ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Leif Gson Nygård

Sidor: [1] 2 3 ... 5
1
Säljes / SV: Borgerskap och Grosshandelssociteten i Stockholm
« skrivet: 2023-10-20, 18:48 »
SÅLD!

2
Tack för uppgifterna Bo, då har jag lite att gå vidare med!  :)

3
Jag söker uppgift om Baggetorp 2:5 (tidigare 1:1) i Gamleby socken, Tjust härad, Västerviks kommun.

Det gäller särskilt uppgifter i äldre tid.

Första kända uppgiften är från 1361 då en som bodde på Baggatorp vittnade på det 13460 uppsatta tinget i Gamleby.

Enligt obekräftade uppgifter skulle torpet ha legat under ett kloster.

Hur kan man få fram uppgifter om detta stämmer och när det sedan blev krono?
Vilket kloster kan det handla om?
Finns någon tryckt litteratur som möjligen kan ge närmare information?

Uppgifter i nyare tid är följande:

Kapten C.P. Hallendorf köpte fastigheten 1879 av Tjust Tekniska Fabriksaktiebolag. C.P. gick i konkurs 1886, varvid en dotter Maja (född Gabrielson) och hennes man (C.G. Rudin) ropade in gården på exekutiv auktion 1886. Därefter förvärvade Arvid Gabrielsson (son till Majas bror Gustaf), fastigheten 1921.

/Leif G:son Nygård

4
Spilhammar / SV: Spilhammar
« skrivet: 2023-01-03, 08:11 »
Stöter på några Spilhammar vid sökning efter en inflyttad person i Katarina, Sth 1865.


Det är gruvförvaltaren Svante Spilhammar, f. 1814-11-02 i Hamrånge, hh Charlotta Matilda Kingdahl, f. 1820-04-18 i Filmo och deras två döttrar (?), mamsellerna Elin Maria Spilhammar, f. 1850-03-28 och Hilda Matilda Spilhammar, f. 1845-11-15, båda i Häfverö. [Katarina kyrkoarkiv, Inflyttningslängder (tillflyttningslängder) och diarier över inkomna personakter, SE/SSA/0009/B I/17 (1865-1866), bildid: 00011888_00230, 1865 nr 136, 134 och 135, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00011888_00230].


Sedan nämner Simson att mina länkar inte fungerar längre. Och det beror på förändringar jag gjort med weblagringen. Så är det något som ni skulle vilja att jag la upp igen - meddela mig så ska jag se vad jag kan göra.


God fortsättning på 2023!


/Leif G:son Nygård, leifbgnslakt@proton.me

5
Gåsborn / SV: Gåsborn AI:14, s 230
« skrivet: 2022-12-12, 11:16 »
Tack för svaret Margareta.


Ja, jag upptäckte i tidigare hfl att han namnges Jäger. Möjligt att det är ett soldatnamn från början men jag nöjer mig så här.


Detta är en sidogren till min släktlinje så jag är inte i behov av omfattande uppgifter om släkten men tack ändå för det du forskat fram.


Kan ändå nämna att ättlingarna i Månhöjden och Franstorp emigrera till Amerika 1867-1869, så det vore i o f sig ett intressant spår att följa upp. Men det kan redan vara gjort.


Mvh /Leif

6
Gåsborn / Gåsborn AI:14, s 230
« skrivet: 2022-12-11, 13:23 »
Väldigt fundersam över torparen Lars efternamn: Gäger. Han noteras som make, nu avliden, till den inhyste änkan Anna Kristina Andersdotter. Ska det verkligen vara Gäger? Jag har aldrig hört det namnet. Kan det vara Jäger?


Mvh /Leif

7
Övriga släkter - T / Thede
« skrivet: 2022-12-01, 14:30 »
Av en tillfällighet har jag funnit uppgifter om en släkt Thede vas stamfader får anses vara hovsnörmakaren Elias Thede, d. i oktober 1679 i Stockholm.

 
Han är g 1:o med Dorotea Båhr. De får fem (5) barn: Marie Rebecka, 17 år (vid bou 1691), Frans Zakris, 15 år, Eva Dorotea, 14 år, Catharina Magdalena och Elias, 9 år.

 
Elias blir sedan g 2:o med Anna Hahn. De får barnen: f. Johan Adam, f. ca 1686, David, f. ca 1687, Jakob, f. ca 1688, Anna Elisabet, f. ca 1690 och Isak, f. ca 1691. Bouppteckning efter Elias sker 1691 3/11. [Källa: Justitiekollegium 1637-1856, Förmyndarkammaren 1667-1924, Rådhusrättens 1:a avdelning 1850-1924, Bouppteckningar, SE/SSA/0145A/F 1/F 1 A/43 (1691), bildid: C0107524_00024, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107524_00024]

 
Men redan 1673 18/4 sker arvskifte/bodelning efter första giftet där namn på hustru och barnkullen framgår.
[Källa: Justitiekollegium 1637-1856, Förmyndarkammaren 1667-1924, Rådhusrättens 1:a avdelning 1850-1924, Bouppteckningar, SE/SSA/0145A/F 1/F 1 A/16 (1673), bildid: C0107497_00533, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107497_0053]3

 
*          *         *

 
Jag har sedan av ytterligare en tillfällighet vid besök på RA, Arninge igår (på Karl XII:s dödsdag för 304 år sedan) – under forskning gällande Israel Gahm d.y. - funnit några dokument som rör släkten Thede.

 
Guldsmeden Jakob Thede inkommer 1729 å sin broder sergeanten Isak Thedes vägnar till Riksens ständers kontor med en begäran/böneskrift rörande deras avlidne faders kunglige hovsnörmakaren Elias Thedes innestående fordringar (9053 daler 2 öre 5 penningar silvermynt) som han till en del vill ska tillfalla brodern och hans familj. Isak har med hustru och sex barn under 20 års tid levt i stor fattigdom. Kontoret går honom tillmötes med 212 daler silvermynt.

 
https://drive.google.com/drive/folders/1cKrAjaIK4b2tXf_RM7WJ5IcHcQWoqVR5?usp=sharing

 
1721, Ytterligare ang. Jakob Thedes fodringar i Elias Thedes sterbhus
https://drive.google.com/drive/folders/1fcvVbmKNm9iLAI5rN1NCqRUMAUx7z8zk?usp=sharing

 
Sedan inkommer guldsmeden David Thede tio år senare med fordran av sin faders snörmakaren Franz Zacharias Thedes niondedel i fadern Elias Thedes sterbhus (på drygt 9000 daler silvermynt). Han är enda arvinge till Franz Zakris och motiverar sin böneskrift/fordringsbrev med ”sitt fattig tillstånd med hustru och många barn”.

 
https://drive.google.com/drive/folders/1L68yqdQmc6bGOei5yAvO6CGmcBsiMkVP?usp=sharing


/Leif G:son Nygård

8
Övriga källor / SV: Bergskollegiums handlingar
« skrivet: 2022-10-20, 17:35 »
Jag nås numera på: gevos@protonmail.com

9
Jag nås numera på: gevos@protonmail.com

10
Gam / Gamb / Gahm / SV: Gam / Gamb / Gahm
« skrivet: 2022-10-14, 06:27 »
Ja Ulf, det är sannolikt att Sara Möller i Bergshammar är identisk med namnen i Stora Malms församling och Norrköping. Men starkare koppling än så kan inte göras utifrån tillgängliga uppgifter.

 
Jag har noterat att hon försvinner från Bergshammar och Fogdö efter 1740 men antog att hon kanske flyttade till Stockholm.

 
Hon befinner sig i Bergshammar ännu 1740, då hon deltar i husförhöret den 6 april tillsammans med sin mor. [Fogdö A I:4 s. 19]. Sedan 1735 har hon deltagit ytterligare fyra gånger vid husförhör i föräldrahemmet.

 
Det som stör mig lite grann är att hon samtidigt är gift med frälsebokhållaren Paul Lind(e)gren, vigseln sker i Stora Malm 1730-12-15. [C 3 s. 339]. De bor i Oxlagården men jag finner dem inte där. [A I:3 s. 179]. Detta talar för att de bevistat husförhör i annan församling, Sara i Fogdö. Detta sker även sedan paret flyttat till Norrköping och medan barnen är små. Så jag kan inte se att detta skulle vara ett skäl att avvisa kopplingen.

 
I Stora Malm föds sönerna Carl Magnus 1731 15/10, dp 20/10 och Cornelius 1733 25/6, dp 29/6 [C 3, 1731 nr 52 resp. 1733 nr 36].

 
Paret flyttar till Norrköping omkring 1735. Där föds dottern Sara Maja 13/ 9, dp 14/9. [Norrköping S:t Johannes kyA, C 5 s. 149]. Jag har noterat ytterligare sex (6) barn i Norrköping: Mattias Anders 1738 24/3, dp 27/3 [s. 165], Paul Fredrik 1739 3/8, dp 5/8 [s. 175], Lena Catharina 1740 29/12, dp 1741 1/1 [s. 186], Ulrik Fredrik 1745 23/4, dp 1/5 [s. 233], Ingrid Lena 1747 13/7, dp 17/7 [s. 257] och Anna Greta 1751 7/12, dp 11/12 [s. 304].

 
De bor första i kvarter nr 34 Djäkneberget, vid nr 8, där Paul tituleras byggnadsvaktmästare. [Mtl Norrköping stad, S:t Johannes, Lösing. SE/RA/55203/55203.04/81, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005899_00639]. Och senare flyttar de till kvarter nr 35  Hatten. År 1746 noteras bara Pål Lindgrens hustru och ”mannen siuk i fattigdom”. [SE/RA/55203/55203.04/92, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005910_00607]. (Så redan 1746 konstarerar myndigheterna att folk kan bli sjuka av fattigdom...).

 
Paul Lindgren dör i lungsot 1762, bg 26/3, 64 år gammal och änkan Sara Möller av ålderdomssvaghet 1777, bg 26/1, 70 år gammal. [Norrköping S:t Johannes, C 5 s. 781 resp. s. 856].

 
Uppgifter om att Sara blir omgift med Magnus Ringberg har jag inte funnit.

11
Säljes / SV: Borgerskap och Grosshandelssociteten i Stockholm
« skrivet: 2022-10-12, 14:06 »
Jag nås på e-mejl: gevos@protonmail.com

12
Säljes / Borgerskap och Grosshandelssociteten i Stockholm
« skrivet: 2022-10-10, 13:11 »
Bokverk i 2 band:

 
Klas Nyberg och Håkan Jacobsson: Storköpmän som samhällskraft. Borgerskap och Grosshandelssociteten i Stockholm, Del 1. 1736-1850. Förlagsband, rikt illustrerad i färg och s/v, 356 s. 2012. Med förteckning över Stockholms Grosshandelssocitets deputerade (1739)1744-1850, sju (7) bilagor, företags- och personregister.

 
Håkan Lindgren: För enskilt och allmänt väl. Borgerskap och Grosshandelssociteten i Stockholm, Del 2. 1850-2010. Förlagsband, rikt illustrerad i färg och s/v, 309 s. 2012. Bilaga med Ordförande och vice ordförande i Stockholms Borgerskaps Institutioner 1925-2010, företags- och personregister.

 
Båda banden är i nyskick.

 
Pris: 285 kr INKL. spårbar frakt genom Schenker.

13
Gam / Gamb / Gahm / SV: Gam / Gamb / Gahm
« skrivet: 2022-06-15, 14:30 »
Maria,


Ja, det är inte troligt då att den här borgmästaren Cristopher Nilsson är fadern. Han får nog sökas i Halmstad. Då lär landsarkivet i Göteborg ligga närmast till hands. Men det är inte prioriterat för mig i nuläget, kanske senare.


Uppgiften om Israel som ryttmästare var det jag som felaktigt lanserade, Israel Gahm har ingen koppling till militären utan är knuten till tullväsendet. Jag var också på väg att leta i militaria, men kunde skippa detta.


Ja, meddela gärna om du hittar något intressant.


Allt gott - skön sommar!


/Leif

14
Gam / Gamb / Gahm / SV: Gam / Gamb / Gahm
« skrivet: 2022-06-15, 13:11 »
Hej Maria,

Jag har ägnat mig åt den här släkten Gahm från Eksjö - "Eksjösläkten Gahm" kan man kalla den, även om släkten inte har sitt ursprung i Eksjö - under 10 år, och har i stort sett utforskat de flesta grenarna. Så det som nu framkommer är inte några nyheter för mig.

Men precis som du konstaterar, verkar varken Gahm eller Möller härstamma från staden. Däremot ska ändå inte uppgiften om borgmästaren Christopher helt avfärdas; det kan ju vara så att släkten Möller har inflyttat till staden från annan ort. Och nu visar Åke Carlsson - tack Åke! - att Johan Christophersson Möller är född i Halmstad. Så där har troligen släkten Möller haft sitt hemvist från början.

Tyvärr finns dock inga kyrkoböcker bevarade så tidigt från den delen av landet, det krävs då andra källor för att försöka utröna släkten. Och det kan ju också vara så att Israel har gift sig i Halmstad med Johans syster. Jag har också en tanke på att vigseln dem emellan kan ha skett i Stockholm.

Nej, jag har inga fler barn än dem du nämner - förutom en son Israel som föds 1707 och dör 5/6 s.å.

Jag har för avsikt att utifrån de utredningar jag gjort skriva en uppsats om Eksjösläkten Gahm. Den är dock så spretig, och innehåller flera intressanta grenar som behöver utredas särskilt, så att jag har bestämt att dela upp uppsatsen i åtminstone tre delar: en som handlar om Israel Gahms anor, en som handlar om hans eget liv och en som handlar om en styvson till Israels son Carl Gustaf Gahm (1711-1769), rådman i Lindesberg (T), notarie Johan Granberg Gahm (1744-1780).

Den om Israels anor är i stort sett färdigskriven men behöver vissa justeringar. Den om Israels liv håller jag på med nu och kommer att göra klart i höst. Och den om Johans livsöde är påbörjad blir nog klarat nästa år. Kanske blir det också så mycket att det går att sammanfoga till en bok, vi får se.

Då jag de senaste 10 åren också forskat på uppdrag, och en pandemi kommit emellan, har arbetet med Eksjösläkten Gahm avstannat under perioder och blivit utdragen.

Men inget av det jag forskat på under snart 30 år kan mäta sig med den här släkten; så otroligt intressanta uppgifter, överraskande upptäckter och sammanträffanden mellan personer och excerpt av källor och arkiv - t ex Slottsarkivet - som jag aldrig kunde drömma om, vilket med råge överträffar alla tidigare erfarenheter!     

15
Gam / Gamb / Gahm / SV: Gam / Gamb / Gahm
« skrivet: 2022-06-08, 20:40 »
Hej Maria!


Ja nu ser jag att att hon är registrerad i min databas, jag har uppgiften.... ;)


Det jag sökt tidigare har varit föräldrarna till syskonen Möller, i alla fall fadern som borde vara Kristoffer eller Krister. Möller kan vara ett senare taget namn.


Och i bänklängd 1668 noteras en (av två) borgmästare: Christopher Nilsson. Måhända är det fadern? Särskilt intressant eftersom han heter just Christopher. Dock finns också en yngre rådman som heter Christer Persson. 


Källa: Eksjö kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker. Huvudserien, SE/VALA/00075/C I/2 (1673-1695) s. 10

16
Gam / Gamb / Gahm / SV: Gam / Gamb / Gahm
« skrivet: 2022-06-08, 20:01 »
Intressant Maria, tack!


Uppgiften om att Israel Gahm befanns sig i Knutstorp känner jag till (men jag tror inte det har skrivits om detta här, i a f inte av mig).


Däremot var dödsuppgiften om Sara intressant, okänd för mig. Jag hittar inte uppgiften i dödboken. Vilken är din källa?


Mvh /Leif






17
Jag går bet på tre ord i ett domboksprotokoll ur Sunnerbo häradsrätts dombok (Kronobergs län) från 1741-06-18, En viss aning har jag för något av orden, men det är för osäkert.


Är det någon som har en uppfattning om saken?


Tar tacksamt emot förslag!


Mvh /Leif


Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAABA:1101 (1741) Image 5470 (AID: v323953.b5470, NAD: SE/VALA/0382503 [Källa: ArkivDigital AD AB].




18
Säljes / SV: Axplock av källor till Bergslagens historia
« skrivet: 2022-05-19, 21:13 »
Jag har ny e-postadress:


lgson55@outlook.com


/Leif G:son Nygård

19
Jag har ny e-postadress:


lgson55@outlook.com


/Leif G:son Nygård





20
Säljes / SV: DVD: Axplock av källor till Bergslagens historia
« skrivet: 2022-05-19, 21:04 »
Jag har ny e-postadress:


lgson55@outlook.com

/Leif G:son Nygård




21
Min Släkt / SV: Kan ej exportera en gedcomfil
« skrivet: 2021-11-25, 10:23 »
Tack för respons.


Nej, jag har ingen demoversion.
Och jag avser inte att göra någon uppgradering,
i alla fall inte nu.


Så frågan kvarstår.


/Leif

22
Säljes / SV: DVD: Axplock av källor till Bergslagens historia
« skrivet: 2021-11-24, 16:04 »
Jag erbjuder sammanställningen även på USB för 445 kr.


Ett julklappstips månne till dig själv eller någon du känner?


Välkommen!


/Leif Gson Nygård
legsony@gmail.com







23
Min Släkt / Kan ej exportera en gedcomfil
« skrivet: 2021-11-24, 15:57 »
Hej


Försöker exportera alla personer i databasen, drygt 14500 personer, som gedcom-fil men det går inte.


Hela programmet blir låst från steg 4, när jag kommit till "Noteringar", kommer inte vidare.


Jag har version 3.6 av Min Släkt.


Vad göra?


Mvh /Leif

24
Gam / Gamb / Gahm / SV: Gam / Gamb / Gahm
« skrivet: 2021-07-09, 22:49 »
Ja, det har du rätt i. Bra att det klarades ut, tack.


Nu funderar jag på den här fullmakten i original, den borde ju förvaras inom Växjö tullförvaltning (?). Och vidare: Eftersom Israel som tullinspektör blev en högre tjänsteman inom tullförvaltningen, bör mer uppgifter om honom finnas i dess arkiv.


Det visar sig också att Växjö inte ligger i Sunnerbo härad utan i Konga och Kinnevads härad. Det betyder (nog) att jag har mer att hämta i dessa domböcker än i  Sunnerbos.


Det här var viktiga och tidsbesparande besked!

25
Gam / Gamb / Gahm / SV: Gam / Gamb / Gahm
« skrivet: 2021-07-09, 19:49 »
Söker Ljungbybro. Och det är inte registrerat i vare sig Ortnamnsregistret eller Fornsök. Däremot finns det ett Ljungby bro i Ljungby (H). Och den finns avbildad som ett vykort i Digitalt museum, https://digitaltmuseum.se/021017066149/kolorerat-vykort-med-motiv-av-ljungby-bro


Men det ligger ju, som sagt, i Kalmar län. Detta gör mig en aning fundersam: Finns det ändå två Ljungbybro, även om det inte framgår av databaserna? Eller tjänstgjorde han i Ljungbybro, Kalmar (H) även om han hade sin fasta punkt i Sickinge, Ljungby, Kronobergs län (G)?

26
Gam / Gamb / Gahm / SV: Gam / Gamb / Gahm
« skrivet: 2021-07-09, 18:54 »
Ja, man måste skilja på Ljungby i Kalmar län (H) och Ljungby i Kronobergs län (G).


Kristina har ingen anknytning till Gahm från Eksjö och Ljungby (G), men det finns ytterligare släkter Gahm i Småland.


Och det är lätt att förstå att Ljungby var in viktig knutpunkt för samfärdsel och transport i södra Sverige genom att bara studera en modern karta.

27
Gam / Gamb / Gahm / SV: Gam / Gamb / Gahm
« skrivet: 2021-07-09, 12:11 »
Intressant Niklas, tack!


Jag sökte via SSA tidigare uppgifter ur Nerbys arkiv, men fick ingen tillfredsställande hjälp. Så bra då att Arkiv Digital har gett åtkomst till materialet.


Preciserar också tullplatsen: Ljungbybro. Jag har registrerat ett antal hembygdstidskrifter som rör Ljungby och som jag ska genomgå för att se om något finns skrivet om platsen.


Fann tidigare tjänstgöringsintyg (eller ed) för Israel som tullnär i Eksjö. Ger länk både till originalet och min avskrift.


- Ed för Israel Gahm 1721 22/2, https://drive.google.com/drive/folders/14EU2dJPDV_in54YD_plVxPiRiy52RjO1?usp=sharing
- L G Nygårds avskrift av dito, https://drive.google.com/file/d/1ONEVWuObOTwrcm6JEf228ChNZ__udV_O/view?usp=sharing


/Leif G:son Nygård

28
Gam / Gamb / Gahm / SV: Gam / Gamb / Gahm
« skrivet: 2021-07-06, 10:53 »
Stort tack Niklas!


För de här uppgifterna fyller en lucka som jag brottats med flera år.

Israel Gahm synes lämna Eksjö i slutet av 1726/början av 1727 för att bosätta sig i Ljungby. En domboksnotis visar följande: "Rådman och tullnären Israel Gahm tillkännagav att han kommer härifrån till annan ort begiva och därför icke väl kan vara förmyndare för handelsmans omyndiga dotter Anna Maria Nyberg, vilket uppdrag han fått 19/8 1725 och önskade bli befriad, vilket tillstyrktes." (Eksjö rådhusrätt 20/8 1726, EVIIBAA:1747).


Men jag har, av andra skäl, varit osäker på om han verkligen var bofast i Ljungby. Den här notisen visar att så var fallet. Uppgifter ur kyrä visar också att Israel betalar pungpenningar till Ljungby kyrka sex (6) gånger mellan 1728-1745: 1728, 1733, 1736, 1738, 1741 och 1745. (Ljungby kyrkoarkiv, L I b:2, 1720-1759, s. 64, 90, 110, 126, 140 resp. 170). Vid tidpunkten för den här domboksnotisen bor familjen (änkan) också hos svärsonen, komminister Sven Ljungberg i Sicklinge.


Det har varit svårt att finna uppgifter i övrigt om familjen sedan de lämnade Eksjö. Mantalslängder saknas för Ljungby, kyrkoböckerna täcker inte aktuell tidsperiod. Däremot finns domböcker för Sunnerbo härad, där Ljungby ingår, som möjligen kan ge något ytterligare om Israel Gahm och hans liv. Även om han var knuten till Tullstaten kan han förekomma i något mål som handlar om handel, taxering och varudistribution. Ljungby var ju en knutpunkt och hade en tullstation.


Domböckerna är dock mycket omfattande vid tiden, jag har gått igenom perioden 1725-1732 hittills. Sökningen fortsätter, om dock med uppehålla p g a annat.


Hälsningar


/Leif Gson Nygård

29
Gam / Gamb / Gahm / SV: Gam / Gamb / Gahm
« skrivet: 2021-07-05, 21:01 »
Detta var verkligen intressant, Niklas!


Skulle du kunna skicka en kopia till mig eller lägga upp bilder?


Mvh /Leif

30
Allmänt / Bengt Nyman / släkten Nyman, ev. från Österbotten
« skrivet: 2021-02-15, 17:27 »
Hej!

Jag forskar på en Fredrik Nyman (1758-1830) som bl a startade en bruksrörelse i Söderhamn, bygger en kraftstation som bär hans hustrus namn: Sofieholm, tituleras vice häradshövding och knyts senare i livet till Stockholm.


Hans far Bengt Nyman (c 1720-1793) var bruksinspektor i Gnarp, gift med Lovisa Weise (c 1730-1796). En farbror var verksamma inom samma sektor: Hans Nyman (1716-1792), direktör i Svanslund, Lunda, Södermanlands län. Bengts övriga syskon var: klensmed Peter Nyman (c 1725-1788); Catharina Nyman (c 1728-1802), g. med bruksskräddaren Jakob Johansson Palmgren (c 1732-1803); musikinstrumentmakare Johan Nyman, d. 1761-10-20 i Sth; Christina Nyman, g. med månghandlare Johan Norman.


Fader skall enligt uppgift vara Bengt Nyman. Jag har också fått indikationer på att släkten härstammar från Österbotten (Finland). En sådan är att Fredrik Nyman skrivs i Finska församlingen, när de kommer till Stockholm.

Är det någon som kan ha upplysningar om den här Bengt Nyman/släkten Nyman och i fall de kommer ifrån Österbotten? Det verkar som att de från början knutits till Norrlandskusten; Gävle-Söderhamn-Härnösand.


Med vänlig hälsning
Leif G:son Nygård
legsony@gmail.com

31
Nyman / Häradshövding Fredrik Nyman
« skrivet: 2021-01-27, 18:06 »
Jag har stött på en häradshövding Fredrik Nyman som enl. de uppgifter jag har, gifter sig i Riddarholmens församling (Sth) 1797-02-12 med Margareta Sofia Söderstedt f. 1778-09-26 i Nora (T).


Han tituleras landsfiskal och v. häradshövding i Södra Hälsingland i en skrivelse till K.M:t 1806-12-19, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0002217_00196#?c=&m=&s=&cv=195&xywh=-75%2C-26%2C1630%2C943


Och han tycks i slutet av 1790-talet ha anlagt ett spik- och manufakturverk i närheten av Sofieholm, Söderhamn, Gävleborgs län, https://langvind.com/gora/fornlamningar/sofieholm/


Känner någon till den här personen? Finns det någon tryckt källa som ger bredare och djupare information?


Mvh /Leif

32
Tack också Anneli, då du har inne på rätt spår!  ;)


God fortsättning!


/Leif

33
Stort tack Marcus, både för hänvisning till efterfrågade personnamn i ett annat brev s.å. och även Bergshistoriska samlingarna av Johan Johansson, som jag inte visste fanns!


Du gjorde min dag!  :D


God fortsättning!


/Leif

34
03) Brev m. m. - 1600-talet / Några ord i ett brev från 1628
« skrivet: 2020-12-27, 16:57 »
Hej - och God fortsättning!


Jag har problem att tyda några ord i et brev från 1628. Det rör försälning av Järle hytta, Öebro län.


Det första ordet skulle jag vilja ha till Signete, då efterföljande ord är Bomärke. Men det stämmer inte riktigt.


På undre raden är det tre ord som föregås av "Såsom och...."


Mvh /Leif


https://drive.google.com/file/d/1UJbTNHrAm9OcGOXuyQYEHkC8naydtF0F/view?usp=sharing








35
Hej - och god fortsättning!


Jag har problem att tyda namnet på kamreraren i det här pergamentsbrevet från 1622 i Värmlandsarkivs pergamentssamling. Det rör Järle bruk.


Förnamnet är Johan. Har fått förslag om Oxenstierna. Det verkar också som han är adlig. Problemet är att någon Johan Oxenstierna som skulle passa inte finns registrerad i vare sig Adelsvapen-wiki eller Svenskt Biografiskt lexikon.....


Vad får du detta till?

https://drive.google.com/file/d/16ejo9smac7TvJSutUNFgtBj8J14_sgWN/view?usp=sharing

36
Hej!


Jag har lite problem att tyda storleken på järnet som erlades i skatt i en landskapshandling från 1539.


Det rör en järnhytta (Järle i Västmanland) och "Mantall ock Hytteskattn Renta oppå Noraskoga berg P Anno 39"

Tacksam för hjälp.

Mvh /Leif

37
Roligt - och ingen orsak. ;)


Det fordras då lite forskning i Stockholms församlingars kyrkoböcker.


Du bör då ta kontakt med Stockholms stadsarkiv som kan ge dig info vilka församlingar som kan vara aktuella och hur du ska gå tillväga. På SSA kan det också finnas annan info som skulle kunna ge ytterligare information om din nära släkting.


Lycka till!


Leif

38
SCB:s folkräkningar ger bl a utifrån församlingsböcker och mantalslängder besked om inkommande från Finland, de behöver inte vara immigranter.


"[...]Primärmaterialet utgjordes liksom vid folkräkningen 1900 av utdrag ur församlingsböckerna samt för Stockholm av utdrag ur mantalsböckerna motsvarande de tidigare använda rotelistorna. [...].


De behövde inte haft pass eller tänkt att bosätt sig här. Så om hon befann sig i Sth ett år eller två bör det finnas uppgifter om detta i materialet. Du får då datum när hon inkom, varifrån i Finland och varthän i Sverige.


Om du vill ha uppgifter om din släktings resa och vistelse i Sverige, hitta bevis, bekräftelse eller dementier om hörsägen, behöver du kontrollera den här källan.


Leif




39
Sakari


Du har sedan SCB:s folkräkningar, de ger info om dem som flyttat från Finland till Sverige.
De fanns i a f tidigare i pärmar i Arninge, tycks fortfarande inte vara digitaliserade.


1910-års folkräkning (1901-1911),
https://sok.riksarkivet.se/nad?Sokord=SCBs+folkr%c3%a4kning&EndastDigitaliserat=false&BegransaPaTitelEllerNamn=false&lk=Ladda+kategorier&AvanceradSok=False&typAvLista=Standard&page=10&postid=Arkis+a0974418-9ab7-11d5-a700-0002440207bb&tab=post&FacettState=undefined%3ac%7c&s=Balder


mvh /Leif

40
Hej Sakari!


Det finns olika vägar att gå. På nätet finns en hel del digitaliserat, t ex hos Helsingfors stadsarkiv.


Och genom Helsingfors församlingar (Centralarkiv) kan du hitta länkar till t ex Migrationsinstitutet. Det går också att beställa fram uppgifter, om man kan precisera sökningen.


Helsingfors stadsarkiv
https://yksa.disec.fi/Yksa4/public/HELKA/

 
Släktforskning Helsingfors & Finland,
https://www.helsinginseurakunnat.fi/sv/artikkelit/slaktforkning

mvh
Leif

41
Gam / Gamb / Gahm / SV: Gam / Gamb / Gahm
« skrivet: 2020-09-27, 23:23 »
Jag hittade bou genom NAD och riksarkivet, så du behöver inte skicka mig den.


Tack för tipset!


Mvh /Leif



42
Gam / Gamb / Gahm / SV: Gam / Gamb / Gahm
« skrivet: 2020-09-27, 19:40 »
Hej Elisabeth!


Den skulle vara intressant för mig, jag har inte AD.


Kan du skicka den som pdf-fil till mig?


Mvh /Leif

43
Allmänt / SV: Axplock av källor till Bergslagens historia
« skrivet: 2020-09-10, 09:37 »

Skivan är nu uppdaterad med ytterligare drygt 4000 personer ur min släktdatabas och min släkthistoria: "Hörksvik och Bromossen - på min far och farfars tid" (2019).


https://drive.google.com/file/d/1pLftZU94nb6rCYArqhtHBT1Glf5YXPm7/view?usp=sharing

NY LÄNK TILL SKIVAN:

https://docs.google.com/document/d/19vKejGxQ46ewGUv4SrMOPr0uv5lHSMQRVaXZXEK82Dc/edit?usp=sharing

44
Säljes / DVD: Axplock av källor till Bergslagens historia
« skrivet: 2020-09-04, 09:03 »
Ny info om min skiva ”Axplock av källor till Bergslagens historia”, källsamling som kan ge en kickstart för släktforskningen i höst. Aldrig har väl heller släktforskning varit så bra sysselsättning som nu under pandemin. Skivan är uppdaterad med dels ytterligare drygt 4000 personer ur min släktdatabas: katalog, personakter (12486 pers på 14437 s.) och platser, delsmin släkthistoria från Ljusnarsberg (och lite från Ramsberg): ”Hörksvik och Bromossen – på min far och farfars tid”. En lista med 130 särskilda släkter/släktnamn åtföljer nedan. Priset är detsamma: 395 kr. För köpare av första utgåvan – 60 kr. Välkommen med förfrågan och beställning. /Mvh Leif G:son Nygård., legsony@gmail.com


 https://docs.google.com/document/d/19vKejGxQ46ewGUv4SrMOPr0uv5lHSMQRVaXZXEK82Dc/edit?usp=sharing

 
https://drive.google.com/file/d/1pLftZU94nb6rCYArqhtHBT1Glf5YXPm7/view?usp=sharing

 
Särskilda släkter/släktnamn:

 
Abborre
Ahlgren
Anagrius
Aronsson
Aspman
Berggren
Björk
Brusk
Bråte
Bure
Båt
Corpolin
Dalekarlus
Facht
Fabricius
Fase
Flygare
Forsberg
Forsman
Freiskop
Furukvist
Gahm
Gevert
Granberg
Grelsson
Grot
Grönberg
Gångare
Haggren
Hammar
Hammarberg
Hammarbäck
Hammarström
Hedlund
Hedman
Hellman
Holm
Håkansson
Hård
Hägerman
Häll
Högberg
Högström
Hök
Ingelman
Jutterbock
Kalf
Kalko
Karström
Kart
Kihlbom
Klensorg
Kuse
Källman
Körning
Laver
Lindahl
Lindberg
Lindblad
Ljungberg
Lohr
Lumainen
Malm
Koohl
Machej
Möller
Mörk
Nordlund
Norling
Norqvist
Nyberg
Nyman
Näf
Näver
Orre
Ratikainen
Rumpoinen
Pil
Pli
Polbäck
Pysslare
Påhlman
Reinick
Rell
Riddarström
Rockström
Roos
Rosendahl
Rundberg
Ryman
Ryss
Rytterensis
Räf
Sahlberg
Sams
Sandelin
Skott
Skött
Slott
Spore
Spännare
Stadigbror
Stamberg
Strandell
Stråle
Stråt
Ström
Stärkman
Sundström
Svan
Swabe
Thermænius
Tingstadius
Todenius
Tremper
Troilius
Trotzig (Traubtzich)
Tunelius
Tyman
Wahlström
Velamsson
Werre
Westbeck
Wester
Wiberg
Wik
Wikholm
Vilén
Vinblad
Öijer

45
Trotzig / SV: Trotzig
« skrivet: 2020-07-22, 23:41 »
Roger: Om du kollar Adelsvapen (Wiki), och Trotzenfelt nr 819, så hänvisas till epitafiumet där vapnet finns. Bilden du återgivit här har för dålig skärpa för att bl a händer, druvor och solstrålar ska kunna urskiljas. /Leif

46
Trotzig / SV: Trotzig
« skrivet: 2020-07-22, 14:39 »

 
Utdrag av Mårten Traubtzich (som han själv valde att skriva sitt namn) levnadshistoria ur Ernst Lybergs uppsats "Från Järntorget till Kopparberget", publicerad i Dalarnas hembygdsbok 1941, s 35-38.

 
"På södra sidan av Prästgatan mellan det tredje huset och det fjärde, räknat från Österlånggatan, sträcker sig ned mot Västerlånggatan nära hörnet eller rättare sagt rundningen mot Järntorget en knappt meterbred, gränd, som enligt en primitiv, ganska färsk gatuskylt är "Mårten Trotzigs gränd". Rätteligen borde det ha stått "Mårten Traubtzichs gränd", eftersom i det nämnda fjärde huset från Österlånggatan mellan Tyska Stallplan och Järntorget bodde, handlade och härskade den år 1581 från Lübeck som 25-årig inflyttade Mårten Traubtzich, vilken aldrig underkastade sig att förvanska och försvenska sitt namn till Trotzig. Denna försvenskning togs däremot av hans barn för god, och namnet har av dem och deras efterkommande gjorts väl känt i Sverige, enkannerligen i Dalarne.
Ifråga om affärsbegåvning och energi stod denne lübeckare icke efter någon av de tyska kolonisterna vid Järntorget och de övriga stockholmare, som, sedan Mårtens granne på andra sidan gränden Anders Larssons stjärna slocknat, hade givit sig kopparhandeln i våld. Han började blygsamt som "kryddekrämare" mitt emot sin vän Didrik Bökman. Men, efter att ha skaffat sig utmärkta relationer, i synnerhet, genom sitt år 1594 ingångna äktenskap med den bekante stockholmsrådmannen Hans Ulfsson Svahns dotter Karin, orienterade han sig definitivt åt

 
Kopparberget och kopparköpenskap, varom på mångfaldigt sätt vittna två decenniers arkivhandlingar, av det slag som i det föregående refererats till. Han blir en av huvudstadens största exportörer. Han slår under sig kopparhandeln så pass eftertryckligt, att de konkurrerande köpmännen bli oroliga och inför Stockholms magistrat år 1601 klaga över att ingenting blev kvar åt dem. Han förskotterar eller lånar ut pengar till kronan på det vedertagna sättet, d. v, s. mot rätt att köpa eller uttaga koppar. Hans namn - eller förvrängningar av detsamma, såsom Trossingh, Trussich, Trotzen etc. - möta oss i de gamla dokumenten, kombinerat, med än den ene och än den andre av hans gelikar i södra kvarteret, vilka hade gripits av kopparfebern; Didrik och Johan Bökman, Peter Cahun, Peter Kruse, Mårten Wewitzer m. fl.

 
Själv reser han alltemellanåt till Kopparberget och till Olofsmässomarknaden i Köping för att på närmare håll följa och utnyttja kopparkonjunkturen. Tidigt hade han därjämte någon tjänare som skötte de löpande göromålen vid berget. Att en sådan blev bofast i Kopparbergslagen framgår av tänkeboken vid torsångstinget år 1613, då "Mårten Trots' tjänare" Nils Olofsson meddelar, att en f. d. dräng hos Trots hade köpt en brodersdel i Sund.

 
Vald till en av stadens äldste på 1590-talet ansågs Mårten Traubtzich i denna egenskap likasom Didrik Bökman företräda de "tyske gemene", blev gästgivare – naturligtvis! - och innehavare av källaren Gripen, belägen under en av de lägenheter vid Järntorget, som han förvärvat, samt förordnades till vinprovare och blev en av dem, som i stadens ämbetsbok kallas "The som klädhe stryke skole".

 
När han avled år 1617, efterlämnade han en stor förmögenhet – bland annat flera stockholmsfastigheter förutom det vid Järntorget liggande säteshuset, vilket brann ned vid den förödande eldsvådan i Stockholm år 1625 – men också en stor skara barn.

 
[…]

 
Men icke heller medlemmarna av familjen Trotzig, som vi nu vilja kalla dem, hade efter Mårtens död släppt kontakten med Kopparberget. Hans änka, vilken var en duktig och rivande kvinna, tog tills vidare hand om såväl rörelsen i Stockholm som mycket av handeln med koppar. Allt emellanåt, ända till början av 1630-talet, nämna förteckningarna å leveranser och invägningar av koppar "Karin Mårthen Trutzes". Vid sidan av henne figurera, särskilt bland innehavare av kopparsedlar, Jacob Trotzig, vilken eller brorson, och som sedermera blev "kryddeprovare" i Stockholm och direktör för det dåvarande tobakskompaniet, vidare, ehuru mera sporadiskt, Bertil Trotzig, möjligen en tidigt avliden, eljest ej känd son till Mårten, och, jämförelsevis sent, den i Dalarne mest kände av hans barn, Johan Trotzig, vilken efter faderns frånfälle hade jämte modern övertagit ruljansen i gården mellan Prästgatan och Järntorget.

 
Dödsboets kopparaffärer hade medfört, att familjen förvärvat gård och grund i Falun, i det att änkan Karin år 1632 fick uppbud å en vid Falubron belägen fastighet, som varit pantsatt till henne. Det påföljande året slets Johan Trotzig bort från en framskjuten ställning i huvudstaden för att övertaga styckegjuteriet i Falun efter den då avlidne Peter Cahun. Som alla med någon kännedom om Falu stads historia veta kom härmed till Kopparberget en man, vilken på 1640-talet betraktades som den främste borgaren i samhället, och som blev alla tiders ojämförligt störste delägare i gruvan, mycket avundad under sin verksamhetstid samt i riksråds- och kammarrådsprotokollen mycket omtalad, med stort inflytande hos regeringen och med en genom arv, giftermål och framgångsrik egen verksamhet skapad förmögenhet, vilken låtit honom gå till eftervärlden med epitetet "den rike".

 
Hans levnadssaga, mera utförligt berättad, skulle bli ett långt kapitel, som ej ligger inom ramen för denna skildring. Här må endast erinras, att många med namnet Trotzig genom århundraden levat och verkat i dalabygderna, de flesta av dem ättlingar till Johans äldste son och efterträdare som kanontillverkare, den störste donatorn till Kristine kyrka, Anthony Trotzig, vilken i likhet med sin far och farfar hade en talrik barnskara."

 
Mycket nöje!

 
Mvh /Leif

Undertecknad vid Mårten Trotzigs gränd i Gamla Stan 1996


47
25 Religion och kyrka / Pungpenning
« skrivet: 2020-06-17, 17:01 »
Jag har ett litet problem som upptar mitt intresse. Det gäller en tullinspektör Israel Gahm som betalar pungpenning i Ljungby församling, Kronobergs län vid sju (7) tillfällen mellan 1727-1745, företrädesvis vid helger (långfredag, juldag, nyårsdag). Han dör sedan där i maj 1751.


Detta är enda källorna jag har om honom knuten till Ljungby, andra källor som visar att han var bosatt i Ljungby finns inte eller ger ingenting, har inte gått att uppbringa.


Så frågan jag ställer mig är: Betyder detta att han verkligen var bosatt på platsen? Kan det uteslutas att han bor på annan plats? Han innehade samma befattning i Eksjö men är bortflyttad därifrån 20/8 1726.


Tacksam för synpunkter!
/Leif G Nygård

48
Trotzig / SV: Trotzig
« skrivet: 2020-01-12, 17:56 »
Jag förbisåg en notering i övre högra hörnet på kontraktet från 1622.
Där står "Forendern den 26 Febr 626".
En överstrykning har också skett av hela dokumentet.


Jag tokar detta som att kontrakt med Karin upphörde angivet datum och egendomarna övergått i någon annans ägo.
 

49
Trotzig / SV: Trotzig
« skrivet: 2020-01-12, 06:57 »
Intressant Constantinus, tack!


50
Trotzig / SV: Trotzig
« skrivet: 2020-01-11, 08:04 »
Jag har Mårten Trotzig (Traubtzig) och Karin Hansdotter Svan i min antavla.

 
Och vad gäller hustrun så har jag hittills haft uppgiften att hon fortfarande lever 1622.

 
Det framkommer bl a av ett kontrakt dat. Stockholm den 6 juli 1622, där hon tillförsäkras ett antal hemman och kvarnar i Öknebo härad. Kontraktet lyder som följer:

 
Hustro Karin S. Morten Trotzikz på några Hemman och Quarnar i Öknebo herrat. Dat: Stockholm den 6 Julij 622.
Wij underskrefne, Sweriges Rijkes Rådh och Cammarrådh. Giöre witerligit, att på Kong:e Ma:tz wår allernådigste Herres Wägnar och widare Confirmation, haffuer förpachtatt och till Arrende Uplåtit, Ehrlig Dygdesam Qwinne Hustro Karin Hansdotter, däße efter:ne Lägenheter uti Turringe Sochn i Öknebo häret Skälby och Nybble halftannatt Cronoheman, såsom och ett arf och egitt hemman Möreby, och tu arff och egne torp Sandtorp och Elbostadh be:de att hon dem på tree åhrs tijdh medh däß wiße och owiße Partzeler niute bruke och beholla skall. Utti lijke måtto hafuer Wij henne för Arrenderat Sundz Tollquarn medh ett Ålefiskie sampt Härne Quarnen och SågeQuarn som tilförene icke hafuer Skatelagd warit, så wäl som hela Strömen i före:ne Turringe Sochn effter sin egen wilie att obehindrat bruke och beholle. Der emot skall för:ne hustro karin ware förplichtatt åhrligen den 1 Febru. in utti Hans Kong. Ma:tz SkattCammer, eller till de orter dätt ahnordnatt blifuer Tuhundrade Nijetije halffämpte daler 9 ⅗ … Lefuerere, och uthan någon förr nämd enskyllan, effter som hennes där opå gifne …... inneholler och förmäler. Wij förbiude fördenskulh hermedh på Hög:te Hans Kong. Mai:tz wägnar Befallningsman sampt Arrendatorerne i samma Öknebo härad att tilfoga före:ne Hustro Karin opå förbe:de Lägenheter, Hemman, Torp, Quarner och Ström, något hinder mehn eller förfång i någon måtto, Så frampt de Hans K. M:tz straff och onåder unwijke wele. Den de sig hafuer effterrätta. Dat: ut Supra.
Källa: Riksarkivet, Kammarkollegiet; Kansliet o kontorsarkiv; Kontraktsböcker, Huvudserien, B III a 1:1 (1619-1622)].

 
Nu har jag funnit en uppgift ur Falu stads rådhusrätt som uppenbarligen visar att hon lever ännu 1633, jag kan inte tolka det på något annat sätt. (Att hon står som hustru även om maken är död, är inte ganska vanligt enl. min erfarenhet). Protokollet lyder:

 
Hustru Carin Mårten Trautzichz i Stockholm Upb. 1 R. Hindrich Berns gård wid Fahlu broo belägen, som hon haff:r i pant för Penningar 671 Daler 28 öre.
Källa: Riksarkivet, Svea hovrätt, Advokatfiskalen; Häradsrätters renov. domböcker; Kopparbergs län, vol 1, 1602-1642; Protokoll från Falu stads rådhusrätt, 1633-04-02, s 765v.


Det här betyder att dödsuppgifter för Karin måste sökas efter 1633-04-02.


/Leif G:son Nygård




51
Jag kom över en bok i samband med Alfa Antikvariats ((Sth) avveckling i våras.


Den är skriven av Hans Beskow och bär titeln: Bruksherrgårdar i Gästrikland. Nordiska Museets handlingar nr. 47 (1954).


Han redogör där för olika brukssläkter med koppling till Gästrikland, bl a Macheij.


Bara som ett tips för den som forskar på släkten.


Trevlig 1.a Advent!


/Leif G:son Nygård

52
Säljes / SV: Axplock av källor till Bergslagens historia
« skrivet: 2019-10-23, 22:07 »
Min e-postadress är numera:


legsony@gmail.com

53
Min e-postadress är numera:


legsony@gmail.com

54
Släktforskardagarna / SV: Släktforskardagarna i Borås 2019
« skrivet: 2019-08-26, 18:55 »
Jag upptäckte en del felaktigheter i texten. Men då den inte går att korrigera här, ber jag er läsa texten via länken.


/Leif G:son Nygård

55
Släktforskardagarna / Släktforskardagarna i Borås 2019
« skrivet: 2019-08-24, 12:26 »
Jag kan tyvärr inte komma till Borås, det hade varit roligt, särskilt som jag aldrig besökt staden.

Men jag kanske får lov att ge staden som anordnar årets Släktforskardagar en liten "present"?

Saken är nämligen den, att jag besökte Riksarkivet i veckan för att fortsätta min släktutredning om tullnären Israel Gahm.
Och av en ren slump, fanns jag i samband med eftersökningarna ett sammanträdesprotokoll i Kammarkollegiet (Kansliet) från 1727, som handlar om Borås.

Tycker det är passande att återge utdrag ur den mastiga volymen, som är så typiska för Kammarkollegiet protokoll, just den dag då Släktforskardagarna startar.

Utdraget handlar om dels den förödande branden som drabbade Borås och de skattelindringar och förmåner som tillföll staden till följd av detta, dels handeln med Växjö och den tvist om tullen som befarades mellan staden och  Generaltullarrendesociteten.

Här följer protokollet samt länk till detsamma:


"/.../
Borgmästaren i Borås Ulf inkallades, och hördes angående Tulloppbörden uti be-

mälte af WådEldd förolyckade Stad under de frihetsår, som Staden lära komma att bewilljas, hwarom d. 23 Octob. sistl. förehades, förklarandes han nu sig icke kunnat med General Tull Arrende Sociteten komma öfwerens om någon wiβ Summa, anhållandes i öfrigit om Kongl. Collegiernes benägna föreställning till Hans Kongl. Maij:ts om denna Stads olyckor, och deβ åter uphielpande igien.
     
Sedan uplästes H:r Landshöfdingen Gyllenborgz swar, hwaruti han sig yttrar, att till Borås Stads åter upbyggande igien skall wäl finnas

 
Skog på de dertill närmast belägna Allmänningar, men at de äro 3 á 4 mihl ifrån Staden belägna, warandes ock nu ett Tegelbruk där inrättat, som kan befordra husbyggnaden af Sten och korβwärke. Borgmästaren Ulf inkallades åter igien och förestältes om denna H:r Landshöfdingens uthlåtelse, då han sade sig icke förr wetat at något Tegelslagerij warit där inrättat, och försäkrade at Borgerskapet lära i görligste måtto ombeslijta sig at bygga korβwärkes hus ofte.
Och blef nu resolverat, at de publique husen, såsom Kyrka, Råd- stufa och Schola böra af Sten byggas, och det förrän de öfrige private husen warande byggde, börandes de samma äfwenwäl af Sten och korβwärk, så mycket giörligit är, upprättas, hwartill H:r Landshöfdingen i orten kommer at af Allmänningarne låta tilldela Staden ett wist quantum af timber som emellan Borgerskapet reparteras, hwarwid dock Skogarne på alt sätt måtte besparas, och af Jägerij- samt Crono-Betienterne handhafwas.
     

     H:r StadsCommissarien von Westerling tillkom.
     

    Härpå recapitulerades det som d. 23 Octob. förehades, om
denna Stads sökte friheter och förmoner, till deβ återupprättande igien; Och hwad angår /1:o den sökte confirmationen på deβ privilegier och flere anhållne Kongl. Resolutioner, Så förblifwer det nu wid den Resolution, som då deröfwer fältes. /2:o Beträffande de frihets år som Staden begiärer, hwilka til förande utsättas till 8 år, i anseende till de då anförde skiähl och omständigheter, då ock för godt funnit blef, at Cam:r Bonde eftterse hwad inkomster Kongl. Maij:tt och Cronan under den tiden kunde efttergifwa; Så blef nu detta alt i widare öfwerwägande tagit. Och hwad angår sielfwa antalet af frihetsåren, så på det Borgerskapet icke må framdeles komma och begiära prologation på frihets åren, så fants godt at i anseende till de förra gången anförde skiähl i underdånigher styrka till 10 års frihet, äfwen som Städerne Norrkiöping och Nyköping, börandes likwäl aldrig Borgeskapet eftter deras förlopp begära någon prologation, eij heller flera af Inwånarne så lång frihet förunnas, än de som bygga Stenhus, men de som

 
allenast bygga kårβwärks- och Trähus, synes eij böra åtniuta mer än 6 års frihet. Beträffande åter de inkomster som Kongl. Maij:tt och Cronan under Bem:te frihetsår synes kunna tillstyrkas at efttergifwas, så bled öfwerenskomit at föreslå, det denna Staden som drifwer så anseenlig handell., och nu blifwit så platt ruinerat, må niuta efttergiftt på så många intrader som någon anna upstad tilförende fått, Neml. På samma sätt som Carlstad år 1720 blifwit benådad med all Intullen och 1686 års förhögning, all den  accis som i Uppstäderne plägar betalas, Mantahls, Boskaps- och Bakugns peng. Båtmanshållet och Contributioner, undantagandes de Borgare, som sedan branden sig i Boråhs nedsatt, och af branden ingen skada lidit, men tienstehion som niuta deras lön, böra owägerligen deras Contributioner betala, lijkmätigt Kongl. Maij:tts rescript af d. _ åhr. Sist blef och öfwerlagt om Borgmästaren Ulfs på bem:te Stads wägnar giorde anhållan, at Staden under frihetsåren, må få genom deβ egne Betiente upbära Tullen och de andra Inkomster-

 
ne, likmätigt 17§ i Kongl. Maij:ts Resolution på Städernes Allmänna beswär af år 1723. Härmed uplästes en § af det med Gen: Tullarrende Sociteten slutne, ock nu i sista Riksdagzbeslutet confirmerade Tullarrende Contractet, som tillåter Sociteten at i de frihets Städer hwarest de eij med Borgerskapet om ett wist kunna öfwerenskomma, få hålla en deβ Betiente til upsikt wid Tullen. H:r Commercierådet Silvius förmente sådant wara mycket nödigt, emedan ifrån Norrska Gräntzen både ostämplade Tobak, och ander contraband wahror kunna dijt inpractiseras. H:r Præsidenten Strömfelt förestälte at det woro nödigt, at en Cronones Betient derwid woro tillstädes, som kunde gifwa wid handen, huru mycket Tull Oppbörde för Staden sig bestiger, emedan så stor summa af Tull Arrende Sociteten kommer för Kongl. Maij:tt och Cronan på arrende summan at afskrifwas, hwarwid dock H:r Præsidenten sielf erindrade, at Staden eij lärer till det högsta upgifwa de deβ inkomst, och således ingen collusion emellan Gen: Tull Arrende Sociteten och Staden stå

 
at befaras, hwarföre ock syntes nog wara, om allenast Tull Arrende Socitetens Betiente jemte Stadens Betiente wid uppbörden inseende hafwa.Det öfriga af Memorialet dits:s tills Torsdagen.
     

     H:r StatsComissarien Westerling afträdde.
     

     Uplästes Cammar:r. von Walkers memorial, angående Borås Boernes handell wid Wexiö,hwarom Cammar:r uprepar den twist som sig yppat emellan Tull Arrende Sociteten och Borås Stad, huruwida Borså boerne böra för alla sina wahror dem de i Sunnerbo härad upphandla, wid Liungby Tullplatz, den så kallade LandtmansTullen erlägga, då de derigenom icke passera, til at dermedelst afhindra alt undanslef och Tullens försnillande, i det de præsumeras kunna föryttra sama sina wahror under wägen innan de med den anlända till Borås, förmanandes Cammar:t at hwarken Tullordinantien eller någon annan förordning skall obligera denna Stads handlande at gå ifrån sin rätta wäg intill Liungby Tullplats at erlägga LandtmansTullen af de i Sunnerbo

 
härad upköpte wahror, ock at inga Lurendrägerier måge befruktas, emedan Tullarrende Sociteten på ala orter har Betiente som derpå ock gifwa, dock at de eij heller böra underdraga sig at gå till TullPlatzen när de äro nära der tintill. Nu funno Kongl. Collegium wäl att denna twistighet förnämligast lärer hafwa sitt afseende på den tiden, som Borås kommer at niuta Tullen silefwa tillgodo under frihetsåren. Och Resolverades at på den ankomma Kongl. Maij:ts remiss låta underdånigt swar afgå, at de wahror som Borsåhs Boerne sig till-

handla i Sunnerbo härad och å de ställen hwarifrån de icke hafwa närmaste wäg at passera igenom Liungby Tullplats, för dem kunna de icke förpliktas emot Tullförordningen Tull i Liungby at betala. Men den hos finna Kongl. Collegierne nödigt, at ehuruwäl Tullordningen gifwer anedning till den frihet, at få taga med whrorne deras wäg till hwad Tullplats de behaga; Llikwäl som nu Borås under frihetsåren lärer komma sielf at niuta den der fallande Tullen till godo, så synes ock till förekommende af den afgång wid detta tillfället kunde för Arrende Sociteten be-

 
fruktas, emot förra wanligheten, som alt kommo at lända Cronan i deβ inkomster till last, det tillika den præcaution bör tagas, at Landshöfdingen i orten deröfwer hand håller, det alla de af Borås Boerne upphandlade wahror i bemd:e härad, som i anledning af Situationen beqwämligast kunna ock böra passera Liungby, måge wid confiscation af wahror, derigenom passera, och Landtmans Tullen betala.

 
     
Kongl. Commercie Collegii H:r Ledamöter afträdde.

/.../.

Källa: Riksarkivet, Kammarkollegiet, Kansli och kontorsarkiv, Kansliet; Renskrivna protokoll; A I a:136, 1727, s 5782-5797.
Avskrift: Leif G:son Nygård.
Ort & datum: Örebro 2019-08-24.


https://docs.google.com/document/d/1wTE2FiQdbjFM6fLGuODA2l0zK1WiZJycTHAYQ6YxZa4/edit?usp=sharing

56
Köpes / Administrasjon i Norden på 1700-talet
« skrivet: 2019-06-03, 17:41 »
Jag är intresserad av att köpa publikation 4 i Det nordiska forskningsprojektet "Centralmakt och lokalsamhälle - beslutsprocess på 1700-talet".


Medförfattare, tillika redaktionssekreterare: Pär Frohnert. Projektledare: Birgitta Ericsson.


Utgiven på Universitetsforlaget, Oslo-Bergen-Stavanger-Tromsö. 1985.


ISBN 82-00-07481-1.


/Leif G:son Nygård
legsony@gmail.com




57
Hägerman / SV: Hägerman
« skrivet: 2019-04-08, 17:06 »
Ja Leif, det har du rätt i! Det var omöjligt att se i s/v. Men så bra att du hittade uppgiften, tack!  :D


Mvh /Leif

58
Hägerman / SV: Hägerman
« skrivet: 2019-04-08, 11:19 »
Hej Leif,


Intressant! Men jag hittar dock inte den uppgiften, har sökt igenom hela SVAR.s version av dödboken 1715,


https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0013881_00157#?c=&m=&s=&cv=156&xywh=216%2C339%2C4669%2C3642


Mvh /Leif

59
Det finns några telefonkataloger på "Släktforskarens marknadsplats" (FB),
https://www.facebook.com/groups/slaktforskarensmarknadsplats/permalink/2104959089801790/?sale_post_id=2104959089801790&rt=11


Mvh
Leif G:son Nygård

60
Hägerman / SV: Hägerman
« skrivet: 2019-04-07, 15:20 »
Jag har genom Stefan Jernberg fått veta att Maria Erling flyttar till Svärdsjö och dör där i början av 1756, bg 7/3. Hon skrivs utan förnamn som "Hägermans änkia". Och paret gifte sig uppenbarligen 1707 i Vika och bosatte sig på Hagelsberg. (Då vigselbok saknas 1706-1707 går det ej att få bekräftelse på vigseln).
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0014077_00041#?c=&m=&s=&cv=40&xywh=597%2C340%2C3896%2C3039

61
Hägerman / SV: Hägerman
« skrivet: 2019-04-07, 08:58 »
Här kommer personakten för Arvid Johansson Hägerman!

62
Hägerman / SV: Hägerman
« skrivet: 2019-04-07, 08:54 »
Intressant är att Arvid Larsson Hägermans kusin, Arvid Johansson Hägerman (1681-1742), från ca 1729 också blir bosatt i Vika. Men han blir verksam som gästgivare på Strand - se bifogade personakt för Anders Johansson Hägerman.

63
Hägerman / SV: Hägerman
« skrivet: 2019-04-07, 08:28 »
Jag hakar på en diskussion som fördes 2015-07-26 mellan Katarina Sohlborg och Stefan Jernberg under Landskap - Dalarna - Stora Tuna och medlemmar i släkten Hägerman: Arvid Larsson Hägerman, f. ca 1682 och hans hustru Maria Erling,
 https://forum.rotter.se/index.php?topic=4484.0#msg80615

I diskussionen framkommer att Arvid var gift med Maria Erling vars syster Helena Katarina Erling är gift med dansmästaren Johan Bennebruch. Han dömdes till döden 1710 av Stora Tuna häradsrätt för bl a rån.


Nu har jag undersökt vad som händer med Arvid och hans hustru.

Och paret skrivs i Hagelsberg, Vika första gången 1708, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0007251_00060#?c=&m=&s=&cv=59&xywh=-391%2C-217%2C5528%2C4313. De är dock inte gifta där. Omedelbart ovanför dem i mantalslängden upptecknas Johan Bennebruch med hustru.

Arvid Hägerman och Maria bor sedan i Hagelsberg till 1741, då Arvid dör och begravs 12 april: "Apr. D. 12 begrofz Hægerman i Backa – Gratis". https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0014380_00025#?c=&m=&s=&cv=24&xywh=2762%2C-48%2C3896%2C3039

Maria bor sedan som änka kvar i Hagelsberg till 1750 då hon, som jag tolkar det, utflyttar från församlingen. Hon återfinns inte i följande årens mtl, och någon dödsnotis på henne har jag inte funnit i Vika. Marginalanteckningen i mtl lyder: ”Flyttar, torftigt”. Det vill säga: hon har det torftigt men inte fattigt.

 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0007291_00182#?c=&m=&s=&cv=181&xywh=1371%2C132%2C1978%2C1340

Var hon bosätter sig har jag hittills inte kunnat utröna.


/Leif G:son Nygård

64
Domböcker / SV: Domböcker
« skrivet: 2019-03-06, 17:44 »
Hej Anna!

Poströfveri var detsamma som postrån, d v s de rånade hästtransporterna av post. Du kan läsa om detta i SAOB, http://www2.saob.se/osa/index.phtml

Sedan har Karl Olof Levin skrivit om poströvare här, http://www.nah.se/Filer/Postrofvare%20i%20farten%20av%20K%20O%20Levin.pdf

Eftersom han dömdes till livstids fängelse på Varbergs fästning, lär du kunna hitta en del om honom, händelsen och domen.

Du behöver då dels läsa domboken 1844, dels tar reda på vad som finns bevarat från Varbergs fästning; fångrullar och annat.

Domboken för Floda sn, Södermanland (D) 1844 återfinns hos Oppunda häradsrätt och A I a:63. Den har fotograferats av Arkiv Digital. Eftersom det var ett litet speciellt mål kan också rannsakning om brottet ha skett vid ett extra (urtima) ting, men efter 1841 ingår dessa domböcker i A Ia:63, https://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkis+93538589-49d8-11d5-a6ed-0002440207bb&s=Balder

Lycka till!

Med vänlig hälsning

Leif G:son Nygård

65
Digitaliserade alfabetiska register i färg till handlingar i Riksarkivet, Bergkollegium, Huvudarkivet  och de allra flesta, betydelsefulla serierna med register i varje volym/årgång från 1600-talet,

https://docs.google.com/document/d/1aRBVJuOxSk0Tr3ZXuugORVtWuCUWHK0uzahXC3oVvYg/edit
 
För att återge kompletta serier för tidsperioden har också några hela volymer utan register digitaliserats.
 
Även ett mindre antal brev med åtföljande kartor och ritningar i löpande text har återgivits – se förteckning nedan.
 
De alfabetiska registren, som i huvudsak omfattar ort, sak och person, erbjuder tid- och kostnadsbesparande sökingångar till åtskilliga urkunder rörande rikets bergverk,
bergshantering och alla dem som på ett eller annat sätt var involverad i eller påverkades av verksamheten. De är också ett lättillgängligt komplement till serie D; Liggare med bl a Avskriftssamlingar och Register över bruksprivilegier o.d. (Harmens register).
 
Registersamlingen utgör samtidigt en viktig källhänvisning till bebyggelsehistoriken om Bergslagen och andra bruksområden då skogstillgången var en förutsättning för driften och samhällen uppstod och utvecklades kring bruken. Så inte minst hembygdsforskare torde ha god nytta av samlingen.
 
Följande serier ingår:
 
➣      A 1, Protokoll, vol. 1-37, 1642-1699.
➣      B 1, Registratur (huvudserie), vol. 1-54, 1637-1699.
➣      B 3, Privilegier, domar, resolutioner och protokollsutdrag (i koncept eller avskrift), vol. 1-2, 1652-1700.
➣      E 1, Kungliga brev, resolutioner och skrivelser till Bergskollegium, vol. 1-7, 1624-1700.
➣      E 4, Inkomna brev, suppliker och rannsakningar m.m. (huvudserie), vol. 1-104, 1637-1699.
➣      E 5, Inkomna brev, suppliker och rannsakningar m.m. (supplementserie), vol. 1-10, 1635-1749.
 
Jag hänvisar i övrigt till Nationella Arkivdatabasen (NAD) för närmare upplysning om Bergskollegiums arkivalier.
Av anvisningen till serie Protokoll (A 1) att döma får man uppfattningen att alfabetiska register saknas åren 1662-1666, men det är inte korrekt: vol. 8, 1664-1665 och vol. 9, år 1666 har register.
 
Sammanlagt 9 529 färgbilder i sex (6) mappar på totalt 5,81 GB lagrade i ett USB-minne.
 
Alla bildfiler är genomsedda och kontrollerade för att framför allt säkerställa att skärpan och därmed läsbarheten är av god kvalité.
 
                                                                                                *   *   *
 
Förteckning över brev/suppliker med åtföljande kartor/ritningar/teckningar i registersamlingen som markerats särskilt av Riksarkivet:
 
-         Sala bergsordning 1624.
 
-         Peder Anderssons brev om några järn- och kopparstreck på Värmland och Dal och avritning över ”streckens beliggiande” 1649.
 
-         Gert Strolings supplik och inlaga (karta) över Erik Rynings frälse- och kronogård Uddeby 1650.
 
-         Libori Fintsonhagens förslag om mineral- och metalls nytta (på tyska, med teckning) och Peter Rochets protest (med teckning) emot de Gerarnas intrång å Forsmarks och Österby bruk 1656.
 
-         Förslag på en trädamm i Marklösen 1668.
 
-         Lars Nilsson Tiellonselius supplik om de metallstreck han funnit i Lochteå, Kelviå och Ullava socken, Österbotten 1674.
-         Kartor över Östra Kungschaktsortens belägenhet vid Sala gruva 1696, 2 st.
-         Djupkarta (3 delar) över Herr Stens Bottn i Salbergs gruva (1696-1698).
-         Kartor (3 st.) teckningar i texten över Salbergs gruvor (1696-1698).
-         Teckning (i texten) över orten tre (?) i Salberget (1696-1698).
-         Djupkarta (2 delar) över Herr Stens Bottn i Salberget m.m. (1696-1698).
-         Profil/grundritning över ett schakt (1696-1698).
-         Ritning över Västra o Östra Kungsrymingsorterna, Salberget (1696-1698).
 
-         Karta över en del av Vättern med Visingsö samt landsvägen mellan Gränna och Jönköping, o. 1702.
-         Anders Andersson i Brattfors ang. skogsdelning vid Mångshammar och Hökebrohammar 1673.


Pris: 395 kr.
Välkommen med din förfrågan & beställning!
Leif G:son Nygård
lepoemo@hotmail.com

66
Säljes / Axplock av källor till Bergslagens historia
« skrivet: 2018-10-27, 05:00 »
AXPLOCK AV KÄLLOR TILL BERGSLAGENS HISTORIA och personer, torp, gårdar, byar och bruk i fram allt Lindesberg, Ljusnarsberg, Norrbärke, Söderbärke och Skinnskattebergs socken i det s k Trelänsmotet

https://docs.google.com/document/d/19vKejGxQ46ewGUv4SrMOPr0uv5lHSMQRVaXZXEK82Dc/edit

Under de senaste ca 18 åren, har jag samlat på mig en hel del källdokument av olika slag och från olika arkivbildare. Nu vill jag dela med mig av materialet.


Jag erbjuder således en fullmatad DVD med ett axplock av källor till Bergslagens historia och begär för detta en liten penning.
Källorna rör i huvudsak personer, torp, gårdar, byar och bruk men också historiska dokument av mera övergripande karaktär.
Källorna är hämtade från bergmästarämbetet, bergskollegium, bruksarkiv, domstolsarkiv, militaria, kyrkoarkiv, lantmäteriet, länsstyrelsen och enskilda arkiv på riksarkivet och är på skivan uppdelade så här:
▪ Cirka 750 avskrifter (i word) som samlats under de olika arkivbildarna - se axplock av skärmdumpar nedan (det finns alltså fler filer än de som visas)!
▪ Utskrifter (rtf) ur hela min släktdatabas (Min släkt, 8 346 personer) av katalog,  platser och personakter. Anledningen till detta är möjligheten att få ta del av de domboksavskrifter som jag inskrivit direkt i släktdatabasen, vilka återfinns ibland noterna (13 130 st). Så avskrifterna torde därför uppgå till drygt 900 (och inte 750…). Platslängden ger sedan en uppfattning om var jag har mina rötter, och därmed en hint huruvida avskrifterna kan röra släktingar. (Jag har dock släkt på fler platser än i Trelänsmotet…). Se nedan!
▪ Länklista till källor som ligger i mitt ”moln”. Se nedan!
▪ Källor i mappar enligt följande:
   
- Axplock ur Bergmästarämbetet i Nya Kopparbergs m fl bergslags arkiv 1636-1768,
https://docs.google.com/document/d/15nxcLIHIGmIwe0YGsyajf6zEJZ2SMtGQDhQcUdPb6kE/edit
- Domboksregister Lindes Bergslags häradsrätt 1612-1699,
https://docs.google.com/document/d/1IB4GgU0gyOMI0ZvwHirpQaVWtWpTOdrZCzkyDolqQeY/edit#heading=h.6298pjf3a3uq
- Handlingar rörande Ramsbergs församling 1589-1789,
https://docs.google.com/document/d/1avOS1i0GFGwpLkPav7Azd3oIHU7WodHVtQM2nPuP3WE/edit?usp=sharing
- Ljusnarsbergs kyrkoarkiv 1635-1827 - Kyrkoräkenskaper,
https://docs.google.com/document/d/1Mvw16-uYGeHZJRte_2WGj3FfwbQX-lTzbtMrTjxD0zo/edit?usp=sharing
- Spann-Karins kamp om äganderätten till ⅛-hem Kittlingsberg,
https://docs.google.com/document/d/1r-EJrZyJARxuD6iCSMZwrFUdJNT-O9PQK8lF9RrZNfQ/edit
- Tvist skog & mark S. Hörken v-s Enkullen 1607-1854,
https://docs.google.com/document/d/1OiyNl5BdieqsL0ZiU2TTrHXqmfNQ4dibJe6qUFj9T1E/edit
- Riddarhyttans AB; Husesyner (F II-36 o. 37) + Omkostnadsräkning för Fors hammare 1702 (F II-19)
- Lista över kartor under Riddarhytte bruk 1690-1878


För allt detta begär jag blott 395 kr. (inkl. pack & porto)
Välkommen med förfrågan och beställning!
Leif G:son Nygård
lepoemo@hotmail.com

67
Var hittar jag domen? / SV: Var hittar jag domen?
« skrivet: 2018-06-12, 20:35 »
Hej Göran


Jag vet inte vilket härad Krogsered ligger, någon annan kanske kan svara.


Men på den tiden kan det finnas särskilda volymer som behandlar brottmål.


Sedan kan det finnas register i form av saköreslängder där de som blev dömda har upptecknats med hänvisning till paragraf eller sida (fol.) i domboken där målet behandlas. Men brottmål brukar komma upp rätt tidigt under rättegången och således i början av domboken (i det fall ingen separat serie upptar brottmål).


Mvh /Leif




68
Skogsfinnesläkter A-Ö / SV: Inte Osmi utan Offini eller Offmi
« skrivet: 2018-04-10, 18:31 »
Hej Elov,


Ja, det kan man ju tycka. Men strategin tycks vara att med tystnad förbigå de misstag som gjorts att inte kontrollera originalkällan till bergsjordeboken.


Man kan ju tycka det är olyckligt att det under så lång tid diskuterats ett namn som inte finns överhuvudtaget.


Nu har jag haft en liten konversation med Leif Broman (Hörken) i Facebook-gruppen "Släktforskning i Fellingsbro, Ljusnarsberg, Lindesberg och Ramsberg" om den här bergsjordeboken.


Det visar sig då att ursprunget till att det blivit fel är en notering i första hfl av kh Erik Hammarström, där han skriver "Ossmi". Den uppgiften har sedan legat till grund för Karl Hult när han skrev sin Ljusnarsbergs krönika. Därefter var bollen i rullning....


Så är du inte medlem i gruppen på FB kan du bli det och kolla vad vi har skrivit.


https://www.facebook.com/groups/bergslagenslaktforskning/


Allt gott!


/Leif

69
Skogsfinnesläkter A-Ö / Inte Osmi utan Offini eller Offmi
« skrivet: 2018-04-04, 20:13 »
Jag skrev den här artikeln i höstas (2017) i hopp om att få den införd i Finnmarken Förr och Nu. Då den inte blev införd till höstnumret hade jag förhoppningar om att den skulle införas till vårnumret, som nyligen utkom, men icke. Man kan ju undra varför?

Därför delger jag nu artikeln på detta sätt. Kanske kan den vara till glädje för någon eller väcka en och annan tanke om källkritik och namnförbistringar....

Inte Osmi utan Offini eller Offmi

https://docs.google.com/document/d/1n9MBYlKUL-UsuEls54VnvLLC-71H95zt4Hffye3zd7c/edit

Med vänlig hälsning
Leif Gson Nygård

70
Ramsberg / SV: Tomas Tomasson? i Sandtjärn, d före 1678
« skrivet: 2018-02-21, 21:24 »
Hej Annelie och Simon!


Ja, det här var onekligen intressant - av flera skäl.


Har kontrollerat min uppgifter, och jag har registrerat den här Tomas och Elisabet.
(Bifogar utdrag ur databasen).


Och ingenting motsäger det jag fört fram:


Att Tomas Tomasson född ca 1703 i Voxna är son till Tomas Tomasson i Voxna, död på 1750-talet och född ca 1674 i Långvattnet, Söderbärke - då ministerialböcker saknas - vars far är Tomas Tomasson d. 1675 i Långvattnet, Söderbärke och vars far i sin tur är Tomas Tomasson (sannolikt Persson) i Sandtjärn, Ramsberg. Han får en son Tomas i Ljusnarsberg 1644-12, döpt 1645 1/1.


I personakten för Tomas Tomasson (Persson) död före 1678 - sannolikhet i Ramsberg runt 75-80 år gammal - har jag framlagt de faktorer som jag anser styrker mitt antagande: att familjen inflyttat till Sandtjärn ifrån Bredsjön, Ljusnarsberg i början av 1650-talet och att sonen Tomas blev "överflödig" på gården och kände sig nödsakad att söka sig därifrån.


Jag har i andra släktgrenar en förbindelse mellan Sandtjärn och Tackbyn/Lövslätten, Skogen/Östra Skogstorp och Övertjärn och här även Långvattnet och Sandtjärn. Så det var finska familjer som säkerligen hade kännedom om varandra. Därför kunde flyttningsrörelser ske mellan familjer och enstaka familjemedlemmar mellan dessa platser. Det är inte särskilt långsökt.


Jag har ju gjort en skiva som innehåller hela min släktdatabas (t o m 2017-12) - och en massa annat. Ni är välkomna, om den skulle vara intressant.


https://docs.google.com/document/d/16p6lOAe3IMuDkfBHh41aFGFfDFllclOoEaG10O7n5mg/edit


Med vänlig hälsning


Leif G:son Nygård
lepoemo@hotmail.com [size=78%]    [/size]









71
Ramsberg / SV: Tomas Tomasson? i Sandtjärn, d före 1678
« skrivet: 2018-02-20, 19:15 »
Hej Annelie!


Välkommen, roligt att du har hittat till Anbytarforum!


Här har du en fantastisk databas med en enorm mängd data om släktforskning och allt som är förknippad med denna trevliga hobby. det är lätt att missa om man bara befinner sig på FB (som många gör....).


För att följa med i ditt resonemang skulle jag dock behöva några källor till dina uppgifter, t ex den Tomas Tomasson som är gift med Elisabet Olofsdotter. det blir lite svårt för mig att kunna svara på ett bra sätt. Jag har nämligen ingen sådan uppgift.


Den Tomas Tomasson (Persson) som kommer till Sandtjärn med familj någon gång i början på 1650-talet är inte heller den som flyttar till Voxna. Den Tomas, född 1674, är troligtvis en sonson till denne Tomas. För det finns en Tomas Tomasson i Långvattnet, Malingsbo (Söderbärke) som dör 1675, som jag härleder till denne Tomas Tomasson d.ä. Han får 4 barn och tvingas bort från Sandtjärn, befinner sig i Övertjärn några år innan han hamnar i Malingsbo och senare Långvattnet.


Tomas Tomasson d. 1675 skulle alltså få sonen året före sin död, men födelsebok i Söderbärke saknas från tiden. Jag kan alltså inte se att Tomas i Voxna är son till Tomas Tomasson d.ä. i Sandtjärn - han är för gammal - utan hans son Tomas Tomasson, d. 1675 i Långvattnet, Söderbärke.


Uppgiften om Robsam är sedan synnerligen intressant i sammanhanget, och inget jag kände till. För detta visar en möjlig anledning till att Tomas f. 1675 flyttade till Voxna. Hustrun, Brita Jakobsdotter, blev f ö omgift 1681 Per Sigfridsson från Hälsingland. Han har flera barn i ett tidigare äktenskap, ett par av dem utflyttar från Långvattnet till Ljusnarsberg. Men kanske drog det ill Voxna, och Tomas f. 1674 följde med? Det vore intressant att forska om dessa barn i fall de kan återfinnas i Voxna. En av Tomas döttrar, Karin f. 1668, försvinner också har inte återfunnits.


Mvh
Leif G Nygård

72
Gam / Gamb / Gahm / SV: Gam / Gamb / Gahm
« skrivet: 2018-01-16, 12:52 »
Hej!


Det var jag som frågade vilken Johan Gahm han syftade på.
Så nu vet jag. Tack!  ;)


Jag har en annan Johan Gahm, som härstammar från Småland och Eksjö.


Mvh Leif

73
Gam / Gamb / Gahm / SV: Gam / Gamb / Gahm
« skrivet: 2018-01-16, 00:39 »
Hej Karl-Lennart!


Vilken Johan syftar du på?


Mvh /Leif

74
Allmänt / Axplock av källor till Bergslagens historia
« skrivet: 2017-12-10, 07:47 »

AXPLOCK AV KÄLLOR TILL BERGSLAGENS HISTORIA
och personer, torp, gårdar, byar och bruk i fram allt Lindesberg, Ljusnarsberg, Norrbärke, Söderbärke och Skinnskattebergs socken i det s k Trelänsmotet.


Under de senaste ca 18 åren, har jag samlat på mig en hel del källdokument av olika slag och från olika arkivbildare.


Det känns samtidigt otillfredsställande att så mycket intressant kan komma att försvinna, om jag ”trillar av pin”.


Jag har ingen i min närhet som kommer att överta materialet.


Därför vill jag dela med mig så mycket som möjligt.


Jag erbjuder således en fullmatad DVD med ett axplock av källor till Bergslagens historia och begär för detta en liten penning.


Källorna rör i huvudsak personer, torp, gårdar, byar och bruk men också historiska dokument av mera övergripande karaktär.


Källorna är hämtade från bergmästarämbetet, bergskollegium, bruksarkiv, domstolsarkiv, militaria, kyrkoarkiv, lantmäteriet, länsstyrelsen och enskilda arkiv på riksarkivet och är på skivan uppdelade så här:

■ Cirka 750 avskrifter (i word) som samlats under de olika arkivbildarna.

■ Utskrifter (rtf) ur hela min släktdatabas (Min släkt, 8 346 personer) av katalog,  platser och personakter. Anledningen till detta är möjligheten att få ta del av de domboksavskrifter som jag inskrivit direkt i släktdatabasen, vilka återfinns ibland noterna (13 130 st). Så avskrifterna torde därför uppgå till drygt 900 (och inte 750…). Platslängden ger sedan en uppfattning om var jag har mina rötter, och därmed en hint huruvida avskrifterna kan röra släktingar. (Jag har dock släkt på fler platser än i Trelänsmotet…).

■ Länklista till källor som ligger i mitt ”moln”.


■ Källor i mappar enligt följande: 

> Axplock ur Bergm. i Nya K-bergs m fl b-slags arkiv 1636-1768,   

> Domboksregister Lindes Bergslags hdr 1612-1699,

> Handlingar rörande Ramsbergs församling 1589-1789

> Ljusnarsbergs kyrkoarkiv 1635-1827 - Kyrkoräkenskaper

> Spann-Karins kamp om äganderätten t ⅛-hem Kittlingsberg

> Tvist skog & mark S. Hörken v-s Enkullen 1607-1854

> Riddarhyttans AB; Husesyner (F II-36 o. 37) + Omkostnadsräkning för Fors hammare 1702 (F II-19)

> Lista över kartor under Riddarhytte bruk 1690-1878

Länk till fylligare information: https://docs.google.com/document/d/16p6lOAe3IMuDkfBHh41aFGFfDFllclOoEaG10O7n5mg/edit

75
Allmänt / Axplock av källor till Bergslagens historia
« skrivet: 2017-12-10, 07:34 »

AXPLOCK AV KÄLLOR TILL BERGSLAGENS HISTORIA
[/size]och personer, torp, gårdar, byar och bruk i fram allt Lindesberg, Ljusnarsberg,
[/size]Norrbärke, Söderbärke och Skinnskattebergs socken
[/size]i det s k Trelänsmotet



[/size]Under de senaste ca 18 åren, har jag samlat på mig en hel del källdokument av olika slag och från olika arkivbildare.Det känns samtidigt otillfredsställande att så mycket intressant kan komma att försvinna, om jag ”trillar av pin”.Jag har ingen i min närhet som kommer att överta materialet.Därför vill jag dela med mig så mycket som möjligt.Jag erbjuder således en fullmatad DVD med ett axplock av källor till Bergslagens historia och begär för detta en liten penning.
 
Källorna rör i huvudsak personer, torp, gårdar, byar och bruk men också historiska dokument av mera övergripande karaktär.
 
Källorna är hämtade från bergmästarämbetet, bergskollegium, bruksarkiv, domstolsarkiv, militaria, kyrkoarkiv, lantmäteriet, länsstyrelsen och enskilda arkiv på riksarkivet och är på skivan uppdelade så här:
 
■ Cirka 750 avskrifter (i word) som samlats under de olika arkivbildarna.
                     
■ Utskrifter (rtf) ur hela min släktdatabas (Min släkt, 8 346 personer) av katalog,  platser och personakter. Anledningen till detta är möjligheten att få ta del av de domboksavskrifter som jag inskrivit direkt i släktdatabasen, vilka återfinns ibland noterna (13 130 st). Så avskrifterna torde därför uppgå till drygt 900 (och inte 750…). Platslängden ger sedan en uppfattning om var jag har mina rötter, och därmed en hint huruvida avskrifterna kan röra släktingar. (Jag har dock släkt på fler platser än i Trelänsmotet…).
 
■ Länklista till källor som ligger i mitt ”moln”.
 
■ Källor i mappar enligt följande:
 
> Axplock ur Bergm. i Nya K-bergs m fl b-slags arkiv 1636-1768,   
 
> Domboksregister Lindes Bergslags hdr 1612-1699,
 
> Handlingar rörande Ramsbergs församling 1589-1789
 
> Ljusnarsbergs kyrkoarkiv 1635-1827 - Kyrkoräkenskaper
 
> Spann-Karins kamp om äganderätten t ⅛-hem Kittlingsberg
 
> Tvist skog & mark S. Hörken v-s Enkullen 1607-1854
 
> Riddarhyttans AB; Husesyner (F II-36 o. 37) + Omkostnadsräkning för Fors hammare 1702 (F II-19)
 
> Lista över kartor under Riddarhytte bruk 1690-1878
 
Länk till fylligare information:
 
https://docs.google.com/document/d/16p6lOAe3IMuDkfBHh41aFGFfDFllclOoEaG10O7n5mg/edit

76
Har för övrigt digitaliserat en del andra källor rörande Ljusnarsberg/Nya Kopparberg:


https://docs.google.com/document/d/18BWpWNDbAv3mHEopTO0IE5-ZhIW_WpF6S8B0kZAic04/edit?usp=sharing


/Leif G:son Nygård

77
Hej Linnea,


Bergsjordeboken 1782-95 (och 1822) har jag digitaliserat och saluför för en billig penning. Då behövs inget abonnemang... ;)


https://docs.google.com/document/d/17shx61A2npPYWC-HK3jx9rMgRBrkzza4okTeMJrX0fc/edit


Välkommen!


Mvh
Leif G:son Nygård

78
Hej!

Jag har digitaliserat konceptdomböckerna ur Kopparbergs läns häradsrätts arkiv (KLHA), Serie III, 1646-1686 (på Landsarkivet i Uppsala) och saluför nu dessa.

https://docs.google.com/document/d/1uArGqVMkNvVO-wkzpoGxJ6autWM2VTk_RIlBIMCjg8Y/edit?usp=sharing


OBS! Dessa domböcker har inte digitaliserats tidigare.


Domböckerna omfattar ett folkrikt område av Dalarna: Avesta, By, Folkärna, Garpenberg, Grytnäs, Hedemora, Husby, Kopparberg (Stora), Skedvi, Sundborn, Svärdsjö, Säter, Torsång, Tuna och Vika.


Serien återges på 11 466 bildfiler som upptar 19,6 GB på disc. Så hela serien ryms på ett 32GB USB.


Välkommen med din förfrågan & beställning!


Örebro 7 oktober 2017


Leif G.son Nygård
lepoemo@hotmail.com

79
Säter / Domböcker ur KLHA, Serie III, 1646-86; Säters län
« skrivet: 2017-10-07, 11:21 »
Hej!

Jag har digitaliserat konceptdomböckerna ur Kopparbergs läns häradsrätts arkiv (KLHA), Serie III, 1646-1686 (på Landsarkivet i Uppsala) och saluför nu dessa.

https://docs.google.com/document/d/1uArGqVMkNvVO-wkzpoGxJ6autWM2VTk_RIlBIMCjg8Y/edit?usp=sharing

OBS! Dessa domböcker har inte digitaliserats tidigare.

Domböckerna omfattar ett folkrikt område av Dalarna: Avesta, By, Folkärna, Garpenberg, Grytnäs, Hedemora, Husby, Kopparberg (Stora), Skedvi, Sundborn, Svärdsjö, Säter, Torsång, Tuna och Vika.

Serien återges på 11 466 bildfiler som upptar 19,6 GB på disc. Så hela serien ryms på ett 32 GB USB.

Välkommen med din förfrågan & beställning!

Örebro 7 oktober 2017

Leif G.son Nygård
lepoemo@hotmail.com

80
Hej!

Jag har digitaliserat konceptdomböckerna ur Kopparbergs läns häradsrätts arkiv (KLHA), Serie III, 1646-1686 (på Landsarkivet i Uppsala) och saluför nu dessa.

https://docs.google.com/document/d/1uArGqVMkNvVO-wkzpoGxJ6autWM2VTk_RIlBIMCjg8Y/edit?usp=sharing

OBS! Dessa domböcker har inte digitaliserats tidigare.

Domböckerna omfattar ett folkrikt område av Dalarna: Avesta, By, Folkärna, Garpenberg, Grytnäs, Hedemora, Husby, Kopparberg (Stora), Skedvi, Sundborn, Svärdsjö, Säter, Torsång, Tuna och Vika.

Serien återges på 11 466 bildfiler som upptar 19,6 GB på disc. Så hela serien ryms på ett 32 GB USB.

Välkommen med din förfrågan & beställning!

Örebro 7 oktober 2017

Leif G.son Nygård
lepoemo@hotmail.com

81
Jag har digitaliserat bergmästaren Erik Odelstiernas ”Bergsjordebok över Nya Kopparbergs bergslag 1782-1795” – en betydelsefull källa till Nya Kopparbergs bergslag och Ljusnarsbergs sockens historia och dess invånare.

Medföljer gör även ”Bergsjordeboken över Nya Kopparbergs bergmästardöme 1822”.

Läs mer via länken!

https://docs.google.com/document/d/17shx61A2npPYWC-HK3jx9rMgRBrkzza4okTeMJrX0fc/edit

/Leif G:son Nygård

82
01) Domböcker / SV: Hur hitta domen i Göta Hovrätt
« skrivet: 2017-08-10, 18:46 »
Hej Håkan!


Göta hovrätts arkiv, Huvudarkivet finns förtecknat enligt NAD:


https://sok.riksarkivet.se/nad?Sokord=G%C3%B6ta+hovr%C3%A4tt&EndastDigitaliserat=false&BegransaPaTitelEllerNamn=false&lk=Ladda+kategorier&AvanceradSok=False&typAvLista=Standard&page=6&postid=Arkis+2DC86F09-E050-4899-B6FC-00DC69702DDA&tab=post&FacettState=undefined%3Ac%7C#tab


Där kan du kolla igenom lite grann för att se vilka serier som skulle kunna vara aktuella. Det är ju även forskning att veta vilken serie som kan vara aktuell.


Vissa serier är också digitaliserade.


En sökväg är ju att första kolla i diarier, register och/eller avgjorda mål.


Det här torde röra sig om civilmål och alltså inte brottmål.


Lycka till!


Mvh
Leif G:son Nygård

83
Ja, det är troligen så.


Vad gäller Per Henriksson så har jag en uppgift från kyrä 1653, efter augusti, som sannolikt avser Per i Södra Hörken:

"Efter S Peder Hinderßon ähr giffuet för Sin lägestad i Kyrkian - 20 R. Dl:r - 80 Dl:r".
Källa: ULA, Ljusnarsbergs kyA, Räkenskaper för kyrka o församling, L I a 3, 1646-1696, s 17r.

84
Hej Samuel!


Olof Andersson är inte min ana så om honom har jag inga besked.


Per Henriksson är däremot en ana. Han skrivs vid S. Hörken 1629. Och någon annan Henrik i Södra Hörken är obekant, så troligen är Per son till Henrik Andersson. Säkrare samband är så går inte att fastslå.


Men det kan finnas närmare information i akten, jag har inte gått igenom den mer än ytterst fragmentariskt och ytligt. 

Mvh /Leif

85
Jag har digitaliserat akten med Justitierevisionens (Högsta domstolens) utslag 1822-04-22 i målet där Karin Abrahamsdotter (”Spann-Karin”) efter nästan 20 år av förberedelse återkräver äganderätten till ⅛ hemmanet Kittlingsberg som maken Jan Andersson år 1794 tvingats överlåta till Malingsbo bruks ägare.

En snart 200-årig historia som direkt från källan illustrerar konflikten som kunde uppstå mellan hemmansägare och bruksägare, när bruket vill expandera.

En unik historia om en stark kvinna, som ger eko än idag.

Följ länken för närmare information och välkommen med förfrågan!

https://docs.google.com/document/d/1r-EJrZyJARxuD6iCSMZwrFUdJNT-O9PQK8lF9RrZNfQ/edit

mailto:lepoemo@hotmail.com

86
Jag har digitaliserat en akt rörande tvisten mellan bybor i Södra Hörken, Ljusnarsbergs sn och Enkullen, Grangärde sn som pågick och återkom under lång tid och haft stor betydelse för dem som bott på dessa platser. Följ länken, läs vidare – och välkommen med förfrågan till mig! /Leif G:son Nygård,
[/size]
mailto: lepoemo@hotmail.com


[/size]https://docs.google.com/document/d/1OiyNl5BdieqsL0ZiU2TTrHXqmfNQ4dibJe6qUFj9T1E/edit?usp=sharing




87
Jag har digitaliserat en akt rörande tvisten mellan bybor i Södra Hörken, Ljusnarsbergs sn och Enkullen, Grangärde sn som pågick och återkom under lång tid och haft stor betydelse för dem som bott på dessa platser. Följ länken, läs vidare – och välkommen med förfrågan till mig! /Leif G:son Nygård,

mailto: lepoemo@hotmail.com


https://docs.google.com/document/d/1OiyNl5BdieqsL0ZiU2TTrHXqmfNQ4dibJe6qUFj9T1E/edit?usp=sharing


88
Jag har utrett Grels Eskilssons (c 1600-1696) i Sörby personliga förhållanden lite närmare och lagt ut hans Personakt i mitt moln.


Det råder numera ingen tvekan om att han är identisk med den Grels Eskilsson som tidigt förekommer som husman vid Rällen.


Grels Eskilsson (c 1600-1696) i Rällen - Sörby,


 https://docs.google.com/document/d/1lql5nFnBv9diPBMOFa4lPoFT0uSD_cvZeH6s5-vaHs4/edit


Mvh /Leif




89
Ramsberg / Tomas Tomasson? i Sandtjärn, d före 1678
« skrivet: 2017-05-09, 17:52 »
Jag har gjort en utredning om Tomas Tomasson?, Sandtjärn, död före 1678 och publicerat hans Personakt i mitt moln. Anledningen till att jag sätter ett frågetecken bakom efternamnet är att det sannolikt är fel, ska vara Persson.


Personakt Tomas Tomasson i Sandtjärn, d före 1678,
https://onedrive.live.com/view.aspx?resid=855493D9C7FFDA33!9750&ithint=file%2cdocx&app=Word&authkey=!AGKXNYaAyLSEVRM


Mvh /Leif

90
Stamberg / SV: Stamberg
« skrivet: 2017-04-25, 21:16 »
Hej Ole!


Jag kan ge dig anorna till Erik Hansson, men alla barnen till stamfadern Hans Arvidsson (d 1675) har inte registrerats.


Varsågod!  :)


Anfäder
Erik Hansson
 
Erik Hansson. Bergsman. Född 1717-10-28 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 1). Döpt 1717-11-01 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 1). Död 1781-05-20 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 2). Begravd 1781-05-27 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 3). Far: I:1 Hans Arvidsson. Mor: I:2 Margareta Eriksdotter. Erik Hansson blev 63 år.
 
Eftersom Erik Eriksson Stamberg (f 1738) och Olof Eriksson Stamberg (ana nr 172) är söner till Eriks första hustru Kerstin Olofsdotter, blir de styvsöner till Erik Hansson.
 
Familj med Anna Persdotter (Född omkring 1709 Lindesberg(T) 4). Död 1744-06-28 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 4).)  Bosatt efter 1743-09 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 5). Paret är bosatt i Björkäng en kort tid efter vigseln i Lindesberg. Det lär röra sig om ca 9 månader innan Anna avlider. Vigsel 1743-09-11 Lindesberg(T) 6).
 
Familj med Kerstin Olofsdotter (Född 1709-09-01 V. Löa, Ramsberg(T) 7). Död 1768-09-15 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 8).)  Lysning 1744-11-04 Ramsberg(T) 9). Vigsel 1744-12-30 Ramsberg(T) 10). Charta Sigillata: 1 dlr, 16 öre. Bosatt 1746 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 11). Paret lär ha bosatt sig på platsen tidigare, kort tid efter giftemålet, men bosättningsåret räknas från det år paret registreras som en särskild beskattningsbar enhet i mantalslängden.  Hushållet 1748: "Eric Hansson - 31 (år). hustru Chierstin Olsd:r f. Ramsb. - 40. el. Er. Hans - styfson /gardist Erich Stambergs son/ Olof f. i Stockholm 1739 - 8 (överstr.). dottern Chierstin - 4 / 1745 (född), 18/7 (döpt) son Hans - 2 / 1746, 30/12 son Anders - - / 1749 15/8, 1749 20/8 son Eric  1752 31/10 (född)." Källa: ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd,  A I 4, 1748, s 41.
 
                      Barn:
                     
                      Kerstin Eriksdotter. Född 1745-07-18 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 12).
                      Hans Eriksson d.y.. Född 1746-12-30 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 13). Död
                      1814-10-20 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 14).
                      Anders Eriksson. Född 1749-08-15 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 15).
                      Erik Eriksson Stamberg. Född 1752-10-31 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 16). Död
                      1809-05-12 Löa hammare, Ramsberg(T) 17).
 
Familj med Margareta Johansdotter (Född 1717 Backen, Ljusnarsberg(T) 18). Död 1778-04-19 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 19).)  Vigsel 1770-09-21 Ljusnarsberg(T) 20).
 
 
 
Generation I
 
I:1  f
Hans Arvidsson. Född 1696-12-16 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 21). Döpt 1696-12-20 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 21). Bosatt 1717 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 22). De blir gifta till Björkäng detta år, så det utgör bosättningsår. Enligt mtl registreras Hans med hustru redan 1715, men det kan inte stämma. Det kan inte vara en hustru som uppförs i den kolumnen. För någon vigsel för honom finns inte noterad, inte heller får han några barn före 1717. Död 1735-11-09 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 23). Begravd 1735-11-23 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 24). Far: II:1 Arvid Hansson. Mor: II:2 Margareta Tass. Hans Arvidsson blev 38 år.
 
Familj med Margareta Eriksdotter (Död efter 1735 5).)  Vigsel 1717-04-24 Ljusnarsberg(T) 25).
 
                      Barn:
                     
                      Erik Hansson. Född 1717-10-28 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 1). Död 1781-05-20
                      Björkäng, Ljusnarsberg(T) 2).
                      Margareta Hansdotter. Född 1720-06-06 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 26).
                      Kerstin Hansdotter. Född 1723-10-14 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 26).
                      Katarina Hansdotter. Född 1726-08-09 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 27).
                      Arvid Hansson. Född 1729-03-23 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 28). Död 1735-07-
                      19 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 29).
                      Elisabet Hansdotter. Född 1731-07-04 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 30). Död
                      1731-09-08 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 31).
                      Elisabet Hansdotter. Född 1732-10-20 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 32). Död
                      1733-05-02 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 33).
 
I:2  m
Margareta Eriksdotter. Död efter 1735 5). Hon efterlever uppenbarligen Hans. Och av källan att döma lever hon ännu efter 1747. Jag kan dock inte finna hennes dödnotis. Har sökt t o m 1774.
 
Margareta kommer från Kyrkan ("Kyrk.") eller Kyrkbacken ("Kyrkb.") vid giftemålet.
 
 
 
Generation II
 
II:1  ff
Arvid Hansson. Född omkring 1662 34). Födelseåret baseras på åldersangivelse i dödbok. Bosatt Björkäng, Ljusnarsberg(T) 35). Död 1741-12-03 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 34). Begravd 1741-12-20 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 36). Far: III:1 Hans Arvidsson. Mor: III:2 Elisabet Matsdotter. Arvid Hansson blev ca 79 år.
 
Familj med Margareta Tass  Vigsel 1682-10-15 Ljusnarsberg(T) 37). Arvid är bosatt i Norrsjön vid giftemålet. Och jag läser hustru Margaretas efternamn (släktnamn) som "Tass" (och inte "Fase", vilket det också liknar).
 
                      Barn:
                     
                      Erik Arvidsson. Född 1685 Norrsjön, Ljusnarsberg(T) 38). Död 1762-03-19
                      Björkäng, Ljusnarsberg(T) 39).
                      Elisabet Arvidsdotter. Född 1688 Norrsjön, Ljusnarsberg(T) 40). Död 1691
                      Björkäng, Ljusnarsberg(T) 41).
                      Elisabet Arvidsdotter. Född 1695-12-10 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 21).
                      I:1 Hans Arvidsson. Född 1696-12-16 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 21). Död
                      1735-11-09 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 23).
                      Sara Arvidsdotter. Född 1700-11-28 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 42). Död 1706
                      Björkäng, Ljusnarsberg(T) 43).
                      Kerstin Arvidsdotter.
 
II:2  fm
Margareta Tass.
 
En "hust:o Margeta Ersdot:r" i Björkäng dör 1741-04-18, bg 05-03 - 85 år gammal och därmed född ca 1656. Möjligen är hon Arvid Hanssons hustru? [Källa: ULA, Ljusnarsbergs kyA, Död- o begr. bok, F 1, 1724-1745 [1741 nr 34].
 
 
 
Generation III
 
III:1  ff f
Hans Arvidsson. Smältare. Bosatt Björkäng, Ljusnarsberg(T) 35). Död 1675 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 44). Kyrkoherden Erik Hammarström har i hfl noterat: "Hans Arfveson död 1675". Begravd 1675-06-11 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 44).
 
Troligen dör modern s.å. som Hans och begravs 2/5: "begrofs Hans Arffwesons moder".
 
Familj med Elisabet Matsdotter (Född omkring 1626 45). Död 1718-07 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 45).)  Vigsel 35).
 
                      Barn:
                     
                      II:1 Arvid Hansson. Född omkring 1662 34). Död 1741-12-03 Björkäng,
                      Ljusnarsberg(T) 34).
 
III:2  ff m
Elisabet Matsdotter. Född omkring 1626 45). Födelseåret baseras på åldersangivelse i dödbok. Bosatt Björkäng, Ljusnarsberg(T) 35). Död 1718-07 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 45). Begravd 1718-07-27 Björkäng, Ljusnarsberg(T) 45). Hon noteras som "gammal" i hfl och är överstuken under husförhörsperioden. Elisabet Matsdotter blev ca 92 år.
 
Personer
 
Arvidsson, Hans (- 1675)     III:1
Arvidsson, Hans (1696 - 1735)                 I:1
Eriksdotter, Margareta (- >1735)               I:2
Hansson, Arvid (~1662 - 1741)                 II:1
Hansson, Erik (1717 - 1781)                     
Matsdotter, Elisabet (~1626 - 1718)          III:2
Tass, Margareta                   II:2
Källor
 
1)                   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 3, 1730-1747, s 126f; Ibm, Födelse- o dopbok, C 5, 1714-1723.
 
2)                   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 10 a, 1775-1784, s 91; Ibm, Död- o begr. bok, F 3, 1775-1801 [1781 nr 34].
 
3)                   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 10 a, 1775-1784, s 91; Ibm, Död- o begr. bok, F 3, 1775-1801 [1781 nr 34].
 
"År: 1781 - No: 34 - Avlednas Namn och hemvist: Eric Hansson på Biörkäng - Födelseår, Dag och Ort: 1717 20/6 - Gift eller Ogift: gift (1) med Anna Jansd:r, (2) Kerstin Olsd:r, (3) Margreta Jansd:r - Barn: (1) 0, (2) 4 söner 1 dotter, (3) 0 - Upförande: christeligen - Sjukdom: lungsot - Dödsdag och Ort: d. 20 maji - Ålder: 64 år - Begrafningsdag: d. 27 maji."
 
4)                   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Död- o begr. bok, F 1, 1724-1745 [1744 nr 56].
 
5)                   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 3, 1730-1747, s 126f.
 
6)                   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 3, 1730-1747, s 126f; Ibm, Lindesbergs kyA, Lindesbergs lfs, Lysnings- o vigselbok, C I 5, 1729-1743, s 254r.
 
"dr. Erich Hansson i Nya Kopparberg Sochn
samt pigan Anna Persdotter i Wasselh."
 
7)                   ULA, Ramsbergs kyA, Födelse- o dopbok, C 2, 1699-1725, s 57v.
 
8)                   ULA, Ljusnarsbergs kyA, Död- o begr. bok, F 2, 1746-1774 [1768 nr 36].
 
9)                   ULA, Ramsbergs kyA, Lysnings- o vigselbok, E I 1, 1736-1774, s 18.
 
10)                 ULA, Ramsbergs kyA, Lysnings- o vigselbok, E I 1, 1736-1774, s 18.
 
"ü Bergsman Erich Hansson ifrån Liusnarsberg och änkan hüstr. Cherstin Olsd:r ifrån Wäster Löa"
 
11)                 RA, Mantalslängder 1642-1820, Örebro län 103, 1746, s 433; E. Odelstierna, Bergsjordebok öfver Nya Kopparberget opstäld år 1780, med ändr. o tillägningar för år 1781, s 4.2-3
 
12)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 4, 1748, s 41; Ibm, Födelse- o dopbok, C 6, 1724-1745 [1745 nr 65].
 
13)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 4, 1748, s 41; Ibm, Födelse- o dopbok, C 7, 1746-1762 [1747 nr 2].
 
14)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 14 b, 1813-1819, s 345; Ibm, Död- o begr. bok, F 4, 1801-1817 [1814 nr 60].
 
15)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 4, 1748, s 41; Ibm, Födelse- o dopbok, C 7, 1746-1762 [1749 nr 83].
 
16)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 4, 1748, s 41; Ibm, Födelse- o dopbok, C 7, 1746-1762 [1752 nr 98].
 
17)                 ULA, Ramsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 13, 1806-1816, s 352; Ibm, Död- o begr. bok, F 2, 1804-1825 [1809 nr 54].
 
18)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Död- o begr. bok, F 3, 1775-1801 [1778 nr 34].
 
19)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 10 a, 1775-1784, s 91; Ibm, Död- o begr. bok, F 3, 1775-1801 [1778 nr 34].
 
20)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 9 a, 1769-1774, s 70; Ibm, Lysnings- o vigselbok, E I 1, 1724-1774 [1770 nr 13].
 
"Bergsman Erik Hansson i Biörkäng - Bergsm. änckan Margreta Johansdotter på Heden."
 
21)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 1, 1708-1721, s 33; Ibm, Födelse- o dopbok, C 3, 1695-1704.
 
22)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Lysnings- o vigselbok, C 5, 1715-1723; E. Odelstierna, Bergsjordebok öfver Nya Kopparberget opstäld år 1780, med ändr. o tillägningar för år 1781, s 4.2-3
 
"Biörckäng (No 38-42)
 
Bergsfogden Zackarias Olsson, ägare af Ljusnarsbergs Gård, hade å thetta ställe en ängsloge, hwarest han tilstadde Sohnen Olof Zakrisson Bång at sig nedsätta. Han war den första som här bygde och antog 4 de part för hwilken han uti 1679 års Partlängd står antecknad; men war 1697 så oförmögen, att han nödgades sälja nybygget till Hammarsm. Jan Giliusson ifrån Sislas /: Cecilias :/ torp /:-----:/ och sjelf skrifwas för 10 D:wärcken under Zakristorp eller Björckängen, alt til 1700, då han förswinner.
[...]
 
(41)
En Arwid Hansson finnes wara död på Björckäng 1684. Dess Sohn war förmodel. Hans Arwidsson kommen ifrån Fahlun, Såsom Smältare, död 1675 före fadren, kallades Hans Tattare; utgjorde 1660 D:wärcken och 1671 8 St. Sk. wed, ifrån hwilcka Änckan d 14 Junii 1675 förskontes, så länge hon blef ogift. Hans Tattare skal här först hafwa bygt och uppå (honom) följde Sohnen Arwid Hansson, Som 1680 Segv. war D.w. torpare, men 1693 åter omtaxerades under No 6 til den förra Sk. weden. 1697 ansågs torpet nödigt at bibehållas och förbyttes 1711 til et helt 4 de parts Hemman. 1719-26 war halfwa 4 de parten transporterad på Jan Anderss. i Björckfall /:No 31 /: 1727 togs denna hälft tilbaka igen. Arwid Hansson lefde til 1741 i en ålder af inemot 80 år. Sönerne Hans och Erik hade då förut delat.
 
No 41 Hans Arwidsson dog 1735 hwarefter Änckan widtog. 1746 skrefs Sohnen Erik Hansson och 1780 dennas Sohn Hans Ersson.
 
No 42 Erik Arwidsson dog 1762. 77 år gl. Sohnen Hans Ersson som efterträdde, sålde 1774 d. 8 Junii til Aron Ersson ifr. Aspwiken. Säljarens Sohn Drängen Jan Hansson bördade d. 3 Sept 1775 men sålde åter d. 13 Apr. 1777 til Samma Aron Ersson, Som tilåtit Fadren Erik Persson Skrifwas för 4 de parten.
 
23)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 3, 1730-1747, s 126f; Ibm, Död- o begr. bok, F 1, 1724-1745 [1735 nr 57].
 
24)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 3, 1730-1747, s 126f; Ibm, Död- o begr. bok, F 1, 1724-1745 [1735 nr 57].
 
"Hans Arfwedsson i Biörkängen - 40 åhr."
 
25)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 1, 1708-1721, s 33; Ibm, Lysnings- o vigselbok, C 5, 1715-1723.
 
26)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Födelse- o dopbok, C 5, 1714-1723.
 
27)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Födelse- o dopbok, C 6, 1724-1745 [1726 nr 78].
 
28)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Födelse- o dopbok, C 6, 1724-1745 [1729 nr 38].
 
29)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Död- o begr. bok, F 1, 1724-1745 [1735 nr 37].
 
30)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Födelse- o dopbok, C 6, 1724-1745 [1731 nr 57].
 
31)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Död- o begr. bok, F 1, 1724-1745 [1731 nr 45].
 
32)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Födelse- o dopbok, C 6, 1724-1745 [1732 nr 86].
 
33)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Död- o begr. bok, F 1, 1724-1745 [1733 nr 32].
 
34)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 3, 1730-1747, s 126f; Ibm, Död- o begr. bok, F 1, 1724-1745 [1741 nr 82].
 
35)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 1, 1708-1721, s 33.
 
36)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 3, 1730-1747, s 126f; Ibm, Död- o begr. bok, F 1, 1724-1745 [1741 nr 82].
 
"Arved Hansson i Biörkängen - 79 år, 5 mån."
 
37)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 1, 1708-1721, s 33; Ibm, Lysnings- o vigselbok, C 2, 1669-1695.
 
"Noch Arffwed Hansson i Norsiön, Margetta Tass"
 
38)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 4, 1748, s 41; Ibm, Födelse- o dopbok, C 2, 1669-1695.
 
39)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 5, 1753-1760, s 68; Ibm, Död- o begr. bok, F 2, 1746-1774 [1762 nr 20].
 
40)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Födelse- o dopbok, C 2, 1669-1695.
 
41)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Död- o begr. bok, C 2, 1669-1694.
 
42)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Födelse- o dopbok, C 3, 1695-1704.
 
43)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Död- o begr. bok, C 4, 1705-1714.
 
44)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 1, 1708-1721, s 33; Ibm, Död- o begr. bok, C 2, 1669-1695.
 
45)                 ULA, Ljusnarsbergs kyA, Husförhörslängd, A I 1, 1708-1721, s 33; Ibm, Död- o begr. bok, C 5, 1715-1723.

91
Laver / SV: Laver
« skrivet: 2016-12-01, 19:54 »
Ytterligare uppgifter med relevans till släktnamnet Laver finns under Skinnskatteberg (Västmanland) och Skorped (Ångermanland):



Anbytarforum → Forum → Geografiskt relaterat → Landskap → Västmanland → Socknar → Skinnskatteberg → Äldre inlägg (arkiv) till 2001-03-01


http://forum.genealogi.se/index.php?topic=43708.msg666883#msg666883
2001-02-14, 20:30 Svar #22, Birgit Lindgren, Äldre inlägg (arkiv) till 2001-03-01


http://forum.genealogi.se/index.php?topic=43708.msg666885#msg666885
2001-02-20, 00:17 Svar #24, Anders Cerglundø2 (Andersb), Äldre inlägg (arkiv) till 2001-03-01


http://forum.genealogi.se/index.php?topic=43708.msg666886#msg666886
2001-02-21, 23:44 Svar #25, Birgit Lindgren, Äldre inlägg (arkiv) till 2001-03-01


Anbytarforum → Forum → Geografiskt relaterat → Landskap → Ångermanland → Socknar → Skorped → Äldre inlägg (arkiv) till 02 februari, 2013


http://forum.genealogi.se/index.php?topic=45552.msg697385#msg697385
2011-04-10, 16:48 läst 100 gånger, Torkel Lavér, Äldre inlägg (arkiv) till 02 februari, 2013


92
I mitt inlägg från 2015-01-06, 23:16, där jag lagt ut Simon Andersson Ryss (i Tackbyn, Skinnskatteberg) personakt, uppger jag att Olof Simonsson (död efter 1687) är en son.

Vid närmare kontroll av uppgifterna går det inte att säkert fastställa släktsambandet. Det är dock sannolikt så att Olof är son eftersom han bosätter sig på just den platsen omkring 1686, vilket då skulle vara fädernebyn. Men närmare släktkoppling än så går inte att göra utifrån nuvarande källäge.

/Leif G:son Nygård

93
Skinnskatteberg / SV: Skinnskatteberg
« skrivet: 2016-04-05, 23:38 »
Jag har ändrat uppgifter i tråden om släkten Laver. Så kolla här, om du är intresserad:


[size=78%]http://forum.genealogi.se/index.php?topic=72065.0[/size]


/Leif G:son Nygård

94
Laver / SV: Laver
« skrivet: 2016-04-05, 23:35 »
Jag hade för övrigt stora svårigheter att skriva in inlägget ovan, det blev en rad fel vid granskning.


Dessutom är det krångligt att hitta släkten Laver eftersom uppdelning av har skett; huruvida man startat tråden eller inte. Därmed måste man söka i två olika kategorier.


Jag tycker inte alls om den här nydaningen och kommer att vara mycket sparsam med inlägg här i fortsättningen!


Så vill ni mig något gällande släkten Laver är mitt råd att för säkerhets skull kontakta mig direkt.


/Leif G:son Nygård

95
Laver / SV: Laver
« skrivet: 2016-04-05, 23:26 »
Efter nydaningen av Anbytarforum har namnet och födelseåret för Anders Andersson, f ca 1684 i mitt första inlägg i tråden fallit bort.
 
Och följ länken https://docs.google.com/document/d/17l31AAIB3INWxajXfQzWVPud3YZL8GTdInENoP2U6oM/edit?usp=sharing så upptäcker du att jag också har gjort några väsentliga ändringar i uppgifterna om hans ursprung och kopplingen till Laver.
 
Det var fel av mig att hävda att han nog kom från Östra Skogstorp (Skogen) då uppgiften vid giftemålet visar att han kom från Östra Kloten. Jag har förvisso stött på den här förväxlingen tidigare men det gäller inte i detta fallet.
 
Och det är stor skillnad ur källkritisk synpunkt på en uppgift som tillkommit över 80 år efter händelsen av en präst långt från födelseförsamlingen - och uppgifter från aktuell tid av prästen i grannförsamlingen.
 
Så om mina uppgifter stämmer - och det mesta tyder på det - är Anders son till Anders Svensson (c 1666-1698) och Kerstin Persdotter (c 1669-) i Klotsboda, Ramsberg (T). Paret är bosatta i Östra Kloten när sonen Per föds 1691.
 
 Kopplingen till Laver skulle då vara att Anders blir svåger till broder Pers hustru Elisabet Olofsdotter Laver.

96
17 Juridik / Kyrkoplikt för tillgrepp
« skrivet: 2015-11-02, 10:23 »
Du kan möjligtvis hitta något om tillgreppet i tingsrättens dombok, protokoll för ordinarie ting. Du måste då ta reda på i vilket härad Vollsjö ligger. Frågan är dock huruvida förseelsen ansågs för lindrig för att tas upp av den världsliga domstolen. Kanske räckte det med kyrkans reprimand?

97
00 - Arvsfrågor / Bouppteckning från 1918 i Gävunda
« skrivet: 2015-07-27, 13:37 »
Hej!
 
En bra källa att kontrollera om barn förlorar sina föräldrar innan de blev myndiga är Förmynderskapsböckerna i domstolsarkivet, serie D. Det är sannolikt inte digitaliserade eller ens filmade, delvis beroende på att de innehåller känsliga uppgifter. Så här kan registret se ut (detta rör Lindes och Ramsbergs häradsrätt, Örebro län, 1799-1898):
 
   
 
M v h /Leif

98
17 Juridik / Frigivna fästningsfångar 1712
« skrivet: 2015-06-07, 15:05 »
Det här var ju ett riktigt guldkorn du hittat, Katarina!  Tack för att du delat med dig. Jag ska gå igenom listan lite närmare för att se om det finns någon som jag möjligtvis har anknytning till. M v h /Leif

99
Närkes regemente / Rynninge, Johan Vilhelm
« skrivet: 2014-09-17, 01:12 »
Antonio: Han antogs ju 1841-09-25. Och vid antagningen tilldelades han ett soldatnamn, ofta med koppling till bostadsorten.  
M v h
Leif

100
Källor och arkiv / Krigsarkivet
« skrivet: 2014-09-08, 18:55 »
Må strålarna - och definitivt ingen skugga - falla över honom oxå!

101
Källor och arkiv / Krigsarkivet
« skrivet: 2014-09-08, 16:26 »
Ja Stefan...det var verkligen en suverän sida, andra nästan lika suveräna, du hittat! Må ett stort ljus skina över dig alla dina levnadsdagar!

102
17 Juridik / Förmyndare - hur vet man vem?
« skrivet: 2014-09-07, 15:57 »
Hej Kim! Det var domstolens - tingsrätt (land) eller rådhusrätt och magistrat (stad) - som utsåg förmyndare för minderåriga barn från t ex en utomäktenskaplig förbindelse. Så du måste studera domboksprotokollen. Och via SVAR finns Förmynderskapsprotokoll för  Lunds rådhusrätt och magistrat t o m 1817, men det hjälper inte dig. Så frågan är huruvida protokollen fr o m 1818 är digitaliserade eller om du måste läsa dem på plats? Du kan höra med Landsarkivet - som ju ligger i Lund. Lycka till! M v h /Leif
 
(Meddelandet ändrat av legony 2014-09-07 15:58)

103
Tack för nya numret - 3:2014 - med fokus på 1600-talet! Ett av de bättre på senare år - med idel läsvärda artiklar. Nu skriver jag förvisso i egen sak eftersom jag under mina 20 år som släktforskare haft tonvikten på 1600-talet, men det förtar på intet sätt värdet av innehållet. Många släktforskare, nybörjare såväl som erfarna, kommer säkerligen att ha glädje och nytta av sommarens nummer!

104
Skinnskatteberg / Skinnskatteberg C:3 år 1706 nr 58
« skrivet: 2014-03-01, 19:59 »
Även jag har Olof i min antavla och har funderat på vad ordet efter soldat är. Och nu hamnar jag på avfatt, d v s att prästen har avfattat attest om Olofs födelse angivet datum. M v h /Leif

105
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 04 juli, 2014
« skrivet: 2014-02-26, 12:54 »
Hur som helst: Åtgärderna för att öka läsandet är viktig. Det kan också ses mot bakgrund av att försäljningen av allmänlitteratur minskade med 20% mellan 2007 och 2012. I allmänlitteratur ingår skönlitteratur, barn- och ungdomsböcker och faktaböcker. (Källa: Nerikes Allehanda måndag 24 februari 2014, s 10).
 
/Leif Gson Nygård

106
16) Latin / Ramsberg C:1 (1679-1698) sid 108r
« skrivet: 2013-12-03, 17:59 »
Åh, tack gode Urban för klargörandet!

107
16) Latin / Ramsberg C:1 (1679-1698) sid 108r
« skrivet: 2013-12-03, 15:01 »
Jag fann en latinsk text i en dödbok (inte hfl alltså) 1692 (inom parentesen) och undrar om någon kan hjälpa mig med detta:
 

ULA, Ramsbergs kyrkoarkiv, Död- o begravningsbok, C 1, 1679-1698, s 108r.
 
Min tydning är denna:
 
Mort?a in Sÿlvis Tonitr?i F?lgore Vixit
 
/Leif

108
Förslag på nya projekt / Förslag på nya projekt
« skrivet: 2013-10-24, 17:45 »
Verkligen ingen dum idé, Claes-Göran!  Jag har börjat se om mitt hus med alla dokument - särskilt avskrifter - som jag har men som få kan ta del av. Visst, jag kan sälja det på CD men lägre fram i tiden vill jag överlämna all min släktforskning för framtida generationer. Och då kan en sådan typ av digital lagringsplats/bibliotek vara ett bra ställe att säkra visst material, till nytta och glädje för andra. Så jag stöder helhjärtat din idé.  

109
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 26 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-17, 04:53 »
God morgon Ann-Mari! Jag skrev inte bara Nygård utan Nygård, Örebro. Ett sätt att begränsa urvalet. Det bör gå att göra detsamma om man heter Nylander eller Dahl. Men kan hålla med att sökfunktionen kunde vara mer precis. Sedan förstår jag inte riktigt vad du saknar i Porträttfynd.  
 
När jag söker som jag angett, på efternamn och ort, kommer porträtt upp som både visar porträtt och kommentar. När jag söker på mitt användarnamn, får jag upp alla som jag lagt in men inte kommentarer direkt, de ligger under en särskild flik. Men om du vill kommentera mina porträtt är det inga problem. Hur söker du?

110
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 26 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-17, 00:36 »
Ann-Mari! Ja det är inte alldeles smidigt: Jag gick in under Faktabanken och Porträttfynd och sedan skrev jag in Nygård, Örebro. Öppna första fotogariet (24754). Klicka därefter på mitt användarnamn legony och du ska få upp 108 fotografier. Klart som korvspad!  
 
En annan sak jag upptäckte, och som jag tror har påpekats, är: jag kommer till gamla AF om jag klickar på länken som följer på svarsmeddelandena från AF till min e-brevlåda. (OBS! Det här meddelandet är skrivet i gamla AF, om det nu har någon betydelse för ansvariga).
 
(Meddelandet ändrat av legony 2013-10-17 00:50)

111
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 16 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-16, 19:55 »
Ja. Och jag loggar in, går till Min sida och Mina porträttfynd och då visar sig alla mina inlagda porträtt med kommentarer, snyggt och prydligt.

112
Rötter allmänt / Äldre inlägg (arkiv) till 16 oktober, 2013
« skrivet: 2013-10-16, 18:56 »
Ja för tusan! Jag har ju bytt till Chrome. Och när jag rensade cachen så fungerade allt fint igen (kan du ta bort bilden Daniel?). Och jag tycker layouten är fin, alla mina porträtt i Porträttforum finns bl a kvar. Har inte hunnit kolla igenom allt än. Men kan instämma med vad flera har framfört: textavsnittet i AF är för smal, det finns FÖR mycket luft i marginalerna som skulle kunna krympas ett par cm i alla fall på bägge sidor.
 
Men alla inblandade ska ha en STOR ELOGE för det omfattande arbete som har lagt ned under lång tid!  

113
Jadå, samma gäller för mig.  Bra att ha fortfarande även för lagmansrättens domböcker.
/Leif

114
Olle!
 
Nu vet jag inte hur det ligger till med Södra Vedebo - som väl ligger inom Göta hovrätts jurisdiktion? - men i allmänhet och för Svea hovrätt finns de både som mikrofilm och mikrokort.
 
Och mikrofilm går fortfarande att låna som fjärrlån till närmaste bibliotek.  
 
Men för att du ska veta vilket rullfilmsnummer du ska beställa behöver du se förteckningen, som borde finnas på ett Stadsarkiv eller Stadsbibliotek för området. De upprättades ju inte av RA utan på regional och lokal nivå; av stadsarkivets eller stadsbibliotekets personal under 1970- och 1980-talet.
 
Vänligen,
Leif

115
Mycket viktig diskussion detta och kloka inlägg av flera, bl a Mats Ahlgren och Daniel Berglund!
 
För vi ska komma ihåg att även om antalet föreningsanslutna släktforskare minskar något har intresset för vår hobby aldrig varit större.
 
För att ta Facebook som exempel: På bara något år har till dags dato gruppen Släktforskning fått 3 532 och Släktforskning för noviser 1 062 medlemmar. Det är en dramatiskt ökning!
 
Men det återspeglar sig uppenbarligen inte i den föreningsdrivna verksamheten. Så frågorna som ställs här är befogade:  
 
Vill Förbundet ta tillvara det dramatiskt ökade intresset för släktforskning på Sociala forum och försöka inordna dem under gemensamt paraply? Eller finns överhuvudtaget inte sådana tankegångar?
 
Men jag ser samtidigt svårigheten att inordna t ex de löst sammansatta grupperna på Facebook i Förbundets organisation.
 
De grupper på FB jag refererade till är för otympliga och alltför flyktiga om man vill skapa en grupp eller förening med medlemmar från en viss byggd men där - som Mats Lundell menar - bor runt om i landet och vill träffas virtuellt. Men avknoppningar kan ske och nya, mindre grupper bildas. Det har skett med t ex Släktforskning i Fellingsbro, Lindesberg, Ljusnarsberg och Ramsberg. Och aktivitet i den gruppen har lett till andra saker, t ex träffar i verkligheten. Och det kanske kommer att stanna därvid? Att försöka inordna dessa släktforskare i nuvarande organisation är måhända dömt att misslyckas - för de vill inte underkasta sig den traditionella föreningsstrukturen. Det är just därför de finns på FB. De vill vara fria, plocka lite godbitar här och där.    
 
På FB sker hela tiden interaktioner mellan erfarna föreningsanslutna släktforskare och nybörjare - och allt däremellan. Och många släktforskarföreningar finns där med egna sidor, gör reklam för dessa och medlemmar deltar i diskussioner i andra grupper. Så det ena föder det andra. Snöbollen är satt i rullning; släktforskningen blir bara större och större.  
 
Det man kan undra över, och lite oroa sig för, är hur det går med källkritiken när så många nya släktforskare undviker skolning och utövar sin hobby ändå.

116
16) Latin / Ramsberg AI:5 (1723-1733) sid 65
« skrivet: 2013-05-17, 19:42 »
Ojdå, det hade jag inte väntat mig! Det här blev mer intressant än jag kunde ana. Det blir till att undersöka detta närmare i andra källor. Tack Mats, Heikki och Markus! /Leif

117
16) Latin / Ramsberg AI:5 (1723-1733) sid 65
« skrivet: 2013-05-17, 11:35 »
Jag fann en marginalnotis på latin ang. soldat Johan Sakrisson som jag inte kan tyda:
 

 
Den är hämtad från Ramsbergs kyrkoarkiv, Örebro län, A I:5, 1723-1733, s 65.
 
Det står något om S?spect?s vilket gör det intressant men är också det enda jag säkert kan tyda.
 
Har det att göra med bortovaro från husförhör och nattvard? Eller rör det hans militära aktivitet? För familjen verkar finnas på okänd ort under drygt 10 år.
 
Är tacksam om någon kan hjälpa mig med detta.
 
/Leif

118
Okända personer / Ansiktsidentifiering
« skrivet: 2013-04-17, 17:51 »
Jag gjorde tidigare en ansiktsidentifiering mellan två personer i en diskussion om en .  
 
Inom polisen förekommer detta för att t ex skapa fantombilder av gärningsmän. Samma metod, där man s a s spaltar upp ansiktet i olika partier med specifika drag, kan säkert användas när man jämför likheten mellan två redan kända personers ansikten.
 
Leif

119
Krigsfångar / Ryska krigsfångar, desertörer 1809
« skrivet: 2013-03-25, 09:44 »
Hej Martin! Själv har jag inget svar att ge, men jag känner en som har bra koll på ryska krigsfångar: Håkan Henriksson vid  ArkivCentrum Örebro län. Han har forskat särskilt på ryska krigsfångar i Sverige. Så jag föreslår att du kontaktar honom direkt.  
 
Sedan har du en annan tråd här på AF som rör ryska krigsfångar, under Landskap > Jämtland > Allmänt > Ryska krigsfångar i Jämtland 1808. Mvh /Leif

120
Så långt fram i tiden är inte domböckerna vare sig mikrofilmade eller digitaliserade. Så du måste besöka landsarkivet i Uppsala. En genväg till domen är att först titta i Saköreslängderna. Och de kan vara separerade från ordinarie domböckerna vid tiden och bilda egna serier. Annars hittar du saköreslängderna i ordinarie domboken efter varje ting. Lycka till! Mvh /Leif

121
17 Juridik / God man för amerikavistande
« skrivet: 2013-02-28, 11:16 »
Jag tro inte att en god man förordnades bara för att anhöriga i Sverige inte kände till adressen till släktingar i utlandet; det fordrades nog ett juridiskt bindande dokumnet - testamente - efter den avlidne som uttrycker sin vilja att arv skall tillfalla en släkting. Om vet inte den efterlevande adressen till släktingen (-arna), utsåg nog en god man som skulle bevaka den arvsberättigades intressen. Det är i alla fall min tanke.
 
Erik: Har du kontrollerat om testamente har upprättats efter den avlidne? Jag studerar just nu ordinarie domboken (A I a) från Karlskoga häradsrätt vid sekelskiftet 1900. Och där finns en hel del testamenten infogade, särskilt i slutet av varje ting. Om inte - kontrollera i så fall detta.
 
Sedan har jag ett exempel gällande en släkting från Finland, som dog i USA 1939. Myndigheterna där (domstolen och kommissionären) visste inte om han hade några släktingar i hemlandet. Kontakt togs då med Finlands generalkonsulat i NY varvid eftersökning i Finland skedde genom Utrikesdepartementet. Det resulterade slutligen i en 50 sidor lång utredning om släktskapsförhållandet, som jag sedan fick tillgång till genom Migrationsinstitutet.  
 
Frågan är om det kunde det gå till på samma sätt i Sverige - men omvänt? Kunde Utrikesdepartementet här, genom den svenska beskickningen i NY/Washington, eftersöka personer som var arvsberättigade?

122
Skinnskatteberg / Skinnskatteberg C:2 (1678-1698) sid 273
« skrivet: 2013-01-07, 00:35 »
Hej där,
 
Jag råkar ha Johan och hans hustru Brita i min antavla. Så här har jag avskrivit notisen:
 
Sahl. Hustru Brijta Johan Bengtz hustru i Laggarbo. Föd A:o 1659 wid wårtijden af ährl föräldrar. Christnad och sedan tilhandagodt sina föräldrar til des hon 3 thes? contactz? begaf sig i Echtenskap som skedde A:o 1682 d. 5 Martii. Aflat med han och födt til werlden 5 barn 3 söner och 2 döttrar af hwilka 2 sönner tilförende och nu den ena dottrn tillijka med Modren begrafne. Lefwat uti rät Echtenskapskerlek uti 8 åhr. Siuk få dÿgn. Död d. 11 Martii. Begrofn Dom Oculi d. 23 ejusdem  
 
Kanske kan det komplettera upp några ord?
 
God natt!  
 
/Leif

123
Hej Olle - och tack för att du länkade till Anbytarforums första bild. Det var verkligen roligt!  Och respektingivande!  
 
Inte bara för att se första bilden för ett texttydningsproblem utan också för att du omedvetet gav svaret på frågorna jag ställt mig allt sedan jag blev medlem här 2004: hur ska man tolka och skriva ii, ij, y, ÿ, u, ? och vad står dessa bokstäver för?
 
Jag fick samtidigt lära mig ett nytt ord: abbreviaturer. Och tips på litteratur för att lära mig mer om detta. Så året har börjat bra i släktforskningssammanhang.
 
Samtidigt är detta ett bevis på vad viktigt det är att bevara gamla diskussioner. Denna tar sin början av dig Olle den 8 april 1999, dvs. för snart 14 år sedan.
 
Så jag drar omedelbart tillbaka förslaget att radera inlägg...!

124
Namn åt de döda / Äldre inlägg (arkiv) till 10 juli, 2013
« skrivet: 2013-01-04, 22:42 »
...och gäller Sveriges Dödbok 4, här diskuteras 6:an...

125
Camilla: Med tanke på det hästjobb det innebär att strukturera upp Läshjälp tycker jag det är på sin plats att komplettera upp informationen som ges till den rubriken, förslagsvis:
 
OBS! Läshjälp är inte avsedd för allmänna diskussioner om släkter, släktsamband e t c. Dessa ska föras på annan plats, under relevant rubrik. Om det ändå finns någon fråga under Läshjälp som utmynnat i sådana diskussioner, kan länk till denna skapas från annan relevant plats på Anbytarforum.
 
Därmed kan man förhindra framtida hästjobb med Läshjälp och istället hänvisa dem som är på gång att starta en släktdiskussion där, till andra relevanta ämnesområden och rubriker.  
 
Det behöver då inte vara enbart moderatorns uppgift utan kan likväl göras av andra, med en hänvisning till undertexten för ämnesrubriken.
 
Mvh /Leif G Nygård

126
Namn åt de döda / Äldre inlägg (arkiv) till 10 juli, 2013
« skrivet: 2013-01-04, 18:38 »
Ja, det är mycket viktigt att veta var uppgifter man hjälper till att ta fram, hamnar.
 
Att delar av materialet hamnat i Ancestrys databas tycker jag inte alls är bra.
 
Det är då förståeligt om personer - som t ex Kent Eliasson - reagerar som de gör.  
 
Så jag kan bara instämma med vad Ingela säger:
 
en redovisning av avtalen mellan Ancestry och Sveriges Släktforskarförbund vore på sin plats.

127
Jag har svårt att förstå den här diskussionen om Läshjälp.
 
Från allra första början som vän av Rötter har jag uppfattat att vi under den här rubriken ska kunna ställa frågor om/hjälp att tyda enskilda ord, meningar, stycken, notiser ur diverse källor - främst kyrkoarkiv - för att därigenom kunna komma vidare i släktforskningen.
 
Det har funktionen av ett plank för en enskild släktforskare med ett specifikt problem från ett visst geografiskt område. Ämnet är därmed först och främst intressant för den släktforskare - förutom den som ställt frågan - som är skicklig att läsa gammal text, känner sig mana att hjälpa till och kanske har anor i de område frågan gäller. Det har således inget intresse för släktforskare i allmänhet. Så har jag hela tiden uppfattat rubriken.
 
Och under rubriken står inte heller någonting om att Läshjälp utgör en del av socken- eller landskapsdiskussionerna utan följande:
 
Välkommen till Läshjälp. Har du ett ord eller en text i ett gammalt dokument som du behöver hjälp med att läsa? Skicka upp en bild på dokumentet här, kanske kan någon hjälpa dig att tolka vad som står där.[...].
 
Givetvis kan man här även fråga efter ett ord eller namn i en viss volym fast man inte kan skicka in någon bild, bara man då noggrant anger exakt var uppgifterna finns. Men det bästa är naturligtvis om man kan få in en bild på problemet.

 
Om det är så att anstiftaren från början har avsett att ämnen under Läshjälp har ett stort allmänintresse och ska ses som en del av socken- och landskapsdiskussionerna, skulle detta framgå i förklaringen till rubriken, men det gör det inte.
 
Om de menar att så numera är fallet måste texten i förklaringen ändras. För då är det värdefullt att bevara dessa frågor, då har det betydelse hur och var stoffet lagras. Och då har den här diskussionen relevans.
 
Men om Läshjälp ska fungera enligt nuvarande rubriksättning med underliggande förklaring, har det inget värde att spara dessa frågor - ofta frågor med kortare svar och kommentarer till dessa svar samt ett kortare efterföljande meningsutbyte - i tid och evighet. Då skulle det räcka att bevara dessa i kanske 5 år, sedan radera ämnet.  
 
Jag har hjälpt till med lösningar och tolkningar av ord vid åtskilliga tillfällen och har inga som helt problem med att detta skulle komma att raderas.

128
Therese: Ja, du måste besöka landsarkivet som ligger i Uppsala, som brukar förkortas 'Ua'. Och varje landsarkiv är arkivdepå för ett visst antal läns regionala och lokala statliga myndigheter.  
 
För Uppsala landsarkiv är upptagningsområdet Dalarnas, Västmanlands, Södermanlands, Uppsala och Örebro län. Du kan få överblick och närmare info om detta genom att gå till startsidan för Riksarkivet. Så på landsarkivet förvaras de domböcker du frågar om, liksom saköreslängderna.
 
Dombok och saköreslängder brukar vara inbundna i samma volym under tidigare sekler (16- och 1700-talet) men under 1800-talet och senare - bla till följd av ärendemängden - utbrutna och bilda egna serier (signum C VII).
 
Och genom NAD, Nationella Arkivdatabasen, kan du själv studera förteckningar för bl a häradsrätter. Och Tuna tingslag ingick tydligen i Gustafs tingslags häradsrätts arkiv vid den här tiden (1871) och heter då Stora Tuna och Gustafs tingslags häradsrätt. Och saköreslängderna bildar här bara en egen serie en viss period på 1800-talet, så 1871 ingår de i ordinarie domboken. Men i domboken för urtima ting (extra ting mellan de ordinarie) 1871 finns saköreslängd. (Jag tror dock inte att en stöld framkommer där, även om det gav 5 års fängelse).  
 
Bra läshjälp för nybörjare är Clemensson & Anderssons informativa bok Släktforska steg för steg. Den står sig än, inte minst när det gäller domstolsarkiv.  
 
Lycka till!  
 
Mvh /Leif

129
Så moderna domböcker är inte microfilmade, och ännu mindre digitaliserade. Så det är den fysiska boken som gäller, dvs. du måste besöka Landsarkivet (i Ua) för att studera domboken.
 
Och eftersom han dömdes till fängelse är en genväg att först studera saköreslängderna, som vanligen sammanfördes i slutet av varje ting.
 
Där kan du också finna uppgifter om sida och/eller paragraf i ordinarie domboken, där rannsakning av brottet (stölden, i detta fall) kan finnas.

130
Övrigt / Wärmlands kavalleri
« skrivet: 2012-12-06, 19:06 »
Hej Hans,
 
Jag känner inte till kavalleriet men min spontana kommentar är att det måste ha ingått  
i något regemente till häst, t ex Livregementet eller Adelsfanan, eller varit ett
särskilt kompani i ett sådant regemente.
 
Det kan också ha varit ett tillfälligt uppsatt kompani i något värvat regemente till häst.
 
Det finns ju sedan andra källserier i Militaria som kan vara värt att studera närmare,  
 t ex suppliker och meritförteckningar. Båda rör officerare.  
 
Med vänlig hälsning /Leif

131
Källor och arkiv / Rullor 1620-1723 (äldre indelningsverket)
« skrivet: 2012-11-27, 23:44 »
Hans!
 
Du har också andra källserier inom Militaria (Digitala forskarsalen, SVAR) som kan vara bra att gå igenom, t ex Avlöningslistor (Militiekontoret) och Meritförteckningar.  
 
Då han var officerare finns det goda chanser att hitta honom där.
 
Med vänlig hälsning /Leif

132
17 Juridik / Brottsregister
« skrivet: 2012-11-18, 14:24 »
Det första du måste göra är att ta reda på till vilken häradsrätt eller domsaga din ana, och därmed församling, tillhörde. Och därefter skriver du in namnet i NAD:s sökruta. Då ska du förhoppningsvis få upp rätt arkiv. När jag sökte på Lindes domsaga så fick jag upp poster på bl a de häradsrätter som fanns inom  Lindes domsaga. Utifrån detta kan du sedan söka dig fram till rätt häradsrätt. Därefter är det bara att studera trådarna till vänster i bild och klicka dig fram till den serie som är relevant gällande förmynderskap och adoptioner (A I eller C). Lycka till! Med vänlig hälsning /Leif.

133
17 Juridik / Brottsregister
« skrivet: 2012-11-18, 13:57 »
Hej Jonny!
 
Tack för det.
 
Nej, du kan inte söka själva akten i NAD utan förteckningen över arkivet.
 
För att se handlingen måste du besöka landsarkivet.
 
Mvh /Leif

134
17 Juridik / Omyndighetsförklarad
« skrivet: 2012-11-16, 23:58 »
Hej Mats,
 
Camilla (ovan) har hänvisat till källan.  
 
Mvh
Leif

135
Var hittar jag domen? / Var hittar jag domen?
« skrivet: 2012-11-12, 23:28 »
Hej Malin!  
 
Det här rör mordet på brukspatron i Kloten, Per Ludvig Eneström. Och Jan Jansson var en av de sex (6) personer som var involverade i mordet. Du kan läsa om detta i:
 
. 1801. Eneström Per Ludvig (2/10 1801). Brukspatron, Kloten. Morddramat vid Bärgsgårdstäkten. [Sign] P. - Våra bygder i ord och bild 2 (1898) s 51-54. (Del 2:2, sid 28, nr 10088)
. 1801. Eneström Per Ludvig (2/10 1801). Brukspatron, Kloten. Gottliebsson Nils. a] Eneströmska mordet eller dramat på Bärgsgårdstäkten. - BP 1952 28/7. b] Eneströmska mordet än en gång. - BP 1958 24/9. (Del 2:2, sid 28, nr 10088)  
 
OBS! Detta är utdrag av Ur Litteratur om Örebro län - Gammelbo, sammanställt av Maria Lagerman på Google.
 
Sedan har Arne Eriksson, Ramnäs skrivit om detta i Släktforskaren - medlemsblad för Västerbergslagens Släktforskare - nr 100 (2006), s 9-11.
 
Mvh /Leif

136
Rekord i inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-10-29
« skrivet: 2012-10-28, 20:20 »
Gratulerar till 5002 inlägg Stefan, en av de absolut flitigaste på detta forum!  
 
För att inte tala om Chris...!

137
17 Juridik / Brottsregister
« skrivet: 2012-10-20, 12:15 »
Mats,
 
I domstolsarkivet finns akter som rör t ex adoptioner och förmynderskap. Jag visar här ett exempel från Lindes domsaga (Örebro län) och dess Lagfarts- och Inteckningsprotokoll. Det är en samlingsvolym som också innehåller förmynderskapsärenden.
 

 
Så du kan undersöka om det finns några förmynderskapsprotokoll i den häradsrätt eller rådhusrätt (om det är Malmö stad) som är aktuell i ditt fall. De brukar finnas i domstolsarkivet under signum C, ofta också i separata serier.
 
Lycka till!
 
Mvh /Leif

138
Ett tips på boende - dessutom kungligt - vid nästa års Släktforskardagar i Köping är -  Sörby Herrgård, straxt NO Arboga i Kungsörs kommun. Det är 12 km till Köping, där det antagligen blir trångt om utrymmet dessa dagar.

139
Facebook har planer på att ta betalt för att även privata användare ska komma högre upp på nyhetslistan:  Nu vill Facebook ha betalt för att lyfta dina inlägg. Hittills har bara företag haft den möjligheten, vilket torde innebär att andra användare ständigt hamnar längre ner i nyhetsflödet.
 
Så för att Sveriges Släktforskarförbunds upprop skulle ha haft större effekt borde de ha registrerat en särskild sida för detta upprop OCH lagt ut en annons för en spottstyver som visat sig i menyn till höger på startsidan.
 
Men det börjar bli lite för sent för detta nu...

140
00 - Lagar / 1864 års strafflag
« skrivet: 2012-10-06, 16:44 »
Hej Lars,  
 
Du skriver inte om du läst domen men annars är det i Svea hovrätts dombok du hittar den.
 
Och arkivet förvaras på Riksarkivet. Där finns en särskild förteckning över civila mål och brottmål.
Så det är i förteckningen för brottmål du ska söka. Men det finns flera möjliga förvaringsställen,
d v s några olika sökingångar, se  NAD http://www.nad.riksarkivet.se/?postid=Arkis%20a097449d-9ab7-11d5-a700-0002440207 bb&s=Balder
 
Skulle rekommendera att du först tittar i B III b:1-2, Resolutioner och koncept; Utslag i kriminella mål och C, Diarier - Flera serier.  
Några register är också digitaliserade men jag vet inte om det omfattar brottmål och den tid som din fråga gäller.
 
Målet kan också ha gått till Högsta domstolen. Till detta arkiv finns särskilda kortregister på forskarexpeditionen, där man kan söka på namn.
 
Lycka till!
 
Mvh /Leif

141
12 Företag / Fabrikör Leonard Pinckhardt & Son, Stockholm
« skrivet: 2012-07-12, 15:42 »
Jag söker uppgifter efter en anfader, handelsman och rådman Carl Gustaf Gahm i Lindesberg (T), som bedrev partihandel eller liknande med den här firman i Stockholm.
 
Tiden är 1760-tal.
 
Nu undrar jag om det kan finnas handlingar kvar efter den här firman? Och var kan man finna dessa?  
 
Finns det också tullängder eller liknande som visar utförseln av varor till upp- och bergslagsstaden Lindesberg?
 
Tacksam för uppslag!
 
Mvh
/Leif

142
Porträttfynd (enskilda bilder) / #127388 - Vad heter mannen?
« skrivet: 2012-07-07, 18:47 »
Det var en prisbelönt man! Borde finnas med i någon idrottsbok (Brunnhages?). Skulle nog tippa att han heter Aug. Werqman.
 
Mvh /Leif

143
Porträttfynd (enskilda bilder) / #127430 -Vad heter mannen?
« skrivet: 2012-07-07, 18:24 »
Amdahl får jag det till.

144
Domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2013
« skrivet: 2012-06-30, 15:07 »
Inga problem Anton!  Men jag vill slutligen klargöra att du inte ska ge upp hoppet röra din ana även om händelsen är från 1825. Det första två-tre decennierna av 1800-talet kan det finnas information i domböckerna. Det var, som sagt, straffbart även juridiskt ända till 1864. Och alla häradsrätter fungerade inte exakt på samma sätt över hela landet. För även om en lag skall gälla lika över hela riket handlar det i slutändan om individer i rätten som kunde göra lite olika bedömningar av gärningen och således se på brottet på mer eller mindre stränga ögon. Så har man ett oäkta barn som blivit född under första hälften av 1800-talet ska man definitivt kontrollera domböckerna (inkl. saköreslängderna), även om utsikterna att finna någonting avtar ju längre fram i tiden händelsen ägt rum. Nu har jag en anmoder redan i fjärde generationen (min farfars mormor) som födde tre oäkta barn mellan 1841-1847 men om henne finns inget annat än böterna till kyrkan, inget namn på mannen. Lycka till! Sommarforskarhälsning /Leif

145
Domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2013
« skrivet: 2012-06-30, 01:06 »
Att hon inte finns med i saköreslängden visar just vad jag försökt framhålla: det viktiga vid tiden var böterna till kyrkan (kyrkotukten) och inte till kronan. Det fanns två skamliga straff som kyrkan tillämpade: Enskild och Uppenbar kyrkoplikt. Och vid lönskaläge gällde enskild kyrkoplikt, dvs. kvinnan blev enskilt upptucktad i sakristian av prästen. Och detta gällde fram till kyrkoplikten avskaffades 1855. Läs mer på bl a  Linköpings universitets hemsida, http://www.ep.liu.se/databas/boter.sv.asp.

146
Domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2013
« skrivet: 2012-06-29, 19:32 »
Att avla och föda barn utom äktenskap var en syndig gärning enligt Guds lag och för detta fick kvinnan säkerligen plikta med böter till kyrkan. Dessutom fick hon stå i skamvrån i kyrkan någon söndag för bot och bättring av sitt syndiga leverne. Straff rent juridiskt var, som sagt, vanligt fram till början av 1800-talet. Och det skedde med all sannolikhet sedan barnet var framfött. Först när barnet skulle döpas blev det en fråga för kyrkan och i förekommande fall häradsrätt.

147
Domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2013
« skrivet: 2012-06-29, 01:08 »
Hej Anton!
 
Även om det var straffbart till 1864 att föda utomäktenskapligt barn såg myndigheterna mellan fingrarna på dessa brott långt tidigare. Och 1810 avskaffades också det världsliga straffet för första och andra gången (resan) lönskaläge. Därför saknas ofta uppgifter i domböcker om detta ett stycke in på 1800-talet. Straffet för kvinnan blev då bara en fråga för kyrkan och kan spåras i kyrkans räkenskaper (som du också har funnit). Där går också att se om någon annan (mannen) frivilligt betalat för barnets uppfostran månaderna efter att barnet fötts. (Det har jag stött på, men namnet framgår tyvärr inte). För om kvinnan inte uppgav namnet på mannen som hade gjort henne gravid, saknas oftast namnet på honom i handlingarna. Men ibland kunde hon ändå stämma mannen vid domstol för att utkräva s k uppfostringshjälp, så helt uteslutet är det inte att uppgifter kan finnas. Och saknas stämningslista brukar de bötfällda förtecknas i ordinarie domboken, i saköreslängden som brukar infogas efter varje ting.
 
Mvh /Leif

148
Äldre ord L - Ö / Lakun
« skrivet: 2012-06-27, 00:42 »
Hämtat från SAOB, Svenska Akademiens Ordbok:
 
LAKUN lak4n (Anm. Ordet uttalades förr äv. på franskt sätt: lakyn PFEIFFER 1837, -kyn EKBOHRN (1868)), r. l. m. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra sv.) äv. - ; pl. -er. (förr äv. lac-. -un 1771 osv. -yn 1837)
[jfr d. lakune, nor. lakun, t. lakune, ävensom fr. lacunre; av lat. lacuna, fördjupning, håla, grop äv. bildt.: lucka, brist i ngt, avledn. av lacus, fördjupning, damm, insjö (jfr LAGUN)]
[LAKUN 0]
(i sht i fackspr.) hålighet; tomrum; lucka. Bokstäfverne synas väl och äro läslige, ehuru här och där äro Lacuner, där volumen gåt sönder. BJÖRNSTÅHL Resa 1: 227 (1771). Hos många lägre djur rör sig blodet endast i de lakuner .., som förefinnas mellan kroppens organer. THORELL Zool. 1: 1 (1860). Han .. lyckades .. utfylla de lakuner i den av tiden härjade handskriften (vilka osv.). FRIESEN o. GRAPE CodArg. 167 (1928). - Särsk.
[LAKUN .a]
a) anat. om håligheter i benvävnaden i vilka benceller finnas; i ssgn BEN-LAKUN.
[LAKUN .b]
b) bot. om håligheter mellan celler i växtvävnaden (vilka äro fyllda med luft). WIKSTRÖM Årsb VetA 1838, s. 307. BotN 1918, s. 121. jfr LUFT-LAKUN.
[LAKUN .c]
c) bildl.: lucka; brist. LBÄ 11- 13: 111 (1798). Man märker .. ofta .. lacuner i .. (Baaders filoso- fiska) system. BÖTTIGER 6: 206 (1835). En .. lacun i vårt vetande, som (osv.). Fennia XLIX. 4: 6 1926.

149
Jovisst, så är det Stig-Ove. Handelsman Sandberg och sämskmakarmästare Samuel Sincof? har förordnats att biträda vaktmästaren Lindborg å handelsman O. Granbergs i Stockholm vägnar enligt resolutionen vid värderingen av aflidna rådmannen Torstens utmättna persedlar hos dennes änka madame Maria Törnberg.

150
Jag måste rätta mig själv. Tror inte att förkortningen syftar på Stockholm stads Borgerskap Justitiekollegium... efter att jag läst detta i samma domtolsarkiv, fast 1741 (Arboga rådhusrätt och magistrat):
 

 
Marginalanteckningen syftar sannolikt på Herr Baron Justitiæ Cansellern och Landshöfdingens Resolution och är således ett beslut av landshövdingen i Västmanlands län.
 
Det är också rimligt eftersom målet handlar om ett sterbhus i Arboga, Västmanlands län och inte i Stockholm, även om en handelsman därifrån (Olof Granberg) är inblandad.
 
Så Landsarkivet i Uppsala och Västmanlands länsstyrelse nästa - vilket är skillnad!

151
Jaha, ja det hör till vänstersidan, t:et i protocollet
 
{

152
Om du med samma symbol på följande rad syftar på snedstrecket så kan jag inte se det, min gode Heikki.  
 
Hur som helst har skrivaren först tänkt ange datum eftersom af d:s är överstruket på slutet. Synd!
 
Men jag tror åtminstone att Just:e C. står för Justitiekollegium. Och det var ett särskilt ämbetsverk i Sth som behandlade bl a bouppteckningar och arvskiften. Fann en anteckning om Paul E Filéen (i SBL) som som lyder: Två dagar senare meddelade Sthlms stads justitiekollegium....  
 
Och då undrar jag inte om början kan vara Stockholms stads Borgerskap??. Och hela förkortningen skulle då kunna uttydas: Stockholms stads Borgerskaps Justitiekollegium och Landshöfdingens Resolution.
 
Ja, då ska jag börja med att söka uppgifter i detta ämbetsverks arkivalier. Stockholms stadsarkiv nästa!

153
Då jag håller på med en utredning av släkten Granberg (i Arboga, Björskog och Lindesberg) är jag intresserad av vad det står om handelsman Olof Granberg från Stockholm i protokollet från Arboga rådhusrätt och magistrat 1737-06-25.
 
Det hänvisas i noten till en resolution men från vilken instans?
 

Domstolsarkiv, Västmanlands län, Arboga rådhusrätt och magistrat, A 1:28, 1735-37, s 1637.
 
F = i följes af ...st B: Just... och L:ns resol. Den sista förkortningen kan kanske tydas Landshöfdingens?
 
Detta har betydelse för vidare sökning i ev. Stockholms arkivalier.

154
Västanfors / Västanfors-Gävebo
« skrivet: 2012-06-22, 18:44 »
Hej,
 
Anteckningen i Norberg för sonen Olof betyder sannolikt att han befinner sig i Norberg, inte att han är född där.
I övrigt har du alla familjemedlemmar noterade vid tidpunkten.  
Även brodern Jakob Olofsson, som är soldat i Skinnskatteberg.
 
Mvh /Leif

155
Äldsta mannen / Äldsta mannen
« skrivet: 2012-06-16, 14:09 »
Och han som bara för 10 dagar sedan sa att han skulle bli 115 - minst:
 
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14937920.ab

156
Att en arrangör av ett stort evenemang i mellansveriges befolkningstätaste område vid själva uppstart implemiterar ett miljötänk bland medarbetarna och på ett tidigt stadium etablerar kontakt med SJ och Tågkompaniet tycker jag är en självklarhet idag.  
 
Och om man dessutom har en målsättning att ta tillvara det ökade intresset för släktforskning och locka nya medlemmar till föreningarna, är Släktforskardagarna ett utmärkt tillfälle att gör någonting extra för att inte bara vana släktforskare utan f f a nybörjare & allmänheten i ökad utsträckning ska besöka arrangemanget.
 
Det handlar om hur gemene man, du och jag, ser på kollektivåkandet. Är det något vi vill ska växa till förmån för miljön? Eller ska vi skjuta det ifrån oss, stoppa huvudet i sanden och säga: det är inte mitt bord - det är någons annans ansvar!  
 
I det första fallet skapas ett trycka på de parter i samhället som kan se till att kollektivtrafiken ökar; nya spår, fler tåg, bättre framkomlighet, tätare avgångstider och i slutändan - hållbarare miljö till gagn för kommande generationer.
 
I det senare fallet skapas inget tryck mot beslutande och verkställande organ, ingen förändring sker och det blir våra barn och barnbarn som får ta smällen av alltför stor belastning på miljön under alltför lång tid!
 
Och jag väntar då på vad kontakterna med SJ har utmynnat i...

157
Det är nog så att aktuell avgångstid hela tiden har funnits till Ua, Sth och - som för dig - Södertälje men att den inte gäller för mig mellan Gävle och Örebro. För jag måste byta i Sth och då är turen, som avgår 19:07 slutsåld. Och då visas detta när jag försöker beställa. Så det är nog ingenting de ändrat nu. Men jag får helt enkelt stanna ett dygn till, inget mer med det!
 
Jag tycker att arrangörer av större arrangemang har ett särskilt ansvar och bör verka för att vi, som bara är enkla besökare, reser kollektivt för att minska belastningen på miljön. Det gäller även Sveriges Släktforskarförbund och dess medlemsföreningar.  
 
Och en väg att att öka medlemsantalet i föreningarna är också att få intresserade - inte bara redan frälsta - att för en billigare peng resa kollektivt till släktforskarrörelsens största arrangemang.  
 
Och både vad gäller Gävle och Köping nästa år är Tågkompaniet, med TiB (Tåg i Berglagen) och TiM (Tåg i Mälardalen), en viktig part i sammanhanget. Det är i alla fall min åsikt.

158
Släktforskardagarna / Äldre inlägg (arkiv) till 31 maj, 2012
« skrivet: 2012-05-31, 15:55 »
Teamat för Släktforskardagarna i Gävle är Varthän? - Att resa i tid och rum - men arrangören tycks inte bry sig om tågtrafiken till/från Gävle.  
 
Jag kan bara påpeka att resa från Gävle söderut på lördagen kl. 17:12 redan nu är fullbokad! Så om man har tänkt att resa hem med tåg från Gävle till Uppsala, Stocksholm och - som i mitt fall - Örebro, måste man resa redan 15:09 (hur länge nu plats finns tillgänglig...?). Hur kul är det vid en tidpunkt när det mesta av det bästa händer...?  
 
Jag känner inte till om det har förekommit några diskussioner mellan arrangören och SJ men då resor på lämpliga tider redan nu är fullbokade, ser det inte ut så.
 
När vi ordnade Sfd här 2010 fick alla resenärer till/från Örebro 30% rabatt på biljetten. Och med tanke på året tema, och att stämmomiddagen sker i Sveriges Järnvägsmuseum ...vilket passar till årets tema, är det en lapsus av arrangören att inte kunnat ordna något liknande.
 
Det borde dock inte vara för sent vad gäller att få fram ett extratåg. Jag har skrivit till SJ och bett dem sätta in ett sådant från Gävle på lördagen 26/8 kl. 17:12 (eller ännu hellre en timme senare) och söderut, mot Uppsala och Stocholm.
 
Men en röst väger lätt jämfört med om arrangören stöter på SJ om detta.

159
Hjulsjö / Hjulsjö, Födelse och dopbok, 1771
« skrivet: 2012-05-20, 23:34 »
Ja, dödsorsak angavs och Per dog, som det står: ... efter 4 dÿgns siukdom af håll och stÿgn d. 18 sistl. Martu. Och håll och sting var vad vi i dag kallar  lunginflammation, lungsäcksinflammation, http://www.algonet.se/~hogman/slsjuk_namn.htm (Hans Högmans hemsida).
 
Själva bouppteckningen finns inte på nätet - om inte Arkiv Digital har fotograferat domstolsarkivet (signum F). Annars finns de på landsarkivet i Uppsala. Register till bou finns hos SVAR, men inte Örebro län. Dessa finns dock delvis registrerade av Örebro Stadsarkiv och är tillgängliga i deras  filarkiv, http://www2.orebro.se/stadsarkiv/filarkiv.htm. Hjulsjö, tillsammans med Lindesberg, Ljusnarberg och Nora bergsförsamling, har inte registreras än men är på gång.
 
Visst är det många gånger svårt att läsa gamla texter; för handskrifterna skiftade hela tiden. Med tiden, efter att ha läst många olika handstilar, blir man säkrare att tyda. Och en stor hjälp för mig i början på min släkforskning var -  Släktforskning steg för steg, http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=912711886X. I slutet av den boken finns exempel på handstilar - versaler och gemener - från mitten av 1600-talet/början av 1700-talet/omkring 1800. Med den tillhands kan man jämföra bokstäver i de dokument man försöker tyda. Rekommenderas!
 
Mvh
/Leif

160
Hjulsjö / Hjulsjö, Födelse och dopbok, 1771
« skrivet: 2012-05-19, 12:20 »
Familjen registreras i Nedre Grängshytte skriftelag, vid något som heter Holmkiln (hfl, A I 1, 1766-1776, s 151). Men båda makarna dör 1773 resp. 1774 och lämnar alltså fyra (4) minderåriga barn efter sig. Det bör då finnas uppgifter om vilka som förordnats till förmyndare för barnen. Förmyndaren hade till uppgift att bevaka barnens t ex rätt till föräldrarnas dödsbo tills de blev myndiga. Dessutom behöver de en vårdnadshavare. Så kolla första om det finns en bouppteckning upprättad. Sedan sockenstämmoprotokoll (kyrkorådsprotokoll) i kyrkoakivet - det är inte alltid protokollen är filmade men för Hjulsjö är de det - samt häradsrättsprotokoll i domstolsarkivet efter att hustrun Lisa Samuelsdotter avlidit. Det bör står någonting om detta där. Lycka till! Mvh /Leif.

161
Hjulsjö / Hjulsjö, Födelse och dopbok, 1771
« skrivet: 2012-05-19, 11:50 »
Ja, det är torparen Per Fredrikssons och dess hustru Lisa Samuelsdotters son Fredrik som föds i Grängshyttan 28 augusti, döptes 1 september år. Vittnen: Erik Swenson, drängen Erik Olofson, Erik Anderssons hustru Anna Hansdotter och pigan Anna Persdotter. Samtliga från Grängshyttan. Mvh /Leif.

162
Jag har precis registrerat några fynd i databasen och tycker det är en alldeles utmärkt resurs som verkligen förtjänar att uppmärksammas. Har själv varit för dålig att använda databasen, både för registrering och sökning. Men det kommer att bli ändring på det! Och jag tycker att den ligger bra där den ligger, behöver inte ändras eller användas på något annat sätt. Däremot borde ansvariga med jämna mellanrum göra reklam för den, lämpligen på Rötters första sidan.

163
Bokhållare / Bokhållare
« skrivet: 2012-04-28, 14:58 »
Varmt tack för detta, Elisabeth och Gunnar!  
 
Jag anade nog att det kunde vara på det viset.  
 
Ramshyttan var ju en stor bruksort. Där fanns mycket folk både på kontoret och golvet. Där fanns säkerligen bruksbod, varor inkom och avsändes. Och bruksrörelsen medförde räkenskaper. Så där behövdes säkert skrivkunniga lärlingar som biträden för att hålla ordning på räkenskaper och utföra annat skrivarbete.
 
Och det ligger nära till hands att från bokhållare avancera till handelsman; då hade man ju lärt sig skrivarbetet och kände till bruksbokföring. Att ägna sig åt köpenskap låg i linje med detta och var ett steg i karriären.  
 
Ja, detta med stadsskola har jag också snuddat vid. Men knappast att han studerat i Örebro, möjligen Lindesberg. Då han kom från Björskogs socken i Västmanland och flera av bröderna flyttade till Arboga och Köping, tror jag snarare han studerade där. Eller Västerås? Tack för tipsen, Elisabet! Jag ska kolla studentmatriklar och handlingar i Västerås stifts domkapitels arkiv. Hans svärfar, Anton Anagrius, var ju kyrkoherde i Ramsberg och hade studerat i Västerås. Det dröjde också ca 8 år från det att Johan kom till Ramsberg innan han gifte sig i Lindesberg. Så under den tiden kan han både ha hunnit inskolas som bokhållare och gå en utbildning till handelsman.    
 
Och apropå introduktionsbrev - hans blivande svärfar Anton Anagrius, kyrkoherden i Ramsberg, kan ha haft ett stort finger med i spelet, rent av två som hållit i gåspennan!

164
Bokhållare / Bokhållare
« skrivet: 2012-04-27, 16:23 »
I en släktgren finns flera bokhållare och handelsmän från 1730-talet och fram under seklet. Bl a dyker min ana (Johan Granberg) upp, tillsammans med fem (5) andra bokhållare, vid bruksorten Ramshyttan i Ramsbergs sn, Örebro län (T).
 
Johan Granberg är sedan handelsman i Lindesberg stad, Örebro län (T) när han avlider där 1746.
 
Det jag funderar över är:
 
1/ Kunde man titulera sig bokhållare och handelsman utan formell utbildning? Jag tycker att det borde ha funnits skolning bakom för att få den titeln.  
 
Å andra sidan fanns det ju inom hantverket lärlings- eller gesällutbildning - något för dagens arbetsmarknad, med höga ungdomsarbetslösheten, att ta upp igen! - och det kanske fungerade på liknande sätt när det gäller finare yrken?    
 
När det gäller hantverket i städerna reglerades ju detta (genom rådhusrätt och magistrat) så att inte vilka och hur många som helst kunde etablera sig och skapa en överproduktion.
 
2/ Var etablering som bokhållare och handelsman helt fri, utan den typen av regleringar?
 
Det skulle var intressant om någon kunde svara på detta. För då kan jag förhoppningsvis få kunskap för vidare forskning.
 
/Leif G Nygård

165
29 Skolor och skolgång / Skola
« skrivet: 2012-04-25, 00:33 »
Jag har ett liknande problem som Cecilia:
 
Jag har en person, Johan Granberg som var bokhållare och notarie i början av 1730-talet i Lindesberg (T). Han blev senare också handelsman. Var bedrevs utbildning till dessa yrken? Ska jag inrikta mig på Västerås eller Strängnäs? Och var kan arkivalierna finnas från dessa stiftsstäder? Och jag tänker då inte bara på studentmatriklar.
 
Tacksam för - som sagt - tips!
 
/Leif G Nygård

166
Norrbärke / Norrbärke AI:1 (1671-1693) sid 15
« skrivet: 2012-04-15, 14:16 »
Hej Anna,
 
Det står Kort drengen som jag tror syftar på en dräng med namnet Kort.
 
Under honom står Malen Erichsdotter ifrån Tuna. Så hon skrivs inte som moder till någon av de ovanstående (även om man inte helt kan utesluta att det faktiskt är på det sättet).
 
Sedan brukar man säga att ju närmare händelsen uppgiften är, desto större tillförlitlighet.  
Och det betyder i detta fall att uppgiften från 1674 har företräde. Åldersuppgiften vid husförhöret 1692-03-09 - datering för husförhören finns först på sidan 138 och har tydligen ägt rum under mars månad - har angetts 18 år senare.
 
Men när inte bekräftelse från födelsebok kan erhållas är det alltid vanskligt att utifrån åldersuppgifter ange ett säkert födelseår. Det går helt enkelt inte utan måste bli uppskattningar; ett ungefärligt födelseår.  
 
Mvh /Leif

167
Det borde gå att beställa mormonfilmen från Stadsbiblioteket i Linköping(?) genom ditt närmaste biliotek, Stig. Fjärrlån av mikrofilm har inte upphört,  även om abonnemang/köp/lån av mikrokort och abonnemang/köp av digitalt material - begränsat dock fortfarande vad gäller domböcker - senare tagit vid. Men då måste du veta signa på mikrofilmen. (De som var kutym för mikrofilmerna i biblioteksvärlden från början). Och det borde finnas förteckning på Stadsbiblioteket eller Stadsarkivet i Linköping. Begär en kopia från dem av förteckningen för den period det gäller.
 
Mvh
Leif

168
Samma fenomen uppträder hos mig.
 
/Leif

169
Anbytarforums administration / Anbytarforums administration
« skrivet: 2012-03-16, 11:34 »
Hur kan man som moderator föreslå att en skribent och Rötter-Vän i avsikt att hjälpa andra här på AF ...lägger ut den insamlade informationen på någon annan webbplats och hänvisar till den. ???  
 
Om man vill hårddra det är man inte välkommen på Anbytarforum om informationen är för omfattande och inte direkt är svar på en fråga utan allmän fakta i ett ämne. Så Jonas fråga omedelbart ovan är sannerligen berättigad och kräver ett svar.  
 
För att skapa ett behagligt klimat på forumet och värva flera Röttervänner är det viktigt att moderatorn är tillmötesgående - hellre fria än fälla - och har en välkomnande attityd.
 
Det här är exempel på någonting annat; en inbjudan med armbågen. Och då får man inga vänner.

170
Anbytarforums administration / Anbytarforums administration
« skrivet: 2012-03-15, 18:02 »
Men vad är detta, jag tar mig för pannan!  
 
Här hjälper den sympatiske och aktive här sedan länge - han ligger bakom 4 761 inlägg(!) - Stefan Simander dem som forskar på Fårö med svåråtkomliga uppgifter - men dessa anses ha noll och intet värde av den nitiska Moderatorn som utan minsta tvekan raderar uppgifterna!  Jag lider med Stefan.  
 
Tyvärr slår det tillbaka på forumet självt. För det är nog inte bara Stefan som hädanefter kommer att tänka sig för både en och två gånger innan en hjälpande hand sträcks ut. Och då har det gått för långt.
 
Så bäste Moderator, för att reparera misstaget - böj dig för Stefans vädjan och lägg tillbaka inläggen, tack!  
 
/Leif G:son Nygård
 
Detta inlägg flyttades den 16 mars 2012 från Landskap, Gotland, Socknar, Fårö.
Magnus Hjärtström, moderator för Gotland

171
Jag märker också att vissa inte återkommer i frågan om man försynt frågar om de har sökt vad som tidigare har skrivits i ämnet, se t ex en fråga och mitt svar . Det är inte mening att vara ovänlig eller inkräkta på någons vilja att fråga utan bara visa att svaren ofta finns i den enorma databas varpå Anbytarforum vilar, bara man ger sig själv lite tid.  
 
Men som så mycket annat i dagens samhälle är det snabb behovstillfredställelse man är ute efter och anser sig inte ha tid (och lust?) att först försöka imhämta kunskapen själv för att sedan återkomma.

172
Förbundets mål och mening / Förbundets mål och mening
« skrivet: 2012-02-15, 12:43 »
Nej Carl, jag har inte aktier i Facebook... . Tack själv, Mats.

173
Förbundets mål och mening / Förbundets mål och mening
« skrivet: 2012-02-15, 11:06 »
Samarbetet mellan Google och FB har, vad jag förstått, lett fram till att FB introducerat valmöjligheten visning som ett alternativ vid annonsering. Och detta enligt dem själva för att annonsören (privatpersonen/föreningen/företaget) ska ha full koll på annonsbudgeten och slippa obehagliga överraskningar.
 
Och för att ta min sida på FB återigen som exempel. Jag lanserade den 1 november förra året. På 3 månader lyckades jag genom släkt, vänner och bekanta få ca 50 som ”gillade” sidan. Sedan fick jag annonserbjudandet från FB – vet inte om de har en tidsgräns på just 3 månader för att se vilka som är ”pålitligast”? – och på 16 dagar har antalet ”vänner” av sidan ökat till strax under 140. Och då har jag, som privatperson, valt den lägsta budgetnivån – 10 kr/dygn. Så för 90 nya ”vänner” på drygt 2 veckor har jag betalat, i runda slängar, 125 kr. Det tycker jag inte är fasligt dyrt...  
 
Betänk om jag haft en sida med ett betydligt bredare ”sortiment” än min smala nisch med digitaliserade kyrk- och domböcker från Bergslagen – vilket genomslag skulle inte detta kunna få under en kampanjperiod på, låt säga, 3 månader?! Rötterbokhandeln föresvävar mig i det sammanhanget...  
 
Förbundet behöver varken marknadsföra sig genom diskussioner och ”chattar” på div. grupper och sidor på FB, det gör andra duktiga släktforskare och föreningar så bra själva, men däremot använda sig av de smarta lösningar för marknadsföring som FB erbjuder. Oklokt vore det annars.
 
Så:  
 
-   Bryt ner Nättidningen Rötter i mindre beståndsdelar och lyft upp varje del med en egen sida!  
-   Skapa ett antal träffsäkra småannonser för varje sida!  
-   Se till att med annonstexten göra reklam för en viss produkt/sida!  
 
Detta innebär i praktiken att man 1/ skapar en sida t ex för Rötterbokhandeln, 2/ skriver en kort text om en produkt t ex Sveriges Dödskiva och 3/ kopplar annonstexten direkt till den produkten.  
 
Ett annat sätt kan vara att lyft fram t ex Emigrantforskning. Då 1/ skapar man sidan om Emigrantforum & Emigrantforskning, 2/ skriver en text om E & E på sidan och 3/ annonserar till den sidan (t ex ”Emigrerade mormors mor till Amerika? Sök i Emigrantforum, Nättidningen Rötter! Stöd Rötters Vänner 100 kr/år! Alt: ”gilla” Rötters Vänner!).    
 
På så sätt skapar Förbundet ett samspel mellan den egna verksamheten/sina egna produkter OCH Facebook-användare. Och det skapar ”ringar på vattnet” som har ett värde i sig och inte direkt kan mätas i pengar. Ett sådant ”mervärde” är de som kontaktar Sveriges Släktforskarförbund, Nättidningen Rötter och dess olika delar UTANFÖR Facebook som en direkt följd av marknadsföringen.  
 
Men denna strategi förutsätter också att ansvarig(a) för sidan är aktiv(a) och ändrar informationen, helst flera gånger i veckan och dessutom anpassar annonseringen därefter.
 
”Nätverkande” är sannerligen i tiden. Och det vet företag som vill ligga i framkant. Därför vill de vara med på det här FB-tåget att marknadsföra och profilera sig och inte minst sälja produkter eller tjänster.
 
För ingen vill väl lämnas kvar på perrongen när tåget gått, se blommorna sloka i den egna täppan medan grannens gräs blir allt grönare och blomstren ännu skönare?  
 
(Meddelandet ändrat av legony 2012-02-15 11:22)

174
Förbundets mål och mening / Förbundets mål och mening
« skrivet: 2012-02-14, 22:54 »
I höger meny, utanför själva chattflödet, ligger de annonser jag syftar på. Där är annonsplatsen - helt fristående från enskilda sidor eller grupper. (Det går inte att annonsera på en sida eller i en grupp). Avgränsningen gör annonsören själv genom att bestämma kategori. Ju fler kategorier, desto större och bredare målgrupper nås av annonsen. Och anger man t ex Släktforskning eller Genealogy som visar sig alltid annonsen för dem som är aktiva i en grupp eller sida som rör det ämnet. Annonsören bestämmer också med vilken frekvens detta ska ske per dygn, dvs. hur länge annonsen ska ligga uppe, vilket är en prisfråga.  
 
Som jag har uppfattat det kan man styra detta från nivån 10 kr - 300 kr/dygn. Och för 300 kr ligger annonsen ute mot målgrupperna 24 timmar/dygnet. Själva annonsen kostar 350 kr. (Det bjöd mig på första annonsen genom en s k kupong, den varar i ca 3 veckor). Om min uträkning stämmer - ta den med en liten nypa salt! - skulle det betyda att en liten annons dygnet runt om t ex Rötters Vänner skulle kosta 6 650 kr. för 3 veckor. Men det är ju inte nödvändigt att ligga ute 24t/dygn. Lägger man budgeten på 150 kr, dvs 12t/dygn, halveras kostnaden.  
 
Och man måste ställa detta i relation till annonser i dagspress - t ex DN 316 000 (2009 vardag) - och vad man får ut av detta. Jag menar att det bör vara rätt enkelt att sammanfoga kategorier så att målgruppen; antalet potentiella läsare av annonsen, betydligt överstiger DN:s upplaga en vardag - under 21 DYGN I STRÄCK eller så länge budgeten tillåter!
 
Facebooks skapare, Mark Zuckerberg kommer att bli en mycket rik man när väl bolaget introducerats på börsen. Så gott som uteslutande tack vara annonsintäkter. Inte så underligt då att han har råd att bjuda på den första annonsen...

175
Förbundets mål och mening / Förbundets mål och mening
« skrivet: 2012-02-13, 20:49 »
Även om man försöker länka hit från grupper på Fb stöter man på problem. Svarade en person i gruppen Släktforskning för noviser som frågade om en bildgåta och hänvisade till Gamla fotografier - Bildgåtor - Övrigt här. Men länken raderades. Det är således sidägaren som avgör vem som får länka och vilka länkar. Det betyder att det inte är så enkelt från förbundshåll att genom blänkare söka interaktion med grupper på Faceboook eftersom enskilda sid-/gruppägare kan sätta käppar i hjulet. Tycker ju det är lite trist att man inte kan samverka - för släktforskningens fromma.  
 
Detta faktum talar i än högre grad för att förbundet ska annonsera om Anbytarforum och Rötters Vänner i stället och därmed göra sig oberoende av enskilda grupper och sidägare.
 
För otvivelaktigt innebär exponering av verksamheten bland Facebooks ett par miljoner användare att ligga i utvecklingens framkant och att förbundet slipper hamna i bakvattnet.

176
Förbundets mål och mening / Förbundets mål och mening
« skrivet: 2012-02-13, 13:55 »
Bo: den sida som du hänvisar till är en blogg om  Släktforskning på nätet vilken ingår i en gemenskapssida om släktforskning med 3 152 medlemmar. Hur många inlägg per dygn den har känner jag inte till.  
 
Men det är ju en hemsida som skapats av ett lokalt företag utanför Fb men sammanlänkad med Fb. Och därmed är det så finurligt ordnat att varje klick på den här sidan, själva länken Släktforskning, ger ett kassainflöde till ägaren av hemsidan. Det är samarbete mellan Google och Facebook som skapat den här möjligheten för företag. Men det finns inget som hindrar att även privatpersoner och föreningar använder detta sätt för exponering av sin produkt eller verksamhet.

177
Nu kan förståss enskilda vänner av Rötter, som är aktiva på Facebook, informera om Nättidningen Rötter och Anbytarforum.
 
Men om Sveriges Släktforskarförbund vill göra reklam för sin verksamhet borde det primärt vara en angelägenhet för förbundet att visa sig för de miljoner svenskar som är registrerade på Fb och speciellt i de grupper som rör släktforskning, i synnerhet som förbundet liksom Anbytarforum och Rötters Vänner redan finns på forumet.
 
För även om förbundet finns där går ju interaktionen mellan enskilda Fb-användare och grupper rörande släktforskning förlorad om användarna inte känner till vilka andra grupper på Fb eller forum utanför Fb som finns.
 
Så den som ansvarar för förbundets grupper på Fb borde även tilldelas uppgiften att allt som oftast lägga ut en blänkare om Nättidningen Rötter; Anbytarforum ooch Rötters Vänner i de grupper som rör släktforskning, först och främst Släktforskning och Släktforskning för noviser.  
 
Ett annat sätt är också att annonsera på Facebook. Därigenom får användare & potentiella Röttervänner/medlemmar upp ögonen för förbundets verksamhet, särskilt Anbytarforum och Rötters Vänner. Det är också ett billigt sätt, med stort genomslag.  Jag lade ut en liten annons om min sida Digitaliserade källor för 2 veckor sedan - och under den tiden har jag fått 80 nya som gillar sidan!  
 
Det skulle också kunna vara ett komplement till förbundets grupper där. De som är allmänt intresserade av eller nybörjare i släktforskning känner förmodligen inte heller till dessa grupper. Med en annons skapas en direktlinje till Anbytarforum & Rötters Vänner som markant skulle öka intresset bland Facebookanvändare.
 
Förslag på annons:
 
Anbytarforum & Rötters Vänner.  
För 100 kr/år kan du förutom att ta  
del av allt som skrivits om släktforskning  
i databasen som byggts upp sedan 1999,  
även själv ställa frågor.  
Välkommen!

178
Av responsen på mitt inlägg att döma fanns tydligen ett uppdämt behov att diskutera Facebook & andra sociala forum kontra Anbytarforum.
 
Och för att försöka svara på Mats frågor så kan jag meddela att gruppen Släktforskning har 2 143 medlemmar, Släktforskaning för noviser 293. Båda är öppna grupper på Fb. Sedan finns det flera föreningar som har bildat en grupp. Men dessa består ju av personer som redan är medlemmar, och ofta förekommer här. Nybörjare, potentiella föreningsmedlemmar, tas förhoppningsvis om hand av någon i dessa föreningar.
 
Viktigt då att koncentrera sig på och vara aktiv i de öppna grupperna, informera och åter informera, och som Per Thorsell föreslår: hänvisa till en diskussion på Af och bifoga en länk. Mer kan vi inte göra.

179
Mats och Daniel:  
 
Ni har antagligen rätt i att diverse sociala forum har kommit för att stanna. Och att Genealogiska Föreningen växer talar ju emot min farhåga; att den förningsanknutna släktforskningen är på väg att utarmas.
 
Och visst ska vi vara glada för att släktforskningen i det stora hela tycks utvecklas genom internet och olika sociala forum.
 
Men risken är ändå att nya släktforskare kommer att hoppa från tuva till tuva i stundens infall och därmed både frångå skolning - vilket bl a innebär bristande kunskap i källkritik - och missa kontakt med Huvudkontoret. De kommer inte att se skogen för alla träd. Det är klart att vi ska tränga igenom bruset, men det blir ändå ett grovmaskigt nät och många kommer att missa det Förbundet och Af har att erbjuda.
 
Dock: Facebook och andra sociala forum kan vara övergående fenomen. Och folk tröttnar och lämnar. Och då finns RÖTTER & Anbytarforum kvar som ett fyrljus; ett granitblock bland alla andra småstenar och gruskorn.

180
En rubrik för mitt inlägg skulle kunna vara:
 
Facebook =den föreningsanslutna släktforskningens död
 
Jag ser nämligen en risk att föreningarna sakta men säkert utarmas i takt med olika sociala forums utbredning, inte minst Facebook.
 
På Facebook finns numera flera grupper, t ex Släktforskning och Släktforskning för noviser, som är mycket aktiva och växer för varje dag.
Och det är väl bra; fler upptäcker tjusningen med släktforskning och därmed ökar släktforskningen som fenomen.
 
Men när man upptäcker hur enkelt det är att börja släktforska i en grupp på Facebook, och med hjälp av frivilliga där, fortsätter och använder de tjänser som numera finns, är det en uppenbar risk att den föreningsbedrivna släktforskningen avtar och Anbytarforum & den enorma databasen/kunskapskällan hamnar i bakvattnet.
 
Har FS några synpunkter på detta? Hur ska föreningar & Förbundet agera för att förhindra en sådan utveckling? Eller ska utvecklingen ha sin gång?  
 
Jag menar att det finns ett värde i att de nya släktforskarna i andra sociala forum - t ex Facebook - upptäcker föreningar & Anbytarforum, blir medlemmar och får utbildning. Det ligger också i linje med Förbundets portalparagraf:
 
Sveriges Släktforskarförbund (SSf) ... är ett sammanhållande organ för den svenska släktforskarrörelsen. Förbundet verkar för att sprida kännedom om släktforskningen som kulturfaktor, ideell rörelse och vetenskap.
 
(Meddelandet ändrat av legony 2012-02-09 09:36)

181
Örebro / Örebro Olaus Petri AIIa:1
« skrivet: 2012-01-07, 23:43 »
Af Örebro Rådhusrätt 8/8 1917 förklarad omyndig
 
Mvh
Leif

182
Hällefors / Hällefors dödbok 1707
« skrivet: 2012-01-07, 23:40 »
den 5 Maij begrofz Silfwerdrifwaren Nils Nilsson på Hÿttbacken. War  
siuk i 6 dÿgn aff brennesiuka och dödde i Herranom. Des ålder war 42  
åhr. Han war en flitig och stilla Man, fridsam och tolig, lustig och glad. War  
ock gudfruchtig och trogen.
 
Han hade fina omdömen den här Nils. En glad gamäng i arbetslaget, kan man tänka!
 
Mvh
Leif

183
Örebro / Örebro, SCB döda 1878
« skrivet: 2011-10-17, 21:03 »
Wattsot resp. Israelsson.  
 
Mvh
Leif

184
Örebro / Örebro Nikolai Hfl. AI:1 (1697-1697) Bild 10/sid 7
« skrivet: 2011-08-28, 01:33 »
Stina är alltså en dotter (d.) till Byggmästaren Debeche.
 
Mvh
Leif

185
Örebro / Örebro Nikolai Hfl. AI:1 (1697-1697) Bild 10/sid 7
« skrivet: 2011-08-27, 16:35 »
p. eller pig. = piga
d., dott. eller dott:r = dotter

186
Leif: Du har förvisso rätt; att man inte ska ta ord ur sitt sammanhang. Men nu var det väl just enskilda ord  frågan handlar om i detta fall? Och jag utgick bara från den första bilden. Och där kan man mycket väl tolka det till en spole och en karda. Tror dock att både du och Christina är inne på rätt tolkning.
 
Tack Christina! Roligt att du har glädje av skivan. Nu håller jag på att digitalisera rättsprotokollen för Öster- och Västerbergslagen 1653-1722 [RA, Bergskollegium, Advokatfiskalkontorets arkiv, E II f, 1-3]. Dessa är inte mikrofilmade, än mindre digitaliserade. Klart under hösten.  
 
/Leif G:son

187
15) Möbler och föremål / Keramik signering- Hjälp!
« skrivet: 2011-08-21, 19:24 »
FRANS definitivt i början. Sedan tror jag det står SVENSSON.

188
Heikki Särkkä har svarat Karsta på det andra ordet i första exemplet. Och han menar att det är ett låneord från finskan och betyder Karda. Det tror jag också. Sedan tycker jag det står Spolle, dvs spole. De kan då vara själva handtaget på kardan. Och storleken på kardorna torde variera, liksom handtaget.

189
Söderbärke / Söderbärke F:1 1730-1760 (bild 18)
« skrivet: 2011-08-04, 22:53 »
Förmodligen är det Skinnskattebergs Backe som avses vilket är detsamma som Skinnskattebergs kyrkby.
 
Jag har en Skiss över Skinnskattebergs backe 1691 [Geometrisk Delineation öfver Skinnskattebergs by eller backa år 1691 av Olof Thurman]:
 

 
/Leif

190
Månadens bild / Äldre inlägg (arkiv) till 11 oktober, 2011
« skrivet: 2011-08-04, 11:06 »
Med tanke på månaden kan det väl vara lämpligt med en bild som överenstämmer någolunda med årstiden. Så jag föreslår exII!

191
Visst är det så! Linköpings slott ska det vara.

192
Asker / Asker AI:14A sid.210
« skrivet: 2011-07-14, 00:29 »
Roligh Hist: Hust:n?, G. T:ns
Hist: ..... 296
 
Och ser man till notisen nedanför, rörande brodern Anders August, är förkortningen G. T:ns Hist. = Gamla Tidens Historia.
 
En möjlig tolkning kan vara en hänvisning till en rolig historia i den boken som rör hustrun (?).
 
Mvh
Leif

193
Hammar / Hammar , Nyhyttan - Odlingen
« skrivet: 2011-07-14, 00:06 »
Liabackaren var väl öknamnet på fadern som sedan flyttad till Grythyttehed.
 
(fader Johan, som var vid
begkandt? - .....
Stokålm?, så snart qvinan
rekte åt honom barnet)
 
Fader kan alltså ha varit Johan som var vida bekant och flyttade till Stockholm ...
 
Mvh
Leif

194
Enköpings slott, tyder jag det som.
 
Men då det inte finns något sådant slott, kan det syfta på  Haga slott, Enköping.
 
Mvh
Leif

195
Skinnskatteberg, C:2 / Skinnskatteberg, C:2
« skrivet: 2011-07-13, 23:23 »
Hej Markus - och tack!
 
Oj då, Arkiv Digital var verkligen inte till hjälp i detta fall!
 
Men jag tror du har rätt. Det ska vara Anna.
 
Och när jag fått betrakta detta ytterligare, verkar prästen först ha skrivit Nils (Gilliesons) där men sedan upptäckt misstaget och med styrka skrivit barnets namn, Anna. Detta förvillar när namnet ska tydas.  
 
Mvh
Leif

196
Skinnskatteberg, C:2 / Skinnskatteberg, C:2
« skrivet: 2011-07-13, 13:05 »
Jag har svårt att tyda förnamnet på Nils Giliussons i Koppargruvan dotter och undrar om någon, kanske med med Arkiv Digital, kan hjälpa mig med detta?
 

Källa: Landsarkivet i Uppsala, Skinnskattebergs kyrkoarkiv, Födelse- och dopbok, C 2, 1678-1698 [1691 nr 79].
 
Med vänlig hälsning
Leif G Nygård

197
Månadens bild / Äldre inlägg (arkiv) till 11 oktober, 2011
« skrivet: 2011-05-30, 23:23 »
Instämmer med Olle och Markus. Väldigt trevlig bild!

198
00 - Skilsmässa / Skilsmässa
« skrivet: 2011-05-23, 18:15 »
Hej Pia!
 
Det jag fastnar för i ditt inlägg är processen med landshövdingen 1855. Det kan vara en sökingång.
 
Har själv sökt handlingar i Örebro länsstyrelses arkiv på landsarkivet, Ua och där funnit mycket intressant material. Så om den här Anders Andersson Borg  var varit involverad i en process med landshövingen - antagligen i sin egenskap som soldat - bör du hitta uppgifter om detta i arkivalier för aktuell länsstyrelse.
 
Länsstyrelserna i äldre tid var uppdelade i Landskansliet  och Landskontoret och delar av arkivalier för Örebro länsstyrelse ser ut så här:
 
Landskansliet, del av förteckningen
Landskontoret, del av förteckningen
 
Och det är skrivelser eller suppliker från allmogen och enskilda samt avgjorda mål som är särskilt intressanta för din del. Men även skrivelser från landshövdingen och militära myndigheter.
 
Så det här är en ingång som i alla fall jag skulle undersöka!
 
Mvh
Leif

199
Norrbärke / Norrbärke F:2 Bild 45 Nr. 86
« skrivet: 2011-05-01, 13:16 »
Hej Leif,
 
Jag tolkar texten så här:
 
Johan Andersson ifrån Finbacken. Född i Persbo i Grang:t, efter barn..... 1698. Giftt 1:sta /gången/ med Pig. Chirstin Hindesd:r i Finbacken. Med henne har haft 6 döttrar, af hka 2 lef:r med Stiufmodren. 2:dra /gången/ 1731 med Marg. Jonsd:r ifrån Wanhälla med hwilken har haftt 3 söner och 2 döttrar, af hwilka 2 söner och 1 dotter lefwa. Fördt en Christel. wandel. Höll sig mäst i 2 åhr wid sängen. Afled af håll och stÿgn d. 16 innew:de aug. månad, och begrofs d. 22 ejusdem - - - gl. 58 aetas (= ålder)
 
Någon annan kanske kan hjälpa dig med det jag inte kan tyda, det som markerats med punkter.
 
Mvh
Leif

200
Till Norrnefde 1791

201
Ramsberg, C:2 / Ramsberg C:2, 1735, 3 nov. SVAR C0001191_00184
« skrivet: 2011-03-02, 19:33 »
Det står Jersebo Hammar i Söderberke, inte Jönsarbo. Modern skrivning: Gärdsjöbo, Söderbärke.
 
Mvh
Leif

202
Men snälla Ann-Mari! Lyft luren och slå numret till exp. så lär du få svar på dina frågor på ett ögonblick. Ska det vara så svårt??

203
Ramsberg / Ramsberg födelsebok 1808. gid 300.64.71400
« skrivet: 2011-01-28, 01:22 »
Så var det...ha, ha,...sådana fel man gör ibland!

204
Ramsberg / Ramsberg födelsebok 1808. gid 300.64.71400
« skrivet: 2011-01-26, 23:40 »
...fadren angavs vara
Dr. Carl Ersson, nu tros
Fischier på Grymsö
 
Fadern är alltså dräng och uppges fiska i Grimsö.
 
Hälsn. Leif

205
Hon är min ff mm mm mm mm.
 
Leif

206
Hej Lasse!
 
Eftersom jag har henne i min antavla kan du få min tolkning och avskrift.  
 
Varsågod!
 
Sahl: hustru Anna Swensdotter, Konstgumman kallad, födder uti Harpbyn A:o 1620 af ährl: föräldrar. Straxt kommen til Christendom och sedermera wäl uptuchtader. Städse wistadz hoos föräldrarna til sit 17 åhlders åhr tå hon komen i echtenskap med sin Sahl: man Olof Mårtensson Konstmester wed Koppargrufwan. Samanlefwat med honom 36 åhr. Aflat tilsammans 12 barn, 9 söner och 3 döttrar af hwilka 3 söner och 1 dotter äro döde. Änkia har hon warit 22 åhr. Uti alt sit lefwerna wist sig from, sachtmodig och gudfruchtig. På det sidsta warit siuk 14 dagar, men eljest uti sin lifztid haftt god helsa. Död blifwen d 1 Februarii. Lefwat 76 åhr. Begrofwen d 9 Februarii.
 
Mvh
Leif

207
Ja, det finns säkert flera Fornby i Dalarna. Tänkte bara på Fornby utanför Borlänge eftersom jag besökte Folkhögskolan en gång...
 
Tony: Kanske Folkare Släktforskareförening har upprättat något byregister som du kan ha hjälp av? Ett förslag är alltså att du kontaktar någon i styrelsen,
 
 Folkare Släktforskarförening på Dalarötter,http://www.genealogi.se/dalarna/folkare.htm

208
Hej Tony!
 
Fornby ligger vad jag minns utanför Borlänge. Så då tror jag du kan söka handlingarna i Stora Tuna och Gustafs tingslag:
 
 
 
De ingår i Kopparbergs läns häradsrätts arkiv (KLHA) på Landsarkivet i Uppsala. Pga. omfånget finns det tydligen 3 serier. Du kan ju fråga SVAR vilken serie Fornby tillhör.
 
Med vänlig hälsning
Leif

209
Wiki-Rötter / Äldre inlägg (arkiv) till 17 mars, 2012
« skrivet: 2010-12-27, 15:19 »
Förlåt om jag tränger mig in här, men jag måste fråga vad det är du vill uppnå Sten med alla dina inlägg om skötseln av både den ena och andra avdelningen av Anbytarforum?
 
Dessutom begär du i tid och otid svar från högsta ledningen på frågor som du ställt. De du hänvisar till ovan tycker jag är i otid; ganska magstarkt att begära att någon från Förbundet under julhelgen  ska svar på dina frågor!
 
Och då kanske du svarar mig: Om du inte är inte intresserad av mina inlägg och irriterar dig på dem eller inte har något att tillföra i diskussionen - låt bli att läsa inläggen då!
 
Men nu är det så att jag får alla inlägg automatiskt inom en rad avdelningar. Ska jag då stänga av den funktionen för att slippa dina inlägg i tid och otid? Tycker inte att jag ska behöva det.
 
Mvh - och god fortsättning!
/Leif

210
God Jul / Äldre inlägg (arkiv) till 25 december, 2010
« skrivet: 2010-12-24, 22:25 »

 
/Leif G:son Nygård

211
Å herreguud!  Och särskilt Mikaels näst sista inlägg i den tråden.

212
I ämnet före denna tråd -  - ger Bengt Rur en förklaring till de här förkortningarna. Skeppund ska skrivas Skllb. Och då måste Lispund skrivas 'Llb', vad jag förstår.

213
Ja, det vore intressant att veta! Det är möjligt att du är inne på rätt spår. Eftersom jag håller på att skriva av en del gamla privilegiebrev så vill jag använda rätt bokstäver i förkortningarna.
 
Men är det ingen som kan ge en förklaring här så får jag fråga på RA nästa vecka. Då ska jag in i Bergskollegiums akter igen och söka.

214
Tack Stig-Ove, det föklarar mycket ...men inte allt!  
 
Ja, det stämmer nog. Och det jag nämnde (efter 810) är närmast utskift av hela ordet och ingen förkortning.
 
Men jag är fortfarande osäker på bostäverna i förkortningen. Står det Skttb för Skeppund? Och i så fall, vad står bokstäverna för? Det borde stå Skppd tycker jag.
 
Samma sak med Lispund. Står det Ltb eller Lpd?

215
Tack för responsen Stig, men jag tycker inte det stämmer.
 
Se förkortningen efter 810 några rader nedanför understykningarna! Där står det skjepp:d, som då lär vara skeppund stångjärn. Det är ett mått på vikten av järn. Den andra förkortningen torde vara en värdesumma för hammarskatt.  
 
Så jag är fortfarande osäker, även på mitt försök till förklaring!  
 
Vänligen,
Leif

216
Jag har svårt att tyda förkortningarna i denna handling från 1775.
 
Det är, vad jag förstår, ett värde för hammarskatt. Finns det någon som kan hjälpa mig med detta?
 

Källa: RA, Bergskollegium, Huvudarkivet, Koncept, 1775 juli-dec, B 2:137 (1775-10-31).
 
Mvh
Leif

217
Ja, det var fel Johan.
 
Men nu har jag kollat detta mer noggrant. Och då hittar jag en dotter Marina till Johan Matsson Möller vid Älvshyttan [A I 5:b, 1751-1760, s 158]. Hon är född 1734 och ser ut att försvinna 1757-58. Sedan är hon överstruken och noterad hustru.
 
Bläddrar du till s 163 i samma hfl, hittar du Nils Ytter med familj under Nya Viker. Sonen Peter är född 1737 och under är hustrun inklämd - utan namn och födelsedatering.  
 
I efterföljande hfl för Nya Viker [A I 6:b, s 57] har de bildat familj och namn + födelseår är noterat för hustrun: Marina Jansdotter, född 1735.
 
Att födelseår kan skilja i hfl och särskilt åldersangivelse i dödbok, är inget ovanligt. Här skiljer det förvisso 7-8 år mellan ålder i hfl och dödbok.  
 
Men jag tror ändå detta är rätt Marina (hur mycket det nu är värt?).  
 
Mvh
Leif

218
Söderbärke / Söderbärke C:4 sid 88 (AD)
« skrivet: 2010-10-29, 19:25 »
Ja, det står nog Wassbron.  
 
Nu hittade jag dock Johan under Moren (A I:3, 1694-1722, s 84) som son till Hindrich Persson och Kerstin Bengtzdotter, döda 1707 resp. 1708. Han ser ut att bli soldat runt 1710, iaf utflyttar han från församlingen det året.
 
Familjen återfinns under samma by i nästföljande hfl (A I:4, 1730-1752, s 32v). Johan står då som Casserad soldat och hela hushållet har flyttat till Norberg.
 
Mvh
Leif

219
Söderbärke / Söderbärke C:4 sid 88 (AD)
« skrivet: 2010-10-28, 19:24 »
Jan Hindersson Drakes barn wid Baastbron Kierstn född d:n 20 Martj döpt d:n 25 d:o Witt: Pär Pärsson ibid:m Hans hustru, Jan And: Ståck i Larsbo Marita Andersdotter j Larsbo
 
Något Bastbron finns inte i ortregistret aktuell hfl-period, däremot Bastberget.
 
Mvh
Leif

220
Sannolikt är hon dotter till Johan Johansson i Västgöthyttan. I hfl A I 6:b, 1761-1770 [1761-1765] s. 68f, skrivs hon som Maja och är överstruken med notisen hustrun. Anges född 1746. Jag hittar annars ingen annan lämplig far, Johan.
 
Mvh
Leif

221
Wästgöthyttan kommer Marina ifrån.
 
Mvh
Leif

222
Svennevad / Svennevad C:3, 1706-1707
« skrivet: 2010-10-26, 20:31 »
Ska nog vara Kyrkio Cladden, inte Kyrkio Ladan. Betyder väl notiser i samband med förrättningar och transaktioner, som sedan skulle bli renskrivna anteckningar i ministerial- och kyrkoräkenskapsbok.

223
Svennevad / Svennevad C:3, 1706-1707
« skrivet: 2010-10-26, 20:20 »
Osedvanligt svårläst enligt min uppfattning. Jag försöker dock tyda de första, betydelsefulla meningarna som visar varför kyrkoböcker saknas. Resten ger jag mig inte på!
 
Christningebarn ifrån d 1 Maij 1706 till dhen 1 Maij 1707 samtl Brudehion, Lijk Hälsopänninger och Pungepä:r
kunna för detta åhret intet Specificeras medan Kyckio Ladan(?) bran up d 20 Junij 1707 när Klockare stufan af .. ...... (en ohyglig?) wådh
eld i askan lades...[...].
 
Mvh
Leif

224
Henric tycker jag det står i slutet.
 
Mvh
Leif

225
Norra Ny / Norra Ny AI:10 bild 132/sid 125 (AD)
« skrivet: 2010-10-26, 17:37 »
Systrarna har uppenbarligen flyttat till Östmark utan att först begära flyttningsbetyg (= attest) av prästen i hemförsamlingen. Nu utfärdar han ändå - motvilligt, som det framskymtar - flyttningsbetyg i efterhand. Han kan ha nämnt något i attesten till prästen i Östmark som gör att de kanske får plikta där - på något sätt. Det bör då framgå av hfl eller annan kyrkobok, t ex kyrkoräkenskaperna. Systrarna kan alltså ha fått böta till kyrkan.
 
Mvh
Leif

226
Norra Ny / Norra Ny AI:10 bild 132/sid 125 (AD)
« skrivet: 2010-10-25, 23:50 »
Om du syftar på Per Henrikssons hustru och två äldsta döttrar så står det:
 
ej fått ..... } Den 8 Decemb: 1815 togh attest åt bägge desse systrar till Östmark. De kunde ej läsa, ej begå nattvard. Borde plichta för flyttning utan attest.
 
Mvh
Leif

227
Norra Ny / Norra Ny E:1 Bild 5/sid 3 (AD)
« skrivet: 2010-10-25, 23:39 »
Jag tycker det står Lofberg. De tre efterföljande brudarna kommer f ö från samma plats.
 
Mvh
Leif

228
Haraker / Haraker
« skrivet: 2010-10-03, 21:47 »
Det står samma sak där för föräldrarna till nr 5. /Leif

229
Haraker / Haraker
« skrivet: 2010-10-03, 17:06 »
Hejsan Jan!
 
Det ska nog vara Jordbrukande uti Tillberga & Bäjby. Inget efternamn alltså utan syftar på deras sysselsättning.
 
Se f ö nr 5 s 101!
 
Bästa hälsningar
/Leif

230
Stockholm

231
Norrbärke / Norrbärke F:1 bild 111 nr 43 AD
« skrivet: 2010-09-13, 18:25 »
Hinsbo, Norberg.
 
Mvh
Leif

232
Rudskoga / Rudskoga C:3
« skrivet: 2010-08-31, 19:38 »
...lefwat ährl..., = levat ärligt.

233
Och det är indirekt Håkan Skogsjös förtjänst att det blev Släktforskardagar i Örebro. För om inte Anbytarforum hade funnits hade inte det som hände hänt.
 
Det var nämligen så att Malin Engström, projektkoordinator för Örebro2010, ringde mig i slutet av oktober 2008 efter att ha läst mitt inlägg i Af vintern 2007/2008 om Släktforskardagarna till Örebro. De hade då googlat för att se om något annat projekt var i görningen som kunde förläggas till Örebro. Och första träffen var mitt inlägg! Det som sedan följde är historia och avslutades i förrgår.
 
varmt tack Håkan Skogsjö för ditt skötebarn som låg till grund för Släktforskardagarna 2010 i Örebro!  
 
/Leif G:son Nygård

234
Släktforskardagarna / Äldre inlägg (arkiv) till 31 maj, 2012
« skrivet: 2010-08-27, 22:40 »
Nej, det är inga avstånd att tala om.  
 

 
Från Conventum Arena (1) till Kongress (2) och Konferens (3) är det 50 resp. 175 m. Dessutom kan man gå igenom Kongressbyggnaden, genom en förbindelsegång till Konferens och alla föreläsningarna (utom Jan Mårtenson och Christopher O'Regan imorgon som hålls i Kongressen, 1 500 platser).
 
Har f ö länkat till lite bilder från  Släktforskardagarna - första dagen.

235
Skerike / Skerike AI:5 (1816-1834) Bild 154 / sid 66
« skrivet: 2010-08-26, 19:17 »
Hej Arne,
 
Enligt hänvisad uppgift är Daniel född i Ihrsta, dvs. Irsta.  
 
Mvh
Leif

236
Lotta: Det jag menade, de Conventum syftade på, var berusade personer och andra suspekta typer. Förmodar att de inte tillhör dem du avser med ...eventuellt blivande släktforskare....

237
Ja, entréavgiften (50 kr) till Örebro läns museums utställning  Folkets väl - folkets val? Bernadotte och Örebro 1810 ingår också. Och det är förstås inte givet att utställare, i vart fall inte alla, ska ha fritt tillträde till den.

238
Nu tycker jag att någon från ledningsgruppen ska gå svaromål. Gissar dock att de har mycket just nu. (Örebro Släktforskare är dessutom i full färd med att byta lokal, och där är tre i ledningsgruppen i högsta grad involverade...).
 
Men precis som Jonas påpekar, får man information om entréavgift och utbytet för pengarna om man läser andra avsnittet - första med länkning - på hemsidans startsida: Ramprogram för 27 - 29 augusti. Så svårt att hitta var det väl inte?
 
Jag hade sedan föreslagit att det skulle vara gratis, med tanke på läget och möjligheten för oinvigda att slinka in. Men Conventums personal rekommenderade en viss avgift. Deras erfarenhet av gratis inträde var att det dyker upp folk som inte ska vara där. Och då krävs det personal som ska hantera detta, vilket också kan leda till tråkigheter. Så en viss entréavgift är befogad.  
 
Jag tyckte att 20 kr då hade räckt. Nu blev det 40 kr. Och nivån kan alltid diskuteras. Men med tanke på att avgiften ger tillgång inte bara till mässan och alla utställare utan även till de rekordmånga föredragen - 35 föreläsare - är 40 kr ingen ocker.
 
Att moderatorer och diskussionsledare skulle betala inträde var uppenbarligen en miss i planeringen. Men att alla utställare måste betala för att gå på föreläsning var snålt, det kan jag hålla med om. Vi borde åtminstone kunnat bjussa på två (2) entréavgifter från varje utställare.  
 
Detta är dock till syvende och sist ett ledningsgruppsbeslut och inte något som jag varit inblandad i.

239
Domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2013
« skrivet: 2010-08-13, 21:00 »
....sedan har du en del tidiga  domböcker för Blekinge i Göta hovrätts arkiv enl. NAD, Nationella Arkivdatabasen.
/Leif

240
Domböcker / Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2013
« skrivet: 2010-08-13, 20:56 »
Hej Odd!  
Du bör nog ta kontakt med  Landsarkivet i Lund för att få klarhet i detta.
Mvh
/Leif

241
Ljusdal / Ljusdal Ai:4a bild 41/32 1801-1807
« skrivet: 2010-08-11, 02:24 »
Hej Maud!
 
Slag tycker jag det står. Då lär hon väl ha dött på platsen? Du har sedan Swans moder ovanför, hustru Karin, född 1724 och död 1806.
 
Kollade lite i Ljusdals dödbok vid tiden, och den 20 april dör en Gölin? Olofsdotter Svan, änka efter sergeanten Michael Svan. Även om födelseåret inte stämmer, och förnamnet är någonting annat, kanske det är den du söker?
 
Att det skulle finnas två änkor till soldater Svan, som dör just 1805 i Ljusdal, verkar iaf lite långsökt. Men större saker har hänt...  
 
Mvh
/Leif

242
03) Osorterat / Vigsel 1863 (Hedemora EI:1 1742-1775 bild 61)
« skrivet: 2010-08-11, 01:54 »
Om du bläddrar tillbaka i lysnings- och vigselboken 13 år, från 1763 till 1750, så får du rubrikerna till den kolumnuppställning som då började tillämpas.  
 
Jag är inte särskilt bevandrad i latin, men genom att förstå vissa ord går det att i stort sett lista ut vad de olika kolumnerna står för:
 
Efter månaden (Sept.) kommer kontrahenternas namn och bostadsort vid giftemålet. Därefter åldern (aetas på latin) på mannen (is =han) och kvinnan (illa =hon), som är XXV = 25 resp. XXII = 22 år. Nästa kolumn är lysningsdagen (Domin.[ica] XVe Post Trinit= Den 15 Söndagen efter Trefaldighetssöndagen), d. 11 hujus= den 11 i denna månad, dvs. September.  
Sedan något som jag inte riktigt förstår (Ambo Simplicas?). Det sista ordet kan översättas med enkelhet. Möjligen har det med brudgåva att göra?? Därefter vigseldagen (XX = 20 Söndagen efter Trefaldighet) och sist brudvittnen (Per Larsson i Presthyttan brudens broder).
 
Mvh
/Leif

243
03) Osorterat / Vilket är ortnamnet ?
« skrivet: 2010-08-09, 13:08 »
Ingen orsak, roligt att få hjälpa till!
 
Bifogar ett utsnitt av Eniros karta över området. Och det som står som Fallet är sannolikt liktydigt med Lilla Bråfall. För gör du en förstoring av området, hittar du St. Fallet någon mil NV. Så Fallet (L. Bråfall) ser ut att verkligen ligga i Norrbärke medan Ingevallsbo idag, vid en större förstoring, snarare ligger i Gustafs.
 
Så en hjälp skulle kunna vara att du kollar mantalslängden både för Norrbärke och Stora Tuna (samt ev. Gustafs) vid tiden för Lars födelse (1702) för att den vägen ev. få närmare besked.
 

 
Lycka till!
 
Hälsningar
Leif

244
03) Osorterat / Vilket är ortnamnet ?
« skrivet: 2010-08-08, 19:49 »
Jag hittar Lars Andersson som måg under Erik Mickelsson i Hässe, Stora Tuna [Hfl, A I 5, 1727-1731, s 62]. Erik Mickelsson kan sedan vara den som finns i Alderbäcken enligt hfl, A I 3, 1697-1711, s 127 (men det är förstås bara ett antagande).
Ingevallsbo finns också i St. Tuna, under Silvbergs fjärding (i A I 4, 1721-1723, s 246) men där finns ingen Anders. Jag hittar inte heller byn i föregående och senare hfl. Det är då sannolikt Ingevallsbo i Norrbärke som åsyftas. Men där hittar jag ingen passande Anders.
Och i Norrbärke födelsebok finns bara en Lars, vad jag kan se, som föds 1702 med far Anders: Anders Ehrssons i Lilla Bråfallet, som döps 14/9. Platsen gränsar, vad jag minns, till Stora Tuna och ligger alltså i norra delen av Norrbärke socken.
 

Källa: Norrbärke, Födelse- och dopbok, C 2, 1688-1704, Bild 137 / sid 133 [AD OnLine].

245
03) Osorterat / Vilket är ortnamnet ?
« skrivet: 2010-08-08, 18:14 »
Hej Hans!
 
Lars Andersson uppges vara soldat och har Rääf som tillnamn (= soldatnamn). Det är alltså inget ortsnamn. Har du kontrollerat om Ingevallsbo finns i Stora Tuna? För det verkar mest troligt, när ingen annan församling anges i dödsboken.
 
Mvh
Leif

246
Det har tydligen blivit något fel med länken till Kalasexpressen på Facebook. Jag hittade en annan sida, som tar dig direkt till  Kalasexpressen i Pershyttan.
 
Jag kan sedan meddela att vi nu fått klart med Tågkompaniet om buss och tåg till Släktforskardagarna. Genom att köpa Sommarkortet reser du obegränsat i Bergslagen under 3 dygn för 250 kr, vilket är synnerligen prisvärt. Dessutom bekvämt, säkert och miljövänligt.
 
Läs mer om detta på hemsidan  Släktforskardagarna 2010!

247
Inför besöket i Örebro kan det vara intressant och bra med historiska kunskaper om staden. Ni hittar här lite om Centrala Örebro.  
 
Vi i projektgruppen har valt att slå ett slag för kringverksamheter i närområdet och sådant som har koppling till 200-årsjubileet: Utställningarna på Örebro Läns Museum och Örebro Stadsarkiv, Krönikespelet i Nikoli församling (S:t Nikolai kyrka och församlingshemmet) och Stadsvandringar med tonvikt på 1810.  
 
Genom Örebrokompaniet (= Turistbyrån) - ligger i bottenplanet på Conventum Konferens, Olof Palmes torg - och Örebros nya upplevelse- och besöksportal Örebrotown.com får du veta vad som i övrigt händer och finns att uppleva i Örebro i anslutning till Släktforskardagarna.
 
Vill man sedan bege sig ett stycke utanför Örebro, är en tur med ånglok från Järle station till Pershyttan och en måltid i Kalasexpressen att rekommendera. Ni hittar tidtabeller hos Nora Bergslags Veteran-jernväg. (Att det är Nora-marken 28-29/8 kan jag väl meddela, men då är förstås alla(?) i Conventum).
 
/Leif G:son Nygård

248
Internationellt / Äldre inlägg (arkiv) till 16 augusti, 2010
« skrivet: 2010-07-01, 13:35 »
Mycket bra! Det här är synnerligen ett angeläget projekt. Förbundsstyrelsen ska ha all heder av att ha initierat detta.  Jag önskar Jojje & Co lycka till!

249
Möklinta / Möklinta scb Västmanland GID 100019.28.54700
« skrivet: 2010-06-18, 01:28 »
Ja det här blev ju förvirrande!  
 
Jag har inte studerat vare sig SCB-utdraget eller hfl, utgick bara ifrån vad Karin skrivit ovan. Och där anges dödboken, vilket jag då kontrollerade. Jag reflekterade inte över GID-numret, såg det först nu. Om jag sett detta, och även studerat hfl, hade tolkningen säkerligen blivit en annan än den nu blev.
 
Så jag beklagar min felaktiga tolkning.  
 
Mvh
Leif

250
Skinnskatteberg, F:1 / Skinnskatteberg F:1 sid 7 nr 1
« skrivet: 2010-06-16, 21:16 »
Ulf!
 
Kontakta mig så ska du få några personsedlar av mig.
 
Mvh
Leif

251
Möklinta / Möklinta scb Västmanland GID 100019.28.54700
« skrivet: 2010-06-16, 02:27 »
Hej,
 
Till tinget d. 30 Jan. står det. Det har sannolikt med hennes sinnestillstånd att göra. Hon kan ha varit oförmögen att ta hand om sig själv - omyndigförklarad - och därmed måste tingsrätten träda in för att avgöra vad som ska ske med hennes, Brita Jansdotters kvarlåtenskap.
 
Mvh
Leif

252
Skinnskatteberg, F:1 / Skinnskatteberg F:1 sid 7 nr 1
« skrivet: 2010-06-16, 02:13 »
Inget efternamn på modern anges. Jag har f ö denne Olof Andersson i min antavla. Och modern heter inte Margareta enl. mina noteringar.
 
Mvh
/Leif

253
Ramsberg, C:2 / Ramsberg C:2 (dödbok) sid 158
« skrivet: 2010-05-25, 15:56 »
Jag tror att det syftar på Skrikarhyttan (Skrikbohyttan) i Nora socken (eller bergslag) i Västmanland. Så här står det i Wikipedia:
 
Skrikarhyttan låg i Nora socken i Västmanland och bruket nämndes första gången 1652 [Harmens register].
 
Mvh
/Leif

254
Under drygt 1 år har jag för sfd2010örebro:s räkning förhandlat med SJ om ett kampanjerbjudande. Nu är det i hamn! Vi får 30% rabatt på dagtåg från alla avreseorter i Sverige mellan 26-30 augusti. Så  Ta tåget till Örebro!  
 
Förhoppningsvis kommer webbredaktören att publicera nyheten på förstasidan. Men jag ger också information här så att ordföranden och andra styrelsemedlemmar kan ta den tills sig.  
 
Beställs således resa tidigast 26 maj blir det till lägsta pris. Kan vara viktigt att veta för mindre bemedlade privatpersoner och föreningar i vårt avlånga land, som annars inte har möjlighet att delta på årets event för Sveriges släktforskare.

255
Hustru Ingredh drengh Joen kanske?
 
Mvh
Leif

256
02) Militära rullor / Generalmönsterrulla 1710 sid 139
« skrivet: 2010-04-27, 20:41 »
Hästen är hwit, blev ett felslag där!

257
02) Militära rullor / Generalmönsterrulla 1710 sid 139
« skrivet: 2010-04-27, 20:37 »
Anders Lind. Född i Hofsta Sochn och bij. 26 åhr gl: Antagen i tienst uti Septemb: månad 1709. Hästen heit med röda spättor 10 åhr gamal.  
 
Fattas stumpor täke med fehl, wiskeduk?, skoopa, bårste, hwit hallsduk, ......... som han fått, handskar odugl af begynnelsen, en spåra(?) förlorat d 28 Feb. på Marchen. Noch fattas foderpåse, nattmössa, skiortor, hallsduk, kamb, skor med spännen, grimma? som han ej fått och ej ...fectzrullen warit annoterat. / Ryttaren ......... Hästen är förweken.
 
Ja, detta lyckades jag med. Några ord/namn kan jag inte eller är osäker på.
 
Mvh
Leif

258
Historia / Historia
« skrivet: 2010-03-04, 13:33 »
Här är information om boken som Jan-Erik nämner:  Skogsfinska släktnamn i Skandinavien.

259
Hovsta / Hovsta, C:3, 1737-1781
« skrivet: 2010-02-26, 15:12 »
Fadern använder tydligen också efternamnet Dahlberg. Nils Dahlberg, född 1717-11-16. Under honom finns sönerna. I högra spalten hittar du hustru Kerstin, född 1714-01-06 och därunder döttrarna. Sist uppräknad Cajsa Maria med några dagar fel födelsedatum noterat.
 
Familjen verkar sedan utflytta till Bäckkvarn i Vintrosa socken.
 
Mvh
Leif

260
Västanfors / Västanfors, husförhör, AI:15, 1846-1855
« skrivet: 2010-02-26, 11:50 »
Denna famil[j]en
får icke mera skrefvas
uti Bastmora Rote, men an-
tecknas hästädes i brist
på utrymen bland lösa
personer i Kyrkoboken
1255 i lösa listan.

261
Hovsta / Hovsta, C:3, 1737-1781
« skrivet: 2010-02-26, 09:56 »
D 13 Julii föddes Mohlnarens Mäster Nils Nilssons dotter i Kåföqwarn och Christnades d 17 ejusdem och blef kallat Catharina Maria.
 
Mohlnarens Mäster lär syfta på mölnarmäster, dvs. mjölnarmästare.
 
I SAOB står bl a detta:  
 
person som (mot viss avgift) mal spannmål åt andra; person som sköter en kvarn l. som äger l. driver kvarn(ar)...
 
Mvh
Leif

262
Västanfors / Västanfors, husförhör, AI:15, 1846-1855
« skrivet: 2010-02-26, 09:39 »
Hej Marie!
 
Det hade ju varit bra om du kunde uppge på vilken sida (folio) i hfl detta står skrivet. Om man skulle få för sig att kolla Arkiv Digital menar jag...
 
Mvh
Leif

263
Bokhandeln / Äldre inlägg (arkiv) till 06 mars, 2010
« skrivet: 2010-02-26, 08:28 »
Vid närmare eftertanke håller jag nog med dig, Gunilla.
 
Men som Sten säger, vore det bra om FS då riktade en propå till t ex SVAR och gjorde dem uppmärksam på detta.
 
Hälsningar
Leif

264
Bokhandeln / Äldre inlägg (arkiv) till 06 mars, 2010
« skrivet: 2010-02-19, 16:01 »
Hej Gunilla,
 
Jag hoppas du & FS också tar i beaktande åldersbeständigt arkivpapper (Svenskt Arkiv) som man kan köpa på Kontorsgiganten. Läs mina inlägg från 081019 och 091024 under Arkivkartonger - säker förvaring, .
 
Där visar jag att man kan köpa 500 st. 158 kr. billigare än Svanströms. Förbundet borde kunna få ännu lägre pris för större inköp. Och sedan införa detta i sortimentet och sälja 500 st. för 75-100 kr. lägre pris än Svanströms.
 
Vänlig hälsning,
Leif

265
Häggum (Häggenäs) / Häggum C:3 sid. 138
« skrivet: 2010-01-26, 23:06 »
Försöker mig på en tydning:
 
D. 15 Decembr. Christandes Lars Swenssons  
i Stafzgården späda dotter, nom. Maria
Test: Arfwed Swensson dräng Johan  
Swensson, Nils Michelsson hust.
Kirstin Olufzdotter, Pig. Ingebor Swens
dotter, Kirstin Swensdotter.
 
Vänlig hälsning,
 
Leif

266
Källor och arkiv / Krigsarkivet
« skrivet: 2010-01-26, 22:21 »
Hej Per,
 
Jag har sökt en del i militaria på plats, bland annat i samband med .
 
Där nämner jag detta med regementsräkenskaperna, från en tidigare forskning i Österbottens regemente, (och Räkenskaper, serie G). Jag fann då Förslag uppå the soldater af Lifcomagniet hwilka böra tillkomma 1743 åhrs rotelön, som blifwit upburit till General Förråds Cassan under deras Commendering i fält och fångenskap i Ryssland, för hwilka begäres ersättning af Regementsskrifwaren Strengberg. Där redovisas de stupade och det belopp som änkorna får.
 
Troligen finns motsvarande räkenskaper för det regemente som din ryttare tillhörde. Och chansen borde vara större att hitta något eftersom händelsen inträffar ca 50 år senare. Är han dessutom mer än gemen är det ännu bättre.  
 
Det kan också vara så att änkan skriver brev och begär att få veta vad som hänt maken och även begär ekonomiskt bistånd från regementet. Dessa brev, eller suppliker, finns som särskild serie. Och har du namnet på ryttaren, kan du bara ringa till KrA och efterhöra om det finns brev/suppliker registrerade på honom.  
 
Sedan kan du ev. hitta uppgifter i de militära domböckerna. Men detta har jag själv inte studerat. Tycker dock - som du - att det borde ha gjort en utredning om vad som hänt under 1790.
 
Med detta vill jag samtidigt ha sagt att det definitivt kan löna sig att besöka KrA!
 
Vänligen,
 
Leif

267
Historia / Historia
« skrivet: 2010-01-26, 10:07 »
Du har precis öppnat den Sten! Och jag kan bidra med följande:
 
För forskare på skogsfinnar kan det vara värdefullt att här länka till  FINNSAM, Finnbygder i samverkan, som är en paraplyorganisation för finnmarksforskare i Norden.
 
Genom  Forskarförteckningen kan man sedan komma i kontakt med forskare inom olika geografiska och andra områden, vilket kan leda till diskussion här.
 
Det är i alla fall en from förhoppning...
 
Mvh
/Leif

268
Häradsdomare / Häradsdomare
« skrivet: 2010-01-07, 20:30 »
Det kan finnas skrivet om häradsdomare i sockenhistoriker. Särskilt om de levde till medlet av 1800-talet och senare. Jag har en sådan bok från min socken. Sedan kan det vara värt att kontollera om det skrivits något - historik eller avhandling - om den häradsrätt eller domsaga där domaren verkade. Jag har också funnit en sådan bok. Eller rättare - uppsats av en i personalen (arkivarie) vid tingsrätten.

269
Jag har haft stort nöje av den här omgången. Avsnittet med Malmberg var särskilt roande, inte minst att han upptäckte en släkttråd till Jönssonligan. Dråpligt!  
 
Sedan var det senaste programet med Adelsohn intressant - ur flera aspekter. En snuddar Stefan vid.
 
Vi får hoppas på att SVT fortsätter med detta. Och att vi diskuterar programmen lite mer här än vad vi gjort under senaste omgången!

270
God Jul / Äldre inlägg (arkiv) till 21 december, 2009
« skrivet: 2009-12-20, 13:11 »

271
Äldsta mannen / Äldsta mannen
« skrivet: 2009-12-01, 09:35 »
Jag fann en dödnotering på en man i Häggebäcken, Västerfärnebo, Västmanlands län som blev 135(!) år.
 
Hans namn var Henrik Hindersson. Dog 1689 och begravdes 14 april. Uppges ..har sedt sine Barn til 4:de slächte. 
 
Åldern framgår av sonens dödsnotering där det anges: NB dess fader afsomnade för 4 åhr sedan och war 135 åhr gl.
 


 
Källa: Uppsala landsarkiv, Västerfärnebo kyrkoarkiv, Dödbok, C:1, 1689-1714, s 121v nr 21 resp. 128v nr 41 [Bilder hämtad från Arkiv Digital AB].

272
Dimbo / Dimbo - födelsenotis 1729
« skrivet: 2009-10-28, 23:49 »
Swen

273
02 Arkivväsende / Arkivkartonger - säker förvaring
« skrivet: 2009-10-26, 13:18 »

274
Grangärde / Grangärde vigsel 1654
« skrivet: 2009-10-26, 12:56 »
Så är det naturligtvis! Begriper inte hur jag kunde få det till ett i?? Men Nåhrgäl hade jag aldrig kunnat. Det är ett svårtytt 'g'. Jämför 'g' i gott i raden nedanför.

275
Brunnby / Brunnby AI:10 sid 327
« skrivet: 2009-10-25, 19:58 »
Nr 1 ...mönstra i Kopenhamn...

276
03) Osorterat / LÄSHJÄLP HÖGSÄTER födelselängd 1689
« skrivet: 2009-10-25, 19:55 »
Hej Kristian,
 
Jag har inte tillgång till Genline. Men av bilden att döma är barn, föräldrar och datering rätt utifrån det du angett. Jag är dock osäker på orten. Tycker det står Börje (och inte Grind).
 
Mvh
Leif

277
Grangärde / Grangärde vigsel 1654
« skrivet: 2009-10-25, 19:46 »
Det står inte Västansjö. Tycker det står Wästan i näshet.
 
Mvh
Leif

278
03) Osorterat / LÄSHJÄLP SANNE Födelselängd 1691
« skrivet: 2009-10-25, 19:33 »
Dominica = söndag. Förkortas också D:. Dop förättades på söndag eller annan helgdag.

279
02 Arkivväsende / Arkivkartonger - säker förvaring
« skrivet: 2009-10-25, 19:28 »
Sten! Ingen av oss står bakom webbplatserna eller företräder något av företagen så vi kan knappast bli beskyllda för reklam. Här handlar det bara om tips till Förbund och släktforskarkollegor. /Leif

280
03) Osorterat / LÄSHJÄLP SANNE Födelselängd 1691
« skrivet: 2009-10-25, 19:19 »
Hej Kristian!
 
Du har TRE notiser på den övre bilden.
 
Längst upp slutraderna i notisen som börjar på föregående sida. Och där anges Pigan Martha i Torödh. Det är enda Martha som anges på båda bilderna. Och ingen Arvid någonstans.  
 
Sedan är noterat d: 13 Novembris blef Jan Torbiörnssons och Ingebor Andersdotters barn frå[n] Kådsbohl(?), som war födh natten mellan Måndagen och Tisdagen, Christnat medh namn, Tiuris? (I alla fall inte Martha). Sedan uppräknas faddrar.
 
Därefter Dominica 2 Adventus blef Knudh Jacobssons och Karij Torbiörnsdoters barn frå[n] Biörkebäck [...] Kirstij. Därefter faddrar.  
 
Så du får söka vidare.
 
Mvh
Leif

281
Bokhandeln / Äldre inlägg (arkiv) till 06 mars, 2010
« skrivet: 2009-10-24, 17:56 »
Jag tycker det är dax att återinföra arkivmaterial i sortimentet.  
 
Som jag ger exempel på i diskussionen på Af -  - skulle det innebära en vinn-vinn situation för förbundet, medlemsföreningarna och enskilda släktforskare.
 
Mvh
/Leif

282
02 Arkivväsende / Arkivkartonger - säker förvaring
« skrivet: 2009-10-24, 17:41 »
Jag håller med dig Sten.
 
Som jag meddelade för 1 år sedan, tjänar man 158 kr. genom att köpa 1 kartong (500 st) arkivpapper från  Kontorsgiganten.se jämfört med Svanströms. Gjorde förbundet storinköp skulle prisskillnaden naturligtvis bli ännu större. Affärskontakten skulle sedan ge förmånliga villkor vid inköp av andra kontorsprodukter, vilket skulle gagna förbundet och dess medlemsföreningar.
 
Jag gjorde förbundsordföranden uppmärksam på detta och hon skulle ta det i beaktande. Jag vet inte om FS har diskuterat saken och vad ev. beslutet blev.  
 
Men jag tycker det här är en angelägen sak för FS att ta tag i. För det innebär en vinna-vinna-vinna situation för alla inblandade.
 
Mvh
/Leif

283
Romfartuna, F:4 / Läshjälp , Romfartuna GID 2363.11.71400
« skrivet: 2009-10-12, 23:49 »
..., hwarest han häftade för en swår frossa, som sedan hängde jämt med honom, til dess hetsig siukdom tilkom, som med kening af håll endade lefwet d. 15 Martii. Åldr. 32 år - 32 år
 
(Meddelandet ändrat av legony 2009-10-12 23:51)

284
22 Mått, mynt & stämplar / Mått och värde i jordeböcker
« skrivet: 2009-08-23, 15:02 »
Bra Stefan, tack! Och därmed får man en ganska god uppfattning om hur stora hushållen var. Det skiljer en del mellan t ex min ana och Peder Kieluafson i Danskebo.

285
22 Mått, mynt & stämplar / Mått och värde i jordeböcker
« skrivet: 2009-08-22, 00:51 »
Tack för responsen, kollegor!
 
Jag lägger ut hela den sidan där Henrik Werre finns med:
 

 
Är det riksdaler?
 
/Leif

286
22 Mått, mynt & stämplar / Mått och värde i jordeböcker
« skrivet: 2009-08-18, 00:40 »
Tack Rune och Stefan!
 
Då fick jag lära mig något nytt: Wall (=Val) och symbolen för tunna. Den ena lilla puzzelbiten fogas till den andra...
 
Och ja Stefan, det kan var Riksdaler. Tycker 'P' är lite malplacerat i sammanhanget.
 
God natt!
 
Leif

287
22 Mått, mynt & stämplar / Mått och värde i jordeböcker
« skrivet: 2009-08-16, 13:50 »
Jag har en liten - men ack så viktig! - notis här för en ana, Hindrich Werre. Utsnittet är från en Handlingslängd 1618 för Söderbärke församling (W), hämtad ur Västmanlands landskapshandlingar 1621:13:  
 


 
 
Och det är - som alltid - förkortningarna av måttenheterna och kvantiteterna (för att få en uppfattning om hur stort skatteuttaget var i förhållande till andra personer vid tiden) som vållar mig bekymmer. Vad står det?  
 
Saltt och Sillh kan jag se att det står. Men sedan 1 ?? och 1 ??. Och efter klammerparentesen, till höger: ett P eller K ?(ovan), sedan Ofj (som väl står för Osmundsjärn) och siffran 600.  
 
Till vänster om vänstra klammerparentesen förmodligen (baserat på andra uppgifter på samma sida) Osmunsiern och en kvantitet, oläslig (behöver besöka RA för studium originalet!).
 
Jag kan sedan nämna att denne Henrik Werre var av finsk härkomst, som från 1630 kom att beskattas för ett 1/4-dels hemman i Järsjöbokälla (Gärdsjöbokälla).
 
Tacksam för hjälp med detta!
 
/Leif

288
Brott och straff / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-01-12
« skrivet: 2009-08-09, 00:07 »
Det sved nog utan vatten. Som eld, skulle jag kunna tänka mig. Förmodligen hällde de över henne 3 hinkar kallt vatten för att dämpa svedan(??) och strö salt i såret. Dubbelt straff alltså.  
 
Men detta är bara mina egna, högst personlig funderingar. Kanske finns det någon lagtext (Guds lag) om detta?
 
Mvh
Leif

289
03) Osorterat / Korpral Anders Bältares dödsruna 1787
« skrivet: 2009-08-08, 16:38 »
Du har så rätt Markus!  
 
-iga hälsningar
Leif

290
03) Osorterat / Korpral Anders Bältares dödsruna 1787
« skrivet: 2009-08-07, 20:16 »
Soldat 1741 för Skarps Rote Corperal 1757. bewistat finska Compegnier 1741 och Pomerska 1757 till 1759 då han fick afsked i ..... tjänst redeligen
 
Kanske att det utlämnade ordet ska vara Stats.??
 
Mvh
Leif

291
Jag uppfattar det som att prästen ställer sig frågan varför han inte kommer till kyrkan när han däremot utan problem kan gå till kolmilan, dvs. jobba med kolningen. (Försummat kijrkan hel åhret men kan wäl gå til kohlmilan).  
 
Det är alltså inget skämt från prästen sida utan ett omdöme om Lars moraliska leverne och försummelse av kyrkoplikten.  
 
Och eftersom han inte varit till kyrkan på hela året, kan det stå mer om detta i t ex kyrkorådsprotokoll eller Domkapitlets (i Västerås) visitationshandlingar.

292
Ja Stefan, du har sannolikt rätt. Det måste då syfta på att hela nämnden (tingsrätten) vittnar, och inte någon person.
 
Tack!

293
Jag är osäker på vad notisen börjar med. Det verkar vara ett namn, men vad??
 


 
 
Helle tolfte.....? (sigh hafue skatlaget desse efter:ne)
 
Om någon har förslag på vad det står tar jag tacksamt emot detta.  
 
Hälsningar
Leif

294
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 18 juli, 2009
« skrivet: 2009-07-17, 13:02 »
Tack Birgitta, det har bara varit trevligt att hjälpa dig med Spilhammar! Fortsatt trevlig sommar själv.  
 
Jag instämmer sedan med berömmet för Lotta Nordin. Hon är verkigen skicklig. Och tillsammans med Nicklas Rosenbalck (Carl Szabad och några få till) kanske de bästa vi har att tolka gammal text. Så en  till dem båda.
 
Den positiva energin bara flööödar...

295
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 18 juli, 2009
« skrivet: 2009-07-17, 00:47 »
Ja Göran, där har vi ytterligare ett gäng. Och jag vill då gärna lägga tonvikten i min uppskattning på Elisabeth Thorsell och Carl Szabad - två trotjänare som ofta kommer in och förklarar ett och annt för oss så det blir begripligt. Och dessutom kan de båda, med lång erfarenhet i släktforskarrörelsen, ge oss tillbakablickar på verksamheten, vilket kan var nyttigt och ge perspektiv.

296
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 18 juli, 2009
« skrivet: 2009-07-17, 00:31 »
Håller helt och håller med dig, Patrick. Kaj Janzon är vekligen en klippa här, i synnerhet när det gäller medeltidshistorien. Jag läser med glädje hans inlägg var helst de dyker upp, även om jag inte alls har någon släktkoppling till ämnet. En ros till Kaj alltså!

297
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 18 juli, 2009
« skrivet: 2009-07-16, 17:16 »
Jo, så är det. Fler finns som bör nämnas. Och jag tycker verkligen det är på sin plats att uppmuntra dem som har gjort - och gör - ett gott jobb här. Vi är nog lite överlag återhållsamma med beröm, vi svenskar!  
 
Leif

298
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 16 juli, 2009
« skrivet: 2009-07-16, 16:10 »
Instämmer med föregående skribenter. För mitt vidkommande i första hand Chris - Göran känner jag inte och har inte haft kontakt med, men det är säker som Helene och Göran säger - som jag har haft nöjet att träffa här på forumet.
 
Hennes inlägg är alltid genomtänkta och rör väsentlighet. Hon är ödmjuk - vilket vi aldrig får för lite av här - vidsynt och klok som få. Verkligen en tillgång för Af. Och med tanke på hur otroligt många inlägg hon skrivit, som till övervägande delen är svar på frågor, borde hon få ett stipendium av Förbundet. Ingen kunde vara mer välförtjänt av detta än Chris. (Enligt en koll som Simson har genomfört, med bistånd, har hon klart flest inlägg på forumet).
 
Må du ha hälsan och leva länge...länge... i ditt land, Chris!  
 
Vänligen,
Leif

299
Skogvaktare / Skogvaktare
« skrivet: 2009-07-16, 02:24 »
Ha, ha...ja så kan det gå. Varm tack för svaret Lotta!  Det var roligt att få reda på.

300
Skogvaktare / Skogvaktare
« skrivet: 2009-07-15, 16:24 »
Jag vet inte om rubriken är passande för min fråga men jag finner inget bättre. (Moderator får gärna flytta till lämpligare plats, om så erfordras).
 
Det gäller en Bengt Skött i Götlunda socken, Glanshammars härad (T) som finns under Förswar under H: Carll Bonde i mantalslängden 1644. De är 4 familjer där bara hustru är markerad. Och för Bengt Skött står: Bengt Skiött en skilt tienner.  
 

 
Vad jag förstår, var han då uttagen till försvarskarl och tjänare åt landshövding Carl Bonde. Var han då hantverkare? Vad betyder en skilt tienner? Och eftersom bara hustrun skrivs i Götlunda - kunde han då vara knuten till Örebro slott, där landshövingen hade sitt residens?
 
Det skulle vara intressant att veta om jag är inne på rätt spår av någon kunnig på området!

301
Rekord i inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2012-10-29
« skrivet: 2009-06-19, 18:28 »
Och hur har du fått i hop det antalet? Skulle hon alltså bara ha skrivit ca 1155 inlägg före 6.9.2008? Nix, det köper jag inte! Om vi medräknar båda kanske vi skulle kunna närma oss rätt antal inlägg men bara nästan...
 
Trevlig midsommar på dig och alla andra seriöst glada!

302
Släktträd / Äldre inlägg (arkiv) till 18 juni, 2012
« skrivet: 2009-06-17, 18:37 »
Hej Jan! Ja, en del vatten har runnit i Svartån under Örebro sedan sist. Det var väl i Ludvika på en anbytarträff om jag minns rätt? Tycker det skulle vara kul om du kunde drapera den här vid tillfälle. Ska höra med mina kamrater i Örebro Släktforskare och projektorg. för SFD2010, om du inte kunde få visa den i anslutning till Släktforskardagarna. Vi får höras framöver.  
 
Önska dig en skön midsommar!
 
/Leif

303
Rekord i inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-06-16
« skrivet: 2009-06-16, 15:29 »
Bra Simson!  Ja det var betydligt fler. Jag kollade detta för något år sedan och har för mig att hon då hade skrivit ett par, tre tusen inlägg - minst! Så lägger man ihop bör hon - om jag spekulerar lite - ligga på 4500-5000 inlägg.  Men, som sagt, det bör hon svara på.

304
Rekord i inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-06-16
« skrivet: 2009-06-16, 12:14 »
Men Chris Bingefors då? Hon måste ju absolut vara en av topp tre här! Nu har hon tydligen omregistrerat sig, men hade förut en herrans massa inlägg. Hur många kan hon försöka svara på själv. Men glöm inte Chris!  För där handlar det också om kvalité på inläggen (men det är en annan historia och hör inte hemma här...).

305
Släktträd / Äldre inlägg (arkiv) till 18 juni, 2012
« skrivet: 2009-06-16, 11:58 »
Hej Jan! Ja, det är sannerligen ett imponerande arbete du gjort. Har ju haft tillfälle att beskåda verket för några år sedan, när du var i Riddarhyttan. Ska försöka ta mig till Karmansbo nästa år, även för att se smeder i arbete.
 
Tycker du skulle komma till Örebro nästa år och smälla upp den någonstans här. Och varför inte i vecka 34 (23-29.8) då Släktforskardagarna går av stapeln? Det skulle locka många nyfikna. Dessutom skulle släktträdet skapa ett intresse runt släktforskning och få fler att besöka Släktforskardagarna.  
 
Eller varför inte sätta upp släktträdet under Släktforskardagarna? Det borde gå att ordna tycker jag. Lokaler lider vi ingen brist på. Dessutom finns du ju i vårt närområde.
 
Bästa hälsningar
/Leif

306
Porträttfynd (enskilda bilder) / #93813 - Vad heter mannen?
« skrivet: 2009-06-08, 21:14 »
A. Strinius eller A. Strinier, kanske?

307
Domstolshandlingar bör i stället vara Domstolsarkiv. Och som underrubriker; Häradsrätten - Rådhusrätten - Lagmansrätten - Bergstingsrätten. Sedan kan det finnas fler underrubriker som följer i linje med hur ett domstolsarkiv är upplagt (se t ex Clemensson & Andersson, Släktforska steg för steg). Domstolsarkiv är en stor och viktig källa så lägg ner omsorg på strukturen (vilket f ö gäller all omstrukturering).
 
Jag tycker för övrigt som Carl, att det inte finns någon anledning att gå in och ändra för mycket i strukturer som har fungerat rätt hyfsat sedan nättidningens tillkomst. Och Lars-Ove, att man bör följa NAD:s strukturer och rubriker och bygga ut successivt vartefter behov uppstår.

308
Valbo / Valbo födelsebok 1711-02-20--1711-03-25
« skrivet: 2009-06-08, 17:34 »
Så kan det gå när man ger sin in i en församling vars orter man inte har en aaaning om och inte reserverar sig mot tolkningen... . Bättre då att avstå. (Men Gävle känner jag förstås till även om jag inte, vid en första anblick, såg att det stod Gävle här).  
 
Men lättsinning för att jag glömde reservera mig mot tolkningen ... nej, där håller jag inte med.  
 
...och för övrigt fanns reservationen där iaf vad gäller Getebo i form av ett frågetecken utan parentes.
 
Vänlig hälsning
Leif
 
(Meddelandet ändrat av legony 2009-06-08 17:39)

309
Rekord i inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-06-16
« skrivet: 2009-06-07, 13:14 »
Ja det här var riktigt kul - och intressant!  Tack för listan Stefan!

310
Valbo / Valbo födelsebok 1711-02-20--1711-03-25
« skrivet: 2009-06-07, 12:46 »
Hej Jimmy!
 
Nej, jag känner inte till någon Tåning i Kvevlax. Men du kan kontakta Torbjörn Rabb som forskat mycket på Kvevlax. Han kanske känner till något om släkten eller kan slussa dig vidare till någon annan. Jag mejlar dig e-postadressen.
 
Forkarhälsningar
Leif

311
Valbo / Valbo födelsebok 1711-02-20--1711-03-25
« skrivet: 2009-06-06, 15:43 »
8. ...hustru Anna, Lars Jönssons hustru ibid (Österfärna).
 
10. ...hustru Cherstin Hansdott:er i Forsbacka, hustru Anna Jönsdott:er ibid
 
11. ...hustru Anna Jonsdott:er i Ön, hustru Lisbeta N (står förmodligen för N.N., dvs. Nomen Nescio = känner inte namnet), Lars Swänssons hustru i Getebo?
 
(Meddelandet ändrat av legony 2009-06-06 15:46)

312
22 Mått, mynt & stämplar / Måttenhet 1659
« skrivet: 2009-06-03, 18:10 »
Som jag kan utläsa av brevet, rör det 24 st. så kallade  bergzfinnar som befinner sig i Värmland för kriget mot Danmark. Så det lär knappas röra lispund, vilket i så fall skulle betyda 37,5 kilo bröd per man (om jag nu har räknat rätt?). Och enligt tabellen i Måttordboken - har varit tvungen att plocka fram den i röran

-  står bara lb för skålpund men kan ibland också betyda lispund:
 


 
 
Och vad som är vilket torde beror på hur stor kvantitet som förekommer. Och då får man, precis som framgår av inläggen, försöka avgöra vad som menas genom att utgå ifrån hur många som uttaget avser att hjälpa.
 
Så det, i detta fall tillfälliga skatteuttaget (landtågsgärden), var inte större än för kosthållet för deras hemresa till Bergslagen, vilket väl på skidor (som det framgår att de använde) tog ett par dygn. Varje man hade då ca 1,1 kg bröd (kanske 2 rågkakor?) och 900 g kött i färdkost.  
 
Nu var det ju inte särskilt mycket eftersom de, enligt befälhavarens rapport till landshövdingen, led av hunger och farit runt i Norge och Värmlands finnskogar för att jaga föda av befolkningen (varvid de också slagit i hjäl folk). Läs gärna hela brevet i nästa veckas nr av FINNSAM Information, Finnbygder i samverkan där jag, som redaktör, kommer att publicera brevet.
 
Kan f ö nämna att Hans Högman har skrivit en del om Gamla mått och vikter.  
 
Tack för alla inlägg!
 
Leif G:son Nygård

313
Söderbärke / Söderbärke C/2 1695 - 1711
« skrivet: 2009-06-03, 12:18 »
Tidemansdotter. Fadern lär då ha hetat Tideman eller Tiderman
 
Man ser bättre genom att studera tidigare hfl och Huggnora. På höger sida av uppslaget för Huggnora, A I: 1, 1673-? (glömde notera sidan!), finns en Anders Tidemansson vid Laggarbohyttan. Kanske är det en bror till Brita?  
 
Mvh
Leif

314
22 Mått, mynt & stämplar / Måttenhet 1659
« skrivet: 2009-06-03, 00:37 »
Tack kamrater!  Det är nog med störta sannolikhet skålpund som menas. Symbolen liknas vid ett t och ett b med en böjning rakt över bokstäverna - och så verkar det vara här.
 
Jag har f ö en bra bok att rekommendera när det gäller mått och vikt:
 
Måttordboken. [ISBN 91-7108-384-7]. Tyvärr har jag den inte tillgänglig eftersom jag har alla böcker nedpackade pga. renovering av vardagsrummet!

315
22 Mått, mynt & stämplar / Måttenhet 1659
« skrivet: 2009-06-02, 20:37 »
Jag håller på att översätta ett brev från en militär befälhavare (Håkan Månsson) i Värmland 1659.
 

 
Och där förekommer, som synes, en måttenhet på then giärden, som iagh togh up hoos Allmogen till finnernas underhåldh... Och det är enheten för bröd och kött som jag inte kan tyda.  
 
Vilken är måttenheten? Eftersom det rör sig om torra varor - kan det betyda halvtunna? Någon som vet?
 
Tacksam för hjälp!
 
Med vänlig hälsning
/Leif

316
Blev lite förvånad när jag ser att Sveriges Släktforskarförbund inte är medlem i paraplyorganisationen  De Svenska Historiedagarna. I synnerhet som Personhistoriska samfundet är medlem.    
 
Jag vet inte om förbundet & FS tidigare har diskuterat detta och tagit något principbeslut mot medlemskap. Någon som vet hur det förhåller sig?  
 
Men jag tycker det finns all anledning att ansöka om medlemskap. Att tillhöra de företag och organisationer som värnar vår historia genom De Svenska Historiedagarna - för närvarande 28 st. - vore verkligen ett sätt att visa släktforskning som kulturfaktor, ideell folkrörelse och vetenskap som det står i stadgarnas § 2, punkt 3. Och det ligger även i linje med paragrafens fjärde och sista punkt, att samarbeta med inhemska och utländska organisationer.

317
Glad Påsk / Glad Påsk
« skrivet: 2009-04-10, 18:22 »
Glad Påsk alla släktforskare!  Och särskilt till Ann-Mari. Du behövs här!  
 
/Leif

318
Verkligen bra initiativ! Ett upprop för en utomordentlig serie om släktforskning:
 
En känd person tar sig an en ana i modern tid, som de fortfarande har minne av eller känner kopplingen till. Rapp berättelse. Direkt på rödbetan, ingen dötid - intressant mest hela tiden. Inte så många - om ens någon? - dammiga luntor. Och en berättelse som utmynnar i det som gör vår hobby så spännande dvs. ger svar på frågor som man kanske inte förväntat sig, skapar nya frågor och slår hål på vandringssägner & felaktiga föreställningar om släktingar.

319
05 Kvalitet inom släktforskningen / Nätkurs i släktforskning
« skrivet: 2009-03-22, 16:22 »
Under Släktforskningens Dag i går såg jag detta anslag:
 
Mittuniversitetet
MID SWEDEN UNIVERSITY
 
Nätkurs i Släktforskning
 
Under höstterminen 2009 har vi glädjen att kunna
erbjuda en kurs i släktforskning vid Mittuniversitetet
(7,5 högskolepoäng).
 
Kursen fördjupar dina insikter i släktforskningens
källor och metodik.
 
Kursen är nätbaserad och på distans. Detta innebär
att du kan läsa kursen oberoende av var du befinner
dig, men måste ha tillgång till en dator och Internet.
Kursen går på kvartsfart.
 
För vidare information se
http://www.miun.se/slaktforskning
 
Anmälan senast den 15 april 2009
 
*   *   *
 
Ett alternativ för den som vill lära sig släktforskningens grunder från hemmet och sin dator.
 
/Leif G:son Nygård

320
Släktforskardagarna / Släktforskardagarna i Örebro 2010
« skrivet: 2009-03-21, 15:38 »
Ja Paola, vi som örebroare har alla anledning att vara glada idag då FS besutat tilldela oss värdskapet 2010.  
 
Jag är då väldigt glad eftersom jag initierade diskussionen här (och på Förbundsforum) och drivit frågan föreningsvägen, via Örebro Släktforskare!    Det var trögt i portgången men nu är alla med på noterna och fyllda av entusiasm att göra någonting bra av detta - till glädje för hela släktforskarrörelsen.
 
Och med tanke på det centrala läget för evenemanget - ta tåget, kära besökare (och en och annan utställare från Skåne och ovan Sveriges mittlinje), och stig av vid Örebro S (Södra station). Därifrån är det 200 m till mässhallen, Conventum Arena.  
 
Jag kommer sedan att verka för att besökare (och utställare) får rabatt på tågresa hos SJ och Tåg i Berslagen. Att resa med tåg är bekvämt, går snabbt (2 tim. från Sth till Ö-bro) och är bra för miljön.  
 
Så väl mött i Örebro 27-29.8.2010!  
 
/Leif G:son Nygård
 
PS. Anbytarvärden: Du kan ta bort frågetecknet efter ämnet. DS.
 
(Meddelandet ändrat av legony den 21 mars, 2009)

321
... eller slå en signal till förbundexpeditionen så kanske dimmorna hade skingrats på ett ögonblick.

322
27) Äldre osorterade diskussioner / Vad står det?
« skrivet: 2009-02-19, 01:30 »
Tack för klargörandet, Bo! Tyckte väl sonifum såg (och lät) väldigt underligt (ut) i sammanhanget... Och var fadern skrivare vid kronobruket, är det förståeligt att sonen Jöns blev nämndeman och senare domare.  
 
Jöns Eriksson blev utsedd till ordinarie nämndeman någon gång 1634-36, trädde till som domare 1653 och begärde avsked 1670. Han dog 1683 i en ålder av, enl. dödboken, 110 år och således född omkr. 1573. Med andra ord - en riktig krutgubbe!  
 
Mvh
Leif ...

323
27) Äldre osorterade diskussioner / Vad står det?
« skrivet: 2009-02-19, 00:17 »
Tack för bidragen, Olle och Jonas! Då har det uppenbarligen någon koppling till det latinska ordet sonifum. Återkommer f ö i fortsättningen av satsen:
 
Erik Sonifum, är nu sonifume wed Guldsmedzhytta.
 
Det blir bara mer intressant! Jag har inte en aning om vad detta betyder. Sonen Jöns blev sedermera domare i Lindes bergslags häradsrätt (om nu det kan vara en ledtråd?).
 
/Leif

324
27) Äldre osorterade diskussioner / Vad står det?
« skrivet: 2009-02-18, 19:24 »
Jag kan inte tyda efternamnet för Erik i Björneboda, Lindesberg (T). Vad står det? Är det en yrkesbenämning? Sonifum???
 
(Utsnittet är hämtat från Årliga räntan, Lindes bergslag, 1595).
 


 
 
Mvh
Leif

325
27 Rosor och hälsningar / Kommande släktforskare?
« skrivet: 2009-02-11, 18:22 »
Härligt! Grattis - och lycka till!

326
Okej, jag förstår. Skönt å höra att jag inte är någon torrboll! Det blir ett plus i kanten!

327
Visst är det riktat till dig, Ann-Mari (men inga hårda känslor )!  
 
Det är ju lätt att tolka det du skriver - Fy vad tråkigt det låter med AF som främst en sökbar databank... - som att du inte tycker det är så kul att söka i det gigantiska materialet och därmed just förringar den möjligheten.  
 
Det riktas ibland kritik mot anvariga att det saknas moderatorer och att forumet inte sköts som vore önskvärt. Jag delar den kritiken. Men för att den ska ha någon tyngd behöver vi, särskilt gamlingarna i gården, ta vårt ansvar och följa reglerna. För annars ska vi inte begära att nybörjarna gör det, vilket i fölängningen leder till mer jobb för moderatorerna (som inte finns, vilket leder till irritation hos användarna....vilka riktar kritik mot ledningen...).
 
Sedan håller jag med både dig och Anders, att det måste finnas plats för gemytlighet och trevnad. Din bildavdelning, som jag besöker ibland, är ett lysande exempel på det. Och jag har faktiskt varit inblandad i en massa trevliga tillställningar även inom andra avdelningar. Så fikarum - inte mig emot. Det motsätter inte en hög profil när det gäller ordning och reda.
 
Mvh
Leif

328
Nu är det ju så att det i Ordningsreglerna står följande:
 
Innan du skriver - sök
Det finns redan oerhört mycket information i Nättidningen RÖTTER inklusive Anbytarforum, Forskarkatalogen, Litteratur-Sök, etc. Försök alltid först ta reda på vad som finns skrivet om den socken, den släkt eller det yrke du är intresserad av. Det gör du med hjälp av Sökfunktionen på Rötters förstasida, längst ned till vänster.
 
...
 
När man ställer frågor  
När du ställer frågor på Anbytarforum ska du alltid ange vilket förarbete du gjort. Vilka källor har du redan kontrollerat? Källor som många har tillgång till är de vanliga cd-skivorna. Vet du exempelvis att svaret inte finns där så ange det. Om du inte meddelar vad du redan gjort kan andra i onödan upprepa din forskning i svaret till dig.
 
Och regler är väl till att följas. Eller? Tycker jag det är tråkigt att söka och läsa tidigare inlägg har jag nog valt fel hobby. Kan ju tycka att dessa avsnitt skulle framgå bättre. Men det ligger på användaren, särskilt nybörjaren, att förvissa sig om hur forumet fungerar. Som det nu är tror jag många förstagångsbesökare missar att Af också är en enorm kunskapsbank. Och det är inte bra tycker jag.  
 
/Leif

329
Det finns m a o anledning att vara optimistisk vad gäller utvecklingen på forumet och internetforskningen i stort. Efter avgiftsbeläggningen var det ett annat ljud i skällan om vad följden skulle kunna komma att bli. Farhågorna har inte besannats. Tvärtom verkar det vara som att de olika forumen korsbefruktar varandra. Men jag tror, som Mårten, att det finns en viss fara i att informationen och meningsutbytet splittras på flera likartade forum.  
 
Som föregångare kommer dock Af att bestå av gigantiskt mycket mer värdefull information än uppstickarna. För nybörjaren i internetsläktforskning lär det därför vara omöjligt att inom överskådlig tid förbigå Af - om man verkligen vill lära sig någonting och ha störst chans att komma vidare i sin forskning - till förmån för de nya forumen. Frågan huruvida Af ska avgiftsbefrias har i det perspektivet knappast någon betydelse.

330
Asker / Asker husförhör 1796-1812 GID 284.50.86200 m.m.
« skrivet: 2009-01-29, 16:57 »
på siukhuset i
....stad (Carlstad?) enl. H. Rytt
m. Carlssons bref
12/11 (Kan det vara datum?)
....ersta (Attersta?)
Sköllersta
 
Fru Ingrid Apelgren är född i Östergötland (Ö.göthl.)

331
Bildgåtan - Övrigt / Är männen på bilden densamme?
« skrivet: 2009-01-28, 22:41 »
Om man gör en förstoring av bilderna, går det lättare att jämföra:
 

 
Jag har sedan delat upp ansiktena i sex (6) olika partier:
 
1. Haka.
2. Mun.
3. Näsa.
4. Öga.
5. Öra.
6. Hårfäste (vid örat).
 
Och då är likheterna slående. Så för mig är det ingen tvekan om att det är samma person. Om det vore så att det i något parti av ansiktet skulle finnas avvikelser mellan de två avbildade männen, infann sig ett mått av osäkerhet. Men här kan jag inte på någon punkt se någon sådan avvikelse vid jämförelse.
 
F ö håller jag med Fredrik vad det gäller färgnyanserna.

332
Hovsta / Hovsta F:2 döde 1825
« skrivet: 2009-01-13, 11:55 »
Hej Johan,
 
Ska nog vara und. 1 järnlass. Sista ordet tycker jag är afslag.
 
Mvh Leif

333
God Jul / Äldre inlägg (arkiv) till 21 december, 2009
« skrivet: 2008-12-24, 19:49 »

334
Dagens ros / Äldre inlägg (arkiv) till 16 juli, 2009
« skrivet: 2008-12-16, 14:52 »
Grattis till födelsedagsbarnet och ett stort TACK till Håkan Skogsjö för initiativet till detta fantastiska forum för oss släktforskare! Må det leva uti hundrade år...

335
Hed, F:1 / Hed F:1 1747 Feb 08
« skrivet: 2008-11-11, 22:13 »
Instämmer helt med dig, både vad gäller födelseuppgiften för Johan och namnet på modern Sara. Det är en välsignelse när man kan kontrollera uppgifterna i födelsebok mot dito i hfl och mtl - och omvänt!
 
Dina övriga frågor kan jag f n inte hjälpa dig med. Bor i en evakueringslägenhet medan de reparerar min ordinarie bostad. Så jag har inte tillgång till mina databaser för Ramsberg, iaf inte under november.
 
Men kommer jag ihåg diskussionen, ska jag kolla upp detta lite närmare när jag åter är hemma. Du kan också, om du vill, påminna mig i december.
 
Mvh /Leif

336
Hed, F:1 / Hed F:1 1747 Feb 08
« skrivet: 2008-11-11, 11:41 »
Birgitta,
 
Jag har inte tillgång till husförhörslängderna för Ramsberg så jag vet inte vad som står där.
 
Kollade också vidga i Ramsberg från 1679 och framåt, men ingen Lars Olsson och Sara/Margareta. Det tyder på att de gift sig före 1679.
 
Och jag hittade ett par år 1677 i Skinnskatteberg [C:1, 1623-1677] som möjligen skulle kunna vara rätt personer - se här:
 

 
Om det är rätt personer, kan det betyda att uppgiften i Hed kyrkobok är rätt men fel i Ramsbergs dito. Kontroll med hfl ger förhoppningsvis svaret.
 
Kan i förbigående nämna att jag i färg avfotograferat första ministerialboken för Skinnskatteberg (tillsammans med kyrä 1644-1682, Fattigsäden) som jag säljer.

337
Bra! Jag ska ta kontakt med Gunilla. Och går inte det genom henne, får jag helt enkelt låna en bil och komma till Sth.  
 
Vi ska ordna detta på ett bättre sätt än det här som sticker i ögonen.

338
Hed, F:1 / Hed F:1 1747 Feb 08
« skrivet: 2008-11-10, 21:03 »
Här är födelsedateringen för Johan:
 

 
Detta är från 1684. Han är döpt den 23 mars. Källa: Ramsberg, C:1, 1679-1698.

339
Hed, F:1 / Hed F:1 1747 Feb 08
« skrivet: 2008-11-10, 20:36 »
Ja, om han nu verkligen bodde i Krampen, dvs. var mantalsskriven där? Det står att han blev ständigt hos föräldrarna och endast tjänade (förmodligen som dräng) i Krampen. Men annars tolkar jag texten på samma sätt som du.
 
Håller med om att tidsbestämningen är viktig för att få en någorlunda säkert ingång, rimligt tidsspann i sökandet.
 
Jag har originalböckerna för Ramsberg och ska se vad som står aktuell tid.
 
Återkommer om jag hittar något!
 
Mvh /Leif

340
Hed, F:1 / Hed F:1 1747 Feb 08
« skrivet: 2008-11-10, 11:56 »
ständigt
alenast tiente
sorg
 
Jo det ser ut som Larsdotter men jag tyder det nog till Jansdotter ändå.
 
Mvh
Leif

341
Jo Stefan, men även om fraktkostnaden är hög tycker jag inte FS ska sänkas sig till en loppmarknadsnivå - 5 Bra Böcker för 100 kr! - i sin prissättning av ett akademiskt verk. Och respekt mot Bygdén (även om han är död) och dem som bidragit till supplimentbanden borde också ha varit en bromskloss mot agerandet.
 
Kan så vara att efterfrågan kanske minskar. Men vad jag kan se finns inte supplimentbanden med i webbupplagan.

342
Nu reas Bygdéns herdaminne ut för en spottstyver för att minska på lagret. Jag tycker det är stötande att ett så omfattande verk, dessutom med supplimentband, reas ut på detta sätt för att förbundsexpeditionen är för liten! Vad tycker Carl om detta som själv lagt ned en massa arbete för korrigering och komplettering till supplimentbanden? (Om du inte gråter så borde du åtminstone knyta handen i byxfickan).
 
Ett marknadspris för detta verk (i faksimil) skulle inte vara under 500 kr enligt min bedömning. Och jag skulle utan vidare kunna kränga verket å förbundets vägnar för minst 300 kr/st. Böckerna kunde levereras till mig genom Gunilla D.  
 
Ge mig bara uppdraget FS, kommer det att verkställas!
 
Vänlig hälsning
Leif G:son Nygård

343
Begravningssed / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-01-29
« skrivet: 2008-11-01, 16:13 »

344
Begravningssed / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-01-29
« skrivet: 2008-11-01, 14:07 »
Jo, då hade risken varit att anbytarvärden flyttat bildkollaget till dina domäner och jag fick fundera över min hjärnstatus, särskilt minnesfunktionen.  
 
Detsamma för dig!
 
Leif

345
Begravningssed / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-01-29
« skrivet: 2008-11-01, 13:00 »
Några bilder över Olaus Petri kyrkan som jag tog från min balkong Allhelgonahelgen förra året 2007. Mycket nöje!
 

 
Och så tänder vi ett ljus idag och tänker på närstående som lämnat oss.

346
03) Osorterat / Jöns Granberg i Tveta dombok 1726
« skrivet: 2008-10-21, 13:32 »
Så här tyder jag de utelämnade orden (och några korrigeringar):
 
.......... ehrowördige  
och wällärde .........
......................
........låtit instämma
......................
i Korshagen ..........
........... Ågrenshult(?)
ang:de sedheräten ....
......................
......................
......... swärfader å-
bodt, D:o instämdt
......................
......................
......................
........torpet Lärkan,  
äfwen för sedheräten  
å sama boställe.
 
Om målet rör sedvanerätt till kapellanbostället och torpet - jag är lite osäker på om tydningen är riktig av det avsnittet - kan du läsa i Nordisk Familjebok om sedvanerätt
 
Mvh
Leif

347
En inkomstkälla skulle kanske vara att köpa in åldersbeständigt arkivpapper (Svenskt Arkiv, A4 80g) till kraftigt reducerat pris från  Kontorsgiganten.se och sedan sälja vidare, till enskilda och släktforskarföreningar.
 
Skickade en förfrågan vad det skulle kosta om jag köpte 5 paket á 500 ark. Fick då detta svar:
 
...Vi kan erbjuda priset 275 kr per paket vid köp av 5 st eller priset 260 kr per paket vid köp av minst 7 st paket...
 
Tack på förhand!  
 
Med vänlig hälsning  
 
Klas
Försäljning/Kundtjänst
 
Svanströms säljer samma arkivpapper för 464.40 vid beställning av 5 paket. Det är en prisskillnad på hela 190 kr/paket vid beställning av 5 paket, och 200 kr om beställningen blir minst 7 paket.
 
Varför skulle inte förbundet kunna göra en lite större beställning, och kanske få ner priset ytterligare, och sedan sälja papper vidare med ett påslag på låt säga 100 kr/paket? Det skulle ändå vara billigare för släktforskarföreningar och enskilda släktforskare än vad ett paket hos Kontorsgiganten skulle kosta - och betydligt billigare än hos Svanströms. Båda parter skulle vinna på detta.

348
Och jag lite till:
 
....Warit stark till hälsan, emellan det hon plågats......hwilken.....dess lefnad henne, som oftast oroade, den derock ändade dess lif......Begrofs Dca Jud. [= Dominica Judica].

349
02 Arkivväsende / Arkivkartonger - säker förvaring
« skrivet: 2008-10-19, 15:03 »
Ja, en god idé vore att släktforskarföreningen, eller flera i samverkan, köpte in arkivkartonger.  
 
Kontollerade f ö prisskillnaden mellan Svanströms och  Kontorsgiganten.se på arkivpapper (från Svenskt Arkiv). Och för 80 g är prisskillnaden hela 158 kr per 500 st/paket.  
 
Det är värt att ha i beaktande när man (också) vill förvara forskningsresultat på arkivbeständigt papper.

350
Förbundsforum / Regionala träffar
« skrivet: 2008-10-05, 19:02 »
Så har jag då deltagit på Bergslagssamverkans släkt- och bygdeforskarträff i Lindesberg. Det var min första som utställare.  
 
Och jag har bara idel lovord att ge arrangörerna. Bra jobbar Lindeberg och Nora! Ja, LBSF ligger mig varmast om hjärtat eftersom jag tidigare var aktiv i föreningen och har flera kamrater där. Så jag är måhända inte rätt person att lämna ett objektivt omdöme om träffen. (Det hoppas jag någon från arrangörerna gör).
 
Men det var gott om folk runt borden, föreläsningarna fyllde rummen, försäljningen runt mitt bord - mitt undantaget - var god och meningutbytet givande och glatt. Så roligt att åter träffa fler gamla kontakter! Och forskare som jag bara talat med i telefon eller mejlat och därför aldrig sett IRF! Nya kontakter skapades också vilket var minst lika trevligt.  
 
Skulle vilja säga att träffen innehöll det mesta och det bästa av vad man kan förvänta sig av den här typen av arrangemang. Jag tror de regionala, småskaliga träffarna har framtiden för sig. Det behöver inte vara så svårt för några få föreningar att ro i land ett regionalt arrangemang. Behovet av social samvaro runt släkt- och hembygdsforskning lär heller aldrig - trots eller tack vare datorer och internet - ebba ut. Det kan snarare bli tvärtom.
 
Nu har jag lagt ut några fotografier från  Släkt- och bygdeforskarträffen i Masugnen, Lindesberg 081004 i mitt Picasa webbalbum. Ni kan förstora bilderna något genom att dra reglaget (ovan) till höger.
 
Mycket nöje!
 
/Leif G:son Nygård

351
Porträttfynd (enskilda bilder) / #82046 - Vad heter mannen?
« skrivet: 2008-07-19, 14:21 »
Ja Ruffe el. Raffe är nog ännu bättre förslag.

352
Porträttfynd (enskilda bilder) / #82046 - Vad heter mannen?
« skrivet: 2008-07-19, 12:56 »
 Arve Tellefsen känns inte så obekvämt att säga.  
 
Arve och Arffe kanske är en (norsk och svensk) variant av samma namn: Arvid?

353
Porträttfynd (enskilda bilder) / #82046 - Vad heter mannen?
« skrivet: 2008-07-19, 00:43 »
Och vad säger källorna om Arffe (Arvid?) Brodén?

354
Tips & idéer / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juli, 2008
« skrivet: 2008-06-24, 22:36 »
Tror väl inte att vi är så olika ändå, Ann-Mari!  Jag mår bra och har utomordentligt mycket glädje av datorn och Internet. Men jag tillåter mig att reflektera över vad användandet kan göra med oss människor på lite sikt och vilka konsekvenser det har på föreningslivet.  
 
Forskastuga, i Lindesbergs tappning, är som följer:
 
- Egen lokal med internetuppkopplade datorer, databaser, böcker och tidskrifter (särskilt utbytestidskrifter från andra släktforskarföreningar).
- Internetabonnemang som Lindesbergs kommun (biblioteket) står för.
- Nyckel (som kan lånas på biblioteket) för forskning eller studier i lokalen på dagtid, helger eller annan tid när inte föreningen har möten.
- Öppet hus varje torsdag mellan 18-21 då möjlighet finns att över en fika träffa likasinnade och alltid någon från styrelsen.
- Kursverksamhet. Nybörjar- och fortsättningskurser i släktforskning.
- Mötesverksamhet. Medlems- och styrelsemöten.
 
Jag skulle tro att så här ser en typisk forskarstuga ut idag. Så har det utvecklat sig Ann-Mari! Och jag tror inte det pyr av missnöje bland Sveriges släktforskare över den utvecklingen.
 
Men en dag i framtiden, när vi lekt av oss i den artificiella världen och längtar tillbaka till den gamla släktforskarföreningen, kanske den inte finns längre. Det är tillbommat och stängt! Vi hänvisas då till diverse forum på Internet, med lite olika prägel, där vi möts som skuggfigurer - utan ansikten, med nicknamn och kanske med ryggen vänd bakåt (av rädlsla för att bli avslöjad - för vad?) - där ett i hastigheten felaktigt ord eller mening huggs i sten och kan bli svårt att reparera och skapar onödigt rabalder. I stället för att vi i den nerlagda föreningslokalen i direkta möten hade kunnat mötas utan skygglappar och reda ut eventuella missförstånd på ett ögonblick.
 
Jo, utvecklingen kan faktiskt leda dithän. Och därför tycker jag det är förbundets sak att, som jag skrev, verka för en utveckling av BÅDA riktningarna.  
 
Jag delar för övrigt Mats förslag och tycker inte de på något sätt står i strid med det jag framfört.

355
Tips & idéer / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juli, 2008
« skrivet: 2008-06-24, 14:34 »
Mycket viktig fråga Ted tar upp. Jag vet inte heller om det är under denna rubrik frågan ska dryftas, men kör på här. (Anbytarvärden får annars flytta diskussionen, om hon finner det nödvändigt).
 
Jag är med i flera forum och funderar emellanåt vilket utbyte det ger och hur det påverkar mig. Det är en sak, om man har familjen i sitt hem och genom dem har direkt fysisk kontakt. Men hur påverkas man som ensamstående, och kanske arbetslös eller pensionär, där man sitter i sin kammare och snackar med folk till höger och vänster i en artificiell värld? Och finns det inte en risk att det är så bekvämt att man drar sig för att söka social kontakt genom föreningslivet? Jag är verkligen inte säker på att detta är så hälsosamt i längden.  
 
Och vem vet hur länge dessa virtuella möten kommer att bestå? Jag ser en uppenbar risk för en backclash inom kanske 10-15 år. Vi är sociala varelser och det ligger i den mänskliga naturen att söka fysisk och visuell kontakt med andra för att vi ska må bra, fysiskt och psykiskt. Jag tror att med tiden kommer allt fler erfara detta och vända sig bort från den artificiella världen, vilket innebär att intresset för div. forum och chatt avtar. Och då måste föreningslivet finnas där med sin mjuka famn av givande möten mellan människor.
 
Därför tycker jag inte att förbundet ska lägga all kraft på utveckling av virtuella mötesplatser. Det kan också ske. Men det ena utesluter inte det andra. Precis lika viktigt är utveckling av mötesformer och innehåll som attraherar människor. Den utveckling med forskarstugor som skett senaste åren är helt igenom en god idé. Jag ser ju vilken positiv utveckling som skett i en av mina föreningar (Linde).  
 
Så förbundet gör klokt i att satsa på BÅDE den konventionella föreningsverksamheten och virtuella mötesplatser. För vem vet, som sagt, vad som händer i framtiden. Inte så lyckat om förbundet satsar allt på ett kort och det sedan visar sig att människor vänder det artificiella ryggen eftersom det inte var så hälsosamt.  

356
Det har framkommit under en annan diskussion här att Michael Lundholm avgår vid höstens stämma, delvis pga. den tid som FS tvingats avsätta för spårsmål rörande AF/FF och den insinuanta ton som framskymtat hos vissa skribenter och som gjort att han tröttnat.
 
Jag tycker det är utomordentligt beklämmande och allvarligt att en sådan ytterst kompetent person väljer att lämnar FS, huvudsakligen (förmodligen) pga. debatten om och tonen på AF/FF. Jag hade hoppats på att Michael var påtänkt att efterträda Ted. Om det är någon, jämsides med Ted, som har deltagit i diskussioner med släktforskare här de senaste 2 åren så är det just - Michael Lundholm. Ingen skugga skall därför definitivt inte falla över honom! Michaels avgång måste därför mana alla oss som värnar svensk släktforskning till eftertanke och rannsakan:  
 
Är debattklimatet på AF och FF sådant att påtänkta ledamöter i Förbundsstyrelsen inte ställer upp och redan valda hoppar av därför att de inte vill (riskera att) hudflängas här? Om en outtalad obekväm känsla/rädsla sprider sig - är inte detta då ett hot mot demokratin i Förbundet? Vad ska vi göra åt det i så fall?
 
Det har otvivelaktigt funnits och finns brister på AF/FF som påtalats av flera skribenter - t ex den senfärdiga och bristfälliga modereringen/övervakningen av forumet - men det legitimerar inte ett debattklimat som skapar dålig stämning och stjälper förmågor. Då måste vi ändra oss genom att bli mer ödmjuka, sakliga och toleranta - mindre otåliga, kompromisslösa och krävande. Det ingår också i ett demokratiskt förhållningssätt som vi alla är skyldiga att upprätthålla.

357
Karbenning / Karbenning födelsebok 1736-1772 GID 2346.10.93100
« skrivet: 2008-05-23, 19:30 »
Sockenskomakare
 
Klingbo (by, ej socken)

358
Nyligen upptäckte jag en arkivbildare som jag tror kan ge en del också när det gäller fångar och fångvård: Länsstyrelsen, närmare bestämt Landskansliet och Landskontoret (på Landsarkivet). Där finns, under Serie E och G, handlingar rörande fångvård.  
 
För det kan ju bara så att fångarna också (först?) vände sig till den regionala befallningahavaren, dvs. landshövdingen, med sina klagomål och vädjanden. Av Carins inlägg kan man utläsa att inte alla (hennes fångar) blev föremål för Kungl. Majt:s nådige utslag.

359
03) Osorterat / Läshjälp
« skrivet: 2008-05-07, 01:03 »
Ja...salighets medel ska de vara. Bra Elisabeth!

360
Ånsta / Ånsta hfl
« skrivet: 2008-05-06, 16:21 »
Det skall nog vara Hovsta som ligger straxt norr om Örebro. Där finns också Kårsta, Lund och Kumla.
 
Mvh /Leif

361
03) Osorterat / Läshjälp
« skrivet: 2008-05-06, 16:13 »
Det ska nog vara Hämshyttan, modernare: Hemshyttan.
 
Vidare, istället för frågetecken, tyder jag som följande:
 
... (Döpt?). Kunnat wäl läsa och förstå sine Christendoms stycken.
 
(Lefvat) stilla.
 
Begodt sine swaghets medel.
 
... ibland til sängz af ålderdombskröplighet, på slutet ... (har?)
 
Mvh /Leif

362
Men jag protesterar ju mot plasten, bäste Stefan! Jag tycker man ska sända ut tidningen väl förpackad i ett skyddande kuvert. I synnerhet som försändelsen innehåller en extra tidning!  
 
Jo jag vet att den inte var förpackad alls förut. Lika illa det. Jag har flera nummer som dimpt ner med skavanker av olika slag. Så ser jag på saken - den pedant jag är!

363
Jag tackar så mycket för nya numret av tidningen! Många läsvärda artiklar.  
 
Men varför i hela friden sänder ni tidningen + den extra tidningen Amerikafararna i tunn, miljövänlig plast som som var upprispad på flera ställen, vilket skadat Släkthistoriskt Forum?? Snålheten bedrar visheten. Nu måste jag alltså begära en ny tidning. För jag vill inte som prenumerant ha en tidning som är kantstött, har repor och veck!  
 
Varför skickar ni inte ut tidningen i miljövänligt kuvert? I all synnerhet som det medföljer en extra tidning! Det måste finnas upphandling att göra i Sth eller på nätet med storförpackningar av kuvert i A4 eller A3 format. Vet att de i min förening (i Lindesberg) skickar ut medlemstidningen i ett skyddande kuvert. Och det verkar fungera hur bra som helst.

364
Visst är det så, Ann-Mari!
 
Men just vad gäller fotografer och ateljéer i Örebro är den här uppsatsen väldigt bra. Utförlig och till god hjälp för den som vill veta mer om enskilda fotografer här.
 
Ha en bra helg!
 
Hälsar
Leif

365
Jag tittade i min samling av Från Bergslag och Bondebygd, Örebro Läns museum och Örebro Hembygdsförbunds skriftserie som utkommit sedan 1935.
 
Upptäckte då en intressant uppsats om fotograferna i Örebro.  
 
Den har skrivits av Curt Götlin och ingår i årsskriften från 1968, s. 43-82. Titeln är densamma som ämnesrubriken.
 
Kan vara värdefull för dem som söker enskilda fotografer.
 
/Leif G:son Nygård

366
Förbundsforum / Äldre inlägg (arkiv) till 04 april, 2008
« skrivet: 2008-03-19, 16:55 »
Ponera att jag fått kontakt med en släktforskare på AF som forskar i samma släkt som jag. Efter en del inlägg oss emellan lägger jag ut en del av ett släktträd där med uppmaningen: Är du intresserad av fler uppgifter ang. släkten han du mejla mig så ska du få lite mera uppgifter. Så sker också. Men jag får inte veta det via mejl utan på AF. För min Outlook Express har brakat ihop och personen har i inlägg meddelat att han inte kommer i kontakt med mig. Skulle det då vara fel av mig att ställa en fråga på AF för att om möjligt komma tillrätta med problemet för att kunna utbyta släktuppgifter med forskarkollegan som jag fann just på AF? Skulle det bryta mot reglerna för forumet? Det vore orimligt!  
 
Frågor som föranletts av tekniska problem som gör det svårt eller omöjligt att upprätthålla kontakt med kollegor som man träffat på AF, måste naturligtvis innefattas i begreppet angränsande ämnen. Att Ted får fel på sin e-post måste därför ge honom samma rätt som alla andra att ställa en fråga på AF för att kunna hålla kontakt - utan att han bryter mot reglerna för forumet.  
 
 
 
(Meddelandet ändrat av legony den 19 mars, 2008)

367
Kolbäck / Kolbäck HFL AI:9 Sid 201 GID:2352.36.24600
« skrivet: 2008-03-11, 23:27 »
At pigan Stina Andersdotter ifrån Kolbeck
och Näs den 29 December 1816 har /i förende/ framfödt
ett flickebarn Caisa Greta, som döptes d: 30 De-
cember /1816/ och i dena församlings Barndopbok är
införd, varde på begäran til bevis lämnadt
Kyrkoplikt och absolution är här erlagd och abso-
lution skedd. Berg d: 7 Febr. 1817.
                                                 T.(?)G. Hammarstöm
 
Ett barn (Cajsa Greta) som fötts utom äktenskap och modern som tilldömts ett kyrkligt straff,  
vilket måste avtjänas innan hon fick syndernas förlåtelse (absolution) och
kunde upptas i församlingen igen.  
 
Se gärna kyrkoplikt och absolution i Svenska Akademiens Ordbok
 
Mvh
/Leif

369
Götlunda / Götlunda C:1 1717
« skrivet: 2008-03-02, 00:21 »
Uhrwahla, i betydelsen Urvalla, kan det vara.
 
Vänligen,
Leif

370
Birgitta,
 
Jo, därför att jag förutsätter att han i sin uppgift att sköta rullföringen o. kassaväsendet höll i gåspennan. Varför skulle han tituleras mönsterskrivare utan att skriva någonting? Ett uppslag alltså som kan visa dokument undertecknade av honom. Och kanske personalier eller något liknande med uppgifter om honom själv?
 
Jag har funderat på detta med befordringsgången. Kanke var det så att han från början tjänstgjort som militär och stigit i graderna, men sedan skadats och fått en civil befattning inom det militära? Jag gissar att det är så. Men någon annan kanske kan svara mera bestämt.
 
Vänligen,
Leif

371
Läste domboksprotokollet från 1660 igen (ämnet för diskussionen) och där har du ju en bra utgångspunkt inför sökningen i mantalslängderna: Anders Svensson i Vallby, Längbro socken, 1657.

372
Jag trodde vi talade om samma Lars Spilhammar och att han var mönterskrivaren (ovan) som var med till Böhmen. Det har du bättre koll på än jag. Men mönterskrivaren Lars Spilhammar har under en tid hållt i pennan vid mönstring och kassabokföring. Det kan iaf slås fast.

373
Götlunda / Götlunda C:1 1717
« skrivet: 2008-03-01, 18:04 »
Ser iaf ut att sluta på ....ahla. Och jag tycker det börjar på 'U', men får det dock inte riktigt till Uppsala. Tycker det saknas både ett 'p' och ett 's'.

374
Ann-Mari,
 
Jag delar din uppfattning - och är säkerligen inte ensam. Det är bara att hoppas att några nya förmågor i styrelsen, som inte tyngs av ett arv från nedgångens tid, förändrar Rötter/AF/FF på det sätt som flera här har föreslagit.
 
Särskilt gammal i gården är jag inte. Blev Röttervän så sent som för 4 år sedan. Och jag har alltid tyckta att det varit trevligt här. Märker dock att mycket duktiga personer som tidigare både skrivit och svarat försvunnit. Så forumet har tyvärr förlorat kompetens i turbulensens spår.  
 
Men samtidigt måste jag tillstå att det har blivit trivsammare pga. allt spam och tjafsdebatter har upphört. Det är sannerligen befriande att oseriösa debattörer lyser med sin frånvaro. Och för det ska FS ha kredit. Men det har antagligen fått samma effekten utan avgiftbeläggning.
 
/Leif

375
Följande hittade jag i SAOB:
 
MÖNSTER-SKRIVARE.  
( mönster- 1524.-1932. mönsters- 1524. mönstre- 1564 ) 1) (förr) mil. Civilmilitär tjänsteman, urspr. en vid varje kompani (tidigare vid varje fännika), med uppgift att sköta rullföringen o. kassaväsendet; befattningen indragen fr. o. m. 1875. OPETRl Tb. 11 (1524; uppl. 1929). Som allenast 5 munsterskrifvare blifva vid hvart regemente .., så (osv.). 2RA 1: 229 (1723).  
WÄGNER Lagerlöf 1: 44 (1942).
 
Jag är inte mannen att svara på om titeln uppnåddes efter en militär eller civil befordringsgång. Ett samtal med KrA skulle nog ge svar på hur det förhöll sig. Kanske har de någon särskild avdelning för dokument rörande den civilmilitära personalen? En fantastisk resurs på nätet rörande militaria har du hos  Hans Högman. Där finns onekligen en del att läsa.  
 
Och av uppgifterna i SAOB får vi veta att Lars Spilhammar faktiskt låg bakom (en del av) de räkenskaper som jag har tipsat om. Intressant! Jag skulle nog göra ett och annat besök vid KrA för att undersöka om det finns uppgifter om skrivaren själv.
 
Tillägg: Jag hävdade tidigare (ovan) att han var militär befattningshavare. Det stämmer inte. Uppgiften i SAOB visar att han som mönsterskrivare i första hand var civil. Det framgår ju också av texten: ...följde med krigsfolket...  
 
(Meddelandet ändrat av legony den 01 mars, 2008)

376
Ja, det var ju tråkigt för dem med rötter i dessa länder. Då är sannolikt intresset för släktforskning bland dem minst sagt begränsat. Behovet av något projekt inriktat mot dessa grupper bortfaller därmed. Verksamheten bör då inriktas på att som hittills, som du också antyder, hjälpa dem som har en kristen bakgrund.
 
Tack för informationen och trevlig helg!

377
Ja, det är bara att konstatera att jag var för optimistisk vad gäller besöksantalet. De är ju bara att se antalet sidor som är aktuella.  
 
Tråkigt tycker jag!  Vänner av forumet får bara hoppas att det så småningom vänder och att besökantalet stabiliseras på en högre nivå. Men vi kanske aldrig kommer tillbaka till det höga tal som var för 5-10 år sedan, bl a av de orsaker Ted framlagt.  
 
Jag har hittills inte reagerat på avgiftbeläggningen. Har inte tyckt att det varit mycket att orda om, särskilt som spam och oseriösa inlägg försvunnit.  
 
Men om kvantiteten på AF har minskat till förmån för kvalité, är det ju ett starkt skäl MOT en avgiftsbeläggning och FÖR tillgänglighet. Det går inte att komma ifrån.

378
03) Osorterat / Vigsel Steneby 1770 - GF 806.16.15500
« skrivet: 2008-02-29, 17:12 »
Tack Christina och Ivar för hjälpen! Det här betyder ett genombrott och mindre huvudvärk.  
 
Trevlig helg!
 
/Leif

379
På Rötters första sida läser jag idag om Majoritet har släktingar i andra länder. Jag har funderat på just detta en tid och undrar om inte en variant skulle kunna bli ett projekt för Förbundet och medlemsföreningarna, t ex släktforskning för utomeuropeiskt födda?  
 
Vi är ju ett mångkulturellt land idag. I vilken grad avspeglar sig detta i verksamheten? Kanske har vi glömt bort dem som kommit till Sverige de senaste 15-20 åren? Det är många som fått en fristad här efter första Irakkriget och Balkankriget. Ska vi inte erbjuda också dem en möjlighet att söka sina rötter? Känner de öht till Sveriges Släktforskarförbund?  
 
Vi får tänka på hur många svenskar en gång lämnade fädernelandet för att söka lyckan i utlandet, främst USA, och vars ättlingar idag söker sina rötter här. Även om invandringen idag nästan uteslutande beror på krig och förföljelse och inte arbetsmarknadskäl, har många utlandsfödda svenskar lika starka band till sitt fäderneland som en gång våra förfäder. Men dess anor finns att söka i helt andra kulturer än de vi är vana vid. Hur forskar t ex en muslim på sina anor? Har de kyrkoböcker i ett muslimskt land?  
 
Om Förbundet initierar något för dessa grupper, visade vad släktforskningen har att erbjuda dem som är född i Asien, Irak eller på Balkan, kunde en ny kundkrets skapas och samtidigt leda till ny kunskap och förståelse för andra kulturer, något som bidrar till mindre av segregation och främlingsfientlighet. Ett projekt med flera fördelar alltså!

380
Hej Marie-Louise!
 
Så här blir min tolkning:  
 
  D. 22 Febr. föddes qvinsperson Anna Nilsdotters  
2ne oägta barn i W. Rynninge. Witnen wid
dopet d. 2e febr. woro Olof Pehrsson och dess hustru
Caisa Magnusdotter i W. Rynninge, Soldatson Pehr  
Holm, Carl Pehrssons hustru Caisa Olofsdotter i Skogen?,
Pig. Caisa Jonsdotter i W. Rynninge, Pig. Caisa  
Larsdotter ibidem.
  Barnafadren angafs wara drängen Jan
Ersson, som förledet år tjänt i Stå..., men näst
ledne Michaelis tid begifwit sig till Stockholm, med
hwilken ock modren säger sig wara trolofwad.
 
Mvh
Leif

381
03) Osorterat / Vigsel Steneby 1770 - GF 806.16.15500
« skrivet: 2008-02-27, 20:27 »
Tack för uppgiften Ulla, även om den nu var av det lite nedslående slaget!  
 
Då blir det genast mycket svårare att gå vidare. Får börja med att kolla andra orter som slutar på -kärr.
 
Mvh
Leif

382
Det kan då vara idé att göra nedslag i mantalslängderna igen. Det skulle iaf jag göra. Och en bra början kan vara att titta några år vid mitten av 1650-talet och runt 1670. För då vet du att de omnämns i staden. Lämpligt kan vara att studera såväl Örebro stad som Ånsta och Längbro. Stadskärnan låg under 1600-talet på södra sidan Storbron. (Där etablerades också första kyrkan, Nicolaikyrkan på 1200-talet och senare alla gamla träkåkar som till stor del vid rivningsvågen efter kriget, flyttades och kom att utgöra Wadköpings kulturreservat). På norra sidan, där jag bor nu, var i stort sett bara landsbygd. Och därför tro jag att du (också) kan hitta Spilhammar inom Ånsta eller Längbro socken. Du har f ö i flera fall patronymikon och det kan ju göra sökningen lite lättare.  
 
Tydligen är hemmanet Berg återkommande. Låg inte det i Sköllersta? Och det är ju en egen socken. Men jag har för mig att du hade kollat Sköllersta mantalslängder. Eller fanns inte dessa så tidigt?
 
Sedan har du detta med militaria. Jag sökte tidigare uppgifter om en soldat på KrA och fann förbuffande nog en förteckning över rotelönen för antagna soldater vid rekryteringen (1743) inom källserien Räkenskaper. Jag trodde inte meniga fick någon ekeonomisk ersättning, att detta bara var förbehållet officerare. Och du har väl åtminstone en officer; rustmästare Per Spilhammar (var det väl?). Därför tror jag bestämt att du kan hitta uppgifter om släkten i denna källa. De finns dock inte filmade så man måste tyvärr besöka KrA.
 
Vänligen,
 
Leif

383
Norr om bron, lär syfta på området norr om Storbron vid Slottet. Fr o m 1913 räknas detta område till Olaus Petri församling. Dessförinnan Nikolai vars pastorat -1878 var:
 
Örebro, Ånsta, Längbro och Almby.
 
Har du studerat mantalslängderna för staden och dessa socknar, Birgitta? Det kanske kan ge någonting. Var Spilhammar ursprungligen från någon av dessa socknar, borde det framgå i mantalslängden. Nåja, med militärer kan det vara lite si och så, men i alla fall. Borde vara värt att undersöka. Almby ligger dock i sydost, så den socknen kan nog uteslutas.
 
Mvh
Leif
 
Tillägg: Ser ju nu att du har studerat stadens mantalslängder!  Står det då bara Staden eller Örebro stad?
 
(Meddelandet ändrat av legony den 26 februari, 2008)

384
För något år sedan, utan FF, kunde vi vid högkonjunktur komma upp i omkr. 250 inlägg/dygn. För en hel vecka på den nivån alltså 1750 inlägg. Det var på den gamla goda tiden då Peter Karlsson satt vid rodret och modererade. Han brukade också hojta till när vi nådde toppnoteringar vilka inte särskilt ofta översteg nämnda nivå, om jag inte minns fel.  
 
Med detta som utgångspunkt, och vid jämförelse vad som nu sker, tycker jag inte det är så stor skillnad. Vintermånaderna brukar vanligtvis vara den period då AF är som mest välfrekventerad. Förmodligen extra mycket denna december och januari beroende på förnyelsen. Men ändå. Kanske vissa här har målat f-n på väggen för tidigt?  
 
Vi ser en nedgång med ca. 300 inlägg senaste veckan, men det kan ju mycket väl bero på sportlovet. Nu bör vi avvakta ett par månader innan vi kan dra några mer långtgående slutsater om effekten av sajtens nya kostym. Men hittills ser det iaf inte ut som det blivit någon drastisk nedgång på besöksantalet. Är det så att de som är intresserade av släktforskning har svårt att hålla sig härifrån och inte bryr sig särskilt mycket om tröskeln har blivit högre för inträde?  
 
Om detta stämmer, har vi alla som månar om släktforskningens bästa och Rötter/AF - trots och tack vare vad som förevarit - all anledning att glädjas.

385
Fogde / Gruvfogde
« skrivet: 2008-02-21, 22:56 »
Hej Kjell!
 
Då får du inte glömma att kontrollera arkivalierna för Bergmästarämbetet i Nora m fl berglager. Arkivet finns på ULA. Jag har sett förteckningen och det finns rätt mycket rörande Nora.
 
Mvh
Leif

386
03) Osorterat / Vigsel Steneby 1770 - GF 806.16.15500
« skrivet: 2008-02-19, 10:33 »
Jaa, Jan-Erik! Varmt tack! Vilken skillnad! Tack och lov för Arkiv Digital!  
 
Kan det då vara Räkerkärr och Ärtemarks socken?
 
Om det stämmer var vi faktiskt inne på rätt socken i går, kompisen och jag. Men vi kunde inte hitta orten.  
 
Vänlig hälsning,
Leif

387
03) Osorterat / Vigsel Steneby 1770 - GF 806.16.15500
« skrivet: 2008-02-19, 00:22 »
Jag hjälper en kompis att forska på Dalsland, men här går jag bet. Kan inte tyda vare sig ort eller socken. Dalsland är också ett helt nytt landskap för mig, så jag har svårt att ens gissa. Tycker dock att orten slutar på ....kiärr, men det kan vara fel. Jag lägger ut en redigerad bild:
 

 
Finns det någon som är bra på Dalsland och kan hjälpa mig & min kompis?  
 
Mvh
/Leif

388
Ja, tack Daniel! Verkligen intressant! Och jag tycker det inte ser så pjåkigt ut. Vi ska också komma ihåg att en viktig anledning till avgiftsbeläggningen var att förhindra spamattackerna och oseriösa debattörer. Det har kommit bort i debatten. Och är det någon som sett röken av spam eller annat otyg sedan omläggningen? Inte jag i alla fall. Och det tycker jag är utomordentligt befriande och något vi alla bör vara tacksamma för.

389
Bernadottedagarna är egentligen ett missvisande namn. Aktiviteter maa trontillträdet kommer att pågå hela sommaren. Crescendot blir v. 33 och piken jubileumsdagen 21 augusti, sannolikt med besök av hela eller delar av Kungafamiljen och bal på Slottet.
 
Nu verkar det som Olle inte tycker det spelar någon roll med gratis reklam för Släktforskardagarna hos den historiskt intresserade allmänheten och att man inte ska ta någon hänsyn till crescendot här, när man planerar att samla släktforskarna till just Örebro. Den uppfattningen är du nog rätt ensam om, Olle! Låt oss avvakta och se vad örebroarna säger i frågan, om föreningsaktiva kan ”ta bollen jag har kastat”.
 
Och precis som Chris säger, handlar det också om synergieffekter; att anordna teman kopplade till jubileet. Det vore lysande! Men Släktforskardagarna måste nog ändå läggas helgen efter för att inte alla aktiviteter ska kollidera. Skulle vi ha vårt evenemang samma helg som avslutningen, behöver planering med all säkerhet komma igång redan nu för att inte alla lokaler och rum ska vara uppbokade.
 
Vänligen,
Leif

390
Sollefteåbo? / Äldre inlägg (arkiv) till 19 februari, 2008
« skrivet: 2008-02-17, 16:45 »
Ett mejl till mig idag:
 
Jag mailade Lars W. 8/2 ang. broschen, men jag tror jag måste ha fastnat i hans spamfilter, då jag inte sett någon reaktion per mail eller på AF.
 
Ungefär så här skrev jag:
Jag tror jag lyckats klura ut vad texten betyder.
 
Högst upp i anilinpenna: ....lda (=Lda) Hans(son)  Karlsmyran Graninge - kan detta vara Idas syster Hulda, som nämns i PF-texten under länken ida?
Sedan: Flickan som är markerad önskas på ena plattan till brosch n.r 7. Obs! Se n:r 3  
 
Detta låter som en instruktion till fotoateljen att få flickans porträtt överflyttat till en glas- eller porslinsplatta för infattning i en dubbelsidig rund eller oval brosch, kanske en, (på engelska) sk. swivelbrooch - se www.morninggloryantiques.com  - under Victorian photographic jewlery.
 
Eftersom det talas om  nr 3 och 7, tror jag att familjen beställt en serie fotosmycken i olika kombinationer, med olika personer, så nr 7 är denna flicka och nummer 3 ett foto på en annan person som önskas på andra sidan, osv.
 
Jag har själv ett Viktorianskt mansporträtt i denna teknik, köpt här i England. Fotot är lagt direkt på en välvd, oval porslinsplatta c, 12 cm hög, infattad i en guldram. Jag har sett liknande, antika föremål där fotot är lagt direkt på baksidan av ett välvt glas (inget papper använt). Detta ger extra djup åt bilden.
 
Man kan undra om denne fotograf specialicerade sig på att erbjuda denna tjäst eller om det var ganska vanligt. Jag antar att de   preparerade bildena sändes iväg till till en expert för överföring till önskat material.
 
Naturligtvis fanns också vanliga pappersfoton inlagda bakom glas, under denna tid, men förmodligen var väl metoden att överföra bilden direkt till ett beständigt material överlägsen och måste väl ha ansetts mer varaktigt -- och finare!
 
Jag såg åtskilliga fina, mest 1900-sekelskiftes, fotosmycken igår, när jag gick runt antikaffärerna.
 
Mvh
Leif

391
Om det nu är så att Örebro någon gång ska anordna Släktforskardagarna, vilket jag hoppas, vore det bra korkat att inte göra detta året (och månaden) då staden och Sverige firar 200-årsjubileum för nuvarande tronsföljds fastställelse. Och det hävdar jag - som inte bryr mig särskilt mycket om monarkin och alla dess bihang.  
 
Jag har bara släktforskningens bästa för ögonen. Att lägga stämman helgen efter cresendot på slottet är smart - av flera skäl. Ett är den extra draghjälp som evenemanget kan få genom en ev. länk på Bernadottjubileets hemsida (som snart sjösätts). Tänk så många i Sverige och runt om i världen som då slinker in och ser att Sveriges släktforskare samlas i samma veva! Jag gissar att en och annan turist passar på att förlänga semestern 1 vecka för att se vad vi har att erbjuda. Vad tror du Olle att t ex svensk-amerikanerna skulle säga?

392
Sollefteåbo? / Äldre inlägg (arkiv) till 19 februari, 2008
« skrivet: 2008-02-17, 02:00 »
Ja, Ann-Mari, det kan stå så här (och därmed ge dig rätt):
 
Flickan som är markerad önskas i ena plattan till brosch nr 7.
 
Leif

393
Ja, det vore verkligen olyckligt om förbindelsen med inhoppare bryts! Det var knappast initiativtagarnas mening att försvåra åtkomst till databasen. Snarare tvärtom! Och för mig var det en viktig anledning till att jag matade in korten i databasen. Försämras tillgängligheten känner jag mig lite förd bakom ljuset.

394
Sollefteåbo? / Äldre inlägg (arkiv) till 19 februari, 2008
« skrivet: 2008-02-16, 19:48 »
Jag lägger till broschen!
 
Och här är min tolkning:
 
...beda Hansson
 
Anm: Flickan som är
markerad önskas i ena
plattan? sin Brosch Nr 7.
 
Obs! Se N:r 3.
 
Nr 3 och plattan (eller plåten?) avslöjar måhända att det är frågan om flera bilder/plåtar. Och att flickan (till vä) önskar ha brosch nr 7 på sig på en av bilderna/plåtarna. Det fanns alltså olika kreationer och utsmyckningar att välja på.  
 
Det var ju ett högtidligt tillfälle detta!  
 
Mvh
/Leif}

395
Mina argument för stämman 2010 har jag lagt fram här. Förhoppningsvis kan några kloka i styrelserna - Örebro, Kumla, Hallsberg - inse vilken potential det finns i detta. Och då inte bara för föreningarna i Örebro eller länet utan för hela släktforskarrörelsen.  
 
För Bernadottedagarna är inte bara vara en angelägenhet för Örebro, även om de anordnas här av kända skäl, utan för hela Sverige. Att förlägga stämman helgen efter vore ju idealiskt och skulle säkerligen dra lite extra folk än vad den annars (ett annat år) skulle göra.  
 
Dessutom finns det säkert, som jag skriver, möjlighet att (också) till ingen eller ringa kostnad få en länk om Släktforskardagarna på Bernadottedagarnas egen hemsida. Men det gäller, som sagt, att vara ute i god tid.

396
03) Osorterat / Fästekvinna till Erik
« skrivet: 2008-02-15, 23:44 »
Hej!
 
Mitt försök blir:
 
Fästeqvinna till Erik
Andersson i Anders
af T(h)orp - Se att[est].
 
Mvh
/Leif

397
Nu läser jag protokollet som jag själv har översatt (ovan), och där framgår ju inte alls att de skulle vara far och son (om det nu är samma koppling vi diskuterar?). Om de vore det skulle nog detta framgå. Och å andra sidan verkar det osannolikt att far och son tvistar inför kämnärsrätten (men värre saker har säkert  skett inför skranket).
 
Däremot funderar jag på om du försökt följa denne Lars Spilhammar. Han verkar vara med krigsfolket i Böhmen när målet behandlas (4/3 1675). Vet du om han återkom? Jag funderar på om han avled i fält. Det kan du förmodligen få reda på genom att gå igenom KrA Rullor för aktuellt Regemente. Har du kollat detta?
 
Trevlig helg!
 
/Leif

398
Ramsberg / Ramsberg, födelsebok 1821
« skrivet: 2008-02-15, 23:18 »
Föreningen för Smedssläktforskning ger ut en skrift, Svenska Smedsläkter. I nr 14 behandlas släkten Brusk av Gustav Gustavsson.

399
Ann-Mari,
 
Jag gjorde en liten efterforskning vid tidpunkten för publiceringen och kom till ungefär samma slutsats som du, har jag för mig. Det är möjligt att man kan komma vidare genom att forska lite djupare på detta, men det är inget jag prioriterar. Förhoppningsvis finns det någon hugad som kan ta tag detta. Eller helt enkelt har uppgifter som innebär ett genombrott. Den som lever får se!  
 
Trevlig helg!
 
/Leif

400
Porträttfynd (enskilda bilder) / #43152 - Favehnberg - Örebro
« skrivet: 2008-02-15, 23:00 »
Ja, det vore nog idé att forska vidare på detta. Men då jag inte har tillgång till några databaser eller kyrkoböcker via nätet måste jag lämna över taktpinnen till någon annan...

401
Ja, jag gissade nog att du noterat uppgifterna - även om det tydligen var rätt nyligen!  
 
Det verkar ju sannolikt att de, som du säger, blandat ihop uppgifterna. Jag fick väl en tanke på att Lars kunde var far till Per Larsson och att de dog, kanske i fält, samma år. Men detta har du naturligtvis bättre koll på än jag.
 
Dyker jag på uppgifter om Spilhammar kommer du att höra av mig, jag lovar!
 
Trevlig helg!
 
/Leif

402
Hej Birgitta!
 
Jag undrar om du observerat att det finns uppgifter i Släktforskarnas Årsbok 2005 om Spilhammar? Det är artikeln (av Magnus Bäckmark) med titeln Ursprungslistan. Förteckning över ursprungsorter för släkter i Svenska Släktkalendern. Där omnämns, under Närke och Sköllersta, ryttmästaren Lars Spilhammar som död 1677 (s. 298). Och att han sannolikt skulle vara bror till Anders Spilhammar, med hänvisning till Viksta sn i Uppland (s. 311).  
 
Uppgifterna bör vara intressanta för dig. Men dessa har du förmodligen redan noterat?
 
Mvh
Leif

403
Porträttfynd (enskilda bilder) / #43152 - Favehnberg - Örebro
« skrivet: 2008-02-14, 23:40 »
...och den första jag matade in var denna kvinna (#43135) som blivit fotograferad i Stockholm. Hon sticker ut eftersom hon är den enda i albumet som blivit plåtad just där. Kan det finnas något möjligt samband mellan ev. Sävehnberg, som tydligen är skriven i Stockholms stad, och denna kvinna?

404
Porträttfynd (enskilda bilder) / #43152 - Favehnberg - Örebro
« skrivet: 2008-02-14, 23:29 »
Jag tror Lasse har funnit rätt person. Det kan mycket väl stå Sävehnberg. Har studerat kortet i albumet och det kan vara ett 'S' som begynnelsebokstav. Punkten kan vara en bläckfläck.  
 
Korten i albumet, som har #43135-43174, är inte bara tagna i Närke utan även Dalarna, Södermanland, Värmland och Västmanland. Köping och Kolsva är flitigt förekommande. Och det ligger inte långt från Hed.

405
Porträttfynd (enskilda bilder) / #43152 - Favehnberg - Örebro
« skrivet: 2008-02-14, 22:38 »
Ja, du är nog inne på rätt spår C-G! Det är sannolikt en punkt efter w-et. Om det nu är ett dubbel-w? Vad finns på Ehnberg, Ann-Mari, i olika register?

406
Ett uttryck för föreningarnas missnöje, och bekräftelse på det Jojje säger, är senfärdigheten med att inleverera medlemslista till förbundet. Jag tror att ledningen lagt ut två eller tre påstötningar om detta på första sidan. Och vid sista (senaste?) påstötningen var det fortfarande 33 föreningar - om jag minns rätt - som inte hade inkommit med medlemslista.

407
Porträttfynd (enskilda bilder) / #43152 - Favehnberg - Örebro
« skrivet: 2008-02-14, 21:24 »
Haej Ann-Mari!
 
Jo, det finns nog anledning att sätta frågetecken bakom min tidigare toökning av det här namnet. Jag har gjort en förstoring nu (så man slipper vrida huvudet av sig !) och sedan samma, men mörkare och med ökad kontast:
 
 
 
 
Kan också stå Påvhenberg, men jag tycker inte någon variant verkar så övertygande. Men det har ju hänt förr att konstiga namn verkligen haft sin giltighet!
 
Mvh
Leif

408
Kärrbo / Kärrbo - Gustava Persdotter 1807
« skrivet: 2008-02-06, 23:58 »
Hedvigsborg ska det vara. Ja, jag var lite osäker på platsen.
 
Nu har jag inte tillgång till Genline, så jag kan inte svara på var Per och Stina kommer ifrån. Men att personer är överstukna betyder väl att de flyttat någon gång 1805-14. Finns någon utflyttningskolumn och notering i denna?
 
Vänligen,
Leif

409
Kärrbo / Kärrbo - Gustava Persdotter 1807
« skrivet: 2008-02-06, 23:12 »
Hej Olle!
 
Vad gäller Föräldrar och Omständigheter blir min tydning:
 
Frälsetorparen
Pehr Ersson och
dess Hustru Sti-
na Söderberg i
Fredriqsberg.
 
- - -
 
Af äqta säng
 
Mvh
Leif

410
Örebro / Örebro HFL GID 2316.16.86100
« skrivet: 2008-02-06, 11:49 »
Hej Bo!
 
Jo, Örebro kan vara lite svårt att forska i. Jag bifogar en bild som visar var Rynninge låg (och ligger) enl. en sammandragen Örebro-karta från 1908:
 

 
Norra delen av Örebro, där Rynninge ligger, tillhörde Nikolai församling. (Där ingick t o m 1878 också Ånsta, Längbro och Almby). Bostadsområdet, som blev ett sk. Egna hems-område intill dåvarande regementet Kongl. Lifregementets Grenadjärer - som kan ses på kartan - kom fr o m 1913 att tillhöra Olaus Petri församling.
 
Som jag kan se enligt SVAR:s förteckning, bör Nikolai församling hfl AI:19c, 20c, 21d och 22d, vara särskilt intressant för dig.
 
Lycka till!
 
Mvh
/Leif

411
16) Latin / Latin på dödsattest
« skrivet: 2008-02-01, 20:42 »
Kan det stå Purelamitis? Första ledet i ordet antyder då något på pure = rent.

412
Karbenning / Karbenning, mtl 1689
« skrivet: 2008-02-01, 00:13 »
Hej!
 
Gör ett försök:
 
Pehr Örn är Pehr Andersson som till föreledn är
skrefwen och efter han 1688 war dubbelt skrefwen
ty förskones han 1689 för denne skrift(?).  
 
Det verkar alltså som han pga. namnbyte kommit att mantalssättas TVÅ gånger 1688. Undslipper därför detta 1689 och noteras således inte i längden. Hur ser det ut påföljande år?
 
Mvh
/Leif

413
Tips & idéer / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juli, 2008
« skrivet: 2008-01-31, 16:44 »
Det har framskymtat i andra inlägg att besöksantalet på medlemsmöten och i forskarstugor minskar. Jag vet inte alls om den bilden är sann; att släktforskningen generellt är på nedgång. Det borde i så fall oroa förbundsstyrelsen.  
 
Och ur en aspekt kan det ju mycket väl stämma eftersom förbundets prioritet nr 1 är att rädda ekonomin, bl a genom att utarbeta och sälja CD med olika databaser. Naturligtvis kan ingen tycka att detta är fel. Men är det inte så att detta ökar släktforskningen som individuell företeelse samtidigt som sammankomster på temat lockar allt färre? Behovet av att träffa likasinnade kring släktforskning försvinner eller i varje fall minskar drastiskt när jag på min kammare, via Internet och inhandlade databaser, kan utföra all forskningen själv. Jag ställer mig frågande: Är det den utvecklingen som vi - enskilda släktforskare, lokalföreningar och FS - vill se? Om inte, vad kan vi göra åt saken?
 
Jag är fullt medveten om att utvecklingen mot en mer individuell forskning knappast går att stoppa. Forskningen ser också lite olika ut beroende på var man befinner sig i livet; om man är ensamstående eller har familj, är ung eller gammal. Men jag tror ändå det inom oss alla finns ett tidlöst behov att komma tillsammans med andra kring ett gemensamt intresse. Och vad är mer välgörande och utvecklande än att få diskutera, utbyta erfarenheter och forskningsresultat, inte bara genom Internet, utan IRF? Så jag tror stenhårt på att idén med forskarstugor fortfarande är en framkomlig väg att behålla och möta nya medlemmar. Det handlar till syvende och sist, som så många gånger tidigare, om verksamhetens form och innehåll: Vad ska vi göra på våra möten? Vilket ämne ska behandlas? Hur ska det utformas?
 
Det gäller att föreningen är 1/noggrann vid utformning av programmet och 2/sänker ambitionsnivån. Det kanske inte är läge att ordna mera än ett par, tre möten per säsong? Genomtänkta och intressanta program - kanske utifrån medlemmarnas egna önskemål från enkätundersökningar eller medlems-/årsmöten - men ett mindre antal än tidigare, är förmodligen det enda sättet att locka forskaren från hemmets trygga vrå.
 
En idé jag har är att ordna en ”Släktforskarakut”, t ex en lördag på ett köpcentra. Här i Örebro har vi Marieberg - Mellansveriges största köpcentra. Ett utställningsbord med Internetuppkopplad dator, CD-skivor mm och reklamaffischen: ”Släktforskarakuten. Hitta en släkting på 10 min - 4 generationer på en halvtimme”. (Måhända för optimistisk tidsram? ). Kanske skulle detta vara något - utanför de vanliga utställningslokalerna? Jo, jag tror att många nyfikna skulle ta chansen.

414
16) Latin / Latin på dödsattest
« skrivet: 2008-01-30, 23:25 »
Vad den direkta dödorsaken var kan jag inte svara på, men bidragande orsak tycks iaf vara influenza.

415
Intressant och principiellt viktig diskussion vi halkade in på, Chris! Och eftersom det är under fel rubrik ska jag inte orda så mycket mer om detta här. Vi får nog anledning att dryfta detta igen. Ja, du har nog rätt. Vi har inte alls har olika uppfattningar. Den stora utmaningen ligger framför oss: Hur ska släktforskningen lokalt, regionalt och centralt förändras och organiseras för att möta den nya tidens förening mellan individualism och människans tidlösa behov av social samvaro?

416
Jag kommer utan tvekan att betala den futtiga 100-lappen för ynnesten att både läsa intressanta inlägg och erbjudas plats för min penna.  
 
Tycker mycket av klagolåten under den här rubriken är en storm i ett vattenglas. Precis som Stefan Jernberg påpekar är beslutet fattat enligt demokratiska regler och det är bara att acceptera - eller driva på för en förändring genom den förening man tillhör. Men jag har viktigare uppgifter framför mig i forskningen.

417
Chris,
 
Jag har ingen avvikande uppfattning till det du skriver ovan (19:04), även om nu mina inlägg olyckligtvis har flyttats till Lokalisering i framtiden.
 
Däremot ser jag framför mig en renässans för folkrörelsedriven verksamhet och delar följaktligen inte din syn på internets saliggörande för släktforskningen i framtiden. Kanske har besöksantalet till bl a forskarstugor, som du hävdar, minskat pga internet. Jag vet inte om det stämmer för riket som helhet. Men jag tror bestämt att människans tidlösa behov av social samvaro i sinom tid kommer att visa sig i ökade besöksantal på föreningsträffar och forskarstugor. Allt för mycket tid i ensamhet vid datorskärmen (eller TV:n för den delen) leder till alienation. Sakta och obemärkt blir vi lite till mans asociala varelser som blir störda om någon plötsligt avbryter vår forskariver vid skärmen. (Och därför kan forskarstugor, där man ofta sitter flera personer vid datorn, var en motvikt mot en sådan utveckling). Och detta mår vi inte bra av. Det blir en backlash. Därav renässansen.

418
Självklart måste det vara den lokala föreningen som själv beslutar om hur de vill driva verksamheten. Men idén med forskarstugar, som förbundet tidigare lanserade, var burit frukt på många håll. Att fortsätta understödja en fortsatt utveckling av forskarstugor behöver därför inte vara fel, även om förbundet inte kan stödja detta ekonomiskt. Det kan ju ske på andra sätt, t ex föreläsare, databaser, studiematerial. OK, det kanske lämpar sig mera på mindre orter, där utbudet av andra aktiviteter inte är så extremt som i våra största städer. Men likafullt är social samvaro kring ett gemensamt intresse av godo för alla människor och kan aldrig bli omodernt. Sedan kan man ha olika syn på AF. Jag ser det som ett viktigt komplement till övrig verksamhet. AF är inte och har aldrig varit oundgängligt för min släktforskning.

419
Jag tycker hela den här historien är illa skött - från båda parter.
 
Tidigare har i alla fall målsättningen från förbundshåll varit att understödja utvecklingen av forskarstugor bland medlemsföreningarna. Och jag ser ju från en av mina föreningar hur lyckat det har varit.
 
Men här, när det gäller forakrstugan i Sveriges näst största stad, sjabblar förbundet och medlemsföreningen bort den här möjligheten; att fortsätta utveckla verksamheten för släktforskningens fromma. Det är kontraproduktivt.
 
Det allena saliggörande är inte att i ensamhet, på sin kammare, bedriva sin slätkforskning via internet. Det finns också sociala värden i att medlemmar kommer tillsammans och i forskarstugor runt om i landet bedriver sin forskning. Också via databaser och internet. Och inte minst i Göteborg.  
 
Om förbundet har lämnat det tidigare klart uttalade målsättningen med utveckling av forskarstugor - hoppas verkligen jag har fel! - är hela släktforskarrörelsen ute på ett sluttande plan.

420
Jag har fått svar idag varför SEB är involverad i transaktioner mellan PayPal och svenskt bankkonto:
 
Dear Leif Gson Nygård, Thanks for contacting PayPal. I appreciate the opportunity to assist you with your questions. Mr. Nygård, the reason why Skandinaviska Enskilda Banken are involved in this, is because we work through clearinghouses. They check the funds and are our guarantee that the funds end up at the right bank. Please let me know if you need further assistance. Sincerely,Tim PayPal Resolution ServicesPayPal, an eBay Company Original Message Follows:------------------------
Dear Ildiko, You don't have to give me instructions how I change my account electronicly. I am aware of that. The main issue how I could avoid the big fee I must pay to my swedish bank when I withdraw money from my PayPal-account. A part in this transaction i Skandinaviska Enskilda Banken. My bank is Nordea, http://www.nordea.se/200000.html. Why couldn't PayPal transfer my money direct to Nordea without involving Skandinaviska Enskilda Banken? Nordea can then transfer money to my account in Plusgiro - without any coast for me. This is important for me to know.  Sincerely,
 
Ja, hädanefter gäller alltså att pengarna från utlandet antingen skickas i brev eller till konto i Skandinaviska Enskilda Banken.

421
Hej Jan-Christer!
 
Jovisst, jag brukar göra så - också. Men ofta sker överföringen genom PayPal, t ex när jag handlar på eBay.  
 
Sålde en bok på Tradera till Englands för 135 SEK. För att täcka alla kostnader hade boken behövt kosta 408(!) SEK. Vem skulle ha köpt den då? Knappast någon i utlandet.  
 
Jag pratade med en Plusgirots kundtjänst. Och ha sa att det förekommer att vissa överföringar kan gå igenom TRE parter (banker/finansinstitut) och att varje part täcker sina kostnader, vilka påförs kunden.
 
Så vem sa något om att medlemskap i EU skulle underlätta för handel mellan människor...
 
(Meddelandet ändrat av legony den 28 januari, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av legony den 28 januari, 2008)

422
PayPal använder jag för transaktioner mellan Sverige och utlandet. Men det kostar, som sagt, pengar för överföring mellan PayPal-konto och Plusgirot.
 
Först betalar jag en avgift baserad på hur mycket jag har på PayPal-kontot vid transaktionen. Sedan en avgift till PayPal för överföringen (7 SEK). Tillkommer så avgiften som Nordea kräver för insättning på mitt Plusgiro-konto (60-90 SEK).
 
Skandinaviska Enskilda Banken är involverad i de här överföringarna. Jag diskuterar nu med PayPal varför de inte lika väl kan använda Nordea som uppdragsgivare. På så sätt skulle jag som privatperson med plusgirokonto slippa avgiften på 60-90 kr per transaktion. Jag förstår inte varför PayPal bara ska ha avtal med SEB i det här sammanhanget. Men går det inte att ändra på får jag väl öppna ett internetkonto i SEB (120 kr/år). Uppgifterna kanske kan vara till hjälp för dem i utlandet som har problem med betalningar till Sverige.

423
Tack för uttömmande svar, Marie!
 
Huvudsaken måste ändå vara att registret kommer att bli tillgängligt. Sedan får man väl göra ett besök till det utomordentliga arkivet, numera i den ståtliga f d Bjälkemässan, eller begära ett utdrag hos er.  
 
Jag förstår att det kan vara olika bedömningar beroende på vem man frågar med tanke på att bilderna sträcker sig så långt som till 1939. En person som var några år gammal på 30-talet, är i de allra flesta fall fortfarande vara vid liv. Så en ev. publicering väcker onekligen gränsdragningsproblem. Jag känner inte till vilken sekretessgräns som är vägledande, om det är 70-årsgräns även här?
 
Mvh
/Leif

424
03) Osorterat / Vad satt Per på???
« skrivet: 2008-01-13, 19:56 »
Javisst, västolens bänk satt han naturligtvis på, inte själva vävstolen!
 
Mvh
/Leif

425
03) Osorterat / Vad satt Per på???
« skrivet: 2008-01-13, 09:08 »
En förklaring till fjöl i SAOB (Svenska Akademiens Ordbok) är:
 
c) (äv. i riksspr. i vissa trakter; undvikes dock helst) sittbräde på avträde. SCHENBERG (1739). (Nattjärsorna) brukade springa kring på vindarna, och ibland skreko de i hemlighusen och bultade under fjölen. HEIDENSTAM Karol. 1: 14 (1897).  
 
Wäffiölen lär då betyda vävstolen.
 
Det andra ska nog läsas med 'R' som begynnelsebokstav. Kan det vara Ryabänk?  
 
(Meddelandet ändrat av legony den 13 januari, 2008)

426
Jag har ju svårt att förstå varför Stadsarkivet i Örebro gör en annan bedömning vad gäller PUL än vad Länsmuseet Gävleborg gör.  
 
Kan inte kontakt tas för att ventilera arkumenten för eller emot, Marie Esplund-Lynn? Det skulle vara intressant att veta varför bedömningen skiljer.
 
Vänligen,
 
Leif

427
God Jul / Äldre inlägg (arkiv) till 24 december, 2007
« skrivet: 2007-12-22, 17:41 »
God Jul och Gott Nytt År tillönskas alla släktforskare!
 

428
Släktforskardagarna / Släktforskardagarna i Örebro 2010
« skrivet: 2007-12-22, 13:19 »
Uttrycket ”i anslutning till” behöver ju inte betyda att Släktforskardagarna läggs samma helg som avslutningen på Bernadottejubileet. De kan mycket väl läggas helgen efter. Det vore helt enkelt fel att inte göra så – av flera skäl. Avgörande är att den 21 augusti 2010 infaller på lördagen i v. 33. För vi kan förvänta oss att Örebro präglas av stor rojalistisk yra den veckan, som avslutas med jubileumshögtid och bal på slottet i närvaro av hela eller delar av Kungafamiljen. Vem vill ägna sig år släktforskning då?
 
Att lägga Släktforskardagarna helgen efter, som Sten föreslår, vore däremot smart. Inte bara därför att vi då som en av utflykterna kan erbjuda ångtåg till den pittoreska staden Nora, guidning i det prisade hyttområdet Pershyttan och avslutning med besök på Noramarken, utan främst för att ”surfa på vågen” av den rojalistiska yra och turistströmmar som kan förväntas under augusti och framför allt v. 33.  
 
Kommunstyrelsen har den 27/11 § 255 beslutat tillstyrka att kommunen går in som huvudansvarig för Bernadottejubileet och under 2008 bidrar med 950 tkr i projektbidrag. Och några delade meningar råder inte mellan blocken så detta kommer säkerligen att sjösättas senare i vinter. Organisatören står också i startgroparna med att utforma en egen hemsida för Bernadottedagarna, vilket naturligtvis är viktigt i informations- och marknadsföringssyfte för kommunen. Och det är här jag menar att släktforskarrörelsen i Örebro ska försöka haka på och få gratis (eller för en symbolisk summa) reklamplats för Släktforskardagarna 2010. Jag skulle bli mycket förvånad om inte ansvariga för jubileet tillät Örebro Släktforskare att ha en länk till Släktforskardagarna på Bernadottejubileets hemsida. Båda evenemangen skulle befrukta varandra:  
 
-   Släktforskare skulle välja att förlägga sin semester under sommaren 2010 till Örebro, inte minst under augusti och i synnerhet v. 33.  
-   Turister och den historiskt intresserade allmänheten skulle förlänga sin semester 1 vecka efter Bernadottejubileets avslutning (eller i vart fall återkomma till Örebro helgen efter) för att kunna besöka Sveriges Släktforskares stora evenemang (och kanske gripas av denna fantastiska hobby?).  
 
Turismen och företagare i Örebro och regionen skulle gynnas, släktforskarrörelsen skulle uppmärksammas på ett sätt som inte har varit möjlig tidigare – till ingen eller ringa kostnad.  
 
Men då gäller det att raska på! Det duger inte att skjuta frågan framför sig alltför länge. Det kanske måste till något ”okonventionellt” grepp från förbundshåll, t ex att man redan nu lägger ner tanken på Släktforskardagar 2009 – om ingen inom kort anmäler sig – och förbereder ett hejdundrande kalas i Örebro tillsammans med medlemsföreningarna här 2010.
 
Ett alternativ, som jag kom på nu, är att ”hyra” Universitetet aktuell helg. Där finns utställningslokaler, föreläsningssalar, matsalar mm. Studierna har inte börjat (riktigt) än och därför kanske en del av login går att ordna i studentbostäderna i området över helgen. ÖBO (Örebrobostäder, som äger studentbostäderna) kanske kan vara behjälpliga med detta. Länstrafiken står för ”skytteltrafiken” in mot centrum och transporterna vid utflykter (och där ångloken inte räcker till!).    
 
Jag ser mig mera som idégivare, förslagsställare. Men kan mycket väl tänka mig att ställa upp i en arbetsgrupp som kan undersöka möjligheten att anordna detta. Är inte medlem i Örebro Släktforskare, men väl i två andra föreningar i länet. I en av dem har jag varit med att anordna anbytarträffar, som blev mycket lyckade, och resor till Släktforskarnas hus i Leksand.

429
Skinnskatteberg, C:1 / Skinnskatteberg, """"extraherat 1736""""
« skrivet: 2007-12-21, 19:00 »
Och det står inte Johanna då? Jag tycker utrymmet är för litet för både ett 'e' och ett 's' efter de båda n-en. Strecket efter 'a' eller 'e' verkar vara övre delen av det ena strecket i överkryssningen. Men jag kan ju ha fel.
 
Far är iaf Olof Hansson i Wetterskoga. Vittnen:
 
John P(er)son morbroder(?)
Hans Erichsson Wettersk[ogh]
hust Anna Brita och Elisabet mostrar
 
Extraherat d. 1 Febr. 1736.
 
Jag kan inte svara på vad uttrycket extraherat betyder i detta sammanhang.
Men notisen är ju överstuken, så det verkar som prästen iaf har gjort någonting (annat) av den.  
Kanske inskrivit uppgiften om personen i en senare, som du är inne på, dödbok? Har du kollat
året innan?
 
Mvh
/Leif

430
Ingegerd,
 
Jag vet inte vad Co står för. Kanske var det fotografer bosatta på annat håll som nyttjade Ebba Sundevalls lokaler? Jag har faktiskt ingen aning. Du kan ju kontakta arkivarie Stefan Nilsson vid Stadsarkivet och fråga: stefan.nilsson@orebro.se
 
Som jag skrev ovan, är inte registret tillgängligt via Internet. För åtkomst till databasen måste du alltså besöka Stadsarkivet.
 
Mvh
Leif

431
Släktforskardagarna / Släktforskardagarna i Örebro 2010
« skrivet: 2007-12-21, 11:45 »
Och varför inte Hällefors Släktforskarklubb och Askersunds dito? Alla föreningar anslutna till förbundet i Örebro län bör finnas med i resonemanget. Sedan hur ansökan utformas, om t ex det bara är Örebro Släktforskare som formellt står bakom ansökan eller alla föreningar gemensamt, tål att diskutera. Huvudsaken är att den som ansöker har övriga föreningars samtycke till och uttalade deltagande i organisering av arrangemanget. Blir väl en övermäktig uppgift bara för Örebro Släktforskare.
 
Vilken helg som kan bli aktuellt är också en sådan sak som naturligtvis måste diskuteras. Jag tycker ju förståss det är viktigt att arrangemanget läggs i anslutning till Bernadottejubileets - som kommer att pågå under hela sommaren 2010 - avslutning. Om jag inte är helt fel ute, kommer den att ske helgen v. 33 eller 34. Riksdagen 1810, som beslutade om tronföljden, skedde den 21 augusti och det datumet är givetvis centralt i sammanhanget.

432
Jag syftar på att scanna in kort som redan finns i Porträttfynd. De avser alltså att lägga in porträtten också. Onödigt jobb menar jag. Är det exakt samma kort så sparar man tid genom att kopiera över korten till databasen. Men å andra sidan kanske det inte är så många identiska?

433
Ja Ann-Mari, man söker på efternamnet t o m I. För att söka måste du använda faktadatabasen på Stadsarkivet. Du kan alltså inte söka online (vilket naturligtvis hade varit att föredra ).
Det här hittade jag på Ebba i Porträttfynd:
 
Ebba Sundevall (5)   02 dec 2007 15:01
Ebba Sundevall, Centralhotellet (5)   12 juli 2007 11:22
Ebba Sundevall, Centralhotellet. (1)   02 mars 2005 15:43
Ebba Sundevall, Grand Hotell (1)   20 maj 2005 17:12
Ebba Sundevall & Co (10)   21 aug 2007 10:08
Ebba Sundevall & Co, Centralhotellet (11)   13 juli 2006 15:23
Ebba Sundevall & Co., Centralhotellet (1)   22 okt 2003 18:55
Ebba Sundewall (19)   08 okt 2007 21:16
Ebba Sundewall, Centralhotellet (9)   23 sept 2006 16:25
Ebba Sundewall, Grand Hotell (6)   25 okt 2007 10:37
Ebba Sundewall & Co (1)   01 sept 2004 19:30
Ebba Sundewalls Eftr. (6)   25 aug 2004 20:26
Ebba Sundewalls Eftr, Grand Hotell (5)   03 juni 2005 22:21
Ebba Sundewalls Eftr., Drottninggatan 7 (3)   27 jan 2004 16:29
Ebba Sundewalls Eftr., Grand Hotell (1)   16 dec 2002 19:43
 
Har ingen aning om vad som står om varje kort. Men jag tror nog att registret skulle vara till hjälp. Eller vad tror du? Stadsarkivet är f ö på gång med andra digitaliseringsprojekt. Vore väl smart att inte digitalisera bilder som redan finns i Porträttfynd. Jag vet dock inte hur de jobbar.  
 
Om jag skulle kunna undersöka de bilder som finns inlagda här? Nja, jag är nog inte så pigg på detta. Det är inte min grej, om jag säger. Någon enstaka kan jag kolla, om du vill, men så långt sträcker sig också mitt intresse.

434
Släktforskardagarna / Släktforskardagarna i Örebro 2010
« skrivet: 2007-12-20, 16:13 »
Nu tycker jag det är hög tid att släktforskande Örebroare vaknar upp och söker arrangemanget av Släktforskardagarna!  
 
Och vad vore bättre än att samordna detta med  Bernadottedagarna som planeras i Örebro sommaren 2010?  
 
Om det är något år som Örebro ska arrangera Släktforskardagarna så måste det vara just 2010.
 
Vad talar då för Örebro? Tja, förutom att det 2010 är 200 år sedan riksmötet samlades här på slottet för att välja en fransk general till ny kung, kan följande faktorer vara värda att nämna:
 
-   Ligger centralt i den befolkningstätaste delen av Sverige.
-   Logistiskt centrum - lätt att ta sig hit och härifrån.
-   Gott om lokaler för konferens, utställningar, kost och logi
-       Landskap där bondeland möter bergslagsbygd
-   Forskningsarkiv på Örebro Universitet
-   Arkivcentrum Örebro län (länets företags- och föreningsarkiv).
-   Stadsarkiv i Kanslihuset, Grenadjärstaden (f d I 3).
-   Omfattande hembygdssamling i ”Saxonarkivet” på Örebro Stadsbibliotek
-   Närhet. Alla lokaler och arkiv - förutom Forskningsarkivet vid ÖUV - inom promenadavstånd i de centrala delarna av staden.
 
Dessa skäl tycker jag talar för sig själv. Nu är det bara upp till de föreningsaktiva i Örebro Släktforskare, Kumla Släktforskarklubb och/eller Hallsbergs Släktforskarklubb att fundera över mitt förslag.
 
Ted Rosvall befarar att traditionen med släktforskardagar bryts 2009. Det skull väl då vara lugnande, inte bara för honom utan för hela släktforskarrörelsen, om traditionen återupptas året därpå (om nu ingen vill arrangera evenemanget 2009).
 
Jag tycker det vore skrutt rent ut sagt om inte vi i Örebro tog tillfället i akt och ordnade Släktforskardagarna 2010!  
 
/Leif G:son Nygård

435
Stadsarkivet i Örebro har nu digitalierat ett porträttregister som är åtkomligt från faktadatabasen på arkivet.
 
Där kan man söka efter personer som fotograferade sig hos Ebba Sundevall & Co. i Örebro åren 1897-1939. Ca 8800 personer finns f.n. i registret som f.n. omfattar bokstäverna A - I.
 
Information om detta finns under  Månadens bild november 2007.
 
/Leif G:son Nygård

436
Jag har bara beröm att ge forumgruppen och övriga inblandade, inte minst Daniel Berglund och Peter Karlsson, för den förbättring som nu sker av Anbytarforum.  
 
Att den sker genom en föredömligt öppen redovisning av diskussionerna under särskilda rubriker, gör inte saken sämre precis.  
 
Heders vänner!

437
27 Rosor och hälsningar / Tack.
« skrivet: 2007-12-01, 11:47 »
Forumgruppen  
 
som slitit så för att få igång AF igen!
 
/Leif

438
27 Rosor och hälsningar / Tack.
« skrivet: 2007-12-01, 00:59 »
Daniel Berglund  
 
som på bara några dagar lyckades diagnotisera problemet med Nya AF och kraftfullt bidra till att det öppnades!
 
/Leif G:son Nygård

439
03) Osorterat / Ramlat utför ett berg ?
« skrivet: 2007-10-02, 20:43 »
...omkom ...  
....(war) elliest en
redelig sakt.....[nemdel.?] gammal - - - 5_ [år]
 
Ålder är något och 50, bör kunna synas vid helsidesbild.

440
Rudskoga / Rudskoga C:I sid 95, vigde 1689, Anders+Elin
« skrivet: 2007-10-01, 20:57 »
Kjell,
 
Skriv ett mejl till anbytarvärden och be att hon flyttar diskussionen.  
 
Det är inte säkert hon uppmärksammar ditt önskemål här.
 
Hälsn.
Leif

441
Rudskoga / Rudskoga C:I sid 95, vigde 1689, Anders+Elin
« skrivet: 2007-10-01, 02:14 »
Kjell!
 
Javisst är det roligt att hembygdsforskning måste till för att man ska förstå sammanhangen många gånger!
 
Mvh
Leif

442
Rudskoga / Rudskoga C:I sid 95, vigde 1689, Anders+Elin
« skrivet: 2007-09-30, 04:15 »
En intressant detalj efter Ny kyrkan:
 
efter begäran, att siön hindrade...
 
Det verkar alltså som om sjön hindrade brudparet från att gifta sig i en annan, närbelägen kyrka.  
Var det en höststorm månne som hindrade dem? Skulle de annars ha gift sig i gamla kyrkan?
 
Några frågor som inställde sig för mig.
 
Mvh
/Leif

443
k: (= kära) fru och maka
 
Prästgården

444
Markaryd / Markaryd hfl 1806-1810
« skrivet: 2007-09-09, 23:08 »
Ankomna A. [=Anno] 1806 frå: ...ryd får jag det till.
 
Har svårt att tyda de tre första bokstäverna i ortnamnet. Traryd månne?
 
Mvh
Leif

445
Kond.Btj snarare, konditorbetjänt alltså.  
 
Hand.Btj för nr 2, Per Otto Wessling.

446
Jonsberg / Jonsberg C I:1 1708-1747
« skrivet: 2007-08-28, 16:51 »
Jo, vid närmare granskning står det allt Rytt:n.  
 
Likaså Raaf, även om jag aldrig har sett eller hört talas om ett sådant efternamn (vilket iof sig inte skall ha någon betydelse vid tydning, men erfarenhet eller brist på densamma kan spela en spratt ibland! )
 
Vänligen,
Leif

447
Hej Kim!
 
Kan det kanske stå ...rasande af onska... (H. T. 1851)? H. T. är förkortning av hösttinget.
 
Därefter:  
 
Fälld un-
......... (raden under kan jag inte tyda före H. T. 1853).
 
D:o (=Dito) för fylleri....
 
Målen har alltså upptagits i häradsrätten dombok nämnda år. Och eftersom böter utdömdes, finns noteringar i saköreslängden, ofta med sid- eller paragrafhänvisning till en utförlig redogörelse i domboken. Saköreslängden brukar finnas i slutet av varje ting. Och så långt fram i tiden kan saköreslängderna vara inbundna i särskilda volymer.  
 
Men det här kände du kanske till?
 
Mvh
//Leif

448
Jonsberg / Jonsberg C I:1 1708-1747
« skrivet: 2007-08-28, 00:40 »
Hej Stefan!
 
Jag tycker det är en förkortning framför Georg. Kan stå R y ä n, vilket bör betyda Ryttarän.
 
Det skulle då stå:
 
Döptes Ryttarä[e]n Georgs  
barn wid Isnäs  
kallad ......(ej namngivet).
 
Sedan understruken mening:
 
R y n s (=Ryttarens) Barn in i rättan tid angifwit til at inskrifwas.  
 
Är inte säker på vad som menas. Men jag tror att det rör tiden från barnets födelse till dopet; att tidspannet var acceptabelt.  
Dopet skulle ju ske en viss tid efter barnets födelse.  
 
Sedan är madamens efternamn Reef (Rääf).
 
Mvh
//Leif

449
Fryksände / Fryksände Hfl AI:7 1757-65 GID 481.44.91700
« skrivet: 2007-08-19, 13:45 »
Där ser man, nu fick jag lära mig något nytt! Då är vi två, apropå skidtävlingar...

450
Fryksände / Fryksände Hfl AI:7 1757-65 GID 481.44.91700
« skrivet: 2007-08-18, 23:08 »
Jo, så är det nog - även om jag aldrig sett ordet efterst förut.

451
Fryksände / Fryksände Hfl AI:7 1757-65 GID 481.44.91700
« skrivet: 2007-08-18, 18:46 »
Hej
 
Det står: skal stå efter 2 x.
 
Med det menas att hon som enka skall flyttas ned och antecknas efter (under) den gifte sonen, numera husbonden - före är noterat 2 x - Lars Persson.
 
Ha en trevlig lördagskväll!
 
Hälsar
Leif

452
08 Böcker / Böcker om Bureätten
« skrivet: 2007-08-13, 16:32 »
Hej Daniel!
 
Många känner sig kallade, men få äro utvalda att skriva en bok om Bureätten.  
 
Medan vi väntar på att Urban Sikeborg - som jag anser torgför de mest tillförlitliga uppgifterna om ätten - ska skriva den boken, får vi hålla tillgodo med den artikel han skrev och som publicerades i Släktforskarnas årsbok 1996 (s. 245-286) under rubriken Johan Bures släktbok över Bureätten. Tillkomst och tillförlitlighet. Där får du uppgifter som av de flesta anses vara de mest relevanta och tillförlitliga idag.
 
Och enligt Urban själv i en diskussion här (18 juni kl. 22.06), arbetar han på ytterligare en artikel som rör Bureättens tradering.  
 
Så även om det då kanske inte blir en hel bok i ämnet, ser jag - och många med mig - fram emot detta arbete med spänning!
 
Med vänlig hälsning
/Leif

453
Det kan stå Nb 225, d v s Nya boken (nästa hfl) folio 225.

454
Hon ser ut att vara bosatt vid Guldsmedshyttan vid dödsfallet.
 
ålderman Petter Norlins i Gullsmedsh. (hustru). Om det nu inte står Werlins ?
 
Hälsning
//Leif

455
Stora Skedvi / St. Skedvi, F:14, Död, 1803-1830, 2194.96.83100
« skrivet: 2007-07-27, 00:00 »
neder till bottnen...

456
Väckelsång / Väckelsång Bodaryd 1787
« skrivet: 2007-07-25, 01:48 »
Annika!
 
Du har redan snuddat vid svaret:
 
Soch.Skräddaren (Sockenskräddaren)
 
Mvh
/Leif

457
03) Osorterat / Vigda i Kråkshult1740
« skrivet: 2007-07-24, 19:51 »
Sökte på Eniro och fann ett Ulfsryd i närheten av Kråkshult. Men jag tycker inte riktigt det står så här.  
 
Iaf ser det ut att sluta på -ryd eller möljigen -rud ?

458
Kalvsvik / Kalvsvik AI:11 s173
« skrivet: 2007-07-24, 00:33 »
svagt i bok
 
Betyder antagligen att han uppvisat dålig bibelkunskap; att läsa sina kristendomsstycken.
 
Mvh
/Leif

459
03) Osorterat / C:1 Hacksta GID 2310.7.100200
« skrivet: 2007-07-23, 01:15 »
Hej Britt!
 
När det gäller begravningsplats tycker jag det stå K o g d som då bör vara förkortning av Kyrkogården. Sedan är det ett ord till höger, kanske åt? Både förkortningen och åt? bör höra ihop med ordet därunder, kanske Backen eller Backens?, vilket preciserar var på kyrkogården hon är begraven.
 
christel. wä[h]l och sälla lefwat.
 
Hoppas det kan vara en hjälp på vägen!
 
Mvh
/Leif

460
Sollefteåbo? / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-08-13
« skrivet: 2007-07-11, 00:39 »
Det är punkt efter de första två bokstäverna, som är initialer.
 
C. A. Almstedt är mitt förslag.  
 
Vänlig hälsning,
 
Leif

461
Porträttfynd (enskilda bilder) / #46955 - mannens efternamn?
« skrivet: 2007-07-07, 14:02 »
Ann-Mari!
 
Nej för tusan, jag är inte sur!  
 
Det, inom parentes, var väl mer skrivet som ett skämt på temat jantelag: du ska inte tro att du är något.
 
För att övergå till saken, så har jag svårt att se hur man ska kunna klämma ut ett Berglund ur, i vart fall, namnteckningen för brorsan? För få bokstäver för det. Jag håller fast vid Bylund med ett litet 'b'.
 
Mvh
/Leif

462
Porträttfynd (enskilda bilder) / #37354 - svårläst namn
« skrivet: 2007-07-07, 00:20 »
Håller med Anneli (om det nu har någon betydelse vad jag tycker i sammanhanget?).
 
/Leif

463
Porträttfynd (enskilda bilder) / #46955 - mannens efternamn?
« skrivet: 2007-07-07, 00:18 »
Håller med Marianne (om det nu har någon betydelse?).
 
/Leif

464
Gränna / Gränna Mantal 1645, Åsmark
« skrivet: 2007-06-15, 23:50 »
Hej!
 
Jag är också inne på Modren. Men tycker inte andra bokstaven liknar ett 'o', snarare ett 'e'.
 
Mvh
/Leif

465
Örebro / Anteckning ur husförhör, Örebro GID:2316.58.16800
« skrivet: 2007-06-15, 23:34 »
Suveränt Lotta!  
 
Naturligtvis står det delaktighet. Eftersom jag tolkade bokstaven nedanför felaktigt som ett 'K', trodde jag det var toppen av 'K' som syns efter det och ingen bokstav. Att det mao rörde sig om t v å ord.  
 
Instämmer i ö helt med dig. Det är lätt att se, när man har svaret framför ögonen! Även så då att målet lär ha hamnat på Örebro Rådhusrätts bord (och naturligtvis inte hos Kongl Maj:t).  
 
Trevlig helg!
 
Hälsar
/Leif

466
Örebro / Anteckning ur husförhör, Örebro GID:2316.58.16800
« skrivet: 2007-06-15, 18:30 »
För det ....... (åtalet?) i ....... afskild afdömd(?) 20/? 81  
af å K. M. till 3 mån straffarbete. Ej fåt af...  
Se Lysn. b. No 80 / 1880.
 
Noteringen om straffarbete har uppenbarligen tillkommit senare (efter domen).  
 
Och eftersom domen troligtvis verkställdes bör du kunna finna närmare noteringar om detta i fångrullar o dyl.
 
Mvh /Leif

467
Kan det stå Allsäter (Alsäter)?

468
#9316 - svårläst namn / #9316 - svårläst namn
« skrivet: 2007-05-26, 00:42 »
Knappast att efternamnet börjar på L.
 
Däremot har Ann-Mari snuddat vid O och U. Kanske värt att spinna vidare på. Efternamnet kan mycket väl börja på O. Eller varför inte Ö? Jag tänker då att öglorna under hakan, i kanten av klänningen, skulle kunna höra till O-et (även om de kommit lite väl långt åt höger, enligt mitt sätt att se).
 
Och slutet kanske inte alls är blad utan stad. Då skulle efternamnet kunna vara Önnerstad.
 
Vad säger källorna?
 
Nu ska jag till sängs och hänryckas!  
 
/Leif

469
Tycks, från min horisont, sluta på ...dblad. Och första bokstaven i efternamnet ett stort A. Däremellan går det att avläsa ett (eller möjligen två?) n.
 
Betty Andblad. Vad säger källorna?
 
Hälsn. /Leif

470
Västmanlands regemente / Västmanlands regemente
« skrivet: 2007-05-13, 18:32 »
Min erfarenhet av GMR rör tiden före 1810. Stor nytta har jag då haft av nämnda regementsmonografi av Torsten Holm. Det var därför jag tipsade om den. Inte minst del 3 lär handla om  Kungl. Västmanlands regementes historia, (http://websok.libris.kb.se/websearch/showrecord?nr=4&searchId=2620&bibId=8211006) organisation efterfrågad tid.  
 
Och Mikael. Jag håller naturligtvis med Lars i övrigt och ber om ursäkt om jag var slarvig med vissa faktauppgifter rörande förhållandet efter 1810. Samt önskar dig framgång i sökandet, kanske i den typ av dokument Lars nämner.
 
Vänligen,
 
Leif

471
Västmanlands regemente / Västmanlands regemente
« skrivet: 2007-05-13, 11:49 »
Mikael,
 
Under krigstid var det kutym med mönstring vart tredje år eller med tätare intervall, när det var påkallat.
 
Eftersom löpnumret 78 följer direkt på 77, verkar det som GMR är i ordningsföljd och ingen mönstring har skett sedan 2/6 1807.  
 
Att nästa mönstring för regementet ske 11 år senare, kan då bero på att krigen (för Sverige) upphörde 1809 och behov inte omedelbart fanns att organisera krigsfolk från Västmanland.
 
Vid mönstringen 1818 anges tydligen en ny soldat sedan 7? år på samma rote. Det bör då innebära att din soldat är bekräftad död i fångenskap.
 
Den allmänna värnplikten infördes sedan 1810, vilket innebar att krigsorganisationen förändrades. Hur organiseringen blev för ditt regemente bör du kunna studera i Västmanlands regementes historia, som har utkommit i 5 delar. Tror att del 2 och 3 är mest intressant för dig.  
 
Mvh
Leif

472
Porträttfynd (enskilda bilder) / #69075 - Vilket är namnet?
« skrivet: 2007-04-28, 18:39 »
Jag kan inte läsa efternamnet med annan boksav än L som begynnelsebokstav.
 
Bartho Ljunqvist. Även om han skrev sitt efternamn så, kanske det går att identifiera honom som Ljungqvist?  
 
Bartho måste väl vara ett smeknamn för, precis som Helena skriver, Barthold eller Bartholomeus?

473
Bildgåtan - Övrigt / Vad är detta?
« skrivet: 2007-04-20, 20:44 »
Funderar på om det kunde ha varit en sittbräda vid duschning eller bad?
 
Järndetaljerna ser rätt rostiga ut.

474
Porträttfynd (enskilda bilder) / #46252 - Vad heter mannen?
« skrivet: 2007-04-19, 00:49 »
Håller på Helenas förslag.  
 
P. S. ? Reiner  
 
/Leif

475
Och jag håller fast vid att det slutar på ..gman.
 
Det är inte första gången streck från bläckpenna, ofta själva bläcket, avsatt små spår där det inte skulle. Detta, i kombination med svagt avtryck till någon del, kan onekligen förvilla.

476
Hej Karl-Axel!
 
Jo, det kan det nog stå.
 
Men t skrevs ofta med ett snett streck nedifrån och upp. (Så lärde jag mig f ö under skrivstilsövningarna i skolan, om än inte så långt streck som här!). Och strecket under r kan höra ihop med ordet på raden nedanför.  
 
Vad står där?
 
/Leif

477
Spännande diskussion detta! Ann-Mari inkommer med det ena trevliga uppdraget efter det andra.  
Heders!  
 
Jag läser efternamnet som Bygman.
 
Kollade på Goggle och fann då detta om Bygman på  Anestry.com.  
 
Kanske kan det vara något?
 
Vänligen,
Leif

478
Kurtorp tycker jag det står.
 
Mvh
Leif

479
Askeby / Askeby, Mantalslängd 1691, Fläret, anmärkning
« skrivet: 2007-04-12, 17:20 »
Gunnar alt
sedan Juhl
hållit wedh
Sängen.
 
Det lär väl då vara fadern till Anders, som är gammal och sjuklig.  
 
Gamla, över 63 år, och sjuka behövde inte betala mantalspenning och brukar därför upptecknas bland Ålderstigna, Inhyses eller liknande kolumn.
 
Önskar dig en trevlig kväll!
 
Mvh
Leif

480
Karin Isaksdotter

481
Porträttfynd (enskilda bilder) / #42762 - Vad heter mannen?
« skrivet: 2007-03-29, 23:41 »
Jag ser inte sista bokstaven i andra namnet/efternamnet som ett 'w' i alla fall. Att det skulle stå Westw kan jag därför inte se. Sätter en slant på Rodius Vester eller Vestin.

482
Kaga / Kaga, vigselnotis
« skrivet: 2007-03-22, 18:21 »
Nja...
 
Rekommenderar att du kollar mikrofilmen. Den kan du skaffa som fjärrlån till ditt bibliotek, om du inte har tillgång till den i din närhet.
 
/Leif

483
Kaga / Kaga, vigselnotis
« skrivet: 2007-03-20, 21:00 »
Hej Niklas,
 
Det här var inte lätt. Försöker mig ändå på en tydning, även om det till stora delar får ses som gissningar:
 
October månad
Torpardräng i Kaga Prestgård [OBS! Inget namn utskrivet, min anm.]
... (Broder?) pigan dersammastädes Karen Persdotter Fad[d]er war
Torparen Jan Andersson och dess hustru Lisa Andersdotter
i Stensta på Wallby ägor [....] Lystes 21 sept och 15e oktober.  
Wigdes i Kaga kyrka d. 29 oktober [....] erhöll the en
Bibel af Reg. ... Wilhelm ....stedt i Stockholm.
 
Kaga, Jan Andersson och Wallby ägor är väl de enda ort- och personnamn jag är riktigt säker på.  
Kanske kan du få andra som kan korrigera och komplettera detta och därmed komma lite närmare sanningen?  
 
Rekommenderar dock att du tittar på mikrofilmen, som brukar erbjuda bättre läsbarhet.
 
Mvh
Leif

484
04) Arkiv (diskussioner t o m 2006) / Dödsorsak
« skrivet: 2007-03-18, 21:19 »
Ja, .. blef död qwarliggande på marken ska det nog stå.  
 
Eftersom kolumnen anger dödsorsak, måste det betyda att döden var ögonblicklig.

485
Var inne på skicklig från början, men tyder inte andra bokstaven som 'k'.
 
Men du har rätt när det gäller närlika, Stefan. Missade strecket ovanför första ordet. Fick för mig att det hörde till ordet ovanför. Kan då vara ävänlika.

486
27 Rosor och hälsningar / Vill tacka.
« skrivet: 2007-03-18, 20:57 »
Instämmer med Stefan!  
 
Senaste numret av Släkthistoriskt Forum var ett av de bästa nummer jag läst.  
 
Bravo redaktörn!

487
War god Sångare och
ståtlig at underwisa Barn
och närlika altid så reder-
lig i sit upförande warit
klockare här i 20 år.
 
Vilket synnerligen fint eftermäle!
 
Mvh
/Leif

488
04) Arkiv (diskussioner t o m 2006) / Dödsorsak
« skrivet: 2007-03-18, 06:29 »
Fallit utur kjä[r]-
ran, efter en ske-
nande Häst, och
blef död förkla-
rad på marken.

489
Norrbärke / Norrbärke C:2 Vigda 1720 GID 24.96.12800
« skrivet: 2007-03-01, 22:31 »
Hej Birgitta!
 
Giettboo, d v s Getbo.
 
Mvh
/Leif

490
Porträttfynd (enskilda bilder) / #66554, Vilken är idrotten?
« skrivet: 2007-02-28, 20:21 »
Ja, troligvis så ser vi ett foto taget en efter segermatch.
 
Den tidens championsbälte är då ett finare tygstycke, kanske av sammet?
 
Någon på Boxningsförbundet kanske har en aning om vem mästaren är?

491
Porträttfynd (enskilda bilder) / #66554, Vilken är idrotten?
« skrivet: 2007-02-28, 18:28 »
Kan också vara boxare med tanke på bältet.  
 
Och bältet fick ju inte vara av hårt material för att motståndaren inte skulle skada nävarna. På den tiden var det kanhända ovanligt med bolstrade, skumgummitäckta bälten. Skumgummi var nog ett senare påfund än tidpunkten för denna fotografering.
 
Inom boxningen var, och är, det kutym med överdimensionerade bälten för att markera var slagen får och inte får träffa. Uttrycket slag under bältet kommer ju från boxningen och då, som nu, är de mot reglerna.
 
Mvh
Leif

492
Porträttfynd (enskilda bilder) / #65104 svårläst namn
« skrivet: 2007-02-27, 23:45 »
Fel igen!  
 
Ann-Mari!
 
Jag uppfattade inte att det redan hade bearbetats av Chris och Peter. Därför läste jag det hela tiden bakifrån och som spegelvänt!  
 
Det kan då stå något i stil med Stoorslund eller Skarslund.
 
Mvh
Leif

493
Porträttfynd (enskilda bilder) / #65104 svårläst namn
« skrivet: 2007-02-27, 23:29 »
Fel, fel. Nytt inlägg kommer!

494
Jag menade faktiskt att löftesman och borgensman är samma sak, men skrev fel här. Beklagar detta.
 
Men så bra att AF i Lotta Nordin har en person med utomordentliga kunskaper i det svenska språket från äldre tid, som klart och tydligt kan tolka en text och förstå innebörden, och från tid till annan kan tillrättavisa oss medelmåttor, när vi försöker tolka gammal text i syfte att hjälpa andra här!
 
Eftersom jag tolkade förrester som t v å ord - för rester - och att det syftade på en innestående skuld, trodde jag följaktligen att det rörde ordet restera, som enligt Svenska Akademiens ordlista betyder återstå; vara obetald [mest i presens particip].  
 
Och du menar alltså att det står då så nedertysta(t)s, Lotta Nordin? Rör texten dåtid eller nutid? Vem är det som vill tysta ner vad och vem?  
 
Jag tolkar det som att stadsgevaldigern anklagar Johan Otter, Olof Andersson och Olof Larsson Spilhammar inför domstol för ett slagsmål och att de nu så (eller få) nedertystas. D v s att de inte bara bestraffas för sina gärningar utan upphöra med slagsmål och annat rackartyg. (Liksom idag skulle straffet också vara avskräckande för att förhindra framtida brott). Jag läser definitivt ordet som nu - och inte då. Innebörden av protokollet är obegripligt för mig annars.

495
Hej Lotta, Bengt-Göran och Birgitta!
 
I sammanhanget lär väl undetystas (eller kanske nedertystas) syfta på Gevallierens önskan om, genom klagomålet, att pojkstrecken med slagsmål och sönderslagna fönster skall upphöra.
 
Ja Bengt-Göran, din tolkning är nog korrekt. Förrester i betydelsen rest iväg; bortrest och inte som rester, d v s restera; återstå, vara obetald. Jag tolkade det som att han hade en innestående skuld sedan pojkstrecken.  
 
Mvh
Leif

496
Hej Birgitta,
 
Nej, jag har ingen stor erfarenhet av detta med löftesmän. Men en annan benämning är bördsman/bördsmän. D v s en person som gick i godo för någon annan, i t ex ekonomiska frågor. Ofta, och precis som idag, är det någon släkting som träder in. Och i detta fall lär det väl vara för att Per är den äldre (äldsta?) brodern.
 
Känner inte heller till befordringsgången inom det militära så väl. Men att han går från gemen till löjtnant på blott tre år, ser jag inte som så anmärkningsvärt.  
 
På den tiden var nog inte befordringsgången så väl utvecklad och därför hade sannolikt kompanichefen en stor frihet att avgöra vem som skulle befordras. Var han duglig och skicklig som soldat kunde avancemang förmodligen gå fort. Men detta är bara mina lösa tankar. Hör med t ex Hans Högman (http://www.algonet.se/~hogman/slaekt.htm) som skrivit mycket om det militära.
 
Mvh
Leif

497
Bild 1. .stuckit in med swärden genom fönstren.
 
Bild 2. Johan Otter war eij tillstädes. Böte för absentes (= frånvaron; av latinets absens = frånvarande, min anm.) --- 3 daler.
Olof Spilhammar, ähr förrester (av skulden, min anm.), sådan Byfogden honom stembt haffuer 3 daler.
Stembes nu åter till neste Rådstuga, iwid sine 40 daler:s att han Comparerar (av latinets Comparo = hopskaffa, anskaffa, min anm).
 
Bild 4. .af dem begångit, och
nu få undertystas.

498
Gott Nytt År / Gott Nytt År
« skrivet: 2006-12-31, 17:46 »
Ett riktigt Gott slut och framgångsrikt 2007 önskar jag alla släktforskare!
 
Låt oss nu dansa in det ny året och hoppas att Rötter & Af förblir en lika stark del av den samlade släktforskarrörelsen som den alltid har varit!
 

 
Leif G:son Nygård

499
Andra Rubriker / Andra Rubriker
« skrivet: 2006-12-29, 02:15 »
Tack Kaj för ett fint initiativ & arbete och övriga för alla kloka synpunkter under denna tråd!  
 
Här har nu SSf en viktigt beslutsunderlag som de knappast kan bortse ifrån vid utformningen av Nya Anbytarforum.

500
God Jul! / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-22
« skrivet: 2006-12-20, 23:35 »
En riktigt God och Glad Jul önskar jag alla släktforskare med detta julkort från gamla tider!  
 

 
Leif Gson Nygård

Sidor: [1] 2 3 ... 5