ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Harriet Hogevik

Sidor: [1] 2
1
Svarteborg / Äldre inlägg (arkiv) till 30 december, 2014
« skrivet: 2013-03-05, 06:25 »
Hej Inger Lise! Husförhör och andra kyrkböcker i Sverige finns ofta på internet. Du kan t.ex. ta ett tretimmarsabonnemang på SVAR och läsa det husförhör jag tittade i för att svara på din fråga - då hittar du bland annat vilka barn hon hade - ett tvillingpar med flera.
Att hon är född i Tossene gör det sedan extra svårt eftersom kyrkböckerna där har brunnit. Men be om hjälp under rubrik Tossene här på Anbytarforum så kanske någon kan hjälpa dig att få fram föräldrar och syskon.
Mvh Harriet

2
Svarteborg / Äldre inlägg (arkiv) till 30 december, 2014
« skrivet: 2013-03-04, 21:17 »
Hej Inger Lise! Anna Olsdotter var född i Tossene 21 sept 1795 enligt husförhör Svarteborg AI/13 (1847-1854) sid 128  
Mvh Harriet

3
03) Osorterat / Dödsorsak
« skrivet: 2012-11-18, 19:54 »
Hej! Det står Bronchopneumonia = lunginflammation
Mvh Harriet

4
Felaktigt födelsedatum? / Felaktigt födelsedatum?
« skrivet: 2012-11-18, 16:47 »
Hej Anton! Eftersom personen lever föreslår jag att du frågar honom. Mvh Harriet

5
Uddevalla / Äldre inlägg (arkiv) till 18 november, 2012
« skrivet: 2012-11-18, 16:40 »
Hej Ulf! Här är något som inte stämmer i dina uppgifter. Vad vet du mer exakt om hennes andra äktenskap - har du datum och plats för vigseln - från vilken källa? Finns en förväxling mellan son och make?
Vilka uppgifter har du om första äktenskapet?
Mvh Harriet

6
Lysekil / Lysekil
« skrivet: 2012-11-15, 19:43 »
Hej igen! Varit borta från forumet ett tag. Nja, min ana (Karl Gustaf Jansson f 22 aug 1848) som var i Amerika runt 1870 annonserade i Post & Inrikes i samband med att han flyttade hem till Sverige (Lerbäck i Närke)och vid inflyttning inte kunde förete något intyg om ledighet - han fick ett års karens av prästen och ett par år senare flyttbetyg till Stockholm med ledighet angiven. I Stockholm träffade han sin tillkommande och gifte sig efter ytterligare ett par år med henne. Som jag tolkat kyrkböckerna i Lerbäck var annonsen snarare en rutinåtgärd än en hinderprövning för ett aktuellt förestående äktenskap - har jag missförstått detta? Mvh Harriet

7
Lysekil / Lysekil
« skrivet: 2012-10-31, 17:41 »
Hej! Han finns inte med i Sveriges dödbok 1901-2009 - men den är inte heltäckande. Funderar på om det säkert står Kristianstad - eller kan det möjligen stå Kristiansand?  
I utflyttningslängden står det tydligt Kristianstad så det var dit han tänkte bege sig.
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2012-10-31 17:58)

8
Lysekil / Äldre inlägg (arkiv) till 30 oktober, 2012
« skrivet: 2012-10-30, 20:26 »
Hej! Annonsen i Post & Inrikes gjorde han (på prästens inrådan?) för att få noterat att han var ogift - detta då han inte hade haft något flyttbetyg från Tyskland där han vistats flera år. Framgår inte i församlingsboken från Lysekil att han gifte sig eller planerade gifta sig. Om han inte kom fram till Kristianstad kan han ha hamnat någonstans på vägen utan att ta ut nytt flyttbetyg i Lysekil.
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2012-10-30 21:12)

9
Hej! Eftersom kommunalskatten tillfaller hemkommunen och inte den där den särskilda adressen finns behöver vi inte vara oroliga för att Skatteverket skall nöja sig med att registrera enbart särskild adress, tror jag.
Mvh Harriet

10
Byggnader och miljöer / Utstickande klippa. Var?
« skrivet: 2012-10-21, 09:55 »
Hej! Från en annan tråd vet vi att din mamma var i Gravarne - bild på Hotell Kungshamn. Klippan finns nog inom ett par mil därifrån men jag tänker inte ge mig in på gíssningar. Om ingen här har gett exakt svar före sommaren föreslår jag ett besök på vår kust - visa bilden för boende i Kungshamn, Smögen, Hunnebostrand osv. Att jag angav Gullmarsfjorden var bara för att ge en uppfattning/avgränsnig i stora drag - själva klippan finns inte i Gullmarsfjorden, utom möjligen Stångehuvud.
Mvh Harriet

11
11 - Felaktiga / Skiftande uppgifter / Flera dödsdatum
« skrivet: 2012-10-20, 22:52 »
Hej! Jo, noteringen i dödboken för Burträsk var utgångspunkten för din frågeställning.  
Såväl dödboken i Burträsk som SCB-utdraget för Burträsk är sekundära källor utfärdade på pastorsexp i Burträsk grundade på ett skriftligt meddelande från sjukhuset om dödsfallet. Att rättelsen sker till 8 nov gör att jag anser att du kan notera 8 nov som korrekt dödsdatum då det dessutom stämmer med primära källan - sjukhusets dödbok.
Mvh Harriet

12
11 - Felaktiga / Skiftande uppgifter / Flera dödsdatum
« skrivet: 2012-10-20, 22:20 »
Hej Anton! När det gäller osäkra dödsdatum eller svårlästa dödsorsaker brukar jag även kolla SCB-utdragen från både sjukhuset och hemförsamlingen. I detta fall framgår att det varit ett skrivfel - det är först inskrivet 14 (eller möjligen 15?) nov vilket sedan blivit överstruket och en 8 är tillskriven över.  
En gissning kan kanske vara att begravningen ägde rum 14 nov; en annan att förväxling skett mellan dödsdag och födelsedag.
Källa SCB- utdrag döda Burträsk 1917 SVAR Bilidid A0031345_00347
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2012-10-20 22:32)

13
Byggnader och miljöer / Utstickande klippa. Var?
« skrivet: 2012-10-20, 21:57 »
Hej! Granitklippa i ljus /röd granit som finns i Bohuslän norr om Gullmarsfjorden. Mvh Harriet

14
Kvävning / Kåf / Kof
« skrivet: 2012-08-27, 19:28 »
Hej! Min gissning lutar åt att Kåf kan betyda hosta på gammal bohuslänska /svenska. Kanske kan våra norska anbytare bidra med information om ordet används där- nu eller tidigare.
Ordet Kåvna betyder storkna, kvävas enligt Dialekt i Bro och Brastad, Stångenäs Hembygdsförening 1993.
Ordet Kåf finns inte med där men boken täcker snarare 1900-tal än 1800-tal. Om prästen noterade de sjukdomar /dödsorsaker som familjen uppgav kan troligen språkbruket varit olika i olika familjer och några använde hosta samtidigt som andra använde kåf. Vi får spana efter fler belägg!
Mvh Harriet

15
01) Sjukdomar och dödsorsaker A - Ö / Inslagen / Inslaget
« skrivet: 2012-08-27, 19:07 »
Hej! Inslagen /inslaget + ett sjukdomsnamn har jag tolkat som = slagit inåt /gått på djupet. Framgår inte av frågan vilket sekel det rör sig om - men kanske är det inte så konstigt att man noterar det man kan se - i detta fall torsk och sen det man upplever att babyn blev svårt sjuk och dog - så vill man koppla ihop det.
Jag vill minnas att vi hade en tråd om detta för några år sen men kan inte hitta den just nu. Mvh Harriet

16
00 Sjöfart / Sjömanshus
« skrivet: 2012-08-26, 20:24 »
Hej Anton! Föreslår att du börjar med att söka i de tio sjömanshus som finns tillgängliga via SVAR. Gör en sökning på efternamnet och en anna på födelseförsamling så ökar du sannolikheten att få träff - sjömanshusen skrev ofta in personerna med diverse förkortningar. När du sen läser i träfflistan är datum från 1875 bra att ha då du kan bortse från endel träffar. Mvh Harriet

17
Obruten kvinnolinje / Obruten kvinnolinje
« skrivet: 2012-08-26, 19:54 »
Hej!  
Kan nu komplettera min tidigare mödernelinje (se 3 juni 2010) med en elfte generation från ytterligare en annan ort.
mm mm mm mm Kerstin Jonsdotter 1720 Närke
 
Alla som postat i den här tråden har minst två generationer från samma plats. Någon mer som liksom jag har olika födelseförsamlingar för alla kända generationer på mödernet?
Mvh Harriet

18
00 Sjöfart / Sjömanshus
« skrivet: 2012-08-26, 18:44 »
Hej! Det står inte alltid i kyrkböckerna att en person är inskriven i ett sjömanshus. Inte heller kan du utgå från / leta enbart i det lokala / närmaste sjömanshuset. Jag har t.ex. hittat morfars bror i Visby sjömanshus (som är ett av dem som finns via SVAR) - men i församlingsboken i Lyse, Bohuslän står han bara som skeppare - inga noteringar om sjömanhus. Det finns flera liknande exempel i kyrkböckerna i Bohuslän. Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2012-08-26 18:46)

19
Morlanda / Äldre inlägg (arkiv) till 12 januari, 2013
« skrivet: 2012-08-25, 20:56 »
Niklas, ett sätt att gå vidare är med de fyra faddrar du har. Var kanske två av dem syskon till barnets mor? Var kanske de två andra nära släktingar till barnafadern? Det kan vara t.ex. grannar helt enkelt men är ändå ett spår där du behöver gräva till botten med tanke på att det var vanligt med nära släktingar som faddrar. Om du har några Jonas som kandidater kan du titta på vilka familjemedlemmar var och en har.
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2012-08-25 21:49)

20
02) Översättning till engelska / 1883 bouppteckning words
« skrivet: 2012-08-19, 20:04 »
Pono, when reading again I find  
efter räkning = per invoice (it also could mean after calculation but in this situation I would prefer per invoice)
Hänkbyttor could be the correct spelling, (plural for hänkbytta)
hänk, also written hank, is any kind of a closed handle (for example used today for hanging a towel)here used for hanging or carrying the tub.
I hope someone else can help with other words and pictures.
Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2012-08-19 20:04)

21
Danmark / Äldre inlägg (arkiv) till 28 februari, 2013
« skrivet: 2012-08-17, 18:06 »
Hej Hans Olof! Stort tack. Då stämmer det med vad jag såg på den sidan - fast Närke kunde jag inte se alls. Det som gjorde mig osäker var att Kerstin inte kommer igen som förnamn till någon av alla döttrarna till Anna Persdotter. Skall givetvis kontrollera vigsel- och dödböckerna. Och att hitta en viss Kerstin Jonsdotter var som helst i Närke vid den här tiden blir en verklig utmaning. Mvh Harriet

22
02) Översättning till engelska / 1883 bouppteckning words
« skrivet: 2012-08-16, 22:44 »
Pono, the translation is good. On page two you have the word siltråd which should be some item for straining/filtering.  
Harriet

23
Danmark / Äldre inlägg (arkiv) till 28 februari, 2013
« skrivet: 2012-08-16, 22:16 »
Hej! Per Isbergs enka och tre barn finner jag nu i hfl AI/4(1754-1772) på uppslag 259, bild 142 via SVAR på Söderby ägor.
Enkan är född 1720 men om någon med pigga ögon vill hjälpa till att tolka och dubbelkolla vad hon heter blir jag glad. Ett framsteg med en generation till på den raka mödernelinjen!
Däremot verkar det fortfarnde osäkert om alla familjemedlemmar till soldaterna finns med i hfl AI/3 (1737-1754)
De tre barnen som är noterade har jag funnit i födelseboken. Ett krux där är att företrädaren som soldat Isberg fortfarande var aktiv som både far och fadder sedan Per Isberg blivit soldat - men i AI/4 framgår vilka som är den enes och den andres barn.
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2012-08-16 23:05)

24
Danmark / Äldre inlägg (arkiv) till 28 februari, 2013
« skrivet: 2012-08-15, 20:05 »
Hej! Soldat 143 Per Isberg är min ana och jag har funnit honom  
 
1:i Hfl AI/3 (1737-1754) bild 134 på en lista med alla soldaterna för perioderna 1742-1743 med anteckn ing abs ......(ev vid registrat) vilket kan tolkas som frånvarande vid registreringen
 
2: i Hfl A I/4 (1754-1772) sid 291, bild 158 lista med soldater där han anges född 1719 10/1 (eller 11/1?) fundo? sundbo?, död 1754 (1758?) i.....
(tom? pom?)
 
3.Danmark födelse- och dopbok C/I (1690 -1754) bild 293 hos SVAR när dottern Anna föds 14 juni 1748
 
Finns soldaterna vid denna tid bara på listan i slutet av hfl eller finns de också tillsammans med sin familj på sidan för den plats där soldattorpet låg?
Mvh Harriet

25
Fläck- / Fläckar
« skrivet: 2012-08-12, 08:52 »
Andreas, den beskrivning av sjukdomen som ges stämmer mycket väl med en allmän blodförgiftning /sepsis av meningokocker, samma bakterie som ger epidemisk hjärnhinneinflammation. Om du vill styrka sannolikheten att det rörde sig om meningokocksjukdom kan du titta i dödboken för samma period - det kan då vara flera dödsfall, speciellt bland yngre personer. (Mina källor till detta är många, bland annat egen erfarnhet att behandla och undervisa om denna sjukdom, sedvanliga läroböcker om infektionssjukdomar mm). Mvh Harriet

26
Bottna / Bottna
« skrivet: 2012-08-01, 21:14 »
Hej! Vid folkräkningen 1880 uppges att Andreas Nilsson är född 1812 i Bottna. Mvh Harriet

27
Barry,  
nice to know about your progress!  
 
Harriet

28
Hej Niklas! Nu blev det tydligare:
Han avled av brott på hjärnskålsbottens ben (kallas skallbasfraktur)
I SCB-utdraget över samma dödbok är tillskrivet med annan penna:
olyckshändelse e.u. = enligt uppgift
Han avled på stadens sjukhus
 
Det står inget mer om vilken typ av olycka det kan ha varit - kanske kan du finna mer information i en lokaltídning aktuell vecka (vilken dag olyckan skedde vet vi inte)
Mvh Harriet

29
Hej Niklas! Om du nade angivit dödsdatum och fösamling hade det varit lättare att gå in och tolka men som jag läser det har han dött av skallfraktur. I orginaldokumentet bör finnas mer informationom vad som hänt.
Polisen har skickat en skrivelse om att inget hinder för begravning föreligger  (dvs polisen önskar inte ytterligare tillgång till kroppen för utredning).
Mvh Harriet

30
35 Äktenskap / Unga brudar
« skrivet: 2012-07-13, 23:30 »
Hej Josefine!  En del av din fråga handlade om klockare hade hög status; ja så var det.  
Och det där med ålder är en sak - ett annat perspektiv är att du som svensk 18-årig kvinna med hög sannolikhet har många år kvar att leva. Medellivslängden var mycket lägre för en person född i slutet på 1700-talet.  
Vilka rimliga alternativ hade en ung kvinna på den tiden? Att bli piga hos någon, att stanna hemma och ta hand om åldrig ev sjuk förälder ( den av systrarna som var ogift hamnade i denna position - med långlivade föräldrar fanns risk att missa chansen till äktenskap med egna barn - förutsatte förstås att föräldrar/förälder hade sin försörjning), att gifta sig och få eget hushåll - som klockarhustru med mat på bordet och kanske även piga till hjälp.
Mödradödligheten var hög på den tiden - speciellt vid första förlossningen och speciellt bland äldre förstföderskor - den kunskapen var nog ganska väl spridd.
En helt annan aspekt kan ha varit att klockaren ofta var den som undervisade barn och ungdomar i läsning och skrivning - kanske hade hon varit hans elev och så urgammal var väl inte en 27-åring utan att hon faktiskt kan ha blvit förtjust i honom. Till skillnad från prästerna behövde inte en klcokare någon formell utbildning såvitt jag förstått - det var tjänster som begåvade och lämpliga läs- och skrivkunniga personer kunde få. Det var också vanligt att gifte med klockaränka eller klockardotter gav en tjänst som klockare. En av mina anor, Maria Elisabeth Lennberg som var (vid giftet klockardotter och nu) klockaränka i Fittja, Uppland gifte vid 48 års ålder 1822 om sig med den 11 år yngre nye klockaren Carl Petter Ersman och de fick förstås inga egna barn men uppfostrade från tre års ålder ett av Maria Elisabeths barnbarn. Ersman drunknade 1849 och ibland funderar jag på om han var olycklig och dränkte sig (kanske hade han länge väntat på att hans fru skulle dö före honom så att han kunde gifta om sig och få en egen familj)
 - men det lär vi inte få veta.
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2012-07-14 20:59)

31
00 - Bröllopssed / Bröllopsverser / Svensk bröllopsdiktning
« skrivet: 2012-07-12, 08:38 »
Tack Stefan! Mycket intressant!
Mvh Harriet

32
29 Skolor och skolgång / Skolbetyg
« skrivet: 2012-07-11, 20:51 »
Hej Anton! När det gäller examensår och skola finns ofta matriklar, skolkataloger och liknande (t.ex. via bibliotek) - användbart bl.a. om man  har flera släktingar som gått i t.ex. ett visst läroverk. I vissa fall kan det ge ytterligare information framförallt om vilka som varit klasskamrater. Mvh Harriet

33
29 Skolor och skolgång / Skolbetyg
« skrivet: 2012-07-11, 18:26 »
Hej Emma! Jag föreslår att du om din far och farfar lever i första hand frågar om de har betygen kvar och vill visa dem för dig.  
Annars, som Chris skriver här ovan är det offentliga handlingar. Skriv ett brev till den kommun där betyget du vill se utfärdades, ange så fullständiga uppgifter som möjligt, fullständigt namn och födelsedatum, vilket år det gäller, vilken skola om du vet det och be att de skickar en kopia hem till dig.  
Många släktforskare nöjer sig med att ange ett examensår - t.ex. realexamen Uddevalla 1941 och bryr sig inte om att beställa fram hela betyget. Mvh Harriet

34
21 Medicin och sjukvård i äldre tid / Vaccinationslängder
« skrivet: 2012-07-11, 10:01 »
Hej Anton!  
Jag har inte letat specifikt efter sådana längder men har läst (har tyvärr inte källan med beloppet just nu) att intäkten till klockaren /vaccinatören /församlingen var betydande för varje vaccinerad person. Man anser att det goda arvodet till vaccinatörerna bidrog starkt till att vaccintionstäckningen /antalet vaccinerade mot smittkoppor snabbt blev så bra/högt. Det medförde också att klockarbefattningarna var eftertraktade (liksom klockaränkor och klockardöttrar - konservering).  
Som du säkert sett finns i de flesta husförhörslängder dokumenterat med v för vaccinerad (ibland med datum) och n eller k för naturliga koppor. Jag vet alltså inte om man kunde välja att dokumentera i särskild längd eller bara i hfl och om det skilde över tid. Däremot bör även den ekonomiska delen vara bokförd någonstans - kyrkans räkenskaper?
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2012-07-11 10:01)
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2012-07-11 18:15)

35
Nephritis / Nephritis chron
« skrivet: 2012-07-06, 14:51 »
Hej! Läshjälp kan du få om du uppger namn, datum och församling för dödsfallet. .parenengnist måste vara fel. sukarut kan gissningsvis stå subakut (som är ett mellanting mellan akut och kronisk). mvh Harriet

36
Brastad / Äldre inlägg (arkiv) till 30 juli, 2014
« skrivet: 2012-07-06, 07:56 »
Hej!  Min ana Nils Biörnsson i Slättna, Lyse ca 1678 -26 dec 1753. 75 år uppges i Lindbergh, Stångenässläkter, Lysedelen,s 231 med ? vara son till Biörn Torgudsson i Groröd, Brastad.
I Brastadsdelen av Stångenässläkter, s 66, uppges, också med ? samma person vara son till kronobonden Biörn Wettlesson i Groröd, Brastad ca 1652 - 4 mars 1733.
Någon som tittat mer på vem som mest sannolikt är rätt far?
Mvh Harriet

37
Pyemia / Pyemia
« skrivet: 2012-06-11, 19:35 »
Hej! I SCButdraget för Mörlunda 1914 så dör han av  
Pyemia  
= var i blodet  
= allmän blodförgiftning  
= sepsis
Mvh Harriet

38
Litteratur / Löwenhjelm, Harriet (1887-1918)
« skrivet: 2012-06-11, 19:21 »
Hej Johan! Jag sökte på Harriet + Dorotea (samtliga) + dödsår 1918 - gav bara en träff . Mvh Harriet

39
Litteratur / Löwenhjelm, Harriet (1887-1918)
« skrivet: 2012-06-11, 06:20 »
Hej! Enligt Sveriges dödbok 1901-2009 var adressen Valhallavägen 25. Mvh Harriet
P.S. Tråden passar bättre under kända personer? D.S.
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2012-06-11 06:23)

40
Yrken S / Spannmålsbärare
« skrivet: 2012-06-09, 19:39 »
Hej!
En spontan gissning blir någon som arbetar på en kvarn men inte som mjölnare utan bär säckar med spannmål. Vilket sekel gäller det? Stad eller landsbygd?
Mvh Harriet

41
Johannes (1907- ) / Äldre inlägg (arkiv) till 2013-01-23
« skrivet: 2012-06-09, 18:02 »
Hej Jeanette!
I Sveriges dödbok 1901-2009 finns:
 
Berta Katarina Svensson f Fygnér f 18940813
död 19700527, skriven i Johannes vid dödsfallet
änka 19431230
 
Om du beställer bouppteckningen får du veta om det fanns några bröstarvingar i livet 1970
 
Mvh Harriet

42
Hi Barry,
in Slöta AI:9 page 163 is given under the heading Flyttat från, år (= moving in from, year):
p 107, 67 which means the family moved within Slöta.  
If you look at Slöta AI:9 page 107 you will be able to go on backwards.
Regards Harriet

43
Hi Barry,
the missing children may have died very early and maybe not been noted in the family record but only as birth and death. You could search interesting years as 1855 and 1859-1865 in Hångsdala and Slöta for the children. If you find them, maybe you get a good address at the same time.
 
Or maybe start by searching the marriage - where did the couple live at that time?
Regards Harriet

44
Katarina / Katarina, döda 1899
« skrivet: 2012-06-07, 18:59 »
Hej Helena!
 
Enligt Katarina dödsbok s 39 uppges hennes dödsorsak vara Bronchitis chron = kronisk luftrörskatarr/luftrörsinflammation, dödsplats St Göran
 
Eftersom jag tyckte det var lite konstigt med död på St Göran för en kronisk bronkit kollade jag SCB-utdraget från Katarina :
Dödsorsaken är där: Nephritis chron = kronisk njurinflammation, dödsplats St Göran
 
Med två olika alternativ tittade jag i SCB-utdrag St Görans sjukhus (SVAR Stockholm 1899, bild 1026):
Dödsorsak: Nephritis Chron + peritonitis = kronisk njurinflammation + bukhinneinflammation
 
Dödsorsaken rapporterad från sjukhuset där hon dog har alltså blivit fel avskriven respektive ofullständigt rapporterad i de två första källorna.
Bukhinneinflammationen är då den omedelbara dödsorsaken och den kroniska nefriten underliggande eller bidragande.
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2012-06-07 19:02)

45
Hi Barry,
in Slöta the Husförhörslängder stops with 1894. The New book thus is called Församlingsböcker 1895-1927 (which is available at SVAR) and it is at page 375 in Församlingsbok /församlingsböcker (there are several) you should look for Klas Levin.
In Hångsdala C4 an address within the parish is given both for Maria Charlotta 1856 and Klas Levin 1858 - I think it might be interpreted as Skatte-(gården ?) Hångsdala. In the Husförhörslängd there is sometimes (not always!) an address index, called ortreg.(=ortsregister) of the farms and other places within the parish to help narrowing the search. The address index could be found at the beginning OR the end of the husförhösrslängd.
The number, for example (8) given in C1 is the number of the child for the couple.  
Regards Harriet
 
(Meddelandet ändrat av HKH 2012-06-06 22:26)

46
Skredsvik / Skredsvik, AI:14, s.149 m.fl.
« skrivet: 2012-05-26, 20:07 »
Hej Eva!
Detta gäller 1870 - det år då de nya sjukhusen i Bohuslandstingets regi i Uddevalla, Strömstad och Kungälv invigdes. Beslut om att inrätta landsting kom i förordning mars 1862 och trädde i kraft 1 jan 1863. Vid första mötet i Bohuslandstinget beslöts att bygga ut Uddevalla sjukhus till länslasarett - och bygget blev alltså klart att inviga 1870.
(Naurin & Pihlblad : Människor och händelser i Bohuslandstinger 1863-1998)
 
Vid denna tid låg inte epidemisjukhusen inom landstingets regi - vilka som fanns 1870 vet jeg inte säkert. Föreslår alltså att du i första hand letar på Uddevalla länslasrett.
I SCB- utdraget 1870 för Uddevalla finns ett par barn som dog i påssjuka, men i Skredsvik är det en kraftig dominans av scharlakansfeber som dödsorsak för barn den sommaren.
En ytterligare källa skulle kunna vara provinsialläkarens årsrapport.
 
Med vänliga hälsningar
Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2012-05-27 07:04)

47
Skredsvik / Skredsvik, AI:14, s.149 m.fl.
« skrivet: 2012-05-24, 21:42 »
Hej Eva!
 
Detta var inte helt lätt - bra om någon mer försöker tyda.
 
1. AI:14 s 149
  Uppf.hjelp sjukhus 70 15/6 .... 16/6
 
Uppfostringshjälp? Uppfödningshjälp? till sjukhus 15 juni 1870, någon typ av signatur 16 juni
Finns det en sjukhusliggare att titta i?
 
2. AI:15 s 173  
Sjukbevis?  och olika datum /årtal för detta?
 
3. AI:16 s 173
Justina finns på rad 19        -            80     82
flyttade till sid 80 år 82?
systern på rad 20 står tydligt att hon flyttar till Göteborg 84, kan det möjligen stå mott bevis Ramlösa (kan det alltså ha varit så att hon i stället flyttade till Ramlösa och Skredsvik mottog bevis på detta??)
rad 21 som är mer dramatisk har du inte frågat om.... så det kan vi ta muntligt
 
Bästa hälsningar Harriet

48
Hej! En gissning: Fa = Fadersskapserkännande, d (iarenummer) 418/1934  
Kan det vara till socknen/barnavårdsnämnden? / Harriet

49
Hi Barry, to sort out the question about the name of Selmas mother, I think the best way would be to order the bouppteckning made after the death of Selmas father Nov 27, 1890. In that document both Selma, probably with an US address and the widow with a full name must be written./Harriet

50
Hi Kathryn,
the maids contracts were usually one year. If a maid was well treated and liked the people she was working for and with, she often prolonged the contract. So, I think a full page of maids all staying only one year may say something about how the people on the farm treated their maids - and the conditions concerning food and so on.
Harriet

51
Hej Tina! Även i anslutning eller som del av fatiggvårdsanläggningen Gibraltar, vid Gibraltargatan i Göteborg, fanns avdelningar med sinnesjukvård - de patienter som var inskrivna där när Lillhagens sjukhus invigdes i början på 1930-talet överfördes dit. När jag arbetade på Lillhagen 1977-1978 fanns fortfarande patienter inskrivna där den första delen av journalen (och omfattade ett och samma vårdtillfälle) var förd på Bracka.  
Den del som var sinnessjukhus var byggnaden (i rät vinkel mot Gibraltargatan) närmast Chalmers - på 1970-talet innehöll den medicinklinik III, organisatoriskt inom Sahlgrenska sjukhuset. Detta fram tills medicinkliniken Östra Sjukhuset startade ca våren 1978. I källaren på med klin III fanns isoleringsceller kvar från mentalsjukhustiden.
Om St Jörgen under någon period även tog emot patienter från Göteborg känner jag inte till.
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2012-05-20 18:03)

52
Haemorrhagia / Haemorrhagia cerebri
« skrivet: 2012-05-20, 09:38 »
Hej!
Det som anges i dödböckerna är dödsorsaker och de kan vara omedelbara eller bidragande. Vid tiden för dödsfallet fanns inte i allmänt bruk de hjälpmedel vi har på sjukhusen numera - dropp, sond eller PEG (näring direkt i magsäcken) - som vi använder idag när vi vill hjälpa vår patient över en period av sväljnings-svårigheter orsakade av hjärnblödning.
Mvh Harriet

53
Hi Barry,
when you use the link given by Olle above and search for Lyse you also find a lot of equipment for candles and so on. The word lyse = light
 
There is a picture of a smiths workplace: BM_UMFA53278_332 and another including the home of the smith: BM_UMFA53278_331
BM stands for Bohusläns museum, I place you definitely should visit if you come to Sweden. It is situated in Uddevalla.
 
And of course all of us want you to go on with life including sleep and paying bills.
Today is nice weather in West Sweden, aple trees crowded by flowers.
Kind regards Harriet

54
Haemorrhagia / Haemorrhagia cerebri
« skrivet: 2012-05-19, 21:57 »
Hej,
Hjärnblödning orsakar ofta svårigheter att svälja som kan leda till problem med näringtillförseln. Framgår inte av frågan vilket år dödsfallet inträffade.
Men jag bedömer det som mer troligt att hjärnblödningen orsakade svält än tvärt om. Mvh Harriet

55
Vassända-Naglum / Äldre inlägg (arkiv) till 23 augusti, 2012
« skrivet: 2012-05-19, 21:32 »
Hi Erick,
in Sveriges dödbok 1901-2009 (the death index) I find her, Anna Stina Nilsson, born Andersdotter but the date of birth given is Jan 31, 1836, Vassända-Naglum parish. Date of death Mar 19, 1909, widow.  
I suggest you post a question under the heading Vassända-Naglum parish.
Regards Harriet

56
Hi Barry,
since centuries the priests in Sweden should register the cause of death (=dödsorsak) for everybody in the Död- och begravningsbok (= book of deaths and funerals) for the parish. From 1860 onwards there is also the SCB-utdrag which was a summary or rather almost a copy sent to the Central Statistical Bureau Sweden - which may be used as back-up in the cases there have been fires in the parish archives or if the handwriting in the Död -och begravningbok is difficult to read. The SCB-utdrag are published after 70 years, today the last year available is 1941.
 
However, the regulation that cause of death should be registered does not mean that it is always known or correct. The realibility of the cause of death depends on time (century), the priest, which disease and many other things. The most reliable causes are accidents and deaths related to delivery. For example, if the book states slagen av en häst (=hit by a horse) as in my family tree (Lyse June 16, 1853) I think this is an information good enough for a family historian. However, if this had happen some fifty years later in a big city as Göteborg or Malmö the cause of death could have been in latin: fractura os temporale cum hemorrhagia cerebri /and also in swedish: skallfraktur med hjärnblödning = frature of one of the bones in the head and bleedings in the brain. And the horse given as an addendum or explanation.
 
When Karl August Magnusson b Apr 25, 1837 died Feb 25, 1922 the priest noted paralysis cordis + marasmus senilis and the doctor gives only marasmus senilis as the cause of death. Paralysis cordis = arrest of the heart, marasmus senilis = weakening due to age. (SCB-utdrag Lyse, 1922)
 
When Britta Stina Magnusson b. Mattsdotter Oct 10, 1840 died Feb 19, 1923 the priest noted hjärnblödning and the doctor noted hemorrhagia cerebri ( = stroke in swedish and latin, respectively).(SCB-utdrag Lyse 1923)
 
You are welcome with more questions about interpretations and translations of causes of death, especially before 1930, as you start reading the Död- och begravingsböcker.
Regards Harriet

57
Hi Barry,
I included the thumb in the number of fingers when counting - I also had in my mind the alternative of a hand in a turned position - the thumb situated on the mans left side hidden behind the armchair or whatever it is. But I am still wondering if the hands belong to the same person as the head - your grand grandfather.
 
Please go on asking in the forum and good luck with Roots Magic!
 
Kind regards from Harriet

58
Hi Barry,
in this forum there was earlier a discussion going on about pictures made of several parts. On a prepainted backround (or a standard background photo) heads of two or more people were added. For example we have seen such a group picture of all the children in a family - despite the fact that all children died early and they thus not lived at the same time. And if the heads are in different sizes it can look very odd.  
So this maybe is a picture ordered by Alfred who wanted to present his parents as a couple and only had two small pictures of their faces. This is only a hypothesis - is it possible to let us see the full picture - including the shoes? Is there any date or name of the photographer on the picture?
I think I see four fingers on the left hand and imagine the last hidden by something - part of an armchair?/Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2012-05-17 07:50)

59
Hi Barry,
concerning the large hands - could this partly be an effct of both of them leaning backwards - with heads at longer distance from the camera? And maybe Carl August had burned his left hand in his work as a smith./Harriet

60
Hi Olle,
I couldn\t find Höjden at historiskakartor.Lantmäteriet.se
 
Barry,
is it possible that Alfred did any revisit to Sweden?
Good night from Harriet

61
Hi Barry,
concerning your statement that the family was quite poor I both agree and disagree. For a family living from stonecutting (as stonecutters, smiths or as my parents and grandfather as managers) there are very diverse years. My father, soon 92 yrs old, usually says that 1910 and 1928 were the best years of the century. In your family they could buy a house 1910. Among the bad years the period in the beginning of 1930ies is outstanding (many roads all around Sweden were built by unemployed stonecutters among others during those years)- but there have been several bad periods. The families often more than one way to avoid the worst times. My grandmother was the farmer of the family and many stonecutters were also fishing in periods or paralel but in Lysekil the herring industry was very important for the support of the growing population.
 
When you learn more about the different records in many places in Sweden and find them crowded and sometimes in a mess in Lyse and Lysekil during the period Alfreds family moved there - notice the growing population:
 
Lyse:
census 1880 - 2458 inhabitants
census 1890 - 2815
census 1900 - 3860
 
Lysekil:
census 1880 - 1613 inhabitants
census 1890 - 2245
census 1900 - 3198
(Folkräkningar 1880.1890 & 1900 via www.svar.ra.se)
 
Please notice that Lyse was bigger
 
The question about the English language is a matter of age. The very old, among them the majority never studied English at school but most of us did so for several years - and yes, Swedes can usually speak in English.
Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2012-05-15 21:45)

62
Hi Barry,
Lysekil is a town (since 1903).  
The total area of the town was expanded 1931 - from then the part called Slätten is included in the town. Thus for example Anton Emanuel Karlsson, while living in the same house lived in Lysekil 1931 until he dies 1950.
Before 1931 the area Slätten was a part of the parish Lyse. The word Slätten = the plain. There was just grass for the sheep from the 5-10 farms in Lyse which had parts of the area and in 1850 less than ten persons actually lived there.
Vadet is another part of Lysekil and Vadet belonged to Lysekil also before 1931 - I tried to define the border between Vadet in Lysekil and Slätten in Lyse in the picture from about 1915.
Within Slätten, Höjden is one of several smaller groups of houses. Maybe the first house was a soldiers place /croft.
When Anton Karlsson dies 1950 his home is at Stg 938 Höjden, Lysekil. Stg short for stadsäga = a owned part in a town. Today these houses have street addresses. I cán´t give you the exact street address this morning - but if you Google and find Valbogatan (the main streeet in Slätten), Höjden is east of Valbogatan at the higest part - look for Trötemyrsvägen or Slättevallsgatan.
Lysekils Vårdcentral at Google maps was rebiult as a hospital in 1930-ies; today only outpatients.
The former epidemic hospital at the same place had a fire 1928 and was totally destroyed as the fire brigade in Lysekil had a regulation to stop fires within Lysekil which ment they sat looking at the fire on the Lyse side of the border. One person in the kitchen where the fire started died. (Naurin & Pihlblad: Människor & händelser i Bohuslandstinget 1863-1998)
Kind regards Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2012-05-15 20:57)

63
Hi Barry,
congratulations to a full chain of evidence and providing us all some nice detective work (and for me including 3 favorite topics: epidemic history, the stone cutting industry in Bohuslän and Lyse)!
Kind regards Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2012-05-14 21:59)

64
Hi Barry,
now we all want to know when Alfred started to use also Wilhelm? Both in the marriage record above and in census 1910 (posted today 14:59) is noted only Alfred (which could be Johan Alfred or Alfred Wilhelm).
Regards Harriet

65
Hi,
nice work done while I was at work!
Almas eldest son dying from the Spanish flue outrules to 100% 1915 as the date of the letter.
I looked at the statistical report (SCB utdrag dödbok Oskar Fredrik 1918) and it is obivous that Erik Arthur died in the very beginning of the pandemic influenza called Spanish flu. Inially it is called epidemic influenza in the different records. In Oskar Fredrik records the word Spanish is used for the first time Oct, 12 1918, in Lyse the first notation is Oct 6, 1918 in nearby Brastad and Bro Oct 15 and Oct 21, respectively.
On the page Erik Arthur is reported dead are 11 persons of which 8 died from the flue and only 3 from all other diseases.
Also shortage of work in the stonecutting industry for several years fits better with the situation at the end of World War One than 1915
.  
Now, Barry, you must agree that it all fits in very well?
Regards Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2012-05-14 19:24)

66
Hi  Barry,
the letter is written in Swedish. I can´t read it all but for example : Har du dina pojkar hemma eller är de inte i kriget...  (Do you have your boys at home or aren´t they at war ....?)/ Harriet

67
Försvunna personer / Äldre inlägg (arkiv) till 08 juni, 2012
« skrivet: 2012-05-13, 20:37 »
Hej Anton! Det bästa är att du gör en beställning av föräldrarnas bouppteckningar - där finns han noterad även om han t.ex. skulle ha flyttat utomlands. Mvh Harriet

68
Hi,
the picture has Landsvägsgatan (the road to Lyse - and any other place on land) in the middle, Slätten is the left and middle part of the picture. In the right part of the picture we see the railway, which started June 15, 1913 (and became electrified 1950). The area with the railway is called Vadet. Höjden is at or outside the upper left margin of the picture. Lysekil is behind the photographer and the part between Landsvägsgatan and the sea. Estimated time 1915-1920.
Today the harbor has been built out, the town has grown and there is more vegetation on the hills than 100 years ago.
Has someone followed the sister Alma Ottilia, born 29 april 1870 Bäve?
She does not move from Väne-Ryr to Lyse with the rest of the family. I use SVAR (www.svar.ra.se)and have no access to moving out records for Väne-Ryr before 1888. I can´t find Alma in Sweden in census 1890 or 1900 - but according to letter from 1919 she is alive? Could she possibly also be in US? Or maybe she just changed names...
I earlier noted that the younger sister Hulda Axelina born 18 jan 1881 get certificate for marriage 1906 and leaves the family at Höjden.
The brother Amandus Theodor b 9 jan 1876 leaves the family for marriage 1897.
(Församlingsböcker Lyse, flyttlängder Lyse o Väne-Ryr & Osborn Olsson: Lysekils Järnväg, Stångenäs Hembygdsförening, 1999)
Regards Harriet
P.S. I now sit behind the hill in the right upper margin of the picture
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2012-05-13 18:46)
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2012-05-13 19:27)
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2012-05-13 19:50)

69
Hi Barry,
the family moved to Höjden no 4 in 1910. They came from another house at Höjden owned by a stone cutting company the Svensk Tyska Granitaktiebolaget. There is more info about the family earlier - but maybe you want to do that searching by youself? / Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2012-05-13 14:35)

70
Hi Barry,
concerning the date of arrival for Alfred Carlsson. Which were the rules for application for US citizenship in the year 1890? Five years in the US or seven? /Harriet

71
Hi Barry,
in the postings above from (Bäfve)Bäve is noted Inhyses or Inh för short in front of the fathers name. This means they rented the place they were living.
In the record from Lyse is noted eg (short for eger/äger = owning) in front of Antons name - probably added after the death of the father 1922.
Probably Karl August Magnusson bought the part of land needed to build the house at Höjden from the owner of the farm Träleberg. Träleberg is a farm or rather a group of farms, still in the rural part of Lyse, about 2000-3000 m from Höjden. For example around 1850 the area Slätten was used for the sheep of several farms located with their main buildning at a distant. I will go backward in the records from Lyse to find when the family became owners of this place, maybe they moved around renting first. The stonecutting industry needed not only a lot of stonecutters but also good smiths.
Some of the old houses at Slätten are gone (for example for buildning a hospital and so on ) but many still exist with people living there.
So Barry, maybe you should add a trip to Sweden to the gift for your wife?!
I guess you want to find living relatives but even if you don´t it could be interesting to see the places.
If so I would like to show you Lyse, Lysekil and tell more about the stone cutting industry in the area. The places Bäve and Väne- Ryr is within about one hours distance by car from Lyse/Lysekil.
Bäve is part of the town Uddevalla today.
Regards Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2012-05-13 07:58)

72
Hi Barry,
as I promised this morning I think I can help with the address Höjden, even if you have already got a lot of information during the day when I have been out.
 
Höjden no 4 was a house in the parish Lyse, but in the part of Lyse, Slätten, which about 1930 became a part of the town Lysekil. At the time around 1920 this was a municipalsamhälle. The stonecutting industy had a lot of workers moving in from all over Sweden also the herring industry needed workers, men and women. As it was much closer to the post office in Lysekil than in Lyse (500 m instead of 6000 m) probably the inhabitants of Slätten prefered to use Lysekil as their postal address.
 
According to Sveriges dödbok 1901-2009  
Karlsson, Anton Emmanuel dies 19/4 1950. married man since 16/2 - 22, still living at Höjden in Lysekil
 
In the record for the family at Höjden 1915 -1930, Anton has the name Karlsson added later during the period (another pen and handwriting - indicating that he may have changed from his fathers Magnusson to the patronymikon Karlsson during the period - as he used Magnusson 1919 in the letter)
 
Regards Harriet, born in Lyse
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2012-05-12 21:22)
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2012-05-12 22:34)

73
Hi Barry,
I will try to help you. Is there any more information such as any name of other brothers or sisters?
Regards Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2012-05-12 06:56)

74
Vilken sjukdom? / Vilken sjukdom?
« skrivet: 2012-05-01, 17:46 »
Hej Christina! Roligt att det finns någon som läser gamla frågor och svar - ja, det är samma som 9 april 2008.
Pastor antecknar: Bråck
Läkare antecknar:
Hernia incarcerat. = inklämt (troligen ljumsk)bråck
Gangraena intestinum = kallbrand /vävnadsdöd av tarmen
Mvh Harriet

75
03) Osorterat / Döds-orsak Text tydnings hjälp
« skrivet: 2012-04-29, 21:49 »
Hej!
cancer mammae = bröstcancer
emphysema pleurit = lungsjukdom med förstorade lungblåsor och lungsäcksinflammation
Mvh Harriet

76
Morlanda / Äldre inlägg (arkiv) till 12 januari, 2013
« skrivet: 2012-04-24, 20:18 »
Hej Hans! Denne Per Rasmusson 1705 Kärrslätt, Stenkyrka - 7 jan 1766 Morlanda diskuterade bl.a. Mikael Hammer och jag (båda ättlingar), framförallt år 2010 under trådarna Lyse och Stenkyrka där vi fick god hjälp som du kan ta del av.
Mvh Harriet

77
Lyse / Lyse AI:2 s. 3
« skrivet: 2012-04-01, 17:04 »
Hej! Här har du samma person i en annan tråd - Hans Olsson f 10/12 -23 flyttar 1849(?) från Djupedal (Lyse AI:2 s 134) till löslistan. Mvh Harriet

78
Lyse / Lyse AI:2 s. 1
« skrivet: 2012-04-01, 16:47 »
Hej Ulla! Det står:
obestämdt - 46
Mvh Harriet

79
Lyse / Lyse AI:2 s. 3
« skrivet: 2012-03-28, 20:49 »
Hej igen Ulla! Jag tittade i: utflytt Bro B/2 (1831-1860) år 1853 (omfattar pastoratet), via SVAR.
Flytt no 75 är Christina Olsdotter som flyttar till Tossene (tolkar jag det igen) från Djupedal.
Mvh Harriet

80
Lyse / Lyse AI:2 s. 3
« skrivet: 2012-03-28, 20:30 »
Hej igen Ulla! Det jag syftade på var att du också kunde kika i utflytt för Lyse det aktuella året. Hon kan ha planerat att flytta men inte kommit iväg. Har du fler uppgifter om Kristina Olsdotter, t.ex. var hon föddes? Eller dog? Mvh Harriet

81
Lyse / Lyse AI:2 s. 3
« skrivet: 2012-03-27, 21:27 »
Hej Ulla! Pigan Kristina Olsdotter f 1833 flyttar -53 från Djupedal & Öhr i Lyse till Tossene enligt min tolkning. Bör i så fall finnas med i flyttlängden också.  Mvh Harriet

82
03) Osorterat / Vad är det för dödsorsak?
« skrivet: 2012-03-25, 22:11 »
Hej!
Paralys cordis = hjärtförlamning
endarteritis chron = kronisk inflammation i artärer /ungefär = kron arterioskleros/
Mvh Harriet

83
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 18 mars, 2012
« skrivet: 2012-03-17, 20:12 »
Hej Per Inge! När det gäller Olof Moda(h)ls två vigslar kan det väl vara en och samma peron som gifter sig två gånger - vid andra vigseln uppges han vara änkeman.
Vad gäller Hans Modal som alltså anges vara soldat för Alsbäck och Finsbo i Lyse så verkar han inte ha bott där särskilt mycket - alla barnen födda i Ödeborg. Såvida det inte är två personer med samma namn.
Mvh Harriet

84
Kristine / Äldre inlägg (arkiv) till 30 mars, 2012
« skrivet: 2012-03-17, 06:39 »
Hej! Tack för svaret. Mvh Harriet

85
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 18 mars, 2012
« skrivet: 2012-03-17, 06:35 »
Hej! Kan det vara så att han tog soldatnamnet Modal efter hustruns /svärfars namn? Har du hittat vigseln? Var den ägde rum kan hjälpa en del. Baltzaarsdotter eller Baltsarsdotter är ett ovanligt namn att leta efter - deras förnamn däremot är så vanliga att det blir svårt att hitta dem den vägen. Var var vigseln 1738 som du hittat?
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2012-03-17 06:36)

86
Kristine / Äldre inlägg (arkiv) till 30 mars, 2012
« skrivet: 2012-03-16, 19:19 »
Hej! Någon som vet om Breitenfelt 8 var ett kvarter i Kristine på 1920-talet. Var i så fall / adress numera?
Mvh Harriet

87
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 18 mars, 2012
« skrivet: 2012-03-16, 18:40 »
Hej Per Inge!  
I boken Konglig Bohus Läns regemente, Stångenäs kompani 1727-1901 redovisas rote 123 (Finsbo och Alsbäck i Lyse socken) på sid 404-405. Det finns en enkel lista på Rotens soldater där Modal omnämns så här:
 
1734 1743? Hans Modal f 1712
 
Det är inte angivet föräldrar för någon av soldaterna i denna lista. Jag har inte letat om hans finns med i några andra kapitel. Känner du till hans patronymikon?
Mvh Harriet

88
Ros / Ansigts ros
« skrivet: 2011-11-24, 22:09 »
Hej Stefan!  
Jodå, man kan visst ha bältros (en virussjukdom med vattenkoppsviruset) i ansiktet men den sjukdomen kallas inte ansiktsros (i varje fall inte inom svensk infektionssjukvård) och är som du nämner inte dödlig på samma sätt. En möjlighet är att en person med bältros får in bakterier i sin bältros och då dessutom alltså har en ansiktsros (erysipelas/rosfeber i ansiktet). Kanske förvirrade jag diskussionen genom att nämna patienten med synbortfall - just den komplikationen är tämligen ovanlig vid rosfeber.
Mvh Harriet

89
Fylke: Østfold / Eidsberg
« skrivet: 2011-11-23, 22:26 »
Hej Steinar! Jag hittar inte någon Sven Erlandsson bland utflyttade från Töcksmark 1874. Mvh Harriet

90
Ros / Ansigts ros
« skrivet: 2011-11-23, 21:53 »
Hej! Nja - nog är det än idag så att ansiktsros är en svår bakteriesjukdom i ansiktet - orsakad av streptokocker (eysipelas). Än idag är denna sjukdom dödlig, vissa typer av streptokocker är speciellt aggressiva och kallas därför mördarbakterier. Min källa är personlig erfarenhet av att behandla, ofta bota men ibland förlora patienter med denna sjukdom - och antibiotika fanns långt innan jag började i sjukvården. En rosfeber som sitter i ansiktet har högre komplikationsfrekvens än rosfeber på andra delar av kroppen. Bland annat kan en blodpropp uppstå i venerna på hjärnans undersida s.k. sinustrombos - vi publicerade ett sådant fall med kvarstående blindhet i Läkartidningen 1991, sid 1789. Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-11-23 21:59)

91
Fylke: Østfold / Eidsberg
« skrivet: 2011-11-22, 20:05 »
Hej Steinar! Jag har letat i folkräkningen 1880 i Sverige utan att hitta dem - men de kan ändå ha bott i Sverige då - folkräkningen är inte heltäckande och jag kan ha sökt på fel sätt.
Vet du något mer om dem - när flyttade Sven Erlandsson till Eidsberg? Varifrån? Yrke? Har du namn på ett eller flera av deras barn?
Mvh Harriet

92
Fylke: Østfold / Eidsberg
« skrivet: 2011-11-21, 20:54 »
Hej Steinar!  
Vilket födelseår har du på Svend Erlandsen? Mvh Harriet

93
Värnplikt / Sjömanshus istället för värnplikt
« skrivet: 2011-11-20, 21:11 »
Hej! Handlingar från vissa av sjömanshusen kan du nå via SVAR. Du kan också kontakta sjömanshusmuseet i Uddevalla. Mvh Harriet

94
98 - Osorterat / Hur går jag vidare efter hfl mm
« skrivet: 2011-11-16, 20:37 »
Hej Lina!  
Det du inte får missa är att intervjua alla äldre släktingar innan det är för sent.  
Man kan också ta reda på mer om platserna där de bott genom kartor, hembygdsföreningar mm  
Mvh Harriet

95
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 21 maj, 2012
« skrivet: 2011-11-13, 08:25 »
Hej igen!  
Det har varierat lite över tid vilken adress som uppgetts för ålderdomshemmet - ibland ser man även Fjälla (som känns mer rätt ur sent 1900-talsperspektiv). Remsorna på Lyseslätten var smala alltsedan tiden före skiftet på mitten av 1800-talet Det är inte många meter från ålderdomshemmet till fastigheterna Kyrkoby 1:2 (=Hedarne) och Ramdal.
Mvh Harriet

96
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 12 november, 2011
« skrivet: 2011-11-12, 21:50 »
Hej! Det är en hänvisning till sidan där du hittar henne när hon flyttat. Om du angett var (vilken volym/år) skärmdumpen kommer från vore det lättare att hjälpa dig vidare. Mvh Harriet

97
Hej!  
Är det ändå inte mest troligt att det är samma kvinna med samma smycken och en klänning som krympt lite efter ett antal tvättar? Första bilden tagen vid konfirmationen och den andra ett antal år senare.
Alternativt att det är två släktingar /väninnor med samma sömmerska som låtit sy upp klänningar samtidigt (t.ex. tärnor till samma bröllop).
Mvh Harriet

98
Klara / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-11-04
« skrivet: 2011-11-04, 20:12 »
Hej Berith!
I SCB-utdraget födda Klara 1881 kallas han Josef Anton Edvard, är tredje barnet, föräldrar Carl Erik Carlsson, fabriksarbetare 59 år och Maria Kristina Mörling 39 år. Adress:Mäster Samuelsgat 67.
På Klara-skivan /Rotemansarkivet finns familjen:
 
Övriga familjen inflyttade 10 april 1880 från St Olof:
 
m. Carl Erik Karlsson 25 jan 1845 Botkyrka
h. Maria Kristina Karlsson / Mörling 28 mars 1842 Södertälje
d. Maria Charlotta Karlsson 12 okt 1873 Wermdö
s. Gustaf Albert Karlsson 21 aug 1876 Wermdö
s. Josef Anton Edvard Karlsson 21 aug 1881 Klara
 
Det finns lite mer uppgifter i Rotemansarkivet om du går in och letar!
Mvh Harriet

99
Högås / Högås
« skrivet: 2011-11-03, 21:44 »
Hm .... kul? Mvh Harriet

100
17 - Emigration / Fram och tillbaka
« skrivet: 2011-11-02, 20:12 »
Hej Pia! Kanske kan du börja med att leta i sjömanshusens databaser om han arbetade ombord på ett fartyg på vägen fram och tillbaka.  
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-11-02 20:14)

101
Högås / Högås
« skrivet: 2011-11-02, 18:01 »
Hej Anders! Dödsorsaken anges : Hernia inguinal. sin. carc. + peritonitis (=inklämt ljumskbråck på vänster sida samt bukhinneinflammation)
4050 B
Sen finns det antecknat namnet på den som utfärdat dödsbeviset: Lasarettsläk. S Björkman Uddevalla, dödsort: Uddevalla Lasarett, dödsbviset kom från Uddevalla till Högås 22/3 och returneras med utdrag 26/3.
(källa: SCB-utdrag Högås 1934 via SVAR)
 
Bukhinneinflammationen var en komplikation till den vävnadsdöd som uppstod i det inklämda bråcket. 4050B är diagnosnummer för statistik.
Att dödsbeviset returnerades med utdrag vet jag inte riktigt vad det står för - någon typ av personbevis.
Mvh Harriet

102
Hej Patrick! Grundregeln är ofta: det som står först är värst - dvs i detta fall: Hjärtfel med hjärtsvikt och varig hjärtsäcksinflammation ( dessa båda kan vara den omedelbara dödsorsaken) - de två senare är mer troligt bifynd vid en obduktion ( jag känner inte till sekel eller årtionde - så att spekulera i vilken bakterie som låg bakom blir lite svårt)
Mvh Harriet

103
Högås / Högås
« skrivet: 2011-10-31, 19:58 »
Hej Anders! Om du anger datum för dödsfallet skall jag försöka hjälpa till via SCB-utdraget - C:5 finns inte tillgängligt via SVAR som jag använder.
Mvh Harriet

104
Tossene / Äldre inlägg (arkiv) till 21 april, 2012
« skrivet: 2011-10-23, 19:25 »
Hej Malin!  
Anders Sterner dog av difteri.
Mvh Harriet

105
Klara / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-11-04
« skrivet: 2011-10-17, 20:05 »
Hej Frederick! Jag har sett ett par fall (i helt andra församlingar) där prästen kastar om mor och gudmor. Kanske var systern fadder och prästen antecknade på lösa lappar som han förväxlade när han skulle skriva in i födelseboken? Mvh Harriet

106
09 Döden / Obduktionsuppgifter
« skrivet: 2011-10-11, 19:21 »
Hej Carolin! Nära anhöriga kan vända sig till det sjukhus där dödsfallet inträffade/ konstaterades. Obduktionsuppgifterna finns i patientjournalen. Om t.ex. din mormor lever är det lämpligare att hon skriver än att du gör det. Sekretesslagen gäller och det görs en menprövning - nära anhöriga får oftast ut de delar av journalen som önskas. Om han dog utanför sjukhus så är det inte säkert att en journal upprättades.
Är du säker på att du vill läsa obduktionsprotokollet? Kanske räcker det att få dödsorsaken som framgår av dödsbeviset (som 1967 skickades till den församling personen var skriven)- om obduktionen visade olycka bör det framgå av dödsbeviset/dödsattesten. lättast ringer du till församlingen ifråga och tar reda på om dödsbevien från 1967 finns kvar där eller i vilket arkiv de förvaras.
Mvh Harriet

107
03) Osorterat / Vad står det för dödsorsak?
« skrivet: 2011-09-27, 06:52 »
Hej!
Eclampsia gravidae = havandeskapsförgiftning
Mvh Harriet

108
Kusinäktenskap / Kusinäktenskap
« skrivet: 2011-09-26, 18:54 »
Hej!
 
Den här diskussionen har konstiga slutsatser, anser jag.
Först handlade det om att förbjuda kusinäktenskap - sen hävdas det att gravida bör informeras.
Man kan fråga sig om vad och varför. De flesta gravida vet redan vem som är far till barnet; skulle sjukvårdspersonal - legitimerade barnmorskor och läkare för skattebetalarnas pengar ta på sig att informera gravida kvinnor om att de borde haft en annan far (helst från långtbortfrån så man säkert inte är släkt...) till sitt barn???
 
Alldeles bortsett från att detta skulle strida mot våra etiska principer (t.ex om att aldrig skada vår patient - även att orsaka onödig oro är fel)har vi lagar i Sverige- t.ex. Hälso - coh sjukvårdslagen och 2005:12 God vård
Sjukvården skall vara:
evidensbaserad
ändamålsenlig
jämlik
mm mm
 
De ovan beskrivna råden uppfyller inga av dessa krav.
 
Det finns effektivare och mer tilltalande sätt att minska genetiska och andra skador i samhället t.ex. genom att minimera antalet oberättigade röntgenundersökningar i befolkningen.
 
Rätten att få möjlighet att skaffa barn är en stark grundläggande kraft hos människan och den som är orolig t.ex. p.g.a. sjukdom hos ena parten eller i släkten skall naturligtvis ha möjlighet till genetisk rådgivning.
 
Men att den som redan är gravid skall få kritik för valet av far till barnet bedömer jag som helt uteslutet i vårt samhälle. Motreaktionen om sådant förekom skulle kunna bli anonyma fäder - d.v.s. barnet kan mista / få sämre kontakt med sin far.
 
För övrigt brukar en riskvärdering vara nödvändig för att införa förebyggande råd - dvs både sannolikhet och fara vägs in innan man startar t.e.x ett vaccinationsprogram.
 
Dels är sannolikheten för en ärflig skada låg i det här fallet och dels är de eventuella skadorna/anlagen helt slumpmässigt (lite eller mycket)positiva  egenskaper, (lite eller mycket)negativa egenskaper och egenskaper som är varken eller (t.ex. hårfärg - om två kusiner är rödhåriga riskerar de att få rödhåriga barn precis så som två andra föräldrar som råkar ha samma egenskaper /anlag i något avseende).
 
Hur den enskilda värderar risker /råd är också mycket personligt - detta lärde jag mig mycket om av de HIV-positiva kvinnor som fick sin diagnos under pågående graviditet i den era då vi inte kunde behandla bort/hålla nere viruset. Själv dödligt sjuk kunde en sannolikhet på 75-80% på att få ett friskt barn upplevas som en fantastisk möjlighet.
 
Nu tänker jag gå in på GAPMINDER (rekommenderas!)och glädja mig åt att världen går framåt och barnadödligheten neråt!!
Mvh Harriet

109
00 - Arvsfrågor / Övertalad att avsäga sig arvsrätten
« skrivet: 2011-09-25, 17:23 »
Johan, såvitt jag känner till arkiveras inte arvskifteshandlingar regelmässigt - utan det är ett avtal mellan dödsbodelägarna. Förvaras /sparas ofta inom familjen. Finns säkert någon annan som vet mer om detta.
mvh Harriet

110
Torp / Torp
« skrivet: 2011-09-25, 14:23 »
Hej Per, nej Ryk Frälse i Brastad ligger nära Lyse men ganska långt från Torp. Står i Lindberghs Brastads bok att han gifte sig med Anna Hansdotter från Kådene i Lyse och att de flyttade till Stranderäng i Bro 1836 (jag känner igen en del av denna diskussion från ett par år sen...).
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-09-25 14:24)

111
00 - Arvsfrågor / Övertalad att avsäga sig arvsrätten
« skrivet: 2011-09-25, 14:10 »
Johan, i det första inlägget i tråden citerar du bouppteckningen från 1943 ..... sedan 25 juli 1918 var gift ..... Är detta ingressen till bouppteckningen och vad står mer på den sidan?
Mvh Harriet

112
Torp / Torp
« skrivet: 2011-09-25, 13:48 »
Hej !  
Platsen i Lyse där de bor då Mathilda föds är und. Träleberg.  
Mvh Harriet

113
00 - Arvsfrågor / Övertalad att avsäga sig arvsrätten
« skrivet: 2011-09-25, 08:44 »
Hej Johan! Under 2. ovan beskrivs utgångsläget och vilka som var närvarande /deltog i förrättningen 1943 - men för mig verkar det som om själva beslutet saknas. Vilka skrev under bouppteckningen - förrättades av undertecknade - vilka namn finns i slutet på dokumentet ? När? Finns även de sidor med som beskriver hur arvet fördelades? Är sidorna numrerade? Finns något dokument benämnt arvsskifte?  
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-09-25 09:06)

114
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 12 november, 2011
« skrivet: 2011-09-24, 21:43 »
Hej Per, det är så att böckerna började föras de år du anger. Finns inga husförhörslängder att hitta på annat håll. Mantalslängd finns från 1669.
Mvh Harriet

115
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 12 november, 2011
« skrivet: 2011-09-24, 15:03 »
Hej Per!
Hans Olsson från Bergia
Ingeborg Rasmusdotter från Hälekjila, kläd m mössa
 
Senare stavning Berga respektive Hällekila
Mvh Harriet

116
Kusinäktenskap / Kusinäktenskap
« skrivet: 2011-09-24, 09:49 »
Hej igen!  
Varje dag numera dör 21 000 barn under fem år - de flesta av sjukdomar /orsaker som är lätta och billiga att åtgärda - med en dos mässlingvaccin, rent vatten, en barnmorska vid varje förlossning, penicillin vid lunginflammation, säkra fordon mm. Sett i det perspektivet är risken för genetiska skador pga kusinäktenskap försumbar.  
Man kan också tänka sig möjligheten av att positiva egenskaper samlas i en släkt med ingiften - jag vet inte om det nämdes i de aktuella programmen som jag inte sett.
Vi har och vill ha ett samhälle som tillåter människor att utsätta sig för eller avstå många väsentliga farligheter som bilåkning, alkoholkonsumtion mm.
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-09-24 14:46)

117
Kusinäktenskap / Kusinäktenskap
« skrivet: 2011-09-24, 09:24 »
Hej! Det fanns många skäl till att man valde att gifta sig med en släkting.
Min morfars mormor Christiana Jönsdotter f 1824 gifte sig 1846 med arvingen till den ena gården Bubacka Petter (III) Mellander. Den andra gården brukades då fortfarande av Petters farbror Johannes som hjälpt Petter med hans gård under de år då Petter (och hans syster) var minderåriga ägare.
Några år senare tar Johannes son Daniel över den andra gården och gifter sig med Christianas lillasyster Albertina Jönsdotter f 1830 - alltså två kusiner gifta med två systrar brukar två intilliggande gårdar.
Barn föds i båda familjerna.
Hos Daniel och Albertina konkurs i samband med att Daniel dör i tuberkulos i början på 1860-talet.
Något år senare dör även Christiana i samband med sin fjärde förlossning.
Släktingar går in och hjälper Albertina med konkursboet. Petter och Albertina gifter sig och slår ihop de båda gårdarna (släktingarna löses ut) och de båda syskonskarorna som alltså är kusiner + sysslingar + sammanbagta syskon. En son (som jag förgäves försöker hitta ättlingar till i USA) föds tio månader efter detta bröllop  (och en dödfödd tolv år senare).
Som jag uppfattar situationen hade inte Albertina mycket annat val än att gifta sig med Petter. I denna uppfattning fick jag mycket mothugg av en annan, numera bortgången forskare, Bengt - Yngve Mellander - som menade att det kan ha funnits hur mycket kärlek som helst i en sådan relation. Och det kan det förstås - men väldigt praktiskt blev det. Och syskonskaran på sju som växte upp hade mycket bra relation sins emellan.
Allt i Bro (O)
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-09-24 09:31)

118
Marstrand / Äldre inlägg (arkiv) till 02 januari, 2012
« skrivet: 2011-09-23, 18:25 »
Hej Helen, förslagsvis testar du något av de alternativ som finns på nätet, om du inte har Cd-skivor ännu. Jag brukar mest använda SVAR - där kan man köpa ett tretimmars abonnemang för 50:-. (Det finns flera trådar här på forumet om olika alternativ - och så finns rubriken nybörjare som också kan ge en del tips)
Via SVAR kan du i det här fallet dels söka i folkräkning 1900 och få en uppfattning om hur deras familjer såg ut strax innan de gifte sig. Du kan också gå in i födelseboken för de ovan angivna födelseförsamlingarna Marstand och Ulricehamn för att få säker uppgift om deras föräldrar. Sedan kan du följa hela familjer i husförhörslängder och flyttböcker. Och vara glad om du hittar eller bekräftar någon ny uppgift på ett sökpass. Glöm inte att notera noga var du hittat det ena och det andra. Lycka till!
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-09-23 18:28)

119
Marstrand / Äldre inlägg (arkiv) till 02 januari, 2012
« skrivet: 2011-09-22, 21:49 »
Hej!
Från Sveriges dödbok 1901-2009:
Rutgersson, Karl Ernst Rudolf f 14 juli 1877 Marstrand - 11 maj 1957 Marstrand
gift 19 dec 1903 med
Rutgersson, f Hallberg, Signe Laura f 10 nov 1882 Ulricehamn - 10 feb 1968 Marstrand
Mvh Harriet

120
00 - Arvsfrågor / Övertalad att avsäga sig arvsrätten
« skrivet: 2011-09-22, 19:01 »
Hej Johan! Det dokument som kanske kan förklara varför /hur din farfar och hans bror valde att avsäga sig arvsrätt efter sin styvmor bör vara arvsskifteshandlingen från 1943 då fadern dog. En hypotes kan vara att de redan då fick ett arv efter sin far som var av en storlek som de förklarade sig nöjda med och avsade sig rätt till arv efter styvmodern (som sedan dog först 1966). Du uppger att du läst bouppteckning men det framgår inte huruvida du läst arvskiftesdokumentet från 1943 - är det rätt uppfattat?
Mvh Harriet

121
Hemmansägare / Hemmansägare
« skrivet: 2011-09-14, 03:02 »
Hej Fredrik! Att inget av sex barn tar över en gård kan inte tolkas som ointresse utan att först ta reda på den ekonomiska situationen. Fanns det skulder på gården när fadern dog? Var gården tillräckligt stor för att dra in pengar/vara säkerhet för att lösa ut alla syskon? Den som du anger gav upp efter ett år och drog till Norge - kanske hade han misslyckats lösa ut syskonen (och hans syskon hade gett honom ett år att lösa ut dem). Svärsonen som tog över svärfars gård - kanske hade han egen förmögenhet eller eget arv att sätta in /byta mot? Just dessa svårigheter att lösa ut syskon för att undvika delning av gårdarna vid arvsskiften stimulerade till att gifta sig med syskon, t.ex två bröder gifter sig med två systrar och man byter sen ärvda delar i två gårdar så att båda paren blir hemmansägare på bärkraftiga gårdar. Om du kan få fram gamla arvsskiften kan det hjälpa dig att förstå varför hemmanen hamnade där de gjorde.
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-09-14 03:04)

122
Hej igen!  
Hoppas ingen misstolkar det jag skrev som att jag ifrågasätter lunginflammation som dödsorsak i modern tid; det jag skrev gäller i den specifika situation då betydelsen av två angivna dödsorsaker skall vägas mot varandra.
Lunginflammation är än idag en av de vanligaste dödsorsakerna (femte eller sjätte vanligaste de senaste åren om jag minns rätt).
 
Tror att vi ibland måste kunna få ange två orsaker som samspelat till ett dödsfall. Den ena (lunginflammationen ovan) kan ha orsakat när man dog och den andra att man dog /inte kunde räddas (lungcancern ovan). Eller så vet vi faktiskt inte vilken som betydde mest.
Mvh Harriet

123
Hej Patrick!
Så här skall man skriva i en sådan situation:
 
Omedelbar dödsorsak: Hjärtstopp ( i ditt exempel)  
Underliggande dödsorsak: Lungcancer ( i ditt exempel)
 
Förutom dessa två kategorier finns bidragande dödsorsak: som i ditt exempel skulle kunna vara t.ex astma (som gjorde att det blev ännu mer ont om syre)
 
Man förväntas också ange tid på dödsbeviset:
T.ex. omedelbar dödsorsak: lunginflammation 4 dagar
underliggande dödsorsak: lungcancer (förlåt lungkräfta heter det på svenska) 7 månader
bidragande dödsorsak: astma 15 år
 
Den omedelbara dödsorsaken är alltså ofta en komplikation till en grundsjukdom.  
Vid mitten av 1900-talet var det en mycket stor andel som obducerades - varför jag anser att dödsbevisen då var som allra mest rättvisande. Å andra sidan kan man idag ställa fler diagnoser medan patienten lever t.ex. med magnetkamera osv.
 
Och om jag som släktforskare skall redovisa detta skriver jag om farmors svägerska: dog av lungcancer trots att hon aldrig rökt (och bortser alltså helt från om hon 1979 hade en lunginflammation på slutet eller ej eftersom det fanns penicillin 1979 - motsvarande situation 1879 skulle jag ha betonat lunginflammationen mer)
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-09-12 19:41)

124
Archive - Swedish names / Olof Evald Olson Linné
« skrivet: 2011-09-11, 08:38 »
Ingela and Jan!
Thank you for telling us more about names and craftsmen.
In this specific situation I dared to say that Alfred Linné had dropped his patronymikon as I believed that he had signed the arbetsbetyg by hand.
This is of course only a hypothesis until a copy of the arbetsbetyg is found and you, Jan, can find out and tell us.
Harriet

125
Hej!
Septikemia = allmän blodförgiftning
Pyartrosis sin = varansamling i led, vänster
Pneumonia ac.(uta) = akut lunginflammation
 
Sammanfattningsvis kraftig infektion allmänt och på flera ställen i kroppen - sannolik orsak är vanliga bakterier som stafylokocker (den gula varbakterien) eller pneumokocker(lunginflammationsbakterien).
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-09-10 19:52)

126
Archive - Swedish names / Olof Evald Olson Linné
« skrivet: 2011-09-10, 11:42 »
Jan!
Alfred Linné was born July 17, 1849 at Tuna, Ryssby, Kronoberg
Father: Soldier Jonas Gustaf Tune
Mother Anna Stina Samuelsdotter
(Ryssby (G) CI/7 (1844-1863), Bildid SVAR C0025591_00043)
This confirms that Alfred was not born with Linné as a family name but changed later (and in contrast to Olof Edvard Alfred dropped his patronymikon - Jonasson)
Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-09-10 11:43)

127
Archive - Swedish names / Olof Evald Olson Linné
« skrivet: 2011-09-10, 11:18 »
Jan!
Do you have a copy of the Arbetsbetyg that may provide us with dates for Olof Edvard working with Alfred Linné and confirming that professional relation?
Alfred Linné was born 1849 in Ryssby - so far I do not know if there is any connection to the scientists family; but at least this is the right part of Sweden.
Hopefully your relatives had a nice trip to Chicago and learnt a lot about Linné and Sweden.
Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-09-10 11:19)

128
Brastad / Äldre inlägg (arkiv) till 25 december, 2011
« skrivet: 2011-09-09, 23:00 »
Hej Jan!  
Det står mar.sen. = marasmus senilis = ålderdomssvaghet.
Mvh Harriet

129
Archive - Swedish names / Olof Evald Olson Linné
« skrivet: 2011-09-09, 22:44 »
Jan!
First, the father in Sweden. Lars Olsson, kusk, born Nov 5, 1855 dies October 10, 1896 in Malmö St Pauli due to suicide, hanging, according to the police investigation (SCB, döda 1896, Malmö St Pauli).
There is nothing noted about any family name; thus we can rule out son and father both calling themselves Linné.
 
Searching the 1880 and 1890 censuses for entire Sweden reveals one and only one man with the two names Alfred and Linné - the same man both 1880 and 1890: the shoemaker Samuel Alfred Linné living in Ljungby (G = Kronoberg county). I also note that there are young men training to become shoemakers (skomakarelärling) in his household both 1880, 1890 and in the household exam list 1892-1898 (Ljungby AI/16, fol 23), which support that Olof Edvard may have had this man as a tutor or employer for some period. However I have not yet found Olof Edvard registrered as living in Ljungby. I believe these lärlingar could stay for longer or shorter periods and not always being registred as living in the parish.
 
Could we possibly think that he as a full trained shoemaker added Linné as a family name in memory of an admired teacher  (my personal hypothesis..)
 
And later on someone filling in the death certificate and unfamiliar with Swedish naming tradition have mixed names up - assuming that the father should have the same family name as the son (and Olsson wrongly interpreted as originating from his mother). Could the name of a former employer have been noted on for example emigration documents?
 
Another, less exciting explanation might be that his brother Carl Alfred also used the family name Linné and by some misunderstanding was noted as father.
 
You have not mentioned which year he died - had many decades elapsed since he left Sweden and his true father (yes, the church books are convincing and he used Olsson all his life)had died?
Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-09-09 22:51)
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-09-10 11:45)

130
Archive - Swedish names / Olof Evald Olson Linné
« skrivet: 2011-09-08, 22:01 »
Jan!  
Correct. his name (that is he called himself) was Olof Edvard Olsson Linné. (Census 1900, see Aug 27, 07:56 above).
At that time (before 1901) it was very easy to add a name. It was often done when moving into a city or town or when becoming a professional - or just because you wanted another name you liked.
When died Lars, his father? He might have added Linné after 1890 when he still not use it in census 1890.
It is very common to find new names without any specific explanation - there might be a note in a houshold exam list  wants to be called.... .  
Harriet

131
Sarpsborg / Äldre inlägg (arkiv) till 31 augusti, 2011
« skrivet: 2011-08-31, 19:04 »
Hej Gunhild!
Tack för allt detta.  
Kanske kan de ha rest till Oslo och gift sig utan att vara bosatta där.
Familjen flyttade 20/2 1903 från Arvika till Svenseröd i Tossene, Bohuslän, där dottern alltså föddes 1905 - inget fosterbarn syns till i  
(Församlingsbok Tossene AII 1 1898-1907, sid 290)
de flyttar vidare till Lundby församling Göteborg, 17/2 1906
Mvh Harriet

132
Sarpsborg / Äldre inlägg (arkiv) till 31 augusti, 2011
« skrivet: 2011-08-30, 22:29 »
Hej Gunhild!
Intressant att följa de olika flyttningarna - det tycks som de ofta flyttar långt innan flytten anmäls....
 
I letandet efter Harry sökte jag upp Huldas bror Frans Georg Höglund f 26 apr 1875 Lyse som är bosatt som garvaregesäll i Arvika östra stadsförsamling då sonen John Tryggve föds 11 dec 1902.
Där noteras att Georg är gift i Norge av sognspräst 11 okt 1899 samt: flyttbetyg no 24 /1899 från Naverstad till Norge återlämnas  vid inflytt till Arvika.  
Datum för inflytt anges till 6/10 1900 men dottern Mary Laurentia som föds 17/9 1900 har födelseort Arvika.
Hustrun Sara Teresia Samuelsdotter (Engelbrektsdotter i vigseln från Norge) är född 2 dec 1875 på Tjärnö i Bohuslän och återlämnar vid inflytt i Arvika flyttbetyg från Tjärnö till Norge 1899.
Sara Teresia och de två barnen anges icke döpta.
Något fosterbarn syns inte till.
(Församlingsbok Arvika Östra stadsförsamling A IIa/3, tomt 181
Församlingsbok                                A IIa/2, sid 677)
 
Vore mycket trevligt om det gick att få fram var Georg och Sara Teresia gifte sig. En gissning kan kanske vara att Svante och Georg arbetade tillsammans?
( Jag vet inte när Georg bytte efternamn från Jonasson till Höglund)
Mvh
Harriet
 
(Meddelandet ändrat av Hkh 2011-08-30 22:33)

133
Sarpsborg / Äldre inlägg (arkiv) till 31 augusti, 2011
« skrivet: 2011-08-30, 20:36 »
Hej Gunhild!
Ja, där ser man - de fanns på nära håll när jag fick veta var jag skulle leta - Hulda och de två barnen vill säga.
I Lysekil in -och utflyttade B/2 1895-1907, sid 101, inflytt no 5 1904 med hänvisning till församlingsboken sid 442
I Lysekil församlingsbok AIIa/2 (1898-1906) anges att de är hyresgäster, inflyttade 15 jan 1904 - och så anges:
fel i bevis från 26/11 -03 - 15/1 -04
Alltså verkar det som om de flyttar in i Lysekil i november 1903
Någon Harry nämns inte i hushållet eller bland inflyttade till Lysekil under perioden 1902-1907  
Man får väl anta att han var fosterbarn någonstans i Sverige eller Norge - jag skall titta hos en del släktingar i första hand.
Men var i Norge han är född är alltså fortfarande oklart.
Än en gång tack Gunhild för all hjälp!
Mvh
Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-08-30 20:38)

134
Sarpsborg / Äldre inlägg (arkiv) till 31 augusti, 2011
« skrivet: 2011-08-29, 21:55 »
Hej Gunhild!  
Stort tack, där ser man att han dog av lungtuberkulos liksom så många andra på den tiden.
Ja, då lutar det kanske åt att Hulda fick Harry utom äktenskap som änka - och att hon troligen flyttade inom Norge - eller vad tror du?
Och att hon försörjde sig med sömnad /skrädderi
 
Om det är Sven som reser till Amerika 1913 - vad kan skälet vara att han uppger fel födelseår och födelsedag (Huldas!) - behövdes förmyndares tillstånd till någon viss ålder? Sven född i Lysekil fyllde 19 år 1913.
Mvh Harriet

135
Sarpsborg / Äldre inlägg (arkiv) till 31 augusti, 2011
« skrivet: 2011-08-29, 20:59 »
Hej igen! Nu har jag hittat systern Helena Maria Laurentia i Sv Dödbok 1901-2009. Hon avlider 28 apr 1962 i Karl Johans församling i Göteborg - hennes förnamn är inmatat som Helenamaria Laurentia - därför hittade jag henne inte när jag sökte på Helena eller Maria. Hennes vigseldatum är 17 april 1938 och efternamn som gift Johansson.
Den som jag tror är den yngre brodern Olof Harry Åkerblad uppges alltså född i Norge 23 juni 1902 och dör 17 okt 1963 i Johannebergs församling, Göteborg.
Mvh Harriet

136
Sarpsborg / Äldre inlägg (arkiv) till 31 augusti, 2011
« skrivet: 2011-08-29, 19:01 »
Hej Gunhild!  
Ja det är rätt personer . Hulda Matilda född Afredsdotter Jonasson (använde bara Jonasson som vuxen och ogift) föddes i Humlekärr, Lyse 12 juli 1869 och var kusin med min farfar.
Svante född 9 eller 4 jan 1867 Östad och Hulda mycket riktigt gifta i Lysekil 1893.  
Sven Helge föds i Lysekil, sedan flyttar familjen till Naverstad där Helena Maria Laurentia föds 7 mar 1897.
Familjen noteras som obefintliga i Naverstad - ser det ut som om flyttbetyget skickades direkt till Sarpsborg och inte till Tune där de bodde först?
Om Hulda / Hilda noteras som enka så betyder det att garvaren Svante Åkerblad skall ha dött samma år som familjen flyttar in till Sarpsborg? Eller kan det vara fel angivet??
Med tanke på att Harry föddes 1902 (min enda källa till detta datum är Sveriges dödbok 1901-2009 som kan innehålla felskrivning..) och kallades Åkerblad har jag utgått från Svante som far men det finns förstås andra alternativ.
 
Det som jag vet säkert är att denna Hulda Åkerblad som hon kallades på 1930-talet då besökte släktingar i Lyse tillsammans med make (kan hon ha gift om sig och behållit Åkerblad??) och sonen Harry Åkerblad. Min farfar beställde kostymtyg via någon i familjen.
Varken min far (nu 91 år som ivrigt väntar på uppgifter om släktingen Harry) eller hans äldre syster har uppgivit att de träffat några syskon till Harry Åkerblad så uppgiften att Sven Helge flyttar till Amerika kan mycket väl stämma. Egentligen kan alla ha varit i Amerika och kommit tillbaka på 1930-talet utifrån de minnen och fotografier som finns i släkten.
 
Många tack för hjälpen - jag är helt ovan att söka i norska arkiv.
Mvh
Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-08-29 19:04)
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-08-29 19:37)

137
Sarpsborg / Äldre inlägg (arkiv) till 31 augusti, 2011
« skrivet: 2011-08-29, 06:18 »
Hej! Åkerblad, Sven Helge född 16 sept 1894 i Lysekil
var syssling med min far. Jag kan följa honom fram till 1900 då han flyttar in i Sarpsborg (inflytta svenskar Östfold 1812 - 1920).  
Jag tror att hans yngre bror Olof Harry är född 23 juni 1902  ( enl döda i Sverige 1901 -2009 uppges födelseplatsen till Norge) men hittar inte honom i Sarpsborgs födelsebok 1902.
Jag vill nu i första hand föja Sven Helge - när flyttar han från Sarpsborg och vart? Han finns inte bland döda i Sverige (1901-2009).
Mvh Harriet

138
Archive - Swedish names / Olof Evald Olson Linné
« skrivet: 2011-08-27, 16:28 »
Jan!  
At the birth of Olof Edvard, Oct 3, 1879 Borgeby he is reported to be child no 3 and the parents have been married for two years.  
( SCB -utdrag / report to the Statistical Central Bureau)
 
In Kävlinge hfl AI /12 (1874-1880) p56 and p57
both parents are noted, but still unmarried ( a  promise to marry is noted),  
the sister Maria b April 4, 1876 is noted with the mother and  
m. Hanna Olsdotter Sep 17, 1854 is a maid (piga),  
f. Lars Olsson b Nov 5, 1855, farmhand
They move to Borgeby Oct 29, 1877
Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-08-27 16:30)

139
Archive - Swedish names / Olof Evald Olson Linné
« skrivet: 2011-08-27, 08:30 »
Hi Jan!
 
In census 1880 he lives at Borgeby in Borgeby Parish
 
s. Olof Edvard b 1879 Borgeby
 
with his family:
 
f. Lars Olsson b 1855 Kävlinge, statardräng (farm hand)
m. Hanna Olsdotter b 1854 Kävlinge
d Maria 1876 Kävlinge
 
Regards  
Harriet

140
Archive - Swedish names / Olof Evald Olson Linné
« skrivet: 2011-08-27, 08:16 »
Hi Jan!
In census 1890 he is found at the same address: qv Boken, Malmö S:t Pauli:
 
son, Olof Edvard b. 1879 Borgeby
 
lives with his family:
father, Lars Olsson b 1855, Keflinge, kusk (=driver)
mother, Hanna Olsson b 1854, Keflinge
d. Maria b 1876 Borgeby
s. Carl Alfred b 1885 Borgeby
d. Johanna b 1881 Borgeby
d, Anna b 1887 Malmö Pauli
d. Emma b 1889 Malmö Pauli
 
The modern spelling of Keflinge is Kävlinge
 
Regards,  
Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-08-27 08:19)

141
Archive - Swedish names / Olof Evald Olson Linné
« skrivet: 2011-08-27, 07:56 »
Hi Jan!
In census 1900 he is found in Malmö Sankt Pauli parish, qv Boken:
 
son, unmarried man, Olof Edvard Olsson Linné, born 1879, Borgeby
shoemaker
 
in the same family:
 
mother, widow, Hanna Olsson b 1854 Kävlinge
d, unmarried, Maria b 1876 Borgeby
s. unmarried, Carl Alfred b 1885 Borgeby
d. unmarried, Anna b 1887 Malmö Sankt Pauli
s. unmarried, Ernst Gottfrid b 1891 Malmö Sankt Pauli
Regards Harriet
 
(Meddelandet ändrat av Hkh 2011-08-27 07:57)

142
35 Äktenskap / Barn född på samma dag som giftermål
« skrivet: 2011-08-21, 16:56 »
Hej Fredrik!  
Kanske var vigseln redan klar (t.ex. på eftermiddagen) när förlossningen satte igång (kanske för tidigt på grund av stresspåslaget av vigseln) och sen foddes barnet strax före midnatt.  
Och att skjuta upp en vigsel/ ett bröllop kan ha inneburit kostnader /olägenheter som gjorde att bruden bortsåg från begynnande värkar. Rent juridiskt var det väl också mycket enklare om barnet föddes efter vigseln.
 
Är ett barn fött utom äktenskapet om det föds samma datum men ett klockslag före vigseln? Vad har gällt under olika sekler angående detta? Någon som vet?
 
Vad gäller barnet fött 1905 - om det var fött på sjukhus / förlossningsanstalt kan det kanske gå att få fram förlossningsjournalen med klockslag.
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av Hkh 2011-08-21 16:57)

143
Allmänt / Funnes dödsorsaken nedskriven efter 1940?
« skrivet: 2011-08-21, 16:27 »
Hej Johan!  
Javisst kan du göra det utan att det blir oetiskt - speciellt om du är ende och närmaste anhörig, vilket inte framgick av din ursprungliga fråga.
Mvh Harriet

144
Allmänt / Funnes dödsorsaken nedskriven efter 1940?
« skrivet: 2011-08-21, 07:40 »
Hej Johan!  
Visst finns dödsorsaker registrerade för det flesta som dog i Sverige på 1940-talet men det finns en sekretesslagstiftning som skyddar denna personliga information.  
Kanske kan du vänta några år med att efterforska just dessa uppgifter (publiceras på t.ex SVAR efter 70 år)? Eller samtala med t.ex. din farfar eller hans syskon (eller andra nära anhöriga som är i livet) som då själva får möjlighet att avgöra hur och vad de vill berätta om sin fars bortgång. Dessa äldre släktingar gäller det att ta vara på medans tid är - arkiven finns kvar....
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-08-21 07:41)

145
Allmänt / Spanska sjukan !
« skrivet: 2011-08-19, 21:10 »
Hej! Din farmor:
Gunhild Axling f 5 dec 1890 Karlskrona
död 19 maj 1987 Oscar, Stockholm,  
frånskild 17 jun 1926
(Sveriges dödbok 1901-2009)
Mvh Harriet

146
Hej Odd!
Anders Lilja f 28 jan 1885 Kville, gift 25 okt , död 18 sep 1970, Göteborg, Domkyrkoförsamlingen
Alice Fredrika Lilja f 2 maj 1899 Tossene, död 4 okt 1994, Göteborg, Björkekärrs församling
Källa: Sveriges dödbok 1901-2009
Om du beställer deras bouppteckningar får du fram eventuella barn.
Mvh Harriet

147
Lane-Ryr / Äldre inlägg (arkiv) till 07 mars, 2013
« skrivet: 2011-08-12, 22:45 »
Hej!  
Min farfars morfars far hette Tobias Olsson och var enl bl.a Lindbergh Stångenässläkter född 7 mars 1781. Han bildade familj i Lyse. Förgäves har jag letat efter hans bakgrund i näraliggande socknar.
Via Släktdata har jag funnit en Tobias Olsson f 7 mars 1781 i Lane-Ryr, Skäleryr med föräldrarna Olof Olsson och Elin Larsdotter (30 år) som också återfinns i födelseboken(Lane-Ryr C2 (1728-1810)).
Någan annan som forskat på honom eller hans familj?
Mvh Harriet

148
35 Äktenskap / Krigsvigsel
« skrivet: 2011-08-12, 21:14 »
Hej! Om det vore så att brudarna var gravida vid krigsvigslarna borde man hitta nyfödda inom 6-8 månader - så är inte fallet när det gäller de par jag tittat på (bl.a. en kusin till min far - det äktenskapet förblev barnlöst - min fars kusin avled på 1980-talet). Finns det någon källa som du hittat som stöder att brudarna var gravida (oftare än brudar i allmänhet plägar vara). Naturligtvis var inkallelsen en utlösande faktor till att ett par som ändå tänkt gifta sig gjorde det.
Finns det någon som tittat på hur många krigsvigslar som skedde vid första inkallelse för en man respektive i samband med permission? Fick man en extra permission för att gifta sig?
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-08-12 21:15)

149
35 Äktenskap / Krigsvigsel
« skrivet: 2011-08-10, 22:23 »
Hej! Kan det ha funnits utrymme för detta förfarande tidigare ?  (före lagen 26 /4 -40) - jag har sett flera vigslar 1939 där det anges Anmälan enl § 23 mom 1 vilket jag hittills tolkat som krigsvigslar (t.ex. i SCB-utdrag Brastad 1939).
Enligt mina föräldrar som upplevt att i kyrkan (Lyse förs) höra prästen lysa första, andra och tredje gången samt be församlingen sitta kvar och bevista vigseln i anslutning till högmässan - var ofta drivkraften för krigsvigslarna den högre dagersättning som utgick till gifta män inkallade i beredskap.  
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-08-10 22:24)

150
Brastad / Äldre inlägg (arkiv) till 25 december, 2011
« skrivet: 2011-08-07, 10:54 »
Hej Roland!  
Där ser man - jag letade bara till och med 1713 i födelseboken - alltså är åldern i dödboken hela fem år fel - kan väl ha blivit en förväxling med maken som begravdes samtidigt.
Kopplingen till Säleby, s 291 i Lindbergh hade jag inte gjort; föräldrarnas namn är ganska vanliga.
 
Stort tack - nu vågar jag koppla Kerstins ättlingar till den redan stora eftersläkten till hennes morfar Olof Hansson i Holländaröd.
Mvh Harriet

151
Brastad / Äldre inlägg (arkiv) till 25 december, 2011
« skrivet: 2011-08-06, 21:29 »
Hej! 20 mars 1785 begravs Kierstin Olsdotter, 75 år enl dödboken. Hon begravs samtidigt med maken Pehr Larsson, bonde på Berg, också 75 år. Vid vigseln 13 febr 1736 uppges Kierstin fr Brastad.
Hon borde då vara född ca 1710 men jag hittar henne inte i födelseboken för Brastad CI.
Lindbergh anger med frågetecken att hon kan vara första barn till Olof Nilsson på Brastad kronogård och hans hustru Märta Olofsdotter - de gifte sig andra påskdag 1712.
Någon som hittat en födelsenotis för Kierstin?
Finns det andra belägg för vilka som är hennes föräldrar - t.ex. bouppteckning?
Mvh Harriet

152
Richard,
in 1880 census Carl Johan b 1874 in Loftahammar lives with his mother Carolina Wilhelmina Kihlström b 1858 Ed, (Kalmar county). They live in Kalmar and she is piga f.s.s. ( maid, försörjer sig själv = self supporting)
In SCB-draft 1874 for Loftahammar Carl Johan is noted as born, Nov 13, and baptised, but no age is given for the mother as she is actually lving in Västervik.
However, I can´t find any Carolina Wilhelmina born in Ed (= Västra Ed)1858
Harriet

153
Bro / Bro AI:8 sid 305 AD-online
« skrivet: 2011-07-28, 22:01 »
Hej! Det står ... u. Djupedal - 38
 
Djupedal är en gård i Lyse och enl bl.a. Lindbergh, Stångenässläkter  del II s 263 föddes Hans Andersson på Sandbräcka, som var ett torp under Djupedal.
mvh Harriet

154
Tossene / Äldre inlägg (arkiv) till 25 augusti, 2011
« skrivet: 2011-06-15, 06:13 »
Hej Janne! Förutom i sockenlängderna som du kan hitta via Släktdata på nätet kan du också hitta födelse och föräldrar i SCB-utdraget för födda det aktuella året - jag brukar gå via SVAR. Mvh Harriet

155
Hej Margareta!  
Tack för ett mycket snabbt svar som bekräftade min hypotes.  
Nästa steg blir att nu att efterforska om Eric Hultgren & Co hade en filial i Hamburg.
Mvh Harriet

156
Hej!  
Jag undrar om någon vet hur jag kan få fram vilka företag som fanns på adressen Skeppsbron 4 i februari 1925?  När mina morföräldrar med familj återflyttade från Hamburg till Göteborg angavs först adressen Skeppsbron 4 - men ett par månader senare bodde de i Karl Johans förs. Uppgiften om Skeppsbron 4 finns i utflytt Klara, Sthlm för 1925. En mycket god hypotes är att detta var min morfars arbetsadress - han arbetade på Erik Hultgren & Co enl uppgift i släkten - men ingen av oss vet exakt vid vilken tid - kan ha varit något år senare och han kan ha varit på någon annan speditions- eller skeppsmäklingsfirma. Undrar alltså om någon har tillgång till telefonkatalog eller adresskalender för början av 1925?
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-05-15 15:31)
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-05-15 15:32)

157
Nya Varvet / Äldre inlägg (arkiv) till 28 februari, 2014
« skrivet: 2011-04-19, 21:04 »
Hej Christina!  Tack, detta säger en del om vilka byggnader hon inte bodde i - detta är inte officersfamiljer.
Funderar lite på om hon kanske kan ha varit lärarinna på dövstumskolan i Byggnad 9 - just nu har jag inte tillgång till information om vilka år den bedrevs.
Framgår av folkräkning 1900 att hon redan då vistades i Göteborg - fast skriven i Tensta.
Någon från Nya Varvet som vet mer om den andra fröken på samma sida i församlingsboken ?
Mvh Harriet

158
Nya Varvet / Äldre inlägg (arkiv) till 28 februari, 2014
« skrivet: 2011-04-18, 19:29 »
Hej! Tack Christina. Just nu har jag bara SVAR - någon som kan ta en titt på Fröken Olga Maria Robertina Bergius född i Vänersborg 19 juni 1840 (9 juni enligt SCB-utdrag döda 1908) som utflyttar 20 okt 1902 från Tensta (enl flyttlängd Tensta 1902)till Nya Varvet. Hon dör 7 feb 1908, fortfarande skriven på Nya Varvet men dödsfallet inträffar i Stockholm, på afi.
Jag är i första hand intresserad av i vilket hushåll hon bor - hennes tidigare yrke har varit guvernant men jag vet inte om hon fortfarande är arbetsför då hon skriver sig på Nya Varvet.
Jag är också intresserad av vilken Byggnad hon bor i ( husen inom Nya Varvsområdet kallas byggnader - inklusive förråd mm - och hade tills för ett par år sedan nummer på varje byggnad utan hänsyn till gatorna inom området - låga nummer uppe vid porten och höga nummer nere vid hamnen.)
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-04-18 19:32)

159
Nya Varvet / Äldre inlägg (arkiv) till 28 februari, 2014
« skrivet: 2011-04-17, 21:44 »
Hej! Någon som vet var man kan hitta hfl/församlingsböcker för Nya Varvet - t.e.x för perioden 1890-1910?  
Militära eller civila arkiv?
Födda, döda ochvigda hittar jag i SCB-utdragen via SVAR.
Mvh Harriet

160
00 - Behandlingsmetoder / Kejsarsnitt på 1500-talet?
« skrivet: 2011-03-27, 21:41 »
Hej! Sugklockan uppfanns i Göteborg på 1900-talet.  
Än idag är det viktigt vid utbildning och träning i hjärt-lungräddning att informera om att om det rör sig om en höggravid kvinna på sjukhus larmas även förlossningsjouren som gör katastrofsnitt på plats medan återupplivningen pågår - tack och lov sällan aktuellt.
Mvh Harriet

161
00 - Adoption / Christina adopterade en pojke år 1901
« skrivet: 2011-03-19, 19:13 »
Hej! Så tidigt som 1901 kunde man inte adoptera (läs mer under tråden adoption). Han kan ha varit fosterbarn först eller kanske barn till någon i familjen/släkten. Börja med att leta efter om han finns angiven som inflyttad till den församling din farmors syster bodde 1901.
Mvh Harriet

162
16 - Metodfrågor (Hur gör jag?) / Utflyttad till Göteborg
« skrivet: 2011-03-18, 06:11 »
Hej Sven! Som Eva nämner var det lättaste sättet att resa till Göteborg från Brastad via passagerarbåt längs kusten. En av dessa båtar hade Hjälmedal i Brastad som ändhållplats. Mvh Harriet

163
Wennerström / Wennerström
« skrivet: 2011-03-16, 20:09 »
Hej! Tack, jag letar vidare .
Mvh Harriet

164
Yrken F / Frälsningssoldat
« skrivet: 2011-03-16, 19:23 »
Hej! Tack för denna intressanta sammanställning. Kanske skulle den passa under tråden Yrken -> Frälsningssoldat - vad tycker moderator?
Mvh Harriet

165
Wennerström / Wennerström
« skrivet: 2011-03-15, 19:01 »
Hej! Eftersom Wennerström diskuteras passar jag på att fråga om någon har bokhandlaren August Gotthard Wennerström f 20 juli 1867 Maria Magdalena, Stockholm - 1931, begravd 22 juni, i sitt släktträd?  
Han var gift en kort period med mormors faster Johanna Maria f Karlsson 29 feb 1868 Kungsholm - 30 nov 1899 Kungsholm och han verkar inte ha gift om sig efter hennes bortgång.
Enligt boken Drottninggatan förr och nu, utgiven av Drottninggatans förening vid 25 årsjulieet 1922-1947 fanns en fam Wennerström som drev butik eller firma på Dottninggatan 47. 1947 anges två bröder i spetsen bl.a. dir Anders Wennerström.
August Gotthard var t.ex. 1901 bosatt i kvarteret Apeln 8 i Klara.
Jag är alltså intresserad av allt om denne man.
Mvh Harriet

166
Askum / Äldre inlägg (arkiv) till 28 mars, 2012
« skrivet: 2011-03-06, 18:51 »
Hej igen!  
Jovisst står det hushyra - om de var på väg att flytta från Bohuslän vid den tiden så kanske huset just var sålt och man hyrde av bolaget.
 
Och, jovisst var det ofta samma personer som växlade mellan att hugga och att smida. Det som smeden gjorde handlade inte bara om att skärpa mejslarna - det skulle också tillverkas kilar m.m. Just tillverkningen av kilar var det moment som jag tyckte var allra roligast att titta på när jag var liten och kunde hänga i smedjans dörr i timmar. Faktorn åtta stenhuggare per smed kommer från storbrott med många stenhuggare och avser början på 1900-talet. Jag skall leta lite - tror jag har en skriven källa till detta nånstans.
 
Håller helt med om att inkomsterna varierade mycket - försökte bl.a. beskriva detta genom att ange året 1910 och att under Lyse beskriva effekten av bergets beskaffenhet för en viss stensort (jämförselsen Näsinge och Ramsvik i Lyse för engelsk storgatsten). En kategori som ofta tjänade dåligt var de hemmastenhuggare som tog ut i sina egna berg oavsett bergets kvalite och kanske med långt till närmaste hamn. Kostnad /arbete med transporten kunde då äta upp hela förtjänsten. Och stenhuggeribranchen är också en av de mest konjunktutkänsliga - vissa år gick det inte att sälja sten alls och då blev inkomsterna noll.
Mvh Harriet

167
Askum / Äldre inlägg (arkiv) till 28 mars, 2012
« skrivet: 2011-03-06, 15:42 »
Hej Liselotte!  
Sidan i boken visar ett antal olika stensorter (jag har ingen aning om vad varje förkortning betyder) där mängden (antal när det gäller beläggningssten t.ex. gatsten och löpmeter när det gäller t.e.x kantsten) har multiplcerats med fastställd ersättning för varje stensort. Sen kommer två poster till som jag är osäker på. När intäktrna är uträknade drar man ifrån kostnader för smed, krut,redskap(??) och det som betalts i förskott - resterande betalades kontant. Att han fått avdrag för krut skulle kunna antyda att han inte bara högg sten utan också tog ut stenen från berget t.ex. i ett småbrott.
Vad gäller register över anställda stenhuggare så är jag inte Sotenäsforskare - du kan förslagsvis fråga stenhuggarmuseet. Men rent principiellt så behöver din morfar inte ha varit anställd om han bara var där på en kort visit och passade på att hugga lite. Kanske lämnade han bara in en filmrulle till fotografen i Hunnebostrand...
De skarpa skuggorna och stenhuggarnas klädsel innebär att bilden verkar vara tagen sommartid.
Din mffs flytt letar du lättast efter i kyrkböckerna - han skall finnas både i utflytt- och inflyttförsamlingarna. Att boken du visar bara har en sida ifylld kan bero på att han arbetade åt ett annat bolag t.ex. aug 1908.
En intressant proportion är inkomstskillnaden för smeden och stenhuggaren för den aktuella perioden. En smed betjänade åtta stenhuggare (enl min far bl.a.) och tjänade då alltså drygt 40 kr medan stenhuggaren tjänade drygt 120 kr. Denna löneskillnad (mot olika andra hantverkare) innebar att stenhuggarna liksom din mff ofta kunde bygga hus vid ganska ung ålder (nu syftar jag på perioden runt 1910).
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-03-06 15:47)

168
Askum / Äldre inlägg (arkiv) till 28 mars, 2012
« skrivet: 2011-03-05, 21:37 »
Hej Liselotte!  
Finns det kanske inne i kontraboken redovisat sten som O Bergström tillverkade på uppdrag av Fredrikstads stenhuggeri? Hur  mycket han högg en viss månad av olika stensorter? Han kan ha huggit åt firman Fredrikstads stenhuggeri utan att ha vistats i Fredriksstad.
 
Bilden kan vara svår att identifiera till plats då många stenhuggerier låg i direkt anslutning till havet - spåret med fotografen kan hjälpa för tidsbestämningen. Vilket format har bilden - är det en förstoring?
 
Din morfar som var född i trakten var väl ingen äkta gästarbetare - så det låter ganska naturligt om han arbetade där i slutet på 1930-talet när tillgången på arbete var lite bättre än den bedrövliga situationen i början på 1930-talet.  
Har du följt din morfars flyttiningar?
Mvh Harriet

169
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 12 november, 2011
« skrivet: 2011-03-03, 20:08 »
Hej!  
Har under rubriken Askum lovat att skriva lite om Ramsviks stenbrott beläget i Lyse.
Under bl.a. perioden 1900-1910 drevs Ramsviks stenbrott tillsammans med Rixö (Brastad) och bland annat sammanknöts de båda med en egen elledning som fanns kvar långt in på 1930-talet.
 
På detta vis sammanräknat var det då Bohusläns största stenbrott.
 
Ramsviks stenbrott var en populär arbetplats som attraherade många stenhuggare från hela landet eftersom förtjänsterna kunde bli bra. Stenhuggare hade raka ackord och priset per huggen sten fastställda genom provhuggning. Under den aktuella tidsperioden var den viktigaste produkten engelsk gatsten och provhuggningarna för att fastställa ackordet hade gjorts i Näsinge. Graniten i Näsinge var inte alls lika lättarbetad som i Ramsvik - den engelska gatstenen var mycket lätt att framställa i Ramsvik. Graniten i Ramsvik är alltså av mycket hög klass, ungefär av samma kaliber som Humlekärrsgraniten.
(Källa min far, Nils Andersson 110302 - som drev Ramsviks brott på 1960-70-talen då det var mer småskaligt - med anledning av fråga om Ramsviks stenbrott i Askum - se rubrik Askum)
Mvh Harriet

170
Askum / Äldre inlägg (arkiv) till 28 mars, 2012
« skrivet: 2011-03-03, 19:46 »
Hej! Håller med Jan-Erik om att det kan vara ett nyare foto. Mff kan ha varit på besök eller fått sig bilden tillskickad på senare år? Förutom att ett stort block är finhugget finns det två block nära vattnet med någon typ av fals på två av sidorna - man ser skuggningen. Detta skulle kunna stämma med Hitlersten (sten till det planerade segermonumentet i Berlin)som i stora mängder höggs i det Ramsviksbrott som var beläget i Askum (Källan är min far 110302, nu 90 år som på 1960 och 70-talen var ägare till det andra Ramsviksbrott som är/var beläget i Lyse). Runt 1900-1910 fanns stora mängder inflyttade stenhuggare i Ramsviksbrottet i Lyse p.g.a. förutsättningar för mycket bra inkomster där. Jag skriver lite mer om detta under rubrik Lyse.
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-03-03 19:48)
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-03-03 19:49)

171
Människor / Ett högtidlighållande förevigat?
« skrivet: 2011-02-24, 19:13 »
Hej! Om bilden är tagen i Västerås - när bodde moster Emma i Västerås eller närheten? Mvh Harriet

172
Brastad / Brastad C:1 sid 53
« skrivet: 2011-02-23, 21:12 »
Hej Bengt! Vilket år är vi på här? Föräldrarna är oluf Nilsson och Martha Olufsdotter i Brastad. Avser gården Brastad Krono i Brastad. Enligt Stångenässläkter av Nils Lindbergh s 42 får de 1717  en son Sven som dör samma år. Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-02-23 21:13)

173
Septi- / Septichaemia Myelit transversalis
« skrivet: 2011-02-23, 20:10 »
Hej Sara! Ja, om man råkar ut för en präst med svår handstil så kan man ha god hjälp av diagnosnumren - säkrast om man håller sig till samma år eftersom klassifikationen ändras då och då. Finns mer om det i ett par andra trådar. Mvh Harriet

174
Septi- / Septichaemia Myelit transversalis
« skrivet: 2011-02-21, 06:22 »
Hej! Tack Leif - då fattas det ett scannat SCB-utdrag för 1936 års döda från det sjukhuset via SVAR - eller kan det ha samredovisats med något annat sjukhus? Mvh Harriet

175
Septi- / Septichaemia Myelit transversalis
« skrivet: 2011-02-20, 11:45 »
Hej! Bra Kerstin - då hänger det ihop.  
Myelitis transversalis
Han hade alltså fått en infektion i ryggen/ryggmärgen som gav en förlamning av nedre delen av kroppen. Då är det den underliggande dödsorsaken - därifrån spreds sig de bakterier som gav allmän blodförgiftning. Mest sannolikt en stafylokockinfektion (diagnosnumret 1220 används för andra stafylokockinfektioner /varhärdar i de SCB-utdrag från samma år som jag skummat). Den andra vanliga orsaken till rygginfektioner på 1930-talet, tuberkulos, stämmer inte med diagnosnummer och septikemi som dödsorsak.  
Förlamningen förklarar också att han fanns på ett vårdhem - annars brukar fall av allmän blodförgiftning avlida före eller på vård på akutsjukhus. (Jag känner inte till så mkt om det aktuella vårdhemmet - men utgår från att det inte var ett akutsjukhus - har ingen egen dödbok som jag kunnat hitta).
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-02-20 11:47)

176
Septi- / Septichaemia Myelit transversalis
« skrivet: 2011-02-17, 19:20 »
Hej! Det första är septichaemi = allmän blodförgiftning. Utgör i sig en tillräcklig dödsorsak men kan också vara komplikation till de andra två som jag inte tolkat än. Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-02-17 20:01)

177
Brännkyrka / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-02-20
« skrivet: 2011-02-16, 18:43 »
Hej! Linnea Mathilda är dotter till Eriksson, Johan Alfr. Trädg.arb. Eriksdal Örby (eller Ösby?)Wester 50 f 20/12-60
och hustrun: Eriksson Matilda Sofia f 14/3 -81
(SCB-utdrag Brännkyrka 1906 via SVAR)
Mvh Harriet

178
Brastad / Äldre inlägg (arkiv) till 17 februari, 2011
« skrivet: 2011-02-13, 18:28 »
Hej Patti & Sture! There is no Lindbergh´s book for Bärfendal. That Lindbergh does not mention the family moving to Bärfendal and back may be due to Lindbergh only reading the books for Brastad. He very often mention the information he has and leaves out a lot of other information concerning a certain family.  
Hans Olsson is called nämndeman at p 42 (NL)- was he nämndeman in Brastad or Bärfendal?
When was Karin II (or Karin I) born? I hope Anna Nilsdotter did not have one more child in between the three pairs of twins she gave birth to in the period dec 1760 to jan 1765 (totally 49 months).....
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-02-13 18:29)

179
Hals- / Halssjuka
« skrivet: 2011-02-12, 15:13 »
Hej Birgitta! Du kan försöka hitta mer information i provinsialläkarens årsrapport. Han bör ha beskrivit om det var difteri ( mest troliget), scharlakansfeber/halsfluss eller båda som gick samtidigt. Det var motsvarande situation i min födelseförsamling 1883 - och där har provinsialläkaren redovisat vilka datum han besökte vilka ställen i socknen. Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-02-12 15:14)

180
03) Osorterat / Dödsorsak i Börje
« skrivet: 2011-02-11, 19:12 »
Hej! I SCB-utdrag från Börje är det svårläst men framgår att avisering från Akademiska kommit. I SCB-utdraget från Akademiskas dödbok lättare att läsa:
Stenosis et insuff v. aortae
= förträngning och läckage av hjärtklaff = hjärtfel
 
Kan ha varit medfött eller förvärvat.
 
Olika orsaker till förvärvat klaffel finns/ fanns: reumatisk feber (ofta flera /många år före dödsfallet av klaff-felet), difteri och syfilis.
Mer akuta bakterieinfektioner/endokardit brukar inte ge förträngning utan bara läckage så det är osannolikt.
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-02-11 19:42)

181
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 12 november, 2011
« skrivet: 2011-02-10, 20:30 »
Hej Börje! Litet bidrag: Sand...ka  avser: Sandbräcka. Mvh Harriet

182
Brastad / Äldre inlägg (arkiv) till 17 februari, 2011
« skrivet: 2011-02-09, 20:09 »
Hi Patricia!  
Hans Olsson b 1703 married 1727 - I believe he moved to Bro to get a farm (or work at a farm) when he started a family. Probably his father prefered to keep the farm at Holländaröd - he married wife no 3 in the year 1730.
 
I am not sure that Anders Olsson b 1758 lived at Medbo when Hans Olsson moved there (died 1777) - A. O. bought 1/4 Medbo 1789 (Lindbergh).
 
Hans Olsson\s younger half-brother Olof Olsson b Nov 25, 1724 (my ff ff ff and  mf ff ff)married 1757 Börta Stenarsdotter, who was then widow after Anders Olsson born at Medbo (Lindbergh, Rörvall N, Brastad). Olof was farmer at Rörvall. Could perhaps Börta have had a part of (or connection to) Medbo from her first marriage ?(my personal hypothesis)
 
But also Hans Olsson\s wife also came from Medbo - maybe they moved back to that part of Brastad together...
Regards, Harriet
 
(Meddelandet ändrat av Hkh 2011-02-09 20:56)

183
Hej! A2S betydde död av ålder 1916 (SCB-utdrag döda Bro (O) 1916 via SVAR). Mvh Harriet

184
Adolf Fredrik / Äldre inlägg (arkiv) till 2011-01-10
« skrivet: 2010-10-16, 14:40 »
Hej! I SCB-utdrag födda Adolf Fredrik 1898 via SVAR finns följande:
23 febr Arvid Emanuel, oäkta. Fader okänd, Moder Hulda Amalia Nilsson, 20 Observatoriegatan, f 15/5 -69. Attest från Allm. barnbördshuset.
Mvh Harriet

185
Nya Varvet / Äldre inlägg (arkiv) till 28 februari, 2014
« skrivet: 2010-09-28, 20:05 »
Hej Johanna! Det kan nog vara så att samma plats har flera beteckningar. Palmgrensgatan 80 ligger i Påvelund / Käringberget. gatan delades/bytte namn 1 sept 1976 och höga nummer ligger numera på Västra Palmgrensgatan. Det kan vara så att även Videbäck låg på samma ställe - (innan gatunumren kom?), men det är jag inte säker på även om jag bodde i många år i korsningen Traneredsvägen / V Palmgrensgatan.
Västra Frölunda är postadress numera men församlingen heter på senare tid Älvsborg.
Kanske vet din mormor om hennes mor flyttade mellan 1943 och 1966?
Enligt Sveriges dödbok 1901-2009 är båda föräldrarna kyrkobokförda i Älvsborgs församling vid dödsfallet.
Har också letat efter din mormors födelseförsamling - i SCB-utdrag för för 1924 heter platsen där hennes föräldrar dör Älvsborgsområdet V Frölunda. Håller med om att det är rörigt med att V Frölunda församling vid denna tid hade skilda kyrkböcker (eller i varje fall två listor som skickades in till SCB).  
Kanske vore det en väg att leta fram föräldrarnas vigselförsamling och utgå därifrån.  
Eftersom din mormor är i livet är det mot reglerna att diskutera henne här.
Det aktuella området ligger en bit från Nya Varvet som är rubriken för den här tråden. Även Nya Varvet ingår numera i Älvsborgs församling.
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2010-09-28 20:09)

186
Hej! Dödfall från 1860 och framåt kan du hitta församlingsvis i SCB-utdragen som du kan nå via SVAR t.ex.
Mvh Harriet

187
Adolf Fredrik / Adolf Fredrik, döda 1872
« skrivet: 2010-09-17, 21:09 »
Hej!
Scrofulosis = tuberkolusorsakad förstoring av lymfkörtlar på halsen
+ bronchpneumon.chron = kronisk lunginflammation
+ nephritis = njurinflammtion
+ Diphteristis col(l)i = difteri
 
Jag tolkar detta som att en liten flicka som redan hade tuberkulos på halsen och i sina lungor drabbades av svalgdifteri med en njursvikt som komplikation (vilket är en vanlig komplikation till difteri).  
Att difteridiagnosen är understruken anger att detta uppfattades som den huvudsakliga dödsorsaken.
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2010-09-17 21:11)

188
Lysekil / Äldre inlägg (arkiv) till 30 oktober, 2012
« skrivet: 2010-08-25, 19:27 »
Hej Evy! Läs gärna tillbaka i tråden här - en Berith Andersson som bor i närheten av dig har frågor och svar om samma familj som alltså bodde i Lyse. Mvh Harriet

189
Barnmorska / Äldre inlägg (arkiv) till 29 november, 2010
« skrivet: 2010-08-20, 17:59 »
Hej Ulrika!  
Ett sätt att belägga att en viss kvinna var barnmorska en viss period är att gå genom födelseboken. Åtminstone i de församlingar i Bohuslän där jag forskat mest förekom det då och då att snabbt nöddop blev nödvändigt och det förrättades då ofta av den aktuella barnmorskan som anges med namn. Denna metod utesluter inte att hon var verksam som barnmorska om du inget hittar och inte heller att du hittar en annan - två barnmorskor kunde vara verksamma parallellt. Men kanske kan du hitta något.
Du kan också se i spalten för förlossningsbiträde att det växlar fråm en majoritet oex till ex /dvs examinerad/ när en examinerad barnmorska börjar sin verksamhet i en viss socken. Barnmorskor kunde resa över sockengränserna - t.ex komplicerad förlossning i Lyse. Nöddopet förrättas av barnmorskan i Lysekil .....
Ingela! Vet du hur strikt bestämmelserna från 1856 tillämpades - var det vanligt att böter utdömdes om man tillkallat outbildad barnmorska?
Mvh Harriet

190
Skee / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-12-17
« skrivet: 2010-08-18, 18:13 »
Hej! Detta är inte lättläst men så här tror jag man kan läsa:
 
Död i Kensington i N. Amerika
enl Fadrens anmälan och
bref fr. past. svensk ... E (?)
förs. polisman (??) M.L. Hickman och
fr. hans half(?)bröder Lars (eller Carl??)
och Mart. Andersson
 
mvh Harriet

191
Archive - Swedish names / Tage Herbert Nilsson (1902-1966)
« skrivet: 2010-08-17, 21:35 »
Dear Kim.
Hello again. Concerning the change of surnames, until about 1850-1900, it was most common to have the patronymikon. A person was a son of Nils = Nilsson (or Nilsdotter if a woman - later Nilsson also for women). Later generations kept the same surname.  
 
In my own family tree for example:
Engelbrekt Olsson born 1764
his son: Anders Engelbrektsson born 1799  
his son: Emil Andersson born 1854
his son: Wilhelm Andersson born 1882 - here the custom changes
 
Concerning your Maria Sjunnesson - I got the name Sjunnesson at census 1900 but at the 1890 census she was still Maria Sjunnesdotter (or Sjunnesd. for short).  
 
Very welcome with more questions!
Kind regards, Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2010-08-17 21:52)

192
04) Feltolkade ord / Ponnigriten
« skrivet: 2010-08-16, 18:26 »
Hej Dagmar! Jag är också nyfiken - om du anger dödsdatum och församling för något av dessa barn kan vi försöka hjälpas åt. Mvh Harriet

193
Porträttfynd (enskilda bilder) / #206 - Skolklass ca 1883
« skrivet: 2010-08-13, 20:23 »
Nog gissar jag i första hand på en småskola - det kan inte ha varit folkskola pga kvinnlig lärare och så pass unga barn. I många delar av Sverige bedrevs småskolan vid denna tid som gårdsskola dvs en lärare/lärarinna  flyttade runt till olika gårdar i  perioder och förberedde barnen för folkskolan. Många socknar prioriterade att bygga folkskola innan småskolor byggdes. Och den lilla till höger är då kanske ett barn på den aktuella gården. Mvh Harriet

194
Kan det vara en familj som mist flera barn och försökte efterkonstruera en barnaskara som aldrig varit i livet samtidigt?  
Det verkar som om ansiktena har fotograferats på olika avstånd till kameran och sen hamnat på kroppar brevid varandra (speciellt pojken i mitten bakre raden jämfört de flankerande flickorna)
Bakgrunden är också påtagligt entonig vilket kan vara effekt av retuscheringsarbete. Mvh Harriet

195
Archive - Swedish names / Tage Herbert Nilsson (1902-1966)
« skrivet: 2010-08-12, 18:01 »
Hello Kim,
 
So far the places found are within a rather limited area in Skåne county  - you could easily visit them all in a couple of days.
 
Concerning Gottfrids parents :
Both are alive at census 1900:
 
Father Bengtsson, Nils b 1842 Tåssjö - he is now owner at Marielund in Tåssjö parish
Mother Sjunnesson, Maria b 1845 Tåssjö
child Charlotta b 1877
child Selma b 1884
child Nancy b 1887
child Nelly b 1890
 
I have also found the birth of Maria Sjunnesson:
Tåssjö birth list C/3/ (1815-1861), p 231
Feb 12, 1845 born: Maria,  
Parents: Crofter Sjunne Larsson and
 wife Christina Jönsdotter at Råslätt
 
In household exam list A I / 7 (1843-1849) p 50 we find the family:
 
Råslätt
Sjunne Larsson b Mar 1, 1804 Tossjö
wife Christina Jönsdotter b Mar 6, 1803 Tossjö
d. Kjersti Apr 23, 1831 Tossjö
d. Johanna Mar 20, 1836 Tossjö
d. Petronella May 13, 1840 Tossjö
d. Maria Feb 12, 1843 Tossjö
 
Sjunne is probably a farmer at Råslätt as no title is given for him and there is also a farmhand registered.
Regards, Harriet

196
Archive - Swedish names / Tage Herbert Nilsson (1902-1966)
« skrivet: 2010-08-12, 01:51 »
Hello again
 
According to the Statistics Sweden lists of births in Väsby Parish there is one more brother:
 
Knut Einar Sigvard is born Dec 11, 1909
 
According to Died in Sweden 1947-2006 he died Aug 23, 1966 in Mölle and had been married since Jun 30, 1940
 
one candidate wife is: Ingeborg Nilsson born Jul 23, 1912 Brunnby who died Mar 27, 2005 in Mölle. (But there is also another woman that might fit in)
 
Harriet
 
(Meddelandet ändrat av Hkh 2010-08-12 01:54)

197
Archive - Swedish names / Tage Herbert Nilsson (1902-1966)
« skrivet: 2010-08-12, 01:20 »
Hello
 
According to the Statistics Sweden list of births in Väsby parish:
 
Erhard Waldemar is born Jan 13, 1899
 
Bertha Signhild is born Sept 20, 1904
 
The name of the boy born Dec 26, 1906 is John Yngvar
 
I can´t find Bertha Signhild in Died in Sweden 1947 - 2006
 
Harriet

198
01) Sjukdomar och dödsorsaker A - Ö / Sträckning
« skrivet: 2010-08-11, 19:49 »
Hej! Håller helt med om att detta inte kan ha varit stelkramp och att krampen /sträckningen inte var dödsorsaken - utan barnet dog av den sjukdom som pågått mer än ett halvår.
Mvh Harriet

199
Archive - Swedish names / Tage Herbert Nilsson (1902-1966)
« skrivet: 2010-08-11, 08:38 »
Hello
In the 1880 census this family is found at Stafvershult, Tossjö parish:
 
Father. Crofter Nils Bengtsson, b. 1842 Tåssjö
Mother. Maria Sjunesdotter b 1845 Tåssjö
s. Adolf b 1871 Tåssjö
s. Gottfrid b 1873 Tåssjö
d. Hilda b 1875 Tåssjö
d. Charlotta b 1877 Tåssjö
d. Sigrid b 1880 Tåssjö
 
Harriet

200
01) Sjukdomar och dödsorsaker A - Ö / Sträckning
« skrivet: 2010-08-10, 17:50 »
Hej! Funderar lite på om det skulle kunna vara symtom på stelkramp (opistotonus). Men det är alltså bara en hypotes.  
Om du vet dödsdatum och dödsort skulle vi kunna ta reda på vilken dödsorsak som noterades i kyrkböckerna. Mvh Harriet

201
Hej Helge! Koden i klassifikationen betyder olika beroende på vilket år dödsfallet inträffade. Om du anger dödsdatum och församling skall jag försöka genom att jämföra andra dödsfall samma år. Gamla klassifikationstabeller finns troligen att låna/beställa på medicinska bibliotek. Mvh Harriet

202
Brastad / Brastad C:2 s.173 AD-online.
« skrivet: 2010-06-16, 20:59 »
Hej! Jo att han döps 3 nov till Bryngel kan jag läsa men sen är det svårare:
Föräldrarne Rusthålllaren Olof Tollesson (eller Tolfsson?) o H Anni (ev Anna) i ...   ......
H Marta i Rörvall, Anders i Angård, Oluf Jacobsson Sköllungen & ........ Skulelycke
Mvh Harriet

203
Archive - Swedish language / Translation help
« skrivet: 2010-06-16, 06:10 »
Hi Laura! Where in Sweden did they live?
Regards Harriet

204
01) Sjukdomar och dödsorsaker A - Ö / Stämma
« skrivet: 2010-06-07, 19:50 »
Hej Per! Ja, då var det i ganska modern tid. Varken i dödsbok eller SCB-utdrag (via SVAR) finns något diagnosnummer noterat eller uppgift om att sjukhusvård förekommit. Kommer alltså inte längre än min förra gissning. Mvh Harriet

205
09 Döden / Obduktionsuppgifter
« skrivet: 2010-06-07, 19:35 »
Hej Victoria! På 1940-talet obducerades regelmässigt på alla /de flesta sjukhus. Det bör framgå av dösdsattesten /dödsbeviset vilket sjukhus personen avled. Fråga ställd under Värmdö kan troligen ge svar på vilket /vilka sjukhus befolkningen använde på 1940-talet. Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2010-06-08 06:09)

206
Ingatorp / Ingatorp Dödboken 19180803
« skrivet: 2010-06-03, 20:38 »
Hej Christer! Han dog av enterocolitis = tarminflammation / tarminfektion. Avled på Västerviks hospital. G 1 B är diagnosnumret som rapporterades in till statistiska centralbyrån. Jag har läst SCB- utdragen både från Westerviks hospital och hemförsamlingen (handstilen är lite tydligare från hospitalet).  
Mvh Harriet

207
01) Sjukdomar och dödsorsaker A - Ö / Stämma
« skrivet: 2010-06-03, 18:24 »
Hej Per! Stämma betyder stopp så jag kan gissa på ett medfött fel som yttrade sig som stopp, t.ex. att hon inte kissade men det kan kanske ha varit något annat stopp också. Har du uppgifter om när detta var - vilket sekel - så kanske det blir lättare att förstå. Mvh Harriet

208
Karl Johan / Äldre inlägg (arkiv) till 03 juni, 2010
« skrivet: 2010-06-03, 18:18 »
Hej Margit! Vid folkräkningen 1890 bor familjen i Göteborgs Kristine och han har titeln tunnbindare då också. Hustru och de tre första barnen som ovan. Mvh Harriet

209
Obruten kvinnolinje / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-06-03
« skrivet: 2010-06-03, 06:41 »
Hej! Jimmy och Sven visar exempel på kvinnolinjer där många generationer fötts i samma socken.  
Jag undrar hur vanligt motsatsen är?
Min raka kvinnolinje innefattar hela tiden olika födelseorter:
 
Min dotterdotter född 2 jun1 2010 Lund, Skåne
min dotter född Älvsborg, Västergötland
jag född Lyse, Bohuslän
mamma född Hamburg, Tyskland
mormor Viola Karlsson f 1901 Klara, Stockholm
mormors mor Edith Tegnér f 1876 Kungsholm, Stockholm
mormors mormor Hedvig Sjöberg f 1844 Danderyd, Uppland
mm mm m Anna Maria Nyman f 1805 Fittja, Uppland
mm mm mm Maria Elisabeth Lennberg f 1774 Irsta, Västmanland
mm mm mm m Anna Persdotter (Isberg) f 1748 Danmark, Uppland
Alltså tio generationer, alla från olika födelseorter.
 
Mvh Harriet

210
Svinhult / Svinhult Dödboken 19380316
« skrivet: 2010-06-02, 22:34 »
Hej! Hon dog av en av de vanligaste dödsorsakerna - lunginflammation
Pneumonia = lunginflammation
cron = kronisk
p...
lob. = lobär, avgränsad till en lunglob
sup.dx. = upptill höger
 
Det diagnosnummer som är inrapporterat är 3530 B, numret för vanlig lunginflammation som oftast är mer akut än kronisk
Lunginflammation av tuberkulos som ofta sitter upptill i lungorna skulle haft ett annat diagnosnummer. Prästen skriver också om avisering frånEksjö lasarett - som jag inte hittar bland SCB-utdragen.
Sammanfattningsvis: lunginflammation
Mvh Harriet

211
Hej Monica! SCB-utdrag födda Röra 1862 (via SVAR) redovisar ingen Anna Gustava eller Alma Gustava. Det rimligaste är nog att hon är född i någon av grannförsamlingarna men sen i någon flytt fått fel födelseadress.
Jag tror det hade varit mer lättöverskådligt om diskussionen fortsatt i samma tråd som pågick 26 maj 2010, också under metodfrågor.
Mvh Harriet

212
Lysekil / Äldre inlägg (arkiv) till 30 oktober, 2012
« skrivet: 2010-05-29, 10:35 »
Hej Marie! Om du inte hittar Helena Axelsdotter där - tänk på att från Åkerbräckan är det mycket nära över vattnet hit till Dragsmark t.ex. Mvh Harriet

213
Hej! Den kvinna i Vassända- Naglum som dör 24 juli 1921 har Tuberculosis pulm = lungtuberkulos samt amb. som jag inte vågar mig på att tolka. Jag har läst i SCB-utdraget från församlingen. Dödsfallet inträffade på Dalbobergens sanatorium.
Mvh Harriet

214
Människor / Känner någon igen denne man?
« skrivet: 2010-05-28, 19:05 »
Hej! Då skall vi leta efter någon född ca 1863 alltså. Vet du mer om hur han omkom - var det till sjöss? Mvh Harriet

215
Hej! Om man söker på förnamn Martina födelseår 1887, födelselandskap Bohuslän i Sv bef 1900 hittas ingen Johanna Martina men tre Anna Martina varav två lever i familjer med fäder helt utan Alfred i namnet. Ingen född i Morlanda.
Den tredje är Anna Martina f 1887 Röra före äktenskapet som bor med modern Alma Gustava Gustafsdotter f 1862 i Röra samt två yngre systrar. Förslagsvis går du tillbaka till födelseboken för Röra 1862, letar upp Alma Gustava och följer henne framåt för att se om det på vägen sker en felaktig notering.
Alternativt, som ett komplement kan du beställa makens bouppteckning - där skall hennes korrekta födelsedatum framgå.
Mvh Harriet

216
Bra Christina!  
Delirium tremens är en av de diagnoser där man kan vilja vara lite diskret och bara skriver numret.
 
Anders! Namn och dödsdatum behövs inte - tolkningen av noteringen blir den Christina anger.
Mvh Harriet

217
Tand- / Tandinflammation
« skrivet: 2010-05-25, 20:12 »
Hej!  
Martin - om ditt svar avser frågan från 28 dec 2005 så skulle jag inte tro att mediastinit  (infektion i utrymmet mellan hjärtat och lungorna) var det mest sannolika. Om det var en tand i underkäken kan ett munbottenflegmone uppstå (och kanske, kanske i undantagsfall även en mediastinit). Generell infektion är mer sannolikt(mindre ovanligt) från infekterade/inflammerade tänder i överkäken pga dessas närhet till bihålorna och hjärnan. En hjärnabscess(varansamling i hjärnan) kan då uppstå i undantagsfall. Generellt är kroppens läkningsförmåga ovanligt väl utvecklad i käkarna och de flesta infektioner i detta område behöver inte antibiotikabehandlas och i de fall vi väljer att ge antibiotika behövs betydligt kortare behandlingskur än om samma bakterie har slagit sig ner i t.ex. ett finger eller en tå. Framförallt är genomblödningen mycket god i munhåla /käkar så att kroppens eget försvar kommer till.
En annan dödsorsak i anslutning till infekterade tänder var tromboser/proppar i vener /blodkärl på undersidan av hjärnan. Men även detta ovanligt.
Har du någon bra källa till att mediastinit i anslutning till karies var en vanlig dödsorsak runt 1900 så tar jag gärna del av denna.
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2010-05-25 20:14)

218
01) Sjukdomar och dödsorsaker A - Ö / Massel
« skrivet: 2010-05-25, 19:24 »
Hej! I en annan tråd frågar du efter Nattzellfeber och upkastning. Har alla med Nattzellfeber även upkastning? Mvh Harriet

219
01) Sjukdomar och dödsorsaker A - Ö / Massel
« skrivet: 2010-05-25, 19:17 »
Hej!  
Nässelfeber har utslag som är mycket lika mässlingsutslagen. Nässelutslag = urticaria
Mvh Harriet

220
Hej Anders!  
Ibland kan dödsorsaken vara utskriven i SCB-utdraget eller i dödbok från aktuellt sjukhus. När jag med stickprov tittar i den aktuella dödboken står oftast dödsorsaken utskriven. Om du ger dödsdatum och namn på den avlidna kan jag läsa på rätt ställe.  
Annars kan man också försöka hitta fler personer från samma år som fått Nomenklartur no 44 och hoppas att diagnosen även står utskriven med bokstäver.
Mvh Harriet

221
Lysekil / Äldre inlägg (arkiv) till 30 oktober, 2012
« skrivet: 2010-05-23, 19:53 »
Hej igen! Nils Lindberghs tre böcker kan lånas på bibliotek eller köpas i lokal bokhandel. Måste alltid kontrolleras mot originalkällor men är till hjälp när man skall välja vad och var leta.
Axelsdotter /Axelsson  är inte speciellt vanliga patronymikon i dessa socknar så det underlättar för dig att hitta Helenas föräldrar. Uppges hon komma från någon plats vid vigseln 1766?
Mvh Harriet

222
Lysekil / Äldre inlägg (arkiv) till 30 oktober, 2012
« skrivet: 2010-05-23, 16:03 »
Hej! Enl N Lindbergh, Stångenässläkter, Lyse/Lysekil s 68 + 461 kan fadern vara Nils Olsson, torpare i Åkerbräcka u Fiskebäck ,Lyse sn och kyrkoväktare i Lysekil 1774 ca 1694- 20 juli 1774, 80 år (införd i Lysekils dödbok enl N.L.)
gift med Märta Hansdotter fr Önna Brastad sn, 1697- 8 dec 1775 78 år (faster till den förste som tog namnet Öhnberg i Lysekil)
 
de fick två barn på Önna:
Anna 1 apr 1725 - 29 nov 1812 gift 1759 m Hans Olufson fr brastad Krono 22 nov 1723 - 12 mar 1762
 
Hans Nilsson 7 jan 1727 -....
 
det tredje barnet anges med frågetecken och är din ana Oluf Nilsson ca 1732 - 8 mar 1788 56 år
 
Kanske finns dina anor i födelseböckerna från någon av Lysekils grannsocknar. Frågetecknet står kanske för att NL inte hittat honom i födelseboken för någon /några socknar som han letat i.
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2010-05-23 16:05)

223
Åkerman / Äldre inlägg (arkiv) till 08 januari, 2012
« skrivet: 2010-05-20, 20:32 »
Hej Christina!
Dan Viktor Åkerman född 21 maj 1894 Gärdslöv dog 23 april 1948 Gustav Adolf förs, Borås. Gift 2 nov 1925 (källa: Sv dödbok 1947-2006)
 
De tre extra kvinnorna i sv bef 1900 ovan är egna hushåll /ensamstående personer boende hos kyrkoherdefamiljen.
 
I samma prästgård i Gärdslöv bor enligt sv bef 1890 ganska många personer:
 
Borg, Margareta Kristina f 1822 Farhult
änka, mor
Åkerman, Anders Johan Rudolf f 1849 Björnekulla
jägmästare, son, ogift
Åkerman, Otilda Maria Charlotta f 1862 Gärdslöv
dotter, ogift
--------------
Åkerman, Ernest Ludvig f 1858 Halmstad
Ingeniör, son, gift man, far i familjen, frånvarande vid inskrivningen
Ernst Axel Antonio f 1889 i Spanien
barn, frånvarande vid inskrivningen
--------------
Andersson, Johanna f 1866 Gärdslöv
piga, ogift kvinna
------------------
Åkerman, Karl Viktor 1858 Halmstad
Kyrkoherde, gift
Lembke, Alma Dorotea Sofia f 1867 Malmö
gift
------------------
Nilsson, Nils f 1865 Gärdslöv
dräng, ogift
------------------
Lundin, Mathilda f 1868 Reslöv
piga, ogift
------------------
Lundgren, Ida Aug f 1865 Laske-Vedum
Kokerska, ogift
------------------
Sjövall, Ingrid f 1833 Skurup
Piga, ogift
 
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2010-05-20 20:47)

224
Tossene / Äldre inlägg (arkiv) till 25 maj, 2010
« skrivet: 2010-05-10, 19:29 »
Hej igen!  
 
Håller helt med om att det står Vitium org codis dvs hjärtfel i den ena källa vi diskuterar dvs SCB-utdraget.  
 
Vad jag menade men kanske inte skrev ut så bra är att den andra källan, dvs Malins farmor och övriga släktingar kan ha lika rätt. När en läkare på landet runt 1920 ställde dödsorsaken hjärtfel så grundades det på klinisk undersökning det vill säga läkaren hade hört ett blåsljud med sitt stetoskop när han lyssnade på hjärtat och sedan noterade svullnad i kroppen samt tung andning. En influensa (spanskan) några månader /veckor tidigare kan ha medfört bakteriekomplikation som skadade hjärtklaffarna och orsakade ett blåsljud som inte fanns tidigare. Eller en influensasjukdom gjorde att en hjärtfelssjuk person inte orkade längre.
 
Mönstrades personer födda 1875 för värnplikt eller infördes det senare?
En person med medfött hjärtfel frikallades alltid och det skulle i så fall kunna vara ett sätt för Malin att i sin släktforskning kunna få fram om Arons hjärtfel fanns redan i ungdomen.
 
Eivor - ditt exempel är ganska vanligt. Det är mycket svårt att skilja lunginflammtion och influensa åt om man inte har tillgång till röntgen och laboratorier. Ofta finns båda sjukdomarna samtidigt men inte alla som dör av influensa har lunginflammation.
 
Maud - tycker du som jag att man kan tillåta sig att ange två olika dödsorsaker (som för mig står för vad personen dog av) för en person om man anger källorna t.ex. enl dödboken respektive enl. familjen enl. dagbok från XX , enl. provinsialläkarens årsrapport osv? Eller anser du att vi alltid skall säga att dödboken (på senare tid egentligen dödsbeviset) är primärkällan för dödsorsaken?  
Kanske har jag tänkt helt fel.
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2010-05-10 19:30)

225
Brastad / Äldre inlägg (arkiv) till 19 juli, 2010
« skrivet: 2010-05-10, 05:57 »
Hej Sven! Gunnar Vilhelm Nord f 15 aug 1903 hade vid sin bortgång titeln trädgårdselev och var bosatt på Tuntorp norr, Brastad. Dödsorsak tbc. Källa: Gunnar Andersson: Brastads församling, Födda - Vigda - Döda 1900-1925, sid 415
Mvh Harriet

226
Tossene / Äldre inlägg (arkiv) till 25 maj, 2010
« skrivet: 2010-05-09, 22:33 »
Hej Malin!
 
Maria dog helt säkert av spanska sjukan och jag tror att Aron också gjorde det - men inte med en gång utan efter en tid.
 
När det gäller dödsfallen här tittade vi i de listor som skickats in till Statistiska Centralbyrån (=SCB) av församlingsprästen. Jag använder SVAR för att hitta SCB-utdragen.
 
På Släktdata finns en del Tossenebor registrerade som du kan hitta.  
 
Eller så kan du ställa fler frågor här om personer i Tossene.  
 
Man kan också leta i folkräkningarna t.ex. år 1900 eller 1890
Mvh Harriet

227
Tossene / Äldre inlägg (arkiv) till 25 maj, 2010
« skrivet: 2010-05-09, 21:28 »
Hej! Nej, jag har inte tillgång till någon konverteringstabell från början av seklet - vet jag lovade försöka få fram i en tråd för ett par år sedan men nådde inte ända fram. Några tumregler har jag - min egen specialitet infektionssjukdomar är alltid kapitel A t.ex. ´Men många infektions-sjukdomar klassificeras i kapitlet för det organ som är infekterat.
Framförallt brukar jag läsa flera/många dödsfall från samma år - handstilen kan vara mer lättläst i en grannförsamling. Det tillkommer och stryks en del diagnoser mellan de olika versionerna i ICD.
En viktig fallgrop att undvika är de dödsfall då flera dödsorsaker anges - den omedelbara först och den underliggande (mest intressant i släktforskningssammanhang) sist. Då kan en eller flera tappas bort vid avis från sjukhus till församling och eller SCB.
Skall göra ett nytt försök att hitta gamla klassifikationer i nätupplaga. I tryckt form bör de finnas / kunna beställas på de medicinska biblioteken.
Mvh Harriet

228
Tossene / Äldre inlägg (arkiv) till 25 maj, 2010
« skrivet: 2010-05-09, 19:34 »
Hej Malin och Maud! Som jag läser SCB-utdraget för döda i Tossene 1919 dog Anna Maria Kristina 4 feb 1919 av en hjärnblödning i anslutning till influensa epi. (Står i två olika spalter) vilket jag tolkar som Spanska sjukan. Detta styrks av det diagnosnummer (A 8 och en tredjeposition som jag inte kan tolka) som med samma handstil återfinns vid dödsfallet 15 mars där dödsorsaken Spanska sjukan är utskriven.
Gick in och letade eftersom hjärblödning som ensam dödsorsak hos en knappt nioårig flicka är så extremt sällsynt och att Spanska sjukan gick åtminstone till och med mars 1919 i grannsocknen Bro.
Verkar inte som om hon var på sjukhus vid dödsfallet utan diagnosen är ställd i hemmet - beteckningen hjärnblödningen kan då stå för att man märkt en halvsidig förlamning eller svårigheter att tala.
Vad gäller fadern används ett diagnosnummer för hjärtfel - men familjetraditionen kan ha rätt i att hans hjärtfel förvärrades av en influensa - till exempel två månader tidigare då dottern var sjuk.
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av Hkh 2010-05-09 19:44)

229
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 30 augusti, 2010
« skrivet: 2010-05-05, 06:36 »
Hej Thure!  Om man följer spåret till Sjösvik och Korseberg i Lindbergh kan fadern till Anders Jacobsson Flink eventuellt vara enrolleringskarlen Jacb Nilsson i Skårehagen v vigseln 1 jun 1760.Jacob Nilsson f på Ulseröd i Lyse 13 feb 1736. Först bosatt Torp i Brastad, 1772 rusthållare i Korseberg, Lyse, nämndeman 1801, då bosatt i Backa (vilken socken?), senare torpare i Sjösvik och omgift.
Första hustrun hette Anna Nilsdotter 23 nov 1732 fr Korseberg -
Uppgifterna berhöver kontrolleras mot födelselängd mm - finns t.ex. ett frågetecken på huruvida Margareta Jacobsdotter är dotter till denne Jacob och Anders nämns inte alls tillsammans med dessa föräldrar utan Lindbergh nämner ett par andra barn. Men något att leta vidare på. Mvh Harriet

230
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 30 augusti, 2010
« skrivet: 2010-05-04, 22:09 »
Hej Thure! Enl Lindbergh: Stångenässläkter, Lysedelen, s 101 är torparen Anders Jacobsson Flinck på Lyarebacken under V Hamre (Tidigare på Myren) från Kyrkebyn vid vigsel, f 1773-21 mar 1843
Gift I 17 dec 1798 m p fr Måltemyr vv Maria (Maja) Andersdotter ca 1775 - före 1834 (33 år 1808)
Gift II 1836 m p fr Bläsen u V Hamre Christina Hansdotter 6 okt 1804 - 15 nov 1842
I Lindbergh som är en sekundär källa anges att Christina Hansdotters föräldrar är torparen Hans Olsson på Bläsen u V Hamre ca 1764-31 okt 1834 (70 år) och hustrun Britta Larsdotter ca 1765- 15 okt 1841 (76 år)
Var Lindbergh fått dessa uppgifter från vet jag inte men det tål att utreda.  
Har du mer uppgifter om Anders och Christina? I L. uppges fyra barn i andra giftet.
Kan vara bra att veta att V Hamre är så gott som synonymt med V Humlekärr som är ett modernare namn. V Hamre ligger i västra Lyse och inte alls i närheten av Hamre N och Hamre S som däremot ligger nära varandra.
Benämningen (V) Hamre levde kvar fram till (Scanraff-etableringen på) 1970-talet i namnet Hamrehogen som var ett storbrott för Bohusgranit beläget på fastigheten Humlekärr Väster.
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2010-05-04 22:11)
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2010-05-04 22:28)

231
27) Äldre osorterade diskussioner / Vad har kirurgen gjort?
« skrivet: 2010-05-03, 21:05 »
Hej! Den moderna varianten kallas att lägga drän(-age); används för att tömma t.ex. var eller blod. Mvh Harriet

232
Åkerblad / Åkerblad
« skrivet: 2010-05-03, 20:42 »
Hej Sonia! Lite besviken blev jag när jag öppnade ditt inlägg - hade hoppats att det var ett svar på min fråga från 10 april. jag har nu kunnat följa den familjen lite till - de flyttar (enl hfl Naverstad AI 18/ (1892-1899) p313 (SVAR 103)) till Naverstad där dottern Helena Maria Laurentia föds 7 mar 1897.  
Misstanken om en Norgeflytt styrks av att Huldas bror Frans Georg Höglund f 26 apr 1875 Lyse, som är garvaregesäll och bor i samma hushåll 1897 - 16 aug 1899 får flyttbetyg till Norge. För Hulda, Svante och de två barnen anges att de överförs till boken för obefintliga 1899 så min hypotes att de flyttade till Norge är starkare nu. Alltså :
Kan det beläggas att Hulda och Svante är föräldrar till Olof Harry Åkerblad född i Norge 23 juni 1902?
Var i Norge föds han?
När och vart flyttar de tillbaka från Norge till Sverige?
Tacksam för alla tips och ledtrådar!
 
Nej, om din svärmor Rosas familj som jag slog upp för tre veckor sedan har jag inga anteckningar kvar. Framgår inte av ditt senaste inlägg hur du vet att det är rätt familj. Känner du möjligen till födelsedata och födelseort för Rosa Magdalena?
Om du inte vill vänta till hösten är ett annat alternativ att gå till biblioteket och leta vidare på din familj Åkerblad.
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2010-05-03 20:46)

233
Abild / Abild, dödbok 1780, vilken sjukdom?
« skrivet: 2010-05-02, 21:59 »
Hej Martin! Vet inte vad du och din handledare kommit fram till för antal dödsfall som behövs för att få statistisk styrka i en sådan studie men osäkerheten i diagnoserna är mycket, mycket stor - utom vad gäller helt uppenbara situationer som olyckor och dödsfall i anslutning till förlossningen. Har du tittat på totala dödligheten och sett att den var förhöjd? Som jag antydde i min förra fråga känner jag mig tveksam till om du kommer att kunna gruppera dödsorsaker från olika församlingar /präster. Det jag ser som ett möjligt upplägg är att låta varje präst vara sin egen kontroll och se vilka nya diagnoser som dyker upp - förutsatt att du vet om /när en ny diagnoslista distribuerades under de aktuella åren. Förutom total dödlighet kan du få fram bra siffror på dödsåldrarna förstås. Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av Hkh 2010-05-03 05:30)

234
Abild / Abild, dödbok 1780, vilken sjukdom?
« skrivet: 2010-04-29, 22:09 »
Hej Martin! Tar du då hänsyn till respektive prästs vana när det gäller val av dödsorsak? Dvs väger du in eventuella byten av präst i de olika  församlingarna? Mvh Harriet

235
01) Sjukdomar och dödsorsaker A - Ö / Massel
« skrivet: 2010-04-29, 20:41 »
Hej Martin! Vilket /vilka år gäller det? Tänkte titta på åldersfördelning mm om det stämmer med mässling. Mvh Harriet

236
Vasa / Dödsorsak Göteborg Vasa
« skrivet: 2010-04-27, 22:24 »
Hej Erika! Den lilla flickan dog av morbilli dvs mässling som var en vanlig dödsorsak. Det känns bra att den sjukdomen (ganska) snart är helt utrotad från alla länder tack vare framgångsrik vaccination. Mvh Harriet

237
Vasa / Dödsorsak Göteborg Vasa
« skrivet: 2010-04-27, 21:13 »
Hej Erika! Det står cystadenoma ovarii vilket betyder att det är en viss typ av svulst/tumör med cysta i äggstock. Mvh Harriet

238
Häggeby / Äldre inlägg (arkiv) till 16 augusti, 2010
« skrivet: 2010-04-21, 21:48 »
Hej Kattis, välkommen! I födelsenoteringen 22 okt 1911, SCB-utdrag via SVAR ser första förnamnet ganska lika ut för mor och dotter Elka eller Elke.
Modern heter Elka Charlotte Matilda Ek, piga, Skadevi. I sv.befolkning 1900 hittar jag henne i Nählsta, Spånga. Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2010-04-21 22:24)

239
03) Osorterat / Dödsorsak?
« skrivet: 2010-04-21, 20:57 »
Hej Anette! Vilken dödsdatum och vilken socken gäller gäller detta? Jag brukar titta via SVAR, har inte Genline.  
Utan att ha sett texten skulle jag kunna gissa på ...genom ett i förtid afbrunnet bergsskott...  eller kanske ...ett i våda afbrunnet bergsskott...  
Mvh Harriet

240
Porträttfynd (enskilda bilder) / #37354 - svårläst namn
« skrivet: 2010-04-17, 10:48 »
Hej! Ang Herman Lohse
Dödsorsaken Tabes dorsalis är ett senstadium av syfilis.
 
I Sv bef 1900 finns familjen i kvarteret Rosen no20, Vasa rote 22
Samtliga fem från 1890 kvar i fam.
Tillkommit två barn:
Adrienne 1893
Frans Herman 1897
Samtliga tillhör katolska
Mvh Harriet

241
Hej! Har också följt diskussionen en tid och är lite kluven.  
Källkritik är en grund i all forskning och inom Anbytarforum hoppas jag att vårt sätt att vara källkritiska skall kunna utvecklas över tid.  
De antavlor som läggs ut vill vi skall bli allt större, allt innehållsrikare, allt korrektare över tid.  
Vi vill också ha ett inslag av släktforskningspedagogik - spektrum vad gäller erfarenhet och kunnighet i metodiken är mycket brett bland alla som postar frågor och svar här.
Som enskild frågare och även som svarare är min kunskap om fakta väldigt varierande och utmaningen är då hur detta skall kunna framgå på ett smidigt sätt.
Det som stöter mig är dem som ställer frågor på ett sätt som utnyttjar andras hjälpsamhet - inte ärligt delar med sig av information som man har.
Ex: När dog Anna Persdotter född 1838? Tack för hjälpen! Postat under en viss församling och samma frågare har en dag tdigare ställt lika ofullständigt formulerad fråga under grannsocknen - när dog Johan Johansson född 1867? Jag kan då plocka fram att Johan Johanssons mor hette Anna Persdotter och den vägen få fram svaret på den första frågan eller ställa en utforskande fråga - vet du något mer om Anna Persdotter? - eller strunta i att hjälpa till om jag ser ett mönster av ofullständiga frågor. Det sistnämnda kan leda till att nya användare inte får några svar på sina frågor utan att förstå varför.
Ex 2. Fråga om dödsorsak /läshjälp dödsorsak där GID-nummer men inte dödsdatum anges är inte så lätt att besvara för mig som använder SVAR. Dödsdatum är inte källan men det är kunskap som frågaren redan har och som man borde kunna lämna med när man frågar.
- Vad jag menar med detta är att utöver källangivelse (som förstås kan vara min faster berättade) skall frågorna innehålla kända uppgifter. Det känns snopet när man lagt tid på att ta fram efterfrågad information får svaret - tack men det visste jag redan.
Vore inte fel om moderatorerna har tid att lite oftare gå in och be om förtydligande och kompletterande av frågor.
Men vad gäller källor måste man alltid vara beredd att få frågan om sin källa oavsett om man angett en eller ej. Där kan vi inte ha en tidsgräns - en av styrkorna med Anbytarforum är de gamla trådarna där mycket uppgifter finns. Om jag då hittar något som jag vill veta mer om i min forskning måste det vara tillåtet att ta upp en dialog (om källor eller annat)med någon som postat ett inlägg för länge sen - och förstås vara beredd på att personen ifråga kanske inte är aktiv på forumet längre.
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av Hkh 2010-04-17 08:32)

242
Åkerblad / Åkerblad
« skrivet: 2010-04-13, 21:38 »
Hej Sonia! Hittar ingen koppling till Österäng eller Alingsås men här är en familj som jag föreslår att du letar vidare på:
 
John Wilhelm Åkerblad föds 9 aug 1908 i Oskar Fredrik, Göteborg (Sv Dödbok 1947-2006)
 
Hans föräldrar är:
Johan August Åkerblad, snickare f 16 mars 1880
ohh Matilda Nilsdotter Johansson f 4 maj 1884
gifta 24 apr 1905
(SCB-utdrag födda Oskar Fredrik, Göteborg enl SVAR)
 
Matilda Åkerblad f 4 maj 1884 Rönnäng
död 5 jan 1971 Göteborg
änka 17 jun 1937
(Sv dödbok 1947-2006)
 
Skulle detta kunna vara rätt familj?
Mvh Harriet

243
Människor / Lysekils fotograf okänd dam & herre
« skrivet: 2010-04-12, 22:11 »
Hej Ulla! Landeberg var fotograf i Lysekil 1890. År 1900 bor han kvar i stan men kallas journalist. Vilken socken kom din mormor från? De som fotograferade sig i Lysekil kom från flera socknar runt omkring. Mvh Harriet

244
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 30 augusti, 2010
« skrivet: 2010-04-12, 21:58 »
Hej Kjell! Kan det möjligen stå:
Cornett Torbiörn Strandfogels son (??) från Lassehaga Johan Snörberg.
26 år, ogift.  
..resten klarar jag inte att läsa
 
Enligt N Lindbergh: Stångnässläkter, Lysedelen s 182 gifte sig Torbiörn Strandfogel i Lassehaga första gången 24 feb 1717 m Marta Hansdotter fr Hannevik i Lyse, men Lindbergh har inte angett om eller vilka barn som fanns i det äktenskapet.
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av Hkh 2010-04-12 21:59)

245
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 30 augusti, 2010
« skrivet: 2010-04-12, 20:32 »
Hej Berith! Olena föddes 9 juli 1835 och döptes 16 juli
För: Olof Thor und Torgestad o Johanna Hansd. 38 år
Faddr. Niklas Lång und Lassehaga o Johanna Larsdr und Sör Hamre
Källa: Lyse föd/dop C/3 via SVAR
Olena dog någon gång på 1890-talet, hon finns med på CD Sveriges befolkning 1890 men inte på motsvarande 1900  Mvh Harriet

246
Jernstedt / Jernstedt
« skrivet: 2010-04-11, 16:31 »
Hej Steve! Fredagstomten är en högst befintlig, ganksa lång, gata i Påvelund, i vinkeln mellan Traneredsvägen och Fiskebäcksvägen. Föreslår att du söker på Eniro, Kartor. Mvh Harriet

247
Västra Harg / Västra Harg döda 1937, GID:100005.203.35500
« skrivet: 2010-04-11, 15:11 »
Hej Torgny och Arne!
Eftersom jag tyckte att staplen på ordet på mellanraden gick nedåt istället för uppåt gick jag vidare med detta. Använder SVAR för att titta på SCB-utdragen och tog först reda när dödsfallet inträffade - det var 19 april 1937 (via SCB-utdraget från V Harg, s 637). Diagnoskoden från församlingen till SCB var 3530 B och ett dödbevis hade kommit från centrallasarettet i Linköping där dödsfallet ägt rum. I SCB-utdraget därifrån (s 359)är det lättare att läsa:
 
pneumonia ac. crouposa
pericarditis ac.
 
Min tolkning är att det är en mer generell (alltså inte bara en lunglob) lunginflammation - vi kan utgå från att obduktion är utförd. Ordet crouposa används ofta i difterisammanhang men det valda diagnosnumret (ett difterinummer skulle varit lägre)liksom att han som värnpliktig vårdades på centrallasarett och inte epidemisjukhus talar mot difteridiagnosen.
 
Innan det fanns möjligheter att hitta de bakterier och virus som orsakar lunginflammationer gavs beskrivande diagnoser - idag vet vi t.ex. att akuta lobär lunginflammation vanligen orsakas av pneumokockbaktierien.
Mvh Harriet

248
Åkerblad / Åkerblad
« skrivet: 2010-04-10, 23:18 »
Norgeflytt?
Farfars kusin Hulda  Mathilda (Alfridsdotter) Jonasson född 12 jul 1869 Lyse gifte sig 12 dec 1893 i Lysekil med garvaren Svante Åkerblad född 4 jan 1867 Östad.
16 sept 1894 föds sonen Sven Helge i Lysekil men sen tappar jag familjen - inga fler barn föds i Lysekil under 1890-talet och ingen av dem finns på folkräkningsCDn 1900.
Pappa och hans systrar träffade Hulda Åkerblad, hennes make samt en vuxen son vid namn Harry Åkerblad på 1930-talet då de var på besök i Lyse - troligen flera gånger. Enligt vad de minns bodde de i en större stad kanske Göteborg eller Stockholm..... En vag uppgift om konfektionsanknytning finns också i familjen.
När jag söker på Harry Åkerblad på CD döda i Sv. 1947-2006 finns tre personer där två födda i respektive Stockholm och Hallsberg kan uteslutas.
Den tredje är intressant - Olof Harry Åkerblad f 23 jun 1902 i Norge, död ogift i Göteborg 17 okt 1963. Går det att få fram vilka hans föräldrar var?
Mvh Harriet

249
Åkerblad / Åkerblad
« skrivet: 2010-04-10, 10:31 »
Hej Sonia! Vet du kanske vilket århundrade August och Mathilda skall ha levt? Mvh Harriet

250
Ströman / Ströman
« skrivet: 2010-04-10, 10:25 »
En liknande fråga om Edit Ströman f Höglund bevarad idag under Stockholm -> Johannes. Mvh Harriet

251
Johannes (1907- ) / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-08-14
« skrivet: 2010-04-10, 07:24 »
Hej Irene! Edit Viktoria Ströman f Höglund, hustru till brandm. Gustaf Oskar Ströman f -82, Brunnsgatan 28, dog på Allmänna barnbördshuset i Stockholm 7 okt 1926. Dödsorsaken var abortus infectus dvs infekterat missfall/ missfall pga infektion (Jag tror mycket mer sannolik på missfall än på det som vi idag kallar abort - abort var inte legalt och skulle ha föranlett utredning - inget notat om utredning i dödboken (mina uppgifter kommer från SCB-utdragen så jag har inte läst i själva dödboken) vare sig på Allmänna BB eller i Johannes församling. Detta var innan antibiotika fanns).  
Mvh Harriet

252
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 30 augusti, 2010
« skrivet: 2010-04-09, 20:36 »
Hej! Ja, då kan vi fastställa att Berent Persson flyttade från Sörkila, Lyse till Foss mellan våren 1778 och våren 1781.
Däremot är det fortfarande oklart varför fyra syskon från Tjörn flyttar till Lyse under en ganska kort tidsperiod. Är något känt om bakgrunden för de två ingifta - Gunilla Hindriksdotter och Annika Heljesdotter ? Kan någon av dem ha haft härstamning från Stångenäset?
Mvh Harriet

253
Lundgren / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juni, 2010
« skrivet: 2010-04-08, 11:00 »
Hej Monica! Störst chans att få hjälp här på forumet nästa gång du kör fast har du om du ställer frågor under landskap>socken. Mvh Harriet

254
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 30 augusti, 2010
« skrivet: 2010-04-07, 22:21 »
Hej igen! I Bro In- o utflytt B/1 sid 65, 8 apr 1816 no 10 (omfattar pastoratet)
flyttar hela familjen från Bro. (eller möjligen Bra.) till Svarteborg:
Hans Berentsson Österberg 1780
Hu Johna Svensdttr 1780
s Berent 1804
d Ingeborg 1806
d Maja Greta 1808
s Hans 1811
Ingen utflyttningsplats inom socknen angiven. Familjen tycks alltså ha flyttat från Holken u Flat i Lyse under perioden 1811-1815
Faddrarna vid dopet 4 dec 1811 i Lyse belägger att Hans Hansson var barnbarn till den Berent som vi tidigare diskuterat i denna tråd. Däremot kvarstår Sivs ursprungliga fråga var Hans Berentsson föddes.
Mvh Harriet

255
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 30 augusti, 2010
« skrivet: 2010-04-07, 19:29 »
Hej Siv! Intressant att höra att Berents ättlingar fanns kvar i nLyse även om han flyttade vidare till andra försmalingar. Om man ser ordningsföljden vid moderns bouppteckning verkar Hans Berentsson ha varit tredje sonen, fortfarande omyndig då modern gick bort 1787. Har du kunnat följa honom framåt till dödsfallet för att kunna räkna ut ungefär när han var född? Stämmer vigseldatum 1804 som jag hämtade från Lindbergh?  
Vi vet inte när Berent med familj flyttade till Lyse. Jag har t.ex. försökt hitta systern Börta f 1764 (enl Lindbergh) men i Lyse födelsebok hittar jag henne inte (den andra systern Anna f 1764 kan strykas med hjälp av moderns bouppteckning). Kanske mest troligt att Hans Berentsson Österberg föddes innan familjen kom till Lyse? Mvh Harriet

256
Lundgren / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juni, 2010
« skrivet: 2010-04-06, 15:17 »
Hej Monica! Uppgiften om hans födelseort varierar lite i olka källor och likaså förnamnet.
Sv Bef 1900: Hemmansägare Petrus Anton Lundgren f 1849 Piteå landsförsamling
bosatt Sågfors, Älvsby gm Anna Margareta Berglund f 1859 Älvsby
de har 1900 åtta hemmavarande barn
Sv Bef 1890: Nyby. Petrus Anton Lundgren f 1849 Piteå Landsförsamling
hu som ovan plus sex hemmavarande barn, alla födda i Älsby
Folkräkning 1880, via SVAR: Inhyses Petrus Anton Lungren f 1849 Älvsby
hustru som ovan, anges född 1857 Älvsby
Folkräkning 1870, via SVAR: Ogift dräng P. Anton Lundgren f 1849 Piteå Landsförsamling, bosatt Älvsby
Piteå landsförsamling födda CI/11(1837-1851), via SVAR: f 8 juli 1849, döpt 15 juli, Peter Anton, son till Bd Johan Pet. Lundgren o Hu. Helena Margr. Andersdtr 32 år i Kopparnås (eller Kopparnäs?). Alla dopvittnen från Kopparnås.

257
Hej Anders! Intressanta uppgifter om Augusta Albertina -  borde vara en ledtråd att få fram varifrån namnet Stamm kommer. Vad gäller (kusinen till min mm mm m) Anna Christina Adamsson gift de Wahl har jag noterat födelsedatum 10 dec 1796 (födda Bred 1791-1830 via SVAR). Jag har inte hittat några syskon till Anna Christina - har du? Båda hennes föräldrar levde till 1829. En hypotes kunde vara att Augusta Albertina vore ett syskonbarn till Anna Christina. Mvh Harriet

258
Lysekil / Äldre inlägg (arkiv) till 30 oktober, 2012
« skrivet: 2010-03-28, 00:24 »
Inlägg på Anbytarforum publiceras med fördröjning. Jag hade alltså inte sett inlägget 22:54 när jag postade mitt inlägg ovan. Mvh Harriet

259
Lysekil / Äldre inlägg (arkiv) till 27 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-27, 22:59 »
Hej Berit!
Din morfar Georg Hildemar föddes 22 okt 1889 av ogifta arbeterskan Hanna Mariana Hansdotter i Ulseröd, Lyse 20 år, (oexaminerad barnmorska biträdde vid förlossningen)
 
Hanna Mariana föddes 11 maj 1869 som dotter till Torparen under Lilla Ulseröd Hans Pehrsson och hans hustru Marta Johansdotter 42 år
 
År 1890 bor Hanna med sonen Georg Hildemar tillsammans med modern jordtorparen Lilla Ulseröd Marta Johansdotter f 1826, änka och hennes son sjömannen Gustaf Hansson f 1862 Lyse
 
År 1900 bor Hanna med maken, sonen före äktenskapet Georg Hildemar och tre söner födda inom äktenskapet på Berga Övre, lägenheten Slätten.
 
Hanna dog före 1947
 
Om övanstående Lilla Ulseröd låg på Slätten eller ej vet jag inte - framgår troligen av hfl. Mina källor: sv. befolkning 1890+1900, SCButdrag födda Lyse 1869 och 1889 samt dödboken 1947-2006
Mvh Harriet

260
03) Osorterat / Fräjdnotis
« skrivet: 2010-03-25, 20:34 »
Hej Peter! Prästen skriver som en kråka men jag skulle föreslå att du letar efter dem i Lysekil. Hvh Harriet

261
Skredsvik / Äldre inlägg (arkiv) till 28 december, 2011
« skrivet: 2010-03-21, 10:58 »
Texttolkningsproffsen får ta över - jag får inte till ordet i Foss vigsellängd 1695 till en plats i Skredsvik. Mvh Harriet

262
03) Osorterat / Stockholms län SCB Döda 1930
« skrivet: 2010-03-20, 21:01 »
Hej! Marasmus senilis betyder ålderdomsavtyning.
Mvh Harriet

263
Hi Carl and Lori, förkylning is a common cold. Probably some respiratory problems was the cause of death.
Harriet

264
Skredsvik / Äldre inlägg (arkiv) till 28 december, 2011
« skrivet: 2010-03-20, 10:47 »
Hej Åke! Platsen som du önskar läshjälp med - vilken datum och sida i Foss vigsellängd? De som är duktiga på läshjälpen vill ofta kunna ta en titt på prästens handstil. Mvh Harriet

265
00 - Dop / Faddrar och vittnen: mönster
« skrivet: 2010-03-19, 23:54 »
Hej Björn och ni andra! Dop i hemmet kunde vara mer praktiskt än att åka iväg med nyfött barn, faddrar m.fl. Det noterades nog inte - jag har en ana döpt dec 1844 där en grannflicka döptes i samma vatten - på gården, inte i kyrkan. Detta är starka muntliga uppgifter i båda familjerna men det framgår inte i kyrkboken.
Jag har också fall i början på 1900-talet där enda faddern är barnmorskan vid ett dop med prästnamn angivet vid en dags ålder. Där har jag som grundantagande att prästen kom till hemmet.
Kyrkan kanske inte ens var uppvärmd mitt i veckan.
Eller finns det någon annan som har en uppfattning att platsen för dopet alltid noterades?  
Ett mönster som jag sett i mina Bohuslänsförsamlingar är att den nyinflyttade unga grannfrun får bära barnet (i synnerhet om man kommit en bit in i en stor syskonskara).
Mvh Harriet

266
03) Osorterat / Stockholm stad SCB Döda 1925
« skrivet: 2010-03-19, 23:12 »
Hej Christina!  
Han dog av tumor cerebri vilket betyder hjärntumör.
Mvh Harriet

267
Stenkyrka / Äldre inlägg (arkiv) till 19 december, 2010
« skrivet: 2010-03-17, 19:29 »
Hej Kenneth!  
Tack för dessa ansträngningar.
Mvh Harriet

268
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 16 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-16, 17:29 »
Hej Mikael!  
Gymnasiebönderna var de som brukade gårdar som hörde till Hvitfeldtska stiftelsen.
Skår som är en gård vi härstmmar från via Maren, hustru till Gröt-Lars omnämns som en Hvitfeldts gård men det är så tidigt(1672-73 enl Lindbergh) så det var kanske före stiftelsen. En mera sentida gymnasiegård är t.ex. Berga Mvh Harriet

269
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 16 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-16, 17:16 »
Hej Roland! Tack då vet vi vart Gullbrand flyttade så kan vi gå vidare och försöka ringa in om han lämnade Berg ca 1798 eller ca 1808. Och så vet vi att han var i livet fortfarande 1816. De två äldsta döttrarna Anna och kierstin är inte längre i livet - två andra barn som inte finns med i lindbergh har tillkommit. Mvh Harriet

270
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 16 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-16, 06:07 »
Tack Sture - nu hittar jag också Inger Persdotter och tolkar åldern vid dödsfallet på Rågård u Klätta till 40 år.
Mikael - vilken är din källa till hennes födelsedatum i Stenkyrka? Kan det ha fötts två Inger med tre års mellanrum?
Mvh Harriet

271
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 16 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-15, 21:10 »
Hej Sture! Din läsning av Inger Persdotters död hjälpte mig att hitta att det finns en lucka i SVARs filmning av Lyse C/2.
Inger finns inte med. om jag tittar på födslarna som är största antalet såslutar 1790 på född no 11 och börjar 1791 med född no 23. Finns alla födda i nummerordning via Arkiv Digital?
Mvh Harriet

272
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 16 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-15, 20:27 »
Hej Mikael!
Det finns inget som talar för att Sörkila och St Berg varit en och samma gård (med tanke på att jag växte upp mitt emellan så känns en sådan tanke ganska främmande....) eller tillhört Holma.
Jag anser inte heller att det finns belagt att de fyra syskonen flyttat samtidigt - det kan ha skilt åtskilliga år. Vilka flyttsedlar har du mer än Lars och Mättas från 1772? Att lillasyster Inger bor i brodern Gullbrands hushåll fram till giftemålet är absolut inget konstigt och kanske inte heller att syskonen ville bo i samma bygd och höll utkik efter gårdar till salu.
Vad gäller vår ursprungliga dialog om namnbruk är det av intresse att notera att Inger döper sin förstfödda Anna efter farmor (som dött 1763) och den andra Kerstin efter mormor (när dog hon?).
Och om gårdsägandet på Berg stämmer inte dina uppgifter. Så här tror jag att det var:
Vilken del Gullbrand bodde på har jag ännu inte utforskat.
 
Marta Persdotter 1773-1844 flyttar dit med sin make i samband med giftemålet 1798 och brukar 1/2 mtl fram till sin död. Gården säljs till kapten Pijk i Lysekil.
 
Lars Persson 1771-1863 med maka Maren Eriksdotter bor de första 11 åren av sitt äktenskap i Hannevik men köper ca 1808 1/2 mtl St Berg Bergs gård. (Det skulle kunna vara så att de köper av Gullbrand - eller hans ättlingar - men det har jag absolut inga belägg för...)
 
Efter honom brukar vår gemensamma ana Per Larsson 1817-1889 Bergs gård medan hans syster Marta 1810-1879 med make arrenderar den andra Berggården av kapten Pijk. Ingen av Martas barn stannar och brukar Berg utan Pers söner tar över:
Amandus köper 1/2 mtl av kapten Pijk
Julius Persson sedermera Larsson (1853!-1936) brukar under sitt första äktenskap Bergs gård.
Yngsste brodern Martin går till sjöss.
1879 får Julius möjlighet att via andra hustrun Hilmas arv plus arvet från modern överta Kyrkobyn. Då menar jag det Kyrkobyn Hedarne kallat som låg på Lyseslätten (plus utmarker) som inte var bebyggt med bostadshus före skiftet ca 1850 (enligt anteckningar av min ff Wilhelm Andersson inför föredrag i Lysekils Rotary jan 1947).
Martin kan komma hem och överta Bergs gård.
Mvh Harriet

273
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 16 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-15, 19:59 »
Hej Roland!
Tack - då stämde hypotesen att Berent mellanlandade i Foss på väg till Rörvall. Då vet vi var vi skall leta efter hans andra giftemål.
Mvh Harriet

274
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 16 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-15, 06:02 »
Hej Sture! Tack, det var precis vad jag trodde - mycket talar för att detta är yngre syster till Mätta Persdotter och att Inger alltså också är född Kärrslätt, Stenkyrka. Kan väl ha kommit till St Berg till brodern Gullbrands hushåll. Skall titta vidare i födelseboken vilka faddrar som används vid de följande dopen. Enl Lindbergh föds hos Ínger och Jacob åtminstone även barnen Kierstin 1779, Karin 1783, son 1785 och Pehr 1789. Kanske ger sig halvbrodern Berent tillkänna som fadder vid något tillfälle. Mvh Harriet

275
Hej Mikael! Dragonen Simon Persson Salfelt i Kölndalen under Klättene i Lyse var enl Lindberg: Stångenässläkter, Lysedelen, s 151 68 år vid sin död 27 jul 1740 och antas därför vara född ca 1672. Han gifte sig Kr.HFD 1714 m p Kiersti Sörensdotter (en hypotes är att hon kom från Häggvall i Lyse där en bonde Sören Andersson hade dött 1711). Det enda barn som är noterat i ovannämnda bok är Anders Simonsson f 27 apr 1727 (men L skriver bara ut vissa delar av befintlig info så det utesluter inte fler barn). Mvh Harriet

276
Stenkyrka / Äldre inlägg (arkiv) till 19 december, 2010
« skrivet: 2010-03-14, 19:21 »
Tack alla - för detta! Mvh Harriet

277
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 16 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-14, 19:19 »
Hej Mikael m fl! När det gäller Maria f 21 april 1778 så döps hon 26 april i Lyse (enl födelseboken via SVAR)men jag hittar ingen dödsnotering så var Lindbergh fått det ifrån att hon dog samma dag vet jag inte. Vid denna födsel kallas modern Gunilla Andersdotter (stämmer med Lindbergh) - inte heller hon dör i Lyse i anslutning till födseln.
Ett av dopvittnena är intressant: Hustru Inger Persdotter i Klätta, hon är även fadder när Pehr Larsson och Mätta Pehrsdottr i Sörkila får sonen Anders 16 aug samma år. Övriga faddrar är grannar från t.ex. Norrkila så det känns sannolikt att denna Inger är nära släkt (namnet Inger var inte heller lika vanligt som t.ex. Ingeborg). Någon Lyseforskare som stött på Inger Persdotter på Klätta?
Mvh Harriet

278
Stenkyrka / Äldre inlägg (arkiv) till 19 december, 2010
« skrivet: 2010-03-14, 17:50 »
Hej Eivor!  
Det var en ganska dramatisk berättelse - är det rätt uppfattat att Mätta Andersdotter inte var dotter till Anna Hansdotter till utan den första hustrun till Anders Rasmusson? Stort tack!
Mvh Harriet

279
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 16 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-14, 16:27 »
Hej Mikael! En metod att följa hur Berent Persson flyttar är att försöka hitta hans barn i olika födelseböcker. Det underlättar förstås att Berent är ett ganska ovanligt förnamn (till skillnad från t.ex. Helena..).
De barn som noterats av Lindbergh under s Rörvall från Hfl Brastad 1800 plus två som jag hittade i Lyse dödbok:
Helena, Berents dotter f 176.  död 6 sept 1773 Sörkila, 11 år
Börta Berentsdotter f 24 juni 1764
Anna Berentsdotter f 4 nov 1764 - 23 dec 1838 (L har markerat det orimliga i dessa två systrars födelsedata)
Hans Berentsson f 17.. - 18.. gift 12 jan 1804
Maria f 176. död 2 sept 1773 Sörkila, 6år
Chierstin f 21 maj 1773
Helena f 2 jan 1776 Sörkila, Lyse
Maria född och död 21 apr 1778
Edla Greta Berentsdotter 8 jun 1791 - 25 juli 1858
Maja Berentsdotter ca 1798 - 5 okt 1800, 2 år
Anna Britta 9 aug 1799 - 4 okt 1800
Har du fler barn än dessa?
Vi vet alltså att han bott i Lyse och Brastad och kanske Foss. Vilka församlingar skall vi leta i mer? Tegneby?
Mvh Harriet

280
Stenkyrka / Äldre inlägg (arkiv) till 19 december, 2010
« skrivet: 2010-03-14, 15:05 »
Hej Kenneth!  
Intressant - såg inte din anteckning utan svarade Mikael.
Mvh Harriet

281
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 16 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-14, 15:02 »
Hej! Under Stenkyrka har Mikael Hammer frågat om det framgår vid dödsfallet 6 sep 1773 vem som var mor till Berent Perssons i Sörkila dotter Helena, 11 år som dog av rödsot.
I Lindberghs böcker Stångenässläkter beskrivs familjen Berent Persson både under Sörkila i Lysedelen och under S Rörvall.
Mycket talar för att Berent inte var son till Pehr Larsson f 1 jan 1729 som 1772 köpte en gård på Sörkila - utan snarare svåger.
För att komma vidare med detta tror jag haken är att få fram när Berent (och brodern Gullbrand)kom till Lyse.
Lindbergh anger att Berents första hustru hette Gunilla Hindrichsdotter (benämnd Andersdotter 1778) död före 1800 och den andra Anna Pehrsdotter i livet 1800. Enligt Lindbergh belagt att Berent var rotebonde på Sörkila 1176-1778 , oklart var 1779-1798 samt S Rörvall från 1799 -  
Att han fanns i Lyse sept 1773 är mycket sannolikt då döttrarna som dog då noteras i Lyse dödbok - däreimot hittar jag inte i Lyse födelsebok den dotter Kerstin som, enl Lindberghs avskrift av hfl Rörvall 1800, är född 21 maj 1773. Finns hon i föbok någon annan förs - före flytt? Å andra sidan finns en hustru Gunilla i Sörkila som fadder 25 dec 1771 då ett barn döps på Örebro under Sörkila...
Ja, här finns lite att reda i. Mvh Harriet

282
Stenkyrka / Äldre inlägg (arkiv) till 19 december, 2010
« skrivet: 2010-03-14, 14:44 »
Hej!
Ja, detta blir delvis spekulationer och sannolikhetsbedömninger men ditt resonemang verkar ganska troligt.
Stämmer det att Kerstin Börjesdotter var Pehr Rasmussons andra gifte - utifrån resonemanget igår fick jag uppfattningen att hon kan ha varit hans tredje hustru. Fick hon en dotter Helena?
Se även svar under Lyse!
Mvh Harriet

283
Stenkyrka / Äldre inlägg (arkiv) till 14 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-14, 10:07 »
Hej Mikael!
Mail kommer, men inte idag.
Vad gäller namnet Ingeborg förstår jag inte riktigt vad du ifrågasätter. Har tittat i dödboken Lyse /C/2 (1729-1791) och finner 1773:
12 sept begravdes Pehr Larssons dotter Ingeborg från Sörkila som dödde 5 september av rödsoten 10 år gl
och
samma dag begravs två döttrar till Berent Persson (ingen hemvist angiven), Helena 11 år och Maria 6 år, båda döda av rödsot
Man ordnade alltså gemensam begravning och en till Helena finns. Och så ser vi än en gång hur smittsamt rödsot / dysenteri är ...
Har du tivel angående att Pehr Larssons mor hette Ingeborg? Vad jag menar är att det finns en viss osäkerhet vem som var mormor men inte farmor?
Mvh Harriet

284
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 16 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-14, 08:13 »
Hej! Angående Sörkila har Mikael Hammer och jag igår och idag haft en dialog (under Bohuslän - Stenkyrka) om bl.a. anorna till Mätta Persdotter död 14 nov 1801 som flyttade dit 1772 tillsammans med maken Per Larsson 1 jan 1729 - 3 feb 1808.  
Frågan är nu vem/vilka som bodde på dessa 3/8 mtl tidigare - vem auktionerade ut gården? Hur länge hade det varit ett frälsehemman?
Mvh Harriet

285
Stenkyrka / Äldre inlägg (arkiv) till 14 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-14, 08:05 »
Hej Mikael!
 
Om Julius och Amandus ättlingar kan vi som du föreslår höras per mail.
 
Vad gäller frälserätt så kunde den även köpas - man så att säga köpte sig fri från fastighetsskatten i modernare ord. Har ett sådant fall bland mina anor - det var på Bubacka, Bro (O) under ett kort äktenskap 1824-1831 där paret hade köpt frälserätt vilket verkligen underlätttade för de två små barn som miste även andra föräldern 1833 och skattefriheten bidrog då till att gården inte behövde gå ifrån dem. Om detta gällde även för Sörkila vet jag inte - inte heller vilka som bodde på den delen av Sörkila tidigare. Den frågan bör hellre ställas under Lyse - vore intressant att få belyst.
 
Angående lysningssedeln är jag inte alls säker att det är rätt men om alla lysningssedlar finns så borde även Mätta Persdotters lysning finnas med förr eller senare - om hon inte flyttade från hemförsamlingen före giftemålet. Födelseplats för Ingeborg kan kanske ge vägledning.
 
Och så Kerstin - varför döps två döttrar till Kerstin - kan det vara namnet på Mättas mor? Om Helena döps efter Pehrs första svärmor, Ingeborg efter sin farmor och Marta är en modernare form av Mätta, ja då blir det två Kerstin kvar att förklara. Angående förklaringen till felskrivningen så köper jag den.
Föreslår alltså att den fortsatta jakten fokuseras på kvinnor med Kerstin som namn.
Mvh Harriet

286
Stenkyrka / Äldre inlägg (arkiv) till 14 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-13, 21:17 »
Hej Mikael! Har via SVAR bläddrat i lysningssedlar för Stenkyrka i perioden 1758-1769 (Stenkyrka HVa/2 (1758-1769))men jag tycker det är svårläst - troligen lättare för någon som är mer van att forska på Stenkyrka. Dessutom är det ett lösbladssystem utan paginering och datering på alla lysningsparen så jag gav upp för nu utana tt gå genom alla. Hittade en vigsel 6 maj 1759 då ungkarl Pehr Larsson och pigan Elin (???) ... gifter sig  SVARS bildid: C0042287_00071
I varje fall inte uppbrunnet så det skall väl gå att lösa.  
Eller kan det ha lyst på annat ställe om nu Pehr Larsson gifte sig med någon annan först...
Mvh Harriet

287
03) Osorterat / Läshjälp, dödsorsak
« skrivet: 2010-03-13, 19:59 »
Hej! Skall det kanske stå knappnålsknopp i stället för knappnålsknapp. Präster var nog inte så hemma i sybehörsterminologin.
Mvh Harriet

288
Stenkyrka / Äldre inlägg (arkiv) till 14 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-13, 19:39 »
Hej Mikael!
En omständighet som talar för ett nära samband mellan Mätta och Gullbrand är att Mätta var gudmor till Gullbrands dotter som föddes 22 feb 1775 på St Berg i Lyse.
I Lindberghs avskrift av Mättas BoU anges:
Fast egendom: 3/8 uti utsocknes frälsehemmanet Sörkila köpt under äktenskapet på auktion för 333,16. ---
- en intressant summa med tanke på att summan av skulderna är 335 - min reflektion. Det kanske inte var brukligt att amortera på den tiden eller var det så att man kunde låna upp till den summa som man betalt för gården. Nåväl detta blev ett sidospår.
Min fmf var bror med Amandus, hette Julius och levde 1853-1936. Om du (eller din far) har lyckats lösa mysteriet varför det finns en till Julius född 1859 i födelseboken utdelar jag ett stort hederomnämnande.
Mvh Harriet

289
Stenkyrka / Äldre inlägg (arkiv) till 14 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-13, 18:34 »
Hej Mikael!
Tittade just en gång till i Lindbergh - som är en sekundärkälla med många fel och mycket rätt också.. - och hittade att han på Sörkilasidan noterat BoU efter Pehr Larsson f 1729 som dog 3 feb 1808 på Sörkila (Bou 1/4 1808 p 1421-1423) nämns arvingarna: Sönerna Lars, Anders o Nils, samt döttrarna Helena o Marta och sonsonen Hans Persson. Alltså Helena i livet 1808.
Tog en kontrolltitt i dödboken, Lyse födelse - och dop C 3 (1792-1849) uppslag 85 och där står tydligt att Mätta var 56 år då hon dog 14 nov 1801 - men å andra sidan räknade man 9 år fel år 1800 när dottern Kerstin dog 20 år gammal och nygift och anges vara 29....
Men om 56 år stämmer så var Mätta 14 år när Helena föddes.
Din fars anteckningar om att Mättas bror respektive halvbror redan flyttat till Lyse stämmer skulle det förstås kunna vara en bra förklaring till att en familj från Orust köper en gård i Lyse på auktion. Det förklarar också att Berent och Gullbrand inte finns med i BoU efter Pehr Larsson 1729-1808
Min fmff var Per Larsson f 1817, son till Gröt-Lars
Mvh Harriet

290
03) Osorterat / Läshjälp, dödsorsak
« skrivet: 2010-03-13, 17:16 »
Hej!  
Så här läser jag ..... eller blemma, som en knappnålsknapp, under högra ögat ....    .... en myckenhet blod på inresidan  .... o munnen.
Kompletterar en del av det som Andreas gick bet på men återstår ett ord på sista raden.
Mvh Harriet

291
Stenkyrka / Äldre inlägg (arkiv) till 14 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-13, 16:58 »
Hej Mikael!
Mycket intressant information. Blir mycket att gå vidare med Mättas anor.
Vad gäller barnaskaran fick jag ett par datum som jag inte noterat tidigare. Kan komplettera med:
Kjerstin 1776, död 1779 i koppor (enl Lindbergh)
Marta 1773, dog barnlös på Stora Berg, Lyse
Kerstin 1780 dog på Alsbäck i Lyse
Nu undrar jag hur du belagt att Mätta är mor till Helena född 1759? I Lindbergh finns anteckningar också under Sörkila s 242 och där anges - med frågetecken - att Helena hör till Pehr Larssons första äktenskap. Hustrun i detta första äktenskap har Lindbergh inte hittat men två äldre söner finns troligen: Berent Persson, bonde på Sörkila 1773 som senare blev bonde på S.Rörvall i Brastad och Gullbrand Persson, rusthållare på Stora Berg i Lyse på 1770-talet. Helena skulle i så fall vara styvdotter till Mätta.
Lindbergh citerar BoU 18 feb 1802 för Mätta Pehrsdtr på Sörkila i Lyse socken:
Arvtagare maken Pehr Larsson samt sönerna Pehr, Lars, Anders och Nils samt dottern Marta...... osv....
I listan över gäld och skuld dyker Rutger Lang i Munkeby upp med beteckningen måg  - men som Lindbergh tolkat detta är alltså hans hsutru Helena inte arvinge till Mätta.
Har du födelsenotis för Helena eller vigseldatum för Mätta?
Lindbegh har frågetecken även på dottern Ingeborg f 1763 ang vilket gifte hon tillhör.
Själv härstammar jag från Lars Persson f 1771 - i bygden allmänt kallad Gröt-Lars.
Mvh Harriet

292
Stenkyrka / Äldre inlägg (arkiv) till 14 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-13, 12:51 »
Hej Mikael! Pehr och Mätta är mina anor men jag har ännu inte själv forskat på dem vad gäller tiden före flytten till Lyse 1772. I Nils Lindberghs bok Stångenässläkter del III s 14 anges att Mätta från Kärrslätt var troligen av adliga ätten Björn - är detta något som du kan belägga? Lindbergh uppger Från vår bygd IV, 1971, sid 100 som källa.
Vad gäller Pehr och Mättas barn - vilka har du före 1769 förutom ovannämnda Helena?
Mvh Harriet

293
03) Osorterat / Läshjälp, dödsorsak
« skrivet: 2010-03-13, 11:13 »
Hej Caroline! Om du också anger vilket datum dödsfallet ägde rum skall jag försöka hjälpa dig att tyda den. Mvh Harriet

294
Sjö / Sjö
« skrivet: 2010-03-13, 11:10 »
Hej Josephine! År 1900 bor familjen i Löckerum, Gamleby (sv bef 1900):
Hemmansbrukare Sjö, Karl Gustaf f 1860 Ukna
hu. Anderdotter, Emma Lovisa f 1864 Ukna
 d. Anna Mathilda f 1886 Ukna
 s. Karl Oskar Sigfrid f 1888 Ukna
 s. Justus Harald f 1891 Ukna
 d. Beda Maria f 1895 Ukna
 s. Gustaf Gerhard Martin f 1898 Gärdserum
 s. Jon Helge f 1900 Gamleby
Mvh Harriet

295
Luhr / Luhr
« skrivet: 2010-03-12, 21:00 »
Hej Leif! Den andre av dina två soldater är min ana. Hustrun i andra giftet kallas amväxlande Margareta och Maja Greta. Det vore intressant om det finns någon annan som forskar på deras ättlingar.
1789-1791 var Per försvunnen i Ryska kriget och en annan soldat Jonas f Åker 1761 som fick överta soldattorpet antog också namnet Lur, men när Per dyker upp igen får Jonas ge sig av. Denne Jonas har inte satt några spår i soldatregistret?
Mvh Harriet

296
Archive - Swedish language / Occupation names
« skrivet: 2010-03-07, 06:43 »
Hi Mary, The baby had symtoms from lungs /problems with his/her breathing but by using the term bröstsjukdom it is not specified if pneumonia or something else (for example a viral infection or a congenital heart vitium). For older persons bröstsjukdom 1912 often means tuberculosis of the lungs, but small babies usually do not get pulmonary tuberculosis but meningitits. Mvh Harriet

297
Torp / Torp
« skrivet: 2010-03-06, 19:57 »
Hej Margit! Från SCB-utdrag döda Foss 1906:
död 3 jan 1906 (inskrivet i maj) Karl Johan Torsten Göransson, sjöman, Qviström f 30 sept 1886, okänd dödsorsak, död på resa till Buenos Aires
Mvh Harriet

298
Torp / Torp
« skrivet: 2010-03-06, 19:46 »
Hej Margit!
Från SCB-utdrag födda Torp (O)1885:
Georg Viking f 11 juli 1885 som första barn till
Georg Filip Göransson, handl Assmunderöd 24 år
o.h.h. Hildur Sofia A Mueller 24 år, gifta 7 mån, examinerat förlossningsbiträde
Döpt av A.W.Nordblom
 
Från SCB-utdrag födda Torp (O) 1886:
Kalr Johan Thorsten f 30 sept 1886 som andra barn till
Georg Filip Göransson, handl. Assmunderöd, 25 år
o.h.h. Hildur Sofia Aug. Meuller 25 år, gifta 1 år 10 mån, examinerat förlossningabiträde
Döpt av C.A. Josefsson .... i Lysekil, .... 18/10
 
Vid folkräkningen 1900 hittar jag båda bröderna bosatta Qvistrum, Foss hos sin farfar:
Johan Peter Göransson f 1826 Askum
hu. Gustfva Carlsdotter f 1828 Bro
d. Charlotta Georgina f 1856 Bro
d. Alida Viktoria f 1858 Bro
--
dd. Edit Olivia Viktoria Oldotter f 1886 Foss
--
ss. Georg Viking Göransson f 1885 Torp
ss. Carl Johan Torsten Göransson f 1886 Torp
Mvh Harriet

299
Västerås domkyrkoförsamling / Västerås domkyrkofs, db
« skrivet: 2010-03-06, 19:10 »
Hej! Ja, det var inte så ovanligt vide den tiden - tre döda i rad av tuberc. pulm d.v.s. lungtuberkulos. Mvh Harriet

300
Yrken B / Begravningsentreprenör
« skrivet: 2010-03-05, 23:26 »
Hej! Har nu hittat svaret på min fråga 20 aug 2006 - det var en likkistetillverkning /försäljning som vidareutvecklades till begravningsbyrå 1891. Källa: Adresskalendern för de berörda åren via Stockholmskällan.
Har fått muntliga uppgifter om att en annan utvecklingslinje kunde vara från blomsterförsäljning /trädgårdsmästeri till begravningsentreprenör. Vore intressant om någon har belägg för detta. Mvh Harriet

301
Hej! Börja med att kontakta församlingen där hon var skriven och be om en kopia på dödsbeviset (eller besked om var dessa numera arkiveras)- där bör finnas dödsorsaken och ett läkarnamn. Skulle kunna vara provinsialläkaren även om landstinget drev hemmet - det heter inte sjukhus så det är inte givet att journaler fördes på själva hemmet.
Mvh Harriet

302
Hej! Vilket årtal slutar din studie? Mvh Harriet

303
Italienska / Kan nån översätta Italienska?
« skrivet: 2010-03-03, 22:33 »
Hej! Prof ti prego:  
kan beytda
Jag ber dig allvarligt
- om prof är förkortning av profundo
Mvh Harriet

304
Mat till nyfödd 1910 / Mat till nyfödd 1910
« skrivet: 2010-03-03, 20:18 »
Hej igen Petra och ni andra! Nu har det kommit mer mail med omfattande och mycket intressant information om pumpad bröstmjölk mm. Många glasbruk tillverkade bröstglas redan från början av 1800-talet. T.ex finns på sid 56 (hmtl- version) i nedanstående priskurant från Kosta 1896 bild på bröstglas.
 
Lite källor /länkar (det finns fler om man tar sig tid att söka och är inne i etnologi som min uppgiftslämnare är):
 
[PDF]När barnafödande var Guds viljawww.tandlakartidningen.com/media/406564/s52_55.pdf
 
Priskurant Kosta Glasbruk 1896
www.pressglas-korrespondenz.de/.../pk-2008-1-03w-mb-kosta-1896.pdf
 
Norje Hembygdmuseum - bild på tidigt bröstglas
http://ateljetitoff.se/?page_id=217
 
Annons: Kirurgiska ....
http://runeberg.org/sundtidn/1888/0016.html
 
Svenska kända glasbruk 1700-1830här nämns bröstglas i tillverkningen från Skönvik, övriga bruk i artkeln inte kollade
http://runeberg.org/fataburen/1910/0174.html
 
Örebro Länsmuseum söksida sök:bröstglas
http://sofie.olm.se/foremal/index.html
 
Lite historia och bild på gammalt bröstglas i orig.förp.http://obnurse35yrs.wordpress.com/2009/09/22/breast-pump-or-not/
 
och så kommer det en svensk källa med både bröstglas och bröstpump - kallad diapparat hos en instrumentmakare på Regeringsgatan 48, Stockholm
 
www.stockholmskällan.se/php/fupload/SMF/SSMB_0023983_1890-03.pdf
 
Själv har jag inte varit inne och läst i alla dessa källor ännu men skall - och så finns det ytterligare en sorts glasobjekt att leta efter på auktionerna!
 
- och kunskap om sjukhusens enheter för bröstmjölk väntar vi på! Vem vet något före 1940-talet?
 
Mvh Harriet

305
Människor / Antal olika bilder på: Män (1)
« skrivet: 2010-03-02, 20:39 »
Hej Towa! Om personerna på bilderna är jämnåriga med albumets ursprungliga ägare kan de vara i livet fortfarande.
Om det var din farbror kan du kanske känna igen om någon /några av bilderna föreställer honom själv?
En person som flyttar ofta kan bli en intressant utmaning i din släktforskning!
Mvh Harriet

306
Mat till nyfödd 1910 / Mat till nyfödd 1910
« skrivet: 2010-03-01, 19:08 »
Hej! Har fått ett E-brev från en kvinna som kan från sin familj belägga att bröstmjölk pumpades, hälldes på speciella flaskor och lämnades till mjölkaffären i kvarteret åren 1942 - 1943. Detta var i en mellanstor stad i södra Sverige. Det var inte Egnells bröstglas utan den äldre modellen som funnits sen 1800-talet.
Har också inkommit litteraturhänvisning: J Lagerholms Hemmets Läkarbok omarb uppl 1931 som har en tabell med mjölkblandningar anpassade från första dygnet upp till sex mån. Dessutom recept på olika blandningar med havre, vete eller majsavkok samt gräddblandingar och allmänna goda råd.
Mina kommentarer: att låta de lokala mjölkaffärerna ansvara för kylning och distributiion (? - det vet vi inte hur det gick till) verkar vara en mycket smidig och praktisk lösning.
Alltså ändras frågan till dokumentation av pumpad mjölk före 1942 liksom inrättandet av enheter på sjukhusen för insamling och distribution av bröstmjölk.
Och så vore det intressant att få veta mer om den äldre modellen bröstglas.
Mvh Harriet

307
Skinnskatteberg / Äldre inlägg (arkiv) till 06 mars, 2010
« skrivet: 2010-03-01, 18:50 »
Hej Petra! Det jag igår misstänkte var ett namn är orddelen Efter - med en bokstav före som ser ut som B. Troligen kan denna förkortning stå för barnmorskediagnos. A 4 B är diagnoskoden. Mvh Harriet

308
Marstrand / Äldre inlägg (arkiv) till 23 juni, 2010
« skrivet: 2010-02-28, 21:40 »
Hej! I SCB-utdrag födda 1863 Marstrand via SVAR finns bara ett barn med denna förnamnskombination det året:
5 maj 1863 föds Olaus Alfred son till Olsson And. arb.karl & Olsd. Carolina hustru 33 år, ex.
Mvh Harriet

309
Mat till nyfödd 1910 / Mat till nyfödd 1910
« skrivet: 2010-02-28, 21:08 »
Hej Petra! Det kan finnas släktforskare som håller på med Skinnskatteberg som omedelbart kan svara på vad provinsialläkaren hette 1911 så du kan ställa frågan där (under socknen, inte läshjälp menar jag) utan bild i första omgången. Det skall finnas officiella dokuement om tillsättningen.
Kanske dags att avrunda här - ser att jag ovan stavat mjölighet när jag menade möjlighet - och just mjölighet är vi överens om att undvika vid matning av helt nyfödda...
Återkom gärna om du hittar en artikel el liknande om din farmors tidiga tänder; jag tror personligen att de hade mindre betydelse än din farmors mormors omsorger och engagemang (med eller utan amma...).
Mvh Harriet

310
Mat till nyfödd 1910 / Mat till nyfödd 1910
« skrivet: 2010-02-28, 15:14 »
Hej Petra! När jag letade vidare hittar jag både dödsfallet och din farmors födelsenotis. Hon föddes 25 mars 1911 i Nedre Ugglefors, Skinnskatteberg som dotter till kolaren Gustaf Wilhelm Andersson f 5 okt 1881 i Nedre Ugglefors och hans hustru Anna Carolina Jansson f 28 okt 1882 (det var vanligt att flicknamnet skrevs in även för gifta kvinnor). De hade gift sig 18 jun 1910 och då hade han titeln arrendatorson.
Anna Carolina dog samma dag, 25 mars och dödsorsaken var blödning vid förlossning - i kolumnen för dödsorsken finns ett ord tillsom jag inte kan tyda - skulle kunna vara namn på provinsialläkare eller barnmorska. Jag har bara tittat i SCB-utdragen via SVAR.  
I folkräkningen 1900 hittade jag Anna Carolina hos föräldrarna i Nedre Ugglefors med föräldrarna Jan Fredrik Jansson f 1848 och Anna Stina Persson 1848.
Tror att detta kan vara rätt personer?
Mvh Harriet

311
35 Äktenskap / Ledighetsbevis / Ledighetsintyg
« skrivet: 2010-02-28, 07:50 »
Hej! Min mm mf ätrkom 6/12 1871 till Lerbäck efter ett par år i Amerika. I hfl Lerbäck/AI/17 e (1871-1875) uppslag 1674 antecknat:  
obs inflyttningen saknar betyg om äktenskapsledighet den 19/7 69 till 6/12 71 annonseras i Pos o Inr. Tid. om äkt.jäf, införd senast 27/12 71. Ettårsänmälan.
Jag har trott att åttårsanmälan kunde innebära att äktenskapskarensen var beslutad till ett år  - eller kan det ha funnits ett ettårspaket hos Post o Inr Tidn med tre annonser?  
Jag har inte letat fram själva annonsen ännu.
Han gifte sig 1875 och med tanke på flyttningarna är det inte sannolikt att han hade träffat mm mm redan 1871 utan annonseringen tycks har gjorts förebyggande /rutinmässigt.
Mvh Harriet

312
Mat till nyfödd 1910 / Mat till nyfödd 1910
« skrivet: 2010-02-27, 21:45 »
Hej Petra! Det blir förstås svårt att få veta hur din farmors matning gick till den första tiden; en mjölighet är om du kan hitta någon ung nybliven mor som flyttar hem till morföräldrarna som piga vid rätt tidpunkt - då kan du gissa att amning ingick i arbetsuppgifterna. Om du vet att födseln skedde hemma och även dödsfallet (?) bör det gå att få fram namnet på provinsialläkaren som skrev dödsattesten - men kanske var din farmors mor på sjukhus på slutet?
Det lättaste sättet att få fram namnet på provinsialläkaren är att du ställer en fråga under socknar -> Skinnskatteberg om du är säker på att det var där födseln skedde. Jag tittade i SCB-utdragen för Skinnskattebeg 1910 och hittade ingen som stämde exakt med födseln eller dödsfallet. Men SCB-utdragen är avskrifter och såväl födesel som dödsfall kan ha ägt rum t.ex. på sjukhus i annan församling. Eller det är var kanske inte ens så att din farmors mor bodde hos föräldrarna då födseln ägde rum - babyn kan ha flyttat dit som nyfödd.
Och ja - det görs reklam för dessa preparat (adresser .com) - vilket nog inte är ett säkert bevis på att bröstmjölksproduktionen ökar men antyder att många tror så.
Notisen om starten av Semper 1939 är mycket intressant i sammanhanget men det jag egentligen frågade om var om någon vet när sjukhusen började ha enheter som tar emot och förmedlar pumpade mjölk till barn som av olika skäl inte kan ammas.
Mvh Harriet

313
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 16 mars, 2010
« skrivet: 2010-02-27, 19:08 »
Hej Kerstin! Det verkar lovande - noterar ni också försäljningarna av tomter på Slätten som gjordes från gårdarna i Lyse? Mvh Harriet

314
Dödsorsak / Dödsorsak
« skrivet: 2010-02-27, 17:07 »
Hej ! Det betyder då att han har en svulst/tumör men inte är allmänt svullen/ har ödem.  
Mvh Harriet

315
Mat till nyfödd 1910 / Mat till nyfödd 1910
« skrivet: 2010-02-27, 07:55 »
Hej Ingela! När det gäller exakt årtal för reaktionsfria kor i olika delar av landet vet jag inte om det korrelerade till böndernas välstånd - mycket torde ha berott på effektiviteten i veterinär / smttskyddsorganistionen och kontrollföreningarna. Ibland är smittskyddsarbetet mer nitiskt i samhällets nedre skikt ( ett aktuellt exempel är hepatit C där fångar och missbrukare regelbundet testats i många år medan det väcker viss förvåning hur många fall som finns bland socialt välordnade kvinnor som fått blod vid t.ex. förlossningar för flera decennier sedan).
Modersmjölk är all mjölk från kvinnor.
Modersmjölksersättning innehåller annat.
Vet du när mjölkcentralerna startade? Var det lite olika i olika delar av landet eller styrt av någon nationell föreskrift?
Googlade på bröstpump och fann (vid en hastig genomgång det kan finnas mer) på en släktforskningssida uppgifter om PumpEgnell ägare av Einar Egnell AB som 1945 uppfann den framgångsrika Syster Majas bröstpump som rönte stor framgång ... då tidigare pumpar varit både smärtsamma och ineffektiva. Det styrker att bröstpumpar varit i bruk före 1945, Någon annan som känner till mer om det tidigare bruket av bröstpumpar?  
Det behov av bröstpump jag ser framför mig i ett fall där en kvinna dör i barnsäng 1910 och lämnar ett nyttfött barn utan mat är följande: det finns en eller hellre två-tre-fyra systrar, svägerskor och grannar som redan ammar (gärna barn som är några månader och alltså tål komjölk, havreavkok och annat) som kan turas om att pumpa till den nyfödda men som har en stor familj på hemmaplan (t.ex. några km bort i samma socken)och andra sysslor så en flicka får gå med bröstmjölken i en flaska till babyn. En stor del av året kan i delar av Sverige en näve snö i en hink där flaskan ställs ha gett tillräcklig kylning. Kanske någon på forumet har sådana fall bland anorna som dokumenterats i t.ex. brev.
Petra - bodde det aktuella barnet på landet eller i en stad?
Mvh Harriet

316
Hej Chris! Husläkaren publicerad 1872 försökte ge förklaringsmodeller till familjeanhopningar och kallade detta för ärftlig tuberkulos. Att tuberkulos var en smittsam sjukdom blev känt först 24 mars 1882 då Robert Koch upptäckte tuberkelbacillen (min allra första tjänsteresa förutom sedvanliga kurser gick till Stockholm 24 mars 1982 då jag fick representera kliniken vid 100-årsjubileet) - kombinationen Robert Koch 1882 ger över 80 000 träffar på Google (han gjorde lite annat det året också...).  
Familjeanhopningarna berodde alltså på att någon haft högsmittsam tuberkulos (och man visste inte att upphostningarna var farliga /skulle undvikas) men med den långa och varierande latensen till eventuella symtom är det svårt att se samband och individens motståndskraft varierade mycket - mest beroende på näringstillståndet - men annan nedsättning som graviditet och alkoholmissbruk hade också betydelse.  
Glaset med grädde vid platsen för familjens magraste barn var en sedvänja i såväl stadsfamiljer som lantbrukarfamiljer som redan förlorat ett barn i tuberkulos (1925 - 1935) i min släkt och troligen ganska allmänt.
I Svenska gods och gårdar, del Bohuslän som trycktes 1943 är det en minoritet lantbrukare som uppgivit att deras kreatursbesättningar är reaktionsfria (förmodligen för att det vid den tiden var nästan självklart).
Och ja, Mjölkdroppen i Stockholm var föregångare och pionjär i världen till företeelsen barnavårdscentral.
Mvh Harriet

317
Hej Petra!
Pulvervällingen som kom 1947 - användes redan från nyföddhetsperioden ? Om mamman dör i barnsängsfeber är det oftast inom en vecka efter förlossningen.
Wikipedias text om Mycobacterium bovis är korrekt men missar att aätta i proportion till Mycobacterium tuberculosis som var vanligare då och nu är ensam sjukdomsframkallare av tuberkulossjukdomen hos människa i Sverige. Förutom pastörisering bidrog stränga åtgärder (dvs slakt) mot smittade kreatursbesättningar till att Sverige är fritt från nysmitta med bovin tuberkulos (dvs via mjölk överförd) från mitten av 1930-talet vilket innebär att den som är född tidigare fortfarande kan insjukna i denna sjukdom.(Mina källor är smittskyddsstatistik och olika skrifter som jag tog fram inför föreläsningar om tuberkulos då jag arbetade som smittskyddsläkare samt erfarenheter inom familjen att behöva slakta en hel besättning kor).
Angående texten från mjölkdroppen som är mycket intressant - där borde finnas en receptsamling bevarad kanske - undrar jag om det verkligen står mjölblandningar i sista meningen eller det menas mjölkblandningar.
Husläkaren 1872 hade uppbarligen klart för sig det starka sambandet mellan alkoholmissbruk och tuberkulos - och i begreppet oordentligt levnadssätt kan man säkert inkludera dålig nutrition. Vad gäller sannolikheten att få symtomgivande tuberkulos är statistiskt den viktigaste faktorn under hela livstiden hur många som var tbc-sjuka i mitt samhälle det år jag föddes.
Dags att ut och ta itu med nattens nyfallna snö!!
Mvh Harriet

318
Hej Bibi! I de flesta familjer där många syskon dog av Tbc var det inte den opastöriserade mjölken som var smittkällan utan mycket vanligare den luftbruna - att man hostade från sin lungtuberkulos - eller ännu smittsammare - struptuberkulos. För att anknyta till aktuell tråd gissade jag länge att mormors lillebror som var knappt tre månader då han dog dagen efter sin far kunde ha dött av att mormorsmors bröstmjölk sinade när maken blev sjuk och dog. Men så var det inte - dödboken visar att både far och baby dog av olika former av tbc (1902)struptbc resp tuberkulös hjärnhinneinflammation. Makan/ mamman, min mmm dog 1913 av lungtuberkulos - liksom mer än 10.000 andra svenskar det året. Att det akn dröja till vuxen ålder innan man får symptom är det vanliga och graviditetsperioden är speciellt känslig med ökad förkomst.
Rutinerna för hygienisk tillredning av ersättning är avsedda att skydda mot många olika infektioner. Mvh Harriet

319
Hej! Här kommer det fram alltmer information men det vore fortfarande av intresse att få höra vad läroböcker i spädbarnsvård från Sverige efter 1900 kan ha rekommenderat (bla. om när man kunde börja med lite fast föda t.ex. mosad potatis).
Jag undrar också om vi har någon tidsangivelse för första bröstpumpen i Sverige (eller var det så många som kunde handmjölka kor att den inte behövdes??)
Sammanfattningsvis uppfattar jag att vi hittills har följande som spädbarnen fick:
Sockervatten de allra första dygnen (kan ges även till helammade barn i väntan på att amningen kommer igång)
 
Modersmjölk:
A. Moderns
B. Från en amma
C. Pumpad modersmjölk  (för inte har man kallat en kvinna som pumpar till annans baby för amma?) - oklart om detta förekom 1910
 
Modersmjölksersättningar:
Mjölk/vattenblandningar (komjölk eller getmjölk)med sjunkande andel vatten
Mjölk/vattenblandning med tillsatt socker eller honung
Tillsats av pressad apelsin - har vi belägg för att detta använts i Sverige
Gavs fiskleveroljan i ersättningen eller separat? Inte direkt de första veckorna antar jag?
Havreavkok - från tre mån eller lite tidigare?
Mvh Harriet

320
Hej Ingela och Petra! Tack för upplysningen om att adoption fanns först 1917 - det visste jag inte. Kvinnan som jag träffade hade då troligen blivit adopterad senare när möjligheten fanns. Att hon blev fosterbarn förklarar också den mycket snabba och smidiga handläggningen.
Hemmen för kvinnor som skulle föda uä - fanns de så spridda över landet att nyfödda barn transporterades dit eller var det på landsbygden vanligare att man försökte föda upp barnen på hemmaplan ? - det bör ha sammanfallit i tiden med att man skulle ordna begravning av modern t.ex.
Om formula var i bruk /rekommenderat i Sverige 1910 kanske framgår i läroböcker för barnmorskor från den tiden.
Mvh Harriet

321
Hej igen! parallellt med sitt eget  skrev jag ovan. Det kunde också vara i stället för sitt eget. Jag mötte en gång en patient, en gammal kvinna född ca 1905 vars mor dött vid fölossningen och som omedelbart blev ammad och adopterad av en kvinna som fått ett dödfött barn. Mvh Harriet

322
Hej! Det bästa var om det fanns någon i närheten som kunde amma barnet parallellt med sitt eget barn. Man gav ibland ockaå halvmjölk dvs hälften komjölk och hälften vatten. Kunde kompletteras med sockervatten. Har just nu ingen bra skriven källa till ovanstående - muntlig tradition på BB och barnklinik får jag väl kalla det. Mvh Harriet

323
Oä barns efternamn / Oä barns efternamn
« skrivet: 2010-02-23, 21:33 »
Hej Ulla-Britt!  Om fadern är / skall vara helt okänd har barnet inget patronymikon (...-dotter) utan kan få vilket namn som modern tycker om. Det var bara att be prästen skriva in något. I husförhörslängderna står ibland önskar kalla sig ..... Det var först i början på 1900-talet som man b ehövde ansöka om att ta ett efternamn. Liknande frågor har varit uppe tidigare här på forumet - sök på efternamn, familjenamn eller patronymikon. Mvh Harriet

324
Irsta / Äldre inlägg (arkiv) till 16 mars, 2013
« skrivet: 2010-02-22, 05:25 »
Staffan! Nu har du fått hela sammanhanget utrett av John. Jag ser i folkräkning 1900 att Charlotta Gustavas syster Anna Lovisa med maken Olof Melander och de två yngre sönerna bor kvar på samma ställe som ovan även 1900. Mvh Harriet

325
Lundberg / Äldre inlägg (arkiv) till 22 november, 2011
« skrivet: 2010-02-21, 19:44 »
Hej Wenche!
Föreslår att du ställer frågan under Bohuslän -> Brastad och att i första hand försöka ta reda på om det alls funnits en stenhuggeriförman med detta namn i Brastad, Bro, Lyse, Lysekil och kanske fler socknar. Man kan leta i husförhörslängder, flyttlängder och dödböcker.
Kanske är förnamnet det korrekta och efternamnet taget efter det tidigare Lund? (Bara en hypotes från min sida).
I folkräkningarna 1890 och 1900 hittar jag ingen som stämmer med yrke och allt men han kan ha bytt arbete och titel...  
Arbetade Amandus som stenhuggare / i stenhuggerie innan han flyttade till Norge? Det hade varit det naturliga om han hade kontakt med fadern och denne var stenhuggeriförman. Men eftersom han står som född utom äktenskap kan han förstås ha vetat vem fadern var utan att ha kontakt med honom.
Mvh Harriet

326
Irsta / Äldre inlägg (arkiv) till 21 februari, 2010
« skrivet: 2010-02-21, 17:50 »
Staffan!
Vet du ungefär när och var Gustava Charlotta dog? Vid folkräkningen 188o finns ingen med förnamn Charlotta född i Irsta 1832 i livet i Sverige.
Hittade en annan familj som kan vara av intresse om du skall göra en omstart - i Frösthult:
Olof Melander f 1821 Frösthult  
hu Anna Lovisa Johansson f 1832 Irsta
brodern Jan Olof f 1808 Frösthult
systern Brita Stina f 1815 Frösthult
Mvh Harriet

327
Irsta / Äldre inlägg (arkiv) till 21 februari, 2010
« skrivet: 2010-02-20, 20:59 »
Hej! Om Olov är yngre än Gustava Charlotta kan föräldrarna ha hunnit gifta sig mellan födslarna och de kan vara syskon. Mvh Harriet

328
Archive - Swedish customs / Land customs/first sons
« skrivet: 2010-02-20, 11:11 »
Jim,
in western Sweden during 19th century it often happend that two children from one farm married two from another to avoid splitting the farms into too small units. In most cases the younger generation took over the farm at marriage - with lifetime contracts allowing the parents /former owners to live on the farm.
There is also families where the father continues to own the farm until he dies. The older sons in these families were able to buy (or inherit from grandparents or uncle without children)another farm. Finally the youngest son takes over after the fathers death - or as among my ancestors - the small farm is divided equally among the two youngest sons (out of five sons and seven daughters born 1822  - 1854) who have to pay to brothers and sisters.
Harriet

329
Hej Kalle! Zethraeus är ett ganska ovanligt namn och du vet inte vilken socken eller församling du skall leta i - då är det utmärkt att fråga här.
Jag letade i folkräkningen 1880 via SVAR efter Zethraeus i Stockholm och hittade flera med förnamn som liknar den person du söker.
Mest intressant är kanske Johan Fredrik Zethraeus f 1799, f.d. stadsmäklare som 1880 är bosatt i Katarina fs Stockholm. Du skulle kunna följa honom bakåt för att få fram vilken församling du skall leta efter Frederick Johan Gerhards födelsenotis 1845. Detta är bara ett litet spår att börja nysta i.  
Mvh Harriet

330
Morlanda / Äldre inlägg (arkiv) till 28 mars, 2011
« skrivet: 2010-02-18, 18:09 »
Hej Malin! Om du har webb-adressen till skivan är det många som kan ta del om du anger den här. Mvh Harriet

331
Människor / Antal olika bilder på: Män (1)
« skrivet: 2010-02-18, 05:59 »
Hej Towa! Bör inte vara omöjligt att få fram var han gjorde militärtjänst (verkar i en annan fråga som om släktingen är en man?). När var han född?
Första och sista bilden i nedeersta raden verkar avbilda samma person framför samma staket. Mvh Harriet

332
Människor / Antal olika bilder på: Män (1)
« skrivet: 2010-02-17, 21:45 »
Hej! Mannen (militären?)på andra bilden in nedersta raden sitter på kanten av fontänen på Järntoget i Göteborg. Var din släkting bosatt i Göteborg?
Mvh Harriet

333
Äldre ord A - K / Buongelappar
« skrivet: 2010-02-17, 20:19 »
Hej!  
Kan det kanske vara delar till ett ännu ej hopfogat plagg?
Mvh Harriet

334
Jakob (och Johannes) / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-03-23
« skrivet: 2010-02-16, 06:17 »
Hej John!
Tack. Förvånar mig inte att det blev Amerika. Kanske var det till honom som halvsystern Matilda Sofia Lenholm flyttade några år senare. Mvh Harriet

335
Öster / Öster
« skrivet: 2010-02-15, 22:08 »
Hej!
I folkräkning 1880 via SVAR:
Svensland Norra, Skredsvik
Båtsman Johan Jakob Johansson Öster f 1835 Skredsvik
hustrun Inger Johanna Engelbrektsdotter f 1841 Skredsvik
s. Gustaf Alfred 1866 Skredsvik
d. Adolfina 1872 Skredsvik
d. Anna Matilda 1873 Skredsvik
d. Anna Sofia 1875 Skredsvik
d. Thekla 1877 Skredsvik
d. Maria Paulina 1880 Skredsvik
Fam 2: svärmor Adolfina Christina Andersdotter 1842 Högås (Här torde fel födelseår ha angetts?...)
 
Sveriges bef 1890:
som ovan men bara två barn hemma:
Anna Sofia 1875
Maria Paulina 1880
 
Sveriges befolkning 1900:
no 283 Uddevalla
f.d. båtsman Johan Jakob Öster 1835 Skredsvik
hu. Inger Johanna Engelbrektsdotter 1841 Skredsvik
Maria Paulina 1880 Skredsvik
 
Sveriges bef 1890:
14 roten Norr Tull Uddevalla
Ogift man, far i fam: Johannesson Öster Gustaf Alfred 1866 Skredsvik
Ogift kv, mor i fam: Juliana Johandotter 1866 Herrestad
 
Sveriges bef 1900:
Ardmore, Bäve
arbetare Johansson Öster Gustaf Alfred 1866
hustru Juliana Johansdotter 1866
s. Oscar William 1891 Uddevalla
d. Ada Josefina 1893 Uddevalla
s. Ernst Daniel 1895 Bäve
d. Elsa Linnea 1898 Bäve
s. John Ludvig Georg 1900 Bäve
 
Ovanstående alltså från folkräkningarna och bör väl stämmas av med kyrkböcker - speciellt svärmodern verkar behöva kontrolleras.
Mvh Harriet

336
Jakob (och Johannes) / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-03-23
« skrivet: 2010-02-15, 19:37 »
Hej! Söker Carl Robert Andersson f 29 okt 1865 Solna som 17 okt 1885 inflyttar till Malmskillnadsg 14 i Johannes från Bälinge. Rotemansarkivet ger ingen träff för honom eller det gatunumret. Hittar honom inte heller vid folkräkningen 1890. Någon som kan hjälpa mig att finna vart han tar vägen? Mvh Harriet

337
Hej Eivor m.fl.! Spanska sjukan var en influensa typ A (liksom Nya Influensan 2009) och det är mycket vanligt att det blir en komplikation med lunginflammation som är dödsorsken - men även influensavisurset kan ge en infektion direkt på lungorna. Även magtarmsymtom förekommer vid influensa typ A men är inte lika vanligt som symtom från lungorna. Bl.a. Mexicos hälsoministerium har gjort en bra sammanställninng av symtomen vid den aktuella influensapandemin. Mvh Harriet

338
Caries / Caries...vad?
« skrivet: 2010-01-28, 05:48 »
Hej! Dödsfallet inträffade 1876 dvs några år före upptäkten av tuberkelbacillen och innan odlingsteknik var i bruk så exakt vilken bakterie som skulle orsaka en sådan infektion - termen idag är spondylit -lär vi inte få veta. Däremot var beskrivningarna från obduktionen noggranna på den tiden så förhoppningsvis kan vi göra en sannolikhetsbedömning. En faktor som skulle styrka hypotesen tuberkulös spondylit är om det finns många tuberkulosfall i familjen - t.ex. lungtuberkulos 25 år tidigare då han var liten. Men å andra sidan förekom tuberkulos i så hög utsträckning vid den tiden att det förstås kan vara ett sammanträffande. Mvh Harriet

339
Bildgåtan - Övrigt / Skolfoto från vilket decennium?
« skrivet: 2010-01-27, 19:20 »
Hej! Är det trillingflickor längst fram i ena kanten? Mvh Harriet

340
Caries / Caries...vad?
« skrivet: 2010-01-27, 19:13 »
Hej Per! En forumbesökare från Finland har i mail skickat en tolkning som jag också tror kan vara rätt:
Cancer vertebrae caudatis = kräfta i nedre ryggkotor
alternativt - min tolkning: caries vertebrae caudatis = benröta i nedre ryggkotor
Den senare diagnosen betydligt vanligare vid denna tid och med tanke på personens ålder.
Återstår att se om det stämmer när du får kopiorna.
Mvh Harriet

341
Caries / Caries...vad?
« skrivet: 2010-01-26, 19:27 »
Hej Per! Om det gäller din farfars far lär det inte finnas några hinder för att du ber att få ut och skickad till din hemadress en papperkopia av journalen mot kostnad för kopiering och porto. Skriv ett brev och stryk gärna släktskapet Mvh Harriet

342
Debilitas / Debilitas congenita
« skrivet: 2010-01-26, 06:06 »
Hej!  
Debil.congen. = debilitas congenita = medfödd svaghet.
Mvh Harriet

343
Hej! Enl folkräkning 1880 via SVAR finns de båda vid denna tidpunkt i Femtonde Qvarteret, Carlskrona stad. Förslagsvis letar du vidare därifrån, kanske framgår det vilken Göteborgsförsamling de kom från. Mvh Harriet

344
Hej!  
Ca. ventri - marasmus  = cancer i magsäcken med avtyning (från SCB-utdraget via SVAR)  
Mvh Harriet

345
Karl Johan / Äldre inlägg (arkiv) till 12 februari, 2010
« skrivet: 2010-01-23, 10:04 »
Hej Christina! Gibraltar Bracka var inte bara en sjukvårdsinrättning utan också en fattigvårds/arbetsinrättning där man kunde placeras om man t.ex. kommit på obestånd. Man förväntades arbeta av på sin skuld men de avgifter som togs ut för att man bodde där och extraavgifter för t.ex. en kopp kaffe på söndag var så stora att skulden ofta byggde på sig med tiden.  
Fattigvården bedrevs i de tre långa paviljonger som finns kvar (parallella med Gibraltargatan) medan mentalsjuka vårdades i den större byggnad som låg vinkelrätt mot dessa och närmast ursprungliga Chalmers. Tuberkulossjuka vårdades i en av de mindre paviljongerna. Veneriskt sjuka vårdades inte på Gibraltar utan på Holtermanska sjukhuset som låg i närheten.
Finns mycket skrivet om Gibraltar - går säkert att få fram via Göteborgs medicinhistoriska museum.
Under senare halvan av 1900-talet hette husen Vasa sjukhus -där bedrevs äldresjukvårdsforskning i världsklass- men för en gammal infödd göteborgare var det alltid ett nerköp när vi kunde erbjuda en plats på Vasa sjukhus efter en period i akutsjukvården. Mvh Harriet

346
Strömstad / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2011
« skrivet: 2010-01-17, 15:06 »
Hej! Det är jag som skall be om ursäkt. Nils Lindbergh var ordförande i Sveriges Släktforskningsförbund en gång i tiden och gav ut tre böcker Stångenäs-släkter om Bro, Brastad och Lyse+Lysekil på 1980-talet. I trådar under dessa församlingar refereras ofta till dessa böcker men om man inte har sina anor just där känner man förstås inte till honom. Böckerna finns (oftast) att köpa i bokhandeln i Lysekil, via hembygdsföreningen i Bro (för några år sedan i alla fall) eller på Bohusläns museum i Uddevalla eller enklast: lånas via bibliotek. Om du har fler frågor om Elsa Wiborg - ställ dem förslagsvis under Bro i Bohuslän. Mvh Harriet

347
Strömstad / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2011
« skrivet: 2010-01-17, 12:24 »
Hej Viktor! Om du har tillgång till AD Online och SVAR föreslår jag att du kontrollerar mina uppgifter från Lindbergh - de är inte alltid rätt men bra som utgångspunkt för var och när man skall leta. Mvh Harriet

348
00 - Övrigt / Hur avgränsar man sin släktforskning?
« skrivet: 2010-01-17, 11:04 »
Hej David! Som de andra tycker jag du skall lägga upp din forskning precis som du känner för - fokusera på en viss gren eller ett visst århundrade eller hoppa som du har lust med för tillfället. Du har alltid möjlighet att komplettera eller plocka bort i efterhand. En del som det kan vara klokt att ta tag i under de första åren som släktforskare är intevjuerna med nu levande släktingar - om några år kan det vara för sent. Inte bara äldre släktingar utan även jämnåriga kan ha uppgifter/berättelser om händelser och personer i släkten långt tillbaka. När du väl dokumenterat dina intervjuer kan du plocka fram dem i ett senare skede och försöka belägga eller dementera uppgifterna från intervjerna. Det ger betydligt mer kött på benen om man kan skriva Svanhalspäronen från gården smakade fantastisk gott (enligt- och så en hänvisning till uppgiftslämnarens) än att bara skriva farfars bror, försörjde sig delvis som fruktodlare.
Jag anser att jag haft nytta av inte bara anornas barn utan också barnbarnen. Speciellt i samband med tidiga dödsfall är det intressant att följa barnen och se att faster behövde en piga eller att kusinen togs in som lärling. Men även en ana som flyttar till en helt annan socken vid giftermål - tappade hon kontakten med sin egen familj? Då är det intressant att notera att hon fick ta med sin något yngre kusin och anställa som piga. Och att beskriva en persons äldre liv med fick fem barn men inga barnbarn säger en hel del.
Mvh Harriet

349
Strömstad / Äldre inlägg (arkiv) till 27 november, 2011
« skrivet: 2010-01-17, 08:02 »
Hej Viktor!  
Ser Din fråga först nu. Elsa Wiborg föddes 23 juni 1721 på Bubacka i Bro som dotter till min ana fältskären Petter Wiborg ca 1693 - 27 apr 1780 (begravd) och hans hustru Helena Hansdottr Glaser. Familjen flyttade från Bubacka till granngården Ed ca 1722 eftersom de yngre syskonen är födda på Ed. Källor Lindbegh del Bro, sid 118 samt kyrkböcker Bro.
Sven Eneboms (stavning enl Lindbergh) var tulltjänsteman - besökare är en äldre benämning på det yrket - den fullständiga benämningen var landtullbesökare. En mellanliggande benämning är tullvaktmästare innan det moderna tulltjänsteman.
I Lindbergh s 119 framgår att Sven var son till kammarskrivare Olof Enebom i Uddevalla, senare (1721) i Dals Ed. Hans hustru hette Barbara Brun. Lindbergh har inga födelsedata för någon av dem - bara ett antagande att de var födda på 1600-talet då första barnet föds 1715. Sju barn angivna. Sven var född 7 okt 1716 (troligen i Uddevalla men ej utskrivet) och det verkar som om han och Elsa (Elisabeth) flyttar från Strömstad till Ed i Bro (eller Hede i Tanum?) 1857. Sju barn angivna i Lindbergh. sonen Jonas uppges ha övertagit tjänsten efter morbrodern Petter Wiborg (namne till sin far) Mvh Harriet

350
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 16 mars, 2010
« skrivet: 2010-01-15, 19:27 »
Hej Linus! Hans Andersson född 28 juni 1812 N Torgestad dog 18 april 1892 N Torgestad, hem.äg. änkeman enl SCB-utdrag Lyse dödbok via SVAR. Ingen dödsorsak angiven. 79 år 9 mån 20 d.(Det var en annan hem.äg på Torgestad som dog 1913 - Lindbergh har förväxlat). Beata Nilsdotter har jag inte dödsdatum på men det bör ha varit i perioden 1861- 1892. Hans och Beata fick tillsammans tio barn men de visste du kanske redan. Jag härstammar från två fastrar till Hans Andersson. Torgestadssläkten är stor.  
Mvh Harriet

351
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 16 mars, 2010
« skrivet: 2010-01-15, 06:01 »
Hej! Vet precis var du menar Bo - brukade åka med ibland på 1950-talet när min pappa lämnade avlöning till desa stenhuggare. Det är ungefär samma ställe i de olika beskrivningarna såvitt jag kan bedöma - så din familj har nog inte flyttat så mycket.
År 1903 blev Lysekil stad men Lyse församling tappade Slätten först ca 30 år senare. Eller finns det någon källa till att församlingsgränsen skulle ha ändrats i två steg? Mvh Harriet

352
Hej!  
Tack för tipset.  
Mvh Harriet

353
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 14 januari, 2010
« skrivet: 2010-01-14, 20:52 »
Hej Bo! Hittar inte Anna Katarina Olsdotter i 1900 - Cdn ( och flyttlängden som Jan-Erik använt är PuL-märkt via SVAR!). Vilket år var hon född? Kan familjen ha flyttat snart igen?
Vid den tiden var t.ex den tomt där Gullmarsskolan /Gullmarsgymnasiet ligger en del av Lyse. Många gårdar, däribland Lilla Ulseröd, i Lyse hade utmarker på Slätten som Lysedelen av nuvarande Lysekil kallas. Det kan vara lite förvillande när man hittar en fastighetsbeteckning på Slätten som anges som ett gårdsnamn i Lyse - framgår inte alltid att det är på Slätten. Och i en syskonskara kan några vara födda i Lyse och de yngre i Lysekil när gränsen ändrades. Den del av Slätten som hörde till Lilla Ulseröd var Liderna - kanske har du ett senare gatunamn att jämföra med ?Mvh Harriet

354
Hej! Tack Karin - jag har också svårt att se om det gäller honom eller någon i den andra familj som är tillskriven i marginalen. Det blir till att kolla rådhusrätten. Mvh Harriet

355
Brastad / Äldre inlägg (arkiv) till 18 januari, 2010
« skrivet: 2010-01-13, 21:01 »
Hej Sven! Det finns åtskilliga småfel i Lindbergh så 27 maj är hans tolkning som måste kollas mot kyrkboken och då är 5 maj är vad du ser. Ofta utelämnas också information - så Börta kan ha fått fler än de fem barn som finns med I Lindbergh.
Vad gäller Anders Olsson född 10 aug 1763 på lilla Tuntorp, Brastad sn så anger Lindbergh (sid 338) bonden på Tuntorp Olle Trulsson 20 apr 1726 - 21 sep 1763 gift 1 nov 1757 m p Maren Jonsdtr. Fadern dog alltså när Anders var fem veckor - för modern finns inga födelse eller dödsdata men hon föder barn regelbundet i sitt andra äktenskap till 1787 - av sju graviditer i det äktenskapet som är noterade i L. slutar fem med dödfött barn och ett barn dör vid tio månaders ålder...
oluf trulsson kan man kanske med godvilja läsa men moderns namn är svårtolkat för mig - ser snarare ut som Jönsdotter.
Mvh Harriet

356
Brastad / Äldre inlägg (arkiv) till 18 januari, 2010
« skrivet: 2010-01-13, 06:40 »
Hej! I Lindberghs Brastadsbok s 33 anges att Börta Svesdotter 29 dec 1781 gifter sig med bonden på Biberg, änkemannen Mikael Nilsson 8 jun 1732 - 25 mars 1788. De får tre barn innan Börta gifter om sig 27 maj 1789 med dr fr Tuntorp Anders Olsson 10 aug 1763 - 1 jan 1805. Paret får Maria född 3 apr 1790 och Olof 11 apr 1794, torpare på Myren u Biberg (eftersläkt finns i Lindbergh). Mvh Harriet

357
Film / Teater / de Wahl, Anders (1869-1956)
« skrivet: 2010-01-12, 22:20 »
Hej! När Anders varit i stan och läst SoH 1961 - berätta gärna om farmorsgrenen finns beskriven - har fått intrycket att den inte varit så utforskad. Mvh Harriet

358
Hej Karin!  
Mycket intressant - nu har jag varit inne och läst om Jan /Johan Lennberg i hfl AIa:2, uppslag 239. Både där och i registret är han sju år yngre än sedan i Irsta. Verkar som man misstolkat 1704 till 1711 - behöver förstås kollas mot födelselängden men jag lutar åt att 1704 är det rätta. På sonen Carl står förutom att han är 7 ½ år en kommentar som jag inte kan läsa. Börjar med angiven för.....
Noterade du kanske denna mening?
Mvh Harriet

359
Film / Teater / de Wahl, Anders (1869-1956)
« skrivet: 2010-01-10, 11:43 »
Hej! Uppgifter om Anders de Wahls farmors morfar Carl Lennbergs anor finns under Uppsala Domkyrkoförsamling idag. Mvh Harriet

360
Hej Karin! Många tack för detta. Det där om född 1740 eller 1741 har varierat mellan olika källor - bra att veta vad som gäller. Kanske lade man till ett år när man som ung ville bli klockare? - förbättrade CVn är kanske inte ett modernt påfund...
Det är alltid intressant att se hur förnamnen går igen i senare generationer - Carl Lennbergs äldsta hette Anna Britta - alltså efter mor och farmor. Förste sonen hette Johan men dog som  liten och son nr två fick heta Carl Johan. En av döttrarna (Anders de Wahls anmoder)
hette Greta - efter faster vet jag nu.
Mvh

361
Länna / Äldre inlägg (arkiv) till 10 januari, 2012
« skrivet: 2010-01-10, 11:20 »
Hej!  Stot tack - det var slarvigt av mig att missa Hfl. Mvh Harriet

362
Länna / Äldre inlägg (arkiv) till 10 januari, 2012
« skrivet: 2010-01-09, 10:49 »
Hej! År 1704 föddes min mm mm mm ff Johan Lennberg i Länna enligt anteckning i dödbok Irsta vid hans bortgång 1 mars 1785. Han anges vara 80 år vid dödsfallet så han bör ha varit född mars-dec 1704. När jag via SVAR letar födelse/dopbok CI/1 (1682-1776)har jag stora svårigheter att följa sidnumreringen - boken är skadad och jag är osäker på om sidorna angående döpta 1704 finns med (1694 och 1709 är tydliga sidor som ligger för nära varandra).
Vad gäller Johan så vet jag inte när hans efternamn tillkom eller om han hade det från början. Enligt anteckningen i dödbok (utförd av sonen klockaren Carl Lennberg) är han f.d. tullvaktmästare och änkeman. Har haft två barn, en dotter död före honom och sonen Carl Gustaf född 23 juli 1740 Uppsala domkyrkoförsamling. Att Johan föddes i det Länna som ligger i uppland är ett antagande enbart utifrån att hans son föds i Uppsala.
Finns det någon Lännaforskare som känner till några kandidater - Johan födda i Länna 1704? Finns dopboken för 1704?
Mvh Harriet

363
03) Sjukdomar och dödsorsaker, allmänt / Död i roten
« skrivet: 2010-01-07, 21:32 »
Rosen = rosfeber = erysipelas = infektion i hud och mjukdelar av klassiskt streptokocker eller ibland gula stafylokocker. Vanligen dödligt före penicillinet. Vanlig sjukdom än idag/ Mvh Harriet

364
03) Sjukdomar och dödsorsaker, allmänt / Död i roten
« skrivet: 2010-01-07, 19:29 »
Hej! Jag håller förstås på död i rosen - och hoppas rubriken får stå kvar som en hjälp för nån annan som råkar misstolka gammal text.. (Soten användes nog inte i bestämd form singular - ofta flera på gång samtidigt..) Mvh Harriet

365
03) Osorterat / Lundby F:7 1934 sid 124
« skrivet: 2010-01-06, 17:10 »
Hej!
Det står Vit. org. cordis. = vitium organicum cordis ofta förkortat VOC vilket på svenska betyder hjärtfel, oftast klaffel men även andra hjärtfel ingår i detta. Mvh Harriet

366
Lysekil / Äldre inlägg (arkiv) till 27 mars, 2010
« skrivet: 2010-01-06, 17:05 »
Hej!  
Då kan vi nog utesluta Dalskogen.
Dessa småflickor bor i Kyrkvik. Begravs även Kyrkviksbor på Åkerbräckan på 1890-talet? Mvh Harriet

367
Lysekil / Äldre inlägg (arkiv) till 27 mars, 2010
« skrivet: 2010-01-06, 15:35 »
Hej igen!  
Såg inte att Jan-Erik varit snabbare. Vet inte hur det var i Lysekil men i Lyse fanns runt förra sekelskiftet en särskild del av kyrkogården där barn begravdes i smågravar. Anteckningen i begravningsboken 1893 kan vara en hänvisning till den grav där systern begravts året innan - men det är bara en gissning från min sida. Mvh Harriet

368
Lysekil / Äldre inlägg (arkiv) till 27 mars, 2010
« skrivet: 2010-01-06, 15:26 »
Hej!
Selma Teresia dog alltså 14 okt 1893 i Lysekil och hon begravs 22 okt enl död-och begravningsboken via SVAR. Över begravningsdatum 22 finns en kort anteckning (gravnummer eller liknande?)som jag inte kan läsa. Dödsattesten som anger tarmvred/ileus är utfärdad av läkare.
Selma Charlotta dog inte i augusti utan 26 okt 1892 av tuberkulös meningit dvs hjärnhinneinflammation orsakad av tuberkulos. Detta var en vanlig dödsorsak bland barn på den tiden. Dödsattesten utfärdad av läkare. Hon begravdes 6 nov.
Förre skomakaren August Julius Johansson född 16 febr 1855 (inte 1885!)dog 29 dec 1933 med adress Blekebacken 14 (som väl var fattighsuet tidigare och sen ålderdomshem). Hans dödsorsak var lunginflammation men han hade också hjärtfel och senil demens. Han har alltså titeln skomakare och det hade han redan 1900 vid folkräkningen. Tror du att han arbetade på skomakeri hela tiden eller kan det ha funnits en skofabrik i Lysekil??
Vad gäller frågan var de små flickorna ligger begravda föreslår jag att du börjar med att ringa Lysekils församling och be dem se efter om flickorna kanske finns i samma grav som föräldrarna.
Mvh Harriet

369
Lysekil / Äldre inlägg (arkiv) till 27 mars, 2010
« skrivet: 2010-01-06, 09:45 »
Hej Bo!
Lilla Selma Teresia dog 14 okt 1893 av ileus dvs tarmvred ( SCButdrag av dödboken via SVAR). Vet du vilket år systern dog? Hon finns inte i livet vid folkräkningen 1900. Mvh Harriet

370
01) Sjukdomar och dödsorsaker A - Ö / Nedärvda sjukdomar
« skrivet: 2009-11-22, 08:59 »
Hej Patrick! Här blir det ett feltänk /felaktigt grundantagande. De flesta med en ärftlig sjukdom dör av något helt annat. Mvh Harriet

371
Tack Ann-Mari och Ingela!
Mycket intressant. Många belägg i skönlittertur på 1700-tal och 1800-tal reser frågan om när detta bruk upphörde? Hur var det i början av 1900-talet? Finns bilder från sjukhusmiljö? Hur dateras bilden från Ann-Mari här ovan? En amatörgissning från min sida är ca 1910??
Mvh Harriet

372
Uddevalla / Äldre inlägg (arkiv) till 14 januari, 2010
« skrivet: 2009-11-17, 20:37 »
Hej Margit! Har du några mer uppgifter om henne? Det finns i folkräkningen 1880 bara en Carolina Göransdotter i Bohuslän född 1828 och hon är bosatt och har familj i Lysekil. Lysekil uppges som födelseort för henne. Kan det vara samma person? Mvh Harriet

373
Lerbäck / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-05-17
« skrivet: 2009-11-15, 19:19 »
Tack,tack - här går det undan! Hade bara lite av detta hittills.  
Mvh Harriet

374
Lerbäck / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-05-17
« skrivet: 2009-11-15, 17:04 »
Hej Britt-Marie! Tack! I senare hfl framgår att hon var född 1753-09-06 så det första alternativet är rätt. Roligt om det skulle gå att hitta syskon också. Mvh Harriet

375
Hej Ingela!  
Har du några uppgifter om var och när bruket att klippa flickors hår kort vid hög feber var vanligt (oavsett om det var orsaken i just detta fall)?  
Onekligen är det lättare och effektivare att kyla en person med hög feber genom att torka med fuktig tvättlapp om håret är kort. Finns något om detta i gammal omvårdnadslitteratur?
Mvh Harriet

376
Hej! Det var troligen för att dölja det naturliga håravfall som inträffar med max ca 12 veckor eftger en svår febersjukdom - jag vet att det är så framförallt för bakteriesjukdomar som sepsis /allmän blodförgiftning. Många mässlingspatienter hade komplikationer med baktiesjukdomar som lunginflammation t.ex.  
Brukar vara klokt att förvarna patienter om detta.
Ett sådant naturligt håravfall blir inte så snyggt och jämnt så det blir praktiskt att klippa upp håret tills det vuxit ut igen.
Eller klipptes det faktiskt av direkt vid insjuknandet för att inte tova sig?? Eller för att man visste att det ändå skulle falla av?
Mvh Harriet

377
Lerbäck / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-05-17
« skrivet: 2009-11-14, 18:31 »
Hej!
Min ana Maria Månsdotter f 1753 är enl hfl Lerbäck AI/1 (1777-1790)s210 gift med Anders Jönsson f 1745 De bor på Norra Nyckelhult.
Jag är inte säker på var hon finns i födelseböckerna (1753 finns både i C1 och C2)men lutar åt att det är i C2  6 sep 1753 Måns Perssons barn. Jag har svårt att de om S eller N Nyckelhult. Vittne är Lars Jönsson i Gruvan i S Nyckelhult.  
En annan kandidat är i CI sid 136 3 dec 1753 Måns Månssons barn- där kan jag inte läsa namnet på platsen.
Är dessa Maria Månsdöttrar några som ni stött på i letandet efter Cajsa Månsdotter
Mvh Harriet

378
Phlegmone / Phlegmone faucis
« skrivet: 2009-11-13, 17:50 »
Hej! I SCB-utdraget via SVAR framgår att hon dog på Epidemisjukhuset i Göteborg. Det låg i Annedal och lokalerna hyser numera Konstepidemin.
Flegmone i ansiktet är en kraftig infektion där ofta blandinfektion av flera bakterier ingår. Om det utgår från en infekterad tand i underkäken kan infektionen breda ut sig i hela munbotten och nedåt halsen. Bredare antibiotika än bara vanligt penicillin behövs för att personen skall överleva. 1921 var detta en sjukdom med nästan 100% dödlig utgång. I hennes fall vet vi inte var i ansiktet infektionen satt, det kan även ha varit t.ex. i anslutning till en bihåleinflammation.  
Mvh Harriet

379
Herrestad / Äldre inlägg (arkiv) till 17 november, 2010
« skrivet: 2009-11-11, 19:23 »
Hej! Framgår inte vilken typ av uppgifter du är intresserad av så jag tittade genom födelse-och dop för Herrestad (O) den aktuella aprilmånaden 1814 C/3 1803-1829 via SVAR men fann honom inte där. Har du tänkt på att det finns Herrestad i Östergötland också? Mvh Harriet

380
Liljeqvist / Liljekvist / Liljeqvist / Liljekvist
« skrivet: 2009-11-08, 10:24 »
Hej Marie! Är du säker på födelsedata och födelseförsamling för Gurli? Känner du till födelsedag eller ålder för Tora?
Mvh Harriet

381
Danderyd / Äldre inlägg (arkiv) till 07 oktober, 2010
« skrivet: 2009-11-07, 16:06 »
Hej Gunnar! Gustaf Helmer Lundblad var banvakt vid Ösby järnvägssatation när han natten mellan 8 och 9 aug 1896 drunknade vid Djursholms ånbåtsbrygga då ungdom lekte. Dödsdatum 9 aug (SCB-utdrag via SVAR)  
Mvh Harriet

382
Danderyd / Äldre inlägg (arkiv) till 07 oktober, 2010
« skrivet: 2009-11-07, 15:31 »
Hej! Behöver läshjälp med Hfl Danderyd AI/8 (1830-1839)sid 42, torpet Lilla Calmar. Toparen Olof Sjöberg har en anteckning under frejd som jag tolkar som anh. f. ..... Från senare hfl vet jag att han varit arresterad men inte för vad. Finns också en anteckning före klammern i marginalen där jag går bet på första delen ....boende. Hoppas detta är tydligare för någon annan. Mvh Harriet

383
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 14 januari, 2010
« skrivet: 2009-11-01, 13:31 »
Hej! Pigan Malin, vem var hon?
Vid bouppteckning / inbördes auktion efter min ff fm Maria/Maja Andersdotter i sept 1878 på Hogen nämns i samband med inköp av vad jag tror är ett plagg pigan Malin på stället.
Ingen Malin finns i hfl - kanske hade pgian bara varit anställd en kortare tid - sista dottern av fem flyttade ca en månad innan Maria dog.
Hittar ingen Malin i Lyse vid folkräkningen 1880 heller.
Någon som har en Malin på 1870-talet?
Mvh Harriet

384
Bro / Äldre inlägg (arkiv) till 06 januari, 2010
« skrivet: 2009-10-26, 18:14 »
Hej! Ja, Lindbergh är inte lätt. Jag kan bara bidra lite när det gäller sista frågan om vilken Marta Larsdotter som blev änka i tid - jag tror du kan utesluta första alternativet. På Lindbergh sid 229, Kleva framgår att hennes man Henrik Svensson får avsked 20 mar 1717 och alltså är i livet då. Blir för kort tid för att hon skall kunna gifta om sig 2 juli samma år (om Lindberghs uppgifter stämmer i detta fall). Mvh Harriet

385
Fittja / Äldre inlägg (arkiv) till 15 maj, 2012
« skrivet: 2009-10-25, 13:24 »
Hej Eva! Paret får inga fler barn i Fittja under tiden 1901-1905 enl SCB-utdrag födda via SVAR. Vet du hur länge de bodde kvar i Fittja?
Mvh Harriet

386
Hi Eileeen, it's easier to help someone if all information is given in the question. I think it is crucial to define the birthplace for John Albert to be able to follow hom and find the date and place for the marriage as both Johan and Albert were very common names in those years.
Regards Harriet

387
09 Döden / Dödsbevis
« skrivet: 2009-10-25, 08:10 »
Hej!  Stort TACK - sparar mycket tid!!!  
Mvh Harriet

388
Hi Eileen, Your question is not easy. I have found one hypthetical candidate:
Johan Albert, born July 17, 1855 in Piteå Landsförsamling.
Father: Farmer Jonas Pehrsson at Persnäs
Mother: Wife Eva Christina Johansdotter
Mvh Harriet

389
Hej Helena! Om du inte redan gjort det föreslår jag att du tittar i sjukhusets födelse och dödbok. Det kan ha blivit något fel vid överföringen av uppgifter från sjukhuset till hemförsamlingen.  
Mvh Harriet

390
Tanum / Äldre inlägg (arkiv) till 13 december, 2009
« skrivet: 2009-10-23, 22:49 »
Hej Odd! I folkräkningen 1880 via SVAR bor familjen på Lycke i Tanum:
Far: Anders Hansson f 1811 Tanum, bräcklig
Mor: Olena Eriksdotter f 1820 Kville, bräcklig
son Hans f 1856
son Aron f 1863
son Olof Alfred f 1852
Vid folkräkningen 1890 hittar jag bara änkan Olena Eriksdotter f 1820 Kville, utan bestämd hemvist, Tanum.  
Hon är även vid folkräkningen 1900 på socknen skriven.
Mvh Harriet

391
Tanum / Äldre inlägg (arkiv) till 13 december, 2009
« skrivet: 2009-10-23, 19:45 »
Hej Odd! 4 maj 1865 föds ingen Hans i Tanum.
4 maj 1856 föds Hans, döpt 9 maj.
Föräldrar: Hegl. Anders Hansson i Lycke o Hustr Olena Ericsdtr. 36  
Faddrar: Undantagsm Simon Corneliusson i Lycke o H. Anna Br. Ericsd. ibm
Källa: Födelse-och dop Tanum via SVAR
Mvh Harriet

392
Archive - Swedish names / A mystery!
« skrivet: 2009-10-22, 21:47 »
Hi, In census 1880 (via SVAR) the family is found at Wedby, Förlösa:
Father  Nils Fridolf Jonsson b 1838 Åby, shoemaker
Mother  Ingrid Kajsa Jonsdotter b. 1839 Madesjö
s. Johan Alfred b. 1865 Förlösa
s. Carl Peter b. 1867 Förlösa
s. Aron b. 1869 Förlösa
s. Per Gotfrid b. 1871 Förlösa
s. August b. 1874 Förlösa
d. Amanda Sophia b 1876 Förlösa
d. Ida Carolina b 1878 Förlösa
s. Jonas Emil b 1880 Förlösa
Regards Harriet

393
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 14 januari, 2010
« skrivet: 2009-10-21, 20:41 »
Hej alla Lyseforskare och andra hjälpsamma!  
Nu behöver jag mycket hjälp med en fråga som legat på lut länge. Det gäller Sandbräcka u Djupedal i Lyse och äktenskapet mellan änkan Johanna och drängen Jacob Svensson - vigda 11 mar 1808 (vb Lyse).
Vart tog Johanna vägen - kan man få fram var och när hon dog och vilket civilstånd hon hade då? I Lindbergh anges med frågetecken att hon kanske skulle kunna ha varit född i Bokenäs.
Mitt intresse beror på uppgifter från min släkting, numera bortgångne släktforskaren Lars-Erik Lysér som i samarbete med Karel Swenden i Belgien kartlagt Jacob Svenssons (sedermera Swenden)född på Ramdal under Kyrkobyn 10 nov 1780 liv. Jacob Svensson flyttade alltså till Belgien och i jan 1814 konverterar han till den katolska tron och senare samma år gifter han sig kyrkligt men ej borgerligt i Belgien. Första barnet föds 1815.
För den borgerliga vigseln behöver han ett födelsebevis vilket han så småningom skaffar. Det är daterat 1816 och förfalskat. Bland annat är det skrivet på danska (av sjömannen som lämnade fram det, troligen) och inte svenska; föräldrarnas dödsår är helt fel; det är också undertecknat prosten Lindgren (som då redan var död) som ursäktar sig i ett P.S. för att han inte använt stämplat papper - vilket prästerna vid den tiden inte brukade osv. Förfalskningsutredningen är noggrannt gjord bl.a. med hjälp av Landsarkivet i Göteborg på 1960 och -70-talen inför en minnesbok om Jacob Swenden och hans ättlingar som utgavs inför firandet av 200-årsminnet av Jacob Svensson/Swendens födelse 1980.  
I minnesboken finns inbladat ett tillägg där funderingarna går vidare om varför Jacob valde en förfalskad dopattest inför den borgerliga vigseln och man har då fastnat för möjligheten att han redan var gift i Sverige som en hypotes.
Vigselnotisen 11 mars 1808 finns noterad liksom att Johanna är fadder åt (troligen)ett av Jacobs brorsbarn, Sofia, dotter till Hans Svensson 2 april 1808.
Johanna fick tre barn i sitt första äktenskap men några barn med Jacob känner jag eller familjen Swenden inte till - kan hon ha flyttat till annan församling om nu inte Jacob kom hem som utlovat? Kanske till Bokenäs om hon kom därifrån?
Eller - om hon dog tidigt - finns några andra förklaringar till att Jacob inte ville ge sig till känna för hemförsamlingen. Jag är inte ens helt säker på att det var denne Jacob som gifte sig med Johanna - ett faktum som talar för detta är att Jacobs farbror Hans Jacobsson bodde på Sandbräcka, som alltså var ett torp under Djupedal. För att ytterligare komplicera det hela finns det en Johanna f 1782 som var dotter till denne Hans Jacobsson. Hon kan ha varit dopvittnet i april 1808 men är utesluten som den Johanna som gifte sig i mars 1808 (en dotter född redan 1788 enl Lindbergh).
Efter mer än 40 års kontakt med familjen Swenden, som är släkt med min farmor på två linjer, vore det mycket roligt att äntligen kunna reda ut detta.
Mvh Harriet

394
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 14 januari, 2010
« skrivet: 2009-10-15, 19:25 »
Hej Per Eivind!
Du frågade om Kådene i Lyse är en gård och det stämmer 1/4 hemman vid den tiden. Där finns ( i hfl Lyse AI/1 via SVAR)Anna Hansdotter som piga innan hon 1835 flyttar till u Ryk.
Familjen hon var piga hos var Lars Jacobsson o Maja Kihlberg samt Lars båda föräldrar och de två äldsta döttrarna Adelina f 1833 och Johanna Charlotta f 1835. Lars Jacobssons ättlingar brukar än idag gården som inköptes 1799.
Framgår inte när Anna Hansdotter flyttade till Kådene - Lyse första hfl börjar 1834. Däremot står det att hon kom från Valbodalen samt Träleberg - vilket jag fritt tolkar som att hon tidigare kan ha bott i Valbodalen och var född i Träleberg (vilket vi känner till från ovan).
I Lindberghs Lysebok (uppgifterna bör kontrolleras mot födelsebok) finns några syskon till Anna Hansdotter angivna:
Börta Hansdotter 17 apr 1800 - ättlingar finns
Olof Hansson 19 sep 1805 - ättlingar finns
Anders Hansson 16 sep 1815-1838, drunknade
Mvh Harriet

395
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 14 januari, 2010
« skrivet: 2009-10-15, 18:44 »
Hej Per Eivind!
Du frågade om Kådene i Lyse är en gård och det stämmer 1/4 hemman vid den tiden. Där finns ( i hfl Lyse AI/1 via SVAR)Anna Hansdotter som piga innan hon 1835 flyttar till u Ryk.
Familjen hon var piga hos var Lars Jacobsson o Maja Kihlberg samt Lars båda föräldrar och de två äldsta döttrarna Adelina f 1833 och Johanna Charlotta f 1835. Lars Jacobssons ättlingar brukar än idag gården som inköptes 1799.
Framgår inte när Anna Hansdotter flyttade till Kådene - Lyse första hfl börjar 1834. Däremot står det att hon kom från Valbodalen samt Träleberg - vilket jag fritt tolkar som att hon tidigare kan ha bott i Valbodalen och var född i Träleberg (vilket vi känner till från ovan).
I Lindberghs Lysebok (uppgifterna bör kontrolleras mot födelsebok) finns några syskon till Anna Hansdotter angivna:
Börta Hansdotter 17 apr 1800 - ättlingar finns
Olof Hansson 19 sep 1805 - ättlingar finns
Anders Hansson 16 sep 1815-1838, drunknade
Mvh Harriet

396
03) Osorterat / Dödsorsak
« skrivet: 2009-10-06, 19:06 »
Hej!  
Cancer i matstrupen (oesophagei). Mvh Harriet

397
Hej Christer!
Var låg Göteborgs hospital? Var det i anslutning till Gibraltar, senare bl.a. Vasa sjukhus? Eller fanns det på fler ställen? Mvh Harriet

398
Äldre uttryck / Under ransakning
« skrivet: 2009-10-03, 18:52 »
Hej! Det låter mer som om länsman hade en utredning på gång eller kan ha varit en motsvarighet till rättsmedicinsk obduktion. Var det en sen begravning jämfört med andra i församlingen kan det tyda på att man ville göra kroppsundersökning eller på annat sätt (vittnesuppgifter) ta reda på om det var en naturlig dödsorsak. Mvh Harriet

399
Tossene / Äldre inlägg (arkiv) till 27 oktober, 2009
« skrivet: 2009-10-01, 19:33 »
Hej Agneta!  
Det finns en hel del om klockarsläkter i tråden klockare under yrken.  
Mvh Harriet

400
Bro / Äldre inlägg (arkiv) till 06 januari, 2010
« skrivet: 2009-09-29, 21:51 »
Hej Roger!  
Britta Lisa Börjesdotter är bosatt på Ingeröd när Olivia föds men har nyligen (1864)flyttat dit från Foglekärr. I den hfl står en anteckning som jag inte kan tyda. I födelseboken är Olivia ensam på hela sidan om att ha markerat att examinerad barnmorska biträdde vic förlossningen vilket verkar underligt - nog hade Bro examinerad barnmorska 1865? Togs det för självklart för de gifta föderskorna och därför skrevs ut enbart på den enda ogiftas förlossning?
En annan väg är att du bör följa upp faddrarna - var de släktingar till Britta Lisa?
Fundera också på när Olivias patronymikon dyker upp. I första hfl har hon inget.
Mvh Harriet

401
Hej!
Dödsoraken är septikemi dvs allmän blodförgiftning. Det andra ordet ( som troligen avser underliggande sjukdom) tycker jag är svårläst - kan var pancreatitis = inflammtion i bukspottskörteln eller något annat. Kan hon möjligen ha dött på sjukhus i Linköping - i så fall finns dödsoraken också utskriven i sjukhusets dödbok - ibland kan det vara tydligare där. Mvh Harriet

402
Spanska sjukan / Spanska sjukan
« skrivet: 2009-09-14, 19:39 »
Hej Linnea!  
Det finns absolut inget som talar för att du som ättling till någon som dog av Spanska sjukan skulle ha en ökad risk att drabbas hårt av Den Nya Influensan som går just nu. Influensa är en smittsam sjukdom, inte en ärftlig. Det var mycket stora grupper av befolkningen som blev svårt sjuka, just för att den influensatypen inte funnits under deras livstid. Nu har H1-virus kommit tillbaka i ny form och då är 2009 andelen insjuknade lägre bland personer som levde före Asiaten 1957. Spanska sjukan cirkulerade i allt svagare former fram tills nästa pandemi, Asiaten, tog över 1957. (Källor: bl.a. smittskyddsinstitutet och aktuell statistik från Mexicos hälsodepartement)
Mvh Harriet

403
Slag / Slag
« skrivet: 2009-09-14, 19:24 »
Hej! Slag hos spädbasrn kan nog ha stått för lite av varje. Mest roligt det som vi idag kallar plötslig spädbarnsdöd. Varje präst hade lite egna vanor hur dödsorsakerna användes - du kan titta i dödboken om denne präst alltid använde slag som dödsorsak när så små barn dog. Mvh Harriet

404
Resteröd / Äldre inlägg (arkiv) till 30 april, 2011
« skrivet: 2009-09-05, 09:03 »
Hej Morgan! Enl folkräkningen 1880 via SVAR är Sara Olsdotter f 1816 i Ljung 1880 bosatt på Sigelhult i Bäve och gift med undantagsinnehavaren Anders Pettersson f 1810. I hushållet finns Saras dotter Mathilda f 1856 Forshälla och sonen (alltså troligen Anders Petterssons) Martin f 1862 Ljung. Om du följer Anders Pettersson bakåt så får du kanske fram var och när han stötte på Sara. Mvh Harriet

405
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 14 januari, 2010
« skrivet: 2009-09-02, 19:33 »
Hej Siw!
Kul att du är här igen! Min gissning när det gäller vår gemensamma ana Nils Hanssons första fru är Maren Olsdotter född 23 mars 1762, far: Ola Jöransson 20 okt 1724- 31 jan 1786 och mor: Anna Tollesdotter fr Löken 26 jan 1727 - 5 jan 1769
Hela familjen verka bo lite omväxlande på Fedja och Lögen. Uppgifterna från Lindbergh s. 50 behöver förstås kontrolleras men om inte denna Maren tar vägen någon annanstans tror jag det stämmer ( var nästan 33 år men hade inte fyllt då hon dog). Marta är nog en form av Maren. I varje fall har namnet Marta hängt kvar i släkten så pass länge att en av mina kusiner heter det, fast inte som tilltalsnamn. Vi hörs!
Bästa hälsningar Harriet

406
Dahlberg / Äldre inlägg (arkiv) till 03 oktober, 2012
« skrivet: 2009-08-29, 07:20 »
Hej Camilla!  
För länge sedan frågade du efter Otto Edvard Dahlberg begravd aug 1953. Han dog 1 maj 1953 Gustav Vasa, Stockholm (Döda 1947-2006) och föddes 1 mars 1870 Blidsberg (P). Föräldrar: Torparen Josef Andersson och Anna Kajsa Andersdottr 37 år. Dopvittnen: Torpare Lars Andersson och dess hu Lisa Petersdotter, Slätten u Prestbyn. (Blidsberg födelse o dop C 5)
Mvh Harriet

407
Sävsjö gård ? / Sävsjö gård ?
« skrivet: 2009-08-25, 19:16 »
Bok till vänster och björk bakom det lilla huset? Mvh Harriet

408
Lycke / Äldre inlägg (arkiv) till 30 mars, 2012
« skrivet: 2009-08-19, 20:52 »
Hej! Enl Sv Befolkning 1890 bor Oskar Idolf kvar på ST.Kråkerön med modern som har titel sjömanänka. Beteckningen ogift 1900 på modern måste alltså vara fel,Torgny ha ovan angett att föräldrarna var gifta då Oskar Idolf föddes. År 1900 hade Oskar Idolf och modern flyttat till Tjufkil mellangård, Lycke. Mvh Harriet

409
Högalid / Äldre inlägg (arkiv) till 10 juni, 2013
« skrivet: 2009-08-16, 21:43 »
Hej Arne! Hur säker är du på exakt födelsedatum respektive namn? Eller kan han ha fötts någon annanstans och flyttat in i barackerna som barn?
Mvh Harriet

410
Högalid / Äldre inlägg (arkiv) till 10 juni, 2013
« skrivet: 2009-08-16, 15:44 »
Hej Arne!
Högalids församling uppstod i början av 1925 då den utbröts från Maria Magdalena.  
Har hittat (död o begravning Högalid FI:1, via SVAR) en Cederholm där: 9 feb 1928 dör Cederholm, Kristian Sörensen född 25 (eller 28)mars 1861 i Lunds domkyrkoförsamling. Han hade inflyttat 14 dec 1926 och var vid frånfället gift.
I SCB-utdragen för födda i Maria Magdalena 1912 hittar jag ingen på angivet datum som döps till Gösta Ivar Ragnar. Vilken församling tillhörde barackerna vid Södersjukhuset 1912?
Mvh Harriet

411
Septi- / Septico pyämia puerpealis
« skrivet: 2009-08-15, 21:05 »
Hej! Det betyder allmän blodförgiftning (=sepsis)i barnsängsperioden dvs efter en förlossning. Det är inte helt synonymt med barnsängsfeber vilken orsakas av streptokocker utan kan ha berott på streptokocker eller någon annan bakterie. Utan antibiotika och intensivvård kunde man inte göra så mycket.
Mvh Harriet

412
21 Medicin och sjukvård i äldre tid / Vaccinationer
« skrivet: 2009-08-04, 22:50 »
Hej!
Med stor sannolikhet var det klockaren i födelseförsamlingen, och 1833 utfördes oftast vaccinationen under första levnadsåret. Framgår det inte av husförhörslängder före 1846 att han är vaccinerad? Vem som var klockare bör framgå av husförhörslängden - han bodde ofta i Klockaregården. Om namnet inte stämmer med klockaren kan det möjligen vara en barnmorska men det var i allmänhet senare som klockarna började överlåta vaccinationerna.
Mvh Harriet

413
Hals- / Halssjuka
« skrivet: 2009-08-03, 09:37 »
Hej!
Halssjuka användes ofta om både halsfluss/scharlakansfeber och difteri gick samtidigt. Det var inte ovanligt att få halsfluss dvs streptokockinfektion som en komplikation till difteri. Om det var tydligt att det rörde sig om difteri användes ofta begreppet krupp = difteri.
Mvh Harriet

414
Lerbäck / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-11-14
« skrivet: 2009-07-21, 22:43 »
Hej! I sveriges befolkning 1890 är de bosatta Bråten, Hallsberg.  
Fadern Johan Fredr. Persson är torpare och född 1855 i Hallsberg.  
Mor heter Josefina Johansdotter f 1856 Hallsberg
son Karl Oskar är född 1 feb 1882 Hallsberg - 30 dec 1951, gift 1908 ( enl Sveriges dödbok)
son Johan Teodor f 1884 Hallsberg
son Artur Elias f 1886 Hallsberg
dtr Werna (år 1900 stavas det Verna)Linnea Torborg 1889 Hallsberg
Vid folkräkningen 1900 har tillkommit två syskon
dtr Verna Gunilla Ingeborg 1892
dtr Stina Sofia Eugenia 1898
Nämns inget om efternamnet Palm så det har han nog antagit efter år 1900. Alla barnen bor hemma (Å i Hallsberg) år 1900 och inget efternamn är angivet för någon av dem.
Mvh Harriet

415
Endocarditis / Endocardit. chr.
« skrivet: 2009-07-21, 19:42 »
Hej Sven-Åke!
Användandet av två rr är det som får mig att tveka något.  
Aneurysm är utbuktningar på kärlväggen och de kan vara medfödda eller förvärvade (t.ex. syfilis). Kärlinflammationer är oftast inte syfilis utan arterioskleros eller t.ex. jättecellsarterit så det för diskussionen för långt att anta eller nämna syfilis även om åldern är helt förenlig med en sensyfilis. Enligt ordningsreglerna bör vi vara försiktiga när vi diskuterar dödsorsaker. Därför vill jag nämna att behandlad syfilis numera inte kan ge denna komplikation.
Gjorde du någon försök med SCButdrag eller dödböcker från sjukhusen? Har du sett någon diagnoskod? Vore fortfarande av intresse kanske att få veta om det var aorta/stora kroppspulsådern som brast.
Tack för rosen!
Mvh Harriet

416
02) Sjukdomar och dödsorsaker på latin / Neuritis
« skrivet: 2009-07-21, 12:41 »
Hej Sofia!
1902 var difteri en vanlig åkomma. En vanlig komplikation /sensymtom av difteri hos vuxna är påverkan på nerverna. Har du läst hemförsamlingens dödbok eller den från Lidköpings Las.? Kan du se i hemförsamlingens dödbok om det var många dödsfall i difteri/strypsjuka/krupp den perioden?
Vid difteri är nerverna inte infekterad utan de skadas av difteribakteriens gifter/toxiner.
Mvh Harriet

417
Endocarditis / Endocardit. chr.
« skrivet: 2009-07-21, 12:33 »
Hej Sven-Åke!  
Det är alltså ett i dessa sammanhang modernt  dödsfall och om dödsfallet inträffade på sjukhus har sannolikt obduktion gjorts - vilket kan göra min tolkning tidigare ganska rimlig - även den avlidnas ålder stämmer. Är din inkopierade text från henförsamlingens dödbok eller SCB-utdraget? Ibland finns en utförligare diagnos i sjukhusets dödbok (som också finns som SCB-utdrag). En titt i dödboken för de näraliggande sjukhusen kan alltså vara ett tips om du vill gå vidare.
Mvh Harriet

418
Endocarditis / Endocardit. chr.
« skrivet: 2009-07-19, 20:12 »
Hej! Jag tolkar det som end(o)arterit chr(onica) - en kronsik inflammation i insidan av ett kärl - skulle kunna vara stora kroppspulrsådern. Men det är lite otydligt så jag är osäker - var det en dödsorsak fastställd med obduktion? Vilket århundrade skedde dödsfallet?
Mvh Harriet

419
Cancer / Kräfta i ansiktet
« skrivet: 2009-07-18, 22:14 »
Hej Johnny!
Framgår det av dödsboken om det var en läkare som konstaterade dödsfallet? Vet du om han dog hemma på gården eller på sjukhus? Andra tumörsjukdomar än hudcancer kan vara tumör i spottkörtel /parotis eller en tumör i ansiktets skelett som spritt sig m fl sjukdomar. Fast egentligen räcker det kanske att veta att han dog av kräfta i ansiktet.
Mvh Harriet

420
Cancer / Kräfta i ansiktet
« skrivet: 2009-07-17, 22:34 »
Hej Johnny!  
Man kan nog inte utgå från att det var en hudcancer - det kan ha varit någon annan tumörsjukdom - vilket århundrade gäller detta ?  
Mvh Harriet

421
Askum / Äldre inlägg (arkiv) till 12 juli, 2009
« skrivet: 2009-07-11, 19:28 »
Hej!
Ibland kan det vara en flytt som misstolkas som födelseförsamling dvs han har under någon period i livet bott I Domkyrkoförsamlingen och det har sen felaktigt angivits som födelseförsamling - så om du inte hittar honom med Anders metod föreslår jag att du igenom utflyttningslängder för Göteborg Domkyrko. Mvh Harriet

422
Askum / Äldre inlägg (arkiv) till 12 juli, 2009
« skrivet: 2009-07-10, 18:37 »
Hej Viktor!
I folkräkningen 1880 via SVAR finner jag Joseph Frans Oscar Svahngren född 1845 Göteborg Domkyrkoförs och bosatt Tjernö förs (O) med sin familj.
Mvh Harriet

423
Fractura / Fractura humeri sinistra
« skrivet: 2009-07-10, 17:58 »
Chris! Jämför inte det krux (en annan sorts antibiotika och kanske lite extra inneliggande vård p.g.a. injektioner/dropp)det innebär att bota en infektion hos någon med MRSA med den situation som rådde på 1800-talet då antibiotika saknades. Om man känner till att det är MRSA  som orsakat en infektion är dödligheten bara obetydligt högre än vid en vanlig stafylokockinfektion - för visst dör svenskar i alla olika åldrar i infektioner även nu förtiden.
Mvh Harriet

424
Fractura / Fractura humeri sinistra
« skrivet: 2009-07-10, 06:42 »
Hej!
Det är svårt att spekulera om - det fraqmgår inte på vilken sida revbensbrottet var. Hon kan ha varit hjärtsjuk sen tidigare osv. Om du behöver exakt kunskap om hela sjukdomsförloppet i hennes specifika fall får du försöka få fram journalhandlingar.
Om det hela uppstod efter en olycka - vilket alltså inte har framkommit hittills, kan det finns en polisrapport. Om provinsialläkaren blev tillkallad och remitterade in henne till Akademiska kan han ha noterat det och omständigheterna i sin årsrapport (eller så finner du bara hans reseräkning) som du hittar i Medicinhistorisk databas.
Mvh Harriet

425
Fractura / Fractura humeri sinistra
« skrivet: 2009-07-09, 18:37 »
Hej!
I SCB-utdraget (via SVAR)av dödboken från Uppsala Domkyrkoförsamling framgår att hon dog på Akademiska sjukhuset och dödsattesten som var utfärdad av dr Ljungqvist anger dödsorsaken till: fractura humeri sin + factura costarum + oedema pulmonum = vänstersidig överarmsfraktur + revbensfraktur + lungödem. Anges ej hur frakturerena uppstått.
Mvh Harriet

426
Lerbäck / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-07-09
« skrivet: 2009-07-09, 06:45 »
Hej! Catharina döptes 8 maj som dotter till Jacob Jacobsson i Estabo (?stavning?)Vittnen: Petter Pehrsson o dess hu Eva maria Carlsdtr Fb Lerbäck C2. I Hfl AI:3b framgåt även moderns namn: Maja Olsdtr f-56 samt faderns födelseår Jacob Jacobsson f -48. De avflyttar 1797 till Kull utan att några syskon till Catharina tillkommit.
Mvh Harriet

427
Fractura / Fractura humeri sinistra
« skrivet: 2009-07-09, 06:15 »
Hej!
Amputation av en överarm kan inte jämföras med amputation av t.ex. en lilltå. Har inte hört att amputation (vid axeln?)var en etablerad behandlingsmetod för öppna överaramsfrakturer på 1800-talet -känner inte till dödligheten efter sådan amputation på 1860-talet men det fanns alltså ingen antibiotika och sen fanns det många andra komplikationer t.ex. blödningar. Det var inte om det blev infektioner. En öppen fraktur blir nästan alltid infekterad mer eller mindre (t.ex. av personens egna bakterier som finns på huden).Jag lutar åt att konservativ (dvs såromläggningar och kanske fixering)behandling av en öppen fraktur var mindre farligt än att amputera. Mvh Harriet

428
Skokloster / Skokloster, hfl AI:1 s.60, 1802
« skrivet: 2009-07-08, 19:04 »
Hej! Hagby och Häggeby finns i Uppland
Mvh Harriet

429
Fractura / Fractura humeri sinistra
« skrivet: 2009-07-08, 18:54 »
Hej!
Det stämmer att fractura humeri betyder överarmsbrott i singular som Anders föreslår. Mvh Harriet

430
Fractura / Fractura humeri sinistra
« skrivet: 2009-07-07, 18:52 »
Hej! Det kan väl ha rört sig om en öppen fraktur med mjukdelsskada t.ex. och diagnosen anges ändå bara som fraktur och det är riktigt att frakturen var en underliggande, egentlig dödsorsak även om det var en komplikation som tillstötte. Mvh Harriet

431
Hej!
Vid alla dödsfall samlas dödsorsaksnumren /diagnosnumren in. Koderna för diagnosen är internationella numera men kruxet är att med några års mellanrum kommer nya kodlistor. Det innebär att en viss sjukdom har ett nummer vid en tidpunkt och kan ha ett annat nummer några år senare. Koderna fanns fram till för bara några år sedan bara i tjocka böcker och någon lätt tillgänglig databas för diagnoser tidigare finns ej.
Ett sätt att få fram orsaken om man läser koden men den utskrivna diagnosen är svårläst eller saknas är att leta vidare samma år men gärna i en församling där handstilen är tydlig - tills man hittar samma kodnummer med en utskriven dödsorsak.
Mvh Harriet

432
Hej!
Det kan finnas flera aspekter att ta hänsyn till t.ex. när det gäller utlandssvenkar som kommer hem till Sverige i samband med att ett barn föds. Då får man helt enkelt beskriva så noga som möjligt: född och döpt i församling A, inskriven som utlandssvensk i församling B, fadern arbetade vid tiden för nedkomsten i landet C, på orten D. Eller sjöfararfamilj inom Sverige, familjen skriven i församling A men nedkomsten skedde i församling E då fadern var till sjöss på långresa. Döpt i församling A osv. Detta gäller, tycker jag så länge det gäller hemförlossningar - en Göteborgsmamma som i nutid föder ett barn på den del av Sahlgrenska Universitetsjukhuset i Mölndal föder förstås en göteborgare.
Mvh Harriet

433
Bro / Äldre inlägg (arkiv) till 04 september, 2009
« skrivet: 2009-07-04, 09:55 »
Hej!  
I SVAR ser det mest ut som han flyttar till Rörvall (som ligger i Brastad).
Mvh Harriet

434
Hej!  
Om du redan använder SVAR - titta i SCButdragen för födda i församlingen under några år före och efter 1912.  
Mvh Harriet

435
29 Skolor och skolgång / Education in the 1840s
« skrivet: 2009-06-19, 11:59 »
Lee,
As told above the church law of 1686 stated that children should be taught reading. This teaching was often given by the klockare (= bell-ringer)who helped the clergymen. For example when my mm mm mm f the klockare Carl Lennberg in Irsta dies 1790 it is written He was talented in singing and the education of children.
Concerning children working or attending school it is important to underline that in Sweden public schools teaching was each second day until about 1935 in the country-side and some yaers earlier in the cities. The teacher had one class (or a group constituted of several classes) mon, wed and fri and another class remaining three week-days. Teachers with high ambitions for poor children could sometimes prolong the school-day. And every child could be working four days a week in the farm for example when necessary.
Sincerely Harriet

436
Luhr / Luhr
« skrivet: 2009-06-11, 19:58 »
Hej!
Finns det kanske mer än en släkt Luhr? Min mm ff m Ulrica Luhr föddes i Skokloster 23 dec 1802 som dotter till soldaten Per Lur /Luhr o h h Margareta Olsdotter 37 år. Finns någon koppling till ovanstående släkt?
Mvh Harriet

437
Hej Jocke!
I folkräkningen 1880 framkommer att Karl Ekström var artillerist på Djurgården. Sannolikt där han fick titeln konstapel - men detta visste du kanske redan?  
Mvh Harriet

438
24 Rekord / Äldsta förstföderskan i Sverige
« skrivet: 2009-06-06, 22:21 »
Hej!
En viss risk för felaktigheter finns väl här - att en mor / ett föräldrapar i medelåldern tar på sig tonårsdotterns barn? Med stora kjolar som dolde. I en tid utan barnmorskor och med straff /skam för den unga modern? Eller vad tror ni?
Och ja, det finns åldersgräns för konstgjorda graviditeter i Sverige så i den här tråden blir det bara naturliga graviditeter. Mvh Harriet

439
Intoxicatio / Intoxicatio mortis
« skrivet: 2009-06-06, 21:51 »
Hej!
Fel av mig - jag tolkade ch som ett stort A.
Mvh Harriet

440
Intoxicatio / Intoxicatio mortis
« skrivet: 2009-06-06, 18:43 »
Hej!  
Det är två diagnoser om två ord vardera. Den första är jag osäker på - den andra tolkar jag som nephritis acuta dvs akut njurinflammation.
Mvh Harriet

441
Feber / Feber
« skrivet: 2009-06-06, 18:32 »
Hej!
Susanne, läs mer i tråden nervfeber där vi nyligen hade en diskussion om tyfoidfeber som orsakas av salmonella tyfi.  
Mvh Harriet

442
Hej Joakim!
Det jag funderar på är:
A. Antingen är han eller hustrun Johanna Wiberg släkt, t.ex kusin med min mm mm Hedvig Tegnér f Sjöberg i Danderyd 16 nov 1844
B. Han kan ha haft någon yrkesrelation, som kusk åt begravningsbyrån på Drottninggatan i Stockholm som mormor ägde och hennes moster som var änka drev
C. Han kan ha varit arbetskamrat med mm ff Johan Petter Karlsson som var kusk, fast han dog redan 1902 så det är mindre troligt
D. Han kan ha varit granne?
E. Någon, t.ex. den yngsta dottern kan ha varit god vän med min mormor.
F. Någon av hans barn kan ha haft en relation med mormors moster som blev änka 1906 och dog i dec 1941 Kungsholm
Mormors moster var aktiv i baptisterna och andra släktingar fanns i Frälsningsarmén - kan det finnas någon sådan koppling?
Ja, som du ser är jag öppen för flera alterntiv - jag har inte alla syskonbarn till mm mm ännu och det kan finnas halvsyskon till mm f som jag inte hittat (passar mindre bra).
Vilken av dessa alternativ tror du skulle kunna vara något att gå vidare på?
Mvh Harriet

443
Nerv- / Nervfeber
« skrivet: 2009-05-25, 06:10 »
Hej igen! Om vi återgår till ursprungsfrågan - Sverige på 1800-talet så var det tyfoidfeber som fanns. Därimot förväxlades sannolikt många fall av hjärninflammation (encefalit) och felaktigt uppgavs som nervfeber. Felaktigt satt inom parentes eftersom var tid skall bedömas från sina förutsättningar. Det går absolut inte att dra slutsatsen att var och en som dog på 1800-talet och där det står nervfeber verkligen hade tyfoidfeber. Det var först i slutet på 1800-talet som bakterier påvisades första gången. Men som sagt - kliniska bilden vid tyfoidfeber är tämligen typisk och epidemiologin bidrog väl också - tyfoidfebr är smittsam från person till person. Om man läser hela tråden ovan får man ett ganska bra grepp, tycker jag. Mvh Harriet

444
Kungshamn / Äldre inlägg (arkiv) till 19 november, 2010
« skrivet: 2009-05-25, 05:59 »
Hej Margit!  
Det blir lättare att hjälpa dig om du ger alla uppgifter du redan har. Albertina Andersdotter föddes 1 juli 1864 - se mitt svar under Skaftö 22 maj.  
Mvh Harriet

445
Nerv- / Nervfeber
« skrivet: 2009-05-24, 07:18 »
Hej! Intressant med diskussioner som dyker upp igen efter flera år. Svaret på Håkans fråga om varför betecknngen nervfeber användes är att en person med tyfoid blir tyfös - påverkad i sina mentala funktioner. Sannolikt en effekt av bakteriegifterna - dessa bakteriegifter medför också bl.a. långsam hjärtrytm trots hög feber. Betecknngen tyfoid i svensk text är modern och fanns inte på början av 1800-talet som tråden handlar om. På den tiden fanns två sorters tyfus: nervfeber och fläcktyfus. Mvh Harriet

446
Hej Joakim! Så spännande att du hittat en av personerna i mormors födelsedagsbok! Har inte nystat i det spåret på länge. Har du möjligen uppgifter om Karl Ekströms föräldrar? Mvh Harriet

447
Skaftö / Skaftö
« skrivet: 2009-05-22, 08:22 »
Hej igen! Martin Hilmer heter förstås Jakobsson i efternamn.Mvh Harriet

448
Skaftö / Skaftö
« skrivet: 2009-05-22, 08:20 »
Hej!
Från SCButdrag av födelseböcker via SVAR:
Martin Hilmer Johansson f 20 maj 1866
Albertina Andersdotter f 1 juli 1864
Anna Helena 19 apr 1903
Frida Maria 13 jul 1905
Karl Emilius 28 nov 1908
Alla födda i Grundsund, Skaftö förs.
Mvh Harriet

449
Skaftö / Skaftö
« skrivet: 2009-05-12, 19:40 »
Hej! Hans far är fiskaren Martin Hilmer Laurentinsson, Grundsund f 18 nov 1873 och modern heter Martina Salvesen (ngt otydligt9 f 18 jan 1878. Källa: SCB-utdrag via SVAR.
Modern hittar jag inget mer på men Martin Hilmer finns vid folkräkningen 1900 ogift i föräldrahemmet. Där bor även ogifte brodern Lars f 1869, fiskare. Far är Laurentius Abrahamsson f 1842 Grundsund och mor heter Helena Jakobsdotter Herrman f 1842 Grundsund. Mvh Harriet

450
Hej Marianne!
Enligt folkräkning 1900 var båda föräldrarna Johannes Persson och Johanna Elisabeth Olsdotter i livet och familjen var bosatt på Nyborg under Hultås i Dragsmark (samma plats där din svärmor föddes 6 mar 1906).
I hemmet bodde också:
Johan Edvard f - 74 i Dragsmark, döfstum
Karl Mauritz f - 80 i Dragsmark,
Klara Viktoria f - 82 i Dragsmark
Maria Elisabeth f -88 i Dragsmark och
Gustaf Ferdinand f -90 i Dragsmark
Sen hittar jag också år 1900 Oskar Patrik med patronymikon Johansson som dräng i Uleberg Nedergård, Tossene
De övriga två syskonen finner jag inte - men behöver kontrolleras mot kyrkböcker. Har också letat i dödboken 1947-2006 efter Johan Edvard och Oscar Patrik utan framgång - alltså troligen avlidna eller utvandrade före 1947.
Om anbytarvärden hjälper oss att flytta tråden till Dragsmark får du säkert mer hjälp än jag hinner i kväll. Mvh Harriet

451
Hej Marianne! Håller du med om den gissade åldern från min sida. Vilka av de fem bröderna bodde i Bokenäs respektive Fiskebäckskil? Efterom du har fullständigt födelsedatum på fem möjliga fäder måste det gå att få fram var och när hon föddes genom att följa dessa män. Mvh Harriet

452
Porträttfynd (enskilda bilder) / Gissa åldern
« skrivet: 2009-05-05, 21:20 »
Hej! Nog är dom yngre än så. Hon 30 och han 40 kan vara en gissning. Mvh Harriet

453
03) Osorterat / Dödsorsak på S
« skrivet: 2009-05-04, 20:20 »
Hej! Då får vi utgå från att det är en diagnos ställd i hemmet, alltså utan obduktion och kanske utan läkare. Mest troligt hjärtsvikt - närmare kan vi nog inte komma. Mvh Harriet

454
03) Osorterat / Dödsorsak på S
« skrivet: 2009-05-04, 05:23 »
Hej Peter! Svullnad /ödem är ett viktigt symptom på hjärtsvikt - det beror alltså på att hjärtat som pump inte fungerar utan vätska ansamlar sig i kroppen. Du anger att det var en 68 årig kvinna. Det är lättare att tolka dödsorsaker om man vet vilket århundrade det rör sig om - hur diagnoser ställdes har varit mycket olika genom tiderna och också geografiskt olika. Hemma eller på sjukhus osv. Ett annat namn på ödem var vattusot. Mvh Harriet

455
Koppor / Naturliga koppor
« skrivet: 2009-05-03, 19:52 »
Hej! Metoden har varit i stort sett oförändrad sedan Jenner på 1700-talet. En rätt utförd smittskoppsvaccination brukar ge ett ärr /märke fast individuella variationer finns förstås liksom att vaccinstammen kan ha varit lite olika stark olika perioder. Något test för att avgöra vaccinationsbehov har inte använts rutinmässigt - förutom förstås de gamla anteckningarna i kyrkböckerna som vi började med - de syftade till att spara det värdefulla vaccinet till dem som behövde. Mvh Harriet

456
Koppor / Naturliga koppor
« skrivet: 2009-05-03, 17:13 »
Hej! Anteckningen i kyrkböckerna avser smittkoppor även om feldiagnos kan ha förekommit och alltså enstaka fall av svår vattkoppsjukdom kan ha slunkit med i farten. Smittkoppssjukdomen var så allvarlig och fruktad att vaccinationen (själva ordet vaccination kommer från smittkoppsvaccinationen) snabbt slog igenom. Vaccinationerna utfördes ofta av klockaren och arvoderades (av offetnliga medel)bra per vaccination. Den ekonomiska nivån har alltid haft betydelse när det gäller att få god vaccinationstäckning. Klockaren hade alltså ansvar för att alla som inte redan var immuna av naturliga smittkoppor blev vaccinerade och noteringen följde med vid flytt osv. Tidigare var också i många kretsar koppärr en bra merit på äktenskapsmarknaden. Min mm mm m föddes som klockaredotter i Uppland 1805 och vaccinerades samma år - men det gjordes med de flesta barn i den församlingen det året. Under första delen av 1800-talet finns parallellt personer i samma hushåll som haft kopporna och sådana som är vaccinerade. Och nu är vi alla glada för att smittkopporna, tack vare detta envetna och globala vaccinerande är utrotade från jordens samhällen sen mer än 20 år. Mvh Harriet

457
Koppor / Naturliga koppor
« skrivet: 2009-05-03, 13:13 »
Hej! Ibland står det bara k som i koppor - till skillnad från v som i vaccinerad. Mvh Harriet

458
Hej Marianne! Det blir trligen lättare att hitta rätt Elisabeth i Norge om det finns ett födelsedatum. Hon finns inte som född i Dragsmark under perioden 1901-1912 (om hon var ungefär jämnårig med sin kusin, tänkte jag)från SCB-utdragen via SVAR. Har du några uppgifter i vilka andra församlingar de fem bröderna kan ha bott då Elisabeth föddes? Mvh Harriet

459
Katarina / Katarina, döda 1921
« skrivet: 2009-05-01, 08:23 »
Hej! Om det vore en infektionssjukdom som drabbade både sinne och lungor är det mycket osannolikt att termen insania skulle ha valts. Delar därför Åkes uppfattning att en sinnesjukdom föregåett en slutlig lunginflammation. Vilket århundrade kommer anteckningen ifrån? Mvh Harriet

460
00 - Barnadödlighet / Dödfödda barn / Barnadödlighet
« skrivet: 2009-04-29, 19:50 »
Hej! Aktuellt nu är ju pandemier och 1891 uppges ofta som toppår för Ryska snuvan som var den pandemi som föregick Spanska sjukan. Det kan mycket väl ha varit Ryska snuvan som gick i Elfsby ett år senare. Lung - och lungsäcksinflammation är en vanlig komplikation till influensa både i pandemisituation och vid vanlig säsongsinfluensa. Varje pandemi har sin egen karaktär när det gäller vilken åldersgrupp som blir mest drabbad.  Mvh Harriet

461
Hej! Tack Britt-Marie och Thomas. Intressant med hans yrkesbakgrund också. Skall nu leta vidare på Erik Qs syskon. Mvh Harriet

462
Hej! Finner inte Erik Titus Qvarfordt f 1861-06-03 Risinge.
Han gifte sig 1904-02-07 med min mmms syster Linnéa Elisabeth Tegnér 1882-09-18 Klara - dec 1941 Kungsholm.
Bokföraren Erik Q dog mellan 1905-10-10 och 1906-03-27.Uppgifter från Rotemansarkivet/Klaraskivan. Tillhör han samma släkt? Mvh Harriet

463
Adolf Fredrik / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-05-22
« skrivet: 2009-04-17, 21:56 »
Hej! Mer exakt menar jag att det står tarmtuberc. - som en förkortning av tarmtuberkulos och då har jag bortsett från kolumnmarkeringen. En hypotes om ordet inom parentes är Diarrhé - som är det typiska symtomet vid tarmtuberkulos och kan ha angetts som en förklaring att det var en symtomdiagnos (till skillnad från obduktionsdiagnos). Mhv Harriet

464
Adolf Fredrik / Äldre inlägg (arkiv) till 2009-05-22
« skrivet: 2009-04-16, 20:10 »
Hej! Det verkar stå  Lungtuberkulos o tarmtuberkulos samt ytterligare ett ord inom parentes som jag inte kan tolka. Tänk vad annorlunda alla våra släktträd vore utan tbc! Mvh Harriet

465
Lennberg / Lennberg
« skrivet: 2009-04-15, 18:42 »
Hej Britt! Har inte stött på denne Olof Lennberg men kan bidra med att han inte kan ha varit bror med klockaren Carl Lennberg som nämns ovan. När Carl Lennbergs far Johan Lennberg (f 1704 i Länna)dör 1 mars 1785 i klockaregården i Irsta framgår att han förutom sonen Carl endast haft en dotter som dött före 1785. Om någon känner till denna dotters öde vore det mycket intressant. Min härstamning är från Carl Lennbergs dotter Maria Elisabet f 1 okt 1774.Mvh Harriet

466
Septi- / Septichaemia
« skrivet: 2009-03-24, 18:33 »
Hej Berit! Troligen står det erysipelas vulvae, septichaemia vilket betyder att en allmänblodförgiftning/sepsis har uppstått från en (erysipelas =)rosfeber i underlivet på en kvinna. Erysipelas är en vanlig utgångspunkt för en allmän blodförgiftning/sepsis och orsaken är bakterier: streptokocker eller stafylokocker. Mvh Harriet

467
Abscessus / Abscessus cerebri
« skrivet: 2009-03-13, 20:21 »
Hej Annika! Sambandet mellan hjärnabscess och tänder/bihålor är något överskattad och förklarar inte förekomsten av pleuraempyem i det här fallet. Och skedde dödsfallet i Malmö kan vi utgå från att dödsorsaken  är verifierad med obduktion. Mvh Harriet Hogevik

468
Abscessus / Abscessus cerebri
« skrivet: 2009-03-12, 22:27 »
Hej! En person som har både en hjärnabscess och ett lungempyem då han/hon avlider har sannolikt haft en allmän bakterieinfektion som bakomliggande orsak till varansamling på dessa ställen i kroppen. Det kan ha varit en hjätklaffsinfektion /endokardit (vilket borde ha framgått om obduktion gjordes) eller någon annan allmäninfektion. Mvh Harriet

469
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 14 januari, 2010
« skrivet: 2009-03-10, 20:26 »
Hej! Tack alla, för mail och bild och det är uppenbart att August Fredrik Lundbom f 1831-06-12 som bodde på länsmansbostället i Lyse nov 1873 till sin död april 1881 kom från en kronolänsmanssläkt. Många uppgifter finns i Lindbergh, Lysekilsdelen s 356-357. Hittills har jag inga uppgifter om att han också hade befattning som kronolänsman - vilket alltså hans far varit på Säleby i Brastad. Tidigare på 1800-talet fanns både en kronolänsman med fam och en arrendatorsfam på gården (som låg på ett annat ställe före skiftet). Mvh Harriet

470
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 09 mars, 2009
« skrivet: 2009-03-09, 17:11 »
Hej Arne! Tack för hjälpen. Mvh Harriet

471
Lyse / Äldre inlägg (arkiv) till 09 mars, 2009
« skrivet: 2009-03-08, 10:53 »
Hej! Länsmansbostället Lyse Övres troligen siste kronolänsman flyttar nov 1873 till Lysekil enl hfl. I stället inflyttar arr A.S. (initialerna svårlästa via SVAR) Lundbom f 12/6 -31 ? (prästen har själv skrivit dit frågetecknet p.g.a. kladd) Brastad. Inflyttad 1873 från - Sämstad? Brastad? Strömstad? - svårläst på pag 212 Lyse AI/7 (1871-1880) via SVAR - kanske har ni med genline eller Arkiv digital större möjligheter att se varifrån han kom? Mvh Harriet

472
Embolia / Embolia arteria pulmonalis
« skrivet: 2009-03-08, 07:56 »
Hej!
Dessa tre tillstånd har sannolikt konstaterats vid obduktion alla tre men det som var den omedelbara dödsorsaken var lungembolin. Ordet emboli beskriver att något flyttar på sig i kroppen - i det här fallet proppen i benet. Att personen t.ex. var sängliggande p.g.a. förträngning i magmunnen kan i sin tur ha varit en förutsättning för att trombosen /proppen i benet skulle uppstå. MVH Harriet

473
Känner någon igen huset? / Känner någon igen huset?
« skrivet: 2009-01-13, 21:41 »
Storvästar användes i denna typ av arbete (vägbygge?) hela 1950-talet.  
Och visst hade jag ofta kappa när jag var med pappa i de Bohuslänska stenhuggerierna på 1950-talet. Stenarna ser inte ut som sprängda (för få med spetsiga vinklar) utan mer som utvalda från marken (eller noga utvalda efter sprängning). På mitt klassfoto från 1961 har 50% av flickorna pannlugg. Kan allstå ha tagits så sent som 1960, gissar jag. Mvh Harriet

474
01) Sjukdomar och dödsorsaker A - Ö / Tvingsjuka
« skrivet: 2009-01-13, 18:52 »
Hej!
 
Tack för all information. Så här långt känner jag mig inte övertygad om att det skulle kunna vara en smittsam sjukdom vilket var en av hypoteserna ovan.
Hektisk tvinsjuka var en avmagring med feber vilket t.ex. kunde vara endokardit/hjärklaffsinfektion. Har någon hittat hektisk tvingsjuka?
Mvh Harriet

475
01) Sjukdomar och dödsorsaker A - Ö / Tvingsjuka
« skrivet: 2009-01-12, 18:41 »
Hej!
Om vi skall försöka komma fram till vilken typ av sjukdom det är kan väl ni som sett diagnosen tvingsjuka berätta lite mer! Barn, tonåringar, vuxna eller åldringar? Flera i samma familj? Stad eller landsbygd? Vilka landskap?
Vissa år eller alla år? Vilket sekel?
Mvh Harriet

476
Hej!
ICD-koderna uppdateras regelbundet och har funnits långt före 1968(har nämnts i någon annan tråd på forumet för ett par år sedan) och det har varierat lite med olika kombinationer av bokstäver och siffror. T.ex 1934 var koden för akut endokardit 3010 - alltså utan bokstäver. En revision av diagnoskoderna fastställdes 1938 eller 1939 och gällde sen under 1940talet. Det kan ibland vara två koder - en för skadan och en för hur den uppkommit t.ex. fall i trappa som orsak till en dödlig skallskada.
Jag vet inte när första ICD började användas i Sverige men skall försöka ta reda på det. Mvh Harriet

477
Hej Chris!
Tack, då behöver jag hitta en Matts eller Matthias som blir far nånstans i Stockholm 25 jan 1761. Mvh Harriet

478
Hej!
Söker födelseförsamling och föräldrar till min mm mm mf Mathias/ Matts född i Stockholm 25 jan 1761 (enl hfl och dödbok Giresta, Skogstibble och Fittja). Det tidigaste jag har på honom är i hfl Giresta början av 1792 då han har soldatnamnet Ny - ändras senare till Nyman när han får rustmästares avsked, gifter sig med en klockaredotter och blir klockare. Inget patronymikon angivet i någon av mina källor.
I Giresta bor han tillsammans men en äldre kvinna Marta Mårtensdotter i soldattorpet men inget släktskap är angivet så det kan likaväl var en änka efter förre soldaten.
Tacksam alla ledtrådar. Mvh Harriet

479
Hej!
Din fars klasskamrater är nu 83 år. Om ditt intresse är just att få veta hur han hade det under uppväxten kan de säkert bidra, åtminstone vad gäller skoltid och fritidsintressen. Om du får tag i någon kan denne/denna kanske tipsa om vem i klassen som var din fars bästis. Via SVAR 1930 bör du kunna få fram ett antal barn födda i grannskapet 1925 som du kan utgå från.  
Mvh Harriet

480
01) Sjukdomar och dödsorsaker A - Ö / Slagit modern lös
« skrivet: 2008-12-14, 22:07 »
Hej!
Livmoderframfall?? En gissning bara.
Mvh Harriet

481
Askum / Äldre inlägg (arkiv) till 12 juli, 2009
« skrivet: 2008-12-13, 23:19 »
Hej!
Förmodligen har du redan sett i folkräkning 1900 att Ellen Bernhardina 1900 bodde med mor och fyra äldre syskon på Rinkenäs no 1 i Lysekil. Har du försökt följa syskonen? Jag hittar i dödboken en John Arvid Jonsson (ej Jansson!)född i Askum 1895 som skulle kunna vara ett av syskonen.
Kanske kan du få mer hjälp om du ställer frågan under rubrik Lysekil och försöker föja henne framåt från 1900.
Alternativt om du har dödsdatum för Amalia Mathsdotter beställa bouppteckningen.
Mvh Harriet

482
Musik / Sjöberg, Birger (1885-1929)
« skrivet: 2008-10-01, 21:17 »
Hej!
Enl 1890CDn är fadern Gustaf Sjöberg född 1848 i Erstavik (Stockholm) och modern Anna Elisabet Forsberg f 1850 i Stockholm, Uppland. Någon som känner till mer om Birger Sjöbergs anor?
Mvh Harriet

483
Archive - General questions / Can anyone read this?
« skrivet: 2008-09-19, 13:22 »
Mark
There is another older meaning of the word skär. It comes from cleaning ceremonies, to skära. For example we still call the thursday in easter week skärtorsdag since the times when Sweden was a catholic country. (from E.Schön - folktro i Bohuslän).
So if you want a translation, I suggest something like Cleaning pool
Regards Harriet

484
Hals- / Halssjuka
« skrivet: 2008-09-18, 18:58 »
Hej Inger!
 
Halssjukdom innefattar enligt min bedömning både difteri och halsfluss/scharlakansfeber  (alternativt i vissa fall troligen även det som vi idag kallar körtelfeber eller struplocksinflammation/epiglottit). Det var ärligt av prästerna att skriva bara halssjukdom då man ofta inte visste vilket det var. Jag har fall i min egen släkt (1883)där scharlakansfeber och difteri grasserade samtidigt i socknen och där jag i medicinhistorisk databas hittat provinsialläkarens rapport (eller snarare hans reseräkning) att han besökte gården för scharlakansfeber och difteri.
 
Annars är ett bra sätt att titta på andra dödsfall i samma by eller grannskap. Difteri varierade mycket mellan åren och när man var säker på difteridiagnosen (t.ex. är lukten mycket speciell) skrev man oftast strypsjuka eller i de socknar jag läst mer sällan krupp.
Scharlakansfeber och halsfluss är egentligen varianter av samma sjudom, orsakad av streptokocker, till viss del beroende på personens ålder om det blev med prickar (dvs scharlakansfeber)eller utan (dvs halsfluss).
Mvh Harriet Hogevik

485
Walden, von / Walden, von
« skrivet: 2008-09-18, 12:41 »
Hej Solveig!
Kanske har du redan fått fram fortsättningen på von Waldensidan. Föräldrar till Johan Fredrik född 1798 var Adolf Fredrik von Walden 1769-1813 och Anna Britta Lennberg 27 sep 1770 Irsta - 26 maj 1847. Anna Britta var syster med bl.a. min mm mm mm Maria Elisabet Lennberg. Deras föäldrar var klockaren Carl Lennberg 1740 Uppsala - 1790 Irsta med hustru Anna f 1748 Danmarks förs. Deras farfar var Johan Lennberg 1704 Länna - 1785 Irsta.
Mvh Harriet

486
Människor / Styrsö- privattagna kort fr sanatorium/sjukhem
« skrivet: 2008-07-10, 20:19 »
Hej!
Det kan vara olika personer som heter Olsson i efternamn; patient och kanske besökande anhöriga. Ev Tunberg också. Ej 1929-30.
Mvh Harriet

487
Människor / Styrsö- privattagna kort fr sanatorium/sjukhem
« skrivet: 2008-07-10, 18:31 »
Hej!
Dessa bilder skulle kunna vara intressanta för mig.
Mvh Harriet

488
00 - Begravning / Begravd tillsammans med modern - vanligt?
« skrivet: 2008-06-29, 08:52 »
Hej!
Detta kanske redan finns diskuterat på annat ställe på Anbytarforum men jag har bland mina anor mf ff Olof Engelbrektsson 1796 - 1867 som är begravd i en typisk familjegrav. Hans son Herman Olsson 1844-1912 hade fyra barn i familjegraven innan han sjäv och senare hustrun begravdes. Dessa båda exempel är från Lyse i mellersta Bohuslän.
På en annan släktgren i Stockholm begravdes man (som var begravnings-entreprenör)och liten son 1902. Därefter begravdes i tur och ordning hustruns svåger 1904, svärfar 1906, makan 1913,svärmor 1927, ogift svåger 1935 samt slutligen svägerskan som då drev begravningbsbyrån i jan 1942.
Om detta på något sätt skulle ha varit stötande i Stockholm under perioden 1902 - 1942 skulle det ha varit lätt för denna familj som hela tiden drev en stor begravningsbyrå att fördela sig på fler gravar.
Mvh Harriet

489
00 - Begravning / Begravd tillsammans med modern - vanligt?
« skrivet: 2008-06-28, 22:27 »
Hej!
Hon benämnes hustru och inte änka så det är väl troligt att mannen överlevde henne och senare kunde gravsättas i samma familjegrav. Om hon dessutom hade en far i livet som också kunde begravas där framgår inte - kanske var det så.
Mvh Harriet

490
24 Rekord / Sju syskon gifte sig med två syskonpar och en trio
« skrivet: 2008-06-28, 22:17 »
Hej!
Min ff ff Anders Engelbrektsson f 1799 fick tolv barn (med två hustrur) födda 1823-1854 på Hogen i Lyse som samtliga växte upp,gifte sig och fick barn.
 
Min fff Emil och hans syster Josefina gifte sig med syskonen Julia respektive Julius från granngården Djupedal.
 
Laurentia och Maria gifte sig med Alfred respektive Anton Jonasson från Humlekärr
 
Johannes, Augusta och Herman gifte sig med Paulina, Anton respektive Charlotta från gården Finsbo.
 
Dessutom var äldsta systern Carolina gift med Mattias som var morbror till Paulina,Anton och Charlotta.
 
Och två veckor efter att Maria (som var helsyster med Carolina men halvsyskon med övriga nämnda)gift sig med Anton Jonasson gifte sig styvmoster Elisabet med Antons bror Engelbrekt Jonasson.
 
Samtliga fjorton giftermål i syskonskaran (två av systrarna gifte om sig sedan de blivit änkor)skedde med kontrahenter från samma socken.
 
Mvh Harriet

491
Vilken sjukdom? / Vilken sjukdom?
« skrivet: 2008-06-28, 21:47 »
Hej!
Det kan nog stämma att även en ung kvinna kunde dö i anslutning till njursten - som då kan ha varit komplicerad med en njurbäckeninflammation t.ex. Smärtanfallen kan vara typiska för njurstenen.
Mvh Harriet

492
10 Folkliv / Livsvillkor 1870-1880 i västra Sverige
« skrivet: 2008-06-07, 13:13 »
Hej!
Det fanns också ett samband mellan väder och fotografering. Jag har två syskon till min morfar, den äldsta dog i difteri 1883 (de var födda 1875 resp 1876). Hennes mor var i många år ledsen för att det inte blev någon bild den gång de tagit sig till fotografen i Lysekil - vädret var för dåligt - mycket ljus behövdes för att det skulle bli en bra bild. (Kanske var kostnaden också så stor att fotografen inte vågade chansa). Bör ha varit ca 1878 och det var en bondfamiljs två första barn.
Mvh Harriet

493
Ann-Mari! Förlåt - jag vet att du uttryckte dig mycket försiktigt. Undrade snarare vilka källor Anders P hade att gå på när han sekunderade din bedömning. Själv har jag inga som helst bilder att jämföra med - alltså mycket spännande om det finns någon som kan bekräfta.
Mvh Harriet

494
Hej Anders Pemer mfl!
I Ditt nsvar 18 maj 00:38 anger du att du hittat Olof Janssons dödsnotis. Tacksam om du klargör vilken av de nämnda Olof Jansson som du menar.
När det gäller bedömningen att bilden visar Johan Teodor (som jag alltså är släkt med) - vad grundar sig den bedömningen på förutom att bilden är tagen i rätt landsända och vid ungefär rätt tid?
Mvh Harriet

495
Maud!
Spännade nyheter från två proffs! Då skall det finnas ett tidigare äktenskap också att leta efter så småningom. Tack!
Mvh Harriet

496
Hej Christina!
Jo, jag har sett Ulricas son (och en fadder Carl) men eftersom jag inte kunnat följa honom vågade jag inte lita på att det var rätt person. Man kan undra varför födelsedagen anges olika senare i livet - kanske rapporterade Ulrica in honom till kyrkboken i efterhand?
Stort Tack! Mvh Harriet

497
Hej!
Behöver hjälp att leta bakåt på min mmff Johan Petter Karlsson som då han dör och enligt Rotemansarkivet är född 29 jan 1831 i Häggeby. Enligt folkräkningen 1880 då han är bosatt Kv åkermannen No 5 Kungsholmuppges han vara född 1830 (inget datum angivet)och också Häggeby.
Varken 1830 eller 1831 föds någon Johan Petter 29 jan enl födelselängd Häggeby via SVAR.
Har tidigare hittat en annan person som uppgavs vara född i Häggeby men som hade flyttat dit vid tre årsålder.
Han bör ha flyttat till Kungsholms fösamling från Klara någon gång under perioden 1866 - 1868 då sonen Robert Sigfrid (min mmf) är född i Klara 26 dec 1865 och den yngre systern Johanna Maria föds 29 feb 1868 i Kungsholm.
Hans hustru Christina Elisabeth (Stina Lisa vid dopet) Larsdotter är född 21 april 1832 i Hyllela, Ukna. Äldsta dottern är ev född före äktenskapet, Heter Hulda Regina Elisabeth och är född 25 sep 1862 i Klara.
När flyttar Johan Petter till Kungsholm och vilka uppgifter finns då om födelsedatum och födelseort?
När vigdes Johan Petter och Christina Elisabeth?
Tacksam alla tips!- sista pusselbiten i den generationen.
Mvh Harriet

498
Hej Hittar honom inte i födelselängd C5 Askersund lf jan-april 1849. Han är inte heller född i Lerbäck vid denna tid. Hur långt tillbaka vet du att han bodde i Stensäng?
Mvh Harriet

499
Vilken sjukdom? / Äldre inlägg (arkiv) till 24 juni, 2008
« skrivet: 2008-04-11, 18:57 »
Hej!
Incarcererad gangr. betyder klämd till gangrän (kallbrand) vilket innebär att blodtillförseln till tunntarmen klämdes till så att tarmen dog (kallbrand uppstod). En sådan påverkan på tarmen påverkade i sin tur patienten med alltid dödlig utgång innan antibiotika fanns.
Mvh Harriet

500
Hej!
Tack för en bra källa. Tolkar detta som att epidemisjukhuset fram till explosionen 1900 låg på Djurgården.  
Mvh Harriet

Sidor: [1] 2