Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Ulf Granlund
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2023-01-06, 23:07 »
Vart hon tog vägen ska framgå av församlingsboken där hon bodde 1970. Kontakta det landsarkiv där den församlingens arkiv finns. Var hon kvar i Eskilstuna då, så är det Uppsala landsarkiv.
Är detta offentliga uppgifter? Ulf
2
« skrivet: 2023-01-05, 18:43 »
Hej,
Jag har försökt hitta efterlevande till en person född 1844 och kommit fram till en person född 1954 i Eskilstuna Fors. När jag hittat denna person
trodde jag mig vara i mål. Men det visar sig att personen försvinner mellan 1970 och 1975. Hon finns i Sveriges Befolkning 1970, men inte i Sveriges Befolkning 1975 eller någon av de efterföljande Sveriges Befolkning, och inte heller i folkbokföringen idag.
Hon finns inte heller i Sveriges Dödbok utgåva 7. Vad kan det finnas för förklaringar till detta? Kanske är registren inte fullständiga, kanske kan hon saknas i Sveriges dödbok?
Eller så har hon emigrerat mellan 1970 och 1975.
Vet någon hur man skulle kunna hitta något om emigration under den tiden?
//Ulf
3
« skrivet: 2022-11-27, 22:49 »
Stort tack Britt-Marie för all hjälp!
//Ulf
4
« skrivet: 2022-11-27, 18:06 »
Hej, tack för svar. Jag söker Ingrid Nilsdotter som är född i Motala ca 1758 och den 29 oktober 1779 gifter sig med Petter Svensson från Godegård och flyttar dit. Det sägs i vigselboken att hon kommer från "Kärrfallen på Björka ägor". Vigselnotisen finns här: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0017124_00027Nu vill jag ju hitta henne i husförhörslängden för att komma vidare med hennes familj. Jag har också hittat Björka och Kärrfallet i husförhörslängden, på sidan 49 enligt Arkiv digitals numrering. (44 enligt sidnummer). Dock finns inte Ingrid där. Det finns en födelsenotis från den 7 oktober 1758 som skulle kunna vara min Ingrid Nilsdotter, det stämmer hyggligt med hennes ålder från dödsnotisen i Godegård. I födelseboken anges föräldrarna vara Nils Persson och Charin Persdotter i Brotorp, och Brotorp finns ju på samma sida som Kärrfallet i husförhörslängden, så det skapar ju ytterligare skäl att tro att vigselnotisen och födelsenotisen handlar om samma Ingrid. Det finns dock ingen Nils Persson i husförhörslängden där, men väl en Karin Persdotter, så kanske hänger det ihop ändå om Nils dött från 1758 till 1779. Karin Nilsdotter verkar vara född på en plats som skrivs "Eg:borna". Var kan det vara? //Ulf
5
« skrivet: 2022-11-27, 11:52 »
Hej,
Jag är ny på att forska i Motala. Det verkar inte finnas något ortsregister inskrivet i de tidigaste husförhörslängderna från Motala. Vet någon om det finns att hitta någon annanstans?
/Ulf
6
« skrivet: 2021-07-12, 23:04 »
Stort tack för all information!
/Ulf
7
« skrivet: 2021-07-12, 13:21 »
Man - hustru - son - dotter - måg - sonhust. - dräng - piga - inhyses
Tack! Detta är väl de kolumner som står efter namnet. Vad avser de kolumner som står före namnet? /Ulf
8
« skrivet: 2021-07-12, 11:13 »
Detta är första gången jag ser någon annan än mannen i hushållet nämnas. Men jag har som sagt inte läst så mycket. I närmast föregående mantalslängd, 1738, är det Olofs far, Per Olofsson, som står upptagen i längden på S Dalskogen, men han har alltså försvunnit 1740. Därför antog jag att han kanske dött. Men han kan ju också bara vara gammal/sjuklig antar jag. Jag är inte så insatt i skattereglerna. Men det verkar väldigt ovanligt med skattskyldiga kvinnor. Jag bifogar en bild på kolumnrubrikerna som finns där Lerbäcks socken börjar, men de klarar jag inte av att tyda. Kanske kan man få hjälp med det?
/Ulf
9
« skrivet: 2021-07-12, 06:51 »
Tack för svar. Jag är inte så van att läsa mantalslängder, har bara läst lite i Lerbäck under 1700-talet. Har dock i det jag läst aldrig tidigare sett en kvinna nämnas. Hur ska ovanstående tolkas, tillsammans med övriga kolumner? Ute till höger finns en klammer som kopplar ihop Karin med Olof på raden ovan. Karin har inga egna siffror i de vänstra kolumnerna. Är Karin Olofs mor? Äger de gården gemensamt? Är Karin i så fall änka? Varför i så fall "H:" ?
/Ulf
10
« skrivet: 2021-07-11, 22:56 »
Hej, Jag är intresserad av Olof Persson i Södra Dalskogen. Jag tolkar det som att S. Dalskogen finns på den bifogade bilden även om sidans krökning
ställer till det lite. Jag undrar lite över stavningen av gårdsnamnet, står det "Söd: Dahlskoug"? Vad jag dock framför allt vill veta är:
Vad står det på raden under Olof Persson i Södra Dalskogen?
Tacksam för hjälp.
/Ulf Granlund
11
« skrivet: 2021-07-02, 17:49 »
Hej, stort tack för snabbt svar. Det stämmer med min teori. Man skulle kanske också kunna tolka det som att födelsedagen är densamma som närmast föregående barn..?
Dopdagen är ju densamma. Men en annan fråga: Är det alltså troligt att denna flicka 30 år senare, i husförhörslängderna, kan skrivas som "Lisa Månsdotter, f 1756 i Lerbäck"...?
/Ulf
12
« skrivet: 2021-07-02, 17:05 »
Hej, Elisabet döpt 31/8 1756, (Född?) Gårdens namn, faderns namn? Jag har en teori om vad det kan stå men vill gärna ha en oberoende
bekräftelse.
Tacksam för hjälp.
Ulf Granlund
13
« skrivet: 2020-08-16, 04:09 »
Hej, mycket intressant information om skogsfinnar i Tiveden, inklusive släktträd, finns här: http://tivedenfinnar.se/Ulf
14
« skrivet: 2019-04-08, 23:41 »
Hej,
Jag har läst ett värnpliktskort för en släkting som var inkallad för tjänstgöring under 2:a världskriget.
Av värnpliktskortet framgår att han år 1994 var inkallad den 14/7 -28/8 vid Reg. (regemente?) K1,
Komp/skv.: 27110. Går det att ur denna info få fram på något sätt var i Sverige den här tjänstgöringen var förlagd? Hur skulle man i så fall göra? Besöka krigsarkivet?
Tacksam för hjälp.
/Ulf
15
« skrivet: 2017-07-23, 18:34 »
Än en gång, tack för hjälpen, Bertil.
16
« skrivet: 2017-07-21, 21:45 »
Stort tack för hjälpen, Bertil!
Det är ju ganska tydligt så att soldatnamnen hänger ihop med roten snarare än personen,
så det är väl ingen särskilt vågad slutsats att dra att den Anders Andersson Öster som
1724 skrivs in på rote nr 18 (Nedre Östa) är samma person som 1727 flyttas till rote nr 22
(Övre Östa) och då kallas Anders Andersson Östfält. Alla övriga uppgifter, som ålder, tjänsteår,
yrke etc verkar ju också stämma med detta.
18
« skrivet: 2017-07-21, 00:32 »
Jag söker en soldat Anders Östfelt som jag funnit i Knista födelsebok från 1732. Se här: http://forum.genealogi.se/index.php?topic=146303.0Nu tror jag att jag hittat honom i Generalmönsterrullorna. Men jag är inte säker, och klarar inte att läsa allt. Vad står det om rote nr 22 i Majorens kompani, se första bilagan, från mönstringen 1732. Och vad står det om rote nr 18 i mönstringen från 1725, andra bilden som bifogas? För det första, är det Anders (Andersson??) Östfält(?) som finns här, och vad står i övrigt antecknat om honom?
19
« skrivet: 2017-07-20, 22:38 »
Tack Sven-Ove och Maud!
/Ulf
20
« skrivet: 2017-07-20, 21:48 »
Den 1:a juli 1732 föds Brita. Att fadern är soldat och heter Anders tvivlar jag inte på. Men vad heter fadern
i efternamn? Och hur är det med vittnena? Finns det någon platsangivelse alls? Jag tolkar det som att soldatens efternamn börjar på Ö, och i så fall bor han väl i Övre eller Nedre Östa, för det är de enda soldatrotarna i Knista som börjar på Ö. Tyvärr lyckas jag ändå sämre med att läsa generalmönsterrullorna för dessa rotar, och jag funderar på posta dessa också här, men tydligen finns en särskild avdelning för dessa, och jag väntar väl på ett besked om efternamnet här först.
21
« skrivet: 2017-07-02, 17:33 »
Jag kan för övrigt tala om vart Jacob Herman f. 1769-03-02 (Knista C:2 sid 89) tar vägen. Födelsenotisen säger att han är son till Hans Olofsson och Ingeborg Svensdotter i Rastorp, Hidinge. (Knista C:2 omfattar nämligen födda och döda i både Knista och Hidinge pastorat, och sidan 89 avser födda i Hidinge).
Familjen finns i Hsfhl Hidinge AI:1 1775-80, (bild nr 11 AD), där finns ingen son Jacob Herman f 1769 med, men däremot en son Jacob f 1773.
Två sidor efter födelsenotisen i Knista C:2, på s 91, finns noterat att Jacob Herman, Hans Olofssons son i Rastorp, dött den 3 augusti 1769 av kikhosta vid 5 månaders ålder.
22
« skrivet: 2017-07-02, 15:01 »
Jag har börjat intressera mig för soldater i Fjugesta. Det sägs här att uppgiften från Strokirk om att
Jacob Fjug dog i Italien "stämmer med andra källor". Kan någon säga vilka dessa "andra källor" är?
23
« skrivet: 2010-11-14, 22:14 »
Mikael Frank:
Mitt inlägg i denna gamla och i och för sig inaktuella tråd kom sig av att
det i närmast föregående inlägg skrivs saker som, jag citerar: Gratis är inte ett alternativ om du är seriös, jag lovar. och Akta dig som f..n för gratistjänster på nätet.
Ovanstående citat tycker jag, om något, är att slänga ur sig ogrundade tyckanden, som jag inte tyckte kunde få stå oemotsagda. Man kan inte döma ut program eller tjänster bara för
att de är gratis. Det finns väldigt många program tillgängliga idag på nätet som är gratis,
Open source, och som håller hög kvalitet. Detta säger jag inte bara ur ett släktforskningsperspektiv, utan rent generellt. Jag tror att alla som rör sig på nätet idag
är medvetna om detta, och det borde inte behöva anföras några grunder för detta påstående, men eftersom det efterfrågas, så kan jag anföra ett antal exempel på gratis Open source-program som jag själv använt, som många med mig använder, och som måste anses hålla hög kvalitet.
Därmed vill jag dock inte på något sätt påstå att gratis/Open source generellt är bättre än proprietära program, utan bara att det finns många som har god kvalitet:
Operativsystem: Linux. Av många ansett som ett av världens stabilaste operativsystem.
Kontorsprogram: Open Office.
Webbläsare: Google Chrome.
Webbserver: Apache. Världens mest använda webbservermotor. Allmänt ansedd som mycket stabil.
Databasmotor: MySql. En mycket spridd databas, speciellt på webbservrar.
Mediaspelare: VLC Media Player, MythTV
Nu kan man ju undra vad ovanstående har med släktforskning att göra, men en stor del av våra släktforskningsaktiviteter av idag bedrivs på nätet, och kombinationen Linux/Apache/MySql finns i en mycket stor del av alla webbservrar på nätet idag, och följaktligen vilar en mycket stor del av all släktforskning som bedrivs på nätet på en stabil grund av Open Source program, oavsett om släktforskaren själv vet om det eller inte, och oavsett om han vill det eller inte.
Ovanstående uppräkning av högkvalitativa Open Source program har också med diskussionen om släktforskningsprogram att göra så till vida att de visar på den kraft och förmåga som finns i de processer som ligger bakom utvecklingen av Open source program. Om släktforskaren väljer ett sånt program kommer dessa processer och dess fördelar honom till del. En sån fördel är t ex snabbheten i utvecklingsprocessen, som jag anförde i föregående inlägg.
Jag ville inte alls försöka påstå att Open source program skulle ha färre buggar än andra,
för alla större programvaror har ett i princip oräkneligt antal buggar, men vad jag vill påstå är att de buggar som upptäcks och rapporteras i ett Open source projekt blir rättade på kortare tid än vad som är möjligt i proprietära programvaruprojekt. Ett exempel som jag själv sett i ett Open source projekt för släktforskning var ett problem i det webbbaserade släktforskningsverktyget
PhpGedView. Från det att det aktuella problemet rapporterades på ett forum tills dess att en rättad version fanns tillgänglig för nedladdning tog det 20 minuter. Denna typ av snabbhet kan helt enkelt aldrig finnas i proprietära programvaruprojekt. Ett annat exempel är support, jag kan även här anföra egen erfarenhet från programmet PhpGedViews forum. Inom tio minuter efter att jag ställt en fråga där, fick jag relevant hjälp som löste mitt problem, och detta skedde klockan halv elva en lördag kväll. Givetvis förutsätter denna typ av snabbhet i processerna att det aktuella programmet har ett stort antal aktiva användare och en engagerad utvecklargrupp. Detta har programmet PhpGedView, som numera dock är omdöpt till webtrees. Detta är alltså ett exempel på ett Open source släktforskningsverktyg som jag kan rekommendera. Man kan naturligtvis anföra att mina positiva erfarenheter av Open source släktforskningsverktyg skulle kunna vara engångsföreteelser, att jag råkat ha tur. Men det är i det sammahanget som jag vill anföra de exempel jag började med att ta upp, som tex
VLC Media Player, eller för den delen Linux och Apache. Om det inte funnits något generellt fördelaktigt i de processer som sker kring Open source skulle sådana produkter helt enkelt aldrig ha uppstått och fått den enorma spridning och den kvalitet de har.
Sist vill jag säga att jag är den förste att hålla med om att vad som är ett bra släktforskningsprogram helt beror på vilka förutsättningar och behov man har. Och då är jag lite inne på diskussionen med Daniel Berglund angående Disgen. Men den diskussionen hör inte hemma här utan snarare på något av föreningen DIS forum, där jag vid tillfälle gärna för den med Daniel.
MVH
Ulf
24
« skrivet: 2010-11-12, 20:18 »
Hej, Denna tråd är gammal, men jag känner ändå för att kommentera.
Först vill jag hålla med om att MinSläkt är ett bra program, jag använder det
själv och det har allt man behöver utan onödiga finesser, är billigt och anpassat till
svenska förhållanden samt har ett enkelt och lättarbetat användargränssnitt.
Speciellt användargränssnittet är enligt min åsikt klart
överlägset t ex Disgen, som är svårt att genomskåda och tillkrånglat helt i onödan.
Den stora support-organisationen som Disgen har brukar framföras som ett argument för Disgen,
men jag ser det snarast tvärtom. Det faktum att en så omfattande support-organisation finns och behövs bevisar att programmet inte är lättanvänt. Det skall helt enkelt inte behövas så mycket support till ett
sånt här program om det är rätt utformat.
Men sedan till det som egentligen är min huvudpoäng, nämligen att jag tycker att ovanstående inlägg är på
tok för negativt till gratisprogram. Många gratisprogram som finns på nätet, speciellt de som har sk öppen källkod, har lika bra kvalitet som kommersiella produkter, och supporten är inte alls dålig, snarare är den support man kan få via forum på nätet från andra användare som har samma problem som man själv många gånger
både bättre och snabbare än den man får via kommersiella företag. Och när det är öppen källkod blir eventuella problem och buggar ofta rättade mycket fortare än om det skall göras i en kommersiell organisation. Det gäller dock även här att satsa på rätt häst. Man måste se till att välja ett program som har en stor bas av användare med ett aktivt utvecklingsarbete och ett välbesökt forum. Finns bara detta kan jag garantera att man inte blir besviken.
/Ulf
25
« skrivet: 2007-02-26, 23:45 »
Hej ! Stadskvarnen i Askersund låg, och ligger, vid en bäck ca 300 m sydost om den lilla sjön Stora Röllingen som är belägen ca 1 km nordväst om den norra infarten till Askersund, vid riksväg 50. Det finns hus kvar på platsen som är synliga från riksvägen. Jag föreslår att du kontaktar Norra Vätterbygdens Hembygdsförening: askersund.nvh@gmail.com http://www.hembygd.se/index.asp?lev=14745 så tror jag säkert att du kan få veta mer om platsens historia. Bästa Hälsningar Ulf Granlund
26
« skrivet: 2004-12-18, 22:45 »
Hej !
Vore mycket tacksam om någon kan söka i Census 1930 efter Agnes Jensen, född Kvarnström 9/3 1882 i Lerbäck. Emigrerade till USA 1907, var 1920 bosatt i New York. Gift Jensen efter 1920. Hälsningar Ulf.
27
« skrivet: 2004-11-30, 19:45 »
Hej !
Jag söker en Agnes* Regina Elisabeth Qvarnström,
född 9/3 1882 i Lerbäck, Örebro Län. Hon kom till USA via Ellis Island 30/8 1907. Som final destination uppgav hon New York. Som vän eller släkting i USA uppgavs Mrs Lundin, 424 East 52 St, New York. Hon har även rest in en gång till via Ellis Island, den 8/11 1920. Som vän eller släkting uppgavs den gången Anna Bowen, 211 East 59th St New York, och Last permanent residence var New York, USA. Hon har alltså varit hemma på ett relativt kort besök i Sverige. Vid inresan 1920 stavades efternamnet Kvarnström. Vid bägge inresorna uppges hon vara ogift. Enligt en uppgift jag har bör hon ha gift sig någon gång efter 1920.
28
« skrivet: 2004-08-21, 21:58 »
Hej !
Vet någon var man kan läsa domböcker från Kumla Häradsrätt för tiden kring 1898 ? Hos SVAR/Riksarkivet finns bara böcker fram till ca 1850.
29
« skrivet: 2004-07-04, 09:55 »
Hej Lena, tack för svaret. Men en självägande bonde brukade ju kallas hemmansägare. Vad är i så fall skillnaden ? Jordbitens storlek ?
Hälsningar
Ulf
30
« skrivet: 2004-07-02, 09:46 »
Jag har funnit förfäder som står skrivna som Integtsegare. Det förfaller vara något slags torpare. Vet någon vad som avses mera exakt med beteckningen ?
31
« skrivet: 2002-02-08, 21:28 »
Jag bor i byn Gålsjö i Lerbäck, som tidigare skrevs Gårdsjö. Jag är själv nyinflyttad och kan inte så mycket om byns historia, men har flera grannar som bedriver hembygds/släktforskning. Kontakta mig direkt via E-post om du fortfarande är intresserad så kan jag kanske förmedla vidare kontakt.
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy