Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Jörgen Tollesson
Sidor: 1 ... 5 6 [7] 8 9 ... 14
3001
« skrivet: 2020-10-18, 00:31 »
"Do[mi]neca Judica eller d. 19. Martii begrofz Johan
Arvidsons barn i Råröd war några wekor g."
(Strecket över Dominica [som det egentligen stavas] visar att bokstäver är utelämnade.)
3002
« skrivet: 2020-10-17, 19:05 »
Det finns en generalmönsterrulla för Båhusläns 1:a båtsmankompani från 1781 i landskontorets arkiv (GIfd:2). För n:r 202 (uppsl. 53; https://app.arkivdigital.se/aid/v125.b58.s53) står att Anders Eriksson Koster blev antagen den 31/7 1779. Han var då 30 år, och vid mönstringen (alltså 1781) 32 år, vilket betyder att han bör vara född omkring 1749. Det står att han är " obefaren". Men det behöver inte betyda att han inte var från Koster eller någon annanstans vid kusten, där ju alla har mer eller mindre erfarenhet från sjön. Det lär bara betyda att han inte hade någon erfarenhet från tjänstgöring på fartyg; han var alltså inte sjöman. De gårdar som ingick i rote 202 var, enligt rullan, Röd (1/4 mtl), Övre Kile (1 mtl), Nedre Kile (1 mtl) och Nord-Koster (1/4 mtl). I mantalslängden finns Anders Koster under Övre Kile, första gången 1781 (landskontorets ex., f. 283r; https://app.arkivdigital.se/aid/v72.b293.s283). 1785-1789 har han hustru. Och den 1/4 1785 vigdes rotebåtsmannen Anders Eriksson Koster och pigan Eva Jonsdotter från Daftö (Tjärnö C:3, s. 14; https://app.arkivdigital.se/aid/v471.b11.s15). Hon dog den 11/4 1790, och begravdes den 18/4 (C:3, s. 45); de bodde då på Örn under Korsnäs. Eva var, enligt dödboken, 26 år när hon dog, alltså född omkring 1764. Hon är väl troligen syster till Anders svägerska Marin Jonsdotter.
3003
« skrivet: 2020-10-17, 15:20 »
V. infra = vide infra = se nedan.
Vide supra = se ovan.
Alltså längre ned resp. högre upp på samma sida.
3004
« skrivet: 2020-10-16, 18:32 »
Ta födelseåret i Centrala Soldatregistret med en mycket stor nypa salt. Det registret är ju inget gammalt miltärt register som har digitaliserats. Registret är upprättat av nutida forskare, som har registrerat rullornas uppgifter och i en del fall kompletterat med andra uppgifter.
I rullorna står normalt bara ålder, men ändå står födelseår i registret. Kanske har registrerarna hämtat födelseår från husförhörslängder, men det vet vi inget om, eftersom det inte står några källor i registret. Och om man har hämtat uppgifter från hurförhörslängder, hur pålitliga är då de uppgifterna?
Det är det normala att registret har födelseår också på soldater i socknar som inte har några bevarade kyrkoböcker, trots att det bara står ålder i rullorna. Man tar helt enkelt åldern i rullorna och 'översätter' det till födelseår i registret - men så kan kan man ju inte göra. Man har ju ingen aning om hur exakt åldern är i rullan.
I Högmodigs fall kan han ju, enligt uppgifter i tidigare inlägg, lika gärna vara född 1788 som 1787. Och Nils Olsson är ju inte direkt ett ovanligt namn...
3005
« skrivet: 2020-10-15, 19:45 »
Vid inflyttningen till Örgryte 1858 kommer hon från Solberga, inte Kareby. Men jag hittar henne inte i Solbergas utflyttningslängd (inkl. Jörlanda och Holta), varken 1858 eller 1857 (B:4, inget sidnummer; https://app.arkivdigital.se/aid/v983.b46). För dottern Annie, f. 7/5 1896, hänvisar du till Oskar Fredrik AIIa:2, s. 688. Om det är den Annie Viktoria som finns längst ned på sidan, så står det där inom parentes "mod. se rad 63". Och på rad 63 finns Matilda Karolina Andersdotter, född den 14/11 1863. Det stämmer också med Oskar Fredriks födelsebok 1896 (C:4, uppsl. 165; https://app.arkivdigital.se/aid/v34365.b177.s165). Var Anna Andersdotter möjligen mor till Matilda Karolina? Hon kan ju inte själv ha fått barn 1896, 63 år gammal...
3007
« skrivet: 2020-10-15, 17:29 »
Vid Anders Eriksson Kosters bouppteckning den 24/8 1803 (Tanums m.fl. HR FII:29, s. 203; https://app.arkivdigital.se/aid/v65847.b104.s203) bevakades de omyndiga barnens rätt av Asgud Simonsson i Torim "i stället för någon närvarande faders släktinge", vilket väl kanske tyder på att Anders inte var från trakten. Vid bouppteckning efter Margreta Uddsdotter från Sannäs strand i Tanums socken den 2/2 1789 (20:79; https://app.arkivdigital.se/aid/v65838.b46.s79) finns bland arvingarna hennes omyndiga systerdotter Marin Jonsdotter, som biträddes av sin svåger rotebåtsmannan Anders Koster.
3008
« skrivet: 2020-10-15, 16:58 »
Rösberga består bara av en jordeboksgård om ett mantal, som kort och gott heter Rösberga. Men av storskiftet 1774 framgår att bruken som markerats med A och B på kartan kallas Nedergården och C och D Övregården. Men det är då namn som används lokalt; det är alltså inte två jordeboksgårdar. Du skriver "Rösberga, Klevshult" i rubriken och "Rösberga i Klevhult/Hagshult" i inlägget, men socknen heter Hagshult. Klevshult ligger i grannsocknen Åker på andra sidan Lagan.
3009
« skrivet: 2020-10-14, 13:06 »
Det finns många amerikanska församlingar hos Arkiv Digital. Om du väljer USA som land och under arkivtyp väljer församling, så blir det 436 träffar. Lägger du till "evangelical lutheran" under arkivbildare, så blir det 51 träffar.
3010
« skrivet: 2020-10-13, 23:59 »
Ja, det skulle det ju kunna vara. Tänkte inte på det...  Och om man tänker efter, så är det väl inte så sannolikt att de har barn som betalar mantalspenning året efter att de gifte sig...
3011
« skrivet: 2020-10-13, 16:31 »
Jag vet inte om tolkningen är så "kreativ" - jag läste bara innantill... Men jag missade att det var två rader i marginalen 1717. Under "afweken till Wästerg." står "med mannen" - en inte helt oväsentlig upplysning... Det troligaste är att "Wästerg." är Västergötland. Det finns inget indelt dragonregemente i närheten. Hallands enda indelta regemente är Riksenkedrottningens livregemente till häst, som hade fyra kompanier i Halland och fyra i Båhuslän, men det var rytteri, inte dragoner. Västgöta regemente blev senare dragonregemente, men var vid den här tiden också rytteri. Däremot fanns Västgöta ståndsdragoner, som var ett tillfälligt regemente under kriget. Det är väl sannolikt att det var dit han hörde. Här finns generalmönsterrullor för det regementet: 1713: https://app.arkivdigital.se/aid/v481698.b101714-1716: https://app.arkivdigital.se/aid/v481699.b10
3013
« skrivet: 2020-10-13, 15:28 »
I Traryds vigselbok (C:3, f. 86r; https://app.arkivdigital.se/aid/v30181.b92.s86, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0025960_00100) finns drängen (= ogifte) hemmansägaren Johannes Jonsson och pigan Ingjerd Svensdotter, båda från Agghult, som nummer 4 år 1834. Lysning den 8/7 och gifta i september, men jag kan inte se någon vigseldag, bara månaden. De finns som gifta på Agghult Lillegård i husförhörslängden AI:7 (uppsl. 51; https://app.arkivdigital.se/aid/v19757.b62.s51, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0025946_00063). Ingjerd har först varit piga på gården, och finns också längre ned på samma sida. Där står att hon kommit från pagina 70 år 1833. Och där finns hon (i samma bok) hos modern enkan Kjerstin Persdotter i Tjushult, flyttad till pagina 51 år 1833.
3015
« skrivet: 2020-10-12, 20:41 »
I 1756 års mantalslängd (landskontorets ex., s. 148; https://app.arkivdigital.se/aid/v401867a.b830.s149) finns en sockneskomakare Klang på Nybygget sist i Undenäs socken. 1757 (s. 155; https://app.arkivdigital.se/aid/v401869.b880.s155) finns han också sist i socknen, men nu heter platsen Klockarebolet. Det är inte Nybygget som har bytt namn, för Klockarebolet finns också i längden 1756, högre upp på samma sida som Nybygget. Båda åren finns en Zakris på Klockarebolet, vilken ju var ett av dopvittnena (även om platsen kallas Klockaretorpet i födelseboken). I födelseboken står ju bara föräldrarnas förnamn, så då är frågan om Klang heter Petter, som Christoffers far - och det är väl hyfsat sannolikt att han gör...
3016
« skrivet: 2020-10-12, 20:03 »
Det där är faderns yrke:
"Sochnesko-
makare"
Orten står inte. Vittnena är:
"Magnus i Qwarntorpet, Zachris
i Klåckaretorpet, Fru Probstinnan,
H. Elin i Klåckaretorp."
3018
« skrivet: 2020-10-11, 18:14 »
"41. | d 25 föddes och d 29 döp-
tes Jon Sweningßons
och Anna Olofs d:rs Pi-
geb. i Westens Nolg.
N:a | Catharina
Test. Anders Gunnars-
son i Westens Nolg. An-
ders Jonsson i Jntaka
Anna Lars d:r i We-
stens Nederg. Börde-
g. Hust. Malin Olofs d:r
i Westens Öfwerg."
3019
« skrivet: 2020-10-11, 16:13 »
På sidan 3 år 1717 står under Bolg "Dragone H. Anna". Och i marginalen står "afweken till Wästerg.". På sidan 2963 år 1714 står under Bolg "Drag. Hust. Anna, s. Börtta och Ingrid". Jag vet inte om skrivaren fått för stor brännvinsranson den dagen, men det står alltså att Börta och Ingrid är söner... Och det är flera döttrar i andra familjer som också kallas söner. Se på fjärde raden nedifrån på vänstersidan på samma uppslag; där ser du hur det ska se ut: "s. Lars, d. Margit" - men på raden ovanför står "s. Sigrid"... Att det bara är dragonens hustru som står med kan möjligen bero på att dragonen själv är utkommenderad (det Stora Nordiska kriget pågick ju under dessa år), men det kan också bero på att bara hustrun betalade mantalspenning.
3020
« skrivet: 2020-10-10, 17:50 »
I annexet Agnetorp. Flyttlängden omfattar hela pastoratet.
3021
« skrivet: 2020-10-08, 21:53 »
"effter g." = efter gamla.
3022
« skrivet: 2020-10-08, 18:25 »
I AI:1 står det Annestad. Det föds en Per Olofsson den 31/12 1753 i Främmestads socken (C:3, s. 42; https://app.arkivdigital.se/aid/v6121.b26.s43). Föräldrarna bor på Östergården. Enligt registret i början på den första husförhörslängden (Främmestad AI:1; https://app.arkivdigital.se/aid/v6116.b4) - som dock inte börjar förrän 1776 - finns det bara en Östergård i en by: Annestad. Och ett av dopvittnena är också från Östergården i "Anstad". Främmestad är nästan grannsocken till Norra Björke, i Viste härad i Skaraborgs län. (Främmestads födelsebok omfattar också annexet Bäreberg, men det gör också husförhörslängden. Det finns alltså ingen Östergård i Bäreberg, enl. hfl-registret.)
3023
« skrivet: 2020-10-06, 22:42 »
Det var det normala att en släkting på den avlidna förälderns sida blev förmyndare. Och speciellt om båda föräldrarna var döda, så gällde det att försäkra sig om att ingen styvförälder försnillade arvet.
3024
« skrivet: 2020-10-06, 20:42 »
"Obefintlig" betyder att hon inte är kvar i församlingen, men inte anmält flyttning i laga ordning. (Finska församlingen var icke-territoriell, så hon behövde inte byta församling om hon flyttade inom staden. Hon lär m.a.o. inte ha varit kvar i Stockholm.) Den noteringen gjordes alltså 1912, men hon kan ha 'försvunnit' redan tidigare. Det är alltså möjligt att hon inte var kvar i Stockholm den 31/12 1910 när "folkräkningen" gjordes, men ändå kom med där för att hon fortfarande formellt var skriven i församlingen. (Att hon tillhör Finska förs. är noterat i anmärkningskolumnen på folkräkningsblanketten.) Hon kanske bara reste tillbaka till Finland på besök, men av någon orsak (t.ex. din mor ) blev kvar där.
3025
« skrivet: 2020-10-06, 20:02 »
Det är Finska församlingens församlingsbok: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00051583_00012 [rättad länk] Hon finns på uppslag 9, rad 11. Där står att hon flyttat in den 4/10 1907. Och sedan är hon noterad som "obefintlig" 1912.
3026
« skrivet: 2020-10-06, 17:46 »
SCB:s folkräkningar ger bl a utifrån församlingsböcker och mantalslängder besked om inkommande från Finland, de behöver inte vara immigranter.
"[...]Primärmaterialet utgjordes liksom vid folkräkningen 1900 av utdrag ur församlingsböckerna samt för Stockholm av utdrag ur mantalsböckerna motsvarande de tidigare använda rotelistorna. [...].
De behövde inte haft pass eller tänkt att bosätt sig här. Så om hon befann sig i Sth ett år eller två bör det finnas uppgifter om detta i materialet. Du får då datum när hon inkom, varifrån i Finland och varthän i Sverige.
SCB:s "folkräkningar" är ingenting annat än utdrag ur landets husförhörslängder/församlingsböcker (utom i Stockholm, där man i stället använde rotelistor eller utdrag ur mantalsböckerna, eftersom husförhörslängder/församlingsböcker inte fördes i de territoriella församlingarna där, vilket för utdragen 1870-1880 också gäller Göteborg). Utdragen visar vilka personer som den 31/12 vart tionde år (t.ex. år 1900 och 1910) fanns kyrkobokförda i resp. församling (mantalsskrivna i Stockholm) den dagen samt när och var de var födda, men ingenting av vad som hänt under mellantiden sedan det senaste utdraget tio år tidigare. Det finns också SCB-utdrag från flyttlängderna, som visar vilka som flyttat ut ur resp. in i riket. Men också de utdragen visar kyrkobokförda personer, eftersom inga andra hamnade i flyttlängderna. Folk som bara var på tillfälligt besök i Sverige blev inte då, precis som de inte blir det nu, folkbokförda här - och finns därför inte i SCB-utdragen. Om hon finns i "folkräkningen", så var hon alltså bosatt i Sverige och hade m.a.o. immigrerat (om man nu kan tala om emigration/immigration inom Norden).
3027
« skrivet: 2020-10-06, 15:52 »
I Nordisk Familjebok (2:a upplagan, band 21) står bl.a. följande om pass: "I Sverige var likasom i andra länder i äldre tider i regel hvar och en, som ville företaga resa till utlandet eller inrikes utom den trakt, där han var allmänt känd, skyldig att vara försedd med vederbörligt respass, som vid anfordran skulle uppvisas. Sådant pass fordrades ock af utlänning, som ville i riket inkomma."Och: "Först genom k. förordn, af 21 sept. 1860 upphäfdes helt och hållet det gamla passtvånget för resande, hvilka ankomma till riket eller färdas inrikes orter emellan, samt förbuden mot resor ur riket utan pass (k. skr. af 9 febr. 1872)."Det upphävda passtvånget bör ju då också ha gällt utländska medborgare som reste in i Sverige. Och där står inget om att passtvång återinförts, och det bandet av uppslagsverket utkom 1915.
3028
« skrivet: 2020-10-06, 12:33 »
Inte ens i dagens övervakningssamhälle registreras alla som passerar gränsen. Och då hade man inte flygplatser, och jag tvivlar på att man kontrollerade pass för alla som klev av båtar i Stockholm... Så den resan lär du nog få svårt att hitta skriftliga bevis på någonstans - om hon inte skickade hem ett brev eller vykort från Stockholm...
3029
« skrivet: 2020-10-06, 12:14 »
Du har sedan SCB:s folkräkningar, de ger info om dem som flyttat från Finland till Sverige.
De fanns i a f tidigare i pärmar i Arninge, tycks fortfarande inte vara digitaliserade.
På nätet finns folkräkningarna sökbara här (med länkar till bilderna vid sökresultaten, så att man kan se om texten är avskriven korrekt vid dataregistreringen): https://sok.riksarkivet.se/folkrakningarOch vill man gå direkt till bilderna, så finns de här: https://sok.riksarkivet.se/forsamlingsutdrag
3030
« skrivet: 2020-10-06, 12:04 »
"afskedas, så siuklig och swag,
at han ei förmått giöra
tjenst på flere år tilbakars"
3033
« skrivet: 2020-10-05, 14:24 »
Köpet av 1/8 mtl Store Askum Skattegård (eller Kronogård, som den hette tidigare) finns i uppbudsprotokollet i samband med det första uppbudet vid sommartinget 1819 (§ 4; https://app.arkivdigital.se/aid/v550956.b6970).
3034
« skrivet: 2020-10-05, 14:02 »
Det vimlar av fel födelseuppgifter i husförhörslängder landet runt; både dag, år och socken kan vara fel. Det därför alltid riskabelt att hoppa direkt från en husförhörslängd där man hittar personen som vuxen till en födelsebok. Det kan ju slumpa sig så att det finns en helt annan person med rätt namn född på "rätt" dag i "rätt" socken, speciellt om det är ett så vanligt namn som Anna Nilsdotter. Du får följa henne bakåt i husförhörs- och ev. flyttlängder. Någonstans lär du hitta att hon har fått fel uppgifter, antingen när det lades upp en ny husförhörslängd och uppgifterna fördes över från den gamla längden, eller i samband med en flytt. Det var inte alltid så lätt för prästerna att tyda kollegornas kråkfötter - eller de egna...
3035
« skrivet: 2020-10-05, 13:47 »
Ja, det är rätt på båda frågorna. 1) Hångsdala Kronogård är en av jordeboksgårdarna (eller ett av hemmanen) i Hångsdala by, d.v.s. den står under en egen rubrik i jordeboken. Och den är alltså på totalt 3/4 mantal, varav Sven brukar 1/4. Den heter naturligtvis Kronogården för att den åtminstone tidigare var en kronogård, alltså ägd av kronan. Men den kan ju senare ha skattköpts, alltså friköpts av bönderna, men ändå behållit sitt namn. Vem som äger får man gå till jordeboken för att se, eller eventuellt någon bouppteckning. 2) Man skulle vara minst 15 år för att betala mantalspenning. Men inte över 63, om man inte var hemmansbrukare. 1758 års mantalslängd upprättades den 11/10 1757, och det var de som var 15-62 år då som kom med, d.v.s. födda 1695-1742, eller tidigare om man stod för bruket (om nu prästen hade koll på exakt när de var födda, vilket inte alltid var fallet, eftersom det ofta saknas födelsedatum i gamla flyttattester). Yngre barn var alltså inte med. Och för äldre personer kan man ofta se i längderna att de är "under barnen", d.v.s. de har överlämnat bruket och försvinner ur längden för att de inte längre betalar mantalspenning, men de kan alltså leva många år efter det. Fr.o.m. 1766 skulle "alla som liv äga" vara med, d.v.s. också både under- och överåriga. Du kan läsa mer här: Mantalspenning och mantalslängd.
3036
« skrivet: 2020-10-05, 12:41 »
Det var ofta klockaren som man vände sig till för att boka tid för dop och begravning, och klockaren i sin tur noterade detta på en lös lapp som sedan lämnades till prästen. Och kanske skrev prästen själv bara en lös kladdlapp till att börja med om man vände sig direkt till honom. Och vid vigsel skulle lysningssedel utfärdas på stämpelpapper, och kanske skrevs de uppgifterna inte heller genast in i kyrkoboken.
Jag har flera gånger sett i visitationsprotokoll att biskopen förmanat präster att skriva in det i kyrkoboken som finns noterat i högar med lösa lappar, t.o.m. flera års lappar! När en del präster hade den "ordningen", så är det inte underligt att både födda, vigda och döda saknas i deras kyrkoböcker...
3038
« skrivet: 2020-10-04, 21:13 »
Sven finns på Hångsdala Kronogård fr.o.m. mantalslängden 1758 (s. 317, landskontorets ex.; https://app.arkivdigital.se/aid/v401871.b1700.s317). 1757 är han alltså inte där. Om vi börjar i andra änden så ska han enligt födelseboksnotisen 1748 finns på Velinga Drängegård, och där finns han också i mantalslängden det året (s. 314, landskontorets ex.; https://app.arkivdigital.se/aid/v190813.b169.s315). Trots att gården alltså ligger i Velinga by, så finns den i mantalslängden under Daretorps socken. På Drängegården är han kvar t.o.m. längden 1751. 1752 är han borta. 1752-1757 gömmer de sig alltså någon annanstans. Redan 1758, alltså första året på Hångsdala Kronogård, står att hustrun är svagsint. Så ett sätt att finna dem 1757 kan ju vara att leta igenom socknar i närheten efter "h. swagsint" i marginalen. Men det är inte Sven på Velinga Korsgård (Daretorps s:n); han är kvar där 1758. Jag kan tillägga att en del år har Sven en dotter Kjerstin. Vad det gäller Brittas ålder, så ska man alltid ta åldern i dödboken med en nypa salt. Vi vet ju inte om prästen hade hennes korrekta födelseår - eller om han kunde räkna rätt...
3039
« skrivet: 2020-10-04, 19:08 »
Nu behöver hans föräldrar inte vara omöjliga att hitta bara för att det inte står i sockenlängderna var han kom ifrån. De längderna innehåller inte allt som går att hitta i alla hyllmil med handlingar i arkiven... Inte är de felfria heller, så ta uppgifter från både 1600-talet och senare som forskningstips tills du vet vilka källor uppgifterna kommer ifrån - och har kollat dem själv... Hans hustru Anna Brita Johansdotter dog den 27/7 1847, och bouppteckningen förrättades den 4/10 samma år (Tunge m.fl. HR FIIa:21, s. 1262; https://app.arkivdigital.se/aid/v65928.b1280.s1262).
3041
« skrivet: 2020-10-04, 17:51 »
Sonen som han bor hos heter ju Johan Petter, så prästen har väl troligen av misstag skrivit hans initialer i dödboksutdraget. Mattias Johan saknas ju också i den riktiga husförhörslängden som börjar 1861 (AI:2, uppsl. 16).
3042
« skrivet: 2020-10-04, 17:29 »
Den som finns nederst på sidan 3 i hfl-utdraget 1860 (AI:1) är en M. J. Persson. Men den som finns på sidan 1 av dödboksutdraget 1861 (C:1) är en J. P. Persson. Är du säker på att det är samme man? Observera att ingen av dess källor är någon riktig kyrkobok. Det är bara maskinavskrifter av SCB-utdragen av husförhörslängden resp. dödboken. De riktiga kyrkoböckerna gick upp i rök när Tossene prästgård brann 1898. Sotenäs Personhistoriska Förening har upprättat s.k. sockenlängder, som bygger på mantalslängderna, kompletterade med uppgifter ur andra källor. Sockenlängderna har fotograferats av Arkiv Digital.
3043
« skrivet: 2020-10-04, 16:41 »
Kolumnrubriker brukar finnas i början av längden.
3044
« skrivet: 2020-10-04, 01:28 »
Går man bakåt i mantalslängderna, så ser man att Sven noteras som enkl. 1775 (daterad den 13/10 1774, s. 483). 1774 (30/9 1773, s. 493) står att hustrun är sinnesvag. Någon gång mellan de mantalsskrivningarna ska hon alltså ha dött. Och den 31/7 1774 dör Britta Carlsdotter i Hångsdala Kronogård (C:1, s. 388; https://app.arkivdigital.se/aid/v27779a.b1990.s389), 75 år gammal. Och Brigita Carlsd:r heter ju modern till den Maria Svensdotter som föds i Velinga den 1/8 1748.
3045
« skrivet: 2020-10-04, 01:07 »
Enligt vigselboken den 28/12 1778 är Nils Larsson brukare i Kronogården. I 1779 års mantalslängd (daterad den 22/9 1778, s. 475; https://app.arkivdigital.se/aid/v401913.b2450.s475) finns drängen (alltså ogifte) Nils med fästemö Maja på 1/4 mtl Hångsdala Kronogård. Året innan, alltså i 1778 års längd (daterad den 17/10 1777, s. 474; https://app.arkivdigital.se/aid/v401911a.b244.s475), är Nils inte där. Då finns där i stället Swen, med dotter Maja. Det kan möjligen vara en ledtråd...
3046
« skrivet: 2020-10-03, 23:14 »
"5.
Barnet föddes d. 20 Martii
Christnades d. 25 dito.
Jon
par. Anders Anderßon i Hyltery
H. Karin Anders doter
Test. Pär Anderßon i Kåry
Jöns Jonßon i Stenshestra
dr. Jöns Olßon i Mörkebo
H. Estrid Pärs d i Mörkebo
p. Sara Jons d. i Liungberg
p. Ragnil i Vipparp."
3047
« skrivet: 2020-10-03, 22:27 »
"d. 28 Nov. copul. And. Olß. i Tollungeröd med
Börta Pärs dotter ibd."
"d. 28 Nov. copul. Nämdem. Jon Olß. i Kiärra
i Stala Sochn med Pigan Maret Ols dott."
"dito copul. dräng. Torbiör Ohlßon \i Möllneby\
med Pig. Börta Bengtz dott. i Håfåß"
3048
« skrivet: 2020-10-03, 22:14 »
Cajsa Jansdotters bouppteckning förrättades den 1/11 1830 (Kåkinds HR FII:29, s. 81; https://app.arkivdigital.se/aid/v143816.b44.s81). Löf kallas felaktigt Johan i ingressen, men det står Anders vid underskriften.
3049
« skrivet: 2020-10-03, 17:41 »
Han är son till Olof Gustafsson från Källarebacken i Ljurs socken. Sidan 334 i samma längd.
3050
« skrivet: 2020-10-03, 17:31 »
Det är på sidan 267. Det ska nog vara Liur, alltså Ljur i Gäsene härad. Det är något närmare...
3051
« skrivet: 2020-10-03, 17:03 »
Hans bouppteckning förrättades den 21/8 1815 (Kåkinds HR FII:23, s. 273; https://app.arkivdigital.se/aid/v143810.b140.s273). Där står inga detaljer om hans död, bara att han "med döden afledet i Tyskland". D.v.s. det är väl det som det ska föreställa... Där det troligen står "afledet" ser det ut att först ha stått något annat som ändrats. Och Tyskland ser mer ut som "Teyland"... Han efterlämnade enkan Cajsa Jansdotter och "twenne omyndige gossebarn" som inte namnges. Till deras förmyndare föreslogs den avlidnes bror hemmansbrukaren Johannes Andersson i Limmagården i Fröjereds församling och Vartofta härad.
3052
« skrivet: 2020-10-03, 16:40 »
Hans titel i husförhörslängden är "L. Dragon", alltså linjedragon. Han var dragon för n:r 76 (Mossebo) vid Överstelöjtnantens kompani av Västgöta regemente. Enligt 1805 års generalmönsterrulla ( https://app.arkivdigital.se/aid/v60359.b451) blev han antagen den 6/9 1804, efter att företrädaren dött i maj samma år. Därefter finns ingen bevarad generalmönsterrulla förrän 1817 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v60360.b43.s38). Där står: "Karlen ej återkommen från Sjukhus i Tyskland". Och i kolumnen som visar noteringen från förra rullan (som alltså inte är bevarad) står: "Sjuk i Tyskland."
3053
« skrivet: 2020-10-03, 16:26 »
Det ser ut som "död i Tyskland".
3054
« skrivet: 2020-10-03, 13:42 »
1772 vill jag få Jacob Johanssons titel till "dreng.".
Jag kan tillägga att den plats där barnet föds är (båda gångerna) Stjärnebo (Stiernebo resp. Stiärnebo).
3055
« skrivet: 2020-10-03, 13:04 »
Vilket års mantalslängd och vilken sida?
3056
« skrivet: 2020-10-03, 01:09 »
Observera att detta är Torps socken i Dalsland, inte Båhuslän (där frågan är placerad).
3057
« skrivet: 2020-10-02, 17:55 »
Det finns ett Mellomryd (dagens stavning) i Södra Fågelås i grannpastoratet. I den samtida husförhörslängden skrivs det M. Rud (men Ryd i det nutida registret i början av längden).
3058
« skrivet: 2020-10-02, 17:25 »
Det är inte den Anna Britta. Anders Gustafssons egen dotter finns på nästa sida (170), född den 22/7, samma datum som i husförhörslängden.
3059
« skrivet: 2020-10-02, 17:21 »
1753 står
"Berustas och bebos
af Sahl. Rustmästaren __________ Ehrenreuters Enkefru"
Lispet och Ingrid som står längre ned är pigor.
3060
« skrivet: 2020-10-02, 17:12 »
I vigselnotisen 1743 står att Maria kommer från Piukesbo.
3061
« skrivet: 2020-10-02, 17:02 »
Jodå, om man abonnerar på inlägg från diskussioner där man skrivit, så får man övriga inlägg/svar per epost - och så kan man ju läsa dem här...
3062
« skrivet: 2020-10-02, 17:00 »
Året är 1753, och efter Lars på sidan 210 står Lars Svensson och Ingeborg Svensd:r. Och rubriken på den kolumnen är "Nomina Parentum", vilket mycket riktigt betyder föräldrarnas namn.
3063
« skrivet: 2020-10-02, 16:47 »
Adliga bouppteckningar sändes till hovrätten, inte häradsrätten.
3064
« skrivet: 2020-10-02, 16:45 »
Kommentaren vid Anna Britta i husförhörslängden AI:3 är först "v." som lär betyda att hon är vaccinerad (samma notering finns också på hennes syskon). Därefter är det inte lätt att se vad som står under det tjocka strecket, mer än att årtalet troligen är 27. Sist står "någ." som förmodligen är en förkortning för "någorlunda", vilket lär vara hennes kristendomskunskap eller läskunnighet.
I födelseboken står mycket riktig "upptages ej i tabellen" plus något svårtolkat. Detta måste gälla de uppgifter som prästen sände till Tabellkommissionen (Statistiska Centralbyråns föregångare) för dess befolkningsstatistik. Kanske bodde föräldrarna inte i socknen? Fadern Anders Andersson står som stadssoldat. Om de egentligen hörde hemma någon annanstans, skulle de väl inte tas med i statistiken här.
3066
« skrivet: 2020-10-02, 15:19 »
Som framgår av arkivförteckningen finns dessvärre ingen födelsebok före 1709. Du får alltså använda andra källor. Främst mantalslängder och domböcker. Och kanske bouppteckningar efter 'misstänkta' föräldrar - om de lever länge (det är inte så vanligt med bevarade bouppteckningar från tidigt 1700-tal). Kolla också dopvittnena till Måns barn; de kan vara syskon eller gifta med syskon till Måns.
3067
« skrivet: 2020-09-30, 00:36 »
Om man lägger pussel med olika upplysningar, så löser det sig... Hennes bror ska alltså vara Andreas Olofsson under Hästeryd, enligt Catarinas vigselnotis 1831. I den samtida husförhörslängden kan jag bara hitta en tänkbar Andreas, och han är torpare (AI:2, s. 7; https://app.arkivdigital.se/aid/v43756.b13.s7). Enligt husförhörslängden föds hans dotter Anna Christina den 10/2 1812. Enligt födelseboken (C:4, f. 3v; https://app.arkivdigital.se/aid/v43766.b8.s4) är han då torpare under Bodane. När sonen Olof föds den 22/7 1814 (f. 9v) är han torpare under Hästeryd. Det är alltså samme Andreas som har flyttat från Bodane till Hästeryd. Både Anna Christina och Olof har modern Catarina Andersdotter. I husförförhörslängden heter dock hustrun Britta Nilsdotter. Men det är rätt Andreas, som är omgift. Catarina dog den 29/4 1816 (Alingsås landsförs. C:5, s. 457). När Andreas och Catarina Andersdotter gifter sig den 29/12 1811 (Hemsjö C:4, f. 91v; https://app.arkivdigital.se/aid/v43766.b96.s92), så står föräldrarna i vigselboken. Andreas föräldrar är Olof Månsson Boman och Karin Andersdotter vid Bodane. I mantalslängden 1803 (Kammarkollegiums ex., s. 670; https://app.arkivdigital.se/aid/v224399.b3410.s671) finns korpralen Olof Boman under Västerbodane, och han har en son Andreas. Året efter är sonen borta, men i stället finns under Västerbodane den ogifte torparen Andreas Olofsson. Den 25/11 1808 förrättades bouppteckning (Kullings HR FII:18, s. 73; https://app.arkivdigital.se/aid/v142837.b40.s73) efter Olof Boman vid Västerbodane. Han efterlämnade enkan Karin Andersdotter och fyra barn: Den myndige sonen Andreas och de omyndiga döttrarna Anna, Maria och Catarina. I födelseboken (C:3, s. 58; https://app.arkivdigital.se/aid/v43765.b33.s59) hittar vi Catarina den 21/6 (döpt den 22/6) 1794, med föräldrarna soldaten Olof Boman och Karin Andersdotter i Bodane soldattorp. När hon har flyttat runt som piga mellan gårdar och socknar, så har allltså födelsedatumet förvanskats; dopdagen har blivit födelsedag och någonstans måste en slarvigt skriven 4:a i årtalet ha tolkats som en 7:a. (Pastoratet består av Alingsås stads- och landsförsamlingar, Rödene, Bälinge, Ödenäs och Hemsjö. Och ibland har en del av församlingarna gemensamma kyrkoböcker.)
3068
« skrivet: 2020-09-29, 23:30 »
Ung(e)karl ska nog titeln vara.
Och födelsedagen är den 28/9.
3069
« skrivet: 2020-09-29, 18:10 »
Det ska nog föreställa Larsdotter. Jag kan hålla med om att den första bokstaven ser mer ut som C än L, men där finns inget l mellan r och s, så det är nog bara ett slarvigt L.
3070
« skrivet: 2020-09-29, 17:24 »
Eftersom du länkar till SVAR:s bild av mantalslängden, så har du väl inte Arkiv Digital - men det bör man ha... Så här ser bilden ut.
3072
« skrivet: 2020-09-29, 16:39 »
"Herren afsk. Frun
Adel, har Kongl.
resol. til giftermål
af d. 8 Nov. 1749."
Tydligen var det bara hon som var adlig, och då behövde hon kungligt tillstånd för att gifta sig med en ofrälse. Det är alltså tillståndet (kunglig resolution) som är daterat den 8/11 1749.
3073
« skrivet: 2020-09-28, 13:45 »
Var har du letat utan att hitta honom? Hur långt fram har du kunnat följa honom i husförhörslängderna innan du inte kom längre? Kan vara bra att veta, så att den som vill hjälpa till inte behöver göra om det som du redan har gjort...
3074
« skrivet: 2020-09-27, 16:20 »
Det ska kanske påpekas (om du inte redan vet det) att "borttagen" betyder lam. Det har alltså inget med försvinnandet att göra...
3075
« skrivet: 2020-09-27, 13:36 »
Marta ska ju komma från Dal, om man ska tro Lane-Ryrs hfl. Och hon står som hustru i inflyttningslängden den 15/1 1795.
Förutom Torps socken i Valbo härad gränsar Lane-Ryr också till Frändefors socken i Sundals härad. I sistnämnda socken är det en lucka i vigselboken 1782-1802. Det kanske var där de gifte sig?
3076
« skrivet: 2020-09-27, 01:34 »
Here is a better picture from Arkiv Digital. No doubt, it's "Waggery".
3077
« skrivet: 2020-09-27, 01:10 »
"År 1770 den 5 Junii förrättades på
begiäran Laga uptekning och
wärdering hos Enckan Anna
Lars dotter på Södre Leråker
uppå qwarlåteskapen efter
hennes afl. man Hans Olsson
som warit 2:ne g. gift och hade
till arftagare af forsta gift-
tet Sonen Anders samt med
senare eller nuwarande Enckan
Sonen Hans och dotteren Jnge-
borg, alla omyndige, och til
deras rätts bewakande bem:te
omyndigas Släcktingar Olof
Anderßon i Råröd och Ert-
man Smitt i Leråker.
Ägendomen upgafs af
Enckan och wärderades af NM
Hans Olsson i Önne och danne-
mannen Lars Pärßon i Färlef
på sätt som följer:
Fast Ägendom
En fjerdingz jord uti
Rusthållshemanet
Leråker som afl.
mannen under
Äcktenskapet med
Enckan ifrån Kongl.
Maj:t och Kronan
kjöpt til Skatte
wärderas till 600:-"
3078
« skrivet: 2020-09-27, 00:20 »
Har kollat med Främmestads skola och barnavårdsnämnd via Essunga. Finns inget där. Hans är listad på skolan förr 1914 men inte gått där enligt en förteckning. Ser inget i 1920 heller då han var tillbaka.
Han föddes ju 1914. Då kan han ju inte vara listad på skolan i Främmestad det året. Jag vet inte om man var 7 år när man började i skolan på den tiden, men i så fall borde han ju ha börjat 1921, alltså året efter att han flyttade tillbaka till Främmestad. Och om han inte gick i skolan där, så är väl det närmaste alternativet Alingsås. Har du kollat med Alingsås kommun, om skola och barnavårdsnämnd?
3080
« skrivet: 2020-09-24, 18:16 »
I den husförhörslängd i Lane-Ryr (AI:1, s. 34) som du hänvisar till står inte att de är födda i Torps socken i Dalsland.
Det står att Jon är född i Torps pastorat, som också omfattar Valbo-Ryrs socken. Och det står att Marit är född på Dal, men inte i vilken socken.
3081
« skrivet: 2020-09-24, 10:11 »
Glöm kommuner när du letar efter kyrkoböcker. Det är församlingar som gäller då. Här finns Ås kyrkoarkiv (i Halland) hos Arkiv Digital: https://app.arkivdigital.se/aid/a2173
3083
« skrivet: 2020-09-24, 00:00 »
"Begrofs Afledne Mathias Jonssons
Lille Son i Taglarp död af Koppor, 5 åhr g."
3084
« skrivet: 2020-09-22, 21:29 »
Enligt Ortnamnen i Marks härad (södra delen) består byn Å av två jordeboksgårdar: 1) Bengtsgården, i dagligt tal kallat Ågården. 2) Tordsgården (eller Tolsgården, stavat enligt uttalet), förr även kallad Skattegården. På dagens karta hör alltså fastigheter som har nummer som börjar med 1 till Bengtsgården, medan de som börjar med 2 hör till Tolsgården. Högre nummer är sentida avstyckningar. (De kraftiga gränserna [omväxlande streck och punkt] är Ås bygräns, eller traktgräns som det kallas i dag, medan de tunna gränserna är fastighetsgränser.)
3085
« skrivet: 2020-09-22, 19:21 »
Om du med "ortlistan" menar registret i början på husförhörslängden, så försvinner Skattegården redan i längden 1819-1820. Sista gången den är med är i längden 1818-1819. (Observera att AI:2 innehåller flera längder.)
I den sistnämnda längden står det i själva längden Å Tolse- eller Skattegård. I fortsättningen står det bara Å Tolsegård, men det är alltså samma gård och samma personer som bor där.
3086
« skrivet: 2020-09-22, 19:02 »
"gift till Jonstorp"
Det ligger i Gestads socken i samma pastorat.
3087
« skrivet: 2020-09-22, 09:21 »
Ja, och det är som sagt att de flyttar till Solberg Östergård som står i husförhörslängden också (se svar #1)...
3088
« skrivet: 2020-09-22, 08:32 »
Det enda som är säkert när det gäller rutiner för kyrkobokföringen är att det inte finns något som är säkert... Varje präst hade sina ideér om hur det skulle göras. När man hittar noteringen "död" i födelseboken, så är väl det vanligaste att barnet har dött i späd ålder, men jag har också stött på vuxna och gifta med den noteringen. Varför skrevs det också i födelseboksnotisen för de som dött som vuxna? Ja, säg det... Och inte är det särskilt upplysande heller, om det inte står när de dött... För säkerhets skull bör man alltid följa en person genom alla husförhörs- och flyttlängder, bokstavligt talat från vaggan till graven. Födelseuppgifter är ofta fel i husförhörslängder, såväl dag som år och socken. När en längd var fullskriven, så lades det upp en ny och då skrevs uppgifterna av från den gamla. Och när man flyttade, så fördes uppgifterna över till flyttattesten, och sedan därifrån till den nya församlingens husförhörslängd. Och varje gång som uppgifterna skrivs av, så är det risk att det blir fel. Men om man följer personen genom alla längder, så ser man om ett fel uppstår. Man bör också försöka hitta bouppteckningar efter föräldrarna, och se var barnen bor då. I just det här aktuella fallet, så ska den Erik Nilsson i Glysbyn som dör den 8/4 1849 vara född i Gestad socken, enl. husförhörslängden (Bolstad AI:13, uppslag 33). Men det behöver som sagt inte vara rätt... Kanske står det en annan födelsesocken i tidigare längder?
3089
« skrivet: 2020-09-21, 16:03 »
"Fadr:n
Saltpet-
ter siuda-
re wistas
nu hos sin
Swärmoder
i \Anunsg.
Segerstad\"
3090
« skrivet: 2020-09-20, 15:51 »
Genom att lägga pussel med uppgifter om första hustrun Beata Olsdotter kan vi få definitivt bekräftat att Petter i Väring är den samme som Petter i Horn.
Enligt Värings hfl är Beata född i Väring den 5/12 1810. Och då finns hon också i födelseboken (C:2, s. 156). Föräldrarna är torparen Olof Svensson och Märta Eriksdotter vid Bockås.
De finns i den samtida husförhörslängden AI:4, s. 18. De kan sedan följas i längderna till s. 86 i AI:6 där de finns på Bockås under Bankälla Västergård, och Olof noteras som död 1836. Han finns i dödboken den 26/7 (C:2, s. 143/DB), och sägs bo på Korsbacken. (Bockås och Korsbacken är uppenbarligen olika namn på samma plats, eftersom de flera gånger används omväxlande i olika samtida källor.)
I AI:7 (s. 183) har sonen Sven tagit över torpet på Bockås, men Märta är borta. Hon lever dock, enligt Svens bouppteckning. Enligt husförhörslängden dör han den 19/5 1842. Då finns han också i dödboken (C:2, s. 157), och sägs bo på Bockås. Enligt bouppteckningen bor han dock på Korsbacken (Binnebergs HR FII:33, s. 173). Där sägs också att han är barnlös, och att modern är enda arvingen. Och bland skulderna i bouppteckningen finns en till Petter Jacobsson i Horn.
Märta själv dör den 5/6 1843 (C:2, s. 160), som inhyses enka på Korsbacken. Enligt bouppteckningen (FII:33, s. 617) finns bland barnen dottern Beata, gift med Petter Jacobsson i Torkelsgården Horn.
3091
« skrivet: 2020-09-20, 14:45 »
Det är samme Petter. Jämför födelsedatum på Petter Jacobsson och första hustrun Beata Olsdotter när de bor i Horn, och Petter Jacobsson och hustrun Beata Olsdotter i Väring.
Det skiljer några dagar på födelsedatumen: Petter 17/7 1812 i Värings hfl och 16/7 1812 i Horns hfl. Beata 5/12 1810 i Värings hfl och 9/12 1810 i Horns hfl. Men det är dessvärre helt normalt att datum blir felskrivna i husförhörslängderna.
Och Petter och Beata i Väring flyttar som sagt till Horn 1840.
3092
« skrivet: 2020-09-20, 13:57 »
I Horns dödbok (Horn F:3, inget sidnummer; https://app.arkivdigital.se/aid/v45998.b10) finns Petter Jacobsson som sagt den 17/12 1885. Det står att han är hemmansägare från Horn Torkelsgård. I den samtida husförhörslängden (AI:6, uppslag 16; https://app.arkivdigital.se/aid/v45979.b22.s16) finns han på Torkelsgården med hustrun Maja Kajsa Andersdotter och barn. Efter Petters död är hon omgift med Anders Jonsson Rosén. Petter är enligt husförhörslängden född i Väring den 16/7 1812. Men födelseuppgifter i husförhörslängder ska man aldrig lita på; för säkerhets skull bör man alltid följa personerna bakåt i tidigare längder. De tidigare längder som finns i Horn är följande: · AI:5 (1873-1880), uppsl. 4 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v45978.b12.s4). · AI:4 (1861-1873), uppsl. 1 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v45977.b7.s1). I AI:4 finns Petter med första hustrun Beata Olsdotter (född i Väring den 9/12 1810), som sägs ha dött den 3/5 1867 (vilket bör kontrolleras i dödboken). Sedan är han omgift Maja Kajsa. Före AI:4 är det en lucka bland husförhörslängderna, så att det inte går att följa honom bakåt tills han flyttar in i Horns socken. Om vi i stället börjar i andra änden, i Väring, där han ska vara född, så finns där en Petter Jacobsson född den 17/7 1812 (Väring C:2, s. 164; https://app.arkivdigital.se/aid/v56669b.b87.s165). Föräldrarna är bonden Jacob Larsson och Britta Jonsdotter i Tolsgården. De finns i den samtida husförhörslängden (AI:4, s. 34; https://app.arkivdigital.se/aid/v56656.b22.s35) på Bankälla Tolsgård. Därefter finns familjen i följande längder: · AI:5, s. 101 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v56657.b57.s101) · AI:6, s. 109 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v56658.b60.s109) · AI:7, uppsl. 225 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v56659.b119.s226) I AI:6 är Petter gift med Beata Olsdotter (född i Väring den 5/12 1810). De gifte sig den 29/12 1837 (E:1, s. 69; https://app.arkivdigital.se/aid/v56673.b39.s69). Och i AI:7 sägs att de flyttar till Horn 1840.
3093
« skrivet: 2020-09-20, 12:42 »
Kråkfötterna ska nog föreställa Borås, eftersom hans hustru kom därifrån 1860.
På slutet står "v. infra" = vide infra = se nedan. Han finns som gift längre ned på samma sida.
3094
« skrivet: 2020-09-20, 12:34 »
Var (i vilka källor) har du hittat Petter? Och när var han född? Det är lättare om man har en trådände att börja nysta i...
3096
« skrivet: 2020-09-19, 21:12 »
"flyttar till Solberg
Östreg."
3097
« skrivet: 2020-09-19, 17:04 »
Kort svar: Domböcker. Det finns dock ingen garanti för att du hittar just de personer som du letar efter. Men om dina förfäder har levt länge i samma bygd, så lär du hitta åtminstone några av dem där.
3098
« skrivet: 2020-09-19, 14:56 »
Anna föddes den 7/9 1767, döpt den 13/9 (C:2, s. 82; https://app.arkivdigital.se/aid/v1246.b47.s83). Det var brodern Ola som föddes 1765 (den 25/1, döpt den 27/1; s. 63). Prästen rörde väl till det när han skrev ut Annas flyttattest.
3099
« skrivet: 2020-09-19, 14:45 »
Det är mycket vanligt att födelseuppgifter (dag, år eller socken) är fel i husförhörslängder. Och har ett fel väl hamnat i en längd, så följer det med när man lägger upp en ny, eftersom uppgifterna i den nya längden skrivs av från den gamla.
3100
« skrivet: 2020-09-19, 14:18 »
Den första husförhörslängden börjar, som du säkert redan har konstaterat, 1795, alltså tre år efter Annas vigsel. I Dalane finns då Anders Olsson och hans hustru Elsa Bengtsdotter (AI:1, s. 36; https://app.arkivdigital.se/aid/v1242.b25.s37). Bouppteckning förrättades den 21/3 1808 efter Anders Olsson i Dalane (Inlands Nordre HR FII:4, s. 173; https://app.arkivdigital.se/aid/v65592.b90.s173). Han efterlämnar enkan Elsa Bengtsdotter, sonen Ola och döttrarna Karin, Sissela, Anna och Börta. Tre av döttrarna är gifta, men det står inte vilka. I ingressen står heller inte vad de gifta döttrarnas män heter - men de står vid underskrifterna ("närvarande mågar"), och en av dem är Petter Andersson vid Sköllunga grind.
3101
« skrivet: 2020-09-18, 22:03 »
Du säger inte var du har sett att de flyttade till "socken 108", men jag förmodar att det är en husförhörslängd och att det står "s. 108" eller bara "108". Ta i så fall en titt på sidan 108 i samma bok...
3103
« skrivet: 2020-09-17, 14:01 »
Det är inte så att Yaby är en by i Öjaby socken. Yaby och Öjaby är samma namn. Också sockennamnet stavas Yaby i äldre kyrkoböcker.
Men vad fick prästen Anders Holmgren från i Ingrids och Carls vigselboksnotis? Det är ju inte så vanligt att föräldrarnas namn står i flyttattester, så det mest sannolika är väl att han fick dem från Ingrid själv. Visserligen är kyrkoböckerna fulla av fel, men om du har hittat rätt Ingrid, så lyckades prästen i Sandhem inte bara förvandla Gumme till Anders, han fick också Kierstin Börgesdotter till Ingierd Larsdotter...
Har du kollat att det inte också fanns en Anders Holmgren i Öjaby, som också hade en dotter Ingrid?
3104
« skrivet: 2020-09-17, 13:10 »
Jag hittade vigseln genom att leta i trakten. Ett av barnen är fött i Nykyrka, som hör till Sandhems pastorat. Är du säker på att du har hittat rätt Ingrid? Yaby anges som födelseort i husförhörslängder, och så kan säkert Öjaby låta när det uttalas av en smålänning... Och det är väl därför det också stavas så i äldre kyrkoböcker, trots att stavningen med Ö är den äldsta. Men hennes far Gumme är soldat, och soldatnamn gick inte arv till barnen. Nu kunde man ta sig vilket namn man ville, så det var naturligtvis möjligt för soldatbarn att som vuxna ta faderns soldatnamn som sitt eget. Hur har du fastställt helt säkert att det är Ingrid Gummesdotter som är 'din' Ingrid?
3105
« skrivet: 2020-09-17, 12:51 »
Vassändas födelsebok 1792-1819 ingår i Vänersborg CI:2. Men där hittar jag ingen Marta/Märta Bengtsdotter något datum 1792.
3106
« skrivet: 2020-09-17, 07:42 »
Det ska nog vara år 51 med punkt efter (boken går bara till 1852). Men jag lyckas inte ens hitta en tom sida 106... Sidorna 80-231 saknas. I det gamla handskrivna registret i början finns gårdar på de saknade sidorna. Ingen på sidan 106, men 105 är Hällebo. Och där är de i nästa bok (AI:13), på sidan 138.
3107
« skrivet: 2020-09-17, 00:16 »
Carl och Ingrid gifter sig i Sandhem den 15/7 1796 (C:4, s. 553; https://app.arkivdigital.se/aid/v36040.b235.s553). Han är 41 år och hon 25. Om jag tyder kråkfötterna rätt heter föräldrarna Diederich Carlsson och Annicka Nilsdotter resp. Anders Holmgren och Ingierd Larsdotter.
3108
« skrivet: 2020-09-16, 16:58 »
Om man följer Erik bakåt från s. 9 i AI:13, så kom han dit från s. 356 (i samma bok) 1858. Och dit kom han från Gästgivaregården 1849, vilket är s. 143 i AI:12. Och dit kom han från Deragården 1844. Och på Gästgivaregården finns Bökman. Jag tyckte också att det stod "Böckaren" först - men då visste jag inte att det fanns en Bökman. Det är nog Böckman det står, med ck alltså.
3109
« skrivet: 2020-09-16, 16:34 »
Bjurbäck AI:4 omfattar åren 1840-1851, och där är Nätered med i registret i början av boken.
3110
« skrivet: 2020-09-16, 12:02 »
I den första av husförhörslängderna som ingår i AI:2 (som är 1819-1821) finns Erik och Ingrid som gifta under Bällskär (s. 19; https://app.arkivdigital.se/aid/v16403.b15.s19). Det står vid Erik att han kommer från Lärje. Där finns han i samma längd (s. 23, AD-bild 17) som dräng hos Lars Olsson på Trulsegården. I den sista längden i AI:1 (1817-1819) finns han på samma ställe (s. 19; https://app.arkivdigital.se/aid/v16402.b177.s19). Och där finns också pigan Ingrid Andersdotter. Båda har kommit från Jacob på samma gård (högre upp på samma sida). Och Ingrid flyttar till Skepplanda. I närmast föregående längd (1815-1817, s. 17; https://app.arkivdigital.se/aid/v16402.b158.s17) finns de båda också hos Jacob. Och Ingrid har kommit från Skepplanda med bevis ("m. b.") 1817. Skepplandas utflyttningslängd (som omfattar hela pastoratet) börjar dessvärre 1822. Övriga socknar i pastoratet är Sankt Peder, Tunge, Ale-Skövde och Hålanda.
3111
« skrivet: 2020-09-15, 22:30 »
I den av Eva nämnda husförhörslängden i Skara stadsförsamling har hon namnet Fredrika Charlotta. Och hon kan sedan följas bakåt genom Skaras husförhör till AI:12, s. 206 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v17299.b107.s207), där hon finns tillsammans med sin mor A. M. Wennergren.
3112
« skrivet: 2020-09-15, 21:42 »
Vid det sistnämnda dopet var en av faddrarna fru Fredr. Nordin från Skara, vilket väl kan vara ytterligare en ledtråd.
3113
« skrivet: 2020-09-15, 20:49 »
Att du har sökt i alla Riksarkivets böcker tvivlar jag på - det finns några tusen... Var (i vilka källor) har du funnit henne? Det är enklare om man har en trådände att börja nysta i...
3114
« skrivet: 2020-09-15, 16:59 »
Det finns en attest från när Erik flyttar från Lundby till Örby 1830 (Örby HII:1; https://app.arkivdigital.se/aid/v202706.b3800). Där står att hans hustru och barn har fått flyttbevis från Lundby till Skepplanda i Ale härad. I kanten på attesten står också "Dot. Brita f. 1825 22/1". Någon Brita född det datumet finns inte i Lundby eller annexet Tuve, men däremot i grannsocknen Backa (C:1, inget sidn:r; https://app.arkivdigital.se/aid/v5279.b15). Föräldrarna är torparen Erik Olofsson och hans hustru Ingrid Andersdotter i Bällskär. De finns också där i den samtida husförhörslängden (AI:2, s. 20/1823-1825; https://app.arkivdigital.se/aid/v16403.b62.s21 - observera att volymen innehåller flera längder). Där sägs att Erik är född den 24/3 1796, men det står inte var.
3115
« skrivet: 2020-09-15, 10:15 »
Var (i vilka källor) har du sett att Lars Lilja heter Andersson och att hans föräldrar heter Anders Andersson Lilja och Maria Andersdotter? Enligt dödboken (Dimbo F:1, inget sidn:r; https://app.arkivdigital.se/aid/v26827.b25) är Lars Lilja f.d. soldat och finns på sidan 19 i den samtida husförhörslängden (AI:15; https://app.arkivdigital.se/aid/v26755.b26.s19). Om vi följer honom bakåt i husförhörslängderna, så ser vi i Dimbo AI:13 (uppsl. 16; https://app.arkivdigital.se/aid/v26753.b26.s16) att han är soldat n:r 128 vid Livkompaniet av Skaraborgs regemente. I 1859 års generalmönsterrulla ( https://app.arkivdigital.se/aid/v60287.b57) står att han heter Carlsson, är född i Daretorps socken den 3/5 1808 och antogs den 2/4 1829. Och på högersidan (nästa bild) står att han begär och får avsked vid den mönstringen. Födelsesocken och -datum är alltså samma uppgifter som i husförhörslängden. Det föds dock ingen Lars Carlsson i Daretorp den dagen, inte heller i annexen Brandstorp och Velinga. Däremot i Daretorp fyra dagar senare, alltså den 7/5 1808 (C:2, s. 119; https://app.arkivdigital.se/aid/v26616.b65.s119). Du får följa denne Lars Carlsson framåt i husförhörs- och flyttlängder för att se om det är han som blir soldat Lilja. Observera att Lilja är ett soldatnamn. Han fick alltså det namnet när han tog värvning, vilket betyder att hans far inte har det namnet. PS Jag ser att Margaretha i efterhand har lagt till uppgifter i inlägget kl. 9.11 som inte fanns där när jag skrev det här inlägget. Då fanns där bara de två första meningarna... Kan inte se Lars Andersson f 1808 3/5 i Daretorp fb, inte heller någon av föräldrarna i db på de årtal du angett i Daretorp. Var ska de bo i socknen?
3116
« skrivet: 2020-09-14, 23:34 »
Mf = Mansfaddrar.
Qf = Quinnofaddrar.
"Tim." kan mycket väl betyda timmerman. Du får väl försöka hitta honom i andra källor för att se vad han har för titel där.
3117
« skrivet: 2020-09-14, 21:55 »
Länsmansarkivet är inte filmat, så du får besöka landsarkivet i Göteborg. Men observera att enligt arkivförteckningen (se länken i mitt förra inlägg) förvaras det i depån på Polstjärnegatan på Hisingen.
Men det gäller Askims härad (dit Kållereds socken hör). Fjäre härad (med Lindome socken) hör till Halland, och då får du åka till landsarkivet i Lund...
3118
« skrivet: 2020-09-14, 11:52 »
Det står inte varifrån de kommer. Det står "abs." = absens = frånvarande (vid husförhöret) samt årtalet (94, 95).
På barnen står "försvarl." resp. "försv." = försvarlig, vilket lär vara deras kristendomskunskap eller läskunnighet.
3119
« skrivet: 2020-09-14, 00:11 »
Familjen finns i hfl AI:1 (s. 26; https://app.arkivdigital.se/aid/v45109.b18.s27). Det är inte lätt att tyda kråkfötterna i hennes patronymikon, speciellt som det är ett tjock streck över... Den ort hon kommit inflyttande från är troligen "Sandh.", alltså Sandhem, vilket troligen i vanlig västgötsk ordning betyder pastoratet (som också omfattar Härja, Utvängstorp och Nykyrka). Födelseorten skulle också kunna vara Sandhem, om det inte vore för ett l som andra bokstav... Om hon är född i Sandhems pastorat, och om födelsedatumet är korrekt (vilket man aldrig kan lita på), så finns det bara en kandidat: Johanna Andersdotter som föds den 8/12 1802 i Härja socken (C:3, s. 21; https://app.arkivdigital.se/aid/v26729.b16.s21). Eventuellt kan det står Andersdotter i Vårkumla hfl, men det är osäkert. I födelseboken (Kinneved C:2, s. 261; https://app.arkivdigital.se/aid/v43321.b135.s261) står bara att Gustava föddes på Skattegårdens soldattorp, men det är under Vårskäls Skattegård de finns i husförhörslängden. Observera att Gustava föddes den 21/5. Den 22/5 är dopdagen.
3120
« skrivet: 2020-09-13, 23:36 »
Kanske kan det finnas en polisutredning i länsmansarkivet. Kållered hör till Askims härad, men länsmansarkivet är inte filmat (se arkivförteckningen). Om det nu var i Askims härad olyckan skedde. Kanske var det i Lindome, som familjen tydligen har anknytning till (enl. husförhörslängden) och där hon också begravdes. Det är en grannsocken, men på andra sidan länsgränsen, i Fjäre härad i Halland.
3121
« skrivet: 2020-09-13, 22:18 »
"d. 7 et ifrån Ryßwarp födt d. 6 B
N. Maria Christina P. Ifwar
Sörensson Anna Dorotha Herr-
man Test. Andreas Lind i Medbo
Andreas Gavelholm och Johanna
Lena Herman i Qviström Kari
Törbiörns doter i Frötorp"
BN = Benämnd.
P = Parentes (föräldrar).
Ryssvarp, Kviström och Frötorp ligger i Foss socken, Medbu i Svarteborgs socken.
3122
« skrivet: 2020-09-13, 13:07 »
Din pappa hette ju fortfarande Sandelin när han bodde i Främmestad. Namnet Jonsson fick han ju först efter att han hade flyttat tillbaka till Alingsås.
Eftersom han kom ensam från Alingsås till Främmestad som 6-åring 1920, och sedan bodde där i tio år, och alltså måste ha gått i skolan i Främmestad, så är det ju märkligt om inte barnavårdsnämnden på något vis var inblandad.
3123
« skrivet: 2020-09-13, 12:52 »
"6/3 77 låtit ss. fästeqvinna kyrkotaga Pig. Magdalena
Hansd:r se p. 307 gb."ss. = såsom p. = pagina [sida] gb. = gamla boken [= AI:12; https://app.arkivdigital.se/aid/v16500.b318.s307] Magdalena fick en oäkta son, Axel Rudolf, den 21/1 1877 (B:2, inget sidnummer; https://app.arkivdigital.se/aid/v16505.b11). Fadern är inte angiven i födelseboken, men lär ju då ha varit Carl August. Och när Magdalena skulle kyrkotagas, så gjorde hon det som hans fästekvinna, vilket innebär att barnet räknades som trolovningsbarn, d.v.s. inte oäkta. Men sedan gifte de sig tydligen inte...
3124
« skrivet: 2020-09-13, 12:04 »
Han kanske drunknade och inte återfanns, och inte skrevs in i dödboken för att han inte begravdes.
I dödboken finns en kolumn med dödsdatum och en med begravningsdito. Jag gjorde en snabbkoll av hela 1850-talet och hittade bara två personer som enbart hade dödsdag, och båda var kvinnor.
Det vore märkligt om det i en kustsocken inte var en enda sjöman eller fiskare som försvann till sjöss under ett helt årtionde. Det tyder ju på att endast begravna finns i dödboken.
Men visst var det, som Ulla säger, personer som slarvades bort i kyrkoböckerna - både födda, vigda och döda.
3125
« skrivet: 2020-09-13, 11:48 »
Fråga vad hon menar med "hittar tyvärr inga uppgifter i arkivet". Menar hon att Främmestads gamla kommunarkiv inte finns i Essungas arkiv? Där ska det finnas. Menar hon att Främmestad inte hade en barnavårdsnämnd? Det skulle alla kommuner ha. Menar hon att det inte finns några personakter i barnavårdsnämndens arkiv? Vart har de i så fall tagit vägen? Barnavårdsman skulle från 1918 utses för barn födda utom äktenskapet, och Främmestad uppgick i Essunga kommun 1952. Några fall bör väl ha funnits för barnavårdsnämnden under de åren. Sa du vilken person det gällde, så att svaret gällde just den personen?
3126
« skrivet: 2020-09-12, 12:04 »
Det är alltså uppslag 68 (AD-bild 64) i Töcksfors AI:7.
Uddevallas inflyttningslängd omfattar hela pastoratet, inkl. Bäve och Lane-Ryrs socknar.
Det är ju inte alltid folk flyttar dit de säger att de ska flytta... Han kan ju finnas i någon socken i närheten. Närmast är Skredsviks pastorat, inkl. Herrestad och Högås socknar. Där börjar inte inflyttningslängden förrän 1820, men det finns attester (Skredsvik HII:2, som omfattar hela pastoratet åren 1787-1810).
3127
« skrivet: 2020-09-12, 10:48 »
Var (i vilka källor) har du hittat honom? Det underlättar om man har en trådände att börja nysta i...
3129
« skrivet: 2020-09-08, 11:08 »
Tegneby B:1 (som omfattar hela pastoratet) är en ren lysningsbok; där står alltså inget vigseldatum på något par. Och vigselbok saknas i Stala 1853-1859.
Men de gifte sig 1856, enligt husförhörslängden AI:2, s. 394 (men det står inget datum där).
3130
« skrivet: 2020-09-07, 23:29 »
Den normala gången vid besvär eller överklaganden (alltså för ärenden som inte rörde Hvitfeldtska) var att civila ärenden först gick till länsstyrelsen och kyrkliga ärenden först till domkapitlet (stiftsstyrelsen) innan de hamnade hos Kungl. Maj:t.
Men eftersom landshövdingen var en av kuratorerna, så är det väl sannolikt att beslutet överklagades direkt till regeringen. Annars skulle ju landshövdingen överpröva sitt eget beslut.
3131
« skrivet: 2020-09-02, 21:38 »
Det står "kläde borste".
3132
« skrivet: 2020-09-02, 21:32 »
Det som står till höger gäller nog också Andreas eller Abraham (det är ett tjockt streck som skiljer de uppgifterna från Mårten):
"1796 Januarij för"
derfwad i ena låret
i ung barne=åren."
Däremot är det tveksamt om det som står därunder också gäller samma person eller Ebba. Det beror på om det tjocka strecket över hennes födelsedatum betyder att datumet är struket eller om det betyder att det binder ihop henne med texten i marginalen...
Där står i vart fall "döf. utfattige."
3133
« skrivet: 2020-09-02, 21:18 »
Till vänster ser det ut som...
"ena armen af
bruten genom wangs
hjul"
Under plumpen ovanför går det att se vad det står, men det gäller nog Andreas och Abraham som är inklämda mellan raderna där.
3134
« skrivet: 2020-09-02, 20:48 »
Det lär troligen vara Dunkehalla i utkanten av Jönköping: https://kso.etjanster.lantmateriet.se/?e=448883&n=6405779&z=10Församlingen var 1848 Jönköpings Slottsförsamling, som den då hette (Västra församlingen från 1852, och Sofia från 1921). Dunkehalla är med i dess husförhörslängd AI:11, som omfattar åren 1846-1850. Men någon Kollander kan jag inte finna där. Men familjen kan ju ha bott där senare, och så har han felaktigt noterats som född där.
3135
« skrivet: 2020-09-02, 18:27 »
Kyrkoböckerna vimlar av fel. Man ska inte lita på allt man hittar där... Att Maria står som född på Björkelund kan ju helt enkelt bara bero på att föräldrarna bodde där, och hon därför kommit flyttande därifrån. I Landsförsamlingens hfl AI:2 (s. 74) står också dottern Catrina som född på Björkelund. Och där finns hon mycket riktigt i födelseboken, den 6/2 1780 (Stadsförs. C:3, s. 369; https://app.arkivdigital.se/aid/v12428.b189.s369), som dotter till båtsmannen Anders Olsson - men... Modern heter Sigrid Nilsdotter. Och det är inget skrivfel. Bouppteckning förrättades den 9/1 1784 efter Anders Olssons hustru Sigrid Nilsdotter på Björkelund (Tössbo HR FII:10, s. 433; https://app.arkivdigital.se/aid/v143185.b219.s433). Enligt dödboken (Stadsförs. F:1, s. 164; https://app.arkivdigital.se/aid/v12444.b91.s165) dog hon den 2/1, 40 år gammal (och därmed född omkring 1743). I dödboken kallas hon Andersdotter. Sigrid efterlämnade två barn: Maria (på åttonde året) och Katrina (på fjärde året). Hon och Anders fick också sonen Jonas den 2/11 1778 (C:3, s. 349 - död den 3/9 1779; F:1, s. 142), och Erik den 23/11 1783 (s. 417 [också här kallas modern Sigrid Andersdotter] - död den 18/12 1783; s. 163). (I dödboken står att Jonas är Anders Olssons son från Björkil, men det lär vara ett skrivfel. Han sägs vara ett år gammal, och det föds ingen Jonas i Björkil 1778. Dessutom har Jonas noteringen "död" redan i födelseboken.) Sigrid dog alltså den 2/1 1784. Och redan den 11/7 samma år vigdes båtsmannen Anders Olsson i Björkelund och enkan Ingrid Svensdotter i staden (Stadsförs. E:2, s. 67). Här vilar inga ledsamheter... Eftersom det står i bouppteckningen den 9/1 1784 att Maria är på det åttonde året (d.v.s. ska fylla 8 ), så bör hon ju vara född omkring 1776. Hon kan i vart fall inte vara född 1778, eftersom brodern Jonas föddes det året.
3136
« skrivet: 2020-09-02, 01:30 »
Hon står över föräldrarna på sidan 74 för att det inte finns plats att skriva in henne under... Hon har flyttat in två år efter dem. Men nog är det väl någon liten krumelur som binder ihop henne med Anders vid titlarna längst till vänster? Anders och Ingrid har flyttat in 1799 från sidan 65 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v4534.b70.s65), vilket är Fagerhult. Och där är Maria med. Sidan 336 är i Stadsförsamlingen (AI:5; https://app.arkivdigital.se/aid/v4556.b145.s336).
3137
« skrivet: 2020-09-01, 18:07 »
Enligt arkivförteckningen ingår födelseböckerna 1740-1860 i Levenes arkiv (Levene är moderförsamling i pastoratet). I den äldre versionen av SVAR:s "digitala forskarsal" fanns hänvisningar när böcker ingår i en annan församlings arkiv, men det togs bort när den nya versionen infördes för ett antal år sedan. Någon tyckte tydligen att det var en förbättring att ha samma nivå på informationen till forskarna som hos Genline (numera Ancestry)... Men Arkiv Digital har självklart riktiga hänvisningar med direktlänkar till böckerna.
3138
« skrivet: 2020-09-01, 17:13 »
Engelbrekt Andersson kan mycket väl vara från Torbjörntorp i Möne socken. I 1711 års mantalslängd finns där en Anders som är död. Bruket har övertagits av drängen (alltså ogifte) Sven. Han har markering i hustrukolumnen, men det står i marginalen att det är son och moder. Det bör alltså vara Anders enka och son. 1715 står det att Sven har blivit soldat och att modern är inhyst. Han står fortfarande som dräng, men har markering för hustru. Eftersom modern är inhyst, så har han väl förmodligen gift sig, och så har man bara glömt att ta bort drängnoteringen. Redan 1716 står Svens enka för bruket. Och likadant är det 1717-1719. 1720 är Svens enka är gift med en soldat, men han har inget namn. 1721 står soldaten Gunnar Gässling för bruket, och han har hustru. Likadant 1722. Och 1723 dyker så soldaten Engelbrekt Rot med hustru upp där, samtidigt som Gässling är kvar. Och de båda soldaterna med hustrur är kvar där 1724-1726. 1726 saknas bevarad mantalslängd, men då lär det ha stått att Gässling är död. 1727 har nämligen Gässlings enka gift sig med Lars Olsson, som tagit över Gässlings bruk. Och Engelbrekt och Lars står sedan för bruken åtminstone fram till 1732 (därefter är det en stor lucka bland mantalslängderna). Sven hette alltså troligen Andersson (om inte Anders var hans styvfar). Hans enka gifter sig sedan med soldaten Gunnar Gässling, som efter ett par är delar bruket med Engelbrekt Andersson Rot. Varför skulle han göra det om inte Engelbrekt var bror till Sven? Engelbrekts hustru heter ju Arvidsdotter. Det här är naturligtvis inget bevis på att de är bröder - men det är väl hyfsat sannolikt... Enligt soldatregistret är Gässlings patronymikon Svensson. Om det stämmer, så är ju inte han och Rot bröder - åtminstone inte helbröder... Det kan tilläggas att enligt jordeboken är Torbjörntorp 1/2 mantal frälse. Men brukningsrätten till frälsegårdar gick ofta i arv.
3139
« skrivet: 2020-08-31, 16:02 »
Det gjordes bouppteckningar också före 1740-talet. Sundals äldsta bevarade är från 1736 (enligt registret) och det finns ännu äldre i andra häradsrätter. Men det är som sagt inte många gamla bouppteckningar kvar i dag. Man hade väl inte några ordentliga arkiv i tingshusen - om man ens hade tingshus... Observera att Anna Olsdotter inte är mor till Anders Risbergs barn. Se inlägg i diskussionen om Johannes Jansson & Karin Ersdotter. Dessutom är inte Annas bouppteckning från 1783; registret har bara en hänvisning till Anders bouppteckning. Arkiv Digital har fotograferat det maskinskrivna originalet av registret (inte fotokopian i forskarsalen), och eftersom AD har färgbilder, så ser man att Anna Olofsdotters hänvisning till bouppteckningen från 1783 är skriven med rött, vilket betyder att hon bara är omnämnd i bouppteckningen. De avlidna personerna är däremot skrivna med svart.
3140
« skrivet: 2020-08-31, 16:00 »
Johan Svenssons hustru Marta Andersdotter hade alltså ärvt en del av Södra Binäs och resten hade hon och Johan köpt av hennes far. I mantalslängden 1783 (Kammarkollegiums ex., s. 405; https://app.arkivdigital.se/aid/v224385.b2090.s405, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003463_00215) finns två Anders i Södra Binäs, men bara en av dem brukar 1/12 mtl (som ju var så mycket Johan och Marta hade) och det är Anders Risberg. 1784 (s. 450; https://app.arkivdigital.se/aid/v224386.b2310.s451, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003464_00244) är Risberg död, och hans bruk har övertagits av Johan Svensson som har noteringen "gift med pigan Marit". De har alltså gift sig omkring 1783, men då finns ingen bevarad vigselbok i Frändefors. Bouppteckning förrättades den 24/3 1783 efter Anders Tolsson Risberg från Södra Binäs (Sundals HR FIIa:22, s. 333; https://app.arkivdigital.se/aid/v143094.b172.s333). Han efterlämnade enkan Anna Olsdotter samt 4 barn: Nils, Tol, Märta och Kjerstin. Märta är gift med Jan Svensson i Binäs. Då måste ju alltså Anna vara mor till Anders barn. Nej, så enkelt är det inte... I mantalslängden 1783 har Anders ingen notering i kolumnen för man, han är nämligen befriad för att han har fyra mantalslskrivna barn. Och året innan (s. 421; https://app.arkivdigital.se/aid/v224384.b2230.s421, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003462_00219) är det likadant - men då står det att barnen är "med förra giftet". Och i Anders bouppteckning sägs (på s. 337) att bouppteckningen efter barnens mor Ingrid Henriksdotter förrättades den 12/6 1777. Och den är också bevarad (FIIa:14, s. 351; https://app.arkivdigital.se/aid/v143086.b178.s351). De omyndiga barnens rätt bevakades då av mostermannen Sven Ersson i Skarbo. (Jag skriver detta inlägg som en fortsättning på en kommentar i diskussionen Nils Högmodig & Annika Jonsdotter, eftersom det rör de personer som diskuteras här.)
3141
« skrivet: 2020-08-30, 22:02 »
Den som söker finner... Register till Sundals HR:s bouppteckningar: · 1736 - 1840· 1841 - 1859
3142
« skrivet: 2020-08-30, 21:27 »
Landsarkivet har upprättat personregister för bouppteckningarna. Och Arkiv Digital har fotograferat de registren - och någonstans i Riksarkivet/SVAR:s labyrinter finns de kanske också... I landsarkivets registerrum vid forskarsalen finns inbundna kopior av dessa register, en eller flera volymer för varje härads- och rådhusrätt. De maskinskrivna originalen av registren ingår i landsarkivets eget ämbetsarkiv. Men AD har stoppat in registren under resp. härads- och rådhusrätt, där de alltså egentligen inte borde ligga. (Man borde bara länka därifrån till ämbetsarkivet, så att det blir ordning och reda på källhänvisningarna till registren. Det går ju t.ex. inte att hitta något "BouReg:1" i Sundals häradsrätts arkiv på landsarkivet...)
3143
« skrivet: 2020-08-30, 16:13 »
Jon Sixtus bouppteckning finns i Sundals HR FIIa:25, s. 261. Hans patronymikon står inte. Och som jag upplyste om i den andra diskussionen (om Johannes Jansson & Karin Ersdotter), så finns bouppteckningarna också hos Riksarkivet/SVAR.
3144
« skrivet: 2020-08-30, 14:44 »
Det är inte lätt att veta vad det ska föreställa. Det påminner om ett textat T, men en märklig variant med fot och och en överdel som är vinklad i stället för bara ett rakt streck. Det kan ju vara skrivaren som har en personlig 'kod'... Finns det ingen teckenförklaring i början av längden? Annars får du väl bläddra igenom längden och se om det finns samma tecken på andra, och om de i så fall har något gemensamt. Det som borde stå i kolumnen "Uppgiftsnummer" är väl nummer på de skriftliga mantalsuppgifter som man kunde lämna in till mantalsskrivningen.
3145
« skrivet: 2020-08-29, 23:32 »
Den 2/7 1817 förrättades bouppteckning efter Petter Nilsson Hasselquists hustru Stina Gunnarsdotter på Ralla under Knistad (Kåkinds HR FII:23, s. 709; https://app.arkivdigital.se/aid/v143810.b358.s709). Deras gemensamma barn: Anders (på 13:e året). Hennes barn i förra giftet: Lars (myndig) och Maria (på 21:a året).
3146
« skrivet: 2020-08-29, 23:17 »
Maja med sina föräldrar på Ralla under Knistad i Suntetorps socken: Sventorp AI:4, s. 141 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v26039.b75.s142). Fast det bör nog kontrolleras först innan man drar slutsatsen att båda verkligen är hennes föräldrar, och inte bara den ene. Hon har nämligen, enligt husförhörslängden, en bror som är född åtta månader efter henne... Men 'naturligtvis' saknas det födelsebok i Horn 1797.
3148
« skrivet: 2020-08-29, 22:19 »
Ja, men det är tidigare som hon finns på Ullstorp i Hagelberg AI:2. Hon har troligen flyttat dit 1836 (i årskolumnen ser det ut som "d:o" och på raden ovanför står 36). Hon kom i vart fall från Skövde då. Och sedan flyttade hon därifrån till Sjogerstad 1838.
Men hon har alltså kommit tillbaka till Ullstorp igen - när hon tydligen officiellt skulle vara i Risa.
3149
« skrivet: 2020-08-29, 20:55 »
Margareta säljer på sina barns vägnar. Vilket måste betyda att hennes man är död och att barnen ärvt hans jord. Hon säljer ju inte sin egen jord på sina barns vägnar. De andra tre säljarna säljer på sina hustrurs vägnar, vilket måste betyda hustrurna ärvt jorden. Jord inköpt under äktenskapet fick en hustru bara 1/3 av. Det står att jorden är "1/4 med kiöparens egen ärfde lott". Det är alltså totalt 1/4, varav Jöns själv ärvt en del. Men hur stor del Jöns ärvt, eller hur stora de sålda delarna är, står inte. Eftersom både säljare och köpare lär ha ärvt delar av jorden, så bör de ju på något vis vara släkt, men hur står inte här. Det kan ju vara flera generationer bakåt som den gemensamme förfadern och tidigare ägaren finns. Du får väl gräva vidare bakåt i domböckerna... Det är också möjligt att själva försäljningen kan finnas som ett vanligt mål i domboken. Observera att det inte står var jorden ligger. Det behöver ju inte vara i Kullebo bara för att Jöns bor där.
3150
« skrivet: 2020-08-29, 18:25 »
Bild 1 "Hos Enoch
und. Öhm"Enoch är alltså inte en plats, utan någon hon bott hos. Öm ingick vid den här tiden i Forsby socken i samma pastorat. Hon finns hos Johan Enoch, som arranderar soldatbostället under Öm Nordgård (Forsby AI:3, s. 178; https://app.arkivdigital.se/aid/v26231.b91.s179). Bild 2 "Fadr. Sold. Strand, Giftoman, biföll
närvarande. Comp. Chefens bifall
lemnadt. icke veterl. i slägtskap."Soldaten Strand är alltså mycket riktigt Johannas far. Hans förnamn står inte här, men han borde ju heta Anders - om han inte är Johannas styvfar. Och sedan har alltså Jacob fått sin kompanichefs tillstånd att gifta sig, vilket soldater behövde. Och Jacob och Johanna är alltså veterligt inte släkt. Bild 3 Det kan vara Skövde pastorat som avses, och därmed kan hon ev. vara född i ett av annexen. Hela pastoratet omfattade Skövde stads- och landsförsamlingar, Ryd, Våmb, Hagelberg, Norra Kyrketorp, Sventorp, Suntetorp och Forsby. Bild 4 Bra fråga... Hon finns ju bevisligen inte på sidan 152 i den samtida husförhörslängden (AI:6). Har du följt henne framåt genom alla husförhörslängder? Om du gör det, så kommer du väl till sist till den där hon finns när hon dör...
3151
« skrivet: 2020-08-29, 17:15 »
"Bonde i Store
garden Wahltorp"
D.v.s. Valtorp Storegård i Valtorps socken.
Segerstads pastorat omfattar socknarna Segerstad, Valtorp och Håkantorp. Och den här kyrkoboken är gemensam för hela pastoratet. I rubriken på sidan står "Födde och döpte i Segerstads församling", men ordet "församling" användes vid den här tiden (åtminstone i Västergötland) i betydelsen pastorat.
3152
« skrivet: 2020-08-29, 16:30 »
När det gäller Annikas patronymikon, så kan man aldrig utifrån kyrkoböckernas uppgifter dra några slutsatser om vad personerna själva kallade sig. Där ser vi bara vad prästen skrev - vilket sannerligen inte alltid var rätt - och vad det stod där hade personerna själva ingen aning om. Det var först när man fick en attest i sin hand, och var läskunnig, som man kunde se det - men det var väl inte alla som vågade säga emot prästen... Catrina Johansdotter är tolv år äldre än sin man Anders Olsson, vilket väl kan tyda på att hon varit gift tidigare. Att deras son heter Jon kan ju också tyda på att hennes förre man hette det. Det var ju vanligt att en enka/enkling uppkallade sitt första barn i nästa gifte efter den döde mannen/hustrun. En sak till som tyder på det är att Annika kallas styvdotter. Annars borde det väl ha stått hon var Catrinas oäkta. Fast en sak som krånglar till det är att hon kallas Andersdotter i Nils bouppteckning som hon själv har undertecknat... Det är visserligen en avskrift som inlämnats till häradsrätten, men den som skrev av originalet lär ha varit läskunnig... Om det är Anders blivande hustru Catrina som står som piga i mantalslängden 1791 - vilket väl är troligt - så behöver det inte betyda att hon var ogift. Det är en skattelängd och visar bara att hon betalade som piga. Också syskon kan skrivas som pigor och drängar i mantalslängderna.
3153
« skrivet: 2020-08-29, 01:12 »
Drängen Nils Olsson, född 1788, finns på Södra Flicksäter (s. 85 i AI:7) och flyttar till Stommen. Det är inte lätt att tyda kråkfötterna som säger var han kommer ifrån - men med hjälp av husförhörslängdens ortregister, så hittade jag honom på Högen (s. 78). Och till Högen kom han från Långebo, som finns i AI:6 (den här perioden har ju husförhörslängden två delar). Men där är han inte med. Däremot finns en Nils Olofsson i Långebo i föregående längd (AI:4, s. 55), som flyttar till Högen. Och precis som Nils på Högen har han noteringen "varit reserv". Så då borde det ju vara han - men denne Nils är född 1787. Fast att födelseår blir fel i husförhörslängder är ju snarare regel än undantag... Nils i AI:4 har ingen inflyttningsnotering, och han är inte på Långebo i föregående längd (AI:3). Men det lär ju vara han. Flyttningarna stämmer, hela vägen till Stommen under Flicksäter. Och om han har varit reserv, så är ju steget inte långt till att bli soldat på riktigt.
3154
« skrivet: 2020-08-29, 00:43 »
Bouppteckningen förrättades 30/10 1830, och det sägs där att Nils Olofsson Högmodig från Södra Flicksäter var soldat vid överstelöjtnantens kompani av Västgöta-Dals regemente, och dog "vid Ströms kanal den 29:de sistl:ne augusti genom en vådelig händelse" (Sundals HR FIIa:56, s. 621; https://app.arkivdigital.se/aid/v143128.b315.s621). I husförhörslängden heter hustrun som sagt Annika Jonsdotter. Men i bouppteckningen heter hon Annika Andersdotter, både i ingressen och vid underskriften. Och när sonen Olof föds den 31/3 1817 (Frändefors C:2, inget sidn:r; https://app.arkivdigital.se/aid/v13735.b67), så heter hon Annika Olsdotter. Och i vigselboken den 15/10 1815 (C:2, inget sidnummer; https://app.arkivdigital.se/aid/v13735.b175) heter hon Annika Jönsdotter. Kärt barn har många namn... Vi kan nog åtminstone vara säkra på att hon heter Annika... Enligt generalmönsterrullan 1817 (uppslag 50; https://app.arkivdigital.se/aid/v46751.b491.s50) har Högmodig nummer 57, blev antagen den 21/8 1815 och är född på Dal. Vid mönstringen den 25/6 1817 var han 29 år, alltså född omkring 1788. Han var m.a.o. inte trumslagare.
3155
« skrivet: 2020-08-28, 21:42 »
I husförhörslängden står bara att Gunla är död, men inte när hon dog.
Hon dog den 22/2 1833, 73 år gammal (C:6, s. 428).
3157
« skrivet: 2020-08-28, 20:48 »
B 6:74 = Band 6, sidan 74. Bandnumret står framför sidnumret när attesten inte ingår i bandet (volymen) som normalt omfattar det aktuella året. När attesten ingår i 'rätt' volym, så står bara sidnumret efter årtalet. För att göra det ännu enklare , så är bandnumren numera inte desamma som när registret upprättades. Dåvarande band 6 är numera HII:8 (se inledningen på registret).
3158
« skrivet: 2020-08-28, 15:03 »
Jean (ett 'finare' sätt att skriva Jan = Johan) Svensson finns som sagt i Södra Binäs i AI:2 (s. 92 i första delen, som omfattar åren 1798-1801), och har där sönerna Johannes (född 1783) och Andreas (1785). I nästa del i samma volym (1802-1807; s. 230 mp/uppsl. 36 hp) är han struken, men inte död. Han är ditskriven igen ovanför - och har blivit tre år yngre... Kanske prästen skulle rätta födelseåret och strök namnet i stället av misstag? Hur som helst är han med i nästa längd också (1809-1812; AI:5, uppsl. 10), född 1746, och med samma söner som när han var född 1743. Det är alltså samme Johan. Men den här gången är han noterad som död. Och den 22/2 1813 förrättades bouppteckning (Sundals HR FIIa:44, s. 577; https://app.arkivdigital.se/aid/v143116.b291.s577) efter Johan Svensson i Södra Binäs, som dött i januari. Han är enkeman och efterlämnar de myndiga sönerna Johannes och Andreas som bor i samma hemman. Under Fastighet (s. 580) står att han har "1/12 del efter helt räknat uti halva kronoskattehemmanet Södra Binäs". Hela Södra Binäs är alltså 1/2 mantal. Och att han har 1/12 "efter helt räknat" betyder att han har 1/12 mtl, alltså inte 1/12 av hemmanet. (Hade han haft 1/12 av hemmanet, så hade han ju bara haft 1/24 mtl, eftersom hela hemmanet är 1/2 mtl.) Om vi går tillbaka till den husförhörslängd där Johan är noterad som död, så har båda sönerna fått ett B (Bonde eller Brukare) ditskrivet framför namnet, Andreas är dessutom gift. Johans söner har alltså delat på bruket. I nästa längd (1813-1819; AI:7, uppsl. 41) är först Johannes struken (ovanför Andreas) och sedan inskriven under Andreas som dräng. Andreas har alltså övertagit hela bruket, förmodligen för att han var gift. Johannes har sedan noteringen att han har flyttat till Stenshult (han gifte sig ju 1816). Därefter (efter att yngsta barnet fötts 1817) har Andreas med familj flyttat till Öna (uppsl. 61). Och i nästa längd (1819-1824; AI:8, uppsl. 63) har Johannes flyttat tillbaka till Binäs med sin familj och tagit över bruket. Senare har också Karins mor Gunla och syster Margreta flyttat dit. Johan Svensson var alltså enkeman när han dog. Och den 14/6 1786 förättades bouppteckning efter Johan Svenssons hustru Marta Andersdotter i Södra Binäs (Sundals HR FIIa:23, s. 643; https://app.arkivdigital.se/aid/v143095.b322.s643). Hon efterlämnade sönerna Johannes (på det fjärde året) och Andreas (på det andra året). Och där står också (s. 645) samma fastighet som i Johans egen bouppteckning, "som Enckomanen Johan Swenson hade sig tilhandlat af sin afl. Hustrus fader jämte henas Arfs lot".
3160
« skrivet: 2020-08-27, 19:15 »
Han finns också i generalmönsterrullan 1816 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v480575.b1310) och besiktningsmönsterrullan 1817 (i samma volym; https://app.arkivdigital.se/aid/v480575.b3230), men där finns inte mer information. Men det finns inte bara serien med generalmönsterrullor. Regementet har ett eget arkiv också ( arkivförteckning). Där finns bl.a. serien CVII Besiktnings- och generalmönsterrullor med mera. Volym 229 innehåller 19 häften med besiktningsmönsterrullor från 1815 (alltså året då Liljedahl blev antagen som husar), men de är inte filmade, så det blir till att besöka eller kontakta Krigsarkivet. Jämför med vad som finns inbundet i volymen med generalmönsterrullan 1814 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v480574.b2330): En rulla över mönstrade rekryter - med födelsesocken! Kanske kan det finnas något liknande från 1815 i regementsarkivet? (I rekrytrullan från 1814 finns många som antogs redan 1813, så kanske kan Liljedahl finnas i en liknande rulla från 1816, om han inte är med 1815. Jag har dock inte hittat någon sådan rulla inbunden tillsammans med generalmönsterrullorna 1816-1817 som jag länkar till ovan, men de rullorna finns inte i regementsarkivet.)
3161
« skrivet: 2020-08-27, 18:12 »
Jag förmodar att det är Trollhättan-Nossebro järnväg du menar. Kanske kan det finnas kvar några listor över personalen i bolagets arkiv. Enligt arkivförteckningen finns arkivet i Riksarkivet i Arninge. Men i NAD finns det ingen riktig förteckning; där hänvisas bara till Västgötabanans arkiv ( arkivförteckning), som finns på landsarkivet i Göteborg (Polstjärnegatans depå på Hisingen).
3162
« skrivet: 2020-08-27, 17:24 »
Rallarna lär ha varit skrivna i sin egentliga hemförsamling, och bara fått arbetsbetyg från hemsocknens präst för att arbeta på annan ort.
Du lär alltså inte hitta 'din' rallare i församlingsboken där han arbetade.
3163
« skrivet: 2020-08-27, 07:56 »
Det står res. Ryttare, alltså reservryttare.
F.ö. har Jonas hustru också 1757. Det är mannens kolumn som är tom. Han lär då vara befriad för att han är reservryttare.
1757 har Jonas inget bruk; Johan på raden ovanför har då 1/4 mantal. Men 1758 har de delat bruket och har 1/8 mtl vardera. Och eftersom Jonas är hemmansbrukare, så är han inte längre befriad, trots att han fortfarande är reservryttare.
3164
« skrivet: 2020-08-26, 14:47 »
Gunla kommer från Hakerud. Där finns på sidan 87 (i samma bok) en Gunla som flyttar till Stenshult. Det står att hon kommer "fr. Valboh. med att.".
Husförhörslängden AI:1 omfattar åren 1778-1781, men några attester finns inte bevarade från den tiden. Det finns inte heller någon inflyttningslängd.
Eftersom hon hade med en attest, så kom hon från ett annat pastorat. "Valboh." lär vara Valbo härad, som gränsar till Frändefors (som hör till Sundals härad). De närmaste socknarna där är Färgelanda och Ödeborg (som utgör ett pastorat) samt Torp (som är moderförsamling till Valbo-Ryr, som dock ligger bortanför Torp räknat från Frändefors).
3165
« skrivet: 2020-08-25, 23:13 »
Bouppteckning efter Erik Herlogssons hustru Kjerstin Larsdotter från Stenshult förrättades den 12/11 1787 (Sundals HR FIIa:24, s. 349; https://app.arkivdigital.se/aid/v143096.b177.s349). Hon efterlämnade barnen Carl (14 år), Margreta (10 år) och Lars (8 år).
3166
« skrivet: 2020-08-25, 23:07 »
Den 18/9 1801 förrättades bouppteckning efter Erik Herlogsson från Östra Stenshult (Sundals HR FIIa:36, s. 543; https://app.arkivdigital.se/aid/v143108.b274.s543). Han efterlämnade enkan Gunnilla Jönsdotter (Gunla vid underskriften), samt 5 barn. Med första giftet de två myndiga sönerna Carl och Lars. Och med senare giftet (alltså Gunla) de tre omyndiga döttrarna Kjerstin (på 10:e året), Karin (på 7:e året) och Margreta (på 5:e året). De omyndigas rätt bevakades av farbrodern Hans Herlogsson i samma hemman.
3167
« skrivet: 2020-08-25, 22:38 »
Varför skulle Axel bo på en annan plats i Sveriges utan att folkbokföra sig där, och sedan bluffa och säga att han kommer direkt från Kanada när han flyttar hem till Grundsunda 1927? Vi får väl utgå ifrån att han faktiskt kom från Kanada, även om han inte har hittats på någon båt därifrån då.
Dog hans föräldrar under tiden han var 'försvunnen'? Står det i så fall i bouppteckningarna var Axel bor då?
3168
« skrivet: 2020-08-25, 22:21 »
Johannes och Karin gifter sig i Frändefors den 3/11 1816 (C:2, inget sidnummer; https://app.arkivdigital.se/aid/v13735.b176). Han kommer från Södra Binäs, hon från Östra Stenshult.
3169
« skrivet: 2020-08-25, 21:43 »
Ja, det är den listan.
3170
« skrivet: 2020-08-25, 21:41 »
Det är drängen två rader ovanför som kommer från Grunsbo.
Johannes och Karin finns i Östra Stenshult också i AI:7, uppsl. 76.
3171
« skrivet: 2020-08-25, 21:09 »
Arkiv Digital har de passagerarlistor som finns hos Göteborgs poliskammare. Här är Axels utresa 1906: https://app.arkivdigital.se/aid/v479804.b70.s9(Göteborgs poliskammare EIX:80, s. 9.) Axel står som nummer 10487. Som synes är det många från Grundsunda som reser samtidigt.
3172
« skrivet: 2020-08-25, 20:46 »
3173
« skrivet: 2020-08-25, 14:44 »
Han flyttar till grannsocknen Brunn.
3174
« skrivet: 2020-08-25, 14:18 »
Var (i vilka källor) finns han? Det är enklare att hjälpa till om man har en trådände att börja nysta i...
3176
« skrivet: 2020-08-22, 22:02 »
Bouppteckning efter Jon Nilsson från Stommen i Karleby förrättades den 23/2 1757 (Leaby HR FII:1, s. 639; https://app.arkivdigital.se/aid/v143907.b328.s639). Hans enka heter Britta Andersdotter, och bland barnen finns den omyndiga dottern Annika. Du kan ju jämföra denna Annikas syskon och svågrar med dopvittnena till 'din' Annikas barn.
3177
« skrivet: 2020-08-22, 21:40 »
Det är inte lätt att se vad det står där. Det skulle möjligen kunna vara "Stom. Kby". Det föds i vart fall en Annika Jonsdotter på rätt dag på Stommen i Slötas annex Karleby (C:2, s. 297; https://app.arkivdigital.se/aid/v28539.b154.s297). Men jag garanterar inte att det är rätt Annika. I födelseboken står inte moderns namn, och bara faderns förnamn.
3178
« skrivet: 2020-08-22, 17:26 »
Främmestads socken hörde till Barne fögderi, och där finns mantalslängder i häradsskrivarens arkiv på landsarkivet i Göteborg (se arkivförteckningen). Främmestads mantalslängder 1913-1914 finns i FIIb:79. Men de är inte filmade, varken hos AD eller SVAR.
3179
« skrivet: 2020-08-22, 17:15 »
Förmodligen finns det en Jan Jansson till på samma gård eller i samma by, och så skiljer man dem åt genom åldern.
3180
« skrivet: 2020-08-22, 17:07 »
De är inte vittnen.
Kolumnrubriken är "Nomina Parentum" = Föräldrarnas namn.
3181
« skrivet: 2020-08-21, 18:27 »
Hans Olssons egen bouppteckning finns i Kville HR FII:23, s. 53 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v23.b30.s53). Och hans enka Anna Catrina Larsdotters bouppteckning finns i Kville HR 24:187 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v24.b96.s187). Hans föräldrar är, som Thomas säger, Ola Fredriksson och Catrina Olsdotter. Ola föddes på Hougslätt i Svenneby socken (där hans föräldrar då bodde) omkring 1765 (58 år enl. mantalslängden 1824). Han dog redan den 9/5 1824 (enl. bouppteckningen, Kville HR 7:267), när sonen Hans bara var 10 år. Catrina föddes 1787 (enl. mantalslängderna). Hon dog den 11/3 1849 (enl. bouppteckningen, Kville HR 12:549). Ola var först gift med Karin Nilsdotter, som dog den 12/3 1806 (enl. bouppteckningen, Tanums m.fl. HR 30:609; https://app.arkivdigital.se/aid/v65848.b313.s609). Efter att Ola dog gifte Catrina om sig med Hans Andersson. I mantalslängden 1836 har Hans Olsson har tagit över en del av bruket på Fuglekärr Persgård. Året efter har han hustru; de har alltså gift sig omkring 1836. Ola Fredrikssons föräldrar är Fredrik Svennungsson och Marta Jacobsdotter. Fredrik dog på Fuglekärr Persgård (dit man då flyttat) den 26/1 1793 (enl. bouppteckningen, Tanums m.fl. HR 22:407; https://app.arkivdigital.se/aid/v65840.b206.s407). Marta dog omkring 1796 (med i mantalslängden 1796, saknas 1797). Marta är dotter till Jacob Olsson och Karin Hansdotter, som du kan läsa mer om i Arkivguidens Forum: Jacob Olsson (död 1755) och Karin Hansdotter i Fuglekärr, där du kommer ned till början av 1600-talet. Om du har frågor om det som står i Arkivguidens Forum, så är du välkommen dit, så att vi får allt om Jacob och Karin och deras släkt samlat på ett ställe.
3183
« skrivet: 2020-08-04, 00:04 »
1914 var den tiden sedan länge förbi då det var straffbart med utomäktenskapliga förbindelser. Det du eventuellt kan hitta i domboken är om Hanna Fredrika stämde fadern för att få underhåll. Domstolen i Göteborgs stad var Göteborgs rådhusrätt. Men den kan du nog glömma. Enligt Masthuggs församlingsbok flyttade Hanna Fredrika in från Främmestad den 10/1 1914 (det är i vart fall då som inflyttningen är noterad), alltså mindre än tre månader innan Hans Fredrik föddes. Fadern lär m.a.o. finnas i Främmestad eller någon grannsocken. Främmestad hör till Viste härad, som då ingick i Åse, Viste, Barne och Laske häradsrätt ( arkivförteckning). Domböckerna finns inte på nätet, varken hos Arkiv Digital eller SVAR/Riksarkivet. Originalen finns på landsarkivet i Göteborg. Efter att Hanna Fredrika och Hans Fredrik flyttat till Främmestad 1914, så återfinns de på Rosenlund (AIIa:1, uppsl. 132; https://app.arkivdigital.se/aid/v50116.b142.s132). Det är samma ställe som Hanna Fredrika bodde på när hon flyttade till Göteborg tio månader tidigare. På samma sida kan vi sedan se att de flyttar till Alingsås landsförsamling 1916, kommer tillbaka från Alingsås stadsförsamling 1918, och flyttar åter till Alingsås stadsförsamling 1919. 1920 kommer så Hans Fredrik ensam tillbaka från Alingsås. Efter flytten till Alingsås stadsförsamling 1919 finns de i AIIa:15, uppsl. 1905 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v223997.b1530.s1905). Här ser vi att Hanna Fredrika har fått dottern Hedvig Anna-Stina den 9/7 1920, och att det har lyst för henne (Hanna Fredrika alltså, inte dottern... ). Hans Fredrik flyttar alltså ensam tillbaka till Främmestad, medan modern gifter sig med dotterns far. Han finns därefter på samma sida som tidigare i Främmestads församlingsbok. Sedan överförs han till den nya boken (AIIa:2, uppsl. 170; https://app.arkivdigital.se/aid/v50241.b183.s170), men bor fortfarande på Rosenlund. 1930, när han alltså är 16 år, flyttar han så till modern och styvfadern Frans Konrad Adrian Jonsson i Alingsås stadsförsamling (AIIa:21, uppsl. 1797; https://app.arkivdigital.se/aid/v224003.b500.s1797). Han står först med efternamnet Sandelin, men sedan ändras det till Jonsson, och i anmärkningskolumnen står: "Äger rätt att bära namnet Jonsson enl. styvfaderns medgivande."
Eftersom han flyttade ensam tillbaka till Främmestad bara 6 år gammal, så är det väl troligt, eller åtminstone möjligt, att barnavårdsnämnden var inblandad. Han bodde visserligen på samma ställe som tidigare (hos släktingar?), men modern bodde ju trots allt på annat håll. Om det finns något i barnavårdsnämndens arkiv, så finns det i så fall i kommunarkivet. Antingen i Alingsås eller Främmestad, eller båda. Främmestads socken var då en egen kommun, men ingår i dag i Essunga kommun, så det är där som Främmestads gamla kommunarkiv finns numera. Kommunarkiven: Alingsås. Essunga.
3185
« skrivet: 2020-08-02, 17:28 »
I Masthuggs församlings fastighetslängd 1908-1918 (AIIb:2) står det inte på sidorna vilka som är de egentliga gatuadresserna, men på pärmens insida är inklistrat urklipp ur adresskalendern. Där ser det ut att vara Stigbergsgatan 18 som är 5:e roten tomt 18. Men texten är suddig, så det är inte lätt att säga helt säkert om det står "3:dje" eller "5:te" roten. Men att det är femte roten bekräftas i nästa fastighetslängd, 1918-1931 (AIIb:4, uppslag 74), där det står i klartext på sidan att det är Stigbergsgatan 18. I den förstnämnda fastighetslängden kan man se Hanna Fredrika och alla som bott på den adressen under den aktuella tiden (s. 157-160; hon finns på s. 159, https://app.arkivdigital.se/aid/v182765.b840.s160), med hänvisning till respektive sida i församlingsboken. Alla har inte bott där samtidigt - de skrivs in och stryks allt eftersom de flyttar in och ut - men det ser ut att vara ett vanligt hyreshus. (Observera att i fastighetslängden är det bara hushållsföreståndaren som anges, övriga medlemmar av hushållet noteras bara i församlingsboken.)
3186
« skrivet: 2020-08-02, 16:42 »
Att det är i yrkeskolumnen som "5:18" står är inget att fästa sig vid... Prästerna skrev in uppgifterna där de behagade. "5:18" är adressen. 5:e roten, tomt 18. Och eftersom det är Masthuggs församling, så är det Majornas femte rote.
3187
« skrivet: 2020-08-02, 15:44 »
Första raden är Per Andersson med hustru, som inte har någon marginalnotering.
Texten inom den första klammern gäller Anders Bengtsson:
"angår hustrun,
lemnat bruket till
sin måg Swen Blom-
ster."
Det som "angår hustrun" är väl noteringen i den sista kolumnen, som är inhyseshjon. Anders själv är väl då förmodligen för gammal.
Nästa klammer gäller Bengt Andersson:
"afflött till Sannum
i Frökens härad."
Sannum skulle kunna vara Sandhem i Börstigs socken, som ju ligger i Frökinds härad, Skaraborgs län.
Därefter står Swen Blomster, som har en notering på bara en rad:
"mannen Corporal."
Det är därför det bara är notering för hustrun. Sven själv är befriad för att han är korpral.
Sista klammern gäller Oluf Gunnarsson med hustru:
"från Wästarp i Frö-
kens härad."
Det finns ett Västorp i Brismene socken i Frökinds härad.
3188
« skrivet: 2020-08-01, 18:53 »
I Ånimskog AI:4 (uppsl. 12 i andra delen; https://app.arkivdigital.se/aid/v4581.b98.s12 - observera att volymen innehåller två längder) finns på Lilla Bräcke en Per Andersson [!] med h. Britta Nilsdotter, båda födda 1726, som kom från Kyrkerud 1759. Det står B. före Pers namn. Han har alltså blivit bonde. Och i mantalslängden 1759 (Kammarkollegiums ex., s. 698; https://app.arkivdigital.se/aid/v224359.b3580.s699) finns Per Andersson med hustru på 1/4 mtl Lilla Bräcke, med noteringen att de kommer från Kyrkerud i Tydje s:n. Observera att Kyrkerud alltså ligger i Tydje socken. (Husförhörslängden Tösse AI:1 är gemensam för Tösse och Tydje socknar.)
3189
« skrivet: 2020-07-30, 23:39 »
Än i dag har vi s.k. stämpelavgift för lagfarter. Att den kallas för det är en rest från gamla tider då handlingar som inlämnades till myndigheter och beslut som man fick därifrån skulle skrivas på s.k. stämpelpapper (charta sigillata), vilket var avgiftsbelagt.
Ett exempel är prästens lysningssedlar. Ett annat är avskrifter från äldre mål i domböcker som behövdes som bevis i ett senare mål.
Jag tar därför för givet att både köparens ansökan om uppbud och häradsrättens utfärdade fastebrev var skrivna på stämpelpapper.
3190
« skrivet: 2020-07-30, 18:31 »
Ja, det är vanligt att svärfar och svärmor kallas far och mor i mantalslängder.
3191
« skrivet: 2020-07-30, 18:26 »
Det står "Tob". Den näst sista kolumnen är antalet "Tobaksnyttjare", som skulle betala en avgift för detta (kolumnrubrikerna står i början på längden). Och "Tob" står vid de personer som nyttjade tobak.
3192
« skrivet: 2020-07-30, 18:20 »
"I matl.
med fad.
Bengt"
Alltså "I matlag med fader Bengt", d.v.s. de hade gemensamt hushåll.
Det är därför det står 1 framför 1/8 (brukets storlek) på Bengt men - på Olof. Som framgår av kolumnrubrikerna i början är den kolumnen "Härads Rätter", vilket närmare bestämt är den avgift som betalades per matlag (eller "rök") för att bekosta häradsrättens utgifter.
3193
« skrivet: 2020-07-29, 21:39 »
Uppbud krävdes för att få fastebrev (som tillsvarar senare tiders lagfart). Man sökte alltså uppbud efter att köpet skett. Det var alltså fullt möjligt att köpa en gård utan att köpet återfinns i uppbudsprotokollet, om den nye ägaren inte brydde sig om att ansöka om fastebrev.
Men om den nye ägaren sedan säljer gården vidare, så kan det bli problem om näste köpare söker uppbud. Fr.o.m. 1806 var nämligen säljaren tvungen att visa sin åtkomst till gården. Det betyder att när köparen söker uppbud, så ska det hänvisas till dokument (fastebrev, bouppteckning m.m.) som visar när och hur säljaren blivit ägare till gården.
Jag är inte bekant med Ingelstads härad i Skåne, där Benestads socken ingår, men rent allmänt hände att man väntade länge med att söka uppbud. Jag har sett ett antal fall där man väntat flera år med att söka uppbud, och ofta är det just när säljaren inte har sökt uppbud vid sitt köp. Då kan man se att båda köpen uppbudas samtidigt, trots att köpen skedde med många års mellanrum.
3194
« skrivet: 2020-07-29, 16:14 »
Krumeluren som ser ut som "b" (eller "l", litet L, med en sväng 'under linjen') är ett förkortningstecken. Också kolon används som förkortningstecken. Det står alltså egentligen "W.g.", vilket måste vara Västergård (det finns en sådan i Gäddenäs). Och därmed står det också "Sörg.", alltså Sörgård. Din misstanke var m.a.o. riktig. "Till Skatteg." bör betyda att Mockelborg hör till Skattegården, d.v.s. är ett torp under den gården. Det står liknande anteckningar på andra torp. Nordtorp lär vara det samma som Noltorp, som ligger i Bällefors socken. (Bokstavskombinationen rd uttalas som "tjockt L".) När det gäller förhållandet mellan socknarna, så är Bällefors moderförsamling i pastoratet och Ekeskog är ett av annexen.
3195
« skrivet: 2020-07-28, 15:40 »
"d. 21 Sept.
Lars Swenßon i Giörans g. och
Walberg bekommet ____________________ - 24 [öre]
för sitt beswär han hade af den linans
him skaffande som länt war i från Fristad
då Kyrkiotornet up murades"Jag är inte säker "linans", men jag vet inte vad det skulle vara annars (pricken över i sitter långt upp och ovanför a - om det inte bara är en fläck... ). I mantalslängden 1721 finns den ende Lars Svensson på någon av Valbergs åtta jordeboksgårdar på Kvarnåsagården. Göransgården är väl då förmodligen ett alternativt namn på den. Någon Göransgård finns i vart fall inte i Valberg enligt Ortnamnsarkivets bok om Laske härad, men det finns säkert många lokalt använda namn på jordeboksgårdarna som inte är med där.
3197
« skrivet: 2020-07-26, 01:29 »
I vigselboken (Norra Härene C:2, s. 389), som är gemensam för Norra Härene och Hovby, finns Eric och Bolla som gifta i Härene den 5 september 1780 (observera att prästen skriver datumet som månad/dag, alltså 9/5). Där står också deras föräldrars namn: Jan Ericsson och Kierstin Persdotter resp. Lars Larsson och Annika Jansdotter. Nu ska man visserligen ta föräldrars namn i vigselboken med en nypa salt - men det kan ju hända att de faktiskt stämmer... Som du säkert redan har konstaterats föds det ingen Eric i Norra Härene 1742. Vilket betyder att antingen året eller socknen - eller båda delarna - är fel. Nu bor ju Eric och Bolla i Hovby socken, som är grannsocken till Härene. (De har flera gemensamma kyrkoböcker, bl.a. volymen som innehåller den husförhörslängd som du hänvisar till, men det är alltså två olika socknar.) Och i Hovby föds det en Eric Jansson 1742, närmare bestämt den 31/10 (Hovby C:1, s. 140): "Jaens Barn i Siolmetorp", alltså Jans barn i Skölmetorp (som gårdsnamnet stavas i dag). Moderns namn står alltså inte, och bara förnamnet på fadern. Så här dags finns ju inga husförhörslängder, men däremot mantalslängder. 1742 (landskontorets ex., s. 571) hittar vi Johan med hustru på Siölmetorp. (Jan är en kortform av Johan.) Jag har inte kollat alla år, så jag garanterar inte att det är samma familj hela tiden, men en Johan med hustru finns i vart fall på Skölmetorp också 1750 (s. 688 mp/692 hp) och 1760 (s. 738 mp/740 hp). Sistnämda år finns där också en son Eric. 1765 (s. 1137 mp/1135 hp) är det en ny bonde på Skölmetorp, och i marginalen står: "Jan till Ängsbo". Och den ende Johan/Jan i Ängsbo är på Nils Haraldsgården (två gårdar högre upp på samma sida), nämligen Jan Ersson med hustru och son Eric, vilka inte var där året innan. Inte heller här har jag kollat alla år, men 1770 (s. 981 mp/hp) finns personer med samma namn där, och då har också tillkommit dottern Britta. 1774 (s. 1240 mp/1264 hp) är sista året som Jan står för bruket. Då finns ingen son Eric, men däremot en Petter. 1775 (s. 1234 mp) har den ogifte Eric tagit över. Han har mor och en syster Brita. 1776 (s. 1232 mp/hp) har tillkommit brodern Petter och systern Maria. Samma personer är kvar där också 1777 (s. 1229 mp/1227 hp). 1778 (s. 1212 mp/1262 hp) är de borta. I stället finns en familj med samma namn på Östby Ekegård (tre gårdar högre upp på samma sida), vilka inte var där året innan. Dock saknas systern Maria, dessutom har nu modern namn och ålder: Kjerstin, 64 år. Eric tog alltså över bruket på Ängsbo Nils Haraldsgård efter fadern i mantalslängden 1775. Och den 21/3 1774 förrättades bouppteckning efter Jan Ericsson på Östby [!] Nils Haraldsgård, som dog den 11/3 (Kinnefjärdings HR FII:5, s. 395). Han efterlämnade enkan Kierstin Persdotter samt barnen Eric (myndig), Lena (gift med Jonas Sundberg på Lillängen vid Ålycke), Petter (18 år), Britta (20 år) och Maria (10 år). Närvarande för de omyndiga var farbrodern Tomas Sahlquist i Erik Kristoffersgården i Råda. En Eric Jansson i Skölmatorp dog den 9/1 1774 (och begravdes den 20/1 - om jag tolkat prästens skrivsätt rätt), 60 år gammal (Norra Härene C:2, s. 93). Men någon med det namnet fanns inte där då, enligt mantalslängden, men däremot tio år tidigare... Prästen kanske hade glömt att Jan flyttat... Dödsdatumet stämmer heller inte med bouppteckningens, men det är väl ändå troligt att det är rätt Jan - särskilt som det inte finns någon annan Jan Ericsson i dödboken 1774. Jag har som sagt inte kollat mantalslängderna alla år för att se om det är samma familj som finns på respektive gård hela tiden (så att de alltså inte försvinner och det sedan några år senare råkar dyka upp andra med samma namn), men av de här uppgifterna ser det i vart fall ut att vara rätt familj på Skölmetorp, Ängsbo Nils Haraldsgård och Östby Ekegård. Men kolla alla mantalslängder för säkerhets skull. Och försök att hitta Jans och Kjerstins övriga barn i födelseboken för att se var de bor när de föds.
3199
« skrivet: 2020-07-24, 17:46 »
Han är snickare vid B.B. Kulle. Det är alltså där han bor.
"B.B. Kulle" är en förkortning för Brinkebergs Kulle. Det framgår om man jämför andra noteringar i födelseboken där personerna är från "B.B. Kulle" och kan se i mantalslängden att de bor vid Brinkebergs Kulle.
Men det saknas mantalslängder 1787-1792. Och 1786 och 1793 finns Rogenbild inte vid Brinkebergs Kulle i mantalslängden.
Observera att detta gäller Naglums socken (se överskriften på sidan). Vassända och Naglums socknar blev sammanslagna till Vassända-Naglum först 1888.
3200
« skrivet: 2020-07-23, 22:58 »
Att Rolkered är "svagt" betyder väl helt enkelt att det hemmanet ger dålig avkastning från jordbruket. Det är väl förklaringen till att det är lägre värderat än Slutarp, trots att båda är på 1/4 mtl och Rolkered dessutom är "äges helt och hållit".
3202
« skrivet: 2020-07-22, 20:43 »
I den personalförteckningen (som det kallades då; riktiga husförhörslängder hade man inte i Göteborg vid den tiden), alltså AIa:12, står att de kommit från Kronhuset 1873 (Kronhusförsamlingen är ett annat namn på Garnisonsförsamlingen), och gifte sig den 24/8 1872.
Jag hittar dem inte i Garnisonsförsamlingens utflyttningslängd, men med hjälp av landsarkivets register över kyrkoböckerna kan man hitta Lund i personalförteckningarna AIa:11 (s. 65) och AIa:12 (s. 158).
I den sistnämnda finns han som gift, och där framgår att Augusta Christina flyttade in från Domkyrkoförsamlingen den 3/9 1872.
Hon finns i Domkyrkoförsamlingens utflyttningslängd (B:7) den 2/9. Det hänvisas till "B 547", vilket är personalförteckningen "Giftas B", s. 547. (Det är märkligt att hon finns i personalförteckingen för gifta och inte ogifta. Visserligen var hon gift när hon flyttade ut, men hon har funnits där sedan inflyttningen.)
Den personalförteckningen kallas i dag AIa:6. Och där finns hon alltså på sidan 547, längst ned (knappt läsligt). Hon har flyttat in den 8/10 1859.
Någon inflyttningslängd finns inte för 1859, men attesterna är bevarade. Hennes attest finns i HIIa:41, s. 17806.
Attesten är utfärdad i Landskrona den 29/9 1859. Där står att hon är född den 9 [!] januari 1843 "uti härvarande Garnisonsförsam.", alltså Landskrona Garnisonsförsamling.
Och där finns hon i födelseboken C:3, s. 66.
3203
« skrivet: 2020-07-22, 17:42 »
"Enligt uppgifter"? Eftersom hon inte finns i födelseboken där hon förväntas finnas, så får man leta någon annanstans - och då är det lättare om man har en trådände att börja nysta i... Var (i vilka källor) har du funnit henne?
3204
« skrivet: 2020-07-22, 15:06 »
De flesta på den sidan i flyttlängden har "flyttat" till samma ställe. Och överst på sidan är det tydligare: "Särsk. fört.". I början av obefintlighetsboken AIII:1 står att den "innehåller särskild förteckning å qvarstående obefintlige personer". I boken är personerna noterade i kronologisk ordning. Sjömannen Olaus Palm är införd den 3/12 1888 (rad 12 på den sidan; https://app.arkivdigital.se/aid/v66059.b12).
3205
« skrivet: 2020-07-22, 13:29 »
Det är fel gräns... Gränsbygdens Släktforskare var en förening för släktforskare i Båhuslän, Dalsland och Östfold. Föreningen lades ned för cirka fem år sedan. Sista numret av medlemstidningen Gräns-Posten utkom 2015.
3206
« skrivet: 2020-07-22, 01:22 »
Det där är ju en avskrift från ett handskrivet folkräkningsblad som du kan se om du trycker på "bild" längre ner. Och där står att han bor på Qvarnbergsgatan i Stockholms Hedvig Eleonora. Jag vet inte riktigt var de fått "Göteborg Stadens 8:de kvarter" ifrån och varför de inte skrivit något om Stockholm?
Bilden visar en folkräkningsblankett från Göteborg 1880, närmare bestämt för hus 21 i 8:e kvarteret (8/4). I anmärkningskolumnen till höger står att Haglinds bostad är på Kvarnbergsgatan, vilket då måste vara i Göteborg. Däremot är han kyrkoskriven i Hedvig Eleonora i Stockholm. 1880 kunde man fortfarande välja i vilken församling man skulle vara skriven i Göteborg, oavsett var i staden man bodde. Den som bodde på Kvarnbergsgatan kunde därmed vara skriven i antingen Domkyrkoförsamlingen, Tyska/Kristine församling eller Garnisons/Kronhusförsamlingen. Fr.o.m. den nya församlingsindelningen som infördes den 1/5 1883 hörde Kvarnbergsgatan till Kristine församling. Men frågan är om Haglind återfinns i någon Göteborgs-församlings böcker när han är kyrkoskriven i Stockholm. Han är som synes patient på "Allmänna och Sahlgrenska Sjukhuset" ("Patienter" står överst på sidan, och vilket sjukhus det är framgår om man bläddrar bakåt tre bilder). Det är f.ö. dåvarande Sahlgrenska sjukhuset (nuvarande Sociala huset mitt emot Grönsakstorget) som är hus 21 i 8:e kvarteret. De delar av Göteborg som var indelade i kvarter i stället för rotar var de områden som bebyggdes när de gamla befästningsvallarna revs.
3207
« skrivet: 2020-07-21, 22:06 »
Men om du letar efter en Helena Andersdotter (som det står i bildfilens namn), så är det alltså fel Helena...
Om 'din' Helena heter Andersdotter, så heter hennes far Anders i förnamn.
3208
« skrivet: 2020-07-21, 21:53 »
Bengt Andersson och Ingeborg Olasdotter.
Helena heter med andra ord Bengtsdotter.
3209
« skrivet: 2020-07-20, 11:15 »
I födelseboken står: "Modr. nedk.ort Ärtemark E. l." (alltså "Modrens nedkomstort Ärtemark Elfsborgs län").
Hon finns också i Ärtemarks födelsebok (C:10, uppsl. 24).
3210
« skrivet: 2020-07-19, 11:48 »
Den norska motsvarigheten till de svenska husförhörslängderna är sjeleregister (själaregister om vi försvenskar det). Det finns två stora skillnader mellan de norska själaregistren och de svenska husförhörslängderna: · Själaregistren utvecklades aldrig till de rena folkbokföringslängder som husförförslängderna så småningom blev, med födelseort och flyttnoteringar m.m. I stället förblev själaregistren det som husförhörslängderna ursprungligen var avsedda som, en förteckning över sockenborna med noteringar om kristendomskunskap och läsförmåga. · Det var ingen lag på att själaregister skulle föras. De fanns därför inte i alla socknar, utan det var upp till biskopen eller den enskilde prästen om det fördes själaregister i stiftet eller socknen. De är också dåligt bevarade, precis som de äldsta svenska husförhörslängderna (som det ju finns få kvar av från 1600-talet och tidigt 1700-tal). De flesta själaregistren som finns kvar är från 1700-talet. Läs mer om sjeleregister hos Arkivverket. Observera också att Asker är en socken ( sogn/sokn) och pastorat ( prestegjeld), inte ett fylke. Fylke motsvarar län i Sverige, och kallades amt från 1660-talet t.o.m. 1918. I samband med att benämningen ändrades 1919, så fick också en del fylken (f.d. amt) nya namn.
3211
« skrivet: 2020-07-18, 21:47 »
I obefintlighetsboken hamnade man när prästen visste att man inte längre bodde i församlingen, men inte visste var man i stället bodde. D.v.s. när det stod klart att man flyttat utan att i laga ordning anmäla flytten.
Och det kunde ju variera hur länge det gick tills prästen fick veta att någon 'rymt', speciellt sedan de tidigare obligatoriska och årliga husförhören upphört i slutet av 1800-talet. Och allra svårast var det naturligtvis att hålla koll på folk i stora stadsförsamlingar.
3212
« skrivet: 2020-07-18, 12:37 »
Frågan är hur många som inte hette Olsson... Du kan använda SVAR:s "folkräkningar": https://sok.riksarkivet.se/folkrakningar. För Göteborgs och Båhus län är det bara 1880 och 1890 som är fullständiga på 1800-talet. Tänk på några saker: · Du kan söka på ett län, men inte landskap. Du får alltså också med alla som bodde i Göteborg och resten av länets västgötadel. Du kan dock söka på en enskild socken. · Samma person kan skrivas som antingen Olsson eller Olofsson. Folkräkningarna bygger på utdrag ur husförhörslängderna, och hur namnet skrevs där berodde som vanligt på prästen som höll i pennan. · Kvinnor kan skrivas som Olsdotter/Olofsdotter eller Olsson/Olofsson. Slutet av 1800-talet var en övergångsperiod mellan det gamla namnskicket med patronymikon och det nya med fasta släktnamn. Och även kvinnor som fick patronymikon, och alltså hade en far med namnet Ola/Olof, kunde under den här tiden få ändelsen -son som sina bröder. · Barn som bor hemma står bara med förnamn.
3213
« skrivet: 2020-07-17, 20:44 »
Vesene socken hör till Gäsene härad. Det står i husförhörslängden att han dömdes den 12/9 1867. Och enligt häradsrättens arkivförteckning finns domboken för 1867 i AIa:128. Men den finns inte på nätet, varken hos Arkiv Digital eller Riksarkivet/SVAR. Originalet finns på landsarkivet i Göteborg. Men det är inte helt säkert att han dömdes av Gäsene HR. Han åtalades där brottet begåtts. Om mordet begicks i ett annat härad, så var det alltså där han dömdes.
3214
« skrivet: 2020-07-17, 18:31 »
Svartakulla. Det ligger i Slöta socken. Han finns näst längst ned på sidan 93 i AI:6.
Karleby och Slöta har en gemensam flyttlängd, som ingår i Slötas arkiv. Men eftersom Johannes flyttade inom pastoratet, så är han inte med där.
3215
« skrivet: 2020-07-17, 16:52 »
Det föds en Johannes Larsson i Slötas annex Karleby den 17/1 1823 (C:4, s. 165; https://app.arkivdigital.se/aid/v28541.b88.s165). För att bli säker på att det är rätt Johannes, så får du följa honom framåt i husförhörslängderna.
3216
« skrivet: 2020-07-16, 19:28 »
I dag kallar man väl allmänt mosterns man för morbror, men jag vet inte om man gjorde det i Västergötland på 1700-talet. Det är väl tveksamt. Mosterman skulle i alla fall jag hellre kalla honom... F.ö. behöll en soldat sitt patronymikon även efter att han fått sitt soldatnamn. Om fadern hette Lars, så hette sonen Larsson från vaggan till graven, eftersom han alltid var Lars son. Patronymikon är dock inte så vanligt i soldatrullorna, även om det förekommer ibland; mer vanligt är det att det används också om soldater i kyrkoböckerna.
3217
« skrivet: 2020-07-16, 18:46 »
Det står att han är "transporterad till Fourier Indehlningen wid Compagniet ifrån 1722 åhrs början". Resten av texten gäller efterträdaren.
Furiren finns på nästa uppslag. Där står att Appelroth är "bortkiörd för tiufnad d. 22 Febr. 1726".
(Det ska tilläggas att bild 307 är hos RA/SVAR. Hos Arkiv Digital är det bild 60.)
3218
« skrivet: 2020-07-16, 18:25 »
Det är Karin Nilsdotters bouppteckning. Det är alltså därför barnen företräds av sin morbror.
Och barnen är Karins och Anders Jonssons gemensamma. Det står att de "under des sammanlefnad aflat 2:ne barn".
Är du säker på att Nils Häggman heter Larsson? I så fall kan ju Karin och Nils vara halvsyskon.
3219
« skrivet: 2020-07-16, 14:05 »
Det hade kanske varit lättare att se om inlägget hade innehållit själva bilden i stället för bildfilens kod (som jag förmodar att det är)... Men det går ju att plocka fram bilden hos SVAR med hjälp av rubriken. Det är en mantalslängd från 1778. Det står "Tob". Den sista kolumnen är antalet "Tobaksnyttjare", som skulle betala en avgift för detta (kolumnrubrikerna står i början på längden). Och "Tob" står vid de personer som nyttjade tobak.
3220
« skrivet: 2020-07-15, 15:41 »
Det bästa sättet att få reda på källorna till uppgifter på nätet är väl att fråga de som har publicerat dem... Det finns mantalslängder för tiden innan det finns husförhörslängder. De innehåller inte många personupplysningar, men man kan åtminstone se vilka hushåll som finns på en plats och vilka år de är där. Bouppteckningar kan ge släktupplysningar. Likaså barnens dopvittnen (som ofta är föräldrarnas syskon eller dessas makar). Och så naturligtvis domböcker. I Svenskt Biografiskt Lexikon finns en del skrivet om den båhuslänska släkten Bagge. Även om 'dina' Baggar inte nämns där, så är det väl troligt att de på något sätt hör dit.
3221
« skrivet: 2020-07-14, 20:06 »
"Unge karl" = ungkarl, alltså ogift.
Jämför övriga vigslar på samma sida. Det står "unge karl" på de flesta.
3222
« skrivet: 2020-07-13, 18:30 »
Det är alltid ett lotteri att skicka mejl till en Hotmail-adress. Ibland har man tur och det kommer fram, ibland inte. Hotmail är nämligen ökänt för sitt "effektiva" spamfilter som också stoppar många riktiga mejl. Men det finns ju en annan lösning på problemet: Att lämna upplysningarna här i stället. Det är ju trots allt det som är meningen med ett diskussionsforum...
3223
« skrivet: 2020-06-23, 21:21 »
Just to complicate things... In the first husförhörslängds Ola's birthplace is "Båhus". (Båhuslän is the correct spelling of the province namn, even though it's officially but incorrectly spelled "Bohuslän".) But the birthplace is not "Båhus län", just "Båhus". In later books, though, it's changed to "Bohus län". Now to the complication... There is a place called Båhus in Konga's neighbour parish Kågeröd. And, as Kalle says, in the first military rolls Ola's birthplace is Skåne.
3224
« skrivet: 2020-06-23, 20:51 »
Johanna's last name is Olsdotter.
She moved to Klöveröd in 1853, and back home again in 1854 (Konga AI:9, page 287 and 433).
3225
« skrivet: 2020-06-23, 19:12 »
I'm sure there is only one Ola Malm. He's called "soldat", wich means he's in the infantry. And there is only one infantry regiment in this region. And the soldiers names were unique in each company (that's the whole point with the soldiers names, to separate all Ola Olssons and Anders Anderssons ). The military roll 1818 (June 25) says he has been serving for 6 years. Which means he was enlisted 1812, the same year this regiment was established. The rolls does not say were the soldiers live. Stora Ebbarp is the file ( rote) he is serving for. And if we compare the numbers and names of the files 1812 and 1818 (every file, not just Ola's) there is not many that are the same both years. The regiment was new in 1812, so they must have changed the files in 1818. Ola Ifvarsson is serving för 11 Lilla Ebbarp in 1812. And Ola Malm is serving för 5 Stora Ebbarp in 1818. Lilla (Little) Ebbarp and Stora (Great) Ebbarp are parts of the same village, and Ebbarp only have one file both 1812 and 1818.
3226
« skrivet: 2020-06-21, 18:19 »
...if he was born in Bohuslän, his original first name probably was Olof rather than Ola.
On the contrary. Olof is the Swedish form of the name. But in the old Norwegian province Båhuslän they said Ola. Some priests also wrote the name Ola, and some Olof.
3227
« skrivet: 2020-06-21, 16:31 »
Det är några årtionden att leta igenom för att hitta när Gertrud och Måns dog... De finns inte på Ölmanäs säteri i den första husförhörslängden (1751-1752). Om man går bakåt i mantalslängderna därifrån, så ser man att 1743 (daterad den 19/11 1742, s. 711; https://app.arkivdigital.se/aid/v98541a.b3600.s711) är Måns Börgesson "gam. U. B.". Och på nästa rad står "i st[ället]" Jöns Jönsson. Jöns är ogift och har bl.a. en piga Börta. 1744 (den 14/11 1743, s. 715; ) har Jöns hustru. Och den 10/4 1743 vigdes Jöns Jönsson från Stora Solryd i Landa socken och Börta Månsdotter från Herregården (Ölmevalla CI:1, f. 19v; https://app.arkivdigital.se/aid/v94068.b21.s20). Om vi går bakåt från 1743, så står Måns fortfarande för bruket 1742 (s. 633; https://app.arkivdigital.se/aid/v98540a.b3210.s633). Han har ingen hustru, men bland barnen finns dottern Börta. 1741 (s. 587; https://app.arkivdigital.se/aid/v98539a.b3000.s587) har han heller ingen markering för hustru, men i marginalen står att hon är över 63 år (och därför befriad från mantalspenningen). Att hustrun är över 63 år i 1741 års mantalslängd (upprättad den 7/11 1740) är ju inte i närheten av att stämma med Gertruds ålder; hon föddes ju 1693. Antingen är det fel orsak som har noterats för Gertruds befrielse, eller så är Måns omgift. Man kan ju knappast ha noterat en 47-åring som över 63... Det är väl bara att bläddra igenom de äldre mantalslängderna och se när/om Månses hustru saknas, och sedan leta i dödboken runt den tiden. Och därefter se när/om han får hustru igen, och i så fall leta i vigselboken efter den nya hustruns namn. Men tänk då på att vigseln inte behöver ha skett i Ölmevalla socken.
3229
« skrivet: 2020-06-20, 17:44 »
Erik Helgesson är inte enkeman 1713. Han har markering i hustrukolumnen, men ingen markering för man (eftersom han alltså är för gammal och "under barnen"). Likadant 1714 (daterad den 26/1 1714, s. 1998; https://app.arkivdigital.se/aid/v98681a.b13580.s2999). 1715 (25/1 1715, s. 2555; https://app.arkivdigital.se/aid/v98682a.b10710.s2555) står "g. skiötes af B.". Då har han inte längre någon markering för hustru, så antingen har hon dött sedan förra mantalsskrivningen eller blivit gammal nog att slippa mantalspenning (normalt 63 år).
3230
« skrivet: 2020-06-19, 13:16 »
Gårdshorn finns näst längst ned på sidan 1436 i mantalslängden 1716, men där finns ingen Erik. Men eftersom Måns och Gertrud gifte sig den 27/12 1712, så är det mer intressant hur det ser ut i längderna 1712 (daterad den 12/1 1712) och 1713 (den 20/1 1713). 1712 (s. 3381; https://app.arkivdigital.se/aid/v98679a.b12650.s3381) finns på Gårdshorn Erich Hällgeson med döttrarna Maria och Jertru. 1713 (s. 1979; https://app.arkivdigital.se/aid/v98680a.b9720.s1979) så står vid Erik "gammal U[under] B[arnen]", och på nästa rad kommer mågen Anders Börgeson med hustru (som då förmodligen är Maria). Anders har också en notering att pigan Jertru är gift. På Ölmanäs säteri finns 1712 (s. 3382) Börge Gunnarson med den ogifte sonen Måns Börßon. 1713 (s. 1980) har Måns fått hustru.
3231
« skrivet: 2020-06-18, 16:08 »
P. Måns Börgeß: i Åhsa M. Giertrud Ericks d.
Det står ingen ort efter Måns Börgessons namn. Det är vittnet Anders Börgesson (på nästa rad) som är från Åsa. Efter Anna Månsdotters namn står "i Herreg.". Eftersom det står "i Herregården", så lär det väl bara finnas en sådan i socknen. Det finns ingen husförhörslängd för år 1716, men i samma års mantalslängd (landskontorets ex., s. 1437; https://app.arkivdigital.se/aid/v98683d.b5340.s1437) finns en Måns Börßon på Ölmanäs säteri.
3233
« skrivet: 2020-06-13, 16:32 »
Lisbeth, var hittar du ett Tanum i Forshälla socken?
Det finns ingen gård Tanum i den socknen. Och om det är ett torp eller en backstuga, så är det i vart fall inte med i ortnamnsarkivets bok om Fräkne härad (där dock inte alla smånamn är med) och heller inte i något husförhörslängdsregister.
Den Karl Johan Johansson som utflyttar från Forshälla 1934 flyttar till Tanum (alltså inte från Tanum i Forshälla), och är född 1880 (enligt Släktdata).
3234
« skrivet: 2020-05-03, 16:16 »
Dösdorsaken är "bröstsjukdom" (Karlsborg AI:17, uppslag 498, n:r 26).
För den som undrar kan tilläggas att det är uppslag 81 i AI:16, som du hänvisar till. (Bild 88 är hos SVAR, medan det är bild 84 hos AD .)
3235
« skrivet: 2020-05-01, 17:07 »
Jag menar att du ska se med egna ögon vad det står i böckerna, och inte bara lita på andras register eller avskrifter. Men jag menar inte att du ska sitta på landsarkivet och bläddra i den riktiga boken. Det får du inte ens göra... Men AD:s eller SVAR:s bilder av böckerna är ju inga register; det är bilder av de riktiga böckerna. Här är t.ex. den första husförhörslängden där Siri finns med efter födelsen 1809: Valla AI:7, uppslag 7 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v2401.b14.s7): Nybygget under Sundsby.
3236
« skrivet: 2020-05-01, 16:54 »
Jag menar de egentliga kyrkoböckerna, inte bara någon annans registrering av uppgifter från böckerna. Orsaken till den lilla kommentaren var att du i ditt inlägg i går hänvisade till en registerpost hos AD. Register är utmärkta hjälpmedel för att snabbt hitta personer när man inte vet var de finns, men man bör sedan alltid läsa originalen med egna ögon för att se om registrets uppgifter stämmer. Andrahandsuppgifter (som register är) kan ju innehålla fel. Man kan naturligtvis själv läsa fel i originalen - men då har man i vart fall ingen annan att skylla på...
3238
« skrivet: 2020-04-30, 18:08 »
Rätt namn. Rätt socken. Rätt datum (28/9). Året är fel, men en 9:a kan lätt bli en 4:a.
Har du följt henne i husförhörslängderna från födseln och framåt - eller från AI:32 och bakåt? Originalen alltså, inte bara register.
3240
« skrivet: 2020-04-30, 16:42 »
"På 14:de året" vill jag få till att hon är 13 år, d.v.s. ska fylla 14 nästa gång. Om sedan åldern gäller på döds- eller bouppteckningsdagen är inte så lätt att veta. Några gånger har jag sett bouppteckningar där det står barnens ålder "vid dödsögonblicket" eller liknande formulering - men det betyder ju inte att också alla andra räknar så. Det hade ju varit enklare om inte Årstads kyrkoböcker hade brunnit upp...
3241
« skrivet: 2020-04-30, 12:45 »
Personalförteckningar hade man tidigare i Göteborg i stället för husförhörslängder. Men fr.o.m. den nya församlingsindelningen 1883 har man riktiga husförhörslängder, men landsarkivet fortsätter att i arkivförteckningen felaktigt kalla också de böckerna för personalförteckningar i Domkyrkoförsamlingen.
De här aktuella böckerna är alltså husförhörslängder. Det står också "Husförhörsbok" på pärmen.
3242
« skrivet: 2020-04-30, 08:58 »
3243
« skrivet: 2020-03-14, 18:33 »
Om man kikar på sidorna före och efter i husförhörslängden, så är alla familjer överkryssade på samma sätt. Det har fömodligen gjorts när de överförts till den nya boken.
I Naum AI:2 (s. 8 ) finns en Magnus Nilsson på Lunnagården, med hustru Anna (utan efternamn) och son Anders. Magnus är struken och Anna är omgift med Carl Elfversson. Det är Carl som är far till dottern Ingrid född 1811 (Ryda C:2, s. 43); i födelseboken heter modern Anna Bengtsdotter.
Magnus Nilsson dog den 7/6 1809 och bor då på Lilla Lunnagården (Ryda F:2, s. 338).
3244
« skrivet: 2020-03-12, 14:22 »
Det är olika präster i Krokstad som har utfärdat de båda attesterna, Bering och Hummel - men det är samme präst i Naverstad som har tagit emot dem, Gädda. På den första skrev Gädda på baksidan att Jonas flyttar tillbaka till Krokstad 1801. Tre år senare tar han emot en ny attest för en Jonas Olsson som kommer från det pastorat som den förste flyttade tillbaka till, och skriver då på den att Jonas är född den 18/12 1781 - samma datum som han skrev på den första attesten när han tog emot den. Det borde ju då rimligen vara samme Jonas. 1798 skrev Gädda visserligen inte födelseplatsen, Bullareby, på attesten, bara datumet - men då kom ju Jonas från Brobacken under Kåtebol i Sanne socken, där det då bodde en Ola Börgesson, som ju är vad fadern till Bullareby-Jonas heter. En sak som stämmer kan vara en slump; två också - men slumpkedjor tror jag inte på... Jag är alltså övertygad om att det är samme Jonas, och att det är han som föddes på Bullareby 1781. (Men att jag är övertygad betyder inte att jag garanterar att det stämmer... )
3245
« skrivet: 2020-03-11, 15:17 »
Nu ska man inte lita på allt man hittar i kyrkoböcker eller attester... När det gäller den attest (daterad den 11/8 1804) som Jonas Olsson Träsk hade med från Krokstad till Naverstad, så hade prästen i Krokstad ingen aning om när Jonas var född. "Han är född i Nafverstads Pastorat, där hans Ålder säkrast igenfinnes", skriver han. "Född d. 18 Dec. 1781 på Bullareby", har alltså skrivits dit av Naverstads-prästen när han tog emot attesten. Det syns ju också tydligt att det är skrivet med en annan handstil. Frågan är då hur han kom fram till det. Frågade han Jonas själv när och var han föddes eller åtminstone vilka hans föräldrar var? Eller slog han bara upp en lämplig Jonas i födelseboken? Om det var det sistnämnda, så finns det bara ett alternativ (om ingen Jonas Olsson har missats i registren hos Släktdata). Men det förutsätter ju att Krokstad-prästen verkligen var säker på att Jonas föddes i Naverstads pastorat - och hur kunde han vara det när han inte ens visste hur gammal han var? Prästen i Naverstad 1804 var Hans Georg Gädda, som enligt herdaminnet tillträdde tjänsten 1787. Att han kände Jonas sedan tidigare var ju inte så säkert; om föräldrarna flyttat när han var liten, så kunde han ju ha konfirmerats någon annanstans och sedan bott där tills han flyttade tillbaka till Naverstad (om det nu var därifrån han ursprungligen kom). Och Krokstad-prästen skriver också: "Af min Företrädare befinnes han vara förhörd och admitterad til Herrens H. Nattvard, den han här flere gånger nyttjat." Han var alltså konfirmerad i Krokstad (eller något av annexen Hede och Sanne). Prästen som undertecknat attesten, Hans Christian Hummel, blev enligt herdaminnet kyrkoherde i Krokstad 1803. Och företrädaren Carl Fredrik Bering blev kyrkoherde 1793 och dog 1802. Det var alltså under den sistnämndes tid som Jonas blev konfirmerad. Krokstads-prästen skriver också att Jonas "utan bevis härifrån flyttade til Nafverstads Pastorat för öfver År sedan". Han har alltså glömt att skriva för hur många år sedan... Han blev visserligen soldat i Kville 1803, men det hindrar inte att han kan ha bott i Naverstad; alla soldater bodde inte på sina rotar. (Varifrån Soldatregistret har fått uppgiften att han bodde på torpet "Östra Krosskärr" vet jag inte; det finns visserligen ett torp under Träsvall som heter Krosskär, men det är inte med i de samtida mantalslängderna. Och där finns heller ingen soldat Träsk under Träsvall, med eller utan torpnamn.) Även om man kan sätta ett stort frågetecken för den uppgift om födelsedag och -plats som skrivits dit i efterhand på attesten 1804, så finns det något som gör det troligt att den trots allt stämmer... Också i Krokstad finns nämligen en attest för en Jonas Olsson (HII:1; https://app.arkivdigital.se/aid/v205069.b4080). På framsidan står att han flyttar från Brobacken under Kåtebol (som ligger i Sanne socken, även om det inte står här) till Buane i Naverstad. Attesten är daterad den 11/11 1798; årtalet är inte lätt att tyda här, men det syns tydligt i Krokstads utflyttningslängd (B:1, s. 44; https://app.arkivdigital.se/aid/v2547.b27.s45), där samma nummer (287) står under 1798 (obs. att vänsterspalterna är utflyttning och högerspalterna inflyttning). Också den attesten har tillskrivet "Född d. 18/12 1781" med en annan hand (på tvären till vänster). Och i Naverstads samtida hfl (1797-1800, AI:3, s. 15; https://app.arkivdigital.se/aid/v854.b69.s15) finns en dräng Jonas Olsson under Övre Buane, född den 18/12 1781. Det står inte varifrån han kommer eller vart han flyttar, och i nästa längd (1800-1802, samma volym s. 15; AD-bild 105) är han inte kvar på samma ställe. På baksidan av attesten står att Jonas "nu flyttar dit hvarifrån han hitkom"; attesten har alltså återanvänts vid återflytten till Krokstads pastorat. Detta är daterat den 13/3 1801. När han flyttade till Naverstad 1798, så kom han alltså från Brobacken under Kåtebol. Och där finns i 1798 års mantalslängd (landskontorets ex., f. 415r; https://app.arkivdigital.se/aid/v89.b425.s415) en Ola Börgesson. (Någon hfl finns inte för den tiden.) När det gäller Ola Börgessons och Kjerstin Bryngelsdotters vigsel den 2/1 1781 (Dals-Ed C:2, s. 333; https://app.arkivdigital.se/aid/v11419.b1570.s333), så är det inte lätt att se varifrån i Naverstads socken Ola kommer, förutom att det börjar på K och slutar på rud. Nu finns det dock inga rud-namn i Båhuslän; här heter det röd. Rud heter det däremot i Dalsland och Värmland, så Ed-prästen skrev väl som han var van. Om det ska vara ett gårdsnamn i Naverstad, så måste det vara Koxeröd. Och det är ju också där som Ola finns med hustrun Kjerstin och sönerna Jonas och Carl i den samtida hfl:en (1779-1786, s. 13; https://app.arkivdigital.se/aid/v851b.b50.s13).
3246
« skrivet: 2020-03-10, 15:33 »
Det finns inga husförhörslängder alls i Kville. Församlingsböckerna samt födelse- och dödböckerna börjar 1895, och vigselboken 1904. Det som finns före dess (fr.o.m. 1860) är bara SCB-utdrag: Av födelse-, vigsel- och dödböckerna varje år, samt husförhörslängderna vart tionde år. Detta p.g.a. att kyrkoarkivet blev förstört i branden i Kville prästgård 1904.
3247
« skrivet: 2020-03-09, 13:32 »
Hur har du kommit fram till att det är den Jonas Olsson? I GMR 1806 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v48126.b469) står att han är "dahlbo", alltså född på Dal. Det behöver ju inte stämma, men rimligen borde han väl åtminstone ha kommit därifrån när han blev antagen till soldat 1803. Om han var född i Naverstad, så har han alltså i så fall först flyttat till Dalsland, ensam eller tillsammans med föräldrarna. Enligt hfl 1811-1812 (Naverstad AI:3, s. 18; https://app.arkivdigital.se/aid/v854.b228.s19) är Träsk född i mars 1781 (dagen är inte lätt att tyda, men fömodligen är det 3 eller 5). Det behöver ju inte heller stämma, men eftersom det står ett exakt datum, så lär han ha haft en attest med födelsedatum. När det gäller attesten inför lysningen 1804 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v950.b427), så är den inte från prästen i Kville. Den är undertecknad von Utfall, som ger tillstånd till Träsk att ta ut lysning hos "vördige Prediko Embetet" i Naverstads pastorat. Soldater behövde sin kompanichefs tillstånd för att gifta sig, och Jacob Gustaf von Utfall (som hans fullständiga namn är enligt GMR) är kapten vid Tanums kompani.
3248
« skrivet: 2020-03-08, 20:55 »
Som framgår av arkivförteckningen finns sidan 1177 år 1915 i volym AIIa:6. Och eftersom den går fram till år 1954, d.v.s. efter sekretessgränsen, så finns den inte på nätet. Du får kontakta landsarkivet i Vadstena om du vill veta vad det står i församlingsboken. Men det finns fastighetslängder (serie AIIb). 191 B är tomtnumret, och det finns på sidan 309 i AIIb:3 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v198473.b159.s310). Och i fastighetslängden finns hänvisning till den sidan i församlingsboken där resp. person/familj finns.
3249
« skrivet: 2020-03-08, 14:26 »
Søn är danska. Finns i dag bara i bokmål (där det stavas sønn), men inte i nynorsk.
Den första tiden efter den svenska erövringen fanns det en hel del gamla myndighetspersoner/skrivare kvar på olika poster. Och danska var ju myndighetsspråket också i Norge, som var en del av det danska riket.
3250
« skrivet: 2020-03-08, 13:18 »
Enligt dödskivan dog han den 28/11 1949, och var då skriven i Gerdserud. Dödboken finns ännu inte på nätet, men däremot SCB-utdraget: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0041837_00100Det gick lättare att hitta honom när jag sökte på rätt födelsedatum... Han var född den 11/11 187 6.
3251
« skrivet: 2020-03-07, 23:00 »
I bouppteckningen den 3/10 1804 efter första hustrun Brita heter hon Gustafsdotter, och där bekräftas att både Anders och Gunne är hennes söner (Kinds HR FIIa:19, s. 73; https://app.arkivdigital.se/aid/v142761.b40.s73). Gustafsdotter heter hon också i dödboken (C:3, s. 34; https://app.arkivdigital.se/aid/v5271.b20.s35). Men i Britas bouppteckning heter Mats Andersson, också vid underskriften. Men underskriften har samma handstil som ingressen, så det lär vara skrivaren som har skrivit fel (det är ju en kopia som inlämnas till rätten). Men när han gifter om sig med Ingeborg Samuelsdotter den 5/1 1806, så heter han Jonsson (C:3, s. 43).
3252
« skrivet: 2020-03-07, 17:58 »
Månst.
Det ska väl vara Månstad.
3253
« skrivet: 2020-03-07, 17:15 »
Den 12/6 1763 vigdes Johan Mattsson och enkan Elisabet Hansdotter (Morlanda C:2, s. 46; https://app.arkivdigital.se/aid/v817.b27.s47). Hon är från Kaserna, och där föddes den 9/9 samma år deras son Jöns (s. 215). Kaserna består av Nordkasen och Sörkasen under Torebu. I mantalslängden 1763 (Kammarkollegiums ex., s. 58; https://app.arkivdigital.se/aid/v224229.b420.s59) finns de på Nordkasen. Om vi hoppar fram till mantalslängden 1788 (Landskontorets ex., f. 24v; https://app.arkivdigital.se/aid/v79.b35.s25), så har Johan Mattsson på Nordkasen en son Jöns. 1789 (LK, f. 43r) saknas Jöns; i stället finns en Jöns Johansson som brukare av halva Torebu. Men 1790 är Jöns borta därifrån. Den 19/4 1789 (C:3, s. 275) vigdes Jöns Johansson från Kaserna och Anna Jespersdotter från Morlanda Bro. I mantalslängden 1790 (LK, f. 259v; https://app.arkivdigital.se/aid/v81.b269.s260) finns Jöns Johansson med hustru på Sörkasen. De är kvar där också 1791-1792. Enligt mantalslängden har Jöns ett silverur (som naturligtvis noteras där för att det beskattas), vilket gör honom lättare att hitta i mantalslängderna. Den ende Jöns Johansson med silverur som jag kan hitta i 1793 års mantalslängd i Morlanda samt grannpastoratet Tegneby (där också Röra och Stala socknar ingår) är på Röd i Röra socken (LK, f. 268r; https://app.arkivdigital.se/aid/v84.b279.s268), där han brukar 1/8 mtl som ägs av Jon Torgersson i Gullixeröd. Han var inte där 1792, men är kvar där också 1794 (då han är hälftenbrukare), men inte 1795. 1795 finns det en Jöns Johansson med silverur på Käringön (LK, f. 21v; https://app.arkivdigital.se/aid/v86.b31.s22), men inte någon annanstans i de fyra socknarna. Detta är det enda året som han är med där. 1796 hittar vi en Jöns Johansson med silverur på Rågårdsvik (LK, f. 283r; https://app.arkivdigital.se/aid/v87.b292.s283), där han inte var året innan. Han är kvar där 1797-1801. 1802 finns i stället en Jöns Johansson på Halla under Bäcken (LK, f. 460v; https://app.arkivdigital.se/aid/v169818.b474.s461), där han inte var året innan. Där är han också 1803-1809. 1810 dyker en Jöns Johansson upp under Munkeby i Dragsmarks socken (KK, uppsl. 1108; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005823_01158), som inte är där föregående år. Att det är rätt Jöns med familj framgår av Dragsmarks husförhörslängder (årtalen är de år som längderna omfattar; de behöver alltså inte ha bott där alla de åren): · 1809-1812 u. Munkeby (Bokenäs AI:7, s.56; https://app.arkivdigital.se/aid/v1337.b34.s57). · 1811-1812 u. Munkeby (Dragsmark AI:2, s. 1; https://app.arkivdigital.se/aid/v1326.b6.s1 - obs. att volymen innehåller flera längder). · 1813-1814 Kollen u. Kloster (AI:2, s. 1; https://app.arkivdigital.se/aid/v1326.b17.s1). · [Lucka bland längderna.] · 1825-1836 Sällskär u. Fossen (AI:2, s. 14; https://app.arkivdigital.se/aid/v1326.b35.s15). I Morlandas husförhörslängder hittar vi dem på följande ställen: · [I de äldsta längderna fattas 1:a roten.] · 1797-1802 Rågårdsvik (AIa:3, s. 19/del VII; https://app.arkivdigital.se/aid/v2577b.b1080.s19). · 1802-1810 Frögdendals Halla u. Bäcken (AIa:4, s. 3/del I; https://app.arkivdigital.se/aid/v2579.b8.s3). Följande barn finns i Morlandas födelsebok: · 13/1 1790 Lisa, Kaserna (C:3, s. 122; https://app.arkivdigital.se/aid/v819.b66.s123). · 29/3 1792 Johanna, Kaserna (s. 159). · 24/5 1797 Hans, Rågårdsvik (s. 310). · 18/8 1802 Jacob, Frögdendals Halla (s. 542), död 16/9 1802 (s. 535). * · 20/8 1802 Inger, Frögdendals Halla (s. 542), död 15/10 1802 (s. 535). * · 2/4 1807 Christian, Frögdendals Halla (C:4, s. 42; https://app.arkivdigital.se/aid/v2627.b27.s43). * Tvillingarna Jacob och Inger ska alltså ha fötts med två dagars mellanrum. Och när och var föddes sonen Johannes? I Karl Johans församling finns en flyttattest (HII:2, n:r 36/1823; https://app.arkivdigital.se/aid/v204713.b390.s36), daterad Bokenäs (som är Dragsmarks moderförsamling) den 5/4 1819. Den gäller för en Johannes Jönsson, född i Tegneby pastorat den 3/1 1795. (Tegneby pastorats kyrkoböcker har brunnit, så det går inte att få föräldrarna bekräftade i någon födelsebok.) Det står inte i attesten från vilken plats i Bokenäs pastorat som han flyttar ut. Och som redan konstaterats finns ingen husförhörlängd för Dragsmark åren 1815-1824. Dessvärre finns heller ingen utflyttningslängd för Bokenäs/Dragsmark 1819. Men i mantalslängden 1819 (KK, uppsl. 1246; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005833_01259) har Jöns Johansson på Grinden u. Fossen en son Johan. Nästa år heter torpel Sälkärr och sonen Hans har tagit över, men någon bror/dräng Johan har han inte. Om attesten är för rätt Johannes (notera ordet om ), och födelseorten också stämmer, så föddes han när familjen bodde på Röd i Röra socken (som hör till Tegneby pastorat). Det är i vart fall rätt Jöns Johansson som finns där i mantalslängden; det framgår av bouppteckningen (Orust-Tjörns HR FII:4, s. 111; https://app.arkivdigital.se/aid/v13479.b62.s111) den 20/6 1794 efter Johan Mattsson på Kaserna. Han efterlämnar enkan Ingerd Börgesdotter. Men det enda barnet har han med första hustrun Elisabet Hansdotter, nämligen sonen Jöns i Röd.
3254
« skrivet: 2020-03-06, 15:06 »
När du sa att det gällde Amanda, så kikade jag naturligtvis på hennes rad. Men jag ser nu att det står "Ibc, 1" överst på sidan (c alltså, inte a). Då gäller det alltså inte bara Amanda, utan alla på sidan. Det finns en karta från 1936 över Brämaregården, Lindholmen och Lundbyvassen. Där kan vi se att Ibc1 ligger i det nordöstra hörnet av korsningen Herkulesgatan / Väderkvarnsgatan. Ib står mitt på Väderkvarnsgatan öster om krysset. Och sedan kommer tomterna a1 och b1 sydöst om krysset i 11:e kvarteret Stopet och c1 och d1 nordöst om krysset i 12:e kvarteret Halljumfrun. Den äldsta fastighetslängden är från perioden 1928-1933 (AIIc:1, s. 325; https://app.arkivdigital.se/aid/v209692.b1680.s326). Där får vi ingen ledtråd till gatuadressen, men det står den nya beteckningen 37:2681 (37 är Brämaregårdens stadsdelsnummer). Nästa fastighetslängd omfattar åren 1933-1940 (AIIc:12, s. 2553; https://app.arkivdigital.se/aid/v209703.b860.s2554). Där finns heller ingen gatuadress. Men granntomten Ibd1/37:2682 (s. 2554) kallas "Elisero n:r 2" och sägs vara Herkulesgatan 2. Och Elisero står det också bredvid c1 och d1 på kartan från 1936. Både c1 och d1 är fristående hus på den kartan. På dagens karta är det ett stort sammanhängande kvarter. Gatunumren kan alltså ha ändrats när det byggdes nytt. I dag ligger Herkulegatan 14 där det gamla huset på c1 låg. Om d1:s gatun:r 2 är korrekt, så borde c1 rimligen haft n:r 4. Men om 2 i stället är en felskrivning för 12, så har gatunumren inte ändrats för de nya husen. Och eftersom d1 är Elisero n:r 2, så ligger det ju nära till hands att misstänka att c1 var Elisero n:r 1.
3255
« skrivet: 2020-03-06, 12:56 »
Församlingsboken är alltså AIIa:16. Och på sidan 908 finns Amanda Klincke på rad 17.
Var ser du "Iba 1" på hennes rad? I vilken kolumn? Jag kan inte ens se något som liknar det...
3256
« skrivet: 2020-03-05, 19:21 »
Hur barn kommer till tror jag nog är bekant för de flesta... De föräldrar som satt barnet till världen, och de som i sin tur satt föräldrarna till världen - o.s.v. tillbaka genom generationerna - de är barnets förfäder. Detta självklara konstaterande har naturligtvis ingenting med "blodsmystik" att göra. Det är helt enkelt bara så som vi människor - och alla levande varelser - kommer till. Och det också från förfäderna som vi ärver de gener som styr vårt utseende och ger oss olika anlag (för både färdigheter och sjukdomar). KG, det du talar om är juridik - vilket också bekräftas av att du kommer dragandes med Föräldrabalken för att bevisa dina påståenden. Och du gör också misstaget att blanda ihop begreppen förfäder och släkt. Till släkten hör också ingifta personer. Svärföräldrar, svägerskor och svågrar m.fl. hör alla till släkten - och naturligtvis adopterade. Och dessa förhållanden kan ändras. Man kan gifta sig och skiljas och gifta om sig o.s.v. Men förfäderna är våra rötter och kan självklart inte bytas ut. Men det kan de alltså i din värld - genom adoptionen byts de biologiska förfäderna ut mot adoptivföräldrarnas förfäder. Och därmed har du i princip samma sorts uppfattning som de som hävdade att det uppstod blodsband mellan makarna genom äktenskapet. En juridisk procedur - och vips ändras vilka som är förfäderna, genom tillägg (vid äktenskap) eller byte (vid adoption). Och om det ska finnas någon logik i ditt resonemang att det är de sociala banden som räknas, inte "blodsmystiken", så borde också den ena biologiska förälderns förfäder bytas ut om föräldrarna skiljs och den andra föräldern får vårdnaden ensam och gifter om sig. Och om någon i vuxen ålder helt bryter med de biologiska föräldrarna utan att vara adopterad av några andra, så har denne av samma skäl inte längre några förfäder alls. "Den snart 25 år gamla Sokal-affären" är bara ett exempel som nämns på den sidan som jag länkar till (i mitt förra inlägg); den nämns där för att illustrera postmodernismens tokigheter. Men postmodernismen är dessvärre inte något passerat stadium i vår historia. Den genomsyrar hela vårt samhälle i dag, för att den har gjorts till en politisk "sanning" - liksom Stalin på sin tid upphöjde Lysenkos "vetenskap" till "sanning" - och styr i dag läroplaner i allt från förskola till universitet. Och du är en värdig representant för dess idéer när du påstår att det kan finnas flera sanningar (även om du sätter sanningar inom citattecken). I verkligheten kan det naturligtvis bara finnas en sanning - oavsett om vi ännu har funnit den eller inte. Däremot kan det finnas olika uppfattningar om vad som är sanning. Men att sätta likhetstecken mellan vad som är sanning och vad som är en uppfatting om vad som är sanning, det är just att göra det postmodernisterna gör: Att säga att det inte finns någon objektiv sanning, och att den enes uppfattning är lika rätt som den andres för att all kunskap bara är "sociala konstruktioner". Därmed förmodar jag att jag har sagt det som finns att säga i den här saken. Att gång på gång upprepa det i en diskussion med meningsmotståndare som förnekar elementära fakta finner jag ungefär lika meningsfullt som att försöka diskutera med personer som envist hävdar att solen kretsar kring en platt jord... Verkligheten ser ut som den gör. Och jag förhåller mig till verkligheten i min släktforskning - utan hänsyn till vad som råkar vara "vetenskapligt" mode för ögonblicket...
3257
« skrivet: 2020-03-05, 14:08 »
Först ett tack till moderatorerna som flyttat tråden till en bättre plats.
Jaså? I så fall spökar det på min dator - för här ligger den på samma ställe som tidigare... Anbytarforum > Forum > Metoder & hjälpmedel > Metodfrågor - Hur gör jag? > 09 - Fader okänd > Forska vidare eller släppa tråden? [med alla de onödiga mellannivåer som finns i Anbytarforum] Inte heller har jag fått något mejl om att diskussionen som jag abonnerar på inlägg från har flyttats. Personligen ser jag en familjs sociala, ekonomiska, kulturella arv (och de villkor som format detta arv) som det intressanta. Om den som bär arvet vidare är en biologisk eller juridisk eller ännu lösare definierad arvtagare spelar mindre roll.
Ja, det står dig naturligtvis dig fritt att avgöra vad som är det intressanta. Och även om man ibland kan få intrycket att det finns några som bara har som mål att samla på så många namn som möjligt, så jag har svårt att tro att inte de flesta släktforskare är intresserade av hur förfädernas liv såg ut. Det är mina förfäders livshistoria som är det intressanta för mig, inte deras genuppsättning.
Då var vi där igen - vilka som är våra förfäder. Självklart är det de som verkligen är våra rötter, alltså de utan vars existens vi inte skulle finnas. Att hävda något annat är lika orimligt som att tro storken kommer med barnen... Problematiskt blir det först om man har ambitionen att uteslutande registrera biologiska släktingar.
Att göra det självklara konstaterandet att det inte finns några andra förfäder än de biologiska är inte det samma som att bara registrera dem och deras biologiska släktingar (syskon, syskons barn o.s.v.). Om en förälder dör och den andre gifter om sig, så registrar man naturligtvis också den nya hustrun eller nye mannen (åtminstone gör jag det), och därmed också barnens fostermor eller -far. Och har man med syskonens makar och också deras föräldrar och syskon (och även ytterligare led), så får man med också ingifta släktingar. Och om ett barn adopteras, så registrerar man naturligtvis också adoptivföräldrarna - men utan att koppla dem som föräldrar till adoptivbarnet; däremot görs självklart en notering om adoptionen. Att alla de här nämnda personerna inte är biologiska släktingar gör dem alltså inte ointressanta. -------------------- Att alla själva kan definiera vad som är släktforskning; att man kan ha olika åsikter om hurvida våra förfäder kan bytas ut; att det inte är någon mening med att registrera barnens fäder för att det ändå inte går att bevisa faderskapet utan gentest - för att nämna några påståenden i den här diskussionen - detta är typiska exempel på den sköna nya forskningsvärlden. Där är alla forskningsmetoder lika goda; och den enes påstående är lika rätt som den andres, eftersom det inte finns någon objektiv sanning och all kunskap är "sociala konstruktioner". Men likväl finns det en riktig verklighet utanför de akademiska kammare där dessa tokerier har konstruerats. Och så länge vi håller oss till fakta, och inte åsikter, så finns det naturligtvis också en sanning. Och det är forskningens uppgift att med seriösa metoder finna den, oavsett om det handlar om fysik eller medicin - eller släktforskning... Och i den sistnämnda forskningen - som ju är vad vi sysslar med här - finns det mycket mer än bara kyrkoböcker, med alla dess fel och brister. Det finns hyllmil med olika typer av handlingar från en lång rad arkivbildare (stora och små, offentliga och privata) i våra arkiv. Mer och mer blir tillgängligt via nätet (inte minst tack vare Arkiv Digital), men det mesta är faktiskt ännu ofilmat. Och i sökandet efter sanningen, så gäller det att lägga pussel med så många uppgifter som möjligt - och inte bara blint lita på prästernas noteringar.
3258
« skrivet: 2020-03-04, 19:07 »
Det är väl så att det inte finns några bevisade genetiska länkar till fäder om man inte gör gentester. Länkat till fäder är legala.
Självklart är de legala. Mig veterligt har inte ens EU förbjudit dem. Men du kanske menar egala?
3259
« skrivet: 2020-03-04, 18:40 »
Var (i vilka källor) har du funnit honom? (Några bilder kan jag inte se i ditt inlägg...) Det är ofta som moderförsamlingen i ett pastorat anges som födelse- resp. utflyttningsförsamling i den nya församlingen efter en flytt, även om personen är född i resp. flyttar från ett annex. Det föds en Carl Andersson i Krokstads annex Hede den 19/2 1829 (C:3, s. 63; https://app.arkivdigital.se/aid/v2660.b31.s63). Det är ju inte säkert att det är han, men om du följer honom framåt i husförhörslängderna, så ser du vart han tar vägen.
3260
« skrivet: 2020-03-03, 19:06 »
I stället för att stämpla mig som "historielös" och som bevis hänvisa till något som jag inte har uttalat mig om, så föreslår jag att du kommenterar det som jag faktiskt skriver. Jag har inte talat om adoptivbarnets rättsliga eller sociala ställning i förhållande till adoptivföräldrarna eller dessas levande släktingar. Jag talar om vilka som är eller inte är adoptivbarnets anor/förfäder - och det skiljer sig naturligtvis inte från det som gäller för icke adopterade. En gång i tiden (åtminstone fram till början av 1700-talet) hade man den hokus-pokus-idén att det genom vigseln uppstod blodsband mellan makarna. Resultatet av detta var att om en man hoppade i säng med sin svägerska, så avrättades båda för blodskam (incest) och brändes på bål. Ungefär samma hokus-pokus-idé om släktskap (dock inte när det gäller konsekvenserna utgår jag ifrån ) har ni som resonerar på detta sätt när det gäller adoption, d.v.s. att adoptivföräldrarnas förfäder genom adoptionen också blir adoptivbarnets förfäder. Men man kan naturligtvis inte byta förfäder. Sina förfäder får man vid befruktningen, och när man föds nio månader senare, så har man alltså de förfäder man har. Och deras DNA bär man med sig - oavsett om man adopteras eller själv som vuxen säger upp bekantskapen med sina biologiska föräldrar. Att påstå något annat är att bedriva släktforskning à la Lysenko.
3261
« skrivet: 2020-03-03, 13:49 »
Menar du på fullt allvar att du ser en adoptivförälders mormors farfars farmors morfar som adoptivbarnets ana/förfader? I så fall lever vi inte i samma värld...
3262
« skrivet: 2020-03-03, 13:23 »
I Disgen kan man göra en stamtavla som tar med foster- och adoptivbarn. Då får man fråga sig om DIS har gjort ett program som producerar historieförfalskningar.
Svaret är ja - om det inte framgår att det är foster- och adoptivbarn.
3263
« skrivet: 2020-03-03, 13:20 »
KG, i stället för att gissa vad jag anser, så föreslår jag att du läser det jag faktiskt skriver.
Och om vi nu ska citera Wiki-Rötter (där, som i varje wiki, anonyma personer framför sina uppfattningar), så kanske vi också ska ta med det som står under adoption:
"Man bör dock ange att relationen bygger på en adoption."
Detta kan du göra i en text. Men det framgår inte (för att citera mig själv) "i en antavla där varje person förutsätts ha biologiskt band till släktleden över och under".
Så om du i en grafisk antavla - där varje person har en ruta med enbart basfakta som namn, datum och orter - sätter adoptivbarnet som proband och adoptivföräldrarna som föräldrar, så ser det ut som att de sistnämnda är biologiska föräldrar.
Om adoptivbarnet bara använder den "antavlan" för sin egen forskning om adoptivföräldrarnas förfäder, så spelar det naturligtvis ingen roll. Men om den "antavlan" publiceras, så luras alla som läser den. Så vad är över huvud taget poängen med en sådan "antavla"? Att publicera adoptivföräldrarnas förfäder kan ju lika gärna göras genom att de själva är probander i varsin antavla.
För att summera:
Forska om vem du vill - men när du publicerar forskningsresultatet, så ska det framgå att det är frågan om adoptivbarn. Annars lurar du läsarna.
3264
« skrivet: 2020-03-03, 12:02 »
Jag lovar att detta blir det sista från mig i tråden.
Även ingifta personer och sambopersoner och deras föräldrar medtages numera ofta i sådana förteckningar över ättlingar. Ej blott biologiska barn (inom eller utom äktenskap) medtages numera, utan även adoptivbarn.
"...medtages numera ofta i sådana förteckningar..." Och på vilket sätt står det i motsättning till det som jag skrev?: Självklart kan adoptivbarn tas med i en släktutredning i textform, om man där upplyser om att det är frågan om adoption; då redovisar man ju bara fakta. Men du kan alltså inte göra det i en antavla där varje person förutsätts ha biologiskt band till släktleden över och under.
3265
« skrivet: 2020-03-03, 10:33 »
Historieförfalskning...ja, mycket ska man höra. Historieförfalskning vore det om man forskade på sin adoptivsläkt under förespegling (medveten eller omedveten) att det rörde sig om ens biologiska släkt (eller vice versa).
Men då är vi ju trots allt - i praktiken - överens... För det är ju just detta - forskar på sin adoptivsläkt under förespegling (medveten eller omedveten) att det rör sig om ens biologiska släkt - som man gör om man sätter adoptivbarnet som proband i en antavla med adoptivföräldrarna som föräldrar. Men om man accepterar att släktskap kan gå utöver biologi eller "blodsband" och innefatta också dem man är släkt med juridiskt eller utifrån ömsesidig upplevd tillhörighet (och det är väl på denna punkt som Jörgen och Maud å ena sidan, jag å den andra, är oense), då kan man enligt min blygsamma mening mycket väl forska kring dessa släktförhållanden.
Forska, ja - naturligtvis kan du forska om vilka personer du vill. Men när du presenterar forskningsresultatet, så kan du inte framställa det som att adoptivbarnet är biologiskt barn till adoptivföräldrarna. Självklart kan adoptivbarn tas med i en släktutredning i textform, om man där upplyser om att det är frågan om adoption; då redovisar man ju bara fakta. Men du kan alltså inte göra det i en antavla där varje person förutsätts ha biologiskt band till släktleden över och under. Du kan inte begära att vedertagna definitioner av begrepp inom släktforskningen ska ändras för att passa din personliga uppfattning. Vad Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) beträffar, så är det inget uppslagsverk där fackmän har skrivit och/eller granskat texterna om uppslagsord inom sina resp. områden. SAOB är ett språkhistoriskt verk, där man ger ett urval exempel på hur orden har använts genom århundradena (se sidan Om SAOB). Arbetet med SAOB har pågått länge och det är ännu inte klart, d.v.s. man har ännu inte hunnit till bokstaven Ö. Vad anor beträffar, så finns det ordet i ett band som utgavs redan 1898 (som framgår både överst och nederst på den länkade sidan). Vad som står där är alltså näppeligen relevant för ordets vedertagna betydelse inom modern tids släktforskning.
3266
« skrivet: 2020-03-02, 19:39 »
Det står dig självklart fritt att välja hur du vill definiera begreppet släktforskning...
Du menar alltså att släktforskning - likt den berömda bofinken - "kan se ut hur fan som helst"? Varför skulle ett adoptivbarn inte kunna se sig själv som proband i förhållande till sina adoptivföräldrar, forska i deras bakgrund, och kalla det släktforskning?
Probanden är utgångsperson i en antavla. Och en antavla redovisar probandens anor; det är därför - tro't eller ej - som det kallas för antavla. Och anorna är det samma som förfäderna, d.v.s. de biologiska förfäderna; några andra förfäder finns inte. Självklart kan ett adoptivbarn släktforska om sina adoptivföräldrars anor - men då får adoptivföräldrarna sättas som probander i var sin antavla. Att sätta adoptivbarnet som proband i en antavla där adoptivföräldrarna står som föräldrar är helt enkelt historieförfalskning.---------- Men nu är jag inte helt övertygad om att det var den här saken som den ursprunglige frågeställaren ville få igång en diskussion om... Jag uppfattar det första inlägget som en fråga om hurvida man kan utgå ifrån att moderns make verkligen är fadern eller inte. Men jag kan ju ha missuppfattat det.
3267
« skrivet: 2020-03-02, 19:30 »
Den som var född "på Dal" måste vara sonen Sven Fredrik, som i Tydjes hfl (Tösse AI:12) bara har födelseåret 1833, men inget datum och ingen födelseort. Han är född i Grinstad, vars födelsebok liksom dödboken ingår i Bolstads (C:2, folio 7v; https://app.arkivdigital.se/aid/v13609.b12.s8). I födelseboken är han född den 6/4 1834 och döpt den 7/4, och fadern är "oangifven". Men i husförhörslängden (Grinstad AI:15, uppsl. 149) är han född den 7/4, och nog tycker jag att han där heter Andersson ( Anderss.). Han är där inskriven några rader under brodern Joachim. När det gäller hovrätten, så måste fallet först ha varit uppe i häradsrätten och sedan har domen överklagats till hovrätten. Och häradsrätten lär väl vara Tössbo.
3268
« skrivet: 2020-03-02, 13:27 »
Först står samma text om hovrätten och Joachim som i den andra längden. Där under står:
"Icke begått Nattvarden på flera år, har
födt barn på Dahl, som icke blivit inskrifvet [inskrifvne?] här
i boken."
Intressant att han skriver "på Dahl". I grannlandskapen (åtminstone Båhuslän, troligen också Västergötland) brukar Dal vara detsamma som hela Dalsland. Men här i Tössbo härad (som ju ligger i Dalsland) skriver han alltså Dal som om det var någon annanstans. Det måste betyda att här är det bara det ursprungliga ('egentliga') Dal som avses, alltså Nordals och Sundals härader i sydöstra Dalsland. (Grinstad ligger i Sundals härad.)
3270
« skrivet: 2020-03-02, 09:02 »
Anti, att hon inte fanns med på Klutagården s124 beror på att hon just då fanns med på Klutagården under Barne-Åsaka. Gården skrevs in där eller Lekåsa, prästerna som yrade omkring på bygden såg kanske inte vart sockengränserna var...?
Även om det ofta (p.g.a. svårlästa kråkfötter eller ofullständiga attester för inflyttande o.s.v.) är fel uppgifter (datum, födelseort m.m.) i kyrkoböckerna, så visste prästerna naturligtvis var sockengränserna gick. Sidan 124 i Lekåsa AI:2 är Klutagården i Barne-Åsaka socken. Den boken innehåller nämligen också hfl för den socknen, som är annex till Lekåsa - med den hfl:en omfattar åren 1831-1838, vilket framgår av innehållsförteckningen i början. Stina kan därför inte finnas där, eftersom hon flyttade därifrån 1824. Barne-Åsaka AI:2 omfattar däremot Åsakas hfl för åren 1814-1826, så därför är det där som hon är med. Det gäller alltså att hålla reda på vilka socknar som ingår i pastoraten, eftersom de små västgötasocknarna ofta har gemensamma böcker för alla eller åtminstone flera av pastoratets socknar. Det är också ofta som pastoratets moderförsamling anges som in- eller utflyttningsocken resp. födelsesocken, även om personen kommer från resp. är född i ett annex. Den plats som hon kommer ifrån 1823 är Frälseg. Och eftersom Klutagården är en av gårdarna i byn Baltorp, så lär det vara Frälsegården där som avses. Och mycket riktigt finns hon där, på s. 19 i samma bok.
3271
« skrivet: 2020-03-01, 11:20 »
Domkapitlets protokoll från 1820 är inte filmat, skrev jag i ett tidigare inlägg. Men det stämmer inte - det finns hos SVAR: AIa:47 - den 22/3 1820 § 12: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0074049_00279. Hans Qvist hade begått hor med pigan Christina Andersdotter från Nordkila. Det hänvisas till en tingsrättsdom från den 4/11 1819, alltså två dagar innan han fick avsked. Målet finns vid Tunge m.fl. HR:s hösteting 1819. Det börjar som § 4 den 28/9 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v550956.b7490). Och sedan kommer rättens utslag som § 297 den 4/11 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v550956.b10750). Det är många sidor. Än så länge har jag bara läst inledningen. Länsmannen anklagar Qvist "för det han skall slagit sin hustru Brita Persdotter blå och blodig, samt under sitt äktenskap begått enfalt hor med pigan Christina Andersdotter från Norkihla". Brita anhåller om att "från honom blifwa lagligen skilgd", och säger att hon "sedan sistl. Midsommar, för mannens hårda medfart, måst fly ur huset". Det sägs också att Qvist "har denna dag undergått rannsakning för stöld". Det målet är § 3. Man kan notera att misshandeln inte nämns i domkapitlets protokoll som skäl för skilsmässan... 
3272
« skrivet: 2020-03-01, 10:19 »
Hans Qvist var soldat för n:r 2 (Kviström och Nordre Kleva) vid Stångenäs kompani. Enligt 1821 års GMR ( https://app.arkivdigital.se/aid/v374166.b1330) fick han avsked den 6/11 1819. Det står ingen orsak till avskedet.
3273
« skrivet: 2020-03-01, 00:41 »
"Lagskild enka" är ett märkligt uttryck. Kan hon ha jämställts med en enka för att hon var skild? Eller dog gubben efter att de var skilda, så att hon blev både och...? Skilda lär de i vart fall vara. I registret till domkapitlets skiljobrev finns en Brita Persdotter g. Qvist den 22/3 1820 (s. 212; https://app.arkivdigital.se/aid/v50638.b111.s213) och en soldat Hans Qvist med samma datum (s. 227). Dessvärre finns varken skiljobrev eller protokoll filmade. Det är alltså hyfsat sannolikt att Qvisten levde när Brita gifte om sig.
3274
« skrivet: 2020-03-01, 00:09 »
Jag bläddrade igenom flyttattesterna i Stora Lundby (HII:1). Jag hittade inte Gustafs, men det fanns många andra i nedre tonåren som kom från Göteborg. Många av dem, kanske de flesta (fick jag åtminstone intrycket av, men utan att räkna dem), från Garnisonsförsamlingen. Och flera av dem sades vara fattigförsörjningsbarn.
Det var alltså fattigvården i Göteborg som placerade ut barnen i socknarna runt staden, och betalade de bönder som tog hand om dem.
Nu är det ju inte nödvändigt att Gustaf kom från Göteborg, även om det är stor sannolikhet för det (om jag nu tolkar FFB rätt). Ett annat alternativ är det barnhus som fanns i grannsocknen Östad. De lär också ha utackorderat barn i trakten.
3275
« skrivet: 2020-02-29, 23:51 »
Enligt arkivförteckningen drabbades Årstads kyrkoarkiv av brand 1765. Det är alltså därför som det inte finns några kyrkoböcker för den här aktuella tiden.
3276
« skrivet: 2020-02-29, 20:14 »
FFB ser det ut som i AI:6. Det syns tydligt på Abr. Söderqwist tre rader ovanför Gustaf.
Det skulle kunna vara fattigförsörjningsbarn, och eventuellt skulle han då kunna komma från Göteborg. Söderqwist är ju därifrån.
3277
« skrivet: 2020-02-29, 17:39 »
Det finns bara en Carl Andersson i SCB-utdragen ur Annedals utflyttningslängder 1924-1930 ( https://sok.riksarkivet.se/summariska-folkmangdsredogorelser), där de noteras som utflyttat ur riket. Men enligt originalet av utflyttningslängden flyttar han redan i januari 1924. I dessa utdrag ur flyttlängderna finns dock bara de som tog ut flyttattest. Men på samma ställe finns också uppgifter om vilka personer som överförts till församlingens obefintlighetsbok, alltså personer som man inte vet vart de har tagit vägen. Där finns en tänkbar kandidat för samma tidsperiod: Carl Gösta Fredrik Andersson, född i Masthuggs (Oskar Fredriks) församling den 19/11 1903. I Annedals kyrkoböcker är han noterad som inflyttad 1927 från Haga, där han varit införd i obefintlighetsboken sedan 1923. Enligt Annedals församlingsbok (AIIa:16, uppsl. 3149, rad 23; https://app.arkivdigital.se/aid/v196130.b1520.s3149) är hans adress "16 7/4 10", vilket i klartext är Kastellgatan 10 enligt fastighetslängden (AIIb:8, s. 1144; https://app.arkivdigital.se/aid/v182681.b51.s1144). Han överfördes sedan till obefintlighetsboken 1930. Att han är folkbokförd på Kastellgatan hindrar inte att han kan ha bott på Västergatan. Han verkar ju inte ha varit mycket för att anmäla flyttningar... Vi vet ju inte när exakt som den citerade noteringen i barnavårdsakten gjordes. Det behöver ju inte ha varit i direkt anslutning till barnets födelse 1925. Och att det inte står något om emigration i kyrkoböckerna hindrar ju inte att han kan ha varit utomlands under sin "obefintliga" tid. Barnavårdsnämnden kan ju ha fått reda på var han egentligen bodde och vart han tagit vägen. Men det kan naturligtvis också vara en helt annan Carl Andersson. Jag föreslår att du plockar fram barnvårdsnämndens akt och ser vad det egentligen står där. Det kan ju finnas mer upplysningar om honom, t.ex. när han är född. För att få fram akten behöver du veta följande: · I vilken församling modern var folkbokförd då. · Till vilken kommun den församlingen hör i dag. I den kommunens arkiv ska barnavårdsnämndens handlingar finnas. (Dagens kommunarkiv innehåller också arkiv från upphörda kommuner som införlivats med nuvarande kommun.)
3278
« skrivet: 2020-02-29, 11:11 »
Du letar alltså efter en "okänd" far?
När föddes barnet? Bara så att man vet på ett ungefär när han tidigast kan ha smitit iväg.
3279
« skrivet: 2020-02-29, 10:51 »
Var (i vilken källa) har du sett detta? Eller m.a.o.: Varifrån kommer citatet? Och på vad grundas din gissning att han är i 25-årsåldern?
3280
« skrivet: 2020-02-28, 18:45 »
Hustruns namn står inte i mantalslängden.
3281
« skrivet: 2020-02-28, 17:20 »
Jag säger förmoder - som jag förmodar är rätt... I första delen av husförhörslängden AI:1 står Johan (eller Jaen som det skrivs här) som son på gården i Svenstorp (s. 93). Och under honom är inklämt hustrun Ingrid Danielsdotter. Och efter Ingrids namn står "p. 87". Och på pagina (sidan) 87 finns Hjärkanstorp. Och där har dottern Ingrid noteringen "til Svenstorp 1754 gift". Eftersom mannen på gården här i Hjärkanstorp heter Anders Svensson, så måste Ingrid vara hans styvdotter. Johan Börjesson i Svenstorp och Ingrid Danielsdotter från Hjärkanstorp finns i Nävelsjö vigselbok den 3/6 1754 (C:1, s. 247).
3282
« skrivet: 2020-02-28, 16:44 »
Det står inget om hustruns ålder i mantalslängden 1712. Det som står före "hust." är Anna, dottern alltså; "d." står sist på raden ovanför. Det som ser ut som den undre öglan i g är övre delen av f i "Ladufougden" på raden under. Detta gäller landskontorets exemplar (där Dömmestorps säteri finns på sidan 3941; hos AD https://app.arkivdigital.se/aid/v98679a.b15450.s3941). I Kammarkollegiums exemplar (samma sida; hos SVAR https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006193_00298) står Annas namn direkt efter "d." på översta raden.
3283
« skrivet: 2020-02-28, 11:49 »
Sannarp är ett säteri i Årstads socken. Där finns arrendatorn Cronander med hustru och dotter Anna i mantalslängden 1718 (s. 1819 i Hallands landskontors ex.; https://app.arkivdigital.se/aid/v98685a.b8650.s1819). Observera också att även Valinge och Hasslövs socknar ligger i Halland, inte Västergötland (som det står i det första inlägget).
3284
« skrivet: 2020-02-28, 10:01 »
Här finns Skaraborgs landskontor (en avdelning av länsstyrelsen) hos AD: https://app.arkivdigital.se/aid/a1663. Där finns som synes också jordeböcker och länsräkenskapernas verifikationer. AD har också Kammarkollegiums exemplar av mantalslängderna (som är de som finns hos SVAR/Riksarkivet), men bara de år som saknas i landskontoret: https://app.arkivdigital.se/aid/a3945.
3285
« skrivet: 2020-02-28, 09:37 »
Ja, som jag skriver i mitt förra inlägg, så står det Ö. Högen. Men prästen har väl rört till det och skrivit Ö i stället för V.
3286
« skrivet: 2020-02-28, 08:32 »
Det är alltid en god idé att kolla både husförhörs- och mantalslängder. Det är inte alltid som det står samma uppgifter i båda.
Swen är son till Olof; dräng förkortas dg. Son står också i klartext i landskontorets exemplar av samma års längd (där det är sidan 505; se bifogad bild från Arkiv Digital).
Det som står inklämt efter Olofs namn är "tob". Den sista kolumnen visar antalet "tobaksnyttjare".
Observera också att den första kolumnen efter brukets mantal (1/24 o.s.v.) är "häradsrätter" (enligt kolumnrubrikerna i början av längden). Det var en skatt som betalades per hushåll (eller "rök") och användes för att avlöna domare och nämndemän.
Nästa kolumn är "männer och föräldrar samt andre brukare". Därför har alltså enkan en markering där; hon står ju för bruket.
Detta med fyra mantalsskrivne barn är märkligt. Normalt betydde det att föräldrarna var skattebefriade, men jag vet inte under vilka år det gällde (det var alltså inte alltid så). Men ändå har både enkan och Olof med hustru markeringar som betalande, och i landskontorets exemplar står som synes inte ens den texten i marginalen. (Observera att man ska ha minst fyra skattskrivne barn för att vara befriad; man kan alltså ha fler.)
Den näst sista kolumnen är "alldeles frie, underårige, bräcklige och utgamle". De som gömmer sig bakom siffrorna där har inga namn i längden.
3287
« skrivet: 2020-02-27, 20:49 »
Jag vet från Göteborgs och Båhus län att det finns rullor (åtminstone mönsterrullor) över lantvärnet i länsstyrelsearkivet. Men jag kan inte hitta något sådant i Älvsborg, varken i landskontoret eller landskansliet. Förmodligen försvann de i Vänersborgs stadsbrand 1834, då stora delar av länstyrelsens arkiv gick upp i rök. Men det finns naturligtvis också information på Krigsarkivet. I NAD finns denna arkivförteckning: Lantvärnet. Om du klickar på "Arkiv med löpande volymnumrering" till vänster, så får du fram alla 82 volymerna. N:r 5-8 ser ut att gälla Älvsborgs län - och kanske gömmer det sig något intressant i andra volymer också... Men ingenting av detta är filmat, så du får väl kontakta Krigsarkivet.
3288
« skrivet: 2020-02-27, 20:02 »
Ja, på s. 31 står att han kommer från Ö. Högen 41. Men då har prästen blandat ihop Högarna... Han finns på V. Högen, s. 37.
3289
« skrivet: 2020-02-27, 16:06 »
Socknen är Herrestad (som det dessvärre stavas officiellt - Härestad borde det stavas... ) I Albrekts födelsenotis står Herrstad, alltså kyrbyn i socknen, utan närmare precisering av vilken av gårdarna där. Men i mantalslängden finns som sagt Anders Albrektsson på Mellomgården fr.o.m. 1766. Och eftersom Albrekt är född 1767, så var det alltså där som han föddes. Källdal är en annan gård i samma socken. Och där var Kjerstin Persdotter enka efter Ola Eriksson när hon gifte om sig med Anders Albrektsson, och de finns alltså där i husförhörslängden (AI:1, uppslag 101). Men den husförhörslängden är som sagt inte uppdaterad något vidare, så där finns det ingen notering om att de flyttat till Härestad Mellomgård. Men de är alltså borta från Källdal i mantalslängden 1766.
3290
« skrivet: 2020-02-27, 15:30 »
Det står inte vart de har flyttat.
Först är döttrarna Sara och Maria (tror jag att det står under strecket) strukna, och det står vart de har flyttat, Källeryd resp. Dalstorp (Sara har sedan kommit tillbaka).
Men sedan är hela familjen struken (med ett snedstreck över alla), och då finns ingen flyttnotering. Om de inte finns i utflyttningslängden, så lär de finnas någon annanstans i samma bok (som också omfattar Öreryd och Norra Hestra) - eller kanske i någon annan socken i samma pastorat (de som återstår är Stengårdshult och Norra Unnaryd).
Observera att detta är Öreryd AI:4, och sidan 131 är det gamla handskrivna numret. Maskinpaginerat sidan 113, för de som använder AD. (De numren var ännu inte ditstämplade när mormonerna fotograferade boken - och SVAR och Ancestry använder ju mormonfilmerna, medan Arkiv Digital har nytagna bilder. Och det är också de maskinpaginerade sidnumren som används i landsarkivets ortregister i början av boken, som inte heller finns med på de gamla bilderna.)
3291
« skrivet: 2020-02-27, 14:56 »
Det står samma i båda längderna.
Bengt bor på Backegården i Gunnestorp, och har hustru.
På nästa rad kommer Hedenstorp, 3:ne 1/2:va gårdar, som är öde.
Därefter Bokulla, och där finns Anders som är enkl. och har en dotter.
3292
« skrivet: 2020-02-27, 13:49 »
Den första husförhörslängden (AI:1) verkar inte ha uppdaterats särskilt ofta. 1756 och 1765, att döma av marginalnoteringarna till vänster. Det finns en Anders Albrektsson med hustru Kjerstin Persdotter på Källdal (uppslag 101; https://app.arkivdigital.se/aid/v2815.b107.s101). Då är mantalslängderna mer pålitliga, eftersom de uppdaterades varje år. 1765 (s. 24; https://app.arkivdigital.se/aid/v57.b21.s25) står att Ola Eriksson på Källdal är död, och hans enka Kjerstin står för bruket. 1766 är Kjerstin borta från Källdal (f. 20r), och där finns heller ingen Anders Albrektsson. Men det gör det på Härestad Mellomgård (f. 20v; https://app.arkivdigital.se/aid/v58.b27.s21). På Källdal i husförhörslängden står den döde Ola Eriksson ovanför Anders, och Anders har Olsbarn. Kjerstin har alltså gift om sig med Anders. Och i vigselboken (C:2, s. 495; https://app.arkivdigital.se/aid/v2845.b253.s495) finns den 20/10 1765 drängen Anders Albrektsson från Fröland och enkan Kjerstin Persdotter från Källdal. I husförhörslängden (uppsl. 106) finns Anders på Fröland som son till Anders Olsson och Anna Germundsdotter, med notering att han flyttat till Källdal. Eftersom Anders heter Albrektsson, så måste han m.a.o. vara styvson till Anders Olsson.
3293
« skrivet: 2020-02-27, 13:10 »
Annika Pehrsdotter - Pig. Bonded:r på Kullen
3294
« skrivet: 2020-02-27, 12:55 »
Var (i vilken källa) har du sett detta?
F.ö. var Lundby inte en egen kommun 1915. Socknen införlivades med Göteborgs stad 1906.
3295
« skrivet: 2020-02-26, 19:41 »
" Communic. enl:t egen uppgift näsl:ne Sommar" (Om l:en i förkortningarna verkligen är l eller bara förkortningstecknet eller både och kan som vanligt diskuteras... ) Eller i klartext: Communicerat enligt egen uppgift nästledne sommar.
3296
« skrivet: 2020-02-26, 18:24 »
"År 1763 den 19. December blef
Bouptekning företagen och förrät-
tad å qwarlåtenskapen i boet efter
aflidna Hustru Annika Bengtsdotter
i Wästergården Sandum, som d. 28 sist-
lidne September med döden afled och sig
efterlemnade 2:ne barn flickorna
Ingrid och Annika Gunnars döttrar,
den förra Sex och den senare tre År
gamla, för hwilka till förmyndare före-
slås, de omyndigas moderbröder [!] Anders
Bengtßon i Stigen Möne Sockn, och
deras mosterman Lars Bengtßon i
Wäberga, Åsarps Sockn, Elfsborgs Län.
Ägendomen upgafs af Änckmannen
Gunnar Anderßon på följande sätt näml."
Det står alltså morbröder i flertal, men Lars sägs ju vara mosterman.
Väberga ligger i Norra Åsarps socken.
3297
« skrivet: 2020-02-26, 17:43 »
På dödskivan står det som sagt att Brita Kristina Petersdotter vid sin död bor i 10:e kvarteret 14. Men var registreraren fått det ifrån förstår jag inte. Det hänvisas på skivan till sidan 1848 i församlingsboken. Och det stämmer (Oskar Fredrik AIIa:14; https://app.arkivdigital.se/aid/v82495.b52.s1848). Där står det att hon bor i "6: 6/4 N.A.", vilket i 'klartext' betyder Majornas 6:e rote, 6:e kvarteret N.A. Detta stämmer också med uppgiften i fastighetslängden (AIIc:8, s. 1905; https://app.arkivdigital.se/aid/v182777.b2570.s1906). I verklig klartext bor hon på Vegagatan 51, enligt urklipp från adresskalendern på insidan av fastighetslängdens pärm. Brita Kristina finns i (gamla) Masthuggs församlings dödbok den 21/5 1900 (Oskar Fredrik F:4, uppsl. 44, n:r 30; https://app.arkivdigital.se/aid/v82563.b48.s44). Också här står det att hon bor i 6 R. 6/4 N.A. Hon är alltså ogift, men har en dotter Sigrid som står på raden under henne i församlingsboken.
3298
« skrivet: 2020-02-26, 17:03 »
Observera två saker:
1) Efter Göteborgs nya församlingsindelning den 1/5 1883 finns det riktiga husförhörslängder i Göteborgs-församlingarna. Det är bara landsarkivet som felaktigt fortsätter att kalla det för personalförteckningar i Domkyrkoförsamlingen. De egentliga personalförteckningarna (före 1883) är inte geografiskt indelade.
2) Masthuggs församling bildades 1883, och delades 1908. Och det var den utbrutna församlingen som fick överta det gamla namnet vid delningen, medan den del som behöll den gamla kyrkan (och därför räknas som en fortsättning på den gamla församlingen) fick namnet ändrat till Oskar Fredrik. Och eftersom Oskar Fredrik räknas som en fortsättning på den gamla församlingen, så finns kyrkoböckerna från den gamla odelade Masthuggs församling före 1908 i dag i Oskar Fredriks kyrkoarkiv, medan Masthuggs kyrkoarkiv bara innehåller böckerna från den 1908 bildade församlingen.
3299
« skrivet: 2020-02-26, 12:24 »
Född: Vassända och Svänäcker.
Flyttad från: Åkerström & Vassända.
Vassända är en socken i Vänersborgs pastorat, men både Svenäcker och Åkerström ligger i grannsocknen Naglum.
Vassända och Naglum slogs ihop till Vassända-Naglum 1888 och har därför ett gemensamt arkiv. Men de har delvis skilda böcker för äldre tid; en del ingår också i moderförsamlingen Vänersborgs böcker.
Ovanför Helena finns soldaten Lars Andersson Ferm, "gift d. 1/11 1807 med nästskrefne Person".
3300
« skrivet: 2020-02-26, 08:59 »
Det står Liniedrag.
Västgöta regemente kallades Västgöta Linjedragonregemente från år 1802 tills det omvandlades till infanteriregemente 1811 (enligt Grill).
Observera också att Grovare socken inte ingår i Härna församling. Härna, Grovare och Fänneslunda är de tre annexförsamlingarna i Södra Vings pastorat. De tre annexen har gemensamma böcker för de äldsta husförhörslängderna, och de böckerna ingår i Härnas kyrkoarkiv och kallas därför Härna AI:1-6. Men Härna, Grovare och Fänneslunda är alltså tre olika socknar.
3301
« skrivet: 2020-02-26, 08:01 »
En kryptisk förkortning av ett ortnamn används rimligen om något som skrivs ofta, annars blir det ju obegripligt - också för skrivaren, om han inte har mycket gott minne... Och Vättle härad gränsar till Hisingen (på andra sidan älven); där emellan flyttar alltså många. Han finns också i Stora Lundbys utflyttningslängd (gemensam för hela pastoratet), utflyttad från Gunnilse Mellangård i Angereds socken. Här är hans attest (Lundby HII:4): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061252_00203
3302
« skrivet: 2020-02-25, 18:30 »
Husförhörslängder landet runt vimlar av fel. Både födelsedatum och födelsesocken m.m. När man flyttade, så fick man med en attest, där prästen skrivit av uppgifterna från husförhörslängden. Och från attesten skrevs uppgifterna sedan av i den nya socknens hfl. Och sedan därifrån till nästa attest om man flyttade vidare. Och när en husförhörslängd var fullskriven, så lades det upp en ny, där uppgifterna skrevs av från den gamla. För varje gång som uppgifterna skrivs av från en handling till en annan, så finns det risk att det blir fel. Det är inte alltid så lätt att tolka en annan prästs kråkfötter - eller de egna... Och när ett fel väl har smugit sig in i en hfl, så följer det alltså sedan med i fortsättningen. Hur Anders fått fel födelseår och -månad är inte så lätt att veta. Men förmodligen var det väl i samband med flytten från Remmene. Redan i den första husförhörslängden i Härene står han som född 1812. Husförhörslängder och andra kyrkoböcker var det bara prästen som som såg; sockenborna själva hade ingen aning om vad det stod där. Attesterna såg man däremot; de flyttande fungerade ju själva som 'brevbärare' och lämnade in sin attest till prästen i den nya socknen. Kanske såg man då att det var fel uppgifter där - om man visste sin exakta födelsedag - men det var väl inte alla som vågade säga emot prästen...
3303
« skrivet: 2020-02-25, 16:34 »
Per och Helena sitter på undantag under Kivenäbb; Pers son Abraham har tagit över gården. Det måste vara detta undantag som kallas för Snippen. Enligt husförhörslängden har Anders flyttat till Röne 1828, d.v.s. Rödene stavat som det uttalas. Detta är alltså när han i Algutstorps flyttlängd står som utflyttad från Snippen till Alingsås. Och det är till Hästamossen i Rödene socken (i Alingsås pastorat) som han flyttar in enligt Alingsås inflyttningslängd 1828 (BI:1, s. 92; https://app.arkivdigital.se/aid/v43020.b51.s93). Han finns där i Rödenes hfl (Bälinge AI:8, s.45; https://app.arkivdigital.se/aid/v43215.b28.s46 - Bälinges och Rödenes hfl:er finns i en gemensam bok). I Alingsås utflyttningslängd 1829 (s. 101) står inte att han flyttar ut från Hästamossen i Haljunga, det står Hästamossen Röne. Haljunga är födelseorten.
3304
« skrivet: 2020-02-25, 15:18 »
Anders Johansson Seger var soldat för n:r 26 (Saxtorp Lillegård; regementsn:r 1076) vid Kullings kompani av Västgöta-Dals regemente. Enligt 1849 års generalmönsterrulla (som är den första där man sätter ut födelsesocken och -datum, i stället för bara landskap och ålder) är han född i Remmene socken den 11/11 1812 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v47828a.b2300). Men i födelseboken (Herrljunga C:3, som är gemensam för hela pastoratet) finns ingen Anders Johansson i Remmene den dagen. Och inte någon dag alls 1812 i någon av pastoratets socknar. Om vi går till Södra Härene hfl, så finns alltså Anders Johansson och hans hustru Stina Andersdotter vid Kivenäbb, längst ned på sidan 30 i AI:5 (1827-1836; https://app.arkivdigital.se/aid/v44508.b21.s31). Anders finns också mitt på sidan som dräng, inflyttad från Alingsås 1829. Att det är samme Anders framgår ju av födelsedatumet 1812 /11 (alltså bara månad, ingen dag). Men han finns ytterligare en gång på samma sida, nämligen två rader ovanför där han står som gift. Han är där son till Per Pettersson och Helena Olofsdotter. Men eftersom Anders heter Johansson, så måste han vara Pers styvson, och Helenas son i ett tidigare gifte. Den 19/12 1812 förrättades bouppteckning (Kullings HR FII:19, s. 671; https://app.arkivdigital.se/aid/v142838.b339.s671) efter soldaten Johannes Andersson Björn från Venavalla [i Remmene socken]. Han efterlämnade enkan Helena Olofsdotter och den 1 år gamle sonen Anders. De finns vid Venavalla Östergård i Remmene hfl 1800-1812 (AI:1, s. 47 mp; https://app.arkivdigital.se/aid/v44305.b28.s47 - observera att boken innehåller flera längder). Helena är född 1779, och Anders födelsedatum är här den 31/10 1811. Och på den dagen finns han i födelseboken (Herrljunga C:3, s. 152; https://app.arkivdigital.se/aid/v43803.b63.s153). I nästa husförhörslängd (1812-1825, s. 82 mp/5 hp i samma bok; https://app.arkivdigital.se/aid/v44305.b46.s83) står att Helena och Anders flyttar till Algutstorp 1813. Enkan Helena Ol., född 1779, står sist i Algutstorps inflyttningslängd 1813 (B:1, s. 148; https://app.arkivdigital.se/aid/v42933.b79.s149), inflyttad från Herrljunga ( Halljunga). Dessvärre står det inte vart hon flyttar. Helena finns med som Pers hustru i Södra Härene hfl 1811-1826 (AI:4, uppslag 26; https://app.arkivdigital.se/aid/v44507.b41.s26), men inte i föregående längd. Och i Södra Härene vigselbok (C:1, s. 150; https://app.arkivdigital.se/aid/v44514.b81.s151) finns den 30/5 1814 enkemannen Per Persson och enkan Helena Olofsdotter (född 1779) från Kivenäbb. Helenas bouppteckning förrättades den 11/6 1838 (Kullings HR FII:26, s. 303; https://app.arkivdigital.se/aid/v142845.b155.s303). Men där talas bara om "närvarande arvingar"; deras namn står inte.[/i]
3305
« skrivet: 2020-02-25, 12:20 »
Först flyttade han alltså från det mystiska Snippen till Alingsås 1828. Och sedan tillbaka från Alingsås till Algutstorps pastorat (S. Härene s:n) 1829.
Är du då säker på att det är samme Anders som flyttar från Herrljunga till Alguststorp 1829? Hur hamnade han i så fall i Herrljunga, när han var i Alingsås?
Och när du har letat igenom alla socknar i Algutstorps pastorat, har du då nöjt dig med att kolla om det finns ett Snippen i ortregistren i början av böckerna - eller har du verkligen lusläst längderna för att hitta Anders?
Snippen låter som ett typiskt torp- eller backstugenamn, och det är inte alltid som torpens eller backstugornas namn är utskrivna i husförhörslängderna. Det är alltså möjligt att han bara står som torpare eller backstugusittare, eller boende hos en sådan, direkt under den gård som platsen hörde till.
3306
« skrivet: 2020-02-24, 22:17 »
Lundby i Vättle härad = Stora Lundby i dag.
3307
« skrivet: 2020-02-24, 09:21 »
Vill du ha hjälp så tala om vilken socken du är i.
Frågan är ställd under Hyssna socken...
3308
« skrivet: 2020-02-24, 09:17 »
Det kan vara Fridlevstads pastorat som avses. Där ingick också Rödeby socken.
3309
« skrivet: 2020-02-23, 21:36 »
I den andra diskussionen ( https://forum.rotter.se/index.php?topic=167340#msg1534330) säger du att Johannes Svenssons enka flyttade till Nävelsjö 1812. Varifrån kommer uppgiften att hon var enka? Johannes lever och finns tillsammans med samma hustru och son som på Flishults kvarn, men nu på Stora Kvarna i Nävelsjö socken (AI:3, s. 158; https://app.arkivdigital.se/aid/v21379.b90.s159a). Där finns också den flyttattest som de hade med från Näsby - och en attest från prästen i Sandsjö som intygar att Johannes föddes där den 22/7 1781 på Bodanäs kvarn. Då går vi till (Norra) Sandsjö födelsebok (C:3, s. 118; https://app.arkivdigital.se/aid/v35719.b64.s119). Och där finns som n:r 31 år 1781, född den 22/7, Johannes från Bodanäs kvarn. Föräldrar: Sven Sjösten och hustru Helena Gustafsdotter. I Nävelsjö hfl står att Johannes med familj flyttar tillbaka till Näsby, men det är inte lätt att se vad den sista siffran i årtalet ska föreställa. I Näsby hfl 1810-1815 finns på Flishults kvarntorp (s. 560 mp/14 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v21301.b289.s561) mjölnaren Joh. Sjösten och hustrun Anna Lisa Persdotter. De är strukna, och det finns inga som helst uppgifter om dem; inte varifrån de kommer eller vart de flyttar, inte ens födelsdatum står. Här heter han alltså Sjösten, men hustrun har samma namn som Johannes Svenssons hustru. På Flishults kvarn finns alltså överst på sidan 570 (AI:6; https://app.arkivdigital.se/aid/v21301.b294.s571) Johannes Svensson med familj, med noteringen att de flyttar till Nävelsjö 1812. Längre ned på samma sida finns mjölnaren Johannes Sjösten (f. 1781) och hustrun Brita Stina Olofsdotter. De står att de har kommit från Skede 1814. Och i Skede vigselbok (C:1, s. 299, n:r 6; https://app.arkivdigital.se/aid/v36068.b154.s299) finns den 12/8 1815 möllaren Johannes Svensson Sjösten från Näsby socken och pigan Brita Stina Olofsdotter. Och de finns sedan också på Flishults kvarn i husförhörslängden 1816-1820 (första delen av AI:7, s. 22 mp/10 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v21302.b19.s23). Att det är rätt Johannes framgår av att han har sonen Sven Johan, född den 23/12 1811 (även om han här har fått fel födelsesocken). Summering: Mjölnaren Johannes Sjösten är alltså enligt Näsby hfl född 1781, och har där både samma hustru (på Flishults kvarntorp) och samme son (på Flishults kvarn) som mjölnaren Johannes Svensson. Och i Skede vigselbok heter han Svensson Sjösten. Och när Johannes Svensson dyker upp på Flishults kvarn första gången, så kommer han från Fintorp. Och på Fintorp finns Sven Sjösten och Lena Gustafsdotter, som har en son Johannes, född 1781. Och därmed får det anses definitivt fastställt vilka som är mjölnaren Johannes Svenssons föräldrar.
3310
« skrivet: 2020-02-23, 18:03 »
När Sven Sjösten med familj bor i Steninge, så står det i husförhörslängden att de har kommit inflyttande från Björkö 1797. Och enligt Näsbys inflyttningslängd det året (C:2, s. 257; https://app.arkivdigital.se/aid/v35808.b131.s257) är Sven mjölnare. Det minskar ju inte precis sannolikheten för att mjölnaren Johannes Svensson är Sjöstens son...
3311
« skrivet: 2020-02-23, 17:38 »
Johannes Svenssons föräldrar finns i den andra diskussionen som jag länkar till i mitt förra inlägg.
3312
« skrivet: 2020-02-23, 17:21 »
Näsby AI:6 (1800-1815) består av tre husförhörslängder i samma bok (se innehållsförteckningen i början). Den som du hänvisar till (sid. 570 mp/21 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v21301.b294.s571) är den sista av de tre och omfattar åren 1810-1815. I den föregående längden (1805-1809) finns Johannes Svensson ogift vid Flishults kvarn (s. 314 mp/21 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v21301.b166.s315). Det står att han har flyttat dit från Fintorp, men inte när; han har dock närvarat vid husförhör första gången 1807. Fintorp är ett torp under Bo i samma socken. I den samtida längden (alltså 1805-1809) finns inte Johannes på Fintorp (s. 434 mp/103 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v21301.b226.s435). Där finns däremot en Sven Sjösten och hans hustru Lena Gustafsdotter. I den första längden i samma bok (1800-1804) är Sven och Lena också på Fintorp (s. 182 mp/103 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v21301.b100.s183), men inte heller då är Johannes där. Om vi då går till AI:5 (1788-1799), så omfattar den också flera längder. I längden 1794-1799 är det likadant på Fintorp (s. 420 mp/103 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v21300.b219.s421), alltså Sven och Lena, men ingen Johannes. Men där står "Sjösten finns i Steninge"; den texten är dock struken, så de har väl flyttat från Steninge till Fintorp. I Steninge (s. 426 mp/106 hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v21300.b222.s427) finns Sven och Lena, men de är strukna. Det står inte vart de har tagit vägen, men de har väl som sagt flyttat till Fintorp. Det viktigaste är dock att de har en son Johannes, född 1781.
3313
« skrivet: 2020-02-23, 16:24 »
3314
« skrivet: 2020-02-23, 16:23 »
Jaha... Och vad är poängen med att starta en ny diskussion för att upprepa frågor som besvarats för bara några timmar sedan?
3315
« skrivet: 2020-02-23, 16:10 »
"Allt annat [utom patronymikon] verkar ju stämma överens", skriver du. Men det enda som stämmer är ju förnamn och födelseår. Och det finns säkerligen många Johannes födda 1781 i Näsby och socknarna runt omkring.
Om din förfader helt säkert heter Svensson, så kan han inte vara son till en Jacob. Han heter Svensson för att fadern heter Sven.
Och i den husförhörslängd i Näsby om du hänvisar till står inte var Johannes är född, bara året 1781. Han behöver ju inte vara född vid den kvarnen bara för att han senare blev mjölnare där.
I husförhörslängden saknar han födelsedatum, medan det finns för övriga i familjen. Det tyder på att han är född i en annan socken, och att datum inte stått i flyttattesten när han kom till Näsby.
Du får följa honom bakåt i tidigare husförhörs- och flyttlängder för att se var han kom ifrån. Försök också att hitta vigseln, för att se var han bodde då.
3316
« skrivet: 2020-02-22, 09:36 »
Var har du sett det?
Det enda man kan säga säkert om olika sätt att skriva i kyrkoböckerna är att det är få saker som gäller alla präster och alla socknar under alla tider. Ofta får man jämföra hur det är skrivet på andra sidor i samma bok för att luska ut vad det kan betyda.
3317
« skrivet: 2020-02-21, 17:50 »
Jo, jag upptäckte den 'dubbla bokföringen' i Markaryd, och la till en kommentar om det i efterhand. (Men det syns ju inte numera i det "förbättrade" Anbytarforum när inlägg senast är redigerade...) Här är Catrinas attest i Habo: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0074514_01039Den är som synes daterad Finja den 26/11 1821. Det står att Catrina "har nu flyttat till Stora Kärr i Jönköpings Län". (Det var dock först 177 år senare som Habo överfördes till det länet... ) Frågan är när hon flyttade. Hon "har" alltså flyttat när attesten skrevs - men hur långt innan? Attesten är skriven mindre än tre månader innan Adolf föddes - så det är ju mycket möjligt att hans far ska sökas i Finja... Men hur hamnade Catrina ända uppe i Habo? Jo, i attesten står: "Årets kronoskatter betalas av dess Husbonde Wälborne Herr Ryttmästaren Sande..." (resten av namnet syns inte). Och i Habos hfl står att Stora Kärr ägs av Herr Ryttmästaren Sanderberg, som är "skattskriven i Skåne".
3318
« skrivet: 2020-02-21, 16:44 »
Pigan Cathrina Johansdotter, född i Markaryd [!] den 7/12 1799, finns i Habos ovan nämnda attestregister (BI:1, s. 27, n:r 946). Hon kommer från Finja 1821, och flyttar in till Stora Kärr. Där finns hon på sidan 191 i AI:5. Hon kom från Skåne 1821, och flyttar "t. D:o" (till dito) 1824. Och hon har en son Adolph, född 1822 den 16/2 (går det åtminstone att få det till när man vet vad det ska stå ). Hans födelseort är Loco, alltså på platsen (Stora Kärr). Prästen har m.a.o. missat att skriva in honom i födelseboken.
3319
« skrivet: 2020-02-21, 16:11 »
Hur kunde jag missa noteringen om modern i Finja AI:3? Jag som alltid lusläser allt om varje person... Det var nog för tidigt på morgonen... Hur som helst finns Catrina Jonsdotter på näst nedersta raden på uppslag 82 i Markaryd AI:5, inflyttad från Tutaryd 1815. Men enligt Tutaryds hfl flyttade hon ju till Markaryd 1813, så då har hon väl flyttat tillbaka till Tutaryd och sedan till Markaryd igen. Och i så fall bör hon väl också finnas någonstans på sidorna efter 82 i Markaryd AI:5 vid den första inflyttningen 1813... Gården i Markaryd är Ulvaryd Östergård. Hon är struken där, utan utflyttningsnotering. Men hon finns också fyra rader högre upp på samma sida, inflyttad från Tutaryd 1817, och utflyttad till Finja (ser det ut som) 1819. Noteringen till höger (på näst nedersta raden) säger att hon blev admitterad 1815, och så några svårlästa krumelurer därefter. Hon fick alltså lov att ta nattvarden då, efter att ha konfirmerats.
3320
« skrivet: 2020-02-21, 09:20 »
Uppslag 151 i Finja AI:5 (1843-1846) är Tyssborg. Där finns han inte i AI:4 (1837-1843). Men han finns i Finjas inflyttningslängd 1842 (B:2, s. 3, n:r 41). Han kommer från Vankiva och flyttar in till s. 154. I Vankiva finns han i AI:7, uppslag 150. Han är inflyttad från Finja 1841, och flyttar tillbaka dit 1842. I Finjas utflyttningslängd finns han som n:r 29 1841 (B:1, s. 23). Han flyttar ut från sidan 154. Han flyttade alltså ut från samma sida 1841 som han flyttar in till 1842. Uppslag 154 i Finja AI:4 (1837-1843) är Gunnarstorp, där han finns som dräng. Han har flyttat ut till något överstruket och oläsligt 1838, men han finns inte i utflyttningslängden det året, så det måste vara en plats inom socknen eller pastoratet (som också omfattar Hörja). Och så måste han ha kommit tillbaka igen utan inflyttningsnotering i husförhörslängden. Och så utflyttad igen till Vankiva 1841. Och sedan kom han alltså tillbaka därifrån 1842, men också då utan inflyttningsnotering i husförhörslängden. Det enda som står i inflyttningskolumnen är vide infra (= se nedan), men han finns inte längre ned på sidan. I föregående längd (1833-1838) finns han på samma ställe (AI:3, uppsl. 114). Och där är han med två gånger på samma sida. Överst står vide infra under inflyttning - och så har prästen alltså bara skrivit av det när han lade upp den nya längden... Och nederst på samma sida finns han som fosterbarn hos Mårten Månsson och Karna Åkesdotter. Där finns ingen inflyttningsnotering, så då lär han ha kommit dit i den förra längden. Men den är inte bevarad; det är en lucka bland husförhörslängderna 1823-1832. Och det finns ingen inflyttningslängd före 1834. Om vi går till generalmönsterrullorna, så finner vi honom som n:r 24 (Galthult i Röke socken) i Livskvadronen av Skånska husarregementet. I de två första rullorna, 1844 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v376692a.b300) och 1847 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v376693.b270), står att han är född i Skåne ( Sk.). Han är antagen den 3/12 1842. Men i nästa rulla, 1850 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v376694a.b780), har man noterat både födelsesocken och exakt födelsedatum. Han är då född i Habo socken av Skaraborgs län den 16/2 1822. Alltså samma uppgift som i husförhörslängderna. (Observera att den näst sista kolumnen i rullorna är en avskrift av noteringen vid föregående mönstring. Det som står 1844 om "rannsakning för uppgiven delaktighet i dråp" gäller alltså den avskedade företrädaren.) Men i Habos födelsebok (som omfattar hela pastoratet, också annexet Gustav Adolf) kan jag bara hitta en Adolf under åren 1819-1825 (d.v.s. också tre år före och efter 1822), och det är en Per Adolf med far Jan. Om inte prästen har missat att skriva in honom i födelseboken (och sådant händer ju), så är han m.a.o. inte född i Habo. Det troliga är att han är född någon annanstans än Habo, och sedan har föräldrarna (eller åtminstone någon av dem) flyttat med Adolf till Habo och sedan ut därifrån igen före 1827, när in- och utflyttningslängden börjar. Och i den nya socknen har sedan Habo blivit Adolfs "födelsesocken" för att han kom därifrån. (Det är ett mycket vanligt fel att utflyttningssocknen blir "födelsesocken" i den nya socknens husförhörslängd efter en flytt om inte födelsesocknen nämns i flyttattesten.) Och så har Habo också noterats som födelsesocken i attesten vid utflyttningen från denna andra västgötasocken till Skåne 1828. (Det finns en "inflyttningslängd" i Habo före 1827 [BI:1], men det är ett register över gamla attester. Där är också barn med, men ingen Adolf född 1822. Men det beyder bara att attesten inte fanns kvar när registret gjordes upp; det hindrar ju inte att de ändå kan ha flyttat in under den tid som registret omfattar.) Du får väl söka i andra socknar runt Habo för att hitta en Adolf i födelseboken 1822 (eller åren däromkring för säkerhets skull). Med tanke på att det bara fanns en enda Adolf i Habo under de sju åren 1819-1825, så lär det inte bli så många att välja på - särskilt om fadern också ska heta Adolf...
3321
« skrivet: 2020-02-20, 14:30 »
Det står ju tydligt i födelseboken vilka som är föräldrarna och att de bor i Kroken. Prästen har bara missat att skriva in honom tidigare, och så har han lagt till notisen i efterhand när han upptäckte det. Och under Petters notis har prästen också i efterhand lagt till fem barn från föregående år (1810). Att Petter inte har titeln son i husförhörslängden är väl bara för att det inte behövs. Det står son på brodern på raden ovanför, och så får det gälla för Petter också. Det är många andra barn i samma bok som inte har titeln son eller dotter av samma skäl. Se t.ex. den översta familjen på samma sida, där bara den äldsta av de tre första döttrarna har titeln dotter. Det är få kyrkoböcker som är pedantiskt och perfekt förda...
3322
« skrivet: 2020-02-20, 13:14 »
Det normala var att man redan av emigrantagenten i Sverige köpte en biljett (kontrakt) för hela resan: Båt Göteborg-Hull, tåg Hull-Liverpool och båt Liverpool-Amerika.
3323
« skrivet: 2020-02-20, 12:50 »
Räkna inte med att hon reste med båt från Hull till Australien. Det är naturligtvis möjligt, men troligare är att hon reste från Liverpool.
Det normala var att emigranter som tog båten från Göteborg till Hull sedan fortsatte med tåg till Liverpool, där båten till Amerika avgick.
3324
« skrivet: 2020-02-20, 11:38 »
Utflyttningsdagen från Vederslöv, den 2/9, är inte den dag som båten avgick. Det är den dagen som hon tog ut sin flyttattest. Qvick är faderns soldatnamn. Soldatnamnen gick normalt inte i arv till barnen, även om många soldatbarn ändå tog sig faderns namn i slutet av 1800-talet när det gamla namnskicket hade börjat att luckras upp. I registret Emihamn (som är ett av registren som ingår på CN:n "Emigranten populär") är hon som sagt registrerad som Ester M Carlson. Den stavningen är märklig eftersom hon i originalet står som Karlsson. Hennes källkod i registret är som synes 56:199:5190. Det betyder volym n:r 56 i Göteborgs poliskammares arkiv (serie EIX), sidan 199, kontraktsn:r 5190 i listan. Här finns en bild av originalet av den listan: https://app.arkivdigital.se/aid/v479780.b1010.s199. Som synes åkte hon med båten Ariosto från Göteborg den 6/9 1895. Båten gick till Hull, och därifrån var det alltså tänkt att hon skulle vidare till Chicago.
3325
« skrivet: 2020-02-18, 19:52 »
När det gäller personer som har flyttat och sedan kommit tillbaka, så handlar det alltså om husförhörslängder, och personer som har strukits vid utflyttningen. Då upphävs strykningen av den streckade linjen under namnet vid återflyttningen.
Men om det är det som det handlar om här blir ju en ren gissning när vi inte får veta var du har sett detta, och inte ens vilken typ av kyrkobok som det handlar om.
Det enda man kan säga säkert om olika sätt att skriva i kyrkoböckerna är att det är få saker som gäller alla präster och alla socknar under alla tider. Ofta får man jämföra hur det är skrivet på andra sidor i samma bok för att luska ut vad det kan betyda.
3326
« skrivet: 2020-02-17, 11:01 »
Att barnet föddes i Erska behöver ju inte betyda att handelsresande Alfred Olsson någonsin har varit där. Och om han var från Stockholm, så är det som sagt där han ska sökas. Jag kikade i den s.k. folkräkningen 1910 hos SVAR. Om han... · heter Alfred Olsson/Olofsson/Olausson (med olika stavningar: Ol/Ohl, ss/s): · är folkbokförd i Stockholms stad eller län den 31/12 1910; · har rätt yrke eller inget yrke alls noterat i folkräkningen; · inte saknas i folkräkningen; ...så finns följande kandidater: Handelsresande: Otto Alfred Olson, Hedvig Eleonora förs. rote 10, född 1883, ogift. Gårdfarihandlare: August Otto Alfred Olofsson, Storkyrkoförs. rote 1, född 1857, ogift. Livförsäkringsagent (som väl också reser runt en del): Alfred Johan Olsson, Solna, född 1875, gift. Grosshandlare (som väl kanske inte reser runt, men jag tar med honom i alla fall): Knut Johan Alfred Olsson, Lidingö, född 1877, gift. Yrke ej angivet: Johan Alfred Olsson, Katarina förs. rote 25, född 1853, gift (men bor inte tillsammans med hustrun). Och om han ska vara ogift och någorlunda jämngammal med barnets mor (men ingetdera är ju självklart), så återstår som synes bara ett alternativ - och han är handelsresande. Nu är ju "folkräkningen" byggd på prästernas SCB-utdrag ur församlingsböckerna (i Stockholms stad dock från mantalsskrivningen), vilka sedan har dataregistrerats i nutid. Det är alltså en avskrift av en avskrift, och därför långt ifrån felfri. Uppgifterna som finns där kan m.a.o. vara fel, och det kan saknas personer där. Men det gör ju i vart fall 'höstacken' något mindre... Om sedan den rätta 'nålen' ligger där är ju en annan sak...
3327
« skrivet: 2020-02-16, 18:03 »
"År 1758. d. 6. October, blef efter weder-
börlig anhållan, laga Uptekning och
wärdering förrättad uppå qwar-
låtenskapen efter afl. Mannen
Engelbreckt Larßon från Prästorp
i Brastads Socken som hade till Arf-
wingar deß efterlämnade Enka
Lisken Hans dotter, med 6 samman-
aflade Barn, neml. 2 myndige
Söner wid Namn Hans, och Olof,
samt en omyndig Son Lars, och
3. omyndige döttrar, Anna,
Märta, och Anna benemnde;
de 2:ne förstnemde Sönerne sielf-
wa närwarande, och å de omyn-
digas wägnar instälte sig fa-
stermannen Nils i
Sämstad."
3329
« skrivet: 2020-02-16, 11:04 »
Det är alltså på sidan 4 i Skövde landsförsamling AI:4, där hon var innan Våmb...
Där står "P. 6 Sventorp", alltså pagina (sidan) 6 (i AI:5). Och där står i sin tur att hon kom från L[ille] Moen, vilket är sidan 96 i samma bok.
3330
« skrivet: 2020-02-15, 08:08 »
Det står "P. 74 Wåmb".
Hon finns på sidan 74 i Våmb AI:3. Och där står det mycket riktigt att hon flyttar till "pag. 206 Skövde".
Att det inte bara står vilken socken hon flyttar till resp. kommer ifrån, utan också sidnumren i deras hfl:er, är för att det är en flyttning inom samma pastorat.
3331
« skrivet: 2020-02-14, 10:28 »
Såg du inte mitt inlägg, Per?
Han heter Ewen, inte Swen.
3333
« skrivet: 2020-02-13, 17:55 »
Observera att efter Göteborgs nya församlingsindelning den 1/5 1883 har Göteborgs-församlingarna riktiga husförhörslängder. Men landsarkivet fortsätter felaktigt att kalla det för personalförteckningar i Domkyrkoförsamlingen.
De verkliga personalförteckningarna (alltså före 1883) är inte geografiskt uppdelade.
3334
« skrivet: 2020-02-13, 17:31 »
...sold. Ewen Anderßon och h. Karin Joensdotters Barn uti Rerern...
3335
« skrivet: 2020-02-13, 07:38 »
Det är inget som är täckt vid fotgraferingen. Bläddra tillbaka en bild, så ser du samma uppslag - med framsidan av lappen, men då över den högra sidan av uppslaget.
Det är alltså en lapp som är inklistrad i boken. Och då måste man fotografera uppslaget två gånger, med lappen över den högra resp. vänstra sidan - för att få med allt som står på de egentliga boksidorna.
3336
« skrivet: 2020-02-12, 19:22 »
...Bengt Höckz barn, Ingiehl...
3337
« skrivet: 2020-02-12, 15:28 »
Enligt inflyttningslängden (Norra Åsarp B:3, gemensam för hela pastoratet) flyttar han in till Sverkilstorp. Och där finns han på uppslag 75 i Kölaby AI:12.
3338
« skrivet: 2020-02-11, 21:30 »
"Slaget".
Slag alltså. Men det ska vi nog ta med en nypa salt - hon var ju trots allt bara 4 år. Man visste väl inte så noga vad hon dog av; det var ju ingen läkare som utfärdade någon dödsattest...
3339
« skrivet: 2020-02-11, 18:47 »
Enligt vad som ser ut som urklipp ur adresskalendern på pärmens insida i fastighetslängden 1908-1918 (AIIb:2; https://app.arkivdigital.se/aid/v182765.b30) ska Majornas 5:e rote n:r 63 vara Skepparegatan 12.
3340
« skrivet: 2020-02-11, 00:58 »
När han flyttar in till Skara från Göteborg 1817, så har han med sig en attest daterad Göteborg den 18/2 1817 (Skara HII:4; https://app.arkivdigital.se/aid/v202894.b100). Det står inte vilken församling i Göteborg som han flyttar ifrån, men han finns i Kristines personalförteckning (AI:1, s. 743; https://app.arkivdigital.se/aid/v12514.b377.s743), inflyttad från Skara 1816, och utflyttad dit igen 1817. Attesten är 'återanvänd'; han hade samma attest med sig vid utflyttningen från Skara till Göteborg, då daterad 10/6 1816. Det står där att han är född i Kyrkefalla den 28/9 1789 och kom till Skara från Skövde 1815. Och i inflyttningslängden är han n:r 2 det året (B:1, s. 228; https://app.arkivdigital.se/aid/v17323.b108.s229). Han finns i Skövdes utflyttningslängd den 5/12 1814, n:r 137 (B:2, s. 182; https://app.arkivdigital.se/aid/v25259.b96.s182). Han flyttar ut från Tornblad i n:r 11. Han har alltså flyttat ut från Skövde så sent på året att attesten inte är inlämnad i Skara förrän efter nyår. I Skövde har rådmannen och snickaren Anders Tornblad i n:r 11 en lärling Anders Larsson, född i Kyrkefalla den 28/9 1789 (AI:6, s. 47; https://app.arkivdigital.se/aid/v25243a.b260.s47). Han har flyttat in från Kyrkefalla 1812, och flyttar ut till Skara 1814. I Skövdes inflyttningslängd står han som n:r 88 1812 (B:1, s. 155; https://app.arkivdigital.se/aid/v25258.b82.s155). Han är född den 28/9 1789 i Valora, och det är också därifrån som han kommer flyttande. Men varför står det då Kyrkefalla i Skövdes husförhörslängd efter inflyttningen? Jo, förmodligen har prästen läst på fel rad i flyttlängden; den som står på raden ovanför är nämligen från Kyrkefalla - och sedan har det felet följt med vid alla kommande flyttningar... I Varolas utflyttningslängd (som är gemensam för hela pastoratet) står han som n:r 67 1812 (B:1, s. 58; https://app.arkivdigital.se/aid/v23804.b100.s59). Han är dräng från Djurström i Värsås socken. Och i den sistnämnda socknen är han också född den 28/9 1789. Allt tyder alltså på att du har hittat rätt Anders. Men följ honom för säkerhets skull också i tidigare husförhörs- och flyttlängder - det kan ju så lätt bli fel i kyrkoböckerna...
3341
« skrivet: 2020-02-10, 19:56 »
"Olof Eliassons och Tohrborg Anders
dotters Son Elias på Gullholmen
F:rar Olof Rearsson Nils Andersson
Anders Larsson Petter Johansson
Elias Olsson Gunilla Börjes dotter
Maren Anders dotter Johanna Nils dotter"
3343
« skrivet: 2020-02-08, 21:21 »
Det är inte Per Persson som har fel på ögonen. Den kolumnen är en avskrift av noteringarna vid den förra mönstringen; det gäller alltså företrädaren på roten.
Det som står om Per i övriga kolumner är:
Vacant (roten var alltså vakant för att den förre soldaten fått avsked). 1785 den 20 December insatt Per Persson _____ Dal. (d.v.s. född i Dalarna).
20 år gammal, och har tjänstgjort i 1 1/2 år.
5 fot och 9 tum lång.
Ogift.
Apr. (approberas = godkänns).
3344
« skrivet: 2020-02-08, 11:20 »
Det var alltså rätt vigsel - och då blir det genast lättare. På sidan 140 har vi som sagt vigseln. Men det finns en avdelning med trolovningar i samma bok. På sidan 70 hittar vi samma par den 10/6 1677 - och där står att Elin är från Hoby.
3345
« skrivet: 2020-02-07, 20:23 »
Det är en Elin (Elli) Rasmusdotter som gifter sig med Rasmus Jonsson den 7/10 1677, inte Börta.
3346
« skrivet: 2020-02-07, 17:36 »
Det finns ju några att välja mellan... Kan du länka till det?
Vid den moderna värnpliktens införande 1901 var värnpliktsåldern 21-40 år. 1940 höjdes den övre gränsen till 46 år, och 1941 till 47 år. (Källa: Sidorna 109 och 137 i boken "Medborgare i vapen" av Lars Ericson.)
3347
« skrivet: 2020-02-07, 12:13 »
Källa? 52 år gammal var han inte värnpliktig. Han var inte möjligen född 18 8/7?
3348
« skrivet: 2020-02-07, 02:04 »
I 1719 års generalmönsterrulla ( https://app.arkivdigital.se/aid/v374493.b2420) kan man se hur Apelrot avancerar i graderna vid Arbrå kompani: Från korpral (n:r 25) till rustmästare den 30/10 1717. Sedan till 2:e sergeant den 1/12 1718. Och vidare till 1:e sergeant den 20/6 1719. Här står också att han är född i Hälsingland, och har tjänstgjort i 5 år. Han bör alltså ha antagits 1714. I 1715 års GMR ( https://app.arkivdigital.se/aid/v374490.b2670) står att han avancerat till korpral i juli 1714. Här framgår också att han heter Persson. Du har tidigare efterlyst din fältväbel här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=161333. Där säger du att sonen heter Per. Kan namnen ha förväxlats, så att en Hans Persson med son Erik har blivit en Hans Er(ik)sson med son Per?
3350
« skrivet: 2020-02-06, 21:43 »
Det är alltså det barn vars namn prästen inte har noterat i Länghems födelsebok, som jag nämner i ett tidigare inlägg (# 6).
3351
« skrivet: 2020-02-06, 02:31 »
Då var det löst... Eftersom Hilma Charlotta finns i födelseboken i Norrköping 1855, och är med i personalförteckningen i Göteborg, dit familjen flyttar in 1856, så finns det bara en förklaring: Man var i Norrköping i två omgångar: Norrköping S:t Olai: · BI:7, s. 486, n:r 113 - Inflyttade från Seglora den 3/10 1853. · AI:46, uppsl. 102. · AI:51, s. 221. · AI:51, s. 225 - Här dör Damianus Leonard den 17/1 1855 (CI:10, s. 968) och Hilma Charlotta föds. · AI:51, s. 279 - Flyttar till Göteborg 1856. Göteborgs Domkyrkoförs.: · AIa:5, s. 350 - Personalförteckning (som användes i stället för både husförhörs- och inflyttningslängder). Inflyttade 15/10 1856. Tydligen har Damianus kommit med på attesten från Norrköping och därför skrivits in här - och sedan strukits med noteringen "död i Norrköping". · B:5, uppsl. 220 - Utflyttade åter till Norrköping 30/4 1858. Abraham med h. och 2 döttrar. Men tydligen har Damianus återigen hamnat på attesten - varför skulle han annars ha skrivits in på inflyttningslängden i Norrköping? När man så upptäcker detta felet i Norrköping - att han skrivits in i inflyttningslängden, trots att han inte flyttat in (av uppenbara skäl ) - så "rättar" man det genom att sätta upp honom på utflyttningslängden. Man kunde ju ha strukit honom på inflyttningslängden i stället - men varför göra något enkelt som kan krånglas till? Dessutom skriver man alltså att han dött i Göteborg - men i själva verket dog han ju i Norrköping innan familjen flyttade till Göteborg...
3352
« skrivet: 2020-02-06, 01:12 »
Jag har inte tittat närmare på den här familjen, så jag kan inte säga var Damianus verkligen dog. Men jag har några allmänna kommentarer om socknarna som nämns:
Kinnarumma hör till Seglora pastorat. Och Kullings-Skövde hör till Algutstorps pastorat. Och det är mycket vanligt att moderförsamlingen i pastoratet förvandlas till födelse- eller utflyttningssocken i den nya församlingens husförhörslängd efter en flytt, trots att personen var född i eller flyttade från ett annex. Orsaken är att flyttattesten oftast undertecknades med moderförsamlingens namn.
En annan sak att tänka på när det handlar om västgötasocknar: I Västergötland brukade prästerna använda ordet "församling" i betydelsen pastorat.
3353
« skrivet: 2020-02-05, 13:23 »
Kort svar: Nej. Varje ärende finns i protokollet från det ting där uppbud sökts, vilket ibland kan vara långt i efterhand. Du kan läsa mer om uppbuds- och lagfartsprotokoll i Arkivguiden.
3354
« skrivet: 2020-02-04, 23:11 »
Christoffer, du kanske såg mitt inlägg också? Christian som skrivit inlägget i Arkivguidens Forum (som jag länkar till i mitt förra inlägg) är en av de ansvariga för registreringen av Blekinge och Södra Möre båtsmän. Men hans expertkunskaper är, som framgår av inlägget, inte välkomna här i Anbytarforum (han råkade trampa på en öm tå som tillhör någon med kontakter i förbundsledningen...). Men du är välkommen till Arkivguidens Forum, så att ni kan diskutera direkt med varandra.
3355
« skrivet: 2020-02-03, 17:22 »
Om det är han som bor på Berg på Skaftö, så står det "1/2 Bruk.", d.v.s. hälftenbrukare. Det är alltså hans titel.
Hälftenbrukare betyder att han arrenderade gården och betalade hälften av skörden i arrende.
3356
« skrivet: 2020-02-03, 17:16 »
Har du kollat moderns bouppteckning?
Var det något av syskonen som dog barnlöst, så att övriga syskon ärvde? I så fall kan det finnas information i dennes bouppteckning.
3357
« skrivet: 2020-02-03, 17:14 »
I uppbuds- och lagfartsprotokollet borde finnas en avskrift av avtalet i samband med det första uppbudet. Protokollet ingår i häradsrättens arkiv (se arkivförteckningen, serie AIIa).
3358
« skrivet: 2020-02-02, 21:51 »
De är inte strukna på uppslag 84 i församlingsboken 1910-1932 (AIIa:2); de är inte med där alls. Det är fattighuset (se rubrik på föregående uppslag).
Däremot står på uppslag 64 står att de kommer från "p. 84 g.b.", alltså i gamla boken ("g.b."). Med andra ord AIIa:1 (1896-1910), där uppslag 84 är Kolseröd.
Kort sagt: De bor kvar på samma gård i Kolseröd. Prästen har bara lagt upp en ny församlingsbok 1910.
3359
« skrivet: 2020-02-01, 20:35 »
Jag håller med om att det ser ut som Hillingstorp, men det ska nog vara Willingstorp. I grannsocknen Kinna (i Örby pastorat) finns nämligen en by som på dagens karta heter Velingstorp.
3360
« skrivet: 2020-02-01, 20:00 »
Som sagt: Geni är ett stort skämt!
Ska du betala, så lägg de pengarna på ett webhotell i stället. Där kan du publicera vad du vill - och alla kan se det. Och alla kan hitta det också, genom att 'googla' - och det gör ju alla i dag.
3361
« skrivet: 2020-02-01, 13:25 »
Vad man gjort vid registreringen i detta "attestregister" är förmodligen att man letat efter en by/gård med namnet Marsjö, eftersom det inte finns någon socken som heter så (d.v.s. ingen som stavas så). Och så hittade man Marsjö i Annerstads socken, som då fick bli "utflyttningsförsamling"...
Men så kan man ju inte göra vid en registrering av uppgifter från kyrkobokföringen! Syftet med ett register är ju att underlätta sökning; registret ska därför självklart bara innehålla det som står i kyrkobokföringen. Tolkningarna får man överlåta åt forskarna som med hjälp av registret hittar originalhandlingen. Och om man absolut vill ha med sina egna tolkningar i registret, så ska man naturligtvis skriva dem som en kommentar/anmärkning - och inte skriva in dem som fakta, som om det var det som stod i den avskrivna handlingen.
F.ö. kunde man lika gärna ha skrivit Föra som "utflyttningsförsamling", eftersom det i den Ölands-socknen också finns ett Marsjö...
3362
« skrivet: 2020-01-31, 17:24 »
Den ort som hon har flyttat från år 1812 är (enligt Åryds hfl) "derifrån".
Möjligen syftar det på födelseorten "Marsjö" i kolumnen innan, som då kanske trots allt är Madesjö (som ju uttalas Masjö).
Att det skrivs in fel uppgifter i ett register är en sak - men det är ju ett rent falsarium att i ett "attestregister" ta in uppgifter som inte kommer från någon attest!
3363
« skrivet: 2020-01-30, 21:38 »
Han står faktiskt som Ölander redan i föregående längd (AI:2, s. 266 mp/133 hp).
Han flyttade till Linköping 1822, men var det också då som han blev trumslagare eller blev han det tidigare? Vad säger rullorna? Trumslagare kunde vara mycket unga.
3364
« skrivet: 2020-01-30, 21:08 »
Om han får namnet Ölander när han blir trumslagare, så är det hans soldatnamn. Och varför just Ölander? Ja, säg det... Han kanske inte ens valde själv.
3365
« skrivet: 2020-01-30, 17:05 »
Rubriken på sidan i födelseboken är Wedums Socken, alltså Kinne-Vedum.
3366
« skrivet: 2020-01-30, 15:09 »
Det står i attestregistret (som du länkar till) att Christina flyttade från Annerstads församling ("fs"). Nu har jag inte läst attesten i original, men om det inte uttryckligen står där att hon flyttade från Annerstads församling/socken, så är det inte säkert att hon gjorde det bara för att attesten är undertecknad med Annerstad.
Flyttattester undertecknades oftast med moderförsamlingens namn, även om personen flyttade från en av pastoratets annexförsamlingar. Annerstad var moderförsamling i ett pastorat som vid den här tiden också omfattade Nöttja och Torpa socknar. Så kolla de socknarna också.
Det står också i attestregistret att födelseorten Marsjö "kan möjligtvis tyda på Madesjö". Men det finns en by/gård Marsjö i Annerstads socken - vilket ju inte hindrar att hon kan ha bott i något av annexen vid utflyttningen.
3367
« skrivet: 2020-01-30, 08:04 »
Det beror på vilken tid det gäller: Före 1951 Gamlestads församling. 1951-1954 Nylöse kyrkobokföringsdistrikt inom Gamlestads församling. 1955-1959 Kortedala kyrkobokföringsdistrikt inom Gamlestads församling. Från 1960 Kortedala församling. F.ö. ligger Kortedala i Västergötland.
3368
« skrivet: 2020-01-29, 18:13 »
Bouppteckning efter Alexander Nilsson på Timmermyr under Berg förrättades den 14/5 1857 (Kville HR FII:14, s. 1003; https://app.arkivdigital.se/aid/v65713.b504.s1003). I ingressen står enkan bara som Brita Nilsdotter, men vid underskriften står det Anna Brita.
3369
« skrivet: 2020-01-29, 16:57 »
Uppgiften om nattvarden står på högra sidan av det husförhörsuppslag som du hänvisar till (34 i AI:6a). Se kolumnrubrikerna.
3370
« skrivet: 2020-01-28, 19:47 »
3371
« skrivet: 2020-01-28, 18:00 »
Jo, nog ser det ut som "död i Finland". Han står ju inte som soldat i husförhörslängden, så i några soldatrullor lär du inte hitta honom. Man kan ju också ha fredliga ärenden till Finland... (Är "Bond" titeln bonde eller gårdsnamnet? Det här är ju i Dalarna.) När han dog står inte i husförhörslängden, men han tog nattvarden sista gången den 1/3 1790. Någon gång därefter har han alltså givit sig iväg österut.
3372
« skrivet: 2020-01-28, 08:29 »
"In loco" betyder "på platsen", alltså just den platsen som hon bor på där och då (i husförhörslängden där det står), alltså Krok. Erik och Brita gifte sig den 30/10 1796 (C:3, s. 142; https://app.arkivdigital.se/aid/v43765.b75.s143). Bouppteckning efter Brita förrättades den 20/2 1827 (Kullings HR FII:22, s. 1171; https://app.arkivdigital.se/aid/v142841.b589.s1171). Enligt den har de ägt 1/8 mtl Krok sedan den 6/4 1796, alltså ett halvår innan de gifte sig. Det vore då märkligt om de inte skulle bo där hela tiden. Jag har också kollat hur det ser ut på Krok i mantalslängden. 1796 (daterad redan i september 1795) är de ännu inte där. Men 1797 (september 1796) finns Erik Larsson med hustru där på 1/8 mtl. Likaså 1798-1801. Längre har jag inte kollat. Under åren 1796-1810 hittar jag följande barn i födelseboken (jag har kollat efter Krok i spalten med gårdsnamnen): Carolina 11/7 1800 (s. 81), död 10/11 1801 (s. 173) Lars 28/1 1803 (s. 91), död 1825 (enl. hfl) Carl 23/4 1809 (s. 119) I bouppteckningen har de två barn: Carl på det 18:e året, d.v.s. han ska fylla 18, vilket ju stämmer. Kjerstin 27 år gammal, vilket ju inte stämmer om hon är född 1798. Familjen har alltså bott på Krok ända sedan Erik och Brita gifte sig 1796. Förklaringen till att Kjerstin saknas i födelseboken är väl helt enkelt att prästen har missat att skriva in henne. Födelseåret 1798 verkar rimligt; mitt emellan föräldrarnas vigsel och systern Carolinas födelse. Men Kjerstins födelsedatum ska du alltså inte räkna med att hitta.
3373
« skrivet: 2020-01-27, 20:53 »
Det står Peter Pärßon.
3374
« skrivet: 2020-01-25, 19:07 »
"en ung swag dräng"
3375
« skrivet: 2020-01-25, 17:58 »
För perioderna 1828-1832 och 1833-1840 ingår visserligen Eks husförhörslängder i samma bok som Ullervads längder, men Ek har egna längder då också (se registret i början). Och som framgår av arkivförteckningen, så finns det inga husförhörslängder för Ek före 1816. Svaret på din fråga är då helt enkelt att du inte kan hitta Stora Grana i någon husförhörslängd innan dess. Men det finns ju mantalslängder. Inte med lika mycket personupplysningar som husförhörslängderna, men du kan åtminstone se vilka familjer som bor där.
3376
« skrivet: 2020-01-25, 17:35 »
Bouppteckningen finns här: https://app.arkivdigital.se/aid/v78065.b78.s20Observera att i Västra HR finns av någon anledning bouppteckningar i både serie FI och FII. Normalt är det annars bara FII.
3377
« skrivet: 2020-01-25, 17:09 »
3378
« skrivet: 2020-01-24, 18:07 »
Det är helt normalt att de äldsta husförhörslängderna är från början av 1800-talet. Husförhörslängderna skulle hela tiden hållas aktuella - nyfödda och inflyttade skrevs in, och döda och utflyttade ströks - och när längden var fullskriven, så lade man upp en ny. Man tyckte väl helt enkelt inte att de gamla var något att spara på; de var ju inte aktuella längre. Släktforskare några hundra år senare var det ingen som tänkte på...
3379
« skrivet: 2020-01-24, 14:32 »
Varför måste det vara du som gör fel? Husförhörslängder landet runt fullkomligt dräller av fel. Ett vanligt fel är att när en person flyttar till ett nytt pastorat, så skrivs moderförsamlingen i det gamla pastoratet in som födelseförsamling i den nya församlingens husförhörslängd, trots att personen är född i en annexförsamling; detta för att flyttattesten är undertecknad med moderförsamlingens namn. Kanske var Anders född i Uvered eller Häggesled (som också ingår i Järpås pastorat)? Ock kanske flyttade han någon gång till ett annat pastorat och fick då Järpås som "födelseförsamling" - och så stod det också i attesten när han flyttade tillbaka, och så godtogs det utan kontroll. Ett annat vanligt fel är att utflyttningsförsamlingen (eller moderförsamlingen i utflyttningspastoratet) blir "födelseförsamling" i den nya församlingen, om det inte står någon födelseförsamling i flyttattesten - men personen kan i själva verket vara född någon annanstans. Eller så är födelsedatumet fel i husförhörslängden; det är också mycket vanligt. Följ honom bakåt i alla tidigare husförhörslängder och eventuella flyttlängder. Det bör man alltid göra för säkerhets skull - även om man hittar någon med rätt namn på rätt dag i födelseboken. Det kan faktiskt vara någon annan - särskilt när han har ett så vanligt namn som Anders Olofsson.
3380
« skrivet: 2020-01-24, 14:20 »
Nej, inte miste man arvsrätten om man emigrerade.
Det finns ju ett oräkneligt antal bouppteckningar där ärvande barn finns i Amerika. Jag har också sett många bouppteckningar där emigrerade barn är döda och arvingarna då i stället är deras "till namn och antal okända barn".
Det troliga är väl att sonen är död - eller så "glömde" fastrarna honom vid bouppteckningen...
3381
« skrivet: 2020-01-24, 14:13 »
Håka. Alltså Håkan stavat som det uttalas.
3382
« skrivet: 2020-01-24, 00:11 »
De gifte sig den 8/1 1786 (C:2, s. 377). Anders är från Mölneby och Helena från Röd.
Det finns en bouppteckning från 1799 efter Berndt Jörnsson från Röd (FII:5, s. 45). Han efterlämnar enkan Elin Månsdotter och fyra barn. Bland barnen finns dottern Helena, gift med Anders Andersson i Mölneby.
Och enligt mantalslängden 1799 finns det bara en Anders Andersson på de fyra gårdarna i Mölneby (Nordg., Sörg., Börsg. och Nedeg.), och det är på Sörgården, där han brukar 1/4 mtl. Och 1/4 av Sörgården är just vad de äger enligt Helenas egen bouppteckning. Det är m.a.o. rätt Helena Berndtsdotter från Röd.
Om det sedan är 'din' Helena som finns i Mölneby är en annan sak. Du får väl se vart sonen Johannes tar vägen så småningom...
3383
« skrivet: 2020-01-23, 23:13 »
Gården är Mölneby. Husförhörslängderna i Långelanda börjar inte förrän 1816. Här är hennes bouppteckning (Orust och Tjörns häradsrätt FII:7, s. 1629): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0108379_00846Bland barnen finns den omyndige sonen Johannes. Enligt födelseboken (C:3, s. 42) får Anders och Helena en son Johannes den 19/12 1798.
3384
« skrivet: 2020-01-23, 22:04 »
Kyrkoböckerna i Myckleby pastorat (dit Långelanda hör) är slarvigt förda. Det är många (såväl födda, vigda som döda) som saknas. Var (i vilka källor) har du funnit henne? Det är enklare om man har en trådände att börja nysta i...
3385
« skrivet: 2020-01-23, 19:03 »
Fadern heter Lars, så det är m.a.o. inte henne som du letar efter.
Du skriver att hon heter "Kierstin Persson (f Svensdotter)". Menar du med det att hennes man heter Persson? Det betyder i så fall inte att hon också heter det som gift.
En kvinna på landsbygden fick inte sin mans efternamn vid vigseln på 1700-talet. Det skulle dröja till runt sekelskiftet 1900 innan det påhittet blev praksis (olika tidigt i olika delar av landet, och rent allmänt tidigare i städerna än på landsbygden; och genom lag först 1901). Om Kierstins far heter Sven, så heter hon Svensdotter hela livet, både som ogift och gift.
3386
« skrivet: 2020-01-22, 21:22 »
Det blir napp på två Hen i Skaraborgs län i folkräkningen 1890 (som visar befolkningen den 31/12 det året, alltså cirka ett halvår innan Karl Gustaf Teodor föddes). Båda är soldater: · Den ogifte Johan August (född 1853) från Forsby Skattegård i Forsby socken. · Den gifte Per Alfred (född 1859) från Hene Övergård i Norra Kyrketorps socken. Både Forsby och Norra Kyrketorp är grannsocknar till Skövde. Var Inga Elisabet Fredriksdotter piga i närheten av någon av de gubbarna nio månader innan sonen föddes? Om Karl Gustaf Teodor står skriven med patronymikon i någon källa, alltså Johansson (möjligen Augustsson) eller Persson (möjligen Alfredsson), så underlättar ju det...
3387
« skrivet: 2020-01-22, 08:45 »
Och Marias son Petter är född den 4/2 1812 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v205191.b1800). Det står inte var Petter är född, men det troliga är väl att han också är född på Dal. Om man tar hjälp av Släktdata, så finner man en Johannes Pettersson Alsterberg som får barn i Nössemarks socken under åren 1817-1836. Dessvärre finns det ingen födelsebok där 1812 (det är en lucka 1790-1816) - men han är i vart fall en tillräckligt stark faderkandidat för att det ska vara värt att ta en närmare titt på honom...
3388
« skrivet: 2020-01-21, 23:56 »
Djurström är med i bouppteckningen från den 21/9, på elfte sidan (med hänvisning till en bouppteckning från den 17/9): "Enligt särskild den 17 i denna
månad förrättad bouppteckning å sterb-
husets inom Wersås socken i Kåkinds
härad, Skaraborgs län, befintlige egendom, tillhör boet..."o.s.v. Göteborgs RR (före 1900) EIIIa:126, s. 1359 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v67772.b687.s1359) Noteringen om Djurström finns på sidan 1369.
3390
« skrivet: 2020-01-21, 22:29 »
För att länka till en bild hos SVAR behöver man bara kopiera från webläsarens adressfält. (Men man kan slopa # och alla hieroglyfer som står därefter.) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061337_00405Några ytterligare upplysningar om föräldrarna fanns inte där - men det behövs inte... I mantalslängden 1840 (Norrvikens HS FIa:43; https://app.arkivdigital.se/aid/v65499.b312) är sonen Johan 17 struken. I stället är ditskriven volontären Johan Petter Qvicklund 17. Och därmed får väl saken anses avgjord...
3391
« skrivet: 2020-01-21, 20:10 »
Attesten finns alltså i Skee kyrkoarkiv. Har du en länk till den enskilda attesten också? Det finns några att välja på i den volymen... Bouppteckning förrättades den 1/9 1826 efter torparen Simon Olsson på Lera under Råröd i Kville socken. Han efterlämnar enkan Oliana Christensdotter och sex barn. Bland barnen finns den 9-årige sonen Johan Petter. (Kville HR 7:479; https://app.arkivdigital.se/aid/v65706.b244.s479).
3392
« skrivet: 2020-01-21, 08:10 »
kanske man skall be Landsarkivet att göra en efterforskning för personen den aktuella tiden du söker .
Det ser inte så ut att du får några svar
Börje gjorde sin efterlysning första gången för fyra dagar sedan. Lite mer tålamod än så får en släktforskare allt ha innan man ger upp, Bert-Ola. Det är inte bara att trycka på en knapp och så kommer svaret... Men nu är det klart. Svaret finns i den andra diskussionen där det hela började: https://forum.rotter.se/index.php?topic=166364#msg1529762
3393
« skrivet: 2020-01-21, 08:07 »
På s. 33 i Väla AI:5 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v56639.b21.s33) står inte att Lars flyttar till Örslösa 1824. Han flyttar till Levene 1825. I Levenes inflyttningslängd (B:1, s. 118, n:r 47; https://app.arkivdigital.se/aid/v13889.b65.s119) sägs han komma från Örslösa, d.v.s. Örslösa pastorat (där Väla socken ingår). Han flyttar in till Ulfstorp, som ligger i Sparlösa socken (i Levene pastorat; inflyttningslängden är alltså gemensam för hela pastoratet vilket är mycket vanligt). I Sparlösa hfl (AI:5, s. 54; https://app.arkivdigital.se/aid/v13973.b32.s55) finns han på Ulfstorps Skattegård. Han är kvar där i nästa hfl (AI:6, s. 51; https://app.arkivdigital.se/aid/v13975.b30.s51). 1826 flyttar han därifrån till Ulfstorps Kvistegård (s. 49 i samma bok). På sistnämnda ställe står att han flyttar till Särestad 1827. Enligt inflyttningslängden (B:1, s. 311, n:r 35; https://app.arkivdigital.se/aid/v8008.b159.s311) flyttar han in till Stommen i Flakebergs socken (i Särestads pastorat). Och här har hans födelsedag ändrats från den 1/5 till 5/1. I Flakebergs hfl (AI:4, s. 61; https://app.arkivdigital.se/aid/v9882.b35.s61) finns han mycket riktigt på Stommen. Han är kvar där i nästa hfl (AI:5, s. 52; https://app.arkivdigital.se/aid/v9883.b32.s53), där det står att han flyttar till Tengene 1828. 'Naturligtvis' är det en lucka i Tengene inflyttningslängd just 1828, liksom i annexen Hyringa, Trökörna och Längnum. Men i det fjärde annexet, Malma, är det inte tomt - där finns en inflyttad... Men det är inte Lars. Lars kommer alltså till Tengene pastorat från Flakebergs socken 1828. Kan han och Brita ha träffats där? I Särestads utflyttningslängd (som alltså också gäller för Flakeberg) finns flera Brita Larsdotter. Några kan avfärdas för att de har fel födelsedatum - men en ser särskilt intressant ut redan innan födelsedatumet är kontrollerat i husförhörslängden. Hon har nämligen titeln hustru, men flyttar ensam; m.a.o. lär hon vara nygift och flyttar till sin man - och hon flyttar från Flakeberg till Tengene 1829 (Särestad B:1, s. 324, n:r 31; https://app.arkivdigital.se/aid/v8008.b166.s325). Hon flyttar närmare bestämt från Flakebergs Passegård, och där finns hon också i hfl (AI:5, s. 63; https://app.arkivdigital.se/aid/v9883.b37.s63). Och mycket riktigt - hon är född i Småland den 1/5 1804. Och det står där att hon är inflyttad från Tengene 1827. Och hon finns också i Särestads inflyttningslängd det året (B:1, s. 311, n:r 28; https://app.arkivdigital.se/aid/v8008.b159.s311), bara några rader ovanför Lars. Det finns också en attest från den flytten (Flakeberg HII:1; https://app.arkivdigital.se/aid/v203055.b2200). Den är som synes daterad Tengene den 30/10 1827, och har n:r 18 (vilket då ska motsvara numret i utflyttningslängden). Också Lars har en attest för flytten till Flakebergs samma år ( https://app.arkivdigital.se/aid/v203055.b2150). Har de då gift sig i Flakeberg? Ja, de finns i Särestads vigselbok (som är gemensam för pastoratet - C:4, s. 686; https://app.arkivdigital.se/aid/v7969.b305.s687) 1829, lysning den 8/2 och vigsel den 3/5. Hon har förmyndarens muntliga bifall och moderns skriftliga tillåtelse - vilket betyder att hennes far är död. Dessvärre står det inte vad modern heter eller var hon bor. Men vid vigseln bor Lars i Ulvetorp; socken står inte, men det ligger i Hyringa, där han också finns i husförhörslängden (AI:3, s. 90; https://app.arkivdigital.se/aid/v9973.b49.s90). Han ska ha flyttat in från Särestad 1828 (när det alltså är en lucka i inflyttningslängden). Brita bor vid vigseln på Flakebergs Hans Passegård, vilket ju stämmer med både husförhörs- och utflyttningslängd, som redan konstaterats. Brita flyttade alltså till Flakeberg (i Särestads pastorat) från Tengene pastorat 1827, och hennes attest har nummer 18. Den enda av de fem socknarna i pastoratet som har någon som passar in på det i utflyttningslängden är Hyringa (C:3, s. 331, n:r 18; https://app.arkivdigital.se/aid/v6001.b108.s331). Där finns Brita Larsdotter Stalberg från Kalvekärr, som flyttar till Särestad. Hon finns dock inte på Kalvekärr i den samtida husförhörslängden (AI:3, s. 144; https://app.arkivdigital.se/aid/v9973.b76.s144). Men vi har fått tre ledtrådar genom flytten från Hyringa till Flakeberg 1827. I attesten står att Brita har "varit här från barndomen", alltså i Tengene pastorat. Och i utflyttningslängden står att hon heter Stalberg och kommer från Kalvekärr (även om hon inte finns där i husförhörslängden just då). Det finns en bouppteckning från den 6/10 1808 efter torparen Lars Stålberg från Kalvekärr (Viste häradsrätt FII:10, s. 373; https://app.arkivdigital.se/aid/v144315.b191.s373). Han efterlämnar enkan Annika Olsdotter, samt döttrarna Anna på det 12:e och Brita på det 6:e året. Det betyder att Brita bör vara född omkring 1802-1803. Lars Stålberg finns i Hyringas dödbok (C:2, s. 128; https://app.arkivdigital.se/aid/v6000.b64.s129), den 1/10 1808. Han är avskedad soldat på Kalvekärr, och blev 41 år, alltså född omkring 1767. När vi nu vet vad Britas mor heter, så går vi tillbaka till Hyringas hfl 1827. Brita fanns alltså inte på Kalvekärr då, och där finns heller ingen Annika Olsdotter. Men om vi vänder på bladet, så finns där på Högelid (s. 145; https://app.arkivdigital.se/aid/v9973.b77.s146) en enka med rätt namn, född i Levene 1771. Går vi så till föregående längd (AI:2, s. 75; https://app.arkivdigital.se/aid/v9972.b42.s75), så finns på Högelid en Bengt Andersson med hustrun Annika Olsdotter, född i Levene 1771, och dottern Brita Larsdotter, född 1802 (vilket ju passar med åldern i faderns bouppteckning). Britas födelsort skulle (om den ska ligga i Småland) kunna vara "Jönköp.", även om den första bokstaven inte ser ut som ett normalt J. Jag kan inte hitta någon Stålberg i någon av de fem socknarnas inflyttningslängd i Tengene pastorat från 1808 (när han dog) och bakåt till 1800 (jag kollade några år extra, eftersom man inte kan vara säker på att Brita inte är född före 1802). Men längderna ser ofta 'tunna' ut, så jag skulle inte bli det minsta förvånad om alla inflyttade inte kommit med. Stålberg är alltså avskedad soldat. Och i soldatregistret finns en Lars Stålberg som är soldat för n:r 124 Toveryd vid Livkompaniet av Jönköpings regemente, antagen 1795. Enligt generalmönsterrullan den 20/6 1803 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v50733.b39) är han 36 år och västgöte samt har tjänstgjort i 8 år. Där står också att han begär avsked, och att han är sjuklig enligt attest. Toveryd ligger i Järstorps socken. Och i dess födelsebok (C:4, s. 16; https://app.arkivdigital.se/aid/v34637.b13.s17) finns den 26/1 1803 Brita från Lomsjö. Föräldrar: Soldaten Lars Stålberg och hans hustru Annika Olsdotter. I husförhörslängden (AI:4, s. 214; https://app.arkivdigital.se/aid/v20572.b116.s215) finns de i Bomstugan under Lomsjö. Där framgår att Lars heter Torstensson. I utflyttningskolumnen finns en klammer runt makarnas rader och noteringen "Tengene 95", men det borde rimligen ha stått i inflyttningskolumnen. Och i utflyttningskolumnen finns också en klammer runt hela familjen med noteringen "Levene 1804". Men i Levenes inflyttningslängd (som omfattar hela pastoratet) hittar jag ingen Stålberg, varken 1803, 1804 eller 1805. De kanske ändrade sig och flyttade till Tengene pastorat i stället, med dess 'tunna' inflyttningslängder. Där bodde de ju vart fall när Lars dog 1808.
3395
« skrivet: 2020-01-20, 21:00 »
Det är svårt att släktforska i Västergötland.Prästerna eller vem det var som skrev i böckerna hade ingen koll på något.
"Ingen koll på något"? Det är inte värre i Västergötland än i andra landskap. Visst finns det fel i kyrkoböckerna, och vissa präster slarvar rejält. Men å andra sidan finns det de som är mycket noggranna. M.a.o. likadant som på andra håll. En sak som man ska tänka på i Västergötland är att man med ordet "församling" menar pastorat. Och dessutom finns det många små socknar i Västergötland; därför har man ofta gemensamma kyrkoböcker för hela pastoratet.
3396
« skrivet: 2020-01-20, 20:42 »
I folkräkningen står att de bor i Majornas 1:a rote, hus 16 S ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/Folk_814201-192). Johanna sägs vara född 1829, och inflyttad till Karl Johan 1850. Det finns emellertid ingen Johanna Olsdotter/Olsson född 1829 i inflyttningslängden 1850, men däremot 1851 (BI:2, s. 342, n:r 103; https://app.arkivdigital.se/aid/v34183.b175.s343). Hon är född 1829, och hemmadotter från Säve. Attesten sägs vara daterad den 29/8. Med rött har skrivis till "1 · 16 S", alltså 1:a roten 16 S. Att det är ditskrivet med rött betyder att den noteringen har gjorts senare; hon flyttade alltså inte dit redan 1851. Där finns också noteringar om lysning 1852, och vigsel den 6/2 samma år. Mannen dog den 26/2 1868, och sedan lyste det igen 1872. (Under en period saknade man husförhörslängder, och gjorde då i stället noteringar i inflyttningslängden.) Det finns också en attest (HII:27, s. 70; https://app.arkivdigital.se/aid/v204738.b750.s70); den har n:r 103 i övre vänstra hörnet, vilket måste ha skrivits dit i Karl Johan, eftersom det är samma nummer som i inflyttningslängden. Attesten är daterad Trolleröd (Säves prästgård) den 29/8 1851. Johanna sägs där vara hemmadotter från Nordslätt, och född i Ytterby socken 1829, varifrån hon inflyttade till Säve 1833. Och hon utflyttar nu till Örgryte. Hon finns med föräldrarna på Nordslätt i husförhörslängden 1849-1853 (AI:3, s. 124; https://app.arkivdigital.se/aid/v16847.b303.s125 - observera att det finns två längder i volymen). Där står att hon flyttar till Karl Johans församling ("K. J. förs" - det borde åtminstone vara ett K under plumpen... ). Att det står Örgryte i attesten måste bero på att Karl Johan vid den här tiden hörde till Örgryte pastorat.
3397
« skrivet: 2020-01-20, 16:42 »
Jo, om han äger fastigheten, så ska den naturligtvis vara med i bouppteckningen.
I lagfartsboken står att bouppteckningen var den 17/9, men du säger att den var den 21/9. Bodde Axel på Djurström? Om han bodde någon annanstans, så kan det ha varit en bouppteckning på varje ställe.
3398
« skrivet: 2020-01-20, 16:06 »
Det är meningen att det ska vara en lagfart per rad (ruta), men här har skrivaren sparat på utrymmet och skrivit två lagfarter i var och en av de två första raderna. Varje nummer (längst till vänster) är en lagfart.
I kolumn 4 (fångesman) står:
"Afl. Lektorn [?] Axel Vilhelm Ewert.
Fastebref d 8 Juni 1874 å 1 mtl. fr. säteri Djur-
ström och 1/2 mtl. rå och rör Fagerberg.
Boupt. efter honom den 17 September 1888."
Fastebrev är vad lagfarterna kallades förr. Eftersom fastebrevet utfärdades på sommaren 1874, så bör det första uppbudet ha varit vid sommartinget 1873 (och sedan andra och tredje uppbuden vid höstetinget 1873 resp. vintertinget 1874). Och vid det första uppbudet bör köpebrevet finnas i uppbuds- och lagfartsprotokollet.
Fastigheten består alltså av 1 mantal frälse säteri Djurström och 1/2 mantal rå- och rörshemman Fagerberg. Rå och rör betyder att gården ligger inom säteriets gränser. Fagerberg har alltså införlivats med själva säteriet, och lyder alltså inte bara där under.
Går vi sedan till de olika lagfarterna, så ser vi i kolumn 2 att enkan (lagfart n:r 2) får hälften: 1/2 mtl Djurström (som totalt består av 1 mtl) och 1/4 mtl Fagerberg (som totalt består av 1/2 mtl). Och barnen (lagfart n:r 1, 3 och 4) får 1/3 var av den andra halvan. Allt detta enligt arvskifte den 3/11 1888.
Till höger om kolumn 4 finns en smal onumrerad kolumn. Siffrorna där hänvisar till tidigare lagfartsnummer (alltså fångesmannens/säljarens lagfart). Lagfart nummer 5 visar att Gyllenram och hustrun Sigrid Maria köper övriga arvingars delar. Detta enligt köpebrev från samma dag som arvskiftet.
Och sedan har alla sökt och beviljats lagfart samtidigt, den 26/11 1888. Arvingarna måste ha lagfart på sina andelar för att kunna sälja dem vidare.
3400
« skrivet: 2020-01-19, 19:24 »
3401
« skrivet: 2020-01-19, 16:52 »
Ryttaren Flinkberg (utan förnamn) begravdes i Lekåsa den 22/12 1783. Dödsdag står ej, inte heller var i socknen han bodde. Han blev 55 år och dog av lungsot. (Lekåsa C:3, s. 251; https://app.arkivdigital.se/aid/v9421.b134.s251 - nederst på sidan.) (Bouppteckningen förättades alltså på begravningsdagen.)
3402
« skrivet: 2020-01-19, 16:37 »
"Åhr 1783 d 22 desember blef upå bejeran af
enckian Anna Olofsdotter i Låckatorp laga
boupteckning förrättadt efter des afledne
man Anders Flinckberg som är med döden
afgången d 18 desember och har efterlemnatt
sig 3 söner son Olof är möndig och son Hans är På 16
åhret och son Andrias 12 åhr och förslås till förmön-
dare rusthållaren wallförståndig Bangt Jöns-
son i Stora Låckatorp som dii omöndigas rätt och bä-
sta bewaka agendomen upgafs af enckan
och befans som följer näml."(Prickarna i ä har väl glömts på några ställen - eller så stavade han som han uttalade det... )
3403
« skrivet: 2020-01-19, 15:26 »
Fastighetsböckerna började att föras 1933, och de finns inte hos SVAR. Deras föregångare lagfartsböckerna fördes under tiden 1875-1933. De finns (till största delen) vansinnigt nog samlade på landsarkivet i Härnösand (liksom de senare fastighetsböckerna); inte bara de som borde vara där, utan också de som egentligen hör hemma på alla andra landsarkiv. De är bara några få som har lyckats undgå deportationen och finns på sitt 'eget' landsarkiv (tillsammans med resten av tingsrättens arkiv). Alla lagfartsböcker är ännu inte skannade; de som är skannade finns här: https://sok.riksarkivet.se/lagfartsbockerMen i lagfartsböckerna kan man bara se vem som har fått lagfart, och när. Det hänvisas där till § i lagfartsprotokollen, men de protokollen finns (om inte också några sådana av bara farten följt med till Härnösand) kvar på rätt landsarkiv, där de ingår i tingsrättens arkiv. Åtkomsthandlingarna (köpebrev, bouppteckning m.m.) finns sedan i bilagor till protokollen (eller avskrivna i själva protokollen). Före 1875 gällde den gamla bördsrätten med dess uppbud (och lagfarten kallades då fastebrev). Då finns inga böcker där man kan slå upp en fastighet, utan man behöver veta för vilken tid man ska söka i uppbuds- och lagfartsprotokollen (i samband med den första 'moderna' lagfarten brukar det dock i lagfartsboken finnas en hänvisning till det sista fastebrevet). De protokollen ingår i respektive häradsrätts arkiv, och där brukar köpebrevet vara avskrivet i samband med det första uppbudet. Jag kan tillägga att det samtidigt med lagfartsböckerna också finns inteckningsböcker, där man alltså kan se om en fastighet var belånad. Inteckningsböckerna är inte skannade. I fastighetsböckerna fr.o.m. 1933 ingår både lagfarter och inteckningar.
3404
« skrivet: 2020-01-18, 12:54 »
Felaktiga uppgifter i offentliga profiler kan rättas av alla Geni-medlemmar.
Ja, det är det som är det stora felet med Geni - vem som helst kan ändra i andras uppgifter! Hur vet man att den "rättade" uppgiften inte var korrekt och att det därmed är den "rätta" uppgiften som är fel? Det är som Wikipedia - fast värre. Och de tokerierna som Per berättar om, att Geni inte tillåter domböcker som källor. Det är ju imbecillt! Och det värsta av allt: Genis idiotiska "automatiska trädjämförelser". Genom dem kan någon annan koppla ihop din korrekta antavla med andra personer som den inte har någon anknytning till alls. GEDCOM-importen till Geni tar endast 5 generationer. Det räcker i de flesta fall för att få en knytning till Genis världsträd.
"Världsträd..." Och vem håller koll på att alla personer som stoppas in har rätt uppgifter - och att de verkligen är föräldrar, barn och makar till dem som de påstås vara föräldrar, barn och makar till när vem som helst kan "koppla samman" sina egna uppgifter med det som andra har lagt in i detta fantastiska "världsträd"? FN:s släktforskningskommissariat? Till alla seriösa släktforskare kan jag bara ge ett råd: Håll er så långt bort från Geni som möjligt!Om du vill publicera din släktforskning på nätet, så skaffa ett webhotellskonto, och ladda upp din forskning dit i form av html-sidor som du har skapat i ditt släktforskningsprogram. Då har du full kontroll över dina egna uppgifter.
3407
« skrivet: 2020-01-17, 23:32 »
Johannes visste ju att Lindgren var präst i Bru - han kände bara inte till den lilla detaljen att han var död och inte kunde skriva några attester... Så jag tror nog att han var därifrån. Det finns ju rullor över lantvärnsmännen, både på landsarkivet i Göteborg och Krigsarkivet i Stockholm. Där borde gå att hitta något - men de handlingarna är ju inte filmade.
3408
« skrivet: 2020-01-17, 23:12 »
Ja, där är en attest som verkligen är skriven av Lindgren. Handstilen är annorlunda. Den är undertecknad i Bro Prästg:d, inte "Bru soken". Sitt namn skriver han Eric H. Lindgren, inte "E. Lingren". Och hans titel är Kongl. Ordinarie Hof Pred. och Prost, inte "Prost i Bru soken". Jag kan tillägga att bild 5980 gäller hos Arkiv Digital ( https://app.arkivdigital.se/aid/v204299.b5980). (Den som inte har AD kan passa på att testa nu. Det är gratis fredag-söndag: https://www.arkivdigital.se/online/gratis)
3409
« skrivet: 2020-01-17, 21:50 »
Nu talade man ju inte svenska i Båhuslän i början på 1800-talet. Båhuslän blev inte försvenskat förrän långt in på 1900-talet. Så Bru vore helt naturligt att skriva om han skrivit attesten själv - men inte danska -sen. Och visst är "attesten" skriven av någon med bra handstil - men skrivaren behärskar inte svensk stavning något vidare (även med hänsyn till att man kunde stava som man ville förr i tiden). Först trodde jag att det var en avskrift gjord av en norrman som inte kunde tyda den svenske prästens kråkfötter i originalattesten - men så kan det ju inte vara. Antagligen är skrivaren en norrman som fått uppdraget att skriva just för att han hade bra handstil, och så dikterade Johannes vad det skulle stå - och så blev det lite svorsk stavning...
3410
« skrivet: 2020-01-17, 21:27 »
Enligt herdaminnet var Lindgren från Stockholm. Att han då skulle skriva Bru är otänkbart. Och mer än otänkbart är att han skrev en attest 1813. Enligt samma herdaminne flyttade han tillbaka till Stockholm 1805, och dog 1812. Prästen i Bru 1813 hette Kamp.
3411
« skrivet: 2020-01-17, 20:59 »
Lantvärnet vara bara extrasoldater, så i generalmönsterrullorna finns de inte. Men det finns rullor för lantvärnet också, men inte på nätet (i vart fall inte för Båhuslän). Den attesten ser märklig ut. En svensk präst som skriver Mattesen i stället för -sson. Ock "likka" med kk. Bru är det språkligt korrekta namnet på socknen i den gamla norska provinsen Båhuslän, men i den samtida kyrkoboken skriver prästen tydligt Bro. Och handstilen i kyrkoboken ser inte ut att vara skriven av samme man som attesten... Jag ska se om jag kan hitta någon attest från Lindgren för att jämföra hur en attest ser ut som helt säkert är skriven av honom...
3412
« skrivet: 2020-01-17, 20:16 »
Står inte faderns namn i kyrkoboken när Johannes gifter sig? Lantvärt finns inget som heter. Jag misstänker att det står lantvärnsman eller lantvärnist, alltså att han var uttagen till lantvärnet. Det sattes upp 1808, vilket ju passar bra med att han rymde då. Det skulle också kunna förklara var han fick Lindquist ifrån. Finns attesten i Digitalarkivet? Eller har du en bild som du kan lägga in här? Jag kan tillägga att också Lyse socken hörde till Bru prästegäll (pastorat).
3413
« skrivet: 2020-01-16, 20:17 »
Sjö är det gamla namnet på Säve. Det finns också med i Ortnamnsarkivets uppteckningar av det lokala uttalet, så det måste ha varit levande åtminstone under den senare delen av 1800-talet. Så om det ska vara en socken i Båhuslän, så lär det vara Säve. Och att Johannas man är från grannsocknen Tuve minskar ju inte sannolikheten för det...
3414
« skrivet: 2020-01-10, 21:37 »
I mantalslängden 1742 är Lars Persson på Kitteröd död, och enkan Karin står för bruket. Hon har sonen Per och dottern Johanna. Sedan finns det inga mantalslängder förrän 1748, men det finns jordeböcker (alla är dock ännu inte på nätet). I jordeboken 1744 står Per Larsson för bruket av Kitteröd. Gården är på 1 tunna, varav hälften ägs av kronan och hälften av åbon "och dess syskon". 1744 brukas Kitteröd av Asmund Nilsson, och den halva odelstunnan ägs av "förre åbon Larses barn". Och vem är då Asmund Nilsson? Jo, den 13/1 1744 vigdes Asmund Nilsson med enkan Karin Christoffersdotter från Överby (Lur C:1, s. 171; https://app.arkivdigital.se/aid/v213.b90.s171). Att det är 'rätt' Karin kan det rimligen inte vara någon tvekan om när Kitteröd brukas av en Asmund Nilsson, och Lars och Karins barn fortfarande äger gården. Det finns en ogift Asmund Nilsson på Överby i mantalslängden 1742. Karin flyttade väl dit redan innan de formellt var gifta, samtidigt som sonen Per tog över bruket på Kitteröd. Och detta förklarar ju varför Johanna bodde där när hon gifte sig; det var visserligen året efter, men hon stannade väl på Överby som piga när modern flyttade tillbaka till Kitteröd. I mantalslängden 1752 är Asmund död och enkan Karin står för bruket på Kitteröd. Hon är kvar där 1753. Men 1754 är hon "härifrån och under dess son Per Larsson i S:r Slön i Skee s:n". Det står också att "denna gård brukas av Anders i Tvetane" (som ju var gift med dottern Anna). Per flyttade alltså till Slön när Asmund och Karin tog över bruket på Kitteröd. Och vid den gemensamma bouppteckningen efter Anders Ivarsson och Johanna Larsdotter i Torbal den 1/8 1783 (Tanums m.fl. HR FII:17, f. 335r; https://app.arkivdigital.se/aid/v65835.b352.s335) bevakades den omyndige sonen Ivars rätt av morbrodern Per Larsson i Slön.
3415
« skrivet: 2020-01-09, 22:00 »
Han är struken redan i den här längden (AI:3, 1:a delen), men det finns ingen flyttnotering. Har du kollat dödboken? Om man bläddrar runt bland sidorna, så är det många som är strukna utan flyttnotering. Och när det finns flyttnotering, så verkar det vara sockennamn allihop (åtminstone vid en snabbtitt). De som inte har flyttnotering har väl då flyttat inom socknen (eller kanske pastoratet, som också omfattar Vrigstad och Nydala). Om han inte finns i dödboken, så får du väl bläddra igenom den längd där han är struken och se om du hittar honom på någon annan gård. Det är ju bara 290 uppslag... (Observera att det är två längder i AI:3.)
3416
« skrivet: 2020-01-09, 20:19 »
Om du ser på sidans kolumnrubriker, så finns det en kolumn per år för förhör åren 1816-1820. Sedan har väl prästen fortsatt att göra noteringar om husförhören också följande år, men då i kolumnen Omständigheter.
Kråkfötterna är inte lätta att tyda, men det ska nog föreställa en förkortning för presens = närvarande, alltså vid husförhöret resp. år. Samma sorts notering finns ju också i årskolumnerna.
3417
« skrivet: 2020-01-09, 18:47 »
Jonas är från Möckeltorp.
På andra sidan sjön Viken finns ett Myckeltorp i Bällefors socken och Mockeltorp i grannsocknen Ekeskog.
Båda skulle väl kunna uttalas Möckeltorp.
3418
« skrivet: 2020-01-09, 18:01 »
Höra socken uppgick i Järpås socken 1803.
3419
« skrivet: 2020-01-09, 17:50 »
Den 5/6 1815 förrättades bouppteckning efter timmermannen Carl Nordströms avlidna hustru Christina (Uddevalla RR FII:15, s. 457). Hon efterlämnade såsom närmaste arvtagare sonen bonden Sven Olsson i Herrestad, döttrarna Greta gift med förre hökaren Anders Frölander, Margareta gift med hökerihandlanden Nils Wessman samt yngsta dottern Ingeborg 30 år gammal. Det finns ett testamente inskrivet i bouppteckningen. Där sägs inget om några gemensamma barn, däremot om hennes barn i förra giftet. Den 5/4 1823 förrättades bouppteckning efter avlidne timmermannen Carl Nordström (Uddevalla RR FII:19, s. 5). Närmaste arvtagare är en brorson och två systerdöttrar. Men han testamenterar allt till sin styvdotter Ingeborg Nordström. Den 22/2 1834 förrättades bouppteckning efter sjötimmermannen Peter Söderbergs hustru Ingeborg född Nordström (Uddevalla RR FII:23, s. 281). Hennes närmaste arvtagare är systrarna Margareta Nordström gift med hökerihand. N. Wessman, A. G. Nordström som är enka efter åkaren A. Frölander samt avl. brodern Sven Olssons barn. Slutsatsen av detta måste bli att Margareta och hennes systrar har tagit namnet Nordström efter styvfadern. Olsdotter måste vara deras patronymikon, eftersom brodern Sven heter Olsson - men Nordström lät väl finare när man flyttade in till staden. Enligt Uddevallas husförhörlängd (AI:1, s. 39) heter Carl Nordströms hustru Christina Pehrsdotter - men det är inget att bry sig om... Den 6/1 1765 gifte sig Ola Tolsson (i vigselboken kallad Tollesson) från Utby med Kjerstin Olsdotter från Grytingen (Herrestad C:2, s. 495). De fick sedan följande barn på Utby: · 3/12 1766 (s. 139) Margreta, död 12/4 1767 (s. 532). · ?/3 1768 (s. 148) Sven. · 23/3 1770 (s. 160) Ola. · 7/10 1772 (s. 178) Sigrid, död 15/11 1772 (s. 542). · 23/10 1773 (s. 184) Anna Greta. · 13/4 1777 (s. 207) Margreta Maja. · 1/5 1781 (s. 227) Ingeborg. Den 29 (?)/1 1785 dog Ola Tolsson (s. 559). Bouppteckning förrättades den 2/4 1785 (Tunge m.fl. HR FIIa:7, s. 811). Kjerstin finns inte som omgift i vigselboken, men det saknas vigslar 1786. Den 21/11 1787 får dock Carl Nordström och Kjerstin Olsdotter sonen Ola på Utby (s. 270). Han dör i Uddevalla den 1/2 1789 (C:5; f. 403r). Carl och Kjerstin finns på Utby i husförhörslängden (AI:2, s. 12). De är strukna, och sonen Sven har tagit över. De står inte vart de har tagit vägen när de strukits, och det finns ingen utflyttningslängd för den aktuella tiden, men de finns i Uddevallas inflyttningslängd 1788 (B:1, s. 14, n:r 369). Enligt Uddevallas husförhörslängd är Margreta Nordström född den 9/5 1781. Hon har alltså fått systern Ingeborgs födelsedatum - nästan... Åtminstone år och månad.
3421
« skrivet: 2020-01-08, 23:28 »
"...äldsta dotteren Anna Larsd:r
gift med Anders Jönßon i Twetane
och yngsta dotteren Johanna Larsd:r
ogift och 16. åhr g."
3422
« skrivet: 2020-01-06, 19:07 »
Jag vet att man har dille på bomullsvantar i arkivvärlden. Om man sitter och bläddrar i gamla handlingar, så är det krav på att man ska använda vantar - trots att det bara sliter på de ömtåliga handlingarna när man bläddrar och gång på gång försöker få tag i samma sida med de klumpiga vantarna.
Och jag har också sett rådet på andra håll att använda bomullsvantar vid hanteringen av glasplåtar, men det tycker jag låter mycket riskabelt. Vantarna är glatta och det är därmed svårt att få ett säkert grepp om det man håller. Och om en plåt glider ur fingrarna, så är det stor risk att den inte finns mer...
Oavsett om det gäller arkivhandlingar eller glasplåtar, så är mitt råd: Tvätta händerna och glöm vantarna! Om du håller plåten runt kanterna, så sätter du inga märken på den med fingrarna. M.a.o. på samma sätt som man hanterar en CD/DVD-skiva eller en gammal hederlig grammofonskiva.
3424
« skrivet: 2019-12-17, 22:45 »
3/4 mtl Tomteg. · 1/4 mtl: Jonas, h., 1 son/dräng 18 år eller äldre [utan namn]. · 1/2 mtl: Lars den äldre, h., dr. Swen, dot. Maria, 1 son/dräng [det finns markering för 1 son/dräng 18 år eller äldre samt 1 under 18 år - men vilken av dem som är Swen och vad den andre heter framgår inte]. · Sold. bost.: Sold. Nylander, h. · En backestuga: Inhyses avsk. sold. Sahlgren, h. (Kolumnrubrikerna finns i början av längden, sidan 5.) Det finns en bättre bild hos Arkiv Digital: https://app.arkivdigital.se/aid/v897634.b5010.s993. (Detta är Kammarkollegiums exemplar [på Riksarkivet], som är samma exemplar som finns hos SVAR. AD har också mantalslängder från Skaraborgs landskontor [länsstyrelsen; på landsarkivet]: https://app.arkivdigital.se/aid/a1663.)
3425
« skrivet: 2019-12-17, 21:43 »
"Skurit halsen av sig" skulle man knappast ha formulerat det om det hade varit en olyckshändelse. Dessutom begravdes han alltså "i stillhet", d.v.s. utan klockringning, sång och musik samt med endast de närmast anhöriga närvarande. Man har alltså konstaterat att han tog sitt liv, men eftersom det skedde "i yrsel" (med vilket man lär mena tillfällig förvirring eller liknande), så fick han ändå begravas på kyrkogården, som "självspillingar" annars inte fick. Detta bör ha behandlats vid tinget. Gösslunda socken hör till Kållands härad, men domböckerna från 1788 finns ännu inte på nätet, varken hos Arkiv Digital eller SVAR. Det blir alltså till att besöka eller kontakta landsarkivet i Göteborg. (Arkivförteckning för Kållands häradsrätt: https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/GLA/11037.)
3427
« skrivet: 2019-12-14, 00:36 »
Det torpet som ligger mellan Djupedal och Dumpevik hör till Sandvik, enligt häradsekonomiska kartan som Leif L länkar till. Och Sandvik hör till Hemsjö socken. Det Röhult som finns på sidan 117 i Alingsås landsförsamling AI:5 är gården Röhult vid Hjälmared. Det står att den är "avhyst och brukas under gården", alltså Hjälmared. Och det "bebos av" torparen Sven Nilsson med familj. Han räknas alltså som torpare för att han inte brukar Röhult som en gård. Det är m.a.o. inte 'ditt' Röhult. Så här ser 1/4 mtl Röhult (vid Hjälmared) i Alingsås socken ut i mantalslängden 1816: https://app.arkivdigital.se/aid/v224420.b10790.s1069. Där finns Swen Nilsson med hustru. Men det står inte något mantal framför hans namn; han är alltså inte bonde. Efter 1/4 mtl på raden ovanför finns inga personer, och i marginalen står "Afhyst under Hjelmared".
3428
« skrivet: 2019-12-13, 15:26 »
Svaret på Leif E:s sista fråga är att torparfamiljen var skriven i den socken som torpet hörde till. Och torpet var som sagt en del av en gård, och hörde därmed till samma socken som den egentliga gården. Men det är alltså vilken socken gården räknades till som gäller; gårdens (och därmed torpets) ägare kunde ju själv vara skriven någon annanstans, om han inte bodde på gården.
Sedan kan det ibland vara skillnad på kyrkosocken och jordebokssocken. En gård kan räknas till en kyrkosocken, men till grannsocknen i jordeboken. Och det är kyrkosocknen som avgör i vilka kyrkoböcker man finns, och jordebokssocknen avgör var man är mantalsskriven.
3429
« skrivet: 2019-12-13, 14:59 »
Det där är en attest för Carl Arvidsson. Och man har ändrat fram och tillbaka mellan Arvidsson och Andersson i Skees husförhörslängder - så vad heter han egentligen? I attesten står att han kommer från Eds församling. Frågan är då om man med församling menar detsamma på Dal som i Västergötland, alltså pastorat. Det finns ingen Carl i Eds, Håbols och Töftedals födelseböcker 1806. Den enda återstående socknen i pastoratet är Nössemark, men där saknas födelsebok 1806. Och det var till Nössemark man flyttade 1837 (Nössemark B:1, s. 54; https://app.arkivdigital.se/aid/v11623.b33.s55).
3430
« skrivet: 2019-12-13, 13:37 »
Det varierar beroende på vilken tid det handlar om. Kolumnrubrikerna brukar finnas i början på längden.
3431
« skrivet: 2019-12-13, 01:14 »
N:r 66 är som sagt också född i "Diurs" socken, enligt GMR 1712. I 1710 års rulla står att han är "Barnfödd uti Juhr Sochn och Cronobärgz lähn" (uppslag 322; https://app.arkivdigital.se/aid/v376325.b3260.s322, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028859_00338). Men någon Jur socken finns inte heller. Och förutom Ljunga och Ljungby finns det bara en socken i Krononbergs län som uttalas med "Ju" i början - och det är Ljuder. Inte heller i 1710 års GMR finns någon från Ljuder. Men förutom N:r 66 från "Juhr", finns också en (n:r 62) som är född i "Giur" socken i Kronobergs län.
3432
« skrivet: 2019-12-12, 23:10 »
Alla ryttarna har en socken som födelseplats, inte en gård. Och jag kan inte finna någon i hela kompaniet som är född i Ljuder ( Liudher), men däremot en till från "Diurs" socken (n:r 66). Man stavade som man ville förr, och om skrivaren bara fick sockennamnet muntligt, uttalat på en dialekt som han inte själv talade, så är det inte otänkbart att han uppfattade Ljuder som "Jur". Och i så fall är det helt rimligt att han skrev "Diurs socken" (Djurs med modern stavning). "Dju" och "Lju" uttalas likadant = "Ju". Men i stället för att gissa vilken socken det kan vara (och en gissning blir det ju när det inte finns någon socken som borde stavas "Diur"), så försök att finna ut vad det blev av den Mattis Mattisson som föddes i Ljuder den 16/2 1691 ( https://forum.rotter.se/index.php?topic=165329#msg1524181). Han har inte bara rätt ålder ('din' Mattis var 20 år när han antogs 1711); hans far är också soldat enligt födelseboken. Och det var vanligt att soldatsöner själva blev soldater. Dessutom ligger Äskebäck (i mitten på kartan) precis vid gränsen till Ljuders socken: https://kso.etjanster.lantmateriet.se/?e=520161&n=6274131&z=8Den blå gränsen på kartan är en nutida kommungräns som inte fanns då, men det är också sockengräns mellan Älmeboda och Ljuder. Högre upp på kartan, ovanför Äskebäck och vid korsvägen sydväst om Skruv, ligger "Åkerby", som är ett idiotiskt hittepånamn. Det egentliga namnet är Grisebo (se http://www.ejnar.se/7192/december.html). Och det var i Grisebo ( Grißboda) som soldatsonen Mattis Mattisson föddes 1691 - bara 6-7 km från Äskebäck.
3433
« skrivet: 2019-12-11, 22:06 »
Hur det förhåller sig med just detta torpet vet jag inte.
Men rent allmänt är det så att ett torp inte var en egen fastighet, utan hörde till en gård. Och torpet räknades då till den socken där den egentliga gården låg.
Och vid skiften kan utmark ha delats så att en gård fått mark som ligger som en enklav i en annan socken (alltså som en 'ö' inne i en annan socken).
Detta förekommer än i dag, och det finns t.o.m. exempel på kommuner som av denna orsak har områden inne i en annan kommun.
3434
« skrivet: 2019-12-10, 23:20 »
3435
« skrivet: 2019-12-09, 09:42 »
3436
« skrivet: 2019-12-09, 09:37 »
Det kommer mera... Den 11/4 1910 återfinns fiskhandlaren And. Mag. Jonsson i Tjärnös dödbok (F:2, n:r 7; https://app.arkivdigital.se/aid/v180177.b64). Prästen noterar att han är "tillhörande Rom. Katholska kyrkobekännelsen" samt "här icke kyrkoskrifven". Han har försökt att utröna var Anders är skriven, men har inte lyckats. Han har därför skrivits in i inflyttningslängden (B:3, n:r 37; https://app.arkivdigital.se/aid/v180170.b22). Men bouppteckningen efter honom förrättades i vart fall den 29/4 på Vallbacken under Övre Öddö i Tjärnö socken (Vätte HR FII:23, s. 683; https://app.arkivdigital.se/aid/v551815.b3440.s683). Och där står att han äger lägenheten Vallbacken n:r 1! I bouppteckningen upptas också möbler och husgeråd, och dessutom två kor. Så jag tror nog att jag vet var han borde ha varit skriven - jag tror inte att korna bodde där ensamma... Men i församlingsboken 1906-1910 (AIIa:3, uppsl. 221; https://app.arkivdigital.se/aid/v180166.b231.s221) finns på Vallbacken bara dottern Anna Carolina och hennes dotter Alice Katarina. Anna Carolina är inflyttad från Christiania i maj 1907 - men dottern är född i Strömstad i juni samma år (C:6, uppsl. 139, n:r 42; https://app.arkivdigital.se/aid/v12387a.b1470.s139). Varför flyttade Anna Carolina till Vallbacken alldeles ensam en månad innan hennes barn föddes? Nja, helt ensam var hon nog inte... Fadern Anders hade nämligen köpt Vallbacken redan sex år tidigare. Vid köpet är Anders från Nordby, enligt köpebrevet (den 18/9 1901) som är avskrivet i lagfartsprotokollet (Vätte HR AIIa:10, vintertinget 1902 § 57; https://app.arkivdigital.se/aid/v281475.b2250). Lervik ligger delvis under Nordby och delvis under Medby - så kanske var det i Lervik han bodde då? En intressant sak till i bouppteckningen: "På grund av boskillnad emellan makarna har inte hustruns egendom upptagits i bouppteckningen." Undrar just om den boskillnaden var på riktigt eller av skattetekniska skäl... Det dröjde dock till ett halvår efter Anders bouppteckning innan Josefina flyttade till Vallbacken - åtminstone officiellt... Det står att hon kommer från Norge, men inte var där. Attesten - om det finns någon... - visar ju varifrån, men så sent som 1910 är inte attesterna filmade. På Vallbacken blev hon kvar tills hon 1922 flyttade till Strömstad (Tjärnö AIIa:4, uppsl. 215; https://app.arkivdigital.se/aid/v180167.b225.s215). Hos Josefina på Vallbacken bodde också barnen Adela Helena (f. den 1/6 1895) och Albert Markus (18/6 1897). Båda sägs vara födda i Fredrikshald, och därifrån inflyttade de den 7/5 1915. De skulle alltså ha bott ensamma i Halden från det att modern flyttade till Vallbacken 1910, då 15 resp. 13 år gamla. Visst, det gjorde de säkert... Josefina har också en "fosterson" Ivan Anders (Ivan Andrén i födelseboken), som är oäkta son till Berta Josefina Johnsson - alltså i själva verket Josefinas dotterson. Han är född i Tjärnö socken den 25/10 1910 - dagen efter att mormodern Josefina noterats som inflyttad... I födelseboken (C:11, n:r 35; https://app.arkivdigital.se/aid/v186488.b99) står att nedkomstorten är Tjärnö, men inte var där - jag har dock mina aningar... Det står också att moderns kyrkoskrivningsort ej har kunnat utrönas. Han döptes i Strömstad (C:6, n:r 63; https://app.arkivdigital.se/aid/v12387a.b1840.s176). Där står att attest sänts till Katolska församlingen i Göteborg, "der modren uppgafs vara skrifven", men enligt upplysning hade hon "redan den 3/9 10 uttagit utflyttningsbetyg till Amerika" - och så hamnade hon på Öddö i stället... Josefina flyttade alltså till Strömstad 1922, tillsammans med sonen Albert Markus. De finns där i församlingsböckerna AIIa:3 (uppsl. 365; https://app.arkivdigital.se/aid/v12379c.b3730.s365) och AIIa:4 (uppsl. 120; https://app.arkivdigital.se/aid/v12380a.b1310.s120). I den sistnämnda boken finns också dottersonen Ebbe Harald Jakob, som är oäkta son till Elisa Katarina Dikka Johnsen. Och hon sägs i sin tur vara född i Lervig den 23/5 1893. (Hon nämns ju också på baksidan av attesten som det länkas till i det första inlägget här ovan - och det lär väl vara hon som efterlysts här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=164746.) Ebbe är född i Annedals församling i Göteborg, och döpt i katolska kyrkan. I födelseboken (Annedal C:2, uppsl. 39, n:r 123; https://app.arkivdigital.se/aid/v114331.b45.s39) står att moderns kyrkoskrivningsort är okänd. Så det ena barnet efter det andra är fött i Lervik - men ingen har bott där...
3437
« skrivet: 2019-12-09, 00:58 »
Den svenska folkbokföringen är inte så komplett och perfekt som det ofta påstås... Det var mycket vanligt att man flyttade fram och tillbaka efter behag mellan Båhuslän och övriga norska bygder runt Skagerrak, med eller utan attest. Man ser inte sällan personer som tar ut en attest från sin gamla båhuslänska socken för att gifta sig i Norge, men i den norska inflyttningslängden står att de flyttat in något år eller mer före attestens datum. Och man kunde också få ut arbetsbevis till Norge - alltså en attest för att arbeta utanför den egna socken, men fortfarande vara skriven där - och så blev man kvar i Norge. När de första barnen Carl Markus (18/5 1882) och Anna Carolina (27/4 1883) föds, så står det att modern Josefina Carolina Josefsdotter bor i Breholt. Och där finns hon i husförhörslängden hos styvfadern Truls Andersson och modern Catrina Olsdotter på torpet Langekärr (Hogdal AI:8, uppsl. 16; https://app.arkivdigital.se/aid/v739.b20.s16). Hon är med två gånger på den sidan. Först har hon flyttat in från födelsesocknen Lommeland 1875. Och därefter flyttat till Norge den 29/6 1877. Nästa gång har hon flyttat in från Norge den 9/6 1882, tre veckor efter att sonen Carl Markus föddes - i Hogdal... Sedan har hon och dottern Anna Carolina flyttat till Norge den 14/11 1884. Någon flyttattest finns inte bevarad från inflyttningen 1882. Och förmodligen hade hon heller ingen, att döma av noteringen i husförhörslängdens anmärkningskolumn: "Hinderslöshetsbevis saknas från Nov. 81 till Juni 82."Men bland attesterna finns i stället ett intyg från styvfadern Truls Andersson och några andra boende i Breholt, daterat den 1/7 1882 (Hogdal HII:1; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061216_00330): "På begäran medelas, att Pigan Joseffina Karolina Josefsdotter, ej så vit oss vetterligt är, haft någon äktenskapsunderhandling med någon annan än den uppgifna Anders Jonson sedan den 9 November 1881, och på hennes frejd och uppförande i öfrigt, under samma tid, har vi icke hört någon anmärkning."Vad det är för speciellt med den 9/11 1881 framgår inte. Hon står i vart fall inte i utflyttningslängden då eller någon annan dag det året, varken i Hogdal, Näsinge eller Lommeland (alltså hela pastoratet). När Anna Carolina föds 1883, så finns hon med i födelseböckerna i både Hogdal och Strömstad (C:4; https://app.arkivdigital.se/aid/v450.b197). Och i den sistnämnda står: "Fadren anmälde sjelf dopet." Hon är alltså döpt i Strömstad. Och när modern Catrina dör, så står det i bouppteckningen den 5/11 1892 (Vätte HR FII:17, s. 863; https://app.arkivdigital.se/aid/v65900.b435.s863) att dottern Josefina är gift med Anders Jonsson i Lervik, och Anders M Jonsen finns med bland undertecknarna. Men jag hittar varken Josefina eller Anders i Hogdals inflyttningslängd något år från 1884 (när hon står som utflyttad till Norge) till 1893 (året efter moderns bouppteckning). Som sagt: De flyttade väl fram och tillbaka efter behag - med eller utan attest...
3438
« skrivet: 2019-12-08, 20:14 »
I vigselboken den 10/9 1719 (Sundsjö C:1, s. 154 mp/f. 79v hp; https://app.arkivdigital.se/aid/v115274.b840.s155) är det inte lätt att se var dragonen Kiählman kommer ifrån, men det slutar på "osiö". Ser man sedan hur skrivaren skriver Hoosiö i dopnotisen bredvid, så är överdelen i H skriven precis som det som sticker upp ovanför plumpen i dragonens hemort... Och det stämmer visar det sig vid en koll i rullorna. I GMR 1717 (Jämtlands dragonregemente, Revsunds kompani n:r 32 Gällö [Revsunds s:n]; https://app.arkivdigital.se/aid/v374690a.b1500) står att den förre dragonen dött, och i stället har den 11/7 1715 antagits Matz Jonsson Tiällman. Han transporterades den 2/5 1716 till n:r 46 (i samma kompani). Och på n:r 46 (Hosjö [Sundsjö s:n]; https://app.arkivdigital.se/aid/v374690a.b1520) bekräftas att han flyttats dit. Och där finns inte mer upplysningar om honom än att han är född i Jämtland. I GMR 1721 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v374691.b1570.s154) är han kvar på nummer 46. Nu har tillkommit uppgiften att han är 26 år, alltså född omkring 1695. Och i GMR 1728 (s. 724; https://app.arkivdigital.se/aid/v374692.b3560.s725) är han 34 år (alltså född omkring 1694), har tjänstgjort i 13 år (vilket stämmer med den ursprungliga antagningen på n:r 32 1715) och är gift. Det står också: "År hufwudswag efter intygan får afskied."
3439
« skrivet: 2019-12-07, 23:35 »
Ja, i uppbudsprotokollen hittar man nya ägare till skatte- och frälsejord. Vem som har brukningsrätten till en krono- eller frälsegård framgår ju enklast av vem som står för bruket i jordeböcker och mantalslängder. Det var inte vem som helst som kunde flytta in där; det krävdes naturligtvis ett avtal med ägaren. Men se upp med gamla jordeböcker! Där skrev man oftast bara av namnet på bonden från föregående bok - oavsett om han fortfarande brukade gården eller var död sedan länge... När man började att årligen uppdatera jordeboken med nya brukare kan väl variera från fögderi till fögderi, men enligt min erfarenhet är böckerna från 1700-talet pålitliga. Men för att vara säker på hur det är i en viss socken, så får man gå igenom jordeböckerna och se när det slutar att vara samma namn på bönderna år efter år på alla gårdar.
3440
« skrivet: 2019-12-07, 19:54 »
3441
« skrivet: 2019-12-07, 08:22 »
Dälbäck
3442
« skrivet: 2019-12-07, 08:11 »
"u. Ö. Humlek. 58"
Alltså under Östre Humlekärr 1858.
De finns på torpet Storemyren nederst på sidan 164 i samma bok.
3443
« skrivet: 2019-12-06, 22:27 »
Han heter Råman enligt både vigselboken (Näs C:1, f. 97r; https://app.arkivdigital.se/aid/v114973.b850.s97) och 1770 års GMR (Jämtlands dragonregemente, Livkompaniet n:r 50; https://app.arkivdigital.se/aid/v374697.b400). Enligt rullan har han tjänstgjort i 15 år, och bör då ha antagits omkring 1755. (Det som gör att det ser ut som ett g i namnet i vigselboken är överdelen på K i Karin på raden under. Jämför Kjerstin fyra rader nedanför.)
3444
« skrivet: 2019-12-06, 19:33 »
Ortnamnet "Stora..." på uppslag 35 i Gesäter AI:2 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v4190.b41.s35) är Stora Fullska, som ligger i moderförsamlingen Rölanda. Noteringen står ju på Kjerstin Larsdotter (f. 1790) på raden ovanför, och sedan står det bara ibm på Maria. Det finns en Kjerstin Larsdotter (f. 1790) på Stora Fullska i den samtida längden för Rölanda (AI:3, uppsl. 61; https://app.arkivdigital.se/aid/v4156.b67.s61). Där finns ingen flyttnotering, men det gör det i nästa längd (AI:4, uppsl. 74; https://app.arkivdigital.se/aid/v4157.b79.s74), där det står att hon flyttat till Berg i Gesäters s:n. Visserligen är den sistnämnda flyttningen 1824, men hon har väl flyttat fram och tillbaka. Någon Maria Carlsdotter kan jag dock inte hitta på Stora Fullska i någon av dessa Rölanda-längder. I anmärkningskolumnen längst till höger på Marias rad står "utan attest". Eftersom hon finns i Fröskogs inflyttningslängd när hon kommer från Gesäter, så måste noteringen avse inflyttningen till Gesäter. Det lär då knappast gå att hitta henne i någon annan församlings utflyttningslängd vid flytten till Gesäter. Det står som sagt i Fröskogs inflyttningslängd att hon kommer "från Gesäter och Bohuslän" (observera citattecknen; det är inte jag som stavar Båhuslän så märkligt ). Prästen i Fröskog lär ha vetat att Gesäter ligger i Dalsland, så noteringen borde väl då betyda att Maria ursprungligen kommer från Båhuslän. Kanske...
3445
« skrivet: 2019-12-06, 16:29 »
Andra kolumnen i inflyttningslängden är Hemvist (rubriken står överst på sidan). Där står Dissarås. Det ligger i annexet Edsvära (inflyttningslängden är gemensam för hela pastoratet). I den samtida husförhörslängden för Edsvära (AI:17) står i registret i början att Dissarås börjar på sidan 87. Och där finns rådman A. F. Biljer med familj ( https://app.arkivdigital.se/aid/v10184.b49.s87).
3446
« skrivet: 2019-12-06, 08:55 »
Jodå, det är helt rätt Carl. Som Gunilla säger, så hör Fänneslunda till Södra Vings pastorat. Och det är mycket vanligt att moderförsamlingen anges som födelseförsamling efter en flytt, även om personen var född i ett annex. Flyttattesten brukade oftast undertecknas med moderförsamlingens namn, och stod det inte födelseförsamling i attesten, så skrev prästen i den nya församlingen in moderförsamlingen som födelseförsamling i husförhörslängden. Över huvud taget bör man aldrig lita på födelseuppgifter i husförhörslängder; det fullkomligt dräller av fel där, både orter och datum. För att undvika att gå vilse, så bör man alltid följa en person i alla husförhörs- och flyttlängder. Så då gör vi det... Här är födelsenotisen den 7/2 1825: Fänneslunda C:2, s. 55 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v43472.b31.s55). Och den samtida husförhörslängden (Fänneslundas hfl ingår här i samma bok som Härna, som också hör till Vings pastorat): Härna AI:3, s. 148 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v43902.b82.s149). Familjen kan sedan följas när de flyttar runt i samma pastorat. Här är den sista husförhörslängden som de är med i där: Södra Ving AI:5, uppsl. 18 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v44527.b24.s18). Som synes är Carls födelseförsamling fortfarande Fänneslunda när han är kvar i födelsepastoratet. Här står att de flyttar ut 1839, men de finns i utflyttningslängden den 9/11 1840, och där har Carl fått en egen attest: Södra Ving B:1, s. 72, n:r 38-39 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v44534.b41.s73). Här står alltså att de alla flyttar till Toarp, men i inflyttningslängden där (som är gemensam för hela Rångedala pastorat) kan jag bara hitta den övriga familjen, inte Carl: Rångdedala B:2, n:r 14/1840 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v44351.b61). Och här är de i husförhörslängden: Toarp AI:8, s. 123 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v44603.b66.s123). Alltså ingen Carl där heller. De flyttar till Länghem 1841 står det här. Och här finns de i den inflyttningslängden: Länghem B:1, s. 50, n:r 45-46 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v7745.b28.s51). Och har man sett - där dyker Carl upp igen! Han står bland de som har flyttat in 1841, men hans attest är daterad 1840, och det står att han kommer från Ving. Han har alltså aldrig flyttat till Toarp - vilket bekräftas av att attesten från Ving, där det står att han flyttar till Toarp, finns i Länghems arkiv utan påskrift från Toarp/Rångedala: Länghem HII:3 ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061645_00008). Och här är den övriga familjens attest i samma arkiv, men utfärdad i Rångedala (Toarps moderförsamling): Länghem HII:3 ( https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061645_00009). Enligt inflyttningslängden flyttar de alla in till Forsa kvarn, som ligger i Dannike socken (i Länghems pastorat). Här är de i husförhörslängden: Dannike AI:4, s. 3/1835-1840 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v7776.b34.s3 - observera att volymen innehåller två längder). Efter denna hfl är det en lucka för åren 1841-1844. I nästa längd finns föräldrarna till att börja med i "socknens slut", dit det står att de överförts 1842 (alltså i den nu försvunna längden): Dannike AI:5, s. 61 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v7777.b37.s61). Carl är alltså inte med här, och jag kan inte heller hitta honom i utflyttningslängden 1840-1845: Länghem B:1, s. 144 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v7745.b75.s145). Men här är han som inflyttad från Dannike 1843: Varnum AI:11, s. 140 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v44710.b12.s141). Sedan kan han följas när han flyttar runt i Varnum tills han finns på denna sidan två gånger, som både ogift och gift: Varnum AI:13, uppsl. 36 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v44712.b42.s36). Här är alltså födelsedatumet fortfarande den 7/2 när han är nygift. Sedan har jag inte följt honom vidare, innan han dyker upp på den sidan som du länkar till: Grolanda AI:7, uppsl. 98 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v45720.b118.s98). Födelsedatumet har alltså här ändrats till den 7/5. Om du följer honom vidare under tiden där jag inte har följt honom, så ser du var det blev felskrivet. Carl har alltså fortfarande födelsedatumet den 7/2 när han första gången finns i husförhörslängden i Varnum tillsammans med hustrun Lisa Johanna Andersdotter och deras första barn Anders. Och han flyttade 1843 in till Varnum från Dannike, där han bott tillsammans med föräldrarna och brodern Johannes. Och till Dannike flyttade han med attest från Ving, där det står att han är född i Fänneslunda den 7/2 1825. Dessutom är fadern också mjölnare - åtminstone stundtals... Så visst är det rätt Carl. Här är fadern Magnus Danielssons bouppteckning från den 7/5 1855: Kinds HR FIIa:53, s. 559 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v142795.b285.s559). Dessvärre står det inte var sonen Carl bor. Men underskrifterna ser ut att vara original. Har du något att jämföra med? Kanske hans hustru dog först och han har undertecknat hennes bouppteckning?
3447
« skrivet: 2019-12-05, 21:03 »
Jag kan inte svara på vad Folke har för källa - men jag kan ange min... I 1693 års mantalslängd har Jacob ingen markering för hustru, men i marginalen står "q. siuukl.", alltså quinnan siuuklig. 1694-1697 har han varken markering för hustru eller någon marginalnotering om henne, men markering för 1 utfattig (den sista kolumnen), vilket brukar betyda att han är gift, men för fattig för att betala för båda. 1698 är hustrun sjuklig igen. 1699 saknas bevarad längd. Och 1700 har han ingen markering för vare sig hustru eller utfattig och inte heller någon marginalnotering. Hustrun är m.a.o. borta antingen i den nu försvunna 1699 års längd eller 1700. Hon bör då ha dött året innan, alltså omkring 1698 eller 1699. När det gäller jordeböckerna, så är det ju längder över skatten på gården. Det viktiga är därför att gårdens namn är rätt. Till skillnad från mantalslängden, som är en längd över de som ska betala en personskatt, så är det därför inte så viktigt vilken bonde som som står för gården i jordeboken. Man skrev därför ofta av böndernas namn från föregående års bok - tills man någon gång emellanåt fick ett ryck och uppdaterade namnen. I Arkivguidens Forum har jag beskrivit vad jag fann när jag gick igenom böndernas namn i gamla jordeböcker för Svenneby socken i norra Båhuslän (inlägget den 6/11 2012 kl. 11.23). Nu är ju det ett annat fögderi (Norrviken), så årtalen för uppdatering av böndernas namn kanske inte är desamma på Orust och Tjörn, men i princip bör det väl ha fungerat på samma sätt där.
3448
« skrivet: 2019-12-05, 16:34 »
Har du försökt att följa henne bakåt genom husförhörslängderna (och ev. flyttlängder) från där du hittar henne som gift?
3449
« skrivet: 2019-12-05, 16:30 »
De barn som döptes den 9/4 (född den 8/4) i Humla socken och den 13/4 (utan födelsedatum) i Dalums socken heter båda Ellicka.
3450
« skrivet: 2019-12-05, 10:20 »
Bland SCB-utdragen finns också utdrag ur församlingarnas flyttlängder för de som utflyttat ur riket fr.o.m. 1861, och inflyttat fr.o.m. 1875. Dessa utdrag finns hos SVAR, väl dolda under den föga upphetsande rubriken "Summariska folkmängdsredogörelser": https://sok.riksarkivet.se/summariska-folkmangdsredogorelserUtdragen från 1865 innehåller också utflyttade 1861-1864. Den första sidan av blanketten innehåller befolkningsstatistik. Listan över in- och utflyttade finns på baksidan (= nästa bild).
3451
« skrivet: 2019-12-05, 09:47 »
Per Andersson heter inte Moberg. I vigselboken den 26/12 1764 (Svarteborg C:2, s. 433; https://app.arkivdigital.se/aid/v383.b223.s433) står det Mostorp, som är en gård i Kville socken. Per bodde inte där när han flyttade till Svarteborg, men han var född där. Förmodligen stod födelsegården i attesten som han hade med till Svarteborg - och så hamnade Mostorp i vigselboken. I mantalslängden 1763 har den ogifte Per tagit över torpet Kinkum under Kville Prästegård. 1764 är hans hustru död. Han har alltså både hunnit att gifta sig och bli enkling mellan mantalsskrivningarna. 1765 (s. 336; https://app.arkivdigital.se/aid/v57.b177.s337) står att han flyttat till enkan Anna på Aspang i Svarteborgs socken, och i samma längd (s. 121; https://app.arkivdigital.se/aid/v57.b69.s121) har Anna på Aspang Sörgård en dräng Per. (Lille Aspang består av Nordgården och Sörgården.) 1766 (f. 85v; https://app.arkivdigital.se/aid/v58.b92.s861) har Per "Mattsson" tagit över Annas bruk i Aspang. Att "Mattsson" i själva verket är Andersson framgår av att barnens namn stämmer med Annas barn med Sven Månsson, och i senare längder står de också som "Mattssons" styvbarn. (Fr.o.m. 1766 års mantalslängd står också underåriga barns namn.) 1778 har Per fortfarande hustru. 1779 har Ola Svensson tagit över bruket, och han har styvfar Per "Mattsson", men ingen mor. Jag kan inte hitta Anna i dödboken varken 1777 eller 1778, så prästen har väl missat att skriva in henne. Men den 11/5 1778 förrättades bouppteckning efter Per Anderssons hustru Anna Olsdotter från Lille Aspang (Tunge m.fl. HR FIIa:6, s. 403; https://app.arkivdigital.se/aid/v65913.b204.s403). I bouppteckningen bekräftas att Anna tidigare var gift med en Sven. Per finns kvar som Ola Svenssons styvfar i mantalslängderna t.o.m. 1787, men 1788 är han borta. Och den 10/2 1787 dog enkemannen Per Andersson från Lille Aspang, 56 år gammal (Svarteborg C:2, s. 649; https://app.arkivdigital.se/aid/v383.b331.s649). Åldern stämmer också med Per Anderssons från Mostorp, som var 26 år vid farmoderns bouppteckning 1757. Per heter alltså Andersson i mantalslängden i Kville när han flyttar till Aspang, i vigselboken, i Annas bouppteckning och i sin egen dödboksnotering. Varför han hela tiden kallas "Mattsson" i mantalslängden på Aspang är en gåta...
3452
« skrivet: 2019-12-04, 21:55 »
1750 års längd är daterad den 26/10 1749. Skattskyldig var man fr.o.m. 15 års ålder. Den Elias som finns hos baronen är alltså född senast 1734.
3453
« skrivet: 2019-12-04, 21:51 »
Där hade det kommit ett inlägg till... 1750 står det inte var baronens dräng Elias kommer ifrån. Det är de drängar och pigor som har streck från sina namn till marginalen som har egna noteringar. De andra, inkl. Elias, har alltså inga noteringar. Det som står bredvid deras namn i marginalen är noteringar om andra drängar och pigor som har flyttat (de var alltså med i förra årets längd). Denne Elias lär m.a.o. ha varit på samma ställe också 1749.
3454
« skrivet: 2019-12-04, 21:41 »
1756 finns en dräng Elias i Plate (överst på s. 692). Det står att han har flyttat till Plate kvarn (qwarn), som finns sist under kronogårdarna på s. 691.
1757 har drängen Elias i Plate kvarn (s. 701) flyttat till Lunnagården. Och på Lunnagården står det att han är reservsoldat (res. sold.) och kommer från Plate.
3456
« skrivet: 2019-12-04, 14:15 »
I vigselboken står: "Soldaten och drengen [= ogifte] Elias Wallström i Nedre Al-
hammar och pigan Stina Larsd:r från Östre Wasared.
Bo i Alhammar."I 1763 års mantalslängd (s. 892; https://app.arkivdigital.se/aid/v224363.b4550.s893) står att han är soldat. Det är en klammer runt fyra män, med noteringen att de är soldater. Och så har de ingen markering i kolumnen för man, eftersom soldaterna är befriade från mantalspenningen. Men soldatnoteringen försvinner när Elias flyttar till Alhammar 1764. Och då betalar han också, men det är för att han då blir gårdsbrukare; han kan alltså fortfarande vara soldat. Och det är han, för enligt 1768 års GMR har han då tjänstgjort i 11 år. Han bör alltså ha antagits omkring 1757. Och i 1758 års mantalslängd (s. 874; https://app.arkivdigital.se/aid/v224358.b4450.s875) står att han kommer från Lunnagården i vad som ser ut som Dählnne S:n eller något liknande. Men krumeluren har hamnat över a i stället för u. Det ska vara Dalum (i Redvägs härad, s. 716; https://app.arkivdigital.se/aid/v224358.b3660.s717). Där finns drängen Elias hos häradsskrivaren på Lunnagården, med notering att han flyttat till Vasared i Tvärreds s:n. Då är det bara att följa honom bakåt i mantalslängderna - och hoppas att det står var han kommer ifrån när han dyker upp på Lunnagården...
3457
« skrivet: 2019-12-04, 01:47 »
1764 (s. 940):
Det är som sagt inte lätt att tyda den svaga skriften, men han kommer i vart fall från Vasared. Han finns på Västra Vasared på s. 942, med notering att han flyttat till Alhammar. Sedan står det dr. Lars från något som försvinner i ryggvecket. På nästa rad kan det med ett stort frågetecken stå Pig. Stina från Öfwerg. (det enda som är tydligt där är Öfwerg.). På Alhammar Överg. (s. 935) har Nils Hansson en piga Stina som flyttat, men till Toppebo (ser det ut som).
1765 (s. 936):
gift med deß Piga.
dr Lars i Hiertared
3459
« skrivet: 2019-12-03, 17:29 »
703 är en hänvisning till sidan i fastighetslängden (AIIc:4; https://app.arkivdigital.se/aid/v208457.b1550.s704), men där står inte heller någon gatuadress. Det finns församlingsböcker efter 1924 (se arkivförteckningen), men de finns inte på nätet för att de går in över sekretessgränsen. Kontakta landsarkivet för att kolla om det står någon gatuadress på sidan 1178 (i AIIa:8 ).
3460
« skrivet: 2019-12-03, 16:31 »
I Vänersborgs hfl-register står födelsedatum efter namnet, och därefter titeln.
De Cajsa Johansdotter som ska finnas på sidorna 155 och 272 i AI:9 har alltså inget födelsedatum i husförhörslängden.
Men ingen av dem är 'din' Cajsa. Hon har födelseåret 1806 hela tiden, och kan följas när hon flyttar runt efter inflyttningen. Och jag har redan i inläggen sagt på vilka sidor i husförhörslängderna hon finns.
(I registret finns 'din' Cajsa på sidan 391. Johansdotter/Jansdotter, med året 1806 och utan datum, och i AI:8 och AI:9.)
3461
« skrivet: 2019-12-02, 20:28 »
Jonas Dalin hittade du ju när du sökte efter en Cajsa född 1806 i Vänersborgs födelsebok. Då kan du ju glömma honom när du söker i Ör. I den första husförhörslängden där vi kan hitta 'din' Cajsa i Vänersborg, alltså hos fru Wikström i AI:8, så kan vi vara säkra på att det är "at." som står framför "1827 N:o 189". Om vi ser på personerna ovanför i samma hushåll, så har de flesta likadana noteringar, dels "at" med ett tydligt a (till skillnad från kråkfoten vid Cajsas notering), och dels "att" med två t. Och går vi till nästa volym (AI:9) och bläddrar runt bland sidorna där, så finns samma typ av noteringar - och då också från tiden när det finns inflyttningslängd, alltså 1831 och senare. Och jämför vi "att"-noteringarna i den husförhörslängden med inflyttningslängden, så stämmer numren. Cajsa har alltså flyttat in till Vänersborg 1827, och hade nummer 189 i den nu försvunna inflyttningslängden. Kan vi då vara säkra på att hon föddes i Örs socken och att det var därifrån som hon flyttade 1827. Nej, dessvärre är det inte så enkelt... Det finns flera vanliga fel som kan uppstå i samband med en flytt. Se under Möjliga felkällor på sidan Släktforska i kyrkoböcker. Det är alltså möjligt att Cajsa är född i ett annex i Örs pastorat - eller att hon inte är född i det pastoratet alls, utan bara bott där. Det är också möjligt att hon är född ett annat år än 1806. (Örs pastorat omfattar socknarna Ör, Dalskog, Skållerud, Gunnarsnäs, Holm och Järn.) Men vi börjar naturligtvis med att titta i Örs utflyttningslängd 1827 - och där finns en Cajsa Jansdotter som flyttar till Vänersborg (B:1, s. 183, n:r 20; https://app.arkivdigital.se/aid/v12283.b95.s183). Hon flyttar från Tonsberg, och det hänvisas till sidan 140 i husförhörslängden. Och enligt husförhörslängden är hon född 1806. Hon kan sedan följas bakåt på följande sidor i husförhörslängderna: AI:8, uppsl. 140 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v4672.b146.s140) AI:8, uppsl. 145 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v4672.b151.s145) AI:8, uppsl. 33 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v4672.b39.s33) AI:7, uppsl. 32 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v4671.b37.s32) På den sistnämnda sidan står att hon kom från Gnäs (= Gunnarsnäs) 1822. Hon finns dock inte i Örs inflyttningslängd det året. (Örs pastorat har något så ovanligt som flyttningar mellan pastoratets församlingar noterade i flyttlängderna så här tidigt. Normalt brukar det börja först efter 1860, för att man skulle kunna lämna riktig statistik över församlingarnas in- och utflyttningar till SCB. För äldre tider är det normalt bara flyttningar till och från andra pastorat som noteras.) Hon finns dock i Gunnarsnäs utflyttningslängd (B:1, s. 104, n:r 8; https://app.arkivdigital.se/aid/v12349.b51.s105) som utflyttad till Ör 1822. Hon kommer från Västra Lindstorp, med hänvisning till sidan 48 i husförhörslängden. Och på det uppslaget (i AI:6; https://app.arkivdigital.se/aid/v4208.b53.s48) står att hon kommit från Ör 1821. Och i Gunnarsnäs inflyttningslängd (B:1, s. 13, n:r 23; https://app.arkivdigital.se/aid/v12349.b9.s13) finns hon mycket riktigt som inflyttad från Ör till Västra Lindstorp 1821. Men hon finns inte i Örs utflyttningslängd 1821. D.v.s. det finns ingen Cajsa Jansdotter där som flyttar till Gunnarsnäs - men däremot en som flyttar till Järn det året (B:1, s. 165, n:r 37; https://app.arkivdigital.se/aid/v12283.b86.s165). Hon finns dock inte i Järns inflyttningslängd. Här har det uppenbart blivit en felskrivning - prästen har noterat henne i Örs flyttlängd som utflyttad till Järn när hon i själva verket flyttade till Gunnarsnäs. Att det inte var i inflyttningslängden som det blev fel - alltså att hon noterades i Gunnarsnäs inflyttningslängd i stället för Järns - framgår ju av att hon finns i Gunnarsnäs husförhörslängd. Den Cajsa Jansdotter som står i Örs utflyttningslängd 1821 kommer från Tonsberg, med hänvisning till sidan 150 i husförhörslängden. Och på det uppslaget finns hon noterad som utflyttad till Järn 1821 - men det måste som sagt vara en felskrivning. Det viktiga är att hon här finns med föräldrarna Jan Svensson och Anna Nilsdotter. Familjen kan följas bakåt på följande sidor i husförhörslängderna: AI:7, uppsl. 150 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v4671.b156.s150) AI:6, uppsl. 146 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v4670.b149.s146) AI:5, uppsl. 186 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v4669.b192.s186) AI:5, uppsl. 192 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v4669.b198.s192) På den sistnämnda sidan står att de flyttat dit från "Nya hemmet", men det står inte när. "Nya hemmet" finns inte med i den längden (åtminstone inte i registret). Däremot finns det i föregående längd, men då är inte de där. Det är dock en lucka bland husförhörslängderna; det finns ingen längd för 1802-1807. På alla sidor i husförhörslängderna står att Jans och Annas dotter Cajsa är född 1806, och i de längder där födelsesocknen är utsatt står det Ör (eller bara Ö). Jag kan dock inte hitta henne i Örs födelsebok 1806, så antingen är hon född i en annan socken eller ett annat år - eller både och... Om vi går tillbaka till Vänersborg, så finns där register för husförhörslängderna (upprättade av landsarkivet). Och där finns det bara en Cajsa Jansdotter (med olika varianter av namnet; https://app.arkivdigital.se/aid/v188610.b198.s387) som är född 1806 (s. 390-391) och kan vara den som är utflyttad från Ör 1827, och det är 'din' Cajsa; de andra finns i Vänersborgs husförhörslängder före 1827. Men... Registret omfattar bara stadsförsamlingen, och i Vänersborgs pastorat ingår också socknarna Vassända, Naglum och Väne-Ryr. Det är alltså möjligt att det med "Vänersborg" i Örs utflyttningslängd 1827 avses pastoratet, och att den Cajsa som flyttade från Ör då hamnade i någon av nämnda socknar. I så fall har 'din' Cajsa flyttat från Ör tidigare och 'mellanlandat' i en annan församling och sedan flyttat därifrån till Vänersborg 1827. Även om det är sannolikt att det är 'din' Cajsa som flyttar från Ör 1827, så kan vi alltså inte vara helt säkra.
3462
« skrivet: 2019-12-02, 15:43 »
Göteborgsförsamlingarna är så stora att församlingsböckerna är uppdelade på flera volymer för varje tidsperiod. AIIa:1-3 omfattar åren 1894-1899. Nästa tidsperiod är 1899-1907, som består av AIIa:4-26, alltså hela 23 volymer med 200 sidor i varje. Uppslag 1259 finns i AIIa:11 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v82492.b63.s1259). Återkommer om Cajsa.
3463
« skrivet: 2019-12-01, 20:20 »
Cajsa och Petter gifte sig i Vänersborg den 25/4 1835 (CI:3, s. 773, n:r 2; https://app.arkivdigital.se/aid/v45340.b391.s773). Där står att Cajsa är kammarpiga [?] på Nabbensberg. Hon finns dock inte på Nabbensberg i den samtida husförhörslängden (AI:10. uppsl. 271). Däremot i föregående längd (AI:9, s. 283; https://app.arkivdigital.se/aid/v44810.b176.s283). Där står att hon kom från fältk. Rådberg. Rådberg finns på sidan 1 i samma volym ( https://app.arkivdigital.se/aid/v44810.b13.s1). Och där står att hon kom dit från fru Wikström, p. 186 - och att hon är född i Ör. Hos fru Wikström finns hon alltså på sidan 186 i AI:9 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v44810.b120.s187), och även på sidan 133 i AI:8 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v44809.b72.s134). På det sistnämda stället står det "1827 N:o 189". Men jag hittar henne inte i hus/tomt n:r 189, varken i AI:8 (som omfattar åren 1824-1827; s. 101) eller AI:9 (1828-1833; s. 138). Kråkfötterna innan 1827 skulle kunna vara "at.", och i så fall lär det vara en förkortning för attest och alltså en hänvisning till numret i inflyttningslängden. Men dessvärre finns ingen sådan bevarad före 1831. Och attesterna börjar först 1856. Hos Wikström kallas hon Johansdotter.
3464
« skrivet: 2019-12-01, 17:14 »
Ett rött streck och siffror i rött betyder att de har överförts till den sidan i den nya boken. När det gäller Cajsa Jansdotter, så står det i Vassändas husförhörslängd som är samtida med dottern Anna Helenas födelse (Vassända-Naglum AI:8, s. 19; https://app.arkivdigital.se/aid/v44734.b17.s19) att Cajsas födelseort är Dal, alltså Dalsland - och där finns ju några socknar att välja på... (Jan [ibland 'finare' skrivet Jaen] är en kortform av Johan[nes]. Jonas är däremot ett annat namn och ger inte patronymikonet Jansdotter. Men å andra sidan är ju kyrkoböckerna fulla av felskrivningar... )
3466
« skrivet: 2019-11-29, 20:39 »
"Böck." = Böckare = Tunnbindare.
3467
« skrivet: 2019-11-29, 17:52 »
Stampetorp, s. 31 i samma bok.
Observera att de är tillbaka på s. 25 igen 1814, på torpet Berget ovanför Hule kvarn.
3468
« skrivet: 2019-11-29, 15:35 »
Dottern Malin är kvar på Stensholt åtminstone t.o.m. mantalslängden 1786 (daterad den 22/11 1785). Längre har jag inte kollat.
3469
« skrivet: 2019-11-28, 20:40 »
Det finns en bouppteckning från 1817 efter Nils Olsson i Stensholt (Fräkne HR FII:3, s. 549). Där framgår att han äger 1/8 mtl Stensholt, som sägs vara arvejord. Det är lika mycket som fadern brukade vid sin död, och därmed bekräftas att Nils måste ha köpt ut syskonens andel; det står dock inte när.
(Det finns både Nils Olsson d.ä. och d.y. i Stensholt. Av både mantalslängd och husförhörslängd framgår att detta är Nils d.y. I bouppteckningen står bara Nils Olsson, men enkan heter Maja Eriksdotter, vilket stämmer med hustrun till Nils d.y. i husförhörslängden.)
3470
« skrivet: 2019-11-28, 20:18 »
Det är Olas och Ingeborgs son Nils som tar över bruket på Stensholt fr.o.m. mantalslängden 1796. Så någon gång runt 1795 borde han ha köpt ut syskonens andelar. Hur det förhåller sig med den saken borde framgå av uppbudsprotokollet vid Inlands Fräkne häradsrätt. Fr.o.m. 1790 har de protokollen en egen serie (AIIa), innan dess ingår de i domböckerna (AIa). Men dessvärre finns inget på nätet efter 1776 (varken hos AD eller SVAR). Så det blir till att besöka eller kontakta landsarkivet i Göteborg. Det man förhoppningsvis kan finna i uppbudsprotokollet är en avskrift av köpebrevet i samband med det första uppbudet, med upplysningar om var säljarna/syskonen bor och vilka systrarna är gifta med.
3471
« skrivet: 2019-11-28, 19:05 »
De gifter sig i Karlstens slottsförsamling den 14/1 1781 (C:2, s. 19). Hon sägs då vara 24 år, och bör alltså vara född omkring 1756-1757 (om åldern stämmer...). Deras dotter Christina föds den 26/8 samma år (C:2, s. 195). Hon dör redan den 7/7 nästa år (C:2, s. 281). Sedan föds som sagt dottern Maria i Uddevalla den 13/3 1785 (C:5, f. 108r). Modern sägs då vara 36 år, alltså född omkring 1749 - men det ska vi ta med en stor nypa salt; hon har knappast blivit 12 år äldre sedan vigseln 4 år tidigare... Och 1787 finns de i Torsös inflyttningslängd (B:1, s. 8 ). Det är inte bara Anders som flyttar in då; det står att han har hustru och barn, även om deras namn inte nämns. Och i Marias dödboksnotis den 3/1 1817 (Torsö F:1, inget sidnummer, bild 61 för den som har AD) står som sagt att hennes föräldrar är "Bonden Olof i Forshella Sochn vid Uddevalla, Modren Ingr.". Det föds en Marit på Stensholt i Forshälla socken den 22/8 1757 (C:3, s. 69). Föräldrar: Ola Öjersson och Ingeborg Olsdotter. Det stämmer ju hyfsat med åldern i vigselboken. Att hon i Torsös husförhörslängder sägs vara född 1754 ska vi inte lita på; det är mycket vanligt med felaktiga födelseuppgifter (både datum och ort) i husförhörslängder, speciellt efter flyttningar. Marit och Maria är visserligen inte samma namn, men också namn kan ju förvanskas vid flyttningar till andra församlingar. Marit är borta från Stensholt i mantalslängden 1779, och bör alltså ha flyttat hemifrån omkring 1778. Dessvärre finns ingen utflyttningslängd för Forshälla då, inte heller inflyttningsdito för Karlsten eller Marstrand; och i de sistnämnda finns heller ingen attest. Ola Öjersson (Ejersson i dödboken) dog den 21/10 1787 (C:4, s. 367). Dessvärre finns ingen bouppteckning bevarad. Men eftersom Stensholt är en skattegård och Ola är rusthållare (enl. GMR, Fräkne komp. n:r 99) och därmed bör ha ägt sitt bruk, så borde det inte vara omöjligt att se var dottern Marit finns när hon säljer sin ärvda del av gården. Jag återkommer...
3472
« skrivet: 2019-11-28, 14:42 »
Om man köper en dator utan CD/DVD-spelare, så får man klara sig utan sina skivor - eller köpa en extern DVD-brännare som kan anslutas med USB-kabel: https://www.prisjakt.nu/kategori.php?k=v694Observera att brännare också kan spela upp skivor, och att DVD-brännare också fungerar med CD.
3473
« skrivet: 2019-11-27, 17:24 »
På bokens (DI:2) första sida står kolumnrubriken: "Admitt. till Nattv."
"/4 50" är alltså april 1850.
3474
« skrivet: 2019-11-27, 16:23 »
Den flyttlängden är gemensam för hela pastoratet, inkl. Fuxerna. Han står inte som inflyttad till Rommele från Fuxerna, utan inflyttad till Fuxerna. Hans flyttattest finns finns i Rommele HII:3 (inget nummer; https://app.arkivdigital.se/aid/v202552.b340 - fortsätter på baksidan = nästa bild).
3475
« skrivet: 2019-11-27, 14:41 »
Var (i vilken källa) har du funnit honom? Det är enklare att hjälpa till om man har en trådände att börja nysta i...
3476
« skrivet: 2019-11-27, 01:30 »
En annan märklig sak är att han står som utflyttad från Öckerö den 10/1 1850 - men inflyttad till Karl Johan 1849... Att det står att han kommer från Torslanda är däremot lätt att förklara: Öckerö hörde till Torslanda pastorat. Vart tog han då vägen? Förmodligen har han flyttat till sin mormor. I födelseboken den 28/1 1833 (Öckerö C:3, s. 227) står att han är son till pigan Carolina Olsdotter på Kalvön. I den samtida husförhörslängden (AI:9, s. 47) finns han som oäkta son till dottern Johanna Carolina. Och hon är dotter till Olof Christensson och Catharina Wideberg. I utflyttningslängden 1850 står att Anders Wilhelm kommer från Kalvön, men är skriven på Öckerö Sörgård. Han finns i husförhörslängden (AI:12, uppsl. 202) som dotterson Anders Wilhelm. Och ovanför på den sidan finns bara några söner och en dotter, så man får fortsätta till föregående sida för att se vem han är dotterson till: Enkan Catharina Wideberg. Hon är struken med noteringen att hon har flyttat till Karl Johan 1853 - men egentligen har hon bara fått ut sin attest då. I utflyttningslängden 1853 (B:1, s. 69) står att hon flyttat till Karl Johan, "där hon lärer vistats cirka 5 år". Hon var alltså där redan när dottersonen flyttade dit. Catharina finns i KJ:s inflyttningslängd (BI:2, s. 476), men också hon saknas i hfl-registret. Den familjen har en förmåga att flyga under radarn...
3477
« skrivet: 2019-11-25, 20:36 »
Göteborgs rådhusrätts arkiv finns på landsarkivet.
3478
« skrivet: 2019-11-25, 19:27 »
Din mormor Elsa och Hjalmar Persson är inte kusiner: Elsa Maria Hansson, född den 12/9 1893 i Masthuggs församling (Oskar Fredrik C:3 https://app.arkivdigital.se/aid/v34364.b53 och AIIa:2 uppsl. 703 https://app.arkivdigital.se/aid/v82483.b308.s703) · Far: Emanuel Hansson, född den 16/6 1855 i Karl Johans församling (C:2 s. 608 https://app.arkivdigital.se/aid/v27616.b313.s609) · Farföräldrar: Anders Hansson och Christina Greta Thorsson· Mor: Tea Jonsdotter, född den 19/5 1858 i Brålanda socken (C:7 s. 148 https://app.arkivdigital.se/aid/v13710.b43.s148) · Morföräldrar: Jon Larsson Gadd och Märta Andersdotter (Jons styvmor är Brita Maria Larsdotter Hjalmar) Hjalmar Persson, född den 1/2 1882 i Vänersborgs församling (CI:6, s. 284 https://app.arkivdigital.se/aid/v45343.b155.s285 och AI:28 s. 142 https://app.arkivdigital.se/aid/v44829.b107.s143) · Far: Lars Persson, född i Frändefors socken den 27/1 1841 (C:6 s. 168 https://app.arkivdigital.se/aid/v13739.b90.s169) · Farföräldrar: Per Hansson och Justina Larsdotter Hjalmar (Justina tidigare gift med Erik Kilström) · Mor: Anna Helena Liljeqvist, född i Vassända socken den 5/7 1846 (Vassända-Naglum C:5 s. 121 https://app.arkivdigital.se/aid/v44752a.b65.s121) · Morföräldrar: Petter Liljeqvist och Cajsa Jansdotter
Som synes är ingen av Elsas far- eller morföräldrar gemensam med någon av Hjalmars far- eller morföräldrar. Följaktligen är ingen av Elsas föräldrar syskon till någon av Hjalmars föräldrar. Och därmed är inte heller Elsa och Hjalmar kusiner. Däremot är Elsas mor Tea Jonsdotter styvsläkting (om det finns något som heter så ) med Hjalmars far Lars Persson. Teas styvfarmor Brita Maria Larsdotter Hjalmar är nämligen syster till Lars mor Justina Larsdotter Hjalmar. Deras föräldrar är Lars Bengtsson Hjalmar och Johanna Eriksdotter. Och Johanna är dotter till Erik Andersson Örling och Beata Johansdotter Pinello. Men eftersom Brita Maria bara är styvmor till din mormors morfar, så är ju du ingen Pinello-ättling - åtminstone inte på den grenen... ---------- OBS: Brita Maria Larsdotter Hjalmar hamnade i fel generation i den första versionen av inlägget, men nu är det rättat.
3479
« skrivet: 2019-11-25, 11:31 »
Möjligen - men det är väl tveksamt om soldater på marsch i uniform behövde pass.
Det är väl mer troligt att det skulle visas upp för regementsprästen, för att visa att de kunde sin katekes och tagit nattvarden. Det står ju att de fick sina attester "efter förutgångit Christendoms förhör".
3480
« skrivet: 2019-11-25, 11:15 »
"Af H. Baron och Landz-
höfd. Pähr Ribbing
för Danmarks Sochn
i Upland utskrefen"Det andra a:et i Danmark ser visserligen inte ut som ett a - men i vilken skrift ser alla bokstäver ut som de ska? De uppgifter som står om Mattis Johansson Säfgren är: "... I stället d. 25
Aug. D:o A:o [Dito Anno = samma år] Insatt
Mattis Johanßon Säfgren"Och i kolumnerna: 18 1/4 år - antagen 1716 - tjänstgjort 7/12 år - upplänning ( Upl.) - ingen notering om hantverk - ogift - samt i marginalen "NB liten och ung"
3481
« skrivet: 2019-11-24, 15:53 »
Soldaternas attest är alltså utfärdad den 27/7 1757. I mantalslängderna både 1757 (daterad den 11/12 1756; https://app.arkivdigital.se/aid/v900095.b1750.s339) och 1758 (14/11 1757; https://app.arkivdigital.se/aid/v900096.b1720.s333) har Nora socken 15 soldater och 2 ryttare. Några är ogifta, men de flesta har markering för hustru. Att mannen inte har någon notering beror dock inte på att han är utkommenderad; soldaterna var befriade från mantalspenningen även när de var hemma i fredstid. Men markeringen för hustrun visar att familjen bodde kvar på sitt torp när soldaten var utkommenderad.
3482
« skrivet: 2019-11-24, 14:50 »
Gamla utflyttningslängder är egentligen längder över utfärdade attester, precis som inflyttningslängder är längder över mottagna attester. Och tydligen fick utkommenderade soldater med sig attester vid utmarschen från hembygden. Men de flyttade inte i egentlig mening; de var utkommenderade för tjänstgöring i det Pommerska kriget som började 1757. De var alltså fortfarande soldater för respektive rote, och familjerna bodde kvar på sina torp. Om däremot en soldat dog (i fält eller hemma under fredstid), så fick roten sätta upp en ny soldat - och då fick den soldaten med familj överta torpet. (Observera att Nora socken även tidigare tillhörde landskapet Uppland. Det som har ändrats helt nyligen är att den överförts från Västmanlands län till Uppsala län.)
3483
« skrivet: 2019-11-24, 00:47 »
Den 12/1 1764 föddes (och den 13/1 döptes) Elisabet. Föräldrar: Skräddarmästare Hans Skog och hans hustru Catharina Wallström (C:4, f. 144v; https://app.arkivdigital.se/aid/v2239.b151.s145). "Dygdesamma" jungfrun Maria Elisabeth Skog och handelsbokhållaren Engelbrecht Bratt gifte sig den 4/3 1787 (C:5, f. 319v; https://app.arkivdigital.se/aid/v2242.b314.s320). Tre veckor senare föddes deras första barn... (C:5, f. 142r; https://app.arkivdigital.se/aid/v2242.b149.s142). Enligt lysningsboken den 26/1 1787 (E:1, s. 40; https://app.arkivdigital.se/aid/v2263a.b250.s41) är Maria Elisabets svåger skräddaren Sandberg. Går det då att hitta en skräddare Sandberg som är gift med en Skog? Jodå. Den 25/11 1785 gifte sig skräddargesällen Johan Sandberg och borgaredottern Anna Christina Schog (C:5, f. 317r; https://app.arkivdigital.se/aid/v2242.b311.s317). Och i lysningsboken (E:1, s. 36, n:r 33; https://app.arkivdigital.se/aid/v2263a.b230.s37) finns en viktig ledtråd: Hennes styvfar är skräddarmästare Ju... [hela namnet syns inte]. Den 20/2 1762 föddes (och samma dag döptes) Anna. Föräldrar: Skräddargesällen Hans Skogh och hans hustru Catarina Wallström (C:4, f. 126r; https://app.arkivdigital.se/aid/v2239.b132.s126). Den 18/5 1771 dog (och den 24/5 begravdes) skräddaren Hans Skogh, 48 år gammal (C:4, f. 362v; https://app.arkivdigital.se/aid/v2239.b369.s363). Bouppteckning förrättades den 7/10 1771 (Uddevalla RR FIIa:4, s. 636; https://app.arkivdigital.se/aid/v66002.b323.s637). Enka är Catarina Wallström (som hon själv skriver namnet vid underskriften; Catharina Walldenström står det i ingressen). Bland barnen finns dottern Anna Stina på det 8:e året och Elisabet på det 7:e. Och den 3/11 1772 gifte sig skräddarmästare Peter Julin och enkan Catharina Wallström (C:4, f. 289r; https://app.arkivdigital.se/aid/v2239.b295.s289).
3484
« skrivet: 2019-11-23, 20:49 »
Vad har du för källor till att Maria Elisabet är född 1762 och gift med Anders Nilsson Bratt? Det är enklare att hjälpa till om man har en trådände att börja nysta i... Jag kan inte hitta ett sådant par i Uddevalla. Däremot finns det en Maria Elisabet Skog (född 1764) som är gift med Engelbrekt Bratt. Kan det vara de? Om du säger vilket av Maria Elisabets barn som är din ana, så kan vi börja därifrån för att bli helt säkra.
3485
« skrivet: 2019-11-22, 16:46 »
Den bouppteckningen är efter Anders Eriksson på frälsehemmanet Kruts i Sveneby socken.
Jag kan inte heller hitta 'din' Anders i dödboken 1742-1743.
Det kan ju tänkas att sonen tagit över bruket och fadern fortfarande lever, men är för gammal för att betala mantalspenning och därför saknas i mantalslängden.
3486
« skrivet: 2019-11-22, 15:23 »
Jag vet inte hur länge det har funnits formella lagkrav om kyrkoböckernas bevarande - men det var knappast släktforskare 200 år senare man tänkte på... Man behövde kunna ta fram korrekta uppgifter för attester/prästbevis. Och det var inte bara flyttattester som prästerna utfärdade. Det kunde t.ex. krävas ett utdrag ur födelseboken för att styrka att en person var för ung (under 15 år) eller för gammal (över 63) för att betala mantalspenning. Och då var det ju en fördel om det gick att läsa vad det stod...
3487
« skrivet: 2019-11-22, 00:47 »
Jo, nog kan man dra på munnen åt 'skönskriften' i Blomskogs födelsebok - men egentligen är det mer tragiskt än komiskt...
Efter denna i stort sett oläsliga text har prästens efterträdare skrivit detta (s. 130):
"I anseende till Salige Probstens swaga
ögon i de sednare Åren, har man för
framtidens skull måst omskrifwa 1780
och 1781 Års födde Barn."
Pensionering var det väl inte tal om förr; prästen satt på sin post tills han bokstavligen bars ut.
Och här har den stackars prästen plikttroget noterat i sin kyrkobok - men eftersom han såg så dåligt, så har han väl skrivit 'på känn'. Och så blev det som det blev...
Man kan ju undra varför han inte bad någon annan att hjälpa till med kyrkobokföringen när han inte såg vad han skrev.
3488
« skrivet: 2019-11-22, 00:21 »
Ja, det är rätt familj i Foss. Men dit flyttar man 1862 (och tillbaka till Krokstad igen året efter).
Det som står på Ulfs bild från Krokstad AI:18 är Hesslebräcke 53. Det är sidan 82 i samma bok.
3489
« skrivet: 2019-11-19, 00:03 »
Ett stort grattis om detta är de värsta kråkfötter som du har råkat ut för! Vänta tills du stöter på äldre texter som är skrivna med den gotiska/tyska skrivstilen - och dessutom är nedplitade med verkliga kråkfötter...
3490
« skrivet: 2019-11-16, 23:08 »
Den Anders som föds på julafton 1852 heter Persson, eftersom fadern heter Per. Det föds en Anders Fredrik den 24/ 2 1852 (s. 164; https://app.arkivdigital.se/aid/v2570.b87.s165). Föräldrar: Johannes Andersson och Catrina Jonasdotter i Bråröd. Om man följer den familjen framåt genom husförhörslängderna i Krokstad, och en vända till Foss och tillbaka igen, så ser man att i Krokstad AI:20 (uppsl. 122; https://app.arkivdigital.se/aid/v2519.b129.s122) är Anders Fredriks födelsedatum fortfarande den 24/2 - men i AI:21 (uppsl. 154; https://app.arkivdigital.se/aid/v2521.b163.s154) har det blivit felskrivet till den 24/12. Om du fortsätter att följa honom framåt i husförhörslängderna, så skulle jag inte bli förvånad om det är han som gifter sig 1878... Det fullkomligt dräller av felaktiga födelseuppgifter i husförhörslängderna landet runt; och när ett fel väl har uppstått, så följer det med till nästa längd. Lita alltså aldrig på det som står i husförhörslängderna. Följ alltid alla personer i alla längder för säkerhets skull. Då ser du också när och var felet har uppstått.
3491
« skrivet: 2019-11-16, 20:58 »
Vid dopnoteringarna i kyrkoboken står inte var modern är född. Där står var hon bor vid barnets födelse.
Detta är Glemmen (Glemminge) kyrkobok. Då bör det ligga i den socknen.
Det är då troligen Bjølstad.
3492
« skrivet: 2019-11-16, 20:17 »
Innehållet i domen från 1624 återges (åtminstone delvis) i syneprotokollet från 1749 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v13553.b313, börjar mitt på högersidan). Rasmus förlorade tvisten om var gränsen mellan Käderöd och Trolltorp skulle gå i skog och utmark. Den dom från 1624 som han visade upp bestod bara av ett halvt ark, där endast själva texten återstod. Men den nedre delen av arket saknades, och där skulle lagrättemännens underskrifter och sigill ha suttit. Man kunde därför inte vara säkra på att det verkligen var en riktig dom. Och dessutom fanns det vittnen som vid synen 1749 motsade uppgifterna från 1624. Trolltorps åbor krävde också att få tillbaka den tredjedel av "platsen" Duvebacken som tydligen räknades till Käderöd. Också där fick de rätt, eftersom Duvebacken helt hamnade på Trolltorps mark enligt den fastställda gränsen. Och eftersom Rasmus förlorade målet, så fick han betala hela rättegångskostnaden.
3493
« skrivet: 2019-10-25, 09:25 »
Den första husförhörslängden i Istorp som han är med i är 1808 (AI:3, s. 54/1808; https://app.arkivdigital.se/aid/v5478.b285.s55 - observera att volymen innehåller flera olika längder, en per år). Året före är bara företrädaren Bengt Lilja där. Bryngel sägs där vara född 1784. (Bengt är född 1770.) Han finns i Istorps inflyttningslängd som n:r 35 1808 (B:1; https://app.arkivdigital.se/aid/v2708.b5): Dragon Bryngel Olofsson Lilja, inflyttad från Vänersborg. Hans flyttattest finns i Istorp HII:3 ( https://app.arkivdigital.se/aid/v202486.b5700): Dragon Lilja, förut drängen Bryngel Olofsson, född i Naglums socken, och "vid pass 26 år gammal". (Naglums socken hör till Vänersborgs pastorat, och dess arkiv ingår numera i Vassända-Naglum.)
3494
« skrivet: 2019-10-24, 20:39 »
Kartan över storskiftet på Käderöd 1795 visar som sagt två tomter: A Mårten Torbjörnssons och B Rasmus Rasmussons. Båda gifte sig 1783. Rasmus och Kjerstin Jörnsdotter finns i Myckleby vigselbok den 12/10 det året. Karin Rasmusdotter är ogift i mantalslängden 1783 (daterad den 30/12 1782), men gift med Mårten 1784 (7/10 1783). I samband med detta har alltså en av dem flyttat ut från det gamla huset och byggt nytt. Man får väl utgå ifrån att modern Elin Rasmusdotter bodde kvar i det gamla huset, och eftersom hon finns hos Mårten i mantalslängden 1786 (den sista som hon är med i), så lär det alltså vara tomt A som är den gamla gårdsplatsen - åtminstone då... Om sedan det som var den gamla gården 1795 låg på samma plats som på Ambjörns tid är ju inte lätt att veta. Men det lär i vart fall vara där som Rasmus Olsson och Elin Rasmusdotter bodde, och därmed sannolikt också Jacob Olsson och Mårten Bertilsson före dem; åtminstone är det väl troligt att tomtplatsen var den samma, även om husen var nybyggda sedan 1600-talet. (Ett nytt hus byggdes väl dock i en annan ände av tomplatsen. Man rev ju knappast det gamla huset för att bygga det nya på samma ställe, och stod huslösa tills det nya var klart... ) Frågan är sedan om också Mårten byggde nytt när han gifte sig med Ambjörns dotter. Om Ambjörn var enkeman och inte hade några andra barn boende kvar hemma, så kunde de väl lika gärna bo i samma hus, även om de brukade hälften var av jorden. Men för att veta säkert behöver vi en tidsmaskin...
3495
« skrivet: 2019-10-20, 23:22 »
3496
« skrivet: 2019-10-14, 23:04 »
Finnerödja socken hör till Vadsbo härad, som vid den här tiden var delat i fyra tingslag. Finnerödja ingick i Hova tingslag. Det står att hon dömdes den 13/7 1863, vilket måste vara vid sommartinget (AIa:214; se arkivförteckningen). Domböckerna för 1863 finns dock inte på nätet varken hos AD eller SVAR. Det blir alltså till att besöka eller kontakta landsarkivet i Göteborg.
3499
« skrivet: 2019-10-14, 01:43 »
Vid Mårten Torbjörnssons bouppteckning den 16/7 1824 (10:1627, gemensam med andra hustrun Inger Nilsdotter; https://app.arkivdigital.se/aid/v13485.b819.s1627) bevakades dottern Christinas rätt bl.a. av farbröderna Johannes och Nils Torbjörnssöner i Svennungeröd. Bouppteckning förrättades den 16/9 1794 (4:49; https://app.arkivdigital.se/aid/v13479.b30.s49) efter enkan Ingjerd Jonsdotter i Svennungeröd, som efterlämnat sönerna Per, Mårten, Jonas, Nils, Lars och Johannes Torbjörnssöner. Enligt bouppteckningen bor Nils och Johannes i Svennungeröd, men var de övriga sönerna bor står inte. Följer man Svennungeröd (i Långelanda socken) bakåt i mantalslängderna, så ser man att Torbjörn heter Larsson. Mårten och Karin Rasmusdotter gifte sig omkring 1783. I mantalslängden det året är Karin ogift hos modern Elin, som då fortfarande står för bruket på Käderöd. 1784 har bruket delats mellan Mårten och Rasmus Rasmusson. I Svennungeröd står Nils Torbjörnsson för bruket 1783. Han har bl.a. modern Ingjerd och brodern Mårten. 1784 är Mårten borta.
3500
« skrivet: 2019-10-13, 00:37 »
Lita aldrig på register - kolla alltid originalet! Speciellt finns det anledning att bli misstänksam om en person finns med i ett register med två olika uppgifter... Och det gör Nyblom på dödskivan. Den 18/8 1916 dog han inte - då flyttade han, från Kristine till Örgryte! Han finns inte med i dödboken, men väl i utflyttningslängden (Kristine BII:5, uppsl. 255, n:r 8; https://app.arkivdigital.se/aid/v82442.b259.s255). Men i församlingsboken (AIIaa:26, uppsl. 3818, rad 15; https://app.arkivdigital.se/aid/v82431.b57.s3818) har prästen skrivit utflyttningsdagen i dödsdatumkolumnen - och så hamnade han på dödskivan... I den första församlingsboken i Örgryte som jag länkar till i mitt förra inlägg står han också som inflyttad från Kristine på "dödsdagen". Sedan flyttar han till Lundby den 8/2 1918. Och i nästa församlingsbok kommer han tillbaka igen den 26/4 samma år. Och sedan till Lundby igen den 23/12 1924. På dödskivan är han också med den 8/2 1949 i Gamlestads församling. Det kan jag inte kolla, eftersom det ligger inom 70-årssekretessen. Men du kan be att landsarkivet kollar i dödboken. Och du kan också beställa hans bouppteckning.
Sidor: 1 ... 5 6 [7] 8 9 ... 14
|
Visa inlägg
Cookie policy