Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Markus Gunshaga
Sidor: 1 ... 7 8 [9] 10 11
4001
« skrivet: 2010-03-21, 20:56 »
Hej Hanne!
Såhär lyder de båda notiserna (i ordning):
d. 11. februarii. Begiärte Vargiäringskarlen
för No (Ao?) Premiär Majorens Compagnie Norra
Skånska Regementet Pehr Jacobson Friberg
lysning för sig och Pigan Hana Sassars dotter
i W. Ramlösa. Tillstånds Sedel af Compagnie
Chefen upvistes. å Hannas vägnar närvarade
Rusthållaren Påhl Pehrson från Ramlösa, Hanas
Syskona Barn, som intygar detta äcktenskap vara
med Hanas Moders och öfriga anförvandters
samtycke. Inget Släcktskap är emellan Contra-
henterne.
Pär Pärsson.
Majus
d: 6. hujus wigdes uti Kÿrckian war-
gerings Karlen uti Wästra Ramlösa
Pehr Jacobsson Friberg wid Pigan
dersammastädes Hana Sassars
dotter, af Magister Liste.
Mvh Markus
4002
« skrivet: 2010-03-20, 14:58 »
Hej Bengt Åke!
Barnet heter Lars, och texten lyder såhär:
d 19 Julij döptes Nillss Larss barn här
i L: Bedinge Kallat Larss. Ellna An-
ders Jacobs bar thet fram., Fadrar
Jönss Frennes. [...] i Stora Bättinge
Hanss Sörens. och Larss Mortensson
har i bÿen Mårten Knutz hustru
och pigan Anna i stora bettinge
föd d 17 Dito.
Det verkar som att prästen, i en och samma notis, har använt tre olika stavningar på Beddinge; Bedinge, Bättinge, och Bettinge, om jag förstått det rätt.
Mvh Markus
4003
« skrivet: 2010-03-19, 08:42 »
Hej Poul!
Texten lyder såhär:
d 4 October föddes Pär Hansson, och Marna
Anderss dotter i Odelröd 1 doter döpt d 11.
dito 21 Söndag eft. Trinit: Nom: Bodell. Testes
Marna Jönss Hans i Lemmeströ, Nilss Andersson
från Swedahla, Ibm dr Jönss Jönsson, Christen
Carlson från Lemmeströ Socken, Ibm Pär Håkansson
Ibm dr. Pär Trulsson, Johan Siöberg från Nötesiö
Ibm Kirstena Nilss Matz, Pig Ellssa Pärssdotter
från Lemmeströ Socken.
Mvh Markus
4004
« skrivet: 2010-03-18, 09:08 »
Hej Monica!
Notisen lyder såhär (numret 16 före Bengtas namn är bara vilken ordning hon har bland de barn som föddes i Lyngby det året; något födelsedatum finns inte antecknat, bara dopdatum):
Söndagen d 24 Aug. Christnades Nils
Mårtensons dotter i Espemölla neml:
Bängta[.] Pottmakaredotren Stina
i Genarp hölt Barnet Test drängen
Jöns och Pigan Karna i Lÿngbÿ etc.
Efter lite sökningar i husförhörslängderna letade jag på Google, och fick då veta att Espemölla (eller Äspö kvarn, det finns många varianter) var en kvarn som låg mellan Lyngby och Genarp, och har i regel antecknats i Genarps kyrkböcker och mantalslängder - dock hittar jag bara Espehus i Genarps husförslängd 1774, inte möllan. Tyvärr känner jag inte till något mer om familjen, och vid en sökning i Disbyt verkar det inte som att någon forskar på Nils Mårtensson heller.
Mvh Markus
4005
« skrivet: 2010-03-16, 22:37 »
Hej Ann-Sofie!
Det stämmer, texten lyder såhär:
d 29 Augusti Trolofwades drängen och Rust-
hållaren Pär Tuasson från Slättebärga och
Degeberga Sockn, samtt Hanna Olas dotter
i Lyngby, Sedan Kongl: Maij:tt gifwit sitt
nådiga bifall, at thessa ofwan nämde per-
soner Ehuru wäll the äro Syskonabarn
få med hwar annan in gå äcktenskap
så Cavera wij undertecknade här med at
hwarken at hwarken annan trolofning
eller något annat hinder är dem i
wägen till äcktenskaps fulbordan.
Löfftesmän {Jöns Englas:
Hindrick Ols:
Wigde d. 14 Septem.
Mvh Markus
4006
« skrivet: 2010-03-16, 15:08 »
Det verkar som att Östra Kärrstorp har brist på kyrkoböcker; födelseboken och vigselboken börjar först 1774 medan dödboken inte börjar förrän 1813 (!). Jag lyckades dock hitta några ledtrådar:
Ryttaren Nils Kämpe och Kierstena Clemmedsdotter måste ha gift sig någon gång före 1785, eftersom de får sitt första barn i Elestorp, Östra Kärrstorp, sonen Nils 1785 16/12. Därefter får de ytterligare två barn i Elestorp, Anna (1787 10/12) och Elna (1789 22/7). Nils Kämpe måste ha avlidit mellan juli 1789 och november 1791, för den 9 november 1791 föds gossen Hans i Kärrstorp, vars föräldrar var Ryttaren Nils Österberg och des trolofvade Enkan Kierstena Clemmedsdotter 27 (29?) år gl..
Detta förklarar varför det inte står någon egen ort på Kierstena vid vigseln; hon hade alltså flyttat in hos Nils Österberg i ett ryttarehus i Kärrstorp redan 1791 och trolovat sig med honom före november 1791, men av någon anledning blev det inga lysningar för paret förrän i december 1792, och vigseln skedde inte förrän 22 januari 1793 (!). Nils Österbergs och Kierstenas första barn inom egentligt äktenskap, Bolla, föddes i Kärrstorp 1794 12/1.
Kan det röra sig om att Nils Kämpe avlidit i kriget 1788-1790, och att Kierstena visste att han var död, men att de inte lyckades bevisa detta för domkapitlet förrän långt senare, och att det är därför som paret var trolovade så länge?
4007
« skrivet: 2010-03-16, 14:43 »
Hej Stig!
Jag blir inte heller helt klok på vad de syftar på; jag sökte i DigiArkivs vigselregister efter en Kempe och en Kierstena Clemmedsdotter, men hittade ingenting - gissningen att det kan röra sig om Kempes änkas dotter låter inte dum, även om det väl då troligare hade stått Kempes änkas dotter eller något liknande. Jag lyckas bara få det till Enkes (jämför e i Kierstena), hur mycket jag än vill få det till att stå enka eller encka. Har du hittat ryttaren Kempe i död- och begravningsboken? Kanske man kan hitta hans förnamn där, och göra ett nytt försök med att hitta en vigsel mellan Kempe och Kierstena Clemmedsdotter.
Mvh Markus
4008
« skrivet: 2010-03-16, 08:05 »
Hej Anette!
Jag har ungefär samma situation bland två av mina anor; det var ett par som gifte sig 1837, utan minsta anteckning i vigselboken. Kvinnan var piga hos mannens föräldrar vid tiden för vigseln, och ett par år senare lyckades jag ta reda på att brudens mor och brudgummens mor var halvsystrar; bruden hade alltså flyttat in som piga hos sin halvmoster och fattat tycke för dennas son, alltså sin halvkusin.
Som du säger tyckte även jag att det var konstigt att det inte fanns minsta notis i vigselboken, men däremot i lysningsboken (som i detta fall fördes separat) fanns en del anteckningar, bl.a. nämndes att det skulle finnas ett kungligt brev daterat si och så, som anlänt till pastorsämbetet i samband med lysningarna. Jag letade bland bilagorna till lysningsboken, och där fanns mycket riktigt ett kungligt intyg, undertecknat Carl Johan 1837.
Eftersom det i ditt fall verkar röra sig om en vigsel 1760 (?) känns det mindre troligt att det finns bevarade lysningshandlingar, men det kan vara värt att undersöka - som du skriver bör det dock utan tvekan finnas handlingar i domkapitlets arkiv; jag har själv sett ingående redogörelser för hur brudpar var släkt med varandra, inte bara kusiner utan även i mer avlägsna led, eftersom prästerna ansåg att det var bättre att besvära domkapitlet en gång för mycket än en gång för lite, när det gällde äktenskapshinder.
Mvh Markus
4009
« skrivet: 2010-03-15, 18:26 »
Hej Stig!
Jag blir inte riktigt klok på textstycket innan hustruns namn, men jag tyder det som Ryttaren Nils Österberg och aflidne Rÿttaren Kempes Enkes Kierstena Clemmesdotter. Nils bodde i ett Rÿttar-Hus i Kierstorp, alltså troligen ingen specifik gård/ort, utan ett tilldelat ryttarehus i Kärrstorps by.
Mvh Markus
4010
« skrivet: 2010-03-14, 09:58 »
Hej igen!
Efter lite sökande i Stockholms stads mantalslängder framkommer det att Jacob Östberg och Sara Berg bodde kvar i Katarina församling sedan de flyttat till Stockholm 1756, och kort efter flyttade även änkefru kvartermästerskan Anna Flinkenberg in hos familjen Östberg med sin dotter Maria som var något rörd till sina sinnen. På 1770-talet sadlar Jacob om från krögare till läderhandlare, och dör någon gång under samma årtionde. I mantalslängden 1780 bor läderhandlareänkan Sara Berg (64 år) med sin dotter Brita (26 år) samt kvartermästareänkan Anna Flinkenberg (68 år) med sin dotter Maria (31 år) i kvarteret Båtsmannen större; Sara Östberg avlider 1780, och antagligen avlider Anna Flinkenberg under 1780-talet, eftersom hon ej går att återfinna i mtl 1790.
Sara Bergs åldrar i mtl och db stämmer med uppgiften om att hon ska ha varit född 1715 i Skinnskatteberg, men Anna Berg - som i någon hfl anges vara född både 1718 och 1708 - anges utifrån mtl 1770 vara född ca 1713-1714 och i mtl 1780 född 1711-1712. Det är alltså många bud om hennes födelseår, skulle vara intressant om hon gick att hitta i dödboken i Katarina.
Mvh Markus
4011
« skrivet: 2010-03-09, 23:47 »
Hej Emanuel! Angående fadern (notisen finns f.ö. i VaLa, Ekeby kyrkoarkiv, volym C:1, s 173) står det i födelsenotisen: och Fadren sades wara Wall?m?aren Piper. Jag kan inte riktigt tyda yrket, men det ser ut som ett yrke som inte borde passa en adlig Piper. Jag lyckas få yrket till Wallsmästaren, och när jag sökte på valsmästare + Piper på Google hittade jag faktiskt en valsmästare Engelbrekt Piper (ca 1711-1782), som hade ett antal söner som det skulle kunna röra sig om (på denna hemsida: http://privat.bahnhof.se/wb946474/Html/6_335.htm). Vet du vad den oäkta dottern kallar sig i efternamn, som vuxen? Jag kollade kyrkoräkenskaperna, men de ger inga närmare uppgifter om de personer som betalat böter i Ekeby församling. Mvh Markus
4012
« skrivet: 2010-03-08, 18:34 »
Hej Steve!
Decimantjordeboken beskrivs av AD Online som:
Ej jordebok i egentlig mening, då den saknar uppgifter om skattesatser. Decimantjordeboken är extrakt av uppgifter insända av prästerna med anledning av ett kungligt brev till biskoparna 1651-02-21: Vi bede og naadigst ville, at I med forderligste ved Praesterne udi Eders Stift lade forfaerdige en kort, dog rigtig Specifikation paa hvor mange Decimantes, hele og halve Gaarde og Bol de udi ethvert av deres underhavende Sogne have....
Decimantjordeboken som originalkälla finns avfotograferad av AD Online under Domkapitlet i Lund, volymerna GVI:9-10. Den är dock även publicerad som källtrogen avskrift år 2007, genom Sten Skansjö och Birgitta Tuvestrand, under namnet Decimantboken 1651 för Skåne, Blekinge och Bornholm - denna finns att låna vid ett antal bibliotek runt om i Sverige, men även till försäljning genom Skånes Genealogiska Förbund.
Mvh Markus
4013
« skrivet: 2010-03-07, 20:34 »
Hej Anita!
Jag tyder texten såhär:
12. Contrahenterna Drängen på No 75 Nils Hansson
född den 24/4 1804 och [Pigan] Enkan Ingar Simonsdotter
från 62, född den 6/11 1799. (Uppvist Bouppteckning och
skifte efter förra Mannen påteknat vid Höstetinget med
Skytts Härad den 19 Nov: 1835); i anseende till Slägtskap,
svågerlag och annan trolofning än med hvarandra
äro (?) de hinderlösa att träda i Gifte. Det varder vid an-
svar efter lag af mig intygat. Trelleborg den 28
Julii 1838. Charta 12 ??
Simon S.T.S. Thomasson
fader till Enkan.
Lyste första gången d. 29/7 1838.
Vigda den 23/(9).
Osäker på vigselmånaden dock; det ser ut som en 7a, men bör rimligen vara en 9a.
Mvh Markus
4014
« skrivet: 2010-03-07, 20:24 »
Hej Stig!
Jag läser texten såhär:
Han har i Skolmästare Jönssons
och Per Tufvesson Närwaro upp
gifvit sig under äktenskapslöf
te lägrat Pigan Anna Hans
dotter från Harlösa.
Vistats i Danmark från d 24
Oct 1857 till d. 4/5 1858.
Äfven Anna Hansdotter har
erkänt det.
Mvh Markus
4015
« skrivet: 2010-03-06, 18:42 »
Hej Chris!
Ett stort tack för hjälpen; jag hade ingen aning om att Stockholms bou-register fanns hos Svar, så det var en mycket glädjande upplysning! Jag får göra ett försök i mantalslängderna, och hoppas att familjen åtminstone finns med där.
Mvh Markus
4016
« skrivet: 2010-03-06, 18:35 »
Det var tur att du uppmärksammade mig på den latinska månaden; visst verkar det vara Jacob Östberg och Sara som bor i Stockholm även 1746-50 och från 1756!
Jacob anges vara krögare 1746, 1748 och 1756, borgare och krögare 1750 samt tracteur 1760. Sara kallas Larsdotter 1748, 1750 och 1756, men Bergström 1746 och 1760. Något bevis för att det var rätt hittade jag dock inte förrän vid yngsta barnet Jacobs dop i mars 1760 - då är nämligen Jung: Johanna Flinkenberg ett av dopvittnena; Johanna hade flyttat till halvbrodern Fredrik i Stockholm ca 1755-1756, och gifte sig året efter detta dop med överskäraregesällen Petter Hellberg.
Genom min fråga under Stockholm fick jag dock veta av Chris Bingefors att det inte går att hitta varken Jacob Östberg eller Sara i bouppteckningsregistret, så kanske de begav sig ut på landsbygden igen?
Mvh Markus
4017
« skrivet: 2010-03-06, 16:08 »
Hej Tord!
Ett stort tack för Ditt svar! Jag kände inte till att det fanns register till mantalslängderna under dessa år (vet dock att detta finns från år 1800 på SSA:s hemsida) - passande nog ska jag bege mig till Stockholm om några dagar, så jag ska se om jag kan hitta familjen i mantalslängderna då (och om jag har tur, även bland bouppteckningarna).
Ännu en gång, ett stort tack!
Mvh Markus
4018
« skrivet: 2010-03-06, 16:02 »
Hej igen, och tack för kommentarerna!
Det är det jag också tyckte var märkligt, och tänkte att det motsade min teori - familjen Östberg vistas dock på Brandsta redan i januari 1753 (då de får ett barn där), och Johanna Flinkenberg följer först med modern från Köping till Malma den 7 september 1753, och först i Malma husförhörslängd noteras det att hon vistas i Onsvie. Hon noteras som flyttad till Hed 1754 (måste varit efter 14 november, eftersom hon begår nattvarden i Odensvi sista gången då)
Hon bör alltså ha vistats hos familjen Östberg från tidigast september 1753 till senast november-december 1754; Östbergs kommuniceras sista gången den 10 november 1756, och om man då räknar bakåt fyra år blir det ungefär hösten 1752. Märkligt dock att familjen Östberg inte noteras som boende i Brandsta i hfl 1748-1753, medan Johanna (som väl kallas piga?) är skriven där i denna hfl.
Jag har gjort en förfrågan under Stockholm : Okänd församling, men jag ska snart bege mig upp till Stockholm, och kan förhoppningsvis göra ett besök på stadsarkivet då för att leta reda på familjen Östberg. Det märkliga är att det finns en familj Jacob Östberg/Sara Larsdotter som får barn i Katarina församling fram till 1748, och därefter från 1756 till 1760, och även om de två barnen födda i Odensvi 1753 och 1755 går att passa in där emellan är det nog bara ett sammanträffande att de har samma namn (familjen bor ju kvar i Odensvi så sent som november 1756, medan familjen i Katarina församling får ett barn där i maj samma år). Det kan även nämnas att Anna Berg, g Flinkenberg, hade de flesta av sina barn/styvbarn i Stockholm vid denna tid, och även Johanna Flinkenberg hamnar senare där.
Mvh Markus
4019
« skrivet: 2010-03-06, 12:16 »
Hej Hans Olof, och tack för ditt svar!
Det är detta som förvirrar mig också; efter sonen Reinholds födelse kallas hon konsekvent Anna Berg, jag funderade nästan på om det rörde sig om två olika kvinnor (Erik Flinkenberg var gift flera gånger och fick oäkta barn mellan varven). År 1718 får Anders Mattsson Holm och hans hustru Sara (Anna och Erik Flinkenberg får en dotter Sara 1749) en dotter i Skinnskatteberg vid namn Anna, men där stämmer ju inte Larsdotter.
Anledningen till att jag utgår ifrån att Anna och Sara är systrar är för att efter Erik Flinkenbergs död 1749 flyttar änkefru Flinkenberg med sina barn till Malma socken. Den 12-åriga dottern Johanna vistas dock år 1754 på Brandsta i Odensvi som flicka, och där bodde Jacob Östberg och Sara Larsdotter som arrendatorer. Så fort jag såg att Sara (i hfl) hette Larsdotter och var född i Skinnskatteberg insåg jag att detta måste vara en syster till Anna; i ena barnets födelsenotis kallas Sara också Berg, och att den 37-åriga änkefru Flinkenberg reser hela vägen (jag är dålig på geografin i Västmanland) från Malma till Odensvi för att vara fadder åt Saras ena barn - här kallas Anna även Larsdotter - så utgick jag ifrån att de rimligen bör vara systrar.
Det enda som förstör då, är namnet Holm. Jag lyckas inte hitta Sara Bergs vigselnotis med Jacob Östberg heller, så jag kan inte gå den vägen för att eventuellt hitta föräldrarna där. Jag kanske får gå igenom Skinnskattebergs husförhörslängd, och se om något dyker upp.
Mvh Markus
4020
« skrivet: 2010-03-05, 18:01 »
Hej!
På Brandsta i Odensvi socken (Västmanland) bor på 1750-talet arrendatorn Jacob Östberg (född 1716 21/12 i Hed) med sin hustru Sara Larsdotter/Berg (född i januari 1715 i Skinnskatteberg) och två barn Anna Brita (född 1753 13/1 i Odensvi) och Johannes (född 1755 2/5 i Odensvi). Omkring år 1756 lämnar hela familjen Odensvi socken, och det noteras i husförhörslängden att familjen Bortfl. med hela hushållet efter 4 års wistande i Odenswi til Stockholm.
Finns det någon som har hittat familjen i Stockholm, kanske i någon bouppteckning? Jag vet att det fanns flera släktingar där vid samma tid, så de stannade troligen kvar i Stockholm.
Mvh Markus
4021
« skrivet: 2010-03-05, 17:56 »
Hej!
Jag har två (uppenbarligen) systrar, Anna Larsdotter Berg (född 1708, men mer troligt runt 1718) och Sara Larsdotter Berg (född i januari 1715 i Skinnskatteberg), som jag inte blir klok på. Anna är hushållerska på Brandsta i Odensvi socken när hon gifter sig där 1736 (med lysningar i Skinnskatteberg) med kvartermästaren Erik Flinkenberg (1684-1749). Efter Eriks död flyttar Anna Berg till Malma socken, men in på Brandsta i Odensvi flyttar Sara Larsdotter Berg med son make Jacob Östberg (född 1716 21/12 i Hed) och får två barn där 1753 och 1755, sistnämnda år är en av dopvittnena Qvartermästaren Flinckenbergs Änka Ito Anna Larsdotter.
Hur jag än letar blir jag inte klok på vem som kan vara föräldrar till dessa båda systrar i Skinnskatteberg; jag hittar inga lämpliga personer i födelseboken för någon av systrarna. Finns det någon Skinnskattebergsforskare som har stött på de båda systrarna och deras föräldrar?
Mvh Markus
4022
« skrivet: 2010-03-05, 14:10 »
Hej Gun!
I SCB-utdraget över födda i Simrishamn 1904 framgår det att Bengt Ottos föräldrar är maskinisten Olof Verner Wesslén, född 1863 18/4, och hans hustru Georgina Charlotta Gällstedt, född 1866 27/7. Båda föräldrarna är födda i Tierp, Uppsala län, enligt folkräkningen 1900. Enligt samma folkräkning bodde familjen i 1 kvarteret Bommen Nr 4 i Simrishamn, och hade även barnen Olof Georg (född 1887 i Tierp), Lea Charlotta (född 1888 i Västland, Uppsala län), Birger Matts (född 1890 i Gävle, Gävleborgs län), Signe Ingeborg (född 1894 i Malmö Sankt Pauli), Ruth Maria (född 1896 i Östra Klagstorp, Malmöhus län) och Helena Georgina (född 1900 i Simrishamn).
Mvh Markus
4023
« skrivet: 2010-03-04, 17:06 »
Hej Anna!
Jag har också haft liknande önskemål angående just Domkapitlets protokoll och handlingar, men vad jag vet finns inte ens personregister över de personer som nämns i protokollen - och som du säger, handstilen är i regel verkligen eländig. Man kan ju tycka att åtminstone så pass spännande protokoll som trolldomssakerna bör finnas tryckta någonstans, men tyvärr känner jag inte till något sådant.
Mvh Markus
4024
« skrivet: 2010-03-04, 17:02 »
Hej Arne!
Moderns namn är Lisbeth Olasdotter.
Mvh Markus
4025
« skrivet: 2010-03-01, 00:35 »
Hej Anne Elise! I en förordning från 1846 (hämtad från http://www.wisthbf.se/kyrka-och-skola/kyrka-och-skola.htm) kan man läsa att: Klockaren är Socknens Vaccinatör, så vida någon annan, enl. leg. Läkares edeliga betyg, ej af Kyrkorådet är antagen. I senare fallet åligger det dock altid Klockaren att vid detta vigtiga göromål att biträda. Klockare som skall bliva vaccinatör äger att på Församlingens bekostnad av leg. Läkare eller eljest sakkunnig person utbildas. Vanligtvis var det också församlingens klockare som fungerade som vaccinatör, så detta bör ha gällt även runt år 1816; de få utbildade läkarna räckte inte till för att vaccinera hela befolkningen, och därför utnämndes särskilda vaccinatörer, vanligen klockarna. Vad som kan menas med Fjeld blir jag inte klok på, men jag utgår ifrån att den vaccinerade personen är född i en svensk församling? N. Walin är då troligen klockare, men Fjeld låter inte som någon svensk socken/församling, kan det röra sig om en ort? Mvh Markus
4026
« skrivet: 2010-02-27, 12:35 »
Hej David!
Jag tyder texten såhär:
Pigan Anna Måns doter, som tjent för Am[m]a
her staden uti 4 åhrs tid, har vid församlingen
under den tiden flera gånger begådt Herrans
Heliga Nattvard, lefvat anstendigt, så vida mig bekant
är, är svag i xtendoms Kunskapen, säger sig vara
oförlofvad, flÿttar till Knislinge sokn, och anmäles
ödmjukeligen till det ?? af Christianstad d 12 Sept.
1795.
J: P: Herslov.
Mvh Markus
4027
« skrivet: 2010-02-26, 23:19 »
Hej Rita!
Eggelstad är en by i Tolånga socken, och i samband med detta hittade jag en intressant bouppteckning: 1789 5/3 (Färs häradsrätt, FIIa:15, nr 101) förrättades bouppteckning efter inhyseänkan Elna Nilsdotter på Eggelstad Nr 2 i Tolånga socken. Hon efterlämnar barnen:
1) Nils Månsson, rusthållare i Eggelstad.
2) sonen Jonas Ekström, snickare i Eggelstad.
3) dottern Anna Månsdotter, gift med åboen Nils Åstradsson i Heingetorp, Lövestad.
4) sonen Lars Ekström, snickare i Köpenhamn.
Fadern, rusthållaren Måns Håkansson hade avlidit ett decennium tidigare, och det upprättades bouppteckning efter honom 1775 3/6 (Färs häradsrätt FIIa:8, nr 37) Arvingar:
1) änkan Elna Nilsdotter, som företräddes av sin bror, bonden Nils Nilsson.
2) sonen Jöns Månsson, född ca 1750.
3) dottern Anna Månsdotter, född ca 1752, gift med bonden Nils Åstradsson i Heingetorp, Lövestad.
4) sonen Nils Månsson, född ca 1759.
5) sonen Lars Månsson, född ca 1765.
I husförhörslängden för Tolånga 1774 (Tolånga AI:1, s 203) finner man familjen på Eggelstad Nr 2, Måns Håkansson 47 år, h Elna 47 år, son Nils 15, son Lars 10, samt inhyses Nils Bengtsson 74 år. I hfl 1775 (AI:1, s 223) finner man Måns Håkanssons änka med Son Jon 25 år, 1776 (Tolånga AI:1, s 243) Son Jon 26 år, 1777 (Tolånga AI:1, s 263) son Jon 27 år. Därefter är det en lucka i Tolånga hfl mellan 1778 och 1799, men eftersom bouppteckningen för modern 1789 ju säger att sonen Jonas då bodde i Eggelstad, så jag kikade där. Och mycket riktigt, där hittar jag familjen i mantalslängden 1789 hos brodern Nils Månsson på Eggelstad Nr 2, Snickaren Ekström, h: 4. barn.
Familjen Jonas Ekström är kvar där ännu år 1799-1800, men det verkar som att första hustrun Cecilia Törnevall har avlidit, eftersom Jonas har gift om sig med en Bengta. Han har alltså mellanlandat i Balkåkra/Svartemölla, innan han återvände till barndomshemmet i Eggelstad:
Hfl 1799-1800 kvar där (AI:1, s 323):
Snickaren Mäster
Jonas Ekström 49
Hr: Bengta 1763.
Sohn Lars 1781 d. 17 Jun:
do Magnus 1784.
Do Pehr 1787
Dotr Ingri 1779.
Do Sissilia 1793 d. 14 Maji.
Do Lowisa 1795 d. 11. Apr.
Jonas Ekström återfinns i födelseboken som född med namnet Jon i Eggelstad, Tolånga socken 1750 22/7, som son till nämnda Måns Håkansson och Elna Nilsdotter (Tolånga C:2, s 66).
Mvh Markus
4028
« skrivet: 2010-02-26, 15:35 »
Hej!
Jag har tidigare efterfrågat källan till uppgiften om att åboen Nils Larsson (ca 1692-1768) i Sularp skulle vara son till klockaren Lars Olofsson Aquilonius, som i sin tur hävdas vara son till kyrkoherden Olof Bertilsson Aquilonius i Löderup. Enligt uppgifter - till synes tagna ur luften - skulle Lars Olofsson vara:
Klockare i Löderup, enl äldre herdaminnen (Cavallin) men ej bekräftat av Carlquist. Enl EOJ Aqvilons släkutredning (1920) var Lars A myndig storbonde. Utgick som ryttare i Kung Karls här under Stenbock. Flyttade från Wemmerlöf (?) till Hardeberga. Lefde ännu 1735.
Det noteras även att Lars' flyttning till Hardeberga troligen haft samband med att Peter Carstens, som blev präst i Hardeberga 1699, 1682 hade vistats i Löderup som informator där Lars och han blivit vänner.
Om sonen Nils Larsson (1692-1768) står det att
Han upphörde med att använda namnet Aqvilonius. År 1726 övertog han gården efter fadern Lars Olofsson, som vid 50 års ålder själv red ut för roten, eftersom han ville spara sonen och då alla övriga barn fallit i fält under Karl XII: krig. Nils Larsson hade endast två systrar. Nils ansågs vara en skicklig ryttare. Makarna hade flera barn.
Dessa uppgifter verkar dock ej stämma; i kommunion/nattvardslängderna för Löderup finns 1692 på Löderup nr 2 Klockare hemmanet Faÿer Nillsson med hustru Annicka, 1693 på Klockare hemmaned Albrecht Hoborgh, 1694 på klockare Gården Albrecht Hoeborgh, samma 1695, åren 1696 och 1699 med hustru Truen Olufsdotter. En Lars Olsson med hustru Karna och dräng Måns är dock nämnda i katekismilängden för unga i Hardeberga socken 1706, men gården i Sularp, som Nils Larsson hävdas överta, ägs dock av Nils' hustrus Bengta Knutsdotters styvfar Mats Mårtensson, och Nils Larsson anges vara ägare av gården från 1727. Den halva som han övertar ägs dock av en Lars Andersson som försvinner året innan Nils Larsson dyker upp, kan detta vara hans far?
Det känns som att de något poetiska uppgifterna bör komma från den citerade EOJ Aqvilons släkutredning (1920), men vad är detta för något? Jag hittar inget passande i Libris, kan det vara ett opublicerat arbete?
Mvh Markus
4029
« skrivet: 2010-02-26, 12:09 »
Hej Brittmarie!
De två översta namnen under Araslöv är:
Skrifuare Nilß
Peter Wlsax
Man skulle ju rimligen kunna tolka Wlsax (Ulsax) som Ulvsax, om man applicerar danskt uttal på namnet blir ju bokstaven v i princip stumt.
Mvh Markus
4030
« skrivet: 2010-02-25, 12:05 »
Hej Ulf!
Enligt Hyby E:1 (1793-1859), s 18, vigs år 1810 Den 29 Nov: Drängen och SkattehemmansÅboen Anders Andersson från Grefvie samt Pigan och Rusthållardottren Ahna Nilsdr från Winninge. Då vill man ju tycka att Ahna bör ha bott hos sin far, som bör varit rusthållare i Vinninge, men man hittar henne istället som piga hos Jöns Nilsson på Vinninge Nr 19 (Hyby AI:2, 1804-1809, s 33), med namnformen Ahna och födelsedatum 1788 28/3, precis som senare (ingen födelseort nämns dock).
Ahna är boende som piga hos Jöns Nilsson ännu 1810, och i Hyby AI:3 (1810-1812), s 35 står det att hon blivit gift till Grefvie. Hon noteras som piga hos Jöns Nilsson första gången vid 17 års ålder år 1805, men det står inte vart hon kommit ifrån, och inflyttningsattesterna för Hyby börjar först 1807.
Mvh
Markus
4031
« skrivet: 2010-02-24, 22:50 »
Hej Rita!
Notisen lyder såhär:
d 30 Martii
Föddes uti Swerte Mölla Snickarens och
Möllarens Mäst: Jonas Ekströms och Cicilia
Törnewals Pigebarn och döptes d: 2 April heter
Ingri Greta. Mademoiselle [...] Möller
ifrån Gundralös bar barnet. Test: Inspect:
Petter Jacobs: Möller. Bokhållaren Lars Möller,
Hans Kålman, Stina Kålman. Christina Borgström.
Enligt Dialekt- och Ortnamnsarkivet i Lund fanns det mycket riktigt en kvarn vid namn Svärtemölla (eller Svartemölla) i Balkåkra socken, och det verkar som att denna kvarn gick i släkten.
Cecilia Törnevall, som var dotter till möllaren (och f.d. timmermannen) Lars Törnevall och Ingrid Pettersdotter Bengtsonia, gifte sig på Svärtemölla 1778 2/5 med Jöns Ekström, så det var alltså genom hustrun som Jöns Ekström hade bekommit Svärtemölla. Det finns bevarade bouppteckningar efter båda föräldrarna vid Ljunits häradsrätt, Ingrid Bengtsonia 1777 25/4 (volym AIa:9, nr 18), samt efter Lars Törnevall 1779 25/6 (Ljunits häradsrätt AIa:11, nr 30). Arvingarna var:
a) dottern Anna Törnevall i Ystad, gift med hovslagaren Jacob Borgström.
b) sonen Peter Törnevall, komminister i Snårestad 1777 och 1779 (sedermera kyrkoherde i Tullstorp, nämnd där 1810).
c) dottern Maja Lisa Törnevall, gift med skräddaren Sjödahl i Ystad 1777, avliden före 1779.
d) dottern Cecilia Törnevall i Svartemölla, född omkring 1753, ogift 1777, gift med snickaren Jonas Ekström i Svartemölla 1779.
e) dottern Catharina Beata Törnevall, på Lindholmen i Linderöd eller Skepparslöv 1777 men gift med Hans Söderberg, vedfogde på Alunbrunet i Andrarum; hon var dock utrikes vistande 1779.
Timmermansgesällen Lars Törnevall gifter sig 1737 27/2 i Balkåkra med jungfrun Ingrid Pettersdotter i Svärtemölla (redan vid denna tidpunkt verkar alltså kvarnen ha varit i familjens ägo), och med tanke på hustruns namn var hon troligen dotter till inspektorn på Mölleröds herrgård i Vånga socken, mjölnaren (!) Petter Bengtsonius och hans hustru, som nämns , ana nr 10 och 11. Enligt Digiarkivs bouppteckningsregister ska det finnas en bevarad bouppteckning efter arrendatorn Petter Bengtzonius i Ölöv 1759 18/1 (Vemmenhögs häradsrätt, FIIb:9, nr 9-9a), men där kan jag dock inte hitta nämnda bouppteckning.
Mvh Markus
(Meddelandet ändrat av Lars_markus 2010-02-24 22:52)
4032
« skrivet: 2010-02-22, 22:50 »
Hej igen Paul!
Det verkar som att ditt fynd av Abraham Rosenborgs bouppteckning har löst gåtan... Märkligt dock att Gustava tycks kallas Rosenberg både när hon gifter sig och avlider, men tullnären Abraham Rosenborg hade mycket riktigt en dotter Gustava, som var ogift ännu 1757, och som åldersmässigt passar ypperligt in på bagaren Holmelins hustru. Gustava (hon kallas Gustaviana i födelseboken) var döpt 20 juni 1735 i Kristianstad som dotter till tullnären Abraham Rosenborg och Elisabeth Lisa Feuk, prästdotter från Hyby:
d 20 Junii lät Tullnären i Norre Port
Carl Rosenborg ock des fru Lisa Feuck christna
son dotter Gustawiana. Hr Commissarie Gustaf
Feucks fru bar barnet, Hr Inspector Hollbecks
fru gick hoos Testes Jfru Grapengiessler, Jfru
Weibull, Hr Räntmästaren Hÿphoff, Hr Handels-
mannen von Dohren.
[Kristianstads stadsförsamlings kyrkoarkiv, volym C:4, s 163].
Bouppteckningen efter fadern Abraham Rosenborg lyder såhär:
Vemmenhögs häradsrätt, volym FIIa:8, 1757, nr 59.
Åhr 1757. den 19 December infant
sig Häradshöfdingen med Nembdemän Trulls
Swensson i Kieglinge och Jöns Swensson i
Gjessie, att uppå skedd begäran, företaga
laga Boförteckning och utredning efter Tull
Inspectoren i Lifstiden Ereborne och Hög-
aktad herr Abraham Rosenborg, som i sidstl.
Augusti Månad med döden aflidit och efter
sig lemnat Enkan dÿgdädla Fru Elisa-
beth Feuk med Sex bröstarfwingar,
älldsta Sonen Fiscalen i Stockholm herr
Lorentz Rosenborg, 2dra Sonen Andreas hem-
ma, begge sjelf mÿndige, döttrarne Fru
Helena Rosenborg gift med Doctoren i Lands-
Crona herr Christ: Friedric Herbst, 2dra
dotteren Fru Anna Sophia Rosenborg
gift med Tull Inspectoren i Christianstad
herr Andreas Rasck och de andra Trenne
döttrarne Jungfru Gustava på 22dra
Året och Maria Elisabeth på 16de Åhret gamla,
....
I bouppteckningen nämns det att barnens närmaste släktingar är två farbröder i Helsingborg respektive Karlshamn, men eftersom den ene var 70 år gammal och den andre upptagen med tulluppbörd närvarade istället barnens syskonbarns (kusins) make, fältskären i Malmö Zacharias Gerdsdorff. Boet var för övrigt mycket rikt, och inbringade 6168 daler silvermynt.
Eftersom Abraham Rosenborg var tullnär kikade jag lite i Gunnar Bergströms bok Stora Sjötullen & Lilla Tullen i Skåne, Halland och Blekinge samt på Gotland 1658-1765 (Lund, 1958), och hittade mycket riktigt familjen Rosenborg på sidan 103-104:
681. Rosenborg, Abraham, tullinspektor vid L T i Malmö.
f i Hbg 1697 7/1, broder till (680), ant i tullv som tskr i Hbg på rekommendation av fru Margaret Sparre, vars betjent han dessförinnan varit (MöLTA 1722 17/5), 1732 tskr i Kd, [tillskrivet för hand: f k Hbg 1726 15/4, transp därifr 1734 11/6] och 1743 till Lund som tulinspektor, 1750 27/5 inspektor vid L T i Mö men blir 1757 7/3 avsatt från sysslan som värdelös och opålitlig betjent. Det hade nämligen vid revision framkommit att hela personalen i Mö begått underslev och blevo fördenskull avsatta, men ganska snart åter tagna till nåder (jfr Myrman 553). + 1757 16/8 (Mö ACp 19/8 att insp R sistl tisdag d 16 huius på sin gård i Skrävlinge med döden aflidit) Änkan erhöll 1758 19/1 50 Dlr i begr hjälp.
G i Hbg 1722 12/10 m Elisabet Feuk, f i Hyby 1704 13/8, dtr till kh där Lars F. + 1715 och Helena Wising + 1715 (Cq 5:61).
Barn dpt i Hbg:
Laurentius 1723 16/8 + 1728 1/3;
Helena Petronella 1725 16/ [tillskrivet för hand: + Mö Pe 1771 1/10] g m Christian Fr Herbst, stadsfysikus, se Sj S 1208;
Anna Sofia 1727 31/5 + 1764 20/7 [tillskrivet för hand: i Kd], g m tullnären A Rasch (663);
Lars 1728 26/10 + 1807 19/9 [tillskrivet för hand: i Sth] kommerseråd, se Sj B 550;
Andreas 1730 8/4 + i Yd 1789 7/2 tskr (jfr Sj S 2199), [tillskrivet för hand: i Halmstad 1773 se L S 205];
Johan Gustaf 1731 28/4 + 8/6 s å;
Gustaviana f i Kd 1735 20/6 (fadern tulln vid N Port Carl! R.) samt
dtr Maria Elisabeth [tillskrivet för hand: f. 1740 5/7 + Mö 1825], g i Mö 1773 8/1 m tullinsp i Lund Erik Dahlborg (198).
Det finns fler uppgifter om Abrahams svärsöner och bror Christian i Bergströms bok, och där nämns även (på sidan 103) att Abrahams och Christians föräldrar var örtagårdsmästaren Anders Svensson Rosenborg, död 1744 och Pernilla Andersdotter. Elisabeth Feuks förfäder finns i Gunnar Carlquists Lunds stifts herdaminne, så det är ingen brist på forskning i litteraturen.
4033
« skrivet: 2010-02-22, 18:16 »
Hej Paul!
Tyvärr finns ingen bouppteckning registrerad för Gustava Rosenberg (varken Rosenberg eller Holmelin går att hitta i bouppteckningsregistret för Helsingborg). När det gäller vart Johan Holmelin tar vägen efter Gustavas död kan jag tyvärr inte hjälpa till; jag ser dock att åtminstone tre forskare (i Disbyt) forskar på Johan Holmelin och hans släkt - ingen av dessa har registrerat något dödsdatum eller -ort för honom. De uppgifter som finns i Disbyt är att han föddes 1725 i Malmö, så den 77-årige Johan lär nog inte ha levt så länge efter Gustavas död. Kanske han flyttade till något av sina barn?
Mvh Markus
4034
« skrivet: 2010-02-22, 14:54 »
Hej Gunilla!
Enligt SCB-utdraget över födda på Lunds lasarett 1918 finns ett odöpt flickebarn registrerat som född 26 februari 1918 - detta är det enda barn som föddes detta datum, så det bör vara rätt. Föräldrarna är med. kand. Per Gustaf Engelbert Häggqvist (född 1891 18/10) och hans hustru Rose-Marie Häggqvist (född 1891 27/7) från Sankt Peters Klosters församling.
Med vänlig hälsning,
Markus Gunshaga
4035
« skrivet: 2010-02-21, 14:55 »
Hej Diana!
Tusen tack för Ditt tips; jag tänkte inte på att det kanske rörde sig om en adlig Drake-släkt (varpå min fråga med svar kanske borde flyttas till Släkter » Introducerad adel » Drake af Hagelsrum).
Hjalmar Drake tillhörde mycket riktigt adliga ätten Drake af Hagelsrum, född 1887 14/8 i Nyköping. Han hade tagit mogenhetsexamen i Nyköping i maj 1905 och blev student i Uppsala samma år. Tågincidenten verkar alltså ha skett under hans studietid, och enligt Riddarhusets stamtavlor avled han så sent som 1964 27/2 i Stockholm, men något yrke nämns inte så han kanske aldrig tog examen som skogselev.
Mvh Markus
4036
« skrivet: 2010-02-17, 20:20 »
Hej Ann-Helen!
Det var några små kluddiga men innehållsrika noteringar på de båda systrarna, och jag har gett det ett försök.
Först på sidan 53 står det om Anna att hon mycket riktigt flyttade till Holstein 1886 17/12 (det dansk-tyska länet Schleswig-Holstein tillhörde från 1866 den preussiska staten, enligt Wikipedia). Jag har själv ett antal släktingar på Österlen vid denna tid som reste över till Tyskland och Danmark och sökte arbete - bl.a. tre bröder som reste omkring i Tyskland i flera år. Det noteras om Anna att 91 25/10 undergick i Rs kyrka enskild skrift o. admitterades derefter till H. H. Nattvard. Har haft två oä. barn - eftersom prästen inte visste vad Anna haft för sig i Tyskland (hon hade uppenbarligen fött två oäkta barn) var hon tvungen att undergå s. k. enskild skrift i Rörums kyrka 1891 25/10 för att kunna återupptas i församlingens gemenskap, samt begå nattvarden.
På sidan 352 står det om Maria att hon 1892 14/4 fått Arbetsbet. till Slesvig-Holstein. vistas i Holstein (1½ år?). Även hon hade alltså vistats i Holstein och även fått arbetsbetyg dit, något som var vanligt att man begärde ut om man skulle vistas där och arbeta.
På sidan 351 står det åter om Anna - det står att hon hade inflyttat till Rörum från Holstein 1891 23/11 och återlämnat attesten. Detta tolkar jag som att prästen i Rörum hade skrivit en attest om hennes uppförande som han sände med henne när hon flyttade till Holstein 1886 - denna attest skulle Anna egentligen ha lämnat till prästen i Holstein, men det har hon alltså inte gjort - utan lämnade tillbaka attesten till prästen i Rörum när hon återvände dit 1891. Prästen i Holstein skulle då egentligen ha sparat Rörum-prästens attest i det holsteinska kyrkoarkivet, och sedan skrivit en ny attest om Annas uppförande i Holstein, som han sedan borde sänt med henne tillbaka till prästen i Rörum (så att prästen i Rörum visste vad hon haft för sig i Holstein - det är ju därför som hon måste undergå enskild skrift 1891 när hon återvänder till Rörum).
Vidare står det på samma sida att Anna Saknar hinderslöshetsbetyg från d. 21/11 1886, då hon utflyttade till Holstein. Har haft 2 oä. barn; Louis Vilhelm Kristian, är fosterbarn hos ?? Johan Nilsson, Rör. No 27 p. 151 (?). A?? d. 25/10 91...och pag 55. 27/5 92 arb. bet. till Slesvig-Holstein samt att hon utflyttade till Slesvig-Holstein 1894 5/1 - prästen noterar alltså mycket riktigt att Anna inte fått med sig en attest om sitt uppförande i Holstein mellan november 1886 och november 1891 från prästen i Holstein. Hon har i Tyskland fött två barn utom äktenskapet, bland annat sonen Louis Vilhelm Kristian, som vid denna tidpunkt var fosterbarn hos Johan Nilsson på Rörum Nr 27, s 151. Vidare lyckas jag tyda att hon åter fått betyg för att kunna arbeta i Schleswig-Holstein 1892 27/5 innan hon slutligen flyttade dit igen 1894 5/1.
Jag hoppas att min tydning och förklaring är förståelig, och att jag tytt texterna rätt
Mvh/Markus
4037
« skrivet: 2010-02-09, 16:27 »
Hej Anita!
Anteckningen Modern låtit anteckna barnet såsom sitt har diskuterats tidigare (någonstans) på forumet, och som jag förstått det handlar det om att modern - genom denna procedur, att anteckna barnet som sitt - ville låta barnet få officiell arvsätt efter sin moder. Oäkta barn hade, som jag förstått det, ingen arvsrätt efter någon av sina föräldrar vid denna tid, men genom att modern lät anteckna barnet som sitt kunde barnet åtminstone få ärva sin moder.
Med vänlig hälsning,
Markus
4038
« skrivet: 2010-02-07, 11:52 »
Hej Werner!
Jag tyder inflyttningsorten till Tim:n Rosengren, och i Ystad Sankta Maria fanns vid denna tid mycket riktigt en timmermästare Börje Rosengren med hustru Catharina Ahlman. Börjes bror bor på 1820-talet på Nr 216 i staden, och Börje själv är dopvittne 1828 åt ett barn som föds på Nr 219, men tyvärr lyckas jag inte hitta Börje Rosengren någonstans på tomterna 216-219 under dessa år. Han dör 1858 och hustrun 1858, men ingen boningsort nämns för dem i dödboken, och jag hittar inga bouppteckningar efter dem som kan ge en ledtråd till vart de bodde.
Med vänlig hälsning,
Markus Gunshaga
4039
« skrivet: 2010-02-04, 09:59 »
Hej Odd!
Notisen (som för övrigt återfinnas i Vitaby kyrkoarkiv, volym C:1, s 199) lyder:
d:n 20 ejusd[em]: Ladufogden
Siöbergs dotter Sophias Barn Christina i
Htbÿ nat: d. 16. Bar-
nets fader är Oluf Rasmuss:s Son Mår-
ten. Bars af Torkel
Lass:s hustru Be[...]]ta
ibm. Test: Klåck: Enström
i Cimbris, Torkel Lass: i
Htbÿ.
Det är alltså ladufogden Sjöbergs dotter Sophia som fått (oäkta) dottern Christina i Vitaby 1763 16/1 tillsammans med Oluf Rasmussons son Mårten Ol(uf)sson. Barnet bars av Torkel La(r)ssons hustru (som enligt vigselregistret ska heta Beretha, även om namnet inte syns så bra i notisen), och faddrar var klockaren (Magnus) Enström i Simris socken och Torkel Larsson i Vitaby.
Med vänlig hälsning,
Markus Gunshaga
Magnus Enström
4040
« skrivet: 2010-01-24, 23:28 »
Hej! Även personen som skrev av dödsorsaken ur död- och begravningsboken och in i SCB-utdraget i januari 1876 verkar ha haft problem att tyda vad det egentligen ska stå: 
4041
« skrivet: 2010-01-24, 00:18 »
Hej Ulf!
Jag lyckas inte hitta henne i kyrkböckerna, däremot hittar jag henne i SCB-utdraget över avlidna i Helsingborgs Maria församling år 1930: lärarinnan Julie Cecile Sire (svensk medborgare), född 1868 17/2, avlider 1930 15/10 i kvarteret Morgonstjärnan 2 i Helsingborgs Maria. Hennes grav finns fortfarande kvar, hon blev begravd som fröken 1930 18/10 på Pålsjö kyrkogård, kv VII, nr 328.
Mvh/Markus
4042
« skrivet: 2010-01-22, 02:14 »
Svar på Annette Fasts inlägg den 25 december 2009:
de olika datumen i vigselboken för Lyngby står för första lysningsdagen och vigseldagen. Det lystes alltså första gången för paret i Lyngby kyrka den 13 september 1807 (och de därpå följande söndagarna), och paret vigdes den 15 oktober samma år.
2. Som jag förstår det så syftar hänvisningen till vart familjen kom ifrån. De verkar ha flyttat till Hyby socken i december (1807?), och där verkar de bo i husförhörslängden på sidan 88 (28?). Jag lyckas dock inte hitta familjen där, men vi vet ju senare att de bor på Vismarlöv Nr 5 från 1810, så datumet verkar stämma i alla fall. Uppgiften om orätt besedlad har jag tyvärr inte hört tidigare, men det bör handla om flyttningsattesten till Hyby socken. Kanske någon annan vet bättre?
3. Det enda jag hittar om Anders Sörensson och Ingeborg Jönsdotter är att han bor i Stanstorp och hon i Torreberga när de gifter sig i Nevishögs församling 1768 20/11. Jag kan dock inte minnas att jag stött på dem i min egen forskning (jag har en hel del släkt och anor i både Brågarp och Nevishög), och jag får ingen träff på deras namn när jag söker i Dis.
4. Karna låter väldigt mystisk, och med tanke på att hennes efternamn och födelseuppgifter är så flyktiga känns det som att hon inte är född i trakten kring Hyby i alla fall. Man kan ju undra vad som är hennes egentliga efternamn, och vad fadern kan ha hetat. Reimerts i efternamn, Truls i förnamn?
5. Tyvärr känner jag inte till ifall det finns rullor över marinierer, men det låter som att det bör finnas någon form av förteckningar på dem, och Karlskrona låter som en bra plats att leta. Kanske någon annan vet säkrare?
Med vänlig hälsning,
Markus Gunshaga
4043
« skrivet: 2010-01-20, 01:30 »
Hej! I tidningen Kalmar den 21 juli 1909 hittar men denna hemska notis:  Det bör väl röra sig om Axel Hjalmar Drake (född 1887 i Nyköpings östra), som son till lektorn i Nyköping Gustaf Axel Ludvig Drake (1834- ) och Gurli Charlotta Johanna Drake (1853- ). Finns det någon som vet vad som händer Hjalmar efter den otäcka incidenten på tåget? Mvh/Markus
4044
« skrivet: 2010-01-18, 14:33 »
Hej Ulf!
Enligt SCB-utdraget över födda på Lunds lasarett 1914 föddes Elly Linnéa där den 21 juni 1914, som dotter till hemmadottern Hanna Kristina Almén (född 1889 4/9) från Pjätteryd i Kronobergs län.
Mvh/Markus
4045
« skrivet: 2010-01-17, 12:30 »
Hej Brittmarie!
Den enda bouppteckning som behandlar en aktuell Agrell i Lund är den över borgaren och skräddaren Jöns Agrells hustru Elna Maria Siversdotter 1747 25/7 (Lunds rådhusrätt och magistrat, FIIa:18, s 263). Detta par gifter sig 1739 11/11 i Lund och efterlämnar två barn, Maja Greta (7 år) och Johannes (5 år), å vars vägnar var närvarande skräddaren Martin Giertz. Jöns Agrell gifter sig andra gången 1747 20/9 i Lund med Christina Bengtsdotter.
Jag trodde först att Jöns kanske var Hans Jönssons far som gift om sig, men han nämns inte som änkling vid vigseln 1739. Kanske är Jöns istället identisk med den Jöns som föds 1715 27/12 i Dalby som son till klockaren Johan (Hans) Agrell och Catharina Pilow?
Utöver detta finns ingen annan lämplig Agrell i Lunds bouppteckningar, och jag hittar inte heller varken Jöns' eller Hans Agrells döttrar som gifta, åtminstone inte med efternamnet Agrell (de dog väl antagligen som unga, eller använde patronymikon).
Mvh/Markus
4046
« skrivet: 2010-01-16, 00:42 »
Hej Petter!
Notisen, som återfinns i Färlöv C:2, s 411, anger att Carolina Matilda föddes den 14 mars och döptes den 25. Hela notisen lyder (med förkortningarna utskrivna och kursiverade):
Parentes Herr Krono Länsman S. D. Kullberg och hustru Mar. Cath. Hallgren [28 år]
Suscepta fru Inspectorskan Ljunggren i Nöbbelöf.
Testes Inspector Ljunggren. ibidem. Herr L. Ekberg i Färlöf
Fru Ekberg, Demoiselle Amelie Ljunggren. Char-
lotte Hallgren.
Mvh/Markus
4047
« skrivet: 2010-01-15, 22:45 »
Hej Stig!
Dopsnotisen (som för övrigt sker i mars 1764) tyder jag till 29 Christnades Mönsterskrifwaren Arsenii 2ne barn i Tijrup och blefwo i dopet kallade---- Johann[...] och Witus. Jag är väldigt osäker på om det första barnets namn ska vara Johannes eller Johanna, men med tanke på att det andra barnet är en son bör det ha stått 2ne söner, vilket får mig att luta åt att det ska stå Johanna, inte Johannes, men jag är som sagt långt ifrån säker.
Med vänlig hälsning,
Markus
4048
« skrivet: 2010-01-15, 19:37 »
Hej Ulf!
Enligt SCB-utdraget över födda i Helsingborgs stadsförsamling år 1900 föddes den 23 november en gosse, Gustaf, utom äktenskapet. Fadern är inte angiven, och modern anges vara Okänd (eller åtminstone har hon krävt att anges som okänd i födelseboken, för åldersuppgiften om modern i samma utdrag anger att hon är född 1868 10/2). Det står ingen boendeadress för modern eller Gustaf, men i kolumnen för anmärkningar står det att Barnet införd i Bok för å församlingen skrifne Litt G. p. 35.
Tyvärr kan man inte söka på födelsedatum i folkräkningen år 1900, bara år, och det året bodde 94 ogifta kvinnor, född 1868, i Helsingborg (om vi gissar att modern var ogift och bodde i staden vid Gustafs födelse, såklart). Om jag inte minns helt fel hölls folkräkningen år 1900 den 31 december, så Gustaf borde finnas med där - men den enda Gustaf/Gustav som går att hitta, som föddes i Helsingborg år 1900, är Gustav Hulthén (född 1900 18/2). Det ska dock utöver din Gustaf finnas ännu en, Gustav Ask (född 1900 30/4), men båda dessa sistnämnda Gustav verkar saknas i folkräkningen år 1900.
Det enda jag kan komma på är att kontakta Helsingborgs Maria församling, och be dem kolla födelseboken i original för år 1900 samt den aktuella församlingsboken. Där bör det stå uppgifter om moder eller föräldrar etc., om inte i födelseboken så åtminstone i församlingsboken.
Mvh/Markus
4049
« skrivet: 2010-01-14, 14:24 »
Hej igen!
Detta var intressanta uppgifter: jag höll på teorin att det skulle varit Augusta Dorotheas morfar som varit Gustaf Löwenhielm, med tanke på ålder och efternamn etc., och när det nu visar sig att modern Ebba Gustava var född utom äktenskapet känns det ännu mer säkert att det åtminstone inte är Augusta Dorothea själv som skulle varit dotter till greven.
Uppgiften om att Augusta Dorothea var Löwenhielms dotterdotter finns ju i Svenska lantmätare - detta verk gavs ut första gången 1896, och vid denna tid var ju Augusta Dorotea fortfarande i livet; kanske var det t.o.m. hon själv som lämnade uppgiften om sin eventuelle morfar Löwenhielm? Svenska tvåkammarriksdagen gavs ut första gången 1985, alltså närmare nittio år efter Svenska lantmätare, och uppgiften om att det skulle varit Augusta Dorothea som var Löwenhielms dotter känns märklig.
I Allmänna barnhusets rullor finns ingen lämplig Ebba Gustava med, och ingen Nordenstedt alls. Jag har sett tidigare diskussioner här på Anbytarforum om vart hennes efternamn kom ifrån, och i Posttidningar den 9 maj 1805 får man veta att premiäringenjör Nordenstedt ankom från Finland till Sverige den 1 maj samma år, medan överkrigskommissarien Nordenstedt avreste till Åland den 28 oktober 1808, enligt Inrikes tidningar den 8 november samma år. Kanske var det Ebba Gustavas mor som var en Nordenstedt, eller fick hon sin eventuelle styvfars efternamn, om hon nu var dotter till greve Löwenhielm?
Lysningshandlingarna för Svea artilleriregementes församling börjar först 1830, och samma församlings lysnings- och vigselbok ger inga ledtrådar, angående vem som kan ha varit Ebba Gustavas far, eller åtminstone styvfar.
Gustaf Löwenhielm anges enligt Elgenstierna ha blivit generaladjutant och överste i armén 1803 30/3 och inspektör för kavalleriet 1805 7/4, samt sekundchef för Livgardet till häst 1809 20/6. Däremellan bevistade han 1805 och 1806 års fälttåg i Pommern som generaladjutant för de yttre ärendena och kommenderade 1806 23/4 i träffningen mot preussarna vid Schalersjön. Den 18 april samma år undertecknar han ett brev i Ratzeburg, enligt Inrikes tidningar den 5 maj 1806. Går det att lokalisera vart han vistades vid tiden för Ebba Gustavas tillkomst?
Jag sökte efter bouppteckningen efter Gustaf Löwenhielm, men han bodde sin mesta tid i Paris - han avled dock 1856 29/7 i Stockholm under ett besök där, men kistan fördes efter begravningen tillbaka till Paris så man får väl anta att en eventuellt bouppteckningen i så fall förrättades i Frankrike. Den hade annars kanske kunnat ge något.
Kanske Sven Klemmings bok Gustaf Carl Fredrik Löwenhielm : hovmankrigare - diplomat kan ge några uppgifter? Den verkar vara en biografi (215 sidor), och Klemming har även sammanställt boken Berzelius och Löwenhielm : brevväxling 1818-1847 (172 sidor), som kanske kan ge något.
4050
« skrivet: 2010-01-14, 11:45 »
Hej Jan!
Den enda passande grevliga Gustaf Löwenhielm jag hittar är GUSTAF Carl Fredrik Löwenhielm (1771-1856). Denne herre finns bl.a. beskriven i Sven Klemmings bok Gustaf Carl Fredrik Löwenhielm : hovmankrigare - diplomat (Stockholm, 1956) och Christopher O'Regans bok En bädd av dun inleds med en beskrivning samt ett fotografi (!) på Gustaf. Dock finns det ett problem - han passar inte in som varken far eller morfar till Augusta Dorotea. Vid tiden för hennes födelse (1829) var han dessutom boende i Paris, och i sitt äktenskap med Cléonice Ifigenie de Baguet (1798-1853) hade han tre barn 1827-1830. Han hade uppenbarligen bara dessa tre barn, och ingen tidigare dotter som skulle kunna passa in som mor till Augusta Dorotea.
Familjen Hansson bor i Kungsbacka på 1850-talet:
Kungsbacka AI:7, 1858-1862, s 85.
Hyresgäster H.
Gården No 3.
Com: Landtmätaren Hans Bernhard Albert Hansson, f 1826 14/7, från Stockholm 53. Till Släp 1860.
Hustr Augusta Dorothea Edlund, Stockholm 29 4/2, dito, dito.
Dotr Carolina Fredrika Axelina 56 28/8
Ebba Gustava Elisabeth Kbka 58 23/5
Bertha Augusta do 59 17/9.
Enligt inflyttningslängden (Kungsbacka B:3, 1851-1877, s 12) har det först noterats att familjen kommer från Stockholm, precis som det står i husförhörslängden, men detta har uppenbarligen strukits och ersatts med Tvååker. Därifrån utflyttar familjen dock inte 1853, och vid en sökning i de vigselregister för Stockholmsförsamlingar som hittills finns sökbara via Stockholms universitets hemsida hittar jag inte paret.
Grevliga ätten Löwenhielm dog ut 1861, men det verkar finnas flera, både adliga och icke-adliga (?) släkter Löwenhielm, men man kan undra vart uppgifterna om Gustaf/Gösta Löwenhielm kommer ifrån, när det gäller Ekstrands bok och Tvåkammarriksdagen - den kan ju inte vara tagen från luften.
4051
« skrivet: 2010-01-13, 12:26 »
Hej!
Genom forskning på vänner och bekantas anor har jag stött på en uppsjö av fader okänd, eller i vissa fall t.o.m. okända föräldrar, vid ett tillfälle var det t.o.m. ett oäkta barn som var dotter till en oäkta född kvinna, som i sin tur också var född utom äktenskapet, så där föll många, många anor bort.
Själv har jag haft tur, den enda barnfader bland mina anor som ännu inte identifierats är farmors mormors far 1889 (men på honom finns det märkligt nog ett bevarat fotografi) så där försvinner 1/32-del av anorna - i övrigt ser det ut såhär:
1794 - fadern nämns i födelseboken, och bekräftas genom patronymikon och geografiskt (samt att mannens morbror och moster är faddrar åt det oäkta barnet).
1766 - fadern nämns ej i födelseboken, men erkänner i domboken.
1758 - fadern nämns i födelseboken, och bekräftas som trolovningsbarn, men trolovningen bryts.
1747 - fadern nämns i födelseboken och bekräftas genom patronymikon.
1733 - fadern nämns i födelseboken, och erkänner.
Det bör väl framför allt vara vanligare att faderns namn nämns (eller som i Stefans fall ovan, antyds ) i födelseboken under 1700-talet.
Mvh/Markus
4052
« skrivet: 2010-01-13, 12:04 »
För några år sedan fick jag tag på en då 99-årig kusin till min farfars mor. Jag skrev ett brev där jag efterfrågade uppgifter om hennes farföräldrar (min farfars morfars föräldrar), kvarnbyggaren Hans Petter Persson (1839-1923) och Kjersti Persdotter (1834-1924). Jag fick kort därefter ett brev från hennes dotter, som skrev kortfattat att modern berättat att Farfar var möllebyggare och en mycket sträng man som vi barn var rädda för. Farmor var en snäll, blid kvinna.
Kusinen var dock vital och klar i huvudet, skrev dottern, och om jag ville veta mer fick jag bara skriva igen. Sagt och gjort, jag skrev igen och frågade denna gång även efter eventuella fotografier på Hans Petter och Kjersti, men fick till svar en månad senare från dottern att modern avlidit, strax efter sin 100-årsdag.
Det blev alltså inga fler uppgifter om Hans Petter och Kjersti, och trots ihärdigt sökande bland samtliga av deras barnbarnsbarn hittade jag inga fotografier på paret. Det var synd att jag aldrig hann få reda på mer, men kanske just därför känns den lilla personbeskrivningen av Hans Petter och Kjersti extra värdefull.
4053
« skrivet: 2010-01-12, 20:23 »
I mitt sökande efter något helt annat snubblade jag över två brev från skalden Johan Henrik Kellgren till dåvarande landshövdingen och Svenska Akademiens första ständige sekreterare Nils von Rosenstein (1752-1824). I breven nämner Kellgren sin fattige svåger, den ovan nämnde kyrkoherden Erland Göthberg:
Söndag afton d. 9 [aug. 1789].
Min nådigste bror. Jag tackar ödmjukast för brefvet.
Bror ser af min förra den fruktan, jag hyser om Lehn-
bergs reussite. Enda sättet att befordra den är den skynd-
samhet, bror nyttjat att preventera ordres. Det vittnar om
brors vanliga ferma nit att vaka för vänners och skicklige
mäns fördelar. Jag skickar min sedel, men skulle olyckan
vilja, mer till vår egen än Lehnbergs tort, att ordres
kommit till Wallqvists utväljande, och således min skilj-
aktighet skulle tjäna till intet annat än att göra mig känd
(ty det kunde icke döljas) som en upprorisk undersåte och
en oklok fiende af en man i lyckan, som jag mer än my-
cket i denna stund bör menagera, så önskade jag, att min
sedel blefve bortbytt mot en annan med det senare namnet
tecknad. Han är just nu här, har i dag installerat min
bror i sin syssla, har utnämnt honom till prost, och såväl
nu som förut försäkrat mig om sin ynnest för min fattiga
svåger, Göthberg....
Fredag d. 14 [aug. 1789].
Biskopen reste förl. måndags e. m. jämte hela sin svit.
Han har visat mig och huset oändligt mycken höflighet.
Däraf anser jag ej för den minsta, att han vägrat en tribut
af en 50 rdr, som vanligen bör eller plägar erläggas. Gud
gifve han kunde hjälpa min fattiga svåger, ty viljan tror
jag han har, allenast vår herre behagade anamma nu i vef-
van någon regal västgöta-prästsjäl! Men de lära icke så
ställt sig. Göthberg har vunnit första rummet på förslaget;
enhällig kallelse kan ej mankera, sedan den enhälliga suppli-
ken redan är i mina händer och deputerade bondgubbar
endast vänta på ordres att komma efter, men hvad hjälper
allt detta utom ny plats för Knösen?....
Svenska memoarer och bref, del 9 (Stockholm, 1905), s 246-247.
4054
« skrivet: 2010-01-10, 14:24 »
Hej Kerstin!
Vid en sökning på hovsekreterare i Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) får man följande förklaring:
HOVSEKRETERARE. (i synnerhet förr) sekreterare vid ett hovs kansli, förvaltning och dylikt; även såsom titel utan motsvarande ämbete.
Det verkar alltså som att det kan ha rört sig om båda fallen, men om personen ifråga inte var bosatt i Stockholm kanske man får utgå ifrån att det rör sig om en hederstitel. SAOB berättar förresten som kuriosa att Bellman innehade titeln hovsekreterare.
Mvh/Markus
4055
« skrivet: 2010-01-10, 12:48 »
Hej Carina!
Den angivna adressen kan tyvärr vara barnmorskans hemadress, men för säkerhets skull rekommenderar jag att du kontaktar Malmö stadsarkiv (stadsarkiv@malmo.se) - de har födelse- och dopboken för Malmö Sankt Petri i original, och där bör det finnas en sidhänvisning till vart i församlingsboken man hittar kvarteret Diana I. Då kan man få klarhet i om det rör sig om barnmorskans hemadress, eller om det är där Nils Gunnars mor (och eventuellt far) är boende.
Med vänliga hälsningar,
Markus
4056
« skrivet: 2010-01-03, 13:22 »
Hej Siv!
Om man söker på kappus i Svenska Akademiens Ordbok får man inga träffar, men man får istället ordet karpus som förslag. Enligt SAOB är detta ett klädesplagg från äldre tid, som bland annat förklaras som till vissa folkdräkter hörande manlig huvudbonad av varierande material (t. ex. vadmal, sammet) o. i varierande färger, stundom avsedd för sommarbruk och mil. benämning på ett slags toppfor mig huvudbonad för militärt manskap, vanl. förfärdigad av med uniformsrocken likfärgat kläde o. nedtill försedd med en uppvikt kant, i övrigt under olika tider av ngt varierande modell, t. ex. med omväxlande nedhängande o. rakt uppstående topp; ofta liktydigt med: grenadjärmössa; äv. om dylik huvudbonad av bränt läder.
Vid samma ord finner man även yrket karpusmakare som i äldre tid var en person som (yr- kesmässigt) förfärdigade karpuser. Den sorts karpus som en karpusmakare särskilt tillverkare var (i fråga om äldre förh.) för vinterbruk, i sht för resor av sedd, varm, vanl. skinnfodrad huvudbonad med nedfällbart skydd för såväl näsa o. mun son, hals o. skuldror o. stundom äv. bröstet (stun dom äv. bl. för öronen), använd i sht av män, stundom äv. av kvinnor.
Kan det röra sig om karpusmakaregesäll? Kappus får man inte heller någon vettig träff på när man söker efter ordet på Google.
Mvh/Markus
4057
« skrivet: 2010-01-02, 23:57 »
Hej Jan!
Enligt SCB-utdraget över födda i Sölvesborg 1906 var föräldrarna boende i hus/tomt nr 16 B i Sölvesborgs stad när Gunnar föddes. Tyvärr har jag för dålig kännedom om Sölvesborg för att kunna lokalisera denna tomt, men någon kännare av Sölvesborg kan säkert hitta tomten och avgöra om huset finns kvar än idag.
Mvh/Markus
4058
« skrivet: 2010-01-01, 16:29 »
Hej!
Jag tyckte att jag kände igen namnet Flygare, och upptäckte att Elisabeth F:s syster Maria Flygare (1794-1849) gifte sig 1830 i Östraby med min anas kusin Nils Peter Hagman (1803-1871), stamfar för fotografsläkten Hagman. Dessförinnan hade Maria dock fått oäkta dottern Matilda Olympia (!) Olsson (född 1823 25/5 på Torup, Vitaby socken). Matilda Olympia gifte sig i Östraby med smeden Peter Johan Lagerqvist (!), och dog på Sniberup Nr 3 i samma socken 1853 1/5. Peter Johan var alltså gift med två kusiner, och gifte sig andra gången med den efterfrågade Lovisa Olympia Gyllenskepp.
Namnet Olympia kan man då kanske avskriva som Gyllenskepp-namn, med tanke på att även Lovisa Olympias kusin får detta namn och kallar sig Olsson, och att Elisabeth Flygares son heter Gabriel beror på att Elisabeths far hette Gabriel. Namnet Vilhelm är dock, som Anders säger, något man borde lägga märke till, om vi antar att även Gabriel Vilhelm är son till en Gyllenskepp.
pigan Lisa Flÿgare [i Kiabÿ] betalar 32 skilling banco i saköresböter till Kiaby kyrka 1820 (enligt 1820 års kyrkoräkenskaper), och Elisabeth Flygare i Östraby betalar samma summa i lägersmålsböter till Östraby kyrka 1825 (enligt samma års kyrkoräkenskaper). Ingen av de båda räkenskaperna nämner dock faderns namn.
Två intressanta herrar i sammanhanget är löjtnanten Otto Philip Vilhelm Gyllenskepp (1794-1873), gift i Fjälkestad 1823 och får en dotter i Kristianstad 1825, samt handlanden Johan Vilhelm Gyllenskepp (1801-1838) i Ystad, som får några barn i staden på 1830-talet. Kanske finns det någon notering i någon hfl om varför Lovisa Olympia fick kalla sig Gyllenskepp? Kanske i någon flyttningsattest?
Mvh/Markus
4059
« skrivet: 2009-12-28, 15:51 »
Hej Andreas!
Gissningen kring Härslöv låter rimlig, i den tidigast bevarade mantalslängden för Härslöv från svensk tid (1659) återfinner man dock ingen Povel Pedersen (Pål Persson), men mycket kan ju ha hänt på sjutton år.
Angående det andra ortnamnet gissar jag på Gråmanstorp. På en hemsida hittade jag en uppgift från Herrevadsklosters tingsbok 1656 där en forskare tolkat orten Grummestorp som Gråmanstorp, och i Dialekt- och ortnamnsarkivets i Lund (DAL) Skånska ortnamnsdatabas finns uppgifter om att Gråmanstorp även kallats Grømmestorpe (1506) och Grommestorp (1689), så tolkningen låter rimlig.
Mvh/Markus
4060
« skrivet: 2009-12-27, 04:26 »
Hej Karin!
Hela notisen över Per Nilsson födelse från 1769 lyder:
Dom Latare döptes Skomakarens Nills Mi-
chellsons lilla Son Pär, som föddes Söndag
affton förut d 26. Febr. hustru Kirstina Nills
Torbiörns hölt Barnet öfwer dopet. doop-
wittnen Pär Svensson, och Pär Michellsson
denna senare från Ornaberga, Karna Hans Jöns.
Moderns namn nämns alltså inte i texten, och inte heller vid tre tidigare barns födslar i Borlunda socken: Elna (född 1758 17/12, fadern kallas husmannen Nills Michelssons och faddrar är bl.a. hustrun Anna Jöns Hans från Ornaberga), Sissa (född 1764 17/11) och Hans (född 1767 6/4, fadern kallas husmannen och Skomakarens Nils Michelsson, fadder är bl.a. Per Michelsson från Orneberga).
Ornaberga, där två av faddrarna ju kommer ifrån, ligger i Västra Sallerups socken i Harjagers härad. Anna Jöns Hanssons därifrån hette Persdotter, och hade gift sig i Remmarlöv 1739 11/6 med Jöns Hansson från Ornaberga. Man får väl utgå ifrån att Per Michelsson i Ornaberga är en bror till Nils Michelsson. Per är född ca 1728, är åbo på Ornaberga Nr 2 i Västra Sallerup och dör där av rödsot 1775 11/10). När Per Michelssons och hustrun Sissas första barn döps i Ornaberga 1766 är Nils Michelsons ibm (Grydby) en av faddrarna, men också Per Svensson i Grydby, som även är fadder när din Per Nilsson döps 1769.
Ett mysterium är dock att jag inte lyckas hitta Nils Michelsson i Grydby by, ej heller någonstans i Borlunda socken, i mantalslängderna 1764-1770. Inte heller lyckas jag hitta någon passande vigsel för Nils Michelsson, eller någon bouppteckning efter varken Nils Michelsson eller Per Michelsson.
Mvh/Markus
4061
« skrivet: 2009-12-26, 12:30 »
På ungefär samma ämne kommer jag att tänka på när jag letade efter min ana, Lars Nilsson, som enligt husförhörslängderna var född 1808 28/12 i Hyby socken i Skåne. Det var i början av min släktforbana, så jag slog upp födelseboken och letade upp 1808 års födda, men kunde konstatera att Lars inte fanns där. Otålig som jag var så släppte jag saken, och övergick till andra släktgrenar. Omkring ett år senare letade jag efter nåt helt annat i Hyby födelsebok, och döm om min förvåning när jag faktiskt hittade en Lars Nilsson, mycket riktigt född 28/12 i Hyby socken, fast 1809, inte 1808. (Jag kunde sedan konstatera att jag hittat rätt Lars Nilsson i födelseboken, och till saken hör att han gifte sig redan 1828, och var således en ganska ung brudgum. Redan vid tiden för vigseln hade han fått det felaktiga födelseåret, och anges i vigselboken vara ett år äldre än han egentligen var).
Numera letar jag alltså minst ett par år före och ett par år efter i födelseboken, om en person anges eller beräknas vara född ett visst år, för att vara på den säkra sidan.
4062
« skrivet: 2009-12-25, 15:48 »
Hej Kjell!
Jag härstammar själv från Anna Catharina Göthberg (ca 1721-1796), klockarehustru i Hofterup i Skåne, som jag tror är en syster till Carl Göthberg. I min strävan efter att bekräfta detta (jag har ännu inte lyckats, även om en del pekar på det) har jag fått fram följande om familjen Göthberg i Hangelösa:
Jöns Göthberg. Mönsterskrivare, kommissarie. Född ca 1691. Död 49 år gammal 1740, begr 28/5 på Jönsagården i Hangelösa, Skaraborgs län (Kinnefjärdings häradsrätt). Gift 1714 17/1 i Källby, Skaraborgs län med jungfrun Margaretha Hall. Född o 1686. Död 51 år och 4 månader gammal 1737, begravd 1737 21/8 i Hangelösa. Ingen bouppteckning finns bevarad efter någon av dem.
Barn:
1) Margaretha. Född 1716 18/1 i Hangelösa. Gift 1734 6/3 i Källby med handelsmannen från Mariestad Nils Örn.
2) Carl. Född 1714 27/10.
3) Andreas. Född 1717 2/12 på Jönsagården, Hangelösa.
4) Carl. Född 1721 14/4. Död 1791 25/5 (9?). Död 70 år gammal av gickt i Hangelösa Jönsagård, frälseinspektor och rusthållare där vid dödsfallet. Gift med Christina Lidholm.
5) Beata Christina. Född ca 1724 [lucka i fb]. Nämnd som d till Jöns G på Jönsagården i mtl 1739, s. 627.
6) Håka. Född 1726 11/12. Fadern är nu kommissarie.
7) Johan. Född ca 1730. Död 1775 23/8 i Lidköping. Mönsterskrivare vid adelsfanan. Gift som Jöns Göthbergs son i Källby 1753 13/4 med jungfrun Maria CHARLOTTA Wahlborg, som då bodde i Rackeby.
Ur mantalslängderna för Hangelösa:
mtl 1713 Jöenssgårdh Piga Margareta
mtl 1714 Jönsag: i Hangelösa Munstersk: Jöens [med h]
mtl 1716 Jönsesg: Hangelösa Munstersk: Jöens [med h]
mtl 1717 Jönsesg: uti Hangelösa Munstersk: Giötberg [med h]
mtl 1718 Jönssag: Hangelösa Munstersk: Jöens Giötberg [med h]
mtl 1719 ibm Jönssagden Munstersk: Giötberg [med h]
mtl 1720 ibm Jönssagårdh Munstersk: Giöthberg [med h] d:n Per Nilsson p Kirstin
mtl. 1735, s. 712. Hangelösa Jönsag: Commiss: Giötberg h.
mtl. 1739, s. 627. Jönsag: Enkl. d. Beata Christina.
mtl. 1741 Carl Giötberg, syster Britta Christina.
mtl. 1744 Arrendator Carl Giöthberg, syst Britta Stina.
mtl. 1764 Arrendator Carl Giöthberg h: dr Margar.
I Källby (annex med Hangelösa) gifter sig även 1736 1/6 en jungfru Anna Catharina Göthberg med kommissarien Niclas Kinborg - detta par är senare faddrar åt Carl Göthbergs barn i Hangelösa.
Jöns Göthberg var mönsterskrivare vid Västgöta Kavalleriregemente, och såhär ser uppgifter ut i generalmönsterrullorna för regementet:
GMR 1712, Livkompaniet, mönstrat av baron och generallöjtnant Gustaf Adam Taube i Skara 1712 22/2
Munsterskrifwaren Philip Ullander - får afsked, i stället antagen Jöns Giöthberg.
GMR 1714, Livkompaniet, mönstrat vid Höjentorp av fältmarskalken greve Nils Gyllenstierna.
Munsterskrifware Joens Giötbergh.
GMR 1717, Livkompaniet, mönstrat av arvprinsen av Hessen i Höjentorp 1717 23/10.
Munsterskrifwaren Joens Giötbergh 26 [år gammal]. 6. [tjänsteår] Wästgiöte.
GMR 1719, Livkompaniet, mönstrat av Jöran Silfverhielm i Lidköping 1719 15/10
Munster Skrifwaren Joens Giötbergh 28. 8. Wästg:
GMR 1721, Livkompaniet, mönstrat av baron Hugo Hamilton i Hedsunda 1721 3/9.
Mönsterskrifwaren Jöns Giöthberg hemma Commenderad. I stellet här tienstgiörande Mönsterskrifwaren af ÖfwersteLeutenantens Compagnie Andreas Håf.
GMR 1722, Livkompaniet
Munsterskrifwaren Jöns Giötberg ehrhållet afskied d 12 Junj 1722 i stället werfd Petter Fegersted.
Mvh/Markus
4063
« skrivet: 2009-12-23, 22:48 »
Hej igen!
Per och Karna är boende på Vismarlöv Nr 5 (som då kallas Stamp) redan 1810-1812 (Hyby AI:3, s 88). Dessförinnan hade de bott i Lyngby socken, och där föddes sonen Jöns 1810 14/1 i Kongsmark, fadern anges vara F. d. Stamparen Pär Villman, modern Karna Trulsdotter anges vara 22 år gammal. Dopvittnen var Anders Sörenssons hustru Boel från samma ställe, Jöns Larssons hustrun från samma ställe samt Haralds son i Mossheddinge.
De flyttar från Lyngby till Hyby i maj 1811, och inflyttningsattesten i Hyby kyrkoarkiv lyder såhär:
Afskedade Marinieren Pär Villman
född i Brågarp 42 år, och hustrun Karna
Reimerts 29 år, flytta til Hyby med be-
vis om anständig vandel, god Kun-
skap i bok samt Christendom, och
delagtighet af den Hel: Nattvarden
sistl. Långfredag. bägge haft
koppor. De medföra son Jöns
född d: 14 Januarii 1810.
bevis om skatten är ??
Lyngby d. 1 Maji 1811.
Mvh/Markus
4064
« skrivet: 2009-12-23, 22:26 »
Hej Annette!
Familjen bor enligt födelseboken 1813 i Vismarlöv, 1814 på Vismarlöv Nr 5 och 1817 på Ekebergs Stamp på Wismarlöfs mark (enligt DDSS avskrift, men som du skriver heter det Ekebecksstamp). Modern Karna kallas Trulsdotter 1813 och 1817 men Reimers 1814.
Man hittar familjen på Vismarlöv Nr 5 (Hyby AI:4, 1813-1817, s 195):
Pehr Andersson 1773 10 april.
h: Karna Remertsd:
Son Jöns 1810 14 Januarji
Dot: Ingri 1813 8/2 i Vism.
Son Sören 1814 6/12
Son Ola 1817 5/8.
I Hyby AI:5, 1818-1822, s 197 har gården Vismarlöv Nr 5 bytt namn till just Ekebecksstamp, och fr.o.m. Hyby AI:7, s 202, kallas Karna Trulsdotter och anges vara född 1782. Detta år bor även pigan Hanna Trulsdotter, född 1791 5/1 i Hyby, hos familjen (kanske en syster till Karna), men jag hittar henne inte i födelseboken.
Jag noterar förresten att när Per A. Willmans och Karna Trulsdotters barn döps i Hyby 1813-1817 är faddrar i samtliga fall Harald Svensson (1757-1823) och hans hustru Elna Sörensdotter (1769-1850) från Mossheddinge - Harald var halvbror till min farmors farfars farmors mormor, och med tanke på att Per och Karna döper en son till Sören kanske det kan finnas ett släktskap.
En annan lustig detalj är förresten att Per och Karnas son Ola Willman, född 1817, visade sig finnas i min forskning sedan tidigare. Hans dotter Anna Helena Willman (1856-1898) hade i sitt äktenskap med Ludvig Hampus Didrik Rundström (1852-1893), bl.a. dottern Elvira Axelina Rundström (1873-1950) som fick ett barn tillsammans med min farmors farmors bror Johan (Bergkvist) Kaénevoff (1874-1956) i Malmö.
Mvh/Markus
4065
« skrivet: 2009-12-23, 22:00 »
Hej Poul!
Jag är inte själv ättling till Hans Jochumsson Cronhammar, men fastnade för efternamnet Cronhammars ganska ovanliga utformning, för att vara från 1700-talet.
Det enda jag kommit fram till är att familjen verkar flytta till Eslöv i Västra Sallerups socken under de första åren av 1780-talet. Där föds åtminstone sonen Jochum 1783 9/8 (se ovan), och när sonen Erik (född 1777 15/2 i Gödelöv, Gödelöv) döps står det i födelseboken i Gödelöv att han 1809 Tjenar i Sallerup - något som bör antyda att familjen Cronhammar stannade kvar i Västra Sallerups socken, även efter sonen Jochums födelse 1783. Dock kan jag inte hitta dem i mantalslängden 1786, och det verkar inte heller finnas någon bevarad bouppteckning efter vare sig Hans J. Cronhammar eller Anna Eriksdotter i Harjagers häradsrätts arkiv. Paret fick förresten vad jag lyckats hitta fyra barn, Johanna (döpt 1775 10/3 i Gödelöv, Gödelöv, begravd 1776 28/4), Erik (född 1777 15/2 i Gödelöv, Gödelöv), Sophia (döpt 1780 15/10 i Gödelöv, Gödelöv) samt Jochum (född 1783 9/8 i Eslöv, Västra Sallerup).
Förresten, i vilken församling är dottern Sophia Hansdotter skriven när hon gifter sig? Kanske kan man hitta föräldrarna där.
Mvh/Markus
4066
« skrivet: 2009-12-23, 21:36 »
Hej Werner!
Min gissning kring faderskapet baserades på att det även är Hans Månssons hustru som håller barnet vid dopet, denna plats brukade ofta vara reserverad åt det döpta barnets farmor eller mormor (särskilt om det var det/de äldsta barnen i en barnaskara som döptes), eller någon moster eller faster (därav min gissning att Hans Månsson bör vara Elna Hansdotters far). För att vara helt säker - har Du hittat någon bouppteckning efter Hans Bengtsson (eller Månsson) eller andra uppgifter som kan bekräfta eller dementera vem som är Elnas far?
Mvh/Markus
4067
« skrivet: 2009-12-22, 12:37 »
Hej Werner!
Texten lyder såhär:
5. döptes [Hans Månssons] et oäkta barn Modren heter Elna
Hans dotter barnet som är en Gåsse kallades Hans. barne
fadren heter Hans Anderss: i Nötabo. Hans Måns hustru
i Lÿngbÿ hölt barnet, fadr Hans Månsson, Christoffer Bengts-
son och Joen Danelass: [?] hustru ibid.
Det överstrukna namnet Elna har troligen bara blivit/hamnat fel, och det överstrukna Hans Månssons i början av texten är antagligen för att prästen först tänkt skriva Hans Månssons dotters oäkta barn eller något liknande (antagligen är Hans Månsson i alla fall far till Elna Hansdotter) - det oäkta barnets far heter ju Hans Andersson.
Mvh/Markus
4068
« skrivet: 2009-12-22, 00:33 »
Hej Andreas!
Utifrån relevanta födelseböcker och dödböcker, folkräkningen 1900, folkräkningen 1970 samt Sveriges dödbok 1947-2003, lyckades jag pussla ihop denna inledning till Barbro Holmbergs antavla. Barbros mor är fortfarande i livet, och om uppgifterna om henne bryter mot sekretessen får vederbörande moderator gärna ingripa.
1 proband
Barbro Margareta Holmström. Född 1952 7/4 i Stensele (Vbt).
2 far
Kurt Ingemar Holmström. Född 1922 15/8 i Pärlström, Jörn (Vbt). Död 1997 20/12 i Sankt Olov Skellefteå (Vbt).
Gift 1951 8/9 med nästa ana.
3 mor
[levande] Granberg.
4 farfar
Axel Gideon Holmström. Bonde. Född 1893 24/2 i Rengård, Norsjö (Vbt). Död 1981 4/6 i Jörn (Vbt).
Gift 1918 29/9 med nästa ana.
5 farmor
Annie Erika Andersson. Född 1898 5/6 i Pärlström, Jörn (Vbt). Död 1968 5/5 i Pärlström, Jörn (Vbt).
6 morfar
Johan Leonard Granberg. Handlande. Född 1884 26/9 i Vistträsk, Älvsby (Nbt). Död 1941.
Gift 1913 9/12 med nästa ana.
7 mormor
Tekla Amalia Lundmark. Född 1891 7/4 i Arvidsjaur (Nbt). Död 1950 17/10 i Vistträsk, Älvsby (Nbt).
8 farfars far
Gustaf Anton Holmström. Hemmansägare. Född 1859 i Jörn (Vbt).
Gift med nästa ana.
9 farfars mor
Anna Sundbom. Född 1858 i Skellefteå.
10 farmors far
Jonas Anton Andersson. Hemmansägare. Född 1864 24/7 i Jörn (Vbt). Död 1949 26/6 i Pärlström, Jörn (Vbt).
Gift med nästa ana.
11 farmors mor
Gustava Karolina Lundström. Född 1869 20/7 i Jörn (Vbt). Död före 1949.
12 morfars far
Olof Oskar Granberg. Hemmansägare. Född 1859 31/12 i Älvsby (Nbt). Död 1911 1/3 i Vistträsk, Älvsby (avled i Piteå stad) (Nbt).
Gift med nästa ana.
13 morfars mor
Maria Nord. Född 1860 13/2 i Älvsby (Nbt). Död 1909 6/6 i Vistträsk, Älvsby (Nbt).
14 mormors far
Anton August Lundmark. Hemmansägare. Född 1859 28/12 i Arvidsjaur (Nbt). Död 1902 19/2 i Lomträsk, Arvidsjaur (avled på Piteå lasarett) (Nbt).
Gift med nästa ana.
15 mormors mor
Maria Sofia Granlund. Född 1863 31/1 i Arvidsjaur (Nbt). Död 1902 5/12 i Lomträsk, Arvidsjaur (Nbt).
4069
« skrivet: 2009-12-20, 22:03 »
Hej Anders!
Det står ingenstädes kyrkoskrifven; i originalvolymen (Lunds domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, volym C:14, utan sidnr.) står det att Hulda Teresia döptes 27 december, samt att modern Hanna Jöndotter var Ingenstädes kyrkoskrifven : försedlad från S. Ped. Kloster till Köpenhamn 8/5 79. Barnet infördes å N:o 20. Dopvittnen var Barnmorskeeleverna Augusta Lauffer från Helsingborg (las) och Gertrud Hansson från Gislöf, och under Särskilda anteckningar kan man läsa att Barnet föddes och döptes å barnbördshuset enl. att. 29/12 84.
Mvh/Markus
4070
« skrivet: 2009-12-20, 13:49 »
Hej Markus!
Dortha Lohrman verkar vara en svår nöt att knäcka (jag såg att du efterlyste henne på ett annat ställe på Anbytarforum redan 2002). Hon anges vara fattighjon när hon dör 1830 30/1 i Degeberga, Genarp (AI:7, s 75), samt att hon ska ha varit född i Genarp utan årtal. I din tidigare efterlysning såg jag att du hade årtalet 1774 och ett datum på henne, varifrån kommer detta årtal? Då ska hon varit runt 52 år när hennes yngsta dotter Ingar föds - det låter mindre troligt, men inte omöjligt.
Den hetaste kandidaten som far till Dortha är väl kusken Johan Christian Lohrman. Det märkliga är att han i födelseboken för dottern Johanna 1781 ju kallas Johan Christian, men vid vigseln 1778 kallas han bara Christian (vilket bör betyda att detta var hans tilltalsnamn). Dorthas son Johan Christian verkar också bara kallas Christian (se t.ex. AI:7, s 75).
När Dortha får sitt första oäkta barn 1807 står det att det är Kringvandrande menniskans Dortha Lormans oägta barn, och jag tolkar notisen som att barnet inte har något namn (N. N., förkortning av latinets Nomen nescio, 'jag känner ej namnet'), men att det har döpts den 19 oktober 1807. När oäkta sonen Johan Christia föds 1811 17/9 anges Dortha bo i Svarvaretorp (men där kan jag ej hitta henne), och barnets far anges vara Lars Lund (är detta Lars Larsson?).
Johan Christian Lohrman anges vara husar när han gifter sig med dess Käraste Annika Lundberg från Häckeberga, den 13 oktober 1778 i Genarp. När sonen Andreas döps (6 januari 1779 på Häckeberga) anges Johan Christian dock vara kusk, och en av faddrarna är ladufogden (Ola) Lundberg. Denne är troligen far (eller bror) till Annika Lundberg, och är ladufogde på Häckeberga redan 1774 och finns där ännu 1786 (i husförhörsslängden 1797 finns dock Ladufogden Ola kvar på Häckeberga). Paret Lohrmans andra barn Johanna döps 29 juli 1781 i Ekesvång, Genarp. I mantalslängden 1786 finns det ingen kusk på Häckeberga, och eftersom jag inte lyckas hitta några fler barn till paret Lohrman efter 1781 verkar det som att de antingen lämnat Häckeberga och Genarps socken, eller så har Johan Christian Lohrman avlidit.
Jag lyckas inte hitta paret Lohrman i Genarps husförhörslängder 1772-1791, och inte heller någon bouppteckning efter varken paret Lohrman eller ladufogden Lundberg.
Mvh /Markus
4071
« skrivet: 2009-12-18, 14:22 »
Hej Örjan!
Tavlan i mitten är Gustav Vasa och Tomt Margit som enligt Wikipedia är en målning av Johan Fredrik Höckert från 1860, föreställande hur Tomt-Margit gömmer Gustav Vasa i källaren från förföljande danska knektar. Det står dock inte vart tavlan finns någonstans, och jag hittar den inte heller vid sökning i Nationalmuseums katalog.
Mvh/Markus
4072
« skrivet: 2009-12-17, 13:52 »
Hej!
Mats Matsson (född 1851 18/5) anges vara född i Vörå socken i Finland. Han är arrendator under Hedbergs bolag i Åsen by, Bräcke socken i Jämtland år 1890, och gifter sig redan 1873 21/9 i Bräcke med Anna Marta Ivarsdotter (1854-1891). När han gifter sig och flyttar in hos svärföräldrarna står det i husförhörslängden (Bräcke AI:7, s 170) att han är fr. Tukkur by och Worå Sn i Finl.. I Vörå socken finns en by Tuckur, men i Hiski-databasen går födelseboken för Vörå bara till 1850. Vid samma tid finns det två stycken Mats (varav båda heter Mats Matsson) i Tuckur i Vörå sucken, men rent kronologiskt verkar ingen av dem passa in som far till Mats Matsson född 1851. Den ene Mats verkar nämligen få en dotter i en närliggande socken samma år, och den andre Mats får en son i oktober 1850 i Vörå.
Finns det någon som känner till Mats Matssons föräldrar?
Mvh/Markus
4073
« skrivet: 2009-12-16, 19:52 »
Hej Veronica!
Den enda Ingar Håkansdotter som föds 1768 i Fjälkinge föddes den 7 maj, och var dotter till nämndemannen Håkan Larsson och hustrun Kierstina Olsdotter i Fjälkinge:
d. 7. Maij blef nembde mannen Håckon Lasons hust.
Kierstina Olufs dotter i Fielk: förlöst med en dott:
ock d: 12 ejusdem Xstnads hon wid namn Ingar,
hemmans åbo Anders Olsons hust: Anna Håckons dotter
ibm Bar henne, witt: woro hemmans åboarna Nils
Lason, ock Ola Larson På N:o 19. drängarne Jöns Nils:
ock Swen Swenson, samt Pigorna Anna Nils dotter ock
Ingar Swens dotter alla här uti Fielckinge Bÿ.
[Fjälkinge kyrkoarkiv, volym C:3, s 155].
Mvh/Markus
4074
« skrivet: 2009-12-14, 12:28 »
Hej Ulf!
Anders Andersson gifter sig 1836 18/11 i Mölleberga med Ingeborg Nilsdotter (född 1813 24/5 i Nevishög).
De får tillsammans ett antal barn (samtliga födda på Stora Mölleberga Nr 13 i Mölleberga):
1) Kjerstina Andersdotter. Född 1837 15/9. Gift med statdrängen Nils Rasmusson (född 1829 i Husie), bodde år 1890 på Rosengård i Västra Skrävlinge.
2) Lars Andersson Malmborg. Född 1840 1/2. Dragon, jordarbetare. Gift med Karna Nilsdotter (född 1844 i Nevishög). Bodde år 1900 i Nevishög, Nevishög.
3) Hanna Andersdotter. Född 1841 24/12. Död före 1920 i Clam Lake, Wexford County, Michigan, USA. Emigrerade med sin familj till USA 1882. Gift med dragonen, sedermera lantbrukaren Lars Lood (född 1844 i Slimminge, död efter 1930 i Clam Lake).
4) Karna Andersdotter. Född 1844 19/7. Flyttar till Görslöv 1860, vidare öden okända.
5) Anna Andersdotter. Född 1846 10/10. Gift 1875 7/8 med smeden Nils Sandell (född 1847 24/4 i Klagstorp). Familjen bodde i Malmö.
6) Nils Andersson. Född 1848 18/2. Skräddare. Gift med Ingar Olsdotter (1846 17/2 i Nevishög). Hela familjen emigrerade till USA 1885.
7) Marna Andersdotter. Född 1853 18/2. Vidare öden okända.
Mvh/Markus
4075
« skrivet: 2009-12-12, 21:48 »
Hej Stefan!
Såhär tyder jag texten:
Inhyses Änkan Stina Lind boende under No 48
grund föd i Carlshamn af Arbetskarlen An
dres Stake dësammastädes - gift i 40 år med
Skräd: Niclas Lind och haft med honom 9 barn
af hvilka ? lefwa - Änka i 5 års tid, siuk
sängliggande et års tid af gikt - dog den
8de och begrofs d. 13 Maii.
Det borde såklart vara därsammastädes, men det ser ut som att - prästen inte fått till bokstäverna helt. De överlevande barnens antal blir jag inte heller klok på - det ser ut som d., men det låter inte logiskt.
Mvh/Markus
4076
« skrivet: 2009-12-12, 21:29 »
Hej Lars-Åke!
Åtminstone parets sex yngsta barn föddes i Kristianstad, och föräldrarna kallas då hela tiden murgesällen Ola Thorsson och Bengta Andersdotter: Petter (född 1767 1/6), tvillingarna Nils och Sissa (födda 1770 7/6), Niclas (född 1772 29/4), Cecilia (född 1775 25/2) och Olaus (född 1778 23/11).
Flera andra murgesäller i Kristianstad är faddrar åt Olas och Bengtas barn, och de flesta av dessa herrar verkar ganska omgående erhålla burskap som murmästare i Kristianstad. Ola Thorsson blir dock inte borgare/mästare förrän så sent som 1784 (Kristianstads rådhusrätts och magistrats arkiv, volym DII:3, s 40v).
Vet du på vilket tomtnummer familjen bodde, t.ex. vid Bengtas död 1792? Kanske är det möjligt att spåra familjen bakåt i Kristianstad, för att på så sätt hitta ledtrådar till deras ursprung i mantalslängderna.
Mvh/Markus
4077
« skrivet: 2009-12-12, 11:58 »
Hej Ulf!
Den enda flicka med ett liknande namn som föds i Helsingborgs Maria den 16 december 1931 är Inga Marianne, som var dotter till arbetaren Joel Arvid Olsson, boende i kvarter Stattena 30A (född 1901 2/9?) och hembiträdet Lilly Fransina Salomonsson i kvarteret Blåklockan 4, s 460 (född 1902 19/6). Det anmärks att om fadern att han enligt. lagstadga. erkänt. och att Barnet är trolovningsbarn och skall bära faderns släktnamn.
Mvh/Markus
4078
« skrivet: 2009-12-11, 15:55 »
Hej Johanna!
Minnesanteckningarna skulle kunna vara publicerade i någon av Karolinska Förbundets Årsböcker (vet av erfarenhet att de många intressanta artiklarna där tyvärr inte är sökbara i Libris). Det finns ett personregister till årsböckerna, så om Nandelstadt är nämnd där är det enkelt att kolla upp. Eventuellt skulle de kunna finnas publicerade i bokserien Karolinska krigares dagböcker, men även om det är mindre troligt kan det vara värt att undersöka.
Jag sökte på Google efter von Nandelstadts minnesantckningar, men det enda jag hittade var källan Minnesanteckningar skrivna av Premiärkornetten vid Jämtlands kavallerikompani år 1721, Daniel von Nandelstadt på Wikipedia, angående slaget vid Selånger 1721, det verkar som att det är där du har hittat hänvisningen minnesanteckningarna?
Mvh/Markus
4079
« skrivet: 2009-12-09, 17:50 »
Hej!
Anna Sofia Augusta Ahlqvist, sedermera gift Ekman, föds 1858 15/10 i Maria Magdalena, församling med okända föräldrar. I födelseboken anges modern dock vara 41 år gammal, och som adress anges Gropen 64. Här kan jag dock inte hitta Anna Sofia Augusta, och inte barnmorskan, Maria Lilja, heller. Inte heller hittar jag henne i folkräkningen 1880, ej heller i rotemansarkivet som ung, eller som barnhusbarn. Inte heller hittar jag någon passande Ahlqvist i mantalslängderna.
Finns det någon som vet hur jag kan gå tillväga?
Med vänliga hälsningar,
Markus
4080
« skrivet: 2009-12-08, 01:20 »
Efter att ha uttytt texten såhär:
Roma. 24. Gennaro. 1800.
Carissimo M:re Grandel. Jo non ho ricevuto pio vostre letere, dopo quella datata (parmi) ai 27.
di Luglio; a per consequenza non so ancora, se i quadri spediti sieno costa giunti, e se bene,
come desidero; restando io peranche sospeso d'animo, in seguela delle disgrazie ad essi avuenute
nel primo trasporto per terra di Roma in Liverno. Nell'ultima speditavi, vi pregava di levarmi
da questa molestia d'animo, con una vostra graziosissima; ed insieme di sollecitare costa,
per la rimeson della somma residuale, che mi si deve; o almeno, per la meta. La imperiosa
necessita mu strappa dalla penna questa ripetuta domanda. E due armi, che vive la mia pove-
ra famiglia, col consumo di qualche anteriore avanzo: poiche sin da questa epoca, non ho potuto piu
esigere uno scudo, ne' dalle visite de'privati, ne' dagli appantamenti de'Nobili, ne' da quelli di
cariche publiche, come della Sapienza, o di altre pio disgraziate. Voi, caro Amico, non potrete avere
la giusta idea di cio; poiche non avete quella dell' attuale miseria di Roma; riduplicata dalla
carestia, parte reale, parte accresciuta dall' immenso spaccio di moneta adulterata; e piu di tutto
da in sistemato monopolio di tutti i generi di prima, e seconda necessita. Credetemi, oggi qui ogni
padre di Famiglia beve, a sorso a sorso, la feucia pio amara, che si depona nella tazza dell' amore paterno.
Sofferanza! Quello che piu mi scoraggisce e, che per ora non apparisce qui alenno albeggiare
di migliori speranze; e percio a me non reota, che questa unica (che io non cesseri mai di benedice)
nella pensione costa stabilita: e percio vi prego di affrettarmene L'efigenza, per l'attuale
rergenza de bisogni. Poveri amico! quanti pensieri, e forse quanti rincrescimenti, per essera utile
agli amici! ma io conosco il vostro cuore, e la vostra virtu!
Del resto, mi ziporto all' ultima mia scuttavi. Bocquet vi saluta; ma piu di tutti la Sig:ra
Antonia, e Figli. Sono, e saro sempre il vostro memore amico.
D. Martelli.
...lyckas jag genom Google Översätt få fram en ganska förvirrande översättning, som åtminstone ger en överblick av vad brevet innehåller:
Rom. 24. Januari. 1800.
Käraste herr Grandel. Jo jag inte har fått din fromma letere efter att den (parm) till 27.
av juli till följd av ännu inte vet om bilderna transporten de nådde land, och om det finns god
som önskat, är jag ännu slumrande känslor i Seguela motgångar dem avuenute
i den första vagnen på plats i Rom Livernano. Senast snabbt, vänligen ta av mig
från dessa trakasserier i sinnet, med din vackra, och även att uppmana kusten,
rimeson för summan av de återstående, som jag måste, eller åtminstone, för målet. Den befallande
mu rycker pennan kräver upprepades detta krav. Och två armar, min stackars
familj bor, med en förbrukning på några tidigare överskott: eftersom även vid denna ålder, skulle jag mer
kräver en sköld, det är från besök de'privati, det är genom appantamenti adelns ne dessa
Publice kontor, och med vishet, eller andra fromma olyckligt. Du, kära vän, kommer du inte
rätt uppfattning om vad, eftersom du inte har det är nuvarande elände i Rom av riduplicata
hungersnöd, del verkliga, delvis förstärkt med enorma förråd av pengar äktenskapsbrott, och mest av allt
placeras i alla typer av monopol före och efter behov. Tro mig, varje dag här
family man dricker för att smutta på en drink, de fromma feucho bittra, som deponeras i koppen är faderlig kärlek.
Varar! Vad är mest nedslående för mig, och som för tillfället inte visas här alenno dawn
bästa förhoppningar, och därför kan jag inte reota, att en (som jag aldrig kommer att upphöra att älska den)
i pensionskostnader definierade, och därför jag ber er att skynda efigenza för innevarande
de rergenza behov. Stackars man! många tankar, och kanske de som beklagar, att vara till nytta
vänner! men jag känner ditt hjärta och din kraft!
Dessutom ziporto jag att min sista Scutti. Bocquet hälsar dig, men mest av allt Sig: ra
Antonia och Sons. Jag, och jag kommer alltid att vara uppmärksam på din vän.
D. Martelli.
4081
« skrivet: 2009-12-05, 13:08 »
Hej Paul!
Ett stort tack för detta nya spår! Eftersom jag inte hittade någon vigsel för Margareta Jöransdotter i Holmby eller några Jörans- som faddrar vid hennes barns dop utgick jag från att hon inte var född i Holmby, men ibland är svaret närmare än man tror. Det verkar även som att hon var enda barnet, vilket förklarar avsaknaden av Jörans- som faddrar.
Jag gjorde lite efterforskningar, och detta hittade jag:
Bengta Håkansdotter. Född ca 1710. Död 1785 23/4 i Holmby, Holmby.
Gift 1:o före 1736 med båtsmannen Jöran Persson. Död 1745-1747.
Barn:
1) Mätta. Döpt 1736 21/3 i Holmby, Holmby.
2) Margareta. Född 1738 24/9 i Holmby, Holmby.
Gift 2:o 1748 1/5 i Holmby med artilleristen Sven Stångberg. Född ca 1718. Död 1756 6/10 i Holmby, Holmby.
Gift 3:o 1758 27/12 i Holmby med avskedade artillerikarlen Bengt Johansson Frisk. Född ca 1695. Död 1771 4/5 i Holmby, Holmby.
Min Margareta Jöransdotter bor som dotter Magreta hos Bengta Stångbergz i Holmby gatehus i katekismilängden 1758; vid detta lag var hon ensamstående och övergiven småbarnsmamma, så det enklaste var väl att flytta hem till sin egen mor.
Med tanke på att Bengta Håkansdotters far måste heta Håkan, och med tanke på att dennes syster hette Månsdotter, bör Bengtas far alltså heta Håkan Månsson. I Östra Gårdstånga bodde faktiskt en Håkan Månsson på 1710-talet:
Håkan Månsson. Född ca 1675. Brukade Östra Gårdstånga Nr 2 i mtl 1710-1711. Död 1716 28/7 i Holmby (drunknade i ån).
Gift med Mätta. Mätta Sal Håkans är testes vid ett barndop i Holmby i augusti 1717.
Barn:
1) Lusse. Döpt 1713 25/1 i Östra Gårdstånga - bars av Anna Biörs (alltså Anna Månsdotter, senare gift med Anders Olsson).
2) Nils. Född 1715 natten mellan 3 och 4 februari i Östra Gårdstånga.
Det är en stor lucka i Holmbys kyrkobok åren 1708-1712, och det är väl i denna lucka som Bengta Håkansdotters födelsenotis skulle ha funnits. Det märkliga är att det saknas en väldig massa vigslar, som borde ha varit i Holmby kyrkoböcker - mellan Margareta Jöransdotter och Ola Stenström, mellan Jöran Persson och Bengta Håkansdotter, mellan Håkan Månsson och Mätta och slutligen mellan Anna Månsdotter och Björn Nilsson. De båda sistnämnda paren verkar dock ha fått sina första barn även i luckan 1708-1712, så det kan mycket väl hända att de gift sig även i denna lucka.
Just bristen på generalmönsterrullor för det skånska artilleriet har jag också märkt av, det är ganska stora luckor, och just Ola är jag osäker på. Han kanske bara var artillerist ett kort tag, och jag har märkt att uppgifterna i just artilleriets rullor ofta är ganska otydliga.
Har Du förresten fler uppgifter ur bouppteckningen efter Anna Månsdotter 1745? Kanske kan den ge fler uppgifter om andra släktingar.
Mvh/Markus
4082
« skrivet: 2009-12-03, 00:57 »
Hej Anders!
Visst heter ett av barnen Joachim (Jochom). Notisen för det första av de två barnen lyder:
Lördagen d: 9 aug: föddes Hans
Cronhammars och h: Annas son i Eslöf,
som döptes d: 10 dito wid namn
Jochom. Ellna Anders Pärs
ibm höll honom; dopwittnen
woro Bängt Jäpson Lars Ar-
wedson och Kerstena Lars
alla boende i Eslöf.
Fadern, smeden Hans Jochumsson Cronhammar, var boende på Björnstorp i Gödelövs socken när han gifte sig den 4 oktober 1772 i Esarps socken med pigan Anna Eriksdotter. Hans bör mest troligt vara son till grovsmeden Jochum Cronhammar, som gifter sig 1745 22/12 i Landskrona med pigan Gunnila Arfwedsdotter. Antagligen är Hans i så fall född i Landskrona, men på 1750-talet bodde Jochum och Gunnila i Genarps by i Genarps socken, och får där tre döttrar, Mätta Sofia (döpt 1750 18/11), Helena (döpt 1753 8/1) och Dorothea (döpt 1755 7/9). Släkten (med det tjusiga namnet ) Cronhammar verkar ha sitt ursprung i Landskrona, och två damer med det namnet gifter sig i mitten av 1700-talet i staden.
Mvh/Markus
4083
« skrivet: 2009-12-02, 13:56 »
Hej Birgitta!
Den spännande notisen lyder:
d 7 Jan: dödde och d 22 dito begrofs Rusthål-
laren Olof Larsson i Wermlösa, 41 år
6 weckor gammal., blifwit om natten
willfarande, och fallit uti en grop,
så at [han] kommit under hästar och
wagn samt blifwit i watnet qwafd
strax wid Snårestad.
Denna händelse bör ha blivit undersökt av häradsrätten, i detta fall Ljunits häradsrätt. Undersökningen ska då finnas i de urtima tingsprotkokollen (som enligt NAD, i detta fall, ska finnas tillsammans med domböckerna som hölls vid de lagtima tingen). Dessa finner man i Ljunits häradsrätts arkiv, volym AIa:5 (domböcker vid lagtima ting 1768-1769).
Mvh/Markus
4084
« skrivet: 2009-12-01, 23:17 »
Hej Åsa!
Yrket är ett väldigt snirkligt Skräddaren.
Mvh/Markus
4085
« skrivet: 2009-12-01, 02:23 »
Hej David!
Notisen lyder:
Elsa Olsdoter, som den 13 Octobr. inewarande år blef
wigd med Sockneskomakaren Matts Svenson i Hemmesdynge,
försedlas nu [...] sitt nya hemwist i Hemmesdynge, med intyg
att hon är född 1791 28/12 i Vestratorp, kom 1818 från Slågarp
och läser i bok: utan till af Christendoms stycken B och för-
står. Är till lefwernet wälfrägdad, begick Herrans H.
Nattward sistl. aug. och haft naturl. koppor.
Östra Torp d 17 Decembr. 1820. härstädes har ingen
Mantalsskrifning för komande året för sig gått.
ut Supra. J. M. Stenbeck.
Attesten ger alltså inga ledtrådar om Elsas föräldrar, men jag kan glädja dig med att Västra Torp låg i Lilla Isie församling (där kyrkböckerna finns bevarade). Det verkar dock som att varken födelseår eller -datum stämmer, men det finns en Else som föds den 2 december 1792 i Västra Torp, Lilla Isie församling, som dotter till husmannen Ola Larsson och Kierstina Olsdotter. Detta är den enda Else som föds i Lilla Isie/Västra Torp mellan åren 1789-1792.
Lyckligtvis finns det en bouppteckning bevarad efter modern, Kierstina Olsdotter, som bekräftar att det är din Elsa som föds 1792, även om den stackars kvinnan inte ens har fått rätt namn här - i bouppteckningen kallas hon Caissa (!), men maken stämmer:
Åhr 1821. Den 6te Augustij Instälte
sig undertecknadt uppå wederbörlig Anmodan att
Laga Boupteckning företaga, efter med döden afl:na
Änckan Kiersti Ohls Dotter i Wästra Torp, som efter
sig Lemnat fölgande Barn och Bröstarfwingar.
1ma Ällsta dottren Karna OhlsDotter, gift med åboen
Måns Ohlson härstädes.
2dra Dito Caissa, gift med Skomakaren Matts Svensson
i Hemmesdÿnge.
3die Dito Kiersti gift med åboen Ohla Germundsson här
i bÿen.
4de Dito Anna 17 åhr gammal.
Att denna hennes rätt at bewaka woro härwid
närwarande des efter Fadrens död, tillförordnade
Förmÿndare Skattehemmans Åboen Nils Nilsson här-
städes.
[Vemmenhögs häradsrätt, volym FIIa:71, bouppteckningar och arvskiften 1821, nr. 68].
Jag hoppas att jag kunde hjälpa dig en bit på vägen.
Mvh/Markus
4086
« skrivet: 2009-12-01, 01:12 »
Hej Solvig och Madeleine!
Jungfru Catharina Plank är fadder vid ett antal barndop i Ystad Maria mellan åren 1755-1756 (dock bär inget av de döpta barnens föräldrar namnet Plank). Ungefär samtidigt huserar en skomakaregesäll Johan Plank i samma församling, som är fadder vid ett antal barndop 1757-1759. Dock är aldrig Catharina och Johan faddrar till samma barn, men det kan ändå vara en ledtråd.
Att Johan kallas gesäll och inte bara skomakare bör tyda på att det rör sig om en yngre person, kanske en bror till Catharina? Kanske hade Thomas Trana kommit i kontakt med Johan Plank genom yrket, och fått upp ögonen för dennes ev. syster? Tyvärr hittar jag varken vigsel eller död för Johan Plank, och inte heller någon bouppteckning eller annat. Jag har gått igenom hela mantalslängden för Ystad 1759 utan ett enda spår efter någon Plank - däremot en och annan jungfru Catharina och gesäll Johan hos olika skomakare, men eftersom inga efternamn nämns är det svårt att veta.
Mvh/Markus
4087
« skrivet: 2009-11-30, 00:04 »
Hej!
Margareta Jöransdotter (född ca februari 1738, död 1788 4/5 i Holmby Nr 2, Holmby) är gift med hantlangaren vid artilleriet Ola (Olof) Stenström i Holmby i samma socken, när hon med honom får barnen Per (1755) och Anna (i oktober 1757). Redan i juli 1757 hade Ola dock övergivit henne, och år 1760 bad hon häradsrätten att leta reda på honom. Han dök inte upp, varpå domkapitlet ordnade skilsmässa mellan Margareta och Ola i november 1761. I december samma år gifte Margareta om sig med husmannen och ryktaren Jöns Månsson (1733-1811) i Holmby, och fick ett antal barn.
Finns det någon som känner till Margaretas ursprung? Jag hittar ingen passande vigsel mellan henne och Ola i Skåne, och hittar inte heller Ola i de militära rullorna. Inte heller bland något av hennes barns faddrar hittar jag någon Jörans-, kanske kom de norrifrån i Sverige?
Mvh/Markus
4088
« skrivet: 2009-11-29, 23:56 »
Hej!
Nils Claesson (född ca 1747, död 1793 14/1 i Ugglarp, Anderslöv), gift med änkan Hanna Nilsdotter i Bara 1771, anges vid det tillfället vara dräng i Hyby.- Han är därefter husman i Anderslöv samt skogvaktare på Markie gård (Anderslövs socken) på 1770-talet, därefter husman i Svedala socken 1779-1787, och husman i Ugglarp, Anderslöv fram till sin död. Finns det någon som känner till hans ursprung? Jag ser att det finns en del Claes- personer i Hyby socken, där han ju är dräng vid vigseln, men det känns ändå inte som att det är där han kommer ifrån.
Mvh/Markus
4089
« skrivet: 2009-11-29, 23:49 »
Hej!
Husmannen Nils Erlandsson (född ca 1722, död 1797 15/11 i Spjälla, Södra Åsum) anges vara dräng i Omma, Södra Åsums socken, då han gifter sig 1743 16/10 där med Catharina Nilsdotter (1719-1780) från Spjälla. Han övertar därefter svärfaderns gård i Spjälla, som han brukar till sin död. Men vart kommer Nils Erlandsson ifrån? Jag hittar inga Erlands- som faddrar vid hans barns dop, och hittar inga andra ledtrådar kring Nils' ursprung.
Mvh/Markus
4090
« skrivet: 2009-11-27, 21:52 »
Hej Ingrid!
Notisen lyder:
d 7 Christnades Lars Pärsons doter
Karna i Sångletorp Nämbl: Karna född
d 2 dito - Nils Pärsons hustru
i Sanåkra hölt barnet - Test
Hans Pärson i Swarf:torp
och dräng Hans i Sångletorp.
Både Sångletorp och Svarvaretorp är gårdar i Genarps socken, Bara härad (Ortnamnsregistret i Lund), medan det enda Sandåkra (Sanåkra) jag kan hitta ligger i Skurups socken, Vemmenhögs härad.
Mvh/Markus
4091
« skrivet: 2009-11-26, 23:41 »
Hej!
Såhär tyder jag texten:
Drängen Jeppa Andersson 28 åhr
gammal flyttar från denna för-
samling till Kierstorps Sochn med
bewis om enfallig Christendoms
Kunskap, Salighets Medlens oför-
summeliga nyttiande samt ährlig
wandel: och som han säger sig
ärna ingå Ektenskap med Pi-
gan Cissela Rasmus dotter på
Snapperups hed, så warder här-
igenom intygat at han mig
wetterl: är härstädes fri hos
annor trolofning.
Slågerup d: 13 Maji
1798.
Prästens namn får jag också till J. S. Palm, men enligt herdaminnet var det Simon Palm (1738-1808) som var kyrkoherde i Lilla och Stora Slågarp vid denna tid, och han anges bara heta just Simon.
Mvh/Markus
(Meddelandet ändrat av lars_markus 2009-11-26 23:44)
4092
« skrivet: 2009-11-25, 13:43 »
Hej Björn!
Tack för det klargörandet; anledningen att jag infogade formateringstecken var för att jag kom ihåg att jag sett namn i fetstil i äldre inlägg. Nu blev jag osäker, så jag tittade igen, och t.ex. under Tillfällighetsfynd > Småland > Jönköping har många inlägg namn i fetstil. Har formateringsfunktionen slutat att fungera sedan Tillfällighetsfynd fick en makeover, eller finns det andra sätt att skriva namn i fetstil?
Anders: tack för tipset, jag ska kontakta Anna-Lena och höra om hon kan hjälpa mig.
Mvh/Markus
4093
« skrivet: 2009-11-23, 22:25 »
Hej!
Jag såg att mina tillfällighetsfynd godkänts nu; det enda som såg konstigt ut var att formateringen för att göra namn och orter i fetstil förvandlats till { } före och efter namnet, som att själva formateringskoden försvunnit. Har jag gjort fel?
Som en kommentar till Anders' inlägg här ovan (och aningen ifrån ämnet); jag är medlem i en förening, men har även märkt att det bara står Registrerad användare under min användarprofil på AF, istället för Föreningsmedlem. Hur fungerar detta?
Mvh/Markus
4094
« skrivet: 2009-11-23, 12:29 »
Hej Ann-Mari!
Att lägga in tillfällighetsfynd var inga problem (till skillnad från förra gången jag försökte), men de har inte dykt upp så den godkännande personen verkar lysa med sin frånvaro. Som jag förstått av tidigare inlägg härunder har ingen sån person ens förordnats?
Mvh/Markus
4095
« skrivet: 2009-11-22, 23:13 »
Hej Björn!
Ett stort tack för det klargörandet; jag gör ett försök med att lägga in uppgifter, och håller tummarna.
Mvh/Markus
4096
« skrivet: 2009-11-22, 13:40 »
Hej!
Jag tänkte bara höra ifall någon vet om Tillfällighetsfynd har börjat fungera igen? Ser att det senaste fyndet rapporterades in i slutet av augusti.
Mvh/Markus
4097
« skrivet: 2009-11-21, 14:21 »
Hej Jan!
Detta var en intressant text, som jag utläser Margreta, illegitimo, turpissimo concubitu nata ex nobili Bernh. Kåse ex vitiata Elin Jönssdotter (de där små ,, efter concu och viti är en sorts bindestreck).
Illegitimo betyder helt enkelt illegitim eller oäkta, medan turpissimo bör vara en form av turpis eller turpe, moraliskt skamlig eller vanärande. Concubito hittar jag ingen lämplig översättning på, men jämför engelskans conceive, att avla. Ex betyder av eller från. Vitiata hittar jag inte heller någon bra översättning på, men det bör väl utan tvekan vara en feminin motsvarighet till vitiate, att reducera ett värde eller minska något i kvalitet, att förfalla moraliskt.
Den översättning jag kommer fram till blir alltså ungefär Margreta, oäkta, omoraliskt avlad [och] född av adelsmannen Bernhard Kåse och den moraliskt förfallna Elin Jönsdotter.
Mvh/Markus
4098
« skrivet: 2009-11-20, 01:29 »
Hej Paul!
Ett stort tack för dina ledtrådar! Detta var väldigt intressanta uppgifter, som låter rimliga. Tyvärr har jag inte lyckats få fram namnet på Knut Perssons moder i Lund, men eventuellt kan jag nog hitta det om jag lyckas lokalisera någon bouppteckning efter hennes andra make, Christoffer Knutsson.
Ännu en gång, ett stort tack!
Mvh/Markus
4099
« skrivet: 2009-11-20, 00:37 »
Hej Brittmarie!
Mitt eget intresse kring familjerna Hovalt och Sahlgren är lite luddigt. Jag forskar en hel del i Lund kring 1650-1750, både på mina egna, släktingars och vänners anor. Många bodde grannar, var faddrar åt varandra etc etc., så jag har alltmer börjat intressera mig för Lunds befolkning i stort, särskilt runt år 1700. Jag forskade en gång på en släktings anor, som gick ner till en vävaresläkt i Lund, och av någon anledning fick jag senare för mig att det var just Sahlgren som denna släkting härstammade ifrån (men det visade sig vara fel). Det är alltså sammanfattningsvis allmän nyfikenhet och ett missförstånd som lett mig in på Sahlgren-Hovalt.
Det blev fel namn i mitt tidigare inlägg; Christian Hovalt (född 1686 7/4) kallas ju i bouppteckningen efter fadern Christian Niklas (bör väl vara för att hans patronymikon Niklasson har förkortats till ett mellannamn, något som skedde ibland, har jag fått intrycket av). Har du kommit fram till att han i regel endast kallades Christian?
Ett stort tack för upplysningarna om släkten Hovalt, de är till stor hjälp och fyller i en del luckor för min del. Jag hittade förresten ett gammalt inlägg av dig, som jag besvarade, som handlade om just Andreas Sahlgren. Du efterfrågade hans bouppteckning från 1751, och jag informerade om att just den volym där bouppteckning finns (nr 19) inte kunde filmas vid tillfället, så jag har tyvärr inte heller lyckats få tag på den. Däremot finns den ju såklart i original på Landsarkivet i Lund, och kanske finns där uppgifter som hade varit intressanta för både Hovalt och Sahlgren.
Mvh/Markus
4100
« skrivet: 2009-11-19, 11:49 »
Hej Brittmarie!
I bouppteckningen efter Anna Mattisdotter, som upprättas 1750 5/4 (Lunds rådhusrätts och magistrats arkiv, volym FIIa:17, s 297), står det att hon ärvdes av son systerdotter Marna Persdotter (kallas Pettersdotter Brun när hon gifter sig i Lund 1743 4/2 med skräddaren Bodel Wickman) och sin halvsysters sondotter (!, går inte att tyda på någon annat sätt än så) Anna Greta Jöransdotter, gift med bonden Sven Olsson i Lyby. Christian Hovalt och Anna gifte sig ju 1704, men enligt födelseboken 1700 och framåt får de inga barn tillsammans, inte ens sådana som dog unga.
Vet du förresten nåt om Niklas Christian Hovalt, Niklas Hovalts son? Fick han några barn? Vävaren Anders Sahlgren (bouppteckning i Lund 1751) var gift med en Elna Hovalt, vem är hon dotter till? Vem är änkan Marina Hofvaldh, som gifter sig 1754 26/2 i Lund med linvävaremästaren Nils Sahlgren, är hon änka efter Christian Hovalt? Och trolovade Johanna Hofwaldt, gift 1755 15/4 i Lund med herrskapsvävaren Abraham Sahlgren, vem är hon dotter till?
Mv/Markus
4101
« skrivet: 2009-11-18, 16:46 »
Jag var själv inne på samma linje; som Brittmarie säger så inleddes ju diskussionen med att handla om vävare i Lund, och sedan fokus glidit över på släkten Hovalt skulle det nog vara bättre om diskussionen flyttades till Släkter istället, så jag bifaller förslaget.
Angående mina tidigare uppgifter blev jag lite osäker på Christoffer Hovalts son Johan (döpt 1684). Födelseboken för åren 1684-86 kändes lite förvirrande, så jag var inte säker på om jag gett Johan rätt födelseår. Nu hittar jag honom dock inte alls i födelseboken under något av åren, så jag blir osäker på om jag läst fel. Däremot hittade jag ett annat barn till Christoffer, sonen Christian (döpt 1682 9/7).
Men nu över till det roliga. 1691 års sjättepenningslängd gav oss mer än jag vågade hoppas på. Det kan nu bekräftas att de båda vävarna (och bröderna) Christoffer och Niklas Hovalt i Lund är söner till Christian Hovalt (död 1658) och dennes ännu namnlösa hustru (död 1677). Det förklarar varför Paul bara verkade ha hittat vävaren Christian Pedersson i 1659 års mantalslängd - Christian Hovalt hade avlidit året före. Christian Hovalt hade dessutom tydligen en dotter, som ska ha avlidit i Trelleborg. Tyvärr lyckas jag inte hitta några skiftesuppgifter över varken Christian eller hans år 1677 döda hustru i rådhusrättens arkiv, men här följer ett par intressanta notiser ur sjättepenningslängden (publicerad av Gunnar Carlquist i artikeln Lund på 1690-talet. 1691 års sjättepenningslängd med upplysande anmärkningar. 1. Klemens och Drottens rotar, i Föreningen Gamla Lunds årsskrift, 1923):
s 37
Drottens rote nr 15.
Dee 3:ne huuss Peer Mattson Bödker, Academiae Muur-
mästaren Pheipher och Nicolas Hoffvalt i boer, ägdess 1658 af
Karna Nils Fosses, som dem altid hade till läije våningar, intill
dess Diderich Snicker fick dem i betahlning aff Doctor Christian
Foss några åhr för kriget, sedan bodde med sin hustru i det eena
intill 1677, då han dödde, och hustrun lefwer ännu, som ähr befriat
med dhenne Peer Mattss., dhe andra huuset beboess af Acad.
Muurmästaren och Niclas Hofwalt.
s 40
Drottens rote nr 22.
Den gård Christopher Hofwalt i boer, åboddes 1658 af
faderen Christian Hofwalt, som dödde samma åhr och effter lemnade
sig een dotter, som dödde i Trälleborg, och 2 söhner, hwilcka boe
här i staden, besatt så moderen gården till 1677, då hon dödde,
sedan tilhandlade sohnen sig bägge syskonenss låtter i gården och
dhen nu beboer.
Alnemål. 27. Christopher Hofwalt bindinger huuss till gathen 17, syder
och nör i gården 15, öster och wäster huuss och gårdsrum 52.
På samma sida kan man läsa att år 1709 27/8 pantsätter vävaren Christopher Hofvalt sin gård på Södergatan mellan Sal. Rådman Jungans' stenhus och Borgaren Johan Erikssons gård. På sidan 42 kan man läsa under Drottens rote nr 24 att Niclas Hofvalt 1698 30/7 pantsätter sin trädgård, sunnan näst intill Nils Springers hus, som Niclas uti bor.
Mvh/Markus
4102
« skrivet: 2009-11-17, 20:01 »
Hej igen! Jag gjorde en liten sammanställning över de båda familjerna Hovalt, och såhär blev det: Vävaren Christoffer Hovalt. Död 1713 i Lund (själaringning 22/12 samma år). Gift med Gunnela. Barn: 1) Christian Christoffersson Hovalt. Döpt 1678 30/6 i Lund (fadder Kirstene Nicolaus Howaltis). Linvävaregesäll. Gift 1704 20/10 i Lund med Anna Mattisdotter. 2) Kerstina Christoffersdotter Hovalt. Döpt 1680 21/3 på Synder gade i Lund. Gift 1702 24/9 i Lund med mjölnaren Per Hansson från Fultofta (Fågeltofta eller Fulltofta?). 3) Johan. Döpt 1684 10/5 i Lund. 4) Andreas. Döpt 1686 14/11 i Lund. Vävaren Niklas Christiansson Hovalt. Död ca 1701 i Lund. Gift 1675 4/10 i Lund med Kerstin Hansdotter. Död 1721 på Södergatan i Lund. Skifte 1721 29/6. Barn: 1) Anna. Döpt 1676 22/10 i Lund (fadder Gunille Christoffer Hovalts, Christoffer Hovalt). Död barnlös före 1721. 2) Christian. Döpt 1678 9/5 i Lund (fadder Gunnil Christian Hovaltis.. Anna Cathrina Christiansdaatter). Död före 1686. 3) Jahan. Döpt 1681 19/6 i Lund (fadder Gunnela Christoffer Howaltis). Död barnlös före 1721. 4) Kerstin Nilsdotter. Döpt 1684 6/1 i Lund. Änka år 1721. 5) Christian (Christian Niklas) Hovalt. Döpt 1686 7/4 i Lund. Borgare och vävare i Lund 1721. 6) Elna Nilsdotter. Född 1689 5/6 i Lund. Gift 1718 18/2 i Lund med borgaren Rasmus Persson. 7) Petter. Född 1691 2/8 i Lund. Död barnlös före 1721.  Elisabet Nilsdotter. Född 1692 19/10 i Lund. Gift 1719 13/11 i Lund med borgaren och vävaren Christian Hansson Drake. Niklas kallas Christiansson när han gifter sig 1675, och eftersom du redan har hittat uppgiften att det ska finnas en Christian Hovalt så måste ju han vara fadern. Christoffer kallas aldrig Christiansson, men utifrån barnens namn och det faktum att Niklas verkar vara en bror, får man väl sluta sig till att även Christoffer är ett barn till Christian Hovalt. Vid något tillfälle kallas dock Christoffer av misstag för Christian, kan detta vara fallet även här? Vävaren Christian som dör 1670 verkar ju inte vara far till bröderna Hovalt. Dock hoppas jag att sjättepenningslängden 1691 ger fler ledtrådar. Däremot hittade jag Hovalt i mantalslängderna. År 1698 bor Christoffer med hustru i hus nr 14 i Drottens rote, och 1699 bor han i hus nr 26 i samam rote, medan brodern Niklas bor med sin familj i hus nr 29 i samma rote, alltså nästan grannar. I en handling i Lunds rådhusrätts arkiv hittade jag som av en händelse Niklas' namnteckning. Det rör sig om en undersökning av handkvarnar i Lund 5 februari 1690 [Lunds rådhusrätts och magistrats arkiv, volym GIX:1, u. s].  Det står Nikolaus Hoffvalt betÿder at hand ingen hanqwaren haffuer huilked hand betÿder med sit Eget [namn]. Längre ner på samma sida står Christopher Wäfuer innthet hemma hustrun säijer sig alldrig måge hafft wjttnare hoos Nabore ??. Om man jämför med många andra texter i dokumentet, tycker jag att Niklas' (uppenbarligen egenhändigt skrivna försäkran) känns väldigt dansk. Kanske det var som så, att han kom från Danmark från början? Som sagt lär uppgifter om detta förhoppningsvis dyka upp i sjättepenningslängden 1691, så det gäller att hålla sig till tåls. Mvh/Markus (Meddelandet ändrat av Lars_markus 2009-11-17 20:05)
4103
« skrivet: 2009-11-17, 13:12 »
Hej Brittmarie!
Jag är glad att uppgifterna kom till användning; jag ska se om jag kan leta upp bröderna Hovalt i sjättepenningslängden 1691 och får hoppas att det ger några nya ledtrådar.
Det är jag som tolkat bouppteckningen, och den var inte alls svårläst. Den är dock bara tre sidor lång eftersom Lösören funnos inga effter denna afledna 20 åhrs änkan som Kunde bringas till något wärde. Jag bifogar bouppteckningen i ett mail till dig. 20 åhrs änkan måste väl tolkas som att Christoffer Hovalt dog ca 1701 (begravningsboken börjar först 1703). Har du hittat födelsedata för hans barn? Jag ser att Elna Nilsdoter Hovallt gifter sig 1718 18/2 i Lund med Rasmus Persson, och Elisabet Nicolaijdotter Hovallt 1719 13/11 i Lund med Christian Hansson Drake, så man får väl utgå ifrån att de föddes på 1690-talet. Efter år 1700 får Christoffer Hovalt åtminstone inga barn i Lund, men det förklaras ju av att han verkar ha dött runt 1701.
Som av en slump hittade jag förresten två ledtrådar, som kanske får oss att börja om på ruta ett igen. I bouppteckningsregistret för Lunds rådhusrätt hade ju Hofwalt tolkats som Hofwat, och nu upptäckte jag att yrket Vävare (som tillnamn) tolkats som Weffner, en felläsning av danskans Weffuer. Hur som helst så hittade jag två av de vävare, som Paul letade upp i 1659 års mantalslängd:
Skifte förrättades efter Aage (Nilsen) Weffuer den 27 juni 1668, och enligt skiftet hade han barnen Peder (dog ung), Niels (flyttade till Köpenhamn), Hans (dog ung), Inger (flyttade till Köpenhamn) samt Cathrine (flyttade till Tyskland). Förmyndare för dessa barn var Christian Wefuer. [Källa: Lunds rådhusrätts och magistrats arkiv, volym FIIa:1, s 22, 35].
Den 24 augusti 1670 hölls skifte efter Christian Pedersson Weffuer. Han har väl hittills varit den starkaste kandidaten som far till Niklas och Christoffer, men enligt skiftet hade han bara tre barn i två kullar, nämligen Rasmus, Peder (som dog fjärde juldagen 1676) och Marna. Första barnkullens mödernearv innehades av Jörgen Stisson, som vid denna tid var klockare vid domkyrkan, men några andra ledtrådar ges inte. [Källa: Lunds rådhusrätts och magistrats arkiv, volym FIIa:1, s 27-28].
Vi får hoppas att sjättepenningslängden 1691 ger några uppgifter,
med vänliga hälsningar,
Markus
4104
« skrivet: 2009-11-16, 22:44 »
Hej Brittmarie!
Jag vet inte om du redan har dessa uppgifter, men det kan vara några ledtrådar i alla fall.
År 1700 återfinns i Drottens rote två Howalt, Christoffer i hus nr 238 i staden och Nicolaus i hus nr 241 i staden (dessa nummer verkar vara husnummer gällande hela staden; inom själva roten numrerades husen annorlunda) (Källa: Lunds rådhusrätts och magistrats arkiv, volym GII:1, u. s.). I samma volym (sidan 231v) återfinns även en redogörelse för stadstomternas öden från 1658 till 1691, och för Drottens rote, tomt nr 15 (!) står det såhär (mycket svårläst och kladdigt):
den gaar Per Matts: bödker [iboer, beboddes?], Acad: Muur
mester Christopher och Niclas Hofwalt iboer
ägdes af Karna Nils Tostes, som altid hade
den tilläije ??, intill des att de ??
Snickare fick den i betahlning af Doctor Chri-
stian Foss, några åhr för Kriget, och bodt sedan
sielf i dhett ?? hustru intill Kriget
77: då han dödet, effterlemnadt ??
som alla dödt, och hustrun lef:r ännu som
?? dhenne Per Matts: till ächta, dhen
andra hus: beboes af Acad: Muurmä-
star och Niclas Hofwalt.
Tyvärr är denna volym alldeles för svårläst för att man ska kunna få en bra överblick, och eventuellt hitta Christian vävare, men jag har för mig att längden även finns renskriven och publicerad av Gunnar Carlquist i artikeln Lund på 1690-talet. 1691 års sjättepenningslängd. Med upplysande anmärkningar (del 1 och 2, i föreningen Gamla Lund:s årsbok, 1923 och 1924). Till dessa artiklar finns även ett enormt bra personregister, och där hade man nog kunnat hitta både Howalt och Christian vävare. Jag kommer eventuellt att få tillgång till denna artikel i veckan, och om Du vill så letar jag gärna i registret efter dina vävare?
I Lunds rådhusrätts och magistrats arkiv, volym FIIa:10, s 363, finns en bouppteckning efter en Niclas Hofwats änka (enligt registret, men namnet stavas Howalt i själva bouppteckningen). Den lyder såhär:
Anno 1721 d: 29. Junj höltz Skiffte effter afledne
Wäfware änkan Sahl Kirstina Niclas Hofwaltz
på Söndre gatan, närwarande effter Ordres,
Rådman Gustaf Sommelius Borgarna
och WärderingzMännerna Mäster Fredrich
Lorentzon och Cämnars bijsittiaren Hans
Jönsson sampt arfwingarne Sonen
Borgaren och Wäfwaren här i Staden
Christian Niclas Hofwalt, dottren Elna
Nills dotters Man Rassmus Persson
Borgare härstädes, Enkan Kierstin
Nills dotter, och yngste dottren Elisa-
beth Nills dotters Man Borgaren
och Wäfwaren Mäster Christian Drake
och blef förrättat som fölljer.
Som fast egendom räknas upp en huvudgård med tillhörande hage, belägen norr om tullskrivaren Holsts hård på Söndregatan. Bland skulderna märks en till bl.a. Christopher Hofwaltz barn.
Med vänliga hälsningar,
Markus
4105
« skrivet: 2009-11-16, 11:51 »
Hej Patrick!
Jag har tyvärr inget svar på din fråga om Carl Daniel, däremot har jag uppmärksammat fenomenet med unga adliga officerare. Som jag har förstått det skrevs ofta unga adelsmän in i de militära rullorna redan i barnaåren, och började avancera militärt - utan att vara aktivt deltagande. Så fort de var gamla nog att kunna delta aktivt i det militära livet hade de alltså redan nått officersgraderna, något som såklart var mer passande för en adlig person i det militära. Ett typiskt exempel på detta är landshövdingen i Malmöhus, Axel Gabriel De la Gardie (1772-1838), som blev korpral vid fyra års ålder, sergeant och sekundadjutant vid åtta års ålder, fänrik vid tretton års ålder samt löjtnant vid arton års ålder.
Med vänliga hälsningar,
Markus
4106
« skrivet: 2009-11-15, 15:12 »
Hej Ulla!
Det står noie som mycket riktigt är en förkortning, för nomine, en form av latinets nomen, ett namn. Av någon anledning har prästen alltså fått för sig att understryka att de båda kvinnornas namn är just namn. Ditt inlägg har förresten hamnat lite fel, och borde väl lämpligast flyttas till någon diskussion under språk eller ord.
Med vänliga hälsningar,
Markus
4107
« skrivet: 2009-11-14, 15:07 »
Hej!
För en fråga om huruvida borgaren Per Olssons (död ca 1664) son Knut Persson i Lund, som år 1685 anges vara substitut i Everlöv och Slimminge, är identisk med skolmästaren Knut Persson Lundh i Veberöd (verksam ca 1694-1709), se under .
Med vänliga hälsningar,
Markus
4108
« skrivet: 2009-11-14, 15:01 »
Hej! Jag hittade några intressanta notiser bland Lunds rådhusrätts bouppteckningar: [1664] 9: Julij Er selldenn Skiffte efter Sahl: Peder Oelssönn och da er till falldenn hanns 4:rre Barnn Naufnligh, Karren, [Ellen], Ola och Knud, effter honnem till,, sammen __ ,, 18: Dr 2 s 11: st: och findis godzet och eendehl Börnens hoes Moderen och Stif=faderen Christoffer Knudssenn udem någenn andenn tillordnet formÿndere; Anno 1671: denn 27: Febru- arij forsichrede Stif=faderenn Christoffer Knudsenn mig, paa desse sine Stiff=börnns wegner, at hafue Prioritet udj denn Hauge, som hand nu hafuer och bruger for deris faderne arff, och findis Tings windet hooss mig, som derom widere giör forklaringh. [Lunds rådhusrätt och magistrat FIIa:1, s 14] 1664 den 9 Julij Er holden Schiffte effter Sahl: Peder Olessön. Effterlod sig 4:re barn, Nefnlig, Karen, Ellen, Olle och Knud; Ellen er Död; Anno 1685 den 25 Februarij haffr Oluff Perss Smed gesel, Knud Perss Substitut J Effuerlöff, ?? Lars ?? paa sin Hustrus Karens wehne, som deris faderne och Mödrene gifuad affKald paa ??. Anders Söffrenss. [Lunds rådhusrätt och magistrat FIIa:1, s 34]. 1685 den 25 Februarij gaff Sl: Per Olssöns barns fuldmechtijg, Nemlig Oluf Perss Smed Suend 28 Aar gammel, Knud Perss Substitut J Ebelöff och Slimminge Sogner 26 Aar gamel,  paa sin hustrues wegne, Karen Pers Daatter, som er fuldSÿster til bemelte bröder, deris formÿnder Anders Söffrenss AffKald. [Lunds rådhusrätt och magistrat FIIa:1, s 156]. Jag är lite nyfiken på sonen Knut Persson, som år 1685 anges vara substitut i Everlöv och Slimminge. Vid en sökning bland skånska klockarehandlingar finner man två Knut Persson vid ungefär samma tid, en i Östra Herrestad och Ingelstad (nämnd 1692-1698) samt skolmästaren Knut Persson Lundh (!) i Vomb och Veberöd (nämnd 1699-1708). Enligt Skånes klockarregister skulle sistnämnde Knut ha varit verksam i Veberöd från 1694 till ca 1709, och sägs vara omnämnd i Boken om Veberöd. Jag lyckas dock inte hitta Knut i Veberöds katekismilängder, och undrar därför om någon annan kanske vet mer om honom? Med vänliga hälsningar, Markus
4109
« skrivet: 2009-11-12, 18:39 »
Hej Gert!
Jag gjorde ett försök till tolkning av sonen Måns Anderssons dödsnotis 1776, och såhär blev resultatet:
d 19 Maj begrofs Anders Andersons Son Måns ifrån
Biuf, som utj åen wid Brogårda (?) fann en [död]? gåsse
huilken af Hr Magisterens och Kÿrckjoherdens raisonna-
ble Berättelse finnes ingen anledning till min-
sta mistanke, at bemälte Gåsse genom någons
förwållande kommit af daga; Raisonnablement ?
slutas altså det denna Gåsse Måns Anderson 13 åhr
gammal, utaf wåda under barnslig oförsichtighet fallit
utj åen just den tid då han saknats för en Månad sedan
och på sådant sätt omkommit, så at Hr Magisteren och Kÿrckio-
herden i följe af 13. Cp: 3§ Ms Bn äger frihet, utan minsta
hinder, at låta mernämbde Måns Andersons döda son är-
ligen begrafwas.
Jag blir inte helt klok på textens inledning dock, men det är något att utgå ifrån.
Mvh/Markus
4110
« skrivet: 2009-11-11, 11:35 »
Hej Werner! Jag lyckas tyvärr bara läsa anmärkningens inledande ord: Ej hinderslös för den tid hon vis- tats utom församl. [...] . Kanske någon annan kan läsa den lilla texten? Mvh/Markus
4111
« skrivet: 2009-11-04, 00:48 »
Genom kontakt med en annan forskare har det framkommit att ovanstående Emerentia hette von Kahlen, och var dotter till Erik von Kahlen till Pederstrup i dennes andra äktenskap, med Inger Clausdatter Mormand. Kärragård hade hon fått 1645 23/10 som faddergåva av sin morfars kusin Margrete Norby, vars mor Margrete Eriksdatter Mormand var syster till Emerentias morfars far Mogens Eriksen Mormand till Bramslycke.
Jag hittade även en intressant notis angående Kärragårds säterifrihet:
Corporalen Per Persson åbor denna Gården förmedelst hans giffte J det han haffuer inlåtit sig i Echtenskap, medh fruu Emmerentia von Qualen, hwilken denna gården till faddergåfwa är förährat, som fadderbrefwet Copialiter ad acta lagt sub No: 467. wijdare uthwijsar. Haffuer 2:ne drängar, Nilss och Hune. Elliest är aff denne gården ingen Terminskatt Uthlagdt worden, i anseendhe att Fruu Emmerentia von Qwalen haffuer gården åthniutit på sin Säterietz frijheet, in till dess hon inlade sigh i Gifftermåhl medh Corporalen, och sedermera han och så åthniutit effter Hans Excell: H: Feltmarskalkens och General Gouverneurens Gustaff Baners gifne bref såsom sub eodem No Copialiter ad acta lagdt wijdare experimerar.
Skånska generalguvernementskontorets och landsbokhålleriets arkiv, volym GIIIc:3, s 433.
Dock återstår fortfarande frågan om Per Persson Larfs ursprung.
4112
« skrivet: 2009-11-03, 01:39 »
Hej Kurt!
Per Mattisson återfinns även i Kristianstads stadsförsamlings död- och begravningsbok (volym F:5, s 10). Där står det att han där 1870 28/9 på Landskrona slott, samt att han blivit begravd i Landskrona enligt intyg daterat 3 oktober 1870. Texten till höger i Landskrona slottsförsamlings dödbok lyder Avisbref till Past. Embetet i Christianstad d. 3 October, så det handlar om samma intyg som nämns i Kristianstads dödbok.
Dödsorsaken anges vara pleuritis exsudatoria dextræ, vilket jag efter lite sökande i latinska ordlistor etc. får till någon form av lungsäcksinflammation i högra sidan. Jag lyckas dock inte hitta någon tillfredsställande översättning på exsudatoria.
Med vänliga hälsningar,
Markus Gunshaga
(Meddelandet ändrat av Lars_markus 2009-11-03 01:43)
4113
« skrivet: 2009-10-27, 18:09 »
Hej!
I Veberöd gifter sig den 19 maj 1766 skomakaregesällen Carl Mellberg i Veberöd med pigan Johanna Lundgren. Johanna var vid detta laget 28 år gammal, och hennes föräldrar och flera syskon bodde i Veberöd. Men hur jag än letar lyckas jag inte hitta Carl Mellberg i Veberöd, inte i mantalslängderna, och hittar inga barn till paret heller. Det verkar överlag vara ont om Mellberg i Skåne vid denna tid.
Finns det någon som har stött på Carl Mellberg och Johanna Lundgren i Skåne under 1700-talets andra hälft?
Mvh/Markus
4114
« skrivet: 2009-10-24, 11:38 »
Det var ju typiskt. Om du söker efter ett barn fött i Västra Skrävlinge rekommenderas www.ddss.nu, där finns (det mesta?) av födelseböckerna för Västra Skrävlinge sökbara under Databaser, jag hittade själv Per Perssons och Britas två barn där. Mvh/Markus
4115
« skrivet: 2009-10-23, 21:47 »
Hej Siv!
Det var en svårläst handstil, men sedan jag jämförde med befolkningen i Västra Skrävlinge, samt med de personer som var faddrar till Pers och Britas barn som föds på samma gård 1760, ser notisen ut såhär:
anno 1757 d 14 Maii blef Pär Perssons och
hans hustrus Brita Anders dotters
pigobarn född och d 19 ejusdem Christnad
bars till dopet af Hanna Nils Hanssons och
kallades Elsa. wittnen woro Per Jö[ran?]-
son, Nils Person, dr: Hans Hanson,
Hans Pers. hustru Sissa, Måns??
?? Brita Per Swensons.
Mvh/Markus
4116
« skrivet: 2009-10-22, 19:04 »
Hej Joakim!
Det var en spännande notis, längden påminner nästan mer om en novell än om en dödsnotis.
Jag gjorde ett försök till tidning, och som synes blev det en del frågetecken på sista sidan, men det är ett steg i rätt riktning:
DENATI Anno 1763.
den i lijfstijden mycket hederlige ährl:e och beske-
delige danneman Ola Swänsson, Skatte
Bonde på No 21. i Lÿngsiö bÿ och Gärds härad, 3/8
dehlar, war föd til werlden i Åsums bÿ och Gärds
härad af ährl:a och beskedelige danneman
Swen Andersson, och Modren hedersamma och
gudfruchtiga hustru Hanna Pålsdotter, som
Ao 1719 blefwo wid HellgonMässo tijden med
denna sin lijfsfrucht wälsignad och straxt derpå
befordrade honom til dopet Allhellgon dag, at
ther födas på nÿtt til ett ewinnerligit lijf, ikläda
sig sin Jesum, och i honom med en sann troo, Christel.
Kärlek och Godt samwete lefwa sin tijd och tiena Gudi
och sinom nästa. Således till wäxte han under sina
Kära föräldrars omwårdnad och trägna under-
wijsning i Guds ord, til thes han fÿlt sina 18: åhr
dereffter bägge för honom, genom döden, bortföllo.
wid så beskaffat bedröfweligit tilfälle gaf han sig
först i tienst hos sin Sÿster Man Jöns Lartson, som
då straxt efter Fadrens död, hade tilträdt samma
hemman och med dess Sÿster ingådt ett Kärligit
ächtenskap. 2ne åhr war han således såsom
tienande, hos hnm, förmodeligen med godt nöije å
ömsesijdom; hwarefter han tänckte försöka sin
lÿcka, hos främmande och begaf sig derföre bortt
til Wää, derest han tiente uti fulla 6: åhr med godt
Loford för sit flitiga, trogna och altijd Gudfruchti-
ga förehållande. Sedan har Gud behagat, genom
sin försÿn, som wäl och underligen leder de sina,
leda honom hijt till Lÿngsiö bÿ, der han på sitt 26: åhr,
?? 1745, effter wäl betänckt råd, första gången
trädde i äcktenskap med sal. Nils Nilssons Encka, den
i lijfstijden hederliga och gudfruchtiga hustru Anna
Lars dotter, lefde med henne, med all sämja i 14: åhr,
och hade at hugna sig af all annor Guds wälsignelse,
om han allena hade hafft den lÿckan för en lijfs-
arfwinge; dock en enda Stÿfson war hans dagel:a
fägnad, den han [af] hiertat högeligen älskade, och alt til sin
död hafft en så stor Kärlek och omwårdnad om, at eij mehr
Kunnat wäntas af en naturlig fader. Åhr 1759 wid
//
Michaelis tijden, afsomnade förenämnde hans Kära
hustru, hwaröfwer han såsom en bedröfwad Man, en
Enkling sörgde hierteligen; Men dock, såsom en
förnufftig Man, Christel:n wal betänckande
at den samma Guden, som alt gifwer, äger och mackt
taga det igen, och at han alt wäl beställer.
När Encklings tijd war uthe, stÿrde Gud hans tanckar til
en hederlig Mans dotter, sin nästa grannes här i byen,
då warande pigan hederligan och Gudfruchtiga piga
Troen Nils dotter, hwars sedliga, stilla och gudfruchtiga
upförande honom noga bekant war, medh samma ingick
han nu andra gången, ett Kärliget ächtenskap wid Påske:
tijden åhr 1760. Här saknades icke heller något af
all tjen: el. wälsignelse samt infördes ärlighet och Kärlek,
om det allenast så warit Guds behag, at han fådt ??
detta sitt andra gifte fruchtbart af någon arfwinge.
Hwad hans allmänna lefwerne widkommer, så war
han rätt en upricktig Christen, des Gudsfruchtan och wördnad
för Guds ord och des dÿra Sactamenten samt allmänna
Christel. ordning, des trofasta rederliga och ??igsamma
omgänge med hwar Man, des medlidande Kärlek
och hielpsamhet för sin torftiga och fattiga Nästa hafwa
?? å daga lagt prof derpå. Större bewijs
Kan ännu gifwas på hans medlijdande, barmhärtighet
uti the 2ne fader= och moderlösa barnens uptagande,
dem han af egen Kärleks-drift, utan något ?? dra-
git all Faderlig omwårdnad före alt ifrån theras barnaåhr,
och så högt älskat dem, som hade det warit egna barn.
Wi wiljon nu til slut nämna något om des siukdom
och saliga död. Ifrån sina unga åhr har han haft en swår kän-
ning i bröstet af lungsiuka, hwilken med åhrens tiltagan-
de hos honom mehra lät sig känna, så at han ofta therföre mäst
gå til sängs. Härtil stötte äfwen wärk och en ganska starck co-
lique, som ?? alt sedan Michaëlis dagen honom rätt
hårt, med en swår hosta ansatte, at han merendels alt sedan
måst hålla wid sängen, i sÿnnerhet 14 dagar för sin död.
Han uptog denna saligheten, ?? dödstund wissa för ??, och
sig altijd Christel:n och wäl til en salig hädan [??] farande, tröstan-
de sig af Guds ord och Gudeliga Psalmer, dem han alt stadigt med
mÿcken andacht, effter sin swaga förmåga, både sielf läste
och siungde, samt gärna hörde för sig läsas och siungas.
Således beflitade han sig al tijd om stå i Nåd och förening
med sin Gud, såsom han hwar dag förestälte sig döden; och för-
thenskull bestälde han wäl om sitt huus, och förklarade sin Kärliga wilja
för sin döda kära hustru efter sin död. Ändteligen Torsdagen d: 30 Dec.,
tå hostan med coliquen honom på en gång angrep, förlossade
om afftonen, något efter solens undergång, hans siäl och satte
honom i den ?? sällheten, då han warit med kroppen före-
nad uti 43: åhr och 2ne månader. Han begrofs mÿcket he-
derligen, som han dödt saligen, med predikan, Dom: 2da
post Epiphanias 1763.
Mvh/Markus
4117
« skrivet: 2009-10-21, 17:32 »
Hej!
Damen ifråga är sömmerskan Ida Elina Åberg (född 1880 21/3 i Lund, död av lungtuberkulos 1918 5/2 i Lund, boende på S:t Månslyckan 3J). Hon var dotter till poliskonstapeln Per Åberg (1850 i Lackalänga) och dennes hustru Maria Andersdotter (född 1855 i Lund).
Mvh/Markus
4118
« skrivet: 2009-10-20, 17:50 »
Hej Majvy!
Notisen lyder:
d: 6 Junii föddes Swän Haraldss och des hustrus Anna Nilsdotters [pige]barn i St: Biellerup, döptes d: 9 dito och kallades Ingar. Harald Olss hustru i [Måss]heddinge bar barnet. faddrar: Ola Nilss. Jeppa Olss, drängen Nils Haraldsson från Mossheddinge, Nils Pärss hustru Gunilla Jönsdotter, Pigan Beretta Rasmusdotter.
Fadern Sven Haraldsson (1717-1783) och modern Anna Nilsdotter (1718-1788) flyttade senare till Mossheddinge i Esarp. Anna Nilsdotter är en ana till mig; hon var gift första gången 1739 i Bjällerup med Per Larsson (1716-1743), och deras dotter Anna Persdotter (1740-1804) i Vismarlöv, Hyby, är min ana.
Ingar Svensdotter själv dog 1821 9/2 i Brågarp, och gifte sig (troligen i Esarp eller Kyrkheddinge, där föräldrarna var skrivna och där vigselbok saknas för perioden) med rusthållaren Anders Mattisson (1737-1817) (som var bror till en av mina anor). Anders i sin tur var gift första gången 1766 i Hardeberga med Hanna Nilsdotter (1745-1769), som var syster till en annan av mina anor. Jag har alltså en hel del uppgifter om dessa personer, familjer och deras anor, så det är bara att säga till om du vill ta del av dessa uppgifter, ifall det visar sig att de är av intresse.
Mvh/Markus
(Meddelandet ändrat av lars_markus 2009-10-20 17:52)
4119
« skrivet: 2009-10-19, 19:53 »
Hej Vibeke!
Vid en sökning på CD-skivan Begravda i Sverige hittar man på Onslunda kyrkogård fyra stycken Håkan och en del personer med namnet Lasson begravda, men ingen av dessa passar tyvärr in på Dina Håkan och Berta.
Det kan dock vara en idé att ändå, som Birgitta säger, kontakta Brösarp-Tranås församling, i hopp om att de kanske känner till mer. Jag har själv två anor som blev begravda med en ganska speciell gravsten, och om nu Håkans och Bertas gravsten var iögonfallande kan det hända att församlingen åtminstone har ställt undan gravstenen på kyrkogården, även om själva graven inte verkar finnas kvar.
Mvh/Markus
4120
« skrivet: 2009-10-18, 02:00 »
Det är nog ganska säkert att anta att barnfadern bör vara Johan Holger Morman (1721-1789), som vid denna tidpunkt var underofficer vid Bosquets regemente, och som säkerligen vistades hos sin mor, änkefru Morman på Gedsholm i Ekeby socken vid denna tid (närmaste bror, Isak, var vid tidpunkten bara tretton år gammal).
Johan Anton gifte sig 1751 med Lovisa Magdalena von Tholijn (1732-1804), medan modern (Qwinfolket) gifte sig 1748 26/12 i Simrishamn med borgaren Nils Hansson Holm. Men vad händer med den oäkta sonen, Johan Adam? Jag hittar inga bouppteckningar efter varken modern eller styvfadern i Simrishamn (Johan Adam skulle väl i och för sig antagligen inte stå med där ändå), och ingen passande Johan Adam som gifter sig som vuxen i Skåne. Inte heller hittar jag honom som död späd i Simrishamn.
Mvh/Markus
4121
« skrivet: 2009-10-15, 23:22 »
Hej Margaretha!
Jag skulle kunna hjälpa till med att tyda texten; har läst en del dansk text, både från 1600-talet och 1800-talet, så jag skulle gärna ge det ett försök.
Med vänliga hälsningar,
Markus
4122
« skrivet: 2009-10-15, 00:07 »
Hej Eva!
Bouppteckningsingressen lyder som följer:
Anno 1692 den 10. 11. 12. 13. Maij
9 Junij sampt 5 Julij Närwarande Justitiae
Collegij och Förmÿndare Cammarens förord-
nade, Rådmannen Högachtadt Hr. Arvid
Norén, Assistenten Wäll:e Hr. Axell Aulaevill
och Notarien Erich Willman, Blef ett
Inventarium Uprättadt effter Justitiae Borg-
mestaren den Edle och Högachtadt nu hoos
Gudh Ewinnerligh Sahl. Herren Hr. Daniel
Cameen, som d: 14. April Anno 1692
ähr medh döden afgången Så och effter
des Sahl. Afledna Maka den Edla och
Wälborna Fru Magdalena Pahl, hwilken
Sammaledes d: 2 Februarij 1691 ähr
i Herranom afsomnat. Till dehlningz
och Räntelse för 3ne deras effterlemb-
nade Söhner 1 Hr. Svante Cameen om
//
22 åhr, 2 Hr. Daniel Cameen om 16 Åhr
och 3 herr Carl Cameen om sina 9 Åhrs
Ållder allesammans tillstädes, När-
warande Sahl. Fruens Broder Secreteraren
Wälborne Hr. Hans Pahl, och GuldArbe-
taren Wäll:e Donat Feijf, hwilken effter-
skrefne Juveler, Guldh, Sölfwer och
Medalier hafwer skatat och Werderat.
Och Upgafz Egendomen som fölliande In-
ventarium wijdare innehåller och för-
mähler.
Med vänlig hälsning,
Markus
4123
« skrivet: 2009-10-14, 19:27 »
Hej Stig!
Hela texten lyder såhär:
4de hemmadöptes uti huset
No 213. handelsmannen herr
Johan Magnus Adrians
och dess hustrus Hedwig Chris-
tina Scherffbecks Son wid namn
Lars Johan.
Suscept: fru Cedergren från
Christianstad: Test: herr Råd-
man Kockum, herr Factor
Nils Ruhe, herr Dawid
Mandorff, herr A: Th: Löhr,
herr Thomson J:ior, Lieutenant
Klinteberg, Controllör Halling,
Doctor Möller, fru Qwensel,
fru Barfoth, Demoiseller
Kjellander, Do Wulff, Do Ulla
Kjellström, Do Magret Beijer,
Emb: förr: Herr Kongl. Hof: Pr: Prost: Gullander.
Med vänliga hälsningar,
Markus
4124
« skrivet: 2009-10-13, 10:27 »
Hej Lennart!
Detta var väldigt spännande uppgifter (jag forskar själv en del på landshövding Johan Cronman) - är detta ett epitafium som finns i Malmö? Jag tyder texten såhär:
Thro Konigl:r Maij:ts Zu Schweden
Wolbestalter Generallientenant der Infanterie Landes
Hauptman und OberCommendannt der Festungen Zu Schonen
Hochwolgebohren Baron H:r Johan Cronman Freijherr Von
Alatskivi Kadaster und Kakara Herr Von Vosuauer
SattKula Gebohren Auf Alatskivi 1662 den 2 Novemb.
Gelich Gestorben In Malmö den 26
Julii 1737.
Jag läste dock franska i skolan, men ett översättningsförsök (där jag även moderniserat orterna utifrån Elgenstiernas ättartavlor samt tagit hjälp av diverse lexikon) ser ut såhär:
?? His Royal Majesty of Sweden,
?? Lieutenant General of the Infantry,
Landes-Hauptman and High Commandant
at the Fortress of Skåne,
Honourable Baron Mr. Johan Cronman, Baron to
Allatzkiwwi, Kodafer and Kohora, Master of Wasuva [and]
Sottkylä. Born at Allatwskiwwi November 2nd, 1662,
likewise died in Malmö on July
26th, 1737.
Det finns säkert någon mer kunnig inom tyska språket som har förslag och rättelser, men det är en bit på vägen i alla fall.
Mvh/Markus
4125
« skrivet: 2009-10-09, 19:40 »
..jag hittade svaret själv (i en av få kyrkböcker där jag inte letat); enligt anteckning i en av Göteborgs domkyrkoförsamlings husförhörslängder var han döpt i Garnisonsförsamlingen, och där hittade jag honom i födelseboken.
4126
« skrivet: 2009-10-09, 19:01 »
Hej!
Jag söker efter födelseförsamling för landshövdingen i Malmöhus län, sedermera överståthållaren i Stockholm, Robert Dickson (född 1843 27/11 i Göteborg som son av läkare Charles Dickson, död 1924 14/4 i Stockholm). Jag har sökt i alla tänkbara Göteborgsförsamlingars födelseböcker för november-december 1843, utan ett enda spår efter Robert. Någon som vet vilken församling han föddes i?
Mvh/Markus
4127
« skrivet: 2009-10-07, 22:40 »
..och då kan man väl i princip konstatera att mannen på bilden bör vara Otto Adolf Hjalmar Virgin (född 1870 i Skövde) som år 1900 är inspektor och arrendator i Ale, Norrala socken, Gävleborgs län.
4128
« skrivet: 2009-09-30, 23:31 »
Hej Ulf!
Jag har kommit inom Anders Andersson i Grevie i min forskning; åboen och kyrkvärden Anders Andersson (född 1783 30/9 på Grevie Nr 5, Nevishög, död 1847 15/6 där) var gift med Ahna (Anna) Nilsdotter (född 1788 28/3 i Ryd, Skabersjö, död 1846 11/8 på Grevie Nr 5). Ahna hade inflyttat 1810 från Vismarlöv i Hyby socken, så det var antagligen där de gifte sig.
Innan Anders Andersson blev en stadgad man, hade han som ogift dräng blivit far till en utomäktenskaplig son, sedermera skräddaren Anders Andersson (född 1808 1/6 i Nevishög, död 1863 12/4 på Stora Mölleberga Nr 13, Mölleberga), vars mor var min farmors farmors farmors mor, pigan Kjerstina Pålsdotter (född 1782 4/4 på Nevishög Nr 10, Nevishög, död 1831 24/9 på Stora Mölleberga Nr 4, Mölleberga).
Anders Andersson från Grevie och Kjersti Pålsdotter från Nevishög betalade 2 daler specie till Nevishögs kyrka i böter 1808 (Nevishög kyrkoräkenskaper 1773-1848, s 184), och i Bara häradsrätts dombok i maj 1808 (Bara häradsrätt AIa:45, 1808) hittar man följande notis under §34:
Af Klsman Hultman till detta Ting instämde at answara för med hwarannan begånget lönskaläge, hade drängen Anders Andersson i Greve och Pigan Kjerstina Pålsdotter = Näfvitshög, till Åklagaren i dag låtit aflämna en sådan genom denne sednare nu företedd skriftelig anmälan och öfwerensKommelse = Emellan drängen Anders Andersson från Greve och Pigan Kjerstina Pålsdotter från Näfvitshög är följande förening skedd sålunda, at jag Anders Andersson betalar till henne i fosterlön 16. Dr. 32s i Riksgäldsmynt den 14. Maji, och sedan andra Terminen den 10. November _ 20. Dr. riksgälds i år: Så förbinder jag mig Anders Andersson att betala all pligt, som domstolen ålägger oss, och detta förklara wi oss på båda sidor nögda: Som skedde i Näfvitshög den 4. Maji 1808. Anders Andersson. Kjerstina K.P.D. Pålsdotter.
Om Anders Andersson (d. ä.) vet jag dock inget mer om hans föräldrar än att de var åboen Anders Andersson och Elna Nilsdotter i Grevie, och Ahna Nilsdotter har jag inte följt upp närmare.
Mvh/Markus
4129
« skrivet: 2009-09-28, 14:20 »
Hej Margaretha!
Det låter rimligt i så fall, att han skulle varit skriven i Petersburg. Något som gör detta ännu mer troligt är att det enligt uppgifter på nätet fanns en svensk officiell församling i S:t Petersburg redan 1703, så han var säkerligen skriven där under sin vistelse i staden.
Mvh/Markus
4130
« skrivet: 2009-09-27, 21:15 »
Hej Margaretha!
Notisen lyder såhär:
d 10 Dec: lystes första gången för Smeden Mä-
ster Anders Beckgren Sedel ifran Peters-
burg at han ar ledig, ok Jungfru Gretha
Clemets doter, för hwilken fadren Mäster
Anders Clemetsson swarade.
Anmärkningen till vänster om notisen lyder Wigde hemma. Jag vet inte om det kan vara så att Anders faktiskt hade varit i Ryssland (S:t Petersburg) och blivit mästare inom smedyrket, men jag får det inte till något annat än Petersburg eller Petersborg. Jag har själv ett par avlägsna släktingar som reste omkring i Tyskland under sina gesällvandringar, så det kanske ändå kan vara så att Anders Beckgren hade vistats i Ryssland som gesäll.
Mvh/Markus
4131
« skrivet: 2009-09-26, 18:13 »
Hej Anders!
Det låter som något av ett mysterium (och givetvis irriterande att ingen boendeort nämns för Nils i faderns bouppteckning). Förslagsvis skulle det kunna stå antecknat en ort för Nils någon annanstans i bouppteckningen, t.ex. under boets skulder eller fordringar eller när arvingarna undertecknar handlingen i slutet av bouppteckningen.
Troligt är att det även skulle kunna finnas handlingar till bouppteckningen under inneliggande handlingar, i berörd häradsrätts arkiv (om dessa handlingar finns bevarade). Om nu Nils vistades på avsevärt geografiskt avstånd bör det kanske ha brevväxlats med honom angående hans fars bouppteckning, eller så kan det finnas andra handlingar om hans lokalitet, eftersom han ju uppenbarligen var i livet och de andra arvingarna verkar kunna bekräfta detta - något som är av intresse för häradsrätten. Vilken häradsrätt är det fråga om?
Mvh/Markus
4132
« skrivet: 2009-09-26, 17:58 »
Hej!
Jag gjorde idag ett nytt försök att lägga in uppgifter i Tillfällighetsfynd, över en månad efter att jag rapporterade om problem med denna funktion (se mitt inlägg här ovan 21 augusti 2009), men det händer samma sak som för en månad sedan - lösenordsrutan töms, utan förklaring. Vem är det som har hand om Tillfällighetsfynd? Kan det, som Ann-Mari skriver, ha samma bakgrund som problemen med Porträttfynd?
Mvh/Markus
4133
« skrivet: 2009-09-26, 14:40 »
Hej Anders!
Jag tycker det ser ut som att det står Skom Ges, och vid en kontroll i husförhörslängden visar det sig att den A. Sjöbeck som Nils är lärling/gesäll hos mycket riktigt är skomakare.
Efter lite jämförande kom jag fram till att anteckningen i 5e kolumnen från höger ska vara underår[ig]: kolumnen gäller Nils' äktenskaps förbindelse, och om jag inte minns helt fel var myndighetsåldern för en man att ingå äktenskap 21 år, så Nils hade ännu något år kvar.
Just obestämd ort är ett gissel för en släktforskare; jag har själv en anas bror som blir smedgesäll och flyttar till okänd ort. Han går inte att återfinna i någon folkräkning heller, så antagligen försvann han någonstans på kontinenten. En annan släkting som försvinner till en okänd ort som ung trädgårdsdräng, dyker däremot upp i sin hemort 20 år senare, som färdigutbildad, gift trädgårdsmästare med en väldig massa barn. Har du lyckats hitta Nils Andersson Sjöbeck i någon sentida folkräkning?
Mvh/Markus
4134
« skrivet: 2009-09-26, 12:19 »
Hej Anders!
Jag fuskade och letade upp samma sida i AD Online - prästen har gjort som så, att han skrivit in Anderss[on] efter Sjöbeck, och sedan har han numrerat de båda efternamnen med en liten siffra ovanför - (Andersson=1, Sjöbeck=2) så att det fulla efternamnet blir Andersson Sjöbeck. Före namnet har Nils först angetts vara lärling, som senare har strukits över och ersatts med gesäll.
Den ort han flyttar till är Obest[ämd] ort, och årtalet är mycket riktigt 1843, så det är märkligt att Nils inte skrivits in i utflyttningslängden.
Mvh/Markus
4135
« skrivet: 2009-09-25, 22:21 »
Hej Göran!
Visst heter även pappan i födelsenotisen Persson (Pehrssons) - orten var jag dock lite tveksam kring, men tolkade det till Långskogen, en plats som uppenbarligen verkar ligga i Varvs socken (hittade en del träffar vid en sökning på Google på Långskogen+Varv).
Mvh/Markus
4136
« skrivet: 2009-09-25, 01:08 »
Hej Margaretha!
Notisen lyder:
Den 25te Bisattes och jordfästes Smeden Mä-
ster Andreas Beckgrens doter [...]
[...] år gl: död af [...]
och begrafwen på Kÿrckio gården. Dito [= utan ringning].
Som synes har prästen i notisen utelämnat dotterns namn, ålder och dödsorsak. Notera att flera andra på samma sida blir begravda på Slottsplatsen, medan möllaren Johannes Hansson på samma sida blir begravd på just Sankt Petri kyrkogård, så antagligen är det den kyrkogården som även mäster Beckgrens dotter blir begravd på.
Mvh/Markus
4137
« skrivet: 2009-09-24, 19:36 »
Hej Lena!
Jag fuskade och letade fram notisen i AD Online, och där lyckades jag tyda texten till följande:
d 2 Sept: kl. 3 effterM: föddes i Lindbÿ Sören Ander-
sons och des hustrus Chirsten Lars dotters lilla dotter
som Christnades d 3 Sept: och wart kallat Anna.
Hon bars til Christendomen af Karna Jöns Mårtens
i Swenstorp.
Faddrarna woro. Hans Månson i Lindbÿ, Nils
Larson ibm. Hindrick Nilson i W. Wemmenhög
Boel Swen Pers i Lindbÿ. Pig. Anna Anders dotter i Sw:.
Med vänliga hälsningar,
Markus
4138
« skrivet: 2009-09-23, 11:01 »
Hej Jonas!
Detta problem har jag delvis när det gäller utgående skrivelser från Krigskollegium. De har upprättat register över alla skrivelser från ca 1750-talet och framåt (dessa register finns inbundna i tjocka böcker i Krigsarkivets forskarsal), men registret är upprättat efter nummer på skrivelserna i varje volym, inte efter personer eller företeelser som nämns i skrivelserna, så det kan bli en hel del att gå igenom om man söker en specifik person.
Man skulle väl kunna tänka sig, i ditt fall, att de kunde tagit sig tid att sammanställa alla volymers register i ett samlat register (när det nu redan finns befintliga alfabetiska register i varje volym). Man skulle i så fall kunna hoppas att det fanns ett dylikt på Krigsarkivet (det finns en hel del register i forskarsalen, en glad överraskning), men vad jag kan minnas så har jag inte sett just det du efterlyser - detta vet ju såklart arkivarierna bättre än mig, så mitt tips är kort och gott att kontakta Krigsarkivet och fråga.
Mvh/Markus
4139
« skrivet: 2009-09-23, 03:19 »
Hej Petter!
Visst står det Brågarp; eventuellt kan det röra sig om Nevishög, som utgjorde pastorat med Brågarp. Vet av erfarenhet att dessa båda socknar går ihop, de delar t.ex. kyrkböcker i perioder, så mitt tips är att leta även i Nevishög.
Mvh/Markus
4140
« skrivet: 2009-09-22, 15:09 »
Hej Majvy!
Visst verkar det som att du skulle kunna ha hittat en lämplig kandidat till Marna Åstradsdotter och hennes föräldrar; så här lyder texten:
Åstrad Anderss: [35 år]
hust:r Boel [49 år]
dott Cecila [5 år]
[dotter] Marna [1 år]
Swen Knutss: [69 år]
hust: Hanna [69 år]
Familjen är husfolk i Kyrkheddinge, men det står inte vad det äldre paret är till familjen (de verkar inte vid en första anblick vara föräldrar eller svärföräldrar). Jag har gått igenom bouppteckningsregistret för Bara häradsrätt 1664-1840, men hittar tyvärr varken Åstrad, Boel eller Sven Knutsson.
En forskande släkting till mig har upprättat ett register över födda i Kyrkheddinge 1736-1795, och där hittar jag att Åstrad Andersson var tjänstedräng i Kyrkheddinge när han tillsammans med hustrun Boel (Johansdotter) får ett barn där 1763, dottern Sissela (döpt 1763 8/4). Därefter får de barnen Anders (döpt 1765 10/5) och Sissela (döpt 1766 23/7). Mest troligt får de dock ett barn även 1768 (detta år är det stora luckor i födelseboken), men i maj 1771 (när Marna ju ska vara född) verkar det inte finnas några luckor. Hela år 1770 saknas dock i födelseboken, så hon kan ju vara född då, men med tanke på åldern i husförhörslängden 1773 passar nog 1771 bäst ändå. År 1772 verkar det inte heller finnas några luckor i födelseboken.
Jag har själv en ana som enligt senare uppgifter ska vara född i Kyrkheddinge, men det är enorma luckor i födelseboken och någon vigselbok eller dödbok existerar inte vid den här tiden, så den som forskar i Kyrkheddinge får stora problem. Själv hade jag sån otur att min förfader Per Nilsson (ett inte direkt ovanligt namn) föddes under juni 1768, exakt under en period då uppgifter saknas i födelseboken ett par månaders tid, så du har ändå haft tur i oturen att Marna Åstradsdotter har ett så pass ovanligt namn.
Mvh/Markus
4141
« skrivet: 2009-09-21, 20:23 »
Hej Majvy!
Jag hjälper gärna till med textläsningen, men det verkar som att GID-numret är felaktigt? Menar du 1283.32.11500 (med ytterligare en nolla på slutet?). Vilka namn eller delar av texten är du intresserad av?
Mvh/
Markus
4142
« skrivet: 2009-09-20, 15:07 »
Hej Maria!
Här kommer ett senkommet svar angående Niklas' mor, Mätta Hansdotter. Hon var född omkring 1741 och dog som ogift fattighjon i huset vid Stora Bjällerup 6 (huset Narva, där Niklas Christiansson bodde, låg på gårdens ägor) av ålderdoms bräcklighet 1802 19/3. I dödsnotisen står det att hon ock kallades Mätta Ramberg (sonen Niklas har detta som efternamn ett par gånger, men jag har inte lyckats utröna varför.
Några spår efter fadern till Niklas (Christian) har jag inte heller lyckats hitta; han är som synes inte nämnd i födelsenotisen, och det står ingenting om böter i kyrkoräkenskaperna, men det står nog utan tvekan något om detta i domböckerna för Torna härad, dit Bjällerups socken hörde.
Mvh/Markus
4143
« skrivet: 2009-09-19, 20:47 »
Hej!
Nog kan liknande tillfälligheter uppstå, även om det kanske inte hör till vanligheterna. Jag ett nästan absurt exempel i min släktforskning, där samma namn förekommer inom samma familj; Margareta Persdotter (1810-1884) i Hemmestorp, Kyrkheddinge socken i Skåne, var dotter till Per Persson (1774-1857) i samma by. Margareta gifte sig första gången 1830 med Per Persson (1805-1839), och efter dennes död andra gången 1840 med Per Persson (1807-1880), med vilken hon fick sonen Per Persson (1842-).
Mvh/Markus
4144
« skrivet: 2009-09-19, 19:59 »
Hej Maria!
Beretha Rasmusdotter har jag noterat i min forskning kring Bjällerups socken, men även jag har gått bet på att hitta födelsenotisen. Hon gifter sig första gången 1795 15/11 i Hardeberga med Mårten Sehrberg och får två barn, Bengt (ca 1794, död 1799 13/11 i Bjällerup) och Mårten (flyttar från Bjällerup till Kyrkheddinge 1814). Hon gifte sig andra gången 1798 26/12 i Uppåkra med husmannen Niklas Christiansson Ramberg (född 1765 17/2 i Bjällerup), paret bosatte sig i huset Narva under Stora Bjällerup 6 i Bjällerup och fick där barnen Bengta (1800 6/10), Mätta (1803 17/2), Hans (1805 13/7) och Karna (1811 19/5).
Det jag rekommenderar är att du studerar faddrar och dopvittnen till Berethas barn, för att se om det går att hitta någon Rasmus-fadder som eventuellt kan vara Berethas syskon.
Mvh/Markus
4145
« skrivet: 2009-09-18, 11:49 »
Hej igen!
Pål Borgmans förmodade far, stadsbåtsmannen Bengt Borgman, kallas år 1710 för Bormand. Man skulle väl kunna tänka sig att den 43-årige Pål Bohrman även bör ha varit både gift och fått barn, men jag hittar inga andra uppgifter om honom än hans dödsfall. Det låter ju något suspekt, att vi har en Pål Borgman utan dödsdatum och en Pål Bohrman utan övriga uppgifter än dödsfallet.
Mvh/Markus
4146
« skrivet: 2009-09-18, 11:32 »
Hej Christer!
SAOB:s beskrivning av yrket dragare lyder person som bär (ngt); särsk. om person som har till yrke att (eg. gm bärande) forsla varor; numera i sht om arbetare som tillhör en i viss mån privilegierad kår, ss. (på vissa platser) stadsbud l. (på vissa platser) packhuskarlar; äfv. om arbetare som medverkar vid lastning o. lossning af fartyg: hamnarbetare, sjåare. Enligt Ordbok för släktforskare är vagnman en person som arbetar vid en skjutsinrättning, så de båda yrken låter väl inte helt olika varandra.
Den drunknade Pål Bohrman låter intressant; jag gick igenom bouppteckningsregistret för Landskrona och hittade en del Borrman eller Borman, men ingen bouppteckning efter Pål med detta namn, ej heller Bohrman, och någon Borgman fanns över huvud taget inte.
Som du säger så återstår ju fortfarande huvudproblemet, men det låter i övrigt som en god hypotes. Om vi bara kunde återfinna den där bouppteckningen från 1755; det känns som att den skulle kunna ge en del. I övrigt så kan jag inte hitta någon andra vigsel för Pål Borgman, så det verkar lite som att bouppteckningen kanske ändå gäller honom, och att det faktiskt är hans första (och enda) hustru som dör 1780. Men ja, bouppteckningen skulle nog kunna ge svar på det.
Mvh/Markus
4147
« skrivet: 2009-09-17, 20:29 »
Hej Christer!
Det var just avsaknaden av namn i andra hustruns dödsnotis som fick mig att tveka, men var nästan säker på att bouppteckningsregistret skulle tolkas som så, att det var Pål Borgmans hustru som bouppteckningen gällde, inte Pål själv. Däremot verkar inte bouppteckningen finnas i nämnda volym (13) - volymen är, i alla fall hos SVAR, sammanbunden med volym nr 14, och har dessutom anmärkningen Felbunden. Bouppteckningarnas ordning i volymen stämmer inte heller med registret; nr 134 kommer t.ex. långt före nr 1 (!). Föregående volym, som ska täcka bl.a. 1754, verkar även den vara felbunden, och på vissa ställen är sidorna t.o.m. inbunda upp-och-ner.
Jag har i vilket fall gått igenom hela volym 13 (och 14, som den är sammanbunden med) två gånger, och bland bouppteckningarna, som är en salig blandning mellan åren 1756 och 1759, återfinner jag inte ett spår efter Pål Borgmans hustrus bouppteckning. Kan originalvolymen se annorlunda ut, eller är jag helt ute och cyklar? Det hade ju varit skönt att åtminstone kunna bekräfta att Påls dotter är i livet 1755.
Mvh/Markus
4148
« skrivet: 2009-09-17, 20:22 »
Hej Catharina!
Dessa uppgifter var nya för mig, Asmus' dödsdatum har jag letat länge efter! Att släkten Dehn skulle ha sitt ursprung i Tyskland har jag också funderat kring, och det låter som en rimlig hypotes. Man kan undra om det kanske finns handlingar om Asmus' ursprung i Lunds rådhusrätts och magistrats arkiv; har för mig att en borgares/hantverkares ursprung var viktigt att känna till när han sökte burskap eller skulle bli medlem i ett skrå. Har du hittat några uppgifter om ifall Asmus var borgare också? Jag har nog bara sett snickare i källorna.
Mvh/Markus
4149
« skrivet: 2009-09-16, 15:48 »
Hej igen!
Måns Nilsson och Anna Stina bodde tydligen på Örby Nr 15, där man hittar dem strax innan de avlider (Raus AI:1, s 78):
Inhyses Måns Nilsson 1732 2/7, död.
Hustrun Anna Stina 1732 16/7--- [flyttar till] Köpinge.
(det lustiga är att min ana Pernilla Persdotter, född 1794 i Kvistofta, återfinns ett par rader längre upp, så hon var tydligen piga på gården )
I en tidigare husförhörslängd över Raus församling, som dock återfinns i Välluvs kyrkoarkiv (Välluv AI:1, s 19. Örby 15):
Måns Nilsson 1732 2 Julii
hust Anna Stina 1732 16 Julii
Måns Nilsson bör väl utan tvekan vara identisk med den Måns som döps i Rya, Kvistofta, 1732 2/7, som son av ryttaren Nils Holm. Anna Stina blir dock mer problematisk. Paret är ett av få som inte har någon födelseort anteckningar i husförhörslängderna, och datumet juli 1732 passar inte alls in på den Anna Kierstina som föds i Helsingborg 1734.
Mvh/Markus
4150
« skrivet: 2009-09-16, 15:22 »
Hej Diana!
Jag gick igenom faddrarna till parets barn, och hittade en del intressanta personer från Kvistofta socken, som evenuellt kan ge ledtrådar till Anna Stinas ursprung.
År 1769 år ryttaren Nils Lundquists hustru Olu Olsdotter från Kvistofta fadder, 1776 och 1778 är Anders Nilsson i Rya fadder (han gifte sig där 1750 med Ingar Pålsdotter) och 1782 är kusken Anders Lundqvists hustru Elna Nilsdotter från Kvistofta fadder.
Anders Nilssons hustru Ingar Pålsdotter verkar enligt faddersuppgifter vara född i Rya, Kvistofta 1727 som dotter till Pål Olsson och Bengta, men någon Anna Stina hittar jag inte som barn till detta par.
Anna Stina är 84 år gammal när hon dör 1818, och alltså född ca 1734. Detta år föds faktiskt en flicka, Anna Kierstina (detta namn motsvarar Anna Christina, och genom detta även Anna Stina) i Helsingborg, döpt den 8 december, dotter av borgaren och vagnmannen Paul/Pål Bengtsson Borgman. Enligt bouppteckningsregistret över Helsingborgs rådhusrätt ska det finnas en bevarad bouppteckning efter Pål Borgmans hustru år 1755, volym 13, s 148 (jag kan dock inte återfinna denna bouppteckning i denna volym).
Jag kan inte heller se att Pål Borgmans dotter Anna Kierstina dör som barn i Helsingborg, men Påls tydligen andra hustru dör i staden 1780, så man får väl anta att han bodde kvar där - och att hans dotter nådde vuxen ålder. Jag kan inte hitta någon Anna Stina Borgman eller en passande Anna Stina Paulsdotter/Pålsdotter som gifter sig som vuxen i Helsingborg, något som ytterligare styrker teorin om att din Anna Stina är född i Helsingborg. Det hade dock inte skadat om man kunde hitta bouppteckningen efter Pål Borgmans första hustru, för att bekräfta att deras dotter Anna Stina levde ännu 1755.
Mvh/Markus
4151
« skrivet: 2009-09-14, 23:19 »
Hej Berith!
Jag har forskat en del om Magnus Risbeck och skrivit ned det mesta jag fått fram om honom i min artikel Kyrkans trognaste tjänare : om klockare, klockaredrängar och ringare vid Lunds domkyrka 1680-1730 (publicerad i Personhistorisk Tidskrift 2008:2, s 163-175).
Jag har tyvärr varken lyckats utröna Magnus' eller hans andra hustru Märthas ursprung, men däremot Magnus' första hustrus ursprung i Lund. Dock hade Märtha enligt uppgift ett innestående arv i dödsboet efter professor Foss i Lund, men det verkar röra sig om att denne innehade och förvaltade ett föräldraarv åt Märtha, snarare än att hon ärvde honom.
Jag rekommenderar dig, om du har möjlighet, att läsa min artikel i PHT för fler uppgifter om Magnus och hans tjänstetid i Kristianstad, Ystad och Lund.
Med vänliga hälsningar,
Markus
4152
« skrivet: 2009-09-14, 17:11 »
Hej Anders!
Kring detta ämne kommer jag direkt att tänka på Nils Arvidsson, adlad Hägerflycht. Om hans släktnamn kan man i Riddarhusets stamtavlor läsa att det berättas att Nils vid en jakt på Börringe klosters ägor, i konung Karl XI:s närvaro, med lodbössa skjutit en högt flygande häger, och av den anledningen föreslog kungen namnet Hägerflycht när han adlades.
Vanligt var väl att man fick tillagt ett von, af eller liknande till sitt efternamn när man adlades, men i många fall är valet av namn mer otydligt, så det hade verkligen varit intressant om någon kunnig forskare har fler kunskaper i ämnet.
Mvh/Markus
4153
« skrivet: 2009-09-14, 11:59 »
Hej Anette!
Jag lyckas inte hitta några spår efter familjen i Kropp efter 1774; ingen av föräldrarna eller barnen (utom Ola, som föds och dör 1766) verkar dö där och inget av barnen verkar heller gifta sig i Kropp. Min gissning är därför att familjen lämnar socknen efter 1774 - vet du vad som händer med sonen Per som vuxen? Mitt tips är att undersöka faddrarna till hans barn, och se vart han bor när han gifter sig. Därigenom kan du antagligen få ledtrådar till vart syskonen Pernilla, Elna och Johannes tar vägen nånstans.
Med vänliga hälsningar,
Markus
4154
« skrivet: 2009-09-13, 22:34 »
Hej Jesper!
Första ordet i andra raden är Gangræna, en sorts vävnadsdöd, men vad det andra ordet är blir jag inte klok på.
Mvh/Markus
4155
« skrivet: 2009-09-12, 11:16 »
Hej Solvig!
Jag skulle gissa på att han flyttar till Kvistofta; denna församling stavades tidigare Qvistofta eller Quistofta, och det ser ut som att orten Åke flyttar till är Qta, en förkortning av denna församlings namn.
Mvh/Markus
4156
« skrivet: 2009-09-10, 01:15 »
Hej Lena!
Detta var enormt spännande uppgifter, och det låter utan tvekan som att det bör röra sig om samma Christopher, som senare hamnar i Lund. Man kan hoppas att någon vet mer om denne Christopher - är släkten Porath förresten utredd i litteraturen? Det känns som en släkt det bör finnas en del skrivet om.
Mvh/Markus
4157
« skrivet: 2009-09-10, 01:10 »
Hej Mathias!
Magno Beronio bör utan tvekan vara identisk med Magnus Beronius (1692-1775), som vid det laget var lärare i teologi vid Uppsala universitet, och blev ärkebiskop 1764.
Det hade varit intressant om någon hade fler kunskaper, eller åtminstone kvalificerade gissningar, angående utformningen av studentmatriklarna; det verkar lyckligtvis som att matriklarna utformats efter ungefär samma mall under ett flertal decennier.
Mvh/Markus
(Meddelandet ändrat av lars_markus 2009-09-10 01:12)
4158
« skrivet: 2009-09-09, 21:53 »
Hej igen Gudrun!
Genom lite trixande, där jag jämförde faddrarna vid andra av Bengts och Pernillas barn, samt boende i Östra Skrävlinge by (jag utgick från att faddrarna också bodde där, eftersom det inte noterades något annat i dopsnotisen) lyckades jag till slut identifiera flera av faddrarna:
...Faddrar woro
Anders Nils. ... ... hustru, Lars
Pers. Hanna Truls Jöns.
Lars Persson bodde på Östra Skrävlinge 4 och var gift med Hanna Hansdotter, medan Truls Jönsson på Östra Skrävlinge 7 var gift med Hanna Jeppsdotter; Truls är även fadder åt Bengts och Pernillas barn 1757. Det ena namnet går jag dock bet på, och lyckas varken tyda för- eller efternamnet.
Mvh/Markus
4159
« skrivet: 2009-09-09, 11:45 »
Hej Gudrun!
Jag gick delvis bet på att tyda faddrarna, men lyckades ändå tyda det mesta av notisen med hjälp av att använda notisen ovan som en mall:
Anno 1761 d. 31 Martii blef Bengt An-
derssons och hans hustrus Pernilla Olufs
dotters pigobarn född och d. 5 april Christnad
bars til dopet af Mätta Nils Andersons
och kallades Bengta. Faddrar woro
Anders Nils. (Anders?) Olufs. (Rasmus?) Lars.
samt. Anna... Jöns etc.
Förhoppningsvis är någon annan bättre på att tyda de båda herrarnas förnamn
Mvh/Markus
(Meddelandet ändrat av lars_markus 2009-09-09 11:53)
4160
« skrivet: 2009-09-09, 11:36 »
Hej Bo!
Texten lyder:
[1794]
d: 7. September el[le]r 12te: Söndagen effter Trinitatis lÿstes första gån-
gen på 24 '/, S[ilver]m[yn]ts: Charta, för Nations Pedellen wälaktade
Jöns Christian Thorn, samt dÿgdesam[m]a Jungfrun
Johanna Beata Dahlgren, som wigdes d:4. Octobr hem[m]a.
Mvh/Markus
4161
« skrivet: 2009-09-08, 22:46 »
Hej Bo!
Ett stort tack för Ditt svar; jag ska leta reda på artikeln och se om det står något där, och i brist på uppgifter där leta fram bouppteckningen, i hopp om att några barn finns nämnda.
Mvh/Markus
4162
« skrivet: 2009-09-07, 11:17 »
Hej Christin!
Hennes fulla namn är Nanny Teresia; jämför T:et i namnet på raden under, Nils Tage, samt även flickan nr 155 några rader ner, Margit Sofia Teresia.
Med vänliga hälsningar,
Markus
4163
« skrivet: 2009-09-04, 11:27 »
Hej Helene!
Vid en sökning på accidens i Svenska Akademiens Ordbok fick jag fram att en förklaring av ordet var boktr. mindre o. tillfälligt tryck-arbete. Längre ner fanns förslag på sammansättningar av ordet, och där fick man en roligare förklaring på vad din farfars far sysslade med: Accidenstryck såsom Cirkulär, Connoissementer, Räkningar, Priskuranter, Bjudnings- och visitkort, Kontrakter, Etiketter m. m..
Mvh/Markus
4164
« skrivet: 2009-09-03, 17:06 »
Hej!
Politikern Johan Nilsson i Skottlandshus (f 1873 21/8 i Färlöv, d där 1963 15/3), landshövding i Kristianstads län 1923-1938, gifte sig 1901 29/12 i Östra Broby med Signe Theresia Johnsson (f 1874 8/10 i Östra Broby, d 1957 30/11 i Kristianstad). Han arrenderade Skottlandshus i Färlövs socken 1895-1923 och Karsholm i Österslövs socken 1925-1941. Finns det någon som vet ifall paret fick några barn? Jag har letat efter deras eventuella barn i både Färlöv och Östra Broby, utan några spår.
Mvh/Markus
4165
« skrivet: 2009-09-03, 14:11 »
Hej Maria!
Föräldrarna är kort och gott hemmansbrukaren Anders Matthisson och Hanna Larsdotter i Gryttinge.
Mvh/Markus
4166
« skrivet: 2009-08-31, 20:43 »
Hej!
Puttetorpa Here var min farfars farfars farfar (jag har dock varken ärvt hans kroppsstorlek eller styrka ), och jag har skrivit en längre artikel om honom som publicerades under våren i KGF-nytt (det var enormt spännande att lära känna honom som person, genom de många berättelserna om hans styrka). Mårten Swärds förslag på något slags kompendium med en sammanställning av alla jättar låter som en kul idé, och det hade verkligen varit häftigt om det gick att genomföra.
4167
« skrivet: 2009-08-28, 11:46 »
Hej Gunnar!
Just detta har jag också funderat över, men undersökte inte saken närmare den gången. Min gissning stämde dock; enligt NE är jordfästning tidigare benämning på gudstjänsten vid begravning. Jordfästning (som i mina öron låter väldigt mycket som att man fäster någon i jorden) hade alltså tydligen inte så mycket med själva gravsättningen att göra, i den tidigare bemärkelsen.
I detta fallet verkar det alltså som att personen ifråga, efter den eventuella anatomiceringen, har fått en begravningsgudstjänst på anatomiska institutionen och sedan blivit fysiskt begravd i sin hemförsamling.
Mvh/Markus
4168
« skrivet: 2009-08-24, 12:19 »
Hej Gustav!
Det verkar som att det finns en Erland Nilsson som stannar kvar i Tryde och får barn - denne Erland Nilsson kallas, vad jag kan minnas, inte snickare eller borgare, så min slutsats är att vår Erland Nilsson inte stannade kvar i Tryde efter vigseln där 1710. Jag lyckas dock inte heller bekräfta att vår Erland bodde i Simrishamn vid denna tid, även om Nils Erlandssons dödsnotis i Järrestad 1777 21/9 säger att denne föddes i staden (omkring 1712-1713). Jag har gått igenom varje notis i Simrishamns dombok 1708-1721, och hittar ett enda spår efter Erland - år 1721.
De samtida källorna bekräftar i alla fall att Erland Nilsson betalar 1 rdr i likpenningar för sin avlidna hustru i Simrishamn 1720 20/2 (här kan man väl utgå från att det bör vara Sissa Persdotter), så vid denna tidpunkt var han åtminstone boende i staden. På hösten 1721 köper han dessutom ett hus i staden, 4:de roten nr 20 (här är han boende ännu 1749, men därefter byter staden nummerordning på husen, varpå Erland istället hamnar i hus nr 103).
[den 6 november 1721]
Snickaren Erland Nilson för Rätten framstälte och up-
wijste ett kiöpe bref daterat Cimbrishamn
d. 16 Augustij 1721 underskrifwit af Skomakaren
Mäster Christopher Träne och Såsom kiöpwittne handels-
mannen Nicolaus Kamph och Mattis Sunberg hwarutj an-
föres det Christopher Träne med dess kiäre hustrus Dorothea
Ludwigs Dotters goda Ja och samtÿcke hafwer sålt emot
dahl: Silfwermÿnt ifrån sig och sina Arfwingar till
borgaren och Snickaren Erland Nilson sampt des Arfwin-
gar dess huus medh alla des tillhörigheeter och hage-
platz beläget i Fiärde Roten här i Staden, nestintill
afledne borgaren Anders Persons huus å Wästra sjöen,
och som Erland Nilson richtigt till Christopher Träne be-
talt den första medh den sidsta pänningen af förenäm-
de dem emillan accorderade Kiöpeskilling; fördenskuld
lofwar Christopher Träne att hålla Erland Nilson
medh dess Arfwingar frij för alt klander och åtal, så
att bemälte Erland Nilson fullkommeligen skall wara
försäkrat om en rolig och aldeles Orubbat ägendomb
utj detta försålde huus, undantagandes dee fämbton
dahl: Silfwermÿntz fordran som Anna Jeps dotter i Cim-
bris utj samma huus för detta hafft, oh ännu innehafwer,
hwilken fordran Erland Nilson äfwenwäll kan sig till
handla om han det Åstundar.
Effter ypläsande anhölt Erland Nilson att han idag måtte
bekomma Öfwer detta huus första upbud som be-
willjades.
Den 13 November höltz Ordinarie [...].
Samma dag blef Andra gången Lagl. upbudet det huus och gård
här i staden som Christopher Träne effter upwist Kiöpe bref
sålt till snickaren Erland Nilson för 55 Dr:
Silfwermÿnt.
//
20 november 1721
Samma dag blef Tredie gången lagl: upbudet huus och Gård här i staden som Christopher Träne efter upwist
Kiöpe bref såldt till Snickaren Erland Nilsson för 55 Dr:
Silfwermÿnt.
[Simrishamns rådhusrätt och magistrat, volym AIa:4, s 305-305v, 307v]
4169
« skrivet: 2009-08-23, 14:12 »
a Die XIV Decemb betyder förresten kort och gott den 14de december, och är det datum som studenterna närmast efter i matrikeln skrevs in som studenter vid universitet, om jag inte tolkat det helt fel.
4170
« skrivet: 2009-08-23, 14:09 »
Hej Mathias!
Just detta har jag faktiskt själv funderat en del över; Rectore MAGNO BERONIO bör vara identisk med en Magnus Beronius, telogie professor, men jag lyckas inte identifiera honom eftersom jag inte vet vilket år det handlar om.
Just detta sätt att formulera sig, Rectore MAGNO BERONIO, Theol. Professore, a Die XIV Decemb, har jag även stött på i skånska studentmatriklar. Är professorn som nämns i överskriften - i detta fall Magnus Beronius - den enda professor som eleverna närmast efter studerade under, eller var det bara så att Beronius var universitetets rektor det året? Har för mig att det inte alltid har stått just Rector i de matriklar jag studerat, därav min undran.
Om jag inte minns helt fel så fanns det från början bara ett fåtal ämnen att studera vid universiten, däribland (?) juridik och teologi. Åtminstone historia och filosofi kom nog inte förrän en bit in på 1700-talet, så man får väl utgå ifrån att de studenter som nämns under t.ex. Magnus Beronius studerade teologi. Finns det någon som har bättre kunskaper i ämnet?
Mvh/Markus
4171
« skrivet: 2009-08-23, 11:07 »
Tyvärr vet jag inget mer om Maria Ödberg, när jag söker i DigiArkivs vigselregister över Skåne hittar jag inga geografiskt lämpliga Ödbergs som syskon till Maria, men när Marias och Esbjörn Knutssons äldsta barn Mattias föds 1736 1/1 i Ramsåsa, kallas hon Maria Jacobz dåtters - vid de andra barnens födslar kallas hon dock Ödberg, så man kan undra om Jacobsdotter är en felskrivning eller om man ska leta efter en Jacob Ödberg.
Vid sonen Mattias dop 1736 står det att han bärs uthaf des Moder Marria Johans dåtter - detta syftar mest troligt till Esbjörn Knutssons egen mor; en Maria Knut Esbjörnssons är fadder vid de senare barnens dop.
Det känns dock inte som att Maria Ödberg skulle vara av enklare släkt, med tanke på döttrarnas namn, Anna Stina och Maja Greta. Esbjörn verkar ju själv vara av bondesläkt, så dessa båda dubbelnamn verkar inte komma från hans sida av släkten. Kanske var Maria av hantverkarsläkt?
Mvh/Markus
4172
« skrivet: 2009-08-22, 17:32 »
Hej Mathias!
Genom att utifrån den vanliga betydelsen i studentmatriklar jämföra ord för ord, lyckades jag komma fram till ungefär följande betydelse av meningen:
N. N. under ledning kombinerade studier och privata informationer Dni [har för mig att detta är en vanlig titel på studenter] filosofie kandidat Elavi [Elof?] Seidelii [Seidelius?] Wermel. [student från Värmlands nation].
Det jag dock inte kan utröna är huruvuda NN undervisar/informerar, eller är den som blir undervisad/informerad.
Mvh/Markus
4173
« skrivet: 2009-08-22, 13:11 »
Hej Mikael!
Såhär tyder jag texten:
Åhr 1756: den 12. Maij uppå Enklingens Ohla
Nilssons på Corporals Cronohästhemmanet N. 17 ½
Ramsåsa anhållan, och effter kundgiord termin
höltz upteckning och qwarlåtenskapz fördehlning
effter ??s framledne hustru Maria Ödberg (?), honom
och fölljande Barn emellan, Neml. af hustruns
första giffte äldsta Sonen Studenten Siölin, äldsta
dottren Pernilla 18 åhr, andra dottren Anna Stina
14 åhr, 3die dottren Ingeborg 11: åhr, 4de dottren
Maja Greta 9 åhr och andra Sonen Knut Esbiörns
son 6 åhr, samt utj senare gifftet med ofwan-
nemde Enkling, Sonen Nils allenast Må-
nader gammal, blifwen des Enkling ?
förmanad redeligen upgifwa qwarlåten-
skapen och intet fördölgia.
Maria Ödberg gifte sig första gången 1734 9/1 i Ramsåsa med bonden Esbjörn Knutsson, och andra gången 1755 21/3 i Ramsåsa med nämnde Ola Nilsson. Sonen, studenten Sjölin, bör vara identisk med Mattias Esbjörnsson, född ca 1736, som nämns vid detta namn i faderns bouppteckning 1751, men som student i moderns dito 1756.
Mvh/Markus
4174
« skrivet: 2009-08-22, 11:04 »
Hej Torbjörn!
Jag har hittat några uppgifter som kan vara av intresse:
Det upprättas bouppteckning efter snickaren Henrich Claessons hustru Anna Christina Norén 1797 (Kristianstads rådhusrätt och magistrat, volym 198ih, s 753). Detta par gifter sig, som snickaremästare från Kristianstad och jungfru i Everöd, i Everöd 1792 26/2. Kyrkoherde i Everöd detta år är Joseph Norén (!), son av en klockare i Färlöf och född 19/12 1756... (Cavallins herdaminne, femte delen, s 121), så antagligen bor väl Anna Catharina hos sin trolige bror, kyrkoherden i Everöd, när hon gifter sig.
Paret Henrik och Anna Catharina får, vad jag kan se, ett barn i Kristianstad, dottern Carolina Fredrika (1797 9/9 - fadder bl.a. snickaren Winquist;
längre ner på samma sida föds snickaren Torkel Winquists och hans hustrus son Claes Mathias).
År 1795 2/2 föds i Kristianstad snickaren Winquists och des hustru Clasons son Olaus, snickaren Claesons hustru bar barnet, snickaren Claessons hustru stod hos, vittnen var bl.a. snickaren Carl Claeson.
Det verkar finnas en del Claesson, och det känns som att deras gemensamma ursprung ligger i Kristianstad - snickaren Torkel Winquist gifter sig t.ex. 1793 i Kristianstad med Anna Christina Claesson.
Mvh/Markus
4175
« skrivet: 2009-08-22, 10:48 »
Hej Camilla!
Med tanke på att Sissa får efternamnet Månsdotter senare i livet, bör hennes föräldrar vara artilleristen Måns Siögren och pigan Margareta Olofsdotter, som mycket lämpligt gifter sig 1791 1/5 i Kristianstads stadsförsamling. Detta par får i så fall, utöver Sissa, även barnen Petter (1794 15/1 i Kristianstads stadsf. - bara fadern nämns i födelsenotisen, Måns Siöberg) och Petter (1795 30/11 i Kristianstads stadsf. - här nämns båda föräldrarna vid namn).
Tyvärr lyckas jag inte hitta fler uppgifter om familjen, men detta är kanske något att gå på.
Mvh/Markus
4176
« skrivet: 2009-08-21, 15:25 »
Hej Ivar!
Jag läser texten såhär:
Giftes i Klagstorp, betyg 72 13/7.
Fått skiljobref från sin fästmö der, ut-
färdadt af Domkap[?...] 1873.
Jag är dock osäker på giftes och Domkap samt datumet 1872.
Med vänlig hälsning,
Markus
4177
« skrivet: 2009-08-21, 13:04 »
Hej!
Jag har gjort flera försök, både idag och igår, att lägga in uppgifter i Tillfällighetsfynd men det verkar inte fungera. Jag fyller i alla fält och skriver in mitt användarnamn + lösenord (men inte mitt namn i den översta rutan Namn) till Forskarkatalogen, men när jag då klickar skicka är det enda som händer att mitt namn fylls i i rutan Namn, samtidigt som lösenordet försvinner. När jag sedan fyller i både Namn, Användarnamn och Lösenord, och klickar Skicka är det enda som händer att lösenordsrutan töms, utan förklaring (inget Lösenord ej giltigt eller liknande).
Finns det någon som stöter på samma problem?
Mvh/Markus
4178
« skrivet: 2009-08-18, 22:53 »
Hej Gustav!
Problemet kring vart Erland Nilssons äldsta barn är födda verkar svårt att lösa, men jag har en hypotes som jag hoppas håller.
Snickaren Erland Nilsson gifter sig med Sissa Persdotter i Tryde 1710 20/11. Det står inte att Erland är boende i Simrishamn vid vigseln, men jag hittar inga spår efter honom som fadder i Tryde omkring år 1710. I Simrishamn bor i mantalslängden 1710 (upprättad 16/5 samma år) en Erland Nilsson med hustru i 3:e roten nr 23, men denne Erland är en äldre namne, som troligen är född ca 1672 i Simrishamn - notera att vår Erland vid det här laget inte är gift ännu. I mantalslängden 1714 står denna tomt öde, men i 1728 års mantalslängd återfinner vi vår Erland med hustru i 4:e roten nr 20.
Kyrkböckerna för Simrishamn börjar inte förrän 1724, men min arbetshypotes är att Erland Nilssons äldsta barn - alltså även Anders - är födda i Simrishamn, även om föräldrarna inte verkar gå att finna i stadens mantalslängder. Anders' yngre bror Nils (som är född ca 1712-1713) anges vid sin död ha varit född i Simrishamn, och det skulle kunna vara som så, att Anders Erlandsson är fysiskt född i Tryde, men att föräldrarna var skrivna i Simrishamn vid samma tid; och av den anledningen saknas hans födelsenotis i kyrkboken. Anders verkar ju ha varit parets första barn, och modern kände sig kanske tryggare av att föda sitt första barn hos sina föräldrar, inte i Simrishamn.
Detta fenomen dyker faktiskt upp hos en sentida ättling till Erland Nilsson - när hans sondotters dotterdotter föds 1826, är modern skriven i Hammenhög, men föder sitt barn under ett besök hos föräldrarna i Borrby. Av den anledningen får barnet Borrby som födelseort i senare husförhörslängder, även om hon rent kyrkligt var född i Hammenhög. Kanske samma gällde för Anders Erlandsson? Och det var därför han angav Tryde som födelseort (han var ju i så fall född där rent fysiskt), även om han kyrkligt var född i Simrishamn (där kyrkböckerna inte finns bevarade).
Mvh/Markus
4179
« skrivet: 2009-08-17, 23:10 »
Hej Monica!
Anteckningen i den vänstra kolumnen är en förkortning av Fractura columna vertebralis, alltså en fraktur på ryggraden. I den högra kolumnen står det något om en olycka, men jag kan inte tyda vilken sorts olycka det rör sig om. Kanske personens yrke kan vara en ledtråd?
Mvh/Markus
4180
« skrivet: 2009-08-17, 13:30 »
Hej Göran! De danska kyrkböckerna finns utlagda gratis sökbara på Internet ( www.arkivalieronline.dk), och där hittar jag Nils Peter som född, mycket riktigt i Ålborg (Vor Frue menighet) den 16 juni 1858 (Ålborg Vor Frue menighet, kirkebok 1855-1866, s 76). Han är inskriven som barn nr 44, Niels Peter Boje, och döps den 29 juli. Han är född utom äktenskapet, och om föräldrarna står det Pigen Petrine Boje hos Jens Eriksen paa Engelsborg og udlagt Barnefader [Skredder-] Bundtmagersvend Thomas Bradsted (fadern har först angivits vara Skreddersvend, men detta har senare ändrats till Bundtmagersvend). Modern är 27 år gammal, och som faddrar har noterats Barnets Moder og Pigen Stine Nielsen, Skomagerswend Boje, Grener (?) Larsen. Slutligen har det antecknats om födseln: Uaegte. Moderen opholdt sig 10 M: för födselen her i Byen. Det var några uppgifter, som jag hoppar att du lyckas komma vidare på. Mvh/Markus
4181
« skrivet: 2009-08-16, 12:59 »
Hej Anders!
Ett stort tack för de uppgifterna; jag får se till att beställa fram bouppteckningen för att se vad den handlar om. Det låter, som du säger, lite märkligt att bouppteckningen upprättas ett år före hans död.
Efter lite letande i Skånska generalguvernementskontorets och landsbokhålleriets arkiv lyckades jag ta reda på historien bakom säterifriheten; Per Persson Larfs fru hette Emmerentia von Qualen, och hade fått Kärragård i Tåstarps socken som faddergåva. Vid sökning på namnet von Qualen på internet hittade jag en Josua von Qualen, en ritmästare, som hade sålt det närliggande Herrevadskloster till Sten Bille vid mitten av 1500-talet. Har för mig att von Qualen är en dansk (eller vid tiden för Emmerentias födelse, givetvis även skånsk) adelssläkt - hade varit intressant att se om det gick att följa Emmerentias anor bakåt på något sätt.
4182
« skrivet: 2009-08-15, 19:50 »
Jag lyckades själv bekräfta min tolkning; i 1698 års mantalslängd för Tåstarps socken hittar man på Söndrakiärragård H:r Lieutnanten Pär Pärss: Larf och des Wälborna huusfru [som] har Kongl: Maij:ts Bref på Säterijes frijheet.
Det hade varit intressant att ta reda på vilken släkt å gammalt frälse som Per Persson Larfs hustru tillhörde - jag lyckas inte hitta några tidigare adliga ägare av Kärragård i mantalslängderna 1658-1670.
4183
« skrivet: 2009-08-15, 16:32 »
Hej Magnus!
Detta var enormt spännande uppgifter, som bekräftar min gissning att Erik Larf (som kallas Persson, och är boende på Kärragård vid sin död 1702) är son till Per Persson Larf.
Om jag tolkar texten rätt, så fick alltså Per Persson Larf säterifriheten, eftersom hans hustru tidigare gjort det, eftersom hon i sin tur var av gammal frälsesläkt?
Mvh/Markus.
4184
« skrivet: 2009-08-10, 20:27 »
Hej!
Vet inte om detta egentligen bör ligga under von Porath, men jag gör ett försök här.
Jo, jag läser för närvarande de brev eller reseberättelser som Jonas Carl Linnerhielm (1758-1829) skrev under sina resor i Sverige. Den 26 augusti 1803 skriver han ett brev, daterat i Lund, där han skriver att:
Jag besökte ock den gamla fäktmästaren, Hr löjtnant Porath, som vid 80 års ålder ännu praktiskt undervisar i denna konst, vilken eljest tyckes fordra ungdomens både styrka och vighet. [Linnerhjelm, Jonas Carl, Brev under resor i Sverige av Jonas Carl Linnerhjelm : valda samt med inledning försedda av Harald Schiller, Stockholm, 1932, s 88].
Jag ser att fäktmästare Porath nämns på ett flertal ställen på forumet, bland annat och här. Kanske finns det någon Porath-forskare som finner uppgiften intressant - går förresten denne fäktmästare att identifiera?
Med vänliga hälsningar,
Markus
4185
« skrivet: 2009-08-08, 11:56 »
Hej!
Det sista stycket ska nog vara ...då han fick afsked i Strals. [Stralsund] Tjänt redeligen. Stralsund passar bra med att han skulle ha deltagit i Pommerska kriget.
Med vänliga hälsningar,
Markus
4186
« skrivet: 2009-08-06, 23:51 »
Hej!
Jag tycker att det ser ut som att det står något i stil med han hadde hängts i sitt säng... etc - jag har själv en släkting som hade hängt sig 1843, och snaran var då fäst i en av sängstolparna.
Precis som Bengt skriver bör det dock finnas mer utförliga uppgifter om detta i häradsrättens arkiv; i detta fall (eftersom det rör sig om Borgeby socken) bör uppgifterna finnas i Torna häradsrätts arkiv, volym AIb:10 (Protokoll vid urtima ting och extra förrättningar), 1810-1817 (som förvaras på Landsarkivet i Lund). Målet bör mest troligt ha avhandlats mellan dödsfallet (den 17de januari) och begravningen (den 27de januari), även om - som Bengt skriver - själva dödsorsaken är skriven dit senare, trots att begravningsdatumet verkar vara nedskrivet samtidigt som dödsdatumet, men urtima tingens handlingar brukar inte vara så omfattande, så det ska nog inte vara så svårt att hitta om målet har avhandlats där.
Med vänliga hälsningar,
Markus Gunshaga
4187
« skrivet: 2009-07-31, 17:27 »
Hej Torbjörn! Det stämmer som du skriver, attesten handlar om Boel Ohls dotter, född i Blentarp. Det var ingen lätt handstil, men när jag applicerade mallen för det gamla vanliga innehållet i en flyttningsattest, lyckades jag tyda texten på följande vis, efter det du redan lyckats tyda: ...1798, kom från Brandstads församling 1823 och flyttar nu till Ilstorp med intyg, att hon läser i Bok c, samt utan till c. förstår salig- hets läran enfalldigt. Hwad lefwernet angår framfödde Hon sistl. sommar i Åsums församling ett Barn, som straxt efter födslen med döden afgick; för denna sin förseelse har hon ej ännu un- dergått Hemlig Skrift, och således under den tiden ej varit vid H. H. Nattward. Hon ?? ?? hwarföre Hon i ?? tid måst ; ?? Krono- utskylder (answarar?) undertecknad. Hon har haft ?? Koppor, är arbetsför (och?) utom wetterlig äkten- skaps förbindelse här å orten. Attesteras af Söfde d: 29. Januari (?) 1824. Som synes är det ett parti i mitten av texten som jag inte alls blir klok på, inte ens när jag applicerade mallen på texten. Med vänliga hälsningar, Markus (Meddelandet ändrat av Lars_markus 2009-07-31 17:30)
4188
« skrivet: 2009-07-29, 18:13 »
Hej Maria!
Så här läser jag texten:
som war en Lör dag Morgon kl 6
blef åboen Christophers Anders hustru
Kierstena Nils dot: utj Grÿttinge för
löst med en Son, som Ons dagen then
16 döptes och blef kallad Anders.
Med vänliga hälsningar,
Markus Gunshaga
4189
« skrivet: 2009-07-29, 18:07 »
Hej Daniel!
Jag konsulterade AD Onlines bild av notisen, men p.g.a. prästens delvis sirliga handstil blev jag inte helt klok på många av efternamnen. Här kommer ett tolkningsförsök i alla fall:
3. Trettondagen d 6. Jan: döptes
Jost Lucas Wensels och hans hustrus
barn frå Glasbruket nomine
/Anna Mallena / Jost ??s
hustru hölt det. Test:
Hans Zadler (?). Jost Fredricks. (?) Jonas
Widerström. Jöran Wilt (?). Susanna
??man. Lars Li?s hustru. Jost
Zadlers (?) hust: pig: Stina.
Med vänliga hälsningar,
Markus
4190
« skrivet: 2009-07-29, 17:59 »
Hej Birgitta!
Så här tyder jag texten:
d. 6. Maji et d. 10 ? ibm.
Johanna dott. af Kusken Hans Rosenqvist och hustr Mätta
Hansdotter, emellan 25-30 år gammal.
Susc Inspector Stilles i Harlösa fru Johanna Koldewig
Test. Betjenten Matthias Öberg och Ladu fogden
Måns Rolander, begge från Hjularöd.
4191
« skrivet: 2009-07-21, 00:06 »
Hej!
Jag tycker mig läsa att han dog av cancer ventriculi, alltså ventrikelcancer.
Med vänliga hälsningar,
Markus
4192
« skrivet: 2009-07-18, 20:06 »
Hej Gerth!
Det verkar som att Hanna är parets första barn - föräldrarna gifter sig nämligen 1793 i Benestad: April den 21 lÿstes 1sta gången för Sockne Skräddaren ärlige och Beskjedelige Anders Pärsson samt, ärliga och beskjedeliga Kierstena Mårtens dtr, bägge ifrå Benestad. wigde den 21 Junij.
Jag lyckas hitta familjen boende i ett onumrerat gatehus i Benestad (mantalslängden 1800), Sne Skrädd Anders Pärsson h 2 B: - detta gatehus verkar ligga under gården Benestad Nr 23, men i husförhörslängden (som börjar 1813) lyckas jag dock inte hitta dem under Nr 23. Att gatehuset står skrivet efter Benestad Nr 23 i mantalslängden 1800 behöver dock inte betyda att det låg under denna gård, och det kan ju hända att familjen lämnat gården mellan 1801 och 1813. Kanske någon annan lyckas hitta dem i Benestad 1813?
Med vänliga hälsningar,
Markus Gunshaga
4193
« skrivet: 2009-07-18, 00:17 »
Hej!
Jag har i min egen forskning stött på en person som dog av svulst under kindbenet på 1780-talet, och en annan som fick just kräfta i ansiktet. Personen avled 1760, och prästen skriver i dödboken om honom att han:
blef af kräftan angrepen för 12 åhr sedan, den begynte i näsan och fräte mästadehlen af hans ansikte: hvar gång denna uslingen skulle betienas hadde iag et ganska svårt Ämbetsmåhl, stanken war odrägelig, et kläde måste hängas öfver hans ansikte på stolen han satt, Kalken kunde icke brukas, utan sedan consecration war skied, måste iag ösa winet i ett glas, hvilket stacks in i den sårade och bortfrätna munnen.
Min gissning är alltså att det nog rör sig om någon annan sorts tumörsjukdom, precis som Harriet skriver. Man kan dog inte vara säker, men man kan nog dra andra slutsatser utifrån vilket århundrade det gäller.
Mvh/Markus
4194
« skrivet: 2009-07-15, 18:02 »
En stor röd ros vill jag ge till Ann-Mari Bäckman, för hennes betydande insatser under Porträttfynd. Jag insåg härom dagen hur många bildmysterier som egentligen har blivit lösta eller kommit en bra bit på vägen, tack vare Ann-Maris uppmärksammande inlägg.
4195
« skrivet: 2009-07-15, 17:50 »
Ja, detta var verkligen en oväntad lyckoträff! Jag som alltid trott att jag varit ensam om intresset för familjen Rönnblad, så detta var riktigt givande - jag ser fram emot fortsättningen
Mvh/Markus
4196
« skrivet: 2009-07-15, 08:31 »
Hej Marie Olsson!
Först nu såg jag ditt inlägg från den 23 februari 2007 - jag har försökt forska vidare på Lars Nilsson Appelberg/Appelgren (hans namn ändrades någonstans mitt i livet) och hans hustru, men har inte gjort några genombrott. Att han och hustrun trolovades och gifte sig i Everöd socken funderar jag dock över om det kan stämma. De bor ju i Everöd by och Tryde socken, så det låter märkligt att de skulle ha gift sig i Everöd socken. De får sitt första barn i Tryde socken 1736, och enligt uppgifterna i de militära rullorna var Lars Nilsson Appelgren född ca 1708, så att de gifte sig redan 1718 låter orimligt.
Jag har gått igenom deras barns faddrar, men blir varken klokare på parets släktskap/koppling till Tryde socken eller moder Kjerstinas efternamn. Kanske någon annan har svar?
Med vänliga hälsningar,
Markus
4197
« skrivet: 2009-07-15, 00:20 »
Hej Mattias!
Det du skriver om låter enormt intressant; det var mina farföräldrar som bodde grannar med Hugo och Ingeborg Rönnblads enda barn, sonen Gunnar Rönnblad (som även han, tydligen mindre framgångsrikt, var skådespelare). Gunnar dog barnlös, och mina farföräldrar ärvde en del föremål efter Gunnar och hustrun Dagmar. Jag har länge haft breven, vykorten och fotografierna i min ägo, men har inte riktigt vetat vad jag skulle göra med materialet, även om jag kände att någon form av artikel skulle vara intressant. Det verkar som att paret Rönnblad var relativt välkända i teaterkretsar vid den tiden.
Just nu är jag på resande fot och har inte materialet tillgängligt, men jag samarbetar gärna på en rönnbladsk artikel; du får gärna maila mig i början av augusti så ska jag se vad jag kan bidra med.
Med vänliga hälsningar,
Markus
4198
« skrivet: 2009-07-15, 00:10 »
Hej Gunilla!
Jag har skrivit ett svar till dig under .
Med vänliga hälsningar,
Markus
4199
« skrivet: 2009-07-15, 00:07 »
Detta inlägg är ett svar på en fråga ställd av Gunilla Andersson Gunilla Andersson, .
Angående Sophia Ulrika Löfvalls ursprung har jag en del uppgifter, och det finns utan tvekan andra forskare som vet mer, men detta är det lilla jag har. Förfäderna till ana nr 9 finns grundligt utredda i Gunnar Carlquists bokverk Lunds stifts herdaminne.
Med vänliga hälsningar,
Markus
1 p
Sophia Ulrika Löfvall. Född 1816 i Östra Herrestad. Gift 1841 i Vanstad med Nils Simonsson Frid. Död 1884 i Vanstad.
2 f
David Löfvall. Född 1785 i Östra Herrestad.
3 m
Helena Christina Linderlöf.
4 ff
Daniel Löfvall. Född 1733 9/7 i Östra Herrestad.
Gift 1765 3/5 i Vittskövle med
5 fm
Elsa Greta Ripa. Född 1743 5/3. Död efter 1779.
8 fff
Lorentz Danielsson Löfvall. Kronolänsman. Född 1706 22/7 i Simrishamn. Död 1778 29/11 i Örum, Hörup.
Gift 1731 i Stiby med
9 ffm
Anna Helena Torslow. Född 1713 i Stiby. Död 1739 29/4 i Valleberga.
10 fmf
Erland Ripa. Skeppare. Född 1710 14/1 i Åhus. Död i april 1779 i Olseröd, Maglehem.
Gift 1738 i Vittskövle med
11 fmm
Anna Stina Murberg. Född 1710 21/5. Död 1745 9/3 i Vittskövle.
16 ffff
Daniel Andersson.
Gift med
17 fffm
Sophia Wreting.
18 ffmf
Jacob Torslow. Kyrkoherde. Född 1679 i Malmö. Död 1718 i Stiby.
Gift 1704 i Malmö med
19 ffmm
Cecilia Kröger. Död 1758 i Stiby.
4200
« skrivet: 2009-07-14, 16:10 »
Hej Barbro!
Enligt SCB-utdraget över födda i Malmö Sankt Petri församling 1917, föddes Karin Elisabet mycket riktigt 1917 1/1, som dotter till smeden Olof Hansson (född 1887 22/4) och hans hustru Alma Hansson (född 1884 9/12), gifta 1916 26/8, boende i kvarteret Ulla I.
Det står dock inga födelseorter etc. för föräldrarna, och precis som Anita skriver får du då vända dig till den institution som har hand om Malmö Sankt Petri församlings kyrkoarkiv - denna är dock inte Landsarkivet i Lund, utan Malmö Stadsarkiv. De har hand om Malmö Sankt Petri församlings kyrkobok 1917 i original, och där får man en sidhänvisning till församlingsboken, där föräldrarnas födelseuppgifter - samt även eventuella syskon till Karin Elisabet - står noterade.
Med vänliga hälsningar,
Markus
4201
« skrivet: 2009-07-13, 11:01 »
Hej Lisbet! Utan att ha sett ordet i källan skulle jag gissa att det rör sig om en sappör, se här. Med vänliga hälsningar, Markus
4202
« skrivet: 2009-07-12, 20:00 »
Ann-Mari; tyvärr har jag inte tillgång till fotona just nu, men om jag inte minns helt fel är de i princip amatörfoton tagna på familjen Rönnblad, något suddiga och i dåligt ljus - ett av dem är daterat till 1902.
Helenes uppgifter om Hugo och Ingeborg var enormt spännande; jag har funderat på att skriva en artikel om paret - det hade varit intressant, inte minst med tanke på att jag då kanske skulle lära känna personerna bakom Herr och Fru Rönnblad, som det står på de gamla kuverten.
Jag undersökte vad som stod om paret på Wikipedia, och det står om Hugo:
1901 startade Rönnblad eget resande teatersällskap, Hugo Rönnblads sällskap, med uteslutande dramatik på repertoaren. Detta drev han i samarbete med sin hustru fram till hennes död 1915, varefter verksamheten upphörde.
När man klickar på länken om Hugo Rönnblads sällskap står det bland annat:
Hugo Rönnblads sällskap var ett resande teatersällskap under ledning av Hugo Rönnblad, verksamt åren 1901-1915. Rönnblad har beskrivits som landsortens farsmästare. Oftast spelades den kvinnliga huvudrollen i hans uppsättningar av hustrun Ingeborg Rönnblad.
Det verkar med andra ord som att Ingeborg fortsatte spela en viktig roll inom skådespeleriet, även efter vigseln; även om det bara innebar huvudrollen i makens skådespel.
4203
« skrivet: 2009-07-12, 10:45 »
Så lustigt, jag läste denna diskussion senast igår och tänkte på just Ingeborg Rönnblad, och här dyker hon som av en händelse upp i diskussionen. Jag har långväga ärvt en del brev och ett par foton efter henne och hennes makes släkt, och en del brev är adresserade till Fru Ingeborg Rönnblad men jag blev inte klok på om hon fortsatte skådespela även efter att hon gift sig med Hugo.
4204
« skrivet: 2009-07-07, 15:03 »
Hej! Som av en händelse råkade jag hitta denna förtjusande målning, och kom genast att tänka på diskussionen om lagman Flinck på Anbytarforum:  Porträtt av lagman Magnus Flinck och hans familj, målat i Vegeholms park 1806 av Anders Johan Hansson (Sven T. Kjellberg, Slott och herresäten i Sverige, band II, Skåne, s 309. Med vänliga hälsningar, Markus
4205
« skrivet: 2009-07-06, 17:47 »
Hej!
Det står att fadern heter matz hans, alltså Mats Hansson.
Mvh/Markus
4206
« skrivet: 2009-07-05, 22:33 »
Hej Åsa!
Jag kollade upp Britas far, Matthias Steuchius, i Lunds stifts herdaminne, och det stämmer som du skriver, Brita är född 1679 19/7. Vart årtalet 1673 kommer ifrån har jag med andra ord inget bra svar på just nu; det är åtminstone ingen annan dotter som är född detta år.
Med vänliga hälsningar,
Markus
4207
« skrivet: 2009-07-04, 19:07 »
Hej Kaisa!
De uppgifter som fanns om Kavlås (eller Kaflås, i Hömbs socken) på Wikipedia lyder:
Kavlås eller Kaflås är ett slott i Tidaholms kommun i Västergötland. Huvudbyggnaden är av sten i tre våningar och färdigställdes 1775. Den förklarades som byggnadsminne 1978. Från Kavlås härstammar Kavlåsäpplet, Västergötlands landskapsäpple. Kavlås omnämns första gången i slutet av 1300-talet. På 1500-talet tillhörde egendomen släkten Natt och Dag till Göksholm. Genom köp kom godset 1723 till den friherrliga ätten von Essen, som fortfarande äger Kavlås.
I Riddarhusets Stamtavlor tog jag reda på att sedermera riksmarskalken, friherre Fredrik von Essen (1831-1921) och hans fru, grevinnan Ebba Aurora Brahe (1838-1924) arrenderade Kavlås sedan 1858 och blev ägare till egendomen 1860. Paret hade flera barn, och det var deras son, översten Carl Magnus von Essen (1873-1960) som tillsammans med sin hustru Ruth Ingrid Wallenberg (1880-1972) övertog Kavlås den 1 januari 1924.
Uppgifter med mer kött på benen vet jag tyvärr inte vart man kan hitta, men fler uppgifter om familjen finns bland annat i Elgenstiernas ättartavlor, samt i kyrkböckerna.
Med vänliga hälsningar,
Markus
4208
« skrivet: 2009-07-04, 00:37 »
Hej Jeanette!
Jag har under en längre tid forskat på teologen, professorn Thomas Ihre (1659-1720) och har samlat på mig en del information. Han gifte sig 1696 29/7 i Lund med jungfru Brita Steuchia (1673-1710), dotter till biskopen i Lund, sedermera ärkebiskopen Matthias Steuchius och dennes hustru Anna Tersera. Brita dog i pesten 1710 21/4 i Lund, samtidigt som ett par av sina barn. Thomas Ihre gifte om sig efter Britas död 1713 19/8 med fröken Petronella Catharina Bille (-1746), dotter av herr Christian Bille till Dybeck.
Så svaret på din fråga blir - Brita Steuchia var bara gift en gång.
Med vänliga hälsningar,
Markus
4209
« skrivet: 2009-07-03, 15:30 »
Hej Tore!
Enligt SCB-utdraget över födda i Nevishög 1901, föddes Elin Elfrida 1901 18/7 som dotter till husägaren Lars Hansson på Nevishög 15 (född 1857 29/10 i Bara) och hans hustru Anna Petersson (född 1869 9/12 i Nevishög). I folkräkningen 1900 anges Lars vara sockerfabriksarbetare i Nevishögs by, och när sonen Nils Elof föds i Nevishög 1898 2/7 anges Lars vara arbetare på Stanstorps kronoutjord. Enligt husförhörslängden 1891-1897 [Nevishög AI:13, s 340] lystes det till äktenskap mellan Lars Hansson och Anna Petersson i Nevishög 1897.
Med vänliga hälsningar,
Markus
4210
« skrivet: 2009-06-25, 09:24 »
Hej Pierre och Samppa!
Tusen tack för Era förslag! Vad jag såg i boken där jag läste citatet så var det allt som stod på skylten, men stycket med att fängsla verkar stämma mycket bra - efter triumfmarschen, där bl.a. den nämnda skylten uppvisades, fördes svenskarna som krigsfångar till Sibirien. Som Samppa skriver så låter det logiskt; svenskarna ansågs nog vara just de starkaste, så det är rimligt att ryssarna framställde sig som starkast som lyckades besegra de starkaste.
Många tack!
4211
« skrivet: 2009-06-23, 20:26 »
Hej!
Jag undrar över följande mening, som ryssarna tydligen hade på skyltar i Moskva efter slaget vid Poltava 1709, angående svenskarnas nederlag: Fortissimum esse qui fortissimos vinxit. Jag hittar inte meningen på Internet, och undrar om någon Anbytare kanske har förslag på översättning?
Med vänliga hälsningar,
Markus
4212
« skrivet: 2009-06-23, 15:08 »
Hej!
Jag känner inte till just namnet Jakin/Hjakin sedan tidigare, men angående det Olle skriver, om att föräldrarna eventuellt var starkt religiösa, har jag ett exempel i min egen forskning.
Torparen Jöns Lindgren (1788-1872) och hans hustru Bengta Bengtsdotter (1790-1856) i Gluggstorp, Ottarps socken i Skåne, fick under 1820-talet tre barn, Bengta, Hanna och Nils. År 1828 fick de plötsligt en son med det något ovanliga namnet Jeduthun. Prästen har i kyrkboken noterat att fadern Jöns hävdat, att han i en uppenbarelse blivit tillsagd att barnet skulle få det nämnda namnet, men fadern hade inte hört talas om detta namn förut och hämtade bibeln för att efterse uti Davids Psalmer. När han då uppkastad boken får han 39 Ps: upp: liksom af sig sjelf der namnet står i första wersen.
I uppenbarelsen fick fadern även veta, att han inte skulle vara rädd för att döpa sin son till detta namn, ty det skulle blifva en Regerande magt på werldens sista tid, efter Guds allwisa råd. Prästen avslutar notisen i kyrkboken, med något skeptisk förtjusning och skriver att För namnets besynnerlighet, har jag antecknat denna lika besynnerliga, som enfaldiga berättelse, och utan, att wara i åtagen af några fördommar, tycker jag likwäl det wara mig ett nöje, att här anteckna Denna händelse hvars wärde det tillhör, en af Försynen bortglömd framtid, att rätt bedömma.
Jeduthuns stackars barn fick dras med efternamnen Jeduthunsson och Jeduthunsdotter, även om vissa av dem antingen tog farfaderns efternamn Lindgren, eller faderns efternamn Jönsson.
4213
« skrivet: 2009-06-21, 23:07 »
Hej!
I Otto Lindbergs Landsstaten.. fanns en del att hämta om Magnus Flinck:
Magnus Flinck, f. i Knisslinge 1758 13/4; föräldrar: kronolänsmannen Peter F. och Karna Månsdotter; student 1772; fil. kand. 1774; hovrättsauskultant 1776 i oktober; e. o. kanslist i just. rev. 1779 29/4; innehade under åren 1780-1782 flera domarförordnanden och tjänstgjorde under samma år jämväl vid länsstyrelsen; landsseketerares n. h. o. v. 1781 11/1; landssekreterare 1784 13/12; lagmans n. h. o. v. 1792 4/6; borgmästare i Landskrona 1793 5/7; häradshövding i N. och S. Åsbo samt Bjäre härads domsaga 1799 15/10; lagman i Skåne 1810 7/5; död å Vegeholm 1814 18/4.
F. synes hava erhållit landssekreterartjänsten utan att egentligt förslag till densamma uppgjorts.
Gift 1. i Malmö 1787 21/10 med Matiana Hegardt, f. i Malmö 1771 5/8, död i Malmö 1790 21/10, dotter av handlanden Gustaf H. och Katarina Morsing; 2. å Vegeholm 1797 22/4 med Gunilla Lindroos, f. 1770 28/8, död i Ängelholm 1839 16/5, fosterdotter till fröken Cedercrantz å Vegeholm. Barn i första äktenskapet; Katarina, f. i Malmö 1788 18/8, död å S. Lindved 1842 1/6 g. m. kaptenen, frih. Ulrik Vilhelm von D?ben; Petronella Gustava, f. i Malmö 1790 14/1, död å Mjönäs 1858 16/1, g. å Rögla 1822 2/3 m. generaladjutanten Justus Kristoffer von Schoting; i andra äktenskapet, födda å Vegeholm; Vilhelmina Charlotta Elisabet, f. 1800 1/8, död i Rögla 1819 30/3; Ulrika Matiana, f. 1801 19/10, död i Ängelholm 1877 13/1; Peter Johan Vilhelm, f. 1803 3/6, hovrättsråd, död å Ävinge sätesgård 1852 16/5; Magnus Daniel, f. 1805 17/8; Gunilla Kristina, f. s. d.
[Lindberg, Otto, Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917, s 66-67]
4214
« skrivet: 2009-06-21, 18:09 »
Hej!
Jag hittade en inskannad bild på ett porträtt föreställande riksdagsmannen Jon Bengtsson (1719-1797) i Ströby (Skatelövs socken) på Statens Porträttarkivs hemsida (tillskriven Lorens Pasch d.y. 1786).
Han nämns på Anbytarforum, bl.a. , här och . I Nordisk familjebok (Uggleupplagan), 1904, del 2, s 1353 står det om honom:
Bengtsson, Jon, riksdagsman, från Ströby, i Skatelöfs socken af Kronobergs län, valdes ständigt till sin hemorts ombud vid riksdagarna från 1755 till 1789, dock troligtvis med undantag för 1769 års riksdag. Han tillhörde under frihetstiden mössorna och var under Gustaf III:s tid den kraftigaste representanten för bondeoppositionen mot kronobrännerierna och passevolansen. Enligt Wieselgren, som biograferat honom i Ny Smålands beskrifning och Biografiskt lexikon, skall han ha blifvit mördad af en tjuf 1797, vid 80 års ålder.
Eftersom jag själv har anor i Ströby, och Skatelövs socken, tänkte jag att hans anor kanske finns utredda någonstans?
Med vänliga hälsningar,
Markus Gunshaga
4215
« skrivet: 2009-06-21, 17:58 »
Hej!
Jag hittade en spännande målning bland Statens Porträttarkivs inskannade bilder, och tänkte att någon Anbytare kanske kände till denna dam? Uppgifterna om porträttet är blott Fru Ahlgren, maka till rådman Ahlgren i Arboga, avmålad av Per Krafft d.ä. 1788. Kanske passar detta inlägg bättre under bildgåtan eller liknande, men jag gör ett försök här.
Med vänliga hälsningar,
Markus
4216
« skrivet: 2009-06-21, 00:47 »
Hej Bo!
Uppgifterna om barnen etc. hämtade jag ur Lunds domkyrkoförsamlings födelse- och dopbok 1700-1740, på nämnda datum. Någon son Christian kan jag dock inte hitta som född år 1731, så det kan hända att årtalet har blivit fel. Jag gjorde även en sökning bland bouppteckningarna i Lunds rådhusrätts och magistrats arkiv, och hittade följande:
Lunds rådhusrätts och magistrats arkiv FIIa:12, s 331-381
Anno 1735 d 1 Septemb: hölls laga Inventarium, registrering och Wärdering efter afledne Borgaren Rasmus Thorn ock dess i Herranom afsomnade hustru Dorothea Eskellsdotter som lemnadt efter sig 3ne Söner Andreas på 9de (?), Christian på 3die åhret och Bengt född för 11 wekor sedan då modren genom döden afled. [...] På Barnens wägnar woro tillstädes å Fäderne sijdan Borgaren här i Staden Hans Månsson ock på Möderne sijdan Borgaren ock Skomakaren i Mallmö mäster Jöns Eskelsson.
Lunds rådhusrätts och magistrats arkiv FIIa:6, s 305.
Ao 1700 d 14 Novembris [...] uti Sal. Bengt Rasmuss: Torns Sterbhuus att Uprätta ett richtigt Inventarium, Skiffte och dehlning emällan den Sal. Mannens Qwarlåtne Enkia Elsa Anders dotter, och des 2ne Barn, dottren Kirstina Bengts dotter 10 Åhr och Sonen Rasmus Bengtss på 3die Åhret gambla.
Förmyndare för de båda omyndiga barnen var änkans bröder, Jöns Andersson i Trelleborg för dottern, samt Lars Andersson ibidem (Trelleborg?) för sonen.
Rasmus Bengtsson Thorn gifte sig med Dorothea i Malmö Sankt Petri 1720 21/10; hennes bror Jöns ansvarar för att allt har gått rätt till:
d. 4 lÿstes för Borgaren i Lund Rassmus Bengtss:n ock Pigan Dårethea Eskelsdotter för dem Cawerar, skomakaren Jöns Eskelss: d. 21. Oct. 1720 Copulerades hoosstående Personer af Praeposito. [Malmö Sankt Petri kyrkoarkiv, EI:1, s 87.]
Mvh/Markus
4217
« skrivet: 2009-06-20, 19:40 »
Hej Bo!
Borgaren Rasmus Thorn anges heta Rasmus Bengtsson Thorn när han får sitt första (?) barn i Lund, tillsammans med hustrun Dorothea Eskilsdotter. Vad jag kan hitta får de (minst) fyra barn i Lund, Bengt (1721 8/8), Andreas (1727 2/3), Elsa Christina (1729 16/8) och Christian (1733 3/5). Jag lyckas inte hitta någon vigsel mellan Rasmus och Dorothea, men en Anders Eskilsson är fadder när parets första barn döps, så man får väl anta att det är hennes bror.
I övrigt vet jag tyvärr inte mer om familjen Thorn,
med vänliga hälsningar,
Markus Gunshaga
4218
« skrivet: 2009-06-18, 12:40 »
Hej!
Enligt Riddarhusets Stamtavlor var Gurly gift Mellin första gången (inga fler uppgifter om detta äktenskap dock, inte ens mannens förnamn är antecknat). I äktenskapet med Ludvig (som är hans tilltalsnamn) af Ugglas fick Gurly en dotter, 1946, som ännu är i livet. Jag kan skicka fler uppgifter till Dig via e-post, om Du är intresserad.
Med vänliga hälsningar,
Markus Gunshaga
4219
« skrivet: 2009-06-18, 00:09 »
Hej Maria!
Såhär tyder jag notisen:
October
d: 1. föddes et [och] d: 3. dito döptes Sven
Mårtenssons Barn utj Bille-
berga och blef uti dopet kallad
Anders, modrens namn K[arna?]
Andersdotter. 35 åhr. gammal
Michell Asmundssons hustru
utj Billeberga hölt barnet
öfwer dopet. de öfriga
faddrar woro, Jeppe Bengt-
son och dräng Pehr Mårten-
son utj Billeberga.
Är dock enormt osäker på föräldrarnas förnamn. I Genline var läsbarheten bättre ang. faderns förnamn (jag tydde det först till Frans eller Frenne, men i Genline syns tydligt att det står Sven). Moderns namn lyckas jag dock inte tyda varken i AD Online eller Genline. Kanske någon annan ser bättre, eller t.o.m. känner till vilket par det handlar om?
Mvh/Markus
4220
« skrivet: 2009-06-16, 10:23 »
Hej Inger!
Jag skulle satsa på att följa familjen på gården i mantalslängderna, bakåt i tiden, för att se vem som bor där strax innan Hans och Sissa tar över gården. Oftast brukar gårdar övertas av någon av de tidigare brukarnas barn, eller någon annan släkting etc. Genom detta kan man sedan se om man hittar någon bouppteckning efter dessa tidigare brukare, för att bekräfta/dementera att de tidigare brukarna var föräldrar till någon av de senare brukarna av gården; i detta fall Hans eller Sissa.
4221
« skrivet: 2009-06-15, 16:49 »
Hej Maria!
Då kallar sig din Lena rimligtvis Helena senare i livet - Lena och Helena är i princip samma namn. Personer som döpts till Helena kan ha Lena som smek-/tilltalsnamn, medan personer som i födelseboken kallas Lena kan kalla sig det lite tjusigare Helena i vuxen ålder. Finns det ännu en syster Helena/Lena?
4222
« skrivet: 2009-06-15, 14:37 »
Hej Maria!
Som av en händelse (jag sökte efter min egen släkt) råkade jag hitta Helena Weis och hennes make Peter Kruse i Stora Harrie (år 1809; husförhörslängden 1809-1842, GID: 1360.29.1800) i de onumrerade gatehusen i Stora Harrie:
Petter Kruse f. d: 10 Julii 1752. får fattig medel.
hust: Helena Weis f. d: 1 febr 1759.
Stämmer Helenas födelsedatum med din Helena? Det står inte antecknat någon födelseort för någon av dem.
Mvh/Markus
4223
« skrivet: 2009-06-15, 12:55 »
Hej!
Som en liten avstickare, men som en kommentar till det Kristina skriver När man tar emot uppgifter från andra eller själv vidarebefordrar bör man ha som regel att alltid begära/leverera källhänvisningar. Hur ska man annars veta att uppgifterna är korrekta?.
Jag minns att jag blev oerhört glad när jag hittade en anas försvunna bror på Disbyt, med barn och barnbarn etc, namn, årtal, orter etc., under i princip hela 1800-talet. Så jag skrev ner släktkopplingarna, utan att kontakta uppgiftslämnaren. Men när jag sedan började leta i de nämnda församlingarna, upptäckte jag att ingenting stämde.
Inte en enda person var född i den ort de angavs vara födda på Disbyt, och jag kunde inte hitta en enda av dem i folkräkningen 1890, även om de enligt uppgifterna ska ha varit i livet då. Jag kontaktade forskaren, men fick inget svar. Den stackars anans bror är fortfarande försvunnen. Så ja, precis som Kristina säger ska man inte ta något för givet när man får/hittar material av andra forskare, utan alltid undersöka källan själv.
Mvh/Markus
4224
« skrivet: 2009-06-14, 17:46 »
Hej Maria!
I AD Online var det lättare att läsa texten - det står Samma dag [19 november] wigdes ock Borgaren och Hökaren Peter Kruse med Jungfru Helena Weise, bägge af Stora Harje bÿ.
Mvh/Markus
4225
« skrivet: 2009-06-14, 14:41 »
Sagt och gjort.
Mvh/Markus
4226
« skrivet: 2009-06-14, 02:03 »
Genom sökningar på olika namn Tho- och To-, med förnamn Ernst, hittar jag en lämplig kandidat i folkräkningen 1900 - Ernst Reinhold Thorwald, född 1873 i Kristinehamn, Värmlands län. Bor år 1900 som bokhållare i Grebbestad (!) hos modern, inhyses änkan Matilda Niklasdotter, född 1847 i Grebbestad. Han är tydligen född Thorvaldsson.
4227
« skrivet: 2009-06-12, 18:38 »
Hej Bengt!
Som jag har förstått det handlade detta om att barnet åtminstone skulle få ärva sin mor. Modern måste vid denna tid helt enkelt begära att få barnet antecknat såsom sitt, för att barnet skulle få laglig rätt att ärva sin mor.
Mvh/Markus
4228
« skrivet: 2009-06-12, 18:24 »
Hej Maria!
Dödsorsaken står sist i meningen, hetsig siukdom, alltså någon form av febersjukdom.
Mvh/Markus
4229
« skrivet: 2009-06-11, 22:15 »
Hej Bo!
Det stämmer; sedan min fråga i oktober har jag lyckats utforska släkten Dehn en del, och fått fram både Asmus Dehns och Sophia Christensdotters barn samt Sophias ursprung, men dock inte Asmus Dehns ursprung; jag vet inte ens när/var han avlider eller något alls om hans yrkesverksamma liv. Antagligen dog han i Landskrona - det är i alla fall där hans barn hamnar sedan och det är där hans änka avlider, nästan 90 år gammal.
Alla uppgifter om släkten och de nämnda personerna tas dock fortfarande tacksamt emot! Det kan ju finnas sånt jag missat.
Mvh/Markus
4230
« skrivet: 2009-06-11, 10:18 »
Eivor; se Bos länk - CD-skivan är mycket riktigt ett projekt i regi av Skånes Genealogiska Förbund. En ny version av CD-skivan är dock på gång, eftersom den tidigare versionen visade sig ha både brister och en del felaktigheter. Enligt CD-skivan skulle klockaren Rasmus Andersson Schough och Johanna Andersdotter Boserup i Gudmuntorp ha haft sex barn, varav sönerna Johan klockare i Gudmundtorp och Peter i Skartofta (som källa till detta anges Scangen). Jag lyckades hitta en diskussion på anetavlen.dk, där bl.a. Gudrun Wallengren lämnat en del uppgifter (se hennes inlägg den 5 mars 2003, kl 22.38), där hon bl.a. skriver: Klokker og degn i Gudmunstorp og Huvra menigheder i Skåne, Rasmus Andersen Schou, døde i 1722. Dette fremgår af skiftet efter hans kusine i København, Anne Marie Pedersdatter Schou. I samme skifte nævnes 6 børn af Rasmus Schou: Johan Rasmussen Schou. Han er er ældst, og bliver klokker og degn i Gudmuntorp og Huvra menigheder efter sin far....
4231
« skrivet: 2009-06-10, 21:06 »
Hej Hans!
Jag tycker mig läsa att han flyttar derifr. (därifrån; jämför samma kolumn fyra rader nedanför), alltså från samma ställe som där han anges född. I samma utflyttningslängd, några kolumner längre till höger, står det 27 alltså att han var boende på tomt nr. 27 i Lund stadsförsamling. Där hittar man honom också på GID: 1301.230.104600.
Det är mycket svårläst, men i husförhörslängden står det att han kommer från do 1851, alltså samma år från samma ställe som där personen på raden ovanför kommer ifrån. Jag tycker det ser ut som att det står Köpenhamn? Det kan ju vara så att han tog vägen från kontinenten via Köpenhamn till Sverige. Personen på raden ovanför (Joh. Herm. Stegman?) anges vara född 1825 i samma ort som Georg, men jag kan inte få det till Bamberg; som synes är tyvärr sidan i Genline oerhört svårläst.
Mvh/Markus
4232
« skrivet: 2009-06-10, 11:34 »
Hej Mikael!
Vid en sökning i Svenska Akademins Ordbok efter Pärleinspektor fick man en träff, men ingen förklaring till ordet. När jag däremot sökte på Pärlinspektor hittade jag följande förklaring:
PÄRL-INSPEKTOR ~.(pärle-) (förr) statlig tjänsteman med uppgift att utöva uppsikten över pärlfisket inom ett distrikt.
4233
« skrivet: 2009-06-10, 00:06 »
Hej Helene!
Jag fick förklaringen till varför jag inte hittade Anna Christina Brunckmans födelse i Lund; registret täcker bara tiden 1700-1740, men Anna Christina föddes 1698, i just Lund:
dito [16 februari] Acad: feltskären Mester Christian Brunckmans och Anna Margareta Grundis barn Anna Christina, födt d 13 kl. 11 ??: fru Biskopinnan Anna Thersera bar henne, faddrar, Rect: Magnif: Thomas Ihre, mons:r Luthman, mons: Mathias Steuchius, Mons:r Kock, fru profes: Anna Catharina Ehrenborg, fru Ida Silfverskiöld, jungf:u Anna Nils dotter.
Därefter föddes den tidigare nämnda dottern Brita, i Lund 1703 22/6. Eventuellt hade de fler barn före 1698. Tyvärr hittar jag ingen bouppteckning efter Brunckman eller hustrun i Lunds rådhusrätts arkiv; eftersom han tydligen var akademifältskär var han underställd universitets jurisdiktion, men inte heller bland universitets bouppteckningar hittar jag honom.
Anna Christina Brunckman dör för övrigt i Maglehem 1785:
den 17 Sept: som war en fredag begrofs Klåckare Enkan Anna Christina Skog ifrån Olseröd, warit med Klåckaren Skog uti Skartofta; dödde d. 11. Sept: af ållder, då hon war 88 år gammal.
4234
« skrivet: 2009-06-09, 21:49 »
Hej Helene!
Vigseluppgifterna, som finns i volym C:1, s 202v, täcker hela sidan:
d 14 Maij lÿstes 1:ste gången för Klockaren i församlingen Peter Schoug och Anna Christina Brunckman, sedan hon framwijst wederbörl. attestata, så ifrån des Siäla sörjare Mag: Chorin, som ifrån andra goda Män som frikallat henne ifrån alt annat Echtenskapz löffte.
d 22 som war andra Pingesdag, lÿstes 2dra gången.
d 28 dito. lÿstes 3die gången.
d 4 Junij Copulerades förenämde Pärsoner i Kÿrkian i mÿcket förnämt folcks närwaro af Staden.
Magister Magnus Chorin var vid denna tid komminister i Lund samt kyrkoherde i Bjällerup och Stora Råby, om jag inte minns helt fel, så hon var antagligen boende inne i staden eftersom hon fick hans attest. Min första tanke var då vilka hennes föräldrar kunde vara, och min gissning bekräftades av uppgifter på CD-skivan Skånska klockare, där dessa uppgifter hämtas:
Petter Schough. Född ca 1698, som son till klockaren Rasmus Schoug i Gudmuntorp (död 1722). Död 1763 i Skartofta. Klockare i Sankt Peters Kloster och Norra Nöbbelöv ca 1724-32, i Halmstad och Sireköpinge 1732-53 samt i Öved och Skartofta 1753-63.
Gift 1727 4/6 i Sankt Peters Kloster med Anna Christina Brunckman, dotter av fältskär Christian Brunckman och Anna Margareta Grundes.
Barn:
1) Rasmus. Född 1728 22/2 i Sankt Peters kloster. Död där 1728 10/5.
2) Stina Maja. Född 1729 9/2 i Sankt Peters kloster.
3) Petter. Född 1732 10/6 i Sankt Peters kloster.
4) Lucia Catharina. Född 1735 7/1 i Sireköpinge.
5) Christensa. Född 1737 2/9 i Sireköpinge. Död där 1740 21/2.
6) Christian. Född 1740 1/8 i Sireköpinge.
Min gissning att Anna Christinas föräldrar var fältskären Christian Brunckman och Anna Margareta Grundes/Grundis bekräftas av uppgifterna på CD-skivan. Vid en sökning i ett register över födda i Lund 1700-1740 hittar jag ett enda barn till paret, dottern Brita, som föds 1703 22/6. Jag och en annan forskare har funderat på om moderns namn Grunde/i/s skulle kunna vara Grunditz, men vi kom inte fram till någon lösning.
Med vänliga hälsningar,
Markus
4235
« skrivet: 2009-06-08, 14:51 »
Det verkar råda förvirring kring faderns namn - ytterligare ett barn, Johan Jörgen, föds i Västra Strö 1745 22/12, då är fadern kocken vid Näs, Georg Fredrik Diedrick Weisse. Den 24 maj 1736 gifter sig i Näs (Gullarps kyrkböcker) kocken på Näs (sedermera Trollenäs), Georg Didrik Weiss, med Maria Nilsdotter.
4236
« skrivet: 2009-06-08, 13:32 »
Hej Maria!
Notisen lyder såhär:
Dominica 11 post Trinit: Christnades Kåckens
Weis Sohn af Ströö, kallad Törchel, och til
dopet buren af M: Hagmans hustru född d: 2(1)
Julii.
Testes
Mölnaren Jöns Pehrss:
M: Löfberg och
Jägaren Petter Aspson.
Osäker på födelsedatumet dock - enligt Svensk kalender 1200-2100 infaller dopsdatumet (Dominica 11 post Trinit = elfte söndagen efter trefaldighet) den 29 juli, känns som i längsta laget att vänta i åtta dagar med att döpa barnet.
Kocken Weiss får i övrigt ytterligare ett barn i Västra Strö (se samma volym, s 71), den 3 mars 1748 föds dottern Anna Dorothea, och då kallas fadern Kocken Georg Jörg: Fred: Weiss.
4237
« skrivet: 2009-06-06, 23:25 »
Detta var intressant, Niclas - enligt uppgift jag fann hörde Apelskift (eller Aplaskifte) kyrkligt till Habo socken i Skaraborgs län, men i övrigt till Bottnaryds socken i Jönköpings län. I mantalslängderna antecknas gården under Bottnaryd, och till min stora glädje läste jag att gårdens brukare år 1709 hette nåt med T..., men när jag läste hela namnet var det inte Torsten, utan Töris/Töres. Han och hans hustru står som brukare av en del av gården från sent 1660-tal till in på 1720-talet.
Det verkar inte som att Töris och Torsten är ett och samma namn, och rent åldersmässigt känns de dessutom för gamla för att vara Lars föräldrar, om nu inte Töris har gift om sig.
Jag antar att jag får söka vidare, i hopp om att kanske finna Lars' födelsesocken någonstans.
4238
« skrivet: 2009-06-05, 21:26 »
Hej Magnus och Niklas!
Ett stort tack till Er båda! Detta var intressanta uppgifter, märkligt att det anges så helt olika födelselandskap för Lars Appelqvist. Man kan undra om det finns någon handling där hans egentliga födelsesocken är antecknad, det störde mig enormt att hans kompani verkar saknas i GMR 1713, där hade man väl kunnat hoppas att hans födelsesocken borde antecknats. Lars (?) skriver i GMR 1715, om jag inte minns helt fel, att det hade hållits generalmönstring vid Stjärnarp (?) 1713, men enl. GMR det året (för de få kompanier som står med) står det att mönstringen skedde i Skrea. Kan resterande kompanier, som verkar ha mönstrats i Stjärnarp, ha noterats i en annan volym?
Även tack till Niclas' sökning efter Ap--gårdar i Jönköpings län, jag har hittills gått igenom en del av dem, men tyvärr inga spår efter någon Torsten.
Mvh/Markus
4239
« skrivet: 2009-06-05, 10:07 »
Haha jag fick ett stort leende när jag försökte föreställa mig hur flickan hade sett ut med hela håret utsläppt - ett enda stort burr som lär ha varit nog så svårt att borsta.
4240
« skrivet: 2009-06-03, 15:01 »
Hej Niclas!
Ett stort tack för det bekräftandet! Först var jag lite osäker, men eftersom jag minns att namnet Torsten stavas Tosten i Norge, så tänkte jag att det kanske var något liknande ang. Tostarius, men att det kunde vara dialektalt tänkte jag inte på.
Jag har nu gått igenom de ryttare, som tillsammans med Lars Torstensson värvades till kompaniet den 26 augusti 1711 (ryttare nr 16, 17, 38, 40 52, 82, 88, 92 och 93) och av dessa herrar är samtliga utom de två sista födda i Östra härad, Jönköpings län (och de flesta av dem i ungefär samma ålder som Lars Torstensson). De av ryttarna som har födelsesocken, inte bara -härad, antecknad anges vara födda i Vetlanda, Alseda, Nye och Mörsjö (?).
Med tanke på namnet Appelqvist tänkte jag att Lars kanske tagit sitt namn från en gård (i Östra härad) med början på Ap-. Det enda jag hittade var Aplaholm i Korsberga socken, men där verkar brukarna ha bytts ut ganska ofta. 1695 fanns Erngisle där, 1708 fanns där två Per och en tremänningsryttare, 1716 hette brukaren Gabriel.
Uppgifterna i Landsstaten är knapphändiga - det står bara att han var kvartermästare innan han blev mantalskommissarie 1728, och hans avskedsdatum är inte antecknat. Med tanke på att hans företrädare fick avsked samma dag som Lars tillträdde utgår jag dock från att Lars ev. avskedsdatum bör vara samma som efterträdarens tillträdande, alltså 1738. I Landsstaten har även Lars' enda och äldste son missats (min ana), Daniel Tostarius, som visserligen finns med en blek sida i födelseboken, men bara året före sin yngre syster.
4241
« skrivet: 2009-06-02, 20:23 »
En annan detalj finns på Österlens SFF:s hemsida, där det står om de kvarvarande regementena i Skåne 1718 Upplands femmänningar låg då bl.a i Ingelstads härad - vilket inte minst framgår av domböckerna.... Det lustiga är att min Lars Appelqvist senare blev mantalskommissarie över just bl.a. Ingelstads härad, och att hans blivande hustru Ingar Sommars äldre bror, Jöns Sommar, var kyrkoherde i Östra Hoby i samma härad, och blev prost över hela häradet 1737.
4242
« skrivet: 2009-06-02, 20:00 »
Hej Niclas!
Du är en klippa!
Jag följde Lars Ap(p)elqvist bakåt i tiden, och han blev tydligen ryttare nr. 31 vid Otto Reinhold Ladaus kompani 1711 1/1 (enligt GMR 1715; i GMR 1713 verkar Ladaus kompani saknas), under namnet Lars Torstensson. Det märkliga här är, att min Lars Appelqvist får en son (en enda) 1723, som döps till Daniel Tostarius. Daniel var efter morfar, men vart Tostarius kom ifrån hade jag ingen aning om. Kan det då ha varit efter farfar, Torsten = Tostarius?
Lars Torstensson blev ryttare för bonden Sven Månsson i Äskås (?) och Amneboda socken, Norrviddinge härad. Det står i GMR att han var född i Smoland och Jönkiöping lähn, men ingen socken. I GMR 1713 saknas ju kompaniet, så där gick man väl bet på att hitta hans födelsesocken. Hans ålder verkar även stämma nåt sånär - min ska vara född ca 1692, Lars Torstensson ska ha varit född ca 1693-1694.
Detta var mycket spännande, får se om det är möjligt att hitta fler uppgifter.
Ett stort tack för hjälpen, Niclas!
Med vänliga hälsningar,
Markus
4243
« skrivet: 2009-06-02, 16:22 »
Hej Leif!
Det är den uppfattning jag också haft (att kvartermästare inte bara fanns vid kavalleriregementena), men jag hittar inga kvartermästare vid övriga regementen jag undersökt. Nu har jag även gått igenom Tyska Regementet, Upplands femmänningar, Östgöta regemente till fot, Västra skånska regementet till fot och Östra Skånska regementet till fot. Inget av dessa regementen förde någon kvartermästare vid sina kompanier, däremot hade vissa av dem en regementskvartermästare.
Vid sökningar i tidigare nämnda regementen har jag sett att vissa kavalleriregementen hade 1:e kvartermästare, 2:e kvartermästare och t.o.m. frivillig kvartermästare, bl.a. Livregementet till häst, men där fanns inga spår efter Lars Appelqvist.
4244
« skrivet: 2009-06-02, 12:39 »
Hej Niclas!
Jag har tidigare fått tips om att gå igenom Södra Skånska Kavalleriregementet, och utöver det har jag gått igenom Norra Skånska Kavalleriregementet och Skånska Tre- och femmänningarna till häst. På Wikipedia läste jag lite snabbt att Från början av 1600-talet till befälsreformen 1833/37 var kvartermästare högsta underofficergraden i kavalleriet, så jag gick även igenom Västgöta ståndsdragonregementes skånska kompani och Livdragonregementet (inga av dessa regementen förde kvartermästare omkring 1720) samt Skånska Ståndsdragonerna (som bara hade en regementskvartermästare, men inga kvartermästare vid kompanierna).
På Österlens SFF:s hemsida står en del intressant om just detta, och där finns bl.a. en lista över vilka regementen som låg i vilket härad i Skåne omkring 1710-1712. Där läste jag också en intressant text, som kan ha relevans i sammanhanget:
Våren 1718 fanns i Skåne, utöver landskapets egna trupper, endast livdrabanterna, tyska regemente, polska regemente, Upplands femmänningar och en avdelning grenadjärer. Upplands femmänningar låg då bl.a i Ingelstads härad - vilket inte minst framgår av domböckerna....
Nu har jag visserligen bara gått igenom dessa regementens kompaniledningar, fram t.o.m. förste ryttaren i varje kompani, men det kan ju hända att Lars Appelqvist var korpral med kvartermästares indelning eller liknande - jag har nämligen en annan ana (i Västmanland) som hela tiden var korpral, men som kallas kvartermästare i kyrkböckerna, eftersom han vid ett tillfälle var kvartermästare och ibland utförde den ordinarie kvartermästarens uppgifter.
Så de regementen (kavalleri) jag har gått hittills igenom, och som skulle kunna vara kandidater, är:
Södra Skånska Kavalleriregementet (helt).
Norra Skånska Kavalleriregementet (helt).
Skånska Tre- och femmänningarna till häst (helt).
Västgöta ståndsdragonregementes skånska kompani (officerare och underoff.)
Livdragonregementet (officerare och underoff.)
Skånska Ståndsdragonerna (officerare och underoff.)
De regementen, som låg kvar i Skåne ännu 1718, och som nämns på Österlens SFF:s hemsida, bör jag nog också gå igenom: Livdrabanterna, Tyska regementet, Polska regementet, Upplands femmänningar och en avdelning grenadjärer.
4245
« skrivet: 2009-06-02, 10:50 »
Hej Gunilla!
Mitt tips är att du söker honom i Svenska kyrkböcker så långt tillbaka du kan, så lär det stå vid något tillfälle i vilken dansk socken han är född (det kanske t.o.m. står senare). Jag såg på Dödskivan att det bara står DA (Danmark) som födelseort för Johan Rasmus, själv hade jag tur häromdagen när jag sökte en dansk släkting - hennes danska födelsesocken stod som anmärkning på Dödskivan.
Eventuellt skulle Johan Rasmus' födelseort kunna stå i hans personakt, som bör finnas i den församling där han var skriven 1991 (kan det vara Uppsala Helga Trefaldighet? Det var där han avled 1998 i alla fall, och även där han bodde 1970). Eventuellt finns denna akt på Landsarkivet i Uppsala. Du skulle också kunna undersöka vad som står i församlingsboken vid tiden för hans barns födelse (så får du en direkt ingång till hans tidigare vistelse i Sverige). Där lär hans danska födelsesocken stå, och det är nog det jag rekommenderar dig att göra främst.
Med vänliga hälsningar,
Markus
4246
« skrivet: 2009-06-01, 19:22 »
Hej Elisabeth!
Ett stort tack för rådet! Detta har jag också funderat på, och om jag inte minns helt fel så har jag gått igenom Malmöhus läns landskontors arkiv angående handlingar om mantalskommissarierna etc., men hittade inget alls om Lars Appelqvist. Men som du säger så måste det finnas något slags diarier där beslut förvaras. Eftersom han blev mantalskommissarie så hade jag som hypotes att han blev detta, eftersom han redan var civil kvartermästare och man ansåg att han hade vanan inne, men det är just manhaftige som stör mig.
Nu har jag dessutom åter gått igenom de flesta av de regementen som låg i Skåne vid denna tid, utan minsta spår efter Lars. I mantalslängderna, katekismilängderna och kyrkoböckerna står han aldrig som avskedade kvartermästaren, och om han nu var i militär tjänst bör detta ha noterats i mantalslängderna. Han står dock hela tiden som herr kvartermästare och anges betala skatt, och om jag tolkat det rätt så var militärer befriade från skatt. Det verkar med andra ord som att manhaftige kan vara en misstolkning eller liknande.
Jag ska hur som helst undersöka om det finns bevarade diarier eller inkomna brev hos länsstyrelsen (landskontoret och/eller landskansliet) angående Lars Appelqvists utnämning till mantalskommissarie.
Mvh/
Markus
4247
« skrivet: 2009-06-01, 17:13 »
Hej!
Tänkte att min fråga skulle kunna passa här under.
Jo, jag har en anfader, Lars Appelqvist (ca 1692-1767) som anges vara manhaftige kvartermästare när han gifter sig i Svensköps socken i Skåne 1722 med prästdottern Ingar Sommar (han nämns även i en handling i kyrkboken 1721, och är även då kvartermästare). Han byter inte titel förrän han blev mantalskommissarie i bl.a. Simrishamns stad 1728. Jag hade först en tanke att han kanske var kvartermästare i civil bemärkelse, har läst att en kvartermästare i t.ex. en stad hade ansvar över ett kvarter, men epitetet manhaftige vid vigseln för mina tankar till den militära bemärkelsen.
Nu till mitt problem - jag har gått igenom i princip varenda fast skånskt regemente vid denna tid, utan ett spår efter Lars. Jag tänkte att han kanske hade varit i rysk fångenskap, men dessa fångar kommer väl hem först 1722, och Lars var ju redan i Skåne 1721.
Jag har då funderat över vilka uppsvenska regementen som kan ha hamnat i Skåne, efter Karl XII:s död/krigsslutet runt 1720-22. Kanske tillhörde Lars ett av dessa regementen, och bestämde sig för att stanna i Skåne, där han gifte sig? Jag har noterat några regementen som låg i Skåne, men finns det någon som har en mer fullständig lista?
Mvh/
Markus
4248
« skrivet: 2009-06-01, 14:41 »
Hej igen!
Enligt bouppteckningen efter Jöran Weström bebodde familjen huset och tomten nr 98 i Östra Roten och Östra Värn i Landskrona detta hus ser ut såhär i husförhörslängden 1778:
Nr. 98
Krukomak: Carl Peterson 34 år
hust. Märta Gullberg 54.
son Christian Weström 23.
dott: Maria Christina 12.
I senare husförhörslängder återfinns Kakelugnsm: Väströms Enk Christina, som anges vara född 1748 27/3 i Landskrona (hittar henne dock inte detta datum), i Gamla Staden, Östra Rotens Förstad, hus nr 97, Brockska Hospitalet. Hon anges ha dött 1818-1822, så hon passar väl in på Elna Lundgren, även om förnamnet inte stämmer. [se bland annat hfl. 1813-1817, s 197, och hfl. 1818-1822, s 33]
4249
« skrivet: 2009-06-01, 14:17 »
Hej Maria!
Efter lite jämförande tror att jag hittat lämpliga kandidater till Christian Wäströms föräldrar.
Bouppteckning förrättades efter Christian Wäström 1811 11/1 (Landskrona rådhusrätt och magistrat, volym FIIa:19, s 597). Det enda som finns bevarat är dock en lapp, skriven av änkan Helena (som här kallas Elna) Lundgren:
År 1811 den 11 Januarii.
Bouptekning företogs efter Pottmakare
Gesällen Christian Wäström som afled
den 21 [Maii = överstruket] Junii nästl: år, hwarwid dess
Enka Ellna Lundgren intygar, at efter dess
man Gesällen Wäström, som i längre tid
warit af Sjukdom sängliggande, icke
wid dess aflidande icke fants annan
qwarlåtenskap än några trasiga kläder
som hon anwändt till sine barns behof
denna uppgift bestyrkes under edelig före-
bindelse.
Ellna - E: L Lundgren.
Notera här att Christian anges vara pottmakare (= krukmakare). I dödboken står det dock att han är just kakelugnsmakaregesäll, när han avlider av bröstfeber den 21 juni 1810, 58 år gammal (alltså född omkring 1752).
Christians föräldrar bör vara krukmakaren Jöran Weström (Christian döper ju sin son till Jöns Göran 1792) och hans andra hustru Märta Christina Gullberg. Jöran anges vara borgare och mästare vid det lovliga krukmakareämbetet i Landskrona, när han gifter sig första gången 1739 12/10 i Landskrona med änkan Lucia Bengtsdotter Bergholt. Pottemakaren Göran Weströms hustru är fadder när grovsmeden Andreas Weströms barn döps i Landskrona 1750 - detta är Jörans bror, och i bouppteckningen över Jöran Weström får man veta mer:
Landskrona rådhusrätt och magistrat, volym FIIa:9, s 453
Åhr 1763: d: 20: Maii Infunno sig under-
teknade Rådmän med wanliga wärderingsmän-
nen Kjämnaren H: Dahlmans och And: Hoberg
uti afl: Krukomakaren Jöran Weströms Stärb-
hus, at förrätta Laga Bouptekning, Wärdering
och Skifftes delning emellan b:te afl: Weströms Enka
hustru Märta Christina Gullberg, samt dess 2:ne i
senare gifftet samman aflade Barn Nbl: Sonen
Christian på 8de åhret och dotteren Sedonia på
11te året g:l å hwilkas wägnar, och till deras
rätts bewakande sigh instälte deras fader
Bröder Smederne Anders [och Jöns] Weström....
Dottern Sedonia föds i januari 1753, men Christian lyckas jag dock inte hitta. Att sonen Christian inte bara blir krukmakare, som sin far, utan även kakelugnsmakare, är för att han efter faderns död fick två styvfäder som båda var kruk- och kakelugnsmakaremästare - modern Märta Christina gifte sig första gången 1764 28/12 med Josias Augustus Lytze, och andra gången 1773 29/12 med Carl Peterson, båda gångerna i Landskrona. Vigseln mellan Märtha Christina och Jöran Weström lyckas jag dock inte hitta.
Christian Wäströms änka Elna Lundgren dör tydligen 1819 - åtminstone upprättas bouppteckning efter henne i Landskrona det året; efternamnet stavas då Weström.
Mvh/
Markus
4250
« skrivet: 2009-05-29, 23:09 »
Hej Maria!
Han är kakelugnsmakaregesäll.
Mvh/
Markus
4251
« skrivet: 2009-05-29, 19:23 »
Hej!
Madame Ingrid Aquilonia (född ca 1688, död 1752 9/8 i Kävlinge) anges vara änka när hon gifter sig 1742 19/3 i Kävlinge med den tjugofem år yngre kronolänsmannen Frans Tulldahl (1713-1783). Finns det någon som vet vad hennes förste make hette, samt hennes ursprung?
Mvh/
Markus
4252
« skrivet: 2009-05-29, 17:40 »
Tur att någon har ögonen med sig. Tärneholm i Gärdslöv låter som en kandidat, att de bor vid Terneholm skulle kunna betyda att de bodde vid höjden, men om det var en holme i en sjö låter det kanske mindre troligt.
Att däremot Terneholm/Tärneholm var ett annat namn på gården Terningholm vid Malmö låter intressant, och bekräftar min gissning.
Jag har sökt igenom mantalslängden för Gärdslöv 1795 och 1798 utan att hitta dem (hittar inte ens Ternemölla under de åren).
4253
« skrivet: 2009-05-29, 13:18 »
Hej Mikael! Hemsidan som du länkade tillhör Joakim Bång, en släktforskarkollega som jag samarbetat med angående just våra gemensamma anor i Östra Svenstorp, så de uppgifter du hittar på hans hemsida är samma som de uppgifter jag har. Det stämmer, Catharina är fortfarande gift och i livet när hon ärver sin farbror Christen 1795. För säkerhets skull undersökte jag bouppteckningen igen (Vemmenhögs häradsrätt, volym FIIa:45, bouppteckningar 1795, nr. 67), och det visade sig att jag läst antingen fel på orten: År 1795: den 7. December Blef Laga Boupteckning förrättad efter aflidne Christen Andersson, som åbodt Cronoskattehemmanet N: 7 3/8 mantal Aggarp. Deltagare och arfwingar i des qwarlåtenskap, äro: 1o. Enkjan Karna Andersdoter. 2o. aflidne Brodrens Jöns Anderssons barn 1o. doteren Ana Maja, gift med Jöns Mauritson i Swänstorps Krog. 2o. Dito Catharina, gift med Anders Jönsson wid Terneholm. 3o. Dito Nils Anderssons efterlemnade enda doter, gift med Jöns Hansson i Swänstorp och 4o. Systeren Enkjan Elna Anders doter derstädes.  Jag blir ändå inte helt klok på orten. Vid en sökning i DigiArkivs bouppteckningsregister är den enda ort som är i namnlik en Ternemölla i Gärdslövs socken, Vemmenhögs härad. Vid Malmö, i Oxie härad, ligger däremot den större gården/egendomen Terningholm, som skulle kunna vara en kandidat - notera att det sägs att Catharina och Anders bor vid Terneholm, inte i, vilket kan tyda på att det rör sig om att de bor under en större egendom.
4254
« skrivet: 2009-05-29, 12:25 »
Beroende på hur gammal mannen är, så skulle det kanske kunna vara svår akne som åtminstone han lider av? Tycker att hans blemmor påminner om dem hos en skolkamrat från min högstadietid.
Han ser visserligen lite för gammal ut för att vara tonåring, och jag vet inte om den tidens matvanor verkligen ledde till så svår akne, men det var den första tanke jag fick. Kvinnan är jag dock mer osäker på. Det ser mest ut som missfärgningar på själva fotografiet, men det verkar som att dessa i så fall bara har dykt upp på hennes ansikte - resten av fotografiet ser klart och fint ut.
4255
« skrivet: 2009-05-28, 23:33 »
Hej!
Känns som att denna fråga blir lite malplacerad här, men det får duga.
Jo, jag har kikat en del bland adelns bouppteckningar, som finns inskannade i AD Online. Jag blir dock inte riktigt klok på hur jag ska skriva källan. Jag följer detta mönster:
Göta Hovrätts arkiv : Huvudarkivet : Adelns bouppteckningar, volym EXIA:16, nr. 1365.
När jag söker i NAD kan jag klicka mig ner till Huvudarkivet i Göta Hovrätts arkiv, och enligt AD Online ligger Adelns bouppteckningar under huvudarkivet, men detta verkar inte stämma så någonstans på vägen har jag hamnat fel. Finns det någon som vet den rätta formeln för hur jag ska skriva källan, när jag rotar i adelns bouppteckningar?
4256
« skrivet: 2009-05-28, 23:26 »
Såhär tyder jag texten:
Dom: Palmarum [= Dominica Palmarum = Palmsöndagen, i detta fall 26 mars 1727, enl. Egon Bosveds Svensk kalender 1200-2100] blef beskedelige danneMannen Jöns
Olson föd uti Witzsiö [Vittsjö] socken uti Giöingehärad anno 1641, Men
har sedan begifwit sig til Fogelsstoffta Sockn, hwarest han
til sin dödzstund warit, ock har han warit twenne Gånger Gifft
lefwat med dhen första hustruen 16 åhr, aflad med henne
3 barn, med dhen andra har han lefwat 38 åhr, ock aflat med
henne 9 barn, han blef siuck d 10 Martij ock dödde d 18
Martij, effter han här i werlden lefwat hade 86 ½ åhr
begrafwen. Templ: 4 öre.
Osäker på Templ... dock.
4257
« skrivet: 2009-05-27, 17:59 »
Hej Mikael!
Jag besvarade ditt senaste inlägg , ifall någon annan Skabersjö-intresserad skulle dyka upp.
Mvh/
Markus
4258
« skrivet: 2009-05-27, 17:56 »
(Detta inlägg är en fortsättning på denna diskussion). Att Karna Åstradsdotter ska ha varit född i Holmeja, Hyby, låter mycket troligt; åtminstone så är hon boende där när hon gifter sig första gången. Jag har tyvärr inte så mycket uppgifter om hennes tre giften och barn (antagligen saknas kanske något barn också): Gift 1:o 1731 30/11 i Hyby med Jacob Andersson, skogvaktare, död i Varto, Skabersjö. Barn: 1) Christina Jacobsdotter. Född 1734 (döpt 4/8) i Varto, Skabersjö. 2) Christina Jacobsdotter. Född 1737 (döpt 11/9) i Varto, Skabersjö. Gift 2:o 1740 2/1 i Skabersjö med Jöns Andersson, skogvaktare, född 1717 29/3 i Östra Svenstorp, Svedala, drunknad 1756 22/12 i Yddinge sjö. Barn: 1) Jacob Jönsson. Född 1742 (döpt 16/4) i Varto, Skabersjö. Död före 1795. 2) Anna Maja Jönsdotter. Född 1745 (döpt 10/2) i Varto, Skabersjö, bodde år 1795 i Svenstorps krog som gift med Jöns Månsson, då hon ärvde farbrodern Christen Andersson i Aggarp. 3) Catharina Jönsdotter. Född 1747 (döpt 18/10) i Varto, Skabersjö, gift 1771 27/2 i Skabersjö med Anders Jönsson från Törringe; bodde år 1795 i Taneholm (?) (uppenbarligen i Skabersjö socken), då hon ärvde farbrodern Christen Andersson. 4) Christin Jönsdotter. Född 1751 (döpt 22/9) i Varto, Skabersjö. Död som barn. 5) Åstrad Jönsson. Född 1754 (döpt 10/2) i Varto, Skabersjö. Död som barn. G 3:o 1757 23/11 i Skabersjö med Isak Olsson. Barn: 1) Jöns Isaksson. Född 1762 (döpt 19/9) i Varto, Skabersjö. Från vilket av äktenskapen härstammar eventuellt du, Mikael? Om andre maken Jöns Andersson har jag information om anorna i ytterligare ett par generationer bakåt, i Svedala socken.
4259
« skrivet: 2009-05-26, 12:16 »
Sjön de drunknade i är för övrigt Yddinge sjö (Yddinge är även en by i Hyby socken i samma härad).
4260
« skrivet: 2009-05-26, 11:29 »
Hej Mikael!
Detta var intressanta uppgifter - Jöns Andersson (född 1717 29/3 på Östra Svenstorp Nr 2 i Svedala socken, som son till kronoåboen Anders Andersson 1680-1755 och Kjerstina Jönsdotter 1691-1749) är min släkting. Jag härstammar från hans syster Elna Andersdotter (1723-1798), som var gift med nämndemannen Asser Nilsson (1710-1778) i Östra Svenstorp. Det enda jag visste om Jöns var i princip att han var skogvaktare på Skabersjö, och att han dog före 1757, så att han drunknade 1756 var en nyhet för mig.
Det lustiga är att han (eller hans hustrus första make, som också var skogvaktare) tydligen hade förärats gåvor av grevefamiljen Thott på Skabersjö - i bouppteckningen efter Jöns nämns bl.a. en bibel från 1541 samt en bok Stilt till Wälborne Man Tage Thott Ottesong till Ericksholm etc..
4261
« skrivet: 2009-05-24, 20:19 »
Hej Hans Petter!
Detta låter som intressanta uppgifter, och det var det spår jag själv var inne på, sedan jag såg att Gustaf hamnade hos Erik Ruuth. Jag försökte då spåra bouppteckningen efter Ruuth för att kanske se någon notering om Gustaf Eriksson (hittade dock inget), men din uppgift om testamentet bekräftar det jag sökte efter.
Står det någonstans mer direkt att Erik Ruuth är far till Gustaf Eriksson? Jag gissar att noteringen om Gustaf i Bjäresjö husförhörslängd 1858-1863, s 175, kan vara av intresse - synd att det knappt går att läsa vad som står där.
4262
« skrivet: 2009-05-24, 19:09 »
Detta var jag också inne på; eftersom Axel Löwens son tydligen dog 1727 på Ösbyholm i Frötuna socken kikade jag där för att se om kanske fler av barnen föddes eller dog där, men hittade inget. Så här ser familjen ut hittills, baserat på uppgifterna i Riddarhusets Stamtavlor:
Axel Löwen. Född 1686 1/11. Död 1772 25/7 i Stralsund och begravd i Frötuna kyrka.
G 1:o 1723 4/7 med grevinnan Sofia Carolina Piper. Född 1707 6/11. Död 1732 4/5.
G 2:o 1735 17/8 i Stockholm med grevinnan Eva Horn af Ekebyholm. Född 1716 24/6. Död 1790.
1. Christina Helena, 1724 31/12 (döpt 1725 1/1) i Riddarholms fs.
1. Fredrik Wilhelm, döpt 1726 18/2 i Stockholm (församling?), död 1729.
1. Carl Fredrik, död 1727 /10 på Ösbyholm i Frötuna socken.
1. Sofia, f 1727 9/6 (20/6) (döpt 10/6) i Riddarholms fs.
1. Axel Wilhelm, döpt 1728 12/9 i Riddarholms fs (saknas i EÄ, såvida han inte är identisk med Axel, f 1729).
1. Axel, f 1729.
1. Carl Gabriel, f 1730.
1. Otto Wilhelm, f 1731 /10.
2. Arvid Nils, f 1740.
2. Ulrika Margareta, f 1741 28/5, d ung.
2. Eva Helena, f 1743 15/12.
2. Adolf, f 1749, d ung.
Trots ihärdiga sökningar i de flesta av registren över Stockholms kyrkböcker på SSA:s hemsida, kombinationer på Familysearch etc. etc. lyckas jag inte ens hitta ledtrådar till de yngsta barnens födelseorter. Ej heller sökning i Hiski gav något. I hopp om att genom bouppteckningen efter den första hustrun (död 1732) få en ledtråd till vart hon dog (och vart de yngsta barnen i första äktenskapet var födda) sökte jag bland adelns bouppteckningar, men det verkar inte finnas någon bevarad dito efter Sofia Carolina Piper.
4263
« skrivet: 2009-05-24, 18:17 »
Hmm, upptäckte nu att det kanske vore lämpligt om moderator släkter flyttade mina och Björns senaste inlägg till en diskussion om släkten Rosén von Rosenstein istället, eftersom de båda släkterna Rosén von Rosenstein och von Rosen är långt ifrån samma.
4264
« skrivet: 2009-05-24, 18:10 »
Hej Björn!
Det stämmer - Herman Adolf Tersmeden gifte sig första gången 1787-08-16 på Hessle med Christina Ulrika Rosén von Rosenstein, född nämnda datum, och död 1797-04-06 på Hessle; och andra gången med hennes syster, nämnda Anna Margareta.
4265
« skrivet: 2009-05-24, 16:34 »
Jag lyckas inte hitta sonen Axel Wilhelm (född 1728) som död i Riddarholms fs, och någon son Axel (eller annat barn) föds inte 1729 i Riddarholms fs.
Enligt Riddarhusets stamtavlor får paret Löwen barnen Sofia i juni 1727, Axel i september 1729, Carl Gabriel 1730 och Otto Wilhelm i oktober 1731. Det som talar för är att Axel Wilhelm (f 1728) mycket väl skulle kunna ersätta Axel, f 1729, rent tids- och namnmässigt. Men det som talar lite emot är att sonen Otto Wilhelm ju föds i oktober 1731 - om nu Axel Wilhelm var i livet, så borde väl inte ännu en son döpas med namnet Wilhelm?
Visserligen finns det ju senare exempel på detta, landshövdingen Göran Bernt Magnus Stackelberg i Malmö ger på 1820-30-talet alla sina söner mellannamnet Bernt, och alla sina döttrar mellannamnet Bernhardina, men denna sed kanske inte var i bruk så tidigt som på 1720-talet?
4266
« skrivet: 2009-05-24, 16:24 »
Hej Björn!
Anna Margareta Rosén von Rosenstein föddes enligt Riddarhusets Stamtavlor 1761-08-24 (ingen födelseort angiven dock), som dotter av professorn Samuel Aurivillius och Anna Margareta Rosén von Rosenstein. Paret Aurivillius' barn adlades R. v. R. (nr 2055C) efter sin morfaders adliga namn, och din efterfrågade Anna Margareta dog 1837-05-05 som den sista bäraren av namnet.
4267
« skrivet: 2009-05-24, 10:51 »
Hej Chris!
Ett stort tack för hjälpen! Jag antar att det första man blir blind på är ögonen, så uppgiften om Uddevalla som födelseort stämde alltså.
4268
« skrivet: 2009-05-23, 23:35 »
Hej Leif!
Ett stort tack för hjälpen! Jag undersökte saken, och visst bör det vara Carl Adlerfelts födelsenotis, även om det döpta barnet inte har något namn. Att han döps i den tyska församlingen kan ha att göra med att modern var tyskättad.
4269
« skrivet: 2009-05-23, 18:37 »
Hej Ulf!
Ett stort tack för det logiska tipset, inser nu att jag gått över ån efter vatten
Det närmaste jag kunde komma Ekstedt var en sekundlöjtnant Carl Ekstedt, men denne var dock död redan 1715. Däremot fanns det en Joachim Berendt von Eichstedt (1683- ), som vid tiden för inkvarteringen i Lund 1717 var major vid Hallands infanteriregemente, men som faktiskt blev just överstelöjtnant, vid nämnda regemente, 1719. Kanske var han på något sätt titulär överstelöjtnant redan 1717?
4270
« skrivet: 2009-05-23, 17:30 »
Hej Helene!
Ett stort tack för hjälpen med Ditt tips! Jag kollade upp denne Axel Knut i födelseboken, och visst är det rätt herre.
4271
« skrivet: 2009-05-23, 17:28 »
Hej Helene och Anders!
Ett stort tack för hjälpen! Det låter väl onekligen som att det är samma Axel - känns annars märkligt att paret Löwen först fick en son Axel i september 1728 med okänt framtida öde, och en son med samma namn i samma månad året efter, som verkar sakna födelsenotis.
4272
« skrivet: 2009-05-23, 12:57 »
Hej!
Som en sista utväg tänkte jag ta hjälp av Anbytarforums skickliga släktforskare. Jag söker födelseort för landshövdingen, hovmarskalken m.m. Axel Trolle-Wachtmeister (född 1812 12/3 i Stockholm), son av Hans Gabriel Trolle-Wachtmeister. I vilken församling är Axel född?
Mvh/
Markus Gunshaga
4273
« skrivet: 2009-05-23, 12:55 »
Hej!
Som en sista utväg tänkte jag ta hjälp av Anbytarforums skickliga släktforskare. Jag söker födelseort för översten, landshövdingen m.m. Johan Cronhielm af Flosta (född 1707 14/1), son av greve Gustaf Cronhielm af Flosta och Maria Wallenstedt. Jag har sett en uppgift att han ska ha varit född i Istorps socken, Älvsborgs län, där fadern ägde gods, men detta stämde tydligen inte.
Mvh/
Markus Gunshaga
4274
« skrivet: 2009-05-23, 12:54 »
Hej!
Som en sista utväg tänkte jag ta hjälp av Anbytarforums skickliga släktforskare. Jag söker födelseort för landshövdingen m.m. Gustaf Fredrik von Rosen (1758-1815 ), som anges vara född 1758 5/1 i Stockholm (son av stabskaptenen Fredrik Ulrik von Rosen och Hedvig Sofia Stenbock). I vilken församling var han född?
Mvh/
Markus Gunshaga
4275
« skrivet: 2009-05-23, 12:52 »
Hej!
Som en sista utväg tänkte jag ta hjälp av Anbytarforums skickliga släktforskare. Jag söker födelseort för landshövdingen m.m. Axel Löwen (född 1729 11/9 i Stockholm), son av generalen greve Axel Löwen och Sofia Carolina Piper. I vilken församling är Axel född?
Mvh/
Markus Gunshaga
4276
« skrivet: 2009-05-23, 12:51 »
Hej!
Som en sista utväg tänkte jag ta hjälp av Anbytarforums skickliga släktforskare. Jag söker födelseort för landshövdingen m.m. Johan Adam Wesslo, adlad Mannerstam (född 1747 31/8), son av häradshövdingen Johan Fredrik Wesslo/Wesslau och Inga Regina Hammar. Jag har sett en uppgift att Johan Adam ska vara född i Uddevalla, men detta stämmer tydligen inte.
Mvh/
Markus Gunshaga
4277
« skrivet: 2009-05-23, 12:50 »
Hej!
Som en sista utväg tänkte jag ta hjälp av Anbytarforums skickliga släktforskare. Jag söker födelseort för landshövdingen m.m. friherre Carl Adlerfelt (1719-1769), som anges vara född i Stockholm (son av Per Adlerfelt). I vilken församling var han född?
Mvh/
Markus Gunshaga
4278
« skrivet: 2009-05-21, 11:21 »
Hej Mikael!
Så här tyder jag texten:
Oförlofwade flickan Kirstina Nilsdotter född i
Kjerrstorp 1796 den 17 Maij, afgår till födelse-
orten. Hon läser bok skiäligen rent, samt
utantill Lilla Catechesen och något af För-
klaringen med enfalldigt begrep. Den Heliga
Nattwarden begick hon senast förleden
25 Julij; är till lefnaden alldeles wälfrägdad.
Hon är skattsatt på Hötofta gården No 3, och
har haft Smittkoppor.
Attesteras Ingelstad d 14 October 1813. (J)H. Pettersson.
P. L.
Tienar his Enkan Anna Ols dott
i Kjerstorp.
4279
« skrivet: 2009-05-20, 21:57 »
Hej David!
Eftersom personen ifråga tycks ha varit boende i Helsingborg (och eftersom det tydligen inte står någon anmärkning om att det skulle ha varit en häradsrätt som dömt Christian Larsson) rör det sig nog om Helsingborgs rådhusrätts och magistrats arkiv (som mycket riktigt förvaras på Landsarkivet i Lund). Volymen bör vara AIb:19 (dombok i brottmål 1868), och eftersom det inte står något om att han dömts av Hovrätten bör den slutliga domen avkunnats av just Helsingborgs rådhusrätt.
4280
« skrivet: 2009-05-19, 12:40 »
Detta blev extra intressant - Gustaf Eriksson hade jag faktiskt i min forskning sedan tidigare; hans hustru Hedda Carolina Maria Wedberg (född 1842 10/10 i Ystad) var nämligen dotter till handlaren Engelbrekt Wedberg och Carolina Gustafva Ulrika Ulfsberg (1813-); modern var i sin tur dotter till doktor Erik Ulfsberg och Hedvig Hagerman; Hedvig var i sin tur brorsdotter till Margareta Hagerman (1745- ) på Vittskövle, gift med min anfaders bror, regementsinspektorn och hovrättkommissarien Michael Dahlman (1737- ). Av den anledningen har jag skrivit in Hedda Carolina Maria Wedberg i min forskning, eftersom hon är en Hagerman-ättling, av den kända Hagerman-släkten på Vittskövle.
4281
« skrivet: 2009-05-19, 12:26 »
Hej Hans Petter! Enligt Lunds domkyrkoförsamlings (stadsförsamling) kyrkoarkiv, volym C:8, [inget sidnummer] föddes Gustaf Eriksson som oäkta den 27 juni 1840 Af okända föräldrar, döpt 30/6. Barnmorskan hette Gunilla Påhlsson, dopvittnen var anath. [troligen anatomie] vaktmästaren J. Hägglund med hustru. Tyvärr finns det inga register för husförhörslängderna i Lunds stad vid denna tid, men jag försökte följa honom bakåt i tiden, men det gick sådär. Han bor i Lund 1859, och flyttar därifrån samma år till Bjäresjö (men jag lyckas inte hitta honom i Lunds utflyttningslängd). I Bjäresjö inflyttar han på Ruuthsbo, där han blir boende hos greve Erik Ruuth (1799-1860). I husförhörslängden där 1858-1863, s 175, är det noterat om Gustaf Eriksson att Modren Karin ? vistas i Lund, är af Grefve E. . Denna notis ser mycket intressant ut, men tyvärr har inte AD Online så sena husförhörslängder skannade, och texten går ej att läsa i Genline. Det ser ut som att Gustaf är Fosterson till greve Ruuth, men detta prefix är överstruket, och Gustaf är i alla fall arrendator av Ruuthsbo när han flyttar därifrån. Året efter greve Ruuths död (1861 24/10) flyttar Gustaf till Balkåkra Nr 2 i Balkåkra socken (husförhörslängden, s 50). År 1863 flyttar Gustaf tillbaka till Bjäresjö, där han gifter sig 1866 med Hedda Carolina M. Wedberg 1866 14/9. Om man bara kunde hitta Gustaf och hans mor i Lund omkring 1840.
4282
« skrivet: 2009-05-18, 01:01 »
Hej Lars!
Ett stort tack för Din hjälp, jag hade inte en tanke på att namnet egentligen kanske stavades Eck- istället för Ek-, men som du säger så besvarar det nog tyvärr inte min fråga. Det låter ändå märkligt att en ofrälse person vid denna tid skulle kunna vara överstelöjtnant, men jag får söka vidare.
4283
« skrivet: 2009-05-17, 23:51 »
Hej Anders!
Ett stort tack för dina uppgifter! Jag har fått intrycket att släkten Dandanell mest höll sig högre upp i Sverige, så Paul Alexander Dandanell låter utan tvekan som en person värd att undersöka.
Mvh/Markus
4284
« skrivet: 2009-05-15, 13:35 »
Hej!
I Riddarhusets stamtavlor 2000 finns en kort notis om att generalmajor Martin Schultz (von Ascheraden) (1617-1682) ska ha blivit guvernör i Skåne 1674. Detta låter märkligt, med tanke på att detta inte nämns i översiktslitteraturen. Kan han ha blivit vice guvernör, eller tillförordnad guvernör?
Med vänliga hälsningar,
Markus
4285
« skrivet: 2009-05-13, 16:13 »
Hej!
Jag har stött på en Barbara Dandanell, gift 1770 12/9 i Barsebäck med kronolänsmannen Anders Lindblad. De får en son i Barsebäck, Carl Gustaf (1772 24/6), men ingen av faddrarna ger ledtrådar till varken Barbaras eller Anders släkter - faddrarna är medlemmar ur grevefamiljen på Barsebäck, häradshövdingen samt inspektorskan på Barsebäck. Familjen hamnar senare i Västra Karaby socken, och Barbara kallas Dardanell både 1770 och 1772.
I Barsebäck finns dock en piga som är fadder där i december 1768, och som heter Stina Helena Dandanell. Det faktum att detta så pass ovanliga namn i Skåne dyker upp inom några års mellanrum i samma socken, får mig att anta att Barbara är en Dandanell, inte en Dardanell.
Finns det någon som stött på de båda damerna Dandanell, och känner till deras ursprung?
Med vänliga hälsningar,
Markus Gunshaga
4286
« skrivet: 2009-05-13, 15:47 »
Fick syn på ett av Lars Handberg här ovan först nu, och det verkar som att han har dragit samma slutsats som mig; och volontär verkar som synes ingå i den slutsatsen.
4287
« skrivet: 2009-05-13, 15:31 »
Hej Bengt-Göran!
Just detta fenomen har jag själv stött på, och fundrat över en del. Ett exempel, dock ej gällande en volontär, är sedermera landshövdingen i Kristianstads län, Axel Gabriel De la Gardie (1772-1838), som blir korpral vid fem (!) års ålder, sergeant och sekundadjutant vid nio, fänrik vid tretton samt slutligen löjtnant vid sjutton års ålder.
Jag vill minnas att jag läst en gång, att barn i på tok för unga åldrar under 1700-talet kunde skrivas in som studenter vid universitet tillsammans med äldre syskon, p.g.a. av praktiska orsaker (har för mig att det främst var ekonomiska). Jag funderar därför på om det inte är något liknande med små barn som avancerar inom det militära - kanske var det mer praktiskt för barnen att vandra runt inom det militära redan i unga år, och avancera så att när den unge gossen blivit en ung man och redo för riktiga militära aktiviteter, var han redan officer, det enda rätta inom de högre samhällsklasserna.
Vad de unga barnens militära aktiviteter gick ut på kan jag dock inte gissa mig till, men jag tror att det kan vara som så, att barnen bara var officiellt skrivna i rullorna, utan att egentligen utföra någon riktig militär syssla förrän de hade åldern inne. Detta är dock bara min gissning och slutsats, och det finns säkert någon som känner till förhållandena bättre.
4288
« skrivet: 2009-05-12, 09:09 »
Hej!
Jag stötte på en intressant uppgift i Hovrättens arkiv, gällande generallöjtnanten och skånske guvernören Carl Gustaf Skytte (1647-1717), till Råbelöv i samma socken. Skytte skriver själv i ett brev 1715 att hans fru Anna Catharina Ulfeldt dog i Småland när paret flydde från danskarnas anfall av Skåne 1709. Paret fick inga barn, åtminstone inga som nådde vuxen ålder, tillsammans.
I ett testamente daterad Råbelöv 1714 21/5 skriver Carl Gustaf att han tagit hand om en liten flicka, Anna Catharina Carlsdotter (!), och att hans arvingar inom släkten Skytte i princip måste acceptera denna flicka (det nämns dock inte i testamentet att hon skulle vara en dotter till Carl Gustaf själv, även om det verkar så - hon döps i så fall efter första hustrun Anna Catharina Ulfeldt, och får patronymikon efter fadern Carl Gustaf Skytte). Det märkliga är att Carl Gustaf skriver två separata testamentet, ett för släkten Skytte, och ett för flickan Anna Catharina, där han dikterar att hon efter hans död ska ärva jordegods i Glimåkra och Kvidinge socknar, samt en summa av 6000 daler silvermynt innestående i Råbelövs gods, om jag tolkar texten rätt.
Är denna flicka känd sedan tidigare? Råbelövs kyrkböcker börjar tydligen inte förrän 1747, men det känns som att flickan skulle kunna vara född där, med änklingen Carl Gustaf Skytte som far.
Mvh/Markus
4289
« skrivet: 2009-05-10, 11:05 »
Hej Maria!
Jag tycker att det ser ut som att det står:
Straffad af stöld för ett fickur
Tillt[alad]. f[ör]. Tjufnad vid Wemmenh[ögs].
Häradsrätt 64 /7. Vistas ej här.
Osäker på om det står fickur dock, märkliga ordval i den första raden också, af och ett borde byta plats i så fall, så att det hade stått Straffad för stöld af ett fickur. Hursomhelst så verkar det som att domen finns i Vemmenhögs häradsrätts domböcker, /7 bör betyda att han dömdes i juli 1864, så det blir i så fall Vemmenhögs häradsrätts dombok, sommartinget 1864, som domen återfinns. Jag tror inte att /7 hänvisar till ett målnummer i domboken. N.L. P. 207 betyder bara att Mårten återfinns i efterföljande husförhörslängd på sidan 207.
Mvh/Markus
4290
« skrivet: 2009-05-06, 12:27 »
Hej Marie!
Jag har själv forskat en hel del i pastoratet Hällestad (moderförsamling), Dalby och Bonderup (annex). Av erfarenhet vet jag att dessa tre församlingar ofta blandas ihop, själv har jag en del anor i Önneslövs by, där halva byn tydligen låg i Dalby församling, medan andra halvan låg i Bonderups församling, och denna bys invånare återfinns ömsom i Dalbys kyrkböcker, ömsom i Bonderups dito.
Tyvärr lyckades jag inte hitta någon vigsel i någon av de tre församlingarna den 25 oktober 1872, det närmaste jag kom var den 26 oktober 1872 i Hällestad. Det verkar dessutom som att Hällestad har en lucka i utflyttningslängden 1858-1883, och Burlöv verkar ha en motsvarande lucka för samma tid, så inte heller där lyckades jag hitta något som kan hjälpa dig.
Mvh/Markus
4291
« skrivet: 2009-05-04, 16:26 »
Jag sökte efter bilder på Google, och sökte först på Gustav V Victoria, men sedan jag ändrat sökorden till Gustaf V Victoria dök bilden upp i form av ett vykort, så bilden tycks ha varit populär, inte bara som väggprydnad.
4292
« skrivet: 2009-05-04, 12:03 »
Jag tänkte att denna bild säkert var ganska välkänd, och efter idogt letande tror att jag lyckades hitta den, och visst är det Gustav V och drottning Victoria.
4293
« skrivet: 2009-05-04, 10:18 »
Det är nog ansiktsformen som gjorde mig tveksam också - man tänker sig ju att det är just kungapar (eller åtminstone kronprinspar) man har på väggen på detta sätt, i en parbild.
Om man utgår från att det ändå är Gustav V och Victoria (kanske bara som kronprinspar) så reagerade jag på att kvinnan ser avsevärt yngre ut än vad drottning Sophia var vid denna tid (rent logiskt bör denna sorts bilder vara relativt aktuella, så att det inte är Oscar II och Sophia som unga).
Drottning Sophia hade vid denna tid, om vi utgår från att bilden på väggen är aktuell, mer gråvitt hår. Jag tycker mig kunna se att kvinnan på väggen även har någon form av decoltage - när jag tänker mig drottning Sophia vid denna tid ser jag mer framför mig Anders Zorns berömda porträtt på henne från 1909 (se bilden nedan), med hög krage och en liten hatt. Men detta förutsätter givetvis att bilden på väggen inte föreställer Oscar II och Sophia som yngre.
4294
« skrivet: 2009-05-03, 23:03 »
Min första tanke var att det bör vara Oscar II och drottning Sophia, men jag är nog mer säker på att det det istället är Gustav V (se t.ex. fotot nedanför) och drottning Victoria som är avbildade. 
4295
« skrivet: 2009-05-01, 00:45 »
Hej! Jag läste ett inlägg av Niclas Rosenbalck här följt av bl.a. Ted Rosvall och Elisabeth Thorsell. Ted skriver ang. ett besök på Landsarkivet i Vadstena hösten 2008 att när det gällde vita handskar vid forskares hantering av äldre arkivalier, hade han fått till svar att de inte hade en sådan policy vid den tidpunkten. Elisabeth nämner då att vita handskar dock fanns att tillgå i forskarsalen efter påsk 2009, och hon har för sig att man förväntas använda dem när man tittar i böcker/handlingar äldre än år 1800. Detta fick mig att fundera - finns det inte bestämmelser som är mer eller mindre centrala för de olika landsarkiven, eller bestämmer de själva hur rutinerna är i respektive forskarsal? Jag kom nämligen genast att tänka på Landsarkivet i Lund, där tjänstgörande arkivarie i princip vakar över en som en hök när man forskar i äldre arkivalier. T.o.m. när jag senast tittade i en bouppteckning från 1988, och tänkte att jag kunde behålla handskarna av ett tag med tanke på att det var så pass nya arkivalier jag tittade i, kom tjänstgörande arkivarie rusande ut, i princip smällde näven i bordet där jag satt och proklamerade högljutt att jag minsann alltid måste ha de vita handskarna på mig. Jag har flera gånger varit med om denna behandling på LLA, och sett flera andra forskare som blivit tillsagda om samma sak. Jag förstår givetvis att mycket gamla handlingar måste hanteras med vita handskar (och i grund även de från t.ex. 1988 - de kommer ju också vara mycket gamla en gång i framtiden, och om man använder vita handskar på dem redan nu lär man skona dem från ännu mer slitage). Men hur kan bestämmelserna vara så olika från landsarkiv till landsarkiv? I Lund får man alltså en skarp tillsägelse om man inte har handskar när man hanterar en handling från 1988, medan man i Vadstena fram tills helt nyligen uppenbarligen inte ens hade en policy om vita handskar? Mvh/Markus
4296
« skrivet: 2009-04-29, 12:08 »
Hej Ingrid!
Födelsenotisen lyder såhär:
d 27 Dito. döptes ett oäkta barn med det namnet Elna. barnefadren, änkl:n Nils Svensson, wid Brödda och Modren Dortha Christens doter; bars till dopet af Elna Pehrs doter från Nöddekärshuset: wittnen, Mårten Pehrsson och hust: Else Johans doter dersammastädes. födelsedagen d 22 ejusd:, orten Nöddekärshuset.
Jag tänkte att man kanske kunde titta i de kyrkliga räkenskaperna, men de täcker bara åren 1662-1723 och 1783-1834, så det gick inte.
När det gäller orterna blir jag inte klok - Nöddekärrshuset lyckades jag dock tyda till Nötakärrshuset. I Slimminge socken finns/fanns det ett kärr vid namn Nötakärret i Grevingeskogen (ska enligt Dialekt- och ortnamnsarkivet (DAL) uttalas nödasjäred, vilket stämmer väl med Nöddekärshuset - Dorothea och faddrarna bodde väl då i ett gatehus vid Nötakärret). Dock lyckas jag inte hitta detta hus, varken i husförhörslängderna eller i mantalslängderna, åtminstone inte i Slimminge socken... Kanske huset hade ett annat officiellt namn?
Brodda, där Nils Svensson bodde, var enligt DAL en by i Slimminge socken, Vemmenhögs härad. I mantalslängderna och husförhörslängden hittar jag dock bara Brodda gård, inte byn.
Jag lyckades alltså tyvärr bara identifiera orterna, men kanske finns det någon Slimminge-kännare som vet vart Nötakärrshuset och Brodda by finns någonstans i husförhörslängderna och mantalslängderna? Jag lyckas inte hitta Dorothea som gift någonstans i Skåne, så kanske hon förblev ogift, eller dog ung?
Mvh/Markus
4297
« skrivet: 2009-04-28, 11:05 »
Hej!
Jag tycker mig ana att det står Wansta torp, och mycket riktigt, i Vanstadtorp, Vanstads socken, föds Elna den 6 juni 1783:
Junius d: 6 föddes husmannen Mats Andersson och dess hustru Bolla Anders dotter uti Wanstadtorp en dotter, som d: 7. framhades till det Heliga dopet af Jöns Nils hustru Else Mårtens dotter uti Wanstadtorp, och blef kallad Elna. de öfrige fadrar woro åboen Nils Jönsson och husmannen Jöns Nilsson dersammastädes. [Vanstads kyrkoarkiv C:3, s 3]
(Meddelandet ändrat av Lars_markus den 28 april, 2009)
4298
« skrivet: 2009-04-27, 09:37 »
Mannerstierna nämns även i denna lista - hans hästar och drängar inkvarterades tydligen hos Matts Jönsson.
4299
« skrivet: 2009-04-27, 09:30 »
Hej!
När Karl XII med följe bosatte sig i Lund 1716, blev överstelöjtnant Ekstedt inkvarterad hos Nils Månsson skräddare i staden. Den enda svenska, introducerade ätt med detta namn, af Ekstedt, introducerades 1814. Vem kan överstelöjtnanten ha varit?
4300
« skrivet: 2009-04-27, 09:26 »
Hej!
När Karl XII med följe bosatte sig i Lund 1716, blev regementskvartermästare Tigerstedt med dräng inkvarterade hos klockaredrängen Nils Persson i staden. Jag hittar flera, både kvartermästare och regementskvartermästare, inom ätten Tigerstedt (nr 1227), men ingen passande under nordiska kriget. Vem kan detta ha varit?
4301
« skrivet: 2009-04-27, 09:23 »
Hej!
När Karl XII med följe bosatte sig i Lund 1716, blev kammarpagen Mannerstierna inkvarterad hos borgaren Claes Trulsson i staden. Jag kan inte hitta denna kammarpage inom adliga ätten Mannerstierna (1197). Det närmaste jag kan komma är Per M., född 1689, men denne dog tydligen redan 1705.
4302
« skrivet: 2009-04-26, 13:04 »
Även företaget Bong Ljungdahl AB kan räkna sina anor i släkten Schubert. Bong Ljungdahl är idag börsnoterat och ett av de ledande kuvertföretagen i Europa med en årsomsättning av 2,1 miljarder svenska kronor med egna anläggningar i Norden och flera europeiska länder (Gunnar Hedin, Skåne under tusen år, s 193).
Anna Rosina och Florentina Schuberts syster Anna Catharina Schubert (1674- efter 1745) hade nämligen en dotter i sitt äktenskap med trädgårdsmästaren Johan Albrecht Kr?ger på Vittskövle, Florentina Kröger (1715- ), gift 1736 i Ystad med kunglige akademibokbindaren, sedermera bokhållaren Carl Fredrik Bong i Lund. Bong övertog ett bokbinderi och blev officiellt akademibokbindare 1737. Under sju generationer har företaget gått från far till son, och idag finns högkvarteret i Kristianstad.
En lustig detalj är att Carl Fredrik Bongs första kända faktura, för inbindning av två biblioteksböcker till Lunds universitet, är ställd den 20 februari 1737 i Lund till... professor Kilian Stobaeus (Carl Fredriks Bongs svärmors svåger).
4303
« skrivet: 2009-04-26, 12:34 »
Göran: håller med, jag minns att jag första gången tänkte att Kilian Stobaeus kanske var en direkt anfader till Kilian Zoll (innan jag visste bättre, nämligen att Stobaeus aldrig fick några barn eftersom hustrun var över femtio år gammal när de gifte sig), så det är intressant att se att ett namn även kan vandra inom en släkt på detta sätt.
Anders: det stämmer, det är de vanliga kyrkböckerna som har använts (förutom på Mätta Backe - hennes namn saknades i dödsnotisen, så där fick jag använda bouppteckningsregistret till hjälp).
Anledningen att jag började utreda Kilian Zolls anor var för att jag en gång hjälpte en dam på AF som hade en ana Schubert i Skåne. Tyvärr kunde jag inte lösa hennes gåta, men upptäckte däremot att Kilian Stobaeus var gift med en Stobaeus, Florentina (intressanta uppgifter för en gammal Lundastudent).
Hennes ursprung var dock ännu okänt, men när jag kontaktades av en av redaktörerna för Svenskt Biografiskt Lexikon - de skulle skriva en biografi över Kilian Stobaeus i kommande band - blev jag så arg över att jag inte kunde berätta för dem vilka som var Florentina Stobaeus' föräldrar, eller ens hennes ungefärliga födelseår. Så jag satte mig och gjorde en djupdykning i källorna, hamnade i Helsingör, och hittade Florentina som född där 1668. Det är hennes dopsnotis som har gett mig uppgifterna om systern Anna Rosina Schuberts anor (jag lyckas hitta flera andra syskons dopnotiser i Helsingör på 1660- och 1670-talet, dock inte Anna Rosinas):
[1668] Die 19 Aprilis. Florentina. parentes Arnholt Schubbert hutmachers gebohren in der Pohlische lishe (?) von Hans Schubbert, und Anna Plattenburgerin, die Mutter Anna Rosina Sch?ltzen gebohren in Wintzig 7. ?? von Bresslaw von Peter Sch?ltz, und Maria Magdeburgerin. [Helsingør Skt. Marie kirkebok 1637-1732, s 150b]
4304
« skrivet: 2009-04-26, 01:27 »
I Torna häradsrätts dombok 1729 (AIa:37) är f.d. kvartermästaren Eskil Tulldahl en flitig gäst.
Bönderna Måns Arfvidsson och Daniel Arfvidsson i Eljaröd, Albo härad, hade genom fullmäkt instämt Eskil Tulldahl i Blentarp angående mödernarvet efter Tulldahls döttrar Cecilia och Bereta, och domen blev avsagd vid laga hösttinget i Dalby den 5 nov 1729 (notisen är mycket svårläst). Enligt notisen hade Tulldahl efter sin första hustrus död dragit om dem med hvarjehanda bekåstnad, och det nämns även att de båda döttrarna hade ärvt sin döda syster. Målet tas åter upp den 6/6, § 2.
Nu bör väl i alla fall trädgårdsmästaren Rasmus Fribergs hustru Brita Tulldahl (född ca 1707) hamna som dotter till Eskil. Hittar ingen lämplig kandidat som Eskils första hustru, kan det vara som så att de gifte sig i Eljaröd, och att de båda bröderna Arfvidsson är första hustruns bröder? Eskil kom ju från Ravlunda, inte långt därifrån.
De mål gällande Eskil Tulldahl som dominerar 1729 är dock av det mindre trevliga slaget...
Eskil hade tydligen varit i slagsmål med frälseinspektor Ambjörn Malmbeck, och givit honom blånader och blodvite. Enligt häradsrättens resolution den 15/2 1729 skulle målet åter tas upp vid efterföljande ting, och på andra tingsdagen skulle Eskil möta upp, utan att stämma Malmbeck i sin tur. [Torna hd AIa:37 15/2, § 1]. Vid det efterföljande tinget anhåller Malmbeck om laga slut i saken mot Tulldahl, som inte hade infunnit sig vid hela tinget, eller överhuvudtaget efterlevt rättens resolution. Nämnden intygade att Tulldahl inte varit närvarande vid tinget. [Torna hd AIa:37, ST 1729, §. 9]
Eskil hade även hamnat i slagsmål med karetmakaren Jacob Bröms [Torna hd AIa:37 14/2, § 8], och målet sköts upp till nästa ting. Tulldahl hävdade att Bröms hade överfallit honom i sitt eget hem, så att han tvingades stöta Bröms ifrån sig, men att han inte varken huggit eller slagit honom, trots de blånader och det blodvite som uppstod. Bröms' skador bestod av ett hål i pannan, ett i huvudet, ett på näsan och ett på benet, samt en blånad under högra ögat, en på armen och en på händerna. Rätten yrkade därför på att Tulldahl skulle betala hela rättegångskostnaden, inte bara för de skador han åsamkat Bröms, utan även för att han dragit ut på saken genom att frånvara och dra ut på saken under tre ting. [Torna hd AIa:37, ST 1729, §. 14]
Häradsprosten och kyrkoherden Caspar Ennes hade 1729 24/9 skickat brev till kronobefallningsmannen Anders Krook, där han berättar hur förre komministern Malte Textorius, då denne skulle förrätta nattvard i Blentarps kyrka den 3 september, uppmärksammat att kvartermästare Tulldahl hade druckit, svärmat, svurit och illa hanterat sin hustru på grund av att han hade druckit den föregående natten. Tulldahl hade därför blivit avstängd från nattvarden, och samma dag hade Eskil under gudstjänsten tagit sig en flaska brännvin och sagt jag gjer Prästen den och den, och wil intet Fan berätta mig, så kan jag berätta mig sjelf. [Torna hd AIa:37, HT 1729, §. 17] Målet fortsatte den 1/11 (§6) och den 5/11 (§2).
Till slut sattes Eskil tydligen i arrest, och fördes inför rätten den 8/11, där han bad om förskoning, men eftersom han dessutom förra hösten i sitt hus i Blentarps socken utgjutit sådana försmädelser och bannor, som [lucka], ansågs det att Eskil borde föras under arrest till Malmö fästning för vidare förvar. [Torna hd AIa:37 8/11 §2]
Tjänstepigan Kjerstina Persdotter i Knickarp instämde Eskil under tiden, angående att han för tre år sedan skall ha förvisat henne ur sin tjänst hos honom, och därför ville hon ha hela årslönen samt rättegångskostnaderna betalda, avsagt vid laga hösttinget i Dalby d 3 nov 1729. Eskil hävdade dock att han bara haft henne till barnflicka, inte tjänstepiga.
4305
« skrivet: 2009-04-26, 00:50 »
Hej!
Jag har undersökt anorna till konstnären Kilian Zoll (1818-1860), och här är det blygsamma resultatet. Han var döpt efter sin farfar, som i sin tur var döpt efter sin farmors svåger, den kände Lundaprofessorn, naturforskaren, läkaren och historikern Kilian Stobaeus (1690-1742), som hade avlidit tre månader tidigare.
1 proband
Kilian Christopher Zoll. Född 1818 20/9 på Hyllie Nr 25, Hyllie. Död 1860 9/11 på Stjärnarps sätesgård i Halland (Höja församling), begraven i Laholm.
GENERATION I
2 far
Nils Fredrik Zoll. Fanjunkare. Född 1789 11/8 i Helsingborg.
Gift 1817 i Skanör med
3 mor
Catharina Christina Knutsson. Född 1799 17/11 i Skanör.
GENERATION II
4 farfar
Kilian Michael Zoll. Organist. Född 1742 17/4 i Helsingborg. Död 1809 12/6 i Helsingborg.
Gift 1777 3/9 i Helsingborg med
5 farmor
Maria Christina Möller. Född ca 1748. Död 1806 3/5 i Helsingborg.
6 morfar
Christopher Knutsson. Skeppare.
Gift 1798 i Skanör med
7 mormor
Charlotta Lotta Sundborg.
GENERATION III
8 farfars far
Johan Lorentz Zoll. Organist, stadsmusikant. Född 1689 7/9 i Helsingborg. Död 1778 (begravd 21/6) i Helsingborg.
Gift med
9 farfars mor
Mätta Backe. Född ca 1704. Död 1770 (begravd 9/3) i Helsingborg.
GENERATION IV
16 farfars farfar
Michael Zoll. Stadsmusikant, instrumentist. Död 1714 (begravd 7/3) i Helsingborg.
Gift 1689 13/2 i Helsingborg med
17 farfars farmor
Anna Rosina Schubert. Född ca 1666 i Helsingör, Danmark.
GENERATION V
34 farfars farmors far
Arnold Schubert. Hattmakare. Född i Polen. Levde ännu i september 1695 i Helsingör.
Gift före 1668 med
35 farfars farmors mor
Anna Rosina Schultzen. Född i Wintzig (troligen Winzig i Schlesien). Levde ännu i september 1695 i Helsingör.
GENERATION VI
68 farfars farmors farfar
Hans Schubert.
Gift med
69 farfars farmors farmor
Anna. Från Plattenburg.
70 farfars farmors morfar
Peter Schultz.
Gift med
71 farfars farmors mormor
Maria. Från Magdeburg.
4306
« skrivet: 2009-04-25, 16:17 »
Hej Ann-Mari!
..ach på slutet står det nog utan tvekan, och jag var lite inne på Flach, men hittade ingen helt lämplig i folk 1890, bara A.F. Flach och U.F. Flach.
Vad kan de två liknande bokstäverna i början av namnet vara? ss eller ff? Dock ser bokstaven före dessa tvillingbokstäver mer ut som ett litet f, men om det nu är två ss skulle det låta konstigt om det stod fss.
För egen del har jag t.o.m. svårt att se om det är en initial och sedan ett efternamn direkt efter, eller om det bara är ett efternamn.
4307
« skrivet: 2009-04-25, 02:12 »
Hej Brittmarie!
Just denna familj Sahlgren har jag forskat lite smått på tidigare, för tillfället minns jag dock inte varför (antagligen för någon bekants räkning), eller ens vart materialet har tagit vägen.
Någon Isac Sahlgren går inte att finna i DigiArkivs vigselregister över Skåne, så han kanske förblev ogift, gifte sig i en församling utan kyrkböcker eller lämnade Skåne. Bouppteckningen efter fadern Andreas Sahlgren ska ha upprättats 1751 vid Lunds rådhusrätt och magistrat, volym 19, s. 9, men i SVAR:s inskannade material står det bara att denna volym var i för dåligt skick för att filmas när filmning skedde av materialet. Har du tittat i denna bouppteckning? Där bör åtminstone stå vart sonen Isak höll hus någonstans 1751, då var han ändå runt 18 år om han levde, och om han nu kanske var vävaregesäll efter fadern etc.
Mvh/Markus
4308
« skrivet: 2009-04-23, 12:15 »
Hej Majvy!
Ingressen till bouppteckningen ser ut såhär:
Åhr 1799: den 3die Julii
blef, uppå anmodan af wederbörande,
Bouptekning och laga Skifte hållit å
domkyrkkjohemmanet No 10 1/2 Mtl:
Stora Upåkra i Bara härad och Upåkra
Socken på den qwarlåtenskap som hem-
mansåboens Nils Perssons hustru Karna
Lars doter hwilken med döden aflidit
den 28: sistl: April, derstädes efter sig
lämnat till delnings emellan berörde
[oläsligt] och Barnen med förra giftet,
Sönerne, drängen Nills 35: år gl, Skräddaren
Anders 32: år gl:, Ola 23: år, dotren Kjer-
stina gift med Ryttaren Åstrad Åkerberg
i Hjerup, Ellna gift med husmannen
Jöns Danielsson i Lilla Knästorp, Sissa ogift
39: år, Boel 29: år och Ellse 25: år gammal,
hwilka alla tilstädes woro och för att
påse de omyndigas rätt tilstädes woro
den aflidnes Systermänner Rusthållaren
Hinric Persson i Hjerup och Augments Hem-
mans Åboen Sven Larsson i Knästorp.
Ett sånt märkligt sammanträffande förresten - dottern Elnas (1762-1800) make Jöns Danielsson (1754-1829), är en äldre bror till min farfars mormors farmors far Per Danielsson; dessa båda var söner till borgaren och åboen Daniel Tostarius Appelqvist (1723-1778) och Elna Christina Persdotter Dahlstedt (1721-1807) i Norra Knästorp.
4309
« skrivet: 2009-04-21, 12:51 »
Hej Staffan!
Ett stort tack för uppgifterna! Jag ska se om jag lyckas bekräfta att sergeanten Ludvig är identisk med dragonen, även om det onekligen pekar åt det hållet.
Med vänliga hälsningar,
Markus Gunshaga
4310
« skrivet: 2009-04-20, 18:15 »
Hej Kenth!
Det står att Brita är född 1923 10/2 i Lund (vilket brukar syfta på Lunds lasarett). Och mycket riktigt, den 10 februari 1923 föds på Lunds lasarett ett levande flickebarn (utan namn i SCB-utdraget för 1923), som dotter till arrendatorn Carl Eugén Sjörén (född 1889 5/11 i Matteröd, död 1979 9/7 i Hässleholm) och Ester Hildeborg Nilsson (född 1892 3/9 i Matteröd, död 1978 17/3 i Hässleholm) från Brönnestad, gifta 1918 23/6.
Något barn med namnet Eva Brita Eugenia föds inte på nämnda datum i Lund, och med tanke på föräldrarnas efternamn, att de senare bodde i Hässleholm och att modern skulle ha hetat Ester, så bör detta vara Britas föräldrar.
4311
« skrivet: 2009-04-20, 11:08 »
Just detta har jag också funderat över, och har som exempel anfadern Erik Flinkenberg (1684-1749) vid Livregementet till häst. Hans uppgifter i generalmönsterrullorna ser ut såhär:
1712 - 1:e korpral Erik Flinkenberg, avancerad till 2:e kvartermästare.
1714 - 2:e korpral Erik Flinkenberg.
1716 - 1:e korpral vid 1:e korpralens indelning.
1722 - 1:e korpral vid 1:e korpralens indelning. Övertar 1:e kvartermästarens syssla, samtidigt som kompaniets kornett njuter själva indelningen.
1722 - 1:e korpral vid 1:e korpralens indelning: går Qwartermestare tienst i den afgångne Reisners stelle.
1728 - 1: korpral med kvartermästares karaktär vid 1: korpralskapet.
Det lustiga är att han i de kyrkliga källorna uteslutande kallas kvartermästare. Jag ser detta som ett mindre kaos. Det mest lustiga är 1722, när Erik är förste korpral vid samma indelning, men utför kvartermästarens uppgifter, samtidigt som kornetten njuter kvartermästarens indelning. Och 1728, när han är korpral med kvartermästares karaktär. Vad innebar detta? Han tituleras ju alltid kvartermästare i kyrkoböckerna, vad detta för att han ju ändå skötte kvartermästarens syssla, och tänkte att han då lika gärna kunde titulera sig som detta (plus att det antagligen lät finare än korpral)?
En annan anfader, Johan Carlberg (1794-1882) vid Södra Skånska Infanteriregementet, ser ut generalmönsterrullorna ut såhär:
1813 - furirs karaktär, förares indelning.
1814 - sergeant.
1818 - fältväbels karaktär, sergeants lön.
1823 - sergeants karaktär, fanjunkares grad.
1824 - fanjunkare.
1828 - mönsterskrivare med fanjunkares grad.
1828 - fanjunkares grad, fältväbels lön, erhöll afsked den 29 sistl. Mars, med rättighet att, som Mönsterskrifvare vid Regementet qvarstå.
Johan skriver i en självbiografi 1875 att han kvarstod som mönsterskrivare vid regementet bara för att kunna få ut lön - det enda han behövde göra var att närvara vid mönstringen en gång per år... Samtidigt arbetade han som inspektor och lasarettsbokhållare.
Precis som Lina är jag därför nyfiken på skillnaderna - det verkar alltså inte ha funnits något större sammanhang mellan grad, indelning och syssla, respektive grad, lön och karaktär?
4312
« skrivet: 2009-04-19, 13:02 »
Hej!
Jag söker uppgifter om ryttmästaren Adolf Gustaf Schreiber, född 1747 9/6 (vart någonstans?). Kornett vid Södra Skånska Kavalleriregementet utan lön 1761 1/3, korpral vid samma regemente 1772 12/4, kornett 1777 3/12, transporterad till kornetts indelning vid regementet 1786 12/4, löjtnant 1790 22/3, ryttmästare i regementet 1795 4/6, ryttmästare vid regementet 1796 25/10, Bewistat slutet af Pommerska kriget och 1790 åhrs Sjö Campagne enligt Meritförteckningar för Svenska indelta regementen I:34, 1779, 1789, 1796. Han bebodde i ett antal år ryttmästarebostället i Bjällerup.
Han verkar ha varit ogift, men fick ett barn utom äktenskapet med Nils Åkessons hustru Svenborg Truedsdotter i Stubbahagen, Kiaby socken, Sven Nilsson (!), 1782 7/11 i Stubbahagen, Kiaby (död av rödsot 1791 29/9 på samma ställe).
Har försökt koppla ihop honom med Riseberga-släkten Schreiber, utan att lyckas.
4313
« skrivet: 2009-04-19, 12:49 »
Hej Maria! Enligt Svenska Akademiens Ordbok är kammarsven (eller kammarpage), när det gäller äldre förhållanden i furstlig persons tjänst anställd kammartjänare, urspr. med uppgift att bädda sin herres säng, betjäna honom vid klädseln o. hålla hans garderob i ordning. Tyvärr kan jag inte hjälpa dig angående Hans Skotte, däremot fanns en del skrivet under Släkter » Övriga släkter S » Skotte / Schotte av Jouko Rantanen den 24 januari 2005 och av Anna-Lisa Göransson 1 februari 2006 - den Hans Skotte som Jouko nämner skulle väl kunna passa in på din Hans? Mvh/Markus
4314
« skrivet: 2009-04-18, 20:43 »
Hej!
De båda bouppteckningsnotiserna som Lill nämner ser ut som följer, och verkar inte ge så värst mycket, genealogiskt sett:
ditto [24 mars 1677] Annamet paa skifftet effter Guner Timerman. 20 dr,,
[Lunds rådhusrätt och magistrat FIIa:1, s 151].
den 10 Junij 1680. är fallet et Arff effter Borgeren sl.
Gunder Töm[m]ermand her i Staden till des Söster
i Kiöpenhamn Capital Lit:
Siette deelen till Kongl. Maijt ___________ ii Dr. 1½ öre.
och Staden__________________________ ii Dr. 1½ öre
[Lunds rådhusrätt och magistrat FIIa:1, s 159]
4315
« skrivet: 2009-04-18, 18:35 »
Råkade snubbla över ytterligare en Wacan, nämligen döde skepparen Wackans dotter Anna Catharina Wacan/Wackan. Född o 1750. Död 1799 12/7 i Åhus. Bouppteckning 1799-199ih-473 vid Kristianstads rådhusrätt och magistrat.
Genom att vidga min sökning stötte jag även på (stavningsvarianten?) Vacano eller Wacano, och ett antal olika familjer med detta namn
Anna Maria Vacano. Född 1762 14/4 i Stockholm. Kallas Maria Francisca Vacano vid vigseln. Död 1834 14/2 på tomt nr 125, Kristianstad. Gift 1781 23/12 i Karlskrona Tyska med nipperhandlaren och borgaren från Simrishamn Johan Anton Granelli. Född 1748 8/2 i Parma, Italien. Kallas Johan Peter Granelli vid vigseln, och anges vid en dotters födelse i Kristianstad 1786 vara en hit til Staden nyligen ankommen Italienare. Död 1822 24/2 på tomt nr 125, Kristianstad.
Handelsman herr Johan Vacano. Född 1690 i Karlshamn. Död 1745 i Visby. Gift 1717 i Visby med Gertrud Bulmering. Född 1686 9/8 i Visby. Död 1765 27/8 i Visby.
Barn:
1) Petter Johan Vacano. Född 1718 25/9 (25/11) i Karlskrona. Lands- och stadsfiskal i Visby.
2) Ulrika Maria Vacano. Född 1722 27/9 i Karlskrona. Ogift jungfru. Död 1807 26/1 i Visby.
3) Anton Mattias Vacano. Född 1725 1/1 i Visby.
4) Gertrud Rebecca Vacano. Född 1730 1/6 i Visby. Ogift jungfru. Död 1806 5/7 i Visby.
Coopvardiestyrmannen Anton Mattias Vacano (se ovan). Född 1725 1/1 i Visby. Gift 1759 21/1 i Visby med Elisabeth Westdahl. Född 1722 19/5 i Visby.
Barn:
1) Gertrud Maria Vacano. Född 1760 19/8 i Visby. Död 26/8 samma år.
2) Johannes Vacano. Född 1766 10/9 i Visby.
Sergeanten vid Livgardet till häst Ludvig Vacano. Född 1769 24/5. Gift 1811 6/3 med Catharina Planting-Bergloo (adliga ätten 1016) Född 1786 24/8 i Frösön i Jämtland, dotter till furiren vid Jämtlands dragonregemente Carl Planting-Bergloo [1016] och bonddottern Christina Olsdotter.
Kan dessa släkter ha ett gemensamt ursprung?
4316
« skrivet: 2009-04-18, 16:03 »
Tänkte att jag skulle göra ett nytt försök på släkten Wacan. Jag tror mig ha identifierat Beata M. Wacans far nu, nämligen vedfogden Wacan på Alunbruket i Andrarum. Han är boende där i mantalslängden 1773 med sin hustru, och utpekas som barnfader till Helena Maria Hedbergs oäkta son Hans Peter i Ravlunda 1776 7/11, modren, som lenge har tjänt för Jungfru på Christinehof, men flyttat derifrån till Boarÿd huset. Jag hittar fortfarande inget alls på namnet (eller dess oändliga antal namnformer) i Skåne, men vid en sökning på olika stavningar på www.familysearch.org fick jag fram detta: Wachan (England och Irland 1656-1874) Wakan (Preussen, England och USA) Wacan (USA 1714, Frankrike 1848) Wackan (England 1818) Vackan (England 1676) Vacan (Mexiko 1628, Spanien 1650-1677, Peru 1704, Preussen 1786, Skottland 1812, samt Italien 1825-1874). Vakan (Preussen 1780-1844) Vachan (Wales 1509-1526, England, Mexico 1734, Canada, Italien, USA). Antagligen så var vedfogden Wacan inflyttad från utlandet till Alunbruket, men jag tänkte ändå ge det ett försök och se om någon annan stött på vedfogden och hans familj?
4317
« skrivet: 2009-04-18, 15:38 »
Hej Marie!
Antagligen skedde namnbytet i samband med att syskonen - som ju var födda på landet - hamnade i staden. Bröderna Jöns och Bernt tyckte kanske att det var finare att heta Wallengren än Svensson, när man nu blev stadsbo, och systern Kersti kanske tänkte att när nu mina bröder heter Wallengren, kan ju jag också heta så. Detta var inget ovanligt när man avancerade från landsortsbo till stadsbo, eller gick från att vara jordbrukare till något specifikt yrke.
Sen kan man ju fråga sig varför syskonen just valde att heta Wallengren. Jag har själv varit med om att en person tar ett ganska välkänt släktnamn, utan att till synes vara minsta släkt med den nämnda släkten. Men vid lite sökande visade det sig att hans mors kusin hade en svärmor med just det namnet, så att leta upp den där Per Wallengren låter inte som en dum idé
Med vänliga hälsningar,
Markus Gunshaga
4318
« skrivet: 2009-04-18, 11:01 »
Pers tanke är logisk, märkligt att man inte tänkte på det Johannes kallas ju Vällärde och Hr minst lika mycket (om inte mer) än han kallas mönsterskrivare. Vid en sökning i personregistret till Lunds Universitets nationsmatriklar hittar jag tre Brundin (ingen Brundén eller Brundeen), dock ingen Johan/nes, så där har han i så fall inte studerat.
4319
« skrivet: 2009-04-17, 23:01 »
Hej! Jag behöver hjälp med att tyda en delvis latinsk text ur Lunds domkapitels arkiv 1592:  Mitt försök till att åtminstone tyda själva handstilen blir såhär: Metthe Lauritz dotther ij Sandbÿ och Jens Truidss. Biellerops fæhÿre, bleffue atskild formiddelst Capitels Dom, XI Februari. anno 92, rationi desertionis 8 an[n]o ? ab ipso fartæ, & rå (?). adulterij ab ipsa ? ? ?. ob desertoris inhabilitate oc ipo??- tiam, ? est ? farta potestas. Det verkar ha något att göra med otrohet? (adulterij) Alla tips och all hjälp tas tacksamt emot, med vänliga hälsningar, Markus
4320
« skrivet: 2009-04-17, 17:38 »
Hej Anders och Anne!
Mycket intressanta uppgifter! Att Lisbeth Persdotter är fadder åt eventuella resandebarn känns intressant i sammanhanget, och att hon alltså inte var främmande för resande när hon gifte sig med Johan Tobin, om han nu var resande. Man kan undra vart Johan höll hus innan äktenskapet med Lisbeth, och efter första hustruns död i Tollarp 1770, om det nu rör sig om samma person?
Annes uppgift är också intressant, med tanke på att jag inte lyckas hitta Johan Tobin vid något svenskt - åtminstone inte indelt - regemente. Kan det ha rört sig om Hamiltons regemente i Helsingfors 1767?
4321
« skrivet: 2009-04-17, 17:26 »
Håller med Lottas gissning om att maken antagligen dog tidigt, eftersom Beata ännu var i fruktbar ålder när hennes barnafödande avstannade - i hennes dödsnotis står det att hon varit gift med Johannes Brundin, något som skulle kunna tolkas som att hon var änka när hon dog.
Man kan verkligen undra vad som menas med Mönsterskrivaren vid detta regementet, som det står om Johannes Brundin i Beatas dödsnotis. Jag har gått igenom varje kompani under Uppsala regemente, och även sökt under Norra Upplands kompani vid Livregementet till häst (GMR 1710, det som låg bäst till tidsmässigt), tyvärr utan minsta spår efter Johannes Brundin.
4322
« skrivet: 2009-04-17, 17:13 »
Hej Marie!
Jag gjorde ett litet försök att lösa mysteriet med Wallengrenarna, och fick fram en del i alla fall.
Brandmästaren Bernt Wallengren (som anges vara född 1826 30/4 i Bosjökloster) är boende på tomt 223 i Helsingborg, dit han flyttat från tomt 240 år 1850. På samma tomt bor även pigan Kersti Wallengren, född 1830.
Denna Kersti (som är född 1831 3/9 i Bosjökloster (!)) får ett oäkta barn i Helsingborg, dottern Augusta Carolina Maria, 1855 23/5 - faddrar vid detta barns dop är bland andra sjötullsvaktmästaren Wallengren i Helsingborg och brandmästaren B. Wallengren i Helsingör.
Här kan man ju gissa sig till att Berndt, Kersti och Jöns Wallengren (född 1820 10/8 i Munkarp), som bevisligen var just sjötullsvaktmästare i Helsingborg 1855, är syskon - vilket även verkar stämma.
Jöns föds utom äktenskapet 1820 10/8 på Munkarp Nr 2 i Munkarp som son till pigan Else Jeppsdotter (född 1793 i Östra Strö, inflyttad därifrån till Munkarp 1811, och återflyttad dit 1821 med sonen Jöns).
Else Jeppsdotter gifter sig tydligen senare med drängen Sven Bengtsson (född 1799 20/9 i Hurva) (!, du säger att Bernt kallas Svensson innan han blir brandmästare), och får bland annat dottern Kersti 1831 3/9 på Bosjökloster i samma socken (systern som får ett oäkta barn i Helsingborg 1855). Else Jeppsdotter anges dock i Bosjökloster vara född 1794 i Strö, och flyttar med sin familj från Bosjökloster till Strö 1831. Paret får även ett barn i Beltinge, Skarhult, dottern Hanna (född 1824 25/4, men anges i Bosjökloster vara född 8/4 samma år), och i Östra Strö får Sven Bengtsson och Elsa Jeppsdotter en son, Bengt, som anges vara född 1828 den 29/3 enligt Bosjökloster husförhörslängd, men enligt födelseboken är han dock född den 29 april, döpt den 30 april.
Min gissning är att Bernt Wallengren är identisk med sonen Bengt Svensson som föds 1828 i Strö - jämför att sonen Bengt döps 30/4, medan Bernt Wallengren ju anges vara född 30/4. Att Bernt och Jöns är faddrar åt Kerstis barn, medan Kersti anges vara född i Bosjökloster (där ju även Bernt anges vara född) är även något som pekar åt detta.
Det kan med andra ord vara värt att följa familjen, och se vart Bengt Svensson tar vägen, och om han senare blir Bernt Wallengren
4323
« skrivet: 2009-04-16, 14:35 »
Trots Leifs tips lyckas jag inte hitta Johannes Brundin vid Livregementet 1729-1736, inte heller vid Upplands regemente under samma år. Vid en genomgång av Tuna kyrkobok hittar jag inte någon vigsel mellan Johannes och Beata Morberg, och inte heller de två barn som paret skulle fått tillsammans, enligt dödnotisen 1734. Börje, vet du vart paret gifte sig och vart deras barn föddes?
4324
« skrivet: 2009-04-15, 21:10 »
Enligt Tabellverkets material över Ravlundas folkmängd 1805 fanns det ingen man i Johans ålder i livet det året, ännu ett tecken på att han antingen lämnat socknen eller dött utan att antecknas i död- och begravningsboken.
4325
« skrivet: 2009-04-15, 21:04 »
Hej!
Ett inlägg om en Johan Tobin under resandesläkter fick mig att tänka på en person i min egen forskning med samma namn, avskedade soldaten Johan Tobin (ca 1714- ), gift 1784 22/10 i Ravlunda i Skåne med Lisbeth Persdotter i Killehusen, Ravlunda (1735-1798), änka efter husmannen och fiskaren Jöns Bengtsson (1725-1782). Han är inhyses hos hustruns barn på Killehusen Nr 2 i Ravlunda i husförhörslängderna 1785, 1786 och 1787 (afs. sold. Tobin), medan de finns i Kongsmölla 1796, där även hustrun dör 1798, i huset wed Kongs Mölla. Mantalslängderna anger dock att Johan Tobin hela tiden bodde kvar som inhyses i Killehusen, i mtl 1796 som sold. Tullin, 1797-1800 som avsk. soldat Tubin samt i mtl 1801-1802 som ihs ryttaren Tubin, Enkl.
År 1803 är han dock försvunnen från Killehusen, och jag finner honom inte som död i Ravlunda 1802-1809. Eftersom han var född ca 1714, enligt samstämmiga åldersuppgift Ravlunda husförhörslängder varje år, var han alltså i livet ännu 87-88 år gammal, och det låter otroligt att han skulle ha levt 1810, så antagligen har han lämnat Ravlunda socken eller saknas i dödboken.
Så till min egentliga fråga - finns det någon som stött på denne Johan Tobin? Jag hittar honom inte som indelt soldat, inte heller som ryttare. Jag tänkte att han kanske kunde vara resande, men att han gifter sig med husmansfolk i Ravlunda rimmar illa med denna hypotes. Sökte efter honom i Hamiltonska regementes rullor också, om han nu var resande, men där fanns han inte. I DigiArkivs vigselregister finns bara han som enda person gift i Skåne med just namnet Tobin - däremot finns två personer med namnet Tubin gifta i Skåne 1742 och 1769, båda vid Hamiltonska regementet.
4326
« skrivet: 2009-04-15, 01:16 »
Hej Börje!
Vid en sökning i Grills Statistiskt sammandrag öfver svenska indelningsverket fick jag fram att två regementen skulle kunna vara aktuella för Johannes Brundin - Upplands regemente (infanteri) samt Adelsfanan - eftersom Johannes vid hustruns död 1734 kallas Mönsterskrifwaren af detta Regimentet Brundin i dödboken utgick jag ifrån att det rörde sig om Upplands regemente, men jag lyckas inte hitta honom som mönsterskrivare vid något av kompanierna under detta regemente, varken 1725 eller 1729.
Att du inte hittar honom i Centrala soldatregistret är inte konstigt, endast i undantagsfall är officerarna medtagna där, jag har själv problem att spåra en anfader som var kvartermästare vid ett ännu okänt regemente, och CSR ger ingen hjälp i det fallet.
En utväg skulle kunna vara Johannes Brundins barn - enligt hustruns dödsnotis fick paret två barn. Vilka personer är faddrar när dessa barn döps? Jag har själv en ana vid samma tid, en kvartermästare, och när hans barn döptes var det kaptenen och löjtnanten vid hans kompani som var faddrar, så det skulle kunna vara en ledtråd till vilket regemente Johannes Brundin tillhörde.
4327
« skrivet: 2009-04-14, 19:11 »
Hej Valter!
Jag antar att du menar att Lars Erik Johan Wennström (född 1873 24/5 i Simtuna) var mejerist i 1900 års folkräkning? År 1890 är han boende ogift hemma hos föräldrarna på Gestre Nr 12, år 1898 anges han vara skomakare (precis som fadern) och 1899 är han mejerist i Gestre. I folkräkningen 1900 är han däremot mycket riktigt boende i Gestre i Frösthult socken, Uppsala län.
Han gifte sig med Brita Elisabeth Olsson (född 1872 21/9 i Mörkö, Stockholms län) och paret hade i 1900 års folkräkning två döttrar, Märtha Elisabeth (född 1898 28/1 i Härfsta, Simtuna socken, gift Ekman 1944 5/2, död 1973 24/3 i Gamla Uppsala) och Elsa (född 1899 18/11 i Gestre, Frösthult socken, gift Malmström, änka 1985 25/1, död 1985 18/4 i Vantör, Stockholms stad). Dessa uppgifter har du kanske du redan?
Tyvärr kan jag inte hjälpa dig angående vad som händer med paret Wennström efter år 1900, jag hittar dem varken på dödskivan eller CD-skivan över begravda i Sverige.
4328
« skrivet: 2009-04-14, 17:31 »
Hej Börje!
För vidare uppgifter om Johannes Brundins tjänstgöring som mönsterskrivare får man nog börja med att leta i de militära rullorna. Jag gjorde ett försök att identifiera vilket regemente eller kompani han kan ha tillhört, men det fanns en del Tuna (jag utgår ifrån att Johannes bodde i Tuna) - i vilket län ligger detta Tuna?
Med vänliga hälsningar,
Markus Gunshaga
4329
« skrivet: 2009-04-14, 11:28 »
Hej Anders!
Det skulle mycket väl kunna stå Wulf, jag ville själv få det till just Wulf, men p.g.a. bildens pixlighet var det svårt att avgöra. När jag nu zoomade in mer skulle man faktiskt kunna få e-et i Welf till ett krumelurigt u
4330
« skrivet: 2009-04-14, 11:18 »
Hej Karin!
Jag tyder adressen till 1b Prennel. Lunds stad, alltså Prennelyckan, ett område i Lund som enligt lite sökning på internet består av främst Revingegatan och Flormansgatan. Vid en sökning i Sveriges befolkning 1980 för att få ett hum om ungefär vart nummer 1b låg, var det närmaste jag kunde komma Prennelyckan 4, som låg på Flormansgatan 6A. Kanske någon annan kan ge bättre besked?
Mvh/Markus
4331
« skrivet: 2009-04-13, 21:58 »
Hej Staffan!
Ett stort tack för dina uppgifter! De kommer väl till pass i min utredning av familjen Revigin
Mvh/Markus
4332
« skrivet: 2009-04-13, 21:16 »
Hej!
I Bara församlings (Skåne) födelse- och dopbok (C:1, s 87v) hittade jag en oerhört detaljerad notis, som täckte en hel sida i boken, år 1751 - detta bör väl röra sig om resande personer?:
d 22 Aug. födde i Wärby et Qwinfolck Anna Greta Olufs dotter [benämd] et dödt Swen barn, thett hon sade wara råd af en Trumslagare wid namn Johannes Welf wid Hammiltonska regementet, ock blandt dem som i åhr Commenderades til Finland, hwilcken skal sig med henne förlofwadt i Bryggaren Witboms hus [i Landscrona], i hans och 2ne Infanterie Corporalers närwaro, hwilckas namn hon ei weste, denna förlofning skal skied wid Michaelis tiden 1750. detta Qwinfolcket säger sig wara kommen från Norddalarna, ther hon skal tient en BefalningsMan wid namn Petter Spornberg i Sweda, Prästen skal heta Johan Nordberg i Hede Prästegård. Hafwande hon i följet med sig 3ne Systrar utom Moderen och Faderen, Oluf Ulsett benämd, som warit Soldat wid Hessensteinska Regementet No 109. Capitain Ekestubbes Compagnie, hwilcken fåt afsked d 25 Nov: 1748. och sedan rest omkring frå en ort til annan, som afskieds passets påskrift intygar af Landshöfding Carl Fletwod i Halmstad d 18 Augusti 1749. af Landshöfd: Christ: Barnekow [i Christianstad] d 8 Novemb: 1749. af G. Hallman i Wexiö LandsCancellie ad Mandatum d 12 Dec: 1749.
Om thetta Qwinfolcks sak gafs Häradshöfdingen Möllerheim berättelse d 26 Sugusti genom bref, som Carl Christian Hagerman honom lefwererade Ländsman Nils Sandberg blef här om underrättad d 27 Aug: i Närwaro af fierdingsmannen [lucka] Men ingen brydde sigh om qwinfolket, som några dagar efter for bort frå Wärby.
4333
« skrivet: 2009-04-12, 21:31 »
Hej!
Mäster Johan Falcks son Olaus föds 1733 3/8 i Ulricehamn. Vem var barnets mor?
Med vänliga hälsningar,
Markus
4334
« skrivet: 2009-04-12, 13:31 »
Hej Olivia! Notisen över Ryktaren på Gystorp (med hus och hustru i Wanneberga) Sven Persson (för övrigt död 1838 5/6 i Trolle Ljungby, Trolle-Ljungby kyrkoarkiv C:1, s 284), lyder, enligt avskrift i DDSS ( www.ddss.nu): Ihjelskjuten vid stranden af havet vid Edenryd af Kustvakten Åberg derstädes.- Omständigheterna dervid äro, då denna anteckning sker, icke med tillförlitlighet både. men skola, då de vid laga domstol blifvit utredda, i årets nästa Litat.Tabell, blifva anmärkta. Min egen tydning av texten blir likadan, förutom att där det står icke med tillförlitlighet både. men skola skulle jag istället vilja ha det till icke med tillförlitlighet wåda, men skola, vilket passar bättre in i sammanhanget. Med vänlig hälsning, Markus
4335
« skrivet: 2009-04-11, 14:30 »
Hej Anders!
Jag har saxat lite ur Svenska Akademiens Ordbok, de stycken om mamsell och jungfru som bör vara väsentliga för sergeanten Alberts uttalande på 1830-talet:
Mamsell
d) om l. ss. titel för ogift kvinna av viss börd l. visst stånd (olika vid olika tider, se anm. nedan).
c) om ogift kvinna som utövar ngt yrke; i fråga om nutida förh. bl. nedsättande (jfr d, i. formen mamsell, ss. senare led i ssgr.
β) om husföreståndarinna, finare kammarjungfru o. d.
-Titeln mademoiselle torde urspr. ha användts till l. om kvinnor av fransk börd l. kvinnor som man av artighet förutsatte kunna förstå franska. Den övergick på 1700-talet (äv. i formen mamsell) till att användas till l. om kvinnor som voro döttrar av ofrälse ståndspersoner, i motsats till fröken, som förbehölls åt adelns döttrar. Så småningom kom titeln mademoiselle o. framför allt mamsell att få användning äv. bland lägre samhällsklasser, varvid den stundom erhöll en viss prägel av ringaktning (jfr d). Efter den på 1860-talet genomförda frökenreformen har titeln mamsell levat kvar in på 1900-talet i kretsar med mera ålderdomliga levnadsvanor o. i sht användts till l. om kvinnor av den lägre medelklassen. - Titeln demoiselle synes ha kommit i bruk ss. en finare ersättning för mamsell. I fråga om fr. förh. användes endast mademoiselle. De, som skola vara något mer än andra, kallas Mademoiselle, när man dem tiltahlar.
1) (numera ss. enkelt ord bl. arkaiserande, i fråga om ä. förh.) om l. ss. titel för ogift (yngre) kvinna av viss börd l. visst stånd (olika vid olika tider, se anm. nedan).
Jungfru
Titeln jungfru tillkom urspr.endast kvinnor av adlig börd, men användes senare till o. om kvinnor tillhörande den förnämare borgarklassen o. nyttjades redan på 1700-talet till o. om kvinnor ur de lägre samhällsklasserna, i sht i städerna. I officiellt spr. användes ordet dock ännu vid 1800-talets midt ss. beteckning för ogifta kvinnor av högre samhällsklass. Jfr följ. språkprov: En adelssmans dotter kallas (i lysningssedeln): Adelss jungfru en förnäm annorss mans dotter: dygderijk jungfru';, en handtwärkars dotter: dygdesamma piga. ConsEcclAboP 360 (1659).
Om mamsell står det alltså att Så småningom kom titeln mademoiselle o. framför allt mamsell att få användning äv. bland lägre samhällsklasser, varvid den stundom erhöll en viss prägel av ringaktning, och om jungfru står det att I officiellt spr. användes ordet dock ännu vid 1800-talets midt ss. beteckning för ogifta kvinnor av högre samhällsklass. Skulle man kunna tolka det som att sergeanten undrade hur han skulle bemöta Sara, rent socialt, som en omskrivning? Eller går man då över ån efter vatten, och att det helt enkelt är som så, att han bara helt oskyldigt ville veta hur han skulle tilltala henne?
4336
« skrivet: 2009-04-10, 12:25 »
Hej!
Här kommer lite kompletteringar till Chris' uppgifter:
Precis som Chris, så misstänker jag att Frans Roland bara är en felskrivning av Frans Richard, något som väl i princip bekräftas av senare uppgifter i detta inlägg.
År 1890 bodde de mycket riktigt på Rudan Mindre No 34 i Hedvig Eleonora rote 10,
Skådespelaren Frans Richard Hagman, född 1843 4/10, födelseort Ej uppgifven.
Hustrun Anna Elina Wedin, född 1857 18/2 i Karlskrona Amiralitetsförsamling (dotter till verkmästaren Johan Fredrik Wedin och Elin Håkansson).
son Richard Theodor, född 1875 13/11 Sthlm Katarina, inflyttad till föräldrarna från Karlskrona 1890 8/2, utflyttad tillbaka dit 1890 7/11.
son Jean Ernfrid Anselm, född 1888 8/6 i Katarina.
Den yngste sonen lyckas jag inte hitta i födelseboken, men när den äldste sonen föddes bodde föräldrarna på Götgatan 64 i Katarina församling, och angav sig som Okända i födelseboken. Senare har man skrivit till uppgiften att föräldrarna Skådespelaren Frans Richard Hagman som d. 27/1 1877 erkänt sig fader i födelseboken vid samma notis, medan moderns namn lyser med sin frånvaro.
År 1900 bodde paret Hagman mycket riktigt i kvarteret 11:39 i Karlskrona stad, där de även slutar sina dagar - Frans Richard den 23 augusti 1917 av marasmus senilis + pneumonia acuta, f. skådespelare, medan Anna Elina dör den 6 januari 1919 av pneumonia acuta, änkefru, skådespelareänka.
Och så till Frans Richards ursprung: eftersom han bodde i Stockholm redan 1863 kanske man kan utesluta sig till att han även var född där, och i mantalslängden 1855 finns faktiskt en Frans Richard Hagman, född 1843 4/10 (!), betecknad som son i Adolf Fredriks församling. Efter lite sökningsknep lyckades jag till slut få fram den familj, där Frans Richard anges vara son, nämligen i mantalslängden 1844:
Kvarteret Sjörån Huset no 42, vid Lantmakaregatan, Adolf Fredriks församling
Byggmästaregesällen Erik Hagman, född 1799 10/3.
h. Britta Pettersson, f 1799 6/4.
d. Erika Charlotta, f 1827 7/3.
s. Carl August, 1833 25/9.
d. Sophia Carolina 1836 2/2.
s. Johan Axel, f 1838 10/7.
s. Frans Richard, 1843 4/10.
Frans Richard är mycket riktigt född den 4 oktober 1843 i Adolf Fredriks församling, döpt 5 oktober, som son till dåvarande timmergesällen Erik Eriksson Hagman och hans hustru Brita Persdotter (Adolf Fredriks kyrkoarkiv CIa:7, 1830-1859, s 399). Med tanke på det ovanliga namnet samt födelsedatumet, skulle man väl kunna tänka sig att detta bör vara rätt Frans Richard
Med vänliga hälsningar,
Markus
Inlägget har flyttats hit 2012 2/7 från Yrken » Yrken S » Skådespelare. /Moderator Yrken
4337
« skrivet: 2009-04-06, 22:21 »
Hej!
Soldaten Ludvig Klosterman och hans hustru Sophia Stephansdotters dotter Lena dör av hosta 1755 6/3 i Hammenhög, 6 månader gammal, föräldrarna anges i fb vara Wandringz folck. Barnet går inte att återfinna i Hammenhögs födelsebok.
4338
« skrivet: 2009-04-06, 21:24 »
Hej!
Jag får placera min fråga under denna rubrik, den känns mest passande.
Jo, mina anfäder Nils Olsson (1715-1764) och Elna Månsdotter (1724-1807) bebodde gården Hammenhög Nr 19 i Hammenögs socken, Skåne. Nils dyker plötsligt upp som ägare av gården 1754, och innan dess är det en Elias Månsson som brukar den (denne dör 1753, 25 år gammal och ogift), då med änkan Bengta Svensdotter som inneboende. Hur jag än försökte fick jag inte ihop det, eftersom varken Nils Olsson eller Elna Månsdotter hade det minsta med gården att göra innan de gifte sig - normalt är det ju inom släkter som en gård brukas, på ett eller annat sätt, men det verkade inte finnas något släktskap mellan paret och gårdens tidigare brukare.
Som en ödets ironi satt jag och funderade över detta häromdagen, och bläddrade lite i en dombok från 1753. Döm om min förvåning när jag snubblar över en avskrift av ett undantagsbrev, rörande just gården Hammenhög Nr 19! Följande scenario spelas då upp:
Nils Nilsson och Bengta Svensdotter brukar gården. Nils dör, och Bengta blir änka, men bor kvar på gården med sina omyndiga barn. Av någon anledning blir den 25-årige Elias Månsson ägare av gården 1753, men dör ogift strax efteråt. Änkan Bengta bor kvar hos Elias.
Samma år förlovar sig änkan Bengta med drängen Nils Olsson, eftersom hennes vänner rått henne att göra så. Eftersom meningen var att de skulle gifta sig hade Bengta lämnat utrymme på gården åt Nils Olsson, men
Så har iag nu sedermehra, tagit i betänckande, att iag uti min ålderdom och swaghet icke årkar dragas med drygt hus hålds Bekymmer, samt i hänseende här till förer med sig mehra beswär ock oro, än nytta och förmåhn.
Bengta bröt alltså förlovningen, men lät Nils Olsson överta driften av gården, mot att han bland annat lät henne bo kvar, gav henne delar av grödan osv. Nils Olsson gifte sig sedan med Elna Månsdotter, och Bengta stannade kvar på gården ytterligare ett år som allmosehjon, men är försvunnen 1755.
Finns det fler som stött på något liknande? En annan av mina anor fick överta en gård i Lomma 1793 eftersom hans farbror hade dött barnlös, samtidigt som han gifte sig med sin farbrors styvdotter, och där kan man ju förstå att man ville ha gården kvar i släktens ägo. Men att en änka lämnar över driften av sin gård till en ung man hon varit förlovad med ett kort tag, och som hon sedan inte vill gifta sig med?
4339
« skrivet: 2009-04-06, 20:56 »
Hej!
För uppgifter om skräddaren på Övedskloster, Öveds socken i Skåne, Andreas Lilliendahl (ca 1720-1770), se .
4340
« skrivet: 2009-04-06, 20:52 »
Hej!
Den hovskräddare Andreas Lilliendahl (Liliendal) som Maria von Scheele frågar efter men även här, och som av Susanna Asp (min fmfmmmfmf svägerska) utpekas som far till hennes barn i Ystad 1758, hade tydligen varit i farten i samma ärende ett par år tidigare...
Vid Ingelstads häradsrätts vinterting 1753 (volym AIa:30, §4) instämmer välborne löjtnant Hans Gustaf Ehrenkrona skräddaren Andreas Lilliendahl och kvinnspersonen Gunnela Wahling för dem emillan begångit lägersmåhl på Kåseholms Sätesgård. Gunnelas far, kornetten Johan Wahling, inställde sig å dotterns vägnar, eftersom hon var liggande i barnsäng. Gårdsskrivaren Carl Norström på Kåseholm berättade något som fick målet att uppskjutas, nämligen
att då stämning skulle denne Lilljendahl lefwereras war han på ??gård ock sydde, men wille senare icke emottaga, utan genast ?? förde bort, ock sade sig icke bry sig der om, hafwandes sedan ingen hadt hwarthän han tagit wägen, emedan han dessutan ingenstädes hafwer tillhåld och hemwist.
Vid Ingelstads häradsrätt sommarting 1753 8/5 (volym AIa:30, § 5) berättas det att Gunnela hade fött en dotter, och hon hävdade att Andreas Lilliendahl var fadern. Andreas hade blifwit genom almenna publicationer öf:r hela Skåne Land efterlyst, emedan han ingenstädes hafwer sit hemwist, och ingen wet hwaräst han sig uppehåller, thet ej heller sedermera el:r til denna tid kunnat förspörjas, el:r han igenfås.
Gunnelas far, kornetten Wahling, inlämnade en skrift till tingsrätten, om att dottern
anständigt bedyrar sig aldrig hafwa med någon annan än denna Liljendahl Kiötslig beblandelse plägadt och h:r Cornetten tillika anhåller härutinnan om slut på det hans falna dotter derefter må kunna undergå den henne ådömde plikt samt försona sig med Gud och blifwa delaktig af herrans högwördiga natwardz begående.
Gunnela fick, eftersom Andreas inte dök upp, själv betala böter för lägersmålet. Tydligen hade man dock fått tag på Andreas vid hösttinget samma år, eftersom man återfinner honom i det tingets saköreslängd under § 15, då han betalar böter för lägersmålet.
Om Susanna Asps utlåtande om att Andreas var far till hennes barn 1758 är det extra anmärkningsvärt, eftersom han vid det laget var gift (!). Han hade gift sig 1755 1/8 i Öved med pigan Gertrud Elisabet Lisa Hår (Haar, Hård), och hade med henne fått sex barn på Övedskloster, Olaus (1756 16/2), Christopher Fredrik (1758 11/1), Helena (1760 7/4), Andreas (1762 27/9), Carl Fredrik (1765 9/9) samt Johan Ulrik (1768 19/9).
Andreas Lilliendahl var för övrigt född omkring 1720, och dog 50 år gammal 1770 1/5 på Övedskloster, Öved.
4341
« skrivet: 2009-04-06, 19:56 »
Hej!
Även länsmannen Lorentz Appelbergs hittills anonyma syster Dorothea Appelberg (Dorothea Lorentz, född 1695 3/8 i Appelberga, Huaröd) hade fått barn utom äktenskapet, något hon blev dömd för 1726 14/2 (Ingelstads häradsrätts arkiv AIa:19, 1726, s. 104).
Crono Ländzman Lorentz Appelberg som uthtagit stämbning på sin Syster Doretha Appelberg för begånget lägersmåhl med Ryttaren under General Majorens Benetz Regemente Johan Frijs, framstod och begärde, at Saken må företagas [trots att] hans Syster intet är tilstädes fördes opaslighet skull.
(Intressant att se hur Lorentz, i valet mellan laglighet respektive lojalitet mot systern, väljer att följa lagen och stämmer sin egen syster ). Lorentz svarade vid förhöret att Dorothea hade blivit lägrad 1719 av den ogifte Johan Frijs hos nämndemannen Per Jönsson i Valleberga, där Frijs legat inkvarterad. Det oäkta barnet hade dock blivit fött 1720 i Glimåkra socken och Hägerie by (bör väl vara Häggeryda, där brodern Josua bodde vid denna tid), något Lorentz bevisade genom kyrkoherden i Glimåkra Andreas Wankifs egenhändiga attest daterad Glimåkra prästgård 1726 3/12.
Vid rättegången vistades Dorothea i Ystad där hon var sängliggande, medan Lorentz uppgav att han inte visste vart Johan Frijs vistades, eller ens om han levde eller var död. Trots efterfrågningar hos vederbörande officerare på orten hade Lorentz inte kunnat få någon tillförlitlig efterrättelse.
Dorothea Appelberg var vid denna tidpunkt trettioett år gammal, sängliggande och tydligen ogift, så det verkar som att hon även dog ogift?
4342
« skrivet: 2009-04-05, 22:44 »
Hej igen!
Mitt eget mysterium med Elise Fredrika/Elis Fredrik visade sig vara någon form av missförstånd. Barnet föddes alltså 1852, och prästen noterade att det var en son, samt skickade in material till SCB som förtecknade barnet som pojke (!). I husförhörslängden anges barnet dock vara en flicka, och dör 1859 i Löderup, under ett års tjänst som modern hade i Ingelstorp, där Elise Fredrikas dödsfall noterats i Ingelstorps husförhörslängd, men varken i Ingelstorps eller Löderups dödböcker.
Troligen ingen hermafrodit alltså, däremot ett barn med fel kön i SCB:s material för Löderup 1852
4343
« skrivet: 2009-04-05, 22:38 »
Hej! Jag har snubblat över två tillfällighetsfynd rörande Gert Lindgren, som nämns här i diskussionen av Håkan Skogsjö och Anders Berg, mellan 30 april och 21 september 1999, samt av Bo Lindwall under Särskilda forskningsområden » Forskning om resandesläkter » Resandesläkter A-Ö » Bergfeldt den 14 juni 2005. Hans hustrus sonson dog i Bjällerup, och därför är jag intresserad av Gert och hans familj. Utöver de uppgifter som dykt upp på AF, har jag gjort följande fynd: Musqueteuren vid baron och överste Hamiltons regemente och kapten Segebadens kompani (1752), hantlangaren vid artilleriet i Malmö (1754) Gert Lindgren. (Gift med?) Anna Maria Fredriksdotter. Barn: 1) Peter. Född o 1747. Död 5 år, 5 månader, 1 vecka och 1 dag 1752 18/12 i Smedstorp, warit siukligt utj 14ton dagars tijd af koppor. Begravd 20/12. Hustruns sonson: 1) Zackris Fredriksson Modig. Född o 1747 2/2. Död av gulsot 7 år och 14 dagar gammal 1754 16/2 i Bjällerup. Finns det någon som har mer information om Gerts barn, och hur sonsonen Zackris kommer in i bilden? Med vänliga hälsningar, Markus
4344
« skrivet: 2009-04-05, 18:57 »
Hej!
Jag har ett liknande exempel, då min ana Anna Truedsdotter får ett oäkta barn, sonen Elis Fredrik 1852 i Löderup. I husförhörslängden finns detta barn noterat som oäkta dotter Elise Fredrika (!), och när modern sedan gifter sig är barnet försvunnet ur husförhörslängderna (och jag har inte lyckats hitta barnet som dött i varken Löderup eller någon församling i trakten, trots att modern hela tiden bodde i socknen). Jag lyckas alltså inte få fram vilket kön som är barnets rätta, men det låter ändå märkligt. Kan prästen ha hört fel namn antingen när barnet skrevs in i födelseboken, eller i husförhörslängden?
4345
« skrivet: 2009-04-05, 18:01 »
Hej Lars-Göran!
Utifrån denna Sammanställning över gamla bryggerier i Sverige kan man sluta sig till att det fanns två bryggerier i Lund under 1800-talets slut och tidigt 1900-tal; Lunds Bryggeri (1869-1968) och E. Anderssons bryggeri (-1909).
Jag gjorde även en sökning i de fabriksberättelser som förvaras i kommerskollegiums arkiv, men lyckades inte hitta några nämnda bryggerier över huvud taget.
Med vänliga hälsningar,
Markus
4346
« skrivet: 2009-04-04, 22:50 »
Hej Maria!
Just detta fenomen med försvunna personer i Lunds födelseböcker har jag stött på tidigare, och jag misstänkte genast att det rörde sig om detta fenomen när jag läste din fråga. Det var nämligen ofta som så att personer med födelseort Lund helt enkelt är födda på Lunds Lasarett/BB. Hade hon varit född i själva staden hade det nog snarare stått Lunds stadsförsamling eller Lunds domkyrkoförsamling, vilket väl också bevisas eftersom du inte kan hitta Judit Alfrida i stadens födelsebok.
Märkligt nog verkar Lunds Lasaretts födelseböcker, åtminstone i form av SCB-utdrag, börja först 1904 Kanske någon annan vet hur man kan komma åt dessa födelseböcker för 1903?
4347
« skrivet: 2009-04-03, 18:39 »
Hej! För fler uppgifter om den kvartermästare och kornett Anders Lorentz (född troligen på 1640-talet, död före 1710 i Stiby) som nämns ett antal gånger tidigare i denna diskussion, se mitt inlägg den 3 april 2009 kl. 18.21 under Släkter » Övriga släkter A-B » Appelberg.
4348
« skrivet: 2009-04-03, 18:35 »
Hej! För uppgifter om lantmätaren i Blekinge och Kristianstads län, sedermera kommissarien Christoffer Hartung (nämnd 1663-1685, död efter 1692), se mitt inlägg den 3 april 2009 kl. 18.21 under Släkter » Övriga släkter A-B » Appelberg.
4349
« skrivet: 2009-04-03, 18:21 »
Hej igen! Har pysslat lite med släkten Appelberg och dess anor, och här kommer en antavla över Jacob Johan Appelberg (1726-1790). Jag har samlat på mig information, gått igenom äldre källmaterial, och hoppas att jag lyckas hänvisa till rätt forskares uppgifter som jag plockat från tidigare diskussioner på Anbytarforum: 1 proband Jacob Johan Appelberg. Född 1726 13/2 i Vä. Död 1790 16/5 i Linderöd. Kronolänsman och hovrättskommissarie. [color=0000ff][Far 2, Mor 3][/color] ***GENERATION I*** 2 far Josua Appelberg. Född ca 1689. Död 1731 18/5 i Vä. Ryttare vid Södra Skånska kavalleriregementet 1709 3/8, korpral där, kvartermästare 1713, adjutant, sekundkornett 1716 26/10, premiärkornett där. Avsked 1723 28/8. [Lewenhaupt, Karl XII:s officerare]. Uppå Cornett-Enckians Maija Appelbergs förklarl. öfver Daniel Cervins skrift, ang:de det Barnagods, som dess sal. man uti afl. Länsman Appelbergs Sterbhuus emottagit. Resol: lämbnas fullmäktige Cervin till igenomläsande och utlåtande, huru wida han, 1:o kan å Stärbhusets wägnar bestå de upförda 11 Rdl Smt för omkostnader, 2:o huru wida han kan bestyrka at de 72 Rdl 9 ./. Smt efter skiftesinstrumentet är wärkel: af Sal: Cornet Appelberg emottagna, och 3:tio huru wida han är tillfreds med den begiärta dilationen till murmästaren med den tillstådda summan. Med samma påminnelse återsändes denna förklaring [Kristianstads läns landskansli AII:8, s 47; Per Linder]. Josua Appelberg hade även en vapensköld: motivet var två korslagda värjor åtföljda i var och en av de övre tre vinklarna av en femuddig stjära. Hjälmprydnad: En stolpvis ställd störtad värja. Biografica [http://hem.passagen.se/gronstub/vapen.htm]. [color=0000ff][Barn 1, Far 4, Mor 5][/color] Gift 1713 26/4 i Åhus med nästa ana. Barn: 1) Andreas Appelberg. Född ca 1714 (Bergström, Stora Sjötullen och Lilla tullen). Död 1771 15/2 i Ystad. 2) Jacob Johan Appelberg. Se ovan. 3) Catharina Appelberg. Född 1728 13/9 i Vä. Död 1768 1/4 i Fjälkinge. Gift första gången 1753 22/5 i Vä med kvartermästaren Gustaf Adolf Leijonadler. Född 1726. Död 1764 [se EÄ]. Gift andra gången 1765 24/9 i Vä med frälseinspektorn och gästgivaren Johan Jacob Kamph. Född 1711 i Kristianstad. Död 1792 14/10 i Äspinge. 3 mor Maria Melin. Född ca 1695. Död 1769 14/10 i Vä; SoH 1991, s 284. [color=0000ff][Barn 1, Far 6, Mor 7][/color] ***GENERATION II*** 4 farfar Anders Lorentz. Blev antagen som musketör under herr generalmajor Delwicks regemente och herr kapten Coppelmans kompani 1664, bevistade belägren av Brehmen under berörda regemente 1665, blev tillfångatagen av de danska trupperna i Rebekatz 1675, blev ryttare under herr överste Ramsvärds regemente och livkompani 1676 och bevistade slaget vid Lund samma år, blev korpral under berörda regemente och kompani 1678, blev kvartermästare där 1679, avancerade till kornett vid samma regemente och ryttmästare Masks kompani efter Kungl. Maj:ts nådiga fullmakt av den 21 september 1695. [Arméns meritförteckningar i Riksarkivet; 1698 års meritförteckningar]. Erhöll avsked för ålderdom och oförmögenhet till krigstjänst när regementet embarkerade i Karlshamn den 14 november 1701 för att överföras till Livland. [Platen, Kongl. Skånska Dragonregementets historia; Lewenhaupt, Karl XII:s officerare]. År 1685 återfinns en handling i Lunds rådhusrätts och magistrats arkiv, då samma år den 6 Junij framkom Quartermestaren Anders Lorentz under Oberste Gÿldenpistols Compagnie som sig hafde befrid med Commissar Hartuigs daatter Ingrj Christophers daater, som war tilfalden en Arff her J staaden effter hendes Mormoder Sl: Raadmand Willom Andersöns hustru til 166 Dr. Capital och rente, hwarfor hand haffr erlanged Immission udj de trende gaarder paa torffued som sl: Willom Andersön J bode, och for den skÿld gaff for: Anders Lorentz Magistraten och öffr formÿnderen aff kald: [Lunds rr o mag FIIa:1, 1685, s. 156]. Anders Lorentz nämns i biskopen Matthias Steuchius' visitationer 1697, men bor inte i Appelberga i Huaröd i katekismilängden 1696. År 1703 återfinns ett brev av Anders Lorentz' hand i Skånska Guvernementskansliets arkiv - brevet är adresserat till högvälborne översten, kommendanten och vice guvernören från Jag undertecknadhe [forne är tillskriven ovanför] Cornett, i ärendet huru som Casten Mortenson af Wämmenhög dhen Jagh till Ständig ryttare antagit inte hade dykt upp till mötet i Kristianstad. Brevet är undertecknat högwällbohrne hr Öfwerstens Commendantens och Vice Gouwerneurens Troplichtskyldigste Tienare And: Lorentz [1703, Ur Ib. nr 388, 91; Skånska guvernementskansliets arkiv DIIIb:8. Död före 1710 på Stiby Nr 3, Stiby. [color=0000ff][Barn 2][/color] Gift före juni 1685 med nästa ana. Barn: 4) Lorentz Appelberg. Länsman i Ingelstad. Gift med Johanna Holst, dotter av skomakaren i Trelleborg Tor Jönsson o.h.h. Agata Jönsdotter. 5) Josua Appelberg. Se ovan. 6) Johan Hartvig Lorentz. Född Kyndelsmässodagen 1691 i Appelberga, Huaröd. Begravd där 1691 22/3. 7) Anna Maria Appelberg. Född 1692 2/2 i Appelberga, Huaröd. Gift 1714 21/11 i Löderup med Jöns Yström. Dorothea Lorentz. Född 1694 28/1 i Appelberga, Huaröd. Begravd där 1694 9/2. 9) Dorothea Lorentz. Född 1695 3/8 i Appelberga, Huaröd. 5 farmor Ingrid Christoffersdotter Hartung. I mantalslängden 1710 för Stiby socken anges under Stiby nr 3 sahl. kornetten Anders Lorentz enkia. Enkan hette enligt domboken 1705 Ingrid Harwig. Enligt Ingelstads häradsrätts dombok 1712 hade de barnen Lorentz Appelberg (var länsman), Johan Andersson, Anna Maria Andersdotter, Dorothea Andersdotter. [Magnus Lindskog]. Död före 1712 på Stiby Nr 3, Stiby. Commissarien Löfberg insinuerade een skrift, hwaruthinnan han andrager, huruledes han för några åhr sedan har efter Befallningzman Löfbergz begiäran giort een skifte förrättning, och Inventarium efter Cornetten i Stijby Anders Lorens och till de 200 D:r som barnen Johan Andersson, dotteren Anna Maria och Dorothea Andersdöttrar uthlagt gården i Stijby N:o 3, som till så stor summa efter Inventarie innehåld är wärderat, och som moderen som förmynderskapet innehade är död worden, ty är Commissarien nödsaakat worden at gifwa sådant rätten tillkiänna med begiäran at häradzrätten wille constituera och förordna någon förmyndare, som drager försorg om ofwannämbda gårdh, så at han intet blifwer ruineret och at barnen må kunna få det ringa interesse och inkombst som gården af sig kastar. Rätten tillsporde commissarien om han intet kan gifwa förslag på någon deras slächting som kan Gården emottaga och förmyndarskapet anträda? Swarade at här i orten är ingen närmare än dess Broder som är ländzman Lorentz Appelberg, men som han är en ung mans persohn, och men intet weet huru wijda han kan föreståå egendommen, så är det betänkeligit at lämbna honom gården. Resolutio Såsom utom ländzmannen Lorens Appelberg ingen här nedre i orten finns, som är barnen skylde, och commissarien som bäst kiänner ländzman Appelbergs förmögenheet uthlåtit sig at wara betänkeligit till at lämbna honom förmynderskapet im händer, anhållandes ländzman äfwen wäll at blifwa befrijat ifrån förmynderskapet. Förden skuld och som commissarien Löfberg här in för Tingz rätten sig at han warit een af Cornethens bästa wänner. I dy har häradzrätten funnit för rättwijst att lämbna honom förmynderskapet , så lagandes at han drager all möijelig försorg för barnens education, samt söker ar coservera och wid macht hålla gården, rättandes sig i det öfriga efter kongl. Maij:tz förmyndare ordning, så frambt han i framtijden will blifwa utan answar. [Järrestad häradsrätts dombok, 1712 20/5]. [color=0000ff][Barn 2, Far 10, Mor 11][/color] 6 morfar Jonas Melin. Komminister i Åhus [Lund stifts herdaminne, serie II, biografier, s 33]. [color=0000ff][Barn 3][/color] Gift med nästa ana. 7 mormor Margareta Bolhemia. [color=0000ff][Barn 3][/color] ***GENERATION III*** 10 farmors far Christoffer Hartung. Ordinarie lantmätare i Blekinge län (Ekstrand, s 145), antogs som detta den 6 maj 1670 vid Skånska kommissionen och hade lön i Blekinge och Kristianstads län åtminstone år 1673. Han bodde då i Kristianstad, och blev sedermera kommissarie. [color=0000ff][Barn 5][/color]  Christoffer Hartungs namnteckning 1663, på en karta över en geometrisk avmätning i Äsphult samma år (Lantmäteristyrelsens arkiv). Gift 1:o med nästa ana. Barn: 1) Ingrid Christoffersdotter Hartung. Gift med Anders Lorentz, se ovan. Gift 2:o med Brita (Birgita) Christensdotter Krak. Född ca 1643. Död 1726, begravd 1726 10/5 i Maglehem, 87 år och 3 månader ringare än 14 dagar gammal. Hon gifte sig andra gången med kyrkoherden i Hörröd Petrus Andreae Ramelius (död där 1724 20/2 eller 28/2, begravd 6/5 i Hörröd). Han hade varit militärpräst vid överste Gyllenpistols regemente, sedermera Södra Skånska kavalleriregementet, och översten ville äntligen, att han skulle gifta sig med kommissarskan [Hartvig], vilket också skedde. Paret skrev testamente 1702 (Gärds härads dombok), eftersom de inte hade några barn. Enligt en inventarieförteckning 1692 hade till Maglehems kyrka nyligen skänkts en mässhake, altarkläde med mera av nuvarande Pastorskan gudfruktiga Hustrun Brita Krak och hennes förra man salig Commissarien Christopher Hartvig (Carlquist, Lunds stifts herdaminne, band 12, s 463-466; Eriksson 1972, s 42). Petrus Andrae Ramelius hade en brorson, Andreas Ramelius (1686-1730) som blev inskriven som student nr 447 vid Lunds universitet 1705 [Skånska Nationen, s 108]. Barn: 1) Christian Hartung. Döpt 1678 den 8/9 i Kristianstad, Christoffer Landtmeters son. 11 farmors mor NN. [color=0000ff][Barn 5, Far 22, Mor 23][/color] ***GENERATION IV*** 22 farmors morfar Willum Andersen. Rådman i Lund. Död 1683, effterlemnade sig intet. Bodde på Drottens rote nr 6 i Lund år 1658 [Carlquist, Lund på 1690-talet, s 23]. År 1671 den 21/2 nämns ett arv till Wilhelm Anderssons pleiedatter Karen Christiansdatter [Lunds rr o mag FIIa:1, s 105]. År 1683 den 20/10 hålls skifte i Wilhelm Anderssons hus, endast värdering förrättas och inga arvingar är nämnda. [Lunds rr o mag FIIa:4, s 437]. En handling angående Willum Anderssons tomt återfinns i efterföljande volym [Lunds rr o mag FIIa:5, s 289]. [color=0000ff][Barn 11][/color] Gift 1:o med nästa ana. Barn: 1) NN. Gift med Christoffer Hartung, se ovan. Gift 2:o med Kirsten Olsdatter som intet effterlemnade sig [Carlquist, Lund på 1690-talet, s 23]. Död 1676 7/12 i Lund. År 1681 den 20/12 hölls skifte i Walter Anderssons hus efter forrige hustrun Kirsten Olessdatter, som dog 1676 7/12 [Lunds rr o mag FIIa:4, s 233]. Gift 3:o då han befriade sig med sin tienstepiga, med hwilken han några år lefde och dog en tid efteråt [Carlquist, Lund på 1690-talet, s 23]. 23 farmors mormor Maren. Död före juni 1669 i Lund. År 1669 den 8: Junij Er holldenn skiffte efter Raadmandenn Wilhelm Anderssons s: hustru Maren, huilken hafde ingenn andenn arfuing ennd sinn Sahl: daatters Barn Inger Christoffers daater, huiS fader er Lanndtmetharenn Christoffer Hartungh, som war tillstede paa skiffete... [Lunds rr o mag FIIa:1, s 24]. [color=0000ff][Barn 11][/color]
4350
« skrivet: 2009-04-03, 17:50 »
Hej!
Länsmannen Lorentz Appelberg, som Per Linder nämner i ett inlägg ovan den 10 maj 2007, hade tydligen i unga år uppvaktat en viss Dorothea Dohr (Dor), en uppvaktning som resulterade i en liten son - men som även ledde till att Lorentz och Dorothea dömdes för lönskaläge vid Ingelstads häradsrätt den 22 januari 1715.
Framhade för Rätten CronoLändzman Lorentz Appelberg och Qwinfolket Dorothea Dor anklagandes dem för det dhe haft olåflig omgiänge och Sängelag med hwarannan, hwarföre han påstår öfwer dem laga plicht.
Ofwannembde Perssoner wedstodo at dhe brukat olåflig sängelag med hwarandra, hwar efter Dorothea Dor skall nu wijd Juhl tijden födt et pilte barn, och hwilket hon påstår att få fosterlöhn.
Rätten tilsporde Crono befallningzman, om någon dera af dem tilförne warit lagförd för lägersmåhl: Swarande at ingen dera af dem warit dermed beträd för än som nu.
Häradsrätten dömde Dorothea till 20 daler silvermynt i böter, och Lorentz till 40 daler silvermynt samt att årligen betala underhåll på 7 daler silvermynt till sonen, tills dess han kunde nära sig själv och skaffa föda. Båda dömdes till att stå på pliktepallar i kyrkan samt undergå publik absolution.
[Advokatsfiskalens i Kristianstads län arkiv, volym EVIIaabb:146].
Tyvärr står det inget om vilka orter Lorentz och Dorothea bodde i vid tillfället, så jag lyckas inte hitta den oäkta sonens födelsenotis.
4351
« skrivet: 2009-04-03, 13:52 »
Insåg just att mitt inlägg mycket handlar om Nils Sjöqvist och tänkte att det därför kanske borde flyttas till Släkter > Sjöqvist, men eftersom inlägget även till stor del handlar om själva yrket artillerist, generalmönsterrullor och annat låter jag det ligga kvar här.
4352
« skrivet: 2009-04-03, 13:49 »
Hej Karin!
Jag har faktiskt stött på samma problem som dig, och särskilt när det gäller just den period där du har fastnat. Jag har själv ett antal artillerister 1746-1780 bland mina anor, och jag lyckas följa dem alla fram till 1770, precis som dig. I efterföljande rulla tappar jag plötsligt bort alla, och hittar dem inte någonstans, även om det verkar som att de fått avsked eller blivit förflyttad, eftersom andra artillerister finns på deras gamla nummer.
Min gissning är att Nils Sjöqvist är född i staden Kalmar (eventuellt i stadens omnejd). Annars skulle det nog stått Småland om hans födelseort, om han varit född på landsbygden. Jag gissar även att Nils kanske redan hade namnet Sjöqvist, eftersom han anges vara skomakare - det låter lite som ett gesällnamn, även om han givetvis kan ha fått namnet Sjöqvist som artillerist också.
Utifrån hans angivna ålder i rullorna (och om vi antar att det är just i staden Kalmar som han är född, även om jag efter undersökning i rullorna misstänker att det snarare handlar om Kalmar län) finns det två möjliga kandidater: Nils, född 1742 7/7 som son till dannemannen Anders Henriksson i Törnby (?), samt Nils, född 1740 16/1 som son till avskedade båtsmannen Olof Persson. Kalmar landsförsamlings födelsebok ingår i stadsförsamlingens böcker, och Kalmar slottsförsamlings födelsebok finns tydligen bevarad först från 1753.
Jag studerare födelsenotisen för dottern Anna Cajsa (Anna Catharina) i Ludgo födelsebok 1773, och anmärkningen från Stockholm gäller tydligen hela familjen; det var alltså inte bara Karin som kom därifrån. Det är också i Stockholm jag hittar paret, närmare bestämt i Svea Artilleriregementes kyrkoarkiv - se volymen AIa:3, sidorna 327 och 349.
Nils Sjöqvist återfinns i generalmönsterrullan 1775 under nr 34 vid majoren och kaptenen Harald Ehrenhielms (sappör-)kompani, där han anges vara lärsappör. Det står även att han är född i Kalmar, är kommenderad på Dalarön samt är 11 kvarter och 4 3/4 tum lång (1 kvarter är enligt uppgift 14,84 cm medan en tum är 2,47 cm, så om jag räknat rätt är Nils 174,97 cm lång ). I samma rulla anges undersappör nr. 65 vara Erik Bergwall, som får afskied på begiäran, och det är detta nummer vid Ehrenhielms kompani som Nils Sjöqvist sedan förflyttas till.
I GMR 1777 (som upprättas 12/6) är Nils alltså skriven under nr. 65 som undersappör, gift, skomakare samt kommenderad på Dalarön, och i GMR 1779 är uppgifterna samma, förutom att han anges vara ogift (!). Karin Blomstedt bör alltså ha dött någon gång mellan 12 juni 1777 och under året 1779, men jag lyckas inte hitta henne i Svea Artilleriregementes död- och begravningsbok under de åren.
I vilket fall som helst så gifter Nils Sjöqvist om sig i Svea Artilleriregemente 1782 (volym E:2, Lysningar 1764-1784):
[1782] No. 26 At Contrahenterne Constapelen vid Majoren och Ridd. Ehrenhielms Compag. No 17 Nils Sjöquist, Enkling och Pigan Maria Lundberg fr S. Nicol. församl.
i anseende til Slägt eller Swågerlag, Förlofning med andra, Wederbörandes samtycke, Laga ålder, Sörjend, Afwittring, samt behörige Witnesbörd äro hinderslöse at träda med hwarannan i ägtenskap; sådant warder af oss undertecknade, wid answar efter Lag, härmed egenhändigt försäkradt. Stockholm, den 11. Octobr. 1782. Sten Grönberg. Constap. [...] Erich Kielberg. Const. vid Tygmäst. Comp.
I GMR 1783 har Nils Sjöqvist avancerat, och hamnat under nr 17 vid samma kompani, numera som konstapel. Uppgifterna är samma som i de föregående rullorna, förutom att han numera anges vara gift och inte är kommenderad på Dalarön. I GMR 1785 och 1787 anges han dock vara ogift (det blev alltså tydligen ett kort äktenskap med Maria Lundberg), samt kommenderad till Dalarön båda åren - i GMR 1790 lyckas jag dock inte lokalisera hans kompani, så jag hittar honom inte.
Med vänliga hälsning,
Markus
4353
« skrivet: 2009-04-03, 00:57 »
Hej! Jag söker ett antal syskon Revigin, barn till löjtnanten Peter (Revigius) Revigin (1690-1732) och hans hustru Maria (Månsdotter) Malm (1693-1743), som gifte sig i Malmö och bodde i Bjuv vid mitten av 1710-talet, men bodde sedan i Höja socken. Änkan Maria bodde under slutet av 1730-talet hos sin kusin med make på Kvärlöv i Bjällerups socken. Föräldrarna har jag bra koll på, men det är barnen jag är nyfiken på: 1) Lena Lucia Revigin (1714- ) 2) Peter Magnus Revigin (1716- ), tygvaktare vid Artilleriet i Göteborg 1754, gift. 3) Sven Andreas Revigin (1718- ). 4) Johan Ernst Revigin (1720- ), skeppsskrivare vid Amiralitetet, tygskrivare vid Artilleriet i Göteborg efter brodern Carl Gustaf 1753. Gift 1763 och 1767 i Halland. 5) Lisken Charlotta Revigin (1721-1727). 6) Carl Gustaf Revigin (1723- ), tygskrivare vid Artilleriet i Göteborg fram till 1753. 7) Charlotta Ulrika Revigin (1725-1739), död hos sin kusin Maria Magdalena Holm med make Severin Cronsioe på Kvärlöv i Bjällerups socken, där även modern vistades i slutet av 1730-talet. Otto Didrik Revigin (1727- ), överfyrvärkare vid Artilleriet i Göteborg 1754. 9) Rutger Revigin (1730-1733). Finns det någon som vet vad som hände med barnen? Johan Ernst (1720- ) verkar ha fått ättlingar i Halland, men vad hände med de andra bröderna vid Artilleriet? Med vänlig hälsning, Markus Gunshaga
4354
« skrivet: 2009-04-02, 17:38 »
Hej Karin!
Nils' titel bör vara sappör, och på Wikipedia kan man läsa om detta yrke: Sappör är en äldre benämning på en soldat som utför lättare befästningsarbeten, ofta i samband med belägringar av fästningar. De utför även demolition utav fientliga konstruktioner. Sappörerna tillhörde tidigare artilleriet, sedan 1800-talet ingenjörstrupperna och dess föregångare.
I de generalmönsterrullor som du tittat i ska Nils även vara inordnad under en avdelning (snarast posterad i en garnison eller fästning), har du noterat till vilken avdelning Nils tillhörde? Jag skulle gissa att han tillhör den avdelning som låg stationerad i Stockholm, kan det stämma?
Som du säger står även artilleristernas yrken med i rullorna, och på Nils står det alltså Kalmar? Står det hur gammal han är vid mönstringarna? Det brukar till och med stå med hur många år och månader artilleristerna är vid mönstringstillfället, dessa uppgifter är kanske inte alltid att lita på, men kan vara en bra ledtråd om man ska leta upp Nils i Kalmar.
Med vänliga hälsningar,
Markus Gunshaga
4355
« skrivet: 2009-03-31, 13:04 »
Hej!
På samma ämne som Merike måste jag bara berätta om en händelse för ett par år sedan. Jag forskade på min farmors mors kusiner, och hittade alla på Dödskivan utom den äldste av dem, född 1903. Märkligt, tyckte jag, kollade upp saken (detta var på hösten 2003) och kontaktade Skatteverket. Döm om min förvåning när det visade sig att den nämnda damen, född 1903, fortfarande var i livet, 99 år gammal... (hon fyllde 100 år några veckor senare).
Jag skrev ett brev som vänligt besvarades av damens dotter, och där jag frågade om damens farföräldrar (som alltså även var min farfars morfars föräldrar, som levde 1839-1923 resp. 1834-1924). Damen berättade att farfar var en sträng man som vi barn var rädda för, farmor var en snäll och blid kvinna (snacka om galet, att få ögonvittnesuppgifter om anor födda på 1830-talet ). I nästa brev skickade jag med ett foto på ett par som jag misstänkte var hennes farfar och farmor, men jag fick till svar att det inte var dem. Jag kom då att tänka på att jag gått över ån efter vatten - varför inte bara skriva och fråga om hon själv hade några foton på sin farfar och farmor?
Sagt och gjort, brevet skickades, men till svar fick jag en månad senare ett brev från dottern, som berättade att den gamla damen hade avlidit, 100 år och en månad gammal... jag fick alltså aldrig veta om hon hade foton på dem, min farfars morfars föräldrar. Ännu idag har inga foton dykt upp, trots ständig kontakt med hennes fyra barn och hennes tolv syskonbarn
En solskenshistoria på samma ämne var dock när jag fick kontakt med min farmors farmors halvnästkusin (!), då 95 år gammal, som hade i sin ägo ett silverskrin med handlingar som tillhört hennes morfars far - min farmors farmors mormors far (puh!) Johan Carlberg (1794-1882). Hon hade dock inget foto på honom, men en månad senare damp det ner ett brev från hennes 88-åriga syster, med just ett foto på Johan Carlberg Efter det hittade jag ännu ett foto på honom (i en bok), så jag har två foton på min farmors farmors mormors far
Det är bara att konstatera, som släktforskare är ödet ibland på ens sida, ibland inte.
/Markus
4356
« skrivet: 2009-03-24, 19:14 »
Hej Majvy!
Jag blev så frustrerad över din mystiska Karna Andersdotter och hennes ursprung att jag bestämde mig för att undersöka saken, och jag tror att jag har löst gåtan
Karna Andersdotter anges som du säger vara 36 år när sonen Sven föds i Fjelie 1801, och då är hon gift med Per Hallgren. Vid sonens dop är faddrarna ryttaren Borrmans hustru i Fjelie (som bär barnet) samt ryttaren Lundgren i Önnarp (Önnerup), Munter i Fjelie och husmannen Per Mårtensson i Fjelie. Inga ledtrådar till om Karna kanske ursprungligen kom från en annan socken än Fjelie.
I husförhörslängden 1813-1816 bor Karna med dottern Pernilla (född 1804 20/11 i Fjelie) i Fattighuset i Fjelie, som du säger född 1766 28/9 i Fjelie. I den husförhörslängd som gäller för endast år 1813 (föregående längd) är Karna boende med maken Per Hallgren (83 år gammal) och dottern Pernilla under Fjelie nr 16, men nu står det att hon är född 1766 28/11!
Min vana trogen har jag lärt mig att kvinnan oftast var född i den församling där hon gifte sig, och hon gifter sig 1800 25/5 i Sankt Peters Kloster, hon anges vara piga i Klosterhusen medan Per anges vara ryttare från Fjelie socken.
När jag då undersökte födelseboken för Sankt Peters Kloster år 1766 hittade jag faktiskt en Karna Andersdotter, mycket riktigt född den 28 november 1766 (som ju anges vara din Karnas födelsedatum, enligt Fjelie husförhörslängd 1813). Karna döptes 30 november, och hennes föräldrar var Anders Jönsson och dennes hustru Elna i Klostergården (detta är tydligen en del av Klosterhusen, där ju Karna anges vara piga när hon gifter sig), och hon bars vid dopet av hustrun Sissela Per Påls från Flackarp, faddrar var Måns Jönsson från staden (Lund), Simon Jönsson, Ola Persson, Lars Svensson, hustrun Hanna Jonas Håkans och Anna Jöns Nils.
Men var verkligen Anders Jönssons dotter Karna, född 1766 i Sankt Peters Kloster, i livet och ogift under slutet av 1790-talet, om hon ska kunna vara identisk med din Karna i Fjelie? Det verkar onekligen så. Jag hade turen att hitta bouppteckningen efter husmannen Anders Jönsson i Klosterhusen (!, inte Klostergården) den 27 november 1798 (Torna häradsrätts arkiv, volym FIIa:34). Han hade enligt bouppteckningen varit gift första gången med Elna Persdotter, och i det äktenskapet fått tre barn: Jöns Andersson, myndig och närvarande, Karna Andersdotter, ogift och boende i Källby samt Ingar Andersdotter, gift med ryttaren Carl Frimodig i Stora Råby. Anders Jönsson gifte sig andra gången med Bengta Åkesdotter och fick med henne fem barn, Åke (19 år), Elna (16 år), Kersti (14 år), Nils (13 år) samt Hanna (10 år).
För att vara helt säker på att Karna i Fjelie var identisk med Karna från Sankt Peters Kloster försökte jag leta upp bouppteckningen efter Per Hallgren, och lyckades vid första försöket (Torna häradsrätts arkiv, volym FIIa:55).
År 1819. d. 1. Februari Instelde sig på begäran Klockaren Johan Gerner till boförteckning efter afledne fattigjonen Pehr Hallgren i Fjelie, Som med döden afled den 22 Jannuari, och efter sig lemnade Enkan Carna Anders dotter med twenne barn en Son och en dotter, Nemligen Sonen Swen Pehrsson 18, och dotteren Pehrnilla 14 år gamla. Till warderingsmen hworo kallade Rösthållaren Nils Pehrsson på No 1 Fjelie, och Rösthållaren Swen Jönsson och på barnsens Sida hworo, afskeddade Dragonn Swen Lundgren från Önnarp, och ?? Pehr Jönsson från Klosterhusen, hwilka äro Oförmögna att barnsen medd? emotaga; utan öfwerlemnar dett till Wällofliga Tings Rättens Profning.
Sven Lundgren och Per Jönsson undertecknar bouppteckningen i slutet Sasom Närmaste Slägtingar och Anhörige. I Klosterhusen fanns år 1819 två stycken Per Jönsson, den ene född 1758, den andre 1780, båda i Sankt Peters Kloster, så jag blev inte helt klok på hur de är släkt, men genom detta kan man kanske vara ganska säker på att Karna Andersdotter i Fjelie, är född 1766 28/11 i Sankt Peters Kloster?
Med vänliga hälsningar,
Markus
4357
« skrivet: 2009-03-23, 21:15 »
Hej!
Datumet, orten och barnets förnamn verkar stämma, men Majvy anger ju att Karna heter Andersdotter, medan fadern i dopnotisen heter Måns...? Något stämmer inte - jag lyckas inte hitta någon Karna Andersdotter, född i Fjelie 1766, över huvud taget, och inte heller i grannförsamlingen Flädie (har av erfarenhet märkt att Fjelie och Flädie, som utgjorde ett annex, med jämna mellanrum blandas ihop i olika sammanhang). Kan årtalet ha blivit fel?
Med vänliga hälsningar,
Markus Gunshaga
4358
« skrivet: 2009-03-22, 14:30 »
Hej!
Såhär tyder jag notisen:
D[omi]nica 23. Trinit. bleff döbt hr: Leutenantens Lille
daatter Kaldet, Regina.
Testes.
Corporalen j Lengholt. Corporalens hustr: bar barnet.
Maagens Hemmingss: Maagens Hemmingssens hustru
Peder Anderssen Skyter Kirstene Engel Smedz.
Engel Smed:
j Lengholt bör i detta fall bör syfta på att korpralen bodde i Länghult, som inte verkar ligga alltför långt från Röstånga.
Med vänliga hälsningar,
Markus
4359
« skrivet: 2009-03-15, 02:01 »
Glömde notera att källan till antavlan ovan är Riddarhusets Stamtavlor (2000).
4360
« skrivet: 2009-03-15, 01:58 »
Hej Tania! Jag gjorde en liten genomgång av Eva Fredrika Gyllenhammars förfäder, och här är resultatet - jag hittade även porträtt på två av förfäderna, som jag infogade ovanför deras respektive namn. Med vänliga hälsningar, Markus --------------------------------------------------------------------- 1 gammelmormors mor Eva Fredrika Gustava Gyllenhammar (adliga ätten 776). Född 1835 27/7. Död 1897 7/10 på Hamre i Forssa socken, Gävleborgs län. --------------------------------------------------------------------- 2 far Adam Fredrik Gyllenhammar (adliga ätten 776). Född 1803 28/12 på Visshult i Norra Vi socken, Östergötland. Fanjunkare. Gift 1826 24/8 i Malexander med sin brors svägerska: 3 mor Clara Gustava Pfeiff (adliga ätten 945). Född 1807 30/11 på Skrämla i Västra Hargs socken, Östergötland. Död 1874 3/9 på Aspenäs. --------------------------------------------------------------------- 4 farfar Axel Isak Gyllenhammar (adliga ätten 776). Född 1755 9/6 på Gransbo i Säby socken, Jönköpings län. Kapten. Död 1815 9/11 på Aspenäs i Malexanders socken, östergötland. Gift 1782 19/11 i Norra Vi prästgård med: 5 farmor Eva Elisabet Kraft. Född 1765 7/11. Död 1849 9/2 på Aspenäs. 6 morfar Carl Gustaf Rotkirch Pfeiff (adliga ätten 945). Född 1780 11/9 på Blommedal i Västra Ny socken, Östergötland. Fänrik. Död 1812 18/7 på Skrämla i Västra Hargs socken, Östergötland. Gift 1804 13/8 i Ulrika socken med: 7 mormor Brita Catharina Wallman. --------------------------------------------------------------------- 8 farfars far Carl Fredrik Gyllenhammar (adliga ätten 776). Född 1725 17/1 på Ringstad. Major. Död 1788 15/1 på sätesgården Gransbo. Gift 1753 17/2 (skilsmässa 1767 20/6) med: 9 farfars mor Charlotta Beata Wrangel af Lindeberg (friherrliga ätten 41). Född 1735 25/2 på Aneby i Bredestads socken, Jönköpings län. Död 1813 4/4 på Klosterås i Säby socken. 10 farmors far Lars Kraft. Prost och kyrkoherde i Norra Vi pastorat, Linköpings stift. Gift med: 11 farmors mor Aurora Schiörling. 12 morfars far Per Gustaf Pfeiff (adliga ätten 945). Född 1730 1/7 i Tillinge socken, Uppsala län. Major. Död 1789 24/2 på Blommedal i Västra Ny socken. Gift 1774 16/10 i Västra Ny socken med: 13 morfars mor Christina Lovisa Rotkirch (adliga ätten 175). Född 1750 23/3 i Västra Ny socken. Död 1815 7/6 på Evertsby i Motala socken. --------------------------------------------------------------------- 16 farfars farfar Isak Gyllenhammar (adliga ätten 776). Född 1689. Major. Död 1757. Gift med: 17 farfars morfar Hebbla Susanna Cronhielm (friherrliga ätten 94). Född 1694 4/5. Död 1758 20/7 på Ringstad i Östra Eneby socken. 18 farfars morfar Axel Per Wrangel af Lindeberg (friherrliga ätten 41). Född 1690 21/5 i Stockholm. Ryttmästare. Gift 1733 10/5 på Årås i Amnehärads socken, Skaraborgs län, med: 19 farfars mormor Charlotta Beata Sparre (friherrliga ätten 11). Född 1693 11/9. Död 1763 30/9. 26 morfars morfar Carl Gabriel Rotkirch (adliga ätten 175). Kornett. Gift med: 27 morfars mormor Ulrika de Besche (adliga ätten 944). --------------------------------------------------------------------- 34 farfars morfars far Jacob Cronhielm (friherrliga ätten 94). Döpt 1665 10/10 i Stockholm. Assessor. Död 1712 3/1 i Göteborg. Gift 1693 6/6 i Göteborg med: 35 farfars morfars mor Sigrid Catharina Klingstedt (adliga ätten 661). Född 1672. Död 1722 19/7 på Lundby. 36 farfars morfars far Carl Adolf Wrangel af Lindeberg (friherrliga ätten 41). Född 1655 26/4 på Gransbo i Säby socken. Kornett. Död 1721 /9 på Gransbo. Gift 1682 25/7 på Strömsnäs med: 37 farfars morfars mor Ingeborg Fleming af Lais (friherrliga ätten 39). Född 1657 25/7 i Stockholm. Död 1925 3/5 på Gransbo. 38 farfars mormors far Carl Sparre (friherrliga ätten 11). Kammarherre. Gift med: 39 farfars mormors mor Anna Ebba Horn af Marienborg (friherrliga ätten 21). --------------------------------------------------------------------- 68 farfars morfars farfar Polycarpus Crumb?gel, adlad och friherre Cronhielm (friherrliga ätten 94). 70 farfars morfars morfar Jonas Klingius, adlad Klingstedt (adliga ätten 661). Landshövding. Gift med: 71 farfars morfars mormor Susanna UIfvenklou (adliga ätten 610). 72 farfars morfars farfar Adolf Herman Wrangel af Lindeberg (friherrliga ätten 41).  73 farfars morfars morfar Erik Fleming, friherre af Lais (friherrliga ätten 39). Född 1616 19/2 på Edeby. Landshövding. Död 1679 19/4 på Riksten, Botkyrka socken. Gift med: 74 farfars morfars mormor Christina Cruus af Edeby (adliga ätten 69). ---------------------------------------------------------------------  146 farfars morfars morfars far Henrik Claesson Fleming (adliga ätten 4). Född 1584 15/8 på Åkersholm i Finland. Krigsråd. Död 1650 7/11 i Stockholm.
4361
« skrivet: 2009-03-12, 15:05 »
Hej Anders!
Jag försökte undersöka saken, men hittade varken vigslar mellan Bengta Jansdotter och Johan Magnus, eller mellan henne och Jöns Möllenberg, i vigselregistret över Halland. Kanske de gifte sig i Blekinge då, om vi utgår från att hypotesen om att Johan Magnus i Sölvesborg 1778 är samma person som Johan Magnus i Halland?
Jag hittade förresten två damer, varav åtminstone en av dem (troligen den förstnämnda) bör vara dotter till vaktmästaren Lars Fredrik Monett (jfr namnen på hennes barn, Lars Fredrik och Christina):
Christina Maria Monett (f 1782 i Malmö - d 56 år gammal 1838 /4 på Härslöv Nr 18, Härslöv). Gift 1806 31/12 i Garnisons sogn, Köpenhamn, med skomakaren Bengt Otterberg (f 1780 i Ottarp - d 44 år gammal av lungsot 1824 28/10 i Härslöv).
Barn:
1) Lars Fredrik Bengtsson. Född 1807 18/1 i Köpenhamn Trinitatis. Gesäll. är enligt utflyttningslängden 23/8 36 flyttad ur församlingen.
2) Anna Christina Otterberg. Född 1809 (döpt 22/7) i Köpenhamn Trinitatis.
3) Anna Sophia Bengtsdotter. Född 1813 8/6 i Köpenhamn, Holmen sogn. Till Vadensjö, tillbaka till Härslöv Nr 18 1829.
4) Christina Bengtsdotter. Född 1822 19/4 i Härslövs gatehus, Härslöv. Till Köpenhamn 1837.
I Ängelholm bodde vid samma tid en jungfru Maria Christina Monett (f ca 1784), som gifter sig 41 år gammal 1825 15/5 i staden med husaren vid Kronprinsens Regemente Åke Billström (f 1797 1/1 i Svalöv). Honom hittar jag i hfl 1822-1825, som husar nr 61, Till Laholm den 26/7 1823, men henne hittar jag inte (synd, eftersom stadens hfl 1822-1825, 1825- har både födelsedatum och -ort för invånarna).
Jag tror även att jag har stött på lösningen på din fråga den 2 februari i år, angående skräddaren Johan Monetts son Jacob i Maglehem, f 1755.
Den Jacob Monett född 1755 i Maglehem, kan han vara guldsmeden 1798 i Kristianstad med detta namn omnämnd i Svenskt silversmide (2000), s. 406, som tillsammans med Hedvig Oliva Westerdahl är förälder till Anna Maria Christina Monett (1798-1856), gift med länsmannen och auditören Carl Vilhelm Stenberg (1792-1884), en son till kyrkoherden Isak Stenberg i Västra Vram [se herdaminne, Sjöström, Skånska nationen, och Lindberg, Landsstaten]?
Enligt Kristianstads rr. och mag. DII:3 avlade guld- och silverarbetaren Jacob Monett borgareed i Kristianstad 1787 9/6, och en anmärkning bredvid säger Skolemästare.
Guldsmeden Monett och hans hustru (föräldrarna är alltså enligt uppgiften ovan Jacob Monett och Hedvig Oliva Westerdahl) får som ovan nämnt dottern Anna Maria Christina Monett i Kristianstad 1798, samt även sonen Nils Fredrik 1797 27/4.
Om man har i minnet att guldsmeden Jacob Monett 1787 anges ha blivit skolmästare, så finns det ju en stadsskolmästare Johan Monett (f ca 1750 - d 57 år gammal 1807 5/10), som i mantalslängden 1800 har hustru och ett barn hos sig. Enligt registret över bouppteckningar finns skolmästare Johan Monetts bouppteckning i volym 34 (supplement) 1808, s. 1, och hans efterlämnade änka ska då vara Hedvig Oliva Wästerdahl. Tyvärr är inte denna volym inskannad, varken av SVAR eller AD Online, men det hade varit intressant att se vad som står i den. Är guldsmeden/skolmästaren Jacob och skolmästaren Johan samma person?
En annan Monett som återfinns i Kristianstads bouppteckningsregister är guldsmedsgesällen (guld- och silverarbetaren) Christopher Monett. Han bor i Kristianstad 1775 när han får oäkta dottern Nilla 1775 24/2 i Jularp, Glimåkra, tillsammans med Ingar Tufvesdotter (född 1746), och hans bouppteckning ska återfinnas i volym 180ih (ih = inneliggande handlingar) 1779, s 604.
En annan Monett som verkar tillhöra den äldre stammen är Elisabet Monett (f ca 1694 - d 80 år gammal 1774 30/5 i Karlshamn), gift med skomakaren Andreas Lindqvist (f ca 1699 - d 63 år gammal 1762 13/10 i Karlshamn). Även efter dessa båda upprättas bouppteckningar, i Karlshamns rr. o. mag., efter Elisabet i volym 58, s 286 (1774) och efter Andreas i volym 58, s 687 (1763), men återigen är inte volymerna inskannade någonstans.
4362
« skrivet: 2009-03-10, 19:21 »
Hej!
Jag har i min forskning stött på en Maria Fägergren. Hon är piga när hon gifter sig 1783 11/2 i Simrishamn med styrmannen Clemmet Reinholdsson (f 1751 4/1 i Simrishamn, d före 1789), och de får tillsammans två barn i Simrishamn, Johanna Christina (f 1783 22/6, d 1789 6/9) samt Reinhold Johan (1787 4/6).
Efter 1789 verkar Maria försvinna, jag kan inte hitta henne som omgift, och hon verkar inte stanna kvar i Simrishamn. I DigiArkivs vigselregister över Skåne finns det bara en enda träff på namnet Fägergren (nämnda Maria), och vid en sökning i Disbyt finner man bara två herrar med detta namn, Sven och Anders Fägergren, som levde i Mölltorp, Skaraborgs län, i början av 1700-talet.
Finns det någon som stött på namnet på annat håll?
4363
« skrivet: 2009-03-08, 22:31 »
Även jag vill passa på att ge Anders Berg en ros för hans arbete med att flytta diskussioner om släkter, som tidigare varit borttappade i långa tider under t.ex. Övriga ämnen eller Efterlysningar, till mer passande platser under respektive släktrubrik.
4364
« skrivet: 2009-03-08, 13:36 »
Hej Siv!
Jacob Wickman är jag avlägset släkt med, jag har forskat en hel del på hans familj och förfäder, och om du är intresserad får du gärna höra av dig för fler uppgifter. Jacobs mor var otrogen mot fadern och fick ett oäkta barn i denna affär, så fadern begärde skilsmässa och gifte om sig med en adelsdam i Småland, samtidigt som sonen Jacob lämnades kvar i Skåne, troligen hos modern. Ditt nya spår hade jag dock inte sedan tidigare - inte heller jag vet när Jacob och hans hustru dör.
Det står i nämnda husförhörslängd att skogvaktaren Jacob flyttar ensam från Stubbarps hus till Björnstorps gård 1844 (där jag dock inte kan hitta honom), medan hustrun flyttar till Hör 1844 13/11. Det enda jag kan tyda av anmärkningen om Jacob är ?? frejdebetyg ?? offentl. kyrkoskrift i Genarp 10/11 45. Och om hustrun står det att Mannen gifvit lof.
Kerstin flyttar mycket riktigt till Höör (Hör), och återfinns som utflyttad nr 21 år 1844 i Gödelöv, Skogvakt. Jacob Wickmans Hustru Kjersti Pehrs D (enligt mannens skrifteliga tillstånd). Gift. Av någon anledning har alltså paret skilts åt (inte i äktenskap dock), och hustrun har lämnat maken och flyttat ensam till Höör. Tyvärr är sidan i Höörs inflyttningslängd 1844 mycket suddig, men hon inflyttar i alla fall som nr 63 år 1844, till något jag tyder till Holma, om jag läst rätt. I Höör finns det ett Holma, men där kan jag inte återfinna henne.
4365
« skrivet: 2009-03-08, 00:50 »
Hej!
Den Christoffer (Christoffer Jörgen) Monett som Anders Berg och Ingvar Kristiansson nämner 2009 29/1 är född 1785 16/10 i Lund, som son till f.d. vaktmästaren vid Malmö slott, sedermera uppsyningsmannen Lars Fredrik Monett (som Sven-Göran Hallonquist nämner här ovan 26 juli 2004) och hans hustru Christina Lindberg. Ett annat barn till detta par är Johannes Monett (född 1774 20/2 i Västra Hoby - död 1820 23/8 i Lund), sporrmakare i Lund, gift 1804 18/3 i Lund med sporrmakareänkan Maria Bruzelius (död 1805 13/2 i Lund), gift andra gången 1805 18/8 i Lund med Petronella Berggren (f 1765, död före 1820).
Christoffer Monett anges flytta från Riseberga till brodern Johannes i Lund 181(9), med sin hustru (?) Botilla Månsdotter, född 1786 i Lund (mycket otydligt i husförhörslängden).
Med tanke på att Lars Fredrik döper sonen till Christoffer 1785, så bör han väl på något sätt härstamma från tegelbrännaren i Ravlunda-Vittskövle? En sonson? Känns som att namnen Johan och Christoffer återkommer frekvent inom släkten Monett.
4366
« skrivet: 2009-03-07, 01:54 »
Hej Kjell!
Enligt mina uppgifter skulle Ola Nilsson i Gussaröd vara född 1729 i Bertilstorp, Brösarp, som son till Nils Esbjörnsson (1701-1777) och Kjerstina Andersdotter (1705-1751) som senare bodde i Norra Björstorp, Brösarp. Det fanns även ytterligare en bror i Gussaröd, Anders Nilsson (1727-1791) samt brodern Anders Nilsson Ahlström (1736-1816 - det fanns alltså två bröder med samma namn), som är min ana.
Om man studerar vad Ola Nilsson döper sina barn till ser man att släktskapet verkar stämma - Anders 1758 döps efter sin farbror Anders Nilsson (1727-1791), Ola 1761 efter farfaderns broder Ola Esbjörnsson (1704-1770), Truls 1763 efter farfaderns broder Truls Esbjörnsson (1714-1755), Ingar 1765 efter farfaderns moder Ingar Olsdotter (1665-1749) samt Esbjörn 1772 efter farfaderns fader Esbjörn Andersson (1677-1759).
Jag har forskat en del på dessa personer, men känner mig av någon anledning osäker på om jag verkligen funnit rätt. Har du studerat faddrarna till Ola Nilssons barn i Gussaröd?
Mvh/Markus
4367
« skrivet: 2009-03-02, 13:40 »
Hej Göran!
Ett stort tack för ditt svar, och litteraturtipsen! Jag ska se om jag lyckas få tag på de nämnda böckerna på biblioteket.
Mvh/Markus
4368
« skrivet: 2009-03-01, 19:23 »
Hej!
Jag kom på en kanske makaber fråga, efter att ha fått syn på boken Balsameringskonsten genom tiderna av Yngve Löwegren 1962. Jag har ett antal anor och anors syskon som blivit begravda inne i kyrkor, bland andra kyrkoherden Daniel Sommar i Svensköp som efter begravningen 1705 blef bortfört Till Huerÿdhz Kÿrckia och liger Innan för Kÿrckiodörren, hans änka Maria Frisdorph blev 1723 begrafwen Wnder lig stenen Innan Kÿrckio dören hos sin sahl man förre kÿrckio herde som Stenen det sam[m]a Wisar, Daniels mor och moster blev båda begravda 1702 respektive 1706 framme vid altaret i Svensköps kyrka, och klockaredrängen vid Lunds domkyrka Nils Perssons son, studenten Christian Lauren blev begravd 1722 i Kyrckian nederst wid norra Torndörren [...] Efter Lofl. Domkÿrckiorådetz godt finnande och i anledning af den 17 punkten uthi den ordning och Taxa som är giord om grafställen d 4 augusti 1714, uthi Domkyrckian hos domkyrckians betiente Nils Persson fått bewilning på frija ringningar och ett lijtet grafställe för sin Sohn.
Jag har läst en del i ämnet kyrkor etc., och har flera gånger läst att forna tiders kyrkbesökare ofta plågades av fruktansvärd likdoft under gudstjänster osv., många satt till och med och luktade på starka krydd-doftande örter osv för att undvika att må dåligt och kanske svimma av likdoften.
Jag kom då att tänka på - hur gick egentligen en begravning inne i en kyrka till? Preparerades kroppen på något sätt, eller var det - som likdoften antyder - att man bara placerade kropparna i sina kistor under stenar i kyrkans golv och lät naturen sköta sitt? Jag har fått intrycket att den torra luften under golvet i kyrkan i vissa fall hjälpte till att ändå bevara kroppar. I kyrkan här på orten finns en separat sidobyggnad, där man om man kikar in genom gluggarna se kistor i olika storlekar staplade ovanpå varandra (kistorna tillhör de adliga avlidna som bebott slottet i socknen - men dessa bör väl ha blivit balsamerade på något sätt? Var det annorlunda med mer vanligt folk, som till exempel prästfamiljer?).
Hoppas inte att någon tar illa vid sig av min fråga, men jag har länge funderat över detta och har inte fått något bra svar i den litteratur jag läst, och tänkte att någon annan släktforskare kanske har svaret.
Med vänliga hälsningar,
Markus Gunshaga
4369
« skrivet: 2009-02-27, 16:40 »
Hej Tania!
Det stämmer, din mormors mor tillhör den introducerade adliga ätten Gyllenhammar (nr 776), i dubbel bemärkelse dessutom: hennes föräldrar, kronojägaren Carl Emil Gotthard Fredrik Gyllenhammar (1842-1926) och Eva Fredrika Gustava Gyllenhammar (1835-1897), var nämligen kusiner. Gotthards härledning till den förste Gyllenhammar ser ut såhär:
1) fältväbeln Lars Gustaf Gyllenhammar (1801-1883) och Catharina Maria Samuelsson (1813-1866).
2) kapten Axel Isak Gyllenhammar (1755-1815) och Eva Elisabet Kraft (1765-1849).
3) majoren Carl Fredrik Gyllenhammar (1725-1788) och friherrinnan Charlotta Beata Wrangel af Lindeberg (1735-1813).
4) kapten Isak Gyllenhammar (1689-1757) och friherrinnan Hebbla Susanna Cronhielm (1694-1758).
5) löjtnant Johan Magnus Gyllenhammar (-1722) och Maria Stårck (-1727).
6) överstelöjtnant Jonas Månsson, adlad Gyllenhammar (1630-1682) och Maria Elisabet von Kleist.
Om din mormors mor står det i Riddarhusets Stamtavlor 2000:
Anna Julia Sofia, född 1876-02-08 i Alvastra i Västra Tollstads socken. Gift 1901-07-21 i Elgered i Bergsjö socken med sadelmakaren [eldare 1951 (db)] Johan Persson Norrby, född 1880-03-03 i Norrbo förs (EÄ socken), Gävleborgs län.
Den enda Johan som föds i Norrbo 1880, enligt folkräkningarna 1880 och 1890, är son till hemmansägaren Per Jonsson (1841-före 1890) och Anna Greta Johansdotter (1849-) i Norrbobyn, Norrbo.
Med vänlig hälsning,
Markus
4370
« skrivet: 2009-02-26, 18:45 »
Hej!
Detta fenomen har jag sett på två ställen i min egen släkt - på 1760-talet hade jag en ana, som då var i 70-årsåldern. Hon lämnade sin döve gamle make och flyttade till dottern i en annan socken, en bra bit därifrån, för att undfå bättre skötsel, står det i makens dödsnotis. Make och hustru dör därefter på olika orter med något års mellanrum (det kan tilläggas att dottern var hustruns i första äktenskapet, och hon fick inga barn med sin andre make - den nämnda dottern var hennes enda överlevande barn).
En annan anas syster var barnmorska och var gift med en man under första delen av 1800-talet, men de hade inga barn. Vid 60 års ålder lämnar hon plötsligt sin make på landsbygden och flyttar in till staden, och återkommer inte till sin make. Han dör ensam ett par år senare.
Inget av mina exempel har någon notering om skilsmässa, så det tycks ha funnits särbos även på den tiden, även om det väl kanske inte var så vanligt.
4371
« skrivet: 2009-02-24, 12:10 »
Daniel Cervin i mitt inlägg ovan var inte son till Jacob Cervin i Kåseberga. Däremot har jag funnit nya uppgifter.
Jacob Cervin var alltså strandridare i Ystad. Han fick fullmakt som strandridare mellan Ystad och Simrishamn 1702 13/12, med y fullmakt 1721 31/3. Gift 1702 med Abigael Vandal, f 1678 i Högseröd, död 1742 2/5 i Kåseberga, Valleberga, dotter till klockaren Jöns Ivarsson Vandal och Elsa Thomasdotter.
1) Jacob, född ca 1703.
2) Andreas, född 1705 (18/3) i Kåseberga, Valleberga - d 18 dito Jacob Strandrijdares Sobn Andreas, frambars af h:r Seurijns hustru i wanstad.
3) Daniel (lucka i fb 1706-1722).
I mantalslängden för Valleberga 1733, för gården Kåseberga Nr 4 som Jacob Cervin hade bebott, finner man Commissarie Appellqvist [Abigael Wandels andra make], ibm stif son Cervin. Någon av Abigaels söner från första äktenskapet var alltså i livet ännu 1733.
herr Seruijns i Vanstad, som var fadder åt Jacob Cervins barn 1705, visade sig vara klockaren och komministern Bengt Christophersson Cervin. Han blev prästvigd 1703 5/6, student i Lund 1689 14/12, var några år en rätt stadig och trogen informator i Skabersjö, föreslogs till prästvigning av sin f d lärare i Malmö skola Turo Liebman, som karaktäriserade honom som en ostrafflig person, vilkens sinne jag känner, avlade examen inför domkapitlet 1703 1/6 och prästvigdes samma år 5/6 till Ramdala. Redan följande blev han komminister och klockare i Vanstad-Tolånga. Genom denna utnämning menade domkapitlet, att man följt Kungl Maj:ts förordning och satt på klockarelägenheten en komminister som kunde betjäna hela häradet. Han dog i Vanstad 1728 24/2. Han gifte sig före 1705 30/11 med Öllegård Christensdotter, död i Vanstad 1725 26/8, troligen dotter till klockaren i Skabersjö och dennes hustru Anna. Redan under sin tid i Skabersjö var B C fadder, då klockare Christen Christensens barn döptes (praeceptor Bengt Christophersson 1690).
1) Christian, född 1706 9/3 i Vanstad, död 1742 22/4, klockarsubstitut i Vanstad efter fadern.
2) Carl, född 1709 19/4 i Vanstad, död 25/11 s.å.
3) Christopher, född 1710 16/8 i Vanstad. [Carlquist, band 15, s 41-42].
Bengt Cervins son Christian fick sonen Carl Christian Cervin (f 1728 11/12 i Vanstad, död 1778 26/3 i Åhus), som var besökte vid Stora Sjötullen i Kristianstad. Han gifte sig 1755 19/10 i Vittskövle med Fredrika Maria Sedelin. Barn: Christian Adolf, f 1760 13/4 i Åhus, bokhållare hos handlande Malmström i Karlshamn; Carl Christian, döpt 1756 15/9 i Åhus; Christoffer, född 1761 22/12 i Ystad, död 1762 19/3. Det verkar som att Christian Cervin även fick dottern Öllegård Christiansdotter (f ca 1735, död 1795 18/4 i Kobergsmöllan, Tolånga), som var gift med mjölnaren Håkan Andersson.
Bengt Cervins son Christopher (1710), som enligt Carlquist är ej påträffad senare tycks ha blivit inspektor i Brösarp. Han gifter sig där 1736 31/10 med madame Maja Lisa Silfvertelning, och får bl.a. sonen Bengt Fredrik (f 1738 9/11) i Brösarp.
Finns det någon som stött på strandridaren Jacob Cervin och hans trolige bror, klockaren och komministern Bengt Cervin, och deras eventuelle far, som tydligen hette Christopher Cervin? Vad hände med Jacob Cervins söner Andreas, Jacob och Daniel, reste de utrikes?
4372
« skrivet: 2009-02-23, 21:44 »
Hej!
Ibland stöter man på märkliga fynd i arkiven, i form av skriven text - men hur vanligt är det att man stöter på fysiska föremål?
För ett par år sedan bläddrade jag igenom en dombok från 1759, och plötsligt fick jag syn på en fjäderpenna som hade legat pressad mellan två sidor i domboken. När jag studerade sidorna närmare tolkade jag det som att fjäderpennan hade slutat fungera, eftersom någon hade testat bläcket genom att sicksacka på papperet, sådär som man gör när bläcket i en bläckpenna verkar ha tagit slut. Där fanns även en liten bläckfläck, som onekligen såg ut som en del av ett fingeravtryck.
Vid ett senare tillfälle bläddrade jag igenom en dombok från 1815, och döm om min förvåning när jag hittade en liten blåröd skalbagge (!), som tydligen hade mött sitt öde mellan två sidor i den tjocka boken.
I mitt romantiserade historietänkande hoppades jag lite att jag kanske var den första person som såg den kasserade fjäderpennan och den lilla skalbaggen, efter alla dessa år i kläm i de tjocka domböckerna.
Finns det andra forskare som stött på liknande märkvärdigheter i arkiven, sånt som har fått historiens vingslag att slå sådär lite extra?
4373
« skrivet: 2009-02-22, 20:54 »
Hej Georg!
Jag gjorde ett försök, men det blev en väldig massa luckor, och säkert en del fel:
År 182(?) inlemnades härstädes ett sålunda lydande bevis: lösgifne arbetsfången Johan Boström, s. ankom f. Sholm till härvarande Slottshäkte d 5/1 1819, är nu antagen till årstjenst hos Torparen Jakob Tykesson i Zireköpinge. Boström är f. i Sholm d 24/6 1794, läser [...] i bok, och utan till Luth. K. med något af Sveb: [...], med enfaldigt begrepp, har bevistat förhören, med vördnad nyttjat de dyra nådemedlen och [...] delaktig af Herrans H. Nattv. d. 29/4 1820. Under arbetstiden oklandrad. Säger sig vara oförlofvad, haft smittkoppor. Attest af Adolf Luthman, Slottspr. Landskrona d. 5/2 1821. Ofvannämnde Johan Boström flyttar härifrån till Hsbg med [...] vittnesbörd, att han under sitt korta vistande här[...]hållit sig Christl. [...] Palmsöndag blef [...] delaktig af H. H. Nattv. Halmstad d. 2?/4 1822. Olof Sundius. P. L. Ofvannämnde Johan Boström [...] skräddare (?) [...] flyttar nu till obestämd ort, läser i bok b, utantill Luth. Kat. och ngt. af Sv. F. b, fstår bc. ordentl. icke klandrad, här [...] slottsk[...] blir det ej [...], är frisk och arbetsför, samt här från [..................]. Hsbg d. 29/11 1825. [...].
Med vänlig hälsning,
Markus Gunshaga
4374
« skrivet: 2009-02-21, 22:28 »
Hej! Visste inte helt vilken rubrik jag skulle placera detta under, men tänkte att här passade bra. Upptäckte att Stockholms auktionsverk vid Stora Kvalitén 31 maj 2007 sålde två porträtt, föreställande kyrkoherden i Villie och Örsjö Jöns Olsson (1753-1804) och hans hustru Ingeborg Palm (1755-1826) 2333 - MARTIN DAVID ROTH 1756-1805 Porträtt av prosten Jöns Olsson (1753-1804) och hans maka Ingeborg, född Palm (1755-1826) - midjebilder Ett signerat och daterat a tergo Martino Dav: Roth 24 augusti 1780. Olja på duk, 38 x 33 respektive 46 x 38 cm. Samtida bronserade ramar A tergo med påskrift: Ingeborg Palm Nata d: 27 nov: 1755. Delineata d: 24 augusti 1780. a Martino Dav: Roth Jöns Olsson var kyrkoherde i Södra Villie och Örsjö socknar i Skåne PROVENIENS: Genom arv inom familjen till nuvarande ägare. Upptäckte att Gunnar Carlquist tydligen inte kände till dessa porträtt eftersom det inte finns några porträtt på kyrkoherdeparet i Lunds stifts herdaminne, band 5, s 342-343, så jag tar mig friheten att bifoga bilder på de båda nämnda porträtten, och refererar till länken nedan:   http://www.auktionsverket.se/dbkatalog_08/kat_visabild.asp?at=K&d=2007-05-31&anr=2333&ma=E705
4375
« skrivet: 2009-02-15, 20:19 »
Hej Christina! Jag har själv använt mig av den stora samling av mikrofilmade Dagstidningar som finns i källaren på Universitetsbiblioteket i Lund, och där bör väl även finnas alla de aktuella dagstidningar för den period du letar efter. På UB:s hemsida kan man även läsa att Alla svenska dagstidningar finns tryckta eller mikrofilmade i tidningssamlingen, en trappa ner på Universitetsbiblioteket. http://www.lub.lu.se/soeka/dagstidningar.html En komplett förteckning över svenska dagstidningar, samt vilka tidsperioder de täcker, finns även på KB:s hemsida: http://www.kb.se/soka/samlingarna/tryck/dagstidningar-tidskrifter/mikrofilmade/ Hoppas att du lyckas hitta det du letar efter, med vänliga hälsningar, Markus
4376
« skrivet: 2009-02-14, 11:59 »
Hej!
Jag fick nyss en kopia av ett skolbetyg från 1952-1953, sjätte klass. Det står att en person var kvarvarande från förra terminen, och att höstterminen började 1952 21/8, samt att avgången skedde 1953 8/6 (avser väl skolavslutningen).
Här kommer dock min fråga - angående avgången står det på alla de andra barnen i klassen under rubriken Enligt anvisning att de inför nästa läsår är kvarvarande i skolan, men angående nämnda person står det istället bara § 48:2, samt långt ut i marginalen Utskriv... nånting. Personen har aldrig nämnt något om det, men det verkar onekligen som att hans studier avslutades efter sjätte klass, samtidigt som hans klasskamraters studier fortsatte. Jag vet att han bodde kvar i samma by fram till 20-årsåldern, så det kan nog inte röra sig om att han bytte skola. Vad kan § 48:2 hänvisa till? Någon skolstadga från tidigt 50-tal?
Tacksam för hjälp, med vänliga hälsningar,
Markus Gunshaga
4377
« skrivet: 2009-02-10, 01:24 »
Hej!
Jag snubblade över två stycken Kall i Skånska Ståndsdragonernas generalmönsterrulla 1721:
2:e korpralen vid Livkompaniet Gregorius Petter Kall, som blivit ersatt av Petter Sundell 1719 24/10, i stället för dhen förafskiedade Corporalen Gregorius Petter Kall, hwilcken för medellösheet intet kunde skaffa sig mundering, hwarföre han bekom afskied d:n 30 Septemb: 1719.
Fältväbeln vid 2:a kompaniet Andreas Kall (född ca 1692), 5 års tjänstetid, född i Bohuus, avancerat från sergeant vid kompaniet till fältväbel 1720 31/12.
Skulle dessa båda gå att identifiera som någon av de ovanstående i Kerstin Hallgren Petersons inlägg?
4378
« skrivet: 2009-02-06, 22:29 »
Hej Ingvar!
Den 31 juli 1780 upprättas en bouppteckning vid Torna häradsrätt över husmannen Lars Persson och Anna Andersdotter (båda döda i juli 1780) i Västra Hoby (dessa båda är mina anor genom dottern Elna Larsdotter, 1763-1846). De efterlämnar sex barn. I bouppteckningen står det att:
och På de omyndigas wägnar, deras mor bröder Rusthållaren Anders Andersson från Eslöf, och skatte Bonden Pär Andersson i Laka langa, och skatte Bönderna Måns Bengtsson Pehr Nilsson Jepp Ohlsson, och Hans Anderson i hoby som är syskon barn till de omyndiga.
Din Måns Bengtsson (1728-1798), son till Bengt Persson och Anna Månsdotter, ska alltså - om jag tolkar det rätt - vara kusin med de sex omyndiga barnen, vilket innebär att någon av hans föräldrar bör vara syskon med antingen Lars Persson eller Anna Andersdotter. Anna var född 1722 i Stångby och hennes familj har jag bra koll på, så jag utgår från att Måns bör ha varit släkt på fadern Lars Perssons sida. Kan det vara som så att det var Måns Bengtssons far Bengt Persson som var bror till den döde Lars Persson? Tyvärr saknas både Lars Perssons och Anna Andersdotters dödsnotiser i Västra Hoby kyrkobok, så jag vet inte hur gammal Lars var när han dog, men han skulle mycket väl kunna vara en bror till Bengt Persson.
Måns Bengtsson hade förresten en bror, Per Bengtsson, som dog barnlös (bouppteckning vid Torna häradsrätt 1752 16/6), och här får man en bra uppräkning av hans syskon, genom dem som ärvde honom:
1) hans änka, Karna Nilsdotter.
2) hans mor, änkan Anna Månsdotter (1685-1767)
a) hans bror, drängen Måns Bengtsson.
b) hans syster Kjerstina Bengtsdotter, gift med domkyrkobonden Per Persson.
c) hans syster Sissa Bengtsdotter, gift med hästhemmansåboen Anders Jeppsson i Västra Hoby.
d) hans syster Bengta Bengtsdotter, gift med rusthållaren Åke Asmundsson i Lackalänga.
e) hans syster Else Bengtsdotter, gift med Ola Nilsson i Västra Hoby.
Måns Bengtsson bodde förresten i mantalslängden 1771 på Hoby Nr 6 i Västra Hoby socken.
4379
« skrivet: 2009-02-05, 17:55 »
Hej!
Idag snubblade jag över Greta Portoneijers dödsnotis 1775, omedveten om att denna diskussion redan finns sedan länge kring detta ovanliga efternamn. Antagligen har väl Anders Berg redan hittat detta bidrag sedan tidigare, men jag kan i alla fall bidra med Gretas bouppteckning, ur Vemmenhögs häradsrätts arkiv, FIIa:26, Bouppteckningar 1775, nr 6:
Åhr 1775. den 13de Februarii Blef uppå begäran Laga Boupteckning hållen efter afledna hustru Greta Bergman, född Portoumeijer, som efter sig i sorger lämbnat Encklingen glasföraren Sven Bergman i Räfstad husen i Börringe Sochn och en enda dotter och Bröstarfwinge, med förra giftet, Gertrud Gummes dotter, som är gift med glasföraren Nils Hagström i Bökesåkra och Lyngby Sochn, begge äro nu tillstädes.
Då kan man väl kanske utgå ifrån att Gretas första make hette Gumme (Gunnar) Brun? Bland boets skulder finns förresten bl.a. en Till Bruks Patronen högwälborne h:r Capitain Grubb wid Limmaröds bruk i Westergiötland skyldig för bekomna glassaker.... Kan detta vara en ledtråd till vart Greta kanske befann sig när hon först var gift, eller har det geografiska avståndet ingen betydelse, utan att det var Sven Bergman som fick glassakerna?
4380
« skrivet: 2009-02-05, 15:22 »
Hej!
Snubblade över denna rubrik, och kom att tänka på att jag ju har forskat lite på Ulla Billquists anor, eftersom hennes farfars farfars far Jöran Schönström (1746-1821) var en yngre bror till min farmors farfars mormors farmor Gertrud Rasmusdotter (1743-1811). Detta är vad jag hittills kommit fram till:
1 proband
ULLA Ebba Ingegerd Billquist (född Schönström). Född 1907 14/8 i Eslöv, Västra Sallerup. Död 1946 8/7 på Nybrogatan 77, Hedvig Eleonora. [Far 2, Mor 3]
***GENERATION I***
2 far
GUSTAF Johannes Nathanael Schönström. Sergant. Född 1873 2/9 på Häggenäs Nr 3 (Skolhuset), Fulltofta. Död 1908 6/1 i Eslöv, Västra Sallerup. Begravd på Eslövs kyrkogård. [Barn 1, Far 4, Mor 5]
Gift med
3 mor
GERDA Ulrika Larsson. Född 1871 2/3 i Längbro. Begravd 1957 13/11 på Stockholms norra begravningsplats. [Barn 1, Far 6, Mor 7]
4 farfar
Gustaf Schönström. Folkskollärare. Född 1833 3/9 i Hörby. [Barn 2, Far 8, Mor 9]
Gift 1859 8/12 i Fulltofta med
5 farmor
Johanna Westerberg. Född 1832 22/10 på Gummastorp Nr 5, Västerstad. Död 1881 6/11 på Häggenäs Nr 3 (Skolhuset), Fulltofta. [Barn 2, Far 10, Mor 11]
6 morfar
Anders Larsson. Arbetare. Född 1837 i Kumla. [Barn 3]
Gift med
7 mormor
Hilda Augusta Månsson. Född 1843 i Stockholm. [Barn 3]
***GENERATION II***
8 farfars far
Nils Schönström. Född 1809 20/8 i Silvåkra. Död 1882 31/5 i Höör. [Barn 4, Far 16, Mor 17]
Gift med
9 farfars mor
Bengta Larsdotter. Född 1808 7/3 i Fulltofta. Död 1889 27/6 i Höör. [Barn 4]
10 farmors far
Håkan Tufvesson. Husman. Född 1802 18/2 i Högseröd. [Barn 5]
Gift 1829 31/10 i Västerstad med
11 farmors mor
Elsa Nilsdotter. Född 1810 1/12 i Gummastorp Nr 5, Västerstad. [Barn 5, Far 22, Mor 23]
***GENERATION III***
16 farfars farfar
Erasmus (Rasmus) Schönström. Fiskare. Född 1776 23/4 i Stävesjö, Anderslöv. Död 1859 23/4 i Fiskarehus, Fulltofta. [Barn 8, Far 32, Mor 33]
Gift 1801 27/2 i Svedala med
17 farfars farmor
Elna Hansdotter. Född 1778 23/8 i Börringe. Död 1848 1/6 i Fiskarehus, Fulltofta. [Barn 8]
22 farmors morfar
Nils Andersson. Husman. Född 1780 14/3 i Västerstad, Västerstad. Död 1840 4/11 på Gummastorp Nr 5, Västerstad. [Barn 11, Far 44, Mor 45]
Gift 1800 28/6 i Västerstad med
23 farmors mormor
Kjerstina Åkesdotter. Född 1780 1/8 i Västerstad, Västerstad. Död 1842 28/4 på Gummastorp Nr 5, Västerstad. [Barn 11, Far 46, Mor 47]
***GENERATION IV***
32 farfars farfars far
Jöran Schönström. Fiskare, skogvaktare. Född 1746 9/5 i Nötesjöhuset, Börringe. Död 1821 14/2 i Södra Lindved, Svedala. [Barn 16, Far 64, Mor 65]
Gift med
33 farfars farfars mor
Kjerstina Christensdotter. Född 1751 i Gylle. Död 1817 i Södra Lindved, Svedala. [Barn 16]
44 farmors morfars far
Anders Persson. Husman. [Barn 22]
Gift med
45 farmors morfars far
Elsa Jönsdotter. [Barn 22]
***GENERATION V***
64 farfars farfars farfar
Rasmus Jönsson. Husman. Född ca 1717. Död 1771 (bgr. 3/4) i Rävstadhusen, Börringe. [Barn 32, Far 128, Mor 129]
Gift 1743 9/1 i Börringe med
65 farfars farfars farmor
Elna Persdotter. Troligen född i Lyngby. Död ca 1770 i Börringe. [Barn 32]
***GENERATION VI***
128 farfars farfars farfars far
Jöns Christensson. Död 1762 2/6 i Rävstadhusen, Börringe. [Barn 64]
Gift med
129 farfars farfars farfars mor
Kjerstina Thomasdotter. Död efter 1762. [Barn 64]
4381
« skrivet: 2009-02-05, 00:05 »
Hej!
Jag har lite problem kring detta namn. Namnet förekommer i min forskning på Österlen, bl.a. smeden Strånge Jacobsson Smittberg (1695-efter 1755) i Östra Herrestad. Jag har själv i alla källor läst förnamnet som Stränge, men har sett att hans förnamn på Disbyt av flera forskare skrivs som Strånge. Är i princip säker på att jag i källorna även stött på stavningen Strenge. När jag så kollade upp namnet i Rötters lista över namn från 1999 står det såhär:
Strånge nordiskt, möjligen danskt, av äldre Strange; förekom i Uppland och Blekinge samt i Dalarna (där i formen Strångel). Se Släkt och hävd 1969 sid. 247-48.
Stavningen Strånge förekom alltså i Uppland och Blekinge samt i Dalarna, men inget nämns om Skåne. Kan man kanske sluta sig till att namnet i Skåne stavades Stränge, som jag misstänker, (jfr. av äldre Strange) med tanke på att landskapet varit danskt?.
Mvh/Markus
4382
« skrivet: 2009-02-02, 02:44 »
Jag har hittat lite nya uppgifter angående Carl Julius Monetts son Johan Anders Monett. Han blev likt fadern husar, och gifte sig första gången i Ystad Sankt Petri 1800 26/10 med den 24 år gamla pigan Johanna Christina Kåsenberg (troligen dotter till Andreas Kåsenberg och Brita Stina Holm i Ystad). Bara fem dagar (!) efter bröllopet avlider Johanna Christina, den 31 oktober samma år.
Johan Anders gifter därefter om sig med Magdalena Löfblad. Enligt nedan funna attest i Södra Mellby kyrkoarkiv, bland 1807 års inflyttningsattester, får man veta att Johan Anders och Magdalena bodde i Södra Mellby de första åren in på 1800-talet, men att de ca 1803 flyttade till Ystad, samt att Magdalena flyttade tillbaka till Södra Mellby i maj 1807:
Förrymde hussarens Johan Andreas Monnets hustru Magdalena Löfblad, som för 3 åhr sedan wistades med sin Man i denna församling, och då flyttade med honom till Ystad, begärer nu Prestebewis för den tiden, som hon här wistades, hwilket härmed lämnas, at hon, med förswarlig Christendoms kundskap, här nyttjade de dyra Salighetsmedel, i lefwernet skickade sig anständigt och wäl. De hade här i sitt äktenskap ett barn tillhopa, som sedermera dödt och blifwit begrafwit på annan ort. Intygas. Mellby d. 1. Sept. 1806. Turo Liebman. Prost och Kyrkoherde.
/
På andra sidan Skrefne Hussar Hustru Magdalena Löfdal återflyttar till Mellby med samma bevis, som hon fört hit. Ystad d. 11 Maji 1807. [...].
Carl Wolf skriver ju att Johan Anders Monett gifte om sig den 20 september 1810 i Södra Mellby med Christina Håkansdotter, och att the mother of Carl Andreas maybe died?. Men jag tror istället att det handlar om en skilsmässa...
Läget ser alltså ut såhär. Ca 1803 flyttar Johan Anders och Magdalena till Ystad. Den 10 mars 1806 avviker Johan Anders från sin postering i Mecklenburg (och verkar vara försvunnen ännu i januari 1810 - se den ovan postade efterlysning av Magnus Lindskog den 8 mars 2007), men i januari 1810 lär han wara till Riket återkommen och uppehålla sig i Skåne. Min teori är dock att hustrun Magdalena tröttnat på sin förrymde make, eftersom hon ju ett halvår efter makens försvinnande kontaktar prästen i Södra Mellby (dock ännu boendes ensam i Ystad) och begärer nu Prestebewis för den tiden, som hon här wistades. I maj 1807 flyttar hon ensam från Ystad till Södra Mellby.
Väl tillbaka i Södra Mellby trolovar hon sig tydligen med smedmästaren Lars Peter Scharsto (bör väl vara Schartov - enligt bouppteckningsregistret för Simrishamn finns det en smed Lars Peter Schartov där 1806, som är son till Greta Benedicta Castberg i hennes gifte med murmästaren Christian Wilhelm Schartov). Lars Peter och Magdalena gifter sig den 27 december 1808 i Södra Mellby, och Magdalena flyttar väl därefter till den nye maken i Simrishamn.
Anders Johan Monett kan nu lugnt gifta om sig i september 1810, eftersom hustrun ju troligen genomfört en skilsmässa, med skäl att han var försvunnen.
Låter detta som en rimlig hypotes?
4383
« skrivet: 2009-01-31, 00:52 »
Hej!
Jag gjorde en liten djupdykning i Anders Erlandsson Zimmerdahls liv (född enl. hfl. 1780 år 1712), den äldste av Erlandsson Zimmerdahl-syskonen.
Han nämns redan i mtl 1747 som snickare på Gärsnäs säteri i Östra Herrestad, som då ägdes av sekreteraren i amiralitetskollegium, välborne herr Wilhelm Lindenstedt (1681-1770) och hans fru Maria Adlersten (1696-1755). Anders kommer fortsätta vara snickare på slottet, och nämns så sent som i mtl 1771 som just snickare där, då han är skriven under slottet medan familjen är skriven i ett gatehus i byn. I mtl 1754 benämns han Snickaren Mäster Anders, i mtl 1758 nämns snickaren Anders Erlandsson på Gärsnäs, och året efter är Anders Erlandssons hustru skriven i gathusen, medan snickaren Simmerdahl (!) är skriven på Gärsnäs. Mig veterligen är detta det tidigaste exempel som hittills hittats, där namnet Zimmerdahl används, nämligen i 1759 års mantalslängd (upprättad 21 november 1758). Finns det någon som hittat tidigare belägg?
De närmast efterföljande åren nämns han med efternamnet Erlandsson och Simmerdahl om vartannat, och 1765-1766 Cimmerdahl. Från 1767 tycks han definitivt endast kallas Zimmerdahl (med den stavningen) som sitt efternamn.
I mtl runt år 1770 nämns dottern Cecilia, som väl bekräftar min teori om att tingsvaktmästaren Per Olssons Grönskougs hustru i Lilla Slågarp, är dotter till Anders Erlandsson Zimmerdahl.
Utifrån mtl kan man sluta sig till att Anders Erlandsson dog någon gång mellan 26 oktober 1784 och oktober 1785. Hans första (andra?) hustru Lusse var förresten född omkring 1717, eftersom hon anges vara 35 år gammal 1752.
4384
« skrivet: 2009-01-29, 01:22 »
Nu har jag äntligen funnit Eskil Tulldahl i rullorna som ryttare - han blev antagen som ryttare vid Skånska tre(- och fem)männingsregementet 1700, och är vid generalmönstringen 1710 ryttare nr. 65 vid ryttmästare Lindströms kompani. Det står även att han är 29 år gammal, född i Ravlunda socken (!), är gift (!), att han inte lärt något hantverk men att han kan läsa och skriva.
Som Anders Berg kommenterar den den 16/11 2008, så är min hypotes att Frans och Brita Tulldahl är barn till Eskil i det nu bevisade tidigare äktenskapet mycket lös, och som han skriver döper ingen av dem barn till Eskil, eller Frans/Brita vice versa. Så än så länge behövs fler belägg för att det skulle vara så. Dock är ju Cecilia ett säkert barn från det tidigare äktenskapet (med den ännu namnlösa första hustrun).
Jag började genast söka efter en Eskil i slutet av 1600-talet i Ravlunda, och tänkte att han väl rimligtvis borde komma från ett ställe som börjar på Tul-. Och mycket riktigt, i Tullekille by i Ravlunda hittade jag Eskil Svensson, som bodde hemma hos fadern Sven Jonsson 1697 (namnlikheten åsido, så döpte ju Eskil Tulldahl dessutom sin son 1729 till Sven Thule).
Ravlunda katekismilängd 1697
Tullekilla
Swän Joensson läsa i bok
hustrun Elna
Sonnen, Olla läsa i book
Sonnen, Joen läsa i book
Sonnen, Eskell läsa i book
Sonen, Pär läsa i book
Sonnen Niels, läsa i book
Fadern Sven Jonsson har tydligen diskuterats här på Anbytarforum tidigare, under Socknar > Ravlunda. Han var hursomhelst född omkring 1628 i Hjärsås socken, och dog i mars 1702 i Ravlunda:
d 30. Dito begrofs bonden Swen Jonsson i Tullekille, som dödde d 25. hujus 74. åhr och 5. månader gammal. Som warit barnfödd i Dunneberga, Hiersåhs Sockn i Gÿinge häradt af äckta föräldrar. faderen war Jon Måns och moderen h. Olu Olssdotter. Han hade warit gift 3. gånger, och aflat 16. barn. med sin första hustru Sine Tuwes dotter 7. med sin andra h. Sussa Olssdotter 8. och med sin tredie h. Elna Nils dotter ett barn. han förde ett Gudeligit lefwerne i werlden, och dödde mäckta sackteligen Text. 2. Tim. 4. Jag hafwer kämpat etc.
Änkan Elna tycks ha lämnat socknen efter makens död, i september i samma år: d 26. förzedlades Swen Jonssons Änkia i Tullekille, h. Elna Nils dotter.
4385
« skrivet: 2009-01-28, 19:21 »
Hej!
Jag råkade snubbla över Carl Monett, och såg att det var samma uppgifter som Sven-Göran Hallonquist redan hittat, men jag tänkte plocka fram dem igen. Husaren Carl Monett bör väl alltså vara identisk med Carl Julius Monett i Mellby, som 1778 fick en oäkta dotter där tillsammans med Maria Håkansdotter. Han blir antagen som husar nr 45 vid överstelöjtnant Lewenhaups kompani 1778 1/7 på sex år, och nämns i generalmönsterrullan 1782 vara 29 år gammal, gift, ha lärt skräddareyrket samt vara Född i Danska Norige. Han förnyar sin plats vid regementet 1785 1/7, denna gång på fyra år, och slutligen 1788 1/7 på ytterligare fyra år. Han anges hela tiden vara gift och skräddare, och av åldersuppgifterna att döma är han född under något av 1750-talets första år. Sista gången han nämns i rullorna är 1791, och i GMR 1795 tycks han vara försvunnen.
Han blev alltså antagen som husar sex dagar (!) innan han skulle upp i tinget inför Allbo häradsrätt för det begångna lägersmålet. Kan anledningen ha varit att försöka undvika strängare konsekvenser? En annan märklig detalj är att han ju inte anges vara gift i domstolshandlingarna, när han ju uppenbarligen var gift, både enligt GMR och utifrån uppgifterna i kyrkoböckerna. Tänkte att det kändes konstigt, eftersom enkelt hor väl inte togs lätt på vid den här tiden.
Skräddaren Carl Julius Monett från Mellby gifter sig med Agda Ingemarsdotter, också därifrån, i Södra Mellby 1772 20/22. De får tillsammans tre barn i Mellby, Johan Anders Monett (1774 2/6), Christina Monett (1776 23/1) samt Benedikta Monett (1778 15/4). Vid Benediktas födelse anges Carl Julius vara skräddarmästare.
Kvinnfolket Maja Stina Monett får oäkta sonen Johan Christian i Södra Mellby 1776 23/6, och angav att fadern var kronolänsman Cronlandh i Greflunda (kronolänsmannen i Albo härad Erasmus Christian Cronland (1733-1790), som blivit änkling 1775; Otto Lindberg, Landsstaten, s. 349). När detta barn döptes var det Carl Julius Monetts hustru som bar barnet, så man kan kanske anta att Maja Stina var en syster till Carl Julius.
Carl Julius anges ju vara född i Danska Norge, men vid en sökning i FamilySearch:s databas får man inte en enda träff på någon Monett i Norge - inte heller i den norska folkräkningen 1801 hittar man någon.
Det ser alltså ut såhär: Carl Julius Monett dyker upp som skräddare i Mellby, gifter sig där 1772, får barn där 1774 och 1776, gör sin hustru gravid och begår lönskaläge med Maria Håkansdotter år 1777, blir mästare inom sitt yrke, och får året därpå först ett barn med hustrun och sedan ett oäkta barn med Maria ett par månader senare. Trots att han nyligen (äntligen) verkar ha blivit mästare inom sitt yrke överger han det ett par dagar innan han ska stå inför rätta för det begångna lönskaläget. Om han nu - vilket väl är mest troligt - är identisk med den husar vid Mörnerska husarregementet i Malmö som lever ännu 1791, och som väl därför även är fysiskt boende i Skåne... hur går det ihop med Carl Julius Monett i Stockholm? Som Anders Berg frågar i september 2007, vart exakt dyker Carl Julius Monett upp som tidigast i Stockholms kyrkböcker?
4386
« skrivet: 2009-01-26, 01:48 »
Jag stötte på en intressant Lundell igår, som jag dock ignorerade, men jag plockar fram henne igen.
I Sörby, Anderslöv, fanns en jungfru Juliana Sophia Lundell (f. ca 1743-44, död 65 år gammal 1809 2/3 i Anderslöv), som det upprättas en bouppteckning efter vid Vemmenhögs häradsrätt i samma månad. Hennes enda arvinge sägs vara en halvsyster, jungfrun Anna Helena Lundegård (f. ca 1731-32) som är 77 år gammal vid bouppteckningen. Hennes rätt bevakades då av kyrkoherden Sundius i Grönby, men det verkar som att hon bodde i närheten.
Min första tanke var att Juliana Sophia var en dotter till vävaren Andreas Lundell, och att Anna Helena var en dotter till dennes hustru Bengta Nilsdotter i första äktenskapet, men ja, bl.a. namnen passar ju inte in. Men man kan undra vem som var deras föräldrar
4387
« skrivet: 2009-01-25, 22:43 »
Det var det jag tänkte var din tanke, så jag försökte se om det kanske kunde finnas något släktskap mellan Elna Catharina Willasdotter och Tala Willasdotters familj (som synes blev det en liten omväg ).
Min första tanke (innan jag kollat födelseboken i Simrishamn) var att hon kanske var dotter till Willas Strångesson (född ca 1723 i Östra Herrestad - död i Hammenhög), som var son till smeden Strånge Jacobsson och Agneta Nilsdotter - Agneta i sin tur var dotter till Nils Henriksson och Tala (Willasdotter?) i Östra Vemmerlöv, men ja, den teorin föll ju. Man skulle annars kunna tänka sig att det fanns ett närmare släktskap mellan Tala Willasdotter och Willas Staffansson, men jag får det inte att gå ihop, varken namn- eller åldersmässigt.
AD Online verkar ha alla bouppteckningsregister inskannade, medan SVAR har skannat in de flesta av själva bouppteckningarna (Kristianstads bouppteckningar saknas dock), så det blir till att hoppa mellan de båda aktörernas material
4388
« skrivet: 2009-01-25, 20:43 »
Jag lyckades tyvärr inte hitta Tala Eneroth i Smedstorp, varken på Smedstorps gård eller Tunbyholm under slutet av 1780-talet.
Men jag snubblade över en annan detalj - den piga Elna Catharina Willatsdotter som var fadder åt Metta Christina Hansdotters och glasmästaren Sven Petterssons dotter Hedvig 1750 var född i Simrishamn 1730 4/1 som dotter till mäster Wellas Staphensson och Ingri Eriksdotter (och dog 1795 7/5 i Simrishamn). Hon gifte sig 1762 20/6 i Simrishamn med dåvarande grovsmeden, sedermera åldermannen och rådmannen Hans Möller (född 1739 5/7 i Simrishamn - död 1810 18/9 i Simrishamn). Hans Möller i sin tur var son till Ola Gisselsson Möller i Simrishamn, vars mor/styvmor var Karna Nilsdotter, dotter till Nils Henriksson och Thala (Willasdotter?) i Östra Vemmerlöv - som mest troligt även hade dottern Kjerstina, som var gift med glasmästaren Hans Nilsson, som ju i andra äktenskapet blev morfar till nämnda Hedvig, född 1750 (puh, det var där blev mer invecklat än jag trodde ).
4389
« skrivet: 2009-01-25, 14:17 »
Bouppteckningarna för Ystad finns bland SVAR:s inskannade material. Dock täcker materialet bara åren 1611-1677 samt 1757-1845, eftersom volymerna 5-22 ej [är] filmade. Dessa volymer har varit rödmärkta men nu restaurerade. Jag kan därför inte komma åt bouppteckningen efter Johan Georg Hirsch, hittar ingen passande vigsel heller, och i DigiArkivs register finns det två hustrur registrerade för denna bouppteckning, Anna Maria Lundell samt en Brita Gabrielsdotter.
Teorin med Hedvig Lundell som dotter till Metta Christina Hansdotter låter rimlig, mycket med tanke på åldern osv., samt att både Andreas' och Anna Marias barn redan var kända och att Tala verkar försvinna efter 1744.
På tal om Tala Hansdotter, så har jag uppmärksammat att den mest troliga morbrodern, skomakaren Henrik Nilsson i Tjustorp, Smedstorp, vid vigseln i Ystad 1718 kallar sig Eneroot. Detta efternamn bär han dock varken när han nämns som fadder i Smedstorp 1716 eller under resten av tiden jag kan följa honom i källorna (-1733). Hans äldsta dotter Karna (1719-1791, gift med skomakaren Nils Zimmerdahl) kallar sig Henriksdotter, och det gör också nästa dotter Tala Henriksdotter (1721-1802) när hon är piga i Ystad 1740. Tala gifter sig aldrig, hamnar på 1780-talet i Smedstorp, och när hon flyttar därifrån till systerdottern Anna Maria Zimmerdahl i Borrby 1791 kallas hon plötsligt jungfrun Tala Eneroth. Kan man gissa att hon kört samma variant som kusindottern Hedvig, och lagt till med ett finare släktnamn när hon hamnade i Ystad? Jag ska kolla upp vart Tala Eneroth bodde i Smedstorp, men mest troligt var hon väl jungfru hos fint folk, ännu en anledning att heta Eneroth istället för Henriksdotter
4390
« skrivet: 2009-01-24, 21:49 »
Hej igen!
Det verkar som att Anna Maria Lundell i Ystad och glasmästaren Hans Nilssons dotter Anna Maria Hansdotter är en och samma person. Bouppteckningen efter Johan Georg Hirsch gick inte att komma åt, men det verkar ändå som att han är hennes första make - hon kallas mästarinnan hustru Anna Maria Lundel när hon gifter sig 1747 10/2 i Ystad Sankta Maria med mästaren vid det lovliga timmermansämbetet mäster Jöns Lindgren, och döper sitt första barn i det äktenskapet till just Johan Georg. De fick tillsammans minst fem barn:
Barn:
1) Johan Georg Lindgren. Född ca 1747. Timmermansmästare 1770.
2) Andreas Lindgren. Född 1749 22/2 i Ystad Sankta Maria. Student 1770.
3) Johanna Lindgren. Född 1750 15/10 i Ystad Sankta Maria. Död ung.
4) Johannes Lindgren. Född 1752 5/12 i Ystad Sankta Maria. Död ung.
5) Jöns Lindgren. Född 1755 25/1 i Ystad Sankta Maria. Gosse 1770.
Bouppteckningen efter Jöns Lindgren (Ystads rådhusrätt och magistrat FII:26, s 265) lyckades jag dock komma åt:
Åhr 1770 d: 11 aug: hölts laga Boupteckning efter afledne Timmermannen här i staden Mäster Jöns Lindgren, som efter sig lämnat änckan Anna Maria Lundell, och 3ne barn, Sönerne Timmermannen Mäster Johan Georg [23 åhr gl], Studenten h:r Andreas 22 åhr g: och gåssen [Jöns] 15 åhr g:l, å denna senares wägnar war närwarande härwid Bakaren Mäster Söderberg at såsom curator bewaka des rätt och bästa.
Några anhöriga nämns inte, men bland skulderna fanns en skuld till handskmakaren Hyberg (!), vilket kanske kan antyda ett släktskap. Anna Maria Lundells son Johan Georg får i äktenskapet med Ingrid Johanna Möller ett flertal barn - 1775 är handskmakaren Hyberg fadder, och 1776 bars barnet av änkan Anna Maria Lindgren, faddrar var handskmakaren Hybergs hustru samt jungfrun Hedvig Lundell. Vem är denna Hedvig Lundell? Hon anges vara 27 år gammal 1778, alltså född ca 1751. Hon får oäkta dottern Maja i Ystad 1778, och hon säger sig wara wåldtagen. Är hon ett oäkta barn till systern Tala, och som tar namnet Lundell efter morbrodern Andreas och mostern Anna Maria?
4391
« skrivet: 2009-01-24, 20:54 »
Fortsättning från Övriga släkter > Grönvall, angående vävaren Andreas Lundells i Häckeberga, Genarp socken, ursprung.
Andreas var alltså son till glasmästaren i Simrishamn, Hans Nilsson (född ca 1690, död 56 år gammal 1746 11/11 i Simrishamn) och dennes första hustru Kjerstina, Kirstina Hans GlasMästares (född ca 1682, död 45 år gammal 1727 18/4 i Simrishamn). Hans gifte sig andra gången 1728 3/1 i Simrishamn med Elna Sörensdotter - det är efter henne som bouppteckningen upprättas 1747 4/4, även om makens barn från första äktenskapet nämns. Familjen bodde du i 3:e kvarteret, hus nr 10, i Simrishamn.
Hans Nilssons barn i första äktenskapet:
1) barn. Begravd i de fattigas jord i Simrishamn 1710 26/7.
2) Andreas Lundell. Vävare i Genarps socken fr.o.m. ca 1738, nämnd i styvmoderns bouppteckning.
3) Anna Maria Hansdotter. Född före 1724, bodde i Ystad vid styvmoderns bouppteckning 1747.
4) Tala Hansdotter. Bodde i Simrishamn 1747, och födde där oäkta sonen Lars 1744 23/4 - På tillfrågan hwem barnefaderen war, Swarades: Äckta mannen och borgaren Esbiörn Westerwik här i Staden.
5) Dorothea Hansdotter. Född ca 1723. Död 32 veckor gammal 1724 7/3 i Simrishamn.
Hans Nilssons barn i andra äktenskapet:
1) Mätta Stina Hansdotter. Född 1728 24/5 i Simrishamn. Nämnd i moderns bouppteckning.
2) Nils Hansson. Född 1731 18/4 i Simrishamn. Nämnd i moderns bouppteckning.
3) Elsa Catharina Hansdotter. Född 1733 19/10 i Simrishamn. Nämnd i moderns bouppteckning.
4) Sören Hansson. Född 1736 14/5 i Simrishamn.
5) Johanna Hansdotter. Född 1739 17/1 i Simrishamn. Nämnd i moderns bouppteckning.
6) Karna Hansdotter. Född 1743 4/7 i Simrishamn.
7) Hans Hansson. Född 1746 2/5 i Simrishamn. Nämnd i moderns bouppteckning.
Min teori är/var att Hans Nilsson var son till skomakaren Nils Henriksson och hans hustru Tala (Willasdotter?) i Vemmerlövstorp, Östra Vemmerlöv, med tanke på att han döper två av sina barn till Tala och Anna Maria (se diskussion under Socknar > Östra Vemmerlöv - dessa namn återfinns bland de bevisade barnbarnen till Nils och Tala i Vemmerlövstorp), men jag undrade varför inga av Nils Henrikssons bevisade barn, som då bodde i Simrishamn, var faddrar åt Hans Nilssons barn i äktenskapet med Elna Sörensdotter. Detta verkar få sin förklaring om man istället antar att det var Hans Nilssons första hustru som var dotter till Nils och Tala i Vemmerlövstorp - det var ju i detta äktenskap som barnen Tala och Anna Maria föddes, och varför skulle Hans Nilssons första hustrus syskon vara faddrar åt sin f.d. svågers senare barn, om vi antar att det inte var Hans Nilsson som var deras bror?
Jag har tyvärr inte lyckats hitta några tecken på att Andreas syskon kallade sig Lundell - systern Tala kallar sig åtminstone Hansdotter 1744. Dock kollade jag upp det för säkerhets skull nu när frågan dök upp, och hittade minsann en Anna Maria Lundell i Ystad (systern Anna Maria Hansdotter bodde ju i Ystad 1747), vars båda makars bouppteckningar finns bevarade i Ystads rådhusrätts och magistrats arkiv enligt DigiArkivs register, 1746 efter timmermansmästaren Johan Georg Hirsch (osäkert om detta är rätt - ska checka bouppteckningen) samt 1770 efter timmermannen Jöns Lindgren.
4392
« skrivet: 2009-01-24, 20:31 »
Hej Anders!
I all hast missade jag ett barn till Andreas Lundell, nämligen dottern Elsa Catharina, född på Häckeberga i Genarp 1743 (döpt 10/7) - nu kan vi väl vara i princip säkra på att hon är identisk med hushållerskan på Vegeholm!
I mantalslängden 1766 bor wäfwaren Lundell (utan ålder) och den 66-åriga namnlösa hustrun tillsammans med dottern Juliana i Jortsvångshuset i Genarp. I Genarps hfl. 1778 bor han i Nyvångshus (bekräftar väl att vävaren som dör 1787 är rätt) tillsammans med hustrun Bengta, svärsonen Hyberg samt dottern Juliana och deras 9-åriga dotter Anna Stina.
Jag skriver vidare under Socknar > Simrishamn, angående glasmästaren Hans Nilssons familj
4393
« skrivet: 2009-01-24, 18:02 »
Hej!
Den 28 december 2008 skrev jag kl. 16:28 att en Beata Lundell vid Häckeberga gård var fadder när Nils Grönvalls och Catharina Fagerströms barn döptes i Börringe. Johan Trollencrona svarade samma dag Ang. Beata Lundell vid Häckeberga gård har jag för mig så här att vid tidpunkten för Catharina Fagerströms o Nils Grönwalls giftermål 1756 så vart Catharina skriven hos en Jacob Lundell, kommer inte ihåg hans yrkestitel men kan det varit vävare?.
Jag kom då att tänka på min trolige släkting, Anders (Andreas) Lundell från Simrishamn, som 1747 var vävare vid just Häckeberga, då han ärvde sin far, glasmästaren Hans Nilsson (ca 1690-1746) i Simrishamn (Simrishamns rådhusrätts och magistrats arkuv, FIIa:3, nr 23). Kan denne vara identisk med Jacob Lundell 1756? Jag har fått fram några uppgifter om Anders - han gifte sig som vävaregesäll 1732 i Munka-Ljungby med Bengta Nilsdotter och fick tillsammans åtminstone tre döttrar:
1) Anna Christina Lundell. Född 1733 1/10 i Munka-Ljungby (gift från Hjortsvångshus som pigan Johanna Stina Lundell, i Genarp 1753 28/10 med skomakaregesällen Johan Lindman?)
2) Elsa Lundell. Född 1736 27/1 Ekeby, Ekeby.
3) Christina Juliana Lundell. Född 1738 (12/2) Genarp.
Kanske ingår Beata Lundell, faddern 1761, i denna barnaskara? Det verkar dock inte som att det finns något släktskap mellan familjen Lundell och Grönvall-Fagerström, även om man väl aldrig ska säga aldrig.
4394
« skrivet: 2009-01-23, 15:47 »
Hej!
Angående de av Christian Hallbeck tre ovan nämnda Johan, Lars och Abraham Hagelbeck, så verkar åtminstone Abraham ha haft en syster som var gift med en trädgårdsmästare Anders Holmgren, som senare övertog det hus i Hurva som svågern Abraham bebott:
Städjo-Bref
Afledne Smeden Abraham Hagelbeck, som [i lifstjden] för detta inne-
hafwit besittningz rättigheten till ett onumererat [...] hus
i Hurfwa, har för dess död [opdragit] genom skriftelig
förm?? updragit [samma] innehafwande besättningz
rättigheten å benembde hus åt des Swåger Trägårds
mästaren Anders Holmgren, hwartill afl:ne Sahl Probsten
Sture i sin lifstjd äfwen bifall gifwit...
[...]
...Trädgårdsmästaren mester Anders Holmgren med des nu
warande hustru...
[...]
...samt äfwen [...] smeden Hagelbecks
efterlemnade äncka nådig huswarelse och
underhåld i thes lifstjd så länge hon
sig skickeligen upföra.
Skrivelsen är daterad Gudmuntorp 19 maj 1764, och är hämtad ur Kyrkoinspektorens i Luggude, Rönnebergs, Onsjö, Harjagers, Frosta, Färs, Herrestads och Ljunits härader arkiv, volym B:1; Städsmålsbrev i avskrifter 1758-1805. Abraham Hagelbecks änka, som svågern Anders Holmgren måste försörja, bör rimligen vara adelsdamen Helena Catharina Walkendorff, som Abraham gifte sig med i Barsebäck 1745 6/1.
4395
« skrivet: 2009-01-21, 12:36 »
Hej Jan!
Detta var intressant, det visade sig att vi är avlägset släkt Hanna Lavesdotter var mycket riktigt född på gården Nevishög Nr 10, som dotter till Lave Persson (född 1773 23/11 i Veberöd) och Bengta Pålsdotter (född 1773 30/11 i Nevishög) (se bl.a. Brågarp AI:1, s 42). Bengta i sin tur var dotter till Pål Persson och Mätta Simonsdotter, som hade brukat gården Nevishög Nr 10, som alltså svärsonen Lave Persson tog över när han gifte sig med dottern Bengta.
Det fanns fler syskon till Bengta Pålsdotter, bl.a. Kjerstina Pålsdotter (född 1782 - min farmors farmors farmors mor, vars dottersons dotter gifte sig med statsministern Per Albin Hansson), syskonen Pål och Anna som flyttade in till Malmö och bildade familj, samt en ogift bror som bodde hos syskonen i Malmö - på ålderns höst led han av ruttnande ben, och en morgon när en brorsdotter knackade på dörren till hans rum för att väcka honom, hittade hon honom död - han hade hängt sig i en sängstolpe för att han skämdes så för doften som uppstod från hans ruttnande ben (jag har fått tag på domstolsprotokollen). Jag har även fler uppgifter om förfäderna, som bott mestadels i Nevishög och Brågarp, men även i Mölleberga, Bjällerup och Burlöv. Det är bara att höra av Dig, om Du är intresserad.
Med vänliga hälsningar,
Markus Gunshaga
4396
« skrivet: 2009-01-20, 19:49 »
Hej Robert!
Så här tolkar jag den nämnda födelsenotisen:
Nils Stjssons och Sidza Sörens dotters dotter Ingar född i Borup
d: 7 Octobris, döpt Dominica 22 post Trinit:
Testes: h:r Probstens Wrangls dotter Jungfru Petronella i Hyby bar det.
Jöns Pärsson i Wismarlöf, Jöns Stjsson i Yddinge,
Anders Olsson i Wismarlöf, Mårten Nilsson i Borup,
Pär Holgers hustru i Kyrkoskog.
Fadern heter alltså Nils Stjsson (Stijsson, en dialektal variant av Stigsson) och modern heter Sissa Sörensdotter. Nils Stigsson är boende i Borup när han gifter sig 1728 30/6 i Lyngby med Sissa Sörensdotter från Assartorps mölla i Lyngby socken.
Med vänliga hälsningar,
Markus Gunshaga
4397
« skrivet: 2009-01-17, 00:25 »
Hej Annika! Bouppteckningar för de olika häradsrätterna i Kronobergs län hittar jag hos Arkiv Digitals internettjänst på http://www.arkivdigital.se/.
4398
« skrivet: 2009-01-16, 16:12 »
Hej Ingrid!
Jag tänkte att jag skulle se om jag kunde göra mer för att försöka identifiera om Mattias Almstrand föddes i Almundsryd, så jag utgick från volymen Almundsryd AI:4, 1788-1792, s 126:
Rimshults Söregård
Br: Jon Svensson, död - 1790
h: Botild Djursdr 1750 12/11, [17]92 flyttas till Tingzås
d: Karin 1770 26/11
d: Britta 1772 3/7, flyttar till Brändeborg 1791
s: Matthis 1774 12/5, flyttar till Carlscrona 1792
d: Ingeborg 1777 5/12, flyttar med modern till Tingsås 1792
Modern Botild flyttade till Tingsås, eftersom hon gifte sig i Almundsryd 1792 18/10 med änklingen Måns Nilsson från Sågaretorp i Tingsås socken (född 1748 10/3, död 1820 17/3). Familjen återfinns därefter i Tingsås i volymerna AI:2, s 292, AI:3, s 331, AI:5, s 574, AI:7, s 143, AI:8, s 150, AI:9, s 99. Botild anges i husförhörslängden i Tingsås ha dött 1825, men jag hittar henne inte i dödboken, varken 1824, 1825 eller 1826 - hade hoppats att det gick att hitta en bouppteckning efter henne, men det blev en återvändsgränd.
Jag lyckades dock hitta bouppteckningen efter Mattias Almstrand, nr 217 i Allbo häradsrätts arkiv 1811-1812, volym FIIIa:11, s 1647. Tyvärr gav den inte så mycket, inga släktskap nämns i alla fall. Kommissionslantmätaren Jean Löfqvist i Traryd, som nämns å de omyndiga barnens rätt, borde man dock kolla upp.
Efter afl. Exped: Munsterskrifwaren Mattias Almstrand, den 16 April.
År 1812 Denn 16de April, Instäldte sig underthecknade efter wederbörlig kallelse, uppå Expiditions munsterskrifware Bostället Torp i Skatelöf Sochn, för at Laga Bouptheckning förrätta, efter framledne RegementsCommissarien herr Mathias Almstrand, som med döden bortgådt denn 31sta sistl:dne Januarj, och efter sig lämnat des efterlefvande maka, Enke Frun Johanna Gustafva Almstrand, född Holmberg; samt des under ächtenskapet samman aflade 3ne st: nu lefvande Barn, sonen Carl Adolph 9. år, dotren Johanna Sophia 6. år, och Marija Charlotta 3½ år gambla; då äfven Enkefruen uppgifver sig nu wara i ett frugtsamt tillstånd; Till desse omyndigas rätts Bevakande, har den afl:ne i Lifstiden utnämdt her CommissionsLandtmätaren Jean Löfqvist i Traheryd, hvilken nu var närvarande, och sådant vid Bouptheckningen uppfylte.
4399
« skrivet: 2009-01-15, 00:16 »
Hej Ingrid Almstrand!
Jag tänkte att jag skulle göra ett försök på familjen Almstrand-Holmberg - jag hittade inte så mycket, men dock några spår samt nya uppgifter.
Mattias Almstrand anges som du nämner vara född i maj 1768, men vid ett tillfälle tycker jag mig kunna läsa 1769, samtidigt som hustrun - som hela tiden anges vara född 1779 - under tidigare år i hfl. anges vara född 1778. Ingen ordning alls på deras födelseår, med andra ord.
Jag kikade lite på deras barns faddrar och dopvittnen, men inte heller det verkar ha givit några nya ledtrådar. Alla barnen var födda i Torp Brogård, Skatelöv.
Carl Adolf, född 1803 4/4 - manliga faddrar var herr handelsman Brandberg och herr ingenjör Löfquist, medan kvinnliga faddrar var fru Ljunggren och mamsell Holmberg.
Johanna Sophia, född 1806 30/3 - inga vittnen nämnda.
Maria Charlotta, född 1808 24/9 Torp Brogård - vittnen var lantmätaren herr Jean Löfqvist, herr sekreteraren Anders G. Hultstein, fru befallningsmanskan Ingrid M. Brandberg samt demoiselle Carolina Olsson på Huseby.
Erika, född 1810 11/9 - faddrar var Per Håkansson, drängen Anders Nilsson, hustru Ingeborg Månsdotter samt pigan Arna Jonasdotter i Torp.
Jag tänkte att Mattias och Johanna Gustafva kanske gifte sig i Skatelöv, och visst gjorde de det - den 29 september 1802. Johanna Gustafva anges i vigselnotisen vara 24 år gammal demoiselle, medan Mattias anges vara 28 år gammal samt exped:te munst: sk: vid Kronob:s R:te.
I Kronobergs regementes generalmönsterrulla 1802 hittar jag mycket riktigt Mattias Almstrand, skriven vid Premiärmajorens (Majorens) kompani. Den tidigare mönsterskrivaren Arvid Sahlberg - som även hade bebott gården Torp Brogård före Mattias - hade erhållit avsked den 4 december 1800, och Samma dag är til denna lön befordrad Bokhållaren Mattias Almstrand___28. I generalmönsterrullan 1806 är han mönsterskrivare med mönsterskrivares indelning vid samma kompani och regemente - notera även hans ålder, han anges vara född ca 1774 båda gångerna, inte 1768 som husförhören säger.
Mattias anges ju ha varit bokhållare innan han antogs till det militära, så jag tänkte att han kanske varit i tjänst vid Huseby bruk i Skatelövs socken - en gissning som visade sig stämma. I husförhörslängden AI:4 (sidan 117) återfinner man HandelsBetienten Mattis Almstrand, som anges ha inflyttat till Huseby från Urshults socken 1798, födelse året är ej utsatt i attesten har det noterats om honom i husförhörslängden.
4400
« skrivet: 2009-01-14, 17:47 »
Hej Carina!
Jag gjorde ett litet försök, men som synes är det en hel del ord (eller snarare saknade ord) som har hamnat inom klamrar, där jag inte har kunnat läsa eller är osäker på vad som egentligen står. Kanske någon annan kan fylla i?
Svagsynt, [vistas] i Calmar Län och
dömd genom Kongliga Götha HofRätts Utslag
d. [2]0 [F]ebr 1834 [...] och böta 13,16
eller undergå [...] dagars fängelse vid vatten
och bröd - dömd till Spöstraff 35
[...] med [...] [...] och [...] 36.
För stöld dömd och afförd till Malmö
ut[...] [...] 1840.
För stöld dömd till spöstraff o. uppenbar
Kyrkoplikt samt till Malmö afförd
1841.
4401
« skrivet: 2009-01-12, 13:20 »
Hej Maud och Lina!
Så här tolkar jag texten:
får afskied och anmäles till underhåll, bewistade Sjöaction wid Corpo ström under finska kriget, äfwen hela Pommerska Krigetz och under det samma attaqverne wid Penemynde skants, Wrangelsborg, Anclam och Yckenmynde.
Penem?nde skans och Corpo ström är platser som nämns på internet i samband med kriget 1758-; när jag sökte på Ückenm?nde fick jag bara en träff på internet, och verkar vara en ort i tyskland. Yckenmynde gav dock inte en enda träff någonstans.
Med vänliga hälsningar,
Markus Gunshaga
4402
« skrivet: 2009-01-03, 16:23 »
Snubblade över ett nytt uppslag angående föregående personer:
Svedala katekismilängd 1705
Svedala Nr 14
Hans Arfweson läsa i book
hustrun
Arfwe skräder läsa i book
hustrun
dotter Britta läsa i book
Ingebor Jöns Ohls läsa i book
dotter Anganeta läsa i book
Här tycks hela familjen vara samlad - Arvid skräddare skulle då kunna vara fadern. Dottern Brita Arfvedsdotter är boende i Svedala som just Arvid skräddares dotter när hon gifter sig där 1711 12/11 med Per Hansson i Svedala, som i vigselnotisen anges vara son av Hans Svensson i byn. Detta paret får tillsammans två barn i Svedala:
1) Anna, född 1713 19/11 - faddrar är Hans Arvidsson och Gunnar Arvidsson.
2) Pernilla, född 1716 10/7 - bars av Ingeborg [Arvidsdotter] Jöns Ols, faddrar är Arvid skräddare och Gunnar Arvidsson.
Finns det någon som vet vart Arvid skräddare med hustru och dotter Brita/Beretha bor någonstans innan de hamnar i Svedala?
4403
« skrivet: 2009-01-03, 01:18 »
Hej!
Jag har ett mysterium angående en Arvid i Domme by, Fru Alstad socken, sent 1600-tal.
I Svedala levde i början av 1700-talet tre syskon, som ursprungligen kom från Domme by i Fru Alstad socken:
1) Hans Arvidsson. Född ca 1678 (!). Bodde i Lilla Alstad 1694, men bodde på Domme nr 6 i Fru Alstad 1699. Gift 1694 i Västra Alstad med Ingeborg Andersdotter från Lilla Alstad. Hon levde som änka i Svedala ännu 1721. De fick barn i Fru Alstad 1694-1701, samt i Svedala 1705-1712. De flyttade alltså från Domme till Svedala någon gång mellan 1701 och 1705. Hans var vid sin död hospitalslem, död 40 år gammal 1718 i Svedala (begravd 5/3).
2) Ingeborg Arvidsdotter. Bodde i Domme by 1695. Bodde på Domme nr 6 tillsammans med brodern 1697. Gift 1695 14/7 i Fru Alstad med drängen, sedermera salpetersjudaren Jöns Olsson. De fick två barn i Fru Alstad 1695-1698. Ingeborg dog som änkan Ingeborg Jöns sjudare 1719 (begravd 3/5) i Svedala.
3) Gunnar Arvidsson. Född i mars 1684. Gosse på Fru Alstad nr 6 1696, pojke hos Arvid Persson på Domme nr 13 1697, pojke på Fru Alstad 6 1698, dräng där 1699, brodern Hans är dräng där 1699. Dräng hos pastor Lorick på Svedala Nr 1 i Svedala 1709-1711, därefter åbo på Stora Svedala Nr 21. Död 53 år och 9 dagar gammal i mars 1737 i Svedala.
Nu skulle man ju kunna tänka sig att dessa tre syskons far var en Arvid i Domme by, men under slutet av 1600-talet fanns det hela tre stycken i Domme by.
1) Arvid Arvidsson. Gift med Kerstina Hansdotter, bodde på Fru Alstad nr 12 1696, där även dottern Dorothea bodde.
2) Arvid Hansson. Gift 1696 i Fru Alstad med Sissa Jönsdotter. Bodde på Fru Alstad nr 7 1697.
3) Arvid Persson. Gift 1694 i Fru Alstad med Margareta Andersdotter.
Arvid Hansson och Arvid Persson lyckades jag dock avskriva som far till de tre syskonen i Svedala - dessa båda anges vara drängar när de gifter sig 1694 respektive 1696. Då återstår Arvid Arvidsson. Han nämns redan 1684 i mantalslängden (enda Arvid i Fru Alstad socken), och skulle kunna passa in. Den ovan nämnda sonen Gunnar Arvidsson anges redan som 12-åring kunna läsa i bok, något som tydligen inte var helt vanligt om man jämför med de övriga personerna i socknen. När jag så undersöker Arvid Arvidssons familj ser det likadant ut där, och familjen skiljer sig från de flesta andra sockenbor:
Fru Alstad 12, 1696:
Otte Arfwedson 1. läs i B:
hust: Kirstina Andersd: hafwer god kundskap
Arffuedh Arfuedson 1. läs i B:
hust: Kirstina Hansdotter hafwer god kundskap.
Dotteren Doretha Arfwedsdotter 1. läs i B:
Om man då utgår från att den Otto Arvidsson, som Arvid Arvidsson är inneboende hos, är en son, så verkar inte teorin stämma. De tre ovan nämnda syskonen Hans, Ingeborg och Gunnar är faddrar åt varandras barn hela tiden, men Otte och Dorothea lyser med sin frånvaro. Ska detta tolkas som att Arvid Arvidsson inte är far till de tre ovannämnda syskonen? Vem är egentligen deras far?
Som en märklig detalj kan nämnas, att i mantalslängden 1699 är samtliga tre Arvidar - Arvid Persson, Arvid Arvidsson och Arvid Hansson boende med sina hustrur på gården Domme nr 13. En tillfällighet?
Alla uppgifter om Arvids-personerna i Fru Alstad-Domme by tas tacksamt emot,
med vänliga hälsningar,
Markus
4404
« skrivet: 2008-12-31, 13:33 »
Hej Joakim!
Det stämmer, Carl Gustaf Grönvall var född den 2 december 1815 på Glimminge gård i Vallby socken, som son till inspektorn Georg Theodor Grönvall (och dennes hustru Botilla Larsson), som i sin tur var son till inspektorn Olof Grönvall (1733-1793) på Glimminge gård, som i sin tur var son till ladufogden Johan Olsson Grönvall i Fadderstorp.
Mvh/Markus
4405
« skrivet: 2008-12-29, 23:01 »
Hej Göran!
Jag har själv en ana som vid vigseln 1761 stod som hustru (till skillnad från övriga damer i vigselboken det året, som stod som piga). Jag tänkte att prästen kanske bara skrivit fel, fram tills jag råkade snubbla över äktenskapshandlingar i domkapitlets arkiv som beskrev hur nämnda anas första make rymt från henne, och att hon då fick beviljat skilsmässa. En annan sentida släkting skilde sig från maken 1891, men stannade av någon anledning kvar i sin f.d. makes hem som hushållerska, utan anteckning i husförhörslängden om att de en gång varit gifta, så teorin om ett prydligt eftermäle är jag själv inne på. En skilsmässa på den tiden var nog ett stort nederlag, och säkerligen inget man skyltade med.
Jag gjorde ett försök att hitta något i Tabellverkets material på internet, för Hyby socken 1820-1830, men det verkar som att formulären står frågande när det handlar om en skilsmässa. Det finns nämligen alla möjliga sorters alternativ i formulären, änkling och ogift, änka och ogift, två ogifta, äktenskap som upplösts genom den ena makens död osv, men ingenstans har man kunnat välja alternativet frånskild.
I Folkmängdslängderna för Hyby socken 1820 och 1825 (de fördes tydligen bara vart femte år) finns dock alternativet Hustrur, som lefva ensamma - ett alternativ som väl skulle passa bäst in på Elna Maria. Tyvärr står där dock summan noll under båda åren, så vi får inget bra svar på frågan om skilsmässa. Mortalitetstabellerna ger lika få svar - 1821 ingicks i Hyby två äktenskap mellan en änkling och en ogift kvinna, fem äktenskap mellan en änka och en ogift man samt ett äktenskap mellan en änka och en änkling. År 1827 dog i Hyby sex änkor (till försvar kan som tidigare nämnt sägas, att alternativet frånskild alltså inte ens finns med i tabellerna).
Det blir väl till att undersöka domkapitlets skilsmässohandlingar, när övrigt källmaterial verkar tiga som muren angående en eventuell skilsmässa.
4406
« skrivet: 2008-12-29, 22:43 »
Hej Thom!
Jag såg på dödskivan att hans födelseort bara var Lund, och vis av erfarenhet misstänkte jag att han då bara var född på Lunds lasarett, och mycket riktigt hittar jag honom i SCB-utdraget över födda på Lasarettet i Lunds domkyrkoförsamling 1928, Sten Oskar Vilhelm, född 15 juli 1928.
Fadern är slaktaren Axel Vilhelm Borglin (född 1898 14/3 i Lund - död 1983 28/2 i Lomma) och modern är Ebba Matilda Eugenia Petersson (född 1898 5/11 i Lomma - död 1986 23/10 i Lomma) [SCB-utdraget 1928 + Sveriges dödbok 1947-2003]. Föräldrarna gifte sig 1926 28/8, och bodde vid sonens födelse 1928 i Lackalänga församling.
Jag hoppas att dessa uppgifter kan hjälpa dig vidare i din forskning,
med vänliga hälsningar,
Markus
4407
« skrivet: 2008-12-28, 16:28 »
Göran: det förklarar varför jag inte hittade henne som död 1820-1821 i Hyby, för visst dör Elna Maria Hising 1827 i Hyby: Decemb d. 4 dog Enkan Elna Maria Hising uti Hyby af ålderdoms svaghet 77 år gammal. Hon begrofs den 7 December. Notera att hon ska vara änka. Den enda förklaring jag har - och som väl borde vara den enda förklaringen, om inte Carl bröt mot lagen som bigamist - är väl att Carl och Elna Maria skilde sig. Märkligt dock att det inte står något om detta i Carls vigselnotis 1821 eller när Elna Maria dör. Elna Maria har i alla fall lämnat klockaregården Hyby Nr 29 före 1823, och i husförhörslängden 1823-1828 - då hon ju bevisligen bör ha bott i Hyby - hittar jag henne varken i Hyby by eller på Hyby gård. Anders: min första tanke när jag såg att Carl var född i Börringe var att han givetvis måste vara släkt med den ovan nämnde ladufogden Johan Grönvall i Fadderstorp. Jag kunde dock inte placera spelmannen Nils Grönvall bland dennes barn, men enligt uppgift från de båda forskarna Nils-Olof Witting och Göran Andersson skulle Nils vara född 1733 i Norra Börringe, Börringe, som son till mjölnaren Rasmus Olsson och Kjerstina Månsdotter - alltså ladufogden Johan Grönvalls ovan nämnde bror. En Ola Grönvall är fadder åt Nils Grönvalls barn i Börringe 1759, 1761 och 1765, och sistnämnda år är det Kirstena Rasmus Ols i Norra Börringe som bär barnet vid dopet. År 1761 är en Beata Lundell vid Häckeberga gård fadder - vem är hon? Hittar ingen vigsel på henne i DigiArkivs register. Forskaren Göran Andersson har förresten noterat följande barn till Nils Grönvall och Catharina Fagerström: 1) Carl Johan (1758 i Genarp - 1759 i Börringe). 2) Stina Maria (1750 i Börringe). 3) Carl Johan (1761-1762 i Börringe). 4) Johanna Maria (1762 i Svedala). 5) Carl (1765 i Börringe). 6) Johan (1766 i Vallby) (verkar inte stämma - hittar ingen Johan detta år). 7) Rasmus (1768 i Svedala - 1814 i Fuglie). Jöns (1770 i Svedala). 9) Amalia (1774-1775) i Gärdslöv. Det sista barnet, Amalia, både föddes och dock dog 1775: d: 27 föddes och gienast med nöddop christnades krögaren Grönvalls dotter Amalia i Gierdslöf och dödde genast der på. d: 5 [november] begrofs Krög: Grönvalls dotter i Gierdslöf af barnsiuka födde d: 27 Sept: war 1 timme g:l. Kanske är det möjligt att följa familjen Grönvall härifrån?
4408
« skrivet: 2008-12-28, 03:25 »
Hej Göran!
Jag har letat fram lite uppgifter åt dig, angående Carl Grönvalls äktenskap.
Organisten, klockaren och orgelbyggaren (enligt CD-skivan Skånska klockare) Carl Grönvall (född 1765 6/4 i Norra Börringe, Börringe, som son till spelemannen Nils Grönvall och Catharina Fagerström - död 1831 i Hyby (saknas i död- och begravningsboken?)).
Gift första gången ca 1791 (lucka i Hyby lysnings- och vigselbok) med klockareänkan Elna Maria Hising (född 1750 2/3 i Reslöv - död ca 1820-1821 i Hyby (saknas i död- och begravningsboken?)). Carl och Elna Maria bodde på Hyby Nr 29 och fick inga gemensamma barn, men Elna Maria var gift första gången 1765 i Svedala med Carls företrädare i Hyby, organisten och klockaren Johan Björkman (född 1742 26/2 i Karlstorp, Jönköpings län - död 1790 i Hyby). Tillsammans hade de barnen:
1) Johanna Christina Björkman (född 1766 5/12 i Hyby), gift 1795 8/4 i Hyby med mästaren vid det lovliga murarämbetet i Ystad Andreas Lundberg.
2) Samuel Johan Björkman (född 1769 27/2 i Hyby - död 1809 i Malmö).
3) Anna Catharina Björkman (född 1774 29/1 i Hyby - död 1822 i Asmundtorp), gift 1796 22/2 i Hyby med organisten från Asmundtorp Bengt Hallberg.
Carl Grönvall och Elna Maria Hising får på 1810-talet en fosterdotter, Johanna Christina (född 1813 24/8), som en tid senare står som dotter till paret, under namnet Johanna Christina Grönvall.
Carl Grönvall gifter sig andra gången 1821 4/11 i Hyby med änkan Eva Greta Nordström (född 1772 6/12 i Oxie). Hon var klockaredotter från Oxie, och hade gift sig första gången där 1802 3/11 med klockaren från Hammarlöv Erik Hurfvander (född 1741 i Lund), och hon flyttade efter maken Carls död till Lund (?) med fosterdottern/dottern Johanna Christina. På 1830-talet är Eva Greta boende på Gullarp Nr 2 i Gullarp, där hon gifter sig 1836 17/6 med kantorn i Gullarp, änklingen P. Bergman (född 1768 9/1 i Höja) (en J. Grönvall ansvarar för trolovningens laglighet).
Även fosterdottern/dottern, demoiselle Johanna Christina Grönvall, bor i Gullarp, och gifter sig där 1837 15/2 med församlingens organist Johan Sandberg (född 1809 9/7 i Kvidinge) - även nu ansvarar J. Grönvall för trolovningens laglighet. Paret bor likt modern Eva Greta på Gullarp Nr 2, men flyttar till Västra Sallerup 1837. Johanna Christina har ännu ingen födelseort antecknad i husförhörslängden, så jag har inte lyckats ta reda på om hon kanske var en släkting till sina fosterföräldrar.
Carl Grönvall var alltså gift två gånger, och hade inga egna barn, men däremot styvbarn och ett fosterbarn
Med vänliga hälsningar,
Markus
4409
« skrivet: 2008-12-05, 20:03 »
Hej Björn!
I Magnus Laurentius Ståhls bok Biographiske underrättelser om professorer vid kongl. universitetet i Lund, ifrån dess inrättning till närvarande tid (1834) får man veta en hel del om Daniel Menlös. Project Runeberg har skannat in sidor ur boken på internet, men sidorna ligger ofta huller om buller - de första tre sidorna av texten Daniel Menlös (s. 154, 155 och 156) var fullt läsbara, men därefter har sidan 157 - där man antagligen får reda på parets yngsta barn - försvunnit.
DANIEL MENLÖS. Född i Arboga d. 27 Novemb. 1699. Fadren var Rådmannen och Harniskmakaren derstädes Johan Menlös, och Modren Susana Schnack. Ifrån 1707 till 1710 inhämtade han i nämnde Stads Schola de kunskaper, som för den åldren kunde fordras; men i anseende till den då grasserande pesten, avbröts denna undervisning, och som hans faders svaga omständigheter icke ville medgifva att hålla denne yngre Sonen vid studier, helst han måste undsätta en äldre, som då skulle sändas till gymnasium, sökte han tjenst för honom, först såsom Skrifvare, och sedan i någon handelsbod; men då begge desse försök misslyckades, antog han honom till biträde vid den profession han sjelf idkade. Som han fann, att han använde sina lediga stunder till bokliga öfningar, och hans äldre Bror både blifvit Student och genom condition fått någon utsigt för sin bergning, så skickade fadren honom i början af år 1717 till Gymnasium i Westerås, der han inom korrt vann det förtroende, att honom ombetroddes vården om de detta Läroverk tillhöriga mathematiska instrumenterna, och vid en anställd Examen väckte han öfven ett synnerligt uppseende hos då varande Biskop Iser, genom ett af honom skrifvet zirligt Calendarium för instundande året. Under denna tiden hade han ämnat att ingå vid militairen; men denna hogen förföll vid tidningen om Konung Carl XII:s död. Han beslöt då att med tiden blifva Prest och begagnade med outtröttlig flit sina Lärares undervisning, så att han i Februarii månad 1720 undergick Student-examen i Upsala. Korrt derefter blev han antagen i Landshöfdingen, Friherre Reuterholms hus, såsom Informator för dess Söner, och som denne lärde Mannen fann både hans fallenhet och insigt i de Mathematiska vetenskaper, tillstyrktes Menlös både af denne sin Patron och af Kammar-Rådet Wattrang att använda sina kunskaper till öfning i mechaniska arbeten. Till den ändan genomreste han 1723 en stor del af Sverige, Finland och Ryssland, besåg de förnämsta mechaniska verk, som förekommo, och tog deraf noggranna ritningar. Vid hemkomsten hugnades han med en årlig pension af 200 Daler Silfver-mynt, som han innehade till 1731, och fick derjemte der Grefliga Piperska Stipendium, som till uppmuntran för dylika öfningar var anslaget. Om vintren, våren och hösten 1728 biträdde han Director Mechanicus Mårten Trievald vid de offentliga föreläsningar i naturkunnigheten, som han höll på Riddarhuset i Stockholm, och samma år verkställde han det uppdrag han fått af K. Kammar-Collegium, att gifva sitt yttrande om det project, som var gjordt till byggnaden af Söder-ströms sluss i Stockholm. År 1729 hade han gemensamt med Trievald, uppsigten öfver Järn- och Stålverken vid Wedevåg och Quarnbacken, och följande året läste han ensam, med allmänt bifall, Experimental-Physiken på Riddarhuset. Han gjorde ock i Stockholm 1731 flere lyckliga försök i Dykerikonsten, och steg sjelf, i närvaro af en mängd åskådare, ned på djupet i Dykare-klockan, hvarföre K. Bergs-Collegium tillade honom ett så kalladt Stipendium Mechanicum af 300 Daler Silfvermynt. Utnämndes d. 19 Maji 1732 till Matheseos Professor i Lund, der Han redan förut var så aktad, att han blifvit i 3:dje rummet uppförd på förslaget till Professionen i Experimental-Physiken. År 1736 blef han kalad till Ledamot af Kejserliga Academia Naturae Curiosorum. - I Lund har han som Praeses utgifvit 4 disputationer; förrättade Magister-promotionen derstädes d. 27 Junii 1741 med 62 Candidater, och hade blott något öfver 4 månader innehaft Rectors-embetet, då Han dog d. 13 Junii 1743. - Gift d. 16 Januar. 1733 med Brita Schenström, död d. 4 April 1743, dotter af Bruks-Patronen samt Råd- och Handelsnannen i Westerås, Magnus Schenström. Deras barn voro: 1 Magnus, född d. 23 Februar. 1734, död i späda åren; - 2 Johan Daniel, född d. 24 Decemb, 1735; Actuarius i Kongl. Commerce-Collegio; 3. Magnus Gabriel, född d. 30 Januar. 1737, död d. 3 April samma år; - 4. Engel Brita, född.
Jag hoppas dock att texten ger dig lite nya uppgifter om Daniel Menlös, hans liv och familj.
Med vänliga hälsningar,
Markus Gunshaga
4410
« skrivet: 2008-11-28, 17:48 »
Hej!
Min anfader Sven Jonsson (född ca 1712, okänt ursprung, drunknade i sjön Åsnen 1768 11/3) var bonde i Grönhyltan, Västra Torsås socken, och gifte sig som dräng därifrån 1753 med Brita Ingemarsdotter. Bouppteckningen efter Sven, upprättad 1768 22/3, återfinns i Allbo häradsrätts arkiv FIIIa:4, s 163. Angående gården Grönhyltan finns det en intressant notis i bouppteckningen:
Fastigheten 1/4 ding Grönhyltan finnes af fastebrefwet d 5 Februarij 1751, at afl: Swen Jonsson then samma sig till handlat af des Moster Gunnil Sunes dotter för 200 dr Smt efter salubref d 23 Oct: 1746; hwilket utföres nu til wärde 800 Dr Smt.
Jag har fått fram att Gunnil Sunesdotter bodde kvar i Grönhyltan som änka - utifrån mantalslängderna och dödsnotisen ska hon vara född omkring 1679-1683, och dog 1751 31/3 i Grönhyltan. Hittar inte heller någon passande make till henne.
Vem var hennes föräldrar? Vilken av hennes systrar var mor till min anfader Sven Jonsson, och alltså, vem var Sven Jonssons föräldrar?
Med vänliga hälsningar,
Markus Gunshaga
4411
« skrivet: 2008-11-16, 22:00 »
Angående Ingelise Lundsteens och Gudrun Wallengrens diskussion om Gert Lundsten från Malmö - skulle han kunne vara identisk med Jercker Lundsten, döpt 1785 8/4 i Malmö (Sankt Petri församling), som son av gästgivaren Andreas Lundsten och Anna Catharina Schaugård?
Mvh/Markus
4412
« skrivet: 2008-11-16, 21:54 »
Hej Jan Fredrik!
Jag är inte säker, men när jag såg att din Petter Johan är född i Lund, och var bagare till yrket, kom jag genast att tänka bagarmästaren Hans Lundsten i Lund. Enligt bouppteckningen efter hustrun 1796 hade han en son Johannes, född ca 1777, och vid en koll i Lunds födelse- och dopbok fick de mycket riktigt en son Johannes, fast 1776:
[1776] d. 13 November föddes Bagaren Mäster Hans Lundstens och dess hustru Christina Ekströms barn, som döptes d. 15 ejusdem wid namn Johannes. fru Rådmanskan Liljewalk bar honom dopet, fru Magisterskan Malmström tog mössan af honom. öfriga faddrar woro. h:r Borgmäster Sommelius, h:r Rådman Weibull, Chirurgus h:r H?nemöder, Mademoiselle Warg.
Hans Lundsten, f 1740 14/3 i Lund, son av murmästaren Johan Christensson Lundsten (1699-1751) och Margareta Hansdotter; bagarmästare.
Gift 1769 1/12 i Lund med Anna Christina Ekström, f ca 1752, död 1796 8/1 i Lund.
Barn:
s. Sven (Svante), f ca 1774
s. Johannes, f 1776 13/11 i Lund.
d. Sophia Magdalena, f ca 1779, g första gången 1798 6/5 i Lund med Andreas Möller, gift andra gången med stadsveterinären A. Lundgren.
s. Gustaf, f ca 1780.
s. Abraham, f 1786 21/3 i Lund, bagare, död ogift 1868 1/7 på Araslövs gård, Färlöv.
Som sagt är jag inte helt säker på om din bagare Petter Johan i Västervik är identisk med Johannes i Lund, född 1776. Har du fler uppgifter? Vad hette Petter Johans barn?
Med vänliga hälsningar,
Markus
4413
« skrivet: 2008-11-16, 21:35 »
Hej!
Jag har nu följt upp den först efterfrågade Eskil Tulldahl, och detta är vad jag har funnit:
Enligt Skånska tre(- och fem)männingsregementets generalmönsterrulla 1712 hade Eskil Tulldahl blivit antagen som ryttare vid regementet 1700 - den enda Eskil jag kan hitta nämns i regementets gmr 1710, nämligen ryttaren nr 23 vid överstelöjtnantens kompani, Eskel Lärka, född i Örkelljunga, 39 år gammal, antagen i maj 1700 (osäker på om han är identisk med Eskil Tulldahl dock).
Vid generalmönstringen 1712 kan man läsa att
3die Corporalskapet Corporalen Magnus Löfbergh. Transporterat till 2dra Corporalskapet, J dess ställe avancerat Ryttaren Eskell Tuldahl Ao 1711 in Martj Manadt, har till förne tient för Ryttare här under Regementet sedan ao 1700.
I gmr 1713 är Eskil 3:e korpral vid ryttmästare Hammars kompani vid samma regemente, har tillförne tient för Ryttare här wijd regementet sedan 1700, och sedermera in Martij 1711 avancerat till Corporal här wijd Compagniet, och samma i gmr 1714, men i gmr 1716 anges han vara 1:e korpral vid 3:e korpralsindelningen under ryttmästare Rosencrantz kompani (Hammars efterträdare). Eskil anges då vara 36 år gammal, med 16 års tjänstetid, alltså född ca 1680. Uppgifterna är desamma i gmr 1718, men i gmr 1719 kan man läsa att Eskil fått dimission 1719, och ersatts av korpralen Gunnar Landerbergh, vid ryttmästare Otto Philip Beurmans kompani (Rosencrantz efterträdare). År 1720 dyker Eskil upp som kvartermästare, men vid vilket regemente har jag inte lyckats ta reda på.
Det verkar som att Eskil var gift två gånger, eftersom en dotter Cecilia dyker upp i mantalslängden 1724 (om vi utgår från att då var minst femton år gammal, så bör hon vara född före 1709).
Från hösten 1719 bodde familjen på Blentarp nr 25 i Blentarp, och man kan följa dem i mantalslängderna:
1720, Blentarp 25 - h:r quartermästaren Tuhldals hust:r
1721, Blentarp 25 - Madam Tuhldahl
1722, Blentarp 25 - Madame Thuldahl
1724, Blentarp 25 - Quartermästaren Tuldahl och hustru, dotter Sissela
1725, Blentarp 25 - qwartermästaren Tuhldal och hustrun
1726, Blentarp 25 - Tuhldahl h: P: Hanna
1727, Blentarp 25 - Qwart[...]Tuldahl och h:
1728, Blentarp 25 - Tuhldal och hustrun
1742, Blentarp 25 - Nilss Månsson h.
Eskil gifte sig alltså 1712 29/7 i Skurup med Johanna (Hanna) Nilsdotter Skiött, och fick bevisligen barnen:
d. Ingrid, f 1714 21/2 i Skurup.
d. Hanna, dpt. 1715 19/6 i Skomakaremöllan, Skurup.
d. Mätta, f 1722 1/11 i Blentarp.
s. Carl Johan, dpt 1625 19/12 i Blentarp.
s. Sven Thule, f 1729 9/3 i Blentarp.
Om vi utgår från att dotten Cecilia var född före 1709 kan hon inte ha varit dotter till Eskil i äktenskapet med Johanna Skiött, vilket gör att vi även kan placera in de tre troliga barnen från det troliga första äktenskapet:
d. Brita, f ca 1707, den ovan nämnda som gifter sig 1734 10/3 i Mörarp med trädgårdsmästaren på Rosenlund Rasmus Friberg.
d. Cecilia, f före 1709, nämnd i mtl 1724.
s. Frans, f ca 1713 (han går inte att återfinna i Skurups födelsebok - är han en son i Eskils första eller andra äktenskap?), död 1783 8/10 i Lund, kronolänsman, bryggare.
Kvartermästaren Eskil Tulldahl dog 52 år gammal 1732 i Blentarp, begravd Dom. 7. post. Ep. - alltså född ca 1680, en ålder som stämmer bra in på uppgifterna i generalmönsterrullorna.
Finns det någon som kan komplettera eller kommentera dessa uppgifter?
Med vänliga hälsningar,
Markus
4414
« skrivet: 2008-11-16, 00:45 »
I sökandet efter Georg Mokelten d.ä.:s hustrus död letade jag igenom Landskrona församlings dödbok 1748-1758 - dock utan ett enda spår efter henne. Däremot hittade jag två andra spännande notiseri samma dödbok.
[1749] October d: 22 Begrofs Slåts Murmästaren Mäster Mickael Mokeltens lilla Son på Södra Sidan utj Kyrkiogården.
[1750] November d 28 Begrofs Gipsmakaren Mäster Mokeltens lilla son på Södra sidan utj Kyrckiogården till ålder 9 dagar.
Dessa båda nya uppgifter är kanske inte till någon större hjälp, eftersom jag inte hittar en enda Mokelten som får barn i Landskrona 1746-1751... suck.
Jag gick igenom mantalslängden för Landskrona stad 1728, men hittade ingen Mokelten där heller. Vart är barnen födda någonstans, mellan 1724 och ca 1730? Jag har sökt i Landskrona, men inte hittat dem.
4415
« skrivet: 2008-11-15, 22:21 »
Hej igen!
Hmm, jag har funderat vidare, och sammanställde idag uppgifterna om familjen Mokelten. Jag blev då förvirrad.
Om vi för en stund ignorerar det faktum att Georg Mokelten d.ä. dör på Råå i april 1764. Då verkar det som att den Georg Mokelten som är inblandad med Catharina Möller i äktenskapsmålet 1755, gifter sig med Helena Lybeck och 1759 med Mätta Maria Holm, och blir änkling 1761, istället är sonen Georg - han kallas ju ofta Georg Georgii (= Georgsson). Jag har följt familjen i mantalslängderna, och i mantalslängden 1765 finns Muraren Mochelten ogift. på Råå nr 2 i Raus. Jag tänkte jaja, det är ju fadern, men med tanke på att mantalslängden väl upprättades på senhösten 1764, och Georg d.ä. var död redan i april det året... så måste väl den ogifte Georg Mokelten på Råå nr 2 vara identisk med sonen?
Sonen Georg anges ju vara murmästare redan när han dyker upp i Danmark 1768, så det ska väl inte vara omöjligt att han kan ha varit unge gipsmakare och murmästare redan vid ca 30 års ålder?
Fadern kanske bara vistades hos sonen Georg på Råå vid sin död 1764, och bodde egentligen i Landskrona? Han skriver under dotterns bouppteckningshandling i Veberöd 1761 - han kanske bodde hos sonen Johan vid det laget, och flyttade till sonen Georg på Råå strax efteråt? Eller menas Veberöd med orten för tinget?
/Markus
4416
« skrivet: 2008-11-13, 20:29 »
Ett stort tack för de uppgifterna, Anders - det är verkligen som du säger, angående far och son Mokelten, att den unge gipsmakaren i andra källor verkar vara den gamle gipsmakaren. Men det ska väl gå att reda ut på något sätt, ändå.
Jag spann vidare på det, och kom åtminstone fram till något ytterligare.
Murarmästaren Johan Georg Mokelten. Född ca 1724. Bodde på Veberöd Nr 28 i Veberöd på 1760-talet, men från 1772 på Sövde Nr 22 i Sövde. Död 68 år gammal av lungsot 1792 24/3 i Sövde. Gift från Veberöd 1763 19/8 i Gårdstånga med änkan Ingri Andersdotter från Västra Gårdstånga.
Barn:
1) Georg. Född ca 1765 i Veberöd, anges vara 1/4 år gammal i mantalslängden 1766.
2) Greta Maja. Född 1772 22/3 i Sövde, död som barn.
3) Christian. Född 1774 10/6 i Sövde, död där 1780 1/1.
4) Kirsti. Född 1777 1/4 i Sövde, död där 15 år gammal 1792 8/6 av lungsot.
5) Anna Maria. Född 1781 4/10 i Sövde.
Murarmästaren Georg Mokelten. Gift 1768 1/6 i Köpenhamns garnisonsförsamling (Junij 1. Georg Mokelten Murergsell Ellen Christine Becks dr.) med Ellen Christine (Sörensdatter?) Beck.
Barn:
1) Helene. Född utom äktenskapet 1768 i Dråby, Frederiksborg amt - d 11 Martii haffte Sol?? Mester Enckens Daatter wed Jaegerspris wed Nawn Ellen Kirstine Sörens daatter et uaegte Barn wed Daaben som blew kaldet Helene [...] til Barne fader blew angi??t MuurMester Mochelten paa Jaegerspris. döde aaret 1784 d ?? Februarii.
2) Johanna Maria. Född 1770 (döpt 11/3) i Dråby, Frederiksborg amt. Fadern anges vara murmester i Jaegerspris vid hennes födelse.
Den Catharina Troedsdotter som får de två oäkta barnen i Helsingborg 1754 tillsammans med unga gipsmakaren Georg Georgius Mokielter torde vara född 1724 (döpt 26/7) i Helsingborg, som dotter av vagnmannen och borgaren Troed Svensson samt Karna Jönsdotter (enligt faddersuppgifter). Är denna Catharina identisk med Catharina Möller från äktenskapshandlingen 1755?
Christian Georg Mokeltens hustru Christina Sophia Blomberg, bör enligt faddersuppgifter vara dotter av jägaren Johan Blomberg och dennes hustru Elsa Margaretha Smidt i Härslöv - Johan är ryttare i Östra Karup på 1730-talet. Parets dotter tycks gifta sig med inspektorn och gästgivaren Baggelund i Sösdala, Norra Mellby (paret verkar försvinna från jordens yta efter 1810 - inte ens namnet Baggelund verkar existera därefter), och därför utgår jag från att den Madame Mockelt (född ca 1738) som dör 80 år gammal av ålderdoms Bräcklighet 1818 8/4 i Sjukstugan, N. Mellby, är identisk med C.G. Mokeltens änka Christina Sophia Blomberg.
Vid en snabb titt i register till de olika universitetsmatriklarna hittade jag följande:
Mockelten, C. Sk[1682-1832] I:sid 710.
Mockelten, Christian Sk:1338.
Mockelten, Georg Sk:1338.
Mockelten, Johan Georg Sk:1338.
Tyvärr har jag inte själv tillgång till Sjöströms Skånska nationen, men kanske någon annan har?
4417
« skrivet: 2008-11-13, 15:31 »
Hej!
Finns det någon som forskar i, eller har stött på släkten Mokelten? (stavningsvarianterna är många - Mokelt, Mokelten, Mokeltz, Mokielt, Mokielter, Mokält, Mochelt, Mockelt och Mokielten).
Jag har själv stött på byggmästaren (gipsmakaren, (fortifikations-)murmästaren) Georg Mokelten, född ca 1692. Han var flitigt anställd på 1700-talet, och har tydligen bl.a. gjort ritningarna till en portal vid entrén till Lundagård i Lund 1735, samt gjorde diverse nybyggnationer på Lunds universitets byggnader 1735-36, samt uppförde ett gipstak i universitetshuset. Han gjorde även ritningar till ett nytt vattentak på Lunds universitet, ritningar som ändrades av den berömde Carl Hårleman. År 1737 fick han i uppdrag av grevinnan Christina Piper att uppföra ett storslaget slott i tre våningar och med två flyglar (Christinehofs slott) - arbetet pågår till 1741.
Georg Mokelten går att återfinna i Landskrona på tomt nr 8 vid Norregatan i Norra roten i mantalslängden 1742, med hustru. Utifrån källmaterialet har jag lyckats få fram att han åtminstone hade barnen Georg (nämnd fr.o.m. mantalslängden 1745), Johan (nämnd fr.o.m. mantalslängden 1749), Anna Maria (jungfru på Kvärlöv i Bjällerups socken, gift där 1756 med handelsmannen Cornelius Christian Biörkeroth från Landskrona; död barnlös 1761, bouppteckning 1761 i Torna häradsrätt som fadern, murmästaren Georg Mokelten skriver under).
Georg Mokelten dyker upp på 1750-talet på Råå i Raus socken, där han gifter sig (han dör där 72 år gammal 1764). Dock verkar det som att uppgifterna inte helt går ihop, eftersom unge gipsmakaren Georg Georgii Mokelt får barn utom äktenskapet i Helsingborg 1754, och när barnen dör kallas han Murmästare Georg Georgus M. Är detta egentligen sonen Georg? Jag har svårt att hålla isär dem - å ena sidan verkar det som att det är fadern som gifter sig och får barn, å andra sidan verkar det vara sonen.
Murmästaren Georg Mokelten bor på Råå nr 2 i Raus t.o.m. mantalslängden 1765, från 1766 bebos gården av f.d. kvartermästaren, korpralen och uppsyningsmannen Christian Georg Mokelten. Ännu en son?
Alla uppgifter om familjen Mokelten är av intresse,
med vänliga hälsningar,
Markus Gunshaga
4418
« skrivet: 2008-11-13, 15:14 »
Hej! Oliva Christina Moëll, född 1739 18/4 i Bosekulla, Örkened, som dotter till kornetten Isak Moëll och Anna Catharina Berlin, gifte sig 1771 15/12 i Örkened med dåvarande kvartermästaren Brun Leonard Dahlepil (omgift 1792 i Stockholm). När dog Oliva Christina Moëll? Sista spåret av familjen är att de får barn i Örkened 1774. Med vänliga hälsningar, Markus Gunshaga
4419
« skrivet: 2008-11-09, 01:06 »
Hej Ingrid! Så här tolkar jag texten:
Februarius d 1 el:r fastelags Söndag Christnades Bonde Nillsons Barn i Swärtingstorp, ock blef i dopet kallad Bengt. Hanna Matthises hustru i Wermö bar Barnet, faddrar woro Måns Bondesson, Michel Pärson, Åke Jeppsons Sohn och des Syster med flera dersammastädes.
Jag studerade faddrarna, eftersom Måns Bondesson är en av mina egna anor, och det visade sig att de flesta av dem var släkt med varandra:
1) Hanna Mathises = Mattis Perssons (d 1772) hustru Hanna Pålsdotter (d 1750), osäkert hur eller om de är släkt med föräldrarna.
2) Måns Bondesson (ca 1696-1755) var styvbror till fadern Bonde Nilsson, eftersom Bondes mor Elna Nilsdotter (ca 1686-1759) först varit gift med Måns Bondessons far Bonde Bondesson i Svärtingstorp (ca 1650-1710), och därefter med Nils Månsson (ca 1681-1765), i vilket äktenskap de fick sonen Bonde 1720.
3) Michel Persson (1706-), gift med Karna Bondesdotter (1708-1769), Bonde Nilssons styvsyster samt helsyster till tidigare nämnda Måns Bondesson.
4) Åke Jeppsson (ca 1696- ), var svärfar till Bonde Nilsson.
Jag hoppas att uppgifterna får dig att komma vidare i din forskning,
med vänlig hälsning,
Markus
4420
« skrivet: 2008-10-31, 23:54 »
Hej Anders!
Ett stort tack för de nya uppgifterna - jag gjorde ett nytt försök att hitta syskonen von der Osten, och det visade sig att lantjägaren Arendt Sveder von der Osten efter vigseln med Anna Catharina Margareta Asp 1742 flyttade till gården Oderup Nr 12 i Östraby socken, där de fick fyra barn:
1) Rutger Herman von der Osten, född 1743 5/8 (bars vid dopet av fru Eleonora von der Osten, som trädde in istället för fröken Eva Bure på Råby gård), död 1743 25/9.
2) Rutger Herman von der Osten, född 1744 13/7 13/7.
3) Margareta Eleonora von der Osten, född 1746 27/3 29/3.
4) Sveder von der Osten, född 1749 2/8 (fadder vid dopet var bl.a. inspektor Sveder Åkerholm [på Holma?] - vem är han, och kan detta vara ett indicium till att våra von der Osten härstammar från Rutger von der Osten och Margareta Åkerholm?). Sveder dör av förkylning 1791 11/7 i Åhus, 42 år gammal, som kommissarie och hamnfogde. Hans hustru Sophia Christina Kipper bör vara född 1754 20/7 i Kristianstad, dotter av kopparslagaren Matthias Kipper och Anna Christina Bagge.
Familjen von der Osten återfinns i mantalslängderna 1744-1749 på Oderup Nr 12 i Östraby socken - 1744 står det ibd: Vice Landtjägaren Vonder Osten {adelsm: frj. Arendt Sveder anges i samtliga mantalslängder vara fri från skatt, som väl beror på hans eventuella adelskap. Efter sonen Sveders födelse 1749 försvinner familjen från Östraby, men paret von der Osten är faddrar vid ett barndop i socknen i april 1753, dock utan att det anges var de är kommer ifrån. De saknas i Östraby i mantalslängden 1759, men förre frälseinspektorn Arndt Sweder von der Osten dör 74 år gammal (alltså född omkring 1708), gift, av ålderdoms svaghet 1782 13/4 i Kristianstad.
Antagligen flyttade familjen till Kristianstad efter uppehållet i Östraby, för i Kristianstad dör skoldiscipeln Salomon von der Osten, 19 år gammal (alltså född ca 1755) av hetsig sjukdom, 1774 26/8 - ännu en son?
Tyvärr har jag inte lyckats ta reda på vem Anna Catharina Margareta Asp var gift med tidigare, men jag gissar att det kanske kan finnas ett släktskap mellan henne och korpralen Jonas (Jöns) Asp i Häggenäs, Fulltofta.
Mvh/Markus
4421
« skrivet: 2008-10-31, 00:52 »
Hej!
Jag har börjat nysta i släkten von der Osten, som tycks ha sitt ursprung i Skåne. En Arendt von der Osten gifter sig 1674 27/8 i Stockholm (källa?) med Elisabeth Årrfeldt - Arendt tycks inte ha något släktskap med någon av de introducerade adliga ätterna 684 och 832, eller den friherrliga ätten 104 med samma namn. I Malmö Sankt Petri församling föds den 1 juni 1711 hr: Commendantens Von Ostens barn wid N: Aron Jacob, och enligt uppgift ska denne kommendant vara identisk med den ovan nämnde Arendt von der Osten.
I Hörby församling gifter sig år 1742 Sedan 3nne Söndagar ?? lyst i Hörby kyrcka för Vice landt Jägaren h:r Arent Sveder von der Osten och och (!) äncke fru Lieutnantskan Anna Catharina Margreta Asp, wigdes de i Lyby hoos h:r Håfrätz Commissarien wählb:de Petter Weibull d 17 Novemer (!). Vem är denne Arendt Sveder? Är han identisk med Aron Jacob född 1711 i Malmö? Arendt Sveder dör i Kristianstad (tyvärr har jag inte det exakta årtalet just nu, men enligt dödsåldern där ska han ha varit född ca 1708).
I mantalslängden 1742 för Malmöhus län finner man hos häradshövdingen Lillienberg i Hörby socken Betient von der Osten. Är denne identisk med Wargieringz Karlen Christopher von der Osten [från Hårderup] Qwinfolcket Maria Jons dotter [från Wästerstad] som gifter sig i Västerstad socken den 4 juli 1742?
I Kristianstad dyker på 1770-talet upp två von der Osten, som verkar vara barn till antingen lantjägaren Arendt Sveder eller vargeringskarlen Christopher. Margareta Eleonora (Sophia) von der Osten dyker upp på Möllarps kroghus i Kågeröds socken där hon tillsammans med sin make, avskedade föraren vid Sprengtportens regemente Johan Niclas Boldt får sonen Christopher Arndt den 25 april 1772, men får därefter två barn i Kristianstad, Christopher Arndt den 4 oktober 1773 och Anna Sophia den 19 oktober 1775 - år 1773 är en av faddrarna vid dopet actuarien Sweder von der Osten. Margareta Eleonora gifter sig andra gången den 18 augusti 1782 i Kristianstad - wigdes Fabriqueuren och Läder handlaren Olaus Petter Westerberg sant änkan fru Margareta Eleonora Sophia von der Osten [lystes i Wä].
Den tidigare nämnde actuarien Sweder von der Osten blir senare tolagskassör i Åhus, och gifter sig den 9 april 1777 i Kristianstad - wigdes Tolagz Casseuren utj Åhus Sweder von der Osten och Jungfru Sophia Christina Kipper. Paret bosätter sig i Åhus och får ett flertal barn.
I Stockholm dyker på 1760-talet upp en sidenvävare, -fabrikör och -manufaktör Rutger Wilhelm von der Osten, som gifter sig 1768 i Maria församling - Sidenwäfwargesällen Rutger Wilhelm von der Osten attest af And. Möller Past. j Waesterstad d 16 aug. 1765, warit 7 år i församl. och Jungfrun Anna Christina Måttsfeldt, attest af S. Sandmark d 12 Jan. 1768. Notera att han fått attest från Västerstad - vid en kontroll visade det sig att kyrkoherden i Västerstad vid denna tid mycket riktigt hette A. Möller, så Rutger Wilhelm tycks ha varit skåning. Notera även att vargeringskarlen Christopher von der Osten gifter sig i Västerstad socken 1742 - trots detta lyckas jag inte återfinna en enda von der Osten i Fränninge, Lyby, Hörby, Fulltofta eller Svensköp på 1740-talet, varken i födelseböckerna eller mantalslängderna, förutom den ovan nämnde betjänten hos häradshövding Lillienberg i Hörby 1742.
Enligt Stockholms barnhus' uppgifter fick silkesvävaren Rutger Wilhelm von der Osten tillsammans med kvinnfolket Maria Elisabeth Lodin en oäkta dotter, Christina Elisabeth, född 24 augusti 1769. Rutger Wilhelm gifte sig andra gången den 25 september 1803 i Maria församling - Siden Fabrikören Rutger Wilhelm von der Osten Best. 31/8. 1803. afvitr. d 16/8. 1803, och aflidne siden Apreteuren?? Anders Gustaf Sa??fströms Enka Fru Maria Cathar. Högman i församlin. afvitr. af d, 16/8, 1803.
I Centrala Soldatregistret dyker det upp två stycken von der Osten, befälet vid Södermanlands regemente Carl Henrik von der Osten (död 26 december 1718) samt ryttaren vid Livkompaniet under dåvarande Södra Skånska Kavalleriregementet, Olof von der Osten (antagen som ryttare nr 66 år 1792).
Finns det någon som har stött på släkten von der Osten i källorna, eller som har fler uppgifter?
Mvh/ Markus
4422
« skrivet: 2008-10-27, 11:35 »
Hej Gunilla!
Ett stort tack för Ditt klargörande - då vet jag att det åtminstone skedde avvittring efter Elnas förste make - sonen Nils 19 år från mantalslängden bör väl då vara en av arvingarna. Man kan undra om det ingår/även upprättades en bouppteckning i samband med denna avvittring?
Mvh/ Markus
4423
« skrivet: 2008-10-26, 21:59 »
En gammal kusin till min farfar berättade för ett par år sedan att min farfars morföräldrar på 1910-talet hade två små hundar som hette Klinga och King. Tyvärr berättade hon inte vilka kön hundarna hade, men man kan väl gissa sig till att åtminstone King var en hanhund.
4424
« skrivet: 2008-10-18, 18:15 »
Hej Niklas!
Ett stort tack för ditt snabba svar - jag har hört med Malmö stadsarkiv, men har ännu inte fått något svar, men jag får testa igen. Det mest rimliga stället att hitta arkivkartonger bör väl, som du nämner, vara på ett arkiv
Mvh/Markus
4425
« skrivet: 2008-10-18, 18:11 »
Hej Peter!
Så här läser jag notisen:
4. hemma döptes Borgaren Anders Nilssons Son af Södra Förstaden wid N: Nils föd d 13. Moderens N: Karnas Massdotter (?). Borgaren Anders Olofson och Sven Svenson samt Nils Nilsson, Borgaren Nils Svensons hustru bar barnet, Anders Pehrsons hustru stod hos samt Håkan Pehrsons hustru. Embetet förrättade herr Magister Hegardt.
Jag var osäker på moderns namn, så jag tittade i det befintliga registret över Malmö S:t Petri församlings födelse- och dopbok, och där bekräftas det att borgaren Anders Nilssons ovan nämnda hustru ska heta Karna Mattsdotter.
Mvh/Markus
4426
« skrivet: 2008-10-18, 17:58 »
Hej!
Jag tänkte köpa arkivkartonger, ungefär 5-10 stycken, men hur jag än letar på internet och bokhandlars hemsidor, så verkar det som att man bara kan köpa arkivkartonger om man är ett företag, och/eller i förpackningar om 100 stycken.
Finns det någon som vet vart man, som privatperson, kan köpa arkivartonger per styck? (det kan tilläggas att jag bor i Skåne).
Mvh/Markus
4427
« skrivet: 2008-10-18, 17:49 »
Hej!
Jag har bland mina anor en Sven Svensson Brun (död 1806 i Bjärshög, Skåne), som åtminstone mellan åren 1754-1764 är nämnd som båtsman, och boende i Bjärshögs socken. Han blir senare husman och skräddare.
Min fråga är - i vilket material kan man hitta uppgifter om hans tjänstgöring som båtsman? Finns det generalmönsterrullor, var det något särskilt regemente? Jag har letat på nätet, men har inte lyckats få något bra svar. Har läst en del om stadsbåtsmän (en syssla som tydligen dras in 1748), men även om Bjärshög inte ligger så långt från varken Malmö eller kusten, så verkar detta inte passa in på Sven Svensson Brun.
Alla uppgifter är av intresse,
mvh/Markus
4428
« skrivet: 2008-10-18, 15:09 »
Hej!
Jag söker uppgift om Anna Persdotter (enligt hfl. född 1737, enligt Billeberga hfl. 1795 inflyttade hon från Norrvidinge 1763), död 1805. Hon gifte sig med Håkan Månsson (1734-1811) på Södra Möinge Nr 8 i Saxtorp. De gifter sig inte i varken Saxtorp eller Billeberga, så man får anta att de gifte sig 1763 i Norrvidinge.
På Södra Möinge Nr 8 bodde en Ingel Svensson med hustru, så sent som i mtl. 1759 var han gårdens brukare. I mtl. 1764 är det dock ovannämnde Håkan Månsson som har tagit över - Ingel Svensson med hustru har blivit inhyses på gården. I de efterföljande mantalslängderna är Ingel med hustru fortfarande inhyses, men fr.o.m. mtl. 1767 anges en märklig notis - nämligen att det är Swärfadern Ingel Swänsson h: (!!) som är inhyses hos Håkan Månsson. Han anges vara svärfar även i mtl. 1768 och 1769, men fr.o.m. mtl 1770 anges han åter bara vara inhyses.
Min första tanke var att Ingel Svensson måste ha varit styvfader till Håkan Månssons hustru Anna Persdotter - men drängen Ingel Svensson gifter sig 1736 6/1 i Saxtorp med pigan Elna Persdotter från Södra Möinge, så det verkar som att det har skett en felskrivning i mtl. 1767-1769, och att Ingel Svensson inte alls var Anna Persdotters svärfar.
På samma gård, Södra Möinge Nr 8 i Saxtorp, bodde även Jöns Bondesson med hustru Olu (Håkan Månsson och Anna Persdotter döper en dotter till Olu, ett namn som inte kan återfinnas på Håkans sida av släkten). Jöns Bondessons hustru Olu är dessutom dopvittne vid Håkan Månssons barns dop 1776. Vid närmare undersökning visar det sig att Jöns Bonasson och Olu Persdotter (!) gifte sig 1772 16/2 i Saxtorp. Enligt Billeberga hfl. 1795 var Olu född 1743, och kom inflyttad från... Norrvidinge (!) 1771. Hon dog 1811 2/6 i Södra Möinge.
I Norrvidinge kyrkböcker är det en enda röra - vigselboken börjar inte förrän 1764 (Håkan Månsson och Anna Persdotter gifte sig ca 1763, så där rök den chansen...), och födelseboken finns visserligen bevarad för 1743, men endast fragmentariskt. Jag hittar ingen Olu där, och den tidigaste notisen för 1743 är från oktober månad, och det finns 5-6 barn som föddes det året. Enligt prästens notering vid årets slut föddes det dock 16 (!) barn i socknen... Olu måste alltså ha funnits på någon av de sidor i kyrkboken som saknas för år 1743. Ännu en återvändsgränd.
När jag studerade Norrvidinge mtl., hittade jag i mtl. 1766 en enda Per i socknen, som hade en dotter Olu, i mtl 1766 - nämligen Per Persson på Trä Nr 3. Han hade även en piga Olu, men han är den hetaste kandidaten till att vara far till Anna och Olu Persdöttrar i Södra Möinge.
Finns det någon som kan bringa reda i denna röra, och kanske ge förslag på vem som är fadern?
Med vänliga hälsningar,
Markus
4429
« skrivet: 2008-10-18, 14:49 »
Hej!
Jag söker uppgifter om en Lars Olsson (född ca 1723, död 1785 17/4 i Rävstadhuset, Börringe). Han gifte sig med Gertrud Rasmusdotter (1743-1811), dotter av Rasmus Jönsson ca 1717-1771 och Elna Persdotter -ca 1770). De bodde under 1760-talet i Ode(l)rydhuset i Börringe, men bor från 1774 i Rävstadhusen i samma socken.
Om man studerar mantalslängderna för Ode(l)ryd, ser man följande:
mtl 1766 - Oderyd on:hus Lars OlSon h: s: Ola, fadren Hans, hustrun.
mtl 1767 - Oderöd ontghs Lars OhlSon h: Son Ola fad: Hans Enkl.
mtl 1771 - Räfstad Lars Olsson h.
Eftersom Lars patronymikon var Olsson, utgick jag från att fadren Hans var Lars' styvfar, och att hustrun då alltså måste ha varit Lars Olssons mor.
I bouppteckningen efter husmannen Hans Olssons hustru Elna Larsdotter i Oderyd (Vemmenhögs hr. 1766-10-11, 1766:54) nämns det att Elna hade två barn: ryttaren Ola Strömbeck och Dorta, g.m. husmannen Dines Hansson. Gemensamt hade Hans och Elna barnen Erland Hansson 24 år, och Gunnela 20 år. Hans Olssons bröder var Henrik och Per Olssöner, medan
Elnas bror var Jeppa Larsson i Lemmeströ.
Hans Olsson (från Lemmeströ) gifte sig 1741 13/12 i Svedala med änkan Elna Larsdotter från Aggarp.
Barn:
1) Erland Hansson. f 1743 16/4 17/4 i Fockstorpshuset, Börringe.
2) Ola Hansson. f 1745 9/3 vid Falsterbo, Börringe.
3) Gunnela Hansdotter. f 1746 6/4 i Skanör, Börringe.
Elna Larsdotter hade tidigare varit gift från Aggarp, 1734 21/12 i Svedala med sockneskomakaen Erland Staffensson (Lindgren) från Svedala.
Barn:
1) Dorothea, f 1735 17/11 23/11 i Svedala.
Även om det inte står att Elna Larsdotter var änka vid första äktenskapet 1735 - kan hon inte ha varit gift en gång tidigare och fått sonen Lars Olsson runt 1723, och att det är därför som Hans Olsson kallas Lars Olsson fader i mtl.? Eller har det bara blivit en felskrivning? Men varför nämns inte Lars Olsson i bouppteckningen efter sin eventuella mor Elna Larsdotter 1766? Kan ha varit född utom äktenskapet, och att det är därför som han inte ärver henne?
Alla synpunkter tas tacksamt emot,
mvh/Markus
4430
« skrivet: 2008-10-18, 13:32 »
Hej!
Jag söker efter en Elna Nilsdotter (data okända, men hon bör rimligtvis vara född någon gång i mitten eller början av 1740-talet). Hon anges vara änka i Bara när han gifter sig där 1771 8/11 med drängen Nils Claesson från Hyby - efter vigseln hamnar paret först på Markie i Anderslöv där maken blir skogvaktare, från 1777 bor de på Hehn i Svedala och sedan på Brännemölla i samma socken, innan de hamnar i Ugglarp i Anderslöv frn 1789.
Hur jag än letar hittar jag ingen änka Elna i Bara by och Bara socken i mantalslängderna runt 1770-1771, jag hittar ingen passande död make där heller, eller några passande barn. Dock finner man i tl 1786, då familjen bodde på Lilla Förbättringen Nr 4 i Svedala, Nils Clausson h: Son Nils 19 år 4 yngl:. Detta får man väl tolka som att den 19-årige sonen Nils var en son till Elna i det tidigare äktenskapet? Han är i så fall född ca 1766-1768. Han saknas därefter hos familjen i mtl. 1787-1788, men i mtl 1789 (när Nils Claesson, hustrun och de fyra omyndiga barnen lämnat gathuset på Lilla Förbättringen Nr 4), återfinns istället Nils Andersson ogift där. Kan detta vara sonen Nils, som har övertagit huset efter styvfadern och modern, då de flyttat till Ugglarp i Anderslöv?
Hela vigselnotisen 1771 mellan Nils Claesson och Elna Nilsdotter lyder 8 Nowember wigdes tjenstedr: Nils Claësson från Hyby wid inhyses Enkan Elna Nils doter uti Bara. af wittringen hos Siufwen i Rÿd. Vad innebär det sista stycket? Det enda passande Ryd jag kan hitta ligger i Skabersjö socken - kan det vara där Elna bodde innan hon blev änka?
Mvh/Markus
4431
« skrivet: 2008-10-18, 13:20 »
Hej!
Jag söker efter en Nils Claesson (född ca 1747, död 1793 14/1 i Ugglarp, Anderslöv). Han anges vara dräng i Hyby när han gifter sig 1771 8/11 i Bara med änkan Elna Nilsdotter - efter vigseln hamnar paret först på Markie i Anderslöv där Nils blir skogvaktare, från 1777 bor de på Hehn i Svedala och sedan på Brännemölla i samma socken, innan de hamnar i Ugglarp i Anderslöv frn 1789.
Jag hittar inga Claes-faddrar för hans barn, varken i Anderslöv eller Svedala, så kanske kom han inte från trakten? Även om det finns Claes-personer i trakten vid nämnda tid. Finns det någon som har stött på Nils Claesson i Hyby med omnejd? På 1760- eller 1770-talet?
Mvh/Markus
(Se även: Anbytarforum » Landskap » Skåne » Socknar » Bara).
4432
« skrivet: 2008-10-18, 13:07 »
Hej!
Jag söker information om Nicolaus Silvius (född ca 1696-1697, död 1759 15/3 på Bengt Håkansgården i Sandtorp, Eggby socken i Skaraborgs län). Han kallas omväxlande Nils Mårtensson, Claes Mårtensson och Claes Silvius, och blev antagen som pipare vid Majorens kompani och Skaraborgs regemente 1717 8/5, avsked därifrån redan 1720 29/5. Han gifte sig 1717 22/10 i Eggby med pigan Maria Torbjörnsdotter (mest troligt dotter till Torbjörn Ambjörnsson och Rangela Andersdotter på Bengt Håkansgården), och är boende på Resvenstorp (Piparetorp) i Varnhems socken i mtl. 1718-1722, samt på Bengt Håkansgården i Eggby från 1724 och till sin död.
Angående hans släktskap så anges han i GMR vara född i Västergötland, och när hans son Mårten döps i Eggby 1718 är Systren wid Barnets fader ett av dopvittnena. När två av hans andra barn döps i Varnhem 1719 och 1722 är en Margareta Mårtensdotter dopvittne - systern?
En intressant detalj är att kyrkoherden i Dala (Skaraborgs län), Andreas Silvius (1684-1746) får en son Elias 1731 (Nicolaus/Claes Silvius får en son Elias 1726 i Eggby).
Finns det någon som vet mer om släkten Silvius, och piparen Nicolaus Silvius?
Med vänlig hälsning,
Markus Gunshaga
(se även Anbytarforum » Släkter » Övriga släkter S » Silvius).
4433
« skrivet: 2008-10-18, 12:45 »
Angående mönsterskrivaren och kommissarien Jöns Göthberg i Hangelösa - jag har tyvärr fortfarande inte lyckats bevisa att han är far till min ana Anna Catharina Göthberg i Hofterup, däremot fick jag veta att det inte finns någon bouppteckning bevarad, varken efter honom eller hans hustru Margaretha Hall.
Jag har dock letat fram lite uppgifter om honom - han blev antagen som mönsterskrivare vid Livkompaniet och Västgöta Kavalleriregemente omkring 1711:
Västgöta Kavalleriregemente, GMR 1712, Livkompaniet (i Skara 1712 22/2).
Munsterskrifwaren Philip Ullander - Får afsked, i stället antagen Jöns Giöthberg.
Västgöta Kavalleriregemente, GMR 1714, Livkompaniet (i Höjentorp 1714).
Munsterskrifware Joens Giötbergh.
Västgöta Kavalleriregemente, GMR 1717, Livkompaniet, (i Höjentorp 1717 23/10).
Munsterskrifwaren Joens Giötbergh 26. 6. Wästgiöte.
Västgöta Kavalleriregemente, GMR 1719, Livkompaniet, (i Lidköping 1719 15/10).
Munster Skrifwaren Joens Giötbergh 28. 8. Wästg:.
Västgöta Kavalleriregemente, GMR 1721, Livkompaniet, (i Hedsunda 1721 3/9).
Mönsterskrifwaren Jöns Giöthberg hemma Commenderad. I stellet här tienstgiörande Mönsterskrifwaren af ÖfwersteLeutenantens Compagnie Andreas Håf.
Västgöta Kavalleriregemente, GMR 1722, Livkompaniet.
Munsterskrifwaren Jöns Giötberg ehrhållet afskied d 12 Junj 1722 i stället werfd Petter Fegersted.
I mantalslängderna hittar man Jöns Göthberg på Jönsagården från 1714:
mtl 1713 Jöenssgårdh Piga Margareta
mtl 1714 Jönsag: i Hangelösa Munstersk: Jöens [med h]
mtl 1716 Jönsesg: Hangelösa Munstersk: Jöens [med h]
mtl 1717 Jönsesg: uti Hangelösa Munstersk: Giötberg [med h]
mtl 1718 Jönssag: Hangelösa Munstersk: Jöens Giötberg [med h]
mtl 1719 ibm Jönssagden Munstersk: Giötberg [med h]
mtl 1720 ibm Jönssagårdh Munstersk: Giöthberg [med h] d:n Per Nilsson p Kirstin
mtl. 1735, s. 712. Hangelösa Jönsag: Commiss: Giötberg h.
mtl. 1739, s. 627. Jönsag: Enkl. d. Beata Christina.
mtl. 1741 Carl Giötberg, syster Britta Christina.
mtl. 1744 Arrendator Carl Giöthberg, syst Britta Stina.
mtl. 1764 Arrendator Carl Giöthberg h: dr Margar.
4434
« skrivet: 2008-10-17, 00:52 »
Hej Tony!
Fredrik Johan Hafström dör i Glumslöv 1851 6/6 av bröstsjukdom, Landtbrukare Fr. Hafström, 47 år gammal, på Övre Glumslöv Nr 10.
Om barnen är det antecknat i Glumslövs husförhörslängd 1849-1851 att de blefvo ej mantalsskrefne 1851, men har ej uttagit bevis. De står inte som utflyttade, och när man kontrollerar hushållet till deras farbror Samuel Hafström i huset nr 178 i Helsingborg mellan åren 1851-1856, så hittar man inte de omyndiga barnen som boende där.
Dock dyker Emelie Beata Hafström (född 1837) upp hos sin farbror Samuel ett par år senare, då hon inflyttar från Kvistofta 1859 17/5 (tycker jag mig se att det står - men hon kan ej återfinnas som utflyttad därifrån detta år, varken i Kvistofta eller i annexet Glumslöv). I Helsingborgs stadsförsamlings lysningsbok kan man läsa år 1859:
År 1859 den 29 September uttog Handlanden Herr Anders Lindberg ifrån Lund, 25 år gammal, lysning till äktenskap med mamsell Emelie Beata Hafström å No 178 härstädes, 21 år gammal. Brudgummen ägde vederbörligt hinderslöshetsbetyg och bruden, hvars [...] samtycke var [...] nu närvarande äldste broder och giftoman Herr J. M. Hafströms bifall. Ingen hindrande slägtskaps förbindelse ägde rum, hvadan den begärda lysningen beviljades. Att så i sanning är och att inga laga hinder möta detta äktenskaps fullbordan genom lysning [...], intyga vid laga ansvar. J. Matt. Hafström. S; H; Hafström.
Det var alltså äldre brodern Johan Mathias och farbrodern Samuel som intygade att allt var ok inför vigseln. Emelie Beata flyttade efter vigseln till sin make i Lund 1859 22/11.
Dottern Theodora Fredrika Hafström (född 1846) dyker senare upp i Verum socken, där hon tänker gifta sig med husaren Bengt Andersson Kollberg. Lysning hålls 1881 21/8. Det har då noterats i lysnings- och vigselboken att:
Båda hinderslösa. Skriftligt samtycke för bruden ehuru myndig, från hennes närmaste anförvandt, Handl A. Lindberg. Ing. slägtskap. Wittnen: J.M. Peterson A.J. Löfström. Kollberg afwek orten före sista lysningen, och har sedan icke afhörts.
Den närmaste anförvanten, handlaren A. Lindberg, är den ovan nämnde från Lund, gift med Theodora Fredrikas äldre syster.
Jag hoppas att du nu kan komma vidare på syskonen Hafström,
med vänliga hälsningar,
Markus
4435
« skrivet: 2008-10-16, 22:55 »
Hej Jan!
På CD-skivan Skånska klockare står följande:
Peter Löfgren. Född ca 1703. Begravd 1731 1/4 i Vittskövle. Organist i Vittskövle till sin död. Carlquist o Borg: Ystadshistoria i Sten s 148. Boken anger verksamhetsort Vinslöv.
Gift med änkan Beata Lucia Hochstein. Död 1732 18/2 i Ystad, dotter av Hans Jochum Hochstein och Birgitta Tillufsdotter i Ystad. Hustrun (även kallad Birgitta) tidigare gift m klockare Petter Holst i Kyrkheddinge.
Petter Holst. Född 1692 25/3 i Lund. Klockare i Kyrkheddinge och Esarp 1713-1714. Klockarmål 12:44 och 13:12. Carlquist o Borg: Ystadshistoria i Sten s 148. Far skomakaren Nils Erlandsson, död före 1737 26/3. Mor Barbro Persdotter.
Gift 1713 med Beata Lucia Hochstein. Född 1696 12/5 i Ystad.
Enligt CD-skivan skulle Petter Löfgren och Beata Lucia ha haft en trolig dotter, Petronella Margareta, född 1732 2/5 i Öja - henne kan jag inte hitta i födelseboken, och är väl ännu mer osannolik, med tanke på att båda föräldrarna vid det laget var döda...
Jag kikade dock lite i Vittskövle (där ju Petter Löfgren sägs ha dött), och där får Petter och Beata Lucia åtminstone tre barn:
Hans Jochum (född 1726 30/3).
Jöns (född 1728 1/8, död 1729 7/4).
Carl Jacob (född 1730 28/2, död 1731 2/2).
Med vänliga hälsningar,
Markus
4436
« skrivet: 2008-10-16, 13:14 »
Hej!
Jag söker uppgifter om en student Hans Thulin, som levde i Skåne runt år 1715, son till en Lars Thulin. Vid en titt i ett register till Sjöströms Skånska nationen finns det en Tulin, Hans, Sk:46. Skulle detta kunna vara rätt Hans Thulin?
Tack på förhand, med vänliga hälsningar,
Markus
4437
« skrivet: 2008-10-12, 01:31 »
Angående min och Anders Bergs diskussion under denna dito i juni och september 2006 hittade jag nyligen en intressant uppgift - vid Artilleriregementet (Carl Ehrensvärds artilleriregemente) nämns i generalmönsterrullan 1768 (1768 18/6) under Josua Adlerbielkes kompani på Malmö garnison hantlangaren nr 45 Mårten Lundgren, vid tillfället 25 år och 9 månader gammal, hade en månads tjänstetid och var född i Skåne. Vid mönstringen var han även gift, och hade som hantverk lärt sig skomakareyrket.
Kanske är han identisk med någon av de skomakare Mårten Lundgren som fanns i Skåne vid denna tid?
4438
« skrivet: 2008-10-11, 00:49 »
Hej Laila!
Jag hittade en nämndeman Willas Maltesson i Östra Vemmerlöv på 1730-talet, och utan någon närmare forskning skulle man väl nästan kunna sluta sig till att din Malte Willasson är son till denne Willas Maltesson i Östra Vemmerlöv, och alltså troligen sonson till den Malte Willasson jag efterlyser i samma socken? Det ska väl inte vara helt omöjligt att kontrollera detta.
Anders: att Ola Gisselsson Möller hade en dotter Thala född 1730 kände jag till sedan tidigare, och det var ett av mina bevis för att hustrun Karna Nilsdotter var syster till min Henrik Nilsson i Smedstorp, men när det sedan visade sig att Ola (född omkring 1700) måste ha varit en son till Gissel Olsson i ett tidigare äktenskap blev jag osäker. Men Nils Henrikssons hustru Thala i Östra Vemmerlöv var i livet ännu på 1710-talet, så Gissel Olssons styvmors mor var kanske den enda mormor han kände till, och som han döpte sin dotter efter?
Jag har genom faddersuppgifter förresten hittat indicier som pekar åt att även glasmästaren Hans Nilsson i Simrishamn (1690-1746) hör till syskonskaran från Östra Vemmerlöv (faddersuppgifter, hans barns namn - han döper två barn till Thala och Anna Maria, precis som de bevisade syskonen från Östra Vemmerlöv, Agneta Nilsdotter och Henrik Nilsson). En annan sak är att även den bevisade systern Karna Nilsdotter med makar (Gissel Olsson och Pål Kierman) är fadder åt i princip vartenda av snickaren Erland Nilssons (1686-1753) barn i Simrishamn (stamfader för släkten Zimmerdahl - ännu en bror? Eller bara en tillfällighet, bodde de kanske grannar? En sak som motsäger detta är att Erland inte döper något av sina barn till Thala eller Anna Maria - en annan sak är att Erland Nilssons son Nils i så fall gifte sig 1739 med sin kusin Karna Henriksdotter, dotter till Henrik Nilsson i Smedstorp, och eftersom det inte står något i vigselboken 1739 om detta, så verkar det som att Erland inte tillhör syskonskaran från Östra Vemmerlöv).
Vi får leta vidare
4439
« skrivet: 2008-10-09, 15:52 »
Hej! Bland min farfars morfars far Hans Petter Perssons (1839-1923) anor och släkt i nordvästra/västra Skåne har jag upptäckt ett veritabelt släktkaos, där man har gift sig och blivit släkt med varandra om vartannat. Det hela avbryts dock 1836, när Hans Petters föräldrar, som var halvkusiner, gifte sig med varandra. Det kan nämnas att de nämnda personerna hela tiden flyttar mellan socknarna Kvistofta, Ottarp och Härslöv.  Det hela kan summeras som såhär: Jacob Asserssons son Nils Jacobsson gifte sig med Bengta Staffensdotter, vars faster hade varit gift med nämnde Jacob Assersson i första äktenskapet - Bengta Staffensdotter blev alltså svärdotter till sin fasters förste make. Jacob Asserssons dotter Kjerstina Jacobsdotter fick tillsammans med Per Olsson dottern Pernilla Persdotter, som gifte sig med Jöns Staffensson, vars tidigare nämnda syster Bengta Staffensdotter alltså var gift med sin tillkommande svägerskas morbror. Kjerstina Jacobsdotters make Per Olsson hade dessutom från första äktenskapet dottern Hanna Persdotter, vars svärmor Catharina Henriksdotter var nästkusin med Kjerstina Jacobsdotters far Jacob Assersson - Hanna Persdotters styvmors far var alltså nästkusin med sin dotters styvdotters svärmor. Kjerstina Jacobsdotters dotter Pernilla Persdotter fick tillsammans med Jöns Staffensson en son, Per Jönsson, som gifte sig med sin mors halvsysters dotter Anna Catharina Andersdotter, alltså med sin halvkusin. Snacka om kaos
4440
« skrivet: 2008-10-08, 20:48 »
Hej!
I Ystad Sankta Maria församling gifter sig Olof Jeppsson och Elisabeth Persdotter 1692:
Anno 1692. den 21. Feb. Trolofwades konstrijke ?
Oluff Jpson Snicker, och Elisabeth Pers dotter, han
En Borgare och Enckeman här i Staden, och hon En ?
Pijga, som är bådhe född och uppfödd här i Staden, Moderen
ännu leffwandes. Wigdes den 27. Maij: Samma åhr.
Både snickaren Olof Jeppsson (Tinner) och hans hustru Elisabeth Persdotter dör 1713 i Ystad [bouppteckning 1713 7/7, FI:32, 733]. Arvingar efter Olof var hans döttrar i första äktenskapet, Boel (gift med snickaren Hans Persson i Landskrona) och Ingar (gift med klockaren Simon Ahlström i Sankt Peters kyrka).
Angående hustrun Elisabeth Persdotter, så ärvdes hon av sin syster Maria Persdotter i Norrköping, och sina tre kusiner, Mårten Willasson, Malte Willasson och Tala Willasdotter. Det står åtminstone att Malte bodde i Vemmerlövstorp i Östra Vemmerlöv.
När man tittar där i katekismilängden hittar man Malte Willasson på Vemmerlövstorp Nr 13, men även en Mårten Willasson på Vemmerlövstorp Nr 8, och på Vemmerlövstorp Nr 15 bor en Nils Henriksson med hustru Tala - denna Tala får en dotter Agneta, som döper en son till Willas omkring 1723, kan Nils Henrikssons hustru Tala vara identisk med den ärvande Tala Willasdotter, och att Agneta i så fall döper sin son 1723 efter sin morfar? Namnet Willas finns åtminstone inte på Agnetas makes sida av släkten, så det bör komma från Agnetas egen sida. Finns det någon som känner till dessa syskon i Vemmerlövstorp, eller vet vart jag kan leta vidare?
Med vänlig hälsning,
Markus
4441
« skrivet: 2008-10-08, 16:06 »
Hej Laila!
Ett stort tack för din hjälp, det känns som att dina uppgifter ledde mig till ett genombrott - att Gissels hustru Karna hette Henriksdotter var jag lite tveksam till, eftersom hon (åldersmässigt) hade passat som en syster till Henrik Nilsson, om hon hade hetat Nilsdotter (vilket hon ju verkar göra). Jag läste igenom vigselnotisen i Karlskrona tyska 1707, och trots att jag läste franska i grundskolan gjorde jag ett försök till tydning:
[...] Meister Gissel Möller b?rger und
huffschmidt im Zimmerhagen! [...]
[...] die Ehrbore und [...] Jungfre
Catharina Nilss Tochter, Meister Nilss Hinn-
richsons, Sch?ster im Wimmerlöff Ehrliche Tochter. [...].
Dessa ord tolkar/översätter jag till:
mäster Gissel Möller, borgare och
hovsmed i Simrishamn [...]
den ärborna och [...] jungfru
Catharina Nilsdotter, mäster Nils Hen-
rikssons, skomakare i Vemmerlöv, ärliga dotter.
Fadern Nils Henrikssons bodde alltså tydligen i Vemmerlöv (Östra Vemmerlöv), och vem hittar jag där i katekismilängden 1696, på Vemmerlövstorp nr 15, om inte:
Nils Hindrickson. 5 Parter med Spörsmåhlet på danska, läs i book.
hustruen Tala, kan sin Catechismum på danska.
Det känns onekligen som att jag har hittat rätt, så jag letar vidare. Ett stort tack Laila, du är en ängel!
Med vänliga hälsningar,
Markus Gunshaga
4442
« skrivet: 2008-10-07, 20:40 »
Hmm, Gissel Olssons hustru Karna hette tydligen Henriksdotter (!). Hon gifte sig andra gången 1729 med grovsmeden Pål Kierman i Simrishamn, och dog där 1741 10/1, Påhl Smedz hustru Karna Hendricks doter. Hon var vid dödsfallet 52 år gammal (alltså född ca 1689), så det verkar som att Ola Gisselsson Möller var hennes styvson.
4443
« skrivet: 2008-10-07, 20:29 »
Hej!
Skomakaren Henrik Nilsson (Eneroot) gifter sig 1718 i Ystad med Elna Jönsdotter. Nils hade varit gift första gången med Karna Jönsdotter, och Elna hade varit gift första gången i Ystad 1716 med visitören vid landtullen Johan Mobeck (1692-1717). Enligt vigselnotisen levde båda Elnas föräldrar 1718, och Henrik Nilssons far hette enligt samma notis Nils Henriksson, också vid liv.
Nils och Elna får tillsammans tre barn i Smedstorp:
1) Karna (1719) bars vid dopet av pigan Greta Rasmusdotter på Smedstorps gård, faddrar var Nils Henriksson i Smedstorp [Henrik Nilssons far?], Stränge Jacobsson ibm (smed, gift med Agneta Nilsdotter), Jöns Larsson ibm och pigan Johanna Nilsdotter ibm.
2) Thala (1721) bars vid dopet av hustrun Elna Nils Anders i Smedstorps mölla, faddrar var Stränge Jacobsson i Smedstorps by, Måns Mårtensson och pigan Kjerstina Andersdotter ibm samt pigan Karna Nilsdotter på Smedstorps gård.
3) Anna Maria (1723) bars vid dopet av hustrun Karna Gissels i Cimbrishamn [gift med Gissel [Olsson] Smed], faddrar var inspektorn Fredericus Sture på Smedstorps gård, Måns Mårtensson i Smedstorp, smeden Oluf Jönsson ibm, trädgårdsmästaren Thobias Neuman ibm och hustrun Karna Oluf Carls ibm.
Om man studerar faddrarna ser man att Stränge Jacobsson (född 1695 i Smedstorp som son till Jacob Carlsson och Agnes Strängesdotter) var gift med Agneta Nilsdotter. De får barnen:
1) Olof 1721 20/2 i Smedstorp - bars av Elna Nils Anders i Smedstorps mölla, faddrar skomakaren Hindrich Nilsson i Smedstorps by, dr Jöns Carlsson på Smedstorps gård, p Karna Andersdotter ibm och p Bengta Jönsdotter ibm.
2) Willats ca 1723 i Ö Herrestad
3) Thala 1729 10/9 Ö H.
4) Agnes ca 1735 i Ö H.
5) Jacob 1740 23/12 i Ö H.
Notera dottern Thala 1729 (samma namn som Henrik Nilssons dotter Thala 1721 - ska man gissa att Henrik Nilsson och Agneta Nilsdotter var syskon, och att Thala var deras mors namn?).
Om man studerar Karna Gissels från Simrishamn (en relativt lång väg från Smedstorp), ser man att hon var gift med smeden Gissel Olsson (1678-1727) - hennes efternamn är dock ännu okänt [men kan man gissa att hon var en syster till Henrik Nilsson, och att hennes efternamn kan vara Nilsdotter?]. Karna och Gissel får en son Ola Gisselsson Möller (1700-1772) i Simrishamn, som i Gladsax år 1730 döper en dotter till... Thala.
Tyvärr är det en stor lucka i vigselboken och dödboken för Smedstorp 1713-1730, så eventuell vigsel för Agneta Nilsdotter samt Henrik Nilsson med Karna Jönsdotter, och Karnas dödsnotis, får väl placeras i den luckan.
Finns det någon som vet mer om någon av dessa personer, eller har tips och synpunkter?
Med vänliga hälsningar,
Markus.
4444
« skrivet: 2008-10-06, 15:53 »
Hej Niklas!
Ett stort tack för både tydning och bilder - det tog ett tag, men när jag vant mig vid prästens handstil lyckades jag märkligt nog tyda de tre senare texterna. Dock hade prästen dessutom en något märklig svenska samt dålig stavning, utöver en nästan oläslig handstil, så det var något av en utmaning
Mvh/Markus
4445
« skrivet: 2008-10-06, 15:48 »
Hej!
I Sölvesborg bodde vid mitten av 1700-talet snickaremästaren Asmus Dehn (troligen född 1727 i Lund). Han var gift minst tre gånger:
1) Maria Sophia Ehren, född ca 1734, död 28 år gammal av hetsig feber 1762 28/9 i Sölvesborg.
2) Magdalena Strömbeck.
3) 1773 31/12 i Ivetofta med Ingeborg Johanna Lange, född 1753 i Sölvesborg.
I äktenskapet med Magdalena Strömbeck fick han bl.a. sonen Asmus (döpt 1768 18/4 i Sölvesborg), som blev garvare i Osby, och jag är särskilt intresserad av Magdalenas ursprung.
Finns det någon som vet mer om familjen Dehn i Sölvesborg?
Med vänliga hälsningar,
Markus
4446
« skrivet: 2008-10-06, 15:44 »
Hej!
Snickaren Asmus Dehn gifter sig 1721 24/11 i Lund med Sophia Christensdotter. De får bl.a. sonen Asmus (1727 5/5 i Lund), som troligen blir snickare i Sölvesborg.
Finns det någon som vet mer om snickaren Dehn, eller släkten Dehn över huvud taget?
Med vänliga hälsningar,
Markus
4447
« skrivet: 2008-10-06, 15:32 »
Hej!
På Starby ägor i S:t Pers socken, Östergötland, bodde i början av 1800-talet torparen Johan Persson (född 1770) i Strå. Han gifte sig där 1810 med pigan Maria Helena Sjöstedt (kallas Magdalena i vigselnotisen, men kallas oftast Maja Lena). De får tillsammans barnen Inga Margareta (1811), Petter Abel (1813), Henric Apollonius (1815), Carl Anders (1826) och Johanna Gustafva (1829).
Enligt suddiga anteckningar i S:t Pers husförhörslängd var Maria Helena född i Svanshals 1785, men vid en kontroll i närliggande Svanshals församlings födelse- och dopbok finner man ingen Maria Helena Sjöstedt, däremot en Helena Sophia Sjöstedt (!), född 1785 22/4 på Rehnslid säteri, dotter till kusken därstädes Jacob Sjöstedt och Greta Förgren. Detta par får inga fler barn i Svanshals, och verkar lämna socknen efter dotterns födelse.
Finns det någon som vet mer om paret Sjöstedt på Rehnslid, och ifall Maria Helena Sjöstedt i S:t Per är identisk med Helena Sophia Sjöstedt på Rehnslid?
Med vänliga hälsningar,
Markus
4448
« skrivet: 2008-10-06, 15:25 »
Hej!
Den 22 mars 1818 föds Sophia Margareta som oäkta i Adolf Fredriks församling, Stockholm. Hon återfinns som döpt i födelseboken där, men inga föräldrar nämns (hon har som vuxen efternamnet Ringström). Vid en kontroll bland Barnhusets uppgifter finner man att Sophia Margareta blev antagen till underhåll där 1818 6/5, som barn nr 5305, samt att
Modren Pigan Maria Marg. Ringström på Norra Rådmans Gatan No 3 Barnhus Wäderqwarn [i Adolf Fredrik]. [Fosterföräldrar] Skräddar, Ges. Hustru Dettloff, Skattgränd [No 3] Pollux No 8 [.].
Modern var alltså pigan Maria Margareta Ringström. I mantalslängden 1810 finner man henne i Stadens inre och östra distrikt, i mantalslängden 1820 i Stadens inre distrikt (hela tiden ogift), men i mantalslängden 1830 är hon borta.
Finns det någon som känner till Maria Margaretas ursprun, eller vart hon tar vägen sedan? Jag lyckades hitta en Maria Margareta bland barnhusets uppgifter, med passande ålder men utan efternamn, skulle det kunna vara hon?
Med vänliga hälsningar,
Markus Gunshaga
4449
« skrivet: 2008-10-06, 15:19 »
Hej!
Catharina Maria Pålsson (Paulsson) föds 1779 10/12 i Karlshamn (död 1863 i Kristianstad) som dotter till hattmakaremästaren Martin Paulsson och dennes hustru Maria Gillström. Finns det någon som har fler uppgifter om familjen?
Med vänliga hälsningar,
Markus
4450
« skrivet: 2008-10-06, 15:17 »
Hej!
Catharina Albertina Blomquist föds 1836 20/5 på Merlänna ägor, Länna, som dotter till skräddaren Lars Blomquist och Anna Catharina Olsdotter. Finns det någon som vet mer om denna familj?
Med vänliga hälsningar,
Markus
4451
« skrivet: 2008-10-06, 15:16 »
Hej!
Johan Fridolf Österbom föddes 1839 4/9 i Mariefred, som son till kakelugnsmakaren Per Abraham Österbom och Anna Catharina Eriksdotter. Finns det någon som vet mer denna familj?
Med vänliga hälsningar,
Markus
4452
« skrivet: 2008-10-05, 02:03 »
Dessa båda notiser handlar väl om tegelbrännaren Christoffer Monetts dotter Margareta (född 1711 i Vittskövle):
Vittskövle 1738
Fredagen d: 17. Febr:, till passions predikan, döptes Margreta Monnettas, med huusmannen Måns Sånason ifrån Norra Biörstorp under äcktenskap= löfte aflade doter barn som blef nembd Marija; Barnet föddes d: 14. Feb: hos Krukomakaren Lars Åhlja utj Tegelhuset, hölts wid dopet af samma Åhlijas hustru Brijta Hendriks dotter. Wittne woro fälberedaren Henning Lind i Stampen, Daniel Malms hust Dortea och Jordgumman Bereta Hassas, hwilka och wid tilsägan Besannade Måns Siunnasons berättelse at willia hafwa Margreta Monetta till äckta.
Brösarp 1738, mars
d 29 wigdes änkjemannen Måns Siuneson ifrån N: Biörstorp, med qwinfolket Margaretha Monetta ifrån Tegelhusen.
4453
« skrivet: 2008-10-05, 01:45 »
Hittade några spännande notiser om tegelbrännaren Christopher Monett i Ravlunda kyrkobok:
1703, april
d 12. Wijgdes Tegelbrännaren Christopher Moneta. Bÿrdig af Krisenburg i Preussen, som kom för 8. åhr sedan från Köpenhamn hijt till landet, såsom en deserteur, medh qwinfolket Bengta Måns dotter, som han hijt till landet medhfölgt hade. Och såsom han intet bewijs om sig Kunde framlägga, blef lÿst om här i alla Kÿrkior öf:r Albo och Jeresta härader effter högw. h:r Biskopens och pl. v. Consistorij Ordres, och alla betÿgade sig intet hinder weta wara i wägen fölgde resolution till wijgningen af d [...] Decemb: 1702. Dock stodo the Kÿrckioplickt PalmSöndag, och wijgdes nu widh Kÿrkiodörren, för förargelsen skull.
1703, juli
d 26. döptes Tegelbrännarens Christopher Monetas och hans hustrus Bengta Måns dotters lille son, Jacob, som bahrs af h. Karina Måns Swenssons i Raflunda. F. Jöns Olsson, Jöran Mårtens etc.
1705, juli
d 16. Dito begrifs Tegelbrännarens Christopher Monetas och h. Bengta Måns dotters salige son, Jacob, som dödde af barnaKopporna d 10. hujus, ungefehr 2. åhr gammal. Text. Gen. 32. v. 30.
1706, april
d 1. döptes Tegelbrännarens Christopher Monetas och hustru Bengta Måns dotters lille son, Måns, som föddes d 28. Martij kl. 4. f.m. och bars af hustru Helena Dawid Nilssons på Torup. F. Måns Bökare i Hwitemölla, Erik Fiskare etc.
1706, april
d 8. Begrofs Tegelbrännarens Christopher Monetas, och h. Bengta Måns dotters salige Son Måns, som dödde d 3. hujus kl. 2. f.m. 6 dagar gl. ringare 2. timar.
4454
« skrivet: 2008-10-05, 01:19 »
Ur Sölvesborgs husförhörslängder:
1768
Tomt nr 63 och 64
Garfwaren Monett 31.
hustrun 41.
dot: Anna Greta 9.
1778
Tomt nr 62.
handelsman Joh: Mag: Monett 45.
hust. Botilla 64.
4455
« skrivet: 2008-10-05, 01:12 »
Hej!
Bland Sölvesborgs inflyttningsattester återfinns år 1759 följande attest:
Läre gossen Johan Monett ifrån Årups Garfweri tillåtes för denna gången begå Herrans Heliga Natt ward utj Sölfwitsborg. Ifwetofta d: 9 Decemb: 1759. Oluf Rudelius. Loci Vice Pastor.
4456
« skrivet: 2008-10-04, 01:43 »
Här är ytterligare två notiser ur samma dödbok, som jag behöver hjälp med. Det första gäller gesällen Thomas Bengtsson från Danmark 1841 GID 1299.25.53500 och det andra gäller ett manslik som spolades iland utanför Lomma 1843 GID 1299.25.53900.  
4457
« skrivet: 2008-10-04, 00:01 »
Nu blev det fel, såhär ser den tredje och sista notisen ut: 
4458
« skrivet: 2008-10-03, 23:56 »
Hej! Jag behöver hjälp med att tyda tre notiser i Lomma död- och begravningsbok 1801. Den första av dem handlar om en coopvardiekapten, och de två andra handlar om två danska soldater (engelsmän?) som stupade i slaget vid Köpenhamn, men jag kan i princip inte tyda ett enda ord i notiserna. Någon som vill hjälpa till?   
4459
« skrivet: 2008-10-02, 23:02 »
Hej Staffan!
Jag forskar på släkten Zimmerdahl/Cimmerdahl (min farmors mormors mormors mormor hette Anna Maria Zimmerdahl, 1753-1808). Enligt mina uppgifter föddes Carl Johan Oscar Zimmerdahl 1841 26/2 i Ystad Sankta Maria. Hans föräldrar:
Skomakaren Nils Christian Zimmerdahl (född 1808 25/6 i Ystad Sankta Maria, död av kolera 1853 30/7 i Ystad Sankta Maria).
Gift 1836 1/5 i Ystad Sankta Maria med
Helena Petronella Nyman (född 1814 25/4 i Ystad Sankta Maria, död 1889 3/3 i Ystad stadsförsamling, dotter av skomakarmästaren och mjölnaren Hans Peter Nyman 1785-1858 och Johanna Flink).
Nils Christian var mycket riktigt son till husaren vid Livskvadronen Jöns Christian(sson) Zimmerdahl (1781-1834) och Karna Nilsdotter (1781-1849) - Jöns Christian(sson) var son till skomakaren Christian Erlandsson Zimmerdahl (1745-1816), en halvfarbror till min farmors mormors mormors mormor.
Du får mer än gärna maila mig, jag har fler uppgifter om släkten Zimmerdahl, och det skulle vara spännande att höra vad du vet, särskilt om ättlingarna till din morfar Johan Oskar Zimmerdahl - en släktgren jag inte har så mycket information om.
Med vänliga hälsningar,
Markus
4460
« skrivet: 2008-09-30, 18:08 »
Hej!
Runt 1777 dyker en Anders Nilsson upp i Härslöv, och han får tjänsten som sockenskräddare, gifter sig med Catharina Henriksdotter (1749-1831) från socknen och dör själv 1816 i Viarp, Härslöv. Paret får två barn, men bland dessa barns faddrar finns inga tydliga syskon till Anders Nilsson, och han tycks inte heller ha varit bördig från Härslöv. I husförhörslängderna för Härslöv anges hans födelseår vara allt mellan 1747 och 1751, och vid ett enda husförhör nämns hans födelseort, Ekby.
Detta tolkade jag som Ekeby, och när man söker i Ekeby födelse- och dopbok runt nämnda år finner man en enda Anders Nilsson, född 1748 6/5, som oäkta son till drängen Nils Assersson i Bulstofta (tydligen i Halmstad socken) och pigan Anna Andersdotter från Kruddarehus (född 1716 6/11 i Offentorp, Sireköpinge, dotter till Anders Jeppsson och Bengta Håkansdotter som senare flyttade till Kruddarehus i Ekeby).
Om nu sockenskräddaren Anders Nilsson i Härslöv är samma person som den oäkta Anders i Kruddarehus i Ekeby:
1) Kunde en oäkta född person verkligen bli sockenskräddare?
2) Vart tar föräldrarna vägen sedan? Anna verkar inte ha stannat i Ekeby och gifter sig inte där, och Nils stannar inte heller i Halmstad.
Alla synpunkter och ledtrådar är av intresse,
mvh/ Markus
4461
« skrivet: 2008-09-23, 19:03 »
Hej Peter!
Från CD-skivan Skånska Klockare har jag plockat följande:
Peter Löfqvist, anges vara klockare i Norra Åkarp och Vittsjö 1795-18(11). I mtl 1811. Gift m företrädaren Anders Keildings änka. Västra Göinge Hembygdsförenings Skriftserie XXXV, s 8. Det står att han gifte sig med ä. Ingrid Christina Gadd, som var dotter till klockaren Peter Gadd och Maja Luhn i N Åkarp.
Barn:
1) Nicolaus, född 1799-05-10 N. Åkarp. Död 18751214 N. Åkarp.
2) Christina Elisabeth , född 1801-02-01 N Åkarp.
Nicolaus efterträdde fadern dottern Christina gift m klockare Nils Risberg i Örkelljunga. Tyvärr står det inget alls om Peter Löfqvists ursprung på CD-skivan.
Med vänliga hälsningar,
Markus Gunshaga
4462
« skrivet: 2008-09-11, 16:36 »
Hej Monica Antonsson!
Vid en koll i SCB-utdragen över födda i Malmöhus län 1922 får man veta att Eric Gunnar inte var skriven i Lunds stad när han föddes, utan han föddes på Lunds lasarett den 4 februari 1922 (hittade honom bland födda på Lasarettet i Lunds Stad). Enligt SCB-utdraget var han född utom äktenskapet, och hans far var okänd. Modern däremot var tjänarinnan Betty Ek i Stora Harrie, född 1903 21/1. Det står dock inte vart modern var född någonstans, och jag hittar henne varken i folkräkningen 1980 eller i Sveriges dödbok 1947-2003.
Med vänliga hälsningar,
Markus Gunshaga
4463
« skrivet: 2008-09-08, 18:22 »
Jag har nu själv konsulterat Johan Wilhelm Warholms Skara stifts herdaminne (del II, 1874), och på sidorna 500-501 kan man läsa om Nicolaus Amberni Sylvius (1632-1687) i Fristad. Han var enligt herdaminnet gift 1655 med Christina Gyltebackia, och hade sammanlagt nio barn, varav tre nämns i herdaminnet: 1) en dotter, gift med kapten Ol. Norrman, pastorsson från Norunga. 2) en dotter, gift med herr Joh. Bodin. 3) Sven, student i Lund 1693, komminister i Karlskrona 1707, kyrkoherde i skånska Bösarp 1713, död där samma år. Skulle man kunna hoppas att det bland de övriga sex barnen fanns en son Magnus?
4464
« skrivet: 2008-09-07, 22:19 »
Hej!
Jag söker information om Nicolaus Silvius (född ca 1697, död 1759 15/3 på Bengt Håkansgården i Sandtorp, Eggby socken i Skaraborgs län). Han kallas omväxlande Nils Mårtensson, Claes Mårtensson och Claes Silvius, och blev antagen som pipare vid Majorens kompani och Skaraborgs regemente 1717 8/5, avsked därifrån redan 1720 29/5. Han gifte sig 1717 22/10 i Eggby med pigan Maria Torbjörnsdotter, och är boende på Resvenstorp (Piparetorp) i Varnhems socken i mtl. 1718-1722, samt på Bengt Håkansgården i Eggby från 1724 och till sin död.
Angående hans släktskap så anges han i GMR vara född i Västergötland, och när hans son Mårten döps i Eggby 1718 är Systren wid Barnets fader ett av dopvittnena. När två av hans andra barn döps i Varnhem 1719 och 1722 är en Margareta Mårtensdotter dopvittne - systern?
En intressant detalj är att kyrkoherden i Dala (Skaraborgs län), Andreas Silvius (1684-1746) får en son Elias 1731 (Nicolaus/Claes Silvius får en son Elias 1726 i Eggby). Dock har jag en teori, att Nicolaus/Claes skulle kunna vara en sonson till kyrkoherden i Fristad, Älvsborgs län, Nicolaus Amberni Formicander Sylvius/Silvius (1632-1687). Denne var gift med en Christina Mårtensdotter Kulenberg, och fick åtminstone en dotter 1668. Min teori är att de dessutom fick en son - Mårten, döpt efter sin morfar - som i sin tur blev far till Nicolaus/Claes Mårtensson Silvius.
Finns det någon som har tillgång till något herdaminne, eller vet mer om släkten Silvius?
Med vänlig hälsning,
Markus Gunshaga
4465
« skrivet: 2007-10-10, 20:22 »
Hej!
Angående min fråga från den 10 dec 2006 - greve Gustaf David Hamilton med familj bodde i Finland innan de kom till Barsebäck. Där föddes några av greveparets barn i Hamiltonska regementet (Hamiltonin rykmentti) i Finland (se Hiski):
Jonij Julius (1745 6/3, dpt 9/3).
Adolf Ludvig (1747 1/6, dpt 2/6).
Gustaf Otto (1748 31/12, dpt 1749 1/1).
Florentina Henriette (1750 4/10, dpt 6/10).
Är uppgiften om dessa fyra barns födelseort kända av Elgenstierna/Riddarhusets Stamtavlor?
Mvh/Markus
4466
« skrivet: 2007-10-07, 21:57 »
Hej Magnus!
Ett stort tack för Ditt svar. Jag hörde mig för på Ystads militärmuseum igen, de misstänke att delar av porträttsamlingen flyttades till Revingehed, så jag hörde mig för där. Ska kontakta Ystads konstmuseum och höra mig för där också.
Mvh/Markus
4467
« skrivet: 2007-10-06, 18:06 »
Hej!
Jag har en fråga angående Skånska Dragonregementets porträttsamling. Jag är i färd med att leta upp och fotografera av porträtt på diverse officerare vid regementet, och har i Arm?ns Porträttsamling (inskannad av SVAR) sett att en stor del av officersporträtten där har som ursprung Skånska Dragonregementet, Ystad.
När jag kontaktade militärmus?et i Ystad, så berättade de att de inte har ett enda porträtt från Dragonregementets porträttsamling i sin ägo.
Finns det någon som känner till vart porträttsamlingen har tagit vägen?
Med vänlig hälsning,
Markus Gunshaga
4468
« skrivet: 2007-10-04, 11:35 »
Hej Helene!
Detta slog mig också, men jag tänkte inte mer på det - men faktum är att Elisabeth faktiskt står som Dryander båda gångerna, inte Dryandra.
Med tanke på att hon gifte sig med en militär - kan man gissa att åtminstone hennes far var en prästson som kanske gått över till den civila ämbetsbanan, och att dottern Elisabeth i sin tur har gift sig med en militär? Detta i sig har kanske ingen betydelse.
Mvh/Markus
4469
« skrivet: 2007-10-03, 23:36 »
Hej Anders och Joakim!
Ett stort tack för alla uppgifter. Jag tänkte först att efternamnet kanske var felskrivet, men både i dödsnotisen 1741 och vigselnotisen 1696 ser man tydligt att det ska vara Dryander.
Elisabeth Dryanders levnadstid borde vara lite överdriven (1632-1741), kanske man hade kunnat få lite mer hjälp på traven om man lyckades hitta antingen makens eller sonen Jonas' ungefärliga data. Sonen Jonas lever ännu 1747, och om vi antar att han var med i ryska fångenskapen så skulle han ju kunna ha varit född på 1670- eller -80-talet, och gift sig när han återvände till Sverige (ca 1722 - i december 1724 anges han ha en hustru i Häggenäs, Fulltofta).
Jag återkommer, ska göra ett nytt försök att åtminstone hitta sonen Jonas' dödsnotis.
Mvh/Markus
4470
« skrivet: 2007-10-03, 18:35 »
Hej!
Under 1720-, -30 och -40 talet levde en kvinna i Häggenäs i Fulltofta (Skåne) vid namn Anna Catharina Schielkopp (stavningen på efternamnet skiftar). Hon var gift med kvartermästaren Jonas Asp, och fick minst åtta barn mellan åren 1726 och 1742.
Vid flera av barnens dop närvarar trädgårdsmästaren på Fulltofta, Johannes Wagner, som dopvittne - denne gifter sig 1733 i Fulltofta med Lovisa Schiel/Scheil från Malmö. Kan detta vara en syster till Anna Catharina Schielkopp trots skillnaden i namnet? Känner någon till eller har stött på släktnamnet tidigare?
4471
« skrivet: 2007-10-03, 18:30 »
I Fulltofta (Skåne) kyrkobok 1741 finns följande notis:
d. 26 Januarii dödde Qwartermästarens Edle och Manhaftig h:r Jonas Asps i lifs tijden k: Moder i Häggenäs fordom Majorens högädle h:r Gabriel Stenbergz Enke fru, fru Elisabet Dr?ander och begrofz Torsdagen d. 5 Februarii här i Fulltofta K?rckia, aetatis 109 åhr.
Känner någon till Elisabeth Dryander? Hon borde alltså ha varit gift först med en Asp, samt gifte sig andra gången 1696 1/11 i Västra Vemmerlöv med majoren Gabriel Stenberg, och var änka vid sin död, men vilka var hennes föräldrar?
4472
« skrivet: 2007-10-03, 18:28 »
Hej!
I Fulltofta (Skåne) kyrkobok 1741 finns följande notis:
d. 26 Januarii dödde Qwartermästarens Edle och Manhaftig h:r Jonas Asps i lifs tijden k: Moder i Häggenäs fordom Majorens högädle h:r Gabriel Stenbergz Enke fru, fru Elisabet Dr?ander och begrofz Torsdagen d. 5 Februarii här i Fulltofta K?rckia, aetatis 109 åhr.
Känner någon till majoren Gabriel Stenberg? Gabriel och Elisabet gifter sig 1696 1/11 i Västra Vemmerlövs församling.
4473
« skrivet: 2007-10-01, 15:41 »
Hej Sonja!
Jag har ett liknande fall bland två av mina anor, som gifte sig i Raus församling i april 1837. Det stod inte ett ord om det i själva vigselboken, men genom vidare forskning visade det sig att brud och brudgum troligen var halvkusiner.
Vid en titt i lysningsboken 1837 bekräftades detta, och här fick jag även ett datum för Kgl. Majestäts tillstånd för kusinerna att ingå äktenskap, 1837 10/2. Vid en titt i bilagorna till lysnings- och vigselboken 1837 hittade jag mycket riktigt det kungliga tillståndet, undertecknad av självaste Carl Johan. Jag antar att tillståndet hade skickats från Stockholm till Domkapitlet i Lund, och därefter vidare till prästen i Raus, och att det var därför som det hamnade i församlingens arkiv.
Ett exempel på hur två kusiner kunde gifta sig, utan att prästen noterade ett ord om det i församlingens vigselbok.
Mvh/Markus
4474
« skrivet: 2007-09-30, 11:55 »
Hej!
Jag letar efter ett foto på ett oljeporträtt föreställande generalguvernören och greven Carl Gustaf Hård (1674-1744). Enligt Statens Porträttarkivs katalog 1939 fanns det (åtminstone) då endast ett känt porträtt på honom, på Drottningholms slott.
Varken SPA, Arm?ns Porträttsamling eller den litteratur som jag har letat i har annat än svartvita bilder på detta porträtt, och vid kontakt med Drottningholm har tyvärr ingen haft möjlighet att fotografera av porträttet i färg eller känt till om det redan finns avfotograferat i färg.
Finns det någon släktforskare som har stött på litteratur där Hårds porträtt finns avbildat i färg, eller liknande?
Tack på förhand, med vänlig hälsning,
Markus Gunshaga
4475
« skrivet: 2007-09-27, 22:40 »
Hej Göran!
Detta hittade jag i Riddarhusets Stamtavlor 2000. Tydligen så tillhörde Augusta Charlotta Aurora och Sigrid Elisabet inte den introducerade adliga eller friherrliga släkten von Knorring.
Lagmannen Göran Albert Anton von Knorring [Friherrliga ätten 177].
[son av överste Göran Johan von Knorring och Catharina Cronström].
F 1691.
D 1766 i Ljungarum
g. 1720 5/7 m. sin kusins styvdotter
Gertrud Tham
F 1702 5/11 i Göteborg
D 1773 17/4 på Strömsberg, Ljungarum.
Antoinetta von Knorring [Friherrliga ätten 177].
[dotter av överstelöjtnanten, friherre Anton von Knorring, nr 177, och grevinnan Augusta Spens].
F 1811 16/1.
D 1846 18/9 på Hassle-Säby i Berga socken, Skaraborgs län.
g. 1828 27/9 m.
Kapten Adolf Ludvig von Hofsten.
F 1798 6/11 i Karlskoga
D 1867 12/5 i Fredsberg.
Augusta Charlotta Aurora von Knorring
[dotter av generalmajoren Lars Jakob von Knorring och hans 2:a fru friherrinnan Elisabet Johanna Henrika Stromberg, nr 118].
F 1821 9/6 på Grans översteboställe i Piteå lfs
D 1903 20/5 på Bjälkesta i Giresta.
g. 1847 21/8 i Stockholm m.
Vice häradshövding Anton Carl Leonard von Heijne
F 1815 9/3 på Tranås i Säby socken, Jönköpings län.
D 1896 2/6 på Bjälkesta.
Sigrid Elisabeth von Knorring
[dotter av kanslirådet Jakob Henrik Edvard von Knorring och Louise Lagerheim, nr 2118 B].
F 1853 4/5 i Stockholm.
D 1903 22/1).
g. 1875 15/9 i Stockholm m.
Överste Otto Wilhelm Virgin
F 1852 21/2 på Marieberg vid Stockholm
D 1922 26/1 i K. Svea regementets förs., Stockholm.
4476
« skrivet: 2007-09-20, 20:36 »
Hej!
Jag satt idag på Landsarkivet i Lund och letade efter något helt annat i Annelöv, när jag snubblade över en intressant notis - Wälborne kornett Rafsten fick en son, Carolus, i Annelöv 1712. Jag kom direkt att tänka på min släkting, kornetten Jonas Rafsten (mördad 1713). Jag tittade bara lite snabbt på faddrarna.
När jag nu skulle undersöka saken närmare här hemma, så kunde jag inte återfinna notisen alls Finns det någon som kan återfinna den, eller satt jag bara och drömde på Landsarkivet idag?
4477
« skrivet: 2007-09-17, 22:47 »
Hej!
Jag stötte på en mycket intressant notis, som jag skulle behöva hjälp med. Det är kyrkoherden och prosten i Borgeby, Severin Schl?ter, som någon gång i mitten av 1700-talet har nedtecknat i Borgeby kyrkobok:
Under Linerii tjd upkom disput emellan Pastor [.] i Sallrup och Linerius om Klåckarens tilsättiande Biskoppen wille tilsättia en Person med hwilken Pastor icke war nögd, den bekom S?slan som Biskoppen wille. Pastor införde i k?rckio=boken : denna Klåckare N: N: är till satter både emot församlingens och min wilja, här till bidrog Biskop Jon = aas, den illistiga Iren och den snåle Notarien Klinte.
Jag har mina misstankar om att Sallerup syftar på Södra Sallerup, där min anfader Fredrik Ludvigsson Kabeij blev klockare omkring 1716. Han hade dessförinnan varit skogvaktare. Jag utgår från att Linerii tjd syftar på Jonas Linnerius' tid som biskop i Lund (1715-1734) samt att Ihren syftar på professor Thomas Ihre (1659-1722), som blev domprost i Linköping 1717. Om vi då utgår från att (den odaterade) händelsen som Schl?ter beskriver ägde rum när både Linnerius och Ihre var verksamma i Skåne, så får jag det till perioden 1715-1717 - något som ju passar perfekt in på den tidpunkt då min anfader Fredrik blev klockare i Södra Sallerup! Någon kyrkobok finns inte bevarad från perioden, som jag verifiera uppgiften.
Finns det någon som vet mer, eller har synpunkter?
Mvh/Markus
4478
« skrivet: 2007-09-11, 16:33 »
Hej Göran!
Julia Regina Turinna Uggla (f 1848 7/6 på Säffle, d 1910 8/6 i Stockholm Oscars förs) var dotter till kapten Carl Fredrik Uggla (f 1796 7/5 på Segmon i Eds socken, d 1863 13/1 på Löved i Grava socken) och dennes andra hustru Lovisa Regina Örn (f 1814 3/9 i Kristinehamn, d 1877 27/10 i Örebro).
[Källa: Riddarhusets Stamtavlor 2000].
4479
« skrivet: 2007-09-10, 13:47 »
Hej Simon!
Ett enormt tack för det klargörandet!! Jag var inne och snokade lite på Hans Högmans hemsida under tiden, och hittade en bild på en av artilleriets uniformer från 1870-talet men kragen där var i samma färg som uniformen så jag blev lite tveksam även om knapparna och övrigt verkade passa in.
Med vänlig hälsning,
Markus Gunshaga
4480
« skrivet: 2007-09-09, 18:07 »
Hej! Jag har kommit över ett fotografi, som jag undrar lite över. I en ram hos en släkting fanns ett foto på min farmors morfars mor Mätta Andersdotter (1859-1903) - att fotot föreställer henne är bekräftat. I en identisk ram finns ett annat fotografi på en man, som sägs vara Mättas make, Jöns Mårtensson Lind (1854-1924). Han var artillerist vid Wendes Artilleriregemente 1873 17/8 - 1880 17/8. Min fråga är således - är uniformen som mannen på fotot bär den samma som bars av Wendes artillerister i Kristianstad på 1870-talet, och skulle mannen på foto kunna vara Jöns Mårtensson Lind? Om man antar att fotot verkligen föreställer Jöns, och att fotot togs mellan 1873-1880, skulle mannen på fotot kunna vara i åldern 19-26 år? 
4481
« skrivet: 2007-09-03, 12:31 »
Hej Niclas!
Jag fick mycket god hjälp av professor emeritus i latin vid Lunds universitet Birger Bergh (birger.bergh @ e-bostad.net) med en översättning av en latinsk text, han har specialiserat sig på 1700-talslatin och har säkert inget emot att hjälpa dig.
Mvh/Markus
4482
« skrivet: 2007-09-02, 22:11 »
Hej Arne!
Per (Peter) Bernhard Falk föddes 1799 9/12 i Vaxholm. Han bodde först med sin familj på Djurgårdsvarvet i Hedvig Eleonora församling, men hade före 1844 flyttat till Stärkelsebruksbacken i samma församling. Någon gång under sent 1850-tal eller de första åren på 1860-talet flyttade hela familjen Falk till Traneberg i Bromma församling, där Per Bernhard dog 1863 28/11.
Skeppsbyggmästaren Carl Fredrik Cimmerdahl (f 1785 10/7 i Ronneby, död före 1849 i Stockholm) var P.B. Falks hustrus farbror.
Mvh/Markus
4483
« skrivet: 2007-09-02, 14:04 »
Hej Arne!
Detta var mycket intressanta upplysningar - den enda gren av Zimmerdahl/Cimmerdahl-släkten som jag ännu inte har lyckats utröna helt är just Stockholms-grenen, så jag har beställt fram Fredholms bok nu i jakt på fler uppgifter
Mvh/Markus Gunshaga
4484
« skrivet: 2007-08-27, 22:53 »
Hej Lennart!
Det kan nog stämma som du säger, jag har för mig att Anders var borgare i Sölvesborg så det kan nog hända att första och andra hustrun egentligen är samma person (jag utgick från att det rörde sig om två olika hustrur med tanke på glappet mellan Wilhelm 1745 och Cecilia 1756).
Att både Nicolaus och Wilhelm döper döttrar till Lucia tänkte jag kunde bero på att deras moder (den första hustrun) dog tidigt och att de såg Lucia som sin egen mor, men då blir det svårare att förklara varför Cecilia, som ju bevisligen borde vara dotter till Lucia, tydligen inte döpte någon av sina döttrar till Lucia.
Både Nicolaus och Wilhelm hamnade i Blekinge, och så även Cecilia. Hon gifte sig åtminstone där, innan hon flyttade till skånska Lilla Slågarp. Tyvärr har jag inte mina anteckningar här, men brodern Wilhelm gav sitt samtycke till vigseln eller något liknande. Kan det vara som så att dessa barn hamnade hos modern Lucias släktingar i Blekinge efter att hon dött?
Namnet Agneta lär komma från Thala Strängesdotters mor med samma namn (inte heller där har jag inte anteckningarna framme just nu).
Finns det några fler spår efter Anders Zimmerdahl i Sölvesborg? Jag har för mig att jag försökte leta efter vigslar i Sölvesborg, men att kyrkböckerna börjar först 1752 eller något liknande?
Mvh/Markus
4485
« skrivet: 2007-08-27, 14:37 »
Hej!
Jag har hittat nya uppgifter om snickaren Anders Erlandsson Zimmerdahl (f ca 1712 i Simrishamn) i Östra Herrestad. Han måste ha varit gift inte mindre än tre gånger:
Första gången med NN med vilken han hade barnen:
1) Nicolaus (1743-), snickare i Sölvesborg.
2) Wilhelm (1745-1818), kyrkoherde i Torhamn.
Andra gången med Lucia från Sölvesborg (i Kristianstads läns landskontors arkiv GVe:2 (1752), hittar man i Östra Herrestad under onghs Snickaren Anders hustru Lusa som Sedan Mantals skrifningen och i December ankommit i från Blekingen och Söfvitsborg), med vilken han (mest troligen) hade dottern:
3) Cecilia (1756-1831) i Lilla Slågarp.
Och tredje gången med Thala Strängesdotter (1729-1808) (i Kristianstads läns landskontors arkiv GVe:2 (1752), hittar man i Östra Herrestad under onghs Stränges dotter Tahla { 20 år gaml. Kommit ifrån Krågeholm sedan Mantals skrifningen och sidst i December Månad 1752), med vilken han hade barnen:
4) Erland (1763-1832), snickare i Östra Herrestad.
5) Agneta (1768-1849) i Östra Herrestad.
6) Cajsa Lisa (1770-1830) i Östra Herrestad.
Det faktum att flera av barnen senare hamnar i Blekinge förklaras då av att andra (och första?) hustrun kom därifrån, medan namnet Lucia bland flera av barnbarnen då är namnet på andra hustrun.
4486
« skrivet: 2007-08-24, 14:58 »
Hej Maria!
Jag har plockat fram lite uppgifter ur olika källor om familjen:
Drängen, torparen Bengt Larsson. Född 1802 7/10 i ”Halland”.
hans hustru Eleonora Sabina Delin. Född 1806 12/9 i Görup, Vessige socken, Halland. Döpt 15/9. Död av hektik 1862 5/6 på Frillestad Nr 19, Frillestad.
Barn:
1) Erik Nikolaus. Född 1832 12/9 i Fjärestadtorp, Fjärestad. Döpt 13/9.
2) Lars Johan. Född 1834 19/10 i Fjärestadtorp, Fjärestad.
3) Carl. Född 1836 28/11 på Frillestad Nr 9, Frillestad.
4) Lars. Född 1840 9/8 i Särkahus, Frillestad.
5) Otto. Född 1848 8/1 i Särkahus, Frillestad.
Eleonora Sabinas föräldrar:
Kommissionslantmätaren, 2:e lantmätaren och ingenjören Erik Delin. Född ca 1747 (var 48 år gammal 1795). Kom från ”Göteborgs län” vid första vigseln, men bodde i Görup vid andra vigseln. I hfl. 1794-1796 bodde familjen i Hede, Askome. Död 66 år gammal 1812 6/3 i Görup, Vessige. Begravd 13/3.
Gift första gången 1784 13/6 ”hemma på Överås” i Askome med dygdädla jungfrun Helena Gustafva Ekenstedt från Hede. Född ca 1767 (var 28 år gammal 1795). I hfl. 1794-96 bodde även ”änkefru Ekenstedt” hos familjen Delin, bör vara Helena Gustafvas mor.
Barn i första äktenskapet:
1) Johan Erik. Född 1789 13/10. Död 1811 19/3 i Görup, Vessige. Bodde i Görup i Vessige i hfl. 1812-13, utan föräldrarna.
2) Jöns Adolf. Född ca 1790 (5 år gammal 1795).
3) Per Abraham. Född 1793 18/12. Bodde i Görup i Vessige i hfl. 1812-13, utan föräldrarna.
4) Anna Catharina. Döpt 1791 28/9 i Askome. Död 1792.
5) Anna Catharina. Döpt 1796 25/9 i Askome. Död 1797 25/6.
Gift andra gången 1800 14/4 i Askome, Halland, med dygdädla mamsellen Britta Maria Bergsten från Hede. Född ca 1780. Död 30 (39?) år gammal i barnsbörd 1810 30/4 i Görup, Vessige. Begravd 8 (3?)/5.
Barn i andra äktenskapet:
1) Maria Gustafva. Född 1801 22/1 i Görup, Vessige.
2) Anders Jacob. Född 1802 17/9 i Görup, Vessige. Bodde i Görup i Vessige i hfl. 1812-13, utan föräldrarna.
3) Andrietta Carolina. Född 1804 23/10 i Görup, Vessige.
4) Eleonora Sabina. Född 1806 12/9 i Görup, Vessige. Bodde i Görup i Vessige i hfl. 1812-13, utan föräldrarna.
5) Hanna Ulrika. Född 1808 8/8 i Görup, Vessige.
6) Petter Ulrik. Född 1810 25/4 i Görup, Vessige.
Uppgifterna måste kontrolleras, det kan förekommer felaktigheter osv., men det är en början.
Med vänlig hälsning,
Markus
4487
« skrivet: 2007-08-20, 12:16 »
Hej!
Åke Löfgren och Ingar Nilsdotter gifter sig 1779 i Vittskövle:
[1779] den 7 Sept: wigdes Murare gasällen Åke Löfgren ifrån Christianstad, och pigan Ingar Nils doter i Witschiöfle.
Mvh/Markus.
4488
« skrivet: 2007-08-19, 15:02 »
Hej Göran!
Tusen tack för ditt svar, jag har kontaktat Statens Porträttarkiv (de bör väl svara mig i veckan) angående de båda porträtten på Anna Tersera. Ska höra mig för om de har några nyare anteckningar, i annat fall så ska jag leta upp barnen till Lars F. Tersmeden och sidoarvingarna till Gustaf Odencrantz och fråga efter porträtten.
Med vänlig hälsning,
Markus.
4489
« skrivet: 2007-08-18, 12:37 »
Hej Gunilla!
Tusen tack för förslaget, det verkar stämma. Jag har försökt mig på resten av rad 6, och har fått hela till:
...widgår, så har det warit ärligt, och hennes kundskap förswarl.
4490
« skrivet: 2007-08-17, 19:44 »
Hej! Någon som har lust att hjälpa mig tyda texten om Per Danielssons hustru Sissa?  d: 4 Martii afsomnade åboens Pehr Daniels hustru Sissa : född i Saxtorp d. 1. Octobr : 1754. gift första fången med åboen Pehr Pålsson på No 10. år 1780. andra gången 1786, med Pehr Danielsson ifrån Stora Råb?. Blef siuk wid detta års början, och blef död. Hwad hennes lefwerne widgår, så [? ? ? ? ? ? ?] hon blef betiänt med herrans hel Nattward, och [ ? ] [? ? ? ? ] hennes ålder 40 år, och 5 månader. Mvh/Markus.
4491
« skrivet: 2007-08-17, 16:11 »
Hej Marita!
Tusen tack för ditt svar och den bifogade länken, det förklarade saken - om man utgår från den nya åldersgränsen 1758 för allmogens söner, så klarade Lars båda kriterierna. Han var både över 18 år och kunde nog försörja en egen familj (han var dessutom enda barnet på gården).
Mvh/Markus.
4492
« skrivet: 2007-08-17, 13:45 »
Hej!
Drängen, sedermera rusthållaren Lars Nilsson (f 1808 28/12 i Vismarlöv, Hyby socken i Skåne) gifte sig i Hyby 1828 21/11 med pigan Ingar Nilsdotter (f 1807 1/10 i samma by som maken). Mitt problem är, att Lars (i realiteten) inte ens hade fyllt 20 år vid vigseln, och enligt husförhörslängden så var det ännu värre, då han där hade fått fel födelseår (1809) och således endast var 18 år gammal, om man utgick ifrån den uppgiften.
I vilket fall som helst var väl Lars Nilsson omyndig vid vigseln (han hade inte fyllt 21) - vad gäller då? Jag har gått igenom lysnings- och vigselboken, samt bilagorna till desamma, utan ett enda resultat. Kan det finnas handlingar i domkapitlets arkiv om tillstånd för den omyndige Lars Nilsson att inträda i äktenskap med Ingar Nilsdotter?
Tack på förhand, med vänlig hälsning,
Markus Gunshaga
4493
« skrivet: 2007-08-16, 14:12 »
Tusen tack Anders, för de uppgifterna
Jag försöker lokalisera Christian Hagermans svåger Michael Dahlman (min släkting), som under 1760- och 1770-talen var regementsinspektor, regementskommissarie osv. - min första tanke var att Michael och Christian kanske tjänade samma regemente, och att det var genom denna bekantskap som Michael gifte sig med Christians syster Margaretha i Vittskövle 1765
4494
« skrivet: 2007-08-15, 18:20 »
Hej!
Jag söker en uppgift om kyrkoherden Christian Hagerman (1729-1808) i Vittskövle. Finns det noterat i herdaminnet vid vilka/vilket regemente-/n han var verksam, när han under 1760-talet var regementspastor?
Tack på förhand, med vänlig hälsning,
Markus Gunshaga.
4495
« skrivet: 2007-08-13, 00:21 »
Hej Malin!
Enligt folkräkningarna 1890 och 1900 hade Nils Göransson och Karna Andersdotter fyra söner, samtliga födda i Simris:
1) Johan Alfred Göransson, f 1882-12-18, död 1955-04-21 på Simris Nr 8:11, Simris. Gift 1936-08-09 med Elma, f 1891-05-05 i Östra Nöbbelöv, d 1977-07-13 på Simris Nr 8, Simris.
2) Henrik Edvard, f 1885 i Simris.
3) Janne Göransson, f 1887-10-04, död 1961-11-15 på Algatan 17, Landskrona. Gift 1912-06-23 med Hilma Kristina, f 1889-09-16 i Hörby, d 1963-11-11 på samma adress som maken.
4) Jonas Victor, f 1890, död före 1900.
Karna Andersdotter var dessutom född i Östra Hoby, enligt folkräkningarna 1890 och 1900. Nils Göransson var husägare och snickare år 1890, men husman år 1900. [Källor: Folkräkningen 1890, Folkräkningen 1900, Dödskivan 1947-2003].
Mvh/Markus.
4496
« skrivet: 2007-08-05, 22:52 »
Hej!
Jag är på jakt efter ett porträtt av Anna Tersera (1653-1723), hustru till biskopen i Lund, sedermera ärkebiskopen Matthias Steuchius (1644-1730). Enligt porträttarkivets katalog, ska det finnas två porträtt av henne, år 1939 fanns det ena (Anna som yngre) hos häradshövdingen Gustaf Odencrantz (1863-1944) i Linköping och det andra (Anna som äldre) hos förvaltaren L. Tersmeden i Bergsjö, Hälsingland.
Jag tänkte att det kanske gick att kontakta ättlingar till Odencrantz, men tydligen så dog han barnlös och jag undrar därför - vet någon vart detta porträtt av Anna Tersera, som 1939 var i Odencrantz ägo, har tagit vägen? Porträttet finns givetvis i replik hos Porträttarkivet men det hade ändå varit kul att kunna ta en kopia på originalet i färg. Även porträttet hos Tersmeden är av intresse.
Med vänlig hälsning,
Markus Gunshaga.
4497
« skrivet: 2007-08-05, 22:30 »
Hej Gert!
Tusen tack för utfyllande uppgifter, jag ska jämföra namnen med Hans Nilssons släkt. Jag har under tiden kommit fram till att min anfader Hans Nilsson i Vismarlöv (f 1703 i Lyngby, d 1759) var son till Nils Olsson (1648-1705) och dennes hustru Boel Åkesdotter (1673-1719) i Lyngby. Fadern Nils var född i Gråmanstorp men hade ett antal syskon i Lyngby, och modern Boel var dotter till en Åke Persson och en Bengta Hansdotter (ingen ort angiven på dessa i boken Min släkt av Karl Åkesson, 1951).
Mvh/Markus.
4498
« skrivet: 2007-07-31, 11:49 »
Hej!
Ang. min fråga här ovan (31 dec 2005): jag lyckades till slut få fram Per Olssons första hustru - hon hette Gertrud Jönsdotter och dog i mars 1786 och var dotter till Jöns Jo(ha)nsson (död 1768/69) och dennes hustru Hanna (som överlämnade bruket av gården Bårslöv Nr 11 till svärsonen Per Olsson pga ålder och fattigdom på 1770-talet). Vid bouppteckningen närvarade Gertruds systrars män, rusthållaren Per Eriksson (1743-1809) från Örby i Raus (gm systern Pernilla Jönsdotter (1755-1801), sadelmakaren Hans Nilsson från Halmstad socken (gm systern Hanna Jönsdotter) samt åboen Per Pålsson i Hässlunda.
Jöns Jonsson tycks inte ha kommit från Bårslöv Nr 11 från början - i mtl 1759 återfinns en Jöns Johansson på Attarp Nr 1 i Bårslöv, och på Nr 2 i samma by bodde en Nils Johansson (broder?). I tidigade mtl återfinns i Attarp en Johan Jönsson (fadern?) som vid ett tillfälle har två skattebetalande söner skrivna hos sig i Attarp (Jöns och Nils?). Vid olika tillfällen dyker Johan Jönsson och Jöns Johansson upp i både mtl och hfl, i Bårslöv, Görarp och Attarp (i Bårslöv) om vartannat under 1700-talets första hälft.
Finns det någon som känner till denna familj och dessa Johan/-ssöner i Bårslöv?
Mvh/Markus.
4499
« skrivet: 2007-07-30, 17:48 »
Hej Sofia!
Enligt Väsby husförhörslängd 1846-1854, s. 84, så är Johan Gregorioff född 1782-03-13 i Ryssland, så det blir till att dra österut i sökandet efter hans föräldrar
Mvh/Markus.
(PS. ett par decennier tidigare stöter man på en annan gruvarbetare i Väsbys husförhörslängd, Gregorii Scartanoff, född 1788-12-19, som jag antar också är ryss - kanske var det arbetskraftinvandring till gruvan. DS.)
4500
« skrivet: 2007-07-21, 15:14 »
Hej Ingela!
Det såg verkligen lustigt ut när jag hittade Ingrid i domboken, med just titeln kvinnfolk - att ett simpelt kvinnfolk på denna tid ägde och disponerade en hel tomt själv måste ha varit ganska ovanligt (jag vet inte helt om hennes föräldrar bodde i Lund vid denna tid, även om de senare hamnar i Hyby socken där de dör). Faktum är att Ingrid efter att ha sålt tomten i Lund 1760 flyttade till Hyby socken en bit därifrån, där hon samma år köpte en hel gård med tillhörande mark (enligt bouppteckningen efter förste maken hade hon köpt den ensam).
Efter att Ingrid kommit till Hyby 1760 levde hon där tillsammans med sina två små oäkta barn, och brukade ensam hela gården i inte mindre än tre år innan hon gifte sig 1763 med skomakaregesällen och senare krögaren Sven Ahlström (1735-1771). Efter ett års sorgetid gifte hon sig andra gången 1772 med järnhandlaren, borgaren och krögaren Olaus Falck (1733-1796). En intressant detalj är att inget av hennes två barn med Reinhold ärvde sin far (givetvis), men att de genom testamente ärvde sin andre styvfar, Olaus Falck 1796. Oäkta dottern Reginas barn ärvde dessutom sin morbror Petter 1834 (två oäkta syskon - Reinholds och Ingrids barn - har arvsrätt efter varandra?).
Bouppteckningen efter Ingrid 1814 ger en lite sorglig upplysning: ...altså har Ingri Berlin för godt [...] att till sin kära sån S: Ahlström utj Hyby, Testamentera allt hwad i hennes lilla efterlemnade Bou. befinnas enl: Testa mente af den 15 Martj 1813. emedan di andra 2ne Barnen har Beckommit hwide mera förut, men nu i hennes Bou befinnas mycken mera Skuld än nedan nemda InventarjSumma besteg Till altså är likwäl S. Ahlström lidande som nu får af sitt lilla Bou betala skulden.
Även om jag inte har lyckats hitta varken Ingrids far- eller morföräldrar så tror jag inte att hon var släkt med Reinhold, eftersom han kom från Västmanland och hon från Skåne.
Jag ska undersöka resterande notiser i Lunds domböcker 1757-1760 för att eventuellt hitta mer där (jag har koncentrerat mig på månaderna kring de båda oäkta barnens födslar, men detta kanske inte gäller vid varje enskilt fall).
Mvh/Markus.
Sidor: 1 ... 7 8 [9] 10 11
|
Visa inlägg
Cookie policy