ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Christian Juliusson

Sidor: 1 [2]
501
Harplinge / Äldre inlägg (arkiv) till 28 oktober, 2009
« skrivet: 2009-01-26, 15:17 »
Hej,
 
En diskussion med koppling till Harplinge (och adelssläkter i Skåne och Bohuslän) förs f n under rubriken Marstrand.
 
Det vore väldigt spännande med kommentarer från någon som känner till bygden...
 
MVH,
 
Christian Juliusson

502
Marstrand / Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
« skrivet: 2009-01-26, 14:15 »
Hej igen,
 
Jag vet inte om jag rör till denna diskussion (vilken, som sagt, kanske snarare borde föras under Månesköld eller dylikt), men vid en titt i Hallands historia och beskrivning (1931), av Sven Petter Bexell, fann jag följande:
 
Gubbilt, 1/2 hemman i Harplinge socken, donerat till kyrkan av Claus Gagge till Arlösa den 25 april 1633.
 
Detta torde väl kunna samma som den gård Gubolt i Harplinge som enligt Nordström ägdes av Peder Knutsen Månesköld (död före den 30/10 1607)?
 
Jag hajade till när jag såg namnet Gagge, med tanke på att ovan nämnda Birgitte Brun (och hennes förmodade bror Claus Brun i Marstrand) var barn till en Bodil Clausdotter Gagge i Vä, Skåne.
 
Är detta månne bara en slump, eller kan det finnas ett okänt släktsamband bakom det hela?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

503
Marstrand / Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
« skrivet: 2009-01-25, 14:58 »
Hej Anders,
 
Jättekul att höra ifrån dig, och väldigt spännande med kopplingen till Harplinge!
 
Jag vet inte om det är ett stickspår, men Nordström återger i sin artikel om Tormo Matsen till Ström (1952) en uppgift från Oscar Alb Johnsen, Bohuslens Eiendomsforhold, att Tormos far var en bohuslänsk adelsman vid namn Mats Pederssøn (Straale) till Toreby och Tømmersjø.
 
Uppgiften, vilken enligt Nordström är felaktig åtminsone vad Toreby beträffar, antas i artikeln vara hämtad ur äldre släktböcker.
 
Förutsatt att detta Tømmersjø är identiskt (?) med ovan nämnda Timmersjö/Timmesjö i Harplinge socken:  
 
Vore det möjligt att uppgiften om Tormo Matsens släkts jordinnehav är resultatet av en sammanblandning, och att gården har tillförts familjen - och släktböckerna -via hans svärfar, dvs ovan nämnde Peder Knutsen Månesköld?
 
Tormo Madsen var ju gift senast år 1593 med Anne Pedersdotter Månesköld...
 
Skulle således Timmersjö ingått i det Månesköldska godset?
 
I så fall är frågan hur Hans Brun passar in i sammanhanget.
 
Peder Knutsen Månesköld var ju omgift med Birgitte Brun (nämnd år 1617). Kan hon månne ha fört med sig Timmersjö i boet, och en annan delägare i gården varit hennes bror (?) Hans Brun?
 
Och hennes del sedan gått i arv till (hennes styvdotter) Anne Pedersdotter och Tormo Matsen, varefter släktböckerna med utgångspunkt i detta förhållande felaktigt utgått att Tømmersjø tillhört Tormos fädernesläkt?
 
Eller kom gården rentav ifrån ovan nämnde Peder Knutsen Månesköld vilken härstammade från Halland och, enligt Nordström (1971), bl a ägt gården ”Gubolt” i Harplinge socken?
 
Då är återigen frågan hur denne Hans Brun passar in i bilden.
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian
P.S Innehåller kanske Tor Flensmarcks artikel om släkten Brun i Vä ur Skånelands Medeltid, del B, några uppgifter om denne Hans Brun? Jag har själv inte haft möjlighet att läsa den. D.S  
P.P.S Kanske denna diskussion snarare borde föras under Månesköld eller Harplinge? D.D.S

504
Gagge / Gagge
« skrivet: 2009-01-23, 12:06 »
Hej,
 
Här på Anbytarforum har tidigare förts en tämligen aktiv diskussion om den Bodil Clausdotter Gagge (nämnd 1570-1606) som var gift med Romell (Rasmus) Pedersen Brun i Vä, Skåne (och om deras barn som flyttade till Bohuslän).
 
Jag har sett olika bud om hennes ursprung.
 
Det har också bl a tidigare efterfrågats i vilka källor hon nämns med patronymikon.
 
Kanske har dessa frågor fått sin lösning via ett inlägg av Magnus Påhlsson här på AF den 21 juni 2005 rörande arvet efter en Jens Ingvarsen från Bossjö, gift med Ellen Mortensdotter. I inlägget hänvisas till Danske Domme IV, s 74 ff (Skånska Landstinget den 14 mars 1584) och s 555 (Kongens Retterting den 4 juni 1586).
 
Det framgår nämligen av detta inlägg att Bodil, sal. Rasmus Brun i Vä ville överta Jens Ingvarssons gård i Herrestad, och att Bodil var dotter till Arløf Mortensdotter (syster till Jens Ingvarsens fru!) och Claus Gagge.
 
Om detta är riktigt så skulle väl frågan om Bodils ursprung vara löst, för detta tillåter oss att identifiera hennes far med Claus Eriksen Gagge till Rydsgård (död ca 1556).
 
För av vilken annan anledning än att Bodil var besläktad med Jens Ingvarsen skulle hon ha rätt att blanda sig i denna arvstvist?
 
Det vore mycket spännande att få synpunkter på ovanstående, och att få veta vad som egentligen är känt om denne Claus Eriksen Gagge och hans anor...
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

505
Hej,
 
Under Marstrand här på Anbytarforum diskuteras f n en Hans Brun i Vese, Bro socken, Bohuslän (med jordinnehav bl a Tanums och Hogdals socknar) vilken dyker upp tillsammans med Sidsel Brun, änka efter Knut Bildt på Morlanda, i ett brev från år 1614.
 
Möjligen har han också en koppling till Timmersjö/Timmesjö gård i Harplinge, Halland, vilken år 1692 beboddes av en Anders Brun.
 
Finns det någon som i sin forskning stött på denne Hans Brun, och som känner till huruvida även han är en gren ur släkten Brun till Vä i Skåne?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

506
Marstrand / Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
« skrivet: 2009-01-23, 09:23 »
Hej igen,
 
Vid en närmare titt visar det sig att personerna och gårdarna i ovan nämnda brev från år 1614 nog faktiskt låter sig identifieras, t o m den gäckande Hans Brun!
 
Med Holmegaard avses uppenbarligen Holma gård i Brastad socken, där Mats Bagge hörde hemma (enligt uppgift död år 1639). Hans dotter Karen lär ha blivit gift med en Peder Lauridsen Månesköld (död efter år 1679).
 
Henrik Pederson på Ristenes är rimligen identisk med Henrik Pedersson Månesköld på Restenäs i Resteröd socken (enligt uppgift här på AF gift med en Lisbeth Pedersdatter Bagge, syster till ovan nämnde Mats Bagge).
 
Och med Möllinggaard måste rimligen avses Morlanda gård där ju Cecilia Brun hörde hemma, och vilken enligt Orust Släktforskares hemsida även kallats Molandt gaardt. Jfr Mollan sogen i brev av den 28/5 1494 (SOFI,  Dipl.Norv- IV) samt uti Mollandt sogenn i brev av den 23/10 1544 (SOFI, Dipl.Norv. III).  
 
Vad går då att få fram om nämnde Hans Brun i Vidsted, mer än att han enligt nämnda brev var boende i Bohus län?
 
I personregistret till Norske Rigsregistranter kallas han Hans Brun till Vidsted och Timmersö.
 
Något Vidsted har jag inte lyckats finna...
 
Två andra brev i Norske Rigsregistranter (fjärde bandet, s 172-174), från den 5 respektive den 25 januari 1607, låter oss dock reda ut begreppen!  
 
De handlar om ett jordaskifte mellan kungen och Hans Brun, som här kallas Hans Brun till Timmersø, vor Mand, Tjener och Skibshøvedsmand.  I utbyte mot gårdar i Tanums socken (en av dessa beboddes av en Anders Gundersson, och en annan gård av en Lauritz Eriksson, en tredje kallas Kuen och beboddes av en Thore Andersson) samt en ödegård som kallas Torp [Fristorp] i Hogdals socken, så erhåller Hans Brun og hans Arvinger af vort och Norges Krones Gods en Gaard, kaldes Wessie [Vese] i förenämnde Baahuss Len, som Temmetei (?) og Haagen Olsson paabo.
 
Till yttermera visso skriver Holmberg (1842-45) i sin beskrivning av Bohuslän (s 146), vad gäller Bro socken: Enda säteriet i socknen är Vese, i äldre handlingar kalladt Vesie och Vetzö, innehades någon tid av släkten Brun..
 
Denne Hans Brun bodde alltså år 1614 i Vese, Bro socken, och hade tidigare ägt jord i Tanums och Hogdals socknar.
 
Då övriga personer i 1614 tycks tillhöra samma släktkrets, så ligger det kanske nära till hands att förmoda, att Hans Brun och Cecilia Brun på Morlanda var besläktade?  
 
Var han kanske ytterligare ett syskon ur Romell Pedersen Bruns barnaskara i Vä, Skåne, som hamnade i Bohuslän, i likhet med:
 
Birgitta Brun, gift med Peder Knudsen Månesköld i Olsnäs och Åkervik,
Cecilia Brun, gift med Knut Bildt i Morlanda,
Karen Brun, gift med Arild Grijs i Jonsered och Partille, och
Claus Brun i Marstrand (enligt uppgift, ännu ej belagd i källmaterialet)?
 
Eller fanns det en helt annan släkt vid namn Brun i Bohuslän vid den tiden?
 
Kanske kan Hans Bruns koppling till  Timmersø vara en ledtråd i sammanhanget?
 
En titt i Ortnamnsregistret ger en möjlig kandidat: Timmersjö (eller Timmesjö) gård i Harplinge socken, Hallands län, vilken år 1692 beboddes av en Anders Brun (gården kallas då Timmerse).
 
Hade således släkten en koppling (även) till Halland?
 
Kanske borde denna diskussion istället föras under släkten Brun, men det vore väldigt spännande att få synpunkter på ovanstående.
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

507
Marstrand / Äldre inlägg (arkiv) till 26 januari, 2009
« skrivet: 2009-01-21, 17:32 »
Hej,
 
Jag skulle vilja återkomma till släkten Brun/Bruhn i Marstrand, vilken har diskuterats flitigt här på Anbytarforum.
 
Den 22/2 2006 skrev jag följande:  
 
På Tjörns släktforskares hemsida återges följande utdrag ur Norske Rigs-Registranter (volym IV, sidan 550) 1614-12-24: Jörgen Lunge fik brev Bernt von Ostende hos Mats Bagge til Holmegaard, Hans Brun til Vidsted, Henrik Pederssön til Ristenes og Fru Sidsel Brun til Möllinggard, afgangne Knut Bildes Efterleverske, boendes udi Baahus Len, til sin Betalning skulle for hjälpe.  
 
Sidsel Brun är rimligen identisk med nämnda Cecilia Rommelsdotter Bruhn som (enligt Elgenstierna) var dotter till Romel Pedersen Brun till Brunstorp och Bodil Clausdotter Gagge till Folkestrup.  
 
Men vad menas då med Möllinggard?  
 
Och vem var Hans Brun till Vidsted? Var han hennes släkting (kanske t o m hennes bror)?  
 
Nu när Skånelands Medeltid, del B kommit ut (enligt uppgift med en artikel, av Tor Flensmarck, om släkten Brun i Vä), har det månne framkommit några nya uppgifter som kan reda ut ovanstående och klargöra var släkten egentligen kom ifrån?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

508
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Brun från Vä
« skrivet: 2009-01-21, 17:06 »
Hej,
 
Denna släkt har ju diskuterats flitigt här på Anbytarforum. Inte minst den förmenta gren som hamnade i Bohuslän (se ovan).
 
Eftersom Skånelands Medeltid, del B nu lär ha kommit ut, med en ny artikel (av Tor Flensmarck) om nämnda släkt i Vä, har det månne framkommit några nya uppgifter om släkten som styrker/förkastar ovan nämnda teori om en Claus Brun som far till Cecilia och Margareta Clausdöttrar i Marstrand?
 
Det vore väldigt spännande att få höra!
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

509
Av uppgifter på internet, bl a hämtade ifrån de äldre herdaminnena, tycks framgå att kyrkoherden Ambrosius Olai i Skog, Hälsingland (vilken tillträdde sitt pastorat år 1566) var gift med en Margareta Jönsdotter från Tierp.
 
Om detta, se: http://fornvannen.se/pdf/1920talet/1927_031.pdf
 
I boken Bergsmansliv i Torsåker-Hofors. Glimtar ur bygdens historia före 1750 av Ingvar Dandanell från 1994 kan man på sidan 139 läsa att länsman Lars Persson i Hoo, Torsåker (X), var svåger med denne kyrkoherde Ambrosius Olai.
 
Det tycks således som att Lars Persson möjligen varit gift med en syster  kyrkoherden Ambrosius.
 
Innehåller månne mer moderna herdaminnen ytterligare uppgifter om denne Ambrosius och hans familj? Är det t ex känt vilka hans föräldrar var?
 
Det vore väldigt spännande om någon kunde hjälpa mig att få klarhet i detta.
 
Med vänliga och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

510
Skog / Äldre inlägg (arkiv) till 29 september, 2009
« skrivet: 2008-11-24, 17:00 »
I boken Bergsmansliv i Torsåker-Hofors. Glimtar ur bygdens historia före 1750 av Ingvar Dandanell från 1994 kan man på sidan 139 läsa att länsman Lars Persson i Hoo, Torsåker (X), var svåger med kyrkoherden Ambrosius Olai i Skog församling.
 
Någon närmare beskrivning av släktskapet ges inte, men länsmannen (som förekommer i källorna år 1543-1575) anges vara född omkring år 1520 i Ovansjö, son till bonden Per Andersson i Noor.
 
Av uppgifter på internet, bl a hämtade ifrån de äldre herdaminnena, tycks framgå att Ambrosius Olai, som tillträdde sitt pastorat år 1566, var gift med en Margareta Jönsdotter från Tierp.
 
Om detta, se: http://fornvannen.se/pdf/1920talet/1927_031.pdf
 
Skulle således Lars Persson ha varit gift med en syster till denna Margareta? Eller månne rentav med en syster till kyrkoherden Ambrosius?
 
Finns det någon som känner till dessa personer lite närmare, och som skulle kunna kasta ljus över ovanstående?
 
Är det, t ex, känt vilka som var Ambrosius föräldrar?
 
Det vore väldigt spännande...
 
Med vänliga och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

511
Hille / Hille husförhörslängd 1786-1796 (AI:5 b)
« skrivet: 2008-11-06, 21:49 »
Hej Katatina,
 
Och jättetack för ditt svar!  
 
Visst står det Vest.Lö! Fantastiskt!  
 
Och denne Jan Jansson i Lövstad verkar ju vara en riktig fullträff! Ska med iver rota vidare där, och se om han försvinner lämpligt...
 
Låt mig också passa på att tacka för all annan fantastisk hjälp som jag fått av dig genom åren, i synnerhet rörande Torsåker.
 
Du är makalös!!
 
Om det till äventyrs finns något som jag skulle kunna hjälpa dig med, så säg bara till.
 
Varmt tack,
 
Christian J

512
Hille / Hille husförhörslängd 1786-1796 (AI:5 b)
« skrivet: 2008-11-05, 19:42 »
Hej Siv och Marianne,
 
Och stort tack för hjälpen med detta!
 
Ja, det är rejält svårläst, och jag har inte hittat någon by/socken som liknar denna på de övriga sidorna i husförhörslängden...
 
Ska kolla upp Backa i Valbo (samt Stigslund) per omgående, dock.
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian J

513
Hille / Hille husförhörslängd 1786-1796 (AI:5 b)
« skrivet: 2008-11-03, 17:24 »
Hej Siv,
 
Och stort tack för ditt snabba svar.
 
Jag lyckades dock röra till årtalen i mitt inlägg: Knäckfrågan är vart han kom inflyttande ifrån år 1792.
 
Tolkar du det alltså som att han kom ifrån Strömsbro år 1792, och sedan flyttade tillbaka dit år 1793?
 
Spännande!
 
Jag fick det annars till att namnet började på ett krokigt V, men jag är ju inte alls bekant med trakten...
 
MVH,
 
Christian J

514
Hille / Hille husförhörslängd 1786-1796 (AI:5 b)
« skrivet: 2008-11-03, 11:54 »
Hej,
 
Finns det någon som skulle kunna hjälpa mig att tyda från vilken ort som min förfader, Jan Ågren (född i Ockelbo år 1767), kom inflyttande till Stiglunds tegelbruk, Hille socken, år 1793?
 
GID: 89.16.52800
 
Året därpå flyttade han till Strömsbro (där han sen återfinns som bränneridräng på kronobränneriet), men varifrån kom han?
 
Jag får det till Vretlöv eller Vretbo eller nåt, men hittar ingen socken (eller något bruk) med det namnet...
 
Alla tips rörande detta skulle tas emot med största tacksamhet.
 
Med tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

515
Holm / Äldre inlägg (arkiv) till 25 oktober, 2012
« skrivet: 2008-09-09, 17:22 »
Hej,
 
Som ett tillägg till ovanstående kan följande nämnas. I Norrköping Stads Historia 1568-1719, tidsavsnittet 1568-1655, skriver Björn Helmfrid (på sidan 262-263) följande om stadskrivaren Hans Holmesson:
 
...Hans Holmesson, någon gång korteligen benämnd Holm. Sannolikheten talar för att han varit bror till en av Söderköpings mest betrodda män, Evert Holm. Denne hade via kämnärs- och rådmanstjänster avancerat till borgmästare på våren 1580 och kvarstannade under flera decennier på denna post. För släktskapen talar följande skäl. Evert och Hans bör ha varit ungefär jämnåriga. Redan på 1570-talet verkade i Söderköping en Hans Holmesson, omtalad av rådsturättens protokoll 1579 5/5 vid efterspelet till ett uppträde i en nattstuga. Hans hade råkat i gräl med en manlig sängkamrat.  
 
Då borgerskapet i östgötastäderna 1594 22/1 underskrev trohetseden till konung Sigismund fanns samme Hans Holmesson tillhöra Söderköpings stads riksdagsrepresentanter och kallades stadsskrivare.
 
Även andra band knöt Hans till Söderköping. En skepparehustru, Margareta Holmesdotter, omtalad 1596, bör ha varit hans syster. Själv vigdes Hans Holmesson i sin hemstad på försommaren 1596 - ehuru under rätt genanta omständigheter. Ärkebiskop Abraham Angermannus hade vid sin rannsakning i Söderköping uppdagat att Hans - sedan ungefär ett år stadsskrivare i Norrköping - utan äktenskaplig konfirmation sammanlevde med en söderköpingsflicka. Vigseln ordnades omgående.
 
Det första tillfälle, vid vilket Hans Holmesson kan påvisas ha agerat i egenskap av Norrköpings stadsskrivare är vid riksdagen 1595 på hösten i Söderköping. Ämbetets innehavare åren 1589-1594 är okänd(a). Hans var under de följande dramatiska herredagarna jämte en eller två rådsledamöter regelbundet riksdagsman för Norrköping. I Linköping år 1600 tillhörde han den grupp stadsskrivare som anlitades med protokollföring i processen mot de kungatrogna riksråden.
 
Någon borgerlig näring kan Hans Holmesson...icke påvisas ha bedrivit. Han hade säkerligen full sysselsättning med administrativa och judiciella göromål. Senast 1598 åtog han sig lagläsareskapet först i Bråbo, sedan i Memmings och Skärkinds härader. Från tjänsten i Bråbo drog han sig tillbaka 1603, från övriga något eller några år senare. Exakt när kan ej avgöras, ty luckor föreligger i bevarat domboksmaterial.
 
Det sista år Hans Holmesson med säkerhet kan påvisas ha tjänat Norrköping är 1605. Källornas totala tystnad om honom i det följande behöver ingalunda betyda att han avlidit. Uppenbart är att Hans ägt juridisk skolning, antagligen förvärvad vid universitet. I samtidens svenska städer förefaller detta ha varit mycket ovanligt.
 
Som framkommit i ovanstående inlägg var dock namnet Holm i Söderköping inte unikt för Evert Holm. Finns det någon som känner till andra belägg för att denne verkligen var bror med Hans Holmesson, eller som har ytterligare uppgifter om den förmodade systern, skepparhustrun Margareta Holmesdotter?
 
Och detta med Holmesson och Holmesdotter, kan det möjligen tyda på att den Holme Bältare som nämns i Söderöping i ÄL 1571 var far till syskonen?  
 
Samtidigt kallas dock tydligen även Hans för Holm ibland. Och skulle en bältare verkligen ha råd att skicka sin son till universitet, eller ligger kanske ovan nämnde herr Nils Holm närmare till hands som potentiell far till skaran?
 
Det vore himla spännande att få några synpunkter/reaktioner på detta!
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

516
Hov / Hov C.2 sid 21
« skrivet: 2008-09-08, 17:15 »
Hej på er,
 
Enligt mantalslängderna för år 1658 och 1662 bodde en Åke Larsson med hustru Mareth Haraldsdotter i Krakstad, Hogstad.
 
I mtl 1676 noteras hustrun Mareth samt sonen Per och dottern Karin...
 
MVH,
 
Christian J

517
Söderköping / Äldre inlägg (arkiv) till 2008-10-28
« skrivet: 2008-08-29, 12:26 »
Hej,
 
Färska inlägg med koppling till 1500-talets Söderköping (bl a utdrag ur kyrkräkenskaperna) finns att läsa under Medeltida släkter: Puke - en och samma släkt?  samt Peder Matsson Upplänning - en halv lilja i balk? samt under Övriga släkter G-I: Holm.
 
Det vore väldigt spännande att få höra någon Söderköping-kännares uppfattning om de uppgifter och teorier som redovisas där...
 
MVH,
 
Christian Juliusson

518
Holm / Äldre inlägg (arkiv) till 25 oktober, 2012
« skrivet: 2008-08-22, 09:55 »
Hej,
 
Borgmästaren Evert Holm i Söderköping (borgmästare år 1580-1618) har diskuterats på flera ställen på Anbytarforum (bl a hans eventuella koppling till kyrkoherden i Vadstena, Ericus Nicolai Holm, död år 1581), men vad är egentligen känt om hans ursprung och hans familj?
 
En genomgång av Söderköpings kyrkräkenskaper ger dels vid handen att han inte var den enda Evert som bodde i staden i slutet på 1500-talet (det fanns bl a en Evert Evertsson och en Evert Pass vid samma tid), men dels att han inte heller var den ende med efternamnet Holm.
 
År 1570 dog (testamentspengar) såväl en Per Holm (enligt kyräk gift med en Britta) som en Hans Holm i Söderköping.
 
Denne Hans Holm hade uppenbarligen en dotter som var giftasvuxen i början på 1580-talet, för i kyräk år 1584 noteras att Hans Holms måg skänkte pengar. Hans Holm tycks således möjligen ha tillhört en äldre generation än Evert Holm.
 
Värt att notera är att Evert Holm, enligt uppgift, hade en bror vid namn Hans Holmesson som var stadsskrivare i Norrköping.
 
Vidare så förekommer en herr Nils Holm i kyräk år 1571. Var denne månne identisk med kyrkoherden Nils Caroli i Söderköping, nämnd i ÄL 1571? I Series pastorum (S:t Laurentii, C:1 s 5) finns följande notering om honom Nicolaus, cujus nomentantum, inter Acta Ecclesisastica et Nosocomii Sudercopensis, invenire potui. Han tycks således även ha haft med hospitalet att göra.
 
Evert Holm själv dyker upp redan från början av de bevarade kyrkräkenskaperna, åren 1568-69 (då bl a hans öde tomt i staden omnämns). År 1578 finns han noterad, mitt emellan en Olof Bertilsson och en Bertil Holm (även hustru Brita, Per Holms, nämns lite längre fram i längden).
 
Måhända var denne Olof Bertilsson son till nämnde Bertil Holm? I kyräk år 1588 finns nämligen följande notering: Testamentspengar efter Bertil Holms son, som Lasse Jonsson utgivit.
 
Även Evert Holms närmaste familj skymtar fram i räkenskaperna:
 
År 1581 (den 28 juni) betalades klockpengar för Evert Holms barn
År 1582 (den 2 september) skänkte Evert Holms hustru ljuspengar.
År 1588 betalades klockpengar för två av Evert Holms barn samt för hans son.
År 1597 betalades klockpengar för Evert Holms son.
År 1614 (i september) betalades klockpengar för hustru Malin, Everts.
 
Är det riktigt att förmoda, att klockpengar betalades i samband med begravning?
 
Och vad skulle man kunna utläsa ur ovanstående utdrag? Var månne Evert Holm son till den nämnde Hans Holm (och kanske brorson Per Holm)? Eller t o m son till herr Nils Holm? Och var Bertil Holm måhända en bror till Evert?  
 
Är de möjligen kända från andra källor (skattelängder, domböcker etc) vilka kan kasta ytterligare ljus över hur de hänger ihop?
 
Eller var det helt enkelt så att flera personer, utan släktkoppling, hette Holm i Söderköping i slutet av 1500-talet?
 
Det vore väldigt spännande att få någon Söderköpingkännares synpunkter på ovanstående.
 
Med vänlig hälsning,
 
Kristina Edström och Christian Juliusson

519
Puke - en och samma släkt? / Puke - en och samma släkt?
« skrivet: 2008-08-18, 09:35 »
Som ett tillägg till ovanstående inlägg kan nämnas att namnet Puke uppenbarligen förekom i Uppsala-trakten på 1400-talet: en Johannes Puke var rådman i Uppsala år 1410 (SD nr 1305 samt nr 1340).
 
Och den 21 december 1444 sålde en Cristin Pwkaus en gård i Uppsala (Sv.Dipl. databas, brev nr 24652). Det vore väl rimligt att tolka hennes namn som Cristin Puke? Men skulle hon t o m kunna vara identisk med Ingemund Pukes syster Kristin (se inlägg ovan). Denna nämns år 1430 vid arvskiftet efter syskonens mor Gunnil. Kanske var gården i Uppsala ett arv efter henne?
 
Än mer intressant är dock möjligen att namnet Puke även förekommer i Söderköping i slutet av 1500-talet: På 1580-talet arrenderades Abbatorps äng, tillhörande hospitalet, av en Lasse Puke.  
 
Denne dyker även upp i Söderköpings kyrkräkenskaper i december 1591 (då han är en av den handfull män som utsetts till att verifiera räkenskapernas riktighet). Han tycks ha avlidit år 1599 (kyräk L:1 b/1, SVAR s 298: klädespengar för Lasse Puke).
 
Finns det någon som känner till något mer om honom?
 
Kan han månne ha varit en (yngre) bror till Christina Eriksdotter Puke?
 
Alla reaktioner på ovanstående tas tacksamt emot.
 
MVH,
 
Kristina E och Christian J

520
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Borckholt
« skrivet: 2008-08-16, 00:16 »
Hej,
 
Jag vet inte om bilden av den livländske adelsmannen klarnat sedan ovanstående inlägg gjordes, men jag har funnit följande på en dansk hemsida rörande gården Klingstrup (http://www.fynhistorie.dk/node/242):  
 
”1563 fik Peder Lykke til Skovsbo (+1563) Klingstrup i pant, og 1564 fornyedes det (Klingstrup gård samt 7 gårdsæder og en mølle) for 1000 lod sølv for hans enke, Lisbet Johansdatter Urne (+1584), som 1568 fik tilladelse til at forøge hovedgårdstaksten med bøndergods i Klingstrup by. Hun ægtede 2. gang den indvandrede livlandske adelsmand, lensmand på Island Johan Bockholt (+senest 1601), der 1577 af kronen fik Klingstrup med 4 gårdsæder, 2 gadehuse og en lille vandmølle i mageskifte for 4 bøndergårde og en øde jord på Sjælland.”
 
Antingen var väl denne Johan gift två gånger, och Elisabet var född i ett tidigare äktenskap, annars skulle han väl rent tidsmässigt snarare vara bror till henne, eller tänker jag fel?
 
På en tysk hemsida (http://www.herder-institut.de/index.php?id=3039&lang=de&suchstring1=erg0748&x=4& y=9) har jag i alla händelser funnit en Johan Bucholt som nämns i ett brev från år 1523:
 
OM. Wolter von Plettenberg erneuert Johann Bucholt und seinen Erben, da ihm die alten Lehnbriefe abhanden gekommen sind, die Belehnung mit einem St?ck Landes in der Burgsuchung Hasenpoth, genannt Asweden, und einem St?ck Landes, genannt Paddern, beide in beschriebenen Grenzen, sowie mit einem Heuschlag und verschiedenen kleineren Landst?cken, Äckern und zwei Hofstätten bei Hasenpoth, alles zu Lehngutsrecht. Neuerm?hlen, 1523 Sept. 26.
 
Originalbrevet förefaller finnas i Riga (Archiv: Riga, Hist. StaatsA., Best. 5561, Fb. 4, Akte 245).
 
Skulle inte denne Johann Bucholt kunna vara far till Elisabet, tro?
 
Alla synpunkter på ovanstående, samt all ytterligare information om denna släkt, skulle tas emot med största tacksamhet.
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

521
Puke - en och samma släkt? / Puke - en och samma släkt?
« skrivet: 2008-08-13, 16:41 »
Hej,
 
I hopp om att kunna skala bort de oriktiga uppgifter som omgärdar Christina Eriksdotter Puke (Peter Mattsson Upplännings hustru, se diskussionen om honom) har vi börjat ta oss an så ursprungliga källor som möjligt i jakten på hennes ursprung.
 
Den äldsta uppgift om henne som vi hittills kunna finna, är Johannes Matthiae likpredikan från år 1670. Där kallas hon kort och gott Christina Puke (där finns f ö också uppgiften om att de ska ha ägt adliga gods icke långt ifrån Uppsala och Mora Steen, och tvingats fly därifrån under Kristian II:s tid, och kommit att bosätta sig i Söderköping).
 
Är Eriksdotter månne en skapelse av herrarna Hadorph/Peringsköld?  
 
Eller finns det några andra primärkällor där efternamnet - som flitigt upprepas i ättartavlor och herdaminnen - verkligen förekommer?
 
Intressant nog så har det visat sig att i den storbondesläkt med tillnamnet Puke som Torsten Berglund nämner i sitt inlägg ovan, så förekommer såväl namnen Erik som Kristin(a).  
 
Släktkedjan ser, enligt bevarade medeltidsbrev, ut som följer:
 
Peter Puke i Källtorp, Åtvids socken, Bankekinds härad (nämnd 1383-1397).
 
Son: Erik Petersson Puke (nämnd 1409-1430), gift med en Gunnil. Förutom sonen Ingemund (se nedan) hade de en dotter vid namn Kristin.
 
Son: Ingemund Eriksson Puke i Rödsten, Grebo socken (nämnd 1430-1486), gift med Kristin Ingolfsdotter.
 
Son: Erik Ingemundsson Puke (som enligt ett odaterat brev, vilket av Evert Melefors dock daterats till 1480-talet) vistades i Strängnäs.
 
Källa: Ingemund Puke i Rödsten - en medeltidsbonde, av Evert Melefors (s.77-86 ”Festskrift till Bengt Odenstedt”, Umeå 1992).
 
Skulle månne denne Erik Puke kunna vara far till Christina Puke (som då namngivits efter sin farmor)?
 
Det skulle kunna gå ihop sig rent tidsmässigt om Christina var född ca år 1490 (hennes son, Matthias Petri var född år 1533, så särdeles mycket tidigare kan hon inte ha varit född). Hon och maken Peter (Matsson) Upplänning skulle då mycket väl omkring år 1520 kunna ha bott i Uppsalatrakten (se likpredikan ovan).
 
Men skulle hon då kunna nämnas ännu i ÄL 1571 i Söderköping och i kyrkräkenskaperna där ännu på 1580-talet (se diskussion om Upplänning)?
 
En annan sak som förbryllar något är att Erik Puke, i sitt brev till fadern Ingemund, ber denne att för hans räkning köpa skolböcker. Om Erik var lärare i Strängnäs så torde han väl inte ha haft några barn (förutsatt att regeln prästernas celibat gällde även för lärare)? Eller gick han månne själv i skolan vid den tiden?
 
Finns det någon som har stött på denna släkt - eller denne Erik Ingemundsson Puke i Strängnäs - och som skulle kunna kasta ytterligare ljus över detta?
 
Rent geografiskt ligger de ju nära till hands som fädernesläkt till Christina Puke...
 
Alla synpunkter på ovanstående samt hjälp med att reda ut detta skulle tas emot med största tacksamhet.
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Kristina Edström och Christian Juliusson

522
Hej,
 
I hopp om att en gång för alla kunna skala bort de oriktiga uppgifter som omgärdar Peter Mattsson Upplänning (och hans hustru Christina, men det återkommer vi till under diskussionen om Puke) har vi börjat ta oss an så ursprungliga källor som möjligt i jakten på hans ursprung.
 
Det har då, spännande nog, i Älvsborgs lösen 1571 visat sig finnas såväl en hustru Kierstin, Per Matzsons och en hustru Kierstin, Per Opplennings i Söderköping.
 
Dessa personer tycks även förekomma i de bevarade kyrkräkenskaperna för Söderköping:
 
1568-69: Påskeräntan: Per Matzsson, 2 öre  
1570: Hustru Cirstin, Per Matzssons, 2 öre
1575: Påskakrukan: Kirstin, P. Oplenings  
1578: I påskekrukan: Kirstin, P. Oplenings.
Pengar som är sålt för spannmål, korn och malt: Kirstin, Per Oplenings.
1583: Vid påsken: Hustru Kirstin, Per Upplänningx skänkte ½ öre.
1584: H. Kirstin, P. Upplännings skänkte pengar (nämnd alldeles efter en Jacob Matzsson).
1588: Klockpengar för Kirstin, P. Oplennings piga.
 
Frågan är vilket – om något – av dessa par som var föräldrar till Matthias Petri (och Margareta Persdotter, gift med Jacob Gröneberg i Söderköping)?
 
För att lösa detta så måste man rimligen reda ut var/när Peter och Christinas patronymikon dyker upp för första gången...
 
Den äldsta uppgift om dem som vi hittills kunna finna, är Johannes Matthiae likpredikan från år 1670. Där kallas de kort och gott Päder Upplänning och Christina Puke (där finns f ö också uppgiften om att de ska ha ägt adliga gods icke långt ifrån Uppsala och Mora Steen, och tvingats fly därifrån under Kristian II:s tid, och kommit att bosätta sig i Söderköping).
 
Är Matsson en skapelse av Hadorph/Peringsköld i syfte att passa med den Mats Persson i Uppsala som nämns i tidigare inlägg?
 
Eller finns det några primärkällor där efternamnet verkligen förekommer?
 
Det lär t ex finnas en bevarad likpredikan över Peter Matsson Stiernfeldt (död år 1639). Kan den månne innehålla uppgifter om detta?
 
Alla synpunkter på ovanstående samt hjälp med att reda ut detta skulle tas emot med största tacksamhet.
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Kristina Edström och Christian Juliusson

523
Kristdala / Äldre inlägg (arkiv) till 11 juni, 2008
« skrivet: 2008-04-18, 12:12 »
Hej Britt Maria,
 
Och stort tack för ditt svar. Jag ska kontakta henne med detsamma.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

524
Kristdala / Äldre inlägg (arkiv) till 11 juni, 2008
« skrivet: 2008-04-17, 10:16 »
Hej,
 
Jag försöker hjälpa en amerikansk bekant i jakten på hennes förfäder från Kristdala.  
 
Finns det någon som känner till den Isak Bergström, bondeson från Dabbekulla som (29 år gammal) gifte sig i Kristdala den 25 mars 1857 med Stina Maria Andersdotter, bonddotter från Libbekulla, 24 år gammal (Kristdala E1:1 s 36, SVAR s 20)?
 
Enligt uppgift utvandrade paret till USA med barnen Carolina Christina (eventuellt född 19/12 1858), Alida (eventuellt född den 9/12 1860) och Robert (eventuellt född i juni 1863). De tycks ha hamnat i McPherson county, Kansas.
 
Även en brorsdotter till Isak, vid namn Kristina Maria Bergström, född den 3/8 1859, ska ha utvandrat till USA år 1880.  
 
Då de äldre kyrkböckerna för Kristdala ännu inte finns på SVAR:s hemsida, vore jag varmt tacksam för alla tips och upplysningar rörande dessa personer och deras ursprung.
 
Med tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

525
Jisses!!
 
Fullständigt fantastiskt, och så snabbt!
 
Jättetack för detta, som sannerligen kommer att vara till stor glädje för familjen!
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian J

526
Hej,
 
Jag försöker hjälpa en amerikansk släktforskare i jakten på hennes egna svenska anor, men det är en smula knivigt för hon saknar uppgift om vilken socken de kom ifrån. Jag vore därför varmt tacksam om någon med tillgång till CD-Emigranten skulle kunna hjälpa oss vidare.  
 
Det rör sig om följande personer:
 
Peter Eriksson, född den 23 juli 1845 (son till en Ellison (?) Eriksson, möjligen med tillnamnet Narki om nu det inte är en felskrivning för Närke), som utvandrade år 1870 till Michigan, USA.
 
Och dennes hustru (troligen gifta ca år 1875-77 i USA) Lina B. Andersson, född den 10 december 1855 (dotter till en Emanuel Andersson och Hanna L. Christensson), som utvandrade år 1875 till Michigan, USA.
 
Alla tips, råd och ledtrådar rörande ovanstående personer skulle tas emot med största tacksamhet.
 
Med vänliga och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

527
Hej Mats och Kerstin,
 
Och jättetack för detta!
 
Helt fantastiskt, alltsammans. Då går det ju ihop sig, både uppgiften om Texas och Minnie Westerdahl i Missouri...
 
Självklart skulle jag hjärtans gärna vilja ha en kopia av passansökan, Mats. Det vore jättesnällt!
 
Och stort tack, Kerstin, för uppgifterna om att James Andrew och Perry båda draftade sig för första världskriget. Undrar om det går att få fram var de tjänade någonstans (jag bor själv f n i Belgien, så man är ju lite extra nyfiken)?
 
Med varmt tacksamma hälsningar,
 
Christian (Juliusson)

528
Hej,
 
Enligt CD-skivan Emigranten (2001) utvandrade min mm fm syster, Mina Josefina Westerdahl (född i Ödsmål, Bohuslän, den 11/10 1861, flyttade år 1878 till Västerhaninge) till USA (dit hennes make Hans Johan Westerdahl, född 1859 i Tullstorp, Malmöhus län, redan hade flyttat). Med sig hade hon dottern Blenda Valdina Westerdahl, född den 18/1 1885.
 
Enligt Emigranten kom Mina och Blenda till New York år 1890, och enligt hembygdsskriften Ödsmålsbygden nr 6 (s 79) så kom familjen att bosätta sig i Texas.
 
Samtidigt finns dock en Minnie Westerdahl, född i Ödsmål, som den 22/9 1923 reste med fartyget Kungsholm från Göteborg till New York, enligt Svenska Amerikalinjens listor på samma CD-skiva. Hon var, enligt www.ellisisland.org, gift, 62 år gammal (dvs född år 1861!) och amerikansk medborgare och var bosatt på 3918 Wyoming Street, Kansas City, Missouri.  
 
Finns det någon med tillgång till Census skulle kunna hjälpa mig att spåra upp denna familj, och se om Minnie Westerdahl i Kansas City verkligen var identisk med vår faster Mina?
 
Det vore sannerligen mer än toppen!
 
Med tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

529
Hammarberg / Hammarberg
« skrivet: 2007-03-31, 00:48 »
Hej,
 
Även jag lär härstamma från nämnde Olof Hammarberg/Skräk, född år 1764.
 
Jag blev därför väldigt nyfiken på namnet Herou.
 
Är det möjligt att smedsänkan Margareta Herou, f 1728 i Hammarby (inlägget av den 2/3-07) var identisk med den Margareta Henriksdotter Ekengren som nämns i inlägget av den 30/3-07?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

530
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 14 december, 2007
« skrivet: 2007-03-15, 09:17 »
Hej Peter,
 
Och stort tack för detta! Du har förstås helt rätt. Visst kallas Sven knekt år 1684, på samma sätt som han benämns i 1687 års mantal. Och rimligen är denne din soldat Sven Andersson (nämnd i domboken år 1688). Mittåt!
 
Frågan är då bara vad som hänt med Sven Arvidsson? Det finns visserligen en Sven i 1685 års mantal som tycks äga halva Norrgården och som bor tillsammans med sin syster, om jag tolkat det rätt.
 
Det kan möjligen vara Sven Arvidsson, men var tar denne i sådant fall vägen sen? År 1688 föds ju en Axel Svensson i Finnanäs som har tolkats som att vara en yngre bror till Lars Svensson Hultgren (eftersom ett av dennes barn fick det relativt ovanliga namnet Axel)...
 
Kan Sven Arvidsson av åldersskäl ha försvunnit ur mantalen?
 
I sådant fall skulle han väl mycket väl kunna vara identisk med någon av de två Sven Arvidsson som nämnns i 1643 års mantal (och alltså var född före år 1630, något som i sig inte hindrar att han dog så sent som år 1711, se ovan)?
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian

531
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 14 december, 2007
« skrivet: 2007-03-13, 15:52 »
Hej Peter,
 
Och tack för ditt svar. Jag lutar dock fortfarande åt att vår Sven gifte sig i luckan år 1671 och att vigseln år 1676 avser en helt annan person (särskilt som hans dotter Marit föds år 1676).
 
Du har helt rätt i att utgångspunkten måste vara Hagagården där Lars Hultgrens far och morfar bott i alla tider. Bekymret är bara att detta gårdsnamn inte framträder i mantalen. Där talas det bara om Norrgården, Mellangården och Södergården.
 
Jag menar dock att Hagagården hörde till Norrgården, och att det därför är rätt Sven (Arvidsson) som dyker upp där i mantalen - även om soldaten/ryttaren Sven visar sig vara någon annan.
 
Det är onekligen en smula knepigt, men det går nog att reda ut:
 
Vi vet ju att den som bodde i Hagagården år 1717 hette Per Nilsson. Vi vet också att änkan Anna i Norrgården dels var änka efter en Nils (se 1691-1692 års mantal), dels bl a hade en son vid namn Per (se mantal år 1697-1719). Det tycks ju tala för att Hagagården hörde till Norrgården.
 
Samtidigt vet vi ju att vår Sven dyker upp på samma gård som Johan Larsson (se t ex mantal år 1677-1679), tillsammans med en Per (Larsson). Den sistnämnde var hans svåger, enligt kyräk år 1685. Det är också hos Johan som Mårten Svensson dyker upp som dräng i 1692 års mantal. Johans änka Brita bor sedan i Norrgården
 
Om man då tar en titt på Mellangården lite längre fram, så finns det visserligen en Per där i t ex 1717 års mantal. Denne skulle förstås kunna vara Per Nilsson i Hagagården, men det verkar otroligt för - tvärtemot vad jag lyckats få det till förut - det finns inget som kopplar Johan Larsson och hans syskon till Mellangården (namnet dyker upp i 1699 års mantal för första gången, och då bor ingen av den familjen där). Tvärtom tycks de, som sagt, höra hemma på Norrgården (Johan med hustru nämns t ex omedelbart efter Nils änka Anna i Norrgården i 1694 års mantal).
 
Till yttermera visso står det uttryckligen Sven i Norrgården i 1683 års mantal.
 
Enda kopplingen till Mellangården tycks vara att Erik Börjesson med hustrun Sissela Larsdotter kom att bo där, men det kan ju ha andra orsaker.
 
Sammantaget tycker jag alltså att allt talar för att Finnanäs vid en tidpunkt delades i Norrgården och Södergården (Sörgården nämns redan i 1670 års mantal), och sedan kom att delas upp ytterligare i Hagagården och Mellangården - och senare i Nilsagården, som år 1779 beboddes av en Hans Israelsson (rimligen son till den Israel Nilsson i Norrgården som nämns i 1717 års protokoll samt i mantalen år 1702-1719).
 
Vad tror du om detta?  
 
Finns det månne uppgifter i dina domboksutdrag som kan förtydliga bilden av gårdsinnehaven ytterligare?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian

532
Hej Olle,
 
Jag fann nu en annan, kanske mer närliggande Lars Svensson, närmare bestämt den Lars Svensson i Uppgränna som nämns - på samma gård som en Nils Larsson med hustrun Marit Håkansdotter - i 1644 och 1645 års mantal (andra avsnitt än de som avskrivits ovan).
 
Om 1645 års mantal skrevs i slutet av år 1644 så kan väl denne ändå, rent tidsmässigt, vara identisk med den Lars Suen?on i Ahrnäs som nämns i kyrkoräkenskaperna år 1645 (se ovan)?  
 
Han tycks ju i alla fall inte finnas kvar i Uppgränna i 1652 års mantal...
 
Det skulle i sådant fall innebära att Lars Svensson bodde enligt följande:
 
1643-44 Uppgränna
1645-49 Arnäs
1650-63 Getingaryd
 
Det vore väl inte omöjligt att tänka sig?
 
Men hur passar 1639 års Lars i Aranäs (domboken 1639-10-07) in i bilden, tro?
 
Med vänliga och nyfikna hälsningar,
 
Christian

533
Hej Olle,
 
Och stort tack även för detta.
 
Beträffande eventuella Lars Svensson så såg jag att du här på Anbytarforum 2005-10-08 nämnde en Lars Svensson i Gränna som uppräknades vid 1595 års häradsting.
 
Denne, förmodade du då, var troligen identisk med nämndemannen Lars Svensson i Uppgränna som förekommer tidigare.
 
Rimligen är dessa/denne för tidiga för att vara densamme som den Lars Svensson som diskuteras ovan, men jag tänkte att det kanske ändå kunde finnas något samband?
 
MVH,
 
Christian

534
Hej Olle,
 
Och stort tack igen.
 
Spännande detta med namnet Crantzberg i Finland. Var inte Brahe ståthållare där, eller liknande? Skulle man månne kunna tänka sig att Lars Svenssons släkt kom därifrån, tro?
 
Här kommer i alla händelser några av de mantal som efterlystes (avskrivna efter bästa förmåga):
 
1643
Frälse under Visingsborg
 
+ Nils Månsson i Uppgränna
Son Måns Nilsson
Jon Persson i s. gård
h. Ingegerd Börjesdotter 4
+ Habol Nilsson Skierm
h. Elin Larsdotter
Måns Nilsson i s. gård
h. Maria Nilsdotter 4
+ Nils Nilsson ibid
Ambjörn Matsson
h. Anna Nilsdotter
Habol Andersson ibidem
h. Brita Jonsdotter
pig. Segrid Olsdotter 6
 
1644
Frälse under Visingsborg
 
+ Nils Månsson i Uppgränna
s. Måns Nilsson
B. Jon Pedersson i s. gård
h. Ingiel Börjesdotter
+ Habor Nilsson i Uppgränna
h. Elin Larsdotter
B. Olof Christiansson Dg (?)
h. Ingiäl Jonsdotter 4
+ Nils Nilsson ibidem
Ambjörn Matsson i s.g.
h. Anna Nilsdotter
B. Habor Andersson
h. Brita Jonsdotter
pig. Segrid Olofsdotter 6
+ Nils Pedersson Bult ibidem
h. Brita Knutsdotter
+ Nils Larsson ibidem
h. Marit Larsdotter
s. Per Nilsson
 
1645
+ Habord Andersson i Uppgränna
h. Bryta Jonsdotter
p. Segred Olofsdotter 3
Ambjörn Matsson i s.g.
h. Anna Nilsdotter 2
Måns Haborsson ibidem (dageligh .fritt?)
Nils Larsson i s.g.
h. Marit Larsdotter 3
Lars Persson ibidem
h. Segried Joensdotter
s Per Larsson
B. Per Nilsson
h. Astrid Christoffersdotter 5
Håkan (?) Jonsson ibidem
h. Kirstin Nilsdotter
p. Alwyta (?) Larsdotter 3
+ Habord Nilsson ibidem
h. Elin Larsdotter
h. Ingierd Joensdotter
B. Olof Christiansson 4
+ Nils Matsson ibidem
B. Joen Persson (?) i s.g.
h. Ingried Börjesdotter 3
 
Där dyker ju Måns Haborsson upp år 1645, och nog vore det frestande att förmoda att den Ambjörn Matsson som nämns var far till den Olof Ambjörnsson som bor i Uppgränna Gästgivaregård i slutet av 1600-talet (död 1701-05-26, 63 år gammal)?
 
Men kanske finns det andra, spännande slutsatser att dra utifrån ovanstående mantal?
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian

535
Hej Olle,
 
Och varmt tack för dessa nya, spännande inlägg. Det blir spännande att se var 1640-talets mantal kan ge, men en dum fråga, bara: Borde inte Ingrids man ha hetat Anders, eftersom dottern Brita hette Andersdotter?
 
Men kanske var Börje Nilsson Britas man i andra giftet? Eller så var hon någon annans hustru (efter henne nämns ju, i 1652 års mantal, en hustru Anna Nilsdotter som verkar sakna man)?
 
Som sagt, mycket spännande, detta!
 
Jag skulle också vilja göra en rättelse till mitt inlägg av den 5 mars, rörande dopvittnet Sara Crantberg (år 1703).  
 
Av födelseböckerna (1703-03-05 och 1705-12-01) framgår att hon hette Sara Svensdotter Crantzberg. Hon var således inte, som jag skrev, dotter till Jonas Larsson Crantzberg utan till dennes bror, Sven Larsson.
 
Om denne Sven står följande att läsa på internet: Sven Larsson Crantzberg inskrivs i Braheskolan på Visingsö 1649. Blev 1659 kamreraren Peder Hanssons skrivare. År 1671 är han befallningsman över Gränna socken. Bisittare i konventet på Visingsborg efter fadern. Död i Gränna 1676-04-15 enl.Visingsborgs Grevskaps protokoll 29 oktober 1678.  
 
Han hade också mycket riktigt en dotter vid namn Sara, född år 1673...
 
Det var olyckligt att jag skrev fel i mitt inlägg, men detta gör dock saken än mer intressant i mina ögon!  
 
Dels finns det alltså ytterligare en bror i skaran som skrivs in i skolan, och där skolmatrikeln kanske kan ge uppgift om bostadsort?
 
Dels tycks ju namnet Crantzberg ha använts av åtminstone tre av borgmästarens barn eller deras ättlingar:
 
Jonas Larsson - kallad Crantzberg enligt skolmatrikeln,
 
Anders Larsson - vars dotter Maria var, enligt SoH, någon gång kallad Crantzenberg och
 
Sven Larsson - vars dotter Sara alltså kallas Crant(z)berg i födelseboken år 1703.
 
Finns det någon som känner till någon förklaring till detta tillnamn?  
 
Finns det t ex någon plats/gård i Gränna socken som heter Krantberg?
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian

536
Hej Olle,
 
Och varmt tack för detta! Mycket spännande!
 
Eftersom Lars Svenssons hustru hette Brita Andersdotter, vore det alltför långsökt att tänka sig att hon var dotter till nämnde Anders Olofsson i Aranäs (nämnd jämte Lars år 1645)?
 
Det var bara en tanke...
 
MVH,
 
Christian

537
Hej Olle, Niclas och Kristina,
 
Och varmt tack för era inlägg.
 
Det fanns alltså en Lars Svensson i Ar(a)näs ännu år 1645, och att Anders Larsson och Johan Wetterman var bröder tycks ju framgå av ovanstående utdrag ur SoH. Spännande!
 
När det gäller Olles, riktiga, påpekande att det krävs mer än bostadsort för att säkerställa ett samband mellan Lars Svensson och Habor Larsson (nämnd i Getingaryd år 1663) så har jag för närvarande bara två omständigheter att bidra med som talar i samma riktning:
 
1) Två av Habor Larssons barn fick namnen Lars och Brita - möjligen fick dessa barn efter Lars Svensson och Brita Andersdotter?
 
2) När Habor Larssons dotter Ingrids barn i Reaby döptes år 1703 var ett av dopvittnena en Sara Crantberg vilken låter sig definieras som dottern till Jonas Larsson Crantzberg. Hon var gift med Petter Runnqvist vilken också (jämte en del av deras barn, såsom Sigrid Runqvist) var flitigt förekommande som dopvittnen till Habor Larssons barnbarn.
 
Jag vet inte hur tungt vägande detta är - med tanke på att befolkningen i bygden inte var så stor så kanske det t ex inte är så konstigt att dessa dopvittnen förekommer - men nog är detta väl två omständigheter som i alla fall skulle kunna tyda på ett samband mellan Habor Larsson och borgmästaren?
 
Beträffande Hans Ganstrand så tror/hoppas jag att det rör sig om två olika böcker för boken Lars Svensson och hans ättlingar - borgmästare i Gränna omnämns i alla fall både här på Anbytarforum och på Uddevalla Släktforskares hemsida. Men det kan ju förstås råda något missförstånd.
 
Med vänliga, tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian

538
Hej Olle,
 
Och ett jättetack för detta!
 
Med Arnaesius vid 1645 års inskrivning bör väl rimligen avses Ar(a)näs i Gränna socken, så den uppgiften var alltså korrekt. Spännande!
 
Men kan Lars Svensson verligen beläggas dit kring tiden kring år 1645, tro? Hmm...
 
Och detta med Habor Larsson i Getingaryd år 1663 var ju fantastiskt. Ytterligare ett indicium på att uppgiften om hans koppling till Lars Svensson är korrekt. Varmt tack!
 
Det har också slagit mig att två av Habor Larssons barn får namnen Lars och Brita, kanske efter hans föräldrar?  
 
Och om Brita Andersdotter, som domboken tycks ge för handen, var dotter till en Ingrid Haborsdotter så kanske namnet Habor kom in i släkten på den vägen?
 
Då vore det ju inte så orimligt att Lars Svensson skulle döpa en av sina söner till Habor...
 
Varmt tack,
 
Christian

539
Hej Olle,
 
Och varmt tack för detta.
 
Toppen att uppgiften om Jonas Larssons hemvist nu är bekräftad, och att Lars Svensson också bodde i Getingaryd vid den aktuella tiden.
 
Av uppgifter på internet tycks framgå att Jonas Larssons bröder (?) Johan Larsson (sedermera kallad Wetterman) och Anders Larsson inskrevs vid Braheskolan på Visingsö år 1655 respektive år 1645.
 
Anders Larsson sägs dock där vara född redan år 1623, vilket kanske skulle göra honom väl gammal som elev år 1645? Kanske inskrevs han i själva verket tidigare?
 
Om du skulle kunna ta en titt efter dessa båda i matrikeln, för att bekräfta uppgifterna ovan och se om någon hemvist anges även för dem, så vore det toppen!
 
Jag hade tidigare hoppats att en lämplig Habor Larsson också skulle finnas bland eleverna, men som jag förstod ditt mail så är så icke fallet.
 
Jakten fortsätter således...
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian

540
Hej,
 
I en tidigare diskussion här på Anbytarforum rörande bärare av namnet Habor i trakten kring Gränna (och Vireda) har förekommit en uppgift om att nämndemannen Habor Larsson i Getingaryd, Gränna (nämnd i 1688-1690 års husförhörslängd) var son till borgmästaren i Gränna, Lars Svensson (död år 1677).
 
Finns det någon som känner till något mer om detta? Varifrån är uppgiften om detta släktskap hämtad?  
 
Finns det månne fler belägg för släktskapet i Hans Ganstrands bok om Lars Svensson och hans ättlingar?
 
Habor Larsson dyker först upp i Uppränna (se t ex 1668 års dombok) och det är också där som hans dotter Maria föds år 1674 (enligt 1705 års dödbok för S:t Åby). Hon var dock, enligt dödboken, ”uppfödd i Getingaryd”, så uppenbarligen flyttade Habor Larsson dit med sin hustru Sara Olofsdotter och barnen någon gång före år 1688.
 
Lars Svensson å sin sida bodde, enligt domböckerna, i Getingaryd redan år 1656 (därest han inte är identisk med den ”Lasse i Getingaryd” som nämns där redan år 1635) men år 1668 tycks fogden Anders Jonsson Skog bo på Getingaryd.
 
Enligt uppgifter på internet sades Lars Svenssons son Jonas Larsson (Crantzberg) komma ifrån Getingaryd när denne skrevs in vid Visingsö skola år 1659. Visst skulle man kunna tänka sig att sonen (?) Habor också var född/uppväxt i Getingaryd (han var 52 år gammal enligt 1688-90 års hfl, dvs född ca år 1636), och i vuxen ålder flyttat till Uppgränna för att sen återvända till Getingaryd på 1680-talet.
 
Vissa uppgifter i domböckerna tycks tyda på en koppling till Uppgränna genom Lars Svenssons hustru, Brita Andersdotters, släkt (samtidigt sägs på internet Lars och Britas son Anders Larsson vara född år 1623 ”på Aranäs gård i Gränna socken” så kanske är det därifrån som Lars härstammade?).  
 
Det kanske kan förklara varför Habor Larsson dyker upp där, men hur leda detta i bevis?
 
Om någon kunde hjälpa mig att klarlägga/belägga detta så vore jag evigt tacksam.
 
Med vänliga och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

541
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 14 december, 2007
« skrivet: 2007-01-31, 10:17 »
Hej Peter,
 
Och stort tack för dina inlägg (som jag tyvärr inte sett förrän nu).
 
Jag ska skicka dig sammanställningen per mail (den är tyvärr i tabellform och låter sig nog inte läggas upp här på Anbytarforum, men om du vet hur man löser det rent tekniskt - kanske som en bifogad fil - så får du gärna lägga upp den, det skulle ju gagna diskussionen och kanske glädja många eftersom flera Finnanäs-bor är kartlagda).
 
Spännande med denne soldat Sven Andersson och uppgifterna ur domboken.  
 
De övriga Sven som vi funnit hittills i Finnanäs vid den aktuella tiden är annars bara drängen Sven Jonsson (nämnd i kyräk år 1682, jfr även 1684 och 1685 års mantal där en Sven bor i Finnanäs med sin syster, och uppenbarligen gift sig år 1684) samt Sven Arvidsson (som nämns i sockenstämmoprotokollet år 1685 jämte sin svåger Per Larsson som då tar över uppgiften som rotemästare).  
 
Oss veterligen finns det inget annat belägg för en Sven Arvidsson i Finnanäs men vi har utgått från att han är identisk med den Sven Arvidsson som år 1702 flyttar från Oberga till Brostorp, Trehörna, och som dör där i pesten år 1711. Detta dels beroende på det ovanliga namnet, dels på det faktum att hans änka hette Larsdotter (vilket ju stämmer med att Arvidssons svåger hette Larsson).
 
Detta med att Sven i Finnanäs var soldat/ryttare är baserat på mantalen. I 1676 års mantal dyker, efter Larses änka (dvs änkan efter Lars Mårtensson som dog i oktober 1675), en Sven med hustru upp för  första gången.
 
Denne Sven finns sen (se t ex 1679 och 1681 års mantal) på samma gård som Johan, Nils och Per i Finnanäs. Den sistnämnde torde väl vara identisk med Per Larsson, svåger till Sven Arvidsson, och de övriga har vi tolkat som Pers bröder (att Johan hette Larsson framgår ju av vigselboken). I 1682 års mantal dyker även en Erik upp, vilken vi har tolkat som Erik Börjesson, gift med Sissela Larsdotter (förmodad syster till nämnde Per etc).
 
Det är i trion Nils, Sven och Erik som - i 1684 års mantal - Sven plötsligt kallas ryttare, och i 1687 års mantal kallas han knekten Sven.
 
Att det fanns en ryttare - och flera soldater, bl a knektarna Jöns och Christian nämns i 1696 års mantal - i Finnanäs vid den tiden tycks därför vara klart. Frågan är vem denne ryttaren (sedermera knekten) Sven var? Om han var identisk med soldaten Sven Andersson som nämns i domboken år 1688 (vilket väl verkar rimligt), vart har då Sven Arvidsson tagit vägen?
 
Och var det vanligt att rotemästare blev ryttare/soldater?
 
Det finns också en soldat Sven i Finnanäs som år 1692 får sonen Erik.
 
Det var spännande det du skriver om vigseln med änkans dotter i Hakebo. Men, vad menade du med 1669 års vigselnotis? År 1676 gifte sig ju Sven i Sänninge med Enkas dotter i Hakebo.
 
Den fanns ju, som framgår under Säby, spännande nog en Sven Arvidsson i Sänninge (nämnd år 1643, son till Arvid Svensson) som möjligen kunna vara identisk med vår Sven Arvidsson (även om han då skulle ha varit betydligt äldre än sin hustru), så visst skulle han kunna ha kommit från Sänninge vid vigseln och visst kan hans svärmor då ha varit änka (stämmer ju med att Lars Mårtensson dör år 1675). Men, som du skriver, det stämmer ju inte med Hakebo - om det inte står Hagag(ården) i originalet, förstås?
 
Att Sven Arvidsson skulle ha gift sig år 1676 kan också vara svårt att få ihop med att hans dotter Maret föds redan samma år. Kanske kan man snarare tänka sig att han gift sig år 1671, där det ju finns en olycklig lucka i vigselboken?
 
Men det är klart, att om Sven Arvidsson verkligen var den som nämns i Sänninge år 1643 så kanske han föll för åldersstrecket och av den anledningen försvinner ur mantalslängderna för Finnanäs på 1680-talet?
 
Det finns, som du skriver, en del kvar att fundera på.
 
Jag stannar där, dock, för att ge dig en chans att läsa igenom sammanställningen. Jag ser sedan mycket fram emot att få höra dina synpunkter på ovanstående och att få fortsätta denna diskussion.
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson
P.S Änkan Anna Månsdotter i 1688 års dombok bör vara identisk med Nils Perssons änka Anna i Finnanäs Norrgård. D.S

542
Säby / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-28
« skrivet: 2007-01-22, 23:55 »
Hejsan,
 
Jag har nu under Linderås lagt in ett inlägg där jag tror att frågan om ryttaren Lars Hultgrens förfäder besvaras.
 
Kvar finns förstås mycket att reda ut (såsom vem hans farfar Arvid var, och där känns det som att Arvid Svensson i Sänninge, Linderås, ligger nära till hands)...
 
Tar tacksamt emot synpunkter.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

543
Linderås / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-24
« skrivet: 2007-01-22, 23:51 »
Hej,
 
Under Säby har diskuterats om ryttaren Lars Svensson Hultgren, född år 1680 i Finnanäs, Linderås, och hans förfäder.
 
Efter idogt sökande i mantalslängder och kyrkräkenskaper av mig och Kristina Edström i Norrköping, verkar det nu som att denna fråga äntligen blivit löst. Den enda möjliga bild som sammantaget framträder är enligt vår uppfattning nedanstående.  
 
Utgångspunkterna i vårt resonemang har huvudsakligen varit:  
 
- 1717 års tingsprotokoll, av vilket det bl a framgår att en Israel Nilsson bor i Finnanäs Norrgård, en Nils Persson bor i Finnanäs Hagagård (där ju Hultgrens far och morfar bott i alla tider, se diskussionen här på AF) och en  
Lars Johansson bor i Mellangården.  
 
- 1685 års sockenstämmoprotokoll, av vilket det framgår 1) att Sven i Finnanäs hette Arvidsson i efternamn, och 2) att dennes svåger hette Per  
Larsson.  
 
- Lars Hultgrens syster, Karin Svensdotter, kom från Svärdsfall vid vigseln med Måns Bengtsson från Oberga, Linderås, år 1709.  
 
Vår slutsats är som följer:  
 
Lars Mårtensson och Karin Andersdotter (nämnda bl a år 1648) hade sonen Johan, född år 1741 (denne dog år 1696 vid 45 års ålder och sägs där vara född i Finnanäs och varit gift med sin hustru i 25 år, dvs vigd ca år 1670-71, och 1670-10-30 gifter sig en Johan LARSSON med Brita Svensdotter från Linderås och änkan efter Johan i Finnanäs hette just Brita, se mantal år 1700!) och minst tre barn till:  
 
1) dottern Kerstin Larsdotter gift med Sven Arvidsson,  
 
2) dottern Sissela Larsdotter gift med Erik Börjesson år 1669, samt  
 
3) sonen Per Larsson (nämnd i mtl år 1679 samt i protkoll år 1685) och  
 
4) sonen Nils Larsson.  
 
Johan, Sven och Per bor på samma gård i t ex 1679 års mantal och Sven Arvidsson hade ju en svåger vid namn Per LARSSON. I 1681 års mantal dyker även en Nils upp på gården, och av dödböckerna framgår att han hette Larsson  
i efternamn (Nils PERSSON i Finnanäs dör år 1686 och det är hans änka som nämns i Norrgården fr o m 1687 års mantal) och en Nils Larsson var rotemästare år 1682 och 1686, en uppgift som Sven i Finnanäs tidigare haft.  
 
Att det inte var vår Sven som gifte om sig år 1684 med Kerstin Bengtsdotter framgår av mantalen, där den Sven som bor på samma gård som
Nils och Erik (Börjesson, gift med Sissela LARSDOTTER) står med sin hustru i varje mantal medan den Sven som dyker upp i 1684 års mantal är ogift men står som gift året därpå. Den som gifte sig år 1684 var istället drängen Sven Jonsson (nämnd med efternamn i kyrä).  
 
Det innebär också, vilket är väldigt spännande, att vår Sven Arvidsson var ryttare (1684 och 1687 års mantal)!! Ett yrke som hans son Lars sen tar över.  
 
Sven (Arvidsson) nämns med sin hustru ännu i 1689 års mantal (och sonen Axel föds ju i Finnanäs år 1688) men försvinner sedan spårlöst. Kan man månne tro att han är identisk med den förlovade soldaten Sven Brostorp under Svärdsfalla? Där bor i 1702 till 1709 års mantal en Sven som ömsom kallas torpare, ömsom kallas förlovad soldat. Det finns ju också en Erik, son till soldaten Sven, som föds i Finnanäs år 1691...  
 
Kristina har även funnit en Sven Arvidsson som år 1702 flyttade från Oberga, Linderås, till just Brostorp, Trehörna (som vi har uppfattat är samma som ovan, nog låg väl Svärdsfalla i Trehörna vid den tiden?). Denne Sven dör i  
pesten år 1711, och år 1712 flyttar hans änka Kerstin LARSdotter tillbaka till Linderås.  
 
Möjligen är hon identisk med den änkan Kerstin som dör i Oberga år 1725, vid 89 års ålder (men då bör åldersuppgiften vara överdriven). Att hon skulle flytta hem till dottern Karin och mågen Måns vore väl logiskt, dock?  
 
Mårten i Finnanäs (som heter Svensson, enligt flyttboken) dyker upp som ogift dräng hos (morbrodern!) Johan i Mellangården i 1692 års mantal och året därpå står han som gift på gården (vilket stämmer med vigselboken).  
Efter ett knappt år i Frinnaryd (1695-96) flyttar de ju till Oberga. De försvinner visserligen sedermera till Lommaryd men kanske bodde Sven och Kerstin kvar där? Allt tyder väl på att Mårten var son till Sven Arvidsson, och att han fått namn efter sin morfars far.  
 
Och om våra slutsatser ovan stämmer, så går det ju väl ihop med 1717 års protokoll, dvs att Lars Hultgrens far (Sven Arvidsson) och morfar (Lars  
Mårtensson) bott i Hagagården, Finnanäs...  
 
==========================
 
Lars Mårtenssons stamtavla skulle då se ut på följande sätt:  
 
1. Lars Mårtensson (nämnd 1629-1675, död i oktober 1675) gift med Karin Andersdotter (nämnd bl a år 1648, rimligen identisk med den Carin som dör i Finnanäs år 1682, enl kyrä).  
 
Barn:  
 
1.1 Johan Larsson, född år 1641. Gift år 1670 med Brita Andersdotter från Linderås.  
 
1.2 Sissela Larsdotter, född år 1644. Gift år 1669 med Erik Börjesson. Död år 1701.  
1.2.1 Sven Eriksson, född år 1671, död år 1701.  
 
1.3 Kerstin Larsdotter, gift med Sven Arvidsson före år 1676. De bodde i Finnanäs år 1676-1689 - och flyttade från Oberga till Brestorp,  
Trehörna, år 1702?  
1.3.1 Mårten Svensson  
1.3.2 Maret Svensdotter, född år 1676. Ev identisk med den Marit Svensdotter som flyttade år 1711 från Linderås till Trehörna.  
1.3.3 Lars Svensson, född år 1680. Ryttare i Kättebo, Säby, år 1710-1732.  
1.3.4. Axel Svensson, född år 1688 (död år 1692).  
1.3.5 Karin Svensdotter, född ca år 1684. Bodde i Svärdsfall, Säby/Trehörna, vid vigseln med Måns Bengtsson från Oberga år 1709.  
 
1.4 Per Larsson, nämnd i november 1685 (samt i mtl år 1679).  
 
1.5 Nils Larsson, född år 1651. Död år 1696.
 
========================================
 
Det vore väldigt spännande att få synpunkter på ovanstående slutsatser, från dem som känner till bygden bättre.  
 
Är det t ex samma Svärdsfall(a) som det handlar om?
 
Resultatet av alla efterforskningar har även sammanställts i tabellform och översänds gärna per mail till den som så önskar (formatet passar inte riktigt här på AF).
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

544
Rutencrantz / Äldre inlägg (arkiv) till 11 januari, 2007
« skrivet: 2007-01-11, 13:31 »
Hej Niclas,
 
Det tycks åtminstone finnas en samtida källa där Britas patronymikon anges - på köpet av henne själv!
 
I fotnot 16 till nämnda artikel av Beerståhl står nämligen: I ett pantbrev 1658 utställt av Brita Rutencrantz gällande svärfaderns egendomar i Sjöaryd och Sjöbo i Tofteryds sn. skriver hon sig: ”Jagh Brijtta Gustaffues dåtter Ruttenkranss” (återgivet i Tofterydsboken, Tofteryds sockens hembygdsförenings årsskrift 1945, s. 51 ff).
 
Kanske kan detta vara till hjälp? Här kallar hon sig ju uttryckligen Gustafsdotter.
 
Kanske någon med tillgång till Tofteryds-boken kan få fram mer information om detta?
 
MVH,
 
Christian Juliusson

545
Säby / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-28
« skrivet: 2007-01-05, 10:58 »
Hej Olle,
 
Och varmt tack för dina långa och spännande inlägg.  
 
Namnet Arvid var visst inte så ovanligt som jag hoppades på och visst kan listan - som du skriver - kompletteras ytterligare (t ex gifte sig änklingen Jöns Arvidsson i Elstorp, Linderås, med Segri Jonasdotter den 1 juni 1702).
 
Men kanske dyker det även upp en Arvid i Brusarp, Säby, för det har ju antytts i diskussionen ovan att Lars Hultgrens fädernesläkt kan ha kommit därifrån (han hamnar själv där på ålderns höst, och hans syster Marit lär dyka upp som dopvittne där, enligt Barbro).
 
På rak arm kan jag dock inte erinra mig att något av Hultgrens barn fick namnet Arvid, men ska dubbelkolla detta...
 
Och visst är Finnanäs komplext att reda ut. Jag gör nu ett försök, delvis utgående från det mål från häradstinget år 1717 som också nämnts ovan (men protokollet är minst sagt svårläst).
 
Återkommer till detta under Linderås, men det vore förstås väldigt spännande med en kartläggning av Brusarp-folket här under Säby.
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

546
Säby / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-02-28
« skrivet: 2007-01-03, 00:00 »
Hej,
 
Apropå ryttaren Lars Svensson Hultgren, född år 1680 i Finnanäs, Linderås, så har jag funnit vad jag förmodar är hans fars patronymikon.
 
I ett sockenstämmoprotokoll från Linderås år 1686 (GID: 255.24.7100) nämns nämligen en Sven Arvidsson i Finnanäs jämte sin svåger Per Larsson.
 
Denne bör väl rimligen vara identisk med Lars Hultgrens far Sven i Finnanäs, nämnd i mantalet år 1676-1685?
 
Och om dennes svåger hette Larsson så kanske Sven var gift med en dotter till Lars Mårtensson i Finnanäs, nämnd bl a år 1648 (om den Mårten Svensson i Finnanäs som år 1692 gifte sig med Karin Sunesdotter i Oberga - och som 1695-12-27 flyttade med henne från Finnanäs till Tapparp i Frinnaryd socken - var son till denne Sven fick han kanske namn efter sin morfar).
 
Kanske bör denna diskussion snarare föras under Linderås, men om det finns någon som har några uppgifter eller funderingar om lämpliga Arvid i Säby eller Linderås som skulle kunna vara far till denne Sven, så vore det jättespännande!
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

547
Hej Yrsa och Tommy,
 
Och stort tack för era inlägg vilka jag (oförklarligt nog) fått syn på först nu.
 
Det var spännande att läsa om de senare ägarna till Aggarön, och om kopplingen till Georg Hollsten (som väl tillhör samma släkt som Holstenius, och jag inte minns fel?).
 
Det var också mycket spännande att läsa om Britta Matsdotters förmodade koppling till Bergsgården, Kopparberget. Det är ett spår som är väl värt att följa upp.
 
Jag har själv börjat att granska Christopherus Magni jordainnehav, för att se om några egendomar kan ha kommit i hans ägo genom första hustrun. Ska ta en särskild titt efter Bergsgården...
 
Vet du månne mer om detta nu, Tommy?
 
Beträffande rättegångsprotokollen, så har de bidragit med den hel del nya uppgifter om Måns Grelsson och hans släkt, vilka bl a korrigerar herdaminnena till viss del.
 
Jag håller på, tillsammans med Leif Olofsson i Säter, att skriva ihop en artikel om fallet som vi hoppas ska kunna publiceras. Jag skickar också gärna en kopia direkt till er när den är färdig, om ni är intresserade.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

548
Säby / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-10
« skrivet: 2006-11-27, 21:00 »
Hejsan,
 
Jag har äntligen - genom fantastisk hjälp av Barbro Peterson och Kristina Edström i Norrköping - fått fatt på mina anor ifrån Säbytrakten. En av dessa var alltså ryttaren Hultgren (jag härstammar från dennes son Lars, född i Kättebo år 1721).  
 
Stort tack, Peter, för domboksutdraget som gav det avgörande beviset för att Lars Hultgren kom från Finnanäs i Linderås!  
 
Jag blev nu väldigt nyfiken på vad 1717 års mål handlade om. Jag är inte heller helt klar över hur utdraget ska förstås (hans fader och dess moderfader, syftar det på Lars morfar eller på faderns morfar)?
 
Skulle du möjligen kunna återge lite mer av innehållet ur domboken, som kanske kunde kasta lite ytterligare ljus över det hela? Det vore toppen!
 
Ett annat spännande spår, som vi följer upp just nu, är för övrigt den Mårten Svensson i Finnanäs som år 1692 gifte sig med Karin Sunesdotter i Oberga och som 1695-12-27 flyttade med henne från Finnanäs till Tapparp i Frinnaryd socken.  
 
Vår teori är att denne var en äldre bror till Lars Svensson, född år 1680, och Marit Svensdotter, född år 1676...
 
Med vänliga och tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

549
Ödeshög / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-16
« skrivet: 2006-09-08, 09:43 »
Hej Olle,
 
Och jättetack för detta!!
 
Jag ska givetvis försöka få tag originaldomboksutdragen, men redan det som du anger är enormt spännande.
 
Den Jöns Leonardsson som dör 1715 är onekligen en het kandidat som far till Knut Jönsson (och dennes förmodade syskon i Fogeryd). Att t ex Knuts förmodade syster Elin Jönsdotter döper sin son till Leonard år 1707 kan väl rimligen inte vara en slump...
 
I dödsnotisen står det t o m fordom ther brukande bonde (vilket väl än mer talar för att han hörde hemma i Fogeryd sedan länge) och att han sedan 5 år övergivit bruket.  
 
Det skulle väl stämma bra med att Fogeryd år 1684 var frälsejord (greve Nils Brahes gods), och detta med att Jöns far bott i Torp, Stora Åby, var en riktig fullträff: Enligt mtl 1658 bodde nämligen en Linnart Töresson i Torp (vars son Per sedan tog över gården)!
 
Då står det väl klart att det är Jöns Leonardsson som 1668 års dombok avser?  
 
Återstår bara att fortsätta pussla ihop Knut och hans förmodade syskon med Jöns Leonardsson... ;-)
 
Stort tack för dessa nya ledtrådar!
 
Med varmt tacksamma hälsningar,
 
Christian

550
Ödeshög / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-16
« skrivet: 2006-09-07, 15:00 »
Hej igen,
 
Efter en ny genomgång av mantalslängderna m m har följande teori/bild av Knut Jönsson framträtt:
 
Född ca 1661 (åu). Bodde i slutet av 1687 i Börstabol, Ödeshög där han var dräng hos bonden Jöns (mtl 1688). Under år 1688 begår han lägersmål med Maria Nilsdotter i Börstabol, enligt domboken 1688-10-01: Länsman Harald Arvidsson anklagar drängen Knut Jönsson i Börstabol (Ödeshög sn) och Maria Nilsdotter ibm för begånget lägersmål sins emellan. Bägge tillstår lägersmålet och att det skett i Börstabol.  Resolution: Såsom Knut Jönsson i Borstabohl, ogift dräng, och Maria Nilsdotter ibm inför rätta bägge tillstått lägersmålet med varandra, varav Maria nu är havande. Fördenskull och som Knut senare vedergöra vill bötar han 40 daler smt till treskiftes och skaffa Maria i kyrkan och såvida barnet födes och bliver vid livet betala till dess education 2 tunnor spannmål och en ko. Maria bötar sina 20 daler smt och bägge undergå behörig kyrkoplikt.
 
(Resultatet av detta lägersmål blev sannolikt sonen Bengt, vilken enligt uppgift i dödboken år 1767 var född ca år 1687-88 och som i slutet av 1715 bodde med sin far Knut i Tuna, Stora Åby).
 
Knut flyttade till bonden Anders i Börstabol under år 1688 (mtl 1689) där han är kvar som dräng ännu i slutet av 1689 (mtl 1690). Någon gång under år 1690 flyttar han till Krokek, Ödeshög, där han nämns (på samma gård Knut Jönsson) i 1691 års mantal. Där bor även bonden Töres med familj (vars dotter Carin han gifte sig med senast år 1692, se mtl 1693).
 
Flyttade före 1692-01-27 till Tuna, Stora Åby (enligt dombok, han sägs då ha varit i Vantekullen, Ödeshög)) och i mtl 1693 nämns han Tuna jämte sin hustru Carin Tyresdotter (namn enl fb 1695-1715).
 
Vad tror du/ni om detta?
 
Knuts koppling till Vantekullen är också mycket intressant, eftersom han är dopvittne såväl åt Bengt Jönssons som Lars Jönssons barn i Vantekullen år 1705 (i sistnämnda fall tillsammans med bl a hustru Elin Jönsdotter i Fogeryd).
 
Var dessa båda månne hans bröder (Bengt i Vantekullen är dopvittne år Knuts barn år 1706)?
 
I sådant fall var kanske Elin Jönsdotter, hustru i Fogeryd (dopvittne åt Lars Jönssons barn i Vantekullen år 1705, samt åt Knut Jönssons barn i Tuna år 1700) deras syster? Hon var gift med Jöns Larsson i Fogeryd, med vilken hon år bl a fick sonen Leonard år 1707.
 
Finns det någon som känner till något ytterligare om dessa personer?
 
Finns det t ex någon (Olle?) som stött på uppgifter om folket i Fogeryd och/eller Vantekullen i domböckerna från den här tiden?
 
Och verkar ovanstående teori rimlig?
 
Med tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

551
Ödeshög / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-16
« skrivet: 2006-09-05, 09:48 »
Hej Olle,
 
Och varmt tack för ännu ett rent fantastiskt svar som kommer att glädja många! Jag ska räkna vidare på Karin Tyresdotter ålder.
 
Jag kan tillägga att även en Bengt Jönsson och Elin Jönsdotter i Fogeryd, Ödeshög, är dopvittnen till Knut Jönssons och Karin Tyresdotters barn i Tuna (1700-03-18).
 
Kunde man tänka sig att dessa var Knut Jönssons syskon? I mantalslängderna 1682-1690 finns en Jöns i Fogeryd, med sin hustru Elin, som kunde vara syskonskarans far.
 
Är kanske även denne Jöns - eller något av hans barn - känd från domböcker m m?
 
Syskonen beöver dock inte nödvändigtvis vara födda i Fogeryd. Knut Jönsson lär ha varit född omkring år 1661(åu), men tycks inte finnas i Ödeshögs födelsebok (tack för all hjälp, Kristina Edström!). Kanske kom familjen inflyttandes från någon annan socken.
 
Han kan emellertid mycket väl vara identisk med den dräng Knut Jönsson i Börstabol som 1688 stäms för lägersmål (se Olles inlägg under Stora Åby) och som sedan dyker upp (1690 års mantalslängd) i Åby, Ödeshög.
 
Finns det månne fler uppgifter att tillgå om den Karin Nilsdotter i Börstabol som Knut gjorde havande (hon skulle nämligen, som sagt, mycket väl kunna vara mor till min ana, Knuts son Bengt, född ca år 1687)?
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian

552
Stora Åby / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-04
« skrivet: 2006-09-05, 09:29 »
Hej Olle,
 
Och varmt tack igen! Du har (som vanligt) en rent fantastisk koll på domöckerna m m.
 
Detta med lägersmålet var verkligt intressant, för min Knut Jönsson fick omkring år 1687 en son vid namn Bengt (åu, Bengt dog 1767-06-08 i Prästorp, Stora Åby, vid 80 års ålder).
 
Nog skulle väl denne Bengt och Maria Nilsdotter i Börstabol kunna vara hans föräldrar, rent tidsmässigt?
 
Och kanske är Maria identisk med Knut Jönssons hustru Margareta i Åby, Ödeshög (mtl 1690), se ovan?  
 
Vad tror du om det?
 
Men kanske ska även denna diskussion föras vidare under Ödeshög istället...
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian

553
Stora Åby / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-04
« skrivet: 2006-09-04, 12:18 »
Hej Olle,
 
Och stort tack för dessa uppgifter! Så spännande!
 
Spåren leder onekligen till Ödeshög. Jag har, baserat på mantalslängderna, kommit fram till följande teori.
 
I mtl 1690 finns i Åby, Ödeshög, bl a en Knut Jönsson med hustru Margareta, vilka inte bor kvar i 1691 års mantal. Det tror jag är min Knut och Margareta - föräldrar till min Bengt Knutsson, nämnd 1716 i Tuna (som var född ca 1687, enligt dödboken)!
 
Troligen dog Margareta vid den tiden för i 1691 års mantal för Krokek, Ödeshög, finns - förutom en Töres med hustru - en Knut Jönsson. Kanske var det där som Knut träffade sin andra hustru, Carin Tyresdotter (därest hon var dotter till nämnde Töres)?
 
Knut bor inte kvar i Krokek i 1693 års mantal, vilket stämmer väl med att han dyker upp i Tuna, Stora Åby, den 27/1 1692 (domboken). I 1693-1701 samt 1708 och 1716 års mantal för Tuna finns han sedan nämnd jämte hustrun (vilken enligt födelseboken 1695-1715 alltså hette Carin Tyresdotter).
 
I 1716 års mantal finns en notering om att han bekostar (?) sin gamla moder. Kanske var hon identisk med den gamla Elin som bor med Knut och Carin enligt 1708 års mantal?  
 
Och då kanske man kan drista sig till teorin att han kom ifrån Fogeryd i Ödeshög, för där bodde nämligen enligt 1690 års mantal en Jöns med hustru Elin (som tydligen blev änka vid den tiden för i 1691-1693 års mantal står endast hustru Elin för gården). Kanske var de Knut Jönssons föräldrar?
 
Vad tror du om detta?
 
Med vänliga och tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

554
Stora Åby / Stora Åby, vigselbok 1716 (GID: 427.19.77300)
« skrivet: 2006-09-03, 18:36 »
Hej Olle och Bo,
 
Och ett varmt tack för era svar och för uppgiften om gårdsnamnet!
 
Allt tycks nu falla på plats, för i 1716 års mantalslängd (upprättad i slutet av 1715) finns mycket riktigt för gården Tuna: Knut med hust(ru) och sonen Bengt!
 
Denne Knut hette Jönsson i efternamn och dog i Tuna år 1734, vid 73 års ålder (GID: 427.20.4700). Hans hustru hette Carin Tyresdotter. I födelsenotiserna för deras barn i Tuna åren 1695-1715 dyker en hel del dopvittnen från Ödeshög fram (bl a Krokek, S Bråten, Ugglehult och Vantekullen), så stort också tack för tipset om kopplingen till den socknen!
 
Jakten går således vidare (stort tack igen!), men hör kanske inte hemma här under Läshjälp utan snarare under Ödeshög och Stora Åby.  
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

555
Stora Åby / Stora Åby, vigselbok 1716 (GID: 427.19.77300)
« skrivet: 2006-09-03, 09:57 »
Hej Bengt-Göram och Barbro,
 
Och stort tack för era svar och för klargörandet av begreppet kom till bruk.
 
Beträffande gårdsnamnet så har jag funderat på om det kan börja på T (har jämfört med hur prästen skrev t ex Tuna i födelseboken kring samma tid) men blir inte klok på resten.
 
Ska leta efter lämpliga Wärnäs i trakten.
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian

556
Stora Åby / Stora Åby, vigselbok 1716 (GID: 427.19.77300)
« skrivet: 2006-09-01, 12:28 »
Hej,
 
Finns det någon som skulle kunna hjälpa mig att tyda denna vigselnotis 1716-12-02 rörande Bengt Knutsson och Britta Larsdotter i Prästtorp, Stora Åby (C:1 s 50)?
 
Jag får det till Bengt Knutsson i...som kom till bruk (?) i Prästtorp och Nilses änka hustru Britta Larsdotter i Prästtorp.
 
Kan det stämma? Vad menas i sådant fall med kom till bruk?
 
Och vad kan det stå för gårdsnamn efter Bengt Knutsson?
 
Om någon kunde hjälpa mig att reda ut detta så vore det mer än toppen!
 
Med tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

557
Anthelius / Anthelius
« skrivet: 2006-08-28, 13:31 »
Hej,  
 
Jag härstammar från en Karin Hansdotter Björkman, född i Hille, Gästrikland, år 1688.  
 
I födelsenotisen tolkar jag hennes moders namn som Anna Martenia Anthelia (mellannamnet förefaller vara överstruket).  
 
När Karins syster Beata föds i Hille år 1692 kallas modern Anna Israelsdotter.  
 
Jag har här ovan på Anbytarforum läst om en Israel Martini Anthelius, död i Dannemora år 1664, som hade tre barn vars öden inte är vidare kända.  
 
Finns det någon som känner till huruvida min Anna kan ha varit ett av dem?  
 
Att hennes far hette Israel verkar ju klart, liksom att hon tillhörde släkten Anthelius - och kanske var Martenia (år 1688) en felskrivning med faderns namn (Martini) i åtanke?  
 
Finns det månne någon som kan hjälpa mig att reda ut detta?
 
Med vänliga och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

558
Norra Vi / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-19
« skrivet: 2006-08-17, 21:05 »
Hej,
 
Den 9 maj 1734 föds i Norra Vi en flicka vid namn Gunilla, dotter till Anders i Sånstorp.
 
År 1747 utflyttar Anders med hustru och barn till Kisa, och i Kisa inflyttningslängd för samma år framgår att Anders patronymikon var Jonsson (familjen kom att bosätta sig i Herrhagen, Kisa).
 
Finns det någon som känner till huruvida denne Anders Jonsson var släkt - eller rent av identisk - med den Anders i Sånstorp som nämns i 1722 års mantalslängd (och som, enligt senare längder, hade barnen Anders, Jonas och Lisken)?
 
Med vänliga och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

559
Horn / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-19
« skrivet: 2006-08-17, 20:48 »
Hej,
 
En av mina anfäder vid namn Johan Nilsson var, enligt uppgift i Kisa husförhörslängd (AI:1 sid 55), född i Horns socken.
 
Vad jag vet om honom är att han, som änkling, gifte om sig år 1767 i Kisa med pigan Gunilla Andersdotter. Hon var (enligt Kisa AI:1, 1798-1800, sid 61) född år 1733.
 
Johan Nilsson, som dog före år 1798 (hustrun benämns som änka i sistnämnda hfl), kan ju ha varit något äldre än Gunilla, men borde väl ha varit född i Horn någon gång mellan år 1710 och år 1730.
 
Den Christina Gustavssons databas som nämnts i ovanstående inlägg verkar ju jättespännande. Skulle någon med tillgång till den kunna söka efter min Johan?
 
Eller finns det någon annan som till äventyrs känner igen honom på ovan givna beskrivning, och som skulle ha ytterligare uppgifter om honom?
 
Det vore sannerligen mer än toppen!
 
Med vänliga och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

560
Säby / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-17
« skrivet: 2006-07-18, 22:38 »
Hej Hans,
 
Och stort tack för detta klargörande.  
 
Så olyckligt med en lucka i dödboken just då, men visst verkar det sannolikt att hon föll offer för pesten - även om man aldrig kan få det klarlagt till 100%.
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian J

561
Säby / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-17
« skrivet: 2006-07-16, 18:43 »
Hej Olle,
 
Och stort tack för ditt svar.  
 
Helt klart var det lite naivt av mig att tro att denna Karin skulle nämnas i dessa artiklar. Ska ändå söka rätt på dem och läsa dem stort intresse.
 
Stort tack också för den intressanta, men kusliga tidsbilden om inköpet av kalk...
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian

562
Säby / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-17
« skrivet: 2006-07-13, 18:25 »
Hej Stig,  
 
Enligt ett inlägg av Olle Elm här på Anbytarforum år 2001, ska det ingå en artikel kallad Pesten i Säby åren 1710-1711 , skriven av Erik Lönnerholm,  i boken Mellan Sommen och Vättern, Linköping 1970.
 
Samme författare lär också skriva om pestens härjningar i boken Linderås och Adelöv, två socknar i Holaveden, (Tranås 1967).
 
MVH,  
 
Christian (som själv inte fått tag i dessa artiklar men som förstås är nyfiken på om denna Karin Nilsdotter nämns där)

563
Lommaryd / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-09-28
« skrivet: 2006-07-12, 17:22 »
Hej,
 
Jag har en gäckande ana ifrån Lommaryd som jag vore evigt tacksam om någon kunde hjälpa mig att leta rätt på.
 
Det gäller en Catharina Nilsdotter som dog 1817-06-27 på Drättinge ägor, Gammalkil, vid 69 års ålder (dvs hon var född ca år 1748).
 
Enligt Gammalkils äldsta husförhörslängder var hon född 1748-05-05 i Lommaryd (i senare längder anges hon dock vara född 1758-05-05), och hon sägs ha inflyttat till Gammakil från Lommaryd år 1769.
 
Mitt problem är att det inte tycks finnas någon Catharina som stämmer i Lommaryds födelsebok, varken år 1748 eller år 1758.
 
Som lök på laxen kallas min Catharina för Olofsdotter när hon år 1776 föder en oäkta dotter i Gammalkil, så kanske är inte heller hennes patronymikon helt klarlagt...
 
Om någon Lommaryd-kännare skulle kunna hjälpa mig vidare med detta så vore det sannerligen mer än toppen!
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

564
Säby / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-17
« skrivet: 2006-07-12, 17:10 »
Hej,
 
Genom fantastisk hjälp ifrån bl a Barbro Peterson (stort tack igen!) har jag fått nya anor i Säby.
 
Två av dessa var Börje Olofsson i Krämarp (född ca år 1635, död 1715-05-11 i Kättebo, Säby) och hans hustru Karin Nilsdotter från Romanäs.
 
I ett inlägg från Hans Egeskog här på Anbytarforum läste jag att denna Karin Nilsdotter troligen dött i pesten år 1710/1711.
 
Finns det någon som känner till något mer om detta?  
 
Jag har förstått att det skrivits en artikel om pestens härjningar i Säby socken. Är det därifrån som denna uppgift är hämtad?
 
Eller bygger antagandet på det faktum att Börje Olofsson gifte om sig 1712-02-04, och att Karin således måste ha dött dessförinnan?
 
Om Hans, Barbro eller någon annan Säby-kännare skulle kunna hjälpa mig med detta så vore det sannerligen mer än toppen!
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

565
Ödsmål / Arkivera till och med 13 oktober, 2007
« skrivet: 2006-06-18, 21:31 »
Hej Eivor och Ingegerd,
 
Och stort tack igen - både för detta och för all hjälp under åren.
 
Ska fortsätta att rota i Holstarna (och kanske fortsätta diskussionen på annat ställe än under Ödsmål).
 
Vill också passa på att önska er båda en skön sommar.
 
MVH,
 
Christian

566
Ödsmål / Arkivera till och med 13 oktober, 2007
« skrivet: 2006-06-16, 15:37 »
Hej Ingegerd och Eivor,
 
Och stort tack för era inlägg.  
 
Kopplingen till Uddevalla är ju särskilt spännande då Bernt Holst, en av sönerna till min Jöns Holst, bodde i Uddevalla.
 
Syltenäs ligger i Myckleby socken på Orust. I den socken finns länsman Per Holst nämnd i födelseböckerna (bodde då i Totorp) på 1690-talet.
 
Av Orust och Tjörns domböcker framgår bla följande:
 
1663-02-23: Länsmannen Jöns Holst har ingått förlikning med Anders (Torsson) i Assmunderöd. Anders lovar betala l4 rdlr till länsmannen och för detta löfte borgar Per i Totorp och “lille” Lars (Rasmusson) i Öberg.  
 
(Även länsman Per Holst hade, som sagt, koppling till Totorp.)
 
1666-12-13: Länsmannen Jöns Holst uppger, att han tjänat kronan i 20 år i detta fögderi, först hos förre fogden Jakob Nöring i 2 år och sedan som länsman i 18 år, och erhåller vitsord om, att han förvaltat sin tjänst väl (dvs 1646-1648 hos Jacob Nöring och 1648-1666 som kronans länsman).
 
Detta innebär väl att länsman Jöns Holst var född på 1620-talet eller tidigare?
 
Kan han då ha varit far till Per Jönsson Holst, som dör i Uddevalla år 1700 vid 44 års ålder (dvs bör ha varit född ca år 1656)?
 
Vad tror ni om det?
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian

567
Åsbo / Åsbo, födelsebok år 1633 (GID: 428.24.61400)
« skrivet: 2006-06-12, 19:54 »
Hej Bengt-Göran och Carl-Fredrik,
 
Och stort tack för klargörandet.
 
MVH,
 
Christian J

568
Ödsmål / Arkivera till och med 13 oktober, 2007
« skrivet: 2006-06-12, 16:35 »
Hej (igen) Ingegerd,
 
Detta med Hans Jenssen Holst låter mycket spännande!
 
Jag vet att det fanns en Holst-släkt i Kungälv, men har hittills inte hittat något samband med Holstarna i Ödsmål - trots att en av sönerna, Bernt Holst, var borgare (dock i Uddevalla).
 
Namnet Jöns/Jens kanske också tyder på ett samband...
 
Jag ser därför verkligen fram emot att få höra vad du finner i dina papper.
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian (som mycket riktigt alltjämt är kvar i Bryssel, vilket minne du har!).

569
Åsbo / Åsbo, födelsebok år 1633 (GID: 428.24.61400)
« skrivet: 2006-06-12, 00:06 »
Hej,
 
Finns det någon som skulle kunna hjälpa mig att tyda födelsenotisen för det barn som döps i Åsbo den 10 februari 1633 (Åsbo C:1 s 26, GID enligt ovan)?
 
Jag får det till den 10 Februari Christnades Raniel Lasses dotter i... men lyckas inte utläsa gårdsnamnet.
 
Jag är inte heller säker på barnets namn. Kanske heter hon Mariel eller något helt annat?
 
All hjälp med detta skulle tas emot med största tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

570
Åsbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-30
« skrivet: 2006-06-11, 19:23 »
Hej Stefan och Carl-Fredrik,
 
Och stort tack för era inlägg.
 
Visst dog Bengta Larsdotter år 1750 och inget annat. Rörde visst till det där i min iver. Har också i hast skrivit fel på Jon Anderssons omgifte med Elisabet, deras vigsel ägde rätteligen rum 1703-08-28 (Åsbo C:1 s 348).
 
Stort tack, Carl-Fredrik, för klargörandet rörande gåvorna till kyrkan. Jag såg nu även att Thore i Skvathult och Jon i Björke skänker pengar till kyrkan år 1640, utan angivande av något ändamål.
 
Beträffande Dordi, så tycker jag mig i 1658 års mantalslängd (s 30) under Sandvik kunna läsa Dordie från Hogsta (=Hogstad?). Är det i sådant fall i Hogstad som vi ska söka våra Dordis ursprung? Eller har jag läst fel?
 
Detta med Lasse Thoresson var ju jättespännande! Det skulle ju passa som hand i handske att han år 1647 bor hos fadern i Skvathult, och sedan dyker upp som måg i Kvarnkulla år 1649. Detta förutsätter förstås att denne Lasse T inte finns kvar i roterings- och utskrivningslängderna för Skvathult efter år 1649...
 
Finns det någon som känner till hur det förhåller sig med den saken?
 
Och hur förhåller sig Thores hustru Anna i Skvathult, som enligt Henrik Mosén ska ha varit dotter till Jon Jonsson i Näsby, till den h. Karin i Skvathult som är dopvittne till Ingevalds barn år 1640 (Åsbo C:1 s 94)? Eller står det månne Anna och inte Karin...
 
Med vänliga och nyfikna hälsningar,
 
Christian J

571
Åsbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-30
« skrivet: 2006-06-09, 16:00 »
Hej Björn och Stefan,
 
Jag kan fylla i lite ytterligare beträffande denna Dordi, döpt i Åsbo 1707-09-27, och hennes anor. Genom fantastisk hjälp från Kristina Edström i Norrköping har nämligen följande bild av denna släkt framträtt:
 
Dordis föräldrar var Olof Jonsson (född i Kvarnkulla 1677-04-01, död där 1761-03-16) och (troligen) Bengta Larsdotter i Kvarnkulla (död där 1724-10-24 vid 76 års ålder, kallas då ”Olof Jonssons hustru”). Deras vigsel tycks dock inte finnas i Åsbos kyrkböcker och moderns namn nämns inte i födelseboken år 1677. Olof kallas f ö i dödboken för ”gamle socknemannen ifrån Qvarnkulla”.
 
Olof Jonsson var son till Jon Andersson och Ragnel Larsdotter i Kvarnkulla (nämnd i mtl 1661-1674), vilka gifte sig i Åsbo 1674-02-16. Ragnel Larsdotter är rimligen identisk med den Ragnel i Kvarnkulla som begravs 1702-11-05 (vilket skulle passa väl med att Jon Andersson gifter om sig Michaelis dag år 1703 med en Elisabet i Kvarnkulla) och hade tidigare varit gift med Olof Börjesson i Kvarnkulla, nämnd i mtl 1661-1673 (ett antagande som styrks av det faktum att Jons ”styvdotter” i Kvarnkulla dör 1675-05-05). Olof Börjesson måste alltså ha avlidit år 1673. Han och hustrun Ragnel nämns med patronymikon i mtl år 1662.
 
Ragnel Larsdotter var möjligen dotter till Lars Thorsson (nämnd i mtl 1649-1660) och Anna Sigfridsdotter (nämnd 1658-1660) i Kvarnkulla. Jon (och dessförinnan Olof) skulle således ha gift sig till gården. Det verkar stämma väl med att denne Lars har ersatts av Olof i mtl 1661.
 
Anna Sigfridsdotter var möjligen i sin tur dotter till den Sigfrid i Kvarnkulla som nämns i mtl  år 1644 och år 1648. Namnets ovanlighet skulle väl i alla fall tala för det, eller?
 
Vad tror ni om det?
 
Frågan är om/hur dessa personer - och då i synnerhet denne Sigfrid - hänger samman med Ingevald i Kvarnkulla (nämnd 1638-1644 i samband med sina barns födelser)?
 
Och Lars Thorsson, kan han vara son till Thore i Skvathult (nämnd i fb 1642 och mtl år 1644-1649 men inte år 1650 då någon annan står skriven för gården)?
 
Senare generationer av denna släkt ”delar” dopvittnen med de personer som diskuteras ovan av Henrik Mos?n och Carl-Fredrik Hanzon (här nämnda Olof Jonsson döptes år 1677 var t ex en ”Thore i Sandvik” dopvittne, och när nämnda Jon Anderssons son Anders döptes i november 1674 fanns bland dopvittnena en ”Carl i Östanå” och en ”Måns i Björke”). Så kanske kan man förmoda ett samband som går utöver vanlig grannsämja?
 
Och var kanske Ingevald gift två gånger? Han tycks i alla fall skänka pengar till kyrkan 1640-03-08. Om det var testamentspengar för hans hustru så måste väl någon annan vara mor till dottern Karin (döpt 1642-03-06) och sonen Pehr (?) döpt 1644-01-14? Men det kanske rörde sig om en helt annan gåva.
 
Ja, allt hänger nog ihop på något sätt. Hoppas att vi med gemensamma krafter kan reda ut begreppen. Särskilt spännande vore det att få höra Henrik Mos?ns och Carl-Fredrik Hanzons reaktioner på dessa uppgifter och antaganden.
 
MVH
 
Christian
P.S Källa till ovanstående är således Åsbo C:1 och mantalslängder. D.S

572
Hej,
 
Och ett hjärtligt tack för dessa klargörande svar. Det stod alltså Skvathult i notisen (någon annan Jöns den dagen finns inte)...
 
Jag ser med stort intresse fram emot att få följa er förnyade diskussion om detta (under Åsbo).
 
Jag tänkte också lägga in de uppgifter som jag hittills fått ihop (genom fantastisk hjälp från Kristina Edström) om folket i Kvarnkulla, för att se om det kan tillföra diskussionen något.
 
T ex kan jag nämna, för den händelse att ni inte redan vet det, att Joen i Näsby var dopvittne år 1638 när Ingevalds dotter Bengta föddes i Kvarnkulla.  
 
Det stämmer ju bra. Enligt ovanstående skulle ju Jon (Jonsson, död 1643) i Näsby ha varit svärfar till Ingevald (Persson)...
 
På återhörande under Åsbo, således.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

573
Ödsmål / Arkivera till och med 13 oktober, 2007
« skrivet: 2006-06-07, 12:11 »
Hej (igen) Ingegerd,
 
Och stort tack igen för all fantastisk hjälp genom åren!
 
Det var nu med stort intresse som jag läste dina inlägg om Arvid Jönsson och hans släkt.
 
Jag drog mig nämligen till minnes en gammal fråga som jag ställde här på Anbytarforum år 2001, närmare bestämt huruvida någon kände till gymnasiefogden Hans Jönsson-Holst (nämnd 1681) på Södra Starrkärr, i Ödsmåls socken?  
 
Enligt Ödsmålsbygden nr 8 (utgiven 1993) övertogs åboskapet i Starrkärr år 1682 av dennes son, Jöns Hansson-Holst, vars söner var Olof Jönsson (bosatt vid Skåpesund), Arvid Jönsson (bosatt i Åregren, Ödsmål), Hans Jönsson (bosatt i Grinnerås) samt Bernt Holst, borgare i Uddevalla. En dotter vid namn Börta Jonsdotter är också känd.  
 
Jag som (tyvärr!) befinner mig för långt borta för att kunna besöka Göteborgs landsarkiv undrar därför om du i din forskning även funnit uppgifter om ovanstående släkt?
 
Finns det kanske en koppling till länsmannen Jöns Holst på Tjörn (nämnd på 1660-talet)?
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

574
Hej Lasse,
 
Och stort tack för detta. Jag lutade också åt Johan men visste inte om första bokstaven var ett avskilt s från ordet Christnade eller ett J.
 
I annat fall hade faderns namn väl varit Jon eller Jöns...
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian J

575
Hej,
 
Finns det någon som skulle kunna hjälpa mig att tyda denna notis för den Jöns som föds i Kvarnkulla, Åsbo den 4 september 1642?
 
Vad hette hans far?  
 
Och vilka var dopvittnena, förutom Anders Söwesson (eller Töresson?) i Sandwik?
 
Med vänliga och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

576
Åsbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-30
« skrivet: 2006-06-03, 19:10 »
Hej Stefan,
 
Och stort tack för ditt inlägg.  
 
Det vore förstås jättespännande att få uppgifter om Dordis ättlingar, antingen här på Anbytarforum eller - för att inte röra till diskussionen - per mail.
 
MVH,
 
Christian J (som alltså härstammar från Dordis bror Jon, född 1711)

577
Åsbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-12-30
« skrivet: 2006-06-02, 11:37 »
Hej,
 
Jag har med stort intresse läst diskussionen mellan Henrik Mos?n och Carl-Fredrik Hanzon från mars/oktober 2005 om Olof Torsson i Sandvik/Björke (död år 1649) och dennes släkt.  
 
Där framgår bl a att en Ingevald Olofsson i Kvarnkulla troligen är bror till Thore, Jon och Carl Olofsson (alla är söner till nämnda Olof Torsson) och att namn som Olof och Thore återkommer i senare släktled. I den släkttavla som initierade diskussionen förekommer också en Dordi i Sandvik, nämnd år 1662.
 
Det jag hoppas på är att finna ett samband mellan de personer som nämns i diskussionen och en av mina anor från Kvarnkulla, närmare bestämt:
 
Olof Jonsson i Kvarnkulla, född ca 1677 (död i Kvarnkulla 1761-03-16 vid 84 års ålder på några dygn när).
 
I Åsbo födelsebok (C:1 s 116, GID 428.24.66400) finns mycket riktigt en Olof, döpt 1677-04-01, son till en Jon i Kvarnkulla (dopvittnen var bl a Thore i Sandvik, Per Larsson i Bensätter och hustru Segrid i Bensätter) - även om en (senare?) anteckning i mariginalen tycks lyda död, mystiskt nog...
 
Kan denne Jon ha varit son till den Ingevald Olofsson som, enligt nämnda diskussion, bodde i Kvarnkulla år 1662?
 
Åtminstone år 1708-1716 (mtl) delas Kvarnkulla mellan Olof Jonsson och en Lars Olofsson (vilken även är dopvittne när Olofs dotter Ragnel föds 1714-02-02). Och när Lars son Olof föds i Kvarnkulla 1702-12-21 så finns en Thore i Sandvik på nytt bland dopvittnena.  
 
En annan koppling till släkttavlan är att det relativt ovanliga namnet Dordi dyker upp även i min Kvarnkulla-släkt:
 
1) 1707-09-22 döptes Dordi i Kvarnkulla, dotter till Olof Jonsson (son till nämnde Jon Olofsson)Dopvittnena kom bl a från Björke och Bensätter.
 
2) En hustru Dordi i Kvarnkulla (samma som ovan?) är dopvittne 1773-05-26 när ovan nämnda Jon Olofssons dotterdotter Anna Catharina föds i Kvarnkulla.
 
Allt är som synes en smula rörigt, men jag kan inte släppa tanken på att det finns ett samband mellan den släkt som diskuterats och mina anor ifrån Kvarnkulla.  
 
Finns det någon som skulle kunna hjälpa mig att reda ut detta närmare?
 
Med vänliga och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

578
Åsbo / Åsbo inflyttningslängd år 1764, GID 428.25.90100
« skrivet: 2006-05-31, 00:51 »
Hej Ulla,
 
Och stort tack för ditt svar. Sandsjö verkar stämma fint, särskilt som nämnde Anders lär ha varit född i Nässjö.
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian J

579
Åsbo / Åsbo inflyttningslängd år 1764, GID 428.25.90100
« skrivet: 2006-05-30, 16:53 »
Hej,  
 
Finns det någon som skulle kunna hjälpa mig att utläsa vilken socken som drängarna Ingemar Stensson och Anders Andersson kom ifrån?
 
De flyttade in till Åsbo socken den 2 november 1764 och tycks båda ha kommit till Anders i Östanå (kan det stämma)?
 
Men vad hette deras hemma-socken? Namnet tycks sluta på ...sjö.
 
Med tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

580
Hogstad / Hogstad, födelsebok år 1794, GID: 303.14.7100
« skrivet: 2006-05-15, 12:12 »
Hej Olle och Kristina,
 
Och stort tack för hjälpen med detta!
 
MVH,
 
Christian J

581
Hogstad / Hogstad, födelsebok år 1794, GID: 303.14.7100
« skrivet: 2006-05-12, 19:06 »
Hej,  
 
Finns det någon som skulle kunna hjälpa mig att tyda födelsenotisen för min ana Brita Lisa, född den 24 (?) januari (döpt 28/1) 1794 i Hogstad.
 
Jag får föräldrarnas namn till Jonas Månsson och Maria Andersdotter, men lyckas inte utläsa vilken gård de bor på. Står det möjligen Krakstad?
 
Och vad står det beträffande dopvittnena?  
Det tycks som att (även?) de kommer ifrån Krakstad, eller?  
 
Kan det stämma?
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

582
Västra Stenby / Äldre inlägg (arkiv) till 12 oktober, 2007
« skrivet: 2006-04-18, 23:05 »
Hej Elisabeth,
 
Och tack för ditt svar.  
 
Jag har dessvärre inte längre tillgång till Genline, men vill minnas att jag tittade i bägge församlingarna.
 
Men kanske kan GID-koden - för någon med Genline - ge svar på i vilken församling som jag hittat min förmodade Nils Carlsson?
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian J

583
Varv och Styra / Varv, födelsebok år 1762, GID 405.11.75900
« skrivet: 2006-04-17, 17:47 »
Hej Elisabeth,
 
Och ett jättetack för ditt otroligt snabba svar.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

584
Västra Stenby / Äldre inlägg (arkiv) till 12 oktober, 2007
« skrivet: 2006-04-17, 17:42 »
Hej,
 
En av mina anor hette Peter Nilsson och var född 1783-06-23 i Hagebyhöga. Av husförhörlängden (1789-95) för Hagebyhöga framgår att hans far, Nils Carlsson, var född år 1733 i Västra Stenby socken.
 
Nämnda år föds bara en Nils i Västra Stenby, nämligen Carl (Perssons?) och Brita Nilsdotters son i Kulla, född 1733-04-19 (se GID 377.2.92000). Det måste således rimligen vara rätt Nils Carlsson.
 
Finns det möjligen någon som känner till hans föräldrar, Carl och Brita, i Kulla och dels skulle kunna hjälpa mig att tyda hans fars efternamn, dels hjälpa mig att komma vidare med detta?
 
Det vore sannerligen mer än toppen!
 
Med tacksamma och vänliga hälsningar,
 
Christian Juliusson

585
Fivelstad / Äldre inlägg (arkiv) till 16 juni, 2009
« skrivet: 2006-04-17, 17:33 »
Hej,
 
Den 23 oktober 1797 föddes min ana Brita Kajsa, dotter till socknemannen Peter Olofsson och Brita Jonsdotter i Sund, Fivelstad.
 
Enligt uppgift i husförhörslängden (Sunds norrgård, GID 285.255700) var Petter Olofsson född 1769-11-19 i Fivelstad, men i födelseboken lyckas jag inte finna någon lämplig kandidat (hans hustru Brita var dock mycket riktigt född 1762-07-25 i Varvs socken).  
 
Kanske har jag läst/tolkat fel?
 
Finns det någon som som skulle kunna hjälpa mig att komma vidare med detta?
 
Det vore sannerligen mer än toppen!
 
Med tacksamma och vänliga hälsningar,
 
Christian Juliusson

586
Varv och Styra / Varv, födelsebok år 1762, GID 405.11.75900
« skrivet: 2006-04-17, 17:10 »
Hej,
 
Den 25 juli 1762 föddes min ana Brita i Varvs socken, se ovan nämnda Genline-utdrag. Faderns namn var Jon Jonsson och modern hette Catharina.
 
Men jag lyckas inte utläsa varken moderns efternamn eller vilken gård de bodde i (jag får det till Gröfalls).
 
Finns det någon som skulle kunna hjälpa mig med det?
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

587
Silfversparre / Silfversparre
« skrivet: 2006-03-13, 13:58 »
Hej,
 
Enligt Elgenstiernas ättartavla över adliga släkten Enhörning var Leonard (Larsson) Enhörning, född 1639, gift med Christina Silfversparre (1643-1716) vars far sägs ha varit löjtnanten vid Kronobergs reg. Nils Silfversparre, nr 99.
 
Vid en titt i Elgenstiernas ättartavla äver släkten Silfversparre hittar jag bara en lämplig kandidat, nämligen Nils Nilsson Silfversparre (son till Nils Persson Silfersparre, död 1644, i sin tur son till den av Niclas efterfrågade Per Nilsson i Orranäs) som sägs ha varit fänrik vid Kronobergs regemente år 1635 och löjtnant därstädes år 1637 (med avsked samma år). Problemet är dock att denne sägs ha avlidit ogift före fadern!
 
Hur skall detta egentligen förstås? Fick denne löjtnant Nils Silfversparre år 1643 en oäkta dotter vid namn Christina (men om han dog före sin far, vilken avled år 1644, verkar det så sannolikt)?
 
Eller var det månne en annan löjtnant Nils Silfversparre som var hennes far?  
 
Jag vore varmt tacksam för all hjälp med att reda ut detta.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

588
Hej Ann-Marie,
 
I hopp om att du ännu kollar din efterlysning (från 2001!) ville jag bara meddela att den Antonio Agazzi och den Viktoria Gautier som du nämner mycket riktigt var i Sverige med ett resande sällskap - dock inte för att spela teater utan för att uppvisa Sveriges första elefant.
 
De lär ha varit i Sverige år 1804-1806 och de orsakade bl a - tillsammans med Jean Baptiste Gautier (Viktorias bror?) - det s k Elefantupploppet i Skänninge i augusti 1806.
 
Jag har en del ytterligare information om detta. Hör gärna av dig så skickar jag en fil.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

589
Marstrand / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-29
« skrivet: 2006-02-22, 23:37 »
Hej,
 
Jag återkommer till släkten Bruhn i Marstrand, eftersom den antagits ha en koppling till släkten Brun till Vä i Skåne, till vilken Knut Bildts hustru Cecilia Romelsdotter Brun skall ha tillhört.
 
På Tjörns släktforskares hemsida återges följande utdrag ur Norske Rigs-Registranter  (volym IV, sidan 550) 1614-12-24: Jörgen Lunge fik brev Bernt von Ostende hos Mats Bagge til Holmegaard, Hans Brun til Vidsted, Henrik Pederssön til Ristenes og Fru Sidsel Brun til Möllinggard, afgangne Knut Bildes Efterleverske, boendes udi Baahus Len, til sin Betalning skulle for hjälpe.
 
Sidsel Brun är rimligen identisk med nämnda Cecilia Rommelsdotter Bruhn som (enligt Elgenstierna) var dotter till Romel Pedersen Brun till Brunstorp och Bodil Clausdotter Gagge till Folkestrup.
 
Men vad menas med Möllinggard?
 
Och vem var Hans Brun till Vidsted? Var han hennes släkting (kanske t o m hennes bror)?
 
Skulle, med andra ord, detta utdrag kunna kasta nytt ljus över släkten Brun/Bruhn i Bohuslän - och Marstrand?
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

590
Orlunda / Orlunda, vigsellängd 1787, GID 353.12.19300
« skrivet: 2006-02-21, 14:20 »
Hej Sofia,
 
Jag får det till en tridjung (dvs en tredjedel) af den fastighet som han vid sin dödsstund är ägare af.
 
Kan det stämma?
 
MVH,
 
Christian Juliusson

591
Hej Bengt-Göran,
 
Och varmt tack för hjälpen med detta.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

592
Hej,
 
Skulle någon kunna hjälpa mig att läsa denna dödsnotis för Anna Catharina Gran, som begravdes den 7 mars 1736?
 
Det vore sannerligen mer än toppen!
 
Jag får det till 7 mars begravdes Anna Catharina Gran ifrån Broby, blev död 22 februari....  
 
Resten går jag bet på, men kanske står det Ålder några år och femtio?
 
Med tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

593
Skänninge / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-19
« skrivet: 2006-02-17, 18:30 »
Hej Martin,
 
Den Ture Lång som idag står på Skänninge torg är tillverkad av plåt år 1989, baserat på Olaus Magnus teckning från år 1555.
 
Den gamla Turelang var, enligt Johannes Bureus år 1609, så hög att en vuxen man knappast nådde till taskan (dvs väskan) hans. Den tros ha varit i trä och kan möjligen ha fungerat som skampåle under medeltiden. Enligt Bureus ska Ture också ha ropat på tyska rädda ditt hus så räddar jag mitt en gång när Skänninge drabbades av brand. ;-)
 
Kopplingen til Tyskland är dock riktig, i så måtto att Ture Lång lär vara en nordlig (kanske världens nordligaste?) version av de tyska Rolandsstoder (= symboler för stadens frihet från kejsaren) som fanns i de nordtyska städerna under medeltiden.  
 
Under 1200-talet invandrade tyska köpmän till Skänninge, anlade en ny kyrka (den nuvarande stadskyrkan, Vårfrukyrkan) och tog upenbarligen med sig traditionen med en Rolands-stod).
 
Olaus Magnus (född ca 1490) tycks ha sett Ture Lång-stoden som barn, men när han skriver sin bok om de nordiska folkens historia (1555) är den förstörd - jag vill minnas att han beskyller de skörlevande protestanterna för att ha förstört den.
 
Ja, det var lite mer om Ture Lång i Skänninge.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson
 
Detta inlägg flyttades den 28 april 2012 från Läshjälp, Östergötland, Skänninge, Sägen, Läshjälp.
Magnus Hjärtström, moderator

594
Norum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-07
« skrivet: 2006-02-10, 12:35 »
Hej igen,
 
Väl åter vid datorn har ytterligare trådar till Högenorum dykt upp i mitt släktträd.
 
Det gäller min ana Karin Jonsdotter som föddes i Högenorum 1711-12-30. Hon finns med i födelseboken, där fadern kort och gott kallas Johan.
 
Känner ni möjligen till om denne Johan/Jon är identisk med den Jon Marcusson i Högenorum som 1701-06-16 gifte sig med Karin Henriksdotter?
 
Enligt dödboken för Norum avled Jon Marcusson 1732-03-26 vid 63 års ålder (dvs han var född ca år 1669) och hans änka Karin 1736-02-22 vid 55 års ålder(dvs hon var född ca år 1681).
 
Skulle dessa båda möjligen kunna vara barn till den Markus Reersson som föddes ca år 1640 i Högenorum (död ca år 1717 i St.Askerön) respektive den Henrik Fickesson som nämns i Högenorum år 1698?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian

595
Hello Claes,
 
According to a transcript of the parish records for Torsås (A11:13, 1917-1929, page 758), it seems that your Axel K Olofsson, born in Karlskrona 9 April 1888, came to Torsås (from Canada?) in 1922 and moved (back?) to Canada in 1923.
 
He was then unmarried.
 
Maybe this could help you further in your search.
 
Best regards,
 
Christian Juliusson

596
Norum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-07
« skrivet: 2006-01-27, 12:54 »
Hej igen,
 
Jag kan tilllägga att Olof Olsson i Kyrkefjäll ägde del av gården Lundby i Kareby socken år 1571, vilket framgår av Diplomatarium Norvegicum (band XV s 847, brev nr 736):
 
Sammendrag: Laurits Olssön (Gren) til Sundsby, Lagmand i Baahuslen, udsteder efter Bemyndigelse af fire danske Adelsm?nd Bevidnelse om, at de have tilkjendt Olaf Olssön i Kirkefjeld Ret til at indlöse 6 Öresbol Jord i Lundby, paa Indland, som af hans For?ldre var pantsat til Karreby Kirke for 2 Kjör.
 
Kilde: Efter Orig. p. Perg. i Vitterh.-, Hist.- och Antikv.- Akad. i Stockholm. Seglet(Vaaben) vedh?nger, utydeligt.  
 
Dato: 23 Juni 1571. Sted: Marstrand.  
 
Brevtekst (fra den trykte utgaven):
JEg Lauritz Olszenn till Sundzby, Lagmand y Bahuslenn, gi?r wittherligt for alle mett thette mit obne breff att aar epther gudzbyrdt 1571. thenn 23 Junij wdj Marstrande offuerwerend(i)s Erlige welbyrdijge mendt Bi?rn Anderszen till Stenolt h?ffuitzmand paa Ki?ffenhaffn slot, kon. Mtz. oc Danmarckis Riigis Raadt, Jens Kaas tiill Kongsl?fflundt kon: Mtz. ?ffuerste, nu
hid indskickit nogne kon: Mtz. werffue oc erinde at bestille, J?rgen Skram till Thelle, H?ffuitzmand paa Bahus, oc Emmeck Kaas
till Gelskoug, h?ffuitzmand paa Elszborg, kom thaa for Rette Olluff Olszen y Kirckefieldt, oc mett breff oc segell beuiste, huorlunde hans foreldre, haffde pantsatt vj ?risboll iordt vdj Lundby liggendis till Karrebye kercke, for ij ki?r, rette odelsmandt igen till l?szne, for samme ij ki?r, Tha eptherdj hand epther
hans winnisbyrd oc breffs lydelze, fanndis att were ret odels mandt tiill samme iordt, Bleff thett aff forne godemendt bewilgit och samt?cktt epther thenn beffalling the nu haffde aff kon:
Mtz: att Oluff forne, skall igen wiige till samme vj ?risboll y Lundby som pantsatt er til kircken, oc giiffue samme ij ki?r till
kirckenn, oc siidenn samme iord att f?lge hannom oc hans arffuinge till ewigtidt, Oc eptherdj thiiden faltt forne godemend kortt for anden kon: Mtz. bestelling oc werffue, som ydermer mactt paa liggendis war, Beffallit the meg att giffue hannom thette beschreffuit, paa thet hand icke ydermer skulle wmagis ther for, som hand beclaget sig her tildags titt oc offthe skett er etc.
 
Thiill huis winnisbyrd att saa wdj sandingen er som forschreffuit staar, henger jeg mit Jndzigle her wnder Dattum aar oc dag som forschreffuit staar.
 
Tillegg: Bagpaa, yngre: paa vj ?risboll wdj Lundby paa Jndland.
 
Återigen en koppling till Kyrkefjäll, således.
 
Jag börjar dock frukta att denna diskussion spretar lite åt alla håll, långt utanför Norum. Kanske vore det bättre att börja på ny kula under egen rubrik?
 
MVH,
 
Christian

597
Norum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-07
« skrivet: 2006-01-26, 23:14 »
Hej Kenneth och Eivor,
 
Fantastiskt att få ta del av avskriften och läsa de ytterligare uppgifterna om släktgrenen i Torp.
 
Om man får anta att de gårdar som nämns i arvsskiftet, jämte Myggenäs, var samtliga gårdar som Olof Olsson och Sigrid Reersdotter ägde, så torde väl inte Estri/Astrid Olofsdotters fordran på odelsjord i Högenorum härstamma från hennes familj.
 
Snarare kanske hon gjorde gällande sin fordran å sin (avlidne?) mans vägnar? Järp Helgessons släkt på Kärrslätt hade i varje fall, enligt J A Nordström en koppling till Inland: Järps mors släkt synes enligt honom ha ägt gården Starrkärr i Ödsmål (en annan delägare i samma jord sägs vara Krog Olsson i Kyrkefjälls hustru).
 
Källa: Rester av ett lägre frälse i Bohuslän i slutet av danska och början av den svenska tiden av J A Nordström, tryckt i Personalhistorisk tidskrift 1924 (och utgiven av Tjörns släkforskare i Äldre Bohussläkter 2002).
 
Är det kanske i den släkten som kopplingen till Högenorum står att finna?
 
År 1573 var Starrkärr en hel skattegård, och åbons namn var Siword. År 1597 hette bonden Anders Andersson och år 1615 nämns Olle i Starrkärr. Gården delas vid den tiden och år 1620 står Järp Helgesson för Norra Starrkärr (allt enligt Ösmålsbygden nr 3, utgiven 1993 av Ödsmåls hembygdsförening).
 
Enligt J A Nordström ska Starrkärr ha ägts av lågadelsfrälse, eftersom gården - som ännu 1574 var skattegård - relativt sent förts in i skattelängden. Laurits Olsson (Green av Sundsby) gjorde enligt skiftesbrev av den 9/8 1581 anspråk på Starrkärr, vilken gård då i övrigt ägdes av Jerp Hellessons ättlingar från Kärrslätt och Jerp Björnssons släktingar från Nölsnäs, samtliga lågadelsättlingar med fränder på knapesätena i Kärrslätt och Rossön (källa: 1528 års skattemantal och södra Bohusläns frälsesäten, av J A Nordström 1944, återgiven i Äldre Bohussläkter II, utgiven av Tjörns släktforskare 2004).
 
Då Nölsnäs rimligen är identiskt med Nösnäs har vi kanske här en ny koppling till Norum, eller?
 
Tar tacksamt emot kommentarer på ovanstående.
 
MVH,
 
Christian

598
Norum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-07
« skrivet: 2006-01-24, 13:23 »
Hej (igen) Eivor och Kenneth,
 
Mycket spännande detta!  
 
Testamentet från 1633 kanske kan kasta ytterligare ljus över saken? Vet ni - eller någon annan - om det finns i avskrift?
 
Och skulle man inte kunna tänka sig, trots allt, att den Ingrid som Kenneth nämner som dotter till Tore i Holm är identisk med den Ingrid Toresdotter som var gift med Markus Klementsson i Högenorum.
 
Enligt Eivor så överlevde ju Ingrid Toresdotter sin make Markus (död 1650), och Tores i Holm dotter Ingrid levde uppenbarligen år 1657, av Kenneths anteckning att döma.
 
Vad tror ni om detta?
 
MVH,
 
Christian

599
Spekeröd / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-21
« skrivet: 2006-01-24, 13:12 »
Hej Kenneth och Anette,
 
Och stort tack för era inlägg.
 
Jag förstod det som att det inte finns några husförhörslängder bevarade från tiden kring 1773, är det rätt? Det var ju lite snopet.
 
Vet ni hur det ser ut i övrigt? Finns det t ex födelse-, död- och vigselböcker bevarade från äldre tid?  
 
Och finns det flyttningslängder? Jag såg nämligen här på Anbytarforum att en Anders Mårtensson (som möjligen var född i Spekeröd) avled år 1803-02-23 i Norra Gategård, Norum. Det är ju samma gård som Margareta Torbjörnsdotter (född 1811, dotterdotter till min Anders Mårtensson) bodde i (hon avled där 1833-04-22).
 
Jag tänkte att torparen Anders Mårtensson på ålderns höst kanske bodde hos sitt barnbarn. Det kanske kan förklara varför han inte återfinns på Måsen i Spekeröd AI:1?
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

600
Spekeröd / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-21
« skrivet: 2006-01-23, 15:02 »
Hej Kenneth,
 
Och ett jättetack för ditt svar. Tänk att det verkligen föddes en Anna, vars far hette just Anders, på precis den dagen.
 
Även om det kanske måste bekräftas genom en titt i husförhörslängderna så tycks väl allt tala för att detta är min Anna. Stort tack!
 
En liten fråga bara (jag är inte så bekant med gårdsnamnen i Spekeröd): Bodde Anders Mårtensson och Ingeborg Andersdotter på Måsen i Spekeröd?
 
Jag hittar ingen gård med det namnet i 1715 års taxeringslängd...
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

601
Norum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-07
« skrivet: 2006-01-23, 13:00 »
Hej (igen) Eivor,
 
Och stort tack för ditt svar. Vi har samma uppgifter om Estris föräldrar och Kerstin Toresdotters far.
 
Om Ingrid Toresdotter var född i Ucklum (tack för den uppgiften!) så verkar förstås min teori mindre sannolik.  
 
Således måste vi kanske söka kopplingen mellan Estri Olofsdotter och Högenorum någon annanstans.
 
Och namnet Ficke verkar inte vara så unikt som jag trodde. Hmm...
 
MVH,
 
Christian

602
Spekeröd / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-21
« skrivet: 2006-01-22, 16:40 »
Hej,
 
Finns det någon som känner till - eller kan hjälpa mig att söka rätt på - en Anna Andersdotter som föddes omkring 1773-03-08 (eller 1774 eller 1784, se nedan) i Spekeröd?
 
Hon gifte sig sedermera med Torbjörn Larsson (född 1771) i Norum och fick med honom bl a sonen Johannes 1804-02-23 och dottern Margareta (min ana) 1811-09-07 i Stenung, Norum.  
 
När dottern Margareta föds sägs Anna vara 36 år gammal, dvs vara född ca 1775. I husförhörslängden för Norum 1831-35 sägs hon dock vara född i Spekeröd år 1784.
 
Som lök på laxen sägs hon, när hon avled 1833-04-22 i Norra Gatugård, Norum, vara 60 år, en månad och 14 dagar gammal. Det skulle innebära att hon var född ca 1773-03-08.
 
All hjälp med att reda ut detta skulle tas emot med största tacksamhet.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

603
Norum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-07
« skrivet: 2006-01-20, 15:58 »
Hej,
 
Högenorum verkar vara en mycket gammal släktgård.
 
I skriften Ödsmålsbygden del 8 (utgiven år 1993 av Ödsmåls hembygdsförening) återges på sidan 29-30 en del uppgifter om Estri Olofsdotter i Starrkärr, gift med Järp Helgesson från Kärrslätt, Tjörn (nämnd 1620). Estri Olofsdotter sägs där komma från Lilla Askerön. Enligt andra uppgifter var hon dotter till Sigrid Reersdotter (död 1633) och Olof Olsson i Myggenäs (död 1618). Hennes ursprung har tidigare diskuterats på Anbytarforum. Möjligen kan nu bilden klarna något.
 
Av nämnda skrift framgår nämligen att Estri var odelsberättigad till jord i Högenorum (”1702 nämns Estri Olofsdotters fordran av Olof Fickesson i Högenorum på odelsjord där”).
 
Den nämnde Olof Fickesson är möjligen identisk med den ”Ol. Fickeson” i Högenorum som enligt Släktdatas hemsida begravdes 1715-03-25 vid 84 års ålder (han var således född ca 1631).  
 
Finns det någon som känner till (släktskaps)kopplingen mellan Estri och denne Olof?
 
En teori kunde annars vara som följer: Nämnda Sigrid Reersdotter var dotter till Reer Björnsson i Nösnäs, Norum, och dennes hustru Kerstin Toresdotter (död 1608). I Högenorum lär en Reer Markusson ha bott år 1673, vars föräldrar var Markus Klementsson (död 1650-12-10 i Högenorum) och Ingrid Toresdotter.  
 
Vore det orimligt att tänka sig att Kerstin och Ingrid var systrar? Om Estri Olofsdotters mormors syster var gift med Markus Klementsson i Högenorum, skulle detta kunna förklara hennes fordran på odelsjord där?  
 
Även det ovanliga - om än inte oerhört sällsynta - namnet Reer tyder kanske på ett samband av något slag? Om inte annat skulle väl ovanstående än mer tala för att Estri Olofsdotters föräldrar verkligen var Olof Olsson i Myggenäs och dennes hustru Sigrid Reersdotter?
 
Jag vore varmt tacksam för alla synpunkter på ovanstående.
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

604
Solberga / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-31
« skrivet: 2006-01-20, 15:48 »
Hej,
 
Finns det någon som känner till den Tålle Svenningsson som år 1666 bodde i Solberga?
 
I Ödsmålsbygden nr 3 (utgiven 1993 av Ödsmåls hembygdsförening) kan man på sidan 30 läsa att år 1666 var Estris son Helje Järpsson i Starrkärr skyldig Tålle Svenningsson i Solberga, hans hustrus systers tillfallande arv.
 
Jag har förstått det så att Helge Järpssons (min ana) och Tålle Svenningssons bägge hustrur var systrar.
 
Alla uppgifter om denne Tålle Svenningsson och hans fru skulle därför tas emot med största tacksamhet.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

605
Marstrand / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-29
« skrivet: 2006-01-19, 17:33 »
Hej,
 
Släkten Bruhn i Marstrand har ju diskuterats här och var, inte minst på detta forum.
 
På en annan hemsida kan man läsa om en av denna släkts medlemmar, skepparen och borgmästaren Torger Torgersson (nämnd 1585), och dennes hustru Elisabet Borckholt, som skulle ha varit 'af stor härkomst'.  
 
Med hänvisning till Folke Almegius bok om Släkten Bruhn från Orust (s 7ff) återges där även följande text: Det är frestande att koppla ihop henne med Johan Borckholt, en livländsk adelsman som levde under slutet av 1500-talet. Han gifte in sig i den högadliga danska släkten Urne och blev landshövding på Island, som då var en dansk provins. Några belägg för släktskap mellan Johan och Elisabet utöver namnlikheten kan inte påvisas. Hennes existens behöver man dock inte betvivla. Efter henne blir namnet Elisabet ett arvsnamn inom den Bruhnska släkten.  
 
På Tjörns släktforskarförenings finns dock en avskrift av registret till Norske Rigs-registranter. Där, i band II s 635, anges för 1585-10-24 att Peder Knutsson har fått en lagmansdom till sin fördel i en tvist om sillaffärer med borgare Jens Barchholt i Marstrand.
 
Vore det inte ligga närmare till hands att förmoda ett släktskap mellan Elisabet Borckholt och denne Marstrands-borgare än med en livländsk adelsman på Island?
 
Var månne denne Jens Barchholt hennes far/bror? Är han möjligen känd från andra källor?
 
Finns det någon som känner till något om detta?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

606
Norum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-07
« skrivet: 2006-01-12, 23:14 »
Hej,
 
Av Karl-Melker Oskarssons eminenta skrift om båtbyggaren Hans Andersson (född 1808) framgår onekligen med all önskvärd tydlighet att dennes hustru Inger Maria Berntsdotter, född 1811, var dotter till Bernt Eriksson (1785-1872) och Johanna Nilsdotter (1790-1836) i Lillhammar, Ödsmål.
 
Det som jag uppfattade som ett bortglömt uppslag (Inger Maria Berntsdotter född 1809) visade sig således vara ett NEDLAGT uppslag.
 
Med andra ord: Denna diskussion kanske kan intressera de riktiga släktingarna till båtsmannen Bernt Swergare och hans familj (dit jag alltså inte hör) men själv drar jag mig rodnande ur denna diskussion.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

607
Norum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-04-07
« skrivet: 2006-01-12, 17:40 »
Hej igen,
 
Såg Birgittas inlägg först nu. Hmmm...detta måste kollas upp närmare.  
 
Kanske har jag hoppat i galen tunna? Återkommer.
 
MVH,
 
Christian J

608
Norum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-12
« skrivet: 2006-01-12, 17:37 »
Hej igen,
 
Tydligen var Maja Lunds fullständiga namn Anna Maria, då det 1748-05-21 i Saltkällan föds en flicka (Anna Cathrina) vars föräldrar var  Andreas Rasmusson och Anna Maria Lund.  
 
Känner Kenneth (eller någon annan) till om det finns något samband mellan denna Anna Maria (Maja) Lund i Saltkällan och den löjtnant Albrecht Lund som bodde i Saltkällan år 1727 (då dennes son Erich föddes, enligt Släktdatas hemsida)?
 
Denne Albrecht Lund avled, enligt samma källa, i Saltkällan den 8 augusti 1740. Var han kanske far till Maja och således svärfar till Anders Rasmusson?
 
År 1744 bodde, återigen enligt Släktdata, även en Rutger Lund (med hustru Anna Maria Lund) i Saltkällan. Dessutom nämns år 1747 en Anders Lund (med hustrun Anna Maja Lundberg) i Saltkällan. Var dessa månne bröder till Maja?  
 
Med nyfikna hälsningar,    
 
Christian J

609
Norum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-12
« skrivet: 2006-01-12, 12:38 »
Hej Britt Marie, Ulrica och Kenneth,
 
Och ett stort tack för era inlägg.
 
Jag tror dock att det är Inger Maria som Britt Marie menar. Hon var gift med Hans Andersson, född 1808, och anges i födelseboken när hennes dotter Johanna Maria föddes 1837-06-08 vara 26 år gammal (således född ca 1811). Men dessa åldersuppgifter stämmer ju inte alltid.
 
Det var Eivor Andersson som för några år sedan fick mig att komma rätt, genom att skicka följande utdrag ur CD-skivan från Släktdata (vilken innefattar Stora Askerön, Norum). Där står i födelseregistret:
 
F.1802-12-12 - Anna-Sophia. Far: Berndt Bengtsson, mor: Ingebor Svensdotter 23 år.  
F. 1807-03-25 - Britta-Stina -samma föräldrar  
F. 1809-01-21 - INGER-MARIA BERNTSDOTTER st.Askerön - dito föräldrar.  
F. 1811-03-26 Olle Magnus - död -Far: Rotebåtsman Bernt Bengtsson Swergare  
F. 1812-10-04 Olle Magnus - samma föräldrar  
F. 1815-04-24 Berndt    
F. 1818-08-01 Sven    
 
Inger Maria var alltså född år 1809 men det är med säkerhet samma person som vi talar om.
 
Toppen detta med Anders Rasmusson och Maja Lund i Foss socken! Stort tack!! Skall med iver rota vidare.
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

610
Norum / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-01-12
« skrivet: 2006-01-11, 16:59 »
Hej,  
 
Den 21 januari 1809 föddes, på Stora Askerön, min ana Inger Maria Berntsdotter.  
 
Hennes föräldrar var sedermera båtsmannen Bernt Bengtsson (Swergare) och hans hustru Ingeborg Svensdotter, vilka hade gift sig 1802-10-29 (de sägs då båda komma från Askerön).
 
Den vanligaste förekommande uppgiften i Norums födelsebok är att Ingeborg skulle vara född år 1779, och den 2 maj det året föds mycket riktigt - enligt Släktdatas hemsida - en Ingeborg vars far hette Sven (Rasmusson). Moderns namn var Maija Lisa Lund. De gifte sig 1779-01-31 och sägs då båda komma från Stora Askerön.
 
Jag har - återigen på Släktdatas hemsida - funnit en Sven som föds på Askerön 1747-11-06, och vars föräldrar hette Rasmus Olsson och Ingebår Jödersdotter. Är han månne identisk med ovan nämnda Sven Rasmusson?
 
Ytterligare ledtrådar har jag fått genom Wilhelm Ängemarks hemsida, där husförhörslängden för år 1795 finns avskriven. I Vestergård på Stora Askerön bodde då:
 
”Enk. Maja Lisa Lundh ........................ 44  
s. Andreas Svensson.......................... 11 n [1784 5/11]
dr. Ingeborg.................................. 9 v [1779 2/5]
dr. Regina .................................. 15 v [1780 23/11]
Enk. Anna Maja Lundh......................... 77”
 
Här tycks alltså såväl Ingeborgs mor Maja Lisa Lundh (anges här således vara född ca 1751, men i dödboken 1810-05-29 sägs hon dock vara 56 år gammal, dvs vara född ca 1754) som mormor Anna Maja Lundh (således född ca 1718) återfinnas.  
 
Maja Lisas make Sven har uppenbarligen gått bort dessförinnan, och enligt avskrifterna på Släktdatas hemsida avled hennes mor (?) Anna Maria Lund 1801-10-12 (hon sägs då vara 65 år gammal, dvs vara född ca 1736).
 
I avskriften av dödboken återfinns även ”besökaren Anders Lund” som dog på Askerön 1781-09-24 (möjligen fel avskrivet då hans begravningsdatum anges till 1789-09-29) vid 57 års ålder. Var denne Anders, som rimligen är identisk med den ”besökaren Andreas Lund” som är dopvittne 1777-01-07 när besökaren Anders Skarins son Hans döps på Kalfwen, möjligen gift med Anna Maria och således far till Maja Lisa?
 
Finns det någon som känner till dessa personer och som skulle kunna 1) bekräfta att detta verkligen är rätt Ingeborg som jag funnit och 2) hjälpa mig att pussla ihop släktleden?  
 
Det vore sannerligen mer än toppen!
 
Med förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

611
Hej Anna,
 
Och ett jättetack för detta! Sannerligen en tidig julklapp. :-)
 
Ha en riktigt GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR!!
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian

612
Hej,  
 
Finns det någon med tillgång till amerikanska census (t ex för år 1910 och 1920) som skulle kunna hjälpa mig i jakten på dessa två syskon som emigrerade från Hässleby socken i Småland till Pennsylvania, USA:  
 
1) Ester Eselia Pettersson (född 1888) som utvandrade från Hässleby 1914-06-03 till Irvineton, Pennsylvania.  
 
2) Carl Oskar Persson (född 1874) som utvandrade 1903-04-08 från Hässleby till Sheffield, Pennsylvania.  
 
Det vore sannerligen mer än toppen!  
 
Med vänliga och förhoppningsfulla hälsningar,  
 
Christian Juliusson

613
Hej,
 
Jag är på jakt efter två syskon som emigrerade från Hässleby socken i Småland till Pennsylvania, USA, nämligen:
 
1) Ester Eselia Pettersson (född 1888) som utvandrade från Hässleby 1914-06-03 till Irvineton, Pennsylvania.  
 
Carl Oskar Persson (född 1874) som utvandrade 1903-04-08 från Hässleby till Sheffield, Pennsylvania.  
 
Finns det någon som, med tillgång till t ex 1920 års Census för Pennsylvania, skulle kunna hjälpa mig vidare i jakten på dessa personer?
 
Det vore sannerligen mer än toppen!
 
Med vänliga och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

614
Hej Jan-Erik,
 
Och ett jättetack för allt detta. Fullständigt fantastiskt!
 
Nu har jag massor att utgå ifrån!
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

615
Hej,
 
Jag är på jakt efter en sykonskara från Stora Fagerhult, Hässleby socken i Småland som utvandrade till USA.
 
De hette Emilia, Albertina, Alicia och Karl Persson (eller Peterson, deras far hette Per Erik Svensson, född 1844). Även deras halvsyster Ester emigrerade till USA.
 
På CD-Emigranten har jag hittat en Ester E Pettersson som, 26 år gammal, utvandrade från Hässleby 1914-06-03 till Irvineton, Pennsylvania.
 
På samma skiva hittade jag också en Carl Persson som, 28 år gammal, utvandrade 1903-04-08 från Hässleby till Sheffield, Pennsylvania.
 
Eftersom jag inte känner till syskonens respektive födelseår så är jag ju inte säker på att dessa är de rätta personerna.
 
Jag undrar därför om någon med tillgång till CD-Emibas skulle kunna hjälpa mig att komma vidare med detta?
 
Det vore sannerligen mer än toppen!
 
Med vänliga och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

616
Holst / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-28
« skrivet: 2005-12-13, 15:34 »
Länsman Jöns Holst på Orust och Tjörn (nämnd på 1660-talet)

Finns det någon som känner till något närmare om den Jöns Holst som var länsman på Orust och Tjörn under 1660-talet?
 
Min teori är att denne länsman var far till gymnasiefogden Hans Jönsson Holst (nämnd 1681) på Södra Starrkärr i Ödsmåls socken.  
 
Om hans far var länsman på Tjörn och Orust torde väl denne kommit i kontakt med Margareta Huitfeldt, vilket skulle förklara att han sedermera kom att förvalta hennes gymnasiegårdar.
 
År 1682 övertogs åboskapet i Starrkärr av Hans son, Jöns Hansson-Holst, vars söner i sin tur hette Olof Jönsson (bosatt vid Skåpesund), Arvid Jönsson (bosatt i Åregren, Ödsmål), Hans Jönsson (bosatt i Grinnerås) samt Bernt Holst, borgare i Uddevalla. En dotter vid namn Börta Jonsdotter är också känd.  
 
(Ovanstående uppgifter är hämtade från skriften Ödsmålsbygden, del 8, utgiven av Ödsmåls hembygdsförening i november 1993).  
 
Är länsmannens (eventuella) barnaskara känd?  
 
Återfinns i sådant fall månne dessa namn (Bernt, Arvid etc) även där? Det skulle ju kunna tyda på ett samband.
 
Alla uppgifter om denne länsman, hans anor och hans familj, tas emot med största tacksamhet.
 
Med vänliga och nyfikna hälsningar,  
 
Christian Juliusson
 
Detta inlägg har flyttats 2009-04-05 från Bohuslän (efterlysningar). / mvh Anders Berg, Moderator Släkter

617
Hej Markus,
 
Och ett stort tack för ditt svar (som jag dessvärre inte sett förrän nu).  
 
Verkligen toppen!
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian

618
Hej,
 
Jag försöker hjälpa en vän att hitta hans anor ifrån England.
 
Det handlar om en Edward Manning som föddes den 24 oktober 1833 i Ipswich, Suffolk, England. Hans far hette, enligt uppgift, George Manning. Moderns namn var Mariah.
 
Enligt släkttraditionen skall familjen komma från orten Manningtree i Essex.
 
Jag vore evigt tacksam för alla tips och råd hur man skulle kunna gå vidare med detta - liksom förstås för alla närmare uppgifter om ovanstående personer.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

619
Hej Bengt,
 
Beträffande min släkting Karl Patrik Svensson (se mitt inlägg av den 2 oktober ovan) har nog ditt uppslag om den Charles P Swanson, född i april 1857, som år 1900 och 1920 bodde i Minneapolis, Hennepin county, visat sig vara en fullträff.
 
Jag har nu nämligen fått kopiorna av Karl Patrik Svenssons föräldrars bouppteckningar, av vilka det framgår att han år 1886 och 1897 bodde just i  - Minneapolis!
 
Visst KAN en annan Karl P Svensson, född just i april 1857, ha utvandrat till Minneapolis år 1882, men den risken är väl närmast obefintlig.
 
Förhoppningsvis får jag framöver tag på Charles P Swansons dödsattest. Först då lär man kanske bli 100%-igt säker på om det är samma person som det rör sig om. Men det ser i varje fall väldigt lovande ut!
 
Stort tack igen!
 
MVH,
 
Christian J

620
Hej igen,
 
Som tillägg till mitt inlägg ovan: Jag glömde nämna att Hilma Carlsons tänkta destination var Detroit, Michigan.
 
MVH,
 
Christian J

621
Hej,
 
En annan av mina släktingar som emigrerade var Hilma Kristina Öqvist, född den 7 maj 1872 i Motala landsförsamling, Östergötland. Hon var systerdotter till ovan nämnde Karl Patrik Svensson (född 1857) och emigrerade enligt Emibas till USA den 16 februari 1892.
 
Vid en sökning i Ellis Island-databasen fann jag visserligen ingen Hilma Öqvist, men dock en Hilma Carlson som den 11/6 1892 ankom från Göteborg (via Liverpool). Hon anges vara 20 år gammal, dvs vara född år 1872.
 
Då fadern till min Hilma Öqvist mycket riktigt hette Carl (Andersson, han bytte sedermera till Öqvist) så slog det mig att det kanske var samma person trots allt.
 
För nog skulle hon väl kunna kalla sig Carlson vid emigrationen? Det kanske var enklare att använda over there?
 
Jag undrar därför om det finns någon med tillgång till amerikanska Census för år 1900, som skulle kunna hjälpa mig vidare i jakten på denna Hilma Carlson, född 1872?
 
Det vore sannerligen mer än toppen!
 
Med vänliga och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson
P.S Hennes bror Johan A F Öqvist ska ha utvandrat till USA år 1899. Kanske kallade han sig också Carlson? D.S

622
Hej Bengt,
 
Och stort tack för detta tips! Det ser ju onekligen mycket lovande ut!
 
Jag har nu beställt kopior av Karl Patrik Svenssons föräldrars bouppteckningar (de avled år 1886 respektive år 1897) i hopp om att finna någon uppgift om hans adress/ort där.
 
Återkommer därför gärna till detta inom kort.
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian J

623
Hej Jan,
 
Och ett stort tack för detta. Det var ju olyckligt med 1890 års folkräkning.
 
Det tycks dock onekligen som att min Charles Swenson antingen aldrig kom fram till Kansas, eller att han, som du skriver, snabb flyttade därifrån.
 
Fortsätter raskt att leta, dock.
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian J

624
Hej,
 
Finns det någon med tillgång amerikanska Census (t ex för år 1890) som skulle kunna hjälpa mig i jakten på min farfars mors kusin, Karl Patrik Svensson (född 1857-04-16 i Örberga, Östergötland) som i april 1882 utvandrade till Chanute, Kansas?  
 
Det vore sannerligen mer än toppen!
 
Varje tips, råd och upplysning tas emot med största tacksamhet.  
 
Med vänlig hälsning,  
 
Christian Juliusson  
P.S Karl Patrik Svenssons post i Emibas är 143126 och på CD-Emigranten kallas han C P Svenson, om det kan vara till någon ledning. D.S

625
Hej Jan-Erik,
 
Och ett sent, men innerligt tack för hjälpen med min Karl Patrik Svensson.
 
Lyckades inte se ditt svar förrän nu, tokigt nog.  
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

626
Hej Jan-Erik och Elisabet,
 
Och ett jättetack för detta! Fullständigt fantastiskt!
 
Felskrivningen av namnet förklarar mycket av mitt fruktlösa sökande.
 
MVH,
 
Christian J

627
Hej igen,
 
Sporrad av framgången och alltjämt överlycklig över vilka vänliga människor det finns (stort tack igen, Birgitta) prövar jag lyckan på nytt.
 
Jag är nämligen även på jakt efter följande syskon som utvandrade till USA från Motala, Östergötland:
 
Hilma Kristina Öqvist, född 1872-05-07 i Motala, utvandrade år 1892, och
 
Johan Albin Fredrik Öqvist, född 1883-01-02 i Motala, utvandrade år 1899.
 
Deras föräldrar var Carl Fredrik Andersson (som sedermera bytte namn till Öqvist) och Eva Mathilda Svensdotter (syssling till min farfar), så möjligen kallades syskonen Anderson i rullorna.
 
Med tacksamma och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian J

628
Hej Birgitta,
 
Och ett jättetack för detta! Det måste ju onekligen vara samma Karl Patrik.
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christan J

629
Hej,  
 
Finns det någon med tillgång till CD-Emibas som skulle kunna hjälpa mig i sökandet efter min farfars mors kusin, Karl Patrik Svensson (född 1857-04-16) som år 1882 utvandrade till USA från Kasta, Örberga (Östergötland)?  
 
Varje tips, råd och upplysning tas emot med största tacksamhet.  
 
Med vänlig hälsning,  
 
Christian Juliusson

630
Hej,
 
Finns det någon med tillgång till CD-Emigranten som skulle kunna hjälpa mig i sökandet efter min farfars mors kusin, Karl Patrik Svensson (född 1857-04-16) som år 1882 utvandrade till USA från Kasta, Örberga (Östergötland)?
 
Varje tips, råd och upplysning tas emot med största tacksamhet.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

631
Hej Mats och Bengt,
 
Och ett jättetack för er hjälp med detta!!
 
Jag är helt överväldigad!  
 
Tänk att det t o m skrivits en mindre artikel om Henning Larsson. Vilken lyckträff!
 
Med överlyckliga hälsningar,
 
Christian J

632
Hej,
 
Jag är på jakt efter min farfars sysslingar, Nils Johan Larsson (född 1864) och Henning Gottfrid Larsson (född 1874), som utvandrade från Östergötland till USA år 1887 respektive 1892.
 
Enligt bouppteckningen efter deras far (Jonas Peter Larsson, född 1829) bodde de år 1914 i Ashland, Saunders county, Nebraska.
 
Finns det någon som skulle kunna hjälpa mig att få fram ytterligare uppgifter om dessa bröder och deras eventuella familjer?
 
Det vore sannerligen mer än toppen!
 
Med vänliga och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

633
Hej Ann-Cathrin,
 
Och ett jättetack för detta!!
 
Det måste ju onekligen röra sig om samma personer, även om åldern (för Clara U) och uppgifterna om barnen skiljer sig något (den Ada som nämns var född 1868-10-27 dotter till Greta Sophia, men någon Sigfrid kände jag inte till. Spännande!).
 
En liten fråga, bara: Vad betyder P i anmärkningskolumnen? Betyder det piga, månne?
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian

634
Hej,
 
Finns det någon med tillgång till CD-Emigranten som skulle kunna hjälpa mig att spåra upp denna syskonskara som utvandrade år 1870 från Orlunda socken, Östergötland:
 
- Greta Sophia Larsdotter, född i Orlunda 1832-01-23, utvandrade med tre barn år 1870 till Leavenworth, USA (hennes make, Karl Ludvig Karlsson Ålund, född 1838, emigrerade dit redan 1868),
 
- Mathilda Larsdotter, född i Orlunda 1839-12-10, utvandrade 1870-07-16 till Nordamerika,
 
- Clara Ulrica Larsdotter, född i Orlunda 1847-01-27, utvandrade 1870-07-16 till Nordamerika,
 
och sannolikt
 
- Anders Gustaf Larsson, född i Orlunda 1842-01-02, finns ej med i folkräkningen år 1890?
 
Det vore sannerligen mer än toppen!
 
Med vänliga och förhoppningsfulla hälsingar,
 
Christian Juliusson

635
Hej,
 
Finns det någon med tillgång till EMIBAS som skulle kunna hjälpa mig att spåra upp denna syskonskara som utvandrade år 1870 från Orlunda socken, Östergötland:
 
- Greta Sophia Larsdotter, född i Orlunda 1832-01-23, utvandrade med tre barn år 1870 till Leavenworth, USA (hennes make, Karl Ludvig Karlsson Ålund, född 1838, emigrerade dit redan 1868),
 
- Mathilda Larsdotter, född i Orlunda 1839-12-10, utvandrade 1870-07-16 till Nordamerika,
 
- Clara Ulrica Larsdotter, född i Orlunda 1847-01-27, utvandrade 1870-07-16 till Nordamerika,
 
och sannolikt
 
- Anders Gustaf Larsson, född i Orlunda 1842-01-02, finns ej med i folkräkningen år 1890?
 
Det vore sannerligen mer än toppen!
 
Med vänliga och förhoppningsfulla hälsingar,
 
Christian Juliusson

636
Mol(l)enius / Äldre inlägg (arkiv) till 29 juni, 2005
« skrivet: 2005-06-28, 12:06 »
Hej,
 
Jag har funnit en Margareta Bengtsdotter Mollerus (1679-1752) som kanske kan vara av intresse i detta sammanhang.
 
Enligt Riksarkivets databas finns det nämligen elva brev (1714-1721) bevarade i Linköpings stiftsbibliotek från en Bengt Wibiörnsson (1697-1782, registrator i utrikesexpeditionen med kunglig sekreterares titel) till Andreas Wibjörnsson (1658-1733), kyrkoherde i Vreta kloster samt kontraktsprost i Gullbergs och Bobergs kontrakt, Linköpings stift, och dennes hustru Margareta Mollerus (1679-1752).
 
Enligt uppgift på Anbytarforum (Emily Gustafsson och Olle Elm, 15/1 2002) var denne Andreas Wibiörnson född i Högby den 7/9 1658, son till Vibernus Haqvini Pictorius, kh i Högby, V Skrukeby och Hogstad. Andreas var, åtminstone mellan 1699 och 1715, lektor i Linköping, och avled år 1733. I Emily Gustafssons inlägg kallas hans hustru Margareta Bengtzdotter Mollerae.
 
Förutom att nämnda brev kanske kan kasta ytterligare ljus över släktskapen, så verkar det  väl rent geografiskt (närheten till Linköping) kunna finnas ett samband mellan Margareta och ovanstående personer, eller?
 
Men vem var i sådant fall hennes far, Bengt Mollerus?  
 
Kan månne herdaminnena ha något ytterligare att förtälja rörande henne?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

637
Holstenius / Holstenius
« skrivet: 2005-06-19, 15:42 »
Hej igen, Anders.
 
Det slog mig att din Anna kanske var brorsdotter till Erik Holstenius (1588-1640)?
 
Erik hade, enligt SBL (s 325), bröderna Gabriel Holstenius (1598-1649, domprost i Västerås) och Anders Holstensson i Kallmora (död 1656, bergsfogde).
 
De var söner till bergsmannen Holsten Andersson (död ca 1615) och hans hustru Sigrid Jonsdotter i Kallmora, Norberg.
 
På internet hittade jag en avskrift av ett husförhör vid biskopsbesök i Norberg 11-12 februari 1628. Där återfinns, under Kallmora, Eriks bror Anders Holstensson med hustru Marit samt döttrarna (?) Anna och Margareta.
 
Kan det vara din Anna, månne? Eller vore hon för ung för att antecknas vid husförhöret?
 
MVH,
 
Christian J

638
Holstenius / Holstenius
« skrivet: 2005-06-19, 15:23 »
Hej Anders,
 
Enligt Ekströms herdaminne (1971) över prästerna i Västerås stift hade Erik Holstenius 16 barn (del II:1, s 255).  
 
Någon Anna återfinns dock inte bland dessa.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

639
Hej,
 
Med risk för att förlänga denna animerade och tämligen uttömmande diskussion, så undrar jag VAD som egentligen är otvistigt rörande Holsten i Gomma och hans avkomlingar?  
 
För som Carl-Fredrik Hanzon tidigare skrivit i denna diskussion, så är det ju i sig inte illa att ha spårat en förfader tillbaka till mitten av 1500-talet.
 
I Norrköpings stads historia (del 1) av Björn Helmfrid kan man på sidan 115 läsa om hammarsmeden vid Finspångs stångjärnshammare, Holsten Håkansson. Av fotnoten framgår att uppgiften är hämtad från ÄL 1571, vol 13, förmögenhetstaxeringen i Risinge.  
 
Finns det någon som känner till huruvida denne Holsten Håkansson är identisk med vår bergsman, nämndeman och kyrkvärd Holsten i Gomma (som väl inte belagts med patronymikon)?  
 
Och är det t ex korrekt, som Kurt Martinsson skriver den 8/6, att David Eriksson i Risinge vigsellängd av 30/6 1633 hittat: Hans i Gomma och Kerstin/Månses dotter i Härstorp?
 
Hans Holstenssons hustru hade alltså samma namn som Hans Johanssons mor? Hmm...
 
Sen är jag, i likhet med Niclas Rosenbalck, altjämt nyfiken på hur/var denna släkttradition uppstått och bevarats.  
 
Tar därför tacksamt emot uppgifter om ovanstående.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

640
Nyed / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-03
« skrivet: 2005-05-27, 08:39 »
Hej Olle,
 
Och ett jättetack för uppgifterna och länken till hembygdsföreningens hemsida!
 
Helt fantastiskt!!
 
Med varma hälsningar,
 
Christian J

641
Nyed / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-03
« skrivet: 2005-05-21, 10:13 »
Hej Nyedsforskare,
 
Jag är på jakt efter min morfars farfars morfar, Jonas Olsson född i Nyed 1799-08-02.  
 
Han flyttade sedermera till Älvsbacka där hans dotter Lovisa föddes 1837-09-02.
 
Det är tyvärr allt jag vet om honom och hans anor.
 
Finns det någon som skulle kunna hjälpa mig vidare med detta?
 
Det vore sannerligen mer än toppen!
 
Med förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

642
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-06
« skrivet: 2005-03-12, 16:26 »
Hej Torbjörn och Jouni,
 
Och stort tack för detta.
 
Det enda jag med någon säkerhet lyckats utläsa av det brev från 1620 som nämner orten är att andra bokstaven är ett ö.
 
Så även om Torshälla ligger nära till hands, med marknad och allt, så lutar det nog åt Selaön.
 
Ska leta vidare där men för säkerhets skull även kolla hur Torshälla stavades förr!
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian J

643
Var ligger platsen / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-05-06
« skrivet: 2005-03-11, 16:36 »
Hej,
 
En släkting till mig från Dingtuna socken blev dräpt vintern 1619 på en marknad i något som verkar heta Törfilie.
 
Känner någon till en by med detta namn?  
 
Dråparen kom från Säby socken, så kanske låg byn i närheten av Dingtuna och Säby?
 
Enligt det bevarade brevet blev dråparen lagförd där den 15 mars 1619, så kanske var Törfilie (eller möjligen Dörfilie eller Törsilie) både en marknads- och en tingsplats?
 
Efter domen fördes dråparen till Eskilstuna, där han sattes i fängelse (i väntan på hovrättens dom, tror jag).
 
Finns det någon som kan hjälpa mig med detta?
 
Med vänliga och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

644
Hej igen Christina,
 
Jag såg att du fått mitt mail. Toppen! För diskussionens fromma tänkte jag dock föra tankarna vidare även här på Anbytarforum.
 
Vid en närmare läsning av Holstenius odaterade skrivelse till kungen så har jag nämligen funnit att den nog kan tidsbestämmas till sommaren 1627. Detta eftersom Holstenius i skrivelsen beskriver hur Jesper Nilsson då ville skänka bort Aggarön som morgongåva, och Nilsson gifte (om) sig i juli 1627 enligt Elgenstierna.
 
Vad tror du - eller Torsten - om det? Det borde väl stämma, rent tidsmässigt, att Holstenius först (1625) skriver till lagmannen och sedan, när detta inte lett någon vart, vänder sig till kungen?
 
En annan sak som jag fann var att Holstenius åberopar fem jordebrev till stöd för sin rätt till halva Aggarön! Hur ska detta förstås? Skrevs sådana jordebrev vid varje överlåtelse, alltså även vid arv, eller enbart vid köp/lösen?
 
Kan med andra ord dessa jordebrev, och deras antal, säga något om hur länge Aggarön funnits i släkten?
 
MVH,
 
Christian

645
Hej Christina,
 
Och stort tack för dina inlägg och för att du reder ut begreppen!
 
Jag hoppas att jorde-/fastebreven finns i avskrift i hovrättens akt.
 
Och detta med ”urminnes hävd” är ju jättespännande! Om Ihrestadiensis rätt till Aggarön i så lång tid oqwald besuttits, nyttjats, att ingen minns eller vet hur dess förfäder därtill kom” så borde väl åtminstone den som var Aggaröns ägare vid Älvsborgs lösen 1571 vara en förfader till honom?  
 
Undrar om Holstenius inför hovrätten uppvisat någon slags släktavla för att styrka sina krav?
 
Detta med Bellinus och Ihrestadiensis var ju bara ett hugskott och, som du skriver, det troligaste är väl att Munktell helt enkelt rört till det.
 
Men visst är kopplingen till Apalla tankeväckande...
 
Återkommer så snart jag fått hovrättshandlingarna och mailar de dokument som jag har så snart jag är åter vid rätt dator.
 
MVH,
 
Christian

646
Dingtuna / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-06-14
« skrivet: 2005-03-07, 17:21 »
Hej igen, Johan.
 
Det ska jag gärna göra.
 
En liten sak bara: Jag rörde till det i inlägget ovan. Det var Nils Larsson som var mordoffret. Hans änka och sonen Lars Nilsson bodde år 1620 kvar i Utvreta, Dingtuna.
 
Det finns alltså ingen bror vid namn Nils Nilsson, det var ett missförstånd från min sida.
 
MVH,
 
Christian

647
Hej igen,
 
Av ovanstående framgår ju att det är via Måns Grelsson som Aggarö tillfallit Holstenius hustru.
 
I väntan på ytterligare handlingar i målet så tänkte jag därför testa en liten teori om denne: Vore det möligt att uppgiften hos Munktell att Måns Grelsson var bror till biskop Olaus Stefani Bellinus (vilken faller på sin egen orimlighet eftersom de har olika patronymikon) ändå ska tolkas som att en tradition funnits om ett släktsamband dem emellan?
 
Munktell anger ingen källa till sitt påstående, men kanske har Ihrestadiensis i något brev kallats för biskopens syskonbarn? Jag har förstått, genom en artikel av Olof Cronberg i Släktforskarnas Årsbok 1996 (s 325), att detta begrepp förr betydde kusin.
 
Kan således Måns Grelsson och biskop Bellinus ha varit kusiner?
 
Det fanns ju, intressant nog, en kyrkoherde i Irsta socken vid namn Christoperus Stephani Bellinus (död 1608), gift med en Brita Larsdotter. Han ska ha varit son till kyrkoherden i Bälinge, Stephanus Andreae, och var väl då rimligen bror till biskop Bellinus, om jag inte missförstått saken.  
   
Där dyker ju namnen Christoffer, Irsta och Bellinus upp i ett sammanhang. Vore det möjligt att tänka sig att Måns Grelsson var gift med en dotter till denne Christopherus, och att Christopherus Magni Ihrestadiensis således fått namn efter sin morfar?
 
Fast då blir de väl inte kusiner, Måns och biskopen?  
 
Hmm...kanske är det så att Munktell i sitt herdaminne helt enkelt blandade ihop de båda Christopherus?
 
Jag är inte heller säker på om teorin håller rent kronologiskt, men vore varmt tacksam för alla synpunkter på ovanstående.
 
MVH,
 
Christian J

648
Dingtuna / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-06-14
« skrivet: 2005-03-04, 15:15 »
Hej Jouni,
 
Och ett stort tack för detta! Toppen!!
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian J

649
Dingtuna / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-06-14
« skrivet: 2005-03-04, 10:36 »
Hej,
 
Finns det någon som känner till en Lars Nilsson i Utvreta, Dingtuna, nämnd år 1620 (i ett brev till Axel Oxenstierna)?  
 
Lars bodde då med sin mor i Utvreta, änka efter Nils Larsson. Hans bror, Nils Nilsson, hade året innan dräpts av en snickare från Säby socken vid namn Jöns.
 
Allt enligt nämnda brev.  
 
Finns det månne jordböcker, domböcker eller mantalslängder bevarade för Dingtuna från denna tid?  
 
Eller kanske en ägarlängd över gårdarna i Utvreta?
 
Alla uppgifter om detta, om denne Lars Nilsson och hans släkt - liksom om dråpet av hans bror - tas emot med största tacksamhet.
 
Med vänliga och förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

650
Hej,
 
Jag har nu fått kopia av hovrättsdomarna från den 7 och den 28 november 1628. Hovrätten ger Holstenius rätt p g a ”de skäl som i akten finnes”. Själva domsluten i sig gav således ingen ledning, men Riksarkivet håller som bäst på att gå igenom den närmare 500 sidor (!) tjocka akten. Återkommer om detta.
 
Jag har däremot redan fått en kopia av en skrivelse från Holstenius till kungen rörande tvisten om Aggarön. Jag förmodar att det rör sig om den första handlingen ur hovrättsakten. Skrivelsen är odaterad men måste härröra från tiden 1623-1627 eftersom Holstenius undertecknar den som rektor vid Västerås gymnasium. I skrivelsen hävdar Holstenius att Jesper Nilsson på Frösåker emot ägarens vetskap och vilja byggt sig en sätesgård på Aggarön som ”är, och alltid har varit, skattejord” och som är hans hustrus fädernesarv. Holstenius säger sig ha personligen övertygat Jesper Nilsson om detta på häradstinget ”genom sanna jordebrev och Kungl. Maj:tt jordebok, därtill med urminnes hävd”, men att denne ”söker endast tid och uppskov” och vägrar att lämna Aggarön åt honom.
 
Jag är inte riktigt säker på hur detta ska förstås.
 
Ett brev av den 23 mars 1625 från Holstenius till Västmanlands lagman, Abraham Brahe (vilket jag fått ifrån Linköpings stiftsbibliotek), ger dock ytterligare värdefull information. Där redogör nämligen Holstenius för tvisten mellan honom och Jesper Nilsson till Frösåker om den halva ön Aggarn ”som han emot lag och rätt med våld besitter, den han min hustrus fader och hans syskon avhänt haver och sig tillvällat”. Han hänvisar också till att lagmannen enligt ”den höglovliga rätten” i ”sist givna sentens den 27 oktober näst förledne” ska ta upp målet till rannsakning på lagmanstinget, och ber därför Brahe att antingen själv komma, eller att skicka sin underlagman, för detta ändamål.
 
Holstenius ber således Brahe ”för Gus skull” att denne skall dit skicka ”till Philippi Jacobi ärlig och förståndig Carl Olofsson, så framt Ers nåd inte vill, eller på grund av rikets höga  ärenden inte kan, själv komma”.
 
Jag har försökt att klippa in dessa dokument här i mitt inlägg, men misslyckats. Jag skickar dem gärna per mail om någon av er, Christina, Torsten , eller någon annan skulle vara intresserad. Jag har lyckats utläsa mycket, men inte allt, ur dessa handlingar.  
 
Det tycks dock som att Aggarön tillfallit Holstenius genom Ihrestadiensii far, Måns Grelsson i Apalla, och inte genom hans hustru, Brita Matsdotter. Jakten på en lämplig ”Mats” kan därför avbrytas, som jag ser det.
 
Men vad menar Holstenius med ”jordebrev” och ”urminnes hävd”? Och vilken är den ”jordebok” som han hänvisar till?
 
Finns Älvsborgs lösen 1571 och 1613 i avskrift för Kärrbo och Irsta socknar? Kanske kan de ge någon ledning?
 
Och vad vet man egentligen om Måns Grelsson. Torsten nämnde i ett av sina inlägg ovan att han var gift flera gånger och att Christophorus Magni hade två halvsystrar. Är namnen på Måns fruar kända? Kan syskonskarans namn – Kristoffer, Marita och Ingrid – ge någon ledning? Var t ex Kristoffer ett vanligt namn i bygden?  
 
Och kan Västmanlands läns renoverade domböcker, vol 1 a, fol 120, 124, Svea hovrätts arkiv, RA möjligen ge ytterligare information om familjens ursprung?.  
 
Som sagt, hovrättsakten gås igenom i skrivande stund, och förhoppningsvis kommer bilden att klarna inom kort. Men kanske kan man redan av ovanstående dra några slutsatser?
 
Med vänliga och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

651
Hej Torsten,
 
Och stort tack igen.  
 
Då finns det väl bara en omständighet under vilken Mats Larsson skulle haft ytterligare en dotter vid namn Brita som nådde vuxen ålder: att han var gift tidigare.
 
Något belägg för ett sådant äktenskap finns knappast och, som du säger, släkten Cruus spelade i en annan division. Så min lilla teori/lösa tanke får nog anses avfärdad.
 
Däremot var det spännande att läsa att Aggarön ligger i Siende härad! Det hade jag ingen aning om. Likaledes var det spännande att läsa om Brita Larsdotter (skulle en dotter till en Martinus kunna kallas Matsdotter, månne?)!
 
Men, det leder ingen vart att förlora sig i gissningar. Jag får snällt vänta på domen... :-)
 
Återkommer förstås så snart jag fått del av processhandlingarna.
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian J

652
Hej igen,
 
Jag har nu kontaktat Riksarkivet angående processhandlingarna. Väntar på svar.
 
Jag har även kontaktat Elisabet Hemström som blixtsnabbt skickade mig sin spännande artikel. Där står mycket spännande att läsa, bl a att Ursilia Nilsdotter var gift med ryttaren Jöran Michelsson på Rebro i Tillberga sn, Västmanland, blev änka senast 1605 och dog 1626 hos sin kusinson Jesper Nilsson (Cruus af Edeby) på Frösåker i Kärrbo sn. Systern Margareta uppges ha bott på Holm och varit gift med endera en ryttare vid namn Nils Olofsson eller en man vid namn Nils Hansson.  
 
Ursilas dödsår (1626) passar kanske bra med en jordprocess som avslutas i hovrätten år 1628 (även om systrarnas gemensamma gravsten i Tillberga kyrka är daterad 1633)? Men än så länge har ingen koppling framkomit mellan Aggarön och dem eller deras makar (eller släkten Hästhufvud, som tycks vara rotad i Dalarna).
 
I väntan på domen är det kanske ingen anledning att spekulera, men jag tänkte ändå - i denna sena timme - kasta fram en tanke/teori: I inlägget ovan nämns ju att Mats Larsson Cruus (död 1606, farbror till Jesper Nilsson Cruus) skrev sig till Aggarön.
 
Vore det orimligt att tänka sig att denne Mats Larsson var far till Brita Matsdotter (död 1613)? Namnet, gårdsinnehavet och kronologin tycks väl tala till teorins fördel, eller?
 
Säger månne Elgenstierna något om eventuella barn till denne Mats?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

653
Hej Torsten,
 
Och jättetack för - ett som alltid - fantastiskt uttömmande och klargörande svar.
 
Jag ska med detsamma försöka få tillgång till dessa processhandlingar.
 
Med överväldigade och tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

654
Hej Christina,
 
Och ett stort tack för ditt inlägg. Kul att vi är släkt (jag härstammar från Catharinas bror, Petter Holstenius, född 1637).
 
Jag kan tillägga att Torsten Berglund i ett inlägg på Anbytarforum den 20/8 2000 (där han f ö ifrågasätter kopplingen till biskop Bellinus) uppger att Christopher Magni Ihrestadiensis hade två söner och två döttrar.
 
Jag vet inte hur arvsrätten såg ut i början på 1600-talet, men nog måste det vara ett tämligen stort arv som han lämnade efter sig om en av döttrarna fick två tredjedelar av Aggarö säteri?
 
Det ligger kanske närmare till hands att tro att det var Christoperhus mor, Brita Matsdttter, snarare än hans far, bonden Måns Grelsson i Apalla, som förde Aggarö i boet? Frågan är dock vilken släkt som hon härstammat ifrån. Om hon avled år 1613 och fick barn omkring år 1597 (dottern Brita) så borde hon kanske ha varit född ca 1570? Undrar om det finns jordböcker bevarade - eller mantalslängder - som kan hjälpa oss att finna en lämplig Mats i Aggarö? Kanske Älvsborgs lösen år 1571 (eller 1613)?
 
Jag har googlat Aggarö säteri, och funnit följande utdrag ur Wilhelm Thams beskrivning över Västmanlands län (1849): Aggarö, på ön af samma namn, vid norra segelleden till Westerås, 1 m. frälse säteri, med 2 2/32 tillhörande frälse; gammal gård, som tillhört slägterna Fleming, Cronstedt omkring 1750 och ännu 1825, men eges nu av gr. Lewenhaupt..
 
På ett annat ställe på internet står att läsa att Carl Cronstedt år 1746 gjorde Geddeholm (Irsta socken) jämte Aggarö till fideikommiss till sin släkt. Gården Geddeholm sägs där ha tillhört medlemmar av släkten Sture, Bielke, Oxenstierna, Posse, Fleming och Fägersköld. Har denna gård även tidigare haft ett ägarsamband med Aggarö, tro?
 
Är det i sådant fall i någon av dessa släkter som man ska söka Brita Matsdotters ursprung?
 
Jag hoppas, liksom du, att någon kan hjälpa oss att reda ut Aggarös tidigare ägarlängd.
 
MVH,
 
Christian

655
Hej Olle och Bo,
 
Och ett stort tack för detta.  
 
Det var toppen att få uppgiften om kyrkvärdsskapet och Norrköpingsresan bekräftad, även om syftet med hans resa förblir förborgad.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

656
Hej,
 
En av mina anor, Erik Holstenius (1588-1640), gifte sig år 1615 med Brita Christoffersdotter, dotter till kyrkoherden i Vika socken, Christoffer Magni Ihrestadius (död 1621).
 
Genom detta äktenskap fick Holstenius ett vackert arv men en elak svärmoder (enligt Munktells herdaminne). Bl a blev han arvtagare till två tredjedelar av Aggarö säteri i Kärrbo socken.
 
Finns det någon som känner till detta säteri och dess ägareförhållande i början av 1600-talet, och som skulle kunna förklara kopplingen till kyrkoherden Ihrestadius?
 
Enligt samma herdaminne var han gift med en Brita Mattsdotter (död 1613, mor till Holstenius hustru Brita).  
 
Var det kanske hon som förde Aggarö säteri i boet? Fanns det månne bland ägarna av säteriet någon vid namn Mats?
 
Alla tips, råd och upplysningar om Aggarö säteri och dessa personer tas emot med största tacksamhet.
 
Med vänliga och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

657
Hej,
 
En av mina anfäder var Lars Månsson i Korpklev, Kisa (1588-1665).  
 
Enligt uppgift i Svenska Ättartal 1905 (Korpaklefslägten, yngre slägten Cassel) så blev han kyrkvärd i Kisa år 1634 då han på socknens vägnar ´drog till Norrköping´.
 
Finns det någon som vet vad som avses med sistnämnda citat? Vad hände i Norrköping år 1634?
 
Och finns det fler uppgifter om Lars Månsson och hans släkt?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

658
Hej Lotta,
 
Och stort tack för ditt svar. Jag hade själv bara tillgång till en kopia av Genline-sidan, och var därför inte helt säker.
 
MVH,
 
Christian

659
Hej,
 
Finns det någon som skulle kunna hjälpa mig att i ovan nämnda Genline-utdrag utläsa födelseorten för sockensmeden Anders Andersson, född 16 juni 1774?  
 
Hans hustru, Annika Olofsdotter, född den 4 juni 1773 ska enligt uppgift härstamma från Norum.
 
Med vänliga och tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

660
Svärdsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-04
« skrivet: 2004-08-30, 08:55 »
Hej Björn,
 
Och ett jättetack för hjälpen med detta.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

661
Konst / Milles, Carl
« skrivet: 2004-08-17, 11:03 »
Enligt uppgift på Bo Lindwalls hemsida Kända Östgötar var skulptören CARL MILLES (1875-1955) ättling till ryttaren Mårten Persson Cassel (d 1645) i Ramsmåla i Torpa sn - släkten Cassels stamfader.
 
Denne Mårten skall ha varit Carl Milles morfars farmors farmors morfars farfar.
 
Finns det möjligen någon som kan reda ut denna släktlinje mer i detalj?
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

662
Cassel / Äldre inlägg (arkiv) till 15 november, 2006
« skrivet: 2004-08-17, 10:23 »
Hej Olle,
 
Och ett stort tack för detta. Spännande!
 
Kan man tro att den Håkan som nämns år 1621 är identisk med den Håkan Jönsson som högg Mårten i nacken när denne fick ta över Ramsmålen?
 
Det skulle väl i sådant fall innebära att kungen gav Mårten ”oqvald besittningsrätt” till gården någon gång mellan år 1621 och år 1625?
 
Det kanske gör det lättare att lista ut var/när Mårten blev slagen av polackerna?  
 
Eller är det snarare noteringen i domboken av den 11/2 1625 (”att han hade honom widh allehelgona tijdh, näst förleden ganska illa med hugg och slag ofuerwäldigat och slagit”) som kan avslöja tidpunkten? Övertagandet skulle då ha skett i början av november 1624.
 
Av domboksutdraget tycks det dock som att det grälet gällde en halv tunna rovor, inte själva övertagandet i sig. Kanske osämjan grott ett par år dessförinnan?
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian

663
Thomas von Vitzen / Thomas von Vitzen
« skrivet: 2004-08-17, 09:38 »
Hej Gun,
 
Apropå släkten von Vitzens vapensköld:
 
I Vårfrukyrkan i Skänninge, Östergötland, förvaras en medeltida gravsten tillhörande Vicke von Vitzen.  
 
Denne förmodas ha begravts i stadens nunnekloster och stenen skall ha flyttats till kyrkan när klostret rivits.
 
På stenen är en riddare avbildad, på vars sköld det finns en räv. Gravstenen lär också ha gett upphov till en ortssägen om Kung Racka.
 
Hoppas att detta är till hjälp för dig.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

664
Cassel / Äldre inlägg (arkiv) till 15 november, 2006
« skrivet: 2004-08-16, 13:32 »
Hej Olle och Carl-Fredrik,
 
Och stort tack för era inlägg. Jag vet inte hur det gick till, men jag lyckades missa Olles sista utdrag (den med  Peter Cassels stamtavla) innan jag skrev mitt senaste inlägg. Nu förstår jag hur det hänger ihop.
 
Har nu även beställt kopior av artiklarna PHT och Släkt och Hävd för att få en samlad bild av forskningsläget. Hoppas få dem snart.
 
Jag har dock några små funderingar.  
 
Elisabeth Thorsell nämner i ovan nämnda inlägg från 1999-07-26 att Barbro Nordlöf har ”vänt upp och ned på Krigsarkivet” utan att hitta någon ”ryttmästare” vid namn Peter Cassel.  
 
Här ovan anges ju denne vara ”stallmästare” (vilken verkar vara den gängse uppgiften). Skulle en sådan verkligen finnas med i militära rullor? Och har någon letat efter ryttaren Mårten Persson Cassel i några militära handlingar?
 
Allt verkar ju väldigt väl genomgånget – tillika av några av Sveriges mest namnkunniga släktforskare – men kan det finnas fler forskningsöppningar? Olle antyder ju det i avslutningen på sitt inlägg av den 13/8…
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian

665
Ödsmål / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-12
« skrivet: 2004-08-16, 10:00 »
Hej Ingegerd,
 
Och ett stort varmt tack för det. Du är, som alltid, en klippa!
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian

666
Cassel / Äldre inlägg (arkiv) till 15 november, 2006
« skrivet: 2004-08-13, 15:46 »
Hej Olle,
 
Och ett jättetack för detta. Fullständigt fantastiskt!
 
Och minsann: Dök inte slaget vid Stångebro upp igen? Fast här sägs det ha varit Önnart Cassel (död 1632) som deltagit, vilket kanske är troligare.
 
Men hur passar egentligen Mårten Persson Cassel (död 1645) in i allt detta? Vore han bror till nämnde Önnart (se utdraget ur PHT ovan) så borde han väl hetat Jacobsson? Men han är ju i domboken benämnd med patronymikon, och kallas då Persson...
 
Med tacksamma och fortsatt nyfikna hälsningar,
 
Christian J

667
Cassel / Äldre inlägg (arkiv) till 15 november, 2006
« skrivet: 2004-08-13, 12:57 »
Vid närmare kontroll tycks det som att det inte rör sig om någon bok av H Södersteen, utan en artikel (den ovan återgivna) ur PHT år 1914. Mittåt!
 
Däremot tycks en E Cassel ha rescenserat och kompletterat boken Släkten Cassel av H Söderst?en 1913. i Släkt och Hävd 1974 s 243, om jag har förstått det hela rätt.
 
En smula rörigt, detta. Kanske skrev H Södersteen både en artikel och en bok om släkten Cassel?
 
Finns det någon som känner till något om detta?
 
MVH,
 
Christian J

668
Cassel / Äldre inlägg (arkiv) till 15 november, 2006
« skrivet: 2004-08-13, 12:24 »
Hej igen, Olle.
 
Sporrad av ditt inlägg skulle jag verkligen vilja veta var den påstådda kopplingen till Skottland dyker upp första gången.  
 
Är det hos Örnberg år 1905?
 
Eller är det redan i den Casselske Genealogie som Erland Jonasson innehade?
 
Det skall också finnas en bok kallad Släkten Cassels äldre stamtafla, skriven av Herman Södersteen år 1914. Kan den tänkas innehålla uppgifter om detta?
 
Skulle du, Olle, eller någon annan kunna hjälpa till att reda ut detta? Det vore mer än toppen!

669
Cassel / Äldre inlägg (arkiv) till 15 november, 2006
« skrivet: 2004-08-13, 10:21 »
Hej Olle,
 
Och ett stort varmt tack för utdraget ur PHT.
 
Uppgiften om Stångebro fick jag från ett inlägg på Anbytarforum (i en diskussion om Agnatisk eller cognatisk stamtavla) av Elisabeth Thorsell den 26 juli 1999:
 
 Ett snarlikt fall som ätten Petre ovan är släkten Cassel, där den äldste bevislige medlemmen är knekten Mårten Cassel i Ramfall, Torpa (är på landet utan tillgång till mina anteckningar) som ska ha varit med i slaget vid Stångebro, och vars son Jacob var född 1618.
 
Jag vet inte var hon fått uppgiften ifrån. Kanske var det ett missförstånd? Hon hade ju, som framgår, inte sina anteckningar till hands.  
 
Kanske ändå min teori om att det var det polska kriget som avses ändå verkar troligare? Dock kan ju inte Mårten varit med vid slaget vid Wallhof, då han redan den 11 februari 1625 var förlamad.
 
Även om kopplingen till Peter Cassel är minst sagt tveksam, så är jag nyfiken på hur tanken ens uppkommit. Jag menar, Mårten Cassel var ju en ängeländare, inte en skotte.
 
Eller skilde man kanske inte på detta på den tiden? Var det ett samlingsbegrepp för någon från de brittiska öarna, som således kunde innefatta någon från Edinburgh?
 
Och känner du till vad som står i den Casselske Genealogie som påträffades hos Erland Jonasson?
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

670
Åsbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-28
« skrivet: 2004-08-12, 10:32 »
Hej igen,
 
Jag tog en titt på det Tyska dragonregementet, vilket Heinrich Kobe tillhörde, och fick se att dess överste hette Johan Kristoffer von D?ring!
 
Det vore kanske inte för djärvt att anta att Heinrich döpte sin son efter sin regementschef?
 
MVH,
 
Christian (som inte skall förlänga denna diskussion här, men som efterlyst dragonen Kobe under Västra Tollstad)

671
Cassel / Äldre inlägg (arkiv) till 15 november, 2006
« skrivet: 2004-08-12, 10:05 »
Hej,
 
Ryttaren Mårten Persson Cassel (död 1645) anges i antavlan ovan ha bott i Ramsmåla,Torpa, år 1625. Han uppges även ha fått denna gård av Gustav II Adolf på oqvald besittningsrätt efter han blef illa huggen av pålacken.  
 
På ett annat ställe i Anbytarforum sägs det att Mårten Cassel deltagit i slaget vid Stångebro år 1598.
 
Finns det några belägg för det? Är det då han skall ha blivit huggen av polackerna?
 
Är det inte troligare - och kronologiskt mer närliggande - att han deltog i Gustav II Adolfs krig mot Polen år 1617-1629. Varför skulle annars denna kung ge honom oqvald besittningsrätt till gården Ramsmåla?
 
Den 28 juni 1625 avseglade Gustav II Adolf från Sverige med 6 fotregementen och 8 kompanier ryttare (i huvudsak utländskt värvat folk, och Mårten var ju född i England). Året därpå står slaget vid Wallhof, Gustav II Adolfs första fältslag. Slaget inleddes med ett svenskt rytteriangrepp på den högra flygeln.
 
Kanske var det där som Mårten blev illa huggen, och som tack fick (behålla) Ramsmåla gård på oqvald besittningsrätt?
 
Finns det någon som känner till något närmare om detta?
 
MVH,
 
Christian Juliusson

672
Västra Tollstad / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-10
« skrivet: 2004-08-11, 09:02 »
Hej,
 
Den 16/4 1735 föddes i Broby, Västra Tollstad, en gosse vid namn Johan. Föräldrarna var dragonen Heinrich J?rgen Kobe och Anna Kristina Broberg.
 
Enligt mina gamla, förvirrade anteckningar skulle Anna Kristina ha varit dotter till en korpral Broberg i Broby.
 
Finns det någon som känner till denna familj, och som skulle kunna hjälpa mig att komma vidare med detta? Det vore sannerligen mer än toppen!
 
Alla uppgifter om Heinrich Kobe och Anna Kristina Broberg, deras anor och öden tas emot med största tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

673
Åsbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-28
« skrivet: 2004-08-10, 16:26 »
Hej Bo,
 
Och ett stort, varmt tack till dig också.  
 
Det här blir ju bara bättre och bättre! Helt otroligt!! Allt faller på plats!!!
 
Då var min gamla anteckning om dragonen Kobe inte så fel trots allt...
 
Ett jättetack till dig och Hans för detta.
 
MVH,
 
Christian

674
Åsbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-28
« skrivet: 2004-08-10, 15:35 »
Hej igen, Hans.
 
Och ett stort, varmt tack igen!! Jag är helt överväldigad!
 
Med glädjestrålande hälsningar,
 
Christian

675
Åsbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-28
« skrivet: 2004-08-10, 11:22 »
Hej igen,
 
Tog en nyfiken titt på internet, och fann att en Margareta Månsdotter (född 1743) - dotter till Måns Månsson (1698-1787) och Margareta Erlandsdotter Cassel (1705-1749) i Kisa - var gift med Johan Kristoffersson, bonde i Bötinge, Åsbo.
 
Det måste väl ändå rimligen röra sig om samma personer!! Även om min Margaretas födelseår måste dubbelkollas.
 
I sådant fall öppnar sig nya forskningsmöjligheter, som dock hör hemma i en annan socken och således i en annan diskussion på Anbytarforum.
 
Med lyckliga hälsningar,
 
Christian

676
Åsbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-10
« skrivet: 2004-08-10, 09:30 »
Hej Hans,
 
Och ett stort, varmt tack för detta.
 
Nu börjar bitarna falla på plats. Bland mina förvirrade anteckningar har jag en notering om en Henrich Kobe (nr 48 i det Tyska Dragonregementet vid mönstringen år 1721)som sedermera gifte sig med en korpralsdotter vid namn Broberg i S:t Åby. Kanske kan han vara släkt med denne Johan Christoffersson Kobe?  
 
Det tål i alla fall att rotas vidare i, liksom alla andra ledtrådar som du gett.
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian

677
Helleday / Äldre inlägg (arkiv) till 10 december, 2008
« skrivet: 2004-08-09, 12:51 »
Hej Torbjörn,
 
Jag undrar om det inte kan vara boken Scots in Sweden, skriven just av Jonas Berg och Bo Lagercrantz (utgiven av Nordiska museet, Stockholm 1962) som avses.  
 
Men den bok som du nämner verkar i högsta grad intressant, den också.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

678
Helleday / Äldre inlägg (arkiv) till 10 december, 2008
« skrivet: 2004-08-09, 12:29 »
Hej Birgitta,
 
Och tack för ditt inlägg. Nu tycks bitarna falla på plats.
 
Den Wellam/William/Wilhelm (1641-1679) som du nämner skall enligt mina uppgifter ha varit son till den Hans Helleday (död 1653) som jag nämner i mitt inlägg ovan (och far till min fästmös ana, Elisabeth Helleday, död år 1719, gift med handelsmannen Elias Forsberg i Stockholm).
 
Då återstår bara att reda ut den förmenta kopplingen till Tulliebole Castle...

679
Ödsmål / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-12
« skrivet: 2004-08-09, 11:49 »
Hej,
 
Finns det någon som känner till sockensmeden Anders Andersson och hans hustru Annika Olofsdotter i Sandlyckan, Ödsmål?  
 
Den 10 mars 1808 föddes deras son Hans (död 1883-11-28 i Stenung Mellangård, Norum) som den 27 december 1832 gifte sig med Inger Maja Berntsdotter (född 1811-04-13 i Lillhammar, Ödsmål).
 
Alla uppgifter om dessa personer, deras anor och öden tas emot med största tacksamhet.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

680
Åsbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-10
« skrivet: 2004-08-09, 09:00 »
Hej,
 
Finns det någon som känner till en Jonas Börjesson, född 1759 i Åsbo (död där år 1830) och hans hustru Anna Brita Jonsdotter?  
 
Enligt mina anteckningar skulle hennes far heta Johan Robbes (möjligen Rubbes), möjligen en förvrängning av namnet Robert.  
 
Alla uppgifter om anorna till denne Jonas och hans hustru Anna Brita tages emot med största tacksamhet.  
 
Med vänlig hälsning,  
 
Christian Juliusson

681
Helleday / Äldre inlägg (arkiv) till 10 december, 2008
« skrivet: 2004-08-05, 10:27 »
Hej Jonas och Birgitta,
 
Och tack för era inlägg och för tipset om hemsidorna. Har försökt hitta relevanta testamenten, men inte lyckats ännu.
 
Det är min fästmö, Susanna Sjöström, som härstammar från släkten Helleday. Hon är ättling till en Hans Helleday, handelsman i Stockholm, som avled år 1653. Han var gift med Elisabet Feif, död 1675 i Stockholm. Hans far skall ha varit den Gilbert Helleday som Johan nämner i sitt inlägg.  Elisabets far var Jacob Feif, död 1658 i Stockholm.
 
Det är lite förvirrande med två stycken Elisabet Feif som gifter sig med var sin Helleday, dels Hans (död 1653) dels Johan (1670-1711). Den senare var uppenbarligen kusinbarn till den första.
 
Jag vet inte exakt hur släktskapet mellan Hans och Johan Willem Helleday ser ut. Men det kanske ni vet? Om det är samma Hans som avses på www.electricscotland.com så var han farfar till Johan Willem. Vem var i sådant fall det mellanliggande ledet, dvs Johan Willems far?
 
Om man tillåts spekulera lite, så är ju Johan Helledays mellannamn, ”Willem”, lite intressant. Det för onekligen tankarna till Holland, och enligt boken ”The Scottish nation” (citerad på slottet Tullieboles hemsida, www.tulbol.demon.co.uk/monc/tullibote-castle.htm) så gifte sig nämnde Theobald Halliday i Holland med en ”Miss Hay, heiress of Tulliebole, Fifeshire, only daughter of Colonel Hay, in the Dutch service”. Kanske inspirerade denna holländska koppling till namnvalet? Även Hans (och Johan) låter väl en smula ”oengelskt”, eller?
 
Jag har även mailat till kontaktpersonen för electricscotland.com men ännu inte fått svar. Det tycks som att deras text om skottar i Sverige är skriven av en Jonas Berg och en Bo Lagercrantz. Känner ni till dem? Kanske är texten hämtad från boken ”Scots in Sweden”, vilken avbildas på nämnda hemsida.
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

682
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Gyllenknoster
« skrivet: 2004-08-05, 09:36 »
Hej Torsten,
 
Och ett stort, varmt tack för ett nytt - som vanligt - klargörande och initierat svar.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian

683
Åsbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-10
« skrivet: 2004-08-05, 09:34 »
Hej Ann-Sofi,
 
Det kanske är ett stickspår, eftersom det inte handlar om Åsbo, men enligt Kisa födelsebok (C:3) så var Erik Olofsson och Maja (Maria) Isaksdotter föräldrar till den Olof Eriksson som föddes där 1758-03-10 (ana nr 30 i Henrik Mos?ns antavla ovan).
 
Om du tittar i Anbytarforum under diskussionen om löjtnanten Isak Henriksson Räf (1616-1701) så finner du att Marias anor går långt tillbaka i Kisa (bl a till släkten Holming och Wetterström).
 
Där står bl a att Isak Henriksson Räf hade dottern Margareta (född 1679 i Ö, Kisa sn. Begravd 1744-05-13 i Ö, Kisa sn), gift 1699-06-11 med Nils Svensson (född 1671 i Bollkind, Kisa sn. Begravd 1753-10-14 i Ö, Kisa sn) Nils far var Sven Persson (döpt 1645-04-09) i Bollkind, Kisa sn. Moder var Botilla Nilsdotter, född omkring 1650 i Folkinge, Kisa sn (begravd 1745-01-05).  
 
Margareta och Nils hade sonen Isak Nilsson Kindström, född 1702-06-30 i Ö, Kisa sn (död 1766-03-03 i Ö, Kisa sn), gift 1731-05-06 med Britta Nilsdotter, Britta (född 1714-02-25 i Örsebo, Kisa sn). Hennes far var rusthållaren Nils Andersson, född 1684-09-07 i Aspenäs, Malexander sn. Hennes mor var Katarina Månsdotter Holming, född 1695-03-17 i Kisa krog, Kisa sn.  
 
Isak och Britta hade dottern Maria Margareta Isaksdotter, född omkring 1733 i Ö, Kisa sn. Hon var gift med Erik Olofsson. Dessa båda torde vara föräldrar till din Olof Eriksson.
 
Det finns mycket skrivet om ovanstående personer och deras anor ner på 1500-talet på flera ställen på Anbytarforum. Kisa är en väldigt utforskad bygd.  
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

684
Svärdsjö / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-04
« skrivet: 2004-08-04, 15:37 »
Hej,
 
Finns det någon som i sin forskning stött på en Johan Ersson, född i Svärdsjö den 6 mars 1836?
 
Han flyttade sedermera till Hille och sedan därifrån (med hustrun Anna Helena Ågren) år 1864 till Berg, Torsåker (X). Där arbetade han som gruvarbetare. Han avled den 10 juni 1908 i Tjärnäs, Torsåker.
 
Alla uppgifter om denne Johan, hans anor och hans vidare öden tas emot med största tacksamhet.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

685
Helleday / Äldre inlägg (arkiv) till 10 december, 2008
« skrivet: 2004-08-03, 17:22 »
Hej,
 
På hemsidan www.electricscotland.com/history/sweden står att läsa om Johan Willem Helleday (1670-1711) i Stockholm, gift med Elisabet Feif, dotter till en skotsk guldsmed.
 
Denne Johan Willem sägs vara sonson till ”Hans Helleday, from Tulliebole Castle in Fife, a wine merchant who had emigrated to Sweden in the 1630?s”.
 
I diskussionerna på Anbytarforum rörande släkterna Feif och Petre återfinns denne Johan Helleday och hans hustru Elisabet (1676-1747) men ingenstans har jag sett uppgiften om att släkten Helleday kom från nämnda slott i Fife.
 
Finns det någon som känner till något mer om detta?
 
På slottet Tulliebole bodde, enligt uppgift på internet, tidigare en släkt vid namn Halliday. Namnet är ju snarlikt, men finns det några belägg för släktskapet?
 
Alla tips, råd och upplysningar om denna släkt Helleday och dess ursprung tas emot med största tacksamhet.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

686
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Gyllenknoster
« skrivet: 2004-08-03, 12:12 »
Hej Torsten och Stefan,
 
Och stort tack för era inlägg. Jag är helt överväldigad.
 
Torsten: De två korslagda stenjärn som du beskriver, är det sådana verktyg som kallas knoster (en slags slägga, tror jag)? Jag tänkte på Kristofers tillnamn, Gyllenknoster. Finns vapnet avbildat någonstans?
 
Och delar du Bo?thius antagande om att Olof Jönsson var son till den Jöns Olsson i Born som 1533 återfinns bland Gustav I:s anhängare vid Kopparberget och som i sin tur kan vara identisk med den Jöns Olsson som 1529-31 var kronans fogde vid Kopparberget. Finns det, förutom namnlikheten och gårdsinnehavet, något som styrker antagandet?
 
Och hur vet man att Kristofer Olsson avled före 1638?
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

687
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Gyllenknoster
« skrivet: 2004-07-28, 17:02 »
Finns det någon som känner till något ytterligare om bergsmannen Christoffer Olsson i Nor som adlades Gyllenknoster den 30 januari 1621?  
 
Uppenbarligen introducerades inte hans släkt på Riddarhuset. I vissa antavlor på Internet kallas han ”Gyllenknoster till Forssnäs”.
 
I tidskriften Vapenbilden (nr 54:2003) skall Torsten Berglund ha skrivit en artikel om släkten Stjärna och hertig Karls fogde Jöran Olsson (död 1606) i vilken han även lär beröra ätten Gyllenknoster.  
 
Finns det möjligen någon som har tillgång till nämnda artikel och som skulle kunna återge innehållet?
 
Alla uppgifter om denne Christoffer Olsson och släkten Gyllenknoster tas emot med största tacksamhet.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

688
Hej Bengt-Göran,
 
Och ett stort varmt tack för ditt snabba svar och de spännande (om än föga smickrande) uppgifterna.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

689
Hej Yngve,
 
Och ett stort, varmt tack för ditt snabba och innehållsrika svar!
 
Fullständigt fantastiskt!
 
MVH,
 
Christian

690
Hej,
 
Finns det någon som skulle kunna hjälpa mig att tyda ovan nämnda utdrag ur husförhörslängden 1856-1860 för Stora Åby?
 
Det handlar om Johannes Jonsson Ahl (född 1817-04-26 i Ödeshög) och hans familj i Tingstad. Dottern Johanna Matilda (född 1850-09-15) är min ana.
 
Jag tror mig kunna utläsa att Johannes var avskedad gardist och att han inflyttade till socknen från Stockholm år 1846, men resten går jag dessvärre bet på.
 
Finns det någon som skulle kunna hjälpa mig att utläsa fler upplysningar om familjen?
 
Med vänliga och tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

691
Hej,
 
Den 26 april 1817 föddes min ana Johannes Jonsson i Ödeshög.  
 
Jag har funnit honom i födelseboken (Genline, se referens ovan) men lyckas inte uttyda varken föräldrarnas namn (rättaren Jöns ??? och hans hustru Maja ???) eller namnet på gården (Örsäng, Öringe ???).
 
Finns det någon som skulle kunna hjälpa mig att tyda texten?
 
Med vänliga och tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

692
Hjärtum / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-17
« skrivet: 2004-07-07, 12:54 »
Hej,
 
Finns det någon som i sin forskning stött på den Per Kristoffersson i Hjärtum som år 1660 blev instämd för att ha vägrat leverera kanoner till Uddevalla och Vänersborg?
 
Han fick sönerna Sven (född 1660 i Hjärtum, begravd 1734-03-23 i Hjärtum) samt Henning (levde 1692 i Hjärtum).
 
Känner man till namnet på denne Per Kristofferssons hustru? Vet man varifrån han (och/eller hon) kom? Och vad vet man om hans vidare öden?
 
Sonen Sven hade en dotter vid namn Gunilla (min ana, döpt 1686-11-28 i Hjärtum) som var gift med Torsten Nilsson, död 1759-12-14 i Hasteröd, Hjärtum. Finns det något som känner till något mer om dem och om denne Torstens anor?
 
Alla uppgifter, stora som små, tas emot med största tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

693
Hej igen, Eivor.
 
Och tack för tipset.  
 
Jag kan tillägga att jag nu från annat håll (tack så mycket, Kjell Moberg) fått veta att Rasmus Jonsson, enligt mantalslängden för år 1770, hade en dotter vid namn Dordi (alltså samma namn som Rasmus mor, stort tack för den upplysningen).  
 
Hon skulle möjligen kunna vara identisk med min Dorotea.
 
Letar nu raskt vidare efter Ödsmåls (och Orusts) kyrkoböcker.
 
MVH,
 
Christian

694
Hej (igen) Eivor,
 
Och stort tack för ett nytt givande svar (du har ju hjälpt mig mycket förut, när det gällt andra släktingar i trakten). Det känns tryggt att ha en så aktiv forskare som du till hands.
 
Det slog mig i natt att vigselboken för Ödsmål år 1775 borde ha en notering om varifrån Dorotea kom. Hon gifter sig ju då med Andreas Andersson i Näs, Ödsmål. Har tyvärr inget datum för vigseln.  
 
Likaledes slog det mig att det kanske i Ödsmåls dödbok för den 11 november 1805 står något om var/när Dorotea var född?  
 
Är detta möjligen källor som du har tillgång till?
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

695
Hej,
 
Jag är på jakt efter Rasmus Jonsson i Varekil, Stala. Eller närmare bestämt uppgifter om hans barn (i hopp om att hitta hans förmenta dotter Dorotea, född 1752, död 1805 i Näs, Ödsmål).  
 
Rasmus Jonsson föddes 1692 i Varekil, Stala och var gift med Bengta Jönsdotter (född 1715 i Fläskum, Tegneby). Rasmus och hans hustru tycks ha bott i Varekil, Stala.
 
Finns det någon som känner till dessa makar och som har uppgifter om deras barn och bostadsorter?
 
Alla tips, råd och upplysningar om detta tas emot med största tacksamhet.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

696
Hej,
 
Och stort tack för alla klargörande inlägg. Fantastiskt!
 
En liten dum fråga, bara: Var ligger detta Rodemaque? Är det detsamma som Rodemachern, eller är det en by i Belgien (idag sammanväxt med Bryssel)?
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

697
Hej,
 
Finns det någon som känner till var Gustav Erikssons (Vasa) dotter Cecilia (hon som orsakade det s k Vadstenabullret) är begravd?
 
Enligt uppgift på internet föddes Cecilia den 6 november 1540 på Stockholms slott och avled den 27 januari 1627 i Bryssel, Belgien. Samma dödsort och dödsår återfinns i den s k Uggleupplagan av Nordisk familjebok.
 
Innebär detta att hon begravdes i Bryssel? Är det i sådant fall känt i vilken kyrka begravningen ägde rum?
 
Alla tips, råd och upplysningar rörande detta tages emot med största tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

698
Borgå / Porvoo / Äldre inlägg (arkiv) till 28 augusti, 2004
« skrivet: 2004-05-10, 13:30 »
Hej Johan,
 
Och ett innerligt men förtvivlat sent(det är märkligt vad tiden flyger fram ibland) tack för Ditt spännande svar.
 
Kan det vara så att Karin Matsdotter var för liten för att noteras i mantalslängden?  
 
Hon var ju bara sex år gammal år 1635. Jag har för mig att minderåriga inte angavs vid namn, men att det i alla fall borde kunna stå om Matts Larsson och Brita Hindersdotter hade barn vid tidpunkten.
 
Skulle Du ha möjlighet att undersöka:
 
1) huruvida makarna anges ha några barn överhuvud taget år 1635, och
 
2) om Karin Matsdotter dyker upp i någon senare mantalslängd hos makarna (t ex år 1645 då hon var 16 år)?
 
Det vore sannerligen mer än toppen! Jag lovar att svara tidigare denna gång.
 
Med vänliga och tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson
P.S Att Matts Larssons mor hette Karin är ju också ett indicium, även om namnet i sig inte är så ovanligt. Stort tack även för den upplysningen. D.S

699
Ärtemark / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-31
« skrivet: 2004-02-16, 09:45 »
Hej Barbro,
 
Och ett stort, varmt tack för Ditt svar.
 
Innebär detta att min uppgift om Marias födelseort (Ärtemark) är fel? Jag är inte så bekant med Dalslands geografi.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

700
Ärtemark / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-31
« skrivet: 2004-02-13, 15:14 »
Hej,
 
Finns det någon som känner till en Klara Maria Johansdotter, född den 13 mars 1851 i Ärtemark?
 
Hon gifte sig sedermera med Brynte Persson (1826-1897) i Stenserud, Håbol, där hon avled den 28 februari 1918.
 
Jag hjälper en god vän i USA att spåra upp sina svenska anor, och skulle därför varmt uppskatta alla tips, råd och upplysningar rörande denna Klara Maria och hennes anor och vidare öden.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

701
Dals-Ed / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-06-08
« skrivet: 2004-02-13, 14:01 »
Finns det någon som vet huruvida bonden Petter Andersson Berger, född år 1756 i Dals-Ed (ana till Göran Tunström) var son till sergeanten Anders Berger, död i Dals-Ed år 1759 (ana till Wilhelm Peterson-Berger)?
 
Jag har förstått att Anders Berger var gift åtminstone två gånger. Han lär ha bott på egendomen Äng, Dals-Eds socken, åtminstone i början av 1700-talet. Petter Andersson Berger bodde i Sannerud, Dals-Eds socken, där han avled år 1821.
 
Jag försöker pussla ihop dessa anor åt en bekant i USA och skulle varmt välkomna alla tips, råd och upplysningar rörande detta.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

702
Skänninge / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-19
« skrivet: 2004-02-12, 16:09 »
Hej Barbro,
 
För ett antal år sedan skrev jag en artikel i Mjölbyhistorisk Tidskrift om Förbannelsen i Vårfrukyrkan, vilken handlar om Magnus Jönsson Hane och hans släkt.
 
Jag har tyvärr inte tillgång varken till mitt gamla manus eller något exemplar av tidskriften, men den borde finnas i alla fall på Mjölby stadsbibliotek.
 
I min artikel beskriver jag vad jag då kände till om Magnus släkt, hans vapensköld etc. Jag vill bestämt minnas att hans brorson Jöns Larsson är nämnd i artikeln. Det namnet dök upp på ett gammalt kvitto, om jag inte missminner mig.
 
I artikeln beskriver jag även makarna Jönssons hus på Vadstenagatan (ungefär under nuvarande stadshotellet), där självaste änkedrottningen lär ha bott och där stadsbranden år 1713 sedermera bröt ut, enligt Engedahls Skänningebeskrivning från år 1753.
 
Hoppas att detta kan vara till hjälp för Dig.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

703
Floda / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-30
« skrivet: 2004-02-10, 16:02 »
Hej,
 
Den 15 januari 1749 föddes i Sälje, Floda socken, en Karin Danielsdotter som 1764-04-25 kom att gifta sig med Mårten Jansson (1734-1800) från Kyrkbyn, Floda. Hon avled sedermera i Floda den 15 juli 1804.
 
Deras son Daniel Mårtensson, född 1771-08-25, är min ana.
 
Finns det någon som i sin forskning stött på denna Karin Danielsdotter och/eller som skulle ha några uppgifter om hennes anor och vidare öden? Alla tips, råd och upplysningar tas emot med största tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

704
Borgå / Porvoo / Äldre inlägg (arkiv) till 28 augusti, 2004
« skrivet: 2004-02-10, 11:22 »
Karin Matsdotter, född 1629-11-03 i Vålax by, Borgå socken
 
Hej,
 
Karin Matsdotter föddes den 3 november 1629 i Vålax by, Borgå socken.  
 
Hon flyttade till Stockholm där hon tog tjänst hos krigskamreraren Baltzar Thile (adlad Gyldenhoff). Där träffade hon också sin blivande man, Petter Holstenius (1637-1711), med vilken hon gifte sig den 1 maj 1661.  
 
Karin Matsdotter dog sedermera år 1716 i S:t Skedvi socken, Dalarna.
 
Finns det någon som i sin forskning stött på denna Karin, eller som har tillgång till kyrk- eller domböcker för Borgå socken från denna tid?
 
Alla tips, råd och upplysningar rörande Karin, hennes anor och hennes öden tas emot med största tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

705
Överste Coyets regemente / 01) Allmänt
« skrivet: 2004-02-09, 10:29 »
Hej,  
 
Omkring år 1711 uppsattes ett särskilt dalaregemente, kallat Överste Coyets Regemente, som stod för reserver till det ordinarie Dalregementet.
 
Regementschefen, översten Coyet, var tidigare kapten och chef för Rättviks kompani vid tiden för krigsutbrottet år 1700. Hans regemente deltog i krigståget i Pommern-Holstein åren 1712-1713 och kapitulerade i Tönningen sistnämnda år.
 
Finns det någon som har tillgång till mönsterrullorna för detta regemente?  
 
Jag är särskilt på jakt efter en av mina anfäder, soldaten Anders Olsson (1690-1742) från Orrsta, S:t Skedvi (W).
 
MVH,
 
Christian Juliusson

706
Stora Skedvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-24
« skrivet: 2004-01-22, 09:38 »
Hej igen, Else-Marie,
 
Jag kan nu berätta att även min Margareta Andersdotter flyttade till Husby socken år 1791. Så nog verkar det stämma, alltid.
 
Min forskning har nu på nytt fört mig till Stora Skedvi. Denna gång gäller det en Anna Persdotter, född i Skedvi den 25 december 1725.  
 
Hon gifte sig sedermera (år 1750) med sockenskomakaren Blåns Anders Andersson i Djusa, Husby socken, och avled där år 1796.
 
Är detta någon som Du - eller någon annan Skedviforskare - känner till? Alla uppgifterom denna Anna och hennes anor och öden tas emot med största tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian J

707
Husby / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-22
« skrivet: 2004-01-22, 09:23 »
Hej Lars-Erik och Leif,
 
Och ett stort, varmt tack för Era snabba och spännande svar.  
 
De gav många nya uppgifter, och fick även många gamla bitar att falla på plats.
 
MVH,
 
Christian J

708
Husby / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-22
« skrivet: 2004-01-18, 14:37 »
Hej,
 
Finns det någon som i sin Husby-forskning stött på en soldat vid namn Anders Andersson Rappfeldt (eller Rapfelt), född den 4 oktober 1763?
 
När dottern Anna föds den 9/9 1792 bor Anders och hans hustru Margareta i Djusa, Husby socken.
 
Husförhörslängden (AI:9a s 57) anger ingen födelseort för Anders Andersson. Min förmodan är att han därför var född i samma socken, dvs Husby.
 
Finns det någon med tillgång till Husby sockens kyrkoböcker som skulle kunna kontrollera om så var fallet, och som i sådant fall kunde ge mig en uppgift om Anders föräldrar?
 
Det vore sannerligen mer än toppen!
 
MVH,
 
Christian Juliusson

709
Stora Skedvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-24
« skrivet: 2004-01-12, 13:21 »
Hej Else-Marie,
 
Och ett stort, varmt tack för Ditt oerhört snabba och givande svar!
 
Det verkar onekligen vara en fullträff, detta.  
 
Födelseåret, faderns namn och flytten till Husby just år 1791 tyder väl rimligen på att det rör sig om rätt person (allra helst om det inte finns några andra Margareta Andersdotter födda i Stora Skedvi samma år)...
 
Skall nu raskt och glatt rota vidare kring detta.
 
Ett stort varmt tack och god fortsättning på det nya året.
 
MVH,
 
Christian J

710
Stora Skedvi / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-01-24
« skrivet: 2004-01-12, 10:17 »
Hej,
 
Finns det någon som i sin forskning stött på en Margareta Andersdotter, född år 1764 i Stora Skedvi?  
 
Hon gifte sig år 1791 med soldaten Anders Andersson Rappfeldt (1763-1814) och fick med honom bl a dottern Anna (min ana).
 
När Anna föddes - den 9 september 1792 - bodde familjen i Djusa, Husby socken.
 
Alla tips, råd och upplysningar rörande denna Margareta Andersdotter och hennes föräldrar tas emot med största tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

711
Hej Anders,
 
Och ett stort, varmt tack för Ditt svar.
 
Ha ett riktigt gott nytt år!
 
MVH,
 
Christian J

712
Hej,
 
 
Finns det någon som närmare känner till frälsemannen Jeppe Drake (nämnd 1413, död före 1440) och hans söner Olof Drake och Nils Drake?
 
Det är i synnerhet Nils Drake som jag är intresserad av.  
 
Olof Drake var enligt Bengt Hildebrand i SBL (band 11) kung Karl Knutssons fogde på Stockholms slott år 1451-1457. Om hans bror Nils vet man föga.
 
Enligt Anders Winroth i uppsatsen Dalafogden Olof Tyrgilsson, hans förfäder och ättlingar. En lågfrälse släktkrets i Västmanland och Dalarna (i boken Individ och historia. Studier tillägnade Hans Gillingstam, Stockholm 1989) var dock Nils (Jeppesson) Drake dominikanbroder.
 
Finns det någon som känner till något närmare kring ovanstående? Till vilket dominikankonvent hörde Nils? Och när levde han?
 
Alla tips, råd och upplysningar om detta tages emot med största tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

713
Hej Eivor,
 
Det gäller faktiskt min efterlysning på Anbytarforum om Dorotea Rasmusdotter i Näs, Ödsmål - född 1752 i Tegneby eller Varekil, Stala?.
 
Du har hjälpt mig där tidigare (se nämnda efterlysning) men nu har jag kört fast igen. Jag har fortfarande inte lyckats utröna varifrån uppgiften om Doroteas födelseort i Ödsmålsbygden är hämtad.
 
Om Du skulle kunna ta en titt på detta så vore det toppen. Jag slutar här för att inte röra till diskussionen om Jon Olsson och hans släkt...
 
MVH,
 
Christian

714
Hej igen, Eivor.
 
Och ett stort tack igen. Fullständigt fantastiskt!
 
Jag har fler frågor och funderingar rörande min släkt i Bohuslän som jag tror att Du kan hjälpa mig med, men som inte hör hemma i denna diskussion.
 
Hittade dock inte Din e-postadress. Skulle Du kunna maila mig, tror Du?
 
MVH,
 
Christian

715
Pahlen, von der / Pahlen, von der
« skrivet: 2003-11-18, 11:56 »
Hej Håkan,
 
Och ett stort varmt tack för Ditt snabba, korta och klargörande svar.
 
MVH,
 
Christian

716
Pahlen, von der / Pahlen, von der
« skrivet: 2003-11-17, 18:37 »
Hej,
 
Finns det någon som känner till något närmare kring generalmajoren Otto Christian von der Palen, begravd år 1756 i Skänninge, Östergötland?
 
Han var enligt uppgift estländare till börden och från år 1723 bosatt på herrgården Grönlund i Åsbo, Östergötland. Han lär ha deltagit i Karl XII:s krig och år 1728 blivit chef för Östgöta kavalleriregemente (Källa: Rörby, Gunnar, Vad säga de fredliga vårdar, tryckt i Skänninge år 1980).
 
Jag har nämligen på annat håll stött på en Otto Christian von der Pahlen som under kriget mot Ryssland åren 1741-43 var överste för Västmanlands regemente, och undrar nu om det kan röra sig om samma person.
 
Sistnämnda O C von der Pahlen anges enligt en högkvartersorder utfärdad den 22/11 1741 ha befälet över Östgöta regemente, Västmanlands regemente och Närkes regemente (Källa: Kocken, Carl Thorsten, Från finska kriget 1741-42, tryckt i Stockholm år 1969).
 
Finns det någon som kan kasta ytterligare ljus över detta?
 
MVH,
 
Christian Juliusson

717
Hej igen, Eivor! Det var ju ett tag sedan vi senast hade kontakt.
 
Ett stort tack för Ditt svar.  
 
Vet Du möjligen något mer om Simon Olsson och Maret Jönsdotter från Åker i Mykleby på Orust?  
 
Eller om Gunnur Svensdotters föräldrar, Sven Jonsson och Elin Börgesdotter i Kyrkeby, Jörlanda?  
 
MVH,
 
Christian

718
Hej Karin,
 
Och ett stort varmt tack för Ditt svar!
 
Jag hade gett upp hoppet om att kunna gå vidare, men Ditt svar gav mig en riktig kick. Jag har dock två små frågor:
 
1) På vilken grund antar man att Kerstin troligen var dotter till Simon O och Maret J från Åker?
 
2) Vet Du vilket år som Gunnur Svensdotter var född?
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian J

719
Peter Duva, omnämnd 1446: / Peter Duva, omnämnd 1446:
« skrivet: 2003-11-09, 22:48 »
Hej igen, Anders.
 
Jag har nu lyckats få tag i Dina artiklar. Fantastiskt spännande!
 
Jag har dock en liten fråga: I antavlan på sidan 331 i Individ och Historia (artikeln om Olof Tyrgilsson och hans ättlingar) så anger Du intressant nog att bergsfogden Jöns Ingemarsson troligen var gift med en syster till Peter Duva. Kunde dock inte hitta något om detta i själva artikeltexten.
 
Skall Ditt svar ovan förstås som att teorin om Jöns hustru numera övergivits?
 
MVH,
 
Christian

720
Peter Duva, omnämnd 1446: / Peter Duva, omnämnd 1446:
« skrivet: 2003-11-05, 17:41 »
Hej Anders,
 
Och ett stort tack för Ditt snabba svar.
 
Skall verkligen försöka få tag i Dina artiklar. Det har varit lite svårt hittills pga utlandsarbete. Tog därför genvägen med mitt inlägg ovan.
 
Tremänning, alltså. Spännande!
 
MVH,
 
Christian

721
Peter Duva, omnämnd 1446: / Peter Duva, omnämnd 1446:
« skrivet: 2003-11-05, 08:35 »
Hej,
 
Som ättling till ovan nämnde Jöns Ingemarsson (två hjorthorn) fann jag denna diskussion synnerligen intressant. Jag har två frågor, som jag hoppas att någon skulle kunna hjälpa mig med.
 
1) Att Peter Duva år 1446 kallas för svåger till Jöns Ingemarsson innebär väl rimligen att Jöns var gift med Peters syster (eftersom Peters hustru hette Jönsdotter och inte Ingemarsdotter i efternamn). Eller?
 
2) Är det känt om Mårten Duva var gift flera gånger, eller kan man förmoda att fru Cecilia Filipsdotter var hans enda svärmor - och därför mormor till samtliga av Mårtens barn (och således även till Jöns hustru, om antagandet ovan är korrekt)?
 
Alla tips, råd och upplysningar kring detta tages emot med största tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

722
Bjälbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-26
« skrivet: 2003-10-24, 15:32 »
Hej!  
 
Erik Danielsson Dahlberg, tunnbindare och soldat vid Östgöta infanteriregemente, föddes enligt uppgift år 1693 i Bjälbo sn (han dog 1742 i Vaxholm, efter att ha deltagit i kriget mot Ryssland 1741-42).
 
Finns det någon som stött på denne soldat och/eller har information om vilka som var hans föräldrar?
 
Alla tips, råd och upplysningar om detta tages emot med största tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

723
Hej igen,
 
Som tillägg till mitt inlägg ovan kan nämndas att denne Jonas Olsson föddes 1799-08-02 i Nyed och avled i Älvsbacka 1869-07-10. Han blev änkling år 1864 och bodde de sista åren av sin levnadstid som inhyses hos sin son i Wiken Norra, Älvsbacka (allt enl. Älvsbacka AI:16, sid 89).  
 
Där slutar dessvärre spåren för mig. Vore därför varmt tacksam för alla tips, råd och upplysningar om hans anor och vidare öden.  
 
MVH,
 
Christian Juliusson

724
Hej,  
 
Jag är på jakt efter anorna till min morfars farfar, målaren Karl Vilhelm Elander, född 1870-05-02 i Älvsbacka.  
 
Han var oäkting och hans mor var Lovisa Jonsdotter, född 1837-09-02 i Älvsbacka. Hennes far förefaller enligt födelseboken ha varit Jonas Olsson, född 1799 i Nyed.  
 
Alla upplysningar kring dessa personer och deras anor och öden tas emot med största tacksamhet.
 
MVH,  
 
Christian Juliusson

725
Torsåker / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-21
« skrivet: 2003-09-16, 16:50 »
Hej igen,
 
Ett litet förtydligande: Den Olof Borg som nämns i mitt inlägg ovan (15/9) var rätteligen min morfars morfars morfar.
 
Han var bosatt i Fors, Torsåker, och var soldat nr 133 vid Fernebo kompani, Hälsinge regemente.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

726
Floda / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-30
« skrivet: 2003-09-16, 16:35 »
Hej,  
 
Per Danielsson Östlund, född 1793-05-07 i Floda, var min morfars mormors morfar.
 
Han flyttade sedermera till Munkbo, Husby socken. År 1821 gifte han sig med Anna Andersdotter från Husby.
 
Finns det någon som i sin forskning har stött på denne Per (eller Pehr) Danielsson Östlund, och som närmare känner till hans anor och öden?
 
Alla tips, råd och upplysningar om honom och hans föräldrar tages emot med största tacksamhet.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

727
Torsåker / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-21
« skrivet: 2003-09-15, 17:28 »
Hej,  
 
Soldaten nr 133 Olof Borg - född år 1791 i Fors, Torsåker - var min morfars morfar.  
 
När jag var liten berättade morfar att denne Olof Borg varit med vid slaget om Sveaborg år 1808.
 
Kan detta stämma? Finns det någon som känner till huruvida soldater från Torsåker var sända till Finland 1808-09? Och i så fall: vilka?
 
Alla tips, råd och upplysningar om detta tas emot med största tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

728
Strå / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-14
« skrivet: 2003-08-14, 15:50 »
Hej,
 
Den 19 november 1784 föddes Nils, son till torparen Arvid Nilsson och hans hustru Catharina Svensdotter på Tillorps ägor, Strå socken.
 
Finns det någon som stött på denna familj och som känner till Arvids och Catharinas anor?
 
Alla uppgifter, stora som små, tages emot med största tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

729
Hej (igen) Eivor,
 
Och stort tack för Ditt svar.  
 
Det tycks ju passa väl ihop. Nog skulle väl Dorotea, enligt tidens skick och bruk, kunna ha blivit döpt efter sin farmor Dordi?  
 
Detta tycks onekligen tala för att Dorotea verkligen var dotter till Rasmus och Bengta. Jag har också, vid en sökning på DISBYT, sett en uppgift på att hon skulle ha varit född i Stala, så kanske faller allt på plats till slut?
 
Det är bara ortsangivelsen i Ödsmålsbygden som alltjämt spökar...
 
MVH,
 
Christian

730
Hej,
 
I Ödsmålsbygden del 6 (utgiven 1992 av Ödsmåls hembygdsförening) nämns på sidan 38 en av mina anor: Dorotea Rasmusdotter, gift med Anders Andersson (född 1738) i Näs i dennes andra gifte.
 
I boken anges Dorotea vara född år 1752 i Tegneby.  
 
Födelseåret har jag kunnat bekräfta genom att granska den äldsta bevarade husförshörslängden (1785-1788) för Ödsmål. Men varifrån kommer uppgiften om födelseorten?
 
Anledningen till denna undran är att Dorotea, enligt andra släktforskare, skulle vara dotter till Rasmus Jonsson (född 1692) i Varekil, Stala, och dennes hustru Bengta Jönsdotter, född 1715 i Fläskum, Tegneby.  
 
Känner någon till om Rasmus och Bengta omkring år 1752 bodde i Tegneby, kanske på Bengtas fädernesgård?
 
Eller är det möjligen så att födelseorterna blandats samman i boken? Anders Anderssons första hustru, Greta Berntsdotter, anges där vara född i Varekil? Kanske skall det vara tvärtom, så att denna födelseort rätteligen var Doroteas?
 
Eller är det helt enkelt så att uppgiften om Doroteas föräldrar är felaktig?
 
Om det fanns någon som skulle kunna reda ut ovanstående, så vore jag mer än tacksam.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

731
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-26
« skrivet: 2003-07-20, 18:45 »
Hej Rolf,
 
Och ett stort, varmt tack igen!! Det var toppen att få klarhet. Detta med ransoneringen har förbryllat både mig och Christer G.
 
Har nu börjat samla på mig kopior av grenadjärernas dagböcker, för att få en samlad bild av vad som hände fångarna.
 
Då jag till vardags vistas i Belgien skall jag fortsätta efterforskningarna där nere efter semestern. Jag var bl a i Rocroi i våras, och träffade där en lokalhistoriker som lovade att hjälpa mig.
 
Återkommer snarast med eventuella resultat!
 
MVH,
 
Christian

732
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-26
« skrivet: 2003-07-14, 00:16 »
Hej Rolf och Kristina,
 
Ser mycket fram emot att få höra ifrån Dig under hösten, Rolf. Jag förstår att denna forskning måste ta (ibland för mycket) tid. Samlar under tiden på mig så mycket fakta som jag kan. Kanske kan jag hjälpa Dig med något?
 
Och stort tack för tipset om artikeln ur ÖC, Kristina. Skall kolla i arkiven...
 
MVH,
 
Christian

733
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-26
« skrivet: 2003-07-12, 23:47 »
Hej Rolf,
 
Och ett stort varmt tack igen! Sannerligen fantasti?skt! Jag ser mycket fram emot att få höra vad Du finner i rullorna...
 
Jag har börjat att samla på mig kopior av dagböcker från livgrenadjärer som var med i Pommern (sporrad av Gösta Nordéns fantastiska bok om livgrenadjären Lars Rudberg) för att få en samlad bild av vad som hände. Men jag inser nu att det kanske inte behövs, eftersom Du redan forskat kring dessa soldaters öden. Eller finns det källor som Du ännu inte gått igenom?
 
Kanske vore det lämpligt med en helt ny rubrik (t ex Livgrenadjärer i fransk fångenskap) på Anbytarforum, för att samla alla inlägg om dessa? Vad tycker Du? Jag gissar att ganska många har dessa grenadjärer bland sina anor.
 
Jag hittade förresten i min bokhylla en Historisk tafla af f.d konung Gustaf IV Adolfs sednaste regeringsår, tryckt i Stockholm år 1810. Där står (på sidan 44 ff) följande att läsa om händelsen i L?beck:  
 
GeneralGuvernören fick befallning att Stralsund skulle förklaras i belägringstillstånd, förstäderne förstöras, och utskrifning i landet göras till garnisonens behof. Befallningen till Lauenburgska corpsen kom dock för sent; den blef tvungen att retirera åt sjökusten, och måste till största delen gifva sig fången vid L?beck. Denna olycka tjenade likväl endast att ännu mer uppreta Gustaf Adolf emot Fransmännen. (...) Franske ministern i Hamburg gjorde Konungens dervarande Charg? d?affaires formliga fredsanbud, med löfte att återställa de fångar som blifvit tagne vi L?beck, att lemna Pommern i fred, och gifva en ny tillökning af länder, endast Sverige ville hålla sig stilla. (...) Men Gustaf Adolfs outsläckliga hat emot Napoleon tillät icke att några underhandlingar börjades.... Fransmännen gick därför över gränsen den 28 januari 1807.
 
Således hade den fleråriga fångenskapen kunna ha undvikits, om bara Gustav IV Adolf inte varit så fixerad vid att slåss mot Napoleon...
 
MVH,
 
Christian

734
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-26
« skrivet: 2003-07-10, 13:46 »
Hej igen Rolf,
 
Ett litet förtydligande: Magnus Frimodig blev efter hemkomsten år 1810 förflyttad till Nr 125 Älgsjö, Skänninge kompani.
 
Vet Du förresten någonting om vad som hände Kalmar regemente under Napoleonkrigen? Var t ex trumslagaren Magnus Trogen (se mitt inlägg ovan) med i förteckningen över fångarna från L?beck?
 
MVH,
 
Christian

735
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-26
« skrivet: 2003-07-10, 11:59 »
Hej Rolf,
 
Och ett stort tack för Ditt inlägg. Det var sannerligen spännande uppgifter!
 
Din hemsida har jag redan besökt, och med spänning läst om Sven Planck Wallpols öden. Har också beställt en kopia av Din artikel i En halv liter kopparslantar.
 
Det jag vet om Magnus Frimodig och Olof Elvström/Wetter (uppgifterna har jag fått från min pappas syssling, Christer Gustavsson) är följande:
 
Olof Wetter. Född 1782-03-27 i Adelöv. Levde som Elvström 1804 i Älvestad. Fången vid Lybäck. Flyttade 1810 från Strå till Skåningstorp, Hov där han verkade tills han fick avsked omkring år 1820. År 1811 kallas han ryttare. Flyttade 1820 till Orlunda. Kallas torpare år 1821 och var statdräng i Stavlösa, Orlunda år 1835. Han avled i Orlunda 1848-11-07.
 
Magnus Frimodig. Född 1780-05-26 i Kastberga, Ekebyborna. Död 1851-08-05 i Västra Älgsjö utjord, Bjälbo.
 
Levde 1810 i Västra Älgsjö Södergård ägor, Bjälbo, där han verkade tills han fick avsked år 1827. Han var i fält 1814 och var kommenderad till Norrköping 1822.  
 
I hans avskedspass 1827-07-09 framgår att han varit i tjänst 47 år (!), varit fången i Frankrike, ransomerat sig, erhållit en blessyr i vänstra knäet vid rekognosering kring Fredrikshall, är fattig, jämte mindre arbetsför, och år 1827 fått underhåll i 3dje klassen.  
 
Vet Du något mer om vad som hände grenadjärerna från Vadstena kompani under fångenskapen? Fördes de till Donchery eller till Rocroi? Jag har läst om olika orter där fångarna fick vistas, men inte sett någon uppgift om någon soldat från samma kompani som Frimodig och Elvström.
 
MVH,
 
Christian

736
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-07-09
« skrivet: 2003-07-08, 15:05 »
Hej,
 
Två av mina anor var livgrenadjärerna  
 
Magnus Frimodig, den 22 mars 1802 antagen till rote nr 104 Ramstad, Vadstena rothållskompani, samt  
 
Olof Elvström (sedermera Olof Wetter), den 6 mars 1804 antagen till rote 119 Älvestad, Vadstena kompani.
 
De befann sig båda i fransk fångenskap åren 1805-1810. Finns det någon som känner till huruvida de förekommer i några fång- eller mönstringsrullor från den tiden?
 
En av min fästmös anor var Magnus Trogen (född 1769-05-16) i Knästorp, Målilla. Han var trumslagare vid Kalmar regemente, var flera gånger i fält och sändes enligt uppgift år 1805 till Stralsund.
 
Finns det någon som känner denne trumslagare eller vet vilken roll som Kalmar regemente spelade under Napoleonkrigen? Hamnade även soldater från det regementet i fransk fångenskap, eller var detta något som endast drabbade östgötska grenadjärer?
 
Alla tips, råd och upplysningar - stora som små - kring dessa tre soldater tages emot med största tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

737
Hej,
 
Som tillägg till mitt inlägg ovan kan nämnas att följande ägarlängd för Instön framgår av J A Nordströms artikel Efterlämnade ländermännen av Drotningsläkten några ättlingar på Tjörn (1925) samt Åslög Svenssons och Evert Samuelssons bok Gårdarna i Tjuvkil (1989).
 
År 1544 bodde Svening Torberntsson (Torbjörnsson?) på Instön. Han var gift med Anne Andersdotter, dotter till Anders Ulfsson i Tjuvkil. Svening och Anne hade år 1580 två söner, Arne och Olof. Arne skrev sig till Tjuvkil men bodde enligt jordeböcker och inbetalade avgifter på Instön.
 
Arne Sveningsson är även nämnd i samband med en tvist rörande Tjuvkil den 1 augusti 1616. Han betalade för sin hustrus gravplats i Lycke kyrka den 13 mars 1618.
 
År 1625 bodde Anders Sveningsson på Instön. Enligt Nordström var denne ättling till Svening Torbjörnsson. Var han månne lillebror till Arne och Olof?
 
Av kungens domsbrev från den 1 augusti 1616 -citerat i Gårdarna i Tjuvkil, sidan 10 - rörande Tjuvkilstvisten framgår att Arne Sveningsson även hade en dotter! Kan detta ha varit hustru Elseby? Finns hon någonsin belagd med patronymikon?  
 
MVH,
 
Christian J

738
Stenkyrka / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-13
« skrivet: 2003-06-19, 11:29 »
Hej,
 
Enligt ett bördsbrev från år 1701 för kapten Jochum Torgiersson Brun - tillhörande borgmästar- och prästsläkten Brun från Marstrand - var hans stammoder Maren Björnsdotter (gift med Torgier Torkelsson Brun, nämnd år 1581) av adelig härkomst på Tjörn.
 
Enligt J A Nordström, i dennes artikel om frälsesätena Kärrslätts och Rävlandas äldre historia, har Brunsläkten veterligen icke ägt gods på Tjörn men däremot gammalt arvegods på Inland.
 
Av Olga Dahls artikel i SoH 1976 om Släktkretsen kring hustru Elseby på Instöns framgår dock att Thorgier Erichsson och hans bror Willum Erichson - barnbarnsbarn till Maren Björnsdotter - den 6 november 1638 sålde gården Fagerfjäll i Stenkyrka socken till Kerstin Due.
 
Finns det någon som känner till de tidigare ägarna av Fagerfjäll? Är det möjligen där man skall söka efter Brunsläktens ursprung från Tjörn?  
 
MVH,
 
Christian Juliusson

739
Hej,
 
På Instön, Lycke socken, bodde enligt jordeboken år 1668 en Elseby, änka efter kyrkoherden Björn Helgesson (Brun) i Marstrand, död 1649.
 
Enligt Olga Dahl i SoH 1976 (s 86-95) var Elseby dotter till Chresten Nielsen, kyrkoherde i Marstrand år 1607, som år 1597 var gift med Susanne Linnartsdotter (dotter till en holländsk slottsbyggmästare på Bohus).
 
Enligt Olga Dahl var dock denna Susanne Linnartsdotter troligen inte mor till Elseby eftersom Susannes namn ej går igen i släkten.
 
Av artikeln framgår att Elseby och Björn hade minst tre döttrar: Sidsella Björnsdotter gift med Lars Påskesson, Margareta Björnsdotter gift med Christopher Torgiersson och NN gift med Hans Kruse.  
 
Sistnämnda dotterns namn och hennes eventuella barn med Hans Kruse nämns inte alls. Kan inte någon av dessa ha burit namnet Susanne? Och kanske fanns det fler barn än dem som nämns i artikeln?
 
Kan man därför verkligen enbart på denna grund utesluta att Susanne Linnartsdotter var mor till Elseby. Finns det t ex någon uppgift om att Chresten Nielsen var gift mer än en gång?
 
Om inte Susanne Linnartsdotter var Elsebys mor, är det då rimligt att söka hennes möderneanor på just Instön (vilken enligt Olga Dahl på Elsebys tid inte var något av kyrkan ägt prästesäte)? Skulle hon med andra ord kunna ha ärvt gården av sina föräldrar, och bosatt sig där efter makens död?
 
På Instön bodde år 1625, enligt J A Nordströms artikel om Drotningsläktens ättlingar, en Anders Svenningsson. Kan denne ha varit morfar till Elseby?  
 
MVH,
 
Christian Juliusson

740
Marstrand / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-28
« skrivet: 2003-05-14, 09:12 »
Hej,
 
Systrarna Margareta Clausdotter (död 1611), gift med Erik Torgiersson (död 1641), och Cecilia Clausdotter, gift med borgmästaren Helge Thorgiersson (död 1629) uppges på olika håll vara döttrar till en Claus Bruhn i Marstrand. Denne skall ha varit son till en Romell Pedersen Brun till Brunsgård, Vä (Skåne).  
 
Utöver Tor Flensmarcks artikel i Vapenbilden och  Folke Almegius bok om släkten Bruhn, finns det några andra källor som klargör detta förhållande?
Finns det t ex någon någorlunda samtida källa som nämner denne Claus Bruhn?  
 
Intressant att notera är uppgiften hos Almegius (sidan 4) att Cecilia Clausdotter, enligt vad Vilhelm Bruhn uppgav inför rådhusrätten den 4/5 1701, varit befryndad med dåvarande landshövdingen i Bohuslän. Jag har inte sett denna uppgift behandlas i diskussionerna. Kan den månne bidra till att kasta ytterligare ljus över systrarnas härkomst? Vilken landshövding är det som avses?
 
Alla upplysningar kring detta - stora som små - tages emot med största tacksamhet.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

741
Palme, Olof (1927-1986) / Palme, Olof (1927-1986)
« skrivet: 2003-03-31, 14:02 »
Hej,
 
Enligt uppgift lär det av boken Familjer i Bärfendal, skriven av Hans Carlsson (för mig okänt när), framgå att Olof Palme härstammade från Björn Helgesson, son till Helge Torgersson-Brun, borgmästare i Marstrand 1599-1629.
 
Finns det någon som känner till denna bok - eller som på annat sätt kan bekräfta denna uppgift - och närmare kan beskriva hur sambandet mellan dessa personer ser ut?
 
MVH,
 
Christian Juliusson

742
Hej Kurt,
 
Jag tycker att det var tråkigt att Du verkar ta så illa vid Dig av Carl-Fredriks och Gabriels (och i viss mån min) berättigade källkritiska inställning, och att Du härmed avslutar skriftväxlingen för Din del.
 
Tvärtom är ju just detta ett forum för diskussion, och jag tyckte att vi verkligen började komma någonvart. Det var mycket intressant att läsa att Hans inledningsvis hette Johansson. Finns han belagd med det namnet i något av de dokument som skall finnas i Din (mycket intressanta) bok?  
 
Och vad menar Du med att en nyligen faderlös liten treåring vid namn Hans försvinner spårlöst på ett geografiskt mycket begränsat område? Finns frillosonen Hans belagd som boende i Risingebygden under sina första levnadsår?
 
Man måste givetvis kritiskt värdera (och kunna omvärdera) källmaterialet. Särskilt intressant är kanske då uppgifter om hertig Johans och Hans Holstenssons jordinnehav (jfr vad Carl-Fredrik skriver ovan). Känner Du till något närmare om detta?
 
Jag har t ex sett en uppgift om att en Per Månsson Utter den 19/10 1613 fick Kolstad i Risinge socken i förläning av hertig Johan. Är detta månne ett belägg på att hertigen åtminstone ägt jord i socknen? Kanske ägde han fler gårdar där? Och finns det månne något testamente bevarat för Hans Holstensson?
 
Ja, det finns många trådar att nysta i, och jag tycker att det vore hemskt trist om Du - som sitter inne med så mycket kunskap om detta - inte deltog i diskussionen.
 
Hoppas därför att få läsa fler inlägg från Dig.
 
MVH,
 
Christian J

743
Hej Kurt,
 
Det var roligt att denna gamla diskussion fick nytt liv igen genom Ditt, mycket intressanta inlägg.
 
Jag förstår att frågetecknen är många. Fanns det t ex ett verkligt adoptionsförfarande av modernt snitt redan på 1500-talet, som skulle kunna förklara att lille Hans får namnet Holstensson (jfr vad Carl-Fredrik Hanzon skriver ovan om att Vasaättens övriga illegitima ättlingar, eller frillobarn hade...namn efter sina fäder)?  
 
Samtidigt är det förstås frestande att tänka sig  att att den silversked som omnämns i Holstens testamente år 1623 ursprungligen ingick i den mindre silverskatt som hertig Johan efterlämnade åt sin oäkta son Hans. Är det möjligen denna sked som är själva ursprunget till släktlegenden - även om den, som Carl-Fredrik påpekar, sannolikt är en skröna?
 
MVH,
 
Christian Juliusson

744
Månesköld af Norge / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-14
« skrivet: 2003-03-14, 15:39 »
Hej,
 
I sin artikel om Drotningsläktens ättlingar på Tjörn (sidan 44 i den av Tjörns släktforskare nyutgivna samlingen Äldre Bohussläkter) skriver J A Nordström att samtidigt som Anders Olsson köpte sina gårdar på Tjörn (dvs år 1517) sålde...en Anders Olsson i Krweropp, som av vapen är, sin gård i Krweropp på Själland till S:ta Catarina altare i Roskilde. Det vapen, denne förde, är tämligen snarlikt den äldre Greensläktens...nämligen en av tre strömmar uppspringande halv hjort. (Därför) förefaller det inte otroligt att Laurits Olsson upptagit sin morfars vapen.  
 
Menade således Nordström att denne Anders Olsson i Krweropp var identisk med Anders Olsson på Rävlanda? Kan detta stämma?
 
Och vad gäller beträffande påståendet i Peder Måneskölds anvapen (se fotnot 1 på sidan 61 i nämnda bok) att Anders Olssons hustru och Knud Jensen (Måneskölds) moder tillhörde samma släkt? Har denna uppgift vederlagts av senare tiders forskning?
 
MVH,
 
Christian Juliusson

745
Hjärtum / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-02
« skrivet: 2003-03-07, 15:18 »
Hej Marianne,
 
Och ett stort, varmt tack för hjälpen samt tipset om Läshjälp. Det gav resultat.  
 
Uppenbarligen står det Anders Bengtssons och Gunila Torstensdotters barn i Hasteröd vid namn Bengt. Jag vill också minnas att jag faktiskt någonstans sett en uppgift om att min Bengt kom just från Hasteröd...
 
Har Du - eller någon annan - möjligen stött på dessa båda makar i något sammanhang?
 
MVH,
 
Christian J

746
Läshjälp på Genline / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-21
« skrivet: 2003-03-07, 15:14 »
Hej Lennart,
 
Och stort tack för hjälpen. Jag tror bestämt att det skall vara Hasteröd. Jag vill minnas att det ligger i Hjärtums socken...
 
MVH,
 
Christian

747
Läshjälp på Genline / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-21
« skrivet: 2003-03-03, 16:33 »
Hej,
 
Jag har under Diskussionsforum - Hjärtum fått tips från Marianne Magnusson att en ana till mig, Bengt Andersson född ca 1741 i Hjärtum, kan finnas i Genlines födelsebok för nämnda socken.
 
Där finns ett barn fött den 15 november 1741 vid namn Bengt, som det ser ut. Föräldrarna tydde Marianne till Anders ?Bengtsson? och Gunila ??.
 
Finns det någon som kan hjälpa oss att tyda denna text ur födelseboken (GID 905.37.26200)?
 
Det vore mer än toppen.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

748
Hjärtum / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-02
« skrivet: 2003-02-28, 11:18 »
Hej,
 
Min mm mf ff ff hette Bengt Andersson och avled vid cirka 42 års ålder den 22 mars 1783 i Ödsmåls socken (där han år 1765 gift sig med Karin Jacobsdotter från Panneröd, Ödsmål). Han bör således ha varit född omkring år 1741.
 
Enligt uppgift i Ödsmålsbygden del 7 (sidan 30) kom Bengt Andersson från Hjärtum.
 
Finns det någon med tillgång till Hjärtums födelseböcker eller dylikt som dykt på någon Bengt som skulle kunna passa in på denna beskrivning?
 
Alla tips, råd och upplysningar kring detta tas emot med största tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

749
Norum / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-09-26
« skrivet: 2003-02-25, 14:16 »
Hej,
 
Min mm mm mm hette Margareta Torbjörnsdotter och var född 1811-09-07 i Stenung, Norum. Hennes föräldrar var Torbjörn Larsson (född i Norum 1771-10-06)och Anna Andersdotter (född 1784 i Spekeröd?).
 
Torbjörn i sin tur var son till en Lars Torbjörnsson (och en Margareta Marcusdotter, om jag kan tyda födelseboken rätt), född 1742, vilken som änkling åren 1812-1813 bodde hos Torbjörn och Anna i Stenung Nedergården.  
 
Finns det någon som i sin forskning stött på denna familj, och som har ytterligare uppgifter om dessa personers anor och öden?
 
Alla uppgifter, små eller stora, tas emot med största tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

750
Hej,
 
Finns det någon som i sin forskning stött på en Maria Elisabeth Frisk, född den 10 december 1885?  
 
Hon avled den 22 december 1961 och begravdes jämte sina systrar Alma Lovisa Frisk (1877-1953) och Ester Emilia Frisk (1884-1948) på S:t Elins kyrkogård i Skövde.
 
Enligt uppgift bodde systrarnas mor i mitten av 1900-talet i Mularp utanför Falköping. Kanske var Maria född i den trakten?
 
Alla tips, råd och upplysningar om denna Maria Frisk och hennes anor tas emot med största tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

751
Ödsmål / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-16
« skrivet: 2003-02-03, 16:11 »
Hej igen,
 
Vid en närmare genomgång av de handlingar som jag fått av Ingegerd Ivarsson (stort tack igen, Ingegerd) visade sig att Tekla Marias syster mycket riktigt hette Mina (Josefina)
 
Mina Josefina var född i Ödsmål den 11/10 1861 och flyttade år 1878 till Västerhaninge och sedan till USA, dit hennes make Hans Johan Westerdahl (född 1859 i Tullstorp, Malmöhus län) redan hade flyttat.
 
Hon reste med sin dotter Blenda Valdina, född 18/1 1885 och bosatte sig, enligt Ödsmålsbygden del 6, tillsammans med sin make i Texas.
 
Allt stämmer således så långt. Nu återstår bara att klarlägga huruvida familjen sedermera flyttade till Kansas City där ju Minnie Westerdahl var bosatt år 1923. Uppgiften om Minnies ålder (född 1861) styrker onekligen att det rör sig om samma person...
 
MVH,
 
Christian J

752
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Tjuvkil-ätten
« skrivet: 2003-01-31, 15:38 »
Hej Marianne,
 
Och tack för Ditt mail. Jag har nu ordentligt börjat söka efter boken. Den verkar, som sagt, vara en bra investering...
 
Men eftersom jag är så nyfiken av mig: vet Du om domen från år 1616 nämns i boken?
 
Jag tog även en titt på förteckningen över Kastellegods på Inland, och hittade följande beträffande Tjuvkil:
 
1528:183 I gjengjerden: Anders paa Tykell [1], 24 skilling; Erland ibidem [2], Torkill paa Tykyld [3], 24 skilling, Kristiern ibidem [4], pauper, Olav Asbj?rnsson ibidem [5], 24 skilling, Olav Ingvorsson paa Tykild [6], 12 skilling og Peder ibidem [7], pauper.
 
Jb 1530:124f Torkill y tyffwekyll [1]: (...) (skattegods); Olav ibidem [2] (kirkejord); Anders ibidem [3] ..; For krongods: Olav Ingvardsson y tyffwekyll [4] ..; Anders ibidem [5]: 1 pund sm?r for Kroger?n, (...), 3 mark semje for schorde.
 
Jb 1568 Ulv y Tiuffuekill (Gjermundsson, adelig): 1 pund sm?r (s. 643)
 
1568 En av gårdene i Tjuvkil er adelig setegård for Ulv Gjermundsson (s. 488, brev 1544, DN), senere Ulv Ulvsson (norske adelens hylling 1582) og en rekke ganger senere i Båhus lens Jb. 2 gårder i Tjuvkil er skattegods 1568 (s. 489).
 
Någon Björn nämns dock inte, så vad avses egentligen med Björns gård i Tjuvkil?
 
MVH,
 
Christian J

753
Ointroducerad adel (och annan utländsk adel) / Tjuvkil-ätten
« skrivet: 2003-01-28, 14:50 »
Hej,
 
En av mina anfäder var Torbjörn Mårtensson, vilken - enligt uppgift - år 1616 ägde i Nordgård, Tjuvkil.  
 
Enligt J A Nordström, i dennes artikel om släkten i Tjuvkil och dess släktsamband med norska högadeln (nyligen utgiven på nytt av Tjörns Släktforskare), redogör Norske Herredagsdomboger år 1616 för en tvist om huruvida ättlingarna efter Margareta Andersdotter, gift med Ulf Germundsson i Tjuvkil, eller efter systern Anna Andersdotter, gift med Svening Torbjörnsson, skulle stå för rusttjänsten avseende Tjuvkil.
 
Eftersom årtalet är detsamma tänkte jag att det kanske var i detta sammanhang som denne Torbjörn Mårtensson nämndes, och således var ättling till endera av nämnda systrar? Eller kanske att hans hustru Torborg var det?
 
Finns det någon som känner till något om detta? Är kanske domen återgiven i Åslög Svenssons och Evert Samuelssons bok om Gårdarna i Tjuvkil (vilken jag hört om men ännu inte lyckats få tag på)?
 
MVH,
 
Christian Juliusson

754
Ödsmål / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-16
« skrivet: 2003-01-09, 17:20 »
Hej Karin,
 
Och ett stort, varmt tack för Dina inlägg. Det är ju helt fantastiskt, detta! Stort tack också för tipset om Ellis Island-hemsidan.
 
Fortfarande är jag dock inte fullständigt, hundraprocentigt säker på att min mormors farmors syster verkligen är identisk med Mina Westerdahl (och att hon i sin tur är identisk med Minnie Westerdahl), även om namnlikheten tycks tala för sig själv.
 
Enligt CD-skivan var dock Mina Westerdahl 27 år gammal år 1890 (dvs född ca år 1863) medan Minnie Westerdahl var 62 år gammal år 1923 (dvs född ca 1861). Vidare uppges i Ödsmålsbygden att makarna Westerdahl flyttade till Texas, medan Minnie W anges vara bosatt i Kansas City. Det är alltjämt en smula oklart, således.
 
Rimligen står svaret att finna i husförhörslängderna för min mormors farmors, Tekla Marias, familj i Näs, Ödsmål.
 
Tekla Maria var dotter till Andreas Andersson, född 1835 i Näs, och dennes hustru Johanna Hansdotter, född 1837 på Askerön. De var bosatta i Näs och flyttade först på 1880-talet till Änghagen.
 
Finns det möjligen någon som känner till denna familj och dess barnaskara? Hette Tekla Marias syster Mina? Och när var hon i sådant fall född?
 
MVH,
 
Christian J

755
Norum / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-09
« skrivet: 2003-01-09, 17:08 »
Hej,  
 
Min mm mf fm hette Kerstin Olsdotter och var enligt uppgift i Ödsmålsbygden nr 11 (s 67) född år 1802 i Åkers hage, Norum. Hon gifte sig sedermera med Bernt Berntsson (1801-1888) i Bonneröd, Ödsmål, och dog där år 1869.
 
Finns det någon som känner till henne och har uppgifter om hennes anor och vidare öden?
 
Alla upplysningar, stora som små, tages emot med största tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

756
Ödsmål / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-16
« skrivet: 2003-01-08, 11:12 »
Hej,
 
Känner någon till den Hans Johan Westerdahl och hans hustru i Näs, Ödsmål, som - enligt Ödsmålsbygden nr 6 (s 79) - omkring år 1889-1890 utvandrade till USA?
 
Enligt nämnda källa var hustrun syster till Tekla Maria Andreasdotter i Änghagen (min mm fm), född 1864.
 
Enligt CD-skivan Emigranten (2001) reste en Mina Westerdahl från Ödsmål med (dottern?) Blenda Westerdahl, sex år gammal, till New York år 1890. Är hon månne identisk med den hustru till Hans Johan Westerdahl som nämns i Ödsmålsbygden?
 
Intressant att notera är även att en Minnie Westerdahl, född i Ödsmål, den 22/9 1923 reste med fartyget Kungsholm från Göteborg till New York, enligt Svenska Amerikalinjens listor på samma CD-skiva. Är det månne samma person som varit hemma på besök i sin hembygd (det skulle stämma bra med mormors minnesbild)?  
 
Alla upplysningar om denna familj och dess öden i USA tas tacksamt emot.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

757
Mörlunda / Äldre inlägg (arkiv) till 31.1.2003
« skrivet: 2003-01-07, 16:55 »
Hej,
 
En av mina anfäder var bonden Nils Nilsson, född år 1582 i Ruda skattegård, Mörlunda, död den 27 mars 1681 i Folkinge, Kisa (E).  
 
Denne Nils Nilsson var enligt uppgift son till den Nils som levde i Ruda, Mörlunda år 1571(ÄL).
 
I ett inlägg av Roger Axelsson den 12 februari 1999 beträffande en Peder Porse nämns att denne Peder år 1487 gjorde ett evärderligt jordskifte med Nils Karlsson i Ruda, Mörlunda sn, om Främsteby emot Ruda gård.  
 
Min fråga är därför om någon känner till huruvida denne Nils Karlsson var far till (eller möjligen identisk med) den Nils som nämns vid Älvsborgs lösen år 1571?  
 
Alla upplysningar kring detta - stora som små - tas emot med största tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

758
Vårdnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2003
« skrivet: 2002-12-06, 14:24 »
Hej Maud,
 
Det är ju fullständigt fantastiskt, detta. Stort tack!
 
Jag har dock haft lite otur med att hitta uppgifter om kvinnorna i sammanhanget:
 
1) Daniel Jönssons hustru Ingeborg Jacobsdotter  
 
2) Jöns Ericssons hustru Anna Danielsdotter  
 
3) Eric Jönssons hustru Karin Olufsdotter
 
4) Jöns Smeds hustru Elin Jonsdotter (död 1747 vid 76 års ålder)
 
Känner Du möjligen till något ytterligare om dessa kvinnors anor och öden?
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian

759
Karlstorp / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-25
« skrivet: 2002-12-06, 14:18 »
Hej Bo,
 
Och stort tack för Ditt mail.  
 
Det vore mycket intressant att få veta varför Du antar att Elisabet Persdotter kom från Järeda socken.
 
Du känner visst dessutom till fler barn än Anders. Skulle Du vilja lägga ut uppgifter om dem här?
 
Och känner Du möjligen till någonting som skulle kunna bidra till att Sara Olofsdotter Hallings ursprung klarnar? Kan det vara ett soldatnamn, månne?
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian J

760
Karlstorp / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-25
« skrivet: 2002-12-03, 16:42 »
Hej,
 
Min fästmö, Susanna Sjöström är ättling till den Sara Olofsdotter Halling (född ca 1715, död 1776-08-15) och hennes make, bonden och handelsmannen Anders Danielsson Castholm (född 1715 18/1 i Häggarp, Karlstorps sn, död 1801 11/1 i Harshult, Karlstorps sn) som nämndes i ett inlägg under Målilla den 6/2 1999.
 
Finns det någon som närmare känner till dessa personer, deras öden och deras anor?
 
MVH,
 
Christian Juliusson

761
Vårdnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2003
« skrivet: 2002-12-02, 15:54 »
Hej Maud,
 
Och stort tack för Ditt svar och för hänvisningen till Din fantastiska hemsida.
 
Där fick jag flera träffar på denna familj. Bland annat framkom att Eric Jönsson i Smedstugan dog av lungsot den 23 juni 1768. Han anges då vara kyrkans väktare samt vara 62 år på tre dagar när.
 
Eric Jönsson var således född år 1706, och i födelseboken för nämnda år hittade jag mycket riktigt en Eric, född 1706-07-04. Fadern var Jöns smed i Måhlen. Denne Jöns Smedh avled enligt dödboken den 7 november 1709 vid 70 års ålder.
 
Av vigsellängden framgår att Jöns Smed var gift flera gånger: Den 27/8 1705 gifte han sig med Elin Jonsdotter (som väl därmed får antas vara mor till lille Eric, hon avled sedermera 1747-05-02 vid 76 års ålder), och redan den 10 juni 1690 gifte han sig med Margareta Gunnarsdotter. Där har Du även en hänvisning till den 28 december 1668 då en Jöns Olufsson gifte sig med en Malin Jonsdotter i Stubbetorp. Därefter har Du antecknat egen forskning.  
 
Skall detta förstås som att denne Jöns Olufsson var identisk med Jöns Smed?
 
Sen blev jag givetvis nyfiken på vad Din egna forskning kring denne visat...
 
MVH,
 
Christian

762
Vårdnäs / Äldre inlägg (arkiv) till 25.2.2003
« skrivet: 2002-11-29, 09:49 »
Hej,
 
En av mina anor, Maja Stina Danielsdotter, föddes enligt uppgift i Vårdnäs den 15/12 1800.
 
Nämnda datum föds i Vårdnäs en Christina, dotter till torparen Daniel (Jönsson?) och dennes hustru Ingeborg Jacobsdotter i Smedstufva. Rimligen är denna Christina identisk med min Maja Stina.
 
Av hfl (A1:2 s 134) framgår att Daniel var född 1765 (i Kisa?) och att makarna vigts år 1795.
 
Finns det någon som i sin forskning stött på denna familj och känner till deras anor och öden? Och heter Daniel verkligen Jönsson i efternamn?
 
MVH,
 
Christian Juliusson

763
Gammalkil / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-11
« skrivet: 2002-11-29, 09:15 »
Hej,
 
En av mina anor, livgrenadjären Petter Schön, var enligt Viby husförshörslängd (A1:4 s 104) född år 1784 i Gammalkil.
 
Den enda Petter (eller Per) som föds i Gammalkil nämnda år är den Petter som föds den 18 april 1784, son till ryttaren Anders Dretting och dennes hustru Catharina Nilsdotter i Lillsätter (Gammakil födelsebok, C:3 s 410).
 
Enligt hfl för Gammalkil (A1:12 s 164 samt A1:2 s 390) bodde åren 1779-1788 i Drettinge under Lillsätter ryttaren Anders Drätting (född 22 september 1755), dennes hustru Cath. Nilsdotter (född den 5 maj 1758), döttrarna Brita och Sara Helena samt sonen Petter.  
 
Finns det någon som i sin forskning stött på denna familj, och haft anledning av följa den framåt och/eller bakåt? Skulle det kunna röra sig om min Petter?
 
Tilläggas kan att en ryttare Simon Dretting i Gammalkil(född 1721) nämns i hfl 1756-1765 (A 1:1 s 224). Finns det måhända något samband med denne?
 
MVH,
 
Christian Juliusson

764
Konst / Horta, Julia Carlsson
« skrivet: 2002-11-25, 15:52 »
Hej,
 
Enligt boken Om Adrien de Gerlache de Gomery, skriven av Lars Lundberg 2001 (tryckt i Belgien), var Julia Carlsson född år 1876 i Grangärde, Dalarna.  
 
Hon var verksam som sjukgymnast i Belgien och gifte sig enligt boken år 1908 med Victor Horta i Mora kyrka.
 
Lundberg ägnar flera kapitel åt Julia och hennes verksamhet under det första världskriget.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

765
Kisa / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-03-09
« skrivet: 2002-11-25, 14:21 »
Hej,
 
Landshövdingen i Dalarna, Ingrid Dahlberg, härstammar (enligt tidskriften Dalfolk nr 2/2002) från en Ulrika Kindstrand, född 1811-03-04 i Kisa, dotter till Anders Kindstrand och Lena Eriksdotter.
 
Ulrika Kindstrand gifte sig 1831-11-20 med byggmästare Anders Nilsson Swahn från Djursdala (född 1805-08-22) och avled i Kisa 1893-05-09.
 
Finns det någon som känner till dessa personer och deras öden och anor?
 
Alla tips, råd och upplysningar tages emot med största tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

766
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Halling (Helling)
« skrivet: 2002-11-19, 18:54 »
Hej Rolf och Marianne,
 
Bland min fästmös anor finns en Sara Olofsdotter Halling, född ca 1715, död 1776-08-15 i Häggarp, Karlstorps sn.  
 
Hon var gift med bonden och handelsmannen Anders Danielsson Castholm (född 1715 18/1 i Häggarp, Karlstorps sn, död 1801 11/1 i Harshult, Karlstorps sn).
 
Skulle hon möjligen kunna vara släkt med Era Hallingar?
 
MVH,
 
Christian Juliusson

767
Hej,
 
Den 24 november 1818 föddes i Stockholm Johan Wilhelm Lundberg, sedermera boktryckare och tidningsutgivare.
 
Den 5 maj 1867 gifte han sig med Amanda Elisabeth Renhult, född i Stockholm den 10 april 1841. Familjen flyttade i slutet av 1860-talet till Skänninge, Östergötland, där sonen Hjalmar Lundberg (sedermera journalist och grundare av Stockholms Telegrambyrå) föddes den 24 september 1875.
 
Finns det någon som i sin forskning stött på denna familj, eller som har tillgång till uppgifter om Johan Wilhelms och Amanda Elisabeths vidare öden och anor?
 
Alla tips, råd och upplysningar - stora som små - tages emot med största tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

768
Hej,
 
I Norrköpings stads historia (del 1) av Björn Helmfrid kan man på sidan 115 läsa om hammarsmeden vid Finspångs stångjärnshammare, Holsten Håkansson. Av fotnoten framgår att uppgiften är hämtad från ÄL 1571, vol 13, förmögenhetstaxeringen i Risinge.
 
Finns det någon som känner till huruvida denne Holsten Håkansson är identisk med bergsmannen, nämndemannen och kyrkvärden Holsten i Gomma, Risinge (död 1623)?  
 
Jag härstammar för egen del från sistnämnde Holstens son Hans Holstensson (död 1684 i Gomma, Risinge). Namnet Håkan förekommer för övrigt både bland Hans syskon och barn.
 
Alla tips, råd och upplysningar - stora som små - rörande detta tages emot med största tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

769
Hej Torsten,
 
Och stort tack för ett (som vanligt) initierat inlägg. Jag inser nu att jag nått vägs ände när det gäller denne Per Mattsson...
 
Känner Du däremot möjligen till något om hans svärdotters far, borgmästaren Dan(iel) Jonsson Gubbe i Norrköping (se diskussion om detta tillnamn)?
 
Det vore spännande att veta.
 
MVH,
 
Christian J

770
Hej igen,
 
Som ett tillägg till min efterlysning ovan kan nämnas att när Peder Matssons sonson, Per Mattsson Stiernfelt (1568-1639), adlades år 1629 förde han samma ättemärke som sin farfar.
 
Allt enligt Elias Benegårds anteckningar.
 
Kanske finns det någon med tillgång till Elgenstierna (eller Raneke) som kan kasta nytt ljus över dessa personers ursprung?
 
MVH,
 
Christian Juliusson

771
Hej,
 
En av mina anfäder var Peder Matsson Upplänning, som enligt herdaminnet för hans son, kyrkoherden Mattias Petri i Västra Husby (1533-1611), omkring år 1520 var ägare till frälsegods i Uppland och sedermera borgare i Söderköping.
 
Enligt odaterade anteckningar från Elias Benegård om Oppeby socken förde denne Peder Matsson i sitt vapen en halv lilja i balk.
 
Då denne Peder Matssons härstamning dragits i tvivelsmål (hans tidigare påstådda härstamning från Gustav I är uppenbart felaktig, se diskussionen om släkten Puke) är jag mycket intresserad av alla tips, råd och upplysningar om honom.
 
Finns det någon som känner till vilka frälsegods i Uppland som han skall ha varit ägare till?
 
Och finns det någon som känner igen hans påstådda vapen, och på den grunden kan ge några ledtrådar till hans ursprung?
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

772
Västra Eneby / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-01-13
« skrivet: 2002-05-07, 14:14 »
Hej,
 
Finns det någon som känner till en Lars Killman, född 1735 (eller möjligen 1744) i Västra Eneby och dennes hustru Catarina Larsdotter (född 1733 eller möjligen 1743 i Västra Eneby)?
 
Omkring 1773-1775 bodde de i Holmstorp, Västra Eneby, där deras dotter Katarina (Cajsa) Larsdotter föddes. Hon avflyttade sedermera till Hillebo, Hitthem, Kisa där hon den 31 december 1798 födde sonen Lars Magnus (Carlsson).
 
Alla tips, råd och upplysingar - stora som små - rörande dessa personer och deras anor tages emot med största tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

773
Kisa / Äldre inlägg (arkiv) till 19.10.2002
« skrivet: 2002-05-07, 14:08 »
Hej,
 
Finns det någon som känner till den Kristina Johansdotter i Yxefall, Kisa, som den 5 oktober 1797 födde dottern Margareta (Maja Greta) Persdotter?
 
Alla tips, råd och upplysingar - stora som små - rörande henne och hennes anor tages emot med största tacksamhet (likaså uppgifter om den Per NN som var far till barnet).
 
MVH,
 
Christian Juliusson

774
Hej,  
 
Jon Olsson i Gusseröd, Ljungs socken (ca 1620-1683), var en av mina anfäder genom sonen Olof Jonsson (född ca 1665) och dennes hustru Kirstin Simonsdotter. De båda sistnämnda fick sonen Olof Olsson (1709-1762) vilken förde släktgrenen till Ödsmåls socken varifrån jag härstammar på min mormors sida.
 
Finns det någon som känner till dessa personer och deras anor och öden? Särskilt nyfiken är jag på Kirstin Simonsdotter samt på Olof Olssons hustru, Gunnur Svensdotter (eller Simesdoter)?
 
Alla tips, råd och upplysningar tages tacksamt emot.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

775
Rosenstam / Rosenstam
« skrivet: 2002-03-22, 16:57 »
Hej,
 
Jag heter Christian Juliusson och kommer ifrån Skänninge, Östergötland. Min morfar Bertil (1919-1990) fick namnet Rosenstam efter sin styvfar, Elving Rosenstam (död 1969) i Skänninge.
 
Elving tillhörde en stor familj med rötterna i Vetlandatrakten. Såvitt jag förstått var de av resandesläkt, och flera av dem arbetade på tivoli och cirkus (Elving var starke mannen, hans bror Holger Rosenstam var trollkonstnär, etc). En av bröderna, Alvar Rosenstam, startade kioskrörelse i Kungälv. Där finns släkten fortfarande kvar.
 
Jag tror bestämt att det finns ett samband mellan namnen Rosenstam och Rosengren också. När min mamma växte upp i Skänninge på 1950- och 1960 talen bodde där en man som hette Fredrik Rosengren och som var morbror (eller farbror?) till Elving och hans bröder.
 
Hoppas att detta är till hjälp för Dig. Hör gärna av Dig igen om det är några fler upplysningar som jag kan bidra mig. Det vore också intressant att höra hur Du är släkt med Rosenstammarna...
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

776
Litteratur / Livijn, Claes (1781-1844)
« skrivet: 2002-03-19, 14:46 »
Hej,
 
Författaren och fångvårdsreformatorn Claes Livijn föddes i Skänninge, Östergötland, den 12 november 1781. Föräldrarna var komministern Johan Alexander Livijn (sedermera kyrkoherde i Högby, Östergötland) och Juliana Kristina Törner.
 
Finns det någon som närmare känner till Claes Livijns ursprung? Särskilt nyfiken är jag på huruvida det finns något samband mellan honom och den Clas Livijn som år 1658 utsågs till rektor i Norrköping?
 
Alla tips, råd och upplysningar tages emot med största tacksamhet.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

777
Gubbe / Gubbe
« skrivet: 2002-03-18, 11:59 »
Gubbe - en och samma släkt?
 
Hej,
 
En av mina anfäder hette Daniel Jonsson (född cirka 1510) och var borgmästare i Norrköping, Östergötland. I herdaminnet över hans svärson Matthias Petri, kyrkoherde i Västra Husby 1567-1611, kallas han Daniel Jonsson Gubbe (i andra källor och antavlor kallas han dock Daniel Jonsson Grubbe, därav mina tidigare inlägg rörande det tillnamnet).
 
Finns det någon som känner till släkten/släkterna Gubbe och vet om denne Daniel Jonsson verkligen tillhörde den/dem?
 
Och i sådant fall, känner någon till något mer om hans ursprung och livsöde?
 
Alla tips, råd och upplysningar tages emot med största tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

778
Puke - en och samma släkt? / Puke - en och samma släkt?
« skrivet: 2002-03-11, 19:50 »
Hej Torsten,
 
Och ett stort, varmt tack för det utförliga (och befriande källkritiska) svaret.  
 
Men finns det då inga indikationer på vilka Matthias Petrii föräldrar var?  
Vad vet man t ex om Per Matsson Upplänning?  
Finns det anledning att misstro uppgifterna från Johannes Matthiae likpredikan?
Och finns det inga som helst hållbara och tillförlitiga källor att tillgå?
 
MVH,
 
Christian Juliusson

779
Linköpings stift / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-11-17
« skrivet: 2002-03-11, 19:44 »
Hej,
 
Finns det någon som har tillgång till herdaminnena för Västra Husby, Linköpings stift, och som kan berätta vad som står skrivet om kyrkoherden Mattias Petri (ca 1533-1611)?
 
Det vore mer än toppen!
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

780
Åkerman / Åkerman
« skrivet: 2002-03-08, 13:47 »
Hej,
 
En av mina anfäder var Anders Åkerman, soldat i Fors, Torsåker (Gästrikland). Han var född 1737 i Torsåker och avled där år 1792.
 
Är han möjligen besläktad med någon av Era Åkermän?
 
MVH,
 
Christian Juliusson

781
Hej,
 
Kyrkoherden Hans Matthiae i Norrköping, född i Västra Husby 1570-02-28, var son till Mattias Petri, kyrkoherde i Västra Husby 1567-1611, och dennes hustru, Anna Danielsdotter Grubbe. Hon var i sin tur dotter till Daniel Jonsson Grubbe (född ca 1510), borgmästare i Norrköping.
 
Finns det någon som känner till dessa personers  koppling till andra bärare av Grubbe-namnet? Det lär finnas en släkt vid namn Grubbe i Danmark och en (annan?) i Norrland. Hänger dessa ihop på något sätt?
 
Alla tips, råd och upplysningar tages emot med största tacksamhet.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

782
Värnamo / Äldre inlägg (arkiv) till 11.5.2002
« skrivet: 2002-03-06, 17:37 »
Hej,
 
Jag är på jakt efter närmare uppgifter om föräldrarna till Johannes Jonae Dryander (åren 1675-1680 kyrkoherde i Alseda pastorat), närmare bestämt hans mor, Margareta Hansdotter.  
 
Hon var gift med Jonas Dryander, kyrkoherde i Värnamo 1638-1650, och jag förmodar därför att deras son Johannes (som avled år 1680) var född där.
 
Alla tips, råd och upplysningar om denna familj i allmänhet, och om Margareta Hansdotter i synnerhet, tages tacksamt emot.

783
Puke - en och samma släkt? / Puke - en och samma släkt?
« skrivet: 2002-03-06, 11:58 »
Hej,
 
En av mina anmödrar var Christina Eriksdotter Puke, född cirka 1510. Hon var gift med Peter Matsson Upplänning, borgmästare i Söderköping, och fick år 1533 med honom sonen Matthias Petri (sedermera kyrkoherde i Västra Husby).
 
Finns det någon som känner till hennes (eventuella) koppling till andra bärare av Puke-namnet? Var det en och samma släkt, eller har de endast tillnamnet gemensamt?
 
Alla tips, råd och upplysningar kring detta tages tacksamt emot.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

784
Hej igen,
 
Av herdaminnena för Linköpings stift framgår att Hans Matthiae var född 1570-02-28 i Västra Husby där hans far var kyrkoherde.
 
På andra hemsidor nämns Mattias Petri (ca 1533-1611), kyrkoherde i Västra Husby 1567-1611 och gift med Anna Danielsdotter Grubbe (dotter till borgmästaren i Norrköping, Daniel Jonsson). Vore det inte rimligt att anta att dessa två var föräldrar till Hans Matthiae? Finns det möjligen någon som har mer information om detta, eller ytterligare upplysningar om dessa personers ursprung?
 
Alla tips, råd och upplysningar tages emot med största tacksamhet!
 
MVH,
 
Christian Juliusson

785
Hej Bo,
 
Och stort tack för alla upplysningar kring detta. Det finns således en möjlighet att Margareta Hansdotter (född 1609) skulle kunna vara identisk med min Margareta. Det verkar t o m sannolikt, förutsatt förstås att det inte fanns andra präster vid namn Hans som var verksamma i Norrköping vid samma tid...
 
MVH,
 
Christian

786
Hej Calle,
 
Och stort tack för detta. Det var intressant detta, inte minst med kopplingen till Söderköping. Spännande också med studenter i Uppsala.
 
Beträffande Dryander, så återkommer jag gärna till Dig per mail, för att inte röra till den här diskussionen.
 
MVH,
 
Christian

787
Hej Kristina,
 
Och stort tack för detta uppslag! Det var sannerligen en fin tråd att börja nysta vidare i.
 
MVH,
 
Christian

788
Hej,
 
Finns det möjligen någon som har tillgång till herdaminnen eller andra källor där Norrköpings präster finns uppräknade? Eller som i sin forskning stött på ovan nämnda Margareta?
 
Min fm ff mf mf mm mm hette Margareta Hansdotter (död före 1648) och var enligt uppgift prästdotter från Norrköping. Hon var gift med Jonas Dryander (död 1650), kyrkoherde i Värnamo. I övrigt känner jag inte alls till hennes ursprung.
 
Alla tips, råd och upplysningar rörande den präst i/från Norrköping vid namn Hans som var far till nämnda Margareta tages därför emot med största tacksamhet.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

789
Hej,  
 
Min fffmf, Johannes Jonsson Ahl, var född 1817-04-26 i Stockholm, men flyttade sedermera till S:t Åby socken i Östergötland där hans dotter Matilda föds år 1850.
 
Finns det någon som skulle kunna kolla upp om denne Johannes finns med på CD-skivan? Det vore mer än toppen!
 
MVH,
 
Christian Juliusson

790
Hej Lena,
 
Och stort tack ändå. Får jaga vidare efter Heinrich Kobe på annat håll.
 
Det slog mig dock att skivan möjligen skulle kunna innehålla några andra av mina förfäder, nämligen följande:
 
Livgrenadjär Petter Skön i Viby, Östergötland. Död 1834 på Långholmen (gift 1805 i Veta socken, Östergötland).
 
Soldaten Jöns Kiellberg i Viby, Östergötland (nämnd 1751).
 
Skulle Du möjligen kunna hjälpa mig även med detta. Jag saknar helt närmare uppgifter om dessa båda herrars liv och leverne...
 
MVH,
 
Christian

791
Hej,  
 
Finns det någon som skulle kunna hjälpa mig med närmare uppgifter om dragonen Henrich Kobe, nr 48 i det Tyska Dragonregementet vid mönstringen år 1721?  
 
Vid nämnda mönstring, i Örebro den 18 november 1721, nämns att Henrich Kobe fick avsked och uti Östergötland blev kvar. Han anges vara sjuk.  
 
Av tidigare lösryckta anteckningar vet jag att Henrich Kobe gifter sig med en korpralsdotter vid namn Broberg i S:t Åby socken, Östergötland, där familjen sedan återfinns. Av samma anteckningar framgår att han skulle vara född ca 1696 i det Mecklenburgska grevskapet.  
 
Alla tips, råd och upplysningar om denne Henrich Kobe samt korpralen Broberg (på Broby gård) i S:t Åby, Östergötland, tages tacksamt emot.  
 
Med vänlig hälsning,  
 
Christian Juliusson

792
09 - Brott, straff, fängelser och avrättningar / Långholmen
« skrivet: 2002-01-15, 15:58 »
Hej,
 
Min fmmmff Petter Skön, livgrenadjär i Viby, Östergötland, dog år 1834 på Långholmen (enligt husförhörslängden 1836-1844 för Viby socken).
 
Finns det någon som känner till någon dödbok eller någon annan källa som redovisar vilka som avlidit på nämnda inrättning? Fanns det enbart fångar där eller kan Petter Skön ha varit ditkommenderad som soldat?
 
Alla tips, råd och upplysningar kring detta tages emot med största tacksamhet.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

793
Nyed / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-01-17
« skrivet: 2002-01-08, 16:56 »
Hej, Som tillägg till min efterlysning av den 30 oktober 2001 kan följande nämnas:    
 
Jonas Olsson (min mffmf) föddes 1799-08-02 i Nyed och avled i Älvsbacka 1869-07-10. Han blev änkling år 1864 och bodde de sista åren av sin levnadstid som inhyses hos sin son i Wiken Norra, Älvsbacka (allt enl. Älvsbacka AI:16, sid 89).
 
Alla tips, råd och upplysningar om hans anor och vidare öden tages tacksamt emot.  
 
Med vänlig hälsning,  
 
Christian Juliusson

794
Hej,
 
Vid en internet-sökning nyligen fann jag min anfader Hans Holstensson, begravd 1684-12-07 i Risinge, Östergötland.
 
Han anges där vara bonde och bergsman, bosatt i Gomma, Risinge. Dessutom står att läsa att han enligt en skröna i släkten Gom?r skulle vara frilloson till hertig Johan av Östergötland. Moderns namn anges, med viss tvekan, vara Ingeborg.
 
Jag har förgäves sökt hemsidans upphovsmän, och undrar därför om det finns någon annan som kan kasta ljus över denna fråga. Finns det t ex någon känd koppling mellan hertig Johan och Risinge socken?
 
Även om det (rimligen) bara är just en skröna så vore det intressant att få höra hela historien. Alla tips, råd och upplysningar kring detta tages därför emot med största tacksamhet.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

795
Hej,
 
Finns det någon som i sin forskning stött på rättaren Pehr Danielsson Östlund, född 1793-05-07 i Floda?
 
Han gifte sig år 1821 med Anna Andersdotter, född 1792-09-01 i Husby, och fick med henne bl a dottern Cajsa Lisa, född 1830-07-29 i Husby. Cajsa Lisa var min morfars mormors mor.
 
Alla tips, råd och upplysningar kring denne Pehr Danielsson Östlunds anor och vidare öden tages emot med största tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

796
Husby / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-01-22
« skrivet: 2002-01-03, 16:45 »
Hej,
 
Anna Andersdotter, född 1792-09-01 i Husby, var min morfars mormors mormor. Finns det någon som har stött på henne i sin forskning?
 
Hon gifte sig år 1821 med rättaren Per Danielsson Östlund (född 1793-05-07 i Floda), med vilken hon fick bl a dottern Cajsa Lisa, född 1830-07-29 i Husby.
 
Alla tips, råd och upplysningar om denna Anna Andersdotter tages emot med största tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

797
Hej Margit,
 
Och stort tack för upplysningen om Kollungeröd. Jag vet inte varför jag rört till det hela så. Det skall alltså vara Norum! Där ser man...  
 
Jag härstammar i alla fall från Hermans Markussons dotter Alma Olivia (född 1870 i Gategård, Norum), som gifte sig med sjömannen Anders Benjaminsson (1866-1945) från Bonneröd, Ödsmål. Deras dotter Gerda Konstantia (1898-1989) gifte sig med John Arthur Johansson från Starrkärr, Ödsmål. Deras dotter Ruth (född 1922) är min mormor.
 
Om Du har några ytterligare uppgifter kring Herman och hans anor och vidare öden så tas de tacksamt emot.
 
MVH,
 
Christian

798
Hej Åke och Katarina,
 
Och stort tack för tipsen.
 
MVH,
 
Christian

799
Hej,
 
En god vän till mig, Frank Baffa i North Carolina, USA, är på jakt efter sina rötter i Dalsland. Jag har lovat att hjälpa honom med detta.
 
Jag undrar därför om det finns någon som känner till en Märta Engelbrecktsdotter, född 1720 i Håbol? Hon lär ha avlidit omkring år 1798, då bosatt i S Backen, Ärtemark.
 
Hennes son, Sven Nilsson (1751-1829)i Ärtemark, var Franks mmffmf.
 
Alla tips, råd och upplysningar rörande denna Märta Engelbrecktsdotter, hennes anor och närmare öden tages emot med största tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

800
Håbol / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-14
« skrivet: 2001-11-09, 15:21 »
Hej,
 
Finns det någon som i sin forskning stött på en Anders Olofsson från Sannerud, Håbol (född 1742, död 15 november 1826)?  
 
Han var gift med Maria Persdotter Bågenholm (1745-1815) i hennes andra gifte, och fick med henne flera barn (bl a sonen Per, född 16 december 1775). Familjen bodde i Sannerud, Håbol.
 
Alla tips, råd och upplysningar kring denne Anders Olofsson och hans anor tages tacksamt emot.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

801
Robert / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-22
« skrivet: 2001-11-06, 16:20 »
Hej,  
 
Finns det någon som i sin forskning stött på en Johan Robbes (möjligen Rubbes), som vid mitten av 1700-talet bodde i Åsbo, Östergötland? Min tanke var att det kunde röra sig om en förvrängning av namnet Robert.  
 
Johan Robbes dotter, Anna Brita Jonsdotter, gifte sig sedermera med Jonas Börjesson (1759-1830) i Åsbo.  
 
Johan Robbes var min ffffmfmf. Alla tips, råd och upplysningar kring honom tages emot med stor tacksamhet.  
 
Med vänlig hälsning,  
 
Christian Juliusson

802
Hej,
 
Finns det någon som känner till en Klara Maria Johansdotter (eller Johansson), född 1851-03-13 i Ärtemark?
 
Hon gifte sig med Brynte Persson, född 1826-10-27, och fick med honom nio barn. Familjen var bosatt i Stenserud, Håbol. Flera av barnen emigrerade till USA
 
Klara Maria avled 1918-02-28. Alla tips, råd och upplysningar kring henne, hennes anor och ättlingar tages tacksamt emot.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

803
Heda / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-22
« skrivet: 2001-11-04, 17:19 »
Stort tack, Christer!
 
MVH,
 
Christian

804
Stora Åby / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-10
« skrivet: 2001-10-31, 11:54 »
Hej,
 
Finns det någon som känner till en Maja Lotta Svensdotter, enligt mina anteckningar född 1817-04-11 i S:t Åby?
 
Hon var troligen dotter till Sven Johansson, född 1782-11-11 i S:t Åby, och hans hustru Lotta Persdotter (född 1790-01-25 i Heda).
 
Maja Lotta Svensdotter, som var min fffmm, gifte sig sedermera med Johannes Jonsson Ahl, född 1817-04-26 (i Stockholm?), och fick med honom dottern Johanna Matilda Johansdotter, född 1850-09-15 i S:t Åby.
 
Alla tips, råd och upplysningar rörande dessa personer och deras anor tages tacksamt emot.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

805
Heda / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-22
« skrivet: 2001-10-31, 11:49 »
Hej,
 
Finns det någon som i sin forskning stött på en Lotta Persdotter, född 1790-01-25 i Heda?
 
Hon gifte sig sedermera med Sven Johansson, född 1782-11-11 i S:t Åby, och fick med honom dottern Maja Lotta Svensdotter, född 1817-04-11 i S:t Åby.
 
Lotta Persdotter var min ffmmm. Alla tips, råd och upplysningar kring henne och hennes anor tages tacksamt emot.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

806
Viby / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-08-08
« skrivet: 2001-10-30, 17:34 »
Tack för hjälpen även med detta, Henrik. Jag skall rota vidare så snart jag får tillfälle.  
 
Det slog mig förresten att Petter Skön kanske var kommenderad till Långholmen i egenskap av livgrenadjär? En sökning på Långholmen på Rötters hemsida visar att vissa militärer kommenderades dit, och också avled där. Alternativt var han en grövre brottsling.
 
Oavsett vilket ser jag mycket fram emot att gräva djupare ner i detta.
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian

807
Älvsbacka / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-29
« skrivet: 2001-10-30, 12:05 »
Hej,
 
Som tillägg till min efterlysning ovan rörande Karl Vilhelm Elander, född 1870, kan nämnas att jag nu känner till att han var oäkting och att hans mor var Lovisa Jonsdotter, född 1837-09-02 i Älvsbacka. Hennes far förefaller enligt födelseboken ha varit Jonas Olsson, född 1799 i Nyed.
 
Om någon därför har några upplysningar även kring dessa personer tas dem likaledes emot med stor tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

808
Nyed / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-12-10
« skrivet: 2001-10-30, 11:00 »
Hej,
 
Finns det någon som i sin forskning stött på en Jonas Olsson, född 1799 i Nyed? Uppenbarligen flyttade han sedermera till Älvsbacka där hans dotter Lovisa Jonsdotter föds 1837-09-02.
 
Alla tips, råd och upplysningar om denne Jonas Olsson (min mffmf) tages emot med stor tacksamhet.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

809
Hej igen,
 
Som tillägg till min efterlysning ovan kan nämnas att Emma Lovisa Gustafsdotter, enligt mina anteckningar, var dotter till Gustaf Pettersson, född 1818-05-26 i Hagebyhöga, och Johanna Jönsdotter, född 1822-12-23 i Fivelstad.
 
Om någon därför har några tips, råd och upplysningar även kring dessa personer tas detta således likaledes tacksamt emot.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian J

810
Hej igen,
 
Efter att ha dykt djupare ner i mina buntar med anteckningar kan jag, som tillägg till min efterlysning ovan, nämna att Lars Larssons far hette Lars Jonsson (1761-1802), gift med Cajsa Danielsdotter, född 1754-04-12 i Orlunda.
 
Lars Larssons hustru, Greta Cajsa Nilsdotter, var enligt mina anteckningar dotter till Nils Arvidsson, född 1784-11-14 i Strå (död 1821-05-29), och hans hustru Christina Larsdotter, född 1785-10-27 i Herrestad.
 
Alla tips, råd och upplysningar om dessa personer tages likaledes emot med största tacksamhet.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

811
Viby / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-08-08
« skrivet: 2001-10-29, 09:54 »
Hej Henrik,
 
Och stort tack för den uppgiften. Ytterligare ett fint uppslag för fortsatt forskning.
 
Jag besökte förresten Din spännande hemsida före helgen, och hittade då (i Din avskrift av vigselboken för Viby socken) en Petter Skön som 1797-11-17 gifte sig i Viby med en Anna Persdotter, piga i Lunten. Denne Petter Skön kallas livgrenadjär i Östra Tollstad. Tror Du att det kan vara samma person det rör sig om? Eller är soldatnamnet Skön vanligt förekommande i Viby-trakten?
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian

812
Hej,
 
Har någon i sin forskning stött på Emma Lovisa Gustafsdotter, född 1848-01-21 i Hagebyhöga?
 
Hon var gift med Nils Fredrik Larsson från Orlunda, född 1844, med vilken hon hade dottern Gerda, född 1886-10-24 i Börstad, Orlunda.
 
Emma Lovisa Gustafsdotter, som var min ffmm, avled 1888-05-17. Alla upplysningar kring henne och hennes föräldrar tages tacksamt emot.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

813
Hej,
 
Finns det någon som i sin forskning stött på Lars Larsson, född 1798-09-08 i Orlunda, Allhelgona?
 
Han var gift med Greta Cajsa Nilsdotter, född 1806-07-30, och fick med henne sonen Nils Fredrik Larsson, född 1844-05-16 i Orlunda.
 
Familjen bodde i Börstad Källgård, Orlunda.
 
Enligt mina, något förvirrade, anteckningar var Lars Larssons far född 1761-06-23. Han tycks ha avlidit i Orlunda, Allhelgona, 1801-02-20.
 
Nils Fredrik Larsson var min ffmf. Alla tips, råd och upplysningar kring dessa personer, deras anor och ättlingar tages tacksamt emot.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

814
Östra Harg / Äldre inlägg (arkiv) till 17 september, 2005
« skrivet: 2001-10-25, 12:09 »
Hej,
 
Finns det någon som i sin forskning stött på en livgrenadjär vid namn Petter Skön, som den 17/11 1797 vigdes i Viby med pigan Anna Persdotter?  
 
Enligt Henrik Mos?ns avskrift av vigselboken för Viby 1658-1800 (på hans hemsida) anges Petter Skön vara livgrenadjär i Östra Harg.
 
Min fmmmf hette Petter Skön och var livgrenadjär i Viby. Han var dock, åtminstone från år 1805, gift med Katarina Larsdotter (född 1781). Det jag är nyfiken på är således om det trots allt kan vara samma person som det handlar om.
 
Alla tips, råd och upplysningar kring denne Petter Skön i Östra Harg tages tacksamt emot.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

815
Gammalkil / Äldre inlägg (arkiv) till 27.7.2002
« skrivet: 2001-10-24, 12:53 »
Hej,
 
Finns det någon som i sin forskning stött på en Daniel Adamsson, född 5/5 1797? Han förefaller vara född i Gammalkil, men flyttade den 24/10 1837 till Västerlösa.
 
Den 22/10 1826 gifte han sig (i Sjögestad) med Maja Stina Danielsdotter, född den 15/12 1800. Deras dotter Anna Lena, född 23/10 1827 (troligen i Gammalkil) var min fmmmm.
 
Alla tips, råd och upplysningar rörande dessa personer och deras anor och ytterligare ättlingar tages tacksamt emot. Likaledes är jag tacksam om någon kan bekräfta eller dementera att Daniel Adamsson verkligen föddes i Gammalkil.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

816
Hej Ove,
 
Som framgår av Eivors svar av den 21/10 rör det sig alltså om två kvinnor vid namn Gro. Dels Gro Helgesdotter, gift med Halvor, dels Gro Nielsdotter, gift med Helge Tollesson. Reer (i Gunnarsbo) var mycket riktigt son till de båda sistnämnda makarna. Beklagar att mitt inlägg var en smula oklart.
 
Om Du har mer information rörande dessa personer (kanske särskilt rörande Gro Nielsdotter från Gilleby, vilken jag inte vet något alls om), tas detta dock tacksamt emot.
 
MVH,
 
Christian

817
Viby / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-08-08
« skrivet: 2001-10-20, 21:52 »
Hej Henrik,
 
Och stort tack för det klargörandet. Detta var en fantastiskt fin grund för fortsatta forskningar.
 
MVH,
 
Christian

818
Viby / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-08-08
« skrivet: 2001-10-18, 23:25 »
Hej Henrik och Mats,
 
Och stort, stort tack för hjälpen. Av namnlikheten att döma tycks mig Peter Skön vara en rimlig kandidat som far till Petter Persson Schön. Men eftesom faderskapet angavs vara lite oklart i Ditt inlägg, Henrik, så förmodar jag att födelseboken är otydlig på den punkten. Eller?
 
I alla händelser verkar Peter Skön ha varit en spännande figur. Syftar Långholmen månne på fängelset/stadsdelen i Stockholm? Eller är det ett gårdsnamn i Viby?
 
Med överväldigade och tacksamma hälsningar,
 
Christian

819
Kisa / Äldre inlägg (arkiv) till 25.11.2001
« skrivet: 2001-10-17, 15:49 »
Hej,
 
Har någon i sin forskning stött på en Maja Stina Danielsdotter, född 15/12 1800? Hon var min fmmmmm.
 
Eftersom hon flyttade från Kisa till Sjögestad (där hon den 22/10 1826 gifte sig med Daniel Adamsson, född 5/5 1797) så verkar det som att hon var född i Kisa. Hon avled sedan, den 19/1 1831, i Tillorp, Vikingstad.
 
Alla tips, råd och upplysningar om henne och hennes föräldrar tages tacksamt emot.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

820
Viby / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-08-08
« skrivet: 2001-10-17, 09:36 »
Hej,
 
Känner någon till livgrenadjären Petter Persson Schön, född 20/8 1808, som år 1830 flyttade från Viby till Vikingstad?
 
Petter Persson Schön (min fmmmf) var först gift med Johanna Hansdotter (född 9/1 1803) och sedan med Anna Lena Danielsdotter (född 23/10 1827) i Vikingstad. Han avled i Vikingstad den 13/7 1863.
 
Alla tips, råd och upplysningar kring honom, hans anor och ättlingar tages tacksamt emot.

821
Hej,
 
Finns det någon som i sin forskning stött på dragonen Henrich Kobe, nr 48 i det Tyska Dragonregementet vid mönstringen år 1721?
 
Vid nämnda mönstring, i Örebro den 18 november 1721, nämns att Henrich Kobe fick avsked och uti Östergötland blev kvar. Han anges vara sjuk.
 
Av tidigare anteckningar vet jag att Henrich Kobe gifter sig i med en korpralsdotter vid namn Broberg (efter att ha dömts för otidigt sängalag med henne) i S:t Åby där familjen sedan återfinns. Av samma, lösryckta anteckningar framgår att han skulle vara född ca 1696 i det Mecklenburgska grevskapet.
 
Eventuellt hade paret en son vid namn Christoffer.
 
Alla tips, råd och upplysningar om denne Henrich Kobe, hans anor, ättlingar och vidare öden tages tacksamt emot.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

822
Norum / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-10-11
« skrivet: 2001-10-11, 17:21 »
Hej Eivor,
 
Det var roligt att höra från Dig igen. Stort tack för den, som vanligt, fantastiska hjälpen.
 
Jag läste med stort intresse Ditt utdrag från CD-skivan, och undrar nu om Rotebåtsman Bernt Bengtsson enligt Din uppfattning är densamme som min Berndt Bengtsson, far till Inger Maria? Och i så fall, vad kan Swergare syfta på, tror Du? Är det ett tillnamn eller ett förvrängt gårdsnamn?
 
MVH,
 
Christian

823
Hej Mats,
 
Det är fullständigt fantastiskt, detta! Ett stort, varmt tack! Detta var sannerligen mer än jag vågade drömma om. Hoppas att jag får tillfälle att hjälpa Dig någon gång. Jag har rötter från Kisa, Risinge, Borg, Bjälbo, Hogstad, Hov, S:t Åby, Orlunda samt Åsbo m m.  
 
Som Du skriver så är resten väl känt beträffande Johan Oskar och Johanna, åtminstone någotsånär. De flyttade sedermera till Örberga där deras dotter Alma Oscaria föds 1897-05-10. Det var min farmors, Inga-Brita Juliuson (1923-1997), mor.
 
Genom hembygdsföreningens arkiv i Skänninge har jag glädjande nog även fått tag på ett fotografi av Johanna Skön.
 
Med tacksamma hälsningar,  
 
Christian J

824
Hej,
 
Och stort, varmt tack, Göran och Eivor. Detta var toppenfina uppslag för mitt fortsatta letande.
 
För den händelse att vi delar samma anor, och Ni i sådant fall skulle vara intresserade av min koppling till dessa personer kan jag tillägg att Olof Johansson (1805-1864) var far till Johan Jakob Olsson (1834-1894) i Starrkärr, Ödsmål. Denne var i sin tur far till Oskar Johansson (1867-1918) i Starrkärr, vars son John Johansson (1897-1971)i Myren, Ödsmål, var far till min mormor Ruth Rosenstam, född 1922, numera bosatt i Skänninge, Östergötland.
 
(Ovanstående uppgifter framgår bl a av Ödsmålsbygden, del 8, utgiven av Ödsmåls hembygdsförening 1993).
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian J

825
Norum / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-10-11
« skrivet: 2001-10-10, 11:47 »
Hej,
 
Finns det någon som känner till Johanna Maria Hansdotter, född 1837-06-08 (döpt 1837-06-11) i Norum?  
 
Hennes föräldrar var Hans Andersson och Inger Maria Berntsdotter på Heden, Stora Askerön. Modern anges vid födseln vara 26 år gammal, dvs vara född ca 1811.  
 
Bland dopvittnena märks ungkarlen Johannes Berndtsson på Tegen och Nössnäs(Inger Marias bror?) samt Olof Andersson vid Grinden i Ödsmåls Socken (Hans Anderssons bror?).
 
Alla tips, råd och upplysningar kring denna familj, dess anor och dess ättlingar tages tacksamt emot.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

826
Ucklum / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-09-15
« skrivet: 2001-10-10, 11:14 »
Hej,
 
Känner någon till Erik Börjesson och Ingrid Hansdotter som år 1784 bodde i Grössby, Ucklum? De var föräldrar till Annika Eriksdotter (född nämnda år). Annika, som var min mmffffm, gifte sig sedermera med Johannes Hindricksson (1780-1839) i Starrkärr, Ödsmål.
 
Alla tips, råd och upplysningar om deras anor och ättlingar tages tacksamt emot.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

827
Hej Mats,
 
Och stort tack för hjälpen! Uppenbarligen måste mina (något förvirrade) anteckningar från min tidigare släktforskning vara felaktiga. Jag trodde verkligen att Carl Peter (f 1817) var far till Johanna. Jag är väldigt tacksam för att Du hjälpte till att reda ut det missförståndet. Jag förstår bara inte hur det kunde bli så fel...
 
Du råkar möjligen inte ha några ytterligare upplysningar kring Johannas verkliga föräldrar, Petter Persson Schön (f 1808) och Anna Lena Danielsdotter (f 1827) trots att de inte tillhör Din släkt?  
 
I alla händelser har jag nu fått ett nytt spår att följa, för vilket jag är Dig varmt tacksam.
 
MVH,
 
Christian

828
Hej,  
 
Känner någon till Johanna Olsdotter, född 1768 i V Kollungeröd, Långelanda? Hon var först gift med en Johannes Jonsson, som dock avled efter tre års äktenskap. Därefter gifte hon om sig med Johannes Hindriksson (1780-1839) från Starrkärr, Ödsmål, med vilken hon fick sonen Olof år 1805 (min mmffff). Johanna Olsdotter avled år 1807.
 
Källa: Ödsmålsbygden, del 8, utgiven av Ödsmåls hembygdsförening, 1993.
 
Alla uppgifter om Johanna Olsdotters anor tas emot med största tacksamhet.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

829
Hej,
 
Finns det någon som känner till Carl Petter Persson Schön, född 1817-05-17 i Vikingstad? Han var gift med Carolina Nilsdotter, född 1825-05-29 i Vikingstad. Deras dotter Johanna Skön, född 1860-06-19 i Vikingstad, var min fmmm.
 
Alla tips, råd och upplysningar kring denna familj samt deras anor tas emot med största tacksamhet.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

830
Hej Are,
 
På sidorna 57-58 i boken Ödsmål. Glimtar ur en sockens historia, av Arne Bergermo (nytryck år 1985) kan man läsa att den ena av gårdarna i Västra Berg, Ödsmål, år 1659 ägdes av Cappelanen Her Claus Torgierssön som blev komminister i Säve år 1657. Claus Torgierssön ägde även gården Byn i Ödsmål. Om Byn och Västra Berg lär han ha hävdat att de äro fritt frälsegods, som följt hans fäder i trenne led. Claus far var borgmästaren Torgier Erichsen i Marstrand. Enligt Bergermo förefaller det som att gårdarna Byn och Västra Berg kommit i Claus Torgierssöns släkt någon gång strax efter år 1573, dvs under slutet av Marstrands storhetstid på 1500-talet, då sillen gick så rikligt till.
 
Jag nämner detta med tanke på Marstrands-kopplingen och på namnlikheten. Kanske är denne Torgier Erichsen släkt med den Torger Torgersson m fl som Du nämner i Ditt inlägg av den 4/10?  
 
Jag vill också bestämt minnas att endera Helge Järpsson (död 1701, son till Järp Helgesson i Kärrslätt) eller dennes son Per Helgesson (1655-1734) i Starrkärr, Ödsmål, för sin moders räkning betalade en skuld som hon hade till en borgmästare i Marstrand. Kanske gällde saken en gammal arvstvist? Återkommer gärna till detta om det kan vara av intresse för Dig. Jag har läst om det i någon artikel, troligen skriven av Nordström. Har dock inte tillgång till mina handlingar för närvarande.
 
MVH,
 
Christian

831
Hej,
 
Och tack, Anders, för tipset om den Månesköldska antavlan. Mycket intressant läsning! Tack också för erbjudandet att hålla utkik efter anor för min räkning på anbytarträffen (jag återkommer gärna per mail till Dig med ett antal anor som jag är nyfiken på, men som inte hör hemma i denna diskussion).
 
Vad gäller Nordströms artikel, Are, så beklagar jag att jag inte kunde dra mig till minnes vilken titel den hade. Jag befinner mig tyvärr för närvarande långt borta från mina släktforskningshandlingar, och borde förstås ha väntat med att skicka mitt inlägg. Ser dock mycket fram emot att få läsa vad Anders hittar. Han har ju uppenbarligen artikeln mer lättillgänglig. Om jag inte missminner mig är Jerp Helgesson nämnd år 1633 i samband med ett arvsskifte.
 
MVH,
 
Christian

832
Holst / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-28
« skrivet: 2001-10-04, 12:40 »
Hej Eivor,
 
Och stort tack för informationen. Det verkar som att namnet Holst inte var särdeles ovanligt runt Uddevalla och Kungälv på 1600- och 1700-talen. Känner Du till något mer om Din Magdalena Holsts anor? Det vore ju fantastiskt om Du och jag var släkt även här!
 
Min Hans Jönsson Holst skall ju ha bott i Ödsmål år 1681, och hans son Jöns Hansson Holst tog över gården redan året därefter. Att det skulle röra sig om samma Hans Holst som år 1697 i Kungälv får en son vid namn Jöns verkar ju otroligt, men av namnlikheten (Jöns, Hans etc) att döma tycks det ändå röra sig om samma släkt. Eller vad tror Du?
 
Jag vill minnas att det i en bok av Philip Rytterås (som hette Anor och arvsägner från Inland och Orust, eller något liknande) omnämns en rådmanssläkt Holst från Kungälv. Känner Du till något om detta? Och vet Du om någon Hans Jönsson Holst föddes i Kungälv tidigare under 1600-talet?
 
MVH,
 
Christian

833
Hej Anders,
 
Och stort tack för tipset. Jag har länge tänkt att åka på anbytarträff (även vad gäller mina anor från Ödsmål) men då jag tyvärr arbetar utomlands är jag förhindrad att ägna mig åt annat än digital släktforskning, dvs via olika hemsidor.  
 
Skulle man brevledes kunna skicka några efterlysningar som kan behandlas den 13/10 (och i så fall till vem), för den händelse att någon som deltar skulle råka ha lite information och upplysningar? Jag har lagt upp ett antal efterlysningar här på Rötter som dessvärre inte resulterat i några svar. Det gäller - förutom de personer som anges i denna diskussion - framför allt gymnasiefogden Hans Jönsson Holst (nämnd 1681) i Ödsmål.
 
MVH,
 
Christian

834
Holst / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-28
« skrivet: 2001-10-03, 10:39 »
Hej,
 
Som ett tillägg till min efterlysning kan nämnas att jag vid en sökning i DISBYT hittade en Hans Holst i Ödsmål, nämnd 1673, som väl torde vara identisk med den Hans Jönsson-Holst som jag efterlyser.  
 
Jag hittade vidare en Jöns Holst i Kungälv (1632-1684) som väl möjligen skulle kunna vara fader till nämnde Hans Jönsson-Holst?  
 
Jag har dock först nyligen sökt medlemskap i DIS och har därför ännu inte tillgång till de bakomliggande släktforskarrönen. Jag vore därför varmt tacksam om någon med tillgång till uppgifter om släkten Holst i Kungälv och/eller födelseböcker från 1600-talets Kungälv kunde hjälpa mig att reda ut detta eventuella släktskap.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

835
Hej,
 
Vad gäller den av Are förmodade sammanblandningen mellan Jerp Helgesson och Jerp Jonsson kan tilläggas att redan Nordström, i sin artikel om släkten Björn/Bamse i Personhistorisk tidskrift år 1924, redogör för den förstnämndes existens. Där anges Jerp Helgesson vara bror till Jon Helgesson. Någon förväxling bör det således inte vara fråga om.
 
Vad sedan gäller min e-postadress, Eivor, så är det min riktiga adress som anges vid mina inlägg. Min mailbox är dock länkad till min arbetsgivares e-postadress i Europaparlamentet, något som (beklagligt nog) kan leda till viss förvirring. Jag ber om ursäkt för det. Men maila på Du bara, breven kommer fram till rätt person.
 
Nu finns det ju redan en (alldeles utmärkt) egen diskussion om släkten Björn/Bamse på Kärrslätt, så jag skall inte föra den debatten vidare här. Jag vore dock mycket intresserad av alla uppgifter rörande de övriga personerna i min ursprungliga efterlysning (Reer Björnsson, Kerstin Toresdotter, Olof Olsson i Myggenäs etc) och särskilt den eventuella kopplingen till släkten Green av Rossö. Jag vill minnas att Nordström i en av sina senare artiklar uppger att släkten i Nösnäs, Norum, på 1700-talet upptog namnet Gren och att detta skulle kunna bero på släktskap med ätten Green av Rossö.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

836
Hej,
 
Och stort tack, Eivor och Anders! Efter att tidigare ha läst Nordströms artiklar kände jag till att kopplingen till Halvard Björnsson var en smula osäker (om än inte omöjlig). Jag tror dock, Eivor, att det ändå är samma Estri Olofsdotter som vi talar om.
 
Likaså har jag förstått att Kerstin Toresdotter härstammade från Kyrkefjäll.
 
Det var snarare de övriga personerna som jag var nyfiken på, och då kanske i synnerhet Reer Björnsson och dennes svärson, Olof Olsson i Myggenäs. Det var därför intressant att läsa hänvisningarna till Sonessons och Lennart Svenssons antavlor samt till Hans Larssons med fleras utredningar om Tjörn och inland. Om något av dessa dokument skulle finnas tillgängliga i elektronisk form vore jag evigt tacksam för en kopia per mail eller en hänvisning till relevant hemsida.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

837
Hej,
 
Finns det någon som känner till lagrättsmannen Reer Björnsson som levde på 1500-talet i Nösnäs, Norums socken?
 
Hans hustru hette Kerstin Toresdotter (död 1608) och deras dotter Sigrid (ca 1560-1633) var gift med Olof Olsson i Myggenäs (ca 1560-1618).
 
En annan, till namnet okänd dotter, lär ha varit gift med en Björn Järpsson. Hennes och Björns son Järp (bosatt i Nösnäs) lär år 1621 ha gift sig med en NN Bamsesdotter från Hallsbäck.
 
(Ovanstående uppgifter är hämtade från Ödsmåls hembygdsförenings databas samt från diverse släktforskarhemsidor på internet.)
 
Då namnen Järp och Reer förekommer bland generationerna tänkte jag att det möjligen fanns en koppling till knapesläkten på Kärrslätt (förutom det faktum att Sigrid Reersdotters och Olof Olssons dotter Estri gifter sig med Järp Helgesson från Kärrslätt) och till släkten Green av Rossö?  
 
Alla tips, råd och upplysningar rörande Reer Björnsson och hans familj (även ingiften) tas emot med stor tacksamhet.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

838
Björn / Bamse / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-03-18
« skrivet: 2001-09-24, 16:01 »
Hej Eivor, Anders och Dennis.  
 
Stort tack för upplysningarna. Jag befinner mig som sagt lite väl långt borta från mina anteckningar om släkten, för att ha alla detaljer klart för mig.
 
Jag kan dock ändå inte släppa tanken på att gården Hogen skulle kunna vara en viktig pusselbit i arbetet att försöka reda ut släktleden. Av ett brev från 1377 där Simon Dyresson från Kyrkefjäll nämns, anges att han äger en del i granngården Hagen. Kan detta vara en felläsning/felskrivning av gården Hogen? Eller har jag själv läst gårdsnamnet fel? Jag minns nu att det var ur den bunt med handlingar, vilka numera förvaras på Riksarkivet, som Jerp Jonsson Björn ingav som bevis på sitt frälse som jag hittade avskriften av ett brev där en Ambjörn i Hogen nämns (jag vill minnas att det handlade om frälserätt, given av en kung Magnus/Håkan på Bohus fästning). Jag har kopior av dessa handlingar hemma i en låda, och skall gärna lägga upp texten här på Rötter (om intresse finns för det) så fort tillfälle ges.
 
Kopplingen mellan Kärrslätt och Kyrkefjäll finns ju också, inte minst genom Halvard Björnsson. Dessutom fördes ju enligt uppgift Björn-vapnet även av Krog Olsson i Kyrkefjäll. Dennes till namnet okända hustru lär också ha ägt en del av gården Starrkärr i Ödsmåls socken, har jag läst någonstans. Jon Helgessons bror Järp (död 1701) bodde ju, som ovan nämnts, just i Starrkärr.
 
Ja, kopplingarna är många och man får ju inte dra alltför höga växlar på om vissa gårdsnamn skulle dyka upp i olika släkter under olika tidsperioder. Men om någon skulle ha närmare upplysningar (kanske ägarlängder) kring gårdarna Starrkärr (i Ödsmål), Kyrkefjäll, Kärrslätt eller Hogen/Hagen under tiden fram till år 1700 så tas de tacksamt emot.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

839
Björn / Bamse / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-03-18
« skrivet: 2001-09-21, 15:07 »
Hej,
 
Jag härstammar från Kärrslätt genom Jon Helgessons bror Järp Helgesson (död 1701 i Starrkärr, Ödsmål), gift med Estri Olofsdotter.
 
Jag befinner mig beklagligt nog långt borta från alla mina kopior av Nordströms m fl artiklar, men har ändå bestämt för mig att Jerp Jonsson (Björn)när han redogjorde för sin frälsefrihet uppges även ha uppvisat ett äldre brev (från 1300-talet?) där gården Hoghen förekommer.
 
Av Tommy Nilssons inlägg på Rötter den 22/1 2000 framgår att Vincent Lunges jordebok år 1535 anger att Morlanda säteri ägde 3 öresbol i Hoghen på Tjörn, som Anders i Reffsland haver (dvs morfadern till Lauritz Olsson Green av Sundsby).
 
Vidare anger Tiselius i sin bok om Bohusläns gårdar (har tyvärr inte sidangivelsen i minnet) att knaparna på Kärrslätt var avlägset släkt med Margareta Huitfeldt och släkten Green av Sundsby.
 
Finns det någon som kan kasta ytterligare ljus över dessa eventuella band mellan Kärrslätt, Rävlanda och Sundsby?
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

840
Hej,
 
Min fffffmfm hette Maria Margareta Isaksdotter och var född ca 1733. Hon gifte sig med Erik Olofsson i Kisa 1753-06-18. Deras son Olof var född 1758-03-10 i Lindhylta, Kisa.
 
Enligt ett inlägg på Rötters hemsida 8/1-01 hade löjtnant Isak Henriksson Räf (född 1616 i Hemmershult, Fryele socken) en dotterson vid namn Isak Kindström (1702-1766) i Ö, Kisa. Dennes dotter anges heta Maria Margareta, vara född cirka 1733 i Ö, Kisa, samt vara gift med en Erik Olofsson.
 
Även om det verkar röra sig om samma person, så vill jag bara försäkra mig om att inte dra några förhastade, felaktiga slutsatser. Om min Maria Margareta skulle visa sig vara uttryckligen född i Kisa skulle dock saken vara klar.
 
Om det därför finns någon som har ytterligare information kring denna (eller dessa?) Maria Margareta Isaksdotter, eller kanske tillgång till födelsebok eller husförshörslängder för aktuell period, så tas alla tips, råd och upplysningar tacksamt emot. Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

841
Film / Teater / Botvid, John (1889-1964)
« skrivet: 2001-09-19, 10:11 »
Hej John,
 
Och stort tack för hjälpen! Det utgör en fin grund för forsatt forskning, detta.
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian

842
Hej igen, Eivor,
 
Och stort, stort tack för alla uppgifterna. Det är ju helt fantastiskt, detta! Mer specifikt så härstammar jag från Mali Hermansdotters son Nils Jacobsson (född 1678).
 
Skulle Du möjligen kunna lägga upp brevets innehåll här på Rötter (om det inte är alldeles för långt, förstås)? Det vore verkligen spännande att få läsa hela texten.
 
Med tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson

843
Film / Teater / Botvid, John (1889-1964)
« skrivet: 2001-09-18, 15:42 »
Hej,
 
Känner någon till skådespelaren John Botvids anor? Jag vet att han föddes år 1889 och att han avled år 1964. På en hemsida kallas han Landalapojk, vilket ju antyder att han skulle komma från Göteborg.
 
Min mormor har nämligen sagt till mig att hennes farmor, Tekla Maria Andreasdotter (född 1864 i Näs, Ödsmål) var kusin (eller möjligen syssling) med John Botvid. Enligt mormor lär denne även ha kallat sig Näslund efter gården Näs.
 
Min mormors farmors farfar, Anders Andreasson (1811-1874) i Näs, Ödsmål, var först gift med Johanna Olausdotter från Viddesgärde (1813-1857), med vilken han hade 10 barn. Efter Johannas död gifte Anders om sig med Magdalena Andreasdotter (1829-1883), med vilken han fick sex barn (Källa: Ödsmålsbygden, del 6, utgiven 1992 av Ödsmåls hembygdsförening).
 
Barnaskaran var således tämligen stor, och min tanke var att något av dessa barn kanske blev far eller mor till John Botvid.
 
Alla tips, råd och upplysningar kring detta tas tacksamt emot.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

844
Hej Eivor,
 
Och stort tack för hjälpen! Jag härstammar själv från Mali Hermansdotter (nämnd 1673), dotter till Herman Helgesson och Rangella Bengtsdotter i Lillhammar, Ödsmål. Är det månne samma ana som Du har?
 
Enligt mina, något lösryckta anteckningar  -hämtade från den tryckta versionen av Orust och Tjörns dombok - hade Helge och Gro åtminstone följande barn: Christen (nämnd 1663-10-28), Anders (nämnd 1663-10-28), Reer i Gunnarsbo (nämnd 1663-10-28 samt 1664-05-11), Herman i Lillhammar (nämnd 1663-10-28) samt Olof i Kärra, Stala (nämnd 1664-05-11).
 
Enligt samma källa hade Helge Tollesson en syster vid namn Elin, vars söner var Olof Konradsson i Gunnarsbo (nämnd 1664-05-11) samt Sven Konradsson.
 
Vet Du någonting om nämnda Elin? Eller känner Du till något ytterligare kring Rangella Bengtsdotter?
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian J

845
Hej,
 
Känner någon till en Helge Tollesson som enligt Orust och Tjörns dombok 1663-10-28 lär ha bott i Skörtorp, Stala socken, år 1639?
 
Han var far till Herman Helgesson i Lillhammar, Ödsmål (bl a nämnd år 1669).
 
Alla tips råd och upplysningar kring denne Helge Tollesson och hans förfäder tas tacksamt emot.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

846
Hej,
 
Finns det någon som känner till Herman Markusson, född 1830-01-15 i Kollungeröd, Långelanda?
 
Herman Markusson, som var min mmmmf, avled 1885-07-01 i Gategård, Norum.
 
Alla tips, råd och upplysningar kring honom och hans förfäder tas tacksamt emot.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

847
Hej,
 
Min fffff Erik Jonsson, född 1820-09-25 i Åsbo, Östergötland, emigrerade till USA år 1852 (och återkom sedan tre år senare). Enligt husförhörslängden reste han via Göteborg.
 
Finns det någon som har tillgång till passagerarlistor el dyl för en sådan, relativt tidig, emigrant? Alla tips, råd och upplysningar kring Erik Jonsson och hans kortvariga emigration tas tacksamt emot.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

848
Hej,
 
Känner någon till Catharina Elisabeth Östlund, född 1830-07-29 i Husby socken?
 
Hon gifte sig år 1856 med Karl Karlsson, född 1823-11-11 i Husby socken. De bodde 1872-12-12 i Kratten, Torsåker, då deras dotter Erika (min mfmm) föddes.
 
Ovanstående uppgifter, vilka jag fått av Katarina Sohlborg, är hämtade ur födelse- och dödböcker samt husförhörslängden A1:24B s 410 för Torsåker.
 
Alla tips, råd och upplysningar rörande dessa personer och deras förfäder tas tacksamt emot.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

849
Hej,
 
Känner någon till Jan Ågren, född år 1767 i Ockelbo? Han avled år 1806 i Länsarresten, Gävle. Han var gift med Anna Andersdotter, född 1761-01-04 i Hille. De bodde i Gävle 1797-05-14 då deras son Anders Ågren (min mffmmf) föds.
 
Ovanstående uppgifter, som jag fått från Katharina Sohlborg, är ursprungligen hämtade från husförhörslängder för Hille socken.
 
Alla tips, råd och upplysningar rörande denne Jan Ågren (eller hans hustru) tas tacksamt emot.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

850
Hej,
 
Finns det någon som känner till Erik Olofsson, far till den Olof Eriksson som föddes 1758-03-10 i Lindhylta, Kisa?
 
Erik Olofsson gifte sig 1753-06-18 med Olofs mor, Maria Margareta Isaksdotter, enligt nätversionen av Kisa vigselbok.
 
Alla tips, råd och upplysningar kring denne Erik Olofsson (och hans hustru) tas tacksamt emot. Han var min fffffmff.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

851
Holst / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-03-28
« skrivet: 2001-09-10, 14:10 »
Gymnasiefogden Hans Jönsson-Holst (n 1681) i Ödsmål  

Hej,
 
Finns det någon som känner till gymnasiefogden Hans Jönsson Holst (nämnd 1681) på Södra Starrkärr, i Ödsmåls socken?  
 
År 1682 övertogs åboskapet i Starrkärr av hans son, Jöns Hansson-Holst, vars söner hette Olof Jönsson (bosatt vid Skåpesund), Arvid Jönsson (bosatt i Åregren, Ödsmål), Hans Jönsson (bosatt i Grinnerås) samt Bernt Holst, borgare i Uddevalla. En dotter vid namn Börta Jonsdotter är också känd.
 
Ovanstående uppgifter är hämtade från skriften Ödsmålsbygden, del 8, utgiven av Ödsmåls hembygdsförening i november 1993.
 
Finns det möjligen en koppling till den rådmannasläkt i Kungälv som också bar namnet Holst? Alla tips, råd och upplysningar kring dessa personer tas tacksamt emot.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

Detta och ytterligare 6 inlägg t o m december 2001 har flyttats 2009-04-05 från Bohuslän (efterlysningar). / mvh Anders Berg, Moderator Släkter

852
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Olof Hammarberg
« skrivet: 2001-09-05, 09:24 »
Hej,
 
Min mffmmm hette Charlotta Helena Hammarberg och var född 1812-07-02 i Hille. Kan hon möjligen vara besläktad (kanske dotter?) med ovan nämnde Olof Hammarberg i Hille? Charlotta Helena, som var gift med Anders Ågren från Gävle, avled 1842-07-02 i Hille.
 
När deras dotter, Anna Helena, döps 1833-08-21 i Hille återfinns bland dopvittnena bl a landdrängen Carl Hammarberg på Tolffors bruk i Wahlbo samt pigan Anna Johanna Hammarberg.
 
Alla tips och upplysningar kring dessa personer tas tacksamt emot.
 
MVH,
 
Christian Juliusson

853
Kisa / Äldre inlägg (arkiv) till 9.9.2001
« skrivet: 2001-09-05, 09:04 »
Jättetack Elisabeth och Carl-Fredrik! Ett helt fantastiskt forum, detta!!
 
Som jag nämnde till Dig per mail häromdagen, Carl-Fredrik, så visade sig Ditt tips om Isak Henriksson Räf vara en lyckträff. Min fffffmfm var Maria Margareta Isaksdotter, född ca 1733 i Kisa, gift 1753-06-18 med Erik Olofsson från Lindhylta, Kisa (enligt nätversionen av Kisa vigselbok). Maria Margareta var dotter till Isak Nilsson Kindström (1702-1766) i Ö, Kisa (denne var f ö dotterson till löjtnant Isak Henriksson Räf, f 1616), vars far var Nils Svensson (1671-1753) i Ö, Kisa. Den sistnämnde var son till Sven Persson (1645-1732) i Bollkind, son till ovan nämnde Per Eriksson (1598-1694) i Bollkind.
 
Ovanstående anor har jag samlat från diverse inlägg och antavlor på Rötters hemsida, bl a Ulla Hanssons inlägg 8/1 2001 om Isak Henriksson Räf samt Bo Lindwalls tavla över Malte Karlssons anor.
 
Om någon har mer (eller andra) uppgifter rörande dessa personer, och kanske i synnerhet kring Erik Olofsson från Lindhylta, så tas de tacksamt emot.
 
Med vänliga och tacksamma hälsningar,
 
Christian Juliusson
 
Detta inlägg har flyttats från Efterlysningar, Erik Kinnander från Kisa (1702-1786).
Magnus Hjärtström, moderator

854
Hej,  
 
Jag är på jakt efter min morfars farfar, målaren Karl Vilhelm Elander, född 1870-05-02 i Älvsbacka (enl. Torsåker A2A:1B s 530). Han gifte sig år 1894 med Anna Greta Johansdotter, född 1869-11-08 i Berg, Torsåker. Alla tips och upplysningar om hans föräldrar och övriga förfäder tas tacksamt emot.  
 
Med förhoppningsfulla hälsningar,  
 
Christian Juliusson.

855
Hej,
 
Jag är på jakt efter min farmors morfar, Oscar Svensson, född i Kisa 1857-06-12 (enligt mina något förvirrade anteckningar från tidigare forskning bör han vara son till fästningsfången Sven Persson i Kisa). Oscar Svensson gifte sig med Johanna Skön, född i Vikingstad 1860-06-19. Familjen flyttade sedermera till Örberga där bl a min farmors mor, Alma Oscaria, föds 1897-05-10.
 
Alla tips och upplysningar om Oscar Svenssons föräldrar och ytterligare förfäder tas tacksamt emot.
 
Med förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson

856
Kisa / Äldre inlägg (arkiv) till 9.9.2001
« skrivet: 2001-09-04, 15:44 »
Hej,
 
Av Bo Lindwalls artikel Många Öschötar finns det (Släkthistoriskt forum 4/95) framgår det att Erik Kinnander från Kisa (1702-1786), kyrkoherde i Lommaryd, var morfar till biskop Markus Wallenberg (1774-1833) i Linköping. Det framgår vidare att Erik Kinnanders morfars far var bonden Per Eriksson (1598-1694) i Bollkind, Kisa.
 
Som ättling till sistnämnde Per Eriksson är jag mycket nyfiken på vad Erik Kinnanders dotter hette (dvs biskopens mor) samt vilka hans mor och morfar var.
 
Alla tips och upplysningar kring detta tas tacksamt emot.
 
Med förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson
 
Detta inlägg har flyttats från Efterlysningar, Erik Kinnander från Kisa (1702-1786).
Magnus Hjärtström, moderator

857
Älvsbacka / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-11-29
« skrivet: 2001-09-04, 15:34 »
Hej,
 
Jag är på jakt efter min morfars farfar, målaren Karl Vilhelm Elander, född 1870-05-02 i Älvsbacka (enl. Torsåker A2A:1B s 530). Han gifte sig år 1894 med Anna Greta Johansdotter, född 1869-11-08 i Berg, Torsåker. Alla tips och upplysningar om hans föräldrar och övriga förfäder tas tacksamt emot.
 
Med förhoppningsfulla hälsningar,
 
Christian Juliusson.

Sidor: 1 [2]