Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Markus Gunshaga
501
« skrivet: 2021-09-12, 20:34 »
Hej Johan!
Denna vigselnotis hade jag tydligen missat, vad intressant! Jacob sägs vara ”Lådemachare gesällen”, vilket ju är precis vad Jacob i Kristianstad sägs vara vid sin vigsel 1768. Jag testade att leta upp lådmakargesällen i rullorna, och fann honom under Tygkompaniet i generalmönsterrullan för Artilleriregementet 1744 (mönstringen skedde 1744 12/7), ”Lådemakare Gesäll Jacob Bruse [född i] Skåne. 23 ¾ [år gammal] 5/6[dels tjänsteår] Lärt Snickar[hantverket]” (A0029901_00160).
Därmed får man ett ungefärligt födelsedatum i november 1720 – och födelseorten Skåne, vilket ju stämmer mycket bättre i sammanhanget – samt att han antogs vid Artilleriregementet runt september 1743 – vilket ju är exakt den månad då skulden omnämns i Lunds kämnärsrätts dombok. Denna skuld blir dock betald till slut, så det var nog inte därför Jacob lämnade snickeriet i Lund, men domboksnotisen avslöjar en annan förklaring till varför han tycks ha skyndat sig till artilleriet. Det sägs nämligen att snickarmästaren Nils Månsson kräver att Lunds kämnärsrätt ska döma Grenander till att betala skulden, inte bara för att Grenander skrivit på ett kontrakt utan dessutom för att Nils Månsson ”fruktar att han sent eller aldrig får sin betalning igen av Jacob Bruse, och han själv är en fattig man, så har han hittills icke fullgjort sitt löfte”. Om nu Jacob var så fattig så att han inte kunde betala skulden till Nils Månsson, så orkade han kanske inte uthärda fler läroår som fattig snickarlärling – och valde istället den omedelbara inkomsten vid Artilleriregementet.
Efterföljande generalmönsterrulla för Artilleriregementet upprättas 1754, då man hittar Jacob Bruse under Tygkompaniet i Kristianstads garnison. Han sägs då (1754 3/9) vara lådmakare, 34 år gammal, ha 10 år och 11 månaders tjänstetid, vara född i Skåne samt gift (A0029905_00425). Därefter finner man Jacob under samma kompani och garnison i generalmönsterrullan 1768 (1768 26/7), då han sägs vara lådmakarmästare, 47 år och 10 månader gammal, 25 år och 3 månaders tjänstetid, född i Skåne samt gift (A0029919_00401).
Man kan väl därmed avfärda ”Västergötland” (1795) som födelseort, och med ganska stor säkerhet kunna knyta ihop snickarlärlingen i Lund med lådmakargesällen i Malmö och tygsergeanten i Kristianstad – för i Kristianstads stadsförsamlings kyrkobok 1763 finner man nämligen att ”d: 12 Junj begrofs Artillerie Lådemakaren Jacob Bruses hustru Johanna Olufs dotter, som 81 år gammal, d: 8 Junj dödde utaf ålderdoms swaghet” (C0060785_00218), vilket ju stämmer perfekt in på vigselnotisen i Malmö garnisonsförsamling 1743.
502
« skrivet: 2021-09-12, 17:44 »
Hej Annette! Så roligt att höra att jag är avlägset släkt med din man, då vet jag hur det ligger till!  Och jag märkte nu förresten att det var många år sedan jag utforskade denna familj, så jag upptäckte att även jag har slarvat med anteckningarna – men nu efter ditt inlägg har jag kontrollerat och kompletterat källorna, så att allt är korrekt, och får därför tacka dig så hjärtligt tillbaka! 
503
« skrivet: 2021-09-12, 17:42 »
Hej Emily! Jag upptäckte nu att Institutet för språk och folkminnen tydligen också har varit inne på att det kan finnas en koppling mellan Englandshus och Hollandshus, för i Skånsk ortnamnsdatabas har man gjort en anteckning under källexemplet Hollandshus 1804 ”Hollandshus (överstruket, står i förteckningen, en husf.l., upptaget efter Englandshus!)”. Det verkar alltså som att en av Hybys husförhörslängder först räknar upp Englandshus och sedan Hollandshus direkt efter. Vad detta innebär kan man ju fråga sig, men Institutet för språk och folkminnen tyckte i varje fall att det var värt att anmärka. Då bör de båda husen åtminstone ha legat i närheten av varandra, för jag vill minnas att gårdarna fördes in i husförhörslängderna allteftersom prästen gick från gård till gård – och i så fall bör han ju alltså ha gått direkt över till Hollandshus efter att ha hållit husförhör i Englandshus? 
504
« skrivet: 2021-09-12, 16:02 »
Hej Rolf!
Jag tyckte att detta lät spännande och har nu vid två tillfällen försökt hitta R. V. Villiam, men en person med detta (eller ett liknande) namn finner jag ingenstans i de källor, register eller sökingångar som finns till buds. Jag får nog därför instämma i att R. V. Villiam antagligen är en pseudonym; kanske var det lite känsligt att någon avslöjade kungafamiljens matvanor?
Något jag reagerar på är dock att Villiam så tydligt sägs ha varit köksmästare hos änkedrottningen; jag testade att se vilka herrar som innehaft denna tjänst, men tyvärr är ju Hovförsamlingens husförhörslängd under 1840-talet inte uppställd på hovstater utan på efternamn – och vi har ju redan konstaterat att Villiam måste vara en pseudonym.
Om uppgifterna stämmer, även om själva namnet är en pseudonym, så bör alltså personen ifråga ha varit köksmästare hos Desideria, som blev änkedrottning 1844, och avslutat denna tjänst innan boken gavs ut 1853, eftersom han redan i samtida tidningsannonser sägs vara ”f. d. köksmästare hos h. m. enkedrottningen”.
Jag testade att söka i olika pseudonymlistor, men där fann jag ingenting, så frågan är om köksmästarens identitet någonsin avslöjades? I Hjalmar Linnströms Svenskt boklexikon, band 2 (1884), sid. 813, finner man i varje fall ännu ”Villiam, R. V., (kock hos drottning Desideria). Mästerkocken […] af… , f. d. köksmästare hos h. m. enkedrottningen.” På vilket sätt har förresten denne person fångat ditt intresse?
505
« skrivet: 2021-09-12, 15:59 »
Hej! Jag upptäckte nyligen en anfader, som hösten 1717 var i tjänst i Hällestads prästgård utanför Lund. Där gjorde han prästens piga med barn, och tanken var att det skulle bli äktenskap, men i domböckerna kan man läsa att han i fruktan för att bli tvångsutskriven som soldat istället frivilligt lät sig värvas som ”trossdräng vid sjätte truppen av friryttarna”. Detta ändras sedan till ”trossdräng vid sjätte truppen av [Kungl. Maj:ts] livskvadron”, och man får veta att mannen ifråga följde med fälttåget till Norge och ännu inte hade avhörts i oktober 1719. På http://www.osterlen.com/slaktforskning/krigsmakt.htm fann jag lite information om ” Kungl. Maj:ts Livskvadron (1716–1718)”, som mycket riktigt ska ha deltagit i norska fälttåget och som vid mönstringen 1718 bestod av två avdelningar om vardera tre troppar, men som sedan upplästes efter Karl XII:s begravning 1719. Jag undersökte förgäves generalmönsterrullorna, men gjorde till slut ett fynd bland Rullor 1620–1723, volym nr. 1717:10. Där finner man nämligen ”Anno 1717 Åhrs General Rulla På Hans Kongl: Maij:ttz Lijf Drabanter och Lijf Esquadron”, som mycket riktigt hade sex troppar med tillhörande trossdrängar. Nu ska ju mannen från Hällestad ha blivit trossdräng i januari 1718, men några senare rullor än 1717 för Livskvadronen lyckas jag inte hitta, trots att en sådan ju omnämns på http://www.osterlen.com/slaktforskning/krigsmakt.htm. Vet någon var man kan finna rullor för Livdrabanterna i allmänhet och Livskvadronen i synnerhet åren 1718–1719?
506
« skrivet: 2021-09-12, 15:54 »
I Lunds kämnärsrätts dombok 1743 13/9 § 1 (Lunds kämnärsrätts arkiv, vol. AIa:39, 1743, opag.) finner man denna intressanta notis:
”Beviste sig snickaren mäster Nils Månsson till i dag hava låtit uppstämma skräddaren mäster Petter Grenander för aderton Dr. S:mt skuldfordran, som han efter dess d: 2 sistlidne augusti utgivne förskrivning påtagit sig för dess syskonebarn snickargesällen Jacob Bruse”.
Skräddarmästaren Petter Grenander (ca 1715–1748), son till kornetten, sedermera klockaren i Ravlunda & Brösarp, Nils Grenander och Ingrid Brita Bruce, hade alltså 1743 sin kusin Jacob Bruce som gesäll hos snickarmästaren Nils Månsson i Lund. Tyvärr lyckas jag inte hitta denne Jacob i Lunds snickarämbetets protokoll 1730–1750 (det närmaste är gossen Jacob Persson, som inskrivs i Lunds snickarämbete 1738 5/1 hos mästaren Lars Månsson och utskrivs 1741 25/6, men han sägs vara född i Gullarp, och är med största sannolikhet identisk med klockaren Per Gullerus’ son, född 1721 i Gullarp), men någon annan har kanske stött på honom i samband med Bruce-forskning i Skåne? Vem kan han vara son till, som alltså måste ha varit en bror till Ingrid Brita Bruce?
Det finns en Jacob Bruse (född ca 1720, död 1805 12/5 i Kristianstads stadsförsamling) som vid vigseln 1768 25/3 i Kristianstads stadsförsamling med pigan Margareta Carlsdotter (död 1793 24/7 enligt hennes bouppt.) sägs vara lådmakare vid artilleriet; ett par andra snickargesäller från Lund blev sedermera just lådmakare vid artilleriet i Kristianstad, så detta kändes som ett hett spår.
Jacob Bruse i Kristianstad kallas tygsergeant vid hustruns död 1793 och tyggårdssergeant vid sin egen död 1805; i hans bouppteckning 1805 21/5 (Kristianstads rådh. och mag. FIa:205, 1805, sid. 430) sägs det att han saknade bröstarvingar, men att han 1800 6/3 med tillägg 1805 18/1 hade testamenterat all kvarlåtenskap till sin avlidna hustrus brorsdotter Bengta Rasmusdotter ”för 13. års trogen tjenst, hwarföre hon eij fådt någon Lön”. Som ett lustigt sammanträffande sägs det även i ingressen att denna brorsdotter Bengta numera var gift med skräddaren Grenander (!).
Jag har lyckats finna Jacob Bruse i en enda generalmönsterrulla, nämligen för Wendes artilleriregemente 1795 då Tygstaten i Kristianstad mönstrades 1795 13/5; tygsergeanten med lådmakarmästares lön Jacob Bruse, som anges vara 74 år och 5 månader gammal samt född i Västergötland (!). Detta är kanske dödsstöten för hypotesen att skräddarmästaren Nils Grenanders kusin Jacob Bruse i Lund är identisk med lådmakaren med samma namn i Kristianstad, men jag är för dåligt insatt i ”Brusarna” för att våga uttala mig.
507
« skrivet: 2021-09-11, 14:31 »
Hej Thomas!
Jag skulle gissa att kistan inte syftar på någon form av straffstock utan på häktet, vilket känns än mer logiskt när det ju sägs att Gertrud sitter där över natten. I SAOB finner man i varje fall under den femte beskrivningen av substantivet kista ”(numera bl. någon gång arkaiserande) häkte, fängelse”, och sedan några exempel såsom ”hade…kastat Nils Jönson i Kijstan” (1676) och ”Den hvilken under påstående Blåsning beträdes […] kommer derofvanuppå, att sitta natt och dag i kistan” (1785).
Min tydning av notisen, med mina egna tillägg i blått och instämmanden i grönt för de ord du själv varit osäker på, men som du tytt korrekt, ser ut som följer:
”Samma dagh angaf Anders Pedersson i Hökhult Länsman uthi Fröerydz giäld en
gift mans ächta hustru Jöns Jacobssons i Åslatorp hustru Ingebor Pedersdotter
at itt lätfärdigt tillförena quinfolk Jiertud Jonsdotter till tienst i Åslatorp, at
hon sin matmoder hustru Ingebor hafuer illa uthfördt för itt barn hema mis
gieldt och blev dödhfödt, och Giertrud skulle hafua i bygden uthfördt, thet barnet war
fulgångit fulbordat och icke dödt födt, således hustru Ingebor illa beryktat effter
hon war änkia och gift wider en ung Ryttare Jöns Jacobsson i Åslatorp, men Jöns
Jacobsson för swarar sin hustru Ingebor och kannes wider barnet häfdan* och wara
thess sanna barnafader och gör sin hustru oskyldig för Lägrismål med annor manfolk
och aldrig wara sin fosters dödz willia wållande, omsider bekänner Jiertrud
hon weth ther till ingen beskedh och bodz** före, och gifwer till förnimma hon haf
wer ther till inge i råd eller styrkio med sig. Jiertrud hafuer intet at böta med
och will ingen för henne borga, Jiertrud sattis i kistan till morgonen, nu betygar gran
na af samma bygd thet hustru Ingabor lade ingen dulsmål hwarken å barn
eller byrda sin***. Sententia Rättens mening folgde hustru Ingabor frij sades för
sådana mistanke wanryckte ath wara sins fosters med willie dödz wållande
utan Gud täckes annat synerliget uppenbara låta, och hwilken så dät
före kastar och mechtar bewijsa skall wara för tänckt andre gå thet straff som
Sweriges och gudz Lagh innehålla.”
* ”kannes (kännes, men de har glömt prickarna över ä?) wider barnet häfdan” = vidkänns barnets hävdande.
** ”ingen beskedh och bodz” = inga bud och besked, som väl uttrycket oftast skrivs.
*** ”lade ingen dulsmål (döljsmål) hwarken å barn eller byrda sin” = dolde varken barnet eller börden (förlossningen).
508
« skrivet: 2021-09-10, 18:51 »
Hej Anita!
En sån härligt innehållsrik dödsnotis! Jag tyder den såhär:
”d. 9. Gamle och hederl. Sochneman uti Binga, Carl Persson.
Han född A. 1664 i Hiortzb. Sochn och Dagztorp, Fadren bonden
Per Carlsson, Modren Elin Håkansdr. Då han 11 åhr, kom i
tienst i Edestad Sochn. Sedan gift 1:a g:n med pigan Inger Jöns
dr. i Binga, i 23 ½ åhr, fådt 5 barn, af h[wil]ka allenast 1 dotter lef[we]r.
Efter ½ års Enklinge-tid gift med sin nu warande Enka
då ock Enka, Sissa Hansdr. i 27 åhr, fådt 3 barn, som alla
lef[w]a. Han förde ett mycket fromt och stilla lef[we]rne. Ifrån Wårfru
tid warit sängliggande af swår siukdom. dödde d. 29. Oct. 76. åhr.”
509
« skrivet: 2021-09-10, 12:11 »
Per Persson hinner precis komma med i Lommas första mer detaljerade husförhörslängd, som täcker åren 1813–1817 (Lomma AI:2, sid. 9). Där finns han antecknad som husman under gården Lomma nr. 3, född 1772 10/5 i Lomma, samt ”död 11 Dec. 1813”.
510
« skrivet: 2021-09-10, 12:07 »
Hej Annette!
Per Persson (som var bror till min farfars farmors morfars mor) var inte född, utan döpt den 10 maj 1772 i Lomma (Lomma CI:2, sid. 321). De flesta födelse- och dopnotiser vid denna tid anger inte födelsedatumet utan endast dopdatumet, vilket i många fall har fått följa med in i husförhörslängderna som födelsedatum – vilket tycks vara fallet med Per Persson.
Föräldrarna var hemmansåbon Per Bengtsson (döpt 1715 20/2 i Lomma, begravd 1772 18/3 i Lomma) och hans hustru Maria Mickelsdotter (döpt 1740 29/6 i Lomma, död 1805 15/2 i Lomma) på gården Lomma nr. 2. Per Persson var som synes född efter sin faders död, och den kortfattade dopnotisen 1772 anger att ”[maj den] 10. eller 3die Söndagen effter påska, döptes Per Bengtz änkas lilla son här af byen, wijd Namn Pär” (Lomma CI:2, sid. 321). Det var en vanlig hedersbetygelse att postumt födda barn fick bära sin avlidne faders förnamn, vilket även tycks ha varit fallet här.
Jag har fått fram att Per Persson gifte sig 1800 20/5 i Lomma med Kjerstina Henriksdotter (1772–1851), och att de tillsammans fick fyra (fanns det kanske fler?) barn, Anders (1801- ), Jacob (1804–1858), Jöns (1808- ) och Anna (1812- ) – jag gissar att du härstammar från något av dessa fyra barn?
511
« skrivet: 2021-09-08, 15:38 »
Jag instämmer mestadels med Åkes tydning, är lite osäker på ordet ”nöjde” i min egen tydning, och tycker att skrivarens ”e” och ”a” emellanåt är till förväxling lika – men jag skulle i alla fall vilja tyda notisen såhär:
”dessa ächta folck
hafwa altid gud-
frugtigt, wäl
och nöjde lefvat och
doge båda i Hetsig
feber, i en säng, som
började nu vara mät-
te af ålder och lef-
vande. De hafva ock
warit af allom alltid
älskade och achtade.
Hafwa ock lefvat samman
i et liuft ächtenskap
54 åhr.”
512
« skrivet: 2021-09-04, 17:51 »
Hej Niclas!
När jag myndighetsforskade i ett helt annat sammanhang fann jag vid ett tillfälle en årgång som omfattade flera volymer; jag stötte då på samma problem som du, alltså att jag inte fann ärendet i den aktuella volymen – men då visade sig att registret för hela årgången fanns i den första volymen, och alltså gällde för alla de fyra volymerna för den aktuella årgången.
Jag misstänker att samma situation gäller i de volymer du kikat i; som du säger innehåller ju den första volymen för 1906 års protokoll i civilmål (A1:225) ”1-170”, som jag misstänker syftar på ärendenummer snarare än sidnummer. Därefter följer ytterligare fem volymer från 1906, varav den fjärde, alltså A1:229, sägs innehålla ”616-800”. Jag skulle gissa att det är i denna volym du bör finna 627, alltså civilmål nummer 627 år 1906.
513
« skrivet: 2021-09-04, 00:49 »
Hej Tobias!
Jag får det till att ”til de omyndigas Räts bewakande, war d[en] afl[idnes] broder tilstädes tillika förutnämda swärsonner, ock Pål Jönsson i Käreberga, såsom änkjans gode man åboen Nils Sonasson i Qwidinge”.
Min förhoppning var att den avlidnes broders namn skulle finnas med i slutet av bouppteckningen, men där räknas endast änkan, svärsönerna och Pål Jönsson upp, samt Ola Olsson som tycks ha varit värderingsman / den som upprättade bouppteckningen. Pål Jönssons koppling till sterbhuset anges ju dock inte i ingressen, och med tanke på att den avlidne ju hette Nils Jönsson så funderar jag på om man inte slarvat i ingressen och att alltså den närvarande Pål Jönsson, vars relation till sterbhuset inte närmare specificeras, är identisk med den närvarande brodern som inte namnges?
514
« skrivet: 2021-08-30, 23:10 »
Smart tänkt, Maud! Vad roligt att min misstanke om hypertonia visade sig vara korrekt, men det var ju skrämmande mycket som hade fallit bort eller förvanskats på väg till SCB-utdraget i Lofta… v.o.c. (eller VOC) är tydligen en vedertagen förkortning av vitium organicum cordis (organiskt hjärtfel), så där lärde jag mig något nytt! Jag gissar att det osäkra ordet är ett slarvigt skrivet valv, så att det ska vara insufficientia valv[ulae] aortae, alltså bristfällighet eller svaghet i aortaklaffen)?
515
« skrivet: 2021-08-30, 17:13 »
Hej Niklas!
Den första raden får jag till fract[ura] colli fem[oris], vilket jag skulle vilja översätta till fraktur på lårbenshalsen. Det första ordet på nedersta raden är dext[ris] (”höger”), vilket hör till raden ovanför och alltså anger att frakturen satt på höger lårbenshals.
Därefter har vi den bidragande dödsorsaken, som jag skulle vilja utläsa som hypertr[ophia]. Detta innebär att något har förstorats eller förtjockats, men denna diagnos har jag tidigare bara sett som förled i exempelvis diagnosen ”hypertrophia cordis” (förstorat hjärta), plus att jag egentligen inte tycker att t:et liknar ”t” i ”fract.” och ”dext.”. Jag funderade istället på om dödsorsaken kunde vara ”hypertonia” (högt blodtryck), men där är ju också ett ”t” efter ”hyper-”, så det ser inte heller rätt ut. Förhoppningsvis har någon annan ett bättre förslag?
516
« skrivet: 2021-08-30, 13:15 »
Hej Emily! Skånsk ortnamnsdatabas anger att Englandshus är belagt i källorna första gången i kyrkoboken 1721, som ”Ängelandzhuset”. Ett exempel ur kyrkoboken 1736 omnämner ”Engeledzhuset”, utan någon närmare beskrivning av varken lokalisering i Hyby socken eller språklig bakgrund, och här kan man ju nästan misstänka att England- är en feltolkad vidareutveckling av ordet ängaled, som man bland annat finner i databasen under Hököpinge socken som ”infartsgrind till ängar i Hököpinge” ( le eller led är tydligen ett gammalt ord för grind). Min gissning är alltså att det först funnits en grind till ängar någonstans i Hyby socken, en ängaled, och vid denna grind har det uppförts ett litet hus, ett ängaledshus, som sedan blev språkligt förvanskat till Englandshuset. Hollandshus tycks vara mer svårförklarat; Skånsk ortnamnsdatabas anger att platsen omnämns första gången i en (Hyby, antar jag) kyrkobok 1766, men nämner också i ett exempel från 1914 att Hollandshus ska ha varit en avsöndring från gården Råbergsslätt nr. 1. Från ekonomiska kartan 1917 hämtar databasen att Hollandshus var en ”gård å Råbergsslätt”, men 1943 en ”gård å Hyby nr 1” (?). Från 1972 finner man ett exempel som preciserar platsen till Råbergsslätt nr. 1:4. En odaterad anteckning (1928?) i databasen säger att Hollandshus var ”Urspr. torp, belagt 1766, numera avs. från Råbergsslätt.” Hollandshus bör alltså ha legat någonstans i Råbergsslätts by, men varifrån namnet kommer är svårare att säga.
517
« skrivet: 2021-08-28, 12:50 »
Hej Dag!
Tills du själv får möjlighet att undersöka dopfatet så instämmer jag i din gissning att Karins efternamn måste blivit feltolkat. Jag har kikat på ett antal skånska dopfat från denna tid, och min erfarenhet är att stämplade eller ristade C ofta är svåra att skilja från G, och att det tecken som påminner om en ”trea” markerar ljudet / ändelsen ”tz” eller ”z”. Utifrån tolkningen ”GET3VI3” är jag därför ganska säker på att Karrens namn på dopfatet måste vara Cetzvi(t)z – vilket ju är så nära Citzwitz man kan komma.
Angående årtalet 1642 så är min erfarenhet att det i regel var då föremålet skänktes till kyrkan, oftast utan någon annan anledning än "Gud till ära och kyrkan till sirat", men man ska aldrig säga aldrig, för det kan ju hända att Jens och Karen skänkte dopfatet i samband med sitt giftermål.
Rörande Gagge och Halmstads socken så fann först inte heller jag någon uppenbar koppling, men plötsligt fick jag upp ett spår via legenden om adelsmannen Gagge som dödade Kågeröds förste lutherske präst under pågående gudstjänst. Gunnar Carlquist, mannen bakom Lunds stifts herdaminne, konstaterar att legenden tycks ha varit ett missförstånd, samt att adelsmannen inte alls kan ha hetat Gagge – och under sitt resonerande lämnar Carlquist intressanta uppgifter rörande Gagges koppling till Halmstads socken. Han skriver nämligen att:
”i början av 1600-talet [kom] Bolstofta genom arv från släkten Ulfeld […] i händerna på en medl. av släkten Gagge, vars arvingar synes ha haft gården till 1670-talet.” (Lunds stifts herdaminne, band 8, 1961, sid. 446).
Det fanns alltså en koppling mellan Gagge och gården / byn Bolstofta i Halmstads socken, åtminstone från tidigt 1600-tal till och med 1670-talet, och det passar ju bra in på Jens Gagge och årtalet 1642?
518
« skrivet: 2021-08-18, 14:18 »
Till Kalles fina tydning har jag endast följande kompletteringar; vad "Ch." före "nr. 56" innebär blir jag dock inte klok på, kan de syfta på "Charta", att de alltså hänvisar till en karta där den nämnda tomten fanns med?:
"Efter uppläsandet häraf förewistes till bewisan[-]
de af förre ägarens åtkomst denna R[ådhus]Rätts
fastebref af den 13 febr. 1809 af innehåll att
förre Lif Grenadieren Wilhelm Hagberg för 19 R[iksd]d[aler]
21 [skilling] 4 r[unstycken] R[iks]g[ä]ld inköpt af garfwaren Jonas
Söderstrand och dess swåger Erik Ljungqvist
den nu försålde hälften af gården å
hospitalsgrund part nr. 31 och ? nr. 56 i hos-
pitalsqvarteret; Och aktade R[ådhus]R[ätte]n alltså
skäligt att å förenämnde halfwa gård
nu meddela första laga uppbu-
det till förmån för arbetskarlen
Jonas Andersson och dess hustru som den
samma inköpt för 86 R[iks]d[aler] 32 [skilling] B[an]co; dock
erinras om hembud till widerbo och nabo."
519
« skrivet: 2021-08-15, 12:55 »
Hej!
Den första bokstaven ser i så fall väldigt märkligt ut, men kan det möjligtvis stå ”Grönlands fararen”? En grönlandsfarare är enligt Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) ”resande till Grönland; särs. befälhavare eller besättningsman på grönlandsfarare”, vilket i sin tur beskrivs som ett ”fartyg som går i trafik på Grönland eller användes till valfångst i farvattnen däromkring”.
520
« skrivet: 2021-08-11, 13:59 »
Hej Magnus!
Vad roligt att du delar med dig av denna dom! Jag forskar själv kring skånska klockare i allmänhet och har grävt i fallet med Agnes, och lyckades då få tag på häradsrättens dom, utan att nå fram till hovrättsdomen – men här har vi den ju! Fick du information från Riksarkivet om den exakta volymbeteckningen för denna dombok? Jag tyder domen såhär, med moderniserad svenska:
”Anno 1713 den 17 juni förehades och resolverades följande kriminal ifrån Skåne.
Hr vice presidenten välborne Nils Lilliecreutz.
Herrar assessorer HS. OS. OL. HS. NS. JC. NS.
Tingsrättens i Skytts härad rannsakning och dom angående korpralskan Agnes Fabricia
som begått dråp uppå gossen Johan Håkansson 16 år gammal, skolandes efter hennes egen bekännelse således vara tillgånget; att sedan hon emot aftonen gått uti en hage eller trädgård som ligger intill korpralens hus, varest som hon tyckte, skall en kullot gosse kommit för henne och spelat på viol samt velat tvinga henne att dansa, men som hon skall jämväl förra året varit framme för samma gosse, visade hon nu honom ifrån sig, tagandes sitt kläde som hon hade i handen, varmed hon slog efter honom, jämväl och med en käpp eller trä som hon kastat, gjorde av med honom, och då hon hörde att han skrek mycket illa, har hon skyndat sig ur hagen och ropat på tvenne ryttare som skulle hjälpa upp gossen, berättandes hon och sig gärna dött för gossen efter hon mycket älskat honom, men därför slagit efter honom att han ville truga henne att dansa.
Nämndemannen Per Båth och de flera som besiktigat den döda gossens kropp, betygat, att på honom ingen vidare åkomma funnits än en röd plätt rätt vid tinningen och högra örat, havandes ryttarna som uppå Agnes’ ropande kommit att hjälpa upp gossen, sett honom hava en halsduk om halsen knuten under hakan, vilken korpralen skall bortlöst, därtill han för tingsrätten nekat; hustru Sissa Andersdotter och Mätta Sjuvensdotter hava edligen betygat, den förra att hon några timmar förrän gossen blev dödad, sett korpralen hålla sin hustru i håret, jämväl den senarer att korpralskan sagt för henne det hon stått utanför stugdörren och hört korpralen sagt det han skulle slå en arm eller ben av henne, varföre hon bett denne gossen gå i hagen att plocka kål, dit hon strax gått efter och vridit ett kläde om halsen på honom samt således strypt, då hon och sagt för Mätta det hon ärnat dränka sig, men fruktade om hon då skulle finna nåd hos gud, sägandes sig hellre vilja undergå allt straff än bygga dagligt helvete, bedjandes gud bevara var ärlig hustru och piga för en sådan man, och skulle hon intet kunna beskriva allt det han gjort henne om hon hade papper som stuggolvet voro stort till, därtill med har korpralens piga Ingeborg Bengtsdotter på sin ed utsagt, att Agnes på tillfrågan sagt sig gjort denna gärning efter hon var ledsen att leva, samt att hon några dagar tillförne varit illa till pass i huvudet och dessutom gråtit och jämrat sig, jämväl när korpralen en gång var borta, har det kommit åt henne att hon sånär gjort av med ett barn, så att korpralen måst giva goda ord, innan han kunnat blidka henne och till rätta föra, sägandes och det något klammeri då och då korpralen och dess hustru emellan varit, men att Fabricia icke alltid voro rätt sund kunde hon med säkerhet betyga;
den döde gossens bröder, hava förmält att Agnes alltid gjort gossen mycket gott, kunnandes intet tro det hon varit vid sina sinnen, då hon denna gärning begått, havandes och ryttarna Per Nilsson och Gustaf Bruse edligen bevittnat att Agnes ofta varit svårmodig och därtill huvudsvag;
hustru Elsa Månsdotter också berättat att då hon förleden höst en gång kommit till korpralen och, som hon ej fann Agnes hemma, gått uti den hagen som denna gärning gjordes, finnandes henne där för sig, dansande och sjungande, då hon sagt till Elsa, här är en kullot pojk som spelar hjärtligt väl, och är sådant gästabud som I hustru Elsa intet må vara med uti, varav Elsa blivit rädd, och gått strax in, samt det för korpralen berättat, men då de kommit ut igen bägge två, var hon där intet, utan fanns under en hyll liggandes i en annan hage alldeles avmattad.
Tingsrätten har i så beskaffat mål dömt hustru Agnes Fabricia i följe av det 15 kapitlet dråpmålsbalken med vådabalken uti vådabot erlägga 9 mark silvermynt, dock sådant Kongl. rätten nödigt att av en extraordinarie domare en vidare rannsakning anställas måtte om Agnes Fabricias tillförne förda leverne och tillstånd med mera som till upplysning i saken tjäna kunde, vilken rannsakning inkommit och som därutav befanns en stor olikhet vid vittnens utsagor och besynnerligen prästernas gjorda berättelse om hennes tillstånd, så blev däröver vidare rannsakat som akten utvisar.
Resolution:
Kongl. rätten har detta mål hos sig i noga övervägande komma låtit, finnandes väl av första rannsakningen hurusom ryttarna Per Nilsson och Gustaf Bruse tillika med hustru Elsa Månsdotter edligen bevittnat det korpralskan Agnes Fabricia ofta varit svårmodig och dem förekommit som voro hon huvudsvag, havandes jämväl pigan Ingeborg Bengtsdotter betygat det bemälte Agnes Fabricia tillförne av sådant förvirrat sinne sökt göra olycka på ett barn, i anseende vartill samt de flera andragna omständigheter, Tingsrätten konsidererat denna Agnes Fabricia som avvita och således dömt henne att efter 15 kapitlet dråpsmålsbalken med vådabalken plikta nio mark vådabot; men som både av den första och i synnerhet de tvenne senare anbefallda rannsakningar däremot befinnes
1) det avlidne kyrkoherden Aquilonius som varit hennes själasörjare vid sin salighet betygat att han om Agnes Fabricia förut förda leverne innan dråpet skett, intet annat de tvenne åren hon varit vid församlingen förnummit eller förstå kunnat, än att hon varit vid sitt sunda förnuft, och såväl i sitt hus hemma som eljest i lag och sammankomster beskedlig, så att ingen av sockenmännen kunnat hava sådan tanke om henne, havandes hon och alltid begått herrans högvärdiga nattvard och därvid betett sig förnuftig och beredd, men att hon tillförne haft oråd före med ett barn har kyrkoherden ej varit kunnig av något rykte, förrän hon för denna gärning angiven blev, efter vilken tid hon gått i guds hus och med all flit och andäktighet åhört guds ord;
2) har hustru Mätta Sjuvens med vilken Agnes mycket umgåtts och för sin bästa vän förklarat edligen intygat det hon aldrig märkt något fel på hennes förstånd; vilket åtskilliga hennes grannar edligen bestyrkt, jämväl hennes moder och hela nämnden berättat det de aldrig förstått någon sinnesirring av henne förrän denna gärning skedde, utan finnes
3) av Mätta Sjuvensdotters edliga vittnesmål, att strax när dråpet skett, har Agnes sagt för henne, det hon själv bett gossen Johan Håkansson gå i hagen, och till att undslippa sin mans hårdhet honom strypt, samt än vidare bekänt att hon velat dränka sig; men befarat det hon då ej skulle finna nåd hos gud,
4) vittnar likaledes pigan Ingeborg Bengtsdotter som tjänade hos korpralen det Agnes sagt till henne: jag blir intet länge din matmoder, ty jag tagit livet av gossen utav ledsnad till att leva, vilket styrkes av Nils Andersson utsago för vilken hon sagt sig denna gärning gjort på det hon skulle dö, kyrkoherden även och såväl som grannarna och hela nämnden bevittnat att hennes man med henna illa levat, vilken och själv tillstått det han slagit sin hustru så väl dagen förut som något förrän gärningen verkställt blev, att således utav alla omständigheter styrkes, det hon allenast av leda till att leva en så grov gärning på gossen Johan Håkansson sig företagit; alltså kan Kongl. rätten [i anseende till ovanandragna omständigheter] efter 4de kapitlet högmålsbalken samt Kongl. reskriptet av den 22 februari 1705 icke anse henne för avvita, utan pröva skäligt det skall Agne Fabricia som både efter hennes frivilliga bekännelse och eget tillstående samt edliga vittnens utsagor, vetande och viljande begått dråp uppå gossen Johan Håkansson, i förmåga av guds och världslig lag Gen[esis]: 9 v. 5 och 6. och kapitlet dråpmålsbalken med viljabalken sig till välförtjänt straff och androm till skräck och varning mista liv sitt och halshuggas.
Jönköping den 17 juni 1713.
H: Stiernklo
Carl N: Liefwen
H: G: Strömfelt
Nicolaus Silfwerskiöld
J: Kurck
P: N: Stedt.
Exekutionalet underskrevs och avgick till herr generallöjtnant Burenschöld den 19 juni 1713. / Leonhard Hägerhielm
/And. Malmberg
loc & fiscalis.”
Kullot = ”kupig, välvd, konvex; rundad” (SAOB), så den döde gossen var tydligen lite lätt överviktig?
Avvita = ”från vettet; svagsint, vansinnig, galen, fånig” (SAOB).
Genesis = Uppenbarelsebokens 9 kapitel, stycke 5 och 6, ”De fick inte döda dem men plåga dem i fem månader, och plågan som de vållar är som plågan av en skorpion när den stinger en människa. I de dagarna kommer människorna att söka döden, men de skall inte finna den. De kommer att önska sig döden, men döden skall fly ifrån dem.”
[/i]
521
« skrivet: 2021-08-04, 23:33 »
Hej Niklas!
Jag fick det till ”Carellom ventr.”, och började fundera på om det första ordet möjligtvis var en felskrivning av / ett slarvigt skrivet ”Carcinom”; tursamt nog bekräftades min gissning av SCB-utdraget över döda i Linköpings S:t Lars 1939, där dödsorsaken tydligt anges vara ”Carcinom. Ventr”, alltså carcinoma ventriculi, en form av cancer i magsäcken.
522
« skrivet: 2021-08-01, 22:22 »
Hej Lars-Åke!
Det ser ut att vara olika förkortningar av Marasmus senilis + Arteriosclerosis, alltså ålderdomsavtyning i kombination med åderförkalkning.
523
« skrivet: 2021-07-31, 15:53 »
Hej Anita!
”Drängen” Johan Sjöberg anges vara född 1785 i ”Sandby” och hans hustru Hanna Löfström anges vara född 1778 i Fränninge när de bor på på Solberget i Hjärnarps socken, dit de flyttade från Barkåkra 1824 (Hjärnarp AI:2, 1822–1826, sid. 100). På Solberget i Hjärnarps socken dör Johan Sjöberg 1825 25/4 av lungsot (ändrat från uppkastning), begravd 1/5, och han kallas nu inte dräng utan mycket riktigt kusk (Hjärnarp CI:2, 1800–1835, s. 353). Hanna Löfström lever därefter som änka i ytterligare 35 år, och dör 1860 29/12 på Solberget i Hjärnarps socken, begravd 1861 6/1 (Hjärnarp CI:3, 1836–1860, sid. 613).
Åtminstone Johan Sjöbergs födelseort ”Sandby” kräver nog lite detektivarbete för att ringa in, men kanske går det nu att följa paret bakåt i tiden för att hitta mer detaljerade födelsedata?
524
« skrivet: 2021-07-23, 01:56 »
Ja, detta var något av ett mysterium! Jag hoppades att bouppteckningen skulle ge några ledtrådar, men ingressen lyder endast såhär (Medelstads häradsrätts arkiv, vol. FII:83, bouppteckningar och arvskiften 1829, sid. 2091):
”Åhr 1829 den 20de Aug. förRättades uppå anmo-
dan Boupteckning efter Garfware Gesellen
Carl Sanström i Runneby, som den 10 sidstl.
Junii med Döden aflidet, och efterlämnade
Enkan Bengta PettersDotter samt 2ne i ägten-
skap dem emellan samman aflade omyndige
Barn, Nämligen sonen Carl Petter Nära 3 år
och Dotter Matilla 4 år gamla – och en osynelig
ärfwinge som moderen eller Enkan ännu
går med – här wid woro Närwarande änkan
och hännes Broder Swen Pettersson i Risanäs.”
Tyvärr framgår inga fler uppgifter i bouppteckningen rörande Carl Sandströms egen släkt, utöver att han under gäld och skuld anges vara ”skyldig i skulden efter sin moder”; men avslutningsvis antecknar dock en C. P. Hulten att han ”å De omyndigas wägnar förklarar [sig] Nögd”.
Denne Carl Petter Hulten, född 1774 25/4 i Solberga, var faktor och bodde på tomt nr. 99 i Ronneby med sin hustru Ingrid Jönsdotter, född 1787 31/3 i Ronneby, och här kunde man ju tänka sig att det fanns ett släktskap på hustruns sida eftersom Hulten tycks ha övervakat Carl Sandströms barns rättighet – men det visade sig bara att Carl Sandström tydligen var gesäll hos faktor Hulten vid sin död, och bouppteckningen efter Ingrid Jönsdotters föräldrar Jöns Olsson i Ronneby 1827 9/8 (Medelstads häradsrätts arkiv, vol. FII:83 (1829), sid. 1303) och Sigrid Åkesdotter 1830 3/5 (Medelstads häradsrätts arkiv, vol. FII:84 (1830), sid. 667) nämner ingenting om att Carl Sandström var en son.
Jag försökte följa Carl Sandström tillbaka i tiden, och upptäckte då att han var gesäll hos faktor Hulten på nr. 99 redan i början av 1810-talet; han återfinns där i Ronneby AI:13 (1817–1820), sid. 67, AI:10 (1813–1817), sid. 61 samt i AI:9 (1810–1814), sid. 34, där han fortfarande har födelsedatumet 1789 9/8 utan angiven födelseort. I föregående husförhörslängd hittar man varken faktor Hulten eller Carl Sandström på nr. 99 (Ronneby AI:8, 1806–1809, sid. 75), så där försvinner spåret.
Om vi föreställer oss att endast födelseåret har blivit fel så föds det åtminstone en intressant Carl i Ronneby, dock inte 1789 utan 1790 och inte den 9 augusti utan den 31 juli (döpt 5 augusti) som son till Nils Håkansson och hans tillkommande maka Anna Ehrengisselsdotter i Kättorp (Ronneby kyrkoarkiv, vol. CI:7, sid. 309). Tyvärr finner jag ingen bouppteckning efter detta par som kan bekräfta att deras son Carl född 1790 31/7 är identisk med Carl Sandström född 1789 9/8, och det senaste spåret efter Carl född 1790 31/7 är att han ”tagit tjenst hos Carl Jönsson i Möljery” (Ronneby kyrkoarkiv, vol. AI:7, 1805–1810, sid. 53; se nr. 83 Möljeryd i samma volym sid. 124, där jag dock inte hittar Carl), men jag hittar honom ingenstans i vuxen ålder – så det kan ju hända att både födelseår och datum sedan har ändrats, och att han ändå är identisk med Carl Sandström.
525
« skrivet: 2021-07-22, 14:31 »
Tillfällighetsfynd ur Landskronaposten den 27 april 1944:
”ETT 70-ÅRIGT ÄKTENSKAP. Den 10 juli 1891 firades ett bröllop i Tidersrum under stora festligheter. Det var inget vanligt bröllop utan ett stenbröllop, och kontrahenterna, f. d. skräddaren C. F. Ramstedt och hans hustru, respektive 94 och 92 år, blevo hyllade med bl. a. musik av en mässingskvartett. Bland de uppvaktande märktes den äldste av de tio barnen, en 69-årig son med sina två söner, den ene 37 och den andre 40 år, vilka återigen presenterade sina barn, det äldsta 17 år. De gamla hade varit förenade i äktenskap i 70 år. På den tiden voro tydligen inte skilsmässorna så populära som nu.”
526
« skrivet: 2021-07-16, 21:59 »
Hej Hans!
Jag tycker mig läsa att det står Lappska, vilket med tanke på placeringen i kolumnen ”Läser och förstår” kanske får tolkas som att Olof Olofsson läste och förstod på samiska?
527
« skrivet: 2021-07-16, 00:58 »
Hej Annika!
Jag tyder notisen såhär:
”Garf[vare] Ges[ällen] Sandströms Enka Bencta Pehrsdotters äkta son Petter Fredric Sandström i Risanäs. Bars af Torp. Sven Pettersson och dess Hustru i Risanäs. Test. Fisk. Abram Pehrsson och Enkan Segrid Abrahamsdotter i Rby.”
Faderns förnamn anges alltså inte i födelsenotisen, men han hette tydligen Carl Sandström, född 1789 9/8 vilket framgår när familjen antecknas på nr. 98 i Ronneby köping (Ronneby kyrkoarkiv, vol. AI:16, husförhörslängd 1821–1827, bild-ID C0058501_00120); efter hans död flyttar Bengta Persdotter till nr. 24 Risanäs i landsdelen i Ronneby där sonen Carl Petter föds 1829 efter faderns död, och man hittar Bengta där med barnen och nye maken, fiskaren Anders Larsson (Ronneby kyrkoarkiv, vol. AI:20, husförhörslängd 1828–1836, bild-ID C0058505_00127).
528
« skrivet: 2021-07-15, 21:00 »
Hej Eva-Lotte!
Jag får det till att ”Ovennævnte har siden sin Afreise fra sit …land uafbrudt været i Tjeneste hos Hr. Grosserer Brönsted paa St. Thomas, med hvis Familie hun [ved] Midten af indeværende Maaned er ankommen til S[t. Croix] hvorfra hun med Skibet ’Gerson’ agter at begive sig [til] Hjemmet.”
Någon initial på Brönsted anges alltså inte, utan det framgår endast att han var grosserer (grosshandlare). Jag funderar därför på om herrn ifråga kan vara identisk med Thomas William* Brøndsted (1836–1916), som tydligen föddes på St. Thomas där han var ”Merchant and Russian and Austrian / Hungarian consul” enligt en uppgift på Pinterest. Ministerialtidende for kongeriget Danmark for aaret 1874 (sid. 102) omnämner ”Kjøbmand William Brøndsted paa St. Thomas” medan Kongelig dansk hof- og statskalender 1890 (sid. 91) omnämner ”William Brøndsted […] Kjøbmand og russisk Consul paa St. Thomas”. Denne William tycks alltså ha uppehållit sig på St. Thomas mellan åtminstone 1874-1890, och yrket stämmer ju också bra in på Christina Daxbergs arbetsgivare - men frågan är bara var man återfinner honom i folkräkningarna?
529
« skrivet: 2021-07-15, 19:30 »
Hej Anna!
Jag kikade lite på denna familj för ett tag sedan, eftersom min anmoder Elna Svensdotter (ca 1700–1771), gift med Bengt Olsson i Killehusen, tycks vara syster till den ovannämnde och som fadder ofta återkommande Håkan Svensson. Som du säger tycks släktskapet alltså inte ligga på hans utan på hans hustru Eljena Nilsdotters sida, och jag kan bidra med dessa uppgifter:
Håkan Svensson föddes omkring december 1692 och dog 1765 10/2 på Skepparp nr. 6 i Ravlunda), och gifte sig mycket riktigt 1738 12/11 i Ravlunda med Eljena Nilsdotter (född omkring 1715, död 1795 15/4 i Ravlunda, ”Frälse Åboens på N. 6. Skiparp Hans Håkenssons moder Änckan Eljena”). Vid vigseln 1738 var Håkan Svensson dräng från Skipparp medan Eljena Nilsdotter var piga från Killehusen, och i just Killehusen i Ravlunda socken föds faktiskt 1715 22/4 husmannen Nils Hanssons och hans hustru Ingars dotter vid namn ”Elena”, som ju låter ganska likt Eljena? Kanske är detta par alltså även föräldrar till Nils Nilsson född ca 1712 eller hans hustru Anna / Arna?
530
« skrivet: 2021-07-08, 18:26 »
Hej Morgan! Skånsk Ortnamnsdatabas uppger att Fågelsång var insockne frälse till Kulla Gunnarstorp, utan att specificera exakt var i Allerums socken det låg. Där finns även en hänvisning till Fogelsång år 1828 och referensen ”Kullab 1961:23”, som tydligen syftar på Sten Claessons artikel ”Ur Allerums sockens historia I” i Kullabygd 1961 (Kullabygdens hembygdsförenings årsbok). Där verkar det alltså stå mer om Fågelsång, förhoppningsvis med geografiska uppgifter. Annars hittar man idag på en modern karta gatunamnet Fågelsången i det gamla fiskeläget Domsten, tillhörande Allerums socken. Denna gata ligger bara 1,5 km från Kulla Gunnarstorp, så det är kanske inte helt osannolikt att det gamla utsockne frälset Fogelsång genom åren omvandlades till bebyggelsen Fågelsång och sedermera gav upphov till gatunamnet Fågelsången - vilket man förhoppningsvis kan bekräfta eller dementera genom Sten Claessons artikel.
531
« skrivet: 2021-07-08, 00:59 »
Hej Morgan!
Jag får det till att Joen Blomqvist är ”Res. karl:”, alltså reservkarl. Detta är enligt Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) en ”menig indelt soldat som kunde inträda såsom ersättare för (ett rusthålls eller en rotes) ordinarie soldat vid dennes avgång eller som ingick i en för krigsfall avsedd reserv, vargeringskarl”, och detta stämmer bra med marginalanteckningen till höger i samma mantalslängd, ”M[annen] tjenstgörande enligt Commando-Rullan”.
532
« skrivet: 2021-07-07, 14:29 »
Hej Morgan!
Jag tyder notisen såhär:
”No 43 Flyttnings-Attest från Ö. Ljungby d. 27 Octob. 1857.
Drängen Gustaf Persson
Född den 17 Juni 1836 uti Ausås (?)
Kom år 1845 från sistn[ämnda] förs[amling]
Försedlas nu till Ströfvelstorp
Läser innantill c; utantill Luth. Cateches c Förklaringen c
med begrepp c (mycket svagt),
Wid den Hel. Nattwarden sednast d 11 dennas,
Till lefwernet välfrejdad,
Wid förhören försumlig,
utan Äktenskaps-förbindelse e. p.
Är arbetsför, har haft (?) koppor, och är mantals-
skrifwen å No 4 Fastarp, derifrån afskeds-betyg
uppwisats.
Mantalsskrifningen för kommande året är ej här förrättad.
Intygas s[om] ofvan Ut supra
Jonas Centerwall
P. L.”
Marginalanteckningen lyder ”Obs. Attesten ifrån Ausås nämner icke uttryckligen om födelseorten och alls icke om Kopporna”.
533
« skrivet: 2021-07-05, 18:36 »
Det står att systrarna är ”bägge yngre än Brodren”.
534
« skrivet: 2021-07-03, 15:56 »
Hej Sven!
Vilket intressant men sorgligt dokument! Jag tyder texten såhär:
”Som Enkan Stina Bergström d 13 dennes med döden af-
gick, ej allenast uti ett aldeles utfattigt tilstånd, utan hwad än
mera wil säga; lemnade efter sig fyra stycken aldeles wärn-
lösa barn af hwilka det älsta skal wara på 12te året neml. flickan
Maija Stina, 2 st. twillingar på 6te året samt en gåsse på 4de å-
ret; Altså anhålles i djupaste ödmjukhet hos Högrespectiwe
Herrar Directores wid denna Stadens Barnhus In-
rättning det måtte med dessa, i ömkanswärdaste belägen
het försatta barnen, widtagas sådana anstalter, hwarige-
nom de kunna warda räddade ifrån en, dem hotande ound-
wikelig undergång. Deras rätta ålder har man, i brist af
något befinteliget Prästebewis wid Modrens död, ej närmare
i närwarande kunnat upgifwa; framdeles och så fort man
kan hinna så torde det kunna anskaffas, i medlertid är
med deras räddning brådskande. Stockholm d 17 Julii 1786
N: Bonnedal
Past. Adj. vid S. Cathar.
Flickan Brita Stina Bergström befinnes
frisk och helbregda, utom skabb på händerne;
flickan Maja Lovisa Bergström har en stor
swulst på wänstra sidan på halsen och skabb
på händerne, för öfrigt frisk;
Gossen Jan Friedrik Bergström har bråck
i wänstra liumsken, för öfrigt frisk och helbregda,
hwilket härmed intygas. Stockh. d 27 Julii
1786.
Isac Svensson.
Gossen är Intagen under N 275, flickorne Maria
Lovisa N 208 och Brita Stina N 209.”[color=rgba(0, 0, 0, 0)][/color]
535
« skrivet: 2021-06-29, 15:36 »
Hej Bengt-Åke!
Jag tyder notisen såhär:
”D[omi]n[ica] 3: Adv[entus]: begrofz
gamla Carl Olufson
[…] inhys: i Juhlbek;
barnföd i Biörkesåkra,
af ächta Föräldrar,
engång giffter i 34 åhr,
lefwat i ächtenskap 43 åhr, aflat
7. Barn /: neml. 4. söner, 3 dottrar :/
Bodt i Lem[meströ]: by 28. åhr, och
i Juhlbeck 15 åhr.
Döde d. 9. Dec: i stadig tro
på sin Frälsare, hadde
lef[w]at här 77. åhr, ringare
än 4 månader.
Text: ψ. 31. 15. 16.”
Jag gissar att tecknet på sista raden är ett slarvigt skrivet ”psi” från grekiskan, som brukar syfta på Psaltaren – det stämmer också bra in i sammanhanget, eftersom Psaltaren 31:15–16 lyder ”Men jag förtröstar på dig, Herre, jag säger: ’Du är min Gud.’ Min tid står i dina händer, rädda mig från mina fienders hand, från dem som förföljer mig.”
536
« skrivet: 2021-06-28, 11:48 »
Hej Eva!
Vilket intressant dokument! Det är tydligen Färs häradsrätts (via tillförordnande häradsdomarens, hovrättsauskultanten Gustaf Knoch) bekräftelse på sitt utslag den 2 maj 1815 över åboen Nils Anderssons köp år 1813 av utsockne frälsehemmanet Heingetorp nr. 2 från Ola Persson. Jag tyder hela texten såhär (slutet tycks som synes inte ha kommit med?):
”Kongl: Maij:ts
Till Sverige och Norrige
samt
Hertig till Schleswig, Hollstein &&&
Min
Allernådigste Konungs och Herres
Tropligtigste Undersåte
HofRätts Auscultant
och
Tillförordnad Domare
öfver
Frosta och Färs Härader
af
Malmöhus Län uti Hertigdömet Skåne
Jag
GUSTAF KNOCH
Gör veterligt: att då jag År Ett Tusende Åt-
ta Hundrade och på det Femtonde
den Andra dagen i Maij Månad för-
rättade Lagtima SommarTinget med
Färs Härad å Tingsstaden Sjöbo
lät hos mig och sittande Rätt Åboen Ni[ls]
Andersson från Andrarum anhålla om
Laga Fästa och Sköte å Ett Sextonde dels
Mantal af Utsokne Frälse Hemmanet
N:o Två Heingetorp, som Ola Pehrsson
till honom försållt enligt Salubref den
8. Februarii 1813 emot erlaggde Köpeskil-
lingen Ett Tusende Tre Hundrade Åtta-
tio Åtta :/ 1,388 :/ Riksdaler Fyratiotvå skil-
lingar åtta runstycken Banco.
Och emedan af Lagfarts Protocoller-
ne det befinnes att Nils Andersson å berör-
de Hemmansdel erhållit Trenne Laga Upp-
bud; Det Första den 4 Maij 1814, hvil-
ket ock, enligt vid Rättens handlingar
förvaradt bevis, behörigen blifvit kun-
gjordt; Det andra den 8. November sist-
nämde år, och det Tredje den 4 sistlid-
ne Februarii, hvarefter nu å Tinget o-
klandradt laga stånd tillkommit; Allt-
så och i förmågo af 1sta och 4de Capitlen
Jorda Balken, samt Kongl. Förordnin-
gen om Lagfart och Börd af JordaLan-
det den 13. Junii 1800, pröfvar Härads
Rätten rättvist döma Åboen Nils An-
derssons egande rätt till 1/16dels Mantal
af Utsokne Frälse Hemmanet N:o 2 He-
ingetorp för fast och giltig, samt i föll-
je deraf honom detsamma tillegna, att”
537
« skrivet: 2021-06-24, 00:20 »
Hej Viktoria! För ovanlighets skull hade jag stor hjälp av SCB-utdraget, där jag framförallt tydligare kunde se att det står ”Rhachit.”, ”g.” före ”int.” och därefter ”chron.”. Jag skulle därför vilja utläsa dödsorsaken som Rhachit[is]. Catarrh[us]. g[astro]. int[estinalis]. chron[ica]. Bronchit[is]. chron[ica]., alltså (med hopp om att jag får allt rätt) rakitis (engelska sjukan, någon slags inflammation på en del av ryggraden), kronisk inflammation i magtarmsystemet samt kronisk luftrörsinflammation. Den stackars gossen tycks ha dragits med rejäla hälsoproblem. 
538
« skrivet: 2021-06-23, 09:43 »
Hej Mattias!
Jag får det till att Jon Eriksson dör i Bommag[ården] Lerdala; som du säger finns ju denna plats inte med i husförhören, men i Ortnamnsregistret hittar man Bommagården i Lerdala socken med anmärkningen ”Tidigare benämn.: Bomsgården nr 6”. Det verkar alltså som att man får söka Bommagården under Bomsgården?
Dödsorsaken får jag till ”swullnad, som ifr[ån] högra handen slagit in i kroppen”, så Jons högra hand har tydligen svullnat, och sedan har svullnaden spritt sig in till kroppen vilket ledde till döden?
539
« skrivet: 2021-06-20, 15:03 »
Hej!
Min anmoders bror, juristen Nicolaus Theophilus (1541–1604) blev sedermera professor vid Köpenhamns universitet, men vistades under 1560-talet i Stockholm som lärare åt hertig Magnus. Han hade dock besökt Stockholm några år tidigare, för i Dansk biografisk leksikon kan man läsa följande:
”Herudover dyrkede han den latinske digtekunst med nogen succes, udgav et par samlinger af latinske digte, deriblandt de Carmina in Caesares Romanos som han 1562 under et ophold i Sverige i anledning af sin brors bryllup fik trykt, og 1567 opnåede han kejserligt diplom som poëta laureatus. Efter i en kort tid at have været ansat i Sverige i tjeneste hos hertug Magnus, søn af Gustaf Vasa, foretog han rejser til Polen, Italien og Frankrig.”
Den nämnda dikten Carmina in Caesares Romanos finns ännu bevarad hos bland annat Stiftsbiblioteket i Linköping, tryckt 1562 hos boktryckaren Laurentsson i Stockholm som bilaga till Illustrissimo principi ac domino Magno in Ostrogothia, domino suo clementissimo. Kanske finns här fler uppgifter, men än så länge har jag i varje fall funnit en intressant anteckning i Saga och Sed (Annales Academiae Regiae Gustavi Adolphi), 1945, sid. 51:
”År 1562(?) uppträder tysken Nicolaus Theophilus med en latinsk bröllopsdikt till Magnus Johannis, anställd i Gustav Vasas kansli, och hans brud Kristina, dotter till en kyrkoherde i Uppland.”
Nicolaus Theophilus’ broder hette alltså tydligen Magnus Johannis, vilket stämmer bra med att fadern var kyrkoherden Nicolaus Johannis i Flensburg och att även den syster Anna som jag själv härstammar ifrån kallas ”Johannis” i litteraturen. Nu blir man ju nyfiken på om det går att få fram fler uppgifter om denne Magnus Johannis, som tjänstgjorde omkring 1560 i Gustav Vasas kansli och som 1562 gifte sig med kyrkoherdedottern Kristina från Uppland. Finns det någon personhistorisk litteratur rörande personalen i Gustav Vasas kansli? Alla ledtrådar mottages med största tacksamhet!
540
« skrivet: 2021-06-10, 10:12 »
Tyvärr framkommer det inte mycket nytt i hennes dödsnotis, men den fick mig att inse att det i Michael Koehls dödsnotis ovan såklart inte står ”axaritus rosinæ” efter hans namn utan maritus Rosinæ N:, alltså ”make till Rosina (utan känt efternamn)”. Jag tyder notisen såhär:
”Anno Domini millesimo septingentissimo quinquagesimo
quarto die quinto mensis Julij mortua est Rosina Roëslerin
uxor defuncti Michaëlis Koëhl, Sacramentis poenitentiæ,
Eucharistiæ et extremæ unctionis ritem munita, et die
septimo ejusdem mensis a me infra scripto parocho in
Mertzweiller sepulto fuit in cæmeterio eclesiæ, præsentibus
testibus Michaël Koëhl, Joanne Stephano Düwenberger
civibus et mercenariis loci qui signo sua secerunt
declarantes se nescire scribere. Signum Z Michaelis Koëhl
Signum HS Joannis Stephani Düwenberger.
Hr. GG. Roussel parochus loci”.
Vilket jag skulle vilja översätta till:
”I herrens år 1754 den
femte dagen i månaden juli dog Rosina Roesler,
hustru till avlidne Michael Koehl, [genom] den heliga botgörelsen,
nattvarden och sista smörjelseriten beskyddad, och den
sjunde dagen i samma månad av mig nedanskrivne sockenpräst i
Mertzweiller begravd på kyrkogården, närvarande
vittnen Michael Koehl, Johannes Stephan Düwenberger,
invånare och [legosoldater] på orten, vilka med sina bomärken säkrast
intygade då de ej kunde skriva. Signatur Z Michael Koehl.
Signatur HS Johannes Stephan Düwenberger.
Herr G. G. Roussel, ortens sockenpräst.”
541
« skrivet: 2021-06-10, 02:09 »
Hej Nils!
Rickard Lundberg finns med i Gunnar Bergströms bok Stora sjötullen & Lilla tullen i Skåne, Halland och Blekinge samt på Gotland 1658–1765. Biografiska anteckningar (Lund, 1958) på sid. 80 (med förkortningarna utskrivna):
”Lundberg, Rickard, tullskrivare i Karlshamn.
född i Halmstad omkring 1710, antagen i tullverket 1735, tjänstgjorde i Lund och Stockholm innan han kom till Karlshamn.
Gift med Christina Willander
Barn döpta i Lund: Göran Fredrik 1737 16/3, +1763 se Sjöström Blekinge nation 738; Elias 1738 29/4 +späd; Elias 1739 12/6;
Barn födda i Karlshamn: Brita Margareta 1744 30/4 +21/8 samma år; Samuel 1747 15/3.”
Dessa uppgifter kommer antagligen från de personella berättelserna för landtullens personal i Karlshamn 1748, som man hittar i Äldre centrala tullarkiv, Överdirektören vid landtullen (Generallandtullskontoret), Huvudarkivet/Kansliet, volym E3. Där får man veta att Rickard Lundberg det året var tullnär med tullskrivares lön om 100 daler, 38 år gammal samt född i Halmstad varifrån han även kom, antagen 1735, ”I tienstgiörande, medelst siukdom tämmeligen förfallen”, förmögenhet och hushålls styrka ”hustru, 4. Barn, 1. tienstepiga” samt ingen näring bredvid tjänsten utan ”lefwer af tiensten”; tullinspektor Carl Nolleroth antecknar också rörande Rickard Lundberg att ”om han i anseende till dess swaga hellsa af slag blef benådat med pension wore för honom ganska wäl, hälst för dess stora fattigdom” samt att han ”Både förr och under dess tienstetijd i Stockholm säger sig hafwa giort beslag; men här ingen”.
I födelsenotiserna i Lunds domkyrkoförsamling och Karlshamn kallas för övrigt hustrun Christina inte Willander, som Gunnar Bergström anger i sin bok, utan Willand eller Willandt.
542
« skrivet: 2021-06-09, 23:05 »
Hej Thomas!
Jag tyder notisen såhär:
"Twådeelarne i Öfregårdenn Slagery Bäckaby S: upbiuder Nills Josepsonn
förste gångenn, som hans Broder Pehr Josephsonn honom sålt hafwer; dock
skall änkiann hustruu Malin Persdotter denne handell intet gravera,
uthan skall hon i sin lijfztijd sittia odrifwenn, på sin 1/3 som hon nu
åbor, blifwer och hon här brede wid alfwarligen förmaant, att afstå otijdigt
Munbruuk, emoot sin sånahustruu, så kierdt [kärt] henne är att undwijka
answar wid nesta Ting, och derpå fölliande plicht.”
543
« skrivet: 2021-06-08, 20:27 »
Hej Leif!
Det står att Hans Persson ”warit beswärad af en swår bröstsiuka i 4 åhrs tid, men til slut hade stämma på bägge sätten, allenast et dygn, hwar af han under Gudelig beredelse afsomnade”.
Att stämma är understruket gissar jag har med statistiken att göra, alltså att detta ju var den slutliga dödsorsaken som skulle rapporteras in till Statistiska Centralbyrån (uppstartad 1749 under namnet Tabellverket). De ”bägge sätten” blev jag först inte klok på, men enligt Svenska Akademiens Ordbok är stämma en ”sjukdom som kännetecknas av att något hindras eller hämmas”, och därefter omnämns två varianter av stämma, nämligen urinstämma, alltså oförmåga att urinera, och ”vanlig” stämma, alltså förstoppning av avföringen. Jag skulle gissa att dessa är de båda sätten som omnämns i dödboken?
544
« skrivet: 2021-06-08, 13:39 »
Hej Dan! Din släkt har verkligen en intressant historia, så det är kul att kunna hjälpa till med de äldsta släktleden! Den senaste notisen tycks tyvärr bara utvisa att Michael Koehl var gudfader när Johannes Michael Furis barn döptes, men det där legitimæ efter gudföräldrarnas namn kan var intressant eftersom jag gissar / vill minnas att det syftar på att endast personer födda inom äktenskapet fick vara gudföräldrar inom katolska kyrkan. I så fall innebär det att Michael Koehl var född inom äktenskapet, och det är ju alltid något! Jag tyder notisen såhär: ”hodie die decimam Mensis Junij anni Millesimi Septingen- tesimi quadragesimi quarti, a me infra scripto parocho Baptizata est Maria Barbara, filia legitima Joannis Michaëlis Furi i et Catharinæ Kauffman Coniugum Civium in Mertzweiller, nata præteritam die, eiusdem mensis, et anni. patrinus fuit Michaël Köhl civis in Mertzweiller, Matrina Anna Maria Fuss, …nor legitimæ. Antonij Rumbach, civis in Mertzweiller, præsente patre; patrinus, Matrina et pater autem delictem a me interpellati declaraverunt, se nescire scribere. Signum Z patrini. Signum X Matrinae. Signum + Patris. Müller parochus.” Som jag skulle vilja översätta till: ”Idag, den tionde dagen i månaden juni år 1744, av mig nedanskrivne sockenpräst döptes Maria Barbara, legitim dotter av Johannes Michael Furi och Catharina Kauffman, gifta och invånare i Mertzweiller, född dagen förut, samma månad, och år. Gudfader var Michael Köhl, invånare i Mertzweiller, gudmoder Anna Maria Fuss, [?]. Antonius Rumback, invånare i Mertzweiller, närvarade som fadder. Gudfadern, gudmodern och faddern [..................................?], såsom de ej kunde skriva. Gudfaderns signatur. Gudmoderns signatur. Fadderns signatur. Müller, sockenpräst.”
545
« skrivet: 2021-06-05, 19:47 »
Det stämmer! Och det ser ut som att svärsonen Johannes Michael Ober, som var gift med dottern Maria Anna Koehl, intygar dödsfallet. Tyvärr är de två (tre?) orden direkt efter Michaels namn lite för otydliga för att jag ska kunna tyda dem med säkerhet, och jag är inte heller säker på att titeln mercenarius i detta fall verkligen syftar på legosoldat (det kan även tolkas som en allmän löneanställd), men i övrigt tyder jag notisen såhär: ”Anno Domini millesimo septingentissimo quinquag- esimo quarto die decimo mensis January mortuus est Michael Koëhl axaritus rosinæ n: civis et mercenarius in Mertzweiller, Sacramentis poenit- entiæ Eucharistiæ et Extremæ unctionis [ritem] munitus et die duodecimo ejusdem mensis [a me infra scripto] sepultus fuit in cæmeterio Eclesiæ ejusdem loci præsentibus testibus Joanne Michaele Ober, Wilhelmo Will, civibus et mercenarius loci qui signo suæ securunt declarantes se nescire scribere Signum + Michaelis Ober Signum F Wilhelmi Will S. GG: Roussel parochus loci”. Vilket jag skulle vilja översätta till: ”År 1754 den tionde dagen i månaden januari dog Michael Koehl……………………, invånare och legosoldat i Mertzweiller, [genom] den heliga botgörelsen, nattvarden och sista smörjelseriten beskyddad, och den tolfte dagen i samma månad [av mig nedanskrivne] begravd på kyrkogården på samma ort; närvarande vittnen Johannes Michael Ober, Wilhelm Will, invånare och legosoldater på orten, vilka med sina bomärken säkrast intygade då de ej kunde skriva. Signatur + Michael Ober Signatur F Wilhelm Will Herr G. G. Roussel, ortens kyrkoherde.”
546
« skrivet: 2021-06-05, 00:50 »
Ja, det finns alltid något nytt att lära sig när man släktforskar – och man halkar ju inom så många angränsande områden också, såsom rättshistoria, juridik och förvaltningshistoria, militärhistoria och politik, geografi och språkhistoria. Släktforskningen är verkligen fantastisk sysselsättning Det funderade jag också över? Ofta ser man ju att kyrkoboken och ”kladdboken” (som ofta fördes av klockaren) fördes parallellt, men som du säger verkar ju de egentliga kyrkoböckerna i detta fall ha förkommit (åtminstone periodvis, såsom 1840–1851), medan endast kladdboken har bevarats under dessa år, med anmärkningen ”ofullständig”? Detta kan ju förklaras med att det brunnit i prästgården men inte i klockargården, men i Nationell Arkivdatabas hittar jag ingen anteckning om att det någonsin ska ha brunnit i Riseberga-Färingtofta? Kanske någon annan har bättre koll
547
« skrivet: 2021-06-05, 00:47 »
Vad roligt att höra, Dan! Nej, tyvärr framkommer där ju tyvärr inga ledtrådar till Michael Koehls ursprung, men som du säger får man i varje fall namnen på brudgummarnas fäder – och det är ju bättre än inget! Kanske finns det mer info i de andra dokument du funnit, jag ska hålla utkik och hoppas att jag kan vara behjälplig.
548
« skrivet: 2021-06-05, 00:46 »
Hej Leif!
Stort tack för dessa uppgifter! Jag har ännu inte lyckats undersöka domböckerna, men det ser ju ut som att barnafadern med största sannolikhet är identisk med min anmoders bror Jöns Nilsson (född 1716), och från hans syster Anna Nilsdotter ser min härstamning ut såhär:
Nilsdotter, Anna (1716-1788), Mossheddinge i Esarp
dotter: Persdotter, Anna (1740-1804), Vismarlöv 13-14 i Hyby
dotter: Nilsdotter, Karna (1768-1828), Vismarlöv 13-14, Hyby
dotter: Nilsdotter, Ingar (1807-1890), Vismarlöv 1, Hyby
son: Larsson, Lars (1835-1912), Lyngby 7, Lyngby
son: Larsson, Lars (1871-1945), Grevie, Nevishög
son: Larsson, EVAN Louis Arthur (1916-1973), Landskrona
dotter: Larsson, BRITT Louise (1944-1997), Helsingborg
son: Gunshaga, Mikael (född 1964), Helsingborg
son: Gunshaga, Markus (född 1986), Helsingborg
När det gäller formuleringen ”utlagd” så har jag förstått att det förr i tiden var tradition (?) vid förlossningen av utomäktenskapliga barn att modern ”utlade” barnafaderns namn i samband med själva förlossningen (det namn som då angavs tycks ha vägt tungt, för jag har sett i flera domböcker under 1700-talet att det angivna namnet i princip har använts som bevis i rättegångar rörande utomäktenskapliga barn och deras fäder). Efter förlossningen ansågs modern vara ”oren” och fick inte kliva in i kyrkan på ett tag, så när utomäktenskapliga barn döptes fick kvinnorna som deltog vid förlossningen även uppgiften att ange namnet på den barnafader som kvinnan ”utlagt” under förlossningen. Jag skulle alltså tolka det som ett tillkännagivande av barnaföderskans erkännande?
549
« skrivet: 2021-06-05, 00:44 »
Hej Anitca! Så roligt att mina uppgifter kunde skänka dig sådan glädje! Och om du härstammar från Ingar Hansdotters och Bertil Mårtenssons dotter Elna, född 1710, så är vi släkt på något vänster – för jag härstammar själv från en (ännu namnlös) syster till klockaren Hans Nilsson, som ska vara mor till min anfader Nils Persson som närvarade vid klockarens bouppteckning 1718 som ”dess systerson”. Tyvärr har jag ännu inte hittat fler uppgifter om dessa äldre led i släktträdet, så uppgiften att Hans Nilssons far kan ha varit klockare i Dalby låter intressant. Från och med 1680 bestod nämligen detta pastorat av församlingarna Hällestad, Dalby och Bonderup, men före 1680 var uppdelningen istället Dalby-Hällestad samt Bonderup-Esarp. I den förstnämnda församlingen hette klockaren 1658–1675 Gert Clausson, men i Bonderup-Esarp lär klockaren åtminstone 1655 ha hetat Nils Mickelsson (åtminstone enligt hans dotter Johannas dödsnotis i Lemmeströ 1700 22/11) – och det stämmer ju åtminstone både tids- och namnmässigt med Hans Nilssons beräknade födelseår 1652 och att hans far ska ha hetat Nils. Det får undersökas närmare, om det går Och du har såklart helt rätt, Karna Christensdotter (1673–1750) var klockaren Hans Nilssons andra hustru medan dottern Ingar föddes i hans första äktenskap, med Elna Andersdotter (född omkring 1671, död 1693 23/9 i Bjällerup). Bjällerups äldsta bevarade födelse- och dopbok tar sin början i februari 1689, och hennes tvillingsyskon Karna och Kerstina föds i augusti 1689, så Ingar är förmodligen född omkring 1687? När det gäller klockaren Hans Nilssons brev, så kan man läsa dem i original på Landsarkivet i Lund (Arkivcentrum Syd). Det finns tre stycken, från 1697, 1706 och 1710, som förvaras bland de så kallade ”klockarmålen” i Lunds domkapitels arkiv: Domkapitlets i Lund arkiv, volym FIIe:4 (klockarmål 1693–1695), akt nummer 26. Domkapitlets i Lund arkiv, volym FIIe:9 (klockarmål 1702–1706), akt nummer 66. Domkapitlets i Lund arkiv, volym FIIe:11 (klockarmål 1710–1711), akt nummer 12. Jag ska forska vidare kring Hans Nilsson och hans verksamhet som klockare, så det kan hända att jag hittar fler uppgifter framöver – i så fall meddelar jag dig direkt!
550
« skrivet: 2021-06-05, 00:43 »
Hej Emma! Personligen tycker jag att denna argumentation ser övertygande ut; som du säger överensstämmer ju det angivna födelsedatumet med dopdatumet i Veberöds kyrkobok, namnet Hanna antyder ett släktskap, Veberöd är annexförsamling till moderförsamlingen Vomb, och enligt min uppfattning var namnet Daniel inte särskilt vanligt i Skåne vid denna tid, i synnerhet inte nere i Torna härad. Allra helst skulle man nog behöva en bouppteckning, men jag har märkt att de är ganska ovanliga i Skåne vid slutet av 1700-talet. Å andra sidan skulle nog en bouppteckning (efter exempelvis Jöns Danielssons mor) inte hjälpt ändå, eftersom utomäktenskapliga barn vid denna tid inte hade arvsrätt efter sina föräldrar (folk hade dock sätt att komma förbi denna lag; en av mina anor föddes exempelvis utom äktenskapet 1717, och i hennes mors bouppteckning 1752 angav man helt enkelt för länsmannen att hon var ”dottern i första äktenskapet” – och så var den arvsrätten fixad ). Har du lyckats spåra Jöns Danielssons mor framåt i tiden, framgår det ifall hon gifter sig?
551
« skrivet: 2021-06-05, 00:42 »
Hej Ingvar!
Jag är inte släkt med Nils Önnersson och Signe Gunnarsdotter (åtminstone inte vad jag hittills känner till om mitt släktträd), utan ville mest hjälpa till av ren nyfikenhet – så det var verkligen roligt att det blev en sådan fullträff, och att namnet på Ola Nilssons svärmor i Björka stämmer överens med namnet på Nils Önnerssons hustru i Filborna!
552
« skrivet: 2021-06-05, 00:42 »
Stort tack för detta tips, Paul! Sagereds herrgård låter absolut som ett tänkbart ursprung till det något ovanligt efternamnet Sagholm, så jag ska kika där på jakt efter prästens ursprung.
553
« skrivet: 2021-06-05, 00:41 »
Hej Jörgen! Stort tack för ditt utförliga svar, mycket intressant! Detta stämmer väl med mina egna observationer av relationen mellan rusthållare, rusthåll och hemman, och jag ska ha det i åtanke när jag fortsätter mitt sökande efter den aktuella överlåtelsen!
554
« skrivet: 2021-06-05, 00:41 »
Hej Ulla Karin!
Tyvärr lyckas jag hitta något svar på frågan om Beata och Helge Mårtensson, men när det gäller Anna Elisabet funderar jag på om det kan stå något i de vanliga domböckerna – kanske från Malmö kämnärs- eller rådhusrätt? Jag lyckades nämligen hitta ytterligare två notiser i Lunds domkapitels protokoll rörande Gyllenållon, och åtminstone den senare av dem antyder ju att fadern funderade på att överflytta målet till en världslig domstol:
Lunds domkapitels protokoll 1703 4/3 § 10.
”Carl Gustaf Gyllenållon, kan inttet för niuta någon resolution ifrån Consistorio om sit äcktenskap medh Johanna eller om des kyrckiotagande, för än han skaffar swar på Consist. Bref til des fader Majoren Wälb. H:r Anders Gyllenållon.”
Lunds domkapitels protokoll 1703 8/4 § 9.
”Communiceras medh wälborne H:r Vice Gouvern. Faltzburg Majoren H:r Gyllenållons bref om sin son Carl Gustaf och Johanna Andersdotter, at i fall samma handel ej kan förfordras til äcktenskap, han wille låta saken komma för verdzlig Rätt, och wederbörande niuta, det lag förmå.”
555
« skrivet: 2021-06-05, 00:39 »
Hej Lia! Stort tack för dessa uppgifter, så intressant! Jag gissar också att Otto Henrik måste ha tagit namnet Sjöberg när han blev gesäll, och då är det ju inte helt omöjligt att även hans syskon gjorde detsamma (ett fenomen jag sett emellanåt i syskonskaror där ett syskon ”avancerat” i samhället). Jag får kanske söka Pål och Dorothea under namnet Sjöberg, så dyker de förhoppningsvis upp Jag blir ändå nyfiken på den exakta källan till födelseorten Lund, för jag vet att Dalarna emellanåt har innehållsrika husförhörslängder och jättefina biografiska dödböcker – men vad jag kan se har Falu Kristine församling inga husförhörslängder eller dödböcker alls före 1776? I kyrkoräkenskaperna antecknas det bara kort den 7 mars 1775 att ”Guld- och SilfwerArbetaren Herr Otto Henric Siöberg på Fahlun dödt i ålderdoms bräcklighet 77. år […] lagder i kyrckans murade gl: graf på Kyrckogården” (Falu Kristine kyrkoarkiv, vol. LIb:1, 1737–1782, sid. 720), alltså ingen uppgift om födelseort. Kanske födelseorten finns antecknad i något guldsmedsämbetes protokoll eller liknande? Jag har forskat en del kring svenska skråarkiv, och ser att Nordiska museet har en del lösa handlingar från Guldsmedsämbetet i Falun 1792–1862 – vilket ju tyvärr inte är mycket till hjälp i fallet med Otto Henrik. Om det inte fanns något guldsmedsskrå i Falun före 1792 kan det hända han tillhörde exempelvis Guldsmedsämbetet i Stockholm, som har bevarade lösa handlingar 1581–1869 på Nordiska museet, där det förhoppningsvis finns något antecknat om Otto Henrik Sjöbergs födelseort. Det får bli ett framtida forskningsprojekt. 
556
« skrivet: 2021-06-05, 00:39 »
Hej Ingrid!
Vad roligt att det gick att komma vidare på Anders Persson, och att det visade sig att det fanns en koppling till Långarydssläkten! Jag hoppas att din vän finner stor glädje i denna släktforskning, och att härstamningen från Långarydssläkten blir en extra bonus!
557
« skrivet: 2021-06-05, 00:38 »
Hej Karin! En sån intressant släktberättelse, och så roligt att det visade sig att födelseorten var densamma som Selma Lagerlöfs! Jag håller tummarna för att du lyckas komma vidare, och att det kanske visar sig ligga någon sanning i det påstådda släktskapet med Selma Lagerlöf
558
« skrivet: 2021-06-05, 00:38 »
Hej Johanna! Jag håller tummarna för att du hittar något i häradsrättens dombok! När det gäller Blekinge Läns tidning så sökte jag i https://tidningar.kb.se, som den senaste tiden verkar ha snabbat upp digitaliseringen av Sveriges gamla dagstidningar. Blekinge Läns tidning har exempelvis numera 142 345 sökbara tidningssidor från december 1869 till december 1906 samt från januari 2014 till idag, varav årgångarna till och med april 1906 finns tillgängliga online.
559
« skrivet: 2021-06-05, 00:37 »
Hej Lennart!
Stort tack för tipset! Eftersom jag har de flesta av mina förfäder i Skåne var jag helt insnöad på att det rörde sig om vagnshjul, men i dessa brukstrakter kan det ju faktiskt snarare röra sig om vattenhjul! Jag har undersökt domböckerna så smått, men ska framöver ha detta i åtanke och även hålla ögonen öppna efter titeln byggmästare eller liknande. Ännu en gång, stort tack för tipset!
560
« skrivet: 2021-06-05, 00:35 »
Stort tack för era fina tips, Leif och Karin! Jag har funderat på om det där Boyson kanske kan härledas till Boye i Karlshamn (särskilt eftersom dottern ju kallas just Boye när hon dör 1807), men då hade jag inte en tanke på namnet Ivar – och då har jag ändå forskat ganska mycket kring just organisten Ivar Boye och hans släktkrets! Ivar Boye var organist i Trelleborg på 1680-talet, i Malmö på 1690-talet, i Landskrona på 00-talet samt i Karlshamn från 1710-talet, men trots att han var gift tre gånger har jag bara lyckats hitta tre barn till honom. Det är därför inte helt omöjligt att han är far till Christian Boysson eller Christina Ivarsdotter, eller rentav Christians farfar – Iwar Boyes äldsta kända barn föddes i varje fall 1688. Att två av hans hustrur hette Botilla känns också passande, med tanke på att Christian Boysson ju döper en dotter till just detta. Jag får nog undersöka denna familj igen, känns det som, och även undersökta Didrich Boyssen och handelsman Boyson i Riga - i nuläget har jag inget konkret alls att gå på, så varenda liten ledtråd eller idé är guld värd Ännu en gång, stort tack för tipsen!
561
« skrivet: 2021-06-05, 00:29 »
Hej Andreas! Ett sånt roligt forskningsprojekt! Jag har kikat på de böcker du redan identifierat, och jag tycker att det ser korrekt ut. Den femte boken är ” Schrifvers 4de del”, som bör vara den fjärde delen av Scrivers själaskatt ( http://libris.kb.se/bib/2421828), som bestod av sammanlagt sex delar och tycks ha varit ett standardverk i många församlingars bibliotek. Den sjätte boken är ” Murbecks” katekes, och bör var detsamma som prosten Peter Murbecks catechetiska arbete från 1769 ( http://libris.kb.se/bib/2420742), som i bland annat Kyrkohistorisk årsskrift 1926 kallas just ”Peter Murbecks katekes”. Denna trycktes på 1820-talet i två delar, vilket ju stämmer bra med att bouppteckningen nämner del 1 och 2. Den sjunde posten blir jag inte helt klok på, men utöver Nya testamentet gissar jag att de syftar på en upplaga av den herrnhutiska sångboken Sions sånger, som gavs ut i ett flertal upplagor från 1743 och framåt, och DufvoRösten som jag misstänker syftar på Andelig Dufworöst, en herrnhutiskt präglad psalmbok som utkom i minst femton upplagor från 1734 och framåt. Det fanns annars en kristen barntidning vid namn Dufworösten, som började ges ut under 1850-talet, men eftersom den i bouppteckningen ju räknas upp tillsammans med den herrnhutiska sångboken gissar jag att det snarare rör sig om en herrnhutisk psalmbok än en kristen barntidning.
562
« skrivet: 2021-06-03, 02:58 »
Hej!
Jag har snubblat över denna familj i Karlshamn som jag inte alls blir klok på:
Christian Boyson (Boysson, Boison), skeppare, styrman, omnämnd som änkling på tomt nr. 372 i Karlshamn i 1775 års mantalslängd men sedermera icke anträffad. Gift med Christina Ivarsdotter, född omkring 1719, död 1772 31/8 i Karlshamn.
Barn:
1. Christina Boys, född omkr. 1748, nämnd hos fadern i mantalslängderna 1761–75, bor kvar på nr. 372 vid sin död med födelseåret "1742" utan angivet datum eller -ort, död ogift 1807 22/4 i Karlshamn.
2. Botilla Boyson, född omkr. 1752, död 1772 28/8 i Karlshamn.
3. Elna Boyson, född omkr. 1755, begravd 1758 3/2 i Karlshamn.
4. Christian Boyson, född 1761 21/5 i Karlshamn, död därstädes 1762 20/6.
Jag hittar inga spår efter familjen före 1756, då de dyker upp på tomt nr. 399 i Karlshamn (stadens taxeringslängd och mantalslängden som dateras den 1 mars 1756). I mantalslängden 1756 kallas fadern ”båtskepparen Christen Jöns Boyson”, men därefter kallas han alltid Christian Boison eller Boyson. Från mantalslängden 1772 bor familjen på nr. 372 i Karlshamn.
I mantalslängderna 1774–75 har Christian Boyson boende hos sig ”son sjöman Jöns”, i mantalslängderna 1776–77 finner man på nr. 372 ”Sjöman Jöns Jönsson” som i mantalslängden 1778 har tillägget ”Carlberg” i marginalen. Denne Jöns Jönsson / Carlberg bör enligt åldersuppgifter i mantalslängderna vara född omkring 1746, och jag misstänker att han är identisk med min anfader Jöns Carlberg som övertar tomten nr. 372. Kanske är han en son till Christina Ivarsdotter i ett tidigare äktenskap, eller rentav utom äktenskapet?
Tyvärr finns det inga bouppteckningar efter någon i familjen Boyson / Boys i Karlshamn, och jag har ännu inte undersökt domböckerna runt 1756 (kanske finns det uppgifter om burskap etc.) eller runt 1775 (kanske finns det uppgifter om hur och varför Jöns Jönsson / Carlberg övertar Christian Boysons tomt), men jag tänkte ändå fråga om någon har stött på denna familj i Karlshamn i synnerhet, eller före 1756 i allmänhet? Det låter mindre sannolikt, men kanske rör det sig om en dansk eller norsk familj? Boyson och Ivarsdotter är väl inte helt vanliga i Sverige, men Bojesen och Iversdatter är vanliga patronymikon i både Danmark och Norge är – där hittar jag dock inte heller några spår efter denna familj före 1756...
563
« skrivet: 2021-06-02, 17:38 »
Hej Niklas!
Jag funderar på om det står ”Dog hastigt på väg till järnv[ägs]st[ationen] vid landsvägen mellan Granliden och Sylviansborg”. Vad jag kan se på kartan så fick man i varje fall passera genom Tolsum Granliden och Tolsum Sylviansborg om man kom västerifrån och skulle in till Ringarum och järnvägsstationen.
564
« skrivet: 2021-06-01, 19:54 »
Hej Dan!
Vilka spännande dokument! Tyvärr hade jag en del problem med tydningen, i synnerhet av den förstnämnda notisen (det verkar som att de tre lysningarna mellan Joseph Metz och Anna Maria Koehl hölls i Ulweiller, vilket meddelades brevledes till prästen i Mertzweiller där paret sammanvigdes), men med abbreviationerna utskrivna (ett litet ”g” i slutet av ett ord är en förkortning av -us, ett litet ”g” i början av ett ord innebär att det börjar på con-, och ett litet nasalstreck ovanför sista bokstaven, eller ibland mitt över ordet, innebär att där ska klämmas in ett n eller m) tyder jag de tre notiserna såhär:
Michel_Koehl1.pdf
”hodie die 30am Mensis Aprilis An. 1736,
tribus proclamationibus in hac Ecclesia, et totidemque
in Ecclesia Hhli. Ulweiller publicem factis, per
ut mihi per litteras [??] a R. D. Joe Bel[…]
pastore [?] dictæ Ecclesiæ die 30am Mensis Aprilis
Anno eiusdem datas, et penes me vemanentes
constitit, ac nullo detecto impedimento a me infra
scripto pastore Ecclesiæ Fhlis. in Mertzweiller
præviem recepto mutuo consensu, Sacro Matrimonio
vinculo in face Ecclesiæ coniuncti fuerunt. –
honestus Adolescens Josephus Metz, Filius
legitimus Andræ Metz p.m. Civis in Friesen[?]
et pudica virgo Anna Maria Keel, filia
legitima Michaëlis Keel Civis in Mertzweiller
ambo commorantes in hoc pago Mertzweiller
ad fuerunt testes Michaël Keel pater Sponsæ
Paulus Rumbach civis in hoc pago, Wilhelmus
Philippus Hinny ludimoderator in Mertzwiller
et Michaël Keel civis, et frater Sponsæ
qui omnes unam mecum subscripserunt, i notam
fecerunt, declarantes se nescire scribere.
Signum x Sponsi
Signum x Sponsæ.
Signum Z Michaëlis Keel ut testis.
Signum O Pauli Rumbach ut testis.
Hiny ut testis.
Signum N Michaëlis Keel ut testis.
Joannes Jacobus Müller
p.t. loci parochus”.
Mitt försök till översättning:
”Idag den 30 i månaden april år 1736,
proklamerades tre gånger i denna kyrka, och många
i kyrkan […] offentligen, i
ett brev till mig […] från R. D. Joe Bel[…]
pastor […] nämnda kyrka den 30 i månaden april
året med samma form, […]
[…] eftersom inga hinder uppenbarades, av mig nedan-
skrivne pastor vid kyrkan […] i Mertzweiller,
den tidigare mottagna ömsesidiga överenskommelsen till det heliga äktenskapets
band inför kyrkan i äktenskapet länkade
hederlige ungdomen Joseph Metz, legitim
son till Andreas Metz […] invånare i Friesen [?]
och blygsamma jungfru Anna Maria Keel, legitim
dotter till Michaël Keel invånare i Mertzweiller,
bägge boendes i denna by Mertzweiller,
genom dessa vittnen Michaël Keel brudens fader,
Paul Rumbach invånare i denna by, Wilhelm
Philip Hinny skolföreståndare i Mertzweiller,
och Michaël Keel, invånare, och brudens broder,
som alla på en gång undertecknade, och genom
bomärken de deklaranter som inte kunde skriva.
Brudgummens signum.
Brudens signum.
Michaël Keels signum, till bevittnande.
Paul Rumbachs signum, till bevittnande.
Hiny till bevittnande.
Michaël Keels signum, till bevittnande.
Joannes Jacob Müller
pastor i den lokala socknen.”
Michel_Koehl2.pdf
”Hodie 24 Jan: 1730 tribus proclam-
ationibus in nostra Ecclesia parochia
ali publicem factus ac nullo detecto
impedimento a me infrascripto [past-]
ore præviem recepto mutuo conse[nsu]
sacro matrimonij vinculo in facie Eccles-
iæ conjuncti fuerunt Petrus Ridw[will]
filius Joannes Ridwill opranij[?] in Fred[…]
feld, et Anna Catharina Kehl
filia Michaelis Kehl textoris et
civis in Mertzweiller. ad fuerunt
testes ex parte Sponsi Joannes Mich[aël]
Wendling Ludimoderator in [?]
Michael Muchenshern[?] textor
et civis in Mertzweillen. ex parte
sponsu Josephus Müller Agricola
et civis in Mertzweiller et Michael
Kehl textor et civis in Mertzweiller
qui cum nomen subsigna[??]
[bomärken]
Joannes Georgius Walter parochus loci.”
Mitt försök till översättning:
”Idag den 24 januari 1730 proklamerades
trenne gånger i vår sockenkyrka
och offentliggjordes, eftersom inga hinder
uppenbarades, av nedanskrivne past-
or den tidigare mottagna ömsesidiga överenskommelsen
till det heliga äktenskapets band inför kyrkan
i äktenskapet länkade Petrus Ridwill,
son till Joannes Ridwill […….] i Fredriks-
feld, och Anna Catharina Kehl,
dotter till Michaelis Kehl, vävare och
invånare i Mertzweiller, till vittnen
fanns å brudgummens sida Joannes Michael
Wendling, skolföreståndare i […],
Michael Muchenshern[?], vävare
och invånare i Mertzweillen, å brudens
sida Josephus Müller bonde
och invånare i Mertzweiller och Michael
Kehl vävare och invånare i Mertzweiller
som med namnen undertecknade […].
Joannes Georgius Walter, sockenpräst på stället.”
Michel_Koehl13.pdf
”Hodie die decimam quintam Mensis Januarij Anni
Millesimi Septingentesimi quadragesimi Secundi,
tribus proclamationibus in hac Ecclesiæ Duntaxet
publicem factis, ac nullo detecto impedimento a
infra scripto pastore Ecclesiæ parochibis in
Mertzweiller præviem recepto mutuo Conscensu
sacro Matrimonij vinculo in facie Ecclesiæ
coniuncti fuerunt honestus Juvenis Joannes
Michaël Ober, filius legitimus Joannes Caspari
Ober, civis in Mertzweiller, et pudica virgo
Maria Anna Köhlin, filia legitima Mich-
aëlis Köhl civis in Mertzweiller, ambo comm-
orantes in Mertzweiller, ad fuerunt testes –
Michaël Köhl pater sponsæ, Joannes Michaël
Seger er civis in Walburg, Joannes Michaël Köhl fr[ater].
sponsæ, ac Wilh. Philipus Hinny ludimoderator
in Mertzweiller, qui omnes unam mecum subscripserunt,
ad notam fecerunt, declarantes se nescire scribere.
Signum + Sponsi. Signum + Sponsæ.
Sig. Z Michaëlis Köhl.
Sig. S Joannes Michaëlis Seger.
Wilh. Ph. Hiny
Joannes Jacob[us] Müller
p.t. loci parochus.”
Mitt försök till översättning:
”Denna dag, den femtonde i månaden januari år
1742,
proklamerades trenne gånger i denna kyrka, icke dessmindre
offentliggjordes, sedan inga hinder uppenbarats av
nedanskrivne pastor vid sockenkyrkan i
Mertzweiller, den tidigare mottagna ömsesidiga överenskommelsen
till det heliga äktenskapets band inför kyrkan
i äktenskapet länkade hederlige ungkarl Joannes
Michaël Ober, legitim son till Joannes Caspari
Ober, invånare i Mertzweiller, och blygsamma jungfru
Maria Anna Köhl, legitim dotter till Mich-
ael Köhl, invånare i Mertzweiller, bägge bo-
satta i Mertzweiller, till dessa vittnen –
Michaël Köhl brudens far, Joannes Michaëlis
Seger invånare i Walburg, Joannes Michël Köhl brudens
broder, och Wilhelm Philippus Hinny skolföreståndare
i Mertzweiller, som alla på en gång undertecknade,
genom bomärken de deklaranter som inte kunde skriva.
Brudgummens signum. Brudens signum.
Signum för Michaelis Köhl.
Signum för Joannes Michaelis Seger.
Wilhelm Philip Hiny
Joannes Jacobus Müller
pastor vid socknen på stället.”
565
« skrivet: 2021-05-25, 15:33 »
Hej Peter!
Jag tyder notisen såhär:
”April d 15 Föddes Nils Nilson och Xstnades d 16 Pater
Nils Nilson Mater Elna Nilsdott: hust: Sine
Lars Pärs, Testes Pär Olson och Ola Nilson”.
566
« skrivet: 2021-05-23, 20:46 »
Hej Leif!
Varifrån kommer denna text, det påminner om ett domkapitelsprotokoll? Jag tolkar det nämligen som att Daniel Blaver först har infunnit sig och visat upp sina räkenskaper för året 1657, därefter har kyrkoherden Anders infunnit sig angående ett äktenskapsmål i sin socken:
”Upwiste Daniel Blaver sin rechningh för åhr 1657
Wyrdige Högl. man Kiörkioherden M Anderss och berettade
hurusosom Jönsess son i Heresta[?], Per Jönson hade kränckt
een ährlig meniskia Brita Göstafzdotter och sedan flyde
han bort sin kooss och ey wille stå henne till swarss, då
Emedler tijdh begerer Jöns på på sin sons weg[na]r at Måns i Tom[?]-
lunda och Lenart Melchior wille gå till Kiörkioherden och
seya at han war sinnander at taga henne till äckta, men
någon tijdh dher efter tager han ofb:ta Måns med sigh till
Kiörkioheerden och seger at han aldrigh hafwer bedit sin…”
567
« skrivet: 2021-05-23, 11:44 »
Hej Jonas!
Vigselnotisen tyder jag såhär:
”14. Decemb. Lydich Eriksson i Lyrisbo i Hällesta sochen. hust. Brijta Anderssdotter i Bercke. död d: Jun. 1731.”
Lydich kommer alltså från gården Lyrsbo i Hällestads socken, medan Brita kommer från Björke i Regna socken. Efter hennes namn verkar prästen av någon anledning ha antecknat hennes dödsdatum? Lydichs dödsnotis tyder jag såhär:
”d. 21 Jan: begrofz Lydrich Erichson i Börkö och lades på Östra sijdan straxt wijd fönstret, sedan han i 70 åhr ährliga lefwat”.
568
« skrivet: 2021-05-19, 20:32 »
Hej!
Jag instämmer i tydningen Dagstorps sjö, och får det i övrigt till att ”Skottet, som inträngde i venstra sidan, dödade nästan ögonblickligt”. Den tragiska händelsen beskrivs i Folkets Tidning den 25 augusti 1865, där man kan läsa följande:
”En beklaglig händelse inträffade häromdagen i Norra Rörums socken. Twenne bröder nedgingo till Dagstorpssjön, der den yngre af dem satte sig i wassen för att meta. Den äldre brodern aflägsnade sig och fick se en Häger, hwilken flög upp och slog ned i närheten af den yngre brodern. Den äldre brodern, som ej erinrade sig metaren, såg något röra sig i wassen, lade an och skjöt samt träffade sin broder i hjertat, derwid denne nedföll död. Bröderna hade lefwat i god sämja och den olycklige skytten har blifwit wansinnig af sorg.”
569
« skrivet: 2021-05-17, 01:22 »
Tack Morgan, nu hittade jag notisen! ”Offer” i kolumnerna till höger gissar jag hör ihop med seden att ”offra” en gåva vid dop, bröllop och begravningar. Oftast var klockaren helt beroende av dessa så kallade ”ovissa inkomster” vid sidan av den ordinarie lönen, och jag kan tänka mig att det är klockaren som har fört denna längd av oinbundna buntar, eftersom "offret" ju anges så noggrant. Agnes Svensdotters titel är jag mer osäker på, men jag får det till ”Hussarh.”, alltså husarhustru – notera att man finner samma märkliga ”slutkrumelur” för -ss i ”dess hustru” i notisen högst upp på sidan, ovanför Carls födelsenotis. I Kolleberga (i moderförsamlingen Riseberga) finner jag dock bara en piga Agnes Johansdotter hos ryttmästaren Cöster (Riseberga AI:11, sid. 193), men det kan ju hända att den eventuella husarhustrun Agnes Svensdotter bor i ett torp under Kolleberga med ett eget namn?
570
« skrivet: 2021-05-16, 22:03 »
Hej Morgan!
Vilket år och datum gäller notisen på bild 136? Dopnotisen på bild 108 tyder jag såhär:
”År 1846 d. 5 Aug. föddes och den 9:de ejus-
dem Döptes Tp. Truls Rosengren och dess Hus-
tr. Katrina Lindholms i Koholma, son
Sven, frambars till dopet av Gifte drengen
Truls Turessons Hustru Christina Jacobs-
Dotter i Byen. Faddrar: åb. Ola Torstens-
son i Koholma, Tp. Nils Nilson ibm;
Tp. Måns Månsson ibm; Tp. Jöns Hans-
son i Stenhuset(?) och Riseb. socken.
Modren 38 år gam[m]al.”
571
« skrivet: 2021-05-16, 15:23 »
Hej Göran!
Jag får det till att ”Hon förlöstes med instrumenter. I socknen finnes ingen barnmorska”; i originaldödboken står det ingenting om instrument, däremot ett tydligt ”ingen barnmorska”, samt ”uppgift af Olaus Anderss.” osv. Jag tolkar det alltså som att några sockenbor (?) har hjälpt till vid förlossningen med särskilda förlossningsinstrument som kanske förvarades gemensamt av socknen just för att man saknade en barnmorska?
572
« skrivet: 2021-05-10, 15:09 »
Hej Yvonne!
Anna Olsdotter sägs bo "därsammastädes", alltså på samma plats som brudgummen.
573
« skrivet: 2021-05-02, 10:32 »
Hej Gunnar!
Fadern Sven Nilsson anges vara husman och sonen blev tydligen döpt hemma samma dag som han föddes; det står att ”d: 14. Sept: [föddes och] Christnades hem[m]a Husman: Sven Nilssons son Nils i Greflunda”.
574
« skrivet: 2021-05-01, 15:06 »
Hej!
Min anfader, sockenskräddaren och kyrkoväktaren Nils Persson (ca 1659–1730) på Kyrkobacken i Munktorp gifte sig 1681 24/6 i Munktorp med Elisabeth Eriksdotter, men hade tydligen gått till sängs med henne redan före vigseln. I Munktorps kyrkoräkenskaper kan man nämligen läsa 1682 26/2 att ”Samme Åhr Ehrlade Nils Pehrsson skreddaredrengen Juhlmakarens sohn i Hessel torp, för thet han ok för Wixlen sin brud besufwit, til Körkian.” (Munktorps kyrkoarkiv, vol. LIa:1, 1681–1697, opag.).
Denna anteckning får man väl tolka som att Nils Perssons far var en hjulmakare Per NN, som förmodligen bodde någonstans i Munktorps socken omkring 1681. Jag hittar dock ingen hjulmakare i de samtida källorna, och ”skreddaredrengen Juhlmakarens sohn i Hessel torp” ska nog utläsas som att Nils vistades där vid vigseln, inte att pappa hjulmakaren bodde där.
Finns det någon som har stött på en hjulmakare (Per?) i eller kring Munktorps socken runt 1681? Kanske var han knuten till det närbelägna Strömsholm?
575
« skrivet: 2021-04-22, 18:14 »
Hej Lennart!
Nej, detta låter inte helt rätt; jag ser i dödsnotisen 1720 att Matts Larsson anges vara ”barnfödd i Hoffterop Sochn” samt 82 år och 6 månader gammal, och så långt verkar det ju stämma. Som du säger är det dock mindre sannolikt att detta hänger ihop med Lars Larsson och Marit ”Persson” ända uppe i Dalarna, särskilt med tanke på att Skåne ju var danskt vid denna tid och förbindelserna med Dalarna knappast de bästa.
Att Matts Larsson både föddes och dog i Hofterup antyder snarare att hans föräldrar har bott någonstans där i socknen, men mitt sökande efter honom gick sådär. Det tidigaste säkra spåret är i Hofterups mantalslängd 1663 där man finner ”dr: Madtz Larsen” hos Olle Persen och hans hustru Kirstene, och detta kan ju vara hans mor och styvfar, men mer troligt är han väl deras tjänstedräng. Jag finner honom sedan i 1669 års mantalslängd som ägare till en gård i Hofterup, och från och med det året har han dessutom sin hustru skriven hos sig. Jag funderar därför på om det eventuellt finns något antecknat om hans gård i de så kallade jordrevningsprotokollen 1671 i Skånska generalguvernementskontorets och Landsbokhålleriets arkiv? Där kan det finnas uppgifter om vem han övertagit gården av, och har man tur kan det ju vara hans far eller styvfar - men vad jag kan se saknas tyvärr Harjagers härad bland dessa jordrevningsprotokoll?
576
« skrivet: 2021-04-22, 16:52 »
Hej Emma! I Stockholms rådhusrätts arkiv finns en gemensam bouppteckning (1758/1/1:732) upprättad 1758 över kvarlåtenskapen efter sekreteraren och hovrättsadvokaten Peter Erik Carlsson Printz, död 1757 27/12 i Klara församling, 43 år och 3 månader gammal, och hans hustru Hedvig Eleonora Neuman, som dog i juli 1757. De efterlämnade endast ett barn, dottern Ulrika Sofia Printz, som då var 13 år gammal. Hennes förmyndare blev faderns halvbror, rådhusaktuarien Carl Carlsson Printz (uppgifterna hämtade ur sammanfattningen av bouppteckningen i registret över Stockholms stads bouppteckningar 1751–1775, bokstav N – R). I samma register får man veta att Carl Carlsson Printz avled 1764 11/9 i Överby by i Österåkers socken, och han sägs då vara notarie i handelskollegium; hans bouppteckning upprättades 1765 (4:799) vid Stockholms rådhusrätt, och där får man veta att han var ogift och barnlös och ärvdes av sin avlidna helsysters Anna Catharina Printz’ barn Catharina Margareta Hammonius (från hennes äktenskap med komminister Martin Hammonius i Norrby), halvsystern Eriana Printz, änka efter fältsekreteraren Johan Liedgren, samt avlidne halvbrodern hovrättsadvokat Peter Erik Carlsson Printz’ dotter Ulrika Sofia Printz, som nu var 18 år gammal. Enligt denna hemsida: http://www.vestigium.eu/bff_info/22_11100000.php ska komminister Hammonius’ hustru Anna Catharina Printz vara dotter till kyrkoherden i Söderby socken, Carl Printz och Catharina Korsberg, och om detta stämmer bör ju alltså Ulrika Sofias far Peter Erik Carlsson Printz vara en son till denne kyrkoherde i ett senare äktenskap. Vid en kontroll ser man mycket riktigt att den 9 juni 1714 döptes i Söderby ”Hr Probstens Carl Printz sohn Petter Erich” (Söderby kyrkoarkiv, vol. C:1, 1680-1749, inget sidnummer). Åldersuppgifterna i de båda bouppteckningarna antyder ju förresten att Ulrika Sofia Printz snarare var född 1745–46 än 1748, men jag hittar henne ändå inte i någon födelsebok. Det närmaste jag kommer är att hennes yngre bror Carl Printz föddes 1751 4/6 i Jakob och Johannes församling i Stockholm, ”Secreterare Hr Peter Eric Printz och fru Hedvig Eleonora Neumans Barn”, och bland faddrarna finner man ”Secreteraren Hr Carl Printz” (Jakob och Johannes kyrkoarkiv CIa:15, 1751–1759, sid. 88). Jag testade att få fram någon ledtråd till Ulrika Sofias födelseort, och jag fick faktiskt upp ett spår i Posttidningar den 16 november 1758 som berättar att ”Afledne Hofrätts Advocatens Peter Eric Printz samtelige Borgenärer äro, den 5 Junii sistledne, genom offentelig stämning inkallade til laga Winter-Tinget med Lyhundra Härad i Stockholms Län, nästkommande år 1759”. Detta hör ihop med att advokaten ägde Nodsta (Nåtsta) herrgård i Frötuna socken i Lyhundra härad, och där finner man faktiskt åren 1752–53 ”Advoc. Pett. Eric Prints, des hustru”, men några barn finns ej antecknade. Jag ser att man bara lite kort har noterat att paret begick nattvarden 1752 och 1753 (Frötuna kyrkoarkiv, vol. AI:3, sid. 185), och de i övrigt kortfattade anteckningarna beror väl på att de var kyrko- och mantalsskrivna inne i Stockholms stad och endast begick nattvarden lite snabbt vid ett besök på deras herrgård ute i Fröstuna socken.
577
« skrivet: 2021-04-22, 00:09 »
Hej Johanna!
Tyvärr framgår det ju inte vilken instans som utdömde fängelsestraffet, men om vi utgår ifrån att misshandeln ägde rum i hemsocknen Sillhövda med omnejd bör rättegången finnas nedtecknad i Medelstads häradsrätts domböcker, närmare bestämt i Medelstads häradsrätts arkiv, volym AIa:26 (domböcker och protokoll vid urtima ting 1870–1874) som förvaras på Landsarkivet i Lund / Arkivcentrum Syd.
Ibland kan det finnas tidningsnotiser som beskriver liknande händelser, men märkligt nog finner jag ingenting i dagstidningarna 1873–74. Det enda som dyker upp är en notis i Blekinge Läns Tidning den 24 september 1874, och det bör väl vara samma Jöns Pålsson som omnämns:
”Efterlyste. Följande personer, som från orten afwikit utan att erlägga ådömda böter, efterlyses af konungens befhde: Smedarbetaren P. A. Håkansson, smeddrängen J. A. Kroner och ynglingen H. Reinhold från Karlskrona, bonden J. Pålsson och arbetaren Olof Johansson från Åbyholm, samt sjömannen Per Swensson från n:r 1 Danske Bröms.”
578
« skrivet: 2021-04-21, 23:15 »
Hej Agneta!
Jag tyder notisen såhär:
”D/omi/nica 19. Post Trinit: som war d. 20. October
blef första gången af Råby Prädijkestol liust för
Lars Månsons /: där i byyn besittjande :/ dotter
Sissa och drängen af Mölleberga i Bara sochn
Nills Gregorsson, som fick mig sin attest frå
Pastor därstädes Hr Hyphauf. hwilke sedan
copulerades d. 1. Dec: som war D/omi/nica 1.
Adventus. och blefwe boende uti Råby
på N:o [lucka]”
579
« skrivet: 2021-04-21, 14:43 »
Hej Hans!
Jag tyder notisen såhär:
”[1762, augusti] 29 Begrofs Peter Nilsson från Knutshögden, som war född
i Gåseborns Sokn af Christel. föräldrar, fadren Nils Persson,
modr. Christina Andersdr. Blef på 20 året tagen till arf-
winge af morbrodren Pehr Andersson; gifte sig på 30de
året med sin i sorgen efterlemnade hustru Margreta
Ersdr från Sången; haft 13 barn, 6 söner och 7 döttrar
och lefwa af dessa 4 söner och 2 döttrar, han har warit
känd för en mycket stilla lefnad och god Christen-
doms kundskap, siuklig hela året af swullnad öf-
wer magen och bröstet, och sängliggande de 9 sidsta
dygnen, dog d 20 Aug. dess ålder 53. år.”
580
« skrivet: 2021-04-19, 00:34 »
Hej Karin!
Den översta raden verkar handla om en annan person, men det stycke som berör Nils får jag till ”förstärk[nings]karl Nils Håkansson Fallck född i Öst: Emterwiks församl. i Wermeland 1790 18/9”.
581
« skrivet: 2021-04-17, 13:27 »
Vilket bra förslag, Staffan! Jag glömmer alltid att kolla SAOB när jag stöter på ord som jag är säker på att jag läst rätt bokstav för bokstav, men som inte passar in i sammanhanget; då brukar det ofta vara så att ordet har haft andra betydelser i äldre tid, och så tycks ju vara fallet här
582
« skrivet: 2021-04-17, 12:35 »
Hej Margareta!
Det sista ordet känns märkligt även om jag bokstav för bokstav inte kan få det till något annat än "beta", men jag tyder i varje fall notisen såhär:
”d 17 Martii H:r Jacob Le Bell Demare på Grimstadh utlofwat effter honom i Testamente 8 Rdr som äro obetalte, ehuru trägit iag sökt beta”.
583
« skrivet: 2021-04-17, 01:23 »
Hej Andreas!
Hu vilken handstil, snacka om övning i handskriftsläsning! Jag tycker att du gjort ett strålande jobb, och har bara några smärre korrigeringar och kompletteringar (markerade med rött):
afskrift. Exhib[it]. Weby d: 14 Feb 1767
År 1766 den 30 November infunno sig
underteknade munsterskrifware och nemndeman
i Getared, at på anmodan af dannemannen
Beskiedelig Per Larsson derstädes, uptekna
och werdera den egendom som finnas kunde i
deß bo, sedan deß hustru Britta Anders dotter
den 15 i denne månad med döden afgådt och
efterlemnat sig Barnen, Nils Persson gift i Boarp,
dottern Britta Persdotter gift med Per i Klåfstenen(?)
och omyndige, Sonen Anders 18. år, samt dött-
rarne Kierstin och Ellika. Ehuru wäl Enke-
mannen Per, såsom fader, yttrar sig wilja be-
sörja om sina så myndige som omyndige barns
wäl efter yttersta förmågo; men som han och
derjemte anhåller, at som han nu redan är
til ålders kommen, och bebor jemmwäl det hemmans-
bruk hwarföre betydande huseröte brist kunne yppas,
det til förmyndare för de nu 3ne omyndige
barnen måtte förordnas Nils Larßon i
Stäfsered och Påfwel Anderßon i Töfwe,
ty hemställes ödmiukast sådant til högtärade
Tingsrettens Gunstige åtgierd. Eliest
war nu tilstädes, på Enkemannens be-
giäran, Lars Anderßon på Stommen i Töfve,
såsom afl: hustruns nästa frende.
Per Larßon erindrades så upgifwa ägen-
domen, som han det med Ed om riktigheten betyga
kunde, der så fordras skulle, hwar
efter med upteknandet och werderingen
sålunda företogs:
.....
Summa Inwentarii 399.19.
Gjeld och skuld.
de fattigas andel 16 ./.
til Lars på Stommen i Töfwe 13.
Swen i Gietared 4.
.....
Att egendomen med gield och skuld riktigit är
upgifwen och ingen ting wettandes el[ler] wiljan-
des nu undandölgts, det kan edeligen intygas, om
så påfordras skulle
Per Larßon
i Gietared.
Sluteligen anmälte Enkemannen Per La[rs]-
son i Gietared, 1mo at han uti afhandling med
nu warande Indelningz och Boställshafwaren, Lieute-
nanten wälborne herr And: Eggertz, förbundit sig
at til alla delar sätta och från sig lefwerera alla(?)
de honom tildelta hus i laggilt stånd, eller med
egendom sin ärsätta efter mätismanna ordom
hwad i ty brista kunde och 2do det han gifwit
de twenne gifte barnen nemel: Per och Britta
så mycket i hemgifter som han särskilt up-
tekna låtit, i wittnens närwaro, hwarest
altsådant framdeles kommer at observeras.
Sålunda wara upteknat och angifwit,
betyga at supra.
And: Sahlberg.
Lars Arfwidsson
NemM:
584
« skrivet: 2021-04-16, 22:21 »
Hej Ingrid! Jag snubblade också över uppgifterna om att Anders Persson skulle vara född 1746 26/4 i Långaryd, och tänkte att han kanske gifte sig med Boel Tufvesdotter någonstans i hans hemtrakter i Småland – men där hittade jag inte heller någon vigselnotis. Jag sökte även förgäves i Halland och i Danmark, så det är nog tyvärr så att vigseln aldrig antecknades i någon kyrkobok. Jag håller dock tummarna för att Anders Persson tillhör Långarydssläkten, för jag har förstått att den är väldigt intressant – och det var bara roligt att få hjälpa till!
585
« skrivet: 2021-04-16, 14:50 »
Hej Ingrid!
Jag kan inte heller hitta någon vigselnotis mellan Boel Tufvesdotter och Anders Persson, men de måste ju uppenbarligen varit gifta eftersom det inte finns några anteckningar om motsatsen i barnens födelsenotiser; jag gissar därför att prästen eller klockaren helt enkelt glömde att nedteckna vigseln i kyrkoboken. Boel Tufvesdotters födelsenotis tyder jag såhär:
”Dominica 1 post Epiphan:
d 11 Jan: döptes Tufwe Nilssons
och Thes hustrus Kierstina Olufs
dotters Pige-barn ifrån Söndra-
hult, nomine: Boel, som föd-
des d 5 ejusdem. Hustru Inge-
frid Lars Tufwassons ifrå uls-
bygget hlt barnet. Testes:
Påhl Tufwasson i Spiutzeröd,
Nils Tufwass. i Tåstarp,
Bengt Tufwass. i Toarp,
Pigan Elna Bengtsdotter
af Troetzberga etc.”
586
« skrivet: 2021-04-13, 14:25 »
Hej Janne!
Bengt anges vara ”Inhyses i Biskopsg[ården] – Floby”.
587
« skrivet: 2021-04-10, 01:08 »
Hej Lia!
Jag tyder notisen såhär:
”d: 7 Martij Hendrich Påhlsons och Anna O[ttos-]
dotters barn Otto Hendrich födt d 2
kl. 8 affton: Hr Befalningsmannens
Kieraste Cecilia Samsiöe baar honom
Fadderar, Christian Smedh, Arent
Smed, Christian Arfwedson, Helle
Wagmans Mons:r Uppendich, Sissela
Knutz dotter, Margareta Sörens dotter”.
Jag har utforskat denna familj lite smått eftersom jag misstänker att jag är släkt med dem på något vänster, men nu blir jag väldigt nyfiken på varifrån uppgiften kommer att Otto Henrik född 1699 ska ha hetat Sjöberg i vuxen ålder? Jag har nämligen inte lyckats hitta någon av parets barn Otto Henrik (född 1699 2/3 i Lund), Dorothea (född 1704 7/11 i Lund) och Pål (född 1709 11/6 i Lund) framåt i tiden, så denna uppgift låter väldigt intressant.
I övrigt vet jag endast om denna familj att Henrik Pålsson var smedmästare i Lund, där han dog 1746 16/2, samt att han sägs vara smed i Sandby (alltså Södra Sandby socken) när han gifter sig 1691 6/1 i Dalby med Anna Ottosdotter (hon dör antagligen 1749 14/1 i Lund som ”Hindrick smedz änka”). Anna Ottosdotter var i sin tur dotter till smeden Otto Printzler, som en period på 1680-talet var bosatt i Lund men som i övrigt var hovslagarmästare vid Flyinge kungsgård, och hans andra hustru (begravd 1677 10/7 i Dalby; hennes namn omnämns ej i kyrkoboken); Otto Printzlers gravsten finns ännu bevarad i Dalby kyrkas vapenhus, och där man kan läsa att ”Her under huilar Kongli Maijst Hofslagare wid Skånska stalstaten den ereborne oc konstrike mästare salig Ote Hinrich Prentzler som på sit 70 år döde i Dalby den 12 Iuli 1698”.
588
« skrivet: 2021-04-09, 14:07 »
Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIIf:17 (äktenskapsmål 1703), SVAR bild-ID C0074500_00401
”Ehrwyrdige och wällärde H:r Kyrckjoherde.
H:r Kyrckjoherdens Bref af d. 16 Maij hafwer iag wähl bekommet hwaruthinnan H:r Kiörckjoherden af mig begiärer at få En lijten närmare underrättelse, huru wijda det sant kan wara, den berättelse Cornetten Philip Tråtzenfelt giör om det fruentimbret han hoos sig skall hafwa dhen han säger wara sin Kiötzlige Syster, om hwilcket lijkwähl Twifwelsmåhl drages för sina wissa orsaker, så har iag för dhen skull detta till ett hörsamst swar welat låta följa att Cornetten Philip Tråtzenfelt eij har någon kiötzlig söster uthan halfsöstrar, den ena är min Moder hwilcken är födder i Amsterdam, men sedan min MorFader Borgmäster Peter Tråtzenfält blef Enckling kom han hijt till Stokholm och giffte sig med fru Christina Cloo, hwilcken war Abel Koks Enckefru som hade och Barn med sin förra Man som nu kallas Cronströmar af hwilcka een dotter lef:r, och är her wistandes i staden, medh samma fru Cloo aflade bem:te Borgmäst:r Tråtzenfält denne omb:te Philip Tråtzenfält kunnandes han så mycket derföre hafwa någon sin kiötzlige söster hoos sig, som han föräldrarne emellan det endaste Barnet war i dhen kullen, men fullgick här för des afresa Ett ryckte här i Stokholm det han mycket omgickz medh Een des Moder tienste piga som kallades Lehna, hwaruppå många togo misstanckar, och ner det begyntes Effterfrågas Reste både han och hon herifrån, så att om hon kan wara den samma, kan iag intet weta, Emedan jag lijtet bekymrar mig om, hwad Een annan giör uthan må dhe sielfwe deruthinnan stå sin Egen hazard! Hwad nu H:r Kyrckjoherden heruthinnan står att Effterfråga och giöra lärer han sielf bäst weta sitt Embete och Kongl. May:ttz Kiörckohrdning honom her uthinnan dicterar, att iag nu så hastigt detta skrefwet beder iag tienstl: om uhrsäckt, Emedan alt lijkwähl är af godt hierta meent, och detta allenast för H:r Kyrckjoherdens Egen Person, men Eij wijdare andra till underrättelse skickas, Emedan man Eljest kanske torde hafwa förtreet för sanningen, som nu wäldens maner är, och skall H:r Kyrckjoherden få Rätta sanningen uthlåtet af dem, frucktar iag före att han mehr förskaffar sig sedan säckerheet dhen han eij undankommer, hwilcket alt lembnas i H:r Kyrckjoherdens Eget bästa Conduite, och förblif:r iag i alla måhl altijd Ehrwyrdige och wällärde H:r Kyrckjoherdens
Tiensthörsamste
Tienare,
P: Suanhielm
Stockholm d. 10 Junij
1703.”
589
« skrivet: 2021-04-09, 12:20 »
Hej Ulla-Karin!
Nu har jag läst på lite, vilket spännande äktenskapsmål! Den aktuella skrivelsen uppger att ”Barnet är Chrästnet för ächta som Her Hans Hindrick Torslo: atest utwisar”, och en lös attest daterad Malmö 1703 20/1 är undertecknad av ”Hans Hinrich Torslow”. Här hänvisas också till Lunds domkapitel, där man i Lunds domkapitels protokoll 1703 21/1 § 5 (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:5 (1703–1706), inget sidnummer) kan läsa att domkapitlet:
”Förfrågas hos H. Regimentz Pastoren Magist. Johan Edhberg […]också Esqvadrons Predikanten H. Hans Henric Torslow con[…]cerat medh honom, om Commendeur Corporalens Carl Gust. Gyllenållons barn som han aflat medh Johanna Anders dotter, och han för ächta döpt; och påminnes derhos, hos H. Torslow om den attest som bemälte Commendeur Corporal gifwit af dat. Malmoe d: 20. Januari sistl.”
Det tycks alltså röra sig inom militära kretsar, och man kan då konstatera att prästen ifråga måste vara identisk med sedermera kyrkoherden i Tygelsjö, Hans Henrik Torslow (ca 1675–1722), som sedan 1701 var skvadronspredikant vid Drottningens livregemente innan han 1704 blev regementspredikant där (Lunds stifts herdaminne, band 2, sid 403–405).
Jag hittar inte dopet bland de äkta eller utomäktenskapliga barnen i Malmö S:t Petri församlings kyrkobok, men jag skulle gissa att Torslow såsom skvadronspredikant bör ha antecknat barnets dop i Malmö garnisonsförsamlings kyrkobok. Denna tar tyvärr sin början först 1710, men det finns en anteckning i NAD om att ”Dopbok före 1710 har funnits, jämför Magistratens inneliggande handlingar 1694-03-24, varibland finns ett dopboksutdrag daterat 1694-03-24”. Det ser alltså ut som att kyrkoboken där barnets dopnotis bör ha antecknats tyvärr har förkommit?
590
« skrivet: 2021-04-08, 21:09 »
Hej Ulla-Karin!
Vid en genomgång av samtliga namnregister till Lunds stifts herdaminne hittar jag ingen präst med detta (eller liknande) namn, så jag blir nyfiken på källan till denna uppgift? Jag tänker att man exempelvis kanske får någon ledtråd i exakt hur Hans Hindrich Toft tituleras i källan, så att man kan leta i förhållande till om han varit kyrkoherde, prost, predikant, komminister osv.
591
« skrivet: 2021-04-06, 15:32 »
Hej Lennart!
Stort tack för denna information, det låter mycket intressant och rimligt! Då ska jag vid tillfälle ge mig i kast med domböckerna (småprotokollen) med hopp om att hitta överlåtelsen av Görslöv nr. 3 år 1803 och förhoppningsvis kunna bekräfta en osäker länk i min antavla. Ännu en gång, stort tack!
592
« skrivet: 2021-04-06, 15:31 »
Hej Denis! Ja, man har verkligen helt andra möjligheter nu när arkiven gjorts tillgängliga på nätet, och jag försöker själv gå igenom och komplettera gamla anteckningar från förr. Även jag har en del förfäder i Smedstorp, och kyrkoböckerna därifrån är ju rena drömmen för en släktforskare – jag får nog gå igenom dessa igen när tillfälle ges, nu när man har både tid och möjlighet
593
« skrivet: 2021-04-03, 14:10 »
Hej Curth!
Vilka spännande anteckningar, för det låter som att de ger flera ingångar till både domböckerna och Landskansliets material rörande häktade och förhörda personer. Jag tyder anteckningarna sähär:
AI:9:
”Har ej i Husförh[örs].L[ängden] varit upptagen sedan
1830; men finnes i Commun[ion]Längden för
1846; –
Anna Christ. har födt 5 oäkta barn, ovist är
om hon för något af dessa Lägersmål fullgjort
lagens kraf, enär hon beständigt kringvan-
drat; – för det sist födda har hon åtminsto-
ne icke undergått Skrift. – Hon har varit
år 1847 häktad för olofligt tillgrepp, och frejdebevis
för henne gifvits; men åtalets utgång obekant.
Är fr. Landshöfd. Emb. i M[alm]ö[hu]s hitförpassad den
28 Aug. 1847. Mor och dotter kringstryka
ännu, och vistas aldrig i S[ockne]n. –
AI:10:
”Om dessa personer, se anmärkn. uti
1848 års Längd.
Anna Christina häktad för stöld [inom Frosta Härad] enl. Länsman Krooks
i Lyby skrifvelse d. 12 September 1850, angående frejdebe-
vis. – Förpassad jemte barn och Moder till Röst. Sn. af Läns-
man Sandblom i Augusti 1850. Frejdebevis afgafs
d. 23/9 50. Är ännu d. 14/11 50 häktad och utstrykes
derföre här. –”
594
« skrivet: 2021-03-31, 13:50 »
Hej Tim!
Vilket intressant dokument! Skrivelsen verkar handla om verkets gjuteristämplar, där Schröder tydligen vill informera Bergskollegium om den devis som numera användes på kakelugnarnas framstycken och sidor, och som han nu alltså bifogar två teckningar av (sedan tidigare hade Bergskollegium uppenbarligen bara informerats om att verkets stämpel i allmänhet var ett ankare med en ögla). Jag tyder texten såhär:
”För flere år sedan är detta wärcks
giuteri stämpell uppgifwen sådan
som den brukad blifwit, neml.
1 anckare med sin ögla; men De-
vicèn å kakellugnar är icke
tillkänna gifwen; I anseende
hwartil jag nu har äran wörd-
sammast wid handen lämna
det den hit tils brukade Scham-
ploun warit sådan: at på Fram-
stycket står ett leijon med en b[..?]
och på sidostycket 1 lind, en ström som
flyter utför ett Bärg och faller i en
siö, samt Signum Martii flytande uti
siön i Mercurii staf. Mitt på sido
stycket blifwer Brukets stämpell
ett ankare stående med en Krona
öfwer, hwilcket alt närmare
af närlagde rittningar guns[ti]-
gast kan intagas. Linnefors
Bruk d 29 Oct: 1763.
Gottsch: D: Schröder”
595
« skrivet: 2021-03-30, 00:30 »
Hej Eva-Lotte!
Jag får det till ”Tbc. pulm. amb.”, alltså tuberculosis pulmonum ambilateralis, dubbelsidig lungtuberkulos.
596
« skrivet: 2021-03-26, 02:14 »
Hej Denis!
Du har utläst föräldrarnas namn helt korrekt, Måns Håkansson och Mätta Hansdotter; hela notisen tyder jag såhär:
”Eod: die Begrofs änckiohustruen Bengta Måns
dotter, som war född A:o 1682 d: 21 Decembr.
utj Ingelsta S:n och by, hennes Fader war Måns
Håkansson och Modren Mätta Hans dotter, war
hemma 23 åhr ringare än några wekor och
dagar, kom så i Ecktenskap med fordom drengen
för detta /: Sl: hos Gud :/ Anders Nilss. ifr. Qwär-
resta Prästegård och stod deras brölopzfäst utj
förn:te Ingelsta S:n och by A:o 1705 d. 24 Nov:
lef:t samman 32 åhr, aflat samman 10 barn,
4 söner och 6 döttrar, af hwilcka för Modren
äro döde 1 son och 5 döttrar, och effterlef:a
3 söner och 1 dotter; suttit änckia effter för-
mälte sin Mans död 12 åhr warit siuklig
utj 3 el:r 4 åhr af hosta och bröstwärck och
sidst af häfwelse begynnande ifrån benen
alt up i kroppen och sig therutjnnan fördel-
tes och do[g] deraf Natten emellan d. 7 och 8 De-
cembr kl 2 effter midnatt i sitt ålders 67 åhr
% än 13 dagar.”
597
« skrivet: 2021-03-20, 03:25 »
Vid dottern Hannas dop 1742 innehåller förresten dopsnotisen information av stort genealogiskt värde, som öppnar upp dörren bakåt i släktträdet. Där får man nämligen veta att hon ”Bars af Farmodren Kirstina Sören Jöns i Slem[m]inge Sochn, och Pantarehuset; Faddrar Morfadren Per Hansson etc.”. Här får man alltså veta namnen på Frans Mårtenssons mor och styvfar, samt Margareta Persdotters far – och då kan man konstatera att hon alltså födde sitt barn 1753 (under makens häktning på Malmö slott) hemma hos sina föräldrar, och vad kan väl vara tryggare än det? Om vi börjar med Frans Mårtensson kan man konstatera att Slimminges kyrkoböcker före 1736 tyvärr har gått förlorade, men om man följer Pantarehuset i mantalslängderna ser det ut såhär:
mtl. 1700, Slimminge socken, Pantarehuset. Mårten Olsson h: Bengta
mtl. 1711, Slimminge socken, Pantarehuset. Mårten Olss: h.
mtl. 1721, Slimminge socken, Pantarehuset. Mårten Olss: h.
mtl. 1722, Slimminge socken, Pantarehuset. Sören Jönsson: h.
mtl. 1724, Slimminge socken, Pantarehuset. Sören Jönsson: h.
mtl. 1725, Slimminge socken, Pantarehuset. Sören Jönsson: h.
mtl. 1727, Slimminge socken, Plattarehuset. Sören Fastersson h.
mtl. 1727, Slimminge socken, Pantarehuset. Sören Jönss: h:
mtl. 1728, Slimminge socken, Pantarehuset. almosehion
mtl. 1742, Slimminge socken, Pantarehuset. Sören Jönsson, h [hon anges vara ”utgammal”].
Det ser alltså ut som att Frans Mårtensson är född i Pantarehuset i Slimminge socken som son till Mårten Olsson, som år 1700 var gift med en Bengta men som sedan har gift om sig med en Kerstina som med största sannolikhet är mor till Frans. Mårten Olsson har därefter dött omkring 1720/21, och då har Kerstina gift om sig med Sören Jönsson. Att det är Kerstina, som ju faktiskt sägs vara farmor till Frans Mårtenssons dotter vid dopet 1742, som är mor till Frans verkar också bekräftas av Slimminges katekismilängder (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIIgd:4):
Kat. 1705. Slimminge socken, Pantarehuset. Mårten, sohn Bängt Mårtenss. Ohle Mårtenss.
Kat. 1711. Slimminge socken, Pantarehuset. Mårten Ohlss., hust Kirstena, son Påhl
Kat. 1712. Slimminge socken, Pantarehuset. Mårten Ohlss., hustru Kiersti, son Påhl
Kat. 1716. Slimminge socken, Pantarehuset. Mårten Ohlsson, hustru Kierstena, son Påhl, Inhyst Ellsse Marckus dotter
Kat. 1735. Slimminge socken, Pantarehuset. Sören Jönss. Hustru Kierstena, dotter Mätta
Jag hittar tyvärr inte Sören Jönssons dödsnotis, men i Slimminges dödbok 1759 kan man läsa att ”d: 10 Junii Begrofs Sören Jönssons hustru, Kirstene Andersdotter, som blef död i Skåttarp, ther the woro Inhyses, d: 31 Maji, ållder 77 åhr”. En annan intressant notis finner man i Slimminges dödbok 1747, då den 12 april begravdes ”Sören Jöns dotter Christensa i Ilwede, 15 år”. Då är hon alltså född omkring 1732, och kan ju vara Frans Mårtenssons halvsyster på mödernet, som han kanske ville hedra genom att döpa sin egen dotter till Christensa 1755 – det skulle förklara hur detta ganska ovanliga namn dyker upp i hans barnaskara.
Om vi går över till Frans Mårtenssons hustru Margareta, så sägs ju även hon vara född i Slimminge 1713, men när jag letade parallellt med sökandet efter Frans Mårtenssons föräldrar så fann jag inte en enda Per Hansson i Slimminges katekismilängder 1711–1716. Uppgiften om Slimminge som Margaretas födelseort verkar alltså inte stämma, men hennes föräldrar bor i varje fall senare i Hönsinge i Grönby socken. Märkligt nog hittar man ingen Per Hansson i denna by i mantalslängderna 1728–1759, men i ett gathus under Per Perssons gård Hönsinge nr. 10 finner man dock i Grönbys mantalslängd 1742 ”Rytt[arh]h[ustrun] Margreta – fattig”, som ju måste vara identisk med Frans Hönströms hustru Margareta Persdotter.
Mer intressant blir det i Grönbys katekismilängder, där man år 1735 mycket riktigt under Hönsinge nr. 10 hittar ”Per Hanss: h: Lusse, sohn Per”. Det verkar alltså som att Per Hansson ändå bodde där, saknas i mantalslängderna eftersom han var över 65 år 1742, men finns med i katekismilängderna tillsammans med sonen Per Persson som tydligen övertog gården Hönsinge nr. 10 och omnämns i mantalslängderna. Att detta är rätt familj bekräftas av 1737 års katekismilängd för Grönby socken, som på Hönsinge nr. 10 räknar upp ”Per Hansson, hst. Lusse, sohn Per, dott. Margreta” (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIIgd:6).
Båda Margareta Persdotters föräldrar slutar sina dagar i Hönsinge; i Grönby dör 1759 9/7 ”i Hönsinge, husmannens Pär Hansons Hustru, Lusse Pärs dotter, 72 åhr gammal. Sjukdomen war Bröstsjuka” medan Per Hansson själv överlever sin hustru med nästan tjugo år och dör i Grönby 1776 6/7, ”Dödde i Hönsinge Encklingehusmannen Pär Hansson, af ålderdoms swaghet, war 87: åhr gammal”.
598
« skrivet: 2021-03-20, 03:12 »
Hej Elizabeth!
Hans Larssons ursprung har jag tyvärr inte lyckats lösa ännu, men notisen från Grönby 1753 lät väldigt märklig! Förklaringen verkar finnas i själva notisen (som ju verkligen inte var särskilt lättläst!), jag får det till att ”d 3 Maj föddes i Hönsinge [hos Per Hansson] et barn som war (Frans Hönströms som blef förd för tiufweri till Malmöe slott) barnet blef döpt Doica Qvasimodogeniti noie Karna”
Jag tolkar det som att Frans Hönström alltså anklagades för tjuveri och därför fördes till Malmö slott i väntan på rättegång, och att hans hustru (i Slimminge socken) har varit höggravid. Eftersom maken ju satt fängslad har hustrun kanske funnit det bäst att föda barnet på ett säkert ställe, vilket tydligen var hemma hos Per Hansson i Hönsinge i Grönby istället för i hemförsamlingen Slimminge.
Denna Karna måste ju vara identisk med ryttaren Ola Modigs hustru Karna Fransdotter, som bor i Eksholm i ett gathus på samma sida som Frans Mårtenssons, och som anges vara ”f: i Grönby S:n” samt 25 år gammal vid husförhöret 1778, alltså mycket riktigt född omkring 1753. I övrigt har jag hittat följande barn till Frans Mårtensson / Hönström, och åtminstone Bengt, Hanna, Karna och Christensa är ju skrivna på samma sida som föräldrarna i Hyby AI:1 (1778–1786):
1. Anna Fransdotter, född 1739 15/1 i Hönsinge, Grönby socken.
2. Hanna Fransdotter, född 1742 11/7 i Hönsinge, Grönby socken, död där 26/9 samma år.
3. Bengt Fransson, född 1745 22/9 i Fladhult, Slimminge socken, död där 9/11 samma år.
4. dödfödd dotter, begravd 1747 1/2 i Slimminge socken.
5. Bengt Fransson, född 1748 7/6 i Högehuset Slimminge socken, bodde hemma hos föräldrarna i Hyby socken 1778 (Hyby AI:1, sid. 100).
6. Hanna Fransdotter, född 1750 18/10 i Högehuset, Slimminge socken, bodde hemma hos föräldrarna i Hyby socken 1778 (Hyby AI:1, sid. 100).
7. Karna Fransdotter, född 1753 3/5 i Hönsinge, Grönby socken, gift med ryttaren Ola Modig och bodde 1778 hos föräldrarna i Hyby socken 1778 (Hyby AI:1, sid. 100).
8. Christensa Fransdotter, född 1755 8/6 i Kalthus, Lyngby socken, bodde hemma hos föräldrarna i Hyby socken 1778 (Hyby AI:1, sid. 100).
599
« skrivet: 2021-03-17, 16:56 »
Hans Larsson var lite knivigare; jag ser vid vigseln i Lyngby 1769 att ”Maii 21. wigdes Smedgesellen Hans Larsson i Bökesåkra och Pigan Anna Fransdotter ibid” och i Hybys husförhörslängd 1778–1786 sägs han vara född i augusti 1739 samt med anmärkningen ”Smed” (Hyby AI:1, 1778–1786, gamla sidnumreringen 132). Jag hittar honom dock inte som född i Lyngby eller Hyby i augusti 1739, men däremot fann jag något intressant i Lyngby sockens mantalslängder.
Hans Larsson sägs ju vara smedgesäll i Bökesåkra vid vigseln 1769, och i denna by hittar man i Lyngby sockens mantalslängd 1769 ingen sådan person men däremot ”Sochne Smeden Hans Höjnander ogift” i Bökesåkra gatehus. Året därpå (1770) hittar man ”Hans Heinander” med hustru som inhyses i Bökesåkra, vilket ju stämmer bra med att smedgesällen Hans Larsson gifter sig 1769 med Anna Fransdotter (någon vigselnotis för ”Hans Höinander” eller ”Heinander” finner man mycket riktigt inte i trakten kring Lyngby vid denna tid).
I 1771 års mantalslängd finner man som inhyses i Bökesåkra ”Hans Heiinander” med hustru, med uppgiften att endast hustrun skattar, så jag gissar att Hans Heinander är befriad från skatt (såsom sockenhantverkare eller p.g.a. att han skattar någon annanstans). I 1773 års mantalslängd är Hans Heinander inte kvar i Bökesåkra, men detta året finner man där däremot ”Hans Larsson h:” med uppgiften att endast hustrun skattar – och det är därför jag tror att sockensmeden Hans Höinander / Heinander är identisk med smedgesällen Hans Larsson. Hans Larsson finner man därefter som inhyses i Bökesåkra i 1776 års mantalslängd, med hustru och tre barn, men i 1786 års mantalslängd finns de inte kvar. Hans Larsson ska ju, enligt Hyby husförhörslängd 1778–1786, ha inflyttat från Lyngby till Hyby 1777, så det stämmer ju bra.
Namnet Höinander eller Heinander fick mig att misstänka att det kan vara taget efter orten Hyby (som med skånsk dialekt väl uttalas ungefär ”höiböj”) eller byn Hägnaden (”heinaden” med skånskt uttal) i Hyby socken, men som vi kunde konstatera är ju Hans Larsson (om han nu är identisk med Hans Heinander) inte född i Hyby socken, åtminstone inte i augusti 1739, såvida han inte är född på ett annat datum. Vet du var Hans Larsson bor vid sin död, när dog han? Kanske det finns någon ledtråd till hans födelseort i Hybys husförhörslängd 1804 och framåt? Jag försökte följa Heinander bakåt från 1769 års mantalslängd, men redan i 1768 års mantalslängd finner man honom inte i Bökesåkra, så det tog stopp direkt.
600
« skrivet: 2021-03-17, 13:28 »
Hej Elizabeth!
Det ser ut som att modern inte heter Fransdotter utan Persdotter (vid barnens dop i Slimminge 1745 och 1748), och då kan man konstatera att det i Grönby 1737 lyses till äktenskap för ett intressant par nämligen ”Do[mini]ca Reminiscere lystes första gång för Ryttaren i Hönsinge Frans Hönström, och Pigan Margreta Persdoter ibd.” (Grönby CI:1, 1689–1757, sid. 50).
Notisen är dock struken utan anteckning om att de faktiskt gifte sig, men det är nog ingen tvekan om att det är rätt par – för i Grönby föds nämligen 1739 15/1 ”i Hönsinge Frants Hönströms dotter, döpt Do[min]ica 3 p. Epipha: no[m]i[n]e Anna” (Grönby CI:1, 1689–1757, sid. 35).
Angående vigseln kanske det hänger ihop med en annan födelsenotis i Grönby, nämligen 1737 då ”d 23 Sept: föddes i Hönsinge et oäckta flickebarn, döptes Do[min]ica 16. p. Trin: no[m]i[n]e Gertrud, Bars af Märeda Oluf Jöns, faddrar [lucka] Modren till barnet är Karna Christophersdotter, Fadren lades uth Ryttaren Frans Hönström ibd” (Grönby CI:1, 1689–1757, sid. 34; det kan vara så att Karna påstod att barnet avlats under äktenskapslöfte, och då måste lysningarna mellan Frans och Margareta stoppas).
Tyvärr hittar jag inga fler uppgifter om paret i Grönby, men bland faddrarna vid Annas dop 1739 finns en Carl Mårtensson i Brunnestad (bör vara byn Brönnestad i Östra Klagstorps socken, som precis som Grönby ligger i Vemmenhögs härad), som ju kan vara en bror till Frans, som sedermera kallas Mårtensson?
När det gäller Frans’ militära karriär kan man konstatera att han antogs 1735 4/4 som ryttare nr. 108 vid Borrby skvadron under Södra skånska kavalleriregementet, för rusthållet Hönsinge i Grönby socken; han närvarade vid generalmönstringen i Lyngsjö 1737 31/8 och sägs då vara 23 år gammal (alltså född ca 1714) samt född i Skåne (generalmönsterrulla för Södra skånska kavalleriregementet 1737). Nästa generalmönstring hålls inte förrän 1744, och då antecknas det att ”Swentienare Frantz Hönström för rusthållet Hönsinge har effter innewarande åhrs Besicktningz munstringz annotation, undfådt interims afskied d: 23 Julii 1744” (generalmönsterrulla för Södra skånska kavalleriregementet 1737), vilket ju stämmer bra med att han dyker upp i Slimminge 1745 och inte längre bär sitt knektnamn Hönström.
601
« skrivet: 2021-03-15, 23:34 »
Föräldrarna gifte sig 1737 i Åhus, ”Freddagen d. 29 April. Styrmannen Madts Larson Knabe, och Signe Nillssdotter Holm, här i Åhuus” (Åhus CI:2, 1724–1747, sid. 172).
602
« skrivet: 2021-03-15, 23:30 »
Hej Marianne!
Det ser ut som att du hittar rätt notis; moderns namn omnämns tyvärr inte i notisen, men i övrigt tyder jag den såhär:
”Tijssdagen dn 10 Augusti. Styrman-
nens Madtz Knabes lilla dotter
här af Åhuus, och blef kallad wed
doopen Catharina. Natus Fre-
dagen dn 6 Dito eftermid-
dagen. Skieppar Rasmus Ri-
pas hustru Elizabeth här-
städes bar henne till doo-
pen. Wittnen Woro Wisiteur
Jonas Malmberg Sören Hansson,
Studiosus Ahlgren, Skieppar
Rasmus Nillss hustru Doretha
Holm, och Jungfru Ewa Maria
Wolf ifrån Carlshamn.”
603
« skrivet: 2021-03-13, 18:04 »
Hej Morgan!
Jag tyder Magnus Lindholms attest som följer:
Smed-Gesällen Magnus Lindholm som i Mars månad innewarande år kom
till Jonstorps Församling, aflämnade härstädes et bevis från Björnekulla af
d. 27 Junii 1835: at han är född d. 16/2 1795 uti Riseberga, kom år 1833 från
Örkeljunga, flyttar nu till Köpenhamn, läser innantill någorlunda i Luth.
Catheches med förkl. C, förstår Salighetsläran enfalldigt, och d. H. Nattwarden or-
dentl. – Till lefvernet oklandrad, samt fri från Äktenskaps förbindelse
enl. pålysning. – Nu flyttar bemälte Lindholm till Wäsby med samma
betyg rörande Kristendomskunskapen. – Han har fört en wälfrägdad wandel och
begått H. H. Nattward senast d. 24 Maij s. å. Härstädes är han, enl. pålysning,
fri från Äktenskapsförbindelse. – Han får anskaffa bevis från Köpen-
hamn om Äktenskapsbetyget den tid han sig där uppehållit. – Han
är för löpande året Mantalsskrifven i Jonstorp under No 9. – Haft
Naturl. Koppor.
Mantalsskrifningen härstädes ännu icke förrättad. –
Attesteras af Farhult d. 3 Novemb. 1838
And.Borg
Past. et. Præp.
Lars Sandberg i Hultabo.”
604
« skrivet: 2021-03-13, 18:03 »
Hej Morgan!
Jag tyder Boel Andersdotters attest som följer:
”Utgående Attest N:o 33 År 1838 24/10.
Pigan Boël Anders dotter
Är född den 10/11 år 1816 uti Wäsby,
Kom år 1836 ifrån Wälinge Församling;
Flyttar nu till Wäsby;
Till arbete ~ förmögen;
Läser innantill b;
Utantill Luthers Cateches b;
Förklaringen deraf b;
Förstår Salighets-Läran bc;
Wid Den Heliga Nattwarden den 14 dennas;
Wid Förhören warit;
Till Lefwernet wälfrägdad;
Från Äktenskaps-förbindelse ledig enl. pålysn.;
Haft Skydds-Koppor;
Mantalsskrifwen för löpande året på Wegeholm. –
Mantalsskrifningen härstädes förrättad
Attesteras af Ausås ut supra
N. P. Westerström
P. L.
Lars Sandberg i Hultabo.”
605
« skrivet: 2021-03-13, 00:31 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:4 (1773–1799), s. 91:
”[1776] d: 6. Julij Föddes ett gåsse barn på Lazarettet härstädes af en SoldatHustru, hwars man Pehr Ilström benämd wid Hans Kongl. Maij:ts eget Regemente och Hustrun Karna Hindrichs dotter enligt bewis annars uppehålla sig i Branstads Församling. Barnet Christnades sam[m]a dag det [föddes] wid namn Lars. Bror Svensons hustru bar honom till dopet, Skomakaren Möllers hustru tog mössan af; Öfrige Faddrar woro Skomakaren Möller Karetmakare läre gåssen Carl Hall och Pigan Elna Jönsdotter.”
606
« skrivet: 2021-03-13, 00:29 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
”[1803] October 23. dog härstädes Soldaten wid Hans M:sts Konungens eget wärfwade Regemente Öfwerste Rosenblads Compagnie Daniel Schneider ifrån Landscrona 33 år gam[m]al af Coliqve; Begrofs den 27de ejusdem på Fru Magle Kyrckogård.” [notisen struken; marginalanteckning: ”uptages icke som död.”]
607
« skrivet: 2021-03-13, 00:28 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
”[1801] Sept: 2. dog Kringwandrande förra Soldaten wid Sprängportska Regementet Hans Pehrsson 70 år gam[m]al af ålderdoms swaghet; Begrofs den 6te ejusdem på Fru Magle Kyrckogård.”
608
« skrivet: 2021-03-13, 00:27 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
”[1817, död] Juni 12, [begravd] Juni 22. Kringwandrande Trumpetaren Johannes Anders Zimmers dotter Johanna Sophia. 1 [år gammal, död av] mässling.”
609
« skrivet: 2021-03-13, 00:26 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:2 (1751–1799), s. 225:
”[1798] D:o [januari] 26. dog Änklingen Johan Willberg ifrån Skabersjö Församling 54 år gammal af Trånsjuka; Begrofs den 2dre derpåfölljande Februarij på Fru Magle Kyrckogård.”
610
« skrivet: 2021-03-13, 00:25 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:2 (1751–1799), s. 179:
”[1785] d: 4. November dödde JägeriBetjenten Anders Wessmans från Östra Sallerup lilla dotter Catharina ¼ åhr gaml: af Förkylning. Begrofs d: 6. ejusdem på Fru Magle Kg:”.
611
« skrivet: 2021-03-13, 00:25 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
”[1827, död] Maji 1, [begravd] Maji 6. Kringwandrande Skomak. Gesällen Joh. Walström, fritt Grafst[älle]. 47 [år gammal, död av] Tvinsot.”
612
« skrivet: 2021-03-13, 00:24 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:2 (1751–1799), s. 173v:
”[1784] d: 14. Augusti dödde Kringwandrande Betlerskan, Pigan Anna Margreta Skröder från Warberg, 23 Åhr gaml: af hetsig Feber, Begrofs d: 15. dito på Fru Magle Kyrkogård.”
613
« skrivet: 2021-03-13, 00:23 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:5 (1800–1815), s. 361:
”[1809] D:o [september] 14. Föddes i Östra Thorn, Kringwandrande Krämmaren ifrån Silfvitsborg Zaccarias Lindströms och des hustru Elna Johansdotters barn, som den 16de ejusdem Christnades wid namn Mårten, Åboen Pehr Nils hustru i Östra Thorn hölt honom wid dopet, öfriga faddrar woro: husmän Pehr Trulsson och Nils Trulsson.”
614
« skrivet: 2021-03-13, 00:22 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
”[1832, död] Febr. 1, [begravd] Febr. 5. Guldsmed Gesällen Christian Hoff från Landskrona. 33 [år] 11 [månader gammal, död av] Lungsot.”
615
« skrivet: 2021-03-13, 00:21 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
”[1829, död] Maji 17, [begravd] Maji 22. Helsingborg, död på Lazarettet. Kopparslagaren Hintzes hustru Otiliana Herslov. uppl[iga villkor] uppt[ages] icke. 54 [år gammal, död av] Lungsot.”
616
« skrivet: 2021-03-13, 00:20 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:5 (1800–1815), s. 276–277:
”[1807] D:o [juli] 11. Föddes Actören wid Kongl:e HofSecreteraren Herr Carl Stenborgs Swänska Comiska Theater Trupp Herr Gustaf Hedins och des fru Maria Theresia Livins barn, som den 14de ejusdem Christnades wid namn Eduard Wilhelm Wincent Thure, actören Herr Aron Lemos fru Maria Redbecka Rydberg hölt honom wid dopet, Parlören Chevalljers fru tog af mössan, öfriga faddrar woro: Herr actören Vincent Fredrichsson, domkyrckoKlåckaren H: P: Dahlén, Actören Herr Nils Gustaf Svante Svanelius och Demoiselle Anna Elisabeth Fridlitzia. Mod: 24 år.”
617
« skrivet: 2021-03-13, 00:19 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:5 (1800–1815), s. 361:
”[1809] Septemb: 7 Föddes Directeuren och Ballettemästaren wid Swänska Comiska Theater Troupen Herr Johan Brülos och des fru Cathar: Lovis Starchels barn /: båda föräldrarne Catholiker :/ som Christnades den 13de ejusdem wid namn Fredrika Lovisa, Parlör Chevalliers hustru hölt henne wid dopet, Tractören Holsts hustru tog af mössan, öfriga faddrar woro: Catholiken TheaterDirectoren Herr Johan Ambrotianus, Kongl. Concertmästaren Herr Carl Westerdahl, MusiqveDirectören Herr Pehr Westberg, Mamsellerna Fredrika Lundberg och Lovise Ågrén. Mod: 32 år.”
618
« skrivet: 2021-03-13, 00:16 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
”[1801] D:o [augusti] 3. Dog Kringwandrande Qwinspersonen Kjersti Björnstrandsdotter ifrån Bosarp Sochn hastigt af blodstörtning 27 år gammal; Begrofs den 9de ejusdem på Fru Magle Kyrckogård.”
619
« skrivet: 2021-03-13, 00:15 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
”[1804] D:o [mars] 30. Begrofs enl:t Torna H:rds Urtim[m]a TingsRätts Utslag af den 23dje ejusdem på S:te Pehrs Kyrckogård Tjenstegåssen Nils Björckman . . . år gam[m]al ifrån Werpinge, som genom ett owårligt fall den 16de i denna månad dog wådeligen. Hör till Clost: församl.” [marinalanteckning: ”icke här uptag.”]
620
« skrivet: 2021-03-13, 00:14 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:5 (1800–1815), s. 177:
”[1805] D:o [februari] 19. Föddes Kringwandrande fattiga Qwinspersonen Fredrika Aborrs 2dra oägta barn, som den 20de ejusdem Christnades wid namn Olu, Jordegumman Ingrid Christina Lundberg hölt henne wid dopet, murgesäll Lars Lundberg, Ladufogden And: Öhrstedts kjäraste Elsa Ottergrén, pigan Carolina Hall och SwärfwareGesäll Nils Cronström woro faddrar. Säger sig wara född uti Hoby wid Ystad men nu mera icke, utan wandrar omkring. Mod: 37 år.”
621
« skrivet: 2021-03-13, 00:13 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:2 (1700–1745), s. 152:
”[1725] d 4 Maij Christnades hemma Borgarens ifrån Wexiö i Småland Jöns Swenson Hielms och Elin Nilsdotters barn Karin, födt d 3 dito kl: ½ 12 om natten Jon Larsons hustru ifrån Wexiö bar henne, faddrar Borgaren ifrån Wexiö Jöns Krok, Swen Modig, Petter Carlström, Jon Jonson, Måns Olson, Swen Sandberg, Nils Bång ifrån Ystad, Malmströms hustru i Ystad, Johan Smedbergs hustru af Wexiö Anna Offenberg, och Karina Persdotter.”
622
« skrivet: 2021-03-13, 00:12 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:1 (1671–1700), s. 84v:
”[1688] d 15 Aug: bleff christnet Claus Christophersons barn som boer i Vexiö och war här kommen till S:te Lardts Markenat. d 13. dito bleff det födt om aftonen kl. 9. moderens nampn är Brita Tors dåter barnsens nampn är Anna. Valborgh Alexanders baar dett. Faddrar Anders Möller, Monsi:r Silfander, Anna M. Iffwer Wandels, Annika Gustaff Hammers dåter, Junfr. Elisabeth Tolsteens”.
623
« skrivet: 2021-03-13, 00:11 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:2 (1751–1799), s. 172:
”[1784] d: 8. April dödde en Borgare från Laholm wid namn Ola Bengtson 74 åhr gam[m]al af Förkylningsfeber, Begrofs d: 10. ejusdem på Fru Magle Kyrckogård.”
624
« skrivet: 2021-03-13, 00:10 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:2 (1700–1745), s. 136v:
”[1723] dito [26 maj] Christnades Borgaren ifrån staden Falckenberg Widrich Persons Nordbergs, Dorothea Swensdotters barn Kirstin födt d 24. Mattz Åkessons hustru i Lilla Råby bar henne, faddrar Borgaren i Ystad Nils Bång, Simon Haraldson ifrån Laholm, Lorentz Malmström i Laholm, Swen Donner Borgare i Engelholm, Johan Wolf Borgare i Falckenberg, Per Olson ifrån Färs härad Ahlesta by och Kärstorps sockn, Annika Haraldsdotter ifrån Laholm, Börje Swensons Tienstepiga Annika och Anna Persdotter.”
625
« skrivet: 2021-03-13, 00:10 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:2 (1751–1799), s. 178v:
”[1785] d: 17. September dödde Kringwandrande Qwinspersonen Karna Erlandsdotters barn Pehr. 13 wekor gaml: af Förkylning, Begrofs d: 20. ejusdem på Fru Magle Kyrckogård.”
626
« skrivet: 2021-03-13, 00:09 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:2 (1751–1799), s. 181:
”[1786] d: 3. Maij dödde en Kringwandrande bettlare, som sades wara hemma i Dybäck, hwars namn ingen wiste, wid 30 åhr gaml: dödde af Lungesot, Begrofs d: 7. ejusdem på Fru Magle K:gård.”
627
« skrivet: 2021-03-13, 00:08 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
”[1807] D:o [oktober] 15. dog ifrån Ystad fattiga Kringwandrande ArbetsKarlen Pehr Svens änka Kjersti Jönsdotters dotter Elna 11 år gammal af fistel, Begrofs den 25te ejusdem på Fru Magle Kyrckogården.”
628
« skrivet: 2021-03-13, 00:08 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
”[1812] April 8. dog på Lazareth Tim[m]ergesällen Nils Lundberg ifrån Ystad 62 år gam[m]al af Vinerisk sjukdom; Begrofs den 12te ejusdem, på Sancte Pehrs Kyrckogården”.
629
« skrivet: 2021-03-13, 00:07 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:5 (1800–1815), s. 125:
”[1803] October 30. Föddes Hyreänckan Anna Jönsdotters oägta barn ifrån Hoby, som Christnades den 1ste påfölljande November wid namn Ola, Murgesäll Olaus Holmgréns hustru Marna hölt honom wid dopet, Jordegumman Ingrid Christina Mårtensdotter tog af mössan; öfriga faddrar woro: Borgaren Staffen Hansson, murgesäll Nils Lundberg. Mod: 31 år. Död 1804 19/3”.
630
« skrivet: 2021-03-13, 00:06 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:2 (1751–1799), s. 213v:
”[1795] d: 8. Junii dödde Änkan Kersti Jonasdotter från Westerstad Sockn, 70 åhr gaml: af Coliqve, Begrofs d: 12 ejusdem på Fru Magle Kyrckogård.”
631
« skrivet: 2021-03-13, 00:06 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:2 (1751–1799), s. 148:
”[1778] d: 21. Maij dödde Gamle mannen Pehr Nilson, som angaf sig wara hemma i Wållsiö Församling och sade sig wara 103 åhr och 4. månader gaml:, dödde af ålderdoms bräklighet. Begrofs d: 24. Ejusdem på Fru Magle Kyrkogård.”
632
« skrivet: 2021-03-13, 00:05 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:2 (1751–1799), s. 101:
”[1766] d: 5 [januari] dödde Muremästaren från Weberöd Nils Nilsson 46 år gl. af wåda. Begrofs d: 12 ejusdem på Magle Kyrkjogård.”
633
« skrivet: 2021-03-13, 00:05 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:2 (1751–1799), s. 154:
”[1779] d: 22. October dödde drängen Pehr Svenson från Wanstads Sockn, 25. åhr gaml: som under benbrots Cur dödde på Lazarettet af Kallbrand. Begrofs d: 26. ejusdem på Fru Magle Kyrckogård.”
634
« skrivet: 2021-03-13, 00:04 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:1 (1671–1700), s. 38:
”[1678] den 3. Marti bleff Anders Lauritzens pigebarn aff Store OpAagers, Christned wed naffn Sitze, Fadd, Lorents Rimmesniders hustru, Jahane Hans Pottemagers, Ellene Lauritz Aagis, Johand Giøröling Snicker, Petter Herring, Hans Kock”.
635
« skrivet: 2021-03-13, 00:03 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
”[1821, död] Januari 31, [begravd] Febr. 2. Flickan Hanna Persd:r fr. Torrlösa S:n 4 [år] 9 [månader gammal, död av] messling.”
636
« skrivet: 2021-03-13, 00:03 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
”[1824, död] Dec. 31, [begravd] Jan. 4. [1825]. Murmäst. Karlströms hustru Ingar Alexandersdotter från Tolånga, död på Lazarettet. 39 [år] 4 [månader gammal, död av] Venerisk [sjukdom]. Ej upptages.”
637
« skrivet: 2021-03-13, 00:02 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:2 (1700–1745), s. 50v:
”[1707] d 6 Aprilis Christnades hemma [lucka] barn ifrån Söderwidinge Pernilla, föd samma dito hos Truls Olson. Mårten Persons hustru bar henne faddrar woro Jockum Snitkare, och hustru, Per Olufson Torn, Anna Persdott”.
638
« skrivet: 2021-03-13, 00:01 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:2 (1751–1799), s. 182:
”[1786] d: 9. October dödde betlaren och förra SockneSnickaren från Stora Råby Jöns Lundström 66 åhr gaml: af wattersot, Begrofs d: 13. ejusdem på Fru Magle Kyrckogård.”
639
« skrivet: 2021-03-13, 00:01 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:1 (1671–1700), s. 158v:
”[1700] d 10 Jan: Lars Hansons och Elna Persdotters barn af Steha, Hans född d 8 om natt: kl. 11 Johanna Sl. Nils Waltersons baar honom fadderar, Anders Nilson, Per Nilson, Per Månsson, Elna Pottemakares, Ingeborg Emanuels dotter”.
640
« skrivet: 2021-03-13, 00:00 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
”[1807] D:o [januari] 16. dog Demoiselle Carolina Fredrika Edström, 19 år gammal af närffeber; / ifrån Riseberga / bortförd att begrafwas.”
641
« skrivet: 2021-03-12, 23:59 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
”[1825, död] Mars. 8 [begravd] 11 Mars. Skomakare Mäst. Nils Lundström från Malmö. Uppl[iga villkor]. ej upptages. 41 [år gammal, död av] slag.”
642
« skrivet: 2021-03-12, 23:59 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
”[1818, död] April 5., [begravd] April 8. Glasmäst. Holms dotter Johanna Christ. 22 [år gammal] död på Lazarettet och begrafwen härstädes, med pastor Qvidings i Malmö tillstånd.”
643
« skrivet: 2021-03-12, 23:58 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:2 (1700–1745), s. 99v:
”[1717] d 15 April Christnades Soldatens ifrån Mallmö Christen Dröijers och Lucia [lucka] barn Marina födt d 14 dito kl: 4 eftermid; J: Catharina Holm bar henne, fad: Per Ambiörnson, Sahl Mårten Borgbergs Enckia och des dotter”.
644
« skrivet: 2021-03-12, 23:56 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
”[1810] D:o [maj] 23. Begrofs på Stora Kyrckogård hustru Lusse Svensdotter i Matbod: 60 år gam[m]al af Lungsjuka, uptages icke härstädes som död, utan i Lyby derest hon hade sin Prästesedel.”
645
« skrivet: 2021-03-12, 23:55 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
”[1814] D:o [september] 27. dog på Lazareth CopvardieSkjepparen ifrån Landscrona Hans Jacobsson 51 år gam[m]al af torrwärck; Begrofs den 30de ejusdem på Stora Kyrckogård.”
646
« skrivet: 2021-03-12, 23:54 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
”[1803] D:o [oktober] 10. dog förre Borgaren och wagnmannen Eric Pehrsson 55 år gam[m]al ifrån Landscrona; Begrofs den 16de ejusdem på S:te Pehrs Kyrckogård.” [notisen struken; marginalanteckning: ”uptages icke här vid förs:”].
647
« skrivet: 2021-03-12, 23:54 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:1 (1671–1700), s. 44v:
”[1679] Samme dag [3 maj] bleff Anders Erlandsens drengebarn aff Knæstrup Christned ved naffn Erlan, Fadd Else Her Bentz. Anne Christen Jostesens, Peder Mortesen, Rasmus Thorn, Marne Lauritz daatte, Mette Hendricks daatt.”
648
« skrivet: 2021-03-12, 23:53 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
”[1830, död] Jan. 7, [begravd] Jan. 12. Lunds Lazarett. Möllesvennen Jacob Pehrsson. Ej upptages här (Håstad). 25 [år] 3 [månader gammal, död av] Nervfeber.”
649
« skrivet: 2021-03-12, 23:52 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
”[1826, död] Jan. 19, [begravd] Febr. 21. Hammarlöfs Socken. Dragonen Göran Fogel 22 [år] 6 [månader gammal, död av]. afhändt sig lifvet genom ett Pistolskott.”
650
« skrivet: 2021-03-12, 23:51 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:2 (1751–1799), s. 170:
”[1784] d: 12. Januarii dödde Fattiga Gåssen Pehr Larsson, som sade sig wara hem[m]a i Fränninge Sockn, dödde af Koppor war 13 åhr gaml: Begrofs d: 16 ejusdem på Fru Magle Kyrckogård.”
651
« skrivet: 2021-03-12, 23:50 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:1 (1671–1700), s. 42v:
”[1678] Den samme dag [1 november] bleff Jens Lauritzens drenge barn Christned wed naffn Niels, Fadd. Ellene Therckils, Bent Eskelsens hustru, Jens Hendricksen, Aff Spillepeng, Lidtzebet Hendricks daatter, denne mand Er Kommen fraa Arløff i Burløff Song”.
652
« skrivet: 2021-03-12, 23:49 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:1 (1671–1700), s. 80.
”[1687] d 14 Octo: christnades Per Truesons barn af Bunkeflods Sochn i Winterie weed nampn Johanna. Mette Per Wrangels baar dett, fadderne Jep Swerteman, Anders Månson, Elna Kammemakers, Inger Månsdåtter.”
653
« skrivet: 2021-03-12, 23:47 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800–1843), opag.
”[1814] Augusti 25, dog på Lazareth ifrån Brågarp inkomna pigan Anna Pehrs dotter 31 år gam[m]al af wattersot; Begrofs den 28de ejusdem på Stora Kyrckogården”. [marginalanteckning: ”upt. icke här som död.”]
654
« skrivet: 2021-03-12, 23:47 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling FI:2 (1751–1799), s. 219v:
”[1796] den 17 Decemb: dödde utfattige husmannen Jöran Pehrssons hustru Esre Pehrs dotter af Bjäresjö Församling och Gundralöfs by af [lucka] år gam[m]al; Begrofs den 22 ejusdem på Fru Magle Kyrckogård.”
655
« skrivet: 2021-03-12, 23:46 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkyrkoförsamling CI:1 (1671–1700), s. 36v:
”[1677] den 21 Decemb. bleff Hans Nielsens pigebarn aff queløff i Anderløff sougen Christned ved naffn Sitzele, Fadd Hans HesteMøllers hustru, Giertrud Peter Møllers, Asser Nielsen, Lauritz Nielsen, Mette Niels daatter”.[size=0pt][/size]
657
« skrivet: 2021-03-07, 20:34 »
Hej Björn!
Det var en hel del intressanta uppgifter du har fått fram rörande familjen Winckler, och de där 33 frälseätterna låter inte fy skam – att hitta adliga grenar måste utan tvekan underlätta sökandet i antavlans äldre led! Så bra att det även löste sig med sergeanten / fältväbeln Johannes Winckler, och att det visade sig vara Christians son – nu blir man ju nyfiken på vilket ärende han hade hos Kungl. Maj:t 1839?
Själv har jag nog löst gåtan kring Henrik Wincklers ”två hustrur”, sedan jag råkade snubbla över en uppgift som inte var känd sedan tidigare. Det visade sig nämligen att karettmakaren Henrik Winckler (ca 1664–1752) hade ytterligare en son, som inte finns med bland syskonen i Malmö Carolis kyrkobok, nämligen Henrik Henriksson Winckler. Kanske har hans födelsenotis missats, eller också är han född i den församling där föräldrarna gifte sig (jag har inte lyckats hitta deras vigselnotis heller). Henrik Henriksson Winckler var med största sannolikhet född strax före år 1700, sägs 1732 vara hjulmakargesäll vid Artilleriet i Kristianstad, och bör vara identisk med den ”karettmakare och frimästare” Henrik Winckler som gifter sig 1728 30/8 i Lund med pigan Elisabeth Nilsdotter (född ca 1703, död 1763 3/4 i Lund; ”d 14 Julij Lystes första gången för Caretmakaren och frimästaren Hindrik Winckler och Elisabet Nilsdotter” och ”d 30 Augusti Copulerades Caretmakaren Hindrik Winckler [och] Pijgan Elisabet Nils dotter”; Lunds domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, vol. CI:1, 1671–1700, sid. 220 och 273).
Detta innebär alltså att pappa karettmakaren inte gifte om sig, utan var fortsatt gift med barnens mor Susanna i Lund, men hon flyttar tydligen på egen hand till sonen i Vanneberga i Vinslövs socken där hon dör och begravs 1752 29/3. Kanske kände hon att hennes åldrige make inte kunde ta hand om henne på bästa sätt i Lund? Annars bodde ju sonen Christian Winckler i Vallkärra, strax utanför Lund, men han tycks ha varit en rastlös själ (jag har bl.a. hittat en domboksnotis där myndigheterna beordrar honom att bosätta sig där han vistas) och var kanske inte ett pålitligt kort för den åldrande modern. Hon kallas ju i varje fall ”Hindrick Winklers hustru” vid sin död, och jag tror att det lilla ”NB” efter dödsnotisen mycket riktigt syftar på att hon egentligen var kyrkskriven / skattskriven hos sin make i Lund. Därefter dör ju alltså Henrik Winckler senare samma år i Lund, 1752 27/12, och den angivna åldern i dödsnotisen i Vinslöv 1752, 71 år, ger oss födelseåret runt 1680/81 för Susanna – vilket funkar bra, om nu Henrik Henriksson Winckler var den äldsta sonen och föddes strax före år 1700.
Genom att kombinera dessa uppgifter och hypoteser kan man skapa följande familjebild:
Winckler, Henrik, född omkr. 1664, karettmakarmästare, erhöll burskap som karettmakarmästare i Malmö 1708 19/6 (källa: Isbergs Biographicasamling på Malmö stadsarkiv), död 1752 27/12 i Lund.
Gift med Susanna, född omkr. 1681, död 1752 (begr. 29/3) i Vanneberga, Vinslövs socken.
Barn:
1. Henrik Henriksson Winckler, född troligen strax före år 1700, var 1732 hjulmakare vid Artilleriet i Kristianstad, gift 1728 30/8 i Lund med pigan Elisabet Nilsdotter, född omkr. 1703, död 1763 3/4 i L.
2. Peter Winckler, född 1700 7/6 i Malmö Caroli, begr. därst. 1702 23/9, ”seines alters 2 Jahr 3 Monat und 10 Tage”.
3. Beata Maria Winckler, född 1701 31/12 i Malmö Caroli, begr. därst. 1702 9/9, ”war alt 8 monat und 6 tage.”
4. Anna Maria Winckler, född 1703 14/8 i Malmö Caroli, död före 1708.
5. Anna Maria Winckler, född 1708 13/10 i Malmö Caroli, begr. därst. 1709 4/5, ”war 28 wochen alt.”
6. Christian Winckler, född 1710 23/2 i Malmö Caroli, görtlarmästare i Lund, begravd 1772 14/6 i Vallkärra.
7. Peterrumin Winckler, född 1712 26/6 i Malmö Caroli, var 1732 gesäll hos svarvarmästaren Flostedt i Lund, med största sannolikhet identisk med vagnmakaren Peter Winckler i Vanneberga, Vinslövs socken.
8. Josias Winckler, född 1715 19/1 i Malmö Caroli, begr. därst. 26/1 s. å., ”war nur 5 tage alt.”
9. Maria Magdalena Winckler, född 1716 22/8 i Malmö Caroli, begr. därst. 2/9 s. å., ”war nur 7 tage und etliche stunden”(?).
10. Fredrik Winckler, född 1717 29/10 i Malmö Caroli, var 1741 i tjänst hos greve Bengt Gustaf Frölich (källa: Lunds rådhusrätts och magistrats dombok 1741 1/5), gifte sig 1741 29/9 på Vollsjö gård i Vollsjö socken med Mätta Nilsdotter; deras son Carl Fredrik föddes 1742 24/7 i Vollsjö.
11. dödfödd son, begr. 1720 27/7 i Malmö Caroli.
…och här kommer uppgifterna ur den källa som gjorde att jag upptäckte den tidigare okände sonen Henrik Henriksson Winckler, nämligen Lunds kämnärsrätts dombok 1732 (Lunds stadsarkiv: Kämnärsrättens arkiv, vol. AIa:28, dombok, huvudserien 1732). Det är två rättsfall som ger en del uppgifter om familjen Winckler, och som i sig är ett enastående tidsdokument och strålande exempel på ”kött på benen”:
Lunds kämnärsrätts dombok 1732 18/4 § 1.
”Infann sig fiskalen Riemschneider och visade sig ratione officio låtit inkalla karettmakaren Henrik Winckler med dess son Henrik Henriksson Winckler, jämte dess övriga söner, Peter hos mäster Flostedt, görtlaregesällen Christian, och Fredrik, för begången hemgång hos borgaren och svarvaren Abraham Klau.
[…]
Mäster Abraham Klau berättar att han igår morgons kl. 7 gick till knappmakaren Wolkenhausen att förrätta något arbete hos honom, och på dess hemväg på madame Kråkas lycka, mötte honom karettmakaren Wincklers son Peter Winckler, och överföll honom med många oanständiga ord, men eljest kallade honom för spögubbe och hotade honom med hugg och slag, då Klauen bad honom tiga stilla; men gossen ville icke, utan var allt lika ovettig, varför Klauen tog sin käpp och gav gossen trenne rapp: varpå Peter ropade ’Henrik, Henrik, kom nu, nu är det tid’, då dess fader Henrik med dess söner Henrik Henriksson, Christian och Fredrik kommo strax med var sin prygel i händerna, och kallade Klauen för skälm och kanalje, och förföljde honom lika till dess hage, då kom Klauen in ty han skyndade sig.
En tima därefter kom den gamle Winckler med sina 4 söner, fadern med sina 2 söner hade var sin stake med sig, men de 2 minsta hade inga i händerna; först kom fadern in i stugan genom köket med sina 2 söner och de 2 andra blevo i köket och passade på, och hälsade gamle Winckler ’god morgon […], nu skall du ligga död för mina fötter’, och i det samma slog karettmakaren Winckler till Klauen och slog honom med en stake i huvudet så att han stupade och fick därav ett stort hål i huvudet”.
Denna ovänskap förklarade karettmakaren Winckler vid rättegången berodde på ”att Kloven först slagit des yngste son Fredrik uti kyrkan, då herr doktor Hegardt blev begraven, för det andra slog Kloven dess son Peter uppå madame Kråkas lycka, några slag och rev dess päls sönder”. Far och söner Winckler skyllde på Abraham Klow, och ansåg att han hade slagit det första slaget och provocerat dem, vilket kämnärsrätten tog hänsyn till. Domen föll 1732 21/4 (då det för övrigt antecknas mer ingående om de fyra sönerna att de är ”Henrik Henriksson Winckler, hjulmakargesäll vid artilleriet i Kristianstad, svarvargesällen Peter hos mäster Flostedt, görtlargesällen Christian, samt Fredrik Winckler”), och kämnärsrätten ansåg att eftersom Abraham Klow ”slagit [karettmakaren Winckler] med en stol i ansiktet, så att blodet rann av näsan, varav han och ännu, när han var för rätta, hade ögonskenligt märke och blånad; så kan kämnärsrätten ej annat än befria Winckler i anseende till dess höga ålder och grå hår, och dess söner för beskyllningen om hemgång, emedan Klow först givit anledning till allt oväsen”. Winckler fick dock betala ersättning till fältskären Schnell som granskat Abraham Klows skador, samt böta för de sår han åsamkat Klow, hans hustru och dräng, medan Wincklers fyra söner friades helt eftersom de inte kunde bevisas ha lagt hand på någon.
Lunds kämnärsrätts dombok 1732 5/5 § 1.
”Uppvisade fiskalen Valentin Riemschneider sig till idag låtit inkalla svarvaren mäster Abraham Klow för det han skolat slagit karettmakaren Henrik Wincklers son uti kyrkan, förmodandes fiskalen sådant vara kyrkobuller; till vittne att bepröva om Klowen haft orsak att slå gossen uti kyrkan, äro inkallade domkyrkoklockaren herr Grönlund och skomakargesällen Nils Christoffersson med vad mera stämningen bredare in actis utvisar.
Klowen inställde sig och berättade som följer, att den dagen salig doktor Hegardt blev begraven löp karettmakaren Henrik Wincklers yngsta son Fredrik Winckler med tvenne andra i kyrkan under själva predikningen, och hade mycken orolighet på sig, varföre Klowen bad dem vara stilla, men halp intet; då tog Klowen till sin käpp och gav Wincklers son ett litet käppesläng och bad honom hålla styr på sig.
Fiskalen begär att herr Grönlund måtte göra sin berättelse, emedan han är en trovärdig man, så kan given ed vara så god som gången.
Herr Grönlund berättade att han såg dessa gossar stimma, och att mäster Klow gav karettmakarens son [ett slag] över ryggen med en käpp och emedan han till Guds namns ära det gjort tyckes Grönlund det gjorde Klow rätt väl däruti, att han slog gossen, sägandes ’där han hade varit så nära hade han givit honom mera, förty de voro alltför ostyrige, så att man ej kunde med ro höra prästen’.
Fiskalen begär att som mäster Johan Lange nu är tillstädes, att han måtte göra sin berättelse härom, helst som han såg hur gick till. Johan Lange berättade att under själva predikningen hade denne karettmakarens son Fredrik med några andra gossar ett stort buller på sig inne i kyrkan, så att på slutet måtte klockardrängen köra dem utur kyrkan; i synnerhet tog denne Fredrik Winckler mössorna från de andra gossarna, och var han största orsaken till bullret, vilket på tillfrågan han med salighets ed kan betyga om påfordras.
Skomakargesällen Nils Christoffersson vittnar samma som klockaren herr Grönlund vittnade; dessa trenne vittnen tillstå att många andra förutan dem sågo vad oväsen denne gossen med några andra hade på sig.”
658
« skrivet: 2021-03-05, 23:11 »
Hej!
I Malmöhus läns landskontors arkiv (del 2) finner man ju de förträffliga så kallade ”rusthållsförändringsförteckningarna”, men var kan man hitta fler uppgifter om det som står i dessa förteckningar? I Malmöhus läns landskontor vol. GIab:8 (1803–1810), s. 30 kan man exempelvis läsa bland 1803 års rusthållsförändringar för Sallerups skvadron att Kyrkoby (Görslöv) nr. 3 har bytt ägare, och i förteckningen antecknas det att
”Samtliga arvingarna, näml. Anders, Nils och Hans Larssöner, samt Anna, Karna och Marna Larsdöttrar, jämte deras halvbror Lars Jönsson, har överlåtit och transporterat detta hemman på svågern Per Jonsson emot en tillhoparäknad summa 650 riksdaler, likmätigt avhandlingar den 25 juni och 20 juli innevarande år.”
Detta låter ju väldigt intressant, men var hittar man de omnämnda avhandlingarna från den 25 juni och 20 juli 1803 angående att rusthållet har bytt ägare? Kan dessa finnas någonstans i Malmöhus läns landskontors arkiv, eller möjligtvis Malmöhus läns landskanslis arkiv?
659
« skrivet: 2021-03-03, 18:33 »
Tillfällighetsfynd ur Valle häradsrätts dombok 1722 1/3, Skaraborgs län:
Göta hovrätt – Advokatfiskalen Skaraborgs län, vol. EVIIAABA:598 (1722), s. 1201.
Valle härads höstting 1722 1/3. ”Sadelmakaren Mäster Georgien Schlÿter lät inteckna en Testamenterlig Disposition, som han författat Daterad Fogstierna d:n 26 Janu: 1722, hwaruti han Testamenterat sin afledne Broder Isaac Schlÿters barn, Bolla och Elisabeth Schlÿter sin egendom som endast består af några ringa lösören, så at aldrig någon af hans andre anhörige, hwaräst dhe hälst finnas måge, uppå detta Testamente skohla hafwa macht klandra eller tahla effter hans död, hwar emot skal benemde dess Broders Barns plikt wara, som dhe sig och åtagit, at honom, både tilsammans til dödzstunden kläda och föda, samt sedan til grafwen behörigen befordra. Blifwandes denna Testamenterliga Disposition Exhiberad, samt wederbörande til effterlefnad, Lag och Kongl. förordningar enliget, af Tingzrätten lemnad.”
660
« skrivet: 2021-03-03, 18:31 »
Tillfällighetsfynd ur Valle häradsrätts dombok 1722 6/10, Skaraborgs län:
Göta hovrätt – Advokatfiskalen Skaraborgs län, vol. EVIIAABA:598 (1722), s. 1240f.
Valle härads höstting 1722 6/10. ”Probstinnan Ehreborna och dygderijka Matrona Maria Fegræa anhölt hoos rätten om Geburtzbreef för dess sohn Torbiörn Abramson Brinck, som är antagen hoos en Guldsmed uti Stockholm at lära det Låfliga Guldsmedzhandtwärket, hwilken Probstinnans begiäran Tingzrätten bewiljade, och bewitnade närwarande Cronobetient samt häradetz nämd, at Torbiörn Abramson Brink, nu af 18 åhrs ålder, är här uti Skaraborgz lähn, Walla Härad och Closter Sochn född af ächta säng och ährliga föräldrar, dess fader war i herranom afledne Probsten och Kyrkioherden uti Skaricke gield Ährewyrdige och höglärde Magistern H:r Abraham Brink, och modren Ähreborna och dygderika Matrona Maria Fegræa. Till mera styrko här af, warder detta med häradzhöfdingens egenhändiga underskrift samt HäradzSigills undersättiande bekräfftat.”
661
« skrivet: 2021-03-03, 18:29 »
Tillfällighetsfynd ur Valle häradsrätts extraordinarie dombok 1693 13/2, Skaraborgs län:
Göta hovrätt – Advokatfiskalen Skaraborgs län, vol. EVIIAAAA:95 (1690–1694), opag.
Valle häradsrätts extraordinarie ting 1693 13/2, § 12. ”Måns Persson på Erichzgårdh i Bohlum kom fram för Rätten, och præsenterade sin styfsons Anders Andersons Billingz skrifwelse, Daterat Stockholm d: 13 Decemb: sidstledne, hwar uthi han berättar sig wara en Läre dräng uthi det Låfl. Sadelmakare Handtwärket, och förmodar sig snart kunna blifwa Gesäll, om han hade Man allena sitt bördz breff bekommit; anhållandes för denskull om Richtigt bördzbref här ifrån Orten, Altså tillfrågades Häradz Nembd och Tingsökiande allmoge om dhe kiände samma person: då swarade dehls Nembden, sig fullkombligen weta honom wara född af ächta säng, sampt ährlige och Gudfruchtige Föräldrar i Bohlum Sochn, här uthi Walla härad, hafwandes stält sig ährligen och wäll dhen tijdh han wistades här neder i orten, hwilket under wederbörlig verification Extraderas.”
662
« skrivet: 2021-03-03, 18:27 »
Hej!
Jag har funnit en uppgift i Lunds domkapitels arkiv som jag inte blir helt klok på, i en skrivelse till domkapitlet 1727 (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. BI:36, 1726–1727):
”Consistorii Ecclesiastici resolution och remiss uti saken, emellan Klaganden Jungfru Greta Lindh och swaranden Inspectoren wijd Häckeberga herrgård wälachtade Lars Paradis, angående förlofning til äcktenskap, och effter publication och lysning af Predikstohlen til des befordran, den senare sitt sam[m]a welat åtra och des fullbordan wägra, hwar öfwer den förre sig beswärar; gifwen Lund d: 16. Augusti A:o 1727. […]
der emot Jungfru Greta Lindh […] at Inspectoren Paradis, som förut wiste hwad som på Häckeberga herregård åhret tilförne passerat, lijkwähl d:4 Aprilis uti innewarande åhr, begiärat af H:r Kyrkioherden i Brönnesta, hwarest hon då för tijden hos sin Swåger Klåckaren dersammastädes Andreas Swenonius war, om lysning af Predijkstolen”.
Jungfru Greta Lindh (som för övrigt gifter sig i Brönnestad 1728 2/7 med den omnämnde inspektorn Lars Paradis från Sjöbo) ska alltså ha haft klockaren Andreas Svenonius i Brönnestad som sin svåger, och bott hos denne i Brönnestad 1727 – men hur går detta ihop? Klockaren Svenonius' hustru (född ca 1688, begr. 1779 24/5 i Brönnestad), som inte namnges vid sin död eller vid de många barnens dop i Brönnestad, omnämns dock vid ett dop i Brönnestad i september 1734 som ”Klåckarens hustru Anna Catharina Roos af Horöd” (alltså byn i Brönnestads socken, där klockaren bodde). Om vi utgår ifrån att svågerskapet 1727 är strikt räknat borde alltså jungfru Greta Lindh vara en syster till Anna Catharina Roos, med tanke på efternamnen en halvsyster - men vilka var i så fall deras föräldrar?
663
« skrivet: 2021-02-24, 16:41 »
Hej Anders!
Jag kan tyvärr inte besvara frågan om föräldrarna, men dödsnotisen tyder jag såhär:
”Sahl. Peder Hanßon Scriba, födder uti Kiöpingz Stad A:o 1630 uti Aprilis månad
af Hederl: Föräldrar och Kiöpmansfolch, straxt blifwit befordrad til döpelsen och
der igenom renad ifrån arfzsynden, der effter och Christel:n uptuchtader i g[ud]z fruchtan,
och och[!] lärt läsa i book, skrifwa och räkna, samt öfwa sig i andre med framtijden nödi-
ge och nyttige stycken, sina Föräldrar wäl tilhanda gådt och hem[m]a hoos them förblifwit
til des han effter g[ud]z skickelse och föräldrarnas goda samtyckio Ingick och slööt
Echtenskapz Contract med sin första Hustru Sahl. Hustru Christina Olofzdotter,
Wyrdige och Wällärde H:r Olai Arbenii Capellans uti Alunda Försambling,
i Roslagen k. dotter, som skedde åhr 1659 in Julio uti Norberkie, ther hon hade
sin slächt wistandes. med denne sin Hustru haf:r han skick: och wäl sam[m]anlefwat
16 åhr och hafft tilhopa 10 barn, 4. sönner och 6 dottrar, der af halfparten af
hwarthera kiönet redan döde, änkling warit 1 åhr, A:o 1677 d 26 Junii andra
gången inkom[m]it i Echtenskap med sin nu effterlåtne änkia Ehreborna Gudfruch-
tiga och dygdesam[m]a Hustru Anna Månsdotter Sahl: H:r Olai Stares fordom
Capellans uti Noorberg effterlåtne Änkia, med henne frijdsam[m]el: tilhopalefwat
uthan lijfzfrucht in emoot 17 åhr. BrukzSkrifwartiänsten förwaltat
wed Skommarbo hemman och Plögningzhyttan ifrån Juultijden A:o 1660
något när in til sin dödstund, och sedan samt uti sin och sin Hustrus tijd bef?
och bruka Sootbo hemman för gam[m]al trogen giord tiänst. Hans
lefwerne warit beröml: gudfruchtigt, ährbart, roligit och sachtmodigt
sampt rättwijst. d 26 Martii begyntes hans siukdom med kalla rys-
ningar i kroppen och sedan utbrast den i then gångbare Feber som kraffter-
na aldeles förswagade, under sam[m]a siukdom lät han sig d Aprilis bespijsa
med H:s H. Nattard, som han med gudel. devotion och andacht emottog, och så-
ledes försonad med sin gud, förlijkt med sin Nästa och förnögd i sitt samwethe blef-
wen död d 16 Aprilis, när han lefwat 64 åhr. begrafwen Dom: Jubilate
d 29 Aprilis.”
664
« skrivet: 2021-02-23, 19:34 »
Hej Bengt-Åke! Det blev tyvärr tre frågetecken i bokens inbindning, men i övrigt tyder jag de båda dödsnotiserna och den sammanfattande fortsättning såhär: ”d. 7 Augusti döde Pär Mårtens Hustru Anna Hansdotter i Birkes- åkra af Päst sedan hon warit i lilla Uglesiö och Skurup Sokn hos sin Mo- der boende, upwachtat henne i sin siukdom ok med sin Man Pär Mårtenss eensam hulpit hänne til Kyrkiogården ok i grafwen, hade lef- wat et christeligit ok gudfruktigt lefwerne d. 8 Augusti döde PärMårtenssons ok AnnaHansdoters i Birkesåk- ra doter Mallena, war föd 1690 d. 7 Januarii hade fört it gudeligit skickeligit lefwerne. Desse twänne, emedan Kongl. Senatens alwar- sam[m]a befalning war låt(?) utgången at de som uti ok af Fahrsoten /: hwilken begyntes i Stockholm, al- raförst i Sweriges rike ifrån(?) Dantzig såsom mentes, i Augusto 1710, somlige säger Majio :/ döde, skulle ok m(?) ingalunga begrafwas i Kyrkio-gårdarna, utan uti särdeles afskijlte rum wid hwar by ok torp; be- grof Pär Mårtensson en- sam uti trä-gården [lucka] der han bodde i Birkesåkra F: 4: Qviescant in Pace! Rom. 14, 7. 8: Wardt pre- dikat dem til sidsta heder i Läm[m]edzryd Kyrkia ok För- Samling D Septimo die Decembris.”
665
« skrivet: 2021-02-21, 21:42 »
Hej igen Ido! Så roligt att din hustru också härstammar från denna familj, och att vi fick en förklaring på det mystiska ”sprinkelsjuka”! Trots mängder av plöjda kyrkoböcker har jag själv aldrig stött på denna dödsorsak, så det var intressant att Maud hittade den troliga förklaringen – man lär sig alltid något nytt här på Anbytarforum! Tyvärr har jag ingen bra förklaring på det lite ovanliga tillnamnet Råå, men jag misstänker att vår Oluf Persson Råå är son till den Per Persson Råå som man hittar i byn Hyltarp i Svedala socken i mantalslängderna 1658–1663 ( Pär Pärßon 1658, Peder Raa 1659, Pedher Raae 1660, Pedher Råå 1662, Peder Pedersßen 1663). Hustruns namn framgår tyvärr inte i mantalslängderna, men i Malmö S:t Petris död- och begravningsbok 1709 finns denna intressanta notis (FI:1, 1698–1728, sid. 102): ”d: 28. Nov: begrofz på Stora Kyrkiogården Borgaren Peder Råå, som är född A:o 1642. d: 1. Mart: af ächta föräldrar i Swedala Sockn och hyltarp by, fadren Ärlig och wälachtat Man Peder Pedersson, och Modren h: Bodel Pers dotter, och dödde d: 23. hujus, sedan han lefwat här i werlden 67. åhr, 9. månader och 4. dagar. Embetet förättade h:r Probsten Mag. Hofwerberg.” Per Persson Råås hustru 1642 hette alltså Boel Persdotter, och det är väl därför inte helt osannolikt att vår Oluf Persson Råå är en bror till denne borgare Peder Råå i Malmö – Olufs äldsta kända dotter hette i varje fall Boel (ca 1676–1690), och är i så fall uppkallad efter sin farmor: ”Boel, Oluf Råås dother i Swenstorp [begravd] d 10 Augusti: ætas, 14 åhr.” (Svedala CI:1, 1688–1755, sid. 92). I Svedalas mantalslängd 1662 kan man dessutom skymta en etta i kolumnen för husbonde, en etta i kolumnen för hustru samt en tvåa i kolumnen för mantalspliktiga söner i Per Persson Råås hushåll i Hyltarp – och det stämmer ju bra, för det året var Peder Råå omkring 19–20 år och Oluf Persson Råå 15–16 år. När det gäller Oluf Persson Råås död har jag och en annan släktforskare sökt i domböckerna (tyvärr förgäves) efter den tragiska händelsen; vi lyckades i varje fall till slut tyda dödsnotisen såhär: ” Oluff Råå ifrån Swenstorp,som dess hästar löp ihiällpå SöderPortz-brygge uti Mal-mö, hwarest han genast där dödde :/begrofz d 28 Maji Sunnan tilhär uti Kyrckiogården; ætas 58 åhr”. Jag tolkar det som att Oluf Persson Råå av någon anledning har rest in till Malmö med sina hästar, och på bryggan över fästningskanalen in till Malmös södra port har hästarna på något sätt löpt amok och då råkat döda honom. En sådan händelse kan ju ha lämnat spår efter sig i domböckerna, men det ser tyvärr inte ut att finnas något antecknat i Malmös domböcker vid denna tidpunkt.
666
« skrivet: 2021-02-21, 13:04 »
Margareta Olufsdotters dödsnotis lyder såhär: 1711 ”d. 21 April. döde Tho-mas Jönssons hu- stru Margreta O-lufsdoter 30 år ga- mal. begrofz d. 5 Maij uti häm[m]anetz N. 1. Läm: by lijkstad: lewat Chri- stel. Text. Rom. 6, 8.” Thomas Jönsson och Margareta Olufsdotter (som är direkta anfäder till skådespelaren Edvard Persson) gifte sig i Svedala 1705, och i vigselboken framkommer deras fäders namn: ”d 24 Augusti wigdes Thomas Jönsson, Jöns Jönss:s son i Defwelstorp til Margreta Olufs dr: Oluf Råås dotter uti Swenstorp” (Svedala CI:1, 1688-1755, sid. 4). Margaretas föräldrar Oluf Persson Råå (1646-1714) på Östra Svenstorp nr. 1 i Svedala socken och hans hustru Karna (1640-1714) är för övrigt mina direkta anfäder via dottern Karna Olufsdotter (1684-1759) som övertog föräldrahemmet i Östra Svenstorp, så om Margareta Olufsdotter är din anmoder är vi avlägset släkt.
668
« skrivet: 2021-02-20, 15:49 »
Hej Kerstin!
Fadern Anders Nilsson tituleras ”S:neman”, alltså sockneman. Jag instämmer helt i din tydning renatus, domi edacatus, som jag skulle vilja översätta till ”döpt (eg. återfödd), hemundervisad”.
Det längre stycket får jag till ”Ägde och bebodde först, såsom gift, Winala, men sedermera, emot mellangift af […]del och pen[n]ingar, tillbytte sig Gästgifwaregården och Gästgifveriet i Sörby”. Det verkar alltså som att han har bytt Vinala mot Sörby gästgivargård, och betalat mellanskillnaden (mellangiften) i form av penningar och… något mer, som jag tyvärr inte lyckas läsa. Jag funderade först på om det kunde stå "fördel", alltså att styvsvärfadern vid sidan av penningarna kan ha erbjudits någon form av fördel i gästgivargården (såsom rätt att skörda en viss mängd hö eller dylikt), men jag tycker inte riktigt att det står "för-"?
669
« skrivet: 2021-02-20, 02:24 »
Hej Lennart!
Jag tyder notisen såhär:
”Den 23. des Morgens um 7 Uhr, wurde dem Schneider-Ge-
sell Christian Malmquist, von seiner Ehe-Frau
Kjersti Nils Tochter ein Töchtelein gebohren, seden 25.
getauft und den Nahmen Anna Sophia erhielte. Ge-
vattern waren; Handelsman Thomas Thomasson Junior,
Fährman Niclas Skabo, Kammacher-Gesell Lemmerin
und Kupferschmidt-Gesell Christian Silow; Fährman Ska-
bos Frau trug das kind, bey ihr stand des brauer Malm-
wiks Frau und Jungfer Anna Britta Skabo.
Den Tauf-Actum werrichtete Pastor
Hans Christoffersson:”
…som jag skulle vilja översätta till:
”den 23 om morgonen vid klockan 7, blev skräddarge-
sällen Christian Malmqvist, genom sin äkta hustru
Kjersti Nilsdotter en dotter född, den 25
döpt och namnet Anna Sofia erhöll. Fad-
drar voro: handelsman Thomas Thomasson junior,
färjeman Niclas Skabo, kammakargesäll Lemmerin
och kopparsmedsgesäll Christian Silow; färjeman Ska-
bos hustru höll barnet, vid dess sida bryggare Malm-
wiks hustru och jungfru Anna Britta Skabo.
Döpelseakten förrättade pastor
Hans Christoffersson.”
670
« skrivet: 2021-02-15, 12:07 »
Tack för den uppgiften Gustav, nu hittade jag honom! Jag har själv inte lyckats finna ursprunget till den Ola Nilsson som dör 1806 9/10 i Lund, men åldersmässigt passar han ju perfekt in på Nils Olssons och Mätta Månsdotters son som föds 1729 – en riktning som även andra fynd pekar åt. Nils Olsson och Mätta Månsdotter ägde ett hus i Drottens rote, men tyvärr är husnumreringen i Lunds mantalslängder före 1759 inte stabil – numreringen flyttas fram och tillbaka beroende på familjer som flyttar in på tidigare obebyggda tomter, familjer som lämnar bebyggda tomter, att personerna som upprättade mantalslängderna inte riktigt tycks ha gått längs samma gator eller följt husordningen och så vidare. I 1756 mantalslängd hittar man i varje fall ” Nils Olssons änka, sonen Ola” på tomt nr. 34 i Drottens rote, och i 1757 års mantalslängd hittar man på samma tomt den ogifte Ola Nilsson. I 1758 års husförhörslängd har numreringen uppenbarligen flyttats ett steg, för då bor den ogifte Ola Nilsson på tomt nr. 33 i Drottens rote. Från och med 1759 års mantalslängd får tomterna den mer bestämda numrering som de sedan behåller framöver, och genom att jämföra den äldre numreringen i Drottens rote kan man konstatera att den ogifte Ola Nilsson är skriven på tomt nr. 265 i Drottens rote i 1759 års mantalslängd. Från och med 1761 års mantalslängd är han gift och har hustrun skriven hos sig, och de barn som anges vid namn i efterföljande mantalslängder gör att man kan konstatera att den Ola Nilsson som är boende på tomt nr. 265 i Drottens rote senast i mantalslängden 1806 är identisk med syskonen Ohlgrens far. Nu skulle man ju gärna vilja bekräfta att denne Ola Nilsson har övertagit den tomt som Nils Olsson och Mätta Månsdotter ägde, och att han är identisk med deras son 1729 – men tyvärr är källuppgifterna lite förvirrande. Det finns två intressanta anteckningar i Lunds mantalslängder rörande Ola Nilssons hushåll på Drottens rote nr. 265, från 1766 respektive 1768. Förstnämnda år finns 67-åriga ” svärmor Cecilia” skriven i hushållet, och 1768 anges i hushållet den 69-åriga ” svärmor Mätta”. Namnet Mätta stämmer ju bra in i sammanhanget, men hur ska dessa uppgifter egentligen tolkas? Är det Mätta som bor där redan 1766, med fel förnamn och fel angiven relation till husfadern, men sedan har man hunnit rätta förnamnet inför 1768 års mantalslängd men glömt att korrigera relationen till husfadern, så att det faktiskt är hans mor Mätta som åsyftas och inte svärmoder? Jag hade hoppats få en ledtråd till vem Ola Nilssons svärmor faktiskt var, och Ola Nilsdotter gifter sig 1759 21/9 i Norra Nöbbelöv med ”unga pigan” Karna Olsdotter (född ca 1739, död 1810 8/5 i Lunds domkyrkoförsamling); då skulle man ju kunna tänka sig att Karna även var född i Norra Nöbbelöv, men den enda passande notisen för en Karna är den som föds 1738 22/10 i Norra Nöbbelöv som dotter till Ola Nilsson och Hanna(!). Om detta ens är rätt födelsenotis så stämmer alltså inte förnamnet på hustrun, som ju bör vara Cecilia om uppgiften i 1766 års mantalslängd är korrekt. Kanske Karna Olsdotters far gifte om sig med en Cecilia, så att det alltså är Ola Nilssons ”styv-svärmor” som bor hos familjen inne i Lund 1766? Eller också är förklaringen en helt annan…
671
« skrivet: 2021-02-15, 11:37 »
Hej Ann-Charlotte!
Jag tyder notisen såhär:
”d. 7. Julij Hemmadöptes Corporalen
Nils Bergströms och Christina Eks gosse-
barn Nils Johan ifrån Flathult, som
föddes d: 3. Julij, GudModr[e]n Hustru
Kierstina Swen Jöns i Knutstorp, Fad-
drarna woro Offe Andersson i Fors-
by, Lars Nilsson ibm Jungfru
Johanna Beckman i Älledahl, Enkan
Ellna Nils Pers i Knutstorp.”
672
« skrivet: 2021-02-15, 00:37 »
Hej Gustav!
Dessa uppgifter låter intressanta eftersom jag inte har lyckats följa Ola Nilsson, född 1729 7/5 i Lunds domkyrkoförsamling, framåt i tiden! Han är i livet vid faderns bouppteckning 1755 och därefter tappar jag spåret – men jag kan tyvärr inte se att det dör någon Ola (Olaus) Nilsson i Lunds domkyrkoförsamling 1806 6/10?
Din fråga har jag däremot bättre koll på; Mätta Månsdotter dör 1782 25/2 i Lunds domkyrkoförsamling. ”d: 25. Februarij dödde Nils Olsons Enka Mätta Månsdotter 85. Åhr gaml: af Ålderdoms bräcklighet, Begrofs d: 1. Martij på S:te Pehrs Kyrkogård” (Lunds domkyrkoförsamling FI:2, 1751–1799, sid. 163).
673
« skrivet: 2021-02-11, 15:18 »
Händelsen var tydligen mer dramatisk än man kan ana utifrån död- och begravningsboken, för det var ytterligare fem unga män som miste sitt liv i havet den där dagen. Händelsen beskrivs på följande sätt i tidningen Skånska Telegrafen den 5 juli 1848:
”Enligt till Konungens Befallningshafvande inkommen rapport hafva Dragonerna Svan, Fox, Alm, Lundqvist och Ljung, alla vid Haglösa Sqvadron, jemte Drengen Lars Nilsson från Dalköpinge sistl. Midsommarsdag d. 24 dennes kl. emellan 5 och 6 på efterm. vådeligen omkommit i sjön utför[!] Trelleborg, på det sätt, att den båt, hvari de begifvit sig ut att segla, kantrat; men Dragonen Nordqvist och Fiskaren Lars Olsson från Dalköpinge, hvilka jemväl befunno sig i samma båt, räddade sina lif dymedelst att de fasthöllo sig vid den kantrade båten, intill dess hjelp hann ankomma från en annan båt. – Liken efter förstnämnde sex personer hafva genast blifvit upptagna och afförde till sina hem i Dalköpinge, Gylle och Gislöf.”
674
« skrivet: 2021-02-11, 15:10 »
Hej Peter!
Det står att Nils Hansson Lundqvist blev ”Af våda drunknad i Sjöen nära Trelleborg”, och eftersom det alltså konstaterades att det inte rörde sig om ett självmord blev han ”Christeligen begrafven enligt Domhafvandens Resolution d 26 Junii 1848” (det hölls alltså en utredning vid domstolen hos den häradsrätt eller rådhusrätt där dödsfallet skedde).
676
« skrivet: 2021-02-03, 20:44 »
Hej Christel! Jag finner ytterligare ett barn till paret i Stockholms finska församling, nämligen Maria Lovisa född 1793 20/9, ”Fadren är Brandwaktswaktmästaren Gustaf Nygren och Modren Hustru Ulrica Sophia Johans dotter 37 år” (Finska församlingens kyrkoarkiv, vol. CI:8, 1781–1810, sid. 158). Gustaf Nygren tycks ha dött före 1810; i Stockholms stadsarkivs mantalsregister finner man i varje fall det året i Stadens inre och östra rote den 55-åriga ”Ringerskan vid Mariæ Församling Ulr: Soph: Nygren”, som anges vara fattig ( https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0031/Mantalslangder1810/M181003010182_150dpi.pdf). År 1820 finner man i Maria norra rote ”brandvaktsenkan U. Nygren”, som väl är samma kvinna. Barnen har jag inte alls lyckats spåra framåt i tiden, om man bortser från denna notis i Nya Dagligt Allehanda den 30 december 1869: ”Hos Kgl. Commerce-Collegium har Svenske och Norske General-Consuln i S:t Petersburg anmält, att Svenska undersåten Catharina Nygren, född Granberg, enka efter aflidne guldarbetaren Johan Henric Nygren, den 14 sistlidne Juli derstädes aflidit”. Detta kan ju vara Johan Henrik född 1791 som efter vistelsen i Borgå hamnade i S:t Petersburg, eller åtminstone hans änka? Att Johan Henrik i unga år sägs flytta till Borgå fick mig förresten att misstänka att han kanske hade släkt där på faderns sida, och där finns faktiskt en familj Nygren som är intressant i sammanhanget (dessa uppgifter har jag hämtat och pusslat ihop från den finska Hiski-databasen): Mats Nygren, född omkring 1731, skomakare, död av hetsig feber 1764 27/4 i staden, Borgå. Gift 1755 18/12 i staden, Borgå med änkan Maria Åberg, född omkring 1717, död av förstoppning 1799 19/2 i 3:e kvarteret nr. 29 i staden, Borgå (”Afl. Skom. Nygréns enka Maria Johansdotter”). Barn: 1. Gustaf Nygren, född 1756 3/12 i staden, Borgå. 2. Maria Nygren, född 1759 6/4 i staden, Borgå, död därstädes av slag 1760 12/54. 3. Carl Nygren, född 1761 16/8 i staden, Borgå, död därstädes 1763 18/5 (åldern stämmer, ”2 år”, men barnets namn anges vara ”Gustaf”, så förhoppningsvis har man bara blandat ihop honom med den äldre brodern?). Jag vet inte riktigt hur man går till väga för att finna husförhörslängder och bouppteckningar från Finland, men kanske är det möjligt att fastställa ifall brandvaktmästaren i Stockholm är identisk med skomakaren Mats Nygrens son Gustaf som föddes 1756 i Borgå?
677
« skrivet: 2021-02-03, 16:45 »
Hej Hans!
Jag tyder notisen såhär:
”d 1. Julj föddes Petter Pärssons och
dess Hust. Brita Andersdotters i
Stenhuset dotter, som döptes d 9. Och
kallades Anna. B. B. Mademoi-
selle Anna Maria Runström.
M. F. Ola Anders Olason och
Nils Nilsson. Q. F. Sissela
Rasmusdotter, och Elna Jönsdotter.”
678
« skrivet: 2021-02-03, 01:14 »
Hej Maria!
Jag får det till att Anders Krok ”Har lefwat och lefde til slut i oenighet med sin hust. eljest lastfri”.
679
« skrivet: 2021-02-02, 20:11 »
Släktforskaren Niklas Kant uppmärksammade mig på att Daniel Mörling återfinns i generalmönsterrullan för Österbottens regemente då regementet mönstrades i Riga av fältmarskalken Erik Dahlbergh 1696 7/10. Där kan man läsa att Daniel, som då var fänrik, var ”Swänsk”, icke adelsman samt 35 år gammal, alltså född beräknat 1661 (Digitala forskarsalen bild-ID: A0054378_00021).
Niklas Kant fann även dottern Christina Mörlings dödsnotis i Fröderyds kyrkobok 1782 15/2, som ger en del intressanta ledtrådar till familjens tidigare historia (Fröderyds kyrkoarkiv, vol. C:3, 1754–1801, sid. 458–459, maskinskriven numrering 452–453). Notisen lyder som följer:
”[1782] den 15. Febr. dödde och den 24. ejusdem begrofs
gamla Enckan Christina Mörling ifrån
Dalen. Född, efter berättelse, 1688 uti
LifLand och Riga, hwaräst fadren war
StadzMajor, Modrens namn obekant.
Döpt., Flygtade ifrån Nysnämnde
ort, under Finska kriget, helt liten och
ung, hit till Swerget, och wistades först
någon tid i Stockholm, sedan i Eksjö och
stannade ändteligen i Skepperstadz Sochn
och by, der hon, efter någon tidz förlopp,
blef gift med Corporal Skeppmann,
med hwilken hon, under en 30. åra Ägta
sammanlefnad, hadde 10. barn, af hwil-
ka allenast 2ne ännu lefwa, 1. Son, som är
boende i Högby Sochn, samt 1. Dotter boende i Wisse-
fjerda sochn och Calmar stift. Warit Enka
en obekant men förmodeligen Lång tid. Blef
andra gången gifft med afskeddade Enckoman-
nen Sergeant Elias Galander, hwilket äg-
tenskap warade 7. eller 8 år, utan barn.
Blef härpå åter Encka, det hon warit
circa 8 eller 9 år. Har njutit fattig
medel i flere år. Kunde wäl läsa bå-
de i och utan bok och sökte derefter sitt
lefwerneställe. Blef kortt för sitt
aflidande bespisad med den Heliga Natt-
warden sin tro tillstyrcko och försäkran
om en nådog Gud för Jesu skull. Härefter
drögde Herren icke länge med hennes efter-
längtade förlåssning, hwilken inföll, som
man hoppas i en salig stund! den 15. sistl:
dennas, efter en flygtig och obeständig
här i werlden tillbragt wandring och
lefnadztid af 94. år. D: S: ÅlderdomsSwaghet.”
Vidare fann Niklas Kant även Johan Daniel Meurling i Lunds universitets studentmatriklar, inskriven 1763 som student nr. 1696 vid Skånska nationen. Födelsedatumet och -orten var som synes okänt för författaren, men Karin Uhrvik kunde ju konstatera här ovan att han döptes 1740 6/12 i Skeppsholms församling i Stockholm. Texten lyder som följer (Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnes tid (1682-1832), Lund 1897, sid. 327).
”1696. Johan Daniel Meurling, son af kaptenen vid amiralitetet Conrad M. och Sara Katrina Mæijer (+ enka i Svalöf 1775); f. o. 1741; jur. examen höstterminen 1764.
Tillhör antagligen icke den vidt utgrenade slägten Meurling från Mörlanda. – Syster: Sara Charlotta (+1775), gift i Kågeröd 1762 med kyrkoh. i Svalöf J. C. Linck (stud. blek. 1740).”
Med tanke på omständigheterna menar Niklas Kant att han bör vara identisk med den Johan Daniel Meurling som tycks sluta sina dagar 1796 i Jönköping (jag lyckas dock inte återfinna hans dödsnotis på det angivna datumet i Jönköpings Kristina eller Sofia församling). Han dör barnlös, och ingressen till hans bouppteckning lyder såhär (Jönköpings rådhusrätts och magistrats arkiv, vol. FIa:7 (1794–1797), sid. 773):
Ӂhr 1796 den 2dra Junii, blef
af Magistratens undertecknade
Deputerade jemte tillkallade wär-
deringsmän Planteringsmästaren
Sven Gustaf Levander och Peruqve-
makaren Anders Rågren, förrät-
tad laga Boupteckning efter
Extra rådmannen och Kämnärs
Préses i Lifstiden Ädel och Hög-
acktad Herr Johan Daniel Meurling,
som Pingstdagen Innewaran-
de år den 15. Nästledne Må-
nad Barnlös genom döden af-
lidit, utan at hafwa, enligt
hwad kunnogt är, sig efter-
lemnadt andre eller flere
närmare arfwingar än
thess Änkefru Anna Elisabeth
Meurling samt twenne Herr
Rådmannens Syster döttrar
hwilkas wistande ej annor-
lunda bekant är, än att
the skola i Skåhne sig uppe-
hålla”.
680
« skrivet: 2021-02-01, 17:51 »
Ja, Lars Bergling låter verkligen som något av en personlighet! Han hade tydligen stora skulder vid sin död, och i Lunds stifts herdaminne (band 3, 1951, sid. 288) kan man läsa att ”Samtida omdömen om Lars Bergling äro icke särskilt smickrande. ’Han hade vackra ämbetsgåvor’' skriver Elmgren, ’men hans levnad var intet uppbyggelig, ty han söp som en tempelherre, svor som en hästebytare och talte i enahanda smak med gummorna, som uppehålla sig på gröna gången i Stockholm” (bland fotnoterna förklaras Gröna gången som ”en i äldre tid vid slussen i Sthlm befintlig passage, där grönsaker försåldes; försäljerskorna voro ökända för sitt ohyfsade språk”). Herdaminnet (band 3, 1951, sid. 287–288) anmärker också problemet med Lars Berglings födelseuppgifter; det står att ”Lars Bergling uppges vara f. i Ö. Husby, Österg. l., 1716 14/4, son av bonden i Berga Nils Larsson och Brita Ingemarsdotter”, vilket bland fotnoterna anmärks vara hämtat ur ”Sett[erdahl]. Ö[st]g[öta nation]. 506 ur obek[ant]. källa; födelseuppg. finnes icke i Ö. Husby kb.”, så om man inte har glömt bort att föra in födelsenotisen i kyrkoboken så kan det ju vara som Sven-Ove föreslår, att han är döpt i någon annan församling och / eller kom till Östra Husby som barn? Jag mailar över Lars Berglings biografi ur Lunds stifts herdaminne (band 3, 1951, sid. 287–289), så får du uppgifterna samlade och kan eventuellt söka vidare framåt eller bakåt. Jag har annars sett att Google Books har skannat in band 1 och 5 av Lunds stifts gamla herdaminne från 1850-talet (varför hoppade de över band 2–4?), och hos Slægtforskernes bibliotek (som Sven-Ove länkar till) ser jag att man skannat in band 1 och 2, men som du säger hade det ju varit bra om ArkivDigital kunde skanna in hela detta herdaminne. Som du säger är ju dock det äldre herdaminnet fullt av felaktigheter, så ArkivDigital kanske inte vill förvirra forskarna eftersom Lunds stift ju redan har ett mycket nyare, bättre och mer källkritiskt herdaminne? Jag har ingen aning, bara en tanke.
681
« skrivet: 2021-02-01, 14:36 »
Hej Ann-Charlotte! Detta lät verkligen som ett mysterium, men förklaringen ges i det nyare herdaminnet. I det fjortonde bandet ( Lunds stifts herdaminne, del 14. De obefordrade prästerna, Lund, 1991, sid. 552) står följande skrivet: ” Lars Bergling kallades 1742 till e o reg-pred vid G Hamiltons eget värvade reg (uppsatt 1741), men kom aldrig att tjänstgöra, kh i Gylle 1757. Se Carlquist 2:3, 1951, s 288.” …och en närmare förklaring får man i Lunds stifts herdaminne, band 3. Skytts och Vemmenhögs härader, Lund 1951, sid. 288: ”…efter rekommendation av CE Linc. och kallelse av översten frih. Hamilton (sederm. Riksrådet, greve G.D.H.) till e.o. reg.-pred. vid hans reg. blev han prv. i Lund 1742 29/5 med villkor att han skulle njuta befordran i sitt eget stift; vid reg. kom han emellertid aldrig att tjänstgöra utan uppehöll sig som medhj. hos sin svärfar, kh. i (Gärds) Köpinge J. Mandorff…”. Lars Bergling tjänstgjorde alltså aldrig aktivt vid regementet, och har därför tydligen inte heller infunnit sig vid mönstringarna. Då tycker man ju att han åtminstone borde omnämnts i generalmönsterrullorna, med anmärkningen ”absens” eller liknande, men det har man tydligen struntat i.
682
« skrivet: 2021-02-01, 02:01 »
Om man föreställer sig att skrivaren har glömt ett L så skulle man kunna utläsa det sista stycket som ”Gud samb[l]er oß alla till Himmelen såsom wårt rätta Fädernesland!!”
683
« skrivet: 2021-02-01, 01:06 »
Så roligt att du härstammar från denna familj, Maria, och att Tulldahls är ett sidospår i ditt eget släktträd! Jag har nu kikat på Wikitree-länken, och jag tycker att allt stämmer bra med vad jag själv fått fram – jag har dock några kompletteringar som jag mailar över till dig nu direkt!
När det gäller Catharina Jönsdotter blir det lite svårare, och hennes efternamn är minst sagt förvirrande. Jag har antecknat att hon vid sina barns dop i Lunds domkyrkoförsamling kallas Catharina Jönsdotter (1779, 1782, 1783), Catharina Hörnell (1786), åter Catharina Jönsdotter (1789), Catharina Hörling (1791, 1794) samt Catharina Hörgrén (1800, 1805). Till slut verkar hon fastna för Hörgrén, men namnets ursprung tycks vara Hörling eller Hörlin. Det finns nämligen en bouppteckning 1818 8/12 i Frosta häradsrätts arkiv, vol. FIIa:28 (1818) (Riksarkivet digitala forskarsalen, bild 601) efter avlidne gårdmannen Måns Persson på Höör nr. 2 (enl. uppgift i husf. född ”1745 i Höör”), som dör barnlös och därför ärvs av följande personer:
1) avlidne brodern Nils Hörlins dotter Fredrika Hörlin, gift med kommissarien och kronolänsmannen J. Jöransson i Östra Ljungby.
2) systern Bengta på Höör nr. 16.
3) avlidna systern Karnas barn Jon, Per och Sven Perssöner samt Bengta, gift med åbon Anders Bengtsson i Höör.
4) halvbrodern Anders Andersson i Höör
5) avlidna halvsysterns ”arvingar” änkan Catharina Murbeck från Lund och änkan Ingri Jönsdotter i Tjuvaröd (länge fram i bouppteckningen, under arvets fördelning, sägs dessa båda vara den avlidna halvsysterns döttrar, och alltså uppenbarligen systrar).
Det kan konstateras att Måns Perssons brorsdotter Fredrika Hörlin(g) var dotter till kronolänsmannen i delar av Gråmanstorps och Björnekulla distrikt, Nils Petter Hörling (född ca 1739, död 1785 4/9 i Östra Ljungby) (Otto Lindberg, Landsstaten… 1919, s. 309), som ju då alltså är Catharina Jönsdotter Hörling / Hörgréns mors halvbror. Denna släktkrets ger mig verkligen huvudbry, för Höörs kyrkoböcker börjar ju så sent som 1796, och den märkliga uppgiften i Lunds domkyrkoförsamlings husförhörslängder som säger att Catharina inflyttade från Höör 1762 är bara förvirrande och verkar inte ens stämma – det finns i varje fall ingen familj som inflyttar från Höör kring det året med en dotter Catharina. Sedan verkar det ju nästan som att Catharinas föräldrar kan ha varit allmoge, men att hon tagit det lite ”finare” efternamnet Hörling (sedermera Hörgrén), eller i varje fall inspirerats av, sin halvmorbror kronolänsmannen?
När det gäller Catharinas son Pål Johan Muhrbeck, född 1805 27/4 i Lund, så verkar han försvinna ur de svenska kyrkoböckerna. Vid brodern Carl Henrik Muhrbecks bouppteckning i Lund 1837 sägs Pål Johan ”icke ha avhörts efter fyra års vistande i Norrköping” och hans vistelseort var då för närvarande okänd; vid moderns bouppteckning i Lund 1843 omtalas det bara att Pål Johan ”har ett ombud”. Detta kan ju tolkas som att man nu lyckats lokalisera honom, men en notis i Post- och Inrikes Tidningar den 22 april 1843 säger följande:
”Att Enkan Catharina Murbeck här i staden aflidit och att arf efter henne tillfallit Smedgesällen Carl Olof Tulldahl och Murgesällen Påhl Johan Murbeck, varder, enär dessas vistelseort är okänd, härmed kungjordt. Lunds Rådhus den 3 Februari 1843.”
684
« skrivet: 2021-02-01, 00:53 »
Stort tack för dessa uppgifter, Jörgen! Varje ledtråd är guld värd i mitt sökande efter denne mystiske Andreas Sagholm. Via e-post uppmärksammade Niklas Kant mig på att det i gymnasiematrikeln för Göteborg år 1740 inskrivs en ”Andreas Sagholm Gothoburgenses”, som under samma namn inskrivs 1745 20/9 i Uppsala universitets matrikel – denne prästman tycks alltså ha varit bördig från Göteborg, men valde Uppsala framför Lunds universitet. Niklas Kant noterade även att man finner Andreas Sagholm i S. P. Bexells och J. G. Bexells bok Götheborgs Stifts Historia och Herdaminne (andra delen, Göteborg, 1835, sid. 290) under rubriken Prestmän af Götheborgs Stift, hwilka dels aflidit obefordrade, dels ännu tjenstgöra, utan att hafwa erhållit befordran. Där kan man läsa ” Andreas Sagholm, student 1745, prestwigd 1752 till Adjunct hos Pastor i Fässberg, hade warit uppförd å 9 Comministers-förslag, och sist till Weddige 1787.” Trots nio förslag fick Sagholm alltså aldrig någon fast komministertjänst, vilket väl förklarar varför han inte finns med i det annars så välfyllda Göteborgs stifts herdaminne. Då återstår bara att försöka hitta hans dödsdatum, och eventuellt söka efter hans ursprung i Göteborgs stad.
685
« skrivet: 2021-01-31, 19:24 »
Hej Anette!
Kyrkoherden i Stehag under dessa år hette Jens Jacobsen Sode; han omnämns första gången som kyrkoherde där i en hyllningsakt från 1584 (”Jens Jps. sogenprest till Stedhau”) och sista gången i samband med ett ärende i Lunds domkapitels dombok i äktenskapsmål 1620 17/1 (Lunds stifts herdaminne, band 7, Lund, 1959, sid. 7).
686
« skrivet: 2021-01-29, 21:21 »
Jag håller tummarna även om det ser mörkt ut! Jag testade också att knyta ihop Håkan med Jöns Löfstedt i Glumslöv, utifrån hypotesen att de kan ha varit bröder, men som du säger föds där ju ingen Håkan som binder samman det hela; typiskt… Annars instämmer jag helt i det du säger, att Jöns måste ha tagit sitt namn efter födelseorten Glumslöv (Glumslöf), vilket tycks ha varit vanligt inom dåtidens hantverkarkretsar - som exempel har jag själv stött på tunnbindaren Malmberg från Malmö, muraren Lundsten från Lund och skomakaren Sandstedt från Sandby.
687
« skrivet: 2021-01-29, 21:16 »
Jag blev själv väldigt nyfiken på det där Frigelsdotter, för jag har aldrig sett något liknande namn och trodde först att jag läste fel – men när jag nu dubbelkollar lyckas jag inte tyda det till något annat än Frigelsdotter (”Frigelßdott.”).
Jag hittade först inget namn som ens var i närheten, och blev därför väldigt glad när jag fann två intressanta personer i Svedvi socken (sedermera Hallstahammar) i Västmanland, nämligen ”Erich Friggillßon” som gifter sig 1699 9/10 och ”Karin Friggillsdotter” som gifter sig där 1705 15/10 (Hallstahammars kyrkoarkiv, vol. LIa:4, sid. 697ff).
Frågan är bara vad detta kan vara för namn? Frigel, Friggel, Friggil?
688
« skrivet: 2021-01-29, 18:41 »
Hej Ingvar!
Tyvärr framkommer varken moderns namn eller bostadsorten i födelsenotisen, men fadern heter i varje fall Nils Önnersson. När Boels äldre syskon föds i Helsingborg 1739, 1740, 1743, 1746, 1749 och 1751 sägs bostadsorten vara Filborna, som ligger i Helsingborgs landsförsamling (lands- och stadsförsamlingen delade kyrkoböcker under långa perioder), och det är där fadern avlider 1778 16/8, så antagligen är väl Filborna födelseplatsen även för Boel. Vid dopen 1739 och 1740 sägs moderns namn vara Signe Gunnarsdotter, och eftersom det inte finns någon dödsnotis för Nils Önnerssons hustru i Filborna 1740–1778, så bör hon vara mor även till Boel. Kanske är hon identisk med den Signe Gunnarsdotter som dör 1782 23/3 hos sin svärson Ola Nilsson i Björka, Kropps socken. Notisen lyder i varje fall såhär:
”d: 11 hujus blef husmannens Nils
Önnerssons lilla dotter född, som
blef och d: 13 derpå utj Kyrckan döpt
af H:r Pastor Höök, och blef kallat
Boel. Bonden Gunnar Lars hust:
ifrån Hyllinge utj Kropps Sockn n[omin]e
Ellna hölt henne wid dopet, och Pehr
Svenssons hust: i Fillborna n[omin]e Boel
stod hos: mans faddrar woro An-
ders Ohlson och Nils Anderson utj Fill-
borna; dreng faddrar oro [Pehr]
Sven[son] Pehrson, och Jöns Andersson
ibm. Pige faddrar woro Boel Pehrs
dotter och Ingar Simons dotter ibm.”
689
« skrivet: 2021-01-28, 21:36 »
Hej Erik!
Detta fenomen har jag stött på i samband med min forskning kring staden Lund, och det tycks ha varit ganska vanligt att städerna samarbetade när det gällde riksdagsmännen. Uppgifterna i Millqvists bok tolkar jag exempelvis som att Landskrona stad hade sina egna riksdagsmän vid riksdagarna 1719 och 1720, medan man 1812 och 1823 lät Kristianstads riksdagsman föra Landskronas talan; 1726–27 hade Landskrona åter sin egen riksdagsman, men 1734 samt 1738–39 gav man fullmakt åt den landskronabördige Frans Cervin i Karlshamn att föra stadens talan. Tittar man närmare på biografin i Svenskt Biografiskt Lexikon (band 8, 1929, sid. 314) kan man läsa att Frans Cervin var
”ledamot av borgarståndet vid samtliga riksdagar 1734–39 och 1742–72 såsom representant för Landskrona 1734, för Landskrona, Karlshamn och Varberg 1738–39 samt för Karlshamn och vissa städer, som förenade sig med Karlshamn om gemensam riksdagsman 1742–72”.
Karlshamn och Landskrona har alltså delat på Frans Cervin, som var städernas officiella riksdagsman, men eftersom Cervin i perioder måste haft fullt upp (exempelvis kring 1742-43, då han inte bara var riksdagsman för flera städer och ledamot av borgarståndets besvärsdeputation utan även justitieborgmästare i Karlshamn samt preses i Karlshamns hallrätt) kan jag tänka mig att han behövde lite uppbackning i Stockholm – och då har han säkerligen rekommenderat Peter Lindahl och Arnold van der Hagen, från Cervins hemstad Karlshamn, att sköta riksdagsbestyren för Landskrona.
690
« skrivet: 2021-01-28, 17:04 »
Hej Ann-Charlotte! Med hjälp av uppgifter från Die Porträtsammlung der Herzog August Bibliothek i Wolfenbüttel ( http://portraits.hab.de/werk/25069) får jag ihop följande tydning och översättning (enligt bibliotekets version av kopparsticket är de fyra diktraderna längst ner skrivna av Joachim Knape, rektor i Weirmar, som tycks anspela på att Zappf undervisade i både världslig filosofi och andlig teologi): Admodum Reverend[us] Magnific[us] Claciss[imus] et Excellentiss[imus] D[omi]n[us] Nicolaus Zapfius S[acro]S[anctæ] Th[eologiæ] D[octor] Conc[ionator] Aulic[us] Pastor Superintend[ens] Generalis & Constitorij Saxo[niæ] Assessor. Viuitur in Christo; Cætera mortis erunt. Ingenio Brutus studiorum Romulus astez,Nobile vel quicquid (tryckfel; ska vara quidquid) mobile mundus habet.Thejologum Doctor, ceu Doctor PhilosophorumPictoris clara hac cernitur effigie.P. Aubry excud. Vilket jag skulle vilja översätta på följande sätt: ”Högvördige, magnifike och mycket utmärkte herr Nicolaus Zapfius, teologie doktor, hovpredikant, pastor, generalsuperintendent och ledamot [assessor] i Sachsens domkapitel [konsistorium]. Man lever i Kristus; resten blir döden. I själen en Brutus, i studierna som en annan Romulus, ädelt eller vadhelst rörligt världen har. Teologie doktor, liksom doktor i filosofin syns tydligt i konstnärens träffande bild. Skapat av P. Aubry.”
691
« skrivet: 2021-01-27, 14:45 »
Det är korrekt, Johanna; moderns namn är Martha men prästen har tyvärr inte antecknat hennes efternamn. Bostadsorten är inte Romadal utan Skafvenäs.
692
« skrivet: 2021-01-26, 18:45 »
Så spännande, snyggt jobbat Emma! Intressant att Daniel erbjöd sig att betala hela fosterlönen som en klumpsumma – annars har jag nästan alltid sett i domböckerna att paret antingen kommer överens om eller att mannen döms till att betala en mindre delsumma per år tills barnet kunde försörja sig själv, men här slår Daniel alltså till med 24 daler silvermynt, en tunna råg och en halv tunna korn på en gång Jag tyder notisen såhär: Bara häradsrätts dombok den 11 november 1760, § 1.”CronoLänsman Ol: Löngren tilkala- de efter stämning drängen DanielTrufwedsson och qwinfolcket HannaBengts doter i Gullåckra för med hwarannan begådt lägersmål, som the begge närwarande widgå wara af them giordt under the- ras tienstetid samman i Gullåckra, hwarefter hon blifwit med barn rådd, som hon wäntar framföda kort emot Kyndelsmässo tiden. Ingen- thera af them hafwa tilförene med lägersmål sig försedt och icke heller äro the hwarannan skylde. Om fosterlönen hafwa the sig emellan så öfwerenskom- mit at han derföre til henne nu genast betalar 24 D. Smt i pennin- gar, 1 t[unn]a råg och ½ t[unn]a [d:o] korn. Utslag. Althenstund drängen Daniel Truf- wedsson och qwinfolcket Hanna Bengts doter i Gullåckra bekänt och widgådt at the med hwarannan lönskaläge begådt, hwaraf hon blifwit med barn rådd, som hon wäntar bort emot nästkommande Kyndelsmässo tid framföda; förthenskuld dömes the i stöd af LIII Cap. 1 §. och LV Cap. 5 §. M[issgärnings]B[alke]n at böta, han Daniel Trufwedsson tio och hon Hanna Bengts doter fem dal. Smt, samt at erlägga till Brågarps Kyrckja han 4 och hon 2 D. Smt, hwar- äst the ock sedan enskylt skrift och af- lösning böra undergå, på sätt Kongl. förordningen af d 18 Now: 1741 före- skrifwer. I öfrigt låter HäradsRät- ten wid theras öfwerenskommelse om barnefödan bero, och förblifwa, så at han derföre [i et för alt] nu genast til henne be- talar 24 D. Smt i penningar, tillika med en t[unn]a råg och ½ t[unn]a korn.”[/i]
693
« skrivet: 2021-01-23, 16:09 »
Jag tyder notisen såhär:
”Decembr. th[en] 19
föddes Per Johans-
sons och thes Hust[ru].
Anna Persdotters
barn på Romadal
christnades th[en]. 22.
ejusdem och kalla-
des - - - - - - - Elin”
694
« skrivet: 2021-01-22, 14:35 »
Hej Johanna! Det ser ut att vara rätt person! Jag tyder födelsenotisen såhär: ”Januarii th[en]. 24. föddes Jonas Månssons och thes H[ustru]. Catharina Lars-dotters barn uti Tiure- da Thorag[ård], christna- des th[en]. 1. Februarii, och kallades - - - - Peter.”
695
« skrivet: 2021-01-12, 18:20 »
Hej igen Emma!
Som av en händelse upptäckte jag nu att jag för några år sedan snubblade över dessa personer i min egen forskning kring Bjällerups socken; i Brågarps församlings kyrkoräkenskaper 1760 kan man läsa att det till Brågarps kyrka det året inbetalades ”Lägersmåls Böter af drengen Daniel Truedson och qwinfolcket Hanna Bengtsdotter i Gullåckra” (Brågarps kyrkoarkiv, volym LIa:1, 1720–1772, sid. 198).
Jag misstänker att Daniel Truedsson är identisk med den dräng med samma namn som bor i byn Stora Bjällerup i Bjällerups socken när han gifter sig 1763 14/8 i Brågarp med pigan Kerstina Andersdotter i Gullåkra by. Paret får sonen Trued Danielsson (född 1764 20/5 i Bjällerup) och flyttar sedan till Brågarp där dottern Elna föds (1766 31/12), men därefter tappar jag tyvärr spåret.
696
« skrivet: 2021-01-10, 19:51 »
Hej Olov! Stort tack för denna uppgift, mycket intressant! Trots envist sökande har jag ännu inte fått fram mer information om Sagholms studier eller prästerliga verksamhet, så detta är guld värt. Din tanke om att han kan ha varit hjälppräst låter sannolik, och min förhoppning var nu att hitta något förordnande för Sagholm i Göteborgs domkapitels protokoll omkring 1752 – men ”självklart” finns det en stor lucka i protokollen 1751–1754. Det är just typiskt...  Jag ska se om jag lyckas komma vidare ändå; ännu en gång, stort tack!
697
« skrivet: 2021-01-10, 19:39 »
Usch Medan jag transkriberade texten satt jag faktiskt och tänkte på hur det gick för barnen, och om de fick återvända till sin mamma efter tiden hos morföräldrarna, så det var verkligen sorgligt att höra att Ingar tog sitt liv
698
« skrivet: 2021-01-10, 17:19 »
Hej Emma!
Jag är tyvärr väldigt osäker på moderns hemort och blir inte alls klok på faderns hemort (detta lär ju dock stå tydligare i Bara häradsrätts dombok 1760 11/11), men i övrigt tyder jag notisen såhär (Dörröd och Torstorp är två byar i Veberöds socken):
”D[omini]ca Invocavit d 8 Febr: blef ett oäck[ta]
Barn döpt i W[e]b[eröd]z Kyrkja Kallat Jöns. Mod[ren]
är Hanna Bengtz dotter som tiänt i Gull[?]-
åckra och effter Bara Häradz lofl[iga] TingzRätts
domb af d 11. Nov: 1760 war Barnafader
drängen Daniel Tuvedson ifrån [?]
Bars till dopet af Hanna Lars Pihl[?] i Döred
dijt Modren war flyttat. Wittnen: Åboen Bengt
Larss: ifrån Döred och Ohla Ohlss: ifr: Thorstorpzhu-
set.”
699
« skrivet: 2021-01-10, 10:55 »
Som bagare måste Håkan Löfstedt varit inskriven vid ett skrå, men vad jag kan se hade Landskrona inget eget bagarskrå – antagligen fanns det för få bagarmästare i staden för att få bilda ett skrå. Landskronas bagare har därför antagligen tillhört bagarskrået i en annan skånsk stad.
Jag har tidigare fotograferat Lunds bagarskrås protokoll 1674–1847, men där finner man ingen Löfstedt, så jag skulle satsa på Helsingborg – som ju även Jöns Löfstedt hade en koppling till. Bagarmästarna i Helsingborg hade tydligen sitt eget skrå vars bevarade protokoll förvaras på Helsingborgs museum (Kulturmagasinet), men vad jag kan se täcker de bara perioden 1785–1840. Om Håkan Löfstedt varit inskriven vid detta skrå skulle han i varje fall ha uppgivit sin födelseort när han antogs som lärling, men eftersom detta ju måste ha skett före 1780 är de bevarade protokollen nog inte till någon större hjälp.
En annan skånsk stad som hade ett eget bagarskrå var Malmö, och det kan ju hända att Håkan Löfstedt var lärling eller gesäll där innan han blev mästare (i Helsingborg). Bagarämbetet i Malmö har bland annat bevarade protokoll 1552–1846 samt in- och utskrivningsbok för bagarlagets lärgossar 1739–1847, handlingar rörande bördsbrev m. m. Dessa förvaras på Malmö stadsarkiv, men har till större delen fotograferats av ArkivDigital, om jag minns rätt. Det kan alltså vara en idé att även kika i dessa handlingar, med hopp om att Håkan Löfstedt syns till.
700
« skrivet: 2021-01-10, 10:42 »
När vi är inne på Johanna Nilsdotter Skiött har jag gjort en del fynd som pekar åt att det mycket riktigt är hon som är mor till Frans Tulldahl – detta förnamn finner man nämligen på hennes sida av släkten.
När Eskil Tulldahls och Johannas dotter Mätta döps i Blentarp i januari 1722 är en av faddrarna ”ZadelMakaren des swåger af Sanåkra Caspar Jörgen”, alltså regementssadelmakaren Georg Caspar Dinkler från Sandåkra i Skurups socken. Denne gifter sig där 1717 5/3 med Karna Nilsdotter Skiött, och man finner dem i mantalslängderna 1720–1724 på Sandåkra nr. 8 i Skurup:
mtl. 1720. Skurup. Sandåkra nr. 8. Regementssadelmakaren Georg Casper, h
mtl. 1724. Skurup. Sandåkra nr. 8. Sadelmakaren Casper Dinkler, h
…men dessförinnan hittar man följande i mantalslängderna:
mtl. 1700. Skurup. Sandåkra nr. 8. Nils Fransson, h Marna
mtl. 1702. Skurup. Sandåkra nr. 8. Nils Fransson, h
mtl. 1709. Skurup. Sandåkra nr. 8. Nils Fransson, h, dotter Hanna
mtl. 1710. Skurup. Sandåkra nr. 8 gathus. Nils Fransson, h, dotter Hanna
mtl. 1711. Skurup. Sandåkra nr. 8. Nils Fransson, h, dottern Johanna
Nils Fransson har alltså en dotter Johanna, som bör vara identisk med Eskil Tulldahls hustru Johanna Nilsdotter Skiött – och i så fall är Frans Tulldahl döpt efter sin morfars far. Nils Franssons dotter Johanna föds 1690 10/1 i Sandåkra i Skurup, och där föds även Karin pingstdagen 1693 (som alltså måste vara identisk med sadelmakaren Dinklers hustru Karna Nilsdotter Skiött), dotter till ”Nils Frantzon och Maren Anders dotter”. Ett par med detta namn finner man i 1688 års lysnings- och vigselbok i Balkåkra socken, 1,5 mil från Skurup, och vigselnotisen är en sann genealogisk skatt:
”d 13 Maij wigdes i Echtenskap Nilss Frantzön och
Marne Anderssdot: hans fader Frantz Nilsson,
Moderen Bodil Frigelssdott. fordum boendes i Ydstadh.
Hennes fader Anders Jacobsson, Moderen Britta
Larsdott. äfuen boandes i Ydstadh. Samma Echte Personer
flyttade strax til Guds Nabe i Skårbye Socken.”
I Gussnava i Skårby socken finner man dock inga barn till detta par, men däremot i Skurup dyker ju Nils Fransson och Marna Andersdotter upp i januari 1690 – och det är nog ingen tvekan om att det är samma personer som gifte sig i Balkåkra ett och ett halvt år tidigare.
701
« skrivet: 2021-01-10, 10:38 »
Ett sånt intressant fynd, Paul! Denna notis hade jag tydligen missat, men både till namn och beräknad ålder passar Sine bra in i sammanhanget (som jag förstått hette Eskil Tulldahls styvmor Sine).
Jag har nu grävt vidare, och gjorde då en del fynd som bringar mer klarhet i släkten Tulldahl. Först och främst lyckades jag få fram namnet på Eskil Tulldahls första hustru, nämligen Kerstina Arvidsdotter. Hon var uppenbarligen dotter till Arvid Danielsson på Eljaröd nr. 12 i Eljaröds socken, och bodde hemma hos fadern och hans hustru (modern?) Lusse i mantalslängden 1699. Hon måste ha gift sig med Eskil Tulldahl några år därefter, antagligen i Eljaröd, men parets äldsta barn Brita föds tydligen i moderförsamlingen Andrarum. Det mesta av pastoratet Andrarum-Eljaröds kyrkoböcker gick upp i rök vid en brand i prästgården 1875, men av någon anledning klarade sig Andrarums kyrkoböcker 1706–1722 samt 1722–1734 – och där hittar man Britas födelsenotis i september 1706 (Andrarums kyrkoarkiv, vol. CI:1, sid. 128):
”Dominica 19 post Trinit: 30 Döptes Ryttarens Eskill Tuldals barn som war födt i Ilstorp, Onsdagen d 19 Septemb: dhet bleff kallat, Berethe, Moderens Namn Kirstene Arffuidtz dåtter:
Oluff Nilsons hust: i Raflunda bar barnet, faddrar Pehr Truedtzon i Andrarum…Jacob Nilson i Ilstorp…Daniel Arfueson i Eljarödh”.
Några fler barn finner man dock inte i Andrarum, så döttrarna Cecilia och Sine måste ha fötts i Eljaröd dit paret flyttar kort därefter. Kerstina bör vara identisk med den ryttarhustru Kierstin som bor hemma hos Daniel Arvidsson (alltså den förmodade brodern) på Eljaröd nr. 8 i Eljaröds mantalslängder 1709–1710, men i 1711 års mantalslängd är hon ej kvar där. Det året finner man däremot boende i gathuset Ryttarhuset i Eljaröds socken ”Rytt hust. Kierstin Tuldahls”.
Denna mantalslängd upprättades den 19 januari 1711, och dottern Sine beräknas ju vara född vid mitten av augusti 1711. Jag har sedan tidigare gjort en snabb anteckning ur Torna härads dombok 1729 som säger att Eskil Tulldahls första hustru ska ha dött i Albo härad, vilket stämmer bra med Eljaröds socken. Kanske har alltså Kersti dött i barnsäng med Sine i augusti 1711, därefter har Eskil Tulldahl – som ju avancerade till korpral i mars 1711 – flyttat vidare med döttrarna till Skurup, haft gott om tid att avbida de lagstadgade sex månadernas sorgetid, och sedan gift sig med Johanna Nilsdotter Skiött i juli 1712.
702
« skrivet: 2021-01-07, 23:01 »
Hej Erik!
Denna fråga har jag tyvärr ännu inte lyckats besvara med säkerhet; ärendet i Torna häradsrätts dombok 1729 (som jag nämner ovan 2009-04-26) säger ju att Eskil Tulldahl i första äktenskapet hade döttrarna Cecilia och Bereta som före 1729 hade ärvt sin tidigare avlidna syster, och eftersom Frans inte omnämns i samband med detta ärende skulle det ju kunna tolkas som att han inte hade med de båda arven att göra – och alltså är en son i andra äktenskapet. Som du säger pekar ju namnet Johanna i denna riktning, men det kan ju vara så att Frans hade fått ut sitt mödernearv före 1729 och därför inte var aktuell i samband med de båda förmyndarnas klagomål.
Jag försökte se om jag kunde hitta Frans i mantalslängderna, för att därigenom utröna ifall han borde vara född i första eller andra äktenskapet, men jag fann inget exakt svar. Kvartermästaren Tulldahl och hustrun är i varje fall skrivna på Blentarp nr. 25 i Blentarps socken i mantalslängderna 1725–1728, men Frans finns inte antecknad hos dem under något av dessa år. Detta stämmer bra med det beräknade födelseåret 1713, för i så fall hade han ännu inte hunnit fylla 15 år när den sistnämnda mantalslängden upprättades på senhösten 1727, och var alltså inte skattepliktig i någon av mantalslängderna 1725–28.
Man kan ju dock undra varför Frans i så fall inte finns antecknad i Skurups födelse- och dopbok 1712–13, när nu föräldrarna gifter sig där i juli 1712 och systern föds där 1714?
703
« skrivet: 2021-01-07, 20:04 »
Till slut hittade jag Tufve Hallander i 1785 års husförhörslängd på Östra Roten nr. 4 (bild-ID C0066809_00044), och där bor tydligen även brodern Johan [Larsson] och pigan Johanna Johansdotter – som ju nog bara vara identisk med Johanna Hallander, om man tänker sig att hon var dotter till Tufve Hallanders bror Johan Larsson:
”Back: Tufve Hallander 40 [år]
Ges[ällen] Håkan Löfstedt 18 [år]
[…]
Brodren Johan 61 [år]
P: Johanna Johansdotter 20 [år]”.
704
« skrivet: 2021-01-07, 19:53 »
Snyggt jobbat, Erik! Där har vi ju Andreas Löfstedts födelsenotis, som jag letat efter ett bra tag! Jag tyder den såhär: ”den 8 Febr: lätt Bagaren Mäster Löfstedtmed dess Hustru Johanna Hallanderdöpa sin son Andreas, född den 6 dito. Susc: Garfwaren Herr Bruzelii Hustru, Test: Garfwaren Herr Bruzelius, Bryggaren Edler och dess Hustru Bilt- huggaren Herr Nils Engström, Jungfru Christina Högström.” Faderns förnamn omnämns alltså inte i födelsenotisen, men man kan konstatera att det är han som dör i Landskrona 1818 vilket bekräftas av bouppteckningen samma år (Landskrona stadsarkiv: Rådhusrättens och magistratens arkiv, vol. FIIa:21 (1815–1819), bouppteckning nr. 114, bild-ID C0109559_00340): ”År 1818 den 28 September Förrättades Boupteckning efter Bagaren Håkan Löfstedt, som afled den 28 sistl. Junii, och lämnade efter sig Enkan Johanna Hallander, samt med henne sammanaflade Barn: närwarande sönerne, Sergeanten Anders Löfstedt och glasmästaren Johan Tue Löfstedt, samt döttrarne: Anna Pe-tronella 30. år och Johanna Catharina 20. år, hwars rätt och bästa bewakas af SlottsWacktmä- staren J: P: Schoug.” Paret gifter sig i Landskrona stadsförsamling 1786: ”den 13 Aug: Lystes första gången uti Asmuntorps Kyrka för Borgaren och Bakaren Mäster Håkan Löfstedt samt Jungfru Johanna Hallander. Copulerades den 1 Sept:” (bild-ID C0066929_00219; att lysningarna hölls i Asmundtorps kyrka är förresten troligen inte någon ledtråd till parets ursprung; det berodde nog endast på att Sofia Albertina kyrka i Landskrona vid denna tid ännu inte var färdigbyggd, och att många kyrkliga förrättningar därför hölls i de kringliggande kyrkorna på landsbygden). Jag hittar två av de nämnda barnens födelsenotiser i Landskrona stadsförsamlings födelse- och dopbok, Jean Tufve född 1791 10/6 och Anna Petronella född 1787 11/10. Utöver detta har jag inte gjort fler fynd rörande familjen eller Håkan Löfstedts ursprung, och barnens faddrar gav mig inte heller några vettiga ledtrådar. Jag fann däremot en väldigt intressant bouppteckning daterad 1786 17/7 (Landskrona stadsarkiv: Rådhusrättens och magistratens arkiv, vol. FIIa:14 (1786–1791), sid. 63; bild-ID C0109552_00044) och upprättad över bagaren Tufve Hallander (född ca 1726, död 1786 10/6 i Landskrona stadsförsamling) – som tydligen var Johanna Hallanders farbror. Han var barnlös och ärvdes därför av sin bror, f.d. hemmansåbon Johan Larsson från Björröd i Gärds härad samt sin omyndiga brorsdotter Elna Bengtsdotter – men i bouppteckningen omnämns även ett testamente upprättat 1785 20/5 där Tufve Hallander bekräftar att det mesta av arvet mycket riktigt ska gå till brodern och brorsdotter, men tillägger ”alt hwad derefter öfwerblifwer skall tillhöra Lärlingen Håkan Löfstedt och Broder dotren Johanna Hallander”. Eftersom Johanna Hallander här sägs vara brorsdotter till Tufve Hallander, men ju inte omnämns bland arvingarna i ingressen, tolkar jag det som att hon måste vara dotter till Tufve Hallanders bror Johan Larsson, och antagligen tog namnet Hallander när hon flyttade till farbrodern Tufve i Landskrona. Jag hittar dock inget Björröd i Gärds härad, och det närmaste ligger i Vankiva socken som man hittar i Västra Göinge härad – men denna plats finner jag inte i mantalslängden 1786. I Gärds härad finner man annars Björkeröd i Västra Vrams socken, men där finns ingen Johan Larsson i 1786 års mantalslängd.
705
« skrivet: 2021-01-04, 21:42 »
Hej Emil!
Jag tyder notisen såhär:
”D. 22/2 20 intagen i länsafdelningen å Lunds hospital o
befunnits lida af sinnes-sjukdom; e[nligt]. a[ttest]. fr.
hospitalspredikant G. Lundh af 27/3 20. Intagen
å Lunds hosp. 5/2 21, e. a. fr. hospitalspred. af 27/2 21.
Af Färs häradsrätt d. 1/9 22 (nr. 74) omyndig förklarad,
enl. skrifvelse därifrån af 18/8 22
Landtbr. Nils Johnsson Ramsåsa. Fattigvårdsstyre[lse]ns
ordf. Per Aug. Olsson har anhållit att barnen ej måste
utförsedlas till Joh. Alfr. Meijer till hans vistelseort, enär
de vistas hos hans svärföräldrar Nils Johnsson o h[ustr]u å
Ramsåsa 25.”
706
« skrivet: 2020-12-28, 11:38 »
Hej Ann-Britt!
Jag tyder attesten såhär:
”Mindre arbetsföra Enkan Catharina Maria
Sjögrén, hwars man dog den 2 Augusti år 1792
är född den 27 Januarii år 1760, flyttar nu
till Maglehems Socken, läser innan till skäligen
rent, likaledes utan till Doct. Lutheri g.
Cateches, förstår salighets läran förswarligt,
hafwer warit närwarande wid Catechismi
förhör, begick den Heliga Nattwarden sist
den 30 sistl. Sept. är till lefwernet, efter hwad
mig bekant är, wälfrägdad och ifrån äktenskaps
förbindelse fri, samt säger sig hafwa haft
naturliga koppor. Härstädes hafwer hon
blifwit ansedd böra wara skattfri, Attesteras
af Raflunda den 7 Oct. 1821.
N: S: Sinius
Professor och Prost
Sitter inhyses hos Husmannen Ola Nilsson på N:o 8 Olseröd.”
707
« skrivet: 2020-12-27, 08:25 »
Hej Erik!
Jag tyder hela notisen såhär:
”den 6 October lätt Bagare Gesällen And: Löfstedt
med dess Trolofwade Käraste Ingrid Johan-
na Tulldahl döpa sin dotter Johanna
Maria, född den 1 dito. Susc: Målaren Herr
Rybergs Hustru, Test: underLäkaren Herr
Fröberg, Målaren H. Ryberg, Uhrmakare
Gesällen Möller, Glasmästare Gesällen
Löfstedt, Stadswaktmästaren Lilljegrens
Hustru, Jungfru Anna Maria Ekman,
Jungfru Cecilia Pettersson.”
Ingrid Johanna Tulldahl hittar man för övrigt i mitt eget släktträd; hon föddes 1786 26/1 i Lunds domkyrkoförsamling som dotter till vice kronolänsmannen, sedermera borgaren, hökaren och grovbrödsbagaren i Lund Carl Johan Tulldahl (född 1757 13/12 i Lunds domkyrkoförsamling; hans mor Mätta Bertilsdotter var kusin till en av mina förfäder) och Catharina Jönsdotter Hörling (född 1760 i Höör, enligt uppgifter i Lunds domkyrkoförsamlings husförhörslängderna).
När det gäller Ingrid Johanna Tulldahl så har jag fått fram att hon levde som änka i Landskrona ännu 1843, men hennes dödsår har jag tyvärr inte lyckats hitta; hon gifte sig 1812 13/3 i Landskrona stadsförsamling med dåvarande kronobagaregesällen Andreas Löfstedt. Jag har ännu inte lyckats hitta dem i någon av Landskronas husförhörslängder, men kronobagaren Andreas Löfstedt dör 1843 29/1 i Landskrona stadsförsamling, 57 år gammal (alltså född omkring 1786).
708
« skrivet: 2020-12-23, 12:56 »
Hej Sune!
Jag tyder hela notisen såhär:
”d 15 Febr. Hustr. Swenbor Bengtzdotter i Såganäs född i
Suttraboda warit gifft med Jöns Carlsson i Såganäs
23 åhr. aflat 5 barn, af hvilka 3 söner lefva. Hon
har warit en Gudfruchtig arbetsam och redelig bo-
qwinna: och lämnat sig ett wackert namn. Warit
något siuklig af qwaf uthi några åhr; doch icke till
sängz legat mehr än 3 dagar. ætas 49. ahr”.
709
« skrivet: 2020-12-19, 03:17 »
Hej Björn!
Jag ser i Landskrona garnisonsförsamlings kyrkoarkiv, vol. AI:1 (1819–1823), sid. 63 att fanjunkaren Christian Winckler ska vara född 1768 14/10 i Vanneberga, ett ortnamn som tydligen inte bara återfinns i Trolle-Ljungby socken utan även i Vinslövs socken; där föds också mycket riktigt gossen ”Kiersten” 1768 14/10 som son till smeden Johan Winckler och Pernilla Petersdotter i Vanneberga (Vinslövs kyrkoarkiv, vol. CI:4, sid. 5).
Man får väl utgå ifrån att fanjunkaren alltså har moderniserat det ålderdomliga skånska mansnamnet Kjersten (som han tycks ha fått från sin farmors far sjudaren Kjersten i Lilla Svenstorp, Matteröds socken) till Christian när han gjorde militär karriär. Bouppteckningen efter modern Pernilla Petersdotter 1815 2/12 finns bevarad (Västra Göinge häradsrätts arkiv, vol. FIIa:44 (1814–1815), bouppt. nr. 140; Digitala forskarsalen bild-ID C0111381_00631), men det enda som sägs där är att hon bland annat ärvdes av ”sonen […] Chiersten, men den senare är från warande”.
Jag försökte bekräfta att Kjersten blev militär under namnet Christian, men det gick inte; han är antecknad hemma hos föräldrarna på gården Vanneberga nr. 8 i 1779 års husförhörslängd som ”Kirsten” (Vinslövs kyrkoarkiv, vol. AI:1 (1750–1802), bild-ID C0062557_00223) men när efterföljande husförhörslängd tar vid 1784 har han tydligen redan flyttat hemifrån (samma volym, bild-ID C0062557_00242). På dessa sidor får man för övrigt veta att fadern Johan Winckler var född 1737 i Matteröd och modern Pernilla Petersdotter född 1737 i Strö.
I samma volym hittar man även Johan Wincklers föräldrar i sin tur, Peter Winkler född 1710 27/1 i Malmö och Bengta Kristensdotter född i januari 1713 i Matteröd, på gården Vanneberga nr. 6 (se exempelvis 1779 års husförhörslängd i Vinslövs kyrkoarkiv, vol. AI:1, 1750–1802, bild-ID C0062557_00222). De gifte sig tydligen 1735 17/8 i Matteröds socken, där alltså även sonen Johan Winckler föddes 1737 17/7 i Isatorps ryttarehus (Matteröds kyrkoarkiv, vol. CI:1, sid. 33), men de flyttade sedan vidare till Vanneberga i Vinslövs socken där åtminstone vagnmakaren Peter Winckler dör 1784 16/3 (Vinslövs kyrkoarkiv, vol. CI:4, sid. 312).
Födelseorten och yrket för Peter Winckler fick mig först att misstänka att han kom från en lundafamilj som jag har utforskat en hel del, nämligen den tyskfödde karettmakakaren Henrik Winckler (född ca 1664, död 1752 27/12 i Lunds domkyrkoförsamling) som tillsammans med sin första hustru Susanna bland annat fick sonen ”Peterrumin” född 1712 26/6 i Malmö Caroli församling; årtalet och datumet stämmer ju inte riktigt i så fall med det som anges i Vinslövs husförhörslängder, men han är den ende av Henrik Wincklers barn som jag inte lyckats följa framåt i tiden. En annan sak som dock inte heller stämmer är att i Vinslöv begravs 1752 29/3 ”Snickarens Hindrick Wincklers hustru från Wanneberga war 71 åhr gammal”, medan karettmakaren Henrik Wincklers änka Elisabeth Nilsdotter dör 1763 3/4 i Lunds domkyrkoförsamling. Det är ju mer rimligt att det är kvinnan i Vanneberga som är mor till vagnmakaren Peter Winckler, och då faller ju teorin att Peter är son till karettmakaren Henrik i Lund.
710
« skrivet: 2020-12-16, 10:00 »
Hej Gustav!
Guldsmeden Erik Grönbecks hustru Johanna Ohlgren föddes 1760 28/9 i Lunds domkyrkoförsamling (Lunds domkyrkoförsamling CI:3, 1746–1772, sid. 467) som dotter till borgaren och vagnmannen Ola Nilsson (född ca 1729, död 1806 9/10 i Lunds domkyrkoförsamling) och Karna Olsdotter (född ca 1739, död 1810 8/5 i Lunds domkyrkoförsamling).
711
« skrivet: 2020-12-14, 16:38 »
Snyggt jobbat, Björn och Karin! Den tryckta skriften om resan 1733 låter väldigt intressant, och meritförteckningen bekräftar de uppgifter jag själv tipsades om av släktforskaren Niklas Kant, nämligen att amiralitetslöjtnanten är son till majoren Daniel Mörling. Detta framgår bland likvidationsakterna 1726–1753 från Stora nordiska kriget, där ”Lieutenanten Johan Conrad Mörling giordt ansökning om Liqvidation öfwer sin Faders afl: Majorens af Österbotns Regemente till fot H:r Daniel Mörlings löner för Capitains och Majors beställningarne wid samma Regemente till Febr: Månads slut åhr 1714, då han wid Storkyro blef slagen” (akten börjar hos SVAR på bild-ID A0065262_00367).
Jag tipsades även om att både far och son återfinns på sidan 469 i Adam Lewenhaupts bok Karl XII:s officerare (1920):
"Mörling, Johan Conrad, mönsterskrivare vid Österbottens inf.-reg. 1704 19/5; avsked 1714 /7; amiralitetslöjtn. – G. 1736 4/4 i Stockholm m. Sara Catharina Meijer. (L.).
[…]
Mörling, Daniel, mönsterskrivare vid Wittenbergs dragonreg. 1677; volontär vid Livreg. till häst s. å.; adjutant vid Österbottens reg. 1680; fänrik därst. 1687 30/4; löjtn. därst. 1699 25/4; kapten därst. 1704 6/4; major därst. 1710 12/3; stupade 1714 19/2 vid Storkyro. – G. m. Agneta von Gertten, d. 1737 30/8 i Mönsterås. (R. L. M.)”
Tyvärr framgår som synes inte heller här någonting om Daniel Mörlings ursprung, men av största intresse är ju namnet på hustrun, Agneta von Gertten. Detta är en introducerad svensk adelsätt, och Agneta omnämns faktiskt i Riddarhusets stamtavlor under adliga ätten von Gertten (nr. 749) bland ”medlemmar av ätten utan känd härstamning” som ”Majorskan Agneta von Gertten, död 1737 30/8 i Mönsterås socken Kalmar län.” Hon återfinns mycket riktigt i Mönsterås' död- och begravningsbok i augusti 1737 med den korta notisen ”d 30 dito Wälb:na fru Majorskan Agneta von Gerten.” (Mönsterås EI:1, 1726-1769, sid. 81).
Västra härads domböcker i Jönköpings län gav dock många ledtrådar till denna familj, och man kan konstatera att Agneta von Gertten inte bara är mor till Johan Conrad Mörling utan dessutom tycks vara dotter till kaptenen vid Jönköpings regemente, Conrad von Gertten (skjuten till döds under belägringen av Stettin 1677 5/9) och hans fru Agneta Catharina Hillebard (död 1689), som båda tillhörde introducerade svenska adelsätter. Detta stämmer ju bra med att Johan Conrad Mörlings tilltalsnamn ser ut att vara Conrad, så han är då alltså uppenbarligen döpt efter sin morfar Conrad von Gertten. Domböckerna berättar följande:
Göta Hovrätt – Advokatfiskalens arkiv, volym EVIIAABA:612 (1723), sid. 1120v-1121.
Västra häradsrätts dombok 1723 25/10 § 21.
”Wälborne Fru Agneta von Gerdten, låtit instämma des måg Corporalen Ehreborne ock Manhaftig Petter Skeppman, sampt dotter bemelte Skeppmans Käraste, Fru Christina Mörling, angående 25. st. mynteteckn a 1 D:r st, som Frun skall hafa utlefwererat till sin dotter, att inlösa en begäran med, hoos Nills i Hägnen, ock Vice Versa Corporalen låtit instämma Wälborne Fru Agneta von Gerdten ock des son Lieutnanten Wälborne H. Johan Conrad Mörling, angående det Frun bortbytt hemmanet Gunnarstorp som skall warit Corporalen försäckradt sampt fordrad wedergiäldning af frun för en resa till Carlscrona och af H. Lieutnant Mörling wedergiäldning för en Kappa à 16 D. Sm:t”.
Här framgår det alltså att Agneta von Gertten hade sonen löjtnanten Johan Conrad Mörling och dottern Christina Mörling, som 1723 var gift med korpralen Petter Skeppman. Längre fram i detta mål berättas det även att ”wid detta antecknas efter Lieutnantens Wälborne H. Mauritz von Gerdtens begiäran, att Corporalen Skeppman tillstår det han sedan domen wid sidsta Ting dhem emillan utföll, fått i penningar Contant 10 D. Sm:t”, och denne Mauritz är intressant eftersom han i ett mål fyra år tidigare säger sig vara bror till Agneta Mörling, f. von Gertten:
Göta Hovrätt – Advokatfiskalens arkiv, volym EVIIAABA:571 (1719), opag.
Västra häradsrätts dombok 1719 31/10 § 60.
Angående en pantad silverbägare, där ”Hr Lieutnanten [Mauritz Georg von Gertten] på tillfrågan tillstår, att när han då kom hem, till sin syster, fick han halfparten hwijta och halfparten Myntetechn. – Skiepman tillstår, att han för sin Fru Swärmoder H:r Lieut:n Hiertens syster, låntagit de 40 D:r Sm:t”.
Agneta förekommer två år senare i ett mål tillsammans med ytterligare en bror, kapten Magnus von Gertten, i samband med att bröderna Mauritz Georg och Magnus har undandragit sig från att köpa Säby säteri av lundabiskopen Jonas Linnerius:
Göta Hovrätt – Advokatfiskalens arkiv, volym EVIIAABA:592 (1721), sid. 1082.
Västra häradsrätts dombok 1719 12/6 § 1.
”Frågades hwem som äger den delen af Säby godzet, som ännu är osålldt? H:r von Gerdterne sade, deras syster Wälb: Fru Agneta von Gerdten äger densamma”.
Med dessa uppgifter kan man i Riddarhusets stamtavlor konstatera att det bara finns en enda syskonskara där Agneta von Gertten passar in, nämligen som dotter till den ovannämnde kaptenen Conrad von Gertten och Agneta Catharina Hillebard. Under tabell 20 finner man denna familj, dock utan dottern Agneta men däremot med sönerna Mauritz Georg von Gertten (död 1749), som visserligen enligt Riddarhusets stamtavlor ska ha återvänt till Sverige först under 1730-talet efter fångenskap i Ryssland, men som vid tiden för domböckerna 1719-1723 mycket riktigt var löjtnant, och Magnus von Gertten (1667-1739) som vid tiden för domböckerna var kapten, precis som det sägs.
712
« skrivet: 2020-12-12, 14:02 »
Hej Björn! Så roligt att du härstammar från detta par! Jag har själv försökt spåra dem i samband med min forskning kring Lunds stads invånare i äldre tid (deras svärson Samuel Helm bodde tidigare i Lund), men de är verkligen svårfunna. Detta är vad jag funnit hittills: Johan Conrad Meurling (Mörling), sägs vara löjtnant vid Amiralitetet vid vigseln 1736, sägs vid hustruns död 1775 ha varit kaptenlöjtnant. Gift 1736 4/4 i Skeppsholms församling (Amiralitetsförsamlingen) i Stockholm (”H:r Leut: wed Kongl. Amiralitetet Johan Conrad Mörling, med Jungfru Sara Catharina Meijer, af Herr Kyrckioherden Tollstadius”; Skeppsholm CI:2, 1723–1786, opag.) med jungfru Sara Catharina Meijer, född omkring 1704, död 1775 18/1 i Svalöv (”den 18. Januarii kl:n 8 förmiddagen afled Capit. Lieut. Conrad Meurlings Änka Sara Catharina Mæjer, af ålderdoms swaghet i sitt 71 ålders år, och begrofs d 27 ejusdem”; Svalöv CI:2, 1752–1793, sid. 159f). Barn: 1) Catharina Beata Meurling, antagligen född omkring 1737, död 1781 19/9 i Landskrona (enligt bouppteckningen, men återfinns ej i stadsförsamlingens eller garnisonsförsamlingens kyrkoböcker), bouppteckning 1781 25/9 (Landskrona rådhusrätt och magistratat FIIa:13, 1781–1786, s. 83ff). Gift 1771 29/1 i Svalöv med styckjunkaren i Landskrona Samuel Helm, levde 1781. 2) Sara Charlotta Meurling, född omkring 1739, död 1775 15/3 i Svalöv. Gift 1762 2/7 på Möllarp i Kågeröds socken med kyrkoherden i Svalöv Johan Christian Linck, född omkring 1726 i Norra Sandby, död 1772 28/8 i Svalöv (Lunds stifts herdaminne, band 7, 1959, sid. 520). I biografin över Johan Christian Linck i Lunds stifts herdaminne står det bara att Sara Charlotta Meurling var "dotter av kaptenlöjtn. vid Amiralitetet Conrad M. (synes icke ha tillhört släkten M. från Mörlunda) och Sara Catharina Mæjer”, men jag lyckas inte hitta Meurling i en enda källa – dagstidningar, bouppteckningar, kyrkoböcker, brevskrivarregister, generalmönsterrullor, skeppsrullor, meritlistor, pensionslistor – utöver vigselnotisen 1736 i Skeppsholms församling. Tyvärr verkar inte döttrarna vara födda i Skeppsholms församling, och jag hittar inte heller några ledtrådar till Sara Catharina Meijers ursprung i Stockholms olika register. Förhoppningsvis har någon annan lyckats bättre på annat håll!
713
« skrivet: 2020-11-23, 17:28 »
Jörgen: Säfvared var ett mycket bättre förslag, som jag helt ställer mig bakom! Och det passar ju bra in i sammanhanget eftersom Sävare socken mycket riktigt låg i Kinnefjärdings härad. Kristofer – såhär beskrivs kyrkoplikt i Svenska Akademiens Ordbok: ”(i fråga om förhållanden före 1855) den offentliga syndabekännelse (”uppenbar skrift”) som en person som av världslig myndighet blivit dömd för vissa brott hade att på 'pliktpallen' avlägga, innan han åter upptogs i församlingens gemenskap; […] även i uttrycket uppenbar kyrkoplikt. Stå kyrkoplikt, undergå kyrkoplikt (varvid den felande stundom stod utställd i eller vid kyrkan till allmänt beskådande)".
714
« skrivet: 2020-11-23, 13:17 »
Hej Kristofer!
Jag tyder notisen såhär:
”Lång dömd
vid K: fjerd.
1822 Års Höste-
Ting för stöld
till 12:25 – el:r
5 p:r spö – och
upp:bar kyrkopl.
i Låfvaned k:ka
Lång har Bråck”.
Johanns Lang har alltså dömts vid Kinnefjärdings härads höstting 1822 för stöld, till 12 daler 25 öre i böter eller fem par spö, samt uppenbar kyrkoplikt. Kyrkan blir jag dock inte klok på, men i Skaraborgs län fanns förr en socken som hette Lovened, som sedermera uppgick i Karleby socken i Vartofta härad. Denna socken ligger dock fem mil från Holmestad och ingår inte i Kinnefjärdings härads upptagningsområde, så det är mindre sannolikt att den uppenbara kyrkoplikten ska ha ägt rum där.
715
« skrivet: 2020-11-18, 18:28 »
I Bara häradsrätts dombok 1726 23/5, § 3 (Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Malmöhus län EVIIAABB:194 (1726), sid. 409ff finns denna väldigt informativa notis rörande släkten Ficks äldre led:
”Kyrkoherdeänkan dygdesamma Agneta Fick kärade, efter ingiven laga stämning, till nämndemannen och rusthållaren Hans Christensson i Hjärup, svarande, angående det svaranden skall köpt skatterusthållet N:o 4, 10 i Hjärup av hennes avlidne broders ryttmästaren herr Peter Christian Ficks änka och styvbarn, och till dem emot gjort förbud efter herr borgmästarens Olof Nordstens nu uppvisade attest av den 17 juli 1725, utbetalt köpeskillingen, där likväl hon, käranden, påstår sig böra hava arvedel efter sin bemälte broder, som varit barnlös, och förnimmes blivit slagen vid armén i Polen, fast icke med särdeles visshet, därföre hon tillförne ej skall kunnat påtala denna sak.
Q: om käranden har flera medarvingar?
Käranden R: ja, möllarens Hans Ficks barn i Kävlinge, som äro brorsbarn, och 3:ne systerbarn i Lund och Görarpe mölla, men inga flera.
Q: huruledes ryttmäster Fick kommit till detta rusthållet?
Käranden R: att han fått det med sin avlidna hustru fru Brita Uglenskiöld.
Svaranden genmälde häremot, att ryttmäster Fick ej ägt någon del i rusthållet, utan hans fru har förvärvat det med sin förra man, löjtnanten Anders Björk, däröver han uppvisade konung Carl den XI:s skattebrev av den 10 juli 1690, så att rusthållet tillhört fru Ugglenschiöld och löjtnant Björks barn, vilka sålt honom det.
[…]
havandes ändå inlöst skattebrev […] av framlidna fru Uglenschiöld och hennes dotter Maria Björk och sonhustru Maria Elisabeth Burs den 7 och 8 mars 1720”.
Agneta Fick återfinns i Lunds stifts herdaminne, där hon anges vara dotter till kvartermästaren och gästgivaren i Kävlinge Christian Fick och Ida Hansdotter, samt att hon begravdes 1734 20/9 i S. Åsum och nedsattes i Tranås; gift första gången 1696 3/6 i Kävlinge med kyrkoherden i Tranås och Onslunda Åke Nilsson Ulmbergh (död 1704 9/5 i Tranås), gift andra gången med kyrkoherden i V. Hoby och Håstad, Bero (Björn) Montan, född omkr. 1668, död 1715 i V. Hoby (Lunds stifts herdaminne, band 4, sid. 326f och band 5, sid. 595).
Då kan man alltså konstatera att kvartermästaren och gästgivaren i Kävlinge Christian Fick och Ida Hansdotter hade barnen ryttmästaren Peter Christian Fick, kyrkoherdehustrun Agneta Fick, möllaren Hans Fick som var avliden före 1726 men efterlämnade tre barn i Kävlinge, samt en syster som också var död före 1726 men efterlämnat tre barn som 1726 bodde i Lund och i Görarps mölla, Bårslövs socken.
Jag funderade på om Margareta Petersdotter Fick möjligtvis var ett av ryttmästarens ”3:ne systerbarn i Lund och Görarpe mölla”, och att hon tagit namnet Fick från sin mors släkt, men detta skulle ju i så fall innebära att ryttmästarens syster / Margaretas förmodade mor måste ha varit avliden 1726; denna hypotes knäcks dock av det faktum att i Lunds domkyrkoförsamling i juni 1740 ”d 26 dito siäleringdes för Anders Grässons swärmohr med alla kockorna[!], ock Begrofz på S:te Petri kyrckiogård” (Lunds domkyrkoförsamling FI:1, s. 107v). Kan man tänka sig att Margareta Petersdotter Fick var en utomäktenskaplig dotter till ryttmästaren Peter Christian Fick, och därmed inte hade arvsrätt?
Jag ser i Bårslövs katekismilängd 1722 att det på Görarps mölla detta år bor ”Christian Fick, h. Märna”. Detta par finns inte kvar i 1742 års katekismilängd; men om uppgifterna i domboken 1726 stämmer verkar det ju alltså ändå som att ryttmästarens systerbarn ”i Lund och Görarpe mölla” har tagit namnet Fick från moderns släkt?
Det är ju förresten ett sidospår, men uppgifterna om Peter Christian Ficks hustru och familj lät väldigt intressanta. Då har alltså Brita Uggleskiöld först varit gift med löjtnanten Anders Björk, med vilken hon fått dottern Maria Björk och en son som 1726 var gift med Maria Elisabeth Burs, och sedan har Brita gift om sig med Peter Christian Fick. Jag lyckas dock inte hitta Uggleskiöld (eller liknande) namn bland den introducerade eller ointroducerade svenska adeln, så det kanske inte ens rör sig om ett adelsnamn?
716
« skrivet: 2020-11-18, 18:22 »
Domboksfynd rörande inspektorn Nils Mårtensson (död 1724) på Eserup:
Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Malmöhus län EVIIAABB:194 (1726), s. 516f.
Bara häradsrätts dombok 1726 27/5, § 6: ”Frälseinspektorn välbetrodde Jesper Horster har av den 17 sistlidne april skriftligen andragit huruledes hans svärfader inspektorn Christen Mårtensson i Sönnarslöv, som varit förmyndare för dess avlidne broder inspektorn Nils Mårtenssons på Eserup omyndiga barn av förra kullen, jämväl döder blivit, varföre anhålles det häradsrätten ville förordna en annan förmyndare i stället, eftersom Eserupska arvskiftet än icke blivit avslutat. Ut in actis.
Häradsrätten tog detta i betänkande, inhämtandes av närvarande möllaren Henrik Jönsson i Stridsmölla, som äger till hustru en av berörda barns syster, att studenterna Otto och Mårten Hörliner är själv myndiga, bagargesällen i Köpenhamn Jacob Hörlin ävenledes, men Elna Maria och gossarna Malte och Peter äro omyndiga.
Q: om någon släkt är i denna orten att tillgå?
Henrik Jönsson R: nej.
Resolutio.
Emedan framlidne inspektorn Nils Mårtenssons i Eserup omyndiga barns förmyndare och faderbroder inspektorn Christen Mårtensson i Sönnarslöv angives vara med döden avgången; ty bliver nu i dess ställe möllaren Henrik Jönsson i Stridsmölla och studenterna Otto och Mårten Hörliner, vilka berättas vara själv myndiga och till laga år redan komna, härigenom konstituerade och förordnande att vara deras omyndiga syskons och svägerskors förmyndare och deras rätt till arvskiftets avslutande såväl som i annan måtto, likmätigt lag och förmyndarordningen, att bevaka.”
717
« skrivet: 2020-11-18, 18:17 »
Översten, sedermera generalmajoren Johan Otto von Vicken (1657–1750) var tydligen en uppfinnare av rang! De uppfinningar som skulle främja lantbruket uppskattades dock inte av allmogen i Bara härad, som 1724 meddelade att de ”kunnandes ingenting tycka om detta nya maner, utan bliva hellre vid det gamla, som hos dem och deras förfäder brukligt varit”:
Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Malmöhus län, vol. EVIIAABB:189 (1724), sid. 261.
Bara häradsrätts dombok 1724 4/2, § 2.
”Uplästes Generalens och Gouverneurens Hög-Wälborne Baron H:r Carl Gustaf Hårds till häradzhöfdingen aflåtne Bref af d 19 Nov: 1723 uti hwilcken berättas hurusåsom Öfwersten Wälborne H:r Johan Otto von Wiken som bor i Småland gifwit wid handen at han upfunnit ock bygdt en treske Machin som skall wara för dem som allenast lärdt tällja och hugga med yxa samt lijtet smedja, ganska lätt at efftergiöra på några dagars tijd när pröfwet upwijsas, ock skall Machinen kunna inrättas större och mindre effter husens bequemlighet, ock skohla twå à tree halfwuxne drängiar kunna uti treskning med densam[m]a så mycket uträtta, som elljest 12. à 18 st: karlar, förutan det at machinen tagar lijtet rum; At giöra denna Machin uppenbahr derföre fordrar H:r Öfwersten Sex öra S:mnt af hwart fierdendeels hemman. I lijkamåtto har b:mte H:r Öfwerste gifwit wid handen en annan wetenskapz heel nyttig som han upfunnet. Att med lijten giödsel försee åkrar ock ängar, så at den skohla bära ümnigare säd änn ellijest effter mycken giödning, för hwilcken wetenskapz at giöra kunnog H:r Öfwersten fordrar åtta öre S:rmt af hwart fierdedehls hämman, med wijdare brefwets innehåld ad acta. Ock som H:r Generalen ock Gouverneuren genom Extractum protocolli will wara underrättat, huruwijda Landmannen skulle willja sig bequäma för slijka wetenskaper och gifwa den uthnämda betahlningen; Så anmodades HäradzRätten närwarande af Prästerskapet såwähl som en dehl frälse betjenter at med Nämden ock Allmogen härom öfwerlägga; Hwilcket alla eenhälleligen effter något öfwerläggande utlåto sig icke willja härföre gifwa eller förskiuta det aldraringaste, som de tycka bäst om det Manér hwilcket härtils i Skåne öf och brukeligit wore, kunnandes ingenting tycka om detta nya manér utan blifwa hällre wid det gambla, som hos dem ock deras förfädre brukeligit warit. Hwilket H:r Generalen ock Gouverneuren genom Extractum Protocolli wördsambl:en skall Communicerat blifwa.”
718
« skrivet: 2020-11-18, 18:08 »
Två tillfällighetsfynd ur domböckerna rörande Erland Persson (ca 1690–1768) i Önneslöv; hans mor var tydligen Mätta Persdotter och styvfadern hette Nils Lassesson (bostadsorten tyvärr ej angiven), medan svärfadern var den Per Olsson, död 1727 (begravd 3/4 samma år) i Önneslöv, Dalby socken, vars död Erland Persson anklagades ha orsakat genom våldsamt hanterande.
Göta hovrätt – Advokatfiskalen Malmöhus län, vol. EVIIAABB:208 (1728).
Torna häradsrätts dombok 1728 1/6, § 1: ”Rusthållare Enckjan Bengta Pers dotter N:o 11: i Lackalänga lät ingifwa des den 11 sidstl. Maji gjorde arfskiftes förening med hännes afl. mans Jöns Perssons stif-fader Nils Lassesson och Moder Mätta Persdotter samt Bröderna Erland Persson i Önneslöf och drängen Swen Persson, om 250 D:lr S:mt, mansens kista och gångkläder, ett stod och en järnkakelung i ett för alt”.
Göta hovrätt – Advokatfiskalen Malmöhus län, vol. EVIIAABB:208 (1728).
Torna häradsrätts dombok 1728 3/6, § 3: ”blifwit angifwit det Erland Persson hafwa slagit des afl: Swärfader Per Ohlsson i lifstiden […]; Erland, 34 år g:l, förklarar sin oskuld derutinnan, så at han, anskjönt hans Swärfader Per Ohlsson, som blefwit död om Påskan nästl: År 1727, undertiden sökt at tala till honom, ändå aldrig slagit Swärfadren”.
719
« skrivet: 2020-11-13, 15:32 »
Hej Anitca!
Sedan ett par år tillbaka utforskar jag alla klockare i Skåne och Blekinge, och är dessutom släkt med klockaren Hans Nilsson i Bjällerup, så jag har samlat på mig en del uppgifter om honom och hans levnad.
Hans Nilsson föddes omkring 1652, och var troligen klockare i Bjällerup och Stora Råby redan 1680. I listan över klockare i Lunds stift sägs det dock att klockartjänsten i Bjällerup är vakant, med anmärkningen att »Substituten er een skredder oc haffwer ingen vocation» (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. DI:5), och jag misstänker att denna skräddare är identisk med Hans Nilsson, som sägs vara substitut redan i 1681 års mantalslängder.
I Bjällerups fall innebar ”substitut” att klockartjänsten var ett så kallat ”substituteri”. För att få inkomster till städernas lärdomsskolor hade danske kungen på 1500-talet bestämt att klockartjänsternas inkomster i de socknar som låg inom en mils avstånd från en stad med en lärdomsskola skulle gå till denna skolas lärare, i utbyte mot att lärarna avlönade personer som skötte klockarsysslorna ute i socknarna – läraren som fick större delen av klockartjänstens lön var ju redan fullt upptagen med att undervisa barnen inne i stadens lärdomsskola. Den person som då avlönades och skötte klockarsysslan fungerade således som ett substitut för den egentligen klockaren, alltså läraren vid lärdomsskolan, och därför var klockarna i Bjällerup egentligen ”klockarsubstituter”. Som man kan se i källorna kallas dock exempelvis Hans Nilsson i regel klockare, för det var ju han som faktiskt skötte klockarsysslan.
I klockarsysslan ingick det mesta, såsom att undervisa barnen i läsning och kristendom, hjälpa prästen samt ringa i kyrkklockorna vid gudstjänster och förrättningar, stöpa ljus till kyrkan, sköta kyrkans inventarier, ansvara för fattigstocken, laga och lappa prästens liturgiska kläder, bära brev mellan kyrkoherdarna och prosten osv.
Man finner Hans Nilsson i Stora Bjällerups by i Bjällerups sockens mantalslängder 1681 (”Substituten Hans Nilsson”), 1691 (”Klockaren”), 1694 samt 1697 (”Klockaren Hans Nilsson”). I listan från 1680 sägs det ju att substituten i Bjällerup ”haffwer ingen vocation”, vilket i klockarnas fall handlade om en fullmakt. År 1697 var det dock äntligen tal om att Hans Nilsson skulle få en riktig fullmakt på klockartjänsten i Bjällerup, för i Lunds domkapitels protokoll 1697 4/8 § 13 sägs det att ”Hans Nilsson substitut i Bjällerup kan få fullmakt på sin tjänst och undergå examen” (Domkapitlets i Lund arkiv).
Han hade en del svårighet rörande inkomsterna, för redan 1698 beklagar han att klockargrunden i Bjällerup (alltså klockargården) beboddes och brukades av en bonde, varpå biskopen genast lovade att tala med kyrkoherden och undersöka hur denne bonde hade kunnat bli brukare på klockargården (Lunds domkapitels protokoll 1698 13/7 § 10). Några år senare beklagade sig Hans Nilsson över att Lunds lärdomsskola tog en alltför stor del av inkomsterna från Bjällerups klockartjänst, den så kallade ”helgonskylden”, varpå biskopen lovade att tala med rektorn i Lund och korrigera felaktigheterna samt tills vidare låta Hans Nilsson behålla hela inkomsten för år 1706 (Lunds domkapitels protokoll 1706 24/10 § 11 och 14/11 § 10). Hans Nilssons brev från 1706 finns ännu bevarat i Lunds domkapitels arkiv (vol. FIIe:9, akt nr. 66):
”HögWyrdige och Höglärde H:r Biskop
Höggunstige Fader!
Jag fattig Man Klockare uthj Biellerup och Råby är högst föranlåten i djupaste ödmiukhet HögWyrdige Faderen föredraga: huru såsom mig fuller bestås till en lijten löhn och under håld för mig och mina ett pund korn til helgonaskyld af Sochnerne åhrl, men medelst den anstalt som i fiohl gunstel. giord blef kom iag till krita just 7 skeppor, så iag icke fick mehr än 13 skieppor, eij heller uthan process och Rättegång med Socknafolcket mehr få kan, medelst Scholans Disciplar, togo uth promt alt hwad wist wahr, och lämnade mig allenast och mehrendehls hwad öde och owist war, hwar igenom iag med mina små barn lede icke ringa skada. Och som jag befruchtar att i åhr lijka så gå lärer, derigenom iag fattig Man entl. kommer till att lijda nöd till lifz up hälle, för den skull bönfaller iag uthi diupaste ödmiuckhet att mig måtte unnas Höggunstel. dett anslagna pundet fult uth, till att tagat i endera Sochnena och på ett ställe, hwilcket som iag hoppas HögWyrdige Faderen Höggunstel. lärer i betracktande af min tienst hella åhret, som och att iag har ett stort huushåld fina skiäligt så förwäntar iag och alldra ödmiukeligst på denna min böneskrifft, en Höggunstig bönhöörelse och Resolution, Skolandes deremot, så wähl som för all annan högfaderlig gunst och nåder altijd finnas en trogen förbidiare hoos Gudh den Aldra Högste för HögWyrdige Faderen och alla des HögFörnähma, och till min död effter högsta plicktighet wara
HögWyrdige H:r Biskopens Min Höggunstig befodrares
Aller ödmiukaste Tienare, Hans Nilsson.
Biellerup d 12 Octobris
A:o 1706.”
Året innan (1705) hade det hållits biskopsvisitation i Bjällerup, och kring detta skriver rektorn Oskar Ekelin i en artikel att ”Barnundervisning i läsning torde ha förekommit i Stora Råby sedan slutet av 1600-talet. Biskopen Mathias Steuchius förrättade här visitation år 1705. I visitationsakten omnämnes, att klockare Hans Nilsson även var skolemästare. Han var en gammal man och berömmes för sin flit.» (ur Anders Ohlssons bok Stora Råby socken. Några anteckningar ur dess historia, Lund 1954, sid. 78).
År 1708 oroade sig Hans Nilsson för att bli tvångsutskriven till militären, ett öde som dock i regel mötte ogifta klockare. Biskopen meddelade att Hans Nilsson skulle få en intercession till vederbörande, så att han kunde ”bli förskonat för kronobetjänternas övervåld nu vid utskrivningen och embarkeringen” (Lunds domkapitels protokoll 1708 19/8 § 11).
Två år senare kände sig Hans Nilsson gammal och åldrig (vilket är lite lustigt med dagens mått mätt, eftersom han ju bara var runt 58 år gammal år 1710…), och skrev då ett brev till biskopen som ännu finns bevarat i Lunds domkapitels arkiv (vol. FIIe:11, akt nr. 12):
”Såsom gudh af sin nåde har behagat unna mig en temmelig godh ålder och iag i Lången tijdh warit wedh Klåkare tiensten i Biellerup och Råby, men nu för min ålderdom skull Tröttnar blifwa der wedh; altså effter min EhrWyrdige Siälasörgare H:r Johan Ågreen altijdh i min ålderdom har sedt genom fingrar medh mig; altså tackar iag gudt för hwar dagh iagh warit Klåkare, och Kyrkioherden för all höfligheet, och altså intet förtryttar el:er ankar på, att han någon ungh och friskare Karl begärar till sin Klåkare, och iagh effter H:r Kyrckioherdens goda löffte får niuta helgonskylden för i åhr och nästkommande Juleoffer.
Stora Biellerup d 25 Septembr 1710
Hans Nilss:”
Biskopen tog emot skriften och meddelade att kyrkoherden Johan Ågren hade rekommenderat skoleleven Tore Svensson från Lund, som den 27 september 1710 hade blivit på prov förordnad att förestå klockartjänsten i Bjällerup ”och får framdeles efter sin skicklighet därpå vidare fullmakt” (Lunds domkapitels protokoll 1710 12/10 § 17). Hur det gick med den saken förtäljer tyvärr inte domkapitlets protokoll, men Tore Svensson blev i alla fall sedermera klockare i en annan socken och Hans Nilsson stannade kvar på sin post som Bjällerups klockare till sin död klockan två på morgonen den 29 juni 1717 i Bjällerup.
Vid hans bouppteckning 1718 19/9 (Torna häradsrätts arkiv, vol. FIIb:1) närvarade på hustruns sida hennes tillkommande man Bo Persson, och på de omyndiga sönernas vägnar närvarade bonden Jeppa Andersson i Walby ”som ägger Barnens farsyster til hustru” samt Nils Persson i Stora Bjällerup ”som är framl. Klåckarens Sÿsterson.”. Nils Persson är min anfader, så hans mor ska alltså ha varit syster till klockaren Hans Nilsson, och det ska alltså ha funnits ytterligare en syster som var gift med bonden Jeppa Andersson i Vallby, Kyrkheddinge socken. Varifrån dessa tre syskon härstammar vet jag inte, men du skriver i rubriken till denna tråd att Hans Nilsson var född omkring 1652 i Dalby?
I övrigt har jag bara hittat ytterligare en intressant notis, som avslöjar att Hans Nilsson tydligen ägde ett hus i Lund. Det noteras nämligen år 1691 angående tomt nummer 56 i Vårfru rote att ”Dett l[illa] huuss Jacob Nilss[on] i boer och kallas Skadelanshage, som dett nu påståhr, har alltid legat öde intill för 2 åhr sedan degnen i Råby dett sig tilhandlade af Hanss Truedss[on] Snickare” samt att ”1700 28/2 uppbjudes på Hans Klockares i Bjellerup vägnar hans hus ’kallat Skadelandshagen, som baak om Sal. Petter Kåcks stoora trägårdh belägit är’.” (Lund på 1690-talet. 1691 års sjättepenningslängd med upplysande anmärkningar utgiven av Gunnar Carlquist. Skrifter utgivna av föreningen Det Gamla Lund. VI. Lund, 1924, s. 52).
När det gäller Hans Nilssons familjeförhållanden har jag fått fram följande uppgifter:
Gift första gången med Elna Andersdotter, född omkring 1667, död 1689 23/9 i Bjällerup och begravd tillsammans med sina tvillingdöttrar; i dödboken är det noterat att »desse 3 sl: Mennischer liger begrafuen Vnder den lig stenen som ligger Sönder för Klocka Trappen i dhet ligstädh som hör till Präste gården Her sammestadz».
Barn, födda i Bjällerup:
1) Ingar Hansdotter, född före 1689, levde 1727 i Vismarlöv, gift 1709 25/4 i Bjällerup med Bertel Mårtensson från Vismarlöv.
2) Karna Hansdotter, född tvilling 1689 15/8 (födelsenotisen saknas), död 17/9 samma år i Bjällerup.
4) Kerstina Hansdotter, född tvilling 1689 15/8 (födelsenotisen saknas), död 29/9 samma år i Bjällerup.
Gift andra gången med Karna Christensdotter (omgift 1718 2/11 i Bjällerup med makens efterträdare, klockaren Bo Persson, född omkring april 1686, död 1747 10/7 i Bjällerup), döpt 1673 6/1 i Lunds domkyrkoförsamling, död 1750 31/10 i Bjällerup, dotter till bonden Christen Persson i Lilla Råby.
Barn, födda i Bjällerup:
1) Nils Hansson, döpt 1692 18/12, död späd.
2) Nils Hansson, född 1694 15/2, levde 1718 men är sedermera icke anträffad.
3) Per Hansson, född 1698 17/2, begr. 1/5 samma år.
4) Pål Hansson, döpt 1699 29/4, hemmansåbo och kyrkvärd, död 1749 30/4 i Bjällerup.
5) Christen Hansson, född 1703 15/9, hospitalshemmansåbo och kyrkvärd, död 1758 24/10 i Bjällerup.
6) Johan (Johannes) Hansson, född 1707 9/4, mjölnare, död 1741 11/4 i Bjällerup.
7) Johanna Hansdotter, född 1711 22/9, död 1712 2/6.
720
« skrivet: 2020-11-09, 14:53 »
Hej Leif!
Sedan några år tillbaka utforskar jag hela befolkningen i Bjällerups socken från medeltid till nutid, och kan konstatera att det visserligen finns ett antal Jöns Nilsson eller drängar Jöns i Bjällerups socken kring 1745 – men de är alla antingen för unga eller för gamla, är redan gifta eller bor i fel by. När man tar bort alla dessa finns det bara en enda Jöns som har rätt ålder, är ogift vid tiden för barnets tillblivelse och bor i Stora Bjällerups by 1744–1745 – nämligen Jöns Nilsson, född 1716 som son till Nils Mattisson och Elna Nilsdotter.
Jag skulle dock helst vilja ha några fler ledtrådar innan jag känner mig helt säker på att Nils far verkligen är Jöns Nilsson, och förhoppningsvis kan det finnas något i domböckerna 1744-1745 ("Nils Mattissons son Jöns Nilsson" eller liknande formuleringar) som tyvärr inte har digitaliserats ännu, och därför endast går att läsa på Landsarkivet i Lund.
Hanna Åkesdotter är jag däremot mer säker på; hon är född 1724 (döpt 21/6) i byn Önneslöv i Bonderups socken, annexförsamling till Dalby: ”Dom: 3tia post Trinitatis d: 21 Junij Christnades Åke Lunds barn af Önneslöf nom: Hanna: Susc: hustru Kirstina Påhl Jöns: Testes: Lars Hansson och Hans Pärsson i Bonderup. etc:” (Bonderup CI:1, 1681–1797, sid. 115).
I Bonderup föddes bland andra även Hannas syster Gertrud Åkesdotter, som ju närvarade vid dopet i Dalby 1745, och vid hennes dop får man veta att fadern Åke Lund tydligen var ryttare: ”Eodem die [1722 10/6] lätt Rytt: Åke Lund Christna en dotter, som blef kallad Giertrud, Suscept: war hust: Märta Måns Lars i Önneslöv: Test: Hans Påhlsson ibid: Lars Hansson i Bonderup” (Bonderup CI:1, 1681–1797, sid. 110).
Några år senare bor ju dock familjen i Dalby (”här i byen”) vid dopet av Nils 1745, och dit hade de uppenbarligen flyttat redan före 1730. Det året döps nämligen systern Bengta, och vid det laget var fadern tydligen fjärdingsman: ”Eodem die [1730 7/6] Fjerdingzman Åke Lundz dotter i Dahlby nomine Bengta: Susc: Änkjan hust: Kjerstina Påhl Jöns i Önneslöf: Test: Lars Wallgreens hustru ibid:” (Dalby CI:1, 1667–1751, s. 275).
Med tanke på att Kerstina Pål Jöns ju närvarar både vid dopen i Bonderup 1724 och i Dalby 1730 skulle jag gissa att detta är Sissas föräldrar; det finns nämligen en intressant vigsel i Bonderup 1714: ”d:n 17 Maij Copulerades Rytt: Åke Lund ifrån Önneslöf med Pigan Sissa Påls dot:” (Bonderup CI:1, 1681–1797, s. 93).
Åke Lund var tydligen ryttare vid Södra skånska kavalleriregementet (sedermera Skånska dragonregementet), där han red för Bonderups rote som hade nummer 76 vid dåvarande ryttmästare Ridderschantz kompani. Man hittar Åke vid detta kompani i 1711 års generalmönsterrulla, där man tursamt nog har antecknat hans födelseort! Det står ”Bonden Lars Hansson med des intressenters R[ytta]re Åke Lundh för Bonderup. Barnfödd i Trullstorp, antogs d. 10 Octobri 1709, 24 åhr”. Man kan alltså konstatera att Åke Lund var född omkring 1687 i byn Trulstorp, som måste vara densamma som man hittar i det närbelägna Esarps socken.
Var blir det förresten av det oäkta barnet Nils som vuxen, vet du när och var han avlider?
721
« skrivet: 2020-11-09, 14:24 »
Det har jag också undrat många gånger, Björn! Vad jag förstår kommer de flesta uppgifterna rörande kronolänsmännen själva från landskansliets arkiv (Otto Lindberg arbetade själv som landskanslist i Malmö när han skrev boken 1919), och när det gäller deras familjer gissar jag att Otto Lindberg helt enkelt har släktforskat på vanligt vis. Jag är dock långt ifrån säker på detta. Jag vet att hans arkiv förvaras på Landsarkivet i Lund under namnet ”Lindbergska samlingen”, som enligt arkivförteckningen innehåller ”Genealogiska excerpter”. Där bör det alltså finnas arbetsmaterial och anteckningar till hans bok, som förhoppningsvis ger mer information om vilka källor Lindberg har använt sig av.
722
« skrivet: 2020-11-07, 17:26 »
Detta var en intressant notis för min del, eftersom det i Bjällerups äldsta kyrkobok (CI:1, sid. 343) finns en anteckning som säger att ”A:o 1745. Absolverades 2ne Par som med hwarannan begådt Lönskeläger neml. Jöns Nilsson i St: Biällerup och Hanna Åkesdotter…”. Jag har förgäves sökt efter ett eventuellt barn till paret i Bjällerup – men detta barn föddes alltså uppenbarligen i moderns hemförsamling Dalby 1745, där hennes föräldrar Åke Lund och Sissa bodde.
När det gäller fadern Jöns Nilsson så misstänker jag, baserat på åldern, civilståndet och den angivna hemorten, att han är identisk med min anmoder Anna Nilsdotters äldre bror Jöns Nilsson, född 1716 8/8 i Bjällerup som son till Nils Mattisson (1685–1764) och Elna Nilsdotter (1693–1718) på Stora Bjällerup nr. 7. På denna gård hittar man i 1744 års mantalslängd den ogifte Jöns Nilsson med sin far Nils Mattisson, och ”pigan Hanna”, som även är skriven på gården i 1745 mantalslängden, alltså hösten 1744. Frågan är dock om denna piga verkligen är identisk med Hanna Åkesdotter, för i 1746 års mantalslängd finns också ”pigan Hanna” skriven på gården, men vid det laget är ju Hanna Åkesdotter tydligen boende i Kyrkheddinge, enligt notisen i Dalby kyrkobok 1745.
Jöns Nilsson gifter sig i oktober 1744 med Margareta Trulsdotter och flyttar till en av faderns andra gårdar, Stora Bjällerup nr. 10, och paret får fyra barn i Bjällerup 1745, 1746, 1748 och 1752 för att därefter försvinna från Bjällerup. Jöns Nilssons vidare öden efter 1752 är ännu okända, och i fadern Nils Mattissons bouppteckning i Stora Bjällerup 1764 10/9 sägs det endast att ”Pehr Mattison och Nils Pehrsson [närvarade] på afledne Jöns Nilssons barns wägnar”, utan att nämna hemort eller namn på dessa omyndiga barn.
723
« skrivet: 2020-11-07, 13:51 »
Hej Björn!
Det har kanske inte så mycket att göra med släkten Fick, men några uppgifter får man i biografin över Margareta Bryggers far Olof Brygger, som var kronolänsman i Frosta härads norra distrikt, i Otto Lindbergs bok Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719–1917 (Malmö 1919), sid. 214:
”Olof Brygger, f. i Billinge 1724 21/2; föräldrar: klockaren Lars B. och h. h.; biträde å häradsskrivar- och kronofogdekontor; inspektor; kronolänsman 1758 17/1; avsked 1781 2/2; död i Fulltofta 1781 8/2.
G. m. Katarina Davidsson, f. i Hörby 1736 12/7, död i Lyby 1801 14/12, dotter av kronolänsmannen Hans D. och Margareta Daugård. Barn: Hans Erik, kronolänsman; Johan Peter, f. i Fulltofta 1764 27/2; Greta, f. i Höör 1770, g. i Remmarlöv 1. 1791 m. arrendatorn Kristian Fick och 2. 1800 m. skräddaren Fredrik Holmkvist; Anna Maria, g. m. snickaren Hans Trägård; Brita Cecilia, f. i Fulltofta 1775 28/9.”
724
« skrivet: 2020-11-05, 15:49 »
Hej Joel!
Jag instämde direkt i att det bör stå scarlatina, men kände mig väldigt osäker på grund av handstilen – i SCB-utdraget över avlidna i Solna 1916 är dock handstilen mer lättläst, och där ser man klart och tydligt att dödsorsaken anges vara ”Scarlatina” (Digitala forskarsalen, bild-ID A0031208_00223).
725
« skrivet: 2020-10-31, 21:17 »
Hej!
Jag lyckas inte hitta ursprunget till dessa två herrar som jag misstänker är bröder, och som antagligen är födda i eller runtomkring Ystad:
Magnus Sieurin, född ca 1723, sägs vara besökare vid lanttullen 1749, sedan vice tullnär, kallas tullskrivare 1769, död 1772 23/12 i Lunds stadsförsamling.
Han sägs i de personella berättelserna för lanttullen 1748 vara 25 år gammal, född i Ystad, kommit från skolan till tullstaten, antagen 1746.
Han återfinns i Ystads läroverks matrikel 1746 utan några andra uppgifter än ”Magnus Sieurin Profectus Holmiam d. 26 Apr:” (Ystads läroverk DIb:1, 1703-1899, sid. 7) vilket stämmer bra med att det i 1748 års personella berättelser sägs att han ”Efter sex åhrs wijstande wed studierne blef antagen i Stockholm d:n 26 Maij. för Besökare, och förflytt til Lund i innewarande åhr” (Äldre centrala tullarkiv 1671–1824; Äldre centrala tullarkiv Överdirektören vid landtullen (Generallandtullskontoret) 1697–1824. Huvudarkivet / kansliet 1748–1810, vol. E3:1. Personella berättelser 1748, sid. 91).
Hans Sieurin, kallas yngling då han 1748 blev rekommenderad av den gamle klockaren i Skivarp och Västra Nöbbelöv till klockartjänsten i nämnda församlingar; han sägs då äga om sig gott vittnesbörd och blev året därpå vald till församlingarnas klockare, men dog tydligen redan 1758 i Västra Nöbbelöv.
726
« skrivet: 2020-10-31, 17:57 »
Hej Lars-Göran!
Jag tyder notisen såhär: ”d:n 10 Febr: Sadelmaker Stephan Brunbergs son Andreas på Kivik, Född d:n 4 ejusd Kl. 9 förm: B: af Qwarter Mäster H:r Plåts Fru på Baskemölla. Test: Nils och Mats Christianss[öner] ibm.”
727
« skrivet: 2020-10-31, 16:30 »
Hej Jan!
Vid bouppteckningen efter Ingar Persdotter Sandberg i Oppmanna 1761 20/4 (Villands häradsrätts arkiv, vol. FIIa:13, bouppt. nr. 1) närvarar å de omyndigas vägnar kronohejderidaren Hans Sandberg och kronolänsmannen Johannes Petter Sandberg. Det visar sig att dessa båda herrar är halvbröder på mödernet, och återfinns i Otto Lindbergs bok Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719–1917 (Malmö, 1919), sidan 334–335.
Fjälkestads kyrkoböcker tar sin början 1747, så man får väl anta att herrarnas födelsedatum kommer från någon sorts meritlistor, men enligt Lindbergs bok föddes Hans Sandberg 1712 20/6 i Fjälkestad som son till nämndemannen Jeppa Trulsson och Kerstina Mattisdotter; modern blev sedan omgift med kronolänsmannen i Oppmanna distrikt, Peter Sandberg, som var kronolänsman redan före länsindelningen 1719 och dog i Fjälkestad 1730 7/2, och i detta äktenskap föddes Johan Peter Sandberg, född 1721 21/11 i Fjälkestad.
Det är väl sannolikt att Ingar Persdotter Sandberg är ännu en dotter till Kerstina Mattisdotter i hennes äktenskap med Peter (Per) Sandberg, och alltså halvsyster till Hans Sandberg och helsyster till Johan Peter Sandberg som närvarar vid bouppteckningen 1761. I så fall är Ingar född omkring 1725 i Fjälkestad, där ju kyrkoböckerna börjar först 1747 och hennes födelsenotis alltså är förkommen.
I övrigt nämner Otto Lindbergs bok Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719–1917 endast Hans och Johan Peter bland Oppmanna distrikts kronolänsman, och inga andra barn omnämns till Kerstina Mattisdotter i hennes båda äktenskap; på sidan 334 ”Hans Sandberg, f. i Fjälkestad 1712 20/6; föräldrar: nämndemannen Jeppa Trulsson och Kerstina Mattisdotter; krl. 1730 13/6; hejderidare i Ö. Göinge härad samt del av V. Göinge härad 1748 13/12; död i Fjälkestad 1778 i september” och på sidan 335 ”Johan Peter Sandberg, f. i Fjälkestad 1721 21/11; föräldrar: krl. Peter S. och Kerstina Mattisdotter; student; krl. 1748 14/12; avsked 1761; död i Vånga 1788 27/5.”
728
« skrivet: 2020-10-31, 16:04 »
Hej Inger!
Enligt bouppteckningen är Welas Larsson åbo på kronoarbetshemmanet Sandby nr. 24 under Flyinge kungsgård, och på Sandby nr. 24 finner man honom med hustrun i Södra Sandbys mantalslängd 1749. Han är tidigast mantalsskriven på Sandby nr. 24 i mantalslängden 1727 med hustru och pigan Bengta, och föregående året 1726 är istället Truls Persson med hustru och dotter Bengta mantalsskrivna där.
Det kan ju hända att Welas Larsson har gift sig med en dotter till denne Truls Persson, vilket skulle förklara varför man inte hittar någon vigselnotis för Welas Larsson. Södra Sandbys kyrkoböcker före 1747 är nämligen förkomna, vilket även innebär att födelsenotiserna för barnen, som ju måste ha skrivits ned i Södra Sandbys kyrkobok ca 1728–1747, också har förkommit.
Jag testade att åtminstone få fram ett ungefärligt födelseår för dottern Karna Welasdotter, men det gick sådär. Man finner hennes familj i Gårdstånga sockens mantalslängd 1766 (den del som tillhörde Torna härad) på gården Getinge nr. 7 (Per Bengtsson, hustrun, sönerna Bengt 10, Mårten 8, Nils 5 och Ola 3 år, drängen Jöns och ”svärmodern” Anna 74), och det sista spåret är att 1769 3/10 dör Per Bengtssons barn Lars i Getinge, 1 månad och 5 dagar gammal (Gårdstånga CI:2, 1761–1838, s. 190). Därefter finner man inga fler notiser som rör familjen i Gårdstångas kyrkobok, och i Gårdstångas mantalslängd 1770 finns de ej kvar på gården Getinge nr. 7 och har väl antagligen lämnat socknen.
Med Lars Welasson gick det bättre; man finner honom på Särslöv nr. 7 i Särslövs socken i mantalslängden 1766, och där dör han redan 1767 9/5 av andtäppa och bröstvärk, ”36 år, 7 månader och 4 dagar” gammal (Särslöv CI:1, 1692–1809, s. 212). Beräknat på den angivna dödsåldern ska han alltså vara född omkring den 5 oktober 1730; uppenbarligen i Södra Sandby, vars kyrkoböcker ju börjar först 1747.
729
« skrivet: 2020-10-31, 16:01 »
Hej Lars-Göran!
Jag tyder notisen såhär: ”d 21 ejusd Sadelmak: Brunbergs dottr Sophia Magdalena på Kivick F: d: 16 ejusd: B: Inspector Brocks Kiärst: på Torup Test: Ländzman Hiorth. Heideridaren Scherff. Skom: Gesällen Swen Lundberg på Alunbruket”.
730
« skrivet: 2020-10-16, 19:36 »
Nu upptäckte jag att det tydligen finns en bevarad bouppteckning för prosten Jöran Warberg i Förslöv, daterad 1737 6/7 (Bjäre häradsrätt FIIa:2, sid. 50–115). I denna sägs det bara att prosten ärvs av sina dotterbarn vid namn Barfoth och Ekwall, alltså Agneta Warbergs barn i sina äktenskap med kyrkoherden Barfoth och häradshövdingen Ekwall. Några andra arvingar omnämns inte, så tyvärr måste det nog tolkas som att Johan Peter Warberg inte efterlämnade några barn – åtminstone inga som var i livet 1737, och kunde ärva sin farfar.
731
« skrivet: 2020-10-16, 19:34 »
Hej Oskar!
Ja, kyrkoherden Jöran Warbergs brev är verkligen en lektion i gammalsvenska, men det ska utläsas som att Johan Peter (”denne”, alltså Johan Peter, ”hans ende son”, alltså Jöran Warbergs ende son) har avlidit i närheten av Göteborg och skulle begravas i Göteborgs kyrka. Detta stämmer ju bra med dödsdatumet som anges i Lunds stifts herdaminne, 24 april 1717, och dödsåret i Svenska släktkalendern.
Om nu Johan Peter var född 1694 var han ju alltså bara tjugotre år gammal vid sin död, och ganska ung för att ha hunnit gifta sig och få barn. Det kan ju dock hända, så jag kikade i Adam Lewenhaupts bok Karl XII:s officerare: biografiska anteckningar (1920-1921), sid. 738, där man kan läsa följande:
”Warberg, Johan Petter, f. 1694 i Skåne; volontär vid Sinclairs [Vestgöta femmän. inf.?] reg.; förare därst.; sergeant därst.; kornett vid Norra skånska kav.-reg.; löjtn. vid Hallands inf.-reg. 1713 8/7; konfirm. 1717 8/1; död s. å. 24/4. (R. M. Ch.)”.
Bokstäverna inom parentes är källorna som uppgifterna hämtats ifrån, nämligen R = Riksregistraturet, M = militära meritförteckningar och meritlistor samt flottans meritlistor, Ch = regementschefernas skrivelser. Jag hade hoppats att en av källorna skulle vara ”L”, alltså riksens ständers kontors lönelikvidationer; bland dessa handlingar brukar man finna vilka personer det var som begärde ut de avlidna militärernas innestående lön, och på så vis hade man kunnat få fram om det var fadern kyrkoherden Jöran Warberg eller Johan Peters eventuella änka. Några sådana handlingar verkar dock inte finns bevarade för Johan Peter, för Lewenhaupt nämner dem inte och jag lyckas inte hitta några sådana i NAD bland härens löneavräkningar efter 1680.
732
« skrivet: 2020-10-11, 19:04 »
Det var en intressant teori, Martin! Det låter ju inte helt orimligt att namnet har tagits från detta torp (gård?) som man får en träff på i Skånsk ortnamnsdatabas, ”Kempehuuset” ur jordeboken 1713 - tyvärr utan närmare beskrivning eller placering i Brunnby socken. Annars hittar jag bara ”Kämparna” i Ortnamnsregistret, som tydligen ska vara ”klippor i Brunnby sn […] på västsidan av Kullaberg” alternativt ”ett stenblock på Kullen å Brunnby sn”, men det är väl mindre troligt att namnet Kempe har tagits härifrån. Daniel; Erik Kempe verkar ha skött sig i både tjänsten och levernet, för jag har åtminstone inte hittat honom i Lunds domkapitels arkiv. Annars har jag bara fått fram att han föddes i Ausås 1698 6/2, inskrevs som elev vid Helsingborgs skola 1707 och dimitterades därifrån 1716 24/9 (Gossläroverkets i Helsingborg arkiv, vol. DIa:1, sid. 100v), inskrevs som student vid Lunds universitet och skånska nationen 1716 29/8 som ”Ericus Kempe” ( Lunds universitets matrikel 1667-1749, sid. 83), blev klockare i Ausås och Strövelstorp 1722 och dog 1760 16/3 i Ausås. Gift första gången 1726 8/6 i Norra Vram med Elisabeth Wetter, född 1706 16/7 i Ängelholm, död 1741 31/8 i Ausås, dotter till klockaren i Ängelholm, Jacob Wetter och Margareta Andersdotter Schaleria. Gift andra gången 1742 22/8 i Norra Åkarp med Brita Maria Gadd (omgift med makens efterträdare Nils Gullerus), döpt 1715 13/11 i Norra Åkarp, död 1777 21/6 i Ausås, dotter till klockaren i Norra Åkarp och Vittsjö, Lucas Johansson Gadd och Ingrid Hansdotter Hoff. Barn i första giftet: 1) Jacob Kempe, född 1727 27/3 i Ausås, död där 1736 12/7. 2) Maria Elisabeth (”Maja Lisa”) Kempe, född 1728 13/11 i Ausås, död ogift 1792 17/4 i Skabersjö. 3) Anna Margareta (”Anna Greta”) Kempe, född 1731 13/3 i Ausås; när hennes halvbror döps i Ausås 1756 närvarar som fadder ”Klåckaren Kempes dotter Maria Elisabeth, som sin systers Anna Gretas, ställe förträdde” men därefter upphör spåren efter henne. 4) Lars Kempe, född 1733 4/7 i Ausås, sägs i brodern Jacobs bouppteckning 1787 23/2 vara ”skräddaregessel utrikes, och des wistande obekant”. 5) dödfödd dotter, född 1735 9/12 i Ausås, begravd där 12/12 samma år. 6) Juliana Eleonora (”Nora”) Kempe, född 1737 2/3 i Ausås, död 1788 14/6 i Skabersjö, gift med klockaren i Skabersjö och Törringe Jacob Stoltz, född 1740 14/6 i Ystads Sankta Maria, död 1816 27/1 i Skabersjö. 7) Jacob Kempe, född 1739 8/7 i Ausås, sadelmakare i Risekatslösa, död där 1787 31/1. 8 ) Hedvig Botilla Kempe, född 1741 28/6 i Ausås, död där 9/8 samma år. Barn i andra giftet: 9) Elisabeth Kempe, född 1743 24/6 i Ausås, död ogift 1817 26/9 i Ausås. 10) Lucas, kallade sig Gadd, född 1744 10/6 i Ausås, gästgivare, sedermera klockare i Annerstad, Kronobergs län, död där 1813 17/3. 11) Ingrid Johanna Kempe, född 1746 4/2 i Ausås, död ogift 1806 29/5 i Ausås. 12) Botilla Juliana Kempe, född 1747 14/9 i Ausås, död där 23/11 samma år. 13) Mattias Ulrik Kempe, född 1748 29/9 i Ausås, död där 1749 5/10. 14) Botilla Juliana Kempe, född 1751 26/2 i Ausås, död ogift 1822 23/8 i Ausås. 15) Brigitta Christina (Brita Stina), kallade sig Gadd, född 1752 31/10 i Ausås, död 1821 20/1 i Södra Unnaryd, Jönköpings län, gift där 1788 4/5 med klockaren därstädes, Sven Aulander, född 1752 15/9 i Hinneryd, Kronobergs län, död 1842 18/11 i Södra Unnaryd. 16) Catharina Sofia Kempe, född 1754 6/10 i Ausås, död där 1755 27/6. 17) Mattias Ulrik, kallade sig Gadd, född 1756 7/12 i Ausås, klockare och organist i Angelstad, Kronobergs län, död där 1830 26/3.
733
« skrivet: 2020-10-11, 17:28 »
Hej Mikael!
Jag hade hoppats finns Johanna Christina Trozelius’ inflyttningsattest i Röddinge kyrkoarkiv HII:1 (1803–1820), men där fanns tyvärr ingenting; däremot fann jag sonens bland 1803 års inflyttningsattester i denna volym:
”Skomakare Gesällen Jöns Lundgren, som är född
i Benestad den 8 April 1778 och hitintils stått i
tjenst hos Rosencrantsska Herrskapet på Örups
gård, såsom där skattskrefven, men ämnar nu under
bemälte Herrskap sätta sig ned vid Ekeröds gård,
samt bygga äktenskap med Ladufogdens på Hö-
gestads gård Halléns Dotter Catarina, lämnas
det bevis, at han äger förswarlig kundskap i
Christendoms Läran, fördt en sedig wandel, sista
gång begådt den Heliga Nattwarden i Benestads
Kyrka 12 Söndagen efter Trinit. detta år och är
för hindrande äktenskaps förbindelse fri, som
attesteras. Öfraby den 24 Sept. 1803.
Bernh. Darin”
Utifrån detta verkar det ju alltså som att det fanns en relation mellan familjen Lundgren och ätten Rosencrantz, som bebodde både Örup i Benestads socken och Ekeröd i Röddinge socken, och tycks ha försörjt den Johanna Lundgren som dör 1819 – vilket skulle stämma bra in på att hon är identisk med Johanna Christina Trozelius.
I Benestads by (”i Byn qwarblifwit”) hittar man åren 1813–1816 fattighjonet Jöran Lundgren, född 1745 i Ystad, och hans hustru Johanna, född 1750 i Kverrestad, som flyttar 1816 till Ramsåsa (Övraby AI:1, 1813–1820, sid. 66). Bland Ramsåsas inflyttningsattester 1816 finns dock ingenting, så det är antagligen Röddinge som åsyftas – detta var Ramsåsas moderförsamling, och i Röddinge dör faktiskt 1817 7/10 ”Fattig-Hjonet Jöran Lundgren vid Ekeröds gård” av ålderdoms svaghet, 76 år gammal, och sedan ”Johanna Lundgren” 1819, så detta måste väl utan tvekan vara Johanna Christina Trozelius. Dödsåldrarna stämmer ju dock inte alls med de angivna födelseåren 1745 och 1750 i Benestads husförhörslängd 1813–1820 – Jöran ska då snarare vara född 1741, och Johanna (som du säger) runt 1738.
Att Johanna Christina Trozelius ska vara född 1750 i Kverrestad stämmer inte, för varken där eller i annexförsamlingen Smedstorp hittar jag hennes födelsenotis eller ens namnet Trozelius i kyrkoböcker och mantalslängder. Jag undersökte även faddrarna för paret Lundgrens andra barn Gertrud (född 1781 14/2 i Benestad) och Elna (född 1785 21/12 i Benestad), men där fanns inga intressanta namn.
Jag blir därför nyfiken på den enda andra person vid denna tid som tycks ha burit namnet Trozelius i Skåne, nämligen ekonomiprofessorn Claes Bleckert Trozelius (1719–1794) i Lund. Han var född i Lofta socken i Småland, och hade ett par bröder som kan vara intressanta i sammanhanget. Lars Trozelius (1714–1800) blev kyrkoherde i Östra Harg (Setterdahl, Östgöta nation i Lund, sid. 232) medan Johan Trozelius (1712–1766) i många år skvadrons- och regementspredikant vid Västgöta kavalleriregemente och slutade sina dagar under märkliga omständigheter i Vadstena krigsmanshusförsamling (se hans detaljerade dödsnotis i Vadstena krigsmanshusförsamling C:1, 1670–1784, sid. 129). Där står dock ingenting om några barn, vilket det inte heller gör i hans bouppteckning 1767 4/11, endast att en änkehustru Inga Hasselberg, som hade skött pastor Trozelius och hans hem, närvarade ”å arvingarnas vägnar” (Vadstena rådhusrätt och magistrat FII:6, 1761–1780, sid. 347). Kanske är det möjligt att få fram något mer ur denna familj Trozelius, eller också är det bara tillfälligheter – men längre än såhär lyckas jag tyvärr inte komma med Johanna Christina Trozelius just nu...
734
« skrivet: 2020-10-10, 23:03 »
Hej Oskar!
Lunds stifts herdaminne, band 10 (1985), sid. 411 säger angående kyrkoherden Göran Warbergs barn att han bland annat hade sonen ”Johan Peter, f 1694, löjtnant vid Hallands reg, död 1717 24/4. Enligt brev av fadern, dat 1717 1/5 hade denne hans ende son avlidit strax vid Göteborg och skulle begravas i Göteborgs kyrka.”
Tyvärr finns det ingen fotnot som berättar vart detta brev förvaras, men jag skulle gissa att det kan finnas bland de så kallade ”Acta cleri” i Domkapitlets i Lund arkiv. Samma sida i herdaminnet säger för övrigt att Göran Warberg annars bara hade en dotter, Agneta (död 1722) som var gift första gången med kyrkoherden Henrik Barfoth i Övraby och andra gången med häradshövdingen Daniel Ekwall (död 1722).
735
« skrivet: 2020-10-09, 12:38 »
Nu fick jag upp spåret igen för en kort stund; Cecilia Nordfeldt bodde tydligen inte i Allerum utan i dess annexförsamling Fleninge, där hon var hushållerska hos kaptenen baron Ulrik Wilhelm von Düben på Gunnarstorp (Fleninge nr. 1), dit hon inflyttade från Farhult 1816 (Fleninge AI:2, 1819–1825, s. 27).
Från Farhult till Fleninge flyttar 1816 ”P. Cicelia Nilsdotter”, som ska komma från Farhults by (Farhult B:1, 1803–1828, s. 29), men där hittar jag henne ej i husförhörslängden – så det tog stopp igen. Detta pekar ju ännu mer åt Nils Andersson och Pernilla Svensdotter, eftersom Cecilia alltså kallas Nilsdotter när hon lämnar Farhult 1816 (den socken där ju Per Nordfeldt inflyttar några år senare) och börjar kalla sig Nordfeldt först när hon får en tjänst hos kapten von Düben.[size=0pt][/size]
736
« skrivet: 2020-10-09, 12:09 »
Hej Ingeborg!
I Landskronas husförhörslängder sägs ju Cecilia Nordfelt vara född 1798 7/3 i Ekeby, men i samband med att hon och maken Per Andersson år 1827 flyttar från Norrvidinge till Stora Harrie (efter vigseln i Norrvidinge 1827 16/4, där prästen av någon anledning inte antecknar brudparets födelseår eller föräldrar, vilket han gör för alla andra brudpar under dessa år; Norrvidinge CI:3, s. 217) skriver kyrkoherden i Norrvidinge en attest som intygar att ”Cecilia Nordfeldt är född d. 17/3 1797 i Ekeby af Luggude Härad, kom från Helsingborg år 1824; Läser mycket väl så innan som utan bok, har de lyckligaste gåfvor att förstå Herrans ohrd. Wid Catechesförhör i Kyrkan flera gånger närvarande, men icke på egenteliga så kallade husförhör, af orsak, att jag kände hennes kunskap och hon hade tillfälle till dagelig öfning i mitt hus genom afhörande af den undervisning, der meddelas”. (Stora Harrie HII:6, 1826–1830).
Enligt kyrkoherdens uppgifter ska Cecilia alltså vara född den 17 mars 1797, inte den 7 mars 1798; jag lyckades härigenom även få fram att Cecilia Nordfelt var jungfru hos apotekaren Hans B. Hammar i hovmarskalk von Platens hus nr. 29, dit hon inflyttar från Allerum 1823, ”född 1797 17/3 i Ekeby” (Helsingborgs stadsförsamling AI:28, 1820–1825, s. 45). Hon finns dock inte antecknad i Allerums utflyttningslängd 1823, och någon inflyttningsattest finns inte i Helsingborgs kyrkoarkiv 1823 heller.
Jag tog då fasta på att födelseåret skulle vara 1797 istället, och i Ekeby föds faktiskt en Cecilia detta år, nämligen åbon Nils Anderssons och hans hustru Pernilla Svensdotters dotter Sissela 1797 24/2 i Stora Haberga. Där stämmer ju inte själva datumet med Cecilia Nordfelts angivna 4 mars eller 17 mars, men Nils Andersson och Pernilla Svensdotter får även sonen Per, född 1790 20/9 i Stora Haberga i Ekeby – som tydligen blir trädgårdsmästare, och tar sig efternamnet Nordfeldt! (se exempelvis Farhult AI:15, 1866–1870, s. 170).
Tyvärr får jag inte fram när Nils Andersson eller Pernilla Svensdotter dör, och kan därför inte heller hitta deras bouppteckningar; men det är väl inte helt osannolikt att Cecilia Nordfeldt är identisk med den Sissela som föds 1797 24/2 i Ekeby, och tar efternamnet Nordfeldt tillsammans med brodern Per.
737
« skrivet: 2020-10-08, 10:18 »
Hej Daniel!
Ursprunget till namnet Kempe (eller Kämpe, som Lars själv stavar det i handlingarna) har jag än så länge inte lyckats utröna, men i ett brev till biskopen i Lund den 7 oktober 1699 berättar prosten Johannes Sundius att klockaren Lars Pålsson (!) Kiämpe är »födt i Skåne i Lugude Härradh i Bryndbyy sokn i Smedstorp» (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIIe:8, akt nummer 55). Utifrån dessa uppgifter kan man misstänka att Lars Pålsson Kämpe är son till den bonde Pål Larsson som man exempelvis återfinner i Brunnby sockens jordebok 1666 i byn Smedstorp (”Smestrup”), bland välborne herr Henrik Rantzaus veckodagsbönder till Krapperup (Digitala forskarsalen, bild-ID A0055583_00876).
738
« skrivet: 2020-10-05, 15:05 »
Länken i ditt inlägg går till Hyby död- och begravningsbok 1812, där änkan Elna Jönsdotter från Tejarp dör den 7/2, 85 år gammal. I Simrishamns födelse- och dopbok står det 1727 att:
”d. 30 Julij. föddes och döptes d. 2. Aug: Elna: Jöns dotter
Faderen Jöns Anderss: Moderen Kirstina Pehrdotter,
Faddrar Oluff dräijare. Mad: Caisa Docka bar bar-
net, med henne hustru Ingri Pehrs dotter, Pijgan
Elna Jönsdotter.”
Det finns en bouppteckning i Simrishamn 1743 efter borgaren Jöns Anderssons avlidna hustru Kierstina Persdotter; vid skiftet 1743 15/3 sägs det att hon ärvdes av sin dotter Elna, ”på 9de åhret gammal” och sonen Fredrik på fjärde året, å vars vägnar närvarade deras mosterman Esborn Nilsson från Mellby (Simrishamns rådhusrätt och magistrat FIIa:3, sid. 109, 113).
Jöns Anderssons bouppteckning upprättades 1754 2/4, där det sägs att han bland annat ärvdes av sina barn från första giftet, dottern Elna ”på 20 året” och sonen Fredrik på 15e året (Simrishamns rådhusrätt och magistrat FIIa:3, sid. 819). Det verkar alltså som att den Elna som föds 1727 har avlidit och att föräldrarna istället har döpt en dotter till samma namn omkring 1734 – vilket visade sig stämma, för i Simrishamn föds 1734 12/8 väktaren Jöns Anderssons och hans hustru Kirstina Pärsdotters dotter Elna.
Frågan är ju då om ”din” Elna Jönsdotter kanske är identisk med den Elna som föds 1734 och uppenbarligen är i livet ännu 1754, men att prästen har råkat ge henne fel födelsedatum i någon attest längre fram i livet, när han letat i Simrishamns kyrkobok efter Jöns Anderssons dotter Elna född runt 1730 och råkat hitta (den sedermera avlidna) Elnas födelsenotis 1727 först?
739
« skrivet: 2020-10-05, 14:35 »
Nu blir jag förresten nyfiken på vart denne Jöns Nilsson tar vägen sedan? De enda uppgifter jag själv lyckas få fram är att fadern Nils Olsson var dräng när han gifter sig i Lund ”i kyrkan efter ottesången” 1760 7/4 med pigan Elna Christina Jönsdotter, och sedan får de ju sonen Jöns 1761 och dottern Kerstina 1763 10/2 i Lund – men därefter ser det ut som att familjen flyttar från Lund, för de återfinns inte längre i Lunds kyrkoböcker eller annat källmaterial. Kanske flyttade de ut på landsbygden?
740
« skrivet: 2020-10-05, 14:26 »
Hej Peter!
Jag tyder notisen såhär:
”Den Adertonde Februarii Christnades Stadz-Wackt-
Karlen Nils Ohlsson och dess hustrus Elina
Christina Jönsdoters sonn Jöns, född
den 17de dennas Kl. 4. om Morgonen –
HattmakarMäst. Jöns Hanssons hustru bar barnet,
Änckan Johanna Boberg tog af mössan –
StadzWacktmästaren Nils Lundqvist, Bor-
garen Lars Bengtsson, Timbermans-
gesällen Jacob Ohlsson, Pigan Hedewig
Malmberg, Faddrar – .
741
« skrivet: 2020-09-24, 14:18 »
Göta hovrätt – Advokatfiskalen Skaraborgs län, vol. EVIIAAAA:96 (1695–1696), opag.
Valle häradsrätts vinterting 1695 24/1 § 8.
”Trädde fram för Rätten Unge persohn och Bokhållare ifrån Rijga, Ehreborne och Wällförståndig Anders Nillsson Herling, och begiärade sitt sanfärdiga Boßbreff ifrån denna ort, som härkommit, hwilket icke kunde förwägras, Uthan Extraderades, som Häradz Nembd medh Grannar och Tingsökiande Allmoge berätta- och Wittnade sanfärdigt wara, att denne persohn Andreas Herlingh, är född och Upfödd, här uthi Wästergiötlandh Walla Häradh och Wingz Sochn på Herlingztorp, Uthaf ächta Sängh, sampt Ährlige Gudfruchtige Föräldrar, och dhen tijdh han här å orten Upfostra- och Wistades sigh Redeligen och wäll förhållit. Till Wißo Under Häradzhöfdingens Nampn och Signete iempte Häradz Insegel.”
Göta hovrätt – Advokatfiskalen Skaraborgs län, vol. EVIIAAAA:96 (1695–1696), opag.
Valle häradsrätts vinterting 1695 25/1, laga uppbud.
”Bokhållaren Ehreborne och Wällförståndig Andreas Herling, kiände sig bördig och Arffallen till 2/3 parter af 1/7 dehl Skattejordh Uthi dhen Skattegårdh i Tranum som H:r Cappellan Wyrdige Wällärde H:r Bengdt Tranander åbor, begiärade att Rätten intet Faste ther å till H:r Bengdt will Extradera, innan bewijsas måtte huru han woro betalt proportionaliter effter Wärdet som andre kunne bekommit som Protocollo insererades; Och för dhet öfriga remitteras till H:r Cappellan, honom att förnöija, nu mädan han här på orten så långwägandes är, dhet han eij må Resa fåfängdt.”
742
« skrivet: 2020-09-22, 22:22 »
Hej Anna-Karin!
Peders ursprung har jag ännu inte lyckats utröna, men Johanne Cathrines dopnotis fann jag efter lite detektivarbete. I Rønne sogns ”Afgangsliste” innehållande ”Afgaaede fra Sognet formedelst Bortreise” hittar man bland 1831 års utflyttade från Rønne på Bornholm ”Johanne Cathr: Sorth”, 19 år gammal, ”Gift med P. D. Munch i Svaneke”, som flyttar till Svaneke med attest daterad den 16 februari 1831.
Vigseln hittar man därför mycket riktigt i Rønne Hovedministerialbog 1825–1832, där paret har antecknats som nr. 22 bland 1830 års brudpar, vigda i kyrkan i Rønne den 26 november 1831. Brudgummen sägs vara Peder Didriksen Munk, 43 år gammal ungkarl samt borgare i Svaneke, medan brudgummen är Johanne Cathrine Sorth, 18 år gammal piga, ”datter af Kulgrawer Mads Nielsen Sorth, som gaw sit samtykke” och som även undertecknar i vigselboken 1830 med sitt namn. Tyvärr hittade jag ingen födelsenotis för Johanne Cathrine runt 1811–1812 i Rønne, ej heller är hon antecknad bland konfirmanderna i Rønne 1824–1829.
I Vester Marie sogn, också på Bornholm, föds emellertid 1814 28/10 en flicka Margrethe Christine, vars föräldrar är ”Mads Nielsen Sort og Dorothea Claudia Olsdatter”. Jag kikade därför vidare i Vester Marie sogns kyrkoböcker, och där konfirmeras faktiskt 1826 1/10 ”Johanne Catrine Madsd: Sorth”, dotter till ”Mads Nielsen Sorth; Dorthea Olsd:”. Enligt konfirmationsboken är denna Johanne Cathrine döpt ”i Vst d. 9de Febr: 1812”, och i Vester Marie sogn döps mycket riktigt 1812 9/2 ”Mads Nilsen Sort paa 17de Baarredgaarden en Datter Johanne Cathrine”. Här står inget yrke på fadern, men vid Johanne Cathrines vigsel 1830 sägs ju Mads vara ”kulgraver”, alltså kolgrävare – så det sjuttonde syftar antagligen på orten vid kolgruvan där Mads arbetade 1812.
Detta stämmer även bra med vad som sägs i Rønne död- och begravningsbok i samband med Johanne Cathrine Munchs död den 7 februari 1893, där hon sägs vara dotter till Mads Nielsen Sorth och Dortea Claudia Olsdatter.
743
« skrivet: 2020-09-22, 21:35 »
Hej Maria! Hur har det gått med transkriberingen av dessa intressanta konkursdokument? Jag har kikat lite på dem och ser att stilen liknar den stil som jag funnit i norska dokument, så om ingen annan har erbjudit sig ställer jag gärna upp med en transkribering.
744
« skrivet: 2020-09-22, 21:29 »
Hej Jonas! Jag instämmer i att det står ” Brokjöb Fattiggaard Holmstrup Sogn Skippinge Herred.”, och tyder texten i anmärkningskolumnen med viss osäkerhet mot slutet som ” Opholdt sig Timaanedersdagen för Barnets Födsel i Holmstrup Sogn. Har ikke dansk Indfödesret og [Barnet] er saaledes ikke ? sit 18a Aar hans Födehjem Nedesat her”. Dessa anmärkningar verkar hänga samman med moderns och det utomäktenskapliga barnets försörjning. Som jag förstått är indfødsret en form av medborgarskap som utlänningar kunde ansöka om i Danmark, och fødehjem hänvisar till dansk fødehjemstedsret, alltså den plats där en person var berättigad till försörjning ( https://www.sa.dk/wp-content/uploads/2015/11/ord-fra-kirkeboeger-1900-tallet.pdf). Även tiomånadersdagen hör ihop med försörjningen; 1844 års danska Forsørgelsesretforordnings § 4 stadgar att ”Med Hensyn til uægte Børn bliver det Sted, hvor Moderen Timaanedersdagen forinden Fødselen har havt fast Ophold eller Tjeneste, at betragte som Fødehjem; men, dersom hun intet fast Opholdssted til den Tid har havt, bliver den Kommune at ansee som Barnets Fødehjem, hvor Moderen ved sin Nedkomst er forsørgelsesberettiget” ( https://www.danskeaner.dk/wiki/index.php/Fors%C3%B8rgelsesretforordning_af_1844). Jag skulle alltså tolka det som att modern visserligen tio månader före barnets födsel uppehöll sig i Holmstrup socken, och att detta alltså borde ha blivit den plats där barnet och modern hade sin försörjningssätt; modern saknade dock danskt medborgarskap för utlänningar (och hade därför inte rätt till dansk försörjning), så det var först vid sonens artonårsdag som Holmstrup socken ändå - där ju barnet föddes - fastslogs som den plats där han (och modern?) även hade sin försörjningsrätt.
745
« skrivet: 2020-09-19, 19:23 »
Den ovannämnde Gustaf Steuk i Stockholm snubblade jag också över i mitt sökande, och lyckades inte heller hitta honom i kyrkoböckerna – men däremot i Stockholms stadsarkivs bouppteckningsregister till Stockholms magistrat och rådhusrätt 1701–1750, Styre-Westerman, s. 5425:
STÖÖK, Gustaf, kanslibetjänt, d. 17/5 1717………1718:944
änka: Holm, Brita Johansdotter
son i ett föreg. gifte: Stöök, Johan, 7 år
omnämnd. Stöök, Gustaf, död före fadern
förmyndare. sönernas morbror, Qvist, Jakob, snörmakare
Där verkar alltså inte finnas några intressanta släktledtrådar i denna bouppteckningen, och även om sonen Gustaf avled före faderns bouppteckning 1718 så ärvde inga sidoarvingar eftersom det tydligen fanns en son Johan från ett tidigare äktenskap.
746
« skrivet: 2020-09-19, 19:20 »
Martin (eller Mårten) Munthe fanns med i Gunnar Bergströms Stora Sjötullen & Lilla Tullen i Skåne, Halland och Blekinge samt på Gotland 1658–1765 (Lund, 1958), sid 86:
”550. Munthe, Mårten, tullskrivare vid Lilla Tullen i Karlshamn.
Enl släktboken var han f i Slågarp 1698, son av kh Johan M + 1724 och Dorotea Braun +1708, till en början militär men blir 1720 tullskrivare vid L T i Kn samt idkar därjämte handelsrörelse + Kn 1786 3/6.
G 1728 5/7 m Anna Maria Fuus
Barn; se släktboken”.
Dessa uppgifter förde mig till Lunds stifts herdaminne : från reformationen till nyaste tid. Ser. 2 Biografier, 3 Skytts och Vemmenhögs kontrakt (Lund: Gleerup, 1951), s. 157, som bekräftar att Martin Munthe mycket riktigt är bror till Anna Maria Munthe (ca 1697–1780) som gifte sig med komministern i Bredaryd och Torskinge, Isak Lindbergh (1705–1779). Någon uppenbar koppling till Stöök, Ströberg eller Remmert lyckades jag dock inte hitta utifrån de uppgifter som omnämns i herdaminnet.
747
« skrivet: 2020-09-19, 19:07 »
Hej Peter!
Jag tyder notisen såhär: ”d: 16 8tober [oktober] döptes bondens Pehr Anderss och hustru Kirstina Månsdotters barn och dotter Elna af Tunby, som war född d: 14 hujus, bar barnet hustru Sitza Mårten Nilss af Tiustorp, Faddrar woro: Nils Månsson af Lunnerup, Nils Bengtss: af Tunby, Håkan Hansson ibm, Måns Jönsson ibm, hustru Elna Nilss Månss ibm, Bengt Månsson ibm, pig: Giertrud Mårtensdotter af Tiustorp.”
748
« skrivet: 2020-09-19, 19:04 »
Hej Svein Henry!
Anteckningen till vänster gäller Jacob Nilsson Östgöte, och lyder ”1780 den 7 Julij wid GeneralMunstringen ärhållet afskied”. Anteckningen till höger gäller hans efterträdare, som tydligen antogs samma dag som Jacob erhöll avsked: ”1780 den 7 Julij wid GeneralMunstringen antogz Jan Andersson 31 år gl. infödd obef:”. Jag är lite osäker på det sista ordet, men gissar att det ska uttolkas som att Jan Andersson är obefläckad – vid andra nyantagna i samma rulla finns anteckningen ”visiterad obef”, som väl innebär att de nyantagna varit obefläckade (alltså utan anmärkningar) vid visiteringen?
749
« skrivet: 2020-09-14, 14:30 »
Hej Yva!
Ja, det var just ordet efter Franzburg som jag kände mig mest osäker på, och det är inte omöjligt att det är födelseorten som står där. Jag fann familjen på Geni.com och hittade därigenom en länk till den aktuella födelseboken, men den var tyvärr låst för den som saknar abonnemang (?), så jag lyckades inte komma åt en mer högupplöst bild på födelseboksnotisen - vilket nog hade underlättat tydningen av de saknade orden.
750
« skrivet: 2020-09-14, 14:30 »
Hej Maria! Det stämmer! Otto Lindbergs bok finns på UB i Lund, där jag själv har kikat många gånger. Till slut upptäckte jag dock att jag återkom till boken väldigt ofta, så jag köpte mitt eget exemplar som nu står här hemma i bokhyllan Den är väldigt användbar om man har skånska kronolänsmän i släktträdet, för Lindberg har verkligen tagit med alla – även de som bara varit anställda vid landsstaten i något år eller så. När det gäller Cecilia så har jag haft samma tankar som du, för det låter lite konstigt att en kvinna vid så pass hög ålder (särskilt på den tiden) gjorde sig skyldig till äktenskapsbrott eller lämnade sin make. I mitt eget släktträd har jag hittat ett sådant exempel, en kvinna som tydligen avskydde sin odugling till make och därför flyttade till sin dotter i ett helt annat härad ”för att få bättre skötsel”. Den kvinnan var visserligen i Cecilias ålder men hade inget av sina barn hemma i socknen, så en sådan hypotes stämmer inte heller särskilt bra in på Cecilia. Hospital var annars en klok tanke! Tyvärr tycks inte Växjö stifts domkapitels protokoll vara tillgängliga online via Digitala Forskarsalen, men annars är det i dessa protokoll som man både kan hitta uppgifter om äktenskapsbrott och skilsmässor samt när någon tagits in på hospital. Jag funderar dock på om man kanske kan börja med sockenstämmoprotokollen, om dessa finns bevarade? Det är kanske lite långsökt, men där kan ju finnas anteckningar om att Cecilia och maken var osams, eller att socknen har gått samman och bekostat hennes intagande på något hospital eller liknande? Jag ser att Torpa socken inte har någon egen serie med sockenstämmoprotokoll, men det har däremot Annerstads kyrkoarkiv ( volym KI:2) i Digitala forskarsalen, där man finner protokoll från sockenstämmorna i Annerstad 1783–1839. Torpa omnämns visserligen emellanåt i dessa protokoll, men sällan mer ingående, och vid en snabb genomgång hittar jag ingenting om Sven Lundberg eller Cecilia 1786-1790.
751
« skrivet: 2020-09-14, 14:19 »
Även jag snubblade över familjen Ströberg i Skatelöv, och tyckte att det fanns flera gemensamma nämnare – och det var ändå innan jag kände till kopplingen till Östra Genastorp! Jag vågade dock inte riktigt gå vidare eftersom jag tolkade det som att de småländska Ströberg tog sitt namn efter byn Strö i Skatelövs socken, vilket nog gjorde det mindre troligt att trädgårdsmästarens barn tog sig namnet efter Norra Strö utanför Kristianstad. Det kan ju dock hända att trädgårdsmästaren kom från Strö i Skatelöv, och hamnade i Norra Strö av en tillfällighet – man har ju stött på märkligare sammanträffanden i släktforskningen Det var mycket intressanta iakttagelser kring namnet Gudmund i Eric Månssons släkt, och att namnet Måns förekommer i Östra Genastorp – kanske finns där en koppling någonstans? Jag har inte riktigt vågat göra några fler inlägg i denna tråd eftersom jag inte gjort några bekräftade fynd kring Ströbergs och framförallt inte blir klok på de många damerna Stök / Steuk, som nästan verkar dyka upp ur tomma intet? Jag snubblade dock över en ogift och barnlös tullinspektor Olof Steuk (1715-1782) i Vadstena, som visade sig komma från Askersund och tillhör en ganska stor släkt vars namn främst verkar ha stavats Stöök – men tyvärr fann jag ingen uppenbar koppling till sadelmakaren i Växjö eller de många damerna Stök i Kristianstad.
752
« skrivet: 2020-09-14, 14:17 »
Hej Andreas! Toppen! Jag funderade på om det gick att se ifall de båda angivelserna möttes någonstans, men hittade ingen bra karta att undersöka – så det var trevligt att det visade sig stämma!
753
« skrivet: 2020-09-13, 19:24 »
Hej Anna-Carin!
De två första saknade orden ska vara strax; det tredje ordet är jag lite mer osäker på, men får det till Got, alltså att ”hans svåger, syster från Ystad och andra gott folk från landet var titt och ofta hos honom”.
754
« skrivet: 2020-09-10, 11:02 »
Hej Andreas!
I Skånsk ortnamnsdatabas får man ett antal träffar på platsnamnen Färlöv i Sövde socken ur olika källor 1812 (”i Ellerlad?”), 1825, 1849 och 1864. I en källa från 1917 sägs Färlöv vara ett ”hus å Snogeholm”, och i tre odaterade uppteckningar står det ”Färlöf, cirka 3 km. söder om Söfdeborgs slott”, ”Färlöf, torp i Sövde sn, Färs hd, Malmöhus län, ½ km V. om Snogeholm” samt ”Färlöv, gård i Sövde sn, Färs hd, Malm. l.” Det är alltså lite olika bud om platsens läge, och ifall det är en gård eller ett torp, men med hjälp av dessa uppgifter är det kanske lättare att lokalisera Färlöv?
755
« skrivet: 2020-09-10, 11:00 »
Hej Andreas!
I Skånsk ortnamnsdatabas får man tre träffar på Klövstenshus i Genarps socken, som säger att denna plats omnämns i kyrkoboken 1843 (där det dock är överstruket), i ett protokoll från 1859 samt i kyrkoboken 1861. Där finns dock ingen information om platsens läge eller historia, men på sökordet Klövsten får man veta att detta sägs vara en gård som omnämns i postortförteckningen 1909 men ”finns ej i Svensk ortförteckning 1944”. Klövsten omnämns även 1979 som ett platsnamn ”på Häckeberga 2:1, Genarps sn, Bara hd”, men frågan är ju om detta är detsamma som Klövsten 1909 och om det har en koppling till det Klövstenshus som omnämns 1843–1861?
756
« skrivet: 2020-09-08, 12:41 »
Hej Kerstin!
Jag tyder notisen såhär:
”d 11 Jun: begrofs, bonde från Hemeslycke ben: Niels föd ibm
P. Eskill Olss: M. Elna Carls dottr. fö[r]blef hos sina föräld[ra]r
till des han omsider effter deras död bekom gårdsbruket
ibm. och giffte sig första gång med Sissa Niels dr. från Dynebo-
da, lefde med henne 15 åhr afl. 7 barn, andra gång med Kirstena
Jöns dr. från Wånga 8 åhrs tid, afl. 4 barn, 3die gång giffte sig
med Anna Frans dr. från Koppartorp (s[om] igenlef[we]r) 20 åhrs
tid afl. 4 barn. Warit mång åhr skröpel: af Wärck mer än ½
åhr legat till sängs, döde d 3 Jun: 74 åhr gaml.”
757
« skrivet: 2020-09-08, 01:07 »
Hej Inger!
Jag får dödsorsaken till Mania et Hyperaemia pulmonis dextri, som jag skulle vilja översätta till mani samt hyperemi (ökat blodinnehåll) i höger lunga. Detta låter ju som en lite udda dödsorsak, men jag funderar på om det ska tolkas som att hon lidit av mani eller haft en manisk episod, vilket i sin tur lett till att blodet har strömmat till höger lunga i alltför snabb takt vilket orsakat hennes död?
758
« skrivet: 2020-09-07, 12:59 »
Hej Steen!
Ludolph Platfuss’ gravsten finns ännu kvar i Kristianstad (den låg tidigare i Heliga Trefaldighetskyrkan och placerades sedermera på kyrkans utsida, men är numera monterad på gamla kyrkogården vid Skottenborg i Kristianstad med numreringen 26), och den ganska välbevarade inskriptionen säger att han var ”Åhr 1667 d. 20 Julii uthi Herford i Westphalen född” samt att han ”sedan 1710 d. 30(?) Februarij, med 7 andra…medborgare af staden bortfördes till Helsingiör och dher d 9 Aprilis igenom döden bortryckt”.
759
« skrivet: 2020-09-07, 12:26 »
Jag testade att följa upp Beata Ströberg, och om de är systrar är åldersskillnaden markant – Sofia Ströberg sägs vara 63 år gammal vid sin död 1782, alltså född omkring 1719, medan Beata Ströberg bör vara född omkring 1741 eftersom hon sägs vara 49 år gammal vid sin död i Simrishamn 1790.
Beata Ströberg, född omkring 1741, död 1790 26/11 i Simrishamn, bouppteckning 1791 26/3 då skepparen Esper Olsson i staden inställde sig ”i brist af någon här å orten warande anförwant” (Simrishamns rådhusrätt och magistrat FIIa:5, sid. 303). Gift 1773 31/1 i Kristianstads stadsförsamling med handskmakaren Carl Petter Myrin, levde vid hustruns bouppteckning 1791 och kallas då handskmakareålderman.
Barn:
1) Hedvig, född 1773 8/5 Kristianstads stadsförsamling, ej omnämnd i moderns bouppteckning 1791 (hon bars vid dopet av gelbgjutaren Christian Behms hustru Cecilia Ströberg, en av faddrarna var gördelmakaren Johan Jacob Wanckes hustru Christina Magdalena Stök).
2) Jacob Peter, född 1779 19/1 i Simrishamn, levde vid moderns bouppteckning 1791.
3) Andreas, född 1781 18/8 i Simrishamn, levde vid moderns bouppteckning 1791.
Detta stämmer tyvärr mindre bra med vad jag fann tidigare, utifrån hypotesen att namnet Ströberg kan vara taget av socknen (Norra) Strö i närheten av Kristianstad. I Färlövs socken vigs nämligen 1716 15/4 ”Trägårdzmästaren på Arasslöff, Mester Gumme Svensson med pigan Inger Måns dotter der sammastädes” (Färlöv CI:1, s. 70), och de får en dotter i Färlövs annexförsamling Norra Strö som döps där 1719 Dominica Reminiscere, ”Trägårdz mästarens Gummas dotter ifrån Ströö, N: Beata” (Norra Strö CI:1, s. 38). Jag misstänker att Gumme kan vara identisk med den Gumme Svensson (nu utan titel) som får en dotter i Nutahuset i Gumlösa socken, som döps 1721 3/12 till Hedvig.
Några fler ledtrådar kring denna familj lyckas jag tyvärr inte hitta, men annars har vi ju här en person i ”rätt kretsar”, i Strö församling, som får en dotter Beata (som ju dock inte kan vara identisk med kvinnan i Simrishamn, men som kanske dör och får en yngre syster uppkallad efter sig?) och en dotter Hedvig (jfr namnet på Sofia Ströbergs dotter 1749).
760
« skrivet: 2020-09-04, 22:06 »
Det är verkligen roligt att följa denna tråden, med sitt fina gemensamma forskningsarbete och spännande framsteg! Jag instämde helt i att moderns födelseort känns malplacerad i sonens dödsnotis, så jag vände på det; kanske skulle det utläsas som ”Moderen Anna Beata, [han är] barnfödd i Växjö”? Jag testade om denna tolkning var rätt, och tror att jag därigenom lyckades hittade svaret… Tyvärr börjar Växjö stadsförsamlings födelse- och dopbok först 1724, vilket inte var till någon större hjälp om nu Jonas Steuk ska vara född omkring 1719/1720. Jag testade ändå, och bläddrade mig framåt – och gjorde ett fynd! I Växjö stadsförsamling döps nämligen 1726 1/5 ” Sadellmakarens M:r Gustaf Stöks dotter Maria” (C:1, s. 18), och både yrkesgruppen (till sadlar behöver man väl garvat läder?), namnet Gustaf (Jonas Steuk döper ju sin äldste son till Gustaf) och Maria Steuk (som omnämns ovan) kändes som fullträffar. Tyvärr hittade jag inga fler barn till denne Gustaf Stök, men istället fann jag något ännu bättre. I Växjö stadsförsamling begravs 1743 25/3 ” Sadelmakar. Gustaf Stök” (C:1, s. 486), och redan året därpå, 1744 30/5, begravs ” Gustaf Stöks Enkja Anna Beata”!! (C:1, s. 488). Några bouppteckningar tycks inte vara bevarade efter Gustaf Stök eller Anna Beata, men detta låter ju lovande! Maria och maken återfinns i Gunnar Bergströms böcker om tullpersonal i södra Sverige, där man tyvärr inte får fler uppgifter om Maria Steuks ursprung men däremot en del information om hennes familj: Bergström, Gunnar, Stora Sjötullen & Lilla Tullen i Skåne, Halland och Blekinge samt på Gotland 1658-1765 (Lund, 1958), sid. 72: 441. Kopp, Dionsipius, besökare vid St ora Sjöt ullen i Karlshamn. f 1720 i Brahestad, ant agen 1751 till sjötullsbesökare i K arlshamn, transp till Å hus 1758 men 1762 åter till K arlshamn G 1:o 1753 26/12 m Maria Steuch (Stöök) G 2:o m Maria HolstBarn: Peter f K arlshamn 1755 24/4; Catharina 1757 22/5; Helena f i Å hus 1760 22/8; Philippus dpt K arlshamn 1762 26/10; Brita Sara dpt K arlshamn 1768 18/6.” Bergström, Gunnar, Stora Sjötullen & Lilla Tullen i Skåne, Halland och Blekinge samt på Gotland 1658-1765. Supplement (Lund, 1962), sid. 17. ”441. Kopp, Dionsipius, även Dionipios: + Karlshamn 1803 11/1. G m Maria Hök, + Karlshamn 1795 30/5 – 72 år. Barn: Catharina gm fänriken och coopwardie capitainen Sven H Lindström; Helena + 1822 16/12, g 1:o 1790 5/2 m kapten R Österman, g 2:o 1796 2/2 m segel- och kompassmakaren Jacob Åsberg i dennes 2. G; Eva Elisabeth f Karlshamn 1765 10/7, + Karlshamn 1836 4/9, g 1784 21/12 m tullkontrollör Nils Gustaf Lundberg f 1754 6/6 + 1829 21/10; Annika f Karlshamn 1766 12/12, g där 1796 31/7 m coopwardie capitainen Christopher Östman + 1819 27/11.”
761
« skrivet: 2020-09-02, 16:32 »
Johan Jacob Wancke härstammar från Malmö; såhär lyder ingressen till hans faders bouppteckning (Rådhusrätten i Malmö, vol. F2A:68 (1777–1781), sid. 105:
”Åhr 1777: den 21: Martii, förrättades af undertecknade Laga Boupteckning efter Gjördelmakaren Christian Wancke, som den 20: Sept: nästlidet åhr genom döden aflidit och efter sig lämnat Enckan Anna Maria Klein, sonen Joh: Jacob gjördelmakare uti Christianstad, Christian Died: Wancke gjördelmakare i Dresten, Joh: Wilh: Wancke garfware häri staden, dottren Anna Catharina Wancke gift med gjördelmakaren Johan Jacob Hörlin i Lund, sonen Daniel Gottlieb Wancke gjördelmakare här i staden, Friedric Wancke i lära på gjördelmakare Professionen 18. åhr gammal, sonen Gustaw 14. åhr gammal.”
Man kan konstatera att det inte är Anna Maria Klein som är mor till Johan Jacob, utan Christian Wanckes första hustru Magdalena Nilsdotter (hon saknas tydligen i Malmö Caroli församling död- och begravningsbok, men återfinns enligt registret över avlidna i Malmö Caroli i 1746 års kyrkoräkenskaper). Johan Jacob Wancke är född 1738 27/9 i Malmö Caroli församling (Malmö Caroli kyrkoarkiv, vol. CI:2, 1709–1738, s. 185), och med viss tveksamhet tyder jag den tyska notisen såhär:
”[1738] den 27 Septbr Klocke 5. nach mittag kom Meister Christian Wanckes, Gurtlers ahlsein Ehrliebste Magdalena aus kindbette mit einen jungen sohn, der darauff den 29ste dit: soren der tag Michaëlis war wom Hr Præpos: Bützow getauft word und den nahmen Johan Jacob bekom.”
…som jag skulle vilja översätta till ”den 27 september klockan 5 efter middagen kom mäster Christian Wanckes, görtlares käresta Magdalena från barnsäng med ett gossebarn, som därefter den 29 samma månad på Mikaelidagen var av herr prosten Bützow döpt och namnet Johan Jacob bekom”.
762
« skrivet: 2020-09-02, 10:33 »
Hej!
Vid Garveriet i Ivetofta socken, inte långt från Kristianstad, finner man en garvarmästare Jonas Steuck, vars två äldsta döttrar föds i Ivetofta och döps till Christina Magdalena (född 1746 8/9) och Anna Beata (född 1747 20/10). Moderns namn anges inte, men garvarmästaren Jonas Steuck gifter sig 1745 6/10 i Ivetofta med pigan på Årup, Sofia Ströberg, vars löftesman är välborne ryttmästare Swinhufwud.
Denna familj visar sig vara rätt; Sofia Ströberg hamnar nämligen sedermera i Kristianstad där hon slutar sina dagar, och ingressen till hennes bouppteckning (Kristianstads rådhusrätt och magistrat, vol. FIa:182 (1782), sid. 754) lyder som följer:
”Åhr 1782: den 7de Junii, i föllje af Högtärade Magistratens förordnande af den 3. Hujus, förrättades Bouptekning, öfwer qwarlåtenskapen, som nyligen afledna Handskemakare Änkan Sophia Kraagh född Ströberg efter sig lämnat, i närwaro af fölljande dess efterlämnade 3ne Bröstarfwingar, Nemligen
1mo dottren Sophia Magdalena gift med Giördelmakaren och Borgaren härstädes J: J: Wancke.
2do Andra dotren Anna Beata gift med Bagaren och Borgaren här i Staden Olaus Lundgren.
3tio Tredje dotren Caisa gift med Fältwäbeln Joh: Simberg, som alla woro närwarande.”
Efternamnet Kraagh kommer från Sofia Ströbergs andre make; i Råbelövs socken gifter sig nämligen 1757 30/1 ”Sofia Steuk” i Raggeboda med Petter Krak från Kristianstad. Jonas Steuck finns dock inte som avliden i Råbelöv, däremot finner man i Råbelövs dödbok 1755 att ”Söndagen d: 7 Septem; lätt änkan Steuk uti Röaledshuset begrafwa sin lilla sohn Jonas som dödde af okänd siukdom åldren, halfttredje åhr”. Denne sons födelsenotis lyckas jag inte heller hitta i Råbelövs kyrkoböcker, så kanske har Jonas Steuck dött någon annanstans, där Sofia har fött sonen Jonas (postumt uppkallad efter sin redan avlidne far?) och sedan flyttat till Råbelöv där sonen har dött och Sofia sedan gifter sig.
763
« skrivet: 2020-09-01, 12:16 »
Jag hittar ingen förklaring på S:et, men enligt Dödsorsaker 1931 av Statistiska Centralbyrån (ett bihang till Sveriges officiella statistik, tryckt i Stockholm 1934), sid. 65, är nomenklatur 2660 detsamma som ”Alii morbi systematis nervosi”. Detta skulle jag vilja översätta till ”andra (övriga) sjukdomar i nervsystemet”, så det verkar alltså handla om vilken kategori dödsorsaker som SCB ska placera paralysis agitans.
764
« skrivet: 2020-09-01, 08:41 »
Hej Anita!
Jag instämmer helt i din tolkning, och tyder det saknade ordet till agitans; paralysis agitans ska tydligen vara en äldre benämning på det som idag kallas Parkinsons sjukdom?
765
« skrivet: 2020-08-31, 22:19 »
Tillfällighetsfynd ur en lista över borgerskapspenningar från nya borgare i Viborg, förvarad i Viborgs kämnärsräkenskaper i Rigsarkivet i Viborg samt publicerad av Alfred Larsen i artikeln ”Nogle borgerskaber i Viborg i det 17. århundrede”, i Personalhistorisk Tidsskrift, 1959 (årg. 79), 14. Række, 1. Bind, 1.-2. Hefte, s. 44.
[1688] ”Bent Johansen Hatmager, fød i Skaane i Treene Sogen udi Salt Skouf.”
766
« skrivet: 2020-08-31, 22:17 »
Tillfällighetsfynd ur en handskrift innehållande uppgifter om begravda i Köpenhamn 1677 och 1682–1692, publicerad av C. Behrend i ”Liste over begravede i København 1677 og 1682–92”, i Personalhistorisk Tidsskrift, 1921 (årg. 42), 7. Række, 6. Bind, 3.-4. Hefte, s. 163:
”[1687] 17. Oct. ofver Povel Suendsen Billenberg, Hutstafferer, føed i Skaane i Rønnebierg Herrit i Billebierg 1619 31. Dec.; Faderen Her Suend Povelsen Prest til Billebierg og Tirup, Moderen Else Clausd.”
767
« skrivet: 2020-08-31, 12:44 »
Hej Morten! A. G. Sundbergs och D. Th. Björkmans Matrikel öfver rikets orgelnister, kantorer och folkskollärare (tryckt i Växjö 1869), sid. 70, säger att Nils Hörberg, född 1815 i Virestad av Kronobergs län, var organist i Osby 1869 (han tillträdde tjänsten 1837). Boken anger dock inte vem som innehade tjänsten som kantor 1869 (vilket väl bör vara detsamma som klockartjänsten), men antagligen skötte väl Hörberg även denna syssla. Den 30 oktober 1869 avlider Nils Hörberg och efterträds 1870 av Olof Paulsson (1835–1898) som i källorna kallas både kantor, organist och klockare. Svaret får alltså bli att 1869 hette klockaren i Osby Nils Hörberg, 1870 hette han Olof Paulsson.
768
« skrivet: 2020-08-30, 15:34 »
Hej Maria!
Kvinnan som dör 1790 28/3 lät som en bra kandidat, men är nog inte rätt eftersom hon (som du säger) inte bara är för ung utan dessutom sägs vara boende Skogaryd, en by i Annerstads socken.
Det är kanske lite långsökt, men eftersom hustrun är struken i husförhörslängden men ändå saknas i dödboken kan det vara så att paret har skilt sig. Jag känner till två fall i Skåne där hustrun plötsligt stryks i husförhörslängden men saknas i dödboken, där det senare visade sig att hon inte avled utan endast flyttade ifrån maken på grund av skilsmässa.
Ett sätt att annars få fram dödsdatumet för någon som saknas i dödboken är via dennes bouppteckning, men någon sådan hittar jag inte för Cecilia Krok i Sunnerbo häradsrätts arkiv. Detta kan också (men behöver såklart inte) antyda att någon bouppteckning inte hölls eftersom Cecilia inte avled, utan bara flyttade från gården. I vissa fall hölls det en bodelning i samband med skilsmässan, men regeln var att den som gjorde sig skyldig till äktenskapsbrott hade förverkat sin del i boet och därför fick lämna det gemensamma hemmet utan några ägodelar.
Sven Lundbergs bouppteckning 1797 8/4 hittar man i Sunnerbo häradsrätts arkiv, volym FII:13 (bouppteckningar och arvskiften 1796–1797), sid. 1545 (SVAR bild-ID C0112557_01103), men där omnämns inte Cecilia Krok med ett ord, varken i samband med något tidigare testamente, att maken suttit i orubbat bo efter hennes död etc.
Jag gjorde även ett försök i dagstidningarna, där jag har märkt att många mer "framstående" skåningar (såsom kronolänsman) brukade annonsera familjedödsfall i Lunds Weckoblad / Nytt och Gammalt från 1770-talet och framåt. Tyvärr fick jag inget napp på Cecilia Krok eller Sven Lundberg där, hur jag än sökte, och inte i någon annan samtida dagstidning heller.
Jag testade även att söka ledtrådar i Otto Lindbergs bok Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719–1917 (Malmö, 1919), men där fanns tyvärr inga uppgifter om Cecilias död. Man får dock veta att Sven Lundberg tidigare hade varit gårdsskrivare och att han var kronolänsman i Färlövs distrikt 1760–1786 (sidan 331):
”174. Sven Lundberg, f. 1719; gårdsskrivare; krl. 1760 15/11; avsked 1786 24/5; flyttade därefter till Småland.
G. m. Cecilia Krok, f. 1717. Barn, f. i N. Strö: Tullena, f. 1756; Ingri Stina, f. 1757; Katarina, f. 1759; Sven, f. 1762.”
769
« skrivet: 2020-08-29, 23:53 »
Hej Peter!
Det står att Mårten Mårtensson är född 1774 i ”Topph”. I Blentarps moderförsamling Sövde finns en plats vid namn Topphem, men i Sövdes födelse- och dopbok hittar jag honom inte 1774. I Sövdes mantalslängd för år 1776 hittar man dock i gathuset Lilla Topphem ”Mårten Mattisson, hust:, dotter Bengta, fyra små barn och Ihs: änkan Elsa”.
Det faktum att Mårten Mårtensson inte har något exakt födelsedatum i den husförhörslängd som du länkar till (trots att han ju sannolikt var född i pastoratet, precis som sin hustru, som ju har både årtal och datum angivet) får mig att misstänka att man helt enkelt har glömt bort att föra in Mårtens födelsenotis i Sövdes kyrkobok. Jag följde därför upp Mårten Mattisson, som med sin hustru Anna Larsdotter får fem barn som antecknas i Sövdes kyrkoböcker, nämligen Anders (född 1761 30/12), Mätta (född 1764 3/3), Elna (född 1766 20/5), Boel (född 1769 15/5) och Lars (född 1773 3/3).
Kanske man kan tänka sig att Mårten är född 1771, ett årtal då det ju rimligtvis kan ha funnits ännu ett barn i barnaskaran? Jag lyckas dock inte följa familjen framåt för att bekräfta att de verkligen får en son Mårten, och i nästa mantalslängd för Sövde som jag har tillgång till (1786) bor ”FrälseSkogwaktaren Mårten Jepsson, hust: 2 barn” i gathuset Lilla Topphem.
770
« skrivet: 2020-08-25, 20:37 »
Hej Leif!
Detta ämne har jag delvis undersökt i samband med min genomgång av så kallade ”barnmorskedagböcker” i Skåne, och som du säger fanns det en speciell kvinna som hjälpte till vid många förlossningar på landsbygden.
Dessa barnmorskor var anställda av en eller flera socknar (eller kommuner, som de kallades sedan 1860-talet) och tillkallades när det var dags för förlossning i någon av socknarna. Som exempel kan nämnas Johanna Johansson, som bodde i Kyrkheddinge socken utanför Lund och på 1910- och 1920-talet var anställd som barnmorska i Kyrkheddinge och grannsocknen Bjällerup.
De dagböcker hon förde i samband med förlossningarna finns ännu bevarade på Landsarkivet i Lund – som de flesta andra skånska barnmorskedagböcker ingår dessa som en egen serie i den lokale provinsialläkarens arkiv. I en av dagböckerna, i samband med en förlossning i Stora Bjällerups by 1922, antecknar barnmorskan Johanna Johansson att hon ”kallades” till den födande kvinnans bostad på förmiddagen den 22 juni 1922 sedan kvinnan haft värkar i en timmes tid. Hon stannade kvar under hela förlossningen, tog temperaturen, använde antiseptiskt medel, antecknade barnets vikt, längd med mera, och återvände sedan hem till sig fem timmar efter ankomsten till barnaföderskans hem.
Arkivförteckningar för de provinsialläkares arkiv som förvaras på Landsarkivet i Lund hittar man online via SVAR, men där framgår det tyvärr inte till vilket provinsialläkardistrikt Östra Vemmenhög hörde (jag ser att byn Hörte ligger i denna socken). Ett riksdagsdokument 1916 säger dock att Östra Vemmenhög då tillhörde Ystads distrikt och eventuellt skulle överföras till Skurups distrikt, men hur det blev med denna saken blir jag inte klok på.
Jag vet annars att man på Landsarkivet i Lund kan få hjälp med att ta reda på vilken barnmorska som var i verksam i en viss socken vid en viss tid (jag ser att Hörte tillhörde Östra Vemmenhögs socken) genom ett register i en pärm i forskarsalen, och på så vis borde det gå att ta reda på vilken kvinna det var som förlöste de nio av dina syskon som föddes hemma i Hörte.
771
« skrivet: 2020-08-24, 14:03 »
Hej Yva!
Jag blir tyvärr inte klok på titlarna på fadern samt faddern Alexander Fabricius, och är väldigt osäker på orden före ”luth.” samt herr Nicolai Peters efternamn respektive fru Rosalies flicknamn – men i övrigt tyder jag det såhär:
No 17. Nicolai Reinhold August,
ehelicher sohn des handläugs-commis Edu-
ard Leopold Fabricius u se Ehefrau
Luise Dorothea geb. Frantzburg. bendz ??
luth. Getauft dräy Pastor loci in
der Kirche. Vather: Herrn: Nicolai Peter Scharfer
Landwirtz, Alexander Fabricius Handläugs-
commiss, August Frantzburg Landwirtz.
Frauen: Rosalie Barlehn geb. Hersmejer
mann Kaufmann. Agnète Sabine Peter-
sen geb. Schmidt mann Schuhmachermei-
ster.
Vilket jag skulle vilja översätta till:
Nr. 17. Nicolai Reinhold August,
äktenskaplig son till [kontoristen?] Edu-
ard Leopold Fabricius och hans fru
Luise Dorothea född Franzburg. [??]
lutheran döpt genom härvarande pastor i
kyrkan. Faddrar: Herrar: Nicolai Peter Scharfer,
lantbrukare. Alexander Fabricius, [konto-
rist?]. August Frantzburg, lantbrukare.
Fruar: Rosalie Barlehn född Hersmejer,
maken köpman. Agnete Sabine Peter-
sen född Schmidt, maken skomakarmä-
stare.
772
« skrivet: 2020-08-20, 21:09 »
Hej igen Mattias! När jag ändå var igång skrev jag av de båda bouppteckningarna åt dig: Torna häradsrätts arkiv, volym FIIa:15 (bouppteckningar, huvudserie 1766–1768), bouppteckning nr. 53.”Anno 1768 den 15 Julii hölts uppå begiäran Laga Boupteckning, wärdering och skiftes- dehlning efter afledne Krono Graverade Skatte- Hemmans Åboen Lars Pärsson på No 13 1/3 dehl i Hardebärga Sockn och By /: Räntan af bemelte Hemman anslagen till Regements Pastoren wid Kongl. Södra Skånska Cavallerie Regementet :/ och afled bemelte åbo den 5 Junii innewarande åhr, samt efter sig lämnat Äncka, Hustrun Jertrud Hansdottertillika med Sex stycken Barn Neml: 3 Söner och 3 Döttrar, Äldsta Sonen Hans 37 Åhr gammal, Medler- sta Sonen Pär 32 Åhr och yngsta Sonen Swen 25 Åhr gammal, äldsta dottren Hanna gift med Skatte- Hemmans Åboen Jöns Johansson i Norretorp uti Hardebärga Sockn, Medlersta dotteren Kirstena gift med Rusthållaren Nills Jönsson i Borlunda och yngsta ogifta dotteren Karna hemma hos Modren 29 Åhr gammal, hwilcka alla woro närwarande wid thenna förrättning. Å omyndiga dotteren Karnas wägnar, inställte sig Sterbhusets Skyldeman Hemmans Åboen Knut Pärssonifrån Walby uti Häddinge Sockn”. Det framgår alltså inte ifall Gertrud Hansdotter är mor till samtliga av barnen, men längre fram i bouppteckning omnämns angående familjens hemman Hardeberga nr. 13 att ”skola theras Barn lika Lått och dehl taga uti Hemmanet”, vilket nog får tolkas som att alla sex är parets gemensamma barn. Torna häradsrätts arkiv, volym FIIa:33 (bouppteckningar, huvudserie 1795–1796), bouppteckning nr. 129.”År 1796 den 31 Martij blef af undertecknad laga Boupteckning och skifte förrättad efter afl. Enc- kan Hanna Larsdotter i Norretorp, som med döden afgick d: 9 dennas, arftagarne woro den afl: dott: Ahna Jönsdotter gift med rusthållaren HansOlson i Flädie, samt 5 st: omyndiga Sona barn 1 Son wid namn Jöns 2 år gl: och 4 döttrar älsta dott: Anna 11 år gl: Elsa 9 år, Elna 6 år och Kirstina 4 år gl: på de omyndigas rätts bewakande war tillstädes, dij o- myndigas styfader åboen Hans Larson i Norretorp samt de omyndigas morbroder Rusthållaren HansOlson i Flädie.” När det gäller namnet på Anna Jönsdotters make så har jag själv sett många exempel på att prästerna ibland slarvade, men i detta fall är det tydligen precis som du är inne på – Anna Jönsdotter var gift med två olika Hans. Det första äktenskapet ingås i Hardeberga 1783 11/7, då ”wigdes Rusthållaren Hans Olsson ifrå Flädje, samt Pigan Anna Jöns dot: i Norretorp” (Hardeberga kyrkoarkiv CI:2, 1780–1809, s. 3) och det andra äktenskapet ingås i Flädie 1800 30/3 då ”Vigdes Drängen och Hemmansåboen Hans Nilsson och Enckan Anna Jöns Dotter i Flädie, där de blefvo boende” (Flädie kyrkoarkiv CI:2, 1780–1861, s. 179). Förste makens bouppteckning upprättades 1799, och eftersom jag transkriberar det ordagrant ser både språk och stavning lite lustig ut, men det är alltså inte jag som skriver som en kråka : Torna häradsrätts arkiv, volym FIIa:35 (bouppteckningar, huvudserie 1799–1800), bouppteckning nr. 70.”Åhr 1799. Den 18. Marti. Blef uppå Begäran af Änckan Anna JönsDotter Laga Boupteck- ning upRättat efter hinnas Afledna Man Rusthållare Hans Olsson i Flädje. bebot Rusthålls Memmanet No 17. ¼ del Mantal under stammen No 79. wid LansCrona Kompani. Är med döden afgången Den 3die Marti sisledne, och efter sig lämnat sin Kära hustru Anna JönsDotter och under Acktenskappet aflat 6 barn 2 Sonner och 4 dottrar Älsta Sonnen Olla Hansson 13 åhr gl: Andra Sonnen Jöns Hansson 11 åhr gl: älsta dotteren Anna HansDotter15 åhr gl: andra dotteren Karna HansDotter 7 åhr gl: tredie doteren Elna Hansdotter 5 åhr gl: 4de dotteren HannaHansdotter 2 åhr gl: På barnens wagnar, wa den af- lednas Syskone barn, skattehemmans åboen, AndersJönsson och Olla Jönsson i Valkäratorn, samt Rusthållar: Lars Jönsson i Stångby, och Jöns Jakabson i Önsvala, och FasterMannen Hans Larsson i Nöretorp.” Om du härstammar från något av Anna Jönsdotters barn i äktenskapet med Hans Olsson så kan det nog hända att vi avlägset släkt på flera olika sätt, för bland de "syskone barn" (alltså kusiner) till Hans Olsson som närvarar vid bouppteckningen 1799 verkar både Jöns Jacobsson i Önsvala och Lars Jönsson i Stångby ingå i mitt eget släktträd.
773
« skrivet: 2020-08-20, 14:29 »
Så tolkar jag det också, ”betalt bata(?)” inklämt mellan anteckningen att de båda barnen är ”Oägta” och nederst ”24 spcs”, vilket väl måste tolkas som att böterna var 24 daler specie. Detta borde innebära att hon dömts vid tinget för ett eller båda av de utomäktenskapliga barnen, och som du säger bör hon alltså i så fall även ha dömts till att plikta till kyrkan.
I Malungs kyrkoarkiv finns volymen LIa:1, som innehåller huvudräkenskaper för kyrkan 1777–1899 (antagligen för sockenkyrkan i Malung, eftersom volymen LIa:2 ska innehålla räkenskaper för Yttermalungs kapell 1777–1927). Denna volym är inte filmad hos Digitala Forskarsalen, men kanske hos ArkivDigital? Det kan dock även röra sig om någon av volymerna LIb:6 eller LIb:7, som ska innehålla Malungs församlings inkomstspecial 1796–1826 respektive inkomstjournal 1799–1830. Jag har förstått att böter för utomäktenskapliga böter räknades till kyrkans speciella / extraordinarie inkomster, och därför låter dessa volymer intressanta - men tyvärr har inte heller de filmats hos Digitala Forskarsalen.
774
« skrivet: 2020-08-20, 14:16 »
Hej Mattias!
Det är helt korrekt, och notisen lyder: ”[1758, juli] d: 6 föddes och d: 9 döptes Jöns Johanssons i Norretorp och des hustru Hannas dotter Anna. wid dopet hållen af Giertrud Lars Pärs, fadd: drängen Hans Larss. och pigan Kjersti Larsdotter”.
Detta par finns förresten på ett långväga sätt i mitt eget släktträd; min anmoder Karna Nilsdotter (1730–1796) i Asserhus i Hardeberga socken hade nämligen i sitt andra äktenskap med Lars Hansson (1738–1826) en son Lars Larsson (1772–1808) i Norretorp, Hardeberga, vars hustru Bengta Olsdotter (1763–1834) tidigare hade varit gift med Johan Jönsson (1760–1794) i Norretorp, Hardeberga – alltså en yngre bror till din ana Anna Jönsdotter, född 1758.
Deras föräldrar är Jöns Johansson (född ca maj 1717, död 1791 17/4 i Norretorp, Hardeberga) och Hanna Larsdotter (född ca 1728, död 1796 9/3 i Norretorp, Hardeberga), och enligt bouppteckningen efter Hanna Larsdotter 1796 31/3 (Torna häradsrätts bouppteckningar 1795–1796, bouppteckning nr. 129) ska dottern Anna då vara gift med rusthållaren Hans Olsson i Flädie, kan det stämma? Jag har förresten antecknat att Hanna Larsdotter ska vara dotter till Lars Persson på gården Hardeberga nr. 13, enligt dennes bouppteckning i Torna häradsrätts arkiv 1768, så det finns ytterligare en generation att lägga till.
775
« skrivet: 2020-08-20, 12:27 »
Hej My!
Vilket spännande släktmysterium! Jag ser i Malungs husförhörslängd 1815–1824 (AI:2a, sid. 52) att dottern kallas ”VaziliDr” medan sonen kallas ”Vaziliison”, och det var just de där dubbla ”ii” som jag hoppades finna. Detta är nämligen den latinska possessivformen för ett ord som slutar på -us, vilket kan innebära att faderns förnamn ska vara Vazilius. Wikipedia säger dock att namnet Vassilios (ursprunget till dagens engelska namn Basil) även kan utläsas som Vasilis, vilket ju stämmer bra in med Christinas patronymikon och vad du skriver.
Namnet får mig att tänka på Ryssland, och just tidsperioden 1810-tal leder mina tankar till de ryska krigsfångar som levde i Sverige vid denna tid. En av dessa var Avila Gabriel Wasilioff, född 1780 i Moskva, som så småningom började arbeta vid Höganäs stenkolsgruva och bland annat fick en son vid namn – Wasilius. Om detta kan man läsa i Höganäs Tidning den 25 maj 1897, där det även står att ”Inom arbetskåren vid ’Gustaf Adolfs grufva’ förekommer 1809 och de följande åren ett rätt betydande antal ryska fångar. Flertalet förskrifver sig nog från de i finska kriget år 1808 tillfångatagna ryssarna.”
Enligt samma artikel skeppades 350 ryska krigsfångar till Ystad i augusti 1808, varav hela 33 stycken hamnade i Höganäs – så jag funderar på om några kan ha förts längre upp i landet? I Irsta socken i Västmanland finner man i varje fall en dräng Vasili eller Vasilii Lagenoff från Skultuna som gifter sig i Irsta 1820 5/11 med sin trolovade pigan Stina Hansdotter, och det anmärks att ”elljest har det tilltänckta ägtenskapet blfivit annoncerat uti inrikes Tidningen N:o 65. 68. 74. år 1818” (Irsta EI:2, 1775–1841). Den första av dessa annonser finner man i Inrikes Tidningar den 12 juni 1818:
”Hos mig har Ryske Deserteuren Wassili Lagenoff, född i Ryssland 1773, och tjent wid Welicalutska Regementet, anmält sig wara sinnad ingå äktenskap med Pigan Stina Persdotter i Irsta Socken; men som Utförliga bewis om hinderslöshet saknas honom; warder denna hans afsigt, efter Författningarnes föreskrift, på detta sätt kungjord första gången. Den som har något att anmäla häremot, gifwe det tillkänna inom natt och år hos undertecknad, hwars adress är Westerås och Dingtuna.
L. Jac. Almberg,
v. Pastor”.
Ryssarna kunde alltså även vara desertörer, och som synes fanns det även ryssar uppåt i landet med namnet Wasili. Nu är det ju kanske lite långt mellan just Malung och Irsta, så jag funderar på om det kan stå något i domböckerna för Malung? Att föda barn utom äktenskapet vid denna tid var fortfarande brottsligt, så det är ganska troligt att Kerstin Olsdotter och den mystiske Vasili förekommer i domböckerna kring 1815 och 1819. Vad jag kan se finns dessa domböcker i Malungs tingslags häradsrätt på Landsarkivet i Uppsala, men de verkar tyvärr inte ha filmats eller fotograferats ännu.
776
« skrivet: 2020-08-17, 18:52 »
Eftersom anteckningarna är lite inkonsekventa försökte jag tolka händelsekedjan, och det ser ut som att Signe alltså först har intagit kvicksilverkloriden i Älvsbyn (där tydligen prästen har skapat sin bild av dödsfallet?) och sedan förts till Piteå lasarett där hon avled. Därefter har läkaren nedtecknat sin förklaring till dödsfallet på en attest som sändes till prästen i Älvsbyn, och sedan har denne präst skrivit av läkarattesten och fört in den i Älvsbyns död- och begravningsbok (Älvsby kyrkoarkiv, volym F:4 (1918–1940), s. 104).
Vid slutet av året har prästen fört in dödsfallet i det utdrag över avlidna som sändes till SCB, och det är här det blir märkligt. I den högra kolumnen verkar ju prästen ordagrant ha skrivit av den dödsorsak som tycks ha kommit från läkarens attest från Piteå lasarett – men av någon anledning står här ju ”Suicidium”, som varken återfinns i prästens egna ord om dödsfallet (i kolumnen till vänster) eller i död- och begravningsboken i original? (det stämmer förresten att det är samma antecknare och alltså samma handstil, eftersom det var prästen som skrev ned både sin tolkning av dödsorsaken och den dödsorsak som fanns nedtecknad på läkarattesten).
Kan det vara så att varken prästen eller läkaren inledningsvis förstod att det rörde sig om ett självmord, men att detta framkom senare (när prästen redan hade skrivit in dödsorsaken i död- och begravningsboken), kanske genom en kompletterande läkarattest, vilket skulle förklara varför prästen inte nämner suicidium i död- och begravningsboken eller i sin egen tolkning av dödsorsaken i SCB-utdraget, men däremot i sin avskrift av läkarattestens dödsorsak i SCB-utdraget?
Jag lyckas tyvärr inte hitta några allmänna uppgifter på att kvicksilverklorid var vanligt förekommande vid självmord, men vad jag kan läsa mig fram till så var det både extremt giftigt och ofta använt till både rengöring och medicinering. Detta skulle kanske förklara varför både prästen och läkaren tycks ha varit osäkra på ”Suicidium”, för inledningsvis kanske man tolkade dödsfallet som en olyckshändelse när ett så giftigt ämne användes på ett vardagligt sätt? För att få full klarhet i dödsfallet tror jag att det finns tre vägar att gå:
1) Undersöka bilagorna till död- och begravningsboken, som i detta fall finns på Landsarkivet i Härnösand, i Älvsby kyrkoarkiv, volym HVIa:1. Här ska det finnas dödsbevis med mera för åren 1868–1939, och i den volymen bör attesten från Piteå lasarett finnas bevarad tillsammans med ”Dr. O. Forsen. Attest om begrafn. från P[astors]ä[mbetet] i Luleå stad” som omnämns i SCB-utdraget, och kanske även den förmodade kompletterande läkarattesten som omnämner ”Suicidium”.
2) Journalen från Piteå lasarett som upprättades i samband med dödsfallet. Jag är osäker på var denna kan förvaras idag, men jag skulle gissa att den finns på Regionarkivet i Luleå, som förvarar de journaler i pappersform som upprättats inom Norrbottens läns landsting från tidigt 1900-tal och framåt.
3) Dagstidningar från Älvsbyn med omnejd. På den tiden brukade man skriva ut både namn och känsliga personuppgifter för de människor som begick självmord, och det kan även hända att man gjort detsamma i samband med Signes död. Jag lyckas dock inte hitta någonting vid en sökning i Kungliga Bibliotekets databas över inskannade dagstidningar, men jag misstänker att så pass sena dagstidningar från Norrbotten ännu inte har hunnit skannas. Kanske det finns dagstidningar på rullfilm hos något bibliotek?
777
« skrivet: 2020-08-17, 18:10 »
Hej Ann-Britt!
Med någon osäkerhet får jag det till att ”Döptes HusM[annen]s Swän Anderson Follingz och hust. Bengtas dotter Maria bars af Kyrkoherdens hustru dygdesama Christina Owerman Fadd: David Larson Gumme Nilson Anders Nilson”.
778
« skrivet: 2020-08-16, 01:34 »
Hej Malin!
Det är lite olika bud (i kolumnen för prästens anteckningar i SCB-utdraget tyder jag det till Intoxicatio e. chloret. Hydrorg. corsos + degeneratio cordis venum, medan jag i kolumnen för läkarens anteckningar får det till Intoxicatio e Hydrargyri chlorido. Suicidium och idöd- och begravningsboken i original (Älvsby kyrkoarkiv, volym F:4 (1918–1940), s. 104) Intoxicatio e. chloret. hydrorg. corros + degeneratio cordis, venum.
Sammantaget, med läkarens anteckning i SCB-utdraget som utgångspunkt, tolkar jag det som att Signe har begått självmord genom att förgifta sig med Hydrargi chloridum corrosivum (korrosiv merkurklorid, även känt som kvicksilverklorid, vilket tydligen är ett starkt antiseptiskt medel) i kombination med hjärtdegeneration / hjärtförtvining. Jag blir dock inte klok på det sista ordet (venum?), kan det ha att göra med att hjärtdegenerationen berodde på förgiftningen?
779
« skrivet: 2020-08-11, 15:52 »
Hej Lovisa! Denna läshjälp blev verkligen ett bra exempel på vad Åke nämner ovan angående parallella källor att läsa i! I Ekshärads dödbok 1916 fick jag det nämligen till Peritonitis amuta pest, där de två sistnämnda orden inte alls låter vettiga. Jag gick därför vidare till SCB-utdraget över avlidna i Ekshärad 1916, som hade två kolumner för dödsorsaken: en kolumn för ”Pastors anteckn.” där dödsorsaken angavs var Peritonitis acuta post, och en kolumn med läkarens anteckning där dödsorsaken angavs vara mycket längre, nämligen Peritonitis acuta post rupturam uteri intra partu. Detta var lite svårläst, men gick att bekräfta via SCB-utdraget över avlidna i Uddeholms sjukstuga, där hela dödsorsaken angavs och dessutom mer lättläst än i SCB-utdraget från Ekshärad. På vägen från läkarattesten i Uddeholm till Ekshärads dödbok 1916 har alltså ”Peritonitis acuta post rupturam uteri intra partu” förvandlats till ”Peritonitis amuta pest”. Dödsorsaken är således akut bukhinneinflammation ( peritonitis acuta) efter brusten livmoder ( post rupturam uteri) under förlossningen ( intra partu).
780
« skrivet: 2020-08-04, 19:24 »
Hej Emil!
Jag får dödsorsaken till Pneumonia acuta dupl[e]x. Vitium organ[icum] cordis, alltså akut dubbelsidig lunginflammation samt organiskt (= medfött) hjärtfel.
781
« skrivet: 2020-08-03, 16:59 »
Hej Bo!
Med viss reservation läser jag ”Gottfried Walter, 25 Jahr Lutte: aus der Schlesi: su in stelle wor Hinrich Crohen welcher d: 9 Dec: 1705[?] auf com[m]ando mit Capit: Schwerin geblieben”, vilket jag skulle vilja översätta till att Gottfrid Walter var en 25 år gammal lutheran från Schlesien, som hade blivit antagen istället för Henrik Crohen som den 9 december 1705 kvarblev (=bortkom?) på kommando med kapten Schwerin. I kolumnen till höger står det att Gottfrieds häst var ”6 Jahr schwartzbraun, ohne abzeichen, wallag”, alltså en sexårig svartbrun valack utan kännetecken.
782
« skrivet: 2020-07-30, 19:26 »
Hej Åke!
Dina observationer är mycket intressanta, eftersom jag själv har försökt reda ut denna familj – som du säger är det ju inte helt lätt att utröna vem som är vem! Till din fina genomgång kan jag nog egentligen bara tillföra att klockaren Lars Friberg hade ännu en son, som än så länge bara tycks vara känd genom ett utdrag ur Högseröds numera förkomna kyrkobok 1740. Jag tolkar det som att denne son, Johannes, behövde ett födelseutdrag eftersom han eventuellt tänkte bli lärling hos någon hantverkare i Lund. Jag blir dock inte klok på om han verkligen blev lärling eller ens bosatte sig i Lund, men födelseutdraget ligger än idag bland Lunds domkyrkoförsamlings inflyttningsattester för år 1757 (Lunds stadsförsamlings kyrkoarkiv, vol. HIIa:4, 1756–1760):
”Efter Höxeryds Kyrckjoboks richtiga innehåll befinnes afledne Klåckaren Lars Fribergs son, Johannes, wara född d: 24 Junii 1740, som uppå begiäran, till bewijs lämnas. Höxery d: 24 Jan: 1757. P: E: Asping Comminist: i Höxery”.
Utifrån dateringen måste alltså Johannes Friberg ha lämnat Högseröd senast den 24 januari 1757. Då är det väl mindre troligt att han är identisk med den Friberg som är ”under information” ännu i 1758 års mantalslängd (som väl upprättades på senhösten 1758?), vilket kan innebära att det istället är fråga om Ola? Å andra sidan sägs Ola Friberg vara ”Sockneskolemästare” i 1749 års mantalslängd (marginalanteckningen) när han är svåger hos klockaren Orre, så varför skulle han då vara under information (i betydelsen undervisning) nio år senare?
783
« skrivet: 2020-07-30, 18:48 »
Hej Kjell-Erik!
Jag blev nyfiken på detta mysterium eftersom ditt förslag på födelsenotis lät lovande. Tyvärr kom jag inte fram till något säkert, men detta är vad jag fann:
Onsjö häradsrätts arkiv, volym FIIa:8 (1796–1797), sid. 739.
Bouppteckning 1797 16/5 efter gästgivaren Nils Holmstedt i Röstånga, död den 21 februari. Arvingar:
Hans änka madame Hedvig Holmstedt, f. Wiberg
Deras gemensamma barn:
1) Sven Henrik, 23 år.
2) Carl, 19 år.
3) Olof Johan, 16 år.
4) Nils, 14 år.
5) Sissa, 11 år.
6) Pål Gustaf, 9 år.
7) Hedvig Helena, 6 år.
Nils Holmstedt var alltså i livet ännu vid faderns bouppteckning 1797 och noteras hemma hos modern på Röstånga nr. 2 i husförhörslängden samma år, men saknas i husförhöret 1798 utan anteckning om var han tagit vägen (Röstånga kyrkoarkiv, volym AI:2, 1783–1800). Som av en händelse förblev dock den yngsta systern ogift, men hennes bevarade bouppteckning från 1833 ger egentligen fler frågor än svar:
Norra Åsbo häradsrätts arkiv, volym FIIa:41 (1833), sid. 1023.
Bouppteckning 1833 19/4 efter demoiselle Hedvig Helena Holmstedt som dött i Lundsgårdstorp av Riseberga socken den 8 samma månad.
Följande arvingar uppgavs:
1) avlidne brodern Olofs efterlämnade barn, en son och två döttrar.
2) avlidna systern Cecilia Holmstedts i gifte med snickaren Nils Holmgrens ägande trenne söner och tvenne döttrar.
3) den avlidnas tre bröder som dött långt för detta utan bröstarvingar, ”men den fjerde Nils Holmstedt som skall finnas utrikes är obestämdt huruvida han lefver eller är död samt efterlemnadt någre Barn”.
Det verkar alltså inte som att Nils Holmstedt född 1783 är identisk med Nils Holmstedt i Västra Nöbbelöv, såvida han inte försvann utrikes och sedan återvände till Sverige med ett nytt, felaktigt födelseår utan att meddela sin kvarvarande släkt uppe i Åsbotrakten?
784
« skrivet: 2020-07-28, 23:59 »
Hu, vilken sorglig händelse du funnit, Eva, för det står att Jonas Blomgren ”är igenom en Olyckelig Händelse, uti en Kokande Tranpanna omkom[m]en”. En sådan händelse skulle man ju gärna vilja veta mer om, och som av en händelse finns faktiskt dödsfallet närmare beskrivet i tidningen Götheborgs Allehanda den 9 mars 1798:
”Tegneby, d. 22 Febr. Huru nödigt det är wid Trankokerier at kittlarne med sin stafning hafwa den högd öfwer planen, at ej så lätteligen någon Arbetare kan taga en olycklig öfwerwigt til at falla uti kittelen, påminner en wid Trankokeriet Nösund i sistl. Dec. månad af sådan ordsak timad olycka med Ryttaren af Kongl. Wästgötha Cavallerie-Regemente Jonas Blomgren, som föll i en sjudande Trankittel, och ehuru med skyndsamhet uptagen, så skadades, at han andre dagen med döden afled.”
785
« skrivet: 2020-07-26, 01:04 »
Hej Mattias!
Jag har nu kikat i artikeln som omnämns på Wikipedia (Åke Norströms & Tobias Bjerneheds ”Nicolaus von Braun – stadsmajor i Malmö 1705–1710” i Malmö fornminnesförenings årsskrift, årgång 71, Malmö 2003), där det framgår att uppgifterna om Nicolaus von Brauns ursprung kommer från Emil Sundbergs bok Ätterna von Segebaden, von Braun och Sjöcrona. Del 2, Den från Pommern härstammande svenska ätten von Braun (tryckt i Halmstad 1938). Förhoppningsvis kan det alltså finnas källor omnämnda i denna bok, som jag tyvärr inte har tillgång till.
Det tycks dock finnas en del frågetecken kring födelseåret, som enligt död- och begravningsboken 1718 och von Brauns egenhändiga uppgifter bör ha varit omkring 1640, vilket också omnämns i artikeln. Detta födelseår avfärdas dock av Emil Sundberg, som istället påstår att födelseåret måste ha varit 1655/1656 om han ska ha varit son till Nicolaus von Braun (1630-1692). Frågan är alltså hur Sundbergs argumentation och källor ser ut, vilket förhoppningsvis omnämns i hans bok, för om stadsmajoren är född omkring 1640 kan han ju knappast vara son till en man född 1630...
I Norströms & Bjerneheds artikel omnämns även en innehållsrik meritförteckning från 1710 (förvarad i Ericsbergsarkivets autografsamling, som man når hos SVAR / Digitala forskarsalen via bild-ID A0040113_00299), där Nicolaus von Braun tyvärr inte nämner något om sitt ursprung utan endast berättar att ”Anno 1669: kom iag till Stockholm och dersammastädes mig wed håfwen uppehölt till A:o 1673 d. 24 Martij då iag blef Ryttare under Hennes Maij:ttz wår allernådigste dråttningz LijfRegemente”.
786
« skrivet: 2020-07-21, 22:09 »
Det var en intressant notis, Linda! Jag får det till att Jacob var ”Begifven på starka drycker, fanns vid en resa fr[ån] Lund liggande död i sin Vagn. Obducerades. Blef Christl[igen] begrafven.”
787
« skrivet: 2020-07-20, 18:33 »
Hej Christina!
Jag får det till att Erik hittades död ”ute å marken på så kallade Smedjemadsgrafven tillhörig Vemmerlöfs By”.
Det ser alltså ut som att Sven är inne på rätt spår; enligt Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) är nämligen en mad ”lågt liggande, gräsbevuxen mark; särskilt om mark som ligger längs ett vattendrag eller en sjö och tidtals översvämmas av vattendraget och så vidare, sank ängsmark, kärräng”, medan en grav beskrivs som en ”större eller mindre grop eller håla i marken (åstadkommen genom grävning), egentligen och vanligen icke (avsiktligt) vattenfylld; [...] samt (i södra Sverige) om håla som kvarstår efter utschaktning av grus, lera, märgel och dylikt”.
Det ser alltså ut som att det på Vemmerlövs bys ägor fanns en mad (en sank ängsmark eller lågt liggande mark som kan ha varit översvämmad) som hette Smedjemaden, där det (eventuellt efter utschaktning av lera eller märgel) fanns en grav (grop) där Erik Mårtensson hittades död.
788
« skrivet: 2020-06-18, 19:17 »
Hej Kaj Ove!
Jag är ganska säker på att uppfostringshjälpen delades ut av sockenstämman, eftersom det var denna myndighet som före kommunreformen 1863 ansvarade för fattigvården i respektive socken. I så fall bör det finnas fler uppgifter om detta ärende i sockenstämmans protokoll. För Benestad finns sockenstämmans protokoll 1837–1862 bevarade i Benestads kyrkoarkiv, volym KI:1, medan de handlingar som lämnades in eller upprättades vid sockenstämman 1829–1852 ska återfinnas i Övraby kyrkoarkiv (Benestads moderförsamling), volym OII:1, båda volymerna förvarade på Landsarkivet i Lund / Arkivcentrum Syd.
Jag är lite mer osäker när det gäller barnhusmedlet från Kristianstad, men jag misstänker att det rör sig om Frimurarebarnhuset. Sedan 1700-talet hade tydligen Frimurarna fyra barnhus i Sverige – i Stockholm, Göteborg, Karlskrona och Kristianstad – enligt Wikipedia, där man även kan läsa att ”Frimurarebarnhusen tog hand om barn som blivit föräldralösa, när föräldrarna avlidit. Men det var ännu vanligare att de tog hand om barn till ogifta mödrar”. Ibland hände det dock även att avkastningen från dessa barnhus, det så kallade barnhusmedlet, beviljades åt barn vars föräldrar visserligen var i livet men av olika anledningar hade svårt att försörja sina egna barn. Så var exempelvis fallet med min egen farfars farmor, vars fattiga föräldrar under nödåren 1867–1869 delvis försörjde sina barn med hjälp av tillskott från just barnhuset. Jag skulle gissa att detsamma gällde för Anders Mårtenssons familj kring 1845-1857, och att sockenstämmorna emellanåt kan ha vänt sig till Barnhusen för att få ett tillskott till den egna sockenkassan, särskilt när många i socknen var behövande, såsom under nödåren 1867-1869 då vintrarna var stränga och skördarna slog fel.
789
« skrivet: 2020-06-11, 23:01 »
Hej igen Susanna! Hu, vilket sorgligt öde för familjen – och barnen kan inte heller ha varit särskilt gamla när fadern förolyckades, om han nu bara blev 39 år? Absolut, även Johan Andersson omnämns i de gamla dagstidningarna (även om dödsdatumet ju inte stämmer helt, men det låter ju som samma person ändå) som man hittar via https://tidningar.kb.se. De verkar ha skannat en hel del tidningar från trakten kring Norberg, där man hittar dessa notiser: Avesta Tidning den 11 december 1885.” Drunknad. Arbetaren Johan Andersson från Eskilsbacken, Norberg, fans den 7 dennes på morgonen drunknad i Noren. Då han de senare dagarne visat sig grubblande, finnes skäl antaga, att han själf förkortat sitt lif.” Tidning för Hedemora, Säter och Avesta eller Södra Dalarnes Veckoblad den 15 december 1885 (samma notis fördes även in i Borlänge Tidning den 19 december 1885): ” Trött vid lifvet. Hemmanseg. Johan Andersson i Eskilsbacken, Norbergs socken, påträffades den 7 dennes på morgonen af några skolbarn liggande död framstupa i Norbergsån strax invid prestgården. Af den hållna polisundersökningen framgår, att Andersson, som var af ett sjukligt lynne och stundom något besynnerlig, i synnerhet under de senaste fjorton dagarne, hvarunder han varit dyster och grubblande öfver sin själs frälsning samt lifvet efter detta och dylikt, under påkommen sinnesförvirring själf förkortat sitt lif.”
790
« skrivet: 2020-06-11, 18:31 »
Hej Susanna!
Bokstav för bokstav får jag det till ”Trädskoberkogrufvan vid Häste”, men någon plats med detta (eller liknande namn) hittar jag i Ortnamnsregistret hos Institutet för språk och folkminnen. I den notis som publicerades i Avesta Tidning den 14 februari 1888 nämns dessutom ett helt annat namn på gruvan:
”Olycksfall i grufva. Sistlidne torsdag råkade grufarbetaren Johan Jansson vid Häste, Norbergs socken, att halka på ’laven’ vid den s. k. Stjerngrufvan och nedföll från 14 meters höjd till grufvans botten med påföljd, att Jansson afled ögonblickligen. Den så sorgligt omkomne var 39 år gammal samt efterlämnar hustru och fyra barn.”
791
« skrivet: 2020-06-05, 16:40 »
Så roligt att du upptäckte det inlägget, för de uppgifterna hade jag helt glömt! Jag återvände nu till mina anteckningar, och ser att handelsmannen Ludolph Magnus Molin mycket riktigt gifter sig 1772 9/12 i Landskrona stadsförsamling med ”fru” Benedikta Catharina Rahm – som ju då alltså måste vara en syster till Maria Christina Rahm? Vad jag kan se får dock paret Molin-Rahm inga barn i Landskrona, så det var inte möjligt att undersöka något fadderskap, och det verkar inte som att systrarna Rahm har sitt ursprung i Landskrona heller. Detta bekräftar ju dock att det verkligen måste röra sig om ryttmästarens son född 1728, för även åldersmässigt stämmer det perfekt – i Landskrona stadsförsamling avlider 1795 11/11 ”Handelsman Herr Rudolf Molin”, 68 år gammal (Landskrona stadsförsamling CI:6, s. 501). Inte riktigt rätt förnamn, men det är ingen tvekan om att det är rätt person eftersom Benedicta Catharina Ram sätter in en annons daterad Landskrona 1795 31/12 i Inrikes Tidningar 1796 26/1 angående ett testamente från 1791 19/5 ”Emellan mig och min nu mera aflidne Man, Handelsmannen Hr. Ludolph Magnus Molin”.
792
« skrivet: 2020-06-05, 15:39 »
Ja, detta verkar vara en svår nöt att knäcka, men det ska nog gå an till slut Jag har nu undersökt inflyttningsattesterna i Arrie (som finns bevarade från 1775), och upptäckte att både Lars Beckgren och Matts Beckgren inflyttade till Arrie 1789. Lars kom från Stora Slågarp i mars, medan Matts kom från Danmark i augusti – ett lustigt sammanträffande, såhär på självaste Danmarks grundlovsdag! Matts hade tydligen varit gesäll hos smedmästaren Christian Heller åren 1786–1789 i socknen Store Magleby på Amager i Danmark, som enligt Wikipedia ”kaldes også Hollænderbyen efter de mange hollandske indvandrere, der kom til Amager under Christian 2”. I Danmark tycks man i regel inte ha skrivit eller bevarat flyttningsattester, så jag lyckas inte se varifrån Matts inflyttade till Danmark. Inflyttningsattesterna för Stora Slågarp (gemensamt med annexförsamlingen Lilla Slågarp) börjar dessutom först 1831, så där lyckades jag inte heller följa Lars Beckgren längre bakåt. Han tycks dock ha bott i Stora Slågarps annexförsamling Lilla Slågarp, där han var gesäll hos sockensmeden Lars Gram som bebodde ett onumrerat hus i Klörups by, Lilla Slågarps socken. Där hittar man i varje fall ”gesell Lars 27. år” i mantalslängden 1789, ”Gjesell Lars 26 år” 1788, ”gesäll Lars 25 år” 1787 och ”gesäll Lars” 1786. Födelseorterna omnämns som synes inte heller i någon av de båda attesterna, men precis som du säger kallas ju Matts "Nilsson" i sin attest: Arrie kyrkoarkiv HII:2 (bilagor till flyttningslängden 1786–1790) (SVAR bildid: C0063626_00135)”Hofslagare Gesällen Lars Beckgren, som flere åhr wistats här i Församlingen och nu flyttar till Arrie, lämnas detta till Bewis, att han äger förswarlig Christendoms Kunskap, har stält sig ährligen, nyttiat Salighetsmedlen och sednaste gången begått Herrans Nattward wid Mårtensmässotiden sistledigt åhr. Från känbar trolofning är han härstädes fri. St: Slågerup d: 18. Martii 1789. S: P: Palm” Arrie kyrkoarkiv HII:2 (bilagor till flyttningslängden 1786–1790) (SVAR bildid: C0063626_00117)”Nærwærende Mas Nielsen Bekgreen, Smidde Sven, Hawer Arbeidet hos Mig, Christian Heller Sen[!] Smid, i trende aars tid, og hawer opfört sig ærlig og, Troe, og inttet er mig naaget skyldig, Hollenderbyen: 1789. d 29. Agustij Christian Heller Owenmældte Smedeswend Matz Nielsen Bekgreen har opholdt sig her i Menigheden os[!] Smedemæster Christian Heller, ij 3 Aar, og i den tied for saa wied han er mig bekent fört et christelig og anstændigt Lewnet. Hand war ogsaa tillige med andere en Giæst wed Herrens bord Dom: 3. p: Trinit: d 28de Junij a: c. Hwilket hermed efter Sandheden bewidnes. Hollænderbys Præstegaar paa Øen Amak d 30de August 1789. L S Schmitt Compastor for den tyske menighed.”
793
« skrivet: 2020-06-05, 12:18 »
Hej Petra!
Det är så lustigt, för jag har själv tänkt fråga dig detsamma; det låter ju lite som att två systrar som båda gifter sig med två hovsmeder Beckgren ”såklart” ingår äktenskap med två bröder, men som du säger kan det ju helt enkelt röra sig om hantverkarnamn på personer som inte alls är besläktade (något jag själv stött på ett antal gånger inom hantverkarkretsar).
Även jag har sett uppgiften att Matts Beckgren ska vara född 1760 21/9 i Södra Åby, som jag vill minnas är en andrahandsuppgift. Jag lyckas inte hitta originalkällan till denna uppgift, men i så fall ska han vara son till Nils Jönsson och Bengta Nilsdotter. Jag hittar dock ingen uppgift om att detta par ska ha haft en son Lars.
Om vi gissar att födelsedatumet kan ha blivit fel genom åren så föds det ju annars en Lars i Fru Alstad 1761 21/11, som son till Jeppa Larsson och Elna Jönsdotter, men jag har inte lyckats följa upp honom för att se ifall han är identisk med Lars Beckgren.
794
« skrivet: 2020-05-28, 11:25 »
Åtminstone en av Landskronasläkterna Gräs har sitt ursprung i Lund, där husmannen i Norra Reslöv, Reslövs socken, sedermera frälsebonden i Selarp, Trollenäs socken och inhysesmannen i Killeröd, Billinge socken, Gräs (Gres, Gregers) Andersson slutade sina dagar 1740 (själaringning i Lunds domkyrkoförsamling 1740 22/1). I sitt första äktenskap hade han bland annat sonen Anders Grässon (1697–1742) som blev borgare i Lund, och vars söner omväxlande kallade sig Grässon eller Gräs. Av dessa blev Bengt Gräs (1729–1802) gördelmakare i Landskrona, och tillsammans med sina bröder förde han vidare släktnamnet Grähs (man kan läsa lite om detta i Svenskt Biografiskt Lexikon, under Löwegren, som är en sidogren av släkten Grähs). En delvis relaterad fråga; bland Lunds domkyrkoförsamlings inflyttningsattester 1784 (vol. HIIa:6 – Bilagor till flyttningslängden. Inflyttningsattester 1779–1787) finns denna attest, som jag försöker få klarhet i: ”Dygdesamma Jungfru Brita Christina Axelström, född uti Rö-Mölle Billeberga sockn, 23 åhr gammal, läser rent inan och utan til både Lutheri Catechese samt med Svebelii Förklaring, är til lefwernet oklandrad och har oförsummeligen nyttiat the dyra Nåde-Medlen; begick sidsta gången Herrans Heliga Nattward Kort för sin flyttning från staden; från Ecktenskaps-Förbindelse är hon, här å orten, så wida mig wetterligit är, frij och ledig; Warder för öfrigt til widare obehindrat åtniutande af Kyrckans Förmohner härmed wördsammeligen anmält. LandsCrona d: 8 Julii 1784. Jonas Engeström. 2dre: stads-Commin:” I Billebergas födelsebok kring 1760 finner jag dock inte denna kvinna, men i Vallkärra döps 1760 11/5 en Brita Stina, dotter till Jöns Axelström och Sofia Lindgren. Kan denna kvinna vara identisk med sockerbruksgesällen Jöns Andersson Gräs’ hustru Brita Christina Axelström, som dör i Landskrona 1829 11/2?
795
« skrivet: 2020-05-21, 15:58 »
Hej Andreas!
Kom du fram till något mer om ovannämnde herre? I Lund i Skåne dyker det nämligen år 1684 upp en person som jag är nyfiken på, Andreas Stumæus (han undertecknar så egenhändigt, själaringning i Lund 1709 10/4). Han blir sedermera rådman, och vid bouppteckningen 1709 31/5 (Lunds rådh. o. mag. FIIa:9, s. 25ff) omnämns som arvinge hans brorsdotter Ebba Stumæa, gift med borgaren Sven Marcusson från Falkenberg som närvarar 1709.
Namnet låter ju absolut som ett prästnamn, men jag lyckas inte hitta detta i Göteborgs stifts herdaminne, dit Halland hör. Det enda gången namnet (Stum- eller Stom-) återfinns i det halländska vigselregistret hos Demografiska Databasen Södra Sverige är när änkan Ebba Stumaea gifter om sig i Falkenberg 1736 24/9 med borgaren Isak Möller. Jag misstänker att rådmannen Andreas Stumæus är identisk med den ”Anders Andersson” som gifter sig 1684 3/3 i Lund, men det är osäkert.
796
« skrivet: 2020-05-21, 01:23 »
Hej Bertil!
Det var en informativ anteckning! Jag läser den såhär: ”Sånen Anders sedermera upwist en städzsädel af d 10 Jan: 1722 at han är bonde vid detta hemmanet, som fad:r medelst ålder och siukdom för honom updragit”.
797
« skrivet: 2020-05-20, 15:41 »
Hej Mats! Det är ju helt fantastiskt, inte kunde man ana att kopparslagarhustrun i Lund hade en så spännande släkthistoria, och att självaste Strindberg gav ut faderns reseberättelse! Snyggt jobbat att du även lyckades hitta ännu ett barn! Då kan jag bidra med att dopdatumet Festo Michaelis bör vara detsamma som Den Helige Mikaels dag, alltså den 29 september, som 1728 mycket riktigt inföll på en söndag enligt Sam Blixts ”Almanacka 1600–1999”. Jag kan även bidra med bouppteckningen efter Mätta Sofia Lieffertz (Landskrona rådhusrätts och magistrats arkiv, vol. FIIa:14, 1786–1791, sid. 651ff), vars ingress lyder som följer: ”Åhr 1787. den 6te September hölts Boupteckning efter afl. Comministeren Hofwerbergs Enka Märta Sophia Lifferts, som dödde den 23dje sidstl. Maij hos sin son Herr Handelsman Molin härstädes, och efter sig lämnat bemälte Handelsman tillika med ännu en son Bagaregesällen Johannes Hofwerberg i Halmstad, samt döttrar Kopparslagare Bergmans Enka Lisa Helena Molin i Lund, och Tullskrifware Bloms Enka Märta Sophia Molin i Carlscrona.” Tyvärr är sonens namnteckning lite kladdig, men jag tycker mig kunna utläsa ”LM:Molin”, vilket ju stämmer bra med sonen Ludolph Magnus 1728.
798
« skrivet: 2020-05-19, 23:22 »
Hej Mats!
Så spännande att höra att Ambjörn Molin både satt i rysk fångenskap och skrev en berättelse om vistelsen där, det kände jag inte till! Utöver Lisa Lena Molin lyckas jag bara hitta två barn till ryttmästaren Molin och Mätta Lieffertz, nämligen Mätta Molin (född 1727 27/8 i Fosie) och Sara Stina Molin (född 1729 29/11 i Jonstorp). Kanske får det plats ännu ett barn någonstans i denna skara, eller var ryttmästaren möjligtvis gift en gång tidigare – när levde krambodsgesällen Magnus Molin i Malmö? Jag lyckas tyvärr inte komma åt Landskrona rådhusrätts arkiv, men utifrån Lunds stifts herdaminne tolkar jag det som att där ska finnas en bouppteckning efter Mätta Sofia Lieffertz?
799
« skrivet: 2020-05-19, 23:18 »
Hej Paul! Ett stort tack för dessa uppgifter; jag har förgäves eftersökt Maria Kjellströms vidare öden, så det var trevligt att äntligen få veta var hon tog vägen! Nu återstår bara att lokalisera det tredje av klockaren Kjellströms barn som levde 1747. Jag misstänker att detta barn kan vara identisk med klockaren i Kyrkheddinge, Bernt Kjellström (född ca 1734, död 1798 7/2 i Kyrkheddinge), men några säkra indicier har jag tyvärr inte.
800
« skrivet: 2020-05-17, 13:42 »
Hej Mats!
Dessa uppgifter förvirrade även mig när jag nyligen undersökte denna familj, men till slut föll bitarna på plats. Anders Bergmans hustru Lisa Lena (Elisabet Magdalena) Molin (född 1726 4/8 i Fosie, död 1790 3/10 i Lund) var dotter till ryttmästaren vid Norra skånska kavalleriregementet, Ambjörn Molin (begravd 1730 2/6) i Lockarp) och Mätta Sofia Lieffertz (född 1700 22/4 i Lund, död 1787 23/5 i Landskrona, gifta 1725 23/7 i Fosie) som i sin tur var dotter till vinhandlaren Ludolph Diedrich Lieffertz och Magdalena Hartman i Lund.
Efter Ambjörn Molins död gifte Mätta Lieffertz om sig 1734 3/7 i Fosie med komministern Salomon Hofverberg (född 1694 23/10 i Landskrona, död 1766 23/4 i Tygelsjö: se Lunds stifts herdaminne, band 14, s. 71–72) vilket förklarar att hon kallas ”Swärmoder Mätta Hofverberg” vid dopet 1766. Den Rachel Hofverberg som är dopvittne 1764 är Lisa Lena Molins enda halvsyster på mödernet, född 1735 23/4 i Fosie, ogift och sedermera icke anträffad men uppenbarligen död barnlös före modern 1787.
801
« skrivet: 2020-05-05, 18:26 »
Petra: Det var så lite så! Jag är allmänt nyfiken på befolkningen i Lund 1650–1820, och reagerade på inläggen om denna familj eftersom jag nyligen forskade på dem. Det är alltså inte mina förfäder eller släktingar, men det kan hända att vi är släkt längre bak på ett ännu okänt sätt – man vet ju aldrig Paul: Jag försökte länge klura ut Lars Ringboms bakgrund, men går tyvärr bet. Det enda jag fått fram är att han ska vara född omkring 1733, och att han plötsligt dyker upp som hovslagare vid Månstorps kompani i 1758 års generalmönsterrulla för Södra skånska kavalleriregementet. Där finns ingen anteckning om vilket landskap han är född i eller varifrån han kommit (i 1754 års generalmönsterrulla heter Månstorps kompanis hovslagare Knut Hellström), och i samtliga efterföljande generalmönsterrullor för samma kompani (1759, 1761, 1764, 1770, 1775, 1779, 1783 och 1787) saknas också uppgifter om Lars Ringbom. Ironiskt nog är det först vid avskedet som man får veta mer om honom utöver namnet, för i 1791 års generalmönsterrulla noteras det att han erhållit avsked den 16 april 1790 och att smedgesällen Lars Beckgren (alltså Ringboms svärson) samma dag avancerade till hovslagare i hans ställe. Jag snubblade också över Lars Ringbom döpt 1732 i Tillinge, och rent namn- och åldersmässigt är han ju en väldigt god kandidat. Kanske går det att hitta Lars vid något skånskt skrå? Jag har läst att exempelvis Lunds ende hovslagare (eller var det kanske sporrmakare?) på 1740-talet hörde till smedsskrået i Lund, eftersom det inte fanns tillräckligt många hovslagare i trakten för att kunna bilda ett eget skrå och för att smedyrket låg närmast, rent hantverksmässigt. Teorin om Finland låter annars intressant, och namnen på Lars Ringboms barn kan måhända vara till nytta? Med tanke på att barnens morfar och mormor hette Hans och Anna så kanske man kan våga sig på en gissning att farfar och mormor kan ha hetat Mattias och Greta eller Maria? 1. Mattias, född 1760 3/12 i Lund, död 1761 19/4 i Lund. 2. Anna Greta, döpt 1764 4/11 i Arrie, begravd där 1766 6/1. 3. Anna Greta, döpt 1767 1/1 i Arrie. 4. Maria Christina, döpt 1768 13/3 i Arrie, begravd där 11/9 samma år.[color=rgba(0, 0, 0, 0)][/color]
802
« skrivet: 2020-05-04, 12:29 »
Hej Jon!
Jag läser Catarinas efternamn som Ärnst.
803
« skrivet: 2020-05-02, 22:52 »
Hej Paul! Stort tack för tipset om Södra Sallerup, och uppgifterna om klockarens syster! Sedan tidigare visste jag bara att klockaren Petter Kjellström var född omkring 1703 i Fjelie som son till en skräddare (”natus 18 annos in Fiellie patre sartore”, enligt Lunds univ. matrikel 1667–1749), och nu när jag fick ett sannolikt patronymikon gjorde jag ett nytt försök i Fjelie – och hittade faktiskt en Bror! Lustigt nog fanns det två Bror i Fjelie vid samma tid, Bror Svensson och Bror Månsson, som dessutom är faddrar åt varandras barn nästan varje gång. Det lutar dock åt att Bror Månsson är den rätte, för när ”Bror skräddares” tvillingar döps i Fjelie i oktober 1704 är Bror Svensson fadder medan ”Broder skräddares hustru” är fadder åt Bror Svenssons barn i februari 1715 - men omvänt omnämns aldrig Bror Månsson och ”Bror skräddare” vid samma tillfällen. Bror Månsson gifter sig 1697 7/11 i Fjelie med Hanna Gresdotter, och får med henne barnen Måns (född 1699 23/3), Per (född 1700 21/12), Gres (född 1705 24/9), tvillingarna Kirstina (född 1704 1/10) och en son (född 1704 1/10, begravd samma dag som tvillingsystern döptes 9/10), Gres (född 1705 24/9) och Ola (född 1713 4/9). Per 1700 stämmer ju någorlunda in på klockaren Petter Kjellström, men någon Anna lyckas jag inte hitta – kanske beror det på att jag missat notisen, men Fjelies och Flädies kyrkoböcker tycks vara fulla av luckor i början av 1700-talet. Det kan förresten tilläggas till ovanstående uppgifter om familjen Frischenholtz att landsgevaldiger Abraham Jacobsson(!) och hans hustru Barbara Matthisdotter får sonen Andreas, född 1702 14/8 i Lunds domkyrkoförsamling. Inom några år avlider fadern, för i ett brev från guvernören Magnus Stenbock till biskopen i Lund 1709 1/3 sägs det att framlidne landsgevaldigern Abraham Frischenholtz änka har erhållit resolution 1707 28/1 på att få ett rum å Lunds hospital vid första öppning (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIIna:3). I källorna framträder ytterligare en son, för hösten 1741 beklagar sig klockaren Petter Kjellström till landshövdingen Carl Georg Siöblad i Malmö över att ”dess släkting Israel Abrahamsson, som för några år tillbaka varit intagen å Lunds hospital, men sedan han därstädes en tid förblivit av stark huvudyra bortrymt, och nu återkommit, måtte i sitt förra rum i hospitalet satt bliva” (Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIIna:3), varom domkapitlet meddelar en tid senare angående rummet å hospitalet att ”så synes väl Israel Frischenholtz vara närmare berättigad” (Lunds domkapitels protokoll 1741 2/9 § 12, Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:18).
804
« skrivet: 2020-05-02, 22:47 »
Jag instämmer med Petra när det gäller Lars Ringboms dödsdatum, och kan tillägga att Elsa Hansdotter föddes 1736 14/11 i Lunds domkyrkoförsamling som dotter till borgaren Hans Gresson och Anna Håkansdotter Skarvik (se exempelvis bouppt. efter Hans Grässon 1766 28/11 i Lunds rådhusrätts och magistrats arkiv, vol. FIIa:23, sid. 291).
805
« skrivet: 2020-04-29, 13:15 »
Hej Ido! Visst är det en underbar källa! Jag har själv hittat mängder av nya släktuppgifter i denna databas, men ibland är det lite träligt när man ska söka. Som Ulf säger skiljer sökningen exempelvis mellan v och w, så när du söker måste du stava namnet Struwe och sedan välja den tidning du är intresserad av, exempelvis Kristianstadsbladet, så får du upp alla nummer av denna tidning där namnet Struwe finns med. Vissa sökord ger väldigt många träffar, och då kan man ringa in sökträffarna genom att ange mellan vilka datum man vill söka – man får helt enkelt testa sig fram, och hoppas på tur.
806
« skrivet: 2020-04-29, 00:45 »
Hej Ido! Vad roligt att mina uppgifter kunde vara till glädje, och jag hoppas att du lyckas komma vidare! Det stämmer, det brukar vanligtvis inte finnas namnregister till dagstidningarna men Kungliga Biblioteket skannar och indexerar just nu en mängd gamla dagstidningar och gör dem sökbara på https://tidningar.kb.se. Bland de tidningar som redan har indexerats finns Kristianstadsbladet, och det var där jag fann notiserna om paret Struwe.
807
« skrivet: 2020-04-29, 00:44 »
Hej Bibbi!
Stort tack för den infon! Ja, detta var verkligen intressanta uppgifter, och Catharina hade ju kunnat välja att stanna i äktenskapet och behållit den ekonomiska trygghet det måste inneburit – men istället valde hon skilsmässa. Jag kan tänka mig att det finns en hel del intressanta uppgifter om skilsmässan i domböckerna, kanske till och med brev och andra personliga dokument. Jag håller tummarna för att du lyckas hitta både detta på Stockholms stadsarkiv och någon bouppteckning på slottsarkivet, när läget ser bättre ut framöver!
Bästa hälsningar
Markus
808
« skrivet: 2020-04-29, 00:43 »
Det undrade jag också, för i herdaminnet kunde jag inte se någon direkt koppling till Ankhult. Kan det vara så att Cecilia fick gården som ”änkesäte” av ägaren till Ågerup, om det nu var där han senast var inspektor?
809
« skrivet: 2020-04-28, 01:08 »
Hej Anna!
Cecilia och Ivar var tydligen barn till kyrkoherden Hans Andersson Delphin (1637–1677), och i Lunds stifts herdaminne (band 9, s. 435) kan man läsa:
”Cecilia, g. i Torrlösa 1691 26/8 m. befallningsmannen på Ågerup Jonas Persson Rhode (son av rådmannen Peder Jonasson i Landskrona), begr. i N. Rörum 1702 4/2, ’50 år, 6 mån., 3 v.’. Hon levde ännu 1722 15/4.” (som fadder i Loshult, enligt fotnot i herdaminnet).
Om Ivar kan man läsa:
”Ivar, fadder hos systern Cecilia i N. Rörum 1696 13/12, säges vara ’30 år’ vid ett vittnesförhör inför Frosta hdsting 1699 22/6, garnisonsproviantskrivare i Kristianstad, begr. därst. 1722 31/10.”
810
« skrivet: 2020-04-23, 12:29 »
Hej Peter!
En sån informativ notis! Jag tyder den såhär:
”Wigda åhr 1773.
D[ominic]a 1ma post Epipha[nia]: eller d. 10 Januarii lystes första gången för drengen Pæhr Mårtensson, samt Jeppa Ols[sons] änka Bengta Nilsdotter i Steglarp. Brudgummen är 26 åhr, född i Naffentorp fadren war Rusthollaren Mårten Anderson, modren Bengta Pärsdotter, som begge äro döde. Han hafwer lysningssedel af NådåhrsPredikanten And: Ris af d. 9 Dec: 1772. Bruden är 30 åhr gam[m]al, född i Klagstorp, fadren war Rusthollaren Nils Larsson modren war Boel Berntsdotter som begge äro döde. Hon upter afwittring effter sin förra man hollit d. 27 Maj 1772 af Mönsterskrifwaren Flinck och nämdemän[n]en Mårten Olsson[?] i Träleborg och Hans Mårtensson i Håslöf, hwilcket skiffte är sedermera upwist wid TingzRätten d. 23 Novemb: samma åhr. Underskrifwen på borgen, at dessa Contrahenter intet äro in om förbudna leder besläktade, ej heller med någon annor witterl[ige]n trolofwade.
Pehr Nilsson
I Haglösa
Siune Iönson
D[omini]ca Sexagesima eller d. 14 Febr: wigdes ofwannämde Pær Mårtensson och Bengta Nilsdotter.”
811
« skrivet: 2020-04-23, 12:23 »
Hej Peter!
Du har helt rätt! Den tredje notisen säger att ”d: 4 Dec: Ola Pers. i Kyrckian Sep[ultus]: 48 åhr gl:” (sepultus = latin för "begravd").
812
« skrivet: 2020-04-21, 19:51 »
Snyggt jobbat Maud, så roligt att Truls Heurléns ursprung inte längre är ett mysterium! Jag har själv varit nyfiken på honom eftersom jag i min forskning kring Lunds stifts klockare och organister har stött på hans son Oscar* Thorolf Heurlén (1830–1914), som var klockare och kantor i Röke från 1853 till sin död.
Jag tänkte därför att det kunde vara roligt att få veta att även Truls Heurlén själv funderade på att bli klockare – 1831 gick han nämligen till kungs och begärde att få bli klockare i det förmögna Riseberga pastorat. Kungen begärde då ett utlåtande från domkapitlet i Lund, som meddelade att ”då sökanden varken uppgett eller fulltygat någon sin skicklighet i sång, barnundervisning, vaccinering och vad för övrigt hör till tjänstens bestridande, har konsistorium saknat laga skäl att tillstyrka ansökningsämnets bifallande. Heurlén, som erhållit hovkamrerares namn och värdighet, har åberopat att klockarlägenheter inom Lunds stift förut innehafts av en sådan; men att denne på lagliga bevis om erforderlig skicklighet kallades till klockare och sedan erhöll hovkamrerare titel, skall upplysas i det yttrandet vid vars avgivande kommunikationsakten återställes” (Lunds domkapitels protokoll 1831 1/6 § 3).
Så småningom tilläts Truls Heurlén att söka klockarlägenhet trots att Lunds domkapitel ansåg att han saknade kompetensen, men när det var dags för kyrkoherden i Riseberga att upprätta förslaget inför klockarvalet uteslöt han Truls och lät istället församlingen rösta på tre präster (Lunds domkapitels protokoll 1831 22/6 § 4, 23/7 § 11, § 26 och 7/9 § 7).
813
« skrivet: 2020-04-17, 13:37 »
Hej Dan!
Admissi ad Sacram Coenam betyder ”tillåten till den heliga måltiden”, alltså att han begått nattvarden 1766. Med tanke på åldern har han väl sannolikt blivit konfirmerad det året.
Vad Kroppo betyder blir inte heller jag klok på, men jag är nyfiken på årtalet 1774 i raden för ”Dimissi”, alltså att han flyttade det året. Vad jag kan se finns det ju inte plats att skriva utflyttningsorten på samma ställe, så det är kanske detta som Kroppo syftar på? Årtalet stämmer ju annars bra med det angivna inflyttningsåret i Grangärde, även om födelseåret diffar med ett år.
814
« skrivet: 2020-04-16, 12:42 »
Hej!
I Skåne och Blekinge var det vanligt att komministrarna tilläts dryga ut sin lön genom att även få inkomsterna från klockartjänsten i den församling där de arbetade, och de brukar då kallas ”klockarpräst”. De hade ju dock redan en heltidstjänst som komminister och kunde därför inte sköta klockartjänsten själv, utan brukade då avlöna en person i sitt ställe – en så kallad klockarsubstitut eller substitut. Så var mycket riktigt fallet i Torhamn där komministern Elias Aborre tillträdde klockartjänsten 1798, en tjänst han innehade ända tills han utnämndes till kyrkoherde i samma församling 1820 (Lunds stifts herdaminne, band 13A, s. 296).
815
« skrivet: 2020-04-08, 11:06 »
Hej Gunilla!
En sån intressant notis! Jag utläser den latinska texten såhär:
”Anno 1768. die 26. Julij nata, et die 27. renata fuit
Maria Elisabeth illegitima filia Annæ Catharinæ
Steinmetz ex Ducatu Limburgensi. Patrini: Wilhel-
mus Willems, Anna Elisabeth Kühn, Thomas Foss,
et Maria Dantz, Omnes ex Ducatu Limburgensi.
NB: Vir prædictæ Puerperæ vocatur Petrus Schiltz Dan[us],
et jam ab aliquot annis reliquit Uxorem suam Hol-
miæ, Ipse vero moratur ad præsens in Regno Svecis
tanquam Nauta. Qui autem Pater baptizatæ
Prolis fuerit, ejus nomen ignoratus.”
…som jag skulle vilja översätta till att:
”År 1768 den 26 juli föddes, och den 27 döptes
Maria Elisabeth, utomäktenskaplig dotter till Anna Catharina
Steinmetz från hertigdömet Limburg. Faddrar: Wilhelm
Willems, Anna Elisabeth Kühn, Thomas Foss,
och Maria Dantz, samtliga från hertigdömet Limburg.
Märk väl: förenämndas make utsade barnmorskan vara dansken Petrus Schiltz,
och som redan under flera år kvarlämnat sin hustru i Stockholm,
han själv vistas dock för det närvarande i kungariket Sverige
såsom sjöman. Den som var dopfader till avkomman utelämnade hans namn.”
816
« skrivet: 2020-04-03, 12:19 »
Annars är det ont om ledtrådar, och även om det ju inte besvarar dina frågor så fann jag åtminstone två intressanta tidningsnotiser. Kristianstadsbladet berättar 1859 2/2 att ”Å allmän sockenstämma med stadsförsamlingen förl. Söndag bewiljades den af Badaremästaren Hr Struwe begärda fasta lön 300 Rdr Rmt, på wilkor att garnisonsförsamlingen deltager i kostnaden.”, och tidningen Tiden meddelar 1859 10/2 att ”Till Swenska undersåter har K. M:t i nåder upptagit: […] Badaremästaren Wilhelm Carl Friedrich Struwe från Mecklenburg-Schwerin.”
817
« skrivet: 2020-04-03, 12:15 »
Hej Ido!
Jag vill minnas att AD:s vigselregister bara går fram till 1810/1815; däremot kan jag bidra med att paret fick ett barn redan 1854, dottern Maria Helena som föddes 1854 20/2 i Kristianstads stadsförsamling (CI:11, s. 152). Kristianstads lysnings- och vigselböcker efter 1805 finns indexerade och sökbara i databasen DDSS, men där finns paret inte med. Med tanke på att dottern föds redan i februari 1854 och att Dorothea ju sägs inflytta från Hamburg 1853 kan man nog anta att vigseln skedde i Hamburg ca 1853.
Äldsta dottern dör redan 1854 13/9 av tandslag (Kristianstads stadsförsamling FI:3, s. 192), men sedan får paret i rask takt ett flertal barn i Kristianstads stadsförsamling, Wilhelm Theodor (född 1855 11/6, CI:11, s. 183), Henriette Wilhelmine (född 1856 13/9, CI:12, s. 22), Henrik Gustaf (född 1857 9/12, CI:12, s. 52), Thora Olivia (född 1859 20/8, CI:12, s. 92, död 1862 20/5, FI:4, s. 29), Thora Lovisa (född 1862 14/7, CI:12, s. 173), Olga Sophia (född 1864 10/1, CI:12, s. 222), Emelia Maria (född 1865 3/12, CI:14, s. 158) och Carl Axel (född 1868 10/5, CI:14, s. 63, död i smittkoppor 1869 27/12, FI:4, s. 156).
Namnen på föräldrarnas anges nästan på olika sätt varje gång barnen döps, men faderns fulla namn tycks vara Heinrich Carl Wilhelm Friedrich Struwe (när dottern föds 1854 finns det dock ett ”August” längst fram i namnet), medan moderns fulla namn tycks vara Mätta Henriette Dorothea (1862 kallas hon dock ”Metta Dorothea Margaretha”) Greve, vilket ju stämmer bra med ”Mätta Henr. Dr.” i den första husförhörslängden.
"Metta Dorothea Greve" avlider av hjärnblödning (apoplexia cerebri) 1885 25/12 i Kristianstads stadsförsamling (FI:5, s. 307), och Helsingborgs Dagblad berättar kort den 29/12 samma år att ”Fru Dorothea Struwe i Kristianstad” har dött den 25 december vid 61 års ålder. Samma tidning meddelar 1906 12/3 att ”Fältläkaren Heinrich Struwe, Kristianstad” avlidit 1906 6/3.
818
« skrivet: 2020-04-02, 19:31 »
Hej Eva-Lotte! Det är bara roligt att kunna hjälpa till! Sedan tidigare har jag dessutom hittat ett par journaler som berör mina egna förfäder, som jag försökt tyda men aldrig riktigt lyckats med. Efter att jag hjälpte dig fick jag dock ny inspiration, och tänkte nu ge mina egna sjukhusjournaler ett nytt försök – så det är jag som ska tacka!
819
« skrivet: 2020-04-01, 23:57 »
Hej Anita!
Jag försöker ju egentligen lösa gåtan kring Catharina Lonetta Hamiltons ursprung, men blev själv nyfiken på Gabriels vidare öden. I prästattesten som Catharina Lonetta visade upp i Hedvig Eleonora församling 1767 omnämns ju inte sonen, men det behöver ju inte innebära att han inte följde med sin mor. Jag tolkar det dessutom som att hon hade bott i Hovförsamlingen ända sedan makens död 1759 och fram till inflyttningen i Hedvig Eleonora församling 1767, så för säkerhets skull kikade jag därför i Hovförsamlingens död- och begravningsbok från juli 1763 till september 1767 – men där hittade jag inte lille Gabriel som avliden. Jag sökte även i registret till Stockholms barnhus’ rullor 1713–1801, men där fanns han inte heller.
Inledningsvis trodde jag att han kanske var identisk med den timmerman Gabriel som gifter sig 1796 27/11 i Klara församling med jungfru Jacobina Lysell, men han heter inte Frolander utan Frölander. Detta namn bekräftas även av en utflyttningslängd där han också kallas Frölander, och dessutom anges vara född 1767, då han och Jacobina 1797 utflyttar från Klara församling till Adolf Fredrik (Klara kyrkoarkiv BIIa:1, s. 60).
Är förresten korpralen / kvartermästaren identisk med den Gabriel som föds 1735 13/12 i Uppsala domkyrkoförsamling som son till hospitalssysslomannen Gabriel Frolander?
820
« skrivet: 2020-04-01, 01:39 »
Hej Ragna!
En sån intressant notis! Födelseorten verkar vara byn Rateče i dagens Slovenien (på tyska kallat Ratschach), som ligger där Österrikes, Italiens och Sloveniens gränser möts, och som på den tiden tydligen låg i Österrikes sydligaste stat Carinthia. Arbetsgivaren var greve Karl Ludwig von Ficquelmont (1777–1857), som vid tidpunkten var Österrikes särskilda sändebud i Sverige med uppdrag att mjuka upp relationerna mellan Österrike och den nytillträdde svenske konungen Karl XIV Johan. Jag tyder latinet såhär:
Anno millesimo octingentesimo decimo nono die
undecima[m] mensis aprilis mortuus est Stockholmiæ
in communione Sanctæ Ecclesiæ catholicæ Joannes
Plesch, famulus apud excellentissimum Dominum
Comitesse ab Fiquelmont Austriacæ aulæ ministrum
prope Aulam Sueciæ, Septem et trigenta annos
natus ex Pago Ratschach in Superiore Carinthia[m],
Stockholmiæ habitam à fere tribus annis: et illius
corpus sepultum est die decima[m] tertia[m] ejus dem
Supra dicti mensis aprilis in cæmeterio Ecclesis Adolphi
Frederici, cum ceremoniis Ecclesiæ Catholicæ usitatis
infra scripte vicario apostolico assistente, comitantibus
plurimis defuncti notis amicis et testibus.
S: B: Gridaine
vicarius apostolicus in Suecia[m].
Vilket jag i svensk översättning får till att:
År 1819 den elfte i månaden april är avliden i Stockholm i heliga katolska kyrkans församling Joannes Plesch, betjänt hos excellensen herr greven av Fiquelmont från Österrike, hovminister vid svenska hovet, trettiosju år gammal, född i byn Ratschach i det höga Carinthia, boende i Stockholm i nästan tre år: och hans kropp är begravd den trettonde i ovan nämnda månad april i Adolf Fredriks kyrkogård, med katolska kyrkans brukliga ceremonier, genom nedanskrivne förrättande apostoliska präst, beledsagad av många av den dödes bekanta, vänner och åskådare.
S. B. Gridaine
Apostolisk präst i Sverige.
821
« skrivet: 2020-03-29, 21:20 »
I Ortnamnsregistret finns en förklaring till namnet Vasakärr i Vittskövle socken. Det är Nils Nilsson som (intervjuad av Folklivsarkivet i Lund) berättar 1933 att namnet kom av att ”Man fick lägga vase ( = körbana av grenar och ris) emedan här annars var för blött att köra”.
Jag kikade även i Skånsk Ortnamnsdatabas, som också citerar Nils Nilsson, och berättar att bebyggelsenamnet Vasakärr omnämns tidigast 1824 i en kyrkobok. Därefter dröjer det till 1909 innan Vasakärr omnämns i källorna igen, från 1934 som benämning på ett antal fastigheter inom de gamla tomterna Vittskövle nr. 23 och 24.
822
« skrivet: 2020-03-29, 14:32 »
Stort tack för dessa uppgifter, Eva-Lotte! I dödboken får jag dödsorsaken till ”Peritonitis diffusa – purulenta”, alltså utbredd bukhinneinflammation med varbildning, och det stämmer bra med vad jag lyckas utläsa av journalanteckningarna. Tyvärr är det en del ord jag inte alls lyckas tyda, särskilt mot slutet där det ser ut att vara mycket latin och förkortningar – men än så länge ser det ut såhär: ”Nov 4 Död Kl. 4 e. m. I juli blef pat[ienten] sparkad af en ko i högra sidan af buken. Fick mer värk o. har haft ondt hela hösten. De sista veckorna sängliggande med feber, ansvällan af h[öger] fossa il[iaca]. Vid uk.[?] en knytnäfvestor abscess ofvanför h[öger] f[ossa] il[iaca] …… o. känning af en ytlig abscess. Nedan[?] .….……………….. ett ansvälldt parti, hvarigenom ….……var…………. Pat[ientens] allm[änna] tillst[ånd] blef allt sämre. D. 4/11 gjordes incision öfver det ansvällda partiet, hvarvid utrann stinkande var blandadt med……………… Abscessen sträckte sig långt upp i bukhålan. Pat[ienten]s tillst[ånd] ….. acut,[?] afled kl 4 em samma dag Vid chr. en … varig peritonit: …………………………………………….. … fibriosa membrana[?]……...vid perit[oneum] parietale i h[öger] f[ossa] il[iaca]. Vid dess[?]…… i den………………………… öppnade abscesshålan.”
823
« skrivet: 2020-03-28, 16:11 »
Hej Eva-Lotte!
Nej, detta var inte helt lätt, men jag har kommit en bit på väg. För vägledning skulle jag dock behöva veta vem det var som avled, dödsdatum, eventuellt vilket sjukhus samt personens hemförsamling?
824
« skrivet: 2020-03-28, 13:05 »
Hej Gabriel!
Så sent som 1687 kan det nog bara röra sig om en Kråka, nämligen postmästaren Sven Kråka (ca 1630–1724), som i källorna emellanåt kallas just "Kråkan", och hans hustru Anna Christina Berchman (död 1738). Varför hon bär barnet blir jag dock inte klok på, för i mina efterforskningar kring släkten Kråka har jag inte stött på Nils Månsson eller Södervidinge. Jag vet däremot att Sven Kråka tycks ha rest runt i häraderna omkring Lund i ärenden som gällde domkyrkohemmanen (han var även domkyrkoförvaltare, och bevakade därför inkomsterna från dessa hemman vid de aktuella häradstingen), och att hans hustru Anna Christina Berchmans far ryttmästaren Berchman tycks ha blivit begravd i Södervidinges annexkyrka i Annelöv, men om detta är skäl nog att närvara vid ett dop i Södervidinge 1687 vågar jag inte svara på.
825
« skrivet: 2020-03-27, 00:01 »
Jag försökte nu följa Catharina Lonettas levnad i Stockholm, och fick fram dessa uppgifter – men det finns kanske något att tillägga?:
Hovförsamlingen 1749 29/8 döps livdrabant Johan Christia[!] Vrelands dotter Sara Christina.
Hovförsamlingen 1751 20/8 vigs drabanten och kornetten Samuel Zigler och välborna fru Catharina Lonetta Hamilton.
Hovförsamlingen 1752 29/7 döps livdrabanten Samuel Ziglers dotter Christina Magdalena.
Hovförsamlingen 1753 23/9 döps livdrabant Ziglers dotter Hedvig Charlotta.
Hovförsamlingen 1753 8/11 dör livdrabant Ziglers dotter, 3 veckor gammal.
Hovförsamlingen 1755 8/4 döps livdrabant Ziglers son Joachim Samuel.
Hovförsamlingen 1756 25/11 döps livdrabant Ziglers son Samuel.
Hedvig Eleonora församling 1757 28/7 begravs kornetten Samuel Siglers son Samuel.
Hovförsamlingen 1759 11/6 dör livdrabant Samuel Zigler.
Hedvig Eleonora 1767 6/9 lystes första gången för inköparen vid Hans Kungliga Höghets Kronprinsens stat Olof Burman och Välborna Frun Catharina Lonette Hamilton. Vigdes den 6 oktober.
Hedvig Eleonora 1770 30/8 begravs Catharina Lonetta Hamilton, 44 år gammal.
Det största fyndet gjorde jag dock i kyrkoarkivet för Hedvig Eleonora församling, där jag upptäckte att Catharina Lonetta Hamilton gifte sig med Olof Burman 1767 6/10. Bland lysningshandlingarna finns flera intressanta dokument, där det bland annat framkommer att hon efter Samuel Zieglers död trolovade sig med korpralen Gabriel Frolander. Han var dock otrogen mot henne, så hon ställde honom inför rätta vid Stockholms norra förstads västra kämnärsrätt som 1767 7/8 utdömde att deras trolovningen skulle upphävas, vilket bekräftades av Stockholms domkapitels skiljobrev den 11/8 samma år.
Det kan därför vara intressant att besöka Stockholms stadsarkiv och undersöka Norra förstadens västra kämnärsrätt, där volymerna A2A:9 och 10 (som innehåller protokoll och domar i kriminalmål, huvudserien 1767) kanske innehåller ledtrådar till Catharina Lonetta Hamiltons levnad – vem förde till exempel hennes talan vid förhandlingarna i domstolen?
Hedvig Eleonora HVa:19 (lysningshandlingar 1767), bild 87–88.
”Bewiljas lysning uti Hedv. Eleonoræ församling för Inköparen wid Hans Congl. Höghets CronPrintsens Stat H:r Olof Burman och Wälborne Fru Catharina Lonetta Hamilton. Stockholm d. 5. Sept. 1767. J. B. Stenbeck.
NB.
1:o Lysningen belägges med ytterligare Ch[arta] sig[illata] à 16 [öre] Smt.
2:o Anskaffas Öfwerstemarschalksämbetets tilstånd för Brudgummen.
3:o Anskaffas ytterligare bewis om afwittringen efter afl. Drabanten Ziegler.
4:o Fr. cautionist ännu, samt skiljobrefwet för Bruden.
Wigdes d:n 6. Octob:r af KyrkjoHerden W. Magist. Joh. Stenbeck”.
[bild 88]
Wälborne Encke-Frun Cathar. Lonetta Ziegler, har under dess wistande här å orten nyttiat dess salighetsmedel uti Kongl. Slotts Församlingen, och som hon nu ärnar begifwa sig härifrån, lämnas Henne detta intygande enligit SlottsKyrko-Commun[ion]-böckernes innehåll. Stockholm d 3 Sept. 1767.
Joh: Christop: Stricker
Ord. K. Hofp. och Past. wid Lif-Drab.”
[bild 89]
Att tå Bo-Uppteckningen åhr 1759 den 14. September hölts efter afledne Kongl: Lifdrabanten Herr Samuel Ziegler, på then wid dödstiman befintelige ägendom, sedan then samma af thess efterlämnade Änka Wälborna Fru Catharina Lonetta Hamilthon blifwit under Eds förplichtelse uppgifwen, Summa Inventarii sig besteg till 695: D:r 24 [öre] Kopparmynt, betalande skuld till 1402: D:r 2 [öre] i samma mynt, och således ej något till delnings arfwingarne emellan; det warder härigenom på begäran till bewis meddelt.
Stockholm d:n 1 October 1767.
Joh: Cronswerd.
Auditeur wid K: Lifdrabant-Corpsen.
[bild 90]
Stockholms Consistorii Skiljo-Bref emellan Corporalen wid Kongl. Lifregementet til häst, Manhaftig, Gabriel Frolander, och Änkan Catharina Lonetta Ziegler, af hwilka den före med otrohet sig förbrutit, gifwit d: 11. Augusti 1767.
Consistorium har af Norra Förstads Wästra Kämnärs Rätts här i Stockholm utfärdade Utslag och dom under d: 7 Augusti 1767 inhämtat huruledes Corporalen Frolander med hordoms last emot Gud och hans heliga bud sig försyndat samt därigenom all ägtenskapsrätt til sin trolofwade Maka, Catharina Lonetta Ziegler, förwerkat.
Och som bemälte des trolofwade Maka, i anledning häraf hos Consistorium anhållit, at ifrån honom lagligen skild blifwa; Fördenskull göres härmed witterligit, at i dag, som är den 11 Augusti, har til följe af Kyrko-Lagens XVI Cap. 6. §. ägtenskaps förbindelsen emellan Corporalen Gabriel Frolander och Änkan Catharina Lonetta Ziegler blifwit wederbörligen uphäfwen, så at henne är lämnad frihet träda i annat gifte när och hwarest Gud råd förelägger.
År och dag, som skrifwit sår
På Consistorii wägnar
Jör: Schröder.
J U Eberhardt.”
Relationen med korpral Frolander förblev tydligen inte barnlös, för enligt Hovförsamlingens dopbok 1763 23/9 döptes ”Drabante änkans Catharina född Hamiltons oäkta barn [som] kallades Gabriel. Fadren sades wara Corporalen wid K: lifregementet till häst, Gabriel Grolander[!]”.
Ett halvår före ”skilsmässan” 1767 hade Gabriel Frolander tydligen gjort en kvinna med barn (kanske var det hon som han varit otrogen med?), nämligen jungfrun Catharina Jordman, som han gifte sig med i Knutby församling 1767 13/10. Hon flyttade genast till honom i Solvalla i Faringe församling, där paret i rask takt får nio barn: Carl Gabriel (född 1767 27/11), Per Gabriel (född 1769 3/1), Lars Gabriel (född 1770 24/7), Catharina (född 1772 16/4), Hedvig (född 1774 15/4), Maria (född 1775 20/10), Anna Lovisa (född 1777 1/5, död 5/6 samma år enligt födelseboken; fadern tituleras från och med nu kvartermästare), Johan Gabriel (född 1778 12/9, död 20/9 samma år enligt födelseboken) och Greta Stina (född 1781 3/6).
826
« skrivet: 2020-03-26, 13:09 »
Hej Bibbi!
Stort tack för dessa källuppgifter, det ser mycket intressant! Ja, i vigselboken sägs det ju utan tvekan att ”d. 20. Aug. Copul. Kongl. Håfpredik. H: Doctor Luhkman Kongl. Drabanten och Coretten[!] Samuel Zigler och Walborna Fru Cattarina Lonetta Hamilton”. Även de fyra attesterna är intressanta, och jag lyckades till slut tyda dem i sin helhet:
”Thet Christeliga äckta förbund som slutadt och författadt är, mellan Kongl. LifDrabanten Edel och Manhaftig Herr Samuel Ziegler, och Wälborne Fru Catharina Lonetta Hamilton, warder härmed I: I: I: gången af kundt med trogen tilönskan af then Högstas milda Nåd och wälsignelse.”
”Som Kongl. LifDrabanten Edel och Manhaftig Herr Samuel Ziegler sig anmält wilja träda uti äktenskap med afledne LifDrabanten von Vrelandts änckia, wälborna Fru Catharina Lonetta Hammilton, och nu för tiden ej någon af Kongl: LifCorpsens predikanter är i staden; Altså lemnas bem:te Herr Kongl. LifDrabant Ziegler på des begiäran frihet at anlita någon annan prästman, som honom härwid betiener. Stockholm d. 2 Augusti 1751. M: Stiernroos”.
”Som afskiedade Drabanten wid Hans Kongl. Maijsts LifCorps H. Johan Christopher Freilandts änka Fru Catharina Lonetta Hammelton medelst laga uptekning och wärdering wijst behörig redo för then ägendom, hwilcken wid mannens död theras Bo tilhörig war, Så hindrar afwittringen henne eij träda uti annat gifte. Stockholms Stads Justitiæ Collegium then 30 Julii 1751.
På Collegii wägnar
Joh: P: Ekerman”.
”För Kongl. Lif-Drabanten Ädel och manhaftig Herr Samuel Ziegler och Wälborne Fru Catharina Lonetta Hamilton, afledne Lif-Drabanten von Vrelants Änkia, tillåtes lysning uti Kongl. Hof-Församlingen.
Stockholm d: 3. Augusti 1751.
G: S: Lütkemann”.
Av dessa attester, skrivna av fyra olika personer, kallas Catharina Lonetta alltså ”välborna” i tre av dem. Jag vill gärna vrida och vända på dem så källkritiskt som möjligt, och tänkte att hon kanske bara kallas välborna för att hennes tidigare make eventuellt var av en (ointroducerad) adelsätt, eller att han kanske själv titulerades välborne i egenskap av livdrabant, en (som jag förstått) ganska hög militär titel vid denna tid – men som du ser tituleras ju von Vrelant inte välborna i attesterna från Stiernroos och Lütkemann, vilket ju däremot Catharina Lonetta faktiskt gör i just dessa båda attester.
I min egen forskning har jag själv alltid bara sett ”riktiga” adliga personer tituleras välborne utom en enda gång, nämligen då en överstelöjtnant vid fortifikationen 1796 (som varken hade adlats eller var av utländsk adel) kallas ”välborne”, och antagligen titulerades han väl så på grund av sin höga militära rank. Det är därför väldigt intressant att Catharina Lonetta Hamilton kallas välborna, och dessutom uppenbarligen inte i förhållande till någon av sina makar utan ”på egen hand”.
Det stämmer, det kan finnas någon bouppteckning på Slottsarkivet, i det arkiv som kallas Nedre Borgrätten och där hovets bouppteckningar 1723–1825 förvaras i serien FIIb med ett tillhörande register 1700–1790 i serien FIIc. Vad jag kan se är dessa båda volymer inte tillgängliga hos SVAR / Digitala forskarsalen, men de verkar ha fotograferats av Arkiv Digital? (där jag just nu inte har något abonnemang).
827
« skrivet: 2020-03-23, 20:35 »
Hej Bo!
Även jag stötte på denne son Petter Johan, och är själv övertygad om att Leionstedt måste vara en felskrivning av Leionström. Övriga namn är ju identiska, och vad jag lyckas få fram så fanns det ingen Truls Leionstedt i Trelleborgstrakten vid denna tid. Har du lyckats hitta fler uppgifter sedan sist?
828
« skrivet: 2020-03-23, 20:34 »
Så spännande, Siv! Och det låter rimligt, för vad jag förstått brukade ofta soldater på permission försörja sig genom att resa på vägarna och tillverka träskedar eller reparera kopparkärl, och på vägarna fanns ju ofta redan de resande som de kan ha slagit sig ihop med – och emellanåt även bildat familj, som i fallet med Hederlig?
829
« skrivet: 2020-03-23, 20:33 »
Tack för detta, Anna! Jag har fortfarande inte lyckats klura ut hur (om?) han kan vara släkt med präst- eller klockarfamiljerna, men det kanske avslöjas i sinom tid. Vi får helt enkelt hålla ögonen öppna
830
« skrivet: 2020-03-23, 20:32 »
Tack för dessa uppgifter, Bibbi! Ja, då kan vi beräkna att Catharina Lunettas föddes omkring 1726. Jag ser i dödboken att hennes make Olof Burman då var inköpare vid Kungliga hovet, så ännu en gång rör hon sig i samhällets högsta kretsar.
Oäktingar hade det vid denna tid inte alltid så lätt, men mitt intryck är utomäktenskapliga barn till adeln – åtminstone de som var inofficiellt erkända – kunde nå långt. Som exempel kan nämnas författaren Carl Christoffer Gjörwell (1731–1811) som var utomäktenskaplig son till den adlige överstelöjnanten Christoffer Ehrensparre, som bakom kulisserna tog hand om sonen och bekostade dennes utbildning, så att denne till slut kunde bli kunglig bibliotekarie. Ett annat exempel finner man i mitt eget släktträd, där klockarhustrun Anna Catharina Carlsdotter (ca 1711–1783) i Stoby socken i Skåne visade sig vara utomäktenskaplig dotter till generalguvernören friherre Carl Gustaf Skytte (1647–1716), som inofficiellt skänkte sin dotter en förmögenhet, och efter faderns död fick hon fortsatta gåvor och stort inflytande genom faderns adliga släktingar i trakten.
Hennes beräknade födelseår stämmer kanske inte helt in på den ovannämnde Hugo Johan Hamiltons år som ogift, men hans son Carl Fredrik Hamilton (1705–1753), som ju var ogift fram till 1735, hade kunnat passa in som far till Catharina Lunetta.
Jag upptäckte förresten ett inlägg här ovan i diskussionstråden, av Claes-Göran Magnusson den 17 mars 2012, att en flicka föds utom äktenskapet 1719 i Skållerud som dotter till en major Hamilton. På den trasiga kyrkoboksidan (Skållerud CI:1, s. 3) kan man läsa att ”föddes 25, döptes d. 27. Martij. Modren Kierstin Larsdotter, Fadren sades wara Major Hammillton”, och detta låter ju lovande – men i marginalen kan man skymta att barnet döptes till Sara… Jag blir dock inte klok på vem denne Hamilton kan vara, men detta antyder ju att de adliga Hamiltons i början av 1700-talet inte var främmande för att sätta utomäktenskapliga barn till världen.
Det låter därför väldigt intressnt att Catharina Lunetta ibland kallas välborne, för detta var en titel som på denna tid endast fick användas av samhällets högsta skikt – i synnerhet inom adeln. Var har du sett henne tituleras välborna?
När det gäller hennes bouppteckning funderar jag på ifall den kan ha hamnat i något kungligt arkiv, eftersom hennes make ju vid denna tid var direkt anställd av hovet och därför bör ha lydit under hovets jurisdiktion. Vad jag kan läsa mig till på Wikipedia angående borgrätter så sägs det att ”Borgätterna skötte även hovfolkets bouppteckningar, avskiften samt förvaltade vissa fonder”, och detta verkar stämma, för på Slottsarkivet i Stockholm finns ett arkiv som kallas Nedre Borgrätten 1688–1845, vilket bland annat innehåller serie FIIc (”Register över bouppteckningar 1700–1790”) och FIIb (”Bouppteckningar. Original och avskrifter 1723–1825”).
Jag misstänker att Catharina Lunettas bouppteckning kan förvaras där – och kanske även hennes makes, om han var fortsatt anställd vid hovet. Du har inte lyckats hitta hans dödsnotis, Olof Burman?
Vänliga hälsningar
Markus
831
« skrivet: 2020-03-23, 20:31 »
Hej Brittmarie!
Ah, ja då låter det absolut som att generallöjtnant Örnestedt kan vara den gemensamma nämnaren – för som du säger var han ju både arrendator på Bäckaskog och chef för Norra skånska kavalleriregementet. Då kanske man skulle kunna hitta Flygare någonstans vid detta regemente, med förhoppningen att Örnestedt hämtade personal till Bäckaskog från sitt eget regemente?
832
« skrivet: 2020-03-18, 19:34 »
Hej Gabriel!
Texten innehåller väldigt många abbreviationer (”n” markeras med nasalstreck, ett ”m” på slutet förkortas med ett litet snedstreck ovanför, ändelsen ”-us” med en liten knorr på slutet av ordet osv.) som jag låtit skriva ut, och tyvärr blev det många frågetecken och luckor i min tydning av de två mellersta textstyckena, men annars utläser jag notisen såhär:
”21. April. Anno 85. Feria 3. Paschatos blef Prestebonden Matz Anderson, som bode på Prestegården i Stäwige begwafwen; Natus i Stäwige, Anno 1639. Pater Anderß Larßon; Mater Kirstine Matz dother. Piem et honestem Educatus vixit in ædibus Paternis, ad anno ætatis 24. hl[?] Anno Christi, 1663. quo ad vitam sociam transiit, seductam honestam Viduam, Thoa Nilß dother, Sahl: Knut Pehrßons i Stora Råby, ubi per 9. annos, fixam habitationis sedem habuit; Demum paterne desiderans rura, Anno 1672. Stäwigiam rediit, Conductam Curiam Pastorali, am Dominus Doctor Josua Schwartz, S: S: Theologiæ in Academia Carolina Professor ordinarius et t: t: Past: Stäwigensis 12. ibi habitavit; Vixit in Conjugi. Anno. 21. liberi 4, quorum 3. Superstites.
Novissimi belli tempestate sæviente, multa præpassus, Benignitate et liberalitate crudeles militaris Turbæ annios non rarom emollivit; Per quadriennius ferem Scorbutici morbi, Subinde accrescentis tabem. Sensit, Cujus vires tandem [huius?] planem præstaverunt, ipsumque ab ipso Circumcisionis Festo, 84. Ad festum utque Mich: Lexto affixum tennerunt.
Dei te benignitate et Medicamentos Crebro usu Sanitati utcunque restitutus, fallaces morbi inducias est expertus. Recrudescens non Morbi Virus, ante 2. ferem Menses, [?] de se benem sperare incipientus, spe Sua frustratus docuit; lectumque, quæ fatalis denuque[?] ipsi fuit repetere coëgit.
Piem tandem et placidem obiit, die 10. April. paulo post meridiem ætatis 46. Annos.
Vir Opulentus, attannem probus, et honestus.
Locus Sepulturæ, Østan för Kyrckan, strax innan för Kyrckiolukan.”
Vilket jag skulle vilja översätta med:
”21 april år 1685. tredjedag påsk. blev prästbonden Mats Andersson, som bodde på prästgården i Stävie begraven; född i Stävie år 1639. Fader: Anders Larsson; moder Kirstine Matsdotter. Fromt och hederligt uppfostrad i föräldrarnas hus till tjugofyra års ålders i Kristi år 1663, då han till en livspartner övergick, förförande hederliga änkan Thora Nilsdotter, salige Knut Perssons i Stora Råby, där han uti nio år var fast boende. Slutligen, på faderns begäran om jordbruket, år 1672 återvänd till Stävie, intagen i pastoralvården hos herr doktor Josua Schwartz, teologie adjunkt vid Karolinska akademien och ordinarie professor samt pastor i Stävie, under tolv år därstädes. Levat i äktenskap i tjugoett år, fyra barn varav tre överlevt.
Under det senaste krigets rasande stormar mycket utsatt, med vänlighet och generositet ej sällan årligen bevekande den hänsynslösa militärhopen. De senaste fyra åren lidit av skörbjugg, alltmer ökande bräckligheten […].
Gud, din godhet och medikamenter användes ofta och återställde hälsan något, men […] under de två senaste månaderna fanns väl till en början gott hopp, men hoppet visade sig undkomma; sängliggande, vilket är en dödlig […].
Fromt och slutligen stilla avliden den 10 april strax efter middagstid vid en ålder av 46 år.
Var förmögen, uppförde sig dygdigt och hederligt.
Begravningsstället östan för kyrkan strax innanför kyrkoluckan.”
833
« skrivet: 2020-03-09, 13:07 »
För säkerhets skull letade jag även fram Pontus Möllers omfattande artikel ”Släkten Wallengren från Hyby” i Släktforskarnas Årsbok 2009, och där sägs det också (sid. 259) att Wulf Sverdfeijers hustru Christina Wallengren var dotter till inspektorn Johan Wallengren och Magdalena Catharina Tillman på Klågerup – dock med födelsedatumet 1747 12/2. När man jämför med Hybys födelse- och dopbok är detta datum det korrekta, för i Lunds stifts herdaminne har man tydligen blandat ihop Christinas födelsedatum med den yngre systern Hilla Britas födelsedatum 1750 12/1.
834
« skrivet: 2020-03-09, 13:06 »
Hej igen!
Jag hittade svaret med hjälp av Lunds stifts herdaminne! Det visade sig nämligen att Christina Wallengrens make Wulf Sverdfeijer tidigare hade varit gift med en prästdotter, så jag letade upp denne präst i Lunds stifts herdaminne, kyrkoherden Hans Eurodius (1703–1756) i Förslöv-Grevie pastorat, och där står följande om hans dotter Hedvig Eleonora Eurodia:
”Hedvig Eleonora, f i F[örslöv] 1741 24/1, död i Sthlm Hedvig Eleonora 1798 6/5, g 1:o i Helsingborg 1761 7/8 m skol- och hospitalsföreståndaren, slutl kyrkoinspektorn Wulf Sverdfeijer (Schwertfeger), död i Helsingborg 1800 26/6,’72 år’, i hans 1:a gifte, äktenskapet upplöst 1769 24/5 enligt dom i domk prot (g 2:o i Helsingborg 1772 18/10 m Christina Wallengren, f i Hyby 1750 12/1, död i Helsingborg 1823 2/7, dotter av inspektorn på Klågerup Johan W och hans 2:a hustru Magdalena Katrina Tillman)” (Lunds stifts herdaminne, band 10, 1985, s. 414).
Detta förklarar en märklighet jag stötte på, nämligen varför Christina Wallengren döper en av sina söner till Severin Thilman 1776. Detta förnamn har jag aldrig sett förr, men då tycks hon alltså ha använt sin egen mors efternamn som mellannamn på sin son? Sådant har jag dock funnit en del exempel på, bland annat i prästsläkten Bruzelius där deras mors efternamn Sommar upptogs som mellannamn, och min egen farmors farmors kusin Johan Secher Carlberg (1864–1909) fick sitt ovanliga mellannamn från sin morfar, som i sin tur hade fått det från sin mors efternamn Secher.
835
« skrivet: 2020-03-07, 22:38 »
Hej Berndt!
Även jag letar efter denne Jöns Wallengrens födelseort, men tills vidare kan jag åtminstone bidra med att han tycks vara son till ”kvinnspersonen” Kersti Persdotter (född omkring 1738, död 1783 14/12 i Lund; bouppteckning 1783 27/12 i Lunds rådhusrätts och magistrats arkiv, vol. FIIa:27, s. 475). Vid hennes bouppteckning 1783 berättade nämligen borgaren Ola Nilsson, som Kersti hade bott och avlidit att hos, att hon efterlämnade utomäktenskaplige sonen svarvargesällen Jöns Wallengren som hon skänkte all sin kvarlåtenskap, utan att hennes arvingar skulle få något i arv efter henne.
Eftersom utomäktenskapliga barn vid denna tid inte har juridisk arvsrätt efter sina föräldrar hamnade ärendet vid Lunds rådhusrätt, där vittnen intygade att Kersti hade bestämt att endast sonen Jöns skulle ärva henne, ”och hennes Bröder skulle ei hafwa något efter henne, hälst de aldrig brydt sig om henne eller giordt henne något godt” (Lunds rådhusrätts och magistrats dombok 1784 12/1, § 2). I samma dombok finns även inbundet ett brev från Jöns Wallengren:
”För att komma i åtniutande af den Ägendom, som min Salig moder Kirsti Pehrs dotter sig efterlämnat, nödsakas jag /: såsom af oägta härkomst :/ anhålla, att Pedellen Magnus Möllerström, Smeden Graeger, Borgaren Ola Nilsson och Jöns Hansson, samt Enckan Anna Håkansdoter, måge blifwa inkallade, att wid Wällofl. RådstufwuRätten Edeligen updaga, thet förenämde min moder tillärkänt mig all sin Egendom; Och på det min Salig moders närmaste Arfwingar, måge enligt Lag härom blifwa underrättade, anhålles tillika att af wittnesmålen ärhålla utdrag, för att dem tillställa”.
836
« skrivet: 2020-02-17, 00:35 »
Hej Georg!
Det är ont om bevarade skråarkiv för tunnbindare i södra Sverige, och det närmaste man kommer Halmstads stad i Halland är Tunnbindareämbetets i Laholm arkiv (på landsarkivet i Lund), som har bevarade protokoll för åren 1760–1847. Att det saknas ett sådant arkiv för Halmstad kan antyda att det aldrig funnits något skrå där, och att Halmstads tunnbindare därför istället insorterades under närmaste större stads, alltså Laholms tunnbindareämbete. Det kan därför vara en idé att kika där, för om Bengt inskrivits som lärling vid detta ämbete ska hans exakta födelseort ha nedtecknats i protokollet med eventuell anteckning om vilken kyrkoherde som utfärdade hans så kallade bördsbrev.
Med tanke på spåret till Malmö kikade jag i Malmö tunnbindareämbetes protokoll, och kan i varje fall konstatera att han inte varit lärling i Malmö (eller i Simrishamn och Lund, vars tunnbindare också skrevs vid Malmö tunnbindareämbete). Den tidigaste uppgiften om Bengt finner man i Malmö tunnbindareämbetes protokoll 1793 22/4 (Tunnbindareämbetet i Malmö, vol. A1:1, 1640–1847, opag.), men där framkommer ju tyvärr inget nytt rörande hans ursprung eller tidigare liv:
”Efter ärlagde äsknings penningar förekom Tunnabindare Gesällen Bengt Linneroth och anhöll at blifwa til Mästare wid detta Ämbete antagen, emedan han ärnar nedsätta sig och Borgare blifwa uti Cimbrishamn, hwarom han upwisar Wällofl:e Magistratens i Cimbrishamn för honom utfärdade utslag af d: 13 i denna månad.
Detta öfwerwägade Ämbetet och som bemälte Linneroth redan under ämbetets inseende fullgjordt swarsgodt och godkjändt Mästareprof, samt dess utom länge och wäl både innom och utom Riket för Gesälle Arbetat, samt äger god ock beskjädelig frägd, så bewilljar Embetet, at bemälte Linneroth antages och härigenom förklaras för en rätt och wälärfaren Mästare wid den Lofl. Tunnbindare-Professionen samt detta Ämbetets Ledamot, hwartil han nu lyckönskas och skall för honom behörigt Mästare Bref blifwa utfärdat.
Emedlertid ärledades nu till lådan och til the fattige wanlige afgifter”.
Man finner honom därefter i protokollet 1797 10/6 där han till dagens dato sägs ha betalat sammanlagt 1 daler silvermynt till skrået, men därefter finner jag honom ej längre. Längre fram i samma volym finner man en avskrift av brevet från Simrishamns magistrat 1793 13/4 (men det har du ju redan hittat i Simrishamns rådhusrätts och magistrats arkiv?), och ytterligare längre fram i volymen finner man protokollet för Malmö tunnbindargesällers gesällskap, där man 1792 13/12 kan läsa att ”Samma dag förente sig med bröderskapet Bengt Linroth och Andreas Hallbeck och gaf des wanliga afgift till lådan och de fatiga”. Om detta innebär att han fysiskt bodde en kort period som gesäll i Malmö innan han hamnade i Simrishamn får vara osagt, men man kan i varje fall se att Bengt närvarade vid gesällskapets sammanträde i krogfadern Magnus Hallbecks hus 1793 11/2 men ej vid efterföljande sammanträde 1793 25/5 – vilket ju förklaras av att han då redan blivit mästare, även om detta inte antecknas i gesällskapets protokoll.
Har du haft möjlighet att undersöka mantalslängderna för Halmstads stad? Med tanke på att Bengt vitsordas av mästaren P. Hallbeck i Halmstad 1783 20/1 tänker jag att han bör ha varit dennes lärling, men hos SVAR finns endast bevarade mantalslängder för åren 1772 och 1784, så det var inte mycket till hjälp.
837
« skrivet: 2020-02-11, 20:08 »
Det förstår jag verkligen, för det är lite speciellt både att släktforska kring präster och ha dem i antavlan Jag tyckte också att Rasmus Hansen Friis lät lite väl gammal för att kunna vara Elisabeths far, och som du säger passar hon ju bättre åldersmässigt som dotter till sonen Rasmus Rasmusson Frijs, kyrkoherde i Båstad och Torekov. Tyvärr säger dock det nyare herdaminnet inte ett ord om dennes hustru och barn, och där finns faktiskt inte ens någon uppgift om att han ska ha varit gift… (Lunds stifts herdaminne, band 10, 1985, s. 525). För säkerhets skull kikade jag även i de efterföljande banden av det nyare herdaminnet, där man i slutet har fört in kompletteringar och rättelser till föregående band, men där fanns tyvärr ingenting om Rasmus Rasmusson Friis och hans eventuella familj.
838
« skrivet: 2020-02-10, 23:32 »
Just det ja, då blev Per Davidsson en speciell ana för din del Det äldre herdaminnet av Cavallin hade tydligen en del felaktigheter, bland annat råkade han slå ihop Östra Vemmerlövs båda kyrkoherdar Hans Mortensen (1641–1646) och Hans Hansson From (1646–1671). Anorna nedan får man fram genom uppgifterna i det nyare herdaminnet, av Gunnar Carlquist: Far: Per Davidsson, klockare i Lövestad och Fågeltofta, död omkring 1678 i Lövestad. Gift med Mor: Catharina Hansdotter From, född 1644 8/1 i Landskrona, död 1723 21/1 i Lövestad (Lunds stifts herdaminne, band 9, 1963, s. 116–118). Morfar: Hans Hansson From, troligen född i Landskrona, kaplan i Landskrona, kyrkoherde i Östra Vemmerlöv och Rörum, sägs vara avliden i ett brev från biskop Winstrup till riksrådet Sten Bielke 1671 10/4 och enligt Landskrona magistrats protokoll 1671 11/7 hade hans änka meddelat att skifte efter maken skulle hållas 19/7 samma år (Lunds stifts herdaminne, band 9, 1963, s. 116–118). Gift med Mormor: Elisabeth Rasmusdotter Frijs (Lunds stifts herdaminne, band 9, 1963, s. 117). Morfars far: Hans Fromb, borgare i Landskrona, skifte 1621 15/2 (Lunds stifts herdaminne, band 9, 1963, s. 116). Gift med Morfars mor: Cathrine (omgift med Henrik Döttmer) (Lunds stifts herdaminne, band 9, 1963, s. 116). Band 9 av herdaminnet från 1963 säger (s. 117) att mormodern Elisabeth Rasmusdotter Frijs var ”antagl. dotter av kh. i V. Karup Rasmus Hansen F.”, men denna hypotes har man tydligen sedermera avfärdat, för när det band som innefattar Bjäre kontrakt gavs ut 1985 står där inte ett ord om att kyrkoherden Rasmus Hansen Friis (Rasmus Johannis Frisius) i Västra Karup ska ha haft någon dotter vid namn Elisabeth. Där står endast att han blev far till 11 barn varav 5 söner och 3 döttrar nådde vuxen ålder, och herdaminnet tycks endast vara säkert på att en av dessa tre vuxna döttrar var Ingrid, som gifte sig med en kyrkoherde i Förslöv (Lunds stift herdaminne, band 10, 1985, s. 365).
839
« skrivet: 2020-02-10, 14:56 »
Hej igen Patrik!
Glöm min lilla hypotes, för nu fann jag det korrekta svaret i mitt forskningsmaterial om skånska klockare. Det visade sig nämligen att det något avlägsna släktskapet faktiskt går mellan Elisabeth Persdotter och kyrkoherden Sten Matsson Harlösa i Simris, eftersom Elisabeths morfar var gift i andra äktenskapet med Stens syster – Sten var alltså bror till Elisabeths mors styvmor.
Elisabeth Persdotter var dotter till klockaren Per Davidsson i Lövestad-Fågeltofta pastorat (död ca 1678 i Lövestad) och dennes hustru Catharina Hansdotter From (1644–1723), och i moderns bouppteckning i Lövestad 1723 10/7 (Färs häradsrätts arkiv, vol. FIIa:1, bouppt. nr. 1) kan man läsa att hon bl.a. efterlämnade dottern Elisabeth, som numera var änka efter ryttaren Per Dunder. Catharina Hansdotter From var i sin tur dotter till kyrkoherden i Östra Vemmerlöv-Rörum, Hans Hansson From (1671) och dennes första hustru Elisabeth Rasmusdotter Frijs; Hans Hansson From gifte sedermera om sig med Christina Matsdotter, och det var alltså hon som var syster till kyrkoherden Sten Matsson Harlösa i Simris (Lunds stifts herdaminne, band 9, 1963, s. 116-118).
840
« skrivet: 2020-02-10, 14:26 »
Hej Patrik!
Jag kan åtminstone bidra med att kyrkoherden i Simris-Östra Nöbbelövs pastorat vid denna tid hette Sten Matsson Harlösa (död 1689), som mycket riktigt var gift i andra äktenskapet med en Elna (död 1710) (Lunds stifts herdaminne, band 9 (1963), s. 165–168). Jag kikade i herdaminnet efter spår efter Per Dunner, Elisabeth Persdotter eller bara namnen Greger / Sten kring denna prästfamilj men hittade tyvärr ingenting, åtminstone inte kring herr Sten; hans hustru Elnas ursprung tycks vara helt okänt.
Precis som du har jag också fått uppfattningen att de båda namnen Sten och Greger är ovanliga på Österlen, och därför kan klockaren i Kverrestad-Smedstorps pastorat, Greger Persson (död ca 1708/09) vara intressant i sammanhanget. Han efterträder 1690 den nyligen avlidne klockaren Per Christoffersson (1627–1690), och Kverrestads dödbok 1690 säger att denne efterlämnade en son och fem döttrar i äktenskapet med sin första hustru Karna Hansdotter (död ca 1665), varav sonen och fyra av de fem döttrarna var i livet 1690. Jag har dock inte lyckats bekräfta att efterträdaren Greger Persson var identisk med den överlevande sonen, men det kan ju hända att han var det – och är han identisk med faddern i Valleberga så kanske man kan tänka sig att några av döttrarna är identiska med Per Dunners hustru Elisabeth Persdotter och herr Stens hustru Elna NN i Simris? Det är bara en lös hypotes från min sida, men det skulle ju förklara fadderskapen och namnen?
841
« skrivet: 2020-02-01, 23:08 »
Hej Björn!
För säkerhets skull sökte jag nu efter paret i Ängelholms husförhörslängder, och hittade dem till slut i kvarteret Kuskbacken i husförhörslängden för år 1822–1825 (Ängelholms kyrkoarkiv, vol. AI:2; ingen sidnumrering, men bild-ID C0062979_00082 i SVARs Digitala forskarsal). Lovisa Lundstedt anges vara född 1763 i Landskrona – så födelseorten stämmer alltså med min hypotes, men årtalet stämmer ju inte helt.
I samma husförhörslängd anges Johannes Sandberg vara född 1760 i Strövelstorp, men det året finns han inte i födelseboken – den 15 januari 1762 föds dock en gosse vid namn Johannes, son till Jöns Mattisson och Dorothea Persdotter i Sandåkra (!) (Strövelstorps kyrkoarkiv, vol. CI:3, 1757–1805, s. 48), och jag misstänker att detta är rätt person. När bönders barn blev hantverkare använde de nämligen ofta förledet i sin födelseby i det nya släktnamn som de skapade, och det passar ju perfekt att Johannes från Sandåkra alltså kan ha kallat sig Sandberg när han blev gesäll.
Detta passar också bra med att Johannes Sandberg döper sin äldste son till Jöns 1790, alltså efter barnets farfar som då redan bör ha varit avliden – och i Strövelstorps dör mycket riktigt Jöns Mattisson från Sandåkra av kolik den 18 juli 1781, 58 år, 5 månader och 5 dagar gammal (Strövelstorp CI:3, 1757–1805, s. 199). Mindre bra var det dock att Johannes Sandberg inte döper någon av sina döttrar till Dorothea, men jag misstänkte att detta kunde bero på att hon blev så pass gammal så att han inte hann göra det – och mycket riktigt så avlider ”Gamla Enkan Dorta Pehrsdoter” från Sandåkra i Strövelstorp först den 23 mars 1804, 83 år och 5 månader gammal (Strövelstorp CI:3, 1757–1805, s. 442).
Jag är tveksam till om det verkligen är rätt Maria Holmström som föds i Ängelholm, men tanke på att hon gifter sig den 10 augusti 1764 i Landskrona med ”Fälboredaren och borgaren mäster” Hans Lundstedt (Landskrona stadsförsamling CI:4, 1757–1768, s. 12). Vigselorten brukar antyda att brudens föräldrar bodde där då, eftersom de i regel bekostade bröllopet – och i Landskrona föds faktiskt en Maria Holmström den 30 november 1744 som dotter till fällberedaren Holmström (Landskrona stadsförsamling CI:2, 1732–1747, s. 96). Här har vi alltså yrket fällberedare igen, en bra antydan till att det är ”rätt” Maria Holmström som väl kanske har gift sig med någon av sin fars tidigare gesäller, alltså Hans Lundstedt, när denne vunnit burskap i Landskrona.
842
« skrivet: 2020-01-28, 23:37 »
Hej Brittmarie!
Även jag har funderat kring dessa beridare i äldre tid, men har inte heller hittat något uttömmande svar. Jag misstänker dock att det kan vara alla tre av de punkter som du nämner - att man kunde vara självlärd (av fadern), ha utbildat sig vid kavalleriet, eller någon annanstans.
I Gabriel Anreps ”Svenska adelns ättar-taflor” har jag hittat två intressanta herrar som sägs ha varit beridare, och i vars biografier man får en bild av utbildningsgången. Den förste är Anton Günther Campsen, adlad Güntherfelt (nr. 1019), född 1642, som blev beridare vid Oldenburgska hovstallet 1655, kom 1657 till Sverige och blev stallmästare hos riksrådet greve Anders Torstensson, sedan beridare vid Kungl. stallet i Stockholm 1659 och därefter stallmästare hos änkedrottning Hedvig Eleonora 1674. Tyvärr sägs det endast att hans fader ”gjort tjänst i tyska kriget”, men ifall han varit verksam inom kavalleriet kan man ju tänka sig att han lärt upp sin unge son - som ju blev beridare redan vid tretton års ålder. I ett utdrag ur boken ”Handlingar angående revolutionen i Sverige 1718–1719” (sid. 76) sägs i varje fall om en viss beridare att ”Thenne, wid namn Carl, war med framledne Konungen i sista polska kriget; war en stark beridare såsom Fadren…”, så det var nog vanligt att sönerna lärdes upp av sina fäder.
Lite annorlunda ser det ut för Anders Stuberg, adlad Reuterstam (nr. 2113), född 1727. Han var son till en kornett vid Södra skånska kavalleriet och blev själv volontär vid faderns regemente 1748 samt kvartermästare där 1751, och därefter ”Beridare vid Kongl. Hofstallet i Stockholm 1762; Under-Stallmästare derst. 1770”. Här kanske man kan gissa att fadern lärt upp sonen som sedan blivit ännu skickligare under sin tid vid regementet, eftersom det ju var därifrån han gick vidare till beridaretjänsten?
Jag hittade dock även en intressant notis i ett bihang till Uppsala universitets årsskrift 1913 (?), som handlar om Uppsala universitets historia och berättar att ”Widare ingaf Hans Excellence en Kongl. Mayestäts remiss af d. 17 januarii på beridarens Georg Friedrich von Waldens giorda ansökning, att et beridare hus måtte effter 1696 års stat här blifwa inrättadt den studerande ungdomen till tienst, och han der till beridare blifwa antagen…”.
Det verkar alltså som att titlarna beridare och (under)stallmästare gick hand i hand, och att de herrar som var särskilt skickliga på hästryggen kunde bli beridare; detta tycks enklast ha skett om man var son till en beridare eller redan var i tjänst vid något kavalleriregemente, men man kunde även utbildas i ridkonsten av en särskild beridare vid Uppsala universitet?
843
« skrivet: 2020-01-27, 12:55 »
Hi Georgina!
You’ll find the family at N:o 134 in Vårfru rote, Lunds domkyrkoförsamling AI:11 (1821–1825), page 49. I’ve done some research on this family in the past, and found out that Nils Fredrik’s father Magnus* Peter Landgren was born in Lund on 23 April 1779 (he died in Lund on 10 January 1834) to svarvaren (turner) Peter Landgren (born about 1745, died on 8 Sept. 1806 in Lund) and his wife Bengta Christina Jeppsdotter (born in Lund on 14 Aug. 1745, died in Lund on 30 Mar. 1811), and that his mother Botilla Hagman was born in Lund on 9 April 1778 to betjänten (valet? He later worked as a tailor) Johan Hagman and his wife Cecilia Andersdotter (they seem to have left Lund after 1787).
Magnus Landgren and Botilla Hagman hade eight children, born (and some of them died) in Lund:
Barn:
1. Johannes Landgren, born 10 Jun. 1803.
2. Lars Peter Landgren, born 4 Oct. 1805.
3. Christina Landgren, born 1 Mar. 1808, died 18 Dec 1808.
4. Nils Fredrik Landgren, born 10 Dec 1809.
5. Olof Landgren, born 30 Jun. 1812.
6. Magnus Landgren, born 28 Feb. 1815.
7. Christina Landgren, born 26 Jan 1818, died 15 Jun. 1819.
8. Alexander Landgren, born 4 Nov. 1821, died 26 Feb. 1823.
844
« skrivet: 2020-01-22, 17:10 »
Hej!
Har någon von der Wettering-forskare lyckats få tag på sköldebrevet för prosten Nissenius’ adlade barn? Enligt Elgenstierna adlades de ju den 12 juni 1679, men detta datum finns inget sköldebrev nedskrivet i Riksregistraturet, och inget av barnen finns antecknade på vare sig för- eller efternamn i adressatregistret till Riksregistraturets öppna eller lyckta brev 1678–1680. De brev som utfärdades den 12 juni 1679 är dock undertecknade i just (Trolle-)Ljungby, där ju Karl XI hade sitt högkvarter, men närmare än så kommer man inte von der Wetterings sköldebrev.
Jag är ättling till prostinnan Helena Rumohrs bror Claus Rumohr (1632–1708) och försöker spåra släkten Rumohrs ursprung, så det låter intressant när Elgenstierna hävdar att Henrik Nissenius’ och Helena Rumohrs ”son Peder och döttrarna, som ogifta voro, nämligen Helena och Dorotea blevo den 12 juni 1679 adlade av konung Carl XI, eftersom bland annat modern även var av adlig härkomst”. Detta kan ju med lite god vilja tolkas som prostens mor, men jag har lyckats spåra uppgiften tillbaka till N. W. Marcks von Würtembergs konceptgenealogier på Riddarhuset (volym 13, Sabelfelt-Sparre, sid. 149; uppgifterna nedtecknade 1727?) som säger att "Deras son Peder och dottrar som ogifta woro, nemligen Christenze, Dorothea och Helena; samt öfrige lifsarfwingar, blefwo af Konung Carl XI 1679 d 12 Junii Adlade i Fadrens lifstid, och det, såsom orden i Adelsbrefwet lyda […] hwarjämte de eftersom deras moder war af Adelig härkomst, fingo Adelskap och blefwo kallade med det namnet Von der Wettering”.
Här framgår det tydligare att det var barnens mor (Helena Rumohr) som var av adlig härkomst, en uppgift som alltså tycks komma från adelsbrevet – men var kan man läsa detta i sin helhet? Jag finner inte von der Wettering i någon av Riddarhusets två serier med avskrifter av sköldebrev (som numera har digitaliserats av ArkivDigital), och det finns ju tydligen inte nedskrivet i Riksregistraturet?
845
« skrivet: 2020-01-20, 20:25 »
Hej Björn!
I DDSS-posten för Lovisa Lundstedts död 1833 har man (av någon anledning…) under ”Övrig information” fört in den anteckning som klockaren Jacob Kull (1767–1808) gjorde när han övertog klockarsysslan i Ängelholm 1788 efter sin far Jacob Kull (ca 1726–1789). Denna anteckning klassas som ”Källanmärkning” till den aktuella kyrkoboken (som täcker födda, vigda, döda 1767–1834) i DDSS, men vid en snabb anblick ser det ju ut som att anteckningen istället hör ihop med Lovisas dödsnotis 1833, och att ”Åhr 1788. […] blef jag organist och klockare uti Engelholm” är skrivet av henne – men så är alltså inte fallet.
Jag har däremot en teori om vilka som är hennes föräldrar. Jungfru Lovisa Lundstedt gifter sig nämligen 1787 14/12 i Landskrona stadsförsamling (volym CI:5, s. 210) med borgaren och sämskmakarmästaren från Ängelholm Johannes Sandberg, och vigseln skedde i Asmundtorps kyrka. Detta skulle ju kunna vara en ledtråd till hennes ursprung, men tyvärr tror jag att det endast beror på att Landskrona stads kyrka Sofia Albertina vid tidpunkten ännu inte var färdigbyggd, och att Landskronaborna därför ofta lät begrava sina döda och vigde sig i de kringliggande landsbygdskyrkorna i Asmundtorp, Örja och Saxtorp.
I Landskrona stadsförsamling föds faktiskt en Lovisa Lundstedt 1768 22/12 (volym CI:4, s. 185) som dotter till fällberedaren Hans Lundstedt och hans hustru Maria Holmström. Jag hade hoppats kunna bekräfta släktskapet genom någon bouppteckning, men åtminstone fadern Hans Lundstedt (som nu kallas sämskmakare, vilket är ungefär samma sak som fällberedare) dör redan 1778 16/10 i Landskrona stadsförsamling, utan någon ålder angiven (volym CI:5, s. 248). Kanske det är möjligt att bekräfta på annat sätt? Både Johannes Sandberg och den förmodade svärfadern Hans Lundstedt var ju inom samma bransch, och dessutom döper paret sin näst äldste son till Hans 1792, vilket stämmer väl in på att han ska ha döpts efter den förmodade morfadern Hans Lundstedt.
846
« skrivet: 2020-01-10, 13:46 »
Snyggt jobbat, Martin! Jag hoppades nämligen få se vad Lennart / Ulla-Britt fått fram om släkten Bredendick, för i min forskning kring Lunds befolkning gjorde jag ett fynd i Lunds domkyrkoförsamlings äldsta födelse- och dopbok – som nästan känns lite för bra för att vara sant, nu när jag ser uppgifterna på Lennarts hemsida:
”[1674] den 20. Nouemb. bleff Johan Bredendick danske skolemesters drenge barn paa brede gade christned naffn, Hans Hindrick, Fadd: Ellene Oluff Snickers, Sophia Bertil Heste Kiøbers peder pedersen paa brede gade, Jacob gulsmid suen, Boel Madtz daatter.” (Lunds domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, vol. CI:1, s. 22).
Denne danske skolmästare Johan Bredendick får inga fler barn i Lund, och tyvärr har jag inte lyckats få fram några andra uppgifter om hans tid i Lund – men sonen Hans Henrik låter ju som en väldig stark kandidat för sedermera adjutanten i Vä. Tyvärr omnämner ”Kyrkornas märkvärdigheter” för Skåne varken gravsten eller epitafium över Hans Henrik i Vä kyrka (för att besvara Olle Elms inledande fråga här ovan 2009), och när jag besökte kyrkan hittade jag visserligen ett par gravstenar som inte omnämns i inventeringen 1830 – men tyvärr var ingen av dem Bredendicks.
847
« skrivet: 2020-01-04, 15:01 »
Vid vilken tidpunkt omnämns denne sergeant Magnus Esphult? Jag lyckas inte finna honom i Lunds stifts herdaminne i anslutning till Äsphults präster, men det låter ju absolut som att han hör dit - såvida han inte är son till någon av Äsphults klockare?
848
« skrivet: 2020-01-01, 16:17 »
Jag kikade ju lite på detta 2011 och kom då bara fram till att det finns en koppling mellan det väldigt ovanliga namnet Lonetta / Lunetta och friherrliga ätten Hamilton af Hageby, genom fröken Lunetta Beata Hamilton (1674–1761). Hennes död omnämns i Inrikes tidningar 1762 15/2 där man kan läsa ”Fröken Lonetta Beata Hamilton död, 88 år gammal, på Råda Gård i Götheborgs Höfdingedöme i sistledne December Månad”, och när Aschebergska gravkoret i Tyska kyrkan i Göteborg renoverades 1899 kunde man läsa i Helsingborgs Dagblad 1899 26/10 att ”I koret finnes äfven en större marmorsarkofag, i hvilken en fröken Beata Lunetta Hamilton anses hvila. Undersökningen af sarkofagen visade, att den inneslöt lemningarne efter en qvinna, men såväl sarkofagen som den inre träkistan sakna hvarje inskription, så man har endast traditionen att lita på, då kyrkoböckerna icke lemna några upplysningar.” När jag sökte runt efter namnen Lonetta / Lunetta och Hamilton fick jag nästan bara träffar på Catharina Lonetta Hamilton samt en Lunetta Maria Lilliehöök, f. Kruuse af Verchou (1688–1728) – som visade sig vara kusin till ovannämnda fröken Lunetta Beata Hamilton. Hur namnet ursprungligen hamnade i denna släkt blir jag inte klok på, men det är ju tydligt att det var omtyckt och hade en koppling till friherrliga ätten Hamilton af Hageby. När och var dog Catharina Lonetta Hamilton, ungefär vilket årtal ska hon ha varit född? Jag har nämligen en svag misstanke om att hon kan vara dotter utom äktenskapet till någon av de adliga Hamilton, och närmast till hands ligger i så fall fältmarskalken Hugo Johan Hamilton (1668–1748), som var son till Catharina Makeléer och bror till fröken Lunetta Beata Hamilton – den perfekta kombinationen som skulle skapa namnet Catharina Lonetta. Hugo Johan Hamilton satt i rysk fångenskap till och med maj 1722 och gifte sig som änkling i juli 1723, så däremellan hade han ju utan problem kunnat få en dotter utom äktenskapet. I sitt första äktenskap fick han en enda son, Carl Fredrik Hamilton (1705–1753) som blev kammarherre, och var ogift fram till 1735 – kanske ännu en kandidat? Dessa personer tillhör ju visserligen den svenska högadeln, men när man kikar på Catharina Lonetta Hamiltons första makars släkter ( https://forum.rotter.se/index.php?topic=75317.0) låter det inte helt otroligt. De båda kusinerna Johan Christopher van Vrelant och Samuel Ziegler var ju livdrabanter och ingick alltså i kungahusets närmaste livvakt, den förras far var handelsman medan den andres far var hovkonditor, och i de båda herrarnas närmaste familj finner man både borgmästare och rådmän – så det var inte vilken släkt som helst som Catharina Lonetta Hamilton gifte in sig i.
849
« skrivet: 2020-01-01, 14:50 »
Det undrar jag också, Anna! Det verkar i alla fall finnas åtminstone ytterligare två släkter Espholt, varav den ena är en sidogren av prästsläkten från Äsphult och den andra härstammar från en av Äsphults klockare. Klockaren Jon Svensson (ca 1647–1707) i Äsphult hade nämligen bevisligen en dotter Johanna (född ca 1684) som vid sin död i Sörby 1753 23/12 kallas ”Jungfrun Johanna Esphult, Klockarens Jon Swensons dotter från Esphult”. Man kan ju därför misstänka att även resten av hans barn kallade sig Esphult eller Espholt, så din Kierstina Jonsdotter Espholt låter mycket intressant i sammanhanget.
I Äsphults katekismilängder 1696–1697 omnämns två döttrar till klockaren, Elsa (född ca 1677) och Kirstina (född ca 1680), och jag har tidigare varit inne på att Kirstina eventuellt är identisk med klockaren Nils Brodds hustru Christina Espholt i Andrarum. Nyligen gjorde jag dock ett domboksfynd som pekar på att klockarhustrun i Andrarum snarare är född 1689 10/3 i Gårdstånga som dotter till ”välaktade” Isak Gregersson Espholt, en son till kyrkoherden Gregers Pedersen Fenie i Äsphult, vars andre son kyrkoherden Christian (som blev kyrkoherde i Gårdstånga) också kallade sig Espholt. Därför passar det bra, och stämmer ju mycket bättre både geografiskt och namnmässigt, att det är Tor Giötmans hustru i Västra Vram som är identisk med klockardottern från Äsphult.
850
« skrivet: 2019-12-26, 01:30 »
Det stämmer! Det tog en liten stund, och det behövs nog mer forskning – men jag är ganska säker på att hejderidaren Samuel Lang (1724–1765) i Ravlunda är son till tunnbindaren Petter Andersson och Elsa Catharina Lang, och alltså härstammar på mödernet från glasmästarsläkten Lang i Lund. Modern är nämligen dotter till akademiglasmästaren Samuel Lang (död 1721 i Lund) och Catharina Pettersdotter Lobeken, och är således syster till den ovannämnde glasmästaren Johan Samuelsson Lang (1689–1734) i Lund. Till en början trodde jag att det var Johans son Samuel (född 1722) som var identisk med hejderidaren, men sedan tog Anna Carlsson reda på att Samuel (född 1722) blev glasmästargesäll och dog redan 1743 i Lund. Det var då jag insåg att det antagligen istället var Samuels kusin Samuel (född 1724) som blev hejderidare i Ravlunda, och mer om detta kan man läsa på släktforskaren Lennart Rosbergs hemsida där han sammanfattar allt vi vet och kommit fram till om hejderidaren, hans familj och ursprung ( http://lennarts.info/AnorFF/htm/FF_F13.htm).
851
« skrivet: 2019-12-23, 22:02 »
Hej Siv!
Jag har funderat vidare kring denne Hederlig, och blir inte heller helt klok på sammanhanget. Artiklarna beskriver ju familjemedlemmarna som en gemensam ”grupp” under benämningen ”tattare”, men innebär detta att de verkligen tillhörde resandefolket eller, som du säger, bara befann sig på samhällets avigsida?
Nationalencyklopedin definierar ordet tattare som ”en nedsättande benämning på den etniska gruppen resande, ibland även på romer”, medan Svenska Akademiens Ordbok skriver att en tattare är en ”medlem av ett (ursprungligen icke bofast) folk (invandrat till Sverige ca 1500) som troddes ha (med romerna gemensamt) indiskt ursprung, resande […]; även allmännare (ofta nedsättande), om person hänförd till en kringvandrande social utanförgrupp”.
Jag läste vidare på internet, och det verkar som att ordet främst användes i just nedsättande ton mot resandefolket, i synnerhet de grupper som hade blandat svenskt och romskt ursprung. Detta verkar stämma bra med vad Riksarkivet skriver på sin hemsida, att ”Vissa forskare menar att resandefolket härstammar från människor som av olika anledningar förskjutits från bondesamhället och därför tvingats ge sig ut på vägarna och försörja sig bäst de kunnat”. För att bäst ta reda på vad begreppet innebär i Hederligs fall, och se om de levt som resande under flera generationer eller ursprungligen kom från bondesamhället, får man nog kika på hans närmaste släktkrets bakåt.
852
« skrivet: 2019-12-23, 22:00 »
Hej Sonny! Så roligt att du gjort framsteg med dessa ”Herbstar”! Eftersom han inte fanns med bland övriga läkare var det alltså som jag misstänkte, och att han examinerats av Kirurgiska Societeten. Så kul att även födelseorten Wismar bekräftas även av denna skrift! Tyvärr verkar det inte som att några kopior av / register till Wismars kyrkoböcker finns i Sverige, utan man får nog börja i Tyskland – vilket ju genast gör det lite svårare, som du säger. När det gäller släktforskning i Tyskland är nog G-Gruppen ( https://www.g-gruppen.net) bäst att utgå ifrån. Jag kikade lite på deras hemsida, och fick då fram att Wismar ligger i dagens Mecklenburg, och enligt deras lista över mecklenburgska kyrkoböcker som förvaras i Zentralstelle für Genealogie i Leipzig så var Wismar en krets med fyra församlingar, nämligen Goldberg (kyrkoböcker 1815–1841), Lübow (kyrkoböcker 1758–1875, begravningsböcker ända från 1562), Neubuckow (kyrkoböcker 1736–1786) och Warin (kyrkoböcker 1804–1849). Det ser alltså ut att börja ganska sent, men jag hittade även en bok av Raymond S. Wright, ”Ancestors in German Archives. A guide to Family History Sources”, del 1 (2009), där man på sidan 472 kan läsa att äldre kyrkoarkiv från städerna Rostock och Wismar (fram till 1760/80) hittar man på stadsarkiven i de aktuella städerna. I Wismars fall ska detta vara Das Archiv der Hansestadt Wismar, som även omnämndes i samband med en fråga om släktforskning i Wismar här på Anbytarforum 2005, då en släktforskare rekommenderade arkivet eftersom det har mycket god service med bra hjälpmedel osv. Jag hittar dock inga exakta uppgifter information om dessa äldre kyrkoböcker eller vilka årtal de täcker, men jag misstänker att G-Gruppen och / eller Das Archiv der Hansestadt Wismar har mer information.
853
« skrivet: 2019-12-23, 13:05 »
Det stämmer, Johan! Jag minns detta lite ovanliga ortnamn eftersom jag själv har släkt i just Hyby socken. Märkligt nog har dock Skånsk ortnamnsdatabas ingen egen post för denna plats, trots att en av träffarna på Vittenberg under Östra Sönnarslöv nämner ”se samma n[amn] i Hyby, Bara h[ära]d”. När man däremot söker i databasen ”Ortnamnsregistret” hos Institutet för språk och folkminnen får man en träff på ”Vittenberg, beb[yggelse]namn, Hyby s[ocke]n, Bara h[ära]d, Malm[öhus] l[än]” som också hänvisar till Göran Hallbergs ovannämnda artikel från 1976 – så där kan man tydligen läsa mer om Vittenberg i både Östra Sönnarslöv och i Hyby.
854
« skrivet: 2019-12-21, 12:54 »
Institutet för språk och folkminnen har en utmärkt databas ”Skånsk ortnamnsdatabas”, och när man söker på Vittenberg% får man bland annat upp en träff som säger att Vittenbergshus(et/en) var ”(ett) torp lydande under Borrestads gård i Ö. Sönnarslöf”. Bland samma träffar får man även upp Vittenberg, som sägs vara en bebyggelse under Borrestad i Östra Sönnarslövs socken, så det bör ju vara där som Vittenbergshuset fanns beläget.
En intressant sak är att en av träffarna på Vittenberg hänvisar till en artikel av Göran Hallberg i Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift 1976 (s. 63), där man tydligen ska kunna läsa mer om historien bakom bebyggelsen Vittenberg och Vittenbergshuset i Östra Sönnarslövs socken.
855
« skrivet: 2019-12-19, 15:56 »
Tusen tack Lars för denna bild, så roligt att få se gamle Hård i färg! Det är ett ståtligt porträtt, och hela hållningen avslöjar verkligen att det är en general vi har framför oss!
Stort tack även till Nils för tipset om Johan Ludvig Hårds memoarer, som jag inte kände till! Det låter ju nästan som att jag borde kika där, med hopp om att fadern omnämns på något ställe. Tanken är att det hela så småningom ska bli en biografi över C. G. Hård, så varje liten uppgift är guld värd!
856
« skrivet: 2019-12-13, 00:52 »
Hej Sonny!
Har du lyckats komma vidare på bröderna Herbst och deras eventuella härstamning från Wismar? Jag har själv kikat i både Johan Fredrik Sackléns Sveriges läkare-historia ifrån konung Gustaf I:s till närvarande tid (1822–1835) och Axel Widstrands något nyare Sveriges läkarehistoria ifrån konung Gustaf den I:s till närvarande tid (4 band, 1930–1935) utan att hitta en enda Herbst, så kanske urvalet har gjorts utifrån medicine doktorsexamen? Jag har även försökt leta på andra ställen, men tyvärr även där utan resultat.
857
« skrivet: 2019-11-07, 18:01 »
Även jag har förgäves sökt denne Petter Bergmans ursprung, och utan framgång försökt reda ut släktskapet med Rasmus Holmgren. Däremot har jag hittat några uppgifter om Bergman i Lunds domkapitels arkiv som kan vara av intresse.
Bergmans tillträde till klockartjänsten i Gylle och Kyrköpinge gick inte helt smärtfritt, utan orsakade en mindre följetong i Lunds domkapitels protokoll. Det hela började med att församlingarnas kyrkoherde Bergling tillsammans med befallningsmannen Lethin kallade en kapellan som skulle få klockarinkomsterna mot att han höll en vikarierande klockare, något församlingsborna inte gillade. De ville hellre ha en ordinarie klockare som kunde undervisa deras barn, och klagade därför hos biskopen i juli 1763 med upprepade klagomål i september samma år. Domkapitlet bad därför häradsprosten Hegardt om att befalla kyrkoherden Berglin att genast förklara varför han nekade sina församlingsbor en ordinarie klockare. Häradsprosten Hegardt stämde därefter träff med församlingsborna i december 1763 angående vem de ville se som klockare, varpå de gemensamt kallade hospitalsklockaren Dahlbom i Lund.
Inte heller på detta önskemål lyssnade Bergling, som genom sin utslagsröst utvalde och tillsatte en helt annan person – ladufogden Bergman. Församlingsborna menade att detta agerande var ”emot all lag och billighet”, och krävde att få Dahlbom som ju hade fått deras röster. Om Bergman ändå lyckades få fullmakt genom ”denna olagliga kallelse” krävde församlingsborna att fullmakten måste återkallas till dess att ”de förelupna olagligheter” hade undersökts vid domstolen. Domkapitlet kunde dock bara konstatera att Bergman mycket riktigt, ”efter beprövad skicklighet”, hade fått fullmakten på klockarsysslan, och därför kunde de inte göra något åt församlingsbornas klagomål – utan rekommenderade att de instämde sin kyrkoherde vid domstolen, om de ansåg att han gjort sig skyldig till något brott (Lunds domkapitels protokoll 1763 27/7 § 12 och 1763 28/9 § 9 i Lunds domkapitels arkiv, vol. AI:40, och 1764 11/1 § 17 i vol. AI:41).
Hur det sedan gick har jag inte lyckats kontrollera, men Bergman fick ju uppenbarligen stanna som klockare i Gylle och Kyrköpinge – och vid den stora undersökningen av Lunds stifts klockare och organister 1780 kunde dåvarande kyrkoherden Pehr Brinck i ett brev till biskopen 1780 14/2 kort och gott konstatera att klockaren var 54 år gammal och hade tjänstgjort i 16 år, samt att ”Åderslå kan thenna Klåckare intet. Uti thes ålagda tienst äger han god kundskap och på tiensten har all[...] upmärksamhet, jämte en anständig lefnad” (Lunds domkapitels arkiv, vol. FIIja:15).
858
« skrivet: 2019-10-29, 22:43 »
Hej Marcus!
Stort tack för dina svar, detta är precis vad jag eftersökte men inte lyckades hitta på egen hand! Den professor som omnämns på de sidor du länkar till angående Rise I har jag även tipsats om via e-post, så jag ska ta kontakt med honom i hopp om information rörande de DNA-testade skeletten.
Ännu en gång, stort tack!
859
« skrivet: 2019-10-29, 22:37 »
Tack själv, Maud! Jag trodde bara att præpositus lånats direkt från latinet och visste inte att det även fanns prepositur, och i SAOB fann jag även prepositus, som i svenska sammanhang mycket riktigt ska betyda kontraktsprost, så nu har även jag lärt mig något nytt
860
« skrivet: 2019-10-29, 20:56 »
Snyggt jobbat, Åke! Jag tänkte inte på att man kan använda de svensk-amerikanska tidningarna för att ”kringgå” Kungliga Bibliotekets stränga bestämmelser om upphovsrätt, men det är ju mitt i prick! Så intressant att få läsa mer om de dramatiska händelserna som ledde fram till hans död.
Siv: ja, det finns mängder av källmaterial utanför kyrkoböckernas värld – sådant som man inte tänker på, och kanske inte ens känner till. Ett sådant material, som dök upp i mina tankar efter att jag skrev mitt inlägg, är de så kallade polisunderrättelserna. De trycktes och har fotats av ArkivDigital, så jag hoppades att herr Hederlig kanske omnämndes där – vilket han mycket riktigt gjorde (1891, två gånger 1897 samt 1899). Där ges många intressanta detaljer, bland annat om hans utseende, kläder och tatueringar (!):
Polisunderrättelser 1891. Nummer 129, publicerad tisdagen den 5 november 1891. Post nummer A:1 (efterlysta personer):
”I N:o 44 D. 6 d. å. senast omnämnde Johan Emil Johansson Hederlig, en för allmänna säkerheten vådlig person, född d. 22/5 69 i Träslöfs socken, något under medellängd, mörklagd, med mörkt hår, skägglös, med ett ärr å högra kinden och vid afvikandet iklädd blå kavajkostym, slokhatt och pjexor, torde noga efterspanas, häktas och förpassas till kronohäktet i Varberg för undergående af ransakning vid Varbergs R. R., rörande af honom med lifsfarligt vapen föröfvadt våld, enligt begäran af stadsfiskal Thenberg i Varberg.”
Polisunderrättelser 1897. Nummer 58, publicerad tisdagen den 18 maj 1897. Post nummer A:1 (efterlysta personer):
”Kringirrande kopparslageriarbetaren Johan Emil Johansson från Allmänningen af Träslöfs s:n, Hallands län, af tattareslägt, 28 år gammal, circa 165 cm. lång, groft bygd med halflångt, ovårdadt svart hår, svarta mustascher och kort kindskägg samt ett mindre ärr på höga kinden och rak näsa, har d. 13/5 inom Bondstorps s:n föröfvat mord å kringresande arbetaren Frans Gottfried Karlsson från Grytås af Byarums s:n och derefter afvikit från orten, iklädd grå kavaj, svart väst, grå byxor med svarta långränder, snörskor och hvita ullstrumpor. Johansson, som på venstra handlofven har bokstäfverna ’J. E. J.’ och öfver tumgreppet å samma hand ett ankare intatuerade, torde för samma brott förpassas och till länsf. i Jönköping införpassas för ransaknings undergående. Då befaras kan, att Johansson ämnar gifva sig af till Amerika, torde han särskildt i hamnstäderna å vestkusten noga efterspanas, enl. begäran af länsm. Blomstrand i Mo härad, Jönk. l. – Johan Emil Johansson-Hederlig, född d. 22/5 69, är efterlyst i N:o 129 A 1 – 91; jemf. Äfven N:o 40 C 1 – 96.”
Polisunderrättelser 1897. Nummer 86, publicerad tisdagen den 27 juli 1897. Post B:1 (häktade personer):
”I N:o 58 A 1 d. å. sist omn. för mord efterlyste Johan Emil Johansson, född d. 22/5 69 i Träslöfs s:n och jemväl der senast skrifven, har d. 20/7 i Varberg häktats för att befordras till ransakning vid vederbörlig domstol, enl. medd. af stadsf. Samuelsson i Varberg.”
Polisunderrättelser 1899. Nummer 21, publicerad tisdagen den 18 februari 1899. Post D:6 (frigivna straffångar):
Förtennare Johan Emil Johansson Hederlig, född 1869 26/5 i Träslöfs [socken] Hallands län, hemort Träslöf, förpassad till Träslöf, straffad för dråp och misshandel, intagen 1897 10/9 på Länsfängelset i Jönköping, frigiven därifrån 1899 17/2.
861
« skrivet: 2019-10-29, 11:30 »
Hej Siv! Via https://tidningar.kb.se fick jag några träffar på händelsen, bland annat i Göteborgs Aftonblad 1908 7/11, 20/11, 25/11 och 8/12. Tyvärr går dessa tidningar inte att läsa online utan endast på utvalda bibliotek, men förstnämnda datum kan man se att rubriken är ”Tattardåd i Träslöf” och att ”Johansson Hederlig af en annan tattare skjuten ett hagelskott i hufvudet” och sistnämnda datum att ”mord å stenarbetare E. Hederlig i Träslöf häktade tattarne Högstedt och… förklarade att fadern dödat Hederlig. Den äldre Högstedt bedyrar emellertid…”. Det ser alltså ut som att händelsen beskrivs ganska ingående i dessa tidningsnummer, och det kan hända att tidningen även hänvisar till aktuell domstol. Det bör vara Himle häradsrätt, och i detta arkiv ska hela rannsakningen med rättegångsprotokoll finnas arkiverade (förvaras på Arkivcentrum Syd i Lund). När det gäller ”Crim.” blir jag mer osäker. Jag vet att större församlingar, såsom Malmö Caroli, har särskilda längder (i anslutning till husförhörslängderna och församlingsböckerna) som kallas ”Kriminalregister”, där dömda församlingsbor listas med uppgifter om brott – men det är väl mindre sannolikt att Träslöv hade så pass många brottslingar så att de behövde en helt egen längd? Jag hittade dock några tidningsnotiser som visar att Johan Emil Johansson Hederlig var inblandad i brottslighet 1897, och kanske är det bland annat detta som ”Crim.” syftar på: Kristinehamnstidningen 1897 29/7. ” Människojakt med hund. Från Varberg skrifves i Vestk.: På grund af anmälan till stadsfiskalen i Varberg från fjärdingsmannen i Träslöf, att en illa känd person, Johan Emil Johansson Hederlig, på sin tid äfterlyst för att i Varberg för omkr. 6 år sedan ha knifskurit två bröder och nu för att ett par månader sedan i Jönköpingstrakten ha skjutit ihjäl en och svårt sårat en annan person, f. n. vistades hos sin fader i Träslöf, blefvo i måndags tre af Varbergs poliskonstaplar beordrade att gripa honom. Dessa fingo frivillig hjälp af kalkbrännaren N. Bernholz, af hvilkens stora, väl dresserade hund man väntade sig god hjälp, något som ock blef fallet. Komna i närheten af det uppgifna stället delade de sig i två afdelningar och nalkades detta. Plötsligt syntes föremålet för deras spaningar hoppa öfver en gärdesgård, antagligen varskodd af en syster, som var ute och plockade bär; hunden släpptes på honom och en af konstaplarna aflossade ett par revolverskott för att skrämma honom. Hunden lyckades genskjuta honom och tvang honom att stanna. Våldsvärkaren, som bar på sig en sexpipig, laddad revolver, blef så häktad och infördes till stadshäktet i Varberg, där han f. n. förvaras.” Sydsvenska Dagbladet 1897 17/8.” Ljus öfver ett gammalt mordmysterium. Till G. H. T. skrifves: Ransakning hölls i lördags i Jönköpings länscellfängelse inför Tveta, Vista och Mo häradsrätt med en häktad ung tattare Johan Emil Johansson från Träslöf i Halland, hvilken är tilltalad dels för i Bondstorps församling begånget mord å en ung tattare Frans Carlsson, Johanssons kusin och bror till hans fästeqvinna, och dels för misshandel å den dräptes fader, tattaren Carl Carlsson, Johansson farbror och far till hans fästeqvinna. Mellan den häktade och hans svärfar hade länge rådt agg, och när de och deras familjer en dag i medio af sistlidne Maj träffade tillsammans undeer sina vandringar, uppstodo bråk och slagsmål med den påföljd att Johansson mot ’svågern’ aflossade ett par dödande revolverskott samt sårade farbrodern med ett skott. Den häktade skilde sig nu från sin fästeqvinna och tog till flykten för att först två månader derefter häktas i Varbergs trakten. Under flykten hade Johansson skrifvit ett bref till sin fästeqvinna, och i detta bref hade han yttrat: ’Om jag kommer in på häkte skall jag ange din far (den sårade Carl Carlsson) för det mord han och Aron (Carl Carlssons bror) begingo för tjugo år sedan i Halland’. Af en händelse kom detta bref i kronolänsman Blomstrands händer. Och med anledning af denna här anförda passus i brefvet, gjorde hr B. förfrågningar i Halland och erhöll det svar från kronolänsman Ankarloo i Köpinge, att för 20-25 år sedan hade en man vid namn Aron från Falkared i Sebbarps socken under skogskörslor i Arnäs eller Vräk af Ullareds socken blifvit af tvenne tattare så svårt misshandlad, att han strax derefter dog på lasarettet i Falkenberg. För dådet misstänktes tvenne tattare ’Claras Calle’ (det är just ofvanberörde Carlsson) och Aron Hederlig. Vid rannsakningen upplyste den häktade, att inom det tattareband, hvilket han och hans hustru tillhöra, är det allmänt kändt, att de båda bröderna begått detta dråp eller mord. Carl Carlsson skulle ha infunnit sig såsom målsegare vid den i lördags hållna ransakningen, men han uteblef. Nu skall han emellertid efterspanas och häktas. Brodern Aron Hederlig lär också finnas qvar i lifvet, men hvars han vistas, det var den häktade obekant. Men hvar finnes något vittne mot de två bröderna? Jo, det skall finnas en qvinna vid namn Clara Videgren, Carl Carlssons f. d. fästmö. Sålunda synes det ändtligen ha kommit ljus öfver ett gammalt mord eller dråpmysterium. Men säkert är, att det kräfves ett Sisyfusarbete för att få de båda bröderna lagförda och dömda.” Det finns även en notis i Hallandsposten 1904 24/10, som inte heller går att läsa online men där man kan skymta ”Till lasarettet infördes i förgår Emil Hederlig från Träslöf, hvilken…”, så kanske även där finns något att hämta.
862
« skrivet: 2019-10-27, 11:27 »
Hej Eva! Vilken innehållsrik dödsnotis! Tänk om man ändå hade haft sådana för alla sina förfäder Jag tyder den såhär: ” Personalier d: 20 SeptembrSedan wi på denna dagens morgonstund, hafwa til sin graf och lägerstad beledsagat en wår i Herranom afliden Christendoms Syster, – i lifstiden ärliga och dygdesamma Hustro, nu hos gud Saliga Hustru Elisabet Anders dotter ifrån Lisiö Bruk, willja wi efter antagen Christelig och loflig plägsed i korthet berätta om Hennes födelse til werlden, stilla förda wandel här på jorden, samt Sahl. död och utgång af denna tåredalen. Hwad fördenskull denna wår Christendoms Systers födelse widgår, så är Hon af ärbara och Christeliga föräldrar född i Säfwitsbo och Söderberckes församling år efter Christi Börd 1707 d: 1 Octobr, – Fadren war för detta Landtbonden Ärlige och Beskiedelige Anders Ersson från förenämde Säfwitsbo, Modren war ärliga och dygdesamma Hustro Carin Andersdotter dersammastädes. Hwilka Hennes K. föräldrar läto sig angelägit wara, at strax derpå befordra henne til dop och Christendom, hwarmedelst hon blef uptagen uti nådeförbund med sin frälsare, som henne nu uti närmare förening up til sig tagit at få glädjas med honom i alla ewighet. Wid tiltagande åren hafwa desse Hennes K. föräldrar låtit sig angelägit wara, at låta lära Henne wäl läsa i bok och underwisas i sin Christendoms stycken, som ock uptuchtadt henne til Christeliga dygder. I tjenst hafwer hon warit hos ärligit folck, under hwilken tjenst hon warit trogen och flitig. Efter den Högstes allwisa behag och skickelse inträdde Hon i et Christeligit Ächtenskap år 1734 d. 31 Junii, med sin i sorgen efterlemnade Man Hammarsmeden ärlige och förstånde Per Hansson Spennare från Lisiö bruk, med hwilcken hon i all wänlighet hafwer sammanlefwat uti 27 år, 2 Månader och 2 weckor, denna deras liufliga sammanlefnad hafwer gud behagat wälsigna med 5 Barn, 1 Son och 4 döttrar, af hwilcka 1 dotter är för detta ingången i de sällas frögdeboningar men de andra lefwa, hwilka med sin K. fader detta dödsfall högeligen beklaga. Beträffande denna wår Christendoms Systers Lefwerne så hafwer hon i stillhet och med mycken sacktmodighet sökt denna onda och bedröfweliga werlden wäl igenomgå. Hennes siukdom widgående så bestod den af en swår hufwudwärck, af hwilcken siukdom hon stilla och förnögd afled d. 14 sidstl. hujus, när hon i denna tåre och jämmerdalen hafwer lefwat uti 53 år, 10 månader och 2 weckor. Testamente betalt – 6. Til de fattiga – 2."
863
« skrivet: 2019-10-26, 14:16 »
Ja, så har jag alltid uppfattat det, men för säkerhets skull googlade jag lite nu – och fann (lite överraskande) svaret i Svenska Akademiens Ordbok, som anmärkning till uppslagsordet domine ("hederstitel för person af det lärda ståndet: herr(e)”): ”Inom lärda och kyrkliga kretsar användes långt in i nyare tid latinets dominus (ofta förkortadt dom. eller dn. eller d.) såsom hederstitel för person af det lärda ståndet”.
Båda SAOB:s citerade exempel där dominus använts gäller präster, och det stämmer ju bra med hur vi själv har uppfattat det i kyrkoböckerna?
864
« skrivet: 2019-10-26, 12:11 »
Jag instämmer helt i din tydning, Maud! I Lunds stift har jag ofta sett att häradsprostarna titulerades præpositus, så det verkar som att den kyrkoherde som Henricus tjänstgjorde hos vid vigseln även fungerade som häradsprost. Det där dominus hör ihop med brudgummen, så genom att klämma in ett kommatecken utläser jag det som Adjunctus Præpositi, Dominus Henricus Bratz, alltså ”Häradsprostens adjunkt, herr Henricus Bratz”.
865
« skrivet: 2019-10-25, 14:01 »
Hej Ola!
Jag instämmer i att det i Kristianstads stadsförsamling AI:1 (1809–1814) står ”Xstad” som födelseort på Anna Catharina Lund, alltså Kristianstad. Med tanke på dödsnotisen 1755 är hon dock mest sannolikt inte dotter till tunnbindaren Magnus Lund, men det finns en annan god kandidat – nämligen den Anna Catharina Lund som föds 1754 6/11 i Kristianstads stadsförsamling som dotter till hattmakarmästaren Anders Lund och hans hustru Sissela Persdotter (Kristianstads stadsförsamling CI:5 (1750-1766), sid. 68).
Jag lyckas tyvärr inte bekräfta att det verkligen är rätt person, men till skillnad från tunnbindaren Magnus Lunds dotter når åtminstone hattmakarmästaren Anders Lunds dotter vuxen ålder. Hans bouppteckning 1771 29/10 berättar nämligen att han efterlämnade ”jemte sin maka änkan Hustru Sissela Pehrs doter en enda doter Anna Chatarina på 17de åhret” (Kristianstads rådhusrätt och magistrat FIa:172), sid. 71).
866
« skrivet: 2019-10-24, 11:06 »
Hej igen!
Det första äktenskapet ingås tydligen i Bjäresjö socken (annexförsamling till Ystads S:t Petri församling) 1737 15/11: ”wigdes skomakaren Mäster Truls Perss: Lejonström mäd mön Anna Catharina Jonasdot: Walter” (Bjäresjö kyrkoarkiv CI:1 (1690-1746), s. 63). I Bjäresjö föds dock inga barn, men vad jag kan se från dina tidigare inlägg så får paret en son i Trelleborg 1738?
867
« skrivet: 2019-10-24, 11:04 »
Hej Bo!
Då jag forskar kring klockare i Skåne är även jag nyfiken på denna familj, eftersom Elna Margareta Leijonström (född 1751 14/5 i Ystads S:ta Maria, död 1831 22/5 i Gylle) gifte sig 1780 6/10 i Villie med dåvarande kammartjänaren på Rydsgård, sedermera klockaren i Gylle och Kyrköpinge, Petter Högstedt (född 1747 5/6 i Villie, död 1823 7/12 i Gylle). Elna Margareta var dotter till skomakarmästaren Truls Leijonström och Catharina Walter i Ystad, som jag ser att du skrivit om här på Anbytarforum (bl.a. under Socknar → Ystads Sankta Maria → Catharina Walter).
Det kan dock inte vara denne Truls Leijonström som är fadder i Ängelholm 1793, för han dör redan 1776 12/9 i Ystads S:ta Maria av ålderdom och bräcklighet, 63 år gammal, och begravs 22/9 (Ystads S:ta Maria F:5 (1772–1815), s. 12v). Namn- och åldersmässigt skulle det ju dock kunna vara en sonson från första äktenskapet? Familjen omnämns i Sven Carlquists bok Ystadsläkter under trenne sekler (Ystad, 1977), s. 120 (de exakta datumen har hämtats ur kyrkoböckerna för någon av Ystads två församlingar, S:ta Maria eller S:t Petri – Carlquist anger dock sällan vilken det rör sig om):
”Truls Leyonström, f. o. 1713, död 1776 12/9, 63 år. Skomakarmästare. Bodde 1753 å nr 214 i kv. Thor.
Gift 1:o med Catarina Walter, f. o. 1714, död 1768 14/1, 54 år.
2:o 1768 2/12 med Margareta Olofsdotter Åström, f. o. 1744, död 1778 12/3, 34 år.
Barn:
Bengt f. o. 1739, död 1788 6/5, 49 år, skomakare. –
Niclas f. o. 1745, död 1801, svagsint och fattighjon. –
Elna Margareta f. 1751 14/5. –
Elna Catharina f. 1770 28/9. –
Fyra barn döda i späd ålder.”
868
« skrivet: 2019-10-21, 11:38 »
Tusen tack Bo och Yvonne för era uppgifter och kompletteringar - nu har jag lite mer att gå på! Via mail fick jag dessutom veta att Benjamin Palumbus omnämns i både Marcks von Württembergs konceptgenealogier och Åkersteins genealogier över introducerade ätter (bägge hos Riddarhuset), under broderns, amiralitetsöverkommissarien Samuel Palumbus’ adlade ätt Gripenklo. Där framgår det att Benjamin åtminstone hade barnen Beata (gift första gången med en kompaniskrivare, gift andra gången med kompaniskrivaren Berg), Anna, Carl (styckjunkare, död ogift i Stettin) och Magnus (tog efternamnet Lund, överskeppare vid amiralitetet).
869
« skrivet: 2019-10-20, 21:40 »
Hej!
Jag har roat mig med att undersöka ”Archaic DNA” hos Gedmatch, och fick då två skånska matchningar som såg intressanta ut:
RISE98, Lilla Beddinge 56, man, DNA-test från en tand, ca 3736 år gammalt.
RISE174, Oxie 7, okänt kön, DNA-test från en tand, ca 1521 år gammalt.
Mer information än så lyckas jag inte få fram, men jag skulle gärna vilja hitta publikationer där man kan läsa mer om skelettfyndet och de eventuella arkeologiska undersökningar som hållits i samband med fynden. Jag testade att leta i Riksantikvarieämbetets databas Fornsök under socknarna Lilla Beddinge och Oxie, men lyckades tyvärr inte länka något fornfynd till de båda DNA-testerna – så jag hoppa att någon annan haft större framgång?
Stort tack på förhand!
870
« skrivet: 2019-10-10, 12:06 »
Hej Peter!
”[den] 26te [dog, och den] 31ste Begrofs från S[ödra]: Först[aden]: Huset No 53. Borgaren och Krögaren Nils Johnsson 44 ½ år gammal död af Tärande Sjukdom, Begrafwen å Borg[erliga] Begraf[ning]s platsen. Gift.”
871
« skrivet: 2019-10-08, 16:08 »
Hej!
Har någon stött på namnet Palumbus i Östergötland? Jag är främst nyfiken på Benjamin Palumbus, döpt 1634 26/4 i Östra Husby socken och son till kyrkoherden därstädes, magister Samuel Palumbus och hans hustru Anna Jonsdotter (Linköpings stifts herdaminne. D. 3, Linköping, 1919, s. 379). Benjamin blev student i Uppsala 1650 och tillträdde som befallningsman i Frosta härad i Skåne i början av 1659 (Alf Erlandsson, Skånska generalguvernementet 1658-1693 och dess arkiv, s. 213), för att sedan bli syndikus (stadssekreterare) i Lund. Han kallas även häradshövding och borgmästare i Lund (Odén, Klas, Östgötars minne. Biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595–1900, s. 45), men frågan är om åtminstone borgmästartiteln kan har varit titulär.
Ännu vid skiftet efter hans hustru i Lund 1675 30/11 kallas han i varje fall syndikus, och i en sammanfattning över omyndiga barns arv i Lund sägs det att Benjamin Palumbus och hans hustru efterlämnade sju gemensamma barn, vars arv bestods i två bondgårdar i Östra Jylland (i Danmark), samt att fadern flydde med alla sina barn ”åt Sverige” när danskarna stormade in i Skåne i juni 1676 (Lunds rådhusrätt och magistrat FIIa:1 (1647–1687), s. 40, 63 och 149). ”Sverige” innebar tydligen Östergötland, för enligt Östgötars minne, s. 45 ska Benjamin Palumbus ha dött i Söderköping 1678, där han även begravdes i augusti samma år.
Jag hittar dock inte hans dödsnotis i Söderköping, inte heller någon bouppteckning. Sju barn är ju dessutom en ganska stor barnaskara, ändå hittar jag inte någon av deras vidare öden. Finns det någon som har mer information om denne Benjamin Palumbus, hans namnlösa hustru och de sju barnen som levde 1675 och tydligen följde med fadern till Östergötland?
872
« skrivet: 2019-10-05, 16:24 »
Tillfällighetsfynd ur Igelösa församlings kyrkobok 1731 (Igelösa CI:1 (1707–1801), s. 48v):
”Jun: d 24. Fest:o S. Joh: Bapt: Begrofz ett främmande Barn wid Namn Elisabeth Claesd:r Kiemner, som blef dödt til Sören Larssons: Hwars Fader war Fändricken i LandsCrona Claes Kiemner, Modr: Caisa Heslunander, barnet war halft åhr gammalt”.
873
« skrivet: 2019-09-30, 11:00 »
Hej Ann-Charlotte!
Jag har själv forskat lite smått på denna familj, och blev också glatt överraskad när jag snubblade över den där släktutredningen hos Projekt Runeberg. Den är verkligen detaljerad och noggrann, och som du säger är det ju ingen tvekan om att uppgifterna stämmer överens – jag skulle absolut våga säga att utredningen är tillförlitlig.
Var kommer du själv in på familjen Norberg? Jag vill minnas att släktutredningen är väldigt innehållsrik med släktled både kors och tvärs, men det kan ju hända att jag har kompletterande uppgifter åt dig, från min forskning kring Lunds befolkning.
874
« skrivet: 2019-09-25, 17:17 »
Jag får det till att Ingar ”Christnades hemma propter ægridudinem”, och det första ordet betyder i varje fall ”med anledning av”. Det senare ordet finner jag endast i enstaka gamla lärda 1600-talsskrifter på latin, men när jag började stycka upp ægridudinem (aegridudinem) fick jag till slut en träff på aegris som ledde vidare till grundformen aeger, som bland annat kan betyda ”sjuk person”. Det verkar alltså som att Ingar döptes hemma på grund av någon form av sjukdom, kanske ”för svaghets skull” som man ju annars ser så ofta i födelse- och dopböckerna? Förhoppningsvis kan någon leverera den fullständiga översättningen av ægridudinem.
875
« skrivet: 2019-09-20, 14:36 »
Hej!
Din sidhänvisning hade blivit fel, det ska vara 228 istället för 288; hänvisningen till hfl. är i varje fall ”N: Fst. N:o 65” och sidnummer 277, så du hittar familjen Runqvist på Norra Förstaden nr. 65 i Landskrona stadsförsamling AI:53 (1871-1875), sidan 277.
876
« skrivet: 2019-09-13, 10:35 »
Hej Werner!
Jag tyder notisen såhär:
”[1712. Åhrs afledne,] Långefredag d: 18. Aprilis jordades Anders Henrichsson i Benesta, som A:o 1644. wid Påskatijden war född i Öfraby Faderen Henrich Andersson, Moderen Margretha Jöns dotter Baptizat[us] et bene[m] educat[us] [”döpt och väl undervisad”, min anmärkn.] war hoos föräldrarna 30. åhrs tijd, då faderen dödde, stadde han hans gård, och begaf sig första gången i Ächtenskap med Pijgan Karna Jacob Klockares härsammastädes dotter, som efter nästan Et åhrs förlopp med sitt foster dödde i Barns-Nöd. Andragången i Ächtenskap med Pijgan Karna Nills Pehrsson Bangs dotter af Tågerup, och ledfde de sam[m]an i 23. åhr, aflade 9. Söner och 3 döttr som nu alla äro döde, allenast En son lefwer, Efter dennas död 3die gången i Ächtenskap med Pijgan Ellna Johansdotter af Tommelilla, hade henne 13 åhr, aflade 6. söner och 3 döttrar alla nu döda. Blef siuk Dom: Judica, dödde Lögerdags Natt d. 12 Aprilis, war 68. åhr och nästan 14. dagar gaml.”
877
« skrivet: 2019-09-12, 17:23 »
Hej Anna-Carin!
Jag kikade i Isbergs samling (som finns i original på Malmö stadsarkiv, men som även digitaliserats hos ArkivDigital) och kunde tyvärr inte hitta några anteckningar om Johan Meinicke – men desto mer om hans hustrus släkt. Denna hustru, som mycket riktigt var änka efter bryggaren Jöns Persson Brandt när hon ingick äktenskap med Meincke, hette tydligen Kirstine eller Christina Jacobsdotter, sedermera kallad (kallade sig?) Christina Jacobæa, uppenbarligen efter brodern Johannes Jacobæus som blev kyrkoherde Kropp och Mörarp. Detta är vad som står om familjerna i Isbergs samling:
”Bryggaren Jöns Brandt
född … : skifte 1691 28/3
gift… med…
1) ...
född …
barn: dottern Sissela – född 1673 – lefde 1691
sonen Per Jönsson ” 1678 ”
2) [/size]Kirstine Jacobsdotter – fader skom. Jacob Rasmusen; moder…
född… : var 1695 omgift med Johan Meinicke
”Skomakaren, tingman 1661, 62, 63, 69
[/size]Jacob Rasmusenn
född i Lybeck 1627; begr 17/12 1712; 85 år 4 m. fader Rasm. Jacobsen.
Bisittare i Kämnersrätten 1692-1696
1692 egde han iboende gården No 514 vid St. torget
1715 19/3 (Rr) hans gård 514 vid torget skulle värderas
gift med
[/size]Anna Jacobsdotter
född 1640; död /10 1700; 60 år 10 d.
barn:
dottern Christensa Jacobsdotter född 24/12 1675; gift med skom. Christen Marcusson
sonen Johannes Jacobaeus var 1703 kyrkoherde i Kropp och Mörarp
dotter Magdalena Jacobsdotter gift med tullnären Christian Stare.
1695 18/11 (Rr) Jacob Rasmusens måg Johan Meinicke
1691 6/7 ( ” ) var han laugverge för sin dotter, Jöns Brandts enka
1696 4/11 (Rr) tager han afsked såsom bisittare i kämnärsrätten”.
I samband med uppgifterna om Christina Jacobæas far hänvisar Isberg till Malmö rådhusrätts dombok 1726 31/1, som mycket riktigt tycks bekräfta att hon var dotter till Jacob Rasmussen och sedermera blev gift med (och änka efter) fältskären Johan Meinicke (Rådhusrätten i Malmö 1, vol. A1AA:79 [1726], sid. 73):
”på hwad sätt afledne Jacob Rasmussons arfwingar tagit arf, som skriften exhiberad ad acta widare utwisar. Härwid upwistes ett kiöpebref dat: d 4 Feb:r 1717, medelst hwilcket afledne StadzFältskiärens Johan Meinickes Enckia Christina Jacobæa och Fendrickens Halsiers hustru Anna Jacobæa försåldt afledne Jacob Rasmussons gård til giördelmakaren Hök för 340 D:r”
878
« skrivet: 2019-09-11, 22:56 »
Enligt Svenska Akademiens Ordbok (jag gissar att detta även gällde under danska tiden) användes titeln assessor ”om bisittare i domkapitel eller konsistorium”, med en hänvisning till titeln konsistorieassessor. Som exempel anges bland annat ett citat ur en förordning från 1687 som säger att ”Uti Upsala Dom-Capitel, præsiderar Erchebiskopen, och hans Assessorer äre Professores Theologiæ”.
Som jag förstått brukade assessorerna i universitetsstädernas domkapitel (Uppsala, Lund) oftast vara teologie professorer, medan de stift som saknade universitet fick hålla till godo med "vanliga" präster i sina domkapitel - vilket ju stämmer väl in på ditt exempel, med prästen i Visby. Huvudsaken var att biskopen, som ordförande i domkapitlets så kallade konsistorium, kunde få samråda med några kloka prästvigda herrar i allt som rörde stiftet och kyrkoväsendet (äktenskapsmål, kyrkobyggen, prästtillsättningar, klockarval osv.).
879
« skrivet: 2019-08-29, 20:28 »
Det svårlästa ordet ska nog vara trelning – om man slår upp ordet trälning i Svenska Akademiens Ordbok hänvisas man i alla fall till verbet ”träla”, som sägs vara ett utdött ord med betydelsen ”med hjälp av häst: dra eller släpa (båt)”.
880
« skrivet: 2019-08-26, 19:28 »
Hej Per!
Det var en ruskig notis; jag tyder texten såhär:
”Chirstin. Jan Erss[on]s et ux[or]e [och hustrun] Cathar. Ersd[otte]r ifrån Plogsbo, är född d. 11 Jul. 1765. warit siukel[ig] råkade näst för sin död, el[le]r dagen föruth falla baklänges öfwer en Tina med het luth uthi, men blef straxt af modren upryckt, så at man kan ei wel tilskrif[wa] döden then händelsen, utan thess förra barnakrämpor. Hon dog d. 31 Oct[obe]r, och begrofs d. 5 Nov[embe]r”.
881
« skrivet: 2019-08-21, 19:47 »
En sån intressant historia! Jacob Sylvius hade tydligen gjort Margareta Eriksdotter gravid under äktenskapslöfte, och på grund av detta löfte hade magistraten tillsammans med konsistoriet (domkapitlets domstol) bestämt att paret måste fullborda sin ingångna äktenskapsförbindelse genom vigsel. Detta var Jacob emellertid inte alls intresserad av, och därför fick stadsvakten se till att han infann sig och genomförde vigselakten. Jag tyder notisen såhär:
”Dito 1670. Wigdes efter skrefne personer, hemma effter magistratens förordningh, ty brudgumen, Jacob Nilss. Sylvius, födder i Nyland, och Pärno Sochn, dher hanss fadher Kyrckio Herde är, wille Inthe fullborda sin lofwen, uthan stadz wachten achtadhe honom, så länge till dhess dhee blifwe wigde, och dhe wigdes uthan lyssningh, i nödhfall, Dock effter præses Consistorij befalningh /. som till förände sluthitt hafwa, at dhee skulle hafwa hwar Andra /. Henness Nampn är Margareta Ericks dotter, födder här i försambl. hon haf. Tient hooss Cemnären Wälachtatt Wichman Anderson, i några åhr, och Anno städdess medh, hooss förnämbdt folck /. Hon haf. och lijthett till förände födt barn, medh bemälte sin nu blifwandhe Echta man, undher Echtenskapss lyffte, som sagt är /. Hennes wittne är hennes egen modher.”
882
« skrivet: 2019-08-13, 21:59 »
Det ser mörkt ut; något porträtt på Sara Helena Hultman omnämns inte alls, men över hennes make, Storebro herrgårds grundare Claes Henrik Fries (1778–1849), omnämns två porträtt i Index över svenska porträtt 1500–1850 i Svenska porträttarkivets samlingar (band 1, Stockholm, 1935, s. 291) som bägge ägdes 1935 av kamrer E. Fries i Norrköping:
”Bröstbild fas till vänster. svart. rock vit väst. Gouache. (J. E. Bolinder 1807), 5,5x5,5. […] 1921:706.
Midjebild. fas till vänster. svart. kostym (N. Andersson 1844) 33x29. […] 1921:708.
Tyvärr avbildas inte dessa porträtt i boken, så det är inte möjligt att jämföra dem med porträttet på Storebro - men om nu Storebro-porträtten eventuellt föreställer herrgårdens grundare så låter det ändå märkligt att de inte skulle varit kända av Statens porträttarkiv 1935, särskilt om vi antar att sådana måste ha hängt där sedan grundarna bodde på herrgården?
883
« skrivet: 2019-08-09, 03:00 »
Vilka vackra porträtt! Storebro herrgård uppfördes tydligen 1824 av brukspatronen på Storebro bruk, assessor Claes Fries (1778–1849) och hans hustru Sara Helena Hultman (1784–1876), och rent åldersmässigt kan det nog stämma. Jag funderar på om man kan hitta detta par i bokserien Index över svenska porträtt 1500–1850 i Svenska porträttarkivets samlingar (1935-1943), som finns på de flesta större porträtt? Om man t.ex. letar upp Claes Fries i indexet och ser att beskrivningen av hans eventuella porträtt stämmer överens med det nuvarande porträttet på Storebro (porträtten avbildas tyvärr sällan i böckerna), och det dessutom står att hans porträtt hängde på Storebro herrgård på 1930-, 40-talet - ja, då är ju saken biff!
884
« skrivet: 2019-07-30, 15:12 »
Ett sånt intressant fynd, Inge! Jag tyder det såhär:
”Rusthållarne Påhl Mårtenss. Och Trued Ipss. [Jeppssons] Tienare Nills Appelgren för Stefwie [Stävie]. Förra Ryttaren död utj Oct: 1711. I stellet skaffat utj Nov. samma År Nills Appelgren Skåning och ifrån Kieflinge S[ocke]n 20 År g[amma]l gifft. Hästen liusbrun med stiern och wänster hwijt bakfoth 4 År g[amma]l”.
885
« skrivet: 2019-07-29, 22:51 »
Hej Hanna!
Eftersom det rör sig om ett mord bör utredning och eventuell rättegång finnas nedtecknad i Torna häradsrätts urtima dombok 1843, som finns i Torna häradsrätts arkiv, volym AIb:25 (protokoll vid urtima ting och extra förrättningar 1843-1844) och förvaras på Arkivcentrum Syd i Lund. Händelsen beskrivs dock även i dåtidens dagstidningar, bland annat i Aftonbladet:
Aftonbladet den 25 juli 1843:
”Malmö d. 18 Juli. Enligt hvad kronofogden Klint uti rapport till landshöfdingeembetet inberättat, har inbrott natten emellan d. 11 och 12 dennes ytterligare skett hos husmannen Nils Pehrsson i Stora Bjellerup, hvarest rånarne, sedan de först ihjälslagit Nils Pehrsson, tillgripit åtskilliga klädespersedlar och ett silfverfickur. Uti den efterlysning, som Konungens Befallningshafvande utfärdat för mördarnes upptäckande, göras länets invånare uppmärksamme på nödvändigheten att hafva noga tillsyn å kringstrykande personer.”
Aftonbladet den 28 juli 1843:
”Äfven tror man sig vara mördade husmannen Nils Pehrssons i Stora Bjellerup baneman på spåren. Denne skall vara en från korrektionsinrättningen för någon tid sedan lösgifven 18:årig pojke, hvilken numera öfvergifvit sin tjenst och i förra veckan varit synlig i Lund, der han för en hustru, med hvilken han varit bekant, skall hafva visat ett silfverfickur jemte några uti en pung förvarade silfverpenningar. På hustruns fråga, hvar han åtkommit det der, lär han hafva svarat undvikande, men imedlertid upplyst att egaren af honom erhållit en sådan ’pannknäpp’, att han ej vidare hvarken rör tungan för att sqvallra om hvad han förlorat eller öppnar ögonen för att igenkänna sakerna.”
886
« skrivet: 2019-07-23, 20:52 »
Hej Inger!
Det står att ”Martii d 1. Begrafwit Adels Ryttarens Cnut Hellströms döfödda Son i Hästehagen.”
887
« skrivet: 2019-07-15, 16:56 »
Snyggt jobbat Andreas! Det låter utan tvekan som att du hittat rätt familj, och dessa uppgifter bekräftar ju vad som senare sägs i domböckerna. Jag vet inte hur vanligt namnet Erland var i Småland på den tiden, men det känns som att det antyder en koppling mellan familjen på Holmesås och prästsläkten Karström. Jag lyckas dock inte heller hitta några patronymikon på Brodde eller hans hustru, vilket ju gör det ännu svårare att ens skapa hypoteser. Jag håller tummarna för att någon kanske stött på familjen i domböckerna för Tolgs socken (Norrvidinge häradsrätt?).
888
« skrivet: 2019-07-03, 17:48 »
Hej!
Det var en knivig notis, men jag får det till att ”Dmica 3tia Adv: Christnades Mårten Anders Son Lars Fad: Nils Kl: hust Matz Knudtss: ibd Anna Elisabet H: Matss: hölt honom öf doppet”, alltså att den tredje söndagen i advent 1698 döptes Mårten Anderssons son Lars, faddrar var Nils klockares hustru, Mats Knutsson från samma ställe samt Anna Elisabet herr Mats’ hustru som höll barnet under dopet.
889
« skrivet: 2019-07-03, 17:41 »
Hej Inger!
Ibm på Sandby Nr 1 i 1746 års mantalslängd är "Lars Hansson H", alltså Lars Hansson med sin hustru.
890
« skrivet: 2019-07-03, 12:04 »
Hej Andreas!
Jag har forskat lite kring de skånska Karström, och även om det inte är ett direkt svar på dina frågor så kan jag åtminstone bidra med att kyrkoherdens son Erland Karström (född 1696 6/11 i Tolånga, kallas inspektor på Örtofta 1733, begravd 1744 8/6 i Örtofta) inte är identisk med den kontrollör som omnämns som Maria Karströms bror i Medelstads häradsrätts dombok 1726 19/2 – kyrkoherden Sven Karström i Västra Alstad har för övrigt inte heller någon dotter Maria, enligt Lunds stifts herdaminne (band 3, s. 183).
Kontrollören är snarare identisk med den Erland Carström som man finner i Gunnar Bergströms bok Stora sjötullen & Lilla tullen i Skåne, Halland och Blekinge samt på Gotland 1658–1765 (Lund, 1958), s. 37. Här kallas han dock Carlström, vilket han även gör vid dotterns dop 1729, men vid döttrarnas dop 1733 och 1736 kallas han Carström. Han ska ha varit jaktlöjtnant på Barösund innan han 1726 31/8 (uppgift hämtad ur Karlshamns tullarkiv) transporterades till Karlshamn, och med sin hustru Beata Juliana Österberg får han två döttrar i Karlshamn, Anna Maria född 1729 17/7 (CI:2, s. 31) och Elisabet Margareta döpt 1733 31/3 (CI:2, s. 45). År 1733 blir Erland Carström kontrollör vid Stora Sjötullen i Strömstad, en tjänst han innehar ännu tre år senare då hans dotter Brita Sofia föds 1736 3/2 i Strömstad (C:1, s. 136).
Därefter tappar jag dock spåret; Gunnar Bergströms bok nämner ingenting om Erlands ursprung eller födelsedatum, och när sjötullen i Strömstad år 1765 börjar sända in de så kallade personella berättelserna (där tulltjänstemännen själva får berätta om sin bakgrund och karriär, och inte sällan anger både ålder och födelseort) finns Erland inte längre kvar som tjänstgörande i Strömstad (Äldre centrala tullarkiv; Överdirektören vid Sjötullen (Generalsjötullkontoret), Huvudarkivet E1 Personella berättelser och anmärkningspunkter avgivna av sjö- och gränstullkamrarna, volym 1, sid. 132).[color=rgba(0, 0, 0, 0)][/color]
891
« skrivet: 2019-07-02, 12:00 »
Hej Svein!
I Eda socken i Värmland, Sverige, finner man i husförhörslängden 1896-1905 (Eda AIIa:2, sidan 572) Kerstin, född 1876 25/5 i Eda, som bor hemma hos sina föräldrar backstuguhjonen skomakaren Hans Persson (född 1841 13/10 i Eda) och Stina Andersdotter (född 1848 6/1 i Gunnarskog). Kerstin utflyttar till Kristiania 1899 12/7, så detta är med största sannolikhet rätt person.
892
« skrivet: 2019-06-28, 22:31 »
Hej Åke! Ett sånt intressant fall, både ur släktforsknings- och historieforskningssynpunkt! Som gammal historiestudent med fokus på just äktenskapslagstiftning kunde jag inte låta bli att skriva av samtliga fem notiser + bilagor, och förhoppningsvis kan du använda min avskrift som läsövning. Jag instämmer verkligen i att just 1800-talsstilen emellanåt är väldigt svårläst, och särskilt i målet den 12 maj 1815 används de där knappt urskiljbara varianterna av ”m” och ”n”, som du så pricksäkert uttryckte det. Inte sällan försvåras dessutom tydningen genom de många ålderdomliga orden och ologiska förkortningarna, men det gäller bara att läsa, läsa och öva, öva, och till slut sitter det. 1815 15/1, § 69.H: Kr[ono]B[e]f[allningsman]nen Sandahl har efter angifwelse af Soldaten En i Möcklehults Soldattorp, till detta Ting instämt denne sednares hustru Carin Månsdotter derstädes och gifte mannen Sven Bengtsson i Möcklehult Wästreg: i påstående om answar för det de med hvarandra skola öfwat dubbelt hor. Wid målets upprop infunnit sig samtelige Parter utom tilltalade hustrun för hwars uteblifwande det förfall anmältes, att hon af sjukdomssvaghet är hindrad sig inställa. Soldaten En uppgifwer att anledningen till hans angifwelse är den, att under det han warit i fält commenderad, hans hustru wid Wallborgsmässotiden förlidet år låtit, enligt i orten gångbart rykte, lägra sig af hans Rotebonde tilltalade Sven Bengtsson i Möcklehult, och den 23 sistl. Januarii framfödt ett ännu lefwande Flickobarn; hwilket brott En säger sig icke kunna förlåta hustrun, utan önskar att från henne blifwa skiljd, enär han, efter inhämtad kännedom om detta förhållande, ej med hustrun haft något samlag. Sven Bengtsson, från Domstolen åtwarnad att samwetsgrant uppgifwa om han är skyldig till det mot honom angifna brott, förnekar enständigt detsamma, under yttrande att han är gift och har sju barn med sin ännu lefwande hustrun, som alltid med honom umgåts förtroligt och på ett sätt värdigt äkta makar, så att han aldrig haft anledning hvarken att wara missnöjd med hennes uppförande eller till en sådan otrohet, som mot honom nu är angifven. Åklagaren företedde ett af Fjerdingsmännen Anders Jacobsson och Peter Jacobsson i Möcklehult den 6te i denna månad utgifvet bevis, hwaraf inhämtas, att tilltalade hustruen Carin Månsdotter derstädes undfått del af den å henne i detta mål ågångne stämning, samt påstår derföre å bemälte hustru böter för upprops försummelse; hemställande derjemte, om ej, då de af honom nu inkallade och närvarande wittnen icke lära för denna orsak få afhöras, detta mål måtte uppskjutas till nästa Ting och Carin Månsdotter föreläggas att vid verkande vite sig då för Domstolen infinna. Detta bestrides af Sven Bengtsson, som yrkat att målet detta Ting till hufwudsaklig pröfning företages. P[arter]ne afträdde under öfwerläggningen och följande för dem inkallade afsagde Beslut: I det skick detta mål för närvarande befinnes, kan ej H[ära]dsR[ätte]n tillåta något wittnesförhör i hufwudsaken; Hwarföre ock då tilltalade Carin Månsdotter uteblifwit, hwars answarighet härföre med hufwudsaken skall till pröfning upptagas, H[ära]dsR[ätte]n finner skäligt, med bifall till åklagarens begäran, uppskjuta denna sak till nästa i Häradet infallande Ordinarie Ting och 5te R[ätte]g[ång]sdagen, då åklagaren, Soldaten En och Sven Bengtsson i Möcklehult, desse sednare wid Tre R[iks]d[ale]r vite för hwardera, och Hustru Carin Månsdr. vid hämtnings påföljd skola komma tillstädes, åklagaren försedd med sine wittnen och bevis. 1815 15/2, § 73.H: Kr[ono]B[e]f[allningsman]nen Fredric Sandahl, åklagare uti ett förut denna dag förehafdt och till nästa Tings 5te R[ätte]g[ång]sdag uppskjutet mål emot Sven Bengtsson i Möcklehult Wästreg: och Hustru Carin Månsdr i Möcklehults Soldattorp tilltalade för med hwarandra begånget dubbelt hor, förekom för H[ära]dsR[ätte]n och anmälte att tilltalade hustrun nu ankommit till Tingsstället; hwarföre han hoppas att detta mål måtte företagas, helst ett af åklagaren inkalladt wittne äfwen är tillstädes, jemte tilltalade Sven Bengtsson och angifvaren Soldaten En. Och som H[ära]dsR[ätte]n ansåg sig ej kunna betaga åklagaren, att få gagna den bevisning han för närwarande kan åstadkomma, så företog H[ära]dsR[ätte]n sig samma mål, i närwaro af samtelige Parter. Tilltalade Hustrun Carin Månsdr uppgifver, på fråga från Domstolen om sammanhanget med det mot henne angifna brott, att hon wid Wallborgsmässotiden förlidet år fallit i en svår sjukdom, hvilken medfört så stark yrsel, som hon tror dock mäst hafwa härrört af bristande föda, att Rotebönderne för Soldattorpet, åst wakta henne, och då Sven Bengtsson, som är rotmästare, i sin ordning i samma ändamål hos henne sig infunnit, har han under hennes då varande swaga sinnesställning begått åtalade brottslighet. Swen Bengtsson fortfar att neka för detta förhållande och åklagaren begär att få afhöra som wittne Anders Månsson i Möcklehult Wästreg: mot hvilken ej anmältes något jäf af Sven Bengtsson, som å sin sida anhöll att få gagna Nils Sandbergs i Möcklehult vittnesmål. Carin Månsdr anmälte såsom jäf emot sist åberopade person, att han är delägare i Möcklehults Soldatlag, samt i sådan egenskap äfwen under Hennes sjukdom vårdat henne, hvarföre Carin påstår hans uteslutande från afgifvande af wittnesmål i denna sak; men som något afseende å denna jäfsanmärkning icke kunde fästas, lät H[ära]dsR[ätte]n så väl Sandberg som Anders Månsson i Möcklehult framkomma, med hand å bok aflägga wittneseden, samt efter erhållne warningar, hwar för sig hörde, berätta: 1o Anders Månsson war närwarande den 23 sistl: Januarii då Hustrun Carin Månsdotter framfödde ett ännu lefwande flickobarn, då hon under de wid födslen vanliga plågor, hvilka dock voro ganska lindriga, flera gånger bedyrade att ingen annan än tilltalade Sven Bengtsson var barnets fader, hvilken utsago wittnet äfwen hört bekräftas af i orten gångbart rykte. 2o Sandberg: att någon tid efter det Carin Månsdr tillfrisknat från sin första sjukdom omkring Wallborgsmässan sistl. år, har wittnet under det han plöjt den till Soldattorpet hörande åker, samtalat med Carin om det rykte som då gick i orten, att Sven Bengtsson skulle hafwa lägrat henne, hvarvid Carin alldeles frikänt Sven Bengtsson från detta brott under yttrande: ”att hon och Sven Bengtsson voro så fria för hwarandra som det barn, hwilket föddes i natt.” Wittnesmålen upplästes och erkändes. Då någon upplysning nu ej mera war att inhämta, tillsades P[arter]ne att ställa sig till efterrättelse H[ära]dsR[ätte]ns denna dag förut i målet fattade Beslut. 1815 12/5, § 65.Vid nu skett uprop uti vid sista Ting §: 69. förehafda och till i dag uppskötna saken emellan H: KronoB[e]f[allnings]man Sandahl såsom Åklagare och Sven Bengtsson i Möcklehult samt Hustrun Katrina Månsdotter derstädes tilltalade för med hwarandra föröfwat dubbelt hor förekom i närwaro af Åklagaren samt angifwaren Soldaten En, den tilltalade Sven Bengtsson personligen, men Hustru Catrina Månsdr war frånwarande. Åklagaren anhöll att i afseende på åtalet mot Swen Bengtsson få som wittnen afhörde Anders Jacobsson och Per Jonsson i Möcklehult h[wil]ka ojäfwade aflade ed warnades, och med öppen jäfsrättighet för S[waran]de Hustrun hörde berättade: 1o Anders Jacobsson Har endast hört ryckte allmänt wara gängse i orten, att då Sven Bengtsson waktat hustru Catrina Månsdr under henes sista sjukdom, han skulle hafwa lägrat henne. 2o Per Jonsson. Lika med förra wittnet. Wittnesmålen uplästes och erkändes. Härefter inlemnades denna wittnesattest Litt J. Åklagaren tillkännagaf att rykte i hela orten skall wara gängse det Sven Bengtsson lägrat Katrina Månsdotter, men att några wittnen till widare bekräftelse af detta rykte eij äro att tilgå, hwarföre han då ser sig nödsakad hemställa målet till Domstolens pröfning, hwaruti Sven Bengtsson under anhållan om befrielse från åtalet och Soldaten En under yrkande af skildnad i Ägtenskapet med hustru Katrina Månsd äfwen instämde. Utslag Då i Brottmål af så järf beskaffenhet som detta, det owillkorligen åligger Domstolen söka alla de uplysningar, som möjeligen kunna lemna ljus åt saken, anser Tingsrätten sig böra ytterligare anställa denna ransakning till den 24. i denna månad, då Åklagaren, angifwaren Soldaten En och tilltalade Sven Bengtsson skola wid den påföljd, som förut finnes stadgad sig här åter infinna, äfwensom Hustru Katrina Månsdotter då bör genom Åklagarens försorg wara hithämtad. Och åligger det Åklagaren, att dertill hafwa gjort sig noga underrättad om några widare uplysningar i målet kunna winnas, då de böra för Domstolen framtes; hwarjemte tilltalade Sven Bengtsson i Möcklehult skall hos sin Själasörjare anmäla sig för att underwisas i sin Kristendomskundskap, samt förmanas att akta sig för sanningens fördöljande drest han känner sig brottslig, hwarom Sven Bentsson å den till målets företagande utsatta dag wid 3 R[iks]d[ale]r 16 s[killing] wite bör förete Domstolen bewis. Missnöje häremot får anmälas genast eller innan morgondagens slut. Litt J: I dett Jag under tiknade har ådennadag är In stemd til wäll lofelig Westra Häras Domstoll at wetenes måll af gifva, Emedan Soldate hustruen Charin Månsdotter i Möklehultt och Swen Benchson i Vestra Möklehultt så är Jag aldeles oför mögen giänom Krops Swaghet och ålderdom at Koma pär soner ligen tilstädes och gifva de uplysnin Jag vett Mett wetenes måll är detta Jag har giönom röcte hörst sega at Söldate hustruan Charin Månsdotter har framfött Et flekobarn i förleden Wenten tid och dett Efven seges at Swen Benchsson skölle wara Barn fader där til widare har iag i den sak at påmiba elar up lysningar gifva som med Ed bestyrka kan om så påfodras skulle som til Bewis med delas Möklehult den 10 Maij 1815. wettne: Petter Matesson i Myresiö Jan Jonasson Johannes Swensson i Möklehult i Möcklehult 1815 24/5, § 224.I anledning af H[ära]dsR[ätte]ns den 12 i denna månad meddelade Beslut under §: 65 uppropades nu till ytterligare företagande då förehafda målet, emellan H: Kr[ono]B[e]f[allnings]man Sandahl, såsom Åklagare, samt Sven Bengtsson i Möcklehult och Hustru Catrina Månsdr derstädes, desse sednare tilltalade för med hwarandra föröfwadt dubbelt hor, derwid i Åklagarens närwaro sig inställde tilltalade Sven Bengtsson i Möcklehult, inlemnande den förre ett så lydande bewis. Litt: MB: Hwarjemte Fjerdingsmännen Peter Jacobsson i Möcklehult och Jöns Persson i Hylte, närwarande, på Åklagarens anmodan, intyga att de som haft hans ordres å denna dag hit hämta Catrina Månsdr ej kunat sådant fullgöra, emedan hon numera blifwit alldeles sinnesswag och ursinnig. Swen Bengtsson i Möcklehult förklarade att han tillföljd af H[ära]dsR[ätte]ns vid sista gång detta mål förewarit gifna föreläggande infunnit sig hos sin Själasörjare i den afsigt H[ära]dsR[ätte]n stadgat, hwaröfwer han nu företedde ett så lydande intyg; Litt. NH, och tillkännagaf, att han är beredd med Ed fria sig från tillmälet, derest Domstolen skulle finna laglig anledning ålägga honom sådant. Åklagaren anhöll att som wittne i målet få afhöra till i dag inkallade Jonas Nilsson i Slättå, hwilken, ojäfwig, aflade Ed, och på warning berättade: att då Soldaten En hemkommit från kriget, har wittnet warit honom följaktig till Möcklehult, der de fått höra rykte att tilltalade Swen Bengtsson skola lägrat Ens hustru, och sedan de derefter anländt till SoldateTorpet, har äfwen denna sednare uppgifwit ett dylikt förhållande; för öfrigt intygar wittnet att rykte i orten är allmänt att Swen Bengtsson skall begått detta brott. Wittnesmålet upplästes och erkändes af wittnet, som fordrade ersättning för sin Tingsgång, hwilket antecknas. Åklagaren, som tillkännagaf att ehuru all af honom anwänd möda, han ej kunnat skaffa flera upplysningar i detta mål, hemställde detsamma på redan förekomna skäl till Domstolens pröfning, deremot tilltalade Swen Bengtsson åberopade sin oskuld och anhöll om befrielse från all påföljd af åtalet. Utslag framdeles. Litt: MB. Detta af os under tiknade lemas Till et san ferdigett bewis att Söll Dattens Ens hustru Karing Månsdotter i Mökllehult är alldeles swagsenad och ifrån sina sansor ei heller wed någott för stånd utan Måste warda bestendig bewaknin öfver bemelte hustru som vi detta Bewis med Ed bestyrka will om så på fodras skulle Möckllehult Den 23 Maij 1815 Anders Peharsson i Stora Hökhenett Anders A I S Jönsson i Lida Jöns I A S Andersson i Mökllehullt. Litt: NH. HemmansEgaren Swen Bengtsson i Wästra Möcklehult och Hjelmseryd Sochn har wid ett i dag med honom, på hans begäran, af mig anställdt Christendoms Förhör besynnerligen i de stycken som höra till en wälbetänkt och samvetsgrann Edång inför Werldslig Domstol, wisat sig äga ärforderlig kunskap om Edens wigt och wärde och answarighet. Detta lämnas Honom Sven Bengtsson härigenom, å ämbetswägnar, till bevis af Hjelmseryd Prstgd d. 24. Maji 1815 J,N,Hjelmgren P. l.” 1815 31/5, § 258.Sedan H: Kyrkoherden Magister Hjelmgren, i anledning af Domhafwandens till honom aflåtne skrifwelse insändt ett så lydande Prästbewis Litt N: Afkinnades i det under §§ 65 & 224 förehafda mål emel: H: K[ro]noB[e]fallningsman]nen Sandahl Åkl: och hustru Catrina Månsdotter, samt Sven nBengtsson i Möcklehult, efter öfwerläggning följande Utslag Tiltalade Hustru Catrina Månsdr är genom egen friwillig, wid rediga sinnens bruk aflemnad bekännelse förwunnen att hafwa under det hennes man Soldaten En warit bortCommenderad i Kriget, låtit af annor man lägra sig, och däraf hafwande den 23dje sistledne Januarii framfödt ett Flickobarn, som ännu lefwer; hwaremot, ehuru ej mindre bemälte Hustruns, inför Domstolen gjorda upgift, än äfwen hennes bedyrande wid barnsbörden för afhörde wittnet Anders Månsson, gifwa sannolikget åt det, enligt hwad uplyst är i orten allmänt warande ryckte, att den tiltalade Sven Bengtsson skall lägrat Catrina Månsdr under det han, såsom delägare i Roten för h[wil]ken hennes man är Soldat bewakat henne i dess sjuka och sinnesswaga tillstånd; dock som Sven Bengtsson aldeles förnekat sig hafwa begått detta brott, och Edegång i sådant mål som detta eij äger rum, pröfwar H[ärads]R[ätte]n i förmågo af 17de Cap: 32 § R[ätte]g[ång]sBal[ken] rättwist förklara det Sven Bengtsson eij kan fällas åt saken. Wid härefter företagen pröfning af åtalet mot Hustru Catrina Månsdotter, finner H[ärads]R[ätte]n wäl att hon, som begått Horsbrott derföre gjort sig skyldig till answar, men som hon enligt fleres intygande, samt H: Kyrkoherden Magister Hjelmgrens ofwanintagne bewis, warot aldeles wansinnig då hon blef lägrad, och äfwen nu befinnes i ett sådant tillstånd, kan någon bestraffning härföre henne eij ådömmas. Enär Soldaten En eij welat förlåta sin Hustru dess begångne brott, och hon dessutom genom sitt iråkade wansinnighets tilstånd är urståndsatt upfylla Ägtenskapets pligter pröfwar H[ärads]r[ätte]n rättwist att i förmågo af 13de Cap: 1 § Gift[ermåls]B[alken] dömma till skildnad i Ägtenskapet desse makar emellan, derwid Hustrun Catrina Månsdotter till mannen förwerkat hälften af sin Giftorätt jemte hela sin morgongåfwa, och äger således Soldaten En att hos Högwördiga DomCapitlet i Wexiö anmäla sig till erhållande af skiljobref. Hjelmseryds församling lärer eij underlåta att om Hustru Catrina Månsdrs och dess barns wård och underhåll widtaga de åtgärder, som äro nödwändiga till Hustruns bewakande samt hennes och barnets framtida bergning, dock blifwer detta Utslag i följd af 25 Cap: 5 §. R[ätte]g[ång]sB[alken] Kongl: Maj:sts och Rikets Hög: Göta HofRätts widare skärskådande understäldt. Litt N. Med anledning af Wälborne Herr Häradshöfdingen Bergvonlindes, såsom Tillförordnad Domare vid nu påstående Sommar-Ting med Västra Härad i Komstad, till mig under sistl: gårdag aflåtne Embets-skrifvelse angående äskad uplysning om den för dubbelt hors-brott tilltalade Hustrun Catrina Månsdoter i Möcklehults Soldatetorp, får jag äran härmedelst å ämbets wägnar lämna följande bewis: I fråga varande Hustru Catrina Månsdoter 35 år gammal har, såsom innom Församlingen är allmännt kändt, redan före min Embets-tid, som härstädes tog sin början med Maji 1813, tidetals varit till sina sinnens rediga bruk rubbad – Förleden Wåras ett år sedan befanns hon i full vansinnighet, och har hon under detta tillstånd, enligt hvad wid Allmänn Sockhnestämma d. 19. sistl. Februarii blifvit anmält, oaktadt Rotens bewakning blifvit med barn rådd – Den 16de Maji 1814, då hon kommit till stillhet och foglighet, äskade hon sjukbesök af prädiko-ämbetet eller så kalladt Sochnebud, och infann sig till den ändan min Ämbets-Medbroder Herr Adjuncten Sam. Pontén, som, på hennes yttrade åstundan att blifva med den heliga Nattvarden bespisad, för att utröna huruvida hon för detta ärendet var i tjenlig sinnesställning, förelade henne lämpeliga Christendoms frågor, dem hon på ett sådant sätt beswarade, att hon visade sig äga för ändamålet både nödiga kunnskaper och behörig sinnesförfattning. Vid sisthållne vederbörligt Husförhör inställte hon sig och lämnade de besked i Christendommens sanningar, som intgygade en någorlunda god kännedom däraf. Hennes upförande har varit stilla hela sistledne Sommar, höst och winter öfwer, så vidt jag därom fått kännedom, tills hon nu, med början af denna weckan, beklaganswärdt fått ett förnyadt swårt anfall af wansinnighet, hwilket hennes bedröfliga olycks-öde d. 23dje dennas sistl. af Fjerdingsmannen Peter Jacobsson i Möcklehult och Rotemästaren Jöns Petersson i Hylte, till widtagande af nödig ämbetsåtgård till hennes och det olyckliga barnets räddning, blef inberättadt till mig. Attesterar af Hjelmseryd Prstgd d. 26. Maji 1815. å Ämbetswägnar S,N,Hjelmgren P. l.”
893
« skrivet: 2019-06-27, 11:57 »
Hej Christina!
Du har fått det mesta rätt, och mina enda kompletteringar / korrigeringar är ”Wi Oscar”, ”och Wendes konung”, ”nådeligen hafva utnämnt” samt ”de samma befattning enligt stat och författningar”. Avgifterna skulle tydligen gå till charta sigillata (stämpelpappersavgiften), krigsmanshuset och lasaretten:
Chartæ Sigillatæ 41 Kr
Krigsmanshusafgift 35 kr
Lazaretts afgift 3 kr
De sista styckena lyder såhär:
”1860 gifna bestämmelser. Det alla, som vederbör, hafva att ställa sig till underdåning efterrättelse. Till yttermera visso hafva VI detta med egen hand underskrifvit och med Vårt Kongl. sigill bekräfta låtit. Stockholms Slott den 31 Mars 1876. Oscar
Louis De Geer
Fullmakt för C. A. R Lothigius att vara assessor i Göta hofrätt. Uppvist inför Kongl. Majts och Rikets Göta Hofrätt den 12 April 1876, då tro och huldhets- samt tjenste- och domareed af Assessoren Lothigius aflades betygas ex officio.
G Svalander.”
894
« skrivet: 2019-06-26, 23:03 »
Det stämmer! Jag tyder notisen såhär:
”Den Trettionde Förste Julii Christnades Bryg-
garen Pär Bängtssons och des Hustrus
Bängta Nils doters sonn Friederic, född den
27de: dennas k. 11fwa Förmiddagen.
Acad. Murmästaren Gothfried Henningz Hustru
bar Honom, Mästar Christopher Knutssons Hustru tog af mössan
Snickaren Anders Eékman, Murmästar Nils
Torkellsson, Fällboredare-Gesällen Jonas Lund-
berg, Bibliotheqve Wacktmästaren Jacob
Lundgrén, Pigorne Helena Dahl och Giertrud
Mathis doter, Faddrar”.
895
« skrivet: 2019-06-15, 14:28 »
Hej Inge!
Detta var intressanta uppgifter, eftersom jag själv försöker reda ut dessa Appelgren i Skåne. Framförallt är jag nyfiken på trädgårdsmästaren på Tosterup i likanämnda församling, sedermera klockaren därstädes och i moderförsamlingen Glemminge, Petter Appelgren (född omkring 1754, död 1804 3/12 i Glemminge). Vid bouppteckningen 1805 14/2. (Ingelstads häradsrätts arkiv, vol. FIIa:17, bouppt. nr. 92) sägs det att Petter inte hade några syskon eller andra anhöriga som kunde bevaka de omyndigas rätt, så jag misstänker att han är född 1754 1/2 i Ekeby socken som son till kusken Nils Appelgren, som sägs vara trädgårdsmästare då sonen Jonas Appelgren föds 1758 21/7 i Hästhagen i Ekeby socken och då denne son begravs i Helsingborgs stadsförsamling 1764 18/9, sex år gammal (»Trädgårdsmästaren Nils Appelgrens yngste son»). Eventuellt är Nils identisk med den trädgårdsmästare som 1766 flyttar från Alnarps kungsgård i Lomma socken till Svaneholm i Skurups socken (Skurups kyrkoarkiv, vol. HII:1 (1763–1775), opag.):
»Trägårdsmästaren Wälärfarne Nils Appelgren, som härtils giort Trägårdsmästartienst på Alnerups Kongs-gård i Loma Sockn, men ärnar nu at emottaga trädgårdsskiötseln hos Herr Baron Coyet på Swaneholm, och flyttar ifrån Loma med hustru och twenne barn, lämnas härigenom det witsord, at han jemte hustrun under sitt warande i Loma församling fört et stilla och anständigt lefwerne, utan försummelse nyttiat sine salighets medel, och är tämmeligen grundad i sina Christendoms stycken; hwarföre han härmedelst hörsammast anmäles hos sin nu warande wärda Siälasörjare. Lund d 20. Septembr 1766. Pehr W. Stewenius.»
Till en början misstänkte jag att klockaren Petter Appelgren var son till din anfader trädgårdsmästaren Johan Appelgren, men det verkar han ju inte vara. Däremot snappade jag upp ytterligare två barn i hans äktenskap med Brita Fisk, födda på Dybeck i Östra Vemmenhögs socken: Carl Appelgren (född 1758 18/4) och Brita Johanna Appelgren (född 1759 23/9).
Jag misstänker att den Jacob som är fadder åt Johan Appelgrens barn 1757 är identisk med sedermera sockensnickaren i Vemmenhögs härad, Jacob Appelgren (född omkring 1735, död 1794 2/5 i Almaröd i Skivarps socken »i 60de året gamal»). Han gifter sig i Ystad och omnämns därför i Sven Carlquists bok Ystadsläkter under trenne sekler (1977), s. 14, med denna korta notis: »Jacob Appelgren. Häradssnickare i Wemmenhögs härad. Gift 1769 28/3 med pigan Boel Christina Olufsdotter.». Åldern och kopplingen till Ystad stämmer ju väldigt bra in på den Jacob som föddes 1734 4/11 i Ystad, men varifrån kommer uppgiften att han i vuxen ålder kallade sig Appelgren?
Omedelbart efter vigseln flyttade Jacob Appelgren in i ett onumrerat gathus i Almaröds by i Skivarps socken (skriven där från och med mantalslängden 1770, »Sockne Snidkaren Appelgren h:».), och hans äldsta barn föddes alltså där – men eftersom Skivarps kyrkoböcker börjar först 1779 är födelsenotiserna förkomna. Detta var särskilt synd eftersom min förhoppning var att trädgårdsmästaren Johan Appelgren eller något av hans barn närvarade vid dessa dop, och vid den enda bevarade notisen, den för sonen Jöns Appelgren (född 1781 18/3 i Almaröd, Skivarp) närvarar inga Appelgren.
Inte heller bouppteckningen efter Jacob Appelgren 1794 12/5 (Vemmenhögs häradsrätts arkiv, vol. FIIa:44 (1794), bouppt. nr. 31) ger några ledtrådar, utan avslöjar endast att han efterlämnade änkan Boel Olsdotter samt barnen Ola 23 år, Anna Catharina 15 år och Jöns 13 år gamla, samt att »inga ahörige å de omyndigas wägnar war att tillgå».
896
« skrivet: 2019-06-03, 16:06 »
Som av en händelse upptäckte jag idag att Jonas Pettersson Hörning tydligen var klädmakare i Malmö innan han blev klockare i Hjärnarp, och lyckades utifrån dessa nya uppgifter i Malmö S:t Petri äldsta kyrkoböcker rekonstruera familjen enligt följande:
Jonas Pettersson Hörning, bodde i Malmö åtminstone 1705-1709 och kallas klädmakare 1707; fick 1711 1/3 fullmakt på klockartjänsten i Hjärnarp och Tåstarp efter den förre klockarens död eftersom »han behörigt prof hos församlingen til des nöye, redan giordt» (Lunds domkapitels protokoll 1711 1/3, § 4); sägs i 1752 års avkortningslängd vara »död» medan hans hustru har »flött till Christianstad» (Kristianstads läns landskontor t o m ca 1900, vol. GVe:2 (1752–1752) (AID: v137360.b230).
I födelseboken 1707 sägs dottern vara ”Jonas Höring Klädemakares och Ingebor Anders d. dotter” och i födelseboken 1709 kallas dottern ”Jonas Petterson Hörlings och Ingebor Anders dotters d.”, men i sonens dödsnotis 1705 kallas denne ”Petter Jonsson Hörning”. Dottern som föddes 1709 hade för övrigt självaste doktor Johan Jacob Döbelius, Ramlösa brunns upptäckare, som en av sina faddrar.
Gift 1:o med Ingeborg Andersdotter (omnämns i dödsnotisen 1705 samt i döttrarnas födelsenotiser 1707 och 1709), levde ännu 1709 i Malmö.
Barn:
1. Annika Hörning, född o. 1696, död 1774 12/12 i Tåstarp, gift med kronolänsmannen Augustinus Hassman.
2. Andreas Hörning, född o. 1703, klockare i Örkelljunga och Rya, död 1767 26/5 i Örkelljunga.
3. Petter Hörning, född 1705 12/2 (enligt dödboken; finns ej antecknad i Malmö S:t Petri födelsebok och är antagligen född någon annanstans), död 1705 8/11 i Malmö S:t Petri.
4. Elisabet Hörning, född 1707 18/4 i Malmö S:t Petri (”Lisken”), död 1775 20/9 i Farhult, gift med klockaren i Farhult och Jonstorp Nils Lundqvist.
5. Maria Catharina Hörning, född 1709 4/2 i Malmö S:t Petri, var fadder åt brodern Andreas’ barn 1731 och sägs då bo »hos fadern», död 1747 31/12 i Ängelholm, gift efter 1735 (då hon var ogift fadder i Farhult) med fällberedaren Hans Åkergren i Ängelholm.
Gift 2:o 1712 1/4 i Källna med »matronan» Sissela Jöransdotter (gift 1:o med korpralen Isak Lohm i Abullagården).
Gift 3:o 1741 7/10 i Kropp med hushållerskan på Rosendal Catharina Böös.
897
« skrivet: 2019-05-17, 14:55 »
När det gäller socknen Ask så gick kyrkoböckerna mycket riktigt upp i rök vid prästgårdsbranden 1820, men släktforskarna Bengt Nordahl och Stig Pettersson har under många år rekonstruerat socknens folkbokföring i äldre tid samt lagt ut forskningsmaterialet online. Någon Peter Carlsson lyckas jag dock inte återfinna i detta material, så frågan är om denne sjökarl bara har undvikit myndigheternas vakande öga eller om Christina Petersdotter inte är född där.
Som Ulf säger ligger ju dessutom Ask inte ens i Norra (alltså Norra Åsbo härad), utan det i söder angränsande Onsjö härad, så denna uppgift är också märklig.
898
« skrivet: 2019-05-17, 14:47 »
Jag lyckades hitta Anders Ekberg och hans familj i ett par källor, men som synes går uppgifterna isär ganska rejält – särskilt när det gäller födelseorterna. Det mest intressanta är väl att Anders sägs vara född i Häckeberga i Malmöhus län, alltså byn / slottet i Genarps församling (som är annexförsamling till Lyngby moderförsamling, socknen som ju anges vara hans födelseort i Östra Vrams husförhörslängd), men inte heller där lyckades jag hitta honom i födelseboken.
Konungens regemente bör mycket riktigt vara Konungens eget värvade regemente, som verkade i Skåne under dessa år. Vid en snabb genomgick kunde jag dock inte hitta Anders, och det närmaste jag kom var en då 24-årig finskfödd Anders Holm i generalmönsterrullan för Elof Rosenblads kompani 1799, men där stämmer ju som synes vare sig ålder eller födelseland.
Jag fann däremot Anders Ekberg och hans familj i Kristianstads garnisonsförsamlings husförhörslängder och i generalmönsterrullorna för Wendes artilleriregemente:
Kristianstads garnisonsförsamling AI:1 (1811–1820), s. 173.
Husförhörslängd 1812 för kapten Schultz kompani vid Wendes artilleriregemente.
Nr 52. And. Ekberg, född 1776 i Heckeberga [vid] Malmö, inflyttade 1806 12/4.
h. Christina 1779
s. Johan Fredric 1806
Kristianstads garnisonsförsamling AI:1 (1811–1820), s. 237.
Husförhörslängd 1812 för kapten Schultz kompani vid Wendes artilleriregemente.
Minörskapet.
Nr 52. Anders Ekberg, 1776 i Heckeberga i Malmö Lähn, ”Permitt: Malmö Stad”; inflyttade 1806 12/4.
Hustru Christina 1779.
Sonen Johan Fredrick 1806.
Dito Anders 1810 14/4 Kristianstad stad.
Kristianstads garnisonsförsamling AI:1 (1811–1820), s. 285.
Husförhörslängd 1813 för kapten Schultz kompani vid Wendes artilleriregemente.
Ekbergs hustru Christina född 1779 5/5 i Askby [Ask by], Norra Härad, inflyttad från Köpenhamn 1809 5/10,
s. Johan Fredrik född 1806 15/12 i Höganäs i Kullen, in därifrån 1808 (?) 15/12.
s. Anders, född 1810 18/4 i Christianstads stad.
Kristianstads garnisonsförsamling AI:1 (1811–1820), s. 321.
Husförhörslängd 1814 för kapten Schultz kompani vid Wendes artilleriregemente.
Ekbergs hustru Christina, född 1779 i Köpenhamn, infl. från Malmö 1806 12/4.
s. Johan Fredrik, född 1806 15/12 i Höganäs i Kullen
s. Anders, född 1811 20/4 i Christianstad.
Wendes artilleriregemente, generalmönsterrulla 1809 (Bild 307 i SVAR).
Kapten Schultz kompani, Minörskapet, artillerist nr. 52. Anders Ekberg, född i Skåne, 33 år och 8 månader gammal, kapitulerad på 11 år och har nu avtjänat 9 år och 1 månad av dessa, har sammanlagt 3 år och 8 månaders tjänsteår, är 5 fot och 8 ¾ tum hög, är gift, av luthersk religion, intet lärt något hantverk och är närvarande och approberas då kompaniet mönstras i Kristianstad den 21 november 1809 av generalmajoren och översten vid Kalmar regemente, baron Johan Henrik Tawast; är kommenderad med 16:e bataljonen.
Wendes artilleriregemente, generalmönsterrulla 1811 (Bild 130 i SVAR).
Kapten Schultz kompani, Minörskapet, artillerist nr. 52. Anders Ekberg, samma uppgifter som i rullan 1809, 34 år gammal, kapitulerad på 11 år och avtjänat 3 år 5 månader, innehar 5 år och 6 månaders tjänstetid; närvarande och approberas då kompaniet mönstras i Kristianstad den 5 juli 1811 av fältmarskalken baron Johan Christopher Toll.
Wendes artilleriregemente, generalmönsterrulla 1815 (Bild 183 i SVAR).
Kapten Schultz kompani, Minörskapet, artillerist nr. 52. Anders Ekberg, samma uppgifter som 1809, 37 år 9 månader gammal, kapitulerat på 11 år och avtjänat 7 år och 11 månader, innehar 8 år och 11 månaders tjänstetid, kommenderad med 1:a fältdivisionen; närvarande och approberas då kompaniet mönstras i Kristianstad den 28 februari 1815 av generalmajoren friherre Carl von Platen.
Wendes artilleriregemente, generalmönsterrulla 1816 (bild 301 i SVAR).
Major Schultz kompani, Minörskapet, artillerist nr. 52.”Artilleristen No 52 Anders Ekberg är vid Organisations Munstringen flyttad till No 48”.
Vendes artilleriregemente, generalmönsterrulla 1816 (bild 300 i SVAR).
Major Schultz kompani, Minörskapet, artillerist nr. 48. Anders Ekberg, född i Skåne, kapitulerad på 11 år och avtjänat 8 år och 4 månader, 39 år gammal, innehar 10 tjänsteår, gift, luthersk; anteckning vid organisationsmönstringen den 11 september 1815: ”Belägring”, ej närvarande då kompaniet mönstras den 1 juli 1816 eftersom han var kommenderad till Malmö.
Wendes artilleriregemente, generalmönsterrulla 1818 (bild 271 i SVAR)
Major Schultz kompani, Minörskapet, artillerist nr. 48, Anders Ekberg, ”Artilleristen No 48 Anders Ekberg, har den 22a Febr: detta år, för Sjuklighet erhållit afsked”.
899
« skrivet: 2019-05-17, 11:01 »
Jag instämmer med ovanstående tolkningar, så att conditio & domicilium (ställning och hemvist) är att paret (precis som Ulf tolkar det) är Soldat wid Konungens Regemente och dess käresta, medan nomina parentum (alltså namnet på föräldrarna) är att sjökarlen Peter Carlsson är Christina Petersdotters far
900
« skrivet: 2019-05-02, 23:48 »
Jag har själv så smått undersökt släkten Herbsts ursprung eftersom en av mina förfäders svägerskor hade en brorsdotter som var gift med Erik Martin Herbsts sonson, tullinspektorn och handelsmannen Peter Fredrik Herbst (1761–1830) i Lund, men det har gått si och så. I Carl Sjöströms Skånska nationen före afdelningarnes tid (1682-1832), 1897, s. 240, sägs endast i biografin över sonen, rådmannen Johan Henrik Herbst (1720-1767) att denne var ”son af stads- och artillerikirurgen Erik Martin H. (+ 1740) och Maria Elisabeth von Fantern (+ 1728)”, utan någon uppgift om släktens ursprung – något Sjöström annars brukar omnämna.
Inte heller i Isbergs biograficasamling (som finns på Malmö stadsarkiv) omnämns något om Erik Martin Herbsts ursprung, endast att han ”1719 14/7 (Rr) Regementsfältskär vid fältartilleristaten, vill blifva förste stadsfältskär; han hade förvärfvat sig godt beröm om sitt förstånd om lärdom uti kirurgien”, samt att han ”1720 23/7 (Rr) får fullmakt på 1:o stadsfältskärssysslan.” (i Isbergs biograficasamling fanns dock en hänvisning till Lunds stifts herdaminne rörande att Erik Martin Herbsts andra hustru var dotter till kyrkoherden Uno Staaf i Gylle; se Lunds stifts herdaminne, band 3, Lund, 1951, s. 281–282).
Eventuellt kan det ju stå mer om hans ursprung i Malmö rådhusrätts och magistrats domböcker (som jag gissar att Isbergs ”Rr” står för), men om så vore fallet gissar jag att Isberg hade antecknat detta i biograficasamlingen. Kanske kan det stå något i generalmönsterrullorna, eftersom han ju tydligen var regementsfältskär vid fältartilleriet? En tanke som slog mig nu är att han eventuellt omnämns i bokverket Sveriges läkarehistoria ifrån Konung Gustaf den I:s till närvarande tid. Annars har jag tyvärr alldeles fär dåliga kunskaper om släktforskning i Wismar för att våga uttala mig – men har också varit inne på att det ju borde finnas någon form av svenska register eftersom området vid denna tid (1648-1903) administrerades av Sverige, precis som du säger. Kanske någon annan vet bättre?
901
« skrivet: 2019-04-29, 01:14 »
Hej Sonny!
Det stämmer; Caroli var vid denna tid Malmös tyska församling, och därför både predikades och fördes kyrkoböckerna länge på tyska. Det skapar lite problem för oss icke tysktalande släktforskare som råkar hamna där på jakt efter våra skånska släktingar, men oftast går det bra ändå. Jag är lite osäker på tolkningen av ordet geträuen (det bör vara en äldre stavning av dagens getreuen), och som du ser stämmer ju inte de inledande tre tillkännagivandena överens till antalet med de två söndagar som sedan räknas upp, men jag tyder i övrigt notisen såhär:
”Den 6 Febr: Sind nach dreyfacher öffentl: worherge-
gangenen abkündigung so in unser Kirche geschehen
Neml: Dom: Septuages: & Sexages: zwey mahl, Christ-
ordentl: in hause von M: Butzov, Copuliret und
zusammen geträuet: Hr: Erich Martin Herbst, Regi-
ments-feldtscherer, mit Jungfr: Maria Elisabeth
Fantern. Gott gebe ihnen seinen Segen; Amen.”
...som jag skulle vilja översätta till att den 6 februari blev, efter tre offentligt föregångna tillkännagivanden som i vår kyrka skedde, nämligen söndagarna Septuagesima och Sexagesima [som år 1719 inföll den 25 januari och 1 februari] två gånger, kristligen ordentligt i magister Butzovs hus kopulerade [sammanvigda] tillsammans i trohet, herr Erik Martin Herbst, regementsfältskär, med jungfru Maria Elisabeth Fantern. Gud giv dem sin välsignelse; amen.
902
« skrivet: 2019-03-31, 03:32 »
Har någon stött på Carl Axel Wennersand? Enligt uppgift i generallandtullskontorets personella berättelser ska han vara född omkring 1719 i Halland, och arbetade som extra kontorsskrivare då han 1745 antogs som tullskrivare i Uddevalla. Man finner honom därefter som fadder vid dop i Uddevalla i september 1746, december 1748 och september 1750, men sedan flyttar han till Lund där han blir tullskrivare, upptas vid stadens Knutsgille 1758 (Sjöström, Carl, S:t Knutsgillets i Lund matrikel 1656-1886, Lund, 1886, s. 13) och återfinns med hustru i Lunds stads mantalslängder 1759 och 1761 under Drottens rote nr. 238. Därefter tappar jag bort honom, men i registret till Bondeståndets riksdagsprotokoll 1771-1772 omnämns ”Wennersand, Carl, tullnär i Lund. Hans hustru Brita Maria Wallenia, s. 229”, och ärendet som är daterat den 29 januari 1772 lyder
”Uplästes Oeconomieförordningzdeputationens betänckande af d. 17:de sidstl. December rörande af Hustru Brita Maria Wennersand sökt belöning för den kundskap och ärfarenhet, hon skal äga til åtskilliga swåra sjukdomars botande, tillika med Riksdagzmannen Anders Larssons i saken ingifne memorial. Och som deputationen af den anledning, at Hustru Wennersand hwarcken med wederbörlige bewis kunnat fulltyga rigtigheten af sin föregifne kundskap eller uppå Collegii Medicii anmodan kunnat förmås at wisa wärckeligit prof deraf, aldeles afstyrckt den sökte belöningen, så fandt äfwen ståndet för godt at samma betänckande bifalla.”
Det står som synes ingen vistelseort för denna hustru, och eftersom jag inte lyckas hitta namnet på Carl Axel Wennersands hustru vet jag inte om det är rätt personer – men den obekräftade uppgiften i registret till Bondeståndets riksdagsprotokoll 1771-1772 är alltså det senaste spåret efter Carl Axel Wennersand.
903
« skrivet: 2019-03-30, 18:46 »
Har någon stött på Andreas Sagholm? Enligt Fjärås husförhörslängder ska han vara född 1720 9/10, och tituleras adjunkt i Fjärås pastorat i Halland då han gifter sig 1765 5/2 i Fjärås prästgård med Abela Maria Wirin (född 1728 6/3 i Lund, död 1785 2/3 i Lid, Fjärås socken). Efter hustruns död blir han vice komminister (se bl.a. Fjärås AI:2, s. 273 och AI:3, s. 53), men jag hittar inte hans dödsnotis i Fjärås kyrkoböcker. Inte heller anges födelseorten i husförhörslängderna, och jag lyckas inte hitta honom i vare sig Göteborgs stifts herdaminne eller Lunds universitets studentmatriklar – vilket är märkligt, för som adjunkt och vice komminister borde han väl varit både student och prästvigd?
904
« skrivet: 2019-03-30, 00:09 »
Hej Ann!
Som du säger saknas ju Västra Sallerups äldre kyrkoböcker, men 5 oktober 1703 tycks vara korrekt – i varje fall skriver kyrkoherden Eric Golen i sitt brev den 6 oktober att predikanten Hans Torslow ”har en copulation i går på Ellinge gård förrättat emellan Wälb:ne H. Capiten von der Ostens dotter från Malmö och H. Henningh Wolckendorf”. Jag har skrivit av breven här nedan, och sorterat dem i ordning – först har alltså Arent von der Osten skrivit till biskopen och domkapitlet den 22 september och ansökt om vigseln (v234775.b2840), sedan har dessa herrar (MSt = biskopen Matthias Steuchius, JL = domprosten Jonas Linnerius, TI = teologiprofessorn Thomas Ihre) nedtecknat sina tankar om von der Ostens begäran i själva brevet (v234775.b2850). Därefter har Hans Walkendorff skrivit till biskopen och domkapitlet 31 september (!) och påmint dem om von der Ostens begäran (v234775.b2830), sedan har von der Osten skrivit till kyrkoherden Eric Golen 4 oktober och informerat om vigseln (v234775.b2880) varpå Eric Golen besvarar von der Ostens brev samma dag (v234775.b2870) och skriver till biskopen och domkapitlet den 6 oktober och beklagar sig över vad som ägt rum (v234775.b2890).
------------------------------------------------------------------------------------------
Högwyrdige Hr Biskop, Doctor och ProCancellarie
Höggunstige Gunnare
Här medh hafwer Jagh hoos Eders Höghwyrdigheet denna min begieran tienstlig at insinuera, huru såssom effter skedt lysning här uthj Gvarnizons Församblingen emillan Wälborne Herren Henning Valkendorph och Wälborne Jungfruen, Jungfru Catharina von der Osten min kierälskelige dotter, föräldrarna å både sidor ähro sinnade låta copulationen winna sin fullbordan på Ellinge Herregårdh d. [lucka] Octobr, till hwilcket helige wärckz förrättande wij och medh åstundan hafwa begärat hans Ehrewyrdigheet Hr Hans Hendrich Torslow såssom wählförordnat Präst till samma mitt Anförtrodde Compagnie och begges deeras Siälesörgare, men han så wijda sig uhrsächtat, som han intet expresse finner der om uthi Kyrckio-Ordningen, med mindre Jag mig tillförn hoos Eders Högwyrdigheet förfrågade och sålunda Kunna uthwärcka tillåtelse, hwarföre lender min tienstlige begieran till Eders Högwyrdigheet, dett honom techtes os i detta måhl bijfalla, hälst emedan den oenigheet, som Wälborne Hr Ryttmestaren Walkendorff och Hr Magisterend er sammastädes är kommen emillan, afskär os all förtrogenheet till honom, hwar emoth Jagh förblif:r
Eders Högwyrdigheetz
Tienstskylldige Tienare
Arent von der Osten
Malmö d 22 Septembr
A:o 1703.
Såsom iag för et ärende skul måste resa bort på stunden:/ så kan iag intet annat, än skriffteligen mina tankar yttra. 1. Är thet beklagligit at misförståndet skal giöra thenne differencen, ock wara så länge. Men som th[et] int[et] synes, effter önskan, kunna förandras, så är 2. quæstio: Om en präst kallader får förrätta partes officii i en annan försambling Ordinario till præjudice? Hwilken quæstion iag finner determinerat i Kiörkioordn. om Lijkpr. att præjudicium skal häfuas, så at ordinari[us] får sitt nöie, ock blifwer conserverat wijd sitt Embetes heder ock sina rättigheter. Här till kommer nu in hoc casu th[et] som är Speciale: att hwarken bruden, eller brudgummen höra till Sallerupz Försambling, utan begge äro under Malmö Guarnison, hwarest och lyst är. Itaque concludo: När Mag. Golen blifwer utan någon partialitet och skymf, wänligen ther om påmint, at bröllopet skal hållas på Ellinge, ock at the anmodat till copula[ti]on Contrahenternes ordinarie predikant, ser iag intet hinder för min dehl, att icke hwad begiäres kan tillåtas. Cedo tn. meliora sentientibus.
MSt.
JL har samma mening som Hans Höghw:t Hr Biskopen, och håller der hoos tienl. att Mag. Edbergh blif:er ut nämd såsom Primar. wid Guarnisonen, att han icke måå haf:a orsak att beklaga sigh öfwer någon sort af præjudice i detta måhl.
Högwyrdige Hr Biskopens conclusion är aff dhe premissis som stå fast och bliffwer iag jämwäll ther wijdh. Men om Consist kan föreskriffwa hwadh Predikant the måste bruka, ther om twifflar iag.
J.P.
Jag är uthi een mening med Högw: Hr Biskopen och de andra Herrar, at. 1. Copulationen kan ske på Ellinge. 2. Och af Prästen Torslow 3 och at nödigt, at Pastor loci får här om kundskap, men quantum ego suis, intet är befogat till någon rättighet därföre emädan, at hwarken brud eller brudgummen är af församblingen. (3) Huiss allenast till actens fullbordan lähnas. Pra[…]pis Holmensis håller med: e. g. Räntmästare Borkman lystes före i Upsala; Prästen Prof: Goldwig togs ock från Upsala till Stockholm, och bröllopet skedde i Stockholm, iag tror icke eengång at Pastor estrus tractus weste deraf.
TI
------------------------------------------------------------------------------------------
Högwyrdiga Hr Biscop, Doctor och ProCancellarie!
Höggunstiga Gynnare!
Det har för En liten tiid sedan Wälborne Hr Capitain Arendt von der Ousten i Malmö skrifftelig föredragit Högwyrdige Hr Biscopen, det i Herranom anfångade wärk med En Christelig Copulations Actz förretagande emellan Min Sohn Henning Cristopher Valckendorph och hanss Kiere dotter Welb:na Catharina von der Oosten, och begiärt uthi ödmiukheet, at samma Copulation igenom Ehwyrdige Hr Hans Henrich Torslow wäl förordnat Präst och Siälle söriare, för bemelte Hr Capitain von der Oustens Compagnie och bemälte wåre Barns Siälle Sörgare, samma Christeliga wärk nu nästkommande Månddag Måtte tillåttas i Jessu Namn förretaga, hwar på Man icke något Swåhr från HögWyrdiga Hr Biskopen til denna tiiden bekomit, och Man hwarie handa Nödwändigheeter til samma tiid har bekostad, så och inviterad åtskilliga Gynnare til et Christeligt öfwerwarande til samma bröllups Act här på Ellinge gård;
För den skul tienstödmiukelig anhållar om et skriffteligt Swahr, at bemälte Hr Hans Hinrich Torslow det samma Christelige wärk må uthrätta, hwar om Jag stadig dragar formodan så som högwördiga Hr Biscopen wäl är bekant den O-Enigheet som Mig och höglärda Magister Golen emillan kommen är, som afskär det fortrogenheet til honom; Jag är O-foranderlig Med skuldig respect
HögWyrdiga Hr Biscopens
Tienst Villigste
Tiener
HansValchendorff
Ellinge d: 31. Sepbr: Ao 1703.
------------------------------------------------------------------------------------------
Ehrwyrd. och Höglärde Magister
Det hafwer det Lofl: Consist Ec: effter mit anhållande tillåtit, Guarnisons Prästen Ehrwyrd: Hr Hans Hinrich Torslow at Copullera Welb: Henning Valckendorph och Min K: dotter Catharine von d:r Oustens hwilket i Morgon will Gudh på Ellinge gård i Herrans Jesu Namn förretagas, hwilcket Jag effter Consistorij bref eij kunnat O Communicera låtta, och der hos des uthan infinnas Med Min skuldigheet hos Höglärde Magistaren hwar Med Jag Nest den Aldrahögstes Anynskan förbl:r
Ehwyrd och Höglärde Magistarens
tienstwilliga
Tiännare
Arent von der Osten
Ellinge d 4 Octobr:
1703.
är lijka lydandes med origenalit
Witner
Jöns Pahl
------------------------------------------------------------------------------------------
Edle och Manhafftig Hr Capitein.
Uppå Hr Capiteins skrifwelse länder detta till wänligit swar (1) att man gierna wetta wille på hwad sätt att Hr Capitein har låtit sin k. dotter förblifwa uthi denna min anförtrodde försambling heela denna sommaren öfwer, och nu söker des Copulation på Ellinge gård genom en främmande prädikant från Malmö, och icke tilförene sådant med mig Communicerat, eller och låter sådant blifwa förrättat uthi den försambling, som dett bör skie i Malmö. (2) förmodar iag der hos, att dett påberopade pl. Venerandi Consistorii breef ( : om elliest der om Nogot wärdt är Eller des uthfärdande : ) måtte med mig för uth in Originali Communiceras, så som dett en wicktig embetz saak är, och nu säjes skola förrättas uthi min anförtrodde försambling, och iag des uthom en sådan permission bör see, eij kunnandes i det måhlet mig anorledes finna effter förordningen. Näst tienstel. helsning och gudomligit anbefallande förblifwer;
Edle och Manhafftige Hr Capiteins
Tienst Willigste
tienare
Erich Golen
V: Sallerup d 4 Octob: 1703.
är lijka Lydandes med origenalit witnar
Jöns Pahl
------------------------------------------------------------------------------------------
HögWyrdige och Höglärde H. Doctor och Biskop,
Höggunstige Herre och fader,
HögEhrWyrdige och Höglärde Herrar
Consistoriales,
Höggunstige Gynnare.
Jag kan eij annat än i ödmiukhet inkomma hoos HögWyrdige Consistorium och till kienna gifwa, huruledes Wnder-prädikanten wed Guarnizon i Malmö Hederlig och Wällärd H. Hans Torslow, har en copulation i går på Ellinge gård förrättat emellan Wälb:ne H. Capiten von der Ostens dotter från Malmö och H. Henningh Wolckendorf, för hwilka han i Malmö lyst hafwer till äcktenskap, der hennes föräldrar boo, dock har deras dotter här i Sallerupz försambling stadigt förblifwit större delen af innewarande åhr, och på Ellingegård warit der hon nu sin man bekommet, hwar om lijckwäl bem:te h. Hans Torslov icke det ringaste hwarken skriffteligen eller munteligen med mig communicerat, huru han kommer till at träda in i min anförtrodde försambling och wijga folck tillsamman: utan det allenast förnummit hwad som H. Capitein sielf berättat uthi sin skrifwelse, som mig nästliden Söndagz affton tillskickades från Ellinge, hwars copie här innelyckt finnes, der han beroopar sig uppå Högwyrdige Consistorii absolut permission i samma saak, och den welat med mig communicera. Hwar uppå iag straxt H. Capitein swarat, och honom heemstält at åter mig swara, huru en främmande Prädikant kan komma hijt in i min försambling och wijgningen förrätta, och icke i Malmö der den bör med rätta skiee. Sedan begiärar iag at see Högwyrd. Consistorii breef in originali, emedan iag borde det mig kunnigt hafwa, såsom N: Vicarius i församblingen, ändock owärdig med hwad mehra som samma bref innehåller och des copie sammaledes uthwijsa. Men der om fick ingen wijdare underrättelse, utan wederböranderna låtit gå fort med copulation hemma på herregården. Och emedan det synes en stoor oseed och oordning införas i församblingen genom ens och annans sielftaget rådande: Gudz huus föracktas, hwarest heela denne tijden iag här warit, copulationer och alle Bruude-wijgningar äre förrättade, hwar ifrån heederligit Prästfolck eij heller welat sig draga, utan sig godwilligt införrit och uthi heela församblingens närwari sig låtit wijgas: Som iag och befinner mig härutinnan præjudicerat och föracktad wara i samma embetz förrättning, (förutan det at Kyrkian synes böra hafwa nogon andel för en sådan heem-wijgning) hwar till förnembligast H. Walchendorf sielf på Ellinge befinnes wara orsaaken och uphofwet, hwilken (ibland de andre åthskillige wrånge och grofwa förargelser han tillijka med en dehl de sine tijd effter annan föröfwar mycket mehra nu, än nogonsin tillförene) har detta påhittat, såsom han och sielf Kåstar på bröllopet, består all omkåstnad, och har alla giästerer buudit. Täcktes fördenskull HögWyrdige Consistor. detta mit ödmiuke beswär Höggunstigt uptaga, emedan iag detta eij har kunnat förtijga, och låta dem som wederböra hafwa sit tillbörlige tilltahl och näpst, förblifwer her emott näst den Högsta Gudens trogne anönskan
HögWyrdige och Höglärde
H. Doct:s och Biskopens,
HögEhrWyrdige och Högl.
Herrar Consistoriales
ödmiukaste tienare
Ericus Golen.
V: Sallerup d 6 Octob. 1703.
905
« skrivet: 2019-03-06, 18:29 »
Hej Margaretha!
Det var inte en helt lätt notis! Efter lite jämförande av bokstäver kom jag dock fram till att namnet inte är Flintzberg utan Hjortsberg. Personen ifråga är dåvarande amiralitetssjukhusprästen Lars Daniel Hjortsberg (1758-1826), sedermera prost i Backaryd, och jag tyder notisen såhär:
”Augusti. Från H[err] L: Hjortsberg är upwist betyg at Tim[m]erman Ola Forsbergs lik i stads[församlingen] blifwit jordfäst. Dat d[en] 6.”
906
« skrivet: 2019-03-01, 10:22 »
Hej Ingela!
Även jag forskar kring familjen Beck-Limnell, och har själv haft problem med Elisabeth Becks senare levnadsår – men misstänker att svaret helt enkelt får sökas i mantalslängdernas syfte. De personer som upptas i längderna är i regel endast de som var skattepliktiga, alltså arbetsföra personer mellan 15 och 65. Elisabet Beck var ju född 1682 och kan därmed utan problem ha avförts ur mantalslängderna kring 1747 – trots att hon inte avled förrän 1755. Detta är något jag själv fått flera exempel på i min forskning, där äldre personer plötsligt försvinner ur mantalslängderna varpå jag utgått från att de såklart måste ha avlidit – men hittar deras dödsnotis många år senare.
Jag har försökt hitta släktingar i Maglehem som Elisabeth kan ha bott hos, och förutom sönerna stötte jag (liksom Nils gjorde) på välborne löjtnanten Lave Beck-Friis (1733–1764) – som visade sig vara Elisabeths brorson. Att dessutom både Maglehem nr. 11 och nr. 12 går att koppla till Beck-Friis och Limnell gör en annan person intressant i sammanhanget, nämligen inspektorn Johan Becks änkefru Christina Nericia från Maglehems by, som avlider där 1755 10/6 vid 96 (!) års ålder. Jag vet inte om hennes make kan vara en släkting till Elisabeth Beck (Lunds stifts herdaminne avslöjar i varje fall endast att han varit trumpetare och avled 1729 i Maglehem), men Christina Nericia (som varit gift med kyrkoherden i Ravlunda innan hon ingick äktenskap med Johan Beck) möter i varje fall samma öde som Elisabeth Beck. ”Änkan Nericia” är skriven på gården Maglehem nr. 12 i mantalslängden 1742, för att därefter försvinna ur längderna – trots att hon ju uppenbarligen dör först 1755.
Jag reagerade förresten också på att Carl Christian Limnell och hans hustru Anna Catharina Limnell bär samma efternamn vid vigseln, men den enkla förklaringen är att de var kusiner. Jag skrev lite om familjen här på Anbytarforum i juni 2015, under Anbytarforum → Forum → Personrelaterat → Släktnamn → Övriga släkter - L → Limnell → Limnell.
907
« skrivet: 2019-02-25, 20:34 »
Ja, det där namnet var inte helt lätt att tyda, men jag instämmer i Irenes tolkning ”Tridzare”. Det kan ju vara något sorts soldatnamn eller liknande, men om man slår upp substantivet ”trissare” i Svenska Akademiens Ordbok så leds man vidare till verbet ”trissa”, vilket i sin tur beskrivs som ”bearbetning medelst trissa o[ch] d[ylikt]”, och sedan ges som exempel ”Gördeln (till pälsen) virkades eller trissades”. Kanske kan man tänka sig att Nils Persson sysslade med sådan trissning, och därför kallas trissare i dödboken?
908
« skrivet: 2019-02-13, 17:51 »
Du har helt rätt, Birgitta!:
”d: 16 Sept: födde Rytt: Eskel
Ömans Hust: i Önnerup,
ders son Pål, som 16
Sönd: effter Trinit: bars
till den Hel: döpelsen i
Kyrckan af Ola Nils
Hust: i Önnörp. Test:
Lars Hansson.”
909
« skrivet: 2019-01-29, 08:29 »
Hej Anna-Carin!
Ett sånt intressant forskningsämne! Och förhoppningsvis kan jag hjälpa dig med din fråga. Sedan några år tillbaka skriver jag nämligen på en biografi över guvernören Göran Sperling (1630–1691), mannen som dömde Jörgen Krabbe till döden, och under arbetets gång upptäckte jag en tryckt skrift som nog är av intresse för dig. Skriften har denna (allt annat än kortfattade…) titel:
”En sandfærdig repliqve imod den falske deduction, som underfundeligen er sammenspunden til at bemandtle den mordiske oc tragœdiske action som Gen. Leutenant oc Vice-Gouverneur i Mallmøe / Baron Jørgen Sperling / Sammesteds lod anrette offver Den Høy-ædle oc Velb: Herre Baron Sl. Jørgen Krabbe den 16. Januarij Anno 1678. Hvor udi findis indført alle oc mod den Sal. Baron anstifftede processis acter oc documenter, fra begyndelsen til enden; tillige med hans svar oc erklæring paa alle de hannem tillagde beskyldninger. Saa vel som ocsaa den falske deduction, som hans forfølgere der paa i trycken haffver ladet udgaa. Altsammen ordentelig forfattet ord fra ord efter originalerne…”.
Skriften är på omkring 200 sidor, och som rubriken antyder har man verkligen skrivit av och infört allt som rör målet – stort som smått. Jag har ännu inte haft möjlighet att gå igenom hela skriften, men vid en snabb genomläsning ser jag återkommande Hack Sörensens namn, bland annat på sidorna 74-77 där man kan läsa om ”Hvad de Breffve angaar / som den Sal. Baron tilsckreff Hack Søffrensøn om Camerererens Nicolaus Jonsøns u-retfærdige Gods” och ”de andra tvende Skriffvelser […] hvilcke hand begierer at vide Hack Søfrensøns betenckende om Fultoffte Gaard”. Om du vill kan jag maila dig de bilder jag tagit på skriften, så att du själv kan undersöka om den innehåller något av intresse?
Med vänlig hälsning
910
« skrivet: 2019-01-19, 01:12 »
Stort tack för detta fynd! Det bekräftar ju min gissning att rådmannen Håkan Bagges hustru Annika Gyldener (död 1721 i Lund) är syster till den ovannämnde inspektorn Michael Gyldener (död ca 1715) och sjötullsinspektorn Zakarias Stobæus’ hustru Margareta Gyldener i Ystad, eftersom Lunds rådhusrätts dombok 1722 21/3 säger att Annika Gyldeners närmaste arvingar var hennes bror inspektor Gyldeners tre barn fänriken Carl (alltså Cort) Gyldener, löjtnant Josua (alltså Josef) Gyldener och major Jean Magnus Spaaks hustru, samt systerson borgmästaren Jöns Stobæus i Ystad. Då är bara frågan vilka föräldrarna är till de tre syskonen Annika, Michael och Margareta...
911
« skrivet: 2018-12-02, 22:20 »
Hej Annette! Fadern är mycket riktigt hospitalföreståndare och inspektor, men jag är ganska säker på att namnet inte är Shlejn utan Klejn (Klein), som alltså feltolkas vid indexeringen till databasen. Kanske är föräldrarna då identiska med kyrkoinspektorn Cort Henrik Klein och Anna Margareta Radier, som diskuterades i januari 2006 här på Anbytarforum under Släktnamn → Övriga släkter – K → Klein, och som gifte sig 1748 23/4 i just Frillestad. Cort Henrik omnämns även här: https://www.geni.com/people/Christian-Henrik-Karl-Conrad-Klein/6000000017105093465 där han sägs vara inspektor på Gedsholm, vilket låter rimligt då det ligger i Frillestads annexförsamling Ekeby. Däremot är jag mer osäker kring det där hospitalet, för något sådant finns inte i närheten av Frillestad – Cort Henrik sägs ju ha bott i Landskrona, och i Landskrona hospitals räkenskaper 1761-1762 (Landskrona hospital G:10, s. 2) sägs att föreståndaren de åren hette Anders (!) Klein. Frågan är ju då om Anna Christina född 1761 är dotter till Cort Henrik eller Anders, men enligt ett inlägg av Christina Giörloff under Släktnamn → Övriga släkter – K → Klein den 10 januari 2006 ska Cort Henrik ha haft en dotter Anna Christina född 1761, som kanske är identisk med Anna Catharina född i Frillestad 1761?
912
« skrivet: 2018-11-19, 12:23 »
Sådana attester brukar hamna bland bilagorna till lysnings- och vigselboken, vilket i Karlshamns fall bör vara Karlshamns kyrkoarkiv, volym HVa:5 (1814–1819) som än så länge bara går att läsa på plats i Lund (du skriver att vigseln ägde rum 1822, men i volymsidan du länkar till står det ju att lysningen togs ut den 27 november 1818 och att paret vigdes den 20 december samma år?). Jag blir lite konfunderad eftersom den efterföljande volymen HVa:6 (1820–1847) enligt Digitala Forskarsalen bland annat har en lucka under åren 1818–1831, men gäller detta hela serien med bilagor eller bara volym HVa:6, som ju enligt arkivförteckningen ändå bara ska innehålla bilagor från åren 1820–1847?
Mitt råd är alltså att först kontakta landsarkivet i Lund för att klargöra vad som egentligen gäller för volymen HVa:5, och hålla tummarna för att den innehåller bilagorna till Karlshamns lysnings- och vigselbok 1818 och däribland alltså de attester som Anders Jaensson tog med vid lysningen till äktenskap med jungfru Ingrid Brita Bokelund.
Annars borde ju Linköpings domkapitels protokoll åtminstone innehålla en kort sammanfattning av skiljobrevet, men jag ser nu att dessa rejäla volymer i regel saknar register så det blir lite som att leta efter en nål i en höstack. Vet du ungefär när Anders och Maja Lisa Hultman ska ha separerat, eller åtminstone när deras sista barn föddes, om de nu fick några i sitt äktenskap?
Karlshamns lysnings- och vigselbok nämner ju även en boskillnad, och dessa utfärdades av den aktuella häradsrätten eller rådhusrätten – vilket alltså bör vara Västerviks rådhusrätt? Även där blir det väl tyvärr lite som att leta efter nålen i höstacken, fast om du lyckas lär du även få hänvisningar till de intressanta skilsmässoförhandlingarna – men mitt råd är alltså att kontakta landsarkivet i Lund och börja med Karlshamns kyrkoarkiv, volym HVa:5 (1814–1819), den vettigaste utgångspunkten i sökandet.
913
« skrivet: 2018-11-14, 00:50 »
Så roligt att se ditt inlägg, Johan! Jag utreder nämligen själv detta släktnamn i mina försök att lokalisera trädgårdsmästaren Lars Elgeros’ (Elgros, Eljeros) ursprung, men utöver namn och yrke samt att han får barn i Lund 1777-1779 och gifter sig 1776 i Malmö S:t Petri och 1781 i Anderslöv har jag än så länge gått bet. På vägen har jag dock stött på några uppgifter som kan vara av intresse för din del:
På Fors ägor i Fellingsbro, Örebro län, föder 1769 2/6 fästekvinnan Maria Christina Tolfver en son som inte namnges i födelse- och dopboken, vars barnfader ”namngafs wara drengen Jonas Svensson Elgros på Stensta bruks gård, som med henne lofwadt fullborda ägtenskap nästa höst” (Fellingsbro C:7, s. 144). Jonas höll sitt löfte, och paret gifter sig 1769 29/9 i Fellingsbro (Fellingsbro EI:1, opag.). Inte långt därefter flyttar den lilla familjen till Stockholm, där minst ytterligare fyra barn föds: Carl Gustaf föds 1771 8/10 i Hedvig Eleonora församling (Hedvig Eleonora CI:13, s. 56), Johan Gustaf föds 1777 4/1 i Klara församling (Klara CIb:5, s. 124), Jonas föds 1779 5/4 i Skeppsholms församling (Skeppsholm CI:2, s. 536) och Sara Christina föds 1780 21/7 i Skeppsholms församling (Skeppsholm CI:2, s. 554). I födelsenotiserna sägs Jonas Elgros vara betjänt 1771 och 1777 men vaktmästare 1779 och 1780.
Vid sonens dop 1771 närvarade häradshövdingen Anders Håkansson (1749-1813) som fadder, sedermera framstående politiker och riksdagsman som inte bara adlades af Håkansson utan dessutom var nära förtrogen till Gustaf III. Som jag förstått blev Håkansson icke önskvärd när förmyndarregeringen tog över efter Gustaf III:s död 1792, bland annat entledigades han från sina ämbeten – och om vi gissar att Jonas Elgeros stod på Håkanssons sida bör ju även han ha hamnat i onåd i Stockholm?
Några säkra ledtrådar till familjens vidare öden efter 1780 hittar jag dock inte, men geografi, ålder och namn stämmer ju bra med att vaktmästaren Jonas Elgeros’ son Johan Gustaf, född 1777 4/1 i Klara församling, skulle kunna vara identisk med rustmästaren i Umeå. Denne gifter sig med Magdalena Olsdotter och får ett antal barn i Västerhiske i Umeå landsförsamling, Gustaf Adolf (född 1799 19/7, levde 1811), Olof Wilhelm (född 1802 22/3, levde 1811) och Maria Helena (född 1804 5/6, levde 1811) (Umeå landsförsamling C:5, s. 22, 68 och 114) samt Sofia Magdalena (sägs i faderns bouppteckning vara ”redan död”). I bouppteckningen 1811 24/4 sägs Johan Gustaf Elgeros ha varit rustmästare vid Västerbottens regemente, samt dött i finska kriget (Umeå domsagas häradsrätts arkiv AIA:88, bouppt. nr. 33).
914
« skrivet: 2018-08-14, 11:42 »
Hej Ulf!
Tusen tack för detta fynd, mycket intressant! Tyvärr har jag inte kommit längre på denna familj sedan mina inlägg 2007, men sonen Carl är fortfarande en stark kandidat till sedermera urmakaren i Ystad, så jag sparar tacksamt uppgiften om Ekerö i hopp om att förr eller senare kunna lösa denna knut.
915
« skrivet: 2018-05-26, 13:49 »
Hej Ann-Britt!
Jag tyder notisen såhär:
”9 Begrofs Klåckaren Sahl Matthias
Michelson Malm som war född i Mälby
däräst hans fader Sahl Michel Malm war
Klåckare. blef 1706 kallad och förordnadh hijt at
förestå Klåckare Embetet här i församblingarna
hwilket han förrättat så wijda och så länge
hans krafter nu i hans mot slutet siukliga
och swaga tilstånd kunnat tillåta och tåhla och
hans förmågo dertil warit, då det sedan et
åhr i hans swaghetz tijd blefwit förrättat genom
substituten Michel som A:o 1721 den,
tilkallad blef, hafwandes han Sahl Matthias
Malm dragitz nu med en långlig och
swår siukdom och waret länge sängliggande
intils d 29 sistl. Martii som war Annandag Påsk sehn
han något tilförna blefwit på sin sotesäng dehlachtig
af Herrans H. Nattward, Sahl afsomnade i Bosarp
på sit 48 ålders åhr.”
Mvh Markus
916
« skrivet: 2018-05-11, 14:52 »
Tyvärr finns det ingen bevarad inflyttningsattest för Pål Pålsson i Lund (attester är bevarade från 1742), men däremot hittade jag en märklig sådan bland 1791 års attester. Ska detta tolkas som att familjen planerade att lämna Lund, bad prästen att skriva en utflyttningsattest, men sedan ångrade man sig, varpå prästen lade attesten bland årets inflyttningsattester? (Lunds domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, vol. HIIa:7 – Bilagor till flyttningslängden. Inflyttningsattester 1779–1794):
”Borgaren Pål Pålsson och dess hustru Cicilia Jeppas dotter, som 20 åhrs tid bodt här i Lund, flytta ni härifrå tillika med trenne barn, Anna, 18 åhr gammal, Melecina 14 åhr, Clara 10 åhr. desse folk hafwa här nyttjat de dyra Salighetsmedel, och skickat sig anständigt. dottren Anna har äfwen flere gånger warit en gäst wid Guds bord. de anmälas härmed i ödmjukhet till Nådemedlens nyttjande på den ort, hwarest de framdeles stadna. Lund d 17 Oct. 1791. Turo Liebman StadsComminister och Pastor.”
Mvh Markus
P.S. Jag tar gärna emot dina uppgifter om Claras son Andreas’ vidare öden, det skulle vara intressant att få klarhet i vart han tar vägen!
917
« skrivet: 2018-05-11, 14:25 »
Hej igen!
Nu lyckades jag nog hitta även Pål Pålssons ursprung av bara farten! Enligt dödboken 1812 sägs han ju bo i stadens fattighus vid sin död, och tursamt nog finns detta med i Lunds stads äldsta bevarade husförhörslängd från 1810. I fattighusets stuga nr. 7 finner man 82-årige änklingen Pål Pålsson, som ju stämmer väl in på Clara och Mellicinas far, och sägs vara född i Kvibille i Halland (Lunds domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, vol. AI:1 (1810–1813), s. 25). I denna församlings födelsebok kring 1726-1734 finner man bara en enda Pål Pålsson, nämligen född 1730 i en by som nog ger förklaringen till varför Pål Pålsson vid ett tillfälle bär namnet Lundberg, trots att han inte är född i Lunds stad (Kvibille CI:1 (1698-1746), s. 139):
”Septemb. D 4 en fredags affton Föde Hustru Bengta Larsdoter sinom Man Påll Pålsson i Lunåkra en son som döptz d 6 dito wed Namn – Påll”.
Mvh Markus
918
« skrivet: 2018-05-11, 14:09 »
Hej Gustav! Jag är allmänt nyfiken på Lunds befolkning under 1600- och 1700-talet, eftersom jag har en hel del släkt och förfäder som bodde i staden vid denna tid. Ingen av dem tycks dock ha haft sina rötter i Lund, men gifter så småningom in sig i stadens befolkning på alla håll och kanter – bland annat upptäckte jag nu att min anmoder Anna Bertilsdotters (1676–1735) yngre halvbror Claes Trulsson (1685–1765) från Bjällerups socken var gift med Clara Lundbergs mormors farmors syster Gunilla Andersdotter (död 1749) i Lund. Jag har fastnat lite extra för denna familj p.g.a. döttrarna Clara och Mellicinas ovanliga namn (som ju sticker ut enormt bland alla Anna, Elna, Bengta och Kerstina), och för att deras bruk av släktnamn / efternamn har varit en utmaning. I källorna kallas systrarna omväxlande Pålsdotter och Lundberg och som du säger kallas ju fadern Pål Pålsson Lundberg i födelseboken 1776, och deras mor Cecilia Maria kallas omväxlande Jeppsdotter och Jacobsdotter ( Jeppa var en dansk-skånsk kortform av Jacob, men detta är nog första gången jag sett båda användas så omväxlande hos samma person) och Lundsten i födelseboken 1780, ett namn hon annars aldrig bär i källorna men som däremot hennes äldre syster Johanna ofta antecknas med. Vid vigseln 1760 kallas Cecilia Maria dessutom Jeppsdotter Nubelin – ett släktnamn hon endast bär då, och som väl förklaras av att hennes far borgaren Jeppa Persson var född i Norra Nöbbelövs socken, strax utanför Lund. Fadern Pål Pålssons ursprung har jag inte lyckats knäcka (jag har dock mina misstankar om att han var född en bra bit från Lund), men Cecilia Maria Jeppsdotters släkt går att följa i åtskilliga generationer bakåt i Lund, ner till mitten av 1600-talet. Håll till godo (och jag hoppas att jag inte förstör forskarglädjen för dig nu! [size=78%]).[/size] Mvh Markus Familj 1Pål Pålsson, född omkring 1733, var murdräng vid vigseln, kallas dräng i döttrarnas födelsenotiser 1769 och 1771, kallas akademivaktkarl 1773, kallas borgare P. P. Lundberg 1776 samt borgare P. P. 1778 och 1780, död i stadens fattighus 1812 6/1 i Lund. Gift i kyrkan i Lund 1768 12/5 med pigan Cecilia Maria Jeppsdotter, född 1740 8/2 i Lund, död i stadens själabodar 1807 23/1 i Lund, dotter till borgaren Jeppa Persson och Gertrud Lundhök. Barn: 1. Beata Pålsdotter, född 1769 21/1 i Lund, ej nämnd i bouppteckningarna efter mostern Johanna 1813 eller systern Cajsa 1816. 2. Anna Maria Pålsdotter, född 1771 10/1 i Lund, sägs vara fattighjon i stadens fattighus i Lund då hon ärvde systern Cajsa 1816; hennes son Mårten föddes utom äktenskapet 1807 5/1 i Lund. 3. Cajsa Cecilia Lundberg, född 1773 22/2 i Lund, jungfru på Näs sätesgård, sedermera i tjänst hos major Arvid Trolle i hans gård i Lund, död därstädes 1816 1/2, bouppteckning 5/4 samma år då det bl.a. antecknades att hennes kvarlåtenskap hämtades från Trollenäs sätesgård samt att hon efterlämnade en sjuårig dotter Margareta Sofia Bergström, som enligt moderns testamente 1816 18/1 skulle ärva hela kvarlåtenskapen och å vars vägnar närvarade svarvaren Jacob Grönvall (Lunds rådh. o. mag.:s arkiv, vol. FIIa:40 (1816-1817), s. 55ff). 4. Mellicina Pålsdotter / Lundberg, född 1776 21/1 i Lund, sägs i mostern Johannas bouppteckning 1813 ha okänt vistande, och förmodades vid systern Cajsas bouppteckning 1816 vara i livet utan att någon underrättelse om hennes vistande kunde lämnas. 5. Peter Pålsson, född 1778 28/8 i Lund, levde endast en timme och dog samma dag. 6. Clara Pålsdotter / Lundberg, född 1780 12/2 i Lund, sägs i mostern Johannas bouppteckning 1813 ha okänt vistande, och uppges vid systern Cajsas bouppteckning 1816 ha avlidit två år tidigare; fick sonen Peter Jacob utom äktenskapet 1804 9/1 i Lund. Familj 2Jeppa Persson, född 1703 21/9 i Norra Nöbbelöv, son till bonden Per Jeppsson och Sissa Månsdotter; borgare, död 1741 3/5 i Lund, bouppteckning 21/7 samma år (Lunds rådh. o. mag.:s arkiv, vol. FIIa:15 (1740-1744), s. 97ff). Hans syster Johanna Persdotter (född 1700 11/4 i Norra Nöbbeölöv) var gift med borgaren Nils Mårtensson, död 1745 7/2 i Lund. Gift med Gertrud Lundhök (gift 2:o 1746 7/3 i Lund med hattmakarmästaren Paulus Meinck, döpt 1706 30/5 i Lund, död 1757 1/1 i Lund), född 1715 30/12 i Lund, död 1783 17/4 i Lund, dotter till visitören och länsmannen Anders Lundhök och Karna Waltersdotter. Barn: 1. Per Jeppsson, född 1736 19/3 i Lund, levde vid faderns bouppteckning 1741 men omnämns ej i systern Johannas bouppteckning 1813. 2. Johanna Catharina Lundsten, född 1737 23/12 i Lund, död 1813 19/9 i Lund, bouppteckning 19/11 samma år (Lunds rådh. o. mag.:s arkiv, vol. FIIa:38 (1813-1814), s. 225ff), gift med borgaren och skomakaren Måns Landgren, född 1754 22/11 i Lund, död 1819 7/3 i Lund. 3. Cecilia Maria Jeppsdotter, född 1740 8/2 i L. (se ovan). Familj 3Anders Lundhök, född 1693 21/3 i Lund, son till borgaren Truls Olsson och Una Andersdotter; kallas visitör 1715 och 1717 (men saknas i Gunnar Bergströms bok ”Stora sjötullen & lilla tullen i Skåne, Halland och Blekinge samt på Gotland 1658-1765 : biografiska anteckningar” [Lund, 1958]), blev tullbesökare i Lund 1712, t. f. kronolänsman 1716, kronolänsman i sydöstra delen av Rönnebergs härad 1721 7/11 (enligt Otto Lindberg, ”Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917, Malmö, 1919, s. 186), levde i Råga Hörstad 1723 då han undertecknade ett brev i svärfaderns bouppteckning i Lund, bodde år 1729 på gården Häljarp nr. 12 i Tofta socken med hustrun i Tofta församlings katekismislängd samma år, död 1741 30/4 i Häljarp (enligt Lindbergs bok, s. 186) men saknas i Tofta dödbok. Gift 1715 i Lund (första lysningen 10/4 samma år) med pigan Karna Waltersdotter, född 1693 8/2 i Lund, dotter till borgaren Walter Nilsson och Johanna Jönsdotter. Barn: 1. Gertrud Lundhök, född 1715 30/12 i Lund (se ovan). 2. Johanna Lundhök, född 1717 14/3 i Lund, död före 1741? ? Anna Lundhök, kallas mö då hon gifter sig 1744 20/3 hemma i huset i Lund med sadelmakarmästaren Sven Möller från Ystad, de får barn i Oppmanna 1763 och 1767. ? Petter Lundhök, var skomakare 1762, skomakare och reservryttare i Kvarnberga i Hörby socken 1764, gifter sig 1762 och 1764 i Hörby. ? Marna Lundhök, gift med borgaren och vagnmannen Lars Knutsson, död 1752 2/3 i Malmö, i vars bouppteckning sägs finnas skuld till hennes bror skomakargesällen Petter Lundhök (Rådhusrätten i Malmö 1, vol. F2A:61 (1753-1755), s. 397ff). Familj 4Truls Olsson, borgare, bodde vid sin död på Bredgatan, själaringning 1726 24/3, bouppt. 1727 18/3 (Lunds rådh. o. mag.:s arkiv, vol. FIIa:10 (1717-1733), s. 825ff). Vid bouppteckningen 1727 närvarade änkans svåger borgaren Claes Trulsson, så Una var alltså syster till Gunilla Andersdotter, död 1749 9/6 i Lund, gift 1:o 1699 23/1 i Lund med borgaren Pål Isaksson (själaringning 1710 10/6 i Lund) och 2:o 1711 16/6 i Lund med borgaren och bryggaren Claes Trulsson (född omkring 1685 i Bjällerup, död 1765 21/12 i Lund). G. m. Una Andersdotter, levde 1727. Barn: 1. Elna Trulsdotter, född 1690 22/1 i Lund, död späd. 2. Anders Lundhök, född 1693 21/3 i Lund (se ovan). 3. Per Trulsson, född 1695 6/10 i Lund, död späd. 4. Per Trulsson, född 1697 8/6 i Lund, död före 1727. 5. Elna Trulsdotter, född 1701 8/6 i Lund, död späd. Familj 5Walter Nilsson, son till borgaren Nils Waltersson och Marna Waltersdotter i Lund; borgare, bodde vid sin död på Mårtensgatan, själaringning 1722 3/9, bouppteckning 1723 19/3 (Lunds rådh. o. mag.:s arkiv, vol. FIIa:10 (1717-1733), s. 549ff). Walter Nilssons bror var borgaren Anders Nilsson i Lund. I ett brev från 1716 säger Walter att salig Marna Waltersdotter är hans mor (Lunds rådh. o. mag.:s arkiv, vol. FIIa:10 (1717-1733), s. 585), och att fadern var borgaren Nils Waltersson i staden (Lunds rådh. o. mag.:s arkiv, vol. FIIa:10 (1717-1733), s. 597). Gift 1686 21/5 i Lund med Johanna Jönsdotter (gift 2:o med borgaren Måns Larsson), själaringning 1735 7/4, bouppteckning 30/4 och 1/5 samma år (Lunds rådhusrätts och magistrats arkiv, vol. FIIa:8 (1709-1739), sid. 349ff) och (Lunds rådh. o. mag.:s arkiv, vol. FIIa:12 (1719-1736), s. 273ff). Barn: 1. Tyke Waltersson, döpt 1686 28/12 i L., död före 1695. 2. Anna Waltersdotter, född 1690 16/1 i Lund, död före 1695. 3. Mårten Waltersson, född 1691 5/3 i Lund, död före 1735. 4. Per Waltersson, född tvilling 1693 8/2 i Lund, hade 1723 vistats utrikes under 5-6 års tid och var 1735 hantlangare i Landskrona. 5. Karna Waltersdotter, född tvilling 1693 8/2 i Lund (se ovan). 6. Anna Waltersdotter, född 1695 16/3 i Lund, död före 1735. 7. Nils Waltersson, född 1697 8/7 i Lund, död före 1735. Familj 6Nils Waltersson, borgare, död i juni 1697, bouppteckning 1698 13/7 (Lunds rådh. o. mag.:s arkiv, vol. FIIa:6 (1696-1705), s. 185ff). Han hette egentligen Nils Persson, men tycks ha upptagit sin svärfars förnamn som släktnamn, för bouppteckningen 1698 upprättades efter ”Nills Pedersson, som elliest kallades Walltersson”. Gift med Marna Waltersdotter, själaringning 1710 24/5 i Lund. Barn: [/size]1. Walter Nilsson, borgare i Lund (se ovan).[/size]2. Anders Nilsson, levde 1698, var borgare i Lund.
919
« skrivet: 2018-05-06, 14:51 »
Hej Gustav!
Systrarna Mellicina och Clara (födda 1776 21/1 respektive 1780 12/2 i Lund som döttrar till murdrängen och akademivaktkarlen, sedermera borgaren Pål Pålsson [Lundberg] och Cecilia Maria Jeppsdotter) har gäckat mig under en längre tid, så detta var intressanta uppgifter. De omnämns i sin moster Johannas bouppteckning i Lund 1813 och sägs då båda ha okänd vistelseort, och i sin äldre syster Cajsa Cecilia Lundbergs bouppteckning i Lund 1816 sägs Mellicina vara i livet utan att någon underrättelse om hennes vistande kunde lämnas, medan Clara sägs ha avlidit två år tidigare. Några orter nämns alltså inte i något av fallen, så Torrlösa var ett välkommet tillskott till systrarnas biografi.
Mvh Markus
920
« skrivet: 2018-05-02, 17:26 »
Hej Gustav!
Jag tyder notisen såhär:
”Den TiuguAndre Martii Christnades Acad. Wackt-
Karlen Bengt Andersson och des Hustrus Gundela
Hansdoters sonn Andreas, född den 20de dennas
Kl. 3. eftermiddagen.
Färgaren Mästar. Hans Borgz Hustru bar honom och
Skräddar. Mästar. Nils Dahlbergz hustru tog af mössan.
Pottmakar. Pär Lundgren, Mur-mästaren Gothfried
Hennig, Pottmak. ges. Torsten Jönsson, Mur-gesäll. Påhl
Påhlsson, Pigorna Giertrud Berggrén och Catharina
Borgström, Faddrar.”
Mvh Markus
921
« skrivet: 2018-04-18, 19:22 »
Hej Rolf! Nu har jag kikat i Riksregistraturet, där jag upptäckte att de brevfragment som du postade här ovan den 30 juli bildar avslutningen på Karl XI:s brev i ditt senaste inlägg. Hela brevet finns avskrivet i Riksregistraturet 1523–1718, volym B:377 (jan.-mars. 1667), sid. 150v–151v, och med utgångspunkt därifrån kunde jag pussla ihop och transkribera hela brevet från gårdsarkivet såhär: ”Wij CARL medh Gudz nåde, Sweriges, Giöthes och Wän- des Konung och Arffurste, Storfurste till Finn- landh Hertigh uthi Skåne, Estlandh, Lijfflandh, Carelen, Brehmen, Wehrden, Stettin, Pommern, Caßu- ben och Wänden, Förste till Rügen, Herre öfwer Ingermanlandh och Wißmar, Så och Pfaltzgrefwe widh Rhein i Beieren till Gülich, Clewe och Ber- gen Hertigh, Giöre witterliget at Oß hafwer framledne fendrickens Jon Kråkas effterlåt- ne Enkia hustru Ingeborg Arwedzdotter kla- geligen tillkienna gifwit huruledes dhett otton- dedels hemmanet Stockholms Bråtten i Wäster- giötlandh, Kinna Häradh och Giötene gäldh be- läget, hwilket hennes Sahlige Mans fader i Konung Carl dhen Niondes (Höglofligh i åminnel- ße) tijdh på stubberättigheet hafwer uptaget, och hennes Man efter 30 åhrs Krigstienster af hennes Maij:t drottning Christina Wår högtäh- rade frumoder, hafwer bekommit Lijfstijds frij- heet uppå der af hon och, sedan hennes Man i sista danske frijgden i Rijksens tienst på Wännersborgs Elf ynkeligen omkom, hafwer på någon tijdh hållet rustning såsom för ett ottondedels hem- man, skall nu sedermehra wara i Militieboken infört för ett fierdedels hemman, hwarföre det intet skall giöra skäl såsom Häradstingets bewij- set uthwijsar; Underdånigst anhållandes Oß be- hagade hennes Sahl: Mans långlige Krigstienster sampt hennes fattige lägenheedt medh nåder ansee, så at hon nu på sin ålderdomb icke måtte blifwa huuswill, uthan wijdh ofwanbem:t hemman, derpå hennes Sahl: Man och deß fader så mycket hafwa kåstat, på något giörligdt sätt uthi sin lijfstijdh handhäfd och bijbehållen. Detta hennes underdånige anhållande hafwe wij medh nåder anhört, och af gunst och nåde iämwäl och i betraktande af ofwan- bem:te skäl och orsaker, men särdeles samme fen- driks långlige Krigstiänster, deruthi han och sitt lijf hafwer tillsatt, nådigst welat deß effter- låtne Enkia Ingeborg Arwedsdotter förun- na och effterlåta efftersom wij hermedh och i Krafft af detta wårt öpne breff henne unna och effterlåtha mehrbem:te hemman Stockholms Bråtten uthi sin lijfstijdh fritt att niuta, bruka, behålla och besittia, aldeles medh densamme frij- heet som hennes Sahl: Man det effter ofwanbem:te hennes Maij:z Drottning Christinæ lijfstijds frijheets bref innehafft niutit och besuttit haffwer. Här alle som wederböre enkannerligen Wårt Krigs och CammarCollegium sampt Landzhöfdinger hafwe sigh at effterrätta icke tillfogandes eller tillfoga låtandes mehrbem:te hustro Ingeborg Arweds dotter heremot hinder, mehn, eller för- fång i några måtto nu eller framdeles. Till yttermehra wißo är detta medh wart Kongl: Se- cret och Wår Högstährade älskelige kiäre Fru- moders, sampt the andre wåre och wart Rijkes respective förmyndares och Regeringz underskrijft bekräfftat. Datum Stockholm d: 21 Februarij An- no 1667. Hedwig Eleonora.” Jag är lite osäker på de övrigas namnteckningar, men utöver änkedrottningen Hedvig Eleonora (1636-1715) ska de undertecknande, enligt Riksregistraturet, vara ”S. Bååt. L.v.d.L. G.O.S: M.G.D. G Soop”, alltså herrarna i den dåvarande förmyndarregeringen, riksskattmästaren friherre Seved Bååt (1614-1679), krigsrådet och fältmarskalken friherre Lorentz von der Linde (1610-1671), riksamiralen greve Gustaf Otto Stenbock (1614-1685), rikskanslern greve Magnus Gabriel De la Gardie (1622-1686) och lagmannen friherre Gustaf Soop af Limingo (1624-1679). Även brevet från drottning Kristina 1649 hittade jag i Riksregistraturet 1523-1718 (volym B:260, juli 1649, sid. 96v–97), och fast stavningen skiljer sig en del (ibland saknas hela ord) transkriberar jag gårdsarkivets brev såhär: ”Wij Christina medh Gudz nåde, Sweriges, Göthes och Wendes uthkorade drottningh och Arffurstinna, Storfustinna till Finlandh, Hertiginna af Estlandh och Carelen, Fröken öfwer Ingermanlandh. Göre witterligen, att Wij af gunst och nåde, så och uthi anseende af dee långlige och trogne tiänster som Oß och Chronan Wår troo tiänare och Fendrich, Ehrligh och Manhafftigh Joen Bengtßon här till giordt och bewijst hafwer, och them han än ytterligare så länge han lefwer och förmår, att göra och bewijsa, förplick- tadh wara skall, hafwer undt och effterlåtit, som Wij här medh och i detta Wårt öppne breefs Krafft unne och effterlåte honom ett Wårt och Chronans hemman uthi Halmstadh socken och Kinne- häradh, Stockholmsbrotten benämd, att niuta, bruka och behålla qwitt och fritt för alle wiße och owiße uthlagor /: extraordi- narie Krigzhielpen, Kyrkiotijonden, byggningz- och Saltpetters- hielpen undantagne :/ till sin lijfstijdh. Där alle som detta widkommer, weette sigh tillbörligen att effterrätta, icke görandes här emoth i någon måtto. Datum Stockholm den 7. Julij Ao. 1649. Christina” Stort tack för källhänvisningarna i ditt senaste inlägg! Jag ska undersöka samtliga källor, och fortsätta mitt arbete med att utreda fänriken Jon Bengtsson Kråka och hans ättlingar. Att Jons far omnämns i Karl XI:s brev 1667 är ju en viktig ledtråd, som får mig att fundera kring ifall det är möjligt att lokalisera en Bengt på Stockholmsbråten under 1600-talets första årtionden? Jag är tyvärr inte så bevandrad i västgötsk arkivforskning i äldre tid, men misstänker att det kan finnas bevarade skattelängder eller liknande? Bästa hälsningar, Markus
922
« skrivet: 2018-04-14, 15:58 »
Stort tack för dessa uppgifter, LarsOlof! Jag stoppar in de i min "Danje-mapp" och fortsätter hålla utkik efter fler Danje som kan reda ut eventuella släktförhållanden. Mvh Markus
923
« skrivet: 2018-04-14, 15:15 »
Hej Ingemar!
Tyvärr har jag inga fler uppgifter om Faber, men ska hålla utkik eftersom jag själv blivit nyfiken på detta släktnamn sedan jag snubblade över ovanstående Lovisa Margareta Faber.
Vidare forskning har dock visat att det i hennes fall tycks ha varit faderns soldatnamn, eftersom han omväxlande kallas Carl Frantz / Carolus Franciscus Faber och d'Argerrolle. Hans födelsenamn ska väl vara Charles François d’Argerrolle med tanke på att han i Lunds kyrkoböcker sägs vara fransos, när han inte omnämns som soldat. Hans vidare öden eller mer exakta ursprung har jag dock inte lyckats klura ut, men han var åtminstone gift med Maria Schmitt med vilken han fick barnen Lovisa Margareta Faber (född 1752 15/9 i Lund), Ludvig Christoffer (född 1754 29/4 i Lund, död där 1755 7/2) och Carolus Casimir (född 1755 13/12 i Lund).
Mvh Markus
924
« skrivet: 2018-04-11, 16:59 »
Hej Maria!
Dessa domböcker verkar ännu inte ha filmats eller fotograferats, och går därför än så länge bara att läsa på Arkivcentrum Syd i Lund. Jag skulle gissa att ärendet behandlades vid ett lagtima ting, och dessa domböcker finner man i Onsjö häradsrätts arkiv, volymerna AIa:69 (vårtinget 1795), AIa:70 (sommartinget 1795) och AIa:71 (hösttinget 1795). Jag vet inte om utslagets datum omnämns i Länskungörelserna men så pass sena domböcker innehåller nästan alltid saköreslängder över utdömda böter, där man snabbt hittar rätt datum och ärendenummer.
Mvh Markus
925
« skrivet: 2018-04-05, 16:09 »
Hej Maria! Oj, det glömde jag ju skriva i mitt inlägg, men det är korrekt uppfattat – Biskopsarkivet förvaras hos Arkivcentrum Syd. Det låter förresten som en riktig långkörare om böterna utdömdes redan 1795... jag håller tummarna för att det dyker upp fler uppgifter i Onsjö härads dombok! Mvh Markus
926
« skrivet: 2018-04-05, 13:16 »
Tillfällighetsfynd rörande fiskaren Per Olsson i Bosjökloster, som 1716 vill ingå äktenskap med änkan Bengta Henriksdotter – ur Lunds domkapitels protokoll 1716 12/9 § 5; Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:8 (1716–1719), opag.:
”inkom gamble fiskiaren ifrå Bosiö församling Per Olufßon, som han sig kallar, och begiärade giffta sig medh Enckian Bengta Hindrichszdotter.
Frågades hwad han heter Rs. Per Olufßon ifrå Östergöthland och Skelwijkz sochn.
Nytting hwilken? Rs. Landzgewaldiger här i Landet och äfwen i Östergöthland född,
Huru han kommit hijt neder? Rs. Saxarne fördte honom hijt neder, då han dem skiutzade medh een Siuk Soldat.
Om han warit giffter Rs. Neij.
Om han icke warit stämbd til Mogata ting? Neij, aldrig har warit stämbd.
Hwar han född? Rs Öster Söder wijd Sörkiöping uti Skelwigz wijkz sochn uti Torpet Öshagen wijd Finnelija, ligger på een Udde. Pastor Stephan Ståhle i Korsnääs.
Huru gammal? Rs til Nästkommande Påst[!], blijr han 62 åhr. Han warit på Skepp til Hålland, och der kommit i Siön, hwarest han lijdit skada på sitt hufwud.
Uti sin christendoms stycken, läste han Tron, Fader wår, effter orden allena, och någon Comest Barmhertige Gud etc. men wijdare i sin christendom hade ingen kundskap.
Hans fader hwad han hette? Rs. Oluf Bruntteßon, Seglade utländes til Spanien på Kiöpmans skepp för Köpman, på Skeppet Norkiöping, och redare war Gilius de Besch medh Borge[??] Kellman och ProviantMästare Dahlgren, samt Köpman Spetz[?], Modren Bothil Boje.
Nekar aldeles medh stort bedyrande, det han annorledes heter än Peer Olßon, hans handtering warit, at binda Näätgarn.
Per Olufßon förmantes at bättre lära sig sine christendoms stycken, för än honom kan effterlåtas träda i äcktenskap, som skrifwes til Probsten, at han bättrar sig för än han kan komma till Herrans Nattward.”
927
« skrivet: 2018-02-05, 21:52 »
Jag snubblade över denna korta anteckning bland biskops- och landshövdingeämbetenas gemensamma resolutioner 1806 5/3 (ur biskopsämbetets brevkoncept och konceptresolutioner 1790-1811; i Biskopsarkivet i Lund, volym B:1, 1790-1811), som kanske gäller Gunnar Munkenberg?:
”Afskrifning på böter till Torrlösa Kyrka af Corporalen Munkenberg och Pigan Karna Larsdotter, dömde och efterlyste för lägersmål.”
Mvh Markus
928
« skrivet: 2018-01-30, 18:57 »
Intressant fynd, Paul! Min första tanke var också att det måste röra sig om Asmus Dehns änka Sofia Christensdotter – som förresten föddes 1699 4/8 i Lund som dotter till snickaren Christen Nilsson och Anna Maria Sörensdotter Stubb – men jag upptäckte nog en bättre kandidat, när jag kontrollerade de uppgifter jag fått fram sedan tidigare (har forskat en hel del kring dessa Dehn eftersom en bekant härstammar från dem). Asmus och Sofia fick fyra söner, varav tre faller bort direkt – Hans Christian Dehn (1722-1797), Asmus Dehn (1727-1808) och Jacob Dehn (1729-1767). Näst äldste sonen Johan Dehn, född 1724 21/2 i Lund, har jag däremot inte riktigt fått grepp om – men allt pekar på att han mycket väl kan ha efterlämnat en änka 1764. Han var snickargesäll och antogs 1744 18/10 som lådmakargesäll vid Landskrona kompani under Artilleristatens Tygvaktarkompani, och sägs i kompaniets generalmönsterrulla 1749 vara född i Skåne, 24 år gammal med fyra tjänsteår samt gift (!). Någon hustru hittar jag dock inte i kyrkoböckerna, ej heller några barn – men i mars 1752 är han fadder i Landskrona, och kallas då karettmakare. Därefter tappar jag spåret, men det är ju inte omöjligt att Johan Dehn har dött före 1764 och efterlämnat änka, en aningen äldre kvinna (vilket skulle förklara varför paret tydligen inte får några barn? Eller är familjen skriven i Landskrona garnisonsförsamling, där väl kyrkoböckerna börjar först på 1770-talet?) som i ett tidigare gifte är mor till Annika Hiort? P.S. Tack för Dittmar Wittbergs båda barn Lars och Rebeckas födelsenotiser!
929
« skrivet: 2017-12-23, 19:53 »
Jaså minsann, den motsträvige Ernst Johansson är en av dina anfäder, Anna? Då känns det ju extra roligt att jag råkade få fram lite kött på benen i dessa gamla handlingar.
930
« skrivet: 2017-12-23, 19:47 »
Sedan några år tillbaka utreder jag landstingssekreteraren / postmästaren Sven Kråkas liv och släktkrets, så det var mycket intressant att höra om skyddsbrevet i ert gårdsarkiv, Rolf! Då det har kunglig påskrift gissar jag att brevet eventuellt kan finnas i avskrift i det så kallade Riksregistraturet, så att man kan få tillgång till hela texten.
I våras beställde jag fram hela Sven Kråkas arkiv på landsarkivet i Lund, då det tyvärr inte är digitaliserat – jag tror inte att det lär digitaliseras inom den snaraste framtiden heller. Arkivet bestod framförallt av ekonomiska och officiella handlingar rörande Sven Kråka, och det mest personliga som fanns bland dokumenten var Kråkas svärmors räkenskapsbok. Några handlingar rörande hans egen släkt kunde jag inte hitta alls, så den luckan tänkte jag försöka fylla med hjälp av domböcker och andra officiella arkivalier.
931
« skrivet: 2017-12-23, 19:46 »
Hej Anna!
Detta var mycket intressanta uppgifter! Sedan några år tillbaka utreder jag alla ättlingar till Zimmerdahl / Cimmerdahl, men just Axel Hanssons två barn har jag gått bet på att följa framåt i tiden. Efter ditt inlägg lyckades jag dock få fram att de båda inflyttar från Helsingborgs landsförsamling 1900 27/7 till morföräldrarna i Tjörröd, där sonen avlider 1901 22/12 medan dottern utvandrar till USA 1910 29/4 (Väsby AIIa:2, s. 602). Tydligen återvänder hon tillfälligt, för enligt New York Passenger Arrival Lists (Ellis Island) 1892-1924 utvandrar hon från Helsingborg 1916 1/11 via Köpenhamn till New York med skeppet ”Oscar II”.
Detta uppmärksammade mig på något jag fick höra av en Zimmerdahl-ättling för några år sedan, och det kan ju inte röra sig om någon annan än den utvandrade dottern Valerie Fransisca Jensine Hansson – Lilly och Erik är alltså hennes kusin Lilly Zimmerdahl (1907-1985) med make Erik Holst (1906-1992) i Höganäs:
”Sedan fanns det en dam som hade emigrerat till Amerika, hennes namn var Jensin – jag skriver som det låter, och om hon var född Zimmerdahl eller gift Zimmerdahl har jag ingen aning. Hon skickade alltid paket med kläder till Lilly och Erik Holst under alla år som hon levde. Lilly sa alltid att Jensin trodde att Sverige var lika fattigt och eländigt som när hon emigrerade. Därav alla paket med kläder och andra grejer.”
932
« skrivet: 2017-12-23, 19:35 »
Hej Niklas! Tusen tack för hjälpen! Jag hade inte en tanke på jordrevningsprotokollen och biakterna, men detta är ju precis sådana uppgifter som man kan hitta där. Mycket intressant, jag ska se om jag lyckas komma vidare. Bästa hälsningar Markus
933
« skrivet: 2017-12-23, 19:32 »
Hej Anna!
Ah, nej det blir lite tajt om paret ska hinna vigas samman innan han Caspar återvänder till Sverige – men som du säger är det väl inte helt osannolikt att kontakten dem emellan åtminstone har förmedlats nere på kontinenten. Jag funderar annars på om de kan ha gift sig i någon skånsk församling som saknar kyrkoböcker under 1710-talet, men mest sannolikt har väl vigseln ägt rum i Tyskland.
Just det ja, Brüning också! Fick du någon klarhet i om det fanns en koppling mellan Reinhold och Balthazars mormor? Kan ju även vara så att förmedlingen har skett den vägen?
Markus
934
« skrivet: 2017-12-23, 19:27 »
Tack för tipset, Hans Petter! Jag ska försöka leta efter eventuella födelsenotiser i Kärda kyrkoböcker, för i andra församlingar har jag än så länge kammat noll...
935
« skrivet: 2017-12-23, 19:26 »
Paul; ja, jag upptäckte att Anders Truedsson Åberg ju har dykt upp tidigare här i Wenster-diskussionen, så det var roligt att bouppteckningen åtminstone gav någonting! Även jag misstänkte att Malena Wittbergs överstrukna efternamn Bröstberg i makens bouppteckning 1760 dolde något mer än en felskrivning, och du har helt rätt i ditt antagande. Johanna Nilsdotter (född ca 1705, död 1775 4/3 i Lund) var gift första gången med sporrmakaren Dittmar Wittberg (själaringning i Lund 1735 5/12), med vilken hon åtminstone fick fyra barn (baserat på hur de / deras makar närvarar vid varandras bouppteckningar, några bouppteckningar efter Dittmar Wittberg eller Johanna Nilsdotter tycks inte ha bevarats): 1) Rebecka Wittberg, gift med borgaren och handskmakarmästaren Johannes Löfgren i Lund. 2) Lars Wittberg, född ca 1727, sporrmakarmästare i Lund, död 1763 21/6 i Lund. 3) Anna Christina Wittberg, född 1725 28/2 i Lund, gift där 1742 17/12 med klensmedsmästaren Andreas Carlsson Bröstberg från Landskrona. 3) Magdalena Wittberg, född 1726 13/10 i Lund, död 1778 13/12 i Lund, gift 1:o 1744 30/10 i Lund med grovsmedsmästaren Lars Nilsson Ekström, född ca 1718, död 1754 1/3 i Lund; gift 2:o 1755 31/1 i Lund med grovsmedsmästaren Peter Borgström, född ca 1732, död 1760 10/6 i Lund; gift 3:o 1761 6/10 i Lund med grovsmedsmästaren Georg Greger. Efter Dittmar Wittbergs död gifter Johanna Nilsdotter om sig 1737 12/6 i Lund med (dottern Anna Christina Wittberg gifter sig alltså med sin styvfars bror?) borgaren och sporrmakarmästaren Lars Carlsson Bröstberg (död 1748 3/1 i Lund), som ju av någon anledning kallas Brydberg i vigselnotisen. Tyvärr har jag ännu inte lyckats spåra Johanna Nilsdotters ursprung, så en eventuell koppling till Wensters via henne är än så länge höljd i dunkel. /Markus
936
« skrivet: 2017-11-22, 20:37 »
Hej!
Eva Siötslers och Anders Degenholms dotter Ulrika Lovisa Degenholm föddes tydligen 1720 19/6 i Lund, föräldrarna anges i Lunds domkyrkoförsamlings kyrkobok 1700-1747 vara avskedade underofficeraren Andreas Degenholm och hans hustru Eva Schöttler.
Mvh Markus
937
« skrivet: 2017-11-09, 22:08 »
I Lund hölls år 1800 en bouppteckning som leder vidare till intressanta fynd kring släkten Tulldahl i Skåne (Lunds rådhusrätt och magistrat FIIa:31, s. 33ff):
”År 1800, den 6: Februarii, hölts Bouptekning, efter Snidkaren och Borgaren Carl Johan Tulldahl härå staden, som, ogift och Barnlös, d: 12: Jan: detta år med döden aflidit, och sig efterlemnat fölljande arfwingar
1o: snidkare Gesällen Peter Tuldahl, myndig
2o: Merta Tulldahl, ogift;
3o: afl: Ingrid Tulldahls son Jacob Bergman, myndig men utrikes wistande,
4o: änkan Christina Tulldahl och
5o: afl: hökaren Carl Tulldahls Barn, Fredric, Frants, Else Catharina, Ingri, Johanna och Anna Catharina, alla små och omyndiga.
Kopparslagaren Niclas Bergman och Kopparslagaren Isac Bergman, begge härwid närwarande, bewakade den förre Merta Tulldahl och afl: hökaren Carl Tulldahls Barns, samt den sednare sin utrikes wistande sons Jacobs rätt och förmån, efter härwarande Magistratens för dem utfärdade förordnande d: 27: sistl: Jan:; och instälte sig äfwen, efter Magist: förordnande, Academie wagtmästaren Haldehn, att påse och bewaka en förment arfwinges rätt och bästa, som skall heta Friedric Friberg.”
Osäkerheten kring Fredrik Fribergs arvsrätt ledde till att saken togs upp vid Lunds rådhusrätt (Lunds rådhusrätt och magistrat AIa:93, 1800 15/3, §. 2):
”I afseende på arf-skiftets afslutande, efter afledne snidkaren Carl Tulldahl, företeddes nu en af arfwingarne upgjord ätte-tafla, som, behörigen examinerad och exhiberad, återställdtes.
Och som af samma ätte-tafla inhämtades, at bemelte Tulldahl ej hafwit mer än 2ne syskon neml: Brodren afledne Ländsmannen Frantz Tuldahl och systren Mätta Tulldahl, gift i Allarp, som långt för detta Barn-lös med döden aflidit; så beslöt Magistraten at snidkaren Peter Tuldahl, hans syster Mätta Tulldahl, afledne hökaren Carl Tulldahls efterlämnade sex omyndige Barn, afledna Ingri Tulldahls nu utrikes wistande son Jacob Bergman och Enkan Christina Tulldahl, såsom rätta och närmaste arfwingar, efter nu afledne snidkaren Carl Tulldahl, i arf-skiftet skulle tilläggas hela qwarlåtenskapen neml: Peter Tulldahl en hel arfs-lott, Mätta Tulldahl en hel arfslott, afl: hökaren Carl Tulldahls efterlemnade 6 omyndige Barn en hel arfslott och Enckan Christina Tulldahl en hel arfslott, såwida ej framdeles kan wisas, at Fredric Friberg som jämväl hållits för arfwinge i Boet samt i sådan egenskap hos Magistraten blifwit anmäld, och för hwilcken waktmästaren Halldehn till Curator af RådstuguRätten altså blifwit förordnad såsom wärkelig arfwinge i Boet, lagligen tillkommer någon del af qwarlåtenskapen – och skulle, i föllje häraf, waktmästaren Halldehn till nästa måndag å Rådhuset upkallas, och föreläggas, at, inom en månad derefter, bemelte Fredric Fribergs slägtskap med afledne snidkaren Carl Tulldahl i Bewis leda, wid den påfölgd at arfskiftet, efter honom, enl. här ofwanföre utstakade grindar, afslutades.”
Ärendet fortsatte efterföljande måndag (Lunds rådhusrätt och magistrat AIa:93, 1800 17/3, §. 1):
”Till följe af Beslutet under §: 2. den 15de i denna månad, instälde sig nu waktmästaren Halldehn, som förelades, at, innom en månad härefter i Bewis leda, det Fredric Friberg, för hwilcken han till Curator blifwit förordnad, wärckeligen är en laglig arfwinge i afledne snidkaren Carl Tulldahls Bo, wid den påfölgd, at arfs-skiftet, efter denna sidstnemde afslutas, enligt de grunder, som i berörde Beslut af Magistraten blifwit utstakade.”
Tyvärr hittar jag inget mer i domboken om de bevis som vaktmästaren Halldehn skulle lägga fram; längre fram i snickaren Carl Johan Tulldahls bouppteckning sägs dock att endast Tulldahlarna ärvde ”sedan den uppgifne Friedric Fribergs förmenta arfsrätt, jämlikt den grund, som i ofwan åberopade protocoller lagd är, nu mera aldeles förswunnit”. De protokoll som åberopas anges i bouppteckningen vara rådstugoprotokollen 14/3, 17/3 och 19/4 1800. De två förstnämnda datumen återfinns ju mycket riktigt i domboken, men den 19/4 finns inget mål som behandlar Tulldahl. För säkerhets skull letade jag fram till maj månads protokoll utan någon träff, och undersökte även Lunds rådhusrätts inneliggande handlingar till domboken 1800 (FIb:1) samt Lunds kämnärsrätts dombok 1800 (AIa:82) – utan några fynd där heller. Man frestas ju dock att tro att denne Fredrik Friberg är identisk med Brita Tulldahls och trädgårdsmästaren Rasmus Fribergs son, född 1736 (döpt 5/9) på Rosenlund i Mörarps socken, och i så fall borde han ju vara snickaren Carl Johan Tulldahls systerson och alltså haft rätt till arv – fast tydligen ansåg rådhusrätten och Tulldahlarna annorlunda, och eftersom jag inte hittar mer om målet 1800 får frågetecknen tills vidare kvarstå.
Ett frågetecken som däremot rätas ut är ju frågan om Frans Tulldahl (ca 1713-1783) i Lund verkligen var son till kvartermästaren Eskil Tulldahl – vilket han ju alltså var. Brodern snickaren som dör ogift och barnlös 1800 12/1 i Lund är då alltså Eskil Tulldahls son Carl Johan född 1725 (döpt 19/12) i Blentarp, och systern Mätta Tulldahl, född 1722 1/11 i Blentarp – som sägs ha dött barnlös i Allarp – hittade jag i Allarps by, Södervidinge socken. Där kallas hon dock alltid Mätta Eskilsdotter, dör 1796 2/7 i Allarp, gifter sig 1744 6/1 i Södervidinge med drängen, sedermera undantagsmannen Arvid Persson (född omkring 1715, död 1789 4/5 i Allarp, Södervidinge) och eftersom Mätta Eskilsdotter dör barnlös ärvs hon 1796 4/7 av sina brorsbarn Tulldahlarna från Lund (Harjagers häradsrätts arkiv FIIa:5, s. 132).
Mvh Markus
938
« skrivet: 2017-11-02, 00:19 »
Lars Bröstberg bör vara identisk med borgaren och sporrmakaren Lars Carlsson Bröstberg, som dör barnlös 1748 3/1 i Lund. Bouppteckning efter honom upprättas 1748 1/3 (Lunds rådhusrätt och magistrat FIIa:17 (1745-1753), s. 111), och där räknas hans arvingar upp:
1) systern hustru Anna Carlsdotter, gift med Knut Håkansson i Håsslövs by i Viby socken, Villands härad.
2) avlidne brodern Sven Carlssons dotter Maria Svensdotter, 13-14 år gammal, vars mor nu bodde i Åhus socken och by i Villands härad.
3) systern Christina Carlsdotter, gift med sjömannen Faijer Håkansson i Åhus.
4) systern Hanna Carlsdotter, gift med salpetersjudaren Trued Nilsson i Horna by i Åhus församling.
5) systern Elna Carlsdotter, gift med danneman Håkan Persson i Horna.
6) brodern borgaren och klensmedsmästaren Andreas Carlsson i Landskrona.
939
« skrivet: 2017-10-22, 14:51 »
Hej Maibritt!
Här kommer en större bild – jag är osäker på hur stor den blir när den laddas upp på Anbytarforum, så för säkerhets e-mailar jag dig bilden också. Volymerna är väldigt tjocka, så vissa textstycken halkar in i själva bindningen, men hela beskrivningen av Anna Maria Waxmuths vackra epitafium lyder såhär:
”Ofwanpå Norra sidan står ett Epitaphium
hwarpå öfwerst står en Påfågel; på sielfwa
skiölden är uthugget ett Fruntimmer, som
repräsenterar Tron, till hwilken en hand
ur skyn med en Crona sträker sig, jemte
deßa orden: Upp iag skall gifwa dig lif-
sens Chrona; nederst står denna in-
scription: den Wälborna fru fru Anna
Maria von Waxmuth fru til Fulltofta
och Rönneholm, och Patronessa till Full-
tofta Kyrkja, är född i Kijll uti Holsten
Ao 1635. d: 14. Nov. afsomnade här d: 21.
Junij Ao 1712.”
Mvh Markus
940
« skrivet: 2017-10-01, 19:15 »
Paul är som vanligt på helt rätt spår! Under 1700-talets andra hälft reste nämligen lundaprofessorn Gustaf Sommelius omkring i kyrkorna och korresponderade med diverse kyrkoherdar för att kunna skriva av personhistoriska inskriptioner i Skånes kyrkor, och i avskriften i hans ”Strödda lefvernesbeskrifningar och anteckningar öfver skånska kyrkoherdar” på Lunds universitetsbibliotek, volym A:1, sid. 16, ser det berörda textstycket ut såhär:
941
« skrivet: 2017-09-27, 14:10 »
Hej Anna!
Enligt Lunds stifts herdaminne (band 6, s. 388) hade Caspar Ennes i egenskap av militärpräst följt med armén utrikes (Danmark och Tyskland) innan han återvände till Sverige, och återfinns där första gången då han är fadder i Landskrona 1715 27/8. Sedan sägs han ha vistats en tid hos släktingar i Kristianstad men förbjudits att predika där p.g.a. sitt nära släktskap med den för pietism misstänkte köpmannen Anton Cortmeyers hustru, innan han 1721 21/5 kallades till kyrkoherde i Sövde och Blentarp. Kan vigseln ha skett utomlands?
942
« skrivet: 2017-09-17, 21:12 »
Tillfällighetsfynd av Orup i Lunds domkyrkas arkiv:
Lunds domkyrkoråds protokoll 1764 26/9, §. 6, Lunds domkyrkas arkiv, vol. A:7 (1764), s. 139.
”Ingifwes Skrift af d: 25 hujus, hwaruti Änkan Johanna Orup på Gästgifwaregården och domkyrkjohemmanet N:o 1 7/8 Åkarp uplåter förenämde sit iboende heman tillika med Gästgifweriet åt sin Swärson Qwartermästaren Bengt Malmberg, at det nu i höst efter ärhållen städja, få tillträda, hwarjemte är bifogad cautionsskrift undertecknad af Ola Pehrsson och Ola Sjunasson i Åkarp.
Resol:
Domkyrkjo Rådet kan sig om detta hemmans bortstädjande eij utlåta förän däröfwer en oeconomisk syn anstäld och hållen blifwer.”
Lunds domkyrkas arkiv, vol. A:7 (1764), s. 428f.
”Högwördige Herr Doctor och DomProbst
så ock
Thet Wällofl: domkyrckjo Rådet!
I anseende til thet goda förtroende och kärlek, som jag till min kära swärson, Qwartermästaren Bengt Malmberg och min dotter Cicilia Chatarina Orup, hyser; Aflåter jag them min besittningzrätt å domkyrckje Hemmanet N:o 1. 7/8. Mantal uti Åkarp, Reslöf Sochn och Onsiö Härad, samt hela Gästgifweriet, at nu i höst tillträda och i bruk taga hwilket wi therom öfwerenskommit. Anhållandes allerödmjukast hos högwördige Herr Doctor och domProbsten, samt thet Wälloflige domkyrckjo Rådet, till bemälte min Swärson, städjebref å berörde hemman nu höggunstigt lämnat warda.
Skulle sådant eij gunstigt bewiljas, har jag eij annan utwäg än at hemmanet sjelf nyttja. Framhärdar med djupaste wördnad
Högwördige Herr Doctor och DomProbstens
samt
Thett Wälloflige DomkyrckjoRådets
Allerödmjukaste Tjenarinna
Johanna I O Orup
En högt bedröfwad Äncka
Åkarp d: 25.
Septemb: 1764.”
943
« skrivet: 2017-09-08, 15:17 »
Sent omsider har jag haft möjlighet att undersöka de inneliggande handlingarna till Albo häradsrätts dombok 1685, som jag citerade här ovan i april 2013, angående att Jöran Ernstsson (1658-1718) köper sin svärfars bror Lasse Pederssons gård i Lönhult, Brösarps socken. I domboken omnämns ju köpehandlingar m.m. från 1600, 1647 och 1669, som jag hoppades fanns avskrivna bland de inneliggande handlingarna – men tyvärr var så inte fallet.
Det enda som fanns bevarat var köpehandlingen 1684, där det å andra sidan framkommer några intressanta uppgifter: att Jöran Ernstssons svärfar Ola Persson i Björstorp, hade ytterligare två bröder (utöver Lasse Persson i Lönhult, som Jöran köper gården av), nämligen Jeppa Persson i Sillaröd (Andrarums socken) och Truls Persson i Läget (Kivik, Södra Mellby socken?). Lasse Persson säljer alltså gården i Lönhult ”efter mellanhandling vid mina kära bröders och samfränders goda samtycke, så att vi på alla sätt väl är förenade”, och detta måste ju utan tvekan betyda att gården i Lönhult har varit brödernas gamla släktgård? Det hade varit väldigt spännande om man kunde spinna vidare på denna information... Ur Albo häradsrätts arkiv, vol. FIa:1 (1683-1685), med viss reservation för tydningen:
”Kiendis Jeg Migh Lasse Pedersøn Wtj Lönholt, Och her
medh Witterligt giör for alle,m dät ieg met min, och min K. Hustrues, [Anne Ollßdotter med]
frie uillie och uelberaad[?] här haffuer solt, och nu udj dette uoris Aabne
breff, Selger schiöder och aldelis afhender ifra os och uoris sande Arffuinger
föde och uföde, Welfornumstig Mand, Jörgen Ernestsön Wtj
Drachemölle min Kierre frende, samt hans hustrue, deris börn och
sande Arffuinger, Min gaard, grund och Eyendoms Jord, utj Lönholt liggende
Huilken gaard met dens rette tilhörende, huse och bygge, skoff, March, fædriss
maat och tiurff, aldelis Indtet undertagende, som aff arrild tiid tilliggett
haffuer, effter gamle Jorde breffuis, schiöders, tinguindes och
afkaldels breffuis innehåld, som det i dag til for:e min Kierre frende, Jorgen
Ernestsön, hans K. hustrue och deras barn och arffuinger for at friet kiöb, och Euindelig Eyndoms eyende,
är öffuerdragit, Och kiendis ieg mig heller mine Arffuinger
Aldelis ingen ydermere lod, deel heller Rettighed, at haffue til, heller udj for:ne
gaard, grund och eydom, uthen haffuer Wppburit och
bekommet fulleste Wend[?] och betalling till[?] nöye, och effter imellom handling
ued mine Kierre bröders och samfrenders goede sambtyche, så att uij i alle maa-
der uel ere foreente: Huorfore ieg her medt uel were hans fulde och faste
hiemmel och tilstaa for huar Mand tilbaeke, der paa uille heller kunde
Tacke i nogen maader effter denne dagh, Wil ochsaa dette mit Kiöb [?] ydermee-
ra stadfeste, och i hender skiöde, huor och nehr for:ne min frende
det begierende: Och at dette uoris kiöb och handling, Rigtig hollis och
fuldbyrdis schal i alle tilbörlige maader som förschreffuet ståår, stedfester
ieg Lasse Pedersön met hand och Karemercke, Och mine Kierre bröder,
Olluff Pederson i Biörnstrup, Jeppe Pedersön i Silleröd, Tröls Pedersön
i Leget(?), medt hand och Karemercke Segell at Bekreffter; Actum Biörnstrup
dend 18 February 1684.
Olluff Pedersen. Jeppe A. Pedersön. Lasse X Pedersen.
Testor qvjscrjptj Ernest Johan
Trulls + Pederßon.”
944
« skrivet: 2017-08-05, 20:17 »
Tillfällighetsfynd ur Cimbrishamnsbladet 1872 15/3:
”Hedersbewisning. Åboen O. Stenberg i Wenestad, Träne socken, hwilken i många år praktiserat såsom djurläkare, och derwid wisat mycket skicklighet, erhöll på sin födelsedag den 2 mars i Träne kyrka efter slutad gudstjenst och sedan kyrkoherden Holmqwist tolkat församlingsboarnes tacksamhet, en wacker present, bestående af ett kronometerur med widhängande kedja, en snusdosa med inskription: ”Skänkt af Träne församl.-boar till O. Stenberg för ospard möda inom församlingen.” 12 st. matskedar, 12 st. teskedar, allt af silfwer, samt några specier. Äfwen af Djurröds församlingsboar erhöll han en present, bestående af 33 st. specier. Dessa gåfwor anses uppgå till något öfwer 400 rdr. Stenberg inbjöds derefter af några församlingsboar till en kollation hos tjenstgörande kantorn.”
945
« skrivet: 2017-08-05, 20:15 »
Tillfällighetsfynd ur Cimbrishamnsbladet 1862 13/2:
”Wid
Egodelnings-Rätts-Ledamoten Ola
Ejlertssons hustru Bengta Nils-
dotters Begrafning i Wemmer-
löf den 3 Februari 1862.
Att menniskan en främling är på jorden
Och ej sitt rätta hemwist finner här,
Det säger oß i Helga Skriften, orden:
Fåfänglighet allt under solen är;
Det säges oß ock tydligen af ljuset,
Som af förnuftets öga skådas kan,
Och hwarje gång en dödlig lemnar gruset,
Der mången huld och trogen wän han fann.
Allt hwad som lefwer och af lifslust andas
Från kongathron till kojans uselhet,
Från minsta mask som ibland jorden blandas
Till det som ibland jordens herrlighet
Benämnes störst, så blommans stängel
Som trädets krona – krossas af den hand
Som allt förstör; då ej en gång en engel
Tillstyrka kan för döden lifwets band.
Förkunnad åter se wi denna kära,
I hydda, som för oß här fallen är,
Som nu en christlig pligt oß bjuder bära
Till hwilorummet – mången trött så kär –
Uttröttad utaf dagens tunga börda,
Af lidandets och plågans många sår
För att i frid den sälla hwilan skörda.
Det wandraren i lifwet ej förmår.
Gråtande Barn! du sorgbetryckte maka!
Som sett det kära stöd beröfwadt Er,
Som Gud Er gaf! – Ej kallas hon tillbaka
Af edra tårar; men från ljusets boning ser
Hon wänligt ner och fridens helsning sänder
Till hwar och en som dygdens gunstling är;
Af Englawingar lyftad dit, hon wänder
Ej åter – men oß gladligt budskap bär:
Det budskap, som i Nådens sanna lära,
I ordet, kalladt Ewangelium
Wi finna; att den korset sitt kan bära
Med tålamod i himlens rymd har rum;
Den som till ändan dygdig, trofast blifwer,
Skall herrlighetens segerkrona få,
Den Herren endast sina trogna gifwer,
O, intet qwal wårt hjerta då skall nå.
Så följ med sorg och saknad fram till grafwen
Den hjertat ditt had kär; men der ej gråt,
Ty hoppets glans kringstrålar wandringsstafwen,
Som brytes här, och lifwets dunkla stråt,
Här blifwer ljus för ögat, tanken, anden,
Som bortom molnen skådar sällhet, frid;
Der, wandrande med wänner, hand i handen,
Man friad är från tidens qwal och strid. – ”
946
« skrivet: 2017-07-29, 16:30 »
Paul: det stämmer, det är på sidan 30 i Mats Petterssons artikel ’Hautboisten’ Christian Wensters ättlingar – om en släkt av musiker och lärare med anknytning till Kristianstad (Föreningen Gamla Christianstads årsskrift 1995) som det sägs att ”släktens äldste stamfader lär vara av holländsk härkomst. Han var gift med Maria Håkansdotter Rubb och paret hade enligt vad som är känt två söner och två döttrar”. Källan till denna uppgift nämns dock inte, men eventuellt är det någon artikel av framlidne musikforskaren Greger Andersson, som tycks ha gjort rejäla djupdykningar i Skånes äldre musikliv, däribland rörande Christian Wenster.
Din och Bengts efterforskningar kring Wenster är för övrigt mycket intressanta att följa, och jag har inget annat att tillägga än att Christian Wenster d. ä. fick en dotter som döptes 1722 2/7 i Landskrona, ”Musichatens[sic!] Christian Wänsters dotter Ullricka” (Landskrona CI:1, sid. 347).
Mvh Markus
947
« skrivet: 2017-07-26, 01:02 »
Hej Bo-Arne!
Jag har tyvärr inte så stor kunskap om dessa personer eftersom de inte ingår i mitt eget släktträd, men svaren på en del av dina frågor hittade jag i Lunds stifts herdaminne. I band 6 (1957), sid. 216, står det rörande kyrkoherden Michael Ravn /Corvinus’ äktenskap att han blev ”G. i Lund 1682 6/7 m. Karna (Karin) Nilsdotter (Krag el. Kråka), död i G[udmuntorp] mellan 1716 21/2 och 1717 25/11 (enl. C. Thomæus’ bouppt. 1718 21/4), i hennes 1:a gifte (g. 2:o m. makens eftertr., kh. Christian Thomæus); enl. Cav[allin], vars källa icke anträffats, var hon dotter av en guldsmed i Ronneby.” Uppgiften om hennes far leder till not 21, som lyder ”En Niels Krog har verkligen funnits i Ronneby, ett hans barn är begr. där 1664 16/11”. Det verkar alltså som att även denna stavningsvariant är aktuell i sökandet efter Karnas ursprung?
Michael, hans släktnamn och ursprung är lite förvirrande, men i Lunds stifts herdaminne (band 6, 1957, sid. 213) finns denna utförliga redogörelse:
”M[ichael] R[avn] var f. o. 1652, son av sederm. km., slutl. kh. i Ronneby Christopher Findorph och hans 1:a h. Maria Jespersdotter Smith, men, skriver M[ichael] R[avns] son, kh. A. Corvin i Bårslöv, ’min fader Michael övergav sitt fädernetillnamn Findorph, antog sin farfars tillnamn och kallade sig i början Raun, sedan Corvin’. Sistn. Uppgift är såtillvida riktig som Christopher Findorph (lat. Christophorus Andreae Liung) otvivelaktigt var son av kh. i Finderup Anders Zachariesen Liung, men denne har säkerl. icke tillhört någon släkt Ravn. Däremot synes sannolikt, att Anders Liungs hustru tidigare varit g. m. hans företr. Christopher Madsen, och vissa skäl tala för att hon varit en Mikkelsdatter Ravn. M[ichael] R[avn] har emellertid omväxlande kallat sig Raun och Corvin (t.ex. C. 1670, 1673, 1680, 1681, R. 1677, 1680, 1685, i Frosta hds dombok kallas han 1686 17/2 M.R. men s. å. 4/5 M.C.); hans ättlingar stannade för namnet Corvin.”
Mvh Markus
948
« skrivet: 2017-06-07, 15:42 »
Hej Bengt!
Efter Niklas Wensters död flyttar Annika Hjort till Kvistofta socken, där hon gifter sig 1764 28/12 som ”änkan Johanna Hjort” med sockensmeden Caspar Lundberg, född ca 1737, död av hetsig feber 1783 10/6 i V. Karaby, bouppt. 1/9 samma år (Harjagers häradsrätt FIIa:2 [1776-1783], bouppt. nr. 138). Caspar bodde då i byn Rya i Kvistofta socken, och paret ”blefo thärstädes boende” enligt vigselboken – men redan inom ett år har de flyttat till Karaby by i Västra Karaby socken. I den ovanligt utförliga mantalslängden år 1766 för Västra Karaby socken finner man familjen bland de onumrerade husen i Karaby by, ”Sockne Smeden Lundberg, h., s. Carl 12 år, Christian 9. Anders 14 dagar” (de två äldsta barnen är ju alltså sönerna från äktenskapet med Niklas Wenster, och dottern Maria Christina har vid detta laget fyllt 15 år och tjänar antagligen någon annanstans).
I äktenskapet med Caspar Lundberg föds tre söner:
1. Anders Lundberg, född 1765 27/10 i Västra Karaby, död 1769 6/1 i Västra Karaby.
2. Nils Lindberg, född 1768 24/5 i Västra Karaby, mönsterkusk, död 1840 8/4 i Västra Karaby.
3. Johannes Lundberg, född 1770 2/5 i Västra Karaby, häradsskomakare, död 1796 4/12 i Västra Karaby.
Annikas namn är förresten väldigt skiftande – i barnens födelsenotiser i Landskrona kallas hon ju ”Annika”, i makens bouppteckning 1763 undertecknar hon med ”Annika Hiordt”, i de båda äldsta sönernas födelsenotiser i Västra Karaby kallas hon ”Johanna Hiort” (alltså samma namn som i vigselnotisen från Kvistofta 1764), i makens bouppteckning 1783 undertecknar hon med ”Anna Jortz” (och i Västra Karabys husförhörslängder kallas hon ständigt ”Anna Hjort”).
Efter makens död bor Annika som inhyses ”Enkan Lundberg” bland de onumrerade husen i Karaby by (Västra Karaby sockens mantalslängder 1786-1791), där hon omväxlande kallas gammal, bräcklig och fattig. Västra Karaby har ovanligt tidiga och detaljerade husförhörslängder som börjar redan 1795, och detta år bor hon tillsammans med sonen Johannes Lundberg bland husfolket i Karaby, ”Anna Hjort”, med födelseåret 1725 (Västra Karaby AI:1, 1795-1805, utan sidnumrering).
I 1799 års husförhörslängd har ju sonen Johannes avlidit, men då bor hon som ”svärmor” hos sonens änka Elna Michelsdotter och hennes nye make John Månsson (Västra Karaby AI:2, 1797-1799, sid. 26). Anna Hjort finns kvar hos dem i efterföljande husförhörslängd, då hon sägs njuta fattigmedel och är född 1725 i Landskrona, där hon även kom ifrån (vilket ju inte riktigt stämmer, för hon mellanlandade i Kvistofta) och utflyttar tydligen till Fjärestads socken 1811 (Västra Karaby AI:3, 1805-1811).
Tyvärr har Fjärestads kyrkoarkiv eldhärjats, så kyrkoböckerna börjar först, på 1830-talet – men i Fjärestads mantalslängd 1812 finner man i ett gatehus under gården Fjärestad nr. 18 ”Enckor Ingar och Lundberg gl. och utfattige”. Den senare bör ju rimligtvis vara Annika Hjort, men jag lyckas inte bekräfta det eftersom hon inte finns med i Fjärestads mantalslängd 1813 – antagligen har väl den då närmare 90-åriga änkan avlidit.
Annika Hjort sägs ju i husförhörslängden 1805-1811 vara född 1725 i Landskrona, men denna uppgift dyker upp först i denna längd – i de tidigare längderna sägs bara att hon inflyttat från Landskrona, inte att hon var född där. Barnens faddrar i Landskrona ger inte heller några direkta ledtrådar, och det enda intressanta är nog att Annika Hjort kort efter makens död 1763 flyttar till Kvistofta – en församling där kyrkoherden vid denna tid hette just Hjort. Jag hittar dock inga fler gemensamma nämnare än namnet och Kvistofta, så kanske är det bara en tillfällighet.
Angående Niklas Wensters ursprung så finns det ju en bevarad bouppteckning i Landskrona efter Christian Wenster d. ä. (död 1729) – har du kollat den? Vid en snabb genomgång kunde jag dock inte hitta någon son Niklas, men att han döper sin son till Christian 1756 känns som en indikation. När vi ändå är inne på dessa barn så har jag lyckats följa två av dem framåt i tiden, åtminstone delvis:
1. Maria Christina Wenster, född 1750 27/8 i Landskrona, gift 1784 29/12 i Västra Karaby med betjänten Niklas Dahlgren och ”blef:e boende hos Modren tills widare”. I Västra Karaby föddes deras son Carl (född 1785 22/1) enligt födelseboken ”en Knap Månad efter wigslen”, men sedan tappar jag spåret – och har inte fått fram fler uppgifter om deras vidare öden.
2. Carl Wenster, född 1753 24/3 i Landskrona, var smed i Karaby by då han gifte sig 1776 5/8 i Västra Karaby med pigan Boel Nilsdotter (född 1756 6/4) från Karaby by ”och flötte till Eslöf” enligt vigselboken. Därifrån flyttade de dock snabbt vidare till Löddeköpinge socken, där de bosatte sig på gården Löddeköpinge nr. 51 (Borgeby AI:1, 1787-1798, sid. 17). De hade tillsammans tre barn, Nils (född 1779 5/7), Bengta (född 1785 6/4 i Löddeköpinge) och Sven (född 1788 1/3 i Löddeköpinge), och sista gången jag hittar familjen är i husförhörslängden 1793, där Carl Wenster kallas ”Carl Nilsson”, men sedan tappar jag spåret (Borgeby AI:1, sid. 51).
3. Christian Wenster, född 1756 28/6 i Landskrona, sägs vara 9 år gammal i Västra Karabys mantalslängd 1766 men hans senare öden är okända.
Som jag förstått härstammar du alltså från något av dessa tre syskon Wenster?
Mvh Markus
949
« skrivet: 2017-05-19, 21:32 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkapitels protokoll 1852 22/12, §. 17; Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:130 (1852), sid. 577-578:
»Meddelades följande: Lunds DomCapitels utslag å Drängen i Lemeströ Jonas Wickmans derom gjorda ansökning, att, sedan han förrymt sin förra hustru Catharina Björnsson, och DomCapitlet, på grund af Bara Härads Rätts laga kraftvunna beslut, under den 28 April detta år utfärdat skiljobref till upplösning af äktenskapet emellan sökanden och Catharina med förklarande att denna sednare vore fri, lös och ledig till annat äktenskaps ingående, hvilken rättighet hon äfven begagnat, men Kyrkoherden i Lemeströ prosten J. S. Nibelius ansett sig af ordalagen uti skiljobrefvet förhindrad att meddela sökanden, som nu beslutat ingå äktenskap med pigan Hanna Larsdotter från Genarps socken, i sådant afseende begärdt prestbetyg, DomCapitlet ville anmana prosten Nibelius att utfärda betyg till lysning inom annan församling; deröfver prosten Nibelius hörd blifvit och sig förklarat; Afkunnadt i Lund den 12 Januarii 1853.
DomCapitlet har tagit denna ansökning uti behörigt öfvervägande, och emedan allmänna författningarna icke innehålla något förbud för förrymd maka, hvars förra äktenskap blifvit i laga ordning upplöst, att i nytt sådant ingå, finner DomCapitlet Prosten Nibelius vara oförhindrad att, i hvad på nu uppgifna omständigheter beror, sökandens begäran tillstädja.
Den häråt missnöjde klaga hos Konungen.»
950
« skrivet: 2017-05-19, 21:29 »
Ulla;
ja, Genarps församling är nog en bra utgångspunkt, för fångrullorna är svåra att överblicka och skapa ett sammanhang i - det var ju ren slump att jag fann Jacob där från första början.
951
« skrivet: 2017-05-19, 21:26 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds domkapitels protokoll 1852 17/11, §. 13; Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:130 (1852), sid. 522:
»Uppå derom gjorda ansökningar beviljades skiljobref: […] b/ på grund af Wemmenhögs Härads Rätts laga kraftvunna utslag under den 28 Junii detta år emellan äkta makarna hustru Karna Mårtensdotter i Hönsinge af Grönby pastorat och dess förrymde man Trädgårdsmästaren Hans Hector.»
952
« skrivet: 2017-05-11, 16:36 »
Hej Ulla! Även jag har förgäves sökt efter Jacob Wickmans dödsnotis, så glädjen blev stor när jag nyligen fann honom i några fångrullor 1845-1847. Det senaste spåret är alltså att han i juli 1847 återsändes till länshäktet i Malmö såsom försvarslös, och med tanke på hans tilltagande brottslig- och försvarslöshet skulle jag gissa att han ”föll utanför” samhällets ramar, vilket skulle förklara varför han ju försvinner spårlöst ur kyrkoböckerna: Torna och Bara häradshäktes arkiv, vol. Ö:1 (1840-1851), opag.Förteckning öfwer Fångar uti Torna och Bara Häraders häkte, i Dahlby för Augusti månad år 1845. Ankom till häktet 28 aug 1845. Jacob Wickman - 46. år gl., född vid Krageholm, f: d: Hejderidare, 5. fot 8 tum lång, klen och mager vext, blå ögon och ljusa hår. Häktad af KronoLänsman C. Holmgren för erkänd stölld af Bij från Per Nilsson å Espet. Kommer under tilltal vid Bara HäradsRätt. D. 29. Aug. insänd till Länshäcktet i Malmö. Torna och Bara häradshäktes arkiv, vol. Ö:1 (1840-1851), opag.Förteckning öfwer Fångar uti Torna och Bara Häraders häkte, i Dahlby för September månad år 1845. Ankom till häktet 1845 sept. d 30. Jacob Wickman. Se förra månadens fångförteck. Se förra månadens fångförteck. Kommer att undergå ransak. vid Bara HäradsRätt d. 1. inst. October. Qvarsitter. Torna och Bara häradshäktes arkiv, vol. Ö:1 (1840-1851), opag.Förteckning öfwer Fångar uti Torna och Bara Häraders häkte, i Dahlby för October månad år 1845. Qvarsutit sedan d. 30. Sept. Jacob Wickman. Se förra månadens fångförteck. Se förra månadens fångförteck. Warit till förhör vid Bara HäradsRätt den 1. October 1845, men målet uppskjöts till den 16. I samma månad, då Wickman genom Utslag dömdes att för stöld af 2:ne bikupor, böta 160. Rdr., eller vid bristande tillgång undergå 28. dagars fängelse vid vatten och bröd samt offenteligen skriftas i Genarps Kyrka. - Nöjd med Utslaget. Den 30 Octob: återsänd till LänsH:tet i Malmö. Torna och Bara häradshäktes arkiv, vol. Ö:1 (1840-1851), opag.Förteckning öfwer Fångar uti Torna och Bara Häraders häkte, i Dahlby för November månad år 1845. Ankom till häktet 28 nov. 1845. Jacob Wickman. Se förra månadens fångförteck. Se förra månadens fångförteck. Se förra månadens fångförteck. Wickman, som i brist af tillgång undergått fängelsestraffet, skriftades offenteligen i Genarps Kyrka den 30. Nov. 1845. Den 30. Novemb. ställd på fri fot vid Kyrkan. Torna och Bara häradshäktes arkiv, vol. Ö:1 (1840-1851), opag.Förteckning öfwer Fångar uti Torna och Bara Häraders häkte, i Dahlby för Julii månad år 1847. Ankom till häktet 6 juli 1847. Jacob Wickman. 47. år gl: född på Krageholm, f: d: Skogvakt. af medelmåttig vext har ljusa hår och blå ögon. Häktad af KronoLänsman Holmgren på misstanka om stölld och såsom saknade laga försvar. Kommer under tilltal vid Bara HäradsRätt. Den 9. Julii införpassad till Länshäktet i Malmö. Ankom 28 juli 1847. Jacob Wickman. Se förut i denna månads förteckning. Se förut i denna månads Förteckning. Förevar till ransakning vid Urt. Ting med Bara Härad d: 28. Julii 1847. dervid Wickman, i saknad af bevisning, frikändes från åtalade brottet. D. 30. Julii återsänd till LänsH:tet i Malmö, för att såsom försvarslös behandlas. Dina andra frågor kring släkten besvarade jag precis i ett mail till dig. Mvh Markus
953
« skrivet: 2017-05-10, 18:07 »
Hej Marianne! Efter lite detektivarbete fick jag fram svaret, då jag först fann Sara Catharina omnämnd i en bouppteckning i Göteborg 1804 (Göteborgs Rådhusrätt och Magistrat före år 1900, vol. EIIIa:41 (1804-1805), sid. 419): ”Åhr 1804 den 18de September, förrättades Laga Bouptekning efter framledne Inspectoren wid Ostindiska Compag. Samuel Aurells Enka, Fru Anna Elisabeth Wallerius, som den 13de sidstledne Augusti Barnlös med döden afgådt; des närmaste arfwingar äro: Bröderna Kyrkoherden i Skredsvig Herr Magister Eric Wallerius, Handelsmannen här i staden Herr Arfvid Wallerius, och Kyrkoherden i Kongelf Herr Probsten Daniel Wallerius, Systrarne, EnkeFru Probstinnan Sara Catharina Thorén, född Walleria, samt af:ne Systren Ewa Maria Hummel, född Wallerius efterlämnade ende sonen Adjuncten wid domkyrkan härstädes Herr Magister Dawid Magnus Hummel.” Detta innebär att hon var dotter till kyrkoherden i Örgryte, Magnus Wallerius (1710-1797) och hans första hustru, vilket också bekräftas av dennas bouppteckning 1771 (Göteborgs Rådhusrätt och Magistrat före år 1900, vol. EIIIb:5 (1768-1772), sid. 1153: ”Anno 1771 den 30 Januarij effter anmodan Inventerades och wärderades hos Prosten och Kyrckoherden öfwer Örgryte och HospitalsFörsamlingar Högärewördige och Höglärde Herr Magister Magnus Wallerius, thess, och thess den 18 sistl:ne October aflidna Frus Catharina Grundells Ägendom, hwilcken emellan wälbemälte Herr Prost och thess sex stycken Kära barn Sönerna Herr Magister Eric, HandelsBetjenten Arwid, begge myndige, Och Scholae gossen Daniel Wallerius 14 år gammal, samt döttrarne Fru Sara Cajsa gifft med Rectoren wid Tyska Scholan, Ährewyrdige och Höglärde Herr Magister And: Torén, och ogiffta döttrarne Mademoisellerne Ewa Maria och Anna Elisabeth Walleria”. Sara Catharinas födelseort lyckas jag dock inte lokalisera, eftersom fadern tillträdde kyrkoherdebeställningen i Örgryte den 1 maj 1744 (enligt kyrkoboken C:1, sid. 115) och hon ju föddes kort dessförinnan. Enligt denna hemsida ska Magnus Wallerius ha varit regementspastor vid Bohus dragoner åren 1741-43, så kanske är det därigenom möjligt att lokalisera ifall denna pastorstjänst hade något boställe och på så sätt finna Sara Catharinas födelsenotis? Mvh Markus
954
« skrivet: 2017-04-18, 14:09 »
Ernst Johansson i Böke, Vittskövle socken var en av de personer i Gärds härad som drog biskopen Canutus Hahns uppmärksamhet till sig vid biskopsvisitationen för nämnda härad i Degeberga kyrka den 10 september 1680 (källa: Domkapitlets i Lund arkiv, vol. FIIga:1 [1680-1899]):
"Probsten, Hr Christen i Widschylle, Beswärade sig öfwer Ernst Johansson i Böge, Widschylle sochn; för det förargelige lefwerne som hann Gudj til störste förtörnelße och församblingen til förargelse förer, I det hann
(1) holler sig ifrån Gudz huß och försambling, så hann i många åhr iche haf:r wahrit i Kyrkann på nogen af dhe höge fester, särdehles Jule- Påske- och Pintzedagar; och älliest på fierding- eller halfwa åhr tillijka, iche kommer i Kyrkan.
(2) Försum[m]ar hann FastePredicherne, Item ordinarie Bededagar, och Besynnerligen Extraordinarie store Bönedagar;
3. Haf:r hann nu henwidh 7. åhrs tijdh sig ifrån Herranß H: Natwardz bruuk afhållet; och ehuruwehl hann många gånger af hans SieleSörjare är åthwarnet, haf:r hann doch alle welmehnte påminnelser intet achtat, uthan fastmehra emoth Ministerium störste ohörsamhet och olydna erwijst, kallandes det H: ämbetheß förretning: Rasenhet.
(4) H:s Ehrwyrd:tt åthskillige schimpflige beskyllningar och tilwitelser tillagdt, som alt med hans egne Bref schall kunna Verificeras och bewijsas.
Blef Resolverat, at ofwansch:ne H:s Ehrwyrd:s Beswär schal med forderligaste blifwa H. Gen: Gouverneuren och Landzhöfdingen af H. Biscopen tilkännagifwas, til at sökia Brachij Secularis hielp och Assistence häruthinnan emoth sådan Een förargelig och hårdnackat menniskia."
955
« skrivet: 2017-04-05, 20:53 »
Hej!
Jag försöker spåra ursprunget till en Margareta Gyldener som bodde i Lunds stad från åtminstone 1690 till sin död 1721 (se nedan), och har då nystat lite bland alla personer med detta efternamn i Sverige vid samma tid – kanske någon har tillägg eller kompletteringar?
Michael Gyldener; enl. Lilla tullens i Malmö arkiv 1688 5/12 ”varandes Gyldener wähl recopenserad” till tullnärstjänst vid Lilla tullen i Karlshamn efter Lars Hall, vilken tjänst han tillträdde 1688 10/11. År 1699 21/10 förordnades han till tullnär i Karlskrona och fick samtidigt i uppdrag att ha överinseende över småtullarna i Blekinge (Lilla tullen i Karlskrona inrättades i enligt Kungligt brev 1699 7/10; staden hade dessförinnan njutit tullfrihet). Utnämndes 1711 4/8 till provinsialinspektor i Småland med postering i Kalmar; bouppteckning där 1715 (Kalmar rådhusrätt och magistrat FI:1 (1643-1719), sid. 435, 459, 533) (Bergström, Gunnar, Stora sjötullen & Lilla tullen i Skåne, Halland och Blekinge samt på Gotland 1658-1765 [1958], sid. 56). Bergström (1958) har läst fel i Karlshamns vigselbok 1690, där det inte står att han utan hon (alltså första hustrun Annika Hörling) är ”född i Stokholm aff berömmelige föräldrar, och waret hoss sijn syster i Weckelsång ock Småland”. Bergström har därför tolkat det som att det var Michael Gyldener som var född i Stockholm och hade en syster i Väckelsång, men detta är alltså inte korrekt – nämnda syster måste istället vara prostinnan Christina Hörling (död 1730) i Väckelsång, född i Stockholm som dotter till frälsekamrer Mårten Hörling, samt syster till Geska Hörling vars make lundaprofessor Andreas Stobæus var fadder åt Michael Gyldeners barn i Karlshamn 1693.
Gift 1:o i Karlshamn 1690 16/4 med Annicka Hörling, f. omkr. 1665 i Stockholm, död 1691 28/1 i Karlshamn ”i barselesäng, effter hon hade födt 2:ne wackra och wällskapade sönner till werldenn, född i Stockholm aff berömmelige föräldrar, och med sitt dygdesamma leffwerne giordt sig allom behagelig, wardt begraffwenn d 20 Febr. då hon hade leffwadt 26 åhr” (db.).
Barn:
1. Cort Gyldener, f. tvilling 1691 28/1 i Karlshamn, kom i tjänst 1710, fältväbel vid Kalmar regemente 171(3), fänrik där 1717 1/8, avsked 1719 11/5, placerad på Adlerfelts regemente 1723, löjtnant vid Willebrands regemente 1740 20/10, död 1742 (allt enl. Elgenstierna, som i ättartavlorna för adliga ätten Gyldernär har placerat honom bland personer utan känt samband med ättefadern).
2. Mårten Gyldener, f. tvilling 1691 28/1 i Karlshamn, ”hwilcken dhen 7:de dagen dhäreffter affsompnadhe” (fb.).
Gift 2:o 1691 22/11 i Karlshamn med Sara Muldener (Möldener), f. 1674, dotter till inspektorn vid Lilla tullen i Karlshamn Josef Muldener och Maria von der Hagen.
Barn:
1. Paulus Gyldener, f. 1693 12/4 i Karlshamn, död där 19/11 s. å.
2. Anna Christina Gyldener, f. 1694 23/9 i Karlshamn, gift före 1715 med Johan Magnus Spaak, f. 1686 i Stockholm, slutligen major vid Garnisonsregementet i Malmö, död 1740 13/12 i Finland (Lewenhaupt, Karl XII:s officerare…, sid. 641); Barbro Edlund uppmärksammar f. ö. i sina ”Kompletteringar och rättelser till genealogiska arbeten. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare”, i Släkt och Hävd 1991:1, sid. 296, att paret får två barn i Revinge: Hedvig Charlotta Spaak (f. 1730 18/2, död 1735 4/6) och Fredrika Spaak (f. 1732 9/10).
3. Josef Gyldener, f. 1698 23/10 i Karlshamn, musketerare vid bergsregementet 1712 3/11, furir där 1713 7/2, fänrik 1716 16/8, konfirm.-fullm. 27/12 s. å., löjtnant vid Adlerfelts regemente 1720 26/2, regementskvartermästare där 1740 1/4, fången vid Villmanstrand 1741 23/8, död 1766 21/6 (allt enl. Elgenstierna, som i ättartavlorna för adliga ätten Gyldernär har placerat honom bland personer utan känt samband med ättefadern).
Cort och Josef Gyldener betecknas som sagt av Elgenstierna som ”utan känt samband med ättefadern” i ättartavlorna för adliga ätten Gyldenär (nr. 388), vars stamfader ska ha varit en från Spanien eller Tyskland härstammande Conrad Gyldenär som levde kring år 1600. Om namnet Conrad går att likställa med Cort är det ju suspekt att Michael Gyldener döper sin son till Cort 1691, men ännu mer suspekt är då den person jag egentligen är mest intresserad av, nämligen Annika Gyldener (själaringning 1721 27/4 i Lunds stadsförsamling), som gifter sig 1690 30/12 i Lunds stadsförs. med domkyrkomusikanten Magnus Keddel (Kettel) med vilken hon får sonen Conradus (!!) Magnus (f. 1693 17/3 i Lunds stadsförs.).
Annika Gyldener gifter f. ö. om sig 1709 23/11 i Lunds stadsförs. (vilket antyder att hon kanske är dotter till den ”Sahl. Gyldenärs änckia” som det själarings för i Lunds stadsförs. 1709 8/1) med borgaren och handelsmannen, sedermera e. o. rådmannen Håkan Persson Bagge, själaringning 1738 27/6 i Lunds stadsförs. Rent åldersmässigt skulle ju Annika Gyldener kunna vara syster till ovanstående tullinspektor Michael Gyldener, likaså den Margareta Gyldener som levde 1693 och var gift med sjötullsinspektoren i Ystad, Zakarias Stobæus (och likaledes upptagen i Elgenstiernas ättartavlor som ”utan känt samband med ättefadern”).
En annan person som varken jag eller Elgenstierna lyckas placera in i släktkretsen är överbrännmästaren i Karlshamn, Wilhelm Andreas Gyldener (f. omkr. 1741, död 1786 11/12 i Karlshamn, bouppt. 1787 1/6; Karlshamns rådhusrätt och magistrat FIIa:70, sid. 129, 227-272). Ursprunget är höljt i dunkel, men han efterlämnade i varje fall fyra barn i två äktenskap:
Gift 1:o med Helena Wilhelmina Berg.
Barn:
1. Wolter Julius Gyldener, f. omkr. 1767, levde 1785.
2. Magdalena Fredrika Gyldener, f. omkr. 1772, levde 1785.
Gift 2:o 1782 28/5 på Helgevärma i Öjaby socken, Kronobergs län, med Catharina Sofia Leijonadler, f. 1753 21/7 på Tellerda i Vetlanda socken, Jönköpings län, död 1805 4/6, dotter till överjägmästaren Carl Fredrik Leijonadler (adl. ätten nr. 1667).
Barn:
1. Eva Johanna Florentina Gyldener, f. 1785 20/6 i Karlshamn, levde 1787.
2. Catharina Charlotta Wilhelmina Gyldener, f. omkr. 1787 i Karlshamn, levde 1787.
Är det någon som känner till dessa Gyldener och kan binda ihop dem i allmänhet, samt i synnerhet känner till ursprunget för den nämnda Margareta Gyldener i Lund?
Mvh Markus
956
« skrivet: 2017-03-28, 23:02 »
Hej Karin!
Jag får det till att Kersti Mattsson dicitur clam Malmogie filiam peperisse, alltså att hon "sägs i hemlighet ha fött barn i Malmö".
Mvh Markus
957
« skrivet: 2017-03-19, 19:57 »
Hej Christina! Hjärtligt tack för dessa uppgifter, som gjorde att jag slapp plöja varenda kyrkobok i Skåne! Så familjen hamnade i Örja minsann, där ser man… Jag tänkte försöka korrigera uppgifterna om släktgrenen i Elgenstierna, för som du säger finns där ju en hel del fel – bland annat tycks ju uppgifterna om Magdalena Liljegrens födelsedatum och föräldrar vara helt tagna ur luften? Och jag instämmer i att Theodoras / Tyres angivna födelseår / ålder är lite väl högt angiven, med tanke på när dottern föddes. Har dock inte heller hittat hennes dödsnotis, trots envist letande. Bästa hälsningar, Markus
958
« skrivet: 2017-03-19, 19:25 »
Tack för dessa intressanta uppgifter och tankar, Johan! Jag har själv varken hittat någon vigselnotis eller födelsenotiserna för Grenanders tre äldsta barn, och har därför också umgåtts med tanken på att de kanske varit Ingrid Brita Bruces från ett tidigare gifte – så det var roligt att höra att jag inte är ensam om denna tanke.
Jag gjorde en djupdykning i Nils Grenanders militära karriär med förhoppning att lokalisera honom geografiskt, men det gick sådär – dock gav det några ledtrådar. Redan som student erhöll han fullmakt 1709 16/11 som kvartermästare vid Månstorps kompani under Norra skånska kavalleriregementet, och tilldelades då ett boställe i Ingelstads by, Västra Ingelstads socken (Grill, del 1, s. 191) – så genom dessa uppgifter kan vi nog definitivt identifiera honom med kvartermästaren N. G. från Ingelstad som blev far till det ovan nämnda uä barnet Karna i Skabersjö 1713 (se mitt inlägg ovan, 2012-09-29). Dock hittar jag honom inte i mantalslängderna för Västra Ingelstad 1710-1711, och möjligheten att finna honom eller hustrun som fadder faller bort eftersom Västra Ingelstads kyrkoböcker tar sin början 1755.
Man kan sedan följa Nils Grenander i generalmönsterrullorna till och med 1719, då han sägs ha avancerat till kornett vid Billesholms kompani genom Karl XII:s fullmakt 1718 26/6. Detta bekräftas även av Riksregistraturet (vol. 694, juni-juli 1718, sid. 1223), där man ser att utnämningen främst skedde på grund av att regementets högsta officerare avancerade, vilket gjorde att resten av officerarna och underofficerarna liksom ”följde efter” och befordrades en grad.
Under Billesholms kompani finner man Nils Grenander i GMR 1719, där det antecknas att ”Denna Corneten Grenander är på Kongl: Maij:tz nådigste Befallning wid indragningen af fördublingz officerare d. 20 Julij sidstledne afträtt och 2:e Lieutnanten af detta Compagniet P. Revigin som tillförne har warit Cornet wid Compagniet tillträdt sit Cornetz Boställe igen”. Uppgiften om reducering vid fördubblingsofficerarnas indragning bekräftas i rekommendationen till klockartjänsten i Knästorp och Tottarp (dat. 1721 26/4, i Domkapitlets i Lund arkiv, vol. BI:31), där man kan läsa att församlingarnas lilla klockartjänst visserligen var uselt avlönad men att Nils Grenander ”hwilken wacker paß och besked derhos hafwer om sitt förhållande, någon tijdh wijd Militien såsom een officerare, men för fattigdom skull, sedan han blefwen reducerad, giärna woro nögd till wijdare med bemelte Klåckare beställning”.
För att återgå till hans korta tid som kornett 1718-19, så skall kornettsbostället under Billesholms kompani ha bestått av gårdarna Hilleshög nr. 3 och 10 i Härslövs socken (Grill, del 1, s. 193), men där hittar jag honom vare sig i mantalslängderna eller som fadder i kyrkoböckerna. I övrigt är det ont om ledtrådar till var Nils uppehöll sig under 1710-talet, innan han anlände till Tottarp 1721.
Mvh Markus
959
« skrivet: 2017-02-19, 11:31 »
Intressanta uppgifter, Paul och Martin! Själv har jag (via Barbro Edlunds kompletteringar till Lewenhaupts "Karl XII:s officerare" i Släkt och Hävd 1991:1) uppmärksammats på att Johan Cronholm och Maria tydligen vigdes 1710 i Näs (Trollenäs): ”Tijssdagen d 25 octob wigdes H:r Corneten Hans Chronholm, och fruens Kammar Jungfru Maria” (Näs C:2, opag.)
960
« skrivet: 2017-02-10, 22:40 »
Hej Peter!
Sonen Olaus fick faderns efternamn Pilo, för även om föräldrarna aldrig hann vigas kyrkligt trolovades de och man hann lysa för paret tre gånger i Hofterups kyrka hösten 1740 innan Carl Gustaf Pilo »oförmodel. icke welat sig infinna till ächtenskapets fullbordan med Eva M: Malmgren, utan, wid början af åhret 1741. afrest från Maltesholm till Kiöpenhamn; och ehuruwäl hennes anhörige sedermera talt med honom, och skriftlige påminnelser äro till honom afgångne om thetta måhl; dock har han betygat, att han icke är sinnad at copuleras med bem:te Eva, utan åstundar at lagl. från henne skiljas, som hans bref widare utwisa» (Hofterups kyrkoarkiv, vol. CI:1, s. 75).
Olaus Pilo blev så småningom jägmästare i Kronobergs län med överjägmästares namn, och slutade sina dagar 1799 i Herråkra, Kronobergs län (se vidare bl. a. Sjöström, Skånska nationen… 1682-1832 (Lund, 1897), s. 306, och Sjöström, Skånska nationen… 1833-1889 (Lund, 1904), s. 510).
Mvh Markus
961
« skrivet: 2017-01-23, 14:53 »
Hej Mikaela!
Jag har några fler uppgifter om Tengvall och Sellsiö åt dig:
Anders Tengvall, sergeant, sedermera fänrik, död 1765 29/2 i Bragnum i Flo socken, Skaraborgs län, inventarium samma år (uppvisat 1765 13/5) och delning 1767 29/6 (Åse häradsrätt, vol. FIIa:3 (1765-1770), sid. 135, 597).
Gift med Susanna Catharina Lovisa Sellsiö, född 1709 (döpt 21/2) i Åraslöv i Vinslövs socken, Skåne, död 1774 11/1 i Bragnum i Flo socken (enligt bouppt., men saknas i dödboken), bouppteckning 1774 17/3 (Åse häradsrätt, vol. FIIa:5 (1774-1779), sid. 55).
Barn:
1) Magnus Elias Tengvall, född 1739 i Flo (enligt Flo AI:1, sid. 64), sedermera possessionat i Bragnum Lars Svensgård i Flo socken.
2) Johan Tengvall, vistades 1765 som student i Uppsala, levde 1767 men var död före 1774.
3) Abraham Tengvall, född 1748 i Flo (enligt Flo AI:1, sid. 68), vistades 1765 vid Skara gymnasium, var fänrik 1774, kallas sedermera fänrik och possessor i Bragnum Björn Skulegård i Flo socken.
Susanna Catharina Lovisa Sellsiös föräldrar:
Magnus Sellsiö, korpral vid Skånska tremänningskavalleriregementet 1701 1/6, kvartermästare där 1703 21/8, kornett där 1709 9/12, löjtnant där 1710 16/6, regementskvartermästare vid Västgöta kavalleriregemente 22/10 samma år, sekundryttmästare där 1712 15/10, konfirmation 1715 29/10 / 9/11, fången 1713 16/5 vid Tönningen, hemkom i september 1714, permitterad i maj 1716 för sjukdom, avsked 1722 14/9. Bevistade slagen vid Helsingborg och Gadebusch, och blev illa sårad i huvudet. (Lewenhaupt, ”Karl XII:s officerare”, sid. 622).
Gift 1706 21/9 i Nosaby i Skåne med Beata Regina von Human, levde änka 1737 i Flo socken.
Barn:
en dotter, gift med auditören Petter Sundelin (enligt Lewenhaupt).
Susanna Catharina Lovisa Sellsiö, född 1709, se ovan.
Beata Regina von Human var i sin tur dotter till majoren Elias von Human (ca 1650-1732) och hans hustru Susanna Judith Moser von Filseck (ca 1654-1736), en tyskättad dam med "fina anor" som man nog kan finna fler uppgifter om i litteraturen.
Mvh Markus
962
« skrivet: 2017-01-09, 19:53 »
Som vanligt råkade jag själv hitta svaret direkt efter att jag postat min fråga på Anbytarforum. Magdalena föddes 1767 3/3 i Ålstorp, Västra Karaby, som dotter till husmannen Lars Olsson (född ”1729 i Hög”, sängliggande, död 1802) och hans hustru Tyre Nilsdotter (född 1719 i Stävie), sedermera bosatta på Ålstorp Nr. 7 och 9 – och därifrån flyttar Tyre Nilsdotter till Helsingborg 1802 (Västra Karaby AI:1 (1795-1805), sid. 178). Så långt allt väl, och att Tyre blir Theodora låter ju logiskt - men varför kallas både hon och dottern Liljegren? Jo, antagligen är maken / fadern Lars Olsson inte född ”1729” i Hög, utan 1733 30/12 i Hög, som son till ryttaren Olof Liljegren – men har väl som husman i Ålstorp inte själv nyttjat Liljegren som släktnamn.
963
« skrivet: 2017-01-09, 19:22 »
Hej!
Jag har stora problem med att spåra Magdalena Liljegren, född omkring 1769 och död 1809 4/7 enligt en flyttningssedel från kyrkoherden Krook i Kvidinge, daterad 1813 24/6 (Riseberga HII:5), men i vilken församling lyckas jag inte heller få fram. Hon kallas oftast Liljegren i kyrkoböckerna, men eftersom hon själv skriver Liljengren i makens bouppteckning 1797 blir jag lite osäker på vilken namnform som är korrekt.
Hon anges vara boende i Ålstorps by då hon gifter sig första gången 1792 21/7 i Västra Karaby med repslagaren och borgaren i Landskrona, Nils Pierrau (född 1768 14/4 i Malmö Caroli, död 1797 9/1 i Västra Karaby, bouppt. 1797 14/1 (Landskrona rådh. o. mag. FIIa:16, sid. 187). Paret får tillsammans tre barn i Landskrona, Anna Christina Pierrau (född 1792 7/10), Hans Pierrau (född 1794 7/5, död 8/5 samma år) och Hans Christian Pierrau (född 1796 2/5), men varken dessa barns faddrar eller makens bouppteckning ger några ledtrådar till Magdalenas ursprung.
Magdalena Liljengren gifter sig andra gången 1802 25/7 i Landskrona med dåvarande sergeanten, sedermera kvartermästaren och klockaren i Konga och Ask, Peter Gustaf Rosenstråle (1776-1853) och får med honom barnen Margareta Rosenstråle (född 1801 28/9 i Landskrona, död där 1806 25/10), Gustaf Erik Valfrid Rosenstråle (född 1804 23/7 i Helsingborg, död 1852 4/1 i Västra Sönnarslöv), Petronella Gustafva Rosenstråle (född 1806 20/3 i Landskrona) och Nils Peter Rosenstråle (antagligen född omkring 1808 i samma församling som modern dör i, död 1812 21/3 i Gråmanstorp), men inte heller något av dessa barns faddrar ger ledtrådar till moderns ursprung.
Den enda egentliga ledtråden dyker upp då familjen är boende i Helsingborg (Helsingborgs stadsförsamling AI:15, 1801-1802, sid. 43), för då flyttar nämligen 93-åriga änkan Theodora Liljegren in hos familjen, enligt husförhörslängden med en flyttningssedel från Västra Karaby (alltså samma församling som Magdalena gifter sig i 1792). Jag hittar dock varken Theodoras eller paret Rosenstråles flyttningsattester bland Helsingborgs stadsförsamlings dito 1799-1803, och trots att den då 94-åriga Theodora tycks flytta med familjen till Landskrona omkring 1804 hittar jag inte hennes dödsnotis i vare sig Helsingborg eller Landskrona.
Vilka var Magdalena Liljengrens föräldrar? Vem är änkan Theodora Liljengren, kan hon vara Magdalenas farmor med tanke på den höga åldern? Och vilken är de båda damernas koppling till Västra Karaby? Jag hittar nämligen inte någon av dem i denna församlings mantalslängder eller husförhörslängder, inte heller någon passande vigsel eller barnafödsel i Skåne för Theodora, född eller gift Liljengren.
Mvh Markus
964
« skrivet: 2016-11-16, 13:42 »
Jag har länge letat efter en Georg Bogislaus Brander, men trots det ovanliga namnet lyckas jag varken spåra hans ursprung eller vidare öden. Han sägs vara underfyrverkare då han gifter sig 1745 31/5 i Landskrona med klockardottern Catharina Elisabet Wigia (1723-1786) i Landskrona, men när han överger henne i början av 1750-talet kallas han rustmästare. Lunds rådhusrätt utdömer skilsmässa mellan makarna 1754 25/9 (Lunds domkap. skiljobrev 1754 9/10, CEP 1754 9/10, §. 14, Domkapitlets i Lund arkiv, vol. AI:31, s. 270) varpå Catharina Elisabet gifter om sig, men Georg Bogislaus är och förblir borta.
Det ovanliga förnamnet antyder att han är döpt efter sedermera landshövdingen i Malmö, Georg Bogislaus Staël von Holstein, men vilka är föräldrarna och var föddes han? Och vart tar han vägen efter 1754?
Mvh Markus
965
« skrivet: 2016-11-14, 14:38 »
Hej Anna!
Jag ser i huvudtråden här på Anbytarforum (Schougård / Skovgaard / Skougardt / Skougård) att Barbara Christina Schougårds faster skall vara Karin Hacksdotter Schougård, en dotter till ridfogden Hack Söffrensen på Fulltofta gods i Skåne, men det tycks inte vara känt vilken av dennes söner i sin tur som alltså bör vara far till Barbara Christina Schougård.
Mvh Markus
966
« skrivet: 2016-11-14, 14:27 »
Hej Anna!
Inte heller det nyare herdaminnet för Lunds stift (band 14, 1991, sid. 554) har lyckats identifiera hennes far, men där finns åtminstone några fler uppgifter och ledtrådar (med fotnoter):
”G 2:o i Karlshamn 1741 21/1 med Benedicta Maria Schougård, dotter till N N Schougård och Ingrid ”Simon Kocks”,6 död i K 1773 4/10, 66 år, i hennes 3:e gifte (gift 1:o i Vinslöv 1731 14/8 med kronolänsmannen Nicolaus Ekebom, död 1733,7 2:o i Helsingborg 1734 13/9 med löjtnanten i amiralitetet Lars Lund, död 1736 22/11).8”
6) Änkepastorskan Ingrid Sal Hr Simon Kocks från ”danska Norjet” dog i Kristianstad 1742 17/11 (bouppt följande år). Hon åtnjöt räntan på det kapital som inspektoren Christian Mårtensson Rold testamenterat till Kristianstad skola (Läroverkets prot AI:1, LLA). Någon präst Simon Kock ej påträffad i norska herdaminnen (Carlquists excerptsaml, LUB). Ej heller Ingrids förste man Schougård påträffad. Med denne hade hon dottern Anna Catharina, gift med inspektor Friedrich Tiescher i Helsingör.
7) Lindberg, Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län, 1919, s 322.
8 ) Börjeson, Örlogsflottans officerare 1700-1799, 1942, s 122.”
Benedicta Maria Schougård hade alltså en syster i Helsingör, som omnämns i bouppteckningen 1743 24/1 (Kristianstad rådhusrätt och magistrat, vol. FIa:143 (1743), sid. 134ff) efter modern ”Präste Enkian ifrån Norje Madame Ingrid Kocks”, men några fler barn fanns inte och de enda arvingarna som nämns är de båda döttrarna ”Benedicta Maria Skougård gift med Pastoren Hr Johan Jörgen Coccius och Anna Catharina Skougard som nyligen från Dannemark hitkommit och ther är gift med Inspectoren Hr Friedrich Tischen wid Helsingöhr”.
Mvh Markus
967
« skrivet: 2016-11-05, 23:43 »
Som ett litet sidospår kan jag nu bekräfta att även Maria Böttchers bror Johan Böttcher (född ca 1678, död 1727 18/5 i Ysane) i Karlshamn mycket riktigt får en son Christopher, som jag gissade. Johan gifte sig första gången som köpgesäll 1709 7/10 i Karlshamn med jungfrun Helena von Schoting, och blev då handelsman i Karlshamn. Kort därefter gifte han om sig med Magdalena Elers (död 1752 23/4 i Karlshamn), med vilken han fick sonen Jacob Christoffer (döpt 1713 3/1 i Karlshamn). Därefter blev Johan Böttcher gästgivare i Norje i Ysane, där han slutade sina dagar, och där gifte sig änkan Magdalena Elers om sig 1728 14/4 med organisten i Karlshamn, Gottfried Lindeman (begravd 1741 8/3 i Karlshamn) - så i Karlshamns dödbok 1734 23/10 begravs ”Organisten Gottfried Lindemans Styfsohn Christopher Bödker”.
968
« skrivet: 2016-11-05, 23:02 »
Niklas Kant uppmärksammade mig för övrigt på denna intressanta notis i Inrikes tidningar 1772 28/9, sid. 3:
”Bruks-Patron Hinr. Kraaks Fru, Anna Dorothea Cronholm, en dotter af framl. Lieutenanten Johan Cronholm i Skåne; död på Wittsköfla uti Mörarp Sockn och Blekinge, d. 15 Septemb., uti deß 60:de år”.
Dödsorten och länet är korrekta i notisen, men socknen skall vara Mörrum (min gamla hemsocken Mörarp ligger däremot i Skåne). Där finner man mycket riktigt brukspatron H. Kraaks hustru Anna Dorothea Cronholm i Vittskövle, död 1772 14/9 av rödsot, 60 år gammal (Mörrum CI:3, sid. 252).
969
« skrivet: 2016-11-05, 23:01 »
Sökandet efter Johan Cronholm har fortsatt, och bland Krigsarkivets Biografica (003 Mikrofilmade dossiéer C, volym 11 – Cron-Cöst) finns två dokument varav det sistnämnda var särskilt intressant:
”Wij CARL med Gudz Nåde Sweriges, Giötes och Wändes Konung, Storfurste til Finland, Hertig utj Skåne, Estland, Lifland, Carelen, Brehmen, Werden, Stettin-Pomern, Cassuben och Wenden; Furste til Rügen, Herre öfwer Ingermanland och Wissmar; Så och PfaltzGrefwe wid Rhein i Beyern, til Julich, Clewe och Bergen Hertig; Giöre witterligit, at såsom äldsta Lieutnanten wid Biära Häradz Compagnie, under det Norra Skånska Regementet til Häst, Oss älskelig Johan Cronholm i underdånighet anhåller om wår nådige stadsfästese uppå samma Bestälning, hwartil han d 20 Julij innewarande åhr af General Lieutnant Örnstedt är worden förordnat; Altså wele Wij härmed och i kraft af denna wår öpna fulmacht, nådeligen hafwa stadfäst honom Johan Cronholm, at wara äldsta Lieutnant wid Biärahäradz Compagnie, under det Norra Skånska Regementet til Häst; Skolandes han hafwa at åtniuta des Löhn och Rang ifrån ofwannämde dato, då han därtil är worden förordnat; det alla som wederbör hafwa sig hörsammeligen at efterrätta; Til yttermera wisso hafwe Wij detta med egen handz underskrift och wårt Kongl: Sigill bekräftat; Lund d 10: Novembr 1716.
Carolus”
”Till Hans Kongl. Maijt [1732 5/10]
Eders Kongl. M:t haar i nåder behagat till KrigsCollegii underdåniga utlåtande remittera herr General Majorens Düringers föreskrift för afskiedade Leutnanten under Norra Skånska Regimentet till Häst Johan Cronholm jämte thess Egen underdåniga böneskrift om åtniutande af thet underhåll, som ho[n]o[m] uti placerings Deputationens placerings lista under d: 20 Julij 1723 skall blifwit tillagt, och som han berättar sig härom ingen kundskap haft förr än nu, och således kommit i mistning af berörde underhåll alt ifrån åhr 1723, så anhåller han äfwen om ersättning för samma underhåll för the framflutne åhren; skolandes han efter egen berättelse hafwa tient 14 åhr, och wid the uhr Ryska fångenskapet hemkomne officerares ankomst till Reg:t måst afgå.
Krigs Collegium haar altså i underdånighet bordt berätta, at thenna lieutnant wäl finnes uti 1723 åhrs placerings wärk wara upförd till Liuetnants underhåll; Men som han undehållet för lången tid tillbakars och för the förre åhren intet kan nu efteråt upbära, althenstund på pensioner och slika benådningar inga efterräkningar pläga bewiljas, hwilket Krigsmanshuset icke heller för tiden är i stånd at tåla, altså underställdes Eders Kongl. Maij:ts nådogste godtfinnande underdånigst: om han icke ifrån thetta åhrs början må kunna med underhåll förses och wij etc.
Stockholm d: 5 October 1732.”
Där får man nämligen veta att han underhölls av Krigsmanshuset, och därigenom fann jag honom med dödsdatum i Krigsmanshuskontorets rullor över gratialister Krigskollegium Krigsmanshuskontoret D:14 (1680-1779) Bild 210, sidan 363):
”1732 Nov: 14. Cronholm Johan Lieutnant. Död d:n 9 Xbr 47.”
Inget nämns dock om hemorten, men jag vill minnas att dessa rullor har en serie med bilagor där bl. a. kyrkoherdarna har sänt in dödsbevis så att Krigsmanshuset visste när de skulle sluta betala ut gratial – och bland dessa bilagor bör det även finnas en för Johan Cronholm, från hans själasörjare.
970
« skrivet: 2016-11-05, 15:02 »
Hej Paul!
Exakt, i dödsnotisen kallas hon ju bara ”fru Cronholm” men vid dopet i Kvidinge 1743 5/12 utläser jag ”F Maria Cronholm”, vilket väl bör vara fru Maria Cronholm, f. Böttcher. Jag trodde först att det var en dotter Maria, och att det stod ”J” – men vid samma dop är två jungfrur faddrar och då skrivs hela titeln ut, samtidigt som första bokstaven inte alls liknar den före Marias namn.
Jag försökte också få klarhet i Johan Cronholm i Markaryd, men som du säger saknas ju böckerna där. Dödsdatumet borde dock komma från någon militär källa, för han finns med i Lewenhaupt (sid. 127; ”Cronholm, Johan, fogde; kvarterm. vid Norra skånska kav.-reg. 1709 9/11; kornett därst. s. å. 9/12; löjtn. därst. 1716 20/7; konfirm. s. å. 10/11; d. 1747 9/12”) med angivna källor ”R. L. M. Ch.”, alltså Riksregistraturet, Riksens ständers kontors Lönelikvidationer, Militära Meritförteckningar och meritlistor samt flottans meritlistor och slutligen Regementschefernas skrivelser. Jag gissar att dödsdatumet antagligen kommer från lönelikvidationerna? Men då tycker man ju att det måste ha intygats av kyrkoherden på orten, och att man därigenom skulle kunna lokalisera dödsnotisen i den aktuella församlingens kyrkoböcker (om nu inte dödsfallet skedde i Markaryd, dvs…).
Din tanke om Margaretha Böttcher var intressant, något jag själv borde uppmärksammat eftersom jag tidigare kikat lite på dessa personer, däribland garvaren Christopher Böttcher i Malmö – löjtnantskan Maria Böttchers äldste son döps ju till Christopher. Detta namn dyker ju även upp hos Margareta Böttchers son Christopher Ahldorf och Lorentz Böttchers förmodade son Christopher Böttcher, men det stör mig att källorna inte bekräftar att de är syskon. Det enda vi vet säkert är ju som du säger att Maria Böttcher hade en bror Johan Böttcher i Karlshamn – kanske även han fick en son Christopher?
Jag har försökt få fram fler söner till Johan Cronholm än Christoffer Laurentius, för som du säger kan det ju teoretiskt ha funnits fler söner födda under 15-årsperioden – men tyvärr har jag ännu inte lyckats. Att lokalisera familjen mellan 1711 och tidigt 1730-tal hade varit till stor hjälp, men inte heller den nöten lyckas jag knäcka.
/Markus
971
« skrivet: 2016-10-28, 16:48 »
Snyggt jobbat, Paul - och stort tack för uppgifterna, mycket intressant! Jag har rotat vidare i Kvidinge, och hittade några uppgifter rörande Cronholm: Löjtnant Cronholm, fadder i Kvidinge 1739 14/6, 1740 31/12, levde 1744. Gift med Maria Böttcher, född ca 1674, fadder i Kvidinge 1743 5/12 (?), begravd 1744 27/7 i Kvidinge. Kvidinge mtl. 1742. Kvidinge nr 4. "Hr Lieut. Cronholms fru". Kvidinge mtl. 1744. Kvidinge nr 4. "Hr Lieut. Cronholms fru". Kvidinge mtl. 1745 Kvidinge nr 4. Löjtnant Cronholm enkl. Kvidinge mtl. 1747 Kvidinge nr 4. Ola Wass, h. Barn: Christopher Cronholm, född 1711 13/9 på kornettsbostället Turabygget i Örkelljunga, rektor i Karlshamn, sedermera kyrkoherde i Västra Karaby & Saxtorp, gift med sin kusin Helena Böttcher (se Katarina Sohlborgs fynd här ovan), född 1714 3/6 i Karlshamn, dotter till handlanden därstädes, Johan Böttcher och Magdalena Ellers ( Lunds stifts herdaminne, band 7, sid. 169-174). ? Anna Dorothea Cronholm, fadder i Kvidinge 1730 8/11, 1732 18/6, död 1772, gift 1737 13/12 i Kvidinge med brukspatronen Henrik Kraak, född ca 1708, död 1790 12/11 i Karlshamn (barn i Stenbrohult 1753). ? Sofia* Elisabeth Cronholm, fadder i Kvidinge 1739 5/3, 1740 ?/9, gift 1740 10/10 i Kvidinge med inspektorn Arvid Winberg. ? Johanna Petronella* Cronholm, levde i Karlshamn 1780, gift 1739 28/12 i Lenhovda med inspektorn på Orrefors bruk, sedermera på Huseby, slutligen rådmannen i Karlskrona, Anders Lönnroth, född ca 1713, död 1780 26/2 i Karlshamn (barn 1742 och 1744 i Skatelöv). Det enda som inte riktigt passar in är att i Kvidinge begravdes 1750 1/4 "Lilla Joh: Cronholm" (om jag läser rätt), 4 år gammal. Han är i varje fall inte en sonson genom sonen Christopher Cronholm, men det kanske fanns en annan son - som eventuellt också är far till Anna Gustafva och Gustaf? Eller kan det, som du säger, vara pappa löjtnanten som gifter om sig ca 1745 och får en son (postumt?) ca 1746? Jag lyckas dock inte hitta någon födelsenotis för någon Johan Cronholm i Kvidinge runt 1746, ej heller löjtnantens dödsnotis 1747. Mvh Markus
972
« skrivet: 2016-10-23, 19:00 »
Carl Cronholms påstådda adliga koppling gör förresten att döttrarnas äktenskapspartners känns mer logiska (ur Carls bouppteckning 1833 14/5, i Färs häradsrätts arkiv, vol. FIIa:49, bouppt. nr. 38):
”såsom arftagare efter sig lämnat Enkefrun Ewa Charlotta Malmsten jemte Fyra döttrar, Charlotte Marie gift med Capitainen wälborne Herr C: G: Gyllenswärd, Ulrica Christina, gift med Capitainen wälborne Herr Fr: Borgenstjerna, Sofie Hendriette 31 år och Anna Lovisa 15 år gammal.”
973
« skrivet: 2016-10-23, 18:52 »
Snyggt jobbat, Niklas! Och så spännande med den påstådda adliga kopplingen! Med facit i hand ser jag nu i mantalslängderna för Hammarlunda socken 1800-1805 att Carl Cronholm hamnade på Löberöds sätesgård redan hösten 1799, så antagligen är det i denna socken döttrarna föddes. Deras födelsenotiser har alltså i så fall gått förlorade, eftersom Hammarlundas kyrkoböcker börjar först 1815…
974
« skrivet: 2016-10-23, 18:08 »
Hej Peter!
Tyvärr lyckas jag inte hitta döttrarnas födelsenotiser, men däremot en del andra ledtrådar och uppgifter som kan vara av intresse.
När Carl Cronholm gifter sig 1798 25/11 i Äspö med jungfru Anna Catharina Simling sägs han vara kvartermästare och inspektor på Hviderups sätesgård i Gårdstånga socken, och där har Carl varit inspektor åtminstone sedan hösten 1785 (mtl. 1786). Döttrarna är dock inte födda där, för redan hösten 1799 har paret flyttat därifrån (de saknas på Hviderup i 1800 års mantalslängd).
Jag lyckas inte heller lokalisera Carl som kvartermästare eller kornett (misstänker att han inte tjänstgjorde aktivt som kornett, utan endast fick denna titel vid avskedet), men han bör vara identisk med den Carl Cronholm som antogs 1782 12/8 som ryttare nr. 49 under Sallerups kompani vid Södra skånska kavalleriregementet och befordrades till korpral utan indelning vid Överstelöjtnantens kompani 1783 1/8 (GMR 1785). Denne Carl tappar jag dock spåret så, jag lyckas inte spåra honom framåt i tiden.
Anna Catharina Simling är mycket riktigt född 1764 27/4 i Malmö S:t Petri, som dotter till besökaren Hans Simling och Anna Maria Billing – se bouppteckningen efter hennes syster Jeannette Simling på Övedskloster 1818 1/6 (Färs häradsrätts arkiv, vol. FIIa:35, bouppt. nr. 22). Där omnämns som arvingar bland annat Jeanettes avlidna syster Anna Catharina Simlings tre döttrar ”som biträddes af deras Fader Cornetten Herr Carl Cronholm”.
Eva Charlotta Malmsten föddes inte 1781 i Hörby – även om det var där hennes far sedermera var postmästare – utan 1782 12/7 på gården Vismarlöv Nr. 4 i Hyby socken, där föräldrarna en kort period brukade Evas morfars gård. Eva var dotter till postmästaren i Hörby och kontrollören i Nummerlotteriet, Hans Malmsten (född ca 1730, död 1804 11/2 i Hörby) och hans första hustru Anna Dorothea Bagge (född 1758 31/7 i Gödelöv, död ca 1786 i Lyngby), och om dessa familjer har jag en del ytterligare uppgifter eftersom Hans Malmsten gifte sig andra gången med Johanna Fries, klockardotter från Hyby.
Mvh Markus
975
« skrivet: 2016-09-10, 11:22 »
Hej Christina!
Så roligt att mina tillfällighetsfynd kommer till nytta! Det låter onekligen som att det kan vara glasmästaren som hamnar i Röstånga, uppgifterna stämmer ju väl in på Johan Fredrik. Jag fastnade särskilt för denna notis eftersom jag tänkte på klockarfamiljen Lundqvist i Kvidinge vid mitten av 1700-talet, men fann till min förvåning ingen gemensam nämnare med Johan Fredrik. Vad hette styvfadern, vars efternamn han tog som vuxen?
Mvh Markus
976
« skrivet: 2016-09-10, 11:12 »
Stort tack för denna uppgift, Ulf! Det känns onekligen som att vi är på rätt spår, och sedan sist har jag hittat en källuppgift som åtminstone bekräftar geografin. Lunds domkapitels protokoll 1708 12/3 § 9 säger nämligen att »Efter Högwälborne Fru Grefwinnan Magareta von Aschebergz recommendation af dat. Widtsköfle den 30. Januarii förl. som de prof uti examine är, får Lucas Gadd Sudermannus fulmackt på Klåckarelägenheten i Krop och Mörarp…».
977
« skrivet: 2016-09-10, 11:05 »
Som Sven-Ove säger är Cervinus en latinisering av Hjort, om än inte direktöversatt. Hjort på latin heter cervus, så cervinus betyder ungefär ”av en hjort” eller ”från en hjort”. När det gäller Jöns Knutsson Cervin / Hjorts ursprung så har jag försökt hitta nyare forskningsrön, men inte lyckats. Tionde bandet av Lunds stifts herdaminne trycktes ju 1985, men det kan hända att nya uppgifter sett dagens ljus sedan dess. I Svenskt biografiskt lexikon (band 8, 1929, sid. 313) kan man i varje fall läsa om ”Cervin, släkt, härstammande från en Knut Hjort, som levde under förra hälften av 1600-talet och antages ha tillhört den stora skånska prästsläkten Hjort. Hans son kyrkoherden i Björnekulla och Broby Jöns Knutsson (d 1676) latiniserade sitt namn till Cervinus eller Cervin”, men detta är ju bara en kvalificerad gissning som dessutom är över femtio år äldre än uppgifterna i herdaminnet. Lunds stifts herdaminne finns i två versioner, en nyare (utgiven i sjutton band från 1940-talet och framåt) och ett äldre från 1850-talet av kyrkoherden Severin Cavallin. Det äldre herdaminnet finns tillgängligt elektroniskt via Google Books, men tyvärr är det väldigt sparsamt med uppgifter och innehåller en hel del felaktigheter. Det nyare herdaminnet är däremot en riktig guldgruva för den som har prästsläktingar i Skåne-Blekinge, med utförliga biografier och källhänvisningar, men detta är än så länge inte digitaliserat. När det gäller namnet Klintea så vill jag minnas att prästgården i Bosjöklosters församling låg (ligger?) i byn Klinta, så kyrkoherden Olof Christensens barn har nog tagit detta latiniserade namn för att markera att de kom från just Klinta, ”Klinteus / Klintea”. Jag har själv efterlyst danskar på Slægt & Datas forum ( https://www.slaegtogdata.dk/forum), ofta med gott resultat – du kan ju testa att efterlysa Jöns Knutsson Cervin / Hjort där? Det kan ju dock hända att han mycket riktigt var från de områden som idag är svenska, men att han ska ha varit elev i Köpenhamns Metropolitanskola tycker jag antyder att han kom från nuvarande Danmark. Den Hans Hjort-Cervinus som Sven-Ove fann på Wikipedia letade jag upp i Lunds stifts herdaminne, och fann honom i band 8, sid. 233. Hans Fredriksson Hiort ska ha varit född omkring 1615 i Ausås som son till kyrkoherden där, Frederik Hansen Hiort och Margrete Nielsdatter. Hans F. hade själv en son Knut (Canutus Johannis Cervinus), som blev student i Lund 1669 där han disputerade 1672 men vars senare öden är okända. Frederik Hansen Hiort är enligt herdaminnet son till den den Hans Lauritzsen Hiort (prost i Halmstad) som omnämns nu senast, men jag lyckas inte se några uppenbara trådar från Frederik till Jöns Knutsson Hjort / Cervin, och eftersom Hans Lauritzsen Hiort var prost i Halmstad bör han finnas med i Göteborgs stifts herdaminne – som jag tyvärr inte har tillgång till.
978
« skrivet: 2016-09-08, 00:44 »
Hej Jan!
Eftersom både Elias Cervin och hans far Jöns Knutsson Cervin var präster finns de med i Lunds stifts herdaminne, där åtminstone en av dina frågor besvaras – Elias Cervins död 1714 1/5 bör finnas antecknad i Fulltofta kyrkobok. Om Jöns Knutsson Cervin är däremot uppgifterna som synes ganska få, och varken hans födelseår, -ort eller ursprung har säkerställts av herdaminnets författare:
Lunds stifts herdaminne, band 10 (1985), sid 54:
”JÖNS KNUTSSON CERVIN eller HJORT
(lat Janus Canuti Cervinus, egenh Jenns Knudsön Hiort)
Om J C:s, den alltjämt fortlevande släkten Cervins stamfaders ursprung är endast känt, att han gått i Metropolitanskolan i Köpenhamn och dimmiterad därifrån blivit inmatrikulerad vid Köpenhamns universitet 1657 16/11. Den i släktgenealogierna 1) meddelade upplysningen, att han var ”av en gammal dansk släkt”, återgår måhända blott på kännedom om hans skolort. Bland de från denna tid kända husägarna i Köpenhamn 2) finns visserligen åtskilliga med namnet Hiort men bland dem ingen Knud. 1667 13/6 är J C inskriven vid Lunds universitet, och s å 16/8 blev han prv till kh i Bj och B. För övrigt är om honom endast känt, att han 1670 11/4 ingivit en supplik till Skånska kommissionen 3) om befrielse från halva skatten samt att han (enligt efterträdarens kallelsebrev) avled 1676 26/6.[size=78%] [/size]
G (enligt anteckning av efterträdaren i Bj kb) i Höör 1668 26/7 m Pernilla Rask, dotter av kh därst Elias R och Kirstine Lauritsdatter, i hennes 1:a gifte (g 2:o m makens eftertr). Hon levde ännu 1715 16/6, då hon i Bj har ett barnbarn, men dödsnot icke anträffad. – Barn: Knut, f i Bj 1670 20/7, kh i V Ingelstad. – Elias, f i Bj 1672 3/5, kh i Fulltofta.
1) G Anrep, Svenska slägtboken, 2, 1875, s 1-20. G Elgenstierna, Svenska släktkalendern, 13, 1942, s 201-03. 2) H U Ramsing, Khvns Ejendomme 1377-1728, 1943-45. 3) Skånska kommissionens handlingar. Vol R, RA.”
Lunds stifts herdaminne, del 6 (1957), sid 93-94:
ELIAS CERVIN (under tidigare år även Hjort).
E. C. var f. i Björnekulla 1672 3/5, son av kh. därst. Jöns C. och Pernilla Rask; gick i Malmö skola, student 1686 (Sk. nat. 30/9), skolkollega i Malmö 1694 4/7, kallades 1698 24/5 av patronus, krigskammarrådet Niclas Cronacker, till kh. i F. & Ä., prv. dit s. å. 21/12; död i F. 1714 1/5, begr. 9/6.
[…]
G.1:o i F. 1699 7/6 m. Jannika Leche, företr:s änka (jfr ovan). – Barn: Pernilla (Petronella), f. i F. 1700 10/2, död i Landskrona 1745 8/2, g. i F. 1718 9/11 m. stadsnotarien, slutl. borgmästaren i Landskrona Bernhard Oelreich, f. i Örsjö 1693 1/11, död i Landskrona 1761 30/9, Sjm Sk. 574, i hans 1:a gifte (g. 2:o i Karlshamn 1750 22/6 m. Catharina Margareta Burmeister, död i Landskrona 1789 15/8, ”74 år”). – Jöns (Joan), f. i F. 1701 1/5, Sjm Sk. 683, v. häradshövd., kommissarie i Göta hovrätt, död i Vellinge 1728 11/5 (enl. griftekv. av J. C:s svägerskas bror, sederm. Kh. S. Fundahn i Reslöv). – Christina Malena, f. i F. 1702 17/4, död därst. 1703 1/2. – Niclas, f. i F. 1703 18/7, häradsskrivare i Luggude m. fl. hds fögderi, titulär lagman, död därst. 1789 3/7. – 2:o i Bosjökloster 1710 19/10 m. Helena (Lena) Sofia Klintea, f. i Bosjökloster o. 1679, död i Bosarp 1750 30/3, ”71 år”, dotter av kh. i Bosjökloster Olof Christensson och Gertrud Håkansdotter Hammar, i hennes 1:a gifte (g. 2:o m. makens eftertr. som kh.). – Barn: Jannika, f. i F. 1711 26/5, sederm. icke antr. men antagl. död späd. – Elias Olaus, f. i F. 1712 27/2, död därst. 1713 8/6. – Elias Olaus, f. i F. 1713 23/6, död därst. 1718 2/3. – Elias, f. i F. posth. 1714 20/8, kh. i Bosarp.”
Mvh Markus
979
« skrivet: 2016-08-26, 12:46 »
Journalisten och språkvetaren Bo Bergman redde i kolumnen ”Ord och uttryck” i gårdagens HD-Sydsvenskan ut betydelsen av förledet traneman- i Tranemansgatan i Helsingborg. Det har alltså ingenting med yrken att göra (även om gatan ligger i samma kvarter som Vagnmansgatan, Apotekaregatan och Sadelmakaregatan), och ska väl rimligtvis uttalas med långt a:
”I Skåne, Småland och Västergötland finns eller har funnits ett trettiotal bebyggelse- och naturnamn Tranemaden, i Skåne uttalat Tranemaen eller Traneman, med två långa a. Trane- är en form av fågelnamnet trana, och mad betyder ’sankäng’. Namnet har ursprungligen syftat på en sank ängsmark där tranor gärna höll till. Namnet har getts till mossar, kärr, åkermark, gårdar och torp.
Det hade varit lite tydligare om gatan i Helsingborg kallats Tranemadsgatan. Ett parallellnamn finns i Töllsjö i Bollebygds kommun: Tranemadsvägen.”
980
« skrivet: 2016-08-21, 16:25 »
Tillfällighetsfynd ur Sydsvenska Dagbladet Snällposten 1868 14/9:
””Slägten är wärst” säger ett gammalt ordspråk, som tywärr alltför ofta besannas; någon gång inträffar dock motsatsen, såsom synes af nedanstående berättelse. En i Westerås boende gammal piga, Margareta Stor, gemenligen känd under namnet ”Postgreta”, har i dessa dagar, jemte trenne barn, en dotter om 22 år, en son om 17 år och en dotter om 15 år, öfwerrest till Amerika. Postgreta är dalkulla, född i Malungs socken af St. Kopparbergs län, derifrån hennes bror wid namn Forse för 10 a 12 år sedan, då underofficer wid Dalregementet, emigrerade till Chicago i Amerika, der han under sista kriget bragt sig upp till major och nu befinner sig såsom en wälbeställd egendomsegare en half mil från Quebec, dit han inbjudit sina här i fattigdom warande slägtingar och dragit försorg om deras öfwerfart.”
981
« skrivet: 2016-08-21, 00:37 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt, N:o 18, 1819 5/5:
”Den hit till Staden ankomne Italienaren Amigoni, har äran att för den wördade Publiken wisa åtskilliga Utländska Djur, bestående af: En stor från Turkiet kommen Dromedarius, med hufwud och mahn fullkomligt liknande ett Lejon, samt med ett slags wingar och puckel på ryggen. Hwar och en af Resp. Åskådare, som sådant behagar, kan på detta djur sätta sig upp och rida på detsamma. En grå Dromedarius från Arabien, med 2:ne stora pucklar på ryggen, och emellan desse en naturlig sadel. En dylik från Walakiet. Twenne stora Björnar, en från Ungern och en swart från Afrika, hwilka göra åtskilliga konster. En ung Björn från Ryßland. En samling af Hundar, hwilka dansa åtskilliga Balletter: En af dessa, sedan han blifwit nedskjuten, qwicknar åter wid och springer öfwer en käpp samt genom tunnband. Dessa Djur kunna beses Onsdagen den 5, Fredagen den 7 och för sista gången Söndagen den 9 Maji, från kl. 6 till 7 eftermiddagen. Skådeplatsen är hos Tracteur Sandberg, och Entréen betalas af äldre personer med 12 ß. Banco, och af Barn och Tjenstefolk med 8 ß. B:co. Lund den 4 Maj 1819.”
982
« skrivet: 2016-08-21, 00:35 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt, N:o 8, 1819 24/2:
”F. d. Quartermästaren Amadé Walloncour, död på Lazarettet i Lund d. 8 dennas, 45 år gammal.”
983
« skrivet: 2016-08-21, 00:32 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt, N:o 18, 1819 5/5:
”Finska Sjömannen Nathanaël Soleman från Skunders Socken, […] döda på Lazarettet härstädes, […] d. 30 April […], af Lungsot.”
984
« skrivet: 2016-08-21, 00:31 »
Tillfällighetsfynd ur Bihang till Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt, N:o 12, 1819 24/3:
”Ord afsjungna
wid
Fru Helena Cronsioes, född Schultin,
Jordfästning i Malmö S:t Petri Kyrka
den 12 Mars 1819.
Stunden kommit. Modershjertat hwilar,
Tills han uppgår, Edens morgondag.
Mången suck förmångs med stormens ilar,
Mången perla fälls i swartklädt lag.
Wet du ej, att jorden återbördar
Det förgängliga af menniskan;
Men deruppe Anden lönen skördar
För hwar osedd tår, i stoftet rann?
Sorgen har sin högtid, liksom Friden.
Det war ewigt, ewigt Jordens lott.
Hoppets öga ser dock bortom tiden
Rätta hemmet för allt skönt och godt.
Fatta, mod, betryckte! – Mins det höga
Ordet: Herran gaf och Herran tog!
Om ej natten gjorde skumt ditt öga,
Gladdes du wäl så, när Solen log? –
Han, som qwalet blandat i din bägar,
Är oändelig och stor och wis.
Öfwer Lifwets molnomhöljda wägar
Han ledsagar dig till Paradis.
När de wilda stormar kring oß strida
Och wår hydda står mot grafwen böjd,
Lär oß då, all godhets Gud! att lida!
Lär oß hoppas ewighetens fröjd!”
985
« skrivet: 2016-08-21, 00:31 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt, N:o 36, 1818 2/9:
”Wid Nils Fredr. Theod. Runquists *) Graf.
Gossen med lockar af guld, Ganymedes blef röfwad från Ida,
Ljungarens wäldige örn honom på wingarna tog.
Cephalus röfwades ock. Då han jagade ensam på bergen
ryckte Aurora till sig blomstrande Jägaren opp.
Likaså, badande Pilt, dig äfwen snappade hafwets
blåbeslöjade Mör, wågornas lurande folk.
Girigt de drogo dig ner bland undren som dwäljas på djupet;
Ingen lycksalig dem såg: Diktaren känner dem dock.
Blek som en Måne och kall är Solen som skiner dernere;
Wäsen med underlig form spöka i skymningen kring.
Skogen är der af Corall, och willebrådet är fotlöst,
liljor med döfwande lukt frodas på ängarna der.
Men i midteln är hafsfruns slott, en ofantelig perla,
holkad som himmelen ut, präktig att skåda som den.
Dit de släpade dig i musselskalen och swängde
wilda i rasande dans bleknande gästen omkring.
Ty de hata alltjemnt hwad helst som lefwer i ljuset,
Wattnens oroliga slägt tål ej den fasta gestalt.
Icke de släppte dig förr än Anden från lemmarna flycktat,
då åt den hatade strand gåfwo de åter ditt lik.
Men der stodo på stranden ännu i otröstlig tystnad
sörjande Fader och Mor, Syskon och wänner och slägt,
Sörjande stod der jemwäl den grånande Lärarn som fostrat,
älskade, lofwande Barn, endast åt döden dig opp.
Alla beklagade de det skönas öde på jorden,
lifwets bedrägliga hopp mördadt i blomningens dar.
Se, då hördes ock hit de klagandes rop kring den unga:
Sångarn är ungdomens wän: Ungdom och Sång äro slägt.
Derföre bröt han i hast en förgängelig blomma och lade
henne, en wänlig symbol, rörd på den tidiga graf.
*) Wådligen omkommen under badning i Sjön wid Landscrona, den 20 sistl. Augusti, uti deß 13 ålders år.”
986
« skrivet: 2016-08-21, 00:30 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt, N:o 21, 1819 26/5:
”Målaren Johan Fredrik Löwegrén, född i Lund år 1786, död, efter en långwarig och swår sjukdom, i Götheborg den 10 innewarande Maj, hwilket Slägt och wänner härmed tillkännagifwes.”
987
« skrivet: 2016-08-21, 00:29 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt, N:o 5, 1818 28/1 (dikten är väl antagligen skriven av Esaias Tegnér):
Till den Döde *).
Bor du der som stjernor skina,
glöm ej jordens sorg likwäl.
Blicka neder till de dina
och gjut tröst i deras själ.
Sorgligt deras dar förswinna,
sorgligt som du ljusen ser
som på keridoner brinna
i ett swartkläddt likrum ner.
Mor och Son – Hur Minnet tecknar
all den ömhet du dem gaf!
Din S o p h i e förtärs och bleknar,
som en lilja på en graf.
Trösta dem. Den döde äger
form och stämma öfwerallt.
Som en fläkt är hwad han säger,
som ett månsken hans gestalt.
Säg dem, att de skilda makar
wiger himmelen igen.
Säg dem att en fader wakar
för de faderlösa än.
Säg dem – dock de trösteorden,
glädjens ord nog känner du.
Glad du redan war på jorden,
gladare är du wäl nu.
Glöm ej heller dina wänner
och det öfwergifna lag.
Sångarn som du nogsamt känner
hälsar dig från dem i dag;
Och med tårarne han blandar
sångens lek wid lifwets mål.
Sången är ett språk för Andar,
sång är himlens modersmål.
T – r.
*) I anledning af Herr Lagman Krögers död.”
988
« skrivet: 2016-08-21, 00:28 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt, N:o 16, 1818 15/4:
”Undertecknad får härmed gifwa Respective Allmänheten tillkänna att jag af förre Juden Bewing, som nu mera från orten för allo afflyttat, lärt att Sinka Glas och Porcelain, ägta och oägta, samt polera och ihopsätta Sjöskums-pipor och laga Paraplyer. De som behaga wisa mig sitt förtroende och lämna sådant arbete, skola finna att det så wäl med accuratesse, som ock för billigaste pris skall blifwa gjordt. Lund den 13 April 1818.
Bengt Hyberg.”
989
« skrivet: 2016-08-21, 00:27 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt, N:o 13, 1819 31/3:
”Wagnmakaren Johan Christoffer Hagström, född i Lund, dog härstädes sistl. Februarii månad. Ett Testamemente finnes, som tillägger hans beklaganswärda Enka Märtha Nelander, Boets behållning, men hans lilla qwarlåtenskap räcker ej till Boets skuld, hwilket tillkännagifwes hans anhöriga, som hos undertecknad utredningsman få widare redowisning, om så åstundas. Krapperup den 13 Mars 1819.
P. Norrman.”
990
« skrivet: 2016-08-21, 00:26 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt, N:o 40, 1818 30/9 (även publicerad i N:o 48, 1818 25/11):
”Qwartermästaren och Inspectoren på Löberöds Sätesgård H:r G. G. Broms’s Hustru Cicilia Ekström, som, sedan hon af Mannen hit till Rätten blifwit stämd, att den 18 nästl. Aug. kl. 10 f. m. genmäla påstående om Laga Bot och answar och för begångit Hor, Staden och Orten afwikit samt troligen sig ur Riket begifwit; warder härmed på Mannens begäran ytterligare kallad och stämd till Stadens Kämnärs Rätt den 26 Mars nästa år kl. 10 f. m. för att genmäla Mannens berörde påstående. Lund den 12 September 1818.
På Domare Embetets wägnar
Chr. Segerström.”
991
« skrivet: 2016-08-21, 00:25 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt, N:o 30, 1819 28/7:
”Gamla Krögare Enkan Bengta Bengts Dotter, som i 22 års tid warit wistande i Heingetorp, af Löfwestads Socken och Färs Härad, och war barnfödd i Slimminge af Wiby Socken i Norra Härad, afled i Heingetorp den 15 sistl. April. Laga Boupteckning efter henne blef hållen den 26 och Auction den 27 i samma månad. Qwarlåtenskapen uppsteg på Auctionen till 46 R:dr 47 ß. 8 r:st Banco, men grawationen och begrafningskostnaden gingo till 47 R:dr 26 ß. 8 r:st. samma mynt. Således blef ingen behållning, men en brist af 27 ß; hwilket hennes Slägtingar och wänner på detta sätt tillkännagifwes. Heinge den 19 Julii 1819.
Swen Jönsson, Sterbhusutredare.”
992
« skrivet: 2016-08-21, 00:24 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt, N:o 14, 1818 1/4:
”Åter wågar en usling, att i djupaste ödmjukhet framställa sin nöd för en wälgörande och wördad Allmänhet. Enkan Ingri Andersson i denna Församlingar, ålderstigen och utfattig, åtnjuter huswarelse genom andras godhet, har ett beklaganswärdt barn, en flicka omkring 20 år, som till närwarande ej haft och lärer alldrig bekomma större bruyk af själs och kroppsförmögenheter, än då hon föddes hit till werlden – hon måste matas och wårdas, som ett spädt barn, och då hennes kropps-wäxt är öfwerensstämmande med åren, förtär hon tillräklig föda. Församlingens Ledamöter hafwa wist henne wanlig godhet; men då deras gåfwor äfwen måste delas bland andra Fattige härstädes, är det nu mera otillräkligt, hälst modren för sitt usla barns skötsel, ej får tid, om hennes krafter tilläto, att förtjena något uti dessa tryckande tider. Föräldrar! I som ären så lycklige, att se hälsosamma och wälskapade Barn samlas omkring Eder och andre som öma för nästans nöd! tänken i godhet på denna fattiga modren och deß beklaganswärda barn. Aposteln Jacobs ord uti deß 4 Cap. och 17 vers äro oß högst märkwärdiga. De gåfwor, som gunstbenägit öfwersändas, skall undertecknad Kyrkoherde redowisa uti denna Tidning. Skanör d. 2 Mars 1818.
Carl P. Althin.”
993
« skrivet: 2016-08-21, 00:23 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt, N:o 41, 1819 13/10:
”Pigan Pehrnilla Pehrs Dotter född i Norra Wrambs Sockn 1793 den 23 Nowember, har nyligen aflidit i Önestads by. Wederbörande arftagare anmodas att innom den tid Lag bjuder göra sig underrättade om den aflednas quarlåtenskap, antingen hos H:r Öfwersten och Riddaren Boltenstern på Önestad, i hwars hus den afledna wistats öfwer 20 år, eller ock hos undertecknad den aflednas Förmyndare, hwars addreß är Helsingborg ochh N. Wramb den 20 September 1819.
Lars A. Palm.”
994
« skrivet: 2016-08-21, 00:22 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt, N:o 22, 1818 27/5:
”Söndagen den 24 dennas ankom till Östra Torn en gammal Karlsperson, skjutsad ifrån Östra Odarslöf. Redan wid framkomsten war han mållös, och ingen underrättelse kunde om hans person af någon meddelas. Han är nu död, och har icke lemnat efter sig det aldraminsta. Det enda man uppgifwit är att han till Odarslöf kommit ifrån Igelösa. Han ser gammal ut, och lärer förmodligen på så kallad stackareskjuts en längre tid wara omförd. Detta har jag ansett mig böra tillkännagifwa, på det den, som om honom kan äga någon kännedom, derom med första måtte lemna underrättelse. Lund den 26 Maj 1818.
Å Pastors Embetets wägnar
A. Z. Pettersson.”
995
« skrivet: 2016-08-21, 00:21 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt, N:o 3, 1818 14/1:
”Enklingen Truls Olin som d. 21 dennas sent på aftonen, sjuk och förfrusen, till Jonstorp, der han, efter att hafwa tillbragt Natten i en warm Bondstuga, afled d. 22 om morgonen. Hos honom funnos 42 ß. 10 rst. R:gd; för öfrigt hade han intet utan förslitna gångkläder. Han begrofs d. 24 dennas på Socknens bekostnad, med all anständighet. – Utaf medhafde bewis inhämtas, att Han, född i Höja d. 27 Aug. 1737, warit Kronohejderidare i Halland, Frälse-Jägare i Skåne, Skolemästare, å särskilta tider i Sallerup, Broby, Brundby och Helsingborgs Landt-Församling, samt i sitt ägtenskap warit Fader till fyra barn. – Till underrättelse för dem, som i denna händelse finna ämne till deltagande, warder detta att meddelat. Engelholm, Farhult d. 29 December 1817.
Lars P. Wåhlin.
P. l.”
996
« skrivet: 2016-08-21, 00:20 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt, N:o 18, 1819 5/5:
”[…] kringwandrande Drängen Anders Larsson från Heßlunda, […] döda på Lazarettet härstädes, […] d. 1 Maj, […], af Lungsot.”
997
« skrivet: 2016-08-20, 16:52 »
Tillfällighetsfynd ur Landskronaposten, 1935 22/11:
”Karaby kagekvinga ur tiden. Gamla kagekvingan i Dösjöbro – Hanna Kristensson – har gått ur tiden i en uppnådd ålder av 96 år. Hon har levat under fem kungars tid, ty hon var född 1839. Hela sin levnad tillbringade hon i Västra Karaby socken. För 72 år sedan ingick hon äktenskap med lantarbetaren Per Kristensson. På den tiden voro lönerna små. Mannen hade endast 180 kr. i årslön, och det skulle räcka till många, ty det fanns fem barnamunnar att mätta. Så hittade mor på ett sätt att hjälpa till med försörjningen. Under många årtionden gick hon varje söckendag till Landskrona och sköt sedan sin pinnavagn, lastad med kakor, vilka hon sålde på hemvägen. Och mångt småttingar blevo glada, när kagekvingan kom. Vi minnas själv från vår barndom den ofta upprepade bönen: ”A, mor, köp korintakakor!” Kakor voro minsann inte vardagskost på den tiden. En svår sorg drabbade de båda föräldrarna. På fjorton dagar rycktes tre av barnen bort i scharlakansfeber. En son lever ännu – Kristen Persson – pensionär från raffinaderiet i Landskrona. För jämnt femtio år sedan köpte han åt far och mor en liten stuga för 200 kr. Far dog för 28 år sedan. Under de sista åren har mor ömt vårdats av dottern Johanna.”
998
« skrivet: 2016-08-01, 14:43 »
Ytterligare några exempel på djurnamn i början av 1800-talet: först några hästar som omnämns när stallmästaren Adam Ehrengranat låter publicera en »underrättelse för dem, hwilka ämna att i Wår låta betäcka sine Stoen wid Fliinge Kongl. Stuterie, följer nedanstående beskrifning å därwarande Landt-Beskällare» i Bihang till Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt N:o 14, 1816 3/4 och räknar upp hingstarna Sultan, Brutus, Fendricken, Rask, Cornetten, Pollux, Achmet, Diamant, Castor, Romulus och Cyrus, och sedan några exempel på hundnamn av båda könen:
Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt N:o 51, 1816 18/12.
»Wid en jagt på Rydsgårds Skogar äro derifrån bortkomne, den 4 sistl. December, 2:ne Stöfware, hwaraf den ene lyder namnet Spellopp, gul till färgen med swartagtiga hår på ryggen, samt försedd med några hwita hår på yttersta delen af Swansen. Den andra lyder namnet Diana, äfwen gul med hwita ben, och hwit ring kring halsen, samt bläs, och är deß wänstra bakben något skäft. Den som om dessa hundar kan lemna någon upplysning, anmodas benägit meddela densamma åt Hejderidaren Hejdeman hwars addreß är Ystad och Rydsgård.»
Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt N:o 18, 1817 30/4.
»Sistleden Tisdag den 22 dennas förlorades på wägen emellan Helsingborg och Hwidarp en, Kammarherren Högwälborne Herr Baron Ch. Ramel tillhörig, hwit Pudel-Hund, med bruna öron, en brun fläck på ryggen och länden, klippt på halfwa delen af kroppen, samt försedd med halsrem, å hwilken bokstäfwerne C. R. woro sydde. Hunden lyder namnet Harlequin. Den som ertappar denna hund och om densamma drager god försorg, samt till ägaren på Lund och Öfweds-Closter lemnar underrättelse hwarest den kan hämtas, erhåller wedergällning med Tio R:dlr Riksgäldsmynt.»
Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt N:o 30, 1817 23/7.
»Emellan den 11 och 12 dennas är en stor hwit Rapphönshund med twenne större bruna fläckar på ryggen jämte långa bruna hängande öron och till mästa delen brunt hufwud bortkommen. Denne Hund är i synnerhet att igenkänna, på owanligt lång och strid yllig hårwäxt på Öronen, benen och swansen, som ger honom ett helt olikt utseende mot wanliga Rapphönshundar. I händelse att någon skulle kunna gifwa mig säker anledning hwarest denne hunden kan återfås och uppehåller sig, så betales härför en douceur af 10 R:dr B:co. Wid saknandet war han försedd med grimma af gul messingstråd. Hunden lyder namnet Bon Coeur. Helsingborg d. 15 Julii 1817.
C. v. Mühlenfels,
Lieutenant wid Cederströmska Kongl. Husar Regementet.»
999
« skrivet: 2016-08-01, 14:40 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt N:o 41, 1816 9/10:
»Natten emellan den 17 och 18 sistl. Julii, träffad Trägårdsmästaren Peter Swanberg wid Östaröd den rysliga händelsen, att under det han sjelf war borta på arbete och hans hustru bortrest att hälsa på sine slägtingar i Markie; Tjufwar inbröto sig i det hus, i hwilket de bodde, och först bortstulo det redbaraste, och sedan tände eld på huset, hwarigenom all Peter Swanbergs och deß hustrus öfriga lösegendom blifwit ett rof för lågorna. Tjufwarne hafwa blifwit efterspanade, men förgäfwes. Emellertid hafwa nämde personer, genom denna olyckshändelse, blifwit satta i högst bedröfliga omständigheter, så att de icke utan orsak äro nödsakade utbedja sig ömsinte Medmenniskors wälgörande biträde. Deras blygsamhet förbjudet dem att öka den wandrande Tiggarehopen, hwarföre de anmodat mig gifwa deras swåra iråkade belägenhet i denna Tidning tillkänna, hwilket jag så mycket hällre åtager mig, som deras nöd är stor och de för öfrigt äro kände för en alltid ådagalagd rättskaffens wandel. Ädle Wälgörare! Desse personer hafwa förlorat den lilla förmögenhet, hwilken de under en flerårig möda sig förwärfwat. De hafwa nu intet utan kläderne på rkoppen, och hwad som än mera öker deras behof är att de tillika hafwa 3:ne oförsörjda Barn. De anropa derföre eder om hjelp. Math. 5: 42 Hwad som gunstbenägit den wördade Allmänheten behagar dessa personer genom mig tilldela, skall redligen blifwa Trägårdsmästaren Swanberg tillställdt, och skall jag äfwen härföre i denna Tidning framdeles göra redowisning. Cimbritshamn och S:t Olof den 23 Sept. 1816.
Carl Anton Wassberg, Comminister.»
1000
« skrivet: 2016-08-01, 14:39 »
Tillfällighetsfynd ur Lunds Weckoblad Nytt och Gammalt N:o 26, 1817 25/6:
»Kringwandrande Pigan Maja Christina Sundberg, 36 år gammal, ankom sjuk till Ettebro af denna Församling den 2 dennas, och afled dagen efter. Hon war försedd med Paß från Jönköping, ställdt åt Skåne, men all underrättelse om deß rätta hemort saknades. Wärdet af deß utslitne gångkläder, det enda hon efterlemnade, upgick ej till bestridandet af begrafningskostnaden. Ronneby den 10 Junii 1817. P. M. Sjöstedt, Nådårs-Predikant.»
|
Visa inlägg
Cookie policy