Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Karin Desirée Granqvist
1
« skrivet: 2024-04-09, 10:13 »
Tack.
2
« skrivet: 2024-04-02, 13:07 »
Hej,
frågan gäller källan för när och vem Sara Persdotter född 1709 eller 1710 på Hedensbyn nr 1 gifte sig med? Jag har följande egna uppgifter och uppgifter ifrån Ulf Lundströms bok om Skellefteå sockens familjer.
Per Larsson & Lisbeta (enligt HFL), fick bl.a. döttrarna:
Sara Persdotter (född 1709 el. 1710 Hedensbyn nr 1)
Lisbetha Persdotter (född 1711 Hedensbyn nr 1) se bifogad skärmbild för Hedensbyn i HFL.
Observera att det känns direkt orimligt att Lisbetha f. 1644 skulle ha fått barn på 1700-talet. Enligt Ulf Lundströms bok om Skellefteå sockens familjer var Per Larsson (Ryss) hustru Lisbet Mårtensdotter född 1674 (Ulf Lundström, Skellefteå socken 1650-1790, Umeå 2001, s. 618). Prästen torde ha skrivit fel i HFL för åren 1720-1770. Eller så var Lisbeta född 1644 Pers mamma, eftersom Pers hustru Lisbet ska ha avlidit 1756.
Lisbeta Persdotter (f. 1711) gifte sig med Store Anders Jonsson (f. 1706) på Ragvaldsträsk nr 2. Hon flyttade till Anders. De fick bl.a. dottern Lisbetha Andersdotter född 1738. För Ragvaldsträsk i HFL se bifogad skärmbild.
Lisbethas syster Sara Persdotter gifte sig 1738 el. 1739 med Johan Andersson i Pitholm i Piteå socken enligt Ulf Lundströms bok om Skellefteå sockens familjer. Jag har inte hittat någon vigselnotis och vigselboken saknas ju helt för Skellefteå församling. Sara ska ha flyttat till Johan i Pitholm (Lundström, s. 618). Sara står i HFL som utflyttad från församling 1737. Johan som hon ska ha gift sig med ska motsvara Johan Andersson Bryggman på Pitholm nr 17, senare nr 18. Han saknas i födelseböckerna för både Piteå landsförsamling och stadsförsamlingen, men beräknas ha fötts 1717-1718 med tanke på när föräldrarna gifte sig.
(En viss) Sara Persdotter och Johan Andersson i Pitholm i Piteå socken fick sedan sonen Anders Johansson (Bryggman) född 1741, källa: ArkivDigital: Piteå landsförsamling (BD) CI:2 (1714-1756) Bild: 115 Sida: 221 eller v138642.b115.s221
Denne Anders Johansson – sonen till Sara Persdotter och Johan Andersson – gifte sig sedan den 20 maj 1764 med Lisa Andersdotter i Ragvaldsträsk. Hon ska i sin tur ha varit Lisbetha Andersdotter, dotter till Store Anders Jonsson och Lisbetha Persdotter. I Lundströms bok står under Ragvaldsträsk nr 2: ”Lisbeta f. 1738, som gifte sig 1764 och flyttade till Piteå” (Lundström, s. 527). För vigseln se bifogad skärmbild.
Det handlar alltså om gifte mellan tvåmänningar vad gäller Anders Johansson Bryggman i Pitholm och Lisbetha Andersdotter i Ragvaldsträsk, vilket inte var olaglig.
Fast varifrån kommer källan att Sara Persdotter gifte sig med Johan Andersson ifrån Pitholm i Piteå socken? Det står i Skellefteå sockens HLF över Hedensbyn nr 1 att hon flyttade ut 1737 ifrån församlingen. Johan Anderssons hustru Sara Persdotter avled i Pitholm 19 maj 1745. Finns det en källa som ett testamente som visar att Sara Persdotter var född på Hedensbyn i Skellefteå socken och den kvinna med samma namn som gifte med Johan Andersson ifrån Pitholm? HFL för Pitholm ger inga svar eftersom hustru Sara i den var noterad avliden - noterad genom att hennes namn "Sara" hade strykits över - och hustrun Sara var Johans andra hustru. För Johan gifte om sig 8 december 1745 med Sara Olofsdotter ifrån Sjulnäs i Piteå socken.
Tacksam för svar.
Hälsning,
Desirée G.
3
« skrivet: 2024-03-04, 21:32 »
För någon intresserad, kanske Margaretha om inte annat,
jag har hittat Lena utflyttad ifrån Undenäs den 22 september 1776 till Mariestad. Hon kom ifrån Hindrichstorpet i Undenäs. I utflyttningslängden står "N.o 21 P. Lena Hindriicstorpet _ Mariaestad", källa: ArkivDigital: Undenäs (R) C:2 (1712-1735) Bild: 164 Sida: 317 samt genväg v16210.b164.s317
Husförhörslängder finns inte för perioden och inte heller mantalslängder. Fast i senare ML är Hindrichstorpet bebott av ståndspersoner. Kanske var Lena piga där.
I Mariestad fanns Lena i varje fall 1779 i hushållet till nålmakarmästaren Christian Bram och dennes hustru Catharina Elisabeth Undén med barn, hans två brorsdöttrar, en tjänstegosse och en lärling. I husförhörslängden framgår att hon hette Hindrichsdotter i efternamn: "Lena Hinricsd. 1759", källa: ArkivDigital: Mariestad (R) AI:7 (1777-1780) Bild: 25 Sida: 40 samt genväg v15433.b25.s40
Jag tror som (Du) Margaretha, att Helena/Lena var född i en annan församling än Undenäs. Bland annat för "Lena" eller "Helena" var mycket ovanliga kvinnonamn i Undenäs, liksom "Lovisa". När det endast finns en Lena på fyra-fem år är namnet ovanligt, vilket var fallet i Undenäs.
Jag ska söka i församlingarna i Karlsborg. Lena var sedan piga i Bällefors fs/sn hos ett par där han kom ifrån Amnehärad och hon ifrån Hova, så jag ska leta i Gullspång också. Hoppas källäget är bra.
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
4
« skrivet: 2024-03-01, 16:06 »
Och HFL börjar inte förrän 1689 och då var Jöns utflyttad till Husby. Så mitt tips är äldre domböcker från och med Jöns födelseår tills han dyker upp i Husby. Men Lars är alltså ett vanligt förnamn så det är nog inte det lättaste att spåra Jöns pappa. Lycka till oavsett  !
5
« skrivet: 2024-03-01, 16:03 »
Hej,
det kan bli svårt eftersom födelseböckerna inte startar förrän 1660 för Haraker församling och då var Jöns säkert redan utflyttad.
Det enda källa som skulle kunna ge svar är domböcker om hans familj är nämnde där, såsom föräldrar med barn vid ett testamente eller förgångsbrev med sytningsavtal.
Jag vet inte källäget helt för Västmanland, fast när jag själv letat ett par gånger så är det trist och olyckligtvis inte alls lika många domböcker bevarade som för många andra härader. Man måste också söka i NAD och inte bara i AiD vad gäller domböckerna.
Förvisso finns kyrkans räkenskaper från och med 1636 fast det finns många Lars i Haraker, om man tänker att man kan sökas hans pappans begravning, så man måste nästan vet exakt var Jöns var född för att kunna spåra pappan Lars.
Fast domböcker är alltså mitt tips.
Hoppas Du kommer vidare!
Mvh,
Desirée G.
6
« skrivet: 2024-03-01, 15:49 »
Hej,
jag undrar var en familj med tre barn tog vägen när de flyttade ifrån Badelunda till Haraker 1769?
Familjen det gäller är smeden och torparen Per Jansson med barnen Carl (född 1761.04.20), Brita (f. 1764.05.16) och Sara (f. 1768.07.25). Mamman avliden någon gång efter Saras födelse men hennes begravning saknas i kyrkans räkenskaper. Fast hon bör ha dött efter Saras födelse eftersom hon saknas i HFL, källa: ArkivDigital: Badelunda (U) AI:2 (1759-1776) Bild: 142 Sida: 135 - v74859.b142.s135
Vet någon var Per med barnen bodde i Haraker? Ut- och inflyttningslängder saknas för perioden för bägge socknarna/församlingarna.
Jag är släkt med Carl som senare hette Westlund i efternamn och flyttade till Västerfärnebo där han gifte sig med Catharina Larsdotter i Lågbo. Fast det vore roligt att följa hela barnaskaran också. Fast det går om jag hittar dem i Haraker tänker jag.
Hoppas på hjälp från någon duktig person.
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
7
« skrivet: 2024-02-29, 17:41 »
Svar till mig själv och andra ev. intresserade.
* Födelseböcker saknas för åren vid Carls födelse.
* Fast han var smeden och torparen Per Janssons barn och finns i husförhörslängderna 1759-1776 för Badelunda församling på Skälby ägor, Mamman avliden. Carl (född 1761.04.20) hade då syskonen Anna (född 1763.02.14, död 1763.07.02), Brita (f. 1764.05.16) och Sara (f. 1768.07.25), källa: ArkivDigital: Badelunda (U) AI:2 (1759-1776) Bild: 142 Sida: 135
* Pappa smeden Per Jansson hade tagit upp ett nytt torp på Skälby ägor (fjärde raden nedanifrån), källa: ArkivDigital: Badelunda (U) AI:2 (1759-1776) Bild: 7
8
« skrivet: 2024-02-26, 21:31 »
Hej,
jag söker föräldrar och ev. syskon till Kierstin Olofsdotter född 1668 i Fröbbesta i Odensvi församling/socken.
Att hon var född på platsen i den församligen framkom när hon avled 1710 och begravdes 13 mars i Västerfärnebok församling där hon bott med maken Per Andersson i Norrgärdsbo. De hade gift sig 14 augusti 1698 i Västerfärnebo. Då hade hon varit i tjänst i Prästgården i församlingen i ett år.
Före det hon varit i hela 5 år i tjänst hos häradshövding Per Gyllengö(ö)k. Jag vet inte exakt var Gyllengöök bodde, så jag kan inte spåra henne därifrån tillbaka till Fröbbesta.
Hennes levnad kommer fram i död- och begravningsboken, se här v72787.b118.s114 samt bifogad skärmbild.
Dessutom är inte källäget det bästa för Odensvi församling. Jag hittar inte ens domböcker för perioden när hon föddes och en tid efteråt där kanske en förälder till henne kunde fångas upp.
Fast det verkar endast ha funnits en Olof i Fröbbesta, vilkens son avled 1669 v72787.b118.s114. Kanske denne Olof också var Kierstins pappa? Fast ingen Olof fanns ens inskriven i de existerande mantalslängderna, dessvärre. Fast det fanns alltså en Olof i Fröbbesta runt åren för Kierstins Olofsdotters födelse i Fröbbesta.
Vet någon om vilka Kierstins föräldrar var, en eller båda eller något syskon, vore jag väldigt tacksam.
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
9
« skrivet: 2024-02-26, 19:48 »
Hej,
jag söker föräldrarna till Carl Persson Westlund född i Badelunda 1761 runt 20 april.
Han var soldat, kanske soldat Westlund eller så var det hans släktefternamn.
Han gifte sig 31 maj 1784 med Catharina Larsdotter i Lågbo i Västerfärnebo socken. De bodde hos hennes föräldrar, se ex. v72746.b68.s63
Carl avled senare 1809 och står i husförhörslängderna endast som "död 1809" men saknas helt i död- och begravningsböckerna vilket får mig att tro att han avled i Finska kriget, dvs 1808-1809 års krig. Har dock inte kollat arméns rullor för hans tid i armén. När han noterades som död hade familjen flyttat till Norrgärdsbo ägor i Västerfärnebo, se v72750.b90.s85
Problemet med att hans död inte står inskriver i DB/BB är att hans föräldrarnas namn inte står, för annars skrevs deras namn i för den här tiden i Västerfärnebo. Inflyttningslängden slutar 1770 och då var han endast 9 år, och nästa inflyttningslängd startar 1884.
Så vet någon vänlig själ vem Carl Persson Westlunds föräldrar i Badelunda församling var?
Tacksam för svar.
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
10
« skrivet: 2024-02-15, 10:01 »
Hej,
vet någon vem den Bergh som Karin Hindrichsdotter Kråka i Svensbyn var gift med? Hon gifte sig första gången 26 december 1669 med Joen Pe(de)rsson Ståhl i dennes andre gifte, sedan gifte hon sig andra gången 20 maj 1680 med löjtnant Nils Pedersson Kock, född i Vånafjärden i Nederkalix sn. Nils avled 1693. Karin står sedan ofta som "Karin Kock".
Fast i domboken för 1695 står hon som "Karin Bärgh" närmare bestämt 'löjtnant salige Nils Kocks efterleverska Karin Bärgh'. Vem med släktnamnet (ev. soldatnamn/officersnamn) Berg hade hon gift sig med då? För "Berg(h)" var inget släktnamn någonsin i den släkten Kråka-Kock. Så om hon inte hade gift sig en tredje gång, var kom namnet Bergh ifrån?
För i mantalslängderna står hon på hemman nr 42 i Svensbyn fr.o.m. Nils Kock avled fram tills deras son Johan Nilsson (Kock) övertog hemmanet 1702. Karin själv hade avlidit i april 1701 och begravdes 6 april.
Hälsning,
Desirée G.
11
« skrivet: 2023-12-29, 11:35 »
Eftersom intresse verkar finnas för Carl Ephraim även om jag främst frågat efter hans far Sven Ephraim kan jag delge följande:
Carl Ephraim kom i tjänst 1857 i Falun i hushållet till handlare Eric Selim Setterlund och dennes familj i kvarteret Slaggen nr 13 på gård nr 16 och titulerades ”betjänt”.
Den 15 februari 1859 flyttade C.E. till Bjuråker församling i Gävleborgs län där han står som "brukselev" vid Hedvigfors bruk. Efter det flyttade han till Järna församling och till Snöå bruk där inspektören hette Fredrik Wilhelm Jacobsson som var gift med C.E:s syster Hilda Charlotta. Hilda Charlotta hade gift sig året före C.E. ankom Snöå bruk. Hilda Charlotta hade flyttat ut redan 1841 ifrån familjen i Falun till Arboga för att bli hålldam i hushållet till överste och riddare Ludwig Detlofs Heÿerskjölds, där hon stod som ”mamsell”. Efter översten avlidit blev hon kvar hos överstens änka Euphresyne Charlotta Mathilda Gejslers hushåll.
Den 27 februari 1866 lämnade C.E. och Snöå bruk och systern Hilda Charlotta med familj och flyttade till Överluleå församling och dito socken. Han bosatte sig vid "Canalen" (vid Luleåälven) i Edefors där han under alla år titulerades "Eleven". Efter tre år flyttade han till Bodträskfors såg där han var bokhållare i sju år. Därefter flyttade han till Edefors nedre - nedanför forsen (efter Luleåälven) betyder det. Efter en tid där började han tituleras "handlare". Han arrenderade Edefors nedre nr 1. Han bodde där ensam flera år tills han gifte sig.
Den 21 november 1882 gifte han sig med Margareta Rutström. Hon kom närmast ifrån Forsnäset i Överluleå socken där hon bott med föräldrarna åbon pappa Johan Fredrik Rutström och mamma Maria Åström och flera syskon.
I husförhörslängderna för åren 1890-1894 står paret Carl Ephriam och Margareta som utflyttade ifrån Edefors församling den 25 juli 1892 med sikte på Amerika. De hade då inga barn.
12
« skrivet: 2023-12-29, 11:10 »
Det gör jag absolut. Jag skickade in släktutredningen om Carl Ephraim Schoug(h) till han som skriver om Edefors och Harads redan på måndagen före julhelgen. Så det där gjorde Du kanske i onödan..? Det var inte heller min fråga om var C.E. 'försvann' för det visste jag redan. Mitt jobb i släktutredningen var att täcka tiden för honom fr.o.m. det han var född i Falun tills det han ankom Edefors. Och han bodde faktiskt en lång period i Överluleå kommun vid Bodträsksågen, inte i Edefors.
Det här känner du förstås till?
13
« skrivet: 2023-12-17, 13:24 »
Hej Karin
Har hittat din Carl Ephraim i de böckerna från Arkiv Digital
Falu Kristine A1:19 1837-1846 s 4 Falu Kristine A1:22 1847-1856 s 4 Falu Kristine A1.24 1857- 1866 S 299 och i Edefors S1.1 1890- 1894 S 78
Hoppas att det blev till hjälp.
// Ulla:-)
Hej Ulla, jättemycket tack! Och som jag skrev till Birgitta så hade jag alldeles just hittat familjen ännu Falu Kristine, på samma sida som du så snällt hänvisade till: ArkivDigital: Falu Kristine (W) AI:24 (1857-1866) Bild: 315 Sida: 299 Fast Carl Ephraim flyttade ut till Bjuråker församling inte Forssa som det står i utflyttningslängden, källa: ArkivDigital: Falu Kristine (W) BII:1 (1838-1860) Bild: 71 källa: ArkivDigital: Bjuråker (X) B:2 (1840-1890) Bild: 40 Sida: 36 Tack för hjälpen! Och GLAD ADVENT
14
« skrivet: 2023-12-17, 13:21 »
Sven Efraim Schough dog i Uggelviken, Stora Kopparberg 1858-02-24. Det var dit han flyttade 1857. Sonen finns inte med. Stora Kopparberg AIb:10 sid 212. Carl Ephraim flyttade från Falu Kristine till Forssa
1859-02-15 Falu Kristina BII:1 bild 71 höger nr 15.
Ja, jag såg det alldeles nyss, Uggleviken i HFL för Falu Kristine, och ja sonen blev kvar för han flyttade ut från FK två år senare. Jag började leta 'manuellt' och inte via registret till HFL, ArkivDigital: Falu Kristine (W) AI:24 (1857-1866) Bild: 315 Sida: 299 Annars jättetack. Och GLAD ADVENT
15
« skrivet: 2023-12-17, 11:58 »
Hej,
jag undrar var veterinären Sven Ephraim Schough flyttade sista oktober 1857? Jag tror det kan vara Ugglebo, dvs Ockelbo, men jag är inte säker. Och det är ingen idé att fråga i det forumet om han inte flyttade till Ockelbo. Och vad står efter var jag tror är Ugglebo? "K.d."? se skärmbild eller
nr 252: ArkivDigital: Falu Kristine (W) BII:1 (1838-1860) Bild: 66
Jag följer hans son Carl Ephraim och han var endast 14 år när fadern flyttade ut från Falu Kristine. För det ser ut som att Sven Ephraim flyttade ut ensam.
Tacksam för svar var Sven Ephraim tog vägen för sonen Carl Ephraim kan ha följt med honom.
Mvh,
Desirée G.
16
« skrivet: 2023-11-27, 22:43 »
Tack Maud!
då fick jag fler ingångar till familjen-
Jag hittade själv hustrun avliden i Trosa stad och en del barn, men det som du tagit fram hade jag inte hittat.
Och det är alltså Rotemansarkivet man ska söka i för denna tid, tack för det.
Mvh,
Desiree G.
17
« skrivet: 2023-11-27, 14:59 »
Jag har hittat familjen fram till 1874 då de bodde i kvarteret Dagakarlen nr 2. Han står som repslagare, källa: ArkivDigital: Katarina (A, AB) AI:143 (1874) Bild: 191 Sida: 367
18
« skrivet: 2023-11-27, 14:57 »
Här är Carl Fredrics dödsnotis i dödboken som skärmbild.
19
« skrivet: 2023-11-27, 14:56 »
Hej,
jag undrar vad Carl Fredric Liljeroth avled av? Han avled 23 december 1884 i Klara församling.
Källa: ArkivDigital: Katarina (A, AB) FI:26 (1884-1886) Bild: 79 Sida: 49
genväg till AiD: v87061.b79.s49
Det står att han var gift vid döden. Och han avled på fattighuset. Var hittar jag information om boende där? Jag undrar när hans hustru avled Maria Catharina/Catharina Maria Svensdotter, ibland Svensson? Om hon också bodde på fattighuset eller någon annastans?
Husförhörslängderna för Klara församling slutar 1876 så ingen av dem går kanske att spåra?
Jag har letat efter Överståtshållarens mantalslängder på Stockholms stadsarkiv, men de hittar ingen mantalslängd. Tidigare gick det att söka i dem på namn fast det kanske var för ännu äldre tid.
Tacksam för svar.
Mvh,
Desirée G.
20
« skrivet: 2023-11-13, 17:29 »
Jättetack Stefan, väl behövligt. Jag har sysslat med krigsfångar i Luleå och Piteå städer under Stora nordiska kriget och stora ofreden (1714-1721 för Norrbottens del pga attacker från ryska armén i Finland) och jag ser att det skilde sig lite åt hur fångarna hölls i Norrbottens städer jämfört med ex. Umeå stad. https://www.researchgate.net/publication/365353504_Ryska_fanghuset_i_Lulea_stad_1713Den lilla studien är egentligen till projektet "Norrbotten under stora ofreden 1714-1721", men ger också en insyn i livet i städerna under denna tid. Man behöver göra avstamp någonstans när man börjar forska om något och då blev det om krigsfångehuset i Luleå stad. Det är i alla fall uppenbart att magistraten i Umeå stad tyckte att den staden drog större lass än städerna i Norrbotten. Vad rör ryssattackerna var dock Norrbottens kustland mycket svårt drabbat under stora ofreden i jämförelse med Västerbotten. Det ska bli intressant att se hur det såg ut i Uppsala som jämförelse. Så jättetack för posten Olof
21
« skrivet: 2023-11-13, 17:20 »
Jag är helt ny inför denna sektion. Kom över den då jag surfade genom ämnen bara för att kolla vad som fanns. Jag kände jag ville svara, för jag tycker själv det är supertrist när ingen svarar. Läshjälp kan också vara lättare för då har de som frågar en sida de hänvisar till eller en mening eller ett stycke ibland ett ord. Hitta folk kan ibland bli svårare. Lycka till vidare Stefan
22
« skrivet: 2023-11-12, 17:56 »
Den där texten var skrivet med inget bläck alls nästan.
Men hemmanet tillhörande Johan Ersson och Elisabeth Nilsdotter hade de sålt "försålt" till sonen Nils Eric Johansson och dennes hustru att "bruka och nyttja". Dottern Elisabeth Catharina Johansdotter liksom styvsystrarna Magdalena och Sara Johansdöttrar hade fått pengar för hemmanet istället.
Det är underligt att det står "styvsystrar" i bouppteckningen under "Fasta Egendomen" eftersom de sett till deras efternamn torde ha varit döttrar till Johan, och då i ett första äktenskap självklart eftersom Elisabeth Nilsdotter var efterleverskan. Kanske 'styvsystrar' refererat till både Elisabeth och barnen Nils Eric och Elisabeth Catharina: de två flickorna var Elisabets styvbarn, men de var även systrar till Nils Erich och Elisabeth Catharina.
Nils Erics hustru hette Anna Stina Svensdotter. De skulle alltså överta hemmanet, vilket förklarar "förgångna" i tidigare bouppteckning. Det "förgångna" tillhörde Elisabeth Nilsdotter.
Förgånga var vad föräldrar behöll för egen del i samband med avtal om överlåtelse/arv av ett hemman eller en gård. Förgånga kunde då vara ex. tre getter, en båt, fiskeredskap, en liten äng, en speciell möbel - jag har sett att ett par endast ville ha en säng som hustrun/mamman tagit med sig när hon flyttade in till maken efter det att paret blivit förgångapar hos sonen som övertog gården. Ibland inkluderade förgånga "en tunna rågkorn" eller liknande.
Förgånga varierade alltså från familj till familj, allt från boskap (dock ofta mindre såsom getter, får, svin, mer sällan nötboskap), någon eller några möbler, säd (som nämnts ex. 'en tunna korn/råg/vete' per år), en tunna smör per år, båt, fiskeredskap. Någon behöll en häst har jag sett. Morgongåvan behöll alltid hustrun.
Barnlösa par var ibland förgångsfolk där förgångsavtalet slutits med en släkting, ex. en systerdotter med make eller en brorsson med hustru, fast ibland också med personer som inte var släkt men sällan med totala främlingar även om det kunde ske ibland. En del - ex rika köpmän - investerade genom att köpa upp ödehemman eller hemman som var nära obestånd eller med en gammal person boende på, och sådana gånger kunde förgångsfolket bli okända för hemmansägaren. Sådant förgånga förekom i norra Sverige under 1600-talet och under tiden för Stora nordiska kriget när många hemman blev helt öde och/eller lades krono på grund av att alla på dem dött ut och inga släktingar fanns eller där ett par inte längre hade en son att vänta hem när krigen var slut.
23
« skrivet: 2023-11-12, 16:53 »
Det var så lite så. Hoppas Du hittar (slut)värderingen.
Dessvärre brukade sådana handlingarna göras på separata papper. Du kan nog hitta slutvärderingen i domboken och ett slutgiltigt bifall till köpet, men sannolikt inte alla detaljer i den - såsom "till hemmanet tillhör Lillmyren, Stormyren" etc - eftersom den förmodligen lämnas in på separata papper till domstolen/häradsrätten som sagt var. Fast hittar Du den har du vunnit jackpot och då vill jag gärna veta hur det såg ut om Du har lust att skriva, åtminstone domboks datum och år och sida om det finns.
Det var hur som helst jätteintressant att läsa om hur det kunde se ut när kronohemman blev skattehemman, hur gången såg ut.
24
« skrivet: 2023-11-12, 16:34 »
Bättre sent än aldrig, förhoppningsvis.
Det gällde alltså kvarlåtenskapen efter Elisabet Nilsdotters make sexmannen Johan Ericsson. Hon skulle 'uppteckna' värdena efter makens bortgång. Det hade emellertid även tecknats ett gåvobrev daterat 20 september 1823 som gav efterlevande makan, det vill säga Elisabeth, att förgångan och all annan lös egendom skulle tillfalla henne.
"Förgånga" var i detta sammanhang sannolikt förmåner som följde med gården. Annars var förgånga de som tog hand om ett äldre par eller en ensamstående äldre person på deras gård i utbyte av förmåner, oftast att överta hemmanet efter parets eller personens död. Fast nu hade ju Elisabeth och Johan varit gifta, så de var därmed inte förgånga till varandra. Istället betydde sannolikt "förgånga" de förmåner som följde med gården i Korsträsk.
”Afskreft. N:o 11
År 1829 den 12:te Januarii, infunno sig un-
dertecknade efter anmodan och kallelse af Enckan
Elisabeth Nils Dotter i Korsträsk, att uptekna
wärdena, och beskrifva, dess nyligen aflidne
Kära Mann, Sexmannen Johan Ericsson qvar-
låtenskap__; Härvid förtedde nämnde Encka,
att af den afl:ne uprättadt Gåfvobref at den
20:de September 1823. Hvari Styrker att, inte
alenast förgångan utan ock, All annan undan-
tagen Lös__ Egendom är till den efterlefvande
Makan gifwit_, Egendomen af Enckian
på sätt följande Bes(ät?)ning af sig wisar:”
I slutet:
”De fattigas andel 1/8 procent afgår.
Sedan nu all den dödas Ägendom är till värde
Uptagen, öfwerlämnes denne Boupteckning,
Jemte det åberopade Gåfvo Brefvet, sedermera
Till den Högväld. Härads Rättens ytterligare be-
Pröfvande_. År och dag som ofvan_.
Elisabeth Nils Dotter i Korsträsk”
Mvh,
Desirée G.
25
« skrivet: 2023-11-12, 16:01 »
Jag undrar fortfarande varför Du endast intresserade dig för denna post efter det jag svarade på den.
Före det har denna post legat helt död.
Historielektionerna kan du bespara dig, i alla fall för min del. Vill du visa dina historiekunskaper för andra är det okej, men använd inte mig till det. Jag är utbildad historiker.
Jag tänker inte fortsätta denna diskussion. Men vill du verkligen hjälpa andra med deras frågor är sektionen full med obesvarade frågeposter, bara som förslag.
26
« skrivet: 2023-11-12, 09:37 »
Och 40 daler silvermark var länge standardbeloppet för böter för sexuellt umgänge utanför äktenskapet oavsett om det sexuella umgänget hade resulterat i barn eller inte. Jag tänkte ta den frågan med dig per "meddelande" fast du har blockerat mig från att skicka meddelande till dig. Det verkar underligt; du vill gärna vara med i diskussion jag har begett mig in i, fast du blockerar mig på andra håll. Du gör som du vill, men jag vill bara påpeka att jag sett det. Catharina är tilltalad för första resan lönskaläge och döms till för första resan sedvanliga böter 1Rd.32 skilling.
Hur många gånger paret legat i samma säng och gjort förbjudna saker spelar ingen roll, första resan avser första gången.
Hade hon eller båda inställts för femte gången och dömts för detta hade böterna varit skyhöga:
80 Rd för honom och 40 för henne.
27
« skrivet: 2023-11-12, 09:10 »
Så fint att fler vaknar till och vill bli med på denna 'resa' efter så många år. Det tog bara 11 år.
För min del beror det på att jag först nu hittat fram hit, till denna sektion.
Och som historiker - med doktorgrad i ämnet äldre historia - vet jag att hur många gånger man låg i lag betydde väldigt mycket, såsom för bötessatser och utdömt straff. Det är därför begreppen "första resan", "andra resan", "tredje resan" förekommer när det handlar om sexualmål. Fast det begreppet om olika antal "resor" ser du säkert om du läser fler domböcker.
28
« skrivet: 2023-11-11, 15:22 »
Catharina - både Caisa och Carin kallad - Larsdotter hade fem gånger, "femte resan", haft "sängelag" med drängen Hendric Larsson ifrån Tärende. Hon hade fått en pojke, ett gossebarn, som ännu levde. Vittnen var bonden och gästgivaren Nils Petter Larson, drängen Nils Pehrson och Michel Anderson i Svartbyn. Catharina var närvarande, men inte Hendric.
Först hade hon och Hendric sovit, legat i samma säng, tillsammans hos Nils Petter Larsson där Nils Petters 'lille gosse' sett dem ha "sängelag" tillsammans om nätterna. Sedan ska Catharina ha förflyttats till bonden Eric Olofsson, men drängen Henric ska ha fortsatt med sina besök hos Catharina.
Michel Andersson hade sett paret ha sängelag både hos Nils Petter Larsson och hos Eric Olofsson. Underligt nog var inte Eric Olofsson kallad att vittna, om inte annat för att säga att han inte sett något, vilket inte var ovanligt vid sexualmål som ärendet var.
Catharina erkände och fick böta för lägersmål "femte resan", vilket betyder att det räknades på hur många gånger paret hade setts tillsammans i sängen i "sängelag". Hon fick böta 1 riksdaler och 32 penningar eller öre (här måste man kolla vilka myntsatser som gällde för tiden). Hendric var som sagt var inte närvarande men förväntades inställa sig vid nästa ting, om inte annat med länsmannens hjälp. Länsmannen kallade folk till tinget som rätten ville skulle komma främst svaranden, men även vittnen om någon åberopat sig sådana.
Läsproblemet för denna tid är att "a", "e" och "m" är nästan identiska. Fast kontentan av ärendet framgår i alla fall, och jag har endast läst igenom saken två gånger.
”S.[amma] d;[ag] Sön förest[älltes?] (?) öfwat Lönskaläge, til(?) hade Krono
Länsmannen Jons Brenvall, Pigan Catharina Lars Dotter i
Svartbyn , hwilken hen med tilstades erkände (?) förseelse och at
Hon i sistl.[edne] Aug. Månad framfödt ett än lewande Goßebarn
Hennes. (?) han, upgaf wara Marsrenings(?) Karlen
Hendric Larsson i Terände By, hwilken ehuru från
ka(?)utan kommer, hade så händl. Ins(?)k (?), af
han ej kunnat tihl Tinget sig inställa, men icke
deß mindre anhöll Catharina Lars d:r, at så sina när-
warande wittnen, Bonde och Gästgifwaren Nils
Petter Larson, samt drängen Nils Pehrson och Michel
Anderson i Svartby edeligen hörda, och blefwo ahlså deße
nu framkallade, samt fingo uthan jäf swära
wittnes eden, om hwars (?) (?), de hwar
för sig berättade:
Nils Petter Larson: at under den tid, Catharina Lars
d:r till Michaeli 1807 tjente hos widdnet hade Hendrich
Larson och Caisa bittida och sent umgåts med (?)-
Dea och hade äfwen stundom händt at wittnets
lille Goße som i en kammare legat med Pigan
(?)åst om nätterne lämna sin (?) i sänge(?)
Hendric Larson [inte närvarande]
Nils Pehrson: at wittnet föreldit År tjent tillsammans
Med Carin Lars d:r hos Eric Olofson, hwar under Hendric
Larson fortsatt sine besök hos Catharina och någon ehålles
Äfwen under en fäll begått med henne i Sänghalm-
man, (?)
Michel Anderson: _ Att wittnet hfade meson(?), sedt Caisa
Lars d:r och drängen Hendrich Larsson haft Sängelag med
Hwarandra faml. hos Gästgifwaren Nils Petter Lars-
on och sidst hos Erich Olofsson före Julhtiden 1807. Blef:e
(?)ämeflen faldes [sic! ”fäldes”] Carin Lars d:t at för deß femtte resan,
er kände Lägersmål Bote 1 RD 32 ß. Bethala till Kyrkan
32ß, samt enskildt Skriftemål i Sacristian undergå
Men så widt, måhlet nämnde Hendric Larson blifwen
Det samma, uhskutit till näst.e Ting, hwarmed Läns-
Man Branvall [sic!] och Catharina Lars d:r ähr honom
Tiltalta och den fadren i sade ut afseende wara
Famsedl med alla de (?) han (?) emot sin förmen-
te Länsmannen (?)”
29
« skrivet: 2023-11-11, 14:10 »
Det var så lite så. Synd bara att det tog över tre år, men jag såg inte din post förrän denna vecka. Jag har inte helt lärt mig att navigera bland andras poster och frågor. Fast bättre sent än aldrig kanske...
30
« skrivet: 2023-11-08, 19:44 »
* jemte* inte "hemte. J och H ligger grannar på tangentbordet.
Befallningsmannen kunde inte ensam värdera hemmanet utan två nämndemän måste till.
Mvh
31
« skrivet: 2023-11-08, 19:06 »
Hemmanet var ett kronohemman i Unbyn som Jöns Hansson ansökt om att få köpa vilket han fått bifall för med stöd i Kungliga Majestäts förordning om skatteköp daterad 19 september 1723. Emellertid måste kronobefallningsmannen utse - "inhämta" - två nämndemän att värdera hemmanet till hus och jord och allt som hörde till enligt en annan förordning, skatteköpsförordningen, daterad 18 juni samma/aktuellt år. Värderingen, kallad värderingsinstrumentet, skulle sedan läsas upp på tinget och då "särskådas och överses".
Värderingsinstrument gällde vid sådana tillfällen liksom när präster avflyttade från prästgårdarna innan en ny präst kom. Att samma förordningar kunde ha olika datum var heller inte ovanligt för det verkar som att bägge förordningarna tillhörde skatteköpsförordningen, bara med olika datum för deras olika verkställande.
Att värderingen sedan skulle tas upp på tinget tillhörde också gängse ordning eftersom nämndemän och bybor fick säga sitt om värderingen, t.ex. om alla ängar som togs upp i värderingen verkligen tillhörde det aktuella kronohemmanet och inte något annat angränsande hemman etc.
”Emedan detta Kronohemman N.o 14, af 17/64
Mantal i Uhnbyn är af lika beskaf-
fenhet med den (??ka) Kongl. Majt:s
nådige förordning om skattekiöp
dat: d: 19 September 1723. tillåten
försäljas till skatte ; Ty bifalles
Åboens ansökning så att honom
Jöns Hanßon tilstånd lemnas, be-
melte kronohemman till skatte
infria : och förordnes til den
inndra krono Befallningsman
i orten at hemte 2:ne Nämndemän
noga Syna och wärdera detta
hemman till hus och jord med
öfrige tilhörigheter, iakttagande
derwid noga högstberd:e Kongl. skatte
kiöpsförordning samt Kongl.
restrijctet d: 18 Juni Nästl.
Åliggandes årboerne sedan war-
derings [värderings] Instrumentet blifwit på
Häradh Tinget upläst och Veri-
fierad, det (överstruket ord här) sedermera
hit ingifwa at widare öf-
werses och skiärskådas. –”
32
« skrivet: 2023-11-08, 18:19 »
Hej,
jag undrar vad de understrukna förkortningarna betyder i husförhörslängderna?
Det gäller hushållet till Anders Persson och dennes hustru Brita (Andersdotter) 1692-1693. De hade sonen Pehr gift med Sara och sonen Mattes. genväg till Arkiv digital v72735.b81.s75 eller ArkivDigital: Västerfärnebo (U) AI:1 (1690-1695) Bild: 81 Sida: 75 se även skärmbild
Fast vad betyder "I"? "Inhyse"? Och vad står det efter de två Brit-ornas namn? Och vad står efter "Erick"? Han förefaller ha varit gift med en viss Kiersten. Fast efter Kierstins namn verkar det stå "sh" det vill säga sonhustru, och då skulle det vara sonhustrun till Anders Persson och Brita. Fast Anders och Brita hade i denna HFL endast två söner: Pehr och Mattes. De hade bara två söner åren före i HFL.
Nästa HFL 1694-1695 finns Anders - hustrun Brita borta - och sonen Mattes med dennes hustru Kierstin (Olsdotter), genväg v72735.b149.s143 se även skärmbild.
Sedan följer namnen Margeta och Lars. Fast vad betyder förkortningen bakom deras namn? Dessa var inte heller barnen till Mats och Kierstin för de fick inte sitt första barn förrän 1695, sonen Olof. Och sådana gånger förekom istället förkortningarna "ss" och "sd", dvs "sonson" och "sondotter" eller ds dd. Och var då Brita inhyse för "I" i denna HFL?
Dessa förkortningar förekommer för alla hushållen i HFL.
Tacksam för svar.
33
« skrivet: 2023-11-05, 11:41 »
Brita Mattsdotter saknas i födelseböckerna, det finns ingen annan förklaring. Varifrån namnet Brita kom ifrån vet jag inte, för jag har ännu inte ens hittat en dotter vid namn Kerstin efter mamman.
Matts Andersson och Kierstin/Kersten Olofsdotter/Olsdotter hade följande barn så lång jag kommit, födda:
1695 Olof
1698 Anders (saknas i HFL)
1699 Pehr
1702 Mattes
1704 Jöns (saknas i HFL)
Brita bör ha fötts 1696-1697 eller 1700-1701, inte senare för det skulle göra henne till barnbrud och det förekom sällan. Om så fick man skriva till kungs.
34
« skrivet: 2023-11-05, 08:46 »
Det här måste vara rätt par: Mats Andersson i Norrsalbo och Kersten Olofsdotter i Södra Grelsbo gifta i oktober 1692.
De andra Mats Andersson-s som gifte sig bodde på andra ställen och deras hustrus namn var ännu ingen Kierstin Olsdotter/Olofsdotter.
35
« skrivet: 2023-11-05, 08:25 »
Hej,
jag har svårt att hitta Matts Anderssons och Kierstin Olsdotters barn i Norra Salbo/Norrsalbo.
Jag har endast hittat sonen Pehr född 16 december 1699 (se skärmbild). Jag är släkt med dottern Brita som ska vara född 1695 enligt noteringarna när hon avled, dotter till Matts och Kierstin i Norrsalbo. Brita gifte sig 27 december 1719 med Olof Ersson på Sand (se skärmbild). Då var hon 24 år om hon föddes 1695.
Matts och Kierstin i Norrsalbo hade förutom Pehr och Brita barnen Olof, Matts och Margeta (först felskriven som Anna i ML) se skärmbild för ett par år av HFL. Fast jag har som sagt endast hittat Pehr som barn till Matts Andersson i Norrsalbo.
Bodde Matts och Kierstin någon annanstans innan Norrsalbo? De finns i 1711 års ML i Norrsalbo, före det saknas ML för Västerfärnebo så långt bak som till 1667. Även om jag skulle hitta paret i vigselboken men på en annan plats vet jag inte om det är rätt par, för Kierstin Olsdotter var också ett mycket vanligt namn i församlingen.
För det finns flera Matts Andersson i Västerfärnebo: en i Islingby, en på Heden bägge fick barn med andra namn än de för Matts i Norrsalbo i ML. Sedan fick Matts Andersson i Södra Ål (sönertvillingar 1696 varav ett var Pehr), Matts Andersson i Södra Grelsbo (dottern Margeta feb. 1697), vilket var fel plats, även om namnet var rätt. Matts Andersson i Södra Ål fick en dotter Brita i april 1697 vilket är rätt namn på dottern, men fel plats.
Vet någon var Matts Andersson och Kierstin Olsdotter bodde som fick barnen Pehr, Olof, Margeta, Matts och Brita? Dottern Brita ska alltså enligt dödboken ha fötts 1695 i Norrsalbo och familjen finns i Norrsalbo i de ML för 1711-1713, men inte den nästkommande som var 1749.
Tack på förhand.
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
36
« skrivet: 2023-11-05, 07:42 »
Fast nu nämndes ju Lars Ryss i mantalslängderna, ett exempel var "Lars Russ och Winter - äro Soldater". Så han var inte befriad. Det betyder sannolikt att han innehade eller bebodde en gård men var soldat. Det var det jag skrev. För om han var skattebefriad som soldat så skulle han inte ha varit nämnd alls såsom du menar. Poängen är att (en) Lars Ryss faktiskt nämndes. Och frågan var att eftersom han nämndes på ett ställe i ML men förefaller ha haft en annan bostadsort i födelseböckerna, så var det en person eller två personer med samma namn? Jag vet inte, utan mitt svar var för att hjälpa Anders på traven. För tydligen känner ingen som släktforskar om Västerfärnebo till ngt om Lars Ryss eller Lars Ryss-arna. Lycka till Anders
37
« skrivet: 2023-11-03, 16:49 »
Hej,
jag är inte så känd i och med Västerfärnebo socken/församling. Fast i andra socknar/församlingar kunde en man vara soldat på ett rote men bo någon annanstans. Det gällde emellertid ofta hemmansägare/gårdsägare inte 'renodlade' soldater som bodde på ett soldattorp och tillhörde ett soldatrote.
Vad gäller änkan efter soldat Lars Ryss är det inte förvånande att hon bodde någon annanstans efter makens död. Hade soldaten dött eller avgått som soldat skulle en ny soldat sättas på roten, på soldattorpet. Soldatänkor fick inte bo kvar i soldattorpet om det var på soldattorpet de hade bott.
Soldattorpen var genom (soldat)roten underhållna av sockeborna enligt upplägg, och betalningen/ansvaret skulle täcka för soldaten på det enskilda roten. Beroende på socknarna och upplägget för soldathållningen kunde tre-fyra gårdsägare/hemmansägare dela på att ansvara för ett soldatrote: hålla med torp, se till att soldaten hade kläder, låna ut häst när soldaten skulle plöja sin åker som ofta medföljde. Men de ansvariga skulle inte betala för en soldatänka. Därför måste soldatänkor avflytta ifrån soldattorpen.
38
« skrivet: 2023-10-31, 07:47 »
Då vet jag. Tack.
Och jag "envisas" inte, utan det står faktiskt "Betseberg" i domboken och uppenbart står det "Betseberg" i innehållsförteckningen som du så snällt laddade upp en bild av. "Bispberg" är från Maria Sjöbergs bok.
När Bispberg kom till som namn vet jag inte, och det är lättare att skriva "Betseberg" nu när det finns "Betseberg" i den historiska samtiden.
Jag kanske kan skriva här igen om jag hittar ett samtida1500-tals Bispberg.
39
« skrivet: 2023-10-30, 10:27 »
Säter socken utbröts inte förrän på 1630-talet från Tuna socken enligt Wikipedia https://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%A4ters_socken,_DalarnaJag förstår att jag får leta igenom alla landskapshandlingar oberoende av socken eller län, Österbergslagen, Västbergslagen, Gamla Silverg och se om jag hittar åt platsen Bispberg och Betseberg. Få verkar veta var i landskapshandlingarna de finns. Och jag kan säga att det är inte lätt. Men annars tack.
40
« skrivet: 2023-10-30, 10:07 »
Okej, då försöker jag med Säters socken, inte Stora Skedvi som du först skrev.
Silvberg skulle då alltså tillhöra Säter socken. I domboken är dock ärendet infört i Tuna silverbergs ting vilket för tankarna till Tuna socken, inte Säter socken. Men det beror nog på att Österbergslagen var större än de enskilda socknarna.
Det gör saken mycket förvirrande med Tuna silverberg ting, för ärendet var inte ens i socknen för Stora Skedvi. Och jag har ännu endast hittat ett Betseberg när jag gått igenom Tuna utom bron och Skedvi socken. Fast det är alltså fler socknar kvar så flera Betseberg kanske dyker upp eftersom du skriver det var ett vanligt namn.
Tack så mycket.
41
« skrivet: 2023-10-30, 09:33 »
Vid Betseberghyttorna fanns 1545 tre personer: Beinct Laarsson, sedan två som inte går att utläsa pga att sidorna är brännskadade.
Och det står Betseberg i det refererade domboksprotokollet snarare än Bispberg: "Betßsibergh hyttone". Och som by, bebyggelseenehet eller gård har jag inte hittat Bispberg ännu eller Betseberg.
Det är alltså professor Maria Sjöberg som använder ordet "Bispbergsgården" vilket syns på skärmbilden jag postade från hennes bok. Det är det referensen till det rättsärendet hon skriver om som leder fram till domboksprotokollet av vad jag läst som "Betseberg". Och Betseberg har jag hittat, men inte Bispberg eller Bispeberg.
Var Bispberg ett senare namn för Bet(s)seberg?
42
« skrivet: 2023-10-30, 08:58 »
Nu ser jag på en annan sida att det står "Thnn sockn" alltså "denna socken". Samtidigt är stadgehemman i Tuna socken placerade mellan rubriken "Skedvi socken" och de fyra bergsmännen vid Betsebergshyttorna. Vilket bergslag de hyttorna tillhörde, vet jag inte, det kanske man måste läsa sig till.
Det är Maria Sjöberg som tagit upp Bispeberg, med E.
43
« skrivet: 2023-10-30, 08:42 »
Det ska vara Peer Deckn/Derkn
44
« skrivet: 2023-10-30, 08:40 »
Jag har i alla fall hittat Betsebergshyttorna i Dalarnas landskapshandlingar för 1547.
Där höll fyra personer till: Oloff Deckn/Derkn, Matsin Tysk, Daniell Olsson och Peer Darlekarll. Vad det verkar är dessa placerade under Skedvi socken. Samtidigt är stadgehemman i Tuna socken placerade mellan rubriken "Skedvi socken" och de fyra bergsmännen vid Betsebergshyttorna. Vilket bergslag de hyttorna tillhörde, vet jag inte, det kanske man måste läsa sig till.
Det är Maria Sjöberg som tagit upp Bispeberg, med E.
45
« skrivet: 2023-10-30, 08:07 »
Hej Leif, då läste jag rätt "hest:" var hustru. Förnamnet Kerstin vet jag inte var det kommer ifrån. Och jag letade endast i Tuna sockens förteckning över bebyggelseenheter och hyttor, inte i Stora Skedvi. Jag får söka igen. Synd att landskapshandlingarna inte är digitaliserade, många är så kladdiga och svårlästa. Ibland kan man ha tur att det är okej scanning och att originalet är bra, men ibland är det tvärtom. Annars tack Ditt rödmärkta "hest:r" ska du läsa som hustru, alltså en hustru som hette Ivars Kerstin, och det andra - "sona" - som ena, alltså ena hustru.
Beträffande Bomansboda så har jag en anteckning från Dalarnas Handlingar 1543:6 där bl.a. hyttorna i Gamla "Sölffberg" räknas upp. Där står Bomansboda med tre delägare, varav jag kan läsa Johan Nils/son, Henrik? och Per?.
Alla hyttor låg under Bispbergs bergslag (obs stavningen!) och Bispbergshyttan är en by i Stora Skedvi socken, alldeles söder om Bispbergs gruvor.
Hälsningar
Leif O
46
« skrivet: 2023-10-29, 13:36 »
Kan det var så att Kerstin i systerskaran Brita, Anna och Karin var samma Kerstin gift med Iwar Persson?
Och att, som Stefan skriver, så var männen antingen gifta med någon annan av systrarna eller barn till någon av systrarna.
Jag har ingen som helst källuppgift på att Iwar (Persson) var gift med Kerstin utan den uppgiften kommer från nämnda Sjöbergs bok. Fast det kan förklara de olika personernas (skilda) kopplingar till Lilla gården i Bispeberg.
Att Iwar hette Persson framkommer i nämnda domboksprotokoll från år 1546.
47
« skrivet: 2023-10-29, 12:31 »
Hej, nu är jag tillbaka om Lilla gården. Ett nytt ärende kopplat till gården på tinget vid Tuna silverberg den 10/5 1546, s. 59 i Hela Dalarnas tingslag. Källa: ArkivDigital: Hela Dalarnas tingslags häradsrätt (W) AI:1 (1544-1559) Bild: 820 Sida: 59 Genväg v222728.b820.s59"Kom för retta Enn Stokholmßbo wid Nampn Oloff Pß medt thenna efft:ne Tuo beskidelegha witne soom wiste görliga huru thnna Oloff Pß är kommin till thnn gårdin Lilla ßom liggend ar wid Betßsibergh fyttone thnn ena het Johhn Nÿlß J Bomanßbodha och then andri Mats Rumbo, och är ßå tilganhidt Thß waar en hest:r hiit Iwars Persthn åtte J Bomanßbodha een Brodsodeel, och vetti ßå midt en hiit Pid Jonßn på Betsoibirdhß / Hann gaff honno the vghn thnn Lilla gårdin ßom han åtte på Betßibergh Sedhnn ßålde Iwar thnn gårdin om manni hiit Pid tember manni for 40. mrk pinnr. och gaff ßå ßenon ßoni Erick Pß ßamma lilla gårdh Thnn Erik Pß fick ßå (sona??) hustru och åtte ett barn midt henne / bleff ßå Erick dööd och Pid Timber:n midt / arffdi ßå barnidt thenn, vm ßed [omsider] bledh och barnedt dödt Erffdi ßå hustrun wid namp hust:r Apollonia, henne årg nu for:ne Oloff Pß, ßå är han kommin till thnna gården thß wetnade the och sworo och är framdiles wila thß wedhari tilsta [tillstå] hwar thi kallade warda". (ärendet slut) Är min slutledning korrekt samt ett par efterföljande frågor: Olof Persson bodde i Stockholm. Han hade ’kommit till Lilla gården’ som låg vid Betseberg, som ska motsvara Bispeberg. Vittnena hette Johhn Nilsson boende i Bomansboda och Mats Rumbo. Sedan kommer Iwar Persson in i bilden. Läser jag rätt om jag läser ”hest:r” som hustru? Ärvde i så fall hustrun till Iwar broderdelen av Bomansboda? Som sedan Iwar fick tillåtelse att sälja, sannolikt i så fall eftersom man behövde lov när man sålde annans egendom. Det betyder att Iwars hustru sannolikt själv var född på/i Bomansboda och att hon kanske var enda syskonet och att brodern dött barnlös och att syskonens föräldrar var avlidna. Peder Jonsson fanns också i Bispeberg. Peder avyttrade Lilla gården till Iwar Persson vad det verkar. För sedan sålde Iwar gården till Peder Timberman/Timmerman. Huruvida det var någon släktrelation mellan Peder Jonsson och Iwar Persson vet jag inte. Peder Timmerman gav i sin tur (den? samma gård?) gården till sonsonen Erik Persson. Erik var gift, för ” sona?? hustru” fick ett barn. Erik avled emellertid. Men så avled barnet också. Så ärvde hustru Apollonia gården ”barnedt dödt Erffdii så hustrun vid namn hustru Appollonia”. Sedan verkar det som att Apollonia gifte om sig med Olof Persson, han från Stockholm. Ärendet gäller att Olof var ’kommen till gården Lilla gården’. Det förefaller också ha gällt två olika egendomar/gårdar: Lilla gården vid Bispeberg och en gård i Bomansboda? Eller var dessa två platser – Bispeberg och Bomansboda – samma, tillhörde samma plats? Är Bomansboda detsamma som Bomsarvet/Bomsarff(w)et i landskapshandlingarna? Och hur hänger personerna i detta ärenden ihop med de andra föregående ärende, systrarna Anna, Karin, Kerstin som ärvde mormodern Britas jord? Enligt historieprofessor Maria Sjöberg i sin bok Kvinnors jord, manlig rätt (s. 153) om detta ärenden, var Kerstin hustru till Iwar (inget efternamn på honom har hon dock satt ut i boken, men det är alltså Persson, Iwar Persson. Och var hittar jag åt Bispeberg och Bomansboda i landskapshandlingarna? Och var som sagt Bomansboda detsamma som Bomsarvet. Jag har gått igenom två landskapshandlingar, utan att hitta åt platserna/gårdarna, ja förutom Bomsarvet/Bomsarffwet: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0051321_00056#?c=&m=&s=&cv=55&xywh=746%2C132%2C4935%2C2252OCH https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0051324_00039#?c=&m=&s=&cv=38&xywh=395%2C518%2C5488%2C2504Tacksam för svar. Med vänlig hälsning, Desirée G.
48
« skrivet: 2023-10-17, 15:21 »
Ja, jag hoppas verkligen det.
Problemet är att ingen Erik Mårtensson är noterad begravd i Kyrkoräkenskaperna. Men det var många som aldrig fördes in i Krsk och de vanliga dödböckerna saknas som du påpekar. Det ser man de perioder när båda källorna finns.
Fast det är ändå pusselbitar som faller så rätt på plats för att inte ta de för korrekta. Så jag har satt Erik Mårtensson som gift med Anna Mårtensdotter.
Erik avlider då någon gång, en begravning som inte är noterad. Hans far avlider lika så, Annas svärfar. När svärfadern avlider förefaller Anna redan ha varit omgift.
49
« skrivet: 2023-10-15, 11:23 »
En Anna Mårtensdotter gifte sig med Erik Mårtensson den 3 november 1707.
Det sammanfaller med att en son till Mårten Jonsson gifte sig och Mårten fick en sonhustru i hushållet.
Vem Anders Mårtensson gift med en viss Anna var, vet jag ännu inte.
50
« skrivet: 2023-10-15, 09:32 »
Det kan därmed ha varit så att inte förrän Mårten Jonsson avlidit och hustrun Brita avlidit som arvet efter Anna Mårtensdotter förste make blev aktuell. För var Anders Mårtensson gift med Anna Mårtensdotter och de fick barn ihop så torde Annas barn med Anders varit aktuell för arv efter Mårten Jonsson och dennes hustru Brita. Och Mårten försvann 1713 ur ML men modern till Sara Mårtensdotter avled inte förrän 1718.
Annas barn, om de var Mårten Jonssons och Britas barnbarn efter sonen Anders Mårtensson, hade rätt att ärva farföräldrarna. Morgongåvan skulle dock Anna få behålla.
51
« skrivet: 2023-10-15, 09:27 »
Jag har en annan alternativ förklaring efter att gått igenom ML.
Mårten Jonsson finns sista gången i ML 1713, då fanns heller ingen hustru införd. Därefter tar pigan Sara Mårtensdotter över hemmanet vilket torde vara en av döttrarna. Han hade 3 myndiga döttrar i ML 1713, och hade han omyndiga barn det året så syns de inte i ML.
Sara finns kvar på hemmanet fram till hon gifter sig med Hans Rääf och står då som "Sara Hans Räf" i ML 1717.
I februari 1718 avled Sara Mårtensdotters moder i Pitholm vilket blir underligt eftersom Mårten inte hade ngn hustru redan 1713. Fast Mårtens hustru kan ha varit bortresa vid uppteckningen av ML 1713.
Fr.o.m. 1719 och framåt finns Nils Olofsson/Olsson på hemmanet. Därefter anklagade alltså Nils Olofsson Anders Bryggmans hustru Anna Mårtensdotter för stöld/tillförskansande.
År 1709 finns i Mårten Jonssons hushåll förutom han själv och en hustru, en son och en sonhustru, vilka då skulle kunna motsvara Anna Mårtensdotter. Var hon gift med en son till Mårten torde sonen (Anders) ha avlidit 1713-1714 med tanke på att en Anders Mårtensson och en Anna fick barn 1713. Fast hans död finns inte i Krks, och inte heller Mårten Jonssons. Fast Mårten torde ha dött eller tagits ut som soldat och sonen Anders dött om vi antar han var samme Anders Mårtensson med barn i FB - eftersom pigan Sara Mårtensdotter övertog hemmanet och ingen Anders Mårtensson som annars var brukligt.
För övrigt var Anna Mårtensdotter tredje hustrun till Anders Andersson Bryggman i Pitholm på nr 18, dåtidens nr 17. Mellan åren 1713-1714 var han gift med Malin Danielsdotter från Höglandsnäs, begravd den 16 juli 1715 som "Anders Bryggmans hustru i Pitholm", källa: ArkivDigital: Piteå landsförsamling (BD) LIa:2 (1659-1715) Bild: 252 Sida: 486.
Att Anna var tredje hustrun baserar jag på att Olof Andersson och Helge Lundgren menar att Anders Andersson ägde hemman Bryggargården 1681-1711 och var gift i första giftet Brita Larsdotter Ahlkvist, död 1715. ( Ola Andersson & Helge Lundgren, Piteå församlings äldsta historia 1300 - 1700 talen, Piteå 2000, s. 69). Men istället var det Malin Danielsdotter som avled 1715. Anders och Malin fick dottern Brita 7 december 1714 (se bifogad skärmbild).
Den första hustrun till Anders Andersson Bryggman i Pitholm finns inte som begravd i kyrkoräkenskaperna, fast han hade en hustru i ML 1711 men inte 1712. Eftersom Anders gifte om sig den 7 februari 1714 torde första hustrun ha avlidit mellan 1711 och årsskiftet 1713/1714.
Jag har ännu inte kollat upp domböcker för åren 1711-1715 för att se om det finns något testamente efter de två första hustrurna till Anders A. Bryggman på Pitholm nr 18.
52
« skrivet: 2023-10-14, 12:48 »
Fast det står längst ned i domstolsprotokollet att arvet ska skiftas. Lite underligt det.
Den enda logiska förklaringen jag har är rätten inte var säker på om arvet hade skiftas. För rätten hade nog inte tillgång till alla tidigare domböcker vid varje ting. Domböckerna skulle skickas iväg till Svea Hovrätt och domaren eller skrivaren torde därmed ha dem hemma för renskrivning. Så även om arvet hade skiftats var inte rätten säker på hur eller när, och därmed skrevs det in att arvet skulle skiftas.
Det är den enda förklaringen jag har, för som du skriver så skulle hon inte ha fått gifta om sig om inte arvet efter förste maken var skiftat och klart.
53
« skrivet: 2023-10-14, 12:14 »
Att (eventuella) förste maken till Anna nämndes 1722 kan hänga ihop med att hon faktiskt gift om sig och det var av betydelse att klargöra vilket barn det gällde, förste makens eller andra makens.
Det är bara att söka igenom rättsprotokoll och se vad jag kommer fram till. Jag har också kartlagt Pitholm till hälften from 1677 fram till 1700 ungefär, just för att det är så många med samma namn där, fast ett sådant arbete tar enorm tid.
Hur som helst kan rättsprotokoll ge något vid handen, så det är bara att leta vidare.
54
« skrivet: 2023-10-13, 14:36 »
Det tänkte jag inte på, att Anna kan ha varit gift före Anders! Jag ska se närmare på de barnen du nämner födda 1710 och 1713.
Var hon gift första gången med Anders Mårtensson förklarar det svärfadern Mårten Jonsson. Jag ska också se om jag kan hittat namnet på Nils Olofssons hustru. Jag ska kolla upp Anders Mårtensson i ML och Krks, se hur länge han finns kvar i ML och om han sedan finns i Krks där Anna betalar något.
Anders Andersson Bryggmans första hustru avled i juli 1715. Han gifte om sig som "Anders Bryggman i Pitholm" den 23 mars 1717 och det ska vara med Anna Mårtensdotter. Hennes namn står i HFL fast då som "Anna Bryggman". När hon avled skrevs hon in som " hustru Anna Mårtensdotter", så hennes relation till Anders Bryggman är på det sättet klar.
Så alla barnen till Anders Bryggman i Pitholm födda 1718-1721 är barnen till Anders Bryggman och Anna Mårtensdotter. Fast var hon gift i sitt andra gifte med Anders Bryggman förklarar det texten om svärfadern Mårten Jonsson.
Och ja, allt hade varit lättare med död- och vigselböcker för kyrkoräkenskaperna blir ofta så knapphändiga , bara "Anders gift" eller "Anders hustru död i YY" osv. för nästan alla personer. För på toppen av allt finns "unge Anders Andersson" i Pitholm... men den skillnaden mellan de två är oftast "Anders Bryggman" och just "u. Anders Andersson". Böckerna torde ha bränts av ryssarna som kom till Piteå socken och Piteå stad i december 1716 och staden igen 1721, i alla fall delvis med tanke på att död- och vigselböckerna startar igen 1727. Det är bra att åtminstone kyrkans räkenskaper klarade sig för annars hade släktforskning för den perioden varit omöjlig. Men de är som du säger mycket knapphändiga vilket skapar problem just sådana gånger som med Anders Bryggman, Anna Mårtensdotter och den Anders Mårtensson.
Anna avled 1753 i en ålder av 74 år vilket ger ett födelseår på 1679 vilket innebär att hon med all chans kan ha varit den Anna som fick barn 1710 och 1713.
Tack så jättemycket Kalle, för att lyfta fram att hon kan ha varit gift tidigare. Kanske ngt annat rättsärende kan belysa hennes första äktenskap. Det är bara att leta vidare.
Ha en fin helg!
Med vänlig hälsning
55
« skrivet: 2023-10-13, 10:13 »
Fast jag har också uppgifter på att Anders Andersson Bryggman pappa var Anders Jonsson Bryggman gift med Elisabeth Andersdotter Rokman vilka bodde i Staden.
Det är ofta så med Bryggargården nr 18, att männen står "i Staden".
56
« skrivet: 2023-10-13, 10:02 »
Hej,
vem var Anna Mårtensdotter pappa? Hon var gift med Anders Andersson Bryggman på Pitholm nr 18 Bryggargården, dåtidens nr 17. Och vem var hans pappa?
Enligt Olof Andersson och Helge Lundgrens bok om Piteå församling var Anders pappa Anders Andersson.
Fast i ett rättsärende 1722 redovisas släktförhållandena som sådana att Anders Bryggmans i Pitholm hustru Anna Mårtensdotters svärfar - dvs Anders pappa - hette Mårten Jonsson. Saken gällde att Anders klagat grannen Nils Olofsson till tinget för att denne påstått att Anna lagt under sig jord som då inte skulle ha varit hennes, inte tillhört hemmanet (se två skärmbilder om ärendet 1722). För rättsärendet på AiD se ArkivDigital: Piteå tingslags häradsrätt (BD) AIa:1 (1716-1724) Bild: 300 Sida: 26 med genväg v470825.b300.s26
Mårten Jonsson presenteras alltså som Anna Mårtensdotter svärfar. Problemet med det är att Anders på nr 18 (gamla nr 17) i Pitholm heter Anders Andersson och ska som sagt var enligt Olofsson & Lundgren var son till Anders Andersson Bryggman (d.ä./gamle). I JB 1699 står "Anders Andersson" på nr 17 och i JB 1723 står "Anders Bryggman" på nr 17.
Och Nils Olofsson presenteras som svärson till samme Mårten Jonsson. Jag tror istället att Mårten Jonsson istället var pappa till Anna Mårtensdotter och att misstaget ligger hos skrivaren av rättsprotokollet.
En annan sak är att i rättsärendet från 1722 presenteras först Anders Bryggman som levande eftersom han "anklagade" Nils Olofsson. Men i slutet av samma rättsärende står det att barnet till Anna Mårtensdotter är död och att Anna därför ärvt henne med tillägget att barnet "efter dess fader dödt" och att Anna ska "åthniutat sin Sal. Mans lott". Så Anders Bryggman var död vid det tillfället 1722.
Anders torde motsvara den "soldat Anders Bryggman" avliden i Pitholm den 1 april 1722.
Så vem var Anna Mårtensdotter pappa? Jag tror det kan ha varit Mårten Jonsson sett utifrån rättsfallet.
Vem var hon gift med, vilket ändå bör vara Anders Andersson Bryggman.
Och jag har inte senaste Piteanor.
Tacksam för svar.
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
57
« skrivet: 2023-10-07, 10:52 »
Tusen tack Markus för hjälpen.
Jag ser nu också, med hjälp av de orden du korrigerat, vad det står. Det hon 'har köpt och upprott medan gift med Erick', vilket upprepas mot slutet 'avlat och köpt'.
Nu har jag lärt mig mer av 1500-talsskrift.
Jättemycket tack igen Markus.
Mvh, och ha en fin helg
58
« skrivet: 2023-10-05, 20:49 »
Vad som ser ut som "Blod" är nog "Mod[ern]".
Men saken bör gälla vad av Erick Böyrssons hustrus arv som skulle gå till hennes barn. Inte att av Ericks egendom skulle del gå till hustruns barn, som Olof Skräddares hustru. Hon, Oloffs hustru, förefaller ha varit Ericks styvdotter och inget styvbarn hade rätt att ärva styvförälder.
Som jag läser texten tillsammans med hänvisningen till kap 19 i GB så handlar det om att Ericks hustrus arv skulle gå till hennes barn och det arvet hade inte Erick rätt att skifta.
59
« skrivet: 2023-10-05, 20:10 »
Hej,
jag saknar en del ord i ett domstolsprotkoll från Söderbärke 1549.
Texten som jag fått ihop lyder:
"Kom for retta Oloff Sriddare I Pristibodha midht flirsti ßÿna medarfnaa och taladi till Erick Bÿörtsson i Tolffzbodha /Beÿernh/adt Oloff scrfiddern Hust:u Blod hafdith löfft och upefadt midhnn hoon Erfickß hustru waar, heorlkidt ärfendi stemdin rfanßakadi / adt Barnin motte gå efft:r Tredinngin aff allo dy Barn hoon hadi Affladt och löfft medh Erich Byorßoni / Barn forfeskild I Gefftimåli balkin vdi dit. 19. Cap Att det Bondin och hustru affla eller Köpa." genvägAiD är v222728.b1600.s137 samt se bifogad skärmbild
En tolkning jag har läst att det gällde arvet efter Olof Skräddares hustrus mamma som varit gift med Erick Byörsson. Men var är hustruns mamma i detta? Att barnen skulle ärva en tredjedel av vad hon avlat och 'lyft' medan med Erick Byörsson är tydligt, och det efter 19 kap i Giftemålabalken om vad bonden och hustrun avlar/avlat eller köper/köpt.
Olof Skräddares hustrus mamma var då alltså avliden och Erick Byörsson levde ännu. Det verkar som att Erick var hustruns styvfar.
Jag tror dock inte att med texten menas att vad hustrun OCH Erick kommit över av egendom tillsammans måste gå till hustruns barn, såsom Olof Skräddares hustru. Snarare menades nog att vad hustrun kommit över - avlat och lyft - medan gift med Erick skulle gå till hennes barn. Det finns inget lagrum som per automatik gav styvbarn rätt till styvförälderns egendom. Sådan egendom måste i så fall säljas till styvbarnen och inget som automatiskt gick i arv från styvförälder till styvbarn.
För Giftemålbalkens 19 kap. handlar om att en bonde får ej skifta hustruns arv,ej skifta jord. Rubrik Ii marginal) ”Bonde må eÿ hustru sine iord [sina jordar] bårtskiffta”, text: ”Nuo må eÿ bonde hustru sine iordh bårtskiffta huwad the barn samman haffua eller eÿ, utan medh hustruna godwillia, och arffau henne och skiffte thå till bättre och eÿ wärre”. Bonden, i detta fall Erick Byörsson fick inte lov att skifta bort vad av egendom som var makans, det vill säga modern till hustrun till Olof Skräddare. Det handlar inte om att Erick måste skifta arv av jord han köpt med hustrun, dvs. modern till Olof Skräddares hustru, utan vad denna moder köpt för egen del medan gift med Erick. Det måste skiftas till barnen. För Olofs hustrus del blev det en tredjedel för hon var en dotter, söner ärvde två tredjedelar.
Fast vad står exakt vid de orden jag blåmarkerat?
Tacksam för svar.
Mvh,
Desirée G.
60
« skrivet: 2023-10-03, 12:34 »
För information:
Elias Jonsson kan inte ha varit bror till Segrid och samtidigt son till Jon/Joen/Jöns Larsson.
Jon försvinner från ML mellan åren 1664-1665 för att aldrig återkomma. Då hade Jon redan två söner och en dotter över 15 år. Elias Joensson övertar hemmanet enligt jordeböckerna, men skrevs aldrig in i mantalslängderna, utan istället står "änkan Elin" redan 1666 fram till 1699 när Jon Månsson återfinns i ML för hemmanet. Elin står som "Elin änckia" redan 1666 så Jöns Larsson var död då, även om han saknas i kyrkböckerna. Jon Månsson finns i JB från och med år 1700.
Sigrid/Segrid Jonsdotter kan därmed inte ha kommit från nr 12 i Roknäs, senare nr 13 Bränna. Hon var enligt HFL och dödboken född 1671 och 1673 och då hade Jon/Jöns Larsson varit borta från hemmanet helt i nästan ett decennium, iaf 7-9 år.
Så varifrån Sigrid Jonsdotter kom ifrån är oklart. Hon var med största säkerhet inte född på nr 13 Bränna, men sannolikt från Roknäs.
61
« skrivet: 2023-10-01, 17:57 »
JB 1698 Elias Joensson
JB 1701 Jon Månsson
62
« skrivet: 2023-10-01, 17:37 »
Hej,
Joen Månsson finns på hemman nr 13 Bränna i Roknäs sekelskiftet 1600/1700. Han ska ha fötts på hemman nr 11 Klockar som son till Måns Hansson och Karins Persdotter.
Enligt de två böckerna om Roknäs så bodde Jon på nr 13 Bränna gift med dottern på gården Sigrid Jonsdotter. Hennes far ska ha hetat Jon Larsson.
Fast Jon hade ingått ett sytningsavtal 5 januari 1701 med Elias Jonsson. Jon uppbjöd hemmanet på tinget tre gånger. Hemmanet betecknades som Jons enligt "sytningslön" (se skärmbild).
Men vem var Elias Jonsson om hemmanet var Jons makas Sigrid Jonsdotters födelsehemman? Var Elias Sigrids bror som övertagit hemmanet men satt det på sytning till hennes make Jon?
Tacksam för klargörande.
Mvh,
Desirée G.
63
« skrivet: 2023-09-30, 08:29 »
Jaha, den är satt där. Då vet jag. Nästa gång jag tycker jag inte hittar någon dombok så får jag titta där också. Tack så mycket för hjälpen !
64
« skrivet: 2023-09-29, 15:20 »
Hej,
finns en dombok för år 1689 över Piteå sockens tingsrätt/häradsrätt?
Jag har hittat 1690 års dombok i Advokatfiskalen för Jämtland, intressant nog men innehöll inte vad jag sökte.
Enl. register ska 1689 års dombok för Piteå socken finnas i Advokatfiskalen för Västernorrland nr 11. Men i den serien för Västernorrland finns inte ens volym nr 11, endast nr 10 och nr 12. Se skärmbild över registret.
Jag har letat i Advokatfiskalen för Uppland och Gävleborg utan resultat.
Så finns ens en dombok för 1689 för Piteå socken och i så fall i vilken serie?
Saken gäller Daniel Olofsson som 1690 helt plötslig dyker upp på hemman nr 31 Kullen i Svensbyn, ett hemman som förefaller ha tillhört en viss Nils Ersson. Daniel kan alltså ha köpt Nils hemman, eller ingått ett sytningsavtal eller något. Jag vill veta vad. En dombok kan svara på frågan.
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
65
« skrivet: 2023-09-27, 17:16 »
Paret Märiet Svensdotter och Anders Olufsson hade kommit till hemmanet ungefär 1666 enligt förgångsbrevet 1678. Då hamnar man i år 1666. De måste ha varit gifta innan de kom till Nils och Brijta.
En Anders Olufsson från Kallamark gifte sig i november 1666. ArkivDigital: Piteå landsförsamling (BD) LIa:2 (1659-1715) Bild: 34 Sida: 50 /genväg: v138681.b34.s50
Eller så fördes inte giftermålet in pga slarv från prästens sida.
66
« skrivet: 2023-09-27, 13:56 »
Jag har skrivit av allt - om någon vill läsa hur ett förgångsbrev kunde se ut. Där framgår det vad Nils och Brijta vikit för sig själv som "förkovring": strömmingsgärden och södra "giälspek" rånningen - det vill säga en äng - samt en säng som Brijta tagit med sig till gården av sitt arv. Sängen visar att hemmanet varit Nils hemman, och hans födelsehemman, och att Brijta flyttat dit när de gift sig. Sista kravet var att de bägge skulle när de dött skulle få 'komma till graven'.
Att hemmanet var Nils födelsehemman förstärks av uppgiften att hans hemman varit lyst på tinget tre gånger, men att vare sig Nils släkt eller Brijtas släkt varit intresserad av att ha någon del i det eller av det. Hade Nils köpt hemmanet hade släkten haft mycket mycket svagare rättighet till hemmanet än vad de förefaller erkänts ha haft. Det var svårare för släkten att ärva köpt jord, för den kunde köparen/ägaren göra vad han ville med utan att släkten hade någon som helst förhandsrätt till den vid försäljning eller överlåtelse. Så att Nils hemman lyses på tinget innan testamentet till förmån för Anders och Nils systerdotter Märiet slogs fast, pekar mot att hemmanet var Nils födelsehemman. Släkter måste enligt lag få rätten till förhandsköp eller -förmån.
Anders likställs med en adoptivson: "filius Adoplivus". Anders och Märiet hade bott 12 år på gården och verkat i likhet tjänstefolk utan att få betalt vilket användes som argument för att hemmanet skulle gå till Anders och Märiet utan klander. Anders hade även utgått som soldat för hemmanet, och argumentet var att han faktiskt hade kunnat bli soldat på annat rote och därigenom få soldatlön - något han dock inte gjort utan valt att stanna kvar på hemmanet till Nils och Brijta.
"Kom för Rätta Ährlig och Wälbeskiedeligh Man, Nills Anderson i Pÿtholmen, framlade een skriftt, den han sielf hade Utgifwit 1678 den 10 Aprilis, uthi Sahl. Ländßmans och Twenne Tolfmans Närwaro, hwar Utinnan han witterligit gör, huruledes hans förgångs man Anders Olofson, som för Lång tÿdh sedan månde Ächta hans Sÿsters dotter, Märiet Swens dotter, hafwer med alsomstörsta Trooheet, flÿt och arbetsombliga förestått hemmanet, jemwähl på sidstone måst derföre Utgå Knecht; Hwarföre sådan möda, Tienst och Troohet wederbörligen belöna, hafwer Nills Anderson medh sin hustro, Brÿta Augusins dotter för gått och skähligt funnet, Under förgångs willkor och rättigheet Updraga, bebreefwa och Testementera honom Anders Olofson, hans hustru och Barn, Allan deres Ägendoom Uthi löst och fast, som hemmanet Utan Gäldh nu ståår, allenest Undertagandes i förgånga till sigh och hustrun medan de lefwaa, eenskÿldt att bruka till een lÿten förkåfringh, Strömmings gärden och Söder giälspek Råningen sampt een Upredd Sängh, medh dhet hustrun Brÿta af sitt Arff Uhti hemmanet infördt hafwer, dett öfrige skall, som bem:t är, höra honom Anders Olofson till, hwilken der emoot, såsom en filius Adoplivus, förplichtat sigh, them Ährligen och wähl uthi lÿfstÿden försöria, och sedan hedersambligen till grafwa Komma låta, opå hwilket Contract nu sökes och anhålles om häradß Rättens Confirmation och fastebreef, dem till desto Trÿggare (fol.502)
Trÿggare effterrättelse och säkerheet i framtÿden ! Så emedan 1o Nills Anderson och hans hustro äro Barnlöst folck, hafwandes i så måtto frÿare willkor sin Lösa och fasta Ägendoom androm Uplåta, särdeles till födo sÿne och hemmanetß desto bättre Conservation medh tÿden, hwilket elliest, i mangel [=brist] af een wiß bewårdande åboende, trode till Ödes måhl förfalla, 2o der till medh hafwer han det icke bebreefwat främmandom eller oskÿlde, Utan sin hustrun Sÿster dotter, som 3o Tillÿka medh sin Man öfwer 12 Åhrs tÿdh warit hoos dem lÿka såsom Tienstehion, Uthi hwilkas ställe de elliest måst bruka Legofolck och them Åhrligen aflöna stÿgande således det till ingen ringa påst, förutan 4o att Anders Olofson måste gå Knecth för samma hemman, der han elliest hoos een annan Kunnat få full Knechtlega; hwarföre och såsom detta Testmentß Contractet är till öfwerflödh, effter Lagh och Laga bruuk, opå trenne Häradß Tingh, den 10 Aprilis 1678. den 26 Junÿ samma åhr och den 12 Junÿ Åhr 1679, Lagligen Upbudit och Kungiordt wordet, Jämwähl sedermehra öfwer Natt och Åhr Lagståndit, Men ingen af Nills Andersons eller hans hustrus Slächt, något der ringaste Klander eller Insprååk der emoot giordt, Mÿcket mindre Anders Olofson för sin giorde Tienst och hafwande fördran uthi hemmanet Uthlösa wehlat; Altså dömde och Erkände Häradß Rätten mehrabe:te Contract och Testamente Uthi alle sÿne Clausulibus stadigt och fast att stånda, Warandes Anders Olofson, medh sin hustro, Barn och Erfwingar heelt Legitimerad= och berättigade, Nills Andersons hemman och Ägendoom Uthi Löst och fast oqwaldt niuto, bruka, behålla och besittia, hwad redan Uplåtit är, och wÿdare effter deras afgångh, honom tilfalla Kan, Lÿkmätigt det 1. Och 31 Cap: Jordabalken L.L.”
67
« skrivet: 2023-09-27, 13:02 »
Och är någon intresserad av att se källan är den i Advokatfiskalen för Västernorrland, nämligen:
Svea Hovrätt, Advokatfiskalen för Västernorrland, dombok år 1681 EXIe:3468.
68
« skrivet: 2023-09-27, 12:14 »
Tusen tack Leif för detta!
Men konstigt att änkan efter Nils Andersson står som Kerstin i jordeböckerna..? Men det kan bara vara länsskrivarens fel, för Pitholms hemman är så hemskt i oordning i jordeböckerna att t.o.m. skrivaren började föra in hemmansnumren - och nästan inget hemman är i kronologisk ordning. Och ibland när en man avlidit och endast änkan var kvar så fördes hemmanet längst bak i jordböckerna över den enskilda byn.
Och det står att i kyrkoräkenskaperna att Brijta betalade efter maken Nils Andersson,så Kerstin på hemmanet verkar vara en felskrivning eller en felplacering.
Sedan har jag uppriktigt sagt ännu inte ens hunnit till 1679-1680 års domböcker för jag är och rotar runt i 1700-talet i jakt på personer i Svensbyn.
Det var nog Anders Olofsson som kom till tinget 1681 tänker jag. Skriften om förgången och testamentet som förevisades 1681 skrevs året innan Nils avled, så ärendet i rätten 1681 var endast för att konfirmera att Anders som förgångsman fått ärva Nils och Brita.
Förgångsbrevet verkar inte finnas, men sådana var oftast standardiserade eftersom det var en så gammal sed. Endast enskilda krav var just skilda från familj till familj, ex. hur mkt de äldre skulle ha av vad, kanske några egna getter eller får, del i båt eller egen båt etc. Annars var standardformuleringen att de (äldre) skulle tas väl hand om och väl tas vara på av förgångsmannen och dennes familj.
69
« skrivet: 2023-09-25, 11:35 »
Hej,
vem var fadern till Anders Olofsson på Pitholm nr 4, dåtidens nr 3? Anders var gift med en viss Brijta som betalade (sannolikt för gravens öppning) när han avled "Hustro Brÿta i Pÿtholm effter sin man Anders Olofßon 5,,__"
Fast hemmanet hade tillhört Nils Andersson, gift med en viss Kerstin. Nils avled 11 januari 1679 och skrevs in i död- och begravningsboken som "Nils A.S i Pitholm". Året efteråt stod Anders för hemmanet. Hemmanet var under Nils och under Anders på 13/32 mantal (skatte) men beräknades om år 1689 till 25/64 mantal.
Anders blev antagen till soldat i februari 1678. Han var i Medelpad samma år, men rymde därifrån. Fick boskapspengar som soldat åren 1678-1682. Avgick som soldat 15 juni 1683 enligt Kenneth Mossberg (K. Mossberg, Västerbottens regemente under Karl XI 1667-1695. Piteå kompani, Saltsjöbaden 1998, s. 75). Han besatte soldatrote Ranck i Pitholm, i alla fall med namnet för han bodde uppenbart på eget hemman även som soldat.
Jag tror, utan att ha gått igenom alla domböcker för åren för Anders levnad, att Anders var gift med dottern på hemmanet. Jag har inte hittat något hemmansköp ännu.
Men vem var Anders pappa? Och var verkligen Brijta dottern till Nils Andersson och Kerstin?
Jag har kartlagt 22 av Pitholms 26 hemman från 1669-1701 (födelseböcker, dödböcker, jordeböcker, länsräkenskaper, mantalslängder) utan att hitta åt dem, men Olof var ju ett vanligt förnamn och avled en Olof som var Anders pappa kan han ha haft en bror som begravde fadern och inte Anders själv. Anders bodde som sagt var inte på sitt födelsehemman men kanske en bror gjorde och denne begravde fadern. Och jag har som sagt var inte gått igenom alla domböcker. Finns det någon som kan svara på mina frågor.
Tack på förhand.
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
70
« skrivet: 2023-09-16, 18:52 »
Tack för det Leif. Jag har bara gått igenom 1655-1656 års dombok för att se om något hände vid tiden för giftermålet.
Det problematiska är att Olofs sitter på hemmanet för att det var hans bördsrätt på sin mammas sida. Det är så det ser ut. Juridiskt sett betyder det att hemmanet var(it) hennes, i alla fall till största delen.
Som äldste sonen hade Olof rätt att ta över hemmanet. Att han hade rätt till hemmanet på ett sätt via moderns sida som det ser ut i domboken är konstigt.
Annars brukade det stå saker som "ängen i XX och YY är hans arv på moderns sida/på mödernet". Det är synd att specifikationen inte finns kvar för den hade kunnat ge svar.
Jag får nöja mig med att det var Hans Hanssons hemman och att äldste sonen Olof kunde sitta på det genom bördsrätten, och det oavsett hur många ungar Hans fick med nya hustrun. Mödernearvet till Olof blir bara liksom ingenting i en rättslig kontext, endast att han ärvt modern någonting, kanske den mark förmyndaren hade haft hand om sedan han var barn.
71
« skrivet: 2023-09-16, 18:19 »
* Arterson *
* Artersundh *
72
« skrivet: 2023-09-16, 18:17 »
Hans Hansson i "Ärtersund" betalade testamente efter hustrun 15 april 1661 (se skärmbild).
Hans Hansson i "Arterson" gifte sig 1 januari 1655 (se skärmbild).
Kvinnan är med största sannolikhet densamma kvinnan. Denna skulle då vara Olof och Per Hanssöners mamma.
En Hans Hansson i Persön gifte sig 23 juni 1661 och han bör vara samma Hans som begravt sin hustru två månader tidigare. Det betyder att "hustrun" i ML till Hans Hansson i Persön/Altersund är frågan om den andra hustrun, dvs Olofs och Pers styvmor.
Glappet 1661-1664 i jordeböckerna betyder att någon gång de åren delade Peder Hansson sitt hemman i Altersund som sedan Hans Hansson bör ha bebott som svärson. Men dottern/hustrun Pedersdotter avled ganska så snart. Hon fick i alla fall två söner som levde till vuxen ålder.
Är antagandet om Peder Hanssons delade hemman till Hans Hansson rimligt? Att Hans var svärsonen? Det är mycket jobb att kartlägga hela Persön för 30 år...
Mvh
73
« skrivet: 2023-09-16, 17:12 »
Jag tror det var Peder Hanssons hemman som delades någon gång mellan 1660 och 1665, i alla fall enligt jordeböckerna. P.H:s hemman var 1660 på 1/2 mantal fast var 1665 på 1/4 del, alltså hälften än i föregående JB. Hans Hanssons hemman var på 17/64 i JB år 1665 och hemmanet var på samma mantal när sonen Olof Hansson med första hustrun övertog det. Olof finns i JB 1691.
JB för åren 1661-1664 saknas.
Frågan om hemmanet delades i fler delar. I JB 1667 finns en Per Hansson på ett hemman med 17/64 mantal. Hans Hanssons hemman var på 17/64. I JB finns Per Hansson och Hans Hansson på hemman med samma mantal. En Peder Pedersson dyker upp men han var sannolikt en son till Peder Andersson.
Men för hustrun till Hans Hansson spelar det ingen roll. Hon kan ha varit dottern till Peder Hansson.
74
« skrivet: 2023-09-15, 21:52 »
Tack på förhand förstås. Jag blev lite ivrig och postade lite för tidigt...
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
75
« skrivet: 2023-09-15, 21:46 »
Hej,
i Persön finns i slutet på 1600-talet Hans Hansson i Altersund som motsvarar Persön nr 20 (det står nr 19, men längst bak för Persön står det att ett annat hemman var nr 19) källa: ArkivDigital: Nederluleå (BD) AI:1a (1708) Bild: 185 Sida: 179 genväg v138310.b185.s179
Hans Hanssons äldsta son Olof Hansson med första hustrun ärver hemmanet efter att andra sonen Per fått sin del av arvskiftet. Men Olofs och Pers mamma förefaller ha dött tidigt, för deras pappa Hans gifte om sig. Hans fick barn med nya hustrun och de två försökte vräka Olof och dennes hustru Sissela Jacobsdotter från hemmanet till förmån för ett av deras barn, dvs en av Olofs halvbröder. Halvbrodern bör alltså ha varit vuxen när kravet ställdes, något annat vore orimligt eftersom en omyndig son inte kunde överta en gård - om inte Hans hade tänkt att han skulle företräda hemmanet åt den yngre omyndig sonen de ville ha på gården. Olofs hustru Sissela var därtill brorsdotter till Olofs styvmor, alltså syskonbarn till andra hustrun till pappan Hans. Ärendet togs upp 1692 vid Luleå sockens tingsrätt, källa: Luleå sockens ting extraordinarie ting 30/9 1692, Advokatfiskalen Västerbottens län 1692, Svea hovrätts renoverade domböcker (RA), fol. 440 och 441 genväg v427337.b4520.s441 (på fol 441 nämns Olofs bördsrätt till moderns hemman).
Fast Hans och nya hustrun kunde emellertid inte få iväg Olof från hemmanet eftersom det var Olofs bördsarv efter modern. Det hade intygats av både morföräldrarna och en moster till Olof.
Det betyder att hemmanet var inte Hans Hansson hemman, utan hans första hustrus födelsehemman - och arvhemman. Men vem förestod hemmanet före Hans? Alltså vem var Olofs mammas pappa? Hans verkar ha tillträtt som företrädare av hemmanet ganska tidigt. Jag har trots försök inte klurat ut vem det kunde vara, bland annat för att Persön beboddes av en till med namnet Olof Hansson.
Persön nr 20 i Altersund var i alla fall inte Hans Hanssons födelsehemman, utan hans första hustrus hemmans. Vet någon vem hennes pappa var, vad han hette? Och vet någon vad Hans Hanssons andra hustru hette?
76
« skrivet: 2023-09-05, 00:18 »
Tusen tack för det Maud.
Jag hade hoppat över Svea Livgarde faktiskt eftersom Per var avskedad gardist. Ibland betydde ju avsked, speciellt under 1600- och 1700-talet, att man flyttade till annan position och slutat den senaste tjänsten. Men jag tänkte, vet inte varför, ändå att han fått avsked i meningen utgått helt ur armén. Speciellt med tanke på att Jan Norgren kom tillbaka direkt vad det verkade - även om jag inte följt upp honom.
Mvh,
Desirée G.
77
« skrivet: 2023-09-04, 20:41 »
Åh, vad fint! Vilket fint arbete Du gjort! Jättebra att jag kan hänvisa till din sida.
Beklagar senkommet svar, men tiden blev uppfylld av annat en stund.
Mvh,
Desirée G.
78
« skrivet: 2023-09-04, 20:39 »
Ja, blandningen med kvicksilver och arsenik och med ordet "mercirium" gjorde att man vet inte vilket ämne som åsyftades: kvicksilver eller arsenik. Och arsenik heter arsenicum på latin, och man var väldigt släng på latin i Norrbotten och använde ofta latinska ord och latinska fraser i domböckerna. Enligt SAOB kallades kvicksilver förr för "merkur", "merkurius" eller "merkuri" i (kemiska) föreningar, se https://www.saob.se/artikel/?unik=M_0805-0042.9um7Så jag är ganska så säker att ordet jag frågade om är kvicksilver och inte arsenik. Fast som sagt var; tack i alla fall. Mvh, Desirée G.
79
« skrivet: 2023-09-04, 20:29 »
Tack Maud för det.
Men som historiker känner jag gott till svenska.se.
Sedan var kvicksilver grejen i Norrbotten. Det florerade i länet, fast inte arsenik. Och jag vet vem som hade kvicksilver i sin ägo och det var dessutom ett välkänt universalläkemedel på den tiden i Sverige. Det användes som kräm, utblandat med talg och/eller ister, för olika åkommor fast främst för syfilis. Kvicksilver i den formen är inte så giftig, inte som arsenik är som är mycket giftig. Man kunde alltså förr hantera kvicksilver - den vanliga formen alltså - utan att för den skull dö på fläcken. Det var då värre med arsenik där hantering av ämnet kunde leda till döden. Därför är det mycket mera sannolikt att ordet jag skrev faktiskt, och i det sammanhanget det gällde, hänvisar till just kvicksilver och inte arsenik.
Jag har läst tre böcker om giftiga ämnen för ordets skull och för ämnet kvicksilver, så jag känner mig säker på att ordet syftar till kvicksilver snarare än arsenik.
Det står också i den artikel du länkar till att förr i tiden kunde arsenik vara i en blandning med just kvicksilver.
Fast tack ändå. Kanske någon annan hittar till svenska.se nu.
Mvh,
Desirée G.
80
« skrivet: 2023-09-04, 20:16 »
Hej,
jag undrar om någon vänlig själ vet var avskedade gardist Per Carlsson Salin, tidigare Bäger/Beger, tar vägen i huvudstaden när han flyttade dit 1823? Han finns i utflyttningslängden för Västerfärnebo församling 1823. Han kan ha flyttat med Jan Norgren som också flyttade till Stockholm (se skärmbild!).
Per Carlsson gifte sig 1810 med Stina Olsdotter och de bodde på Norr Salbo ägor.
Per återvända inte hem till Stina så att hans namn finns i HFL, även om det enligt HFL noterades att han tog nattvarden även år 1824 6/1 och 4/4 samt deltog på husförhör 13 januari, dvs året efter han flyttade till Stockholm. Källa: ArkivDigital: Västerfärnebo (U) AI:18 (1815-1834) Bild: 62 Sida: 60 (jag tog en skärmbild, men den blev så suddig)
Men sedan försvinner han ifrån Västerfärnebo. Hans namn återkommer aldrig annat än i förbindelse som make till Stina Olsdotter, men aldrig i egen person.
Enligt uppgifter på MyHeritage avled han i Stockholm 1828. Men jag har letat i inflyttningslängderna i Stockholms stadsarkivs databas för äldre kyrkböcker i församlingarna Jakob (och Johannes) åren 1805-1827, Hedvig Eleonora 1710-1868, Katarina 1822-1827, Klara 1820-1824, Maria 1820-1831 och Nikolai/Storkyrko 1822-1827 samt i dödboken för Ulrika Eleonora 1779-1862.
Fast jag har inte hittat honom.
Vet någon var Per Carlsson Salin tar vägen i Stockholm? Han var född 22 maj 1790 i Lågbo i Gärdsbo i Västerfärnebo församling, son till Carl Persson Westlund och Catharina Persdotter.
Tacksam för svar.
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
81
« skrivet: 2023-08-25, 12:49 »
'Naturligtvis' hittade jag det själv.
Rävkakor innehåller stryknin. Utvinns från Strychnos nux vomic och det ska vara fröna som kallas rävkakor. Hittade det i ett gammalt lexikon.
Så nu vet alla intresserade läsare detta.
82
« skrivet: 2023-08-25, 12:39 »
Hej Stefan,
vilket jättearbete ni alla har gjort! Det där var jätteintressant likväl som klargörande.
Jag sätter NN Mickelsdotter som gift med Knut NN-sson (den trejde Knut), gift i andra giftet med Jöns Andersson, och mamma till syskonen Knutson och Knutsdöttrar och halvsyskon.
Kan jag lägga upp bilden Du skickade på mina släktforskarsidor med hänvisning att Du har gjort den? Det vore toppen att få fram släktförhållandena enligt det fina stamträdet Du/Ni gjort.
Beklagar sent svar men jag har varit i stugan och jag har ingen ström där så större arbeten med/på mobilen är det si och så med - jag laddar bara för att kunna smsa, ta foton och läsa nyheter.
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
83
« skrivet: 2023-08-25, 12:30 »
Hej,
jag vet inte helt var jag ska placera denna fråga, försökte med "Osorterat" först men där kunde jag inte ens skapa ett nytt ämne. Någon admin får väl flytta min fråga annars.
Vad var "räfkakor" för något i slutet på 1600-talet i Norrbotten? Jag tror det gäller en giftig växt, vad den ny kan heta idag, för namnet kan vara lokalt för Norrbotten.
Saken gäller ett mord på en samisk kvinna kallad "Lapp Anna". Hon slogs ihjäl. Men före det hade planen till mördarna varit att köpa "marcurium" eller skaffa sig "räfkakor" för att ta henne av daga. "Marcurium" var sannolikt kvicksilver, jmf engelskan "mercury".
Fast vad var "räfkakor"? Det kan översättas till 'rävkakor', men det ger ingenting vid internetsökningar.
Det viktig i meningen lyder: "skulle de köpa marcurium, ibland räfkakor, till att förgöra Lapp Anna medh" (se skärmbild). Källa: ArkivDigital: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län (AC) EXIe:3972 (1697) Bild: 3340 Sida: 326 genväg v427342.b3340.s326
Jag hoppas på svar, verkligen.
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
84
« skrivet: 2023-07-24, 15:59 »
Åh så snällt.
Och det gör det ju, kommer i en annan dager.
Fast Per Jönsson är hur som helst ändå släkt som köpte jord som fanns på morssidan.
Lycka till! Jag håller tummarna att Du kommer vidare!
Med vänlig hälsning,
Desirée
85
« skrivet: 2023-07-23, 20:08 »
Tack!
Förstår inte hur jag kunde missat det. Nu går det lättare att fortsätta,
86
« skrivet: 2023-07-23, 13:41 »
Hej,
jag söker vigseln till Carl Olof (C.O.) Sahlsten och Marie Ericsson, senare Sahlsten.
C.O. finns i Stockholm i Storkyrko församlingen 1855-1856: Carl Sahlsten (kamrer), Marie och "dottern" Carolina Maria. Källa: ArkivDigital: Storkyrkoförsamlingen (A, AB) AI:59 (1855-1856) Bild: 30 Sida: 187
Jag har letat igenom hela Nikolais vigselbok from 1855-1858. Sedan flyttar paret med "dottern" Carolina Maria till Hedvig Eleonora församling. Men C.O. saknas i den församlingens vigselregister. Så de förefaller aldrig ha gift sig.
Till saken hör att 'dottern' till C.O. uppges född i Göteborg, men C.O. flyttade ensam från Göteborg domkyrkoförsamling direkt till Nikolai församling i juni 1855. Fast efter han avled uppges Marie var änka - Marie var mamman till Carolina Maria.
Åren 1856-1859 bor familjen på Grev Turegatan i kvarteret Styckjunkaren i Hedvig Eleonora församling. Källa: ArkivDigital: Hedvig Eleonora (A, AB) AIa:56 (1856-1859) Bild: 3100
Åren 1860-1863 bor familjen ännu på Grev Turegatan i kvarteret Styckjunkaren. Källa: ArkivDigital: Hedvig Eleonora (A, AB) AIa:58 (1860-1863) Bild: 214
C.O. avled i Huddinge 24 februari 1864, men står som boende på Styckjunkargatan 7. Han dog förmodligen på Huddinge sjukhus. Dödsorsak uppges ha varit "senilis". Står som nr 121. Källa: ArkivDigital: Hedvig Eleonora (A, AB) FI:10 (1853-1868) Bild: 333 Sida: 658
Jag har inte spårat upp Marie Ericsson, senare Marie Sahlsten, fast hon uppges på MyHeritage som född i Kil församling 10 augusti 1826.
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
87
« skrivet: 2023-07-21, 18:22 »
Tack.
Att jag inte hittade dem, jättekonstigt. Och det är nog "bråck" fast gammelstavat. Fast jag blev konfunderad för när jag kollade på Geni.com så var det uppladdat ett dokument som var 'låst', som jag inte hade tillgång till och jag trodde det var ett dokument om kurret.
88
« skrivet: 2023-07-21, 14:09 »
Bouppteckningen 1812 var med all sannolikhet efter maken Johan Sahlsten. För Johan hade avlidit den 14 mars 1812 av "af Bråk". Han måste alltså ha dött i ett slagsmål tänker jag, vilket är intressant nog. Han står som "mäklare, skeppsklarerare".
Johan Sahlstens död- och begravningsuppgifter ArkivDigital: Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) C:4 (1807-1815) Bild: 166 Sida: 323 samt genväg v30153.b166.s323
89
« skrivet: 2023-07-21, 14:04 »
Eftersom det rör sig om syskonens mödernejord i Klingsbo skulle jag nog försiktigt sätta Knut Andersson och Karin Ingelsdotter som deras föräldrar. Enligt Leifs utmärkta bok så avlider Karin Ingelsdotter efter 1647 varför försäljningen 1658 var möjlig.
Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Säter
Intressant. För det blir lite för knepigt i åldern på barnen om Kerstin Knutsdotter skulle ha gift sig med sin avlidne makes bror. Jag sätter - försiktigt - Knut Andersson och Karin Ingelsdotter som deras föräldrar, för min egen del. Jag måste få mig Leifs bok också hemlånad, men jag har varit upptagen med att skriva en artikel så jag har ännu inte hunnit. Med vänlig hälsning och med önskningar om fortsättningsvis god sommar
90
« skrivet: 2023-07-21, 13:47 »
Hej,
jag letar efter Margareta Catharina Kochs/Kocks bouppteckningar.
Hennes namn finns i bouppteckningsregistret, står som Kock/Koch, Margareta Catharina Johan Sahlsteens änka. I hennes namn ska finnas bouppteckningar 1812:289 och 1831:553,638. Se skärmbild! Källa ArkivDigital: Göteborgs Rådhusrätt och Magistrat före år 1900 (O) BouReg:11 (1663-1901) Bild: 70 Sida: 131, genväg v187566.b70.s131
Men i själva bouppteckningarna hittar jag inte någon av dem. Uppteckningarna förefaller vara i kronologisk ordning i själva banden. Numren har jag inte heller klurat ut vad de hänvisar till; de är inte sidnummer eller nummer på bouppteckningen. Åren med 1831 har endast en bouppteckning det året, och sedan är det ett hopp fram till 1834.
Jag har även sett igenom adelns bouppteckningar för år 1812 med kammat noll.
Så var hittar jag bouppteckningarna där hon finns med? Jag har även tittat i första bandet av bouppteckningarna för att få information om vad numren efter årtalen betyder, men det står inte heller.
Tacksam för svar.
Mvh,
Desirée G.
91
« skrivet: 2023-07-16, 15:48 »
Jag ställer frågan igen?
Är Kerstin Knutsdotter som var gift med Jöns Ingelsson samma Kerstin som var syster till Margareta, Karin och Anna? Kerstin och Jöns som fick sonen Pe(e)r Jönsson?
Det skulle förklara varför Per Jönsson fick köpa Margareta Knutsdotters jord - hennes systerdel som arv efter föräldrarna. Per var hennes systerson.
Bördsrätten - det vill säga släktens rätt till jord och annan fast egendom - gick före alla andras intressen i aktuell fast egendom.
Är det någon som nu släktforskar på vem denna Kerstin Knutsdotter var? Hon gift med Jöns Ingelsson.
Det skulle också ta bort en manlig kandidat till Knutsdöttrarnas far, eftersom denne i varje fall inte kunde ha varit Jöns Ingelssons bror Knut Ingelsson.
92
« skrivet: 2023-07-13, 10:04 »
Eller vänta nu? Är Kerstin Knutsdotter den som omnämns med sina systrar i domboksprotokollet från år 1661? Då när Margareta sålde sin jord till Pe(e)r Jönsson?
Margareta sålde i så fall sin del av mammans jord hon ärvt - sin systerdel - till sin systerson.
93
« skrivet: 2023-07-13, 10:01 »
Åh tack så mycket!
Den många tror var pappa till Knutsdöttrarna finns nämn 1604-1616.
Per Jönsson i samma graf av släktträdet som skulle kunna vara bergsmannen i domboksprotokollet blir därmed släkt med Knutsdöttrarna. Det är därför han kunde köpa Knutdöttrarnas/systrarnas jord.
Det betyder också att Knutsdöttrarnas mamma var gift med en annan Jöns - inte Jöns Ingelsson - och det sannolikt FÖRE hon gifte sig med Knut NN - som kanske var Knut Ingelsson.
Finns Knutsdöttrarna i den boken? Jag tänkte i så fall fjärrlåna den och bygga ut släktträdet. även om jag endast är släkt med Karin Knutsdotter.
Mvh
94
« skrivet: 2023-07-12, 14:45 »
Ovannämnde Peer Jönssons farbror hette Knut Ingelsson, det vill säga att Peers pappa hette Jöns Ingelsson.
Om systrarna Knutsdöttrar och Knut var helsyskon via pappan som kan ha varit Knut Ingelsson, betyder det att när deras pappa Knut avled gifte mamman om sig med Knuts bror Jöns Ingelsson. Det betyder att Knut och systrarna samtidigt var både kusiner och halvsyskon med Peer och Mickel Jönssöner.
Det var inte helt ovanligt att en ogift broder, eller änkeman, gifte sig med sin avlidne brors hustru, det vill säga sin (f.d./tidigare) svägerska.
95
« skrivet: 2023-07-12, 14:33 »
I samma denna tråd nämns att Knut Ingelsson kunde ha varit systrarna Knutsdöttrars pappa.
Hur blir det då med det faktum att Peer Jönssons pappa hette Jöns Ingelsson och denne i sin tur bror till Knut Ingelsson?
För var det så att Peer Jönsson och Mickel Jönsson var bröder? Det vill säga bägge var halvbröder både till Knut Knutsson och systrarna Knutsdöttrar? Och var Mickel Jönsson halvbror till Knut var han sannolikt det till systrarna Knutsdöttrar, eftersom Mickel och Knut hade samma mamma, men olika fäder; en Jöns och en Knut.
Annars hade mamman/kvinnan varit gift tre gånger: två gånger med en Knut - där Knut hade en mamma och kanska alla systrarna en annan mamma - och sedan en gång med en Jöns.
96
« skrivet: 2023-07-12, 13:33 »
Tack Leif.
De var alltså fyra systrar: Margareta, Karin, Kerstin och Anna. Att Knut Knutsson var släkt både med systrarna och självklart med sin halvbror Mickel Jönsson förefaller troligt, eftersom släkten hade bördsrätt till jord vid köp framför andra.
Inte förrän det inte fanns någon släkt som ville ha aktuell jord - eller annan fast egendom - kunde den säljas utanför släkten.
Det var också så att äkta män som sålde sina hustrurs jordar, eller gårdar, måste ha kvinnornas tillstånd att sälja. Det kan i domböcker se ut som att äkta männen ägde sina kvinnors fasta egendomar eftersom männen var försäljare och därmed hamnade i domböckerna såsom representanter för försäljningarna. Men i tingsärenden från både Dalarna redan under första hälften av 1500-talet och Norrbotten i slutet av 1600-talet framkommer det att äkta män endast med tillstånd kunde sälja sina hustrurs arvejordar och/eller arvegårdar. Bara för att ha det sagt.
Böcker som historiker och numera professor Maria Sjöberg skrivit, bl.a. "Kvinnors jord, manlig rätt : äktenskap, egendom och makt i äldre tid", där hon påstår att äkta män ägde sina kvinnors jordar eftersom männen sålde hustrurnas jordar på tinget, är nästintill hittepå - hon har tolkat källorna helt fel, kanske i syfte att skapa en teoriram om manlig överordning och makt kontra kvinnlig underordning pga manligt förtryck. Den tolkningen stämmer emellertid inte alls med vad källorna egentligen visar och med dåtida rådande lag och vilka straff äkta män kunde få om de utan sina hustrurs tillstånd sålde de senares fasta egendom, 40 silvermark i böter.
97
« skrivet: 2023-06-14, 08:56 »
Precis, det finns massor av källhänvisningar.
Om det är något problem så är det Wargården/Vargården som nämns i uppgifterna från skärmbilden. För i HFL står det att Karin Knutsdotter var ifrån Stora Skedvi.
Fanns det en gård med namnet Wargården/Vargården i Skedvi socken? För sannolikt är uppgiften att Karin var född i Skedvi den korrekta, eftersom hon troligast avgett den uppgiften själv.
Jag kan inte mycket om Dalarnas/Kopparbergs geografi och ibland då är det svårt att veta om man kommit rätt om man bara söker på gårdsnamn på nätet. Det kan ju finnas flera gårdar som hette likadant i olika socknar.
98
« skrivet: 2023-06-13, 12:00 »
Förlåt men Anders Er(ich)sson Bille hade en dotter Karin född den 10 oktober 1661. Så Karin var ett familjenamn bland döttrar/kvinnor.
Födelseuppgifter för Karin Andersdotter, dotter till Anders Ersson Bille, från husförhörslängder (saknas i födelsebok för Grangärde församling), källa: ArkivDigital: Grangärde (W) AI:2 (1685-1717) Bild: 127 Sida: 122
99
« skrivet: 2023-06-13, 11:55 »
Verkar bara vara jag som frågar om Grangärde... men nu har jag en fråga till. Anders Ersson/Erichsson Billes (f. 1632-1716) pappa var Erich Hansson - jag har hittat fadern Erich. Anders födelseuppgifter finns i husförhörslängder i Sörvik-Digervålen där han bodde tillsammans med hustru Ingre - Ingrid - Larsdotter och flertalet barn: ArkivDigital: Grangärde (W) AI:1 (-1686) Bild: 33 Sida: 28 Och det finns en Anders till Erich Hansson född 1632 i Sörvik även om den sonen är antecknad som "Död". Här är det antingen frågan om två Anders varav en avled 1632 - ett icke-namngivet barn avled till Erich 1632 - eller så avled ett annat barn till Erich men prästen tog fel och noterade Anders som död i födelseboken även om det inte var han som dött. På nätet finns uppgifter från en skiva över Grangärde församling sammanställd av Kjell Vadfors att Erich Hanssons hustru var Karin Östensdotter, se https://genvagar.nu/show.asp?PersonId=236012Var hittar jag uppgifter om Karin Östensdotter gift med Erich Hansson i källor? Förutom på Vadfors skiva? för jag har ännu inte hittat en dotter Karin i Anders barnaskara, fast kanske döttrarna var för få för att namnet "Karin" skulle användas även om det inte verkar så. Och varifrån kommer efternamnet "Bille"? Tacksam för svar. Med vänlig hälsning, Desirée G.
100
« skrivet: 2023-06-13, 11:43 »
Jättemycket tack Tommy . Jag har ingen tillgång till källorna RAX använder, men ingen annan torde väl få ut något annat från de källorna tänker jag. Jag brukar dock använda förstahandskällor, ta skärmbilder av dem, och lägga upp på min egen släktforskarsida. Att de referenserna sedan kommer från andra släktforskare spelar ingen roll, det är ju så släktforskning är tänkt att fungera tänker jag, man lånar av varandra för att få ihop sina släktträd. Fast en egen förstahandskälla är roligt att ha, även om det för långt tillbaka i tiden inte alltid är lätt att komma åt.
101
« skrivet: 2023-06-13, 11:38 »
Hej Linnea, beklagar senkommet svar, fast jag kraschade med cykeln i skogen och fick dåligt i ena armen. Det där var ju riktigt smaskiga saker, så till vida att det ger ju en massa information om Karin Knutsdotter! Så himla glad jag blev! Massa, massa tack och ha en fin sommar  ! Mvh
102
« skrivet: 2023-05-20, 09:50 »
Då vet jag. Tack.
Jag har letat i mantalslängder, men de startar inte förrän 1640-talet, sedan har jag letat i landskapshandlingar som jag skrev och även länkade till var jag varit inom. Kanske Klingsbo dyker upp senare. Men har inte du hittat åt vem Karins pappa Knut var kommer jag nog inte längre.
Kartor för Dalarna börjar också tidigast 1642 och på dem står de flesta gånger inte vem som bodde var eller vem som ägde vilken gård.
Men jag har inte kollat upp kartor för Skedvi ännu.
103
« skrivet: 2023-05-19, 16:51 »
Nu har jag hittat en gammal fråga om samma Karin och ett gammalt svar. Om ingen ny släktforskning kommit efter 2014 som kan peka mot vem eller vilka någon av föräldrarna var till Karin och systern Kerstin, får man nöja sig. Trist men vad göra  ? DNA-test? https://forum.rotter.se/index.php?topic=4447.msg79515#msg79515
105
« skrivet: 2023-05-19, 10:18 »
Eller hur Staffan? Jag vet inte om jag ska vara ledsen eller glad för Annas räkning   I den andra delen av trädet där Anna finns rättade jag bara hennes profil. Sedan har jag som sagt var en egen plus dokumentationen på mina egna släktforskarsidor. Trevlig helg till Dig, och till alla som läser det här.
106
« skrivet: 2023-05-18, 13:59 »
Ja, jag tänkte detsamma. På Geni så lastar många numera in från MyHeritage och de länkarna klassas som "källor". Jag har också letat i Sköldinge församling utan att bli klokare.
Bodelningen/ 'testamentet' gav inte mer än alla sönernas namn, alltså inget mer om Anna alls.
Och jag har gjort en egen profil på Anna på samma Geni - förutom i mina egna papper.
Erich gifte förresten om sig efter bodelningen 1712, jag ska kolla upp med vem.
Mvh
107
« skrivet: 2023-05-18, 09:39 »
108
« skrivet: 2023-05-18, 09:24 »
Hej, jag är släkt med Erich Hansson (f. 1643) i Brunnsvik. Han gifte sig med Anna Olsdotter från Sörvik. Enligt HFL var hon född 1644 i Sörvik. Mycket pekar mot att Annas föräldrar var Olof Johansson och Karin Knutsdotter. När Erich och Anna döper sin son Hans 1672 är Olof Johansson från "Sörgovik" ett av dopvittnena: "Dn. Sept.[uagesima]. Hans, Erik Hans i Brunswÿk T. Andreas Tillarius, Oloff Joh. i Sörg(ovik). H. Kersti Busk, Elis.[abeth] N." Olof Johansson (Bure) avled 1681. Källa: ArkivDigital: Grangärde (W) C:1 (1628-1684) Bild: 115 Sida: 107 / skärmbild 2141 När Erich och Anna döper deras son Erich 1681 är en viss Per Olsson Bure dopvittne: "Item [14 november] Er k, Erik Hans Sons son i Benas wÿk. T.[estes] Lill Johan och h. h. Sara, Per Olsson Bure". Källa: ArkivDigital: Grangärde (W) C:1 (1628-1684) Bild: 124 Sida: 116 / skärmbild 2142
"Lill Johan" och Per Olsson Bure var vare sig från Gillermarken eller från Brunnsvik. För Anna och Erich flyttade senare till Gillermarken, nybyggar- och hyttbyn till Brunnsvik. Erichs pappa var Hans Svensson i Brunnsvik och mamman var Malin död 1647, men henne vet jag inte mer om än så.
Anna Olsdotter, Erichs hustru, avled 1709 i Gillermarken, i en ålder av 65 år av håll.
Men på Geni är den profil som finns på Anna Olsdotter, dotter av Olof Johansson och Karin Knutsdotter, placerad som avliden i i Sköldinge församling i Sörmland. https://www.geni.com/people/Anna-Olofsdotter-Bure/6000000028830918138?through=6000000028830998837
Enligt dödboken ska den Anna varit född 1645 och gift med en viss Erich i Valla (Walla), för sonen Bengt Ersson begraver henne 1726. Källa: ArkivDigital: Sköldinge (D) C:1 (1723-1741) Bild: 88 Sida: 84
Vilken är de rätta föräldrarna till Anna Olsdotter född i Sörvik ca 1644, gift med Erich Hansson i Brunnsvik?
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
109
« skrivet: 2023-05-08, 12:35 »
Tack, jag tänkte precis det eftersom myntenheterna var mark, öre och penningar på den tiden.
Fast jag ville vara säker och ha en 'second opinion' - så jättetack för det.
110
« skrivet: 2023-05-08, 07:43 »
Hej, jag undrar vilken myntenhet som finns i landskapshandlingar för Norrbotten 1546? Det står först Anders Nilsson i Sjulnäs (Siurdsness under flera decennier) och markarealen, vilket var värderad till 14 öre - fast vad är nästa tecken förkortning för? Se bifogad bild eller länk https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044385_00122#?c=&m=&s=&cv=121&xywh=-26%2C2973%2C4483%2C2043Det ser ut som ett &-tecken. I äldre källor liknar det "sk" och även hur "d" ibland stavades i ord som ex. "de"/"den" osv. Men vad blir tecknet i myntenhet? Med vänlig hälsning, Desirée G.
111
« skrivet: 2023-05-01, 09:41 »
Ja, förutom antalet hästar/"hester", de är ju redovisade i antal inte i pengar.
112
« skrivet: 2023-05-01, 09:40 »
Osäkert eftersom alla siffrorna till höger ser ut att gälla just belopp.
Det står ex vissa gånger 3 mrk 1 penning, och då bör alla siffror motsvara belopp i reda pengar.
Mvh,
Desirée G.
113
« skrivet: 2023-05-01, 09:36 »
Precis, jag instämmer helt. Jag ändrade texten jag skrivit själv, fast utan att skriva in ändringarna här. Men jag läser det precis som Du gör. Och båda männen, Peder Swensson/Svensson och Peder Jönsson, finns i landskapshandlingarna, ett år i Fjäreby(? om jag minns inte på rak arm exakt var nu och jag sitter på en annan dator än där jag har det arbetet) och i varje fall ett år i Bomsarvet. Dessa två män var i landskapshandlingarna samtida med Karin ett år och ett år både med Karin och ned Anna, så jag tror som Du att männen var gifta med Karins systrar. Den sonson som dyker upp i rättsfallet mitt i allt, tror jag är ett barn till någon av männen, i alla fall en yngre släkting. Det kan inte ha varit sonson till mormor Brita för då hade han ärvt. Jag tolkar det som att Karin hade rättmätigt ärvt, men att P Svensson och P Jönsson gjorde ett försök att tillskansa sig hennes del. Nästan, som sagt var det hustru Karin i Färjeby som menade att hennes mormors, hustru Brita, Lasses hustru i Färjeby, del i hemmanet i Bomsarvet (nuvarande Gustafs socken) som var en fjärdepart. De andra delarna ägde hennes systrar Anna, Karin och Kerstin. Peder Svensson och Peder Jonsson menade att då hustru Britas make hade förskjutit henne pga att hon var sjuk i koppor och därför hade hennes barn inte rätt att ärva henne (oäkta barn fick ju inte arvsrätt efter modern förrän på 1800-talet). Rätten kom dock fram till att hustru Karin hade rätt till arvet efter sin mormor.
Med anledning av att Peder Svensson och Peder Jonsson bägge talade om denna systerdel torde de härstamma från någon av de andra tre systrarna eller så är dom gifta med någon ättling till dessa systrar.
Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Säter
114
« skrivet: 2023-05-01, 09:28 »
Hej Leif, jag tittade i två landskapshandlingar och där hette Jons just "Jons" i bägge handlingarna, så han får heta så i mitt arbete. Annars tack för engagemang. Hej.
Jag hade inte tid, men jag instämmer med dina tolkningar utom Jons som knappast är/var ett förnamn, han bör ha hetat Jöns.
Leif O
115
« skrivet: 2023-04-28, 21:24 »
Hej till mig själv, eftersom frågan verkar ha blivit för svår
1. Utanhaga.
2. Fjäkelmyra.
3. Jons finns i 'Tjärnabygden' åren före.
4. Detta löste jag med uteslutningsmetoden.
Tack till mig själv för idogt arbete.
116
« skrivet: 2023-04-27, 17:01 »
Hej, jag har fyra frågor till medföljande bild över nämndemän vid Tuna sockens ting 1545. 1. Var bodde John/Jon Persson? "Utan", fast sedan vad? Jag har tittat igenom alla Uthan i landskapshandlingarna för Tuna socken 1545, men inte hittat något. 2. Peder Larsson bodde väl i vad som idag heter Fjäkelmyra? 3. Visst saknas Jons Persson i Tjärna? Eller finns han någon annanstans? 4. Visst motsvarar Olof Persson i Boda, Olof Persson i "Bodha" som tillhörde ”bönder som göra jut[borta i marg], det vill säga i slutet av landskapshandlingen för Tuna socken, NAD https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0051321_00055#?c=&m=&s=&cv=54&xywh=678%2C943%2C3012%2C1373och hur ska hela ordet lyda "jut..." Med vänlig hälsning, Desirée G.
117
« skrivet: 2023-04-27, 15:48 »
Tack
118
« skrivet: 2023-04-27, 13:56 »
Hej,
jag undrar vilken myntenhet som användes för mark år 1545 såsom i (Stora) Tuna socken?
Myntenheterna var som annars i Sverige mark, öre och penningar som de står i ex landskapshandlingarna för Dalarna 1545 (se bild).
Mark fanns i mark (penningar) åren 1270-1777, samt i mark lödig 1290-1560. Vilken var den som användes år 1545?
Penningar i landskapshandlingarna bör ha varit penningar för åren 1290-1624 och inte mark penningar. Öre bör ha varit öre för åren 1270-1777 och inte örtugar som var en annan enhet.
Fast vilken enhet räknades mark i i landskapshandlingarna?
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
119
« skrivet: 2023-04-26, 20:04 »
Jag läser nu igen och det verkar som att en av männen var en sonson till maken till Brijta som skilde sig ifrån henne när hon fått kopporna.
"[...] det sonasonadi Pid Swens
och Pid Jönson till biÿank Adt Brÿtas bondi hadhi skillhß
hinni i ffrån sörgh for deth honn syuuk aff Koppar
och mindi de adt osv."
Sonsonen bör alltså ha varit Brijtas makes i hans nya äktenskap. De försökte alltså kapa åt sig del av hemmanet Bomansarv på grundval att Brijtas make skilt sig ifrån henne. Men hemmanet var hennes vilket det att hon delat det till sina tre barnbarn visar.
Men sista meningen är svårläst...
120
« skrivet: 2023-04-26, 19:37 »
Hej,
jag har lite problem att läsa en mening i Tuna sockens tingslag den 16 mars 1552.
Det gäller hemmanet Bomansarv som hustru Brijta delat till/mellan sina barnbarn Karijn, Anna och Kerstin. Britjas make, hennes "bondi", alltså bonde, hade skilt sig ifrån henne när hon blivit sjuk i kopporna. Det talas om en fjärdedel, vilket jag tolkat som att Brijta avlidit och att de fyra kvinnorna innehaft var sin fjärdedel av Brijtas hemman. Så långt är allt klart.
Men så dök två män upp; Peder Swensson och Peder Jönsson och menade att 'barnet' hade rätt till fjärdedelen. Eftersom Brijta redan delat upp hemmanet mellan sina tre barnbarn - de tre systrarna - är det oklart vilka dessa män var. Men med tanke på att de nämndes efter att det beskrevs hur Brijtas make skilt sig ifrån henne och varför, tror jag att de kan ha varit makens släktingar.
Förmodligen hade Brijta avlidit och det var den fjärdedelen som omnämndes.
Men männens argument till varför de skulle ha den nämnde fjärdedelen förstår jag inte helt, förutom att det skulle gå till "Barnedt", alltså barnet. Hade männen varit släkt med Brijta hade de fått sin del, men det fick de inte.
Och det verkar inte som att männens argument ens skrevs ned, kanske för att det var för dumt eftersom de inte var släkt med Britja och på något sätt kunde ha anspråk på hennes hemman Bomansarv. Jag har läst:
"Och minti [menade] di [de två männen] adt Barnedt skuldi for dinskeld (?) vethß (?) ärnon (ev ärnen)
ßach Loot det ärfiendit [ärendet] till Nembdeni rannßackan i de ffor retta
funno adt hustru Karÿn är rett till fierdepaten i dith hin(?)
Efft:r Nemdinis Ranßakan iDombi (?) hach H. K. (hustru Karin) ßin firirdi
part till Forbyedinck(?) allom någhß hind[er] immot gora [göra]"
De två männen menade uppenbart att de hade krav på Karins fjärdedel, Men rätten menade att hon hade rätt till den. Det verkar alltså inte ha funnits någon släktkoppling mellan de två männen och Karin eller de två andra systrarna.
Jag har tolkat det som att männen kan ha varit släkt med Brijtas make som skilt sig ifrån henne. För
männen själva såg sig som kopplade till Brijtas hemman. Förmodligen hade Brijta avlidit och det var därför männen försökt sig på de tre efterlevande barnbarnen, varav Karin var en och densamma som tagit saken till tinget.
Tacksam för hjälp med detta.
Med vänlig hälsning,
Desirée
121
« skrivet: 2023-04-26, 16:42 »
Fast nu blev det läsproblem i ett fall i samma dombok.
Det gäller hemmanet Bomansarv som hustru Brijta delat till sina barnbarn Karijn, Anna och Kerstin. Britjas make, hennes "bondi", alltså bonde, hade skilt sig ifrån henne när hon blivit sjuk i kopporna. Det talas om en fjärdedel, vilket jag tolkat som att Brijta avlidit och att de fyra kvinnorna innehaft var sin fjärdedel av Brijtas hemman. Så långt är allt klart.
Men så dök två män upp; Peder Swensson och Peder Jönsson och menade att 'barnet' hade rätt till fjärdedelen. Eftersom Brijta redan delat upp hemmanet mellan sina tre barnbarn - de tre systrarna - är det oklart vilka dessa män var. Men med tanke på att de nämndes efter att det beskrevs hur Brijtas make skilt sig ifrån henne och varför, tror jag att de kan ha varit makens släktingar.
Förmodligen hade Brijta avlidit och det var den fjärdedelen som omnämndes.
Men männens argument till varför de skulle ha den nämnde fjärdedelen förstår jag inte helt, förutom att det skulle gå till "Barnedt", alltså barnet. Hade männen varit släkt med Brijta hade de fått sin del, men det fick de inte.
Och det verkar inte som att männens argument ens skrevs ned, kanske för att det var för dumt eftersom de inte var släkt med Britja och på något sätt kunde ha anspråk på hennes hemman Bomansarv. Jag har läst:
"Och minti [menade] di [de två männen] adt Barnedt skuldi for dinskeld (?) vethß (?) ärnon (ev ärnen)
ßach Loot det ärfiendit [ärendet] till Nembdeni rannßackan i de ffor retta
funno adt hustru Karÿn är rett till fierdepaten i dith hin(?)
Efft:r Nemdinis Ranßakan iDombi (?) hach H. K. (hustru Karin) ßin firirdi
part till Forbyedinck allom någhß hind[er] immot gora [göra]"
De två männen förefaller ha haft anspråk på Karins fjärdedel, som rätten menade att hon hade rätt till. Det verkar alltså inte ha funnits någon släktkoppling mellan de två männen och Karin eller de två andra systrarna.
Jag har tolkat det som att männen kan ha varit släkt med Brijtas make som skilt sig ifrån henne. För
de såg sig som kopplade till Brijtas hemman. Förmodligen hade Brijta avlidit och det var därför männen försökt sig på de tre efterlevande barnbarnen, varav Karin var en och densamma som tagit saken till tinget.
Tacksam för hjälp med detta även om läshjälp egentligen ska postas i annat forum.
Med vänlig hälsning,
Desirée
122
« skrivet: 2023-04-26, 14:46 »
Oh så snällt gjort av Dig Leif.
Och jag har läst precis som Dig "lilla gården", "then gårdin Lilla". Och jag läste också "bledh" som då blir "blev". Jag läste också "Bomansbodha" liksom "Peder" för "Pid"/"Ped".
Maria Sjöberg är den som kallar gården för Bispebergsgården i sin bok Kvinnors jord, manlig rätt, s. 153 (se skärmbild). Men det är alltså en omskrivning hon har gjort, även om jag själv använde Bispebergsgården när jag skrev här först, eftersom hon gjorde det och jag tänkte den kunde ha hetat det.
Enligt henne heter också Bomansbodan idag Bommersbo (se skärmbild, längre ned), men jag hittar endast Bommarsbo i Smedjebacken när jag söker på "Bommersbo Dalarna" på nätet. Men en sådan liten felstavning gör för min del inte så mycket eftersom var platserna låg är mindre viktigt för min del, fast kanske inte för en släktforskare som vill hitta rätt...
123
« skrivet: 2023-04-26, 12:42 »
Tusen tack Leif! Du räddade min dag. Jag hittade endast fr.o.m. 1600-talet när jag letade själv. Så himla tacksam jag är för detta. Och ja, det rörde sig om en gård under Bispberg, kallad Bispebergsgården. Jag la till Bispebergshyttorna för det var det jag hittat på nätet om Bispeberg för att försäkra mig om att informationen skulle bli så tydlig som möjlig. Massa vänliga hälsningar
124
« skrivet: 2023-04-26, 08:37 »
Även om han var frånvarande bör prästen ha ansett honom som boende i Öjebyn tänker jag. För trots att man bodde en plats betyder det inte att man tog nattvarden alla gånger, speciellt inte på den tiden det gäller när man inte längre lades i stupstock för att ha missa den.
Eller så flyttade han ut från socknen/landsförsamlingen redan 1868-1869.
125
« skrivet: 2023-04-26, 08:31 »
Hej,
jag undrar om det finns digitaliserad dombok för Stora Tuna år 1546?
Det gäller ett fall 10/5 1546 från Bispbergshyttan (eg. i Stora Skedvi som jag förstått det, även om fallet ska ha placerats i dombok för Stora Tuna förmodligen för att Skedvi inte fått en egen domsaga ännu).
Fallet gäller Olof Persson från Stockholm som fick besittningsrätt till Bispbergsgården vid Bisperbergshyttan. Den var hans födelsegård och hade övertagits av brodern Erich Persson gift med Appolonia (?).
Fallet omnämns i Maria Sjöbergs bok Kvinnlig jord, manlig rätt. Äktenskap, egendom och makt i äldre tid, s. 153-154, 167.
Fast jag vill se lagrummen som användes i fallet eller hur diskussionen gick på tinget om Olof Perssons rätt till sitt födelsehemman,
Finns den domboken digitaliserad? Tacksam för svar.
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
126
« skrivet: 2023-04-26, 08:14 »
Det var så lite så, Johan.
Mvh
127
« skrivet: 2023-04-08, 17:33 »
Du kanske redan har hittat honom?
Fast om man ser i husförhörslängden när han tog nattvard gjorde han det ännu 1870 medan han bodde i Öjebyn.
Går man till utflyttningslängderna så flyttade ingen med det namnet ut från socknen mellan åren 1870 och 1872 så han bör ha varit kvar i socknen för nästa årsomgång, det vill säga 1871-1879.
Den stora frågan är dock var han bodde...
Mvh,
Desirée G.
128
« skrivet: 2023-04-08, 16:55 »
Hej,
jag söker min anmoder Karins Hendrichdotters tredje make med efternamnet Berg.
I sitt andra äktenskap var hon gift med löjtnant Nils Pedersson/Persson Kock som avled den 25 februari 1693. Hennes första äktenskap var med borgmästaren Jon Ståhl i dennes andra äktenskap. Jon avled i Svensbyn på hennes födelsehemman. Hon gifte sig med Nils 31 maj 1680.
Men efter maken Nils Kocks död gifte hon om sig med en viss Berg(h), för den 11 maj 1695 finns ett ärende vid Piteå socknens tingsrätt där Karin var kärande och kallades "Löjtnant Sal. Manhaftige Nils Kocks efterleverska hust: Karin Bärgh i Svensbyn" (se skärmbild).
Karin hade aldrig någonsin haft efternamnet Berg tidigare, så hon hade alltså gift om sig efter andre maken Nils död. Hon var född Kråka på mödernet och förekom ibland just som "Karin Kråka" eller "Karin Henrichsdotter Kråka" efter fadern borgaren Hendrich/Hindrich Persson i Piteå stad.
Ärendet 1695 gäller ett ödehemman i Svensbyn, sannolikt samma ödehemman som tillhört släkten sedan tidigare. Dessutom står hon efter maken Nils Kocks död 1693 står hon i Svensbyn i ML alla åren som "hustru Karin" fram till hennes och Nils son Johan övertog hemmanet i Svensbyn - trots att hon verkar ha gift sig en tredje gång. Att hon som gift ändå stod ensam upptagen i Svensbyn kan ha varit på ödehemmanet som gått i släkten.
Fast vem var alltså denne Berg, förmodligen i Svensbyn, som hon gifte sig med i sitt tredje äktenskap? Soldat Berg ger Olof Nilsson Berg på rote nr 38 i Svensbyn, som varit 17 (11?) år i arméns tjänst innan han avskedades 1694. Men han verkar långsökt som make till Karin.
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
129
« skrivet: 2023-04-08, 16:37 »
Frågan är om den ännu är inskannad. För Piteå stads del (magistraten) finns i NAD/gamla Svar endast inskannade domböcker fram till 1739, småprotokoll är endast just småsaker och då endast civilsaker: https://sok.riksarkivet.se/domstolsarkiv?Arkivsok=&Lan=Norrbottens+l%C3%A4n&Arkiv=SE%2FHLA%2F1050032&Serie=SE%2FHLA%2F1040135%2FA%2FA+I&PageSize=100För Norrbottens län och Piteå tingslag finns på NAD/gamla Svar endast domar fram till 1799. https://sok.riksarkivet.se/domstolsarkiv?Lan=Norrbottens+l%c3%a4n&PageSize=100&Arkiv=SE%2fHLA%2f1040135&tab=serie#tabDu kan beställa kopior från domböcker hos Riksarkivet, men då bör du veta exakt vilket datum och år det handlar om och vilket rådhusrätt/magistratsrätt för RA tar betalt per påbörjad kvart - och det är inte billigt. Ex Piteå rådhusrätt 18/5 18ÅÅ eller vad det kan vara. Jag har även sett igenom Arkiv Digital och där är inskanningen i tid mer eller mindre densamma. Ibland fördes ärenden in i mantalslängderna, längst bak i så kallade "saköreslängder" där det stod vilka som dömts och för vad och vad de fått böta. Det kunde också gälla ärenden som gav högre straff än böter. Men hur det ser ut för 1800-talet sett till saköreslängder i mantalslängderna för Norrbotten vet jag inte. Fast det kan vara värt att kolla upp. Då är ju avgränsningen före eller vid födelsen av dottern Anna Gustava och fram till det Maria hamnar i Centralfängelset. Sedan kan det vara värt att komma ihåg att stad och land hade skilda jurisdiktioner: rådstugurätterna eller rådhusrätterna i städerna och häradsrätterna eller tingsrätterna i socknarna beroende på var i landet det var. Den övre samlande jurisdiktionen för Norrbotten var Svea Hovrätt som hovrätten för just norra Sverige såsom det ännu är idag. Lycka till oavsett! Mvh, Desirée G.
130
« skrivet: 2023-03-21, 09:29 »
Jag har hittat platserna själva med hjälp av finska hemsidor.
För övrigt, tack till alla som läst min förfrågan.
131
« skrivet: 2023-03-17, 09:12 »
Hej,
jag söker några platser som låg/ligger antingen i Tervola socken/församling eller norr därom i Rovaniemi församling. Vet någon var det låg eller vet om en gammal karta jag kan komma åt på nätet. Detta är tiden för Stora ofreden.
Platserna är:
* Lapinnimei eller Lapenniemi. En person som bodde där var bonden Johan/Johannses Rötkönen. Kan bondens namn ha att göra med ön Röktösensaari i Kemi älv vid Korpela?
* Louepudas. Jag har hittat Loue och Louesaari väst om Kemi älv, men ingen Louepudas. Det kan bara var så att "pudas" lades till för att förstärka platsen för Loue.
* Rungaus by.
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
* Koivoby Narkaus.
132
« skrivet: 2023-03-15, 15:59 »
Hej Staffan, tack för hjälpen ! Nu såg jag också mer information på sidan än när jag först provade. Mvh Om länken har "konstiga" tecken ("å", t.ex. ...) så går det inte bara att klistra in den, då får man använda länkverktyget:
https://www.wikitree.com/wiki/Category:Alatornio_(Nedertorneå)
133
« skrivet: 2023-03-13, 16:42 »
Tack för det Håkan.
134
« skrivet: 2023-03-13, 16:41 »
Tack för det.
Jag tänkte faktiskt att det kunde vara K och sökte på "Kappor" med varierande resultat för att uttrycka det så... Men nu vet jag vad det är så tack för det.
135
« skrivet: 2023-03-13, 12:47 »
Och i och med att tråden startades av Walter Haury och följdes av Per Thorsell vilka diskuterade självmord på 1600- och 1700-talet, har jag hållit mig till det i stort. Thorsell visar till sin släkting som år 1755 begravdes under ett träd efter domaren kommit fram till att han tagit livet av sig, precis som lagen tillskrev.
Och nämnd lagparagraf visar till att självspillare skulle få så kallade neslig begravningar.
Att sedan lagen ändrades efter mitten av 1800-talet blir liksom en helt annan diskussion menar jag för sammanhanget. För jag tycker det är viktigt att folk som läser tråden förstår hur självspillare hanterades på 1600- och 1700-talet - vilket tråden först gällde. Så att folk inte tror att 1800-talets lag om självspillare hade något med hur lagen såg ut före lagändringen.
136
« skrivet: 2023-03-13, 12:37 »
Hej
jag undrar vad "Taph:r" närmare bestämt var? Det var en måttenhet för spannmål 1716. Inte att förväxla med tunnor som förekommer i samma mening. Detta från en proviantförteckning.
Det gäller, citat modifierad svenska: "Trehundra trettio nio tunn:r [tunnor] 22 5/7 Taph:r spannmål". Jag har tolkat första bokstaven i ordet som ett stort T. Vad var detta "Taph:r"? I denna förteckning förekom det endast när provianten gällde spannmål.
Meningen under: "Etthundra sextio tre skålpund [lb-tecknet, libra] 10 mrk torrt kött". Var dessa mark markpund? Eller menas vanliga mark, fast det var ju en myntenhet inte en måttenhet.
Det bör läggas till att detta gällde Norrbottens utgivna proviant till Finska armén i länet som anlände i september-oktober 1714, och i just detta exempel Viborgs och Nyslotts kavalleriregemente. Men Norrbotten betalade för alla regementen stående i länet under nästa hela perioden för Stora ofreden.
Men det bör ändå inte ha gällt finska måttenheter eftersom Finland var en riksdel till Sverige.
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
137
« skrivet: 2023-03-13, 07:49 »
Det går att tacka Eva för att hon tog fram källan som visar att självspillare INTE fick begravas på kyrkogården, utan skulle läggas i skogen vilket var bödelns jobb. Ingen präst fick medfölja, ingen ceremoni fick genomföras, utan den som tagit livet av sig grävdes bara ned i jorden. Jag citerar: " Neslig begravning (sepultur asinia) verkställs av skarprättaren [bödeln], som nedgräver den döda kroppen i skogen eller galgbacken, lika som ett oskäligt kreatur. Ingen tacksägelse avsägs vid sådana dödsmål, ingen Präst medföljer liket, ingen religiös ceremoni förefaller härvid. Sådan neslig begravning är förordnad bör ske vid följande tillfällen:a) Dräper eller förgör någon sig själv, då må dess kropp av den, som honom finner, oförvit upptas, och avsides läggas. Prövar Domaren sedan, att han med vilja förgjort; då skall en sådan självspillning av skarprättaren föras och i jord grävas. Missgärningsbalken kapitel 13 paragraf 1." Tack för lagrummet/referensen Eva. Det var meningen att jag skulle leta på den och nämna den men annat kom i vägen.
138
« skrivet: 2023-03-12, 17:33 »
När Saras (Larsdotters) make Erich Nilsson avlider övertar systern Karin Larsdotter hemmanet med maken Erich Jönsson. Karin och Erich J. bodde på hemmanet innan dess också, medan systern Sara och hennes make innehade det. Karin och Erich står i andra raden i HFL 1740-1748. Där syns också att det två gånger står "Erich Jönsson".
När Saras make dör hittar man henne längre ned i husförhörslängden 1749-1764 på hemmanet. Hon står som "svägerska" till Erich J.
Karins och Saras mamma Brita lever ännu i HFL 1749-1764, hon står som svärmor till Erich J.
139
« skrivet: 2023-03-12, 17:09 »
Här är kommunionlängden 1765-1780 för Avan nr 12 Nils Larsson gift med Dårdi. Alla barnen inte med. Fast bilden visar hur hushållet såg ut då.
Dårdi hade sönerna Lars 24 år, Eric 17, Jöns 14, Daniel 9 och dottern Anna 21 år. De står som styvsöner respektive styvdotter till Nils.
Dårdi och Nils hade då sonen Lars 1 1/5 år, sonen Nils 5 år dock död och döttrarna Anna 7 år och Elisabeth Margareta 1 år.
140
« skrivet: 2023-03-12, 16:13 »
Vissa av självmördarna fick begravas på kyrkogården, men i "tysthet". [/quote] Och med tanke på att det var straffbart i Europa, även i Sverige, att ta livet av sig så undrar jag hur den 'tystheten' såg ut? Var det en överenskommelse då med en präst som bröt lagen genom att begrava en grov brottsling i vigd jord som därmed skulle undkomma straff? Att ta livet av sig var en grov synd förr i tiden. Gud hade gett liv och därför skulle Gud ta liv, inte människan själv. Det var vanligt fram till mitten på 1700-talet att självspillare i Sverige kunde brännas på bål. De hade ingenting på kyrkogården att göra som döda. https://varldenshistoria.se/kriminalitet/sjalvmord-straffades-efter-doden?fbclid=IwAR0bKOi3Rgap8TiqBPQVAtbm_AiC7QYWX-lWm45ZV6Xf-OE7NOX7JdpoZ80Så jag vet inte riktigt vilken präst som ville begå ett stort brott själv genom att begrava en självspillare på eget bevåg och därmed begå en grov synd själv? Att sådant skulle komma fram tror jag är närt omöjligt.
141
« skrivet: 2023-03-12, 15:48 »
Marcus
Frågan är då hur den "tystheten" såg? Jag har gått igenom fyra socknars kyrkböcker för 50 år under 1600- och 1700-talet, och där finns inte dödskategorin eller dödsorsak "självspillare". Om dödsorsaken gjordes om, som någon i tråden påpekade, finns inte i varje fall, "självspillning" som dödsorsak.
Min farmors mormors mormors morbrors son sköt sig själv 1877 efter andra hustrun dött och den lilla sonen dött i barnsäng två år tidigare. Han antecknades som begraven två dagar efter han skjutit sig. Fast det självmordet var uppenbart. En drunkning som är självmord är inte uppenbart.
142
« skrivet: 2023-03-11, 10:37 »
PS.
Lars efternamn i domboken kan också tolkas som "Winicksson". Men i ML är efternamnet "Minichsson".
Man måste betänka att efternamn kunde ändras över årens lopp. Landshövdingen under den här tiden skrev under med sitt namn "Anders Erich Ramse", där senare forskar och släktforskare har och vill standardisera hans efternamn till "Ramsay" när istället var frågan om en del ättlingar till Ramse som gjorde om stavningen på sitt efternamn till just 'Ramsay'.
143
« skrivet: 2023-03-11, 10:33 »
Hej,
jag undrar om någon vet var Hans Kåckaret bodde? Han var vid tinget sommaren 1717, anklagad för att ha stulit en ko ur fähuset till Lars Minichsson i byn Kukkola efter fiendeattacken den vintern (källa: Nedertorneå härads tingslag 24/7 1717, Advokatfiskalen Norrbottens län 1717-1719, Svea Hovrätts renoverade domböcker (RA), orig.pag. s. 89-90). "Minichsson" är från ML två år i rad, i domboken stavas efternamnet "Nrinicksson".
Den ende i Kukkola med förnamnet Hans var Hans Hansson Kieri enligt ML. Fast Kieri och Kåckaret är för stor skillnad för att vara logiskt att de är samma person.
Jag har letat i ML år 1717 och åren före och åren efter i Nedertorneå socken, utan att hitta en Hans Kåckaret.
Var han soldat? Vilken by bodde han i? Eller hade ett ev soldattorp i?
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
144
« skrivet: 2023-03-11, 10:12 »
Tusen tack Ulrika!
Jag ska lägga till de nya uppgifterna, göra rätt Larsdotter till just rätt Larsdotter, för det var där det blev konstigt för mig. Jag har lite dåligt med tid just nu, men det kommer.
Jag ska också kolla upp hur familjen ser ut på Geni, jag har en profil där. Minns inte ens om denna familj på Avan nr 12 är lagt upp där ens.
Mvh,
Desirée G.
145
« skrivet: 2023-03-11, 10:09 »
Ja, som jag minns det. Problemet är - som många redan nämnt här - att självspillare, bland andra, inte fick begravas på kyrkogårdarna. Och att en del släktingar och nära familj kunde 'göra om' dödsfallet till en olycka eller självspillaren själv iscensatte en olycka.
Lycka till med boken om självspillare.
Mvh,
Desirée G.
146
« skrivet: 2023-03-08, 18:36 »
Jag tror nu att "Hellmans rest" och "Grapens" syftar till häradsfogden Olof Hellman och häradsfogden Jacob Grap. Hellman hade tidigare varit befallningsman.
Som fogdar var det deras uppgift att ta upp skatt eller ta lösören och även fast egendom som pant om någon inte kunde betala. Förmodligen var hemmanen pantsatta eller så var det de nya ägarna som skulle betala till dem i egenskap av häradsfogdar för att köparna köpt ett kronohemman.
147
« skrivet: 2023-03-08, 08:08 »
Hej Ulrika,
vilket stort jobb du har gjort! Så himla imponerande! Är du släkt med någon av dem på Avan 12? Jättekul i så fall.
Jag är släkt med Erik Eriksson, född 1746-04-07, död 1821-06-07 i Avan 12.
Jag ska snoffsa upp mina släktforskarsidor för alla före honom när jag får bättre tid för jag sitter just nu med annat, för det var det problemet med Sara Larsdotter och Karin Larsdotter. Jag trodde först det var prästens skrivfel, för det hände ju ibland att prästen i hastigheten skrev fel namn.
Ha en fin dag. Och jättetack igen för det stora jobb Du gjort Ulrika med de på Avan nr 12. Jag är så tacksam för det.
Med vänlig hälsning,
Desirée G
148
« skrivet: 2023-03-08, 07:57 »
Hej
tack för svar.
Ja, jag förstår att hemmanet varit öde för det står.
Men "Hellmans rest" och "Grapens rest", vad syftar det till mer specifikt var min fråga.
Fast det kan vara så enkelt att det pekade mot befallningsman Olof Hellman, att det var han som tog emot pengarna för att gården kanske varit satt i pant, att pengarna gick till "Hellmans rest(erande)" på det krav han hade. Vem "Grapen" var vet jag ännu inte, men det fanns en (präst)familj Grape, även om det just nu verkar alltför ologiskt.
Mvh,
Desirée G.
149
« skrivet: 2023-03-06, 11:07 »
Hej,
jag undrar vad "Hellmans rest" och "Grapen(s) (rest?)" refererar till i jordeböckerna.
Vissa hemman i Västerbottens län, i varje fall i dagens Norrbotten, betalade skatt till "Hellmans rest och Grapen". Anders Swenssons i byn Hemmingsmark finns i 1723 års jordebok och därifrån togs till dessa två utlagor. Och hans hemman var inte det enda med denna notering.
Vad var dessa skatter/utlagor för?
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
150
« skrivet: 2023-03-06, 10:59 »
Hej Markus,
om självspillare i böcker om döden finns bland annat Ebbe Schöns bok De döda återvänder. Folktro om tillvarons gränsland, Stockholm 2000, och Louise Hagbergs När döden gästar. Svenska folkseder och svensk folktro i samband med död och begravning, Stockholm 2015.
Du kanske känner till de böckerna? Om inte annat kanske du kan få uppslag från dem.
Med vänlig hälsning,
Desirée G
151
« skrivet: 2023-02-02, 10:37 »
Lite om ryska (och sachiska) krigsfångar i Norr- och Västerbotten 1713 finns att läsa här: https://www.researchgate.net/publication/365353504_Ryska_fanghuset_i_Lulea_stad_1713Krigsfångar transporterades genom Finland, via norra Sverige och till Stockholm, där de kunde användas i utbyte. En del fångar blev kvar i fånghusen (beroende på tid under Stora ofreden/Stora nordiska kriget), jobbade ute i byar och samhällen som gratis arbetskraft även om de säkert fick både mat och kläder lite här och där när de jobbade. Det var annars fångvaktarna som hade ansvar för att se till att krigsfångarna hade mat och kläder, och fångvaktarna skulle vara från borgerskapet. Det fungerade inte så bra i ex. städer såsom Umeå så därför anlitades officerare från kompanier såsom Överstelöjtnantens kompani. I städer såsom Luleå och Piteå förefaller vakthållet till största delen ha legat på borgerskapet, även om krigsfångarna i Piteå stad kunde vara på platser som krogen. I Luleå flydde några fångar 1715-1716 och passerade Nederkalix socken där de tagit ett djur från en gård och slaktat och fortsatt "mot Lapmarcken". De blev dock tillfångatagna av mannen de tagit djuret av, men på grund av det uppdagades senare att mannen ifråga våldtagit sina styvdöttrar flera gånger med barn som resultat. Krigsfångetransporterna genom Sverige gick i varje fall i Norr- och Västerbotten från länsman till länsman i de olika socknarna. Länsmännen fick betalt för att hysa fångarna och för vad de behövde vid transport av fångarna såsom hästar, foder till hästarna och mat under transporterna. Desirée G.
152
« skrivet: 2023-02-02, 10:23 »
Ryske krigsfången Fedor Gestifiof(f) var i Piteå stad i varje fall 1714. Där hade han gjort Brita Nilsdotter från byn Pitholmen med barn. Han hade innan Britas belägenhet kom i dager flyttats till Gävle, men transporterades tillbaka till Piteå när Brita fått barn och fallet kom upp i socknens häradsrätt 1715. Han förnekade inte att han var fadern till hennes barn, de hade "legat" ihop i Öjebyn/på Kyrkobordet, men ville inte gifta sig med henne.
Desirée G.
153
« skrivet: 2023-02-02, 08:38 »
korrigering: * men finska armén uppfattades när den kom till Sverige såsom 'finska armén' *
154
« skrivet: 2023-02-02, 08:36 »
Var Heman från svenska armén i Finland torde det ha stått. Under den här tiden 1715 hade svenska armén i Finland, kallad finska armén när den anlände till Norrbotten i oktober 1714, varit i länet i ett år. Och när finska arméns folk nämndes i Sverige såsom i länets handlingar, så stod det alltid utskrivet. Det var viktigt att veta var soldater och officerare tillhörde - svenska armén eller finska armén i Sverige - eftersom deras utgifter tillhörde olika konton vid Västerbottens läns länskassa, "stats contoiret" där balanserna uträknades och attester och kvitton hamnade.
Och de vanlig armé rullorna är inte scannade till Arkiv Digital, det vet jag sedan länge.
Tillhörde Heman finska armén borde det ha stått, för det gjorde det alltid annars. Och i Sverige, som när finska armén kom till Norrbotten 1714, räknades faktiskt inte den armén som svensk. Bara att den hette "finska armén" i alla handlingar från länsräkenskaper till domstolsprotokoll till folkmun. Finland tillhörde förvisso Sverige, men finska armén uppfattades när den kom till Sverige såsom 'svenska armén'. När i Norrbotten var dessa arméer åtskilda, både i en nationella och lokal kollektiv medvetenhet och ekonomiskt såsom i länsräkenskaperna. Att tro att Sverige och Finland uppfattades som ett - ett broderfolk - är något som historiker har snickrat ihop lite väl hårt. Finska flyktingar ville ex. ekonomiske ansvarig för Carl Armfeldts armé skicka tillbaka till Finland när dessa följde efter finska armén till Norrbotten i oktober 1714. Men jag skriver om det i en kommande bok om Stora ofredens påverkan på Norrbotten.
Annars ska jag titta igenom löneräkenskaperna och hoppas att Heman finns i 1713 eller 1714 års avräkning, eftersom 1715 saknas.
Och annars tack.
155
« skrivet: 2023-02-01, 16:57 »
År 1715 fick länsman Jöns Holm (från Piteå socken) pengar till så kallat underhåll för fången korpral Heman. Heman var dömd till livet för hor. Se medföljade skärmdump!
Men jag hittar inte denne Heman. Jag har gått igenom generalmönsterrullorna för åren 1712 och 1715 men hittade ingen Heman.
Det finns ett rote Hedman i Liv kompani, dvs Luleå socken, nr 15 år 1712 och nr 22 år 1715, men jag har ändå inte hittat rätt.
Eftersom länsman Jöns Holm verkade i Piteå socken torde korpralen komma från den socknen. Men ingen korpral Heman/Hedman har jag hittat. Frågan är om korpralen var från ett annat kompani än Piteå, men hamnade ändå i fängsligt förvar i Piteå socken.
Vet någon vem denne korpral Heman var? Jag ska börja gå igenom domböcker med start i Piteå socken, men vet någon vem denne korpral var är jag tacksam för svar.
Tack på förhand.
Mvh,
Desirée G.
156
« skrivet: 2023-01-22, 12:52 »
Hej,
jag hittat en attest från 1708 om arv efter Elisabeth Olofsdotter Kråka, hustrun till borgaren och rådmannen Olof Antman i Luleå (nya) stad. Attesten innehåller uppgifter om att Sven Bidenius Renhorn och Jonas S. Steigman fått ut arvet efter "mormodern" Elisabeth Olofsdotter Kråka: "wår Sahl. mormoder den fordom mÿcket hedervärda Matrona hustru Elisabeth Olofsdotter Kråka" gift med Olof Antman. Enligt kyrkoräkenskaper begravdes Olof Antmans hustru 1702.
Sven Bidenius Renhorns föräldrar var Olof Svenssons Bidenius (Olaus Svenonis Bidenius) och Catharina Michaelsdotter Burman, född i Stockholm. Olof blev kyrkoherde i Gammelstad och avled där. Catharina och Olofs son var Sven Bidenius. Catharina Burman gifte om sig med Hans Nilsson Renhorn och Sven Bidenius tog styvfaderns tagna efternamn Renhorn.
Jonas var son till en Steigman. Det finns en Salomon som var gift i ett andra (?) gifte med Christina Lang men det äktenskapet var barnlöst och Salomon avled inte förrän 1711. Jonas mormor var hur som helst Elisabeth Olofsdotter Kråka enligt attesten från år 1708.
Så Elisabeth Olofsdotter Kråka ska alltså ha varit gift med en Steigman, men alltså inte Salomon Steigman utan en annan Steigman. Vilken Steigman i så fall? Någon som vet?
Det blir dock problematiskt med Elisabeth Olofsdotter Kråka som Sven Bidenius Renhorns mormor. Svens mamma var Catharina Michaelsdotter Burman född i Stockholm. Hennes föräldrar var Michael Biörsson (senare omskrivet till Björnsson) Burman och Kerstin Olofsdotter. Kerstin är i varje fall Michaels hustrus namn när de bor i Stockholm. Michael avled 1674 i Stockholm. Kerstin avled i Piteå stad 1704 och står som "Michel Biörs Änka". Hon bodde då hos dottern Elisabeth/Lisken gift med Petrus Turdin i Piteå stad, gift tidigare med komminister Lars Strand i Piteå socken.
Kan "mormodern" till Sven Bidenius Renhorn och Jonas S. Steigman gällt deras hustrur? Att Sven och Jonas agerade å deras hustrus vägnar men att det ändå skrevs Elisabeth som 'vår mormoder'? För Sven Bidenius var gift med Brita Steigman, vilkens far ska ha varit Salomon Steigman (d. 1711). Sven och Brita, tillsammans med Britas styvmor Christina Lang, bodde senare i Brunflo där Sven var kyrkoherde i församlingen. I Brunflo församlings kyrkböcker står det att Svens mamma var Chatarina Burman och pappan var Olaus Svenonius Bidenius. Och Catharina mamma var Kerstin Olofsdotter död hos Catharins syster Lisken i Piteå stad 1704.
Det betyder att Brita Steigmans mormor var Elisabeth Olofsdotter Kråka och Jonas S. Steigmans hustrus mormor var samma Elisabeth. Vilka var i så fall Brita Steigmans mamma och Jonas Steigmans hustrus mamma?
Hur hänger detta ihop med Elisabeth Olofsdotter Kråka - hustrun efter Olof Antman - som 'mormor' till Sven Bidenius Renhorn och Jonas S. Steigman? Vad jag vet om Svens föräldrar, vilka var Olaus Svenonius Bidenius och Catharina Michaelsdotter Burman och Catharinas föräldrar var förmodligen 'mormodern' istället frågan om de två männens hustrurs mormor.
Hälsningar,
Desirée G.
157
« skrivet: 2023-01-19, 19:38 »
Jättetack Paul och Maud för att ha löst den gåtan för mig!
Mvh,
Desirée G.
158
« skrivet: 2023-01-18, 10:55 »
Jag glömde ett R, det ska vara "feurbackspenningar".
Har sökt på nätet men utan att få napp.
159
« skrivet: 2023-01-18, 10:53 »
Hej,
jag undrar vad "feubacks/ss/penningar" som betalades i samband med tull var för något?
När (krono)skatten skeppades från ex. Norrbotten 1696 betalade borgarna och dito skepparna "tull- och feubackspenningar" när de ankom till Blockhusudden i Stockholm.
Men vad var "feubackspenningar" för något?
Tack på förhand!
Mvh,
Desirée G
160
« skrivet: 2023-01-15, 15:43 »
Frans Oskar är inte dömd för duell -- utan för snatteri, enl husförhörslängden.
Lunda (AB) AII:1 (1895-1905) Bild 350 / Sida 25 (AID: v87967.b350.s25, NAD: SE/SSA/1533)
Ja, självklart är det ju snatteri, inte duelleri - strecken över T:na saknas. Då vet jag. Tack för hjälpen!
161
« skrivet: 2023-01-15, 12:19 »
Hej,
jag undrar om ngn vet om dombok för Stockholms läns västra domsaga för år 1895 finns?
De jag hittat i AiD är endast bouppteckningar tillhörande Stockholms läns västra domsaga samt en enda ynka dombok för år 1886 från samma domsaga.
I NAD/Svar/RA finns inte ens den domsagan, utan istället rådhusrätten samt rådhusrätten och magistraten av Stockholm.
Jag söker ett duellärende från den 11 mars 1895. Duell var förbjudet, men ändå förekom dueller. Jag är intresserad av fallet rörande Frans Oskar Ekberg och hans kombattant - vem som gjort vad och vem som sagt vad.
Frans Oskars pappa August Ekberg var dragon (kanske vid Livregementet i Stockholm), vilket också gör saken intressant.
Men risken finns alltså att det årets dombok inte finns med tanke på det tunna utbudet på AiD från den domsagan med hänseende till vanliga domböckerna.
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
162
« skrivet: 2023-01-15, 12:11 »
Nej, det har jag inte sett. Jag ska kolla upp det. Tack för tipset !
163
« skrivet: 2022-12-15, 08:34 »
Hej,
är avlidne Olof Olofsson i Roknäs den 9 maj 1733, densamme som Olof Olofsson på Roknäs nr 23 (senare nr 24).
I HFL 1720-749) finns en Olof Olofsson "blind", på nr 23 ägd av Per Olsson, en son förmodligen.
Olof Olofsson själv i ML, om han är densamme som i HFL, finns på hemmanet fram till 1705, varefter hans hustru Sara Månsdotter övertar hemmanet. Sonen Per övertar 1714.
Fast Olof är puts väck, förmodligen för att han gick ut i Stora nordiska kriget.
Men är Olof Olofsson avliden 1733 densammes som Olof Olsson på dåtidens nr 23 i HFL densamme?
Hälsning,
Desirée G.
164
« skrivet: 2022-12-11, 09:35 »
Tack för informationen. Få se om jag köper det USB:t dock. På Pitebygdens Forskarförenings produkt "Piteborgare" finns en del information om honom.
165
« skrivet: 2022-12-11, 09:34 »
Jättemycket tack Gunilla, jag ska kolla upp arméns rullar igen. Hej!
Har ett förslag:
Sökte på nätet och fann
Jacob Christiersson Fabricius född 1668 i Nederluleå.
Där fanns hans familj och föräldrar.
Han var kapten för Västerbottens Regemente.
Du får kolla om detta kan vara rätt person.
Mvh
Gunilla
166
« skrivet: 2022-12-10, 10:05 »
Hej,
vet någon vem Jacob Christiersson var som nämns i domboksprotokoll runt åren 1691-1692. Han var i kretsen av prästerskapet och militären, bl.a. Petrus - Pehr - Plantin sonen till kyrkoherde Nicolaus Plantin och befallningsman Olof Hellman.
Jag hittar ingen ledtråd till vilka Jacobs föräldrar var. Men han var i sällskap med högsta prästerskapet och tjänstemännen i Luleå socken. Jag vet dock inte ens vilken syssla/arbetsuppgift han hade. Jag har inte hittat någon med det namnet i arméns rullor, men det kan ju bero på att han hade ett soldatnamn.
Vet någon mer om Jacob? Tacksam för svar.
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
167
« skrivet: 2022-12-10, 10:00 »
Ja, men enligt uppgift från Ingmari så var Nödåker samma plats som Nyåker, vilket var min fråga. Annars tack. Nödåker finns
/Peppe
169
« skrivet: 2022-11-26, 10:12 »
Hej,
jag undrar om platsen Nödåker i Fläckebo församling kan vara Nyåker?
Jag har platsnamnet Nödåker på en viss Peder Andersson, född 1646 enligt HFL. Men Nödåker finns inte i Fläckebo.
Kan det då ha varit Nyåker istället? För där finns en viss Anders Andersson t.ex. 1666-1667.
Tack på förhand!
Mvh,
Desirée G
170
« skrivet: 2022-11-24, 11:53 »
Hej till mig själv,
det årets rådstugurätt för Torneå stad fanns i Västernorrlands renoverade domböcker.
Mvh till mig själv
171
« skrivet: 2022-11-24, 09:11 »
Hej,
var hittar jag Torneå stads rådstugurätt för 1682?
Jag har gått igenom Advokatfiskalen för Norrbotten, Västerbotten, Gävleborg, Södermanland/Örebro för det året, utan att hitta rätt.
Vet någon vänlig själ var det året kan finnas?
Mvh,
Desirée G.
172
« skrivet: 2022-10-31, 19:04 »
Jag har inte hittat någon Anders Hansson i Långnäs gift under åren 1698-1700 i kyrkans räkenskaper. Men var han kanske soldat och därmed hade soldatnamn för en del Anders gifter sig under de åren.
173
« skrivet: 2022-10-31, 19:02 »
Hej,
jag släktforskar på Anders Hansson på slutet av 1600-talet. Anders Hansson hittar jag först i Lillpite på nr 15, senare nr 17 Myra(n)/Myrgården. Han tar upp hemmanet som är öde. Var kom han ifrån?
Men så flyttade han efter dryga 10 år från Lillpite till Långnäs. I länsräkenskaperna för 1699 finns endast han och en dräng på gården i Långnäs, ingen hustru (se skärmdump). Hade hustrun avlidit? Eller var det en miss i räkenskaperna? Den enda jag hittar som hustru avliden i Lillpite är en Ella begravd 14 maj 1698.
Hemmanet i Långnäs var nr 8 som senare också delades så nr 9 bildades.
Men att ingen hustru fanns i länsräkenskaperna 1699 betyder att han måste ha gift om sig, för senare finns en hustru på hemmanet i Långnäs. Den hustrun försvinner dock ur ML 1709 och henne har jag inte heller lokaliserat som död eller ens vem det kunde ha varit.
Var Anders Hansson ens gift två gånger och med vilka i så fall? Och vad hette de? Eller hon?
Tacksam för svar.
Mvh,
Desirée G.
174
« skrivet: 2022-10-26, 17:38 »
Hej,
jag letar efter ett dombrev som ska finnas i en dombok för 1605. I den domboken står det att Elisabeth Nilsdotter hade sålt sin arvedel i ett hemman i byn Svensbyn i Piteå socken till Lars Larsson i detsamma Svensbyn. Lars var gift med en kvinna NN Tomasdotter. NN Tomasdotter var syster till Nils Tomasson, Elisabeths pappa. Elisabeth hade således sålt sin arvedel till fasterns make Lars Larsson. (Se skärmdump.)
Elisabeth själv var gift med Nils Persson i Maltesa i Kolbäcks socken.
Var hittar jag domboken? Eller dombrevet?
Jag har hittat fram till Snevringe härads dombok 1605 men där endast hittat Elisabeths make Nils involverade i en sak mot Mårten Byggiare/Byggare (se skärmdump).
Jag har letat igenom Advokatfiskalens domböcker för Norrbotten, Västerbotten, Gälveborg, Uppsala och Södermanland, men inte hittat domboken det ska gälla.
Kan någon hjälpa mig? Var hittar jag dombrevet/domboken det gäller?
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
175
« skrivet: 2022-10-26, 17:27 »
Jättemycket tack för det. Då vet jag hur det stod till där.
Tack också för informationen om vem Sigvardus Jonae var.
Vad gäller nämndeman syns det i domböcker i Norrbotten, det län jag kan mest om vid sidan av Dalarna, är att de som fick bli nämndemän var de som hade 'ett gott namn och rykte' och var bofasta. Ibland hette det, främst i städernas rådstugurätter i Norrbotten, att männen som blev rådmän måste ha levt "ett vackert leverne" sedan barnsben. Jag tänker att 'vackert leverne' betydde att ha följt budorden, förutom att vara bofast och gått i kyrkan.
Jättetack för all information!
Mvh
176
« skrivet: 2022-10-25, 08:15 »
Hur hänger det här ihop?
Här är Älvsborgs lösen 1571 Njurunda socken. Vem var Sigurad Jonae? Länsmannen? Prästen?
Tacksam för svar.
177
« skrivet: 2022-10-25, 07:40 »
Hej,
jag har en kombinerad släktforsknings/bygdeforskning och historisk fakta-fråga.
Historikern Marja Taussi Sjöberg menar att i Njurunda var 1500-talets nämnd på tingen inte permanent, nämndemännen skiftades ofta ut och inga speciella släkter stod fram som speciella nämndemannasläkter från välbärgade bondesläkter (källa: Marja Taussi Sjöberg, Rätten och kvinnorna. Från släktmakt till statsmakt i Sverige på 1500- och 1600-talet, Stockholm 1996, s. 47-49.)
Är Taussi-Sjöbergs påstående korrekt stod förhållandet med nämnderna i direkt motsats till hur nämnderna var uppbyggda i Väster- och Norrbotten.
Redan på 1500-talet var nämndemännen vid de två nordligaste länens tingsrätter från de mest förmögna bondesläkterna av hemmansägare varav en stor del - ungefär hälften av nämndemännen - var birkarlar och (lands)köpmän. Dessa släkter blev senare borgare i städer från Torneå i norr ända till Stockholm i söder medan släktleden i tingsrätterna på landsbygden fortsatte inom släkter med nämndemän.
I Piteå socken finns t.ex. ett hemman med namnet "Rohla" från ordet "rådsla" alltså att råda, att bestämma, och från den gården kom nämndemän ifrån under en tidsperiod på sekel.
Jag är själv släkt med 1/3-del upp till hälften av alla nämndemän från 1539 upp till slutet av 1700-talet i Piteå socken. Det hänger naturligtvis ihop med ståndssamhället, att nämndemannasläkter gifte sig med andra nämndemannasläkter. ibland är jag släkt med en nämndemannadotter som inte gifter sig med en nämndeman men där hennes bror fortsätter nämndemannavärvet efter deras pappa.
Men i Njurunda var det inte så enligt Taussi Sjöberg. Fast vad jag vet har hon inte gjort någon djupare undersökning av personerna i socknen, utan mer en uppskattning - hon var en av mina professorer. Fast hon kan ju ha haft rätt ändå. Jag vet inte om hon använt någon annan källa till saken om Njurundas nämndemän i sin bok, men den källan är inte utsatt.
Fast finns det någon här på Anbytarforum som mer exakt vet hur det såg ut gällande Njurundas nämndemän på 1500- och 1600-talen? Bestod tingen av män som skiftades ut ofta och ingen tillhörde en och samma släkt? Eller bestod tingen av nämndemän där nämndemannavärvet gick i 'arv' från far till son eller där särskilda släkter stod fram som nämndemannasläkter ex. via en man, en farbror, en farfar, en morfar?
Jättetacksam för svar. Och tack på förhand.
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
178
« skrivet: 2022-10-22, 15:37 »
Jag skrev fel. Erich och Karin bodde i Långnäs.
Pappa Staffan Christophersson till Karin bodde kvar på hemmanet i Arnemark.
179
« skrivet: 2022-10-22, 13:36 »
Hej,
jag undrar vem som var pappa till Erich Hansson i Långnäs gift 7 januari 1694 med Karin Staphansdotter i Arnemark på nr 6 Tjärn? Paret Erich och Karin bodde i Arnemark.
Jag har två pappa-kandidater i Långnäs: Hans Erichsson och Hans Olufsson. Men jag får för mitt liv inte till vem av dem det kan ha varit.
Om inte Erich i sin tur var dräng i Långnäs men född i en annan by. När Erich gifte sig fanns det samtidigt en annan Erich Hansson i Långnäs, bara för att få det sagt.
Tacksam för svar.
med vänlig hälsning,
Desirée G.
180
« skrivet: 2022-10-20, 10:01 »
Den ende Simon i Luleå socken som kan vara far är Simon Hansson, nämnd 1627-1640 i Persön, nr 14. Han var troligen bror till (store) Lars Hansson, nämnd 1606-1644 i Persön 14. Den hustru Gertrud som nämns i jordeboken 1638 kan ha varit hustru till Simon Hansson.
Giertrud Sturk/Struck, gift med fältväbel Erich Springfeldt, fick 1691 en åkertäppa i Rutvik av sin makes broders son Jacob.
Kan det hjälpa att spåra vem hennes eventuella pappa var? Alltså Hans Simonsson, löjtnant Sturck/Sturk.
Förlåt förare Erich Springfeldt. Men titeln spelar i sammanhanget ingen roll eftersom det gällde hans hustru Giertrud Sturk/Struck. Giertrud hade varit en tid i Göteborg, men inget år uppgavs för det. Förmodligen var hon med maken Erich som då bör ha varit stationerad där. Giertruds vistelse i Göteborg var troligtvis inte medan hon var hemmavarande med föräldrarna tänker jag, alltså inte följt med på en ev. stationering som hennes pappa var på.
181
« skrivet: 2022-10-20, 09:57 »
Den ende Simon i Luleå socken som kan vara far är Simon Hansson, nämnd 1627-1640 i Persön, nr 14. Han var troligen bror till (store) Lars Hansson, nämnd 1606-1644 i Persön 14. Den hustru Gertrud som nämns i jordeboken 1638 kan ha varit hustru till Simon Hansson.
Giertrud Sturk/Struck, gift med fältväbel Erich Springfeldt, fick 1691 en åkertäppa i Rutvik av sin makes broders son Jacob. Kan det hjälpa att spåra vem hennes eventuella pappa var? Alltså Hans Simonsson, löjtnant Sturck/Sturk.
182
« skrivet: 2022-10-19, 12:59 »
Det finns en förteckning över boende i Gammelstads kyrkstugor under tiden när Erich och Giertrud bodde där. Nu hittar jag dessvärre inte listan, men det viktiga med den var först och främst de som bodde i kyrkstugorna för socknen ville ha ut dem från stugorna. Det var i en sådan det stod att Giertrud bodde i kyrkstugan till en bonde i Svartbjörsbyn. Det var en lista på minst tre sidor. Så en period bodde många, främst soldater, i kyrkstugorna. Och det blev ju frågan om många eftersom ingen fick bo i dem överhuvudtaget, de var kyrkstugor, inte bostäder.
183
« skrivet: 2022-10-18, 17:10 »
Tusen tack för allt detta Jan. Jag var tvungen att åka akut till ögonläkaren och har bara just satt mig igen. För jag ser nu att Anders Nilsson Graan/Gran fanns på ett annat rote innan han hamnade på nr 42 i likvidationsrullan 1700. År 1690 är han på rote nr 38 som "Anders Graan" antagen 1675. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054219_00174#?c=&m=&s=&cv=173&xywh=2519%2C1826%2C2781%2C1285Jag fick igen Unbyn några år vid tiden för rättsfallet, men där fanns han inte, och det har du också skrivit. Du hittade inte honom där under den tiden. Giertrud och Erich bodde i en kyrkstuga tillhörande en bonde i Svartbjörsbyn. Många rotebönder i Luleå socken hade under perioder inga soldattorp till sina rotesoldater så soldaterna inhystes i kyrkstugor i Gammelstad. Anders och hustrun Anna kan ha bott i en kyrkstuga de också. Erich och Giertrud gjorde det i alla fall. Jag ska följa upp rote 38 för några år och se var jag hamnar bakåt och framåt. För övrigt bör jag anta att Anders och Anna är Anders Gran/Graan och inte Anders Brant/Brans och Anna. De bör i varje fall inte bott så långt ifrån Gammelstad eftersom Anna hade träffat Giertrud enligt Annas egna ord. Soldaterna blir svårare att följa upp eftersom de vid Liv kompani samlades för exerciser osv och var vid logementet i Gammelstad, så i Gammelstad kunde soldater från socknens olika roten mötas oavsett var rotena låg i socknen. Men soldathustrurna kan lika väl ha följt med sina soldatmän på exerciserna, fast där blir frågan hur många av fruarna som blev med. Det är nog säkrare att anta att Anders och Anna var Anders Graan/Gran och Anna i Gammelstad. Det förändrar inte historien alls gällande Giertrud heller vem det var av de två familjerna, fast det är ju bättre att vara mer rätt än mindre rätt om personerna i alla fall. Massa tack för hjälpen igen!
184
« skrivet: 2022-10-18, 09:57 »
Som annat exempel på olika stavningar mellan olika handlingar är en fänrik under samma tid.
I domboksprotokollet stavas hans namn "Christian Stale", även om det kan se ut som att en cirkel över "A" blivit en bläckplump vilket gör att det går att tänka att det står "Ståle". I Generalmönsterrullan står mannen som "Christian Stahl von Holstein" (se skärmdumpar). Och i Svea Hovrätt "Christian Stahle". Denne vet jag är en och samma person, men det kan ju vara fänrik med soldatnamn "Stål" eller "Ståle".
Att hitta en Anders 1692 i armérullor 1692 som jag då ännu inte hittat är jättesvårt.
Fast du har ju hittat honom i varje fall.
185
« skrivet: 2022-10-18, 09:33 »
Jag har hittat Anders Nilsson Gran med kompaninummer 60 i GM 1689. I GM stavas dock namnet med ett tydligt modernt G, inte som i domboksprotkollen.
Att titlar följde med, och för officerare titlar som var över deras egentliga ex "Capitein" för en kaptenlöjtnant, var inte alls ovanligt. Så att någon nämndes soldat som blivit avskedad eller en officer fick en titel som var över honom, är inget nytt i domböcker. Det måste man själv hålla reda på. Och att hitta en Anders Graan, Anders Gran, Anders Bran eller Anders Brans är inte bara bara, inte gjort på en handvändning om man inte följt dem vilket jag inte har.
Det är också ett glapp i arméns rullor 1691-1693 och i Generalmönsterrullorna glapp från 1699-1709 så varför en soldat med förnamnet Anders var det ena eller inte 1692 i en annan källa, kan jag därför inte svara på, för jag har inte följt en enda soldat Anders vid Liv kompani.
Så att bara hoppa in i källorna och veta vilken Anders som var soldat eller inte 1692 är jättesvårt för mig att veta, och svara på. Det var därför jag ställde frågan här.
187
« skrivet: 2022-10-18, 08:49 »
Men i häradsrättens protokoll finns ett litet horisontellt streck i första bokstaven... Men om man antar det är ett G undrar jag var man hamnar? För ingen av dem har bostadsplats utsatt.
188
« skrivet: 2022-10-18, 08:46 »
Ja, det kan vara Gran. Hur ord stavades berodde på skrivaren. Fast med "B" borde det funnit ett litet streck på första bokstaven vilket det inte förefaller finnas.
189
« skrivet: 2022-10-16, 09:24 »
Det står faktiskt "Brans" i tingsrättens protokoll också. Men det är ju han som i likvidationsrullan har efternamnet "Brant".
Och Svea Hovrätt hade inte sällan olika stavningar på namn. En "Margeta" i tingsrätten blev "Marjet" och "Marjeta" i Svea Hovrätt.
Fast i tingsrättens protokoll hade soldater sällan patronymikon ex är soldat Michel Flygare i samma protokoll. Kanske blev det för mycket för skrivaren att skriva ut, alla tre namnen på soldater?
190
« skrivet: 2022-10-16, 09:18 »
men står namnet Anders Brandt i denna texten, eller är bara hans fru Anna Hansdotter omnämnd? Om mannens namn inte står i texten så kan han ju ha varit från Björsbyn och antagit namnet Brandt först 1695 då han gick ut som soldat.
Det står Anna Hansdotter soldat Anders Brants hustru i tingsrättens protokoll (den svartvita) I Svea Hovrätts renoverade domböcker står det Anna Hansdotter soldat Anders Brans hustru (färgbilden) Hovrätten hade inte sällan andra stavningar på namn. Kanske för att någon läste upp tingsrätternas protokoll för en skrivare som stavade såsom han tyckte sig höra det.
191
« skrivet: 2022-10-16, 09:11 »
Tack
192
« skrivet: 2022-10-15, 13:15 »
Hej,
var låg Kyrkobordet i Skellefteå socken? I t.ex. Luleå socken låg Kyrkobordet i byn Gammelstad. Men var låg Kyrkobordet i Skellefteå socken? Skriver man "Kyrkobordet i Skellefteå socken", finns det ingen som vet var det låg som inte är lokalbygdeforskare.
Finns det en plats idag som motsvara Kyrkobordet i Skellefteå sn, så att den kan hittas och kännas igen av andra?
Tacksam för svar.
Mvh,
Desirée G.
193
« skrivet: 2022-10-15, 13:10 »
Enligt diskussionen och uppgifterna i tråden du länkat till så var Simon Struck/Struk/Sturck/Sturk från Luleå socken.
Men Giertrud kom närmast från Svartbjörsbyn. Hon hade haft minst två pigor medan boende i Överluleå vilket betyder att hon var gift medan hon bodde där. Hon kan således ha varit gift två gånger, men det är inte säkerställt.
194
« skrivet: 2022-10-15, 13:04 »
Ja, det står Anders Brant både i tingsrättens protokoll och Svea Hovrätts renoverade domböcker. Jag kan skicka skärmdumpar på det så du ser, men jag är på väg ut nu och har just slagit igen alla domböcker.
Ja, jag vet att Giertruds pappa med största sannolikhet var löjtnant Sturk/Sturck/Struk. Han hamnade dock senare vid Umeå kompani, även kallad Överstelöjtnantens kompani. Det gör att det går att fråga sig om löjtnant Sturk/Struk var från Luleå socken. Förvisso kunde löjtnanter flyttas från ett kompani till ett i en helt annan socken. Men annars var militära avancemang över längre geografiska sträckor vanligt för kaptenlöjtnanter och uppåt.
Giertrud kom närmast från Svartbjörsbyn och bodde senare i en kyrkstuga i Gammelstad. Vem maken Erich var mer än soldat Springfeldt vet jag ännu inte, och för min del behöver jag inte veta det just nu. Svärsonen var länsman Måns Jacobsson, son till lantmajor Jacob Månsson Fordell, med Fordell-namnet från rote Fordell utan släktskap med släkten Fordell, ex ingen släkt med borgmästaren Måns Fordell.
Gietrud har heller inget NN-dotter namn på alla de ställen jag hittat henne.
195
« skrivet: 2022-10-15, 08:31 »
Oj, nu motsa jag mig själv nästan med Gietrud, Anna och gästgiverskan. Men jag behövde placera Anna, Anders Brandts hustru, för att utröna förhållandet mellan Giertrud och Anna å ena sidan samt mellan gästgiverskan och Anna å den andra. Vem pratade om vem och hävdade ditten och datten, utifrån vilken relation? Det har lagt sig till rätta bättre, nu när jag vet vem Anna närmare var och framför allt var hon kom ifrån/bodde.
196
« skrivet: 2022-10-15, 08:26 »
Precis, det var inte alltför många människor.
Men det var en skillnad mellan att känna och känna till. Ståndssamhället upplöstes inte förrän i början på 1800-talet och även om man kände till 'alla' umgicks man inte med alla. Att känna till och att vara vänner och därmed umgås var skilda saker. Det är bara att se på giftermålsmönster i Norrbotten för att inse det.
Fast nu var det så att gästgiverskan i Gammelstad vittnade mot Giertrud, och för att gästgiverskan skulle kunna få det till att hennes vittnesmål mot Gietrud var "sann" behövde hon någon som 'kände' eller kände till Gietrud. Och då hamnar man i situationen att 'alla' kände alla och kunde låtsas att de visste en massa om andra även om det inte var sant. Och det var då Anders Brandts hustru Anna dök upp.
Vad gäller soldatnamn så tog ibland en del bara ett efternamn. Jag har en anfader i Sikfors, som då ännu tillhörde Piteå socken. Han hade ett soldatnamn Tiörboga, men när han blev rustmästare bestämde han helt sonika att han skulle heta "Forsberg" i efternamn. Frågan är om Brandt gjorde detsamma, även om det var ovanligt för soldater. Eller så var Brandt hans efternamn. Och ibland kom soldater från andra socknar längre ifrån ex. Skellefteå socken eller någon av Kalix-socknarna, jag har själv 3-4 män som exempel i min släkt.
Annars jättemycket tack för diskussionen och alla intressanta uppgifter.
197
« skrivet: 2022-10-15, 08:13 »
Tusen tack Staffan!
Så himla tillfredsställande att få det på plats! Du kan inte ana.
Ha en fin helg.
mvh, Desirée G.
198
« skrivet: 2022-10-14, 09:14 »
Hej, enligt detta gamla inlägg avled Catharina Meck på Skofteby 1723? Där bodde sonen Carl Tallberg gift med Catharina Elfving. https://forum.rotter.se/index.php?topic=8429.5;wap2Men i födelseboken/kyrkoräkenskaperna för Norra Härene finns ingen Catharina död 1723? ArkivDigital: Norra Härene (R) C:1 (1699-1759) Bild: 45 Sida: 77 , v16666.b45.s77 Är jag i fel församling? Eller avled hon inte då? Var hittar jag uppgifter på när hon avled? Tacksam för svar. Med vänlig hälsning, Desirée G.
199
« skrivet: 2022-10-14, 09:06 »
Tack så mycket för hjälpen.
Rättegången var 1692. Jag antog att Anders kunde vara soldat för "Bran(d)t" är inget förekommande efternamn i Luleå socken. Antingen kände Giertrud paret hemifrån Överluleå, i varje fall hustrun, eller genom maken som var förare som då i varje fall bör ha känt till Anders. Men allt pekar på att Giertrud kände Anna från Överluleå.
200
« skrivet: 2022-10-13, 09:01 »
Hej,
vet någon vilka Anders Brant och hustrun Anna Hansdotter bodde i L-å sn 1692 eller vid den tiden?
De dyker upp i en rättegång gentemot förerskan Giertrud Struck. Giertrud kom från Svartbjörsbyn, men flyttade sedan till Gammelstad där hon bodde i en kyrkstuga.
Troligtvis träffade i så fall Anders och Anna Giertrud någonstans i Överluleå. Men vet någon var Anders och Anna bodde mer exakt?
Tack på förhand
Hälsning,
Desirée G
201
« skrivet: 2022-10-08, 11:53 »
Hej, och tack! Jag som var igenom Advokatfiskalen för Gävleborg igår! Jag hittade ingenting. Jag hittade Norrbotten för år 1680 i Advokatfiskalen för Sörmlands län, men inget år 1679 trots att jag leta igenom allt från Sörmlands län till Västerbottens län. Och här var han: ArkivDigital: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3162 (1679) Bild: 9740 Sida: 956, genväg v421956.b9740.s956 Jättetack :-) Häradsrätterna skickade även Renoverade Domböcker till Svea Hovrätts Advokatfiskal.
Arkiv Digital har filmat Gävleborgs läns volym 27, där Västerbotten också är inbundet, och har fått Arkivbeteckningen EXIe: 3162.
Det sökta Protokollet finns i Luleå Tingslag 1679 den 27 och 28 Augusti.
Bild 9740 sida 956.
203
« skrivet: 2022-10-07, 11:21 »
Hej,
vet någon var jag hittar tingsprotokollet/häradstingets protokoll för Luleå socken för år 1679?
Ärendet jag specifikt jag söker är mot Måns Jacobsson i byn Björsbyn som belägrat en kvinna vid namn Karin som då låg i barnsäng. Datumet ska vara 3/3, dvs. tredje mars.
Tack på förhand!
204
« skrivet: 2022-09-08, 11:32 »
Hej Markus,
jag hittade själv Lewenhaupts biografi.
Vad gäller stavningen så är den i härens egna rullor och från domböcker "Pretlak" utan C, och sällan med von. Men jag antar stavningen enligt din beskrivning med hänvisning till Lewenhaupt.
Annars jättetack för din hjälp Markus även om jag hade kommit på samma spår själv. Ibland skriver jag svar på egna frågor så att folk ska veta att jag hittat rätt på egen hand, men när det gällde officerarna i samma regemente som Pretlack så kom jag över så mycket material att jag fortsatte att skriva av bara farten. Det blev inte tid att logga in här och skriva svar till mig själv.
Med vänlig hälsning,
Desirée
205
« skrivet: 2022-08-11, 15:31 »
Hej, och hjälp till mig själv. "Rysby" är det gamla Rÿsböhle/Rijsböle i mantalslängderna som är dagens Risböle. Den som noterade "Rÿsby" hade inte fått kläm på "böle", men då var de inte heller svenskar. Tack till mig själv
206
« skrivet: 2022-08-11, 11:12 »
Hej jag undrar om någon vet om kapten Hans Christian von Preitlack tillhör adelsätten von Pretla(c)k? Han var kapten vid Pretlaks kompani under Stora ofreden ex. 1715. Släkten von Pretlack omnämns ex. här: https://de.wikipedia.org/wiki/PretlackHoppas på svar. Hans namn uppges i varje fall som von Preitlack så jag använder det efternamnet på honom. Men det vore ändå roligt att veta om han tillhörde den kända von Pretlack-släkten Med vänlig hälsning, Desirée G.
208
« skrivet: 2022-08-09, 22:13 »
Finns det någon som vet vilken by som motsvarar byn Rysby eller Rijsby i Lövånger socken i början på 1700-talet?
Tack på förhand.
Hälsning,
Desirée G.
209
« skrivet: 2022-07-13, 11:07 »
Tack. Då vet jag. Det viktiga är för mig om männen verkligen bodde i Torneå stad. Men det är ju också viktigt förstås att det blir rätt män med rätt namn.
Mvh
210
« skrivet: 2022-07-05, 22:31 »
Jag försöker ta ett vidare grepp om mina frågor om torneåborgare och -bor under perioden 1714-1721, det vill säga tiden för Stora ofreden sett från Sveriges del - i Finland startade perioden 1713 med ryska flottans landstigning utanför Helsingfors.
Finns det någon litteratur/publicerad översikt över borgare i Torneå för den perioden? Jag har hittat Snellsmans arbeten över Torneå med de slutar före Stora nordiska kriget.
Jag håller på att göra en översikt över Torneå stads boende med hjälp av mantalslängder och längd över betalda boskapspenningar.
Men den översikten hjälper inte när det gäller torneåborgare och torneåbor som fick barn i andra socknar under den tiden. Genom födda barn och döda från torneområdet i andra socknar i Norrbotten är det uppenbart att människor lämnade Torneå för några månader vintertid - fr oktober till runt mars - för att sedan komma tillbaka. Det skedde i varje fall fram till 1718. Sannolikt för att undkomma eventuella ryska anfall från Kemi.
Så finns det någon litteratur/publicerad artikel om torneåborgare för den tiden?
Mvh,
Desirée G.
211
« skrivet: 2022-07-05, 18:20 »
Johan Johansson Meliander och Chirstin (Kerstin) Larsdotter från Torneå stad som fick sonen Salomo den 20 feb 1715 i Nederkalix församling.
Visst motsvarar han Johan Johansson i Torneå stad under samma tid?
I så fall fanns han i Torneå stad ex. åren 1712 (1713 saknas), 1714, 1715, 1716.
Mvh,
Desirée G.
212
« skrivet: 2022-06-29, 12:35 »
Skärmdumpen på Torneå stad, placerad i Österbotten i Finland redan innan 1721.
213
« skrivet: 2022-06-29, 12:32 »
Hej igen, apropå Johanna Amnioff-Winbergs databas över flyktingar från Finland som upptog flyktingunderstöd i Sverige under Stora ofreden 1713/1714-1721. Som en notering bara. Hon har i sin studie placerat Torneå i Finland, även om orten då fortfarande låg i (Egentliga) Sverige. Alla andra län hon undersökt i sin studie ligger i Finland. Men alltså inte Torneå. Skrämdumpen är från hennes bok På flykt i eget land. Internflyktingar i Sverige under stora nordiska kriget (Åbo 2007), s. 415. Hon har laborerat med vad som idag kallas "finska Västerbotten". Det vill säga den delen av dåtidens Västerbottens län som efter kriget 1808-1809 tillföll Finland, ja Ryssland egentligen. Delningen och fördelningen av delen av dåtidens Västerbotten som tillföll Finland beskrivs bra här: https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4sterbotten,_FinlandMen det är inte historiskt korrekt sett till länsgränser och landgränser/nationsgränser. Det blir problematiskt eftersom många som flydde Torneå stad egentligen inte kan ses som finska flyktingar. Jacob Biörn, en av borgarna i Torneå stad, tog sig till Nederkalix socken där han fick ett barn 1718. Enligt Aminoff-Winbergs definition skulle han då vara finsk flykting. Men det håller inte måttet att dra sådana växlar, eftersom Torneå stad faktiskt låg i Egentliga Sverige. Alla som beskrivs i hennes databas som flyktingar "från Torneå" var alltså inte flyktingar från Finland, utan från Torneå stad - som låg i Sverige. Så länge ingen "flykting från Torneå" i hennes databas verkligen kan härledas vidare till Finland så kan de per definition inte anses vara flyktingar från Finland. Hennes indelning av Torneå som dåtida tillhörande Finland redan 1700-1721 gör att det blir fel. Med vänlig hälsning, Desirée G.
214
« skrivet: 2022-06-28, 10:38 »
Hej!
I mantalet finns en Skräddare Olof Brynjelfsson som dör 1740-02-15. Nils Olofsson med moder 1727 verkar vara den som sedan blir upptagen som Nils Ahlbohm.
De finns på ungefär samma plats i mantalet.
Hälsningar
Stefan
Ja, jag såg honom. Det förefaller som att Nils och Anna var Olofs barn i så fall. Det innebär i sin tur att Olof Ahlbom bodde en period i Torneå och/eller torneåområdet. Olof själv lämnade Torneå och blev flykting, men barnen blev alltså kvar. Men Olof (Byrielsson?) Ahlbom, om det är samme man, skulle i så fall ha flyttat tillbaka till Torneå efter fredsslutet 1721. Det är inte alls otroligt. Olof kan ha flyttat tillbaka till Torneå pga att barnen var gifta där. För övrigt jättetack. Hälsning, Desirée G.
215
« skrivet: 2022-06-28, 10:32 »
Enligt flyktingförteckningen uppehåller han sig i Tärna. Flyktingarna slipper betala mantalspenning, och finns då inte heller med i mantalslängden där de vistas. Torneå Stad och Nedertorneå tillhörde före 1808 Västerbottens län och mantalslängder finns av den anledningen även för tiden 1713 till 1722.
https://sok.riksarkivet.se/mantalslangder?Lan=Norrbottens+l%C3%A4n&Forsamling=Torne%C3%A5+stad&Harad=&DatumFran=&DatumTill=
Jag vet att flyktingar inte finns i ML. De kan endast finnas i kyrkoarkiv som vigda, döda, födda. Jag har gått igenom ML och inte hittat honom, det var därför jag frågade efter honom här. För det står att han var från Torneå, och Torneå låg då ännu inte i Finland. Ändå var han upptagen som finsk flykting och uppbar stöd från flyktingkommissionen. Han kan ha varit född i Finland och sedan flyttat till Torneå. Det har fått mig att ställa frågan var gränsen för "flykting" gick? Tydligen vid någon som var född i Finland även om de bott länge i Sverige. När Ryssland ockuperade Finland och folk födda i Finland som bodde i Sverige flydde från gränstrakterna mellan Västerbotten och Österbotten, sökte en del av de finlandsfödda flyktingmedel trots att de bott länge i Sverige och varit inskrivna i ML. Christina Lang var en sådan. Gift två gånger i Sverige med sverigefödda, bodde i Luleå och Torneå, men när kriget kom till Västerbotten 1714/1715 flydde hon till Jämtland och sökte flyktingstöd. Annars tack.
216
« skrivet: 2022-06-28, 10:26 »
Hej!
Det finns två vigda i Torneå stad med namnet Ahlboum
Målargesäll Nils Olofsson Ahlboum f. c 1698 död 1743 och jungfru Christina Pettersdr Menlös
Borgaren Lars Nilss Core o Jungfru Anna Olofsdr Ahlboum f. c 1709 d.1738
Hälsningar
Stefan Wennberg
Jättetack.
217
« skrivet: 2022-06-15, 12:31 »
Hej, jag letar efter skräddare Olof Ahlbom som ska ha uppehållit sig eller bott i Torneå under tiden för stora ofreden 1713-1721. Han fick flyktingunderstöd som utgick till finska flyktingar och angav att han var från "Torneå". Han står under nr 7291 här, i finska flyktingkommissions ena lista över de finska flyktingar som fick understöd. https://web.archive.org/web/20041215205449/http://www.genealogia.fi/hakem/flykting/flykting53.htmDet kan vara så att han inte var från Torneå alls, vare sig stad eller socken, men hade flytt dit någonstans ifrån, såsom Finland, och sedan flytt vidare till Tärna socken i Uppland. För som skräddare boendes i Torneå och i Egentliga Sverige skulle han ha varit inskriven i mantalslängden för staden de åren, men det är han inte. Han kan ha bott någon annanstans utanför Torneå stad förstås. Är det någon som vet om han bodde i (Neder)torneå socken någon gång under åren 1713-1721? Tack på förhand. Mvh, Desirée G.
218
« skrivet: 2022-06-14, 23:23 »
I Brunflo församling fanns en "flyktingsgumma" Elisabeth Gabrielsdotter Lang som avled 10 februari 1717. Men huruvida Elisabeth var släkt med Christina vet jag inte.
OBSERVERA! Datumet i flyktingkommissionens lista 4/9 1721 är datumet när hon fick flyktingsstöd! "D" står för stödet, inte för "död". Så hon avled efter september 1721. Men hennes svärson avled i maj 1724 och mellan 1721 och 1724 är inte Christina noterad som avliden i Brunflo.
219
« skrivet: 2022-06-14, 21:16 »
Observera att hon behöver inte ha varit ifrån Finland även om hon mottog flyktingstöd. Det kan vara så att hon fick flyktingstöd för att hon flytt från ryska attacken i Torneå 1714 eller 1715. Torneområdet - staden och socknarna Nedertorneå och Övertorneå - anfölls minst tre gånger från och med slutet av 1714 till mars 1715.
Hon kan därför ha kvalat in som "finsk flykting".
220
« skrivet: 2022-06-14, 21:11 »
Hej, jag undrar var Sven Bidenius Renhorns svärmor Christina Lang avled? Christina Lang flydde Torneå stad när den anfallits av kosacker. Enligt flyktingkommissionens listor på de flyktingar som upptog flyktingstöd står hon som nr 8324. https://web.archive.org/web/20171107153228/http://www.genealogia.fi/hakem/flykting/flykting58.htmDär står hon som avliden 4 sept. 1721. Men hon finns inte över döda i Brunflo församling. Hennes svärson Sven Bidenius står dock i dödboken. Och styvdottern, Svens hustru, avled också i Brunflo. Men var tog hon själv vägen? Hon hade inga egna barn med vare sig förste maken Carl Biörckmann eller andre maken Salomon Steigman. Det framkommer i ett testamente hon skrev 1708 och lade in vid Luleå stads magistrat. Så flyttade hon från Brunflo församling flyttade hon i varje fall inte till något barn hon hade. Vet någon var Christina Lang avled? Med vänlig hälsning Desirée G
221
« skrivet: 2022-05-17, 23:26 »
"medh guds tilförende, Effter thß gode wenn Jon Jonsbj [eg. ”Jonsbij”], att breuiserska hustru Karin Salige herr Merkelß i Burtresk, är stadh Udi een sorglige och fattige Lagenheet, effter som eder magh sannpt wet,terligt är Ty hafuer iag opå höga öfuerheetenes nådige behaagh efterlåtne på ett år alla wiße Perseler på der halfiorde tÿnna Jordh Som Ligge Under Nilß hulgerßsons hema i gamble bÿen, der i eder wele effterrätte och wara hermedh gudi befallet af skellefta denn ___ 1 Novemb 625. Juhann Månßon refftpa(??)"
Karin, änka efter Melker i Burträsk, var fattig. Det hade Jon Jonsson berättat. Hon förefaller haft rätt till lite mark tillhörande Nils Hulgerssons hemman i Gamla byn - men jag kan inget om dessa människors släktrelationer så jag vet inte vad Karin och Nils var till varandra. Juhann Månsson ville dock att förhållandet vad gäller jorden/marken skulle efterföljas. Skrivet i Skellefteå.
222
« skrivet: 2022-05-17, 15:39 »
Det är helt osannolikt att folk i bygden, nämndemän som lokalbefolkningen, skulle vara så oinformerade att de inte skulle veta något om huruvida kaplanen i bygden levde eller var död.
Och Jonas Tornæus hustru, dotter till Anders Planting, benämns änka efter Jonas i varje fall den 20 juli 1715.
223
« skrivet: 2022-05-17, 15:35 »
Jonas Tornæus, kaplan i Nedertorneå socken, avled innan 20 juli 1715, inte i december 1715 som uppgetts i någon tråd här.
Han och hans hustru, dock som änka, omtalas den 20 juli 1715 i en rättssak vid Övertorneå tingslag rörande en man som stulit av Anders Planting (som efternamnet stavas) i Torneå och dess dotter som omnämns som 'Jon Tornæus änka' i Mattila.
"Det föregifwer och bewyiser wähl Råd Man Wähl.t Anders Planting att han till detta Ting låtit Citera och Stämma Erich Mickelßon Lådwika i Öfwer Torneå för Öfwerwålld på hans Bod och Ägendom så wähl här i Staden som och hoos deß dotter frambledne H.r Jon Tornæi Encka i Mattila." (min fetstilning)
224
« skrivet: 2022-05-09, 21:40 »
Jag undrar om någon vet vem den förste kände Slattes hustru var? Anders (Larsson) Slatte är den förste kände Slatte i meningen den som faktiskt går att belägga. Anders Slatte omnämns som svärson till Lucia Ulfsdotter boende på Lidhem säteri i Locknevi socken (i Tjust härad) i Småland. Då var Lucia änka efter Nils Jonsson (kluven sköld), se Roger Axelssons bok Det medeltida Sverige. Band 4 Småland. 5 Tjust, Kalmar 2008, s. 138. Se också bifogad skärmdump. Boken, med källhänvisningar, finns i digital version här: https://www.academia.edu/27860800/Det_medeltida_Sverige_4_Sm%C3%A5land._5_TjustAnders hustru kan alltså också vara dotter till Nils Jonsson. Finns det någon som vet säkert? Även om jag tror att finns hon inte uppgiven med namn i Axelssons bok, så finns inte hennes namn någonstans. Fast nu har jag i alla fall frågat om någon vet. Med vänlig hälsning, Desirée G.
225
« skrivet: 2022-04-13, 14:13 »
De svenska tjänstemännen i Finland, de var ju oftast svenskar i östra delen av Finland, tog med sig handlingar såsom räkenskaper när de flydde till Sverige i samband med ryska ockupationen 1713.
* västra delen av Finland * ska det vara.
226
« skrivet: 2022-04-13, 14:12 »
Tack för informationen om källor, jag ska leta mig vidare. Jag har också en finskläsande och -talande som i värsta fall får peka mig rätt.
De svenska tjänstemännen i Finland, de var ju oftast svenskar i östra delen av Finland, tog med sig handlingar såsom räkenskaper när de flydde till Sverige i samband med ryska ockupationen 1713. Det är därför de kamerala källorna finns kvar än idag.
Ryssarna hade svårt att ta upp skatt i Finland för de visste inte var alla människor fanns, just på grund av att tjänstemännen som flytt till Sverige tagit med sig det mesta av skattelängder etc. Ryssarna tog upp skatt genom att färdas runt. Och många finländare blev inhemska flyktingar i skogarna, personer ryssarna därmed aldrig kom åt och därför inte kunde ta upp skatt av. Bristen på förnödenheter för ryska armén i norra Finland från södra Österbotten och norrut förklarar ryska återkommande räderna in i norra Sverige, i Norrbottens län.
När ryssarna anföll Sverige, främst Norrbotten under tiden 1714-1721, brände de så mycket de kunde. Därför finns t.ex. inga kyrkoarkiv för Övertorneå och Nedertorneå förrän från och med 1723 och 1732. Domböckerna finns dock kvar av någon anledning, sannolikt för att de förvarades på olika ställen. Kyrkor och prästgårdar var dessutom ryssarnas mål för plundring och då följde också ofta kyrkböckerna med eller brändes på plats. Ryssarna hade en förkärlek att sätta eld på det mesta när de plundrat färdigt. Att bränna ned hus och gårdar och byar var också ett sätt för ryssarna att minska möjligheten för svenska armén att fungera i länet och därmed försvaga motståndet på svensk sida gentemot deras attacker på Norrbotten.
Även om Piteå stad brändes ned av ryssarna 1721 är dock stadsförsamlingens kyrkoarkiv därifrån bevarat, mest sannolikt beroende på att då visste Piteå stad att ryssarna var i faggorna. Men 1714 var inte lokalbefolkningen i socknarna längst landgränsen mellan Egentliga Sverige och Egentliga Finland förberedda på samma sätt när ryssarna kom första gången 29 december 1714. Den delen av Norrbotten attackerades regelbundet av ryssarna tills de gav sig tillfälligt av i mars 1715, undantaget ett mindre kosackförband i Kemi.
Sedan vällde de in i Norrbotten igen vintern 1715-1716 och vintern 1716-1717, enär de färdades lättare över isar på vintrarna. Ryska kosackerna var vinterkrigare, helt klart. Deras hästar och vapen klarade av kyla. De slösade dock sällan ammunition utan slog ihjäl folk med hammare och yxor eller brände dem inne i deras hus. Vintern 1716-1717 var ryssattackerna dessutom koordinerade på ett annat sätt än tidigare och Luleå stad hade utsatts för spioneri innan den attackerades. Kalix socknar och Luleå och Piteå städer drabbades den vinter av ryssanfall på samma dagar vilket tyder på koordinering av anfallen från rysk sida.
Jag skriver en bok om ryssattackerna på Norrbotten under Stora ofreden som för svensk del täcker tiden 1714-1721. I Finland räknas Ofredens start till 1713 när ryssarna landsteg strax sydöst om Helsingfors och gick in i staden. År 1714 är året när Carl Gustaf Armfeldts armé från Finland drog sig helt och fullt in i Norrbotten och lämnade Finland helt.
227
« skrivet: 2022-04-06, 09:54 »
Ja, jag såg det igår i länsräkenskaperna. Österbotten finns fram till 1674. Några mantalslängder har också delar av Österbotten men också fram till 1674 vad det verkar.
Men jag behöver se åren för Stora ofreden. Det går bra att se i Google translate om jag har en sida att utgå ifrån eftersom själva källorna är många på svenska.
Det jag har problem med är att leta fram rätt församling i Österbotten eftersom vad jag läser i källor för Sverige, ex. Norrbotten, av orter, byar och församlingar och socknar i Finland, är inte ens stavat på samma sätt i Finland. Först måst jag klura ut vilken plats som avses och sedan hitta dem i finska källor.
Men det är bara att försöka sig på det. Jag håller på att verifiera historien till en finsk flykting. För alla han uppgav att han bott hos i Sverige, de existerade inte ens. Men han fanns i den församling han sa han kom ifrån, hans föräldrar hittade jag i Limingo socken. Sedan försöker jag verifiera historien till en annan flykting, en officer, och han nämnde en del personer Tavastehus och Kexholm i Finland jag försöker hitta åt.
229
« skrivet: 2022-03-25, 16:01 »
Tack för detta.
För försidor som länken går till använder jag google translate.
Få se hur långt jag kommer med det i alla fall.
/ Desirée G
230
« skrivet: 2022-03-25, 15:58 »
Hej,
vet någon hur mycket i dåtidens svenska penningvärde 300 rubel var år 1716?
Tack på förhand.
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
231
« skrivet: 2022-03-25, 14:20 »
Hej,
jag undrar om det fanns en före detta befallningsman vid namn Meroker i Tavastehus 1716?
Han omnämns i ett domboksprotokoll i Norrbotten i Sverige. En man ska förklara varför han har så mycket saker med sig bland annat silver. Han sa att han fått dem från förre befallningsmannen Meroker i Tavastehus.
Men fanns Meroker på riktigt? Och om så finns det någon länk till ex. en mantalslängd med hans namn? Jag har letat i arkiv av det jag kommer åt från Sverige, men inte hittat några mantalslängder före efter Stora ofreden.
Tack på förhand.
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
232
« skrivet: 2022-03-25, 14:15 »
Tack för det. Nu vet jag att den finns i alla fall, det var det enda jag behövde veta.
233
« skrivet: 2022-03-25, 13:14 »
Hej,
jag undrar vilken socken var Mänduharin/Mänduharinen socken i Viborgs län i Finland på 1700-talet?
Socknens stavning är fonetisk, taget ur ett domboksprotokoll från 1716 i Norrbotten om folk från Finland som kommit till norra Sverige.
Jag undrar vad den socknen egentligen hette? Vad kan den heta nu? Gick den in i en annan socken senare?
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
234
« skrivet: 2022-03-10, 09:11 »
I ett sista försök att hitta Blomfeldts ursprung så skrev jag av detta testamentet, men det blev ingen napp där heller.
[...]
( egen anm. Anna Blom är Anna Henriksdotter Blom, dotter till lärftkrämare Henrik Mårtensson Blom och hans hustru Helena Jakobsdotter )
Stockholm rådhusrätt och magistrat FIA: 92 1724 bild 3820 / sid 373
Att lärftskrämaren Henrik Mårtensson Blom skulle vara släkt till en 'adlig' Kasper Fredrik talar ståndssamhället än mer emot. Lärftskrämare var borgerskap och dessutom bland det lägsta av borgerskapet. Gifte sig adliga släkter utanför sitt stånd var det med prästerskapet. Att en adlig släkt dessutom skulle hamna i Stockholm som lärftskrämare är en mer otroligt. Hur hade den adliga släkten fått erfarenhet från lärftskrämeri i så fall? Hantverksborgarnas kunskap och verksamhet gick i arv från generation till generation och var det någon utomstående som kom in verksamheten var det genom lärlingsskap. Att en adlig släkt, eller släkt med "ädelt ursprung", skulle ha blivit lärftslärlingar i Stockholm för att sedan bilda egen verksamhet, finns liksom inte på kartan. Fortfarande på 1800-talet och in på 1900-talet fanns lärlings-, gesäll- och mästareskapet ännu kvar. Så även om adlig släkt eventuellt var barskrapade så satte de sig inte som lärlingar i lärftsskrået i Stockholm, kan jag slå vad. Att Kasper Fredrik var dopvittne tillsammans med en lärftskrämardotter pekar mot det motsatta av "ädelt ursprung" för honom eftersom dopvittnen speglade föräldrarnas, inte bara släktingar, utan deras sociala position så väl som ståndssamhället. Man hade inte t.ex. inte baron som dopvittne jämte en lärftskrämardotter. Ska man släktforska på 1600-talet måste man först och främst utgå från det faktum att på den tiden var ståndssamhället ännu väldigt starkt. Det mer eller mindre försvann på 1810-1820-talet men vi vet alla att ännu långt in på 1900-talet hade Sverige ett klassamhälle som hade sina rötter i ståndssamhället. / Desirée G
235
« skrivet: 2022-03-10, 08:27 »
Exakt vem som är föräldrar till Kasper Fredrik Blomfeldt och Ottiliana Blomfeldt är svårt att i nuläget säga...Vad som ytterligare förstärker ett släktskap med Buddenbrock/Cronman var ju även att Ottiliana var överste Buddenbrocks kammarjungfru....När Kasper Fredrik dyker upp i Stockholm någon gång 1711-1712, förekommer han tillsammans med lärftkrämare Henrik Mårtenssons ena dotter som fadder vid dop. Henrik Mårtensson Blom bör vara en släkting till Kasper Fredrik...Ofta har släkterna följt varandra genom många generationer, det ser man vid fadderskap när man söker bakåt i tiden....Med tanke på att Ottiliana Blomfeldts son, Fredrik Bodin, gifte sig adligt med en Lagerborg, så bör Blomfeldts ha ett ädelt ursprung. Tiderna var svåra, de var säkerligen rätt så barskrapade när de anlände till Sverige och fick nog i princip börja om på nytt....Detta är endast nätuppgifter sammansatta av mig, men det mest troliga är att de har sitt ursprung från Jöggis....Och just nu kommer det inte mycket längre men kanske att deras släktförhållande såsmåningom utreds
Att Ottilliana Blomfelt gifte sig adligt kan ha att göra med att brodern Kasper Fredrik var tvungen att gifta sig med van Garden när han gjort henne med barn. Genom broderns adliga giftermål så var han i adliga kretsar vilket förmodligen jobbade till fördel för Ottiliana. Och ja, KF var tvungen att gifta sig med Brita eftersom han gjort henne med barn. En månad efter sonen var född gifte de sig. Sedan skickades han till Piteå kompani i Norrbotten. Jag vet att i samma diskussion framförde du att han gifte sig "av kärlek" till henne. Men han hade faktiskt hela nio månader på sig att gifta sig med henne 'av kärlek'. Han kanske väntade för att se om barnet skulle födas och vara fullgånget innan han gifte sig. Var barnet dött hade han inte haft anledning att gifta sig med henne på samma sätt som om barnet levde. Och det gjorde barnet eftersom han gifte sig en månad efter det fötts. Det här var ännu ett ståndssamhälle och militärens lagar om oäkta barn, fylleri, sexuella förhållanden utanför äktenskapet osv. var oerhört hårda. Så att en menig soldat/underofficer som KF var gjorde en adlig dam på smällen och gifte sig en månad efter barnet fötts måste ses ur perspektiv av hur både ståndssamhället fungerade och hur militärens system såg ut. Annars väntade sannolikt ett fängelsestraff för KF. Som exempel på militärens hårda lagar fick en gift soldat som stulit samt haft sex med en kvinna sitta hela 3 år i fängelse i Marstrand. Så KF satt oerhört risigt till när han gjort Brita med barn. Hans förflyttning till Piteå kompani som soldat var i praktiken en deportering. Annars var det bara överofficerare - generaler, majorer, kaptener, kaptenslöjtnanter - som regelbundet bytte regementen, inte underofficerare och soldater. Jag är utbildad historiker och har forskat om militärens sociala liv på 1600-talet och hur militären var uppbyggt vad gäller sociala aspekter på sina soldater och officerare. Jag har dessutom ett bokmanus på ett bokförlag om just ståndssamhället i funktion sett utifrån militären och högre ståndspersoner i norra Sverige, så jag vet exakt vad jag talar om här. Hälsning, Desirée G
236
« skrivet: 2022-03-10, 08:03 »
Här är lysningshandlingen för Brita van Gardens morföräldrar från Nikolai fs daterad den 12/6 1652 (HVa:1).. Brita Andersdotter var kokerska hos apotekaren Philip Magnus Schmidt, som stod i godo för henne. Noterbart är att arbetsgivaren avled redan 3,5 månader efteråt, den 23/9.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056461_00012
En bara så där kommentar. Det här var tiden för ett ståndssamhälle. Så hur en kokerskas ättling bara två generationer längre fram skulle gifta sig adlig övergår mitt förstånd. Brita Andersdotter var uppenbart tjänstefolk.
Det hände förstås att människor gifte sig över ståndsgränser, men vanligt var det överhuvudtaget inte speciellt inte i en så stor stad som Stockholm med många adliga personer och många adliga som kom resande. Så en påstådd adlig släkt från kontinenten - jag minns nu inte varifrån och jag har inte kollat upp tråden - gifte med tjänstefolk när de kom till Sverige? Verkar högst otroligt socialt sett. Inte ens i norra Sverige med en begränsad del av högre stånden gifte sig folk på det sättet, man tog istället båten till Stockholm och gifte sig. Eller gifte sig med inflyttat stockholmsfolk eller folk från större städer i mellansverige.
Att Brita Andersdotter var kokerska som här visat, motsäger den teorin som Widell ihärdigt presenterat. Och "möjliga släktingar" bör hanteras mer som omöjliga anser jag när det gäller saker som giftermål över sådana gapande ståndsgränser. Närt ingen adlig ståndsperson i Stockholm skulle gifta sig med tjänstefolk. Det är liksom så långt borta från hur samhället på den tiden var systematiserat och uppbyggt. Vad kunde en kokerska ex. om uppgifter i en adlig familj, uppgifter en adlig kvinna hade? Inte mycket kan jag tänka.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Philip_Magnus_Schmidt
237
« skrivet: 2022-03-10, 07:47 »
'Hustrun' till Mårten/Månsson Månsson kan ha varit en dotter. det är en registrerad dotter i hans hushåll 1716. Men år 1717 finns i ML en viss Barbro Mårtensdotter så jag är ändå osäker, eftersom hon kan ha varit en dotter till honom, men då kanske en till? Jag behöver inte veta det alls för artikeln, men Barbro finns i ML 1716, men i ML 1717. Fast är det där din släkt har du säkert koll på det. Den enda förklaring jag har på att den dödade kvinnan i Mårtens hushåll gjordes till hans "hustru" kan vara för att (stads)predikanten i Luleå blev tillfångatagen av ryssarna. Någon förde uppenbart dödböckerna ändå. Kanske någon som inte var så känd med folk i staden? Staden var förstås mycket liten sett till folkmängd. Fast Mårten var borgare och kanske inte så känd bland alla, kanske inte ens för en ny tillfällig vikarie för prästen. De personer 'alla' kände var istället borgmästaren, prästen, rådmännen och säkert också tullnärer och tullskrivare med familjer. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0001811_00118#?c=&m=&s=&cv=117&xywh=152%2C402%2C3885%2C1812
[...]
Var kan man läsa mer om gruppen? I anfallet mot Luleå stad den 19/12 1716 blev min anfader, borgaren Mårten Mårtensson, dräpt. Enligt dödboken skulle även hans hustru ha strukit med, men uppgiften stämmer föga eftersom hustrun avled redan 21/6 1715.
238
« skrivet: 2022-03-09, 11:23 »
Jag skriver om den gruppen just nu, en artikel jag ska skicka till Historisk tidskrift (HT) för Sverige.
Eftersom HT inte tar in manus om texten tidigare till del och/eller helt har delats, publicerats eller tryckts på annat håll så kan jag inte skriva så mycket om saken. HT tar alltså bara in artiklar med aldrig tidigare publicerat material och sammanställningar. Men källorna jag använt är domböcker, generalmönsterrullor och arméns rullor. Jag har lagt ned ofattligt mycket tid på att spåra männen i militärens handlingar och är jag är därför inte helt villig att lägga ut för mycket om ex. männens militära banor. Det får bli genom HT det kommer ut.
Mårten Mårtensson avled enligt dödboken vid attacken i Luleå 19 december 1716. Att hustrun avled innan dess var intressant. Det är uppenbart att dödstalen blåstes upp i en beskrivning av attackerna mot Luleå stad och Piteå stad, en beskrivning daterad mitten på april 1717.
Militären Magnus Cronberg var landshövding och var den som författade beskrivningen av anfallen, men det är uppenbart att inte alla uppgifter han kom med inte stämde överens med vad som verkligen hänt, ex. datum för de olika angreppen på länet under Stora ofreden. Men det var nog svårt att samla förstahandsuppgifter från Norrbotten och få dem till Umeå. Förstahandsuppgifterna skrevs ned av någon, förmodligen sockenskrivarna och ansvariga militärer - även om de flesta militärer lämnat Norrbotten redan midsommaren 1716. Det kan ha funnits visst intresse hos lokalförvaltningen att blåsa upp dödstalen för att 'förklara' att bondesoldatförsvaren i Norrbottens län inte fungerat som tänkt. Men skillnaden mellan döda och uppgivna döda i Cronbergs berättelser skiljer vad gäller döda i Luleå stad, ändå på ett dussin ungefär vilket betyder för Luleå stads del en överdrift på närmare hälften av reella dödstal.
Jag är släkt med nästan alla män vid vaktposteringen i Piteå socken som jagade iväg ryska kosackerna den 22 december 1716 från byn Rosvik.
/ Desirée G
239
« skrivet: 2022-02-13, 16:00 »
[...]
I Nyby i Nastola socken i Finland avlider emellertid (begr. 1730 6/1) en fänrik (!) Ernest Willand, 40 år gammal, som får en son Ernest 1712 7/3 i samma by. Nio år senare dyker en fänrik Ernest Willand upp i Borrestad i Östra Sönnarslövs socken i Skåne, då han 1721 24/12 döper sin dotter Catharina (!). Det lät dock märkligt att den finske Ernest W. 1712 skulle dyka upp i Skåne 1721 för att sedan avlida i Finland 1730, men när jag studerade Lewenhaupts Karl XII:s officerare : Biografska anteckningar (Stockholm, 1921), sid. 761, ser det mer troligt ut:
»Willandt, Ernst Johan, f. 1690 i Finland; sergeant vid Savolax och Nyslotts inf.-reg.; sergeant vid Viborgs läns inf.reg. 1711 5/4; fältväbel därst. s. å. 12/12; fältväbel vid Upplands tremän. inf.-reg. 1717 16/12; fänrik därst. 1718 13/9; avsked 1719 30/9; expektant vid Savolax reg. 1723.»
[...]
Mvh Markus
Ernst Johan Willand var volontär vid Tavastehus läns infanteriregemente, Majorens kompani, 1709. Han står i arméns rullor. Under stora ofreden red han dessvärre runt i Norrbotten i Sverige i obskyra ärenden; han dök upp i ett gäng män samtidigt som ryssarna attackerade Norrbotten i slutet av 1716. Gruppen leddes av en f.d. löjtnant från Finland som flera vittnen pekade ut bland de som dödat delar av Luleå stad befolkning och huggit ned ett par bönder i socknen (män som lyckligtvis klarade sig). I den gruppen red Willand, något han gjort sedan han träffat löjtnanten i Finland som flytt rysk fångenskap. Med vänlig hälsning, Desirée G
240
« skrivet: 2022-02-12, 10:25 »
Jag har inte Arkiv Digital hemma så det där var lönlöst.
Jag har heller inte tid att gräva fram Lisbetha. Eller är Ni alla tre - kanske - släkt med henne; Jörgen, Constantinus, Stefan? Eller vad?
Vill du göra reklam för Leifs USB är det ditt ansvar Constantinus. Jag har inte fått det från hans USB/CD.
Nu ska jag ut och åka skidor i det knallfina vädret. Dräp er nu inte med Lisbetha. Vi har alla våra släkter.
241
« skrivet: 2022-02-11, 09:54 »
Forumets mening är ju att alla ska kunna ta till sig ny kunskap.
Det privata svaret på frågan kan intressera andra forskare också.
Om uppgifterna är mycket omfattande ser vi fram emot åtminstone en sammanfattning av svaret.
Och ska man vara noga, så kan ingen ha krav på att människor ska dela med sig vad de får i sina privata e-postlådor eller i posten, oavsett vad handlar om. Det går att be om det, men överhuvudtaget inte förvänta sig att få det. För ingen har egentligen något som helst med andras privata korrespondens att göra, inte ens polisen om de inte har tillstånd att gå igenom människors post, elektronisk eller fysisk, oavsett vilket syfte vad gäller vad man vill ha uppgifter om; släktforskning, dna etc. Det går alltså inte att tro att folk ska dela med sig på ett offentligt forum vad man vill folk ska dela med sig med utgångspunkt i forumets "syfte". Den personliga integriteten och rätten till egen korrespondens är lagstadgad i svensk lag, och inte för olika forums syften. Det går alltså att be om i forumets "syfte", men faktiskt inte alls ens förvänta sig att folk ska därför dela med sig av det. Bara för att ha det klargjort, också.
242
« skrivet: 2022-02-11, 09:36 »
Forumets mening är ju att alla ska kunna ta till sig ny kunskap.
Det privata svaret på frågan kan intressera andra forskare också.
Om uppgifterna är mycket omfattande ser vi fram emot åtminstone en sammanfattning av svaret.
Jag har hittat svaret i Anbytarforum på en annan plats. Underligt att Ni inte hittar den. Det är i tråden om Martin Ljungs anor. Behöver Ni en skärmdump till det forumet eller hittar Ni dit själv(a)?
243
« skrivet: 2022-02-11, 09:33 »
[...] Såvida upplysningarna inte rör nu levande personer, framstår obenägenheten att dela av sig till alla andra läsare som svårförståelig.  [/quote] Nej, Lisbeta Andersdotter är avliden sedan länge, så å den sidan rör inte svaret nu levande personer. Fast du kanske med "nu levande personer" menar eventuella släktingar till henne? Kanske det hade varit på sin plats med ett klargörande vad gäller det, med eller utan Anbytarforums hjälp?
244
« skrivet: 2022-02-07, 08:58 »
Jag har fått svar privat.
245
« skrivet: 2022-02-07, 08:57 »
Hej!
Vet någon vilken Anders Andersson boende i Sjulsmark som var vid bondesoldatposteringen i Öjebyn när ryska kosacker kom 1716.
Det finns två alternativ: han kan ha varit mågen till Christopher Larsson på Sjulsmark nr 1 Porsman. Dottern Malin Christophersdotter gifte sig med Anders Andersson, son till Anders Johansson Utter på Porsnäs nr 5 Otter. Eller så kan han vara Anders Andersson på Sjulsmark nr 8 Marcken.
De två Anders Andersson nämns bl.a. i boken av Brage Lundström, "Sjulsmark. En historisk exposé över en by. Från medeltid till nutid", s. 185 och s. 236. Men vet någon vilken av de två Anders i Sjulsmark som var satt vid posteringen i Öjebyn?
Tack på förhand.
Med vänlig hälsning,
Desirée G
246
« skrivet: 2022-02-03, 11:21 »
Jag har dammsugit igenom delar av Piteå, Luleå och Skellefteå domböcker. Jag funderar på att göra detsamma med Övertorneå, Nedertorneå, Nederkalix och Överkalix för att se om det fanns andra rövar(för)band i länet eller om det samma. Men den gruppen jag nämnde red genom Övertorneå så jag ska börja där. Dessutom ville invånare i Luleå socken ännu fyra år (!) senare ha kompensation för vad de menade ryssarna tagit. Antingen ljög de om vad ryssarna tagit eftersom de borde ha framsatt sina krav i varje fall redan år 1717 eller så hände ngt med kompensationen. Det finns folk från inlandet, i dagens Boden kommun, i Svartbyn som fyra år senare påstod ryssarna varit till dem och stulit saker. Men andra källor visar att ryssarna färdades inte så långt in i landet från kusten som 5-6 mil. Det kan sålunda vara frågan om civilbefolkning som ville sko sig på att ryssarna varit i Norrbotten, även om de aldrig blivit bestulna överhuvudtaget.
En av troppen som ridit med ryssarna påstod att han jobbat som dräng hos en familj i Övertorneå innan han "fortsatte flykten söderut" och den familjen ska jag leta efter. Mannen och hustrun är namngivna. Men de kanske bara var påhittade människor av honom.
Jag har både Bennedichs och Bergenstråhles böcker hemma, inte i egen ägo dessvärre utan som bibliotekslån.
Allt för lite är skrivet om ryssarna i Väster- och Norrbotten. Många har förlitat sig på den "sannfärdiga berättelsen" om ryssarna i länen/länet som landshövdingen Anders Erich Ramsay författade i april 1716. Men den är kraftigt överdriven vad gäller ex. antal ryska kosacker som kom till Sverige i attackanfall under Stora ofreden eftersom inga samtida källor nämner ryssgrupper på 40-50 personer, utan den siffran uppstår i och med Ramsays historia. Åke Stille skriver i Över Norrlands historia del II, just om samtida överdrifter. Och inom dagens krigspsykologi sägs det att "det första som försvinner i krig är sanningen".
Vi hörs!
Mvh, Desirée
247
« skrivet: 2022-02-03, 11:04 »
Hej Christer,
jag har sett Högmans sida, men vad gäller vissa regementen är inte alltid hans uppgifter fullödiga. Jag har varit tvungen att vända mig till Anbytarforum för att få reda på mer, som om Dalregmentet och Bergregmentet i Dalarna/Kopparberg eftersom de överlappade varandra i praktiken. Soldater från samma socken kunde gå ut i vart och ett av de två regementena. Så jag använder mig sällan av hans sidor.
Viborg har ju dessutom alltid tillhört armén i Finland. Det Högman skriver om "armén i Finland" är att det är under den fliken med namnet "Finland" i arméns rullor regementet fanns, vilket det dock inte gör. Så det Högman skriver om t.ex. Viborgs regementes historia är säkert rätt, det är bara det att det finns inga digitaliserade källor för Viborg läns regemente.
Så jag tror som jag skrev tidigare, att källor till Viborgs regemente måste man vara i arkiv för att hitta, eftersom de inte verkar finnas på nätet, på KrA.
Mvh, Desirée
248
« skrivet: 2022-02-02, 18:41 »
Hej Sune,
tack för svar. Och tack för länken. Jag halkade in på den sidan redan igår, men tänkte att kan det vara så illa att flera regementen inte är digitaliserade. Och så verkar vara fallet. Men nu fick jag det konfirmerat ordentligt av dig Sune.
Så än en gång, tack!
Trevlig kväll.
Med vänlig hälsning, Desirée
249
« skrivet: 2022-02-02, 16:24 »
Hej, jag söker Carl Gustaf Galle som enligt uppgift under Stora ofreden påstod att han var från Åbo kavalleriregemente. Jag har inte hittat honom. Han kan ha ljugit om sin regementstillhörighet ska jag säga. Jag hittade dock en kvartersmästare i en rulla från år 1712, Carl Galle. Men dessvärre skrev jag inte ned referensen, inget kompani, ingen sida. Fast Carl Gustaf Galle hette Carl Gustaf, inte enbart Carl så det är ändå inte säkert att det är frågan om samma personer. Jag hittade också mönsterskrivare Lars Johan Galle vid ryttmästare Christopher Freudenfelt 1712 vid Åbo och Björneborgs läns kavalleri i juli 1710. Kanske var Carl Gustaf släkt med honom, men det är bara en gissning. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054629_00072#?c=&m=&s=&cv=71&xywh=397%2C410%2C4423%2C2295Observera att Galle inte är släkt med adliga släkten Galle i Finland, släkt nr 194, eftersom den dog ut efter slaget vid Lund 1676, allt enligt Anreps biografiska lexikon över adliga släkter i Sverige: http://runeberg.org/anrep/1/0914.htmlMed vänlig hälsning, Desirée G.
250
« skrivet: 2022-02-02, 16:01 »
Hej,
jag har sökt i generalmönsterrullor och arméns rullor efter Viborgs infanteriregemente från och med slutet av 1690-talet fram till 1716. Men hittar det inte.
Var hände? Upplöstes regementet när ryssarna intog Finland eller? Även om så var fallet måste regementet ha funnits före en ev. upplösning.
Eller är det så att inte alla rullor har digitaliserats/filmats?
Kan någon vänlig själ svara på hur det står till med den saken?
Med vänlig hälsning,
Desirée g.
251
« skrivet: 2022-02-02, 15:48 »
Hej Desirée,
glöm inte att hela Finland var ockuperat av ryska trupper från hösten 1714 och framförallt Österbotten härjades svårt av ryska kosacker. Din lilla grupp kunde knappast ta sig tillbaka hem. Bristen på mat var också närmast total i hela landsänden.
Vet inte vad Du menar med "svenska kosacker"?
Denna litteraturhänvisning slaktade Anbytarforum i förra svaret, typsnittet omvandlades från 11 till kanske 0,5... totalt oläsligt trots flera försök:
På flykt i eget land. Internflyktingar i Sverige under stora nordiska kriget, Johanna Aminoff-Winberg, Åbo Akademis Förlag, Åbo 2007. (Finns nerladdningsbart på nätet.
Kan Du nog ha nytta av!
En väldigt intressant historia Du har! Skulle vara intressant att få veta mera, eftersom jag lagt mycket tid och intresse på just krigstiden i norra Sverige och alla små och stora historier är av intresse.
Hur har Du stött på denna grupp? Egen forskning eller i någon bok? Tacksam för all information Du kan avvara om detta.
Lägger in ett utdrag ur min forskning om min mf mf mm ff Jöran Leibholtz där Du kanske hittar någon info av intresse.
Hej igen Christer, ja, jag vet att Finland var ockuperat i sin helhet fr.o.m. oktober 1714 då sista resten av Carl Armfeldts trupper retirerade till Torneå. Saken är dock den med den gruppen, att de hade mycket saker med sig, de hade två fulla slädar på en grupp av sju män. I en tid när inte ens officerarna i den reguljära armén fick ut sina löner utan levde från hand till mun, är det mer än underligt att en grupp män som antingen var avskedade från armén (i Finland) eller flyktande krigsfångar kunde ha så mkt saker med sig. Och de dök upp samtidigt som kosackerna skövlade i Norrbotten. Och i varje fall tre av dem var gifta. Det är ändå konstigt att ingen av dem förefaller ha velat söka sig hem för att se till sina fruar och barn... Familjerna hade kanske flytt, men ingenting talar för att männen hämtade sina fruar och barn, för de red ensamma genom länet. Vittnen pekade ut en av dem som dräpt ett par, tre människor och en annan som del av två andra mord. Det var alltså inte svenska arméns i Finland bästa män som alltid red genom Norrbotten. Detta är min egen forskning. Jag planlägger en bok, "De sju som red i kosackernas skugga 1716". Den kommer att visa att militärer från den svenska armén i Finland inte alla var under flyktingtiden i Sverige ute i goda intentioner. Många av dem stal dessutom från andra flyktingar och inte enbart från civilbefolkningen. För samtidigt som de sju männen lyckades lämna Piteå socken och färdades söderut blev en flykting från Österbotten bestulen i Skellefteå socken både av lokalbefolkningen och av "ryttare" som svept förbi på vägen. De ryttarna kan ha varit de sju männen som stal från honom eftersom de ryska kosackerna vänt om i Piteå och ridit norrut igen. Det visar i varje fall att vara finsk flykting i Sverige under den så kallade flyktingtiden var ett hårt liv att leva för många. De sju männen kunde dock rida ganska obehindrat genom länet för de red under falsk flagg; de presenterade sig som härens män och fick fördelar av det. Men när gruppen hade setts med de skövlande kosackerna var det liksom färdigt för dem att rida runt hur som helst. Och en av dem hade en död kaptens respass i fickan, bara det. Antingen hade han/de dödat kapten för att ta och sälja hans resehandlingar eller hittat kaptenen död och rannsakat denne och tagit hans respass, och säkert andra saker från honom. Den historien hittade jag när jag letade efter de i Piteå socken som jagat iväg ryssarna 1716. Den gruppen var på 12 män, många tidigare soldater där jag visste att jag var släkt med en del. Jag ville därför titta närmare på dem. Det var då gruppen med de sju männen dök upp. Jag tänkte att det är en dold historia om ryssarna i Norrbotten under Den stora ofreden och under (finska) flyktingtiden i Sverige. Det var kaotiska tider med mycket folk som strömmade genom länet, vissa fattiga flyktingar, men vissa ute efter stjäla och sko sig av alla de kom åt, och rida vidare med fickorna fulla av pengar och slädar fulla med skinn, silver, guld, karbiner, kökssaker -- som de sju männen. Det är inte rimligt att flyende fångar från rysk fångenskap hade så mycket pengar att de kunde köpa sig saker så de fyllde fullastade slädar med grejer. Förmodligen var det mesta i slädarna istället stulet av civilbefolkningen. Tack för att du la ut din egen forskning om din släkt! Jag ska läsa den. Alla böcker du gav tips om lånade jag igår, förutom två som jag fjärrlånade. Mvh
252
« skrivet: 2022-02-01, 11:04 »
Okej, efter att ha läst "Schlacht bei Pälkäne" på Wikipedia, förstår jag att det kallas "svenska armén i Finland", den armén som fanns under George Lübecker/Lybecker.
Men vilka var "svenska kosacker" till exempel?
Kanske litteraturen hjälper mig.
Så tack igen för alla tips
253
« skrivet: 2022-02-01, 10:58 »
Hej Christer,
jättetack för alla tips!
Jag letar efter precis allt som kan hjälpa mig att förstå, och delvis kartlägga för egen del, vad som hände i Finland under Stora nordiska kriget.
Jag följer en liten, liten grupp f.d. soldater och civilister från södra Finland som färdades i norra Sverige under Stora nordiska kriget. Jag undrar varför och behöver litteratur om vad som hände i Finland från militär aspekt.
Hur kommer det sig ens att före detta militärer (lägre officerare), minst en max tre var avskedade, och militärer som flytt rysk fångenskap inte begav sig hem eller till sina hemregementen?
Istället färdades gruppen runt i norra Sverige samtidigt som landsdelen drabbades av attacker av ryska kosacker.
Det är något med den finska/svensk-finska/finsk-svenska gruppens förehavanden i Sverige jag försöker förstå genom att lära mig om militära situationen i Finland på samma tid.
Mvh, Desirée G
254
« skrivet: 2022-01-31, 17:09 »
Tack för det. Domboksskrivaren skrev ju fonetiskt tänker jag. Jag har kunnat följa Ni(e)ls Gestrin tillbaka till 1710 när han var fänrik vid Majorens kompani under major och kapten Petter Johan Mejsner vid Tavastehus läns infanterifördubblingsregemente under befäl av generalmajor Hans Hinrick Lewenbudskall. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054629_00236#?c=&m=&s=&cv=235&xywh=2251%2C267%2C3712%2C1692Men 1709 finns han inte. Någon som vet var han var före? Han måste ha varit minst underofficer innan eftersom han var fänrik åtminstone 1710. Mvh, Desirée Gran
256
« skrivet: 2022-01-31, 12:20 »
Gestrin påstår när han kommer till Sverige att han varit vid Tavastehus infanteriregemente under överste Maydells regemente och en kapten Sissings kompani.
Men han är bevisligen vid Assikkala kompani vid Tavastehus läns regemente enligt rullorna.
Var han vid slaget i Pälsikäne 1713 under Sissings kompani? Han påstod att han varit vid slaget i Pälsikäne och blivit tillfångatagen av ryssarna, vilket stämmer överens med uppgifterna vid Assikkala kompani under kapten Adam Vilhelm von Lieshing.
Jag får inte ihop kompanierna. Och jag vill gärna följa Gestrins militära bana bakåt i tid, men jag missar på både regementen och kompanier för de "finns inte".
Mvh
257
« skrivet: 2022-01-31, 12:14 »
Hej,
finns det någon som vet något om litteratur om slagen i (Egentliga) Finland under Stora nordiska kriget?
Allt av intresse.
Med vänlig hälsning,
Desirée Gran
259
« skrivet: 2022-01-29, 22:27 »
Tack, det är han.
Jag har letat efter avlöningslistor men fick sagt av en släktforskarförening att listor inte finns för perioden för Stora nordiska kriget. Jag letade efter en korpral död 1710.
Mvh
260
« skrivet: 2022-01-29, 14:47 »
Hej, jag undrar vart regementsprästen Christopher Roos tog vägen? Den 18 november 1718 blev han präst vid Västerbottens regemente och var då naturligtvis stationerad vid Regementsstaben. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028743_00008#?c=&m=&s=&cv=7&xywh=56%2C228%2C5937%2C3878Men i nästa Generalmönsterrulla är han borta. Vet någon vart han tog vägen? Och vet någon hans härkomst? Det står i GM 1719 att han "passerat i Uhmeå", men inget var han var född, vilket får mig att tro att han kan ha varit född i Västerbotten. Andra som inte kom från Västerbotten eller Norrbotten har i kolumnen "Födelsort" infört t.ex. "värmlänningen". Han ska rest från Sverige till Limingo (socken) i Finland 1715 och kallade sig därefter "student". Med vänlig hälsning, Desirée Gran
261
« skrivet: 2022-01-08, 13:54 »
Hej Alvin,
tack så jättemycket. Det syntes så dåligt i NAD att jag tog det för 180? och dessutom var sidnumret ändrat.
Jag har nu spårat hennes hela livsresa, i arkiv digital dock.
Mvh,
Desirée Gran
262
« skrivet: 2022-01-05, 17:20 »
Jag har tittat på sidorna 180 och 185 i bägge de två förhörsböckerna, men utan att fått napp.
264
« skrivet: 2022-01-04, 19:50 »
Hittar man inte släktskap med präster och Buresläkten på 1600-talet så var inte prästerna släkt med 'burarna'. Det är ganska enkelt. Alla stiftens herdaminnen ger vid handen vilka släktrelationer prästfolk hade. Många flyttade från söder till norra Sverige i tjänst, utan att ha släkt alls i norr. Prästerskapet var som militären; de flyttade runt i tjänst, speciellt nådeårspredikanterna. Och vilka präster gjorde släktutredningar åt Buresläkten på 1600-talet? För det är så jag förstår din kommentar. Det vore intressant att veta. Och även var prästernas släktutredningar om burarna finns dokumenterade. I kyrkböckerna? Den "generella ... retoriken" kan ha konkret förklaring i sin motsats: varför kopplar präster ihop Burar med varandra, isynnerhet uppöver i landet och på 1600talet?
Kanske för att de var läskunniga och nyfiket ville spåra sina och socknarnas kopplingar till dåtidens krönikeskröna - det var deras kärnuppgift att "kommunicera", väl.
265
« skrivet: 2022-01-03, 23:55 »
I Piteå socken är samma tendens uppenbar som du just beskriver; att många gånger ställde prästfamiljerna eller andra i tjänstemannapositioner upp som dopvittnen. T.ex. Solanderfamiljen i Piteå socken var ofta dopvittnen vid dop av samiska barn. Föga troligt att Solanderfamiljen skulle vara släkt med flera samer i socknen. Detsamma gällde militären. Vid dopen av allt från fotfolk till höga officerare fanns alltid ett dopvittnen från just militären utan att de alltid var släkt. En anfader till mig, sergeant Kattis döpte sin son Ertman och då var kapten Ertmant Lüdevitz dopvittne, men Kattis och Lüdevitz var inte släkt alls. Så länge det inte finns dna från Buresläkt som många vill koppla människor till just på basis av ex. prästfolk var dopvittnen, är det bättre att låta bli att koppla folk bara så där bara på grundval av att de var dopvittnen om inga andra källor finns att tillgå. Och en generell fråga till Bureforskare är varför i hela friden ska Buresläkten kopplas ihop med prästfamiljer? För att öka statusen på släkten? Det är retoriska frågor jag inte behöver kommentar på. Jag har heller aldrig sett far- eller morföräldrar som dopvittnen i min släktforskning i Sjuhärad. Och vad gäller "fina" dopvittnen som präster och lågadel så verkar de ofta vara utsedda just för sin status skull. Ett exempel är en anfader till mig som var länsman och inflyttad till socknen, så han hade ingen släkt där. Men han var dopvittne massor av gånger i många år, till alla möjliga familjer. Vet inte om det var för att göra sig bekant med sockenborna eller för att han tyckte om dopkalasen.
266
« skrivet: 2022-01-03, 17:36 »
Och "uppgiften" om att Bruggman skulle komma från Öregrund är inte mitt påstående utan en piteåforskare, något jag också skrivit ut. Jag vill inte bli påförd påståendet att jag har kommit med den uppgiften, när jag klargjort att den kom från någon annan. Så Constantinus Lindfors påstående att jag kommit med "uppgiften" om att Bruggman är från Öregrund är ett ogrundat påstående från hans sida. Jag har klargjort att den uppgiften kommer från piteforskare.se och är från en välrenommerad forskare som ofta citeras i släktforskning om Norrbotten.
Desirée Grans ovan anförda uppgifter (23 juni 2021, kl. 13:19) om Bryggman såsom inflyttad till Piteå socken senast år 1600, samt att familjen ifråga skulle ha koppling till Öregrund anser jag vara helt obestyrkta.
267
« skrivet: 2022-01-03, 17:29 »
Med tanke på att det varit fel i databasen vad gäller andra personer i Piteå stad och att det ska finnas två släkter med samma namn som inte har något med varandra att göra, något som kommit fram här, så skulle jag själv kolla av vad som är i källorna vad gäller familjen Bryggman. Och med nedslag har du kommit fram till att min uppgift om att Anders Andersson (Bryggman) aldrig bodde i Pitholm var felaktigt. Bryggmansläkten står i Pitholm ofta som "i Staden". Jag kan inte påstå att detta varit en trevlig diskussion alls med någon av er här, Ulf, Gun, Constantinus, utan full av påhopp och mycket dålig ton. Men lycka till med er släktforskning. Av databasen ”Piteborgare” framgår att Johan Bryggman (ca 1700-1784) hade nio kända syskon. Hans fader Anders Jonsson Bryggman (1660-1716) hade elva kända syskon, och farfader Jon Andersson Bryggman (död 1682) i sin tur tre kända syskon och en ytterligare syster enligt mantalslängder. Johans farfars fader Anders Andersson Bryggare (död 1643) hade åtminstone en syster vid namn Brita (begravd 10/6 1676).
Anders Bryggare var borgare i Piteå stad åren 1623-1643. Birger Steckzéns år 1921 tryckta minnesskrift till Piteå stads 300-årsjubileum uppger korfattat att: ”Enligt en uppgift skall Häggholmen ha blivit inköpt av Anders Andersson Bryggman i Pitholm för 25 d:r kmt.”
Piteborgare om Anders Andersson Bryggares egendomar :
”Enligt längden 1623 har Anders Andersson byggt 1 jordstuga utan skorsten samt 1 bod.
Enligt jordeboken var han ägare till Pitholm 18 åren 1632-1644. Hemmanet skrevs under Pitholm 1632 till och med 1642 och under Öjebyn 1644.
Anders Anderssons dödsbo erhöll fastebrev på 1/3 av Bondön 1645. (Roteringskommissionen 1695) ”
Vid nedslag i enstaka längder för tiden före 1630 påträffas icke någon Anders Andersson i Pitholm:
1630: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044496_00138
1622: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044485_00026
1620: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044483_00049
1600: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044458_00012
Desirée Grans ovan anförda uppgifter (23 juni 2021, kl. 13:19) om Bryggman såsom inflyttad till Piteå socken senast år 1600, samt att familjen ifråga skulle ha koppling till Öregrund anser jag vara helt obestyrkta.
268
« skrivet: 2022-01-03, 17:06 »
Fakta har väl inte alltid varit ledordet i forskningen om Piteå stad, och inte Piteå socken heller. Det är mycket, mycket tydligt. Och jag vill inte bli påförd lögner och påståenden jag aldrig kommit med, vilket skett i kommentarer här och det är också fakta. Som sagt: Gudfruktiga Lisa Andersson i Pitholm 18, var från Ragvaldsträsk.
Som sagt: Hagman/ Häggman Piteå, har inget med henne att göra. Om vi ska hålla oss till fakta.
Punkt.
269
« skrivet: 2022-01-03, 16:40 »
Jag har aldrig avfärdat vigseln som "sekundärkälla". Ingenstans står det i någon kommentar eller svar nedan från mig att jag "avfärdat vigseln" och kallat den en "sekundärkälla"!! Jag tar det igen; min kommentar om sekundärkälla var till Constantinus kommentar att boken om Piteå äldsta församling hade tagit uppgifter från en likpredikan och därmed gett fel fru, en syster som jag förstår det, till Måns Johansson, en kvinna som var gift med Anders Pedersson Rokman. För att citera den kommentaren igen jag gav i förra svaret: "Kommentaren om sekundärkälla var till Constaninius svar att uppgifterna i boken om Piteå sockens äldsta församling kom från skolmästaren Jacob Eurenius tryckta likpredikan över rådmannen Magnus Häggman i Piteå stad. Och därifrån har fel genererats." Och i tråden skriver Ulf Holmberg att Häggmansläkten är en piteåsläkt. Jag citerar från honom, du hittar själv hans svar i trådarna om du söker: "I Skellefteå finns under 1600- och 1700-talet ingen släkt Häggman; det är en renodlad pitesläkt." En renoldad pitesläkt. Fast nu har det dykt upp två. Där är jag i min släktforskning; att det är två Häggman/Hagmansläkter i Piteå under andra hälften av 1700-talet. Och jag har anföräldrar i en och den andra Häggman är ingift släkt till den som gifte sig med den från Stockholm. Och där finns ingiftet med Bryggman. Var du är i din släktforskning relatera jag inte till, utan det är din forskning. Nej, det jag invänder emot är att du avfärdar uppgiften om vigseln i Skellefteå lands kyrkoarkiv. Kyrkoarkivet verkar därmed inte duga som primärkälla!
Genom att först påstå att Ulf Holmberg, och senare även jag pratar om en helt annan släkt än din!?
Jag har forskat på Anders Hagman, och dottern Elisabet finns inte med som dopvittne till helsyskonen Annas och Eriks barn. Jag misstänker att Elisabet dog ung. Halvbrodern Christian Hagman, skomakargesäll, dog 1790 i Piteå stad, 67 ½ år gammal. I bouppteckningen s.å. nämns bara bror Erik Hagman, som var med vid upprättandet av den. (Christian kallas felaktigt Hagberg i Digitala forskarsalens bouppteckningsregister).
270
« skrivet: 2022-01-03, 15:37 »
Kommentaren om sekundärkälla var till Constaninius svar att uppgifterna i boken om Piteå sockens äldsta församling kom från skolmästaren Jacob Eurenius tryckta likpredikan över rådmannen Magnus Häggman i Piteå stad. Och därifrån har fel genererats. Missade du att jag la in Constantinus citat och så kommentaren om sekundärkälla? Och det är ett faktum att uppgifter har getts i tråden om att Häggman i Piteå stad ska alla vara släkt med varandra. Fast nu har ju Constantinus kommit med helt andra uppgifter -- vilket jag tackar för. Jag vet nu att det finns, som jag misstänkte, två Häggmansläkter i Piteå socken. Att jag kopplade Häggman till Skellefteå var mitt misstag. Fast det är inte mitt misstag att slå ihop två släkter i Piteå stad till en. Så lysnings-/ vigselbilagan* från Skellefteå kyrkoarkiv, är en sekundärkälla?
Pigan Lisa Andersdotter, från Ragvaldsträsk, som gifte sig i maj 1764 i Skellefteå, med bonden Anders Johansson i Pitholm, är det en bluff?
Det fanns enligt Pitholms mantal en (1) bonde Anders Johansson, i Pitholm då. År 1764 var han ogift, året därpå hade han en fru noterad.
* Ske-å lands HV/1, s. 5, bildid: A0013708_00005
271
« skrivet: 2022-01-03, 14:16 »
Jag ska kolla upp Johan Felix närmare och se om jag hittar koppling till familjen Granqvist. Det bör vara på frun Lisa Britas sida eftersom Johan Albert var nyss inflyttad från Piteå landsförsamling. Bara jag inte glömmer det... att titta på kusinen.
Fortsätter lite till...om det nu är rätt...
Spekulerar lite i om "kusinen" i Nahma, Delta Co, MI är Johan Felix född 15/7 1871 Överluleå...? Överluleå (BD) AI:7c (1884-1893) Bild 535 / sid 519 (AID: v138926.b535.s519, NAD: SE/HLA/1010250)
Han befann sig i däromkring vid tiden. Två första barnen födda Isabella, Delta Co, MI.
272
« skrivet: 2022-01-03, 14:13 »
Tack för upplysningarna och källan till kammaren i Göteborg. Jag ska leta igen i "Emigranten" senare.
Att Nils Hjalmar pappa skrevs in som Johan (Albert) berodde sannolikt på att han togs för sonen till Nils Hjalmar. Han var ju ganska liten när Johan Albert gifte sig med Lisa Britta. Fast vem 'kusinen' i USA är/var har jag ännu svårt att greppa... Jag ska se närmare på det senare i veckan.
Mvh, Desirée Gran
273
« skrivet: 2022-01-03, 14:06 »
Den där vigselnotisen berör skomakaren Anders Hagman (ca 1685-1775) som flyttat in från Stockholm år 1727 (stadens dombok 26/4 1729; 15/12 1731). Han gifte sig första gången år 1719 (lysning 6/9 i Hedvig Eleonora fs) med Anna Östensdotter Berg[man] (1687-1743) från Piteå stad.
Författarna till ”Piteå församlings äldsta historia 1300 – 1700 talen” hade hämtat uppgiften från skolmästaren Jacob Eurenius tryckta likpredikan över rådmannen Magnus Häggman i Piteå stad, som jordfästes den 8/3 1770. Eurenus hade där uppgivit fel förnamn på Måns Johanssons hustru såsom Elisabet, och i databasen ”Piteborgare” är namnet rättat till Anna Eriksdotter Orre.
Ja men då vet jag det, att mycket av släktforskningen om Piteå stad och Piteå socken är hämtat från andrahandskällor. Och enligt Ulf H Larsson, och i denna tråd, är alla Häggman/Hagman i Piteå socken och Stad släkt med varandra. Så jag vet inte längre.
274
« skrivet: 2022-01-03, 14:03 »
Vad har Elisabet Hagman, född i Piteå stad 1746, med saken att göra?
Anders Johansson i Pitholm 18, var ju gift med Lisa Andersdotter ifrån Ragvaldsträsk, Skellefteå, enligt lysnings- och vigselbilagan 1764. Hennes far var Store Anders Jonsson, därstädes.
Vi skriver tydligen om olika personer. Jag har inget annat att säga i saken.
275
« skrivet: 2022-01-03, 12:32 »
Anders Jonsson Bruggman / Bryggman gifte 1744 sig med Elisabeth (Andersdotter) Häggman. Bryggmansläkten och Häggmansläkten gifter sig flera gånger med varandra eftersom de var ganska så många barn i bägge släkterna. Bryggman i Pitholmen gifter sig också till Skellefteå, fast det är hur prästen skrev in de från Skellefteå socken som är förvirrande eftersom de på hemmanet i Pitholm presenteras som på hemmanet "svägerska" till Anders vilket innebär att man kan först anta att de därmed är systrar till Elisabeth/Lisa/Lisbeth. Fast det med "svägerska" förefaller vara till Anders bror Johan som av någon grund gjorde en tur till Skellefteå socken och fick med sig en fru därifrån. Svårigheten med Bryggman är att där heter alltid en son Anders till en far Anders. De, i varje fall några, förefaller dela sin tid mellan Bryggargården nr 18 i Pitholm och Staden, både nya och gamla Staden. I varje fall flyttar en son född i Staden till Pitholm och Bryggargården. Det är för lite släktforskning och hemmansforskning gjord på Pitholm som ställer till det, eftersom någon av döttrarna gifter sig med en annan Anders också i Pitholm. Detta sagt trots att det gjorts ett jättearbete på Öjebyn genom boken Piteå församlings äldsta historia 1300 – 1700 talen, Piteå 2000, av Olof Andersson och Helge Lundgren. Men i den står det t.ex. att Måns Johansson, stamfar till Häggmansläkten, var gift första gången med med Elisabet Eriksdotter, dotter av Erik Eriksson i Orrbyn i Råneå socken och borgmästare i Luleå stad. Fast Elisabet var inte gift med honom utan med borgaren Anders Persson Rokman från Staden i Piteå socken. Anders och Elisabet gifte sig i Råneå församling. Jag vet inte vad nya forskningen som kom förra året från Piteå släktforskarförening om borgerskapet i Piteå har gett vid handen, vad gäller t.ex. Bryggman och Häggman. Jag har inte det USB-minnet. Och jag föredrar dessutom att göra min släktforskning själv för ibland har inte Piteanor inte stämt alls, i varje fall inte de äldre versionerna. Bryggmans i Piteå stad är helt klart intressanta.
Samtidigt som felaktigheten om hustru Lisa Andersdotter, i Pitholm, behöver bli rättad. Jag svarade på en efterlysning i Anbytarforum: Skellefteå lands 25/7 2007 om Lisa. Hon var ingen Bryggman själv. Och ingen Hagman heller.
Vilket Ulf Holmberg helt riktigt påpekat i den här tråden.
276
« skrivet: 2022-01-03, 12:13 »
Ja, det är ju de där pengarna som ges till kyrkan ibland, utan att det står specificerat för vad även om det inte skedde så ofta. Jag har en anmoder som gav vin till kyrkan och det stämmer överens med när maken avled. Han står i dödboken, men saknas i kyrkans räkenskaper - förutom att hustrun gav vin till kyrkan även om det inte står för vad. För avlidne makens begravning är dock ett rimligt antagande.
Mvh, Desirée
277
« skrivet: 2022-01-03, 12:10 »
Ja, Nils Johan Hjalmar var styvson till Johan Albert. Så bägge är rätt personer. Fast jag förstår inte hur du hittar allt. Vilka register använder du? Den databas jag har tillgång till på släktforskarföreningen är "Emigranten" och där har jag inte fått träff, iaf ingen som verkar stämma. Mvh, Desirée Gran Är det rätt familj så är Nils oä son till Johan Alberts fru, dvs Nils Johan Hjalmar född 12/3 1885, Överluleå (BD) B:3 (1895-1902) Bild 1080 / sid 100 (AID: v138941.b1080.s100, NAD: SE/HLA/1010250).
278
« skrivet: 2022-01-03, 12:01 »
Jag försökte bara vara grundlig. Jag tänkte att två poster i olika trådar kan ge fler svar.
Mvh,
Desirée Gran
279
« skrivet: 2022-01-01, 16:37 »
Hej,
jag undrar hur jag ska kunna följa personer som flyttade till USA, tillfälligt vad det verkar eftersom han endast var borta i tre år. Men han finns inte i databasen "Emigranten"? Jag sökte i den i helgen och fick noll träffar. Söker jag manuellt så söker jag ändå i samma register som de som Emigranten är kopplad till, eller hur?
Föll de personer utanför radarn om de bara köpte sig en båtbiljett till USA? För alla som reste till USA kunde väl inte ha räknats som emigranter?
Tacksam för svar.
Med vänlig hälsning,
Desirée Gran
280
« skrivet: 2022-01-01, 16:26 »
Jag undrar hur jag ska hitta en person som bodde 1902-1905 i USA?
Jag har sökt efter honom i "Emigranten", men utan resultat. Hur kan jag hitta honom? Och räknas alla som reste till USA som utvandrare? Vad var skillnaden mellan någon som bara reste och någon som flyttade, utvandrade, permanent?
Med vänlig hälsning,
Desirée Granqvist
281
« skrivet: 2022-01-01, 16:20 »
Brüggman är ett vanligt efternamn i Nederländerna och i Danmark. Kan också vara efter "brügg(e)".
Och just på grund av de orsaker du tagit upp i din senaste post, är inte omskrivningarna av "Bruggman" till "Bryggman" något som varit bra för inte enbart för släktforskning utan för historien om Norrbotten och om Sverige i sig.
282
« skrivet: 2022-01-01, 16:16 »
Det blir så längre tillbaka i tid. Jag har ibland kartlagt en hel familj så gott jag kunnat trots att jag naturligtvis endast varit släkt med en enda person, t.ex ngns son. Men för att lösa alla familjenamnsknutar så har jag kartlagt alla föräldrarnas syskon och giften, iaf vid de tillfällen när det har varit problematiskt att veta vem som är vem.
283
« skrivet: 2022-01-01, 12:36 »
Inte fontetiskt, uttalsmässigt.
Men historiskt blir det ett fel som ger jätteproblem släktforskningsmässigt vad gäller en släkts bakgrundshistoria. Därför är omskrivningen av "Bruggman" i Piteå stad och Piteå socken till "Bryggman" som gjorts av släktforskare ett stort felgrepp enligt min mening.
Och en del i Norrbotten var från andra platser i Sverige och även från andra länder och det påverkade naturligtvis efternamnen. Att i det sammanhanget ignorera "Bruggman" i källorna som släktforskare gjort som skrivit om den släkten och göra om alla dess efternamn till "Bryggman", utan hänsyn till hur efternamnet stavats i källorna, har varit en stor otjänst mot den släkten är min uppfattning. Det är en form av historierevision som inte alls är bra.
284
« skrivet: 2022-01-01, 12:27 »
Hej Kalle,
det är problemet överallt i Sverige antar jag. En man som hette Anders hade oftast en son som hette Anders och hette förste Anders pappa Anders kan det bli knepigt.
Gott nytt år!
285
« skrivet: 2021-12-31, 19:21 »
Vad gäller Bryggmansläkten i Piteå stad, samma släkt som Bryggman i Pitholm, så heter släktens män i staden "Bruggman" i efternamn. Att det inte noterats av släktforskare utan de har istället skrivit "Bryggman" på släktens män i Piteå, är inte bra alls ur vare sig historiskt hänseende eller ur släktforskarperspektiv. Jon Bruggman hette en i släkten i Piteå stad ( se bifogad bild). Sonen Anders Jonsson heter också Bruggman i efternamn vid hälften av de tillfällen han och hustrun döper barn i Piteå stad och hans efternamn användes; ex dottern Elisabeth döpt 21 november 1703 och dottern Britadöpt 24 februari 1708. När Anders inte står som "Bruggman" vid dop står han som "Anders Jonsson". Att eventuellt ge faktumet med användningen av "Bruggman" en förklaring som "prästen var så korkade att han inte kunde skriva in rätt efternamn" skulle bara bli dumt, bland annat för att Bruggman används gång på gång på gång i dopböckerna och för fler män än en, och dessutom från en generation till en annan. Och hur svagtänkt kunde en präst vara och ändå få fortsätta vara präst..? Bruggman är överhuvudtaget inte ens svenskt. Men att släktforskare som skrivit om Piteå stad och Piteå socken, gett alla i den släkten efternamnet "Bryggman", och undlåtit att påpeka att de hette Bruggman under en lång period och då bland borgargrenen av släkten, har gjort både släktens härkomst och historia och släktforskning om Piteå stad och socken en otjänst. Ingen i släkten handlade heller med humle eller hade bryggeri vilket annars hade förklarat efternamnet "Bryggman". Gästgiveriet i Pitholm fanns på hemman nr 4 Västgård. Bruggmans var dessutom borgare, och större delen av borgarna i Norrbotten blommade inte ut från någon tuva på en skogsäng någonstans i inlandet och sedan begav sig in till stan för att börja handla. Handel och köpskap med seglatser till Stockholm, Livland, Torneå, Åbo osv. var en alltför stor apparat och alltför kostsamt för att någon på ett nybygge i Norrbotten skulle kunna hoppa in i det bara så där. Därför kom många köpmän i norr söderifrån. Det finns ju böcker om det som Nils Fribergs bok. Så Olof Andersson hade inte så lite kött på benen när han menade att Bryggman i varje fall inte var en piteåsläkt överhuvudtaget. Jag kallar min släkt Bruggman i Piteå stad som det står i dopböcker. "Bryggman" kallar jag de av släkten som bodde i Pitholm. / Desirée Gran Hej Desirée
Det var flera intressanta påståenden om Bryggmansläkten som omedelbart anmäler ett antal frågeställningar:
1. 1. Vad heter den Bryggman som gift sig med en Elisabeth Häggman från Skellefteå socken?
2. 2. Uppgiften att släkten Bryggman skulle komma från Öregrund skulle må bra av hänvisningar var uppgiften finns att belägga; annars är det bara en vandringssägen.
3. 3. Var finns uppgiften att släkten kom år 1600 till Piteå socken?
4. 4. Var framgår det att han var skattebefriad?
5. 5. Finns något belägg att släkterna Bryggman i Piteå och Brugman i Nederländerna hade gemensamt släktskap? (utöver namnlikheten)
/Ulf Holmberg.
286
« skrivet: 2021-12-31, 18:50 »
Jätteintressant Erik. Jag har släkt från Dalarna som på 1800-talet flyttade till Norrbotten som rättare. Men jag har ännu inte sett det med gårdsnamn till namnen på släkten i Dalarna. Fast jag har sett namn som "Lill-Pärs" när jag letat efter min dalsläkt i källor, främst mantalslängder. I Norrbotten ser jag att där satte man "unge" och "gamle" efter namnen, även i min släkt, eller "senior" och "junior" fast då i städerna. Men det blir ju ett jätteproblem ibland när folk heter likadant på samma gård eller samma hemman.
Gott Nytt År!
287
« skrivet: 2021-12-30, 16:29 »
När det gäller "Anders i Persön" m.fl., så är ju det inte "gårdsnamn följt av personnamn" (som det talas om i artikeln). "I Persön" är ju bara en upplysning om var han bor. Och så skrev man naturligtvis över hela landet. Och inte bara om högreståndspersoner, snarare särskilt om vanliga bönder. Hur skulle man annars i domböcker och andra handlingar veta vilken av alla Andersar i socknen eller häradet/tingslaget det gällde?
Naturligtvis måste man identifiera människor, vilket gjordes. Så jag förstår inte alls vad du vill komma med frågan "Hur skulle man annars i domböcker och andra handlingar veta vilken av alla Andersar i socknen eller häradet/tingslaget det gällde?" Jag har inte skrivit emot att man liksom inte behövde identifiera folk, som din mening jag citerat verkar peka på. Problemet är dock, än tydligare såsom du framställde det, att även om identifikation skedde i talspråk i Norrbotten, så användes ändå inte samma identifikationssätt i domböckerna i Norrbotten. Det leder till den konstiga slutledningen att var 'svårare' att förstå folk i dagligt tal så därför behövdes gård framför personnamn, men inte i domböckerna i Norrbotten. Det är ju jättekonstigt. Man var liksom trögare i huvudet när man pratade om folk sinsemellan varandra, men inte när man var vid tinget?
288
« skrivet: 2021-12-30, 16:20 »
Jaha, så deras giftermål finns inte alls någonstans? Bara i HFL? Fast det spelar egentligen ingen större roll eftersom de var ändå gifta.
289
« skrivet: 2021-12-30, 16:19 »
Jag nöjer mig med att kommentera påstående 1. Den Anders Johansson som gifter sig 1764-05-20 i Skellefteå landsförsamling gifter sig inte med någon Häggman. Hon heter Lisa Andersdotter och är från Ragvaldsträsk nr 2. Jag har inte kunnat påvisa något släktskap mellan hennes föräldrar och släkten Häggman. Har du?
I Skellefteå finns under 1600- och 1700-talet ingen släkt Häggman; det är en renodlad pitesläkt.
/Ulf Holmberg.
Det verkar dessutom som att du pratar om en annan släkt än mig. Jag har som sagt inte kapacitet att gå igenom en hel bok och kolla referenser.
290
« skrivet: 2021-12-30, 16:14 »
Jag nöjer mig med att kommentera påstående 1. Den Anders Johansson som gifter sig 1764-05-20 i Skellefteå landsförsamling gifter sig inte med någon Häggman. Hon heter Lisa Andersdotter och är från Ragvaldsträsk nr 2. Jag har inte kunnat påvisa något släktskap mellan hennes föräldrar och släkten Häggman. Har du?
I Skellefteå finns under 1600- och 1700-talet ingen släkt Häggman; det är en renodlad pitesläkt.
/Ulf Holmberg.
Dina frågor om Häggmansläkten som nämns i boken om Öjebyn får du ta med de två som skrev den boken känner jag. Det är för många människor som nämns i den boken för att jag ska kunna gå igenom alla uppgifter och korrelera dem till varandra, bekräfta eller verifiera. Det är säkert lätt att hitta dem genom Piteå släktforskarförening i Öjebyn. Deras hemsida är: https://piteforskare.se/
291
« skrivet: 2021-12-30, 16:04 »
Tusen tack för det!
Gott Nytt År!
292
« skrivet: 2021-12-13, 15:07 »
Det nämns i artikeln att gårdsnamn varit vanligt i personnamn även i Norrbotten. Men det stämmer inte alls för socknar som Luleå och Piteå.
Högre ståndspersoner kunde nämnas med hemmansnamn eller -plats som "Tomas i Ede" där Ede är en liten halvö eller "Nils i Hamnen" där Hamnen var en plats i Öjebyn i dagens Piteå kommun eller "Anders i Persön" där Persön var en plats i byn Långsnäs i Piteå socken. Men det var inte alls vanligt som det påstås i artikeln. Kanske för nordöstra Norrbotten som Torneå socknar och Kalix socknar, för de vet jag inte mycket om. Men det jag vet fram till idag är att jag inte sett några gårdsnamn där heller till personnamnen.
Mvh,
Desirée Gran
293
« skrivet: 2021-12-13, 15:03 »
Hej,
vad står det i sista kolumnen i mantalslängderna för t.ex. Gränge och Norrbärke socknar? Jag får det till "förlanade" eller "förlenade", men vad betyder det.
Jag ser också att finns det personer i den kolumnen finns inga registrerade personer i kolumnen "bonde" och/eller "hustru". Är det gårdsägarna man och/eller hustru som är införda i kolumnen "förlanade"?
Tack på förhand!
Med vänlig hälsning,
Desirée Gran
294
« skrivet: 2021-12-13, 14:48 »
Hej Jan,
ja, jag hittade rätt Margeta Eliasdotter. Hon gifte sig i Nederluleå, men det står fel namn vilket gjorde allt förvirrande. Han står som Olof Nilsson, inte Olof Johansson och hon står som Margeta Persdotter, inte Margeta Eliasdotter. Jag minns nu inte vilket år det de gifte sig, men de finns i vigselboken för Nederluleå.
Att Margeta fick Persdotter i vigselboken beror säkert på att hennes pappa hette Elias Persson. Mamma Brita var närmast från Kopparnäs nr 10 Viken, dåvarande nr 9. Brita var emellertid född 18 februari 1720 på Pitholm nr 24 Bäcken, dåvarande nr 22, dotter till Lars Andersson (Bryggman), också borgare i Piteå (nya) stad.
Med vänlig hälsning,
Desirée Gran
295
« skrivet: 2021-12-06, 11:12 »
Nej, förlåt det var Caspar som var skrivare vid Hällsjö bruk, det hade jag själv fått med här i denna tråd.
Men det var Jacobs son Christophers son Jacob Christopher som var på tinget.
296
« skrivet: 2021-12-06, 11:11 »
Hej Stefan,
eftersom du gjort ett megajobb på Erik Dunder och Elisabeth Andersdotter sparkade jag vidare med Baltsar sida.
Han var mest sannolikt son till Jacob och något jag inte kan läsa i Plogsbo, ofta Plogskog, också i Norrbärke.
Jag hittade honom via brodern Hindrich i Plogskog som fick barn. En gång står det i FB att Baltsar fick barn i Plogskog, men troligtvis hälsade han bara på i Plogsbo.
I HFL står det "Baltzar i Grufberget". Baltzar antecknades som "borta" hos svärföräldrarna i Gruvriset.
Nu måste jag sluta, kanske jag hinner mer ikväll. Jag har ännu inte fört in allt Du hittat på Erich Dunder och Lisbeth/Elisabeth, kanske jag får tid till det ikväll. Det är ju liksom dundernyheter 
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
Hej Stefan, jag vet inte om du är intresserad med det gäller familje Phenning i Plogbo. När Jacob Phenning avled 1674 är hans sonson Jacob Christopher, son till Christopher Jacobsson, på tinget. 11-årige Jacob Christopher har en massa kunskap om häxprocesserna i Stockholm (!). Med tanke på hans ålder bör han ha fått den informationen hemma. Jag börjar därför tro att familjen Phenning var köpmän, för de var oftast de som visste vad som hänt i huvudstaden. Jag har dock letat i städerna Västerås, Köping och en stad till utan att hitta honom. Han kan vara en av de som flyttade ut 'på landet' från städerna. Detta är emellertid bara en hypotes än, men han och hans familj bör ha kommit någonstans ifrån. Dessutom blir hans son Christopher skrivare vid Hellsjö bruk (om jag minns rätt bruk just nu för jag har pappren över familjen på annat ställe). Det var alltså en bildad familj. Med vänlig hälsning, Desirée G
297
« skrivet: 2021-12-03, 23:10 »
Stackarn.
Men då vet jag.
Med vänlig hälsning,
Desirée Gran
298
« skrivet: 2021-12-03, 23:08 »
Hej Stefan, självklart är Du 'här' . Ja Claes är en tysk variant av Nikolas. Ska ha kommit till Sverige på 1300-talet med tyska invandrare. Själv tycker jag dock att det är underligt att det i så fall inte är någon stringens i namnskicket. Var de tyskar borde de ha använt Claes rakt av. Men det är just nu bara min åsikt. Ha en fin helg, Stefan. Mvh, Desirée G
299
« skrivet: 2021-12-03, 01:19 »
Hej igen, i vilken församling begravdes Maria Wilhelminas make Carl Peter Ericsson? Enligt HFL för Norrtälje avled han 6 maj 1860, men han begravdes inte i St. Nikolai. Jag har även tittat igenom Finska församling, men han finns inte där. Sista bostadsadressen för dem är Skomakargatan hus nr 7/32 i Gamla Stan, "Inre staden", där de finns åren 1859-1860, så de hann inte flytta ngn annanstans innan han avled. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056346_00018#?c=&m=&s=&cv=17&xywh=613%2C2430%2C2552%2C1156Hon själv flyttade in till Norrtälje den 18 oktober 1860 och står som änka i HFL. Så Carl Peter följde inte med henne till Norrtälje. Hon hade sin yngste bror där, Brynolph Daniel. Med vänlig hälsning, Desirée G
300
« skrivet: 2021-12-02, 20:28 »
För att förtydliga; alla de tre åren (1661-1663) Gillius Claesson bor i Hagge bruk i Norrbärke har han efternamnet Claesson. Hur någon kan tänka och tro att Gillius pappa hette Nicolas är oförståeligt. Eller så har jag läst fel. Men Gillius hammarsmed vid Hagge (bruk) som får dottern Anna 1661 i Norrbärke socken hette Gillius Claesson och ingenting annat i mantalslängderna. Och de under alla de tre åren familjen bodde i Hagge bruk. År 1663 står han under 'Hagge bruks folk' fjärde nedanifrån som "Gillius Classonn" https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0007206_00138#?c=&m=&s=&cv=137&xywh=462%2C2840%2C1757%2C816Mvh, Desirée Gran
301
« skrivet: 2021-12-02, 20:05 »
I mitt rotande i släkten har jag kommit fram till att jag har anor i två troliga Vallonsläkter.
Jag har sökt efter information men har inte hittat så värst mycket.
[...]
Tabell 102
Gillius Herou, son till Nicolas (tab 101), döps någon gång mellan 16-23/9 1632 vid Kvarnbacka. Han följer sina föräldrar till Hagges bruk och gifter sig mot slutet av 1650-talet. Hans maka heter Sara Bastinsdotter (Michot). Familjen döper sina barn i flera olika bergsförsamlingar under 1660-talet, vilket tyder på att Gillius i sitt yrke som hammarsmed ofta byter arbetsplats. Vid Hagge finns de antecknade 1675 men flyttar sedan till Ludvika bruk i Grangärde och är 1682 i Ramsberg. Gillius dör 5/10 1702 i Ljusnarsberg.
Barn: Maria f 16/7 1660 i Färna bruk i Gunnilbo, d 26/2 1735 i Grangärde, g m Erik Olsson 26/10 1680 i Grangärde
Anna f 26/10 1661 i Hagge i Norrbärke
Johan (tab 103)
Claes (tab 106)
Gilius (tab 111)
Hindrich f i april/maj 1670 i Fermansbo i Ramnäs
Peter f c 1671
Sara f 1673 i Fermansbo i Ramnäs, d samma år
Mats f 1674 i Fermansbo i Ramnäs
[...]
Anna född 1661 i Norrbärke socken har som fader "Gillius hammarsmed vid Hagge". Gillius heter i mantalslängderna för Hagge bruk "Gillius Claesson" de åren familjen bor där vilket var 1661-1663. Mvh, Desirée G
302
« skrivet: 2021-12-02, 19:57 »
Hej Anita och Åke ! Jättetack för detta. Mina sökningar har känts nästan planlösa fastän jag varit systematisk. "Planlösa" för att jag inte hittade henne. Jag var fundersam på om flyttat ut, för hennes syster Ulrika Ottiliana flyttade från Älvsbyn till Stockholm och sedan till Karungi i Norrbotten eftersom deras mamma flyttat dit till en annan av systrarna. Jag tänkte att de var en flyttande familj och att Maria Wilhelmina var som sin syster, Ulrika Ottiliana, bara in och ut av Stockholm, Så massa tack för detta ! Med vänlig hälsning, Desirée Gran
303
« skrivet: 2021-12-02, 16:19 »
Hej,
jag undrar var Maria Wilhelmina Kock finns i Stockholm på 1830-talet?
Hon flyttade eventuellt från Älvsbyn med brodern Gustaf Wilhelm Kock. De flyttade i alla fall före 1833 för de saknas i utflyttningslängderna för åren 1833-1839. Fadern var komminister i Älvsbyn och avled 1833 och den sista att lämna prästgården var änkan som flyttade ut från socknen 1835.
Jag har sökt i mantalslängderna för Stockholm, men det är för många Maria, Maria W och Maria Wilhelmina för att jag ska kunna komma det minsta rätt.
Hennes broder Gustaf Wilhelm jag har hittat. Han och familjen flyttade en del i Stockholm. Han gifte sig redan 1828 med jungfru Christina Wilhelmina Hörgren från Löts församling i Uppland. Men Maria Wilhelmina finns inte i hans hushåll någon gång.
Hon hade också systern Wendela Juliana och Carl Johan i Stockholm som lämnade Älvsbyn 22 augusti 1833 för Stockholm. Jag har letat i inflyttningslängderna efter dem för att se om de eventuellt flyttade till Maria Wilhelmina, men de finns inte vare sig i Hedvig Eleonoras, Jakobs eller Maria Magdalenas inflyttningslängder. För Katarina saknas inflyttningslängder för det året.
Enligt MyHeritage ska hon ha gift sig med en viss Carl Peter Eriksson/Ersson. Han kan vara densamme som gardisten på Ladugårdslandet i mantalslängderna för Stockholm. Men jag hittar inte honom heller husförhörslängderna.
Vet någon vänlig själ var hon bodde i Stockholm?
Med vänlig hälsning,
Desirée G
304
« skrivet: 2021-11-27, 17:10 »
Jättetack Lennart!
305
« skrivet: 2021-11-25, 21:43 »
"Skutr" betyder på fornnordiska "överföring". På isländska betyder det idag "skyttel". "Skut", ibland stavat "skutt", ligger då närmast att ha med transporter att göra i det sammanhanget.
Mvh, Desirée Gran
307
« skrivet: 2021-11-25, 21:32 »
Tack Håkan, då vet jag. Jag lärde mig en del på detta, även om jag ville skilja eller koppla Gatzman i Dalarna/Kopparberg med Gassman. Men åren blir fel. Fast jag lärde mig som sagt var mycket.
Mvh, Desirée G
308
« skrivet: 2021-11-25, 15:25 »
Jag löste det på egen hand. Kolmora finns från och med ML 1663: ArkivDigital: Mantalslängder 1642-1820 Kopparbergs län 1647-1820 (W) 17 (1663) Bild: 1430 Sida: 1563
Före det var Kolmora en del av Gruvriset, i varje fall i ML.
/ Desirée G.
309
« skrivet: 2021-11-25, 14:34 »
Hej,
jag undrar om Kålmora i Norrbärke låg bredvid Gruvriset eller gick under Gruvriset?
Problemet är att Pehr Andersson gift med Malin Nilsdotter finns i Gruvriset i HFL åren 1671-1693 och 1694-1704. Men de saknas helt i mantalslängderna.
ArkivDigital: Norrbärke (W) AI:1 (1671-1693) Bild: 58 Sida: 49 , v131188.b58.s49
ArkivDigital: Norrbärke (W) AI:2 (1694-1704) Bild: 124 Sida: 114 , v131189a.b124.s114
Däremot finns en Pehr Andersson i "Kålmoran" under samma tid i HFL. Detsamma gäller sonen Anders Persson; han finns i HFL för Gruvriset, men saknas helt i Gruvriset i ML. Däremot finns en Anders Persson i Kålmoran. När Anders Persson i Kålmoran avlider och änkan blir kvar i ML, är Anders Persson avliden före 1701 enligt DB för då avled sonen till "salige Anders Pärsson i Gruvriset". Men denne Anders Persson finns i HFL i Gruvriset.
Tillhörde Kålmoran Gruvriset vilket kan förklara varför Pehr Andersson och hustrun samt sonen Anders Pehrsson och hustrun finns i Gruvriset i HFL, men saknas Gruvriset i ML?
Med vänlig hälsning,
Desirée Gran
310
« skrivet: 2021-11-20, 12:27 »
Sök på Vadfors byalänger här på forumet så hittar du information.
//S
Tack. Sedan tror jag inte att Skut Anders var endast gift en gång eftersom hustrun på 1670-talet fanns bara en enda gång. Jag tror "hustrun" var ett missförstånd för dottern som finns i hushållet strax före och direkt efter 'hustrun' på 1670-talet.
311
« skrivet: 2021-11-19, 18:28 »
Karl finns som "Carl Skutkarl" i byn By i Norrbärke socken i Dalarna år 1655 (källa: ArkivDigital: Mantalslängder 1642-1820 Kopparbergs län 1647-1820 (W) 9 (1655) Bild: 660 Sida: 121, v895652.b660.s121
I Norrbärke finns även "Casper Skrivare" vid Hällsjö bruk i Norrbärke socken 1655. Detta är troligtvis Baltsar Jacobssons bror (källa: ArkivDigital: Mantalslängder 1642-1820 Kopparbergs län 1647-1820 (W) 9 (1655) Bild: 640 Sida: 117, v895652.b640.s117).
Mvh, Desirée
312
« skrivet: 2021-11-19, 17:41 »
Skut Anders uppträder i mtl för Skenshyttan from 1649, from 1651 skrivs han ensam i hushållet. Inte omöjligt att han kan återfinnas i Norrbärke före det men det har jag inte hunnit att kontrollera. Enligt Vadfors avled hans fader Erik Jönsson i Riset omkring 1640. Anders torde ha varit född omkring 1620 eller så, han fick ett dödfött barn i Skenshyttan 1648, detta barnet begravdes 26 mars.
//S
Jättetack för uppgifterna om fadern i Riset. Fast Skut Anders (då i Skenshyttan) måste ha gift om sig eftersom han hade en hustru som försvann ur ML 1672. Mvh, Desirée
313
« skrivet: 2021-11-19, 17:38 »
Nej, Anders och Erik måste även de vara hennes söner då hennes fader Skut Anders, vilken var från Riset i Norrbärke, står som ogift i mtl på 1670-talet i Skenshyttan. I husförhöret 1663 står han även som ogift tillsammans med dottern Kerstin (Stora Tuna (W) AI:1 (1663-1696) Bild 82 / sid 78 (AID: v129225.b82.s78, NAD: SE/ULA/12218)).
//S
Skut Anders i Skenhyttan har en hustru som försvinner år 1672 ur ML. Fast det finns ingen avliden hustru till honom vare sig i Silvbergs eller Tunas död- eller kyrkoböcker (alltså räkenskaperna). Men hon återkommer aldrig igen så hon avled mest sannolikt 1672-1673. År 1674 är sista gången som han själv finns i en ml. Fast familjen finns ju som du visat i Skenshyttan i HFL. I HFL är han antecknad ha tagit nattvarden 1694, men inte 1695. Men han saknas i dödböckerna liksom i kyrkoräkenskapernas testamente både för Silvberg församling och för Tuna församling de två åren. Mvh
314
« skrivet: 2021-11-19, 17:24 »
Hej igen,
Beträffande tillnamnet Skut finns en diskussion om detta under norrbärke, https://forum.rotter.se/index.php?topic=169239.0
Det finns nämligen Bergsmän med detta tillnamn i Söån i slutet av 1600 och början av 1700-talet. Här sätts dock tillnamnet sist som Per Persson Skut.
Hälsningar /Lennart
Jättetack Lennart! Mvh, Desirée
315
« skrivet: 2021-11-19, 11:54 »
På fornnordiska är "skut" detsamma som skott fast också brädan man sitter på i båten samt "inre beklädnad på båt" (vad som nu menas med det..).
"Skutr" är isländska och betyder överföring. "Skut" skulle i det sammanhanget betyda "överföring" av ngt. Ett skott från ett vapen är ju en form av överföring från just ett vapen på ngt eller ngn annan.
316
« skrivet: 2021-11-19, 11:42 »
Okej, då var "Skut Erik" ngn annan. Men vad är Vadfors notiser för ngt? Jag har gjort en nätsökning men inte fått napp. Ngt jag kan låna från ett bibliotek?
"Skut" betyder på norska också stenblock, takskägg, (gran)riskoja, skjul (som sitter fast med annan byggnad), överskjutande tak (på gavlar). Det är också en form av "skott", alltså att skjuta ett skott från ett vapen. Jag har bott i Norge i nio år. Sextonhundratalet är också en tid när de nordiska språken ännu delade fler ord än idag.
Jag tänker att det kan var ngt som användes inom bergsbruken. På isländska betyder det idag ungefär "skyttel".
Mvh, D
317
« skrivet: 2021-11-18, 15:49 »
Men Stefan,
du behöver inte kolla för min skull. Jag har ändå nog med Anders och barnen.
Mvh
318
« skrivet: 2021-11-18, 13:23 »
Skut Anders uppträder i mtl för Skenshyttan from 1649, from 1651 skrivs han ensam i hushållet. Inte omöjligt att han kan återfinnas i Norrbärke före det men det har jag inte hunnit att kontrollera. Enligt Vadfors avled hans fader Erik Jönsson i Riset omkring 1640. Anders torde ha varit född omkring 1620 eller så, han fick ett dödfött barn i Skenshyttan 1648, detta barnet begravdes 26 mars.
//S
Eller en son..? Det beror ju på vad "Skut" hänvisar till. Yrke? Plats? Familjenamn? Mvh
319
« skrivet: 2021-11-17, 23:30 »
Nej, Anders och Erik måste även de vara hennes söner då hennes fader Skut Anders, vilken var från Riset i Norrbärke, står som ogift i mtl på 1670-talet i Skenshyttan. I husförhöret 1663 står han även som ogift tillsammans med dottern Kerstin (Stora Tuna (W) AI:1 (1663-1696) Bild 82 / sid 78 (AID: v129225.b82.s78, NAD: SE/ULA/12218)).
//S
Nu börjar jag tro att Skut Erik i Norrbärke socken är far till Skut Anders... Jag tror iaf dessa är familjen/släkten, på någon vänster, som stannade i Gruvriset även om jag helt inte kan visa på kopplingen annat än till namn. De andra i Gruvriset har 'fel' namn och de som har 'rätt' namn är annan släkt till mig på en annan sida. ArkivDigital: Norrbärke (W) AI:1 (1671-1693) Bild: 60 Sida: 51 ; v131188.b60.s51 Fast nu klappar jag igen butiken för ikväll, jag börjar bli för trött. Mvh, Desirée
320
« skrivet: 2021-11-17, 19:35 »
Nej, Anders och Erik måste även de vara hennes söner då hennes fader Skut Anders, vilken var från Riset i Norrbärke, står som ogift i mtl på 1670-talet i Skenshyttan. I husförhöret 1663 står han även som ogift tillsammans med dottern Kerstin (Stora Tuna (W) AI:1 (1663-1696) Bild 82 / sid 78 (AID: v129225.b82.s78, NAD: SE/ULA/12218)).
//S
Elisabeth borde vara från Norrbärke eftersom hon gifte sig där. De allra flesta gångerna gifte paren sig där kvinnan var född, inte tvärtom. Och sedan flyttade hennes pappa eller föräldrar till Skenshyttan. Mvh, Desirée
321
« skrivet: 2021-11-17, 14:33 »
Oj, jag skrev visst in allt i citat... Men det syns vad som står iaf.
322
« skrivet: 2021-11-17, 14:32 »
Nuså,
tack vare den där vigselnotisen så har jag kommit fram till att Erik Andersson Dunders hustru Elisabet Andersdotter från Skenshyttan måste vara identisk med gamla Anders Erikssons dotter i samma by som återfinns i förhöret 1688-1695 (Silvberg (W) AI:1 (1688-1718) Bild 200 / sid 17 (AID: v131611a.b200.s17, NAD: SE/ULA/11320)). Hur uppställningen i gården skall tolkas är jag lite osäker på, att det rör sig om hennes son Daniel är jag rätt övertygad om, men Erik och Anders misstänker jag är hennes bröder, likaså är systern Sara Andersdotter hennes syster. Uppgifterna kan läsas tillsammans med att Erik Dunder i By i Norrbärke får barnen Erik 1668, Erik 1672 samt Daniel 1674.
Hej Stefan,
eftersom du gjort ett megajobb på Erik Dunder och Elisabeth Andersdotter sparkade jag vidare med Baltsar sida.
Han var mest sannolikt son till Jacob och något jag inte kan läsa i Plogsbo, ofta Plogskog, också i Norrbärke.
Jag hittade honom via brodern Hindrich i Plogskog som fick barn. En gång står det i FB att Baltsar fick barn i Plogskog, men troligtvis hälsade han bara på i Plogsbo.
I HFL står det "Baltzar i Grufberget". Baltzar antecknades som "borta" hos svärföräldrarna i Gruvriset.
Nu måste jag sluta, kanske jag hinner mer ikväll. Jag har ännu inte fört in allt Du hittat på Erich Dunder och Lisbeth/Elisabeth, kanske jag får tid till det ikväll. Det är ju liksom dundernyheter
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Gustafs
323
« skrivet: 2021-11-17, 11:06 »
Hej Lennart,
med hjälp av alla dina uppgifter om regementena, var rekryteringarna gjordes och när regementena avtågade från Dalarna under Stora nordiska kriget har jag alla chanser att hitta honom och lösa 'gåtan' om vilken soldat han var.
Det enda som kan bli ett hinder är alla de där glappen som är i nästan varje regemente i hela Sverige under det kriget...Fast det återstår att se. Frågan är varför han inte avtågade. Som jag skrev kanske han blev avskedad? Skadad kanske...
Mvh, Desirée
324
« skrivet: 2021-11-17, 11:00 »
Hej Stefan,
och vilket ARBETE du lagt ned på familjern/erna! Jag ska gå till släktforskarlokalen och slå upp alla de referenser du gett och fota av för min släktforskarsida.
Jag hade tänkt igår att jag skulle nysta själv, men jag hade för ont i handleden pga inflammation att jag inte kunde - den opererade handleden gör sig ännu påmind.
Fast idag ska jag gå dit för nu har jag exakta referenser av dig så jag slipper scrolla hit och dit, fram och tillbaka, utan kan bara klicka mig fram.
Jättetack Stefan, Du är en klippa som släktforskare och en klippa på Dalarna.
Mvh,
Desirée
325
« skrivet: 2021-11-16, 13:12 »
326
« skrivet: 2021-11-16, 13:09 »
Hej,
jag efter folk i Aspeboda socken. Jag kan med stor säkerhet säga att Matts Hansson var pappa till Israel Mattsson i Utanmyra, senare Lisselänget.
Jag tror den Matts motsvarar "Matz i Ängiet" år 1612. Kan någon bekräfta det?
Israel finns i den första bef. ML som är för år 1647 fram tills han avlider 1684. I mantalslängderna tillhör han länge Björsbo, som innan tillhörde Liljan. I kyrkoböckerna uppges han bo i "Lisselänget". Åldersmässigt kan "Matz i Ängiet" vara pappa till Israel. "Lisselänget", det vill säga "lilla ängen", kan också ha varit en del av "Ängiet" sett tilll namnet.
Tack på förhand.
Med vänlig hälsning,
Desirée Gran
327
« skrivet: 2021-11-16, 11:44 »
Lennart,
att rekryteringar skedde i Norrbärke kan suga upp var Daniel blev soldat, även om det står i Stor Tuna, att han var soldat i Tuna.
Är Erich Dunder och Lisbetha Andersdotter som gifte i Norrbärke och hon var från Skenshyttan i Stora Tuna där Daniel sedan dyker upp, är mycket täckt vad gäller Daniels härkomst.
Annars jättetack för all information om Dalreg och Bergreg, för jag kan lite om sådant. Det går bara att läsa sig till en viss del, resten måste man forska fram själv för att förstå - och sådant tar tid.
/ Desirée
328
« skrivet: 2021-11-16, 11:39 »
Stefan, jag har hittat goda kandidater till Daniel Dunders föräldrar! Erich Andersson Dunder och Lisbetha Andersdotter hon från Skenshyttan i Tuna socken - dit Daniel sedan flyttade. Detta är över när Erich och Lisbetha gifte sig den 3 november 1667 i Norrbärke församling (har bara Svar hemma) https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0013426_00070#?c=&m=&s=&cv=69&xywh=3899%2C749%2C3010%2C1398Jag har inte följt paret alls, utan letade efter en annan familj och så dök Erich och Lisbetha upp. Daniel skulle då vara en yngre son, bland de yngsta?, till Erich och Lisbetha. Vad som står på Erich kan jag inte läsa ordentligt i Svar, så jag återkommer ev. om det. Med vänlig hälsning, Desirée
329
« skrivet: 2021-11-15, 11:09 »
Landskapshandlingarna består av olika sorters källor.
[...]
Hälsningar
Leif Olofsson
Så jag måste egentligen bara leta igenom landskapshandlingarna efter Aspeboda sockens tioendelängder. Jag kan tänka mig att de kanske inte finns alla år under 1500-talet fram till 1630, men någonstans. Jag har hittat min ena anmoder Margreta i Aspeboda i partalslängder för "Kopperbergit" i de första landskapshandlingarna. Fast nu letar jag efter folk i Aspeboda socken, Matts Hansson i Änget pappa till Israel Mattsson. Jag tror den Matts motsvarar "Matz i Ängiet" år 1612. Men jag vill gärna hitta Matts i landskapshandlingarna ngn gång mellan 1612-1630. Med vänlig hälsning, Karin Granqvist
330
« skrivet: 2021-11-14, 12:52 »
Hej,
var hittar jag ställen som Björsbo och Liljan i Aspeboda socken i landskapshandlingarna?
Jag hittar endast bergsmän/bergsfrälse och adeln i 1600-talets landskapshandlingar.
Finns ens 'vanliga' människor uppförda i landskapshandlingarna? Eller är det bara bergsmän, bergsfrälse och adel som finns i dem+
Tacksam för svar.
Med vänlig hälsning,
Desirée Gran
331
« skrivet: 2021-11-14, 12:27 »
Andreas Gassman finns i varje fall år 1574 vid Ortala. Anders Gassman Ränneverksmästare ska finnas vid 1598 och i början på 1600-talet vid Ortala bruk i Roslagen. Senare under 1600-talet ska han finnas vid Älta Ränneverksbruk.
Så i vilka källor hittar jag bruken Ortala och Älta och de två männen? Och vet någon om de är släkt med Gatzman/Gadzmansläkten i Dalarna? Den förste spårbara i Dalarna är Gilius Giliusson. "Gilius" kommer från Egidius.
Mvh,
Desirée Gran
332
« skrivet: 2021-11-14, 12:19 »
Hej,
i vilka källor hittar jag information om far och son Anderas och Anders Gassman vid Ortala bruk? Andreas upptog den första gruvan i Huggvassängen och var troligen även verkmästare vid Ortala bruk.
Jag vill få källor på var jag kan hitta dem och om någon vet om hustrur och barn. Och vet någon om vilken koppling Gassman i Ortala hade med bergs- och gruvmannasläkten Gatzman i Dalarna? Gatzmansläkten i Dalarna har på manssidan förnamn som Petter, Frantz, Jesper och Anders, där vare sig Petter (av Petrus med kristendomen), Frantz (latin för Franciscus) eller Jesper (persiska för "skattmästare") är speciellt svenska, även om Petter idag räknas som 'svenskt'.
Jag har aldrig släktforskat tidigare på Uppland och kan därmed ha svårt att hitta rätt plats i landskapshandlingar och beroende på till vilken socken Ortala och Huggvassängen tillhörde. De senare tror jag tillhörde Väddö.
Med vänlig hälsning,
Desirée
333
« skrivet: 2021-11-11, 14:57 »
jaha, då var det det då. Erich var ju född när han var född, så frågan är om pappa Daniel var soldat det året. Han var i varje fall inte soldat Dunder, det har jag kunnat utesluta. I varje fall inte soldat Dunder i armérullor. Fast jag har annan soldatsläkt vid Västerbottens regemente som inte ens hann föras in i soldatrullorna innan de avled vid belägringen av Nymünde i Riga. Men Erich kan i alla fall inte ha gått med regementet, Bergs.
Sådana här gånger måste man nästa titta igenom härens räkenskaper för att se vilka soldater som var avlönade under denna tid på vilket rote. Jag bor dock för långt ifrån Stockholm och Täby för att kunna göra det det närmaste halvåret, minst. Beklagar.
Jag ska i alla fall gå igenom Bergs och se vad det kan ge, om han nämns som avskedad innan Bergs avgick. Han kanske var skadad eller sjuk och fått avsked, eller inte avtågat av ngn grund.
Annars tack, Lennart
Desirée
334
« skrivet: 2021-11-09, 10:55 »
Jag kollar av det idag eller imorgon, inga problem.
Fast vet du när han avled? Det kanske går lättare att följa honom åt andra hållet, från döden och bak.
Mvh, The D
335
« skrivet: 2021-11-08, 16:09 »
Jag har hittat Daniel Dunder i Gässberg, alltså där Annas föräldrar bodde. Detta är 1701 och han heter Dunder. Han verkar alltså ha haft Dunder som efternamn, inte som soldatnamn.
Som soldat vid Överstelöjtnantens kompani kan han ha varit Daniel Ersson Snabb nr 78 (blev soldat 1688) eller Daniel Ersson Korp nr 108 (blev soldat 1679). Soldat Korp är mindre trolig eftersom Daniel och Anna gifte sig 1698. Många blev soldater 18-20 år. Var han soldat Korp skulle han vara nästan 40 år när han gifte sig.
Men jag vet heller ännu inte när Daniel avled, så jag har ingen hållpunkt för ålder.
Mvh, Desirée
336
« skrivet: 2021-11-07, 15:32 »
Daniel Ersson Biörn var endast 28 år enligt GM för år 1718. Han var då född 1690. Att han skulle ha fått en son 10 år gammal stämmer inte. Konstigt att det står att han var "gammal" i föregående GM. Fast skrivaren kanske tänkte föra in hans ålder före "gammal" men glömde. Han överfördes från rote Biörn till rote Kabba, tidigare Kabbe, när han blev korpral. Daniel Biörn hade nio tjänsteår i armén år 1718 vilket innebär att han antogs 1701 när han var elva år gammal.
Så detta är nog inte Daniel (Ersson) Dunder.
337
« skrivet: 2021-11-07, 15:16 »
Den Daniel Ersson på rote Biörn var lejd så sent som 1709 och står i GM 1714 som "gammal". Daniel Dunder var soldat redan år 1700. Hade Daniel Biörn varit överförd från annat rote hade det stått. Så Daniel Ersson Biörn i GM 1714 var allra mest troligast inte densamme som Daniel Dunder (som finns i ML år 1700).
338
« skrivet: 2021-11-07, 15:01 »
Dunder återfinnes som nr 88 vid Överstelöjtnantens kompani.
//S
Houston, we have a problem. Ännu år 1709 (i 1710 Generalmönsterrulla) var Jöran Didrichsson på nr 88 Dunder. AiD v730855a.b100.s7 Daniel står år 1700 som Daniel Dunder i ML. Han kan sålunda inte haft "Dunder" från rote nr 88 Dunder i Överstelöjtnantens kompani. Så varifrån kom "Dunder"? Och vilket soldatnamn hade han i rullorna? Kan han vara densamme som Daniel Ersson Biörn på rote nr 89? / Desirée
339
« skrivet: 2021-11-07, 14:51 »
Jag hade precis fått fram det. Detta är från överlämningsrullan år 1699 för Dalregemente från Bernard von Liewen till Gustaf Anrep.
Då fanns dock Jöran Didrichsson Dunner på nr 88. AiD v752102.b140.s10
Jag måste söka igenom rullorna på nytt igen...
Mvh, Desirée
340
« skrivet: 2021-11-07, 14:13 »
Re: Grill: /... / att det bara gällde socknar och inte något med det militära. /.../
Då tycker jag du ska börja med Hans' text om indelningsverket.
/.../ med att jag nu är på 1690-talet /.../
Om du sagt det från början, så hade vi inte sagt "Grill" ...
Mvh /staffan
Hej igen, ska man leta efter regementen och har AiD så ska man istället använda sig av Regementsregistret. Här exempel från Dalarnas infanteriregemente. v793073.b238 och ArkivDigital: Rullor 1620-1723 RegementsReg:1 (1620-1723) Bild: 238 Högmans sidor vad gäller kompaniuppställning täcker endast tiden efter omorganiseringen av kompanierna i Sverige. Mvh, Desirée
341
« skrivet: 2021-11-07, 13:56 »
[...]
Erik antecknas för övrigt som soldat, precis som du redan funnit i mtl (Norrbärke (W) AI:2 (1694-1704) Bild 205 / sid 195 (AID: v131189a.b205.s195, NAD: SE/ULA/11109)).
Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Gustafs
Jag gick igenom soldatlängderna för åren 1663-1696 för att leta om ens "Dunder" fanns. Det konstiga var att ingen soldat Dunder fanns, men två korpraler Dunder. Men Daniel var ju som du skrev soldat. Jag gick igenom Generalmönsterrullorna (GM) för åren 1695-1710 och hittade inget rote "Dunder" alls. Jag har gått igenom Överstelöjtnantens kompani för de åren och hittat rote både i Tuna Ovanbro och Tuna Utombro, men där inget "Dunder" inte ens "Dunner". Daniel kan ha fallit mellan stolarna mellan 1695 och 1710, men jag hittar ju ens rote "Dunder". Så var 'föll' han ens igenom?? Jag måste ta en kaffe nu och fundera på hur jag kan få fatt i honom. Arméns rullor är det enda jag har som någon form av äss i ärmen, men de är ju ett helsike att leta igenom. Finns inte rote Dunder i GM, varför skulle det finnas i armérullorna liksom?? Mvh, Desirée
342
« skrivet: 2021-11-07, 13:48 »
Re: Grill: /... / att det bara gällde socknar och inte något med det militära. /.../
Då tycker jag du ska börja med Hans' text om indelningsverket.
/.../ med att jag nu är på 1690-talet /.../
Om du sagt det från början, så hade vi inte sagt "Grill" ...
Mvh /staffan
Hej, Grill hjälpte mig ingenting alls. Det gjorde mig bara mer förvirrad. Högman är väl en relativt god översikt, men officernamnskompanierna måste man placera själv för det har inte han gjort. Ex. var Gagnefs kompani troligen detsamma som kapten Johan Kruses kompani, Mora kompani var detsamma som kapten Bratts kompani och Leksands kompani var Majorens kompani. Det är lite dåligt gjort av Högman eftersom ortnamnskompanier föregicks just av kaptennamnskompanier. Fast det måste man alltså ta reda på själv. Det enda kompani jag hittat i vilket Tuna ingick var Överstelöjtnantens kompani. Fast jag söker rote Dunder, och det finns inte i det kompaniet. Jag gick genom soldatlängderna i husförhörslängderna för Tuna (börjar på: ArkivDigital: Stora Tuna (W) AI:1 (1663-1696) Bild: 428 Sida: 424). Där hittade jag ingen soldat Dunder däremot två korpraler Dunder. Men när jag sedan plöjde igenom Generalmönsterrullorna för det kompani, Överstelöjtnantens, där Tuna ingick hittade jag inget rote Dunder. Kanske rote "Dunner" var detsamma som "Dunder", men inte rätt soldat alls. Jag får fortsätta nysta i det här... Mvh, Desirée
343
« skrivet: 2021-11-07, 10:26 »
Hej Stefan,
det behöver inte alls vara en felidentifiering. De kan säkert ha flyttat från Norrbärke till Svärdsjö till Skenshyttan.
De bör ju också ha fått fler barn än Erich.
Jag har idag fortsatt med att söka Daniel i militärrullorna, men även där är det ett glapp mellan Skånska kriget och Stora nordiska kriget. Jag har inte heller helt översikt på rote Dunder. Jag tror det är nr 238 "Dunner", ofta stavat så. Men ännu ingen Daniel, kanske pga glappet i rullorna.
Jättevanligt i Norrbotten; ofta så är det en soldat placerad på roten mellan Skånska kriget och Stora nordiska kriget som man inte har chans att fånga upp pga glappet.
Jag måste också t släktforskarlokalen som har AiD för i NAD syns allt så dåligt.
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
344
« skrivet: 2021-11-07, 09:25 »
Grill finns också hos Arkiv Digital: https://app.arkivdigital.se/aid/a7986
Observera att indelningen i Grill avser 1850-talet. Den kan ha varit annorlunda vid andra tider.
F.ö. var det normalt åtta kompanier i varje regemente.
Hej Jörgen, jaha, det var fint att få reda på det, att Grill är från 1850-talet. Det är ju väldigt sent jämfört med att jag nu är på 1690-talet. Jag har släktforskat på Piteå och var till slut tvungen att göra en lista över soldatroten för där ändrades rotenamnen två gånger from 1600- t 1800-talet. Att det är/var åtta kompanier vid varje regemente har jag inte ens tänkt på. Men nu kan jag kolla upp det på Västerbottens regemente. Ha en fin söndag. Mvh, Desirée
346
« skrivet: 2021-11-07, 09:19 »
Hej Lennart,
tusen tack för det. Nu har jag söndagen klar för mig, vad gäller att göra.
Ha en fin söndag!
Mvh, Desirée
347
« skrivet: 2021-11-06, 10:08 »
Hej,
jag tror att var man soldat och boende i Stora Tuna (och Utombro såsom Silvberg) tillhörde man Dalregementet.
Fast vilka kompanier fanns inom Stora Tuna? Jag har räknat till ungefär sju kompanier för Dalregementet, allt från Bratt, Livkompani till Överstelöjtnantens.
Tacksam för svar.
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
348
« skrivet: 2021-11-06, 09:35 »
Jag ändrar mig om Svärdsjö, för jag tror det står "Daniel Esaysson", inte "Eriksson".
Daniel var förmodlingen densamma som "Daniel Dunder". Under ”Jäßebärg” år 1700 finns ”Baltzar Jacobson” och sedan ”Daniel Dunder 2 per fins intet”. Baltzar och Anna hade ingen son Daniel, så detta var allra sannolikast dottern Anna och maken Daniel Ersson, där Daniel var densamme som (soldat) "Daniel Dunder".
Jag började leta i Dalregementets rullor igårkväll, men hann bara 20 roten för jag var tvungen att cykla till affären innan den stängde. Jag ska leta vidare i helgen.
Mvh, Desirée
349
« skrivet: 2021-11-05, 20:05 »
Anna är döpt 20 april 1676 i Norrbärke och dotter till Baltsar Jakobsson (Norrbärke (W) C:1 (1661-1688) Bild 39 / sid 33 (AID: v131258.b39.s33, NAD: SE/ULA/11109)). Hon gifte sig i St Tuna 25 sept 1698 med Daniel Eriksson i Skenshyttan (Stora Tuna (W) C:2 (1688-1707) Bild 130 (AID: v129307.b130, NAD: SE/ULA/12218)). Sonen Erik föddes i Skenshyttan och döptes där 15 dec 1701 (Silvberg (W) C:1 (1663-1725) Bild 100 / sid 99 (AID: v131635.b100.s99, NAD: SE/ULA/11320)). Paret flyttade någon gång före dottern Margaretas födelse till Svärdsjö i St Tuna, hon föddes 15 och döptes den 19 feb 1705 (Stora Tuna (W) C:2 (1688-1707) Bild 207 (AID: v129307.b207, NAD: SE/ULA/12218)).
Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Gustafs
Hej, jag hittade Daniel i Svärdsjö ML 1706, men inte 1705. Fast dottern var ju som sagt född i Svärdsjö februari 1705. Fast de ska ha bott i Norrbärke efter de flyttade från Skenshyttan 1701. "Danil Ersson borte" står det på honom i ML 1701 i Skenshyttan och i marginalen står det "flytt till Norrbärke" https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0007244_00213#?c=&m=&s=&cv=212&xywh=1566%2C1541%2C1725%2C1222Så jag har ännu ett glapp på familjen 1701-1705. Jag har letat i husförhörslängderna för Norrbärke men inte hittat dem. Förmodligen bodde de för kort tid där för att föras in i HFL. Fast de borde finnas i ML i Norrbärke. Jag letar vidare. Med vänlig hälsning, Desirée G.
350
« skrivet: 2021-10-31, 08:39 »
[/quote]
Geni är ju ingen egentlig källa, så man skall utgå från Schlegel och Klingspors verk. Beträffande Anna Persdotter så refererar Lennart Zeitfelts artikel på sida 300 i Släkt och Hävd 1973:2 till sida 252 i Bertil Boëthius år 1965 utgivna "Kopparbergslagen fram till 1570-talets genombrott : uppkomst, medeltid, tidig vasatid". Kolla gärna upp vad som står där.
[...]
[/quote]
Nej, gud i himmelen, Geni är ingen källa. Jag får beställa boken om Kopparbergslagen, hoppas jag kan fjärrlåna den.
Annars väldigt mycket tack för referensen. Där kan jag säkert hitta svar på andra frågor jag har. Hästhufvud är min släkt via en rättare, Morell, som flyttade till Norrbotten. Hans mamma tillhör(de) släkterna Gatzman och Svinhufvud. Efternamnet Morell är efter hans styvfar som var soldat.
Mvh, Desirée
351
« skrivet: 2021-10-30, 13:02 »
Tryckt litteratur (o) Schlegel:1 Bild 70 / Sida 135 (AID: v102734.b70.s135) [/quote] Hej Constantinus, som jag förstår Schlegel och Klingspor var Benkta Nilsdotters (Hästhufvud) mamma Anna Persdotter. Detta eftersom Nils Ottessons andra maka Agneta Matsdotter Körning inte hade några barn med förste maken som var Nils. På Geni är dock Agneta Matsdotter Körning satt som mamma till alla Nils barn och inget första äktenskap med Anna Persdotter (Ulfstand) är registrerat. Vet Du hur det står till med detta? Jag utgår dock ifrån att Schlegel och Klingspor är mer rätt än Geni. Med vänlig hälsning, Desirée PS. Vet Du hur det går med den 'okända' släktingen till Nordenskiöld som vi vaskade fram?
352
« skrivet: 2021-10-25, 23:19 »
Hej igen Stefan,
tusen tack för hjälpen! Att jag inte hittade Erik född 1701, jag som letade igenom flera år runt år 1700 då han skulle ha fötts enligt dödboken. Men inte hittade jag honom. Och att familjen varit i Svärdsjö hade jag absolut ingen aning om, så jag hade kunnat leta mig less efter dem. Så jättemycket tack för hjälpen.
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
353
« skrivet: 2021-10-21, 12:13 »
Jag tror jag hittat Anna.
Är hon samma som "syster Anna" i hushållet till Jacob Baltarsson i Hässe, Hässe fjärding i Stora Tuna? Det finns ju inte så många Baltars. Står i familj nr 91 på ArkivDigital: Stora Tuna (W) AI:4 (1721-1723) Bild: 144 Sida: 138
354
« skrivet: 2021-10-21, 12:04 »
Jag har hittat den förmodade morbrodern till Erich Danielsson: Pehr Baltzarsson i Stora Tuna, i Hässeby i Hässe fjärding gift med en viss Margreta Mattsdotter. ArkivDigital: Stora Tuna (W) AI:5 (1727-1731) Bild: 75 Sida: 67
Men det ger ännu ingen fingervisning om Anna Baltsarsdotter, mamma till Erich.
355
« skrivet: 2021-10-21, 11:51 »
Det finns dock en "Daniel Danielsson Broms" på ArkivDigital: Stora Tuna (W) AI:1 (1663-1696) Bild: 445 Sida: 441
Det är någon form av längd över korpral i slutet av den husförhörslängdsboken.
Jag kom över honom när jag letade efter ngt annat.
356
« skrivet: 2021-10-21, 11:43 »
Eric(h) Danielsson antaget född december 1700 i Skenshyttan enligt uppgifterna i dödboken. Men det finns ingen passande pappa Daniel till Erich i Skenshyttan vid den tiden. Förmodligen antog prästen att Erich var född i Skenshyttan för det var därifrån han kom när han gifte sig 1728 med Lena – Helena – Ingewaldsdotter i Gyllingsberg.
Mamma var Anna Baltarsdotter som skulle senare bo hos Erich och hans hustru Helena Ingewaldsdotter. Gifta 13 oktober 1728. När Erich och Helena gifte sig skrevs det att Erich var från Skenshyttan. ”Cautionsmän” var Per Baltarsson i Hesse, som mest sannolikt var Erics morbror, samt Jöns Hansson i Ulfshyttan gift Karin Mattsdotter. Jag har inte ens hittat Per i Hesse.
Erich avled 1 februari 1780 av ålderdom och nästäppa i Gyllingsberg. I födelseboken står det som sagt att han var född i Skenshyttan – ”Skinnshytta” – i december 1700. Men det var han mest sannolikt inte.
357
« skrivet: 2021-10-21, 11:32 »
Det står "son son" ovanför "Daniel Broms" och ovanför hans namn står det "h.[ustru] Brijta Änckia".
Det tolkar jag som att Daniel är sonson till Erik Danielsson, det vill säga att Daniels pappa var en son till Erik som avlidit. Änkan Brijta hade varit gift Erik Danielssons son som också var Daniel Broms pappa.
358
« skrivet: 2021-10-19, 23:31 »
Jättetack, Leif! Igen. Och spännande blev det, igen.
Mvh,
359
« skrivet: 2021-10-17, 19:35 »
Jag undrar vilka föräldrarna till Margeta/Greta Elie/as/dotter född 1761 var?
Hon gifte sig som änka med Johan Johansson (Kopparberg) 25 mars 1795. Hon var då änka sedan 1794 efter Olof Johansson i Kopparnäs i Piteå socken.
I HFL står hon som född 1761.
När hon och andra maken Johan får sonen Olof född 1 maj 1801 i Kopparnäs heter ett av dopvittnena skattebonden Måns Månsson och hustru "i Luleå och Månsbyn".
Nu ligger inte Månsbyn i Luleå socken, men det finns ingen Margeta Eliasdotter född 1761 i Nederkalix, däremot en i Ersnäs, dotter till Elias Persson och Brita Ersdotter, på dåvarande nr 16.
Att Margeta Eliasdotter ev. var från Ersnäs kan förklara varför sonen Andreas - Anders - hon hade med Johan och Nils Johansson flyttade till Alvik-Skäret och senare Mörön(-Långsund). Nils var bror till Margetas förste make Olof. Andreas var alltså brorson till Nils. Det verkar alltså finnas någon koppling till Nederluleå i släkten.
Margareta och Johan Johansson får också dottern Anna Helena 25 augusti 1798, och det är från Margetas/Gretas sida eftersom kvinnonamnen på maken Johans sida var Malin, Sara och Kierstin.
Dottern Anna Helena borde dock ha hetat Brita, men inte. Fast Helena och Anna var inga kvinnonamn på maken Johans sida som sagt.
Vet någon vänlig själ vem denna Margareta/Margeta/Greta Eliasdotter var?
Tack på förhand.
Mvh,
Desirée G
361
« skrivet: 2021-10-15, 16:28 »
Till mig själv och någon annan det kan hjälpa.
Anna kom närmast från Gråträsk nr 2. Hon bodde på hemmanet som ägdes av hennes bror Johan Mattsson.
Hon finns i Johan Matssons hushåll i husförhörslängderna för åren 1720-1749. Hon står längst ned, dock överstruket, ”Syster Anna” vilket refererar till syster till Johan. Att hon står inskriven i den husförhörslängden fastän hon gifte sig 1697 kan endast förklaras med att prästen var noga med släktrelationerna.
Mvh till mig själv
362
« skrivet: 2021-10-15, 16:22 »
Hej,
Vem är Margeta Eliedotter/Eliasdotter gift med Olof Johansson i Kopparnäs? Eliedotter har dock ersatt ”Eriksdotter”. Piteå landsförsamlings kyrkoarkiv, Förhörsböcker, SE/HLA/1010154/A I/3b (1789-1806) - Riksarkivet - Sök i arkiven
Margeta och Olof fick sonen Johannes född 24 september 1788. Piteå landsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010154/C I/5 (1783-1793) - Riksarkivet - Sök i arkiven
Födelseåret för Marget i Kopparnäs i HFL är 1761 vilket gör att man kan tro att hon är samma Margeta född 2 november 1761 dotter till Elias Ersson i Rosvik. Men den Margeta Eliasdotter från Rosvik gifte sig 2 december 1792 med Lars Johansson Marklund i Sjulsmark, på hemman nr 7. Piteå landsförsamlings kyrkoarkiv, Lysnings- och vigselböcker, SE/HLA/1010154/E I/2 (1783-1805) - Riksarkivet - Sök i arkiven
I Kopparnäs avled Olof Johansson 1794 och hans änka Margareta Eliasdotter i Kopparnäs gifte om sig som änkan ”Greta Eliedotter” den 25 mars 1795 med Johan Johansson (Kopparberg) i Kopparnäs. Piteå landsförsamlings kyrkoarkiv, Lysnings- och vigselböcker, SE/HLA/1010154/E I/2 (1783-1805) - Riksarkivet - Sök i arkiven
Samtidigt fanns Margeta Eliedotter gift med Lars Johansson Marklund i Sjulsmark. Margeta och Lars i Sjulsmark fick enligt HFL barnen Lars född 1793, Anna f. 1797, Johan f. 1801 och Margareta f. 1804. Piteå landsförsamlings kyrkoarkiv, Förhörsböcker, SE/HLA/1010154/A I/4e (1807-1817) - Riksarkivet - Sök i arkiven
Vilka är föräldrarna till Margeta - Greta - Eliedotter i Kopparnäs och föräldrarna till Margeta Eliedotter i Sjulsmark?
Mvh,
Desirée G
363
« skrivet: 2021-10-02, 19:29 »
Anders Dahlberg och Helena Henriksdr finns i Vifors bruk, Hamrånge AI:5a s 59 hf 1786-93 ant kom från Nora 1789 med d Brita Maria f 1785 13/7 och Christina Lovisa f 1790- död 1790
Nora bergslag, Hageby bruk AI:7a s 230 anger att Anders kom från Näsby 1775 och Helena kom från Bällefors 1783. --de flyttade 1789 Hamrånge. Ser inte vigseln.
Bällefors utfl 1783 B:2 s 33 p Lena Hindriksdr fr Lagerfors till Nora sn
Bällefors infl 1783 B:2 s 33 p Lena Hindriksdr fr Mariestad till Lagerfors.
Det finns ingen Henrik som får barn 1761 i Undenäs, men de kan ha kommit dit senare och Helena fått uppg född i Undenäs ändå.
Fb 1766 30/10 C:3 s 485 Anna Maria, Henric och Kierstin mästersmed vid Åboholm (inte trolig)
Fb 1767 15/9 C:3 s 491 Brita, Henrik och Stinas barn vid Åboholm ?
Hej igen, kan "Hagelberg" komma från byn Hagelberg? Då hamnar man i Skövde. Hagelberg blir eg. Hagelberg socken. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0052446_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=-145%2C2465%2C7283%2C3298För det hände ju ganska ofta om folk flyttade mkt, att deras senaste bostadsort trodde prästen var födelseort. Här finns Hagelberg nämnt under "Billings kontrakt". http://runeberg.org/hgsl/1/0244.htmljag har dock inflammation i handleden och har svårt att vara effektiv vid dator, tangentbort och med mus. men snart så kanske. Mvh, Desirée G.
364
« skrivet: 2021-09-27, 21:36 »
Hej, jag söker ursprunget till Lisbeta Andersdotter som levde på hemman nr 2 i Lillpite, gift 1706-01-28 med Nils Andersson från Svensbyn. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035073_00234#?c=&m=&s=&cv=... I Martin Ljungs anor här på Anbytarforum står det att Lisbeta var från Lillpite nr 6 som dotter till Anders Persson Busk (510) och Karin Andersdotter (511). I så fall måste Nils Andersson ha köpt nr 2 i Lillpite, eftersom varken Nils eller Lisbeta var därifrån. Efter Lisbeta avlider 1726 och Nils 1728, ganska nyligen omgift med Anna Andersdotter fr Svensbyn, övertar deras äldre dotter hemmanet och hon gifte sig med Samuel Larsson från Blåsmark. Fast när kom i så fall Nils Andersson och Lisbeta Andersdotter till hemman nr 2? Tacksam för svar. Med vänlig hälsning, Desirée G.
365
« skrivet: 2021-09-23, 14:12 »
Hej!
Jag undrar om det i en del fall av Rötfeber kan vara detsamma som Rödsot. Har upptäckt att 115 personer i Järna socken i Dalarna dog under april till juli 1773 i Rödsot och Rötfeber.
Det var oftast de äldre som dog av Rötfeber, vilket kanske berodde på att de inte dog lika snabbt som barnen av Rödsoten. Min gissning är att Rödsoten kunde sluta som Rötfeber, eftersom man inte hade någon bot för Soten
Mvh Inga-Britta
Hej, nej det stämmer inte för rödsot var det som idag heter dysenteri. Rötfeber var feber. Att "röt" sattes framför vissa sjukdomstillstånd kunde ibland vara för att visa hur illa den var och/eller hur smittsam den var. Aktuell sjukdom var sålunda lika svår att få bort som röta, ungefär I norra Sverige kom rödsoten, dvs. dysenterin på sommaren, och dysenteri kallades en sommarsjukdom förr i tiden, ännu på 1800-talet. Rötfebern å den andra var främst en vintersjukdom i norra Sverige, t.ex. Övertorneå. Så att sätta likhetstecken mellan "rötfeber" och "rödsot" går inte att göra. Hoppas detta hjälpte Dig eller någon annan. Med vänlig hälsning, Desirée G.
366
« skrivet: 2021-09-23, 14:04 »
Sjukdomsbenämningarna beror på tid och plats/socken.
I Övertorneå i norra Norrbotten dog flertalet av "rötfeber" i januari-mars månad. De flesta barn var. Att alla barn skulle ha fått kallbrand är totalt osannolikt. Att alla barn skulle ha dött i dysenteri, som hävdas att "rötfeber" var med kommentarer om att det var eg. detsamma som "rödsot", är heller inte troligt. Namnet "rödsot" - dagens dysenteri - kommer av att avföringen blev blodig och slemmig, bajset var alltså rödfärgat. Därför alltså inte att sätta likhetstecken mellan rötfeber och rödsot. Rötfeber har därmed ingenting att göra med svårläkta sår som också är en gissning i tråden.
I fallet med Övertorneå var rötfeber istället mest sannolikt en säsongsinfluensa som är en typ B-influensa, som är regional eller lokal. Vid influensa kommer feber. Och i säsongsinfluensa avlider mest barn och ungdomar, vilket stämmer för Övertorneå socken.
Samma gäller Luleå och Piteå socknar där istället "fältfeber" respektive "feber" var vanlig dödsorsak i januari-mars månad 1809 och flest barn avled av det.
Att "röt" sattes till vissa sjukdomar var ibland för att visa hur illa den var.
Det kan alltså vara vits att se i dödboken under hela den månaden ens släktingar avled, se vad andra dog av för att få ett lite hum om vad det kunde gälla för sjukdom om man är osäker, se på ålder och hur många i en viss ålder som dog av den aktuella sjukdomen man är ute efter att ringa in.
Hälsningar,
Desirée G.
367
« skrivet: 2021-09-12, 13:13 »
Varför ska jag skaffa moped om jag vill cykla för motionens skull och för att det faktiskt är miljövänligt?
Och jag har redan en vintagemoped från 1970-talet jag använder i stugan för att köra mellan byarna, men inte tänker jag ta den till stan där det finns fina cykelvägar.
För övrigt är jag inte alls förtjust i att få oombedda råd.
368
« skrivet: 2021-08-28, 09:31 »
Jo det var det ju! Det stod fel födelsedatum på Geni på Fredrik, jag administrerar bara en profil på alla Hans Fredrics och Brita Marias barn och det var där det krockade. När jag kollade källorna igen tänkte jag inte på att det var två års mellanrum. Jag skyller på att jag cyklade 4 mil innan jag kollade profilerna. Fast nu har jag fått göra reklam för familjen igen - en del av Norrbottens historia om hur mycket kolar- och hyttfamiljer flyttade, vilket hänger ihop med hur bra, eller dåligt, de olika hyttorna och gruvorna gick. De lämnade Svanstein för Kengis bruk stängde.
369
« skrivet: 2021-08-27, 11:11 »
Hej igen, barnen till Hans Fredric Berg och Brita Maria Dahlberg spökar än. De ska ha fått två barn i två olika församlingar födda med ett par dagars mellanrum. Var de tvillingar? För Överkalix församling ligger nära Muonioniska kapellförsamling, det är ju bara kyrkgränsen som skiljer dem åt. De fick sonen Magnus född 27 maj 1809 i Lomträsk i Överkalix församling. Föräldrar v.d. brukskarlen Hans Fredrik Berg och Brita Maja Andersdotter i Lomträsk. Döpt 4 juni. Dopvittnen Anders Andersson och hustru, Tomas Persson och hustru, drängen Anders Andersson och pigan Helena Rosdotter, alla ifrån Lomträsk. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035166_00079#?c=&m=&s=&cv=... Sedan ska de ha fått sonen Fredrik född 28 maj 1807 i Muonioniska kapellförsamling på den sidan av gränsen som idag är Finland. Föräldrar Hans Berg och Brita Maria Dahlberg. Döpt 30 maj 1807. http://hiski.genealogia.fi/hiski/zqt8b?fi+0340+kastetut+90Hur hänger det här ihop? Tacksam för svar. Med vänlig hälsning, Desirée G.
370
« skrivet: 2021-08-26, 19:28 »
I Västerfärnebo fb 1790-05-22 pos. 37 föds en Petter. Fadern är soldaten Carl Persson och modern Catharina Larsdotter i Lågbo:
Västerfärnebo kyrkoarkiv, C/4 (1759-1810), bildid: C0020848_00242 , https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020848_00242
Tusen tack Sune! Hur kunde jag missa det?? Jag har harvar igenom Västerfärnebo och Fläckebo födelseböcker bak och fram från 1787-1792, då jag gick över till Kila - som var helt felaktigt har jag förstått. Fast nu vet jag var han föddes alltså . Han flyttade till Stockholm 1823 och verkar inte ha kommit tillbaka. Jag har därför satt honom som avliden efter 1823 i Stockholm. Ha en fin kväll!
371
« skrivet: 2021-08-26, 19:24 »
Följ honom bakåt i husförhörs- och flyttlängder, längd för längd. Det är alltid det bästa sättet att hitta födelseorten. Det är riskabelt att hoppa direkt från en hfl där personen finns i vuxen ålder till en födelsebok. Det är dessvärre mycket vanligt med fel födelseuppgifter (ort, år, dag) i husförhörslängder; fel som har uppstått genom felläsning, felskrivning eller missförstånd i samband med flytt eller överföring från en gammal längd till en ny.
Med Per var det svårt att följa honom eftersom jag hittade honom som make till Stina Olsdotter i Fläckebo fs/sn. Därifrån följde jag honom tills han stod som född i Lågbo med födelseuppgifter. Jag kom inte längre än dit och trodde då att Lågbo var en församling/socken. Sådana gånger måste man till slut gå till födelseboken, även om det inte alltid är klart vilken. Men tack ändå, din förklaring kan säkert glädja många andra.
372
« skrivet: 2021-08-26, 17:16 »
Jag söker födelsesocknen och dito församling till Peter, även Petter, Carlsson. Född 1790 i "Lågbo". Han kom emellertid från Fläckebo till Västerfärnebo. Det är dock i Västerfärnebo det står att han var född i "Lågbo". Men var hittar jag Lågbo? https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020815_00067#?c=&m=&s=&cv=66&xywh=637%2C2215%2C2035%2C921Jag har gått igenom församlingarna Kila, Fläckebo och Västerfärnebo tre år innan 1790 och ett år efter, utan att hitta hans födelse. Han antas vid Liv kompani i juni 1809 och uppgavs då vara 19 år från Västmanland. Var hittar jag Lågbo? Med vänlig hälsning Desirée Gran
373
« skrivet: 2021-08-19, 08:52 »
Hej Igen! Åter till Hans Hansson Trana
ST Tuna Al: 19b sid 390 Vad står det i spalten anmärkningar
Något händer 1837?
Hans Tranas ,dotter född 1794 Lisa.Varför heter hon Bergström när hon gifter sig
Med Carl Andersson Lundman i Västerås 1824. När tog hon det?
Tacksam för hjälp om någon har tid och lust Ingeborg Lysen
Första hustrun Anna Hedberg måste ha avlidit någon gång mellan åren 1823-1843. Om Hans verkligen avled 1837 måste du kolla upp, jag sitter på SVAR/NAD hemma och det är otydligt. Jag har bara tillgång till Arkiv Digital på släktforskarföreningen och där är jag inte nu. Vad gäller Stina så har hon samma födelseår i HFL 1835-1844 som Hans dotter Christina har i HFL 1812-1822. Så att Stina står som "Enka" i den senare, är troligtvis prästens fel; dottern Stina uppfattades som hustru efter Hans. Att döttrar hade andra namn än faderns soldat var inte helt ovanligt. Soldatnamn gick inte alltid i arv, just för att de var soldatnamn. Ibland tog döttrarna andra efternamn än faderns soldatnamn, oftast när de flyttade. Hon hade ju också varit i Stockholm, den Stina Bergström, så hon kan ha fått sitt namn därifrån och att hon var änka efter en man i Stockholm. Men jag vet inte vad som skedde i familjen mellan 1823-1844 som kan kasta bättre ljus över den och dess medlemmar. Fast hoppas denna information var en hjälp på väg.
374
« skrivet: 2021-08-19, 08:35 »
Hej Ingeborg,
det står först "Afskedade Corpralen Hans Trana". Hans hade dött i januari 1837, det står till höger på samma sida.
Sedan står det: rubrik "Lösa" och därunder "D. Joh: Holmberg". "D." betyder här dräng. Sammanfattat står det 'lösa drängen Joh:[-annes eller -han] Holmberg.
Under honom står det "E:n Stina Bergström". Det står alltså "Enkan Stina Bergström", inte "Lisa". Stina hade blivit änka. Utan att veta någon bakgrund till människorna runt Hans Trana, ser det isolerat ut som det står på sidan, som att Stina blivit änka efter Hans Trana.
I anteckningen längst till höger på raden för Stina står det "39, Stockholm". 39 kan betyda nummer i inflyttningslängden eftersom Stina ankom till Stora Tuna -32. Eller stå betyder det att hon flyttade ut igen 1839 eftersom hon tog sista nattvarden 1838.
Med vänlig hälsning,
Desirée G.
376
« skrivet: 2021-08-18, 17:44 »
377
« skrivet: 2021-08-18, 17:41 »
Jag undrar om någon vet vilka föräldrarna till Ingewal(d) Ol(of)sson i Ulfshyttan åren 1681-1714? Pappan hette ju naturligtvis Olof i förnamn. Mamman hette Karen. Ingewal och hans första hustru Kersten bodde med Ingewals mamma Karen och Ingewals systrar Margeta och Kersten. Sitt andra gifte ingick han 29 september 1702 i Tuna församling med en viss Karin Erichsdotter. Men före år 1681 fanns det ingen Olof i Ulfshyttan som skulle kunna vara Ingewals far. ML 1680 Ulfshyttan: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0007223_00046#?c=&m=&s=&cv=45&xywh=84%2C1352%2C1456%2C1031Vet någon vänlig själ vad Ingewals föräldrar hette i efternamn och var de kom ifrån? Med vänlig hälsning, Desirée G
378
« skrivet: 2021-07-13, 14:47 »
Som du säkert förstår menar jag att hon gav en ev flyttattest till prästen i Luleå.
Men ju mer jag tänker på hur "Källbomark" uttalas fonetiskt stärker det att det står "Kier[bo]mark by" som du uttolkat det.
Malin Andersdotter måste självklart ha vetat varifrån hon var, något hon eller Jöns sagt till prästen. Att prästen sedan inte visste hur "Källbomark" stavades kan man inte belasta honom för.
379
« skrivet: 2021-07-13, 14:36 »
Du har rätt i att det inte kan stå Kinnbäck. Det finns inte heller någon möjlig Andersdotter från den byn. På första raden står det som jag ser det: "Kier-" och på andra raden "...arkby". Troligen är det slutet av ett m före a:et i "arkby". Om det står något före "mark" går inte att avgöra, varken av bilden hos SVAR eller hos Arkiv Digital, men det kan i så fall inte vara något långt. Kan det möjligen få plats ett "bo"? Kan det i så fall stå: Kier-bomark?
Är det "Kierbomark" kan det faktiskt vara Källbomark. K + Ä får tillsammans ett fonetiskt uttal som liknar "kjä" för man uttalar inte "käll" med öppet och hårt Ä skild från K:et, utan man uttalar istället med en övergång som i mansnamnet " Kjell" -- 'kj'äll' och nästan ett "sch" för K:et. Det är ingenting som talar för att prästen visste hur "Källbomark" stavades utan troligast hörde han bara vad paret sa. Hon kan förvisso ha haft en attest med sig, men ingen vet heller hur prästen i Skellefteå socken stavade bynamnet. Hon kanha gett attesten till honom om flytten, men han hade inte den tillgänglig när han skrev in dem i vigselboken utan gick bara efter vad paret sagt till honom om var hon varifrån.
380
« skrivet: 2021-07-13, 14:26 »
Du har rätt i att det inte kan stå Kinnbäck. Det finns inte heller någon möjlig Andersdotter från den byn. På första raden står det som jag ser det: "Kier-" och på andra raden "...arkby". Troligen är det slutet av ett m före a:et i "arkby". Om det står något före "mark" går inte att avgöra, varken av bilden hos SVAR eller hos Arkiv Digital, men det kan i så fall inte vara något långt. Kan det möjligen få plats ett "bo"? Kan det i så fall stå: Kier-bomark?
Jag har inte boken om Skellefteå socknar hemma, jag äger inte ens boken. Men Kierbomark kan vara en möjlighet. Det syns som du skriver inte alls vare sig på Svar eller AiD ute i marginalen. Men om man betänker hur E:t i "Engman" ser ut och vilken plats E:t tar, kan ett "bo" mycket väl rymmas, om än ett litet. Kusmark är det inte, inte stavat "Kusmark" i alla fall, för det finns inget S som borde ha rymts redan på första raden av bynamnet, och inget tydligt U alls att tala om. Fast om det är Kusmark hade prästen i Luleå stavat det helknasigt eller så hörde han lite fel. Det är i alla fall ett E i slutet av namnet på första raden, ser ut som ett litet V. Jag ska kolla senare var man hamnar om man utgår från att det är Kierbomark. En sökning på nätet ger noll.
381
« skrivet: 2021-07-12, 10:26 »
Ja, det är ju hon ja. Den diskussionen minns jag inte förrän jag följde länken.
Jag läste också K i början på hennes uppgivna födelseby. Problemet är att det står "mark by" i slutet på bynamnet. Men det står ju inte "Kus" i början på namnet. Det står ju "Ki[?]e". Så det står inte klart vare sig Kusmark eller Kinnbäck. Jag började spåna på Ersmark, stavat "Eir(s.et i marginalen)mark by" alltså Ersmark. Detta för att ordet ovanför har skrivits in i början på bynamnet.
Problemet med bynamnet är att prästen kan ha stavat lite fel eftersom han inte var känd med byarna i Skellefteå. Han kanske stavade vad han tyckte sig höra. Jag motsäger inte Constantinus alls, men bynamnet är svårtytt.
Som ofta måste man harva igenom flera Malin från den tiden för att kanske kunna inringa henne och den kunskapen har jag inte om hela Skellefteå socken för att jag ska känna att det är något för mig att göra. Jag menar inte att du eller Constantinus ska göra det, bara det att jag låter henne vara utan föräldrar för nu.
382
« skrivet: 2021-07-10, 12:41 »
Nej men, det står ju soldat "Engman" i kanten! Det står "ngman" och så syns stor E lite grann alldeles i kanten.
383
« skrivet: 2021-07-10, 12:31 »
Jöns och Malins dotter Malin dog i mässling 24 april 1722. Då stod Jöns som soldat Engman (redan?).
384
« skrivet: 2021-07-10, 12:11 »
Förlåt soldatrote nr 43 (!) Nyman ska det vara, inte omvänt.
Jöns kan under perioden 1719-1723/1724 ha varit på rote nr 43 Nyman och därmed vara samma person som soldat Jöns Nilsson Nyman som gifte sig 1721. År 1724 är han hemmansägare och soldat på egna rote nr 15 Engman för då står hustrun Malin för hemmanet som "Malin Ängman" i ML.
Hemmanet hade Jöns syster Brita stått för under något år före han övertog det.
385
« skrivet: 2021-07-10, 12:03 »
Var Jöns och Malin samma par som soldat Jöns Nilsson Nyman och Malin Andersdotter ifrån Skellefteå? De gifte sig 13 augusti 1721. Sonen Nils föddes 23 dec 1723.
Jag hittar i varje fall ingen annan Jöns Nilsson och Malin Andersdotter i vigselboken.
Kyrkoräkenskaperna för N-lå har endast belopp på kyrkliga tjänster och överhuvudtaget inte ett enda namn åren 1706-1726.
Militärrullorna har ett stort glapp från 1719-1727, så Jöns kan ha bytt roten utan att det syns. År 1728 (står som 1727 i registret) var han hemmansägare och dessutom soldat på egna roten nr 15 Engman. År 1719 noterades det för rote nr 34 Nyman att soldat Lars Andersson var död och roten var därmed vakant och borde tillsättas.
Jöns kan alltså ha kommit som soldat efter 1719, och utan att det syns i militärrullorna.
386
« skrivet: 2021-07-09, 11:40 »
"inte accepterar"??
Min släktforskarwebsite har blivit hackad -- länkar som ska gå till källor, artiklar och andra sidor går till helt andra platser. Det har även medfört att sidor jag minns jag gjort inte finns kvar längre.
Kanske du kan acceptera att människor inte minns allt, att anteckningar på ens släkt kan försvinna och att websidor kan bli hackade och att uppgifter därmed kan försvinna?
/ Desirée
387
« skrivet: 2021-07-09, 11:36 »
Tusen tack Leif! Detta var ju till massor av hjälp . Jag har inte kollat av några dopvittnen alls måste jag erkänna, inte som du. Och som jag sa till någon på forskarföreningen "Leif vet allt om min släkt i Luleå, vilket kan betyda att antingen har vi samma släkt eller så vet han allt om släkterna i Luleå socken också". Och Jöns och Malins son Anders 'försvinner' utan referens vart. Många i både ml och kommunionlängderna har annars en folioref när de flyttade, men inte Anders. Jag ska komma mig till forskarföreningen och använda AiD och lägga ihop allt du gett mig med skärmdumpar till min släktforskarsida. Tusen tack igen!
388
« skrivet: 2021-07-08, 16:42 »
Hej,
jag söker härkomsten till Elisabeth – Lisbeth – Nilsdotter i Harhyttan i Silvberg församling.
Hon var gift med Daniel Ol(of)sson från Harhyttan. Hon begravdes 12 maj 1728 som "Hust. Elisabeth Nilsdr i Harhytta 81 åhr." Det ger henne ett födelseår på omkring 1647.
Maken Daniel hade avlidit 1721 och begravts andra advent – 10 december – 1721 som "Daniel i Harhytta".
Jag har letat efter en bouppteckning efter Elisabeth i domboken för Kopparberg och Stora Tuna, men inte hittat någon. Jag kanske letar på fel ställe.
Finns det någon som vet vilka föräldrarna till Elisabeth/Lisbeth Nilsdotter var?
Tack på förhand.
Med vänlig hälsning,
Desirée G
390
« skrivet: 2021-06-23, 22:39 »
Hej Desirée
Det var flera intressanta påståenden om Bryggmansläkten som omedelbart anmäler ett antal frågeställningar:
1. 1. Vad heter den Bryggman som gift sig med en Elisabeth Häggman från Skellefteå socken?
2. 2. Uppgiften att släkten Bryggman skulle komma från Öregrund skulle må bra av hänvisningar var uppgiften finns att belägga; annars är det bara en vandringssägen.
3. 3. Var finns uppgiften att släkten kom år 1600 till Piteå socken?
4. 4. Var framgår det att han var skattebefriad?
5. 5. Finns något belägg att släkterna Bryggman i Piteå och Brugman i Nederländerna hade gemensamt släktskap? (utöver namnlikheten)
/Ulf Holmberg.
Jag har efter en sökning på nätet förstått att du är bevandrade i Piteå släktforskarförenings verksamhet och säkert därmed med deras hemsida "Efterlysning" också. På den sidan kan du söka "Bryggman" och så kommer nog de uppgifter jag nämnde upp. Om du vill bestrida dem får du ta saken vidare till den som delgivit de uppgifterna. Eller är uppgifter från Olof Andersson en dålig källa? Vissa uppgifter har jag dessutom kollat upp själv. Andra uppgifter om Bryggmansläkten finns i Olof Andersson & Helge Lundgren, "Piteå församlings äldsta historia, 1300 – 1700 talen", Piteå 2000, eftersom Bryggman var borgare och staden låg tidigare i Öjebyn innan den flyttade till Häggholmen - som du säkert vet. Och det är underligt att det utkomna USB-minnet om Piteborgare inte innehåller uppgifter om vilka hustrurna till piteborgarna var. Ja, med tanke på att du frågade vem av Bryggmans av borgarna som var gift med Elisabeth Häggman.
391
« skrivet: 2021-06-23, 21:51 »
Oj, här var det många frågor som jag faktiskt inte förstår helt varför jag ska svara på här i en tråd som egentligen handlar om Nils Nilsson från Skellefteå.
Anders Johansson Häggman.
Piteå släktforskarförening via en kort diskussion på sidan Efterlysningar där det uppgavs att Olof Andersson kommit med den uppgiften. Den sidan kanske du klarar av att söka på själv.
Släkten uppträder för första gången år 1600 i mantalslängden. Och samma där, uppgifter på diskussion på sidan för efterlysningar om att den uppgiften kommit från Olof Andersson, en uppgift som jag själv kollade upp; Anders Andersson i Pitholm var inte behäftad med någon skatt.
Om du vet något om gamla mantalslängder, de före år 1642, så står det vad varje enskild person betalade i skatt. I varje fall Piteå socken var de i kronans tjänst skattebefriade vid vissa tillfällen vilket resulterade i att det inte stod någon skattesats vid dem. Ett annat exempel är Hans Nilsson Kråka.
Jag har för övrigt doktorgrad i historia och har aldrig någonsin haft för vana att sprida vandringssägner, bara så att du är på det klara med det.
392
« skrivet: 2021-06-23, 13:19 »
Oftast hade man vad jag kallar "ankare" i en socken. En köpman i en socken som gift sig med en köpmannadotter i en annan socken. Sedan drog det 'ankaret' sin släkt från födelsesocknen, tom. födelsebyn, till socknen där de många gånger gifte sig med insocknes.
Bryggmansläkten i Piteå socken är exempel på det där en av köpmännen gift sig med en Elisabeth Häggman från Skellefteå socken. Sedan kom både hennes syster Sara till Piteå sn och gifte sig och brodern blev dräng hos dem i Pitholm. Bryggman kom själva från handelsområdet Roden (= norra Uppland), närmaste bestämt från Öregrund och ska enligt uppgift hetat Brügman, som är vanligt i Nederländerna. Axel Oxenstierna var jättearg på de där i 'notta botten' för de handlade så himla mycket med Nederländerna. Bryggman kom själva så sent som år 1600 till Piteå socken och anfadern var skattbefriad vilket talar för att han hade kronotjänst. Sedan kom på 1620-1630 handlade nederländska Brügmans till Luleå socken även om en koppling mellan de i Pitholm/Piteå stad inte kunnat beläggas med de handlande Brügmans som var i Luleå socken en period.
Idag hittar folk partners överallt i världen via nätet, men då fanns inte nätet. Så jag tycker att det är intressant hur enskilda familjer och släkter på geografisk distans kom i kontakt med varandra och gifte sig. Köpmannasläkter och borgarskapssläkter hade mycket större geografisk spridning på sina giftermål jämfört med en stationär bonde. Å ena sidan kunde en stationär bonde få möjlighet till gifte från annan socken långt borta om en köpman, tillika hemmansägare, tagit sin syster eller yngre moster eller yngre faster i sitt nya hushåll. 'Ankaret' alltså.
393
« skrivet: 2021-06-23, 13:03 »
Ja, jag anser det. För det var inte så vanligt att en bondeson från en socken blev soldat i en annan socken.
Rotebönderna i egna socknen, ja egna byn, behövde besätta sina roten och naturligtvis ville då få rotena besatta. Inte ville de att potentiella rotesoldater skulle lalla iväg överallt annars och bli soldater i andra socknar, eftersom risken fanns att de till slut själva var tvungna att bli soldat på egen rote.
De som hade potential att gifta sig och flytta över flera sockengränser var hemmansägande köpmän och borgerskapet, som inte uppstod i Norrland förrän 1621 med städernas etablerande.
För jag tror inte Karin bara beslutade sig en dag att promenera från byn Lund i Skellefteå socken till Avan i Luleå socken bara så där. För mig som är historiker med doktorgrad i 1600-tals historia är sådana frågor i alla fall jätteintressant. Om andra inte bryr sig i det, ja då bryr sig andra inte i det. Men jag som historier tycker det är intressant. Fast jag får ta den diskussionen med mig själv förstår jag.
394
« skrivet: 2021-06-22, 11:52 »
Jätteintressant! Jag ska tittat närmare på uppgifterna i AiD.
Min fråga kvarstår dock, utan att du behöver svara, hur hustrun kom sig från Skellefteå socken till Nederluleå där hon gifte sig med Nils Nilsson.
Mvh
395
« skrivet: 2021-06-22, 11:47 »
Exakt, helt rätt. Jag har ändrat det nu. Men som sagt trodde jag först att de hade fått få barn för Erich Nilsson var en lång period i hären och blev stationerad i Finland vad det verkar. Tack massa för hjälpen.
396
« skrivet: 2021-06-21, 12:48 »
Nils hade också övriga systrar
Lisbetha Nilsdotter f 30/8 1704 på Gäddvik nr 3 Dåvis. Har ännu inte följt hennes vidare liv.
Anna Nilsdotter f 30/5 1707 på Gäddvik nr 3 Dåvis. Gift 2 ggr: Olof Er(ich)sson och Lars Nilsson bägge i Buddbyn i Nederluleå fs/sn. Död på Buddbyn nr 7.
397
« skrivet: 2021-06-21, 12:39 »
Systern Karin Nilsdotter utflyttade år 1763 och återfinns först hos brodern i Ersnäs. Hon fortsatte vidare till staden 1/4 1766, och försvann därifrån efter 29/9 1767 (Luleå stad AI:1 sida 116).
Nils syster Karin föddes 27 augusti 1712 i Ersnäs och döptes den 29. Hon var då över 50 år gammal innan hon flyttade ut. Hon bör då nästan ha flyttat till en släkting tänker jag. För hon blev nog inte piga vid den åldern om hon inte varit det innan.
Eller talar vi om olika generationer nu? Jag tror i alla fall inte det.
398
« skrivet: 2021-06-21, 12:29 »
Eller det blir ju snarare att hustrun Karin Jonsdotters familj hade koppling till Luleå socken eftersom hon förefaller ha kommit till socknen först. Nils blev soldat sent. Alla deras barn är dessutom födda i Ersnäs.
399
« skrivet: 2021-06-21, 12:00 »
Ja, jag mindes först i efterhand att släkten på Gäddvik nr 3 flyttade till Ersnäs, köpte sig hemmanet där.
Jag ska se hur det ser ut på Geni med familjen och barnen i Ersnäs och se om det finns något att lägga till. jag ska också meddela leif eftersom han kan vara intresserad i familjen också, för det var han som skrev till mig att familjen flyttat från G-vik till E-näs.
TACK för all information! Men jag skrev till leif att familjen måste ju haft någon koppling till Skellefteå för soldat Nils Nilsson gifte ju sig till Sunnanå. Annars var det mest borgerskapet och handelsmännen som gifte sig över socknar, Luleå och Skellefteå socknar låg ju inte ens grannar.
400
« skrivet: 2021-06-20, 11:46 »
Född 23/10 1733 på gården Ersnäs 23. Familjefadern blev senare soldat på rote 58 Dyhr i Lund, Skellefteå lfs år 1741. Jämför Nederluleå AI:2B sida 68 och AI:3A sida 67 med Skellefteå AI:2 sida 234. Mer information går att finna ute på nätet.
Förresten, den där Nils Nilsson Dyhr blir släkt till mig. Jag är släkt med en av hans bröder. Föräldrarna bodde på Gäddvik nr 3 Dåvis. Mamma Segrid Larsdotter var från (dagens) Överluleå. Hemmanet tillhörde från början Nils Nilssons mammas, Lisbetha Davidsdotters födelsehemman. Lisbeta tog över hemmanet i Gäddvik för att brodern gift sig på annat håll.
401
« skrivet: 2021-06-20, 11:32 »
När jag sökte på "Nils Nilsson Dyhr" kom jag på denna sida http://www.jenson.se/000/017/975.htmMen jag vet med mig att personen bakom den inte alltid har rätta uppgifter. Fast Nils Nilsson är ingen släkting till mig, utan hans hustru var gift med en bror (Olof Davidsson) till en anfader (Erich Davidsson) till mig. Jag halkade in på deras syster Karin efter att ha kartlagt alla barnen till David Ersson i Bondersbyn i Nederkalix fs/sn. Det var Leif (Boström) som skrev till mig att en av min anfaders syskon (den Olof Davidsson) hade flyttat till Ersnäs. Jag och han nystar lite i den familjen, de familjerna i Ersnäs från Nederkalix. Fast nu har jag och han lite mer att gå på.
402
« skrivet: 2021-06-20, 11:22 »
Om jag förstår dig rätt Constantinus, Nils var född på Ersnäs nr 23 och blev sedan soldat i Skellefteå socken?
Annars en massa tack för svaret. För det är ogjort att leta efter "Nils Nilsson Skellefteå" på nätet, annars.
403
« skrivet: 2021-06-19, 12:10 »
Det kan var så enkelt att prästen blandat ihop två systrar: Karin och Sara. För på Avan nr 12 finns Sara gift med Erich Nilsson Dufva och så Karin gift med Erik Jönsson.
Fast jag vill vara säker på att Erich Ersson hade föräldrarna Erich Nilsson Dufva och då hustrun Sara Larsdotter, inte Karin som det står i födelseboken.
Mvh
404
« skrivet: 2021-06-19, 12:04 »
Hej, vilka var föräldrarna till Erich Ersson född 7 april 1746 i Avan, döpt 10 april. Det står att föräldrar var Erich Nilsson och Karin Larsdotter i Avan. Dopvittnen komminister Eric Wilhelm Hernodius, madam Maria Lindbaum i Smedsbyn, Jöns Nilsson och hustru Maria Johansdotter i Avan. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034950_00061#?c=&m=&s=&cv=... Det blir problem i husförhörslängden med mamman. På Avan nr 12 finns en Erich Nilsson Dufva, vilket då skulle kunna vara Erichs pappa. Men där heter mamman Sara Larsdotter, inte Karin. Så vilka var de rätta föräldrarna till Erich Ersson? Finns de på Avan nr 12 och prästen skrev fel i födelseboken alternativ husförhörslängden? https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034909_00152#?c=&m=&s=&cv=151&xywh=-237%2C95%2C5472%2C2478Tacksam för svar. Med vänlig hälsning, Desirée G
405
« skrivet: 2021-06-19, 11:48 »
Hej, jag undrar vem Nils Nilsson var? Vilka var hans föräldrar? Var var han född? Han gifte sig 5 april 1761 med Karin Isaksdotter i Nederkalix. Hon var född i Bondersbyn. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034892_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=3040%2C715%2C3013%2C1399Men hon var piga i hushållet till sin farbror Olof Davidsson som gift med Kerstin Nilsdotter på Ersnäs nr 17 i Nederluleå församling. Deras son Jöns avled innan han nådde myndig ålder. Karin övertog därför hemmanet tillsammans med maken Nils från Skellefteå. Men vem var han? Med vänlig hälsning, Desirée
406
« skrivet: 2021-06-11, 20:10 »
Oj, vad de flyttade. För de flyttade väl? Den delen tillhörde av Pajala fs tillhörde ju inte tidigare Karl Gustav eller Övertorneå eller Ö-kalix, eller hur?
Och jag hittade attester för N-luleå dock med ett ganska stort glapp från 1790-talet till 1820- när familjen flyttade in till N-lå (1818). Attesterna finns under "Bilagor till flyttlängder". Fast det är underligt nog attester för folk som flyttade UT från N-lå, inte in... Och nästan alla attester är dessutom samers, och då över hinderslöshet, alltså att de var fria att gifta sig om de ville dit de flyttade. Det finns nästan inga uppförande/beteendeattester i den bunken där.
Så då tänker jag att familjen Bergs-Dahlbergs attest, om de hade någon ens, borde då finnas i utflyttningsförsamlingen, vilken den nu var av alla, men Övertorneå om man ska tro hfl i N-lå.
Men det får jag ta på släktforskarföreningens dator för där finns AiD, hemma har jag bara Svar/Nad på en laptop med liten skärm coh det blir inte alltid bra.
/ Desirée
407
« skrivet: 2021-06-10, 17:26 »
Vilka barn har du inte hittat födelseort för?
Håkan
För Christina har jag bara februari 1818 och för Fredrik har jag 22 maj 1807. Jag tror dock Fredrik var född i Svanstein eftersom familjen flyttade därifrån 1808, men han saknas i födelseboken. Men eftersom de flyttade mycket finns en risk att han faktiskt inte var född i Svanstein. Desirée
408
« skrivet: 2021-06-09, 02:17 »
Hej!
I hfl i Nederluleå dit familjen flyttade nämns en attest. Har du letet efter den? Där kan ju ev. födelseorten stå.
Hälsningar
Håkan[/font]
Jag vill bara meddela att det finns ingen attest, det finns inga attester för någon inflyttad. Attesterna var ju lösa blad så de försvann var lätt. Födelseort och -församling står för en del i inflyttningslängden, men 'naturligtvis' inte för Hans Fredric. Jag tänkte om du själv ville veta/var intresserad. Av alla nio (9) barnen har jag hittat födelse i födelsebok förutom två av dem, men oavsett var barn föddes i Sverige saknas vissa i födelseböcker. Jag har istället satt församling där föräldrarna bodde när de föddes som födelseförsamling. Mer går inte att göra tänker jag. Hälsning, Desirée
409
« skrivet: 2021-06-08, 13:28 »
Dels undrar jag över Johan Hanssons "läsandet" var hittas det och var det vanligt med kunskaper i "läsandet" på den tiden? (Blir så nyfiken).
Dels naturligtvis vem var mor till Johan Hansson...
[...]
Jag tänker på den person som verkar levt i Gästrikland på 1600-talet och har en gemensam släktlinje bakåt i tiden med bönderna i byn Falmark och Johan Hanssons släktlinje. De verkar sammanstråla några hundra år längre tillbaka i tiden (typ 1100/1200-talet). http://buredna.sjolunds.se/bure-tradet-ritas-om-i-grunden/?fbclid=IwAR2bRDjr0wb7B2KqnepSvEk2zI6SI_eSjExLIbqOZ1qBlV112cdoroSuZgE
Men viktigt för den forskningen vore definitivt om Johan Hanssons släktlinje kunde härledas till trakterna söder om Västerbotten, eller inte. Då kanske vi eventuellt kan hitta en gemensam nämnare mellan t.ex Fors i Jämtland och 1600-talets Gästrikland. Det verkar lite utopiskt men...
Inom Bure Y-DNA forskningen finns dessutom en släktlinje "Glad" som kan spåras till 1600-talet i Lövånger, men som inte är daterat, ännu. Den personen "matchar" ungefär lika mycket som Y-DNA spåret från Gästrikland (utifrån vad jag ser på FTDNA och mitt eget Y-DNA).
Det står i vissa av arméns rullor och Generalmönsterrullorna vilka soldater som kunde läsa och vilka som även kunde skriva. Det står t.ex. "läser", "läser gott", "kan skriva" eller "skriver" beroende på. Många soldater var i alla fall läskunniga, oftast i högre grad än genomsnittet om släkten/familjen inte var från översta hemmansägande bondeskiktet där läs- och skrivkunnigheten var mer utbredd än bland andra bönder i gemen. Buresläkten, för att ta ett sidospår på den, var sett i jämförelse med t.ex. bönderna i kustsocknarna i dagens Norrbotten inte alls lika närt lika förmögna. Bara en reflektion över att Buresläkten 'ska' kopplas i alla delar av landet. Buresläktkrönikan är bra, men det är på 1500- och 1600-talet ekonomiskt ingen förmögen släkt. Jag har gjort jämförelser med socknar i Västerbotten med Buresläkt och Piteå, Luleå och Nederkalix socknar bla. vid Älvsborgs lösen och då ligger Västerbottens långt bak, även de bland Bure. Bara som en historisk ram. Lycka till vidare.
410
« skrivet: 2021-06-08, 09:26 »
Ja, där var de. Och jag som faktiskt var på den sidan igår. Detta är perioden efter de bodde i Svanstein och innan de flyttade till Nederluleå. Men det står i N-lå att de kom från Övertorneå så jag ska svischa inom Ö-torneå också. Fast det ska jag göra på släktforskarlokalen där det finns AiD, så det syns bättre.
Mvh,
412
« skrivet: 2021-06-07, 22:09 »
Hej Håkan,
jättetack för informationen! Nej, jag har inte letat efter attesten, men nu har jag något mer att gå på.
Mvh, Desirée
413
« skrivet: 2021-05-31, 20:00 »
Hej igen,
Didrik Larsson i Våbäck har jag som son till rörsmeden Lars Jonsson i Våbäck, jag har inte forskat fram det själv utan hittat uppgifterna i Sven-Eric Dahlgrens ”Didrich-släkten från Våbäck: Finnsläkten från Tosarby: Ättlingar till Hans Persson i Storhaga: från 1600-talet till ca 1890” (Landskrona 1992).
Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Gustafs
Hej, en annan sak; om Nils Jönsson/Jonsson var född i Småland hur hänger det ihop med att hans morbror Didrik Larssons pappa var från Våbäck? Nils mamma NN Larsdotter måste alltså ha flyttat från Våbäck till Småland och fått Nils där, varpå i varje fall Nils flyttade till Dalarna. Det mest rimliga till det är att NN Larsdotter - Nils Jönssons mamma - och Didrik Larssons mamma var från Småland. Nils pappa bör ju allra mest sannolikt ha varit från Småland, i alla fall boende där, eftersom Nils var född i Småland. Eller så var Nils far Jöns föräldrar från Dalarna, men så hamnade de i Småland av någon grund. Med vänlig hälsning, Desirée G
414
« skrivet: 2021-05-31, 18:44 »
Hej igen,
fast nu blev jag osäker. För samme Lars Larsson var på tinget nästkommande dag och då kallas hans svärmoder för hustru Lisbeth i Mycklebo. Någon av Lisbets föräldrar bör ha kommit från Mora annars hade hon aldrig kommit över jord där i sin ägo.
Med vänlig hälsning
415
« skrivet: 2021-05-31, 18:35 »
Nils Jönsson var enligt mtl bosatt på Nyhyttan 1647 och 1648 och sägs i mtl 1647 vara måg till nämndemannen Daniel Månsson på Nyhyttan. Likaså nämns Nils som svåger till Daniels söner och mågar vid tinget i Torsång 25 april 1666 (Kopparbergs o Näsgårds län/Säters o Tuna tingslags häradsrätt (W) AI:10 (1666) Bild 230 / sid 21 (AID: v222791.b230.s21, NAD: SE/ULA/10593)). Torpet Fiskarbo hade Nils Jönsson köpt av en Hans Olofsson vilket köp bjöds upp på tinget tredje gången 28 april 1647 (Kopparbergs o Näsgårds län/Säters o Tuna tingslags häradsrätt (W) AI:1 (1646-1652) Bild 780 / sid 18 (AID: v222775.b780.s18, NAD: SE/ULA/10593)).
Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Gustafs
Daniel Månssons hustru var från Mora. Hon gav sin jord i Moran (= Mora av idag?) till Lars Larsson för att hon skulle ta han om henne till hon avled. Men det vet du ju. Med vänlig hälsning, Desirée G.
416
« skrivet: 2021-05-30, 21:40 »
Hur länge man stod i mantalslängden varierar väldigt mellan landsdelar. I norra Sverige kunde hemmansägaren stå med foten i graven så att säga och ändå äga sitt hemman och därmed stod han kvar i mantalslängden. Så hur länge en man stod i mantalslängden, och vilka som stod i mantalslängden, varierar mellan landsdelar. I norra Sverige kunde ogifta kvinnor stå för hemmanet om föräldrarna dött och äldsta sonen, eller en annan äldre bror, gift sig på annat håll. Jag har flera exempel på det i egen släkt. Två systrar stod för ett hemman i 15 år tills den yngsta av dem gifte sig.
Med vänlig hälsning,
Desirée Gran
417
« skrivet: 2021-05-30, 21:30 »
Att dopvittnen skulle överta barnen om föräldrarna dog är en medeltida sed som just tillhör medeltiden.
Jag har exempel i egen släkt att även om en far- eller morförälder varit dopvittne så övertog ett syskon vårdnaden om föräldern avled.
Att präster och deras fruar och barn - oftast döttrarna - var dopvittnen förekom ofta i Piteå socken utan att de var släkt med paret. Soldater och officerare hade nästan alltid en representant från det militära som dopvittne, och då någon som var i graderna över mannens militära position, och utan att de var släkt.
Med vänlig hälsning,
Desirée Gran
418
« skrivet: 2021-05-29, 22:09 »
Nu ser jag vad du menar. Men saken blir densamma; ett oäkta barns tillkomst ledde ju till böter.
Så Nils fick med Anna dottern Elisabeth och så fick Nils med hustrun - okänd kvinna - en dotter som de döpte till Elisabeth. Att Nils fick ett oäkta barn 1645 passar med att han skattade för en person medan han bodde i Skrivargården.
Arvet hade ju äkta barnen rätt till. Att oäkta barn fick del av arv förekom bland adeln även om det inte heller i det samhällsskiktet var lag på att oäktingar skulle ärva. Att oäktingar inte fick ärva står ju tydligt i ex. Kristoffers landslag.
Med vänlig hälsning,
Desirée (som nu ska sluta läsa, för jag får till synes inte ihop saker korrekt, jag skyller på att jag varit ute i solen hela dagen..)
419
« skrivet: 2021-05-29, 21:57 »
Förlåt Stefan, så jag svamlar. Jag ser ju vad du menar. Beklagar min dåliga kopplingsförmåga i kvällen.
Nils flyttade som Nils Skräddare mycket i Silvberg. År 1642 Mangilbo, 1643 inte hittat honom men han bodde då troligast inte i Silvberg fjärdin, 1644 något som jag läser som "Kallang" (??), 1645 Skrivargården, finns inte i Silvberg 1646-1647, 1648 Fiskarbo.
Åren innan han bosätter sig i Fiskarbo skattar han för en person. Han var då ogift. Om han fick barn som ogift borde han ha dömts och då måste det finnas i domboken eller i kyrkoräkenskaperna för Silvbergs församling.
Oavsett var inte Elisabeth Nilsdotter, gift med Daniel Olosson/Olufsson, dotter till Nils Jönsson Skräddare Smålänning om jag förstått dig rätt i sista posten..?
Med vänlig hälsning,
Desirée G
420
« skrivet: 2021-05-29, 21:43 »
Hej Stefan,
nu kanske jag krånglar till det, men i mantaslängderna finns först Nils Jönsson i Fiskarbo 1650-1651, åren 1653-1663 finns Nils Skräddare i Fiskarbo, åren 1664-1685 finns Nils Jönsson i Fiskarbo.
Är det Nils Jönsson i Fiskarbo som blev skräddare? eller var det Nils Skreddare i Nyhyttan som övertog Fiskarbo? Och var då Nils Jönsson i Fiskarbo åren 1664-1685 den förste Nils Jönsson i Fiskarbo?
Jag antog att Nils Jönsson och Nils Skräddare var samma person. Eller skrev skrivaren fel?
Jag förstår inte helt de olika personera i Fiskarbo... var det samma Nils from 1650-1685 eller två olika?
Med vänlig hälsning,
Desirée
421
« skrivet: 2021-05-28, 19:21 »
Hej Stefan,
så otroligt mycket om de från/i Fiskarbo. Jag har ännu bara gått igenom ML i jakten på dem, inga domböcker ännu.
Jag ska läsa igenom all den information du gett mig om familjerna -- jag har nyss fått in boken om Aspebodasläkterna så jag håller på med det och vill få det lite mer på plats. Jag fick inte låna boken utan får bara läsa den på bibblo så jag fotoade ett par sidor innan biblioteket stängde.
Mvh, Desirée
422
« skrivet: 2021-05-28, 19:15 »
Tack Margaretha,
nu har jag massa att gå på! Jag var i Bällefors, men jag visste inte vilken Bällefors för det tillhörde ju först moderförsamlingen och blev sedan en egen församling. Jag var helt vilse.
Vigseln finns inte för Anders och Helena. det är i dödboken deras vigsel nämns. När Helena dött och Christina Lovisa, gifte Anders om sig och flyttade med nya hustrun Christina (persdotter) Westlund till Torneå med Anders och Helenas äldsta dotter Brita Maria. Helenas pappa nämns som mjölnare. Jag har letat i Undenäs mantalslängder men inte hittat någon passande person, ännu.
Mvh
423
« skrivet: 2021-05-25, 11:32 »
Hej, jag önskar veta ursprunget till kolaren Hans Fredric Bergs härkomst. Uppgivet född 1780 i husförhörslängder. Kolaren Hans Fredrik Berg gifte sig 1804 med Brita Maria Dahlberg, dotter till mästersmeden Anders Dahlberg inflyttad till Svanstein år 1792 med andra hustrun Christina Westlund/Westland. Familjen Dahlberg flyttade emellertid ut från Svanstein år 1795 till Kengis bruk i Pajala församling. Förslagsvis gifte sig Brita Maria med Hans Fredric i Pajala församling, men de saknas i vigselboken även i Pajala församling - Hans Fredric finns inte i Kengis vid den tiden. Men de dyker inte upp i Kengis bruk förrän i källor som börjar 1806 och det är då Hans Fredric Berg dyker upp för första gången. För familjerna Berg & Dahlberg återfinns vid Kengis bruk i Pajala församling i hfl 1806-1818: Anders Dahlberg, mågen Hans Fredric Berg och dottern Brita Maria, Anders hustruns namn inte inskrivet. Det är registrerat att de gett gåvor till kyrkan år 1805 i samband med nattvarden. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034983_00244#?c=&m=&s=&cv=… Bägge familjerna flyttade sedan tillbaka till Svanstein. Men Hans Fredric Bergs härkomst har jag inte kunnat spåra från det att han dyker upp vid Kengis bruk om make till Brita Maria Dahlberg. Kan någon hjälpa mig vidare med honom? Tack på förhand Med vänlig hälsning, Desirée Gran
424
« skrivet: 2021-05-25, 11:18 »
Hej, jag söker Helena Henricsdotter/Hindricsdotters födelse och föräldrar i Undenäs, mjölnaren Hinric Hagelberg och Christina Lovisa. Jag har alltså föräldrarnas namn, men hittar inte henne i FB eller ens föräldrarna i mantalslängder. Helena uppges vara född 1761 i Undenäs i Västergötland enligt uppgifter i dödboken när hon avlider (se länk nedan). Gift trettondag jul 1784 med smeden Anders Andersson vid Vifors bruk enligt dödboken. Död 16 oktober 1790 i körtelfeber i Vifors i Hamrånge församling i Gävleborgs län i en ålder av 29 år. Begravd 22 oktober. Uppgesi dödboken vara född 1761 i Undenäs i Västergötland, föräldrar mjölnaren Hinric Hagelberg och Christina Lovisa. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0031081_00094#?c=&m=&s=&cv=... Kan någon sätta mig på rätt spår? Födelsedatum och föräldrar i husförhörslängder och/eller mantalslängder. Med vänlig hälsning, Desirée Gran
425
« skrivet: 2021-05-24, 23:27 »
Nils är min farmors farmors farmors morfars pappa. Föräldrar Daniel Olofsson/Olsson och Elisabeth - Lisbeth - Nilsdotter.
Daniels föräldrar; Oluf Larsson och Anna i Harhyttan, har minst två efternamn på henne JÖnsdotter och Hansdotter. Oluf dog 657-1658 om man ser till mantalslängderna, men jag har inte hittat honom död i kyrkboken. Lisbeths föräldrar: Nils Jönsson Skräddare (?) och för mig ännu okänd kvinna i Fiskarbo. Nils slog sig ned i Fiskarbo 1648-1640, och flyttade mycket innan dess inom Utanbro i Tuna socken.Vet ej ännu när Nils och hustrun avled. Sönerna Nils coh Daniel tog över gården efter dem.
Hur fungerar landskapshandlingarna förresten? Och vilken typ av boende hade vanligt folk tex i Stora Tuna? Bruksfolket, var de torpare?
Mvh, Desirée
427
« skrivet: 2021-05-21, 08:38 »
PS. jag lägger till information om Nils hustrus släkt med hjälp av bok/släktkrönikeinformationen du gett mig också. Jag kan säkert beställa den via fjärrlån på biblioteket där jag bor. Det stämmer, han finns som döpt 29 okt 1682. Föräldrarna gifte sig redan 1673 och avled bägge på Harhyttan, 1721 respektive 1728. Nils Danielssons hustru hade tidigare (1691-1705) varit gift med masmästaren Sven Eriksson och härstammade på mödernet från Svinhuvudsläkten. Hennes moder Kerstin Istraelsdotter var dotter till Israel Matsson och Susanna Hansdotter i Lisselänget, Aspeboda - om dessa se vidare Svinhuvud-slälten iAspeboda släktkrönika 1534-1991 (Falun 1992) s. 229 tabell 4.178 och vidare.
Om Kerstins fäderne som var släkten Gatzman, se vidare [size=0pt]Ättlingar till Hans Persson i Storhaga, Gustafs ; Ättlingar till Måns Ersson i Norr Romme, Stora Tuna : Gattzman-släkten från Bråfall i Silvberg / Sven-Eric Dahlgren.[/size][/color]
Med vänliga häslningar
Stefan Jernberg, Gustafs
428
« skrivet: 2021-05-21, 08:35 »
Det stämmer, han finns som döpt 29 okt 1682. Föräldrarna gifte sig redan 1673 och avled bägge på Harhyttan, 1721 respektive 1728.
Med vänliga häslningar
Stefan Jernberg, Gustafs
Hej Stefan, beklagar sent svar, och sent tack, men dock en massa tack för detta! Nu kan jag med säkerhet gå vidare och lägga till Nils och hans föräldrar, så många det blir av all den givande information du gett mig. Med vänlig hälsning, Desirée PS. Kanske jag lägger till Nils hust
429
« skrivet: 2021-05-15, 10:48 »
Vid vigseln 1706 anges Nils komma från Harhyttan och hon från Bråfallet (Silvberg C:1 f. 117v).
Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Gustafs
Hej Stefan, kan detta vara Nils föräldrar? Daniel Olsson och Lisbeth Nilsdotter? Men konstigt att Nils då saknas..? Men de är ju så få personer i Harhyttan att jag inte kan tänka mig att Nils (Danielsson) inte skulle vara knuten till Daniel Olsson i Harhyttan. Jag ska gå till släktforskarlokalen och se mer på AiD i C-boken och se om jag hittar Nils född, han ska enl hfl vara född 1682. Eller om jag hittar honom i dödboken för där står det ju ibland var de var födda. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0013697_00125#?c=&m=&s=&cv=124&xywh=98%2C1628%2C4110%2C1861Silvbergs kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/ULA/11320/A I/1 (1688-1718),s. 123. Med vänlig hälsning, Desirée
430
« skrivet: 2021-05-15, 09:45 »
Tack så mycket, Leif.
Med vänlig hälsning,
Desirée
431
« skrivet: 2021-05-15, 09:44 »
Pastorat 1647-1777 är det pastorat Stora Tuna, Silvberg, Enbacka och Amsberg.
Tack, Christina!
432
« skrivet: 2021-05-15, 09:40 »
Vid vigseln 1706 anges Nils komma från Harhyttan och hon från Bråfallet (Silvberg C:1 f. 117v).
Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Gustafs
Tack för detta, Stefan. Jag visste inte när eller de var gifta. Med vänlig hälsning, Desirée
433
« skrivet: 2021-05-12, 12:01 »
Tusen tack för det!
Kan du svara på hur Stora Tuna kommer in i sammanhanget? Är det innan kapellutbrytningen av Silvbergs kapellförsamling? Jag har letat på nätet, men inte blivit särskilt klokare på det.
Med vänlig hälsning
434
« skrivet: 2021-05-11, 10:40 »
Hej,
jag undrar var föddes barnen t Nils Danielsson o Kierstin Persdotter i Bråfalla (bruk)?
Jag är släkt med deras son Olof, uppgiven född 1711. Men i sök from 1705-1721 hittar jag inget barn till Nils Danielsson.
Var kom paret ifrån, någon som vet och var kan sålunda deras barn fötts?
Mvh, Desirée
435
« skrivet: 2021-04-24, 10:33 »
Tusen tack Leif. Det blev fel efternamn på Lars mamma Anna så hemmansgissningen blev fel. Tack för att den hjälp du gav och hänvisningen till Ulfs jobb om Sävast.
Med vänlig hälsning
436
« skrivet: 2021-03-28, 09:20 »
Hej Desirée!
Deras dotter Eva född 1803 är mor till min farfars far. Jag tror att jag har ett bra tips om om var paret Lars och Catharina kommer ifrån.
.....
Deras dotter Eva Larsdotter född 1803 blir hustru till Nils Petter Sundqvist, som leder över till mig via min farfars far Petter Anton Sundqvist.
Med vänlig hälsning, Birger
Hej Birger, tack för allt detta! Nu ska jag fylla i allt jag fått om Lars Larsson. Många flyttade från Nederkalix till Luleå socken. Jag har flera anföräldrar från N-kalix som kom till Luleå socken, till Avan, Bälingeträsk/Alviksträsk och Västmark(en). Nästa gång jag inte hittar någon i Luleå socken ska jag börja med Nederkalix, om det inte är bruksfolk. Med vänlig hälsning, Desirée
437
« skrivet: 2021-03-27, 09:18 »
Lars Nilsson född i Sävast(byn) nr 10 den 22 nov. 1710 hade mamma Anna Nilsdotter enl födelseboken.
Var kom hon ifrån? Enligt boken om Sävast kom hon från Sävast nr 6. Stämmer det?
När Lars döps är fyra av fem dopvittnen från Unbyn, end. en från Sävast. Vilken är familjens koppling till Unbyn?
Med vänlig hälsning,
Desirée
438
« skrivet: 2021-03-21, 12:36 »
och apropå de på Gäddvik nr 3... David Olofsson betalade brudpeng 7 januari 1666. Jag börjar tro det var för dottern Lisbeta, för svärsonen Nils vägnar? Annars gifte han om sig när han var över 60 år gammal.
David hade en son och en sonhustru i ML 1642 vilket betyder att DAvid själv bör ha varit född i varje fall 1606.
Hustrun är borta ur ML 1665. Men då betalar en Olof Davidsson i Alvik för bårkläde. Jag tänker det kan ha varit äldsta sonen som betalade, OM Olof i Alvik var Davids son vill säga. Men varför betalade då inte David för sin hustru..? hade hon ens avlidit? svårt att svara på, men bara ett par tankar. det finns ju också andra David som han D Pedersson/Persson i Sunderbyn.
Men David o Anna hade nog fem barn som överlevde till (relativt) vuxen ålder så jag tänker jag ska gå igenom dödböckerna för att se om jag hittar dem avlidna där.
439
« skrivet: 2021-03-21, 12:20 »
Det var så lite så. Bara ett nöje från min sida. Jag hade likaså kyrkoräkenskaperna uppe för att söka efter de på Buddbyn nr 7 och Gäddvik nr 3, så jag var i samma arkiv och samma årsperiod. Och jag såg att du skrivit "kort" och vet hur himla otydligt och 'kladdigt' det kan vara. Bara RA:s SVAR/NAD är nog jobbigt att läsa ibland. Så när jag satt på forskarlokalens AiD kunde jag också kolla av lite i din lista.
Och de "skutelagen" betalade för lycka och behåll, "lucka", "lucke" "lukka" och "behold(e)n" resa. Inte sällan betalade även skepparen själv också, "skiperen" "skip(p)ern" "skiparen" etc. Lite dagsnorsk det där; "lykke" och "skipperen".
440
« skrivet: 2021-03-21, 12:09 »
Eftersom detta verkar vara en sida där man kan berätta om sin mästersmedsläkt kan jag bidra med Anders Dahlberg född i Björkhammar i Lindesberg församling 1765. Hans pappa Anders Jansson/Johansson var då mästersvenn. Anders finns sedan med föräldrar vid Hagaby/Hageby bruk i Nora bergsförsamling, dit föräldrarna flyttat. Anders gifte sig där med Helena Henriksdotter. Anders och Helena flyttade sedan till Vifors bruk i Hamrånge i Gävleborg, där hon dessvärre avled. Han gifte om sig med Christina Westland. När hon föddes var pappa Pehr "smeddräng". Anders och Christina flyttade till Svanstein i Övertorneå i Norrbotten där de var i några år. De finns sedan i Kengis bruk i Pajala församling för att sedan återgå till Svanstein. I Norrbotten titulerades Anders som "mästersmed". Anders avled 1810, endast 45 år gammal, i vad som förefaller ha varit en olycka; "krossad av en kvarn". Christina flyttade från Svanstein, osäkert var. Jag är emellertid släkt med Anders och Helenas dotter Brita Maria född 1785 i Hageby bruk, Nora bergsförsamling. Hon gifte sig med en man i Svanstein eller Pajala (vigseluppgifter har jag inte hittat), men han var mest sannolikt inflyttad liksom dem för han saknas i arkiv för i varje fall både Svanstein och Pajala.
Inlägget apropå att smedgesäller och mästersmeder flyttade; min farmors morfars farmors pappa Anders är ett ypperligt exempel på det.
441
« skrivet: 2021-03-20, 15:37 »
3 118 1628 Sim en lös kona Kerstin Prästholmen böter
"Om Simonis och Juda tijdh [28 oktober] bötte en löösk[e]r kona Kierstin benemnd ifrå Prestholmen til Kyrkian Penning.r"
442
« skrivet: 2021-03-20, 15:21 »
"3 118 1628 Mika löpkonan som klockarwänke echta barn med"
"På Sondagens dagh gaf hrm [härmed] löös konan stora Klo(c)kar Junke echte Barn"
Juncke var ett mansnamn i L-å sn, jmf. Junkön
443
« skrivet: 2021-03-20, 15:04 »
3 118 1628 sep 15 Erik Eriksson På… några erson? örsummat kyrkan
"bötte Erich Erson På Berget til Kyrkian för han hafuer några reser/resor försumet Kyrkian"
444
« skrivet: 2021-03-20, 14:58 »
"3 117 1628 aug 3 en xxk piga böter för att hon avlat barn med Per Clemetssons son Per Peders"
"Item På Sondagen her eftter bötte een ti(e)nst Pyga som Peer"
445
« skrivet: 2021-03-20, 14:15 »
4 192 1652 nov 1 Hans Kerögneenss kepaee (?) givit till kyrkan
"Hans Kragerenss skiper gijfuia til Kirkian", skepparna på skutor gav ofta gåva (för lycka och hemkomst, god seglats)
446
« skrivet: 2021-03-20, 14:05 »
"3 105 1654 jan Brinogh? Påfwell för sitt förseende"
"Brinogh Pål för sy/ij/t för sende"
447
« skrivet: 2021-03-20, 13:53 »
3 105 1654 jan 29 Per Larsson och Nils Larsson Harads för uhraswäto?
"Per Larsson och Nils Larsson af Haras för theras tretto", deras träta/trätor.
448
« skrivet: 2021-03-20, 13:47 »
99 1653 aug 28 Nils Larssons dotter vått? för Lars Larssons barns förkvävande
"Nils Carls dotter bottat för Lars Larssons [osv]"
Jag vill ha det till Carlsdotter med tanke på hur Lars o Larsson stavats.
449
« skrivet: 2021-03-20, 13:39 »
fel ämneskategori, men...
"3 99 1653 aug 22 Jacob Olofsson Sävastbyn som haver försett sig före än han kom i äktenskap, hans hustru få 8"
Jacob Olofsson i Sefuest bynn Som haufer för sett sigh för han kom i Echtenskapet och hustru hans fode Barn i fortidh".
450
« skrivet: 2021-03-20, 13:27 »
3 97 1653 juli 1 och Tore Prästgården på samma sänna?
"Och Star/Stor (?? står) i prestegarden på sama saunan/saänan"?
Och står i prästgården på samma saunan. (?)
451
« skrivet: 2021-03-20, 10:29 »
vilket jobb!!
men då så, då behöver inte du det lilla jag vet i sammanhanget.
jag brukar dock skärmdumpa uppgifterna på mina anföräldrar, och deras övriga barns uppgifter tar jag om de ligger längre bak i tid för att skapa en helare bild av familjerna och deras hushåll.
trevlig helg.
452
« skrivet: 2021-03-19, 01:03 »
ja, självklart står det josephs dr , inte johans dr.
det var för hans giftermål för under den här tiden står det annars när fadern betalat; ex. "nn nn-son för sin son anders brudvigning och lägersmål"
lars nilsson nämnd 1631-1659 verkar ha haft en del syskon, men de syns endast när de avled. jag kan skicka de dödsår jag gått hittat hittills av de år jag hunnit gå igenom om du vill. ett är ett barn fast de tre andra är ospec. men jag antar de är barn pga beloppen och för att ingen av de gångerna är det betalt för ett testamente som var brukligt när vuxna avled.
lars nilsson 1578-1580 var då antingen gift med en dotter på hemmanet till per jönsson eller hade köpt det.
och annars tack.
453
« skrivet: 2021-03-18, 11:15 »
och när per jönsson gifte sig med catharina/Karin larsdotter fick hon hela 50 lod silver i morgongåva, så han var bemedlad, antingen av egen kraft eller genom föräldrarna eller både och. barn o dopvittnen, se speciellt elisbeths dopvittnen där jönsson och jöns dyker upp som alla förefaller bo i Gammelstad : Olof född 16 februari 1763 i Buddbyn som son till Per Jönsson och Karin Larsdotter. Dopvittnen adjutant Wilhelm Hernodius, jungfru Anna Greta Hernodia, fjärdingskarl Olof Rismarck och dess hustru Malin Isacsdotter i Gamla Staden (Gammelstad utanför Luleå), bonden Lars Larsson i Harads och hustru Cherstin Larsdotter i Buddbyn. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034950_00342#?c=&m=&s=&cv=341&xywh=659%2C180%2C3301%2C1539Jöns född 18 januari 1766 i Buddbyn. Föräldrar Per Jönsson och Catharina Larsdotter. Döpt 19 januari. Dopvittnen bönderna Pär Pärsson och Erich Ersson i Buddbyn, drängen Anders Larsson i Vittjärv, hustru Brita Larsdotter i Buddbyn (Pär Pärssons hustru), hustru Barbro Sedig i Gamla Staden (lika med Gammelstad), pigan Anna Larsdotter i Vittjärv. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034951_00018#?c=&m=&s=&cv=17&xywh=489%2C47%2C3302%2C1539Anna Catrina/ Anna Cajsa född 1 januari 1767 i Buddbyn som dotter till Pehr Jönsson och Cajsa Larsdotter på Buddbyn nr 7. Döpt samma dag som hon föddes. Dopvittnena var komminister Johannes Bergman, madam Lisa Plantin, Nils Andersson, monsieur Johan Åman, pigan Anna Greta och hustru Brita Larsdotter [Catharinas syster?] från Buddbyn. Brita var gift med bonden Pär Pärsson på Buddbyn nr 2. Cajsa var smeknamn för Catharina. Elisabeth / Lisa född 5 maj 1768 i Buddbyn. Föräldrar Per Jönsson och Karin Larsdotter. Döpt 6 maj. Dopvittnen bönderna Olof Jönsson och Anders Nilsson, dräng Jöns Olsson, hustru Karin Olofsdotter, Brita Hansdotter och pigan Karin Johansdotter i Gamla staden https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034951_00044#?c=&m=&s=&cv=43&xywh=270%2C1329%2C2723%2C1270
454
« skrivet: 2021-03-18, 10:39 »
förlåt, avled 24 nov 170SJU inte 170ett
455
« skrivet: 2021-03-18, 10:38 »
när nils larsson avlider 1701 står det att mamman var kierstin olofsdotter.
456
« skrivet: 2021-03-18, 10:27 »
Tack Leif. Då stryker jag Pers härkomst i Brobyn.
Jag har den Rismarck som dopvittnen ett par, tre gånger i min släkt. Jag ska försöka söka var, hoppas jag skrivit ned alla gånger han var dopvittne, koppla han till vilka härkomster föräldrarna hade de gånger han var dopvittne.
Nils Larssons (1620-1707) hustru hette väl Kierstin Olofsdotter? Men hon var dotter på hemmanet, som jag förstått det. En gissning är att i så fall var Olof Larsson pappan, Olof Ersson blir för sent, och Olof Jönsson blir för tidigt. Men jag har just nu bara "Olof" som hennes pappa.
Heden är också en by i Överluleå där många dopvittnen kommer från Sunderbyn och Gammelstad, nästan som att Heden var en by folk från de två byarna flyttade. Eller Hedens bybors släktingar i alla fall.
en lars nilsson i buddbyn gifte sig 20 november 1681, finns i specialräkenskaperna (på forskarföreningen så jag kan bara kolla de då och då, men ska leta vidare där på de lars och nilsarna i buddbyn). Kan det vara lars nilsson 1649-1725? Men han gifte ju sig sent i så fall. Inte helt vanligt. Eller så var det ett andra gifte.
är den lars nilsson knekten på hemmanet till nils larsson år 1681? pappan dör så sent som år 1707, vilket kan stämma med att pappan nils fortfarande består hemmanet när lars gifte sig. Sedan får lars (unge, som han kallas när han i dopboken får barn) sonen nils ca 1683, vilket stämmer med giftermålet.
lars nilsson (unge) hade i varje fall en son till och en dotter som nådde 15 års ålder och därmed skrevs in i mantalslängderna.
457
« skrivet: 2021-03-17, 10:01 »
Förlåt Leif, men Per Jönsson som gifte sig med Anna Catrin Larsdotter på Buddbyn nr 7... När de gifter sig står det att han är bonde i Buddbyn. Men det verkar inte stämma alls, för på vilket hemman då var han bonde på? I en bok om Buddbyn står det att han var från Brobyn som son till Jöns Larsson och Brita Persdotter, född 19.09.1730. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034949_00080#?c=&m=&s=&cv=79&xywh=445%2C94%2C3632%2C1693Vet du om det stämmer? Var Per Jönsson fr Brobyn? Tacksam för svar, så jag inte börjar följa fel man. Mvh
458
« skrivet: 2021-03-16, 12:58 »
Anna Nilsdotter född 1707 i Gäddvik 3 var dotter till Nils Nilsson och Sigrid Larsdotter. Deras familj flyttade före 1710 till Ersnäs 23. Så det stämmer att Anna Nilsdotter var från Ersnäs när hon gifte sig.
Tack! Jag trodde hon kanske var piga där. Hann inte leta för jag fortsatte med de på Buddbyn. Nils Larssons (d. 1741) hustru var Karin Erichsdotter fr Svartbjörsbyn, och hans mamma hette Kerstin (Lars Nilssons hustru). Men det vet du säkert. Och Annas födelse hittade jag. Tack igen. Mvh
460
« skrivet: 2021-03-15, 09:58 »
Hej Leif,
och väldigt mycket tack.
Mvh, Desirée
461
« skrivet: 2021-02-18, 21:39 »
Hej mig själv,
Stina Hansdotter var Catharinas make Per Jönssons andra hustru.
Catharina avled 13 maj 1768 åtta dagar efter att hon fött dottern Elisabeth i en angiven ålder av 29 år. Per gifte om sig med Stina Hansdotter 15 februari 1769.
Olof Ersson var ingift på hemmanet, gift med änkan Anna Nilsdotter som varit gift med Lars Nilsson.
Fast kommer Catharina från Buddbyn ens? Hon är inte registrerad som född i Buddbyn åren 1735-1742. Var pappan soldat i en annan socken? Det finns en Lars West/Wäst bl.a. som får en Catharina år 1739. Kan det ha varit hennes pappa? Men vilken koppling hade han till Buddbyn nr 7?
Tacksam för svar.
Mvh
462
« skrivet: 2021-02-17, 18:31 »
Hej, jag har gått bet på Catharina Larsdotters föräldrar. När hon gifter sig 1762 med Per Jönsson står det att bägge är från Buddbyn. Men jag har inte hittat hennes föräldrar. Per Jönsson står sedan som "måg" på Buddbyn nr 7. Där står "Karin" men hennes namn är överstruket. Under det står hustru "Stina Hansdotter". Jag tror Catharina kan ha avlidit och att Per gifte om sig med Stina/Christina. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034957_00021#?c=&m=&s=&cv=20&xywh=369%2C534%2C2791%2C1272Men på Buddbyn nr 7 bor en Olof Eriksson och hustru Anna. Olof struken. Om Olof vore Catarhinas pappa skulle hon ha hetat Olofsdotter, inte Larsdotter. Catharina kallas dock "Karin Larsdotter" när något av barnen föds. I gamla trådar från 2006-2011 tas Catharina Larsdotter för Christina Hansdotter. Men jag tror de är två olika personer. Men det förklarar ändå inte vem Catharina Larsdotters föräldrar var och var de bodde. Någon som vet? Tack på förhand. Mvh, Desirée
463
« skrivet: 2021-02-17, 18:19 »
Hej igen,
jag tror att det räcker om du skriver "Norrfjärden" i sökfältet på Piteå stadsbiblioteks hemsida.
Det är en inplastad A4-format skrift.
Mvh
464
« skrivet: 2021-02-08, 19:58 »
Jag kan inte svara specifikt för Nybyn, men eftersom du nämner Alter och Porsnäs i rubriken kan jag säga att Porsnäs var 'huvudbyn'. Senare ynglar byarna av sig från Porsnäs allt eftersom; Harrbäcken, Tullnäs (förr Pullnäs), Pålmark, Alter, Nybyn bl.a.
Håkansö var ju en egen by trots att Porsnäs och Håkansö idag är sammanslagna i samhället Norrfjärden.
Det finns också en bok i A4-format över vissa fastigheter i Norrfjärden. Även om den inte behandlar byarnas historia direkt, så innehåller den i varje fall dokumentation över just vissa utvalda fastigheter inom det området som täcker Norrfjärden, dåtidens Porsnäs med byar som Nybyn, Holmträsk, Backträsk, Pålmark, Lakafors osv. vilket kan ge en lite översikt över byarna.
465
« skrivet: 2021-02-08, 19:51 »
Vilka var föräldrarna till Lars (Johansson) Lejon och Anna Matt(i)sdotter gifta 21 november 1697? Lars var soldat på rote 121 Lejon i Rosvik.
När de gifter sig står det att Anna var från Gråträsk. Det innebär att hennes pappa mest troligast var Mats Larsson och mamman hustru Anna enligt ML. Stämmer det? Är Annas bröder de samma som Johan Mattsson och Ingvald Mattsson i Gråträsk?
Och vilka var Lars Johanssons föräldrar? Och hur länge levde han? I I Johnny Sandkvists bok om Rosvik står det att Lars blev lejd som soldat 1694 och blev ersatt 1702 med Johan Olofsson Fass. Men Lars finns ju t.ex. inte på något hemman i Rosvik efter 1702. Var han redan död år 1702?
När Lars och Annas två söner föds är en del av dopvittnena från Rosvik jämte soldater som Ståål, Köring(?) och Höst(?) och en Mattis Abrahamsson och hustru Lucretia i Öjebyn samt personer som Pehr Ersson och hustru, Per Jonsson och hustru (ingen ort uppgiven).
Med vänlig hälsning,
Desirée
466
« skrivet: 2021-02-08, 19:42 »
Tusen tack Constantin! Jag ska se över uppgifterna noggrannare för att stämma in den Anders Norberg jag kom över i Luleå.
Fint att du frågat släktforskarföreningen. Nordenskiöld måste ju komma någonstans ifrån, men frågan är alltså varifrån, till vem den grenen tillhör.
Med vänlig hälsning,
Karin
467
« skrivet: 2021-01-09, 18:57 »
Hej, jag söker födelsedatumet för Anders Andersson uppgiven född 1760 i Linde/Lindesberg. Senare finns han i Nora bergsförsamling med fader Anders Johansson (uppgiven född 1744 i Ramsberg) och modern Greta Olofsdotter (f. 1743 i Ramsberg), Senare tar han efternamnet Dahlberg och flyttade till Vifors bruk i Harmånge i Gävleborg och sedan till Svanstein i Norrbotten. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0001018_00418#?c=&m=&s=&cv=417&xywh=-92%2C2530%2C3947%2C1799Men jag hittar ingen passande Anders Andersson född år 1760 i Linde och inte heller en passande Anders Johansson född i Ramsberg 1744. Någon som skrev till mig i en e-post menade att Anders född 1765 i Björkhammar i Lindesberg med föräldrar smed Anders Jansson och Brita Andersdotter är rätt föräldrar till den Anders Andersson jag letar efter. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0001807_00256#?c=&m=&s=&cv=255&xywh=2956%2C2952%2C3497%2C1630Men jag hittar inte ens paret Anders J. och Brita A. i husförhörslängden i Björkhammar (under Dalkarlshyttan) så jag kan följa dem och se om de är rätt föräldrar till Anders A. Och är Anders Jansson far till Anders Andersson betyder det att hustru Brita avled och han gifte om sig med Greta Olofsdotter (som är uppgiven hustrun till Anders J. i hfl i Nora bergsförsamling). Kan någon hjälpa mig, tack. Med vänlig hälsning, Desirée
469
« skrivet: 2021-01-07, 11:38 »
Här föds en Lars i Nederluleå Afvan, Nederluleå (BD) C:4 (1765-1800) Bild 83 / sid 156. Kan det vara rätt?
Christina
Jag har hittat en Lars född i Avan, son till bonden Lars Danielsson (bild 88 i RA:s arkiv). https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034951_00088#?c=&m=&s=&cv=87&xywh=-61%2C2412%2C4394%2C2049Det kan förklara varför det står i hfl att han är i Avan. Men detta är än så länge indicier. Fast nu kan jag söka framåt på denne Lars född i Avan och se var jag hamnar. Fast det förklarar inte varför barnen han senare får inte är född i Nederluleå. Han måste alltså ha flyttat ut. Men det kan som sagt lösa sig om jag följer honom från födelsen och framåt. Annars jättetack!
470
« skrivet: 2021-01-07, 11:26 »
Hej, jag undrar om någon vet varifrån Hans Fredrik Berg kom ifrån, var han föddes? Finns i Svansteins husförhörslängder 1807-1819 tillsammans med hustrun Brita Maria Dahlberg. Familjen Berg-Dahlberg uppges dock ha flyttat år 1808. Brita Maria hade bott i Svanstein tillsammans med sin pappa mästersmeden Anders Nilsson Dahlberg och dennes hustru Christina Westland. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035200_00077#?c=&m=&s=&cv=76&xywh=-145%2C2677%2C2956%2C1592Hans Fredrik och Brita Maria uppges gift år 1804 men saknas helt i vigselboken för Övertorneå. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035212_00215#?c=&m=&s=&cv=214&xywh=34%2C282%2C3499%2C1539Brita Maria var född 14 februari 1785 i Hageby bruk i Nora bergsförsamling. Föräldrarna var Anders och Helena Henricsdotter. Mamman dör 16 oktober 1790 i Hamrånge i Gävleborgs län. 1792 kommer Anders och nya hustrun till Svanstein. Men varifrån var Brita Marias make Hans Fredrik Berg? Familjen finns senare i Alträsk i Överluleå församling där han avlider 1852. Tack på förhand! Med vänlig hälsning, Desirée
471
« skrivet: 2021-01-04, 10:58 »
Hej, jag undrar om någon vet var Lars Larsson och hans hustru Catharina (ofta kallad bara Cajsa) Johansdotter föddes? Födelseåren är tagna från husförhörslängderna. Familjen bor i Bastarviken i Nederluleå åren 1806-1820; Lars med hustrun Catharina Johansdotter och åtta barn. Det står att han är "i Afvan", alltså i Avan. Men jag har inte hittat någon koppling ännu för någon av dem till Avan. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034917_00026#?c=&m=&s=&cv=25&xywh=-349%2C268%2C6580%2C2999Familjen finns inte vid vare sig Selets bruk eller under Basta(r)viken åren före. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034915_00204#?Det första barnet till paret som var född i Nederluleå församling var dottern Sara Maria född år 1800. De tidigare barnen föddes i en annan församling som dottern Lisa född i mars 1798. Familjen måste sålunda komma från/ha bott i en annan församling/socken. Kan någon säga var paret Lars och Catharina kom ifrån innan de kom till Nederluleå och var de två var födda? Paret är farföräldrar till en sonson som gifte sig med en syster till en av mina anmödrar. De var i sin tur rättarfamilj från Västmanland och jag försöker kartlägga hur västmanlänningarna i den släkten gifte sig när de kom till Norrbotten. Tack på förhand och god fortsättning på det nya året! Med vänlig hälsning, Desirée
472
« skrivet: 2021-01-04, 10:46 »
Jamen precis, det brukar jag också använda. Och där hittade jag flera Öberg, men jag fick som jag skrev tidigare inte ihop vilken Öberg som var släkt med Carl Johan. https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Databas/aldre-kyrkbocker/Sok?sidindex=0För när jag matchade uppgifterna med husförhörsböckerna så hittade jag inte Carl Johans föräldrar. Men jag har förstått, vis av att söka, att flyttar en familj, ett par på "fel" datum så finns de inte i husförhörsböckerna. De kan finnas i mantalslängder och andra källor, men är helt borta i husförhörsböckerna, speciellt yngre som flyttade oftare mellan olika tjänster. Därför vågade jag inte placera någon Öberg som släkt till Carl Johan, jag hittade dem helt enkelt inte i hfl. Så tack för detta, Gun!
473
« skrivet: 2021-01-03, 12:16 »
[...]
1631:3 sida 41 (AID: v750803a.b390.s41). Korpral, lejd av Nils Larsson i Storbyn, Järna sn i Dalarna.
[...]
1657:4 sida 1246 (AID: v751374.b3070.s1246): Löjtnant. Mönstring i Göteborg 11/3 1657: "Leutnampt Erich Matzon i Torpa"
Jag uppfattar att Erik Mattsson var dalmas, och hans (senare?) maka Maria Kastling upplänning.
Utan att ha sett direkt i rullorna, vilket egentligen inte behövs, tror jag som du. Erik Mattsson var från Dalarna eftersom han blev värvad i en socken i Dalarna. Soldater värvades inom socknen oftast från samma by även om det hände att en annan by värvade en soldat till sitt rote. Det berodde på hur många värvbara män det fanns. När man sedan var ute i fält eller stationerad permanent vid någon besättning t.ex. Pommern som var en känd besättning senare, så kunde man värvas till ett annat regemente utan att ha någon geografisk koppling dit alls. För när man var i fält slogs många regementen ihop, Västmanland var ofta ihopslaget med Västerbottens regemente. Saknas det någon på en officersplats, vare sig det under- eller överofficerare det gällde, togs en lämplig kandidat in oavsett vilket regemente denna tillhörde i förhållande till vilken plats som var vakant i ett regemente i behov. Västerbottens underofficerare fick ofta täcka platser i Finland, som Ijo regemente utan att bo där eller ha bott där. Det som styrde sådant var hur regementena var ordnade i fält och vid stationeringarna, inte geografin i sig som vem som bodde var. Sedan kunde man naturligtvis byta regemente, men det skedde oftast på officersnivå vare sig det gällde under- eller överofficerare. Korpraler bytte sällan regemente eftersom deras lokalkännedom om socknarna de kom ifrån var betydande för att hålla deras korpralgrupper, de var ju grannarnas söner de hade under sig i sina "korporaliteter" som de hette. Men alla officerstjänster ovanför korpral innebar att man kunde förflyttas från ett regemente till ett annat. Jag har forskat om officersförflyttningar vid det stora Västerbottens regemente, infanteriet, och jag kan inte tro att förhållanden var annorlunda vid andra regementen i Sverige, speciellt inte när du presenterat Erik Mattssons olika officerspositioner och byte av regement.
474
« skrivet: 2021-01-03, 12:06 »
Det visade sig att personregistret till Rullor 1620-1723 är inte heltäckande. Erik Mattsson var underofficer vid Västmanlands infanteriregemente åren 1631-1654.
Jag uppfattar att Erik Mattsson var dalmas, och hans (senare?) maka Maria Kastling upplänning.
Hej Constantinus, och god fortsättning på det nya året ! Att Erik Mattsson var underofficerar förklarar varför barnen fick de uppdrag de fick. Mycket intressant allt du lagt upp, letat fram om hans militära karriär. Han kom så långt han kunde med tanke på att han inte var adlig eftersom överofficerstjänsterna var vikt för adeln oavsett hur duktig man som 'gemen' var i hären. Överofficerspositionerna var man dessutom tvungen att betala för, förutom att de var uteslutande för adeln. Jag ska lägga upp allt om Eriks karriär på den profil jag har om honom. Med all tack för det jobb och den tid du tagit att posta allt detta till mig, ja andra att läsa, här. Med vänlig hälsning, Desirée
476
« skrivet: 2021-01-03, 11:27 »
Jo, jag ville bara kolla så att Öberg inte gifte sig flera gånger
***
1824 fanns familjen Öberg i Nedre Wätan nr 8, Johannes, och 1825 i Nedre Wätan nr 1.
Tack Gun! Problemet med Stockholms församlingar är att personerna står i Stockholmskällans mantalslängd, men när man sedan letar i husförhörslängderna/förhörsböckerna så finns de inte där. Jag förstår inte varför. Jag hittade hans pappa där, i Stockholmskällans mantalsregister, gesäll Anders Öberg, men jag fick då inte ihop det med att han var far till Carl Johan. Nu vet jag det. Tack igen. Mvh, Desirée
477
« skrivet: 2021-01-03, 11:20 »
Desirée,
det finns inga födelse- och dopböcker för Pro Patria någonstans före 1865. Innan dess noterades födslarna och dopen vid barnbördshuset i Adolf Fredriks församlings böcker.
Källhänvisning till mina uppgifter är redan angiven under respektive stycke ovan, i detta fall Adolf Fredrik CIb:2 sid 419. Här också RA-länken:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0053853_00229
Inga dopvittnen. Carl Johan antecknad som ”ägta”.
Du bör kontrollera samtliga uppgifter du får här i forumet innan du ”fyller i” dem.
Hej Maud, och jag som faktiskt letade igenom Adolf Fredriks församling i min jakt på Carl Johan innan jag frågade här! Så dumt. Men nu vet jag var han är. Jag kontrollerar alltid alla uppgifter jag får. Jag är fil. dr. i historia (1600-tal som specialité) så jag 'måste' därför kolla alla uppgifter, det ligger i min utbildning. Tusen tack! Nu är hans födelse på plats. Mvh, Desirée
479
« skrivet: 2020-12-27, 18:04 »
Paret Öberg–Decreaux hade även sonen Carl Johan Öberg f. 1814 18/7 och döpt 21/7 på barnbördshuset Pro Patria (vid dåvarande Stora Badstugatan i Adolf Fredriks församling). [/font]
Adolf Fredrik CIb:2 sid 419
Familjen utskrevs från Hedvig Eleonora till Johannes 15/12 1823. Fadern Anders Peter Öberg då noterad född 1781 i Folkärna, modern Anna Brita Decreaux 36 år och född i Lund.
Hedvig Eleonora BIIa:2 sid 23
Dessvärre finns inga födelseböcker för Pro Patria församlingen förrän år 1865. https://sok.riksarkivet.se/kyrkoarkiv?Lan=Stockholms+l%c3%a4n&PageSize=100&Arkiv=SE%2fSSA%2f0078&tab=serie#tabJag har endast tillgång till Riksarkivets arkiv. Du har säkert tillgång till AiD/AD. Men tack i alla fall. Jag kan ju ändå fylla i uppgifterna även om jag inte kan länka till dem. Är det för stort besvär att be om namnen på eventuella dopvittnen för Carl Johan? Tack på förhand.
480
« skrivet: 2020-12-27, 17:45 »
Paret Öberg–Decreaux hade även sonen Carl Johan Öberg f. 1814 18/7 och döpt 21/7 på barnbördshuset Pro Patria (vid dåvarande Stora Badstugatan i Adolf Fredriks församling). [/font]
Adolf Fredrik CIb:2 sid 419
Familjen utskrevs från Hedvig Eleonora till Johannes 15/12 1823. Fadern Anders Peter Öberg då noterad född 1781 i Folkärna, modern Anna Brita Decreaux 36 år och född i Lund.
Hedvig Eleonora BIIa:2 sid 23
Tusen tack Maud för detta. Nu ska jag lägga upp Carl Johans födelseuppgifter och föräldrar. Med vänlig hälsning
481
« skrivet: 2020-12-27, 17:42 »
Ja, och det föds en son I Jacobs fs C 1 a /21 (1828-1844)
bild 233 sid 382
Carl Hjalmar Emil 1841-07-21 med föräldrarna C J Öberg och
W J Kock
Vänlig hälsning Ulla
Tack, jag har hittat honom, sonen Carl Emil Hallmar som han hette på ett ställe. Barnen var det inga problem med att hitta, värre med Carl Johan själv. Hustrun Wilhelmina Juliana är min släkt. Med vänlig hälsning
483
« skrivet: 2020-12-27, 17:39 »
Hovlakejen C J Öberg och hans hustru stod fadder 1849 14/9 när Anna Carolina Juliana Gustava döptes i Klara. Flickebarnets föräldrar var instrumentmakargesällen Claes Westerberg och dennes hustru Carolina Albertina Öberg.
Klara CIb:8 sid 520
Carolina Albertina Öberg, f. 1819 7/2 i Hedvig Eleonora, var dotter till snickargesällen Anders Petter Öberg och dennes hustru Anna Brita Decreaux.
Hedvig Eleonora CI:17 sid 162
Paret Öberg–Decreaux hade även sonen Carl Johan Öberg f. 1814 18/7 och döpt 21/7 på barnbördshuset Pro Patria (vid dåvarande Stora Badstugatan i Adolf Fredriks församling).
Adolf Fredrik CIb:2 sid 419
Familjen utskrevs från Hedvig Eleonora till Johannes 15/12 1823. Fadern Anders Peter Öberg då noterad född 1781 i Folkärna, modern Anna Brita Decreaux 36 år och född i Lund.
Hedvig Eleonora BIIa:2 sid 23
Tusen tack Maud! Jag letade faktiskt i Adolf Fredriks församling men måste ha missat honom. Jag letade i hälften av alla Stockholms stads församlingar åren 1812-1816, men utan resultat. Men jag letade som sagt var i Adolf Fredrik, men Carl Johan gick mig förbi.
485
« skrivet: 2020-12-26, 09:43 »
Eftersom Erik Mattsson var militär så återfinns han inte i mantalslängderna. Torpet i Nordanåker låg under Kastebo, där bonden Erik Olofsson passar tidsmässigt in som en bror till Erik Mattssons hustru Maria Olofsdotter Kastling. Gården i mantalslängderna:
[...]
Tillägg: Med hjälp av bouppteckningarna i Stockholm konstaterar jag att Johan Norberg, Mickel Olofssons hustru NN Eriksdotter i Kastebo och Johan Andersson Brinck var kusiner. Ett led bakåt ger således en syskontrio bestående av Maria Olofsdotter Kastling, Erik Olofsson och antingen Anders Olofsson eller NN Olofsdotter gift med en Anders. Möjligen ingick även Olof Olofsson i Kastebo (mtl 1654-1682) i syskonskaran. Denne efterträddes i sin tur av unge Erik Olofsson (mtl 1694-1714) och dennes hustru/änka (mtl 1715-1717). Förhoppningsvis ger en genomgång av domböcker mer kött på benen. Lycka till.
Tack Constantinus! Jag förstår att i och med att släkten är släkt med Nordenskiöld är de forskade på, kanske i flera omgångar. Jag halkade som sagt bara in på den släkten på grund av Anders Norberg som gifte sig med Orre/Årre som är min släkt och jag blev intresserad av var han var född eftersom det inte var Luleå socken eller Luleå stad. Och det är ju förståeligt att Erik Mattsson kanske inte var en vanlig torpare med tanke på vad barnen blev. Han var ju torpare på släktens mark, inte torpare på ett adelsgods. Torpare var sällan läskunniga och ingen torpares barn eller barnbarn skulle därmed komma att bli inspektor på adelsgods eller länsmän, dessvärre, men så var historiens gång. Tack än en gång.
486
« skrivet: 2020-12-24, 09:25 »
På julafton; Constantinus, tack för all (!) information! Jag ska lägga upp det på Geni så mycket jag hinner och 'orkar' (har tre fina böcker att läsa också i julhelgen). Jag har dock börjat gräva i andra änden, efter Eric Norberg anfadern. Han ska ha levt i Kastebo i Tierps socken. Enligt Wikipedia hetter han Erick Mattsson. Fast jag har ännu endast hittat en Erik Olsson i ML för Tierps socken. Örby hus härad. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003515_00143#?c=&m=&s=&cv=142&xywh=899%2C2329%2C3072%2C1432Jag utgick från det enda födelsedatumet som var uppgett på en av sönerna 1655. Jag ska försöka hinna se framåt, om någon Erik Mattsson dyker upp i Kastebo. Annars vet jag inte. Kanske Mattsson var fel son-namn. God Jul igen ! Desirée
487
« skrivet: 2020-12-23, 10:26 »
"Hafft" står det om barn, "hafft 4 döttrar", inte fått, jag skrev om det, beklagar.
488
« skrivet: 2020-12-23, 10:24 »
Tack för ditt svar. Då förstår jag. Har just blivit underrättad om att Anders Norberg i Luleå påträffats i Abraham Abrahamsson Hülphers genealogier. Bild från sida 135 i andra volymen nedan. Han hade samma ursprung som adliga ätten Nordenskiöld:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Nordensk%C3%B6ld_nr_394
Anders Larsson Norbergs farbror, länsmannen Anders Eriksson Norberg [1652-1738] var under sin ungdom bosatt på Strömsholm en tid enligt dödsnotis i Hallstahammars (före 1943 Svedvi) C:1 sida 27.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020518_00036
Hej igen Constantinus, beklagar, men vad står om Lars Norberg på det handskrivna pappret? "Års barn med kung Carl X 10d" låter inte rimligt. Fortsättningen "fogde på et De la Gardist geld (??) i Finland. Fått 4 barn". "Geld" är fornnordiska för "gjeld" tänker jag, men det betyder ju "skuld". Eller felstavning av gård? Eller är det något jag missförstått? Mvh Desirée
490
« skrivet: 2020-12-23, 10:01 »
Tack för ditt svar. Då förstår jag. Har just blivit underrättad om att Anders Norberg i Luleå påträffats i Abraham Abrahamsson Hülphers genealogier. Bild från sida 135 i andra volymen nedan. Han hade samma ursprung som adliga ätten Nordenskiöld:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Nordensk%C3%B6ld_nr_394
Anders Larsson Norbergs farbror, länsmannen Anders Eriksson Norberg [1652-1738] var under sin ungdom bosatt på Strömsholm en tid enligt dödsnotis i Hallstahammars (före 1943 Svedvi) C:1 sida 27.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0020518_00036
Vad?? Det är nästan om som ett skämt! Vilken GULDGRUVA! Jag såg för mig Anders Larsson Norberg som försvinnande i historiens töcken utan något som helst spår. Och så dyker du upp med allt detta! Vilken ultimat fortsättning på att spåra honom! Tusen tack Constantin! Alla tusen tackar som finns!
491
« skrivet: 2020-12-17, 13:26 »
Hej, jag söker Carl Jacob Jönssons födelsedatum och föräldrar. Han var från Skåne. Det framkommer i Generalmönsterrullorna för Piteå kompani vid Västerbottens regemente år 1748. Carl finns i arméns rullor vid Västerbottens regemente vid generalmönstringen 15 juni 1748. Finns på rote nr 115, regementsnummer 575, som ”Carl Jönsson Hurtig”. Ogift, 23 år gammal och 5 tjänsteår i armén. Han finns inte i mönsterrullan för år 1741 vilket innebär att han kom till Piteå kompani mellan 1741 och mitten på juni 1748. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028747_00307#?c=&m=&s=&cv=306&xywh=412%2C187%2C4308%2C2008Jag har sökt i det av digitaliserat material av Skånes kyrkoarkiv efter honom, men jag hamnar i 1800-talet och då var han redan död. Vet någon vem denne Carl Jacob Jönsson i Skåne var? Lite som att leta efter en nål i en höstack, men tacksam för svar. Med vänlig hälsning, Desirée
492
« skrivet: 2020-12-17, 12:58 »
Constantinus, han är min ingifta släkt på pappas sida. Han gifte sig Orre och mitt ena släktled är Orre, Elisabeth Ersdotter Orre som gifte sig med Anders Rokman i Piteå stad. Norbergs hustru Christina Lungh Orre är min åttonde kusin. Hon och jag delar släkten Bjur i Bensbyn som anfamilj på hennes mammas sida, Margareta Johansdotter Sterner. Sterner är också min ingifta släkt i ett annat led. Christinas son Anders mynnade ett par generationer efter honom ut i ingifte med släkterna Hackzell och Plantin och de är ingift släkt på min mammas sida via Laestadius och då både hennes pappas och hennes mammas sida i sin tur alltså min morfar och mormor. Och när jag letade i Luleå efter en annan Orre dök han ofta upp i de tidigast kyrkoböckerna för Luleå stad.
493
« skrivet: 2020-12-17, 12:49 »
Hej!
Christina Wilhelmina finns i Drothem, Lodby Gård AI:6 sid 219
1820 BII:1Bild 39 utflyttade hon från Qvist till Söderköping
Hon var nog anställd hos Qvist efter Lodby Gård.
Inflyttas 13 nov 1820 till Sjöberg Nr 236
St Laurentii (Söderköping) AI:7 sid 249
Med vänlig hälsning
Gunilla
Efter jag skrev att jag inte hittad henne (i hfl) så hittade jag henne i inflyttningslängden. Men när jag skulle skriva det till dig, så frös sig datorn totalt. Jag bara stängde av allt, datorn, och sysslade med annat resten av kvällen. Tack för hänvisningar. Ha en fin dag! Mvh, Desirée
494
« skrivet: 2020-12-17, 12:47 »
S:t Laurentii kyrkoarkiv
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0018496_00134#?c=&m=&s=&cv=133&xywh=-207%2C93%2C4293%2C2755.
mvh
Tack Mats! Jag henne redan igår. Jag blev helt förvirrad av årtalen som Gunilla uppgett, men de var ju rätt! Men när jag sedan skulle skriva till Gunilla att jag hittat henne, i inflyttningslängden, då frös sig hela datorn så jag kunde inte göra någonting. Det är något galet med routern, den är för trög så datorn faller ut. Då gav jag upp med datorn. ha en fin dag! Mvh
495
« skrivet: 2020-12-16, 16:54 »
Hej!
Christina Wilhelmina finns i Drothem, Lodby Gård AI:6 sid 219
1820 BII:1Bild 39 utflyttade hon från Qvist till Söderköping
Hon var nog anställd hos Qvist efter Lodby Gård.
Inflyttas 13 nov 1820 till Sjöberg Nr 236
St Laurentii (Söderköping) AI:7 sid 249
Med vänlig hälsning
Gunilla
Jag hittar inte ens Söderköping i Östergötland, kyrkoarkivet. Vi måste utgå från helt olika plattformar du och jag. Jag använder mig av Riksarkivets NAD/gamla SVAR. St Laurentii som täcker år 1820 i Östergötlands kyrkoarkiv är AI:8 och då åren 1816-1820, inte i AI:7. https://sok.riksarkivet.se/kyrkoarkiv?Arkivsok=&Lan=%C3%96sterg%C3%B6tlands+l%C3%A4n&Arkiv=SE%2FVALA%2F00322&Serie=0&PageSize=100Men jag får leta mig fram.
496
« skrivet: 2020-12-16, 16:48 »
14 år var en mycket vanlig ålder att flytta och börja arbeta. Inte alls speciellt på något sätt.
Nej, hon är ju 14 år. Jag tänkte på en annan släkting. När hans mamma gift om sig flyttade han till sin mammas systers och dennas makes familj, men han var då 16 år.
497
« skrivet: 2020-12-16, 16:40 »
Hej!
Christina Wilhelmina finns i Drothem, Lodby Gård AI:6 sid 219
1820 BII:1Bild 39 utflyttade hon från Qvist till Söderköping
Hon var nog anställd hos Qvist efter Lodby Gård.
Inflyttas 13 nov 1820 till Sjöberg Nr 236
St Laurentii (Söderköping) AI:7 sid 249
Med vänlig hälsning
Gunilla
Jag har i alla fall hittat henne i Loddby i Berga rota i Drothem församling, s. 109 originalpaginering. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0015447_00120#?c=&m=&s=&cv=119&xywh=345%2C2569%2C2306%2C1051Få se om jag hittar Qvist. Söderköping blir nog lättare. Mvh, Desirée
498
« skrivet: 2020-12-16, 16:17 »
Hej!
Christina Wilhelmina utflytt. 16 okt 1826 till Nyköping.
St. Laurentii AI:7 sid 275
Hon inflytt.1826 till Nyköping 1826
Sankt Nicolai BI:1 Bild 88
Hon utflytt. till Stockholm 1827
Sankt Nicolai BI:1 Bild 90
Vet inte till vilken fs i Sthlm.
Med vänlig hälsning
Gunilla
Jättetack för allt om Christina Vilhelmina. Jag har inte kollat allt, jag kollar allt för jag lägger sedan upp länkar till min egen släktforskarplattform. Hon gifte sig i Maria Magdalena församling 1828 och bodde då på Kattfoten Större nr 22 (på Mariaberget på Söder) i Stockholm enligt vigselboken. Kvarteret och huset finns kvar. Men hon finns inte i själva husförhörslängden. Inte heller maken Gustaf Vilhelm. År 1829 flyttade de till Danviken(-Sicklaö) församling, dagens Nacka. Han är skeppstimmerman och de bor därför vid kusten. Senare bor de på Blockhusudden längst bort på Djurgården, maken fortfarande skeppstimmerman. Christina Vilhelmina avlider 21 februari 1838 på Blockhushudden, Hedvig Eleonora församling. Gustav Vilhelm flyttar till Kungsholmen och blir brokarl/broarrendator vid Tranabergsbron. Mvh
500
« skrivet: 2020-12-16, 14:56 »
Hej igen,
Familjen finns i Brogetorp i Borgs församling 1802 innan man flyttar till Häradsudden.
Se: Borg (E) AI:3 (1793-1802) Bild: 56 Sida: 98
Här kan man se att paret var vigda 1797 och att födelsedatumet för Wollmar Petter var 7/5 1798.
(uppgifter som man kan leta vidare på)
Ha en bra dag!
Hej igen Mats! Massa tack för detta! Jag hittade familjen genom dina detaljerade uppgifter. Nu ser jag att de hade en son till, Magnus Adolf, det visste jag inte. Född 17 maj 1801 i Borg fs. Dessvärre död. De flyttar till "Skärk" som då alltså är Särkind församling -- där hittade jag dem i varje fall. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0015321_00058#?c=&m=&s=&cv=57&xywh=-74%2C3291%2C3714%2C1693Jag har inte kunnat släppa henne för hon gifte sig med min andra kusin Gustaf Vilhelm Kock, komministerson. Hans föräldrar flyttade otroliga sträckor de med, men det var för att fadern under var nådeårspredikant och flyttade till pastorat där kyrkoherden dött och det behövdes en präst. Intressant att Gustaf Vilhelm gifte sig med en kvinna vilkens familj flyttat lika mycket som han själv. Kock är dock hemmansägare-, köpmanna- och hemmansägarsläkt från Svensbyn i Piteå socken, men den släkten i sin tur är bland annat Kråka från Sunderbyn i Luleå och Stockholm (de som gav namnet till Kråkgränd i Gamla Stan) som i sin tur är borgmästarsläkt från 1400-talets Stockholm. Ha en fin dag du med Desirée
|
Visa inlägg
! Det artar sig 
Cookie policy