ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Eva Rönner

Sidor: [1]
1
Hjorted / Hjorted C:1 mpag 328 den 2 Maj 1722
« skrivet: 2015-02-18, 04:46 »
Wassebo, som är Basebo.

2
Dimbo / Dimbo C:1, sidan 309
« skrivet: 2014-02-28, 15:06 »
Det står inte var tvillingarna föddes, efter barnens namn står faddrarna.

3
Valstad / Valstad C:1, sidan 603
« skrivet: 2014-02-28, 14:59 »
Läredrengen af Skräddare Handwerket Bengt Pehrsson wigdes med Pigan Annica Gunnars dotter morgon gofwan nämndes

4
Bromma / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-02-13
« skrivet: 2013-05-05, 14:27 »
Stort tack Åke Carlsson! Vilhelm Larsson är min farmors bror. Farmor kom hösten 1917 till faderns släkt i Småland. Ett par år efter de kommit till Sverige försvann Wilhelm, nu är han återfunnen. Roligt.
 
Hälsningar Eva

5
Bromma / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-02-13
« skrivet: 2013-05-04, 16:01 »
Stort Tack Åke, om hustrun har jag en uppgift från Folkräkning 1910, då bodde hon med föräldrarna och en syster i Nyköpings Västra. Familjen hette Tillman.
Nu har jag inte SVAR tillgängligt, men kan kanske komma att ordna sig med sökmöjlighet.  
Nu vet jag att Dagny Maria Elisabet Tillman var i Johannes fs 1923.
12 år senare gifte hon sig med Vilhelm Larsson 30 juli 1935, det var en tisdag, okänt var någonstans.
 
Hälsningar Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2013-05-04 17:07)

6
Bromma / Äldre inlägg (arkiv) till 2014-02-13
« skrivet: 2013-05-04, 13:58 »
Vem var Larsson, Vilhelm född 1894-10-09
Personnummer 18941009-0337
Död 1970-07-23 i Bromma
(Uppgift om födelseort saknas i Dödboken)
Bosatt på Björnssonsgatan 107, Bromma
Kyrkobokförd i Bromma, Stockholms stad
Gift man 1935-07-30
Källor: DB / RFV 70 / RTB 70 / UTD 70d
[Sveriges Dödboken]
 
Jag söker uppgift om hans födelseort.
Finns uppgift om var han gifte sig 1935?  
Vilhelm Larsson hann tyvärr inte komma med i 1970 års folkräkning vid slutet av året.
 
Vilhelms änka 1970-07-23
Larsson, Dagny Maria Elisabet född 1910-03-08 i Nyköpings Västra (Södermanlands län)
Personnummer 19100308-0700
Död 2001-11-06 i Bromma
Bosatt på Björnssonsgatan 107, 168 43 Bromma
Folkbokförd i Bromma, Stockholms stad
Källor: man91 / RFV 06
[Sveriges Dödbok]
 
Det finns ingen Vilhelm Larsson född 1894-10-09 dag i svensk födelsebok.
Där finns  
Oskar Vilhelm född i Strömstad, Göteborg och Bohus
Johan Fredrik Vilhelm född i Lycksele, Västerbotten
Johan Vilhelm född i Östra Strö, Malmöhus
Inga av dessa 3 Vilhelms föräldrar hette Larsson (eller Lars)
Ska här kanske tilläggas att 1894-10-08 föddes Vilhelm i Östra Herrestad, Kristiansstad, far Per Larsson, mor Hanna Sarsandotter.
 
Min fundering är att Vilhelm kanske inte var född i Sverige men kom hit senare.
Det var kanske flera Vilhelm Larsson från olika håll som kom till Sverige.
Jag undrar om Vilhelm Larsson död i Bromma 1970 är densamme som Wilhelm Larsson född 1894-10-09 i Hamburg, Tyskland.
Wilhelm Larsson i Hamburg tog ut respass till Sverige år 1916
 
Källa: Konsulatsarkiv, Hamburg, Nationalitetsmatrikel Vol D1:199, sid 28
 
Mycket tacksam för hjälp om Wilhelm Larsson.  
 
Hälsningar Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2013-05-04 14:24)

7
Kristdala / Äldre inlägg (arkiv) till 22 februari, 2013
« skrivet: 2013-02-08, 01:35 »
Karin Bertilsdotter Duraea was daughter to Bartholdus Nicolai Duraeus (Herr Bertil) and his wife Elisabeth Persdotter Silkelock and married to Lars Eriksson Skytt.  
Her brother Johannes Bartholdi Duraeus was married to Anna Jönsdotter Hicinius Bock.  
Johannes and Anna had a daughter Karin.  
The 6 January 1690 was marriage in Kristdala of Lars Svensson and Karin Johansdotter.  
1 of may 1704 was wife Karin in Källbotorp buried in Kristdala.

8
24 Rekord / Obruten linje av flest generationer i samma socken
« skrivet: 2012-05-22, 15:07 »
tack Ann-Mari, visst var Måns Jönsson född år 1700 i Hjorted sn. Den 1 september.

9
24 Rekord / Obruten linje av flest generationer i samma socken
« skrivet: 2012-05-22, 00:08 »
I Hjorted socken, Kalmar län har jag den längsta obrutna faderslinjen i samma socken i mitt träd.
min farmors far sjöman Karl Fredrik Larsson gick till sjöss 1887.  
Efter 8 år till sjöss gifte han sig i Hamburg, han fick två barn födda i Hamburg, en son och en dotter.
 
Karl Fredrik Larsson född 1863 Hjorted
Lars Fredric Adamsson Träbom 1826 Hjorted
Adam Svensson Träbom 1792 Hjorted
Sven Adamsson 1771 Hjorted
Adam Månsson 1736 Hjorted
Måns Jönsson 1700 Hjorted
Jöns Månsson 1666 Hjorted
Måns Nilsson (den unge) 1642 Hjorted
Nils Jönsson vigsel 1638 Hjorted, död 1680 Hjorted 68 år gammal (okänt var han var född)
 
Tillhopa var där 9 generationer far - son i Hjorted socken.
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2012-05-22 15:01)

10
I Ransberg socken, Skaraborg. Avskedade soldaten och torpare i Klacken Måns Gädda, änkling 1782 efter Maria Bengtsdotter och far till fyra barn, två söner och två döttrar.
Måns gifter sig andra gången 1783 med pigan, Ingrid Ambjörnsdotter. Han 65 år och hon 33 år.
Två år senare får de en dotter, och två år efter det dör Måns 1787, 69 år gammal.

11
Nederkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 25 juni, 2012
« skrivet: 2012-05-05, 12:35 »
Kalix. vykort postat oktober 1925.  

 
 
Hälsningar
Eva

12
Glad Påsk / Glad Påsk
« skrivet: 2012-04-08, 00:03 »
Glad Påsk!
 

13
Dubois / Äldre inlägg (arkiv) till 17 januari, 2013
« skrivet: 2012-03-18, 15:43 »
I tidigaste mantalslängden från 1642 finns i Lövsta under bruksfolk  
Jacob i ....  francos, skriven 2 personer. betalar 24 öre i skatt
 


 
 
Det kan nog vara samme Jacob Duboo som 1643.
Längre bak kommer man inte i mantalslängderna. Så man kan inte se när han först är där.
Han kan ha varit allt mellan 15 och 65 år gammal (eller mer?) antar jag.  
Nästa mantalslängd efter 1643 är från 1651 och jag ser honom inte där.
 
I mantalslängd från 1642 fanns under francoserna i Österby bruk Jacob storkolares måg.  
Vet inte om här finns något samband mellan Jacob Duboo i Lövsta bruk och Jacobs måg i Österby bruk eller om det finns något samband med senare Dubois. Men namnet Jacob går igen. Jacob Dubois kolare i Skäfthammar och Knutby gift med Barbro Pousette hade en son som hette Jacob döpt 1 jan 1700 i Knutby, denne hade i sin tur en son Jacob född 1724 i Harg.
Angående Per eller Pierre har ingen synts till.
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2012-03-18 16:13)

14
Dubois / Äldre inlägg (arkiv) till 17 januari, 2013
« skrivet: 2012-03-18, 14:56 »
År 1643 fanns i Österlövsta en Jacob Duboo med 2 personer  
 
Mantalslängd  1643  Uppsala län.  Österlövsta  
Löfsta sochn
Francoserna vid Löfsta bruk                                
Jacop Duboo                            
Personer. 2
Kvarntullspenning. / 1     /   16    


 
Denne Jacob var minst 15 år, antagligen äldre, han skrivs 2 personer, kanske Jacob med en hustru.

15
Dubois / Äldre inlägg (arkiv) till 17 januari, 2013
« skrivet: 2012-03-18, 02:23 »
Här kolaren Jacob Dubois med hustru Barbro Pousette och deras barn  
 
Jacob Dubois
Kolare vid Gimo. Kolare vid Vällnora
Bosatt 1685 - 1697 i Skäfthammar.  Bosatt 1700 - 1712 Knutby
 
1685 förärade Bruksfolket vid Gimo till altartavlan. [Skäfthammar C:1]
En av dem var Jacob de Boij, han förärade 4 daler 16 öre
 
Vigsel  1685-06-08 Skäfthammar  [Skäfthammar C:1]
Jacob de Bue och Barbro Puse.
 
Barn födda i Skäfthammar:
4de dag Påsk 1686 döptes Jacob de Bues    -  Barbru [Skäfthammar C:1]
Den 28 oktober 1687 föddes vid Gimo bruk ett barn , fadren  Jacob Deboe modren hustru Barbro Puse. Döptes den 6, kallades  Gottfrijd  [Skäfthammar C:1]
Den 24 december 1688 föddes i bruket ett barn, fadren Jacob de Boe, modren hustru Barbro. Döptes den 26, kallades  Katrin [Skäfthammar C:1]
I Gimo föddes ett barn den 5 januari 1691, fadren Jacob Deboe, modren hustru Barbru, Döptes d 14, kallades Marie [Skäfthammar C:1]
Den 19 februari 1695 föddes vid Gimo bruk ett barn, fadren Kolare  Jacob Dubois, modren  hustru Barbro Pouse. Döptes den 24, kallades Margareta [Skäfthammar C:1]
Den 17 augusti 1697 föddes ett barn vid bruket, föräldrar Jacob Duboe och hustru Barbara. Döptes den 20, kallades Anna [Skäfthammar C:1]
I augusti 1697 dog och begravdes Jacob Dubois lilla dotter [Skäfthammar C:1]
Barn födda i Knutby:
Den 1 januari 1700 döptes Jacob Jacobsson på Vällnora bruk, fadren Jacob Deboe, hustru modren [Knutby C:1]
Den 14 december 1702 döptes Gottfred Deboe född vid Vällnora bruk den 10, fadren Jacob Deboe Kolare, modren hustru [Knutby C:1]
Den 10 juni 1706 döptes Mårten Duboe född den 7, fadren Jacob Duboe, modren hustru Barbro Puuse [Knutby C:1]
 
Mantalslängd finns för år 1709 Knutby
Vällnora bruk
Kolaren Jacob Duboe  och hustru
 
Mantalslängden finns för 1712 Knutby
Vällnora bruk
Kolaren Jacob Deboe och hustru och 2 döttrar (över 15 år)
 
I Ununge socken den 1 juli 1739 är Barbro Puse död och begravd den 8. Enligt döboken  över 80 år gammal. [Ununge C:1]

16
Dubois / Äldre inlägg (arkiv) till 17 januari, 2013
« skrivet: 2012-03-17, 18:22 »
Hej Arnold, tack för klippet, jag ska kolla upp detta om Jacobsson.  
Vill minnas att det hade sett ut att eventuellt vara två Per Dubois, men att det visdade sig vare en.  
Och han hette inte Jacobsson.
 
Om Per hade jag hämtat något från någon sammanställning, minns inte var. En Pier med där angivet födelsedatum och socken fann jag vid kontroll i källorna var inte son alls till någon Dubois eller Jacob. I varje fall var födelsedatum eller i varje fall födelsesocken fel, just den Piere född den dagen i den socken var inte Dubois son enligt Födelseboken(men det var ett annat vallonnamn på föräldern som inte heller hette Jacob)Jag tror att det kan vara så att en Per Jacobsson helt enkelt är ett missförstånd någonstans, han har inte hittats där han angetts.  
Dock i andra socknar saknas födelseböcker för tiden men kanske en Per Jacobsson dyker upp i andra senare källor, men jag har inte funnit honom. Jag kan inte påstå utfrån vad jag har att han alls fanns.
 
Den 6 januari 1693 föddes Samuel Kåhlares son Per vid Österby bruk. Samuel Dubois var kolare vid Österby bruk vid denna tid.
Om Per Samuelssons vidare öden känner jag inte till. Jag ser att om han levde ännu 1917 var han då 24 år gammal.  
Samuel Dubois var gift med Margreta Vincent. Han var son till Mårten Dubois som var Mästerkolare vid Österby bruk och hade sönerna Jacob (min anfar), Daniel, Johan och Samuel (som antagligen är far till Per född 1693).
Denne son Jacob född vid Österby bruk omkring 1658 och gift med Barbro Pousette 1685 hade många barn, ingen av dem hette Per.  
 
Jag har försökt kontrollera uppgifter i tillgängliga källor och vaska fram upplysningar om Jacob Dubois f 1658 släkt. Denne Jacob, son till Mårten var inte den ende med namnet Jacob Dubois. Där fanns åtminstonde en till, kolare i Österby som bör ha varit äldre och som inte skall ha varit son till kolaren Mårten Dubois. Okänt om de Jacob och Jacob var släkt.  
 
Om Per Dubois kan jag bara bekräfta Per Samuelssons födelse 1693 (se Film C:1)
Någon Per Jacobsson Dubois finns inte i mitt släktträd.
 
Hör gärna av dig om du hittar något till Dubois sammanhang.
 
hälsningar
Eva

17
Almunge / Äldre inlägg (arkiv) till 04 maj, 2013
« skrivet: 2012-02-23, 15:09 »
Ächta Barn 1726
 
Febr. d 24.  
 
Dito. Såldat Edberg och H. Britas Barn föd d 18.  Eric  
W. Per Jönsson i Edbotårp, dr. Anders Ersson i gränhammar, Hust Karin ibdm. H Kjerstin i tranbolet.
 
Jul. 15. Gulltorpet. Jan Larssons och H.Liskens(?) Barn föd d 13.  Eric
 
Ingen Eric född 18 juli 1726 i Almunge Födelsebok
 
Häsningar,
Eva

18
Emigrantkällor / New York Passenger Lists, 1820-1959
« skrivet: 2012-02-13, 14:10 »
S/S Alaska ankomst New York 1888 på www.norwayheritage.com
 
S/S Alaska, Guion Line
 
Year   Departure            Arrival            Remarks  
1888   Liverpool            New York   Apr. 15    
1888   Liverpool   May 12   New York   May 19  Also reported arrive 1888-05-20  
1888   Liverpool            New York   June 23    
1888   Liverpool   July 21  New York   July 28    
1888   Liverpool            New York   Oct. 07    
 
Guion Line dock with the steamship Alaska

19
Groth / Groth
« skrivet: 2012-02-12, 06:57 »
Hej Åke, om Karl Erik Groth f. 1805-08-13 vid Oppboga bruk, Fellingsbro.
Son till Smed Mästersven Carl Petter Groth f. 1780 och h. Lena Catharina Hedström f. 1777.
Karl Eric flyttade runt med föräldrarna, 1816 kom de till Nyhammar bruk i Grangärde. Han flyttade till Ludvika bruk 1822 där han skrivs koldräng ett par år, 1824 flyttade han tillbaka till Nyhammar bruk där han skrivs Mästersven, 1825 gifter sig Mästersven Karl Eric Groth och pigan Maria Ersdotter från Nyhammar. Hon var f. 1801 i Svarthyttan, Norrbärke . Samma år, 1825 flyttar Mästersven C.E. Groth med hustrun, i flyttlängden står att de flyttar till Norrbärke (socknen var hustru Maria var född), i Kyrkbacken, Ludvika, dit de kom, står i husförhörsboken att de kommit från Grangärde 1825, Mästersven Carl Eric Groth och hustru Maja Ersdotter.
De får två döttrar i Kyrkbacken, Ludvika, Maja-Lisa 1826 och Carolina 1828.  
1830 flyttar familjen till Garpenberg där Karl Eric är Smed vid Olshyttan.
Tre barn föds här. Familjen stannar stannar här till 1837 då de flyttar till Stora Malm där Karl Eric är Mästersmed vid Stångjärnssmedjan i Forssjö bruk. Två barn föds här.
43 år gammal dör Karl Eric av slag i Forssjö bruk, Stora Malm socken den 12 dec 1848.
Hustru Maja Groth, född Ersdotter, gratialisterska dör 80 år gammal i Forssjö bruk 1880.  
Allt uppgifterna om Karl Eric född 1805 i Oppboga bruk och död 1848 i Forssjö bruk och de andra är ur kyrkböckerna för de socknarna.
 
Hälsningar,
Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2012-02-12 06:59)
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2012-02-12 07:14)
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2012-02-13 00:05)

20
God Jul / God Jul
« skrivet: 2011-12-23, 14:41 »

21
Dubois / Äldre inlägg (arkiv) till 17 januari, 2013
« skrivet: 2011-07-08, 02:30 »
Ao 1685 ähr förährat till Altare Tafflan aff nederskrefne Brucksfolck wijd Gimo.
Är det den rubriken du menade, i kyrkans räkenskaper.

22
Dubois / Äldre inlägg (arkiv) till 17 januari, 2013
« skrivet: 2011-07-07, 17:34 »
Arnold, först lite förtydlgande om mtl 1643 från Löfsta Bruk. Klickar på Österlöfsta socken som följer efter Tegelsmora, men det står sedan Löfsta socken i boken och där finns Löfsta Bruk och dess francoser.
 
Tänker om denne Jacop Duboo vid Löfsta bruk 1643, om han var 20 eller mer, kanske 40, man vet inte, men han var väl minst 70 år och kanske mycket mer, ja kanske död och begraven när ett barn föddes 1693. Men det skulle kunna vara barnbarn och barnbarns barn till honom som föds 1693. Men jag vet inte om eller vad som är känt om denne Jacop.  
Undrar lite om han skulle kunna vara storkolare från Österby, med vuxen gift dotter boende kvar hemma i Österby med Jacops måg. Det kan man kanske aldrig veta. Storkolaren heter bara Jacop.  Och vem hans måg var vet man kanske inte heller.
Det går några år sedan tyvärr innan nästa mtl efter 1642 och 1643, det är från 1651, sedan följer 1654, 1655, 1656, sedan kommer nästa 1665, 1666, 1667, 1668, 1669, sedan nästa 1674 osv.
 
Vigseluppgiften för Samuel och Margareta hittar du i alla fall i Skäfthammar C:1
Bruden kom från Skäfthammar och bröllopet var där.
Bruchfolck Ao 1690
Samuel de Boe  ifrån Österby och Margreth Vese
 
 
Skulle tro att mantalslängder för Uppland finns i förvar på Uppsala landsarkiv, ja.
 
 
Eva

23
Dubois / Äldre inlägg (arkiv) till 17 januari, 2013
« skrivet: 2011-07-07, 16:13 »
Här är Jacop Duboo, francos vid Löfsta Bruk 1643. 2 personer. skatt att betala med 1. 16.
 
 
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820  Uppsala län, SE/RA/55203/55203.02/2 (1643), bildid: A0003510_00500
 
Eva

24
Dubois / Äldre inlägg (arkiv) till 17 januari, 2013
« skrivet: 2011-07-07, 14:39 »
Arnold, en rättelse här. Uppgiften om Jacon Duboo i mtl 1642 i Lövsta bruk kan jag inte hitta under Österlövsta socken.
Tidigaste mtl är från 1642 och i Österlövsta under Bruksfolck hittar jag ingen Jacon Duboo. Och inte rubrik Francoserna heller. Sidan är under Bruksfolck längst ner mycket klottrad, men Francoserna eller namnet Jacob Duboo kan inte läsas. Det står inte där vad jag kan se. Det finns inte där eller på nästa sida.  Lövsta bruksfolk i Österlövsta är på Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820  Uppsala län, SE/RA/55203/55203.02/1 1642, bildid: A0003509_00602
 
Jag går till 1642 i Österby  
I mtl för Film 1642 finns på sidan som följer efter Bruksfolk rubriken Francoserna.
sidan är  
Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820  Uppsala län, SE/RA/55203/55203.02/1 1642, bildid: A0003509_00595
Och här är inte så lätt att läsa ut vad det står, bokstäverna är tjocka, men med lite vett och vilja och tålamod kan man förhoppningsvis läsa något här.
Bra vore om materiallet scannades om, jag tror man kan få till det mer lättläsligt.
 

 

 
sita två raderna kom inte med.
På följande sida står Huusfolck.
 
Står det Jacob Storkollars måg? På 12e raden. Ingen man och hustru, men måg och hustru hon står efter mågen på motsatta sidan, spalterna fortsätter in på den, så hon kom inte med i klippet på bara denna sidan Hustrun är väl en dotter, men står inte under dotter, eftersom hon är hustru till mågen här.
Också tycker jag det kanske stå Marten Smelter på rad 19.  
Här är några Kollare men namnen är svåra att läsa.
Men Namnet Duboe, Dubois eller liknande har jag ännu inte kunnat se i denna mtl i Österby.
Mantalslängder från 1642-1820 finns på Riksarkivet/SVAR, det är därifrån jag klippt detta.
Jag hittat Jacop Duboo i mtl 1643 för Löfsta Sochn under Francoserna wijd Löfsta Bruck
på Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820  Uppsala län, SE/RA/55203/55203.02/2 1643, bildid: A0003510_00500
det står alltså under Löfsta socken som följer direkt efter Tegelsmora och står inte under Österlövsta. Lövsta socken står inte sökbart i 1643 års mantalsregistret
 
Eva
 
Meddelandet ändrat av zoom 2011-07-07 14:44
 
Meddelandet ändrat av zoom 2011-07-07 16:06

25
Dubois / Äldre inlägg (arkiv) till 07 juli, 2011
« skrivet: 2011-07-07, 00:57 »
Arnold,  
Jag har här Mästerkolare och Smältare Mårten Dubois och Hustru Margaretha Vincent född ca 1634.
Deras fyra söner, som alla är är födda i Österby bruk. De är Kolare alla fyra, födelseåren har jag inte ur födelsebok, men de påstås vara födda: Daniel född ca 1655, Jacob ca 1658,Johan ca 1661 och Samuel ca 1664 samt deras dotter troligen, Jenna.  
Jacob Dubois f 1658 hade med hustru Barbro Pousette 9 barn vad jag känner till, ingen av dem heter Pierre (Per), en av sönerna hette Jacob, han föddes 1699/1700, han döptes 1 jan 1700.
Samuel hade med hustru Margareta Vincent född omkring 1668 4 barn vad jag känner till, en av dem hette Per. Denne Per Samuelsson Dubois var född 1693-01-06 i Österby bruk, Film sn
  1693. d 6 Jan. döptes Samuel Mårtensson Kåhlares son som kallades Per.
faddrar woro Anders Jonsson i Älglösa, och Hindrich Deh ifån Gimo, Per Pers Hustru Rachel och Sara Nilsd wijd Stijnsbo  
 Films kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/10250/C/1 (1684-1712), bildid: C0003460_00029
(texttydningen är kanske inte den bästa på namnen, Deh? men i stora hela rätt)
Det var den ene, Per Samuelsson Dubois.
 
Jag har noterat ?Fanns det också en annan Per Dubois, son till en Jacob Dubois kolare i Österby. Den Per som var gift med Cathleen Pousett d.y.?
Den far Jacob Dubois i Österby är en annan tidigare född Jacob än den Jacob Dubois som är far till Jacob född 1700.
Kolaren i Österby var inte son till Mårten Dubois.
(enligt uppgifter från anbytarforum)
 
Också har jag noterat, Vem var denne i mantalslängd 1642, Jacon Duboo vid Lövsta Bruk, han står skriven under francoserna.
Är han den Jacob Dubois som är far till en Per Jacobsson Dubois född vid samma tid som Per Samuelsson Dubois, den Jacob som var född något tidigare än Jacob född 1658.
   
Mårtens moder kom också till Sverige, hon dog 1680 i Östeby Bruk.  
1680. Mårten Debues Moder begrofs 22 Decembris  
Kan Jacob kanske vara en bror till Mårten föddd 1629? Eller höra till Mårtens familj på annat sätt, kanske eller kanske inte släkt alls till Mårten och hans familj?
 
En Per är identifierad Samuels son, jag har inga uppgifter om hans fortsatta levnad.
Per Jacobsson Dubois minns jag inte var jag hämtat in uppgift om. Kanske bl a från uppgifter du själv lämnat på hemsida?  
 
Var där två Per Dubois eller var det i själva verket bara Per Samuelsson Dubois döpt 6 januari 1693 i Österby Bruk. Han fanns, i alla fall blev han döpt. Är han möjligen din Pierre Dubois? Att han hette Samuelsson och inte Jacobsson?  
 
Men du får nog leta om du hittar en till Per och om du hittar något mer om den tidigare födde Jacob, kanske han i mantalslängden 1642, så kommer du nog tillsammans med detta om Per Samuelsson fram till svar som du kan kämma dig lugn med om din Pierre Dubois.  
Det skulle förstås underlätta om där bara var en Per Dubois född den tiden och i så fall har du honom här döpt i Österby bruk 1693, Samuelsson
 
Vill gärna veta om du hittar något,
 
Hälsningar  
Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2011-07-07 01:57)

26
Dannemora / Dannemora
« skrivet: 2011-06-23, 15:06 »
David Abraham Rönn bodde nästan 3 år i Kungsängen, Uppsala Domkyrkofs. Inflyttad 7 feb 1911. Utflyttad 26 nov 1913 till Köping. Arbetare.
 
Detta enligt flyttlängder och församlingsbok Uppsala Domkyrkofs.
 
Köping finns att välja på. Köping i Västmanland och Köping på Öland.  
Med tanke på arbete han ägnat sig åt tidigare, är det nog närmre till hands att tänka att det var till Västmanland han flyttade, men man kan inte veta.  
Flyttlängder i båda Köping den tiden är inte tillgängliga, men kan bevakas av Riksarkivet/Svar om man önskar.  
Han stannade inte i Köping sedan vet vi.
 
Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2011-06-23 15:18)

27
Dannemora / Dannemora husförhör 1896-99 Al:22 s 184
« skrivet: 2011-06-22, 04:04 »
Vigsel i Valbo 26 december 1910
Axel Reinhold Sundberg, garveriarbetare från Hemlingby och Ester Maria Rönn, kokerska från Hemlingby
 
Hos Riksarkivet/SVAR i
Statistiska Centralbyrån (SCB) - samlingspost, Utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböcker 1860-1949, SE/RA/420401/01/H 1 AA/1605 (1910), bildid: A0030847_00835
 
 
 
/Eva

28
Dannemora / Dannemora husförhör 1896-99 Al:22 s 184
« skrivet: 2011-06-22, 03:14 »
Jo, Ester Maria Rönn står i Uppsala Domkyrkoförsamlings Utflyttningslängd för 1910. Utflyttad till Valbo 29 september.
 
Hos Riksarkivet/SVAR i databas Folkräkning 1910 (Gävleborgs län) återfinns Ester Maria Rönn i Valbo.
Under Visa Källan visas sidan med hushållet
Axel Reinhold Sundberg, Garveriarbetare. Född 79 Dannemora. Gift.
h. Ester Maria Rönn, Kokerska. Född 82 d.o. Gift.
 
Hon blev Fru Sundberg i Valbo.
 
/Eva
 
 
 
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2011-06-22 03:45)
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2011-06-22 03:47)

29
Dannemora / Dannemora husförhör 1896-99 Al:22 s 184
« skrivet: 2011-06-22, 02:29 »
Ester Maria Rönn f 1882 i Dannemora. Tjänarinna. återfinns i Uppsala Domkyrkoförsamling i Svartbäcksroten.
 
Hos Riksarkivet/SVAR hittar du henne här:
Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Församlingsböcker, SE/ULA/11632/A II aa/11 (1895-1906), bildid: 80002633_00290
 
på rad 5.  
 
och sedan fortfarande i Svartbäcksroten här:
Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Församlingsböcker, SE/ULA/11632/A II aa/29 (1906-1924), bildid: F0002410_00151
 
på rad 18.  
 
Här står Ester Maria Rönn. Tjänarinna. Infyttad 05 Utflyttad till Valbo 29 9 10. Det betyder 29 sept 1910 antar jag.
 
Jag ser att hon är min morfars morfars brorsons dotter, alltså min morfars syssling om jag ser rätt.
 
Häsningar Eva

30
Silkelock / Silkelock
« skrivet: 2011-05-07, 22:19 »
Silkelock, Sven. Fogde i Möre 1612. s, 356 står det i ett litet klipp ur personregister i Rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifter och brefväxling. Man får bara se ett litet klipp i Googlebooks på webben.  
Man får i alla fall veta att Sven Silkelock kallas Fogde i Möre år 1612.
 
Eva

31
Silkelock / Silkelock
« skrivet: 2011-04-06, 02:56 »
Kungen beordrade 1609 en beriden soldat ner till Kalmar att befalla vår skeppskapten Per Silkelock omedelbart till kungen i Stockholm och föra honom dit.
Kanske kungen hade behov av en erfaren skeppskapten som Per Silkelock och hade för avsikt att vara nådig mot att Per nu stod i kungens tjänst. Vår skeppskapten skriver kungen redan i brevet innan. Kungens och rikets skeppskapten.
 
Per har antagligen redan valt att tjäna Karl sedan det var Karl som var Sveriges kung.
Han hade ju återvänt till Sverige.
Det vore nog inte heller lätt för en ensam ryttare att föra en fånge från Kalmar till Stockholm. Dessutom befalls Per som undersåte och tjänare att komma till Stockholm, en fånge behöver inte befallas, han kan hämtas bara.  
 
Kung Karls örlogsfqartyg (Förgyllda) Äpplet gick på grund och sjönk sommaren 1609 vid Barösund i Östergötlands skärgård. Fartyget bärgades 1610 och fördes till Kalmar för reparation (står att läsa i Svenska Örlogsfartyg 1599-1610 av Jan Glete).  
Kanske besättningen också sjönk och kungen behövde en skeppskapten. Karl hade en del skepp.
 
 
En tanke bara.  
Om Per var í Kalmar när kungens enspännare kom ner och om Per kom till kungen i Stockholm och hur det mötet då avlöpte står antagligen inte någonstans något om.
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2011-04-06 03:40)
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2011-04-06 04:26)

32
Film / Äldre inlägg (arkiv) till 22 augusti, 2012
« skrivet: 2010-11-28, 11:55 »
Tack Victoria, en Måns Andersson står skriven i Kullbol 1723.  
I Film socken Husförhörslängder 1712-1723. På p.163 (sidnr i boken) hittar du husförhör för Kullbol år 1723.
Tänker att det kan vara Måns Andersson Kjellström, att han kan ha bott där innan han gifte sig med Margareta Abrahamsdotter.
Lite egendomligt är att den familjen i Kullbol som var återkommande faddrar till tre av Måns och Margaretas barn, de står skrivna i Kullbol före 1723 och efter 1723, men inte just 1723, då är bara dessa skrivna i husförhörslängden,
 
Kullbohl 1723
Måns Anderss.
Dräng Hindrich(?)
dr Johan
dr ...
 
året innan var många skrivna i Kullbol. p.114
Kullbohl 1722
Hennich Erss        (ej noterad i förhörsspalerna)
Hust Kerstin        (ej noterad i förhörsspalterna)
son Gustaf
son Anders (struken)
dot Karin  
dot Elisabet
dräng Erich (struken)
pig Karin (struken)
pig Margetta (struken)
dott Margetta
dott Kerstin
son Henich
dott.(struken)
son Lars
goss. Anders
 
Nästa gång efter 1723 är inte husförhörslängd för Kullbol förrän 1733 och/till 1744,
i Film socken Husförhörslängder 1733-1758, på p.18
1733 Kullbohl
Henich Ersson
H. Kerstin (struken)
s. Gustaf
s. Hennich
s. Lars
d. Karin (struken)
d. Elisabet
d. Margeta
d. Kerstin
gossen Michel (struken)
dräng And.(struken)
dräng Pär Pärss  
dr Erich Anders
1744  goss Erich
 
År 1723 döptes Måns och Margetas dotter Karin d 19 maj, född d 17.
En av faddrarna var Hennnig Erson i Kullbohl
År 1728 d 28 april döptes Måns och Margetas dotter Maria, född d 25.
En av faddrarna var hustru Kerstin i Kullbohl
År 1732 d 9 juli döptes Måns och Margetas sn Andreas, född d 6.
En av faddrarna var Gustaf i Kullbohl. Jag tänker attt det är Gustaf Hennichsson.
År 1741 d 9 augusti då Måns och Margetas son Abraham, född d 6,  döps är ingen av faddrarna från Kullbol.
 
Det ser ut som att 1723 i Kullbol var inte något husförhör hos bonden på gården. Familjen Hennich Ersson. De bodde ju uppenbarligen där både 1723, 1728 och 1732 då de var faddrar.
Måns och drängarna kanske bodde i någon stuga på Kullbols ägor och bara de som var där blev noterade det året. Om inte det möjligen blivit felskrivet så att det inte var Kullbol Måns och drängarna bodde utan någon annanstans och Kullbol
inte var med alls i förhörsvändan 1723.
Men där är ett samband mellan Måns Andersson och hustru Margeta och familjen Ersson i Kullbol, eftersom de är återkommande faddrar.
 
Jag har haft lite undringar om sonen Andreas som du sett, om han möjligen kan vara den Anders Kjellström i Films gruva 1745,
skriven dräng där vid så unga år 12/13 år. Tänkte också att Måns far hette förstås Anders, det skulle också kunna vara han, men han var kanske gammal att arbeta som dräng i Gruvan då 1745, som yngst kan han varit under 60 år, så det är ju möjligt, men Måns far kan också varit betydligt äldre.  
En bror till Måns, ja inte för ung och inte för gammal.  
Jag har uppgift då gruvdräng Anders Kjellström och hustru Margareta fick en dotter Anna 1754 d 6 februari, döpt d 10.
och 1755 d 7 mars begravdes gruvdräng Anders Kjellströms dotter Anna 1 år gammal.
Denne Anders är om jag förstått rätt den som du anger vara en bror till Måns Andersson Kjellström, född omkring 1704.
Ja det är förstås han som var skriven i Gruvan i Film
Då vet vi inte alls var Måns och Margetas båda barn Andreas och Abraham blev av. Men Måns kan ha fått en bror.
 
År 1752 d 19 januari döptes Måns och Margetas dotter Karin Månsdotter Kjellströms och Per Myras son Magnus, född d 18.
En av faddrarna då var Anders Månsson. Det skulle kunna vara Karins bror Andreas.
Magnus är min ana. Under uppväxtåren i Karkebo  och till han flyttade till Dannemora kallades han Måns. Vid vigseln där och i fortsättningen kallar han sig hela sitt vuxna liv med sitt dopnamn Magnus.
Då Karin innan hon gifte sig arbetade i Norra Silvergruvan stod hon skriven Kjellström, senare Månsdotter. Hennes bror kanske också stod skriven Månsson istället för Kjellström.
Jag tolkar det alltså som att det var dotter Karin till Måns Andersson Kjellström och inte en syster till honom.
Per Myra var skriven i Norra Silverbergsgruvan 1745, samma år som Per och Karins vigsel.
Per och Karin var där tror jag samtidigt under en tid tidigare tänker jag.
 
Jag har hittat Skräddare Måns Andersson i Gruvan i Film hfl 1718-1721 p.88.
Tack för den uppgiften. Det är förstås Måns Kjellström.  
Skräddare står här som yrke och inte ett namn.
Han kan kanske ändå varit 1723 i Kullbol innan han gifte sig.
 
Annars fanns också namnet Skräddare, det fanns i Film gruvarbetare med namnet Skräddare långt tillbaka i tiden. Jag tror inte att Måns skrivits Måns Skräddare, eftersom det var ett namn sedan länge i socknen och Måns hade namn, både Andersson och Kjellström som han skrevs med innan det är en Måns Skräddare skriven i Hemmingsboda hfl 1733 och/eller 1744. Men jag tror inte det är anledning tro att Måns i Hemmingsboda är densamme som Skräddare Måns Andersson Kjellström.
Såvida han inte faktiskt hette Skräddare han också, men då hade han nog skrivits med det namnet tidigare också.
 
Jag har i mitt släktträd två grenar som genom Dannemora och Film möts hos Abraham Simsson och hustru Margeta Persdotter i Karkebo.
Barnbarns barnbarns barn på varsin gren från dem, Maja Stina Källström(Kjellström)född 1833 och gruvarbetare Mats Rönn född 1828, femmänningar, de vigdes i Dannemora 1853 d 28 december.  
 
Eftersom Måns var skräddare i Gruvan 1718-1721 bör han ha varit född före 1700.
 
Om jag förstått rätt är du Victoria ättling till Magnus Kjellström eller någon av hans syskon, Pehr, Margareta, Andreas, Caisa eller Eric.
 
Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-11-28 13:10)
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-11-28 22:47)

33
Film / Äldre inlägg (arkiv) till 22 augusti, 2012
« skrivet: 2010-11-22, 14:13 »
Jo, Måns Andersson Kjellströms dödår omkring 1745 tycker jag också är rimligt att tänka.
Måns födelse har inte jag inte heller hittat, ej i Film Födelsebok någon son Måns eller Magnus till en Anders (men jag kan förstås missat, den boken är svårläst de tidiga åren). Men han var väl född före 1707.
Dotter Karin var utflyttad 1742, hon var då 18/19 år och arbetade i Norra Silverbergsgruvan. Hon står skriven Karin Kiellström i Förhören med Gruvdrängarna. Det var tre år innan vigseln med Per Myra 1745, det året står Per skriven i Norra Silverbergsgruvan i förhören med gruvdrängarna som var i november.
Abraham har jag inte sett skymten av någonstans i böckerna.
 
Döddatum 1743-04-24 för Margeta Abrahamsdotters mor finns ej i någon bok. Uppgiften hittas på Aina Arnarps hemsida.
Margeta  är bara struken i husförhör, inga noteringar, samma förhör som Abraham Simsson står struken, men han återfinns i dödboken då.  
 
Måns Andersson Kjellström är tror jag samme Måns Andersson som står skriven i Kullbol 1723 innan vigseln med Margeta Abrahamsdotter.
Faddrar vid Måns och Margetas barns dop var till de tre första barnen en familj i Kullbol, vid första barnets dop Bonde Hennnig Ersson, nästa gång hans hustru Kierstin och tredje gången sonen Gustaf.
 
Måns Skräddare i Hämningsboda tror jag är någon annan, Måns har skrivits Andersson och med namnet Kjellström, som också hans barn skrivits med, dotter Karin då hon arbetade i Norra Silverbergsgruvan och  kanske sonen Anders 12/13 år är han som är dräng Anders Kiellström i gruvan 1745.
Det finns en grúvdräng Anders Kjellström och hustru Margareta som får en dotter Anna 1754 och 1755 dör gruvarbetare Anders Kjellströms dotter 1 år gammal. Jag har inte hittat någon vigseluppgift i Film Vigselbok. Det kan nog vara Måns och Margetas son Andreas.  
 
Måns Andersson Kjellströms och Margeta Olofsdotters barnbarns barnbarn Maja Stina Källström gruvarbetardotter, gruvarbetarhustru sedan gruvarbetaränka sedan 1903, föddes 1833 i Gruvroten, Dannemora, levde hela sitt liv, 90 år i Dannemora. Hon dog där 1923. Jag kan än idag få höra lite bardomsminne om Maja Stina och något lite av minne som Maja Stina själv berättat en gång från sin barndom.
Jag är barnbarns barnbarn till Maja Stina Källström (de före skrevs för det mesta Kjellström, ide senare iblan Källström). Maja Stina skrev sig Källström
 
Hoppas det blev rätt nu.  
 
Athjo prosit!  
 
Eva

34
Film / Äldre inlägg (arkiv) till 22 augusti, 2012
« skrivet: 2010-11-22, 04:01 »
Tack Arnold.  
Förhör år 1746 om våren i Karkebo, då var Margeta skriven där. Hon står skriven Måns Anderssons Änka Hustru Margetha.
Det är året efter dotter Karin vigdes med Per Myra och de står skrivna på nästa raderna under henne, först Gruvdräng Per Myra och nästa rad Hustru Karin (Måns och Margetas dotter)
1753 står Per Myra överst i Karkeboängen, därefter hustru Karin och under henne står Svärmoder Margeta, sedan kommer Pers och Karins barn.
Måns och Margetas yngsta barn Abraham var född i augusti 1841.
Måns Andersson Kjellström dog tidigast november/december 1840 och senast våren 1746, för då står hon som Encka i Karkebo. [Film AI/2 sid. 221]
 
Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom  2010-11-22 04:07)

35
Film / Äldre inlägg (arkiv) till 22 augusti, 2012
« skrivet: 2010-11-21, 18:13 »
Måns Andersson Kjellström och hustru Margeta Abrahamsdotter fick vad jag vet i Film 4 barn.
Karin, Maria, Andreas och Abraham.
Undrar om Anders Kiellström i Gruvan i hfl 1745, noterad borta kan vara sonen Andreas född 1732, han var då bara 12/13 år. [Film AI/2 s.203] Eller vem det annars kan vara.
 
Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-11-21 18:17)

36
Film / Äldre inlägg (arkiv) till 22 augusti, 2012
« skrivet: 2010-11-21, 18:04 »
1773 den 12 april är det rätta datumet för Margaretas begravning. Absolut.
 
1723 Vigsel i Film, Måns Kjellström och Margeta Abrahamsson ifrån Karkebo
 
I husförhör 1722 i Karkebo är Abraham Simonssons och hustru Margetas dotter Margeta struken och längre ner är inskrivet Måns Andersson och hustru Margeta.
Lucka i tiden husförhör 1723-1732
 
Måns och Margeta fick barn 1723, 1728 och 1732 i Film sn. Far Måns Andersson
 
1723, då första barnet föds står hemvist Karkebo. 1728 och 1732 står ingen uppgift om hemvist.
Kan man tänka sig att det var onödigt skriva hemvist då det var samma som tidigare och det inte var någon mer  
barnafödande familj i socknen där föräldrarna hette Måns Andersson och hustru Margeta?
De kan ha bott kvar i Karkebo hela denna tid, till 1732.
 
1733 och/eller 1744 var de inte skrivna i Karkebo
 
Måns och Margeta fick barn 1741 i Film. Far Måns står nu med namnet Kjellström, samma som i vigselboken.
 
I Hämningsboda 1733 och/eller 1744 står Måns Skräddare och Hustru Margeta skrivna utan barn.
Däremot står en gosse Jacob skriven hos dem.
Måns är struken. Gossen Jacob är noterad i förhörsspalterna, Måns och Margeta saknar alldeles noteringar där.
Kan man tänka sig att Måns Skräddare HETTE Skräddare. Att det var hans namn, inte hans sysselsättning.
Det var ett namn som förekom i Film denna tid. Att här i Hämningsboda var andra än skräddaren Måns och hustru Margeta från Karkebo
T ex vigdes 1719 en Gruvdräng Johan Skräddare med en Malin Andersdotter ifrån Österby.
 
I Bro torp/eller Broskogen skrevs 1733 och/eller 1744 Måns Andersson och Hustru Margeta.
Inga barn eller andra är inskrivna. Både Måns och Margeta är strukna. Måns har noterats i förhörsspalterna. Margeta saknar noteringar.
 
Vem var Gamla Margeta ifrån Broskogen som begravdes 10 april 1743 enligt död- och begravningsboken.
Skulle det kunna vara just hustru Margeta som står struken 1744. Att där var ett gammalt par i Broskogen.  
Eller skulle det kunna vara så att Sockenskräddare Måns Kjellström och hustru Margeta Abrahamsdotter bodde där och att hennes mor Margeta Persdotter i Karkebo, struken där 1744 bott hos dem i Broskogen eller Bro torp året innan maken Abraham Simonsson dog i Karkebo.
Eller att de kom dit efter Gamla Margeta var borta. Man kanske kan hitta något mer här.
Eller kan man tänka att i Bro var andra människor, som inte ska blandas ihop med de från Karkebo.
 
Lucka i tiden för husförhör 1745-1752
 
Tillbaka i Karkebo
1753 är Margeta Abrahamsdotter skriven som Svärmor i Karkebo ägor hos Gruvdräng Per Myra och Karin Månsdotter (Måns och Margetas dotter)  
som vigdes 1745 d 27 oktober i Film
1773 den 12 begravdes är dagen för Margetas begravning enligt död- och begravningsboken.  
 
I Kullbol stod en Måns Andersson skriven 1722, året före Måns Kjellström och Margeta vigdes.
Han står själv där med ett par drängar. Han var inte där året innan. Vem det kan vara.
 
Måns kan tänker jag med som skräddare haft anledning vara på rörlig fot emellanåt, även utanför Film.
 
 
Eva

37
Film / Äldre inlägg (arkiv) till 21 november, 2010
« skrivet: 2010-11-21, 03:44 »
Skräddare var också ett namn, här är en gruvdräng som hette Skräddare.
I Film socken sammanvigdes 1719 d 29 juni Gruvdrängen Johan Skräddare med Pigan Malin Andersdotter ifrån Österby.
[Film C/2]
 
 
Eva

38
Film / Äldre inlägg (arkiv) till 21 november, 2010
« skrivet: 2010-11-21, 01:05 »
Tack Arnold, och tack för tips, Det är kanske så, Skräddare stället för namn i Hämningsboda, att det är de, jag upptäckte sedan att då änka Margeta Abrahamsdotter dog står i hennes begravningsnotis 1773 att framlidne sockenskräddare Måns Anderssons änka hustru Margeta Abrahamsdotter på Karkebo ägor begrovs den 12 april.  
Måns har inte jag heller hittat i Films dödbok. Margeta Abrahamsdotter var tänker jag antagligen änka 1753 då hon står som svärmoder boende utan Måns hos Pär Myra och hustru Karin (hennes dotter) på Karkebo ägor.
Uppgifterna i Hämningsboda kan varit från 1744 och inte 1733, då barnen var 21, 16, 12, 3 år eller nästan, yngsta barnet Abraham, ser inte ut att ha varit hos föräldrarna fast han var liten, var var han?  
Det är ju lucka i tiden för husförhör så man vet inte mer än att de bodde någonsatns i Film då de tre yngsta barnen föddes, kanske var de inte kvar i Karkebo, eftersom det inte står något om det, som det gör när första barnet föddes i Karkebo.
Det är 9 år mellan de två yngsta barnen födda i Film.
 
Eva
 
 
Eva

39
Film / Äldre inlägg (arkiv) till 21 november, 2010
« skrivet: 2010-11-20, 17:10 »
Vad står det efter Måns?
Ur husförhör i Hämningsboda 1733 , 1744. De var inskrivna där det ena året eller andra, båda eller över tid, årtalen står i innehållsregister, förhörssidan saknar datering, så man vet inte)
Det står inte Andersson.
Kan man tyda det till Skräddare? Det är i så fall den uppgift jag sett Skräddare Måns och hustru Margeta. Här står inga barn. 1733 hade Måns och Margeta fått tre barn.  
Eller kan det stå Kiallstr. Det ena lika tveksamt som det andra kanske.
Vilka uppgifter finns att Margeta Abrahamsson var gift med en Sockenskräddare? De finns inte i barnens födelsenotiser.
Är det Måns som är gift med Margeta (namn födelseboken)Abrahamsdotter eller är här andra i Hämningsboda undrar jag. Barnen borde väl stå inskrivna, de står heller inte hos sin farmor och farfar i Karkebo.
Morfar Abraham Simsson dog 1744 och är struken i hfl för 1733,1744. Mormor Margeta Persdotter är i samma hfl också struken.
1753 står svärmoder hustru Margt 54 år boende på Karkebo ägor hos Gruvdräng Pär Myra och hustru Karin. Intill Margeta står en notering till Vendel, och hon är struken. I nästa husförhör, 1758 är svärmoder hustru Margta 58 år igen inskriven hos Pär Myra och hustru Karin.
Det är väl tänkbart att hon kan ha bott tidigare någon tid i Vendel med Måns och barnen? Att det kanske kan ha samband med att hon långt senare var till Vendel 1753, men hon var tillbaka före 1758.  

 
 
Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-11-20 17:18)

40
Film / Äldre inlägg (arkiv) till 21 november, 2010
« skrivet: 2010-11-01, 21:06 »
Folkräkningen finns också tillgänglig på SVAR:  
Riksarkivet, Släktforskning, skannade kyrkböcker, folkräkning on line - SVAR - Svensk arkivinformation.
 
www.svar.ra.se

41
Film / Äldre inlägg (arkiv) till 21 november, 2010
« skrivet: 2010-11-01, 01:35 »
Barnet Johan Leander
Lotta Stam var det inte men en Piga Anna Christina Stam 34 år får 1846 den 12 september en son Bror Johan Emil Uppsala Domkyrkoförsamling.
Fadern är inte nämnd. Det var kanske en syster till Lotta. Och namnet är Stam.
 
Och se här! 1848 den 28 februari föds ett barn som får namnet Johan Leander.
Han döps den 29. Moder Pigan Charlotta Stamm står det. 31 år.  
Faddrar var Gårdsegaren J Weckstrom med Hustru, Drängen Widlund, Pigan Johanna Stamm.
Fadern nämns inte.  
Barnet är inte noterat oäkta till skillnad från ett barn född en vecka tidigare.
 
Man kan väl misstänka att Jan Eric Forslund kan haft något med detta att göra. Hon är i Jan Erics flyttnoteringar nämnd att hon uppgivit sig vara under äktenskapslöfte af honom häftad ...  
(om jag läst rätt, sista(?) ordet häftad kom inte hela ordet med i klippet här ovanför)  
Johan Leander kanske kan vara en son till Jan Eric
Ålder 31 år för modern stämmer bra med uppgiften på Family search för Charlotta Stamm, född 18 juli 1816 i Dalby.
 
Jan Eric som står införd i utflyttningslängden 27 oktober 1847, till Gävle.  
Det var fyra månader innan Lotta Stam födde ett barn i Uppsala.  
 
1880 års folkräkning. Där står Poiskonstapel Johan Leander Ericsson född 1848 i Uppsala och hustru Johanna Håkansson född 1851 i Barkaryd, Jönkåöpings län och barnen Hugo Leander född 1876 i Uppsala och Ida Charlotta född 1879 i Uppsala. De bor í Uppsala i kvarteret Brynhild nr 6.
Sedan vet jag inte.
 
Och var blev Jan Eric Forslund av.
 
 
 
Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-11-01 01:54)
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-11-01 02:26)

42
Film / Äldre inlägg (arkiv) till 21 november, 2010
« skrivet: 2010-11-01, 00:28 »
Arnold.  En Charlotta Stamm fann jag på Family search. Född 1816 i Dalby, Uppsala (län?)  
Far Anders Stamm Mor Cajsa Persdotter.
Det kanske kan vara hon som skrivs Lotta Stam i noteringen vid Johan ERic Forslund i Flyttlängden i Uppsala. Ålder och Uppsala län, kanske möjligt det är hon.
Eller står det ett längre namn, Stamfrid eller liknande eller står det ett avdelningsstreck och sedan vid 7/11 43.  
 
Kom hon till Uppsala 1843  
Attest till Gefle 27/10 47 står det under Skräddare Gesällen.  
Tog hon också ut attest till Gefle?  
Vad står det på övre raden framför 17/9 43 och vad betyder det.
Eller hur hänger det här ihop.
 
Eva

43
Film / Äldre inlägg (arkiv) till 21 november, 2010
« skrivet: 2010-10-31, 02:59 »
Jan Eric Rönn född 25/10 1821 som i Films Husförhörsbok 1832-1836 står utflyttad från föräldrahemmet i Randersbo till Forsmark 1836, i Forsmark står han inflyttad 1837.
Han var en kort tid efter han kommit till Skräddare Forsling i Forsmark tillbaka till Film. Husförhörsbok Film 1837-2840.
I November 1837 var han skriven som Dräng i Tåtorps rote i Film.
Han står skriven under Grufw(?)Skräddare Östergren med hustru.  
Skräddaregesällen Aders Östergren med hustru och ett barn som också bott där hade flyttat till Östhammar en månad innan Jan Eric kom dit.  En Dräng från Lena hade också flyttat därifrån en månad innan Jan Eric kom hit.
Jan Eric kom hit från Forsmark 23/11 -37 och stannade 2 år, till 24/10 -39 då han återvände till Skräddare Forsling i Forsmark.
 
Hälsningar Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-10-31 03:15)

44
Film / Äldre inlägg (arkiv) till 21 november, 2010
« skrivet: 2010-10-31, 00:59 »
Hej Arnold,
Om Jan Eric Rönn som blir skräddaregesäll i Forsmark, han flyttade dit 1836 enl hfl. I Forsmark står att han kom dit 1837.
Han var lärling där hos Skräddare Forsling.
Han står inte skriven mer i föräldrahemmet i Randersbo, Film efter flytten 1836.
I alla fall, efter 7 - 8 år i Forsmark kallar Jan Eric Rönn sig Forslund när han som Skräddaredräng flyttar därifrån 1844 till Uppsala. I Uppsla står att han kom 1845. Jan Eric bor 2 - 3 år i Uppsala.
När Jan Eric Forslund flyttar från Uppsala 1847 står han skriven som SkräddareGesäll
 
Mina Avskrifter nedan ur Films och Forsmarks och Uppsala Domkyrkoförsamlings böcker (utdrag ur böckerna och egna noteringar):
 
Film socken
Randersbo rote
1832-1836
Afsk sold Jan Rönn. Född F. 30/6 1794. Gift 1818
Hust Anna Ersdotter. Född F. 1793
Dott Anna Greta. Född F. 20/2 1820
Son Jan Eric. Född. F. 25/10 1821. Flyttning till Forsmark 29/10 36
Son Abraham. Född F 20/1 1824
Son Mats Född F 8/2 1828
D Charlotta. F 17/4 1835
..........................................
 
Forsmark 1836 Inflyttade.  
Jan Eric Lönn från Film. Godt betyg
 
(namnet står lite felskrivet i boken, han heter här fortfarande Rönn)
...........................................
 
Forsmark 1836-1842
Skräddaren Johan Forsling f Forsmark 1804
hust
barn
Gesäll
4 lärlingar (en struken) varav en är
Lärling Jan Eric Rönn född Film 25/10 1821.  hit flyttat från Film 1837
pig
dräng
.................................
 
Forsmark
Bruksskräddare Johan Forsling
hustru barn
sjömansänka
lärlingar  r st varav en är
Jan Eric Rönn.  flyttat till Upsala 1844 15/4
pigor
drängar
..................................
 
Forsmark 1844 Utflyttade
15/4 Skräddar Drengen Jan Eric Rönn som nu kallar sig Forslund.  
Flyttat från Forsmark till Upsala
..................................
 
Upsala Domkyrkoförsamling Inflyttade 1845
Johan Erik Forslund
..................................
 
Bosatt  
Kvarteret Kransen No 2, Svartbäcksroten, Uppsala Domkyrkoförsamling
 
hfl 1846 Kvarteret Kransen gård no 2, Svartbäcksroten
hos G P Överberg med hustru
Gesäller
Lärgossar varav en är
J E Forslund född 1821 25/10
dräng
piga
..................................
 
Uppsala Domkyrkoförsamling Utflyttning 1847
Utskrivna betyg  
Okt. 27. Skrädd. Ges. Jan Erik Forslund (vid 23/6 45)
 
..................................
 
Ja vart tog han vägen, Skräddaregesäll Jan Eric Forslund, f. Rönn från Randersbo i Film socken? Det undrar jag också.
 
Hälsningar Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-10-31 01:05)
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-10-31 01:33)

45
Silkelock / Äldre inlägg (arkiv) till 08 oktober, 2010
« skrivet: 2010-09-30, 01:28 »
Silkelock i Kalmar
 
1571 - Mätta Joenn Silkelock (Älsborgs lösen)
1572 - Metta Silkelock (Norra Roten)
1573 - Metta Silkelock (Norra Roten och Kålgården)
1574 - Metta Silkelock (Östra Roten och Kålgården)
1575 - Metta Silkelock (Norra Roten och Kålgården)
1576 - Metta Silkelock (Norra Roten och Tomter av Malmen)
1577 - Metta Silkelock (Norra Roten och Vedgårdarna och Kålgårdarna)
1578 - Metta Silkelock (Norra Roten och Kålgården)
 
1573 _ H. Meckeil(?)Joen Silkelock (Silverskatten)
 
1573 - Pelle Silkelock (Saköre 24 daler för 2 fulsår)
1576 - Pelle Silkelock  
1577 - Per Silkelock (Vedgårdarna)
1578 - Pelle Silkelock (Vedgårdarna)
1582 - Per Silkelock (Norra Roten)
1584 - Per Silkelock (Vedgårdarna)
1585 - Per Silkelock (Vedgårdarna)
1586 - Per Silkelock (Tomter av Staden och Vedgårdarna)( 4 juli,Per Silkelock och Byriel Bengtsson får rättighet att bygga stenhus i Kalmar stad (Riksregistratutet))
1587 - Per Silkelock (brandskadad bok endast slutet av Tomter av Staden finns bevarat, Per ej är med, troligen nämnd på saknad sida)  
            Nämnd under Vedgårdarna som finns på bevarad sida)
1588 - Per Silkelock (Staden och Tomter av Staden och Kålgårdarna och Vedgårdarna och Lyckorna för Staden)
1589 - Per Silkelock (Staden och Tomter av Staden och Kålgårdarna och Vedgårdarna och Lyckorna för Staden)
1590 - Per Silkelock (Kalmar Tullräkenskaper, Per Silkelock återkommande nämnd i Export och Import av allehanda varor, (uppgift av Roger Axelsson))
1591 - Per Silkelock (Tärepenningar 48 daler)
1592 - Per Silkelock (Tomter av Staden och Vedgårdarna)
 
Räkenskapsböcker saknas för åren 1593 -1598
 
1599 - Hertig Karl erövrar Kalmar, Per Silkelock, Borgare, en av de tillfångatagna som är uppräknade i Hertig Karls Slaktarebänk som skrevs efteråt)
 
 
I Räkenskaperböckerna Kalmar stad de närmaste åren efter nämns ej Silkelock.
Per Silkeock nämns nästa gång inte förrän i Riksregistraturet 1609
 
1609 - Peter Silkelock (Vår Skeppskapten Peter Silkelock skall hämtas i Kalmar på order av Kung Karl i Stockholm  (Hertig Karl)(Riksregistraturet)
 
Uppgifter ur Kalmar stad räkenskaper hämtade i Landskapshandlingar Småland, Kalmar stad.
 
Tror allt blev rätt nu i listan.
Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-09-30 01:33)
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-09-30 02:03)
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-09-30 03:39)
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-09-30 03:44)

46
Silkelock / Äldre inlägg (arkiv) till 08 oktober, 2010
« skrivet: 2010-09-26, 16:36 »
Sakören 1573. ... Pelle Silkelock - 24 daler för 2 fulsår  
Lurigt att tyda. Inga får tyvärr. Såg ordet fulsår på annat ställe i Kalmar stad räkenskaper några år senare, där står under Sakören om en skeppare Per Nelsson i Landskrona som slog sin båtsman fulsåra och blånad. Det är samma ord som i notisen om Pelle Silkelock.
Jag tyckte det stod Till framför Pelle, det står i alla fall inte Af, men det står en förkortning av Saköre eller liknande förstår jag nu. Notisen står under Sakören 1573
Det var bötespengar som Kalmar stad fick av Pelle Silkelock
 
Se klippet med kopia på handskrivna texten inlägg här ovan (25 september 2010)  
 
Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-09-26 21:06)

47
Silkelock / Äldre inlägg (arkiv) till 08 oktober, 2010
« skrivet: 2010-09-25, 14:07 »
Avelsfår är bra förslag, det står det ser jag nu. Tack Stig-Ove

48
Silkelock / Äldre inlägg (arkiv) till 08 oktober, 2010
« skrivet: 2010-09-25, 05:27 »
Till Pelle Silkelock står det i Kalmar stad räkenskaper 1573

Landskapshandlingar, Landskapshandlingar  Smålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1574: 10, bildid: A0047418_00042
Vad fick han betalt för?

49
Silkelock / Äldre inlägg (arkiv) till 08 oktober, 2010
« skrivet: 2010-09-25, 02:35 »
Pelle i 1578 års skattelängd för Kalmar stad, i samma längd som Mattes i föregående inlägg (Årliga skatten 1578).
Om det kan vara Pelle Silkelock

[Landskapshandlingar, Landskapshandlingar  Smålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1582: 16, bildid: A0047568_00037]
 
Pelle Silkelock står med i Kalmar stads räkenskaper redan 1573.
Landskapshandlingar, Landskapshandlingar  Smålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1574: 10, bildid: A0047418_00042
 
 
Matte Silkelock 1578, namnet finns med fler gånger tidigare i Kalmar stads räkenskaper (1572 och 1573), där ser mer ut som Mette (samma person tror jag), det kanske kan vara ett kvinnonamn.
 
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-09-25 03:36)
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-09-25 05:18)

50
Silkelock / Äldre inlägg (arkiv) till 08 oktober, 2010
« skrivet: 2010-09-25, 01:16 »
Tack Berit.
1578 står en annan Silkelock med under Årliga skatten av Kalmar stad Anno 1578 i Kalmar stads räkenskaper. Mattes eller liknande ser första namnet ut som med namnet Silkelock efter.  
Vem kan det vara? Kanske hör till Silkelockfamiljen.  

 

[Landskapshandlingar, Landskapshandlingar  Smålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1582: 16]
Volymen 1582 innehåller också 1578
 
Meddelandet ändrat av zoom 2010-09-25 01:19
 
Meddelandet ändrat av zoom 2010-09-25 03:30

51
Silkelock / Äldre inlägg (arkiv) till 08 oktober, 2010
« skrivet: 2010-09-23, 23:17 »
Birge Räff fanns i Kalmar stad. Han står nämnd flera gånger i Landskapshandlingar, Smålands handlingar, Kalmar stad under år som också Per Silkelock står nämnd där i skattelängder.
Var det han som också fanns i Systertorp? eller annan Räf som tillhörde Räfs familj?
 
Texten från den 10 augusti 1892 (Kalmar stad Räkenskaper 1582) har jag nu fått ihop så här, platsen skeppen for till kan jag inte tyda.
 
Nils Benchtzon
Berge Räff
 
Erkennes wij Nils Benchtzon och Berge Räff  
Borgmestere sampt Casten Abot köp med i Calmar  
at hoffutt opburit och annat aff Stadzens Kemmarere  
N: P Olson och P Silckelock penning - 840 daler
 90 öre nÿt mÿnt, som efter kong mtz breff utgive  
ähr, aff Calmar Borgskap, Till  - 60 ... spamåll
hvar ..est 14 daler .....skind annat ähr aff  
provianthz och fört med wåra skep till  
............., at så i sanning ähr under  
wåre signett .... Calmar dhen 10 Augusti  
Anno  82

52
Silkelock / Äldre inlägg (arkiv) till 08 oktober, 2010
« skrivet: 2010-09-23, 01:36 »
1582 redan står P. Silkelock nämnd i Kalmar stads räkenskaper.
[Landskapshandlingar, Landskapshandlingar  Smålands handlingar, SE/RA/5121/5121.05/1582: 16, bildid: A0047568_00121]
Ser att det i Roger Axelssons inlägg 2001 står om Per Silkelock,
Borgare i Kalmar, belagd där 1584-1609 (SmH 1584:6 f 13, Riksregistraturet 1609 3/11 vol 108 f 392v, RA)  
Notisen i Kalmar stads räkenskaper 1582 är daterad 10 Augusti 82 och är bifogad här. P. Silckelock står nämnd på fjärde raden. Försöker tyda hela texten, inte så lätt.
Vad står det?
 
Nils B.........
Berge Räff
 
Erkennes wij Nils B............och Berge Räff  
Borgmestere sampt Casten Abot köp med i Calmar  
at haffutt opburit och annat aff Stadzens Kemmarere  
... P Olson och P Silckelock penning - 84o daler
 90 öre nÿt mÿnt, som efter kong mtz breff utgi..  
ähr, aff Calmar Borgskap, Till  - 60 ... spamåll
hvar last 14 d ........... annat ähr aff  
provianthz och fört med wåra skep till  
............., at så i sanning ähr vinter  
wåre sig att .... Calmar dhen 10 Augusti  
Anno 82
 

53
Silkelock / Äldre inlägg (arkiv) till 08 oktober, 2010
« skrivet: 2010-09-22, 20:56 »
Tack Niclas.

54
Silkelock / Äldre inlägg (arkiv) till 08 oktober, 2010
« skrivet: 2010-09-22, 01:20 »
Tärepenningar var det som Peer och Byrie fick. Med ä.  
Men vad var tärepenningar?
 
Eva

55
Silkelock / Äldre inlägg (arkiv) till 08 oktober, 2010
« skrivet: 2010-09-22, 00:46 »
TarePenningar
Ähr gi.....idt Peer Silkelåk och
Byrie Personn  till Stokholm på
stadzens bästa til att tara
Penningar 48 ...
 
Är det rätt så här långt?
Min tolkning av klippet ur Smålands handlingar 1591 i föregående inlägg av Olle Elm
Står det giffvidt? (givit) eller vad står det före Peer?
Penningar, är det daler.
Kan det vara staden Stockholm som avses med Stokholm eller annan plats med samma namn och hur ska man tolka på stadens bästa till att tara?  
Vilken stad kan det vara, finns något som visar det. Är det troligen Kalmar?
 
Hälsningar  
Eva

56
Människor / Slåttergäng i Frostviken eller Junseletrakten
« skrivet: 2010-07-15, 22:18 »
eller hästen

57
Människor / Fyra generationer Foto Herman Fahlgren, Renholmen
« skrivet: 2010-03-30, 15:56 »
Den gamle har näbbkängor i skinn med pälssidan ut (troligen renskinn) och tumvantar i mjukt skinn. Alla tre herrarna har persianmössa. Sonen till den gamle ser kanske ut att ha galoscher.

58
Odensvi / Äldre inlägg (arkiv) till 25 april, 2011
« skrivet: 2010-03-25, 04:00 »
Anna “Annika” Andersdotter (1735 Karrum-     )
            Anna. Född 18/3 1735 i Karrum.
            Föräldrarna: Anderses Olofsson och hustru Karin Andersdotter.
 
            Vigsel 1754 Odensvi med Anders Andersson  (      -1755 Karrum)
             (Anna Andersdotter står här i vigselboken med sin far Anders  
             Olofssons patronymikon-namn)
            “ Anders Andersson i Karrum och pigan Annika Olsdotter ibidem”
 
           Barn med Anders Andersson:  
           Catharina (1755 Karrum-1833 Björkhult, Hjorted sn) Gift med Anders
           Svensson
 
            Änka 1755 i Karrum
            Hennes 2:a Vigsel 1756 Odensvi med Joseph Axelsson (1734-1762)
            “Joseph Axelsson, Dräng i Hafwet och Anna Andersdotter, Änka i
            Karrum”
 
            Barn med Joseph Axelsson:
            Mårten (1758 Havet-    ) Tvilling
            Anders (1758 Havet-1759 Havet) Tvilling
            Anders (1760 Havet-1761 Havet)
            Johan /1762 Havet-1762 Havet)
 
            Änka 1762 i Havet
            Hennes 3:e Vigsel 1763 Odensvi med Nils Johansson (1736-     )
            “Nils Johansson, Dräng i Löta och Annika Andersdotter, Änka i
            Hafvet”
 
            Barn med Nils Johansson:
            Johan (1763 Havet-    )
            Cherstin (1766 Havet-     )
            Lisgen (1769 Havet-1769 Havet)
            Lisgen (1770 Havet-    )
            Johan (1773 Havet-    )
            Brita Maria (1775 Havet-     )
            Helena (1778 Havet-     )
 
 
 
Dottern Catharina:
 
Catharina “Cajsa” Andersdotter (1755 Karrum-1833 Björkhult, Hjorted sn)
               “1755. Sept d 15. Anders Anderssons Dotter i Karrum. Döptes d
               21 wid namn Catharina
               Wittnen Per Olsson och Anders Johansson och Olof Andersson i
               Karrum. Fru Thorseen i Ringsfall, H Ingrid Andersd i Sanda”
 
               Vigsel1781 Odensvi med Anders Svensson (1758 Gölinge-1835
               Björkhult,Hjorted sn)
               “Dräng Anders Swensson i Hafwets Qwarn och Pigan Catharina
               Andersdotter  i Hafwet”
 
               Död 1833-12-03 Björkhult, Hjorted sn
              Ur dödboken:  
             “1833. December 3. Hustru från Björkhult. Född år 1755 15/9 uti
              Odensvi församling.Föräldrarna Brukaren Anders Andersson och
              dess hustru Annika Andersdotter. Gift 1780 med Drängen Anders
              Swensson ifrån Odensvi Soken. Hitkom ifrån Gamleby Soken År
              1794. Haft 7 Barn som varit 4 Söner och 3 Döttrar af hvilka 2ne
              Söner henne öfverlefva. Fört en oklanderlig Vandel. Begrafven
              den 8 december. Ålderdom. 78 ½. Gift.”  
 
              Barn
              Anders Johan (1782 Lilla Skälhem-       )
              Christina (1784 Lilla Skälhem-       )
              Swen (1787 Lilla Skälhem- 1829 Smedstorp, Tuna sn)  
                       gift 1815 Hjorted med Sara Persdotter (1792 Koltorpet, Hallingeberg sn-1818 Björkhult, Hjorted sn)  
och gift 1819 Hjorted med Christina Nilsdotter.
              Anna Catharina (1789 Himmelsrum, Gamleby sn-1803 Björkhult,
                                                          Hjorted sn)
              Petrus (1791 Himmelsrum, Gamleby sn-1810 Björkhult, Hjorted sn)
              Niclas (1798 Björkhult, Hjorted sn-1880 Källsåker, Hjorted sn)  
              Maja Stina (1802 Björkhult, Hjorted sn- 1802 Björkhult, Hjorted  
                                                                       sn)  
 
 
Källorna är Kyrkböckerna för Odensvi, Hjorted, Gamleby, Tuna och Hallingeberg socknar, samt PLF CD:1
   
Hälsningar
 Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-03-25 04:05)
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-03-25 04:24)

59
Odensvi / Äldre inlägg (arkiv) till 25 april, 2011
« skrivet: 2010-03-23, 14:38 »
Anders Swensson
Född 1758-02-13 Gölinge, Odensvi
Död 1835-01-06 Björkhult, Hjorted
Gift 1781-09-30 Odensvi . (han från Havets Kvarn, hon från Havet) med
Catharina Andersdotter
Född 1755-09-15 Karrum
Död 1833 Björkhult, Hjorted
 
Anders Andersson
Född
Död 1755-10-29 Karrum, Odensvi
Gift 1754-10-08 Odensvi med
Annika Olsdotter.
Barn:
Catharina Andersdotter (1755-1833)
 
Husförhör  Karrum 1754-1756
                                   år 1754
Bef. Anders Olsson. (ålder) 46
h. Carin Andersd                 50
Barnen
Annika                                 20 (struken)
Olof                                     16
Johan                                   10
Petter                                     8
... Lars .                         14    
 
       ....
. + Anders Andersson       25 (struken)
h. Annika                             20
d. Catharina d. 15 sept 55
 
Anders Olofssons dotter 20 år är struken 1754, samma år som Anders Andersson och Annika gifte sig.
Det är inte läsligt vad som står över och framför Anders Andersson  25 år. (Om det kanske står Mågen)
Hustru Annika 20 år är då dotter till Anders Olsson, hon som i hans familj blev struken (då hon gifte sig).
Annika 20 år står då istället som hustru till Anders Andersson
I Vigselboken har Annika då fått fel namn, Olofsdotter. Hon står då med sin fars namn Olofsson.  
Dotter Catharinas födelsedatum står också  i husförhöret.
Anders Andersson är död  1755-10-29 i Karrum, av lungsot, 26 år gammal.
Änka Anna Andersdotter i Karrum vigs  1756-10-27 i Odensvi med Joseph Axelsson, Dräng i Havet.
Joseph Axelsson är död  1762-04-27 i Havet.
Änka Annika Andersdotter i Havet vigs 1763-04-06 med Nils Johansson, Dräng i Löta.
 
Husförhör i Havet            1766, 1767, 1768
Ibid.
Nils Johansson       (ålder) 30        
h. Annika Andersdotter     30
barn
Cajsa Andersdotter            11
Mårten Josephsson             8
Johan Nilsson                     3
Cherstin d. 26 apr.66          1
 
Dotter Cajsa gifter sig 1781 med Anders Swensson , då Dräng i Havets Kvarn och de flyttar till Lilla Skälhem.
 
 
 
Anders Olofssons dotter Annika Andersdotter som gifte sig med Anders Andersson och då bodde med honom  en kort tid på hennes föräldragård, där  som dotter Catharina föddes innan  Annika blev änka och gifte sig igen och flyttade med dottern till Havet.
Det var  som det ser ut  samma Annika som var gift med Anders Andersson som efter hon blev änka gifte sig igen och flyttade till Havet.
 
Hon hette då Andersdotter  och inte Olofsdotter som det står i Vigselboken 1754.  
Hennes far hette Anders Olofsson.
 
I Karrum föddes  1735-03-18  ett barn som fick namnet  Anna
Far Anders Olofsson, Mor Karin Andersdotter
 
Eller fanns det i Karrum någon Änka Anna Andersdotter samma ålder som Anders Anderssons änka och som gifte sig 1756, en som inte var änka efter Anders Andersson om Annikas namn i vigselbok 1754 kunde varit rätt och Anders Anderssons hustru hette Annika Olofsdotter?
Kan det varit en Annika som flyttade ut och en annnan som flyttade in i Karrum 1754. Samma ålder?
 
Tillägger här att 1759-10-15 uppgift i vigselboken (PLF CD:1) står
Nilsson, Olof. Dr.
Andersdotter, Anna. Piga. Karrum
Var det hon som var dotter till Anders Olofsson och står struken i hfl 1754? Hon var inte änka 1756
 
Men dotter Cajsa 11 år bor i Havet hos  Nils Johansson och hustru  Annika Andersdotter 1766.
 
Det föddes  ett barn  i Mulestad 1735-03-02 som fick namnet Anna
Far Olof Månsson, Mor Karin Månsdotter.
De båda Anna Olofsdotter i Mulestad och Annika Andersdotter i Karrum var båda födda 1735.
I Oppeby föddes också en dotter Anna Olofsdotter 1735, far Olof Larsson
Namnen Anna och Annika används i böckerna som samma namn, än det ena och än det andra.
 
Vart Nils Johansson och hustru Annika Andersdotter  i Havet senare tog vägen  är  för mig okänt.
 
Då Catharina Andersdotter döps 1755 är en av faddrarna Olof Andersson i Karrum.
Anders Olsson och Karin Andersdotter i Karrum som fick en dotter Anna 1735 fick en son Olof 1737. Det var kanske han som var fadder, en morbror till lilla Catharina.
Anders Olofsson var Befallningsman.
 
Hälsningar Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-03-23 14:42)
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-03-23 14:55)
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-03-23 15:44)
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-03-24 03:52)

60
Yrken P / Puddlare
« skrivet: 2010-02-26, 03:55 »
Under 1870- och 1880-talet föddes 87 barn till Puddlare i Gunnebo Bruk, Gladammar sn.
Där var 7 Puddlare som gifte sig denna tid och
8 Puddlare som dog.  
Bara dessa två årtionden som titeln Puddlare är använd i källan som är PLFs CD:1, Födda, Vigda, Döda.  
I Gunnebo Bruk använde man puddelprocessen efter 1860-talet som det ser ut.
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-02-26 04:31)

61
Bäste Broder var ofta inte någon släkting, det var en mans gode vän,
liksom Kära Syster eller Bästa Syster lika gärna kunde vara en kvinnas goda vän som en syster, då de skrev brev.
 
Det är himmelsvid skillnad mellan att titulera någon Tant (respektfullt, i en tid då man inte tilltalade med du och fortfarande i en del sammanhang även om man numera säger du till Tant) och att som i senare tid kalla någon tanten (respektlöst, många gånger lite skämtsamt, benämning i senare tid när du blivit allmänt tilltal), lite som gubben. Fast gubben är förstås mycket gammal benämning, liksom gumman, numera ofta en kärleksfull benämning på både stora och små (mest små kanske)i familj och melllan vänner i all åldrar.
Frun, Fröken och Herrn var väl det vanliga tilltalet i övrigt. Används ännu, men Fröken har förvunnit i många sammanhang.
Nu kallas alla Du, oavsett familj, släkt, vänner och bekanta eller främmande. De sistnämnda kallas också Ni.
Det var inte så länge sedan som många barn inte tilltalade sin mamma och pappa med Du, de valde att fortsatta även i vuxen ålder efter Dureformen att till sina föräldrar säga Mamma och Pappa och aldrig Du till dem.
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-02-24 05:02)
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-02-24 05:09)

62
gammelmor och gammelfar blir väl då i förlängningen några generationer bakåt gammelgammelgammelgammelmor och gammelgammelgammelgammelfar osv.
är inte det enklare? Man kan se de är släkt och hur många generationer
det hjälper ändå inte skriva gammelmors gammelfars mor t ex.
Så är det bara det att gammelmor vill kanske inte kallas gammelmor för det låter ju så gammalt och det gäller nog för gammelfar med.
I det sammanhanget med programmet är nog förälders förälder fullgod benämning.
 
Förälders syskon är väl konsekvent benämning då till både fastrar, mostrar, farbröder och morbröder.
Det blir ju ingen mening att tala om varannan person i en kedja om det är man eller kvinna, då kan man lika bra skippa det helt och göra en beskrivning  till personen om man så vill. Där det står preciserat. Om där är diagram i programmet, så framgår tydligt ändå om det är t ex momors farfar eller farmors mormor, eller en moster eller farbror, om det är far eller mor eller syskon på endera hållet, eller kanske syskonbarn.
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-02-23 17:00)

63
Hjorted / Äldre inlägg (arkiv) till 05 april, 2010
« skrivet: 2010-02-08, 05:58 »
Jonsson, Jacob
Dr
Stämshult
 
Pehrsdotter, Maria
Piga
Stämshult
 
Vigda 28/3 1785 i Hjorted (H)
 
Övriga uppgifter
Församlingskod: 088315
--------------
Källa: Hjorted C:3 (PLF CD:1)
 
Det står ingen ålder. Men dessa kan det ju vara som blir föräldrar 19 år senare till Inga Cajsa.
Om det är hennes föräldrar har hon troligen äldre syskon också.

64
Hjorted / Äldre inlägg (arkiv) till 05 april, 2010
« skrivet: 2010-02-08, 05:46 »
Inga Cajsa
Född 27/6 1806 i Jernbrohult, Hjorted (H)
 
Far
Jonsson, Jacob
 
Mor
Persd., Maja
44 år
Jernbrohult
 
Övriga uppgifter
Församlingskod: 088315
--------------
Källa: Hjorted C:3 (PLF CD:1)

65
Blir summan 109 när du räknar ihop?

66
Tack Bengt. Det är rätt Per Otto Nilsson. Och fästmö hade han med sig till New York, Ebba.
Hon står som H. Kanske de gifte sig innan de reste till Amerika
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-01-17 00:09)

67
Söker Per Otto Nilsson född 1854-02-04 i Basebo, Hjorted sn, Kalmar län var yngst av åtta syskon och bodde med föräldrar och syskon i Basebo till omkring 1873 då han flyttade med föräldrarna och äldre bror Karl Oscar till Västerås, Norrhult, Hjorted sn.  
Brodern Karl Oscar Nilsson är min farfars far.
I Västerås, Norrhult bodde Per Otto till 1 april 1880 då han flyttade till Stockholm.
I Stockholm hade han arbete som Eldare i ca 1 1/2 år vid Södermalms Tvätt- och Badinrättning.
Han bodde på Bastugatan. Ogift. Ensamstående utan barn.
Den 12 september 1881 då han var 27 år flyttade han ut från Bastugatan, Södermalm och Maria fs till Amerika.[Källa: Rotemansarkivet]
 
Förhoppningsvis finns någon uppgift på CD om Per Otto Nilssons emigration, hans destination mm  
Vill någon hjälpa mig och se om han står med på CD Emigranten?
 
Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-01-16 17:54)
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2010-01-16 19:20)

68
Jultraditioner / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-12-10
« skrivet: 2009-12-28, 18:44 »
I väntan på julegröten. Vidarebefordrar denna rara hälsning med en liten påminnelse till alla vänner av gröt.
 

 
(Kort från 30-talet, kortet skickat sent 30-tal troligen eller omkring 1940, (stämpeln suddig), adressatens adress  aktuell de åren.  
 av min mammas barndomsvän i Järlåsa och från Järlåsa har vi också fått med traditionen att ställa ut lite gröt på kvällen. Det har aldrig hänt att skålen inte varit tom morgonen efter. Lite hyss.)
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2009-12-28 18:54)
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2009-12-28 19:46)
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2009-12-28 22:55)

69
00 - Filmer om förgången tid / Filmer om förgången tid
« skrivet: 2009-12-28, 17:54 »
Barnen från Frostmofjället.  
(Svart-vit. Matiné, sent 50-tal tror jag det var)
Efter boken med samma titel av Laura Fitinghoff,  
gavs ut första gången 1907, barnklassiker.

70
Övrig teknik / SVT-play på mobilen
« skrivet: 2009-12-27, 23:48 »

71
Nederkalix / Äldre inlägg (arkiv) till 29 december, 2009
« skrivet: 2009-12-27, 18:41 »
Björkfors Lantmannaskola. Espinära. Herrgården.
Vykort från slutet av 1940-talet

72
Övrig teknik / SVT-play på mobilen
« skrivet: 2009-12-27, 18:14 »
Jonas, ser du verkligen när det är så i dockskåpsformat. Kanske tekniken hittar på en sorts glasögon för mobilfilm, som man ser allt genom som om man var liten som en myra. Menar visst är det kul att man kan hitta på så mycket, men ibland undrar jag varför. Varför ska man titta på mini mini TV när man kan se på en vanlig TV, liten eller stor efter behag.  
Man kan förstås hänga ett frimärke på väggen också om man vill, man kan hänga ett förstoringsglas brevid. Men det gör vi inte ofta.  
I alla fall,
Gott Nytt År

73
Övrig teknik / SVT-play på mobilen
« skrivet: 2009-12-27, 07:16 »
Antar att SVT Play hör till internetöverföringen, det kostar då i förhållande till hur många Mb som överförs och inte tiden det tar. Kan tänka mig att det blir orimliga kostnader om inte man abonnerar på ett internetpaket, då man betalar ett fast pris varje månad oberoende av hur mycket man förbrukar under en given gräns. Det kan finnas sådana internetpaket i olika prisklasser, då man väljer det som man vet att man inte överskrider gränsen på, för då blir det nog mycket kostsamt. Lägsta kan vara ca 40 kr/mån. Större kanske kostar det dubbla och mer. Om man kan köpa sådant abonnemang om man har kontantkort och inte ett mobilabonnemang vet jag däremot inte.  
En enda sida i en bok kan alltså kosta hälften så mycket som en sida i en annan bok om den är mindre utrymmeskrävande i bite.

74
Jultraditioner / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-12-10
« skrivet: 2009-12-26, 18:46 »
Kom ihåg att ställa ut lite gröt till tomte innan ni går och lägger er.
All julgröt är nog lika god, bara det är gröt.
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2009-12-26 18:49)

75
God Jul / Äldre inlägg (arkiv) till 25 december, 2010
« skrivet: 2009-12-24, 19:23 »
Julhälsning  

76
Vintrigt Norra Långgatan, Kalmar

77
Diverse / PLF:s databas (efterlysningar)
« skrivet: 2009-12-17, 20:46 »
Stort Tack Kicki. Det är rätt Håkan som det ser ut, son till skolmästare Johannes Beckman. Moderns ålder överensstämmer med hustru Britas. Jag har tittat i födelseboken, där faddrarna står med och det ser bra ut. En av faddrarna var en piga Persdotter från Tomteby i Ljungby sn.  
Mycket troligt att vigsel i Ljungby oktober 1775 är Håkans och hans syskons föräldrar, skolmästare Beckman och hustru Brita Persdotter
Brita Persdotter i Tomteby, fadern bonde i Tomteby Per Håkansson. Denna Brita Persdotter gifte sig enligt husförhör i Tomteby med en okänd man från Hossmo 1775.
I vigselboken 1775-10-06 i Ljungby sn kallas han drängen Johannes Jonsson i Hossmo.  
1775 och 1776 står Beckman skriven i Ljungby utan annan info än ålder.
Han är åter i Ljungby 1780, nu med hustru och barn då nästa barn, sonen Olof föds där.
Faddrar från Tomteby vid fler dop senare hos skolmästare Beckman i Ljungby.  
De bodde i Arby sn ett par år efter vigseln, där han var skolmästare Beckman och där föddes Håkan. Familjen flyttade till Ljungby sn och Beckman fortsatte som skolmästare där.
 
Eva

78
Diverse / PLF:s databas (efterlysningar)
« skrivet: 2009-12-16, 18:12 »
Johannes Beckman var skolmästare i Ljungby. Född omkring 1750 okänt var. Död 1818-04-14 Ljungby Prästegårds ägor, Ljungby sn.  
Gift med Brita Persdotter. Född omkring 1749 okänt var. Död 1817-08-07 Ljungby Prästegårds ägor, Ljungby sn.
Sonen Håkan (första barnet troligen)i Prästgårds ägor var död i kopporna 1784 6/11. Han ålder anges varit 6 1/2 år.
 
Jag söker vigseluppgift för Johannes och Brita, jag hittar dem inte i Ljungby.  
Vigseln var troligen omkring 1778 eller tidigare.
Sonen Håkans födelseuppgift (med dessa föräldrar) finns inte med i Ljungby födelsebok.
 
Kanske Johannes och Brita har gift sig i en annan socken och fått sonen Håkan innan de flyttade till Ljungby. De fick fler barn som alla är födda 1780-1794 i Ljungby och finns med i födelseboken där.
Bäckman kanske står med (okänt) patronymikon vid vigseln.
 
Jag har sökt i kyrkböckerna för Ljungby sn. Jag har också sökt i norra Kalmar län i PLF CD:1 som jag har tillgång till. Men familjen bodde i Ljungby sn i södra länet och förhoppningsvis finns de med på CD som täcker södra Kalmar län.
 
Stavning både Beckman och Bäckman förekommer i böckerna
 
Hälsningar Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2009-12-16 20:22)

79
Hjorted / Äldre inlägg (arkiv) till 05 april, 2010
« skrivet: 2009-12-08, 23:48 »
Gustaf Alfred Algot född 1872 23/12 i Hallingeberg sn kom inflyttad till Hjorted med föräldrar och syskon från Vimmerby sn 1888.  
Hans föräldrar var Torparen Karl Johan Eriksson född 1843 25/11 Blackstad sn och Hustru Maria Kristina Matilda Larsdotter född 1841 1/11 Blackstad sn. De gifte sig 1867.  
Föräldrar, sonen Gustaf Alfred Algot och de andra barnen, födda i Blackstad, i Hallingeberg, i Vena och i Vimmerby socknar bodde i Marielund, Rumhult i Hjorted sn 1888-1891.  
 
[Hjorted AI:22, Husförhör 1887-1891, sid 421/0]
 
Hälsningar Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2009-12-08 23:57)

80
Hjorted / Äldre inlägg (arkiv) till 05 april, 2010
« skrivet: 2009-12-08, 23:20 »
Martin Gustav Ivar, föddes 1895 7/3 i Marielund, Hjorted sn.
Föräldrarna: Gust. Alfr. Alg. Karlsson. Arbetare född 1872 23/12  
och Aug. Jos. Kar. Petersdotter född 1874 13/8
[PLF CD:1, Hjorted C:8]
 
Hälsningar Eva

81
Älvkarleby / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2010
« skrivet: 2009-12-07, 00:08 »
Cajsa kan inte gärna vara död två gånger.
1741 finns ingen Catharina Andersdotter i Älvkarleby födelsebok. Så var kom hon ifrån, eller står hon sedan med alldeles fel år.  
1739 var en född och 1747 en, som är det närmaste i tid.  
1733 föddes två, en i Östanån (Öster Älven) och en i Västermarn.
 
Med vigsel 1752, kan man ändå tänka bort född 1741 för Olofs hustru Catharina.
1733 är Olofs hustru Catharinas födelseår som det ser ut. tänker jag.  
 
Hälsningar Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2009-12-07 15:12)

82
Älvkarleby / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2010
« skrivet: 2009-12-06, 03:29 »
Catharina var populärt namn i Älvkarleby.
 
Älvkarleby C:1 (Födda 1730-1759)
 
Catharina Andersdotter född 1730-1755
 
1731 17/7 Catharina Andersdotter på Ön
Föräldrar Anders Öman och hustru Anna Olofsdotter
[sid 29/0 GID 2287.46.26700]
 
1732 11/4 Catharina Andersdotter i Ambricka
Föräldrar Anders Andersson och hustru Lena Danielsdotter
[sid 32/0 GID 2287.46.27000]
 
1732 22/7 Catharina Andersdotter i Gårdskär
Föräldrar Anders Andersson Berg och hustru Karin(?) Jacobsdotter
[sid 32/0 GID 2287.46.27000]
 
1732 27/10 Catharina Andersdotter i Långsand
Föräldrar Anders Esajaesson(?) och hustru Kierstin Erichsdotter
[sid 33/0 GID 2287.46.27100]
 
1733 22/9 Catharina Andersdotter i Östra Elfwen
Föräldrar Anders Andersson och hustru Karin Jacobsdotter
[sid 35/0 GID 2287.46.27300]
 
1733 4/10 Catharina Andersdotter i Västermarn
Föräldrar Anders Larsson och hustru Lena Månsdotter
[sid 35/0 GID 2287.46.27300]
 
1735 oct. Catharina Andersdotter i Långsand
Föräldrar Anders Hindrichsson(?) Örberg och hustru Anna Matsdotter
[sid 39/0 GID 2287.46.27800]
 
1736 25/2 Catharina Andersdotter i Ö. Elf.(?)
Föräldrar Anders Hedström och hustru Kierstin Månsdotter
[sid 40/0 GID 2287.46.27900]
 
1738 Novemb. Catharina Andersdotter i Harnäs
Föräldrar Anders Persson och hustru Brita Svensdotter
[sid 45/0 GID 2287.46.28400]
 
1739 9/2 Catharina Andersdotter i Östra Elfwen
Föräldrar Anders Gåhsberg och hustru Brita Ersdotter
 
1739 8/8 Catharina Andersdotter i Berget
Föräldrar Anders Öbrink och hustru Brita Andersdotter
[sid 47/0 GID 2287.46.28600]
 
1747 30/11 Catharina Andersdotter i Harnäs
Föräldrar Anders Joensson och hustru Brita Mattsdotter
[sid 66/0 GID 2287.46.30600]
 
1750 1/10 Catharina Andersdotter i Fårskär
Föräldrar Anders  Andersson och hustru Margareta Joensdotter
[sid 73/0 gid 2287.46.31200]
 
1754 6/4 Catharina Christina Andersdotter i Harnäs
Föräldrar Anders Lindgren och hustru  Christina Elisabet Nordgren
[sid 80/0 GID 2287.46.32000]
 
Första födelseboken börjar 1730 i Älvkarleby.
 
Hälsningar Eva

83
Älvkarleby / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2010
« skrivet: 2009-12-05, 21:09 »
Det var tur att Anders Lindström ryckte in här så det blir rätt hustru Catharina till Olof Persson i Marn.
 
Hälsningar Eva

84
Älvkarleby / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2010
« skrivet: 2009-12-05, 20:02 »
Haha, här låg redan svar medan jag satt och skrev. Men visst står det i AI:2 att Catharina från Östanån var född 1732.
Men det var hon alltså inte, hennes födelsenotis 1733 22/9 har jag nu också sett. Men vad kallas Östanån? Öster Elfwen

85
Älvkarleby / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2010
« skrivet: 2009-12-05, 19:45 »
Anders, där är några Cajsa och Catharina Andersdotter i AI:2.  
Undrar lite att nummer efter nr 911 Olof Persson är nr 912 Catharina Andersdotter f 1732 i Östanån.(vart tog hon vägen?)  
Efter som nr 919 står Cajsa Andersdotter f 1733 Västermarn.
Och jo då jag tror nog att nr 919 är rätt, där är ju en enda Cajsa född 1733 och hon står hela tiden född 1733 och i AI:2 står hon också född i Wästermarn (maren).  
De höga numren i boken verkar inte vara kopplade till en plats som de numren innan, utan tillkommit efter utrymmet och numren under gårdarna var fullt. Det står inte vad jag ser var nr 911 och 919 bodde den tiden.
 
Det är svårare identifiera andra Cajsa kanske, om de stå födda än ett år och än ett annat, vem är vem och vem är samma osv.  
Man hittar något och det hela stämmer bra, så hittar man lite till som gör att man får tänka att det kanske kunde vara på något annat vis också.  
Jag hoppas nu att Olofs hustru står med rätt födelseår 1733, jag tror det, så hon är identifierad.
 
Jag har en annan Catharina Andersdotter i Älvkarleby, torparehustru i Långsand i mitt släktträd. Hon står född 1747. har fortfarande inte blivit klok på varifrån hon kom eller ens om hon verkligen var född 1747.
 
Hälsningar Eva

86
Älvkarleby / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2010
« skrivet: 2009-12-05, 17:46 »
Anders, Nr 919. Catharina Andersdotter står född 1733 i Wästermarn.
[AI:2 sid 0/339]
 
Hennes föräldrar Anders Larsson och Lena Månsdotter är också mina anföräldrar, då de är föräldrar till Måns Andersson och farföräldrar till Lena Månsdotter Bergqvist.
 
Om Per Olsson vet jag ingenting mer nu, kanske du redan har hittat honom på Öhn.  
 
Hälsningar Eva

87
Älvkarleby / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2010
« skrivet: 2009-12-05, 04:52 »
Catharina Andersdotter finns född i Älvkarleby åren 1733-1742 bara dessa tre
 
1733 4/10 Catharina Andersdotter i Västermarn
Föräldrar Anders Larsson och hustru Lena Månsdotter
[C:1 sid 35/0 GID 2287.46.27300]
 
1738 Novemb. Catharina Andersdotter i Harnäs
Föräldrar Anders Persson och hustru Brita Svensdotter
[C:1 sid 45/0 GID 2287.46.28400]
 
1739 8/8 Catharina Andersdotter i Berget
Föräldrar Anders Öbrink och hustru Brita Andersdotter
[C:1 sid 47/0 GID 2287.46.28600]

88
Älvkarleby / Äldre inlägg (arkiv) till 10 februari, 2010
« skrivet: 2009-12-05, 04:19 »
Anders, 1752. November 22 lystes 1:a g för dräng Olof Persson, samt pig Catharina Andersd i Gårdskär, wigd d 6 Dec.
(Då är Catharina 19 år)
I husförhör 1768-1773 Marn,
Bonden Olof Persson          född 1727
Hustru Catharina Andersdotter     1733
s Pehr                            1753
s Anders                          1763
Tvillingarn Olof och Lars         1766  
 
Det ser ut att stämma bra så här långt, att det kan vara Anders Larssons och Lena Månsdoters dotter Catharina, att hon var piga i Gårdskär innan hon gifte sig med Olof Persson och att de var bosatta i Marn.
Och hon står med rätt födelseår, 1733.  
 
Det fanns en Cajsa I Västermarn 1768 som i hfl står född 1738,  
hon står som piga Cajsa under brorsdotter Lena i den husförhördboken. Är hon möjligen dotter till Anders Larsson och Lena Månsdotter? Om hon varit en syster till bonden Lars Andersson hade det nog stått syster där.  
Födelseåret stämmer inte alls,(men det har varit lite fel med de ibland i de böckerna, att en årsuppgift blivit fel en gång och följt med från en bok till nästa och ibland blivit rättad). Denna Cajsa född 1738 gifte sig med Jonas Andersson Sandberg 1768, de bodde sedan i Västermarn, första husförhör står hon som hustru Catharina Andersdotter född 1738, i de följande född 1741. Det ser ut att vara en annan Cajsa än Anders Larssons och Lena Månsdotters dotter.  
 
Jag tänker det är riktigt, att Catharina Andersdotter född 1733 10/4 i Västermarn var gift med Olof Persson i Marn och att de fick första barnet året efter de gift sig.
 
Hälsningar Eva

89
Älvkarleby / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2009
« skrivet: 2009-12-03, 17:56 »
Gårdskär mtl 1677 är 11 bönder uppräknade.
Först 6, sedan under ibidem 5.
En bonde Erik Nilsson är inte själv med,ej heller hustru men två söner, varav en är gift.
Anders Persson heter en bonde, bor utan hustru, men med två söner varav en är gift.
Erik Persson bor med hustru och en son.
Lars Jönssons hushåll består av han själv, hustru, två söner, en dotter.
Står inte vilka av gårdarna i Gårdskär de bebor.
Först står Jöns Andersson och Gulik Månsson, båda står med hustru och piga. Jöns har också en dräng. De hade varsin del av gården som blev delad 1671.
Ingen av de uppräknade bönderna heter Måns.
Lars dotter är väl snudd på att hon möjligen skulle kunna vara Karin Larsdotter, Om hon fick barn väldigt ung och blev mycket gammal.  
Men det är väl troligt att Karin Larsdotter har en annan far än denne Lars Jönsson. Och hon kanske inte alls kom från någon av gårdarna i Gårdskär, utan flyttade dit och bodde där med Måns. Sedan bodde hon i Västermarn innan hon flyttade till Gävle där hon var död året efter.

90
Älvkarleby / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2009
« skrivet: 2009-12-03, 08:33 »
1701. 9bre 17. Anders ...sson i Gårdskiär betalt för brudkläder 6.-
[Älvkarleby LI:2 Kyrkliga räkenskaper, sid 32/0, GID 2287.43.5000]
 
Vet inte vem denne Anders är.
Om det står Persson eller möjligen Jonsson. Det är lite klottrigt på första bokstaven. Det ser mer ut som Persson tycker jag.
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2009-12-03 09:03)

91
Älvkarleby / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2009
« skrivet: 2009-12-02, 22:38 »
Gulich Månsson Bergqvists syster Lena Månsdotter (1697-1773) och Anders Larsson, Bonde i Västermarn (1701-1766) hade 6 (7) barn.  
Jag tänker de har fått sina namn så här
Lars 1726  (Lars efter farfar)
Måns 1728  (Måns efter morfar)
Anna 1730  (Anna efter mormor, och också en moster)
Catharina 1733  (Catharina efter farmor)
Anders 1736   (namn efter ?)
Peter 1740    (namn efter ?)  
(en son utan namn, född januari 1739 var död)
 
Namnet Peter elller Per har också barnets morbror, Lenas bror, Copverdifararen Bergqvist.
Namnet Anders finns troligen också i familjen tidigare.
 
 
/Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2009-12-02 22:41)

92
Älvkarleby / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2009
« skrivet: 2009-12-01, 23:37 »
Per, x framför Karin Larsdotter betydde nog här att hon inre var kvar i församlingen, liksom Anna Eliasson och Måns. Men Anna har noteringen död, hon dog i församlingen. Karin var död året efter, men i en annan församling, I Gävle dit hon flyttat. Måns blev av allt att döma far 1749 och levde alltså den period som denna förhörsbok täcker (1736-1744).
Han var troligen utflyttad ur Älvkarleby församling han också. Dotter Helena Månsdotter Bergqvist finns ej i Älvkarleby födelsebok.  
Kanke var Måns död 1768 eller inte då hon var Brorsdotter Lena hos Lars Andersson. Har inte hittat något mer på honom.
Gullik Månsson Bergqvist i Gävle var gift med Catharina Erichsdotter. De gifte sig 1724 och fick en son Måns 1725 23/1.  
Innan denne Gullik flyttade till Gävle var han dräng i Sågarbo 1722 och 1723.
Jag håller med om att det kan vara flera alternativ till olika släktskapsförhållande till Gullich Månsson i Gårdskär.  
En liten rättele på namn jag gav. Det fanns vad jag vet två Måns i Gårdskär som i tid kunde vara far till Gullik och hans syskon. Gullik i Gävle var född 1693 har du meddelat. En Måns Andersson men den andre hette Olsson (inte Månsson som jag skrev här ovan).
Åren 1682-1709 saknas mtl. Lång tid, 27 år.
Men i kyrkans räkenskaper finns uppgift om kyrkans inkomst från 1692 och 1695 då Måns Andersson givit testamente efter barn.
Och 1693 då Måns Olsson lånat brudkrona av kyrkan.
 
 
Sedan undrar jag om barn i mtl, jag tror inte de står med förrän de fyllt 15 år. Lite osäker på det.
Pigor och drängar i en gård kunde vara söner och döttrar från granngården ibland och ibland var de släkt med husbondfolket.
Det är inte så lätt att hitta något om barnen i familjerna den tiden.
 
/Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2009-12-01 23:39)

93
Älvkarleby / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2009
« skrivet: 2009-11-30, 09:55 »
Gullik Månsson Bergqvist och Gullich Månsson
 
Det kan nog vara så att Gullik Månsson Bergqvist (1693-1768) från Älvkarleby har en  mor som heter Karin Larsdotter och att hon också står skriven Catharina.
Gullik var fiskare och 1723 blev han borgare i Gävle.
 
Karin Larsdotter var mor till Lena Månsdotter, född 1697 i Gårdskär.
Lena Månsdotter från Gårdskär gifte sig med Anders Larsson, född 1701 i Västermarn.
Ander Larsson var bonde i Västermarn.
Anders och Lena fick 7 barn. Ett överlevde inte en dag.
De två äldsta barnen var födda före 1730 och står inte med i födelseboken som börjar 1730.
Första barnet, Lars född 1726 blev senare bonde i Västermarn, han var också tolvman. Han var gift med Brita. De fick flera barn.
Andra barnet, sonen Måns född 1728 står med x framför sitt namn i hfl 1736-1744.  
Sedan syns han inte till i Älvkarlebys böcker.
I Husförhör 1736-1744 hos bonden Anders Larsson i Västermarn och hustru Lena Månsdotter bodde också  Moder  Hustru Anna Eliasdotter med x framför namnet. Hon var död 1737.
Och Svärmoder Hustru Karin Larsdotter med x framför namnet. Noterad 1736 Gävle. Hon är ej noterad i förhör.  
I hfl 1768-1773 hos bonden Lars Andersson i Västermarn står brorsdotter Lena född 1749 inskriven. Hon är struken och står inte noterad i något förhör.
Samma bok, 1768 hos bonden Eric Jansson i Siggeboda och hustru Maria står piga Lena född 1749 inskriven. Hon är struken. Hon är noterad i förhör och nattvard 1768.  
1768 i januari var piga Helena Bergqvist i Siggeboda fadder vid Eric Jansson och hustru Britas barn Lars dop.
1768 i maj var piga Lena Månsdotter i Siggeboda fadder vid Jonas Mattsson och hustru Annas barn Mathias dop.
Det fanns under denna tid bara en piga Lena. (ingen av bonden Lars Anderssons döttrar hette Lena).  
Lars Anderssons brorsdotter som var född 1749 hette Helena “Lena” Månsdotter Bergqvist.
1768-1773 i Västermarn hos Lars Andersson bodde också  hans moder, Lena född 1697.  
Anders Larsson var död i Västermarn 1766.
Moder Lena var död 1773 i september (hfl). I dödboken står hon med fel namn, där står Anders Larsson i Västermarns änka Catharina.  
I Gårdskär mtl fanns två Måns.  
Månsson och Andersson. En av dem bör vara far till Lena Månsdotter född 1697 i Gårdskär och troligen också till Gullik född 1693 och kanske också till Anna.
 
Namnet Gullik leder tankarna till hans namne Gullich Månsson som var bonde i Gårdskär Nedergården och bodde här med hustrun 1672-1712 enligt kyrkans bänklängd, mtl och kyrkans räkenskaper.  
Kanske gifte de sig omkring 1671. Då gjordes en delning av gården. Jöns Andersson med hustru som redan bodde här kom då att bo på den ena gården och Gullich Månsson med hustru på den andra.
1715 var Gullichs hustru änka i Gårdskär som det ser ut.
Har inte sett någon uppgift som visar på att Gullich och hustrun hade några barn.  
 
Källuppgifter till allt detta har jag om så önskas, bara att höra av sig. Det blev lite mycket att skriva just nu bara.
 
/Eva

94
Älvkarleby / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2009
« skrivet: 2009-11-30, 01:50 »
Per, den Gullik Månsson Bergqvist i Gävle (1693-1768). Hittar honom inte i Gävle stads dödbok för 1768. Bodde han i Gävle 1768. Är uppgiften från hfl?  
Hälsningar Eva

95
Älvkarleby / Äldre inlägg (arkiv) till 03 december, 2009
« skrivet: 2009-11-30, 00:48 »
Hej Per, Om Gulik Månsson Bergqvist
 
Kan Gulik Månsson Bergqvist  möjligen vara son till Karin Larsdotter?
 
I Älvkarleby  husförhör 1736-1742
Bodarna. Västermarn  
Anders Larsson  
Hustru Lena Månsdotter
Lars
x Måns [noterad 1739-1742 fh]                                              
Anna
Cajsa
x Moder hustru Anna Eliasdotter   död 27 jan 1737
x Svärmoder Karin Larsdotter   1736 Gävle   [ej noterad i förhör]
[Älvkarleby AI:1 sid 30]
 
Catharina och Karin kan vara namnvariant till samma person.
När var Catharina skriven i Gävle?  
Tolkar hfl ovan som att svärmor Karin Larsdotter i Västermarn var utflyttad till Gävle 1736.
Undrar nu om Måns född 1728 (hfl)var till Gävle. Han försvinner ur Älvkarlebys böcker här. Möjligen kan han vara far till Helena Månsdotter Bergqvist född 1749 (hfl, db ålder)eller 1752 (vb ålder). Här kommer namnet Bergqvist igen. Hon dyker upp i Älvkarlebys böcker 1768 då hon är piga i Siggeboda, ingen uppgift om varifrån hon kom. Samma år är hon fadder vid två tillfällen. Till ett barn född i Kullen och ett barn född i Rotskär.
Själv gifter hon sig senare i Rotskär och bor där i fortsättningen.  
 
Hälsningar Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2009-11-30 01:29)
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2009-11-30 01:42)

96
Högsby / Äldre inlägg (arkiv) till 31 januari, 2010
« skrivet: 2009-10-17, 22:03 »
Cecilia, 1832-10-04 föddes Lars Svenssons och h Caisa Maria Danielsd barn i Gamlehult, fick namnet Pehr Johan och döptes 7 okt.
 
/Eva

97
Tack Bo. Johannes Johansson flyttade alltså med familjen till Värmland då han tillträdde tjänsten där.  
I kyrkböckerna Kalmar användes bl a titel kyrkoherde, men det var alltså inte korrekt om man ska vara precis. Han var prästvigd med olika tjänster.  
I kyrkobok står bl a till Kyrkoherden i ett husförhör noteringen 1825 utnämnd slottspastor i ett husförhör.  
Han har tidigare i en kyrkobok i Kalmar också nämnts Amanuens.  
Har inte sett honom stå med latiniserat namn.
Vad fint att det står allting om honom i Herdaminnet.
Denne Johannes Johansson är inte någon ana till mig, jag tar reda på lite åt en bekant. Här var rejält svar.  
 
Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2009-10-04 22:00)

98
Johannes Johansson, Kyrkoherde i Kalmar.  
Född 1783 Ljungby Prästgårds ägor, Ljungby sn.   Föräldrarna var Skolmästaren Johannes Beckman och hustru Brita Persdotter, 34 år [Ljungby, C:5, 1765-1808, sid. 0/371, Gid nr 96.53.15300)]
Vad står det för födelsedatum (latin) på Johannes Johansson 1783?  
Fadern, Skolmästare Johan Bäckman död 1818-04-14 [Ljungby, C:6,1809-1845, sid. 0/857, Gid nr 96.54.94000]
 
Adjunkt 1816
Pastor i Dörby 1817-1819
Kyrkoherde i Kalmar 1821-
Slottspastor, Kalmar Slottsförsamling. Utnämnd 1825
 
Gift 1816 i Kalmar Slottsförsamling med Skeppare Ekelunds dotter Sara Christina Ekelund. Johannes Johansson står då som adjunkt.
De fick barnen Bruno Bernhard 1817 i Dörby, Albin Engelbert 1819 i Dörby, Almida Liboria 1821 i Kalmar, Judith Esther 1823 i Kalmar, Vivica Napoleona 1825 i Kalmar.
 
I Husförhör Dörby 1816-1820 står under Bo, tjänste(?)förrättande Pastor Johansson och hustrun , inga barn står  med. Men två barn står i Dörby sn Födelsebok, födda 1817 och 1819.
I Husförhör Kalmar Slottsförsamling 1821-1830 står hela familjen längst bak  under Södra Roten i Gamla Staden efter Stadens Arbetshjon på Slottet. Med notering “bor i staden På Malmen” [Kalmar Slottsförsamling, AI:3, 1821-1830, sid. 0/336, Gid nr 74.4.19800]
I samma Husförhör står under Hus Nr 60 i Norra Roten i Gamla Staden, Skeppare Ekelunds Enka och dotter Johanna Charlotta . Med notering “ägare kyrkoherde Johan… ”[sid. 0/88, Gid nr 74.4.7200]
I hus Nr. 60 i tidigare husförhör, står dotter Sara Christina, innan hon gifte sig.
Är det troligt att Johannes Johansson med familj bodde i hus Nr 60?
I senare husförhör Kalmar Slottsförsamling , efter 1830 är annan ägare till Hus Nr 60. Ekelunds är inte kvar.  
Johannes Johanssons familj ser inte ut att vara kvar i församlingen, hittar dem inte.
 
Var finns familjen efter husförhöret Kalmar Slottsförsamling 1821-1830?
Fick Johannes Johansson tjänst någon annanstans?
Finns det något om honom i Herdaminnet?
 
Jag hoppas frågorna kommit under rätt rubrik här.
 
Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2009-10-04 13:00)

99
Så här mycket hade träden på Sätra brunn, Brunnsgården vuxit 1937 då detta foto togs. Det är ett vykort.
 

100
Slatte / Äldre inlägg (arkiv) till 18 november, 2009
« skrivet: 2009-07-11, 13:48 »
Nils Slatte
(Slatte)  
Väpnare.
Frälseman
Född före eller senast 1416
Belagd 1450-1477 [Humlenäsboken]
Bosatt efter början 1460-talet i Bottorp, Ljungby sn  
1431 Brev utfärdat i Ytterby. Nils Gudmundsson, Folke Jäppesson, Nils Slatte väpnare, stadfäster sin mors, hustru Lucias, Nils Jonssons änka, gåva till prästbordet i Locknevi 1428 1/5 [SDHK nr: 21528]
1450-02-11 Brev utfärdat i Skänninge. Väpnaren Nils Slatte upplåter på egen och på sina syskons vägnar till Ragvald Johansson, borgare i Skänninge, två åkrar nordhan for brödhra closter i Skenninge, sunnan for Hanis Koghs aakrwm, som hans mor Asrun Nilsdotter sålt till Ragvald för 57 mark östgötska penningar [SDHK nr: 25682]
Vigsel början 1460-talet i Kalmar med
Margit Nilsdotter Bagge (Bagge av Botorp)
Brev daterat 1460-1465 fredag efter 15 augusti i Kalmar
Nils Slatte tillskriver sin ´kära moder´ hustru Kristina i Brantestad (Frödinge socken, Sevede härad) och berättar att han med Peter Bagge och flera vänner bestämt att hålla sitt bröllop i Kalmar söndagen efter kommande helgakorsdag. Han inbjuder henne till bröllopet samt ber henne påminna de landbor i hennes socken, som tillhör hans fästmö (Margit, dotter till Nils Bagge), att komma med sitt lantgille m.m. till bröllopet. Hustru Kristina skulle be biskop Kettil (Karlsson i Linköping) eller hans ämbetsmän om fri lejd till Kalmar.  
Barn: Birgitta Nilsdotter Slatte
 
 |
 
Anders (Larsson) Slatte
Häradsdomare i Tjust hd
Frälseman
Bosatt i Lidhem, Locknevi sn
Gift med
Asrun Nilsdotter
Bosatt i Lidhem, locknevi sn
Barn: Nils Andersson Slatte
 
|
 
Nils Jonsson
Frälseman.  
Bosatt i Lidhem, Locknevi
1419-01-02 Nils Jonsson utfärdar brev i Lidhem, Locknevi, i vilket han pantförskriver gården Forssa i Tjärstads sn, Kinds hd. till Vadstena kloster [SDHK nr: 19204]
gift med
Lucia Ulfsdotter
1428-05-01 skänker Lucia Nilsdotter i Lidhem jord i Ytterby, Swämdalen och Brunslefwik till prästbordet i Locknevi. [SDHK nr: 20996]
Barn: Asrun Nilsdotter
 
De kallades i utfärdade brev för mor:  
Lucia Ulfsotter var Nils Slattes mormor [Källa: Roger Axelsson]
Asrun Nilsdotter var Nils Slattes mor [Källa: Roger Axelsson]
Hustru Kristina i Brantestad var inte mor till Nils Slatte.. [Källa: Roger Axelsson] Okänt vem eller hur hon var kopplad i familjesammanhangen.  
Kettil var Biskop i Linköping 1460-65. Brantestad ägdes 1562 och 1576 av Peter Bagge, gift med Lyder Slattes änka, och 1579 av Lyder Slattes måg Lars Lukasson [SDHK nr: 2850: litteratur ock kommentarer: se Gillingstam i PHT 1962, s. 61 ff, och ÄSF I:2, s. 112.]  
 
Min slutsats är att väpnare Nils Slatte var i 50-årsåldern då han gifte sig med Margit Nilsdotter Bagge.
Kanske hade han varit för upptagen med vapenskrammel för att tänka på giftermål tidigare, eller kanske han varit gift tidigare. Eller.
 
Jag förlitar mig på sakkunskapen och kan utifrån de knappa uppgifter jag så här långt hittat inte dra egna slutsatser om identitet och förhållanden, jag hittar pusselbitar som jag förhoppningsvis kan placera in rätt i de sammanhang jag fått vetskap om, och kanske har jag lagt till lite som inte är tillfredställande belagt ifråga om identitet (Brev från 1431, är det samme Nils Slatte, det tror jag det är, men vet inte)
Familjen i Lidhem är den som Roger Axelsson tidigare redogjort.  
I Humlenäsboken står Nils Slatte belagd 1450-1477.
 
Och kanske borde det här stå under Medeltida släkter, men nu blev det så här, då det var Slatte på tapeten här från en senare tid, som hör hemma under denna rubriken.  
 
Hälsningar Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2009-07-11 15:13)

101
Slatte / Äldre inlägg (arkiv) till 18 november, 2009
« skrivet: 2009-07-07, 20:56 »
+      97         Slatte, Nils, (d) år 1625 introducerad.
(d) Till Algö och Högsrum. Överstelöjtnant. Gift med Karin Soop, Lars Åkesson Soops dotter till Dagenäs och Algö, med Brita Ulfsdotter Bååt till Utboö, + 1603 d 7 sept. Son av Benct Slatte till Malma, och Kirstin Soop, Befallningsman på Örebro, Eric Pederssons dotter till Malma,med Anna Carlsdotter Måneskiöld till Seglinge. Denna ätt gick ut med förenämnde Nils Slattes sonson Eric Ericsson Slatte, corpral av Västgöta Kavalleri, som fick 1689 d 30 sept. avsked och bodde sedemera i England ogift. Denna ätts stamfader var Slatte Laurentzon a wapn [=vid vapen ?] som levde och bodde i Kalmar 1435 med sin fru Birgitta Erlandsdotter. Deras barn förbytte sin faders dopnamn till deras vedernamn, och kallade sig Slatte.
 
 [Ur Pdf-kopia på - Matrikel öfver Swea Rikes Ridderskap och Adel, uppå Des Begäran af 1751 års Riksdag. Utgifven med Historiska och Geneaologiska anmärkningar af  Cansellie-Rådet, Secreteraren wid Kongl. Maj:ts och Riksens Archivum, samt Riddaren af Kongl. Nord-Stierne Orden, Anders Ant. von Stiernman.  Tryckt 1754] Jag har ändrat stavningen bara.
Under delen Riddare och Adelsmän. nr 97                    
     
Nu undrar jag. Vad betyder (d) ? att denne Nils Slatte från 1600-talet var död 1625 ? eller blev han introducerad 1625 ?
De Slatte som levde före honom var inte introducerad adel vad jag förstår, och de Slatte som hör till rubriken här Introducerad adel är denne Nils Slatte till Algö och Högsrum och hans ättlingar tills den grenen dog ut.
De Slatte som levde på 1400-talet, som skrivits om i tidigare inlägg här hör bättre hemma under rubriken Medeltida släkter tänker jag, det var andra ättlingar i frälsesläkten Slatte också som inte blev introducerade.
Här nämns den stamfader som inte var stamfader till Slatte i Lidhem, Locknevi efter vad vi nu vet. Det står ingenting i Matrikeln hur de var kopplade, Slatte Laurentson i Kalmar och Nils Slatte till Algö  och Högsrum och dennes far Benct.
Jag undrar lite om det var fler Slatte på 1400-talet, som man inte bestämt kan veta vilka de var. Som Ingolf t ex. Och andra kanske som inte lämnat spår i några skriftliga källor.
 
Bara en fundering. Jag har tagit till mig att min Nils Slattes i Bottorp mor var Asrun Nilsdotter, men det blir ju ändå funderingar om andra Slatte.
 
Hälsningar Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2009-07-07 21:04)
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2009-07-08 10:19)

102
Slatte / Äldre inlägg (arkiv) till 18 november, 2009
« skrivet: 2009-07-07, 01:20 »
Var ligger detta Ytterby, där en Nils Slatte m fl var 1431 ? se ovanstående inlägg. Någon som vet ?
 
Eva

103
Slatte / Äldre inlägg (arkiv) till 18 november, 2009
« skrivet: 2009-07-06, 10:04 »
Nils Andersson Slatte som bosatte sig på hustru Margit Nilsdotter Bagges föräldragård i Bottorp, Högsby sn.
En Nils Slatte utfärdade brev i Skänninge 1450-05-11, innehållet återges i SDHK nr: 25682 så här:
Väpnaren Nils Slatte upplåter på egen och på sina syskons vägnar till Ragvald Johansson, borgare i Skänninge, två åkrar nordhan for brödhra closter i Skenninge, sunnan for Hanis Koghs aakrwm, som hans mor Asrun Nilsdotter sålt till Ragvald för 57 mark östgötska penningar.
En Nils Slatte utfärdade brev i Ytterby nitton år tidigare,år 1431. Brevets innehåll återges i SDHK nr: 21528:
Nils Gudmundsson, Folke Jäppesson, Nils Slatte väpnare, stadfäster sin mors, hustru Lucias, Nils Jonssons änka, gåva till prästbordet i Locknevi 1428 1/5.
Nils Slatte som var en av de tre som utfärdade brevet 1431 är också väpnare. Gåvan från Lucia är till prästbordet i Locknevi.  
Hon kallas mor av de tre utfärdarna med olika efternamn.
Är dessa båda brev av samma väpnare Nils Slatte, undrar jag.  
Nils Andersson Slattes mor var Asrun Nilsotter.
Men att en Lucia nämns mor 1431, fast hon inte är Nils mor, behöver ju inte betyda att det är en annan Nils. Även om det ändå är en annan Nils Slatte. Som också har koppling till Locknevi.
Nils Slatte från Lidhem i Locknevi som gifte sig i Kalmar början 1460-talet ? I så fall var han i 45-50 årsåldern då han gifte sig i Kalmar. Om han blev väpnare vid 15 års ålder och var med och utfärdade brev 1431. Han kanske varit gift tidigare.  
Eller det är en annan Nils Slatte med koppling till Tjusttrakterna, kanske en lite äldre släkting.
En Ingolf Slatte var i Tjust 1412 och utfärdade ett brev. Ålder kan man ju inte veta, men det är väl tänkbart att han var släkt med Slatte i Lidhem, Locknevi, Tjust härad.
 
Jag vet att jag är ute på djupt vatten här med medeltiden, kanske får man inse att här är många frågor som inte direkt finns svar till.
 
 
Hälsningar
Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2009-07-07 01:55)

104
Slatte / Äldre inlägg (arkiv) till 18 november, 2009
« skrivet: 2009-06-25, 12:43 »
Vad bra ! Då vet jag nu var det står, Anders Larsson nämnder Slatte och att det var Anders Slatte i Lidhem som var gift med Asrun Nilsdotter, föräldrar också till Nils Slatte i Botorp.
 
Det var väldigt dumt av Margareta att bränna upp gamla brev som kunde berättat om släktens historia. Hon är nog inte den enda som bränt gamla brev, fast vi inte vet det.
 
Tack för alla goda råd om litteraur, källor och vad man ska se upp med nu när jag gett mig in i Medeltiden.  
 
Eva

105
Slatte / Äldre inlägg (arkiv) till 18 november, 2009
« skrivet: 2009-06-24, 18:08 »
Tusen Tack Roger . Nu klarnade det betydligt.
Där var en Anders Slatte rätt och slätt i Lidhem, Locknevi sn.
Osagt om han hade en far Jöns eller Lars.  
Uppgiften ”Anders Larsson nämnder Slatte” ska man kanske inte tolka efter ( i alla fall inte om denna Anders)
Hustrun heter  Asrun Nilsdotter.
I Lidhem hade Anders barnen  Gustaf och Ingeborg.
 
Nils Slatte som gifte sig med Margit Nilsdotter Bagge i Kalmar början 1460-talet står här inte med bland barnen. Är det för att han inte bodde i Lidhem ? Tavlan här ovan visar Slatte i Lidhem.
Kristina i Brantestad var inte mor till Nils. Hon fanns i Slattarnas krets eller kanske snarare tvärtom att Slattarna  fanns i hennes krets. Intressant, jag anade nästan att det möjligen kunde vara något åt det hållet.
Är Anders Slatte i Lidhem far till Nils ? Och hustru Asrun Nilsdotter var kanske mor ?  
Finns Nils Slatte i Bottorp med i böckerna “Det Medeltida Sverige” ?
Det får bli lån av DMS-böckerna för Kalmar län.  
 
Eva

106
Slatte / Äldre inlägg (arkiv) till 18 november, 2009
« skrivet: 2009-06-24, 06:05 »
Har hittat en Anders (Jönsson) Slatte på en sammanställning (våren 2009)på en hemsida
Han är som det ser ut ungefär samtida med Anders Larsson Slatte, som var gift eventuellt med Kristina och hade en son Nils Slatte gift med Margit Nilsdotter (Bagge)i Bottorp, Ljungby sn.
 
Jag kan inte ange källor, för de står inte med.
Anders Slatte väpnare, bosatt i Lidhem, Locknevi sn 1430, gift med Ingeborg Johansdotter Barn: Anna, Estrid, Nils, Jöns, Gustaf
far:Jöns Slatte bosatt i Lidhem, Locknevi sn
farfar: Peder Slatte  
fafars far: Slatte Laurentsson bosatt i Kalmar 1382, gift med Brita Erlandsson, de hade också sonen Bengt
farfars farfar: Lars
 
Kan möjligen Jöns far Peder vara bror till Anders Larsson Slatte och båda vara söner till Slatte Laurentsson i Kalmar ? Men jag har svårt att få ihop kronologin med det. De ser ut att vara släkt, de bodde i samma trakter. Denne Peder Slatte kanske är han som var tjänare hos Sten Sture d ä som hade kopplingar till Kalmar, son till Gustaf Anundsson Sture, rikråd och hövitsman på Kalmar slott.  
Hur får man klarhet i det här nu.  
Och hur är det med Häradsdomhavanden i Tjust Härad, är det Anders Jönsson Slatte.  Anders Jönsson Slatte står som Väpnare  
Och vem av dem var Nils Slatte i Bottorps far.  
Och barbarnet ? Anders som sålde gårdar i Locknevi 1523, vem av de Anders var han i så fall barnbarn till. Nu ser det ut som han var efter Anders Jönsson Slatte i Locknevi.
Men kanske både Anders Jönsson och Anders Larsson huserat i Locknevi, Tjust härad, det vet inte jag.
Sedan var det ju Nils Andersson Slattes mor ? hustru Kristina  i Brantestad, Frödinge sn.  
 
Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2009-06-24 06:20)
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2009-06-24 11:46)

107
Slatte / Äldre inlägg (arkiv) till 18 november, 2009
« skrivet: 2009-06-24, 03:57 »
Anders Larsson nämnder Slatte i brev 1428.  
Anders Slatte  beseglade ett brev 1 jan 1430, skrivet i Frödingehult, Frödinge sn från Ulf Lämnas och hans hustru Ingrid Dansdotters.
1433 nämns Anders Slatte som Häradsdomhavande i Tjust härad.
Dessa tre uppgifter bör gälla en och samma person.  
Frälseman och Häradsdomhavande i Tjust, Anders Larsson Slatte.
Han anges i sammanställningar varit bosatt i Lidhem, Locknevi sn, men jag har inte sett någon källa angiven för den uppgiften. Var står det ?
Han anges varit född omkring 1400, det är antar jag  beräknat som rimligt. Han kan nog varit född betydligt tidigare, men just inte senare för hans son Nils gifte sig i början eller mitten av 1460-talet.  
Vidare anges han vara död omkring 1435. Är det ett datum beräknat som tidigast utifrån att han finns belagd 1433 eller finns källuppgift att han var död vid den tiden ?  
 
Den Anders Slatte som Anrep anger vara son till Peder Slatte  ser ut att inte varit samtida med Häradsdomhavande Anders Slatte i Tjust. Och Peder Slatte var tjänare hos Sten Sture d ä och nämns i Stockholms stads tänkebok för 1487. (Sten Sture d ä var Riksföreståndare 1470 - 1497 och 1501 - 1503, han var död 1503 (Källa:Wikipedia))
Peder Slatte var inte född senast/tidigast omkring 1400. Det är rimligare att han var född betydligt senare om han var tjänare 1487. Om han hade en son  Anders Pedersson Slatte ? var han väl den sonen snarare född ungefär vid samma tid som Anders Larsson Slattes son  Nils Slatte, eller senare.  
Det verkar lite osäkert om han fanns alls, Anders Pedersson  Slatte.
Teoretiskt eller i alla fall kronologiskt skulle Anders  Larsson Slatte kunna vara far till både Peder och Nils. Namnet Slatte behöver kanske inte betyda att de var var släkt. Men tänk om Anrep hade fel men tvärtom rätt, att Peder Slatte var son till Anders Slatte istället för far.  
 
Anders Slatte som utfärdade brevet 1523 där det står att han sålt gård i Locknevi, Lyia (kan det vara Lidhem?) och gård i Björkebyn, kan nog vara en sonson till Anders (Larsson) Slatte. Och hade gårdar i Locknevi sn.
Anders Larsson Slatte hade flera barn. En av dem  
Nils Slatte hade barnen Anders, Erik och Birgitta (Källa: Wikipedia)
Nils Slatte var efter vigsel med Margit Nilsdotter (Bagge) bosatt på hennes föräldragård, Bottorp, Ljungby sn.  
Nils eller en bror till honom var då far till Anders Slatte som sålde gårdar i Locknevi 1523.
 
Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2009-06-24 04:43)
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2009-06-24 04:46)

108
Slatte / Äldre inlägg (arkiv) till 18 november, 2009
« skrivet: 2009-06-23, 18:24 »
Är det en och samma Anders Slatte det handlar om, alla uppgifter som inte stämmer överens ? Man  kan ju börja undra. Det kanske var två undrar jag.
 
Anders Larsson nämnder Slatte nämnd 1428 (jag känner ej till källan) och  
Anders (Pedersson) Slatte och son till Peder Slatte enligt Anrep.  
Men om detta har jag läst att Anrep haft fel.
 
Och hustrun ? Var finns brevet där sonen Nils någon gång under första hälften av 1460-talet skriver till sin kära moder hustru Kristina i Brantestad Frödinge sn angående sitt bröllop. Står där Min Moder Hustru Kristina ?  
Eller står där bara Moder Hustru Kristina?
så att ordet sin är en tolkning av läsaren.
 
Kan hans far Anders varit gift två gånger möjligen. Att både Kristina och Ingeborg är Anders hustrur och en av dem är mor till Nils och en är styvmor, men kallas också för Moder.  
Kristina var när brevet skrevs inte i Lidhem, Locknevi sn som anges vara platsen där Anders Slatte bodde.  
 
Men om Anrep hade fel om att Anders far var Peder Slatte, kanske det också blev fel om att Anders Slattes hustru var Ingeborg Johansson.  
Och senare har mer material kommit fram som visat det.
Eller kan det vara en annan Anders, möjligen som hade en hustru Ingeborg ?
 
 
Det ser ju ändå ut, enligt brevet att Anders hade en hustru Kristina. Men det kanske är möjligt att det inte var Nils egen moder. Varför var hon i Brantestad ? Hon kanske bodde där tillfälligt eller var på besök där eller kanske var hon änka och hade bosatt sig där. Om hon inte var Nils mor, vem var hon ?
 
Jag lutar åt att Kristina är Nils mor, men skulle gärna vilja se texten i brevet som Nils skrev. Och texten där det står Anders Larsson nämnder Slatte. Finns de texterna bevarade ?  
 
Hoppas också bli klok på hur det faktiskt hängde ihop med Nils Slattes föräldrar i Lidhem.  
Har också sett någon Jöns nämnd i någon sammanställning, men vet inte var den uppgiften kommer ifrån.
 
Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2009-06-23 18:33)
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2009-06-23 18:42)

109
Silkelock / Äldre inlägg (arkiv) till 08 oktober, 2010
« skrivet: 2009-06-11, 13:11 »
Är Sven Silkelock i Hossmo släkt med Per Silkelock i Kalmar ?
 
Är det troligt att det var Per (Persson) Silkelock, ryttare i Kristdala som dog 1626 i Bankhult, Kristdala ? Och hans far borgare och skeppskapten Per Silkelock i Kalmar vet man inte vart han tog vägen ?  
 
Är det troligt att Sven Sikelock i Hossmo som var till tinget 1624, var knekt och han hade en far Sven Silkelock som var gammal kapten 1615.
 
Är det möjligt att gamle kapten Sven Silkelock och skeppskapten och borgare Per Silkelock var bröder t o m ?
 
Eller kanske namnet inte alls behöver tyda på släktskap ?
 
Har någon synpunkter eller vet något kring dessa ?
 
Hälsningar Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom 2009-06-11 13:16)

110
Kan hon vara husföreståndarinna ?

111
Hjorted / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juli, 2009
« skrivet: 2009-05-19, 20:14 »
Marianne,  
I Björkhult, Hjorted sn föddes 17 mars 1851 en son kallad Anders Alfrid.
Föräldrarna var Nils Jonas Larsson. Inhyses. och Stina Lovisa Jonsdotter. 37 år. Björkhult.
[Källa PLF CD:1, Hjorted C:5, C:6]  
Kan det vara han ?
Hälsningar Eva

112
Dubois / Äldre inlägg (arkiv) till 07 juli, 2011
« skrivet: 2009-05-03, 09:18 »
Det är klart det var två Per Dubois födda 1693 och Per Samuelsson Dubois (Kåhlare) född 6 jan i Österby Bruk [Film C:1 s 0/21] gifte sig inte 1717 i Film med Cathlin Pousett född 1694 [Film C:2 s 0/69]men det gjorde Per Jacobsson Dubois.
 
En Jenna Dubois undrar jag om någon känner till.
År 1691 är Jenna Dubois fadder vid Jacob (Mårtensson) Dubois och hustru Barbro Posettes dotter Maries dop i Skäfthammar.
1692 är vigsel i Skäfthammar, då H Jenna och Per Pedersson. Om det möjligen är samma Jenna som var fadder.  
Vet någon något om Jenna ? Eller har någon idé om vem hon var.  
Kan hon vara en faster till lilla Marie möjligen.  
Undrar också över namnet Jenna om det kan vara en samma namn som Johanna, som ju kan bli Jonna ock kanske också Jenna. På samma sätt som namnet Johan finns i många varianter. Ibland på samma person.

113
Dubois / Äldre inlägg (arkiv) till 03 maj, 2009
« skrivet: 2009-05-03, 01:04 »
Oj vad konstigt det blev. Per Samuelsson Kohlare i dopboken fick en son Per 1693 i Film socken. Om det e´ en Dubois och son till Samuel Dubois och sonson till Martin Dubois, gift med Margreta Vincent Rafflier.
Och Per Jacobsson Dubois är en annan Per Dubois, född i Gimo Skafthammar, men han finns inte i födelseboken 1693 i Skafthammar
Om det fanns två Per Dubois undrar jag
 
Provar denna text utan å ä ö
 
Hälsningar
Eva

114
Dubois / Äldre inlägg (arkiv) till 03 maj, 2009
« skrivet: 2009-05-03, 00:54 »
Angående Per Dubois i inlägg från 13 juni 29008 av Arnold Mellgren. Han som födde 1693 i Skäfthammar.
I Film C:1 Födelseboken för år 1693 står:
d 6 jan döptes Samuel Mårtensson Kåhlares son som kallades Per.
Faddrar woro Anders Jonsson i Ãlglösa, Hindrich Deh (?) ifrÃ¥n Gimo, Per Pers hust Rachel, och Sara Nils i Stijnsboo
Födelseboken i Skäfthammar för 1693 börjar i April och där finns inte något barn som kan var Per Dubois
Det kan inte vara han som kallas Pierre Jacobsson Dubois.
Samuel MÃ¥rtensson var om jag fÃ¥tt det rätt född omkring 1664 (födelsebok finns ej)  
son till Mårten Dubois, född omkring 1629 troligen i Belgien och Mårtens hustru Margareta Vincent Rafflier, född omkring 1634 i Skäfthammar
 
Ãr det sÃ¥ att Per född i Skäfthammar 1693 är en annan än den Pierre Jacobsson Dubois som var gift med Cathlin Pousette och att Pierre Jacobsson Dubois inte var född i Skäfthammar 1693.  
 
Var blev Per Samuelsson Kåhlare av, var han son till Samuel Dubois och när eller var föddes Per Jacobsson Dubois kan man undra.
 
Hälsningar  
Eva

115
Hjorted / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juli, 2009
« skrivet: 2009-04-25, 17:17 »
Hej igen Rigmor, Jöns var född 2 juni och döpt 10 juni 1700, Pehrs son i Stjärneberg. Varken Jöns Persson eller hustru Elisabet Simonsdotter är kvar i Gissebo i husförhör 1774-1775 som är det tidigaste förhöret. Jag hittar dem inte någonstans i Hjorted socken 1774. (tror inte jag missat dem).
Inte heller har jag hittat någon av dem i dödboken på PLF CD:1. Det ser inte ut som de finns med där. De kanske bara inte blev inskrivna i dödboken, men det är väl troligare att de kan ha flyttat till en annan socken efter att barnen vuxit upp. Men vart är i så fall en gåta.
 
Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom den 25 april, 2009)

116
Hjorted / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juli, 2009
« skrivet: 2009-04-25, 11:43 »
Hej Rigmor,
Elisabet Simonsdotter var född 1720-04-10 i Tribbhult.
Föräldrarna Simon Mickelsson och hustru Britta Swensdotter
Simon var Bonde i Tribbhult. (1/8 i Mantalslängd upprättad 1739)
Vigsel 1714-10-07 Hjorted sn Simon Michelsson, Dräng i Tribbhult  och Brita Svensdotter, Piga i Hagen.
Simon var född 1690-12-22 Tribbhult, Hjorted sn och död 1763-05-29 Tribbhult, Hjorted sn
(Stavning av namnet Michael i familjen varierar en hel del i olika sammanhang i källorna)  
Simon och Brita fick också en son Simon Simonsson i Tribbhult. Han var född 1728-10-13. Han var sedan Bonde i Tribbhult. Gift med Kerstin Nilsdotter.
Simon Mickelssons hustru Brita Swensdotter var född 1683-03-28 (okänt var)och död 1772-03-03 Tribbhult. Vet inte mer om henne.
 
Elisabet Simonsdotter och Jöns Perssons barn var:
Margareta Greta Jönsdotter född 1740-12-24 Stjärneberg. Gift med Engelbreckt Jonsson från Tuna sn. Bonde i Skålbonäs, Tuna sn m m  
Kerstin Jönsdotter född 1743-11-30 Gissebo, Hjorted sn
Per Jönsson född 1746-12-11 Gissebo
 
Greta Jönsdotter är min ana.
Jag ska titta lite mer på vad jag har och vad jag kan hitta om hennes anor.  
Det ser ut som att de går tillbaka till Nils, Bonde i Bjurvik skattegård, han var död 1654 i Bjurvik. Hans son Simon Nilsson, Bonde i Tribbhult är far till Michael Simonsson, Bonde i Tribbhult och Michael i sin tur far till Simon född 1690
 
Greta far Jöns Pehrsson har jag född i Stjärneberg, Hjorted sn 1700-07-02.
En äldre bror, Nils föddes 1698 Stjärneberg. Fadern heter alltså Per, men jag vet inte mer här.
 
Hoppas allt blev rätt nu.  
 
Hälsningar
Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom den 25 april, 2009)

117
Människor / Stockholm 20 maj 1913
« skrivet: 2009-04-21, 23:54 »
Mannen som vevar och kvinnan som lägger upp garnet ?

118
Västrum / Äldre inlägg (arkiv) till 23 januari, 2011
« skrivet: 2009-04-20, 10:58 »
Tusen tack, Birgitta.  
 
Hälsningar
Eva

119
Västrum / Äldre inlägg (arkiv) till 23 januari, 2011
« skrivet: 2009-04-18, 18:20 »
Stina Lisa Andersdotter (Brink)född 1737-03-02 i Röstorp, Kristdala sn. Bosatt, just ditflyttade från Gladhammar sn 1895, i Dagsbo, Västrum med make och tre ännu eller tillfälligt hemmavarande vuxna barn.  
1897 i Dagsbo, Västrum sn dog maken Lars Fredric Adamsson (Träbom)född 1826-03-11 i Lilla Örnshult båtsmanstorp, Hjorted sn, då han dog i lungsot.
Undrar var änka Stina Lisa, då 60 år, tog vägen. Och yngste sonen Otto Alfred som var enda kvarvarande barn i huset 1896.
 
Finns Stina Lisa med på Sveriges befolkning 1900.  
Finns någon uppgift i dödbok.  
Stina Lisa är min farmors farmor
 
Tacksam för lite hjälp att se om hon står någonstans efter husförhöret 1895 i Dagsbo,Västrum sn.
 
Hälsningar  
Eva

120
Äldre ord A - K / Bondska
« skrivet: 2009-01-19, 13:42 »
Det är skillnader i brittisk engelska och US amerikansk engelska språken. Det är inte alltid samma.  
Vi läste huvudsakligen brittisk (Oxford) engelska i svenska skolan förr. Numera tar man del av även andra varianter i större utsträckning.

121
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-01-18
« skrivet: 2009-01-04, 11:50 »
Kalmar slott, liten visning
 
http://www2.barometern.se/flash/slottet

122
Barnfotografier / Äldre inlägg (arkiv) till 08 juni, 2009
« skrivet: 2008-11-21, 14:03 »
Barnen Svenonius är stadsbarn gissar jag, fadern är stadsgeolog och fotot är taget i Stockholm. Samekoltarna kanske de fått i present, inte vad de vanligen går klädda i. Kanske fotografen tillhandahållit dem.
Och skorna tror jag är flickans egna, som hon ville ha med på bilden. För att hon fått nya och hon är glad över dem. Skor som stadsbarn har. Att barnen står bakom låga podiet syns tydligt på pojken till höger. Lite av hans ben syns.
Eva

123
Barnfotografier / Äldre inlägg (arkiv) till 08 juni, 2009
« skrivet: 2008-11-21, 02:56 »
De båda större barnen står på golvet bakom den låga moss?täckta sockeln och håller kanske den lilla som sitter på den stora lådan som står på sockeln bakom ryggen, så inte hon ska ramla.
Skorna, kan vara flickans nya fina skor, som inte skulle synas om hon hade dem på sig. Därför kanske de är ditställda på detta vis så de kommer med på bilden.
Det är vanliga nätta fina barnskor eller stövlar från tiden, som jag ser det.  
Alla skor är nya från början. Många barn hade nätta fina skor och stövlar. Kanske inte att springa med till vardags bara.  
Möjligen en bild på snörkängor med svart strumpa ovanför inklistrat efteråt vid redigering då fotografen tyckt att det såg bättre ut med fötter under hennes kolt. De kom lite vid sidan om.  
Det är i alla fall inte hennes fötter i skorna, det är inte anatomiskt möjligt att hon kunnat stå så.
Inga näbbkängor eller laddor som passade i stil med samekoltarna hade de till denna fotografering.

124
Tuna / Äldre inlägg (arkiv) till 09 november, 2008
« skrivet: 2008-11-08, 23:15 »
Lillemor, då var det tydligen så att Karl Emil Nilsson var född i Misterhult och hans föräldrar var födda i Tuna och dem hittar jag jag på PLFs CD:1  
 
Nils Petter född 1831-02-02
Föräldrar: Jonas Christoffersson, Torpare och Britta Nilsdotter. 38 år.
Ålhult, Tuna
 
Sara född 1844-01-11
Föräldrar: Nils Nilsson, Torpare och Lisa Carin Andersdotter. 35 år.  
Söderhult, Tuna
 
[Källa som anges lika för båda föräldrarna. Tuna C:3, C:4]
 
Hälsningar Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom den 08 november, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av zoom den 08 november, 2008)

125
Tuna / Äldre inlägg (arkiv) till 09 november, 2008
« skrivet: 2008-11-07, 15:32 »
Lillemor, i PLFs CD:1 finns ingen Karl-Emil Nilsson född 17/7 1875.
 
Finns
Karl Emil född 1873-06-17
Föräldrar: Nils Johan Nilsson, Torpare och Sara Stina Karlsdotter 32 år.
Sörbo, Ishult, Tuna
 
Karl Emil född 1876-03-16
Föräldrar: Nils Magnusson, Torpare och Anna Sofia Larsdotter 23 år.
Lilla Sanneholm, Syserum, Tuna
 
[Tuna B:3]

126
Barnfotografier / Äldre inlägg (arkiv) till 17 november, 2008
« skrivet: 2008-11-03, 02:00 »
Gösta Emanuel, född 1888 i Almunge.  
Jag tror att bilden togs 1893, då var Gösta 5 år. Hans far fyllde 50 år det året.  
Är Gösta 5 år tro ?
 
Eva

127
Lagga / Lagga
« skrivet: 2008-11-03, 01:12 »
d 13 Dec 1823 föds ett barn, som får namnet Johanna Lovisa. Hon döps d 14.  
Föräldrar är Torparen Lars Andersson och hustrun Catrina Larsdotter i Långlöth
[Lagga C:3]
Är det kanske hon ?

128
Människor / Järlåsa Folkskola 1927-1928, 1:a klassen
« skrivet: 2008-10-30, 15:01 »
Tack Jonas, det blev riktigt bra

129
Människor / Järlåsa Folkskola 1927-1928, 1:a klassen
« skrivet: 2008-10-29, 05:54 »
Järlåsa stationssamhälle i Järlåsa socken, Uppland. Ja det är det.  
Man måste ändå se bilden i det större Gpeg formatet, för att kunna se ordentligt. Jag kan inte lägga in över 2 Mb här och krympt blev den plötsligt bara 15 Kb så här. Men man kan få ett hum om bilden ändå och be mig maila den om man vill se barnen ordentligt och kanske kunna identifiera någon eller några. Det gör jag gärna. Tyvärr kunde jag inte få in bilden här annat än så här.  
I alla fall är Märta Kristina flickan i den sittande raden fjärde flickan från höger i rutigt och mörk lugg.  
Om intresse finns, kunde jag också kan maila klassfotot till Anbytarforum och att den kan komprimeras på ett bra sätt där, men jag tvivlar att det låter sig göras.
Visst Annmari, jag ser nu att det fanns en bättre rubrik, men nu blev det så här. Och någon har i ändå hittat den och frågat.

130
Människor / Järlåsa Folkskola 1927-1928, 1:a klassen
« skrivet: 2008-10-28, 13:17 »

Första klassen 1927/1928 i Järlåsa Folkskola
Kanske känner du någon eller några här.
Märta Kristina Rönner är flickan ungefär mitt i främre raden med rutig känning utan förkläde och rosett i håret och lugg.
Krympt bild (15 kb) Genom att maila bilden krympt från en mailbox till en annan fick jag ner formatet kraftigt och kan visa den här. Den som har intresse av att ha bilden kan jag maila den till i det större formatet som inte får plats här. Säg bara till. Det blir då storlek i Mb och man ser alla barnen mycket bättre. Titta gärna under Järlåsa, där står lite om storleken och formatet.
 
Hälsningar Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom den 28 oktober, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av zoom den 28 oktober, 2008)

131
Järlåsa / Äldre inlägg (arkiv) till 05 september, 2011
« skrivet: 2008-10-28, 11:55 »
Hej, Första klassen står det på baksidan av ett fint klassfoto. Det bör vara från läsåret 1927/1928. I Järlåsa Folkskola.
Hela klassen, 27 barn samlade framför Fröken ute på backen. I främe raden sitter Märta Kristina Rönner med rosett i håret.
Har du någon som gick den klassen, eller annan anknytning, mailar jag gärna fotot som jag scannat.  
Som Jpeg 2,50 Mb eller större direkt i Rtf-format 6,57 Mb att öppna i Wordviewer. Bilden är för stor att lägga in här på forumet.  
 
Hälsningar Eva

132
Kristdala / Äldre inlägg (arkiv) till 14 april, 2009
« skrivet: 2008-10-25, 22:18 »
Marianne, Dubell i Misterhult kanske kan vara något att fundera på. Jag har nu också undrat över om namnen Dubb och Dubell. Om det kan vara samma egentligen. I Gamleby finns en hel rad med båtsmän Dubbel i soldatregistret födda mellan 1690 och 1835, men ingen Dubb. Men Dubb där var fördubblingsbåtsman, så då står han inte med. Men i PLFs CD:1 finns flera personer som heter både Dubb och Dubbel i flera av socknarna som den CDn omfattar.
Nils Djerf och Nils Liedberg var två båtsmän. Nr 61 Romtorpet båtsman Djärv och nr 62 Brinktorpet Liedberg i tabell över Tjust båtsmanskompani.  
Det framgår inte i uppgift från topinventeringen när Dubb var fördubblingsbåtsman på Brinktorpet där.
Jag tror nog att militären hade bättre reda på sin egen numrering än prästen som hade husförhören, han har ju skrivit Djerv till Brinktorpet. De två torpen kan ha varit på samma ställe att det blev så.
I Misterhult finns i samma tabell över Tjust ordinarie båtsmän ingen Dubell eller Dubb. Och husförhören börjar senare. Så det är ju inte lätt att bekräfta något där om Lars om han varit där.  
Hade gärna också sett var Anna Larsdotter blev av ändå. Men kanske att hennes son Lars kanske hade fått moderns efternamn då hon var ogift, eller inte. Brink hette Jaensson eller Johansson
 
Det kanske kommer fram något en dag som berättar om Lars tidigare levnad och var han kom ifrån. Jag tycker ändå jag har fått veta väldigt mycket om honom här nu.

133
Kristdala / Äldre inlägg (arkiv) till 14 april, 2009
« skrivet: 2008-10-25, 19:10 »
Det stämmer inte med Brinktorpet som det ser ut. Jag har jämfört uppgift om Båtsmanstorp nr 62 Brinktorpet i torpinventeringen Gamleby med husförhör Brinktorpet Gamleby tiden 1802-1810.
Lars Johansson Brink var född 1785, han var 16 år 1801 och hade åldern inne att bli antagen till båtsman. 1811 gifte han sig i Kristdal.
I husförhör 1802-1810, två förhör finns ingen Dubb med.
Inte heller någon korpral Nils Liedberg,som i torpinventeringen är en av alla Liedberg som bott på nr 62 Brinktorpet. Nils antogs 1789 och var död 1827 efter 38 år i tjänst.
Nu kan det kanske vara stora tidsluckor i dessa husförhör, så att Dubb som kanske var bara en kort tid och då ute i tjänst inte står med.  
Men Liedberg var inskriven enligt uppgift torpinventeringen hela perioden och står inte med i husförhör. 8 år
I stället står kronobåtsman Nils Djerf född 1760 och hustrun boende i Brinktorpet 1802-1810. Inga barn. Kanske kan Nils Liedberg och Nils Djerf varit samma person ? Liedberg bör varit född omkring 1763 enligt givna uppgifter.
Annar ser inte ut att vara samma torp. Numren kan ha blivit bytta en gång i tiden kanske. Gamla nr och nya nr.
 
I alla fall var ingen Lars eller Dubb inskriven i husförhören i Brinktorpet, Gamleby 1802-1810.
 
 
 
(Meddelandet ändrat av zoom den 25 oktober, 2008)

134
Kristdala / Äldre inlägg (arkiv) till 25 oktober, 2008
« skrivet: 2008-10-25, 14:44 »
Båtsmanstorp nr 62 i Gamleby. Hittade på Tjustforums hemsida under Gamleby torpinventeringen uppgift med foto på Brinktorpet. Detta torp ser ut att vara byggt senare, men platsen är förstås densamma.
Det står Rote 61. Båtsman. Nr 62 Liedberg. Torp Brinktorpet. Reserv: Dubb, Beting.
Att båtsman Lars Berg senare i Lillängen, Kristdala bytte namn till Brink kanske hade samband med att han tidigare varit i Brinktorpet, fast då med namnet Dubb.
 
Namnet Dubb kanske kan haft samband på liknande vis med Dubbetorp i Misterhult.  
Inte lätt att veta, men det är väl tänkbart. När båtsmannen kom någon annanstansifrån, så talade det lite om varifrån de kommit. Kanske.
 
På Tjustforums hemsida hittar jag vidare under hantverkare lite om skomakare. Det var troligen ganska lika under Lars verksamhetstid.
Här står att skomakare flyttade runt på gårdarna. De brukade bo en vecka på varje ställe. Här tillverkade de upp till 6 par skor under tiden. Och lagade också får man förmoda.
Hantverkare bodde också ofta i backstugor, där de inte hade samma skyldigheter gentemot gården som torparna. De hade då större frihet att ha tid med sitt hantverk står att läsa.
Även om en häradsskomakare ambullerade vida omkring hade han ändå en hemort antar jag.
 
 
Eva

135
Kristdala / Äldre inlägg (arkiv) till 25 oktober, 2008
« skrivet: 2008-10-25, 02:16 »
Fördubblinsbåtsman Dubb var en ny möjlighet. Många gånger har det väl varit att en fördubblingsbåtsman senare har blivit ordinarie. Och som du säger flyttat mellan rotarna. Då har kan de ha fått nytt namn, eftersom namnen var knutna till rotarna. Det kan nog vara helt riktigt att han hette Lars Dubb tidigare
Och det också att han var 26 år minst då han blev båtsman i Kristdala. Jag har inte hittat honom där i socknen före vigseln, han hade kommit dit under året som varit tror jag. Som häradsskomakare hade han väl ett stort arbetsfält.
 
20 år mellan syskon är nog inte att undra över. Dessutom kan det vara olika mödrar men samma far, så de ha samma namn om det var fadern hette Dubb. Och de hette Jaensson Dubb.  
Å andra sidan om Dubb är soldatnamn knutet till roten, var kanske Lars och Kajsa Stina inte släkt.
Var hon född i Stralsund, så var fadern en soldat Dubb kan man väl tänka.
 
Kan ogifta pigan Anna Larsdotter varit mor till fördubblingsman Lars Dubb. Måhända, men jag vet inte om jag får ihop det.
I Tuna husförhör finns 1788-1792 inte någon Anna Larsdotter med en son Lars.
Finns en Piga Anna Larsdotter född 1763 som 1788 bor i Grönlid, hon flyttar till Tuna Prästgård 1789 och därifrån 1790, kan ej se vart. Hon har inget barn.
Om någon Lars kommit som fosterson till annan familj kan man inte se. Om Anna flyttat med sonen Lars till Gamleby t ex och Lars blev båtsman Dubb, så skulle han väl inte ha en syster med samma namn.  
 
Annan Dubb eller Dubbe är köpmannen Jacob Dubb på Gotland. Vet inte varifrån han kom. Han dog 1844.  
 
Får höra med Vadstena också om de har något matnyttigt i sammanhanget om skomakare. Tittade på NADs hemsida om arkiv om skomakare, men hittade inte  där något som verkade kunna svara på fråga om Lars.
Hälsningar Eva

136
Kristdala / Äldre inlägg (arkiv) till 25 oktober, 2008
« skrivet: 2008-10-24, 13:01 »
Hej Birger och Marianne, Tack. Jag kommer att skriva till din brevlåda Birger.
Marianne. Lars Johansson Bring/Brink hade först namnet Berg, som han övertagit efter din båtsman Nils Berg. Så det var då Lars kommit till Lillängen, som namnet blev ändrat till Brink, efter 1818 eller mellan 1819 och 1822 och sedan skrivits både Brink och Bring i husförhör. Sonen Petter Bring född 1711 skrevs in som Båtsman 1827 [Akt nr TB-00-01-18-1827]
I soldatregistret hittar jag uppgiften om Lars inskrivning. Han skrevs in 1912 i Tjust Båtsmanskompani i Kristdala. [Akt nr TB-00-0118-1812 ]
Lars Berg. Född 1782
Här står han alltså född 1782, men födelseåren i soldatregistret är ofta lite si och så. Det året finns ingen i Födelseboken som passar. En Lars,i maj med far Hemming.
Intressant är uppgiften om Anna Larsdotters oäkta son född 1785. I september. Hon hette Larsdotter. Han kan kanske fått namn efter fadern eller hos fosterföräldrar och så fått namnet Johansson
Det skulle kunna vara Lars. Och om dagen inte blivit felskriven, kan t o m både 16 och 22 september vara rätt, för födelse och dop.
 
Lite mer tveksamt är kanske Lars född 8 sept 1786. Far Jöns Lindgren och mor Stina Olausdotter i Vibo.
och 15 sept 1786 får soldat Jonas Heller i Orremåla en son Lars.
Att skomakare blivit soldater känner jag igen, sett det också på annat håll. Och kanske för skomakare Lars att det låg nära till hands om hans far var soldat. Men nu fantiserar jag förstås. En smal möjlighet ändå.
 
Anna i Holmshult skulle kunna vara föräldern, tror jag.
Undrar över var de skråförteckningar finns som du nämner. Vet du var de finns ?
 
Eva

137
Kristdala / Äldre inlägg (arkiv) till 25 oktober, 2008
« skrivet: 2008-10-23, 02:02 »
Tack Birger, det var roligt få veta så mycket om Lars Johansson (namnform i vigselboken)Brink, Bring och också om sonen Per, som jag sett i husförhör också blev båtsman, redan vid så ung ålder hade jag inte sett och nu få veta om hans vidare öden. Riktigt roligt. Det var en äventyrlig man.
En bror till Per är min ana, Anders (Larsson Berg) Brink, Bring. Kanske något mindre äventyrlig. Då han föddes 1815 i Lillängen Båtsmanstorp hade hans far ännu namnet Berg (Födelseboken). I husförhör Lillängen 1819-1822 står Båtsman Lars Berg, och Berg har här blivit överstruken och ersatts med namnet Brink (samma person, ja. I husförhör Christineberg 1830-1835 står Afsk Lars Brink.  
Då är sonen Per kvar i Lillängen. Båtsman.
Husförhöret 1836-1843 står Afsk Båtsm Lars Bring
Och sedan 1838 står han i Dödboken Lars Jaensson Bring. Född i Tuna 1785 16/9.  
Sonen Anders bodde hos föräldrarna först i Lillängen, sedan i Christineberg.
1835 kom han som dräng Anders Brink till Röstorp 1835 med piga Märtha Nilsdotter. De var lysta samma år och gifte sig i november (samma namn Brink).
Första barnet, en dotter Stina Lisa föddes 1837 i Röstorp (föräldrarna samma namn Brink). Andra barnet Märtha Charlotta föds också i Kristdala, 1739.
Den lilla familjen flyttar till Tuna socken. Från 1840-184 bor Brukaren Anders Bring med familjen i Apeltorp, Tuna. Sonen Nils Petter  föds här 1840.
1844-1855 bor Torparen Anders Bring med familj i Cathrinedal, Tuna.
I Cathrinedal föddes Anna Maria 1844 och Sara Lena 1846
1855-1861 bor Anders Brink med familjen i Byrum, Tuna
1861-1892 bor Arbetare Anders Brink i Simsliden, Tuna
1905 dog Anders Brink i Simsliden. Änkling. Ålderdomssvag.89 år 4 mån 13 dag.
Hustru Märtha Nilsdotter dog 1891 i Simsliden 85 år 10 mån 9 dag. Född 1805 i Träda, Vena. Hon var 10 år äldre än Anders.
Dottern Stina Lisa Andersdotter nämns i husförhören med namnet Brink tillagt vid ett tillfälle, hon är då gift och har flera barn. Hon bodde med maken från Hjorted, Torparen Lars Fredric Adamsson (Träbom), båtsmansson, i Hjorted, Västrum och Gladhammar socknar.
 
Det är inte alldeles givet vad som är namnet. Nu hade jag kanske valt Brinkvarianten, för sondottern Stina Lisa Andersdotter(min ana) hade den i alla fall ett tillfälle husförhör. Hennes far Anders hade ju både Brink och Bring, liksom farfar Båtsmannen Lars. Per, som for till Amerika har använt Bring, och är omskriven och känd som Bring. det är samma familj. Kanske att de först hette Brink som sedan blev ändrat till Bring.  
Lars kanske ändå kom från Tuna. Men jag vet också att barnet Lars som föddes i Fallebo var död i späd ålder och alltså inte han.  
Men det ser ut som att det fanns en ung dräng i Fallebo vid tiden strax innan Lars dök upp i Kristdala om jag minns rätt. Vet inte vem det var. Varifrån han kom vet jag inte. I utflyttningslängd, som är minst sagt svårläst, tycker jag mig kunna sett, en Lars Johansson som flyttat ut ur Tuna socken, kan inte se vart, något år innan han dyker upp i vigselboken i Kristdala. Kan ha varit samma eller någon annan, kanske Lars Bring eller någon annan. I vigselboken 1810 kom han från Björkeryd. Husförhör Kristdala 1807-1810, Björkeryd når bara fram till 1809 och han finns inte med där. Så kanske kom han som dräng från Tuna till Kristdala 1809, det är i alla fall en möjlighet. Kanske var han t o m dräng i Fallebo, Tuna en liten tid, men inte son där. Det kan naturligtvis stå fel också att han inte alls kom från Tuna utan kanske från Vena liksom hustrun. Ska titta i Tuna böckerna igen och se om jag hittar något. Det finns ingen född i Tuna födelsebok den dagen som står i dödboken. Sonen Anders flyttade med hustru och barn till Tuna, kanske hade han band där redan
Som häradsskomakare kanske Lars flyttade runt en del och kom inte in i husförhören överallt
 
Det är bra att veta att han står Bring i militärrullorna.
 
Om Samuel i Kristdala godtar jag nog efter den info jag har samlad nu de slutsatser som jag nämnt i inlägget ovan. Det verkar rimligt. Men jag ska titta igenom ordentligt och se så jag inte missat något.  
 
Den Båtsmanstenen hoppas jag får ligga kvar där den ligger.  
 
(Meddelandet ändrat av zoom den 23 oktober, 2008)

138
Kristdala / Äldre inlägg (arkiv) till 25 oktober, 2008
« skrivet: 2008-10-23, 00:19 »
Jo jag ser att Brita född 1744 i Norrhult, syster till Elisabet född 1739 är just hon som gifte sig med Bertil Samuelsson i Malghult, bror till Pehr Samuelsson född 1737 gift med Elisabet. Två systrar gifta med två bröder i Malghult Västergården

139
Kristdala / Äldre inlägg (arkiv) till 25 oktober, 2008
« skrivet: 2008-10-22, 23:56 »
Tack Marianne. Jag tar till mig din information. Ska titta igenom allt ordentligt. Vad fint att du har den bouppteckningen 1774 efter Samuel i Norrhult. Och den 1800
Per Samuelsson skrev under bouppteckningen eftersom han var gift med dottern från Norrhult, Elisabet. Man kan nog lugnt konstatera att Peter (Per) var född 1737 i Malghult. Någon mer med det namnet Per är inte de åren. I Födelse/Dopboken står 1737-02-13 står Pehr Samuelsson.
Ålder 72 år på Samuel Persson i Norrhult stämmer ändå med datumen född och död.  
Barn som jag hittat
Bland barnen Samuelsson/dotter i Norrhult finns förutom Elisabeth hennes 2 år äldre bror Gabriel med flera syskon.
Dessutom Carl 1734, död 1741 (Samels son i Norhult 7 år)
Carl igen 1742, död 1743 (en son hos Samuel i Norrhult 1 år)
Karin 1747 och Joh(annes ?)1751.
Kanske missade jag en dotter Brita född 1744, som jag sett hör hit. Får leta upp henne.
 
Och bland barnen Samuelsson/Gabrielsson i Malghult finns förutom Pehr 1737 också Bertil 1735 och Berthel 1742. Och 2 Samuel, 1738 och 1749. En Carl 1757.
Dessutom Elisabet 1734, som jag tror också dog 1734 (Samuels dotter i Malghult),
Brita 1735, kan varit hon som var död 1735 (Samuels lilla barn i Malghult),
Nils 1744, död 1749 (Gossen Nils Samuelsson. 5 år),
1746 (dödfött barn hos Samuel Persson i Malghult),
en till Elisabet 1747, som jag tror dog 1749 (Flickan Elisabeth Samuelsdotter från Malghult, men det kan kanske vara hon född 1734, om det var ett annnat barn som dog det året, men jag har inte hittat födda tidigare i Malghult).
Ingrid 1752, död senare 1752 (Ingrid Samuelsdotter från Malghult)
Nils igen 1754.
Så där är förstås barn både till Samuel Pehrsson och till Samuel Hermansson
Men nej du har inte alls trasslat till det för mig, tvärtom, det faller på plats väldigt bra. Många gånger har jag sett att man kanske lägger till något på ålder på åldringar, så jag tycker det ändå är rimligt att det glappar ett par år med Samuel som är född 1707 och det glappar olika i de olika uppgifterna om hans ålder. Det var inga andra Samuel Persson födda heller vid den tiden. Skönt att det fanns föräldrar till honom också. Jag tyckte nog att det borde finnas en till Per.  
 
Per Bertilsson och Per Gabrielsson var alltså de båda fäderna.
Tack så mycket, du klargjorde en hel del för mig. Jättebra.

140
Kristdala / Äldre inlägg (arkiv) till 25 oktober, 2008
« skrivet: 2008-10-21, 21:26 »
Samuel Pehrsson
Brukare i Fagerhult, Brukare i Högden
Född/Döpt 1759-12-26 i Malghult, Kristdala  
Vigsel 1789-04-13 Kristdala
Samuel Pehrsson i Malhhult , Maja Andersdotter i Humlehult
Död/Begr 1817-01-12 Högden
 
Maja Andersdotter  
Född/Döpt 1756-02-29 ...., Kristdala
Död/Begr 1831-08-13 Laxmåla, Malghult
 
Barn
Lisken Samuelsdotter
Född 1791-05-16 Fagerhult
Död 1862-01-21 Christineberg
1:a Vigsel 1810-10-14 Kristdala med
Lars Johansson. Född 1785 i Tuna (socken ?)Lars kom till Kristdala. Han var Båtsman 1812-1830. först med namnet Berg, snart ändrat till Brink (stavningen Bring förekom också)Familjen bodde i Lillängen Båtsmanstorp till 1830. Han behöll namnet Brink efter han lämnat tjänsten som Båtsman och flyttat med familjen till Christineberg. Han var där Nyodlare. Han drunknade på sjön Tvingen 1738. I dödnotisen står -  belönad av Patriotiska Sällskapet med en silverbägare om 20 lod silver. En arbetsam, ordentlig och flitig man.
 
Men nu är det främst Liskens far Samuel Pehrsson som ger mig huvudbry.
Han var född 1759 i Malghult.
 
Hans föräldrar var Pehr Samuelsson
Bonde i Malghult Västergården
Född/Döpt 1737-02-13 Malghult Västergården
Vigsel 1758-09-24 Kristdala
Pehr Samuelsson i Malghult och Elisabeth Samuelsdotter i Norrhult
Död/Begr 1800-04-27 Malghult. 63 år.
 
Elisabeth Samuelsdotter
Född 1739-12-29 Norrhult, Evernäs
Död/Begr 1813-04-01 Malghult. 73 år. Änka
 
Och vem är nu Pehr Samuelssons föräldrar. Jag tänker att det är
Samuel Pehrsson  
Bonde i Malhult Västergården
Född 1707-09-15 Malghult Västergården
Vigsel 1732-10-03 Kristdala
Samuel Pärsson i Malghult och pigan Elisabeth i Fallebo
Död/Begr 1790-02-14 Malghult  
Här står visserligen Samuel Pehrsson i Malghult 86 år. I husförhör 1785 står Gamle Samuel Pehrsson 84 år. Han bor då hos sonen Carl Samuelsson född 1757 och dennes familj.
Pehr, äldste sonen och Carl, yngste sonen var båda bönder i Malghult Västergården.  
 
Elisabeth Samuelsdotter  
Född/Döpt 1713-01-25 Fallebo
Död 1779-12-22 Malghult.
 
Nu har jag sett att Samuel Hermanssons barn dog 1740 i Malghult, tycker det står 7 (år eller  ?)
 
Det föds många barn Samuelsson och Samuelsdotter i Malghult
Har hittat att Samuel Hermansson född 1713 kom från Pukemåla, Vena och att han var gift med Elisabeth Persdotter från Malghult. Vigsel 1733. Han bodde i Malghult åtminsonde 1740 som det ser ut.  
 
Men med namnet Pehr tänker jag att Pehr Samuelsson född 1737 är son till Samuel Pehrsson och Elisabeth Samuelsdotter.
Men han kan ju ha fått namn efter morfar Pehr om det är Hermansson som är far.
Jag började undra då jag ser att barn med samma namn dyker upp i rad i Malghult, också barn med namn som jag inte hittat döda under de aktuella åren 1734 och några år framöver.
 
Jag hoppas att någon ville svara mig om dessa funderingar. Visst är det så att Bonden i Malghult Västergården Pehr Samuelsson fäödd 1737 är son till Bonden i Malghult Västergården Samuel Pehrsson född 1707 i Malghult och dennes hustru Elisabeth Samuelsdotter född 1713 i Fallebo.
 
Den andra Samuel Pehrsson som finns född vid ungefär samma tid är Torparen i Norrhult och ålder 72 år i döduppgift Norrhult srtämmer precis med född i Malghult 1702. Denne Samuel är Far till Elisabeth Samuelsdotter född 1739 som blev bondehustru i Malghult Västergården då hon gifte sig med Pehr Samuelsson född 1739.
Denne Samuel Pehrsson f 1702 vigdes 1728 med Kierstin Johansdotter från Systertorp. (Dessa har jag också hittat i presenterad antavla, där anges också Samuel Pehrssons föräldrar) och jag undrar hur och var jag kan hitta Per i Malghult som blev far till Samuel 1707, för inte kan det rimligeen vara samma. Men det var Samuel född 1707 som blev bonde i Malghult Västergården, och den något äldre Samuel född 1702, son till Per Gabrielsson som blev Torpare i Norrhult.
 
Kan jag få någon hjälp här med att nysta rätt med Samuel som gett mig sådant fnurr är jag mycket tacksam.  
Den som ropar i skogen .....
 
Hälsningar Eva

141
Efternamn E / Ek, Fredrica Lovisa
« skrivet: 2008-09-26, 21:04 »
Ja, absolut. Det gör jag. Hoppas jag hittar de födelseböckerna för de oäkta barnen.  
Tack.
 
Eva

142
Efternamn E / Ek, Fredrica Lovisa
« skrivet: 2008-09-26, 16:45 »
Tack för svar. Anade att det kunde vara så. En Maria Ek fann jag på Family search i lagom ålder. Jag hittade henne i födelsebok och husförhör i Dalarna. Dotter till Abraham Ek. Han fiyttade med familjen från Dalarna till Värmland. Om Maria också flyttade med dit är oklart. Hon och två systrar står i husförhör Dalarna noterade att de var någonstans, som jag tycker kanske ser ut som Ovansjö, men det är som sagt svårt se vad det står. De kan ha varit iväg och sedan kommit hem och flyttat med till Värmland, eller så var de utflugna. Det skulle ju kunna vara en dalkulla som kom till Stockholm som är Fredrica Lovisas mor. Den Maria från Dalarna och hennes föräldrar har jag inte hittat något om efter de lämnade Dalarna.
Och inte kan det vara lätt attt göra det heller. Men då kunde jag veta om dem i alla fall. Men det är klart. Maria Ek kan inte ha varit så ovanligt namn. Det fanns nog många.  
Hälsningar Eva

143
Efternamn E / Ek, Fredrica Lovisa
« skrivet: 2008-09-25, 17:30 »
Fredrica Lovisa Ek. Barnhusbarn. Hon står i kyrkböckerna i Hjorted socken född 1791-06-12 Stockholm.
I Vigselboken står hon 1811 Barnhusbarn. Adopterad av Dan Jönsson i Norrhult.
I Allmänna Barnhusets rulla 1799 står hon inskriven 16 maj 1799. Fredrica Lovisa Ek. Ålder 7 1/4 år. Född 1892-02-09. Mor Piga Maria Ek. Utlämningsdatum 16 juni 1799.
I husförhör Mörtvik, Hjorted 1706-1810 bor Torpare Daniel Jönsson, Hustru Catharina Månsdotter och Fredrica Lovisa Ek. Född 1791 Stockholm. Hitflyttad 1799. Familjen flyttat från Mörtvik till Norrhult.
1811-12-26 gifter sig Fredrica Lovisa Ek och Hemmansbrukare i Norrhult Adam Svensson i Hjorteds kyrk. ...
1813 skriver Adam in sig vid Tjust Båtsmanskompani och antar båtsmansnamnet Träbom.
Lovisas adoptivmor Catharina Månsdotter dör 1814 i Norrhult. Hennes adoptivfar Daniel Jönsson gifter sig igen 1816.
Båtsman Adam Träbom och hustru Lovisa bor i båtsmanstorpet Örnshult, Norrhult. Där får de 6 barn födda mellan november 1815 och november 1828. Lars Fredric Adamsson Träbom född 1826 är ett av dem.
Julafton 1828 drunknar Adam Träbom på Östersjön under hemresa från Medelhavet.
Änka Lovisa Ek utfattig flyttar till enkammare i Norrhult med barnen. Dottern född 1828 dör 1830.
Yngsta barnet född nov 18298 dör 1830 2 år gammal.
Änka Lovisa bor efter 1836 med sina barn i backstuga Åslid, Norrhult. Barnen flyttar ut. Någon flyttar hem igen och så vidare.  
20 november 1862 dör Fredrica Lovisa i Åslid av bröstsjuka 70 år gammal.
 
Hennes mor anges i barnhusrullan vara Maria Ek.  
Kan det finnas möjlighet att hitta Maria Ek och dottern Fredrica Lovisa i Stockholm. Vilka församlingar hör till staden Stockholm. De församlingar jag tittat på var bara ägta barn med. Finns oägta barn inskrivna på särskilda register eller inte alls. Gissar att Maria var ogift.
Var barnen på Allmänna Barnhuset från Stockholm eller kom de från hela landet. Kan det funnits andra barnhem där Fredrica Lovisa varit tidigare, innan hon kom till Allmänna Barnhuset. Där var hon en månad innan hon som 7-åring flyttade till adoptivföräldrarna i Hjorted socken.
 
Hälsningar Eva
 
(Meddelandet ändrat av zoom den 25 september, 2008)

144
Granarna hör ihop med att det är begravning kanhända och har då ingenting med årstiden att göra
 
/Eva

145
Daretorp / Daretorp - vigselnotis 1699
« skrivet: 2008-08-30, 05:00 »
eller kanske hellre  
 mödernet till 4, ... war 8 ... ..., dher med morbröderna war nögda
 
/Eva

146
Daretorp / Daretorp - vigselnotis 1699
« skrivet: 2008-08-30, 04:46 »
mödernet til 4 barn war 8 ............ morbröderna war nögda
 
(vad som är 8 går jag bet på)
Eva

147
Porträttfynd (enskilda bilder) / #1647 - Frieri
« skrivet: 2008-08-28, 23:22 »
Är det teater ?

148
Valbo / Äldre inlägg (arkiv) till 07 september, 2008
« skrivet: 2008-08-08, 06:51 »
Per Eric född 11 jan 1858, döpt 12 jan.  
Fördelst Måg Eric Backman
H Brita Bomgren. 25 år
Allmänninge
 
 
Hälsningar Eva

149
A-M / Bröderna Karl Albert och Johan Gottfrid Nilsson
« skrivet: 2008-07-29, 19:51 »
Tack för rådet.
 
Hälsning
 Eva

150
A-M / Bröderna Karl Albert och Johan Gottfrid Nilsson
« skrivet: 2008-07-29, 03:03 »
Karl Albert Nilsson född 1881-09-19 i Rönnäs, Hjorted och brodern
Johan Gottfrid Nilsson född 1890-12-21 i Rönnäs, Hjorted, vart tog de vägen ?
De är två av de åtta barnen i Torpare Karl Oscar Nilssons och hustru Maria Sofia Johansdotters barnaskara, född i Rönnäs, Hjorted  
De två vet jag inte var de blev av. De är min farfar August Fridolf Nilssons bröder. De andra syskonen vet jag lite var de blev av.  
Finns det möjlighet att alls hitta uppgift om de två bröderna ? Någon som vet ?
 
Hälsningar Eva

151
Dubb / Dubb
« skrivet: 2008-07-28, 17:26 »
Och Pelle Sollerman, med ll heter författaren. Ovanför nämnda bok.  
 
Ursäkta mig. Jag får gå och leta fram mina läsglas, men i alla fall har jag kontrolläst citatet ur testamentet två gånger och det ser ut att vara i överensstämmelse, ja alltihop nu faktiskt ser rätt ut nu med dessa båda rättelser på namnstavningen Jacob och Pelle.
 
Igen
Eva

152
Dubb / Dubb
« skrivet: 2008-07-28, 17:16 »
Jacob Dubbes Testamente ska det vara, med c. Bokens titel i mitt inlägg härovanför
 
Hälsning igen
Eva

153
Dubb / Dubb
« skrivet: 2008-07-28, 17:13 »
Jakob Dubbes Testamente heter en bok av Petter Sollerman
Den utgavs 1944 på Boniers förlag. 100 år efter Jakob Dubbes död står det.
Den är en berättele/roman och är tredje och fristående bok i Petter Sollermans berättelse om Jakob Dubb.
Den första Köpmannen vid lilla Strandporten handlar om Jakobs barndom och livet på Gotland slutet 1700-talet, utgavs 1942
Den andra heter Ryssbrödet och utgavs 1943
 
Boken Jakob Dubbs Testamente innehåller i slutet av berättelsen Testamentet, som ser ut att vara avskrivet ordagrant från orginalet, citationstecken om textavsnittet, punkt 1) står inte med, men här citerar jag citatet:
 
 _
2) 6;662 Rdr 32 Banco årliga räntan till Jacobsbergs förskönande.
3) 111,11 Rdr, 6 Bc, varav den lagliga räntan skall användas till understöd för antingen ålderstegne, för nykterhet och ordentlighet i sin lefnad kände, men af sig komne eller orkeslöse, fattige, sjuklige Corpvaerdie Skeppare, eller ock till fattige Skeppare-Enkor och barn, som äga om sitt lefnadssätt ett godt vitsord.
4) Komme mademoiselle Anna Catharina Hoffman, som med barnslig tillgifvenhet gått oss tillhanda att undfå 3.000 Rdr Banco med ränta samt antingen nära staden 1/4 Hemman med Åbyggnader eller ock ett Beqvämt hus i Visby, 3 rum och kök samt trädgård, i gott stånd jämte uthus för en ko, äfvensom behöfliga möbler till rummen, linne, sängkläder, husgeråd, 2 kor.
5)Resten till J.A.Hägg.
 
Hittade boken här hemma bland en del gamla böcker, tänker det kan vara roligt att känna till dem.
Berättelsen bygger på verkliga personer.
 
Hälsningar
Eva

154
Hon sitter med tvättkorgen full med vittvätt framför sig, tycker jag
 
Eva

155
Diverse / PLF:s databas (efterlysningar)
« skrivet: 2008-07-01, 23:34 »
Carl Ulric fick barnet heta som föddes 1737-08-27 i Vimmerby stadsförsamlig
Far var hattmakare Fredrick Kock. Uppgift om modern saknas.
 
Det är närmre 1740.  
 
Eva

156
Diverse / PLF:s databas (efterlysningar)
« skrivet: 2008-07-01, 23:02 »
1756-08-26 föddes en liten Carl i Staden, Vimmerby stadsförsamling.
Föräldrar var smeden Fridrich Toll och Anna Stina Liungstedt.
 
Det är 16 år efter 1740. Närmre 1740 finns ingen Carl i Vimmerby i PLFs databas.
 
Eva

157
Jo någon rekvisita är det, grenkonstruktionen. Och att den ska föra tankarna i viss riktning. Ann-Maris trähage liknar liknar bra. Den snedställda varianten har också funnits även om de kanske ute på fälten varit förankrade i marken och kanske större
Efter ny titt på flickorna, tänker mig att det var unga kvinnor, som kunde tänkas ha sådan mössa på huvudet vid friluftsliv, kanske promenad i lantlig miljö. Även om det nu var fotografen som  hade dem i sin rekvisita. Till funktionen  sportmössa ungefär.

158
De hör hemma i norra Sverige. Kan det vara lite av fäbodmiljö man vill förmedla.
(Ursäkta stavfel i tidigare inlägg, tangenterna hinner inte riktigt med)
Eva

159
Det är väl en kniv hon har fäst vid livet. Det runda handtaget sticker upp ur fodralet som är lite platt ner över knivbladet. Hon har ett stort spänne på skärpet eller klänningen mitt fram på magen. I sin högra hand hat hon något som jag undrar vad det är. Kan det vara ett kohorn, ett ihåligt som används till förvaring eller kärl eller redskap. Eller vad är det
De små väskorna eller fickorna är fästade runt livet.
Hon till vänster har troligen likadant, men man ser kniven platt framifrån, så den ser bred ut, handtaget på kniven syns upptill. Hon harockså en rem hängande ner åöver axeln, bär troligen något, en större väska kanske som hänger bakpå höften, den skymtar lite.
Konstruktionen av björkgrenar påminner om en torkställning, kanske för hö.  
Mössorna kan kanske vara arbetsmössor ? Inte för visit i stan alltså.
De hålls nog (i alla fall i fotoateljen) med något lantligt eller skogligt. Men kanske inte fiske just. Och inte heller stickning. Som jag ser det
 
Eva

160
Dannemora / Dannemora, C:1
« skrivet: 2008-05-22, 13:32 »
A:o 1721. När var vigseln och vad står det (Dannemora C:1 s 11/0 Genline GID 2292.17.8200)
 
Sonen Erich föddes 14 Trinit samma år, 1721(Dannemora C:1 s 70/0 Genline GID 2292.17.13800)
Jag misstänker att det har något med det att göra. Att bruden var gravid, så det inte fick vara de vanliga rutinerna för bröllop, eller var han redan född.
(Jag lyckas tyvärr inte få ner bilden till mindre än 100 kb)
 
Hälsningar Eva

161
Dubois / Äldre inlägg (arkiv) till 03 maj, 2009
« skrivet: 2008-05-16, 16:02 »
Hej Kärstin
 
Pehr Dubois född 1722 var väl syssling till min Mathias Dubois född 1742 i Dannemora.
Och Pehrs hade väl en far Per Dubois född 1693 i Österby bruksförsamling, gift med Cathleen Pousette. Han var då kusin med Mathias far Jacob Dubois född 1700 i Vällnora.
Pehrs farfar Samuel Dubois född 1664 i Österby bruk, gift med Margartha Vincent född omkring 1668, var bror till Jacobs far Jacob Dubois född 1658 i Österby bruk
Pehrs och Mathias farfars far var Mårten,född i Belgien, smältare senare kolare och mästerkolare, gift med Margaretha Vincent Rafflier född omkring 1634 i Skäfthammar, död 1671 i Österby bruk. Mårten som levde ännu 1698.
 
Hoppas jag allt blev rätt med Pehrs generationer. Om inte, är säkert Stig Geber vänlig att kommentera det.
 
Hälsningar Eva

162
Danmark / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-08
« skrivet: 2006-12-08, 11:59 »
Båda Gustafvas föräldrar var födda i Danmark.

163
Tack Anders,hälsar Eva

164
Hej igen Karl, på Centrala soldatregistret, sökdatabas på nätet, kan inte jag hitta någon Westman, Jonas. Hans akt verkar inte finnas där eller söker jag fel. För om han var soldat, du såg ju hans akt nr och han bodde på soldattorp undrar jag  om inte alla soldater finns med där, där jag letade.                           Eva.

165
Hej Karl, tack så jättemycket. Jonas Westman, Kyrkefalla, 1734 och Stina Christiansdotter, Sventorp, 1729. Torp. Soldatbygge för Skatteg Wärsåhs No 39 Svent. Iny Kompagni. Läser jag.
Maria Jonsdotter (med o, det står ibland med a) är alltså från soldatfamilj liksom soldat Carl Snäll, som hon gifte sig med. Hans far var soldaten Anders Gäddström (Gädda). Anders hustru Maria Carlsdotter var född 1743 i Ransberg. Är kanske hon också med i soldatrgistret ? Undrar jag.            Hälsningar Eva

166
Hej, om Maria Jansdotter f 1776 i Varola tror jag. Nu vill jag gärna veta lite mer, hoppas få lite hjälp med det. Hon var gift med corpralen vid Skaraborgs regemente Carl Snäll (el. Snäll) f 1778-05-11 i Kyrkofalla . De bodde i Jubberud, Kyrkefalla, där fick de fyra barn , sonen  
Johan(nes) Snell är min mormors farfar. Familjen flyttade till Hästebäcken, Brandstorp, där får sergeant Carl och Maria det femte barnet. Hustru Maria dör 1826-06-07 i Brandstorp. Året efter gifter Carl om sig med Cajsa Andersdotter och blir far till fler barn. Sju år senare gifter sig Johan med fader Carls andra hustrus (styvmor) syster, Maria Greta Ryberg Andersdotter. f 1809. Jag vill veta lite om Johans mor Maria Jansdotter (eller Jons-), var hon kom ifrån, vilka hennes föräldrar var och var de bodde. Kan någon hitta information om detta.                 Vänliga hälsningar Eva

167
Skövde / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-30
« skrivet: 2006-10-28, 10:03 »
Tack Christina för all denna information , hälsar Eva.

168
Lustig / Lustig
« skrivet: 2006-09-25, 20:24 »
Kan Andr. Lustig och Anna vara släkt till dessa Lustig ? Dottern Maria (Maja) Andersdotter f 1760-01-12 bodde i Dannemora och var mor till Johannes (Jan) Rönn. Maria var gift med Anders Kjellström f 1754, gruvdräng nr 17 i Dannemora. De hade minst fem barn.

Sidor: [1]