Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Leif Gson Nygård
1501
« skrivet: 2005-09-15, 00:23 »
Enligt Häradsekonomiska kartan (1897-1901), bladnamn Malmköping, finns ett Kramnäs SV Malmköping, invid sjön Nedingen:  /Leif
1502
« skrivet: 2005-09-14, 15:23 »
Hej Rolf!
Krumnas. Flyttat i Vår Till Sörmland och skrefves 4 år, får jag det till.
Kanske syftar det på Kromnäs i Lilla Mellösa socken, Villåttinge härad, Södermanlands län?
Mvh
Leif
1503
« skrivet: 2005-09-14, 01:05 »
Instämmer med Carl-Fredrik, Ann-Britt, Kerstin m fl ovan.
Istället för att stänga hela diskussioner bör väl i första hand inlägg raderas som uppenbart strider mot ordningsreglerna och upphovsmannen/-kvinnan få ett påpekandemejl från Anbytarvärden.
God natt!
/Leif
1504
« skrivet: 2005-09-14, 00:41 »
En förklaring av Charta (eller Charta Sigillata) skulle enl. SAOB i detta sammanhang kunna tyda på just en passhandling:
II).
ETYMOLOGI: [elliptiskt för charta sigillata (se anm. ne- dan)]
BETYDELSE: i sht adm. o. jur.
dels
BRUK: (förr)
BETYDELSE: om med officiell stämpel, lydande å visst belopp (tidvis äv. med vederbörande tjänstemans namnteckning), försett skrivpapper vilket användes vid utfärdandet av vissa handlingar, vid inlämnande av vissa ansökningar m. m., stämplat papper, stämpelpapper (under åren 1660-1860 officiellt benämnt: charta sigillata, se anm. nedan); dels (förr) benämning på ett med dylik stämpel (o. namnteckning) försett papper avsett att bifogas en på vanligt papper skriven, stämpelpliktig handling; i sht i uttr. belägga med karta, förse med dylikt papper (jfr BELÄGGA 11 b); dels (i fråga om nutida förh., föga br.) om stämpelmärke.
NB ! Fler betydelser av ordet finns.
God natt!
/Leif
1505
« skrivet: 2005-09-13, 23:59 »
Nota Bene enl. SAOB (Svenska Akademiens Ordbok):
II)
BETYDELSE: ss. sbst.
, om nota bene (i bet. I) ss. ett uttr. avsett att påkalla uppmärksamhet l. särskilt framhäva ngt: observandum; äv. allmännare, om skrift o. d. som innehåller en föreskrift l. påminnelse l. dyl.
Jag tolkar hwar annan förnära så att de haft något slags umgänge innan äktenskap. Och med pålysning menas nog inte lysning till äktenskap, som jag först angav, utan förmodlingen kungörelse. D v s att vigseln annonserades i Folkärna sockenkyrka. Och kanske beror detta på att att ryttaren härstammar från den grannsocknen? (Varför nämns annars Folkena socken?). Vad charta syftar på är svårare. Kan det ha med pass att göra? Om Anders var inflyttad och inte hade pass med sig?
Ja Mikael, några synpunkter från Örebro i sena timmmen!
Vänligen,
Leif
1506
« skrivet: 2005-09-13, 01:04 »
Hej Lars!
Jovisst var det ett bra lagarbete.
Men de gifte sig definitivt inte i Folkärna! (Ser ju nu att uppgiften är hämtad ur Västerfärnebo vigselbok).
Mvh Leif
1507
« skrivet: 2005-09-12, 23:48 »
...Östra Wästmanlands Compagnie Befel? och manhaftig(?) Anders Olsson Boberg samt Catharina Matsdot. fr. Klockargården.
... Brudens Mosterman ...
...berättades, att de warit hwar andra fönära.
Hade ej Charta(?) med sig. Kom sedan NB (=nota bene) 1760 d. 28 Jan: f.. M: pålysning b.... till Folkena Sn.
En del osäkerhet. Men det verkar som att paret blivit lysta (och kanske gifta?) i Folkärna socken.
1508
« skrivet: 2005-09-06, 20:10 »
Du pekar på något viktigt här, Birgitta, som det är lätt att förbigå.
Vid några tillfällen, då noteringar i dödboken saknas, har jag i just kyrkoräkenskaperna återfunnit den typ av notering som du refererar till.
Efterlevande skänkte vanligtvis en summa pengar till kyrkan i samband med en närståendes begravning. Det gällde då bårkläde (svepning), klockringning och gravöppning (grävning av grav). (Vi ett tillfälle skänktes en slant för mulldygna, som sannolikt menas just detta).
Det var nog inget krav att alla skulle ge en slant, men de flesta såg det säkert som sin plikt i samband med jordfästningen av den närstående. Men var man fattig, och inte hade några pengar, kunde man antagligen ge en gåva istället.
Jag tolkar det så att när det noteras om en slant för bårkläde, då är personen i fråga säkert död. Det datum som då anges är begravningsdagen. Detsamma torde gälla om ingen peng noteras för bårkläde, men däremot för test (som jag tolkar som testamentets upprättande). Det kan ju vara så att efterlevande inte hade råd att betala för både testamente och bårkläde m m.
Men måhända finns andra erfarenheter och synpunkter på detta?
Mvh Leif
1509
« skrivet: 2005-09-05, 00:56 »
brukar och bebå - s af wanförad får jag det till.
Mvh Leif
1510
« skrivet: 2005-09-04, 19:29 »
Hej Bodil!
Nja, jag ser inte något bättre trots förstoring. Marginellt några ord kanske, men det ger ändå inget ytterligare för sammanhanget.
Frågan är, som sagt, vilken domstol som åsyftas: Kan det vara härsdsrätten? Eller (mot bakgrund av det som nämns om undervisning) kyrkans egen dömande instans, domkapitlet? Känner inte till häradsindelning och domsagor i Skåne, så det får någon annan svara på. Men domkapitlet har sitt säte i Lund.
Lycka till!
Hälsn. Leif
1511
« skrivet: 2005-09-04, 00:30 »
Har blifvit anklagad för slagsmåhl och dömd till ........ ... och? blifit? 2ne gången? af ........ ....... ....... 17/2(8?) 45 till underwisning? och ..ande? ... edgångsvigt? m. m. Anhållan [in]kom d. 18/5 46 till samma rätt.
Förutom första och sista raden samt datumen är det, som synes, mycket jag är osäker på. Men om fler kan bidra, kanske vi till slut klurar ut vad det står.
Hur ser bilden ut om du förstorar den något, Bodil?
1512
« skrivet: 2005-09-03, 02:04 »
Hej Tina!
Jag sökte i Lennart Snabb:s sammanställning av fotografer här och fann denna notering rörande en fotoatelj? i Stockholm:
Atelier 48 C, Malmskillnadsg. 48 c. Inneh. Tora Lindenau. (1911)
Jag vet inte om det kan vara rätt spår?
Mvh Leif
1513
« skrivet: 2005-09-02, 19:13 »
Ett [k]lurigt 'G' var det ... !
Som du kan se av min profil Gunilla, har jag släkt just i Grubbo. Och även andra byar i Folkärna.
Mejlar dig om detta!
1514
« skrivet: 2005-09-01, 22:01 »
Jag undrar om inte det är ett å och inte ett 'u' ? Då skulle det kunna vara Sonbo som sannolikt kunde skrivas med 'å' år 1571.  Utsnitt av Generalstabens karta öfver Sverige 1841-59. Blad 91. Gysinge. [LMV]
1515
« skrivet: 2005-09-01, 20:33 »
En tolkning kan vara Suppl., d v s en förkortning av suppleant (= ersättare, ställföreträdare) eller supplera (= utfylla, tillägga).
Noteringen för dessa personer skulle då kunna betyda att de ersätter nr 127 i utflyttningsboken år [18]73.
Mvh Leif
1516
« skrivet: 2005-08-30, 18:34 »
död d. 11 nov: af ..... (stock?) i l...... som slog up i kroppen ..
1517
« skrivet: 2005-08-28, 14:11 »
Jo, när jag studerat detta ytterligare så är jag beredd att hålla med Stefan.
Det står årtalet 41 (och inte antalet 11) och att hon blev dömd i, sannolikt, Rådhusrätten eftersom stölden hade skett i staden Linköping.
1518
« skrivet: 2005-08-27, 00:35 »
Rymd fr. barn 1839. Häktad i Linköp. s:å. D:o åt.(?) arresterad för stöld 11 i Gl.(?) Link. s:å. Till spinnh(us?) för lifstid.
Med D:o syftas på Maria. Och det var hennes e l f t e stöld i Gamla(?) Linköping 1839 som slutligen renderade henne livstid på, sannolikt, spinnhus.
Det är i alla fall så jag uppfattar noteringen.
Mvh
//Leif
1519
« skrivet: 2005-08-26, 19:40 »
Varmt tack för detta, Samppa! Då vet jag lite mer vad boken handlar om.
Trevlig helg!
1520
« skrivet: 2005-08-25, 21:00 »
Jag har fått en finsk bok, en riktig tegelsten, i min ägo: Vanhan Pirkkalan Historia. Det är någon slags sockenhistorik från Tampere - Pirkkala - Nokia - Ylöjärviområdet.
Intresserad av vad några rubriker betyder:
1/ Vanhan Pirkkalan Historia
2/ Historian Liitteet Ja Hakemistot
3/ Tilojen Omistajat
4/ Esihistoria
5/ Luonnonsuhteista Ja Niiden Vaiheista
Tacksam för hjälp med detta!
/Leif
1521
« skrivet: 2005-08-24, 23:48 »
Hej Björn,
Väl liten text, jag kan därför ha gjort någon miss. Men här är i alla fall min tolkning:
40. Erik. (Född) Juni 22. (Döpt) Juni 23.
Föräldrar: Soldaten Anders ..ting o Hu Lisa Hansdotter från Kråtorpet No 3. 32 år
Faddrar: Gl. (gamle) Anders Andersson och H:n (hustrun) Sarastina Görsdotter fr. Kråtorpet, Sold. Fält o. H:n Greta Hansdotter fr. Perasby.
Mvh
//Leif
1522
« skrivet: 2005-08-24, 23:13 »
Betiener een Rytt[are] och hafuer dene ingeet medh sig.
Eftersom han betjänar en ryttare, bör han (Nils Larsson) vara frälsebonde. Han bidrar alltså att hålla en ryttare med häst, rustning och nödtorft.
Men jag förstår inte vad han har att fordra av ryttaren i gengäld? Eller ska man läsa det så att Nils Larsson vid tidpunkten inte kunde bidra till ryttarens rusthåll?
Mvh
//Leif
1523
« skrivet: 2005-08-22, 23:28 »
På reqom[enda]tion af Past. .... i Orebro möjligen ?
Past. kan då vara en förkortning av Pastor - kanske var de frikyrkligt engagerade i Närkes Jerusalem? - och därefter en förkortning av, eller hela, efternamnet. Vase??
1524
« skrivet: 2005-08-22, 17:50 »
Ja, det var lite knepigt detta, Jan! Och inte blev det så mycket tydligare av förstoringen heller.
Så egentligen har jag inte mycket att tillföra - förutom att jag tycker det står Orebro som sista ord, och kanske i före.
Vi får hoppas att någon annan kan bidra till lösningen av denna gåta!
1525
« skrivet: 2005-08-16, 18:11 »
Hello Chuck - and thanks for this information. It's a good job you've done here!
I've been looking into the database, specially Marquette, Houghton and Iron. But none of them I'm searching is named. And those are, besides my grandfather Viktor Nygard (sitting to the right on the photo), Verner Holm och Albert Rönnlund. Both, as Viktor, born in Maxmo (FI).
I'm also searching Viktors sister, Kajsa Lovisa Nystrom, born Martinson, and John Nystrom in these churchrecords. In Negaunee Bethany Lutheran Church there are persons (Bachels and Krooks) whom is named, one as witness, in Kajsas marriage- and deathrecord. Therefore I'm almost certain that also Kajsa, John and maybe Viktor and his friends, was member in that particular church. But unfortunately memberpage 32-90 are missing. Do you think the jacketbadge could show connextion with Negaunee Bethany Lutheran Church ?
Let me know by e-mail if you find anything of these persons, Chuck!
Med vänlig hälsning,
Leif
1526
« skrivet: 2005-08-15, 19:43 »
Ja, Ingrid, du är troligtvis inne på rätt spår.
Jag vet ju var de hamnade i Michigan (Negaunee), så jag ska kontakta den historiska och genealogiska föreningen i området. Det kanske vet mera om dessa kavajbeslag?
Sedan fanns det en kyrka, Negaunee Bethany Lutheran Church, som hyste flera personer från Maxmo och omkringliggande socknar i Österbotten. Det kan således vara ett märke som visade kyrkotillhörighet eller medlemsskap i en finlandsvensk förening.
Så tack Ingrid för tråden att nysta vidare på!
Mvh
/Leif
1527
« skrivet: 2005-08-12, 21:40 »
Hej, Jag har ett foto på morfar, Viktor Nygård sittande till höger och två av hans kompisar i USA. Fotografiet skall vara taget 1919 i Philadelphia, under morfars vistelse i Michigan 1916-21.  Jag undrar över männens kavajbeslag. Vad föreställer dessa?    Kan upplysa om att de kom från Maxmo i Finland, bosatte sig i norra Michigan och arbetade i gruvindustrin om det nu kan vara en ledtråd?. Jag funderar på om det kan finnas en koppling till indianer? Beslaget på den stående mannen liknar i alla fall en fjäder. Tacksam för alla uppslag!
1528
« skrivet: 2005-08-12, 17:34 »
Jag håller med Björn.
Ett tips kan vara att kolla Västerås Stifts herdaminne omkr. 1700 och prästens barn i Odensvi för att se om det finns en dotter med detta namn (som inte syns här).
Mvh
//Leif
1529
« skrivet: 2005-07-19, 13:14 »
Jag sätter en slant på att det ändå står ellofwa.
Jämför ö:et i dödde med e:t i lefwat. Det är ändå en viss skillnad.
1530
« skrivet: 2005-07-18, 13:24 »
Hej Maria!
Jag vet inte om du känner till hur Per Ludvig Eneström dog?
Om det - Mordsammansvärjningen i Kloten - finns att läsa i Helmer Linderholms bok Långvattnets land - fakta och skrönor kring Fritidsland Bergslagen (1980) s. 80-83.
Något ytterligare om dessa bröder i tryckt skrift känner jag inte till, men det bör nog finnas.
Mvh Leif
1531
« skrivet: 2005-07-18, 02:15 »
Doris,
Här är en till för ett förvånansvärt lågt pris:
Från Ljusnarsbergen. En hembygdsbok. Utg. 1921
Oriel Blombergs Nya AB Lindesberg. Utgiven efter Västmanlands- Dala Nations Hembygdskurser i Kopparberg midsommaren 1920. Häftad. 136 sid. Illustrerad. Nött omslag och rygg. Inlagan välhållen. Finns hos Geranium Antikvariat. Pris: 80:-
Kolla Boknätet.
Mvh Leif
1532
« skrivet: 2005-07-14, 01:24 »
Mvh Leif
1533
« skrivet: 2005-07-14, 01:24 »
Hej Solveig! Kanske du också kan få hjälp av Örebro Släktforskare, ( http://www.slaekt.se/) ? Mvh Leif
1534
« skrivet: 2005-07-05, 12:36 »
Arnold,
Kyrä (Räkenskaper för kyrka) finns som mikrokort. Ingår i volym C:4, 1723-30. Perioden innefattar som synes Daniels födelseår. Kortnr. 12759. (Volym C:3, 1712-22. Kortnr. 12758).
//Leif
1535
« skrivet: 2005-07-04, 21:14 »
Hej Inge,
En annan väg att gå är att fråga RAÄ (Riksantikvarieämbetet) om kvarnen är upptecknad i fornminnesinventeringen för aktuell(t) socken/län.
Mvh Leif
1536
« skrivet: 2005-07-04, 21:05 »
Texten om bruket här: 
1538
« skrivet: 2005-07-04, 20:44 »
Arnold,
Har du kollat i kyrkoräkenskaperna? Det var brukligt att erlägga ett belopp till kyrkan i samband med barnets dop (=kristnande). Ibland inräknades beloppet i de s k föräringarna. Saknas uppgift i födelsebok kan dock uppgift finnas i kyrä. Men tyvärr står oftast bara faderns namn.
Mvh Leif
1539
« skrivet: 2005-07-01, 17:10 »
Jag har besökt Krigsarkivet igen och kan tillägga följande rörande soldatsläkten Rosing (ovan):
Vid generalmönstringen för Lochteå kompani augusti 1770 i Brahestad [GMR 1770, vol. 1058, s. 912-13], är Mats Rosing noterad för Rote 105. Född i Fredrikshamn. Ålder: 41. Tjänstgöringsår: 9. Gift. Antagen den 28 mars 1761. 5 fot, 5? tum lång. Detta bör vara den omskrivne dekorationsmålaren. Och han har fyllt vakansen efter Isak Rosing. För fortsättningen lyder:
Förändring (sedan sista generalmönstringen år 1737): Isach* Rosing död blifwen i Pommern den 29 januari 1758.
*/ Först har namnet Jakob antecknats, vilket uppenbarligen varit fel. För det har blivit överskrivet med Isak.
Här får vi bekräftelse på att det verkligen är Isak Eriksson Rosing som avlidit 1758 (men i januari och inte i juni). Därmed är eventuell osäkerhet betr. Isaks död eliminerad. Samtidigt får vi lite mer fakta om den omskrivne dekorationsmålaren Mats Rosing.
1540
« skrivet: 2005-06-26, 14:41 »
Jag läser just nu The Alaska Fishing News och funnit några notiser som rör personer födda i Norge. Lägger ut dessa här. Den första anger passagerare på en båt från Ketchikan (AK) till Seattle (WA):  Vol. III, No 208, 24/11 1936 s 7. Kommentar: De understrukna torde vara norrmän. Det finns flera, men dessa (t ex Casperson) kan också vara danskar. Att de reser med båt från Alaska sent på hösten kan tyda på att de arbetade säsongsmässigt i fiskerinäringen och återvänder till sina hemorter i Washington (kanske Seattle?) över vintern. Notis 2 annonserar ut namnen på de personer som fått amerikanskt medborgarskap:  Vol. II, No 70, 24/1 1936 s 1. Kommentar: Handlingarna (naturalization records) för dessa personer torde finnas i förvar och kunna erhållas från Stadsarkivet i Alaska (Juneau), webbadress: http://www.archives.state.ak.us/ Sedan en döds-/begravningsnotis (obituary) rörande Andrew F. Nelson (som har en efterlevande syster i Oslo):  Vol. III, No 156, 26/5 1936 s 8. Och slutligen en notis om saknade personer, varav två(2) härstammar från Norge:  Vol. III, No 176, 4/8 1936 s 4. Det är lätt att förstå att många norrmän sökte sig till Alaska. Klimatet, topografin och fisket var likartat. Så de som efterlyser försvunna släktingar i USA, bör ägna Alaska och Washington – båt från Seattle var huvudsakligen det enda färdvägen till Alaska - särskild uppmärksamhet.
1541
« skrivet: 2005-06-26, 12:50 »
Tyder texten så här:
Se nedan(för?)
Alla till Bysätra ..... i Upland den 25/3 1825.
1542
« skrivet: 2005-06-22, 11:35 »
Jo, naturligtvis är det så, Ann-Mari. Och de kan nog ha bott i stort sett varsom helst i WA. Kanada var ju nästgårds i norr. Men å andra sidan var det ett annat land som innebar en viss tröskel. Befann man sig i USA var det nog lättare att stanna kvar och flytta till annan delstat än byta land.
1543
« skrivet: 2005-06-21, 21:43 »
Fann en tidningsnotis i The Alaska Fishing News som jag lagt ut här under Emigrantkällor och Tidningsnotiser. Kanske någon som känner igen denne fiskare på Gotland, som skulle fylla 68 år våren 1935?
1544
« skrivet: 2005-06-21, 20:58 »
Ja Ann-Mari, många spännande historier har publiserats om det äventyrliga och farliga livet som fiskare i såväl tidningar som böcker och andra skrifter. Forskare på Washington bör vara medveten om att ens emigrerade släktingar kan ha fortsatt till Alaska. Kanske man vet att vederbörande bosatte sig någonstans i WA, uppgifter finns i olika sensus. Men sedan tar det stopp. Det kan då innebära att resan gick vidare till Alaska. Det var många som sökte sig till Alaska även sedan guldruschen var över. Inte minst under depressionsåren. Fiske-, gruv- och skogsnäringen var mycket expansiv och behövde folk. Exempel på detta visar folkmassan vid Pier 2 i Seattle, av Alaska Steamship Co ( http://vilda.alaska.edu/cgi-bin/viewer.exe?CISOROOT=/cdmg21&CISOPTR=1915&CISOMODE=grid). Fotot är sannolikt taget i mitten av 1930-talet. Vid den tiden var f ö båt den enda möjligheten (för de allra flesta) att ta sig till Alaska. Mvh Leif
1545
« skrivet: 2005-06-20, 19:50 »
Tidningar, särskilt lokala, kan ge information om utflyttade svenskar. Och då syftar jag inte bara på dödsannonser (obituaries) utan smånotiser om enskilda personers förehavanden. Jag studerar nu The Alaska Fishing News 1934-39, organ för Alaska Trålares Förening. Där skrivs mycket om förhållandet i Alaska ur olika synvinklar, men naturligtvis främst med fokus på fiske och fiskeindustrin. En och annan smånotis dyker upp som rör enskilda personer. I varje nummer publiceras bl a passagerarlistor från de båtar som trafikerar Alaska; Seattle (WA) - Ketchikan - Juneau(AK). Det var i huvudsak den enda möjlighet man hade på den tiden att ta sig till Alaska - om man inte hade råd att resa med flyg (som inte var särskilt utvecklat) eller med tåg via Kanada (som dessutom blev en synnerligen tidsödande omväg). Jag fann under dagens studium en intressant notis från 25/2 1936 [Vol II, No 79 s. 5] som refererar till ett brev publiserad i en annan tidning (The Pacific Coast Fishing News):  Där skriver en fiskare från sina hemtrakter på Gotland, till en fiskarvän i British Columbia (CA). Han har levt 43 år i Kanada (och USA?), ska fylla 68 den våren och ser ut att stanna kvar på Gotland (även om han aldrig blir svensk igen). Rätt kul tycker jag! Läsning av artikeln kanske ger namnet på fiskaren? Så tidningsartiklar och -notiser kan vara en bra källa vid eftersökning av emigranter - även om det är tidskrävande.
1546
« skrivet: 2005-06-20, 09:56 »
Lysande Jan! Någon hugad forskare har nu allt serverat på silverfat.
Lägger du in detta som en kommentar under Tillfällighetsfynd också?
1547
« skrivet: 2005-06-20, 01:42 »
Jag skulle nog ta kontakt med Utrikesdepartementet.
Personer som dött under speciella omständigheter i utlandet, och blivit dödförklarade, bör ha varit fall för dess ambassader och konsulat. (Vi har ju tsunamikatastofen i färskt minne ).
Uppgifter/utredningar angående dessa personer kan således finnas i akter på UD.
Mvh Leif
1548
« skrivet: 2005-06-20, 00:56 »
Ann-Mari,
Jag försökte lägga ut detta under Tillfällighetsfynd först, men där fanns ö h t ingenting på USA.
Men OK, det kanske kan få efterföljare om jag startar upp med detta fynd. Så jag följer ditt råd. (Ursäkta anbytarvärd - vem du än är. )
Vänligen,
Leif
1549
« skrivet: 2005-06-19, 19:18 »
Ett sätt att hitta släktingar i USA är tidningsnotiser. Och då syftar jag inte bara på dödsannons (obituary) utan smånotiser om personer. Men detta förutsätter att man vet var, åtminstone i vilken stat, de slagit sig ned. Annars torde sökningen bli övermäktig. Fann en Gilbert Olson i en specialtidskift för trålare - The Alaska Fishing News - som jag har lagt ut här. Denne Gilbert Olson anges vara 58 år 1935, d v s född 1877. En vild gissning är således att han har utvandrat från en bygd i Sverige med fiskare, företrädesvis Västkusten. Kanske någon söker efter Gilbert? Tidningsnotisen ger svaret.
1550
« skrivet: 2005-06-19, 15:08 »
Hej emigrantforskare! Jag har funnit en intressant tidningsnotis om en svensk fiskare som avlidit i Alaska. Han heter Gilbert Olson och blev amerikansk medborgare 1 juni 1925 i Port Angeles, Washington. Detta tyder på att han utvandrat dit innan han for till Alaska. Notisen, som är hämtad från The Alaska Fishing News den 7 juni 1935 s 6 [Vol II, No 4], lägger jag ut här:  Det kanske är någon som undrar vad det blev av denne Gilbert Olson? Mvh Leif
1551
« skrivet: 2005-06-17, 00:17 »
Vill instämma i hyllningskören för Peter Karlsson (som gör sista arbetspasset idag).
Du har skött den grannlaga sysslan som anbytarvärd med bravur, Peter, och jag vill tacka dig för detta.
Lycka till med kommande arbetsuppgifter!
Leif
1553
« skrivet: 2005-06-13, 17:16 »
Pernilla,
Jag har kollat Svenska gods och gårdar nu och, precis som Sonia säger, finns inget Starkeberg. Förmodligen är det ett mindre ställe och har inte medtagits i verket.
Hör med Askersundsbyns byalag om de kan veta något mer om platsen du söker. Adressen är:
Gunilla Holländer
V. Gårdsjötorp
696 32 Askersund
Tel. 0583-711 809
Tel. arb. 0583-503 00
Verksamhet: Traditionellt byalagsarbete
Du har även Lerbäcks hembygdsförening, som kanske har info att ge. Någon släktforskar- och/eller hembygdsförening just i Askersund kan jag inte hitta.
Lycka till!
Hälsar
//Leif
1554
« skrivet: 2005-06-12, 16:55 »
Henrik,
Det är förmodligen som Lars-Erik säger, att dateringen i kolumnen för födelseort är kyrkotagningsdatum. Welam blev alltså kyrkotagen 18 december.
Sedan är födelsedatum 19 november (ej december). Lite svårt att se dopdatumet, med det är sannolikt också november. Det verkar mindre troligt att dopet skulle ha skett först 1 månad senare.
Mvh Leif
1555
« skrivet: 2005-06-11, 18:00 »
Pernilla,
Vet inte om du känner till Svenska Gods och Gårdar.
Men där är fastigheterna avbildade och med noteringar om byggnadsår, storlek, tidigare och nuvarande ägare.
Jag ska kolla i den referensbok som finns här på biblioteket. Återkommer!
Mvh Leif
1557
« skrivet: 2005-06-10, 13:33 »
Hej Henrik!
Min tydning blir som följer:
Födelseort: Ramshyttan.
Föräldrars namn: Skomach:n Welam Welamsson och h:u Anna Greta Eliä[a]sdotter.
Faddrarnas namn: Dagekarl Lars Johansson, wid Ramshyttan; Torp:n Anders Erikss. hustr. Anna Eliäsd:r, på Almhögden; dr. Per Ambrusson, wid Ramshyttan; Pig: Stina Nilsd:r, ibidem.
Det verkar sedan som prästen först har skrivit 19 dec. som födelsdeatum, men sedan korrigerat detta och skrivit den 18 dec. i kolumnen för födelseort. Dopdag är den 20 december.
Mvh Leif
1558
« skrivet: 2005-06-09, 00:33 »
Hej Ann! Fibbhyttan (Nora) finns verkligen. Eller i vart fall fanns. Enl. Harmens register till bruk, http://www.genealogi.se/smed/harmens.html, grundlades Fibbhyttan 1645. Fingerbo 1652. Mer om dessa bruksorter kan du läsa i Johan Johanssons Om Noraskog (ON) och Noraskogs Arkiv (NA). Följande är hämtat ur registret till dessa verk, Register till Johan Johanssons arbeten Om Noraskog och Noraskogs Arkiv (1990):  Mvh Leif
1559
« skrivet: 2005-06-05, 21:53 »
Den första sida jag får upp vid Gogglessökning på penthousegrill är http://www.penthousegrill.tk/ - och det är inte något musikband som man kan få sken av. Har ni varit inne på forumet, Mats A. och Mats O.? Tk är väl landskoden och det står för Tokelau (ligger förmodligen i närheten av Nya Zeeland eftersom myntslaget är i nyzeelänska dollar). Så en god regel kan vara att kolla Goggles innan man väljer psedonym & e-postadress! Och härmed är denna debatt avslutad för min del.
1560
« skrivet: 2005-06-05, 20:23 »
Bästa Sofia Eriksson!
Missförståndet hade kunnat undvikas om du hade förklarat ditt val av e-postadress på ett tidigare stadium. Åtminstone i mejl till mig.
Jag ber naturligtvis om ursäkt om jag sårat dig. Glöm nu detta, Sofia - det gör jag - och fortsätt skriv inlägg!
Men som Anders Berg konstaterar, hade detta kunnat undvikas om vi haft användarkonton.
Mvh Leif
1561
« skrivet: 2005-06-05, 15:26 »
Jag ställer mig fortfarande frågande till den släktforskare och dennes avsikter - i detta fall Sofia Eriksson - när hon har penthouse i e-postadressen. Sök penthouse eller penthousegrill på Goggles, så kan ni se själva!
Om Sofia Erikssons syften på detta forum ska betraktas som seriösa bör hon nog ändra e-postadress.
1562
« skrivet: 2005-06-03, 23:54 »
Det är faktiskt intressant att läsa gamla inlägg (av Håkan Skogsjö) under Redaktören meddelar. Där kan man följa Nättidningen RÖTTER & Anbytarforums utveckling (från H.S:s horisont) från starten 13 december 1998. Att återknyta till historien är, som bekant, välgörande. Och särskilt i detta sammanhang, när vi står inför förändringar av portalen. Samma problem då - 13 april 1999 - som nu.
1563
« skrivet: 2005-06-02, 11:08 »
Ett expempel (till) på missbruk kan vi ha här ovan. Sofia Eriksson är måhända inte den oskuldsfulla nybörjare som hon/han utger sig för att vara. För vilken släktforskare har penthousegrill@yahoo.se som e-postadress?
Med utstuderad fräcket och finess förekommer inlägg från personer som inte identifierar sig, bara vill intrigera och splittra. Och som säkerligen njuter av detta.
Det framstår som mer och mer klart för mig att användarkonto, med fungerande e-postadress och korrekt namn, måste bli ett villkor här på forumet.
1564
« skrivet: 2005-06-01, 23:40 »
Ja, Peter. Blogg ska det naturligtvis vara!
1565
« skrivet: 2005-06-01, 23:07 »
Ja, tröskeln är förmodligen tillräckligt hög med ett användarkonto. Och att det är gratis. Kan böja mig på den punkten. Men jag ser hundringen ändå som en gest, ett stöd - och tack! - till dem som administrerar portalen; denna oerhörda kunskapsbank.
Något som blivit populärt den senaste tiden är - plogg. Kan det vara något? Någon skriver en dagbok på internet som andra får gå in och kommentera. Det kan ju då utvecklas till en chat. Kanske kan då olika personer från den ena veckan till den andra ikläda sig rollen som dagboksförfattare och ge upphov till olika samtalsämnen i fikarummet? Kanske ett alternativ till kolumnist? Och det får då handla om allt mellan himmel och jord, vara hur spretit som helst och ha högt till tak. Men naturligtvis gäller samma netikett som i övriga tidningen. Jojje: Om inte ploggen kan öppnas här, kanske du kan starta upp en på din hemsida?
1566
« skrivet: 2005-06-01, 18:31 »
Ingrid och Ingegerd,
Jag vet att avgifterna kan vara avskräckande vid betalning till utlandet. Har köpt ett antal attester från USA. Vissa har kostat $ 27 att betala via internet. För att undvika detta har jag istället skickat beloppet $ 17 - och sparat ca. 70 KR - i ett vanligt brev. (Växling gratis genom FOREX). Och det har gått hur bra som helst. Det kan man väl göra från utlandet till Stockholm också?
Mvh Leif
1567
« skrivet: 2005-06-01, 17:54 »
Jojje,
Som jag skrev: Om blott en enda person har fått uppfattningen att i Nättidningen RÖTTER grälar de ju bara, är det tillräckligt för att man måste göra någonting åt detta. Och vi är ju överens om att, ser jag, flytta Ordet är fritt till en separat plats.
Jag har ingenting emot att det finns plats för en allmän diskussion om släktforskning och angränsande ämnen. Inte alls. Jag har heller ingenting emot att den döps till Chat om släktforskning. För även om jag inte aktivt deltog i Kantstött porslin, läste jag med intresse de diskussioner & inlägg som förekom.
Mvh Leif
1568
« skrivet: 2005-06-01, 17:34 »
Jag har inte läst igenom alla inlägg här den senaste tiden, så kanske har detta berört. Men jag tar ändå chansen att föra fram ett förslag:
Min erfarenhet av portalen, som grundar sig på så gott som dagligt besök de senaste 4 åren, är klart positiv. Anbytarforum tycks flyta på rätt bra. Enda elefanten i porslinsbutiken är Ordet är fritt. Ämnen under denna rubrik är ofta en källa till irritation. Säkert inte bara hos mig utan också hos många andra. Så något som till övervägande del fungerar bra, behöver inte förändras särskilt mycket. Däremot Ordet är fritt.
Naturligtvis måste man fortfarande kunna uttrycka sig fritt även i detta forum (om man, som Neta och jag föreslår, betalt sin hundring). Men jag tycker att rubriken inte ska ligga i omedelbar anslutning till Anbytarforum. Lyft ur Ordet är fritt och lägg den på annan plats i Nättidningen. Åtkomst kan ske genom rullningslisten, under Läsarsidorna. De psedodebatter eller rotvältor som uppstår behöver då inte infektera Anbytarforum. Därmed är mycket vunnet.
Det här är en enkel åtgärd som jag tror de flest vänner av Nättidningen RÖTTER skulle kunna enas kring.
1569
« skrivet: 2005-06-01, 16:38 »
Är man vän av Nättidningen Rötter betalar man utan betänkligheter 100:-/år bara för att få ta del av den rika källa till kunskap som den erbjuder. Vad kostar ett årsabonnemang på en dagstidning? Att försvara sig med utlandsboende i dessa www-tider är ett svagt argument.
1570
« skrivet: 2005-06-01, 16:09 »
Även jag instämmer till 100% med Anders R. och Anders B. ovan, 31/5 kl. 22:24, 1/6 kl. 13:06 och 13:29. Stödjer dessutom Netas förslag.
Tycker det ska finnas en viss tröskel för att aktivt kunna använda den tjänst som nättidningen erbjuder. Samtidigt stödjer man utgivningen och bidrar till dess utveckling. Dessutom begränsas möjligheten till missbruk. De debatter som urartat, särskilt under Ordet är fritt, tenderar att förstöra detta fina forum. Det är tillräckligt oroande om blott en enda person har fått uppfattningen att i nättidningen RÖTTER grälar de ju bara, och kanske drar sig för att besöka sajten eller debattera. Skadan är då redan skedd.
1571
« skrivet: 2005-05-27, 19:33 »
På KB, Libris webbsök, hittade jag i alla fall 8 delar av verket som berör Älvsborgs län. Det lär väl innefatta Bohuslän (?).
Mvh
//Leif
1572
« skrivet: 2005-05-23, 20:51 »
Noling eller Niling får jag det till.
Mvh Leif
1573
« skrivet: 2005-05-23, 00:26 »
Bege är inne på rätt spår.
Utan tillgång till Genline, lär det syfta på Korslångens hammarsmedja (skrevs även Korslångshammar). Startade, om jag inte missminner mig, 1678. Järnet tillhandahölls från bruken däromkring, främst Björsjö och Kloten.
Hammarsmedjan låg i södra Söderbärke församling, i det s k trelänsmotet, på gränsen till Ljusnarsberg och Ramsbergs församling.
Mvh Leif
1574
« skrivet: 2005-05-22, 18:39 »
Hej Stig!
Tycker att namnet slutar med ...N2, som kan vara beteckningen för hemman nr 2 i byn. Kanske Älghultåsn?
Mvh Leif
1575
« skrivet: 2005-05-16, 18:04 »
Hej Simon o Göran!
Troed står det. Fel av mig. Förlåt! Har aldrig sett ett sådant 'T' förut.
Mvh Leif
1576
« skrivet: 2005-05-14, 23:53 »
Svend Månssons Son: Måns Svendson
1577
« skrivet: 2005-05-12, 00:39 »
Några ändringar:
- Första vittnet får jag till Niels Larson,
- ... hustru och Lars ... ,
- Tycker det står Lacksta (ej Leufsta).
Mvh Leif
1578
« skrivet: 2005-05-09, 20:29 »
Rolf, Jag kan bara instämma med vad Lars-Erik skriver. Passar på att bifoga ett utsnitt av en karta från 1696 [Geometrisk avmätning] som visar Schil(å) damm och gård samt intilliggande torp och stugor där hyttdrängar, garmakare och masmästare hade sin hemvist:  ?Lantmäteriverket Skilå gård skattades som ett ? hemman och inköptes 1616 av bergsfogden Jakob Urbansson. Han sålde sedan hemmanet redan 1624 till sin bror, Hans Urbansson, som gjorde en pionjärinsats vid uppbyggandet av Skilå bruk. (Jakob Urbansson flyttande till Nya Kopparberget, sedemera Ljusnarsberg, och drog i gång kopparbrytningen sedan malmberg hittats även där). I hfl 1663 är 16 familjer bokförda under Skiijla gård. Källa: Hernfrid Bark: Ur Skinnskattebergsbygdens historia (1974) s. 139f. Mvh Leif
1579
« skrivet: 2005-05-07, 19:52 »
Hej Rolf! Rostvändartorpet var ett torp i slutet av det kanalsystem som förband Övre Skärsjön, Nedre Skärsjön och Kopparhyttan (Riddarhyttan, Skinnskatteberg). Det låg ca 5 km söder om Nedre Skärsjön. Bifogar en handtecknad bild av torpet, hämtad ur kartan Riddarhyttans malmfält 1808 som ingår i Riddarhyttans bruks handlingar [Värmlandsarkiv, Karlstad]:  Mvh Leif
1580
« skrivet: 2005-05-06, 20:36 »
Hej Doris!
Jag har gjort en utredning om släkten Näf. Utredningen bär tieln: Mjölnaren i Avesta Erik Eriksson Näf och hans hustru Anna Davidsdotter:s okända anor. David Näf (1786-1850) är min ffmmf.
Mejla mig gärna så kan du få mer information!
Mvh
//Leif
1581
« skrivet: 2005-05-04, 18:04 »
Ja, Kaj, jag fann också detta vid en snabb sökning på Goggles. Tack för responsen!
Har skrivit till den lokala fackföreningen nu och bett om uppgifter ur medlemsregistret. Avvaktar och ser om det ger någonting.
Trevlig helg!
//Leif
1582
« skrivet: 2005-05-04, 17:39 »
Håller på Carins första förslag!
Mvh
//Leif
1583
« skrivet: 2005-05-03, 23:55 »
Jag har fått en dödsannons (på Nestor Martinson 1980) och där står att han arbetat som Longshoreman i 30 år. Vad sysslade han med? I det uråldriga lexikon jag har, översätts longeshoreman med landkrabba(!). Blir inte klokare av detta. Tidigare hade han jobbat som fiskare i Alaska.
Det står också att han var en retired member of the International Longshoremen and Warehousemen's Local 24. Någon som hört talas om den här organisationen?
Mvh
//Leif
1584
« skrivet: 2005-05-03, 20:43 »
Står det kanske Hans Styrmans Enckia ?
Leif
1585
« skrivet: 2005-05-03, 01:21 »
Hej Birgitta!
1. Jon Krögare ibidem
2. Hans S......ares Enkia
3. Casper Rörh.
Mvh
//Leif
1586
« skrivet: 2005-05-02, 18:05 »
Hej Susanna!
Nej, jag har ingen släkting som heter Mickel Matsson Nygård. Det finns många släkter Nygård. Ber dig följa Kerstins rekommendationer ovan.
Mvh
//Leif
1587
« skrivet: 2005-04-27, 17:56 »
Hej Björn!
Håller med Heikki, men är inte lika osäker.
D v s: Ingerman wid ...... (sannolikt ortnamnet).
Mvh
Leif
1588
« skrivet: 2005-04-27, 17:50 »
Arnold,
Stimmerbo ligger i Norrbärke. Gränge avsåg Grangärde socken i äldre tid. Grängesberg tillhörde Grangärde. Kolla också Söderbärke födelsebok.
Mvh
Leif
1589
« skrivet: 2005-04-24, 00:36 »
Tack så väldigt mycket, Johan! Vill bara inflika att det står $1241,95 (annars vore det en förfärlig massa pengar! )
Jag uppskattar verkligen all hjälp med översättningen av de 6 inlagorna.
Varmt tack till alla inblandade: Heikki, Samppa, Harri och Johan!
//Leif
1590
« skrivet: 2005-04-22, 19:39 »
Du har så rätt, Bo. Tack!
//Leif
1591
« skrivet: 2005-04-22, 18:03 »
Kiitos Samppa! Då återstår sista finska inlagan i boutredningen. Den tycks beskriva inlagorna som förekommer i USA (och som åtföjer denna skrivelse). Jag lägger ut den här:  //Leif
1592
« skrivet: 2005-04-22, 17:38 »
Jag tackar för engagemanget, mina vänner!
Kan inflika att kommissionärens signatur står omedelbart under denna svårtydda, felskrivna dödsorsak samt därunder stämpeln United States Commissioner. Och signaturen känner jag igen från andra dokument i boutredningen. Så någon förfalskning kan det knappast vara.
Och jag anser nog fortfarande att det snarare står Phycician på första raden än Physics artel. Ser det inte som ett två-delat ord och artel ryms inte på det lilla utrymmet. Längst ut till höger anges dödsmånaden Feb (= February). Så det som Heikki möjligen tolkar som ett 'l' i artel är i själva verket 'e' i Feb.
Ja, det gick nog vilt till i Alaska, även efter den glada guldrushens dagar. Efter Första Värdskriget var det en enorm nybyggnation där. Fisket, särskilt laxfisket, var ju den dominerande näringsgrenen och nådde sin absoluta höjdpunkt i slutet av 1930-talet. Bara runt Ketchikan - kallad The Salmon Capitol of The World - där John Martinson var bosatt, fanns det som mest 14 konservfabriker. Konkurrensen var stenhård, både om jobben och avsättningen. Har läst att folk lejades för att sabotera anläggningar hos konkurrenter för att därmed tillskansa sig fördelar.
Det är intressant historia som jag håller på att lära mig mer om. Men så mycket av genealogiskt slag har jag ännu inte funnit - bortsett från boutredningen i USA (Adminstration of the estate) på 23 s. och dito i Finland 50 s., vilka jag sannerligen inte förringar. Men jag skulle vilja veta lite mer om Johns arbetsplats & företag, ev. foto av densamma, om han var medlem i någon kyrka o s v. Foto verkar dock vara omöjligt att få tag på. Många andra canneries har dokumenterats, men inte just den jag söker. Ska gripa mig an några tidningar som handlar om just fiske, bl a Alaska Fishing News och Pacific Fisherman Har vissa förhoppningar att hitta ett och annat i dessa.
Ja, jag hamnade väl lite utanför ämnet, men ändå lite om bakgrunden och omständigheterna vid J-M:s död och utfärdandet av attesten.
Mvh Leif
1593
« skrivet: 2005-04-22, 00:19 »
Tack Heikki! Men hur lyder avslutningen, som börjar med: Toimitusmaksu ...?
Mvh Leif
1594
« skrivet: 2005-04-21, 21:54 »
Det har du nog rätt i, Ann. Watchman ska det vara. Tack!
Han var alltså någon slags vakt vid fiskförpackningsindustrin uti havsbandet (Rose Inlet Cannery, The Prince of Wales Island - Outher Ketchikan County).
//Leif
1595
« skrivet: 2005-04-21, 21:45 »
Du har säkert rätt i detta, Jan. Tack! Jag tycker också att det vore underligt om inte obduktion och polis blev involverad vid blotta misstanken om att någon skulle ha åsamkat J.M:s död.
Det kan också vara, precis som du säger, foul play som satte ryktet om mord i svang.
Ha det gott, kamrat!
//Leif
1596
« skrivet: 2005-04-21, 20:21 »
Tack för hjälpen, Ann och Christina!
Jag gissar att du har rätt, Christina. Det står sannolikt Physician. Först läste jag det som Physicale, men då får jag inte ihop det: No physicale suffered heart failure = Ingen fysikaliskt framliden hjärtsvikt??
Men däremot låter; Ingen läkare närvarande. Framliden hjärtsvikt - om man nu kan tolka det så? - fullt rimlig.
Ändå är det märkligt att inte en läkare utfärdade dödsattesten?? Hur kan en US kommissionär ö h t få uttala sig i frågan?? Det borde väl finnas regler för detta, även om händelsen inträffade för 66 år sedan. Någon som vet?
I släkten har ryktet cirkulerat att han blev mördad. Det här indikerar att så kan ha varit fallet.
Han var ogift och barnlös. I attesten anges bara att han är född i Finland, föräldrarna okända. Kanske ville kommissionären undvika en jobbig och utsiktslös - dödsfallet inträffade vid ett cannery i havsbandet - mordutredning av en man av en annan nationalitet, och kopplade därför aldrig in någon läkare?
Naturligtvis är detta bara spekulationer, men jag tycker det är anmärkningsvärt att inte en läkare utfärdade dödsattesten.
Mvh Leif
1597
« skrivet: 2005-04-21, 18:22 »
Hej, Har fått en dödsattest från Alaska idag. US kommissionär i Alaska vid den här tiden (1939), E. C. Austin, har inte bemödat sig med att fylla i uppgifterna korrekt på de förtryckta raderna, utan slarvigt noterat dödorsaken snett över detta utrymme (Medical Certificate of Death):  Undrar om någon skulle vilja hjälpa mig med tydning & tolkning? De ord som jag är helt säker på är No ......... ........ Heart Failure. Mvh //Leif
1598
« skrivet: 2005-04-21, 17:59 »
Jag har fått en dödsattest från Alaska, USA. Och i den står ett yrke på personen ifråga som jag inte kan översätta (eller snarare förstår vad det betyder):  I andra dokument förekommer han som fiskare, men det står det inte här. Han jobbar dock på ett cannery, som väl kan översättas med fiskförpackningsindustri - om det kan vara till hjälp? Jag tolkar titeln som Witchman, men vad gör en sådan?? Tacksam för hjälp med detta. Mvh //Leif
1599
« skrivet: 2005-04-21, 17:07 »
Lämmintä kiitos, Harri! Det är härligt med de finska kamraterna - bosatta i såväl Sverige som Finland. Vi är sannerligen ett broderfolk! Ja, det var då som jag förmodade vad gäller parcellägare. Här är nästa inlaga i boutredningen:  Tar tacksamt emot hjälpa med översättningen. Mvh Leif
1600
« skrivet: 2005-04-20, 23:43 »
Varmt tack, Samppa! Hela den här boutredningen tillkom p g a Johannes Nygårds - August Mårtensson Nygårds bror - död 1939 i Alaska, USA. Han efterlämnade vissa tillgångar, men var ogift och barnlös. Myndigheterna i USA blev då nödsakade att utreda Johannes släktskap i Finland. Begäran om bistånd med detta inlämnades till Finlands konsulat i New York, som vidarebefordrade begäran till Utrikesministeriet i Helsingfors. Och därifrån utsändes brev till berörda församlingar om släktutredningar. Så detta är en släktutredning, av ett 10-tal, som tillsändes UD. Varför just denna är skriven på finska, kan man bara spekulera i. I vart fall utfärdas ytterligare ett ämbetsbetyg rörande August Mårtensson Nygård en knapp månad senare, den 4/8 1939. Denna gång på svenska och avsedd för uppgift ang. äktenskapsförhållanden. Undertecknad av t. f. khde U. R. Bäck. Men här noteras bara förhållandet för makarna, ej några uppgifter om barnen. Här står vidare August som parcellägare. Kanske är detta ordet som du inte kunde tyda, Samppa? I Svenska Akademiens ordlista betyder parcell: jordruta för växtförsök; avstyckad jordlott, stycke, bit; (finlandssvenska äv.) tomt. August var således tomtägare. Jag passar på att lägga ut nästa inlaga här:  Vänligen, //Leif
1601
« skrivet: 2005-04-20, 19:03 »
Här följer en sida till i den boutredning jag fått från Åbo landsarkiv. Har du tid och möjligheter att översätta den åt mig, Samppa? Eller någon annan vänlig själ?  Mvh Leif
1602
« skrivet: 2005-04-19, 00:12 »
Ett varmt tack riktat till den medicinska expertisen, med Håkan Widell i spetsen, för klargörandet!
Nu förstår jag orsakssambanden i dödsattesten (som f ö är skriven 1957).
Vänligen,
Leif
1603
« skrivet: 2005-04-18, 16:47 »
Jag tolkar det som att hjärtsvikt är den direkta dödsorsaken. Är det korrekt? Hur ska man tolka det här intyget i sin helhet egentligen? Lägger därför ut de förtryckta rubrikerna på attesten här. Kanske kan det förklara ett och annat?  Naturligtvis skulle jag ha lagt ut detta från början, men trodde inte det hade någon betydelse i sammanhanget. Mvh Leif
1604
« skrivet: 2005-04-15, 22:05 »
Tack för den initierade distinktionen, Jan!
Mvh
Leif
1605
« skrivet: 2005-04-15, 20:28 »
Jag bockar och bugar för vänligheten, Samppa! Och detsamma gäller dig, Heikki. (Engelskan är en aning lättare).
Angav felaktigt att det var 22 s. från Åbo Landsarkiv. Nej, det är hela 49 sidor! (För den förvisso ansenliga summan av 430 SEK, men det anser jag nog att kopiorna är värda).
Trevlig helg till er båda!
//Leif
1606
« skrivet: 2005-04-14, 23:36 »
Tack så väldigt mycket, Ingeborg! Släktutredning blir det också. Ska lägga ut det (2 s.) som är på finska här, men först två sidor med kanslispråk. Den ena nu, den andra om någon dag (vill inte vara anspåksfull i överkant):  Kan du Ingeborg, eller någon annan, översätta detta? Mvh //Leif
1607
« skrivet: 2005-04-14, 20:22 »
Hej! Jag har fått en utredning från Åbo landsarkiv (på hela 22 sidor!) rörande min ana som avled i Alaska, USA. Och det var verkligen en glad överraskning. Men några sidor är skrivna på finska och jag undrar om någon har kunskapen att översätta? Jag lägger ut första dokumentet här:  Mvh //Leif
1608
« skrivet: 2005-04-13, 18:06 »
Anita och Heikki!
Jag tackar allra ödmjukast, det gjorde ni bra!
Det var inte lite denne man hade att kämpa med. Han hade ju jobbat som gruvarbetare, så lungsjukdomen var nog en följd av detta. Ändå blev han, trots allt, 81 år gammal.
Funderade på varför jag inte hittat någon annons om hans 75:e och 80:e födelsedag, men nu förstår jag varför.
Vänlig hälsning,
Leif
1609
« skrivet: 2005-04-13, 02:11 »
Jag har fått en dödattest från USA, men kan omöjligt tyda de här medicinska termerna, som dessutom är på latin:  Hoppas att någon förstår detta bättre än jag. //Leif
1610
« skrivet: 2005-04-09, 18:42 »
Kanon, Bo! Tusen tack! Ska mejla tidningen. Och eftersom jag här också har fått dödsort, går det ju lättare att beställa dödscertifikat.
Trevlig lördagskväll!
//Leif
1611
« skrivet: 2005-04-09, 16:56 »
Jag har nu fått konstaterat att min ana, Nestor Martinson, avled i Grays Harbor County, Washington i juni 1980.
Undrar om någon har tillgång till tidningar från detta county (juni 1980) och kan kolla ifall Nestors dödsannons har publicerats? Eller vilka tidningar kan vara aktuella för den här regionen?
Mvh
//Leif
1612
« skrivet: 2005-04-09, 16:25 »
Hej,
Genom Ancestry.com fick jag ett socialförsäkringsnummer som jag undrar om någon kan kontrollera?
Der rör (troligtvis) en son till min morfars bror, August Martinson. Han heter Nestor Martinson, är född 15/4 1912 och verkar ha avlidit 1980 i Grays Harbor County, Washington.
SS-nummer är 574-01-6453.
Mvh
//Leif
O B S !!!!
Ni behöver inte svara på detta! Jag kollade i databasen som är nämnd ovan - och det var min Nestor! Jipiiiii!
Leif
1613
« skrivet: 2005-04-01, 23:33 »
En tidning som jag väldigt gärna skulle vilja läsa är Alaska Fishing News. Det var en periodisk tiskrift som utkom ca 1 gång/vecka mellan 1934-45. Och i alla fall 5 år under den tid John var verksam i fiskerinäringen där (i Ketchikan). Kanske förekommer han i något reportage? Eller företaget?
Tyvärr är inte tidningarna mikrofilmade, bara själva index. Jag måste därför anlita någon i Junaeu för uppdraget. Och det är väl inte utsiktslöst, även om det kanske kostar en slant. Men det kan det vara värt!
Vänligen,
Leif
1614
« skrivet: 2005-04-01, 19:51 »
Jo, det här är sannolikt rätt John. Tack Jan!
I de handlingarna jag fått efter honom - Declaration of intention och Petition for citizenship - anges hans födelseår felaktigt till 1896. Och just 1916 hade han immigrerat första gången med sina bröder (som du kanske kommer ihåg att jag nämnde?) till Negaunee, Marquette, Michigan. (De emigrerade från Finland för att slippa kriga med ryssarna. Återvände alla tre efter att Första Världskriget upphört. Jag ska försöka följa dess vidare öden i Michigan senare).
Så jag undrar om du kan du mejla en kopia av sidan?
Sedan funderar jag på hur han fick nys om arbetstillfällena i Alaska?
Ett vittne när Declaration of citizenhip utfärdades, var förman på ett cannery, vilket väl kan översättas med fiskförpackningsindustri (av, i huvudsak, torsk).
John anställdes förmodligen av honom (eller dennes överordnade). Men reste han dit på vinst och förlust? Jag skulle kunna tänka mig att det fanns annonser i tidningar från fiskindustrin i Alaska, som behövde folk. I Seattle var det nog trångbott och väldigt mycket folk vid den här tiden. Det kanske skulle kunna gå att hitta en sådan här annons i tidningen för Seattle-regionen? Vad tror du, Jan?
Mvh
//Leif
1615
« skrivet: 2005-04-01, 19:20 »
Bra, Jan! Som vanligt, suveräna och fylliga svar. Tack! Ska titta närmare på de länkar du angett.
Med tanke på att John bara hann arbeta som fiskare i Alaska under 7 år innan han förolyckades, så måste man säga att det var rätt mycket han skrapade ihop på den relativt korta tiden.
Jag håller nu på att undersöka om han byggde hus där och i så fall var det låg. En massa intressant forskning på Alaska för närvarande, Jan!
Önskar dig en skön helg i vårvärmen!
Hälsningar
//Leif
1616
« skrivet: 2005-04-01, 17:31 »
Hej,
Min morfars bror, John Martinson, född 25/10 1895 (eller 1896, som det felaktigt kan stå), utvandrade till Seattle, Washington den 16/3 1927.
Declaration of intention utfärdas den 5/11 s.å. och då är han bosatt på 1925 Boren Ave (Western District of Washington).
Jag undrar om någon har tillgång till sensus för 1930 och kan kontrollera vad som står om honom? Han flyttar sedan till Alaska 1932, så han bör fortfarande vara bosatt på den här adressen, eller i varje fall i Seattle, vid 1930-års folkräkning.
Uppgifter mottages tacksamt!
Vänlig hälsning,
//Leif
1617
« skrivet: 2005-04-01, 17:05 »
Detta borde väl någon på Nordiska Museet känna till?
Mvh
//Leif
1618
« skrivet: 2005-04-01, 17:01 »
Jag har en släkting som avled 1939 i Alaska. I samband med bodelningen gjordes en uppteckning av tillgångarna i dödsboet. (Det är inte en reell bouppteckning, men någnting liknande). Han hade då $1900 på bankkonto och ett par andra konton.
Jag undrar om någon kan säga mig hur mycket det var enligt dåtidens dollarkurs och i förhållande till aktuell kurs? Kan man säga att det var mycket eller lite pengar för en fiskare?
Tacksam för information & tips om detta!
//Leif
1619
« skrivet: 2005-03-28, 18:30 »
Janne,
Har upptäckt att ändringar av inställningar ofta verkställs efter att datorn har startats om. Prova alltså att starta om datorn.
Mvh - och fortsatt Glad Påsk!
//Leif
1620
« skrivet: 2005-03-24, 23:34 »
Glad Påsk till alla forskare på detta förträffliga forum och tillönskan om en skön vår!
[color=0077aa]Nu brinner vårens blåa eld på Abborbergets krön,
där dansar Kalle Knopare, gudomligt ung och skön.
Krökt sitter Ivan Speleman och flinar med sitt spel,
och Rallar-Anton känner sig rätt salig för sin del.
Hej, vinkar Tryckar-Pelle, han är snärt och han är flink,
och hostar du en maning är han redo för en blink.
Han bugar för Amanda - och så hånfull och så mörk
står herr studenten Bläcksta-Nils och spanar bak en björk.
Det går en svag resedadoft av markens unga gräs,
där strös av Persbergs-Joel några no och några yes -
Och Ingalill från Backarna hon tror att nästa vals
ska Bagar-Harald linda ömt sin arm kring hennes hals.
Nu lövas det i dalar och nu lövas det på höjd,
nu dallrar månget hjärta i sin första svårmodsfröjd.
Och Munkås-Niclas' pojke, konfirmerad jämt och rätt,
han går i bror sins byxor nu och sträcker cigarrett -
Nu lyser det till sommar och nu ringer det till sol . . .
- Ack kypare, ack kypare, förunna mej en stol
förunna mej en hela och en halva och en ters
att glömma mina bleka år och mina tomma vers![/color]
Nils Ferlin: Syner i lövsprickningen. Publicerad i En döddansares visor (1930).
1621
« skrivet: 2005-03-24, 23:04 »
...kl. 9 em afs[omnade?]
Texten fortsätter förmodligen på raden nedanför.
Glad Påsk!
//Leif
1622
« skrivet: 2005-03-24, 00:34 »
Jodå Pirjo, jag har fått mejlet.
Glad Påsk!
//Leif
Gunne: I dessa anteckningar refereras till en Anders Hansson i Masmästarbo. Inga födelse- eller döddata finns på honom. Jag vet inte alls om detta stämmer. Källorna får den som har gjort anteckningarna - ja, levnadsbeskrivningen om den här släkten Frögd (det finns tydligen fler) - ge närmare besked om.
1623
« skrivet: 2005-03-22, 19:25 »
Pirjo,
Jag mejlar över anteckningarna om Frögd-släkten. Det blev 5 sidor. Mycket nöje!
Mvh Leif
1624
« skrivet: 2005-03-22, 01:01 »
Hej Pirjo!
Jag har fått uppgifter om Fröjd från en forskare i Vasa.
Släkten Fröjd är knuten till Kimo bruk, Oravais sn(FI).
Kan scanna in och mejla dig uppgifterna, om du är intresserad?
Mvh Leif
1625
« skrivet: 2005-03-18, 01:03 »
Det kan stå halmhässa.
Hässja =benämning på till torkning av hö, äv. annat kreatursfoder (ss. löv), säd (i sht råg), ärter o. d. samt (i sht förr) lin brukad, under slåttern. [Källa: SAOB].
1626
« skrivet: 2005-03-18, 00:49 »
Hej Neta!
Det sista vittnet, Nils Gudmun[d]s, är dräng.
Det första frågetecknet är jag lika frågande till som du inför.
Mvh Leif
1627
« skrivet: 2005-03-18, 00:38 »
12 Föddes och d. 13 dito döptes af Com. Wennersdt[sdt=stedt] Jöns Månsons och h. Anika Ersdrs barn i Sandwiken til namn Per.
Fadrar: Olof Swen[sson], Elof Swen[sson] och Olof Nilson i Sandwiken, h. Ingrid Elofsdr i Diupdalen, h. Karin Nilsdr, p. Kierstin Olsdr. och p. Marit Gulbrandsdr i Sandwikn.
Mvh Leif
1628
« skrivet: 2005-03-18, 00:26 »
Hej Tommy!
Så här tyder jag födelsenotisen:
19. Föddes Erik Anderssons och h:[=hustru] Ingeborg Nilsdrs[=dotters] barn i Fo[a]rsnäs och döptes af Com:[=komminister] Herr S: W: samma dag til Stina.
Fad[d]rar: Nils Olofsson i Bodeta??, Nils Larsson i Fo[a]rsnäs, dr:[=dräng] Olof Gustafsson i Prestbol, h: Lisk[t]en Andersdr[dr=dotter], H: Kierstin Olofsdr i Fo[a]rsnäs, p:[=piga] Catarina Olofsdr och p: Ingeborg Jo[ö]ransdr på Skog(?).
Det lutar mer åt Forsnäs med tanke på att det är samma bokstav i Joransdotter. Sedan är jag, som synes, osäker på en ort. I någon mån även Skog. Någon annan kanske ser vad det står?
Mvh Leif
1629
« skrivet: 2005-03-16, 00:53 »
Et smärre tillägg:
...(-80) häktad såsom (misstänkt)...
Mvh Leif
1630
« skrivet: 2005-03-13, 19:07 »
- - - Erik Bratt, Soldat i Stengafveln begrafven på Malma kyrkogård - - -
Mvh Leif
1631
« skrivet: 2005-03-13, 18:56 »
En bok (akademisk avhandling) av Sten Carlsson, Fröknar, mamseller, jungfrur och pigor, utbjudes nu på Tradera ( http://www.tradera.com/auction/Historia/aid_11682310) och kan måhända ge en del svar på de frågor som ställs under denna rubrik. Mvh Leif
1632
« skrivet: 2005-03-11, 00:52 »
En ros, nej en hel bukett påskliljor, vill jag ge Jan Ek - denne eminente emigrantforskare som hjälpt mig och, enligt egen utsago, ett par hundra andra att finna släktingarna over there.
Må det gå dig väl och du få länge leva i ditt land.
Leif G:son Nygård
1633
« skrivet: 2005-03-11, 00:36 »
Hej Gun-May,
Jag vet inte om Migrationstinstitutet i Finland också har uppgifter om immigranter, men det kan väl vara värt att kontakta dem.
Mvh Leif
1634
« skrivet: 2005-03-09, 01:20 »
Inga hårda känslor, Ann-Mari!
Javisst, det kan vara en annan dotter. Det här börjar bli mer och mer spännande. Får nog börja forska lite på den här familjen. Eftersom de är närkingar finns ju kort på Stadsarkivet. Och dit har jag bara 400 m.
Men synpunkter & ytterligare uppgifter om familjen och övriga bilder är fortsättningsvis av intresse för mig.
God natt!
//Leif
1635
« skrivet: 2005-03-08, 17:29 »
Förlåt Lotta att jag råkade döpa om dig på äldre dar! En lapsus av mig.
Intressant aspekt, Ann-Mari! Jag tycker också att den gamla damen liknar kvinnan på bild #43174. Det syns ännu tydligare på bild #43130. Och det är mycket mölighet att den äldre kvinnan är Ida-Charlotta, född 1860. Kortet är förmodligen taget straxt efter sekelskiftet. Några av bilderna i albumet är daterade 1895-1906. Så jag tror inte det är mor- eller farföräldrar och barn, snarare föräldrar och barn. (Den äldre kvinnan till vänster kan vara en svägerska).
Om antagande stämmer, att detta är Erik Lindholm och Anna Kajsa Larssons dotter Ida-Charlotta med familj, bör det gå att lista ut vem maken är och data på barnen. Föräldrarna och barnen förekommer f ö på andra bilder i albumet.
Mvh Leif
1636
« skrivet: 2005-03-07, 20:19 »
Det ser ut som du har funnit rätt familj, Lena. Tack för uppgiften! Och som du påpekar, lär då tidningsurklippet vara från 1915.
Nu kan man bara hoppas att någon läser detta, och tar sig tid att titta på bilderna #43059 - #43174 som jag utlagt i Porträttfynd. För den som känner igen Anna Kajsa Lindholm, kanske kan identifiera någon av personerna på bilderna?
Mvh Leif
1637
« skrivet: 2005-03-05, 01:03 »
Hej Ewa!
Ett tips är att skicka in en efterlysning till Flydda Dagar, Linde Bergslags Släktforskarförenings egen tidning. Det kanske kan leda framåt. Och varför inte bli medlem? Som medlem i en släktforskarförening, får man nya kontakter som i sin tur kan ge svar på frågor om släkten.
Inlägg i detta forum är inte det enda saliggörande, även om det ofta är fruktbärande.
Mvh Leif
1638
« skrivet: 2005-03-04, 20:49 »
Prova med Sjömansinstitutet i Vasa. Han kanske fortsatte som sjöman och finns registrerad där. Jag vet inte kontaktuppgifterna, men det går ju att ta reda på.
Mvh Leif
1639
« skrivet: 2005-03-04, 18:12 »
Det här urklippet låg instucket i ett (av två) porträttalbum som jag inropat på auktion för en tid sedan:  Det föreställer änkan Anna Kajsa Lindholm, född Larsson, i Vekhyttan, Kvistbro som fyllde 90 år den 12 maj. Året okänt. Men av text på baksidan att döma, är urklippet från Nerikes-Tidningen No 112, vid en tidpunkt då årsprenumerationen kostade 4 kr ?? (oläsligt) öre och kvartalspriset 1:50. Det skulle därmed kunna gå att räkna ut vilket år hon fyllde. Men poängen med mitt inlägg är, om någon känner igen den gamla damen och kanske kan tillföra information till de porträtt jag lagt ut 2 och 3 mars under Porträttfynd, bild nr #43059 - #43172? Det skulle ju vara lyckat i så fall! Mvh Leif
1640
« skrivet: 2005-03-03, 21:08 »
Hej Georg,
Jag försöker lite, så kanske någon annan kan fylla i och komplettera:
- - - i Finland, och danska häradsfogden h Swanholm, redan d. 21 sidstl. Januarij påbegynt, som sista Protocollet af berörde dato utwisar, ......... och tek..gen öfwer äg - - -
Mvh Leif
1641
« skrivet: 2005-03-03, 20:28 »
Hej Berith!
Det var en två-stegs-process att bli medborgare i USA. Som första steg fick man ett Declaration of Intention, om avsikten med sin önskan att bli medborgare. Det kan innehålla vissa personuppgifter. Därefter kunde ett Certification of Citizenship utfärdas. Och den innehöll oftast mer uppgifter. Men att uppnå detta steg tog minimum 5 år. Just nu söker jag själv en sådan här 'medborgarskapsattest' och kan därför dela med mig av erfarenheterna. Kommer att återknyta kontakten med domstolen i det county där min släkting bodde.
Du måste alltså veta var din farfar bodde och vända dig till det countyts domstol, som i de flest fall har dessa attester i förvar. Information om hur processen gick till vid ansökan om medborgarskap (Naturalization) och kontaktuppgifter till domstolen kan du få hos National Archives and Records Administration.
Mvh Leif
1642
« skrivet: 2005-03-03, 01:02 »
Hej Eva!
Ja, du är i fel socken. Mogårdshammar ligger straxt väster om Smedjebacken. Tillhör Dalarna och Norrbärke församling.
Lycka till!
Vänlig hälsning
Leif
1643
« skrivet: 2005-03-01, 23:49 »
Öpinge och Onbergh ska det allt vara. Du har så rätt så, Erland! Alltid lättare när man är någolunda bekant med platserna.
Jag har sjäv inget abonnemang på Genlines tjänster och kan inte svara på vad som finns tillgängligt.
Vänlig hälsning,
Leif
1644
« skrivet: 2005-03-01, 21:35 »
Ja, ofta ansåg tydligen prästen att det räckte med att nämna faderns namn.
Samma fenomen förekommer också i t ex mantalslängder där hustruns namn vanligtvis får stå tillbaka för husbonden och hemmansägaren.
Då kunde man verkligen tala om en patriarkatisk samhällsordning!
Mvh Leif
1645
« skrivet: 2005-03-01, 14:52 »
Vill bara inflika att jag följer debatten här med stort intresse och tycker det är roligt att få ta del av de synpunkter och kunskaper om inte bara Buresläkten (varav jag är en sentida ättling) utan också Norrlands historia som förs fram av Lennart Lindström, Nils Olofsson, Anders Rydberg, Erik Holmlund, Björn Thunberg och Lars Öhman.
Fortsätt så, mina herrar! Det är på detta sätt jag tycker en allmän diskussion om ett specifikt ämne i Anbytarforum skall föras. Tes > Antites kanske blir Syntes så småningom?
Kan sedan upplysa om att böckerna av Ulf Lundström, Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650 och Skellefteå Socken 1650-1790, nu finns utlagda som auktionsobjekt på Tradera.
Mvh Leif
1646
« skrivet: 2005-03-01, 01:18 »
Hej Ann!
Så här tyder jag fortsättningen av första notisen:
- - - - bars af klåckarens Petter Spångbergs hustru i Snöstorp. M:f: Johan Nilsson i Snöst: och Berger(?) Nilsson i Påarp q:f: (qvinnfolk) Pär Pålssons hustru i Fyllinge /
Den andra:
- - - som födes d. 1 ejusdem (d v s december). M:f: Pär Pållson i Snöstorp och Pär Tiulson på Öhn br.. jämte Pär Andersons hustru i Yinge q:f: Bros(?) Påls hustru i Onsbergh(?)
Mvh Leif
1647
« skrivet: 2005-02-28, 18:49 »
Hej Anders!
Delvis väldigt små och feta bokstäver.
Du måste nog avskilja notisen i två delar och förstora - t ex efter Jonas Danielsson och lodrät ned - för att vi ska ha en chans att läsa och tolka vad som står.
Mvh Leif
1648
« skrivet: 2005-02-28, 18:19 »
Och du har kontrollerat så att Karl-Gustaf Pysander inte utvandrar?
Mvh Leif
1649
« skrivet: 2005-02-26, 18:53 »
... (förkortning, möjligen 'Tes.' = Attest?) 15/12 75 (el. 78) som? sjökarl? {arb. 28/7 (el.9) 75 till Hamburg.
Frånv. vid 1876 års Bewärings Mönstring och öfningsmöte 1877.
..... ..... (ett eller två ord som jag inte riktigt kan läsa, möjligen Kiopenhamn??) 1878
TranportSjöman
..... (förkortning, möjligen 'Trnsp.' = Transport?) 30 (el. 31)/1 1883 till Stockholm.
Någon annan kanske kan komma med ändringsförslag och kompletteringar?
Mvh Leif
1650
« skrivet: 2005-02-26, 18:07 »
Det var så lite så.
Trevlig lördagskväll!
Hälsar Leif
1651
« skrivet: 2005-02-26, 18:03 »
Så är det naturligtvis! Uppmärksammade inte att kolumnrubrikerna är desamma som i bilden ovanför.
Hälsningar Leif
1652
« skrivet: 2005-02-25, 22:03 »
Faddrar: Sockneskomakaren - - -
Mvh Leif
1653
« skrivet: 2005-02-25, 22:00 »
Nedre bilden:
Före Catharina tycker jag det står förkortningen Brgdn (= borgardottern).
Efter Stockholm: Sverus (ett efternamn, dit hon flyttade) och 1762 19 Oct..
Mvh Leif
1654
« skrivet: 2005-02-25, 17:22 »
Den andra bildens text tyder jag så här:
Tillhör Sör Halfvagården eller Forsamlingens fattigård.
Mvh Leif
1655
« skrivet: 2005-02-23, 19:27 »
Hej Jan!
Han ser ut att vara skräddare.
Mvh Leif
1656
« skrivet: 2005-02-19, 15:03 »
Ja, Heikki, du har rätt. Det står ju faktiskt Severingsson med moderniserat språkbruk.
Det är första gången jag stött på namnet.
Tack båda för responsen!
Leif
1657
« skrivet: 2005-02-19, 14:52 »
Hej Stefan!
Förmodligen att personen är avflyttad och erhållit flyttningsbetyg.
Mvh Leif
1658
« skrivet: 2005-02-19, 00:41 »
Blev fel först. Här kommer de tre urklippen nu.
Leif
1659
« skrivet: 2005-02-19, 00:40 »
Jag har lite problem att fastställa namnet, men jag tolkar det som Zeweringsson de två första och sedan Zefweringssons barn. Det här är från Korsholms Mustasaaris, Finland, första död- och begravningsbok. Och de dör båda i Miecka.    Skulle bara vilja ha respons om jag är rätt ute och om det finns någon modernisering av namnet. Känner inte till detta namn. Har det någon koppling till Zeffred eller Sigfrid månne? Tacksam för ett handtag. Vänligen, Leif
1660
« skrivet: 2005-02-18, 17:31 »
Med sitt inlägg visar Håkan Skogsjö med all önskvärd tydlighet vad det hela handlar om. Instämmer med honom till fullo.
Förhoppningsvis tar förbundsstyrelsen till sig detta och agerar i enlighet med den handlingslinje han skisserar.
Jag delar också Anders Rydbergs syn på saken i sitt senaste inlägg.
1661
« skrivet: 2005-02-18, 01:26 »
Hej,
Pliktat för brännvinsutsk. 63. Det betyder förmodligen brännvinsutskänkning (årtalet) 63 (1863?). Han har alltså sålt hembrännt.
Det andra börjar i alla fall: Betyg om äktenskap.... het till ...... (ort?) 20/6 [18]69 (eller 89) ? Skulle tro att det har med hinderslöshet att göra. D v s att han inte är gift och ledig till äktenskap.
Ordet i kolumnen till höger kan jag inte tyda
Någon kanske kan fortsätta.
Mvh Leif
1662
« skrivet: 2005-02-18, 00:40 »
Har roat mig med att, på fri hand, skissa på en ny logga. Naturligtvis går det att snygga till den betydligt med rätt utrustning och handlag. Den ser ut så här:  Utgångspunkten är alltså att SSf bibehålls. I en annan omgivning blir bokstavskombinationen inte så iögonfallande. Sedan har jag knutit an till Jörgens senare förslag (den med röd text). Symboliken i övrigt: - cirkeln runt SSf = livscykeln. - tecknet * till vänster i cirkelns öppning = födelsen, ? till höger = döden. Däremellan lämnar vi alla spår som släktforskaren gärna vill finna och inte låta gå till förgängligheten. - boken symboliserar kyrkoböckerna. Den källa släktforskaren stöter på först, används flitigast och som är den viktigaste. - gåspennan kan symbolisera flera saker; den gamla handstilen, kyrkobokföringen, myndigheternas registrering av medborgarna, släktforskarens noteringar m m. Ja, det var mitt lilla förslag på kvällskvisten! //Leif PS Antas detta av förbundet förväntar jag mig en gratifikation i form av en tur- och returresa till Michigan, så att jag får möjlighet att beskåda platsen där mina utvandrade släktingar slog sig ned DS
1663
« skrivet: 2005-02-15, 01:15 »
Den första delen av anmärkningen möjligen ferdo/ferde? Andra delen ingen dum gissning med frit. (Siuk har jag dock svårt att få det till). Detta skulle då kunna utmynna i ferde frit[t] (= färdas fritt). Vad kan detta i så fall betyda?
Ja, kanske har det med kvinnans rörelsefrihet att göra. Och det verkar som hon utflyttar från socknen. Anmärkningen skulle då kunna betyda att hon var fri att resa utan flyttningsbevis - av någon anledning.
Kanske bedömde prästen att det inte fanns någon anledning att notera hinderslöshet för kvinnan eftersom hon inte vid 70-års ålder (enligt egen utsago) hade för avsikt att ingå äktenskap ?
Men jag är så klart osäker på vilken bärighet denna tolkning och förklaring har. Möjligen ändå en hjälp på vägen?
Mvh
Leif i Närkemetropolen
1664
« skrivet: 2005-02-14, 01:03 »
Jag instämmer med övriga debattörer som tycker illa om denna logga.
Inte för att jag är någon formgivare, men har laborerat lite med olika textstilar som finns i XP. Med små medel kan man komma långt. Vad sägs om detta förlag i t ex i Palatino Linotype, Trebuchet MS, Book Antique, Myriad Condensed Web eller Bookman Old Style? (Textstilarna kan inte visas här):
[color=0000ff]SvSFf[/color]
Genom att sätta ett 'v' efter första 'S'-et kan associationer med andra rörelser undvikas.
Men det bästa är förståss att anlita en grafisk formgivare för att få något riktigt bra.
//Leif
1665
« skrivet: 2005-02-12, 23:43 »
Jan-Christer,
Mitt svar till Britt gällde mikrofilm/rullfilm av mantalslängder och domböcker. Och det har SVAR inte till försäljning.
Men jag delar din uppfattning om att Digitala forkardatabasen har en hel del matnyttigt för oss forskare, väl värt att undersöka och ev. abonnera på.
God lördagkväll från Närkemetropolen!
Leif
1666
« skrivet: 2005-02-12, 19:34 »
Hej Britt,
SVAR har bara mikrokort för utlåning och försäljning. Mikrofilm ligger på rulle och kan studeras i en rullfilmsläsare. Det finns separata läsare för mikrokort och mikrofilm, men också kombinationsapparater. Kolla med biblioteket på din hemort! Där, eller på stadsarkivet, bör det också finnas förteckningar på åtminstone ditt läns mikrofilmade mantalslängder och domböcker. Och kanske också själva filmerna? På mitt stadsarkiv finns förteckningar från alla län i landet. Utifrån dessa förteckningar får du signum på den film du vill studera och ev. beställa som fjärrlån från andra (läns)bibliotek.
En god hjälp vid beställning av domstolsarkivarier är sedan den s k Lappkatalogen över Svea Hovrätts arkiv. Det är mikrokort som kan beställas från SVAR - se vita pärmen med Domstolsarkiv - och ger länsvis information om de olika häradsrätterna med avseende på domsaga, specifik häradsrätt, år och volymnummer. Det gör ingången i domstolsmaterialet betydligt enklare. Med volymnumret tillhands kan du sedan se vilken rullfilm som gäller för din del. För rullfilmens signum är inte detsamma som mikrokortets (SVAR:s) nummer. Däremot är volymnumret detsamma. Det är viktigt att komma ihåg.
Lycka till!
Hälsar //Leif
1667
« skrivet: 2005-02-12, 02:05 »
Britt,
Min erfarenhet av mantalslängder och domböcker är att läsbarheten oftast är bättre med mikrofilm än mikrokort. Korten kan vara väldigt svårlästa, har sämre skärpa inte bara p g a originahandlingens skick utan också själva konverteringen.
Och du har fortfarande möjlighet att låna mikrofilm till ditt bibliotek.
Mvh //Leif
1668
« skrivet: 2005-02-12, 01:44 »
Annsofi,
Jag har under flera års tid besökt Värmlandsarkiv ca 1 gång/månaden för inventering av ett bruksarkiv. Inte någon gång har jag blivit illa bemött eller på något sätt känt mig otillfredsställd med den service de har gett. Tvärtom! De har varit vänliga, hjälpsamma och tillmötesgående. Har verkligen känt mig välkommen.
Så jag känner inte alls igen den bild du ger av personalen där.
Mvh //Leif
1669
« skrivet: 2005-02-08, 15:45 »
Kanske det står Zeilitz ?
Mvh Leif
1670
« skrivet: 2005-02-07, 22:46 »
Jag läser inte födelsedagen till 27 utan d. 7.
Hälsningar
//Leif
1671
« skrivet: 2005-02-05, 21:03 »
Föräldrarna heter, mycket riktigt, Erik Andersson och Chierstin Pärsdotter samt sonen, Erik.
Ortnamnet är svårare att tolka. Ser dock ut att börja på 'S'. (Jämför 's'-et i son efter Pärsdotter). Sedan kan det stå jä, d v s orten börjar på Sjä och bokstäverna därefter möjligtvis 'r' och 'n'. Sedan tycks det stå 'h'.
Och då hamnar jag på något som liknas vid Sjärnhulda alt. Kärnhulda ?
Mvh Leif
1672
« skrivet: 2005-02-04, 11:17 »
Lena,
Jag har klickat på den direktlänk som finns utlagd under Uppdaterat i detta forum sedan 2 februari och sedan på Skicka mail till GF. Och då har jag fått följande felmeddelande.
Failed to deliver to 'g.f@mbox200.swipnet.se'
SMTP module(domain old.swip.net) reports:
host old.swip.net says:
550 Invalid recipient:
Vänligen,
Leif
1673
« skrivet: 2005-02-04, 03:35 »
Och försöker man sända ett mejl kommer det tillbaka ....
1674
« skrivet: 2005-02-04, 03:31 »
Hör inte namnet 'Anders' omedelbart ovanför Carl Olufsson ihop med denna notis?
Orten ser ut som Stoore Skåhsen. Jämför med Lille Skåhs bland faddrarna (där du föreslår lilla Pilåhs).
Mvh //Leif
1675
« skrivet: 2005-02-03, 00:28 »
Jag skulle vilja ha det till Stensnidaren, men det fallerar framför allt på bokstaven 's'. Ser ut att vara ett 'd'. Och då hamnar också jag på Strandridaren. Men vad gjorde månne denne beridna man?
Mvh Leif
1677
« skrivet: 2005-02-01, 02:03 »
Det var ganska svårläst. Men jag börjar, så kanske någon kan komplettera och/eller fortsätta:
Dnica VII p. Tr. (7:e söndagen efter Trefaldighetssöndagen =Pingstsöndagen). Mats Johansson k hustru i Öfwersäfne h. Kerstin Lars[dotter], född i S...... af Bartomta(?) .... (sockn?) A:o 1644. Fad:r Lars Johansson M. Kerstin Larsd:er. Efter sin faders död folgde sin Moder til ....sätta i Nord..(?) och .. af henes och stuffadren Sal. Lars Jönsson uptuchtad och lerdt läsa i bok .. ... och tiugu åhr gammal giftt med ....... (titel) Mats Johansson, och med honom lefwat inn emot 33 åhr, af ..... (honum?) aflat 7 b[arn]. 6 Sönner och en dotter, af hwilka 2 barn som k. Mod[r]en genom fortgången ... lefwat
Mvh Leif
1678
« skrivet: 2005-02-01, 01:13 »
... i sonande anhörig[h]et ...
Betyder kanske något i stil med att föräldrarna var närvarande, sonande sin upplevda skuld i att spädbarnet avlider (kanske p g a fattigdom, dålig näring, amningssvårigheter?).
Ja, sannerligen poetiskt skildrat!
1679
« skrivet: 2005-02-01, 00:54 »
Jan, En Jöns Sundelius är omnämnd som komminister och senare kapellan i Järnboås 1703-1729 (enl. Register till Johan Johanssons arbeten Om Noraskog och Noraskogs Arkiv, tryckt i Kumla 1990). Järnboås församling gränsar i NO till Nora Stads- och Bergsförsamling (Västmanland, Västerås stift, men Örebro län). Kanske var prästen du söker är ättling till denne Jöns Sundelius och senare blev verksam i samma församling (och alltså inte Nora Stads- och Bergsförsamling)? Ta kontakt med Britt-Marie Lundell - ordf. i Nora Släktforskarklubb - eller Åke Mossberg, kunnig släkt- och hembygdsforskare i Nora, så löser sig säkert detta. Åkes webbadress är http://www.ifknora.com/i_akem.htm. Mvh Leif
1680
« skrivet: 2005-01-31, 19:08 »
Tack för tips och vägledning, Anders och Johan!
Ja, det är för vanskligt att dra för säkra slutsatser om släktskap mellan rotesoldaterna (även om det inte bara är detta som pekar i en viss riktning).
Jag har inte kollat vare sig mantalslängder eller bouppteckningar, vilket kommer att ske. Har dock kollat födelseböcker i angränsande församlingar - utan resultat.
Därför stannar jag vid Anders Kalander och anger tills vidare inga kopplingar bakåt.
Mvh Leif
1681
« skrivet: 2005-01-30, 19:03 »
Jag skulle vilja ha rådgivning/åsikter om hur säker jag kan vara:
Har en soldat Anders Kalander som är född 11/5 1750 enl. kommunionboken. (Detta rör Maxmo sn i Österbotten, Finland). Jag är inte riktigt säker på föräldrarna eftersom jag inte finner Anders födelsenotering i födelseboken.
Men jag är ändå rätt övertygad om att föräldrarna är Lars Kalander och Beata Simonsdotter. Varför?
1/ Lars och Beata finns i samma by som Anders Kalander och skrivs omedelbart ovanför Anders och hans familj i kmb.
2/ Lars och Beata får 8 barn där mellan 1748 och 1772. År 1749 och mellan 1752-56 sker inget barnafödande enl. födelseboken.
3/ Anders efterträder Lars som soldat (Kongl Österbottens Regemente) under samma rotenummer när denne avskedas p g a en skada i foten.
Jag tror alltså att Anders är född 1749 eller kanske 1752, men att prästen har glömt notera födelsen. De fakta jag har pekar annars i den riktningen.
Men är det bevisligen på det sätt? Och kan jag verkligen skriva in detta i min antavla som en säkerställd släktförbindelse? Kanske måste jag ändå, även om jag är rätt säker på släktskapet, endast göra en notering om sannolikt samband och undvika att skriva in uppgiften i antavlan?
Är tacksam för goda råd i frågan.
/Leif G:son Nygård
1683
« skrivet: 2005-01-26, 20:58 »
Så brukar det vara också för mig.
1684
« skrivet: 2005-01-26, 20:54 »
Hej Kicki! Du har också en länk här (webbadress: http://sydaby.eget.net/swe/index.html) som rör fartyg i Österbotten, Österbottniska odyseer. Kanske kan du hitta något här (?), och inte minst, kontakta sidans webbmaster, Staffan Storteir. Mvh Leif
1686
« skrivet: 2005-01-26, 20:19 »
Tack för detta, Eva och Jan! Jan: Jag har studerat de sensusutdrag du mejlat mig, och även svarat på mejlet, så jag upprepar inte detta här. Intressant att man kan få ut så mycket info av dessa sensus! Och det inte förvånande om Kajsa Lovisa blev hushållerska i det stora hushållet med flera inhysta gruvarbetare. (Länk som rör gruvbrytningen i området Upper Peninsula, Michigan, här, webbadress: http://www.sos.state.mi.us/history/museum/explore/museums/hismus/prehist/mining/iron.html). Men, som jag skrev, är Andrew och Jack inte Kajsas bröder även om de har samma efternamn. Hon har förvisso flera bröder, men de - tre av dem - kommer till Negaunee först på julafton 1916. Det anmärkningsvärda är dock att Andrew är vittne vid Kajsas vigsel. Hur ska jag tolka detta? Uppgiften om John är inte ny för mig, har fått den av Chuck. Tack ändå! Och det är helt säkert (senare s.å.) maken till Kajsa som du hittat. Undrar däremot när John Nystrom avlider? Vid Kajsas frånfälle 1917, är han fortfarande i livet. De bor då på Chary Street. Har du tillgång till sensus 1920 och kan se om han fortfarande är skriven i Negaunee? Med vänlig hälsning Leif
1687
« skrivet: 2005-01-26, 01:02 »
Hej Bege!
Hon är född i Tolsbo (Tolvsbo) och Söderb. (Söderbärke) Sn (Socken).
Och jag läser också att föräldrarna är vackra.
Mvh Leif
1688
« skrivet: 2005-01-26, 00:44 »
OK Peter, tack för info! En fråga i anslutning till attesten ovan: Kajsas yrke finns angivet, men jag har svårt att såväl tyda som tolka detta. Kan någon hjälpa mig?  Vänligen, Leif
1689
« skrivet: 2005-01-25, 17:24 »
Fortsättning här på den flik som rör domstolens bestyrkande (är sammanfogad med ovanstående dokument).  /Leif
1690
« skrivet: 2005-01-25, 17:20 »
Har under denna rubrik, och ett par andra, fått hjälp att hitta info om släktingar i USA. Samtidigt som jag lägger ut bilder på mitt senaste fynd, vill jag än en gång rikta ett varmt tack till dem, främst Jan Ek, Chuck Mäki, Bo Nordenfors och Eva Dahlberg, som med sina tips verksamt bidragit till att jag funnit den info som jag sökt (och från början inte ens visste fanns!). Jag är mycket glad åt detta. Och meningsutbytet gällande mina emigranter har för mig varit det mest givande av alla diskussioner här på Anbytarforum. Föjande Marriage License rör min morfars systers, Kajsa Lovisa Martinson, vigsel med John Nyström i Negaunee (MI) från den 28/9 1900. Bestyrk kopia har jag fått (för $ 10) från County Clerk and Clerk of the Circuit Court i Marquette, Michigan. Min förhoppning är att vigselattesten kan utgöra en inspiration för andra som söker sina släktingar over there.  Mvh Leif
1691
« skrivet: 2005-01-25, 02:08 »
Vid jämförelse kan jag konstatera att du har rätt, Anders!
Det var ju f ö kutym att få sitt soldatnamn utifrån den gård/by där man var bosatt.
1692
« skrivet: 2005-01-24, 23:28 »
Hej Ann-Mari!
Vet inte exakt hur IOGT var organiserat, men i allmänhet var folkrörelserna organiserade lokalt, regionalt (distrikt) och centralt (förbund). Möten förekom på alla nivåer, men frekvensen var naturligtvis störst på lokal nivå. (En rörelse med svag lokal förankring och aktivitet gör inte skäl för namnet folkrörelse).
Arkivarier för i alla fall lokalföreningen och distriktet bör finnas i företags- och/eller folkrörelsearkivet på din ort eller i kommunen. Här i Örebro har vi Arkivcentrum som bl a innefattar företags- och folkrörelsearkivet.
Mvh Leif
1693
« skrivet: 2005-01-24, 23:07 »
Hej Björn!
Min tolkning är som följer:
Anna d:o 17 d:o 17
Sold. Johan Backe på Nackby ..
hu. Caisa Danielsdr. 34 år.
.. (möjligen Sd. = Soldat?) Eric Jansson ..
hu. Marie Mattsdr.
dr. Eric Carlsson
pig. Greta Jansdr.
Alla i Nackby
d:o
Mvh Leif
1694
« skrivet: 2005-01-22, 20:18 »
Har kollat mina anteckningar ytterligare ang. Olof Nilsson och Anna Nilsdotter i Karsbo.
Det visar sig nämligen att jag har dess dotter Elisabet, f 23/11 1699 i min antavla. Och hon tjänar (också) som piga i (Ö.) Skogstorp och gifter sig 9/9 1722 med Anders Eriksson där. Det var denna uppgift, kommer jag ihåg nu, som förvillade mig lite. För jag tänkte att Elisabet sedemera kom att tjäna piga på samma ställe som sin äldre syster Anna.
Men till skillnad mot uppgifterna för Anna står det uttryckligen i vigselboken att Elisabet kommer från Karsbo. Och när Tomas Eriksson och Elisabet Olofsdotters son Erik föds 12/6 1726, är två dopvittnen Elisabets syskon (Olof Olofsson i Östra Räfsnäs och Karin Olofsdotter i Karsbo). Någon sådan vägledning får vi inte alls när Göran Eriksson och Anna Olofsdotters dotter Karin föds 9/8 1718.
Så jag är nu säker på att Anna Olofsdotter inte härstammar från O N i Karsbo, utan någon finsk familj i Skinnskatteberg. Eller möjligen Söderbärke?. Det finns nämligen familjer med finskt påbrå som utflyttat från Ramsberg och bosatt sig där (t ex Sigfrid Tomasson i Gräsberget) - och vice versa.
Mvh Leif
1695
« skrivet: 2005-01-21, 20:06 »
Mats D,
Jag har kollat Anna Olofsdotter nu och kan konstatera att Gunilla D har rätt beträffande Annas anor. Hennes föräldrar kan inte vara Olof Nilsson och Anna Nilsdotter i Karsbo.
Mellan 1711-16 tjänstgör honom som piga i Sandtjärn, Bäckegruvan och (Ö.) Skogstorp. Hon kan därför inte vara identisk med namnen som samma tid finns i Karsbo. Jag instämmer f ö med Gunilla att du troligen kan hitta Annas anor bland finnarna i Skinnskatteberg.
Kan bara ursäkta min fadäs med att jag utforskade detta som nybörjare för snart 10 år sedan. Det är som bekant lätt att göra fel som ovan i gebitet, särskilt att läsa gammal skrift.
Trevlig helg!
Hälsar Leif
1696
« skrivet: 2005-01-19, 19:54 »
Marita,
Urban Sikeborg har i sin artikel Ge historien liv! Om släktforskning och källkritik [Släktforskarnas årsbok 1998 s. 9-26] skrivit om grunderna i källkritik.
Tycker den klargör hur och varför jag ska värdera olika källor och därmed på ett korrekt sätt kunna sammankoppla släktingar. Han förklarar t ex innebörden av möjligt, troligt och sannolikt släktsamband. Detta har varit till god hjälp för mig i släktforskningen, som inte sällan stannat vid hypoteser (särskilt för de tidigare anorna).
Mvh / Leif
1697
« skrivet: 2005-01-17, 23:07 »
Hej Mats!
Det här är också mina anor, så jag kan lämna de uppgifter jag har på dem:
Anna Olofsdotter är född först 4/2 1694 (döpt 11/2). Far: Olof Nilsson i Karsbo [Ramsberg C:1].
Efter gifte med Göran Eriksson 12/9 1714 noteras hon som piga (och följaktligen svärdotter) hos Erik Eskilsson i Bäckegruvan. Just vid tidpunkten för vigseln tjänar hon som piga i (Ö.) Skogstorp hos Anders Eskilsson, Eriks bror [Hfl AI:4, 1711-16, s 78 o 79].
Olof Nilsson i Karsbo gifter sig 19/5 1684 med Anna Nilsdotter ibm [Ramsberg C:1]. Olof Nilsson död 1723 (bg 20/1) och född ca 1657 [C:2]. Olofs far och mor:
Nils Jonsson ohh (i g 1:o ca 1652) Kerstin. Nils död 1686 (bg 22/2) och född ca 1618 [C:1]. Kerstin har avlidit ca 1676 och Nils g 2:o med Margareta torde ha skett ca 1678 [Ramsbergs mtl 1646-54, 1676-81].
Anna Nilsdotter död 14/3 1743 och enl. åldersuppgiften född ca 1656 [E:1]. Föräldrar: Nils Olofsson d.y., bergsman i Resta ohh Elin Eriksdotter. Nils död 1698 (bg 9/1)och född ca 1606 [C:1]. Gift ca 1642 [mtl] med Elin, vars död sker 1695 (bg 29/1). Född ca 1626 [C:1].
Elins föräldrar ej kända (för mig). Nils Olofssons föräldrar skall vara bergsman Olof Eriksson i Resta ohh Elisabet [Ramsberg mtl 1637-57]. Olof och Elisabet är omnämnda t o m 1646 resp. 1652. (Olof Eriksson är också nämnd i Lindes Bergslags häradsrätt dombok 18/6 1644 s 52).
Det var allt jag fått fram. Hoppas du har glädje av uppgifterna!
Mvh / Leif
1698
« skrivet: 2005-01-14, 11:04 »
--- (och lärt) sine (chri) ---
1699
« skrivet: 2005-01-14, 10:58 »
Han behandlades först och främst på Växjö Centralhospital. Det kan finnas anledning att studera dess journaler. Förvaras antagligen på Landsarkivet.
Men sedan bör det finnas uppgifter i de sociala myndigheternas akter. Hans sjukdom verkar ha varit en legitim orsak för hustrun att beviljas skilsmässa, något som annars var ovanligt (i alla fall inget jag har hört talas om på den tiden).
Måhända blev han omyndigförklarad p g a sjukdomen?
Mvh Leif
1700
« skrivet: 2005-01-14, 10:36 »
Har tittat i Digitalarkivet (Norge) och där, i listan för Emigrerade över Bergen till Utlandet funnit en Johan Arvid Holm, född 1892 i Skinnskatteberg, som utvandrade till Vancover (CA) den 25/8 1920.
Kanske någon har glädje av uppgiften?
Mvh Leif
1701
« skrivet: 2005-01-10, 20:08 »
Hej Håkan!
Fann detta i SAOB (Svenska Akademiens Ordbok):
BERGS-KNEKT
UTTAL: ~2.
BRUK: (fordom)
1)
BETYDELSE: knekt uppställd af ngn bergslag, i allm. på grund af frivillig öfverenskommelse, enär bergslagerna gemenligen voro befriade från all militärtunga; särsk. om knekt uppställd gm extra rotering i bergslagerna under
K. XII:s krig;
jfr -REGEMENTE. RR 4 mars 1645. Stadg. ang. landtmil. 4:1246 (1700).
Vid Infanteriet voro (under K. XII:s krig) äfven fördublingsregementer, såsom Uplands, .. Helsinge Bataillonen alla Tremänningar, Bergsknektarnaa (osv.). LAGERBRING Hist. 1:148 (1778m, 1784).
OSCAR II i VittAH 24:25 (1861).
2)
BETYDELSE: soldat som uttagits till grufarbete vid Nasafjälls grufvor;
jfr BRUKS-KNEKT.
S. RHEEN (1671) i Landsm. XVII 1.48.
Bergsmästaren (vid Nasafjälls grufvor) ägde (från år 1646) .. att utvälja till ständige grufve-arbetare eller så kallade bergsknektar 115 man af Västerbottens regemente. A. POLHEIMER o. I. J. QUENSEL i Econ. annal. 1807, jfuli s. 14.
Mvh Leif
1702
« skrivet: 2005-01-09, 23:35 »
Håller med Leif.
1703
« skrivet: 2005-01-09, 23:32 »
Rickard,
Svaret på ortnamnet har du redan i din fråga: Solvarbo [Sölfuerboo]. Föräldrarnas namn är Erik Erson och Lisbet Ersdoter.
Mvh Leif
1704
« skrivet: 2005-01-09, 14:32 »
Bra Lennart! Som en i raden av ättlingar till Margareta Säbråensis (Stormor i Dalom) läser jag dina inlägg i ämnet med stort intresse.
Liksom jag läser andra seriösa forskares inlägg i ämnet med samma intresse.
Därför tycker det är mycket tråkigt att vissa här lägger ned en massa tid och arbete för ovidkommande diskussion (med främst Marc Hernelind) och på det sättet skapar hos folkflertalet, som du skriver, ett löjets skimmer (tror jag med!) över Bureätten.
Mvh Leif
1705
« skrivet: 2005-01-06, 21:46 »
En diskussion om Toholampi finns också på gamla , se här. Detta diskussionsforum är ju ett utmärkt komplement till Anbytarforum, i synnerhet för dem med släkt i Österbotten. Leif G:son Nygård Inlägget editerat pga att WESTSIDE förnyats och bytt adress.
Med vänliga hälsningar
Moderator Finland
1706
« skrivet: 2005-01-04, 20:59 »
Ett sätt att få bekräftelse på om och när vederbörande har avlidit (läs: blivit begraven) är att kontrollera uppgiften i kyrkoräkenskaperna.
Min erfarenhet är att prästen var noga med att notera inkomster och utgifter i församlingen medan han kunde slarva (glömma bort) att införa uppgiften i dödboken. I samband med begravningen erlades en avgift för bårkläde, gravöppning och klockringning. (Rubriken varierar). Personer som inte står i dödboken kan därför stå i kyrä.
Men eftersom du söker en kvinna kanske inte namnet framgår. Ofta noteras bara makens namn, t ex Per Perssons hustru i X-stad eller Per Perssons änka i fattigstugan. Detta är dock (ofta) tillräckligt för vetskap om att den kvinna man söker verkligen har dött (även om bara begravningsdagen framgår). Men hela kvinnans namn kan också utskrivas, särskilt om hon är änka (som i ditt fall). Då föregås namnet av Enkan/Änkan.
Under 1800-talet, troligen p g a befolkningsökningen, börjar prästerna dock upprätta summariska förteckningar över de belopp som erlagts vid begravningarna. Personnamnen utelämnas.
Men det kanske kan vara värt att kontrollera hur kyrä ser ut i Tjärstad församling?
1707
« skrivet: 2004-12-31, 18:51 »
Eva,
Om jägmästare Hedberg var knuten till Vinön, och inte Örebro stad, måste du först söka i Stora Mellösa kyrkoböcker.
För om jag inte är helt ute å cyklar, låg Vinön inom den församlingen.
Mvh - och Gott Nytt År!
1708
« skrivet: 2004-12-29, 22:21 »
Hej Inga!
Läser til Falköp[ing?], men med reservation. Den mindre texten gör det svårläst. Och det Falköping jag känner till ligger i Västergötland (men det kanske finns fler?).
Mvh Leif
1709
« skrivet: 2004-12-29, 00:13 »
Jag vet naturligtvis inte varifrån texten är hämtad, men den kan liknas vid ett domboksprotokoll som rör t ex en rågångs- eller ägorättstvist, där området beskrivs.
Tycker det framgår ganska klart att syftningen gäller en benämning på en plats eller ett markområde: kolningssweden eller trädsfallet. Det gäller alltså inte två platser/områden utan en och samma plats/område.
Och jag tycker inte det är långsökt eller djärvt att påstå att platsen/området sannolikt har fått sitt namn efter svedjebruk och kolning. En finne har tydligen också bott i trakten.
Mvh / Leif
1710
« skrivet: 2004-12-28, 16:40 »
Hej Stina!
Läser det som kolnings sweden och trädsfallet. I det senare exemplet av tr[å/ä]dsfallet är det lättare att läsa bokstaven 'ä' än 'å'.
Därmed går det att se sammanhanget i textavsnittet: Det torde röra sig om ett s k svedjefall.
Vanlig förekommande röjningsbränning av skog för anläggande av odlingsmark, introducerad av finnar som bosatte sig på ödemarken i framför allt Värmland, Bergslagen och mellersta Norrland i slutet av 1500- och början av 1600-talet. Fortlevde sedan såväl bland svenskar som finska ättlingar - trots att svedjebränning sedemera omgärdades av hårda restriktioner och i många områden (där bersbruk bedrevs) blev förbjudet.
Mvh / Leif
1711
« skrivet: 2004-12-27, 18:59 »
Hej Eva!
Har tittat i Örebro Stads Adresskalender 1910 och 1919 efter jägmästare Hedberg, men ingen Hedberg med den titeln finns.
Har du hans förnamn?
Mvh / Leif
1712
« skrivet: 2004-12-21, 05:32 »
God morgon, Anders!
Läser faderns namn som Olof Nilsson och familjen verkar bo i Haltorp. Men tittar man på texten ovanför namnet Jan (längst ut till höger) så tycker jag bestämt det står H a t t o r p.
Mvh / Leif
1713
« skrivet: 2004-12-18, 18:33 »
En riktigt God Jul och Gott Nytt År tillönskas Peter anbytarvärd och alla andra här på forumet, speciellt dem jag på något sätt haft kontakt med under året!  Leif G:son Nygård PS. Den som vill kan få några roliga och tankevärda bildspel hemskickade. Mejla mig bara. Men de är mellan 300 kB och 1 MB, så bredband behövs nog. DS.
1714
« skrivet: 2004-12-17, 02:34 »
Anna-Lisa!
Har hämtat uppgifterna från Färnebo mantalslängder.
Ivar Olofsson skrivs vid Torskbäcken första gången 1691 och 1694 tillsammans med systern Ragnell. Bedömer då att han kan ha gift sig året därpå, men det är möjligt att Ivar Olofsson gifter sig sent under 1698. Året 1699 är han dock gift, står tillsammans med hustru (mantal 2) vid Torskbäcken. Sedan skrivs familjen hela tiden direkt under Jon Jonsson i längden. Så fortsätter det till 1711, då den står Ivar Olofssons änka. Ivar har alltså avlidit sent under 1710 eller början av 1711. Har inte funnit någon änka Marit just 1711. Och eftersom änkan Marit gifter sig 1711 med Johan Håkansson, bör det vara Marit Persdotter.
Men jag inser nu, efter förnyad genomgång, att detta inte helt säkert kan vara Marit Persdotter och dennes 1:a man. Troligen äger det sin riktighet, men sambandet kan knappast vara säkrare än så mot bakgrund av den information vi har (nu).
God natt!
Leif G:son Nygård
1715
« skrivet: 2004-12-16, 20:06 »
Anna-Lisa Göransson!
Hej. Som jag skrev i mitt inlägg för 10 dagar sedan, misstänkte jag att några släktled var fel i min antavla.
Nu har jag haft tillfälle att kolla upgifterna och mina misstankar har då besannats. Du och Sven-Ove har rätt: Anders Jonssons moder heter Marit/Margareta Håkansdotter och ingenting annat! (Kan bara ursäkta mig med att jag 1996, när jag utforskade mina anor i Filipstad-Färnebo-Gåsborn-Säfsnäs, var nybörjare. Det är då lätt[are] att göra fel).
Det här bör betyda att den Margareta Håkansdotter som avlider vid Torskbäcken 27.3 1754 är änkan till just Jon Jonsson. Har jag rätt?
Sedan är frågan vem som är Margareta Johansdotters föräldrar. Hon gifter sig med Anders Jonsson, enl. mina noteringar, 18.10 1733. Och båda anges bosatta i Torskbäcken. Har därför sökt Margareta födelsenotis där och hon skall då vara född 3.3 1715. Föräldrar: Johan Håkansson och Marit Persdotter i Torskbäcken. De är gifta 20.8 1711. Marit anges då som änka. Hennes gifte 1:o har skett ca 1695 med Ivar Olofsson i Torskbäcken, död ca 1710 [enl. Färnebo mtl]. Johan och Marit flyttar sedemera till Lilla Älgberget och avlider där.
Johan Håkansson ska vara född 1687, döpt 12.1 vid Torskbäcken och Marit 1675, döpt 21.12 ibm. Marits föräldrar: bergsman Per Persson och Marit N.N. i Torskbäcken. Enl. mtl är de gifta ca 1674. Per dör 1719, bg 20.12 och Marit 5.12 1731, födda ca 1649 resp. 1651 (enl. ålderangivelsen). Så långt är allt väl (och förhoppningsvis också korrekt?). Sedan uppstår problemen.
För det visar sig nämligen att Johan Håkanssons far är svärsonens (Anders Jonsson) morfar i dennes gifte 1:o!! Kan det verkligen stämma?? Eller har jag fått fram fel far till Johan? Har dock sökt födelseuppgift på honom mellan 1680-90 och den enda Håkan som föder en son Johan är denne Håkan Andersson i Torskbäcken. Kan han ha fötts efter 1690? Vilka uppgifter har du, Anna-Lisa? (Mellan 1675-94 finns i Torskbäcken också en Håkan Carlsson, men jag har inte funnit att han fått en son Johan aktuell tid. Han dör f ö 1690, bg 13.4, 65 år gammal, så det är mindre troligt).
Ja, alltid finns det något att fundera på när det gäller de avlägsna släkttrådarna.
Mvh Leif
1716
« skrivet: 2004-12-07, 21:18 »
Till notförklaring 4 ovan kan jag tillägga följande:
Den 10.8 1735 inkommer Soldaten Isak med sina böter för otidigt sängeläge - 6 dl. Detta är troligen Isak Eriksson Rosing. Risken han löpt för stockstraffet beror antagligen på detta sedlighetsbrott. Och då lär det ha skett före augusti 1735 eller redan 1734 (8 oktober?). Böterna (6 dl) är f ö en ansenlig summa för ett otidigt sängeläge, något som indikerar att brottet ansågs allvarligare än vanligt. Kanske just för att Isak var omyndig? Källa: Kyrä Toholampi sn 1676 (1673) - 1756, vol. 1 s. 77.
1717
« skrivet: 2004-12-06, 14:52 »
Hej Anna-Lisa och Sven-Ove!
Nej, inget patronymikon på Marit finns i mtl.
Och jag håller med dig, Anna-Lisa att man i domb kan hitta de verkliga godbitarna! Har själv studerat domb för andra socknar (bl a Ramsberg, som jag gjort ett register till) men inte Filipstad, Färnebo, Gåsborn och Säfsnäs.
Jag har utgått ifrån födelsedateringen för Anders, där jag läst Marit Eriksdotter. Men jag kan ju ha läst fel. Ska kolla upp detta. Märkligt ändå att jag och Sven-Olof refererar till två olika volymer av födelseboken? Jag använde rullfilmen. Vad jag kommer ihåg, var det väldigt svårläst en del volymer. Då brukar mormonfilmen vara att föredra eftersom det är den första avfilmningen, vilken har lite bättre skärpa.
Jag har dock inte undersökt övriga barn som föds i den familjen. Har bara noterat det barn som varit direkt släkting till mig.
Men, som sagt, jag ska kolla upp detta igen. Återkommer!
Mvh Leif
1718
« skrivet: 2004-12-06, 02:35 »
Anna-Lisa,
Jag håller som bäst på att gå igenom mina anor från Säfsnäs, Gåsborn, Färnebo och Filipstad. Misstänker att det kan finnas några släkttrådar som är fel där.
Och det verkar som du har rätt vad gäller Håkan Karlssons barn. Uppgiften är ifrån Färnebo sn:s mantalslängd. År 1675 kommer Erik Håkansson omedelbart efter Håkan Karlsson. Har ibland upptäckt att söner kan dyka upp omedelbart under fadern i längden, t ex genom ett utbygge på faderns mark. Men det är vanskligt att dra för långtgående slutsatser om släktskap med enbart mtl som källa. Och det har jag gjort i detta fall. Särskilt som domboksuppgiften du refererar till meddelar att Håkan inte hade någon son, Erik. Det är ett tungt bevis. (Men å andra sidan behöver inte det faktum att en son inte anges vid arvsskiftet alltid betyda att fadern inte har ytterligare en son. Sonen kan vid arvsskiftet avstå sina anspråk i dödsboet p g a att han t ex har flyttat och själv är torp- eller hemmansägare och s a s sitter i orubbat bo). Med nuvarande kunskaper måste jag därför frikoppla Håkan Karlsson från mitt släktträd. Någon annan Håkan måste vara Eriks far.
Men kopplingen mellan Jon Jonsson och Marit Erikssdotter är jag däremot säker på är rätt. Jon Jonsson nämns vid Torskbäcken första gången 1694 med mantalet 1 (d v s han var den ende skattskyldige i hushållet och ogift). Året därpå tillsammans med hustru. De skrivs sedan där t o m 1730. År 1732 bara änkan Marit, 2 söner, i dotter [Mtl Färnebo sn 1682-1734, CD 805-828]. Jon Jonsson avlider 3.4 1731, bg 16.4. Ålder 61 år, d v s född ca 1670 [Db Filipstad C:1, XY 136]. Har inte lyckats utröna hans ursprung.
Jag har sökt Jon och Marits vigseluppgift men inte funnit den. Av mtl att döma bör de ha gift sig ca 1694. Sonen Anders Jonsson är i alla fall född 28.6 1710, dp 3.7. Föräldrar: Jon Jonsson och Marit Eriksdotter vid Torskbäcken [Fb Filipstad C:1, XY 133].
Marit Eriksdotter är född 1675, dp 3.12 (fredag mellan 1 och 2:a advent). Föräldrar: Erik Håkansson i Torskbäcken [Fb Filipstad C:1, XY 133]. Moderns namn framgår inte här, men väl när hon avlider 1734 (bg 28.7): E. Håkanssons ä[nka] i Torskbäcken, Ingrid, 88 år gl, d v s född ca 1646 [Db Filipstad F:1, XY 133]. Enligt Färnebo mtl synes de ha gift sig ca 1674. Erik avlider 1734 (bg 28.4): Erik Håkansson i Torskbäcken - 85 år gl, d v s född ca 1649 [Db Filipstad F:1, XY 133]
Jag har sedan försökt hitta Marit Eriksdotters dödnot, men ej lyckats fullt ut. Hon försvinner ur mtl 1749, vilket bör betyda att hon avlider en tid därefter. Sökt i Filipstad mellan 1733-80 och funnit en kvinna 27.3 1754 som möjligen kan stämma: Torskb. - Marg. Håkansdotter - 83 år [Db Filipstad F:1, XY 133]. Det är förmodligen en felskrivning av efternamnet - det var ju många Håkan/Håkansson/Håkansdotter att hålla reda på i Torskbäcken! - men säker kan jag inte vara. Därför skriver jag också död tidigast 1749 på henne.
Ja, det var detta om Jon Jonsson och hans hustru Marit Eriksdotter. Hoppas de är till glädje och inte förtret! .
Har sedan några andra släktingar i Säfsnäs som jag ska återkomma till.
Mvh Leif
1719
« skrivet: 2004-12-04, 19:35 »
Hej Anna-Lisa och Gustav!
Ser att ni spinner på några personer i Lilla Älgberget. Intressant! För det rör även min släkt.
Jon Jonsson (ca 1670-1731) nämner ni. Jag har honom. Gift ca 1694 med Marit Eriksdotter. Hon är född 1675, dp 3/12 i Torskbäcken, Färnebo(S). Hon har tydligen varit gift tidigare, ca 1692. Död tidigast 1749 (dödnot. ej funnen). Föräldrar: Erik Håkansson och Inga N.N. i Torskbäcken, Färnebo sn(S). Erik född ca 1649. Död 1734, bg 28/4 ibm. Inga född ca 1646. Död 1734, bg 28/7 ibm. Eriks föräldrar torde vara: Håkan Karlsson och N.N. Håkan född ca 1625. Död 1690, bg 14/4. Hustrun (N.N.) född ca 1618. Död 1719, bg 12/4. Håkan ser ut att härstamma från Karl Håkansson.
Är det nya uppgifter för er? Förutom kyrkoböcker för Färnebo, har jag nyttjat mantalslängder ibm 1635-1735.
Jag skulle vara intresserad av uppgifterna om Karl Håkansson.
Trevlig lördagskväll!
Hälsningar
Leif
1720
« skrivet: 2004-12-04, 02:43 »
Får det till Folkiehemet. Kanske någonting liknande ålderdomshemmet? Därmed kan det handla om en flytt inom församlingen.
Mvh / Leif
1721
« skrivet: 2004-12-04, 00:49 »
Hej! Har kollat vissa källor nu, bl a på Krigsarkivet (i Sth) och kan därför korrigera/komplettera mina uppgifter (ovan): Enligt Toholampi kommunionbok (kmb) 1755-1762 [1741-1762, AI:3], deltar soldat Isak Eriksson Rosing i nattvardsgudstjänsten sista gången 14.8 1757. Han har sannolikt avlidit kort tid därefter. I kyrkoräkenskaperna (kyrä) [1756-1852, 3B], och längd över Mull- och Graföppningspenningar 1760-1762, finns han dock inte med. Inte heller i övriga räkenskaper 1757-1759 1. Fr o m 1763 står sedan hans hustru, Kerstin Pålsdotter som ”änka” hos sonen Anders Isaksson i Olkkola [Kmb 1762-1775, AI:5]. Det verkade således som Isak dött under Pommerska kriget. Detta föranledde besök på Krigsarkivet i veckan. Isak Rosing noteras där först i Förteckning af Kongl Maj:ts Österbottens Infanteri Regemente på alla de sedan 1729 Åhrs General Mönstring antagne Recreuter [GMR 1737, vol. 1056 s. 811] under Lochteå Compagnie: Rote nr 105, soldat nr 133. Isak Rosing. Mönstrat år 1737 d. 19 Januari. Vid generalmönstringen i Kalajoki 8.7 s.å. upptas han dock inte bland dem från Toholampi by [GMR 1737 s. 599]. Nästa generalmönstring sker 14.2 1759 [GMR 1759-1761, vol. 1057]. Han återfinns under Majorens Compagnie (af Lochteå Comp): Rote nr 105, soldat nr 133. Jacob Rosing - - - vacant. Död blefwen under d. 9 Juni 1758 i Grossner (?, min anm.), är således N:o vacant. Jag inscannar notisen:  Här skrivs han alltså som Jacob, men det måste vara fel 2. Med anledning av inläggen om dekorationsmålare Rosing, har jag kollat uppgifterna om honom. Det kan inte vara Isak som är dekorationsmålaren (i alla fall inte den omtalade). Det måste vara soldat Mats Rosing i Tilikka. Han noteras i kmb 1761 med hustru Susanna och under ”Kronosoldater” tillsammans med hustru Susanna, s Mats, född 1759 och d Maria, född 1756 [Kmb 1741-1762, AI:3 resp. 1758 - , AI:4] 3. Har sedan inte följt denna familj framåt i kmb. Men i kyrä fr o m 1780 antecknas ”gamble soldatänkan Susanna Rosing” bland dem som får fattigmedel. Sannolikt är detta Mats Rosings änka. Mats synes härmed ha avlidit 1780 eller något år tidigare. Åter till redovisningen av mina släktingar: Isak Rosing gifter sig med Kerstin Pålsdotter 26.12 1734 [Vigselbok 1718-1879]. Han skrivs då Isaac Ericksson ifr. Tilikka 4. Vi kontroll av Kerstins döddatum visar det sig att hon dör som ”rotfattig” i Olkkola by redan 21.12 1775 och begrovs först den 31.3 1776. Död i bröstvärk. Ålder: 66 år, 5 mån, 7 dagar. Giftemål: änka. [Dödbok 1711-1864]. Att kontrollera uppgiften från HisKi med originalkällan är uppenbarligen en god regel ! Isak och Kerstin får sedan sonen Anders Isaksson, som föds i Tilikka 22.11 1736 (döpt 27.11) 5. Han noteras sedemera i kmb 1755-61 som ”måg” hos Mickel Zakrisson i Olkkola [Kmb 1741-1762, AI:3]. Vigseln mellan Anders och Mickels Zachrissons dotter, Susanna Mickelsdotter sker den 4.11 1759 [Vigselbok 1718-1879]. Susanna är född 30.12 1741 (dp 1.1 1742). De får åtminstone två (2) barn: Johan, född 30.4 1761 och Anna, född 3.12 1762 [Födelsebok 1710-1880]. I efterföljande kmb [1758 -, AI:4] noteras Mickel Zakrisson och Anders Isakssons hustru, Susanna, som ”död”. Och efter ”måg” Anders Isakssons namn står: ”i Wörå”. Anders (och Susannas) barn anges därefter. Johan Andersson, ”måg(ens) son ”i Lahnalampi” 6. Mickel Zakrisson i Olkkola avlider 30.8 1767 (bg 18.10). Dödsorsak: bröstwara (bröstvärk?, min anm.) och andtäppa. Ålder: 57 år, 9 mån, 5 dagar. Giftemål: gift. Susanna Mickelsdotter har dött redan 7.1 1763 (bg 23.1). Ålder: 22 år och 6 dagar. Död i barnsäng [Dödbok 1711-1864]. Har sedan följt Johan Andersson Rosings vidare öden: Johan Andersson Rosing återfinns ett antal år senare på Lahnalampi gård i Olkkola by. Han är bosatt tillsammans med morbror, Mickel Mickelsson och hans familj. Johans närvaro vid nattvarden antecknas den 9.11 1777, 5.4 och 17.9 1778. Han noteras däremot inte perioden 1780-85, vilket tyder på att han har utflyttat [Kmb 1774-1785, AI:6A] 7. I Vörå inflyttningslängd 1780 finns Johan Andersson Rosing som nr 4. Född 30.4 1761, vilket stämmer exakt med uppgiften i Toholampi födelsebok. Ifrån Lochteå 8. Och ledig (för äktenskap, min anm.). Förenas med sin far, Anders Isaksson och hans nya familj på Skarps hemman nr 7 i Karvsor by 9. Ett stycke nedanför Johan i kmb, noteras ”Johans hustru Maria”. De har inflyttat 19.10 något år - sannolikt 1787 - under perioden. 10. Men dessförinnan har Johan Andersson varit verksam som husbondedräng på Tottesund (Maxmo). Först under Översten Fredric von Numeris betjänt Nils Lindberg, sedan Gustaf von Numeris. Han medverkar vid nattvardsgudstjänsten 1785-87. Födelsedateringen 30. 5 1761, torde vara felskrivet. Samtidigt noteras pig. Maria Mickelsdotter där. Först (1780-85) som ”piga Maria”, sedan med hela namnet. Någon födelseuppgift finns inte på henne. Möjligen är de identiska med den ”dräng resp. piga Johan och Maria” som noteras 1775? [Kmb II, 1774-1791]. De gifter sig sedan 8.6 1787 i Maxmo socken: ”Drängen och ungkarlen Johan Andersson med pigan Maria Mickelsdotter utan skrud hemma af ..” [Vigselbok 1750-1875]. I den kmb jag refererar till, anges att de utflyttar från socknen 1787. Och i Maxmo utflyttningslängd 1787 [In- och utfl. längd 1787-1806, A:17] noteras de också, mycket riktigt 11. Detsamma gäller vid inflytten till Vörå 12. Själva inflytten i Karvsor till Skarp-hemman nr 7 tycks ske den 19.10 (se not. förklaring 10). Maria Mickelsdotter Skarp avlider några år därefter, nämligen 7.8 1790 13. De hinner få två (2) barn: Maria, född 21.5 1788 (min ana) och Anna, född 1789. Död 1790. [Kmb 1788-1793, IAa:50:7]. Johan Andersson Skarps g 2:o sker 28.5 1791 med Maria Zackrisdotter Herr (1761-1831). Tillsammans får de åtminstone barnen: Margareta, född 27.4 1793. Död 31.8 1794. Johan, född 12.12 1795, Mårten, född 18.4 1797. Erik, född 26.11 1799. Död 10.7 1800. Lisa, född 9.3 1803. Död 1803. (OBS! Dessa födelsedateringar är ej hämtade ur födelseboken, utan kmb. Kan därför vara fel). Detta är vad jag funnit om Isak Eriksson Rosing, hans hustru Kerstin Pålsdotter och dess ättlingar i och ifrån Toholampi socken. Jag hoppas de kan vara till glädje för någon annan. Återkommer inom kort med några korrigerande/kompletterande uppgifter ang. Susanna Mickelsdotter Olkkolas anor. Leif G:son Nygård ____________________________ 1 Under Föräringar kan det ingå medel som efterlevande skänker till kyrkan i samband med en närståendes gravsättning. Men dret brukar då specifieras som t ex 11.4 1710, då det antecknas: Utaf lösa zedlar finnes Påhl Käändä hafwa lefwererat för sin fader mulldygna - 3 dl. 2 När Isak mönstrar första gången får han rote nr 105. Någon Jakob Rosing från Toholampi har jag inte funnit i vare sig i kmb eller GMR. Det är osannolikt att någon dittills okänd med detta namn skulle överta just detta rotenummer. I synnerhet som Isak försvinner ur kmb efter 14.8 1757 och bör ha avlidit kort tid därefter. 3 Återfinner honom inte i de GMR som rör Österbottens Regemente. Det kan bero på att han mönstrar för och tjänar ett annat regemente.
4 I kmb 1734-40 står något intressant, delvis oläsligt, invid parets namn. Det börjar med ett årtal, 173_. Den sista siffran är svårläst. Det kan möjligen stå '3'. Därefter datumet d. 8 oct.. Sedan några ord som jag inte kan tyda, innan meningen avslutas med: ... sig och undvika stockstraffet. Vad hade de gjort för att undvika stockstraffet? Det var ett hårt straff. Kunde det ha med Isaks ålder att göra? Hade han gett Kerstin äkenskapslöfte utan att vara myndig? Svårt att svara på eftersom ordtydningen inte är fullständig, men det kan indikera att han faktiskt är född i nov. 1718 (som anges i kmb) och blott 16 år gammal när han ingår äktenskap. 5 Ingen av dopvittnena bär efternamn med förledet Pål, så någon härledning till Kerstins föräldrar ges inte. Och i kmb har jag inte upptäckt någon Pål som är bosatt i Tilikka. 6 Lahnalampi är en gård i Olckola by. 7 Har inte undersökt närmare var han befinner sig mellan 1762-76. Det är dock troligt att han tjänat som dräng i någon granngård eller -by och inte lämnat socknen (men osvuret är bäst!). 8 Lochteå var moderförsamling. Toholampi blev 1775 kapellförsamling och först 1859 egen församling. Att prästen skrev ifrån Lochteå, även om Johan kom ifrån Toholampi, var då närmast i sin ordning. 9 Källa: Kmb 1781-1787, IAa:50:6. Anders Isaksson är inflyttad till Vörå 10.6 1764 [Vörå In- och utfl. längd 1751-89, IB:59:1], d v s knappt 1 ? år efter att första hustrun avlidit Flyttningsbetyget är utfärdat av Johan Cajant som var verksam i Toholampi kapellförsamling. Det står att han kommer från Lappi församling. Men det är sannolikt en felskrivning för Lampi, som var en vanlig förkortning av Toholampi. Anders är f ö född i Tilikka som ligger i Lampi by. Gifter sig 2:o i Vörå 17.2 1765 med Anna Mickelsdotter Skarp, och hamnar på så sätt i Karvsor. 10 Noteras som bortfl., vilket sedan har överstukits. Detta tyder på att han hunnit inflytta, utflytta och inflytta igen under samma kommunionboksperiod (1781-87). I vä marginal, invid namnen Johan Andersson och Johans hustru Maria, finns ett 'x' som markerar att de är gifta med varandra. I hö kolumn, Flyttning till och från, dateringen 19.10 efter både Johan och Maria. Det anger sannolikt inflyttningsdagen för paret. 11 Nr 1. Drängen Johan Andersson ifr. Tottesund till Karvsor i Vörå med betyg af den 30.9. Gift. Nr 2. Hustrun Maria Mickelsdotter ifr. Tottesund till Karvsor i Vörå med betyg af den 30.9. 12 Det sker den 30.9 1787 (Källa - se notförklaring 9 ovan). No 6. Johan Andersson. Född 30.5 1761 i Lochteå. Gift. A. Ackman (attestator, min anm.). No 10. Hustru Maria Mickelsdotter. Född 1766 i Vörå. Gift. A. Ackman (attestator, min anm.). Ett '+'-tecken i vä marginal före dess namn, markerar att de är gifta med varandra. 13 Notering i dödbok saknas. I kyrä anges 15.8 som begravningsdag. Källa: Vörå kyrä 1784-1843, 77:13.
1722
« skrivet: 2004-12-02, 22:11 »
Det var en bra förstoring! Håller naturligtvis med betr. ortnamnet och sista ordet, consignati.
Urbans och Lennarts tolkning har sedan betydligt bättre bärighet än min. Tveklöst är det så. (Ska nog vara försiktig att ge mig på tolkning av grekiska i fortsättningen. Det språket är inte min starka sida, märker jag!).
Trevlig kväll!
Hälsar Leif
1723
« skrivet: 2004-12-01, 19:55 »
En korrigering till inlägget ovan:
Namnet som åsyftas är snarare prästens medhjälpare vid dopet (som då skulle bära samma namn som Cecropides fader).
För när jag får fundera en stund på saken, är det mindre troligt att han skulle uttala sitt eget namn (låt vara indirekt med ett icke världsligt namn i egenskap av sitt ämbete). Varför skulle han i ett 'Nota Bene' upplysa om att han har döpt barnet? Dopet är ju en del av hans ämbetsutövning. Det behöver han inte ange särskilt.
Att han nu har skrivit detta, måste alltså baseras på någonting speciellt. Och det jag kan tänka mig är en medhjälpare - kanske annan kyrklig person, barnets fader eller någon av de manliga vittnena? - som får förtroendet att stänka vatten på barnets huvud vid dopfunten. Prästen håller naturligtvis i förrättningen, men överlåter denna avgränsade (men ack så betydelsefulla och andäktiga!) uppgift åt medhjälparen. Och sedan noterar han denna avvikelse från sina vanliga rutiner i födelse- och dopboken.
Om min uttydning i ö överenstämmer med sanningen (eller snuddar därvid), anser jag att denna slutsats är fullt rimlig.
Mvh Leif
1724
« skrivet: 2004-12-01, 18:25 »
Om första ordet är grekiska - vilket jag inte uppmärksammade först - är det rimligt att det står just Cecropides eller i vart fall åsyftar det namnet (= Atens grundläggare).
Vore intressant att veta vad prästen som skrivit detta heter. Han kanske har samma namn som fadern till Atens grundläggare?
I så fall uttalar han indirekt sitt eget namn när han döper barnet, vilket inte låter orimligt.
Mvh Leif
1725
« skrivet: 2004-12-01, 17:13 »
Maud, Som jag skrev i mitt inlägg, är detta ett försök till tolkning. Det kan naturligtvis vara helt galet. Skulle jag därmed akta mig från att ge ett förlag? Nej, varför det? Jag anser mig, efter 11 års kykoboksläsning, ha vissa kunskaper i latin. Och vet man begynnelsebokstaven (eller flera) i ett ord, kan man ha god hjälp av nämnda lexikon vid uttydningen. I alla fall när det gäller enskilda ord och korta meningar. Det är min erfarenhet. Jag hoppas naturligtvis, liksom du, att någon riktigt kunnig i latin skall komma Lennart till undsättning. Men om inte detta sker, kanske Lennart i alla fall har fått något att spinna vidare på och ev. kan visa någon expert vid tillfälle för utlåtande? ************************************************************************************************** Hej Anders! Du kan ha rätt i att det står någonting liknande Blinseryd. Tycker bara 'i'-et ser lite malplacerat ut. Prästens notering måste ändå röra antingen personerna omedelbart ovanför eller barnet som döps. Jag kan inte annars förstå varför han skriver ett 'Nota Bene' just där. Och det stämmer bättre eftersom jag nu är ganska säker på att sista ordet faktiskt är rig[e]ati - , vilket betyder vattnande. Och då har jag svårt att se att meningen ska syfta på någonting annat än dopet.
Mvh / Leif
1726
« skrivet: 2004-12-01, 01:34 »
Hej Lennart! Med Cavallins Latinskt Skollexikon tillhands har jag försökt tyda orden efter NB (Nota Bene): Först ser det ut som en romersk 2:a (II) utan vågrät streck under. Därefter tycker jag det står Cesouseped[e]s. Kan syfta på Cecropides (= myt. personnamn, Atens grundläggare). Därefter Pt, förkortning för Pater (= fader). Sedan Ei. cor, vilket kan vara en förkortning av Ejuculor (= kasta; slunga ut) eller Ejicio (= utkasta; driva ut). Och det sista ordet rigeati - som kan vara liktydigt med rigeo (= vara stel; stelhet) eller rigatio (= vattnande).
Som en mening kan det alltså stå någonting i stil med: Cecropides fader driver ut stelheten. Uppmärksammar vittnet ovanför, Anders h: (hustru) Anna Blindögd. Kanske det har någonting med detta att göra? Prästen ber att hon ska bli botad från blindheten och fäller då dessa ord, som han sedan inskriver i födelseboken. Eller också att - om man utgår från att sista ordet syftar på rigatio (= vattnande) - det har med dopet att göra. Kan då lyda: Cecropides fader kastar ut (dop)vattnet. Prästen kanske inte uttrycker sig så vid dopet - det rimliga vore väl att han döper barnet i Faderns, Sonens och Den Helige Andes namn (och inte en mytologisk persons namn?!) - men noterar detta i födelseboken (av någon anledning?). Ja, det var i alla fall ett försök till tolkning. God natt! Hälsar Leif
1727
« skrivet: 2004-11-30, 17:56 »
Har nu fått Sps förteckning över certifierad skrivmateriel 2004 + komplement 1 och 2.
Den visar produkter som är godkända enl. Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd (RA-FS 1994:1) och ger vägledning för oss släktforskare vid inköp av skrivmateriel (papper, kulpennor, bläckpatroner, skrivare m m).
Men man får inte besked om beständigheten på produkterna, det är inte provat. Så här står det, i avsnittet om skrivmedel:
Skrivmedlet har undersökts med avseende på egenskaper hos skrift framställd på godkänt arkivbeständigt papper.
Godkända skrivmedel kan användas också tillsammans med åldersbeständigt papper. Beständighet hos skrift framställd på åldersbeständigt papper undersöks dock inte vid provningen. Det kan alltså förekomma godkända skrivmedel och åldersbeständigt papper som tillsammans ger hanslingar av icke acceptabet kvalitet.
Godkännandet innebär huvudsakligen att handlingar framställda med godkända skrivmedel har en skrift med erforderlig beständighet med avseende på synlighet och möjlighet att kopiera och konvertera till annat medium. Skriftens färg kan t ex förändras utan att synligheten nedsätts.
Hur många år det går att läsa ett skrivet dokument, d v s hur länge det kan bevaras, får man alltså inget besked om! Så svar på mina frågor om trycksvärta från en Silver Reed på G F:s antavleblankett, får jag förmodligen aldrig (om jag inte lever till 2204 ungefär).
Kontentan är att det inte går att säga hur länge utskrifterna bevars i ursprungligt skick. Det beror på olika, samverkande faktorer. Som jag ser det (om man nu inte vill följa Anders Anderssons råd och hugga in uppgifterna i granitblock för förvaring i bergrum) är det bästa jag kan göra att:
* Köpa en centrifierd laserskrivare,
* Se till att den har centrifierade bläck- och eller färgpatroner,
* Underhålla den kontinuerligt,
* Använda Svenskt Arkivpapper vid utskrift,
* Kopiera av alla viktiga handlingar en gång/75-100 år (d v s se till att denna uppgift går i arv).
På så sätt säkerställs så långt det går, med nuvarande kunskap, utskrifter av allt viktigt forskningsmateriel.
Det här borde vara en uppgift för släktforskarföreningar att ta tag i. Dels att införskaffa SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstituts förteckning (kommer i januari varje år), dels anordna möten om detta.
Utskrifter och arkivering är ju minst lika viktigt som vilka släktforskningsprogram man använder!
1728
« skrivet: 2004-11-29, 20:30 »
Hej Bengt!
Mailboxen är tömd nu. Välkommen att höra av dig!
Mvh Leif
PS. Ang. mina inlägg ovan - se fortsättning under Hjälp att hitta information om en släkting i USA DS.
1729
« skrivet: 2004-11-29, 20:24 »
Hello Chuck!
It's possebly you could have found my grandfathers sister and here houseband John Nystrom. But her you have some more data about Kajsa.
I have found exact time when she left Vasa (in Finland). The passdocuments shaw's 27 april 1899. In the Ellis Islands database she's missing, so she must have went to another border in the first place.
It should be interesting to look for Kajsa Lovisa Martinson/Martinsson Nygard/Nygaard (witch is her girlsname) and John Nystrom in:
1/ 1900 Census to see if she got married at the time with John Nystrom in Iron or Marquette County (Mich).
2/ 1920 Census to see if John Nystrom still lives at Chary Street in Negaunee, Marquette.
3/ 1930 Census to see if John is still alive there. (And maybe a deathrecord from Michigan?).
Can you Chuck (or another) help me with this I should be verry glad?
Mvh Leif
1730
« skrivet: 2004-11-29, 01:01 »
Birgitta,
Det finns ett uttryck som lyder gammal i gården.
Kanske det härrör från tiden med ofta stort tjänstefolk på herrskapsgårdarna?
Med det vill jag säga att tjänstefolket inte avhystes bara för det kom nya hemmansägare och herremän till gården/godset. De äldre var viktiga för att driften skulle kunna fortskrida så störningsfritt som möjligt.
God natt!
Hälsar Leif
1731
« skrivet: 2004-11-28, 22:31 »
Hej Birgitta!
Den här personen är dr. (= dräng) och heter Hans.
Tror inte det var vanligt - om ens lagligt? - att de tjänade två olika arbetsgivare
samtidigt. I alla fall är det inget jag stött på under mina excerpter av Ramsbergs mtl.
De var nog snarare tvungna att tjäna en hemmans-/bruksägare åt gången.
Mvh Leif
1732
« skrivet: 2004-11-28, 21:59 »
Jag är inne på samma linje som Lisskulla. Det är en viktig fråga vilket papper eller dokument man ska använda för att utskrifterna ska bevaras på allra bästa sätt för framtiden.
Har hittills använt mig av Genealogiska Föreningens arkivbeständiga blanketter för att nedteckna mina anor (i rakt nedstigande led). Mina släktforskarkamrater har häcklat mig (i all välmening) för att jag inte har skaffat och inmatat uppgifterna i ett släktforskningsprogram. Det är på gång nu, men jag vill säkerställa uppgifterna även i en pappersversion.
Nu har jag använt skrivmaskin för att föra in uppgifterna på GF:s antavlor (vilket är en grannlaga uppgift med det begränsade utrymmet). Men hur länge bevaras trycksvärtan från färgbandet? Vad spelar det för roll om jag har ett åldersbeständigt papper, som kanske kan bevars i 500 år, om trycksvärtan försvinner om 50 år? Är det någon som vet hur länge trycksvärtan står emot tidens tand?
Det bästa är förmodligen, som Lissakulla säger, att man använder Svenskt Arkivpapper och en riktig bläckpenna för att nedteckna alla tusen och åter tusen anor. (Parallellt naturligtvis med databaser som uppgraderas kontinuerligt, vartefter nya hårdvaror och mjukvaror ser dagens ljus. Dessa är ändå ovärderliga för hantering av all data som framforskats. Men denna uppgradering är något som sedan uppenbarligen måste gå i arv för att läsbarheten skall kunna bibehållas).
Det är en viktig uppgift för förbundet att uppmärksamma och till berörda myndigheter påtala de bristerna i arkiven som Svenska Dagbladet belyser. Men en lika viktig uppgift vore att undersöka och ev. framställa antavlor och ansedlar i åldersbeständigt papper. Liksom föreslå vilka pennor som lämpar sig bäst vid nedtecknandet.
Förbundets arbetet med framställning av allehanda CD-skivor och databaser överskuggar allt handhavande med papper och penna i släktforskningen.
En återgång till det gamla mellan varven vore på sin plats!
Leif G:son Nygård
1733
« skrivet: 2004-11-28, 21:05 »
Jag läser det också hust. (med punkt efter 't'), där 's'-et har nötts bort av tidens tand.
Mvh Leif
1734
« skrivet: 2004-11-28, 20:58 »
Hej Per!
1/ Medevi synes stämma.
2/ 1755 hos Kall läser jag det som. Förmodligen boende (inhyst?) på ett ställe som heter Kall eller hos en person med det efternamnet.
Mvh Leif
1735
« skrivet: 2004-11-26, 13:30 »
Mitt tolkning avviker något från Heikkis:
Zepende? legitime misit mento mordeo 73 ab ende acc 74
Behöver nog någon expert på latin för att tyda detta, men legitime = lagligt, lagenligt - mentio = tal, ordande om; nämnande - mordeo = förtala; sticka, såra, bekymra och ab = från. (Källa: Cavallin, Latinskt Skollexikon. 1910).
Siffrorna, 73 och 74, kan syfta på årtal (århundradet framgår inte av Ingemars inlägg). T ex från 1673 till 1674.
Fortsättning följer av någon annan, kan jag tro?
Mvh / Leif
1736
« skrivet: 2004-11-24, 12:15 »
Hej Marianne.
Tack för ditt inlägg! Alltid roligt när någon tar sig tid att svara.
Kajsa var morfars syster så jag känner till hennes föräldrar.
Hon utvandrade från Finland runt sekelskiftet 1900 - exakt år har jag inte funnit - och sedan finns hon i Negaunee, Marquette när morfar, Viktor Nygård och hans två bröder, kommer dit på julafton 1916. Anhörig (enl. Ellis Islands passagerarlista) är sister Lovisa Nystrom.
Men sedan har jag inte vetat mer om henne - förrän dödsattesten kom häromdagen. Och där får jag, som sagt, namnet på maken: John Nystrom. Det vore därför intressant om jag kunde finna makarnas vigseluppgifter. Men det är inte säkert att de gifte sig i Marquette eller ö h t Michigan. Det kan ha skett i en annan stat. Det enda jag vet är att Kajsa Lovisa bor i Negaunee vid jul för snart 98 år sedan.
Mvh Leif
1737
« skrivet: 2004-11-23, 16:27 »
Tack för upplysningen, Jan!
Jag ska söka i den länk du hänvisar till och, vid behov, försöka knyta någon kontakt i Marquette.
Mvh / Leif
1738
« skrivet: 2004-11-22, 21:58 »
Här kommer det nu (var väl stort för att Skogsjös alster skulle svälja det hela): 
1739
« skrivet: 2004-11-22, 21:41 »
Här kommer det (gick inte att ändra i ett redan avslutat inlägg):
1740
« skrivet: 2004-11-22, 21:28 »
Tack Eva och Jan!
Tror nog att det var annan orsak bakom skrumplevern. Hon kommer från ett frireligiöst hem, så alkoholen var nog i det närmaste bannlyst.
Men osvuret är bäst. Det kanske gick snett i USA (något som kan hända den bästa?). Och flaskan var ju en tröst - då som nu. I de finska kyrkoböckerna - hon kommer från Maxmo sn i Finland - står att hon är död av njursjukdom i Amerika. Men det är lätt att förväxla sjukdom i njure eller lever för en person som befann sig, och avled, långt hemifrån.
Intressant är dock att namnet på maken står på attesten: John Nystrom.
Finns det någon som kan kolla i t ex Ancestry.com om John Nystrom och Kajsa Lovisa Martinson (hennes flicknamn) gifter sig i US omkr. sekelskiftet och när John Nystrom avlider ? Vigsel kan ha varit i Marquette (Mich), men det är långt ifrån säkert. John torde dock ha avlidit där. Några data på John har jag inte. Kajsa är enl. dödsattesten född 16.2 1876. Faktisk födelsedatum är 15.6 1875 i Maxmo, Finland.
Vänlig hälsning från ett snörikt Örebro!
/Leif G:son Nygård
PS Jag lägger f ö ut hela dödsattesten här (om nu Skogsjös alster sväljer detta?):
1741
« skrivet: 2004-11-22, 17:59 »
Jag har nu äntligen! - den som väntar på något gott... - fått kopia av dokumnet ur Department of Community Health (Mich) Death Record som rör Kajsa Lovisa Nyström (eller Nystrom, som hon heter over there), död i Marquette och Negaunee 2.2 1917. Dödsorsaken är lite svår att tyda, särskilt som den är på engelska:  Kan någon tolka detta och översätta åt mig? Mvh Leif
1742
« skrivet: 2004-11-20, 16:37 »
Hej Bengt!
I Kontrollpanelen, under Internetalternativ - Avancerat - Säkerhet, ges möjligheten att tömma Temporary Internet Files-mappen när webbläsaren stängs (om det nu var detta du sökte?). Men alla gamla webbadresser försvinner inte härmed. De måste du nog radera på det sätt Martin anger.
Mvh Leif
1743
« skrivet: 2004-11-18, 22:21 »
Birgitta,
Upptäcker att det är samma person bakom pennan som har skrivit mantalslängderna i andra socknar i Örebro län, bl a Fellingsbo, Götlunda och Ramsberg. Dessa har jag studerat intensivt under några år. Har bla skrivit av mantalslängderna för Ramsbergs sn 1642-1690.
När jag nu får vänja ögat vid skrivstilen igen måste jag därför korrigera mig:
Ingen av kvinnorna under Berg bär titeln piga. De är alla hustru. (Se hur p-et i pig. skrivs före Ingeborg, tredje namnet ovanför Enk. H. Segredh i bild 1! Om jag inte missminner mig, skrivs piga just så; pig. med 'p' som gemen. Tycker det sedan är ett 'r' efter H-et, Hr (med ev. kolontecken under r-et?). Under Jonn Nilson - näst sista namnet på bild 1 - syns tydligt just r-et i 'Hr' före Elinn.
Erinrar mig att mantalslängderna i Ramsberg var mer utförliga från 1600-talets mitt och några decennium framåt. Där annoterades utförligt alla personnamn, inkl. drängar och pigor. Mot slutet av århundradet utformades längderna med kolumner för varje kategori av människor hushållet. Bara i huvudsak husbondens namn anges. Övriga familjemedlemmar blir bara en siffra eller streck i kolumnen. Det viktiga var, som Niclas skriver, hushållets betalningsförmåga (skattebas, skulle man väl säga idag) och inte enskilda individer.
Mvh / Leif
1744
« skrivet: 2004-11-18, 01:38 »
Anders har rätt om början. Kan det sedan stå: ... genom vådligt _____ ?
Någon bokstavskombination mellan raderna förekommer definitivt inte.
Natthälsning från Örebro, täckt av ett decimetertjockt snötäcke
1745
« skrivet: 2004-11-18, 01:21 »
Du kan ha rätt i detta, Anders. Har ingen avvikande mening.
God natt!
1746
« skrivet: 2004-11-18, 01:13 »
Hej Birgitta!
Min tolkning blir denna:
Bild 1/ P. (pigan) Ingeborg
Nils Andherson
H. (hustru) Kirstinn
Bild 2/ Enk. H. Segredh
Nils Jonson
mvh Leif
1747
« skrivet: 2004-11-18, 01:06 »
Instämmer med föregående skribent, allas vår eminente moderator!
Var lite osäker på detta namn (också) och skulle rätteligen satt ? bakom 'Holger' åtminstone.
1748
« skrivet: 2004-11-17, 13:55 »
Hej Victor!
Förslag enligt följande:
1/ ... genom stomitt hav.
2/ ... genom boupteckningen. Emellan de två första raderna tycker jag det är en förkortning av tre bokstäver: f f v (vad nu detta står för?).
Svårt att se dock, därför osäkert. Kan du inte få lite större förstoring på just dessa textavsnitt?
Mvh / Leif
1749
« skrivet: 2004-11-17, 13:39 »
Hej Anders!
Tycker inte det börjar på Sa utan Sö, kanske Söd i betydelsen Södra. Sedan läser jag fortsättningen som Danmark. Vad tror du om det?
Mvh / Leif
1750
« skrivet: 2004-11-17, 13:29 »
Drängen Göran Sjöberg (36 år) f 1808 i Skarsäng(?) och Pig, Christina Ersdr. Öhrling (24 år) född 1820 i Äppelbo och dotter af Soldaten Eric Öhrling och dess afledna Hru. Giftoman brudens Fader genom Hr. Holger Hedström (ofan Heden).
Wigde d. 8 Sept 1844 af P. Clerkson(?).
Mvh / Leif
1751
« skrivet: 2004-11-15, 19:35 »
Hej Sam!
Nog står det Svalliden allt.
Mvh / Leif
1752
« skrivet: 2004-11-10, 15:58 »
Tack för beskedet, Mats!
Hoppades att i alla fall person nr 2 var så het som jag trodde, men nu kan jag utesluta honom.
Sökningen i Ancestry.com går vidare och jag kanske återkommer om jag hittar något intressant!
Mvh Leif
1753
« skrivet: 2004-11-08, 13:47 »
Jag undrar om någon känner till/har stött på efter- eller tillnamnet Rosing.
Har en soldat Isak Eriksson Rosing i Toholampi socken (FI), som skulle vara född ?/11 1718 i Luleå.
Tacksam för eventuella spår!
Mvh Leif
1754
« skrivet: 2004-11-08, 13:31 »
Jag vänder mig till dig som har tillgång till Census och andra databaser i USA.
Har varit inne på Ancestry.com och funnit några heta uppgifter för mitt vidkommande.
Men att för att gå vidare, och kunna se och kopiera källan, krävs abonnemang på tjänsten för allt mellan $40 och $100 - och däröver. Tycker detta är alldeles för dyrt för ett par, tre kopior!
Undrar därför om någon abonnerar på tjänsterna och kan kolla mina spår (ev. för en mindre slant). Det gäller:
1/ Kajsa Lovise Nystrom. Date: 11 March 1875. Found in: Newspaper Burlington Hawk Eye (Burlington, Iowa).
Det här kan ev. röra min morfars syster? med exakt detta namn. Jag vet inte om datumet rör hennes födelse eller när artikeln var införd i tidningen. Är det datum för artikeln, kan uppgiften uteslutas eftersom hon var född 15/6 1875.
2/ John C. Martinson. Birth: abt. 1895. Residence: First Judicial District, Alaska Territory. Found in: 1930 United States Federal Census.
Detta är ett verkligen hett spår! För personen kan vara identisk med morfars bror? som mördades i Alaska under 1930-talet, men före Andra Värdskriget. Han var född 25/10 1895 i Maxmo, Finland. Kom till USA på julafton 1916 tillsammans med morfar Viktor Nygard och ytterligare en bror, August Martinson. Anhörig var systern Kajsa Lovise Nystrom (ovan), bosatt i Negaunee, Marquette County, MI. De flydde från Finland för att slippa frihetskriget mot Ryssland. Dess etnicitet var alltså rysk vid tidpunkten. Skulle vara väldigt tacksam om någon kunde kolla uppgiften för min räkning!
3/ Victor Nygard. Other: Russia. Found in: New York Petitions for Naturalization.
Det här kan vara min morfar(?). Han var född 15/2 1891 i Maxmo, Finland. Han var, som sagt, ryss vid tidpunkten. Jag är därför intresserad av att veta mer om detta dokument. Kanske sökte han amerikanskt medborgarskap för att slippa ifrån det ryska? (Han återvände dock till Maxmo och Finland något år efter Första Värdskriget).
Kan någon hjälpa mig är jag så klart tacksam.
Mvh / Leif
1755
« skrivet: 2004-11-06, 15:40 »
Levnadstiden för Isak inom parentens har jag satt i förbigående eftersom jag inte fördjupade mig i honom i de inlägg jag gjort nu. Mer om honom, och andra kommer, sedan uppgifter har kontrollerats i andra källor.
Men det är självklart så att födelseuppgiften i kommunionboken på Isak, som anges till ?/11 1718 [AI:3 1741-62, Tilikka s. 15-16] ska tas med en nypa salt så länge den inte har kontollerats med uppgiften i primärkällan; födelseboken. Hustrun, Chierstin Pålsdotter, anges vara född ?/7 1709 [dito källa som för Isak] och vigseln med Isak skett 26/12 1734 [HisKi], så sannolikt är Isak född några år tidigare än vad som framgår av not i kmb.
Isaks dödsdatum har heller inte kunnat fastställas av uppgiften i kmb. Enl. kmb (ovan) noteras han ha tagit nattvarden 1755-57, därefter ej mer. Hustrun står kvar som hustru (ej änka) resten av perioden (t o m 1761). Däremot med bokstavskombinationen a. b. ä. efter namnet. Vet inte vad detta står för, men gissar att det rör änkeståndet. I efterföljande kmb [AI:4 1758- ] under Tilikka står Soldatänkan Chierstin Pålsddotter, Rotfattig i Lehti. Men observera att man här inte vet när hon blev änka. Någon kolumnuppställning på hö uppslag, bl a för nattvarden, finns inte.
Av dessa uppplysningar kan vi dra den slutsatsen att Isak Eriksson Rosing är 1/ född sannolikt tidigare än 1718 och 2/ död säkert före 1762, men efter 1757.
/Leif
1756
« skrivet: 2004-11-05, 18:36 »
Håller med Sara.
1757
« skrivet: 2004-11-05, 17:22 »
Ja, vad ska jag säga? Man upphör aldrig att förvånas av de kontakter och uppgifter man får genom denna nättidning och andra. Stort TACK, Kirsti och Anders! Jag hade ingen aning om vare sig det ena eller andra. Så roligt!
Nu vet jag bl a att en bror till Susanna Mickelsdotter Seppälä var adjunkt (komminister?) i Vetil och att Isak Eriksson Rosing var född i Luleå, deltog i Pommerska kriget, var lärare i dekorationsmålning.
Nu får vi invänta helgen och tänka på våra avlidna släktingar - även de riktigt avlägsna.
Så trevlig helg!
Leif G:son Nygård
1758
« skrivet: 2004-11-03, 16:27 »
Hej Anders!
Upprinnelsen till denna anknytning till Toholampi, och Anders Isaksson Rosing Skarp, var kontakt med Bror Antus (Skogås) och Britta Jåfs (Borlänge) för 1? år sedan.
Jag fick då klart för mig att det fanns två Maria Johansdotter Skarp i Skarp, Karvsor, Vörå:
1/ Maria Johansdotter Skarp, f 2/8 1786. Far: Johan Johansson Skarp, f 12/9 1752, d 27/9 1818. Mor: Anna Andersdotter, f 3/10 1758, d 19/10 1820. Hennes far är sedan den Anders Isaksson Gran (1710-1792), som du nämner.
2/ Maria Johansdotter Skarp, f 21/5 1788, d 15/4 1858. Far: Johan Andersson Rosing/Tallqvist/Skarp, f 30/4 1761, d 30/12 1822. Hans far är Anders Isaksson Rosing (i dennes g 1:o 4/11 1759 i Toholampi med Susanna Mickelsdotter, f 30/12 1741 i Toholampi, d 7/1 1763 ibm), f 22/11 1736 i Toholampi, d 29/5 1799 i Karvsor, Vörå. Mor: Maria Mickelsdotter, f 1766 i Vörå (enl. Vörå infl. längd 30/9 1787 No 10, IB:59:1 1751-89), d 7/8 1790 i Skarp, Karvsor, Vörå (Men den uppgiften är från kommunionboken och ska kontrolleras i kyrkoräkenskaperna. Not i död- och begravningsbok saknas).
Från början hade jag första Maria i min antavla, men efter kontakten med Bror och Britta visade det sig vara fel. Mina ana är andra Maria.
Jag är inte riktigt klar med utredningen om släktsambanden, några smärre uppgifter ska kontrolleras. När jag inom kort är klar, kommer dessa att läggas ut här, och på Westside under Efterlysningar och Johan Andersson Tallqvist, med utförliga källhänvisningar.
Att det verkligen är rätt personer får vi veta i Toholampi kmb 1758- [AI:4], där det under Michel Olckola står: dotter Susanna, f 30/3 1741 död och måg Anders Isaksson i Wörå.
Men jag återkommer, som sagt, med fler och utförligare uppgifter, Anders!
Mvh / Leif
1759
« skrivet: 2004-11-01, 11:09 »
Återigen tack Kirsti, också för att du tog dig tid!
Ska låna filmer för Toholampi (från RA i Helsingfors) och kolla om uppgifterna i HisKi stämmer.
Jag tycker, som sagt, att denna anknytning är väldigt intressant och ska forska vidare om församlingen i diverse källor.
Mvh / Leif
1760
« skrivet: 2004-10-31, 19:40 »
Tack för upplysningen, Kirsti!
Texten ur Toholampi dödbok är direkt hämtad (läs: kopierad) från HisKi databas.
Jag kan definitivt inte avgöra om avskriften är korrekt. Har upptäckt andra fel i dessa avskrifter, så det är mycket möligt att detsamma gäller denna notering. Och sedan heter ju fadern Markus, inte Elias.
Men sedan står det faktiskt (ser jag nu): ....hälsat på min son ... D v s den som skriver noteringen i Toholampi kyrkobok är far till Hr. Frosell. (Markus kan givetvis inte skriva sin egen dödsruna!!)
Kan det vara Elias Forselius? Var han kapellan/kyrkoherde i Toholampi 1753?
Mvh / Leif
1761
« skrivet: 2004-10-30, 18:39 »
Harri,
Jag lovar att höra av mig, om det dyker upp någon text på finska!
Min koppling till Toholampi har jag alldeles nyligen bivit varse. Den går via Anders Isaksson Rosing (1736-1799), från Tillika i samma socken. Hans far var en soldat vid namn Isak Eriksson Rosing (1718-ca.1757) och mor Chierstin Pålsdotter (1709-1776).
Anders g 1:o sker där 4/11 1759 med Susanna Mickelsdotter Olkkola (1741-1763). Hon är förbindelsen med släkten Olkkola och Seppälä! (En intressant notering finns f ö i hennes far, Markus Hansson Seppälä:s dödruna 28/6 1753: i Gla Carleby Skn. kyrka; dag i fråsn o ålderdomsva. mindre sin till Gl. Carleby att hälsa på min son Hr. Frosell Adj.i Vetil. Det verkar alltså som han har avlidit i samband med ett besök hos sonen Hr. Frosell i G:la Karleby. Men jag undrar vad som menas med Adj. i Vetil)?.
Efter hustru Susanna:s död flyttar han till Vörå där han g 2:o 1765 17/2 med Anna Mickelsdotter Skarp (1740-1820). Sonen (i g 1:o), Johan Andersson Rosing/Tallqvist/Skarp (1761-1822), är sedan min ana.
Upptäckten är revolutionerande för mig. För hittills har jag, och alla i min släkt, trott att den finska anknytningen sträckte sig till de svensktalande delarna av Österbottens kustland. Men här visar det sig att våra anor troligen stäcker sig mot de finskspråkiga delarna i inlandet - Tavastland - och det tycker jag är väldigt roligt (om än uppgifterna inte går att belägga).
Det här har såleders blivit ett nytt, spännande forskningaprojekt för mig. Får nu svårt att släppa denna förmodade anknytning till genuina Finland!
Mvh / Leif
1762
« skrivet: 2004-10-29, 14:21 »
Strålande Harri! Tack! Jag ska ordna kopior av sidorna i Genos.
Just Olkkola är särskilt intressant för mitt vidkommande.
Enligt HisKi avlider en Michel Hansson Olckola 15/2 1711, 78 år, d v s född ca 1633. Det kan vara en anfader till mig. Min anfader är ovannämnda Zackris Hansson. Fadern heter alltså Hans. Har förmodligen avlidit före 1710, då kyrkoböcker börjar föras. Kanske heter han Hans Mickelsson, och är son till Mickel Hansson (1633-1711)?
Hans N.N:s hustru, Chierstin, omnämns dock i första kommunionboken [AI:1, 1710-27]. Noteras 1710-13, därefter ej mer. Finner henne inte i dödboken
Det skulle vara spännande att studera jbk eller mtl för Toholampi under 1600-talet. Jag undrar vilket landsarkiv som förvarar dessa: Vasa eller Uleåborg? Går de måhända att låna som mikrofilm från Helsingfors?
Mvh Leif
PS. Ser att du inkommit med ytterligare matnyttigt sedan mitt inlägg, Harri. Varmt tack! Kanske har jag rötterna till både Olckola och Seppälä? Rysligt intressant! Men mer forskning behövs för att ev. säkerställa släktsambanden. Och 100% säkra samband går inte att göra utifrån material från slutet av 1500-talet (om man nu inte hittade domboksprotokoll från 1600-talet som visar samband i en viss riktning). DS.
1763
« skrivet: 2004-10-29, 00:04 »
Min tolkning blir så här:
15. Bonden Olof Michelsson i Järna?
(osäker på orten), född derstädes 1734.
Föräld. war Michael Olofsson och Karin Brodr.
Warit hemma hos föräldrarna
til des han tredde i ägtenskap
med sin efterlemnade maka Anna Ersdr.
med hwilken aflatt 15 barn, hwarhaf 10 lefwa,
de öfriga genom döden afgångna.
Hwarit wid god hälsa til des han d 1 Junii ansattes
af förstoppning, hwaråmed han dog. 47.
Mvh / Leif
1764
« skrivet: 2004-10-28, 18:00 »
Ett varmt tack, Samppa och Harri! Vad skulle Sverige vara utan sina finska vänner! (Nåväl, jag vet att du bor i Göteborg, Harri).
Roligt att få lite info om Toholampi. Har fått ett mejl från kultursekreteraren i kommunen, och hon meddelar att den litteratur som finns bara är skriven på finska. Lite ledsamt.
Står det någonting om Olkkola i Olkkola by och Seppälä i Lampi by i den historik du refererar till, Harri? Omnämns några personer därifrån från slutet av 1600-/början av 1700-talet? Jag har bl a en som heter Zackris Hansson Olkkola (1679-1750) i Olkkola by och Markus Persson Seppälä (1675-1753) i Lampi by.
Allt som ökar min kunskap om bygden och människorna mottages tacksamt!
Leif G:son Nygård
1765
« skrivet: 2004-10-27, 17:28 »
Jag har fått veta att mina avlägsna släktingar kommer från Toholampi socken.
Vet ingenting om denna socken.
Finns det någon sockenhistorik skriven som jag skulle ha glädje av att läsa? Har någon kontaktuppgifter till Släktforskar- och/eller Hembygdsföreningar där?
Mvh / Leif
1766
« skrivet: 2004-10-26, 17:38 »
Vill uttrycka mitt stöd för Jörgen Tollessons utmärkta förslag.
Men jag föreslår också att Rötter-rådet utökas med ett par, tre personer till. (Varför inte Jörgen Tollesson, Maud Svensson och Anders Rydberg?).
Det är omöligt för Peter att vaka över alla inlägg som skrivs under ett dygn. Det måste finnas fler officiella personer som delar på den uppgiften, även om det sedan är Peter som praktiskt håller i saxen.
En mycket viktigt uppgift är att kväva mobbingtendenser i sin linda. När beskyllningar/motbeskyllningar, såsom Jörgen beskriver, når en viss volym, tenderar debatten att övergå i ren mobbing. Och det är jag säker på att ingen av oss vill se.
Vi har därför ALLA ett ansvar att stävja detta genom att göra anbytarvärden & Rötter-rådet uppmärksamma på sådana - och andra - debattinlägg som klart strider mot ordningsreglerna.
Mvh / Leif
1767
« skrivet: 2004-10-26, 00:18 »
Steve,
Naturligtvis ska den som känner sig mobbad ha möjighet att försvara sig! Där är vi helt eniga.
Men mobbing ska ö h t inte få förekomma på sajten! INGEN ska behöva försvara sig mot något sådant.
Hur vi ska komma tillrätta med detta är mycket viktigt att diskutera.
Det gäller att stämma i bäcken och för detta har alla - jag återkommer till det - ett ansvar, inte minst de som administrerar nättidningen; redaktör, anbytarvärd, rötterråd och förbundsstyrelse.
Som avslutning, en historia som jag fick mig tillsänd i förra veckan (vänskapsveckan):
[color=0077aa]Det är historien om 2 vänner
som promenerar i öknen.
Vid ett tillfälle börjar dom gräla
och den ene ger en örfil till den andre.
Den senare, som har ont
men inget säger,
skriver i sanden:
I dag fick jag en örfil av min bäste vän.
De fortsätter att promenera
och kommer till en oas,
där dom bestämmer sig för att bada.
Men den som fått en örfil tidigare,
drunknar nästan och hans vän
räddar honom.
När han kommit till sans igen
skriver han
på en sten:
Idag räddade min bästa vän mitt liv.
Den som givit örfilen och sedan
räddade sin vän frågar:
När jag skadade dig
skrev du i sanden,
och nu när jag räddat dig
skriver du
på en sten.
Varför?
Den andre vännen svarar:
När någon skadar oss
ska vi skriva det i sanden
där förlåtelsens vindar
kan sudda ut det.
Men när någon gör något bra för oss,
bör vi gravera in det
på en sten
där ingen vind
någonsin
kan sudda ut det.
Lär dig att skriva dina skador i sanden och dina glädjeämnen på stenen.[/color]
Mvh / Leif
1768
« skrivet: 2004-10-25, 20:28 »
Frågan som Jan-Christer ställde under den här rubriken (Rötter-rådet) var bl a:
Vilka av dessa bestämmer vad som skall/bör vara etik på Rötter?
Jag tycker det är en berättigad fråga.
Som Ted senare har meddelat, kommer detta att bestämmas härnäst på förbundets styrelsemöte. Därför är det en viktig diskussion som förs här. Vi som gräsrötter, flera dessutom Rötters Vänner, får möjlighet att föra fram synpunkter & förslag innan policy bestäms. Vi som användare ska var lika delaktiga i en eventuell normbildning som förbundsledningen. Det tycker jag är bra.
Men jag tycker dock att fokus också måste läggas på oss gräsrötter, vi som använder forumet och har (för det mesta) stor glädje av det. Inte bara dryfta Teds formuleringar i ett (eller annat) Veckobrev utan rannsaka oss själva. För ingen rök utan eld.
Som använare har vi ett oerhört stort ansvar för hur forumet utvecklas. Det blir vad vi gör den till. Att med jämna mellanrum läsa Ordningsreglerna som Anna-Carin hänvisar till ovan, skadar inte. Tror att debattklimatet skulle bli bra mycket bättre om vi gjorde detta.
Det är ofta lätt att gå in i debatter fast man egentligen inte borde. Det är så lätt att handla i affekt - men så svårt att ta tillbaka något som redan sårat och finns svart på gult att läsa för alla i hela värden. Det är så enkelt att hemma, ensam, i sin lugna sköna vrå, formulera sig. Och vips, med bara några knapptryckningar har jag minsann gjort min stämma hörd!
Men skrivet ord här kan få så stora konsekvenser - åt ena eller andra hållet. Någon klok har sagt; rätt eller fel ord är som skillnaden mellan en åskblixt och en lysmask. Och så är det.
Just därför är det egna ansvaret extra stort för att Anbytarforum ska utvecklas till något postitivt och inte erodera sönder av hårda ord, anklagelser, missförstånd, raderade/omformulerade inlägg och stängda debatter.
Men behöver jag alltid gå i polemik? Är det så viktigt att gå på offensiven? (Det är då lätt hänt att man åker på ett baklängesmål). Måste jag alltid ha sista ordet?
Anbytarforum är ett elektroniskt medium. Många har bara kontakt här genom inläggen. En artificiell kontakt. En del djupare kontakter skapas förvisso även på detta sätt, vissa blir t o m goda vänner. (Vem minns inte Kantstöttdebatten?!).
Vad jag vill komma fram till är att det är en sak att skriva inlägg på Anbytarforum, en helt annan att direkt debattera mot personen i fråga, öga mot öga. Genom att rent fysiskt stå i förbindelse med varandra, blir tonläget oftast ett annat, missförstånd kan klaras ut med några få ord. No hard feelings!. Många urspårade debatter här kanske skulle kunna lösas på ett ögonblick om man tog kontakt med varann direkt, pratade i telefon eller rent av sammanstrålade. Några kritiker träffade förbundsledningen på en förtoendekonferens för en tid sedan, och det var tydligen ett fruktbart möte. Jag menar, att detta kan även ske mellan användare på Anbytarforum. Om inte rent fysiskt - kan ju vara marigt om den ene bor i Kiruna och den andre i Ystad! - så via mejl, brev eller telefon.
Några tankar från en vän av forumet, som har stor glädje av detta och vill att det ska gå en ljus framtid till mötes. Något som vi alla i släktforskarrörelsen ska prata om med stolthet!
Leif G:son Nygård
1769
« skrivet: 2004-10-25, 18:58 »
Hej! Känner inte till om det finns någon med förnamnet Lafver, men väl ett sådant efternamn från Ramsberg och Skinnskatteberg (Västmanland). Det har skrivits om Lafver här av Anders Berglund 20 februari 2001 Lars Larsson Lafver. Mvh / Leif
1770
« skrivet: 2004-10-23, 21:01 »
En distinktion till mitt inlägg:
Mina förslag gäller Läsarsidorna och Rötter-Rådets kontakt med användarna angående dessa.
Jag har inga synpunkter på hur Förbundet och Ted sköter sin hemsida, det som ligger under Riksförbundet. Det måste väl anses röra förbundets administration. Inblandning i detta, som att Ted:s Veckobrev skulle underställas Rådet innan publicering, är att gå lite väl långt.
1771
« skrivet: 2004-10-23, 15:51 »
Jag tycker det är alldeles utmärkt med ett Rötter-Råd!
Av stor betydelse blir då att skapa, upprätthålla och utveckla ett gott samarbete med dem som nyttjar forumet.
Dialog med Rådet måste kunna ske smidigt genom:
1/ kontaktuppgifter till Rådets ledamöter. Det ska kunna gå att skriva direkt till någon i Rådet med synpunkter och förslag.
2/ en fast rubrik där man får möjlighet att debattera innehåll, utformning och förhållningsregler.
Hur tidningen ska se ut kan inte bara vara en uppgift för redaktör, styrelse och råd utan är också en angelägehet för dem som använder tidningen, inte minst dem som aktivt stöder utgivningen genom Rötters Vänner.
Mvh
Leif G:son Nygård
1772
« skrivet: 2004-10-23, 15:17 »
Stöder förslaget om Rune Edström som krönikör.
Det skulle vara en glädje att få ta del av hans underfundiga, tänkvärda rader en eller ett par ggr/mån.
GRATTIS i förskott på födelsedagen, Rune!
1773
« skrivet: 2004-10-21, 23:56 »
Det står ingenting här om det är originalhandling eller avfilmad handling.
Mvh / Leif
1774
« skrivet: 2004-10-21, 22:46 »
Bo,
Jag tvivlar på att du kan fjärrlåna en originalvolym ur ett domstolsarkiv.
Visar det sig stämma är jag den förste att gratulera.
Du kan väl meddela hur det går?
Mvh
Leif G:son Nygård
1775
« skrivet: 2004-10-21, 19:12 »
Bo,
Om det rör mitten av 1800-talet är stämningslistorna sannolikt inte avfilmade. I allmänhet sträcker sig det mikrofilmade domboksmaterialet fram till 1850-talet, och det rymmer då själva tingsprotokollen.
Jag har inte stött på stämningslistor i dessa rullfilmer (men å andra sidan har jag inte forskat så mycket i den tidens domboksmaterial).
Mvh / Leif
1776
« skrivet: 2004-10-21, 18:53 »
Hej Anders!
Jag har sett dina initierade inlägg på sajten under flera månader, många rör domböcker och dithörande material.
Eftersom jag sysslat med domboksmaterial under flera år, har jag läst inläggen med stort intresse. Så även detta.
Hajar till lite extra när du nämner Lindes och Ramsbergs häradsrätt - för det är mitt specialområde! (Har utarbetat ett domboksregister för det häradet - se Lindes Bergslags häradsrätt 1612-1699). Jag har varit medveten om stämningslistornas förträfflighet som sökingång till domboken, men inte vetat att det var så vanligt förekommande från mitten av 1800-talet. Den tidsperioden har jag ägnat mindre tid åt. Antar att dessa listor/längder inte är avfilmade, särskilt inte efter 1850. Det vanliga domboksmaterialet - protokollen - brukar bara var filmat fram till ung. den tiden.
På din avslutande fråga skulle jag nog vilja säga ja - i båda fallen. Allt handhavande av kvarlämnat juridisk material var nog inte likartat över hela landet. Det berodde på de lokala ämbetsmännen, hur noggranna och nitiska de var. Sedan var domstolen ålagd att bevara själva handlingarna från parterna, inte själva listorna, som var en hjälpreda i det administrativa arbetet. Att själva stämningslistorna saknas i många härader, är därför inte så konstigt. Att andra handlingar sedan saknas, som rätteligen borde finnas kvar, har allehanda orsaker (precis som för annat förkommet arkivmaterial).
Så nu blir det ett besöka vid landsarkivet i Uppsala! Har du exakt volymnummer och signum på stämningslistorna från 1800-talet, kan du kanske mejla mig dessa?
Mvh / Leif
1777
« skrivet: 2004-10-20, 17:13 »
Hej Anders!
Jag tycker det står Skövde / Skiöfde / för både födelse- och utflyttningsort.
Mvh / Leif
1778
« skrivet: 2004-10-19, 17:54 »
Att formulera sig är en konst. Alla har inte den förmågan.
Någon klok har sagt:
Rätt eller fel ord är som skillnaden mellan en åskblixt och en lysmask.
Och detta lär gälla oss alla.
1779
« skrivet: 2004-10-19, 14:32 »
Förslag:
Inrätta en enkel enkätundersökning (av den typ som t ex finns i Aftonbladets nätupplaga) på RÖTTER:s startsida med frågan:
Vill Du att det ska finnas en chat för annat än släktforskning i Nättidningen RÖTTER? Ja eller Nej.
Då kan alla se hur många av dem som läser/nyttjar Nättidningen RÖTTER, vill ha (kvar) en chat av typen Kantstött. Utifrån detta kan sedan ansvariga - Peter, Ted & Co - fatta ett beslut på bättre underlag.
Hälsar Leif
1780
« skrivet: 2004-10-18, 01:01 »
Irmington står det. Krumeluren längst till höger ett Y (se NY raden högst upp). Bokstaven före förmodligen ett N, alltså NY.
Leif
1781
« skrivet: 2004-10-14, 20:54 »
Här är en bild som kanske kan vara till hjälp:  Mvh / Leif
1782
« skrivet: 2004-10-13, 14:32 »
Inga,
Nu är det nämligen så att jag bor i Örebro, ett par hundra meter ifrån Olaus Petri kyrka.
Mitt emot denna kyrkan finns numera ett vårdboende som på mitt förslag fick namnet Klosterbacken efter ombyggnad för några år sedan.
Jag tyckte det passade eftersom på denna plats har funnits ett kloster som vårdade gamla och sjuka redan på 1500-talet. Sedemera låg där ett lasarett och kurhus. Det var antagligen ett av de första i landet och vårdade även utomlänspatienter. En särskild specialit? var s k veneriska sjukdomar. Så här står det i en bok jag har:
Medellösa utomlänspatienter - vandrande gesäller m. fl. - vårdades tack vare Kulls ingripande 1832 gratis på Örebro lasarett, men så torde det inte ha varit överallt eftersom K. Maj:t cirkulär till landshövdingarna 23/12 1852 förordnade att sådana vid sjukdom måste intagas och vårdas fritt. Följande år kom emellertid förordningen om fattigvård, enligt vilken församlingen, där de vid tillfället vistades, blev betalningsskyldig, men av uppgifter från 1863 att döma utnyttjade Örebro lasarett inte denna möjlighet.
För intagna på kurhuset gällde andra bestämmelser. Alla läkare, särskilt provinsialläkare, hade att anmäla upptäckta fall av venerisk sjukdom /.... / till socknens präst, som ombesörjde deras intagning på kurhuset, om erfordeligt med hjälp av kronobetjäningen. Sedan de kommit hem botade - med sundhetsbevis - skulle prästen tid efter annan underätta sig om deras tillstånd för att vid recidiv föranstalta om ny intagning.
(Tidigare fanns ett museum på området, men är numera nedlagt. Inventarierna förvaras i länsmuseums lokaler i Grenadjärstaden, f d regementsområdet I 3).
Det kanske var så att Anna Maria hade någon venerisk sjukdom och kom just hit till Örebro lasarett och kurhus? Det är ju inte särskilt långt från Östergötland till Örebro. Ett sätt att ta reda på det är att läsa sjukvårdsjournalerna - om de finns kvar? - från 1839.
Du kan höra dig för med Landstingets arkivenhet, arkivchef Birgitta Torg?n tel. 019-6027341. Eftersom det är så pass gamla journaler kan de dock ha inlevererats till Landsarkivet (i Uppsala).
Lycka till!
Mvh / Leif
PS. Boken, skriven av Johan Pont?n 1975, bär titeln Örebro Hospital, Lasarett och Kurhus 1527-1863 DS.
1783
« skrivet: 2004-10-12, 19:57 »
Faddrarna får jag till:
.......(Titel? Kanske Klåckarn?) Anders Persson i Åby, Båtsm. Johan ...., Per Anderssons hust Anna Nilsdott i Tombo
Mvh / Leif
1784
« skrivet: 2004-10-12, 13:47 »
Ville man resa utanför hemsocknen, särskilt om man var gammal och sjuk, kanske det var regel att sådana här attester utfärdades. Flyttningsbetyg, för att intyga sin civila status, är ju vanligt förekommande.
Mvh / Leif
1785
« skrivet: 2004-10-11, 16:19 »
Lotta,
Fortsätter då med min tolkning av texten:
Härwid upwistes et Kiöpe Bref af den 12 Junii 1794 warå den afl. Isak Johannesson och des efter lemnade hustru nu mera Enkan Maria Pettersdotter gemensamt, inköpt En siettedel äfter helt(?) räknat uti Skatteförde Högagiärdie, samt därå åthållit träne Laga upbud hwilken 6del befinns med mindre och samma husbyggnat, Så att benämde 6del anses uti Banco mynt till werde af
Mvh / Leif
1786
« skrivet: 2004-10-11, 14:39 »
Jo, så är det nog.
Leif
1787
« skrivet: 2004-10-10, 23:23 »
Hej! Min tolkning av bild 1 resp. 2 är som följer:
Upwist wid Winter Tinget med Wästra Härad i Köre?stad den 9 Februarii 1804.
Åhr 1803 den 17 October .......
Och bild 3-5:
Begiäran af Enkan, Maria Pettersdotter i Högagiärde, af undertecknade förättat Laga Boupteckning äfter des afl. man Isack Johanneson där städes som med döden afl. den 6te sisto
dennes, och Efter lemnade sig förenemnde enka jemte 2ne omyndiga Barn, en son Anders Isacksson 3 år 6 månader gamel och en liten dotter, Anna Brita Isackdotter Nio månader gammal, och till de omyndigas retts bewakande ....... sig den afl. fadren Johannes Svensson i Södra Måhle mo. Och Enkan förmanades att enlikt med Lag wid Edelig förbindelse upgifwa Sterbhusets till i gagno, så dant det wid dödtimman befans, och företogs i föliande ordning
Mvh / Leif
1788
« skrivet: 2004-10-10, 17:40 »
Hej Ingmarie!
Rör sig om en dom i tingsrätt. Du får alltså blada igenom tingsrättshandlingarna aktuell tid. Tidigare (under seklen) förekommer den här typen av mål i saköreslängderna, som är en snabb sökingång för att se om böter hade utdömts. Känner inte till om det fanns motsvarande handlingar på 1920-talet.
Stockholms tingsrätt borde kunna svara på var handlingarna förvaras idag (om det var rätt tingsrätt vid tidpunkten?). Kan också vara så att protokollen inlevererats till Landsarkivet.
Mvh / Leif
1789
« skrivet: 2004-10-06, 22:38 »
16 öre Kläppen der till gaf Inspectoren W.lt Berge Ifw...son (Ifwarsson) skrudd i Prästebo får jag det till.
Mvh / Leif
1791
« skrivet: 2004-10-05, 16:43 »
Jenny,
Du kan också få kontakt med forskare på Österbotten här, Vasanejdens Släktforskare r.f.
Kanske någon där som forskat på Pörtom? Jag sökte i forskarförteckningen och fann flera som forskar på mina trakter (Vassor i Kvevlax sn). Har skrivit brev till dem nu, får se vart det leder.
Mvh / Leif
1792
« skrivet: 2004-10-01, 01:10 »
Håller med Anders Rydberg. Lönande för mig har det varit att studera visitationsprotokollen. Där har jag funnit intressanta uppgifter om enskilda personer (läs: släktingar) och särskilda, dramatiska händelser i församlingarna. Ofta är det graverande brott mot kyrkoordningen som uppmärksammas. Vissa sedlighetsbrott kan även avhandlas på den här nivån.
Jag har studerat protokoll från 1600-talet (Västerås domkapitel).
Mvh / Leif
1793
« skrivet: 2004-09-29, 01:21 »
Hej Åsa!
Löparöd är det allt. Sedan är det uflytt till, vad jag kan se, Lejiaröd.
Huruvida dessa orter ligger i Malmöhus län har jag dock ingen aning om.
Mvh / Leif
1794
« skrivet: 2004-09-27, 17:47 »
Vid efterforskningar om min mors släkt (i Österbotten) har det framkommit att mmmfff, Johan Danielsson Rex (senare Sjöström), är utomäktenskapligt född 21/7 1795 i Maxmo sn.
Moder är tjänstepigan Maria Johansdotter Rex, f 1772 dp 28/12 i Rex, V. Maxmo, Maxmo sn. Och i en not står följande:
Fadren sades vara värfd soldat vid Änkedrottningens Regemente i Sveaborg, Jacob Munter.
De frågor jag har utifrån dessa uppgifter är:
1/ Kan jag fastställa Jakob Munter som far till Johan?
2/ Var kan jag finna upplysningar om Jakob Munter?
3/ Var hittar jag militaria från Änkedrottningens Regemente?
3/ Har någon 'där ute' rent av forskat om honom?
Tacksam för alla upplysningar!
Mvh / Leif
1795
« skrivet: 2004-09-19, 13:51 »
Hej Kjell! För att få klarhet i detta är det väl enklast att ringa direkt till Landsarkivet i S:t Michel (om nu Alatornio ligger under detta Landsarkiv?). Kontaktuppgifterna till Landsarkiven i Finland hittar du här: Landsarkiven. Då jag har mina anor (på mors sida) i Österbotten, har jag också funderat över mikrokort för socknar i Finland. För Österbottens del går det att beställa från SVAR, men inte om det gäller övriga delar av Finland. Det kan man väl ha olika åsikter om. Ett starkt argument mot är att de prioriterar svenska församlingar. Vi befinner oss dock i Sverige. Via Riksarkivet i Helsingfors finns det möjligheter att fjärrlåna mikrofilm som täcker alla Finlands församlingar. Den möjligheten har jag utnyttjat. För det är ju väldigt vanskligt att köpa mikrokort, i alla fall initialt, när man inte känner till församlingarna, vad som finns och inte kan finska. (I förteckningarna över rullfilm ingår ordförklaringar på svenska). Mvh / Leif PS. Det går alltså inte att låna mikrokort från Finland. DS.
1796
« skrivet: 2004-08-30, 10:50 »
Stig, Du har även Filmarkivet i Grängesberg som för statens räkning har åtagit sig att bevara gamla filmer för framtiden. Diskussion om ämnet har du här, Gamla filmer. Mvh / Leif
1797
« skrivet: 2004-08-11, 17:30 »
Hej Madeleine!
Jag tycker det står 4. Dödsorsaken kan jag inte tyda. Kanske måste du förstora bilden något?
Mvh / Leif
1798
« skrivet: 2004-08-11, 17:27 »
Jag tycker det står förbehåll at. Men i ö ser Hans tydning ut att vara korrekt.
Mvh / Leif
1799
« skrivet: 2004-08-04, 12:34 »
Annelie,
Vill föreslå att du scannar av och lägger in dokumentet, del för del. Hoppas att det inte är för mycket begärt?
Annars blir det ju så att vi får gissa oss till vad orden betyder. Med originaltexten blir det lättare att tolka och också ev. rätta din översättning.
Mvh / Leif
1800
« skrivet: 2004-08-03, 22:14 »
Såväl modern som dottern heter Sara.
Mvh / Leif
1801
« skrivet: 2004-08-03, 16:29 »
Hej Sigvard!
Måns Persson i Ulfsehl? heter i alla fall fadern. Sedan blir det svårare. Möjligen Lisa Andersdotter?
Mvh / Leif
1802
« skrivet: 2004-08-03, 10:57 »
I den förträffliga Om Svears och Götars Forna Rätt av Johan Stiernhöök (1672), översättning från det latinska originalet 1980 [Serien I, Rättshistoriskt bibliotek, Andra bandet], läser jag följande (under Tredje kapitlet, Om kränkning av konungens ed, på (forn)svenska Edzöhre, s 251):
Med hänsyn till platsen bedömes våldsbrottet. Vissa platser äro nämligen fridlysta av lagen, och dem är man skyldig större vördnad och aktsamhet, t. ex. kyrkor och tingsplatser, som anses som heliga, om vilka förut(4) är talat, ävensom torget eller handelsplatsen, gillestugan, konungens slott och hall, ävenså fartyg och platser eller hamnar under sjökrigståg, slutligen varje plats, där konungen eller riksråden(5) äro närvarande eller i annalkande. Men i synnerhet det egna huset, vars och ens säkraste och av lagen skyddade tillflyktsort, icke blott hos oss, utan även hos nästan alla folk. [..].
Termen i Edsöre torde därför syfta på den plats som är fridlyst av lagen. I Edsöre begånget dråp blir då begånget dråp på av lagen fridlyst plats.
I första noten i refererade kapitel står f ö: Om termen e d z ö r e, dess betydelse och ortografiska varianter se SCHLYTERS Ordbok och SÖDERWALLS Ordbok under detta ord.
Leif G:son Nygård
1803
« skrivet: 2004-08-03, 00:44 »
Maud,
Jag har förvisso ägnat mycket tid åt domstolsarkivarier, men har inte specialstuderat edsöresbrott eftersom jag inte haft direkt anledning.
Kan därför inte svara på hur vanligt förekommande uttrycket i Edsöre är.
Forna tiders skriftliga uttryckssätt, satsbildningar och syftningar skiljer sig, som bekant, från dagens moderna språkbruk och vållar allt som oftast huvudbry för oss släktforskare.
Men i det här fallet kan jag inte tolka uttrycket annorlunda och betvivlar starkt att det rör någon ort. Att det begås så sent som 1856 har ingen som helst betydelse så länge lagen var gällande.
Mvh / Leif
1804
« skrivet: 2004-08-02, 21:12 »
Läser det som mäst, d v s han har för det mesta på alla 3 gårdarna dirigerat (bestämt) - förutom på största gården, Onswijholm.
Mvh / Leif
1805
« skrivet: 2004-08-02, 21:00 »
Edsöre; ursprungligen den del av medeltida lagstiftningen, som tillkom genom ed av Konungen att upprätthålla vissa rättsgrundsatser och som främst avser fridslagarna ( hemfrid, kvinnofrid, kyrkofrid och tingsfrid), edsöreslagar, vilka upptogs i edsöresbalken och i 1734-års lag ännu kvarstod som särskild brottstyp (edsöresbrott) fram till 1864-års strafflag.
Källa: I Lagens Namn. Ordlista för släktforskare. [Person- och Lokalhistoriskt Forskarcentrums skrifter nr 2 1991].
Jag uppfattar att han har begått dråpet i samband med ett edsöresbrott, kanske på vägen till kyrkan eller tinget? Någon ort kan det knappast syfta på.
Mvh / Leif
1806
« skrivet: 2004-07-27, 18:34 »
Hej Gun!
Det blir nog till att uppsöka landsarkivet och läsa originalet. Domböckerna är i allmänhet inte mikrofilmade längre än till 1840-talet.
Men har du undersökt så att ingen har renskrivit eller upprättat register till domböckerna från ditt område?
Du har också Domboksutgåvor som en särskild rubrik här på RÖTTER (under Bra hjälpmedel - Övrigt).
Mvh / Leif
1807
« skrivet: 2004-07-22, 00:16 »
Försöker mig på den nedersta:
D. 3 Martij begrofs Karina Herlöfsdotter, föd i Wittemanhög?, lefwat Christelig ogift all sin tid, siuklig af wet? och bråt i några åhr, des ålder 63 åhr.
Födelseorten och sjukdomen är jag osäker på. Bengt-Göran kanske kan korrigera?
Den översta notisen måste nog förstoras något för att tydning ska kunna ske, på bästa sätt.
Mvh / Leif
1808
« skrivet: 2004-07-21, 14:09 »
Om du inte får svar här, Jouni, rekommenderar jag att du vänder dig till SOFI, Språk- och folkminnesinstitutet i Uppsala med webbadress: http://www.sofi.se/ Kontaktuppgifter här: Uppsala (Administrativa enheten, Dialektavdelningen, Folkminnesavdelningen, Fonogramavdelningen, Namnavdelningen samt SOFIs ledning), Box 135, 751 04 Uppsala Besöksadress: Dag Hammarskjölds väg 19 Tel: +46(0) 18-65 21 60 Fax: +46(0) 18-65 21 65 E-post: registrator@sofi.se Expeditionstid: Tidag - fredag 9.00-15.00 Mellan kockan 11.15 - 12.30 sker ingen framplockning av arkivmaterial. Lycka till! Hälsar Leif G:son Nygård
1809
« skrivet: 2004-07-20, 23:46 »
Hon är min fmfffmmmmfm.
Har du utforskat ättlingarna till henne och maken? Du kan gärna mejla mig om detta. Vore kul att veta.
Mvh / Leif
1810
« skrivet: 2004-07-20, 00:07 »
Håller med Bengt-Göran, men som man kan afsäja är förmodligen ett uttryck för vad som sagts om henne; ett rykte.
Vad har du sedan för koppling till den här Anna, Gunnar? För det är också min ana.
Mvh / Leif
1811
« skrivet: 2004-07-12, 19:30 »
Drängen var vad man i dag kallar utvecklingsstörd eller förståndshandikappad.
Redan när mantalssättningen tog sin början i slutet av 1630-talet (efter att först varit s k kvarntullslängd), undantogs vissa kategorier av människor, bl a ålderstigna och sjuka.
Drängen tillhörde säkert en sådan här kategori människor, vilket intyget från sockenmännen visar.
Mvh / Leif
1812
« skrivet: 2004-07-11, 18:44 »
Jan-Erik,
Det kan vara lite svårt att veta i vilket län källorna finns att söka, och det gäller särskilt landskapshandlingarna.
På RA finns tryckta förteckningar som ingång till landskaphandlingarna. Vid besök där för något år sedan, kopierade jag av inledningen till Västmanlands handlingar (9 s.) som jag scannar in och mejlar över till dig. Den är till god hjälp.
Där kan man också köpa det register till landskapshandlingarna (på CD) som kom för något år sedan, men det känner du kanske redan till? (Inbillar mig dock att den tryckta förteckningen är enklare att hantera, mer lättöverskådlig).
Sedan på filmrulle nr CD 2998 (Västerås Stadsbibliotek) finner du förteckning över alla volymer i Västmanlands landskapshandlingar 1539-1641 [Westmanlands Register]. Där ser du den länsindelning som då var rådande (Ulfunds län, Wäsby län, Salbergs län o s v). Västerbergslagen låg naturligtvis inom Kopparbergs län och kan sökas i Dalarnas landskapshandlingar (Dalasamlingen, Stadsbiblioteket i Falun), men i denna förteckning ser du även volymerna för den länsdelen. Rekommenderar studium av registret innan du startar.
Lycka till!
Hälsar / Leif
1813
« skrivet: 2004-07-09, 23:53 »
Naturligtvis står det en änka, vilket jag i hastigheten missade.
Och Bo har rätt om Biäsätter, ser jag nu. Sedan är det alltid svårt att veta om det ska vara a eller e, men Slumperhult ska det säkert vara.
Däremot är delar jag inte Bo:s uppfattning att det är två t i giftt och haftt.
Men det, liksom frågan huruvida bokstaven är a eller e, får väl betecknas som petitesser i sammanhanget. Huvudsaken att vi hjälper varandra och får en så korrekt tolkning av texten som möjligt.
God sommarnatt!
Hälsar Leif
1814
« skrivet: 2004-07-09, 18:22 »
Du har rätt, det står Bergsmannen. Även så gällande årtalet: 1748.
Början på texten om Margareta (ovan):
42. Margreta Pärsdotter ifrån Axhult född i Bråsätter nedergården d. 29 Januarii 1694, i ungdommen tiänte hon i Slumparhult och blev sedan gift med Olof Pärsson i Axhult ...
Mvh / Leif
1815
« skrivet: 2004-07-09, 15:45 »
Hej Per-Åke!
Jag fortsätter väl då:
6. Olof Persson från Axhult, född därsammastädes Åhr 1691 af ...(titel) Pehr Jönsson och Hu. Brita Månsdotter. Med sin hustru Margareta Persdotter lefwat 28 Åhr och fått 8 barn. Efter 3 dagars siukdom afsomnade d. 8 Febr. och begrofs d. 14 Feb. 1798.
Titeln ser ut att börja med K eller B. Kanske Korgmannen (=Korgmakaren) eller Borgaren? Tycker det förstnämnda passar bättre.
Mvh / Leif
1816
« skrivet: 2004-07-09, 13:11 »
25. Pehr, Oluff Perssons Son i Axhult, föddes d. 13 Aprilis, och döptes d. 16 Dito. Wittnen: Hålsten Andersson på Berg, Lars Larsson i Häggetorp, dr. Jon Olufson i Häggetorp, dito Bengt Olufson ibidem. Hustrun Ingrid Persdotter i Axhult, som bar barnet, Hr. (Hustru) Karin Persdotter i Å(?)karp, Pig. Margeta Larsdotter i Häggetorp. Pig. Kirstin Andersdotter ibidem. Kyrkiogång d. 11 Junij.
Det var min tolkning av texten.
Mvh / Leif
1817
« skrivet: 2004-07-09, 11:21 »
Hej Jan-Erik!
Ljusnarsberg blev egen församling 1635 och den första ministerialboken börjar då och sträcker sig fram t o m 1655 (med vissa luckor).
Området tillhörde dessförinnan Grangärde och Lindesberg. Gränsen mellan de två församlingarna gick i höjd med Råstock.
Det betyder att du kan finna uppgifter om finnar också i dessa församlingars kyrkoböcker, särskilt de första ministerialböckerna. För Grangärde med början 1628, Lindesberg 1632.
Ljusnarberg fick egen häradsrätt först 1639: Nya Kopparbergs Bergslags häradsrätt eller Ljusnarsbergs Bergslags hdr. Men innan dess kan du finna uppgifter i Grangärdes och Lindesbergs domstolsarkiv.
Grangärde lyder då under Västerbergslags domsaga och Västerbergslags tingslag. Ofta åtföljs domboken för Grangärde av Norrbärke och Söderbärkes dito eftersom de låg i samma domsaga och tingslag. Lindesbergs landförsamling tillhörde Linde Bergslags hdr, vilken även innefattade den till Ljusnarberg i öster gränsande Ramsbergs församling, vars protokoll finns bevarade från 1612.
I de nämnda församlingarna hittar du nog också de andra källorna som du nämner.
Ja, det var de upplysningar jag kan ge dig. Har själv sökt, och funnit, en hel del uppgifter om finnar i dessa källor.
Mvh / Leif
1818
« skrivet: 2004-06-25, 11:57 »
För ett par år sedan hade jag kontakt med KB (introspektiva enheten) ang. en dagstidning jag var intresserad av (Bergslagsposten).
De nämnde då att scanning pågick av Post- och Inrikestidningar 1809-1860. Avsikten var, vad jag förstår, att åstadkomma något liknande som vid Helsingfors Universitetsbibliotek, Finskt Historiskt Tidningsbibliotek 1771-1890.
Det vore naturligtvis alldelses utmärkt om även en databas med svenska dagstidningar blev lättåtkomlig via Internet! Skulle bespara tid och pengar för forskare. Och de sköra papperstidningarna kunde bevaras för framtiden.
Mvh / Leif
1819
« skrivet: 2004-06-11, 12:00 »
Eller Cinvitz (?)
Hälsning Leif
1820
« skrivet: 2004-06-08, 13:41 »
Stadsarkivet i Örebro har kyrkoböcker för Nora digitaliserade och inlagda i sin faktadator. Vissa av registren är sökbara och nedladdningsbara via hemsidan, adress; http://www.orebro.se/asp/fraIndex.asp?Key=visintra@1190. Personalen där brukar vara mycket hjälpsamma. Maila din förfrågan till stadsarkivet@orebro.se eller ring Mårten Dyr?n, arkivassistent, 019-211034 (expeditionstjänst, forskarservice, stadsarkivets diarium) alt. Rune Frohm, arkivassistent 019-211054 (expeditionstjänst, forskarservice) Lycka till! Sommarhälsning Leif i Örebro
1822
« skrivet: 2004-06-07, 12:02 »
Hej Stina!
Nej, någon koppling till andra byar i Folkärna socken finns inte. Det är byar i Västerfärnebo som berörs. Förutom Norrhörende - Sörhörende, Fallänge, Häggebäcken och Kårbo.
Mvh / Leif
1823
« skrivet: 2004-05-22, 18:58 »
Eller (Göthgatan) 57? Därefter möjligen sohn af underårigh?
Hälsning / Leif
1824
« skrivet: 2004-05-21, 00:38 »
Mia,
Du kan nog också finna uppgifter om detta inom kyrkans hank och stör, t ex i straffjournaler (vol. G, övriga längder), bilagor till kyrkobokföringen (H), kyrkoråds- och kyrkostämmoprotokoll (K) och kyrkoräkenskaper (L).
Och naturligtvis hos domkapitlet i Västerås, som var stiftets huvudsäte. De behandlade och utdömde straff enl. Guds lag, för allvarligare brott mot kyrkoordningen.
Såväl nämnda kyrkoböcker som domkapitlets böcker är knappast filmade - förutom möjligen kyrä - så besök fordras vid Uppsala Landsarkiv och Domkapitlets arkiv (inhyst på bottenvåningen i biskopsbyggnaden intill domkyrkan).
Mvh / Leif
1825
« skrivet: 2004-05-20, 23:50 »
Hej Anders!
Under inventering av Riddarhyttans AB:s handlingar (på Värmlandsarkiv i Karlstad), fann jag ett dokument som kanske rör din ana Catharina Utter?
Det är Arfskifte emellan Sahl. Herr Jochim Brandt och Sahl. Madame Catharina Utters arvingar. Och bland dessa arvingar uppräknas ytterligare en Catharina Utter, som då torde vara Catharina Utters d.ä:s dotter i ett tidigare äktenskap.
Dokumentet är upprättat 30/3 1739 och på bara 1 A4-sida. Men då din Catharina Utter uppenbarligen är född i Gävle 1740, är det väl tveksamt om det är samma person?
Jag mailar dock över dokumentet och hoppas att du får användning av det.
Mvh / Leif
1826
« skrivet: 2004-05-19, 12:37 »
Jag har funnit och försökt tyda ett svårläst domstolsprotokoll från Söderbärke hdr 7/6 1655 [s.18-19]. Det rör min anfader Mickel Persson i Kloten, Ramsbergs sn(T). Då det har stor betydelse för mig, vill jag att tydningen skall vara så korrekt som möjligt. Därför kommer jag att lägga ut protokollet här, tillsammans med mina avskrifter. Det är 3 A4-sidor, börjar med första hälften av s. 1:  Avskrift: [s. 18 h] Framstegh för Rätten H. Dårdi Bertilsdotter, boendhes uti Ramshytt Socn i ett torp benemdt Kloten, och anklaghandhes [i hö marginal,min anm:] /hennes son Mats Michelsson/ /en finne/ Mats Påfuelson /Hundhsken/ wedh Diurlånge här i Södherbärke Sochn förmedelt att Mats skal i förgångne winter, den 15 Februarij warit wållandhe til hans dödh. 1/ Framstältes en hustru, H Marit Larsdotter Salig Hindrich Werres Enkia, hafuandhes sit tilhåldh widh Sånje hella(?), här i Södherbärke hwilken efter aflagd, hwadh som skedde och händhe, /då/ Michel /Person/ war hos Mats nembligh att Michel lågh der om natten Jag hoppas att någon kan läsa igenom detta och föreslå ev. ändringar och kompletteringar. Ett varmt tack i så fall! Mvh / Leif
1827
« skrivet: 2004-05-17, 21:41 »
Tomas,
Jag har svårt att göra ytterligare tolkningar (läs: gissningar) av dessa marginalanteckningar.
Det är egentligen bara enskilda bokstäver och ev. siffror, dessutom förkortningar, som gör det näst intill omöjligt att tyda - om man inte har stött på likartade noteringar tidigare.
Någon annan kanske har tips om vad ev. H. E. betyder?
Men Johannes står det förståss!
Forskarhälsning / Leif
1828
« skrivet: 2004-05-17, 21:23 »
Eva,
Du syftar antagligen på Petrus Norbergs monumentalverk (i 2 band) Avesta under kopparbrukets tid. 2.(1956).
Där kan man läsa om Dalaupproret på s. 687-690, 707-713.
Mvh / Leif
1829
« skrivet: 2004-05-15, 13:52 »
Hej Tomas!
Noteringen, efter klammer, för föräldrarna kan vara fr. 47 Absens 49. D v s de var frånvarande (från nattvardsgång) mellan 1847-49.
Noteringen för sonen, som är död 31/1 1846, tycker jag är 4 dr.(=daler), vilket skulle kunna vara summan som erlades i samband med begravningen (för gravöppning, bårkläder och klockringning).
För Anders och Johanna finns också en klammer. Sedan kan det stå: 3 bud. i Sk. -46 ? 30 dr.
Därunder, för Britta Maja, 46 (=1846) 6. 32 ?
För dessa tre barn har alltså någon form av betalning eller bötesbelopp erlagts.
En vild gissning för Anders och Johanna skulle kunna vara att de fick böta 30 daler (eller mer) 1846 för brott mot Det Tredje Budet (Guds Bud). Hur lyder tredje budet?
Ja, kanske lite för mycket av gissningar. Men måhända en fingervisning om vad anteckningarna rör sig om.
Mvh / Leif
1830
« skrivet: 2004-05-15, 12:50 »
Hej Leif!
Du kan kontakta Stora Enso, Centralarkivet, tommy.blomqvist@storaenso.com, tel. 023 - 78 21 92.
Han kanske vet om Stora Kopparbergs Bergskollegiarkiv förvaras där. (Det kan också ha flyttats till Uppsala Landsarkiv).
Mvh / Leif
1831
« skrivet: 2004-05-14, 20:17 »
Din tolkning är naturligtvis helt riktig, Bengt-Göran!
Vänlig hälsning / Leif
1832
« skrivet: 2004-05-14, 16:39 »
Hej Emma!
Jag tycker det står genast. Passar då in i sammanhanget:
...2ne gånger blifwit wid Ricksdagen til Herredagsman brukad, har genast för sin rederlighet warit afhållen....
Mvh / Leif
1833
« skrivet: 2004-05-14, 16:15 »
Hej Inga!
Maria Magdalena. Sedan blir det svårare. Kanske Lövberg?
Mvh / Leif
1834
« skrivet: 2004-05-14, 16:09 »
Hej Kennet!
Måns Anderson får jag det till. Se A:et i Alla Helgons ...
Mvh / Leif
1835
« skrivet: 2004-05-14, 15:58 »
Jennie!
Om du skriver till ULA, uppger namn, döddatum och ort på den du söker, ordnar säkert personalen detta åt dig.
Jag tror sedan att man får göra en sökning utan att det kostar något.
Mvh / Leif
1836
« skrivet: 2004-05-11, 12:46 »
Du har så rätt, Jan! Funderade på tecknet till höger (efter Greby), något förvirrande. Ser ut som romerska siffran X.
Mvh / Leif
1837
« skrivet: 2004-05-11, 00:44 »
Hej Nina!
Min tolkning av texten är så här:
Afledne Ryttaren Daniel Bergmans Enka i lifstiden Sedesama hustru Kierstin Ingesdotter ifrån ..........gerby?, dör af Slag jemte ålderdomsswaghet. Orten skulle möjligen kunna börja på 'G'.
Dör stavas med 'g' som begynnelsebokstav, men det verkar vara felskrivet.
mvh Leif
1838
« skrivet: 2004-05-10, 15:34 »
En röst till i hyllningskören för Håkans insatser för tillkomsten och utvecklingen av detta suveräna forum.
Tack - och lycka till i framtiden!
Leif G:son Nygård
Örebro
1839
« skrivet: 2004-05-04, 20:25 »
Hej Nina!
Faderns namn är, mycket riktigt, Mattis/Mattias. Men hans efternamn börjar på P - se Pigan fyra rader nedanför. Kan stå Person?
Moderns namn är Anna Swänsdotter.
Mvh / Leif
1840
« skrivet: 2004-05-03, 20:01 »
Hej Marita!
Viss information om Sten Andersson och hans familj får du av att läsa Johan Johanssons Noraskogs Arkiv, band I s. 2-9 och band III s. 138f.
Jag har Sten Andersson i min antavla. Går via första hustrun. Enligt Johan Johansson inte namngiven. I ett domboksptk. från Lindes Bergslags hdr 29/4 1630 [s. 890], framgår att Stens första hustru heter Elin, som då anges som salig d v s död. (Att det är rätt namn bekräftas av ett senare domboksprotokoll, från 21/7 1631, där de inblandade personerna är desamma).
Hans andra gifte, det med Elisabet Svensdotter, tycks därmed ha skett kort tid efter detta datum. Hon är, enligt Johan Johansson, dotter till Sven Trumslagare eller Sven Persson, som var boende vid Lindesås 1585-1615.
Sten dör 25/5 1665. Jordfästs i koret i en av de äldsta gravarna i Lindesbergs kyrka. Elisabet avlider 1678. Min ana är dottern Anna Stensdotter i detta äktenskap. Hon gifter sig med bergsfogden vid Danshyttan (eller Dalkarlshyttan), Lars Kastensson, d 1658. Anna tycks leva i alla fall 19/6 1676 enl. ett domboksprotokoll från detta datum [s. 895].
Ja, det var lite om Sten Andersson och hans familj. Mer får du av att läsa ovannämnda böcker.
Mvh / Leif
PS. Sten Andersson förekommer också på andra ställen i Lindes Berslags häradsrätts dombok. Jag har upprättat ett register till domboken, framför allt för mål rörande Ramsbergs sn. Du hittar närmare info om registret under Litteratur - Sök i denna nättidning. DS.
1841
« skrivet: 2004-04-29, 23:33 »
Hej Gunnar!
Tolkar det som att kvinnorna i fråga var medhjälpare till den som bar barnet vid dopförrättningen. En hjälpreda eller stand-in om något skulle hända.
Men kanske finns det andra förklaringar?
Mvh / Leif
1842
« skrivet: 2004-04-28, 21:00 »
Hej Henric!
Det som kan vara aktuellt för dig är sociala myndigheternas handlingar.
Stämning till barnuppfostringsbidrag är nog inte särskilt troligt vid denna tid. Efter 1865 var det inte straffbart med utomäktenskapliga barn. Däremot kan parterna ha ingått någon form av frivillig överenskommelse om ekonomiskt bistånd till modern, varvid faderns namn kan framgå.
Föreslår att du vänder dig till kommunarkivarien i Ulricehamn för närmare besked om den typen av handlingar.
Lycka till!
Hälsar / Leif
1843
« skrivet: 2004-04-26, 12:51 »
Bästa Birgit!
Så roligt att mina uppgifter har fyllt en lucka för dig!
Det är ju tjusningen med släktforskning, och en stor fördel med denna nättidning; att man kan dela med sig av uppgifter och därmed glädja andra.
Mvh / Leif
1844
« skrivet: 2004-04-21, 18:39 »
Kan det måhända stå Wactaren ?
Mvh / Leif
1845
« skrivet: 2004-04-19, 19:14 »
Hej Mats!
Jag har i mitt domb. reg. för Lindes Bergslags hdr registrerat några Vernikssöner och -döttrar i Ramsbergs sn:
Annika Verniksdotter Löa, Västra 1697 16 jun 1518 3 Hans Anderssons ibm änka
Johan (?) Verniksson Bränntorp 1691 13 feb 36 1, 4
Per Verniksson Bränntorp 1699 16 okt 1484-1485 4
De sista siffrorna är sida i domboken och slag av mål. Det rör sig om fastighetsförsäljningar(1), arvskiften och testamenten(3) och skulder (4).
Kanske kan detta ge en ingång?
Mvh / Leif
PS. Registret finns utlagt här under Litteratur - Sök DS.
1846
« skrivet: 2004-04-18, 18:49 »
Hej Arnold!
En inte alltför vild gissning är ett ja på din första fråga.
Min ffmm födde tre(3) uä barn i Skinnskattebergs sn mellan 1833-41. Jag har sökt fadern på olika sätt, men inte funnit några uppgifter om honom. Hon hamnar sedemera på fattighuset med sina tre barn.
Enligt 1734-års lag skulle faderskapsmål tas upp av tingsrätten, om kvinnan uppgav att hon lägrats under äktenskapslöfte. Bötesbeloppet, namnen och hänvisning till målet (folio), återfinns i saköreslängderna. Dessa längder finns efter ordinarie protokollen varje ting i domboken eller i särskilda volymer (CVII). Sökning här kan ge ett snabbt svar och en ingång. (Men observera att det bara är de bötfällda som noterades. Blev det ingen fällande dom, finns ingen notering).
En del av böterna gick till kyrkan och upptogs i kyrkoräkenskaperna, specialräkenskaper (L I) under inkomster. Där kan modern och fadern stå med namnen tiden efter barnets födelse. Mannen fick böta dubbelt belopp.
Kvinnan kunde också instämma mannen för s k uppfostringsbidrag och då kan målet återfinnas bland domboksprotokollen. Men det fordrades nog att kvinna var en stark personlighet och hade gott på fötterna för att hon skulle instämma fadern inför tinget. För nekade han till faderskapet, kunde kvinnan riskera att bli fälld för s k edgång; falsk tillvitelse.
Även om det var straffbart att föda uä barn till 1865, blev det nog allt vanligare, särskilt ett stycke in på 1800-talet, att rätten såg mellan fingrarna på den här typen av brott. Bagrunden till detta var antagligen befolkningsökningen och ökningen av sedlighetsbrotten. Praxis grundlades s a s flera decennium innan lagen tillkom.
Jag har ett namn på en misstänkt fader till ffmm:s tre uä barn och att han var gift när han avlade dem. Flyttade sedan med frun och barnen till, just det, Norberg där han avlider. Ska undersöka bou efter honom om det kan stå någonting i den. Men jag är inte hoppfull.
Hoppas däremot att du härmed har fått lite mer kött på benen i dina efterforskningar!
Mvh / Leif
1847
« skrivet: 2004-04-18, 17:31 »
Jag önskar uppgifter om Änkedrottningens Regemente i Sveaborg.
Är det någon som känner till detta?
Jag har en värvad soldat vid detta regemente, Jakob Munter, som skall ha tillhört regementet omkr. 1772.
Skulle vilja forska om honom eftersom han uppges vara fadern till ett uä barn. Båda är mina anor.
Tack på förhand!
Mvh / Leif
1848
« skrivet: 2004-04-18, 17:15 »
Funnit en notis om Hindrich Werme i Skinnskattebergs kyrkobok C:1 år 1674.
(Föddes) Annika, Anders Simons(sons) barn i Tackby, döptes Die Stephani.
Testes: Erik Simonsson ibid, Hindrich Werme hammarsmedsdräng, h. Kerstin Per Hans(sons) i Skommarbo.
Kanske ett uppslag till någon som forskar i släkten?
Mvh / Leif
1849
« skrivet: 2004-04-09, 18:22 »
Önskar alla kunniga och hjälpsamma släktforskare på sajten en fortsatt Glad Påsk med detta kurtiserande påskkort!  Hälsningar Leif
1850
« skrivet: 2004-04-09, 18:02 »
Hej Jan!
Väldigt svårt att tyda på denna bild. Men kanske du ändå inte är helt fel ute med Lofthammar, i alla fall någonting som börjar med Loft. Kan det stå Loftåsen?
Med hälsning - och Glad Påsk!
/Leif
1851
« skrivet: 2004-03-31, 21:09 »
Elenor!
Har under dagen (passande nog) funnit en bok som jag tror kan vara intressant för redaktörer och webbredaktörer i släktforskarföreningar.
Titeln är Nätjuridik - Lag och rätt på Internet (1998). Författare: Thomas Carlén-Wéndels, advokat.
Den verkar bra. Ger besked om regler kring bl. a yttrandefrihet, upphovsrätt, varumärke och firma, marknadsföring, handel och avtal, dataregister, ansvaret för anslagstavlor, domännamn, länkar, cookies, brottsliga förfaranden samt lagval och jurisdiktion.
Här på RÖTTER finns mycket skrivet i ämnet, jag har läst en del. Men att få allt väsentligt samlat i en häftad bok (för 20 kr. på Myrorna!), är inte dumt att ha med sig!
Lycka till med webbsidan!
Mvh // Leif
1852
« skrivet: 2004-03-31, 18:22 »
Towa,
XXX är naturligtvis ett allvarligt brott och går säkerligen under kategorin känsliga uppgifter.
Sekretessen torde därför fungera, i ditt fall, som ett skydd för din far att komprometterande uppgifter om honom skall komma ut till allmänheten, riskera att befläcka hans anseende (ytterligare), och förhindra att du och dina närstående skall få tillgång till uppgifterna och därmed risken att känna er illa berörda eller kränkta.
Nu har du tydligen ändå fått veta på omvägar vad din far gjort, men sekretessen försvinner inte för det.
I vart fall inte för social- och kriminalvårdsmyndigheternas akter. För där kan finnas beskrivningar av brottet, händelser och annat som förmodligen är känsliga i ännu högre grad än sjukhusjournalen.
Så detta är sannolikt anledningen till att uppgifterna om din far är sekretessbelagda.
Med vänlig hälsning
/Leif
1853
« skrivet: 2004-03-31, 17:29 »
Bo,
Jag hittade en John Martinson i King County 1947:
MARTINSON, JOHN -- Born February 6, 1891, Finland. Died Jan. 16, 1947, Bianco Mine, King Co., Wash, Usual residence Renton, Wash. Cause of death: crushed chest with rupture of lung; industrial accident; crushed in mine cave-in. Husband of Ida (age 56). Miner. Father: Morton Prost (b. Finland). Burial Jan. 18, 1947, Mt. Olivet Cemetery, Renton, Wash.
Jag vet inte riktigt om detta är den John som du har hittat. Födelsedatum stämmer inte för någondera. Inte heller fadern. (Min morfars far heter Mårten Eriksson Nygård). Dessutom har han avlidit av ett ras i gruvan.
Nej, jag tror inte detta är rätt person. Som jag meddelat till dig via mail, medföljde ju också John/Johannes sina bröderna August och (morfar) Viktor till Michigan. Noteras där i R. L. Polk & Co.'s Hancock Directory 1916-1917, som gruvarbetare. Han kan då knappast samtidigt befinna sig i Washington.
Får nog först och främst söka i Michigan och Alaska. Ska studera inläggen under emigration här. Kanske hittar jag ytterligare sökingångar?
Tack än en gång för hjälpen i mitt sökande!
Mvh // Leif
1854
« skrivet: 2004-03-31, 02:29 »
Kan det stå Deje ?
Hälsar Leif
1855
« skrivet: 2004-03-31, 01:09 »
Bäste Bo!
Oerhört glädjande, tror knappt mina ögon! Stort TACK, Bo!
Som det verkar vid först anblicken, är detta min morfars yngste bror. Födelseåret anges förvisso till 1896, men det kan ju vara fel.
I passagerarlistan på Ellis Island anges att han, tillsammans med morfar Viktor och Albert Holm (en kamrat), ankom till New York på julafton 1916. Där står också att han är just fiskare, slutdestinationen Negaune, Michigan och adressen Sister: Lovise Nyström, 222 Rock Street, Negaune, Michigan. (Systern - Kajsa Lovise Mårtensdotter Nygård, gift Nyström/Nystrom, förmodligen i USA - har jag inte heller funnit i Family Search. Hon skall ha avlidit av en njursjukdom, men när känner jag inte till. Det måste i alla fall vara efter 1916, förmodligen under 1930/40-talet. Hon är född 15/6 1875. Kan du kolla lite på henne också är jag naturligtvis väldigt tacksam!).
Nu står det att han kom till Washington från Pennsylvania 1916 (och inte Michigan) men det behöver ju inte betyda att det är fel person. Han kanske aldrig reste till systern utan föredrog att stanna kvar vid kusten som fiskare? Hur hårda var myndigheterna på att immigranterna verkligen reste till destinationsorten och angivna släktingar/bekanta? Kunde det inte vara så att adressen till släktingen var den viktiga, inte var personen för tillfället befann sig? Det fick ju myndigheterna förr eller senare veta ändå.
I Census 1930 står View image. Vad betyder det? Kan man titta på en bild? Finns åtkomst via internet?
Adressen i Washington har jag ingen aning om. Har bara fått uppgiften att han skulle ha mördats, sannolikt i Alaska. Ska dock kolla dödscertifikaten för King County. Tack för tipset!
Jag har skrivit av uppgifterna ur passsagerarlistan. Mailar över den, om du skulle behöva ha några uppgifter. Har i ö några frågetecken ang. morfar, men ber att få återkomma om detta.
Nu tar vi först Johannes och möjligen Lovise - vilket redan betyder mycket för mig.
Med vänligaste hälsning,
Leif
1856
« skrivet: 2004-03-30, 17:47 »
Ann-Mari!
Tabellerna från SCB är uppställda länsvis. Jag har sökt igenom perioden 1875 - 80 för fyra (4) norrlandslän, och det gick relativt snabbt.
Du får datum (förmodligen ankomst- resp. avresedatum), församling, namn, födelsedatum och ort. Därefter söker du i den församlingens inflyttnings- alt. utflyttningsbok.
Mvh // Leif
1857
« skrivet: 2004-03-30, 17:29 »
Legony är alltså jag, Leif G:son Nygård.
Vet inte varför bara mitt användarnamn publicerades?
Mvh /Leif
1858
« skrivet: 2004-03-30, 17:16 »
Hej Lotta - och tack för tillrättaläggande!
Det är viktigt att jag som släktforskare i allmänhet och tidningsredaktör i synnerhet får principerna klart för mig.
Ska noga instudera vad som finns skrivet i ämnet här på RÖTTER.
Vänlig hälsning // Leif
1859
« skrivet: 2004-03-30, 16:38 »
Hej!
Förlåt om jag klampar in mitt i denna diskussion, men den berör på sätt och vis även mitt ämne:
Jag har en bror till min morfar, Johannes Nygård, skrev sig som Mårtensson/Martensson/Martinsson i USA, f 25/10 1895 i Maxmo, Finland. Han blev enligt uppgift från släktingar, mördad i Alaska någon gång under 1930/40-talet.
Hur ska man kunna söka på honom? Jag har försökt med Family Search - utan utslag. Kan man söka i något kriminalregister? Har Bo några uppslag?
Tacksam för minsta öppning!
Mvh // Leif
1860
« skrivet: 2004-03-30, 16:23 »
Hej Isabelle och Agneta!
Jag har en Hans Eriksson i Hästbäck, d >1648 26/4 - Nämndeman Johan Bengtssons i Grubbo, Folkärna socken, anor. Där redogör jag för kopplingen till Norrhörende och Erik Olofsson d. ä. och d. y. Kanske kan det intressera dig?
Utredningen är på 6 A 4-sidor. Jag kan gärna skicka den till dig + kopia av blad i min antavla för ett mindre belopp. Tyvärr har jag inte digitaliserat uppgifterna, så jag kan inte sprida dem via internet. Maila mig om du är intresserad!
Mvh // Leif
1861
« skrivet: 2004-03-29, 20:31 »
Hej Towa!
Sjukhusjournaler (inkl. dödsattester) behäftas med strängare sekretess än vanliga personuppgifter.
De kan m a o innehålla uppgifter som är allt annat än, som det heter, harmlösa. Och då lämnas de inte ut ens till närstående.
Men som dotter borde du få komma i åtnjutande av journalerna, i alla fall delar därav. Genom att skriva brev till klinikchefen, bevisa släktskapet och tala om varför och till vad du ska ha uppgifterna, kanske det finns en öppning?
Finns väl inget som hindrar att du i alla fall provar ?
Mvh // Leif
1862
« skrivet: 2004-03-29, 18:56 »
Hej Elenor!
PUL reglerar vilka personuppgifter som får publiceras i tryck och andra medier - men avser först och främst innehållet i desamma.
Författarnamn, boktitlar, rubrik på artiklar i medlemstidskrifter e t c får naturligtvis publiceras utan författarnas medgivande.
Genom att boken eller tidskriften en gång för alla har utgivits, är alstret offentligt. Det finns då inget som hindrar att man genom hemsidans arkivförteckning gör reklam för boken/tiskriften/artikeln - så länge man inte publicerar hela artiklar, bilder o dyl.
Om så ska ske behöver man utgivarens medgivande eller, i de fall utgivaren har avlidit, någon närstående eller den som för närvarande utgör källan (t ex ansvarig utgivare för en tidning vars artikel har skrivits av en numera avliden person).
Det är i alla fall så här jag har uppfattat PUL kontra offentighetsprincipen. Måhända finns andra uppfattningar?
Med vänlig hälsning
Leif G:son Nygård
Huvudredaktör Flydda Dagar,
Medlemstidskrift för Linde Bergslags Släktforskarförening.
1863
« skrivet: 2004-03-28, 03:04 »
Vid läsning av flyttningsbevis i Överluleå 1865-70 [H II:2], fann jag det här som bl. a rör Anna Sophia Blycker, född i Axberg:
1. No 107 (68).
2. Arbetaren Erik Eriksson Berg, född 1830 14/7 i Ramsberg af Örebro län och hustru Anna Sophia Blycker, född 1833 22/5
4. i Axberg församling af Örebro län.
6. ingånget äktenskap till år och dag i flyttningsbetyget ej antecknadt.
10. läser innantill: skral (mannen), hustrun i prestboken ej antecknadt.
11. kristendomskunskap: skral (mannen), hustrun i prestboken ej antecknadt.
13. har ej begått H. H. Nattvard.
15. hafva god frejd; dem af följande barn äro: Johanna Maria, f 1856 2/9 i Torsåker, Johan Eric, 1858 4/8 i Ervalla, Anna Christina, 1862 25/11 i Fellingsbro och Sophia Augusta, 1865 28/10 i Överluleå, Norrbottens län.
19. Avfl. till till Överluleå församling af nämnda län.
20. Mantalsskrifning till nästa år ej hållen.
21. Betygas af Nederluleå Landsförsamling.
22. den 19/11 1866.
A. A. Stecks?n
Komminister & pastor
Numreringen (1 - 22) är förtryckt på blanketten (min anm.).
Kanske får någon användning av uppgifterna?
Mvh // Leif
1864
« skrivet: 2004-03-28, 01:54 »
Vid läsning av flyttningsbevis i Överluleå 1865-70 [H II:2], fann jag det här som bl a rör Anna Sophia Blycker: 1. No 107 (68). 2. Arbetaren Erik Eriksson Berg, född 1830 14/7 i Ramsberg af Örebro län och hustru Anna Sophia Blycker, född 1833 22/5 4. i Axberg församling af Örebro län. 6. ingånget äktenskap till år och dag i flyttningsbetyget ej antecknadt. 10. läser innantill: skral (mannen), hustrun i prestboken ej antecknadt. 11. kristendomskunskap: skral (mannen), hustrun i prestboken ej antecknadt. 13. har ej begått H. H. Nattvard. 15. hafva god frejd; dem af följande barn äro: Johanna Maria, f 1856 2/9 i Torsåker, Johan Eric, 1858 4/8 i Ervalla, Anna Christina, 1862 25/11 i Fellingsbro och Sophia Augusta, 1865 28/10 i Överluleå, Norrbottens län. 19. Avfl. till Överluleå församling af nämnda län. 20. Mantalsskrifning till nästa år ej hållen. 21. Betygas af Nederluleå Landsförsamling. 22. den 19/11 1866. A. A. Stecksén Komminister & pastor Numreringen (1 - 22) är förtryckt på blanketten (min anm.). Kanske uppgiften kan intressera Eva Blücker och andra? Och just nu går vi över till sommartid. Härligt! Mvh // Leif
1865
« skrivet: 2004-03-28, 01:24 »
Vid läsning av flyttningsbevis i Överluleå 1865-70 [H II:2], fann jag det här rörande Erik Eriksson Berg som är född i Ramsberg:
1. No 107 (68).
2. Arbetaren Erik Eriksson Berg, född 1830 14/7 i Ramsberg af Örebro län och hustru Anna Sophia Blycker, född 1833 22/5
4. i Axberg församling af Örebro län.
6. ingånget äktenskap till år och dag i flyttningsbetyget ej antecknadt.
10. läser innantill: skral (mannen), hustrun i prestboken ej antecknadt.
11. kristendomskunskap: skral (mannen), hustrun i prestboken ej antecknadt.
13. har ej begått H. H. Nattvard.
15. hafva god frejd; dem af följande barn äro: Johanna Maria, f 1856 2/9 i Torsåker, Johan Eric, 1858 4/8 i Ervalla, Anna Christina, 1862 25/11 i Fellingsbro och Sophia Augusta, 1865 28/10 i Överluleå, Norrbottens län.
19. Avfl. till till Överluleå församling af nämnda län.
20. Mantalsskrifning till nästa år ej hållen.
21. Betygas af Nederluleå Landsförsamling.
22. den 19/11 1866.
A. A. Stecks?n
Komminister & pastor
Numreringen (1 - 22) är förtryckt på blanketten (min anm.).
Kanske får någon användning av uppgifterna?
Mvh // Leif
1866
« skrivet: 2004-03-28, 00:50 »
Självfallet står det enkelt. Tack för det Lennart! Rent slarv av mig.
Mvh // Leif
1867
« skrivet: 2004-03-28, 00:47 »
Regina,
Det står nog sedigt, inte redigt.
Lycka till med sökningen!
Och så hälsar vi sommartiden välkommen! Eller hur?
Vänligen,
Leif
1868
« skrivet: 2004-03-28, 00:22 »
Tack även från mig, Arne! Det här har jag inte tänkt på.
Instämmer ang. RÖTTER, Inger!
/Leif G:son Nygård
1869
« skrivet: 2004-03-27, 17:05 »
Tillägg till mitt inlägg ovan:
Upptäcker att Birgit Dahlbacka den 3 nov. 2003 under Munsala omnämner ett hemman med namnet Ollandt.
Frågan är om hemmanet har något samband med ovannämnda släkt Ollandt?
Mvh // Leif
1870
« skrivet: 2004-03-27, 16:46 »
Vid läsning av in- och utflyttningslängder för Överluleå 1866 [B:1 1866-79], fann jag uppgifter om denna person:
No 40, 1/11, fol. 481. Dr. Anders Johansson Källkåla (eller Andersson). Från G:la Carleby. Till Svartbjörnbyn.
Kanske kan uppgiften ge vägledning för någon?
Mvh // Leif
1871
« skrivet: 2004-03-27, 16:38 »
Vid läsning av flyttningsbevis i Överluleå 1865-70 [H II:2], fann jag denna person som kom ifrån Munsala:
No 19. Pigan Anna Sanna Stinasdotter Jarkola från Munsala by, är född d. 12 nov. 1847, är ärlig och välfrejdad samt har behörigen begått den Heliga Nattvard; intygar Munsala d. 20 Jan. 1867. / Aug. Wegelius, kaplan.
Kanske får någon glädje av uppgifterna?
Mvh // Leif
1872
« skrivet: 2004-03-27, 16:20 »
Vid läsning av flyttningsbevis i Överluleå 1865-70 [H II:2], fann jag detta som rör en släkt Sundbaum:
Flyttningsbevis
1. No 14 (279-16)
2. Memoiselle Ida Sofia Sundbaum, dotter till Inspektoren Anton Sundbaum och Fru Johanna
Maria Sundbaum, född Spolander.
4. född år 1848 d. 11 Okt. i Haparanda församling af Norrbottens län.
6. till äktenskap e. p. ledig.
9. haft skyddskoppor af vaccin.
10. läser innantill wäl
11. Kristendomskunskap godkänd.
12. Bevistat förhören ordentligt.
13. begick H. H. Nattvard den 20 Aug. d. å.
15. till frejden anmärkningsfri.
19. Afflyttar till Luleå Stadsförsamling af Norrbottens län.
20. mantalsskrifningen här till nästa år ej förrättad.
21. Betygas Överluleå församling af Norrbottens län.
22. den 28 Oktober 1865.
Karl Fr. Schönfeldt
t. f. pastor och komminister
Numreringen (1 - 22) är förtryckt på blanketten (min anm.)
Kanske uppgifterna kan intressera Ernst Johnsson (ovan) och andra?
Mvh // Leif
1873
« skrivet: 2004-03-27, 16:11 »
Vid studium av flyttningsbevis i Överluleå 1865-70 [H II:2], fann jag detta som rör en Spolander:
Flyttningsbevis
1. No 14 (279-16)
2. Memoiselle Ida Sofia Sundbaum, dotter till Inspektoren Anton Sundbaum och Fru Johanna
Maria Sundbaum, född Spolander.
4. född år 1848 d. 11 Okt. i Haparanda församling af Norrbottens län.
6. till äktenskap e. p. ledig.
9. haft skyddskoppor af vaccin.
10. läser innantill wäl
11. Kristendomskunskap godkänd.
12. Bevistat förhören ordentligt.
13. begick H. H. Nattvard den 20 Aug. d. å.
15. till frejden anmärkningsfri.
19. Afflyttar till Luleå Stadsförsamling af Norrbottens län.
20. mantalsskrifningen här till nästa år ej förrättad.
21. Betygas Överluleå församling af Norrbottens län.
22. den 28 Oktober 1865.
Karl Fr. Schönfeldt
t. f. pastor och komminister
Numreringen (1 - 22), är den förtryckta blankettens numrering.
Kanske någon får glädje av uppgifterna?
Mvh // Leif
1874
« skrivet: 2004-03-27, 15:52 »
d 3. Skriftades qwinfolket Kierstinn Olofsdotter i Brösarp, som under warande äcktenskap medh hennes man Olof Flygare, låtit sig besofwas af Ryttaren Hans Rootman, och således bedrifwit enfalt hoor, och stod hon i dag tridie söndagen å rad på plicktepallen efter det hon corporaliter med uppslijtande ? hade pliktat; som Häradsskrifwarens Wälbetrodde Ebbe Jönssons attest och remiss af d 2. Junij nästleden gifver tillkänna.
Jag är osäker på (corporaliter med) uppslijtande. Kanske någon annan har ett bättre förslag?
Mvh / Leif
1875
« skrivet: 2004-03-27, 15:19 »
Hej Ingrid Wikberg!
Jag får upp samma meddelande ibland. För någon vecka sedan kom det upp varje gång jag loggat in mig på Telias startsida. Irriterande var ordet! Nu verkar det OK igen.
Eftersom felmeddelandet bara dyker upp vid inloggning, och jag har Telia som startsida, tror jag det kan vara temporära fel i nätverksanslutningen. D v s ett fel mellan datorn och operatören, ej i datorn. Dyker det upp igen kommer jag därför att ta kontakt med Telia. (Kan tilläggas att jag har bredbandsuppkoppling).
Men det kan också ha blivit, så du fått veta, fel vid bearbetning & lagring av text och bild. Win XP är tydligen himla känsligt. Reagerar på vissa program och filer som inte riktigt överenstämmer med dess egna program. Då måste man fundera ut vilka program eller filer som man installerat resp. lagrat. Därefter radera dem, ev. ominstallera (ev. med ett liknande program) och/eller spara i ett annat format.
Hoppas du härmed fått lite tips om orsaker och åtgärder!
Mvh / Leif
1876
« skrivet: 2004-03-27, 00:14 »
Tillägg:
Även Mats tycks således vara född i Njurunda.
/Leif
1877
« skrivet: 2004-03-27, 00:09 »
Hej Regina!
Försöker mig på en tydning fr. o m Attmar:
...Attmar äga bägge en förswarlig christendomskunskap, lefwat ärbart och .. digt (rådigt?), samt med wördnad brukat nådemed[len], hwilket härmed till bewis meddelas. Niurunda .. Maj 1814.
Din tydning i början ser korrekt ut, så frågetecknen kan tas bort.
Mvh / Leif
1878
« skrivet: 2004-03-26, 21:35 »
Jag har funnit en person från Nykarleby i Överluleå in- och utflyttningsbok 1867 [B:1 1866-79]:
No 45 (inflyttade), 18/11, fol. 729. Dr. Simon Gustafsson. Från Nykarleby. Till Skåtamark.
**************************************************************************************************
Har också läst igenom flyttningsbevisen för Överluleå åren 1865-70 [H II:2] och funnit några rörande Nykarleby som jag har skrivit av. Återger dessa här. (Bara ett bevis rörande finnar denna period har utelämnats p g a svårläst skrivstil):
No 148 (Kuopio Stift). Att bonden Abram Abramsson Ollandt (Ollander ?, min anm), född år 1817 och dess hustru Maria Eriksdotter född 1811, ifrån nedanskrifna socken äro ärlige och nattvardsgågna, samt äro sinnade att söka arbetsfortjenst utom egen socken, intygas Pyhäjärvi den 1 April 1863. / J. Cartner.
Communecerade (?) i Luleå stad den 1 Dec. 1863.
d. (Död ?) i Överluleå den 2 Sept. 1866. / Karl. F. Schönfeldt, Komminister.
No 15 eller 26a (Kupoio Stift). Innehafvare häraf intygas Abram Abramsson Pirrio eller Ollandt och dess hustru Maria Eriksdotter, äro födda, han d. 12 Jan. 1817 i Nykarleby, och hon d. 8 Aug. 1811 i Nykarleby. Kommo ifrån Nykarleby. Flytta nu till Nedertorneå. Blefo till äktenskap sammanvigda i sinom tid. Läsa i bok/utantill: försvarligt. Förstå Christendomsläran: enfaldigt. Hafva bevistat katechismiförhören: mera sällan. Begått H. H. Nattvard: icke här på flera år. Äro till lefvernet: ärlige, han 1853 vid Rådtugurätten i Nykarleby sakfällts för 1:a resan fylleri - hon välfrejdad. Hafva ingen dem åtföljande barn. Äro ___ vaccinerade. Hafva intet veterligt kroppslyte.
Attesteras i Pyhäjärvi den 26 Febr. 1867. / F. O. Laurin, .... (titel, latinsk förkortning, svårläst).
No 16 eller 26b (Kuopio Stift). Innehafvare häraf intygas Erik Abramsson Pirrio eller Ollandt och dess hustru Anna Maria Isaksdotter Pållvaro äro födda, han d. 14 Juni i Nykarleby, och hon d. 2 Jan. 1841 i Pyhäjärvi socken. Flytta nu till Nedertorneå. Blefo till äktenskap sammanvigda i sinom tid. Förstå Christendomsläran: enfaldigt. Hafva bevistat katechismiförhören: ordentligt. Begått H. H. Nattvard: utan hinder. Äro till lefvernet: ärlige och välfrejdade.
Hafva twenne dem åtföljande barn: D:ter Hanna, född 2 Jan. 1862; D:ter Maria, född 26 Febr. 1865. Död i Överluleå den 11 Maj 1867 i ålder af 2 år, 2 mån., 15 dagar. / C. P. Gellerstedt, pastor.
Attesteras i Pyhäjärvi den 26 Febr. 1867. / Fr. Osk. Laurin, ..... (titel, latinsk förkortning, svårläst).
Kanske någon får nytta av uppgifterna?
Mvh // Leif
1879
« skrivet: 2004-03-26, 21:20 »
Jag har funnit några personer med efternamnet Väst från Oravais i Överluleå in- och utflyttningsbok 1866 och 1867 [B:1 1866-79].
1866 (inflyttad):
No 22, 7/9(?), fol. 594. Dr. Sytningsman Eric Jacobsson Väst. Från Oravais. Till Boden.
No 87, 5/12, fol. 585. Pig. Maja Lisa Ersdotter. Från Oravais. Till Boden.
1867 (utflyttade):
No 37, 26/9, fol. 632. Pig. Lisa Sofia Gustafsdotter Roth. Från Svartbyn. Till Oravais.
**************************************************************************************************
Har också läst igenom flyttningsbevisen för Överluleå åren 1865-70 [H II:2] och funnit två av dessa Västar. Återger bevisen för dem (syskonen ?) här. (Bara ett bevis rörande finnar denna period har utelämnats p g a svårläst skrivstil):
No 73. Sytningsmanssonen Erik Eriksson Väst, född den 22 Augusti 1846, begagnar H. H. Nattvard och är välfredad. Oravais den 3 Juni 1864. / J. P. Carlstedt.
Ofvanskrefne person anmält sig för resa till hemorten och har intet klander mot honom afhörto; attesteras Kejserliga Ryska Consulatet i Piteå 14, 26/9 1864. Vidimeras ...... (oläsligt).
Noteras därunder: utan lösen.
No 87. Sytningsmansdottern Maja Lisa Eriksdotter Väst, född d. 5 November 1840. Begagnar H. H. Nattvard och är välfrejdad. Oravais den 25 Maj 1866. / J. P. Carlstedt.
Kanske någon får glädje av uppgifterna?
Mvh // Leif
1880
« skrivet: 2004-03-26, 21:08 »
Har läst igenom flyttningsbevisen för Överluleå åren 1865-70 [H II:2] och funnit ett antal som jag har skrivit av. Återger några här. (Bara ett bevis rörande finnar denna period har utelämnats p g a svårläst skrivstil):
No 148. (Kuopio Stift). Att bonden Abram Abramsson Olland (Ollander ?, min anm), född år 1817 och dess hustru Maria Eriksdotter född 1811, ifrån nedanskrifna socken äro ärlige och nattvardsgågna, samt äro sinnade att söka arbetsfortjenst utom egen socken, intygas Pyhäjärvi den 1 April 1863. / J. Cartner.
Communecerade (?) i Luleå stad den 1 Dec. 1863.
d. (Död ?) i Överluleå den 2 Sept. 1866. / Karl. F. Schönfeldt, komminister.
No 15 eller 26a (Kupoio Stift). Innehafvare häraf intygas Abram Abramsson Pirrio eller Olland och dess hustru Maria Eriksdotter, äro födda, han d. 12 Jan. 1817 i Nykarleby, och hon d. 8 Aug. 1811 i Nykarleby. Kommo ifrån Nykarleby. Flytta nu till Nedertorneå. Blefo till äktenskap sammanvigda i sinom tid. Läsa i bok/utantill: försvarligt. Förstå Christendomsläran: enfaldigt. Hafva bevistat katechismiförhören: mera sällan. Begått H. H. Nattvard: icke här på flera år. Äro till lefvernet: ärlige, han 1853 vid Rådtugurätten i Nykarleby sakfällts för 1:a resan fylleri - hon välfrejdad. Hafva ingen dem åtföljande barn. Äro ___ vaccinerade. Hafva intet veterligt kroppslyte.
Attesteras i Pyhäjärvi den 26 Febr. 1867. / F. O. Laurin, .... (titel, latinsk förkortning, svårläst).
No 16 eller 26b (Kuopio Stift). Innehafvare häraf intygas Erik Abramsson Pirrio eller Olland och dess hustru Anna Maria Isaksdotter Pållvaro äro födda, han d. 14 Juni i Nykarleby, och hon d. 2 Jan. 1841 i Pyhäjärvi socken. Flytta nu till Nedertorneå. Blefo till äktenskap sammanvigda i sinom tid. Förstå Christendomsläran: enfaldigt. Hafva bevistat katechismiförhören: ordentligt. Begått H. H. Nattvard: utan hinder. Äro till lefvernet: ärlige och välfrejdade.
Hafva twenne dem åtföljande barn: D:ter Hanna, född 2 Jan. 1862; D:ter Maria, född 26 Febr. 1865. Död i Överluleå den 11 Maj 1867 i ålder af 2 år, 2 mån., 15 dagar. / C. P. Gellerstedt, pastor.
Attesteras i Pyhäjärvi den 26 Febr. 1867. / Fr. Osk. Laurin, ..... (titel, latinsk förkortning, svårläst).
Kanske får någon nytta av uppgifterna?
Mvh // Leif
1881
« skrivet: 2004-03-26, 20:58 »
Jag har funnit ett antal personer från Vörå i Överluleå in- och utflyttningsbok 1866 och 1867 [B:1 1866-79].
Uppgifterna kanske kan hjälpa någon, så därför lägger jag ut dessa här.
1866 (inflyttad):
No 43, 11/11, fol. 347. Pig. Maja Cajsa Mårtensdotter Unger. Från Vörå, Finland. Till Heden.
No 73, 27/11, fol. 585. Dr. Eric Ericsson Väst. Från Finland (förmodl. Vörå, min anm). Till Boden.
No 78, 30/11, fol. 398. Pig. Anna Abrahamsdotter Sigfrids. Från Finland (förmodl. Vörå, min anm). Till Heden.
1867 (utflyttade):
No 30, 21/9, fol. 361. Pig. Greta Michelsdotter Timmerholm. Från Heden. Till Maxmo, Vörå län.
No 31, 21/9, fol. 398. Pig. Anna Abrahamsdotter Sigfrids. Från Heden. Till Vörå, Vasa län.
No 48, 28/9, fol. 641. Pig. Brita Lisa Henricsdotter. Från Svartbyn. Till Vörå, Åbo län.
**************************************************************************************************
Har också läst igenom flyttningsbevisen för Överluleå åren 1865-70 [H II:2] och funnit fyra (4) Vörå-bor. Återger dessa här. Några rör ovanstående personer. (Bara ett bevis rörande finnar denna period har utelämnats p g a svårläst skrivstil):
No 43. Som landbondedottern Maja Cajsa Mårtensdotter Unger från Myrbergsby, född 1847, är välfrejdad och behörig att taga nattvarden; intygas Vörå den 24 Maj 1865. / Carl Joh. Estlander. Notering därunder: Hos Jöns Jönsson i Heden.
No 59. Inhysesdottern Brita Lisa Henniksdotter Abrams från Oxkangar by, född 1843, är till frejden klanderfri och behörig att begå nattvarden; intygas Vörå den 12 April 1866. / C. J. E.
No 78. Sytningsmansdottern Anna Abrahamsdotter Sigfrids från Oxkangars by, i denna socken född 1847, är välfrejdad och berättigad att begå H. H. Nattvard; intygas Vörå den 12 April 1866. / C. J. E.
No 17. Pigan Brita Lisa Hennriksdotter Abrams, född 1843 i Oxkangar å Vörå församling af Åbo län.
6. Är till äktenskap: o. p. ledig.
10. Läser innantill: försvarligt.
11. Kristendomskunskap: försvarligt.
12. Bevistat årets förhör.
13. Till H. H. N. oförhindrad.
15. Emot frejden: ingen anmärkning.
19. Avflyttar till Vörå församling av Åbo län.
21. Betygar Överluleå församling av Norrbottens län den 28 sept. 1867. / Karl F. Schönfeldt, pastor.
Min anm: numreringen (6 - 21) är blankettens förtryckta nummer. Blanketterna från Finland har inga förtryckta nummer, texten är dock delvis förtryckt.
Mvh // Leif
1882
« skrivet: 2004-03-25, 20:37 »
Hej Jessica! Jonas Frisk var ryttare. Då kan det finnas anledning att studera KrA:s (Krigsarkivets) handlingar, först och främst GMR, Generalmönsterrullor. Och jag undrar om inte Götlunda roterades under något Livkompani? Du hittar mer om GMR & KrA, adress: http://www.genealogi.se/kra.htm här.. Genom att studera t ex mantalslängder kan du också spåra de eftersökta personerna. De upprättades i stort sett varje år från ca 1642 och anger, med vissa undantag, alla personer mellan 15 - 63 år. Uppgifterna är dock mer osäkra än kyrkoböcker vad gäller bl a släktsamband, men man kan ändå få en vägledning. Mer om mantalslängder (och andra skattlängder), adress: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/3539/3544.html här. Mvh // Leif
1883
« skrivet: 2004-03-25, 02:07 »
Hej Sam!
Svårt det här, men kan det stå någonting med slaktare, d v s Claktarzwän? Han skulle då kunna vara slaktarmästare eller modernt uttryckt, charkuterimästare
I SAOB skrivs slaktare på olika sätt, t ex slachtarne. Dock inte vad jag kan se med C som begynnelsebokstav, men det innebär ju inte att den varianten ändå kan förekomma i källorna.
Orten får du nog söka i notisen ovanför.
Mvh / Leif
1884
« skrivet: 2004-03-22, 17:22 »
Åsa!
Har du läst inläggen under den här rubriken?
Mvh /Leif
1885
« skrivet: 2004-03-22, 17:14 »
Hej Annsofi! Under 1600-talet hittar du allt rörande fastighetsköp och -försäljningar samt lagfarter i häradsrättsarkivets dombok. Dessa mål brukar upptas alldeles i början av protokollet varje ting. Varje köp/försäljning skulle uppbjudas vid tinget under tre(3) på varandra följande ting (1:a, 2:a och 3:e resan). Tidigast 1 år efter sista uppbudet kunde lagfartsbevis utfärdas. Det var först på 1700-talet som mål rörande fastighetsköp och -försäljningar utbröts ur domboken och bildade separata volymer, de s k småprotokollen (med beteckningen AII). Läs gärna om torp och gårdar på Landsarkivets i Uppsala webbsida, adress: http://www.ra.se/ula/torp.html torp och gårdar. Med vänlig hälsning /Leif
1886
« skrivet: 2004-03-17, 01:33 »
Marita!
Börja med att spara fotot i TIF. Ta en kopia och öppna det i t ex Paint. Då ser du hur stor bilden är. Pröva att förminska bilden till 30 eller 50 % (av fullstorlek) som du sedan sparar i JPG. Kolla därefter om fotot har lämplig storlek för sajten. Om inte - gör om proceduren och förminska ytterligare något.
Genom att använda t ex Microsoft Photo Editor - som i alla fall finns i Win XP - kan du dessutom ändra egenskaperna, från t ex färg (i form av mörkbrun) till gråskala, vilket minskar antalet pixlar ytterligare.
Lycka till!
Hälsar / Leif
1887
« skrivet: 2004-03-15, 21:45 »
Får det till Swenstorp. Och moderns [Mod:] namn är Hanna Nilsdotter.
Mvh /Leif
1888
« skrivet: 2004-03-15, 20:47 »
Söker Lisa/Elisabet Johansdotter Nygård med ev. 3 barn i Torneå in- och utflyttningsbok 1877.
Jag undrar om någon har sett namnet eller har tillgång till kyrkoboken och kan kontrollera uppgiften.
Hon återfinns 1877 i Luleå domkyrkoförsamlings inflyttningsbok och där uppges komma från Torneå.
Tacksam för hjälp!
Leif G:son Nygård
i Örebro, Närke.
1889
« skrivet: 2004-03-15, 00:53 »
Bernt!
Menar du verkligen född 1870 eller är det en felskrivning för 1850? För det är Anna född 1850 jag är intresserad av.
Var finns i så fall de 4 Anna du hittat?
Mvh /Leif
1890
« skrivet: 2004-03-14, 16:28 »
Undrar om någon vänlig själ kan kolla i fall Anna Eriksdotter med ev. tillnamn Nygård, f. 2/3 1850 i Oxkangar, Vörå sn (FI), som ankom till Sverige och sannolikt Norrbotten omkr. 1878, finns registrerad på skivan.
Hon kan vara gift och ha ett annat efternamn, men födelseort och datum borde kunna ge en vägledning.
Tacksam för hjälp.
Vänlig hälsning // Leif
1891
« skrivet: 2004-03-08, 23:43 »
I RA:s depå i Arninge förvarar SCB:s sammanställningar över emi- och immigranter 1875-1930.
Det är pärmar med mikrokort för varje län och anger flyttningar på, som Elisabeth meddelat, sockennivå.
Men därifrån kan man sedan söka personerna i in- och utflyttningslängden. Och resmålet är ofta Finland, särskilt från Norrlandslänen.
Mvh /Leif
1892
« skrivet: 2004-03-08, 23:10 »
I Vasabladet på nätet; http://digi.lib.helsinki.fi/index_se.html kan man läsa om ångbåtstrafiken över Kvarken. Har bl a hittat denna annons ur Vasabladet 29 juni 1878: Båttrafiken utvecklades naturligtvis än mer under förra seklet. Mvh /Leif OBS! Tyvärr kan jag inte ladda in urklippet. Meddela mig om du vill att jag ska sända det per e-post!
1893
« skrivet: 2004-03-07, 23:34 »
Inga,
Du får nog lov att lägga ut en större bild för att någon skall kunna läsa den.
Mvh /Leif
1894
« skrivet: 2004-03-05, 22:05 »
Den nedre bilden:
Anno 1744 d. 16 Julii under ett starkt och häftigt åmenad(?) åskedunder, /blef/ hustru Ellsa Bengtsdotter i Kornberga Norra gl.(gamla?) ute på ängen, af torndönen eller åskeslag til dödh och ihiälslagen.
Usch då! Farligt värre att vistas på öppna platser i samband med åskväder - tydligen även för 260 år sedan.
Mvh /Leif
1895
« skrivet: 2004-03-02, 13:41 »
Britt-Marie, Det kan löna sig att först studera vilka ämnen som tidigare har behandlats här på RÖTTER innan man startar en ny diskussion. Den erfarenheten har jag. Sjukhusjournaler och sekretess hittar du här: Journaler från sinnessjukhus, Sekretessbestämmelser, men ämnet berörs säker på flera ställen. Sjukvårdshuvudmannen för Vänersborgsområdet (Skaraborgs läns landsting?) bör kunna lämna upplysningar var du idag kan läsa journaler från tidigt 1900-tal. Vissa restriktioner finns, men kan du bekräfta släktskapet med efterfrågade personer ska det nog sedan inte vara några problem att få ta del av handlingarna. Mvh /Leif
1896
« skrivet: 2004-03-01, 16:22 »
Synnerligen intressant att få ta del av denna diskussion mellan två lärde män - Thomas och Kaj - inom ett område som är svårt att få grepp om för många. I alla fall är det så för mig. Tack Thomas och Kaj!
Vänlig hälsning
Leif G:son Nygård
1897
« skrivet: 2004-02-26, 13:06 »
Hej Rose-Marie! Digitala Forskarsalen (se under SVAR, adress: http://www.forskarsalen.ra.se/) har utökats med följande: Bouppteckningsregister - Västmanlands län Landsarkivet i Uppsala arbetar just nu med att skapa ett bouppteckningsregister för Västmanlands län. Tanken är att detta register ska komma ut på cd när hela Västmanlands län är registrerat, precis som deras tidigare bouppteckningsregister har gjort (Uppsala län och Södermanlands län). För närvarande finns sju härads- och rådhusrätter färdigregistrerade och dessa läggs nu ut i Digitala forskarsalen. Ytterligare material kommer att bli tillgängligt allt eftersom fler härads- och rådhusrätter blir färdigregistrerade. Följande härads och rådhusrätter finns tillgängliga: * Arboga rådhusrätt och magistrat (1652-1903) * Simtuna häradsrätt (1727-1887) * Skinnskattebergs bergslags häradsrätt (1746-1906) * Tuhundra häradsrätt (1707-1893) * Västerås rådhusrätt och magistrat (1630-1899) * Västmanlands östra domsaga (1888-1900) * Yttertjurbo häradsrätt (1744-1893 ************************************************************************************************** Kanske din socken i Västmanland - Östervåla eller Tärnsjö - ligger inom något av dessa härader? Därmed bör du enkelt kunna få svar på om bou efter dina släktingar finns på Landsarkivet i Uppsala. Mvh /Leif
1898
« skrivet: 2004-02-26, 12:49 »
Tack för tipset, Thomas! Ska ha detta i åtanke för framtiden. Nu har jag lagt in en blänkare med länk om mina fynd under resp. socken i Österbotten. Det får räcka så.
Mvh /Leif
1899
« skrivet: 2004-02-25, 15:28 »
Hej Johannes!
Det borde stå i Nerikes Allehanda, som var den stora dagstidningen i Närke (och är numera den största landsortstidningen i Sverige).
Nerikes Allehanda finns på rullfilm på Örebro Stadsbibliotek, 1 tr. ned, i magasinet.
Om den dessutom finns på rullfilm hos KB, känner jag inte till. Där kan du dock läsa papperstidningen.
Mvh //Leif
1900
« skrivet: 2004-02-25, 15:14 »
I Johan Johansson:s skrift Noraskogs Arkiv, bd III, s. 81, fann jag detta sigill: Lindes Bergs Signete 1612.  Jag undrar nu vad det symboliserar? Kan personen vara en tidtypisk bergsman? Eller är det en rådman? Med utgångspunkt i klädedräkten, kanske frågan finner en lösning. Ser att mannen bär en yxa eller hacka (i en hållare vid midjan). Det kan syfta på skogs- eller bergsbruket (bearbetningen av skogen alt. berget) i Lindes Bergslag. Kan mitt antagande vara riktigt? Han håller sedan i en armborst. I John Granlunds kommentarer till Olaus Magnus Historia om de nordiska folken (1976), andra delen, s. 282, kan man läsa något om allmogebeväpningen. Där nämns att [..]Dalpilen var dessutom på O. M:s tid ett i Sverige väkänt vapen. Härtill kommer att bergsmännen voro beridna. Man kan kanske tänka sig att denna armborst och pil symboliserar bergsmannen/rådmannens värnande om bergets rätt? Kanske någon beskrivning finns om just detta sigill? Finns det någon expert på sigill som jag skulle kunna vända mig till? Någon på RA? Tacksam för svar! /Leif G:son Nygård
1901
« skrivet: 2004-02-24, 01:33 »
Karin har nog rätt när det gäller orten och faddern på bild 1: Skällery och Ingri.
Likaså att det i bild 4 står: christn hemma.
/Leif G:son Nygård
1902
« skrivet: 2004-02-24, 01:16 »
Min tydning, av det jag kan, blir så här:
1/ D. 2 Nowemb Christ: Måns Anderson i Shålberg(?) - - - 1.
Fadd: Hust: Inger ibm Jöns ..... i Nybygget.
2/ D. 11 afsomnade Sexman i Åhlem Måns Andersson, en from redl. danner man, begraf. d. 18, gammal 40½ åhr.
3/ D. 4 Nov: Föddes Eric Skomakares Son i Århult och Christn: D. 10 ejudem m(ed) Namnet Måns - 1.
Fadd: Hust: Lisbeth Carlsdotter i Åhlem, Hust: Ingeborg Nilsdotter i Blomstermåla, Anders Olson i Århult, Daniel Pehrson ibidem, Pehr Nilson i Lillegården ibidem.
4/ Samma dag blef Båtsmannens Måns Grönlöfs dotter i Solbärga* och *Christn. hon kallades Karin - - 1.
Fadd: Hr. Israels Limontini(?) hustru Marja Brännnesa(?), Saltpettersudaren Anders Hemingson(?), Pehr Hemingson(?) Skräddare.
Kanske någon annan kan fylla i och ev. ändra tveksamheterna?
Mvh /Leif
1903
« skrivet: 2004-02-23, 15:10 »
Kan bara bekräfta vad Anna Bergek (Anjo) framför ovan:
Epson CX 3200 är en bra maskin. Jag har en själv och den fungerar utmärkt. Har scannat rätt mycket och resultatet är förträffligt. Att det inte finns något stort pappersmagasin ser jag inte som något problem. Den tar ändå ca 75 ark (kollade precis). Multifunktionsmaskiner i den prisklass du efterfrågar har knappast magasin för 500 ark eller mer.
När jag köpte den för 1 år sedan låg priset på 2400. Idag får du samma maskin för 1800 kr.
Bläck- och färgpatronerna kan dock bli i dyraste laget, om man köper originalprodukter. Men det finns betydligt billigare komparativa patroner att köpa (på nätet). Och jag ser ingen skillnad mellan dessa och originalet.
Mvh /Leif
1904
« skrivet: 2004-02-22, 23:26 »
Jag har funnit några personer i Sverige och Luleå domkyrkoförsamling som härstammar från den här socknen. Uppgifterna kan läsas här (klicka på namnet): J. Simonsson och hu Lisa Emanuelsdotter. Inser att ämnet Fynd i svenska kyrkoböcker på immigrarade finnar, var onödigt. Det räcker nog säkert att meddela dessa uppgifter under resp. socken här, under Länder - Finland. De som är intresserad av personer från finska socknar läser naturligtvis de meddelanden som kommer upp, oavsett innehåll, under dennes speciella socken. /Leif G:son Nygård
1905
« skrivet: 2004-02-22, 23:13 »
Jag har funnit några personer i Sverige och Nederkalix som härstammar från den här socknen. Uppgifterna kan läsas här (klicka på namnet): Anna Päärni. Inser att ämnet Fynd i svenska kyrkoböcker på immigrerade finnar, var onödigt. Det räcker nog säkert att meddela dessa uppgifter under resp. socken här under Länder - Finland. De som är intresserad av personer från finska socknar läser naturligtvis de meddelanden som kommer upp, oavsett innehåll, under dennes speciella socken. /Leif G:son Nygård
1906
« skrivet: 2004-02-22, 23:03 »
Jag har funnit några personer i Sverige och Nederkalix som härstammar från den här socknen. Uppgifterna kan läsas här (klicka på namnet): Mickel Mickelsson Bertils d. ä.. Inser att ämnet Fynd i svenska kyrkoböcker på immigrarade finnar, var onödigt. Det räcker nog säkert att meddela dessa uppgifter under resp. socken här under Länder - Finland. De som är intresserad av personer från finska socknar läser naturligtvis de meddelanden som kommer upp, oavsett innehåll, under dennes speciella socken. /Leif G:son Nygård
1907
« skrivet: 2004-02-20, 14:17 »
Under sökning i Sverige efter min morfars farmor, fann jag dessa uppgifter i Nederkalix hfl 1911-22 [AIIa:16 s. 226] under Nyborg:
1. Mickel Mickelsson Bertils d.ä. F. d. sågverksarbetare. Född 21/2 1838 i Pyhäsjärvi (FI). Änkling 17/4 1905.
Överflyttad från G:la Boken: 187/6.
Överförd till: 159/4 1920.
3. Dotterdotter Helga Sofia. Född 11/12 1903 i Nederkalix.
Anteckn. om frejd m m: oä dotter till avlidne Sofia Bertils. Flyttningsbetyg till Jukkasärvi 30/9 1920.
Utflyttad till Jukkasjärvi 16/11 1920.
6. Mickel Bertils d.y. Sågverksarbetare. Född 31/10 1864 i i Pyhäsjärvi, FI (överstruket), Nederkalix. Gift 21/4 1892.
Överflyttad från G:la Boken: 186/6.
Anteckn. om frejd m m: Rysk undersåte (överstuket).
Överflyttad till Nya Boken: 170/4 1922.
7. Hustru Anna Päärni. Född 16/12 1864 i Karlö.
Överflyttad till Nya Boken: 170/4 1922.
8-14. Barn till Mickel Bertils d.y. och hu Anna Päärni. Två av döttrarna är verksamma som småskollärarinnor.
Förhoppningsvis får någon nytta av uppgifterna.
Mvh / Leif G:son Nygård
1908
« skrivet: 2004-02-20, 14:11 »
Under sökning efter min morfars farmor, Elisabet Johansdotter Nygård, fann jag den här födelsenoteringen i Luleå Domkyrkoförsamling födelse- och dopbok [C:6] 1876:
Född 9/7, döpt 6/8: Maria Elisabet.
Föräldrar: Finske arbetaren J. Simonsson och hustru Lisa Emanuelsdotter, Vörå.
Dopvittnen: Mats Buske och hustru, J. Sundström och hustru.
Särskilda anteckningar: Dopsedel samma dag avsänt till pastorsämbetet i Vörå och Vasa.
Kanske är det någon som får glädje av uppgifterna?
Folkräkningen 1880 för Luleå Domkyrkoförsamling finns tyvärr ännu inte utlagt på nätet (Arkion och Digitala forskarsalen). När så har skett, kommer det att vara en tidsbesparande sökingång. Luleå var tätbefolkat vid den här tiden och inhyste säkert en hel del österbottningar.
Mvh / Leif
1909
« skrivet: 2004-02-20, 13:10 »
Hej Håkan!
Texten är fullständig. Din tydning och tolkning verkar korrekt. Stort TACK!
Vänlig hälsning
/Leif
1910
« skrivet: 2004-02-19, 22:47 »
En dödsorsak på latin som jag har svårt att tyda och ännu mindre begriper:  Paralysis cordis kan jag tyda, men sedan blir det svårare: liedr. arteris sdere?? Kan någon hjälpa mig är jag tacksam. Mvh / Leif G:son Nygård
1911
« skrivet: 2004-02-19, 21:52 »
Vistande flitigt begärt ska det naturligtvis vara!
Är osäker på om v ska skrivas som v eller w?
/Leif
1912
« skrivet: 2004-02-19, 21:44 »
Hustru Karna Olasdoter, gift med Smeden i Ölsjö Sven Rosenberg sistledne poskatid(?), anmäles hos ... ...... .... salighetsmedlens åtnjutande, dem hon herwid(?) församlingen under sitt vitnande flitigt betjänt, och fört en san...dig vandel. Guds ... ... med henne!
Christianstad d. 6 oct. 1798.
J. P. Hesslov.
Det är min tolkning, med vissa tveksamheter. Någon kanske kan fylla i det som fattas?
Mvh /Leif
1913
« skrivet: 2004-02-18, 17:48 »
Läs gärna historien om Marias, och hennes mors, förehavanden i det nya landet Sverige under Anbytarforum: Landskap Norrbotten: Efterlysningar: Hofman/Håfman, Lisa Johansdotter fr. Vörå sn (FI) o. möjligen bosatt i Nederkalix/Nederluleå/Råneå 1868-74? (tredje inlägget), länk här /Leif G:son Nygård
1914
« skrivet: 2004-02-17, 02:21 »
Efter tipset från Berit (och Peter via länken till Spårlöst försvunna/Landskap okänt) kan jag meddela att jag ÄNTLIGEN har funnit min morfars farmor!! Jag riktar ett stort TACK till Berit och Peter! Elisabet (Lisa) Johansdotter blev änka, med tre(3) barn, sedan maken Erik Eriksson Nygård avlidit 1/5 1868 i Oxkangar, Vörå sn (FI). Hon tog sig då flicknamnet Hofman [1]. Sedan fick jag uppgiften att hon flyttat ”till okänd ort”, vilket var liktydigt med Sverige. Gjorde då en efterlysning på henne här: (under Ångermanland) Håf/Håfman, Lisa Johansdotter, änka, f 1821 i Karvat, Vörå sn(FI) och det var för 3 år sedan. Uppgiften från ”Folkräkningen” om Maria Eriksson i Råneå 1890, medförde en nystart i mitt sökande. Genom att följa henne bakåt i tiden, hamnade jag snart i Luleå Domkyrkoförsamling (som inte ingår i Folkräkningen vare sig 1880 eller 1890). Och där hittar jag såväl ovannämnda Maria som en bror, Johannes Eriksson, f 3/4 1861 (korrekt: 23/2) och modern, Elisabet Johansdotter Nygård, f 1821 i Torneå (korrekt: 19/3 1821 i Karvsor, Vörå sn, FI). Hon står som ”änka” [2]. Dottern Maria Eriksson har fött två (2) uä barn: Maria Josefina, f 7/5 1875 i Råneå och Erik Johan, f 12/4 1881 i Luleå. (Har inte funnit födelsenoteringen på Maria Josefina i Råneå). Maria och dottern flyttar till Nederkalix 1882. (Sonen följer inte med, troligtvis har han avlidit vid späd ålder. Dödboken ännu inte kontrollerad). I en tidigare hfl noteras Elisabet tillsammans med sonen Johannes och de flyttar från Torneå 1877 [3]. Men jag finner dem inte i Torneå (Över- och Nedertorneå) utflyttningsbok. Den 11/10 1877 antecknas de dock i Luleå Domkyrkoförsamlings inflyttningsbok [4]. (Maria emigrerar uppenbarligen vid ett annat tillfälle, och enligt dotterns födelseår och -ort i hfl, redan 1875 och till Råneå. Men då jag inte funnit någon födelsenotis på Maria Josefina i Råneå, är uppgiften osäker och måste tas med en nypa salt). Frågor jag ställt mig är: Hur reste de till Sverige? Varför förekommer de inte i Torneå in- och utflyttningsbok? Svårt att veta, men ett scenario är möjligen detta: År 1876 byggdes ett ångfartyg med namnet ”Torneå”. I Vasabladet, onsdagen den 13/6 1877 läser jag det årets första annons om dess rutt: Till Jakobstad, Brahestad, Uleåborg och Torneå afgår Ångfartyget ”Torneå”, kapten John Tornberg, Thorsdagen den 21 Juni på e. m., medtagande passagerare och fraktgods [5]. Under sommaren och hösten återkommer annonser i Vasabladet om den här turen mot Torneå. Förmodligen reste hon med den här båten till Torneå i början av oktober. Men då hon hade för avsikt att fortsätta sin resa till Luleå - kanske omedelbart med något litet ångfartyg som hade sin rutt mellan Torneå och Luleå? - skrevs hon aldrig in i Nedertorneås (Haparanda) inflyttningsbok. (Inte stod väl prästen i hamn och upptecknade alla resande?!). Och därför står det också (i hfl) att hon flyttat från Torneå, även om hon aldrig bott i församlingen utan bara inkommit därifrån. Ja, i alla fall ett scenario så gott som något. Elisabet gifter aldrig om sig. I sista hfl som hon förekommer, noteras flera sömmerskor och tvätterskor, bl a från Närke och Stockholm [6]. Antagligen har också Elisabet livnärt sig på den typen av hushållsarbete. Luleå var ju en expanderande och livfull stad vid tidpunkten. Vid 65-års ålder avlider hon sedan den 23/1 1886. Dödsorsak saknas [7]. Maria Eriksson med dotter flyttar, som nämnts, till Nederkalix och återfinns vid Kyrkobordet [8]. I en marginalanteckning står: ”Är troligen Rysk undersåte, som ännu icke erhållit svensk medborgarskap”. Den 5/10 1887 flyttar hon sedan till Råneå. (Dottern, Maria Josefina Eriksson, blir kvar i Nederkalix, som barnflicka hos arbetaren Johan Petter Johansson i Pålänge). Där gifter hon sig 3/12 1887 med torparänklingen Gustaf Boberg i Högsö, f 20/7 1846. G 1:o 30/4 1876 med Elsa Lena Ström, f 26/11 1854, d 3/7 1883 [9]. Familjen flyttar till Nyborg i Nederkalix 4/11 1895. Gustaf Boberg dör där 4/6 1901 [10]. Han har f ö 2 barn i sitt förra äktenskap: Johan August Boberg, f 9/2 1876 och Gustaf Helmer Boberg, f 27/5 1882 samt en fosterdotter, Anna Stina Englund, f 17/3 1871. Maria bor var i Nyborg och avlider där den 16/12 1913. Dödsorsak: hjärnslag [11]. Arbetaren Johannes Eriksson flyttar till 24:e kvarteret i Luleå och gifter sig 11/5 1884 med änkan Eva Sofia Almqvist, f 1/9 1843. Hon har ett barn i sitt tidigare äktenskap: Beda Wilhelmina, f 16/8 1875 [12]. År 1894 bosätter de sig i ett hus i kvarteret Skatan, som ägs av snickaren J. Lagergren. Eva Sofia avlider 13/6 1905 och Johannes blir omgift 20/5 1907 med Augusta Maria Hansdotter, f 29/2 1868 i Nederluleå [13]. Han arbetar då som pumpare. Familjen flyttar 1913 till kvarteret Kajan och bosätter sig hos gårdsägare Sofia Nordvall. Johannes arbetar vid tiden som stallkarl. Här visar det sig också att Augusta har en dotter, Siri Maria, f 29/8 1913. Men fadern är inte Johannes utan stationskarl K. E. Ekström [14]. (Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16/5 1917, får fosterdottern Sara Maria använda tillnamnet Eriksson). Johannes dör den 22/4 1922. Dödsorsak: Paralysis cordis bidrar terisdere? (har endast lyckats tyda de första två latinska orden) [15]. Med vänlig hälsning //Leif G:son Nygård Källor: 1/ Kommunionbok Vörå församling (FI) 1871-80, s. 1078. 2/ Husförhörslängd Luleå Domk. förs. AI:14B s. 134. 3/ Husförhörslängd Luleå Domk. förs. AI:12A s. 289. 4/ In- och utfl. bok Luleå Domk. förs. B:2 1877 No 84. 5/ Finskt Historiskt Tidningsbibliotek 1771-1890, webbadress: http://digi.lib.helsinki.fi/index_se.html 6/ Husförhörslängd Luleå Domk. förs. AI:15B s. 383. 7/ Död- och begr. bok Lueå Domk. förs. F:2 1886 No 4. 8/ Husförhörslängd Nederkalix AI:10F s. 1306. 9/ Husförhörslängd Råneå AI:12C s. 253. 10/ Husförhörslängd Nederkalix AIIa:6 s. 191. 11/ Död- och begr. bok Nederkalix F:5 1913 No 182. 12/ Husförhörslängd Luleå Domk. förs. AI:14A s. 220. 13/ Husförhörslängd Luleå Domk. förs. AI:16A s. 283. 14/ Husförhörslängd Luleå Domk. förs. AIIa:10b s. 576. 15/ Död- och begr. bok Luleå Domk. förs. F:4 1922 No 62.
1915
« skrivet: 2004-02-16, 15:25 »
Ur Domsagorna i Sverige [Häradshövding G. Lindstedt: Häradsnämnden, dess tillsättning och funktion, s. 23-48] hämtar jag följande:
Häradsdomare benämnes ursprungligen den, som Häradshöfdingens dom hade, då Häradshöfdingen ej sjelf å Tinge kom. [..] Vid 1734-års lags tillkomst kallades den häradsdomare, som var den förste uti nämnden. Så småningom blev det vanligt, att, såsom nu i alla domsagor brukar ske, en av nämndemännen i tingslaget av häradshövdingen nämnes till häradsdomare, till bevis varom häradshövdingen i regel plägar utfärda fullmakt. Med utnämningen följer dock ingen befogenhet. [..] Häradsdomare är således enbart en titel, som plägar tilldelas den främste, vanligen, men dock icke alltid, den äldste i nämnden. Hans kvalifikationer medför emellertid i regel, att nämndens övriga ledamöter ha en viss benägenhet att följa hans mening, och med titeln följer en skyldighet att representera kamraterna i nämnden och föra deras talan utom rätten.
/Leif G:son Nygård
1916
« skrivet: 2004-02-16, 01:38 »
Hej Maria!
Länsman var vanligtvis knuten till en socken (men undantag finns säkert) och brukar ofta förekomma i sockenstämmoprotokollen.
De förvaras på Landsarkivet. Digitalisering av protokollen utförs på sina håll.
Mvh /Leif
1917
« skrivet: 2004-02-16, 01:24 »
Häradsdomaren var ordföranden vid tingsförhandlingarna och förekommer därmed vid vid varje mål (såvida han inte var frånvarande och hade en ersättare).
Tingsprotokollen brukar vanligtvis bara innehålla kontrahenternas namn, vittnen och vissa myndighetspersoner.
Nämnden, inkl. häradsdomaren, brukar finnas förtecknad i början av protokollet. Genom att läsa nämndförteckningen ser du under vilken tidsperiod din ana var verksam.
Det kan också finnas monografier skrivna över din häradsrätt. De brukar innehålla personuppgifter. Kolla med tingsrätten i Nedertorneå (eller motsvarande)!
1918
« skrivet: 2004-02-13, 21:44 »
Ja, det ser ut att stämma. Tack Eva och Peter!
Sista ordet kanske är medborgarintyg?.
//Leif
1919
« skrivet: 2004-02-13, 18:53 »
Den här noteringen finns i Nederkalix AI:10 F under Kyrkobordet s. 1306 och rör Maria Eriksson tidigare Nygård. Men jag går bet på att tyda texten, kan bara de inledande fyra orden. Skulle vara gläjande om någon kunde tyda ytterligare något. I hfl är det en enda mening, men här har jag delat upp den i två stycken under varandra.   Med vänlig hälsning /Leif
1920
« skrivet: 2004-02-13, 16:00 »
Instämmer helt och fullt med suveräna Lotta!
Mvh /Leif
1921
« skrivet: 2004-02-13, 15:48 »
Hej Mia!
Du kan ju börja med att kontakta Landsarkivet i Härnösand. De kanske kan ge besked vart du kan vända dig.
När det gäller sjukhusjournaler gäller f ö ett stängare regelverk (sekretess) än för vanliga personuppgifter.
En absolut förutsättning för åtkomst är att det finns ett nära släktsamband, men inte ens då är det säkert att handlingarna lämnas ut.
Mvh / Leif
1922
« skrivet: 2004-02-13, 01:15 »
Insämmer helt och fullt med suveräna Heikki och Bengt-Göran!
Mvh /Leif
1923
« skrivet: 2004-02-13, 00:47 »
För en bekant, utan dator, söker jag uppgifter om en smed som verkade vid bruket Bjärnå (tydligen Perniö idag).
Hans namn var Anders Paulus Björnsson. Levde där åtminstone mellan 1870-1886. En vag uppgift gör gällande att han avled 1894 i Finland, förmodligen vid Bjärnå bruk.
Kan någon lämna upplysningar om denne smed skulle min bekant bli väldigt glad. Det rör nämligen hennes farfars far. Litteraturtips som rör bruket är också intressant för henne.
Mvh / Leif
1924
« skrivet: 2004-02-11, 14:38 »
Afskrift.
Afskedade Soldaten Swen Rosenberg ........ sig wilja ingå Ektenskap med Pigan ..... (Karen?) Olosdotter, som tjänar hos herr ...ddömar Hansson i Christianstad, hwarwid jag får påminna att han ... förlofwad med en Piga Caren Jönsdotter i Härlöf och äfwen gifwit henne ett wactum autenniotiale, men huruwida detta är enligt hans ........... (äktenskapenom?) förening kraftlöst spridt(?), och ...... kunnigt! Hwad angår afwittring efter dess afl. hustrun, är därwid intet att påminna.
Skipparslöf den 27 Jan. 1798.
Widimeras af Lars Hedman / Sätt Påhlbom.
Så mycket har jag lyckas tyda. Någon annan kanske kan komma med kompletteringar?
Mvh /Leif
1925
« skrivet: 2004-02-11, 13:36 »
.....rift.
.....pande (Åberopande?) till det tillämnade Ektenskap, som jag ämnar ingå med Pigan Carina Jönsdotter i ..rlöf, lämnas Carina härmed den försäkran att närest jag med döden afgår, efter rätt ingångne Ektenskap med förbenemnde pigan Carina Jönsdotter, före än hon, skall hon under sitt Enkostånd niuta en ostörd husrum i mitt ägandes hus härstädes.
...iö (Eksiö?) den 1 Januari 1798. Jöns JRB Rosenberg.
Till wittnelighe underskrifwa:
Fred. Schebenius. Bengt BIS Ingeren(ius?).
Mvh /Leif G:son Nygård
1926
« skrivet: 2004-02-09, 17:07 »
, at de omyndiges rätt bewaka, och Enklingen upgaf nedanskrefne Lösöran, som wärderades af Åboerne Nils Olsson och Ola Jonsson häraf Byen.
De sista två orden är jag lite osäker på.
Mvh
Leif G:son Nygård
1927
« skrivet: 2004-02-06, 20:04 »
Ur Sveriges Finansrätt (1887) af Lars Gustaf Linde (Första kapitlet, Finansiella Administrationsverket ? 7, Inledning s. 16), hämtar jag följande:
Ehuru framställningen om embetsmännen tillhör den del av förvaltningsrätten, som kallas administrativrätt i inskränktare bemärkelse, vilja vi likväl, för att ej lemna en lucka i den allmänna öfversigten, först göra en framställning af den organisation eller de former, under hvilka den finansiella förvaltningen rörer sig, innan vi öfvergå till de ämnen, som utgöra finansrättens innehåll. Vi hafva vid den finansiella förvaltningen att skilja emellan 1) centrala embetsverk och 2) lokala myndigheter och tjänstemän, nämligen: a) länsstyrelserna och b) uppbördsmän och förvaltare, hvilka kunna vara tillsatta dels för allmänna kronouppbörden, dels för särskilda uppbörds- och förvaltningsgrenar, af hvilka de förra sortera under länsstyrelserna, men de senare direkt under de centrala styrelseverken [..].
Längre fram i boken (s. 58-79) kan man sedan läsa om de uppbördsmän och förvaltare som fanns för bl a den allmänna kronouppbörden: landträntmästare, kronofogde, häradsskrifvare och uppbördsmän i städerna; kamrerare, revisor (=bokhållare), kammarskrifvare, uppbördskommissarie och stadsfogde.
I alla fall när det gäller städerna, borde uppgifter om dess uppbördsmän och förvaltare finnas upptecknade i vissa, genomarbetade stadsmonografier. För landsbygden är det förmodligen marigare att hitta uppgifter om dem. Kanske kan det finnas personalförteckningar i länsstyrelsernas arkiv på landsarkiven?
Mvh / Leif
1928
« skrivet: 2004-02-05, 00:42 »
För 2 år sedan hade jag kontakt med KB ang. digitalisering av Bergslagsposten (en dagstidning från mitt område).
Då hade de precis påbörjat digitalisering av Post- och Inrikes Tidningar 1809-1860. Jag pratade med Per Kjellberg, tel. 08-463 40 71 och Ulla Fröbom, tel. 463 40 74. Ulla förestår den introspektiva enheten.
Blev även hänvisad till Johan Mannerheim, tel. 463 44 39. Han var då avdelningschef och drivande för deltagande i Sam-Nordiska digitaliseringsprojektet, knutet till Helsingfors Universitet.
Dessa personer kan säkert ge besked om läget vad gäller digitaliseringen av Post- och Inrikes Tidningar - och andra.
Mvh /Leif
1930
« skrivet: 2004-02-02, 16:46 »
Om bl a ryska krigsfångar skriver Carl Heijkensköld i Med Hammare och Fackla VIII, Årsbok utgiven av Sancte Örjens Gille 1937. Rubriken lyder: Krigsfångar som arbetare i Sala gruva och annorstädes.
Uppsatsen är på 10 sidor, så den får du säkert gratis via biblioteket som fjärrlån.
Mvh /Leif
1932
« skrivet: 2004-01-28, 17:20 »
Ska det inte vara Hofkokeribetjänt? Vid sökning i SAOB, Svenska Akademiens Ordbok, fann jag inget ord på Hofkakeri eller kakeri, men däremot ca 30 träffar på kokeri. Adressen till SAOB är: http://g3.spraakdata.gu.se/osa/index.html. Det skulle kunna vara en betjänt till kokerskan vid Hovet. M v h /Leif
1933
« skrivet: 2004-01-28, 15:04 »
Jan,
Ett exemplar av Maja Forsslunds ortnamnsamling tror jag finns på Nya Kopparbergs Hembygdsmuseum (?).
Men kontakta Inger Pettersson vid St. Sten i Hörken, som är stor kännare av Ljusnarberg. Hon har e-post: inger.0240662121@telia.com. Här har du också hennes tel. nr. Hon känner nog också till vilka kartor som finns från aktuell tid, något jag har lite kunskap om.
Vänlig hälsning /Leif
1934
« skrivet: 2004-01-26, 20:02 »
Hej Jan!
Frågan om finnarna vid Södra Hörken intresserar även mig, då jag har anor där.
I Maja Forsslunds uppteckning av Ortnamn i Ljusnarsbergs församling, Nya Kopparbergs härad, Örebro län (1930-47), får man god hjälp att förstå bebyggelseutveckligen runt sjön Södra Hörken.
Hon nämner där om Torpudden (c 38): torp å 2 S. Hörken eller Siksjön, (utflyttat från Hörks by);
Hörks hage (c 19): nu många lägenheter å S. Hörken eller Siksjön 2 och 3, egna hem för Grängesbergsarbetare, förr en gård. Tillsammans med Torpudden kallat Hörksby(n);
Om Hörks by(n) (c 20) står bl. a: [..] I äldre tider skall här ha varit 4 hopbyggda gårdar, en rikti dalby (i så fall ett enstaka fall inom Ljusnarsberg, där eljest inga hopbyggda byar ha förekommit).
Hörks by(n) har således varit s k bolby. Sedemera har utbyggnad skett både norr och söder om sjön Södra Hörken. Om Fäbobacken (d 10-12, 18) skriver M. F. vidare: Fäbobacken anses av Helge Nelson säkerligen ha varit S. Hörkenfinnarnas fäbodställe.
Innan Ljusnarsberg blev egen församling 1635 tillhörde området kring Södra Hörken Grangärde församling. Därför kan man hitta uppgifter om finnarna i Grangärdes första ministerialböcker (C:1) som börjar redan 1628. Kjell Vadfors har sedan sammanställt kyrkoboksuppgifterna i sina byalängder för Grangärde. (Byalängderna är naturligtvis tidsbesparande och till stor hjälp, men som vanligt vid sammanställningar utan direkta källhänvisningar, gör man klokt i att kontrollera dessa uppgifter mot primärkällan).
Någon säker koppling finns inte mellan Per Persson i Södra Hörken, som nämns med tillnamnet Osmi, och Olof Persson ibm samt Nils Persson i Fäbobacken. Troligen är båda söner till honom, men starkare släktsamband än så har inte jag fått fram utifrån de knappa källor som finns från den här tiden.
Mvh / Leif G:son Nygård
1935
« skrivet: 2004-01-23, 01:17 »
Några kompletterande uppgifter till Jan Hultbergs inlägg från 21 januari ang. Evert Johansson i Norr Tulinge, Hed sn(U):
Evert Johansson nämns i Skinnskattebergs Bergslags hdr:s dombok första gången 1605 [1] i ett brottmål: Ewert Johanss. i Calmansbodha, hadhe huggit Bastian i Jönsarbodha ett köttsår opå hemwägen ifrå kyrkian .... (F ö första bevarade domboken från Skinnskatteberg!). Detta visar att han finns vid Karmansbo innan han blir hemmanägare vid Norr Tulinge och stärker kopplingen till fadern i Karmansbo.
Jag har gått igenom domboken 1605-1730 men uppenbarligen missat uppgiften från 1610; att Everts hustru heter Brita. Det var intressant. Men det betyder att Evert har varit gift 2 ggr. För jag har funnit ett annat domboksprotokoll som rör ett dråp i Tulinge [2]. Protokollet är mer än 2 A4-sidor långt och återges därför inte här, men ett utdrag på s. 169v lyder: [..] beropade Erik Håkansson sigh uppå hustru Malin Efuerts hustru i Thulinge huilken och haffwer tuättat then döde och rensatt honom och hans såår [..]. När första hustrun avlider och Evert gifter sig 2:o med Malin, känner jag inte till. Men uppgiften skapar viss osäkerhet i vilket gifte barnen föds.
Under uppbuden i domboken 1654 står sedan följande:Någhot Selfr af Olof i Öhrbärghe, uti Broo Sochn boendhes, som Ewerts ahrfwinghar i Tulinge tillkommer[3]. Det tyder på att Evert här är död och arvingarna kommer i åtnjutande av faderns fordringar. (Kan man tolka det på något annat sätt?)
Everts dotter, Gertrud, gifter sig sedan med Hans Olofsson i Godkärra. Hans avlider inte 1663 utan 1673, bg 22/5 (Hans Olofsson i Godkierra begroffs 4 dag Pingstdag om sine 67 åhr).[4]
Mvh / Leif
Källor:
1/ Skinnskattebergs Bergslags hdr domb 13/9 1605 s. 580h (Vol. Västmanland 1605:1c).
2/ Skinnskattebergs Berglags hdr domb 20/7 1640 s. 168h-169h (Vol. Södermanland 1640:4).
3/ Skinnskattebergs Bergslags hdr domb 3/11 1654 s. 115b (Vol. Kopparberg 1654:5).
4/ Skinnskattebergs dödbok C:1
1936
« skrivet: 2004-01-22, 22:00 »
Förlåt Madelene min felstavning!
/Leif
1937
« skrivet: 2004-01-22, 21:57 »
Några föremål som överenstämmer med rubriksättningen och Medelenes tankeväckande funderingar & frågor inlade jag för en tid sedan under följande rubrik:
Två signerade böcker från Kvistbro 1825 och 1861
Anbytarforum: Landskap:Närke: Allmänt: Två signerade böcker från Kvistbro 1825 och 1861.
Jag håller med Anders Ellerstrand och tror en sådan ämnesrubrik skulle bidra till många intressanta, lärorika och kontaktskapande inlägg.
Herrar redaktörer får gärna flytta mina böcker till den nya ämnesrubriken Gamla föremål.
Mvh /Leif
1938
« skrivet: 2004-01-20, 19:32 »
Hej Bertil!
Jag känner inte till om byggnaderna vid Långviken i någon form står kvar idag. Inte heller någnting om de personer du frågar efter.
Kanske Jan H. eller någon annan kan ge dig besked om detta?
M v h /Leif
1939
« skrivet: 2004-01-17, 06:27 »
Hej Gudrun!
Jag har studerat domboken för Ramsbergs socken under 1600-talet och där funnit några protokoll som rör Daniel:
Daniel Wint(e)redi 1686 9 feb 340 1 Rådman i Arboga(U)
Daniel Wintroos 1688 3 sep 674-675 4 Rådman i Arboga(U)
Daniel Wintroos 1688 4 sep 679-682 4 Rådman i Arboga(U)
Daniel Wintroos 1691 7 okt 92 1 Rådman i Arboga(U)
Daniel Wintroos 1692 4 maj 10 1 Rådman i Arboga(U)
Daniel Wintroos 1692 4 feb 1 1 Rådman i Arboga(U)
Daniel Wintroos 1692 8 feb 36-37 1 Rådman i Arboga(U)
Daniel Wintroos 1692 14 sep 3 1, 4 Rådman i Arboga(U)
Daniel Wintroos 1697 13 okt 2049-2051 4 Rådman i Arboga(U)
Uppgifterna är hämtade ur mitt publicerade domboksregister:Lindes Bergslags häradsrätt 1612-1699. Fyra register till domboken. Se närmare Litteratur-Sök och kontakta mig gärna.
M v h //Leif
1940
« skrivet: 2004-01-12, 19:12 »
Hej Zandra!
Av det du skriver får jag uppfattningen att din farmor gjorde abort.
Hon har blivit gravid och anser sig inte kunna framföda barnet. (Kanhända är det greven som varit framme, men det är nog omöjligt att få bekräftat).
Frågorna är då: Var gjorde man abort i Sth 1951? Kunde man göra abort utan vidare på vilken privatpraktik som helst? Krävdes det inte en utredning?
Jag är inte så insatt i detta, någon annan kanske kan ge ett fylligare svar.
Har ingreppet gjorts på sjukhus (BB) i Sth, bör det finnas kvar journalanteckningar. Likaså om det blev missfall. Socialstyrelsen kanske kan ge närmare besked? Är det utfört av privatläkare, blir det svårare. Men kanske var han medlem i Svenska Läkarsällskapet? Då kanske de kan ge närmare upplysningar om journalanteckningarna från S. Kjellberg Cleve:s pratik.
Krävdes utredning blev den sociala myndigheten inblandad. Och det resulterade i dokument som måste finns bevarade någonstans, kanske i din farmors hemkommun - Oskarshamn? Stadsarkivet där kanske kan ge besked?
Det rör sig förvisso om sekretessbelagda handlingar, men kan du visa att du söker uppgifter om din farmor, tror jag inte det ska vara några problem.
Med vänlig hälsning
/Leif
1941
« skrivet: 2004-01-12, 01:11 »
Tycker det verkar som du ändå har/har haft virus i datorn, Peter.
Jag har Win XP och F-Secure Internet Security, men ändå fått virus i datorn. Då har det gått väldigt trögt att öppna bl. a. Word, men även vid internkörning och surfing på internet (något som dock inte du har drabbats av, vad det verkar).
I de fall jag inte har fått meddelande om virus, och automatisk kunnat rensat bort dessa med F-Secure, har jag rensat filerna manuellt.
Pröva att göra en scanning av Documents and Setting och Windows (i Downloaded Program Files). Ofta är det där smittade filer har gömt sig för mig.
Jag tror inte du behöver diskfragmentera då bara 5 GB (av 80) har använts. Har försökt diskfragmentera min, med knappt 10 GB använda av 30, och blir då rekommenderad att inte göra detta.
Städning är detsamma som diskrensning för mig. Och det gör man genom att högerklicka på C i Den här datorn och vänsterklicka på Egenskaper och sedan klicka på Diskrensning. Detta kan förståss också göras manuellt, särskilt de dolda filer som finns under Temporary Internet Files`Content.IE5. De följer inte med automatiskt vid diskrensning.
Mvh /Leif
1942
« skrivet: 2004-01-10, 01:45 »
Pia-Lena,
Du får gärna höra av dig när du återupptar forskningen på din farfar.
Kanske har jag några tips att ge vad gäller in- och utflyttning från socknarna vid tidpunkten:
I Arninge finns bl. a SCB:s sammanställningar över immigranter och emigranter. Dessa är uppställda länsvis och täcker perioden 1875-1935, vilket gör det relativt enkelt att se vilka personer som immi- och emigrerade från församlingarna i resp. län.
Där bör du se när Johanna Maria kom till Sverige och var hon hamnade. Likaså om Oskar emigrerade.
Vänlig hälsning,
Leif
1943
« skrivet: 2004-01-09, 22:45 »
Det framgår inte alldeles klart att du menar namnlistor upprättade av forskare i domstolsarkiv. Huruvida det finns åtskilliga som sysslar med detta ska jag låta vara osagt, men här har du i alla fall dem som annonserar om sitt arbete i Nättidningen: http://www.genealogi.se/domutg.htm Mvh /Leif
1944
« skrivet: 2004-01-09, 07:34 »
Hej Pia-Lena!
Vi har haft kontakt på telefon för något år sedan ang. din farfar.
Jag har fortfarade inte stött på honom. Men jag undrar om du har följt Johanna Maria, från hennes ankomst till Sverige och framåt? Du borde ju då kunna se i hfl var Oskar tar vägen. Eller försvinner han spårlöst?
I höstas fann jag äntligen min mffm, Elisabet (Lisa) Johansdotter Nygård ! Hon flyttade via Haparanda till Luleå, Norrbotten omkr. 1878. Medföljde gjorde sonen Johannes, f 1861. Dottern Maria utflyttar från Vörå, som jag nämnt ovan, 13/11 1878 och hamnar tydligen först i Råneå, Norrbotten för att sedemera ansluta till modern i Luleå. Då har hon hunnit få ett uä barn.
Så efter lång tids sökande fann jag mina anförvanter och hoppas att du också ska lyckas till slut.
Med forskarhälsning
/Leif
1945
« skrivet: 2004-01-08, 00:29 »
Hej Annsofi!
Har studerat Lindes Bergslags häradsrätts domböcker under 1600- och ett stycke in på 1700-talet.
Och där återfinns efter hösttinget varje år, från slutet av 1600-/början av 1700-talet, saköresregister (=förteckning över utdömda sakören eller böter). Dock inget namnregister utan en resum? av målet, de personer som var inblandade, bötesumma och hänvisning till folio (sida) i domboken.
Under 1700-talet utbröts i vissa fall saköreslängderna ur domboken och bildade separata volymer. Hur dessa är uppbygga känner jag inte till eftersom de inte har studerats av mig.
Om det verkligen finns namnregister för saköreslängder tvivlar jag på. Du får nog lov att kolla saköreslängderna i domboken till att börja med. Men förhållandet kanske var annorlunda för Västerås stad, vad vet jag ?
Med forskarhälsning
/Leif
1946
« skrivet: 2004-01-02, 23:37 »
Ett bra hjälpmedel vid språkliga tvistigheter är Svenska Akademiens Ordbok, SAOB. Jag vet inte om det ger någon större klarhet i det här fallet, men jag sökte på puneter och fann detta: [Söksträng: puneter] [Material: saob] [Types: 1] [Tokens: 1] handl.fr. 1683). Intet alle (hebreiska) verba hafva just de puneter, som exemplerne i Tabellen utvisa. SCHERPING Nyckele E819 Kon Webbadressen till SAOB är: http://g3.spraakdata.gu.se/osa/index.html Hälsningar /Leif
1947
« skrivet: 2004-01-02, 19:53 »
Hej Margareta! Det första jag skulle göra i din situation är att läsa någon lokal dagstidning från den här tiden. Vilka dagstidningar som finns och har funnits får du besked om på KB, adress: http://www.kb.se/KBstart.htm Vet du inte alls var någonstans olyckan inträffade blir det naturligtvis svårare, men kanske värt ett försök ändå? Därefter skulle jag kolla vilka sjukhus som fanns i närheten. Vilka sjukhus som fanns vid tidpunkten bör väl Socialstyrelsen kunna svara på(?). Lycka till! Hälsar /Leif
1948
« skrivet: 2003-12-22, 22:51 »
Tord!
Tyvärr återkommer mailet till dig. Är det något fel på adressen, tord.pahlman@nospam.swipnet.se?
/Leif
1949
« skrivet: 2003-12-22, 13:13 »
Till Tord och andra som är intresserad av bildspelet:
Upptäckte (för sent) att bildspelet var alldeles för stort för sidan - 1000 kB istället för max 100 kB. Därför går det inte att öppna här.
Maila mig så sänder jag filen till den som är intresserad. Den öppnas med Microsoft Power Point.
Skickar den direkt till dig, Tord. Mycket nöje!
1950
« skrivet: 2003-12-21, 16:32 »
God Jul och Gott Nytt År! med bifogade bildspel: Leif
1951
« skrivet: 2003-12-20, 18:59 »
Hej Lotta!
Kom att tänka på journalanteckningarna från BB. Om faderns namn finns angivet borde det då vara pojkens biologiska pappa. Men här kommer sekretessen in i bilden. Kanske ett uppslag i alla fall?
M v h /Leif
1952
« skrivet: 2003-12-01, 05:13 »
Mike! Förslagsvis kan du vända dig till Jernkontoret när det gäller fotografier från Guldsmedshyttan och Stråssa. De har en omfattande Bruksbildsamling. Kontaktuppgifterna är: Bibliotekarie Yngve Axelsson. Tel 08-679 17 51, fax 08-611 20 89. E-post: yngve.axelsson@jernkontoret.se Sedan kanske Lindesbergs Museum har bilder & fotografier. Kontakt kan ske genom Lindesbergs kommuns hemsida, adress: http://www.lindesberg.se/ Hälsar /Leif
1953
« skrivet: 2003-11-29, 02:13 »
Hej Johan!
För att få bekäftelse på att han verkligen kom från Västmanland, föreslår jag att du söker i GMR, Generalmönsterrullorna (Om GMR - se Hans Högmans hemsida i Forskarkatalogen).
Kanske lämpligt då att börja med Skinnskatteberg(T) eftersom du hade en Anna Cajsa Brandt i Riddarhyttan (som tillhör den församlingen).
GMR kan beställas via SVAR. Finns också på mikrofilm och kan fjärrlånas till ditt bibliotek.
Men som militär rättskipare behöver inte Anders Brandt ha varit skriven i Västmanland, även om det var vanligt att profossen hämtades från hemlänet. Han kan ju ha inkallats från något annat län.
Eventuell koppling till Georg Brandt d.ä. som var tysk, men bosatt i Stockholm (innan han kom till Riddarhyttan), kan också motivera efterforskningar där.
Häsningar från Närkemetropolen (Örebro)
/Leif
1954
« skrivet: 2003-11-26, 21:46 »
Hej Maggie!
Du hittar handlingar för Riddarhyttans bruk hos Värmlandsarkiv (i Karlstad).
Arkivarierna är uppdelade i två(2) arkivbildare: T o m 1876 ligger de under Riddarhyttans bruk, fr o m 1877 under Riddarhyttans AB. (Detta beroende på att bruket blev aktiebolag 1877).
De mest intressanta handlingarna finns i serie F II (Riddarhyttans AB). Jag håller på att inventera den här serien och har funnit massor som rör person-, lokal- och brukshistoria: bouppteckningar, auktionsprotokoll, husesyner, kontrakt, privilegier, mantalslängder, rågångs- och domboksprotokoll m m.
Jag har för avsikt att publicera axplock ur den här serien under nästa år. Däri kommer dessutom att ingå arkivförteckningen för serien, andra (äldre) arkivförteckningar och även egenhändigt upprättade förteckningar för vissa intressanta volymer.
Vill du redan nu ha en överiktlig förteckning på Serie F II, kan jag scanna över den till dig (om du har bredband) eller kopiera och skicka till självkostnad.
Med forskarhälsning /Leif
1955
« skrivet: 2003-11-25, 21:54 »
Hej!
Jag har ett inlägg ang. Brandt (bruksförvaltare Georg Brandt) under Landskap - Västmanland - Skinnskatteberg - idag, tisdag den 25 november 2003.
M v h /Leif
1956
« skrivet: 2003-11-25, 21:44 »
Bilden ang. Georg Brandt kommer här: Bou eft. Georg Brandt 1714
(80 k) /Leif
1957
« skrivet: 2003-11-25, 21:07 »
Hej igen, Johan! En Brandt från Riddarhyttan får mig att tänka på bruksförvaltaren där, Georg Brandt. (Han fick privilegier för bruket 1690). Jag har i Riddarhyttans bruks handlingar [Riddarhyttans AB, Serie F II:12] funnit bouppteckningen efter honom 1714: Ser inte att han har fått något barn med det namn du efterfrågar, men alla barn noterades inte alltid i en bouppteckning. Dessutom var han gift 2:o - senare gift med Anna Greta Brandt - och apotekare i Stockholm innan han blev bruksförvaltare. (Även om han var bruksförvaltare, behöver han inte ha varit stadigvarande bosatt på orten). Det kan således finnas en möjlighet att den flicka du frågar efter ändå är dotter till Georg Brandt, men vidare efterforskningar fordras naturligtvis. M v h /Leif
1958
« skrivet: 2003-11-22, 01:33 »
Hej Arnold!
Min ffm var u.ä. född 1841 och jag har försökt att på olika sätt finna hennes far, men hittills har efterforskningarna varit resultatlösa.
Eftersom det före 1864 var straffbart att föda u.ä. barn, tvingades föräldrarna betala böter till kyrkan. Där kan namnet stå på fadern i specialräkenskaperna i kyrkoräkenskaperna (serie L) om man har tur, och det hade inte jag. Någon har betalat ett belopp, dubbelt så stort som för kvinnan, men han namnges inte.
En stark och självständig kvinna kunde fr. o m 1864 instämma barnafadern till tinget och kräva uppfostringsbidrag. I dessa sällsynta fall noterades följaktligen fadern - om han nu ö h t infann sig (många var ej bofasta, särskilt i de större städerna) - och då kan du hitta uppgifter i domboken.
Bra vägledning får man av Käthe Bååth i hennes artikel 'Vars namn hon icke vet. Om fäder till barn födda utom äktenskap' i Arv och anor s 93ff [Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 1996].
Jag hoppas du inte nedslås av mina erfarenheter. Det handlar ju många gånger om tur i släktforskningen och jag hoppas du har större tur än jag haft!
M v h //Leif
1959
« skrivet: 2003-11-22, 00:48 »
Hej! I Erik Odelstiernas 'Bergsjordebok öfver Nya Kopparberget' (1780-81), omnämns en Anders Nilsson Brandt vid Sörby i Ljusnarsbergs sn, Örebro län (T): Brandt i Sörby
(36 k) Jag vet inte om han har något samband med den du söker. Men Jan Grelsson avlider uppenbarligen 1707 och hans änka blir omgift med denne Anders, vilket skulle passa i tiden eftersom den Anders Brandt du söker blir avskedad 1706. M v h Observera att för- och efternamn skall skrivas i rutan för användarnamn vid inlägg i Anbytarforum..
-Kom ihåg det framöver bara.. /Peter Karlsson - Anbytarvärd
1960
« skrivet: 2003-11-11, 04:16 »
Bäste Christer!
Jag forskar en del på Ljusnarsberg, men Anedberg har jag aldrig hört talas om. Är du säker på att ditt ställe heter Anedberg?
Med forskarhälsning //Leif
1961
« skrivet: 2003-11-06, 15:04 »
Hej Irma - och ett stort TACK!
Jag ska snarast besöka den adress du anger.
Många varma hälsningar /Leif
1962
« skrivet: 2003-11-05, 20:54 »
Hej!
Min mffm, Elisabet Johansotter Nygård, f 1821 i Vörå sn (FI), inflyttade till Luleå domkyrkoförsamling i mitten av 1870-talet. Hon avled där 23/1 1886.
Jag är intresserad av att veta hur det gick för henne. Hon var ju invandrare från Finland och änka med 2 barn (en son, Johannes f 1861, möjligen omyndig). Fick hon understöd? Finns hon i fattigräkenskaperna? Var - i vilken serie - kan jag söka uppgifter i kyrkoböckerna (förutom hfl o ministerialböcker)? Och hur kommer jag i åtnjutande av de kommunala handlingarna?
Är det någon som kan ge mig svar på en eller annan fråga, skulle jag vara mycket tacksam.
Med forskarhälsning //Leif
1963
« skrivet: 2003-10-27, 17:15 »
Hej Lars!
Jag känner inte till rörelsemönstret för smeder, men något om bruken i och utanför Skinnskatteberg.
I Släktforskaren nr 85:2002 hade jag en artikel om bouppteckningen 1759 efter presidenten i Bergskollegiet, Fredrik Gyllenborg. Här följer ett utdrag ur artikeln:
[..] Men det mest intressanta för släkt- och hembygdsforskaren är det som sedan följer, nämligen: ”Specifikation uppå Documenter Skrifter och Handlingar wid Baggå Bruk” (d v s det är samma titel som för hela volymen). Här har således upprättats en förteckning över alla dokument i bruksarkivet vid tidpunkten; namn på hytta/hammare/bruk/hemman och resum? av dokumentets innehåll. Jag har systematisk gått igenom hela förteckningen och för ordningens skull dels numrerat varje enskild volym (egendomsenhet); dels angett antalet akter i varje volym. (Observera att jag t. o m nr. 27 - skattehemmanet Högforsen - återger originalets numrering. Därefter förekommer ingen numrering. Jag har räknat akterna och anger antalet i varje volym). Förteckningen ser ut så här (med normaliserad stavning):
1/ Angående (utlämnas i fortsättningen) Prästbyn eller Baggå Bruk med dess hammare, hemman och lägenheter tillika med Bagghyttan, nr 1-125;
2/ Främshytte masugn i Skinnskatteberg, nr 1-6;
3/ Frälsehemmanet Främshyttan, nr 1-78;
4/ Davidsbo frälsehemman, nr 1-9;
5/ Klockarbyhemmanet, nr 1-3;
6/ Sunnanfors frälsehemman, nr 1-20;
7/ Harpeby frälsehemman med därtill lydande Samuelstorp, nr 1-34;
8/ Baggby frälsehemman, nr 1-7;
9/ Sotbo frälsehemman, nr 1-7;
10/ Österbo frälsehemman, nr 1-15;
11/ Svarvarby frälsehemman, nr 1-10;
12/ Forsby frälsehemman, nr 1-8;
13/ Persbohemmanet, nr 1-20;
14/ Frälsehemmanet Skommarbyn uti Skinnskatteberg, nr 1-3;
15/ Frälsehemmanet Lövslätten uti Skinnskatteberg, nr 1;
16/ Frälsehemmanet Skräddarbo uti Skinnskatteberg, nr 1-31;
17/ Bise allmänning uti Skinnskatteberg socken, nr 1-32;
18/ Några bergsmän vid Malingsbo samt skillnaden uti skog och mark mellan Baggå och Malingsbo verken, nr 1-20;
19/ Skillnaden mellan St. Kopparbergs och Västmanlands Hövdingedömen samt Söderbärke och Skinnskattebergs socken, nr 1-5;
20/ Hammare och manufakturverken på Skinnskattebergs backe med åtskilliga därunder lydande hemman, nr 1-177;
21/ Landsskillnaden emellan Söderbärke och Skinnskatteberg, nr 6-9;
22/ Drumborns skattehemman i Gunnilbo, nr 1;
23/ Skattehemmanet Emthyttan med Hagen uti Skinnskattebergs socken, nr 1-13;
24/ Skattehemmanet Björnebo, nr 1-3;
25/ Skattehemmanet Nyhyttan, nr 1-10;
26/ Skattehemmanet Sundet i Skinnskatteberg, nr 1-7;
27/ Skattehemmanet Högforsen i Skinnskatteberg, nr 1-20;
28/ Skattehemmanet Långviken i Skinnskatteberg, 35 akter;
29/ Skattehemmanet Aspebo i Skinnskatteberg, 2 akter;
30/ Skattehemmanet Born, 1 akt;
31/ Skattehemmanet Kärrgeten, 7 akter;
32/ Darsbo och Ivarbyhemman uti Skinnskatteberg, Moren i Västanfors, Gärdsjöbo och Flatnan i Söderbärke, likaledes Olof Anderssons hemman i Långviken, 32 akter;
33/ Gärdsjöbo och Flatnan i Söderbärke och Moren i Västanfors samt Darsbo hemman i Skinnskattebergs socken, 4 akter;
34/ Rönningen i Skinnskatteberg, 2 akter;
35/ Skattehemmanet Fagersta, 1 akt;
36/ Uttersbergs säteri med därunder lydande stångjärnshammare, kvarn och hemman uti Skinnskattebergs socken, 21 akter;
37/ Brattforshemmanet i L:a Skedvi socken, 56 akter;
38/ Skattehemmanet Östra och Västra Lerkulan i Skinnskatteberg, 4 akter
39/ Skärviks säteri med därunder lydande hemman och lägenheter, 13 akter;
40/ Skattehemmanet Mortorp i Skinnskattebergs socken, 2 akter;
41/ Skattehemmanet Torrvallen i Skinnskattebergs socken, 3 akter;
42/ Skattehemmanet Åmundsbo i Skinnskattebergs socken, 5 akter;
43/ Skattehemmanet Weltarbo, 2 akter;
44/ Nedre Uggleforsen i Skinnskatteberg samt 2:ne hemmansdelar i Moren och Västanfors, 10
akter;
45/ Hemmanen i Bysala och Solmyra uti Hed socken, 8 akter;
46/ Enbohemmanet i Hed socken, 5 akter;
47/ Skattehemmanet Vetterskoga och Piltorpet, 4 akter;
48/ Skattehemmanet Krampen i Hed socken, 9 akter;
49/ Åtskilliga hemman och hyttedelar uti Tolvsbo och Söderbärke socken, 29 akter;
50/ Krampen och Björke, 13 akter;
51/ Bysala i Hed socken, 16 akter;
52/ Hollsbohemmanet uti Gunnilbo socken, 17 akter;
53/ Norrhammars bruk, 2 akter;
54/ Rönningen uti Gunnilbo socken, 5 akter;
55/ Killinghammar i Gunnilbo socken, 2 akter;
56/ Riddarhytte kopparverks samt den emellan Baggå bruks och samma verk förda rättegång om
skog och ägoskillnad, 6 akter;
57/ Erlandsbo skattehemman i Gunnilbo socken; 18 akter;
58/ Billsjö masugn i Söderbärke socken, 70 akter;
59/ Anders Hanssons hemman uti Vik och Söderbärke socken, 47 akter;
60/ Viks by och Vad hemman tillika med Viks kvarn uti Söderbärke socken, 17 akter;
61/ Erik Andersson Bis hemman uti Vik, 2 akter;
62/ Svengårdshemmanet uti Vik, 12 akter;
63/ Lindbo skattehemman uti Västanfors socken, 4 akter;
64/ Hedkärrahemmanet uti Västanfors socken, 13 akter;
65/ Per Hanssons hemman i Vik, 29 akter;
66/ Jon Perssons hemman i Vik och Söderbärke, 47 akter;
67/ Gesbergs masugn i Norrbärke med underhörande järngruvor och hammare samt lägenheter, 19 akter;
68/ Prästhytte masugn samt hemmanet Notgården uti Grangärde socken, 21 akter;
69/ Starbo gård och hytta uti Norrbärke socken med därunder lydande hemman, 57 akter,
och slutligen;
70/ Nybergs järngruvor uti Norrbärke, 5 akter. [..].
Det finns således en uppsjö av tänkbara källor för smeder i och utanför Skinnskatteberg bara i F. G:s brukskomplex. Baggå bruks handlingar (28,5 hm) förvaras f ö hos Landsarkivet i Uppsala.
Därutöver kan nämnas Riddarhyttans bruk och AB, vars handlingar är tillgängliga hos Värmlandsarkiv i Karlstad. (Jag håller f n på med en inventering av RAB:s arkiv). Däri ingår även dokument från Gisslarbo och Jönsarbo bruk.
Det här ger en uppfattning om vilka bruk som du kan börja forska i.
Med forskarhälsning //Leif
1964
« skrivet: 2003-10-22, 02:01 »
Jag fick tydligen två bilder av den ena boken. Försöker igen: 
1965
« skrivet: 2003-10-22, 01:57 »
Jag har efter ett auktionsinrop fått två signerade böcker i min ägo. Den ena - Christens Resa - är dessutom delvis egenhändigt tecknad med ram och utsirlat kalligrafiskt namn. Har tillhört Pehr Eric Ericson uti Tryggebo, Kvistbro socken. Född den 1 februari 1820:  Den andra, Fresenii Skriftermåls- och Kommunionbok, har tillhört Hustru Carolina Olsson, Storbogatan i Kvistbro socken. Född den 27 mars 1843:  Den som kan visa sitt släktskap med dessa personer, får gärna överta böckerna mot portokostnaden. Bättre det än att de går till förgängelsen. Hälsar /Leif
1966
« skrivet: 2003-10-21, 01:50 »
Ja, det blev lite fel här. Meningen var att texten skulle fortsätta under bilden enl. följande:
Tydning av texten med moderniserad stavning blir så här:
'Johan Bertilsson i Korslången blev förbjuden till att försätta något av sina lösören eller fasta egendom, innan Pehr Mickelsson i Holmsjön, och av hans syskon få deras arv ut, som han innehar, med 40 dl plikt tillgörandes. Och var något av honom försålt vore(?), så skall köparen ha penningarna hos sig uti behållning till Rättens utslag, eller partenas infinnande med varandra, vid samma straff tillgörandes'.
Jag tolkar detta som att Johan Bertilsson inte får sälja något ur boet innan Per Michelsson och hans syskon har fått det som de kan kräva därur.
Eftersom kvinnan endast var myndig som änka, och mannen därför förde kvinnans talan vid en bodelning, måste det betyda att Per Michelssons hustru eller svägerska/svägerskor är syster/systrar till Johan Bertilsson. Eller har jag uppfattat detta fel?
Det skulle vara intressant att få synpunkter på detta tolkningsproblemen från andra som sysslat med domboksläsning. Jag är idel öra!
Med forskarhälsning
/Leif
1967
« skrivet: 2003-10-21, 01:26 »
Jag har haft en diskussion med en släktforskarkamrat om innebörden av detta domboksprotokoll (från Lindes Bergslags hdr 1667): 
1968
« skrivet: 2003-10-16, 02:15 »
Hej Pernilla!
Tycker det står 'Skouge' eller 'Skronge' i utflyttningslängden. Det låter norskt? Uppfattar inte om det är orten i Sverige eller Norge som anges.
Numreringen före får jag till '203'. Kanske attestens nummer?
Men hfl tycker jag visar 'Skenge'.
Mvh //Leif
1969
« skrivet: 2003-10-10, 20:23 »
Instämmer med Lotta!
Mvh /Leif
1970
« skrivet: 2003-10-10, 20:19 »
Hej Fredrik!
Mycket svårt att tyda, men jag tycker åtminstone det är en notering som avser den överstukne personen.
För första raden börjar med ett nottecken och sedan siffran 5 (eller möjligen 3). Därefter: Olle antogs ....
Andra raden kan jag bara utläsa Sept eller Sgt [= Sergeant?] och sedan 20 eller 26. Möjligen börjar raden med Comp?.
Tredje raden, förmodligen en förkortning, som jag tyder till f. v. a. [= för vidare anmälan?].
Fjärde raden Halland? och därefter 45.
Det här är naturligtvis lösa antaganden, men kanske upplyser noteringen om denne persons militärtjänsgöring som sergeant från 1845 i möjligtvis Halland?
Är han din släkting? Har du några sådana indikationer?
Mvh /Leif
1971
« skrivet: 2003-10-10, 17:17 »
Kunde icke tala mer än några ord, får jag det till.
Därefter ser det ut som en numrering [46?] eller signatur.
Mvh /Leif
1972
« skrivet: 2003-10-08, 17:41 »
Hej Anna-Stina!
En bok om mantal och mantalslängder hittar du i RÖTTERBOKHANDELN:
Gösta Lext: Mantalsskrivningen i Sverige före 1860. [Fakta om boken. Typ: Faktabok. Titel: Mantalsskrivningen i Sverige före 1860. Författare: Gösta Lext. Antal sidor: 298. Utgivningsår: 1987 ...]
Jag vet inte hur utförligt han förklarar detta med mantalssättning, har inte läst den. Men du kan ju låna den på biblioteket först.
Mvh /Leif
1973
« skrivet: 2003-10-08, 00:35 »
Hej Anders!
Har några mölnare i släkten och de brukade i ädre tid stavas just så, men det handlar om samma yrke: mjölnare.
Mvh /Leif
1974
« skrivet: 2003-10-05, 00:49 »
Jag håller med Bengt-Göran. Det är någon slags markering eller notapparat. Motsvaras förmodligen av asterix (*) i modern text.
Finns det någon markering i texten till vä? (Utsnittet är tydligen hämtat från en GMR, generalmönsterrulla).
Mvh /Leif
1975
« skrivet: 2003-10-04, 22:16 »
Ett litet tillägg bara:
Av förstoringen att döma utläser jag Berg (och inte Bång).
Leif
1976
« skrivet: 2003-10-04, 22:08 »
Bengt och Lotta,
Jag har återigen studerat detta mycket nog och konstaterar att ni har rätt i att det står någonting med Fältherrens eller Fältherres, men är det allt? Och varför står det Fältherrens/Fältherres där?
Raden fortsätter med några bokstäver som kan ge svaret. Jag tyder dessa som be, vilket ger en koppling till Fältherres d v s Fältherresbe. Och före verkar det stå at få och inte af på (som jag lanserade).
Sedan om man fortsätter med andra stycket, 1:a och 2:a raden, så kan det stå: fäl över denne Leutnant och knappast för nu avlidne Leutnant (som jag skrev tidigare).
Min omtolkning av hela texten blir därför som följer:
Spilhammar gillades d. 15 Aug. 1669 at få Fältherrebefäl över denne Leutnant Per Persson i Bång (eller möjligen Bärg, som Lotta skriver). [Fått] K. M:ts äldre fullmacht på dette compagnie.
Spilhammar skulle m a o ha stigit i officersgraderna ett snäpp; från Löjtnant till Överstelöjtnant. Det kan bara tyda på att han utmärkt sig under krigstjänstgöring.
Birgitta kanske kan svara på om Per Persson står noterad under Spilhammar?
Med forskarhälsning
/Leif
1977
« skrivet: 2003-10-04, 15:39 »
Denne person kan ha varit regementschefen.
Enligt Svenska Akademiens ordlista betyder gill -t -a = giltig, fullgod.
Jag tycker det låter begripligt att Spilhammar ansågs giltig eller fullgod att få slå sig ned på Sätterbo efter denne avlidne löjtnant Per Persson.
Det gäller att vara uppmärksam på dessa marginalanteckningarna. Särskilt i militärrullor, eftersom info om manskapet är sparsmakad i början och mitten av 1600-talet.
Ofta är anteckningarna mariga att tyda, men kan ge betydelsefull information om soldaten.
Mvh /Leif
1978
« skrivet: 2003-10-04, 14:17 »
Hej igen, Birgitta!
Jag tyder texten i marginalen så här:
Spilhammar gillades d. 15 Aug. 1669 af på Sätthersbo.
för nu [av]vlidenn Leutnant Per Persson i Bång. Fått K. M:ts eldre fullmacht på dette Compagni.
Den är svår att tyda, så det kanske finns någon som har en annan tolkning?
Vid en första anblick kopplar man inte de båda marginalanteckningarna - det finns ett väl stort utrymme emellan - till samma person, men de tycks ju ha samband.
Mvh /Leif
1979
« skrivet: 2003-10-04, 13:13 »
Jag tycker att det står [..] Bergstedt i Änkestugan [..].
Sedan tycker jag dopvittnenas bostadsort anges till - Arnö.
Hälsar /Leif
1980
« skrivet: 2003-09-29, 20:26 »
Birgitta,
Jag tror inte detta är någon skatt utan en värdering av häst och rustning samt vilket slags hemman som stod bakom detta.
För när det gäller frälsegods, fick sådana hemman skattefrihet om de höll en ryttare med häst och rustning.
Här gäller det skattehemman (självägande bönder) och kronohemman (hemmansägare på kronojord). De stod för häst och rustning (och förmodlingen ryttarens uppehälle i fredstid). Beloppet är en värdering av detta.
Så tror jag det förhåller sig, men jag är inte helt säker. (Förhoppningsvis kan du få klarare besked av någon mera insatt?).
Visst är det kul med släktforskning, när nya frågor skapas hela tiden som pockar på svar??!
Med forskarhälsning
/Leif
1981
« skrivet: 2003-09-29, 02:52 »
Hej!
Lite om släkten Robsahm har jag funnit vid studium av domboken för Lindes Bergslags hdr 1612-1699 (se Litteratur-Sök!). Jag har gjort ett register på mål rörande Ramsbergs-bor(T) varvid dessa personer omnämns:
Herman Robsahm 1698 18 maj 781 1 Arrendator
Herman Robsahm 1698 18 maj 790 1
Jakob Robsahm 1684 12 feb 1284 1 Ang. torpet Holmsjön
Jakob Robsahm 1684 12 feb 1286 2, 3
Jakob Robsahm 1688 4 sep 679-682 4 Arrendat. Malingsbo bruk
Jakob Robsahm 1688 3 sep 674-675 4
Sidnummer följer efter datum. Därpå kategori av mål, vilka är:
1/ Fastighetsförsäljningar (uppbud och lagfarter) och inteckningar (lån på fastigheter;
2/ Ägorättsmål, syner, värderingar och skattläggning;
3/ Arvsskiften och testamenten;
4/ Brottmål.
Kanske kan detta vara av intresse för Robsahm-forskare? I så fall ger uppgifterna en tidsbesparande sökingång till domboken.
Mvh /Leif
1982
« skrivet: 2003-09-28, 19:08 »
Tillägg för Birgitta:
Alla de uppräknade åren tillhörde kompanierna Överste Pontus Fredrik de la Gardie:s regemente. Det låg under UPPLAND m. m. /Kavalleri/ (enl. SVARs-pärmen).
/Leif
1983
« skrivet: 2003-09-28, 19:00 »
Hej igen, Birgitta!
Krigen - ofta flera krigsskådeplatser vid samma tidpunkt - och omsättningen på manskap fordrade ständig mobilisering, vilket medförde att kompanicheferna skiftade.
Jag har översatt texten rörande Petter så gott jag kunnat enl. följande:
1. Leutnant Pieter Spilhammar född på 3 hästar
Mallby i Längbroo Sochn _________________ 1 Skatt
Ramstad i Wenteråsa skedde ½
Melfstorp(?) i Askers sochen ... ½ __________ 1 Skatt
M..stad i Medelösa Sochen _______________ 1 Skatt
2. Leutnant Petter Spilhammar
Simmersta i Kumbla Sn ________________ 1 Skatt 18
Simmersta Ibidem ____________________ 1 Skatt 18
Ekeby i Edsbergs Sn __________________ 1 Crono 27
3. Leutnant Pieter Spilhammar 3 Hästar 3 ......
4. Leut:t Petter Spihlhamar
Simersta i Kumbla _____________________ 1 Skatt
Ibidem ______________________________ 1 Skatt
Ekeby i Edsbergh ______________________ 1 Crono
5. Leutnant Petter Spillhammar
Simmersta i Kumbla Sochn
Ibm Edsb.? Sochn
Ekeby Edsbergs Sochn
Hoppas det kan vara till någon hjälp.
Jag kan sedan rekommendera Stefan Nilsson, arkivarie vid Örebro Stadsarkiv, som har forskat och skrivit en hel del om Asker. Sedan finns det en kvinna som nyligen har skrivit en bok om Ekeby. (Stefan känner nog till författaren och titeln).
Mvh /Leif
1984
« skrivet: 2003-09-28, 17:36 »
Hej Birgitta!
Det är svårt att med utgångspunkt från SVAR:s katalog 'Militaria' få information om till vilket regemente enskilda kompanichefer hörde, så jag förstår mycket väl din fråga. Har haft samma bekymmer själv.
Jag kan bara rekommendera ett besök vid Krigsarkivet.
Där finns särskilda liggare i forskarexpeditionen över 'Rullor' som man med lätthet bladar igenom årsvis och ser olika regementen med underlydande kompanichefer. På detta sätt är det enklare - och tidsbesparande - att sedan följa den enskilde soldaten på mikrokort, som även finns att tillgå där.
Det här verkar vara en mönstring i Halmstad 1657. Om jag inte är alldeles fel ute, var det s k Skånska kriget aktuellt vid den tidpunkten. Det är möjligt att din ana var involverad i detta krig? Kanske finns det något skrivet om kriget och att du den vägen kan se viket regemente som var inblandat?
Mvh /Leif
1985
« skrivet: 2003-09-26, 19:44 »
Information om bakdörr från F-Secure: F-Secure virusinformation Namn: Backdoor Alias: Hackares fjärrverktyg, Hacker's remote access tool ++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++ Bakdörr En bakdörr är hackares fjärrverktyg. Vanligtvis är en bakdörr en standalone fil som installerar sig själv till datorn och är sedan aktivt kvar och avlyssnar en specifik nätverksport, efter specifika kommandon. En typisk bakdörr består av 2 delar - klient och server. Vissa bakdörrspaket har konfigurationsmöjlighet som tillåter en hackare att konfigurera serverdelar för sitt/sina behov. Några få bakdörrar har speciella skannermöjligheter för att lokalisera sårbara datorer där serverdelar är installerade. Den finns även IRC bakdörrar. Dessa bakdörrar kontrolleras via bots och de är skapade i specifika kanaler på valda IRC kanaler. Dessa kanaler är vanligtvis endast för inbjudna, så de kan endast kommas åt av hackare som använder dessa bakdörrar. Serverdelen av en typisk bakdörr är vanligtvis installerad på datorn som kommer att bli åtkomstbar. Hackare använder olika tricks för att infektera användare med serverdelar av bakdörren - de skickar dem i trojan dropperpaket, ger fina namn till serverfiler och skickar dem via e-post. Vissa maskar och virus droppar bakdörrar för att infektera datorer. När en typisk bakdörr körs kopierar den sin fil till Windows eller Windowssystemmapp och skapar en registernyckel för att starta denna fil vid varje Windowssession. Vissa bakdörrar modifierar filerna WIN.INI och SYSTEM.INI eller kopierar sig själva till startmappar för olika användare. Efter installation kan vissa bakdörrar visa falska felmeddelanden. Moderna bakdörrar skickar vanligtvis en notifikation till specifika e-postadresser, ICQ eller MSN konton när de aktiveras. De rapporterar infekterade datorers IP adresser och annan information. Efter att en bakdörr är installerad börjar den att avlyssna vissa nätverksportar efter specifika kommandon som kommer från en klientdel. Klientdelen av bakdörren används för att kontrollera en serverdel som är installerad på en dator. Klientdelen har vanligtvis ett väldesignat GUI (Graphical User Interface) för att göra kommunikationen med servrarna enkel. De mest avancerade bakdörrarna tillåter en hackare att få full kontroll över en infekterad dator. De inkluderar kännetecken som att skicka och ta emot filer, söka igenom den infekterade datorns hård- och nätverksdiskar, tar information, tar emot en skärmdump från en utsatt dator, kommunicerar med en infekterad användare, ändrar datum/tid samt inställningar av operativsystem, utför lite tricks (så som öppnar/stänger CD-ROM facket) och så vidare. Vissa bakdörrar tillåter även en hackare att avlyssna och se vad som händer i en fjärrdator, om den är utrustad med mikrofon och webbkamera. Enkla bakdörrar tillåter endast uppladdning, nedladdning och att köra filer på den utsatta datorn. Kända bakdörrar: SubSeven, NetBus, Deep Throat, Back Orifice, Bionet och Master's Paradise. [Analys: F-Secure Anti-Virus Research Team; F-Secure Corporation. 14 juli 2003] ++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++ Det verkar inte särskilt kul detta! F-Secure kanske vet besked? Webbadressen är: http://www.se.f-secure.com/ Mvh /Leif
1986
« skrivet: 2003-09-26, 15:08 »
Bouppteckningsverksamheten fr. o. m den 1 juli 2001 får man utmärkt information om, särskilt vad gäller kontaktuppgifter, på RSV:s webbplats, http://www.rsv.se/index.html Söker man sedan på 'bouppteckningar' får man ytterligare info om ämnet, som kan vara bra att känna till. Hälsar /Leif
1987
« skrivet: 2003-09-26, 01:48 »
Hej Gita! En annan sökmöjlighet är att studera Arkivverkets (FI) hemsida, adress: http://www.narc.fi/sve/index.html. Där får du bl. a. kontaktuppgifter till Åbo landsarkiv, som rimligen borde känna till var och hur man kommer i åtnjutande av dessa domar (utgivna av Åbo hovrätt). Mvh /Leif
1988
« skrivet: 2003-09-24, 19:25 »
Johan,
Ludvig Brandt omnämns bl. a i Borns hyttegård samt styckegjutarna i Falun och Från Järntorget till Kopparberget [Ernst Lyberg: Ur gamla papper om Falun och Dalarna II-III. 1944 resp. 1949]. Men det finns fler böcker om Falun.
Elisabet Hemström, Dalasamlingen, Faluns Bibliotek, kan säkert ge dig upplysningar om ytterligare litteratur och källor. Du når henne på tel. 023-83338. Och kanske finns hon upptecknad som forskare i denna Nättidning, med mail och allt? Eller på Dalarötter?
Sedan kan du vända dig till Stora Enso, Centralarkivet, Tommy Blomqvist, tel. 023-782192. E-post: tommy.blomqvist@storaenso.com. Där förvaras bl. a. biografier över framstående män vid Stora Kopparberget. Jag har fått hjälp där tidigare om Falu-släkter.
Lycka till!
Mvh
/Leif
1989
« skrivet: 2003-09-21, 17:26 »
Hej Johan!
Jag har upprättat ett domboksregister för Lindes Bergslags häradsrätt perioden 1612-1699. (Lindesbergs kommun ligger i norra Örebro län).
Där har jag noterat flera mål med en Nils Andersson Brandt:
Nils Andersson Brandt, 1681 14 sep 738 5, Borgare i Arboga(U)
1682 18 jan 387-388 5
1682 20 jan 399-400 1
1683 14 jun 389-390 4
1685 26 jun 1296 5
1686 6 okt 371 1 och 4
1686 6 okt 374-375 5
1686 7 jun 344-345 5, Son till A. Nilsson Brandt
1688 19 jun 661 5
1691 12 feb 30 4
1698 6 okt 1544-1545 4
1698 6 okt 1545 4
1698 8 okt 1597-1598 4
Siffrorna efter datum är sidhänvisningen, siffran därefter kategori av mål.
Det verkar som denne Nils är son till Anders Nilsson Brandt.
Nu vet jag inte alls om detta rör den släkt Brandt du efterfrågar, men man kan alltid hoppas.
Vänlig hälsning
/Leif
1990
« skrivet: 2003-09-16, 20:05 »
Hej Stefan!
Jodå, det finns en plats i Ljusnarsberg som heter Finnkullen.
Det låg inom Heds rote i sydvästra Ljusnarsberg.
Har nr 118-121 s 5.5 i Odelstiernas 'Bergsjordebok öfver Nya Kopparberget'.
Mvh /Leif
1991
« skrivet: 2003-09-10, 01:18 »
Birgitta,
Ett tips är också samlingarna på Krigsarkivet.
De har bl a kortkartotek på soldater, främst officerare, som hänvisar till andra källor. Men där finns också mycket annat.
Sedan kanske det finns någon historik om Upplands Regemente? I dessa regementshistoriker, brukar det finnas biografica över officerare.
Lycka till!
Hälsar /Leif
1992
« skrivet: 2003-08-27, 01:59 »
Hej! Bra information om den senaste tidens virus, hur de uppträder m m får man på F-Secure:s hemsida med adress: http://www.se.f-secure.com/ Även om man inte är kund kan man anmäla sig för deras nyhetsbrev. Därmed hålls man hela tiden ? jour om nya virus. Mvh /Leif
1993
« skrivet: 2003-08-23, 00:41 »
Hej!
Här är lite info från företaget (F-Secure?) som spårade den senaste virusattacken:
Tips för att undvika virus och maskar:
1.De flesta maskar som använder e-post för att spridas, använder Microsoft Outlook eller Outlook Express. Om du behöver använda Outlook, ladda ner och installera den senaste Outlook säkerhetspatch från Microsoft. I övrigt, ha ditt operativsystem och applikationer uppdaterade och lägg till de senaste patcherna när de blir tillgängliga. Se till att hämta uppdateringarna direkt från leverantören.
2. Om möjligt, undvik bifogade e-postfiler både när du skickar och tar emot e-post.
3. Konfigurera Windows att alltid visa filändelserna. I Windows 2000 görs detta via Utforskaren via Tools menyn: Tools/Folder Options/View - bocka ur Hide file extensions for known file types. Detta gör det svårare för en skadlig fil (så som EXE eller VBS) att maskera sig som en ofarlig fil (så som TXT ellerr JPG).
4. Öppna aldrig bifogade e-postfiler när filändelsen är VBS, SHS eller PIF. Dessa ändelser används sällan som normala bifogade filer men de används vanligtvis av virus och maskar.
5. Öppna aldrig bifogade e-postfiler med dubbla filändelser så som NAME.BMP.EXE eller NAME.TXT.VBS
6. Dela inte kataloger med andra användare om det inte är nödvändigt. Om du gör det, se till att du inte delar ut hela din hårddisk eller Windows katalogen.
7. Frånkoppla ditt nätverk eller modemkabel när du inte anänvder datorn - eller stäng av det.
8. Om du tycker att ett e-postmeddelande från en vän är konstigt - om det är på ett annat språk eller om det står konstiga saker, dubbelkolla med din vän innan du öppnar den bifogade filen.
9. Om du får ett reklam e-postmeddelande eller annat ej begärt e-postmeddelandet, öppna ej den bifogade filer eller medföljande weblänkar.
10.Undbik bifogade filer med sexuella filnamn. E-postmaskar använder ofta bifogade filnamn som PORNO.EXE eller PAMELA_NUDE.VBS för att fresta användare att starta dem.
11. Lita ej på ikonen på den bifogade filen. Maskar skickar ofta startbara filer som har en ikon som liknar andra ikonbilder, till exempel arkivfiler - för att lura anävändaren.
12. Ta ej emot bifogade filer från främmande i online program så som IRC, ICQ eller AOL Instatant Messenger.
13. Undvik att ladda ner filer från allmänna nyhetsgrupper (Usenet news). Dessa används ofta av virusförfattare för att distribuera sina virus.
Jag använder F-Secure:s Antivirusprogram sedan i våras och är otroligt nöjd med produkten, support e t c.
Mvh //Leif
1994
« skrivet: 2003-08-23, 00:20 »
Hej Ragnar!
Jag har själv råkat ut för detta med 'oäkta barn - fader okänd'.
Under flera år har jag sökt uppgifter på min ffmf - utan resultat. Måste konstatera att problemet förblir olöst. Det är inte roligt eftersom jag missar så många namn i antavlan!
Käthe Bååth skriver mycket initierat om ämnet under rubriken 'Vars namn hon icke vet. Om fäder till barn födda utom äktenskap' [Arv och anor. Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 1996 s. 93ff]:
Från och med 1864 ändrades lagen, så att böter för lönskaläge endast utgick i de fall en kvinna stämde in en man för att han gjort henne med barn, och han blev ålagd att betala underhåll. I praktiken hade detta varit fallet redan tidigare. År 1860 fick 1 011 män stå till svars inför domstol. Samma år födde 12 181 kvinnor barn utom äktenskapet. Endast 8% av fäderna fick alltså faderskapet utdömt vid domstol. Allt färre barnafäder dömdes under 1800-talets lopp och från 1864 hamnar ännu färre i saköreslängderna. [...]. Allt detta sammantaget gör att dombökerna från 1864 och framåt innehåller förhållandevis få faderskapsmål. Däremot finns många män som instämdes för barnuppfostringshjälp i de s k stämningslistorna, som finns bevarade (om än ofullständiga) i domstolsarkiven. Barnuppfostringsmålen utmärks av att de i mycket stor utsträckning är överkorsade, d v s stämningarna har återtagits innan de gick till rättegång. Så långt Käthe Bååth.
Citatet ger kanske en del svar på dina frågor:
Vid den tidsperiod som din fråga omfattar, var det modern själv som fick föra målen till domstol. Och det var de bättre bemedlade som vågade (läs: hade råd med) detta. Och i de fall saken skulle avgöras i domstol, förlikades parterna vanligen innan rättegång.
Jag har studera specialräkenskaperna i kyrkoräkenskaperna (volym L) före 1864 och där kan det finnas uppgifter på fadern. Om ett barn föddes utom äktenskap, var det ju straffbart och föräldrarna fick erlägga ett bötesbelopp till kyrkan. Fadern dubbelt så högt belopp som modern. Där kan namnet stå på fadern - om man har tur (och det hade inte jag).
Ragnar: Jag hoppas du härmed har fått lite mer 'kött på benen'.
Med vänlig hälsning
//Leif
1995
« skrivet: 2003-08-22, 01:06 »
Hej Mats!
I SVAR:s pärm 'Domstolsarkiv' på biblioteket, finns förteckningar över 'Kopparbergs läns häradsrättsarkiv, KLHA'.
Under Serie XVI, finns förteckningen för 'Kopparbergs och Aspeboda tingslag 1779-'. Hur långt de sträcker sig känner jag inte till.
Men jag har studerat domböcker för andra häradsrätter och där slutar det mikrofilmade materialet i mitten av 1800-talet. Man måste då uppsöka Landsarkivet i Uppsala och studera originaldomböckerna.
Du kan ju kolla med Dalasamlingen på Stadsbiblioteket i Falun om de har mikrofilm (rullfilm) som sträcker sig längre fram under 1800-talet. Prata med Elisabeth Hemström.
Lycka till!
Hälsar //Leif
1996
« skrivet: 2003-08-17, 23:25 »
Hej Erik - och tack för ditt svar på mitt anrop!
Jag har fått det här infot från Folkräkningen av ett par andra personer.
Så nu har jag beställt hfl och flyttningsböcker för Råneå.
Jag har goda förhoppningar om att detta verkligen kan leda fram till min mffm (peppar! peppar!).
Att det skulle vara någon annan Maria Eriksson som är född just 1846 i Vörå sn, Österbotten (FIN) verkar osannolikt.
Med forskarhälsning
/Leif
1997
« skrivet: 2003-08-17, 23:09 »
Hej Gunne!
Efter att ha kontrollerat mina gamla anteckningar från Torbo/Torebo mot uppgifterna i C:1, kan jag konstatera att din tolkning av namnen är helt rätt.
Det står Tore/Toresson/Toresdotter - och inget annat!
Kan bara ursäkta mig med att detta gjordes i början av min släktforskning, då jag inte var så erfaren.
Instämmer i din fråga, om inte Margareta kan vara en felskrivning? Det är ju inte helt ovanligt fenomen.
Bästa hälsningar
Leif
1998
« skrivet: 2003-08-17, 01:14 »
Den 8 januari i år, frågar Robert Ström efter anorna till Karin Tomasdotter, f 1636-05-08 i Främshyttan.
Jag är inte alls säker på att detta kan vara något, men i Sksbg C:1 förekommer uppgifter från Torbo eller Torebo som följer:
1644 7/4 döptes Tomas barn i Toreboda, heet Brita.
1667 13/10 vigdes Olof Andersson och Margareta Tomasdotter i Torbo.
1672 30/6 begravs Thomas hustru i Torbo.
1724 No 14 begravs Johan Tomasson, född i Torbo 1639. Fadern Thomas Olofsson, modern Ingeborg Marcusdotter.
Kan detta var föräldrarna och syskonen till Karin? Är måhända Främshyttan fel ortangivelse eller kan denne Torbo-Tomas ha befunnit sig där när Karin föddes? Ligger Främshyttan i närheten av Torbo?
Med dessa uppgifter & frågor får kanske Robert Ström och Peter Karlsson uppslag för vidare forskning.
Hälsar
//Leif
1999
« skrivet: 2003-08-16, 22:59 »
Hej! Sedan flera år söker jag med ljus och lykta efter min mffm, Lisa (Elisabet) Johansdotter Hofman/Håfman, som immigrerat till Sverige - och troligen Norrbotten - från Finland och Vörå sn någon gång 1868-1874. Jag har studerat varje församlings inflyttningsbok aktuell period i Västerbotten och Västernorrlands län, men ännu inte lyckats hitta henne. Misstänker därför starkt att hon inte reste över Bottenviken, som jag först trott, utan farit till Norrland via Haparanda. Ett tips jag fått säger att hon möjligen hamnade i Råneå eller Nederkalix. Lisa var född 19/3 1821 i Karvsor, Vörå sn. Änka sedan 1868. Möjligen omgift i Sverige och har ett annat tillnamn? Eventuellt följde också barnen med på resan: Maria Eriksdotter, f 17/8 1846; Anna Eriksdotter, f 2/3 1850 och/eller Johan Eriksson, f 23/2 1861. (Även de kan f ö ha något tillnamn?) Om det är någon Norrlandsforskare - särskilt på Nederkalix, Nederluleå eller Råneå - som har stött på uppgifter om Lisa eller barnen, mottages dessa uppgifter med stor tacksamhet och glädje. Med forskarhälsning //Leif Lägger här en länk dit frågan ställdes först.. //Anbytarvärden
|
Visa inlägg
Cookie policy