ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Anders Berglund

Sidor: [1]
1
Skinnskatteberg / SV: Anders Jacobsson från Malingstorp
« skrivet: 2024-05-13, 16:20 »
Eva Ekeblad har gjort en övertygande utredning i Wikitree som visar att det var Torrvallen som Malin(g)storp bytte namn till, och hon visar dessutom när det skedde, nämligen 1653/1654.
Se https://www.wikitree.com/wiki/Space:Fr%C3%A5n_Malinstorp_till_Torrvallen

Det är säkert känt redan för många här, men jag uppmärksammade det först alldeles nyligen.


Vänliga hälsningar,
Anders

2
Säfsnäs / SV: Turpoinen
« skrivet: 2024-02-24, 12:11 »
Födelse- och dödsåren för Pål Larsson Turpeinen, nybyggaren i Säfsbyn, uppges på alla ställen jag har sett vara "omkring 1600" respektive "1654". Jag antar att i stort sett alla bygger på Mats Erikssons förnämliga sammanställning "Säfsen personregister". Men eftersom årtalsuppgifterna där ibland bygger på primärkällor, men inte sällan bara är mer eller mindre välgrundade gissningar, kan man inte utan vidare lita på dem.

När det gäller 1654 som dödsår, förmodar jag att det bygger på att 1655 års mantalslängd är den första där Pål Larsson inte finns noterad i mantal. Men han står ändå fortfarande med namnet för hushållet, och det ser likadant ut i de två följande längderna, för 1656 och 1657. Det är först i 1658 års mantalslängd som sonen Pål Pålsson tagit vid. Han (sonen) noteras där utan hustru, vilket bör innebära att han var änkling efter första hustrun och ännu inte gift om sig med Valborg, men med 3 söner, som rimligen är hans bröder (inte ovanligt att se i mtl).

Att hushållet står i Pål Larssons namn också 1655-1657 innebär enligt min erfarenhet att Pål Larsson fortfarande levde då. Att han inte har någon mantalsnotering borde bara betyda att han "gått ur mantal", det vill säga blivit äldre än 63 år. Det skulle alternativt kunna bero på att han fått befrielse för sjukdom eller stor fattigdom, men då brukar det finnas en notering om det.

Så för mig är den klart mest rimliga tolkningen att Pål dött mellan mantalsskrivningarna för 1657 och 1658, dvs. troligen under år 1657. Ett annat, indirekt stöd för det är att arvingarna till dottern som var gift i Rävvåla begär att få ut hennes farsarv på tinget i Nås i januari 1658 [Västerdalarne och Västerbergslagens tingslags häradsrätt (W) AI:2 (1656-1659) Bild 1080 / sid 104 (AID: v222894.b1080.s104, NAD: SE/ULA/11711)].

Att Pål gick ur mantal i 1655 års längd, tyder då också på att han snarare bör ha varit född i början av 1590-talet än omkring år 1600. Det är visserligen en mindre säker slutsats, bland annat för att man ofta inte hade så bra koll på hur gamla folk var, men jag tycker också att det vore mer rimligt att han var född något tidigare än 1600 - en uppskattning som jag inte heller har hittat någon källa till.

Synpunkter mottages tacksamt!

Vänliga hälsningar,
Anders Berglund

3
Västerfärnebo / Lars Iliansson Ryss
« skrivet: 2023-09-06, 17:15 »
Denne Lars Iliansson Ryss, soldat i Västerfärnebo, är svårfångad i källorna. En"Lars Russ/Ruus/Ruuss" förekommer sporadiskt i mantalslängderna mellan 1652 och 1672, och då alltid under Ålsvarta by. 1664 är han är också dopvittne, med Ålsvarta som bostadsort. Alla hans barn uppges däremot i dopboken vara födda i Kilen/Västerbykil, och där skrivs han genomgående "Lars Ryss". För dottern Anna, född 1664, anges dock en ort som börjar på "Sn" och sedan inte helt går att tyda. Att hans patronym var Iliansson framgår av vigselnotisen 1652 och att han var soldat sägs i alla dopnoteringarna, liksom i mantalslängden för 1652: "Lars Russ och Winter - äro Soldater".

Efter 1672 försvinner han ur mtl, tills att vi i mtl 1683 hittar "Lars Ryss Enkia" i Mählby, där äldste sonen, Mats Larsson Ryss, då redan bodde sedan några år. En "Lars Ruuss Soldat" i Örbeck(!) begravdes sedan 24/2 1684, men det är svårt att få ihop dessa två pusselbitar.

- Så var bodde han egentligen?
- Och var Lars Rus/Ruus/Ruuss och Lars Ryss rentav två olika personer?

Hoppas på att någon kan kasta ytterligare ljus på saken!
Vänliga hälsningar,
Anders Berglund

4
Äppelbo / SV: Elisabet Mårtensdotter f 1661 i Långmarken
« skrivet: 2023-01-12, 22:16 »
Hej Jan-Erik, och tack för svaret!


Anders

5
Äppelbo / Elisabet Mårtensdotter f 1661 i Långmarken
« skrivet: 2022-11-21, 18:52 »
Hej!


Den Elisabet Mårtensdotter som dog 25/2 1736 i Ljungaråsen, Grangärde, tycks ha varit född vid allhelgonatid 1661 i Långmarken [Grangärde (W) AI:3 (1704-1745) Bild 304 / sid 297 (AID: v130123.b304.s297, NAD: SE/ULA/12220)].
Den ende möjligen fadern bör väl då vara den ihärdige Mårten Eriksson, vars kamp för att få bosätta sig i Långmarken Jan-Erik Björk beskrivit i Finnmarken Förr och Nu nr. 2/2005?
Finns det något annat alternativ? Och känner någon till några andra barn till Mårten?


I samma notis anges för övrigt att hon gifte sig i Nås 1681, med Göran Persson från Yxsjön.


Vänliga hälsningar,
Anders Berglund

6

Hej alla Tackbyintresserade!
Jag stötte just på en spännande uppgift i pdf-häftet "SKOGSFINNARNA I DEN SVENSKA MAKTSTATEN" av Stig Welinder [https://www.diva-portal.org/smash/geta2:232916/FULLTEXT01.pdf].
På sidan 33 i den står följande:
"Frågan är dock om alla skogsfinnarna, som byggde torp i de svenska skogarna, kom från Savolax. Finnen Olof Persson, som väl själv kallade sig något helt annat och 1583 byggde hus och lagård på kronomark i Julita socken i Södermanland, var det inte (Tarkiainen 1990:153). Han hade varit soldat och reglementsenligt blivit avdankad, men eljest var det vanligt att finska knektar hellre sökte sig ut i skogarna än följde med trupptransportskeppen till krigen på kontinenten (Tarkiainen 1990:180-181)."
Och i Tarkiainens bok "Finnarnas historia i Sverige 1" (Tarkiainen 1990:153) står att "Alla som bosatte sig i dessa trakter var inte savolaxare. I fråga om Julita socken sägs det uttryckligen, att den finska karlen Olof Persson, som 1583 upptog ett litet kronotorp, hade varit knekt i Ingvall Starks fänika.", med källhänvisningen KA, Södermanlands handlingar 1580: 18 fol. 432.

Eftersom en brevkontakt år 2017 (Barbro Halvarsson) fick upp mina ögon för att orten i Södermanland som Annas far, den finske nybyggaren Olof med familj, kom ifrån nog var Julita, så känns det ju ytterst frestande att göra kopplingen att Annas far är den i citaten ovan nämnde Olof Persson. Ortnamnet hade vållat mig huvudbry i över 40 år, men jag hade läst det som "Hjulsta". Det står ju helt tydligt "Hiul..." i början, och slutet tycker jag också är ett ganska klart "...ha". Då blir frågan som avgör om den enda kvarvarande bokstaven är "t" eller "s", och den ser onekligen mer "t:ig" än "s:ig" ut för mig nu. I så fall blir det "Hiultha", och det kan man ju tänka sig var ett sätt att skriva "Julita". Hjulsta har i alla fall inte lett vidare till något genom åren, och Julita ligger väl dessutom rimligare till för att ha hyst en finsk nybyggarfamilj kring år 1600 än Hjulsta! :-)


Anders Berglund

7
Lillhärad / SV: Lillhärad
« skrivet: 2022-02-02, 21:04 »
Hej!


Jag har just insett att min förfader Lars Andersson i Gränsta också var riksdagsman 1720, -23 och -34, och dessutom talman för bondeståndet vid 1734 års riksdag. Jag fann honom sedan i mantalslängder fram till 1744, men kyrkoarkivet är ju tyvärr inte med oss så tidigt. När jag sökte efter mer information hittade jag det här äldre inlägget:

Charlotte! Lars Larsson i Gränsta f 1793 tillhörde den stora s k Gränstasläkten. Jag har inte mina anteckningar vid mig, men om jag minns rätt så studerade han eller hans bror i Västerås skola under namnet Grandell. Jag vill minnas att hans far hette Lars Ersson. Det finns nära, men ingifta, kopplingar till häradsdomaren Lars Andersson i Gränsta (död 1740) som var talman i bondeståndet 1734, vars sonsons dotterson också kallade sig Grandell. Jag måste fråga, hur hänger valsarbetaren och Lars Larsson ihop? Far och son? Micke

Är det någon här som vet var man kan hitta mer information om den stora Gränstasläkten som refereras till i inlägget?


Vänliga hälsningar,
Anders

8
Rämmen / SV: Olof Olofsson
« skrivet: 2022-01-07, 16:55 »
Hej Anders


Det vore naturligtvis en god idé. Frågan är dock om jag har den tiden. Jag medverkar löpande med artiklar i olika tidskrifter. En del har hört sig för om föredrag etc. Och flera har stött på om att jag borde färdigställa sammandragen av Älvdals härads dombok, i varje fall för 1600-talet. Dessutom bedriver jag egen forskning och har gett ut några böcker om skogsfinnar.


Men jag ska tänka på saken. Jag saknar dock en kopia på Anna Westlunds artikel i Finnkultur 2/1984. Har du den tillgänglig?


Hej Jan-Erik


Jag förstår självklart dina förbehåll, och är helt nöjd med att du i alla fall ska tänka på saken. Och ja, jag har artikeln tillgänglig. En skannad pdf-kopia bifogas.


Anders

9
Rämmen / SV: Olof Olofsson
« skrivet: 2022-01-06, 22:11 »
Hej Jan-Erik!


Tack också från mig för att du tog fram de avgörande bevisen för hur Olof Persson Kropps familj såg ut!


Det återstår visserligen en på internet förekommande dotter Kerstin, död 1665, och som sägs ha varit en första hustru till den beryktade Erik Kristoffersson Honkainen i Djuprämmen. Eftersom vigseln med Malin Sigfridsdotter skedde långt före 1665, skulle Erik då förutom mördare också ha varit bigamist, så det är svårt att tro på den kopplingen. Kerstin påstås för övrigt vara född redan 1630, vilket ju låter väl tidigt med tanke på att de kända presumtiva syskonen är födda mellan 1649 och 1658 (baserat på åldersuppgifter i dödboken; Per - som ju inte finns noterad i någon dödbok, men som dog 1698/1699 - kan tänkas vara något äldre). Jag har heller inte kunnat hitta några goda källor för uppgifterna om Kerstin, så tills vidare har hon ingen plats i min bok.


Det vore väl en god idé att sammanfatta det nu kända läget i en tryckt artikel, eller vad säger du Jan-Erik?
Uppgifterna i Anna Westlunds "Om släkten Kropp i Rämmen på 1600-talet" i Finnkultur 2/1984 skulle ju behöva korrigeras när det gäller sonen Olof, och det skulle samtidigt vara ett bra tillfälle att ge en samlad bild av de befintliga primärkällorna och visa hur de ger just den familjekonstellation som vi nu just sett.


För övrigt har informationen att Per verkligen var son till Olof Persson Kropp nu också ju bekräftat att den "Per Olssons moder" som dog 1694 var Ingegerd/Ingeborg [se mitt tidigare inlägg i denna tråd]!


Vänliga hälsningar,
Anders

10
Rämmen / SV: Olof Olofsson
« skrivet: 2022-01-05, 14:13 »
Hej Inga-Lill och tack för ditt svar!

Sedan jag skrev mitt förra inlägg har jag hittat åtminstone några belägg, som gör att det känns lite mindre oklart. Tack för tipset om Anna Westlunds artikel i SoH. Jag ska läsa den så snart det blir tillfälle. Anna Westlund skrev också en artikel "Om släkten Kropp i Rämmen på 1600-talet" i tidskriften Finnkultur 2/1984, s. 7-11, och den har jag däremot läst. Hon anger visserligen inte så många specifika primärkällor där, men hon skriver bland annat detta: "På J. Bergius karta över Dahleskogen 1703 finns tre oskattlagda torp: Kråpp Jöns, Kråpp Carls och Kråpp Christophers. Det var den bebyggelsen som fick namnet Linnerhöjden, och Kropparna blev boendes där i långa tider. Tre av sönerna : Per, Pål och Oluf stannade på Näsrämmen. De och deras bröder blev delägare i hyttan och kallades bergsmän." Kartan är också återgiven i artikeln.
Det visar ju att de tre, Jöns, Karl och Christopher benämndes med Kropp-namnet, och då de dessutom blev delägare i Näsrämshyttan tycker jag att det, tillsammans med överensstämmelse i åldrar och patronymikon, ger att det med till visshet gränsande sannolikhet att de är söner till Olof Kropp.

Med hjälp från Per Qwarnström har jag också fått bekräftat att Per och Pål var bröder, genom att en dom mot Pål för lägersmål [Färnebo häradsrätt (S) AIa:7 (1695-1697) Bild 40 / sid 33 (AID: v66203.b40.s33, NAD: SE/VA/11146)].

Med önskning om ett gott fortsatt forskarår med ytterligare framsteg i pusslandet!

Vänliga hälsningar,
Anders

11
Allmänt / SV: Lars Tomasson Heiloinen
« skrivet: 2021-12-21, 21:01 »
Hej!
Jag har visserligen inte svar på den direkta frågan, men visst hade skogsfinnarna kontakter som sträckte sig mellan Säfsen och Ljusnarsberg, och ofta längre än så. Ett indicium på just den här kopplingen finns i alla fall i att sonen Erik (en av mina anfäder), f cirka 1654 i Villbäck/Gällinge, gifte sig till Vintermossen i Ljusnarsberg, där han dog 1720. Hustrun hette Anna Pålsdotter (1659-1738).


Kommentar:
För den här kopplingen lät jag mig förledas av önsketänkande och "källor på internet". Men det enda jag har primär källa för är att den Erik Larsson som gifte sig till Vintermossen var från Nås socken, inte att han kom från Villbäck. Det är förstås möjligt att det finns någon källa för det, men tills dess att jag i så fall hittar den har jag avskrivit hypotesen.


Vänliga hälsningar,
Anders


Kommentar till kommentaren:
Nu har jag läst Nya Kopparbergs begslags Bergsjordebok 1782-1795 [Odelstierna] och där står för Wintermåsen: "Pål Pålsson dog 1717 i 115 års ålder och mågen Erik Larsson ifrån Hwilbäcken i Säfsen, som redan tilträdt, dog 1720, ...". Visserligen är detta skrivet ett par generationer efter Erik Larssons död, men det är ändå högst sannolikt att de då levande uppgiftslämnarna ändå hade koll på Eriks ursprung, och jag kan inte heller se att det skulle finnas någon anledning till att hitta på en sådan uppgift. Så med det tycker jag att det kan anses belagt att Erik Larsson faktiskt kom därifrån. Och det känns verkligen helt OK att jag fick anledning att ändra mig igen. Däremot tar jag nog fortfarande åldersuppgiften för gamle Pål med en skäppa salt! :)

12
Rämmen / SV: Olof Olofsson
« skrivet: 2021-12-18, 00:17 »
Hej alla ni som försökt reda ut Olof Persson Kropps och hans hustru Ingeborg Henriksdotters familjeförhållanden! Det är verkligen inte lätt, och jag har svårt att få ihop det med de alltför få få primärkällorna.

Det enda av alla potentiella barn som jag har hittat en dopnotering för är dottern Agnes, den 26/7 1657. Henrik, som drunknade vid samma tillfälle som fadern 1667, är också verifierad i begravningsnoteringen. Min anfader Kristoffer Olsson Kropp räknar jag också som ett "indiciebevisat" barn, och Kerstin, Karl och Pål ser också ut som troliga barnkandidater, även om jag ännu inte hunnit leta upp primärkällorna för dem. Den Jöns som jag sett med 1655 som uppgivet födelseår, men inga andra uppgifter, har jag däremot svårt att se på vad det kan grundas.

Ingeborgs dödsår bygger sedan på noteringen att "Peder Olsons moder på NääsRämen" begravdes 11/2 1694. Om det är hon som avses beror alltså på om Per Olsson i Näsrämmen verkligen är hennes son. Det verkar rimligt, men jag har inte sett någon källa som direkt bekräftar det. Jag har bara hittat honom i mantalslängderna, men inte i vare sig dop- eller begravningsbok. Benämns han med namnet "Kropp" i någon källa?
Sedan nämns också en Olof Olofsson född 1644 som en tänkbar son. Men det finns också en Olof Olofsson Kropp som begravdes 1726 i Näsberget, Norra Ny, 70 år gammal, som jag tycker med stor sannolikhet bör vara son till Olof Persson, och två samtidigt levande söner med samma namn är väl inte troligt (även om det förekommit, särskilt om de skulle vara halsyskon). Norra Ny (S) C:1 (1686-1699) Bild 123 / Sida 239 (AID: v5944.b123.s239, NAD: SE/VA/13398)

Synpunkter och hjälp att komma till mer klarhet mottages tacksamt!

Med vänlig hälsning,
Anders Berglund

13
Allmänt / SV: Lars Tomasson Heiloinen
« skrivet: 2021-11-17, 00:07 »
Hej!
Jag har visserligen inte svar på den direkta frågan, men visst hade skogsfinnarna kontakter som sträckte sig mellan Säfsen och Ljusnarsberg, och ofta längre än så. Ett indicium på just den här kopplingen finns i alla fall i att sonen Erik (en av mina anfäder), f cirka 1654 i Villbäck/Gällinge, gifte sig till Vintermossen i Ljusnarsberg, där han dog 1720. Hustrun hette Anna Pålsdotter (1659-1738).


Kommentar:
För den här kopplingen lät jag mig förledas av önsketänkande och "källor på internet". Men det enda jag har primär källa för är att den Erik Larsson som gifte sig till Vintermossen var från Nås socken, inte att han kom från Villbäck. Det är förstås möjligt att det finns någon källa för det, men tills dess att jag i så fall hittar den har jag avskrivit hypotesen.


Vänliga hälsningar,
Anders

14
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2021-07-17, 23:16 »
Tack för svaret, och jag önskar dig detsamma!


Anders

15
Dubois / SV: Dubois
« skrivet: 2021-07-16, 22:23 »
Hej ni vallonkunniga!


Jag stötte just på en (som jag tyder det) Welam de Båss som med hustrun Catharina Eriksdotter får en son Petter i Skinnskatteberg den 4/9 1692. Ett av dopvittnena var en Jaco(p) de Båss.
Jag hittar inte denne Welam i Nordisk Vallongenalogi, men gissar att han ändå är av släkten Dubois. Någon som vet mer om det?

Welam kan vara den "Melam byggemästare vid Skärviken" som figurerade som dopvittne tidigare samma år, 1692. Hans hustru Karin var också dopvittne vid samma tillfälle, och skrevs där som "byggemästaren Wilhems hustru".

Vänliga hälsningar,
Anders


16
Rötter / SV: Släkten Kääriäinen
« skrivet: 2020-03-20, 17:50 »
Hej!


Det finns många personer med de förnamnen i flera generationer av släkten. Till exempel finns det (åtminstone) fyra generationer i rad som hette Lars Larsson Kääriäinen. C. A. Gottlund har bland annat skrivit om dem i sin dagbok från 1817, och i "Gårdar och folk på Malungs Finnmark" [ISBN 978-91-86859-16-9] hittar du dem i och omkring Bredsjön.


Vänliga hälsningar,
Anders Berglund, dotterdotters sonsons sonson till kolaren Lars Larsson Kääriäinen (cirka 1737-1788) i Bredsjön. [Födelseåret är beräknat enligt åldersuppgiften i dödboken, men det är sannolikt inte precis 1737, eftersom systern Annika döptes då, i Ekshärad.]




17
Rengsjö / SV: Rengsjö
« skrivet: 2020-03-10, 00:06 »
Hej!

Jag har en Brita Ersdotter som 1746 blev gift med Lars Persson (1707-79) i Växsjö 5, Bollnäs, i hans andra gifte.

Brita anges i hfl Bollnäs (X) AI:1 (1738-1759) Bild 3890 / sid 764 (AID: v133999a.b3890.s764, NAD: SE/HLA/1010020) och Bollnäs (X) AI:2b (1760-1775) Bild 43 / sid 36 (AID: v134001.b43.s36, NAD: SE/HLA/1010020) vara född i Regnsjö i maj 1718.

Det finns bara en Brita Ersdotter i Rengsjö födelsebok under åren 1716-20, nämligen Erik Larssons dotter i Polberg, som dessutom är född just i maj. Så det är förstås en mycket stark hypotes. Men jag vet ju från Bollnäs C:1 att det kan finnas en hel del barn som aldrig blev bokförda, men jag har ingen erfarenhet om hur det ser ut i Rengsjö.

Brita och Lars fick tre barn, men dopvittnena ger bara en eventuell ledtråd: en piga Ingri Larsdotter från Svedja för sonen Jonas (1750-12-05).

Så det jag undrar är därför om någon bättre insatt i Rengsjö skulle kunna bekräfta eller åtminstone styrka hypotesen att hon är "rätt" Brita?

Vänliga hälsningar,
Anders Berglund

18
Långasjö / SV: Långasjö AI:1
« skrivet: 2020-01-16, 01:03 »
Jonas fick nog för övrigt inte dubbelnamnet "Stephani Jonas", utan det står nog att han döptes Die Stephani, alltså annandag jul.

19
Långasjö / SV: Långasjö AI:1
« skrivet: 2020-01-16, 00:34 »
Jo, Erik Eliasson finns med i Öremåla i mantalslängderna för 1703 och 1710 (bifogad). Gissningsvis hela tiden sedan fram till sin död.

20
Långasjö / SV: Långasjö AI:1
« skrivet: 2020-01-16, 00:24 »
I AI:1 står det "fl(ö?)tt: Wiss(e)f." i marginalen. Erik dog 1733 i Öremåla, Vissefjärda, som ju var därifrån hustrun kom, så man kan ju anta att det var dit de flyttade.
Erik Eliasson är en förfader till min fru, också via sonen Jonas.

21
Tack igen för ytterligare pusselbitar. Intressant att läsa, även om de ännu inte kan bekräfta att Måns S i Blåningsmåla = Måns S i Ulvsmåla.


Mina fru (och mina barn) härstammar också från Sissa Jonsdotter och Anders Jonsson i Gröngölsmåla, genom Karin Andersdotter (1786-1840) -> Mårten Matsson (1824-1862) -> Johan August Mårtensson (1852-1938) i Skurebo, Långasjö - min frus morfars far.
[/size]
[/size]Hälsningar,
[/size]Anders

22
Stort tack för svaret! Då vet jag åtminstone att Måns i Gäddegöl 3 inte är "rätt" Måns. Ulvsmåla låter då som en möjlig kandidat. Jag får söka vidare på den och hoppas på framgång!


Vänliga hälsningar,
Anders

23
Tving / Måns Svensson i Gäddegöl nr. 3 från Blåningsmåla?
« skrivet: 2019-08-22, 22:23 »
Hej!


Jag har kämpat ett bra tag med Sven Svensson (död 1749) i Blåningsmåla och hans familj, och fastnat på sonen Måns. Han har otvivelaktigt en son med det namnet, född 1718 (två, faktiskt, en född 1716 också), och jag ser i Disbyt flera som säger att han också är den Måns Svensson som senare blev bonde på Gäddegöl 3 och gift med Ingeborg Nilsdotter (1713-1769). Denne Måns finns sista gången i mtl 1761, daterad 31/10 1760, och i nästa års längd står där änkan Ingeborg.
Men hur vet man att det är fråga om samma person? Jag hittar ingen vigselnotering, och inget annat heller som kan bekräfta det. Det jag vet är att Måns i Blåningsmåla levde när bouppteckningen för hans syster Ingrid upprättades 1751 [Medelstad häradsrätt (K) FII:6 (1751) Bild 225], och det tycks där som att Måns bodde i Blåningsmåla, vilket inte går ihop med hypotesen att han då var bonde i Gäddegöl.


Kan någon erfaren Tvingforskare kasta ljus över detta?


Förhoppningsfullt,
Anders Berglund

24
Tving / Sven Svenssons barn i Blåningsmåla
« skrivet: 2019-08-21, 21:12 »
Hej!


Jag ramlade på en oväntad källa till Sven Svenssons (död 1749) familj i Blåningsmåla, och tänkte tipsa om den för dem som kanske inte sett den. I bouppteckningen för hans dotter Ingrid [Medelstad häradsrätt (K) FII:6 (1751) Bild 225] får man följande information om de åtta bröder och svågrar som då var i livet:

"... fördeltes i åtta lika dehlar emedan Bröderne tillåta Systrarne lika del med sig [...]. Och blef alt, så omyndiga dotteren Botils såsom förmyndare blifwa answarige [...]. Närwarande såsom förmyndare och arfwingar Swen Swenss: i allaboda, Per Bondess: i Näfrasiö, Carl Perss: i Siäppetånga, Per Nilss: i Getterås, Måns Swenss, Håkan Swensson och Jon Swenss: i Blåningsmåla"
Per Bondesson var gift med systern Sigrid (1714-1780), Karl Persson med systern Agda (1725-?) och Per Nilsson med systern Lusse (1721-1802).


25
Allmänt / SV: Lars Tomasson Heiloinen
« skrivet: 2019-05-20, 22:49 »
Hej!
Jag har visserligen inte svar på den direkta frågan, men visst hade skogsfinnarna kontakter som sträckte sig mellan Säfsen och Ljusnarsberg, och ofta längre än så. Ett indicium på just den här kopplingen finns i alla fall i att sonen Erik (en av mina anfäder), f cirka 1654 i Villbäck/Gällinge, gifte sig till Vintermossen i Ljusnarsberg, där han dog 1720. Hustrun hette Anna Pålsdotter (1659-1738).

26
Skinnskatteberg / SV: Anders Jacobsson från Malingstorp
« skrivet: 2018-09-22, 17:28 »
> Men du kanske inte var ute efter kopplingen.
[/size]
[/size]Nej, i det inlägget var jag bara ute efter platsnamnet. Det kan som sagt inte röra sig om samma person.
[/size]
[/size]Lars Andersson är också min anfader, på åtta olika vägar. Han torde ha rätt många tusen ättlingar som lever idag. Kanske någon till och med har hittat namnet på hans hustru, något som jag ännu inte gått iland med. Vad gäller hans koppling till Högforsen, gissar jag att det snarare var hans hustru som kom därifrån (om nu någon av dem gjorde det). Det finns i alla fall ingen uppenbar Anders där i slutet av 1500-talet, som skulle kunna ha varit Lars och Jakobs far.

27
Skinnskatteberg / SV: Anders Jacobsson från Malingstorp
« skrivet: 2018-09-22, 14:29 »
Tyvärr kan jag inte svara på vad som låg till grund för min analys, men det resonemang du beskriver låter som något jag också kan ha tänkt när det begav sig. Jag letade mycket i Skinnskatteberg i slutet av 70- och början av 80-talet, och ritade då en karta för att ha som navigeringsstöd, och det är på den jag skrivit "Malinstorp (= ev. Swartbäckstorp).

Så det ser ut som att jag nog inte heller då hade otvetydiga bevis, men ändå såg det som en rimlig hypotes. Vi får hoppas på att någon annan som grävt i dessa arkiv kan ge fler ledtrådar. Vi är ju ganska många. :)

28
Skinnskatteberg / SV: Anders Jacobsson från Malingstorp
« skrivet: 2018-09-20, 21:51 »
Mellan åtminstone 1606 (årliga räntan) och 1623 (boskapslängden) förekom änkan hustru Malin vid Flodhammar. I Älvsborgs Lösen 1613 anges också en gift son. I tiondelängden 1627, och i senare längder, hittar man däremot "Erik i Malinstorp" på motsvarande plats.

29
Malinstorp är inte lika med Malingsbo. Jag tror att det är det som senare hette Svartbäcken. Dvs. jag har vid något tillfälle (för många år sedan) dragit den slutsatsen, men tyvärr missat att skriva upp vilka källor jag grundade det på, så just nu kan jag bara ange det som en hypotes.

30
Skinnskatteberg / SV: Anders Jacobsson från Malingstorp
« skrivet: 2018-09-20, 21:29 »
Hej!


Jag har dragit slutsatsen att den plats som kallades Malinstorp senare hette Svartbäcken. Tyvärr hittar jag när jag nu letar i papperen vad jag grundat detta på, men det kan ju ändå vara ett uppslag.


Vänliga hälsningar,
Anders

31
Här är mitt läsningsförsök:
"Lars Jacobsson i Nedra Högforssen, född 1668, fadren Jacob Larsson och modren hustru Elisabeth Persdotter dersammastädes, som straxt låtit sitt barn komma til det h[eliga] dopet. Ingåt äktenskap med sin efterlåtn(e) äncka hustru Brita Pärsdotter ifrån Wästanfors S[ocken]. Med henn[e] aflad tilsammans 6 Barn, 3 Söner och 3 dottrar, af hwillka 1 dotter är död. för 3 åhr sedan skad af en yxa, som olyckel[ige]n föll h(ög?) (på) armen der til stötte sedan andre ålderdoms bräckligheter in til d. 4. Julii, sedan han i stillhet och gudachtighets öfning(?) wandrat har i 65 åhr"

Lustigt nog lade jag precis nyss upp en fråga om hans son, Lars Larsson (f 1709), som först gifte sig till Bjursjön och sedan flyttade till Munktorp. Om du för övrigt kan hitta något mer om Lars Jacobssons hustru Brita Persdotters ursprung, så är jag intresserad av det. Hon sägs i hfl ha dött 1734, men man hittar henne inte i dödboken, och jag har heller inte funnit någon uppgift som ens anger hennes ålder.

32
Carnegie / SV: Carnegie
« skrivet: 2018-03-26, 23:45 »
Jag stötte just på honom i Skinnskatteberg (U) C:3 (1699-1720) Bild 126 / sid 243 (AID: v74051.b126.s243, NAD: SE/ULA/11336).
Han blev alltså begravd i Skinnskatteberg, "men sedan bortfördh till Stockholm"!
Dödsdatot är för övrigt där angivet till den 21 april.

33
Om du liksom jag sökt mycket i Skinnskattebergs dödböcker från 1700-talet, har du kanske slagits av hur ofta de angivna namnen på mödrarna visar sig vara felaktiga.
Men förutom förväxlingar eller (tycks det) rena gissningar, är det ett speciellt fenomen som slagit mig, och det är den orimligt ymniga förekomsten av "Adamsson" respektive "Adamsdotter" som patronymika på föräldrar som levde långt tillbaka i tiden och/eller var från någon annan socken.
Jag har därför hypotesen att den/de som förde kyrkböckerna vid denna tid helt enkelt använde "Adam" då han inte visste namnet, alltså i stället för att skriva "NN" eller lämna en lucka (vilket för all del också förekommer).


- Vad tror ni om detta?
- Finns det liknande belägg från andra socknar?

34
Jag tror att det står "Linshyttan". Det bör i alla fall vara den plats som oftast skrivs Lienshyttan eller alternativt Lindshyttan. Det ligger söder om sjön Lien i Riddarhytteområdet.

35
Skinnskatteberg / SV: Skinnskatteberg
« skrivet: 2017-10-27, 19:33 »
Gunne Ramberg skrev i november 2004: Jag har bland mina anor Olof Hansson död 1692 i Gävebo, Skinnskatteberg. Han var, enligt dödboken, född 1642 på samma ställe.
 
Bland andra forskare finns olika uppgifter om Olofs föräldrar.
En uppgift säger att föräldrarna var Hans Andersson och Brita Mickelsdotter. En annan att dom var Hans Olofsson och Kerstin Gustafsdotter.
 
Jag förmodar att Olof Hanssons moder var den ålderstigna hustrun och änkan från Gävebo som enligt dödboken begravdes 13 april 1679.
Någon som vet? Gunne Ramberg

Även jag har denne Olof Hansson bland mina anor (han är min MF FF FM MF FF). Kanske har andra forskat vidare på detta sedan 2004, men jag har ännu inte sett något fadersnamn på Olofs far i källorna. Han nämns överallt där jag har träffat på honom som Hans i Gävebo. 
Liksom Eva tar jag "risken" att meddela sedan ämnet först kom upp framforskade uppgifter, men eftersom jag inte sett något tillägg här i Anbytarforum kör jag på i alla fall. Som Eva skriver nämns Hans i Gävebo nästan uteslutande som så, utan patronymikon, men det finns åtminstone ett undantag; i Älvsborgs Lösen för 1616 står "Geffwieboda Hans Andersson". För 1618 står också noterat att han "har en förlamadt gumma".
När dyker då denne Hans - och Gävebo över huvud taget - först upp? Årliga Räntan för 1611 står han med som skattenybyggare, liksom också i "Mantals Register på Jonelag" för samma år: "Hans i Gäffuieboda" - 1 par och 1 piga. (Den nybyggare "Hans i Öster Järåhn" som finns i mantalslängden av den 17/12 1606 är däremot inte vår man; han heter Hans Iffuarsson i Årliga Räntan för 1611, och är där änkling.)
Men det finns ännu ett belägg, och inget dåligt sådant. I Riksarkivets Renoverade domböcker, Västmanlands län 1593-1632, vol. 1c, p 626v står följande:
"Den 10 februarij 1610 höldz laga tingh med almogen af Skinskatta bärgzlag och Malma Sochnes fiärding uthi Dagharsbodha [...]
Stodho ihn för rättan Hans Andersson i Gäfieboda och hans hus(t?)r(o) Brita Knutzdotter, och lagligen effter hwar annars dödh skänchte och gåfwo hwar annan för(?)ne  Gäfieboda och all lössöre, bådhe löst och fast Och effter H: Britas förre man för(ph)ne Gäfieboda först af Skog och marck op rÿdiade, och nu sedan Hans Andersson thz opbÿgd, och the bådhe mång trött stund ther nedlagd, såsom och theras lössöre hafwa the af deris aflinge förwärfwet. Och afsagdes att om nogon them effter annars dödh går thill annatt giffte, thå skall han gifwa then dödes arfwinge 3 skipdh Stångiern, hwar och icke skola theras arfwinger ghå thill arfz som lag förmå, broder broders lutt och sÿster sÿsters lutt. Hwilken gåfwo bleff them effter thz första och 9 Cap:pittell i Jorda balken."

36
Och Daalzboda = Darsbo, den gård som senare benämns Övre Darsbo.
Lars Eriksson dog 1688 (12/8) och hade minst 12 barn. Själv härstammar jag från fyra av dem, så vi är många som är släkt via honom! :)


Vänliga hälsningar,
Anders Berglund

37
Skinnskatteberg / SV: Skinnskatteberg C:1 s.152 1623-1677
« skrivet: 2017-10-17, 22:29 »
Hejsan!


Jag vet inte om det fortfarande är intressant, men eftersom Anders Eriksson Geting också är min anfader letade jag lite i generalmönsterrullor och mantalslängder (som ju numera också är digitalt tillgängliga  :) ), och hittade följande:
Anders Eriksson Geting blev soldat ("musqueterare") 1675, och fick förtida avsked 1691. Så här står det i Generalmönsterrullan för 1692 [Generalmönsterrullor - Västmanlands regemente (W, U, T) 060 (1692-1692) Bild 1890 / sid 368 (AID: v372736a.b1890.s368, NAD: SE/KrA/0023)]: Anders Erichsson Gietingh, wid Regements Mötet d. 18 Aug: 1691, förmedellst R(e?)wärck, Interims wijs förafskedat, Istället sig Presenterat Een förafskedat Soldat ifrån dahl Regementet Olof Erichsson Biörck.


Vad händer då sedan? Jo, i mantalslängden för 1695 antecknas han som utfattig, och när längden för 1696 upprättas [https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006429_00148] tycks han ha flyttat till Småland!


Anders


38
Tving / Tving
« skrivet: 2016-06-04, 13:26 »
Nu har jag ännu ett ortnamn som jag inte kan placera, från dopboken 7 maj 1732 (CI:1, sidan 341): "Swen Swenssons barn i målan No Jon"

Kan jag anta att detta "målan" är detsamma som Blåningsmåla?

Den Jon Svensson jag söker födelse/dop-uppgiften för kallas vid giftermålet 1754 för "ung(e) Bonden och drengen Jon Swenss: i Blåningsmåla"
Han anges i AI:1 vara 54 år (1786) och i AI:2 vara född 1732. Han dog i Blåningsmåla 1799-05-04.

Tacksam för hjälp.

Anders

39
Tving / SV: Tving
« skrivet: 2016-05-31, 21:07 »
Tack för hjälpen!
Anders

40
Tving / Tving
« skrivet: 2016-05-31, 00:07 »
Hej igen!

Jag har också en annan fråga, nämligen vad "Hålan" avser för plats?
Nils Enartsson anges i CI:2 vara född där 1754-12-18. Föräldrarna bodde annars i Lilla Lönnemåla. Är "Hålan" bara ett annat namn på den byn?

Anders

41
Tving / SV: Tving
« skrivet: 2016-05-26, 22:19 »
Hej!

Som ovan besökare i Tving är det som ni vana Tving-forskare förstår en viss utmaning att ge sig in i dess tidiga längder, men skam den som ger sig!  :D
Jag undrar om någon kan hjälpa mig med att få klarhet om vad Jöns Olssons (död 1782) i Guttamåla första hustru hette.

Vad jag tycker mig ha klurat ut är följande:
Jöns Olsson gifte sig 1738 med Botil Jonsdotter, men han var enligt mantalslängderna (1733 & 1734) också gift före dess, dock inte så tidigt som i slutet av 1729 (mtl 1730).
Enligt dödboken 4/10 1741 begravdes "Jöns Ohlsons 2ne barn son 5 åhr: dot: 2 dr". Jag hittar ingen av dem i dopboken, men antar med viss tvekan att de är barn till "min" JO i Guttamåla. Däremot hittar jag en dotter Kerstin i dopboken, och hon föddes 27/4 1734. Det står alltså klart att Jöns första hustru måste ha dött mellan 1734 och 1738, och troligen efter att den (förmodade) sonen föddes 1736.

Nu finns det en frestande kandidat i dödboken för 1737: "d 4 Sept: Elin p(åls?)dotter Jönses hustru 25 åhr". Frågan är då om man kan anta att det är just Jöns Olsson i Guttamåla som avses? Man kan ju tycka att uttrycket "Jönses hustru" innebär att det bara finns en att välja på, och då borde det ju vara han.

Om någon mer initierad Tvingforskare kan sprida ljus över detta, skulle jag bli mycket glad. Helst med en bekräftelse, förstås, men klarhet är det jag söker.

Vänliga hälsningar,
Anders Berglund

Sidor: [1]