Jag har nyss ställt en liknande fråga under rubriken Yrken-Häktmakare.
För mig blir det lite förvirrande. Om man skriver att en person tillhör resande-släkt, så betyder det väl knappast att denne är yrkesmässigt resande på det sätt som västgötaknalllarna.
Begreppet resande-släkt bör vi väl använda när vi menar den etniska gruppen, som anses ha zigensk härstamning, tycker jag.
782
« skrivet: 2001-04-19, 13:37 »
Min fråga var eg. mer allmänt syftad, eftersom jag tycker mig ha märkt att gränsdragningen är otydlig mellan gruppbenämningarna.
De handelsresande från Västergötland har ju ibland kallats knallar, resande, gårdfarihandlare, lösdrivare, landstrykare. Dessutom har ibland öknamnet tattare använts på dessa och andra avvikande (utan fast bostad eller vanlig försörjning).
Dessa benämningar är alltså inte alltid bevis för att personen haft zigenskt ursprung, enligt min uppfattning.
Vore intressant om någon kunde kommentera hur stor del av de som utövade detta yrke som sannolikt hade detta etniska ursprung. Fanns yrket bara under 1600-talet och bara i delar av landet?
I mitt släktarkiv finns som exempel bröderna Johan o Jöns Jonsson Lind, som kallades hechtemakare och borgare i Vimmerby på 1600-talet. Johans fru kallades en gång tartarekärring.
De förefaller ju tillhöra Vimmerby tåtare, dvs resandefolket, men jag är osäker.
Deras far var Jon Trulson, d 1667, som var borgare i Vby och ägde en kramsbod. Hans fru Anna Möller var dtr t Henrik Fransson, som blev ihjälslagen på Vimmerby marknad 1654, men det är osäkert om han var resande, för han kallades smed och borgare och var gm Kerstin, dotter till rådmannen Påvel Clemetsson, som omtalats under rubriken Vimmerby).
Kan en rådmansdotter ha resande-urpsrung eller ha gift sig med en smed med det ursprunget?
783
« skrivet: 2001-04-18, 16:36 »
Jag antar att inte alla häktmakare tillhörde det etniska gruppen resandefolket, även om de var handelsresande med låg ställning?
784
« skrivet: 2001-04-16, 17:42 »
Nina. Är det av misstag han hamnat under denna rubrik, Smedsläkter? Eller tillhör han en smedsläkt?
785
« skrivet: 2001-04-16, 17:11 »
Hej, Christer! Tack så väldigt mycket för den informationen!
Visst vill jag veta allt om hennes anor och deras gårdar. Detta är en släktgren som jag inte alls forskat på än, och där mycket kul återstår. Tacksam för all hjälp.
786
« skrivet: 2001-04-08, 22:58 »
Hej, Sandseryd-forskare! Kan någon hjälpa mig med denne anfader:
Sven Persson, död 11/8 1769 i Sandseryd, 67 år.
Bergsman i Månestorp Södergård.
G m Elisabeth/Lisken Jönsdotter, d 1781 i Sandseryd.
Barn: Helena 1740
Mattes 1745
Knut
Catharina
Jag vet inget om Svens ursprung eller om hans liv, och jag är förstås tacksam för all hjälpr.
787
« skrivet: 2001-04-08, 22:46 »
Hej, Gumlösaforskare! Kan någon hjälpa mig med följande ana:
Nils Månsson, gift 1733 i Gumlösa m Kerstin (Christina) Jönsdotter från Fjärlöv. Hon dog sannolikt 1760-03-22.
Han bodde på Rommestorp och var möjligen sadelmakare.
Troligen hette en son Jöns Borgström, f 1735. Varifrån han tog e-namnet är f mig okänt.
788
« skrivet: 2001-04-08, 22:39 »
Anna Sofia Andersson, har uppgetts född 12/1 1856 i St Åby, men jag misstänker att hon kan ha varit född i Ödeshög. Kan någon bekräfta?
Hon är noterad död i Backasand 1931, gm Anders Viktor Nöjd (f i Adelöv 1853, d i Backasand 1935.
(Källa: Assar Holmqvists utredning.)
Tacksam f alla tips!
789
« skrivet: 2001-04-01, 21:07 »
Bo,
de två äktenskapen stod i min farbrors Nils arkiv. Han kan förstås ha haft fel och han har inte noterat någon källa till just den uppgiften. Den första (?) hustrun hade han inget namn på, men den andra (?) hette tydligen Ingrid Svensdotter, enl dbk 1718. Stämmer det med dina uppgifter?
Intressant är att den förmodat yngre brodern kallar sig Collin. Det gjorde också brodern Petrus, som var komminister i Törnevalla - om inte HM har fel även på dessa punkter.
Jon Jonsson gissar jag var son till den Jon som dog före 1698. Ytterligare en Jon, således, vilket kan bekräfta att denna familj hade dålig fantasi.
mvh Dag
790
« skrivet: 2001-04-01, 20:48 »
Georg!
Jag sökte helt enkelt på Korp och fick då träff på bl a följande (Föreslår att du kontaktar Rune):
Av Rune Hansson - tisdag den 21 mars 2000:
Family name KORP
Jordan Korp Born Oct 1 1854 Nore Bruk, Eda Värmland, Sweden;
Emigrated Feb. 25 1880 till USA fom Munkfors in Ransäter , Värmland .
He worked in iron work in Munkfors married with Charlotta Nilsdotter , born oct 1 1858 in Stubbängen Munkfors in Ransäter Värmland.
Rune Hansson
791
« skrivet: 2001-03-29, 23:23 »
Bo!
Ang de två sönerna till länsman Sune Jonsson i Halsebo:
De var sannolikt födda i olika äktenskap och kankse skilde det mycket i ålder.
Jon d ä var död före 1698 och kallades vid ngt tillfälle son Jon Jonsson.
Jon d y kallade sig Jonas Collin när han 1707 sålde 1/4 Halsebo t brodern Johan Sunesson.
I Linköpings skola gick redan 1643 en Jonas Sunonis och en namnde gick där 1664. Om det är bröderna så var det 19 år emellan och även skolan gav dem samma namn, fast med en finare form.
792
« skrivet: 2001-03-23, 10:49 »
Korp är inte helt ovanligt namn. Jag har anor från Vireda i Småland som heter så, samt en dansk prästana som kallar sig Corvinus, vilket lär betyda korp på latin. (Han hette troligen tidigare ravn, vilket är ett fornnordiskt ord för korp.)
Korp har även funnits i Bollnäs, Nederkalix, Ösby, Ilingetorp, Qvilla, Östra Ryd och Kisa.
Kisa-grenen antar jag har tagit namnet från Korpklev eller Korpebo. Hur de andra Korparna hittat sina namn vore intressant att veta. Det kan vara ett soldatnamn, förstås. Bland finska soldater finns Kårpi o andra fågelnamn.
I Värmland fanns det tydligen ytterligare en Korp (bror?), klipp från Rötter:
Jordan Korp Born Oct 1 1854 Nore Bruk, Eda Värmland, Sweden; Emigrated Feb. 25 1880 till USA fom Munkfors in Ransäter , Värmland.
793
« skrivet: 2001-03-22, 23:25 »
Jag har en ana Iver Ravn Corvinus (Korp) med okänt ursprung. Han är bel som kh i danska Starup-Glarup 1533 o 1554.
Dotter Rachel Ravn f ca 1533, d 1611, gm Johannes Ankersen (Ancher, Ancharius), c 1527-1602, kh i Starup-Glarup fr ca 1574.
En ev son t Rachel är Iver Ravn, ca 1573-1643, kantor i Köpenhamn.
Någon koppling t andra Ravn/Corvin/Korp?
794
« skrivet: 2001-03-19, 21:49 »
Hej!
Kan någon hjälpa mig på traven är jag glad.
Västra Vemmerlöv antar jag är den ort som i släktarkivet kallas V. Vemmerslöv.
Där begravdes 5/2 1743 mina anor Nils Persson o Elna Andersdotter. De åbodde nr 9 i byn och fick där åtta barn.
795
« skrivet: 2001-03-18, 20:59 »
Hej, Sandhemsforskare!
Har några frågor: Var namnet Sandberg/Sandborg vanligt i socknen på 1700-talet? Eller är det sannolikt att de med namnet har gemensamma anor?
Jag har bl en ana vid namn:
Anders Bengtsson Sandborg, f 0 1712, d1776 i Sandhem.. Han var rotemästare i Hunared 1747, bonde i Hökared, 1747-68, inspektor 70.
Föräldrarna hette enligt dödsnotis, Bengt Andersson o Ingrid Jönsdtr. Samma namn hade föräldrarna t Jonas Bengtsson i Rya, som således kan vara en bror.
796
« skrivet: 2001-03-18, 20:48 »
Hej, Kviinge-forskare!
Jag söker info om min ana:
Måns Persson, f ca 1695, d 1780 i Kviinge. Dräng i Slättaberga. Sen bosatt i Killahuset.
gm Bengta Nilsdotter, c 1685-1768.
Son: Per 1730.
Mkt tacksam f alla tips.
797
« skrivet: 2001-03-18, 20:40 »
Hej, Slimminge-forskare. Jag är på spaning efter
Jacob Sylvan, f 1730 i Bollerup, bosatt på Brodda i Slimminge, där han dog 1796.
G m Sigfrid Maria Berg, d 1802.
(En gammal anteckning som jag ärvt säger att det ska finnas ett justitieprotokoll fr 23/4 1801 ang hustrun.
Tacksam f all hjälp!
798
« skrivet: 2001-03-16, 01:29 »
Anders! Din Johan är född 1744 i L Slågarp o son t smeden Niklas Jönsson. Men det hade du väl listat ut nu.
Under smedsläkter har f ö Klingenberg också diskuterats i år.
799
« skrivet: 2001-03-16, 00:09 »
Jag har en ana vars ursprung är oklart:
Anders Johansson Hagelin hette han.
Han värvades 1746 o var enligt rullorna från Småland. En sen rulla anger dock Närke.
Korpral. Avled 1776 i Malmö garnisonsförsamling.
Hans far bör förstås ha hetat Johan, men mer vet jag inte.
Hagelin var väl inte alldeles vanligt, antar jag.
800
« skrivet: 2001-03-15, 23:40 »
Finns det någon som kan hjälpa mig med min ana
Anders Viktor Nöjd, f i Adelöf 18/5 1853, död i Backasand 1935?
Fadern var, enligt Assar Holmqvists utredning, Carl Johansson Nöjd, f i Bälaryd 1812, död på okänd ort 1874.
Anders gifte sig med Anna Andersson som lär ha varit fr St Åby. De?fick 15 barn i Stora Åby 1880-92. Tio blev vuxna.
Anders var känd som handlare i Ödeshög och bankman, men han lär också ha dömts av Vadstena rådhusräätt för bedrägeri 1893.
Han finns nu som docka i Skänninge rådhus.
801
« skrivet: 2001-03-15, 23:26 »
Kan någon hjälpa mig på traven med:
Anna Sofia Andersson, född 12/1 1856 i St Åby, död i Backasand 1931, gm Anders Viktor Nöjd (f i Adelög 1853, d i Backasand 1935.
(Källa: Assar Holmqvists utredning.)
802
« skrivet: 2001-03-15, 23:13 »
Hej igen, Klintström.
Mina Nöjd-anor har tyvärr ingen känd koppling t Västergötland. Carl föddes i Bälaryd i småland 1912. Sonen Anders föddes i Adelöf 1853. Övriga söners öden vet jag dock ej.
803
« skrivet: 2001-03-15, 23:06 »
Stig-Ove, tack för mkt intressanta upplysningar.
Min anfader Påvel tycks ha uppträtt i tinget i alla roller.
Hans anor är ju tyvärr fortfarande oklara, liksom hustruns.
Svärsonen Henrik var belagd 1632 som smed, och blev 1654 illa slagen av två män som dömdes av hovrätten 4/5 1655.
Tydligen ärvde han Påvels gård, men vad den hette eller var den låg skulle jag gärna vilja veta. Kålgård och kvarn tycks ha hört till.
Jag passar på att fråga om ytterligare några Vimmerbyanor:
- Sven Anderson, rådman o skräddare, belagd 1616.
- Jon Olofsson, rådman 1617, bel i Vby 1609-1667.
- hustrun Lusse, belagd 1636 i Vby.
- Nils Erlandsson, bosatt i Grearp i Vimmerby lf, knekt 1635, stupad på Fyn 1659, gm Ingrid, som sannolikt dog i Vimmerby 1700.
- Lars Gislesson, knivsmed, mördad 1658, enl dbk, gift i mtl 1648 m
- Karin Arvidsdotter, död 1697 i Vby.
- Jon Olsson, knivsmed, bel 1647-80 i Vby.
- Christiern Hesse, fältskär vid Kalmar reg 1660, enl reg:s personhistoria, bosatt i Vby, gm
- Maria Schaffner, död före nov 1682, enl Vby dbk.
804
« skrivet: 2001-03-14, 21:50 »
Vimmerbyforskare! Har någon stött på:
Påvel Clemetsson, rådman 1627-28, belagd i Vimmerby redan 1617, då gift (enl en avliden släktforskare som inte angett källan).
Kan han möjligen vara son t Clemet Nilsson som var länsman och nämndeman från o 1578-90?
(Den sistnämnde var gift m Margret, änka efter Jon Eriksson, och lär ha fått sonen Erik 1601.)
Mkt tacksam f hjälp! /Dag
805
« skrivet: 2001-03-14, 21:33 »
Johan Månsson var gm Stina Larsdotter och far t Carl Johansson Nöjd (f 1812 i Bälaryd, död 1874).
Min gissning är att den Karl Månsson (f 1772 i Björstorp, Marbäck) som dog på Karlshemmet i Hillerstorp 1833 var Johans bror. Dennes far var, enl Bo Lindwalls uppgifter här på Rötter, soldaten Måns Zackrisson Björnström (f 1734 i Lommaryd, d 1786 i Björstorp).
Tacksam för alla uppgifter och tips!
806
« skrivet: 2001-03-13, 11:17 »
Hej, Klintström!
Ett tips: under rubriken Efterlysningar, Soldat Nöjd finns uppgifter om såväl Nöjd som Klintström.
Hoppas det kan vara t någon hjälp.
807
« skrivet: 2001-03-13, 11:11 »
Kaj. Tack för intressanta inlägg! Jag vågar mig på en fråga till:
DS 4267 anger (om jag förstått dig rätt)att Ragvald var bosatt på Engianes samtidigt som han sålde en del av Olstorp. Kan man därför anse det möjligt eller t o m sannolikt att han inte bebodde Olstorp, utan kommit över den fastigheten genom ex. arv? Är det möjligt att han ärvt Olstorp så sent som 1347?
Jag inser att det inte finns några givna svar på dessa frågor, men du kanske har någon ytterligare fundering om hur man kan tolka uppgifterna. Kan man gå vidare med några andra källor, som kan koppla ihop Risinge med Margareta Filipsdotter eller hennes make Magnus Kristinason?
Om, det inte finns någon sådan koppling kan man kanske t v anta att Ragvald hamnat i Risinge gm sitt äktenskap m Ramfrid Håkansdotter och att Olstorp kommit i hans ägo gm hennes arv (dtr t den mäktige Håkan Jonsson Läma, enl Öjring)? Finns det någon källa där en sådan uppgift kan kollas?
I vart fall har väl inte Risinge någon känd koppling till Margareta Filipsdotters ev anor fr Birger Jarl?
mvh Dag
808
« skrivet: 2001-03-12, 21:27 »
Kaj! Ett mkt intressant källvärderingsarbete. Man måste givetvis hålla med dig om att inte (heller) uppgiften om Margaretas ägande av Vistinge är bevisad.
Jag vill bara för tydlighetens skull (eftersom jag fått en snabbkurs i vikten av att ange källor) påpeka att den någon du nämner som lämnat uppgiften, och gjort sin tolkning, är den flera gånger ovan nämnde Christer Öjring.
Han har skrivit flera artiklar och böcker om Risinges äldre historia. Jag har försökt nå honom, men utan resultat hittills.
I en årsbok från Risinge hembygdsförening, som finns på Finspångs kommuns hemsida, skriver Öjring att även ovan nämnda Ängenäs (Aenghianaes) 1347 skulle ha ägts (och bebotts) av väpnaren Ragvald Magnusson. Öjring anger inte exakt var han han funnit den uppgiften (Källangivelserna är de ovan omnämnda och omdiskuterade).
Såg du den i samma dokument från 1347? (i Diplomatarium Suecanum nr 4267)
mvh Dag
809
« skrivet: 2001-03-11, 14:42 »
Hej Nöjd-forskare!
Jag har en ana Carl Johansson Nöjd, född 1812 i Bälaryd (Småland, antar jag), död 1874
Han var korpral, och tog/fick namnet Nöjd i det militära. Säkert fanns det fler med samma namn, men det är väl inte omöjligt att det finns ett samband. Hans söner i äkt 1: August o Johan, i andra äkt: Anders o Gustaf.
(Källa: Assar Holmqvists utredning).
810
« skrivet: 2001-03-09, 11:27 »
Jonas och Torsten! Ni vill tydligen agera vapendragare åt Kaj, och det är väl hyggligt av er. Men det hade varit mer konstruktivt om ni bidragit till diskussionen efter att ha läst de tidigare inläggen - för att förstå diskussionsämnet.
Att hävda att bevisbördan är min blir absurt. Jag har absolut inte anfört några egna uppgifter eller källor som jag återfunnit eller dragit egna slutsatser utifrån dessa. Jag är totalt ointresserad av sådan prestigekamp som vissa forskare ägnar sig åt.
Vad jag gjort är att försöka ställa frågor i detta diskussionsforum (liksom Björn o Boris ovan) om trovärdigheten av vissa källor och uppgifter med oklara källor, bl a antavlor på nätet. Jag tycker det borde vara en intressant diskussion, särskilt för dem som säger sig vilja hindra att felaktiga (eller osannolika) uppgifter sprids.
Att avfärda allt på nätet som inte har exakta källhänvisningar är ju synd. På Dis-sajten har jag hittat antavlor från flera hundra forskare, som jag sedan utbytt källhänvisningar med. Oerhört trevligt och effektivt, eftersom minst 99 procent av alla släktforskare gillar just sådant utbyte.
mvh Dag
PS. Risinge var ett stickspår, men de som är specialintresserade kan väl diskutera det ämnet under Östergötland eller kontakta uppgiftslämnaren Öjring, som jag nämnde ovan. DS
811
« skrivet: 2001-03-08, 12:18 »
Jag får väl då anta att du har ett genuint intresse för just dessa gårdar i Risinge, och att du kommer dela med dig av dina kunskaper om dem och/eller ägarna. Och jag får be övriga anbytare om ursäkt för att jag nu går in på detaljer.
Uppgifterna ovan om Risinge kommer från pergament- och pappersbrev i huvudsak utfärdade vid olika lagman- och häradsting. Finns att läsa på Riksarkivet.
Övrigt:
C40 Jordebok över Gunhild Johansdotter Beses arvegods
-Danmarks Riksarkiv:
Medeltida pappershandlingar
-Stifts- och landsbiblioteket i Linköping:
Medeltida pergamentsbrev
-Finspångd bibliotek:
Medeltida pergamentsbrev
-Risinge hembygdsförening:
Handling nr 2131:1-3
Tryckta källor;
-Almqvist, J.E., Frälsegodsen under stormaktstiden
Lagsagor och domsagor. 1954
-Collijn, I., Prosessus seu negocium canonizacionis Katerina de Vastenis. Diplomatarium Suecanum. 1829-1985
-Eriksson, M., Järnräntor under 1500-talet.
-Fritz, B., Hus, land och län 1972
-Gillingstam, H., Ätten Sjöblad. 1949
-Hannerberg, D., svenskt agrarsamhället under 1200 år. 1971
Linköpings biblioteks handlingar III-IV. 1941
-Fritz, B., Hus, land och län 1972
-Gillingstam, H., Ätten Sjöblad. 1949
-Hannerberg, D., svenskt agrarsamhället under 1200 år. 1971
Linköpings bibliotekets handlingar III-IV. 1941
-Medeltidens ABC. 1985
-Myrdal, J., Medeltidens åkerbruk, 1985
-Nisbeth, Å., Sankta Maria kyrka. (I Risingebygd 1984)
-Nordén, A., Norrköpings medeltid. 1918
-Raneke, J., Svenska medelstidsvapen.1982
-Sandberg, A., Linköpings stifts kyrkoarkivalier. 1848
Sch?ck, H., Ecclesia Lincopensis. 1939
-Svenska medeltidsregister. 1937
Svenska Riksarkivets pergamentsbref. 1866-1872
svenskt Diplomatarium. 1875-1903
-Widelius, K.G., Risingebygd 1950
-Äldre svenska frälsesläkter. 1957-1965
-Öjring, C., När vikingarna slogs med Ängenäsbonden. (Irisingebygd 1983)
Den sistnämnde förefaller ha gjort ett gediget forskningsarbete, som han delar med sig av på Internet.
Nätet är för övvrigt en guldgruva för släktforskare (vilket säkert de allra flesta av oss som läser Rötter insett för länge sedan). Att avfärda antavlor på nätet bara för att källan inte anges i själva tavlan verkar inte konstruktivt.
På dis.se finns heller inga källor, men vi tusentals användare av Disbyt tar uppgifterna som ledtrådar och delar sedan med oss av de källor som finns.
Om någon vägrar att uppge en källa kan man förstås bli misstänksam, vilket kanske Kaj blev. Men det var också just där jag inledde diskussionen (med att ställa frågor kring trovärdigheten av medeltida antavlor med bl a Snorre som källa). De uppgifter vi diskuterat är alltså andras, inte mina, och följaktligen är det onödigt att hoppa på mig och avkräva nya källor.
Jag tycker fortfarande att diskussionen om källproblemen kan höra hemma här, eftersom jag inte hittar någon mer passande rubrik på Rötter.
Anbytarhälsning/Dag
812
« skrivet: 2001-03-07, 16:41 »
Enligt nätetiketten ska man undvika metadebatter och ignorera inlägg som inte har konstruktivt syfte.
För tydlighetens skull vill jag dock bara påpeka att jag ödmjukt bad mina mer erfarna forskarkamrater om hjälp med att värdera de medeltida antavlor som finns bl a på nätet (bl a på Rötter. Källorna är ofta inte angivna i dessa antavlor, men i diskussionen har vi nämnt bl a Snorre, Beowulf, Saxo och Ohlmarks.
När jag nämner en uppgift är det alltså för att jag som amatör önskar bekräftelser, dementier eller kommentarer. (Inte för att slå mig för bröstet och hävda att jag skulle ha upptäckt en helt ny källa. Det är knappast så diskussionsrubriken ska tolkas.)
Att något går att läsa innantill för den som har direkt tillgång till ÄSF är knappast ett argument för att uppgiften inte får diskuteras eller ens nämnas här. Uppgifterna om Risinge går givetvis också att läsa innantill, men om någon har seriöst intresse av dessa så ska jag förstås bli mer precis.
813
« skrivet: 2001-03-06, 23:18 »
Roger!
Komplettering: Margareta ägde Vistinge i Risinge, maken ägde Ängenäs i Risinge. Hon hade patronatsrätt i Vadsbro s:n, Oppunda. De bodde i Vartofta i Västergötland, enligt de upplysningar jag hittat.
Fadern (sl),Filip, bodde i Hässleby, såvitt jag vet (jag antar att det inte är Hässleby i Småland, utan i Sörmland). Jag tror att han ägt o bebott fler gårdar.
Gregers Birgersson ägde Ängsö i Västmanland, Baldastad i Närke samt gods i Håbo i Uppland. Jag gissar att han hade fler gods. (Jag har sett en uppgift om att han skulle ha fötts 1247, men jag har ingen källangivelse.)
Någon kan väl komplettera och knyta ihop trådarna, hoppas jag.
Vad gäller Kristina Tunadottter så har min fabror Nils Bremberg i sin forskning funnit att hon hade fem syskon, varav Håkan Tunason var riddare, marsk o riksråd. De ska ha tillhört Vinstorpaätten. Men jag har inte hittat något om fadern Tuna/Tune.
814
« skrivet: 2001-03-06, 23:11 »
Roger!
Komplettering: Margareta ägde Vistinge i Risinge, maken ägde Ängenäs i Risinge. Hon hade patronatsrätt i Vadsbro s:n, Oppunda. De bodde i Vartofta i Västergötland, enligt de upplysningar jag hittat.
Fadern (sl),Filip, bodde i Hässleby, såvitt jag vet (jag antar att det inte är Hässleby i Småland, utan i Sörmland). Jag tror att han ägt o bebott fler gårdar.
Gregers Birgersson ägde Ängsö i Västmanland, Baldastad i Närke samt gods i Håbo i Uppland. Jag gissar att han hade fler gods. (Jag har sett en uppgift om att han skulle ha fötts 1247, men jag har ingen källangivelse.)
Någon kan väl komplettera och knyta ihop trådarna, hoppas jag.
Vad gäller Kristina Tunadottter så har min fabror Nils Bremberg i sin forskning funnit att hon hade fem syskon, varav Håkan Tunason var riddare, marsk o riksråd. De ska ha tillhört Vinstorpaätten. Men jag har inte hittat något om fadern Tuna/Tune.
815
« skrivet: 2001-03-06, 22:46 »
Robert!
Tack så väldigt mkt för informationen om Sjöstedt. Vore kul om någn kunde komplettera där eller på Korp-grenen.
Hemsida är ju en trevlig id?, men jag tycker att det behövs också ett diskussionsforum på Rötter, lämpligen under släkter: Roth.
816
« skrivet: 2001-03-06, 09:16 »
Roger! Den första länken t Margaretas far (Filip I Ö)i Sörmland har jag sett på flera håll, men jag får återkomma med gårdsnamn. Det betyder förstås inte att modern är belagd.
Den andra länken t Gregers Birgersson i Uppland via dennes dotter är alltså osäker. Här vet jag inget om vilka belägg som finns.
Vad gäller Adela (Adele) så upptäckte jag igår att hon varit föremål för en längre diskussion arkiverad under rubriken Karl den store. Min tolkning av forskningen är att det fortfarande råder en viss osäkerhet om hon är mor t Ingegerd (Ingegarta), även om de flesta genealoger bedömer det som sannolikt.
Vad gäller Kristina Tunadotter så har jag sett uppgiften från ÄSF, men hennes man och anor har jag ingen aning om.
Kan det finnas en annan koppling från Magnus Kristinasson t Magnus Minnesköld? Eller har Sahlin fått det helt om bakfoten? Hans källangivelser är oklara, så risken är väl att det är Ohlmarsks.
817
« skrivet: 2001-03-05, 15:38 »
Hej, Roger och stort tack för kloka synpunkter.
Det är riktigt att den första länken inte är belagd, men den har av olika forskare bedömts som sannolik (vilket jag vill minnas grundas på bl a just vilka gods Margareta ägde).
Adela är tydligen belagd, men är det också belagt att hennes anor går via Baudoin ända t Karl den store o Pippin den lille?
En annan kedja är, enligt Ingvar Sahlin, från Margaretas make Magnus Kristinason - NN Magnusdotter (gm Bengt Sigtryggsson) - Magnus Minnesköld.
Den sistnämndes dotterson skulle alltså vara gift med hans sonsons dotterdotter, om Sahlin har rätt. Det blir en anförskjutning på två generationer, vilket förefaller osannolikt. Har någon stött på dessa uppgifter? (Förutom på familysearch.)
818
« skrivet: 2001-03-04, 21:02 »
Einar! Tyvärr visade det sig att de Möllerbarn som flyttade t Redslared i Västergötland inte använde det efternamnet. De söner som kallade sig Möller dog i Långaryd i Halland.
819
« skrivet: 2001-03-04, 20:54 »
Anders Berg och andra hjälpsamma forskare!
Får jag be om era kloka synpunkter map följande kedja av anor:
Margareta Filipsdotter (1312 änka efter Magnus Kristineson) - NN Gregersdotter (gm Filip Ingevaldsson Örnsparre, riksråd, omtalad 1285-1318)- Gregers Birgersson (riddare, 1247-1276) - Birger Jarl (ca 1200-66) - Magnus Minnesköld (1140?-1208) - Bengt Snivil - Ingegerd (prinsessa av Danmark, gm Folke den tjocke) - Knut den helige (gm Adela fr Flandern) - Sven Estridsson - Estrid Svensdotter (gm Ulf Jarl) - Sven Tveskägg -Harald Blåtand - Gorm d.ä.
Jag är mkt tveksam till bl a uppgiften om att Knut den heliges maka var Adele av Flandern, vars anor ska leda till Karl den store.
Tacksam för alla konkreta synpunkter.
820
« skrivet: 2001-02-28, 15:51 »
Dänneman med ä står det i ett sockenstämmoprotokoll från Långaryd 1836. Den som avses är den respekterade skattegårdsbonden Lars Möller.
Kanske är det en felskrivning eller en dialektal variant.
Men varifrån kommer ordet? Har det med Danmark att göra?
821
« skrivet: 2001-02-28, 09:27 »
Jag har en ana Olof Sandberg f i Sandhem 1791. Hans far hette Bengt Sandborg (med o), 1750-96.
Kan det finnas ett samband eller vimlade det av Sandberg i Sandhem redan på 1700-talet?
822
« skrivet: 2001-02-27, 16:52 »
Nina! Din Jonas hittade jag på ancestry.com. Han levde alltså 1733-96. Var han smed? Hur var det med fadern Carl o farbrodern Johannes? Har de någon koppling t Skåne?
Daniel o Mats! Johan Klingberg (Klingenberg) i Göteborg är väl densamme som Gert Påhlsson registrerat i Disbyt. (Jag har tillskrivit honom.)
Jan-Åke! Intressant med Pehr K. Vet du om han fick några ättlingar?
Den sistnämnde har tydligen tqgit med sig namnet från Tyskland. Det är annars mest i Skåne jag sett namnet. Jag har antagit att det är ett smednamn som kommer från det kling-ljud som en god smed åstadkommer. Finns det andra teorier?
823
« skrivet: 2001-02-27, 15:20 »
Jag uppfattar Anbytarforum som en plats där vi utbyter upplysningar och funderingar i avsikt att hjälpa varandra. Mitt inlägg var ett försök i all välmening att göra diskussionen konstruktiv.
Kaj väljer att avstå från att vara konkret och ställer sig utanför detta samarbetsforum. Det är naturligtvis helt tillåtet, om än beklagligt.
Jag hoppas att alla ni andra som är intresserade av äldre källor fortsätter diskussionen här.
mvh Dag
824
« skrivet: 2001-02-26, 16:21 »
Hej, Einar!
Det fanns en familj Möller i Långaryd. Flera av barnen flyttade o hamnade i bl a Redslared under mitten av 1800-talet. Kan det finnas någon koppling, så kan jag gräva fram mer info.
mvh Dag
825
« skrivet: 2001-02-26, 15:46 »
Hej, Mats och tack för intressanta uppgifter.
Men varifrån kommer de?
826
« skrivet: 2001-02-26, 15:28 »
Mina herrar!
Tack för era intressanta inlägg, men inte behöver ni vara så skarpa mot varandra. Hellre än retorik, bör man försöka få fram den kärna som man kan enas kring. Ni verkar faktiskt inte stå så långt från varandra.
SE Svensson påstår ju inte att det finns bevis för Snorres uppgifter om de fornmedeltida kungarna. Om jag tolkar honom rätt så menar han att det finns bekäftelser på andra uppgifter som gör att man inte bör avfärda Snorre. Även om Snorre har gjort flera fel, så tycks hans uppsåt ha varit seriöst. Allt är således inte fiktivt.
Är då Snorres uppgifter om Ynglingaätten osannolika? Det verkar ingen hävda. Är de möjliga? Ja, det förefaller man kunna enas om. Är de sannolika? Delvis, enligt min tolkning av inläggen.
Var går då gränsen för det sannolika? Segersäll utgör tydligen gränsen för det som är belagt, men
det kan väl anses att uppgifterna om kungarna närmast dessförinnan är sannolika. Det är i varje fall min preliminära slutsats av denna och andra diskussioner.
mvh/Dag
827
« skrivet: 2001-02-12, 12:24 »
Hej, Torsten!
Tack f ditt svar!
Jag läste NE häromveckan, och jag tyckte att flera av notiserna om dessa personer var utan tydliga reservationer.
mvh/Dag
828
« skrivet: 2001-02-06, 14:15 »
Hej, Birgitta!
Du har har rätt, ursäkta mig! Scherini föddes i Skärstad i S Vi. Jag har precis börjar lära mig Smålands geografi och hade för bråttom i mitt försök att knyta ihop Scherini o Roth - som är den första koppling jag hittat mellan min fars och min mors anor.
Olle! Har du möjligen något svar på min fråga om Anna Jonsdotter Rot gm Johan Korp 1697.
Frågan om namnets ursprung är väl svår, liksom anorna till bonden Nils i Boarp. Men vad tror du om att spåra tidigare anor på Korp-grenen eller prosten Sjöstedts ursprung?
829
« skrivet: 2001-02-06, 13:59 »
Adressen till Ingvar Sahlins hemsida: http://come.to/sahlin Jag var lite tveksam till att sprida adressen innan jag fått svar från upphovsmannen, men jag kanske inte får något svar på min e-post. Man kan notera att Sahlin själv på sin sida medger att han inte varit benhård i källkritiken. Han hävdar dock att uppgifterna är troliga. Ja, vad ska man tro? Är det en allmän uppfattning att Erik Segersäll är den förste belagde av Ynglingaätten? Kan de äldre ändå vara sannolika? Jag glider väl inpå litteraturvetenskapens område nu, men det Snorre kallade en saga var väl ändå något som han hävdade var sant. Eller?
830
« skrivet: 2001-02-05, 16:15 »
Hej, Olle!
Jag hade kankse lite bråttom i ett försök att hitta en ny koppling.
Jag har inte kollat uppgifterna själv, men eftersom kh Jonas Roth har uppgetts vara bosatt på Älmeberg i Vireda, så antog jag att den kyrka där han tjänstgjorde var Haurida strax intill. Han kan ju inte gärna ha haft långt till jobbet.
Men det är kanske fel att han bodde på Älmeberg under sin tid som präst?
831
« skrivet: 2001-02-05, 16:08 »
Hej, Nils!
Jag tänkte att din Anders möjligen var identisk med min Anders Hansson Brännberg f 1746, eftersom du var osäker på hans hans födelseort och år.
Men du kanske vet hans anor/ursprung.
De Brännberg jag stött på har f ö fått namn av gårdar som bränts av danskar/svenskar.
mvh
832
« skrivet: 2001-02-05, 13:12 »
Jag har på en privat hemsida igår kväll hittat en antavla, som förlänger min egen antavla utöver de tidigare 25 generationerna med 52 generationer!
Fantastiskt om det vore sant eller åtminstone sannolikt.
Har dock inte hittat några källangivelser på denna släktsida. (Gissar att det är Snorre, Saxo m fl vars värde är svårbedömt för mig.)
Har ej heller hittat källor på den sida med kungliga medeltidsanorsom gjorts av Tomas Loman, som jag mailat utan svar.
Finns det källor som gör det möjligt att gå tillbaka över 70 generationer eller ens 50?
Hur mycket eller lite av Snorre ska man ta på allvar?
Är likheterna med Beowulf verkligen belägg för att Snorres kungar är korrekta?
833
« skrivet: 2001-02-03, 14:29 »
Hej o tack för intresseant information om prästen Rothsten (Rotstein stavad i egna kyrkboken, men det är väl kanske vikariens sätt att förringa honom).
Jag antar då att han ärvt sitt namn, och att det är en ren slump att grannprästen i Hörreda, bosatt i Vireda, kallar sig Roth (Rot i samma kyrkböcker.)Namnet Roth användes redan av dennes farfar som var soldat. Varifrån namnet kommer är dock fortfarande en gåta för mig. Kanske har det inspirerats av någon tyskättad officer.
mvh Dag
834
« skrivet: 2001-02-02, 00:37 »
Hej, Sam!
Tack för ditt svar som tyvärr inte gav mig något nytt. Bakgrunden o anorna är fortfarande en gåta.
Carl Magnus är son t de ovan nämnda.
Catharinas giftermål m O Lundgren är hennes andra. OL gifter f ö om sig, men dör själv snart och änkan gifter om sig två gånger inom åtta år.
Vad höll de på med i Vimmerby i mitten av 1700-t? De dog väl tidigt!
mvh Dag
835
« skrivet: 2001-02-02, 00:29 »
Hej, Jan-Ove!
Det försiggår diskussioner om Roth på flera håll på Rötter. Vi ska väl försöka samla oss t att reda ut allt under släkter/Roth.
Anbg din efterlysning kan jag bara nämna att det i Småland finns flera präster Roth (ibland stavat Rooth/Rot). Det finns också präster som kallar sig Rotstein, som möjligen har en koppling.
Berätta mer om tyske knekten Rooth! Var bodde han och vilka är hans ättlingar?
mvh Dag
836
« skrivet: 2001-02-02, 00:23 »
Hej, Olle!
Tack för upplysningen om prästen Rotstein. Visst kan det vara en slump med präster som heter Rot o Rotstein i samma trakt, men vad fick de namnen ifrån?
Hittade f ö en Anna Jonsdotter Rot som gifte sig m
Johan O Korp 1697 i Vireda. Hon borde väl vara dtr t kornetten Jonas Nilsson Roth och prästdottern Anna Korp. Men hur kan det komma sig att svärsonen också heter Korp? Känner du till denna prästsläkt?
Jag har också stött på en Matthias Roth som var soldat 1705 i samma regemente som ryttmästaren Nils Roth (d 1722). Kan denne vara en bror eller farbror (Nils lär ju ha haft två farbröder som var krigiska.)
837
« skrivet: 2001-02-02, 00:08 »
Hej, Bo m fl!
Frågan har varit uppe tidigare på annat håll, men jag har idag anledning att ta upp den igen:
Vilka kopplingar kan finnas mellan Roth och Rothstein?
I Viredas kyrkoböcker på Nätet finns två barn som kallas Rotstein. De bor på prästgården o 1790-93.
Är deras far en präst vid namn Rotstein? Samtidigt fanns en prsät vid namn Jonas Roth, som tjänstgjorde i Hörreda, men bodde i Vireda. Kan förstås vara en slump.
mvh Dag
838
« skrivet: 2001-02-01, 22:59 »
Hej! Har någon upplysningar om den i Vimmerby dbk 1730 nämnde trädgårdsmästaren, borgaren
Magnus Säldegren (Sellgren) (o1703-1739) o hustrun
Catharina Walberg (1704-43)?
Han blev handlare o var bosatt i kvarteret nr 23.
Jag vet inte alls var de kom ifrån. (Det fanns då Walberg i Gästrikland som var trädgårsmästare, men det är ju långt.)
mvh Dag
839
« skrivet: 2001-02-01, 22:53 »
Är Johan Nicklasson Klingenberg, smed i Skåne i slutet av 1700-talet, samma släkt?
(1771 i Widarp, Börringe (M))
mvh Dag
840
« skrivet: 2001-02-01, 22:47 »
Söker info om min ana
Catharina Walberg (1704-43) G m trdgårsmästaren, sedermera borgaren Magnus Seldegren ca 1727, belagd i Vimmerby 1730-43.
mvh Dag
841
« skrivet: 2001-02-01, 18:10 »
Hej!
Stort tack f hjälpen, Mats!
Frågan är då vilket av paren som är Catharinas föräldrar. Hon gifte sig m en sogvaktare (Isak J)och lär ha slutat som utfattig änka 1797. Så då bör hennes föräldrar ha varit utan tillgångar.
Slutorp låter enklare än Kongwijk, men jag känner inte alls till socknen.
Barnen får heta Märta o Jonas, efter farföräldrarna, vilket får mig att anta att de övriga barnens namn kan ha en koppling på mödernet: Ingrid, Sara, Brita.
mvh Dag
842
« skrivet: 2001-02-01, 17:02 »
Hej, Birgitta och Olle!
Ja, jag syftar på den Roth-släkt som stammar från Vireda, och som diskuterats på flera platser här på Rötter.
Själv har jag inte gjort någon grundforskning, förutom i de kyrkböcker från Vireda som finns på Internet. Mina källor är våra forskarkollegor Stefan Furenius, Robert Siwertz, Magnus Lindskog samt Assar Holmqvist.
Du, Olle, har tidigare antytt att du har mer information om Roth-släkten. Ifall det stämmer vore det mkt trevligt om du ville dela med dig något av detta.
Till exempel kan man ju undra om det stämmer att bonden Nils Nilsson i Boarp var far t kornetten Jonas Roth (död 1678), och i så fall varför han tar detta namn, vilket han väl gör när går in i det militära. Ibland har det stavats Rot av Vireda-prästen, och det förekommer också några Rotstein i Vireda, som jag tror är barn t prästen Jonas Roth (1707-90).
Denne hette knappast Andreas, nej. Däremot kallade han sig nog Jonas Andreae som präst, vilket jag tolkar som den latinska formen av Andersson.
Fadern var sannolikt rusthållaren Anders (1673-1743), även om Assar gissat på dennes bror ryttmästaren Nils (som dock sl var barnlös).
En av prästens söne blev alltså kornett o hette Carl Gustaf. Om denne vet jag dock inga födelse- eller dödsdata.
Om Beata Marias far var kornett o hette Roth, så är det med största sannolikhet denne.
Det är väl rätt säkert också att det är samma Beata Maria Roth, som 25 år e födseln i Hagby får barn i Misterhult. Avståndet är väl bara runt tio mil från Hagby nära Kalmar och Misterhult nära Virserum. Sedan är det förstås ytterligare ca tio mil t Vireda.
Apropå geografin så ligger Vireda nära Skärstad, och där föddes prästen Scherini.
Att jag vet detta beror på det lustiga sammanträffandet att han är en anfader på min fm sida.
mvh Dag
843
« skrivet: 2001-02-01, 00:25 »
Söker anor för Catharina Persdotter från Bersbo, gift 1/10 1744 i Värna m Isak Jonsson (f 1720).
Hon uppges vara född 1718 och skulle kunna vara den 20/2 1718 födda dtr t Per Karlsson o Anna Nilsdotter i något som jag läser som Slutorp.
Kan någon ge upplysning om dessa?
Mvh Dag
844
« skrivet: 2001-01-31, 15:48 »
Hej!
Jag stammar från den småländska släkten Roth, som är fylld av soldater. En blev präst, Jonas, född 1707. Han lär ha fått sex söner, varav en Carl Gustaf, som var kornett. Det är med största sannolikhet denne som är far t Beata Maria.
Modern vet jag ej, men jag kan ge dig mer om Roths anor.
Vad vet du om ättlingarna?
mvh Dag (som är ättling t prästen, på min mf sida)
845
« skrivet: 2001-01-31, 14:52 »
Hej!
Är liksom Jonas på jakt efter anor t Johan Björkegren.
Skulle gärna köpa Torleifs teori, om att han stammar från Samuel i V Eneby. Men enbart förnamnet är ett svagt indicium. Det var väl inte ovanligt då, och flera av Johans söner har bibliska namn.
Det vi vet om Johan, förutom att han blev inspektor på svärfaderns Flatehult, är att han 1764 noterades som synålsmakare. Sannolikt drev han en verksamhet med anställda. Kan yrket vara en ledtråd t andra Björkegren?
mvh Dag
846
« skrivet: 2001-01-31, 14:29 »
Söker Borgström i Gumlösa i Skåne.
Jöns f o 1735 var krukmakare, dog 1806.
Sonen Erik, f 1757 el 63, var trädgårdsmästare, d 1818.
Dennes dtr Charlotta Gustava f 1800 i Lösen (K), d 1879 i Motala.
mhv Dag
847
« skrivet: 2001-01-31, 14:08 »
Söker anor t
Sigrid Maria Berg, gift 1754 m Jacob Sylvan (fr Bollerup, men stadskassör i Ystad 1759).
Hennes far lär ha varit kornett vid Livreg:s kyrassiärer. Vet ej vad detta betyder, men gissar att Livregementet låg norr om Stockholm.
Tacksam f alla tips o råd.
848
« skrivet: 2001-01-31, 13:16 »
Hej, Nils!
Efternamnet var på den tiden inte så vanligt som man skulle kunna tro, så jag tar en chansning:
Jag har en osäker ana vid namn Hans Larsson Brännberg, soldat f Ringestena i Kinds h:d, bosatt i Brännerna en tid, som 1727 gifter sig i Sexdrega m Maria Andersdotter.
De får massor av barn, bl a Anders 9 maj 1746.
mvh Dag
849
« skrivet: 2001-01-31, 13:05 »
Boris!
Henrik Hillebrand var (enligt min farbror Nils Brembergs noteringar) 1650 tjänare t Jacques de Wilte, ärvde dennes lösegendom (trol källa: bou).
Knuten t bruket vid Hörla i Östbo h:d.
Östbo dombok 1656: Henrik som då var ogift hade haft lägersmål m Brita Bengtsdotter i Ryd.
D:o juni s å: Henrik, nu gift, har varit otrogen m en piga.
D:o Henrik dömd som far t Brita Bengtsdotters barn.
Mantalsskriven i Jönköping 1661-66.
Arrendator Taberg 1670-78.
Pantägare till Värnamo krog 1684 (SoH 1988:128)
Sonen Tomas Hillebrandssonf i Kärda enl rullan, sl son t Brita, o 1655.
Knekt 78, korpral 92, furir 1707. Ej avhörd e slaget vid Poltava 1709.(Ingen noterad källa, tyvärr.)
Regemente vet jag ej, men de bodde i Långaryd, så det var väl sl Jönköpings reg.
Sonen Hans Tomasson död 20/11 1753, noterad som 66 år o 8 mån. I så fall skulle han ha varit född i mars 1687.
Då föddes faktiskt en Hans, men denne dog 4/12, enl min farbrors notering, som sl bygger på kyrkoböckerna.
Frågan är om det blivit en sammanblandning. Kankske helt enkelt prästen tittade på fel dopnotis när han skulle räkna ut Hans levnadsår.
Ang. Santesdotter, så var hennes far Sante Larsson, som dog 1716 i Bökhult (72 år). Denne omnämns 1685 som son t Lars (Santesson?)i dennes 1 äkt m Kirstin, nämnd 1650-51. Lars kallas dräng 1646, och bör ha varit född ca 1620-25.
Fadern Sante Persson var bonde i Bökhult 1609-40 o rusthållare.
Dennes söner Jeppe o Per var knektar, medan dottern Karin är min ana. (Hon gifter sig också m en soldat o får sonen Sante Persson, kvartermästare. Dennes son Berend Santessonblir också soldat (ryttmästare), men flyttar t Skåne. Sonen Otto Santesson blir präst i V Alstad, och han är min ff mf mf.
mvh Dag
850
« skrivet: 2001-01-28, 20:53 »
Hej, Jens!
Jag har en möjlig koppling. Jag är på spaning efter min ana Sven Andersson, som kom från Sexdrega t Roasjö 1727. Han var sen dräng på St Apelnäs och Vännebo. Gifte sig med Kerstin Jönsdotter, vars far brukade Lilla Habo, som sen Sven tog över 1735.
Sven dog 1764 o föddes beräknat 1699. Han passar mkt väl som den Sven Andersson som var bror t Göran.
Vet du ngt mer om din Göran, hans bröder eller ursprung? Vad står det mer i bouppteckningen?
mhv
Dag
851
« skrivet: 2001-01-27, 17:51 »
Hej, Monica m fl!
Jag håller med dig om att även om Frosten inte är något vanligt namn, så är antalet för stort i trakten för att man ska våga gissa sig till släktband.
Jag gjorde nog själv det misstaget när jag nämnde att Elin Frostensdotter gift sig m Håkan Jonsson. Det kan mycket väl ha varit en annan Elin F. Jag var inte säker på kopplingen t min Frosten i Storeberg, men ditt resonemang styrker att den förstnämnda Elin var dotter t Frosten. Pastorsdrängen Frosten tycks ha varit hennes son, och om du har belagt att han är identisk med Frosten Olofsson, så måste Elin ha varit gift med en Olof. (Fast hon kan ha haft flera makar,)
Ang Anna Olofsdotter: Varför skriver du OBS om hennes vigseldatum?
Ang. Zachris Frostensson, som enligt Mats fick barn i Storeberg 1991-94: Då var förstås Frosten död, liksom barnen Thore o Carin. Möjligen var Carins son Lars Bengtsson kvar så sent som 1695. Men vad jag förstår fanns det flera familjer på gården. Och Zachris o Lars kan inte ha varit nära släkt, släktbandet skulle i så fall vara minst fyra generationer bakåt (4-männingar kanske). Om det inte finns något annat som pekar på släktskap, så får vi nog lägga den id?n åt sidan.
mvh Dag
852
« skrivet: 2001-01-27, 16:32 »
Att denna ämne intresserar undertecknad förstår ni. Jag har tidigare inte hittat någon med mitt namn bland de omkring 5 000 personer jag har i mitt släktarkiv.
Häromdagen fick jag dock veta att jag är avlägsen släkting t Dag Hammarsköld, som säkert inspirerade många föräldrar på 50-60-talen. (Själv är jag född 61.)
Och nu hittar jag en anteckning i min avlidne farbrors arkiv om en möjlig ana som hette Dag. Han levde på 1500-talet i Knoxtorp, Pelarne. (Osäker stavning.)
Dag ska ha fått en son kallad Olaf Dagvar (!?) o sannolikt en dotter Kerstin Dagsdotter, som levde i Vimmerby 1550 o där var gm Erik Bengtsson. Son: Jon Eriksson i Vimmerby, bel 1558, vars dotter Kerstin var gm Olof Månsson, riksdagsman fr Vimmerby, mördad 1607 på kröningsriksdag.
Vet någon något om dessa personer är jag mkt tacksam.
mvh Dag
853
« skrivet: 2001-01-27, 16:01 »
Hej, Bo!
Om jag förstår dig rätt så var den Daniel du nämner den som var gift m Ingeborg och som kallats Daniel Petri Lönebergius.
Om denna min notering är korrekt så tyder väl mellannamnet på att fadern inte alltid kallats Per, utan också Peter?
En annan namnfråga: jag har noterat att Håkan Alexanderssons hustru hette Barbro, medan du kallar henne Barbara. Var den formen vanlig på 1600-talet i Småland? Eller kom familjen Köllers kanske från annat håll?
Du nämner några andra gamla gåtor, som du kan ta upp i direkt e-post, om du så vill.
mvh Dag
Dag
854
« skrivet: 2001-01-24, 23:25 »
Hej, Bo Lincopensis!
Du nämner ovan löjtnanten Håkan Alexandersson (som var son t Alexander Clementis Gryphius). Du uppger att hans dotter Elisabet föddes 1662, fast du har ett frågetecken vid datumet. Kan årtalet vara fel?
Jag har nämligen noterat att redan i april 1656 ska fadern Håkan ha arkebuserats i Krakow. Varför vet jag ej.
Gryphius var f ö anfar t mig o min namne Dag Hammarsköld. Tillhör du också denna släkt?
Tacksam om du delar med dig av din stora kunskap.
Dag
855
« skrivet: 2001-01-19, 00:21 »
Per-Åke!
Du nämmer en Johan Ingevaldsson Örnsparre. Är denne bror t Filip som var riksråd o lagman (belagd 1285-1318)?
Vet du el ngn anna ngt om deras anor?
mvh
Dag
856
« skrivet: 2001-01-18, 23:52 »
Hej, Torleif m fl!
En fråga till:
Jon Danssons far var, enl dig o Roger A, Dan Nilsson, Åbo-fogde.
Men enligt Patrik Lomans hemsida hette fadern DAn Jonsson o var son t Jon Pedersson Båt.
Är denna fråga utredd?
mvh Dag
857
« skrivet: 2001-01-18, 23:33 »
Hej, Torleif!
Är det nu helt belagt att Amund Hatt stammar från riddaren Anund Hatt på Öland?
Ang. Cecilia Stensdotter: Hette inte maken Grels? Och hur vet du att de var gifta 1462?
Ang. brodern Johan Bese: Gifte han sig inte första gången (av tre)1477 m Katarina Johansdotter (Gädda)?
mvh Dag
858
« skrivet: 2001-01-18, 22:59 »
Hej, igen!
Jag ber om ursäkt. Det jag skrev om Halsten är fel. Jag blandade ihop honom med Johan Petersson, som är far t Halstens svärson Nils.
Halstens barn var så vitt jag vet Brita, Iliana, ytterligare en dotter o ev en som Mats. Sorry!
859
« skrivet: 2001-01-18, 22:44 »
Hej, Roger o Carita!
Jag har denne Anders Slatte bland mina anor.
Visste inte att han kallats Larsson, men han lära enl Brask ha haft en faster som väl då skulle varit syster t Lars. Hon hette Karin o var gm Nils Gudmundsson.
Som barn t Anders har jag förutom Ingeborg, Nils Slatte o Gustaf Slatte.
mvh Dag
860
« skrivet: 2001-01-18, 22:34 »
Hej, Roger m fl!
Peter (Peder) Virske är också min ana. Här är en del av de noteringar jag har:
P var som du skrev häradshövding o ägde bl a gårdarna Langede, Hägagärde, Ryd samt Färda i Vetlanda.
Förutom sonen Halsten hade han ev en dotter (SoH 1976/10) o sannaolikt en son Harald Petersson, som 1401 i Jönköping köpte Arbogahuset.
Halsten (kallas nån gång Johan?)var väpnare i Flöxhult. Fick 1418 arv, sl fr hustruns släkt (SD 2504).
Halstens barn: Bengta (gm ridd. Harald Larssson), Per Jogansson, Nils Jogansson(min gren).
Stämmer detta med era noteringar?
mvh Dag
861
« skrivet: 2001-01-15, 23:32 »
Mats! Tack f ditt faktaspäckade inlägg!
Jag kan tillägga att Anna Frostendotters make hette Nils Jönsson.
Carin Frostensdotter o Bengt hade sönerna Lars o Sven. Dessa kallas systersöner t Tore Frostonis i dbk f Aska hd 1681.
Därmed kan vi väl anse det belagt att Tore är son t Frosten i Storeberg!
I dbk 1676 kallas Carin änka och sonen Lars sägs ha en son Anders Larsson. Jag tror att den Lars Björson du nämner eg är en felläsning av Lars Bengtsson.
Sonen Sven Bengtsson gifte sig m Anna Larsdotter o bodde 1687 i Kalsby.
Du nämner inte fler Frosten-barn än Carin o Anna. Förutom Tore fanns också följande syskon:
Gunnil, som dog 1641 o testamenterade 1 mark t kyrkan,
Lars Frostensson, som nämnds i dbk 1655,
Brita Frostensdotter, som gifte sig 1659 m Jon Jonsson i Bråta, Kristberg,
Ingborg Frostensdotter, son eligt mtl 1659 är gm Sven Nilsson i Stubbe,
samt sannolikt Elin Frostensdotter, änka i Skiatorp på Storebergs ägor 1684, då noterad som 84 år, vilket knappast stämmer, men 64 år vore rimligt. I MTL 1656 är hon gm Håkan Jonsson i Hällestad o har en son. Hon är dock inte belagd som dotter t Frosten.
Däremot har Petrus Frostenius ingen koppling t Storeberg och är sannolikt son t Frosten på Egelstorp, Tjällmo.
Fortfarande är det förstås oklart vilka anor Frosten på Storberg hade. Allt jag vet är att före honom ägdes gården av en Lasse 1606. Vet ej heller vad Frostens hustru hette. En hustru Anna dog på Storeberg 1633, då en daler skänktes t kyrkan.
Ni som vet mer om dessa o socknen får gärna bidra med fler inlägg
mvh/Dag
862
« skrivet: 2001-01-15, 17:09 »
Hej, Olle!
Tack för tipset. Jag var där o kollade just den dagen. Jag fann då en annan möjlig Lars i Hökhult (som jag antar var en mindre by):
Lars Åkesson, död 1763.
Är det någon som känner till honom eller ovan nämnde Lars Håkansson, död 1760?
mvh
Dag
863
« skrivet: 2001-01-12, 14:30 »
Hej!
Tack f intressanta inlägg.
Jag håller helt med Carl-Fredriks resonemang.
Denna möjliga halvsyster hänger väl löst. Jag utgår från att om noteringen om Anna Olofsdotter är felaktig är hennes bror Thore någon annan än prästen. Eller har Vincent något mer som kopplar henne t Frostonis?
Om mina uppgifter om att denne brukade och ägde Storeberg inte är tokiga, så är det väl mkt sannolikt att han är son t just den Frosten som ägde o brukade Storeberg strax innan.
mvh
Dag
864
« skrivet: 2001-01-10, 17:09 »
Peter!
Jag har bl a
Lars (möjl id m Lars Håkansson, d 17600601) i Hökhult, Barnarp.
Där bodde också 1761-62 hans son:
Åke Larsson, hjulmakare, som 1772 fl t Sandseryd, liksom brodern Jonas Larsson.
Åke var först gm Kristina SVensdotter (dtr t klockaren Sven Persson i SVenstorp). De fick sju barn.
Sedan Åke gm Helena Svensdotter.
Jag vet knappast något om Barnarp o undrar bl hur många som kan ha bott i Hökhult vid mitten av 1700-talet.
mvh Dag
865
« skrivet: 2001-01-10, 12:39 »
Hej, Carl-Fredrik!
Ett mkt intressant inlägg, och mina ringa iakttagelser är också att HM ibland har fel.
Uppgiften om Thore Frostenius födelseort har jag från det arkiv som efterlämnades av min fabror Nils, som var en noggrann och försiktig forskare. Han har tyvärr inte noterat sin källa, och jag kan bara anta att det är bl a kyrkoböckerna i Storeberg samt domböcker.
Bonden Frosten finns i alla fall i dbk 1649, då angiven som över 60 år. Alltså i så fall född före 1589. Han är belagd i Storeberg 1611-1654.
Enligt vittnesmål 1649 hade han bott i trakten sedan sin ungdom. Hade minst åtta barn.
Att Thore var dennes son styrks av att han brukade gården från 1656 t 63 o står som hälftenägare 64. Troligen ärvde han som ende levande son den hälft som ägts av Frosten.
Under denna period tycks han inte heller ha tjänstgjort som präst.
(Thores hustru hette f ö Dordi o var sl dtr t en länsman Holsten Anderssson i Hälla, Kristberg.)
Om detta stämmer är det mkt möjligt att ändå Petrus är son t länsman Frosten Eriksson.
Någon med tillgång t avskrift av kyrkböckerna bör kunna kontrollera uppgifterna.
Ser fram emot fler inlägg o beklagar att jag inte själv har källorna.
mvh
Dag
866
« skrivet: 2001-01-08, 02:38 »
Hej, Vincent!
Ang Thorerus Frostonis: Är du säker på att han är bror t Petrus Frostenius o son t Frosten Eriksson?
Jag har uppgifter i mitt arkiv som anger att Thorerus var född i Storeberg, Kristberg s:n i Aska härad, som son t bonden Frosten där. Thorerus lär ha brukat gården 1656-63.
Men du har säkert en bra källa?
867
« skrivet: 2001-01-08, 01:55 »
Hej, Torbjörn!
Arbroensis är en av mina anor. Han var bl a huspredikant hos Fabian Berndes o kaplan hos svärfadern Erik Tollstadius (präst i Harg).
Fadern hette Olof Andersson och var bonde i Sveden eller Fornby (Forneby?) 1 i Arbrå s:n 1635-46. Född ca 1577, levde 1640.
868
« skrivet: 2001-01-08, 01:23 »
Boris o Henry!
Jag kan bekräfta att Johan är son t Tomas Hillebrandsson o Brita Börjesdotter. Dessa båda var dock själva födda utom äktenskapet så kanske slarvade de själva...
Johan föddes 2/12 1696 o dog 1741 el 47.
Vid vigseln kallade han sig Hilleberg, liksom brodern Hans, som gifte sig en vecka tidigare med Karins syster Elin (döttrar t Sante Larsson, vars farfar Sante Persson i Bökhult är en annan av mina anor)
Så välkommen i släkten, Boris!
869
« skrivet: 2000-12-19, 00:58 »
Hej, Henrik (o andra släktingar)!
Min farbror var som sagt noggrann med sin grundforskning, men han angav sällan källorna på de ansedlar som jag nu har. Om han var osäker noterade han dock det. Så icke i detta fall. Därför tror jag att han på något sätt belagt bandet till Lars Persson i Väderstad. Fyra barn t denne står angivna med exakta födelsedatum, vilket jag gissar betyder att det är prästen som noterat.
F ö är det väl mest sannolikt som du skriver att Nils Svensson var sockenskräddare. Det borde väl i så fall ha noterats i protokoll från sockenstämma?
mvh Dag
870
« skrivet: 2000-12-15, 15:27 »
Hej, igen. Stavade fel på mitt eget namn!
Dag Bremberg
871
« skrivet: 2000-12-15, 14:45 »
Henrik! Tack för en mycket intressant och noggrann redogörelse för vad som är belagda respektive sannolika uppgifter. Mkt imponerande!
Ang. Sven Axtelius anor: Har tyvärr inte originalkällan. Uppgiften är noterad av min farbror Nils Bremberg, som var en mkt noggrann och försiktig forskare. Jag kan tyvärr inte hitta ngn källangivelse.
Som barn till Nils Svensson, skräddare har han noterat förutom Sven, Hans, Margareta (gm Bengt Månsson i Axsta, bo i Vammelby, son Gabriel 1678, dtr Anna 1681) och Olof (1652-70). Här finns en notering om Vammelbyvittnen, som ev är en källa.
Vad jag inte förstår är att Nils Svensson noteras både som skräddare och bonde. Ska man anta att han utövat skrået i någon stad innan han hamnade i Axsta? Är det då sannolikt att hans far var skräddare?
Hustrun Margareta Andersdotter hade möjligen en syster Anna Andersdotter (gm Arvid Månsson i Slåttet i Bobergs härad, salig änka 97).
Om Margareta är dtr t Anders Nilsson varför skulle det betyda att hon inte är Svens mor? Skulle hon vara för ung? Har du någon notering om Anders Nilssons ålder?
Ang Veronika så kallas hon Runberg i en biografi över dottersonen Isak Runberg, skriven av hans bror Johan ca 1790. Men namnet är väl först belagt använt av Isak o dennes äldre bror Jacob, så vitt jag vet. (Det fanns f ö en Karl Runberg i Linköpings skola 1700, vars far var ryttare i Rök.)
Ang Sigrid Månsdotter: har du någon teori om vem fadern Måns var? Bör ha varit en betydelsefull o sannolikt välbärgad man.
Att Jonas Månsson var gårdsfogde i Jättingstad har jag fått fr Kerstin Jonmyren, som säkert kan ange källan.
Dag
872
« skrivet: 2000-12-14, 22:43 »
Hej! Fortsätter här diskussion, som förts parallellt på personnamn, förnamn, Lucretia.
Nils Larsson (gm Anna Greta/Margareta Svensdotter Axtelia)föddes som yngsta barn till Lars Persson(bonde i frälsegården i kyrkbyn i Väderstad s:n. från 1637 Han dömdes 1642 mot sitt nekande för hordomsbrott o senare för förtal av domarna. Död 17/2 1668 i Väderstad)
och dennes hustru i andra äk Ingrid Persdotter (fr Vallsberg, d 1/11 1703 i Väderstad)
Lars o Ingrids anor är okända för mig.
Axtelias föräldrar var Sven Nilsson Axtelius (f ca 1633 i Axsta, Högby (E), död i pesten 1711 i Rök) och Veronica Jonsdotter (fr Runnestad, Rök och Jättingstad, Heda, tror jag. Benämns fogdedotter. Efternamnet Runberg förekommer i något sammanhang. Ärvde Runnestad efter faster Sigrid Månsdotter 1679, enl Lysings häradsrätt. Sålde t mågen Nils Larsson 1696, enl k.majts resolution. Hon dog också i pesten 1711.)
Axtelius far var Nils Svensson (bonde i Axsta, d mars-feb 1683) och mor Margareta/Marit Andersdotter (d 4/1 1688, möjligen dtr t Anders Nilsson i Axsta o dennes hustru Brita, d 1662)
Veronikas far var Jonas Månsson (befallningsman, hade en syster Sigrid som var gm frälsefogde Hans Hansson Schlicting i Runnestad, Rök.)
Mer än så vet jag inte, men jag tar gärna emot alla slags kompletterande upplysningar.
Dag
873
« skrivet: 2000-12-14, 21:17 »
Hej, Kurt m fl!
Flyttar diskussionen om Lucretia Nilsdotter & c:o t Östergötland, socknar, Rök.
mvh/Dag
874
« skrivet: 2000-12-11, 00:08 »
Hej, Kurt!
Lucretia Nilsdotter, döpt 1695 blev 1713 gm Jakob Nilsson i Knivstorp, som levde ända t 1754.
När skulle hon ha gift sig med Lars Uddesson?
Dag
875
« skrivet: 2000-12-11, 00:02 »
Hej, Kurt och Göran!
Gästgivaren Nils Larsson är en av mina anor.
Vad jag vet är att han föddes 12/5 1665, o var gästgivare i Östad, Harstad, Göstrings härad o 1698-1702.
Fadern Lars Persson var bonde i Väderstads s:n, modern hette Ingrid Persdotter från Vallsberg.
Anna Greta Axtelias far var Sveno Nicolai Axtelius, komminister i Heda o Rök. Modern hette Veronica Jonsdotter.
Jag har mer info om deras anor o ättlingar, om ni önskar. I så fall är det praktikst att skriva direkt till mig.
mvh Dag Bremberg
876
« skrivet: 2000-12-08, 14:11 »
Hej, Torleif o tack f intressant information!
Undrar ändå: Kristina Amundsdotter måste i så fall ha fötts 1397. Hon gifte sig 1425, men hennes barn verkar vara födda sent. De gifter sig 1476 o 77, om mina uppgifter är korrekta.
En fråga till: Amund Hatt var väl son t Hemming Hemmingsson, varifrån fick han namnet Hatt?
mvh
Dag
877
« skrivet: 2000-12-06, 14:03 »
Hej, Håkan!
Ang. Frodin: jag har en ana Peter Frodin, f o 1705, d 1772 i Kråksmåla (H), gm Christina E Nobenschöld. (Dottern Anna Elisabeth gm Björkegren.)
Den Sven som du nämner har jag inte stött på (annat än i PLF). Har du möjligen stött på min Peter, som var inspektor o uppbördsman i Kråksmåla (ej att förväxla med länsman Petter F)?
Har du någon koppling t kh suno Frodin f 1670 i Frödinge?
mvh DAG
878
« skrivet: 2000-12-05, 13:57 »
Hallo out there!
I would be very happy if someone could help me with a relative who disappeared in Canada.
Axel Rudolf Bremberg, born in Redslared Västergötland August 11, 1875. He emigrated in 1910, I think, and probably settled in Saskatchewan. He was married to an Ingrid Nelson (who might be related to the Nelson mentioned earlier here by Jens, but I think they were divorced).
I would be very gratefull for any help!!
879
« skrivet: 2000-12-01, 02:08 »
Ingegerd var väl inte den enda hustrun t Amud Hattt dy? Han var väl först gm Kristina, dtr t Ingemar Ragvaldsson o Katarina (dtr t kung Magnus E?
Om detta är korrekt undrar jag vem av fruarna som var mor t Kerstin Amundsdotter.
mvh Dag
880
« skrivet: 2000-12-01, 01:27 »
Hej, igen!
Jag har en stamtavla för Bengt Nilsson o Nilla Nilsdotter, där det framgår att Per är en av sju söner, och att Per själv fick sju söner. Så det borde finnas många Brembergsgrenar. Tavlan är gjord f några år sen av Nils Bremberg - som jag tror är kusin t din morfar Sigurd Verner. (På tavlan saknas dock SV). Jag hittade Nils via en sökning med Altavista.
Tyvärr är vi med största sannolikhet inte släkt, men får du fram mer info om Brännerstadssläkten så är jag ändå intresserad.
Dag
881
« skrivet: 2000-11-26, 22:54 »
Hej, Christina m fl!
FAK var en mkt märklig man, som vid ett tillfälle lär ha stått på en stor sten på torget i Ljungby och hyllat Christina Nilsson.
Det skulle inte förvåna mig om han var någon slags manager. Han var nämligen en entrepenär och businessman ut i fingerspetsarna. Född i Ystad flyttade han t Landskrona, Hamnug, New York, South Carolina, Göteborg, Kristianstad och sedan Ljungby 1858. Där blev han kvar till 1874, tror jag. Han var kreaturshandlare där, men slutade som cirkusdirektör i Sthlm och gick i konkurs tillsammans med en svåger - som f ö var morfar t Kar de Mumma. Den sistnämnde förlät aldrig vår släkt, hävdade hans syssling, som var min farfar.
Ska förhöra mig närmare om Christina och ber att få återkomma.
Dag
882
« skrivet: 2000-11-26, 22:33 »
Har ingen Scherling, men forskar på Scherini, som också kommer från Skärstad (s. Vi). Utgår ifrån att namnet snoddes från orten (ca 1800).
mvh
Dag
883
« skrivet: 2000-11-24, 13:48 »
Hej!
Sångerskan Christina Nilsson har jag en koppling till. Att hennes talang upptäckte är en av de får saker min släkt kan skryta med. Min anfader Frans Alfred Krumlinde var kommunalnämndens ordförande i Ljungby och dit kom sångfågeln. Om någon är intresserad kan jag utreda närmare.
Dag
884
« skrivet: 2000-11-24, 13:21 »
Hej!
Till Marianne: Ödeshög är en socken i Östergötland. (Där har jag anor vid namn Nöjd.)
Från Hult kommer f ö min anfader riksdagsmannen Johan (Janne) Ericksso, f 1816, bodde på Bjersby.
Känner någon till Bjersby?
Vet nån om Albert Engström kom fr Hult?
mvh
Dag Bremberg
885
« skrivet: 2000-10-17, 12:53 »
Hej!
Ang Långarydssläkten: Jag har hittat en bok med samma titel. På en hemsida klippte jag detta citat:
Närmare 68 000 personer har kartlagts i Per Andersson och Johan Lindharts bok Långarydssläkten femte utgåvan. 1998
14 generationer.
Släktingarna är nu spridda till 277 av landets kommuner och till ca 50 länder. I 46 av USA:s 50 delstater kan man finna Långarydssläktingar.
Släkten innehar världsrekord i antal kända släktingar. Rekordet finns noterat i Guinness rekordbok sedan 1988
mvh Dag
886
« skrivet: 2000-10-16, 12:34 »
Hej, Berith!
Vet du titel samt hur/var man kan köpa/låna sockenboken?
mvh Dag
887
« skrivet: 2000-10-11, 15:20 »
Min anfader Gunnar Bengtsson, född ca 1575, bodde på Mellangården, Tunnerbohult i Södra Hestra. Där bodde också sonen Ambjörn gm Kerstin Nilsdotter, vars far Nils Svensson var bonde på Flintegården 1621-49.
Är det någon som vet något om dessa gårdar?
mvh Dag
888
« skrivet: 2000-10-11, 14:50 »
Tomas Hillebrandsson blev furir, avled vid slaget i Poltava.
Han föddes utom äktenskapet, men fadern lär ha varit Henrik Hillebrand fr Östbo h:d, sedermera Jönköping.
Tomas dotter Ingierd bodde på skattegården, Nyarp, Långaryd.
Jag har massor av anor i Långaryd fr 1600- o 1800-talen. Själv vet jag inget om orten, men är hungrig på all information.
Vet någon ung hur många som bott där u olika sekel? Utsattes bygden u de dansk-svenska krigen?
mvh Dag
889
« skrivet: 2000-10-11, 14:25 »
Ja, men i kalendern finns varken de danska eller tyska anorna, om jag minns rätt. Däremot finns dessa i Disbyt ( www.dis.se) Dag
890
« skrivet: 2000-10-04, 11:32 »
Inga Tidblads mor Helga Krumlinde var oäkta dotter t Augusta Charlotta Krumlinde, f 1827, d 1920 i Ystad, gm bankdirektör Carl Gustaf Areskoug 1826-1893.
Augustas föräldrar var Fredrik Olof K 1791-1851 och Augusta Charlotta Santesson 1798-1879, Kristianstad.
Krumlindes anor sträcker sig t Tyskland o Santessons t Skåne-Danmark.
891
« skrivet: 2000-09-10, 23:32 »
Hej, Alberte! Har inget svar om ditt förnamn.
Däremot har jag frågor om ditt efternamn. Vet du om dina anfäder kommer från Hishult i Halland? Jag försöker kartlägga alla Brembergare och är tacksam f all hjälp. Se även brev under Släkter/Bremberg!
892
« skrivet: 2000-09-10, 23:06 »
Hej, Vivi!
Jag har läst om ångbåten som uppkallats efter jägmästaren FO Bremberg. Roligt att höra att han var din anfader.
Hans far Per lär ha levt 1798-1871 o varit gm Carolina Larsson. Pers far var Bengt Nilsson i Brännerstaden, Hishult, varifrån namnet lär komma.
Se även under Halland/Hishult!
Själv har jag en stamtavla gjord av Nils Bremberg. Där finns en son t FO som hette Berndt Lorentz. Var det din morfars far?
Känner du till fler Bremberg? Det levdce en Sigurd Verner i Arjeplog t 1993, har jag läst.
Vänl hälsn
893
« skrivet: 2000-09-10, 22:54 »
Hej! Kan någon hjälpa mig i min spaning efter:
Johan Albert Brämberg, gjutare i Kristinehamn, f 1857, 10/5, gift 1881 m Anna Forsberg f 1857, son: Johan Linus, f 1884
Söker också spår efter Olof Gustaf Brämberg som förddes i Kristinehamn 1808.)
mvh
Dag Bremberg (dag.bremberg@sif.se)
894
« skrivet: 2000-09-10, 22:43 »
Hej!
Har någon information om någon i smedsläkten Brämberg, som fanns i Fröjered fr ca 1810-70?
mvh
Dag Bremberg
895
« skrivet: 2000-09-10, 22:42 »
Hej! Känner någon till Oluf Brämberg gm Stina Hansdotter, som 1782 i Varnum fick sonen Henrik (Hindrik), gm Anna Britta Björklund?
mvh Dag Bremberg
896
« skrivet: 2000-09-08, 12:38 »
Hej, Stig-Ove!
Tack för tipset. Har läst domen om Snapphanarna.
Det slår mig nu att min anfaders gård Brännabo ligger precis i de gränstrakter mellan Halland o Västergötland där danskar och svenskar turades om att bränna gårdar under 1500- och 1600-talen. (Fram t freden v Brömsebro.)
mvh Dag Bremberg
897
« skrivet: 2000-09-01, 09:33 »
Hej Inga!
Tror du att namnet kommer av att gården brändes? Eller kan man ha bränt något annat där?
Svedjebruk hade man väl inte börjat med då, så vitt jag vet.
mvh Dag
898
« skrivet: 2000-08-30, 12:33 »
Hej, Inga Isaksson och alla andra!
Bengt Nilsson i Hishult lär ha kallat sig Bremberg - eller i alla fall någon av sönerna. De flesta med det efternamnet lär härstamma fr honom.
Jag har hört att namnet kommer fr Brännestaden, men det finns tydligen något som heter Brännneplatsen också. Är det gårdsnamn? Vad kan namnet härröra från? Några idéer?
Dag Bremberg, som stammar från Brännabo, Redslared, Västergötland.
899
« skrivet: 2000-08-17, 16:06 »
Ingatorp: Vet någon något om Pensionatet, Brämö och Slättna garveri? Där konstnärinnan Kid Kumlin nu bor var det pensionat/värdshus på 1800-talet. En släkting till mig, Niklas Bremberg från Redslared, gifte sig med värdshusvärdens dotter och byggde en backstuga kallad Brämö. Antar att den uppkallats efter vårt släktnamn. Tacksam för alla tips!
Dag Bremberg
900
« skrivet: 2000-07-25, 22:56 »
Bremberg (Brämberg) används av cirka 400 personer i olika länder. Ett 30-tal tillhör min släkt som lär ha tagit namnet kring 1740 från gården (torpet) Brännabo i Redslared, Västergötland (P), där min anfader Per Larsson bosatte sig 1707.
Namnet Brännabo antas komma från att man där använt sig av svedjebruk - men gjorde man inte det på alla gårdar i denna karga bygd? En annan teori är att ursprunget är ett helsonnamn från Irland (Brendan). Vem vet något om detta?
Och vem vet något om de andra släkterna Bremberg? En släkt kommer från Brännerstaden i Hishult, Halland. En annan lär komma från Brämhult i Borås, Västergötland. En lär komma från orten Bremberg i Tyskland.
Mkt tacksam för alla svar, tips och råd.
|
Visa inlägg
Cookie policy