ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Johannes Hansson

Sidor: [1]
1
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2024-02-18, 12:27 »
@Jan Johansson: Tack för dina uppgifter om ryttmästare Börje Olofsson Geting (död före 1687-07-25) i ditt inlägg 2024-01-21, som jag såg först nu. Han var dock inte gift med en Ingeborg så som anges i mantalslängden utan 3:o med Gunilla Hansdotter (vilket framkommer av att hon representerade honom i häradsrätten ett antal gånger under hans sista år och även anges vara hans änka när hon själv dör 1695-02-06 i Kaga socken). Han var gift 1:o med Karin Månsdotter och 2:o med Sara NN (död före 1661-11-..) . Börje var son till mångårige nämndemannen i Hanekinds häradsrätt Olof Geting (född ca 1577, död tidigast 1662-02-..) i Bränninge i Kaga socken, och bror till rusthållaren Johan Geting (född ca 1610, begravd 1694-03-04) i Stora Ullevid i Sankt Lars socken och bonden Per Olofsson i Banka i Bankekinds socken. Johan Geting efterträder för övrigt Anders Geting på gården i Stora Ullevid. Familjen hamnade många gånger i en för släktforskare intressanta situationer, bland annat dömdes Johans dotter Elisabet till döden och att därefter brännas på bål för barnamord och incest med sin halvbror Holsten.

Huruvida de är släkt med snickarmästaren i Stockholm Jon Jonsson Geting (se mitt inlägg 2023-06-17), son till Jon Andersson och Brita Torsdotter i Bjärby i Törnevalla socken går inte att säga med säkerhet, men jag bedömer det som mycket möjligt då de getingar som jag hittat i trakten runt Linköping vid denna tid är besläktade och både namnen Jon och Anders förekommer i släkten.

Kaga (E) CI:1 (1694-1800) Bild 200 / sid 391 (AID: v38085.b200.s391, NAD: SE/VALA/00173)

2
Stort tack Niklas L Kant!

3
Vid Hammarkinds häradsrätt i Östergötland avhandlas 27 februari 1688 ett intressant ärende där landshövdingen efterfrågar vem som äger säteriet Degerhov i Skällviks socken. Det visar sig vara Arvid Jönsson som har det i förpantning. Han ska vara borgmästarson från Stockholm och i största allmänhet en märklig figur. Han lämnar aldrig sin bostad, umgås inte med folk, går inte i kyrkan eller åtnjuter herrens nattvard, utan ägnar sej åt en "hemlig, obekant religion" och har i tjugo års tid fört ett sällsamt och ogudaktigt liv. J A Almquists verk om frälsegodsen ger ingen ledtråd till hans ursprung. Säteriet indrogs 1689 till kronan och Jönsson verkar inte figurera mer i Hammarkinds häradsrätt. Han ska innan han kom till Degerhov ha bott någon tid i Söderköping. Är det någon som vet något mer om denne man? OM det stämmer att han var borgmästarson från Stockholm verkar det bara finnas en kandidat: Jöns Henriksson, vald till borgmästare 1633. Någon son Arvid är dock ej medtagen i matrikeln över borgmästare i "Stockholms Rådhus och Råd. Festskrift utgiven till minne av nya rådhusets invigning...", del 2, 1918.



Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:94 (1686-1688) Bild 2010 (AID: v217831.b2010, NAD: SE/VALA/0382503)

4
Östra Ryd / Kyrkoherde Per Rydelius
« skrivet: 2023-07-16, 12:04 »
Som framkommer av det här domärendet vid Hammarkinds häradsrätt 2 oktober 1695 hade kyrkoherden i Östra Ryds pastorat, Linköpings stift, Per Rydelius en son vid namn Daniel som vid denna tid tjänstgjorde som sventjänare. Han nämns inte i Westerlund och Setterdahls herdaminne.

"Kyrkioherdens i Ryd H:r Päär Rydelij Son Swäntienaren Daniel tilltalte Niels i Säfwerum, att han till sin gård skulle innehafwa ett ängestycke som hörde hans skatte tilldeelningzhemman till; Swaranden wille härom --- ingen action intala, förr än alla Jordäganderne blifwa lag[ligen] stämbda, hwilken exception tingzrätten pröfwa lag[ligt] och saken således till nästa ting, och alla jordägandernas instämmande differerar." (Med reservation för en och annan feltolkning.)

Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:98 (1695-1696) Bild 1480 / sid 298 (AID: v217835.b1480.s298, NAD: SE/VALA/0382503)

5
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2023-06-19, 18:59 »
Jag kan för övrigt tipsa om Bengt Fredricssons "Öschötte Guskelôv" från 1999. Han ägnar ett kapitel om Getingar från lite olika ställen i landet och berör då kort Stockholm. Se citaten nedan från sidorna 177-178. Kanske kan det finnas nåt intressant korn för dej där. Jag såg förresten att jag i en marginal bland mina anteckningar skrivit att Maria Börjesdotter Geting troligen var bosatt i Stockholm 1684, men jag kan tyvärr inte hitta källhänvisningen på stört. Hon var i alla fall dotter till ryttmästaren Börje Olofsson Geting (död mellan 26 februari 1683 och 25 juli 1687) från Västerbränninge i Kaga socken utanför Linköping och hans första maka Karin Månsdotter, som ägde delar i Västra Älgsjö i Orlunda socken.

"I Stockholm har två olika släkter Giöding studerats. Anders Johansson (1622-99), rådman i Stockholm, härstammade från en bondesläkt i Uppland. Soner Eric Andersson (1654-1706), handelsrådsman i Stockholm, tog släktnamnet Giöding. Dennes bror Hans (1662-1719) adlades 1705 von Göeding, vilken släkt dock dog ut med äldste sonen. Systern Catharina Andersdotter (1661-93) gifte sig med professor Olof Rudbeck i Uppsala. Anders Göding Ericsson 81683-1758), gift med Lucia Reef (1701-66), fick sonen Anders Göding (1731-1803), som 1750 inskrevs vid Uppsala universitet och sedermera blev kämnär vid Stockholms kämnärsrätt.

Hökaren i Stockholm, Erik Gjeting (död före 1743) härstammade sannolikt från en bondesläkt i Ångermanland. Dennes son Olaus Justinus Göding (1717-67) inskrevs 1736 vid Stockholms nation i Uppsala. Olaus prästvigdes 1740 och blev kyrkoherde i Kalmar, Uppsala län."

"Jonas Geting, född 1686 i Stockholm, var gemen vid Pommerska infanteriregementet 1704, avancerade till kornett 1718 vid Skånska ståndsdragonerna, blev tillfångatagen av ryssarne 1719 vid Norrköping, hemkom 1722 och beviljades avsked med en liten pension, var då "i ett mäkta uselt tillstånd". Han var gift med Mariana Thun och hade en son, Petter Reinhold, född 4/7 1732 på Grämsta krog i Knutby socken i Uppland."


6
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2023-06-18, 08:47 »
Hej! Apropå dopnotisen skulle jag säga att det står Toorrsesdotter. EDIT: Ser nu att även du tolkat det så. Om du har några frågor om Linköpingsgetingarna får du gärna höra av dej. Det är en av mina favoritsläkter, en färgstark samling.

7
Geting / SV: Geting
« skrivet: 2023-06-17, 19:05 »
@Jan Johansson: Vilket arbete du gjort med dina Getingar mellan Härnösand och Stockholm! Jag kan bidra med snickarmästaren i Stockholm Jon Jonsson Geting. Vid sommartinget i Åkerbo härad i Östergötland 10 juni 1702 begär han attest från nämnden om sin börd, och det framkommer då att han är född 12 mars 1671 som son till rusthållaren Jon Andersson (ca 1608-1683) och Brita Torsdotter (död 1682) i Bjärby i Törnevalla socken. Det finns en Getingsläkt i trakterna kring Linköping under andra hälften av 1600-talet och första halvan av 1700-talet med viss pondus. I den förekommer mej veterligen inte namnet Tore men däremot både Anders och i synnerhet Jon. Om den unge snickarmästaren inte tagit sitt tillnamn så kan han mycket väl vara släkt med dem.

Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAABA:61 (1702) Bild 1190 (AID: v307572.b1190, NAD: SE/VALA/0382503)

8
Ringarum / SV: Per Tyresson
« skrivet: 2023-06-05, 09:01 »
Per Tyresson döptes 5 oktober 1657 i Söverstad i Kuddby (E), som son till Tyres Stenarsson (notera ej Svensson) och Sigrid Svensdotter. Familjen bosatte sej omkring 1659 i Tovetorp i Ringarum (E). (Följ mantalslängder för de båda socknarna och domböckerna 1657-59 för info om försäljning av Söverstad respektive köp av Tovetorp).
Kuddby (E) CI:1 (1639-1692) Bild 24 / sid 39 (AID: v38349.b24.s39, NAD: SE/VALA/00194)

Pers båda vigslar finns med i Ringarums vigselbok. Följer man mantalslängderna ser man att han med sin första maka flyttar till Syntorp direkt efter vigseln. Fadern Tyres har tillsammans med sin son Nils köpt Syntorp av dürchgreven Adolf Johan (uppbud i Hammarkinds häradsrätt 31 okt 1681 (står felaktigt Tovetorp), 6 mars 1682 och 22 maj 1682). Att far och son köpt gården tillsammans framkommer i ett ärende i Hammarkinds häradsrätt 6 juni 1686 då de är osams.

Per saknas i dödboken, men bör ha avlidit i slutet av 1709 eller 1710 då han förekommer för sista gången i mantalslängden 1710 och hans hustru, då änkan, Elsa Svensdotter gifter om sej i oktober 1711. Troligen dör han i pesten, som härjar svårt i Ringarum 1710. Syntorp är hårt drabbat. Detta är sannolikt också förklaringen till varför han inte finns med i dödboken (ett flertal som dör i Ringarum peståret 1710 saknas).
Mantalslängder 1642-1820 Östergötlands län 1642-1820 (E) 61 (1710) Bild 3080 / sid 591 (AID: v900903.b3080.s591, NAD: SE/RA/5520304)
Ringarum (E) C:2 (1701-1713) Bild 124 / sid 237 (AID: v39854.b124.s237, NAD: SE/VALA/00304)


Jag kan gratulera dej till att ha stött på denna familj. Tyres Stenarsson är en för oss släktforskare underhållande karl, då han förekommer i princip varje år i Björkekinds häradsrätt (under sin tid i Kuddby) och senare Hammarkinds häradsrätt (under sin tid i Ringarum), där han kärar och svarar med samma frenesi om ditten och datten. Hans far torde vara ryttaren i Säverstad Stenar. Hans andra maka (och Pers mor) Sigrid Svensdotter kanske kommer från Sjögerum i Mogata. Vid vigseln med Tyres 1649 (Kuddbys vigselbok) anges hon komma från Mogata och Tyres Stenarsson säljer 1681 gården Sjögerum i Mogata. Det figurerar flera Sven i Sjögerum när Sigrid var ung.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:92 (1681-1683) Bild 600 / sid 113 (AID: v217829.b600.s113, NAD: SE/VALA/0382503)

9
Förnamn - G / SV: Guttrum
« skrivet: 2023-05-19, 17:55 »
I Rystads socken (E), inte långt från Landeryd, blev en liten gosse född 18 november 1728 stavad Guttrum. Hans mor var Annika Guttrumsdotter.

Rystad (E) C:3 (1719-1772) Bild 130 / sid 253 (AID: v40011.b130.s253, NAD: SE/VALA/00314)

10
Förnamn - B / Borkhult/Borkholt
« skrivet: 2022-10-26, 16:54 »
Vid Bankekinds häradsrätt den 12 maj 1628 omnämns en Borkhult Tunnbindare. Vid en diskussion i en släktforskningsgrupp på Facebook kring denne man framkom att det ska finnas en torpare Erik Borkholtsson i Hällestad (E), som tros vara född på 1650-talet, och en borgare Borkholt Mårtensson i Ekenäs/Tammisaari i Finland 1618.

Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:5 (1624-1629) Bild 480 (AID: v210518.b480, NAD: SE/VALA/0382503)

11
Övriga släkter - R / SV: Risander / Rizander
« skrivet: 2022-10-06, 16:05 »
Är det känt om och i så fall hur denna familj är besläktad med den mångårige borgmästaren i Söderköping, Erasmus Risander/Rizander (död 1687)?

12
Förnamn - T / SV: Trotte
« skrivet: 2022-08-18, 17:57 »
En Karin Tråttesdotter framträder vid Ydre härads ting den 7 juli 1663. Hon är boende i Svart---torpet (ej lyckats identifiera det i Institutet för språk- och folkminnens ortnamnsregister).

13
Övriga släkter - G / SV: Grafzell
« skrivet: 2022-08-05, 16:28 »
Nya uppgifter om den intressanta bokhållaren Anders Grafsell:

Bland allsköns ärenden rörande bokhållaren i domböckerna hade jag missat en liten notis från 26 maj 1693 då en magister Anders/Andreas Simonsson som förmyndare "för sina syskonbarn" låter uppbjuda halva Brestorp som till möderne avvittrat är (Grafsell är då fortfarande vid liv). Att magister Simonsson samt komminister Petrus Björn tillsammans blir förmyndare för Grafsells barn från första giftet efter hans död framkommer av ett ärende vid Hammarkinds ting 30 sept 1695. (Anders Grafsell är även fadder åt ett av Andreas Simonsson barn i Kuddby 1690.) Vilka är då dessa båda förmyndare? Andreas Simonsson är magister i Linköping och senare kyrkoherde i Östra Husby. Petrus Björn är komminister i Kuddby och gift med Andreas syster Karin Simonsdotter. Syskonens far är kyrkoherden i Kuddby tillika kontraktsprosten Simon Gråsten. Enligt Setterdahls herdaminne har Simon Gråsten barnen Andreas och Karin samt en dotter som begravs i Linköping 1667. Bokhållare Grafsells hustru torde alltså troligen vara en tidigare icke känd dotter till Simon Gråsten. En intressant detalj är att Andreas Simonsson anges sitta i Linköpings domkapitel då man behandlar huruvida Grafsell ska ges en hederlig begravning eller inte... Jag har förgäves sökt efter vigsel- och födelsenotiser gällande Grafsell och hans hustru på olika orter som kan kopplas till Simon Gråsten och hans barn.

En Johannes Pauli Grafselius från Stockholm skrivs in vid Uppsala universitet 1661.

En Magnus Grafselius författar år 1637 en hyllningsdikt till Sveno Jonae Westrogothus då denne tar över som ledare av Uppsala universitet (enligt Knösiska samlingens innehållsförteckning. Samlingen återfinns i Skara stiftsbibliotek.) Förnamnet är intressant då Grafsells enda (kända) son döps till Magnus.

14
Övriga släkter - G / Geting kring Linköping
« skrivet: 2022-06-20, 12:33 »
År 1999 utkom Bengt Fredricsson med boken ”Öschötte Guskelôv!”. Han ägnar ett kapitel åt den färgstarka släkten Geting, som under 1600-talet levde i trakten kring Linköping. I boken finns även ett appendix som innehåller släktens äldsta kända medlems, nämndemannen Olof Geting i Kaga socken, ättlingar ett antal generationer framåt. Även jag har ägnat mej en del åt Olof och hans son Johan. Jag har funnit en del ny information, bland annat har jag hittat en ryttare Anders Geting som bebor Getinggården i Ullevid i Sankt Lars socken innan Olofs son Johan flyttar dit, samt att denne Johan döms för ett dråp i Linköping 1677. Är det nån annan som har ny kunskap att bidra med? Det är 1500- och 1600-talets släktförbindelser jag är intresserad av. Nedan ett urval av väsentlig information (både egna och Bengts fynd). Är medveten om att Geting inte är ett helt ovanligt namn.

OLOF GETING
Född före år 1600. Död efter februari år 1663 (Hanekind 18/2 1663).
Nämndeman åren 1618-49 (förutom åren 1630-33), sexman.
Bosatt i byn Krokbränninge i Kaga socken före år 1614 (Västergården kallas än idag för Getinggården). Flyttar mellan åren 1633 och 1647 till Västerbränninge.
Har en triangel som bomärke (mtl 1656). Äger en del av en åtting i Södra Lårbo i Lerbergs socken tillsammans med Bengt Larsson. Är gift med en Börjes dotter vars familj äger jord i Bränninge (Hanekind 10/6 1672).

Olofs ursprung är okänt. Bengt Fredricsson spekulerar i att det kan finnas kopplingar till Getingarna i Eksjö under 1500- och 1600-talet. Han nämner särskilt Jon Geting, bonde i kungens nämnd år 1526.

Barn:
Börje Geting
Johan Geting


BÖRJE GETING
Ryttare, kornett (omkring år 1656), löjtnant (omkring år 1657), ryttmästare (omkring år 1658). Krigar i Tyskland och senare i Skåne och Halland, där han år 1658 blir ”alldeles sönderskjuten”.
Bosatt bland annat i Västerbränninge i Kaga socken.
Börje förekommer flitigt i Hanekinds häradsrätts protokoll. Det rör sej huvudsakligen om mål av ekonomisk karaktär. Börjes ekonomi är ansträngd. Bland annat pantsätter han omkring år 1675 en silverpokal om 60 lod och ett silverbälte. Åren 1669-70 behandlas vid fyra ting en tvist rörande en pung med dukater som Börje ska ha tagit med hem från Tyskland för Ambjörns räkning (Hanekind 7/6 och 8/10 1669, 21/6 och 8/10 1670). År 1671 författar han ett brev till Krigskollegiet där han beklagar sej över sina höga läkarkostnader och anhåller om ekonomisk hjälp. I brevet framgår att han rustar för två gårdar i Krokbränninge. Hans pensionsbrev utfärdas först år 1687 och den första pensionen bestående av tolv tunnor spannmål utkvitteras av hans änka Gunilla Hansdotter.

Barn:
1o med Karin (död efter 1657 men före 1672) (1)
Kerstin (levde 1678 i Vallby i Vreta Kloster), gift med ryttare Samuel Larsson

2o med Gunilla Hansdotter (omkring 1631-död 1695 i Krokbränninge i Kaga) (2)
Karin (omkring 1664-död 1740 i Löten i Kaga) gift med hjulmakare Per Andersson
Anna (levde 1704)
Maria (levde 1704)
Ingrid (levde 1704)
Brita (levde 1704)

JOHAN GETING (3)
Född omkring år 1610. Död år 1694. Ryttare.
Från omkring år 1648 rusthållare i Getinggården i Stora Ullevid, Sankt Lars socken.
Även Johan förekommer då och då i domböckerna. Flera dramatiska mål skildras detaljerat, vilket ger viss inblick i hans liv och vardag. Förlorar eventuellt hörseln på ena örat vid ett överfall år 1665 (Linköping 29 nov samt 18 dec 1665). Huvudvittne till ett dråp i Linköping år 1668 (Linköping 23 sept 1668 samt 19 juli 1669). Dömd för lägersmål år 1669. Har en oäkta dotter Elisabeth som bor hos honom. Johans barn, halvsyskonen Elisabeth och Holsten, idkar könsumgänge med varandra och Elisabeth döms år 1673 till döden för incest och barnamord (Hanekind 7 april samt 5 maj 1673). Holsten har vid brottets uppdagande låtit sej värvas och lämnat landet. Elisabeths dödsdom fastställs av Göta hovrätt.
Johan själv hugger brofogden Olof Månsson (hans syskons barnbarn) med en liten värja vid ett krogslagsmål i mars år 1677. Gråtande hjälper han sedan Olof att komma hem, men Olof avlider dessvärre efter några dygn. Johan flyr, men får lejdebrev och närvarar vid tinget senare samma år där han döms till döden (Linköping 27 nov samt 1 dec 1677). Uppenbarligen benådas han av högre rätt trots graverande omständigheter.

Barn:
1o med N. N. (4)
N (död 1649)
N (död 1653)
N (död 1660)
Holsten (troligen född före 1648, låter sej värvas 1673)
Barbro (troligen född före 1648-1661 som ogift i Getinggården i Sankt Lars)
Daniel (troligen född före 1648, låter sej värvas 1677)

Med Inger Ersdotter (ej gifta)
Elisabeth (född omkring 1650, dömd till döden 1673)

2o med Margareta Jonsdotter (cirka 1629-1668 i Getinggården i Sankt Lars)
Olof (född 1658, död 1730 i Säby i Sankt Lars), gift med Anna Jonsdotter
Ramborg (född 1665)

3o med Beata Jonsdotter (cirka 1629-1709 i Getinggården i Sankt Lars)
Jonas (1670-1750 i Getinggården i Sankt Lars), gift 1o med Karin Svensdotter, gift 2o med Brita Hansdotter, gift 3o med Maria Andersdotter
Margareta (1671-1719 i Getinggården i Sankt Lars), gift 1o med Jöns Hansson, gift 2o med Lars Tyrsson
Helena (1675-1675)
Helena, gift med ryttare Anders Persson i Stora Ullevid


Andra personer av intresse (Getingar boende i närheten av Linköping under 1600-talet, från domböcker etc):

MÅNS PERSSON OCH HANS HUSTRU
Antingen Måns eller hans hustru i Sättuna i Kaga socken är syskonbarn till Johan och Börje Geting. Detta framkommer vid ovan nämnda dråpmål 1673. Måns Persson är under tidigt 1660-tal gift med Ingrid Svensdotter.

ANDERS GETING
Jag har funnit att en ryttare Anders Geting brukar Getinggården i Stora Ullevid i Sankt Lars socken innan Johan tar över (militära rullor 1632, 1635 och 1637). Han är rimligen nära släkt med Johan, kanske bror eller farbror.

JON GETING
Jon Geting ska vid Bankekinds häradsrätt ha tilltalat en dräng vid namn Olof Håkansson för att ha lägrat hans dotter (odaterat men före 1624 enligt Bengt Fredricsson).

MÅNS NILSSON GETING
Måns Geting anklagas för att ha fört in malt i Linköping utan att ha betalt tull (Linköpings rådhusrätt 16 april 1679 och 28 april 1679). Han har tidigare malt kornen hos Börje i Värö i Kärna socken.

JONAS JONSSON GETING
Snickarmästare i Stockholm som vid Åkerbo ting 10 juni 1702 ansöker om attest på sin börd. Han är son till Jon Andersson (ca 1608-1683) och Brita Toresdotter (död 1682) i Björby i Törnevalla socken, nära Sankt Lars socken. Både namnet Jon och patronymikonet Andersson är intressanta. Jon Andersson skulle kunna vara son till ovan nämnda Anders Geting.

KRISTOFFER GETING
Gifte båtsmannen Kristoffer Geting lägrar en piga i Vallby i Vreta Kloster (Björkekind sommarting 1648 och 12 feb 1649). Notera att Bengt Fredricsson anger att Börje Getings dotter Kerstin är gift med ryttaren Samuel Larsson och i vart fall 1678 bosatt i just Vallby.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
(1) Hustrun Karins bror är tobakshandlaren Daniel Reenling i Norrköping/Stockholm. Daniel har en skuld till sin syster efter försäljningen av gården Nafverboda, som jag inte har lyckats identifiera.
(2) Gunilla Hansdotter äger jord i Västra Älgsjö i Orlunda socken. Detta framkommer vid ett ärende i Aska häradsrätt 1672, då Börje och hans dotter Maria är kärande. Motparterna är Gunilla Hansdotter syster och hennes make kornetten Börje Rolsson.
(3) I Hanekinds vårting 1742 finns enligt Bengt Fredricsson en släktutredning, som jag ännu inte haft möjlighet att läsa, som antyder att Johan Geting skulle vara Olof Getings son. Det är omöjligt.
(4) Till skillnad från Bengt Fredricsson anser jag att Johan bör ha varit gift före äktenskapet med Margareta Jonsdotter. Johan flyttar till Stora Ullevid i Sankt Lars omkring 1648. Barnen Holsten, Barbro, Daniel samt tre vars namn är okända återfinns ej i Sankt Lars födelsebok, och bör därför vara födda före 1648. Margareta Jonsdotter är på grund av sin ålder knappast mor till dessa barn. En rimlig hypotes är att Johan är gift med en kvinna med vilken han får ovan nämnda barn. Detta skulle även förklara åldersskillnaden på tjugo år mellan Johan och Margareta. I mtl:erna vid denna tid anges Johans hustru heta omväxlande Margareta och Maria. I mtl 1656 står för första gången hustruns patronymikon, som då anges Månsdotter. I följande mtl:er anges Jonsdotter. Det kan vara en felskrivning, men det kan också vara så att Johans hustru avlider omkring 1656 utan att föras in i dödboken och att han sedan gifter om sej.

15
Förnamn - S / SV: Storker
« skrivet: 2022-05-19, 12:49 »
En Styrker i Skarpenberga i Å socken (E) omnämns av och till i Björkekinds häradsrätts renoverade domböcker under mitten av 1600-talet. Jag slog upp honom i två mtl.er (1645 och 1650) och där stavas hans namn Storcher.

16
Förnamn - T / Tigger
« skrivet: 2022-05-16, 10:38 »
I mantalslängderna för Söderköping förekommer år 1658 och 1659 en piga Elin med det ovanliga patronymikonet Tiggerdotter. Jag har lagt ut en fråga om namnet i gruppen Släktforskning på Facebook och fick där bland annat förslagen att det kan röra sej om ett utländskt namn eller att hon var dotter till en tiggare. Jag noterar att det här i Anbytarforum finns en tråd om namnet Tygge, som förekommer i Skåne, Blekinge och Vissefjärda socken i Småland under 1500-, 1600- och 1700-talen. Tygge påstås där vara en variant av namnet Ticke. Tigger skulle kunna vara en stavningsvariant av detta namn.

---------------------------------------------------------
https://forum.rotter.se/index.php?topic=125880.0
Mantalslängder 1642-1820 Östergötlands län 1642-1820 (E) 18 (1658) Bild 1190 / sid 528 (AID: v900865.b1190.s528, NAD: SE/RA/5520304)
Mantalslängder 1642-1820 Östergötlands län 1642-1820 (E) 19 (1659) Bild 290 / sid 1249 (AID: v900866.b290.s1249, NAD: SE/RA/5520304)


17
Förnamn - S / SV: Stenar
« skrivet: 2022-05-15, 17:20 »
Den ryttare Stenar i Söverstad i Kuddby (E) som omnämns i Björkekinds häradsrätt år 1622 (se inlägg ovan) är far till Tyres Stenarsson i Tovetorp i Ringarum (E). Tyres får ett antal barn som uppnår vuxen ålder och han figurerar flitigt i Hammarkinds häradsrätts renoverade domböcker under andra hälften av 1600-talet. Vanliga stavningsvarianter av faderns namn i hans patronymikon är Stener, Stender och Stänner. I 1659 års mantalslängder för Hammarkinds, Björkekinds, Skärkinds och Lösings härader i Östergötland återfinns tre personer med detta förnamn: Stenar Jakobsson i Gryt, Stenar Nilsson i Nykyrka och Stenar Simonsson i Sten.

18
Förnamn - S / SV: Segol / Seger
« skrivet: 2022-05-12, 12:51 »
I 1659 års mantalslängd för Skärkind socken i Östergötland förekommer en hustru Anna Sigolsdotter.

19
Förnamn - E / Elseby
« skrivet: 2022-05-12, 11:40 »
Jag stötte på det kvinnliga förnamnet Elseby i en mantalslängd för Gryt socken år 1659. Jag finner inte namnet i Otterbjörk eller Sveriges medeltida personnamn, däremot ger en sökning på namnet på nätet en del träffar. På en hemsida står det att det är en gammal nordisk variant av Elisabeth. Nån annan kanske kan förtälja mer om detta namn? I skärgårdssocknarna i Östergötland lever många udda namn och stavningsvarianter kvar på 1600- och 1700-talen.

Mantalslängder 1642-1820 Östergötlands län 1642-1820 (E) 19 (1659) Bild 390 / sid 1259 (AID: v900866.b390.s1259, NAD: SE/RA/5520304)

20
Förnamn - B / SV: Bryngel / Brynolf / Brynte
« skrivet: 2022-05-12, 11:11 »
Eftersom jag går under namnet Brunte i familjen alltsedan jag var en liten knodd, vill jag förstås bidra med två fynd från 1659 års mantalslängd för Sankt Anna i Östergötland: Brunte Jonsson i Lagnö samt drängen Brunte Olsson i Aspö.

Mantalslängder 1642-1820 Östergötlands län 1642-1820 (E) 19 (1659) Bild 360 / sid 1256 (AID: v900866.b360.s1256, NAD: SE/RA/5520304)

21
Övriga släkter - G / SV: Grafzell
« skrivet: 2022-05-10, 10:55 »
Uppdatering: På sistone har jag ägnat mycket tid åt denne Anders Grafsell och hans familj, kanske kan det som följer nedan vara till nytta för någon. Det första spåret av honom i Hammarkinds häradsrätts renoverade domböcker är som sagt från år 1681, då han köper gården Brestorp. Därefter förekommer han flitigt i häradets domböcker. Eftersom jag inte kunnat hitta honom omnämnd före 1681 då han bör vara omkring 37 år är en rimlig hypotes att han bosätter sej i häradet först omkring detta år, och att det finns spår av honom i någon annan härads domböcker dessförinnan. Frågan är bara vilken? Efter hans död utses magistern Anders Simonsson i Linköping och komministern Per Björn till förmyndare för några av hans barn (1). Det skulle kunna vara ett spår. Vet någon något om Anders Grafsell före år 1681?

@Ulf Berggren: Jag har på något sätt missat ditt svar om Maria Grafsells vigsel med Jonas Fröberg. Jag kände inte till datumet när du skrev det, men nu vet jag. Tack för hjälpen!


OM ANDERS GRAFSELL
Bokhållaren vid Gusums mässingsbruk Anders Grafsell köper skattehemmanet Brestorp på ett helt mantal i Ringarum socken 3 februari 1681. Där ska han bo med sin familj fram till sin död 1694. Under hela 1680-talet arrenderar han enligt J A Almquist verk om frälsegods också Ytterby i Skällvik, som fram till år 1679 varit ett säteri. År 1688 får han även fastebrev på gården Häljelöt i Mogata socken.

Grafsell är stamgäst på Hammarkinds häradsrätts ting och beskrivs av häradsnämnden själv som trätosam. Målen är tidstypiska och gäller allt från marktvister och lägersmål till misshandel. Flera av hans konflikter med grannar rörande mark har han ärvt från sin föregångare på Brestorp, Anders Månsson. Redan 1682 kommer han sannolikt på kant med ett flertal Ringarumsbönder, då han övertalat dem att till honom leverera en del skatt ämnad åt Stegeborg mot ett löfte att han till Stegeborg ska leverera det de är skyldiga, vilket han sedan inte mäktat med. Vid ett prostting 1683 framkommer att Anders och hans granne Tyres Stenersson inte anser sej kunna ta nattvarden på grund av deras ovänskap (2). Anders har vid ett tidigare tillfälle slagit Tyres för hans skamlösa muns skull. I ett annat ärende i häradsrätten får man veta att Anders bär hatt och peruk (3).

I januari 1694 misshandlas Anders tragiskt nog till döds av ryttaren Bengt Eriksson på gården Höstrum i Gryt socken. När ryttaren på morgonen upptäcker att Anders har dött ska han enligt vittnen ha klappat Anders på kindbenet och sagt ”Gud hugsvala din själ, jag måste nu väl dö för dej”, varpå ryttaren flyr (4). Även efter sin död väcker Anders starka känslor; vid bisättningen av liket uppstår nämligen tumult, detta omnämns i ett protokoll från ett prostting (5). Rykten om Anders egen skuld till slagsmålet samt hans påstått allmänt ogudaktiga leverne får Ringarums kyrkoherde Hellman att tveka inför att ge Anders en kristen begravning. Han vänder sej till domkapitlet i Linköping, som hänskjuter avgörandet till värdslig rätt (6). Det är först i maj, sedan häradsrätten och troligen också Göta hovrätt sagt sitt, som Anders kommer i jord. Om hans påstått ogudaktiga leverne har häradsrätten då bland annat kunnat konstatera att han brukade gå i kyrkan när han var hemma, att han levde i sämja med sin fru och bett om en präst innan han dog.

När Anders dör är flera av hans barn fortfarande små och änkan Margareta Rizander, dotter till Söderköpings borgmästare Erasmus Rizander, 24 år gammal. Hon bildar ny familj med skepparen och sedermera handelsmannen Jacob Bonhoff. Efter några år i Söderköping flyttar familjen till Norrköpings tyska församling, där paret ska bo tills de dör.


ANDERS GRAFSELLS FAMILJ
Anders Grafsell. Född omkring 1644 på okänd plats. Ihjälslagen 20 januari 1694 i Höstrum i Gryt. Bokhållare vid Gusums mässingsbruk och bonde. Från omkring 1681 bosatt i Brestorp i Ringarum. Gift 1o med N. N. Hon avlider 1686 i barnsäng i Brestorp i Ringarum (7).

Barn:
Elisabeth Grafsell. Född omkring 1680 på okänd plats. Död 23 januari 1740 i Söderköping. Gift före 1716 med målaren Peter Jonsson (död omkring 1736). Se ”Dottern Elisabeth Grafsells familj”.
Maria Grafsell. Född före 1685 på okänd plats. Död 1722 i Vistinge i Risinge. Gift 1o med länsman Samuel Jonsson. Gift 2o med gästgivaren Jonas Fröberg. Se ”Dottern Maria Grafsells familj”.
Magnus. Döpt 25 juli 1685 i Brestorp i Ringarum (8 ).
Margareta. Döpt 29 september 1686 i Ringarum (9).

Gift 2o med Margareta Rizander, dotter till Söderköpings borgmästare och förste postmästare Erasmus Rizander. Döpt 13 mars 1670. Död 1 juni 1740 i Norrköpings tyska församling. Gift 2o med skepparen, senare handelsmannen och hökaren Jacob Bonhoff. Se ”Anders hustru Margareta Rizanders familj med Jacob Bonhoff”.

Barn:
Helena Margareta. Döpt 5 maj 1689 (10).
Anna Margareta Grafsell. Döpt 9 april 1691 i Ringarum. Död 29 augusti 1764 i Norrköpings tyska församling. Gift med skepparen, senare tullskrivaren Mårten Mårtensson. Se ”Dottern Anna Margareta Grafsells familj”.


ANDERS HUSTRU MARGARETA RIZANDERS FAMILJ MED JACOB BONHOFF
Margareta Rizander, dotter till Söderköpings borgmästare och förste postmästare Erasmus Rizander. Döpt 13 mars 1670. Död 1 juni 1740 i Norrköpings tyska församling. Gift 1o med bokhållaren Anders Grafsell, se ovan.

Gift 2o med skepparen, senare handelsmannen och hökaren Jacob Bonhoff. Han begravs 17 december 1736 i Norrköpings tyska församling (11).
Paret bosätter sej senast 1697 i Söderköping. Omkring 1704 flyttar de till Norrköpings tyska församling. Vid Jacobs bouppteckning år 1740 anges att paret äger en gård vid Samtalstorget vid kvarteret Kappelhorvan.

Barn:
Magdalena Bonhoff. Döpt 28 juni 1697 i Söderköping. Död 24 januari 1776 på fattighuset i Norrköping. En sonson är enda arvinge. Gift 1o med handelsmannen Nils Westerbäck 21 september 1717 i Norrköpings tyska församling. Han avlider 10 juli 1735 i Borg socken. Gift 2o med hökaren Magnus Barkhusen 20 april 1738 i Norrköpings Sankt Olai.
Johan Bonhoff. Född omkring 1701. Begraven 19 januari 1748 i Norrköpings tyska församling. Handelsman.
Hartwig Bonhoff. Döpt 18 januari 1708 i Norrköpings tyska församling. Död efter 1740. Hökare.


DOTTERN ELISABETH GRAFSELLS FAMILJ
Elisabeth Grafsell. Född omkring 1680 på okänd plats. Död 23 januari 1740 i Söderköping. Gift före 1711 med målaren Peter Jonsson. Han avlider omkring 1736 (12).
Peter Jonsson målares familj är bosatt i Söderköping fram till omkring 1707, därefter i Bogetorp i Risinge, för att omkring 1714 återvända till Söderköping (13). Vid Elisabeths död 1740 äger familjen bland annat en gård vid Hospitalsgränd utmed ån vid Munkebron.

Barn:
Jonas Petersson. Född före 1711 på okänd plats. Troligen sjuk i fallandesot. Död efter 1740.
Margareta Persdotter Glanstrand(er). Döpt 9 november 1716 i Söderköping. Död efter 1740.


DOTTERN MARIA GRAFSELLS FAMILJ
Maria Grafsell. Född före 1685 på okänd plats. Död 1722 i Vistinge i Risinge. Gift 1o före 1700 med länsman Samuel Jonsson. Han begravs 5 juli 1717 i Vistinge i Risinge. Paret bosätter sej omkring år 1700 i Ingelstad i Risinge, för att omkring år 1702 flytta till Vistinge i samma socken.

Barn:
Elisabeth. Född före 1700 på okänd plats. Begraven 13 januari 1707 i Risinge.
Margareta. Döpt 24 februari 1701 i Risinge.
Jonas. Döpt 13 december 1703 i Risinge. Med största säkerhet identisk med den bokhållare Jonas Lindblad som omnämns i Elisabeth Grafsells bouppteckning år 1740 som hennes syskonbarn.
Lisken. Döpt 1 november 1706 i Risinge.
Catharina Samuelsdotter Lindblad. Döpt 28 december 1707 i Risinge. Död i lungsot 24 juni 1756. Har enligt bouppteckning söner som har studerat i Linköping.
Christina Samuelsdotter. Döpt 5 juni 1710 i Risinge. Död i håll och styng 22 maj 1766 i Risinge.
Elisabeth. Döpt 17 juni 1712 i Risinge.
Maria. Döpt 8 april 1716 i Risinge. Begraven 29 juni 1717 i Risinge.

Gift 2o 6 juli 1718 i Risinge med gästgivaren Jonas Fröberg. Äktenskapet barnlöst. Paret bor i Vistinge i Risinge. Jonas begravs 15 maj 1719 i Risinge.


DOTTERN ANNA MARGARETA GRAFSELLS FAMILJ
Anna Margareta Grafsell. Döpt 9 april 1691 i Ringarum. Död 29 augusti 1764 i Norrköpings tyska församling. Gift 13 november 1710 i Norrköpings tyska församling med skepparen, senare tullskrivaren Mårten Mårtensson. Han begravs 7 december 1736 i Norrköpings tyska församling. Paret är bosatta i Norrköping fram tills att de dör. Vid Anna Margaretas död 1764 äger paret en gård vid kvadraten Gördeln. Flera av barnen flyttar långväga.

Barn:
Mårten. Född 5 april 1712 i Norrköpings tyska församling. Död tre timmar senare.
Margareta Mårtensson. Döpt 13 augusti 1713 i Norrköpings tyska församling. Är vid moderns bouppteckning 1764 ogift.
Mårten Mårtensson. Döpt 15 mars 1715 i Norrköpings tyska församling. Anges vid moderns bouppteckning 1764 ha rest till Ostindien, där han sägs ha avlidit.
Elsa. Döpt 14 oktober 1716 i Norrköpings tyska församling. Begraven 9 september 1717 i Norrköpings tyska församling.
Petter Mårtensson. Döpt 10 maj 1718 i Norrköpings tyska församling. Avliden mellan 1744 och 1764. Gördelmakare i Kristianstad.
Lorenz Mårtensson. Döpt 26 november 1719 i Norrköpings tyska församling. Är vid moderns bouppteckning 1764 borgare och mässingsslagare i Kristiania i Norge.
Johan Jacob Mårtensson. Döpt 14 augusti 1723 i Norrköpings tyska församling. Bouppteckning i Stockholm 21 juni 1792. Klockgjutare i Stockholm, vid sin död åldersman inom skrået.
Maria Christina Mårtensson. Döpt 17 augusti 1758 i Norrköpings tyska församling.
Ingeborg Mårtensson. Döpt 14 mars 1738 i Norrköpings tyska församling. Död efter 1765. Gift med klädmakaren, senare fabrikören Olof Westman. Han är född omkring 1724 och begraven 9 maj 1765. Han är vid sin död djupt skuldsatt.
Andreas. Döpt 5 oktober 1729. Begraven 16 januari 1730.
Carl Mårtensson. Döpt 24 januari 1730. Är vid moderns bouppteckning 1764 sjöman bosatt i Norrköping.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Noter:
(1) Detta framkommer vid ett ärende i häradsrätten 30 september 1695. Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:98 (1695-1696) Bild 1360 / sid 274 (AID: v217835.b1360.s274, NAD: SE/VALA/0382503)
(2) Se Ringarum (E) C:1 (1671-1701) Bild 28 / sid 43 (AID: v39853.b28.s43, NAD: SE/VALA/00304)
(3) Se Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:96 (1691-1692) Bild 1530 / sid 57 (AID: v217833.b1530.s57, NAD: SE/VALA/0382503)
(4) Se Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:97 (1693-1694) Bild 2140 (AID: v217834.b2140, NAD: SE/VALA/0382503)
(5) Se Ringarum (E) C:1 (1671-1701) Bild 49 / sid 85 (AID: v39853.b49.s85, NAD: SE/VALA/00304)
(6) Se Domkapitlets i Linköping t.o.m. 1989-06-30 arkiv, Protokoll, SE/VALA/00506/A I a/16 (1693-1694), bildid: C0074186_00281
(7) Namnet på Anders hustru är okänt. Hon kan dock ha hetat Margareta eller, ännu troligare, Helena, då Anders första dotter i nästa äktenskap döps till Helena Margareta (och då har troligen Anders dotter Margareta dött ett par år tidigare).
(8 ) Jag har inte funnit några spår av Magnus efter hans dop. Notera att dödslängd saknas för Ringarum mellan 21 augusti 1682 och 4 juni 1692.
(9) Se not 8. Eftersom även nästa dotter döps till Margareta är det troligt att denna Margareta avlider som liten.
(10) Se not 8.
(11) Parets vigselnotis har ej hittats. Notera dock att Ringarum saknar vigsellängd för perioden 23 november 1696 till 29 maj 1697. Att paret är gifta redan då dottern Magdalena döps 1697 är ett antagande. Pastor Hellman från Ringarum är en av faddrarna. Då sonen Hartwig döps 1708 anges modern vara ”frau Margareta”. Ingen hustru till Jacob Bonhoff anges som avliden i de församlingar han bor i fram till hans död 1736.
(12) Peter förekommer i mtl 1736, men i mtl 1737 anges målare Peters änka. Återfinns ej i Söderköpings dödslängd.
(13) Det är inte helt säkert att Elisabeth är Peters hustru under hela denna period. Dock förekommer sonen Jonas i mtl 1726 och hans anges vara Elisabeths son i hennes bouppteckning. Elisabeth och Peter bör alltså vara gifta omkring 1711.

22
Är det nån som vet om hökaren Magnus Barkhusen i Norrköping är släkt med några av ovan nämnda personer, eller som vet något om honom överhuvudtaget? Han vigdes 20 april 1738 i Norrköpings Sankt Olai med Magdalena Bonhoff (döpt 28 juni 1697 i Söderköping, död på fattighuset i Norrköping 24 januari 1776). Han levde ännu år 1756. Det är allt jag vet om honom. Jag har inte återfunnit honom i Norrköping Sankt Olais eller Hedvigs dödslängder (Hedvig saknar dödslängd för slutet av 1768 till maj 1781). Hustrun Magdalena Bonhoff var dotter till skepparen och sedermera handelsmannen Jacob Bonhoff i Norrköping (död 1736) och hans hustru Margareta Rizander (döpt 13 mars 1670 i Söderköping, död 1 juni 1740 i Norrköping Sankt Olai), och änka efter handelsmannen Nils Vesterbäck (död 10 juli 1735 i Borg) i Norrköping.

23
Övriga släkter - G / SV: Grafzell
« skrivet: 2022-03-19, 15:35 »
Hej Ulf! Ja, jag vet. Det finns dopnotiser för alla fyra barnen.

24
Övriga släkter - G / Grafzell
« skrivet: 2022-03-18, 10:25 »
Jag har stött på namnet Grafzell (Grafzel, Grafsäll etc) i Östergötland under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Är det nån som vet nåt mer om denna släkt?

Anders Grafzell
Bokhållare, inspektor, bonde.
Född omkring 1644. Ihjälslagen i Ringarum (E) 1694.
Boende i Brestorp i Ringarum (E) från omkring 1680.

Gift 1o med N. N.
Död i barnsäng 1686.
Barn:
Magnus, född 1685
Margareta, född 1686

Gift 2o med Margareta Rizander. (Misstänker att hon är dotter till Söderköpings borgmästare och postmästare Erasmus Rizander, men har inte undersökt saken än.)
Barn:
Helena Margareta, född 1689
Anna Margareta, född 9 april 1691.

Maria Grafzell
Död 1722.
Bosatt omkring 1700 i Ingelstad i Risinge (E).
Bosatt omkring 1703 i Vistinge i Risinge (E).

Gift 1o med länsman Samuel Persson.
Död 1717.
Barn:
Elisabeth, född före 1700, död 1707
Margareta, född 1701
Jonas, född 1703
Lisken, född 1706
Christina, född 1710
Elisabeth, född 1712
Maria, född 1716, död 1717

Gift 2o med gästgivaren Jonas Fröberg i Vistinge i Risinge (E).
Död 1719.

Detta är allt jag i dagsläget vet om familjerna. Det är förstås mycket möjligt att Maria Grafzell är dotter till Anders Grafzell, och att han är den som tog sej detta efternamn.

25
Övriga släkter - P / SV: Palumbus
« skrivet: 2022-03-17, 09:10 »
Jag vet inte om det är av intresse för dej, men Benjamin Palumbus förekommer i Per Sondéns register över skrivelser till arvprins Karl Gustav som finns i Stegeborgssamlingen. De är skrivna av honom själv, samt tillsammans med hans syskon. Mars och april 1654.

Sondén, Per. 1919. Förteckning över arvprinsen Karl Gustafs arkiv i Stegeborgssamlingen.
Stegeborgssamlingen avd. II. (SE/RA/720810/02

26
Förnamn - S / SV: Samson
« skrivet: 2022-03-09, 09:15 »
En Claes Samsonson förekommer i ett ärende vid Hammarkinds häradsrätts ting 5 mars 1683, då han har lägrat en piga från Korssätter i Västra Husby socken (E).

27
Fogde / SV: Gäldfogde
« skrivet: 2022-03-06, 10:03 »
Du har säkert rätt. Stort tack!

28
Fogde / Gälfogde
« skrivet: 2022-03-05, 13:18 »
Vid Hammarkinds härads sommarting i Östergötland år 1678 utsågs en skattefogde och ett antal gäl(d)fogdar. Vad kan tänkas ha ingått i en gäl(d)fogdes uppdrag? Bistod han skattefogden i uppbörden? En sökning på gäl(d)fogde på nätet ger inga direkta träffar, vilket tyder på att om inte uppdraget som sådant var ovanligt så var åtminstone just denna benämning inte vanligt förekommande.


Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:45 (1673-1680) Bild 1350 / sid 35 (AID: v217782.b1350.s35, NAD: SE/VALA/0382503)

29
Förnamn - G / SV: Gyrid
« skrivet: 2021-12-04, 02:07 »
En Gyrij Nilsdotter nämns i den renoverade domboken för Hammarkinds häradsrätt i Östergötland år 1663.

30
Förnamn - R / SV: Regardt
« skrivet: 2021-10-20, 09:09 »
Nu ser jag det också. Tack, Karl Göran Eriksson!

31
Förnamn - R / Regardt
« skrivet: 2021-10-19, 17:15 »
EDIT Som Karl Göran Eriksson påpekar står det Regardt, en variant av Rikard. Stötte på vad jag tycker ser ut som Rogerdt i en dödsbok för Gryt i Östergötland år 1718, gällande hans dotter i Skäret. En variant av nordiska Rodger? Kan det stämma, jag vet inte? Enligt Otterbjörk förekom det namnet i formen Rogg(i)e i Härjedalen ännu på 1700-talet. I skärgården kring Gryt och Sank Anna i Östergötland lever många udda namn kvar under 1600- och 1700-talen.

32
Förnamn - R / Rafnfred
« skrivet: 2021-09-29, 18:22 »
I en mtl för Ringarums socken i Hammarkinds härad (E) år 1667 förekommer en Rafnfrid/Rafnfred, dotter till Tyres i Säverum. Hennes namn nämns mej veterligen inte i nån annan mtl vad gäller hushåll i Säverum.

Mantalslängder 1642-1820 Östergötlands län 1642-1820 (E) 27 (1667) Bild 1180 / sid 129 (AID: v900874.b1180.s129, NAD: SE/RA/5520304)

33
Förnamn - K / SV: Käng
« skrivet: 2021-09-15, 18:59 »
Här är ytterligare ett fynd, en knekt vid namn Kängh Månsson i Säverum i Ringarum socken, från en roterings- och utskrivningslängd år 1628. Notera att det liksom flera senare fynd i Ringarum kombineras med ett Måns.

Roterings- och utskrivningslängder, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0025/0/98 (1628-1630), bildid: A0054946_00125

34
Förnamn - K / SV: Käng
« skrivet: 2021-09-09, 14:59 »
Jag publicerade en fråga om namnet Kiäng i en norsk släktforskningsgrupp på Facebook, Slektshjørnet. Av svaren att döma finns det två snarlika namn i Norge med olika ursprung, Tegn och Kleng. Kleng lever förresten kvar i våra dagar. Ett exempel på en berömd person som bar namnet är Cleng Peersson, ledaren för den första organiserade norska utvandringen till USA 1825.

Tegn nämns i två böcker av Eivind Vågslid, Norderlendska fyrenamn och Norsk navnebok: døypenovn med tydingar. I den senare ges namnet betydelsen "mann, fri mann i tenesta hjá ein hovding, tenar". I den förra anges stavningsvarianterna Tegnar och Tegne.

Kleng däremot omnämns i Vågslids Norderlendska fyrenamn och Bernt Støylens Norske døbenavne. Vågslid skriver att namnet är avlett med -ing från kló, "nån med långa naglar", och Støylens är inne på samma spår ("den, som har klør; den nævesterke. (Oldnorsk Klæng, Kløng, egentlig Kløing. Afledet af navneordet en klo)). Vågslid anger bland annat varianterna Kloeingr, Kleingr, och Støylens Klæng, Kløng. Bilden nedan är från Vågslids Norderlendska fyrenamn.

Är det inte möjligt att Kiäng i Östergötland är en variant av Cleng/Kleng/Kläng i Norge? I så fall har Ingwar Fredriksson fel i Svenska personnamnsstudier när han kopplar det till Tegn.


Bernt Støylen, Norske døbenavne (1897)
Eivind Vågslid, Norderlendska fyrenamn (1988)
Eivind Vågslid, Norsk navnebok - døypenovn med tydingar (Oslo, 1930)

35
Förnamn - T / SV: Titus
« skrivet: 2021-09-07, 21:03 »
I Askesum i Skällvik socken (E) förekommer en Karin Titusdotter i mtl:rna omkring 1660. Hennes namn stavas i flera år "Ty?tisdotter", men i 1662 års mtl anges hennes patronymikon Titusdotter.

Mantalslängder 1642-1820 Östergötlands län 1642-1820 (E) 17 (1657) Bild 2350 / sid 217 (AID: v900864.b2350.s217, NAD: SE/RA/5520304)
Mantalslängder 1642-1820 Östergötlands län 1642-1820 (E) 22 (1662) Bild 210 / sid 1155 (AID: v900869.b210.s1155, NAD: SE/RA/5520304)

36
Förnamn - K / SV: Käng
« skrivet: 2021-09-07, 17:55 »
Vad gäller Kängh i Bresätter i Skönberga socken, så ligger Bresätter bara en kilometer från Ringarums socken.

Jag roade mej med att gå igenom hela mantalslängden 1657 för Hammarkinds härad, eftersom de flesta mantalspliktiga där anges med fullständiga namn (förutom torpare och inhyses) i hopp om att stöta på namnet. Resultatet blev magert, men jag fann faktiskt en Måns Kiängsson i Mickelsdal i Ringarums socken. I Ringarums dödslängd finns även en arbetskarl Måns Kiängsson (född cirka 1624) i Gusum, som begravs 5/2-1674. En hypotes skulle förstås kunna vara att det är en och samma person, som är far respektive farfar till båtsman Kiäng Månsson i Kotebo i Ringarum och Måns Kiängsson Gåse i Viken på Syntorps ägor i Ringarum, som Marie-Ann Olsson redogör för i sin artikel i Släkthistoriskt Forum nr 1/99.

Mantalslängder 1642-1820 Östergötlands län 1642-1820 (E) 17 (1657) Bild 2570 / sid 239 (AID: v900864.b2570.s239, NAD: SE/RA/5520304)
Ringarum (E) C:1 (1671-1701) Bild 132 / sid 251 (AID: v39853.b132.s251, NAD: SE/VALA/00304)
https://www.rotter.se/faktabanken/slaekt-soek/166-rotterarkivet/artiklar-som-boerjar-pa-f/forskningsresultat/forskningsresultat-artiklar/962-batsman-i-ringarums-socken-pa-rote-163?fbclid=IwAR03n8U9BU-a1tgrkYDpFwQIbTPJyPUQHHU4x36DO76iLpjUQ0HkesyqM00



37
Förnamn - K / SV: Käng
« skrivet: 2021-09-06, 17:05 »
Kiängh i Skåra, också Skönberga socken, förekommer vid några tillfällen under 1630-talet i de renoverade domböckerna för Hammarkinds härad i Östergötland. Det är förstås inte omöjligt att det är samma person, som senare flyttar till gården Bresätter. Enligt en obekräftad uppgift på Facebook ska det finnas belägg för namnet "i Norge och möjligen i Värmland". Namnet förekommer tydligen inte i Otterbjörk, Modéer, Nordiskt runnamnslexikon eller Projektet Sveriges medeltida personnamn.

Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Östergötlands län (E) EVIIAAAF:9 (1630-1633) Bild 3130 (AID: v213322.b3130, NAD: SE/VALA/0382503)

Sidor: [1]