ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Leif Gson Nygård

Sidor: 1 2 [3] 4 5
1001
16) Latin / Latin på dödsattest
« skrivet: 2008-02-01, 20:42 »
Kan det stå Purelamitis? Första ledet i ordet antyder då något på pure = rent.

1002
Karbenning / Karbenning, mtl 1689
« skrivet: 2008-02-01, 00:13 »
Hej!
 
Gör ett försök:
 
Pehr Örn är Pehr Andersson som till föreledn är
skrefwen och efter han 1688 war dubbelt skrefwen
ty förskones han 1689 för denne skrift(?).  
 
Det verkar alltså som han pga. namnbyte kommit att mantalssättas TVÅ gånger 1688. Undslipper därför detta 1689 och noteras således inte i längden. Hur ser det ut påföljande år?
 
Mvh
/Leif

1003
Tips & idéer / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juli, 2008
« skrivet: 2008-01-31, 16:44 »
Det har framskymtat i andra inlägg att besöksantalet på medlemsmöten och i forskarstugor minskar. Jag vet inte alls om den bilden är sann; att släktforskningen generellt är på nedgång. Det borde i så fall oroa förbundsstyrelsen.  
 
Och ur en aspekt kan det ju mycket väl stämma eftersom förbundets prioritet nr 1 är att rädda ekonomin, bl a genom att utarbeta och sälja CD med olika databaser. Naturligtvis kan ingen tycka att detta är fel. Men är det inte så att detta ökar släktforskningen som individuell företeelse samtidigt som sammankomster på temat lockar allt färre? Behovet av att träffa likasinnade kring släktforskning försvinner eller i varje fall minskar drastiskt när jag på min kammare, via Internet och inhandlade databaser, kan utföra all forskningen själv. Jag ställer mig frågande: Är det den utvecklingen som vi - enskilda släktforskare, lokalföreningar och FS - vill se? Om inte, vad kan vi göra åt saken?
 
Jag är fullt medveten om att utvecklingen mot en mer individuell forskning knappast går att stoppa. Forskningen ser också lite olika ut beroende på var man befinner sig i livet; om man är ensamstående eller har familj, är ung eller gammal. Men jag tror ändå det inom oss alla finns ett tidlöst behov att komma tillsammans med andra kring ett gemensamt intresse. Och vad är mer välgörande och utvecklande än att få diskutera, utbyta erfarenheter och forskningsresultat, inte bara genom Internet, utan IRF? Så jag tror stenhårt på att idén med forskarstugor fortfarande är en framkomlig väg att behålla och möta nya medlemmar. Det handlar till syvende och sist, som så många gånger tidigare, om verksamhetens form och innehåll: Vad ska vi göra på våra möten? Vilket ämne ska behandlas? Hur ska det utformas?
 
Det gäller att föreningen är 1/noggrann vid utformning av programmet och 2/sänker ambitionsnivån. Det kanske inte är läge att ordna mera än ett par, tre möten per säsong? Genomtänkta och intressanta program - kanske utifrån medlemmarnas egna önskemål från enkätundersökningar eller medlems-/årsmöten - men ett mindre antal än tidigare, är förmodligen det enda sättet att locka forskaren från hemmets trygga vrå.
 
En idé jag har är att ordna en ”Släktforskarakut”, t ex en lördag på ett köpcentra. Här i Örebro har vi Marieberg - Mellansveriges största köpcentra. Ett utställningsbord med Internetuppkopplad dator, CD-skivor mm och reklamaffischen: ”Släktforskarakuten. Hitta en släkting på 10 min - 4 generationer på en halvtimme”. (Måhända för optimistisk tidsram? ). Kanske skulle detta vara något - utanför de vanliga utställningslokalerna? Jo, jag tror att många nyfikna skulle ta chansen.

1004
16) Latin / Latin på dödsattest
« skrivet: 2008-01-30, 23:25 »
Vad den direkta dödorsaken var kan jag inte svara på, men bidragande orsak tycks iaf vara influenza.

1005
Intressant och principiellt viktig diskussion vi halkade in på, Chris! Och eftersom det är under fel rubrik ska jag inte orda så mycket mer om detta här. Vi får nog anledning att dryfta detta igen. Ja, du har nog rätt. Vi har inte alls har olika uppfattningar. Den stora utmaningen ligger framför oss: Hur ska släktforskningen lokalt, regionalt och centralt förändras och organiseras för att möta den nya tidens förening mellan individualism och människans tidlösa behov av social samvaro?

1006
Jag kommer utan tvekan att betala den futtiga 100-lappen för ynnesten att både läsa intressanta inlägg och erbjudas plats för min penna.  
 
Tycker mycket av klagolåten under den här rubriken är en storm i ett vattenglas. Precis som Stefan Jernberg påpekar är beslutet fattat enligt demokratiska regler och det är bara att acceptera - eller driva på för en förändring genom den förening man tillhör. Men jag har viktigare uppgifter framför mig i forskningen.

1007
Chris,
 
Jag har ingen avvikande uppfattning till det du skriver ovan (19:04), även om nu mina inlägg olyckligtvis har flyttats till Lokalisering i framtiden.
 
Däremot ser jag framför mig en renässans för folkrörelsedriven verksamhet och delar följaktligen inte din syn på internets saliggörande för släktforskningen i framtiden. Kanske har besöksantalet till bl a forskarstugor, som du hävdar, minskat pga internet. Jag vet inte om det stämmer för riket som helhet. Men jag tror bestämt att människans tidlösa behov av social samvaro i sinom tid kommer att visa sig i ökade besöksantal på föreningsträffar och forskarstugor. Allt för mycket tid i ensamhet vid datorskärmen (eller TV:n för den delen) leder till alienation. Sakta och obemärkt blir vi lite till mans asociala varelser som blir störda om någon plötsligt avbryter vår forskariver vid skärmen. (Och därför kan forskarstugor, där man ofta sitter flera personer vid datorn, var en motvikt mot en sådan utveckling). Och detta mår vi inte bra av. Det blir en backlash. Därav renässansen.

1008
Självklart måste det vara den lokala föreningen som själv beslutar om hur de vill driva verksamheten. Men idén med forskarstugar, som förbundet tidigare lanserade, var burit frukt på många håll. Att fortsätta understödja en fortsatt utveckling av forskarstugor behöver därför inte vara fel, även om förbundet inte kan stödja detta ekonomiskt. Det kan ju ske på andra sätt, t ex föreläsare, databaser, studiematerial. OK, det kanske lämpar sig mera på mindre orter, där utbudet av andra aktiviteter inte är så extremt som i våra största städer. Men likafullt är social samvaro kring ett gemensamt intresse av godo för alla människor och kan aldrig bli omodernt. Sedan kan man ha olika syn på AF. Jag ser det som ett viktigt komplement till övrig verksamhet. AF är inte och har aldrig varit oundgängligt för min släktforskning.

1009
Jag tycker hela den här historien är illa skött - från båda parter.
 
Tidigare har i alla fall målsättningen från förbundshåll varit att understödja utvecklingen av forskarstugor bland medlemsföreningarna. Och jag ser ju från en av mina föreningar hur lyckat det har varit.
 
Men här, när det gäller forakrstugan i Sveriges näst största stad, sjabblar förbundet och medlemsföreningen bort den här möjligheten; att fortsätta utveckla verksamheten för släktforskningens fromma. Det är kontraproduktivt.
 
Det allena saliggörande är inte att i ensamhet, på sin kammare, bedriva sin slätkforskning via internet. Det finns också sociala värden i att medlemmar kommer tillsammans och i forskarstugor runt om i landet bedriver sin forskning. Också via databaser och internet. Och inte minst i Göteborg.  
 
Om förbundet har lämnat det tidigare klart uttalade målsättningen med utveckling av forskarstugor - hoppas verkligen jag har fel! - är hela släktforskarrörelsen ute på ett sluttande plan.

1010
Jag har fått svar idag varför SEB är involverad i transaktioner mellan PayPal och svenskt bankkonto:
 
Dear Leif Gson Nygård, Thanks for contacting PayPal. I appreciate the opportunity to assist you with your questions. Mr. Nygård, the reason why Skandinaviska Enskilda Banken are involved in this, is because we work through clearinghouses. They check the funds and are our guarantee that the funds end up at the right bank. Please let me know if you need further assistance. Sincerely,Tim PayPal Resolution ServicesPayPal, an eBay Company Original Message Follows:------------------------
Dear Ildiko, You don't have to give me instructions how I change my account electronicly. I am aware of that. The main issue how I could avoid the big fee I must pay to my swedish bank when I withdraw money from my PayPal-account. A part in this transaction i Skandinaviska Enskilda Banken. My bank is Nordea, http://www.nordea.se/200000.html. Why couldn't PayPal transfer my money direct to Nordea without involving Skandinaviska Enskilda Banken? Nordea can then transfer money to my account in Plusgiro - without any coast for me. This is important for me to know.  Sincerely,
 
Ja, hädanefter gäller alltså att pengarna från utlandet antingen skickas i brev eller till konto i Skandinaviska Enskilda Banken.

1011
Hej Jan-Christer!
 
Jovisst, jag brukar göra så - också. Men ofta sker överföringen genom PayPal, t ex när jag handlar på eBay.  
 
Sålde en bok på Tradera till Englands för 135 SEK. För att täcka alla kostnader hade boken behövt kosta 408(!) SEK. Vem skulle ha köpt den då? Knappast någon i utlandet.  
 
Jag pratade med en Plusgirots kundtjänst. Och ha sa att det förekommer att vissa överföringar kan gå igenom TRE parter (banker/finansinstitut) och att varje part täcker sina kostnader, vilka påförs kunden.
 
Så vem sa något om att medlemskap i EU skulle underlätta för handel mellan människor...
 
(Meddelandet ändrat av legony den 28 januari, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av legony den 28 januari, 2008)

1012
PayPal använder jag för transaktioner mellan Sverige och utlandet. Men det kostar, som sagt, pengar för överföring mellan PayPal-konto och Plusgirot.
 
Först betalar jag en avgift baserad på hur mycket jag har på PayPal-kontot vid transaktionen. Sedan en avgift till PayPal för överföringen (7 SEK). Tillkommer så avgiften som Nordea kräver för insättning på mitt Plusgiro-konto (60-90 SEK).
 
Skandinaviska Enskilda Banken är involverad i de här överföringarna. Jag diskuterar nu med PayPal varför de inte lika väl kan använda Nordea som uppdragsgivare. På så sätt skulle jag som privatperson med plusgirokonto slippa avgiften på 60-90 kr per transaktion. Jag förstår inte varför PayPal bara ska ha avtal med SEB i det här sammanhanget. Men går det inte att ändra på får jag väl öppna ett internetkonto i SEB (120 kr/år). Uppgifterna kanske kan vara till hjälp för dem i utlandet som har problem med betalningar till Sverige.

1013
Svar till Bengt Fredriksson (ovan, fredagen 03 augusti 2007 - 09:35).
 
Det är frågan om TVÅ OLIKA familjer. Den som omnämns i Familysearch rör din ana Lisbet, men födelsedateringen för makarna är fel.  
 
Henrik Andersson är född 1677, döpt 15.6 i Källtjärn, Ljusnarsbergs sn (1). Du får alltså söka uppgifterna i Ljusnarsbergs kyrkoböcker (och inte Ramsbergs dito). Han gifter sig 25.12.1703 (2) med Brita Sakrisdotter och dör 3.5.1755 (3).  
 
Brita Sakrisdotter är född 1680, döpt 28.3 vid Ängsgården, Ljusnarsbergs sn. Hon avlider 16.9.1750 vid Källtjärn, Ljusnarsberg (4).  
 
Paret får senare en dotter, Karin, f. 6.8.1719 (5), d. 11.4.1791 (6). Hon är min ana. Gifter sig 22.9.1745 (7) i Ljusnarsberg med Anders Eriksson från Lilla Djurlången, Söderbärke sn. Han är född 20.8.1718 ibm (8).  
 
Jag har sedan utrett släktförbindelserna bakåt. Ännu har jag dock inte digitaliserat uppgifterna. Innan digitalisering skett är det svårt för mig att delge dessa. Men vid förfrågan jag kan försöka lämna vissa, begränsade  uppgifter.  
 
Noter & källor:
 
1. Födelsebok, Ljusnarsberg, C:2, 1669-1695.
2. Vigselbok, Ljusnarsberg, C:3, 1695-1704.
3. Dödbok, Ljusnarsberg, F:2, 1746-1774, No 40 [1755].
4. Dödbok, Ljusnarsberg, F:2, 1746-1774, No 72 [1750].
5. Födelsebok, Ljusnarsberg, C:5, 1714-1723.
6. Dödbok, Söderbärke, F:3, 1784-1808, No 5 [1791].
7. Vigselbok, Ljusnarsberg, E I:1, 1724-1774, No 14 [1745].
8. Husförhörslängd, Söderbärke, A I:5, 1750-1771, s. 561.

1014
Jasså, är det du? Då vet jag vem du är!
Trevlig helg!
 
/Leif

1015
Näf / Näf
« skrivet: 2008-01-18, 18:50 »
Hej Jonas!
 
Det finns en bok om Johan Skytte och i den står en del om ståthållaren Jacob Näf. Du kan försöka att få tag på den. Följande fann jag i Libris:
 
Johan Skytte :  hans ungdom och verksamhet under Karl IX:s regering / av Tor Berg Berg, Tor    (författare)  
Stockholm : Bonnier, 1920  
Svenska  308 s.  
Bok Avhandling}
 
Mvh - och trevlig helg!
Leif

1016
Hej Sven Olof!
 
Jag har inte tillgång till kyrkoböckerna, men däremot Erik Odelstiernas Bergsjordebok öfver Nya Kopparberget opstäld År 1780 medd ändringar och tillägningar för År 1781 [Avskrift 1990-91 av Inger Pettersson och Leif Broman]. Och den källan säger följande:
 
W. Lövfallet (Nr 242-245)
 
Nr 244- 245
Den Så kallade Botn Swen Skall härstädes sig först nedsatt, fast han eij är Synlig i längderna och af honom kiöpte Pål Jacobsson, Bergslagets g.a afskjedade Soldat; Samt in Skrefs d. 12 Sept: 1685 för 10 D:wärcken. Han förbyttes 1692 d. 9 Maii til Sk:w:torpare, ansågs 1697 Såsom omistandes, förwandlades åter 1705 d. 20 Martii til D:w:torpare medelst taxans omwäxtande med Erik Hansson i Hörckself /: No 176 :/ och dog 1709, 77 år g; delande efter honom olofl. Sig emellan Sohnen Jacob och mågen Daniel Ersson ifrån Sunds Näset.
No. 244. Jacob Pålsson efterträddes af magen Erik Persson Skinnare ifrån
Dalarne, död 1744.
 
Smältarbacken (Nr 374)
 
Af början endast kallat Backan: Anders Nilsson Smältare war redan 1644 Bergsman; 1660 - Sexman; idkande 4de part och blef 1676 död. Äfwenledes dog Sohnen Anders Andersson 1683, och dess Sohn den Yngre Anders Andersson 1719. Sedan tillträdde den sistnämndes måg Erik Larsson ifrån ett nu warande öde torp på Lundens ägor, förmodeligen det då kallade Laxbrotorpet och dog 1733. Therefter skrefs Erik Larss änckaoch endtl. mågen Påhl Jacobsson ifrån W. Löffallet, död 1743. Dennas äncka stod thernäst i många år för 4de parten och sålde jemte Sohnen Erik Pålsson hemmanet d. 3 Junii 1768 till Hr Assess. Victorin.
 
Av uppgiften att döma, är Jakob Pålsson mycket riktigt far till Pål i Smältarbacken (sidan 7.11) vars farfar är soldaten Pål Jakobsson under Nr 244-245 vid V. Lövfallet (sidan 6.5)}.
 
Mvh
/Leif

1017
Tack för uttömmande svar, Marie!
 
Huvudsaken måste ändå vara att registret kommer att bli tillgängligt. Sedan får man väl göra ett besök till det utomordentliga arkivet, numera i den ståtliga f d Bjälkemässan, eller begära ett utdrag hos er.  
 
Jag förstår att det kan vara olika bedömningar beroende på vem man frågar med tanke på att bilderna sträcker sig så långt som till 1939. En person som var några år gammal på 30-talet, är i de allra flesta fall fortfarande vara vid liv. Så en ev. publicering väcker onekligen gränsdragningsproblem. Jag känner inte till vilken sekretessgräns som är vägledande, om det är 70-årsgräns även här?
 
Mvh
/Leif

1018
03) Osorterat / Vad satt Per på???
« skrivet: 2008-01-13, 19:56 »
Javisst, västolens bänk satt han naturligtvis på, inte själva vävstolen!
 
Mvh
/Leif

1019
03) Osorterat / Vad satt Per på???
« skrivet: 2008-01-13, 09:08 »
En förklaring till fjöl i SAOB (Svenska Akademiens Ordbok) är:
 
c) (äv. i riksspr. i vissa trakter; undvikes dock helst) sittbräde på avträde. SCHENBERG (1739). (Nattjärsorna) brukade springa kring på vindarna, och ibland skreko de i hemlighusen och bultade under fjölen. HEIDENSTAM Karol. 1: 14 (1897).  
 
Wäffiölen lär då betyda vävstolen.
 
Det andra ska nog läsas med 'R' som begynnelsebokstav. Kan det vara Ryabänk?  
 
(Meddelandet ändrat av legony den 13 januari, 2008)

1020
Jag har ju svårt att förstå varför Stadsarkivet i Örebro gör en annan bedömning vad gäller PUL än vad Länsmuseet Gävleborg gör.  
 
Kan inte kontakt tas för att ventilera arkumenten för eller emot, Marie Esplund-Lynn? Det skulle vara intressant att veta varför bedömningen skiljer.
 
Vänligen,
 
Leif

1021
Maria,
Kan vara en god idé att först kontroller vad som skrivits i ämnet tidigare. Och det finns massor!  
 
God fortsättning!
 
/Leif

1022
Skinnskatteberg / Äldre inlägg (arkiv) till 27 januari, 2008
« skrivet: 2007-12-31, 21:22 »
Från en tidigare diskussion (Jan Hultberg, 21 januari 2004 - 19:50) hittar ni uppgifter om Hans Olofsson i Godkärra.  
 
Kan vara bra att kolla Gogglesökning för att se vad som skrivits tidigare om en viss person.
 
Gott nytt år!
 
/Leif

1023
Hej Thomas!
 
Rekommenderar att du kontaktar  Linde Bergslags Släktforskarförening. Där finns det säkert någon som kan hjälpa dig, om du inte får hjälp direkt här.
 
Gott nytt år!
 
/Leif

1024
God Jul / Äldre inlägg (arkiv) till 24 december, 2007
« skrivet: 2007-12-22, 17:41 »
God Jul och Gott Nytt År tillönskas alla släktforskare!
 

1025
Släktforskardagarna / Släktforskardagarna i Örebro 2010
« skrivet: 2007-12-22, 13:19 »
Uttrycket ”i anslutning till” behöver ju inte betyda att Släktforskardagarna läggs samma helg som avslutningen på Bernadottejubileet. De kan mycket väl läggas helgen efter. Det vore helt enkelt fel att inte göra så – av flera skäl. Avgörande är att den 21 augusti 2010 infaller på lördagen i v. 33. För vi kan förvänta oss att Örebro präglas av stor rojalistisk yra den veckan, som avslutas med jubileumshögtid och bal på slottet i närvaro av hela eller delar av Kungafamiljen. Vem vill ägna sig år släktforskning då?
 
Att lägga Släktforskardagarna helgen efter, som Sten föreslår, vore däremot smart. Inte bara därför att vi då som en av utflykterna kan erbjuda ångtåg till den pittoreska staden Nora, guidning i det prisade hyttområdet Pershyttan och avslutning med besök på Noramarken, utan främst för att ”surfa på vågen” av den rojalistiska yra och turistströmmar som kan förväntas under augusti och framför allt v. 33.  
 
Kommunstyrelsen har den 27/11 § 255 beslutat tillstyrka att kommunen går in som huvudansvarig för Bernadottejubileet och under 2008 bidrar med 950 tkr i projektbidrag. Och några delade meningar råder inte mellan blocken så detta kommer säkerligen att sjösättas senare i vinter. Organisatören står också i startgroparna med att utforma en egen hemsida för Bernadottedagarna, vilket naturligtvis är viktigt i informations- och marknadsföringssyfte för kommunen. Och det är här jag menar att släktforskarrörelsen i Örebro ska försöka haka på och få gratis (eller för en symbolisk summa) reklamplats för Släktforskardagarna 2010. Jag skulle bli mycket förvånad om inte ansvariga för jubileet tillät Örebro Släktforskare att ha en länk till Släktforskardagarna på Bernadottejubileets hemsida. Båda evenemangen skulle befrukta varandra:  
 
-   Släktforskare skulle välja att förlägga sin semester under sommaren 2010 till Örebro, inte minst under augusti och i synnerhet v. 33.  
-   Turister och den historiskt intresserade allmänheten skulle förlänga sin semester 1 vecka efter Bernadottejubileets avslutning (eller i vart fall återkomma till Örebro helgen efter) för att kunna besöka Sveriges Släktforskares stora evenemang (och kanske gripas av denna fantastiska hobby?).  
 
Turismen och företagare i Örebro och regionen skulle gynnas, släktforskarrörelsen skulle uppmärksammas på ett sätt som inte har varit möjlig tidigare – till ingen eller ringa kostnad.  
 
Men då gäller det att raska på! Det duger inte att skjuta frågan framför sig alltför länge. Det kanske måste till något ”okonventionellt” grepp från förbundshåll, t ex att man redan nu lägger ner tanken på Släktforskardagar 2009 – om ingen inom kort anmäler sig – och förbereder ett hejdundrande kalas i Örebro tillsammans med medlemsföreningarna här 2010.
 
Ett alternativ, som jag kom på nu, är att ”hyra” Universitetet aktuell helg. Där finns utställningslokaler, föreläsningssalar, matsalar mm. Studierna har inte börjat (riktigt) än och därför kanske en del av login går att ordna i studentbostäderna i området över helgen. ÖBO (Örebrobostäder, som äger studentbostäderna) kanske kan vara behjälpliga med detta. Länstrafiken står för ”skytteltrafiken” in mot centrum och transporterna vid utflykter (och där ångloken inte räcker till!).    
 
Jag ser mig mera som idégivare, förslagsställare. Men kan mycket väl tänka mig att ställa upp i en arbetsgrupp som kan undersöka möjligheten att anordna detta. Är inte medlem i Örebro Släktforskare, men väl i två andra föreningar i länet. I en av dem har jag varit med att anordna anbytarträffar, som blev mycket lyckade, och resor till Släktforskarnas hus i Leksand.

1026
Skinnskatteberg, C:1 / Skinnskatteberg, """"extraherat 1736""""
« skrivet: 2007-12-21, 19:00 »
Och det står inte Johanna då? Jag tycker utrymmet är för litet för både ett 'e' och ett 's' efter de båda n-en. Strecket efter 'a' eller 'e' verkar vara övre delen av det ena strecket i överkryssningen. Men jag kan ju ha fel.
 
Far är iaf Olof Hansson i Wetterskoga. Vittnen:
 
John P(er)son morbroder(?)
Hans Erichsson Wettersk[ogh]
hust Anna Brita och Elisabet mostrar
 
Extraherat d. 1 Febr. 1736.
 
Jag kan inte svara på vad uttrycket extraherat betyder i detta sammanhang.
Men notisen är ju överstuken, så det verkar som prästen iaf har gjort någonting (annat) av den.  
Kanske inskrivit uppgiften om personen i en senare, som du är inne på, dödbok? Har du kollat
året innan?
 
Mvh
/Leif

1027
Ingegerd,
 
Jag vet inte vad Co står för. Kanske var det fotografer bosatta på annat håll som nyttjade Ebba Sundevalls lokaler? Jag har faktiskt ingen aning. Du kan ju kontakta arkivarie Stefan Nilsson vid Stadsarkivet och fråga: stefan.nilsson@orebro.se
 
Som jag skrev ovan, är inte registret tillgängligt via Internet. För åtkomst till databasen måste du alltså besöka Stadsarkivet.
 
Mvh
Leif

1028
Släktforskardagarna / Släktforskardagarna i Örebro 2010
« skrivet: 2007-12-21, 11:45 »
Och varför inte Hällefors Släktforskarklubb och Askersunds dito? Alla föreningar anslutna till förbundet i Örebro län bör finnas med i resonemanget. Sedan hur ansökan utformas, om t ex det bara är Örebro Släktforskare som formellt står bakom ansökan eller alla föreningar gemensamt, tål att diskutera. Huvudsaken är att den som ansöker har övriga föreningars samtycke till och uttalade deltagande i organisering av arrangemanget. Blir väl en övermäktig uppgift bara för Örebro Släktforskare.
 
Vilken helg som kan bli aktuellt är också en sådan sak som naturligtvis måste diskuteras. Jag tycker ju förståss det är viktigt att arrangemanget läggs i anslutning till Bernadottejubileets - som kommer att pågå under hela sommaren 2010 - avslutning. Om jag inte är helt fel ute, kommer den att ske helgen v. 33 eller 34. Riksdagen 1810, som beslutade om tronföljden, skedde den 21 augusti och det datumet är givetvis centralt i sammanhanget.

1029
Jag syftar på att scanna in kort som redan finns i Porträttfynd. De avser alltså att lägga in porträtten också. Onödigt jobb menar jag. Är det exakt samma kort så sparar man tid genom att kopiera över korten till databasen. Men å andra sidan kanske det inte är så många identiska?

1030
Ja Ann-Mari, man söker på efternamnet t o m I. För att söka måste du använda faktadatabasen på Stadsarkivet. Du kan alltså inte söka online (vilket naturligtvis hade varit att föredra ).
Det här hittade jag på Ebba i Porträttfynd:
 
Ebba Sundevall (5)   02 dec 2007 15:01
Ebba Sundevall, Centralhotellet (5)   12 juli 2007 11:22
Ebba Sundevall, Centralhotellet. (1)   02 mars 2005 15:43
Ebba Sundevall, Grand Hotell (1)   20 maj 2005 17:12
Ebba Sundevall & Co (10)   21 aug 2007 10:08
Ebba Sundevall & Co, Centralhotellet (11)   13 juli 2006 15:23
Ebba Sundevall & Co., Centralhotellet (1)   22 okt 2003 18:55
Ebba Sundewall (19)   08 okt 2007 21:16
Ebba Sundewall, Centralhotellet (9)   23 sept 2006 16:25
Ebba Sundewall, Grand Hotell (6)   25 okt 2007 10:37
Ebba Sundewall & Co (1)   01 sept 2004 19:30
Ebba Sundewalls Eftr. (6)   25 aug 2004 20:26
Ebba Sundewalls Eftr, Grand Hotell (5)   03 juni 2005 22:21
Ebba Sundewalls Eftr., Drottninggatan 7 (3)   27 jan 2004 16:29
Ebba Sundewalls Eftr., Grand Hotell (1)   16 dec 2002 19:43
 
Har ingen aning om vad som står om varje kort. Men jag tror nog att registret skulle vara till hjälp. Eller vad tror du? Stadsarkivet är f ö på gång med andra digitaliseringsprojekt. Vore väl smart att inte digitalisera bilder som redan finns i Porträttfynd. Jag vet dock inte hur de jobbar.  
 
Om jag skulle kunna undersöka de bilder som finns inlagda här? Nja, jag är nog inte så pigg på detta. Det är inte min grej, om jag säger. Någon enstaka kan jag kolla, om du vill, men så långt sträcker sig också mitt intresse.

1031
Släktforskardagarna / Släktforskardagarna i Örebro 2010
« skrivet: 2007-12-20, 16:13 »
Nu tycker jag det är hög tid att släktforskande Örebroare vaknar upp och söker arrangemanget av Släktforskardagarna!  
 
Och vad vore bättre än att samordna detta med  Bernadottedagarna som planeras i Örebro sommaren 2010?  
 
Om det är något år som Örebro ska arrangera Släktforskardagarna så måste det vara just 2010.
 
Vad talar då för Örebro? Tja, förutom att det 2010 är 200 år sedan riksmötet samlades här på slottet för att välja en fransk general till ny kung, kan följande faktorer vara värda att nämna:
 
-   Ligger centralt i den befolkningstätaste delen av Sverige.
-   Logistiskt centrum - lätt att ta sig hit och härifrån.
-   Gott om lokaler för konferens, utställningar, kost och logi
-       Landskap där bondeland möter bergslagsbygd
-   Forskningsarkiv på Örebro Universitet
-   Arkivcentrum Örebro län (länets företags- och föreningsarkiv).
-   Stadsarkiv i Kanslihuset, Grenadjärstaden (f d I 3).
-   Omfattande hembygdssamling i ”Saxonarkivet” på Örebro Stadsbibliotek
-   Närhet. Alla lokaler och arkiv - förutom Forskningsarkivet vid ÖUV - inom promenadavstånd i de centrala delarna av staden.
 
Dessa skäl tycker jag talar för sig själv. Nu är det bara upp till de föreningsaktiva i Örebro Släktforskare, Kumla Släktforskarklubb och/eller Hallsbergs Släktforskarklubb att fundera över mitt förslag.
 
Ted Rosvall befarar att traditionen med släktforskardagar bryts 2009. Det skull väl då vara lugnande, inte bara för honom utan för hela släktforskarrörelsen, om traditionen återupptas året därpå (om nu ingen vill arrangera evenemanget 2009).
 
Jag tycker det vore skrutt rent ut sagt om inte vi i Örebro tog tillfället i akt och ordnade Släktforskardagarna 2010!  
 
/Leif G:son Nygård

1032
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-02-05
« skrivet: 2007-12-20, 15:38 »
Den som är intresserad av fotografier tagna av Ebba Sundevall & Co i Örebro mellan 1897-1939 har ett intressant Porträttregister att söka i på Örebro Stadsarkiv.  
 
Se  Månadens bild november 2007.

1033
Stadsarkivet i Örebro har nu digitalierat ett porträttregister som är åtkomligt från faktadatabasen på arkivet.
 
Där kan man söka efter personer som fotograferade sig hos Ebba Sundevall & Co. i Örebro åren 1897-1939. Ca 8800 personer finns f.n. i registret som f.n. omfattar bokstäverna A - I.
 
Information om detta finns under  Månadens bild november 2007.
 
/Leif G:son Nygård

1034
Jag har bara beröm att ge forumgruppen och övriga inblandade, inte minst Daniel Berglund och Peter Karlsson, för den förbättring som nu sker av Anbytarforum.  
 
Att den sker genom en föredömligt öppen redovisning av diskussionerna under särskilda rubriker, gör inte saken sämre precis.  
 
Heders vänner!

1035
Hej Ljusnarsbergsforskare!
 
Vill uppmärksamma er på att jag sammanställt 2 CD med arkivalier rörande Ljusnarsberg /Nya Kopparberg och som är till salu:
 
* Ljusnarsbergs församling Kyrkoräkenskaper 1635-1696 + Liber Templi Ljusnarbergensis 1663-1827
 
* Axplock ur Bergmästarämbetet i Nya Kopparbergs m fl bergslags arkiv 1636-1768

 
Två fullmatade CD med digitala färgfotografier. Kvalitetssäkrade.
 
Ni hittar mer information om innehållet under Litteratur-Sök.
 
Forskarhälsning
/Leif G:son Nygård
 
(Meddelandet ändrat av legony den 03 december, 2007)

1036
27 Rosor och hälsningar / Tack.
« skrivet: 2007-12-01, 11:47 »
Forumgruppen  
 
som slitit så för att få igång AF igen!
 
/Leif

1037
27 Rosor och hälsningar / Tack.
« skrivet: 2007-12-01, 00:59 »
Daniel Berglund  
 
som på bara några dagar lyckades diagnotisera problemet med Nya AF och kraftfullt bidra till att det öppnades!
 
/Leif G:son Nygård

1038
Källor och arkiv / Åbo Akademis Bildsamlingar
« skrivet: 2007-10-06, 02:00 »
Under mitt surfande i natten (med ett helt annat mål) fann jag  Åbo Akademis Bildsamlingar. Det bör vara intressant för dem som forskar på Österbotten och Finland.  
 
Jag vet inte hur många fotografier som till dags datum har digitaliserats, men 2004 var det ca. 4000 poster i databasen.  
 
Och jag passade på att kika lite på hemsidan. Klickar man på Projekt Bildarvet kommer man till några andra institutioner som har bilddatabaser åtkomliga på nätet.  
 
För släkt- och hembygdsforskare är väl Sjöhistoriska museet (bara ett fåtal bilder tillgängliga, men informativ hemsida dock) och Etnologiska institutionen de mest intressanta.  
 
/Leif G:son Nygård

1039
Fellingsbro / Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2008
« skrivet: 2007-10-05, 16:01 »
Ja, Eva, så är det ju!  
 
Jag gick bara in på Scannat material och Kyrkoarkiv. Då blev det lite fel.  
 
För detta är just i dagsläget det scannade materialet som är direkt åtkomligt vid abonnemang. Jag uppfattade inte detta först.  
 
Mikrokort, för lån och köp, når man under en annan flik.  
 
Trevlig helg!
 
Mvh
/Leif

1040
Fellingsbro / Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2008
« skrivet: 2007-10-05, 00:12 »
Fellingsbro kyrkoarkiv kan sökas under Örebro län.
 
Vigselböckerna hos SVAR sträcker sig bara till 1860, så det är antingen ULA eller Örebro Stadsarkiv som gäller.
 
Vet dock inte hur långt fram Genline har mikrofilm för Fellingsbro.
 
Hälsn. Leif

1041
03) Osorterat / Ramlat utför ett berg ?
« skrivet: 2007-10-02, 20:43 »
...omkom ...  
....(war) elliest en
redelig sakt.....[nemdel.?] gammal - - - 5_ [år]
 
Ålder är något och 50, bör kunna synas vid helsidesbild.

1042
14 - Juridiska spörsmål / I vilken dombok skall jag söka?
« skrivet: 2007-10-01, 21:30 »
Birgitta,
 
Du har återgett två bilder:  
 
Den övre rör Jönåkers häradsrätt. Den nedre rör Örebro läns häradsrätters gemensamma dombok, d v s häradsrätten. Men med den nedre bilden syftar du egentligen på lagmansrätten. Eller hur? Du har alltså blandat ihop häradsrätten och lagmansrätten.  
 
Jaha, då ingår en a och b-del i vol. 1. Du bör väl då vara uppmärksam på vilken del som rör Jönåkers härad.
 
Du skriver om ett mål som behandlades i lagmansrätten den 11 juli 1672. Den volym du hänvisar till rör tidsperioden 1673-1685, så däri kan du alltså inte finna mål från 1672. Och just år 1672 saknas uppenbarligen. Den enda volym som möjligen upptar mål från 1672 är då vol. 12½ a och 12½ b, som jag skrev ovan.  
 
För att se vad som finns, klickar du på rubrikerna i vänster kolumn. Under H, Renoverade domböcker REGISTER, hittar du bl a Dombok för städerna bland häradsrätternas renovationer. I dessa kanske finns något från Nyköping?  
 
Hälsn.
/Leif

1043
Rudskoga / Rudskoga C:I sid 95, vigde 1689, Anders+Elin
« skrivet: 2007-10-01, 20:57 »
Kjell,
 
Skriv ett mejl till anbytarvärden och be att hon flyttar diskussionen.  
 
Det är inte säkert hon uppmärksammar ditt önskemål här.
 
Hälsn.
Leif

1044
Rudskoga / Rudskoga C:I sid 95, vigde 1689, Anders+Elin
« skrivet: 2007-10-01, 02:14 »
Kjell!
 
Javisst är det roligt att hembygdsforskning måste till för att man ska förstå sammanhangen många gånger!
 
Mvh
Leif

1045
14 - Juridiska spörsmål / I vilken dombok skall jag söka?
« skrivet: 2007-10-01, 02:09 »
Hej Birgitta!
 
Kolumnen till vä om folio (ej sida utan bladnumret, vilket innebär att bara framsidan är numrerad). Och nog tycker jag du är inne på rätt spår med vol. 1 och folio 537. Men varifrån får du a och b? Jag vet inte varför så många blad saknas. Kan det vara att de är i så dåligt skick att de inte har kunnat mikrofilmas (= svartmärkta), men att registret ändå visar bladnumret?
 
Lagmansrätten är sedan helt skiljd från häradsrätten och har egen lappkatalog. Den nedre bilden ser ut att röra häradsrätten. I NAD hittar du uppgifter om  Lagmansrättens renoverade domböcker och dess lappkataloger (under volymsignum EXIA) som kan vara bra att känna till. Och där finns två volymer som omfattar tidsperioden 1591-1679, spridda år. Det är väl i någon av dessa volymer du kan hitta mål rörande Örebro från 1672. Annars verkar just år 1672 saknas. Under  Svea Hovrätt, Advokatfiskalkontoret (under R, Register) hittar du sedan register och namnregister till Lagmansrättens domar.  
 
Lycka till!
 
Mvh
/Leif

1046
Rudskoga / Rudskoga C:I sid 95, vigde 1689, Anders+Elin
« skrivet: 2007-09-30, 04:15 »
En intressant detalj efter Ny kyrkan:
 
efter begäran, att siön hindrade...
 
Det verkar alltså som om sjön hindrade brudparet från att gifta sig i en annan, närbelägen kyrka.  
Var det en höststorm månne som hindrade dem? Skulle de annars ha gift sig i gamla kyrkan?
 
Några frågor som inställde sig för mig.
 
Mvh
/Leif

1047
Sahlström / Sahlström
« skrivet: 2007-09-27, 23:28 »
Fredd Holm!
 
Har du fått mitt mejl?
 
Mvh
Leif

1048
k: (= kära) fru och maka
 
Prästgården

1049
Markaryd / Markaryd hfl 1806-1810
« skrivet: 2007-09-09, 23:08 »
Ankomna A. [=Anno] 1806 frå: ...ryd får jag det till.
 
Har svårt att tyda de tre första bokstäverna i ortnamnet. Traryd månne?
 
Mvh
Leif

1050
Kond.Btj snarare, konditorbetjänt alltså.  
 
Hand.Btj för nr 2, Per Otto Wessling.

1051
Åh, tack bästa forskarkvinnor! Det här innebär öppningar - åt både ena och andra hållet!
 
Jag har funnit Carl Åström registrerad i passagerarlistan på Ellis Island 22.4.1892. Han är då 29 år och på väg till Pennsylvania. Giftemålet med Karolina (puh!) sker då möjligen i den delstaten.
 
Intressantare just nu är ändå uppgiften om Josefina i Philadelphia. För även om immigrationåret är skiljaktigt, kan det vara rätt person. Så den uppgiften kan verkligen vara värt att följa upp.
 
Än en gång, tack - och trevlig helg!
 
Hälsar
Leif

1052
Kollade Emigranten (Emiwasa) och där fann jag uppgifter på Carl.
 
Födelsetid: 1863-07-29
Födelseort: Luleå
Födelselän: BD
Yrke: -
Hemstat: CT
Adress: Box 28, Beacon Falls
Döddatum: 1931-08-31 Ort: -
Logenr: 24  Medlem/år: 1900.
 
Det var intressant. Jag har beställt utdrag, men några frågor inställer sig:
 
- Vad är det för Loge som åsyftas?
- Har den någon svensk anknytning eftersom uppgifterna registrerats i databasen?
 
Sedan rör detta alltjämt bara Josefina Eriksson indirekt.  
 
Det jag kom att tänka på är om möjligen någon Josefina (Josephine) med födelseår 1875  
som gift (och med ett annat efternamn) noteras i närheten av familjen Åström 1910.  
Går detta att kontrollera utan alltför mycket besvär?  
 
Mvh
Leif

1053
Tack för det, Chris och Kerstin!
 
Ja, det verkar vara rätt familj ni hittat. Och hustrun kan vara den Carol A Astrom som dör 1966 i New Haven. Dottern Anna möjligen den Anna Astrom, död 1979 ibm. Har ni möjlighet att kontrollera uppgiften närmare vad t ex avser födelsedatering? Uppgifter på Charles har jag inte funnit (än) i Ancestry databaser.
 
Då är antingen Charles eller Carolina kusin med min Josefina. Känner inte till dem i kyrkoböckerna från Luleå, men jag kan då forska vidare på detta i Sverige. Men först och främst vill jag söka Josefina Eriksson. Var tar hon vägen? Hon verkar då inte finnas i US Census 1910 för New Haven, CT. Har hon gift sig? Eller återvänt till Sverige innan 1910?
 
Jag har funnit en Josephine Ericksen 1910, född just 1875, i Essex, Vermont. Vad står det mer om henne? Går det att se utan för mycket arbete?  
 
I vigseldatabasen hittar jag sedan två(2) Josephine. Den ena med efternamnet Erikson och maken Charles i Minnesota. Den andra med just Ericksen och maken James Erickson. Var är det senare paret bosatt?  
 
Allra som vänligast,
 
Leif

1054
En ana till mig, Josefina Eriksson, utvandrade 1901 till en plats som jag tyder som Beacon Falls, Conneticut - se bild från passagerarlistan 3.10.1901 (Ellis Island):
 

 
Hennes kontakt verkar vara en kusin C. Åström. Josefina Eriksson var född 1875 i Luleå.
 
Jag undrar om någon kan se om och när hon skrivs hos den här kusinen i Bacon Falls? Kan hon ha gift sig där? Vad visar census 1910?
 
Alla uppgifter mottages tacksamt!
 
Mvh
//Leif

1055
Jo, jag förstår att det främst gäller Genline, SVAR och AktivDigital. Hela tråden handlar om detta.  
 
Och jag delar ditt förslag om en funktion för nedladdning av bilder/sidor kopplat till ett konto. En utmärkt id?!  
Kanske går det att använda PayPal för detta?
 
Aha, så det går att ladda ner passagerarlistorna? Tack för tipset! Det hade jag ingen aaaaning om.  
Då ska jag trixa en aning !

1056
Passagerarlistorna från Ellis Island kan man inte ladda ner och spara. Däremot har man möjlighet att köpa sidor. Vilka bilder/sidor syftar du på, Marcus?
 
Mvh
Leif

1057
Jag vill bara applådera alla skribenter i denna tråd för  
synnerligen värdefull konsumentupplysning  
för oss som står i begrepp att välja abonnemang!

1058
Jonsberg / Jonsberg C I:1 1708-1747
« skrivet: 2007-08-28, 16:51 »
Jo, vid närmare granskning står det allt Rytt:n.  
 
Likaså Raaf, även om jag aldrig har sett eller hört talas om ett sådant efternamn (vilket iof sig inte skall ha någon betydelse vid tydning, men erfarenhet eller brist på densamma kan spela en spratt ibland! )
 
Vänligen,
Leif

1059
Hej Kim!
 
Kan det kanske stå ...rasande af onska... (H. T. 1851)? H. T. är förkortning av hösttinget.
 
Därefter:  
 
Fälld un-
......... (raden under kan jag inte tyda före H. T. 1853).
 
D:o (=Dito) för fylleri....
 
Målen har alltså upptagits i häradsrätten dombok nämnda år. Och eftersom böter utdömdes, finns noteringar i saköreslängden, ofta med sid- eller paragrafhänvisning till en utförlig redogörelse i domboken. Saköreslängden brukar finnas i slutet av varje ting. Och så långt fram i tiden kan saköreslängderna vara inbundna i särskilda volymer.  
 
Men det här kände du kanske till?
 
Mvh
//Leif

1060
Jonsberg / Jonsberg C I:1 1708-1747
« skrivet: 2007-08-28, 00:40 »
Hej Stefan!
 
Jag tycker det är en förkortning framför Georg. Kan stå R y ä n, vilket bör betyda Ryttarän.
 
Det skulle då stå:
 
Döptes Ryttarä[e]n Georgs  
barn wid Isnäs  
kallad ......(ej namngivet).
 
Sedan understruken mening:
 
R y n s (=Ryttarens) Barn in i rättan tid angifwit til at inskrifwas.  
 
Är inte säker på vad som menas. Men jag tror att det rör tiden från barnets födelse till dopet; att tidspannet var acceptabelt.  
Dopet skulle ju ske en viss tid efter barnets födelse.  
 
Sedan är madamens efternamn Reef (Rääf).
 
Mvh
//Leif

1061
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-09-04
« skrivet: 2007-08-23, 11:59 »
Utan att alls vara insatt hur administrationen av nättidningen fungerar, misstänker jag att funktionerna påverkas av att förbundskansliet är stängt idag. Kommer så också att vara fredag och måndag p g a släktforskardagarna i Halmstad.
 
Vi får härda ut!  
 
Leif

1062
Fryksände / Fryksände Hfl AI:7 1757-65 GID 481.44.91700
« skrivet: 2007-08-19, 13:45 »
Där ser man, nu fick jag lära mig något nytt! Då är vi två, apropå skidtävlingar...

1063
Fryksände / Fryksände Hfl AI:7 1757-65 GID 481.44.91700
« skrivet: 2007-08-18, 23:08 »
Jo, så är det nog - även om jag aldrig sett ordet efterst förut.

1064
Fryksände / Fryksände Hfl AI:7 1757-65 GID 481.44.91700
« skrivet: 2007-08-18, 18:46 »
Hej
 
Det står: skal stå efter 2 x.
 
Med det menas att hon som enka skall flyttas ned och antecknas efter (under) den gifte sonen, numera husbonden - före är noterat 2 x - Lars Persson.
 
Ha en trevlig lördagskväll!
 
Hälsar
Leif

1065
Nya uppgifter ang. Lars Grelsson i Norra Hörken:
 
Sune Ahlén skriver ovan (27.6.2007 kl. 19.00) om en dotter till Lars Grelsson som skulle vara född 1654. Jag har därefter visat att han gift sig omkr. 1659. Därmed lär den Marina som Sune nämner vara utomäktenskapligt född (om det nu verkligen stämmer att det är Lars Grelssons i Norra Hörken dotter?).
 
Jag har funnit en domboksnotis som är intressant i detta sammanhang:
 
Lars Grelsson i Norre Hörken stältes för Rätten, som bekende haffwa belägrat een tillförende oberychtat piga Annika Markusdotter och medh den samma aflat barn ......(emedan?) han henne ...(ej?) bättra will, ty saakfältes han efter det 3 Cap. Giftb. till sine ... och renter 20 d:r. [Källa: Nya Kopparbergs häradsrätt, vol. 21, 14.6.1659 s. 496].
 
Eftersom han fick ränta hela 20 daler på bötesbeloppet (som kanske var 6 daler kopparmynt?), antyder detta att könsumgänget skett flera år innan saken avhandlas i domstol.
 
Det här visar att Lars Grelsson i Norra Hörken får ett utomäktenskapligt barn. Han kan därför mycket väl ha fått flera uä barn.
 
/Leif G:son Nygård

1066
Hej Gunnel!
 
Nej, Nils Persson Båth är inte min ana. Tyvärr. Och även om jag inte har mina gamla anteckningar framför mig - det är 13 år sedan jag forskade på anorna i bl a Östra Skogstorp - kan jag inte erinra mig att jag stött på dessa personer.
 
Men varför hamnar de i Östra Skogstorp? Vad fick dem att flytta just dit från Ljusnarsberg? Finns någon släkt till dem där? Och vems ev. släkting: Nils eller Lisas?
 
Det här börjar bli så intressant att jag nog måste kolla upp detta lite närmare! Jag har dock inte Genline, så jag måste till Stadsarkivet vid tillfälle för att undersöka saken.
 
Ja, vi jobbar vidare...

1067
Gunnel och Stig!
 
Utan att ha specifik kunskap om efterfrågade personer, kan Per Andersson och hans hustru vara värd att spinna vidare på vad gäller föräldrar till Elisabet.
 
Jag har flera anor i Tackbyn, Östra Kloten och Östra Skogstorp. Och det finns mycket riktigt, som Stig skriver, många som flyttar emellan Ramsberg och Skinnskatteberg. Så mellan byarna uppstod följaktligen släktsamband.  
 
Att prästerna inte har full koll på personer som är födda och vigda i annan socken är inte så konstigt.
 
Lycka till!
 
Mvh
Leif

1068
08 Böcker / Böcker om Bureätten
« skrivet: 2007-08-13, 16:32 »
Hej Daniel!
 
Många känner sig kallade, men få äro utvalda att skriva en bok om Bureätten.  
 
Medan vi väntar på att Urban Sikeborg - som jag anser torgför de mest tillförlitliga uppgifterna om ätten - ska skriva den boken, får vi hålla tillgodo med den artikel han skrev och som publicerades i Släktforskarnas årsbok 1996 (s. 245-286) under rubriken Johan Bures släktbok över Bureätten. Tillkomst och tillförlitlighet. Där får du uppgifter som av de flesta anses vara de mest relevanta och tillförlitliga idag.
 
Och enligt Urban själv i en diskussion här (18 juni kl. 22.06), arbetar han på ytterligare en artikel som rör Bureättens tradering.  
 
Så även om det då kanske inte blir en hel bok i ämnet, ser jag - och många med mig - fram emot detta arbete med spänning!
 
Med vänlig hälsning
/Leif

1069
Det kan stå Nb 225, d v s Nya boken (nästa hfl) folio 225.

1070
Hon ser ut att vara bosatt vid Guldsmedshyttan vid dödsfallet.
 
ålderman Petter Norlins i Gullsmedsh. (hustru). Om det nu inte står Werlins ?
 
Hälsning
//Leif

1071
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-27
« skrivet: 2007-07-27, 13:05 »
Smit inte undan nu, Ulf, och försök skämta bort mitt seriösa föslag!
 
Jag har kastat bollen till dig. Ta den och fundera en tid. Kasta inte omedelbart tillbaka bollen, som du alltid gör, med en rad frågor och påståenden!
 
För att någon öht skulle vilja sponsra teaterprojektet fordras, till att börja med, ett manus. Det är själva förutsättningen för såväl friluftsteater som film av dramatiseringen av Burarna vid Birstaberget.
 
Så skriv du manus först. Under tiden kan du skissa på plats, interiör, scener, roller m m. Rollbesättningen är f ö den minsta huvudvärken. När detta är klart - ordna ett möte via anslag i lokalpressen, där du presenterar din id?. Därefter kan vi börja jaga sponsorer. Hjälper dig gärna med detta.
 
Kom ihåg: det är din rubrik, det är din historia, det är ditt manus. Det är du som är konstnären och teaterchefen i en och samma person som måste ta initiativen. Och i det konstnärliga skapandet har du oinskränkt makt och är oåtkomlig för kritik. Det är konstnärens privilegium. Är det inte detta du vill uppnå?
 
Men byt forum! Ändra fokus! Jag säger detta till dig av hänsyn och i all välmening. För att du ska använda din talang och kreativitet på ett bättre sätt och slippa stånga din panna blodig här.
 
Leif

1072
Stora Skedvi / St. Skedvi, F:14, Död, 1803-1830, 2194.96.83100
« skrivet: 2007-07-27, 00:00 »
neder till bottnen...

1073
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-27
« skrivet: 2007-07-26, 23:53 »
Ulf,
 
Tror du jag driver med dig? Jag menar verkligen allvar. Det här är ett konstruktivt och seriöst förslag som jag ber dig begrunda, noga.  
 
Du skulle få ohejdat utlopp för din kreativitet. Det är själva visten med att vara roman- eller, som i ditt fall, pjäsförfattare; att som herre på täppan (läs: Birstaberget) skapa en historia byggd på ömsom fakta, ömsom fiktion. Med goda utsikter att bli hyllad för en fantastisk berättelse och låta ev. negativ kritik rinna av som vattnet på en gås.
 
Jodå, jag kan tänka mig att ikläda mig abottens roll. Inga problem! Jag kommer f ö att börja i en amatörteatergrupp i höst, så jag är väl förberedd. Fale hin Unge är som skräddarsydd för dig, Ulf!  
 
Leif (kulturarbetare)

1074
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-26
« skrivet: 2007-07-26, 21:51 »
Ulf Sawert:
 
Upphör nu med att sprida dina vildvuxna idéer! Du har gjort Bure-ättens eftermäle en tillräckligt stor björntjänst genom att sprida dina fantasier in absurdum. För hur många är det inte, utanför kretsen av intresserade och släkt med Burarna, som ler i mjugg åt fenonemet du initierat under den här rubriken; att skapa en hönsgård av en fjäder??!!
 
Nej, du gode Sawert, använd din talang på ett bättre sätt. Din tankeverkssamhet skulle komma till sin rätt om du inriktade dig på att, ja varför inte, skriva ett folklustspel om Burarna vid Birstaberget. Observera: Detta är seriöst menat!!!
 
Så skriv en pjäs! Du har redan, i många av dina inlägg, ett betydande stoff att utgå ifrån! Redan finns här uppslag till flera scener. Anlägg en friluftsteater i området. Bygg upp en interiör, delvis på de naturliga förutsättningarna och kanske något torn, en mur m m. Samla ihop en kader av amatörskådespelare. Och vänd dig till Kultur- och fritidsförvaltningen i Sundsvall för att lansera din idé. Jag tror de kan nappa på detta. Annars kanske det går att ordna med lokala sponsorer.  
 
Jag är övertygad om att det kommer att bli stor succé! Folk kommer att vallfärda till Birstaberget! Och du kommer att gå till historien. Ditt eftermäle kommer inte att handla om striden på Anbytarforum utan om folklustspelet om Bureätten. Och det är inte illa! Jag skulle vara mäkta stolt, om jag var i dina kläder och förde detta i hamn.
 
För debatten här är du dömd att förlora!
 
Vänligen
 
Leif

1075
Hej Ljusnarsbergsforskare!
 
Jag har gjort en CD nu med digitaliserade fotostatkopior av Nya Kopparbergs häradsrättsprotokoll 1639-1699.
 

 
Värdefull information om släktingar går att finna på skivan. Och så sparar den tid och pengar!
 
Ni kan läsa mer om  Nya Kopparbergs häradsrättsprotokoll 1639-1699 under Litteratur-Sök och i mina uppgifter i Forkarkatalogen.
 
Välkommen att höra av er, om ni vill köpa CD:n!
 
Med vänlig hälsning
 
Leif G:son Nygård, Örebro

1076
Väckelsång / Väckelsång Bodaryd 1787
« skrivet: 2007-07-25, 01:48 »
Annika!
 
Du har redan snuddat vid svaret:
 
Soch.Skräddaren (Sockenskräddaren)
 
Mvh
/Leif

1077
03) Osorterat / Vigda i Kråkshult1740
« skrivet: 2007-07-24, 19:51 »
Sökte på Eniro och fann ett Ulfsryd i närheten av Kråkshult. Men jag tycker inte riktigt det står så här.  
 
Iaf ser det ut att sluta på -ryd eller möljigen -rud ?

1078
Kalvsvik / Kalvsvik AI:11 s173
« skrivet: 2007-07-24, 00:33 »
svagt i bok
 
Betyder antagligen att han uppvisat dålig bibelkunskap; att läsa sina kristendomsstycken.
 
Mvh
/Leif

1079
03) Osorterat / C:1 Hacksta GID 2310.7.100200
« skrivet: 2007-07-23, 01:15 »
Hej Britt!
 
När det gäller begravningsplats tycker jag det stå K o g d som då bör vara förkortning av Kyrkogården. Sedan är det ett ord till höger, kanske åt? Både förkortningen och åt? bör höra ihop med ordet därunder, kanske Backen eller Backens?, vilket preciserar var på kyrkogården hon är begraven.
 
christel. wä[h]l och sälla lefwat.
 
Hoppas det kan vara en hjälp på vägen!
 
Mvh
/Leif

1080
Ramsberg / Äldre inlägg (arkiv) till 24 september, 2007
« skrivet: 2007-07-21, 20:34 »
Hej Fredd!
 
Jag har Lindes Bergslags häradsrätt både på CD och tryckt version. CD:n kostar 175 kr (inkl. frakt), tryck 200 kr (exkl. frakt).  
 
Jag håller precis på att slutföra en sammanställning av alla domboksprotokoll för Ljusnarsberg mellan 1639 (då häradsrätten där, Nya Kopparbergs HR, bildades) och 1699. Det är 797 digitaliserade fotostatkopior av protokollen. Innehåller dock inget register. Texten är förvånadsvärt välskriven och i huvudsak lättläst. Innehåller också lite historik och förklaringar, bl a hur man söker i domboken.
 
Jag vill ha 100 kr (inkl. porto) för den CD:n. Klar i nästa vecka.
 
Trevlig lördagskväll!
 
Hälsar
Leif G:son Nygård

1081
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-26
« skrivet: 2007-07-21, 11:23 »
Peter Sjölund!
 
Det här var mycket intressant - men fortsätt nu inte DEN diskussionen under den här rubriken om Bureslott!!! Den är tillräckligt lång som den är.
 
Starta en ny diskussion som t ex Utgrävningar av Sköns gamla medeltidskyrka eller något sådant.  
 
Om jag hade varit bosatt i området, hade jag definitivt ställt upp på detta.  
 
Lycka till!
 
Mvh
//Leif

1082
Nytt ang. Lars Grelsson och Kristoffer Larsson:
 
Jag sökte i domboken för Nya Kopparberget 1672 [vol. 31] och fann några protokoll som rör Lars Grelsson i Norra Hörken och Kristoffer Larsson i Siksjön, Södra Hörken:
 
Det första rör uppbud av det testamente Kristoffer Larsson har upprättat:
 
Anders Biörsson ett testamente af sin swerfadher Christopher Larsson i Hörkien Daterat Liusnarsberg d: 7 Feb: 671 - 1 g. [19/2, s. 703] Andra uppbudet sker vid sommartinget s.å. [15/6, s. 713]. Det här visar att Kristoffer Larsson testamenterat torpet till mågen Anders Biörsson. Och utifrån mantalsuppgifterna, vet vi att hustrun är Karin Kristoffersdotter. Men nästa domboksnotis har ännu större relevans:
 
Blifwe nu om Södre Hörkien Anders Biörsson och hans swåger Johan Olofsson och Johan Olssons hustru Brita Christophersdotter förlikte. Att Anders behåller torpet effter sin swärfadhers Testamente d: 7 Feb: 671 och gifwer denne Johan och sin swägerska 40 dal. Koppm:t.
Lars Grelsson giorde sig målsman för hu. Brita. Böthe sine 3 d:r [1672 15/6 s. 714].
 
Vi får här veta att Johan Olsson är gift med ytterligare en dotter till Kristoffer Larsson: Brita Kristoffersdotter. Konfirmeras att Anders Biörsson är innehavare av torpet och löser ut den andre (mågen till Kristoffer Larsson) genom att betala honom 40 daler. Och sedan det intressanta: Lars Grelsson är målsman för Brita Kristoffersdotter. Jag tolkar det som att han är ombud för sin hustru Maria Kristofferdotter, vars uppgift är att styrka systern Brita Kristoffersdotters andel i dödsboet; att hon har lika stor rätt däri som den andra systern, Karin Kristoffersdotter. Böterna fövånar mig dock. Kan det möjligen bero på att Maria Kristofferdotter inte själv är närvarade vid förhandlingen?
 
Uppgiften anser jag ändå visar att Lars Grelsson verkligen är gift med en dotter till Kristoffer Larsson i Södra Hörken. (För jag kan inte tänka mig att det rör någon annan Lars Grelsson i Ljusnarsberg). Eller rättare: Siksjön. För i Erik Odelstiernas Bergsjordebok öfver Nya Kopparberget opstäld År 1780 med ändringar och tillägningar för År 1781 står: Kallas af gammalt och ännu i Kronans Jordebok S. Hörcken eller Fäbobacken och är Kronan behållit med alla räntor. Christopher Larsson är aldra först härstädes nedsynt med Häradsrättens Stadsfästelse d. 21 Aug. 1649....
 
Håll till godo!
 
Leif G:son Nygård, Örebro

1083
Ramsberg / Äldre inlägg (arkiv) till 24 september, 2007
« skrivet: 2007-07-16, 17:50 »
Hej Fredd!
 
Jag kan inte ge några svar på dina frågor. Det är inte mina anor (även om jag har anor i Holmsjön) och jag har inte tillgång till Genline.
 
Har dock utarbetat ett register till domboken för Lindes Bergslags häradsrätt rörande Ramsbergsbor. Se här:
 
Lindes Bergslags häradsrätt 1612-1699. Fyra register till domboken (CD och tryck)  
Av: Leif G:son Nygård
Utgiven av Leif G:son Nygård. Tryckt 2003. 163 sidor.  
Ämnesord: CD-skivor, Källor: Juridiska, Landskap: Västmanland  
 
* Personregister Ramsbergs socken 1612-1699 (5760 poster);  
 
* Register till stämningslista, saköreslängd, uppbuds-  
och lagfartsprotokoll samt inteckningsprotokoll 1659-1699 (91 poster);  
 
* Register till urtima ting 1612-1699 (28 poster);  
 
* Längd på nämndemän och dess överordnade 1612-1699 (2737 poster)  
 
Domstolsarkivalier ger en djupare och bredare inblick i våra förfäders liv och är en betydelsefull och många gånger, särskilt ... [ Läs vidare ]
 
Du hittar informationen här, under Litteratur-Sök.
 
Hör gärna av dig, om du är intresserad!
 
Mvh
Leif G:son Nygård

1084
Ang. Lars Grelsson:
 
Jag har kontrollerat mina gamla anteckningar nu om Lars Grelsson skulle ha varit gift en gång tidigare och haft fler barnkullar.
 
Kan då konstatera att jag (1997) läste fel på ev. son till Lars Grelsson i mtl 1669. Det står Lars. I längden 1670 noterad som Lars Arfuedsson. Men i efterföljande längder antecknas han som Jöns Arvidsson, vilket torde vara korrekt namn för honom. I vart fall är det inte en son till Lars Grelsson med hustru. Jag har sedan följt familjen i mantalslängen varje år t o m 1678. Och först 1678 upptas för första gången några barn: en son och en dotter (ej namngivna). Då han ju vigdes omkr. 1659, verkar uppgiften rimlig.
 
Mot bakgrund av dessa uppgifter kan vi nog utgå ifrån att Lars Grelsson inte har varit gift någon gång tidigare.  
 
Jag kollade samtidigt på Kristoffer Larsson från Södra Hörken mellan 1653-1659. År 1653 är han han upptagen som Chrsitopher Larsson nybyggare tillsammans med en måg och hustru. (Kanske röjer och uppbygger han torpet vid Siksjön, där han senare är bosatt, just detta år?). Året därpå namnges mågen till Anders Biörsson. År 1656 namnges hustrun och dottern (Anders hustru): Valborg och Karin. Inga ytterligare barn upptas under den här perioden. Så även om Maria troligen är Kristoffer Larsson och Valborgs dotter, går det inte att fastställa detta enbart utifrån mantalslängden. Jag har också sökt Marias födelsenot 1636-1643 (C:1, Ljusnarsberg) - utan resultat. Kanke gå det att finna någonting i domboken?  
 
/Leif G:son Nygård

1085
Hej Anna-Lisa och Sune!
 
Jag har också Lars Grelsson i min antavla. Har också haft funderingar på om han varit gift flera gånger, men har inte heller fått det bekräftat.
 
Läser man mantalslängden från 1653 och framåt, vilket jag har gjort, är Lars Grelsson ensam upptagen under brodern Bertil Grelsson 1653-1656. Från 1657 skrivs han tydligen bara som dräng och inte broder. Först 1659 är Lars Grelsson upptagen tillsammans med en hustru. Enligt mantalsuppgiften skulle han alltså ha gift sig omkr. 1659. Det utesluter inte att han kan ha varit gift en första gång före 1653. (Det här kollade jag för ca 10 år sedan och jag utgick då från detta år). Lars Grelsson var då ca. 24 år. Men då måste man finna någon notering i mantalslängen som antyder detta och särskilt dödnoteringen på hans ev. första hustru omkr. 1647-1653. Det som komplicerar bilden ytterligare är att Lars Grelsson i längden från 1669 noteras med 7 mantal, med bl a son och hustru. Om nu mina gamla anteckningar stämmer, indikerar det att han skulle ha varit gift en gång tidigare. Eller i vart fall fått barn innan vigseln omkr. 1659, som då har varit uä född.
 
Jag har sedan noterat i marginalen Maria Kristoffersdotter som hans hustru. Hon avled 1711, bg 12/2. Enligt åldersuppgiften född ca 1638. Hon skall vara dotter till Kristoffer Larsson i Södra Hörken (Siksjön). Han är död 1671, bg 27/4. Hustrun okänd. Det här är uppgifter hämtade ur Kjell Vadfors byalängder, men som jag inte har kontrollerat och måste därför tas med en nypa salt. Vad står det t ex i dödsrunan för Maria?
 
Mvh
Leif

1086
Var ligger orten ? / Var ligger detta ställe
« skrivet: 2007-07-13, 23:44 »
Hej Jan! Roligt att du åter besöker Af. Det var länge sedan sist.  
 
Trevlig sommar!
 
Hälsar
Leif

1087
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-08-28
« skrivet: 2007-07-11, 23:30 »
Bra jobbat, Anders! . Det här var inspirerande.  
 
Ska köpa boken av dig så småningom.
 
/Leif

1088
Fader okänd / Äldre inlägg (arkiv) till 04 juni, 2008
« skrivet: 2007-07-11, 20:52 »
Hej Johanna,
 
En bra början är att läsa igenom alla tips som ges under den här rubriken. Har du gjort det?
 
Sedan finns det andra trådar som behandlar samma problematik. För detta ämne har varit på tapeten ett otal gånger under årens lopp.
 
Det kan alltså löna sig att läsa igenom inläggen om ämnet. Du har f ö Tips: Läs om oäkta barn i Nättidningen Rötter under rubriken ovan.
 
Mvh
/Leif

1089
Sollefteåbo? / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-08-13
« skrivet: 2007-07-11, 00:39 »
Det är punkt efter de första två bokstäverna, som är initialer.
 
C. A. Almstedt är mitt förslag.  
 
Vänlig hälsning,
 
Leif

1090
Övrigt / Emigranter från Finland
« skrivet: 2007-07-09, 14:26 »
Du kan kontakta  Migrationsinstitutet i Finland.  
 
Det är gratis att utföra begränsad sökning. Men till en viss kostnad per år - tror det är omkr. 300 kr. - kan du söka i alla databaserna.
 
Lycka till!
 
Mvh
/Leif

1091
Porträttfynd (enskilda bilder) / #46955 - mannens efternamn?
« skrivet: 2007-07-07, 14:02 »
Ann-Mari!
 
Nej för tusan, jag är inte sur!  
 
Det, inom parentes, var väl mer skrivet som ett skämt på temat jantelag: du ska inte tro att du är något.
 
För att övergå till saken, så har jag svårt att se hur man ska kunna klämma ut ett Berglund ur, i vart fall, namnteckningen för brorsan? För få bokstäver för det. Jag håller fast vid Bylund med ett litet 'b'.
 
Mvh
/Leif

1092
Porträttfynd (enskilda bilder) / #37354 - svårläst namn
« skrivet: 2007-07-07, 00:20 »
Håller med Anneli (om det nu har någon betydelse vad jag tycker i sammanhanget?).
 
/Leif

1093
Porträttfynd (enskilda bilder) / #46955 - mannens efternamn?
« skrivet: 2007-07-07, 00:18 »
Håller med Marianne (om det nu har någon betydelse?).
 
/Leif

1094
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-03
« skrivet: 2007-06-28, 19:47 »
Hej Gabriel - och tack för svar!
 
Det finns ingen anledning att föra en diskussion om detta eftersom jag i sak stödjer er och välkomnar att protokollen kommer att återges i färg.
 
Men att det äldre materialet skulle vara svårläst är en sanning med modifikation. Jag hävdar att det ofta är precis tvärtom! De domsagor jag studerat innehåller flera tingslag. Och i alla fall renovationerna visar att protokollföraren (lagläsaren?) var densamme vid varje ting. De var drivna skrivare och texten är med få undantag lättläst - till skillnad mot protokollen från 1800-talet. Där har jag ofta stött på protokoll som är hart när omöjliga att läsa. Ofta med övertrykningar och marginalanteckningar med väldigt liten text. Det tycker jag i motiverar prioritering av materialet från 1800-talet. För då krävs synnerligen god tid att studera protokollen. Men å andra sidan skulle inte tidigare åtkomst av färgbilderna ändra på det faktum att de är nästan oläsliga. Överstykningar förstör ju läsbarheten, vilket kvarstår även om bilden är i färg.  
 
Så det blir nog till att uppsöka Landsarkivet i alla fall tills ni har digitaliserat de ofilmade domböckerna!  
 
En annan sak jag vill göra dig uppmärksam på är att Lindes domsaga (i Västmanland) saknar originaldomböcker före 1765. Vid den stora stadsbranden i Lindesberg 1869, förstördes även tingshuset och då försvann domböckerna för i vart fall två härader: Nya Kopparberg och Lindes Bergslag. (Jag har inte efterforskat om originaldomböcker även saknas för Fellingsbro härad som innefattade Fellingsbro, Näsby och Ervalla socken). Först från 1765 (Nya Kopparberg) och 1780 (Lindes Bergslag) finns originaldomböcker bevarade. Renovationerna finns däremot från 1639 resp. 1612. Så jag vet inte hur ni löser detta? Ni har dock inget att hämta hos Landsarkivet (Uppsala, ULA) vad gäller koncepten för Lindes domsaga före 1765 utan måste då vända er till RA med begäran om digitalfotografering av originalrenovationerna. Bra som ett tips, när detta län blir aktuellt!  
 
Med vänlig hälsning
Leif G:son Nygård

1095
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-03
« skrivet: 2007-06-27, 13:20 »
Bara att instämma med Chris.  
 
Man varför inte ändra prioritetsordningen så att digitalisering sker att de domstolsarkiv som öht inte finns mikrofilmade? I allmänhet sträcker sig det mikrofilmade materialet bara till mitten av 1800-talet.
 
Med vänlig hälsning
Leif G:son Nygård

1096
Källor och arkiv / Diskussionsforum i Finland
« skrivet: 2007-06-27, 00:42 »
Förmodligen är det Hasse Nygård som mejlat, samme person som ligger bakom  The Finlander Forum.

1097
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-24
« skrivet: 2007-06-23, 16:25 »
Tack Urban för dina senaste inlägg! En sådan befrielse att du bringar reda i den röra som den här tråden tidvis har utvecklat sig till.  
 
Det ska bli mycket intressant att få ta del av ditt arbete, när väl det publiceras.
 
Fortsatt trevlig midsommar!
 
Vänlig hälsning
Leif

1098
Gränna / Gränna Mantal 1645, Åsmark
« skrivet: 2007-06-15, 23:50 »
Hej!
 
Jag är också inne på Modren. Men tycker inte andra bokstaven liknar ett 'o', snarare ett 'e'.
 
Mvh
/Leif

1099
Örebro / Anteckning ur husförhör, Örebro GID:2316.58.16800
« skrivet: 2007-06-15, 23:34 »
Suveränt Lotta!  
 
Naturligtvis står det delaktighet. Eftersom jag tolkade bokstaven nedanför felaktigt som ett 'K', trodde jag det var toppen av 'K' som syns efter det och ingen bokstav. Att det mao rörde sig om t v å ord.  
 
Instämmer i ö helt med dig. Det är lätt att se, när man har svaret framför ögonen! Även så då att målet lär ha hamnat på Örebro Rådhusrätts bord (och naturligtvis inte hos Kongl Maj:t).  
 
Trevlig helg!
 
Hälsar
/Leif

1100
Örebro / Anteckning ur husförhör, Örebro GID:2316.58.16800
« skrivet: 2007-06-15, 18:30 »
För det ....... (åtalet?) i ....... afskild afdömd(?) 20/? 81  
af å K. M. till 3 mån straffarbete. Ej fåt af...  
Se Lysn. b. No 80 / 1880.
 
Noteringen om straffarbete har uppenbarligen tillkommit senare (efter domen).  
 
Och eftersom domen troligtvis verkställdes bör du kunna finna närmare noteringar om detta i fångrullar o dyl.
 
Mvh /Leif

1101
Kan det stå Allsäter (Alsäter)?

1102
Vad har hänt idag? / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-11
« skrivet: 2007-06-11, 13:28 »
Det är anmärkningsvärt att redaktören verkar ta så lätt på det långa avbrott under söndagen! Jag befann mig i en diskussion och förhindrades flera gånger att fortsätta p g a avbrottet, vilket är frustrerande.
 
Frågorna måste ställas:
 
- Har hela förbundsstyrelsen fortsatt förtroende för Ålcom?  
 
- Är Ålcom förutsättningen för den nya plattformen och ordningen?

1103
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-11
« skrivet: 2007-06-11, 12:23 »
Noterade också, vid avståndsbedömningen Njurunda - Sköns kyrka, att en kyrkoruin var markerad på kartan (eniro). Så det är troligt att Olaus Magnus byggnadsliknande symbol vid Njurunda avser just Kvissleruinen.  
 
Det är ju inte så lätt att veta vad han syftar på med varje enskild symbol. Någon förklaring får man inte av ortregistret. Läser man hela historieverket (22 böcker i 4 band) och uttyder de 481 träsnitten, går det förmodligen att lista ut vad han menar med symbolerna. Kanske finns det forskning som närmare visar vad de betyder?  
 
I efterskriften till historieverket (som jag refererat till ovan), står dock att läsa: Alldeles ny och utan tidigare motsvarighet är Olaus' tanke att på kartan lägga in landets fornminnen. Först i våra dagar har man börjat pricka in fornminnena på moderna kartor. Sin karaktär av historisk karta visar Carta marina också genom stamtavlan över från Norden utgågna folk, som placerats i nedre högra hörnet. [del 4, s 522].  
 
Att han då, och i sin befattning som ärkebiskop, var speciellt mån om att markera var kyrkor och kyrkoruiner var placerade är fullt förståeligt.
 
Intressant i sammanhanget är också vad som står i Olaus Magnus Gothus Beskrivning till CARTA MARINA (1965): [..] Kartan ger emellertid i flera avseenden också en bättre bild av Norden än de tidigare framställda. Särskilt de områden - t ex utmed norrlandskusten - som Olaus Magnus själv besökt, återges med en avsevärd detaljrikedom och i många fall korrekt.

1104
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-11
« skrivet: 2007-06-10, 20:12 »
Ulf,
 
Du får väl undersöka om det har funnits någon befästning eller borg i Njurunda. Det jag närmast tänker på är lokalhistorisk litteratur eller RAÄ akeologiska undersökningar.  
 
Men kom inte och påstå att denna plats skulle vara densamma som ditt fynd vid Birstaberget!
 
Vänligen,
Leif

1105
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-11
« skrivet: 2007-06-10, 20:02 »
Nu är det ju så att Ulf Sawert vill göra gällande att byggnaden, som liknar en försvarsmur/borg, intill vattendraget vid Njurunda, skulle kunna vara hans fynd vid Birstaberget. Och jag hävdar att detta är omöjligt.
 
Jag finner ingen anledning att diskutera kartan i allmänhet utan specifikt de två platser/byggnader i Medelpad som är utmärkta på kartan och som är aktuella i den här diskussionen om Bureslott: den tornlikande byggnaden vid Skön, som torde vara kyrkan, och försvarsmuren/borgen vid Njurunda.
 
I motsats till Lars Öhman gör jag ingen värdering eller tolkning av Olaus Magnus förmåga att utföra sitt arbete som geograf. Det skulle vara mig förmätet. Naturligtvis hade han inte de instrument till sitt förfogande som senare tiders geografer och lantmätare.
 
Men jag har mycket svårt att tro att han inte kunde skilja på vilket väderstreck borgen låg i förhållande till kyrkan och huruvida den låg efter en bergssluttning (Birstaberget) eller intill vattendraget vid Njurunda.

1106
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-11
« skrivet: 2007-06-09, 19:25 »
Ulf,
 
Som framgår av Carta marina, ligger slottet eller borgen intill vattendraget vid Njurunda. Skön, som sannolikt avser kyrkan, ligger därifrån ett stycke i nordostlig riktning.  Fågelvägen idag mellan Njurunda och Sköns kyrka är omkring 21 km.  
 
Även om karteringen på 1500-talet ledde till många felangivelser med dagens mått mätt, kunde geografen Olaus Magnus säkert skilja på huruvida  slottet/borgen låg vid ett vattendrag eller efter en bergssluttning.  
 
Ditt fynd vid Birstaberget ligger i närheten av Skön och kan därför OMÖJLIGEN vara detsamma som avbildats vid Njurunda. Så lägg nu ner detta projekt, herr Sawert!
 
Vänligen
 
Leif

1107
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-09
« skrivet: 2007-06-09, 14:09 »
Marc och Ulf,
 
Olaus Magnus bygger delvis sin historia på, som framgått, den folkliga traditionen. Ni framhåller själva hur betydelsefull folkets berättelse om Bureätten är, när nu knappt några skriftliga källor finns bevarade före 1500-talet. Om det vid Olaus Magnus resa fanns en berättarsägen sedan ca 300 år, borde han givetvis ha fått vetskap om den. Men ingenting i verket om Byrisholm, Styresholm, Bure eller Bureus.  
 
Så ännu en källa motsäger er teori.  
 
Hälsningar
 
Leif

1108
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-09
« skrivet: 2007-06-08, 21:26 »
I ortregistret till Olaus Magnus ”Historia om de nordiska folken” [Johan Granlund, Gidlunds förlag, andra upplagan, 1976] nämns överhuvudtaget inte Byrestad eller Byrisholm. Om det faktiskt funnits platser med detta namn är det osannolikt att inte Olaus Magnus, under sina resor i Medelpad och Ångermanland 1518, skulle ha sett eller fått uppgift av lokalbefolkningen om dessa platser. I all synnerhet som det funnits? en berättarsägen om släkten Bure sedan flera hundra år.  
 
Livstord är, som mycket riktigt Robert Hammarstedt antyder, Ljustorp i Medelpad. Och Nivrvnda är, enligt registret, Njurunda i samma landskap. Så Ulf Sawert kan sluta inbilla sig att detta skulle vara bilden av Bureslottet! I hela verket nämner Olaus Magnus bara ”slott” vid två tillfällen; dels i avsnittet om Aranäs kungliga slott (utanför Skara), dels i berättelsen om Mälaren och ”..vid dess stränder ligger flera borgar och slott tillhöriga ädlingar och andra framstående personer och efter landets sed ganska ståtliga” (1:30 resp. 7:24).
 
Efterskriften till Olaus Magnus ”Historia om de nordiska folken” mycket intressant. Där får vi nyanserad bakgrundsfakta till både Charta Marina och historieverket. Och i slutet skriver John Granlund:  
 
”I Sverige bildade bröderna Magnus en epok. Deras verk förutsatte och kompletterade varandra. De torde också, som jag nämnt, ha varit planlagt som en enhet. Olaus Magnus' arbete blev en av hörnstenarna, på vilka 1600-talet byggde vidare [..] Hans arbetssätt, som bestod i att förena den antika litteraturen och den folkliga traditionen, kom att bära rika frukter.. [..] När det gäller Olaus Magnus eftermäle i våra dagar och i vårt land, har man tillfullo insett hans betydelse som geograf. Även kulturhistorikerna ha särskilt under det sista halvseklet ansett hans verk vara en ovärderlig skattkammare. [..] .. aktualiserade och gav innehåll åt den följande tidens kulturforskningar. Den lärde Bureus tog arv efter Olaus Magnus. Bureus' märkliga anteckningar, Sumlen, kunna bl. a. läsas och begagnas som en kommentar till Historia om de nordiska folken. [..] Vid den tiden, när Gustav II Adolf erkände, att en sådan uppgift (bevara minnena av det förflutna, min anm.) var en nationell angelägenhet och gav den sitt fulla stöd, eggades det antikvariska intresset av strömningar från olika håll. [..]”

1109
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-02
« skrivet: 2007-06-01, 15:19 »
Nej då Ulf, jag är inte negativ och defensiv. Bara realist. Vissa skeenden i historiens dunkel lär förbli olösta. Inse faktum!
 
Vad du bedriver är akeologi, d v s forskning baserad på fornfynd om äldre tiders kultur (Svenska Akademiens ordlista) och det hör egentligen inte hemma här, precis som Peter Funke påpekar.  
 
Om det nu är fornfynd som du har hittat och bygger din historia på? RAÄ borde ju då visa ett större intresse för dina fynd än vad de gjort.
 
Vänligen
 
Leif

1110
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-06-02
« skrivet: 2007-05-31, 22:13 »
Ulf,
 
Nej, några tomrum i historien finns förvisso inte. Var än människan verkat har skeenden ägt rum. Men ofta saknas kunskap om den, i synnerhet när det rör tidig medeltid. Och vi lär heller ALDRIG få veta hur det förhöll sig. Det uppstår då luckor i historien, särskilt personhistorien, som vi måste lära oss leva med. Var och en som sysslar med släktforskning har stött på detta fenomen med luckor eller tomrum i sin antavla, vanligtvis kallat anförlust. Det är tråkigt och kan kännas frustrerande, men det är en realitet. Sådant är forskarlivet!
 
Du försöker däremot att fylla luckan med den ena tesen efter den andra och därmed skapa en historia som i vissa stycken de facto inte kan återges. Det är lite sorgligt tycker jag eftersom du verkar var en klok (och kul  ) man i övrigt.  
 
Om du nu kunde följa Urbans råd, att beta av en fråga åt gången och se om den håller för en källkritisk granskning. Då kanske vi kunde nå samstämmighet; att din tes håller eller kan förkastas. Då kanske vi kom någon vart. Du nämner detta med Lars Olofsson Björnram. Var det verkligen så att ni inte kom till något slags avgörande i den saken? Jag är inte så säker på det.
 
Nej, nu blixtrar det utanför mitt fönster så jag måste stänga ner!
 
Go kväll!
 
/Leif

1111
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-31
« skrivet: 2007-05-31, 15:14 »
Ulf,
 
Som jag skrev, handlar källkritik om att värdera olika källor. Och det är inte så enkelt som att föredra någon källa före den andra bara för att man tycker den verkar mest sanningsenlig. Det är alla källor sammantaget som kan leda till en slutsats om en person, släkt eller historia. Vilka vedertagna kriterier som ska ligga till grund för en värdering, kan du läsa i den utredning jag länkade till. En huvudregel är hur nära i tiden för händelsen källan förekommer. Brukar benämnas primärkälla.  
 
Och när det gäller muntliga utsagor måste man vara väldigt försiktig. Det är bara att gå till sin egen släkt. Jag kan i stort sett bara förlita mig på vad min mor har sagt om förhållanden i historisk tid - och då rör det sig om ca 70 år. För jag tror att min mor talar sanning och minns vad som hände då. Men skulle jag vilja veta någonting om morfars minnesbilder från sin barndom för 100 år sedan, blir källäget annorlunda. En betydande osäkerhet uppstår eftersom ingen lever idag som kan återge händelser i hans barndom. Så de muntliga källor existerar i praktiken inte och har därför inget värde. Då går det bara att förlita sig på de eventulla skriftiga källor som finns och däremellan spekulera, om man vill sy i hop en släkthistoria. Men då bör det framgå vad som är källredovisning respektive spekulation.
 
Märk väl Ulf: jag skriver här om källäget för blott 100 år sedan - du försöker sy ihop en historia som tog sin början för 800 år sedan. Inser du inte att det är synnerligen viktigt att ha på fötterna innan du framlägger dina teser? Och bara för att knappt några skriftliga källor fanns på 1200-talet, kan du ju inte framhålla att de muntliga källorna då blir ännu viktigare?! För om inga muntliga källor finns till min släkthistoria för 100 år sedan, kan de än mindre finnas sådana bevarade för Bureätten för 800 år sedan. Det är fullkomligt orimligt - hur fina du än tycker den ätten (som också är min släkt) var!
 
Vänlig hälsning
 
Leif

1112
Bureslott / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-05-31
« skrivet: 2007-05-31, 02:57 »
Nej Ulf, alla tårtbitar är inte lika viktiga! Här visar du bristande kunskap i källkritik.  
 
Källkritiken har till syfte att värdera olika källor ur flera synvinklar, såväl skriftliga som muntliga, och att jag som släkt- och hembygdsforskare utifrån den värderingen kan komma till en slutsats huruvida historien - i det här fallet ett Bureslott vid Birstabergets fot - kan vederläggas eller förkastas.  
 
Och då upptäcker de allra flesta - utom möjligtvis du? - att alla källor inte har lika stort värde, att vissa tårtbitar har större eller mindre värde än andra. Och sammantaget kan detta leda till att hela historien närmar sig sanningen/blir sann eller får slagsida beroende på önsketänkande och drömmar och helt enkelt fallerar.  
 
Jag tycker därför att du, som ett gott råd från mig, ska läsa den utredning Kvalitet inom släktforskningen som SSf lät genomföra för några år sedan. Där får du bl a tips om litteratur av debattören här, Urban Sikeborg. Då kanske du förstår (men jag tvivlar) varför han i vissa stycken skriver som han gör här. Så här står det bl a:
 
Urban Sikeborg: ”Ge historien ett liv! Om släktforskning och källkritik.” Släktforskarnas årsbok 1998.
 
Urban Sikeborg har under senare år flitig deltagit i debatten kring källkritik med artiklar och föredrag. Ur den
rubricerade artikeln, som rekommenderas till läsning av alla släktforskare, väljs ett par citat:
 
Att lära sig att tänka källkritiskt är inget märkvärdigt eller svårt. Varje dag värderar vi, medvetet eller
omedvetet, den information vi får, från kolleger, släktingar, politiker, organisationer, utifrån vad vi vet om
personerna i fråga och de ämnen informationen berör. På samma sätt är en god och bred kännedom om
källorna, deras betingelser, och om den tid de skapades, en förutsättning för att vi skall kunna dra rätta
slutsatser om vad som varit. Källkritiken eliminerar inte i sig felaktiga slutsatser, märk väl, men reducerar
dem kraftigt.
Det finns en del viktiga frågor inom källkritiken som varje släktforskare bör ställa sig:
 
• Med ett förflutet i konstant förändring: Vad vet jag om den tid källan härrör från?
• När och hur tillkom källan?
• Vad är källans syfte?
• Stämmer källans uppgifter med vad vi nu vet om världen?
• Vilket värde har genealogiska uppgifter i litteraturen eller i andra bearbetningar?
• Vilka motiv har jag själv för min släktforskning? (s. 9, 10).
 
Släktforskning är en del av den historiska forskningen; en släktforskare är en genealog, en släkthistoriker.
Detta förpliktigar. Och det som skiljer dilettanten från historikern, det som gör det möjligt för oss att leva upp
till detta ansvar att ge historien liv, är källkritiken
. (s. 26).
 
Lycka till i studierna om källkritik, Ulf!
 
Vänligen,
 
Leif

1113
Allmänt / Register över Lindesberg HFL!
« skrivet: 2007-05-30, 16:58 »
Hej Henrik!
 
Linde Bergslags Släktforskarförening har gett ut en CD med  födelse- och vigselböcker för Lindesberg och Guldsmedshyttan 1632-1915.
 
Jag känner inte till om register till husförhörslängderna finns med på denna CD eller någon CD som orföranden, Gunilla Didriksson har gjort. Du kan ju kontakta henne.
 
Mvh
Leif

1114
#9316 - svårläst namn / #9316 - svårläst namn
« skrivet: 2007-05-26, 00:42 »
Knappast att efternamnet börjar på L.
 
Däremot har Ann-Mari snuddat vid O och U. Kanske värt att spinna vidare på. Efternamnet kan mycket väl börja på O. Eller varför inte Ö? Jag tänker då att öglorna under hakan, i kanten av klänningen, skulle kunna höra till O-et (även om de kommit lite väl långt åt höger, enligt mitt sätt att se).
 
Och slutet kanske inte alls är blad utan stad. Då skulle efternamnet kunna vara Önnerstad.
 
Vad säger källorna?
 
Nu ska jag till sängs och hänryckas!  
 
/Leif

1115
Tycks, från min horisont, sluta på ...dblad. Och första bokstaven i efternamnet ett stort A. Däremellan går det att avläsa ett (eller möjligen två?) n.
 
Betty Andblad. Vad säger källorna?
 
Hälsn. /Leif

1116
Västmanlands regemente / Västmanlands regemente
« skrivet: 2007-05-13, 18:32 »
Min erfarenhet av GMR rör tiden före 1810. Stor nytta har jag då haft av nämnda regementsmonografi av Torsten Holm. Det var därför jag tipsade om den. Inte minst del 3 lär handla om  Kungl. Västmanlands regementes historia, (http://websok.libris.kb.se/websearch/showrecord?nr=4&searchId=2620&bibId=8211006) organisation efterfrågad tid.  
 
Och Mikael. Jag håller naturligtvis med Lars i övrigt och ber om ursäkt om jag var slarvig med vissa faktauppgifter rörande förhållandet efter 1810. Samt önskar dig framgång i sökandet, kanske i den typ av dokument Lars nämner.
 
Vänligen,
 
Leif

1117
Västmanlands regemente / Västmanlands regemente
« skrivet: 2007-05-13, 11:49 »
Mikael,
 
Under krigstid var det kutym med mönstring vart tredje år eller med tätare intervall, när det var påkallat.
 
Eftersom löpnumret 78 följer direkt på 77, verkar det som GMR är i ordningsföljd och ingen mönstring har skett sedan 2/6 1807.  
 
Att nästa mönstring för regementet ske 11 år senare, kan då bero på att krigen (för Sverige) upphörde 1809 och behov inte omedelbart fanns att organisera krigsfolk från Västmanland.
 
Vid mönstringen 1818 anges tydligen en ny soldat sedan 7? år på samma rote. Det bör då innebära att din soldat är bekräftad död i fångenskap.
 
Den allmänna värnplikten infördes sedan 1810, vilket innebar att krigsorganisationen förändrades. Hur organiseringen blev för ditt regemente bör du kunna studera i Västmanlands regementes historia, som har utkommit i 5 delar. Tror att del 2 och 3 är mest intressant för dig.  
 
Mvh
Leif

1118
Övrig teknik / Lantmäteriets nya Historiska kartor
« skrivet: 2007-05-11, 21:40 »
Suveränt detta! Jag som precis mejlat en förfrågan om några kartor till LMV. Planerade en resa till Gävle. Det behöver jag inte nu. De kartor jag söker har de scannat och är inlagda i databasen. Kommer att ha oerhört stor nytta av detta. Dessutom slipper man kostnadskrävande resor. Nu kan jag resa till ett annat arkiv istället.  
 
Men man bör ändå vara observant på, precis som Niclas framför, olika versioner av samma karta. Det kan alltså skilja från den ena till den andra, även om den upptar samma område.  
 
Och vi med anor i Bergslagen, bör nog inte förbigå Bergskollegium [RA]. Där kan förvaras kartor från mitten av 1600-talet. Kollegiet, från början Bergsamtet, bildades 1637.

1119
Chris,
 
Det här var viktig information för mig. För om både Verner Söderlund och Albert Rönnlund finns i Iron Co, tyder det mesta på att också Viktor bodde och arbetade där och inte Marquette, som jag hittills trott. Fotografiet med dem kanske också är taget just i Iron Co?
 
Så även om Viktor inte finns i census 1920, utan förmodligen bodde i barack, bör jag inrikta mig på gruvföretagen och dess arkiv i och runt Stambaugh, Iron Co.  
 
Och även om jag inte direkt är släkt med Albert Rönnlund, känner jag en person som kommer att sätta stort värde på informationen om honom.
 
Så hjärtligt tack, Chris!
 
Vänligen,
 
Leif

1120
Porträttfynd (enskilda bilder) / #69075 - Vilket är namnet?
« skrivet: 2007-04-28, 18:39 »
Jag kan inte läsa efternamnet med annan boksav än L som begynnelsebokstav.
 
Bartho Ljunqvist. Även om han skrev sitt efternamn så, kanske det går att identifiera honom som Ljungqvist?  
 
Bartho måste väl vara ett smeknamn för, precis som Helena skriver, Barthold eller Bartholomeus?

1121
Varmt tack Chris, Jan och Bengt!
 
Skulle ha nämnt att Viktor var gift redan vid emigrationen. Så den Viktor med hustru Signe, som Chris och Jan nämner, är inte min Viktor.
 
Men Chris, du kan mycket väl ha rätt när du nämner att han varit på resande fot eller av annan anledning inte upptagits i folkräkningen. Dessutom vet jag inte helt säkert att han återvände omkr. maj 1920.  
 
Utgångspunkten är första barnet som föds efter hemkomsten, min moster, som föds 6.4.1921. Han är alltså hemma senast juli 1920. Och efter att ha varit borta från hustrun ca 3½ år, har jag svårt att tänka mig att de skulle dröja särskilt länge innan hon avlades. Men osvuret är bäst. Det kan vara så att han återvända innan folkräkning 1920 upprättades i det county han vistades. Jag har olika krokar ute i MI för att ev. finna något från arbetet i gruvan. Särskilt intressant är noteringar från den olycka som han var med om. Men sökningen stöter hela tiden på komplikationer:  
 
- det fanns åtminstone 6 gruvföretag verksamma vid tidpunkten,  
- vissa företag har inte eller bara delvis indexerat handlingarna,
- handlingarna förvaras på olika ställen,
- ont om volontärer i Marquette.  
 
Men framför allt vet jag inte säkert huruvida han stannade i Negaunee hela tiden, arbetade i angränsande county, for till brodern i Utah eller till annan state. Det är egentligen huvudproblemet. Vet inte om jag vill hyra in forskare som söker i gruvföretagens arkiv i Michigan, om han inte var bosatt där och därmed knappast finns i arkiven - där.
 
En annan information jag bör ge är att Viktor kom till Negaunee med två kompisar: Verner Söderlund och Albert Rönnlund. De finns på bild här; Kavajbeslag i USA. Vad föreställer dessa? tillsammans med Viktor (till höger). Hur länge de stannade vet jag inte. Men kunde jag hitta dem, kanske Viktor finns runt hörnet?
 
Viktor reste också just till Negaunee för att hans äldre syster var bosatt där och gift sedan 28.9.1900 med John Nystrom (1875-1957). Men hon dog bara en dryg månad efter Viktors ankomst. John finns sedan i Crow Wing, Minnesota enligt census 1920. (I skrivandets stund, har jag inte tillgång till närmare uppgift om bosättningsort eftersom den finns i annan dator, som strejkar). Undrar om Viktor följde med dit?  
 
Sedan har Bengt hittat August. Helt säkert! Men det är alltså ett annat county. Hur som helst hamnar de sedan i Bingham, där 3 barn föds. Sedan hade August utvandrat en gång tidigare, just 1906. Så vem namnen är, vet jag inte. Går det att se om min August finns i Utah enligt census 1910?
 
Vänligen,
 
Leif

1122
Min morfar hamnade i Negaunee, Marquette, Michigan vid jul 1916, men han verkar inte finnas där 1920. Är det verkligen så?  
 
Han återkom till Finland omkring maj 1920 och skulle då finnas i US Census 1920, som upprättades i januari/februari. Så den centrala frågan är:
 
Finns han i en angränsande county i Michigan? Eller har han flyttat till brodern i Bingham, Utah?
 
Hans namn är Victor Nygard, född 11.2.1891 i Maxmo, Finland och han  var gruvarbetare. Brodern heter August eller bara Gus (i USA) Martinson. Född 20.9.1884 i Maxmo, Finland. Gift omkr. 1910 i USA (Utah) med Annie Elisabet Höijer.
 
Skulle vara tacksam om någon ville förbarma sig över detta. För om det visar sig att han finns hos brodern i Utah, och inte i Michigan, får jag lägga om forskningsinsatserna helt och hållet.
 
/Leif G:son Nygård

1123
Det här var vekligen en bra diskussionstråd, kommer att hjälpa mig - och många andra - vid bildvisning.  
Varmt tack alla, framför allt Cecilia!

1124
Bildgåtan - Övrigt / Vad är detta?
« skrivet: 2007-04-20, 20:44 »
Funderar på om det kunde ha varit en sittbräda vid duschning eller bad?
 
Järndetaljerna ser rätt rostiga ut.

1125
Porträttfynd (enskilda bilder) / #46252 - Vad heter mannen?
« skrivet: 2007-04-19, 00:49 »
Håller på Helenas förslag.  
 
P. S. ? Reiner  
 
/Leif

1126
Och jag håller fast vid att det slutar på ..gman.
 
Det är inte första gången streck från bläckpenna, ofta själva bläcket, avsatt små spår där det inte skulle. Detta, i kombination med svagt avtryck till någon del, kan onekligen förvilla.

1127
Hej Karl-Axel!
 
Jo, det kan det nog stå.
 
Men t skrevs ofta med ett snett streck nedifrån och upp. (Så lärde jag mig f ö under skrivstilsövningarna i skolan, om än inte så långt streck som här!). Och strecket under r kan höra ihop med ordet på raden nedanför.  
 
Vad står där?
 
/Leif

1128
Spännande diskussion detta! Ann-Mari inkommer med det ena trevliga uppdraget efter det andra.  
Heders!  
 
Jag läser efternamnet som Bygman.
 
Kollade på Goggle och fann då detta om Bygman på  Anestry.com.  
 
Kanske kan det vara något?
 
Vänligen,
Leif

1129
Kurtorp tycker jag det står.
 
Mvh
Leif

1130
Askeby / Askeby, Mantalslängd 1691, Fläret, anmärkning
« skrivet: 2007-04-12, 17:20 »
Gunnar alt
sedan Juhl
hållit wedh
Sängen.
 
Det lär väl då vara fadern till Anders, som är gammal och sjuklig.  
 
Gamla, över 63 år, och sjuka behövde inte betala mantalspenning och brukar därför upptecknas bland Ålderstigna, Inhyses eller liknande kolumn.
 
Önskar dig en trevlig kväll!
 
Mvh
Leif

1131
Karin Isaksdotter

1132
Porträttfynd (enskilda bilder) / #42762 - Vad heter mannen?
« skrivet: 2007-03-29, 23:41 »
Jag ser inte sista bokstaven i andra namnet/efternamnet som ett 'w' i alla fall. Att det skulle stå Westw kan jag därför inte se. Sätter en slant på Rodius Vester eller Vestin.

1133
Kaga / Kaga, vigselnotis
« skrivet: 2007-03-22, 18:21 »
Nja...
 
Rekommenderar att du kollar mikrofilmen. Den kan du skaffa som fjärrlån till ditt bibliotek, om du inte har tillgång till den i din närhet.
 
/Leif

1134
Kaga / Kaga, vigselnotis
« skrivet: 2007-03-20, 21:00 »
Hej Niklas,
 
Det här var inte lätt. Försöker mig ändå på en tydning, även om det till stora delar får ses som gissningar:
 
October månad
Torpardräng i Kaga Prestgård [OBS! Inget namn utskrivet, min anm.]
... (Broder?) pigan dersammastädes Karen Persdotter Fad[d]er war
Torparen Jan Andersson och dess hustru Lisa Andersdotter
i Stensta på Wallby ägor [....] Lystes 21 sept och 15e oktober.  
Wigdes i Kaga kyrka d. 29 oktober [....] erhöll the en
Bibel af Reg. ... Wilhelm ....stedt i Stockholm.
 
Kaga, Jan Andersson och Wallby ägor är väl de enda ort- och personnamn jag är riktigt säker på.  
Kanske kan du få andra som kan korrigera och komplettera detta och därmed komma lite närmare sanningen?  
 
Rekommenderar dock att du tittar på mikrofilmen, som brukar erbjuda bättre läsbarhet.
 
Mvh
Leif

1135
Allmänt / Bouppteckningsregister Fellingbro.
« skrivet: 2007-03-20, 01:40 »
Oh, my God! Jag som försökt läsa bou-registret i Anteckningar...
 
Testade detta nu. Tack Tord! Nu har jag lärt mig något nytt.

1136
Allmänt / Bouppteckningsregister Fellingbro.
« skrivet: 2007-03-20, 00:34 »
Hej Elisabeth,
 
Jag kollade detta. Och vad jag förstår är det bara textdelen (i en Antecknings-fil) som man kan ladda hem.  
 
Den Gunilla skickat innehåller både text och bou-registret uppställd på ett kalkyldokument (Excel).  
 
Författare till kalkyldokumentet är Linus Blomlöf och det innehåller alla 5678 poster.  
 
Linus måste alltså ha omarbetat och överfört textmassan till detta Excel kalkylblad. Eller går det att ladda ner från annan plats?  
 
Mvh
 
Leif G:son Nygård
Örebro

1137
Antavlor och utskrifter / Antavla utan släktforskningsprogram
« skrivet: 2007-03-19, 18:33 »
Ja, Personakt var det:
 

1138
Antavlor och utskrifter / Antavla utan släktforskningsprogram
« skrivet: 2007-03-19, 18:33 »
Kommer här:

1139
Antavlor och utskrifter / Antavla utan släktforskningsprogram
« skrivet: 2007-03-19, 18:15 »
De jag har är Genealogiska Föreningens blanketter. Så här ser Antavla ut:
 

 
Och så här Personakt:
 
 
 
Det finns med grönt tryck också. Och smaken är som baken, men nog tycker jag det är finare med vinrött. Sedan har vi SSF:s blanketter, dem du nämner. Jag använder själv Ansedel eftersom den är enklare än GF:s Personakt. Den är bra när man skriver av direkt från kyrkoböcker och andra källor. Brukar först skriva med blyerts.
 
En särskiljande detalj är sedan att GF:s blanketter är tryckta på 100 g papper från Svensk Arkiv med vattenstämpel. Så det är bästa kvalit? för långtidsförvaring. SSF:s blanketter är inte tryckta på arkivpapper. Tycker det är viktigt att känna till.  
 
Ha det gott!
 
/Leif

1140
Allmänt / Bouppteckningsregister Fellingbro.
« skrivet: 2007-03-19, 16:29 »
Hej Gunilla!
 
Ja, det är jag intresserad av. Klicka på mitt namn så får du e-postadressen. Tack!
 
Mvh
Leif

1141
Antavlor och utskrifter / Antavla utan släktforskningsprogram
« skrivet: 2007-03-19, 16:18 »
Jag har skrivit till GF och Förbundet. Det är upp till dem att ev. vidta åtgärder. Jag fick också ett brev från GF, där de säger att det är Esselte som har upphovsrätten till antavlorna.
 
Numera säljer inte GF dessa blanketter. Men på en bokhandel här säljs de styckvis, inte i block alltså. Vet inte vad de kostar. Men om du vill Ann-Mari, kan jag kolla upp detta och köpa några åt dej. Det är ju bra att få i originaltryck på åldersbeständigt papper. De är den vinröda modellen. Hur många behöver du?
 
Mvh
Leif

1142
Antavlor och utskrifter / Antavla utan släktforskningsprogram
« skrivet: 2007-03-19, 01:35 »
Vill bara påpeka att dessa blanketter, som Blixten lagt ut på sin hemsida, är exakta kopior av Genealogiska Föreningens [Anlavla] resp. SSF:s [Ansedel] blanketter.
 
Blixten har också infogat sin webbadress vertikalt i marginalen, vilket gör att man får uppfattningen att det är han som är upphovet till dessa blanketter.  
 
Jag tolkar detta som ett flagrant brott mot upphovsrätten. Undrar vad GF och Förbundet tycker? Jag menar, dessa blanketter finns ju att köpa och borde därmed vara upphovsrättsligt skyddade.
 
/Leif G:son Nygård

1143
04) Arkiv (diskussioner t o m 2006) / Dödsorsak
« skrivet: 2007-03-18, 21:19 »
Ja, .. blef död qwarliggande på marken ska det nog stå.  
 
Eftersom kolumnen anger dödsorsak, måste det betyda att döden var ögonblicklig.

1144
Var inne på skicklig från början, men tyder inte andra bokstaven som 'k'.
 
Men du har rätt när det gäller närlika, Stefan. Missade strecket ovanför första ordet. Fick för mig att det hörde till ordet ovanför. Kan då vara ävänlika.

1145
27 Rosor och hälsningar / Vill tacka.
« skrivet: 2007-03-18, 20:57 »
Instämmer med Stefan!  
 
Senaste numret av Släkthistoriskt Forum var ett av de bästa nummer jag läst.  
 
Bravo redaktörn!

1146
War god Sångare och
ståtlig at underwisa Barn
och närlika altid så reder-
lig i sit upförande warit
klockare här i 20 år.
 
Vilket synnerligen fint eftermäle!
 
Mvh
/Leif

1147
04) Arkiv (diskussioner t o m 2006) / Dödsorsak
« skrivet: 2007-03-18, 06:29 »
Fallit utur kjä[r]-
ran, efter en ske-
nande Häst, och
blef död förkla-
rad på marken.

1148
Hej
 
Här hittar du  Henrik Mangs hem på nätet.
 
Mvh
Leif

1149
Hej Ann!
 
Om du är proffs på detta Ann, skulle det vara roligt om du kunde göra en bedömning av min amatörmässiga bedömning av porträttlikheten här, den 26/10 2005 under diskussionan om Rudolf Wallin. Där för jag öht inte på tal ev. lockar i frisyren som US särskilt vill poängtera i programmet, men däremot sex (6) andra karaktäristika i ansiktet. Sammantaget anser jag det är en frapperande likhet.  
 
Samtidigt vill jag bestämt hävda, vilket också framförts av andra här, att ev. porträttlikhet inte på något sätt skulle kunna utgöra ett bevis på släktskap. Men om vi skulle kunna enas om porträttlikhet, kan det på sin höjd vara en indikation på släktskap, varken mer eller mindre.  
 
Ha en bra dag!
 
Mvh
Leif

1150
Skinnskatteberg / Äldre inlägg (arkiv) till 03 augusti, 2007
« skrivet: 2007-03-09, 09:24 »
Du har en tidigare diskussion om Wernik från Ramsberg/Skinnskatteberg under Släkter: Smedsläkter: Wernik/Werniksson
 
Mvh
Leif

1151
Norrbärke / Norrbärke C:2 Vigda 1720 GID 24.96.12800
« skrivet: 2007-03-01, 22:31 »
Hej Birgitta!
 
Giettboo, d v s Getbo.
 
Mvh
/Leif

1152
Porträttfynd (enskilda bilder) / #66554, Vilken är idrotten?
« skrivet: 2007-02-28, 20:21 »
Ja, troligvis så ser vi ett foto taget en efter segermatch.
 
Den tidens championsbälte är då ett finare tygstycke, kanske av sammet?
 
Någon på Boxningsförbundet kanske har en aning om vem mästaren är?

1153
Porträttfynd (enskilda bilder) / #66554, Vilken är idrotten?
« skrivet: 2007-02-28, 18:28 »
Kan också vara boxare med tanke på bältet.  
 
Och bältet fick ju inte vara av hårt material för att motståndaren inte skulle skada nävarna. På den tiden var det kanhända ovanligt med bolstrade, skumgummitäckta bälten. Skumgummi var nog ett senare påfund än tidpunkten för denna fotografering.
 
Inom boxningen var, och är, det kutym med överdimensionerade bälten för att markera var slagen får och inte får träffa. Uttrycket slag under bältet kommer ju från boxningen och då, som nu, är de mot reglerna.
 
Mvh
Leif

1154
Porträttfynd (enskilda bilder) / #65104 svårläst namn
« skrivet: 2007-02-27, 23:45 »
Fel igen!  
 
Ann-Mari!
 
Jag uppfattade inte att det redan hade bearbetats av Chris och Peter. Därför läste jag det hela tiden bakifrån och som spegelvänt!  
 
Det kan då stå något i stil med Stoorslund eller Skarslund.
 
Mvh
Leif

1155
Porträttfynd (enskilda bilder) / #65104 svårläst namn
« skrivet: 2007-02-27, 23:29 »
Fel, fel. Nytt inlägg kommer!

1156
Jag menade faktiskt att löftesman och borgensman är samma sak, men skrev fel här. Beklagar detta.
 
Men så bra att AF i Lotta Nordin har en person med utomordentliga kunskaper i det svenska språket från äldre tid, som klart och tydligt kan tolka en text och förstå innebörden, och från tid till annan kan tillrättavisa oss medelmåttor, när vi försöker tolka gammal text i syfte att hjälpa andra här!
 
Eftersom jag tolkade förrester som t v å ord - för rester - och att det syftade på en innestående skuld, trodde jag följaktligen att det rörde ordet restera, som enligt Svenska Akademiens ordlista betyder återstå; vara obetald [mest i presens particip].  
 
Och du menar alltså att det står då så nedertysta(t)s, Lotta Nordin? Rör texten dåtid eller nutid? Vem är det som vill tysta ner vad och vem?  
 
Jag tolkar det som att stadsgevaldigern anklagar Johan Otter, Olof Andersson och Olof Larsson Spilhammar inför domstol för ett slagsmål och att de nu så (eller få) nedertystas. D v s att de inte bara bestraffas för sina gärningar utan upphöra med slagsmål och annat rackartyg. (Liksom idag skulle straffet också vara avskräckande för att förhindra framtida brott). Jag läser definitivt ordet som nu - och inte då. Innebörden av protokollet är obegripligt för mig annars.

1157
Hej Lotta, Bengt-Göran och Birgitta!
 
I sammanhanget lär väl undetystas (eller kanske nedertystas) syfta på Gevallierens önskan om, genom klagomålet, att pojkstrecken med slagsmål och sönderslagna fönster skall upphöra.
 
Ja Bengt-Göran, din tolkning är nog korrekt. Förrester i betydelsen rest iväg; bortrest och inte som rester, d v s restera; återstå, vara obetald. Jag tolkade det som att han hade en innestående skuld sedan pojkstrecken.  
 
Mvh
Leif

1158
Augusti 5 [1749] Plåtsmedsmästarswuänn Elias Lindholm
ifrån Fibhytteplåthamar samt Bergsmans-
dotter Anna Jonsdotter från
Goda[es?]torp wid Sti..rhyttan, wigdes
i kyrkian.

1159
Hej Birgitta,
 
Nej, jag har ingen stor erfarenhet av detta med löftesmän. Men en annan benämning är bördsman/bördsmän. D v s en person som gick i godo för någon annan, i t ex ekonomiska frågor. Ofta, och precis som idag, är det någon släkting som träder in. Och i detta fall lär det väl vara för att Per är den äldre (äldsta?) brodern.
 
Känner inte heller till befordringsgången inom det militära så väl. Men att han går från gemen till löjtnant på blott tre år, ser jag inte som så anmärkningsvärt.  
 
På den tiden var nog inte befordringsgången så väl utvecklad och därför hade sannolikt kompanichefen en stor frihet att avgöra vem som skulle befordras. Var han duglig och skicklig som soldat kunde avancemang förmodligen gå fort. Men detta är bara mina lösa tankar. Hör med t ex Hans Högman (http://www.algonet.se/~hogman/slaekt.htm) som skrivit mycket om det militära.
 
Mvh
Leif

1160
Bild 1. .stuckit in med swärden genom fönstren.
 
Bild 2. Johan Otter war eij tillstädes. Böte för absentes (= frånvaron; av latinets absens = frånvarande, min anm.) --- 3 daler.
Olof Spilhammar, ähr förrester (av skulden, min anm.), sådan Byfogden honom stembt haffuer 3 daler.
Stembes nu åter till neste Rådstuga, iwid sine 40 daler:s att han Comparerar (av latinets Comparo = hopskaffa, anskaffa, min anm).
 
Bild 4. .af dem begångit, och
nu få undertystas.

1161
09 - Fader okänd / Hitta okänd fader i dombok
« skrivet: 2007-02-18, 03:58 »
Hej Fredrik,
 
Det har skrivits massor om detta på olika ställen i AF.  
 
En god regel är att som nybörjare själv undersöka vad som finns skrivet om ett visst ämne. Du har t ex rubriker som Fader okänd och en rad andra under detta övergripande ämne (Hur gör jag?). Se t ex alla rubriker som börjar på Oäkta eller Okänd.
 
När du har läst igenom vad som skrivits, kanske du förstått hur du ska gå vidare och inte längre har behov av att fråga om detta?  
 
AF är ju en enorm kunskapskälla som bara ligger här och väntar på att bli upptäckt!  
 
Mvh
/Leif

1162
Allmänt om medeltiden / Runstenarnas genealogier
« skrivet: 2007-02-18, 03:34 »
Inlägg i liknande frågeställningar finns under Runstenarna (Bureätten), (http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/93615.html?1156970447)  av Per Göthe den 30 augusti 2006 kl 22:01 och svaret därefter av Carl Szabad.

1163
Jag fann en intressant webbsida med digitaliserade finska kyrkoböcker. Det är Finlands Släkthistoriska Förening som står bakom sidan. Föreningen är relativt färsk, bildades 2004. Tycker den är värd att uppmärksamma. De efterlyser f ö personer som kan översätta från finska till svenska.
 
/Leif G:son Nygård

1164
Ytterligare en tillförlitlig källa behandlar släkten Horn af Kankas (och af Åminne) och det är SBL - Svenskt Biografiskt Lexikon, band 19 (1971-73), s 343ff.
 
Och det står rätt mycket om de enskilda medlemmarna, vissa har egna avsnitt. För Göran Henriksson Horn (? omkr 1601) hämtar jag:
 
...Försommaren 1599 begav sig H o hans ovannämnda svågrar till Estland för att svara i en jordatvist o kvarstannade där till våren 1600, då han följde brodern Karl Henriksson till Finland. Därifrån sändes han på uppdrag av hertig Karl snart tillbaka till Reval. Hösten 1600 deltog H i striderna mot polackerna i Livland, där han i dec torde ha blivit dödligt sårad i striden vid Wenden (Anthoni 1937).

1165
Ny sökbar databas, findmypast omskrivs i  Aftonbladets nätupplaga idag, 10.1.2007. Adressen där, som jag inte av någon anledning kan direktlänka till, är: http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,972179,00.html
 
Där nämns också att flera sökbara databaser är på gång.
 
Det gäller alltså att vara uppmärksam på vad som kommer framöver!

1166
Rötters vänner / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-10
« skrivet: 2007-01-10, 16:12 »
Peter Karlsson!  
 
På vilket sätt bidrar ditt inlägg till utvecklingen av Rötter/Anbytarforum?  
 
Det är precis den typen av inlägg som jag, och många med mig, hoppas slippa genom den förestående nya ordningen.
 
Inlägg som bara tillkommer för att intrigera och undergräva förtroendet för dem som sköter forumet.

1167
Ramsberg / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-16
« skrivet: 2007-01-03, 21:51 »
Hej Samuel!
 
Jag har, som sagt, inte Simon i min antavla och har därmed ingenting att tillföra. Kanske Birgitta har bättre besked att ge?
 
När det gäller Olof Olofsson i Kloten, kan jag hänvisa till min artikel Nytt ljus över släktrelationerna i Kitlingsberget och Ibbarbo, Norrbärke socken(W) och dess förgreningar till bl a Kloten, Ramsbergs socken(T). [Släktforskaren, nr. 71:1999, s 3-6].  
 
I efterföljande nummer, 72-74:1999, finns några korrigerande/kompletterande uppgifter, men de rör inte direkt Olof Olofsson i Västra Kloten utan Erik Lukasson och Mickel Persson, Kloten resp. Östra Kloten.  
 
Vänlig hälsning
/Leif

1168
Hej Susanna!
 
Eftersom jag forskar en del på Ljusnarsberg, kollade jag lite i mina böcker.
 
Och där hittade jag denne man, Jan Nilsson Stångberg, f. 1836, i Från Ljusnarsbergen. En hembygdsbok s 85 (1920):
 

 
Avslutande stycke (s 85) lyder: ...Jan Nilsson miste för en tid sedan sin hustru med vilken han levat i ett 60-årigt äktenskap och haft 10 barn. Av dessa leva nu 4, och han bor nu hos en av sönerna, som sköter fädernegården. Kanske kan det vara någonting?  
 
Årtalet för hans födelse har jag fått från Maja Forsslunds uppteckning Ortnamn i Ljusnarsbergs församling, Nya Kopparbergs härad, Örebro län s 113 [E 10] (1930-47).
 
Någon ort Stångberg känner jag inte till och har inte funnit i Maja Forsslunds verk, Karl Hults Ljusnarsbergs krönika eller Erik Odelstiernas Bergsjordebok öfver Nya Kopparberget opstäld 1780-81 [Avskrift av Inger Pettersson och Leif Broman 1990-91].  
 
Nej, Björkströmmen har det mig veterligt inte hetat vid något tillfälle. Rekommenderar läsning av Forsslunds eller Hults verk.
 
Mvh - och God fortsättning!
 
//Leif

1169
Gott Nytt År / Gott Nytt År
« skrivet: 2006-12-31, 17:46 »
Ett riktigt Gott slut och framgångsrikt 2007 önskar jag alla släktforskare!
 
Låt oss nu dansa in det ny året och hoppas att Rötter & Af förblir en lika stark del av den samlade släktforskarrörelsen som den alltid har varit!
 

 
Leif G:son Nygård

1170
Ramsberg / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-16
« skrivet: 2006-12-29, 20:01 »
Ja, här har du väl bekräftelse på att mitt antagande stämmer.
 
Jag har funnit en intressant domboksnotis om Olof Olofssons död, som jag avskrev (moderniserad stavning) för 5-6 år sedan:
 
S. d. trädde för Rätten hu. Margareta Larsdotter i Kloten sorgeligen gav tillkänna, huru hennes man Olof då om söndags morgonen har frisk och helbregda rest till Kopparberget, om aftonen samma dag är hasteligen omkommen (och) död bliven hos Jakob i Kölsjön, dragandes en misstanke såsom skulle honom något ont vara vederfarit av Jakob (och) hans huskarl Per! Henne till svars framtages bn:de Jakob och sig storligen förundrade på denne hu Margareta, att hon sk(ulle) draga en sådan misstanke till honom eller hans folk, alldenstund hon väl visste, sig med hennes sal. man aldrig har haft någon ovänskap. Började till att Referera hu(rule)des han först blev varse Olof vid sin gård, nämligen söndag afton sade han, kom min lilla pojke till min vattuvak, där boskapen plägar dricka, och fick se Olof ligga där nerstädes. Straxt kom han och sade mig detta. Då tog jag min . och lät föra honom upp. När han då kom inuti stugan, blev (ha) mycket svag. Sände jag för den skull efter min grannhustru Anna Eriksdotter först och sedan efter hu. Margareta, som intet .. förrän hennes man död var. Denna sin oskyldighet att bevisa, framdrog Jakob tvenne främmande män till vittne; Johan Jakobsson och Bengt Larsson, som av en händelse även kommo dit medan Olof i sin sjukdom anfäktades, vilka bägge särskilt examinerade efter avlagd ed å bok. Vittnade således: 1/ Bengt Larsson sade, att när han med denne Johan Jakobsson kom in uti Jakobs stuga i Kölsjön söndagskvällen, sade Jakob: Jag gläds att ni denna gången kom in, på det ni må fö(rstå) huru med Olof i Kloten tillstår. Kan hända att han ligger (här) och dör. I det samma tillsporde jag, sade Bengt Larsson, (gav)s? vad honom välte, sade han; Gud vet och ingen annan vad som har farit .ning. Och i detsamma ropade han till Anna Eriksdotter: Tag knivarna ifrån mig, jag är rädd jag sticker mig ihjäl! Och mera visste denne Bengt intet att berätta. Sedan inkallades Johan Jakobsson och gjorde sin rel(ation?) som följer: När jag, sade han, kom in till Jakob i Kölsjön, (fråga?)de jag tillika med Bengt Larsson, vem är där ligger, svarade Jakob Olof i Kloten, sägandes: Jag är glad att ni kom hit, tycker(?) Olof blir död här, kan man väl för gärningen vara fri. Men icke för talet, tillsporde jag straxt. Olof vad honom välte, sade han, Gud vet och ingen annan vad som har farit åtning?. Intet mer hade eller kan han berätta. Ovanbn:de Anna Eriksdotter, Erik Markussons hustru, efter avlagd ed å bok vittnade, att söndags aftonen skickade Jakob efter henne. Och när hon kom dit, hälsade hon och straxt började fråga huru står till med eder Olof. Var kommer ifrån, sade han, från bruket. Frågade hustru Anna, vad vållar eder? Sade han: Jag har skräckeligt ont! Var då, sade hustru Anna. Huru har fått det? Nej, sade han, jag vet det inte, utan (or)d? Sedan lagade hon om honom det bästa hon kunde, och på det sista sade Olof till henne: Tag knivarna ifrån mig. Jag är rädd jag gör av med mig. Mer härom visste hon icke här att berätta, fast hon var där stilla allt till dess Olof själades(?). Ytterligare tillfrågades hustru Margareta om hon ville eller kunde tillägga Jakob eller hans husfolk, att vara sin mans död vetande, svarade hon: Gud vet det. Jag har intet mer (här)uti att säga, än att söndags morgonen, var min man helbregda och reste till bruket. Och om aftonen samma dag, blev han död hos Jakob i Kölsjön. Här uppå förhörde Rätten Jakob att känna i detta mål sanningen; om han till denna sal. mannens död något vållande var? Vartill han svarade: Jag svär(?) Gud och mitt samvete till vittne, mig med honom eller (hans) död, icke det ringaste har haft att beställa! Sköts alltså detta till Nämndens betänkande, då de sade att; alldenstund denna (sak) uti sig själv är ganska mörk, och av förtalte omständigheter, inga viktiga skäl eller presumtioner?, som kunde binda Jakob eller hans husfolk till någon hög orsak till Olofs död. Härför fann Rätten skäligare dem därför befria än fälla. Skildes/skyldes? det övriga under Guds dom och vidare upplysning framledes.
Källa: Lindes Bergslags häradsrätt, 16/5 1659 s. 482v-483v.
 
Kanske ska påpekas att Gunillas CD till största delen är baserat på excerpter jag gjorde i slutet av 1990-talet av dessa mantalslängder, vilket inte framgår av sammanställningen.
 
Mvh - och gott nytt år!
 
Leif G:son Nygård

1171
Ramsberg / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-04-16
« skrivet: 2006-12-29, 02:56 »
Hej Birgitta!
 
Kollade detta lite snabbt så här i natten. Och du är sannolikt inne på rätt föräldrar till Simon. Jag tycks inte ha just Simon i mina papper, hittar i alla fall inte honom just nu.  
 
Men jag har två barn till Olof Olofsson och Margareta (Marit) Larsdotter vid Västra Kloten. Det är:
 
? Anna Olofsdotter, Västra Kloten. Född ca 1632 (enl. åldersuppgift vid dödsfallet), död 1712 bg 9/11. Gift med nämndeman Markus Larsson ca 1660. Född ca 1635, död 1699 bg 16/7 vid Lilla Korslången.
 
? Olof Olofsson, Västra Kloten. Född ca 1644, död 1726 bg 22/1. G 1:o ca 1670 m Margareta Markusdotter ifrån Holmsjön. Född ca 1645 (i Kölsjön), död 1688 bg 7/10 i Västra Kloten. (Föräldrar: Markus Månsson ohh Karin i Holmsjön). G 2:o 1689 3/4 m Malin Matsdotter.
 
Det här ger ju inte svar på din fråga, men uppgifter som kan vara nyttiga att ha. Jag tror inte Simon var kvar i församlingen utan flyttade antingen till Söderbärke eller Norrbärke (Ser nu att de bosätter sig i Knipberget. Förståeligt med tanke på att det var Markus Larsson i giftet med syster Anna och äldre brodern Olof som övertog driften av gården - om nu mitt antagande stämmer).
 
Hittar du uppgifter på Simon är jag intresserad av   att ta del av dessa.
 
Mvh
/Leif

1172
Andra Rubriker / Andra Rubriker
« skrivet: 2006-12-29, 02:15 »
Tack Kaj för ett fint initiativ & arbete och övriga för alla kloka synpunkter under denna tråd!  
 
Här har nu SSf en viktigt beslutsunderlag som de knappast kan bortse ifrån vid utformningen av Nya Anbytarforum.

1173
God Jul! / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-22
« skrivet: 2006-12-20, 23:35 »
En riktigt God och Glad Jul önskar jag alla släktforskare med detta julkort från gamla tider!  
 

 
Leif Gson Nygård

1174
Sista bilden:  
 
Jöns Erikssons Grubb erkennes fri för Oloff Månssons tilltaall.
Lars Larsson Spihlhammar sammaledes.
 
Tolkar det så att båda frikänns (av Rätten) för det Olof Månsson anklagat/stämt dem för (vad det nu är?).  
 
Mvh
Leif

1175
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-17
« skrivet: 2006-12-14, 20:51 »
Nils Antonsson!
 
Från din utgångspunkt som ”utpräglat kommersiell” försöker du ge sken av att företräda någon slags neutral ideologisk hållning i släktforskningshänseende, och ger i linje därmed folkrörelse som begrepp och funktion i samhället ett förklenande omdöme genom att skriva ordet med citattecken. Ideologisk neutral? Fan tro't! De är inte så svårt att se vilken samhällsuppfattning du företräder. Dessutom har du fel när du försöker göra gällande att dess överlevnad skulle bero på ”massiva statliga och kommunala bidrag”. Du tycks inte ha någon aning om hur ideellt aktiva i en lokal släktforskarklubb arbetar.  
 
Jag har haft förmånen att arbeta aktivt ideellt några år i en förening. I linje med FS målsättning försökte vi ordna en Forskarstuga. Den skulle vara en mötesplats för medlemmar och inrymma datorer med Internetuppkoppling, bibliotek, forskarmaterial m m. Nu har detta kunnat förverkligas, vilket är mycket glädjande! Och detta har kunnat ske genom återkommande påstötningar hos kommunen under 5-6 år. Något ekonomiskt bidrag har aldrig utgått (i alla fall inte under de år jag var aktiv). Kommunen har hela tiden prioriterat bidrag till ungdomsverksamheten, vilket är förståeligt. Så det var till att kavla upp ärmarna och hitta lösningar som kunde få ruljansen att gå runt. Vi hyr bl a in oss hos en annan ideell förening. Och faktiskt kan ideellt arbetande ”hålla två bollar i luften samtidigt”; dels driva ideell verksamhet, dels försöka få in pengar. Vi har en tidning som utkommer med 3 nr/år. Och i den erbjuds företag och organisationer att annonsera. På så sätt får föreningen ett ekonomiskt tillskott, som delvis finansierar utgivningen av tidningen. Sedan tillkom försäljning av olika forskningsalster. Och den ideellt drivna föreningen mår alldeles förträffligt. På 10 år har medlemsantalet växt med ca 500 %! Från början var inte en enda hembygdsförening medlem - nu har de flesta i upptagningsområdet blivit medlem! Samarbete mellan hembygds- och släktforskarrörelsen på lokalplanet har också understötts av FS. Men lika förklenande omdöme som Nils Antonsson ger den lokala släktforskarföreningen lär han då ge hembygdsrörelsen. Det är väl inte heller någon folkrörelse - trots att den rymmer 430 000 medlemmar (statistik för 2003)!  
 
Jag delar dock flera debattörers indignation och förvåning över förbundet dåliga ekonomi. Det är en sorglig historia och lär bli föremål för räfst och rättarting, om inte förr så vid nästa Förbundsstämma.

1176
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-14
« skrivet: 2006-12-13, 19:06 »
Mats,
 
Det har framkommit farhågor här att forskare från bl a utlandet skulle komma att utestängas om AF avgiftsbeläggs. Av Michael Lundholms inlägg att döma, är det inte frågan om utan hur en sådan avgiftsfinasiering kommer att se ut. Och detta gäller då inte bara Rötter utan även AF. Därav mitt inlägg om RAOGK. Ett sätt att inte utestänga utländska forskare (och andra) vid en avgiftsfinansiering.  
 
Jag påstår dock inte att det skulle vara utformat på samma sätt. Det går kanske att hitta en variant som blir ett bättre komplement på AF? Och det är inte alldeles nödvändigt att jag måste se varje svar på fråga från utlandet om en enskild släkting. Och varför inte göra en parallell sökfunktion på den avdelningen; AF-LAAGH (= Anbytarforum - Lösa akter av genealogisk hjälpsamhet)?  
 
Och jag delar i sak din och de flesta andras uppfattning att AF borde vara avgiftsfri. (Men det ser ju tyvärr inte ut att bli fallet).  
 
? Ett obligatoriskt, avgiftsfritt användarkonto - Ja.  
? Avgift för vissa interaktiva databaser - Ja.  
? Höjd stödjande avgift till Rötters Vänner - Ja.  
 
Det är min slutgiltiga ståndpunkt. Och här tror jag vi är överens.
 
Trevlig Luciakväll!
 
Leif

1177
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-14
« skrivet: 2006-12-12, 18:04 »
I USA finns en volontärorganisation,  Random Act of Genealogical Kindness, som jag anlitat flera gånger ang. mina emigranter. Och jag har varit väldigt nöjd med hjälpen jag fått. Varför inte skapa någonting liknande kopplad till AF? En bank med frivilliga som är beredda att svara på frågor från dem som inte vill betala för registrering, t ex dem som bor i utlandet. Därmed utesluts de inte och får en förlängd arm till Nättidningen RÖTTER. Men precis på samma sätt som det fungerar i RAOGK, kan man inte kräva eller garanteras ett svar av de frivilliga. Och det är själva poängen: Möjligheten att få svar skulle bli större om man registrerade sig med ett användarkonto och betalade en avgift - hur den nu utformas - för ett utökat Rötter/AF.  
 
Men detta förutsätter givetvis att alla dem som har kunskap inom olika områden, inte minst geografiska, och är roade av att svara på frågor här, anmäler sig till den här volontärbanken. Den som frågar ska veta inom vilket/vilka område(n) personen forskar - såsom det fungerar i USA. Det ska definitivt inte vara någon komplicerad och tungrodd organisation, kan i stort sett sköta sig själv och avlasta administrationen.

1178
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-14
« skrivet: 2006-12-12, 05:15 »
Ja Chris, låt inte detta bli till någon batalj!  Vi värnar båda om detta förträffliga forum. Och jag har fått fram min poäng:  
 
Utvecklingen av släktforskningen står och faller inte med utvecklingen av Anbytarforum - huvudsakligen beror den på hur medlemsföreningarna fungerar och huruvida nya tillkommer. (Välkommen i Förbundet, Astra-Zeneca Släktforskarförening!).
 
Så här på morgonvisten har jag funderat lite på detta med avgifter. Och det måste antagligen utgå någon form av avgift i fall man ska få åtkomst till alla databaser i Nättidningen. Jag kan se en slags tre-stegs-modell:
 
1/ Grundavgift, för att ställa och svara på frågor (för dem som inte är stödjande genom RÖTTERS Vänner), kan förslagsvis vara 50 kr. Vad får man då för detta? Jag kommer då att tänka på Supporten på Microsoft. De ger support tre(3) gånger på en och samma produkt (licens). Sedan betalar man en avgift för varje  support därutöver. Det skulle här kunna innebära att samma person får ställa eller svara på tre frågor på AF. Supporten skulle då vara att personen garanteras svar på varje fråga. En slags volentärbank skulle  kunna byggas upp med personer som är beredd att svara på frågor, som inte inom en viss tid (1 vecka) har blivit besvarade.
 
2/ Medlemskapet i RÖTTERS Vänner höjs till 150 kr. För detta får man, som nu, sin profil publicerad och någon form av gratifikation varje år. Förutom ett gratis CD-material, måhända åtkomst till någon databas? Jag har inga problem med att fortsätta stödja utvecklingen av AF om avgiften skulle höjas till 150 kr.
 
3/ Vill man ha tillgång till alla nuvarande och kommande databaser, kanske få lite rabatt på Förbundsmaterial, och dessutom automatiskt bli medlem i RÖTTERS Vänner, betalar man 300 kr.
 
I all anspråkslöshet, är det här mina förslag på hur en avgiftsfinansiering av AF och vissa andra avdelningar av Nättidningen skulle kunna se ut.

1179
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-14
« skrivet: 2006-12-11, 23:48 »
Just det, Ann-Mari!
 
Om man som nybörjare måste betala 100 kr för första frågan, och på köpet bli RÖTTER-vän, ser man nog till att formulera en fråga som ger en så mycket som möjligt i utbyte. I alla fall skulle jag göra det, om jag började forska nu. Av ev. svar på min fråga, och insikten om vad vänskapet kan ge, skulle bara sporra mig ytterligare i deltagandet på forumet. Vänskapet skulle då inte ses som en börda utan snarare en möjlighet.
 
Jag delar ditt motiv för att deltaga på forumet, Chris! Jag tycker också det är rolig avkoppling att dyka in lite överallt här och ibland hjälpa till, om jag kan. Jag lär mig hela tiden av detta.
 
Däremot har vi delade meningar om folkrörelsedriven verksamhet. Du är inte aktiv och har aldrig besökt ett föreningsmöte. Jag märker det! Det är klart att du då ser Anbytarforum som den största och mest utbredda föreningsverksamheten. AF är ingen förening, blott ett forum. Förvisso förträffligt inslag i förbundets verksamhet, och ett viktigt komplement, men basen är ändå föreningsverksamheten; folkrörelsen.  
 
Hur den rörelsen utvecklas har, enligt min uppfattning, definitivt större betydelse för släktforskningens utveckling i Sverige än huruvida deltagande på AF ska avgiftsbeläggas.

1180
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-11
« skrivet: 2006-12-11, 21:13 »
Det finns en tendens för oss flitiga använare av detta forum att överskatta inte bara vår egen betydelse här utan av hela forumets OERHÖRT STORA BETYDELSE för släktforskningens väl och ve i det här landet. Verkligheten är kanske lite annorlunda.
 
Släktforskarförbundet är en folkrörelse som likt alla andra folkrörelser baseras på de många medlemmarnas ideella arbete. Hur släktforskningen skall utvecklas avgöras därför i huvudsak på hur de enskilda föreningarna bedriver sin verksamhet. Förbundets Nättidningen kan bidra till släktforskningens utveckling, men har knappast den betydelse som flertalet här vill göra gällande. Alldeles avgörande är hur utvecklingen i de enskilda föreningarna artar sig; intressanta möten, föreläsningar, kurser, anbytarträffar, utflykter, föreningsaktiva, medlemsutveckling o s v. Hur ser den utvecklingen ut? Är rörelsen på tillbakagång? Att döma av medlemsutvecklingen i de föreningar jag är medlem i, syns inte några sådana tecken - snarare tvärt om. Kan det vara så att mötet öga mot öga mellan människor är ett djupt rotad mänsklig egenskap som det råder brist på i denna datoriserade värld och att medlemmar känner ett ökat behov av att komma tillsammans? Vad som händer med Nättidningen är då en marginell fråga i sammanhanget och något som några proffstyckare här  finner så väldigt viktigt, till synes avgörande för hela släktforskningens utveckling. Så är det naturligtvis inte. Släktforskarrörelsen kommer att fortsätta utvecklas oavsett vad som händer med Anbytarforum, om bara verksamheten i föreningarna faller i god jord och inte bara behåller medlemmar utan kan locka nya. Och inget tyder på, som sagt, att den utvecklingen skulle vara i farozonen.
 
Jag har inga som helst problem med att det skulle kosta 100 spänn för att ställa eller svara på en fråga här. Nej, det blev inte lika lätt att bara slänga i väg en fråga. Man blev tvungen att tänka efter lite grann innan frågan ställs. Och som man frågar får man svar. En och annan kanske drar sig för att ställa en fråga, men å andra sidan kanske man får ett bra svar om man formulerar en innehållsrik, uttömmande fråga!  
 
Har vi som enskilda föreningsmedlemmar invändningar mot FS sätt att sköta ekonomin, som indirekt påverkar Anbytarforum, är det f ö bara att följa Bernt Bergkvist uppmaning:
 
... det är dags att vi ute i föreningarna börjar inventera våra led efter nya förbundsstyrelsemedlemmar. Närmare 3,5 miljoner underskott på två år gör att vi behöver finna några redigt gnetiga smålänningar, gärna med skotska gener.  
 
Jag håller också med Elisabeth Thorsell att avskaffa eller i alla fall se över styrelsearvoden. Fortfarande borde väl  styrelsemedlemmarna i första hand besjälas av tjusningen med ideellt arbete i en ideell organisation?
 
Leif G:son Nygård

1181
Som uttagen i kronans tjänst (vid Örlogsflottan), kom han att tillhöra den kategori av befolkningen - det fanns flera som befriades - som inte behövde betala mantalspenning.
 
Trevlig 2:a advent!
 
Leif

1182
Far: man borta, inflam öron
 
Son: nu tagit tiänst wid Örlogsflottans ko[mpani?] 3/11 (det som är överstuket). Därefter: befriad till mantal bestemmet? d. 18 martii 1743. Dateringen 7/3 tror jag hör till högra kolumnen.  
 
Mvh
Leif

1183
Äldre uttryck / Wäre och ähreskänck - betydelse?
« skrivet: 2006-12-09, 01:39 »
Ja, jag tolkar det också som vård (eller förvar).

1184
Äldre ord L - Ö / Svärbroder
« skrivet: 2006-12-05, 01:27 »
Hej igen, Monica!
 
Tolkar texten precis som det står:
 
1. Erik svärfaders son Sven Andersson. Svärfadern måste alltså vara Anders NN.
 
2. Erik Erikssons svärfaders broder. D v s Anders NN broder i Bro.
 
Hoppas det ger någon fingervisning.
 
Nej, nu måste jag krypa till kojs. Har en viktig uppgift att utföra i morgon.  
 
Återkommer till dig om detta!
 
God natt!
 
/Leif

1185
Färnebo / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-05
« skrivet: 2006-12-04, 21:12 »
Hej Monica!
 
Det lär vara  Hennickehammars herrgård som åsyftas. Numera tydligen konferensanläggning & hälsohem.
 
När jag praktiserade där i början på 80-talet, var det ett behandlingshem för alkohol- och narkotikamissbrukare.
 
Ha det gott, hör av mig inom kort!
 
Leif

1186
Karlskoga / Karlskoga Vigselbok 1749 bilder finns
« skrivet: 2006-11-21, 19:53 »
Uppfattade inte pigans bostadsort i övre bilden.  Kan därmed hålla med om att det står Råtorp och inget annat (även om 'p'-et i nedre bilden inte är alldeles glasklar).
 
Och nog står det Strömsnäs i båda bilderna.

1187
Karlskoga / Karlskoga Vigselbok 1749 bilder finns
« skrivet: 2006-11-20, 02:46 »
Notisen från 1 november 1748 är lysningen. På sista raden framgår att vigseln äger rum 1749 d. 1 Januari. (De bestämmer tydligen då att vigseln skall ske på Nyårsdagen). Ordet före 1749 är antagligen en variant av vigda på latin: copulati. Det rör sig således om SAMMA personer i båda notiserna:
 
Jacob Jansson från L. Strömsnäs eller Strömsnäs och pigan Catharina Olofsdotter från Rätan i Bjurtjärns (Biurkärns) socken. Men i vigselnoteringen skrivs Jacob faktiskt med efternamnet Larsson (vilket ju kan vara fel, om han senare skrivs som Jansson).  
 
Lycka till!
 
Mvh
Leif

1188
Kan också stå Pr eller P. Brandin.

1189
02) Militära rullor / Generalmönsterrulla, 1791
« skrivet: 2006-11-17, 19:18 »
Ja du, Johan, det var mycket på en gång!  
 
En ryttare i Arm?n som tillhörde skärgårdsflottan.
 
Blir intressant att se de svar du ev. får på detta.
 
Mvh
Leif

1190
02) Militära rullor / Generalmönsterrulla, 1791
« skrivet: 2006-11-17, 17:22 »
Du har så rätt, Christer! Visste inte att Arm?n hade egen flotta.

1191
02) Militära rullor / Generalmönsterrulla, 1791
« skrivet: 2006-11-16, 20:48 »
feldtsjukhus

1192
... bestelt och förwarnas wart worder, hon före-
gaf de hända, ...
 
Något ord måhända är feltolkade. Men betydelsen bör vara något i stil med:  
 
hon fick sista smörjelsen; blev varse om vad om skulle hända och accepterade/försonades med detta (hon föregaf de hända).
 
Mvh
Leif

1193
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-14
« skrivet: 2006-11-14, 02:09 »
Jöran Johansson vill jag ge en ros för svaret på min fråga om en stallkarl under yrket Stationskarl.
 
Det är flera som i likhet med mig fått fyllig information om personal vid SJ. Varmt tack, Jöran!

1194
03) Osorterat / Tyda dagbok från Ådalen, del 2!
« skrivet: 2006-11-09, 04:16 »
Jag använde en benämning som framgår av SAOB, Svenska Akademiens ordbok. Där finns ett antal varianter.  
 
Den variant Bertil Berglund framlägger lär nog ligga närmast sanningen eftersom det grundar sig på lokalkännedom.  
 
Dagboksanteckningen är dock Häbärge enl. min tydning. Men hur man uttalar ordet är ju en annan sak än stavningen, även om det var vanligare förr att skriva såsom man talade. Och ofta var det på dialekt.

1195
03) Osorterat / Tyda dagbok från Ådalen, del 2!
« skrivet: 2006-11-08, 20:39 »
Så sant! Det ska allt vara Fläsk, även om 's'-et är svårt att se.

1196
Stationskarl / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-14
« skrivet: 2006-11-08, 00:03 »
Rubriken är intressant även för mig, inte minst Jörans svar till Karin kl. 18.23
 
Jag har nämligen tänkt ställa samma fråga, fast rörande en vagn- och stallkarl hos SJ. Men då vet jag att något register över anställda på den här nivån knappast finns.  
 
Hans namn var Johannes Eriksson, f 1861. Han arbetade från ca 1910 som stallkarl vid SJ i Luleå. I den befattningen avled han också 22.4.1922. Bodde då i kv. Kajan på Sandviksgatan 30.
 
Jag mejlar dig om detta, Jöran!
 
//Leif

1197
03) Osorterat / Tyda dagbok från Ådalen, del 2!
« skrivet: 2006-11-07, 22:46 »
Röbetter, kötlätter å potäter - dä ä livä dä se!

1198
03) Osorterat / Tyda dagbok från Ådalen, del 2!
« skrivet: 2006-11-07, 20:59 »
Ja, för sjutton! röbettor står det.  
 
Leif

1199
03) Osorterat / Tyda dagbok från Ådalen, del 2!
« skrivet: 2006-11-07, 01:58 »
Kul detta!  
 
Känner igen skrivstilen från min mormors brev till min mor på 1960-talet. Då kunde jag inte alls läsa hennes handstil.
 
Här är ett försökt utifrån det K Holmqvist lade ut igår kl. 10.45:
 
Vad betyder dän Drömmen?
jag drömde att J Hälström
stod och ropa till en man
som stod po [på] en storbröt-
erjeny? (= storbrytar-Jenny?) där ja Svarar dem
förklare
 
feck ta in i en
Lövbarack full med
Ströved Halm och
Sot Rök i [vedlidret]
 
Make som stod för griserna
kunde jag uthärda  
 
bar ut i Häbärge (= boningshus) och  
Källare kon (korn) Myäl (Mjöl) Mäck (Mäsk = blandning av vatten och vissa råvaror vid framställning av brännvin eller öl)
bröd morötter kötletter
hem kom jag eftter
8 [dagar med .. kilo]
 
lesamt blev dät
Manna? (= mana, uppmana någon?)
 
Amanda Bergström kom
en afton med gosaker
Teres V Mary Mia Kempe
med ett Stort Kålhuvud
Fru Lundin Hilldar Kvist
med en liter kärnmjölk
 
Läsningen En Religös
man Skulle ha
Påstötning
och jag viste var han
 
Mvh
Leif

1200
Jag tycker det står Skiepparen.
 
Mvh
Leif

1201
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-04
« skrivet: 2006-11-03, 17:32 »
Håller fullständigt med dig, Marianne, att städare inte ska peta i bildtexten annat än vid uppenbara skrivfel.
 
Trevlig Allhelgonahelg!
 
Leif

1202
Spilhammar / Äldre inlägg (arkiv) till 03 mars, 2008
« skrivet: 2006-11-01, 19:21 »
Diskussion om släkten Spilhammar finns också under Läshjälp: Närke och Örebro Dombok D00072, 1660 s. 442-443.

1203
Domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 17 oktober, 2008
« skrivet: 2006-11-01, 15:17 »
Vilket kort ur aktuell volym som innehåller Fjäre häradsrätt tror jag SVAR kan ge besked om (om man frågar lite snällt ).

1204
Örebro / Örebro AI:9, sida 384, GID 2316.90.52200
« skrivet: 2006-11-01, 15:14 »
Lite svårtytt, men kan det stå Lerrabech? (Lerbäck).
 
Mvh
Leif

1205
När det gäller mantalslängder så finns flera skäl till att uppgifter saknas om en person:
 
Han kan ha utflyttat från socknen, blivit sjuk, avlidit, kanske mönstrat och blivit antagen som soldat. Adelsmän och hushåll med soldater var f ö skattebefriade och upptecknas därför i regel inte (jag har sett undantag). Beräkningar har gjorts att ung. halva befolkningen saknas i mantalslängderna.
 
Så att Lars Larsson Spilhammar inte finns med i mantalslängden 1684 behöver inte alls betyda att han är död 1684. Var han identisk med mönsterskrivaren Lars Spilhammar, är det bara följdriktigt att han inte noteras där.
 
God natt!
 
//Leif

1206
Sköllersta / Sköllersta dombok 1678 s. 750
« skrivet: 2006-10-31, 19:39 »
Känner inte till hur det förhöll sig med adligas giftemål med ofrälse.

1207
Per Larsson har, genom sin hustru Christin, i allra högsta grad varit inblandad i bortförandet av sakerna i hattlådan.  
 
...hans hustru kan dhet Sielf förekomma... betyder, som jag tolkar det, att Per Larssons hustru vid nästa rättegång själv får komma till rätten för ett förhör. Per Larsson lovar också att uppmana henne att för tillbaka sakerna - det var ju fler saker än klädstycket i guld som togs ur hattlådan - till Stockholm.  
 
Vid besöker i våras vid KrA fann jag i supplikerna en handling - eller om det var flera, kommer inte i håg? - som rörde en Lars Spilhammar. Det kan ju röra sig om flera Lars Spilhammar. Genom att den här Lars Spilhammar är med krigsfolket till Böhmen kan vi utgå ifrån att han är militär befattningshavare och ingenting annat. Du får kontakta KrA för en kopia av dessa suppliker.
 
Sedan kan jag bara åter uppmana dig att låna mormonfilen till ditt Statsbibliotek. Det är markant skillnad på att läsa protokollen från filmen i jämförelse med korten.  
 
Mvh
Leif

1208
Sköllersta / Sköllersta dombok 1678 s. 750
« skrivet: 2006-10-31, 15:21 »
Det var obligationen som inlämnades och försäkrades vid tingsrätten för 8 p. centum (hur stort belopp nu det är?) och var inte bara en anmälan om att visa sitt intresse, bli delägare.
 
Obligationen presenterades av Ingeborg Cruus, så hon är bevisligen i livet.

1209
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-04
« skrivet: 2006-10-31, 15:01 »
Javisst instämmer vi med dig, Crister!  
 
Porträttfynd en unik resurs som fordrar ansning och bra jordmån för att den ska växa och frodas i högönskelig välmåga.
 
Men för det krävs uppenbarligen också personella resurser.
 
Jag har direkt till redaktör'n anmält mig som frivillig och kan gärna tänka mig att åka till Sth för att bli instruerad.
 
Bollen ligger hos redaktör'n.
 
Mvh
Leif

1210
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-04
« skrivet: 2006-10-31, 00:26 »
Frågan är då om städningen sker med någon sorts systematik? För Örebro och Västmanland län verkar ingenting eller mycket lite ha skett senaste året.  
 
Kan det vara så att de frivilliga krafter som hjälper till - om de fortfarande är involverade? - i första hand ägnar sig åt de områden de har anknytning till/är intresserade av? Det finns ju andra län med betydligt fler porträtt än Örebro och Västmanland.
 
Om det ligger någonting i detta skulle utebliven städning av Örebro och Västmanland, till en del bero på att det inte finns någon frivillig som vill ägna sig åt dessa områden.
 
Herr Redaktör! Jag anmäler mig i så fall som frivillig!  
 
Vänligen,
 
Leif G:son Nygård

1211
Domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 17 oktober, 2008
« skrivet: 2006-10-31, 00:10 »
Vilket län gäller, Johan?
 
För varje län finns hos SVAR den s k Lappkatalogen som visar Svea Hovrätts renoverade domböcker. Det är ett antal mikrokort för varje län, ca 4 kort/län. I dessa kan man se alla häradsrätt inom domsagan. Det kunde alltså finnas flera häradsrätter inom häradet eller domsagan.  
 
Genom att leta fram din häradsrätt, kan du se vilket volymnummer den har. Därefter kan du gå in i SVAR:s pärm Domstolsarkiv och under Svea Hovrätt leta fram de mindre antal kort som rör ditt område. Du kommer antagligen bara att behöva beställa ett mindre antal kort.
 
Men när jag nu kollar detta ser jag att Lappkatalogen bara  stäcker sig t o m 1845 - förutom Göteborg och Gävleborg som löper till 1865.  
 
Jag skulle då föreslå att du kontaktar Landsarkivet, alt. besöker dem för att se vilken volym som rör din häradsrätt. Därefter kan du (eller de) göra en koll i originaldomboken vilket volymnummer som gäller. Sedan vet du vilka kort du behöver och kan beställa dem.  
 
Jag skulle bli förvånad om en häradsrätt för ett enskilt år omfattas av så?många som 36 kort. Det är i alla fall inte min erfarenhet.
 
Mvh
//Leif

1212
Nu har jag kollat detta. Och protokollet fanns inte i Örebro Kämnersrätt utan i Örebro Häradsrätts domböcker. Vid den tiden kunde tydligen mål för Örebro Kämnersrätt ingå i häradsrättens dombok, även om Kämnersrätten hade en egen dombok redan från 1643.
 
Protokollet lyder:
 
Peder Larsson i Möhlnargården förekommer, och klagar öffwer
hustr. Anna, Lars Spilhammars hustru, att hon i förledet åhr haffer
stått och hört på när hans hustru, hustru Christin badh M:r (= Monsieur, min anm.) Marcus
dotter föra med sigh till Stockholm, till honom någre Saaker, som
war uthi een iensatt hattlåda hoos M:r Antonij hustru.
Sedan gick hustru Anna dit till M:r Antonij hustru, och säger
sigh wara dit skickadh aff hustru Christin, att taga uth
uhr Lådhan några saaker, deet M:r Antonij hustru henne eftter
lätt och hon togh dhe uth i bland andra Saaker: ett stycke aff enn
Gulldkardh, som wäger widh pass 3 quinter.
Hustru Anna swahrar; att Pehr Larssons hustru hafwer bedit henne taga
uth dhe saaker, och sända medh sin Man Lars Spilhammar till Stockholm.
Det hon gjorde, och sände medh Lars samma Saaker; Men när
Lars Spilhammar kom till Arboga, haffwer han dhet borttsolt
i pant, det Guldklädestycket. Men säger sig intet wist wee
ta till hursom hennes Man dhet pantsatt hafwer, och nu ähr hen
nes Man Lars Spilhammar medh krigsfolket uth åth Bröhmen.
 
Pedher Larsson begierer Uppskof till nästa Kämnärs Cammer
att hans hustru kan dhet till Sielf förekomma, och säga henne
han haffwer ombedit, att föhra dhe Saakerne till Stockholm.
Källa: Örebro och Södermanlands härads m fl rätters renoverade domböcker; Örebro stad [Kämnärskammaren], 4.3.1675, s. 497-498, vol. 34 (CD 140).
 
Nu har du något att spinna vidare på, Birgitta!  
 
Mvh
Leif

1213
Sköllersta / Sköllersta dombok 1678 s. 750
« skrivet: 2006-10-30, 20:14 »
Har kollat detta på Statsarkivet nu och det blev några korrigeringar:
 
Dito prasenterades af wälb. fru Ingebor Cruus en obligation förgiffuen af wälb. fru Mar-
greta Suenske dat. 30 Junij 1677 på 1500 d. kop:t (.bäst?)ligen får inferchecra med 8 p. centum pant-
sättiandes til sächerhet ½ hemm.t Frosta och ½ hem. Fröbärga, begerer intechning som skedde.
Källa: Örebro och Södermanlands härads m fl rätters renov. domböcker; Sköllersta häradsrätt, 12.2.1678, s. 750, vol. 36 (CD 142).
 
Suenske kan kanske vara en omskrivning för Svensdotter?
 
Och det är, som sagt, alltid bättre att kolla rullfilmen efter som den återgivningen oftast är klarare/tydligare.

1214
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-04
« skrivet: 2006-10-30, 12:25 »
Tack för upplysningen, Ann-Mari och Ingegerd!  
 
Jag får väl sända ändringsförslagen till redaktören då och hoppas han har möjlighet att göra någonting åt saken.
 
Även om det nu inte är nedanstående jag har ändringsförslag på, ger jag bara här några exempel på vad jag ställer mig frågande till:  
 
Sala  
C A Grellstrand (7)    
C.A. Grellstrand (77)    
C Cl Grellstrand (1)    
C A Grellstrand (1)    
C. A. Grellstrand (8)    
C. A. Grellstrands Eftr. (1)    
C. A. Grellstrand (1  
 
Herm Westling, Drottninggatan 14 (2)    
Herm Westling (5)    
Herm. Westling (3)    
Herm Westling, Drottninggatan 14 (2)    
Herm. Westling, Drottninggatan 14 (32)  
Herm Westling, Drottninggatan 14, Sala (1)    
Herm. Westling, Drottninggatan 14 (1)    
Herman Westling (2)
 
Måste det finnas så många varianter av samma fotograf i samma stad? Går de inte att sammanföra för att skapa större klarhet och sökbarhet?
 
* * *
 
Västerås
Carl Engelholm, Sturegatan (14)  
 
Västerås Sturegatan
Carl Engelholm (1)
   
Här har alltså samma fotograf införts under rubriken Västerås och dessutom under Västerås Sturegatan. Detsamma gäller fotografen J. Fredriksson. Onödigt och omständligt kan man tycka.
 
Mvh
Leif

1215
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-04
« skrivet: 2006-10-29, 23:07 »
Hur gör jag i det fall jag finner porträtt som uppenbarligen ligger på fel plats? Mejlar jag Anbytarvärden?
 
Frågor i all välmening,
 
Leif G:son Nygård

1216
Sköllersta / Sköllersta dombok 1678 s. 750
« skrivet: 2006-10-29, 19:09 »
S. d. worder? precanderat? wälb. fru Ingebor Cruus en obligation så giffuen af wälb. fru Mar-
greta Suenske dat. 30 Maij 1677 at 1500 d:r kop:t .....ligen får inforchecra med C. A.? caution? pant(?)-
sättiandes til sächerhet ½ hemmet Frosta och ½ hem. Fröberga, begärer intechning som skuld.
 
Som synes en del osäkra tydningar. Men jag ska även kontrollera detta mot mormonfilmen på Stadsbiblioteket. Då kanske några ord blir klarare.  
 
Återkommer!
 
Mvh
Leif

1217
deet bookstafwen bereder syftar sannolikt på vad lagen eller förordningar säger vad gäller rustning, rotering e t c.
 
Din tolkning är rätt, Birgitta, när det gäller texten före manhaftig. Det står Leutenampten.
 
Nej, jag har inte haft möjlighet att kolla domboksnotiserna.  Kan du ge mig sidnummer eller tingsdatum för protokollet från 1675? Jag går in i mormonfilmen och kollar detta. Brukar gå bättre att läsa.
 
Leif

1218
Söderbärke / Söderbärke AI:4 s 67 GID 152.12.55400
« skrivet: 2006-10-28, 19:55 »
Tycker det står Broman blef sd. D v s: Broman, blev soldat. Tycks stå en siffra (ålder?) därefter som jag inte kan tyda.
 
Om detta stämmer, hittar du honom som soldat längre ned med familj. Han ser f ö ut att ha mönstrat 1736 (kolumnen längst ut till höger torde ange flyttningsår).
 
Mvh
Leif

1219
Så forskningen om Spilhammar fortsätter, Birgitta!
 
Ett försök:
 
S. d. Confirmerade Rätten deet Contract som ..... Confirm(era?)
nempden Manhaftigh Peer Spijhlhammar medh sin bon-
de Anders Swensson i Lengebroo Sochn,
1657 den 14 Junij upprättat hafwer, om hemmanets
Walby och Lengebroo Sochn, för rustningh och skjutz betahl-
ningh, som deet i bookstafwen breder uthwisa.
 
Som jag uppfattar det, har ett kontrakt upprättats mellan denne bonde Anders Svensson i Walby och Per Spilhammar om att garantera P.S. ersättning för rustning (häst, sadel, mundering) och skjuts (till mönstrings-, förläggnings- och krigsskådeplats).  
 
Men sin bonde kan också tolkas så att Per Spilhammar kontraterat en av sina bönder för att kunna utse en soldat i korpralskapet. Varje rote om ca 10 bönder skulle ju försörja en knekt eller ryttare. Måhända var det P.S. uppgift att ordna med soldatutskrivningen?. För detta är ju före generalmöstringens tid.  
 
Är osäker på om detta skedde under den tid P.S. var ryttare eller sedan han avancerat till löjtnant och (var det inte?) rustmästare?  
 
Mvh
Leif

1220
Fordell / Fordell
« skrivet: 2006-10-20, 00:46 »
Har sökt uppgifter i mina böcker om Lindesberg. Och i Johan Johansson:s Noraskogs Arkiv (1895-97), band III, s. 36, fann jag en notering om Johan Bengtsson och hans hustru, änkan Lisbeta Fordel (ovan) samt ett tidigare dokument ur kronoräkenskaperna rörande samma par:
 
Genom ett annat bref, dat. 15 April 1609, hade en konungens trotjenare, ?manhaftig Johan Bengtsson?, erhållit skattefrihet under sin och sin hustrus lifstid dels för ett hemman, beläget i Österbotten, ?hennes rätta fäderne?, så ock ett hans fädernehemman i Lindesberg liggandes, Lindesås benämndt?. Sedan mannen aflidit, utverkade hans enka Lisbeta Fordel sig ett k. konfirmationsbref, dat. Stockholm 6 Oktober 1612, att fortfarande i sin lifstid åtnjuta samma skattefrihet.  
 
Av skrivningen fick jag uppfattningen att Johan Bengtssons fäderne skulle kunna vara prästbolet i Lindesås, men det stämmer inte. Det är helt enkelt så att Johans far heter Bengt och hade ett hemman i kyrkobyn Lindesås under andra hälften av 1500-talet. Några så tidiga längder för Lindesberg har jag dock inte studerat (ännu), så jag vet inte vem denne Bengt kan tänkas vara.

1221
Humble / Humle / Äldre inlägg (arkiv) till 05 juni, 2012
« skrivet: 2006-10-19, 19:49 »
Har under Övriga Släkter (Fordell) funnit ett dokument från 1613 som rör knekt Per Humble (http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/29589.html?1159104077).  
 
Kan de va nått?
 
Mvh
Leif

1222
Fordell / Fordell
« skrivet: 2006-10-19, 19:20 »
I mina excerpter av Västmanlands landskapshandlingar, har jag funnit två dokument som rör hovman Lars Fordell och  
Lisbet Fordell.  
 
Eftersom de kan vara av intresse för dem som forskar i släkten, lägger jag ut dokumenten här:
 

 

Källa: Västmanlands landskapshandlingar, vol 1612:2, s. 380? resp. 382 under Räkenskaper och kvittenser, Lindes bergslag och Fellingsbro socken.
 
Dokumentet rörande Lars Fordell visar att han är hovman under Västmanlands knektar. Dokumentet kvittens rör en Per Humble uti Lindes Berglag under min L.S. fana och är signerat Lars Fordell i Arboga den 18 maj eller mars? 1613. I andra dokument i dito volym - listor över knektar - omnämns han som Lars Fordells Fänika.
 
Dokumentet rörande Lisbet Fordell är signerat Stockholm den 6 oktober 1612 och är en kopia. Där framgår flera saker:
 
1. Hon är änka efter framlidne Johan Bengtsson.
 
2. Hennes fädernehemman är Pinnones eller Pinnores i Österbotten.
 
3. Johan Bengtssons fädernehemman var Lindesås i Lindesberg. OBS! Lindesås var före 1641 - då Lindesberg fick stadsprivilegier - namnet på själva köpingen. Möjligen tyder skrivningen på att Johan Bengtsssons far var präst eller kyrkoherde i Lindesberg?.
 
Förhoppningsvis har någon glädje av uppgifterna. Huruvida det finns någon koppling till ovannända personer överlåter jag åt andra att diskutera.
 
Släktforskarhälsning,
 
Leif G:son Nygård

1223
Kungälv / Kungälv mantalslängd 1760
« skrivet: 2006-10-16, 23:45 »
Kjell har svarat på detta:
 
... har stor fel på synen.
 
Vänligen,
 
Leif

1224
Kungälv / Kungälv mantalslängd 1760
« skrivet: 2006-10-16, 01:39 »
Efternamnet på drängen ska nog vara Kratser, som jag uppfattar det.

1225
09 - Fader okänd / Finna okänd fader
« skrivet: 2006-10-14, 15:51 »
Hej Fredrik!
 
Anbytarforum är ju en kollossal kunskapsbank. Ofta behandlas samma eller liknande ämnen under olika rubriker. Därför kan det vara en god idé att kolla vad som finns skrivet om ett specifikt ämne innan man lägger ut sin fråga.
 
Fader okänd är ett sådant ämne. Det har också berörts i Hur hitta föräldrarna till oäkta barn? i Hjälpavdelningen på RÖTTER.  
 
Detta är dock bara två exempel. Det finns flera som rör ämnet.
 
Vänligen,
 
Leif

1226
Ur Erik Odelstierna:s Bergsjordebok öfver Nya Kopparberget opstäld År 1780 med ändringar och tillägningar för 1781 hämtar jag:
 
N. Björckberg [Nr 24-25, s 3.2, under Stellbergs rote]
 
Knut Jansson Skal först hafwa opptagit; och emedan han redan 1647 war Bergsman, Så måtte detta af ålder war Bergsmans hemman. Han dref i från 1693 två 4de parter och dog 1706, 96 år g. Sohnen Olof Knutsson antecknades 1703 för Fadrens 4de parter och ägde thessförutan särskilt
Syhltorpet Som med den öfriga egendomen förenades. det hade haft 4de p: uppå sig. Som 1677 flyttades til Eskil Perss: Lapp /:no 99:/; ägdes af Bergm: Schanck och sedan af Sophia Amia ...
 
Boken har avskrivits av Inger Pettersson och Leif Broman 1990-91.
 
Det Björkberg som Anna-Lisa nämner måste vara Södra Björkberg som i Odelstiernas Bergsjordebok upptecknas under Bruks roten nr 26-29, s 8.2.
 
Vänligen,
 
Leif G:son Nygård

1227
Jo, Anders Ellerstrand, naturligvis bidrar ökad kunskap till att vördnaden och respekten inför förfäderna stärks. Genom att få insikt om var de bodde, hur de levde, hur många barn de fick, vilka sjukdomar de drabbades av, hur gamla de blev o s v fördjupas ju släktbanden.
 
Vad jag menar är att tidsbrist och önskan om snabba resultat i form av hårddata; namn, födelseår, titel, vigsel, barn, dödår via Internet och allehanda CD-skivor riskerar att underminera vördnaden och respekten.  
 
Då kan det vara hälsosamt att emellanåt sakta ned på tempot, lämna datorn för en stund, idka källstudier i ett annat arkiv (ej kyrkoarkiv) och låta sig hänföras av de gamla originalhandlingarna. Och även om originalhandlingarna råkar vara mikrofilmade går det att uppamma känslan av historiens vingslag.

1228
Jag kan i det stora hela bara hålla med Jojje; var och en har rätt att forska på det sätt man vill utan pekpinnar från andra.
 
Men det är också, som flera har påpekat, viktigt att hålla den källkritiska fanan högt. Annars är vi snart på ett sluttande plan och det skulle vara en olycklig utveckling för vår kära hobby.
 
Och jag måste ändå i sammanhanget slå ett slag för forskning i originalhandlingar. För upptäckten av ett 3-400 årigt dokument som beskriver någonting om släkten, har en alldeles särskild tjusning. I andra arkiv än kyrkoarkiv har jag funnit sådana dokument. Och varje gång är det lika roligt! Det blir andäktigt och jag känner en stor vördnad för såväl dem som höll i gåspennan som personerna det handlar om.
 
Men med tiden märker jag också att vördnaden och respekten försvinner. Man blir liksom avtrubbad, glömmer att visa respekt och gå varligt fram. Detta är just risken med modern släktforskning:  
 
Tidsbrist gör att man använder Internet och CD-skivor för att bygga sin antavla enklast och fortast möjligt. Och på vägen försvinner respekten för förfäderna - om den öht infunnit sig? - och historiens vingslag lämnar en knappt märkbar vindpust efter sig.  
 
Detta kan i alla fall ge mig en lite vemodig känsla.

1229
Ja, Allan Hansson, Ulf:s kommentar och inkompetentförklaring av RAÄ expertis talar för sig själv.  
 
Ulf Sawert lever i en drömvärld och är helt oförmögen att ta till sig fakta som riskerar att förstöra denna storslagna dröm; Bureättens slott och försvarsmur på Birstaberget.
 
Han får gärna fortsätta leva i vilken värld han vill för mig, men det är sorgligt att det ska behöva gå ut över en hel ätt och förlöjliga densamma.  
 
Nu har jag skrivit mitt sista inlägg i denna diskussion. Hoppas fler gör detsamma. För det finns betydligt viktigare forskningsuppgifter att ägna sig åt!

1230
Robert Lind har nu hittat RAÄ inventering av lämningarna vid Birstaberget. Skriv bara Skön i sökningen så får du upp ett 10-tal områden.
 
Studera nu dessa inventeringar, Ulf Sawert!
 
För här får vi nämligen svart på vitt att området redan har utforskats av RAÄ:s experter. Första gången 1964, därefter 1988. Lämningarna där; stensättning, gravfält, hög, fornlämningsliknande lämning, är alltså ingen nyhet för dem. Och de ger verkligen inget belägg för något Bure-slott vid Birstabergets sluttning.  
 
Är det så konstigt att expertisen inte bryr sig om dina framstötningar, Ulf?
 
Så lägg nu ned detta projekt och ägna din dyrbara tid åt någonting mera konstuktivt!
 
I all välmening,
 
Leif G:son Nygård

1231
Bäste Ulf!
 
Om jag vore i dina kläder, och besjälad av att få fram sanningen om lämningarna vid Birstaberget, skulle jag göra allt för att införskaffa den litteratur som finns skrivet om området (jag har gett dig flera tips), sätta mig ned och i lugn och ro läsa igenom den, dra vissa slutsater och ställa dessa i relation till de upptäckter jag själv gjort på platsen.  
 
Och under den tiden litteraturstudium pågick skulle jag inte ägna en enda sekund av min dyrbara tid att gång efter annan, vitt och brett lägga ut texter här med mina tankar om saken (som då kan komma att betraktas som vanföreställningar).
 
Och vore jag dessutom civilingenjör, skulle jag verkligen vinlägga mig om att forskning inte redan hade bedrivits på platsen för att undvika att konstruera hjulet två gånger!
 
Och av hänsyn och vördnad till den framstående släkt jag själv är en del av och så starkt brinner för, skulle jag akta mig väldigt noga för att glorifiera densamma och i brist på bevis, med ständiga rundgångar i resonemanget, riskera att dra ett löjets skimmer över hela ätten och få dem att vända sig i sina gravar!
 
Vänligen,
 
Leif G:son Nygård

1232
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-25
« skrivet: 2006-10-08, 23:52 »
En mäktig kunskapsbank att orientera i för släktforskare och historieintresserade:
 
 Nordark - Informationsguiden, http://www.hgo.se/nordark/index1.htm.

1233
Här är ytterligare matnyttigt för framåtskridandet i detta ämne, Ulf!
 
 Akeologiskt Kunskapcentrum Höga Kusten, AKHK.'
 
Leif

1234
Ulf!
 
Du skriver ovan följande:
 
Och varför skulle den gamla berättarsägnen så envist hävda att slottet låg vid Birstabergets sluttningar? Även om denn muntliga källa är osäker så är det dock en källa! Man kan få vägledning av sådant som sedan i sin tur leder fram till vetenskapliga bevis.
 
Jag har gett dig flera exempel på vetenskapliga rapporter som kanske kan ge svar på vad du hittat vid Birstabergets sluttning.  
 
Ytterligare kunskap kan inhämtas genom paraplyprojektet  Arkeologiska Databaser I Norrland, ADIN som är en fortsättning på professor Ramqvists hemsida (vilken jag tipsade om ovan).
 
En mäktig kunskapguide är också  Nordark.
 
Så du kan inte fortsätta fråga här om det ena och andra och sprida dina id?er om fynden vid Birstaberget utan att först ha tagit del av den forskning som de facto har bedrivits om Norrland i modernare tid. Det duger inte med att bara citera några rader ur Medelpads fornminnen.  
 
Källkritik handlar om att dels undersöka vad som finns skrivet om ett visst ämne, dels värdera källorna sinsemellan. (Under vilka omständigheter skrevs verket? Vilka källhänvisningar finns? Är det grundat på hörsägen eller modernare forskning?).
 
För fortsätter du på samma sätt blir det bara rundgång, vilket inte leder någon vart. Och det vill du ju inte att andra ska medverka till. Eller hur?
 
Vänligen,
 
Leif G. Nygård

1235
Vikten av att först försöka finna - och läsa! - litteratur och/eller forskningsrapporter rörande aktuellt område innan man framlägger sina teorier, har påtalats av mig och flera andra i denna diskussion (och under Sköns kyrka med omnejd).
 
Sökte på Goggle om Skön och fann en intressant sida om akeologi i Norrland (under  Skrifter av Per H Ramqvist). Den som vore av särskilt intresse är 115. Arkeologiska utgrävningar i Norrland 1950-1995. En databas sammanfattande 1700 undersökningar. Studier i Regional Arkeologi 1. Mitthögskolan. Örnsköldsvik.  
 
Genom att läsa den skriften, skulle vi förhoppningsvis komma närmare svaret på vad stenformationerna vid Birstaberget är resterna av.

1236
Boktips / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-03-08
« skrivet: 2006-10-02, 23:45 »
Riksantikvariämbetet, RAÄ ger ut många intressanta böcker och forskningsrapporter.
 
Sedan har de, eller rättare Vitterhetsakademien, ett förträffligt bibliotek och databas Vitalis som gett mig intressanta litteraturtips, flera som jag öht inte kände till.
 
Sökning i databasen kan alltså ge överraskande lästips, även om det inte direkt rör släktforskning utan angränsande ämnen. Rekommenderas!
 
Vänligen,
Leif

1237
Till Jan-Christer Strahlerts exempel på flatstenar i naturen kan också läggas rågångsstenar; stenar som utsattes att markera ägogränser.
 
I ett protokoll från en rågångsförrättning i mina trakter står följande:
 
[...] år 1774 af [...] Lantmätaren Poraht [...] utmärker denna charta Rågången Gammelbo och Glyfsån emellan ifrån sistbeskrivna Röse till No 104, till Glyfsåröset, [...] på en flatsten uppsatt, stenen som nedskolad står, är 1 aln hög, 1 1/8 bred och 1/3 dito tjock, har en skarp kant ofvan, medhan visar linien till No 105 Sand-Röset. [...]. Nedskolade stenen är flatsidig, 1 aln bred och 3/8 dito hög ofvan rösan, visar med sina kanter framtill No 106 Norrmalmsbergs röset, på ett högt öster om Norrmon upsatt [...]. Och så fortsätter det.  
 
Detta var sannolikt en vanlig företeelse förr; att använda flatstenar för att upprätta rågångsskillnader. Exemplet visar att Ulfs flatsten mycket väl kan vara just en sådan gammal rösegångssten. Men den har inte bedömts ha något större antikvariskt eller arkeologiskt värde och blivit bortskyfflad i samband med markberedning och nybyggnation.

1238
Obligatoriskt användarkonto / Obligatoriskt användarkonto
« skrivet: 2006-09-25, 21:51 »
Vi börjar bli ganska många nu som önskar flera anbytarvärdar för forumet. Det är därför påkallat att någon från Rötterrådet ger något slags besked om vad som är på gång. För jag antar att ledamöterna följer den angelägna diskussion som förs här, startad av Stefan Jernberg.
 
Ett förslag från mig i all välmening är följande:
 
1/ Låt Röttervänner anmäla sitt intresse att på frivillig basis övervaka sina specialområden och andra som de ev. kan tänka sig.
 
2/ Utse ett visst antal - minst 5 enligt min åsikt - och samordna uppgifterna så att var och en får ungefär lika stort övervakningsområde och uppdragen täcker hela Anbytarforum.
 
3/ Låt nuvarande anbytarvärd ha det övergripande samordningsansvaret, naturligtvis i regelbunden kontakt med redaktör och Rötterådet.
 
Jag tror säkert att detta skulle kunna fungera och ha god effekt. Några användarkonton lär då inte behövas. Dessutom prövades detta med frivilliga vid översynen av Porträttfynd för ung. ett år sedan. Och det verkar ju ha fungerat. Eller? Men det var å andra sidan, vad jag förstår, en tillfällig förstärkning av arbetsstyrkan.

1239
Jan-Erik!
 
Jag scannar av och mejlar dig berörda sidor ur boken, så kan du själv ringa in aktuell tidsperiod.
 
Mvh
Leif

1240
Hej Jan-Erik!
 
Se mitt svar under Dalarna - Allmänt - Militär indelning i Dalarna.
 
//Leif

1241
Bernadotte / Bernadotte
« skrivet: 2006-09-09, 14:17 »
Finns det verkligen ingen som är intresserad av boken  Ätten Bernadotte (av J. Almén) som jag har utlagd till försäljning på Marknaden (21 augusti 2006). 
 
Den är i jättefint skick!
 
//Leif

1242
Trädgårdsmästare / Trädgårdsmästare
« skrivet: 2006-09-09, 13:52 »
För kännedom:
 
Har en bok utlagd till försäljning på Marknaden (21 augusti 2006) med titeln  Svenska Trädgårdar.  
 
Avd. 2 (s. 165 - 673) innehåller biografiska uppgifter om svenska trädgårdar och deras innehavare i Stockholms län och stad, Uppsala län, Södermanlands län, Östergötlands län, Jönköpings län samt Kronobergs och Kalmar län. Även med personporträtt.  
 
Jag tycker den borde vara intressant för dem som forskar om trädgårdsmästare.
 
//Leif

1243
Han är knekt - se kolumnen till höger - och i någon slags tjänst. I Närke tienst ? D v s han är uttagen att tjäna Närke som soldat, förmodligen i Livregementet.  
 
Men jag får inte första bokstaven till ett N, snarare ett w, så det är lite osäkert ändå.
 
Mvh
Leif

1244
Söderbärke / Söderbärke AI:2 GID 152.10.17600
« skrivet: 2006-09-03, 02:30 »
Jag tror det ska vara Simonsdr.

1245
Runstenarna / Runstenarna
« skrivet: 2006-09-01, 16:49 »
Ulf!
 
Jag brukar med intresse följa diskussionerna om Bureätten - precis som jag gör med andra rubriker här på forumet som på något sätt rör mina släkttrådar. Och det kommer jag att fortätta med.
 
Vad jag vänder mig emot är att du under den här rubriken har en enmansshow om dina egna vilda teorier, gång efter annan uppvisar stora brister i  källkritik, överbevisas av erfarna släktforskare, men inte tycks lära dig någonting.  
 
Jag ser dig bildligt som en stor plastkorv som finns på Skojlandet här i Örebro. Jag brukar vara där med min dotter. Det finns ett antal sådana här korvar på ett lektorn. Ungarna tycker det är jättekul att trycka ner dem. För omedelbart far de tillbaka i upprätt ställning efter att ha varit nedtryckta till golvet. Lite grann så är det med dig:  
 
Du överbevisas gång på gång att dina teorier inte håller vid en källkritisk granskning. Men du ruskar bara av dig kritiken och fortätter som tidigare, till synes helt oberörd.  
 
Nu skriver du förvisso att jag .... lärt mig mycket här - trots allt käbbel!. Men visa det då så slipper vi käbblet! Gå en kurs i källkritik (och självkritik) så behöver inte en massa utrymme upptas här för att du ska undervisas i detta. Kurser i källkritik är ett viktigt inslag i släktforskarföreningarnas programutbud just för att man ska få en bra grund att stå på i sin forskning och lära sig undvika den typen av nybörjarfel som du gör dig skyldig till.
 
Samtidigt har jag den största respekt och aktning för dig som person. Det är nämligen en stor mänsklig egenskap att (likt plastkorven) gång efter annan få en snyting, komma tillbaka och rak i ryggen och i vänlig ton framföra sina ide?r och teorier - hur tokiga den än må vara.
 
Desto trevligare vore det därför om du visade lärdom och dina ide?r & teorier förde forskningen om Bureätten framåt!  
 
Vänligen,
 
Leif

1246
Runstenarna / Runstenarna
« skrivet: 2006-09-01, 10:38 »
I ett svar till Per (Göthe) onsdag 30 aug skriver Carl Szabad följande:  
 
Per! Det finns mig veterligt ingen svensk runsten som omnämner någon person som genealogiskt kunnat kopplas till senare tid.
 
Frågan jag då ställer mig är: Varför diskuteras då runstenar kopplad till en specifik släkt? Varför förekommer denna rubrik öht under Bureätten och konserverar det löjets skimmer över hela släkten som även jag är en del av? Jag tycker det är för bedrövligt och skäms å alla avsomnade Burars vägnar!
 
Allt faller tillbaka på dem som är utsedda att sköta detta forum; Rötterrådet, Anbytarvärd och Redaktör. Och till syvende och sist, förbundsstyrelsen. Genom att acceptera en diskussion om runstenar i en släkttråd tillåter de samtidigt denne Ulf Sawert att härja fritt och sprida sina ovetenskapliga teorier. Legitimerar därmed en källkritik som inte är värd namnet, vilket står i strid med grundbulten i seriös släktforskning och genealogi. Och gång efter annan tvingas därför hedervärda personer som Niklas R., Jörgen T., Carl S. m fl rycka ut till källkritikens fösvar. Som likt demokratin hela tiden måste försvaras.
 
Det är sannerligen hög tid för en överyn av trådarna under Bureätten och att den här tråden raderas eller - om den nu ska få finnas kvar - flyttas till en helt annan rubrik och där stängs. Nu måste Rötterrådet, Anbytarvärden, Redaktören ta sitt ansvar !
 
/Leif G:son Nygård

1247
Människor / Tavla på en vägg i Västerås
« skrivet: 2006-08-30, 17:32 »
Verkar inte vara Esaias Tegn?r enligt  Tegn?r var vår förste bestsellersförfattare. Vet inte vem det är. Kanske någon prominent person med anknytning till Västerås?
 
Å andra sidan finns tavlan ovanför ett bord med små inramade fotografier. Kan därför var ett fotografi av någon släkting som varit värd förstoring och hedersplats.
 
Mvh
Leif

1248
Hej Kicki!
 
Till att börja med kan du vända dig till Lantmäteriet och dess fastighetsregister (jordregister). Det tog sin början 1908. Dessutom kan du genom lantmäteriets olika förrättningar, och även jordeböcker och mantalslängder, se vem som ägde fastigheten tidigare.  
 
Sedan har du uppbud-och lagfartsprotokollen i domstolsarkiven (häradsrättens arkiv). De infördes från början i själva domboken, men kom senare att samlas under särskilda rubriker i domboken för att slutligen brytas ut och bilda egna volymer. De kallades småprotokoll och fick beteckningen A II. Innehöll inte bara handlingar rörande fastighetsköp och -försäljning. (Lästips: Per Clemensson & Hans Andersson Hembygdsforska! Steg för steg s. 69, 162f).
 
Men när det gäller ett litet torp som ingår i en större fastighet kan det nog vara svårt att veta vem som exakt bodde just i det torpet. Om inte torpet hade ett särkilt namn som kan förekomma i register, längder eller protokoll. Drängstugan var vanligen ett mindre torp, så du kan mycket väl ha rätt i ditt antagande. Sedan fick oftast far- eller morföräldrarna en liten stuga på gården att bo i som gamla. (På den tiden tog vi hand om våra gamla och föste inte undan dem så lätt! De var en naturlig del av den sociala gemenskapen. I alla fall så länge mågen eller svärsonen var fastighetsägare).    
 
Mvh
Leif

1249
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-09-08
« skrivet: 2006-08-19, 20:29 »
Fann en  intressant hemsida från USA, http://www.aplusprint.com/ som erbjuder historiska skrifter från olika states och counties. Kan ju vara kul att känna till historien om de platser där våra emigranter slog sig ned. Jag har f ö köpt några av skrifterna på eBay.

1250
03) Osorterat / Vad står det om Brita och hennes straff?
« skrivet: 2006-08-17, 19:03 »
Hej Christina,
 
Tolkar fräjdanteckningen så här:
 
Frigafs från Straff- och arbetshuset
 å Norrmalm i Stockholm 1882 5/1,
der hon för första slöhet varit 1 år
18 11/8 85 - 18 ?/? 86 för försvarslöshet
på samma ställe.
 
Skall snarast möjligt öfer-
lemnas till St. Barnhuset
i Sthm.
 
Mvh
Leif

1251
Lärorik förklaring, Eva!  Tack.  
 
Jag har faktiskt inte stött på detta tidigare. Eller reflekterat över skillnader i att sätta punkter/tecken i bokstaven 'ä'.  
 
Men jag har å - eller om det nu var ä ?  - andra sidan aldrig forskat i Kung Karl.  
 
/Leif

1252
Fel av mig. Eva har rätt. Färgkarlen ska det vara, även om jag har svårt att se någonting annat än 'å' som andra bokstav i titeln.
 
Vänligen,
Leif

1253
Hej Marianne!  
 
Kyrkowärden Olof Jonsson ...
 
fångkarlen Abraham helt riktigt.  
 
Mvh
Leif

1254
04) Arkiv (diskussioner t o m 2006) / Nora, AI:4b
« skrivet: 2006-08-07, 00:59 »
Hej,
 
Det är nog flickan Anna Larsdotter som är född i Sala 1772. För Catharina kan jag inte se någon födelsedatering. Och är det hon som inflyttar och inte Anna? Har du kollat inflyttningsboken aktuell tid?  
 
Jag kan inte riktigt se varifrån hon (Anna el. Catharina) inflyttar. En gissning: Kolbäck.
 
Mvh
Leif

1255
Marginalanteckningen:
 
Inhyst
hos P. E. J.
...... .. ..
1844.  
 
På punkternas plats kan möjligen stå: Hustru E a [=Enka] 42
 
Skomakaren vid Granhult, Jan Jansson, byter tydligen namn till Lindgren och återfinns, vad jag kan förstå, som inhyst på s. 274. Han är inflyttad 1840 ifrån, som Henrik T. skriver, Skinnskatteberg.  
 
Paret har gift sig 25/9 1841 i Ramsberg.  
 
Hustrun, Cathrin Helsing, är född 23/11 1820 i Mora (Dalarna) och inflyttad från Fellsbro (=Fellingsbro, Västmanland) 1841.
 
Paret har barnen Anna Stina, född 6/6 1843 och Johanna, född 28/9 1845. Båda födda i Ramsberg.
 
I anteckningskolumnen till höger står att Jan Jansson/Liedgren är förhörd 1839 och ytterligare en gång, dateringen närmast oläslig.
 
Detta är vad jag får ut av bilden. Har själv inte  tillgång till Genline.
 
Mvh
Leif

1256
04) Arkiv (diskussioner t o m 2007) / Kung Karl, AI:6a
« skrivet: 2006-07-28, 00:05 »
Fjärdingsman (Fierdinsman) får jag det till.
 
Mvh
Leif

1257
Ja, lite svårt även för mig att uttyda första ordet. Därav punkterna. Men du har sannolikt rätt i att det står Utrest.  
 
Vänligen,
Leif

1258
...... och om han till 1 Junii 653 icke sigh
insteler, stånde Nills i Hella i stellet ifrån ......
dess löhn och förrines löhnen emot Cronans
bes...(wer?)
 
Mauritz inställde sig tydligen inte trots uppmaning och ersattes därför, varvid lönen behölls av Kronan för dess besvär, om jag tolkat det rätt.
 
Mvh
Leif

1259
Ramsberg / Ramsberg, husförhörslängd(er), Aron, född 1788
« skrivet: 2006-07-16, 20:28 »
Kollade Lappkatalog HR, Örebro län, 1603-1845, vol. S1711, kort 3/5 och fann att bara ett urtima ting har skett 1809: den 17 juni och rör en konkurs- och boställningssak. Så då kan du utesluta u.t. och inrikta dig på ordinarie ting. Vinter- eller vårtinget genomfördes mellan 1-9 mars. Inget sommarting detta år utan bara ett höstting mellan 30 okt. - 9 nov. [Rullfilmsnr. OP 3658 och 3659, år 1809, vol. AI:22 (el. 322 enl. Lappkatalogen)].
 
//Leif

1260
Ramsberg / Ramsberg, husförhörslängd(er), Aron, född 1788
« skrivet: 2006-07-16, 19:42 »
Ja du Henrik, det här blir mer och mer spännande!
 
Nog fanns det ett fängelse, eller snarare finka, i Lindesberg alltid. Och eftersom han inte har noteras för nattvardsgång alls under 1809, bara husförhör 26 (el. 16?) januari, kan man förmoda att han tagits i förvar för något brott begånget kort tid därefter.  
 
Vilket brott det gäller, och om det har att göra med Arons försvinnande, kan domboken ge besked om. Jag skulle då börja söka i Lindes och Ramsbergs häradsrätt och i det som kallas Urtima ting och extra förättning [Rullfilm OP 3677, 1764-1841, vol. AII:1]. För om vi antar att han tagit livet av sin egen son, och riskerade dödsstraff, vidtog ofta omfattande utredningar. Dessa skedde så fort som möjligt efter brottet och   mellan ordinarie ting.  
 
Genom att först söka i Urtima ting kan mycket tid sparas. Hittar du inget där måste du blada igenom protokollen för vinter-, vår- och ev. sommartinget 1809. Register finns förvisso i slutet av varje ting för mål där böter har utdömts, men detta rör ett grövre brott än så. Hittar du inte målet där, kan det också ha upptagits av Lindesbergs Rådhusrätt och Magistrat, även om det var stadsdomstolen. Brottet kan ju ha begåtts i Lindesbergs stad.  
 
Vad dödsorsaken är kan jag inte riktigt uttyda. Kanske fältsjukan ? Med det menas väl sjukdomen soldaterna fick i fält. Var det inte lungsot? Någon annan har säkert bättre kunskap om detta.
 
Lycka till!
 
Hälsar
 
Leif G:son Nygård
Örebro (på Norr)

1261
Ramsberg / Ramsberg, husförhörslängd(er), Aron, född 1788
« skrivet: 2006-07-16, 02:52 »
Jaha, detta ger nya upplysningar och inte bara fragment. Bra Carin!  
 
Rör skomakaren Lars Andersson med familj vid Sjöfallet. Lars verkar ha avlidit i januari eller februari 1809. Otydlig notering om detta under Anm..  
 
Kan sedan konstatera att Aron är överstruken, men inte vertikalt utan horisontellt och så även övriga syskon. Aron tycks, mycket riktigt, leva 1808 då han tar nattvarden i juni tillsammans med far och mor. Men därefter finns ingen notering på honom. Kan anmärkningen vara bortlöpt? Han är då 20 år och rymmer hemmifrån. Varför? Orkade han inte med huvudansvaret som familjeförsörjare sedan fadern dött? Blev kan kallad till mönstring med stor risk att bli uttagen till krigstjänst och ville undvika detta? Vi kan dock fastslå att Aron inte kan vara identisk med den främling som hittas i sjön vid Löa 1804. Han måste finnas i någon dödbok, men i vilken socken? Ja, Henrik frågorna är många! Det kan ju också vara så att prästen har glömt skriva in honom i dödboken. Ett sätt att undersöka detta är att läsa kyrkoräkenskaperna. Där brukar prästen vara mer noggrann med dokumentationen eftersom den ekonomiska redovisningen var viktig.
 
Dotter Maria tjänstgör tydligen som nr 4 i Nederhyttan, enligt noteringen i vä marginal (Benämnd N. 4 i Nerhytta). Hon kommer bara hem vid förhör. Kyrkobesöket och nattvarden sker från tjänstgöringsorten. Men 1814 verkar hon ha återkommit.  
 
Dotter Maja har ingen notering och ser ut att ha dött omkring 1805. Notering om detta i kolumn för anmärkningar, men jag kan inte tyda årtalet.
 
Mvh i sommarnatten!
 
//Leif

1262
En sökning på Erik Gällström i Ancestry.com (Social Security Death Index) visar att denne dog 1968 i Saint Louis, Minnesota.  
 
Kanske någon att söka vidare på?
 
//Leif

1263
Ramsberg / Ramsberg, husförhörslängd(er), Aron, född 1788
« skrivet: 2006-07-14, 18:46 »
Nej, han lär nog inte ha gått igen, Carin  !
 
Jag har inte tillgång till Genline så att jag kan se år, kolumner och noteringar i sin helhet.  
 
Men om han då levde 1808, lär han i alla fall ha avlidit tidigast detta år - senast 1816, av korset framför namnet att döma. Och nog tycker jag det ser ut som han är överstruken, vilket också kan indikera att han är död.
 
//Leif

1264
Margaretha,
 
Du kan ju börja med att vända dig till  Alaska State Archives. Jag har haft kontakt med dem och de var verkligen hjälpsamma.
 
Sedan har du en oerhört bra länksida som heter  US Resources: Alaska, som f ö finns för alla delstater.  
 
Glöm ej heller dagstidningarna! Det finns väl ett antal för Alaska. En del har index, d v s det är möjligt att söka på t ex namn och orter. Men jag vet inte om de är sökbara på Internet.  
 
Lycka till!
 
Mvh
Leif
 
Men Anbytarvärden, hallå, flytta för tusan diskussionen till Länder > USA. Tack!

1265
Ramsberg / Ramsberg, husförhörslängd(er), Aron, född 1788
« skrivet: 2006-07-14, 14:57 »
Ja, det blev som du antydde Henrik, inte mycket bättre bild. Jag går bet på tydningen. Men du bor ju i Örebro, liksom jag, så besöka Stadsarkivet och kolla rullfilmen där. De brukar plocka fram filmerna om text på mikrokort är otydliga.
 
Men är det inte ett svagt streck stuket över alla kolumner för Aron i hfl AI:13 (1806-1816)? För korset invid hamns namn innebär ju att han är död redan vid ingången av den husförförsperioden. Motsvarande kors finns sedan invid dödnoteringen för främlingen.  
 
Jag kan mycket väl tänka mig att detta ändå är Aron. Varför hans namn inte anges kan jag inte riktigt förstå. Det verkar dock som det är en annan präst som skrivit dödnotisen. Gränsen mot Lindes socken är inte särskilt långt från Sörsjön, om vi antar att det är i den sjön han hittades. Särskilt om han hittades på sjöns västra sida. Då kan han ha förts till Lindesberg och blivit begravd där. Se död- och begravningsboken för Lindesbergs SFS och LFS, vol. FI:4!
 
Mvh
Leif

1266
Ramsberg / Ramsberg, husförhörslängd(er), Aron, född 1788
« skrivet: 2006-07-14, 02:59 »
I Anm. bilden högst upp tycker jag det står Försvann 1804.
 
Ordet i nästa bild kan jag inte läsa. Du måste nog förstora den något. Men jag uppfattar inte att det står någonting om hans död här (AI:13).
 
Hälsningar
Leif

1267
... hos Hedberg? Senior (där pigan jobbar)
 
... Täby socken (kanske?)
 
God natt!
 
//Leif

1268
Hej Thomas!
 
Det här bör ha behandlats av Skinnskattebergs bergslags häradsrätt eftersom det rör en dödsskjutning.  
 
Kolla protokollen för vinter- och/eller vårtinget 1831!  
 
Du hittar info om vilka mikrokort som gäller i Lappkatalog HR, Västmanlands län, 1593-1865, Kortnr D61761. Se SVAR:s pärm Domstolsarkiv och fliken Svea Hovrätt på biblioteket eller SVAR:s hemsida.
 
Lycka till!
 
Mvh
Leif

1269
Viby / Närke. Viby, döda 1705 21/1
« skrivet: 2006-07-08, 00:53 »
Lars,
 
Har inte tillgång till Genline och därför har jag ingen aning om vad som står.
 
Men lägg gärna ut en bild ska jag ta mig en titt.
 
Mvh
Leif

1270
46 Ordet är fritt om släktforskning / Vad betyder detta?
« skrivet: 2006-07-08, 00:45 »
Hej Gunilla!
 
Jag har aldrig sett något liknande. Men kan det vara så att de fått varsin psalmbok detta år som belöning av prästen för sin läskunnighet och kunskap i kristendom? En konfirmationsgåva helt enkelt.
 
Mvh
Leif

1271
Viby / Närke. Viby, döda 1705 21/1
« skrivet: 2006-07-07, 15:38 »
Hoppsan! Ser nu att det står Önna.Det lär då vara en helt annan plats än den jag refererar till. Förlåt mig.
 
I samma bok s. 263 - uppsatsen: Knektfamiljer. Soldaternas, ryttarnas och båtmännens liv med hustrur och barn [Anne-Marie Lenander] - omnämns dock Öna som rotenummer 46 i Viby socken (efter 1811). Det innehades av soldater med namn Öberg och Örn.
 
Viktig och intressant information kan då vara detta: ... I Viby ger den topografiskt uppställda sammanställningen av kyrkoböckernas alla uppgifter under 1700-talet en möjlighet att följa många familjer på soldattorpen under en stor del av deras liv..  
 
Mvh
Leif

1272
Viby / Närke. Viby, döda 1705 21/1
« skrivet: 2006-07-07, 15:15 »
Läser följande ur Från bergslag och bondebygd 1997; Krigsmakt och bygd s. 113 [Del II i serien Närkes militärhistoria]:
 
Till mönstringen 1736 hade läget ändrats. Uppgifterna om hemmanen var helt borta men nu får man veta mer om ryttarna. För nr 80 Ökna av Örebro kompani tjänstgjorde Sven Ökenfält, en 54 år gammal närking, som tjänstgjort i 37 år...
 
Så nog fanns det rusthåll i Ökna, av denna notering att döma.
 
Mvh
Leif

1273
Appuna / Appuna, C:2, dödbok, 1848, s. 235
« skrivet: 2006-07-07, 14:54 »
Sorglig historia det här!
 
Vill bara komplettera med följande:
 
Son till Klåckaren  
N. G. Hall och dess hu-
stru Stina Cajsa Ryd-
berg i Carlebytorp.  
Han var född i Appuna  
d. 11 Maj 1830. (Sjuk ...)
 
Sedan efter .. förnufts rätta bruk:
 
- Begrafd / på / eft. m -
 
Mvh
Leif

1274
Ryning / Ryning
« skrivet: 2006-06-20, 19:13 »
Nej, jag känner inte till om det finns renovationer av lagmanstingsprotokollen. Tror inte det. Originalen lär förvaras vid landsarkivet. Lappkatalog för lagmansrätten finns (liksom för häradsrätten) i SVAR:s pärm Domstolsarkiv under flik 4 Svea Hovrätt. Men det har du kanske upptäckt?  
 
Mvh
Leif

1275
Ryning / Ryning
« skrivet: 2006-06-19, 19:55 »
Nu har jag fått ordning på det tekniska så jag kan lägga ut ingressen.
 
Håll till godo!
 

 
Mvh
Leif

1276
Örnberg / Örnberg
« skrivet: 2006-06-13, 13:39 »
Hej Mikael!
 
Jag har funnit en bou daterad 2.8.1694 efter borgmästaren i Örebro, Engelbert Reben. (Har skrivit om detta här under Släkter > Övriga Släkter > Rynning)  
 
I bou omnämns en Nils Örnberg. (I andra dokument som jag sett skrivs han också Örn[e]berg). Det kan inte röra den namne du frågar efter, men kanske finns det något släktsamband?
 
Jag mejlar över ingressen av bou till dej. Kan tyvärr inte lägga ut sidan här p g a tekniska problem.
 
Mvh
Leif

1277
Ryning / Ryning
« skrivet: 2006-06-07, 15:26 »
Tyvärr kan jag inte lägga ut ingressen. Kan mejla den till intresserad. Meddela mig bara.
 
Mvh
Leif

1278
Ryning / Ryning
« skrivet: 2006-06-07, 15:08 »
Har funnit bouppteckningen efter borgmästaren Engelbert Reben i Örebro Rådhusrätt och magistrat protokoll [Bou, 1635-1699 med luckor, vol. FI:1].  
 
Där omnämns flera av personerna under denna rubrik och andra rubriker (bl a Spilhammar och flera under Läshjälp Närke). Jag lägger ut ingressen här. Hela bou är ca 25 sidor lång.
 
 
 
Hoppas den kan vara till hjälp.
 
Mvh
Leif

1279
Hej Ulf och Birgitta!
 
Jag har lagt ut ingressen till bouppteckningen  efter borgmästaren Engelbert Reben under Släkter - Övriga släkter - Rynning.
 
Mvh
Leif

1280
Lappfjärd / Lapväärtti / Lappfjärd / Lapväärtti
« skrivet: 2006-06-02, 11:59 »
Hej Gun-Britt!
 
Bokverket säljs av Lexica Antikvariat i Örebro. Tel. 019-32 30 31. E-post: lexica@tele2.se. Det kostar 275:-. Om du vill ha det, kan jag hämta och skicka. Men då behöver jag pengarna först, även för frakten. Frakten lär gå på 152:- (Posten) eller ca 110:- (Bussgods). Förutsätter då att du bor i Sverige.
 
Liksom övriga böcker av K.V.Åkerblom är det ett väldigt genomarbetat lokalhistoriskt verk. Innehåller bl a personregister. Jag har K.V:s, och sonen Bror, övriga böcker och är mycket nöjd med dessa. Har dock ingen anknytning till Lappfjärd.  
 
Mejla mig om du är intresserad.
 
Mvh
Leif

1281
Archive - Swedish geography / Where is Linde?
« skrivet: 2006-05-27, 16:44 »
Best Lois!
 
This register of Brent Ericson has been controlled and updated by members in  Linde Bergslags Släktforskarförening.  
 
They have published the material on CD's. Click on Till salu at the left.
 
Contact the chairman Gunilla Didriksson, gunilla.didriksson@telia.com for further information!
 
Best regards,
 
Leif G:son Nygård

1282
Lappfjärd / Lapväärtti / Lappfjärd / Lapväärtti
« skrivet: 2006-05-23, 20:52 »
Hej Lappfjärdsforskare!
 
Har möjlighet att skaffa fram K. V. Åkerbloms bokverk i 2 delar om Lappfjärds socken.
 
Är det någon som är intresserad att köpa den? Kontakta mig i så fall.
 
Mvh
Leif

1283
Ljusnarsberg (Nya Kopparberg) / Ljusnarsberg F:2 1746-1774 Mord
« skrivet: 2006-05-01, 19:42 »
Hej Kicki!
 
Med utgångspunkt från noteringen i dödboken, som den tolkas av Ingvar - jag har inte läst densamma, har inte tillgång till Genline - konstateras att mordet ägt rum den 10.4.1747 vid Lilla Kumlan av Henrik Ersson, begravda på plats av honom och återfunna först den 10.7.1750. Så uppfattar jag noteringen.  
 
Det bör innebära att målet upptogs vid sommartinget s.å. Den fruktansvärda händelsen har sannolikt upptäckts samma dag eller inom några dagar, så den har knappast blivit uppskjuten till ht. I alla fall inte första behandlingen. Domslut  kan ju sedan ha meddelats - av olika skäl - vid ett senare ting. Så ytterligare protokoll i ärendet kan, som jag skrev, förekomma åren därefter. Ja, egentligen ända tills änkans omgifte. D v s mellan 1748-1752. Tidsangivelsen för mordet är sedan så exakt att det tyder på ett erkännande.
 
Ja Janne, du har rätt. Mord remitterades i första hand till hovrätten (i detta fall, Svea Hovrätt). Men kunde också behandlas (som brottmål) av mellandomstolen lagmansrätten i samband med  anhängiggjorda (aktuella) tvistemål [Clemensson & Andersson: Hembygdsforska! Steg för steg, s 163. 1990], d v s - enligt min tolkning - om t ex skuldfrågan i målet inte från början är alldeles glasklar och den anklagade hävdar att någon annan utfört dådet, vilket utmynnar i en tvist mellan en eller flera parter.
 
Kicki! Du kan också kontakta Svea Hovrätt och fråga i fall de har register över dödsdomar remitterade från häradsrätten till dem aktuell tid. Det skulle i så fall spara tid (och pengar!).
 
Vänligen,
Leif

1284
Ljusnarsberg (Nya Kopparberg) / Ljusnarsberg F:2 1746-1774 Mord
« skrivet: 2006-05-01, 02:41 »
När det handlar om mord, kan du säkert få närmare information i häradsrättens dombok. I detta fall Örebro län, Lindes domsaga, Lindes och Ramsbergs tinglag och Nya Kopparbergs häradsrätt.  
 
Genom att studera Svea Hovrätts Lappkatalog för Örebro län, kan du se vilka datum och volymnummer som gäller för ditt mål. Mordet sker i april 1747. Målet kan då ha behandlats vid sommartinget den 15-17.6. Dessa protokoll ingår i volym nr 142. Alla domböcker i ö saknas detta år. Om du vill beställa dessa mikrokort, och ev. lappkatalogens mikrokort, ska du titta i SVAR:s pärm Domstolsarkiv under fliken Svea Hovrätt på biblioteket. Ofta är det också så att mord behandlades vid flera tillfällen och protokoll om detta kan alltså finnas längre fram i tiden. Vanligt är också att målet upptogs som ett särskilt mål vid ett s k urtima (extra) ting. Och rör det mord, där dödstraff har utdömts, måste målet underställas lagmansrätten. Du hittar också register till lagmansrätten i SVAR:s katalog.
 
Vad som sedan hände här i Örebro, borde du också kunna få upplysningar om. Jag tänker på slottets fängelsejournaler. Frågan är var de förvaras? Troligen finns de på landsarkivet i Uppsala. Men hör också med Stadsarkivet, vad som kan finnas om en dödsdömd person som avled på slottet. Kanske kan de ge dig ytterligare infallsvinklar?  
 
Lycka till!
 
Hälsar
Leif
 
Tillägg: Jag ser att du är stationerad i Moskva. Vet inte hur det funkar med beställningar av mikrokort till utlandet. Men det kan väl inte vara några problem. Jag ger dig beställningsnumret till vol 142 (år 1747) här: D01095. Det är 14 kort i volymen. Så hör med SVAR i Ramsele huruvida du kan låna eller köpa volymer. Be samtidigt om kopia av fliken Svea Hovrätt (den grundläggande informationen, beställningsinfo för lappkatalog och lagmansrätten, 1 A4) och mikrokortsinfo för Örebro län (1747 och efterföljande år, 1 A4). Då ser du vad som går att beställa. (Möjligen hittar du också den informationen på SVAR:s hemsida?).

1285
Ryning / Ryning
« skrivet: 2006-04-24, 19:55 »
Har funnit bouppteckningen efter borgmästaren Engelbert Reben daterad 2.8.1694. Där omtalas bl a Nils Örnberg och Nils Ryning ovan. Bou är ca 20 sidor, jag lägger ut ingressen här:
 
 
 
Källa: Örebro Rådhusrätt och magistrat, Bouppteckningar, 1635-1699 med luckor, vol FI:1.

1286
Karlskoga / Karlskoga AI:5B, GID 2458.108.80500
« skrivet: 2006-04-20, 15:42 »
Inh. [Inhyst] Hyttearbet.[aren]

1287
46 Ordet är fritt om släktforskning / Rötterbokhandeln
« skrivet: 2006-04-12, 20:21 »
Lars!
 
Håller med. Varför inte inlämna detta som ett förslag direkt till de berörda? Du har Tipsa redaktionen på förstasidan.
 
Mvh
Leif

1288
Det är ingen bok i vanlig mening, d v s inbunden eller häftad med tryckta sidor.
 
Bergmästaren Eric Odelstiernas Bergsjordebok öfver Nya Kopparberget opstäld År 1780 med ändringar och tillägningar för År 1781 är, som titeln anger, en bergsjordebok och finns väl antagligen i original någonstans. Kanske i Bergmästarens arkiv på Uppsala landsarkiv?  
 
Men den har mikrofilmats och finns i vart fall på rullfilm. Ett ex. förvaras på Västerås Stadsbibliotek (släktforskarrummet). Flera ex. finns säkert. Den har också avskrivits av Inger Pettersson och Leif Broman under 1990-91, då aktiva i Ljusnarsbergs Släkt- och Hembygdsforskarförening. Föreningens tidskrift Bergtagen publicerar kontinuerligt utdrag av Pettersson & Bromans avskrift. Det har pågått sedan 1992. Dunderbo och Sundet finns på Ställbergs rote, s. 3:6 resp. 3:19. Stennäs på Ljusnars rote, s. 6:12. Tre(3) A 4-sidor. Bara Dunderbo har ännu återgetts i Bergtagen (nr 1:1997).
 
Så Dagny: försök att fjärrlåna rullfilmen eller begär kopior ur avskiften. Det är mitt förslag.  
 
Mvh
Leif

1289
Ryning / Ryning
« skrivet: 2006-04-07, 19:26 »
Erik Ryning omtalas i Närkingar i krig och fred (1989), [Del I av Närkes militärhistoria].
 
Däri finns f ö en uppsats som behandlar Sköllersta och torde intressera dig, Birgitta! Glöm ej heller Björn Askers uppsats i del II, Krigsmakt och bygd (1997). Kanske Björn Asker har ytterligare källmaterial från sin uppsats som du skulle ha nytta av? Han är arkivarie på Uppsala landsarkiv. (Var i alla fall 1997).
 
Trevlig helg!
 
//Leif

1290
Hej Birgitta!
 
Jag måste göra några korrigeringar här efter att ha läst de två protokollen där borgmästaren Reben är inblandad. Har inte reflekterat över dessa eftersom jag inte uppfattade att de hade något samband med övriga protokoll. Men det ser jag nu att de har. Därför blir min tolkning delvis annorlunda.
 
Kan jag konstatera att detta inte alls rör arvskiftet efter Petter Spilhammar. Anledningen till att Spilhammar omnämns är hans skuld (Spilhammars skulden), ingenting annat. Handelsmannen Gabriel Melker har en skuld på 190 (eller kanske 290, lite svårt att se om det är en etta eller tvåa) daler kopparmynt att fordra av P.S. Eftersom P.S. tydligen är i tjänstgöring, begär handelsmannen att få silver i pant till Leutnamptens hemkomst, något P.S. själv har  tillåtit med en obligation, vilket rätten beviljar. Detta sker 20 januari 1676.  
 
Sedan ser vi hur Nils Örneberg och Nils Rynning 1680 tvistar om värdering av arvedelar, varvid en silverskål omnämns: ... Män som Nils Rynning säger sig med wittnen kunna bewisa  
andra söskonen sin fyllnat med nöja bekommit emot den Sölfuer Skåhlen han åthniutit. Det kan vara så att den här silverskålen är just det silver som Gabriel Melker fick i pant för den skuld Petter Spilhammar hade till honom, och att skulden aldrig hann regleras innan P.S. dog (under strid) i december 1676. Anledningen till att Nils Örneberg och Nils Rynning 1680 tvistar om bl a skålen, kan vara att även Gabriel Melker dött och att de har rätt i arvet. Den andra notisen, där särskilt Brita och Gustaf Rynning omtalas, ser inte ut att ha någon direkt koppling till de övriga protokollen. Det ser mera ut att handla om ett s k födorådskontrakt (den stora wårdnat, curam och omsorg), och torde inte röra P.S:s ev. arvskifte.
 
Alla de här domboksnotiserna tycks alltså röra en tvist om ett annat arv än det till Petter Spilhammar. Om det rörde arvstvist efter honom, borde någonting mer är bara Spilhammars skulden omtalas. Förhoppningsvis får du så småningom klarhet i hur det verkligen förhåller sig.
 
Mvh
Leif

1291
Kan intet i book
 
Med det menas att han vid husförhör inte kan någonting om vad som står i bibeln, särskilt vissa kristendomsstycken (som hade egna kolumner i husförhörslängden). Förmodligen kunde han heller inte läsa.
 
Vänligen,
Leif

1292
Ja, det var ju tråkigt att inget ytterligare fanns bevarat från Sköllersta häradsrätt.
 
På den här tiden var det häradsrätten som utsåg förmyndare, så notering om detta bör finnas i dess protokoll. Det var vanligen en ansedd medborgare som fick uppdraget, ofta någon person som varit dopvittne vid barnens dop, inte sällan en släkting. Och Nils Ö. och Nils R. kan ju vara släktingar till Ingrid Kruse? Det kanske klarnar så småningom. Du får lägga puzzel med de uppgifter som kommer fram. Men jag tycker du ska försöka tyda den supplik av P.S. som omtalar något boställe i Sköllersta. Det kanske ger ännu mer.
 
Jag fann en person (Göran Ekberg) som översatt protokoll från Sköllersta som han utlagt på sin hemsida och där Leutnanten Spilhammar omtalas. Det är från 1662. Så ska du få ordentligt grepp om förhållandet för Peder/Petter Spilhammar, bör du nog börja sökningen i domb redan från ung. 1660. Det visar ju detta protokoll. (Om det nu är Peder/Petter som åsyftas?). Kanske sedan Göran vet mer om Sköllersta som du skulle ha nytta av?  
 
God natt!
 
//Leif

1293
Kan också nämna att Örebro Rådhusrätt och magistrat förfogar över Bouppteckningar (vol F I:1-22). Det finns också Inneliggande handlingar (vol F II:1-10). Det kan vara så att du kan finna ytterligare handlingar om Petter Spilhammar här. Kanske rent av en bou, även om den i första hand borde ha ingivits vid Sköllersta häradsrätt. Men iom att han var löjtnant vid Livregementet till häst, som hade stora delar av Närke som bas, kan bou blivit handlagd av statsdomstolen.  
 
De volymer som särskilt skulle intressera dig är bouppteckningar 1635-99 (med luckor), vol F I:1, rullfilmsnr OP 4912 och inneliggande handlingar 1624-75, 1676-79, vol F II:1-2, rullfilmsnr OP 4932 o. 4933. Dessa volymer bör också finnas som mikrofiche hos SVAR.  
 
Men det är, som sagt, oturligt att domböcker för Sköllersta saknas just 1677. Protokollen från hösttinget 1677, hade varit mycket intressant för dig. Inte bara för en ev. bou utan också notis om vem/vilka som faktiskt blev förmyndare för barnen.  
 
Jag skulle dock höra med Landsarkivet också i fall det finns originalhandlingar från Sköllersta som aldrig har avfilmats, och alltså bara finns att beskåda i Uppsala. Kom ihåg att det bara är renovationer (avskrifter) som vi har tillgång till genom fiche och film.
 
//Leif

1294
Uppgifterna om barnens ålder visar att det inte kan vara Petter Spilhammars barn som tvistar om arvet. I alla fall inte direkt.  
 
Kan det vara barnens förmyndare som tvistar? Är barnen omyndiga blir det ju förmyndarna som nämns med namn, inte barnen. Lever barnen vid föräldrarnas frånfälle är de faktiskt bröstarvingar, och då har de laglig rätt till arvet. Är de två efterlevande barn ska dödboet delas i två lika stora delar, om nu inte ett testamente säger någonting annat. Och är de tre arvsberättigade barn, blir fördelningen en tredjedel till varje barn o s v.  
 
Om vi förutsätter att Spilhammar efterlämnar tre barn och Nils Örneberg och Nils Rynning blir utsedda till förmyndare för barnen, Nils Ö. får  ansvaret för två av barnen och Nils R. ett, då har Nils Ö. större rätt i arvet än Nils R. - 2/3 mot 1/3. Det skulle kunna vara en rimlig förklaring till arvstvisten, och att namnen inte ser ut att ha någon direkt koppling till Petter Spilhammar. Men om de nu är förmyndare får de en indirekt koppling.
 
Kanske ändå ett uppslag att ta med i din vidare forskning, Birgitta?  
 
Vänligen,
Leif

1295
Efter lite eftertanke, vill jag tillföra följande:
 
Löjtnantbostället följde med, vad jag förstår, officeren så länge denne var tjänstgörande. Det kunde inte säljas och köpas som vanlig egendom. Vem som i realiteten ägde den här typen av militära bostället, känner jag inte till. Kanske var det regementet och stod direkt under chefens beskydd? Märk väl Birgitta, att det i dina notiser bara omtalas lösören och skulder, inte fast egendom.
 
Petter Spilhammar dog i dec. 1676, hustrun i juni året därpå. Och då gick bara det som paret hunnit tillföra boet under Petters tjänstgöringstid under klubban. Var det inte tre(3) barn som sedan fick förmyndare? Och de kan väl knappast vara gifta 3 år efter moderns död. Så hela den här historien tyder på att arvet efter Spilhammar gick utom börden. Om det rörde bröstarvingar fanns inget tvång på att arvskifte skulle lagföras. Det kunde ske ändå, för att syskon skulle ha papper på sin lott, men någon förpliktelse fanns inte. Eller har jag fått detta om bakfoten? Om detta stämmer är ingen av de berörda personerna direkt släkt med Petter Spilhammar. Kan det vara så att Nils Örneberg övertog löjtnantbostället efter Spilhammar, och att han tilldömdes arvet? Nils Rynning har då som svåger en del att fordra i detta arv. Och att notiserna handlar just om detta?
 
I en av de suppliker jag fann på KrA omtalas Petters boställe i Sköllersta och något slags skifte. Jag kommer inte ihåg innehållet riktigt. Men jag rekommenderar dig Birgitta, att först tyda den suppliken. Därefter kanske du får bättre grepp om hur det förhåller sig, både vad gäller de domboksnotiser du hittat och framtida.  
 
God natt!
 
//Leif

1296
Hej Birgitta!
 
Jag tycker det är kul med domstolsprotokoll. Därför kan jag ge dig ett handtag, nu som då. Ingen uppoffring således! .  
 
Senaste bilden:
 
... arfwesaaker för bårtowarande a 3 dl up(satt?)
.... ......
 
Det verkar som att Nils Rynning måste betala 3 dl till svågern Nils Örneberg för att han har undandragit arvegods ur dödsboet (bårtowarande).  
 
Ja, jag tolkar det så att Spilhammar var skuldsatt. Dödsboet ärvde sedan både tillgångar och skulder. Hur och var den skulle regleras sägs i bild 2: ...ransakas hwad der på aff Brita Rynning ähr upburit och bekommit. D v s hur stor del av skulden som svågern Nils Örneberg med hustru har ansvaret för och är skyldiga att reglera.  
 
Bild 1:
 
.... (för mörkt, ser inte vad det står) Örneberg och Nils Olofsson Rynning Swågrar  
som komma att begära Rättens utslag öfwer några stridighe
ter i dheras wärd[e]ringar, som den 1 Martj 1680 till Ligvidation
war opskutit, såsom förnembligest Spilhammars skulden
och dhe förmente Lösören Nils Rynning skulle mera up(buda?)  
än han berättigadt till. Nils Örneberg exiperar forum om  
Spilhammar Skulden, där om böra uthföras wid Sköller
sta ting, och begära zesusion (session, d v s i detta sammanhang domstolsförhandling, min anm.) för dhe lösören Rynningen äfwen
bekommit.
 
Tycker alltmer det verkar som att Nils och Brita Rynning är syskon och barn till Spilhammar. Nils Rynning verkar olovligen ha tillskansat sig för mycket ur dödsboet. Och det är detta som syster Brita, företrädd av maken Nils Örneberg, invänder emot. (Maken var den som i regel förde familjens talan inom äktenskapet).  
 
Den här silverskålen verkar Nils Rynning ha tagit med sig till Örebro, och försökt uppbjuda där med de andra syskonens godkännande, vilket uppenbarligen inte är helt sanningsenligt. I alla fall protesterar systern och svågern mot att han undandragit för mycket ur dödboet! (Det kan sedan finnas fler syskon som inte direkt nämns här). Det sägs också att arvskiftet, i synnerhet regleringen av Spilhammars skuld, skall ske i rätt instans; Sköllersta tingsrätt och inte Örebro Rådstugurätt.
 
Det här är spännande! Men du får nog systematiskt granska protokollen för Sköllersta tingslag ytterligare år framåt för att inte missa någonting. Det kan fortsättningsvis uppstå tvister mellan syskonen. Kanske omnämns även andra syskon?
 
Mvh
Leif
 
OBS! Fel av mig. Syskonen har ju en far som heter Olof. Då kan det inte vara Petter Spilhammars barn i varje fall. Kan det ha funnits flera Spilhammar? Men bevisligen var Petter bosatt i Sköllersta. Stötte f ö på en Lars Spilhammar när jag var till Krigsarkivet.

1297
Bild 2:
 
Efter dhe stridige wärderingen emellan swågrarna Nils Olofsson  
Örneberg och Nils Olsson Rynning; hade Rätten nu göra afslut?  
Män som Nils Rynning säger sig med wittnen kunna bewisa
andra söskonen sin fyllnat med nöja bekommit emot den Sölfuer
Skåhlen han åthniutit, Blifwer der medh opskutit till dess
han sådant efterkommer. Män hwad Spihlhammars Skul
den widkommer, remitteras till sitt wederböriga forum att
ransakas hwad der på aff Brita Rynning ähr upburit och
bekommit.
 
Jag tolkar detta som stridigheter vid skiftande av arv. Svågrarna torde vara gifta med Spilhammars döttrar. Den ene har erhållit en silverskål, men ej kvitterat ut den (rättare: ännu ej fått arvegodset fastställt av domstol, förmodligen Sköllersta) och är å sina syskons vägnar  nöjd med arvet. Vad gäller Spilhammars skuld, så remitteras målet i denna del till Sköllersta tingsrätt (som är rätt instans eftersom Petter Spilhammar ju var bofast där). Brita Rynning skulle kunna vara en av Spilhammars döttrar, gift med Nils Rynning. Lite spekulativt, men kanske ger det en öppning. Du kan sedan söka fortsättning på målet i Sköllersta dombok.  
 
Mvh i natten,
 
//Leif

1298
Ser att du publicerat bättre bild, Birgitta. Något besök på Stadsarkivet behöver jag knappast göra.
 
För här framgår att det står Oluff Cart Soldat. Eller om det nu står Cort? Ofta är problem huruvida det står 'a' eller 'o'.
 
Och jag tycker inte det är märkligt att en soldat är ombud för Ingeborg Krus. Hennes avlidne man var ju ryttmästare och löjtnant. Du har tidigare nämnt att Ingeborg avled i juni 1677. Så även om det inte framgår här att hon skulle vara död, utgår jag ifrån att så är fallet och denne Olof företräder (en del av) dödsboet. Det kan vara en måg eller möjligen ett barn. Soldatnamn ger vanligtvis inte härledning till släktskap.
 
Genom att läsa Björn Askers uppsats Grevar, skottar och bondsöner. Närkeregementenas officerare 1650-1700 [Från bergslag och bondebygd 1997: Krigsmakt och bygd, s. 161-186], får du en bild av soldaternas sociala tillhörighet och karriärväg. Viktig kunskap för din vidare forskning. Där omtalas bl a en Jon Hansson, senare Jonas Gyllenspetz, som skrevs ut till knekt 1625 och avslutade militära banan som generalmajor 1677. (Död året därpå). Torde vara exempel på en  rätt unik karriär.
 
Trevlig helg!
 
//Leif

1299
Texten till höger:
 
Giftoman Brudens fader ......... Tunman.
 
Borde ju då stå Johan, men jag får inte ut något namn här. Kan det vara titeln? Någonting med Fierdinsm., Fjärdingsman?  
 
Mvh
//Leif

1300
Det står Soldat efter Cort. Men står det inte Carl?
 
Ge mig filmnr och sidnummer Birgitta, så ska jag kolla rullfilmen på Stadsarkivet!
 
//Leif

1301
Söderbärke / Söderbärke C:3 GID 152.22.64200
« skrivet: 2006-03-18, 00:14 »
Jo, det kan också stå Sachris.  
 
Och i Släktforskarförbundets namnlista - se Håkan Skogsjö: Så stavar du namnet [Släktforskarförbundets årsbok 1999, s. 49] - upptas Sakris som en sidoform till Sakarias. Namnet kunde säkert också skrivas med 'Z'.  
 
Vänligen,
Leif

1302
Söderbärke / Söderbärke C:3 GID 152.22.64200
« skrivet: 2006-03-17, 19:28 »
Hej Birgitta!
 
Läser faderns efternamn som Sache, (Pehr Saches B.).
 
Kanske ska namnet åsyfta på platsen Saxe?
 
Mvh
Leif

1303
Britt!
 
Jag anser att ditt inlägg i allra högsta grad hör hemma här, där Firman Svensk Släktforskning och dess upphovsman diskuteras.
 
Mvh
//Leif
 
Inlägget överflyttat från annan plats. Yvonne Carlsson, Anbytarvärd

1304
Britt!
 
Följ Jörgens råd:
 
Studera efterföljande årens mtl och se vad som står om Lars, om han öht är upptagen i längden. Han kan ju ha blivit sjuk eller avlidit och då är han inte noterad.
 
För utflyttad är han inte. (Där hade jag fel! ). Jag erinrar mig, från mina studier av mtl, att några sådana noteringar öht inte förekommer. Syftet var inte, likt kyrkobokföringen, att hålla koll på folks rörlighet, utan skatteförmåga vid en viss tidpunkt.
 
Mvh
//Leif

1305
03) Brev m. m. - 1600-talet / Eriksbergsarkivet
« skrivet: 2006-03-07, 18:30 »
Prästgården läser jag. För en gammal präst inte särskilt långsökt att söka sig till en prästgård. Men å andra sidan följde bostad med ämbetet. Och med tanke på åldern, var det knappast p g a tjänsteutövning som han flyttade. Här rör det sig f ö om frälsehemmanet Prästgården.  
 
Varför kan man undra? Hade adelsmannen köpt hemmanet av kyrkan? Var detta ett utslag av den s k reduktionen, d v s när kronan indrog gods från adeln?  
 
Mvh
Leif

1306
Om det här är mtl för år 1790, upprättades den i slutet av året innan. D v s 1789. För fr o m 1725 upprättades mtl i slutet av året närmast före det år som avses. (Källa: Per Clemensson & Kjell Andersson, Hembygdsforska! Steg för steg (1990) s. 231).
 
Men kan det vara så att den blivande svärsonen har trolovat Lars dotter - d v s första lysningen har skett - en lång tid innan och att den blivande svärfadern därför officiellt kan anges som sådan redan här? Jag kan inte tolka det på annat sätt.  
 
Utläser inte uti Åhs. 'Å'-et skulle då vara en versal, och det är det inte här.  
 
Finns ingen utflyttningsbok vid tidpunkten?
 
Mvh
Leif

1307
För swärfar Lars tycker jag det står åt: utfl, vilket skulle kunna betyda åter utflyttad. D v s han har inflyttat något år tidigare, men sedan utflyttat från gården (socknen?). Detta tyder på att han var änkling. Kanske gifter han om sig? Har du kollat vigselboken?
 
Mvh
Leif

1308
Nej, i Västmanland. Diskussionen borde flyttas.

1309
Du kan också kontakta  Lindesbergs museum, kulturhistoriska arkivet.
 
De har nog en del bilder från Kloten under 1900-talet. Arkivet är öppet på måndagar 10-19.
 
Lycka till!
 
Mvh
Leif

1310
03) Osorterat / Anna Majas pappa?
« skrivet: 2006-03-01, 14:18 »
Det stämmer bättre, Lena!  
 
Då måste noteringen vara för modern, men rör dottern. Födelsedatum har ju utsatts (även om det kanske inte överenstämmer med uppgift från Sunne födelsebok).

1311
03) Osorterat / Anna Majas pappa?
« skrivet: 2006-03-01, 01:17 »
Hej Ann Britt!
 
Osäker på namnet, men det skulle kunna stå så här:
 
Skoll[äraren] Hofr?ns o ä (=oäkta) dr (= dotter) Anna Maja f 1850.  
 
Datumet, möjligen 16/6?, är inskrivet ovanför med platshänvisning framför årtalet.
 
Mvh
Leif

1312
Yxnerum / Yxnerum
« skrivet: 2006-02-17, 03:37 »
Bild 3:
 
Har klent minne och svagt be-
grepp, hvadan(?) han, då han
första ggn adm. till H. H. N.,
befriades fr. mkt af h. h. ....
cateshesen. Ålagd? att flitigt
.... (öfva?)läsa sine skrifte? böcker?
 
Tolkning: P g a sin underutveckling befriades han i samband den första nattvardsgången (H. H. N.) från mycket av kristendomsundervisningen, men uppmanades att på egen hand flitigt läsa skrifterna.

1313
Hej Håkan!
 
Skrifwar skulle det kunna stå. Men jag är inte säker, har ingen kännedom om platserna i Östergötland.
 
Mvh, Leif

1314
Attmar / Attmar C:2 db, vad hände med Olof?
« skrivet: 2006-02-16, 20:41 »
hemresan ska det naturligtvis vara.  
 
Förlåt min feltolkning i den sena timmen!  
 
/Leif

1315
Attmar / Attmar C:2 db, vad hände med Olof?
« skrivet: 2006-02-16, 02:25 »
Novemb 15
 
Bond. Olof Olofsson i Hamre, som wid
Hamresjön om aftonen från kyrkan, olyckln
hamnat utur båten i Siön vikaren.
 
49 [år].
 
Han drunknade och återfanns tydligen inte eftersom ingen begravning hölls.
 
Mvh, Leif

1316
Efter 11 års forskning gjorde jag i höstas slag i saken och investerade i mitt första släktforskarprogram. Har genom åren hankat mig fram genom att skriva ner på GF:s blanketter. Men det har så klart varit oerhört omständligt. Så jag har, likt Hasse, funderat på vilket program jag skulle satsa på. Fastnade till slut för Min Släkt. Hade prövat demo-versionen tidigare och tyckte att det fungerade bra; enkelt och lättanvänt.
 
Och jag har definitivt inte ångrat mig. Är verkligen helnöjd! Det enda problem jag har nu är att jag inte kan använda programmet, eller något program ö h t, för datorn har kraschat. Så frustrerande! Men det ordnar sig naturligtvis inom kort.

1317
14 - Juridiska spörsmål / Förmynderskapsprotokoll
« skrivet: 2006-02-11, 20:40 »
Hej Birgitta,
 
Vet inte om Lappkatalogen är tillgänglig via SVAR:s hemsida. Det verkar inte så. Försökte söka den där, men fann ingen.
 
Annars hittar du den, som sagt, i SVAR:s pärm Domstolsarkiv. Och den pärmen brukar finnas på biblioteken. För forskning i domboksmaterialet är katalogen ett viktigt hjälpmedel. Inte minst för att sidhänvisning anges. Det sparar mycket tid vid sökning, då protokollen från alla länets häradsrätter är sammanfogade. Så inköp av dessa 5 mikrokort är en god investering. Volymnumret är S 01711 (inte S 1711, som jag felaktigt angav).
 
Om du har har möjlighet att kolla på biblioteket vilka rullfilmer som finns för Örebro län, måste det också innebära att de har förteckning med rullfilmssignum för varje arkivbildare (domböcker, bouppteckningar, landskapshandlingar o s v). Den förteckning jag har tillgång till via biblioteket och Stadsarkivet bär titeln: Förteckning över mikrofilmade domböcker, bouppteckningar, landskapshandlingar, rullor m m i Örebro län. Upprättad 1973 för Länsbiblioteket i Örebro [Örebro kommun]. Numera finns dock inte filmerna kvar på biblioteket utan har flyttats till Stadsarkivet (Grenadjärstaden, f d regementsområdet I 3). Men med fjärrlån går det att låna dessa filmer från andra länsbibliotek. (Känner inte till om Stadsarkivet här lånar ut dessa filmer).  
 
Du har, vad jag förstår, en hel del anor i Närke. Därför kan ett besök på plats vara en god id?. Då får du bättre grepp om vilka källor som finns att tillgå från ditt område. Det kan vara svårt att via internet få reda på allt som kan vara av intresse. Och logi är inga problem. För ett stenkast från Stadsarkivet ligger STF:s fina vandrarhem.  
 
Lycka till!
 
Mvh, Leif
 
PS. Jag har fått ett datorhaveri så jag kan f n inte scanna in förteckningen. Påminn mig är du snäll - om du inte har tillgång till rullfilmsförteckningen via ditt bibliotek - så mejlar jag över den. DS.

1318
03) Osorterat / Vad står det före Idiot?
« skrivet: 2006-02-11, 19:30 »
Är inne på samma tolkning som Nils och Torbjörn: ff näre idiot.  
 
Skulle då betyda ungefär delvis skattebefriad icke fullkomlig idiot.

1319
14 - Juridiska spörsmål / Förmynderskapsprotokoll
« skrivet: 2006-02-11, 03:50 »
Birgitta,
 
Rekommenderar att du skaffar minneskriften av Bertil Wald?n Askers och Sköllersta Tingslag (1949). Där finner du nyttig information för din vidare forskning.
 
Kan bl a återge det han skriver på s 29: ...1669-80 var Sköllersta och Kumla förenade till ett tingslag, och 1682 förenades Asker och Sköllersta [...] till en ansenlig domsaga. Och vidare på s 58: ... Den domsaga, vari Askers och Sköllersta härad ingick från slutet av 1600-talet till början av 1800-talet, kallas i allmänhet Västra Närke och Lekebergslagen samt Askers och Sköllersta härad; någon gång [...] Södra Närkes domsaga.
 
Utifrån denna info ska du sedan söka i domböckerna för Örebro län. De börjar redan 1612. För att veta vilka volymer som rör ditt område/härad, måste du först studera den s k Lappkatalogen eller Svea Hovrätts katalog över renoverade domböcker Örebro län 1603-1845. Det är fem (5) mikrokort [S 1711] som visar domsaga, härad/tingslag, år, datum, vol.nr och sida. På 1600-talet, och ett stycke in på 1700-talet, samlades nämligen alla domboksprotokoll för länets samtliga härader i en gemensam bok. Genom uppgifterna från Lappkatalogen kan du sedan i förteckningen över Svea Hovrätts mikrokort för Örebro län (i SVAR:s pärm Domstolsarkiv), med lätthet beställa de domböcker du kan tänkas behöva.  
 
Genom att gå igenom domboksprotokollen året när föräldrarna dog, och åren därefter, kanske du kan finna någon uppgift på syskonens förmyndare. Uppgifter om faddrar när de gifte sig måste också vara särskilt intressanta.
 
Så ge inte upp, Birgitta!
 
Mvh, Leif
 
PS. Erfarenhetsmässigt vet jag att läsbarheten av domstolsprotokoll från framför allt 1600-talet kan skilja markant mellan mikrokort och -film. Därför kan det vara klokt att i vissa fall studera filmversionen. Kan fjärrlånas. Behöver du förteckning med rullfilmssignum, kan jag mejla över den. DS.

1320
Anteckningen skulle kunna vara siuk. Kommentaren i kolumnen för bortflyttad synes vara en datering, möjligen årtalet 1801 och därunder datumet 11 m[ars?].
 
Kanske avled han straxt efter utflytten och det är därför du inte hittar honom?
 
Mvh, Leif

1321
Sköllersta / Sköllersta C:2 s. 9
« skrivet: 2006-02-09, 19:07 »
Wäsby.  
 
Jag erinrar mig att du lagt ut detta tidigare, kanske för 1-2 år sedan, och att jag svarade på detta.
 
Mvh, Leif
 
Tillägg kl. 19:19:
 
Här är den diskussionen. Men det är ju sådant som kan hända, Birgitta.

1322
Initierat skrivet, Ingegärd! Och jag håller med om de gamlas enastående förmåga att minnas personer/släkter i det förflutna.  
 
Utan några andra forskningsresultat än sin egen minneskapacitet kan de redogöra för personer de mött och händelser under sin barn- och ungdomstid. Också klara återgivningar av berättelser från far- och morsföräldrar, som därmed kan ge tillbakablickar från ett liv 150 år tillbaka i tiden.  
 
Därför är intervjuer av närstående släktingar ett viktigt inslag i släktforskningen. Ja, egentligen borde släktutredningarna börja där. Men lever man som man lär? Nej, inte jag i alla fall. Började min utredning med att fortast möjligt gå 3-400 år tillbaka i kyrkböckerna och söka dem som dog för lääääänge sedan. Och glömde prata med mina närmaste. Som fortfarande levde. Exempelvis min mor.  
 
Nu har jag i grevens tid börjat prata med henne om livet förr. Väldigt roligt! Och vilket minne hon har! . Helt otroligt! Precis som det inträffade igår - och då är det 60-65 år sedan!  
 
Måste man inte ha mer fakta, eller kött på benen, innan man kan kalla det för forskning?, frågar Per Eriksson inledningsvis.  
 
Jag skulle nog vilja säga att intervjuer av de närmaste släktingarna är det bästa kött på benen man kan tänka sig och en oerhört viktig grund för vidare forskning. För dokumenten i arkiven finnas kvar medan människans minne bleknar, faller bort i glömska och slutligen försvinner för alltid när hon dör.

1323
Skultuna / Skultuna C:1, sid 94 [GID 2357.35.79500] 1635
« skrivet: 2006-01-27, 15:22 »
Bra jämförelsebilder, Bege! Det avgör saken. Vi kan nog härmed enas om att det står Messingsbruket.

1324
Källor och arkiv / Finska register
« skrivet: 2006-01-27, 15:13 »
Hej Pia!
 
Jag skulle också vilja veta mer om min finska släkt på 1900-talet.
 
Men tyvärr är sekretessen 100 år i Finland. Och de brukar hålla stängt på detta. Så särskilt mycket kan man inte få fram efter 1905.  
 
Undantag om man söker personer som utvandrat eller har omskrivits i tidningar, t ex i dödsannonser. Du har då  Migrationsinstitutet och  Brages Pressarkiv. Har anor deltagit i kriget, kan man sedan via hembygdsböcker och Krigsarkivet (i Helsingfors) få fram uppgifter. (Men vad gäller KrA fordras besök på plats och antagligen dokumentation att man är släkt med den man ska efterforska).
 
Möjligtvis finns flera genvägar, men ovannämnda är de jag känner till.  
 
Mvh, Leif

1325
Skultuna / Skultuna C:1, sid 94 [GID 2357.35.79500] 1635
« skrivet: 2006-01-25, 23:37 »
Ja, texten ska naturligtvis läsas kolumnsvis. Och jag är böjd att hålla med Michael & Co: det står Casten Koon med ett kommatecken efter (något jag missade först). Däremot Messingsbruker, inte MessingsHytta. Således en titel och inte en ortangivelse.

1326
Attmar / Attmar C:1, Barbro Larsdotter Moman död 1721
« skrivet: 2006-01-25, 19:35 »
Jag kan inte se att det står öm, vare sig 'ö' som första bokstav, eller 'm' som andra. Nog står det bra alltid, även om man kan tycka det låter malplacerat. Regina har förmodligen förklaringen.
 
Mvh
/Leif

1327
Attmar / Attmar C:1, Barbro Larsdotter Moman död 1721
« skrivet: 2006-01-25, 00:11 »
Hust. Barbro Larsdotter Moman/Morian ?? (Osäker om det är ett namn, vet inte vad det betyder. Kanske benämning på kyrkoherden?, min not) Sahl. Kyrkioherdens i N(el. R?)ustorp Eric Hellberg Eftterlefwerska lefwat med sin man i 34 åhr och haft 9 barn 2 Sönner och 7 döttrar. En bra mohr.
 
mvh Leif

1328
Modernisering av namn / Modernisering av namn
« skrivet: 2006-01-22, 19:38 »
I en av mina släktgrenar förekommer en släkt med åtminstone sex (6) varianter av samma namn: Tel - Teel - Thel - Theel - Th?el - Thiel. Detta gör mig lite förvirrad. Jag undrar om jag måste skriva namnet såsom det förekommer. Går de inte att normalisera? Det gör det i alla fall för vanliga bondsläkter i äldre tid.
 
Men jag ser här att Håkan Skogsjö under denna rubrik den 28 okt. 2000, faktiskt ger svaret på min fråga när han skriver att ..skrivkunniga förfäders namn inte bör namnnormeras vad gäller stavning... Det är alltså skrivkunnigheten som avgör om namnet ska återges bokstavstroget eller ej. Ja, då vet jag.

1329
Theel / Teel / Tel / Theel / Teel / Tel
« skrivet: 2006-01-22, 19:16 »
Hej i vinterkylan! Perfekt släktforskarväder kan man äga.  
 
Jag har skaffat en kopia av  släktutredningen som nämns av Nils Hård af Segerstad ovan: Bengt Th?el, Några anteckningar om släkten Th?el (1972). Förvaras hos Genealogiska Föreningen i Sth. Det är en hand- och maskinskriven utredning på 92 s. + personregister och källförteckning. Har även infogats kopior ur referensliteratur som rör avhandlade personer. Även om utredningen ger ett något rörigt intryck, och saknar notapparat, verkar den vederhäftig.
 
En väsentlig fråga här, som också berörs i utredningen, gäller handelsman i Gävle, Peder (Petter) Hansson Th?el:s anor och namnets ursprung.  
 
I förordet skriver Bengt att .. släkten stammar från Tyskland emedan stamfadern var tullnär i Visby med förnamnet Hans. Efternamnet Tel har enligt Broman [Olof Joh. i Glysisvallur] troligen antagits av denne tullnär efter grekiska ordet för tull, telos (lat. telonium). Namnet har sedan utsirats efterhand till Thel, Theel, Th?el. [..] Upplysningsvis kan dock nämnas att någon tullman med namnet Hans Tel ej har påträffats i danska Riksarkivets tullböcker från Visby åren 1625-40.. Han nämner vidare en .. Hans Persson (Pedersson) som 1634-40 var haffuefogde i Närs hammar och Ronevik förefaller att kunna vara den sökta stamfadern ..
 
Av detta blir slutsatsen att namnet Tel härstammar från tullnären Hans Pedersson på Gotland. Men det bars aldrig av honom - iaf inte av refererade källa att döma - utan först av sönerna Jochum och Peder. En annan uppgift som framkommer är att det förmodade tyska ursprunget härrör från Hansan, som hade ett starkt fäste på Gotland. Tycker utredningen ger fullt trovärdiga svar på Stefan Gustafssons inledande frågor till denna diskussion.  
 
Men att namnet förekommer i så många varianter gör mig förvirrad. Vi har här att laborera med: Tel - Teel - Thel - Theel - Th?el - Thiel (pust!). Vilket ska användas? Går de inte att normalisera? Återkommer under annan rubrik om detta!
 
Mvh
Leif

1330
Tack så mycket, Ann och Sven!
 
Underhåll av arkivet hade jag helt missat, men jag är nybörjare i den här formen av databransch ! (Har bara haft programmet i 1? månad. Och det är mitt första program - efter 12 års forskning. Förstår inte hur jag har klarat mig utan!).
 
Och Ann visade mig exakt vad jag sökte. Nu är alla onödiga källor rensade. Jag får väl se när jag får användning för den funktion Sven anvisade.
 
Ha en fin söndag!
 
Hälsar
Leif

1331
Har registrerat fel källa vid ett par tillfällen. Rena skrivfel. Källan ligger nu kvar i databasen och stör. För jag har råkat klicka på källan, som är snarlik den korrekta, och då anges åter fel källa.
 
Hur gör jag för att radera de felregisterade källorna i databasen?

1332
...men han gåt åt (åt överstruket) at sjöper mit ok gåfed ått mig.  
 
Blir väl ungefär så här med modern skrivning: ... men han köpte mitt (porträttfoto) och gav åt mig.
 
Min tolkning:  
 
Mannen ville inte vara med på något parporträtt med kvinnan. Det hon skickade var ett porträtt av honom ensam. Men han medverkade till att ett porträtt blev taget av kvinnan, som han betalade och gav till henne (något hon vill poängtera i brevet).

1333
Ja, det här med tolkning av handskrivna orter kan ställa till problem. Men det behöver du inte be om ursäkt för, bäste Henrik!  Vi har nog alla samma problem till och från. Särskilt om det rör platser i församlingar som man inte känner till. Men med tiden lär man sig läsa de mest skiftande stilar och kan på så sätt lättare tolka gammal skrift.
 
Jag tolkar Lars Janssons födelseort som Ramnäs. Det ligger i Västmanland.  
 
Mvh
Leif

1334
Hej Anneli,
 
Ja, då vet vi att det INTE är Engelsbergs bruk. Men du nämner Norrbärke. Och där fanns många gruvor och bruk. I försöken att identifiera plats och personer, kan också hembygdsföreningarna vara till god hjälp.
 
Kanske Norrbärke hembygdförening kan hjälpa dig vidare? De ger f ö ut en trevlig skrift som heter Norrbärkebygd. Den är fyllig, ofta med många bilder.  
 
Du har sedan Föreningen Silvbergs Vänner. Har försökt att nå dem på nätet, men de tycks inte ha någon hemsida. Men kanske Norrbärke hembygdsförening kan ge dig kontaktinformation?
 
Trevlig lördagskväll!
 
Hälsar Leif

1335
Skultuna / Skultuna C:1, sid 94 [GID 2357.35.79500] 1635
« skrivet: 2006-01-07, 19:16 »
Ja, varför prästen skriver kona vet jag lika lite som du, Michael. Om det bara ska syfta på en släktrelation till Simon Frunck? En person i den närmaste familjekretsen? Måhända lite märkligt.  
 
Men kanske är det så att även prästen tycker att det blev oklart? Därför har han efteråt angett ett dr till höger, som då ska tolkas som dotter. Och enligt Skultuna Bruks Historia, s 42 (Christinas text ovan), är det just Simon Fruncks dotter Maria som gifter sig här.

1336
Ojdå, det blev lite fel här! Kolumnerna var inte vad jag uppfattade från första bilden.
 
Paret gifter sig 1837, ankom 1837 (eller 1839?) från Kila. De bör väl då ha gift sig i Kila? Bortflyttade 1845 till Haraker.  
 
Sedan är texten för liten för att jag ska se vad det står. Anmärkningen får du nog lov att förstora.
 
Mvh, Leif

1337
Skultuna / Skultuna C:1, sid 94 [GID 2357.35.79500] 1635
« skrivet: 2006-01-07, 00:29 »
Framför Maria Frunck tycker jag det står det kona. Och om jag inte har helt fel är kona en sidoform till kvinna. Skulle ju då kunna syfta på Simon Fruncks syster, som antyds i Ny Svensk släktbok.

1338
Anneli,
 
Jag har också en annan bok om Engelsbergs bruk, skriven av Petrus Norberg 1934: Bidrag till Engelbergs bruks historia [undertitel: Ur gamla papper och arkiv samlade och med anledning av Engelbrektsminnets firande]. En inbunden bok på 557 s. Där finns samma foto som i Nissers bok vilken visar rost- och masugnen. Tagen 1924 av G. Reimers, Gävle. Vad man därför ska tänka på är att bilden du visar här bör vara ung. 20 år äldre. Bl a har rostugnen ombyggts under perioden, skorstenen blivit ommurad.
 
Om det nu är Engelsbergs bruk vill säga? Jag är inte helt säker på det. Som antytts var bruksbyggnaderna i Bergslagen likartade, variationen var inte så stor. Men eftersom din mormor varit verksam vid Engelsberg bruk, ligger det ju nära tillhands att bilden föreställer bruket. Kunde hon ha varit på något annat bruk i närheten?  
 
För att fastställa var bilderna är tagna, kan du kontakta Yngve Axelsson på Järnkontoret. De har en omfattande bruksbildssamling, som kanske kan ge svar på dina frågor.
 
Lycka till!
 
Mvh, Leif

1339
Tyder texten som att torpare Jan Larsson är född i Fläckebo, 11/4 (el. 7) 1817. Ankom, som jag uppfattar det, två(2) gånger från Kila; 1:a ggn 1807, 2:a ggn 1839. Samt avflyttar 1837 till Kila.  
 
Även hustrun är född i Fläckebo [ibidem] - 12 (el. 17 alt. 19) mars 1814 - och följer med vid flyttningarna.
 
Dottern Johanna tycks vara född 4/4 1840 i Romfartuna.
 
Mvh, Leif

1340
Nej, Anneli, ingen Persson eller Emma Persdotter. Tyvärr.
 
/Leif

1341
Ramsberg / Ramsbergs Födelsebok 1845 Johanna Lindgren
« skrivet: 2006-01-06, 18:00 »
Kolumn 1. Föräldrar: Skomak[aren] Jan Lindgren i Sandtjern. Hu[stru] A.[nna]? Cajsa Hälsing.
 
Kolumn 2. Faddrar: Er.[ik] Jans.[sons] hu[stru] A.[nna]? Hansd.[otter] i Linnesås, son E. J. S. hu. d t. [= Erik Janssons sonhustru dotter] C.[atarina]? Abramsd.[Abrahamsdotter] it. id. allebo (latinskt, som jag inte förstår).
 
Kolumn 3. Äkt. [= äkta, född inom äktenskapet]. 20.25. [föräldrarnas ålder] k 4/11 (vet inte vad det betyder)
 
Anm: Lite svårt att läsa orten för hustru Anna Hansdotter. Linnesås var det gamla namnet för Lindesberg stad, som användes före stadens bildande 1643. Därför tycker jag det är lite anmärkningsvärt att de ännu 1845 använde den gamla namnformen (om jag nu har läst rätt?).

1342
Hej,
 
Jag har en liten bok i in ägo, Engelsbergs bruk (av Marie Nisser, häftad, 64 s, tryckt 1976) och tycker mig se vissa likheter mellan bokens bilder & illustrationer och övre bilden.  Flera av personerna här liknar också dem (namngivna) som finns på en bild i boken. Bokens bild är från 1903, och den här bör då vara tagen omkring 1908.  
 
Byggnaden bakom torde vara rostugnen och den längre bak, till höger, masugnen (eller smältugnen, som Torbjörn skriver).
 
Mvh, Leif

1343
God Jul! / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-23
« skrivet: 2005-12-20, 17:33 »

 
tillönskas alla släktforskare  
- inte minst dem
 som jag på något sätt  
haft kontakt med här  
under året!
 
Leif

1344
Theel / Teel / Tel / Theel / Teel / Tel
« skrivet: 2005-12-17, 09:12 »
Intressanta uppgifter du för fram, Stefan! Det kan alltså vara så att Mårten är född redan 1720? Men så länge vi inte har full klarhet i hur det förhåller sig - ska försöka få tag på domboksprotokollet framgent - får tills vidare noteringen från den tidigare kmb stå kvar i min antavla.
 
Sedan har det insmugit sig några fel i min registering. Bl a har jag gett en person nytt kön(!) och en annan för tidigt dödsår. Ber om överseende med detta!  Programmet är så nytt för mig och jag har inte riktigt lärt mig alla funktioner. Märker t ex att det är lätt att ange fel källor (eftersom lagrade källor kan vara identiska, bara något vol. nr. som skiljer) och notera uppgifter under fel händelse. Det var vad som hände Maria Mårtensdotter Teel. Hon var bosatt invid Oravais masugn omkring 1776, inte död. Så det gäller att se upp vid inmatning. Tack för rättelsen, Jan och Stefan!
 
Och jag anknyter till släkten Teel genom Mårtens dotter Anna. Hon blir ingift till släkten Fusius i Oxkangar 1776. Jag lägger ut (delar av) personakten för hennes make här. (Jag har utrett släkten Fusius & Nygård ifrån Oxkangar noggrannt. Vill någon ha uppgifter genom GEDCOM-fil - meddela mig bara):
 
Personakt
96 Mickel Eriksson Fusius
 
Hemmansägare. Blev 66 år.  
 
Far 192 Erik Persson Fusius. Född 02.1722 Fusius,Oxkangar,Oravais(FI) 1). Död omkring 1798 Fusius,Oxkangar,Vörå(FI) 2).  
Mor 193 Anna Isakdotter Nissus. Född 11.1715 Nissus,Oxkangar,Oravais(FI) 1). Död 1793 Fusius,Oxkangar,Vörå(FI) 3).  
 
Född 10.09.1742 Fusius,Oxkangar,Oravais(FI) 4).  
På nr 5 Fusius hemman
 
Döpt 12.09.1742 Fusius,Oxkangar,Oravais(FI) 5).  
Bosatt omkring 1788 Fusius,Oxkangar,Vörå(FI) 6).  
Upptecknas för första gången den 10.4.1791, tillsammans med brodern Carl, som hemmansägare på nr 5 Fusius (utan mantalsuppgift). Fadern, Erik Fusius, står ännu som en (av två) hemmansägare i den föregående längden, daterad 17.2.1782, med 7/24 mantal. (Den andra är Mats Nissus med 1/3 mantal). Eftersom Mickel står som husbonde och hemmansägare i refererade kmb (1788-93), tillsammans med brodern Carl, kan man utgå ifån att ägoskiftet mellan Erik och de två sönerna har skett omkring 1788.  
 
Död 30.10.1808 Fusius,Oxkangar,Vörå(FI) 7).  
Förre bondeänklingen. Dödsorsak: rödsot. Ålder: 64 år. Begravd i Oravais.
 
Begravd 06.11.1808 Fusius,Oxkangar,Oravais(FI) 8).  
 
Familj med Dagsverkaredotter Anna Mårtensdotter Teel
 
Maka 97 Dagsverkaredotter Anna Mårtensdotter Teel. Född 28.03.1755 Oravais husfolk,Oravais(FI) 9). Död 1788 Fusius,Oxkangar,Vörå(FI) 10).  
 
Vigsel 15.12.1776 Fusius,Oxkangar,Vörå(FI) 11).  
Bonden Mickel Ersson med dagsvärk: d:r Anna Mårt:d:r.  
 
Dotter 48:1 Anna Mickelsdotter Fusius. Född 30.12.1777 Fusius,Oxkangar,Vörå(FI) 12).  
Dotter 48:2 Caisa Mickeldotter Fusius. Född 10.09.1782 Fusius,Oxkangar,Vörå(FI) 12). Död 24.09.1782 Fusius,Oxkangar,Vörå(FI) 13).  
Son 48 Erik Mickels. Fusius Nygård. Född 17.01.1784 Fusius,Oxkangar,Vörå(FI) 14). Död 02.10.1865 Fusius,Oxkangar,Vörå(FI) 15).  
Dotter 48:4 Anna Mickelsdotter Fusius. Född 01.02.1785 Fusius,Oxkangar,Vörå(FI) 12). Död 15.06.1785 Fusius,Oxkangar,Vörå(FI) 13).  
Son 48:5 Mårten Mickels. Fusius Nygård. Född 11.02.1786 Fusius,Oxkangar,Vörå(FI) 16). Död 03.06.1847 Nygård,Oxkangar,Vörå(FI) 17).  
Dotter 48:6 Brita Mickelsdotter Fusius. Född 23.02.1787 Fusius,Oxkangar,Vörå(FI) 12).  
 
Familj med Maria Johansdotter
 
Maka Maria Johansdotter. Född 24.08.1750 ?, Oravais (FI) 18). Död 28.10.1808 Fusius,Oxkangar,Vörå(FI) 8).  
 
Vigsel 01.11.1789 Fusius,Oxkangar,Vörå(FI) 19).  
 
Son 48:7 Carl Mickelsson Fusius. Född 19.04.1791 Fusius,Oxkangar,Vörå(FI) 12).  
 
Källor
 
1) Kommunionbok, Oravais, vol 1:1, 1735-63; D:o Vörå, vol 50:1-3, 1750-69; Födelse- och dopbok, Oravais, vol 4:1, 1701-45.
2) Kommunionbok, Vörå, vol 50:8, 1794-99.
3) Kommunionbok, Vörå, vol 50:7, 1788-93; Kyrkoräkenskaper, Oravais, vol 23:5, 1780-1834 [Mull-, klock- och bårklädspenningar].
4) Kommunionbok, Vörå, 50:2, 1757-63; Födelse- och dopbok, Oravais, vol 4:1, 1701-45.
5) Se födelsenotering
6) Kommunionbok, Vörå, vol 50:6-7, 1781-87 resp. 1788-93; Valhandlingar, ibm, vol 72:1, 1782-1875 [Vallängder vid klockar- o. kyrkoherdeval som visar hemmansägare och ägoskiften].
7) Kommunionbok, Vörå sn, vol 50:10, 1800-09; Död- och begravningsbok, ibm, vol 63:3, 1794-1840.
8) Död- och begravningsbok, Vörå, vol 63:3, 1794-1840.
9) Kommunionbok, Oravais, vol 1:1, 1735-63; Födelse- och dopbok, ibm, vol 4:2, 1746-68.
10) Kommunionbok, Vörå, vol 50:7, 1788-93; Kyrkoräkenskaper, Oravais, vol 23:5, 1780-1834 [Mull-, klock- o. bårklädspenningar].
11) Lysnings- och vigselbok, Oravais, vol 8:1, 1756-77.
12) Födelse- och dopbok, Vörå, vol 55:3, 1774-97.
13) Död- och begravningsbok, Vörå, vol 63:2, 1772-93.
14) Kommunionbok, Vörå sn, vol 50:7, 1788-93; Födelse- och dopbok, ibm, vol 55:3, 1774-97.
15) Död- och begravningsbok, Vörå sn, vol 63:4, 1841-90.
16) Kommunionbok, Vörå sn, vol 50:6, 1781-87; Födelse- och dopbok, ibm, vol 55:3, 1774-97.
17) Död- och begravningsbok, Vörå, vol 63:4, 1841-90.
18) Kommunionbok, Vörå, vol 50:7, 1788-93.
19) Lysnings- och vigselbok, Oravais, vol 8:2, 1778-1882.
20) Födelse- och dopbok, Maxmo, vol 13, 1733-1770.
21) Uppgifter från Anselm Lassus, Blomstergatan 10, FI-65230 Vasa.
22) Kommunionbok, Vörå, vol 50:2, 1757-63.
23) Kommunionbok, Vörå, vol 50:5, 1776-80; Uppgifter från Anselm Lassus, Blomstergatan 10, FI-65230 Vasa.
24) Kommunionbok, Vörå, vol 50:3, 1764-69.
25) Kommunionbok, Vörå, vol 50:2-3, 1757-63 resp. 1764-69; Uppgifter från Anselm Lassus, Blomstergatan 10, FI-65230 Vasa.
26) Död- och begravningsbok, Oravais, vol 8:1, 1740-80.
27) Kommunionbok, Vörå, vol 50:2, 1757-63.
28) Se dödnotering

1345
04) Arkiv (diskussioner t o m 2007) / Åker mantalslängd
« skrivet: 2005-12-15, 23:52 »
Korrekt - förutom ett 'h' som saknas i Öhrnflycht.
 
Mvh, Leif

1346
Theel / Teel / Tel / Theel / Teel / Tel
« skrivet: 2005-12-15, 20:59 »
Jag hittade funktionen för Word-utskrifter, så här kommer uppgifterna om bruksförvaltaren Fredrik Teel och hans okände son (som inte anges i bouppteckningen ovan):
 
Personakt
194 Mårten Fredriksson Teel
 
Dagsverkare. Blev 64 år.  
 
Far 388 Fredrik Teel. Född omkring 1694 Stockholm (AB) ? 1). Död 16.04.1734 vid Kimo bruk, Oravais (FI) 2).  
Mor 389 Maria. Född Oravais (FI) 3). Död omkring 1770 vid Oravais masugn,Oravais(FI) 4).  
 
Född 30.06.1724 vid Kimo bruk, Oravais (FI) 5).  
I en senare kmb (1768-73) anges han född 1720. Men jag väljer noteringen i den tidigare kmb, som är närmare händelsen. Dessutom ankommer fadern till Kimo först sommaren 1722, och jag får uppfattningen att han inte ännu har bildat familj.
 
Bosatt omkring 1750 Oravais husfolk,Oravais(FI) 6).  
Paret noteras under husfolk i Oravais by från 1750. Det betyder att de bosatt sig i byn strax efter vigseln.
 
Bosatt omkring 1759 vid Oravais masugn,Oravais(FI) 7).  
När dottern Brita föds 1.1.1760, är familjen bosatt vid Oravais masugn. De lär därför ha flyttat till något torp invid masugnen året innan.  
 
Död 30.04.1789 vid Oravais masugn,Oravais(FI) 8).  
Dödsorsak: hetsig feber. Ålder: 69 år.
 
Begravd 10.05.1789 vid Oravais masugn,Oravais(FI) 9).  
 
Familj med Margareta Johansd. Wäst
 
Maka 195 Margareta Johansd. Wäst. Född 12.08.1729 Wäst,Oravais,Oravais(FI) 10). Död 28.08.1811 vid Oravais masugn,Oravais(FI) 8).  
 
Vigsel 03.12.1749 vid Kimo bruk, Oravais (FI) 11).  
 
Son 97:2 Jakob Mårtensson Teel. Född 29.11.1751 Oravais husfolk,Oravais(FI) 12). Död 18.01.1752 Oravais husfolk,Oravais(FI) 13).  
Dotter 97:4 Maria Mårtensdotter Teel. Född 04.12.1753 Oravais husfolk,Oravais(FI) 12). Död omkring 1776 vid Oravais masugn,Oravais(FI) 14).  
Dotter 97 Dagsverkaredotter Anna Mårtensdotter Teel. Född 28.03.1755 Oravais husfolk,Oravais(FI) 15). Död 1788 Fusius,Oxkangar,Vörå(FI) 16).  
Dotter 97:6 Margareta Mårtensdotter Teel. Född 25.11.1756 vid Oravais masugn,Oravais(FI) 17). Död 02.11.1757 vid Oravais masugn,Oravais(FI) 18).  
Son 97:7 Johannes Mårtensson Teel. Född 03.01.1758 vid Oravais masugn,Oravais(FI) 17). Död 23.01.1758 vid Oravais masugn,Oravais(FI) 19).  
Dotter 97:8 Brita Mårtensdotter Teel. Född 01.01.1760 vid Oravais masugn,Oravais(FI) 17). Död 21.11.1760 vid Oravais masugn,Oravais(FI) 13).  
Son 97:10 Mårten Mårtensson Teel. Född 09.09.1762 vid Oravais masugn,Oravais(FI) 17). Död 09.07.1769 vid Oravais masugn,Oravais(FI) 13).  
Dotter 97:11 Mikael Mårtensson Teel. Född 18.09.1763 vid Oravais masugn,Oravais(FI) 17). Död 02.10.1763 vid Oravais masugn,Oravais(FI) 13).  
Son 97:12 Simon Mårtensson Teel. Född 17.10.1764 vid Oravais masugn,Oravais(FI) 17). Död 25.12.1833 vid Oravais masugn,Oravais(FI) 8).  
Dotter 97:13 Lisa Mårtensdotter Teel. Född 10.01.1766 vid Oravais masugn,Oravais(FI) 17). Död 20.01.1766 vid Oravais masugn,Oravais(FI) 13).  
Son 97:14 Matts Mårtensson Teel. Född 18.02.1768 vid Oravais masugn,Oravais(FI) 7). Död 16.06.1768 vid Oravais masugn,Oravais(FI) 13).  
Son 97:15 Abraham Mårtensson Teel. Född 09.11.1770 vid Oravais masugn,Oravais(FI) 3). Död 14.04.1812 vid Oravais masugn,Oravais(FI) 8).  
Son 97:3 Mårten Mårtensson Teel. Död 03.04.1753 Oravais husfolk,Oravais(FI) 18).  
Son 97:9 Erik Mårtensson Teel. Död 31.07.1761 vid Oravais masugn,Oravais(FI) 19).  
Dotter 97:1 Anna Mårtensdotter Teel. Död 08.08.1750 Oravais husfolk,Oravais(FI) 19).  
 
Noteringar:
 
När sonen Simon föds 1764, anges för första gången tillnamnet Tehl och bekräftar därmed Mårtens kopplingen till bruksförvaltaren Fredrik Teel. Någon annan Teel har jag inte funnit i Kimo och Oravais vid tidpunten. Tillägg: vid flera av barnens födelse och död anges som anhörig: Mårten Teel.
 
Källor
 
1) Bror Åkerbom, Oravais sockens historia (1971), s 165f.
 
2) Död- och begravningsbok, Oravais, vol 4:1, 1701-39.
 
3) Kommunionbok, Oravais, vol 1:3, 1768-78.
 
4) Se födelsenotering
 
5) Kommunionbok, Oravais, vol 1:1, 1735-63; Bror Åkerblom, Oravais sockens historia (1971), s 165f.
 
6) Kommunionbok, Oravais, vol 1:1, 1735-63.
 
7) Kommunionbok, Oravais, vol 1:3, 1768-78; Födelse- och dopbok, ibm, vol 4:2, 1746-68.
 
8) Död- och begravningsbok, Oravais, vol 9:1, 1781-1853.
 
9) Se dödnotering
 
10) Födelse- och dopbok, Oravais, vol 4:1, 1701-45.
 
11) Lysnings- och vigselbok, Oravais, vol 4:1, 1701-55.
 
12) Födelse- och dopbok, Oravais, vol 4:2, 1746-68.
 
13) Död- och begravningsbok, Oravais, vol 8:1, 1740-80.
 
14) Kommunionbok, Oravais, vol 1:3 o. 1:4, 1768-78 resp. 1778-89.
 
15) Kommunionbok, Oravais, vol 1:1, 1735-63; Födelse- och dopbok, ibm, vol 4:2, 1746-68.
 
16) Kommunionbok, Vörå, vol 50:7, 1788-93; Kyrkoräkenskaper, Oravais, vol 23:5, 1780-1834 [Mull-, klock- o. bårklädspenningar].
 
17) Kommunionbok, Oravais, vol 1:1, 1735-63; Födelse- och dopbok, ibm, vol 1:1, 1746-68.
 
18) Kommunionbok, Oravais, vol 1:1, 1735-63; Död- och begravningsbok, ibm, vol 8:1, 1740-80.
 
19) Kommunionbok, Oravais, vol 1:1, 1735-63; Död-och begravningsbok, ibm, vol 8:1, 1740-80.
 
********************************************
Personakt
388 Fredrik Teel
 
Bruksförvaltare. Blev ca 40 år.  
 
Född omkring 1694 Stockholm (AB) ? 1).  
Bosatt 1722 vid Kimo bruk, Oravais (FI) 1).  
Bror Åkerblom: ..Handelsman Anders Sahlstedt sände sommaren 1722 sin styvson Fredrik Teel över till Finland att förestå Kimo bruk, och bruket kom sedan igång hösten 1723. Det kanske inte var så välbetänkt att överlämna ansvaret åt denne T., som av allt att döma var något av en galgfågel, men å andra sidan måste vi förstå, att förhållandena i början av 1720-talet var helt onormala i våra bygder.
 
Död 16.04.1734 vid Kimo bruk, Oravais (FI) 2).  
Ålder: 40 år.
 
Begravd 20.04.1734 vid Kimo bruk, Oravais (FI) 3).  
 
Familj med Maria
 
Maka 389 Maria. Född Oravais (FI) 4). Död omkring 1770 vid Oravais masugn,Oravais(FI) 5).  
 
Vigsel omkring 1722 vid Kimo bruk, Oravais (FI) 1).  
 
Son 194 Mårten Fredriksson Teel. Född 30.06.1724 vid Kimo bruk, Oravais (FI) 6). Död 30.04.1789 vid Oravais masugn,Oravais(FI) 7).  
 
Personhistoria:
 
1694  Födelse omkring 1694 Stockholm (AB) ? 1).  
1722  Bosatt 1722 vid Kimo bruk, Oravais (FI) 1).  
1722  Vigsel 389 Maria omkring 1722 vid Kimo bruk, Oravais (FI) 1).  
1724  Sonen 194 Mårten Fredriksson Teel föds 30.06.1724 vid Kimo bruk, Oravais (FI) 6).  
1734  Död 16.04.1734 vid Kimo bruk, Oravais (FI) 2).  
1734  Begravning 20.04.1734 vid Kimo bruk, Oravais (FI) 3).  
 
Källor:
 
1) Bror Åkerbom, Oravais sockens historia (1971), s 165f.
 
2) Död- och begravningsbok, Oravais, vol 4:1, 1701-39.
 
3) Se dödnotering
 
4) Kommunionbok, Oravais, vol 1:3, 1768-78.
 
5) Se födelsenotering
 
6) Kommunionbok, Oravais, vol 1:1, 1735-63; Bror Åkerblom, Oravais sockens historia (1971), s 165f.
 
7) Död- och begravningsbok, Oravais, vol 9:1, 1781-1853.

1347
Theel / Teel / Tel / Theel / Teel / Tel
« skrivet: 2005-12-15, 20:37 »
Verkligen intressant! Tack för uppgifterna, Staffan! Ska inskaffa kopior av dessa bou så småningom.
 
Kan konstatera att jag då, i vart fall av bou efter Anders Sahlstedt 1749 att döma, har funnit en okänd son till Fredrik, nämligen Mårten Fredriksson Teel, som är född 30.6.1724 (enligt kommunionbok Oravais sn, vol 1:1, 1735 - 63 [under Skogsbyggars i Oravais by]), död 30.4.1789 vid Oravais masugn. Han vigdes vid Kimo bruk 3.12.1749 med Margareta Johansdotter Wäst, nämndemansdotter från Wäst hemman i Oravais by.  
 
De fick hela 15 barn tillsammans, varav endast 3 barn uppnådde vuxen ålder. Övriga dog tidigt, de allra flesta i okänd sjukdom. Vilket öde för föräldrarna att 12 av ens barn avlider av någon okänd sjukdom inom loppet av några månader eller år! Hur orkade man bära detta? Hur klarade man av att försöka på nytt igen sedan 5:e eller 12:e barnet dött? Jag skänker dem gärna en tanke, förundras över dess uthållighet och orubblig tro på ett bättre öde för nästa barn. (Jag har försökt att lägga ut uppgifterna här från Min Släkt, men jag får det inte att fungera. Skriver ut till fil, en PRN-fil, men får inte upp den läsbart. När jag får fram texten, ska jag lägga ut uppgifterna).
 
Sedan undrar jag över om någon funnit koppling mellan handelsman och orgelbyggaren i Gävle, Petter Hansson Theel och handelsman Daniel Persson Theel. Kan de vara far och son?

1348
Theel / Teel / Tel / Theel / Teel / Tel
« skrivet: 2005-12-13, 23:43 »
Man upphör aldrig att förvånas över detta forums förträfflighet!
 
Alldeles nyligen, efter att ha släktforskat i snart 12 år, köpte jag mitt första släktforskarprogram. Och jag börjar mata in uppgifter rörande mors anor i Österbotten. När jag kommer till Fredrik Theel/Teel/Tel i Oravais, slår det mig att jag kanske ska lägga in en förfrågan om hans släkt i Stockholm (om han nu härstammar från Stockholm?). Sagt och gjort. Och så får jag detta snabba svar av Staffan. Tack Staffan! Detta hade jag verkligen inte förväntat mig!  
 
Bara två små frågor i denna sena timme: Vilken är källan till din uppgift? Vilket signum har bouppteckningen?
 
Vänlig hälsning,
Leif

1349
Theel / Teel / Tel / Theel / Teel / Tel
« skrivet: 2005-12-13, 19:57 »
Intressant med den här släkten Theel!
 
Jag har en bruksförvaltare Fredrik Teel vid Kimo bruk, Oravais socken (FI). Död 1734. Han var styvson till handelsman Anders Sahlstedt, Stockholm och sändes sommaren 1722 till Oravais för att starta upp driften vid bruket (efter de stora nordiska krigen).
 
Jag undrar om det finns någon koppling till nämnda hamnfogden Theel? Kan de vara bröder? Någon som vet besked?  
 
Mvh, Leif

1350
Netikett / Netikett
« skrivet: 2005-12-12, 18:54 »
Jag måste protestera mot Göran Johanssons sätt att klippa och klistra med inlägg från andra personer i en debatt för att tjäna sina egna subjektiva inressen! Det är bedrägligt beteende och exempel på sådant som rimmar illa med god netikett. Särskilt som jag oförskyllt blir indragen i denna olustiger dans som, vill jag påstå, startade genom att Göran Johansson på ett mycket ohederligt sätt provocerade fram en debatt för att bidra till en skärpning av argumenten som han själv uttryckter det 15/11 kl. 15:21. Jag tyckte faktiskt att debatten var intressant att följa så långt och såg mest tuppfäktningen mellan Göran och Kaj (fjällvandring kontra helekopterfärd) som ett tillfälligt skämt (avsteg) i debatten.  
 
När det sedan visade sig att han kört med dolda kort för att provocera, sjönk hans anseende som seriös forskare som en gråsten i vattnet i mina ögon. För det är samma fenomen som inträffar med dopade idrottsmän: idrottaren förutsätter att medtävlaren deltar på samma villor och spelar med öppna kort. När det sedan visar sig att medtävlaren varit dopad, känner han/hon sig försmådd, förd bakom ljuset. Jag skulle tro att flera av dem som deltog i sigilldebatten, kände sig just så.
 
Och om du ska använda mitt lilla bidrag i den debatten - återge det i så fall de korrekt! (Ytterligare ett exempel på Göran Johanssons bedrägliga beteende och brist på netikett). Nu utelämnade du satsen inom parentes efter ... roligt att följa för en ättling till Stor-Mor i Dalom, nämligen (jag stannar där). För jag är inte intresserad av att knyta nya, ständigt ifrågasatta personer till min släkttavla utan nöjer mig med de Burar som är officiellt erkända.

1351
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-16
« skrivet: 2005-12-09, 19:57 »
Hej Gunilla!
 
Det tillhör Södermanland. I alla fall förs diskussionen där. Kolla Peter Karlssons instruktioner under Kungs-Barkarö, Västmanland. Där skriver han bl a. ... Själva Kungsör diskuteras under Södermanland>Socknar>'Kung Karl (Karlskyrka) med Kungsör'..  
 
Mvh Leif

1352
Västra Skedvi / Västra Skedvi, AI:5, sid 37
« skrivet: 2005-12-08, 18:13 »
Delar Sivs tolkning av första bilden.  
 
Den andra bilden hart när omölig.  
Men i den högra delen tycker jag det står:  
 
af Skedwi Sokn 1799.  
 
Mvh Leif

1353
Allmänt om arkiv / Bruksarkiv
« skrivet: 2005-12-05, 18:00 »
Henrik,
 
I handlingar från Gisslarbo bruk kan du finna sådant som rör Odensvi, Hed och Malma. Det förvaras på  Värmlandsarkiv (i Karlstad) inom Riddarhytte AB:s arkiv (seriesignum F I).
 
Sedan har du även Riddarhytte AB och Riddarhyttans bruk (främst seriesignum F II) med omfattande samling arkivalier från Riddarhyttan, Ramsberg, Skinnskatteberg, Odensvi, Hed, Malma-området. Även så Arkivsumpen som rör detta område. Förvaras också på Värmlandsarkiv. Hör med dem om arkivförteckningar (översiktliga).
 
På  Arkivcentrum (i Örebro) kan du rekvirera arkivförteckningar rörande Rockhammar och Ramsbergs bruk. Dessa förteckningar ger dig i alla fall övesiktlig info om vad som finns och vilka volymer det kan vara värt att undersöka. Rockhammars bruks handlingar förvaras f ö i Lindesberg, på Kulturhistoriska arkivet (i biblioteket). Ramsbergs bruksarkiv förvaras på plats. Nuvarande ägare: Magnus Ericsson.
 
Ytterligare arkiv som berör Ramsberg är Gammelbo bruk. Detta arkiv har också inventerats av Arkivcentrum, översiktlig förteckning kan rekvireras därifrån. Arkivet, med övervägande handlingar från 1700- och 1800-talet, förvaras fortfarande på plats. Numera Gammelbo gård. Ägare: Peter Bergström.
 
Längre norrut, mot Malingsbo, har du också Baggå bruk. Det rör också Skinnskatteberg- och Riddarhytteområdet till viss del. Arkivet är omfattande och förvaras på ULA (Landsarkivet i Uppsala).
 
Ja, det här var några bruksarkiv från ditt område som det kan vara värt att undersöka.  
 
Mvh, Leif

1354
Lysande Anbytarvärd, Redaktör, Rötterråd, Förbundsstyrelse! Det här har vi väntat på länge. Jag är övertygad om att den nya ordningen kommer att fungera på ett bra sätt. Fem  från Örebro!

1355
Berättigad fråga av Sten-Sture.
 
För 3-4 år sedan anordnade vi i min förening en anbytardag som lockade över 50 personer. De två följande gångerna mellan 35-40 deltagare. Nu i höst fick de ställa in evenemanget. För få deltagare. Trist! Tyder inte detta på en mättnad med släktforskning? Och att det är en generationsfråga? De som börjar forska nu får ju så mycket serverat på nätet med allehanda databaser, inte minst genom detta forum. Det är nog främst den yngre generationen som utnyttjar dessa möjligheter. De får f ö sina sociala behov tillfredsställda på andra sätt och behöver inte sitta i cirkel. Den äldre generationen - säg 50+ - går antagligen i högre grad via studieförbunden. Inte minst av sociala skäl. Från min aktiva tid - som bara är ett par år bort - erinrar jag mig också att bara 1/3 av alla medlemmar hade dator. Nu kanske det är hälften eller något mer. Så även om andelen datoriserade medlemmar har ökat, finns det en stor grupp som aldrig kommer att skaffa dator.  För dem behövs hela tiden kurser och aktiviteter. Men hur går det med nyrekryteringen när alla dessa har fått vad de vill ha och de yngre än 40 först och främst utnyttjar internets möjligheter ?
 
En annan aspekt är också föreningarnas annonsering om mötesverksamheten. Här i nättidningen har föreningarna GRATIS möjlighet att sprida information om vad som är på gång. Använder man sig av den möjligheten? I mitt landskap Västmanland är det dåligt ställt på den fronten. Ingen annonsering i år från någon förening (utom en). Och trots påpekande till min förenings styrelse, struntar de i att annonsera. Att föreningar stuntar i att annonsera om sina möten kanke också har betydelse för intresset för släktforskning ?

1356
Allmänt om arkiv / Bruksarkiv
« skrivet: 2005-12-05, 08:34 »
Hej Henrik!
 
Vilka områden gäller det i första hand? Jag kanske kan ge några tips.
 
Mvh, Leif

1357
....(Saman?)wigd d. 18(6?) Oct. 1819 med ... Pehr
Jonsson från Norder...(åhn?) utgett? bot?  
. . . (tre bokstäver, initialer för någonting?) flera dagar
 
Kanske någon hemma i trakten kan rycka in och ändra/komplettera?
 
Mvh, Leif

1358
...För[e]d[etta]. S[ä]m.kämackar.....utur tiensten ..... (Sold. torpet) boende ..

1359
03) Osorterat / Var föddes Anna Greta ?????
« skrivet: 2005-12-01, 23:22 »
Norrsunda får jag det till.

1360
Delar Bege:s tolkning i detta fall. Så då är vi två (och kanske tre?).

1361
Haraker / Haraker
« skrivet: 2005-11-30, 03:18 »
Hej Kjell!
 
Jag tyder texten så här:
 
21. Erik, Erik Anderssons barn i Ritorpet  
födt och döpt d 25 Nov. Faddrarna:
 
Befallningzman på Svanå gård,  
Engelbrecht Wallin,  
Fiärdingsman Matz Matsson,  
hust. Anna Andersdr i Rälsiö
 och Fläck[e]bo Sn samt  
Caisa Matzdotter i Långfallet.
 
Mvh  
Leif

1362
Västra Ny / Västra Ny vigselbok 1725
« skrivet: 2005-11-27, 06:56 »
God morgon, Kicki!
 
Tycker orten slutar på kula. I ö är jag osäker. Finns det någon ort i Västra Ny som slutar på .....kula månne? Jag är inte alls hemma i de trakterna.  
 
Mvh
Leif

1363
Vårfrukyrka 16/1 1877

1364
Tack och adjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-26
« skrivet: 2005-11-26, 16:46 »
Delar Peter Karlssons uppfattning till fullo (inlägget kl. 10:40).
 
Ompröva ditt beslut, Rune. Du behövs här!  
Jag ser dig som en seg enbuske på fjällsluttningen,  
så kasta inte in handuken p g a detta.  
 
Om du ändå står fast vid ditt beslut,  
önskar jag dig allt gott  
under stundande helger!

1365
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-20
« skrivet: 2005-11-26, 16:30 »
Att redaktionen lyckats knyta till sig 15 personer som nu jobbar med Porträttfynd tycker jag är mycker bra och hoppingivande även för Anbytarforum.
 
Om några av dem (eller kanske några andra?) sedan kunde fungera som Vicevärdar med jourschema (som så träffande Peter uttrycker det) är jag övertygad om att det kommer att bli bättre ordning på torpet.  
 
Anbytarforum har kommit för att stanna. Och redaktör, anbytarvärd, Rötterråd och förbundsstyrelse låter det knappast förfalla (även om brister har funnits väl länge).

1366
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-02
« skrivet: 2005-11-26, 16:13 »
Ja, en ros till redaktör Crister  
som visat klokhet,  
tagit åt sig goda argument  
och varsamt kommer att  
förbättra Porträttfynd  
så att de faller i god jord.

1367
Rättvik / Rättvik AI:1 s.80
« skrivet: 2005-11-26, 03:18 »
Det står ju också att han är död.
 
/Leif

1368
Rättvik / Rättvik AI:1 s.80
« skrivet: 2005-11-25, 16:20 »
Hej Sven-Åke!
 
Jag tolkar namnen så här:
 
Pehr Jonsson Lupojen? (Finskt kanske?)
H. Lisbet
Syst. Brita
 
Mvh
Leif

1369
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-26
« skrivet: 2005-11-25, 16:11 »
Nu kan det inte vänta längre!  
Nu måste jag ge en ros, ja en hel bukett, till Stefan Simander!  
 
Denne så genompositiva, ödmjuka, sakliga, roliga, skribent i detta forum.  
 
Jag har alltid en stor behållning av hans penna.  
Nu senast i debatten om Porträttfynd.  
Delar hans ord till punkt och pricka i det inlägget.
 
Lysande Stefan, fortsätt så!  
 
Och trevlig första advent önskar jag dig!  
 
/Leif G:son Nygård

1370
Porträttfynd / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-25
« skrivet: 2005-11-25, 02:08 »
Bernhard,
 
Bra att du uppfattat ditt uppdrag på ett riktigt sätt!  
Här är ett exempel från mina trakter  
på vad arbetet måste handla om:
 
Linde & Kopparberg
Alfr. Michelson (4)    
Alfr. Mickelson (1)    
Alfred Michelson (1)    
Linde, Kopparberg & Grythyttan
Alfr. Michelson (1)  
Linde, Kopparberg & Grythyttehed
Alfr. Michelson (1)    
Lindesberg
Alfr. Michelson (10)    
Lindesberg & Grythyttehed
Alfred Michelson (1)  
 
Fotograf och ort i detta exempel lär väl gå att slå ihop till en rubrik.
 
Jag har lagt in över 150 bilder i databasen.  
Allt jag har skrivit är till för att underlätta  
identifiering och kontakt med andra  
som har samma/likande porträtt  
för informationsutbyte.  
 
Därför är all text värdefull!
 
Som Röttervän är det sedan sorgligt att se den  
utveckling som håller på att ske här.  
Känner allt större olust över en redaktör  
som fjärmar sig allt mer från  
en viktig del av sitt arbete.  
 
Eventuellt snart f d Röttervän

1371
Socken Smeden
Olof Berggren. Född 14/2 1766 i Strömsholm(?), Eskelstuna. Inflyttad från Eskelstuna 1801.
 
Dess Hustru
Ana Cajsa Stenqvist. Född 28/9 1799 i Stockholm. Inflyttad från Donsö 1820.
 
Paret har gift sig 1820.
 
Son
Carl Fredric. Född 22/6 1821 i Berg (Åberg?).
 
Ser att Elisabeth har tolkat hustruns utflyttningsort. Det stämmer säkert. Jag tolkade det till Donsö, (som väl ligger i Göteborg?). Wonsö var jag också inne på, men klingade inte så bra
 
Mvh Leif

1372
Maxmo / Maksamaa / Maxmo / Maksamaa
« skrivet: 2005-11-21, 16:11 »
Söker uppgifter om en släkting i Maxmo. Det är min mmmff, Johan Erik Johansson Rex Lundberg, drängfogde på Tottesund, och hans hustru. Död- och begravningsdag samt dödsorsak.  
 
Johan är f 25/12 1815, änkling 16/2 1850 och omgift 8/9 1850 med Lisa Katarina Gabrielsdotter Rönnbom. Har sökt dödsnot på dem t o m 1870 - utan resultat. Nu undrar jag om någon har stött på denne Johan och hans 2:a hustru? Svaret kanske ges genom tydning av en anmärkning.  
 
För i kommunionboken för Maxmo 1858-67 (vol. IX) s. 143, under Inhysehjon i Wester Maxmo, finns en intressant notation för Johan Erik i kolumnen Anmärkningar: No 79. Frågan är vad det betyder det?  
 
Är det en sidhänvisning till någon annan bok? Dödboken? Flyttningsboken? Eller sida i aktuell kommunionbok? Paret ser f ö ut att noteras för nattvardsgång 1866, men inte 1867.  
 
I samma kmb s. 222 - under Skärgården, Ulot - finns en liknande anmärkning för torpare Johan Israelsson Rönnlund, f 1794: Hör illa. No 50. Han har dessutom avgått 16/3 1859, vilket jag i detta sammanhang tolkar som död. Det skulle då kunna innebära att sidhänvisningen är till dödboken. Kan det betyda detsamma för Johan Erik Johansson Lundberg?  
 
En lösning på detta förkortningsproblem innebär antagligen att jag får veta vad som händer med paret.  
 
Så hjälp mottages tacksamt!  
 
/Leif G:son Nygård

1373
03) Osorterat / Kommentar i husförhörslängd
« skrivet: 2005-11-21, 01:57 »
Inget dumt förslag, Marie och Peter!  
 
Med tanke på hur f ö d d är skrivet, kan socknen mycket väl börja på Fo. Om det stämmer - f:et alltså - lutar det sedan mer åt bref än bevis. (Men det är ju en bisak i sammanhanget. Båda syftar sannolikt ändå på samma sak: intyg på civilståndet.)
 
Ja, nu släpper jag detta.  
 
God natt!
 
/Leif

1374
03) Osorterat / Kommentar i husförhörslängd
« skrivet: 2005-11-19, 17:31 »
Ja Börje, det var en svår nöt.
 
Men jag tycker definitivt det står någonting på ....dals eller ....dala när det gäller socken. Peter kanske inte är helt fel ute som för fram Kristdala. Med lite fantasi skulle man kunna utläsa detta. Men det ligger i Tunaläns härad av Kalmar län, vilket är hart när omöjligt att utläsa här.
 
Troligen är bevis korrekt, men jag står fast vid Advent.
 
Trevlig lördagskväll!  
 
/Leif
 
Som ser jag fram emot Barcelona v/s Real Madrid på T4+

1375
(som) köpman?, m m ernå? tilstånd, att här tills vidare få inquartera -  
... ..... han derpå, 22/5 1814, mig ovi[e]tande, heruppå ..... (stryk?!) genast utbrast och  
fördes till bak i Lillkyrka.
 
En del osäkra ord.  
 
Men jag tolkar det som han ansöker om tillstånd att idka skomakerihantverket i Veckholm. Nekas. Hotar med stryk och blir anvisad tillbaka till Lillkyrka. Eller är jag fel ute?
 
Mvh
Leif G:son Nygård
i Närkemetropolen

1376
03) Osorterat / Kommentar i husförhörslängd
« skrivet: 2005-11-18, 03:42 »
Ja, det blev inte så mycket bättre.
 
Men jag läser:
 
gift i Smoland ...... ..... (andra ordet kan var härad)
(Ro?)sedals Sokn 1790. fåt bref
d. 1 Adwent 1791 (eller möjligen 1790?)
 
Kan man tolka det så att han varit gift en gång tidigare
 (i nämnda Smålandssocken), men hustrun har avlidit  
och han har fått brev om detta (=hinderslöshetsbetyg)  
för omgifte?  
 
Men det förutsätter ju då att brevet är utfärdat
1 advent 1790, eftersom han tydligen är gift 24/6 1791.
 
Mvh, Leif

1377
03) Osorterat / Kommentar i husförhörslängd
« skrivet: 2005-11-18, 03:09 »
Jag har mörklagt bilden lite.
 

1378
Glömde ju ge Peter Sjölund en lika stor eloge för arbetet med alla sigill!

1379
Gamla redskap / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-16
« skrivet: 2005-11-16, 18:13 »
Jag är egentligen inte rätt man att svara på detta (Rune Edström, var är du?! ), men jag kan väl ändå drista mig till en gissning:
 
Kan det vara så att de tre redskapen (från vänster) användes för tillslutning och urdragning av kork till buteljer och annat kärl? Går skruven på verktyg 2 att svänga uppåt, Carl?  
 
Verktyget till hö verkar vara, som du själv antyder, något slags märkverktyg. Kanske för djur?  
 
Mvh, Leif
 
PS. Nu ser jag att Ann-Mari hann före, medan jag skrev detta. Vi är tydligen inne på samma spår. Något att spinna vidare på, kanske? DS.

1380
Bara att instämma med Björn Tunberg, 'Bege' och 'Kenneth' att detta var den bästa och mest intressanta diskussionen på länge. Verkligen roligt att följa för en ättling till Stor-Mor i Dalom (jag stannar där  ) !  
 
En stor eloge till alla inblandade - såväl opponenter (Göran J, Leif P, m fl) som skärskådare (Carl S, Kaj J, Anders R, Niclas R, Torsten B.).

1381
Hej Ing-Marie!
 
De två mest kända kopparverken i Västmanland är Nya Kopparberget (Ljusnarsberg) och  
Riddarhyttan (Skinnskatteberg). Kommer inte på rak arm på några fler.
 
Jag skulle nog börja sökningen i Skinnskattebergs kyrkoböcker.
 
Lycka till!
 
Mvh
/Leif

1382
05) Äldre inlägg 2004-2005 / Anders ? Ekeberga C:1 s.508
« skrivet: 2005-11-14, 16:42 »
Ändrar mig, Birgitta!  
 
Du, och Niclas, har rätt: det står Dawidzon.
 
Mvh, Leif

1383
04) Arkiv (diskussioner t o m 2006) / Romfortuna, C:4
« skrivet: 2005-11-14, 03:22 »
Hej,
 
Lämnar ett förslag så här i nattens sena timma (så ursäkta om något blivit galet! }
 
Anders Anderssons och Sara Persdotters barn (?) i Ås.
 
Test:  
Olof Andersson i Läby, Kila S:n;  
Dr. Lars Andersson i Ekeby, Skultuna S:n;  
Hust. Malin Andersdotter i .... (Läby?);  
Pig. Stina Andersdotter i Ås.
 
Mvh, Leif

1384
05) Äldre inlägg 2004-2005 / Anders ? Ekeberga C:1 s.508
« skrivet: 2005-11-14, 02:55 »
Zacridzon tror jag också

1385
Hej Anna-Carin!
 
Namnet var kopplat till det hemman i roten på vars mark soldattorpet låg. Det medföljde den roterade soldaten. Och det kunde helt enkelt vara namnet på hemmanet. (Så är i alla fall vanligt i Österbotten, som jag studerat). Sedan var det mönstringsförättarens uppgift att namnge soldaten. Namnet behöver således inte alls innebära att de är släkt, vilket var det vanliga.  
 
Men de kan också vara så att både far och son blir soldater och hamnar i samma rote. (Det har jag exempel på i min forskning). Då får de samma soldatnamn - även om det går en mansålder emellan. Men för att du ska kunna vara säker på att de är släkt, måste du först och främst se om patronymikon överenstämmer. Därefter födelsedatering och uppgifter ur hfl. Det kan var svårt och kräver en del ansträngning. Eftersom fadern var 2:e korpral (underofficer) i kompaniet, kan du också hitta uppgifter i räkenskaperna som kanske visar om änkan fick något ekonomiskt tillskott (pension) i samband med hans död. Och om du inte har hans patronymikon, kan det finnas i Generalmönsterrullorna som upprättades vid mönstringen. Då måste du veta ung. när han antogs till soldat.
 
Det går alltså inte att dra några säkra slutsatser om släktskap utifrån soldatnamnet. Så egentligen stämmer inget av dina alternativ (förutom möjligen alternativ 'a').  
 
Lycka till - och god natt!
 
/Leif

1386
Smed - allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-05
« skrivet: 2005-11-12, 01:07 »
Fann en intressant handling i Rockhammars bruks handlingar för några år sedan. Kanske någon som har glädje av den? I alla fall lägger ut avskriften här:
 
Ödmiuk Förteckning på Storbo Bruks hammarsmeder, med dess Ålder, Tienstetid och Skicklighet, som nu för tiden stå uti ständigt arbete; alla utan gäld och skuld Nembl:n;
 
Mestaren Johan Rell, 53 år [ålder] - 17 år [tienstetid].  Skickelig, nykter och beskiedlig. Förstår wäll och grundeligen sitt hantwärk. Har at fordra wid Bruket dl. 1299:8 s. kmt. Smider intet sielf.
Mesterswän Johan Persson, 56 – 30.  Kallas den store, är en förd och stark karl, giör förswarligen sitt arbete, utan åtahl. Har fullväxta barn, 2:ne stycken, hustrun sjuklig.
Mesterswän Johan Kopparnäsa Ersson, 38 – 6.  Brefsmed, räcker an god stång, fast han ibland utom arbetet gierna will supa. Söker att få blifwa Mestare wid Sundbo hamar, om det sig giöra låter, då han sielf lärer begiära orlof. Har inga barn, dåck länge gift.
Mesterswän Giöte (el. Giös[t]a?) Andersson, 36 – 18.  God arbetare, nu änkling femb små barn; söker nu at få blifwa Mestare wid Erfwalla hamar. Blir således jemwähl enn, som lärer på den händelsen begiära orlof.
Mesterswän Olof Asp, 37 – 5.  Har ständigt wistats uti Wälborne Herrens tienst, så wid Hammarby, Österhamar och Ekeby som nu wid Storbo. Är något orolig ibland med arbetet, har 4 styf- och ett egit barn. Feck lilla Jan Pärs enka wid Ekeby till hustru. Blir således en, på den händelsen får orlof, i fall de 2:ne nästnämde efter åstundan intet blifwa försedda.
Mesterswän Johan Wessman, 31½ - 12.  Flitig karl i arbetet, derjemte nykter. Har snäll hustru, twå åhr gift, ett barn.
Lärodrengar Isack Olofsson och Lars Johansson, som nu uti 5 åhr smidt tillsamans för en Mesterswen, i anseende thertill, at jag så wid dödsfall welat haft någon i reserv, som ock wid redskappens förfärdigande haft hielp.
Den förre, 27 – 11.  I smedjan, snäll och stark karl. Warit uti 3:ne åhr gift, ett barn, duglig hustru.
Den senare Lars Johansson, 29 – 10.  Ogift, men lärer i höst tänka ingå äcktenskap med afl. Mester Erich Jonassons dotter här wid Bruket. Drängen flitig och pålitelig, slächt med Mester Rell.
2:ne ogifta kohlgossar: 1. Abram Abramsson, 22 – 4; 2. Hans Larsson, 21½ - 1.
 
Ehuruwähl Wälborne Herren nogsamt har sig bekent, at åhrligen wid Storbo måste förfärdigas en ansenlig hoop redskap af hamrar, städ och dylikt, icke allenast till des drift, utan fast mehr för Råckhamars Plåthamrar; nu i fall Wälborne Herren skulle finna för skiäligt, at ännu en härd wid Storbo utlägga, så har jag ej undgå kunnat derwid i ödmiukhet min påminnelse lämna, at för 2:ne härdar kan intet fyra drengar med Mestaren stå ut heller mächta at slik redskap giöra, hälst som alla de nu wid Storbo warande smeder wid sådant arbete ounngiängligen tarfwas och behöfwas samt nödwändigt fordras, om dylikt skall blifwa förswarligt giort;  
I följe theraf kan jag nästan försäkra at ingen smed af de nu warande eller andra som förut weta af meranämde redskaps arbete blir qwaar heller fås kan, enär de blifwa kunnige, at allenast folket för 2:ne härdar det förrätta skulle.
 
Utan om jag fördristade mig, härmed min ringa mening at yttra, skulle fast bättre synas, det Wälborne Herren för ofwanförde ordsakers skull, hade derstädes 3:ne härdar i gång; Och deremot till at förkorta och efter hammarskatten foga smidningen at på en wiss tid om åhret, såsom hela juli månad låta smidningen uphöra, då smederna med annat arbete antingen åth sig heller andra under höö och skiördeanden kunde sig försörja, så at ther igenom som ock then tid som till redskapens förfärdigande upgår, och tar hän de som oftast byggnad jemwähl tillstöter, hwarigenom Stångjerns Tillwärkningen i nogaste legat efter hammarskatten fogas kunde;  
Som dåch med hwad härom till förande i ödmiukhet andragit är, hemställes uti Wälborne Herrens Wälbehag och Höggunstiga godtfinnande. Rockhammar d. 24 Februari 1738 / Eric Almgren.
 
Ordagrant avskrivet: Leif G:son Nygård.
Källa: Rockhammars Bruks Arkiv; Bruksrörelsen – järn, kol, smide I [Lindesbergs Museums Arkiv].
 
Mvh, Leif

1387
Fellingsbro / Fellingsbro, C:4
« skrivet: 2005-11-12, 00:07 »
Hej Kristina!
 
Detta inlägg är inget svar på ditt anrop. Du får ursäkta (jag hoppas någon annan kan svara specifikt )  
 
Men för några år sedan fann jag i Rockhammars bruks handlingar Storbo smeders personalier 1738. Jag tänkte att det som rörde Rell kunde intresserad dig? Därför lägger jag ut min avskrift som rör Johan Rell:
 
Ödmiuk Förteckning på Storbo Bruks hammarsmeder, med dess Ålder, Tienstetid och Skicklighet, som nu för tiden stå uti ständigt arbete; alla utan gäld och skuld Nembl:n;
 
Mestaren Johan Rell, 53 år [ålder] - 17 år [tienstetid].  Skickelig, nykter och beskiedlig. Förstår wäll och grundeligen sitt hantwärk. Har at fordra wid Bruket dl. 1299:8 s. kmt. Smider intet sielf.
 
....  
 
(mer finns om andra smeder).
 
Mvh
Leif G:son Nygård

1388
Österplana / Österplana
« skrivet: 2005-11-11, 23:42 »
Gl. Hofjunk:
Gl. Borgmästare   ... och dess son Zeke (?).
Grede (?) Prästbergs ... Anna Gret Runberg.

1389
Hej Peter,
 
Gör ett försök:
 
Bild 1. Modren Augusta Albertina Jonsson, Berggrens fästeqvinna .... (sedan ser jag inte vad det står, utom vissa bokstäver, men utan sammanhang).  
 
Bild 2. Lät d. 17/6 1866 ..(be?)taga Pigan Augusta Albertina Jonsson (se pag. 160) som sin fästeqvinna. (18)67 p. 15
 
Mvh, Leif

1390
Fotografer och ateljéer / Öberg i Ludvika
« skrivet: 2005-11-09, 01:43 »
Per-Frikk!
 
Tror att Dan Andersson Sällskapet, till sin publikation På färdvägarna, skulle vara intresserade av din farmors, Lowisa Karolina Åhmans berättelse.
 
Jag kan vidarebefordra ditt inägg - efter din tillåtelse. Eller också kan du kontakta dem själv.
 
God natt!
 
Leif

1391
Instämmer med Lisskulla. Bra inlägg  Lars om Mångkulturåret 2006!  
 
Detta bör Förbundsstyrelsen, som är en klok samling damer och herrar, ta fasta på.
 
Och varför inte (tjuv-)starta Mångkulturåret 2006 med att döpa om rubriken Etniska grupper till den övergripande De fem nationella minoriteterna utan särkilda underrubriker? Därmed pekas inte någon särskild grupp ut i rubrikerna. Dessutom används en benämning som är vedertagen av en statlig utredning. En sådan åtgärd, tillsammans med att Förbundet / Rötterrådet / Redaktör, utser en särskild ämnesansvarig för denna rubrik, borde blidka DI och återföra diskussionen om våra minoriteter till AF, där de hör hemma (och inte i någon avstängd databas för åtkomst hos Släktforskarnas Hus i Sundbyberg! ). Det kan förvisso bli lite rörigt, men bättre det än ingen diskussionen alls.
 
Därutöver tycker jag Kaj Anderssons förslag (från 7/11 kl. 01.05) bör beaktas seriöst av våra företrädare:
 
1)Lagen rår vi inte på, men vi ska tillämpa den på avsett sätt
2)Gör om trädstrukturen så att den inte uppmanar till fel  
3)Låt Anbytarforum vara ett öppet, men modererat forum - kräver kanske förstärkning  
4)Utse en ansvarig utgivare om inte detta är gjort  
5)Utse en personuppgiftsansvarig om inte detta är gjort  
6)Ta hjälp av jurist inför diskussionerna med DI  
 
Och även om jag håller med Stefan Simander om att vi är rätt duktiga på att hålla ordning på oss själva på AF, vill jag trycka på vad även Kaj A. lanserar: forumet kräver förstärkning.  
 
Jag har redan nämnt att det behövs en ämnesansvarig/anbytarvärd, men det behövs ytterligare någon att backa upp Yvonne (som gör ett bra jobb utifrån sina tidsramar)

1392
Ersson och Eriksson är samma efternamn.  
 
Förr i tiden kunde förnamnen uttalas Ers, Ols, Sims, Tors o s v. Kunde låta så här: I Ers stuga på skogan - Ols son i Granhult.  
 
Att dessa sedan blev patronymikon Ersson, Olsson (=Olofsson), Simsson (=Simonsson) eller Torsson (=Toresson) var nog helt naturligt. Det är dock bara några efternamn som kan varieras på detta sätt, men fortfarande är betydelsen densamma.  
 
Anledningen till att prästen skriver 6e dottern Catharina är att föregående fem med detta förnamn har, som du kan se, dött i späd ålder.
 
Vänligen, Leif

1393
Ja, visst är det bra att vara två och dessutom överens om saker å ting!  
 
Leif

1394
Foto- och skanningsteknik / Åldersbeständighet
« skrivet: 2005-11-08, 14:28 »
Tack Per-Frikk, för ditt initierade klargörande angående fotografiet då och nu samt dess åldersbeständighet!  
 
Nu vet jag var jag kan vända mig om jag behöver hjälp med fotografier.
 
Vänlig hälsning
Leif G:son Nygård

1395
Väntar med spänning.... Det här var en oerhört intressant och lärorik diskussion!

1396
Hej Henrik!
 
1-4, 6-11, 13-14, 16-18, 20-21 ingår i sockneskräddaren Erik Anderssons familj. Måhända också nr 5 Lärgossen Per Andersson (bror?). Gift 1760.
 
Första hustrun (gifta 1739) Lisbet Johansdotter, avlider 1758.
 
Nr 10 E.A. hustr. (i g 2:o 1758) Stina Persdotter v. f. (förmodligen =visito folio) 83 a. n. (förmodligen =anno numerus) 6 1759. D v s besöker s. 83 som nr 6 år 1759.
 
Nr 17 Welam Eriksson är född 1764.
 
Nr 20 E. A. 6e dotter Catharina, vilket avses hans sjätte(!) dotter med namnet Caisa/Catharina som slutligen överlever.
 
Mvh, Leif

1397
När jag ändå har börjat, kanske jag vågar mig på en gissning:
 
wattusot ?

1398
Hej Elizabeth,
 
Kyrkowärden är nog rätt uppfattat. Sedan kan jag inte tyda dödsorsaken. Därefter gaml. och gudfruktig.
 
Mvh, Leif

1399
Högestad / Högestad C:1 1822-04-15
« skrivet: 2005-11-05, 16:16 »
Ortens namn synes vara Wihk (=Vik).

1400
Jag skulle vilja säga att det finns två grundläggande anledningar till det som nu har skett och debatteras så flitigt:
 
1/ Anbytarforums popularitet.  
 
Många har upptäckt hur förträffligt det är att kunna forska via nätet och i detta forum ställa frågor, presentera resultat och läras sig nya saker om vår hobby. Alla dem som är nybörjare, och inte har tid att resa runt till olika arkiv, är bara att gratulera. Så var det inte för mig när jag började släktforska. AF är således något vi ska vara rädda om och utveckla.
 
2/ Bristfälligt underhåll.
 
Baksidan är att detta forum har växt över alla breddar. För ett par, tre år sedan kanske det gick att hålla hyfsad ordning i inläggen med några få personer (Håkan Skogsjö och Peter Karlsson). Den senare dessutom arbetande såväl helger som kvällar och gjorde ett jobb för tre man! Så är det inte längre. Vi har en anbytararvärd som som jobbar halvtid (sic!) och ett Rötterråd som lyser med sin frånvaro i debatterna.  
 
Genom att AF blivit en sådan ostyrbar och spretande koloss, och skötseln har försummats under flera år, har olämpliga inlägg blivit kvar och bildat grogrund till de påpekanden som nu har skett från DI. Ansvaret för olämpliga inlägg, som strider mot ordningsreglerna, ligger förvisso på oss som skriver. Naurligtvis är det så. Men ansvaret faller också tungt på dem som administrerar AF, d v s förbundet.  
 
Det MÅSTE således tillkomma fler anbytarvärdar för att styra upp skutan!  
 
Och här bör förbundet söka hjälp av Rötters Vänner. Det finns säkert flera bland oss som skulle kunna ställa upp (gratis) och ansvara för några avdelningar/rubriker.  
 
För om förbundet inte löser frågan med flera anbytarvärdar riskerar de i framtiden att återigen, i takt med att AF växt ytterligare, råka ut för påpekanden från DI.

1401
Regna / Regna, CI:1, sid. 15, 1673 - svårtydd vigselnotis
« skrivet: 2005-11-03, 19:56 »
- - - för dem - - -

1402
Sköllersta / Sköllersta C:2 s. 6 , 1667
« skrivet: 2005-10-31, 21:32 »
Hej Birgitta!
 
Wittnen Manspersoner
 
Erik Jonsson Quartersm:r
Hans Jonsson Mönsterskrifuare
 
Quinspersoner
 
Var Ryttmästarens fru kommer ifrån är lite svårt att tyda. Kan det stå Koftersta ?
Under: item Walb. jungfru på Wäsby (?).
 
Mvh, Leif

1403
Vid närmare studium av bilden på Karl XIV Johan och Märta Södergren tycker mig se flera likheter enligt följande:
 

 
1. Högt hårfäste.
2. Ögonen och avståndet mellan ögonparen.
3. Huvudformen.
4. Avstånd mellan näsa och överläpp.
5. Överläppens form. (Kan beskådas ännu tydligare på den andra jämförelsebilden i samma snabblänk 2 ovan).
6. Hakan.
 
Jag håller således inte med dem som anser att inga likheter finns. De är i detta fall påfallande enligt min mening.  
 
Liktheterna mellan Drottning Margrethe II och Ulla Sawert (länk 3) är också tydliga.
 
Därmed inte sagt att jag på något sätt stödjer Ulf i dennes antagande om släktskap. Jag har bara studerat bilderna, det är allt.

1404
05) Äldre inlägg 2004-2005 / Mantalslängder Göteryd
« skrivet: 2005-10-15, 13:47 »
Se där, man ska inte vara för säker!  
 
För övrigt väldigt bra tolkning och förklaring av Niclas till de olika bilderna. Linus är bara att gratulera!
 
Mvh
Leif

1405
05) Äldre inlägg 2004-2005 / Mantalslängder Göteryd
« skrivet: 2005-10-14, 23:54 »
Nummer 3:
 
Huusfl. = husfolk. Funderade först på om det kunde syfta på drängar och pigor.  
 
Men kategorin avser nog de personer som noteras på samma rad innan. D v s det är Per x 2 med respektive som är husfolket (= husbonde och husfru).

1406
Ramsberg, C:4 / Ramsberg, Födde (C:4), 300.62.44000
« skrivet: 2005-10-12, 13:17 »
Tillägg:
 
Tror att det står Ramshyttan, ej Bergshyttan.
 
Mvh
Leif

1407
Hej Helena!
 
Du kan t ex söka i norska  Digitalarkivet.  
 
Där, under Emigranter, kan du finna databaser med utresande från olika norska hamnar.
 
Lycka till!
 
Mvh, Leif

1408
Ramsberg, C:4 / Ramsberg, Födde (C:4), 300.62.44000
« skrivet: 2005-10-12, 00:35 »
Hej Per!
 
Lite marigt med de tidiga ministerialböckerna för Ramsberg, men detta är min tolkning:
 
10 (född), 14 (döpt)  Johan.
 
Ambros Pehrssons och hu Ingebohr Pehrsdott. b. i Almhögden.
 
Test: Skogw. Magnus Lind; Johan W...... i .....hyttan (Bergshyttan?);  
Matthes Westmans hustr; Johan Pehrssons hu i Räfnäs.  
 
Mvh
//Leif

1409
Användarkonto? / Användarkonto?
« skrivet: 2005-10-10, 23:45 »
Ingegerd,
 
Du kan bocka för Landskap och sedan klicka på Välj efter landskap. Där kan du sedan välja det/de landskap som intresserar dig allra mest.
 
Mvh, Leif

1410
Hej Maud,
 
En bockar å bugar, roligt att få glädja någon !  
 
Ja, jag håller med dig. En sådan enastående berättelse!
 
Kompletterande upplysningar:
 
Svedvi är en socken (öster om Kolbäcksån). Och där finns ett herrgårdsliknande ställe: Amsta. Förmodligen är det namnet på orten som åsyftas.
 
Mvh, Leif

1411
Jag har bara kollat frågetecken och parenteser (ej övrig text) och då blir det så här:  
 
Första stycket: vigtigt, påminnelse, gifwa allenast, Ja, omäteliga fält, alfwarligaste, en;  
 
Andra stycket: (orten el. socknen kan jag inte tyda, möjligen Åmyra?), enda, djefwuln, straxt, magt, sökte, inphanta, sjelfwa, wedermäle;  
 
Tredje stycket: beredelses, högtlåfwade frälsarn, Timglaset (ut)rann.  
 
Beloppen är i daler och öre, d v s -9 dl, -3 dl resp. -1 dl -16 öre.
 
Mvh
//Leif

1412
Övre Ullerud / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-16
« skrivet: 2005-10-10, 17:32 »
Finns det verkligen ingen som är intresserad av Tord Ljungströms bok, En bok om Övre Ullerud som jag lagt ut på Marknaden ?
 
Hör av er i så fall!
 
Mvh, Leif G:son Nygård

1413
Kräcklinge / Död i Kräcklinge 1709
« skrivet: 2005-10-10, 11:00 »
Tycker det står Fältveb:n Fridrich v. Berg.
 
Latinet överlåter jag åt någon med större kännedom.
 
Mvh, Leif

1414
Hej Henrik!
 
Skulle önska att du förstorar sidan ytterligare. Svårt att läsa vad det står.
 
Det verkar i alla fall som familjen flyttar till Munktorps socken i Västmanland(U).
 
Styvdottern skrivs Brita Maja här. Johans yrke kan jag inte uttyda av denna bild. (Se i ö mitt svar till din aktuella läshjälp under Lindesberg). Inte heller varifrån de inflyttat. Ren gissning: Kägleh. ? (= Kägleholm). Ligger i Ödeby socken, Närke(T).  
 
Mvh, Leif

1415
Gesäll bör i detta sammanhang syfta på mästaregesäll. Titeln är således liktydig med mästersven.  
 
Han försöker att bli hammarsmedsmästare och arbetar närmast under mästaren eller i stället för honom i arbetslaget vid smedjan.
 
Mvh, Leif

1416
Ja, jag var inne på det från början. Och det finns ett Högstaboda i Lindesberg.  
 
Men varför ges då ingen sidhänvisning i hfl? Den erfarenheten har jag om flytt sker inom  socknen. Och vad syftar då ortnamnet därunder på? Flyttar de till Gunnilbo därefter? Något Hogstaboda/Högstaboda i Gunnilbo känner jag inte till.
 
God natt!
 
/Leif

1417
Hej igen, Håkan!
 
Kolumnen röra utflyttning. Om de flyttade inom socknen borde det bara vara hänvisning, t ex fol. 163 eller NB (= Nya boken) fol. 163. Därför tyder noteringen på att de utfyttat från socknen.
 
Tolkar bynamnet som Slogstaboda och därunder Gunelbo. Det kan då syfta på Gunnilbo socken.  
 
Utflyttningsdatumet för hustru Greta? tolkar jag som 1816 11/7. Inte heller jag tycker att årtalet för Johan är detsamma, snarare 1836. Men paret borde väl utflytta samtidigt?
 
Mvh Leif

1418
Malma / Äldre inlägg (arkiv) till 28 september, 2006
« skrivet: 2005-09-29, 18:39 »
Hej Henrik!
 
Eftersom Carl Fredrik var född i Linde (Lindesberg) antar jag att det rör sig om Malma fjärding. Och det var, som antyds, ingen egen socken utan tillhörde - om inte jag missminner mig - Odensvi församling.  
 
I gamla skatteböcker, t ex landskapshandlingarna, åtföljs alltid Odensvi fjärding (eller socken) av Malma fjärding.
 
Mvh,
Leif

1419
Töresdotter och Häggetorp skulle jag nog satsa på.

1420
Tysslinge / Tysslinge 191.37.104300
« skrivet: 2005-09-15, 00:23 »
Enligt Häradsekonomiska kartan (1897-1901), bladnamn Malmköping, finns ett Kramnäs SV Malmköping, invid sjön Nedingen:
 

 
/Leif

1421
Tysslinge / Tysslinge 191.37.104300
« skrivet: 2005-09-14, 15:23 »
Hej Rolf!
 
Krumnas. Flyttat i Vår Till Sörmland och skrefves 4 år, får jag det till.
 
Kanske syftar det på Kromnäs i Lilla Mellösa socken, Villåttinge härad, Södermanlands län?
 
Mvh
Leif

1422
Instämmer med Carl-Fredrik, Ann-Britt, Kerstin m fl ovan.
 
Istället för att stänga hela diskussioner bör väl i första hand inlägg raderas som uppenbart strider mot ordningsreglerna och upphovsmannen/-kvinnan få ett påpekandemejl från Anbytarvärden.
 
God natt!
 
/Leif

1423
04) Arkiv (diskussioner t o m 2006) / Västerfärnebo, E:2
« skrivet: 2005-09-14, 00:41 »
En förklaring av Charta (eller Charta Sigillata) skulle enl. SAOB i detta sammanhang kunna tyda på just en passhandling:
 
II).  
 
ETYMOLOGI: [elliptiskt för charta sigillata (se anm. ne- dan)]
 
BETYDELSE: i sht adm. o. jur.
dels  
BRUK: (förr)
 
BETYDELSE: om med officiell stämpel, lydande å visst belopp (tidvis äv. med vederbörande tjänstemans namnteckning), försett skrivpapper vilket användes vid utfärdandet av vissa handlingar, vid inlämnande av vissa ansökningar m. m., stämplat papper, stämpelpapper (under åren 1660-1860 officiellt benämnt: charta sigillata, se anm. nedan); dels (förr) benämning på ett med dylik stämpel (o. namnteckning) försett papper avsett att bifogas en på vanligt papper skriven, stämpelpliktig handling; i sht i uttr. belägga med karta, förse med dylikt papper (jfr BELÄGGA 11 b); dels (i fråga om nutida förh., föga br.) om stämpelmärke.
 
NB ! Fler betydelser av ordet finns.
 
God natt!
 
/Leif

1424
04) Arkiv (diskussioner t o m 2006) / Västerfärnebo, E:2
« skrivet: 2005-09-13, 23:59 »
Nota Bene enl. SAOB (Svenska Akademiens Ordbok):
 
II)  
BETYDELSE: ss. sbst.
, om nota bene (i bet. I) ss. ett uttr. avsett att påkalla uppmärksamhet l. särskilt framhäva ngt: observandum; äv. allmännare, om skrift o. d. som innehåller en föreskrift l. påminnelse l. dyl.  
                                   
Jag tolkar hwar annan förnära så att de haft något slags umgänge innan äktenskap. Och med pålysning menas nog inte lysning till äktenskap, som jag först angav, utan förmodlingen kungörelse. D v s att vigseln annonserades i Folkärna sockenkyrka. Och kanske beror detta på att att ryttaren härstammar från den grannsocknen? (Varför nämns annars Folkena socken?). Vad charta syftar på är svårare. Kan det ha med pass att göra? Om Anders var inflyttad och inte hade pass med sig?  
 
Ja Mikael, några synpunkter från Örebro i sena timmmen!
 
Vänligen,
Leif

1425
04) Arkiv (diskussioner t o m 2006) / Västerfärnebo, E:2
« skrivet: 2005-09-13, 01:04 »
Hej Lars!
 
Jovisst var det ett bra lagarbete.  
 
Men de gifte sig definitivt inte i Folkärna!  (Ser ju nu att uppgiften är hämtad ur Västerfärnebo vigselbok).
 
Mvh Leif

1426
04) Arkiv (diskussioner t o m 2006) / Västerfärnebo, E:2
« skrivet: 2005-09-12, 23:48 »
...Östra Wästmanlands Compagnie Befel? och manhaftig(?) Anders Olsson Boberg samt Catharina Matsdot. fr. Klockargården.
 
... Brudens Mosterman ...
 
...berättades, att de warit hwar andra fönära.  
Hade ej Charta(?) med sig. Kom sedan NB (=nota bene) 1760 d. 28 Jan: f.. M: pålysning b.... till Folkena Sn.
 
En del osäkerhet. Men det verkar som att paret blivit lysta (och kanske gifta?) i Folkärna socken.

1427
25 Religion och kyrka / Gåvor till kyrkan i gamla tider
« skrivet: 2005-09-06, 20:10 »
Du pekar på något viktigt här, Birgitta, som det är lätt att förbigå.  
 
Vid några tillfällen, då noteringar i dödboken saknas, har jag i just kyrkoräkenskaperna återfunnit den typ av notering som du refererar till.
 
Efterlevande skänkte vanligtvis en summa pengar till kyrkan i samband med en närståendes begravning. Det gällde då bårkläde (svepning), klockringning och gravöppning (grävning av grav). (Vi ett tillfälle skänktes en slant för mulldygna, som sannolikt menas just detta).  
 
Det var nog inget krav att alla skulle ge en slant, men de flesta såg det säkert som sin plikt i samband med jordfästningen av den närstående. Men var man fattig, och inte hade några pengar, kunde man antagligen ge en gåva istället.
 
Jag tolkar det så att när det noteras om en slant för bårkläde, då är personen i fråga säkert död. Det datum som då anges är begravningsdagen. Detsamma torde gälla om ingen peng noteras för bårkläde, men däremot för test (som jag tolkar som testamentets upprättande). Det kan ju vara så att efterlevande inte hade råd att betala för både testamente och bårkläde m m.  
 
Men måhända finns andra erfarenheter och synpunkter på detta?
 
Mvh Leif

1428
05) Äldre inlägg 2004-2005 / Åby Mantalslängd 1729 s. 39
« skrivet: 2005-09-05, 00:56 »
brukar och bebå
  • s af wanförad får jag det till.

 
Mvh Leif

1429
Hej Bodil!
 
Nja, jag ser inte något bättre trots förstoring. Marginellt några ord kanske, men det ger ändå inget ytterligare för sammanhanget.
 
Frågan är, som sagt, vilken domstol som åsyftas: Kan det vara härsdsrätten? Eller (mot bakgrund av det som nämns om undervisning) kyrkans egen dömande instans, domkapitlet? Känner inte till häradsindelning och domsagor i Skåne, så det får någon annan svara på. Men domkapitlet har sitt säte i Lund.  
 
Lycka till!
 
Hälsn. Leif

1430
Har blifvit anklagad för slagsmåhl och dömd till ........ ... och? blifit? 2ne gången? af ........ ....... ....... 17/2(8?) 45 till underwisning? och ..ande? ... edgångsvigt? m. m. Anhållan [in]kom d. 18/5 46 till samma rätt.
 
Förutom första och sista raden samt datumen är det, som synes, mycket jag är osäker på. Men om fler kan bidra, kanske vi till slut klurar ut vad det står.  
 
Hur ser bilden ut om du förstorar den något, Bodil?

1431
Fotografyrket / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-16
« skrivet: 2005-09-03, 02:04 »
Hej Tina!
 
Jag sökte i Lennart Snabb:s sammanställning av fotografer  här och fann denna notering rörande en fotoatelj? i Stockholm:
 
Atelier 48 C, Malmskillnadsg. 48 c. Inneh. Tora Lindenau. (1911)
 
Jag vet inte om det kan vara rätt spår?
 
Mvh Leif

1432
Älvsborgs lösen / Älvsborgs lösen
« skrivet: 2005-09-02, 19:13 »
Ett [k]lurigt 'G' var det ... !
 
Som du kan se av min profil Gunilla, har jag släkt just i Grubbo. Och även andra byar i Folkärna.
 
Mejlar dig om detta!

1433
Älvsborgs lösen / Älvsborgs lösen
« skrivet: 2005-09-01, 22:01 »
Jag undrar om inte det är ett å och inte ett 'u' ?
 
Då skulle det kunna vara Sonbo som sannolikt kunde skrivas med 'å' år 1571.
 

Utsnitt av Generalstabens karta öfver Sverige 1841-59. Blad 91. Gysinge. [LMV]

1434
Karlskoga / Karlskoga AI:44 18668 1871-75
« skrivet: 2005-09-01, 20:33 »
En tolkning kan vara Suppl., d v s en förkortning av suppleant (= ersättare, ställföreträdare) eller supplera (= utfylla, tillägga).
 
Noteringen för dessa personer skulle då kunna betyda att de ersätter nr 127 i utflyttningsboken år [18]73.  
 
Mvh Leif

1435
Norra Rörum / Norra Rörum, dödbok, 1785, GID 1681.18.81700
« skrivet: 2005-08-30, 18:34 »
död d. 11 nov: af ..... (stock?) i l...... som slog up i kroppen ..

1436
05) Äldre inlägg 2004-2005 / Vad är Marias brott?
« skrivet: 2005-08-28, 14:11 »
Jo, när jag studerat detta ytterligare så är jag beredd att hålla med Stefan.  
 
Det står årtalet 41 (och inte antalet 11) och att hon blev dömd i, sannolikt, Rådhusrätten eftersom stölden hade skett i staden Linköping.

1437
05) Äldre inlägg 2004-2005 / Vad är Marias brott?
« skrivet: 2005-08-27, 00:35 »
Rymd fr. barn 1839. Häktad i Linköp. s:å. D:o åt.(?) arresterad för stöld 11 i Gl.(?) Link. s:å. Till spinnh(us?) för lifstid.
 
Med D:o syftas på Maria. Och det var hennes e l f t e stöld i Gamla(?) Linköping 1839 som slutligen renderade henne livstid på, sannolikt, spinnhus.
 
Det är i alla fall så jag uppfattar noteringen.
 
Mvh
//Leif

1438
Översättning / Äldre inlägg (arkiv) till 07 juni, 2009
« skrivet: 2005-08-26, 19:40 »
Varmt tack för detta, Samppa! Då vet jag lite mer vad boken handlar om.
 
Trevlig helg!

1439
Översättning / Äldre inlägg (arkiv) till 07 juni, 2009
« skrivet: 2005-08-25, 21:00 »
Jag har fått en finsk bok, en riktig tegelsten, i min ägo: Vanhan Pirkkalan Historia. Det är någon slags sockenhistorik från Tampere - Pirkkala - Nokia - Ylöjärviområdet.  
 
Intresserad av vad några rubriker betyder:
 
1/ Vanhan Pirkkalan Historia
 
2/                Historian Liitteet Ja Hakemistot
 
3/                Tilojen Omistajat  
 
4/                Esihistoria
 
5/                Luonnonsuhteista Ja Niiden Vaiheista
 
Tacksam för hjälp med detta!
 
/Leif

1440
03) Osorterat / Erik Lindström Gustafs 1842
« skrivet: 2005-08-24, 23:48 »
Hej Björn,
 
Väl liten text, jag kan därför ha gjort någon miss. Men här är i alla fall min tolkning:
 
40. Erik. (Född) Juni 22. (Döpt) Juni 23.
 
Föräldrar: Soldaten Anders ..ting o Hu Lisa Hansdotter från Kråtorpet No 3. 32 år
 
Faddrar: Gl. (gamle) Anders Andersson och H:n (hustrun) Sarastina Görsdotter fr. Kråtorpet, Sold. Fält o. H:n Greta Hansdotter fr. Perasby.
 
Mvh
//Leif

1441
Betiener een Rytt[are] och hafuer dene ingeet medh sig.
 
Eftersom han betjänar en ryttare, bör han (Nils Larsson) vara frälsebonde. Han bidrar alltså att hålla en ryttare med häst, rustning och nödtorft.  
 
Men jag förstår inte vad han har att fordra av ryttaren i gengäld? Eller ska man läsa det så att Nils Larsson vid tidpunkten inte kunde bidra till ryttarens rusthåll?
 
Mvh
//Leif

1442
Örebro / Örebro AI:27A, GID 2316.31.5500
« skrivet: 2005-08-22, 23:28 »
På reqom[enda]tion af Past. .... i Orebro möjligen ?
 
Past. kan då vara en förkortning av Pastor - kanske var de frikyrkligt engagerade i Närkes Jerusalem? - och därefter en förkortning av, eller hela, efternamnet. Vase??

1443
Örebro / Örebro AI:27A, GID 2316.31.5500
« skrivet: 2005-08-22, 17:50 »
Ja, det var lite knepigt detta, Jan!  Och inte blev det så mycket tydligare av förstoringen heller.  
 
Så egentligen har jag inte mycket att tillföra - förutom att jag tycker det står Orebro som sista ord, och kanske i före.
 
Vi får hoppas att någon annan kan bidra till lösningen av denna gåta!

1444
Hello Chuck - and thanks for this information. It's a good job you've done here!
 
I've been looking into the database, specially Marquette, Houghton and Iron. But none of them I'm searching is named. And those are, besides my grandfather Viktor Nygard (sitting to the right on the photo), Verner Holm och Albert Rönnlund. Both, as Viktor, born in Maxmo (FI).
 
I'm also searching Viktors sister, Kajsa Lovisa Nystrom, born Martinson, and John Nystrom in these churchrecords. In Negaunee Bethany Lutheran Church there are persons (Bachels and Krooks) whom is named, one as witness, in Kajsas marriage- and deathrecord. Therefore I'm almost certain that also Kajsa, John and maybe Viktor and his friends, was member in that particular church. But unfortunately memberpage 32-90 are missing. Do you think the jacketbadge could show connextion with Negaunee Bethany Lutheran Church ?
 
Let me know by e-mail if you find anything of these persons, Chuck!
 
Med vänlig hälsning,
 
Leif

1445
Ja, Ingrid, du är troligtvis inne på rätt spår.
 
Jag vet ju var de hamnade i Michigan (Negaunee), så jag ska kontakta den historiska och genealogiska föreningen i området. Det kanske vet mera om dessa kavajbeslag?
 
Sedan fanns det en kyrka, Negaunee Bethany Lutheran Church, som hyste flera personer från Maxmo och omkringliggande socknar i Österbotten. Det kan således vara ett märke som visade  kyrkotillhörighet eller medlemsskap i en finlandsvensk förening.  
 
Så tack Ingrid för tråden att nysta vidare på!
 
Mvh
/Leif

1446
Hej,  
 
Jag har ett foto på morfar, Viktor Nygård sittande till höger och två av hans kompisar i USA. Fotografiet skall vara taget 1919 i Philadelphia, under morfars vistelse i Michigan 1916-21.
 

 
Jag undrar över männens kavajbeslag. Vad föreställer dessa?
 

 
Kan upplysa om att de kom från Maxmo i Finland, bosatte sig i norra Michigan och arbetade i gruvindustrin om det nu kan vara en ledtråd?. Jag funderar på om det kan finnas en koppling till indianer? Beslaget på den stående mannen liknar i alla fall en fjäder.  
 
Tacksam för alla uppslag!

1447
04) Arkiv (diskussioner t o m 2006) / Grythyttan, C:3
« skrivet: 2005-08-12, 17:34 »
Jag håller med Björn.
 
Ett tips kan vara att kolla Västerås Stifts herdaminne omkr. 1700 och prästens barn i Odensvi för att se om det finns en dotter med detta namn (som inte syns här).  
 
Mvh
 
//Leif

1448
Bo / Bo Dödbok F:1, augusti/september 1772
« skrivet: 2005-07-19, 13:14 »
Jag sätter en slant på att det ändå står ellofwa.
 
Jämför ö:et i dödde med e:t i lefwat. Det är ändå en viss skillnad.

1449
Ramsberg / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-01
« skrivet: 2005-07-18, 13:24 »
Hej Maria!
 
Jag vet inte om du känner till hur Per Ludvig Eneström dog?  
 
Om det - Mordsammansvärjningen i Kloten - finns att läsa i Helmer Linderholms bok Långvattnets land - fakta och skrönor kring Fritidsland Bergslagen (1980) s. 80-83.  
 
Något ytterligare om dessa bröder i tryckt skrift känner jag inte till, men det bör nog finnas.
 
Mvh Leif

1450
Doris,
 
Här är en till för ett förvånansvärt lågt pris:
 
Från Ljusnarsbergen. En hembygdsbok. Utg. 1921  
Oriel Blombergs Nya AB Lindesberg. Utgiven efter Västmanlands- Dala Nations Hembygdskurser i Kopparberg midsommaren 1920. Häftad. 136 sid. Illustrerad. Nött omslag och rygg. Inlagan välhållen. Finns hos Geranium Antikvariat. Pris: 80:-  
 
Kolla  Boknätet.
 
Mvh Leif

1451
Skattelängder / Skvaltkvarnar
« skrivet: 2005-07-04, 21:14 »
Hej Inge,
 
En annan väg att gå är att fråga RAÄ (Riksantikvarieämbetet) om kvarnen är upptecknad i fornminnesinventeringen för aktuell(t) socken/län.
 
Mvh Leif

1452
Byggnader och miljöer / Haddebo bruk, gamla bilder
« skrivet: 2005-07-04, 21:05 »
Texten om bruket här:
 

1453
Byggnader och miljöer / Haddebo bruk, gamla bilder
« skrivet: 2005-07-04, 21:01 »
Hej Maria!
 
Järnkontoret (http://www.jernkontoret.se/bibliotek/katalog_bildsamlingar/h.php), finns det en (eller flera?) bilder av Haddebo bruk.
 
Sixten Rönnow har sedan i sin Berättelse över Bruksarkiven i Örebro län (1924), skrivit om bruket. Lägger ut sidan här:
 
.  
 
Örebro Läns Museum (http://www.orebrolansmuseum.se/) kanske också har bilder av bruket?
 
Mvh Leif

1454
Toholampi / Toholampi
« skrivet: 2005-07-01, 17:10 »
Jag har besökt Krigsarkivet igen och kan tillägga följande rörande soldatsläkten Rosing (ovan):
 
Vid generalmönstringen för Lochteå kompani augusti 1770 i Brahestad [GMR 1770, vol. 1058, s. 912-13], är Mats Rosing noterad för Rote 105. Född i Fredrikshamn. Ålder: 41. Tjänstgöringsår: 9. Gift. Antagen den 28 mars 1761. 5 fot, 5? tum lång. Detta bör vara den omskrivne dekorationsmålaren. Och han har fyllt vakansen efter Isak Rosing. För fortsättningen lyder:
 
Förändring (sedan sista generalmönstringen år 1737): Isach* Rosing död blifwen i Pommern den 29 januari 1758.                      
*/ Först har namnet Jakob antecknats, vilket uppenbarligen varit fel. För det har blivit överskrivet med Isak.
 
Här får vi bekräftelse på att det verkligen är Isak Eriksson Rosing som avlidit 1758 (men i januari och inte i juni). Därmed är eventuell osäkerhet betr. Isaks död eliminerad. Samtidigt får vi lite mer fakta om den omskrivne dekorationsmålaren Mats Rosing.

1455
Allmänt / Norskar i Alaska
« skrivet: 2005-06-26, 14:41 »
Jag läser just nu The Alaska Fishing News och funnit några notiser som rör personer födda i Norge. Lägger ut dessa här. Den första anger passagerare på en båt från Ketchikan (AK) till Seattle (WA):
 


 
Vol. III, No 208, 24/11 1936 s 7.
 
Kommentar: De understrukna torde vara norrmän. Det finns flera, men dessa (t ex Casperson) kan också vara danskar. Att de reser med båt från Alaska sent på hösten kan tyda på att de arbetade säsongsmässigt i fiskerinäringen och återvänder till sina hemorter i Washington (kanske Seattle?) över vintern.
 
Notis 2 annonserar ut namnen på de personer som fått amerikanskt medborgarskap:
 


 
Vol. II, No 70, 24/1 1936 s 1.
 
Kommentar: Handlingarna (naturalization records) för dessa personer torde finnas i förvar och kunna erhållas från Stadsarkivet i Alaska (Juneau), webbadress: http://www.archives.state.ak.us/
 
Sedan en döds-/begravningsnotis (obituary) rörande Andrew F. Nelson (som har en efterlevande syster i Oslo):
 


 
Vol. III, No 156, 26/5 1936 s 8.
 
Och slutligen en notis om saknade personer, varav två(2) härstammar från Norge:
 


 
Vol. III, No 176, 4/8 1936 s 4.
 
 
Det är lätt att förstå att många norrmän sökte sig till Alaska. Klimatet, topografin och fisket var likartat. Så de som efterlyser försvunna släktingar i USA, bör ägna Alaska och Washington – båt från Seattle var huvudsakligen det enda färdvägen till Alaska - särskild uppmärksamhet.

1456
03) Osorterat / Familj från Gagnef flyttar men vart?
« skrivet: 2005-06-26, 12:50 »
Tyder texten så här:
 
Se nedan(för?)
 
Alla till Bysätra ..... i Upland den 25/3 1825.

1457
Jo, naturligtvis är det så, Ann-Mari. Och de kan nog ha bott i stort sett varsom helst i WA. Kanada var ju nästgårds i norr. Men å andra sidan var det ett annat land som innebar en viss tröskel. Befann man sig i USA var det nog lättare att stanna kvar och flytta till annan delstat än byta land.

1458
Ja Ann-Mari, många spännande historier har publiserats om det äventyrliga och farliga livet som fiskare i såväl tidningar som böcker och andra skrifter.
 
Forskare på Washington bör vara medveten om att ens emigrerade släktingar kan ha fortsatt till Alaska. Kanske man vet att vederbörande bosatte sig någonstans i WA, uppgifter finns i olika sensus. Men sedan tar det stopp. Det kan då innebära att resan gick vidare till Alaska.  
 
Det var många som sökte sig till Alaska även sedan guldruschen var över. Inte minst under depressionsåren. Fiske-, gruv- och skogsnäringen var mycket expansiv och behövde folk. Exempel på detta visar folkmassan vid  Pier 2 i Seattle, av Alaska Steamship Co (http://vilda.alaska.edu/cgi-bin/viewer.exe?CISOROOT=/cdmg21&CISOPTR=1915&CISOMODE=grid). Fotot är sannolikt taget i mitten av 1930-talet.  
 
Vid den tiden var f ö båt den enda möjligheten (för de allra flesta) att ta sig till Alaska.
 
Mvh Leif

1459
Tidningar, särskilt lokala, kan ge information om utflyttade svenskar. Och då syftar jag inte bara på dödsannonser (obituaries) utan smånotiser om enskilda personers förehavanden.
 
Jag studerar nu The Alaska Fishing News 1934-39, organ för Alaska Trålares Förening. Där skrivs mycket om förhållandet i Alaska ur olika synvinklar, men naturligtvis främst med fokus på fiske och fiskeindustrin.  
 
En och annan smånotis dyker upp som rör enskilda personer. I varje nummer publiceras bl a passagerarlistor från de båtar som trafikerar Alaska; Seattle (WA) - Ketchikan - Juneau(AK). Det var i huvudsak den enda möjlighet man hade på den tiden att ta sig till Alaska - om man inte hade råd att resa med flyg (som inte var särskilt utvecklat) eller med tåg via Kanada (som dessutom blev en synnerligen tidsödande omväg).
 
Jag fann under dagens studium en intressant notis från 25/2 1936 [Vol II, No 79 s. 5] som refererar till ett brev publiserad i en annan tidning (The Pacific Coast Fishing News):
 

 
Där skriver en fiskare från sina hemtrakter på Gotland, till en fiskarvän i British Columbia (CA). Han har levt 43 år i Kanada (och USA?), ska fylla 68 den våren och ser ut att stanna kvar på Gotland (även om han aldrig blir svensk igen). Rätt kul tycker jag! Läsning av artikeln kanske ger namnet på fiskaren?
 
Så tidningsartiklar och -notiser kan vara en bra källa vid eftersökning av emigranter - även om det är tidskrävande.

1460
Lysande Jan! Någon hugad forskare har nu allt serverat på silverfat.
 
Lägger du in detta som en kommentar under Tillfällighetsfynd också?

1461
Jag skulle nog ta kontakt med Utrikesdepartementet.  
 
Personer som dött under speciella omständigheter i utlandet, och blivit dödförklarade, bör ha varit fall för dess ambassader och konsulat. (Vi har ju tsunamikatastofen i färskt minne ).  
 
Uppgifter/utredningar angående dessa personer kan således finnas i akter på UD.
 
Mvh Leif

1462
Ann-Mari,
 
Jag försökte lägga ut detta under Tillfällighetsfynd först, men där fanns ö h t ingenting på USA.  
 
Men OK, det kanske kan få efterföljare om jag startar upp med detta fynd. Så jag följer ditt råd. (Ursäkta anbytarvärd - vem du än är. )
 
Vänligen,
Leif

1463
Ett sätt att hitta släktingar i USA är tidningsnotiser. Och då syftar jag inte bara på dödsannons (obituary) utan smånotiser om personer. Men detta förutsätter att man vet var, åtminstone i vilken stat, de slagit sig ned. Annars torde sökningen bli övermäktig.
 
Fann en Gilbert Olson i en specialtidskift för trålare - The Alaska Fishing News - som jag har lagt ut här.
 
Denne Gilbert Olson anges vara 58 år 1935, d v s född 1877. En vild gissning är således att han har utvandrat från en bygd i Sverige med fiskare, företrädesvis Västkusten.  
 
Kanske någon söker efter Gilbert? Tidningsnotisen ger svaret.

1464
Hej emigrantforskare!
 
Jag har funnit en intressant tidningsnotis om en svensk fiskare som avlidit i Alaska.
 
Han heter Gilbert Olson och blev amerikansk medborgare 1 juni 1925 i Port Angeles, Washington. Detta tyder på att han utvandrat dit innan han for till Alaska.  
 
Notisen, som är hämtad från The Alaska Fishing News den 7 juni 1935 s 6 [Vol II, No 4], lägger jag ut här:
 

 
Det kanske är någon som undrar vad det blev av denne Gilbert Olson?
 
Mvh Leif

1465
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-11-26
« skrivet: 2005-06-17, 00:17 »
Vill instämma i hyllningskören för Peter Karlsson (som gör sista arbetspasset idag).
 
Du har skött den grannlaga sysslan som anbytarvärd med bravur, Peter, och jag vill tacka dig för detta.
 
Lycka till med kommande arbetsuppgifter!  
 
Leif

1466
Vasa / Vaasa / Äldre inlägg (arkiv) till 26 augusti, 2008
« skrivet: 2005-06-14, 16:21 »
Hej Margareta!
 
Kollade HisKi och Närpes (http://www.genealogia.fi/hiski/tescrq) och där fann jag, under födda, flera Råback.
 
Kanske kan det ge något för vidare forskning?
 
Mvh Leif

1467
Ramsberg, C:4 / Ramsberg, Födde (C:4), 300.62.44000
« skrivet: 2005-06-12, 16:55 »
Henrik,
 
Det är förmodligen som Lars-Erik säger, att dateringen i kolumnen för födelseort är kyrkotagningsdatum. Welam blev alltså kyrkotagen 18 december.
 
Sedan är födelsedatum 19 november (ej december). Lite svårt att se dopdatumet, med det är sannolikt också november. Det verkar mindre troligt att dopet skulle ha skett först 1 månad senare.
 
Mvh Leif

1468
Ramsberg, C:4 / Ramsberg, Födde (C:4), 300.62.44000
« skrivet: 2005-06-10, 13:33 »
Hej Henrik!
 
Min tydning blir som följer:
 
Födelseort: Ramshyttan.
Föräldrars namn: Skomach:n Welam Welamsson och h:u Anna Greta Eliä[a]sdotter.
Faddrarnas namn: Dagekarl Lars Johansson, wid Ramshyttan; Torp:n Anders Erikss. hustr. Anna Eliäsd:r, på Almhögden; dr. Per Ambrusson, wid Ramshyttan; Pig: Stina Nilsd:r, ibidem.
 
Det verkar sedan som prästen först har skrivit 19 dec. som födelsdeatum, men sedan korrigerat detta och skrivit den 18 dec. i kolumnen för födelseort. Dopdag är den 20 december.
 
Mvh Leif

1469
04) Arkiv (diskussioner t o m 2006) / Nora, C:2
« skrivet: 2005-06-09, 00:33 »
Hej Ann!
 
Fibbhyttan (Nora) finns verkligen. Eller i vart fall fanns. Enl.  Harmens register till bruk, http://www.genealogi.se/smed/harmens.html, grundlades Fibbhyttan 1645. Fingerbo 1652.  
 
Mer om dessa bruksorter kan du läsa i Johan Johanssons Om Noraskog (ON) och Noraskogs Arkiv (NA). Följande är hämtat ur registret till dessa verk, Register till Johan Johanssons arbeten Om Noraskog och Noraskogs Arkiv (1990):
 

 
Mvh Leif

1470
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-07
« skrivet: 2005-06-05, 21:53 »
Den första sida jag får upp vid Gogglessökning på penthousegrill är http://www.penthousegrill.tk/ - och det är inte något musikband som man kan få sken av. Har ni varit inne på forumet, Mats A. och Mats O.? Tk är väl landskoden och det står för Tokelau (ligger förmodligen i närheten av Nya Zeeland eftersom myntslaget är i nyzeelänska dollar).
 
Så en god regel kan vara att kolla Goggles innan man väljer psedonym & e-postadress!
 
Och härmed är denna debatt avslutad för min del.

1471
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-07
« skrivet: 2005-06-05, 20:23 »
Bästa Sofia Eriksson!
 
Missförståndet hade kunnat undvikas om du hade förklarat ditt val av e-postadress på ett tidigare stadium. Åtminstone i mejl till mig.  
 
Jag ber naturligtvis om ursäkt om jag sårat dig.  Glöm nu detta, Sofia - det gör jag - och fortsätt skriv inlägg!  
 
Men som Anders Berg konstaterar, hade detta kunnat undvikas om vi haft användarkonton.
 
Mvh Leif

1472
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-07
« skrivet: 2005-06-05, 15:26 »
Jag ställer mig fortfarande frågande till den släktforskare och dennes avsikter - i detta fall Sofia Eriksson - när hon har penthouse i e-postadressen. Sök penthouse eller penthousegrill på Goggles, så kan ni se själva!  
 
Om Sofia Erikssons syften på detta forum ska betraktas som seriösa bör hon nog ändra e-postadress.

1473
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-04
« skrivet: 2005-06-03, 23:54 »
Det är faktiskt intressant att läsa gamla inlägg (av Håkan Skogsjö) under Redaktören meddelar. Där kan man följa Nättidningen RÖTTER & Anbytarforums utveckling (från H.S:s horisont) från starten 13 december 1998. Att återknyta till historien är, som bekant, välgörande. Och särskilt i detta sammanhang, när vi står inför förändringar av portalen. Samma problem då - 13 april 1999 - som nu.

1474
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-02
« skrivet: 2005-06-02, 11:08 »
Ett expempel (till) på missbruk kan vi ha här ovan. Sofia Eriksson är måhända inte den oskuldsfulla nybörjare som hon/han utger sig för att vara. För vilken släktforskare har penthousegrill@yahoo.se som e-postadress?  
 
Med utstuderad fräcket och finess förekommer inlägg från personer som inte identifierar sig, bara vill intrigera och splittra. Och som säkerligen njuter av detta.
 
Det framstår som mer och mer klart för mig att användarkonto, med fungerande e-postadress och korrekt namn, måste bli ett villkor här på forumet.

1475
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-02
« skrivet: 2005-06-01, 23:40 »
Ja, Peter. Blogg ska det naturligtvis vara!

1476
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-02
« skrivet: 2005-06-01, 23:07 »
Ja, tröskeln är förmodligen tillräckligt hög med ett användarkonto. Och att det är gratis. Kan böja mig på den punkten. Men jag ser hundringen ändå som en gest, ett stöd - och tack! - till dem som administrerar portalen; denna oerhörda kunskapsbank.  
 
Något som blivit populärt den senaste tiden är - plogg. Kan det vara något? Någon skriver en dagbok på internet som andra får gå in och kommentera. Det kan ju då utvecklas till en chat. Kanske kan då olika personer från den ena veckan till den andra ikläda sig rollen som dagboksförfattare och ge upphov till olika samtalsämnen i fikarummet? Kanske ett alternativ till kolumnist? Och det får då handla om allt mellan himmel och jord, vara hur spretit som helst och ha högt till tak. Men naturligtvis gäller samma netikett som i övriga tidningen. Jojje: Om inte ploggen kan öppnas här, kanske du kan starta upp en på din hemsida?

1477
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-02
« skrivet: 2005-06-01, 18:31 »
Ingrid och Ingegerd,
 
Jag vet att avgifterna kan vara avskräckande vid betalning till utlandet. Har köpt ett antal attester från USA. Vissa har kostat $ 27 att betala via internet. För att undvika detta har jag istället skickat beloppet $ 17 - och sparat ca. 70 KR - i ett vanligt brev. (Växling gratis genom FOREX). Och det har gått hur bra som helst. Det kan man väl göra från utlandet till Stockholm också?
 
Mvh Leif

1478
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-02
« skrivet: 2005-06-01, 17:54 »
Jojje,
 
Som jag skrev: Om blott en enda person har fått uppfattningen att i Nättidningen RÖTTER grälar de ju bara, är det tillräckligt för att man måste göra någonting åt detta. Och vi är ju överens om att, ser jag, flytta Ordet är fritt till en separat plats.  
 
Jag har ingenting emot att det finns plats för en allmän diskussion om släktforskning och angränsande ämnen. Inte alls. Jag har heller ingenting emot att den döps till Chat om släktforskning. För även om jag inte aktivt deltog i Kantstött porslin, läste jag med intresse de diskussioner & inlägg som förekom.  
 
Mvh Leif

1479
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-02
« skrivet: 2005-06-01, 17:34 »
Jag har inte läst igenom alla inlägg här den senaste tiden, så kanske har detta berört. Men jag tar ändå chansen att föra fram ett förslag:
 
Min erfarenhet av portalen, som grundar sig på så gott som dagligt besök de senaste 4 åren, är klart positiv. Anbytarforum tycks flyta på rätt bra. Enda elefanten i porslinsbutiken är Ordet är fritt. Ämnen under denna rubrik är ofta en källa till irritation. Säkert inte bara hos mig utan också hos många andra. Så något som till övervägande del fungerar bra, behöver inte förändras särskilt mycket. Däremot Ordet är fritt.
 
Naturligtvis måste man fortfarande kunna uttrycka sig fritt även i detta forum (om man, som Neta och jag föreslår, betalt sin hundring). Men jag tycker att rubriken inte ska ligga i omedelbar anslutning till Anbytarforum. Lyft ur Ordet är fritt och lägg den på annan plats i Nättidningen. Åtkomst kan ske genom rullningslisten, under Läsarsidorna. De psedodebatter eller rotvältor som uppstår behöver då inte infektera Anbytarforum. Därmed är mycket vunnet.  
 
Det här är en enkel åtgärd som jag tror de flest vänner av Nättidningen RÖTTER skulle kunna enas kring.

1480
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-02
« skrivet: 2005-06-01, 16:38 »
Är man vän av Nättidningen Rötter betalar man utan betänkligheter 100:-/år bara för att få ta del av den rika källa till kunskap som den erbjuder. Vad kostar ett årsabonnemang på en dagstidning? Att försvara sig med utlandsboende i dessa www-tider är ett svagt argument.

1481
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-06-02
« skrivet: 2005-06-01, 16:09 »
Även jag instämmer till 100% med Anders R. och Anders B. ovan, 31/5 kl. 22:24, 1/6 kl. 13:06 och 13:29. Stödjer dessutom Netas förslag.  
 
Tycker det ska finnas en viss tröskel för att aktivt kunna använda den tjänst som nättidningen erbjuder. Samtidigt stödjer man utgivningen och bidrar till dess utveckling. Dessutom begränsas möjligheten till missbruk. De debatter som urartat, särskilt under Ordet är fritt, tenderar att förstöra detta fina forum. Det är tillräckligt oroande om blott en enda person har fått uppfattningen att i nättidningen RÖTTER grälar de ju bara, och kanske drar sig för att besöka sajten eller debattera. Skadan är då redan skedd.

1482
På  KB, Libris webbsök, hittade jag i alla fall 8 delar av verket som berör Älvsborgs län. Det lär väl innefatta Bohuslän (?).
 
Mvh
//Leif

1483
Istorp / Istorp - Anna Maria Börjsedotter hfl-1827
« skrivet: 2005-05-23, 20:51 »
Noling eller Niling får jag det till.
 
Mvh Leif

1484
Bege är inne på rätt spår.
 
Utan tillgång till Genline, lär det syfta på Korslångens hammarsmedja (skrevs även Korslångshammar). Startade, om jag inte missminner mig, 1678. Järnet tillhandahölls från bruken däromkring, främst Björsjö och Kloten.  
 
Hammarsmedjan låg i södra Söderbärke församling, i det s k trelänsmotet, på gränsen till Ljusnarsberg och Ramsbergs församling.
 
Mvh Leif

1485
Hej Stig!
 
Tycker att namnet slutar med ...N2, som kan vara beteckningen för hemman nr 2 i byn. Kanske Älghultåsn?
 
Mvh Leif

1486
Farhult / Farhult 1698 - GID:1406.18.71900
« skrivet: 2005-05-16, 18:04 »
Hej Simon o Göran!
 
Troed står det. Fel av mig. Förlåt! Har aldrig sett ett sådant 'T' förut.
 
Mvh Leif

1487
Farhult / Farhult 1698 - GID:1406.18.71900
« skrivet: 2005-05-14, 23:53 »
Svend Månssons Son: Måns Svendson

1488
04) Arkiv (diskussioner t o m 2006) / Västra Skedvi, C:1
« skrivet: 2005-05-12, 00:39 »
Några ändringar:
 
 - Första vittnet får jag till Niels Larson,  
 
 - ... hustru och Lars ... ,
 
 - Tycker det står Lacksta (ej Leufsta).
 
Mvh Leif

1489
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-16
« skrivet: 2005-05-09, 20:29 »
Rolf,
 
Jag kan bara instämma med vad Lars-Erik skriver.
 
Passar på att bifoga ett utsnitt av en karta från 1696 [Geometrisk avmätning] som visar Schil(å) damm och gård samt intilliggande torp och stugor där hyttdrängar, garmakare och masmästare hade sin hemvist:
 

?Lantmäteriverket
 
Skilå gård skattades som ett ? hemman och inköptes 1616 av bergsfogden Jakob Urbansson. Han sålde sedan hemmanet redan 1624 till sin bror, Hans Urbansson, som gjorde en pionjärinsats vid uppbyggandet av Skilå bruk. (Jakob Urbansson flyttande till Nya Kopparberget, sedemera Ljusnarsberg, och drog i gång kopparbrytningen sedan malmberg hittats även där). I hfl 1663 är 16 familjer bokförda under Skiijla gård.
 
Källa: Hernfrid Bark: Ur Skinnskattebergsbygdens historia (1974) s. 139f.
 
Mvh Leif

1490
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-16
« skrivet: 2005-05-07, 19:52 »
Hej Rolf!
 
Rostvändartorpet var ett torp i slutet av det kanalsystem som förband Övre Skärsjön, Nedre Skärsjön och Kopparhyttan (Riddarhyttan, Skinnskatteberg). Det låg ca 5 km söder om Nedre Skärsjön.
 
Bifogar en handtecknad bild av torpet, hämtad ur kartan Riddarhyttans malmfält 1808 som ingår i Riddarhyttans bruks handlingar [Värmlandsarkiv, Karlstad]:
 

 
Mvh Leif

1491
Ja, Kaj, jag fann också detta vid en snabb sökning på Goggles. Tack för responsen!
 
Har skrivit till den lokala fackföreningen nu och bett om uppgifter ur medlemsregistret. Avvaktar och ser om det ger någonting.
 
Trevlig helg!
 
//Leif

1492
Skurup / Skurup döda 1758 C4 cirka s 117
« skrivet: 2005-05-04, 17:39 »
Håller på Carins första förslag!
 
Mvh
//Leif

1493
Jag har fått en dödsannons (på Nestor Martinson 1980) och där står att han arbetat som Longshoreman i 30 år. Vad sysslade han med? I det uråldriga lexikon jag har, översätts longeshoreman med landkrabba(!). Blir inte klokare av detta. Tidigare hade han jobbat som fiskare i Alaska.  
 
Det står också att han var en retired member of the International Longshoremen and Warehousemen's Local 24. Någon som hört talas om den här organisationen?  
 
Mvh
//Leif

1494
Står det kanske Hans Styrmans Enckia ?
 
Leif

1495
Hej Birgitta!
 
1. Jon Krögare ibidem
2. Hans S......ares Enkia
3. Casper Rörh.
 
Mvh
//Leif

1496
Släkter / Nygård
« skrivet: 2005-05-02, 18:05 »
Hej Susanna!
 
Nej, jag har ingen släkting som heter Mickel Matsson Nygård. Det finns många släkter Nygård. Ber dig följa Kerstins rekommendationer ovan.
 
Mvh
//Leif

1497
04) Arkiv (diskussioner t o m 2006) / Enåker C:1
« skrivet: 2005-04-27, 17:56 »
Hej Björn!
 
Håller med Heikki, men är inte lika osäker.
 
D v s: Ingerman wid ...... (sannolikt ortnamnet).
 
Mvh
Leif

1498
Norrbärke / Bruden föräldralös. Bifalles av ...
« skrivet: 2005-04-27, 17:50 »
Arnold,
 
Stimmerbo ligger i Norrbärke. Gränge avsåg Grangärde socken i äldre tid. Grängesberg tillhörde Grangärde. Kolla också Söderbärke födelsebok.  
 
Mvh  
Leif

1499
Släkter / Nygård
« skrivet: 2005-04-24, 00:36 »
Tack så väldigt mycket, Johan! Vill bara inflika att det står $1241,95 (annars vore det en förfärlig massa pengar!  )
 
Jag uppskattar verkligen all hjälp med översättningen av de 6 inlagorna.
 
Varmt tack till alla inblandade: Heikki, Samppa, Harri och Johan!
 
//Leif

1500
Yrken på Engelska / Yrken på Engelska
« skrivet: 2005-04-22, 19:39 »
Du har så rätt, Bo. Tack!
 
//Leif

Sidor: 1 2 [3] 4 5