ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Desirée Ernerby

Sidor: [1]
1
Alfshög / SV: Lars Lallesson på Wallby No 2 i Alfshög socken
« skrivet: 2024-02-24, 09:53 »
Tack!  Jag är övertygad.

Bilden, som jag har av sida 669 i Vinberg Mtl år 1753, är otydlig. Men ”67” syntes bra. När jag nu anstränger mig ser jag också ”gl”.

Jag har sett forskaruppgifter - utan angiven källa - om namnet Andersdotter och födelseorten Lastad avseende Per Lalessons mor. Själv har jag inte lyckats hitta någon källa till de uppgifterna.

2
Alfshög / SV: Lars Lallesson på Wallby No 2 i Alfshög socken
« skrivet: 2024-02-22, 17:05 »
Lale Asmundssons son Per Lalesson

Lale Asmundsson är änkeman och utfattig  enl. Alfshög Mtl 1690 (Bild 144/s. 2447).

Han flyttar till Vessige och måste ha gift om sig; Vessige Mtl 1691 (Bild 182/s, 5155). Han får döttrarna Brita 1691, begravd 1691-09-06,  och Elisabet 1693-08-11, vilkas mor är Gunnil Persdotter

Han är fadder vid Johanna Olofsdotters dop 1690-09-07; CI:1 (Bild 9/s. 1). Barnets mor Kirsti Persdotter är kanske en syster till Gunnil Persdotter.

Sonen Per Lalesson, gift med Ingeborg Björnsdotter 1716-10-08 i Ljungby, flyttar omkring 1739 till Vinberg; Ljungby Mtl 1740 (Bild 122/s. 5963) och Vinberg Mtl 1740 (Bild 130/s. 5978).

Om anteckningen vid Per Lalesson i Vinberg Mtl 1753 (Bild 339/s. 669) betyder att han lever och är  67 år, skulle han vara f.o. 1686. Dottern Gunnil f. 1731-08-10, gift 1753-10-07 med Jöns Andersson, efterträder.

”Per Lalessons moder”, som begravs 1726-12-11 enl. Ljungby CI:2 (Bild 38/s. 56), måste vara Gunnil Persdotter. Per Lalesson torde därför vara född i Vessige,och yngre än Elisabet.

3
Alfshög / SV: Lars Lallesson på Wallby No 2 i Alfshög socken
« skrivet: 2024-02-15, 16:38 »
Per Lalessons son Lale Persson finns i Morup Mtl fr.o.m. 1740 (s. 6000) t.o.m 1772 (s. 582).

Han finns i Morup Hfl (1763 -1810), Stranninge, (Bild 36 v.). Där uppges bl.a. att han föddes 1717 och  att hustrun Gunnil Börjesdotter är ett år yngre.

Sonen Nils Lalessons hushåll: (Bild 92 h.).

4
Alfshög / SV: Lars Lallesson på Wallby No 2 i Alfshög socken
« skrivet: 2024-02-15, 09:38 »
Tack!

Ljungby Mtl:
1722 (Bild 28/s. 2174); Per Lalesson

1736 (Bild 117/s. 7718); Per Lalesson, son Lale. (Dtr  Bengta föds 21/2 1736 och dör 4/3.)

1740 (Bild 122 (s. 5963); Anders Nilsson med anteckningar om Per Lalesson och son Lale.

Vinberg Mtl:
1740 (Bild 130/s. 5978); Per Lalesson
Fr.o.m. 1748 (Bild 145/s. 373); Per Lalesson är kanske död.

1754 (Bild 154/s. 293); Svärson Jöns Andersson efterträder.

Dotter Gunilla, f. i Ljungby1731-08-10, gifte sig 1753-10-07 med Jöns Andersson; Vinberg CI:2 (Bild 89/s. 153).

Änkan Ingeborg Björnsdotter; Hfl Vinberg (1762-1834) AI:1 (Bild 20/s. 22). Hon dör 1763-06-05; Vinberg CI:2 (Bild 125/s. 223).

5
Alfshög / SV: Lars Lallesson på Wallby No 2 i Alfshög socken
« skrivet: 2024-02-10, 17:19 »
Inlägg 2023-02-23, 11:35; Mats Winbro

Lale Asmundsson, som flyttat från Alfshög till Vessige, bor på Hallingen 1690-09-07. Han är då  fadder vid ett dop; Vessige CI:1 (Bild 9/s. 1).

Sonen Pär efterträder honom; Vessige Mtl 1712 (Bild 178/s. 3707).

Pär Lalesson gifter sig och blir far till sonen Asmun Pärsson på Hallingen, döpt 1719-02-02; Vessige CI:1 (Bild 73/s. 117). Hustru Maria Lalesdotter, som är fadder vid dopet, är kanske en syster till Pär.

Pär får också sonen Anders Pärsson 1720-03-05; Vessige CI:1 (Bild 75/s. 121). Begravd 1720-03-12.

Mtl 1719 (Bild 115/s. 4988)
Mtl 1720 (Bild 22/s. 2503)
Mtl 1721 (Bild 138/s.4175)

Det är nog Pär som ”fl. till …”;  Mtl 1722 (Bild 14/s. 2146).      Vart kan han ha flyttat?

6
Hej!

Jag instämmer i frågetecknen kring Anna Olofsdotters identitet, död 1736-10-31 i Tågarp, 82 år  CI:1 (s. 369), och att åldersuppgiften innebär att hon skulle ha varit 50 år när Pärnilla föds.

Vidare tillkommer  uppgifterna om att ”Änkan Anna i Tågarp” dör 1734-12-28 CI:1 (s. 357) och att Giötar Perssons hustru var ”Eländig” redan 1712.


Giöthar Persson i Tågarp är gift i Vinberg Mtl 1683 (s. 1810) och 1684 (s. 2288), änkeman 1685 (s. 2269) och gift 1686 (s. 2429).

I Mtl 1712 (s. 3637) är hustrun ”Eländig”, dito 1713 (s. 2234), 1714 (s. 3230) och 1715 (s. 2787). Sedan försvinner Giötar ur Mtl. Kanske är det svärsonen Anders Nilsson som ersätter honom.

Hustrun från 1683  kan vara mor till:

*  Anna Götharsdotter ifrån Tågarp, som dör 1761-04-23, 76 är, dvs, f.o. 1685  CI:2 (s. 185). Gift med Anders Nilsson 1709-05-24  CI:1 (s. 171). Mor till:?

Hustrun från 1686 måste vara Anna Olofsdotter. Hon är mor till åtminstone Ingeborg och Pernilla och rimligen också till Olur/Oller.

*  Ingeborg Jötharsdotter uti Tågarp f. 1689-11-25  CI:1 (s. 14). Gift med Nils Jönsson 1721-12-03  CI:1 (s. 255). Mor till bl.a. Anna Nilsdotter 1726-07-17 i Jonstorp  CI:1 (s. 292).

*  Oller Giötharsdotter ifrån Jonstorp, som dör 1767-06.12, 71 år 6 månader, dvs. f.o. 1696 CI:12 (s. 287).

* Pernilla Giötharsdotter ifrån Tågarp f. 1704-10-04  CI:1 (s. 144). Gift 1726.01,02 med Hans Bengtsson  CI:1 (s. 289). Mor till bl.a. Bengt Hansson 1727-05-05 i Töringe  CI:1 (s. 298).










7
Hej!

Om Hans Persson i Vinberg socken:

Vigsel 1690-01-05 CI:1 (Bild 19/s. 17): Hans Pehrsson ifrån Allfshög … med Oluhr Hansdr uti Tågarp.

* Pehr Hansson i Tågarp föds 1690-11-29 CI:1 (Bild 24/s 24): Far Hans Pehrsson Mor Oluhr Hansdr.

* Lars Hansson ifrån Tågarp föds 1694-05-11 CI:1 (Bild 43/s. 62): Far Hans Pehrsson Mor Ohlur Hansdr.

* Börta Hansdotter ifrån Tågarp föds 1701-11-06 CI:1 (Bild 72/s. 118): Far Hans Pärsson Mor Olur Hansdr.

Hustrun Olur Hansdotter i Tågarp dör 1705-11-24, 46 år CI:1 (Bild 89/s. 153).

Vigsel

* Ola Hanson ifrån Tågarp föds 1708-01-26 CI:1 (Bild 95/s. 164): Far Hans Pährsson Mor … .    Ola dör 1708-11-01, … elva mån. CI:1 (Bild 97/s. 169).

* Olur Hansdotter ifrån Tågarp föds 1718-05-18 CI:1 (Bild 129/s. 230): Far Hans Pärsson Mor ?Anna ?Andersdr.    Olur dör 1718-08-17, 3 mån. 3 dagar CI:1 (Bild 130/s. 233).







 

8
Angående Olof Nilsson. Han hade först gift om sig 1718-10-26 Vinberg CI:1 (s. 235) med Karin Andersdotter, som dog 1719-05-10 CI:1 (s. 239).

De fick 1719.04-03 sonen Anders Olofsson CI:1 (s. 238).

9
Angående Olur Göthardsdotter hittar jag en gift Göthard Persson i Tågarp, Vinberg Mtl 1697 (Sida 6977) t.o.m. 1715 (Sida 2787).  ”Hustru Eländig”.  Göthard Persson dör 1729-05-04 i Tågarp, 69 år. Vinberg CI:1 (Bild 173/Sida 317).

Dottern Pernilla Götlhardsdotter föds 1704-10-04 i Tågarp, Vinberg CI:1 (Bild 85/Sida 144). Om hon är Olurs syster heter deras Mor Anna Olofsdotter. Det är nog hon som dör 1736-10-31 i Tågarp, 82 år. Vinberg CI:1 (Bild 202/Sida 369).

Jag hittar inte Olur Göthardsdotter i Vinbergs födelsebok.

10
Varifrån kommer paret? De gifter sig 1719-12-26 (N) Vinberg C1:1 (Bild 134/Sida 241). Kan någon utläsa vad det står om detta i den svårlästa texten?

Om Olof Nilsson har jag konstruerat en berättelse, som kanske inte håller.

Han kan vara den som gifter sig 1699-12-28 Vinberg CI:1 (Bild 65/Sida 105: ”Olof  Nilsson ifrån Ljungby socken med Karin Jönsdr ifrån Jonstorp Kvarn”.

Karin Jönsdotter hade 1691-03-01gift sig gift sig med Svenning Hansson Vinberg CI:1 (Bild 26/s. 29).   [Se t.ex. Vinberg Mtl 1697 (Sida 6980) - Jonstorp Matts gård. ]. Maken dör 1699-05-14 ”60 år”. Själv kan hon ha dött omkr. 1714.  [Se Vinberg Mtl 1714 (Sida 3232) - Jonstorp Mattsgård ].

Olof Nilsson gifter om sig 1719-12-26 med Olur. Se ovan.

De får barnen Karin 1720-05-19 Jonstorp Kvarn, Vinberg CI.1 (Bild 136/Sida 245) och Nils 1724-07-12 Jonstorp Kvarn, Vinberg CI:1 (Bild 151/Sida 275).

Begr. 1739-12- 23 ”Olof Nilsson i Torpet wid Jonstorp dödde d. 19 ... 87 åhr” CI:1 (Bild. 217/Sida 399). [Han är ca 68 år, när Karin Olofsdotter föds. ]

Det kan vara sonen Nils som gifter sig 1752-12-27 (N) Alfshög CI:2 (Bild 129/Sida 349): ”Drängen Nils Olofsson från Jonstorp i Winbergs Sokn, samt  Pigan Lena Wetterman från Salltorp”.

Olur är 67 år och svärmor till Per Persson, 40 år, i Vinberg Hfl AI:1 [ ”för åhr 1762” ] (Bild 11/Sida 7). Av rubrik att döma finns ett samband mellan Jontorps Kvarn och Matts gård.  [Se Vinberg Mtl 1762 (Sida 347) - Jonstorop Mattsgård ]
 


11
Fredrika / Johan Ulrik Bjurberg om Finn-Pål
« skrivet: 2023-09-21, 10:23 »
Bjurberg var kyrkoherde i Fredrika 1891-1928. En församlingsbo gifter sig och flyttar till Lycksele. När hon fått en son, gör han en sammanfattning över sonens fars släkt, som inleds med Pål Danielsson ”Finn-Pål” 1714-1776.

Jag citerar delar av skriften:
# Att Pål Danielsson kallad ”den halte” eller den ”vidfamne” var född 1714 och hans hustru Catharina Mattsdotter, född 1716, bodde i Mjösjö by i Nordmaling och hade förutom sex andra barn döttrarna Catharina som var född i Mjösjö 1739 och Lisa som var född 1737 samt att dessa systrar blev stammödrar till en talrik slägt.  …
   
Betygar Fredrika den 28 Augusti 1909
J.U. Bjurberg # 

Finns några tankar om varför Pål Danielssen enligt Bjurberg kallats ”Vidfamne”?

Finns kopplingar till kung Ivar Vidfamne? Dick Harrisson har 2016-05-07 i SvD besvarat frågan: Vidfamne har han existerat ? med en motfråga: Finns det ens en enda källa förutom isländska sagor som nämner honom?

12
Skrea / SV: Jöns Christensson på Ödgiärdet dör 1730-06-12
« skrivet: 2023-09-09, 22:56 »
Jag tackar er alla.

Jöns Christensson  som stått i Eftras  mantalslängd fr.o.m. 1716 är 1721 ersatt av den då ogifte brodern Olof Christensson, f. 1703-11-29 (Bild 125/s. 4149).

Deras far Christen Mårtensson verkar ha stått i längden fr.o.m. 1684 (Bild 84/s. 2449), som son till änkan Karin de två första åren.

Deras farfar måste ha varit Mårten Jönsson, död ca 1675. 

13
Skrea / Jöns Christensson på Ödgiärdet dör 1730-06-12
« skrivet: 2023-09-07, 22:42 »
Vid sin död är Jöns Christensson 30 år och 10 månader gammal, Skrea CI:1 (Bild 58/s. 93).

Han var gift sedan 1724-09-27, Skrea CI:1 (Bild 17/s. 14): "Jöns Christensson från ... och pigan Anna Nilsdotter på Ödgiärdet".

Jag kan inte utläsa varifrån han kommit. Kan det vara Eftra socken?


14
*     (N) Långaryd, Boarp AI:12 (1813 -1827) s. 28.
Ja, Nils Anderssson verkar ha en ny hustru Anna Bengtsdotter. Död 1821 18/2, 45 år (EI:1 s. 424). Hon är alltså född samma år som hustru Karin Bengtsdotter.  Är det verkligen fråga om olika Bengtsdöttrar?

Enligt bouppteckningen efter Anna Bengtsdotter - 1821 Boarps Norrgård - Långaryd (FII:27 nr 617) efterlämnar hon fem barn, tre söner och två döttrar.

Änkemannen Nils Andersson flyttar 1822 till Nissaryd.

Dit kommer 1825 sonen Knut Nilsson med familj. Där finns också syskonen Anna och Abraham (s. 168).

Men jag hittar inte Nils Andersson och inte heller någon dödsnotis efter honom. Han lever när sonen Bengt dör i Nissaryd 1824 26/10 (Långaryd EI:1 s. 438).

Knut Nilsson flyttar 1827 till Torpet, Yttersjöholm (s. 60). Där finns också brodern Abraham.

*     (N) Långaryd, Nissaryd AI:13 (1828 -1836) s. 203.
Drängen Abraham Nilsson flyttar 1833 till Harplinge.  Brodern Knut Nilsson med familj är kvar j Yttersjöholm 1828 (s. 74), men flyttar till (F) Kållerstad, t.ex. AI:3 (1826 - 1834) s.15.

15
Tack!

Del av Abraham Nilssons bakgrund finns i  Kållerstad (F):
- AI:1 (1751-1810)  Bild 84/Sida 152, Bild 147/Sida 278, Bild 149/Sida 282 och Bild 225/Sida 432.
- AI:2 (1811-1826) Bild 27/Sida 18. Flytt till?

Abrahams farfar och farmor Anders Nilsson 1745 2/11 och Karin Knutsdotter 1729 (Död 1807), d. Stina 1761 18/9 och s. Nils 1772 30/8 med h. Karin Bengtsdotter 1776 22/9.

Abrahams far och mor Nils Andersson och Karin Bengtsdotter.
Barn i Agnetaryd Mellangård   C:I (1728-1814):
Knut 1796 15/12   Bild 113/Sida 199 
Anders 1798 18/10    Bild 116/Sida 204
Anna 1801 26/9   Bild 121/Sida 214
Hans 1804 4/8   Bild 126/Sida 225 Död.
Elisabeth 1805 6/10   Bild 129/Sida 230 Död.
Lisa 1807 22/6   Bild 131/Sida 235
Bengt 1810 1/6 Bild 137/Sida 247
Tvillingar 1813 27/4 Abraham och Katrina   Bild 144/Sida 260.

16
Harplinge / Abraham Nilsson i Harplinge, född i vilken socken?
« skrivet: 2023-08-15, 22:11 »
Av Harplinge Inflyttningsattester HII:5 (Bild 30) framgår att Abraham Nilsson fötts 1813-04-27. Kanske är det hans födelsesocken som anges i attesten 1833-11-20. Kan möjligen någon utläsa socknens namn?



17
Alfshög / SV: Lars Lallesson på Wallby No 2 i Alfshög socken
« skrivet: 2023-05-08, 22:06 »
Om Sven Svensson och Ingjerd Alfsdotter i inlägg 2023-03-09, 21:24.

Sven Svensson gifter sig 1745-06-09 med pigan Ingjerd Alfsdotter i Yngered, Askome CI:1 (s. 163). Hon döptes 1724-09-20. Hennes föräldrar är Alf Håkansson och Gunnel Svensdotter. Fadern finns i Mtl 1712-1772 (s. 360).

Föräldrarna finns i Hfl  AI:1 (Bild 19/Sida 15): ”Alf Håkansson, 85. Gunnel Svensdotter, 78”. Där finns också brodern Erik Alfsson, född 1715-01-16.

Gunnel Svensdotter begravs 1771-11-03, död 1771-10-27, 83 år, Askome CI:1 (s. 208): ”Död af Ålderdomsbräcklighet”.
Alf Håkansson begravs 1773-05-23, död 1773-05-20, Askome CI:1 (s. 210): ”gl. 88.  …”  ”Led af Ålderdomsbräckliglhet”.

Alf Håkanssons far kan vara Håkan Alfsson, som finns i Mtl (1683) 1684-1700. Håkan Alfsson begravs 1734-11-03, död 1734-10-29, Askome CI:1 (s..63): 82 år 10 månader.

Håkan Alfssons far kan vara Alf Håkansson, som finns i Mtl 1671-1676: ”död”.

18
Alfshög / SV: Lars Lallesson på Wallby No 2 i Alfshög socken
« skrivet: 2023-04-30, 21:00 »
Nej, Kirstin Olofsdotter har inte varit hustru till Jöns Lallesson. Dessutom, är hon hustru och inte änka i dödboken. Hon  kan ha varit gift med Olof Svensson, gift i Mtl 1719 (s. 5212). Han flyttar till Svartrå socken enl. Mtl 1720 (s. 4859).

I Svartrå  Mtl 1720 (s. 4853) är han ”ogift”. Där gifter han sig 1720 med Inger … sdotter i Floastad. CI:1 (s. 90).

En annan kandidat till att vara Jöns Lallessons änka är Börta Andersdotter, som dör 1731, 74 år gammal. Okome CI:1 (s. 229). Hon skulle alltså kunna vara född 1657. Men vem kan hon vara? Hon är varken hustru eller änka och inte heller piga i dödboken.

19
Alfshög / SV: Lars Lallesson på Wallby No 2 i Alfshög socken
« skrivet: 2023-04-22, 17:18 »
Tack!
Anteckningen ”bortgången” måste syfta på Jöns Lallesson och ”Hust” ska nog förtydliga att hustrun är kvar.

Att Jöns Lallesson närmast kommer från Ryen är bevisat genom anteckningen om Ulvsbo i Mtl 1681 för Ryen.

Uppgiften år 1691 i Okome kyrkbok CI:1 (s. 26): ”item [likaså] Lale i Ulfsbo” (tredje raden nerifrån) avser säkert Lalle Håkansson. Det finns ingen Lale eller Lalle i Ulvsbo i Mtl innan dess. Dessutom är sonen Jöns Lallesson år 1691 (s. 24) fadder för en ”?flicka på Ryen” som han måste vara farbror till. Fadern Lars Lallesson finns i Mtl 1691 (s. 5082) för Ryen.

"1697 kom Lars Lallesson och Kerstin Björnsdotter till gården Heden från byn Ryen i norra delen av Okome socken", har jag nu läst under rubriken God Jul 1693! i Rötterbloggen.

Jag instämmer med att det i Mtl 1716 (s. 1641) står: ”gl under barnen” om Jöns Lallessons änka. Kan hon vara Kirstin Olofsdotter som dör 1720? CI:1 (s. 179).

20
Alfshög / SV: Lars Lallesson på Wallby No 2 i Alfshög socken
« skrivet: 2023-04-18, 17:18 »
Jöns Lallesson i mantalslängder (Mtl) för Ulvsbo i Okome.

Jöns Lallesson dyker upp i Mtl 1681 (bild 72) och är ogift. I Mtl 1683 (s. 1818) är han gift. Samma sak i Mtl 1684 (s. 2473).

Jag undrar om någon lyckats lista ut vad som kan ha hänt paret fr.o.m Mtl 1685 (s. 2251) t.o.m. Mtl 1687 (s. 3242). Kolumnen för Män är tom och  kolumnen  för Hustrur är ifylld. Dessutom är ”bortgången Hust” antecknat i Mtl 1685.

Efter att Jöns Lallesson fr.o.m. Mtl  1689 (s. 3754) är antecknad som gift i några år,  lucka  1698-1699,  t.o.m. Mtl 1700 (s. 4031),  lucka 1701-1711,  är endast kolumnen för Hustrur ifylld fr.o.m Mtl 1712 (s. 3604). Jöns Lallesson är kanske över 62 år eller arbetsoförmögen. Sonen Håkan Jönsson har tillträtt.

I Mtl 1716 (s. 1641) står: ”Jöns Lallessons Enkia” och ”gl” (= ? gammal) med en för mig otydlig anteckning. Hon verkar i vart fall vara i livet då.

21
Alfshög / SV: Lars Lallesson på Wallby No 2 i Alfshög socken
« skrivet: 2023-03-24, 15:36 »
Swen Swenssons bakgrund i Bohl.  För Vallby Nr 1 gäller namnet Bål (Bohl) 1645 (hallandsslaktforskare.se).

Kiähl Swensson i Bohl, omnämns i Alfshögs kyrkobok CI:1, som börjar den 1 jan. 1691. Se t.ex. s. 1, 9,16, 32, 53, 70 och  91.

Kiähl Swenssons hustru Börta Olofsdotter i Bohl dör och begravs den 22 feb. 1722, 76 år.  CI:1 (s.131).  Kiähl Swensson af Bohl dör och begravs den 24 okt. 1725, 82 år.  CI:1 (s. 140).

Den  6 juni 1705 gifter sig sonen Swen Kiählsson och Anna Swensdotter i Salltorp. CI:1 (s. 53).

De omnämns i CI:1, t.ex. s. 60, 73, 77, 84, 93,101 och 106.

Swen Kiählsson af Walllbyn dör och begravs den 24 juni 1744, 57 år och 2 mån. CI:1 (s. 232). Änkan Anna Swensdotter i Wallby dör och begravs den 18 nov. 1771, 85 år 9 mån, 2 veckor och 2 dagar CI:2 (s. 304).

Barn i Bohl:
Den 27 jan. 1707 begravs ett barn. CI:1  (s. 61).
Den 12 ?mars 1709 begravs ett barn. CI:1 (s. 73).
Den 29 jan. 1711 döps Olof Swensson. CI:1 (s.83). x)
Den 11 dec- 1715 döps Nils Swensson. CI:1 (s. 107). xx)
Den 3I jan. 1720 döps  Swen Swensson. CI:1 (s. 122).

x) Olof är gift i Vinberg 1734. CI:1 (s. 355) med ?Beata ?Gunnarsdotter. Jfr Olof Swenssons hustru i Vinberg är fadder i Alfshög CI:1 (s. 225).
xx) Nils Swenssons hustru är Kerstin Jönsdotter i Bohl. CI:1 (moder t.ex. s. 237 och s. 253).

I mantalslängden 1740 (s. 5969) ser det ut som att Nils Swensson och hustru bor i Bohl (Vallby Nr 1), men att hans mor Swen Kiählssons änka? (Swen Kiählsson dör först 1744) och hans bror Swen Swensson ”ogift” flyttat till Lars Jönsgård (Vallby Nr 3). I längden 1749 (s. 655) är Swen Swensson på väg till Nils Ollsgård (Vallby Nr 2).

22
Alfshög / SV: Lars Lallesson på Wallby No 2 i Alfshög socken
« skrivet: 2023-03-14, 16:44 »
En sökning i mantalslängder avseende Vallby efter möjliga föräldrar till Swen Swensson och hustru har bara gett ett resultat. Mor Anna 86 år (1766) och 87 år (1767). Hon är kanske ”Änkan Anna Swensdr i Wallby”, som drygt 85 år gammal dör 1771-11-18 (CI:2 Bild 114/s. 305).

Jag har också sett att dottern som föds 1746-11-05 CI:1 (Bild 135/s. 239) heter Sisela.

Det första någorlunda säkra åren som jag hittat Swen Swensson är 1748 (Bild 140/s. 262) och 1749 (Bild 339/s. 653 ”från N:3 …”. Se också (Bild 340/s. 655).

Sökandet ifråga har gjort att jag på Internet hittat viss formation om Vallby p.g.a. att jag blev nyfiken på Lantmätare Johan Söderling, som bott där. Han begravdes 12 jan. 1722 CI:1 (Bild 75/s. 131).

Jag har trott att Vallby var en liten by på 1700-talet, men så var det nog inte.

”CLAS TOLLIN
Lantmätaren Johan Söderling och den geometriska jordeboken M2

Efter det att Halland formellt avträddes till Sverige 1658 fick västgötalantmätaren Kettil Claesson Feltrerus ansvar även för Halland. Den förste ordinarie lantmätaren som både verkade och bodde i landskapet var dock Johan Söderling. Söderling arbetade 1681 vid den av Karl XI tillsatta skånska kommissionen och i Bohuslän 1683. År 1685 fick han fullmakt som särskild lantmätare för Halland. Han tog dock inte sin formella lantmäteriexamen förrän 1691. …

Liksom andra av kronans lantmätare disponerade Söderling ett tjänsteboställe som en del av lönen. I Halland avsattes hemmanet Kärreberg nr 3 i Alfshögs socken. Kärreberg var en stor by vid nuvarande Vessigebro, drygt en kilometer norr om Alfshögs kyrka. Söderling köpte dock en frälsegård i Vallby 2,7 kilometer söder om kyrkan där han valde att bo. Orsaken till att han föredrog Vallby var knappast behovet av lugn och ro. Söderling skriver till landshövding Hans von Dellingshausen 1703: ”Det gifwes 2:e lättfärdeige Kroghus här i Wallby där boråshandlare dagligen dricker köpeskål” och andra [personer] ”af dagelig Wahna dricka, skrijka, svärja och swärma natt och dag och den högste Gudh storligen förtörna (så) att mig synes med frucktan bon där i byen”  …”   
(Sök t.ex. på: den geometriska jordeboken M2)

23
Alfshög / SV: Lars Lallesson på Wallby No 2 i Alfshög socken
« skrivet: 2023-03-09, 21:24 »
Lista över föregångare och efterföljare till Lars Lallesson, antagligen på samma mark #.

Fråga är om ”Vallby Nils Olls gård ”, som uppges som hemort i bouppteckningen efter ”Swensson, Sven”. (Register). Gården är delad i fyra delar. Swen Swensson har bott på en av dem. Jfr Förhörslängd AI:1 1784-1795 (Bild 90/s. 151). [Nils Asmunds gård följer efter, t.ex. i Mantalslängden 1793.]

Swen Svensson född ? i ?. Död 1787-03-11. CI:2 (Bild 120/s. 317): ”Swen Swensson i Wallby Stora gård.  67.1.1.2.  … Feber”.

Hustrun Ingjerd Alfsdotter född ? i ?. Död 1820-03-02. CI:3 (Bild 89): ”Änkan Ingjerd Alfsdr i Wallby.  95.5.2.-. Ålderdomsbräcklighet”.

Jag hittar inte vigseln, som kan vara före 1746. Det tidigaste barnet, som jag hittar, är Sibela Swensdotter född 1746-11-05 CI:1 (Bild 135/s. 239). Hon är nog den som gifter sig 1773-06-20 CI:2 (Bild 133/s. 357): ”Änkemannen Johan Arwidsson från Lyngen i Wässige Sockn med Pigan Sibelia Swensdoter i Wallby”.

Bland senare barn finns Gunnil Swensdotter född 1756-03-17 CI:2 (Bild 21/s. 21).

# Gunnil Swensdotter gifter sig 1779-06-20 med Nils Andersson. ”Drängen Nils Andersson i Wallby med Pig: Gunnill Swensdoter …”. CI:2 (Bild 134/s. 359).

Nils Andersson, född 1754-10-27 i Wallby CI:2 (Bild 19): Far  Anders Gunnarsson Mor Anna Björnsdotter. De bor på en annan del av Nils Olls gård. Jfr Förhörslängd AI:1 (Bild 91/s. 153).

Nils Andersson och Gunnil Swensdotter får 1783-03-03 dottern Anna Stina Nilsdotter. CI.2 (Bild 63/s. 97).

# Hon gifter sig 1801-06-21 CI:2 (Bild 138/s. 367): ”Drängen Lars Lallesson i Wallby och Anna Stina Nilsdot: i Wallby”.

Lars Lallesson och Anna Stina Nilsdotter får 1807-12-06 dottern Lena Maija Larsdotter. CI:3 (Bild 9).

# Hon gifter sig 1824-12-27 [med sin mors kusin] CI:3 (Bild 107): ”Drängen Nils Andersson i Dahl och Pigan Lena Maija Larsdr i Wallby”.

Nils Andersson, född 1798-06-24 i Dahl CI:2 (Bild 94/s. 155): Far Anders Nilsson Mor Anna Catharina Svensdotter, vigda 1794-02-02 CI:2 (Bild 137/s. 365): ”Drängen Anders Nilsson i Dahl, med Pigan Anna Catharina Swensdoter …”.

Fadern Anders Nilsson föds 1760-12-13 i Lilla Salltorp. CI:2 (Bild 24/s- 27): Föräldrar Nils Olofsson och Lena Wetterman.

Modern Anna Catharina Swensdotter föds 1766-12-01 CI:2 (Bild 32/s. 43), syster till Gunnil Swensdotter.

Lena Maja Larsdotter och Nils Andersson får ”i No 2 Wallby” bl.a. sönerna: Lars Aron 1829-05-31 C:I:3 (Bild 38), Johan Peter 1833 -10-10  CI:3 (Bild 43) och August 1836-07-10 CI:3 (Bild 48).

August dör 1865 CI:4 (Bild 99):”Dr August Nilsson 28 År. 9 Mån. 26 dag.  Bronkit …”.

1)
# Åbon Lars Aron Nilsson ”… tilltalad för mord … spöstraff … 28/5 49”.

Vigsel 1852-10-20: ”Åboen Lars Aron Nilsson i No 2 Wallby och Pigan Anna Sophia Andersdr ibm” CI:3 (Bild 111).

De får bl.a. sonen # Nils Larsson 1862-06-06 CI:4 (Bild 4/s.1).

Lars Aron dör 1872-01-31 CI:4 (Bild 104):”42 År. 8 Mån. Lungsot”. Hustrun dör 1874-01-18 CI:4 (Bild 105):”Andersdr Anna Sofia, Enk Wallby No 2,  49 År. 9 Mån. 8 dag.  Lefversjukdom”.

2)
# Åbon Johan Peter Nilsson. Förhörslängd AI:8 (1853-1857) Bild 204/s. 194.

Vigsel 1854-11-16 CI:3 (Bild 111): ”Dr och Åboen Johan Peter Nilsson och Pig. Neta Johanna Johansdoter båda från Nr 2 Wallby”. Hon är född 1832-02-19 i Vinberg CI:4 (Bild 165). Hon dör 1858-01-26. 26 år CI:3 (Bild 99).

Johan Peter gifter om sig med Maria Sewerina Jönsdotter född 1835-03-28. De får sonen # Johan Nanny Johansson 1863-01-11 CI:4 (Bild 6/s. 3). (Är Åbo i Förhörslängden 1871-1881 (Bild 138/s. 135).   

Johan Peter dör 1863-04-20 CI:4 (Bild 97): ”Åb. Joh. Pet. Nilsson i 2 Wallby  29 År. 6 Mån. 10 dag. Hängde sig … .”

Änkan gifter om sig 1864-05-17 med Carl Johan Carlsson född 1837-05-15 från Skararp. Hon dör 1891-04-03 CI:4 (Bild 117//s. 374): ”Åbon Carl Johan Carlssons i Nr 2 Wallby  Hustru 56 År. 6 Mån. -.   Lunglidande”.

Till sist!  Del av en ”flintyxa” upphittad vid plöjning av en åker på Nils Larssons gård i Wallby Vessigebro  Halland (troligen början av 1900 -talet), skrivet på en bit papper 28-3-1993 av en efterkommande till Nils Larsson född 1862-06-06.

24
Alfshög / SV: Lars Lallesson på Wallby No 2 i Alfshög socken
« skrivet: 2023-03-02, 08:14 »
Bortse från mitt inlägg 2023-02-28, 16:08! Det innehåller fel.

25
Alfshög / SV: Lars Lallesson på Wallby No 2 i Alfshög socken
« skrivet: 2023-02-28, 16:24 »
Mer om Nils Olofsson från Jonstorp i Vinberg, nämnd i fjärde stycket i föregående inlägg.

 Åren 1715-1730 finns det två Nils Olofsson i Vinbergs födelsebok CI:1.
 Nr 1 ”från … ” född 1723 (Bild 146/s. 265 ) Far: Olof Olofsson  Mor: … .   
 Nr 2 ”från Jonstorp … ” född 1724 (Bild 151/s. 275). Far: Ola Nilsson Mor: Ol… Jötarsdr.

Jag fastnar för Nr 2.

I Vinbergs förhörslängd AI:1 ”Jontorps Qvarn … Matts gård” (Bild 11/s. 7 v.) finns bl.a. Hustru Karin Olofsdotter, 42, Svärmor Olor Göthardsdotter 67 och Svägerska Christin Olofsdotter, 28.

Oller Götharsdotter dör 1767-06-12  CI:2 (Bild 159/s. 287).

26
Alfshög / SV: Lars Lallesson på Wallby No 2 i Alfshög socken
« skrivet: 2023-02-28, 16:08 »
Jag fyller på om Alfshög.

Kvartermästare Håkan Wetterman i Salltorp i Alfshög föds 1687 i ?, räknat från att han dör 1766-10-18, 79 år 2 mån. 2 dgr gammal. CI:2 (Bild 113/s. 303). Hustrun Christina Blomberg föds 1686 i ?, räknat från att hon dör 1762-01-04, 75 år 4 mån. 3 dgr gammal. CI:2 (Bild 111/s. 299).

Bland barnen finns dottern Lena (Håkansdotter) Wetterman född 1721-02-08. CI:1 (Bild 72/s.125).

Dottern Lena Wetterman gifter sig 1752-11-29.  CI:2 (Bild 129/s. 349): ”Drängen Nils Olofsson från Jonstorp i Winbergs Sokn samt  Pigan Lena Wetterman från Salltorp”.
[Mer om Nils Olofsson i nästa inlägg]   

De får 1760-12-13 sonen Anders Nilsson i Lilla Salltorp.  CI.2 (Bild 24/s. 27).   

Nils Olofsson dör 1790-04-17 CI:2 (Bild 121/s. 319): ”Nils Ollsson i Lilla Salltorp. 65 år, twinsot”. Lena Wetterman dör 1792-11-11 CI:2 (Bild 122/s. 321) ”Nils Ollssons änka Lena Wetterman i Lilla Sallltorp. 71 år 8 veckor 9 dgr, Hosta och …febr.”.

Sonen Anders Nilsson och Anna Catharina Swensdotter - född 1766-12-01 i Wallby. CI:2 (Bild 32/s. 43) -  får 1798-06-24 sonen Nils Andersson i Dahl. CI:2 (Bild 94/s. 155). [Vigda 1794-02-02 CI.2 Bild 137/s. 165].

Sonen Nils Andersson och Gunnil Swensdotter -  född 1756-03-17 i Wallby  CI:2 (Bild 21/s. 21) -  får 1783-03-03 dottern Anna Stina Nilsdotter i Wallby. CI:2 (Bild 63/s. 97). [Vigda 1779-06-20 Bild 134/s. 359].

Dottern Anna Stina Nilsdotter gifter sig 1801-06-21 med drängen på sin hemgård Lars Lallesson CI:2 (Bild 138/s. 367).

27
Alfshög / SV: Lars Lallesson på Wallby No 2 i Alfshög socken
« skrivet: 2023-02-21, 21:07 »
Uppgiften om att Lars Lallesson på Wallby No 2 föds 28 jan. 1772 finns t.ex. i Alfshög Husförhörslängd AI:4 (Bild 60/s. 45 v.).

Detta stämmer bra med Okome Födelsebok CI:2 (Bild 104/s. 92). Föräldrar: Lale Håkansson och Maria Persdotter ”från Ulfsbo Thore Swensgård”.

Lale Håkansson föddes 1723 Födelsebok CI:1 (Bild 107s. 192 h.). Föräldrar: Håkan Jönsson och Elisabeth Lalesdotter ”i Ulfsbo”. Lale Håkansson dör 3 dec. 1787, 64 år. Dödbok CI:2 (Bild 198/s. 192 h.).

Husförhörslängd 1791-1826 AI:1 (Bild 11/s. 3 h.) Ulfsbo. Maria [Persdotter], 61, är hos sonen Pehr Lalesson, 26. Där finns också drängen Lars, 19, som måste vara Lars Lallesson. 

Håkan Jönsson dör 1758, 75 år. CI:2 (Bild 179/s. 174 v.). Han kan vara född 1683. [Utifrån mantalslängderna, t.ex. år 1715 (s. 2754), kan HåkanJönsson vara son till en Jöns Lallesson].

Änkan Elisabeth Lalesdotter dör 28 sep. 1762, 70 år. CI:2 ( Bild 182/s. 177 h.). Hon kan vara född 1692. 

”Enkan Maria Pehrsdot: ”i Ulfsbo” dör 6 nov. 1803, 73 år. CI:2 (Bild 204/s. 197). Hon kan vara född 1730.

28
Alfshög / SV: Lars Lallesson på Wallby No 2 i Alfshög socken
« skrivet: 2023-02-18, 09:49 »
Tack!

Jag är övertygad om att födelseplatsen är den du har kommit fram till.   

Jag gissar att höstregn kan ha gjort att det var mycket strömt både i vatten ut till Ätran och i Ätran.

29
Alfshög / Lars Lallesson på Wallby No 2 i Alfshög socken
« skrivet: 2023-02-17, 20:58 »
Lars Lallesson dör genom drunkning 1832-09-14 (CI:3 Bild 93).

Kan någon. som är bekant med trakten, tolka texten i dödboken? Drunknar han i en sjö eller i en å?

Han uppges vara född 1772, men det verkar inte vara i Alfshög. Av husförhörslängden (AI:2 Bild 182/s 164) framgår att han är dräng på gården hos Nils Andersson [1753] f. 1754-10-27 (CI:2 Bild 24/s. 27) och hustrun Gunnill Swensdotter [1753] f. 1756-03-17 (CI:2 Bild 21/s. 21).  .

Han gifter sig med deras dotter Anna Stina Nilsdotter f.1783-03-03 (CI:2 Bild 63/s. 97).

Deras dotter i sin tur, Lena Maja Larsdotter f.1807-12-06 (CI:3 Bild 9), gifter sig med Nils Andersson f. 1798-06-24 i Dahl (CI:2 Bild 94/s. 155), så det måste vara denne Nils som är den överlevande mågen. (Husförhörslängd AI:5 Bild 208).

30
Grisilla Winberg i koncentrat utifrån uppgifterna ovan: Grislla Christiernsdotter Winberg född 1711 i Norge. 

Barn:
Sonen Isak Olofsson (Högmodig) f. 1728 i Norge.   Bygdeå AI:2 (1746-1762) Bild 79/s. 67. [Grisilia bistår kanske den försvunne sonens familj fr.o.m. 1757.   ”Son Nils 1741”? ]

Sonen Nils Nilsson (Högmodig) f. 1739-04-25 i Österbotten.   Bygdeå AI:4 (1771-1794) Bild 173/s. 150.

[Grisilias fadderskap vid systersonen Fredriks födelse 1750-03-30 i Skinnarbyn framgår av Bygdeå C:2 Bild 11/s. 12. Jfr C:1 Bild 71.]

Grisilla nämnd i Dombok 1761 "... haft hästen till Luleå ...".

Grisilla död 1796-12-25 Österbotten [85 år om född 1711].

Delar av uppgifterna i inlägget  närmast ovan har jag inte kunnat läsa någon annanstans. (Har inte ArkivDigital).

31
Tack! Jag vet inte hur jag kunde missa Carl Julius "Oäkta" på Bild 31/Sida 26 i dopboken.
Tack! också för domboksuppgifterna.

Fadern var ju gift sedan 1745-02-17 (CI:4 Bild 177/Sida 37) i Kristianstad stad (Heliga Trefaldighet) Nr 4:
"Corpralen Thure Skragge & Elisabeth Gustafsdotter".  Bildid:C0060784_00177.

32
Ture Skragge och Kristina Jonsdotter får sonen Karl Julius 1755. Han ska ha varit född 1755-10-18 enligt flera forskare. Vet någon var uppgiften om månad och dag framgår, dvs. uppgiftens källa?

(Har nu bara tillgång till Riksarkivets digitaliserade arkiv.)

33
En diskussion har sedan följt under rubriken: Jöns Olofsson född 1720-02-19 Gjuraregården, Sunne.

34
Vid en genomsökning av födelseböckerna i Värmland efter en Jöns Olofsson född 1720 hittade jag en son med det namnet till Olof Pålsson och Ingeborg Håkansdotter i Ambjörsbyn, Norra Ny socken. Den sonen föddes 1720-??-25 (C:2 Bild 48/Sida 77). Föräldrarna var gifta sedan 1718-04-18 (C:1 Bild 86/Sida 153).

Men detta var ett stolpskott. Gossen Jöns Olsson, som måste vara deras son, dog 1727-09-07 åtta år gammal (C:1 Bild 130/Sida 239).

Tillsvidare är det nog bara att hoppas på att åtminstone uppgifterna om att Jöns Olofsson Hööks födelseår är 1720 och att han är värmlänning stämmer med verkligheten.

Ps. Nedanför födelsenotisen finns en för mig mystisk anteckning: "... d. 11 Dec. 1736." Vilken text den syftar på är dessutom otlydligt. Ds.

35
Det stämmer. Det avskrivna raderna finns på sidan 55 i protokollet i fråga (Bildid: A0060208_00037).

Vad jag vet omnämns Sörgraninge eller Södergraninge officiellt för första gången i Långsele jordebok 1679:2 på sidan 1332 (Bild 254). Kanske är namnet inte alls i bruk, när protokollet skrivs. Det hela visar i vart fall att Malin är dotter till Zackarias Pärsson, som finns i Graninge fr.o.m. 1643 enligt mantalslängden. Kanske är han där innan dess. Enligt historiska kartor 1639 finns det i "Såleta Sochn D Östra Gränningen en gård, skatt: - 5 säland ... " på den plats, som kommer att kallas Sörgraninge eller Södergraninge långt senare.

36
Tack!   Jag råkade se att en Malin Zackrisdotter är inskriven under rubriken Registratur (Bild 9) och blev nyfiken på resten.

Detta att "... hon warit i predikan i Graninge, ..." talar för att hon är Zackarias Pärssons dotter i Sörgraninge.

Vet du något mer om din fars avskrift: "Malin Zackariasdotter i Östergraninge född, män gifft till Gudmundrå sochn. Effter denne Malin sändes Sjul Pålsson, Båtzman.", som verkar vara gjord från något annat underlag?


37
Hustru Malin Zackrisdotter nämns i kommissionens protokoll 1674-09-14, sidan 56 -57 (Bildid A0060208_00039). Tyvärr kan jag inte tolka texten. Jag undrar om hon kan vara dotter till Zakarias Pärsson i Sörgraninge.

Hans dotter finns i Långsele mantalslängd enligt följande citat från mitt inlägg 2022-02-17, 21:00 under ämnesrubriken:
"Mats Eriksson. Nybyggare. Torpare på Graninge Bruk, bl.a. enligt 1696 års mantalslängd":

#
1679 Östergraninge  bl.a. Knut Pålsson 5 samt (? f.d. Zakarias) Inger och Malin -- .
1681 Östergraninge  Knut Pålsson 7 samt (? f.d. Zakarias) H. Malin och systran 2.
1684 Östergraninge  bl.a. Johan Knutsson 6 samt (? f.d. Zakarias) H. Inger 1 1/2, H. Malin 1 1/2 och Johan Månsson 3.

1687 (Bild 173) ?stgraning  Johan Knutsson: " 1 dräng 1 piga"  [Raden under]: "Inger och Malin Zakrisdöttrar Enkior". ... .

1690 Östergraninge  bl.a. Johan Knutsson 6 samt (? f.d. Zakarias) Anders Mikaelsson 6. ... .
Anteckning under strecket [svårläst]: "Mats Ersson och dottran. ... Hustru Inger och Malin, Jon Matsson, Mats Anderssons ?mödrar, ...". # 
                                                                                                                                                                                                       

38
Öster- och Södergraninge  - Resumé

På grund av en marktvist mellan två grannar vid Graningesjöns sydände äger en syneförrättning rum [Svårläst ]: "Anno 1669 d. 6 Septemb." ..."på ¨Knut Pålssons supplication i Östergraningen, ... till bemälta Östergraningen, ...  Zackarias Päderssons lägenheter ... tvista om  . ... Knut Pålsson, som på östra sidan om sjön bor, ... och fällskogen, som på hans sida ... småboskap  .  Uppå västra sidan om sjön, ... Zackarias Pädersson bor, ... på allmänningen, ... till Zackarias Pädersson under hans Torp, ... .".
[Sök: sparre biografi av daniel nordin] Se sidan 10.

Siffran efter personnamnen här nedan är antalet Sädesland.

JORDEBOK
1655 (Bild 265) Gräningen  Knut Pålsson 6.
1660 (Bild 293) Gräningen  Knut Pålsson 6.
1663 (Bild 319) Gräningen  Knut Pålsson 6.
1679:2 (Bild 254) Östergraninge  Knut Pålsson 6. Dito 1683 (Bild 719).  Sörgraninge  Zackarias Pärsson 6. Dito 1683 (Bild 720).
1689 (Bild 768) Östergraninge  Knut Pålsson 6. Dito 1690 (Bild 753).  Sörgraninge  Zakarias Pärsson 6. Dito 1690 (Bild 753).

MANTALSLÄNGD
1642-1654 Graninge  Knut Pålsson (varav Östergraninge 1645, 1647-1648, 1651, 1653).
1643 -1645, 1649 Graninge  Zakarias Pärsson (varav Östergraninge 1645).
1655 Graninge  Knut Pålsson 5 och Zakarias Pärsson -- .

1656 Graninge  Knut Pålsson 6 och Zakarias Pärsson -- .
1657 Graninge  Knut Pålsson 6 och Zakarias Pärsson -- .
1658 Graninge  Knut Pålsson 6 och Zakarias Pärsson -- .
1660 Graninge  Knut Pålsson 6 och Zakarias Pärsson -- .
1662 Graninge  Knut Pålsson 6 och Zakarias Pärsson -- .
1663 Graninge  Knut Pålsson 6 och Zakarias Pärsson -- .

1668 Graninge  Knut Pålsson 5 och Zakarias Pärsson -- .
1670 Graninge  bl.a. Knut Pålsson 7 och Zakarias Pärsson 6.
1673 Östergraninge  Knut Pålsson 7 och Zakarias Pärsson 6.
1679 Östergraninge  bl.a. Knut Pålsson 5 samt (? f.d. Zakarias) Inger och Malin -- .
1681 Östergraninge  Knut Pålsson 7 samt (? f.d. Zakarias) H. Malin och systran 2.
1684 Östergraninge  bl.a. Johan Knutsson 6 samt (? f.d. Zakarias) H. Inger 1 1/2, H. Malin 1 1/2 och Johan Månsson 3 .

1687 (Bild) 173) ?stgraning  Johan Knutsson: " 1 dräng 1 piga"  [Raden under]: "Inger och Malin Zakrisdöttrar Enkior".

1688 Tårpar  bl.a. Johan Knutsson 6 samt (?f.d. Zakarias) H. Inger 3 och Mats Ersson 3.
1689 Tårpar  bl.a. Johan Knutsson 6 samt (?f.d. Zakarias) H. Inger och Mats Ersson 3.

1690 Östergraninge  bl.a. Johan Knutsson 6 samt (? f.d. Zakarias) Anders Mikaelsson 6.
Johan Knutsson har 2 inhysta. Anteckning [svårläst]:  Inhyses ... Matsson  Ma(?ts) Andersson kan vara död ... något försvar ... ".
Anteckning under strecket [svårläst]: "Mats Ersson och dottran. ... Hustru Inger och Malin, Jon Matsson, Mats Anderssons ?mödrar, ...
länsmans ... berättelse, för sin oförmögen...  ... förmår utgöra sina Mantalspänningar, utan är död ... och Bruket til ingen nytta."

1691 Östergraninge  bl.a. Johan Knutsson 6 samt (?f.d. Zakarias) Anders Mikaelsson 3 och Jon Mårtsson 3 . [Antagligen Matsson]
1692 Östergraninge  Johan Knutsson 6. samt (?f.d. Zakarias) Anders Mikaelsson 3 och Jon Matsson 3.  Tårpar bl.a. Mats Ersson --.
1693 Östergranninge  bl.a. Johan Knutsson 6 samt (?f.d. Zakarias) Anders Mikaelsson 3 och Joan Matsson 3.
1694 Östergraninge  Johan Knutsson 6. Sörgraninge  (?f.d. Zakarias) Anders Mikaelsson 3 och Johan Matsson 3. Torpar bl.a. Mats Ersson --.
1695 Östergraninge  Johan Knutsson 6. Sörgraninge  (?f.d. Zakarias) Anders Mikaelsson 3 och Joan Matsson 3. Nybygg Mats Ersson --.
 - - - - - - - -

Konstateras kan att Sörgraninge kommer in i mantalslängden först 1694, trots att namnet finns åtminstone fr.o.m. 1679. Gården eller torpet
verkar ha funnits 1643.

HISTORISKA KARTOR
- Östergraninge 1639. Gården D:  "Östra Gräningen en gård, skatt: - 5 säland ..." ser ut att ligga väster om sjön och vara Sörgraninge.

- Sörgraninge 1711. Mats Ersons nybygge. På området som omger nybygget står: "Allmänningen möter här om kring".

- Sörgraninge Nr 3 1761. "På området som omger hemmanet står: "Östergraninges ägor möta Södergraninge skog och utmark på denna
sidan." [dvs. väster och söder om byn]. Där står också: "Skogen samfällt med Östergranin" [beskuren bild].

Kan det vara så att Östergraninge var först på plats och att namnet därför dominerar? Litet konstigt är det också att Zakarias Pärsson
saknar sädesland i så många år. ["skatt: - 5 säland" har tillagts texten ovan avseende Gården D.]

39
Bouppteckning 1819-01-04 efter "Sadelmakaren Eric Molin på Kållerö Bruk". Väne häradsrätts arkiv F II:7 s. 1243 (Riksarkivet: Bildid. C0101593_00661): "... Boet uppgafs af den afl:nes efterlemnade Enka, i närvaro af gifte Sonen Peter Molin, samt dess måg Pehr Sundberg. Dess andre son Magnus, boende i Norrige, var frånvarande, - ...".

Dottern Anna Chatarina *1780-01-31, (O) Väne-Ryr C:1 (1743-1791) Bild 80/s. 51 v. [s. 122] är gift med Pehr Sundberg.

Deras barn
__  på Kollerö (O) Vänersborg C I:2 (1776-1819) "Ryhrs socken".
1. Sara Cathrina 1803-08-04 (Ej i födelseboken).
2. Olof 1805-11-02 (Bild 134/s. 246)  †?
3. Olena 1807-05-24 (Bild 148/s. 274)  †1808-06-26 (Bild 299/s. 577) "Olinna "
4. Elias 1810-04-19 (Bild 169/s. 316)  †1811-06-29 (Bild 310/s.598)
5. Anders Magnus 1812-05-27 (Bild 186/s. 350)  †1814-04-02 (Bild 319/s. 617)
6. Jan Peter 1815-02-04 (Bild 210/s. 398)  †1816-07-02 Bild 327/s. 632
__   i Trollhättan (O) Gärdhem C:5 (1818-1843)
7. Elisabet Christina 1820-12-09 (s. 30) [s. 28].

Men om man på Internet söker på: Pehr Sundberg (1781-1828), uppger Private User också sonen John Fredrich *1816 (www.geni.com).

I husförhörslängden (O) Gärdehem A I:2 (1818-1828) s. 384 ser jag, som det verkar, en son ?Joh *1817-07-06.

Vet någon något mer om vilka barnen är?

40
Förmyndarna "i Östergraninge" Anders Flemström och Mats Ivarsson [sonson till rubrikens Mats Eriksson] har jag varit inne på i inläggen 2021-08-22, 21:24 och 2021-07-26, 22:08.

Jag är numera övertygad om att dragonen Isak Matsson Östman "ifrån Östergränningen" är son till rubrikens Mats Eriksson, som därför är är farfar till Britta Isaksdotter. Mats Ivarsson och Britta Isaksdotter är därför syskonbarn eller kusiner.

Anders Flemström måste vara den som är f.o. 1715 och som åtminstone fr.o.m. 1744 är smedsdräng på Graninge bruk. Där arbetar också knipsmedsdrängen Mats Isaksson f.o. 1698 i ? [son till Isak Matsson Östman].

Jag vet inte när förmyndarna till Olof Olofsson Åbergs döttrar utses (han är då död sedan 1742-03-05). Hustrun Britta Isaksdotter uppges vara mor till Ingeborg. I fråga om Märta/Märit finns också andra uppgifter, källa?, men de strider mot uppgiften om "fyra små barn" vid 1742 års ting. [Jag har inte hittat uppgifter för någon av dem i födelsebok.]

Förgäves har jag på Internet sökt efter förmyndarreglerna aktuell tid, men bara kommit fram till att de i princip ska skydda ogifta döttrars rättigheter från en eventuell styvfar [min alldeles egna slutsats].

Av en C-uppsats Vt. 2009 av Jacek Salo: "Att vara förmyndare" [avser visserligen 1875-1891] framgår att flera män utan släktskap med de omyndiga utsågs till förmyndare och att  yrkesrelationer och andra informella samband människor emellan var viktiga i valet av förmyndare snarare än släktskap.

Kanske var också så, när Anders Flemström utsågs till förmyndare i fallet "Åberg". Flemström är kanske inte släkt med någon av Olofsdöttrarna.

Domboken 1758 verkar inte vara digitaliserad.


41
För ordningens skull vill jag påpeka att Pål Isaksson Östman föds 1701-12-17 i Österåsen (Z) Fors (C:1 s. 72). Åldersuppgiften för den Pål Isaksson i Västanbäck, som begravs 1738-09-03 (Y) Sollefteå (C:2 s. 229), stämmer inte med nämnda födelsetid. Mitt inlägg 2021-09-12, 14:39 kan alltså avse fel Pål Isaksson.

42
Den som vet hur landskapet ser ut i och omkring Västanbäck kan kanske bedöma om "Kank-" kan ha sin förklaring. Jag tänker på Elof Hellquists Svensk Etymologisk Ordbok och "kanka, kånka, knoga el. streta med ngt tungt, ... ". Kanske finns det en brant backe i Västanbäck, där familjens bostad kan ha legat.

43
Kankåker (Sara 1755) och Marget (1786) har samband med Västanbäck (Pål Isaksson Östman 1738) och Brita (1753-1757). Vilket eller vilka är frågan.
                                                                                                              ---
(Y) Sollefteå dödbok 1786-01-22 (C:2 s. 245): "Enkan Marget i Kankåker, som warit gift på Graninge med smeden Pål Östman ... 86".
Jag antar att deras barn, äldre än Brita 1733-09-23 (C:2 s. 130) och Johan 1736-03-05 (C:2 s.130), är födda i Graninge och att Pål Östman arbetade "på Graninge", när de föddes.

När Sollefteåbarnen föds är Pål Östman brukskarl, gissningsvis vid Sollefteå bruk. Dödbok 1738-09-03 (C:2 s. 229): "Begrafs Påhl Isaksson i Wästanbäck, 39 åhr 6 månader ...".

Något om de äldre barnen:

- Isak född ?
(Y) Ljustorp. Förhörslängden uppger född 1726 (AI:1 s. 21). Dödbok 1812-03-15 (C:1 s. 774): "Den 15 - Mars afled Torparen Isac Pålsson i Lagfors av Ålderdoms Bräckligheten ... 90 ". [I så fall född 1722].

Mantalslängden Stigsjö (fr.o.m. 1749) och Ljustorp (fr.o.m. 1772) visar att Isak är smed. Av Stigsjö dopbok 1756-12-12 (C:2 s. 156) framgår att smeden Isak Pålsson är fadder till knipsmedsdrängen vid Västanå bruk Hans Pålssons son "Paulus", född 1756-12-06.

- Hans född ?
(Y) Viksjö. Dödbok 1780-09-01 (C:1 s. 54): "Smeden i Wästanå ... 51...gl". [I så fall född 1729].

- Sara född ?
(Y) Sollefteå. Vigselbok 1755-11-16 (C:2 s. 107): "Copulerades drängen Johan Johansson i Börting med pigan Sara Pålsdr i Kankåker ...". [Vart tog de vägen?]

44
Angående Mats Erikssons sonson Mats Ivarsson och dennes förmyndarskap [mitt inlägg 2021-07-26, 22:08] har jag, efter att på Internet ha sökt på: "Isak Olofsson Åberg", sett att en forskare uppger att Britta Isaksdotter är mor till Ingeborg och Isak medan maken Olof Olofsson Åberg är far till Märit, Ingeborg och Isak.

Om detta stämmer är Britta Isaksdotter styvmor till Märit och då skulle Olof Olofsson Åberg redan ha varit gift, när han 1728-11-11 "Familjer i Ragunda" [Bokens källa?] gifter sig med den fyra år äldre Britta Isaksdotter.

Britta Isaksdotter  *1700-01-01 (Z) Fors (C:1 s. 60)  † 1777-10-11 Viksjö (C:1 s. 44): "Smeden Isac Olofssons moder af ålderdomsbräcklighet: 77 år gl ".

Olof Olofsson Åberg  *1704-12-29 (Z) Stugun (C:1 Bild 22/s. 15).  †1742-03-05 "Familjer i Ragunda" [Bokens källa?]

Barn:
Märit  *?
Ingeborg  *?  †1807-02-07 Härnösand  [Källa?]
Isak  *ca 1733  †1785-05-03 Viksjö (C:1 s. 69): "53 år".

Om Britta Isaksdotter är styvmor till Märit, kan det kanske förklara Anders Flemströms förmyndarskap.

45
Samtida med stavningen av namnet Ivar på nybygget (och på dina bilder) har vi stavningen av namnet Jon på Sörgraninge 2: "Jon, Jon, Jonn, Jon (min lästolkning). År 1713 återkommer namnet: "Iwar" på nybygget, stavat utan f.

46
Matssonen Jon, Joan, Johan, John och Jonn i Långseles mantalslängd, Östergraninge, verkar var en och samma person. Jag tror därför att Mats Ersson bara har en son med namn på J.

År 1688 "Torpare" Mats Ersson  [3 sel.] och hustrun har en son.  Året därpå är både hustrun och sonen borta, men en dotter har tillkommit (kanske gamla pigan Anna Matsdotter i Östergraninge, som begravs 1751-09-29, 74 år).

År 1690 "Östergränning" Mats Ersson [- sel.] och dottern. Johan Knutsson [6 sel.]. Anders Mikaelsson [6 sel.]. Jon Matsson och Mats Andersson är inhysta hos Johan Knutsson. Anteckningen under strecket: "..., Jon Matsson, Mats Anderssons mödrar, ..." borde avse tid, när denne Jons mor lever, dvs. före 1689 om han är hennes och Mats Erssons son. Jag tror ändå att han är deras son.

År 1691 "Östergränning" Mats Ersson [- sel.] har en dotter. Johan Knutsson [6 sel.] lämnas här. Anders Mikaelsson [3 sel.]. Jon Mårtensson [3 sel.].

År 1692 "Torpare" Mats Ersson [-] har 2 döttrar. "Östergränning" Anders Mikaelsson [3 sel.]. Jon Matsson [3 sel.] har ersatt Jon Mårtensson.

År 1693 ?Mats Ersson. "Östergränning" Anders Mikaelsson [3 sel.]. Joan Matsson  [3 sel.].

År 1694 "Torpare" Mats Ersson har en dotter. "Sörgraninge" Anders Mikaelsson [3 sel.] och Johan Matsson [3 sel.] båda lämnas här.

År 1695 "Nybygge" Mats Ersson har en son (?Ivar).

År 1729  "Sörgraninge" Mikael Jonsson har ersatt fadern Jon Matsson (Modern Sara Mikaelsdotter i Södergraninge, 97 år, begravs 1753-03-11).

År 1746 "Sörgraninge" För Mikael Jonsson står: "Son Jon" och som inhyst hustru Brita, kanske kusinen Brita Isaksdotter?). [Sonen Jon Mikaelsson är född 1630 (Graninge AI:1b s. 61)].

Ibland verkar Östergraninge överskugga Södergraninge, som t.ex. när Jon Mikaelsson "från Östergraninge" 1758-12-10 gifter sig (Liden C:1 s. 108). Kanske också när Jon Matsson " i Östergraninge", 72 år, begravs 1738-04-03 (Långsele C:1 s. 215). Jag tänker också på Karl Göran Erikssons inlägg 2001-01-14, 08:51: "... hans systrar Ingeborg och Märta Olofsdöttrar har till förmyndare Anders Flemström och Mats Ivarsson i Östergraninge. ...".
Ang. Jon Matsson så finns han och hustrun i mantalslängden 1736 (Bild 233/Sida [4490] 4491), vilket jag nämnt i inlägg 2021-02-10, 21:37.

47
I fråga om Mats Erssons son Ivar Matsson kan jag inte se annat än att det är han som efterträder sin far på nybygget fr.o.m. 1706, allt enligt Långseles mantalslängder. Se Hasse Hultmans inlägg 2021-02-08, 13:03: "... Jon stod för hemmanet under 4 år ...".

Vilken är källan till uppgiften om Jon?

48
Åter till frågan om huruvida MATS ERIKSSON är far till dragonen Isak Matsson Östman †1710-07-25 (Z) Åre (C:1 Bild 63/s. 117): "Begrovs Drag. Isak Östman wäster om Kyrkan, 41 åhr gammal". [i så fall f.o. 1669.]

Isak Matssons dotter Brita Isaksdotter *1700-01-01 (Z) Fors, är mor till knipsmedsdrängen Isak Olofsson Åberg nedan.

Av Karl Göran Erikssons inlägg 2001-01-14, 08:51 [Äldre inlägg (arkiv) till 2001-09-19] framgår: " ... "Vid Ragunda ting i juni 1758 kärar knipsmedsdrängen Isak Olofsson Åberg vid Graninge bruk till Jon Jonsson i Stugubyn nr 4 angående del i hemmanet eller lösen därur. Han återkommer nästa ting och där framgår det att hans systrar Ingeborg och Märta Olofsdöttrar har till förmyndare Anders Flemström och Mats Ivarsson i Östergraninge. ..."

"Går man sedan tillbaka till 1742 års ting finner man kompletterande bitar. Där meddelas att hustru Brita Isaksdotter i Näset är änka efter dragonen Olof Åberg. Även att hon är 43 år och har fyra barn [ett av dessa barn synes alltså ha avlidit senast 1758]. ...".

Detta att Mats Ivarsson är Brita Isaksdotters dotters [Märta?] förmyndare stärker [vad jag tror] sannolikheten för att Britas far är en bror till Mats Ivarssons far Ivar Matsson, som i sin tur är en son till MATS ERIKSSON.

Flemström [Ingeborg?] Har Flemström han någon liknande anknytning till döttrarna? [Min tro är att släktingar var förmyndare.]

[För att hitta Karl Göran Erikssons inlägg, sök t.ex. på: bakgrunden till smedsläkten Åbergs anknytning till Stugun]

49
Flera forskare är inne på att Isak Matsson och Ingeborg Pålsdotter i (Z) Fors har en son MATS Isaksson och att han är född 1698 alternativt 1710.

Före vigseln 1697-10-09 är Isak Matsson och Ingeborg Pålsdotter "Servus" resp. "Ancilla" hos Per Ersson i Österåsen (AI:1 [?1696] s. 20 och [1697] s. 27). Isak är inte där [1698] s. 34, men det verkar Ingeborg vara (otydligt namn).

Om Isak lämnat hemmet 1698 för mönstring och en son då föds, borde detta framgå i Fors födelsebok i vart fall om Ingeborg är kvar. Att födseln inte antecknats kan kanske ändå ha samband med mönstringen, som jag varken hur vet länge den varade eller var den ägde rum.

Sonen Isak, som föds 1709-02-01 får sin fars namn. Farfars namn borde ha gått före. Detta talar för att en son MATS redan finns. Jag instämmer alltså med Karl Göran Eriksson i inlägg 2009-12-04, 23:53 vad gäller MATS födelseår.

Barn i födelseboken:
Brita 1700-01-01, efter mormor Brita Jonsdotter
Pål 1701-12-17 efter morfar Pål Anfinsson
Johan 1703-08-24 efter ?farbror
Jon 1705-05-15 efter ?farbror
Isak 1709-02-01 efter far.

Paret är inskrivet bland dragonerna i AI:1 från [1699] s. 43 till [1710-1712] s. 88. Isak verkar ha lämnat hemmet före 1710 och Ingeborg förmodligen i samband med hans död (begravd i Åre  1710-07-25.). Anteckningen i AI:1 på raden för henne över kolumnerna 1711 (för svårläst för mig). Dito på raden för Isak 1712 torde avse henne.

Åter till MATS, knipsmedsdräng på Graninge bruk enligt (Y) Långsele mantalslängd 1744, första året med smedernas namn. Han kan alltså ha varit där före 1744. Han har hustru [gift 1740-12-07 Långsele (C:1 s. 96)] och en son [minst ?15 år], alltså från ett tidigare gifte. Av allt att döma är sonen knipsmedsdrängen Isak Matsson, som finns i längden 1756. [gift 1754-12-26 Långsele (C:1 s. 98)]: "Plåtsmeden Isak Matsson Östman".] MATS har en dotter fr.o.m. längden 1757, måste vara Brita Matsson född 1741-09-27 Långsele (C:1 s. 136).

MATS finns i längden sista gången 1767. Detsamma gäller sonen Isak Matsson, död enligt längden 1768: "Isai Mats änka".

Namnet Östman dyker upp i längden 1769 för Isaks Matssons halvbröder Olof f. 1743-07-04, Johan (Jan) f. 1744-12-23 och Mats f. 1747-04-14 Långsele (C:1 sidorna 138, 139 och 143).

50
Vilken service! Tack än en gång


51
Tack så mycket för svaret!

Jag har ändrat rubrikens Kållered till Kollerö.

Riksarkivet verkar inte ha någon digitaliserad tillgång till bouppteckningen i fråga.

Vigseln 1779-10-17 i "Väneryr, bok C:1 sid 182" har jag hittat på Riksarkivets Bild 105/Sida 128.

Dödsnotisen har har jag också hittat "där den borde finnas" .

52
Med hjälp av Patrik Anderssons (PA)  - Patriks släkt och kultursidor-- Farfars antavla -  på Internet, har jag fått reda på flera förfäder till Petter Molin.

Jag frågar dock om tre datum.

16 Petter Molins föräldrar är: "Eric Molin Sadelmakare och Karin Swenningsdotter, Kållered".

Fadern 32 Erik Eriksson Molin är *1747-07-26 [Ej 1747-08-26] (W) Gagnef, Kärna (C:2 bild 118 h). Han finns t.ex. i (W) Gagnef AI:5 (1775-1791) s. 11. "Dr. Erik Eriksson 1747."  Bortflyttad "Stockholm".

1)  (PA) uppger att Erik Molin gifte sig 1779-10-17. Har någon källan till datumet?

2)  (PA) uppger att Erik Molin dör 1818-12-25. Har någon källan till datumet?

Modern 33 Karin Swenningsdotter är *1747-01-08 (O) Hjärtum, Brevik (C:2s. 64). Vid sin död finns hon i (O) Vassända-Naglum AI:1 (1819-1824) s. 162. "Torp Kirten. Inhys. Molins Enk. Kari ...  död 1819".

3)  (PA) uppger det fullständiga datumet 1819-12-11. Har någon källan till datumet?

Petter Molins farfars farmor 257 Kerstin Matsdotter *1642 dör 1712-05-25 [Ej 1712-02-25] (W) Gagnef, Kärna (EI:2 Bild 51 v): "... Erik Hinderssons hu i Kärna lefwat - 70 ... .".

53
Jag har tappat men återfunnit Anti Poikas upplysningar angående vigseln i Leksand i hans inlägg 2021-01-18, 15:42.

Upplysningarna finns under rubriken: Isak Matsson Östman, dragon i Österåsen, Fors, begravd 1710 i Åre.

54
Tack för det! Om datumet i fråga är rätt är Paul född utom äktenskapet, kanske i Graninge, och kyrkobokföringen kan ha hamnat "mellan stolarna".

Jag ser att vid dopet av Pauls dotter Maria, född 1780-11-18 (Y) Högsjö (C:2 s. 39), är Paul Hammanberg och hustru Brita dopvittnen.

Jag har felaktigt antecknat att Paul Hammarberg är en bror till Elias Östman, född 1754-09-19 i (Y) Viksjö, Västanå (C:1 s. 2). Anteckningen skulle ha varit en kusin. (Dito till Paul Östman, född 1748-02-08.)

Elias Östman och Paul (Hansson) Hammarberg, född 1756-12-06 finns t.ex. i (AC) Umeå lands, Hörnefors (AI:10a s. 96), åren 1799-1810.

Se även annie nordlund Anbytarforum 2006-03-12, 22:49.

       p.s. Citat ur nämda inlägg: "2 Pål Isacsson Östman f. 1701 Österåsen Fors    g. Margareta g. 1717-09-29 leksand  f. 1700 Graninge".
Kan det vara dragonen Isak Matsson Östmans son, som redan 1717 gifter sig i Dalarna?   (W) Leksand (EI:1 Bild 116). d.s.

55
Uppgifterna om Paul Östmans födelse 1748-02-08 gjorde att jag trodde att datumet hämtats från en födelsebok. 

Av (Y) Hässjö, Åvike  bruk (AI:1 s. 141) framgår att Paul är född 1743-02-08, men av dödsrunan 1814-06-05 (C:2 s. 308) uppges att han är 66 år 3 månader och 20 dagar vid sin död. Detta stämmer bättre med 1748-02-08 (en veckas skillnad) och förklarar nog detta datum.

Jag tror inte att Isak Pålsson är Paul Östmans far.

Isak Pålsson ser ut att ha bott i Viksjö vid tiden för sin vigsel 1848-07-02. Om han då hade en en nästan fem månader gammal son, varför är denne inte inskriven i Stigsjö födelsebok (C:2)?

Vem som är far till Paul Östman verkar svårt att fastställa.

56
Ljustorp / Isak Pålsson Östman och Gunborg Eliasdotter Tysk
« skrivet: 2021-04-25, 15:47 »
Forskare har på Internet uppgett att Isak Pålsson Östman, beräknat född 1722 utifrån dödsrunan 1812-03-15 (Y) Ljustorp (C:1 s. 774),
och hustrun Gunborg Eliasdotter Tysk, beräknat född 1722 utifrån dödsrunan 1772-11-24 (Y) Ljustorp (C:1 s. 699),
har en son Paul född 1748-02-08. Föräldrarna (i så fall) vigdes 1748-07-02 (Y) Långsele (C:1 s. 97 v.).

Har någon sett i vilken födelsebok denne Paul är inskriven?

57
Tack vare ditt svar om Rommele, (B:2 Bild 88, Fux  66), har jag via annexförsamlingen Fuxerna hittat Carolinas far, mor, syskon och
antagligen mormor.

Carolina Molins far Smeden Petter Molin verkar ha kommit till Fuxerna med familj efter dottern Marias födelse.

Husförhörslängd AI:2 (1813-1835) Bild 225/sida 61:
Smeden Petter Molin f. 1786-03-25 i ?.  Hustru Britta Maria Kristoffersdtr f. 1786-06-24 i ?
s. Joh. Joseph 1814-03-19 i ?
s. August 1830-08-01
d. Anna Christina 1816-02-20 i ?
d. Maria 1818-02-01 i ?
d. Sophia 1823-04-18.    Död 1842-08-27 (C:3 s. 418).
d. Carolina 1825-05-20

Svärmor Enk. Ingeborg Olofsdtr f. 1753

Husförhörslängd AI:4 (1840-1846) Bild 67/sida 118: Änkan Britta Maria Kristoffersdtr och barn.

Födda barn C:3:  s. 200 Sophia 1823 18/4,  s. 215 Carolina 1825 20/5,  s. 245 Charlotta 1829 23/2 (död s. 246)  s. 262 August 1830 1/8. (Modern har namnet Sandström

Död C:3 s. 397: Smeden Petter Molin på Lilla Edet. Död 1835-05-13 "Bröstinflammation".

Före 1852-04-04 kommer Carolina Molin med man och barn till (Y) Grundsunda, Husums sågverk.  A I:5 (1845-1857) s. 267.

58
Enligt inflyttningslängden i Göteborgs Karl Johans församling (BI:2 Bild 140) flyttar Molin, Carolina, piga till församlingen 1841 (sjunde raden under rubriken 1841).

BILDID: C0040819_00140).

Kan någon utläsa varifrån hon kommer?

59
Västernorrland, Långsele

Kyrkoarkiv C:1 (Bild 11/Sida 7): Böter 1732  -   Johan Matssons hustru från Östergraninge.

Kyrkoarkiv C:1 (Bild 13/Sida 12): Testamente efter de döda 1737  -   Jonn/Joan Matsson i Östergraninge.

Mantalslängd 1736 (Bild 233/Sida 4491): Jon/Jan Matsson med hustru  Kantrubrik?

60
Jag har också fått det intrycket att Ivar Matsson är en yngling, när Mats Eriksson verkar lämna in. Om Ivar exempelvis föds den 1 juli 1687 och avtalet med byamännen sker därefter, är han 16 år den 1 juli 1703. Vid mantalsskrivningen hösten 1703 ska han i så fall tas med. Om jag är rätt underrättad ifråga om årtal och mantalsskrivning, ska han alltså finnas i 1704 års längd. (Jag lämnar sonen, som är över 16 år på Mats Erikssons nybygge i mantalslängderna 1695 - 1702).

Avslutningsvis undrar jag om det finns uppgifter någonstans om var Jon Matsson i inlägg 2021-02-03, 16:36 finns fr.o.m 1710. Jag hittar honom dessutom inte i Långseles mantalslängder 1706 - 1709. 

61
# Jon Matsson
Jon nämns i Långsele mantalslängd (Mtl) 1690. Han står sedan i Mtl fr.o.m. (1691) 1692 t.o.m. 1728. Dock förekommer också namnen Johan,Joan, John och Jonn. Anders Mikaelsson står tillsammans med Jon t.o.m 1713.

Jon har omkring 1690 köpt hälften av Sakarias Perssons hemman i Sörgraninge, som omfattar 6 seland eller 1/4 mantal. Anders Mikaelsson (svåger?) har köpt andra hälften. Båda två finns i jordeboken 1696 (Bild 905/s. 1762).

Jag kan inte se att Jon Matsson fr.o.m 1691 finns på Mats Erikssons nybygge utan han finns på 3 seland eller 1/8 mantal av Zakarias Perssons f.d. skattehemman.

# Mats Eriksson
1) Hasselberg om Mats Eriksson: "Förvärvade år 1687, jämte sonen Ivar Matsson, rätt av Sörgraninge byamän att inom byns område upparbeta ett hemman, ...".  Byamän? Utifrån jordeböckerna finns det ett enda hemman i Sörgraninge.

Utifrån (vad jag nu läst), Jordebok 1705 (Bild 82/s. 137) Skattlagde ägor: "Mats Ersson upptaget Torp på allmänningen", tänker jag att allmänningen på något sätt angick flera byar.

2) Som jag varit inne på visar Mtl 1695-1702 och 1704-1705 att Mats Eriksson har en son över 16 år samt att efterträdaren fr.o.m. 1705 är Ivar Matsson.

Utifrån (vad jag nu läst), Jordebok 1707 (Bild 663/s. 1241) Skattlagde ägor: "Matts Ersson upptaget Torp på Allmänningen som Sonen Iwar nu åbor", kan min teori hålla om att en åttaåring ingår i avtalet med byamännen.

Utifrån (vad jag nu läst), Jordebok 1718 (Bild 387/s. 725) kan det vara 1718-10-23, som det bestäms att nybygget ska omfatta 6 seland eller 1/4 mantal.

# Isak Matsson, ev. son till Mats Eriksson.
Isak kom till Fors socken och gifte sig där 1697. Jag kan inte låta bli att nämna att jag just uppmärksammat att jämtarna beviljades svenskt  medborgarskap den 3 februari 1699 genom ett beslut av Karl XII.

62
Intressant är uppgiften om att Mats Eriksson, jämte sonen Ivar, 1687 förvärvar rätt av Sörgraninge byamän att inom byns område upparbeta ett hemman (Hasselberg: Graningesläkter). Familjen är då nyinflyttad i Långsele socken (Y).

Jag försöker gissa vad orsaken kan vara till att just sonen Ivar ingår i avtalet.

# Enligt mantalslängden 1688 är Mats Eriksson torpare och skattar för 3 seland jord. Han har en son över 16 år, som är borta året därpå.

Vem är den Matssonen?

-  Knappast Ivar, som inte omnämns de närmaste åren.

-  Möjligen Jon 22 år, beräknad ålder utifrån att han (Jon Matsson i Östergraninge) är 72 år vid sin död. Begravd i Långsele 1738-04-03
(C:1 s. 215 h.). Enligt mantalslängden 1690 är både Mats Eriksson och sonen Jon "lösdrivare och bruket till ingen nytta".

Jon Matsson skattar dock för 3 sel. enligt längderna 1692 och 1693 (Östergraninge) samt dito fr.o.m 1694 (Sörgraninge).

-  Möjligen Isak 19 år, beräknad ålder utifrån att han (Drag. Isac Östman) är 41 år vid sin död. Begravd 1710-07-25  i Jämtland, Åre (C:1
s. 117).

Isak Matsson kan ha kommit till Graninge tillsammans med ev. fadern Mats Eriksson 1685-1687 och blivit dräng 1687-1688.

Utifrån Hasse Hultmans inlägg 2021-01-26, 14:04: "Under tiden 1688-1700 är Mats Eriksson den enda Mats i Graninge och Långsele
mantalslägd", kan Isak Matsson vara Mats Erikssons son. Detta stöds av att Isak Matsson vid sin vigsel 1697-10-09 i Jämtland, Fors (C:1 s.
48) uppger att han är ifrån "Östergränningen".

# Enligt mantalslängden 1695 har Mats Eriksson en son, över 16 år.

Vem är han, född 1679, som stannar hos fadern t.o.m 1705?

- Han måste vara den Ivar Matsson, som efterträder Mats Eriksson 1706.

Kan det alltså vara en åttaåring som ingår i avtalet 1687 med byamännen i Sörgraninge?

63
Åldersspannet 16-18 år för Isak Matsson beror på vad Magnus Sundin uppmärksammat mig på i sitt inlägg 2020-12-28, 12:24:

"Uppgiften att Isak Matsson Östman ska ha varit född 1671 är beräknat utifrån husförhörslängden för Fors (Z) 1702 där det står att han är 31 år gammal, alltså född 1671. (Fors (Z) AI:1 (1693-1742) Bild 650 / sid 59 (AID: v114346.b650.s59, NAD: SE/ÖLA/11048)"

I fråga om mantalslängden 1694 verkade för mig kantrubriken Torpare gälla också Mats Eriksson, men det kan vara fel. Jag kunde inte tolka texten i den kantrubrik, som antagligen gäller Mats Eriksson.

64
Se fortsättning under ämne: Mats Eriksson. Nybyggare. Torpare på Graninge bruk, bl.a. enligt 1696 års mantalslängd.

65
Uppgiften i Fors vigselbok 1697-10-09 borde betyda att "Östergränningen" är Isak Matssons hemby eller en by där ha varit dräng eller både ock.

1687 är Isak 16-18 år. Då förvärvar Mats Eriksson, jämte sonen Ivar, rätt av Sörgraninge byamän att inom byns område upparbeta ett hemman (Hasselberg; Graningesläkter).

Omkring 1688 är Mats Eriksson torpare på Graninge bruk.

Enligt manantalslängden 1690 är Mats Eriksson och sonen Jon Matsson "lösdrivare och bruket till ingen nytta".

Omkring 1691 får Mats Eriksson tillstånd till nybygget. (Historiska kartor, Lantmäteristyrelsen 1711. Sörgraninge 1-3: "Finnen Mattias Eriiksson som detta torp och nybygge nu åbor, ... 20 år utan skatt och avgift, ...".  Mantalslängden 1695 visar att Mats Eriksson är nybyggare.

Aktuell period, dvs. fr.o.m 1688, upptar mantalslängden Sörgraninge fr.o.m. 1694. Mats Eriksson verkar höra dit som nybyggare 1695, 1696 och 1698, men 1697 stå han som torpare på Graninge bruk (längst ned på sidan 1424). Han behöll kanske torpet till en början.

T.o.m. 1693 står sonen Jon Matsson under Östergraninge. Fr.o.m. 1694 står sonen Johan och/eller Jon under Sörgraninge.

1706 visar mantalslängden att Mats Eriksson i Sörgraninge efterträtts av sonen Ivar, förmodligen en yngre bror till den ovan nämnde Ivar.

Kan detta att Sörgraninge kommer in i mantalslängden först 1694 betyda att några brukstorp låg i Östergraninge? En eventuell förklaring till Isaks Matssons uppgift i Fors om "Östergränningen".

Summa summarum: En samlad bedömning gör att det hela är osäkert, men att Mats Eriksson kan vara Isak Matssons far.

66
Under ämne: Isak Matsson Östman, dragon i Österåsen, Fors, begravd 1710 i Åre, har jag sökt efter en trolig far till Isak Matsson.

Isak Matsson kom ca 1695 vid 24-26 års ålder till Fors socken (Z). När han gifter sig där, uppges han vara ifrån Östergränningen. Vigsel 1697-10-09 i Fors (Z)  [C:1 s. 48 v.]: "Isaac Matthisson ifrån Östergränningen och Ingebor Påhlsdotter i Bispgården".

Utifrån detta och på grund av forskaruppgifter om Isak Matssons far har jag sökt efter mer information om den Mats Eriksson, som enligt Långsele sockens (Y) mantalslängder bott på Graninge Bruk. Se t.ex. längden 1696 (Bild 280/s. 2172).

Jag har trasslat in mig i uppgifterna om Östergraninge, Sörgraninge och matssönerna. Nu kan jag inte lista ut var Mats Eriksson bodde, när den eventuella sonen Isak kom till Fors ca 1695 och tiden närmast innan dess.

Vet någon om Mats Eriksson bodde i Östergraninge aktuell tid? Med hopp om synpunkter hänvisar jag också till mitt inlägg 2021-01-23, 20:14 under den inledningsvis nämnda ämnesrubriken.

67
Ang. fråga 3) i inlägg 2020-12-27, 19:41 har jag i det följande sökt efter något, som underbygger att Mats Eriksson är Isak Matssons far.

Jordebok Y-län
- 1690 (Bild 753/s.1454) Östergraninge 6 sel. och Sörgraninge 6 sel.
- 1696 (Bild 905/s. 1762) Östergraninge Johan Knutsson 1/4.  Sörgraninge Anders Mikaelsson 1/8 och Jon Matsson 1/8.
- 1702 (Bild 367/8 s. 685/6) Östergraninge Johan Knutsson 1/4.  Sörgraninge Anders Mikaelsson 1/8 och Jon Matsson 1/8.

Mantalslängd Y-län, Långsele socken.  s = seland
- 1688 (Bild 223/s. 765) Torpare bl.a. Johan Knutsson 6 s, Mats Ersson 3 s [Hustru och 1 son ] och Hustru Inger 3 s.
- 1689 (Bild 246/s. 1700) Torpare bl.a. Johan Knutsson 6 s, Mats Ersson 3 s [1 son] och Hustru Inger 3 s.
- 1690 (Bild 235/s.1982) Östergraninge bl.a. Johan Knutsson 6 och Anders Mikaelsson 6.

Till höger på sidan nämns bl.a. Jon Matsson och Mats Andersson. Under strecket står ungefär: "Mats Ersson och dottran ... Hustru Inger
och Malin, Jon Matsson, Mats Anderssons mödrar [plural?] ... för sin oförmögen... utgöra sina mantalspenningar utan är lösdrivare och
Bruket till ingen nytta".

- 1691 (Bild 204/s. 1750) Östergraninge bl.a Johan Knutsson 6 s, Anders Mikaelsson 3 s och Jon ?Mårtsson 3 s samt Mats Ersson -- [1
dotter].

-  1692 (Bild 213/s. 4987) Torpare bl.a Mats Ersson [2 döttrar].
Östergraninge Johan Knutsson 6 s, Anders Mikaelsson 3 s och Jon Matsson 3 s.

- 1693 (Bild 247/s. 3838) Östergraninge bl.a. Johan Knutsson 6 s, Anders Mikaelsson 3 s och Joen Matsson 3 s.

- 1694 (Bild 429/s. 5631) Torpare bl.a. Mats Ersson [1 son].
Östergraninge Johan Knutsson 6 s.
Sörgraninge Anders Mikaelsson 3 s och ?Johan Matsson 3 s.

- 1695 (Bild 255/s. 3875) Östergraninge Johan Knutsson 6 s.
Sörgraninge Anders Mikaelsson 3 s och Joen Matsson 3 s.
Nybygg. Mats Ersson [1 son].

- 1696 (Bild 280/s. 2172) Östergraninge Johan Knutsson 6 s.
Sörgraninge Joen Matsson 6.
Nybygg. Torp på Graninge Bruk Mats Ersson [1 son].

Isak Matsson kommer ca 1695 till Österåker i Fors socken (Z). Om han är Mats Erikssons son, finns en anledning till att han uppger att han är ifrån Östergraninge. Mats Erikssons torp låg antagligen i Östergraninge.

Men, Mats Eriksson verkar före 1688 ha haft något med Sörgraninge att göra: "Förvärvade år 1687, jämte sonen Ivar Mattsson, rätt av Sörgraninge byamän att inom byns område upparbeta ett hemman, ... källa: Hasselberg; Graningesläkter volym 2 fol. 38" (Internet). En ogift Ivar Matsson verkar ha efterträtt Mats Eriksson ca 1706 (Mtl 1706 (s. 3086) och 1708 (s. 871) osv.

Ps. Se om Finnen Mats Eriksson 1711. (Sök: Historiska kartor. Avancerad sökning. Lantmäteristyrelsen. Y-län. Graninge socken. Sök) Ds

68
Tack för svaren!        Courage är nog brudgummens soldatnamn.

Jag var tveksam till Annie Nordlunds uppgift om Pål Isaksson Östman f 1701. Jag hade dock ett litet hopp om fler uppgifter om hustrun Margareta NN.

Utdrag ur hennes inlägg: "annie nordlund: ... Detta är vad jag kommit fram till mha FamilySearch,ovan nämnda hemsida och hfl ...
Ättlingar till: Isak Mattson Östman           
1 Isak Mattson Östman f. 1671 Garninge Västernorrland d. 1710 Österåsen Fors fs Jämtland ? g. Ingeborg Pålsdotter f. 1675 Biskopsgården Fors 
   2 Pål Isacsson Östman f. 1701 Österåsen Fors 
     g. Margareta g. 1717-09-29 leksand  f. 1700 Graninge d. 1786-01-22 Sollefteå "

Efter att återigen ha sökt efter vad jag citerat härovan och klickat på "Gå till fullversion" längst ned i dokumentet, ser jag att Annie Nordlunds inlägg gjordes 2006-03-12, 22:49.

69
Av vigselboken i Leksand (W) EI:1 Bild 116 framgår att en Pål Isaksson "Co...gic Sold" Die Michaelii gift sig med en piga Margareta Olsdotter i ".......".

Annie Nordlund har i Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-19 uppgett att vigseln var 1717-09-29. (Sök: pål isaksson östman f 1701).

Har någon lyckats tolka texten efter brudparets namn? Vet någon något mer, som talar för att brudparet verkligen är Isak Matsson Östmans son och sonhustru?

70
Det låter rimligt. Titeln har knappast militär anknytning. Jag missade att sidan 20 avser tid före 27/12 1698.

Dessutom tvekade jag inför tolkningen av ordet servus.   - adjektiv: ofri, beroende, slav-, träl-,   - speciellt: slavisk, trälsinnad,
  - substantiv: slav, träl  (Svenska Bokförlaget Bonniers . Stockholm  Latin-svensk ordbok 1937 andra upplagan), som inte avser medeltidslatin.

71
Tack för svaret. I Fors (Z) AI:1 sid. 20 ser jag en "Servús" Isak Matsson. Jag vet inte vad "Servús" betyder i detta sammanhang, men uppenbarligen har titeln med det militära att göra. Den torde därför innebära att han är i sådan tjänst, dvs. dragon.

72
Angående min fråga 1) ovan så har Karl Göran Eriksson i inlägg 2009-12-04, 23.53 bl.a. skrivit:  "... Fadern Isak M. blev hösten 1698 antagen som dragon för en rote i Österåsen, men i hfl. bekräftas deras närvaro först 3/4 1700 (Fors AI:1 s. 50v-51r)... ".

Uppgiften stämmer med den som flera forskare uppgett på Internet, men är inte lika detaljerad. Min fråga kvarstår. Källan måste ju finnas någonstans.

73
Tack för svaret. Där i Fors (Z) AI:1 sid. 59 har också antecknats att hustrun Ingeborg Pålsdotter är 32 år gammal, alltså född 1670.

När hon dött framgår ungefär följande av dödboken i Gudmundrå (Y) C:2 sid. 216: Den 27 maj 1754 begrovs Jon Isakssons moder i Dynäs ?... Ingeborg Pålsdotter, ?... Ragunda vid 87 års ålder".

Hon skulle i så fall vara född ca 1667. Hon kan hur som helst ha varit något äldre än Isak enligt dessa beräkningar.


74
1)
Enligt förhörsboken Fors (Z) AI:1 s. 43, 51, 59, 69 och 79 är Isak dragon l Österåsen åtminstone 1699-04-10--1709-10-10.

En uppgift finns om att han är "Soldat från 1698-09-24 till 1711 i Österåsens rote nr: 122". Varifrån är uppgiften hämtad?

2)
Sedan Isak dött begravs han 1710-07-25 av någon anledning i Åre "väster om kyrkan, 41 år gammal", Åre (Z) C:1 s. 117.

Om åldersuppgiften är riktig, föddes han ca 1669. Flera forskare uppger att han föddes 1671. Har någon källan för detta årtal?

3)
Uppgifter finns också om att Isaks far är Mats Eriksson, född ca 1650, död i i Sörgraninge 3, Graninge.

I mantalslängder 1642-1820 Västernorrlands (Gävleborgs) län 1654-1820, Långsele socken, finns en nybyggare/torpare Mats Eriksson i vart fall år 1694 s. 5631-- år 1705 s. 428.

Kanske är det denne Mars Eriksson som avses. Vad är i så fall grund för att han är Isaks far?

75
Jag har inte kunnat släppa den gåtfulle Jon Jonsson, som kan ha varit dräng i Hummelholm hos Per Persson och dennes svärson Jakob Ulanderr vid 13-14 års ålder.

AI :1 kommunionprotokoll
- Annandag jul 1721 (Bild 126 v.): H-holm Per Perssons dräng Jonas
- Tredje storböndagen 1722 (Bild 130 v.): H-holm Jakob Ulanders dräng Jonas
- Annandag påsk 1723 (Bild 137 h.) Mullsjö ... Olof Davidsson ... drängen Jonas
- Före Allhelgona 1723 (Bild 142 v.) Mullsjö ... Olof Davidsson ... drängen Jonas.
- Mikaeli dag 1724 (Bild 150 h.) Mullsjö Olof Davidsson dräng Jonas  H: ?Karin ?Persdtr
- Efter andra storböndagen 1725 (Bild 159 v.) H-holm Jon Jonsson Hustru ?Karin ?Persdtr

AI:1 förhörslängd 1723 - 1729
Mullsjö Olof Davidsson Drängen Jon Jonsson "?gift ?till Hummelholm" (s. 71) och Djupsö ... Drängen Jon Jonsson "Hummelholm 1726" (s. 56).

Enl. mantalslängden 1725, undertecknad den 16 nov. 1724. har Per Persson en dotter och en måg. Utifrån detta torde Jon Jonsson och Margareta Persdotter vara gifta sedan slutet av 1724. Kan Jon Jonsson i så fall ha varit dräng i Djupsjö 1726?

Om Jon Jonsson är båtsman Galant och om denne är född i Gävle 1708 (Tyko Lundkvists kortregister), kan han vara 16 år i slutet av 1724. Om något av detta inte är troligt kvarstår frågan om vilket annat båtsmansnamn den gåtfulle Jon Jonsson kan ha haft. Eller, gifte han sig först 1726? Ja, så kan det det ha varit.

AI :1 kommunionprotokoll
- Annandag påsk 1726 (Bild 166 h.): H-holm Jon Jonsson och ?Hustru  Hustru Marget.

76
Hattarnas ryska krig ägde rum 1741-1743 (Wikipedia).

En Jon Jonsson antogs som fördubblingsbåtsman d. 29 juni 1742 istället för Erik Olofsson Galant, död d. 15 februari 1742.

I hopp om mer information om båtsmannen Jon Jonsson Galant har jag läst Carl Hamnströms bok Båtmanshållet i Ångermanland och Medelpad (1972), Kap. IV Det yngre båtsmanshållet (1687-1887), C Frihetstiden (1721-1771).

Kortfattat:
Sid 170 "... Under 1742 måste alla Norrlandskompanierna ånyo inkallas. De hemmavarande ordinarie och fördubblingsbåtsmännen uppfordrades så tidigt, att de i april kunde inställa sig på Skeppsholmen för årets sjöexpedition. Nyrekryteringen erbjöd vissa svårigheter men ersättningsmanskap kunde anskaffas ehuru med försening. I brev till (forts.)

Sid 171  landshövdingen uttalade chefen för Stockholms galäreskader i juni den förhoppningen att de återstående vakanserna skulle fyllas. I slutet av juli anmälde han dock att inga båtsmän infunnit sig. De sista avgick senare från Gävle de första dagarna i augusti.

På hösten hemmarscherade de båtsmän som var sjuka. ...

I skrivelse till Konungen i slutet av juli anmälde landshövdingen att största delen av vakanserna var ersatta. Han omtalade emellertid ... .

Dessa stränga åtgärder hade avsedd verkan. I början av september omtalande landshövdingen, att de brottsliga fått plikta samt att vakanserna blivit ersatta genom lottning eller lejda karlar. ... Då de anlänt till Gävle, begärde landshövdingen att de på grund av den framskridna årstiden skulle få återgå till hemorten. Detta bifölls. ... "

Sid 172 "...  Brist på ersättningsmanskap förelåg även i andra delar av riket. De oerhörda förlusterna på grund av sjukdomar fordrade, att kraftåtgärder måste vidtas för att underlätta nyrekrytering efter förluster, som uppstått under 1742 års fälttåg. ...".

Några båtsmän från Nordmaling torde ha kommit iväg "från Gävle de första dagarna i augusti " enligt citatet ovan. Eftersom Jon Jonsson Galant dog d. 30 april 1743, kan han i sin egenskap av båtsman ha deltagit i någon sjöexpedition.

Uppgifterna om Jon Jonsson Galant i mönsterrulla finns i Västernorrlands läns landskontors arkiv (Bildid: A0069234_00083) och i Flottans arkiv (Bildid: A0040529_00081).

Inga andra rullor, där han skrivits in, har jag hittat hos Riksarkivet: Digitala läsesalen.

77
Minst två Per Persson på samma hemman i Hummelholm

Nordmalings domstolsprotokoll (sikhallen.se)
- 1665 13/2 § 2: "Kungjordes den förening om hustro Kerstin Persdtr (Kierstin Pedhersdtr) i Agnäs med sin måg Per Eskilsson gjort haver första gången, angående ett Testamente som Testaments-skrivaren nogsamt betygar."
- 1666 20/3 § 1: "Per Eskilsson i Agnäs uppbjöd 2:a gången sin svärmoders sytnings eller föregångsgåvor."
- 1667 30/8 § 7: "Det Testamente eller samsättning, som hu. Kerstin Persdtr i Agnäs till sin måg Per Eskilsson gjort haver, oppbjöds 3:e. gången."
- 1670 7/1 § 6: "Det Testamente som Sal. hu. Kerstin Persdtr i Agnäs till sin måg Per Eskilsson gjort haver och Anno 1667 den 30 aug. 3:e. gången uppbuden är, dömdes fast och gott att stå och därpå Confirmation givas. Helst emedan hennes son Per Persson i Hummelholm och Dottern i Ådalen icke ha häremot något lagligt klander infört, utan därtill sin samtycko givit."

Kerstin Persdotter har alltså en son i Hummelholm.

I jordeböckerna (Västernorrland) har ett hemman i Hummelholm i minst femtio år fr.o.m. 1655 (saknas 1690) genomgående skattetalet 9 seland (sel.). Per Persson, som måste vara Kerstin Persdotters son, sitter före 1655 på det hemmanet. Dock, enl. mantalslängderna (mtl.) 1660 och 1662-1663 är skattetalet 7 sel. Per Persson är kvar dessa tre år, förutsatt att Peder Pålsson 1663 ska vara Per Persson.

I följande mtl. 1667, 1668 och 1670  står en Olof Pålsson för hemmanet, som åter har skattetalet 9 sel.

Nordmalings domstolsprotokoll:
- 1669 2/4 § 6: "Den hemman och Jord i Hummellholm, som Olof Pålsson (Påwelsson) av Per Persson ibm: köpt haver, uppbud första gången."
- 1670 7/1 § 5: "Den hus och Jord i Hummelholm som Oluf Pålsson ibm. av Per Persson köpt haver uppbjöds nu andra gången."

Mtl saknas 1671-1672, men 1673 uppges en Per Persson. Om han är den tidigare Per Persson, måste han ha köpt tillbaka hemmanet från Olof Pålsson före 1673.

Mtl saknas 1674-1678. En Olof Ersson finns i mtl 1679-1699. En Per Persson finns i jordeboken 1679:2 (Bildid: A0055865_00368). I nästa jordebok 1683 står Olof Ersson (Bildid: A0055866_00856).

Nordmalings domstolsprotokoll:
- 1685 18+19/2 § 4: "Uppbjöds 1:a. gången 7 sel. Jord och hus i Hummelholm som Per Persson Bröms sålt till Olof Eriksson i Hummelholm för 200 dr. kmt. Likaså 2 sel. Jord ibm. av samma hemman som Olof Erichsson ibm. må inlösa på det hemmanet må bli tillhopa."
- 1688 3/3 § 2 p.2: "I Mullsjö har varit Öde 16 sel. nämligen; Hela Olof Erichssons hemman 12 sel. som Öde lades år 1675 i det Olof Erichsson flydde därifrån till en annan by, Hummelholm, efter hemmanet var svagt och med så stor skatt intet mäktade utstå.  ... ."             (dr. = daler och kmt. = kopparmynt)

Enl. mtl 1699 är Olof Ersssons hemman öde. En NY Per Persson och Cecilia Johansdotter, vilka flyttat ifrån Agnäs till Pers hemby, upptar hemmanet ifrån öde med frihet 1701-1703 (Bildid: A0055870_01267). Per Persson är i mtl fr.o.m. 1703.

Olof Ersson finns i husförhörslängden 1704 (AI:1 s. 11) och 1711 (AI:1 s. 30). 1707-06-29 begravs hustrun (C:1 s. 114). Olof Ersson, som ödelagt två hemman, lever 1715. Pigan Margareta hos Per Persson är kanske en dotter 1723 (AI:1. s. 67).

Inhyses- och boskapslängden upptar Olof Ersson 1698 (Bildid: A0005616_00386 och 1699 (Bildid: A0005617_0008).
(Riksarkivetets Bildid.)

78
Fattigdom torde vara anledning till att Jon Jonsson 1741 lämnat Hummelholm, kanske med en förhoppning om Armsjö. Att han inte längre var bonde kan ha orsakat att han "måste gå ut båtsman", trots att han hade två små barn, Olof 10 år och Cecilia 8 år. Malin var 15 år.

En hel del talar för att Jon Jonsson var båtsmannen Galant 1742-06-29 -- 1743-04-30. Uppgifter om andra båtsmän verkar ingen forskare ha kunnat placera på Jon Jonsson från Hummelholm och Armsjö.

Födelseplatsen Gävle i "en annan rulla" kan förklara att sökningarna efter en rimlig far till Jon Jonsson bland männen i Nordmaling blivit resultatlösa. Jon Jonsson kan helt enkelt ha kommit till Nordmaling i 15-års åldern för att vara dräng hos Olof Davidsson i Mullsjö.

Om barnen (som levde 1742):
- Malin f. 1727, ogift. Död 1779-02-13 (F:1 s. 157),
- Olof f. 1732, gift 1763-11-27 (Lycksele C:1 s. 174 v.). Död 1810 (Lycksele A!:6 s. 20),
- Cecilia f. 1734, gift 1761-03-23 (C:2 s. 233). Död 1790-06-02 (F:1 s. 234).

Ur Brattsbackabygdens historia Del 1, s. 77: "Sven Svenssons d.ä:s andre son, Sven Svensson f. 1733, hade 1763 varit uppe i Lycksele och fått syn på ett nybygge vid Skardaberget. Synen gjordes sommaren 1764, men han började aldrig bearbeta detta nybygge utan övertalade i stället Olof Jonsson f. 1732 (son till Jon Jonsson i Hummelholm) att överta nybygget, vilken transport också skedde på lyckseletinget den 8 jan. 1765. Det blev alltså en hummelholmsbo som kom att bli Skardas nybyggare. Den förste sonen blev bonde å Brattssbacka nr 2 i Bergsjö."

79
Jag har en gammal anteckning, som jag gjort utifrån Tyko Lundkvists kortregister (kort 44/90): "Jon Jonsson Galant f. 1708. Dödförklarades under kriget 1742-43, 34 år vid antagandet och född i Gävle".

Jag tror inte att det fanns någon källa till uppgifterna angiven på kortet.

80
Åter till frågan i inlägg 2018-03-15 om huruvida den "gåtfulle" Jon Jonsson är identisk
med båtsmannen Jon Jonsson Galant.

Uppgifter om båtsmannen finns i Västernorrlands läns landskontors arkiv: Mönsterrullor för båtmanshållet, SE/HLA/1030004/G I f/6 (1745-1763). (Bild 83) 
Sök: Riksarkivet, Digitala forskarsalen, Specialsök. Landskontor och
landskansli.

Se också Daniel Brömster: Knektar och båtsmän i Bredvik 1642 - 1895 (www.bredvik.nu). Där framgår bl.a. under rubriken Fördubblingsbåtsmän:

"1743.  Jon Jonsson Galant står upptagen i rekryteringsrullan för detta år ...  Hummelholm och Örsbäck.

Jon Jonsson uppges i en annan rulla ha varit född 1709 i Gävle ... vakant fram till 1748."

Jag undrar om någon har närmare uppgifter om "rekryteringsrullan" och "en annan rulla"?

81
Till sist åter till frågorna om Anna Ersdotter "Lappigan från Åsele", som dör 1782-09-07 i Nordmaling (F:1 s. 179), (inlägg 2020-05-25, 2020-05-26 och 2020-05-29).

Kan uppgiften i Nordmaling (AI:3 s. 77 och s.7) om födelseåret 1754 finnas i Per Rådströms attest 1781-07-29, eller är det hennes egen uppgift? Maken Mårten Jonsson har samma födelseår.

Att hon är i tjänst i Bredträsk bekräftas i Åsele (AI:2 s. 364) och 1781-11-29 i Vilhelmina (AIa:1 s. 93).

Dödsrunan säger att hon varit hemma hos föräldrarna Lappm. Erik Persson och Anna Jonsdotter till dess hon "kom hit till församlingen, ... först i Breträsk. och sedan i Agnäs". Att hon haft en dotter framgår också. Kan maken ha stått för uppgiften om hemmavistelsen?

Nämnda föräldrar har jag inte hittat i Åsele förhörsbok (AI:1) 1772-1780), jfr. Erik-lista i inlägg 2020-08-17.

        *  Anna-lista utifrån samma förhörsbok:
s. 10 Holmträsk o. Björksele - f. 1747, dotter till Erik Jakobsson o. Karin, gift 1778 med Daniel Matsson,
s. 16 Svanaby - gift med Anders f. 1755 (AI:2 s. 50),
s. 20 Torvsjö - f. efter 1763, dotter till Erik Nilsson o. Anna Persdotter,
s. 24 Öksjö - f. 1771, dotter till Erik Wallinder o. Malin Johansdoter,
s. 25 Vispa - f. 1755, dotter till Erik Hansson o. Märta Ersdotter,
s. 40 Bäsksjölandet - gift med Nils Jaurin,
s. 43 Algsjölandet - f. ca 1749 (KIV c:2 Bild 18), dotter till Erik Persson o. Anna Tomasdotter,
s. 44 Alskalandet - dotter till Erik Almark o. Kerstin Vaniksdotter, gift med Nils Mattsson (AI:2 s. 221) och
s. 58 Ormsjölandet - dotter till Erik Carlsson o. Cecilia Nilsdotter (född 1767 enl. K-Å Lundström).

En enda Anna kommer i fråga och det är dottern till Erik Persson och Anna Tomasdotter (s. 43), eftersom faderns namn är Erik Persson. Moderns namn är visserligen inte Anna Jonsdotter, men dock Anna.

Motsägelser förutom moderns namn är födelseåret ca1749 jämfört med 1754, flyttning 1781 till Bredbyn jämfört med en sista notering 1773 för Anna Tomasdotters dotter. Uppgiften i dödsrunan om hemmavistelse hos föräldrarna till ca 1781, kan inte innefatta den då döde Erik Persson i Algsjölandet.

Kan "Lappigan från Åsele" ha varit i tjänst utanför hemmet redan 1773? Var fick hon dottern?

Trots allt lutar jag åt att uppgiften i databasen Vilhelminasamer enl. Per Sundin i inlägg 2020-05-29 är rimlig. Jag hittar ingen "möjligare" Anna Ersdotter.

82
Utifrån inlägg 2020-05-29 har jag frågat mig: Vem är Marget Ersdotter, som enl. Åsele förhörslängd 1772-1780 (AI:1 s. 44) gifter sig år 1770 med Nils Ingelsson? Marget uppges vara född 1756 (AI:2 s. 247 och A1:3 s.102). Om hon föddes t.ex. 1756-01-01 så var hon 14 år 1770-01-01. Vid sin död 1820-04-27 var hon 65 år enl. Åsele (EI:1 Bild 71), dvs. född ca 1755.

Fadern har jag sökt efter i Åsele (AI:1) och förutsatt att han finns där 1772.

*   Fråga är: Vilka Marget Ersdotter födda senast 1756 finns i Åsele 1772-1780 (AI:1)? Svar:TVÅ, den ena är gift med Nils Ingelson (s. 44) och den andra är född 1751 och gift 1771 med Lars Olofsson (s. 66). En Marget, utan uppgift om efternamn och ålder finns också, gift med Ture Bengtsson (s. 83).

MÖJLIG FAR (siffran före namnen är sidnummer):

3. Erik Hansson i Västernoret kan strykas. Han och hustru Gertrud Pålsdotter har hos sig barnen: Pål, Apollonia, Hans och Kerstin. I bouppteckningen 1781-04-23 efter Erik Hansson uppges fyra barn.

10. Erik Jakobsson i Holmträsk kan nog strykas. Han och hustru Karin Ersdotter har hos sig barnen Malin, Erik, Anna och Jakob, f. 1741 - 1751. Makarna har också en gift dotter Märta, f. 1742 (s. 9). En dotter Marget f. 1756 finns nog inte.

10. Erik Ersson i Rödvattnet kan strykas. Han och hustru Anna Johansdotter finns senare i Bäsksele i Vilhelmina (AIa:1 s. 38 och AIa:2 s. 77). Där uppges att de är f. 1754 resp. 1751 (C:2 Bild 8 och 9) och gifta 1778.

25. Erik Hansson i Viska kan strykas. Han och hustru Märta Ersdotter har hos sig tre söner och döttrarna Brita f. 1750, Anna f. 1755 och Karin. Hustrun bor hos dottern Brita i Fredrika (AI:1 s. 38) vid sin död 1808-05-04 (F:1 s. 19). Två döttrar lever då. Den andra är Anna i Vilhelmina (AIa:2 s. 41).

42. Erik Andersson på Yttre Vojmsjölandet kan strykas. Hustru Brita Jonsdotter dör 1810-11-22 på Västansjölandet (EI:1 Bild 65), 60 år, dvs. född ca 1750.

43. Erik Persson på Algsjölandet kan strykas. Han och hustru Karin Helgesdotter gifte sig 1766 (AI:2 s. 244).

43. Erik Perssons änka Anna Tomasdotter på Algsjölandet kan strykas. Hon har hos sig dottern Anna. Hon har också en dotter Marget f. 1751-08-16. Om Marget Ersdotter lever 1772, kan hon 1771 ha gift sig med Lars Olofsson (s. 66). Hans hustru, som uppges f. 1751, dör före 1776 och verkar ha en dotter Maria.

44. Erik Persson Almark på Alskalandet kan INTE strykas. Han och hustru Kerstin Vaniksdotter har hos sig tre döttrar: Kerstin, Karin och Anna samt sonen Erik (född ?1775).

I bouppteckningen 1790-04-16 efter Erik Persson Almark uppges fem barn: "Erik i Nordanås, Karin ifrån Långbäcken, Marget Dito, Kristina och Anna." Marget har tillkommit. Därför kan det vara hon som 1770 har gift sig med Nils Ingelsson. Vad kan "Dito", dvs. ifrån Långbäcken betyda?

Almarks barn i Åsele (bevarade) födelsebok: Per 1744-08-05 (C:1 s. 342), Kerstin och Marget 1746-06-20 (C:1 s. 354) samt Karin 1751-04-26 (C:2 Bild 9). Vid Kerstin Vaniksdotters död 1803-04-03 i Fredrika (C:1 s. 6) uppges att hon fött nio barn varav fem lever, dvs. som i bouppteckningen.

*   Fråga är: Vilka Marget Ersdotter födda senast 1756 finns i Åsele 1781-1802 ( AI:2). Svar: EN, och hon är gift med Nils Ingelsson (s. 246 och s. 449).

Mer om barnen i bouppteckningen:

Erik Ersson i Nordanås
- Åsele 1781-1802 (AI:2 s. 219 och 435) född 1756, gift 1780 med Anna Olofsdotter. Omgift 1790 med Anna Maria Pålsdotter.
- Fredrikal 1800-1810 (AI:1 del 1 s. 19) född 1756.
Död 1815-05-12 Fredrika (F:1 s. 34), född 1756.

Karin Ersdotter i Långbäcken:
- Åsele 1781-1802 (AI:2 s. 221 och 435) gift med Per Nilsson,
- Fredrika 1800-1810 (AI:1 del 1) s. 2, född 1751(-04-26), giftesår 1779.
Död 1830-01-03 Fredrika (F:1 s. 38), född 1751(-04-26), 79 år.

Marget Ersdotter Dito (?)
- Se inledningen.

Kerstin/Kristina Ersdotter i Alskalandet:
- Åsele 1781-1802 (AI:2 s. 248 och s. 449) gift med Lars Göransson.
- Fredrika 1800-1810 (AI:1 del 1 s. 45), född 1753.
Död 1822-12-27 på Alskalandet Fredrika (F:1 s. 52) 69 år, dvs. född 1753.

Anna Ersdotter  i Långbäcken
- Åsele 1781-1802 (AI:2 s. 221, s.435 h. och s. 449) gift 1781 med Nils Matsson. Omgift 1802-04-20 med Zakarias Sjulsson (Åsele EI:1 s.3). Anna uppges född 1755 (Åsele 1803-1853 (AI:3 s. 113 o. s. 54).
Död 1840 i Junsele. (Sök: Nybygget Mjösjön)

BEDÖMNING
Utifrån Åsele (C:1 s. 354) är Kerstin och Marget tvillingar. Teoretiskt kan de ha dött som små och yngre systrar fått deras resp. namn. Oavsett detta tror jag att det är en Marget Almark, som gifter sig med Nils Ingelsson. Vems dotter kan hon annars vara?

Varianter:
- Kerstin född 1746 och ca 35 år (född 1753 och ca 28 år), vid giftet ca 1781.
- Marget född 1746 och 24-25 år (född 1756 och 14 år), vid giftet 1770,

Om fantasin fritt får flöda, tänker jag att den som 1772 skrev in uppgifter om Marget och Nils Ingelsson, kan ha påverkats av femman i Nils Ingelssons födelseår 1750 så att 1746 för Marget blev 1756? Men, vem vet?

Kjell-Åke Lundström har 2016-07-10 på Internet redovisat födelseuppgifter för åtta av de nio barnen, varav två Per och en Lars. Vem saknas?

83
Skoluppgifter (KIV c:2 Bild 19) och födelseuppgifter 1749-1753 (C:2 Bild. 8 och 9) ger tillsammans att Margreta/Marget är född 1751-08-16 eller kanske 1751-08-10. Hon är alltså 7 år och ca 9 månader gammal, när hon blir skolelev 1759-05-10.

Hon kan ha dött eller flyttat från församlingen före 1772, eftersom hon ca 21 år gammal inte finns på Algsjölandet hos sin mor Anna Tomasdotter och syster Anna ca 24 år gammal 1772-1780 (AI:1 s. 43).

Men, hon skulle kunna vara den Marget Ericsdotter född 1751, som 1771 gifter sig med sprintaren Lars Olofsson och som dör före 1776 (AI:1 s. 66).

Ang. systern Anna och födelseuppgifter 1710-1748 (C:1) saknas av någon anledning 1748 (s. 361-364).

84
Vad som hände med Erik Perssons och Anna Tomasdotters Anna, sedan hon omkr. 1773 lämnade Algsjölandet (Åsele AI:1 s. 43) verkar inte gå att få reda på. (Menas ordet efter "Eric Pärssons" att han är död, dvs. att ordet är änka?)

Skoluppgifterna:
- Elev nr 87 "Anna Ericksdotter 10 år gammal Fadern Eric Pehrsson från Algsjön" ...
1759-02-05 (KIV c:2 Bild 18), alltså är hon född 1748-1749.

- Elev nr 89 "Margreta Eriksdotter 7 år gammal, Fadern Erik Pärsson från Algsjölandet" ...
1759-05-10 (KIV c:2 Bild 19, alltså är hon född 1751-1752.

Förutsatt att skoluppgifterna avser samme Erik Persson är det inte sannolikt att han och Anna Tomasdotter får en dotter Anna, när de redan har en dotter i livet med det namnet.

En Anna Ersdotter från Åsele kommer till Nordmaling och Bredträsk. Hon uppges vara född 1754 och antecknas i Agnäs 1782 (AI:3 s. 77) och sedan I Aspe med nyblivne maken lappdrängen Mårten Jonsson (AI:3 s. s. 7). Vigseln skedde 1782-06-24 (C:2 s. 251).

Anna dör i barnsäng och begravs 1782-09-08, 28 år gammal (F:1 s. 179). Av anteckningen i dödboken framgår att hennes far är lappmannen Erik Persson och hennes mor är Anna Jonsdotter. (Antagligen lever båda två.)

Om uppgiften om modern är riktig är Anna Tomasdotter givetvis utesluten.

85
Ja, det kan vara Jon Ersson Algsteds dotter, som döptes 1738-10-06 (C:1 s. 308). 56 år vid sin död 1794.

Visserligen står det Alstedt i förhörslängden 1781-1802 (AI:2 s. 247), men jag har valt Algstedt utifrån:

-  elev nr 1 1732-34 (KIV c:2 Bild 9)
-  dop (vittne) 1733-01-22 Arved Warnikssons dotter Margareta (C:1 s. 270)
-  kyrkoherden Peter Forsbergs skrift 1739-11-21 (Inlägg 2019-12-01)
-  vigsel 1737-11-03/13 med Margareta Persdotter (C:1 s. 295)
-  dop (vittne) 1740-09-11 Per Nilssons döttrar Anna och Malin (C:1 s. 319)
-  dop 1840-06-19 dotter Anna (C:1 s. 320)
-  elev nr 28 1742-  halvbroder Georg/Göran (KIV c:2 Bild 10)
-  död 1742-03/05-13 halvbroder Jöran/Göran (C:1 s. 331)
-  dop 1744-02-17 son Erik (C:1 s. 340)
-  dop 1746-11-23 dotter Malin (C:1 s. 355).

Namnet Algstedt kan ha kommit till vid skolinskrivningen 1732. Området kring Älgsjön (sydsamiska: Alkejaevrie), var ett lappskatteland, med namnet Algsjö enl. Wikipedia.

I fråga om Göran Nilsson är hans son Per skolelev nr 129 1770-1772 (KIV c:2 Bild 24). Han är fosterson hos sin farbror Karl Nilsson, gift med Malin Ersdotter (kanske Jons helsyster). Per är döpt i Arnäs 1759-12-21 (C:2 Bild 46).

I Arnäs föddes 1752-01-07 Brita (C:2 Bild 13) och 1753-03-01 Margeta (C:2  Bild 17), som kan vara Göran Nilssons döttrar. Där finns också sonen Olof 1766-01-27 (C:2 Bild 74), men med mor Anna Olofsdotter. Olof Göransson är elev nr 154 1776- (KIV c:2 Bild 26).

Jag tror att elev nr 7 Georg Wageus 1734-1736 (KIV c:2 Bild 9) är identisk med Göran Nilsson, som 1744-04-22 gifter sig med Malin Persdotter (C:1s. 340). Wagei dotter "Margetta" döps 1746-07-?20 (C:1 s. 354).

Göran Nilsson torde ha dött omkr. 1766. I kyrkoräktenskaperna 1767 (LIa:3 Bild 11) står ?avlidna Göran Nilssons änka, vilket torde syfta på Anna Olofsdotter. Hustrun Malin Persdotter kan ha dött 1763-1765.

Åter till skolan. Elev nr 87 Anna Ersdotter, 10 år 1759-02-05 från Algsjön (KIV c:2 Bild 18), kan vara dotter till Erik Persson och Anna Tomasdotter (AI:1 s. 43). Erik Persson och Karin Helgesdotter på samma sida är för unga.

86
Jon Ersson Algstedt har fostersonen Lars Göransson (Åsele AI:1 s. 44), som 1774 vid 10 års ålder går i skola (KIV c:2 Bild 25). Av bilden framgår att skattlapp Göran Nilsson är hans far och att Jon Ersson är hans morbror.

Vem av Erik Perssons döttrar, dvs. Jon Ersson Algstedts systrar, är Lars Göranssons mor?

-  Mor: Anna Guttomsdotter †1721 (C:1 s. 236).
Helsyster Malin Ersdotter född 1711-09-01 (C:1 s. 212) är över 50 år, när Lars föds 1763. Dessutom kan det vara hon som 1732-01-06 (C:1 s. 267) gift sig med Carl Nilsson.

- Mor: Kerstin Göransdotter † 1741 (C:1 s. 324).
Halvsyster ?Cisil döpt 1730-01-03 (C:1 s. 262).
Ev. halvsyster Kerstin döpt 1733-01-06 (C:1 s. 270). Moderns namn saknas.
Ev. halvsyster Maria Ersdotter (hittar jag inte i födelseboken). Om hon är 18 år 1756 vid giftet med Kristoffer Persson Almark (Åsele AI:2 s. 246), är hon född 1738.

Kristoffer Persson Almark är en bror till Lars Göranssons blivande svärfar Erik Persson Almark.

- Mor: Anna Tomasdotter.
Halvsyster Sigrid född 1746-08-07 (C:1 s. 355). Moderns namn saknas.
En dryg månad senare 1746-09-12 antecknas böter till kyrkan för otidigt sängalag (LIa:2 bild 106). Barnbörden sju månader och två dagar efter vigseln 1746-01-05 (C:1 s. 351) torde vara grund.

Ingen av Jon Erssons systrar verkar vara Lars Göranssons mor.

MEN, så till Västernorrland och Arnäs Födelsebok (C:2 Bild 59) 1763-02-11: Lars Göransson
Föräldrar: Göran Nilsson lappman ifr Åsele och Malin Persdotter (min tolkning av namnet)
Dopvittnen: Lappmannen Kristoffer Jonsson och hu, dito Erik Persson ifr Lycksele, Per Larsson ifr Åsele, Pig. Margeta ?dotter och Margeta Jonsdotter ifr Åsele.

Jon Ersson Algstedt är gift med Margareta Persdotter. Kan det vara så att hon är Lars Göranssons moster och att Jon är en "ingift" morbror?

Fadern Göran Nilsson är kanske den som står i Åsele kyrkas räkenskaper för november 1763 (LIa:1 Bild 28 h). Under hans namn står Kristoffer Almark. Orsak till anteckningen om honom kan jag inte utläsa.

Sonen Lars Göransson är ende skattlappen i Fredrika församling vid sin död 1808-05-16 på Alskalandet (Fredrika F:1 s. 20). Detta kan betyda att ingen annan än han blev skattlapp i församlingen efter Kristoffer Persson Almark på Älgsjölandet (AI:1 s 43.), död 1803-09-23 (Fredrika F:1 s. 9).

87
Ja (vid sidan om mina undringar om namnet Algstedt) var det anteckningen om Jon Erssons fosterson som gjorde att jag sökte efter honom i Skolrådshandlingarna. Och, mycket riktigt, där står Lars Göransson bland eleverna 1774. Jag tyckte också att uppgiften om att skattelappen Jon Ersson är elevens morbror är av intresse.

Jag har nu sett att namnet Alstedt (rätt eller fel) är inskrivet i förhörsboken (1781-1802) för Jon Ersson (Åsele AI:2 s. 246).

88
I mitt inlägg 2019-12-01 är jag osäker på vem som tog upp Volmsjö N:r 1, fadern Jon Ersson Algstedt eller sonen Erik Jonsson (Algstedt). Dödsrunan efter Eriks hustru Maria Mårtensdotter ger viss information. Hon dog 1807-11-03 (Fredrika F:1 s. 18). Jag kan inte fullt ut tyda texten, men den slutar med "... Wolmsjö nybygge af ris och rot", vilket tyder på att det var dessa makar som upparbetade nybygget.

Jag har sett att Jon Ersson Algstedt ibland kallas Alstedt. Orsaken till detta kan vara att uppgifterna i födelseboken. Han föddes 1715-06-03 (Åsele C:1 s. 221). Av handstilarna att döma har någon annan än den som först skrev in uppgifterna lagt till "Alhmark" för att sedan ändra "mark" till "stet". Kanske är också dopnamnet Jon tillagt i efterhand. Vad säger att "Alhstet" är rätt? Kanske skulle det lika gärna kunna stå "Algstedt".

Både Jon och halvbrodern Göran (Georg) har namnet Algstedt, när de är skolelever (Bildid: A0013241_00009) resp. (Bildid:A0013241_00010). Göran dör 1742 (Åsele C:1 s. 331): "... Jöran Algstedt".

Namnet har kanske något att göra med Algsjön.

Jon Eriksson Algstedt är vittne 1733-01-22 vid dopet av Margareta Arvedsdotter (Åsele C1 s. 270).
Jon Erssons Algstedts son Erik döps 1744-02-17 i Arnäs (Åsele C:1 s. 340).
Jon Ersson Algstedts dotter Malin föds eller döps 1746-11-23 (Åsele C:1 s. 355).

Jag har f.ö. sett att Jon Ersson (namnet Algstedt saknas här liksom i andra förhörsböcker) har en foster- och systerson vid namn Lars Göransson (Åsele AI:1 s. 44). Jag har dock inte lyckats uttyda Jon Erssons roll i fråga om dennes undervisning (Bildid: A0013241_00025).

Släktnamnet Algstedt verkar senare ha övergetts.

89
Samesläkter A-Ö / SV: Solem, Häll, Fjellner och Kåmberg
« skrivet: 2020-04-13, 14:37 »
VÄSTERNORRLAND
Alnö

Följande har jag hittat om Gustaf Gustafsson Näslund och Anna Kajsa Fjellner efter deras vigsel 1856-09-21.

AI:7 s. 169 (1853-1862) Ås Inhyses hos Per Kåmberg
AI:7 s. 177 (1853-1862) Släda Inhyses "Lösa i liv och leferne"
AI:8 s. 188 (1863-1874) Släda Inhyses
AI:9a s. 211 (1874-1883) Släda Inhyses
AI:10a s. 352 (1884-1894) Släda Inhyses.

Anna Kajsa Fjellner död 1864-03-22 (F:1 s. 3)
Anders Gustafsson Näslund död 1887-12-09 (F:2 s. 73) "Död i Torsåker och der begraven".

Barn
Maria Kristina Eugenia 1858-01-31 i Ås (C:2 s. 313)
Gustaf Fredrik 1860-07-18 i ?  (C:2 s. 328)
Anna Ottilia 1863-08-22 i Släda (C:3 s. 3).

Ang. Anna Ottilia så gifter hon sig 1884-08-26 (EI:2 s. 23) med Nils Aron Johansson Fjällström född 1858-07-01 i ? i Vilhelmina. Infl. 1884 (B:2 s. 179) Nr 47 från Vilhelmina, Västerbotten.

AI: 10 a s. 356 (1884-1894) Släda.

VÄSTERBOTTEN
Vilhelmina

Nils Aron Johansson Fjällström född 1858-07-01 i ? (C:3 Bild 88). Utfl. 1884 (B:1 Bild 53) Nr 15 till Alnö från ?.

AIb:6 (1875-1884) s. 45 Boställslös.

Sök: Johan Anton Larsson Fjällström. Utredd av Kjell-Åke Lundström.

Aktuella personer är inte mina släktingar, vad jag vet. Gustaf Gustafsson kom jag in på genom mitt intresse för det nybygge (Immission 1769), som upptogs av hans mormors far Erik Jonsson (Algstedt) vid Volmsjön. Jag har undrat över varför hans dotter och måg upplät nybygget och har forskat efter vart de tog vägen (Rubrik: Per Nilsson född 1766 antagligen på Vispaträsklandet i Åsele). De åboer som tog över är mina anor.

Jag har nu sett har rörligheten var stor bland de samer, som jag varit inne på.

90
Samesläkter A-Ö / Solem, Häll, Fjellner och Kåmberg
« skrivet: 2020-04-07, 17:06 »
Anna Andersdotters levnadsöde har jag hittat i Digitala forskarsalen. Gustaf Gustafsson är inkörsport.

VÄSTERBOTTEN
Fredrika
Gustaf Gustafsson (Näslund) föds 1815-11-08 (C:1 s. 78): "Pigan Maria Brita Pehrsdotter tjenande i Tallsjön, 21 år" är modern. Senare får Gustaf en svärmor, Anna Kristina Solem, född samma år som han själv. Hon är dotter till Anna Andersdotter.

JÄMTLAND
Rödön
Anna Andersdotter föds i Hismon 1786-07-16 (C:3 s. 307). Föräldrarna gifte sig 1783-11-25 (C:3 s. 273): Lappdrängen Anders Nilsson ifrån Lavsjön med norska pigan Brita Persdotter ifrån Hismon.

AI:5 (1800-1809) s. 7 Hismon och AI:6 (1810-1819) s. 6 Hismon. Anders Nilsson dör 1811-04-12 i Hismon, 60 år (C:3 s. 585).

UPPSALA
Hållnäs
Anna Kristina Solem föds 1815-04-19 i Kärven (C:3 s. 323): "Ogifta qvins Person Anna Anders Dotter ifrån Jemtland. Fader till detta Barnet, har en blind mans Person vid Namn Jöns Olsson ifrån Norje erkendt sig vara enl. Herr ...".

Mor och dotter finns 1820 i Gävleborg.

GÄVLEBORG
Anna Anderssons dotter Anna Stina Jonsdotter Solem flyttar omkring.

- Ilsbo Utfl. 1830 (B:1 Bild 22): Nr 10 till Rogsta
- Rogsta Infl. 1830 (B:1 Bild 29): Nr 4 från Ilsbo
- Rogsta Utfl. 1831 (B:1 Bild 30) Nr 4 till Ilsbo
- Ilsbo Infl. 1831 (B:1 Bild 18) Nr 2 från Rogsta
- Ilsbo Utfl. 7/2 1832 (B:1 Bild 22) Nr 1 till Norrala
- Ilsbo Infl. 1832 (B:1 Bild 18): Nr 1 från Norrala

Vigsel Ilsbo 1833-06-24 (C:1 Bild 37): Socken Lappen Anders Gustaf Fjellner ifr Alnö Socken (22) och Socken Lappens i Ilsbo, Josef Häll styvdotter Anna Stina Solem i Sörby (18).

VÄSTERNORRLAND
Alnö
Socken Lappen And. Gust. Fjellner *1812-06-08 i ?, ? (från Äppelbo1832) och Hust. Anna Stina Solem *1815-04-19 i Hållnäs, Uppsala (från Ilsbo 1833).

AI:4 s. 216 (1827-1836)
AI:5 s. 204 (1837-1844)
Ai:6 s. 212 (1845-1852)

Barn i Alnö (C:2):
s. 194  Anna Kajsa *1834-06-12 Berge. Gift med Gustaf Gustafsson.
s. 211  Kristina Margareta * 1838-02-10
s. 227  Anders August *1842-02-05
s. 233  Olivia Vilhelmina *1843-02-19 Hartung.

Anders Gustaf Fjellner dör omkr. 1845 "Drunknad och icke igenfunnen". Anna Stina gifter om sig 1847-12-07 (C:2 s. 390): "Sn lappen fr Högsjö Pehr Kåmberg (35) och Lapp Enkan fr Ås Anna Stina Fjellner född Solem (32)".

Per Kåmberg, änkling 1842-12-04, Högsjö AI:6 (1837-1845) s. 22 Bäckland. Född i Sidensjö 1812-09 16 (C:3 Bild 125). Föräldrar: "Förstärkn. Karl  ifrån Själevad Pehr Kåmberg Hustru Anna Stina Pehrsdotter 22 år.".

Anna Kajsa Fjellner: Vigsel 1856-09-21 (EI:1 s. 36): "Inhysesmannen ifrån Stöndar i Boteå Socken Gustaf Gustafsson 39 år gl - född i Nätra (ska vara Fredrika) d. 8 Nov. 1815 och pigan Anna Cajsa Fjellner, 22 år gammal, född på Alnön d. 12 Juni 1834 ...".


91
Resumé: Per Nilsson *1766 och Anna Ersdotter *1775 lämnar 1813 Fredrika med de yngre barnen (Fredrika AI:1 del 2 s. 23). Anteckningen om Själevad är oförklarlig, om de inte mellanlandar där, innan de kommer till Södertjärn i Nätra (AI:1a s. 117).

Anna Ersdotter *1775 är enda arvtagaren till nybyggaren i Volmsjö Erik Jonsson (Algstedt). Varför lämnar hon hemgården för Lillögda och Stavarsjö i Västerbotten och sedan för Västernorrland? Vad var för svårt och vad var det som lockade?

Efter ca fyra år verkar Anna Ersdotter ha dött, kanske i samband med att dottern Elisabets föds 1817-08-10. En anteckning 1822 om Själevad finns för Per Nilsson i Nätra (AI:2a s. 142).

Per Nilssons far Nils Larsson flyttar redan under slutet av 1780-talet till Själevad med hustrun och barnen Tomas och Anna. Både far och son finns där, när de dör, Nils Larsson 1791-01-06 (F:2 Bild 73) 50 år, och sonen Tomas 1792-03-24 (F:2 Bild 77) 17 år. När dottern Anna gifter sig 1800 i Sidensjö (C:3 s. 27), uppges hon vara från Själevad. Vet någon förresten var "Anundsjö-fjäll" ligger?

Nils Larsson skulle kunna vara den Nils, född i mitten av juli 1741, som döps i augusti vid prästens visitation i fjället (Åsele C:1 s. 326). Utifrån åldersuppgiften 50 år enligt ovan, skulle det kunna vara rätt Nils. Frågan hänger på om min tolkning av faderns förnamn till Lars är rätt? Ordet efter faderns efternamn kan jag inte alls tyda.

I fråga om Barbro Persdotter har jag tidigare nämnt att hon kan vara den Barbro som döps 1735-05-25 (Åsele C:1 s. 284). Påpekas kan att den Barbro som dör 1813-02-22 (Fredrika F:1 s. 30) uppges vara 85 år (och alltså inte drygt 77 år). Jag tror ändå att hon är rätt person.

Det har varit fängslande att följa de två släkternas vidare öden (Erik Jonsson Algstedts och Nils Larssons). Vad kan skillnaden ha varit mellan ett liv som granlapp och ett liv som sockenlapp?

Jag återkommer om Per Nilssons  och Anna Ersdotters (Algstedts) barn, ättlingar till skogssamer.

92
Rättelse: I mitt inlägg 2020-01-20 andra raden nedifrån: "Sonen Per Larsson *1766-03 ..." ska vara: "Sonen Per Nilsson *1766-03 ...".

Rättelsen avser Nils Larssons och Barbro Persdotters son Per. Barbro kan f.ö. vara den Barbro, som döps 1735-05-25 (Åsele C:1 s. 284) och vars far heter Per Nilsson.

Nils Larsson och Barbro Persdotter ser ut att ha flyttat 1780. Sonen Lars uppges vara *1763 (Åsele AI:1 s. 45). Nattvard 1781 för Lars och1785 för Per talar för en åldersskillnad på fyra år mellan bröderna (Åsele AI:2 s. 250). Lars verkar vara ensam kvar 1782-1784 (Åsele AI:2 s. 451). De övriga kan ha flyttat till Själevad. Det är antagligen fadern Nils Larsson, som dör där 1791-01-06 (F:2 Bild 73). Där dör också brodern Tomas Nilsson 1792-03-24 (F:2 Bild 77). Systern Anna Nilsdotter *1777 uppges vara ifrån Själevad, när hon 1800-?-02 gifter sig i Sidensjö (C:3 s. 27).

Lars Nilsson dyker 1802 upp i Nordanås, Fredrika med hustru Anna Ersdotter och tre döttrar. Han uppges vara *1765. Dottern Barbro, tyder på att han är Nils Larssons och Barbro Persdotters son (AI:1 del 1 s. 19).

De har kommit från Degersjö, Anundsjö (AI:4 s.146). Anna Ersdotter är *1772- 04-15 med föräldrarna Erik Håkansson och Sara Jakobsdotter (C:3 s. 313). Döttrarna: Magdalena *1794-12-09 (C:3 s. 560), Sara Kristina *1796-05-23 (C:4 s. 2) och Barbro *1802-02-01 (C:4 s.24).

I sitt andra äktenskap får Lars Nilsson bl.a. dottern Barbro Kristina *1816-08-20 (Fredrika C:1 s. 82).

Mer om Lars Nilsson finns i det ovan nämnda inlägget 2020-01-20.

93
Uppgiften "Mod: Barbro Pehrsdr" i Sidensjö (AI:3 s. 240 ) om hustrun Anna Nilsdotters  *1777 mor övertygar mig om att Anna är dotter till Nils Larsson och Barbro Persdotter '1735.

Fråga är om Anna Nilsdotters dotter Magdalena Jonsdotter *1801-10-25 i Rösjö, Sidensjö (C:3 Bild 95) gifte sig i Nätra med en kusin 1821-11-11 (C:1 Bild 431).

Givet att Per Nilsson *1766 är son till Nils Larsson och Barbro Persdotter *1735, redovisar jag uppgifter om Pers Nilssons son Nils Persson "bakifrån"

Västerbotten: *1798, *1797, *1797 och *1797 och Västernorrland: Nätra (AI:1a s. 117) * - och (AI:2a s.142) *1796.

Rimligt är då att utgå ifrån att Nils är mågen Nils Persson *1796 i Hummelvik, Nätra (AI:2b s.102). Paret får där bl.a. sonen Per *1823-03-10 (C :1 Bild 81). Efter hustruns död gifter mågen om sig i Överlännäs 1827-11-02 (C:2 s. 224).

Det nya paret och sonen Per flyttar till Ålsta i Dal. Infl.längd (AI:4Bild 154), Hfl (AI:2 s.61) Nils Persson *1796 och (AI:3 s. 66) Nils Persson *1796.

De flyttar till Kläpp i Överlännäs (AI:2a s. 50) Nils Persson * -, (AI:3a s. 25) Nils Persson *1799-03- och (AI:4a s. 48) Nils Persson *1799-03-.

"Lappmannen Nils Pehrsson och dess Hustru i Kläpp" är vittnen vid dopet i Boteå (C:1b s. 275) av Kajsa Magdalena Persdotters *1814-03-02 i Nätra son Erik *1842-09-23.

Nils Perssons son Per Nilsson *1823-03-10 följer med från Hummelvik till Ålsta och till Kläpp. Detta visar att mågen Nils i Hummelvik *1796 är samma person som Nils *1799-03, som slutar sitt liv i Kläpp. Detta gör att denne Nils kan vara en son till Per Nilsson *1766 i Åsele.

Med tanke på att uppgifterna om Nils Perssons födelseår har varierat verkar det sista mer precisa *1799-03 vara mest utrett av kyrkobokföraren och är dessutom rimligt utifrån de äldre systrarnas uppgivna födelseår.

94
-  Magdalena Nilsdotter †1834-04-18 i Nätra?
-  Anna Nilsdotter †1828-04-04 i Nätra (C:1 Bild 286) stämmer, men är hon rätt Anna?

I Hummelvik, Nätra 1810-1817 (AI:1b s. 45) finns torparen Jon Larsson *1775 och hustrun Anna ?Lisa Nilsdotter *1777, med döttrarna Magdalena *1802 och Barbro Stina *1804.

I Hummelvik, Nätra 1818-1828 (AI:2b s.102) har mågen Nils Persson *1796, gift 1821-11-11 med dottern Magdalena, tillkommit. (C:1 Bild431 "Greta" ??).

Om Anna ?Lisa Nilsdotter är dotter till Nils Larsson, som levt på Viskaträsklandet, måste hon vara syster till Per Nilsson *1766-03, mågens far. Dottern Magdalena och mågen Nils Persson är i så fall kusiner.

Detta hindrar kanske inte att "Lapp Enkan Anna Nilsdotter i Humelvik,50.-.-" †1828-04-04 verkligen är dotter till Nils Larsson. Men, ett litet ? är väl på sin plats.

Dock, Sidensjö 1777-1807 (AI:3 s. 240) upptar Jon Larssons familj inkl. "Mod: Barbro Pehrsdr", dvs. hustruns mor. Jon Larssons mor heter Malin Jonsdotter enl. anteckning vid hans vigsel 1800-?-02 (C:3 s.27).

F.ö. är döttrarna Magdalena *1801-10-25 i Rösjö (C:3 Bild 95) och Barbro Kristina *1804-02-03 i Nolås (C:3 Bild 101). En Jon Larsson*1775 är dräng i Nolås (AI:3 s. 122), allt i Sidensjö.

95
I vart fall i Boteå förhörslängd (Fhl) AI:5 s. 62 uppges att Per Nilsson är född i Åsele.

Fadern Nils Larsson finns på Vispaträsklandet i Åsele Fhl: AI:1 (1772-1780) s. 45, AI:2 (1781-1802) s. 250 och s. 451. Den som sist står kvar (Lars) verkar ha flyttat 1784.

Levnadsvillkoren kan ha varit sådana att Själevad var lämpligare än Åsele för Nils Larsson, men det är ändå osäkert om han är "Lappmannen Nils Larsson ifrån Anundsjöfjäll, död af hastig Feber i en ålder av 50 år" i Själevad 1791-01-06 (F:2 Bild 73).

Men, att sonen Tomas Nilsson *1774-04 dör 1792-03-24 i Själevad "Lappdrängen Thomas Nilsson ifrån Åsele död af Rödsot, 17 år 11 månader" (F:2 Bild 77) talar för att hans far, och kanske också han själv, vistats i Anundsjöfjäll.

Sonen Lars Nilsson *1765 kommer till Nordanås 1802 enl. Fredrika Fhl (AI:1 del 1 s. 19). Dottern Barbro Larsdotter †1803-01-09 begravs 1803-01-16 i Arnäs (F:1 s. 6). Hustrun Anna Ersdotter †1804-02-09 (F:1 s. 10). Lars Nilsson gifter 1804-12-04 om sig med Katarina Jeans/Johansdotter (C:1 Bild 123/Sida 2). De flyttar till Viska 1811 (AI:1 del 2 s. 47) och åter till Nordanås 1818 (AI:1 del 2 s. 37) och (AI:2 s. 44).

Sedan kommer de 1823 till Åttonträsk, Lycksele (AI:7 s. 102) och (AI:8a s. 281). Där Lars Nilsson †1836-10-02, 71 år gammal (F:2 Bild 17).

Sonen Per Larsson *1766-03 †1842-10-24/26, 76 år och 7 mån. gammal i Stöndar, Boteå (C:1b s. 191).

Var döttrarna  Magdalena Nilsdotter *1770 och Anna Nildotter *1777-07 dör har har jag inte lyckats lista ut.

96
Angående databasen "Lappar"
Att en Per Nilsson f. 1766 är Anna Ersdotters f. 1775 make framgår av flera förhörslängder. Att denne Per kan vara son till Nils Larsson och Barbro Persdotter f. 1735, som finns på Vispaträsklandet (Åsele AI:1 sida 45), stöds av att Per och Anna ger en dotter namnet Anna Barbro.

Det är f.ö. hos den dottern, då i Malgovik, som Per och hans andra hustru Katarina Vanicksdotter bor en period (Vilhelmina AIa:3 sida 337 och Aia:4 sida 185).

Vidare stöds ovanstående av att Barbara Persdotter dör 1813-02-22 (Fredrika F:1 sida 30) i Stavarsjö, en by med fyra gårdar, där Per och Anna just då bor (Fredrika AI:1 del 2 sida 23).

Per dör 1842-10-24 eller 26 (enl. databasen) i Stöndar, 76 år och 7 månader gammal (C:1b sida 191).
 

97
Svar på frågan finns i dagens inlägg under rubrik: Per Nilsson född 1766 antagligen på Viskaträsklandet i Åsele.

98
Under rubriken, Bonden Jon Ersson Algstedt m.fl. på Volmsjö N:r 1 i Åsele/Fredrika, har jag frågat om om någon vet vart mågen till sonen Erik Jonsson tog vägen.

I Digitala forskarsalen finns uppgifter om mågen Per Nilsson och hustru Anna Ersdotter. Deras liv med hårda villkor i ett koncentrat från 1813 i Stavarsjö till Pers död 1842-10-24 i Stöndar följer här. Annas dödsdag har jag inte hittat.

NÄTRA (Y)
Födelsebok C:1 (Bild 32)
Per Nilsson och Anna Ersdtr får 1814-03-02 dottern "Cajsa Maglena ifr. Åsele", antagligen i Södertjärn.

Förhörslängden (Fhl) AI:1a 1810-1817 (Bild 132/Sida 117)   Södertjärn
Torp. Per Nilsson 1766 och Anna Ersdtr 1775
Barn: Eva 1804, Margareta 1806, Erik ?1807, 1811, Erika 1808. Kajsa Maglena 1814.

Födelsebok C:1 (Bild 48)
Torp. Pehr Nilsson och Anna Ersdtr får 1817-08-10 dottern Elisabet i Södertjärn.

Dödbok C:1 (Bild 277), 1817-11-06 "Torp. Pehr Nilsons son i Sörtjern, - 4 -" (? dottern Elisabet f. 1817-08-10)

Fhl AI:2a 1818-1828 (Bild 150/Sida 142)   Södertjärn
Torp. Per Nilsson 1766 och Anna Ersdtr 1775
Barn: Eva 1804, Margareta 1806, Erik ?1807 (död), Erika 1808, Kajsa Maglena 1814.

Dödbok C:1 (Bild 279), 1819-05-05 "Pehr Nilssons Son Pehr i Sörtjern, 8.4.2." (? sonen Erik f. 1811-01-04)

BOTEÅ (Y)
Vigsel C:1a (Bild 134/Sida 121), 1823-05-04, "Lappm. Enklgn Pehr Nilsson i Nätra och Lapp Pigan Cathrina Wanicksdotter i Följa".

Fhl AI:3 1821-1830 (Bild 26/Sida 14)   Följa
Lappm. Per Nilsson 1766 och Katarina Vaniksdtr 1776
Pers barn: Stina 1801, Margareta 1806, Kajsa Maglena 1814.

VILHELMINA (AC)
Fhl AIa:3 1820-1830 (Bild 188/Sida 337)   Malgovik
Per Nilsson 1766 och Katarina Vaniksdtr 1776 samt Pig. Erika Persdtr 1808 finns 1829 hos Anna Barbara Persdtr 1795 (1796?).
Se även: AIa:4 (Bild 198/Sida 179), AIa:5 (Bild 331/Sida 310), AIa:6 (Bild 352/Sida 327), AIa:7b (Bild 217/Sida 194), AIa:8b (Bild 262/Sida273) och AIa:9b (Bild 165/Sida 533) samt Dödbok F:1 (Bild 64), 1878-05-28.

BOTEÅ (Y)
Fhl AI:4 1831-1840 (Bild 86/Sida 67)   Torpare i Stöndar
Lappm. Per Nilsson 1766-03- och Katarina Vaniksdtr 1776-07-08 (not.  1832-1840).
Stina Persdtr 1801 med man och barn, (?Erik Persson 1812), Kajsa Maglena Persdtr 1814 med dotter Katarina 1836-12-31.

Forts. (Bild 154/Sida 135)   Inhysesfolk i socknen
Lapppm. Per Nilsson 1766 och Katarina Vaniksdtr 1776 (not. 1832-1836), Stina Persdtr 1801 med man och barn (not. 1838-1839).

Dödbok C:1 b (Bild 56/Sida 189), 1839-11-04 "Lappm. Per Nilssons Hust.Cath. Wan. Dr. 63.3.26".
 
Fhl AI:5 1841-1849 (Bild 78/Sida 62)   Torpare i Stöndar
Lappm. Per Nilsson 1766 och dottern Kajsa Maglena Persdtr 1814 med man och barn.

Dödbok C:1b (Bild 51/Sida 191), 1842-10-24 "Lappmannen Pehr Nilsson i Stöndar".

99
Volmsjö och Stensjö fick första immission 1769, Fredrika förhörsbok (Fhl) AI:2 1781-1802, sida F (Digitala forskarsalen Bild 11). Under rubriken: Några anteckningar rörande Fredrika sockens historia skriver Holger Möllman-Palmgren i Västerbotten 1932 (Sida 11): "... Eftersom Stensjö och Volmsjö började bebyggas redan år 1765, så bodde ..."(vbm.se). Källa framgår inte. (Sök: eftersom stensjö och volmsjö började).

1769   Kan det vara Jon Ersson Algstedt f. 1715-06-03 (Åsele C:1 Bild 16/Sida 220), som upptog Volmsjö? Efter sin död 1797-01-30 (Åsele C:2 Bild 35/Sida 17) står han som "Bonde i Wolmsjön".

F.ö. är Jonas Ersson Algstedt 1732-1734 elev vid Åsele Schola (Bildid:A0013241-00009). Senare är han åtminstone i visst avseende motsträvig. Kyrkoherde Petrus Forssberg klagar i en skrift 1739-11-21: "..., i synnerhet en wijd namn Jon Algstedt, blefne så wahnartige och treske, at the vnderstå sig, aldeles hinderlöse, ifrån slijka theras Christendoms förhör utheblifwa; ..."  Ur Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv. Volym 25:43:ab. Sida 382 (foark.umu.se). (Sök: i synnerhet en wijd namn jon algstedt).

1772   finns Jons son Erik i Volmsjö, Åsele Fhl A:1 1772-1780 (Bild 58/Sida 26) och Jon Ersson (Algstedt) själv i Volmsjölandet med sönerna Lars och Per (Bild 77/Sida 44). Även i Vilhelmina Fhl AIa:1 1780-1792 finns Erik i Volmsjö (Bild 71/Sida 47). Men, fadern Jon Ersson med bl.a. den gifte sonen Lars finns sedan också i Volmsjö (Bild 97/Sida 72).

1781   I Åsele Fhl AI:2 1781-1802 finns Erik Jonsson (44, gift 68) på Volmsjö N:r 1 (Bild 115/Sida 198), Per Jonsson (48, gift 82) på Stensjö N:r 1 (Bild 123/Sida 215) och Lars Jonsson (53, gift 75) på Stensjö N:r 2 (Bild 124/Sida 216). Deras far Jon Ersson finns i Volmsjölandet (Bild 139/Sida 246).

1782   I nämnda Fhl finns Erik Jonsson på Volmsjö (Bild 209/Sida 427), Per Jonsson på Stensjö och Lars Jonsson på Volmsjö (Bild 213/Sida 435), vid hustruns namn står Stensjö. Detta kan betyda att hon flyttar dit efter Lars Jonssons död 1790. Brödernas far Jon Ersson finns som N:r 31 bland Granlapparna (Bild 220/Sida 449).

Volmsjö N:r 1   Mycket talar för att gården vid Volmsjön upptagits av Erik Jonsson, döpt 1744-02-17 i Arnäs (Y), Åsele C:1 (/Bild 77/Sida 340).

Mågen Per Nilsson f. 1766, gift 1794 med Anna Ersdotter f. 1775 efterträder Erik Jonsson, Fredrika Fhl AI:1 1800-1810 (Bild 59/Sida 39). Det torde därför vara denne som omkr. 1807 upplåter Volmsjö till Hans Adamsson f. 1760 i Lomsjö, Åsele, som 1807-04-16 får immission uti Kronohemmanet N:1 1/4 Mantal i Wolmsjön och Åsele Lappmark.
 
Per Nilsson med familj flyttar 1807 och är tillbaka 1810. Mellanperioden är de i Lillögda, Åsele Fhl AI:3 (Bild 133/Sida 108). Flytt sker 1811 till Stavarsjö, som lämnas 1813 för ?Själevad, Fredrika Fhl AI:1 (Bild 89/Sida 23). I Stavarsjö dör 1813-02-22 "Lapp-Enkan" Barbro Persdotter", Fredrika F1 1800-1861 (Bild 24/Sida 30). Hon är troligen Per Nilssons mor ifrån Vispaträsklandet.

Per Nilssons och Anna Ersdotters barn:
1 Maria Brita Persdotter f. 1794, Åsele, Volmsjö
2 Anna Barbro Persdotter f. 1796, Åsele, Volmsjö
3 Nils Persson f. 1797, Åsele, Volmsjö
4 Kristina Persdotter f. 1801-03-25, Fredrika, Volmsjö
5 Eva Persdotter f. 1804-01-26, Fredrika, Volmsjö
6 Margareta Persdotter f. 1806-03-22, Fredrika, Volmsjö
7 Erika Persdotter f. 1808-08-01, Åsele, Lillögda
8 Erik Persson f. 1811-01-04, Fredrika, Stavarsjö.

Jag hittar inte familjen i Själevad (Y) och sökning på Internet är förgäves med undantag för Anna Barbro Persdotter. Hon gifter sig1825-03-20 med Pål Eriksson f. 1803-08-06 i Gafsele, Vigsel Åsele EI:1 (Bild 30).

Se också: Allmänt / Samer i Åsele - Vilhelmina - Dorotea - Fredrika (2009)

FRÅGA: Har något hittat vart Per Nilssons familj tog vägen?

100
Jag instämmer med "gjn".

Sambandet Tjälamark/Stridfält torde vara allmänt känt i bygden vid denna tid. Den som vid Chatrinas dop 1765 (C:3 bild 370/sida 318), skriver in Stridfält för både Sara och Marget i kyrkboken kände antagligen till eller hade fått upplysning om en anknytning till Tjälamark. Hur än det hela kom sig underbygger denna skrivning enligt min mening Jon Ersson faderskap till Sara och Jon Mårtenssons faderskap till Marget.

1)   "Sara Jonsdr Stridfelt" måste vara Jon Erssons dotter (Stridfält juni 1725-juni 1735). Sara uppges också vara ifrån Tjälamark vid sin vigsel, trots att hon kanske aldrig bott där. Jon Ersson var ju soldat Stål vid hennes födelse 1743-11-15.

En dotter till Jon Ersson, som jag inte nämnt, är Elisabet född 1733-06-24 (C:1 bild 130/sida 132).

Ang. Jon Ersson skriver "sbn"  2000-08-25 under "Soldaten Hans Mattsson Uppenberg ..." att: "I domboken för Umeå socken hösttinget 1736 p 466 framgår det att Matts Eriksson Hiuk och Jon Eriksson Stridfeldt är bröder."

Jag har inte tillgång till domen och undrar vad den gäller?

2)   "P. Marget Jonsdr Stridfelt" måste vara Jon Mårtenssons dotter (Stridfält 1725).

Att Jon Mårtensson i Tjälamark har en dotter Margareta framgår av A1:4 bild 124/sida110. Hon kände säkert väl till Jon Ersson, eftersom han måste ha bott i Tjälamark  juni 1725-juni 1735.

Att det är Jon Mårtenssons dotter som dör 1776-01-27 (C:3 bild167/sida 147), bekräftas av dödsrunans innehåll:  "Margareta Jonsdr ifrån Tjälamark född 1715 i Tjälamark; ...  sin bror Anders Jonsson, ... ålderdomssvaghet, 60".

3)   Den tredje soldaten Jon Andersson (Stridfält april 1736 -1754, transp. från N:o 109 Rypa, transp. från N:o 88 Christen) har varken en dotter Sara eller en dotter Margareta. Vigsel 1735-06-28 med Elsa Nilsdotter ifrån Håkmark.

Han dör  omkr. 1761 i Pengsjö (A1:6 bild 137/sida 132). Dottern Anna 1737-03-20, dör 1759-05-11 i barnsäng (C:3 bild 45/sida 27). Dottern Magdalena 1752-06-08, dör/begr. 1762-02-21(C:3 bild  67/sida 49). Sonen Nils 1745-01-23, dör 1747-06-04 (C:2 bild 228).

Hustrun Elsa Nilsdotter dör 1772-02-14 i Pengsjö (C:3 bild 138/sida 118). Av runan framgår att deras 3 barn är döda. Själv hade hon gift om sig 1764 med "den unge" Anders Andersson i Pengsjö född 1725.

Sist: Lars Bölander ?

101
Rättelse: I inlägg 2019-04-10, 15:31 har jag skrivit "Tjänsteflicka Sara Jonsdotter Stridfält 1743, med dotter Catharina 1765, finns i Överboda mantalslängd (1757-1767) AI:6 Bild 120/Sida 116." Citatet är felaktig genom att namnet Stridfält felaktigt har skrivits in av mig.

Jag tackar också "gjn" för upplysningen om domen.

Olof Jönsson är soldat Höök i januari 1769 Bildid. A0028750_00063. Paret Höök finns i mantalslängden för Umeå Compani A1:2 Bild 170/Sida 103, där saknas dottern Catharina.

Dotterns dödsruna finns under C:3 Bild 114/Sida 95. Jag är osäker på året, men det ska nog vara 1769 eller 1770. Där står ungefär: "Handelsbetjenten Peter Bosells ... oäkta dotter med Sara Jonsdr Stridfelts i Tidlamark ... kopporna ..., i hvilken hon efter 14 dagars sjukdom avled, född 1765".

102
Domen den 17 nov. 1765 Bildid. C0102113_00051, ang. "ogifta Sara Jönsdotter ifrån Ström", visar att tjänsteflickan i Överboda i förhörslängden (AI:6 Bild 120/Sida 116) är samma Sara som i domen. (Dessutom verkar det stå "Stöcke" efter hennes namn i förhörslängden.)

Att det är denna Sara, fast då "i Tidlamark", som 1768-10-12 (ändrat datum, som också kan vara felaktigt) gifter sig med Drängen Olof Jönsson i Hörneå, C:3 Bild 302/Sida 251, styrks av anteckningen i husförhörslängden A1:7 (1768-1777), Bild 166/Sida 187, där det står: "gift med Hök N. i Hörne". Hans namn står dessutom över hennes.

Vem hon sedan är dotter till är kanske inte lika säkert.

103
Under Ämne: Efterlysning Jonas Jonsson född 1758-03-08 Skellefteå lfs", skrivs bl.a. "Ja, något måste ha inträffat c 1740, eftersom dotter Maria kom till Burträsk då."

Jag tror att modern dött. Varför skulle en nioåring annars sändas bort?

Jag upprepar en del och använder Riksarkives bilder, Umeå landsf.

- Maria är född 1730-11-28 utifrån uppgiften i Burträsk socken.

- Sara är född 1737-07-02, nog i Brännland. Far: Avskedade soldaten Jon Ersson Stridfelt. Mor: Sara Johansdotter C:2 Bild 47. Hon torde också vara Marias mor.

Uppgifterna om Jon Ersson Stridfält är devis motsägande. När Harald Johansson Ståhl dött på skeppet Friheten ersätts han 1743-04-07 med avskedade soldaten Jon Ersson 37 år ? och tjänstetid 19 år ? och 5 mån. Bildid: A0052324_00243. Han blev soldat Stridfält i juni 1725 Bildid: A0028745_00310 och avskedades i juni 1735 Bildid. A0028746_00106.

- Sara föds 1743-11-15. Far: Sold. Jon Ståhl. Mor: Sara Zachrisdotter. C:2 Bild 94. Dotterns namn tyder på att första dottern Sara dött och kanske hedras också första hustrun med detta namn, men litet konstigt är det att den i så fall nya hustrun också heter Sara. Jag har inte hitta någon Zachris, som kan vara hennes far.

Makarna Stridfält finns i mantalslängderna 1737-1739 Bild 10/Sida 150, Bild 10/Sida 143 och Bild 10/Sida 143/144. De är "Inhyses" i husförhörslängden A1:4 (1736-1741) Bild 267/Sida 247, med en kryptisk anteckning åren 1737-1739. Att soldaten Jon Ersson Ståhl inte står i mantalslängderna fr.o.m. 1743, kan bero på att han var "Casserad 1744".

- Anna föds ca 1746 och dör 1750-06-12 C:2 Bild 240 "Sold. Enkan Ståhls barn".

Tjänsteflicka Sara Jonsdotter Stridfält 1743, med dotter Catharina 1765, finns i Överboda mantalslängd (1757-1767) AI:6 Bild 120/Sida 116. Hon skulle kunna vara dotter till Jon Andersson Stridfält i Tjälamark, men enligt födelseboken 1743 är soldat Ståhls dotter den enda Sara som föds detta år.

När Sara Jonsdotter 1768-11-07 gifter sig med drängen Olof Jönsson i Hörneå uppges hon vara från "Tidlamark" C:3 Bild 302/Sida 251.

104
Tack! Genom Alexis inlägg 2019-03-13, 20:45 kan uppgiften, som jag sett på Internet om att Jöns Olofsson Höök skulle vara född 1720-02-19 Gjutaregården, Sunne i Värmland, avfärdas. Den Jöns som då föddes enligt födelseboken är utan tvivel den bror som redovisas intill Olof Olofsson, född 1714(-10-06), i förhörslängden 1750-1752 (A1:7 Bild 60/sida 48). Detta trots att födelseåret för Jöns är satt till 1719.

Tack! också till Mabo för ditt engagemang och alla de uppgifter som du gjort tillgängligare för oss forskare. Rotehållarna hade ansvar för rekryteringen av soldater. Kanske att den för Hörne Rote hade kontakt med Värmland eller med Daniel Skragge Lagerborg, som kan ha varit i Umeå omkr. 1741. Huggenäs sockens födelse- och dopbok samt husförhörslängd för tiden omkr. 1720 finns tyvärr inte kvar.

Jag får söka vidare efter rätt Jöns Olofsson innan jag ger upp.

Om jag får fantisera så kan Jöns Olofsson Höök redan ha varit rekryterad, när den döde Jacob Jacobsson Höök i maj 1741 "Interimsersattes" med Anders Persson som i sin tur i augusti 1741 "Interimsutbyttes" med Jöns Olofsson. Avståndet mellan Värmland och Umeå kan ha varit ett tillfälligt hinder. Men detta är nog feltänkt, eftersom "Interim" också gäller för Jöns Olofsson.

Detta till trots blir rekryteringen permanent för Jöns Olofsson, som dessutom 1746-12-17 i Umeå lfs. gifter sig med Jacob Jacobssons änka Margareta Olofsdotter (C:2 Bild 19/sida 14). Hennes namn framgår av födelseboken, när sonen Olof fötts 1747-07-16 (C:2 Bild 124) och av hennes dödsruna 1777-11-17 (C:3 Bild 183/sida 163).

105
Sunne / Jöns Olofsson född 1720-02-19 Gjutaregården, Sunne
« skrivet: 2019-03-13, 20:00 »
Kanske någon i Värmland vet mer om Gjutaregården än vad som framgår av inlägg idag under Västerbotten, Umeå landsförsamling.

"Soldaten Jöns Olofsson Höök född 1720 i Värmland.

Finns det någon annan Jöns Olofsson, född i Värmland 1720, än den som är född 1720-02-19 Gjutaregården, Sunne?

Jöns Olofsson Höök var soldat vid Västerbottens regemente, Livkompaniet. Hans karriär framgår av Generalmönsterrullorna 1741 - 1768. Han var 21 år 1741-09-19. Riksarkivet Bildid: A0052324_00034.

Han dör 1807-09-26 i Hörne, Umeå lfs. "Jöns Hök afskedad soldat död d. 26 September och Begraven i Hörnefors d.27 s.m. haft fattig Rote. död af ålderdoms Bräckligheter _ 88 (år) Gratia." (Umeå lfs. C:4 s. 364; under oktober).

Kan han verkligen vara Olof Botolfssons och Kerstin Eriksdotters son, född1720-02-19 enligt ovan? Föräldrarna vigdes i december 1710 i Sunne: "Olof Botolfsson i ..... och Kerstin Eriksdotter i Gjutaregården". (C:2 s. 101). De får dottern Britta 1711-09-02 (C:2 s. 235) , sonen Olof 1714-10-06 (C:2 s. 287) och sonen Jöns 1720-02-19 (C:2 s. 49).

Dottern Britta finns i förhörslängd. Aktuella längder AI:1 (s. 47) 1708-1717, AI:2 (s. 68) 1722-1728, AI:3 (s. 76) 1729-1735 och AI:4 (s. 76) 1736-1750.

Kerstin Eriksdotter dör och Olof Botolfsson gifter om sig 1724-12-28 med Ingegärd Persdotter (C:3 s. 5). Han själv dör före 1736.

Kanske hamnar sönerna någon annanstans p.g.a. föräldrarnas död, eller så har också de dött. Men, finns det några fler Jöns Olofsson som föds i Värmland 1720?

Sist - kan drängen Jöns hos Olof Olofsson och hustru Karin (AI:5 s. 94) ha något med saken att göra. Drängen verkar dock ha varit kvar hela året 1742. Jfr med AI:4 s. 77."

106
Finns det någon annan Jöns Olofsson, född i Värmland 1720, än den som är född 1720-02-19 Gjutaregården, Sunne?

Jöns Olofsson Höök var soldat vid Västerbottens regemente, Livkompaniet. Hans karriär framgår av Generalmönsterrullorna 1741 - 1768. Han var 21 år 1741-09-19. Riksarkivet Bildid: A0052324_00034.

Han dör 1807-09-26 i Hörne, Umeå lfs. "Jöns Hök afskedad soldat död d. 26 September och Begraven i Hörnefors d.27 s.m. haft fattig Rote. död af ålderdoms Bräckligheter _ 88 (år) Gratia." (Umeå lfs. C:4 s. 364; under oktober).

Kan han verkligen vara Olof Botolfssons och Kerstin Eriksdotters son, född1720-02-19 enligt ovan? Föräldrarna vigdes i december 1710 i Sunne: "Olof Botolfsson i ..... och Kerstin Eriksdotter i Gjutaregården". (C:2 s. 101). De får dottern Britta 1711-09-02 (C:2 s. 235) , sonen Olof 1714-10-06 (C:2 s. 287) och sonen Jöns 1720-02-19 (C:2 s. 49).

Dottern Britta finns i förhörslängd. Aktuella längder AI:1 (s. 47) 1708-1717, AI:2 (s. 68) 1722-1728, AI:3 (s. 76) 1729-1735 och AI:4 (s. 76) 1736-1750.

Kerstin Eriksdotter dör och Olof Botolfsson gifter om sig 1724-12-28 med Ingegärd Persdotter (C:3 s. 5). Han själv dör före 1736.

Kanske hamnar sönerna någon annanstans p.g.a. föräldrarnas död, eller så har också de dött. Men, finns det några fler Jöns Olofsson som föds i Värmland 1720?

Sist - kan drängen Jöns hos Olof Olofsson och hustru Karin (AI:5 s. 94) ha något med saken att göra. Drängen verkar dock ha varit kvar hela året 1742. Jfr med AI:4 s. 77.

Tilläggas kan att jag idag också ställt samma frågor under Värmland, Sunne, och att svar där kommit med en del tips.

107
Bygdeå / SV: Olofssöner och Larssöner i Junkboda i Bygdeå
« skrivet: 2018-11-28, 20:32 »
För egen del vill jag avsluta diskussionen om manslinjen för Nils Staffansson resp. Erik Olofssons med ett rimlighetstest. Detta går ut på att jag beräknar 25 levnadsår mellan varje far och efterträdande son utifrån farsnamnet. Tanken är att om varje led ligger inom rimlighetens gräns i förhållande till efterträdandeåret, så är manslinjerna sannolika.

Utgång är födelseår 1602 (beräknat för Per Olofsson) och födelseår 1614 (beräknat för Olof Larsson). En hake är att Lars Olofsson, Olof Larssons far, inte är upptagen vid roteringen den 6 februari 1628, utan han är antecknad som utgammal och ?" ser illa". Vid den tidigare roteringen den 19 mars 1627 är han visserligen upptagen, men med anteckningen: ?" S... illa" vid namnet (bildid. A0055024_00243).

Vad jag förstår kunde roteringen omfatta allt manfolk "ifrån 15 åhr och intill sina 60...", (bildid. 0055026_00114). Av detta drar jag den slutsatsen att man räknades som gammal vid 61 års ålder och att detta även gällde 1628. (Jag förstår fortfarande inte varför Per Olofsson f.o. 1602 är upptagen först vid roteringen den 19 mars 1627.)

Jag tänker mig att Lars Olofsson är 61 år vid roteringen 1628, dvs. f.o. 1567. I så fall är han 47 år vid sonen Olofs födelse och 51 år vid sonen Lars födelse.

Så här blir testet (med hopp om få felskrivningar och felräkningar):

Nils Staffansson f.o. 1492 och 47 år 1539
Lars Nilsson f.o. 1517 och 34 år 1551 (startår ca)
Olof Larsson f.o. 1542 och 21 år 1563 (startår)
Lars Olofsson f.o. 1567 och 39 år 1606 (startår )   x)
Olof Larsson f.o. 1614 och 21 år 1635 (startår ca)

x) Kan han vara den "unge" Lars Olofsson år 1606 med sina 39 år? Ja,
varför inte?

Erik Olofsson f.o. 1502 och 37 år 1539
Olof Eriksson f.o. 1527 och 30 år 1557 (startår)
Lars Olofsson f.o. 1552 och 16 år 1568 (startår)   xx)
Olof Larsson f.o. 1577 och 30 år 1607 (startår)
Per Olofson f.o. 1602 och 28 år 1630 (startår)

xx) Kan han vara den "gamle" Lars Olofsson år 1606 med sina 54 år
(1606-1552)? Ja, varför inte?

Min slutsats är att manslinjerna är sannolika.

108
Bygdeå / SV: Olofssöner och Larssöner i Junkboda i Bygdeå
« skrivet: 2018-11-16, 14:26 »
OSÄKERHETER

För 1500-1600-talet måste forskningen grunda sig på knappa uppgifter. Utifrån vad som framgår av Internet om Junkboda råder en stor och naturlig osäkerhet i fråga om manslinjerna för Nils Staffansson och Erik Olofsson, bönder i byn 1539. Genom våra diskussioner är de manslinjer, som jag nu har fått fram, rimliga enligt min mening. De framgår i huvudsak i inlägg 2018-09-28.

BOMÄRKEN M.M.

Ett bomärke är personligt, men kan ha övertagits, eller avse en viss gård enligt vad jag förstår av Wikipedia. Det är därför inte självklart att länsmannen Olof Larssons bomärke vid Älvsborgs lösen 1613 också är hans vid kvitteringen av en betalning för strömming ca 17 år tidigare; Landskapshandlingarna (La) 1596:1 (bild 78 h.).

På bilden finns 17 bomärken och en text som förklarar att kvitteringen avser ... "bönder boendes i westerbotten I Bygdeå socken ...". Bönderna är 25 till antalet. Bomärke nummer 4 överensstämmer med Olof Larssons bomärke.

Om det är samme man (senare far till Per Olofsson f.o. 1602), som är bland de 25, är han en av två Olof Larsson som är uppräknade i texten. Bomärke nummer 14 kan tillhöra Mats Öndesson i Öndebyn (jfr Älvsborgs lösen).

Intressant är att man kunde räknas som bonde trots att man inte stod för en gård. Detta gäller tio-talet av de 25 bönderna. Om vi har rätt i fråga om manslinjen på Erik Olofssons f.d. gård, kan Olof Larsson ingå i detta tio-tal. Enligt vår bedömning står han för den gården fr.o.m. 1607. I så fall kan bomärket mycket väl vara hans.

NÅGRA LÄNSMÄN enligt Landskapshandlingarna (La)

La 1596:1 (bild. 254 h. och 52 h.): Arvid Jöransson i Rickleå,
La 1597:6 (bild 132 h. och 41 v.): Krister Jöransson (i Rickleå),
La 1598:8 (bild 101 h. och 153 v,): Olof Larsson i Bodbacka,
La 1599:4 (bild 19 h. och -): ?Jonas Olofsson i Bodbacka (hittar honom inte).
1600 -
La 1601:4A: (bild 199 v. och 65 h.): Olof (S)torbiör(n)sson i Näs,
La 1602:7 (bild 293 h. och 55 h.): Olof Persson i Bäck,
1603 -
La 1604:2 (bild 10 v. och 149 h.): Lars Olofsson i Junkboda,
La 1605:3 (bild 10 h. och 121 v.): Lars Olofsson i Junkboda,
La 1606:3 (bild 217 h. och 75 h.): Erik Eriksson i Öndebyn,
La 1607:10 (bild 33 v. och ...): Abraham i Näs,
La 1608:8 (bild 14 v.): Olof Persson i Bäck,
La 1609:2 (bild 12 h. och 36 v.): Abraham i Näs
1610 -
La 1611:11 (bild 98 h. och ?10 v.): Erik Eriksson i Öndebyn,
La 1612:11 (bild 209 h. och 94 v.): Olof Larsson i Junkboda,
La 1613: 9 (bild 233 h. och 27 h.): Olof Larsson i Junkboda (Jfr Älvsborg),
La 1614:9 (bild165 v.): Olof Larsson i Junkboda,
La 1615:11 (bild 193 v. och 57 v.): Erik Eriksson i Öndebyn.

LÄNSMÄN enligt RA/5117/IV/  Älvsborgs lösen (1613-1620)

/ 51 (1613-1620): Olof Larsson i Junkboda (bild 132). Där finns 13 andra bomärken.
/ 52 (1615): Erik Eriksson i Öndebyn (bild 190 och 194),
/ 53 (1616-1617): Erik Eriksson i Öndebyn (bild 353),
/ 54 (1617): Olof Larsson i Junkboda (bild 189 och 192),
/ 55 (1618-1619): Olof Larsson i Junkboda (bild 184 och 187).

NÅGRA NÄMNDEMÄN enligt Landskapshandlingarna (La)

Olof Larsson, som står för Nils Staffanssons f.d. gård 1563 - 1605, är nämndeman antagligen första gången 1573 (bild 166) och ett antal gånger därefter. Grannen fr.o.m. 1668, Lars Olofsson på Erik Olofssons f.d. gård, är länsman 1604-1605 (Se ovan). En Lars Olofsson i Junkboda är nämndeman 1606-1610. Jag antar att denne är den f.d. länsmannen och inte den Lars Olofsson, som 1606 är ny på Nils Staffanssons f.d. gård. Jag utgår då från att f.d. länsmannen är äldre och mer erfaren än den "nye" Lars Olofsson och att han därför är nämndeman inte bara 1606 utan också 1607-1610.

La 1606:3: Lars Olofsson i Junkboda (bild 97 v.),
La 1607:10: Lars Olofsson i Junkboda (bild 17 v. och 24 v.),
La 1608:8: Lars Olofsson i Junkboda (bild 39 h.),
La 1609:2: Lars Olofsson i Junkboda (bild 77 h.),
La 1610:11: Lars Olofsson i Junkboda (bild 49 h.).

109
Bygdeå / SV: Olofssöner och Larssöner i Junkboda i Bygdeå
« skrivet: 2018-10-31, 20:31 »
Han har säkert rätt. För egen del har jag undrat över hur de gick till i praktiken, när t.ex. underlaget för kyrktioendet togs fram. Skörden måste ha mätts och antecknats någonstans. Bonden fick kanske sätta sitt bomärke vid en sådan anteckning, som sedan är underlag för det som står i längden. Men jag har ingen aning om hur det verkligen gick till.

I skriften: Sverige 1570-GUPEA- Göteborgs universitet; Lennart Andersson Palm, finns en del om hur det kan ha gått till, t.ex. sid. 38. Något om bomärken har jag inte sett i denna skrift.

En annan sak som jag undrat över är Olof Larssons namnteckning i Älvsborgs lösen. SE/RA/5117/IV. Är den hans egen? Varför kan det vara ett bomärke under namnet? Varför kan de vara olika? I den första bilden finns ett bomärke ovanför namnet, men det är kanske prästens (Bildid. A0066056_00132), men han är väl skrivkunnig. På den bilden finns också bönders bomärken, antagligen nämndemäns. På de andra två bilderna (Bildid. A0066059_00192 och Bildid. A0066060_00187) är bomärket under namnet, men de är olika.

110
Bygdeå / SV: Olofssöner och Larssöner i Junkboda i Bygdeå
« skrivet: 2018-10-30, 11:09 »
FLER KOMMENTARER särskilt om Erik Olofssons och Nils Staffanssons f.d. gårdar

Nu finns det så många synpunkter att det är svårt att hålla dem alla isär. Jag utökar ändå det hela och hänvisar till Stefans inlägg den 14 sep. 2018 och särskilt :

"De två faktorer som verkar rimliga avseende tolkning av vad som hänt är dels [nr 21] 1613, som visar att Lasse Olssons gård har mindre än 1i mantal medan Olof Larssons gård har ett. Visserligen kan bägge ha ändrats sedan [nr 7] 1606, men rimligare är att den då hela gården är densamma och att den andra modifierats något från 2/3 till 5/8.  " ..." Det som kan ifrågasättas här är möjligen beteckningarna 1606 på nr 7, året med två Lasse Olsson. Min tolkning som "U" och "G" skulle väl innebära "unge" och "gamle", men det är såpass svårläst att det kan betyda något annat. ".

PER OLOFSSON
När Per Olofsson föds omkr. 1602 finns en Olof Larsson som är  bonde i byn sedan 1563. Han är 54 år, om han var 15 år 1563. Dessutom kan han ha varit äldre och är därför knappast Per Olofssons far. Då är det troligare att den Olof Larsson, som blir bonde 1607, är fadern. Han betalar nämligen 1609 för två hjonelag, sitt eget och Lars Olofssons (La Norrl. 1609:13 bild 45 v.) Denne Lars Olofsson bör vara hans egen far och sonen Per Olofssons farfar.

År 1606 finns två Lars Olofsson i byn (La 1606:3 bild 51). Vid sina namn har den ene (med 1 mtl) markeringen "u" och den andre med (med 2/3 mtl) markeringen "g". Om "g" betyder den gamle är det "g" Lars Olofsson, bonde fr.o.m 1568, som är Per Olofssons farfar. Mantalet måste ha "bytts" mellan de aktuella gårdarna just inför detta år.

MANTAL
När Per Nilsson var ny bonde 1579 uppges 1 mtl vardera för byns tre gårdar.  Fr.o.m. 1583 gäller detta för två av gårdarna, men inte för den tredje som har 1/2 mtl (La 1583:1 bild 37 h.). Denna gård måste vara Per Nilssons. Få uppgifter finns men i La 1601:4 B (bild 39) har Olof Larsson 1 mtl (och 8 kor) och Lars Olofsson 1 mtl (och 6 kor). Dito mtl framgår av La 1602:7 (bild. 56 h. och 156 v.) och av  La 1604:2 (bild 149 h.), där Lars Olofsson är länsman.

Som tidigare nämnts hände något 1605. Då kom bestämmelser om ny jordrevning. Jordatalen skulle nu läggas till grund för ett nytt mantal (skattetal) enligt Georg Palmgren september 2001: Om mantal ochjordatal, sid. 3.

La 1605:3: Olof Larsson 2/3 mtl och länsman Lars Olofsson 1 mtl (bild 121 v.)
La 1606:3: "u" Lars Olofsson 1 mtl och "g" Lars Olofsson 2/3 mtl (bild 51 v.)

Av jordeböckerna 1607- 1612 framgår endast enheter som jag är osäker på.

La 1613:9: Lars Olofsson 5/8 mtl och länsman Olof Larsson 1 mtl (bild 27 h.)
La 1617:1: Lars ?Nilsson (fel namn) 5/8 mtl och Olof Larsson 1/2 mtl
(bild 173 h.)
La 1619:12: Lars Olofsson 5/8 mtl och Olof Larsson 5/8 mtl (bild 244)
La 1620:13: Lars Olofsson 5/8 mtl och Olof Larsson 5/8 mtl (bild 76 h.)

Ett  "byte" av mantal inför 1606 kan ha skett. Detta påverkar enligt min mening inte svaret på frågan om vem som är far till vem. Lars Olofsson "g" stämmer med den som är bonde fr.o.m. 1568 och Lars Olofsson "u" stämmer med den som är bonde fr.o.m. 1606. Lars Olofsson "g" är en trolig farfar 1602, medan Lars Olofsson "u" är en trolig far 1614 och 1618. Jag är övertygad om att "g" står för gammal och "u" för ung eller ny och att detta kan styra slutsatserna ifråga.

DOMARNA
Tack för översättningen av domen från den 20 feb. 1580 (La 1580:5 bild 178 v.) mot Olof Larsson. Särskilt ordet "delth" var svårläst för mig. Detta att "han haffüdt delth medh sin hüstrü ... " innebär tydligen att det var det belagt med dödsstraff att inte avslöja en stöld som man känner till. Vad som händer med hustrun kan man bara gissa. En "hop med breff ..." avser kanske fastebrev, testamente m.m. och kanske var det grannens. Avsikten med stölden går det att spekulera omkring.

Att med våld inta en åker gäller säkert inte fysiskt våld, som ni är inne på, utan troligen självsvåld. Brottsoffret, som hade begärt laglig utsyning, visste bättre.

FELSKRIVNING
Per Olofsson står i roteringslängderna tillsammans med sin far Olof Larsson 1627-1632. Detta underbygger att en felskrivning skett i La 1628:9 (bild. 35 h. och 36 v.), kanske p.g.a. sidbytet. Det rimliga är att Per Olofssons far Olof Larsson varit bonde utan avbrott 1607-1629.

111
Bygdeå / SV: Olofssöner och Larssöner i Junkboda i Bygdeå
« skrivet: 2018-10-29, 10:51 »
SÖNER i Roterings- och utskrivningslängder SE/KrA/0025/

Var tionde man över 15 år skulle tas ut till knekt (Ulf Lundströms Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650, sid. XXV). Se även inläggen den 26 och 29 september om SE/KrA/0022/

-  Kristoffer Persson
0/175 (1621-1626) Kristoffer Persson (nr 14) och Anders Pålsson (nr 3) är utskrivna 1621 (bild 274 v.) Kristoffer är knekt i Legdeå (bild 211 h.) och Anders i Junkboda (bild. 208 h.).
 - - Rotering 1621: Olof Larsson, knekt Anders Pålsson i Skinnarbyn, Lars Olofsson, Per Nilsson, Olof Persson (bild 208 h.). - - - Kristoffer Persson kan vara son till Per Nilsson, bonde 1579-1627 på Olof Skomakares f.d. gård. Anders Pålsson kan vara son till Pål Olofsson i Skinnarbyn. (Se t.ex. La 1621:5 bild 212 v.) Därfinns också länsman Sakarias Andersson.

-  Olof Olofsson  -  Död i ? i juni 1630 (0/177 bild 155 v.)
0/176 (1627-1630) Olof Olofsson är utskriven den 6 mars 1629 (bild. 517 v. och  501 v.). - - Rotering: 6 feb. 1628: Olof Larsson, Per Olofsson, Nils Persson, Olof Olofsson (bild 310 v.).
- - - Olof Olofsson är kanske f.o. 1614 och kan vara son till Olof Larsson eller Olof Persson, Per Nilssons son. Troligtvis det senare med hänsyn till ordningsföljden i roteringslängden. Han är i så fall bror till Lars Olofsson nedan.

-  Per Olofsson f.o. 1602
0/177 (1630-1633) - - Rotering 1630: Olof Larsson, Son Per Olofsson, Nils Persson (bild 218 v.). - - - Per Olofsson är alltså son till Olof Larsson.

-  Nils Olofsson
0/177 (1630-1633) är utskriven sep. 1631 (bild. 274 v.) - - Rotering 21 sep. 1632: Olof Larsson, Per Olofsson, Nils Persson, knekt Nils Olofsson i Skinnarbyn (bild 312 v.). Nils Olofsson finns i rulla 1634 som utskriven 1631 (A0053235_00134). Han ser ut att 1631 ha lejt Krister Andersson (A0053375_00135), men verkar vara tillbaka 1634 och 1635 (A0053274_00088).
- - -  Nils Olofsson är kanske f.o. 1616. Han kan vara son till Olof Persson, men det är kanske troligare att han är ifrån Skinnarbyn.

-  Lars Olofsson
0/178 (1633-1637) Lars Olofsson (nr 3) är utskriven den 21 maj 1633 (bild 16), lejd av Sakarias Andersson i Skinnarbyn (A0053375_00135). - - Rotering 7 juni 1633: Per Olofsson, knekt Lars Olofsson (0/177 bild512), som finns bland gamla knektar 1639  (A005375_00244). - - -  Lars Olofsson är son till Per Nilssons son Olof Persson och är kanske f.o. 1618. Han är korpral, har hustru och dotter i hembyn, och lever kanske till mitten av 1650-talet. Han är antagligen bror till Olof Olofsson ovan.

-  Johan Larsson f.o. 1618 - Död i ? 1638 (A0053375_00178)
0/178 (1633-1637) Johan Larsson "Lars Olofssons son" är utskriven 1637 (bild. 42 h. och 289 h.). Han står i mönsterrullan maj 1638 (0/179 bild 10 h.) och är utkommenderad 1639 (A0053375_00160). - -  Rotering: 20 feb. 1637: Per Olofsson 35 år, Olof Larsson 23 år, knekt Johan Larsson 19 år (bild. 93 och 343). - - - Johan Larsson är son till Lars Olofsson, bonde fr.o.m 1606 t.o.m. senast 1634, då han 1635 efterträds av Olof Larsson f.o. 1614. Lars Olofsson är alltså bonde, när sönerna Olof och Johan föds.

-  Anders Persson f.o. 1622
0/179 (1638) - - Rotering: 4 april 1638: Per Olofsson 36 år, Olof Larsson 24 år, knekt Anders Persson i Sjulsmark 18 år, Anders Persson 16 år, dvs f.o. 1622 (bild. 40 h. och 41 v. samt 318 h).
 - - Rotering 1639: Per Olfsson 37 år, Olof Larsson 25 år, Anders Persson 17 år (0/180 a bild 543). - - -  Anders Persson står för 5/32 mantal i jordeboken 1642 (bild) 16) på Olof Skomakares f.d. gård tillsammans med (korpral) Lars Olofsson med 3/32 mantal.




112
Bygdeå / SV: Olofssöner och Larssöner i Junkboda i Bygdeå
« skrivet: 2018-10-08, 11:41 »
Tack till er båda för all er hjälp!

När jag började undersöka Junkboda utgick jag från en annan forskares uppgifter i fråga om Nils Staffanssons f.d. gård. Där framgår bl.a.
att  Per Olofsson f.o. 1602 varit bonde på gården.

Ifråga om Erik Olofsson f.d. gård sökte jag bland de övriga bönderna i byn med hjälp av namnen. Resultatet blev bl.a. en minst 64 år lång
period för en Lars Olofsson (1568 - 1632). Detta är den främsta orsaken till mitt första inlägg.

Efter era synpunkter har jag placerat om bönderna och fått ett rimligare resultat för båda gårdarna. En följd blir att Per Olofsson
f.o. 1602 "byter" till Erik Olofssons f.d. gård och Olof Larsson f.o. 1614 till Nils Staffanssons f.d. gård.

År 1606 har bönderna på de två gårdarna namnet Lars Olofsson, oavsett forskare.

I min senare version är den nye Lars Olsson bonde fr.o.m. 1606 på Nils Staffanssons f.d. gård. Hans far Olof Larsson hade då stått för
den gården i 42 år (1563-1605 ). Den "gamle" bonden Lars Olofsson har då stått för Erik Olofssons f.d. gård i 38 år (1568-1606). Sonen Olof
Larsson tillträder 1607. Att fadern varit  länsman 1604-1605 och att sonen senare blir länsman underbygger nog denna min version. Erik
Eriksson i Öndebyn är f.ö. länsman 1606.

Markeringarna "G/g" och "U/u" i La 1606:3 bilderna 51 och 75 kan stå för något annat än "gamle" resp. "unge", vilket Stefan är inne på.
Lars Olofsson på Erik Olofssons f.d. gård är rimligen äldre än den nye Lars Olofsson på Nils Staffanssons f.d. gård. Detta gäller om mantalen
är oförändrade. Men, kan det inte vara så att mantalen faktiskt är "ombytta" 1606? Det är ju ganska långt till år 1613 och något kan ha
hänt 1606. Den nye Lars Olsson kan ha varit ivrig och är kanske den våldsammme i domen här nedan.

Några  domar:

Domen den 11 feb. 1601 (La 1601:4A bild 138) säger ungefär att Lars Olofsson i Junkboda blev sak .. för ...han med våld tog och inlade en
åker --, som Olof Larsson i Junkboda är laglig tillsynt  ... . Om parterna är de som står för gårdarna 1601, har Lars Olofsson på Erik
Olofssons f.d. gård varit våldsam. Kan han då vara länsman redan 1604? Om parterna däremot är resp. son är Lars Olofsson på Nils Staffanssons
f.d. gård fr.o.m. 1606 den våldsamme.

Domen den 18 dec. 1607 (La 1607:10 bild 24), där bl.a. en Lars Olofsson är nämndeman, säger ungefär att Olof Larssons dotter blivit
lägrad av Johan Andersson i Bäck. Dottern torde vara minst 15 år och kan vara dotter till Olof Larsson på Nils Staffansssons f.d. gård
(1563-1605).

Till sist. Den svårlästa domen den 20 feb. 1580 (La 1580:5 bild 178) om Olof Larsson (på Nils Staffanssons f.d. gård?) ... för att han
haver ... med sin hustru och hon haver stulit en hop med brev som gav Hus och Jord, heder och ära till, ... . Kan någon tolka texten? Samme
Olof Larsson verkar vara nämndeman redan 1584.

TILLÄGG: Frågan om Lars Olofsson som 1628 företräder Erik Olofssons f.d. gård kvarstår. Kanske är han den som blir lejd som knekt av Zackarias Andersson.

113
Bygdeå / SV: Olofssöner och Larssöner i Junkboda i Bygdeå
« skrivet: 2018-09-28, 13:36 »
Tack för dina uppgifter om knektarna. Att knekten Johan Larsson f.o. 1618 är son till en Lars Olofsson framgår att mitt första inlägg och bildid. A0055027_00010. I mitt senaste inlägg finns ett misstag. Om knekten Johan Larsson och Olof Larsson f.o.1614 är bröder kan fadersnamnet Lars Larsson uteslutas.

Att jag inledningsvis gav bonden Olof Larsson nummer 1 berodde mest på att han verkade vara mest förmögen. Gårdens nummer senare i texterna beror på detta val.

- - -

Om man följer vad jag kallar länsmannalinjen blir det väl så här för en av gårdarna:

1539 Erik Olofsson t.o.m. 1554 (ca 10 år)

1557 Olof Eriksson t.o.m. 1567 (10 år)

1568 Lars Olofsson t.o.m 1606 (38 år)
Lars Olofsson, som varit länsman 1604 och 1605, finns kvar på gården och är nämndeman 1606-1608.
Jfr med domen den 11 feb. 1601 bildid. A0044459_00138 om en Lars Olofsson.

1607 Olof Larsson t.o.m. 1627 (20 år)
Olof Larsson har sonen Per Olofsson 1602.
Jfr med domen den 18 dec. 1607: Johan Andersson i Bäck har lägrat en Olof Larssons dotter... bildid. A00444466_00024.

1628 Lars Olofsson t.o.m 1628 ??
1629 Olof Larsson t.om 1629 ??
1630 Per Olofsson f.o. 1602.

 - - -

Och för en annan av gårdarna:

1539 Nils Staffansson t.o.m 154 (ca 10 år)
1551 Lars Nilsson t.o.m. 1561 (ca 10 år)
1563 Olof Larsson t.o.m. 1605 (42 år)
1606 Lars Olofsson t.o.m. ca 1630 (ca 24 år)
Han kan vara far till Olof Larsson f.o. 1614 och knekten Johan Larsson f.o. 1618.

- - -

Jfr också med domen den 20 feb. 1580 bildid. A0044438_00178 om en Olof Larsson och domen den 12 aug, 1583 bildid. A0044441_00106 om en Lars Olofsson.

114
Bygdeå / SV: Olofssöner och Larssöner i Junkboda i Bygdeå
« skrivet: 2018-09-26, 09:56 »
Hej!

År 1600 finns det tre bönder i byn Junkboda: Olof Larsson (gård 1) fr.o.m.1563, Lars Olofsson (gård 2) fr.o.m. 1568 och Per Nilsson (gård 3) fr.o.m. 1579 (bilderna 279-280), Mantalsregister,  visar bl.a. att Olof Larsson har 17 kor, Lars Olofsson 12 kor och Per Nilsson 6 kor. Antalet tunnor 3 1/2 (gård 1), 1 1/2 (gård 2) och 1 1/12 (gård 3) handlar kanske om utsäde för åker.

Landskapshandlingarna Västerbotten (La) 1600:3 (bild 96) visar att byamantalet är 1. för Olof Larsson, 1. för Lars Olofsson (med siffran 2 inom linjen?) och 1/2 för Per Nilsson. En minskning av antalet kor i byn redan året därpå framgår av La 1601:4B (bild 39).

I fråga om länsman är det tydligt att det är Lars Olofsson (gård 2) som är länsman åren 1604 och 1605.

Den jordrevning som äger rum 1605 verkar få genomslag i Jordebok 1607 (Mats Berglund: Gårdar och folk i norr, s. 67)

Jordeboken i La 1607:10 (bild 56 h) kan jag inte läsa, men jag tror att det är samma måttuppgifter i La 1610:11 (bild 13). Jag vet inte vilka måttenheter det handlar om, men i den senare jordeboken har gård 1 (Lars Olofsson) fler enheter än gård 2 .

FÖRÄNDRINGARNA 1606

Din uppgift: "[7] 1606:3 sid 71 [A0044464_00051] 1 U[?] Lasse Olsson; 1/4 Per Nilsson; 2/3 G[?] Lasse Olsson ".

Efter att ha undersökt handskriften tror jag också att ditt U[?] betyder "u" (den unge) och att ditt G[?] betyder "g" (den gamle).

Kan det vara så att gård 1 (Olof Larsson) i La 1605:3 (bild 121), som har 2/3 mantal, har fått detta höjt till 1 mantal samt att gård 2 (Länsmannen Lars Olofsson), som har 1 mantal, har fått detta sänkt till 2/3 mantal?

Min uppgift: La 1606:3 (bild 51) visar att u Lars Olofsson har 1 mantal och g Lars Olofsson har  2/3 mantal. Vidare till (bild 75), Öresmantal. Där har Lars Olofsson 3 mantal och u Lars Olofsson 4 mantal. dvs. ett högre tal.

GÅRD 2 - Vem är far till Olof Larsson f.o. 1614?

Olof Larsson (gård 1) har 1606 efter 53 år en ny bonde, som säkert är en son. Lars Olofsson (gård 2) är kvar efter 38 år. Han torde också ha en son. Enl. La 1602:7 (bild 156) är hans bågamantal 2. Om den ev. sonen finns är han kanske ogift och sätter därför inget spår i hjonelagslängden La 1609:2 (bild 70). Jämför med gård 1 där Olof Larsson betalar för 2 hjonelag, sitt eget och faderns. Fadern Lars Olofsson som stått för gården endast år 1606.

Att "den gamle" Lars Olofsson står kvar t.o.m. jordeboken 1632 stöds av Mantals och roteringslängden (0/176) år 1627 (bild 243) och år 1628 (bild 313). Jag håller med dig om att han knappast är far till den Olof Larsson f.o. 1614, som efterträder honom. Om han i stället är farfadern borde han ha en son med namnet Lars Larsson, som också kan vara far till knekten Johan Larsson f.o. 1618.

Jag har hittat ett exempel på en Lars Larsson med anknytning till Junkboda.

Strömmingsfisket år 1600 omnämns i La 1601:4A (bild 321). En tunna strömming verkar ha levererats av Olof Larsson och Lars Larsson för Skinnarbyn och Junkboda. En Olof Larsson finns i Junkboda bilderna 66 och 125 (den enligt ovan), men ingen i Skinnarbyn bilderna 67 och 125. Någon Lars Larsson finns varken i Junkboda eller i Skinnarbyn.

Olof Larsson verkar företräda gård 1 och Lars Larsson kanske gård 2. Längre kommer jag inte nu.

115
Bygdeå / Olofssöner och Larssöner i Junkboda i Bygdeå
« skrivet: 2018-09-13, 14:32 »
Enligt landskapshandlingarna för Västerbotten (La) år 1620:13 (bild 76 h. ) finns det tre bönder i Junkboda i Bygdeå socken: 1. Olof Larsson 5/8 mantal,  2. Lars Olofsson 5/8 mantal och 3. Per Nilsson 1/4 mantal. Efter att också ha läst mantals- och roteringslängderna (MoR) uppstår för mig frågor, som kanske kan besvaras.

Riksarkivets bilder har använts. Åldersuppgifter är beräknade utiifrån MoR (0/178) den 20 februari 1637 (bild 93 h.).

1. Olof Larsson står för en gård fr.o.m. La 1607:10 (bild 56 h.) t.o.m. La 1629:10 (bild 38 h.) med undantag för år 1628. För detta år uppges Lars Olofsson i La 1628:9 (blld 35 h. eller 36 v.).

Kan det vara en felskrivning eller är han den som dittills stått för gården endast i La 1606:3 (bild 75 h.)? Jag hittar honom inte i MoR (0/175, inte bland de gamla år 1621 (bilderna 212 - 213) eller år 1623 (bild 445 h.) och inte heller i MoR ( 0/176) år 1627 (bild 245) och år 1628 (bild 313 h.)

Om Lars Olofsson är Olof Larssons far måste väl något allvarligt ha hänt, men Olof Larsson är tillbaka i La 1629:10 (bild 38h.). Han efterträds i La 1630:2 (bild 36 h.) av sonen Per Olofsson f.o. 1602. Denne finns i MoR  (0/176) år 1627 (bild 243) för första gången, trots att han är  omkr. 28 år.

2. Lars Olofsson står för en gård fr.o.m. La 1568:7 (bild 239 v.) t.o.m. La 1630:2 (bild 36 h.), dvs. i ca 65 år. Han finns också i jordeboken 1632. Att det handlar om en och samma person styrks väl av att han uppges vara utgammal i MoR (0/176) år 1627 (bild 243) och år 1628 (bild 313). 

Kan han trots åldern vara far till  Olof Larsson f.o. 1614, som efterträder honom och finns i jordeboken 1635, och kanske till knekten Johan Larsson här nedan?

3. Per Nilsson står för en en gård fr.o.m. La 1579 (bild 62 h. ) t.o. m. La 1627:8 (bild 40 v.) Han efterträds av brodern Anders Nilsson och efter ett år av sonen Nils Persson. Sonen Olof Persson står i jordeboken 1632. Han finns också i i MoR  (0/175 ) år 1621 (bild 208 h. och år 1623 (bild 281).   

Tre knektar:
- Olof Olofsson 15 år? utskriven i MoR (0/176) den 6 februari 1628 (bild 310 v.) och  1629 (bild 501v.). Är han son till 1. Olof Larsson?

- Johan Larsson f.o. 1618 knekt i MoR 0/178) den 20 februari 1637 (bild 93 och 343) samt i MoR (0/179) i maj 1638 (bild 10 h.) "Lars Olofssons son i Junkboda". Är han son till 2. Lars Olofsson?

- Lars Olofsson 15 år? utskriven i MoR (0/178) 21 maj 1633 (bild 16) och i MoR (0/177) den 7 juni 1633 (bild 512). Är han son till 3. Per Nilssons son Olof Persson? Ja, så måste det vara. Han finns kvar och står för 3/32 mantal i Jordeboken 1642 (bild 16) medan farbrodern Anders Persson står för resterande 5/32 mantal.



116
Tack för all medverkan, men jag ger upp. Om Jon Jonsson vuxit upp i socknen borde han finnas i förhörslängden AI:1 1711-1718, dvs. den första där Margareta Persdotter f. 1698-03-01 och hennes syster Kerstin f. 1690 finns. Men han går inte att hitta där.

Vilka Jonas-familjer finns i förhörslängden (Fhl)? Här följer längden för åren 1704-1708:

Aspeå  s.2  Jon Jonsson & Karin (Mtl ?1687 ... öde Mtl 1709)  s. Olof
Agnäs  s.5  Jon Mårtensson & Karin (Mtl ?1701 ... )  s. Mårten, d. Dordea, d. Karin
Djupsjö s.8  Jon Olofsson & Rakel (Mtl 1702 ...)  s. Olof, s. Johan
Hummelholm  s.11 Jon Tobiasson & ? (Mtl 1698 ...)  h. Karin, h. Kerstin mat:fam, Johan Månsson pojke
Håknäs  s.15 Jon Nilsson & Malin (Mtl ?1699 ....)  Kerstin syster, Margareta Abrahamsdtr, Barbro Johansdtr
Järnäs s.16  Jon Andersson & Margareta (Mtl? 1670 ...)  Pär Ersson måg, h. Karin, S... Larsson pojke
Järnäs s.16  Jon Olofsson & Karin  (Mtl 1702 ...)  Brita syster
Järnäs s.17 Jon Johansson & Karin  (Mtl ?1683 ...)  Margareta ?dtr, Margareta Olofsdtr, Kerstin ?dtr.
Levar Jon Larsson?

Jag väljer Håknäs.

1704-1708 s.15
Jon Nilsson & Malin  (Mtl ?1699 ... 1731 ...?)  (Jon död 1741& Malin död 1746) Syst. Kerstin, Margareta Abrahamsdtr, Barbro Johansdtr
1711-1718 s.38
Jon Nilsson & Malin, d. Barbro, s. Pär, d. Kerstin
1723 s.80
Jon Nilsson & Malin, s. Pär, s. Anders, d. Barbro, d. Margareta, d. Kerstin.

Födelseboken C:1: Kerstin 1701 s.1, Nils 1703 s.3, Olof 1704 s.5, Margareta 1707 s.9, Anders 1709 s.10, Mikael 1710 s.12, Malin 1713 s.15, Johan 1716 s.20.

Barn som, enl. min beräkning överlevt barnaåren: Barbro 1699-1764--03-20, 64 år, Pär 1700--1768-12-17, Kerstin 1701-, Margareta 1707- och Anders 1709 -.

I mantalslängden har Jon Nilsson 1 son (Pär?) 1717-1721, ingen son 1722, 1 son 1723 (Pär?),  2 söner (Per? och Anders?) 1724. Fr..o.m. 1725 har han 1 son. Sonen Per kommer senare att ta över gården.

Om Jonas Jonsson tillhör familjen föddes han omkr. 1698 och blev dräng i sådan tid att han inte kom med i Fhl 1711-1718 för Håknäs. Är detta troligt? JAG GER UPP!

Ang. faddrar. För Jon Jonssons dotter Malin f. 1727 finns en länk mellan Hans Johansson i Hummelholm (hustru Karin Abrahamsdotter, d.1740-03-09, Vallen) och Margareta Abrahamsdotter, nog piga i Håknäs1704-1708. För dotter Cecilia f. 1728 och Erik Anderssons hustru Anna (Anna Jonsdotter f. 1695 i Djupsjö) är länken Djupsjö, där Jonas varit dräng (Hfl 1723 s. 56) förutom i Mullsjö

117
I fråga om "filiolus" är ordet inte exakt återgivit av mig. Jag har inte kunnat tolka ordets ändelse i handskriften. Att jag i inlägget valt -us beror på att jag sett att det står "filiola" i fråga om flickor. Jag har bedömt att det kan kan handla om foster- eller fadderbarn p.g.a. att samma person kan ha både en son och en filiolus. Men, anledning fanns kanske att skilja på barn och småbarn?

I fråga om hänvisningarna borde jag ha angett att jag använt mig av Riksarkivet (Specialsök, Kyrkoarkiv, Västerbottens län, Nordmaling, Serie Husförhörslängder, Volym: SE/HLA/1010141/AI/1, Tid: 1704-1729, Anmärkning: Förhörsbok 3 längder ... Kommunionprotokoll ... ).  Sökning fram till Bild 187 (BILDID C0034192_00187) i Kommunionprotokoll 1718-1734 2/2. Det finns ingen sidnumrering på originalet.

På bokuppslagets vänstra sida ungefär i mitten finns rubriken "Annandag Pingst" och på högra sidans 6:e rad står "Hummelholm Jon Jons Moder". Längst ned på sidan står "Hummelholm Jon Jonsson och Hustru  Drängen Olof". Obs! Jag har vilselett genom att skriva Annandag Påsk 1723 i stället för rätteligen Annandag Pingst 1728 i inlägget 2018-03-24.

118
Anteckningen "Jon Jons Moder" i kommunionsprotokollet ger inte någon annan vägledning i forskningen efter Jon Jonssons mor och far än att hon fanns i livet Annandag Påsk 1723 och möjligen att hon var änka. Jon Jonsson själv och hustrun är inte inskrivna intill henne utan längst ned på samma sida (bild 187 h.). Att hon inte syns till vid fler tillfällen betyder kanske att hon var på tillfälligt besök i socknen.

119
Jon Nilsson har en son i mtl 1717-1731 med undantag för 1722 då son saknas och för 1724 då det finns två söner. Att en son heter Per Jonsson framgår på flera ställen. Han står t.ex. för hemmanet i mtl 1742. Men, jag ser i husförhörslängden 1734 (s.43) att förutom dottern Barbro finns sonen Anders. Det konstiga är att det inte finns några anteckningar för dem.

I födelseboken 1709 (s.10) framgår att Jon Nilssons och Malin Persdotters son Anders döptes den 18 januari. Han var alltså 15 år 1724.

120
Jon Jonsson står i mantalslängden för hustrun Margareta Persdotters f. 1998 hemgård fr.o.m. 1725. Hans föräldrar går nog inte att hitta. Han var kanske fosterbarn.

Förhörsboken 1704-1729 (Al:1) Fr.o.m. 1704 (s.12) Jon kan vara "Jonas filiolus" hos David Olofsson i Mullsjö och fr.o.m. 1711 (s. 34) hos Nils Tobiasson i Brattfors. Där finns också hustru Anna Davidsdotter (ev. Änkan Anna död 1759-12-18 på Vallen (F:1 Bild 31h.). Nils Tobiassons dotter Barbro blir senare hustru i Djupsjö.

Fr.o.m. 1723 (s. 71) Jon kan mer säkert vara "Dräng Jon Jonsson Hummelholm" hos Olof Davidsson i Mullsjö och sedan (s. 55 h.) "Dräng Jon Jonsson 1726 Hummelholm" hos Lars Håkansson i Djupsjö och till sist (s. 67) "Drängen Jon Jonsson" hos blivande svärföräldrarna Per Persson och Cecilia Johansdotter i Hummelholm. Där finns också deras måg Jacob Ulander med hänvisning till Djupsjö.

I kommunionsprotokollet 1718-1734 2/2 Annandag Påsk 1723 (Bild 137 h.): David Olsson, Olof Davidsson och hustru samt Drängen Jonas samt ?Mikaelii 1723 (Bild 142 v.) dito. I samma protokoll Annandag Pingst 1728 (Bild 187 h.): "Hummelholm Jon Jons Moder". Nämnde Olof Davidsson är f.ö. en av faddrarna vid dopet av Jons och Margaretas dotter Cecilia f. 1728-08-10 (C:1 Bild 32 h.).

I förhörsboken 1734-1746 (A1:2) för Hummelholm (s. 30) är Jon Jonsson struken, med "... Armsjö" vid makarnas namn. Sista datumet för Jon är 26 maj 1740. Där står också: "1741 Zackris Andersson, vid Hallen". För Armsjö (s. 24) är Jon Jonsson inskriven med "vid Hummelholm". Datumet 20 juni 1742 kan avse honom.

Varför överlät Jon Jonsson hemmet? Vad gjorde han i Armsjö? Av hustrun Margareta Persdotters dödsruna 1776-05-01 (Bild 80 v.) framgår att Jon Jonsson "måste gå ut båtsman". Han finns inte bland båtsmännen i 1742 års mantalslängd, som t.ex. svågern Jacob Ulander gör. Finns det fler bevis än följande för att han var båtsman Galant? (gstromberg.nu): "Nordmaling, Rote 175 Vikman, Fördubblingsbåtsmän. 2217559: Galant, Jon Jonsson. Antagen som fördubblingsbåtsman 1742-06-29... Död 1743- 04-30". Denne ersatte nog den ogifte båtsmannen Erik Galant i samma rote, som dessutom finns i 1742 års mantalslängd. (gstromberg.nu): "2217558: Galant, Erich Olofsson. Ant. som fördubblingsbåtsman 1741-07-20 ... Död 1742-02- 15."
   



121
Kommunionprotokoll 1718-1734 2/2, 1728 Trettondedagen (Bild 184): "Hummelholm Per Perssons syster Karin  pigan Margeta". Per Perssons svärson Jon Jonsson står för hemmanet fr.o.m 1727 enligt mantalslängden.

122
Jag tackar för ditt svar. Bättre bevis för att Anders Persson och Per Persson är syskon går nog inte att få. För egen del har jag inte tillgång till domen.

Angående AGN 1707, 21/10, §24 (cweden.com) om några fällda Älgedjur på Hummelholms skogen har jag tänkt att skrivningen: "... Anders och Per Persson i Hummelholm..." kanske beror på att skrivaren vet att de är syskon. Men, under RESOLUTION står: "... Anders Pehrssons och Pehr Pehrssons i Hummelholm Edliga bevittnande...". Skrivningen i inledningen betyder nog bara att Anders och Per är ifrån samma by. Något annat får räknas som ett rent önsketänkande.

123
Per dog den 22 januari 1751 i Baggård, 72 år. Om den uppenbart felaktiga åldern rätteligen ska vara 82 år föddes han under 1668, om det inte var den 1-22  januari 1669. Han hade först varit gift med Cecilia Johansdotter, änka efter den 1686 dräpte Hindrik Mårtensson.

Tyko Lundkvist verkar förutsätta att Per föddes i Agnäs och skriver: "... en ung man, som kan vara son till endera Per Persson d ä eller Per Eskilsson". (Öreälvens byar s. 221)

Om fadern var bonde i Nordmalings socken 1668-1669, kan han finnas bland männen med namnet Per i 1668 års mantalslängd (1669 saknas).

Ledusjö: Per Nilsson, 8 sel. 
Agnäs: Per Eskilsson, 8 sel.
Hummelholm: Per Larsson 6 1/8 sel.  (Här finns också Olof Pålsson på  9 sel. Se mer om honom här nedan)
Mullsjö: Per Persson, 12 sel. 
Långed: Per Svensson 10 sel. 
Norrbyn: Per Håkansson 10 1/2 sel. 
Öre: Per Aronsson 10 sel.
Håknäs: Per Eriksson 10 1/2 sel.
Järnäs: Per Eriksson 4 1/2 sel. 
Bredvik: Per Hansson 10 1/2 sel. 

I slutet av 1690-talet flyttade Per och Cecilia från Agnäs till Hummelholm. Kanske har Per anknytning dit. Per Larsson där är kanske hans far. Om honom skriver Tyko Lundkvist: "Av barnen känner vi till sönerna Lars, Per och Anders, som alla fortsatte i byn". (Öreälvens byar s. 153). Vad styrker uppgiften om sonen Pers existens? Den ovan nämnde Per Eskilsson hade också flyttat till Hummelholm och han finns i längden för 1683 - 1688.

Kerstin Persdotter i Agnäs fick sitt testamente till förmån för mågen Per Eskilsson kungjort 1665 - 1670. Hennes son Per Persson i Hummelholm och dottern i Ådalen klandrade inte testamentet (bl.a. DB 1670-01-01 § 6). Detta kan tyda på att sonen var i livet 1670.

I Hummelholms längd finns 2 Per Persson 1653 och 1 Per Persson 1654-1662 samt 1 Per Persson 1673.

Om Kerstins son t.ex. var född 1625 var han 28 år 1653, 43 år 1668 och 48 år 1673. Han skulle kunna vara den Per Persson, som finns i mantalslängden 1673 för 9 sel. Denne Per ser ut att ha ersatt Olof Pålsson, som står för 9 sel. i längderna 1667(skadad),1668 och 1670.

Tyko Lundkvist skriver "Anders Pålssons bror, Olof Pålssons, kom även till Hummelholm, där han 1669 köpt Per Perssons hemman." (Öreälvens byar s. 153) Vilket underlag finns för detta? särskilt för årtalet 1669?.  Tillägg: Ting i Ava 1669-04-02 §6; uppbud första gången (Maggans antavla).

I teorin att Per Persson var född 1625 ingår att han vid 60 års ålder kan vara Per Persson Bröms, som säljer 7 sel. av sitt hemman på 9 sel. till Olof Eriksson i Hummelholm (DBN 1685-02-18+19 § 4). Olof Eriksson, som f.ö. kan ha bott på detta hemman sedan han ödelade 12 sel. i Mullsjö 1675 i det han flydde därifrån till Hummelholm (DBN 1688-03-03 § 2).
 
Mellanperioden på hemmanet med i så fall syster Beata Persdotters svåger Olof Pålsson, på 9 sel. behöver inte hindra att samme Per Persson finns i längderna 1653 och 1673? 
 

 


124
Bygdeå / SV: Johan Olsson Tysk i Junkboda, Bygdeå
« skrivet: 2017-04-06, 10:08 »
Tack! Du har löst mysteriet, dessutom med en fin vägledning i källorna för "soldatsökning".

125
Bygdeå / SV: Johan Olsson Tysk i Junkboda, Bygdeå
« skrivet: 2017-04-03, 11:52 »
Jag vidhåller att Olof Persson knappast har två söner med namnet Johan i vart fall om han har samma hustru 1661 och 1682. Om Olof Larsson f 1614 fick barn 1638 (Lars) var han då 24 år. Om hustrun var 20 år kan hon ha fött ett barn (Johan) 1661 vid 43 års ålder.

I mantalslängden 1671 står hustru Gunilla för gården och avkortningarna 1671 tyder på att gården var ett "brände hemman". Kanske dog Olof Larsson omkr. 1670. När Lars Olofsson omkr. 1672 övertar gården tar han kanske ansvar för den ca 11:årige Johan, som för en son. Detta kan i så fall ha gjort att släktskapet i senare led var mer av ett kusinskap än ett tremänningskap.   

Kan det i Junkboda 1661 ha funnits en tredje Olof (soldat?), som kan vara Johans far?   

126
Bygdeå / SV: Johan Olsson Tysk i Junkboda, Bygdeå
« skrivet: 2017-03-28, 15:29 »
Tack!
Jag har nu själv sett att Johan Olofsson i Junkboda konfirmerades 1672 ... på 11:året ..., dvs. att han kan beräknas vara född 1661. Att Olof Larsson f 1614 är ca 47 år när Johan Olofsson föds utesluter ju inte att han är Johans far.

Om jag har antecknat rätt från mantalslängderna har Olof Persson f 1636 hustru först i längden för 1663. Detta talar för att han inte har någon son 1661.

Din uppgift om att förmyndarna för Johans barnbarn var "skylda" stärker min uppfattning om att Johan Olofsson är från Junkboda 2 och inte Junkboda 1.

127
Bygdeå / Johan Olsson Tysk i Junkboda, Bygdeå
« skrivet: 2017-03-22, 17:22 »
Flera forskare uppger på Internet att soldaten Johan Olsson Tysk f 1661? är son till Olof Persson f 1636?, som finns i mantalslängden för Junkboda fr.o.m. 1662. Men, denne Olof Persson har en son Johan, som konfirmerades 1693 på 11:e året från midsommar och som därför kan beräknas vara f 1682 (genea.se).

Kan Johan Tysk därför i stället vara son till Olof Larsson f 1614 och alltså en 23  år yngre bror till Lars Olofsson f 1638? Johan Tysks son Per Johansson Tysk f 1691? var 1720 antagen som soldat på rote 16 i Bygdeå. År 1728 var Olof Larsson (f. 1678?) och Anders Andersson rotehållare för denna rote (Kenneth Mossberg).

Efter Per Johansson Tysks död i Näs 1747 blev Nils Jonsson i Bäck och Lars Olofsson i Junkboda förmyndare för Pers omyndiga barn. Denne Lars Olofsson f 1714 på Junkboda 2,  var f.ö. 1741 antagen som soldat på rote 16, dvs. den som han själv och Isac Larsson var rotehållare för år 1742 (Kenneth Mossberg). Var alltså Lars Olofsson tremänning till Pers barn?
(Födelseår med ? betyder att jag inte vet hur åren beräknats)

Sidor: [1]