Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Per Thorsell
1001
« skrivet: 2006-08-25, 17:10 »
Walter.
Att det skulle vara två olika personer verkar mindre troligt. Den ena skulle i så fall vara borttappad i födelseboken och den andra i hfl. Det troligaste är att det rör sig om en felskrivning i födelseboken. Det är inte alldeles ovanligt att barnets namn i födelseboken är ändrat i efterhand. Här har i så fall denna rättelse ej blivit införd.
En anledning till feldop/felskrivning kan vara förfarandet vid dop och namngivning. Det fanns en föreställning om att barnets namn inte fick uttalas högt före dopet. Onda makter kunde då vålla barnet skada. Innan faddrarna med barnet gick till kyrkan för att döpa barnet nämnde fadern barnets namn med låg röst till en av faddrarna. Ingen av föräldrarna var normalt närvarande vid dopet. Vid ankomsten till kyrkan säger faddern namnet till prästen med samma låga röst, så att ingen annan kan höra. Därefter döper prästen barnet och ger det namnet. Senare (hur mycket senare?) skriver prästen in namnet i födelseboken. Det finns alltså flera tillfällen att höra fel eller att glömma bort det rätta namnet under tiden. (Det finns ju ingen redundans i systemet.)
Att präster har begränsad minneskapacitet har jag själv upplevt. När en av mina morbröder begravdes kallade prästen honom vid fel efternamn under förrättningen. De var ändå personligen bekanta.
Uppgifterna om förfarandet vid namngivningen kommer från N-A- Bringéus: Livets högtider. LT. 1987.
Per Thorsell.
1002
« skrivet: 2006-08-24, 22:07 »
Jovisst. Jag finner honom tidigast i Örbyhus, Vendel (C) dit han kommer från Katarina, Stockholm 1878. Tid och plats för hans födelse är där samma som senare (Vendel AI:17A sid 219).
Det lär ju finnas register i Stockholm, så han kanske kan följas bakåt.
Hoppsan! Halla var ju det rätta. Där finns han. Visserligen är även datum fel, men det är väl därför det kallas forskning.
Per.
1003
« skrivet: 2006-08-24, 20:24 »
Det finns ingen August Ludvig i födelseboken 1854, varken i Sköldinge eller Björkvik.
Det är alltid en god id? att lämna fylliga upplysningar när man ställer en fråga, det ökar chansen att någon hittar ett svar. I detta fall: I vilken hfl nämns denne August Ludvig och hans födelseuppgifter?
Per Thorsell.
1004
« skrivet: 2006-08-23, 08:15 »
Wasslasiön.
You find the family on GID 2246.41.6400.
Per Thorsell.
1005
« skrivet: 2006-08-22, 21:19 »
För den som bor i Uppsala ligger ett besök på Landsarkivet nära till hands. Där finns Församlingsböcker och dödböcker för Frustuna fram till 1924, både i original och på mikrokort.
Per.
1006
« skrivet: 2006-08-22, 09:21 »
Enligt Frustuna AI:17 sid 87 dör f. Torparen Johan August Lundström i Löfstugan 1892-01-07. Hustrun Christina Charlotta Danielsdotter blir då änka. Hon bor kvar hos sonen Carl August med familj som driver torpet.
Per Thorsell.
1007
« skrivet: 2006-08-21, 10:54 »
En annan bok, som behandlar ämnet mera systematiskt och kortfattat är Nils-Arvid Bring?us: Livets Högtidr, LT, 1987. Han skriver så här om vad som gällde förr:
Liksom övriga förrättningar vid livets högtider var vigseln sedan gammalt knuten till söndagens högmässa. ...
Kyrkvigseln var på landsbygden den vanliga formen ännu under större delen av 1700-talet. Ett stycke in på 1800-talet sker emellertid en förändring i de flesta delar av landet. Byskomakaren Jonas Stolt omtalar att vigseln i Högsby i östra Småland före 1820-talet 'skett mycket allmänt i kyrkan' och då ännu ofta skedde där, men att den sedan 'avtynade mer och mer', tills den sista kyrkvigseln förrättades i börjab av 1860-talet. De som längst vigdes i kyrkan i anslutning till söndagens gudstjänst var arbetare och andra obesuttna. ... Under åren 1883 t. o. m. 1887 vigdes 89% av de högre skikten, 62% av hantverkarna och 41% av kroppsarbetarna i Lund i hemmet. ...
Sedan ... vände trenden. Vid stora bröllop inom de högsta samhällsskikten vigdes brudparet nu åter i kyrkan, men inte längre i förbindelse med högmässan, utan vanligen på lördagen.
Efter hand kom sådana kyrkvigslar på modet, ... har vigseln i ökad utstråckning återförts till kyrkan, liksom barndopet.
Vigsel på pastorsexpedition eller i prästgården nämns som alternativ till vigsel i hemmet från senare delan av 1800-talet.
Det har alltså i de flesta delar av landet skett en pendelrörelse med överklassen som avant-garde och de obesuttna som svans.
Per Thorsell.
1008
« skrivet: 2006-08-20, 08:22 »
Enligt födelseboken C:41:
Fader: Fotograf Knut Sigfrid Brydolf f. 1867-06-02. Bor i N:r 115.
Moder: Hustru Ester Maria Ekström f. 1876-04-30.
Per Thorsell.
1009
« skrivet: 2006-08-19, 22:17 »
Anders Oskar föddes i Berg, Husby-Rekarne 1848-03-24. Föräldrarna var:
Brukaren Anders Gustaf Gustafsson f. i Järnberget, Näshulta 1821-03-06 och
Hustru Maja Lisa Bengtsdotter f. 1821-02-23 vid Tandla N:o 4, Husby-Rekarne.
Paret hade även barnen:
Gustaf f. 1844-02-17 och
Bengt Wilhelm f. 1845-04-02, båda i Husby.
Familjen flyttar till Jäder 1849. Viss reservation för födelsedatum som kan vara tvetydiga.
Maja Elisabet Bengtsdotter var dotter till bonden Bengt Knutsson f. 1785-11-09 och hans hustru Brita Andersdotter f. 1786-07-21, båda i Gillberga.
Anders Gustaf var son till åbon Gustaf Andersson f. i Näshulta 1783-06-10 och hans hustru Sophia Olsdotter f. i Floda 1794-03-22.
Källor: Husby-Rekarne C:4 och AI:16 sid. 1.
Per Thorsell.
1010
« skrivet: 2006-08-17, 09:43 »
Eric hade en tvillingbror Olaus som nöddöptes, varefter bägge sönerna döptes dagen efter födelsen. Olaus överlevde och finns med familjen i Landeryd AI:1 sid 98 ( GID 330.1.11600 )
Olaus, nu kallad Olof dog i december 1801. ( GID 330.18.100900 )
Per Thorsell.
1011
« skrivet: 2006-08-16, 06:44 »
The second word must be FÅGELFRI = outlaw.
Per.
1012
« skrivet: 2006-08-15, 18:42 »
Jadå, och dopet följande dag. Moder och plats har Du väl redan?
Per.
1013
« skrivet: 2006-08-15, 13:50 »
Nej, födelsenotisen finns, men faderns namn förbigås som vanligt i dessa fall med tystnad.
Per.
1014
« skrivet: 2006-08-15, 09:49 »
Enligt SVAR-katalogen finns fvd för åren 1851 - 61 i volym C:3.
C:3 finns på mikrokort, men att döma av numret (börjar på T) ingår den inte i det material som Genline tänker tillhandahålla.
SVAR har den inskannad, så om Du ställer en konkret fråga kan jag slå upp enstaka poster.
Per Thorsell.
1015
« skrivet: 2006-08-14, 20:57 »
Solveig.
Lars Gustaf föds vid Högtorp, Lilla Malma 1820-01-02. Moder är Änkan Brita Stina Andersdotter f. i Hyltinge 1787-08-30. Fadern är ej angiven.
Per Thorsell.
Inlägget flyttat 2 maj 2009 från Socknar: Stora Malm.
Camilla Eriksson, moderator
1016
« skrivet: 2006-08-14, 20:36 »
Solveig.
Namnet är Beata Charlotta, född i Husbytorp, Flen. Föräldrar:
Måg. Eric Andersson f. 1787-01-07 i Vadsbro.
Hustru Stina Lisa Carlsdotter f. 1794-08-13 i Flen.
Modern är dotter till bonden i Husbytorp Carl Eric Ersson f. 1769 i Stockholm och hans hustru Stina Olsdotter f. 1771-02-21 i Flen.
Per Thorsell.
1017
« skrivet: 2006-08-07, 10:37 »
This is a marriage record. At the bottom left is widower Anders Thomasson and widow Maret Thoresdotter.
The father of Segol Asmundsson should have, as his first name, Asmund. None of the persons on this page has that name.
Per Thorsell.
1018
« skrivet: 2006-08-06, 08:51 »
Som sagt, diskussion om vigselplatsen hör inte hemma här och har heller inget att göra med, vilken plats som avses i Julita vigselbok. En litteraturhänvisning kan dock lämnas:
Tobias Norlind. Gamla bröllopsseder hos svenska allmogen. Lund 1919.
Han ger detaljerade beskrivningar av kyrkvigslar i olika delar av landet. Min slutsats är, att det finns mycket stora lokala variationer.
Per Thorsell.
1019
« skrivet: 2006-08-05, 22:42 »
Det var inte alldeles tydligt, men jag gör ett försök till läsning där jag tror att det väsentliga kommer fram: Den 19de Begrofs Afskedade Soldat Corporalen O. Roos på N:o 25 Cimbris hustru Maria L... Hallberg sedan besiktning öfver henne, som fun- nits död ute på marken den 10de i innevarande månad vid Jerrestad Verkstäder här i Cimbris ... KronoLänsmannen i Jerrestad Härad [  ] jäm- te gode man i Cimbris, hvilken besiktning blifvit understäld Domaren Herr Häradshöfdingen Falk i Hammenhög; som (gifvit bifall [överstruket]) ansett nämnde döda böra begrafvas. Likså skref Herr KronoBefanningsman J. A[?]. Bergklint [ ] bifogade i sitt bref Bemältes[?] Resolution, att Han[?] Bergklint emot hennes [ ] hustruns begrafning hade intet hinder att anmäla. Enligt uppgift fanns Roos hustru död den 10de Mars 1841 på Jerrestads mark liggande. Roos sielf berättade {??] nu sades att hon för dagen ngt fort lefvat. Det var rätt besynnerligt, att jag icke fann ofvan nämnda Resolution. Roos hustrus begrafning hvilken i omskrifning(??) senare nedlades i en låda uti ett skåp i min kammare kort för verkrtälligheten af begrafningen som skedde den 19de [Mars] 1841. En del detaljer är både svårlästa och svårbegripliga, men det väsentliga måste vara: 1. Länsmannen och en ortsbo utförde en yttre besiktning av kroppen. Detta skedde för att utesluta brott, mord eller självmord. 2. Slutsatsen av besiktningen var, att inget brott begåtts. Det fanns en naturlig dödsorsak, eller i varje fall inget som tydde på motsatsen. 3. Länsmannen rapporterade detta till Häradshövding Falk, som fattade beslutet att tillåta begravning. 4. Kronobefallningsman Bergklint skrev ut beslutet i en Resolution, som skickades till kyrkoherden. 5. Begravningen förrättas. 6. När kyrkoherden skall skriva in allt detta i dödboken finner han, att han tappat bort sin kopia av Resolutionen. För att förklara, varför han inte citerar den direkt, lämnar han förklaringen om lådan i skåpet. Slutsats: Det var inget mystiskt med dödsfallet. Per Thorsell.
1020
« skrivet: 2006-08-05, 11:23 »
Ebbe.
GID 1035.6.78600
Smeden Carl Söderberg, 17/5 1819 Nykyrka. Moved in from Yllestad in 1849. Moved to Hössna in 1852. Betalar 24 [?] om året för [? (possibly Barn)].
H. Maja Stina Svensdotter. 15/3 1818 Knätte Moved in from Timmele in 1849.
o. ä. S. Claes Gustaf Andersson Timmele. From Timmele 1850.
D. Carolina Söderberg 6/10 1850 här (=Knätte)
Their marriage in Timmele can be found at GID 1951.7.36900, and Maja Stina before her marriage is at GID 1951.16.22000.
The birth record of her son Claes Gustaf is at GID 1951.7.23500.
GID 578.17.84500
Gustaf was born January 23, 1827, if this is the correct Gustaf.
Parents: Anders Pettersson ond his wife Annicka Månsdotter. Inhyses at Blidsberga [??].
With some guesswork and a bit of luck, the family can be found in AI:3, p. 147, GID 578.6.70500.
GID 1908.5.24700
I can not find the family you ask for. The wife of Anders Andersson (on top) is Johanna Johansdotter.
Per Thorsell.
1021
« skrivet: 2006-08-02, 12:14 »
... af et gärdsel=Lass. Alltså ett vagnslass med störar och virke till en gärdesgård.
Per Thorsell.
1022
« skrivet: 2006-07-26, 08:30 »
För fullständighetens skull kan påpekas, att arkivmaterialet inte slutar där Internet slutar. Det man vanligen kallar 'kyrkböcker' (födelse-, vigsel-, dödböcker och församlingsböcker) finna, fram till 1935 att låna på mikrofiche från SVAR. Tillämpningen av 70-årsgränsen innebär tyvärr att om en volym sträcker sig längre fram än till 1935, blir hela volymen omöjlig att låna.
Per Thorsell.
1023
« skrivet: 2006-07-25, 20:13 »
Drängen Lars Jansson i Bagghult och Anna Carlsdotter från Källtorp vigs 1794-11-23.
Anna är dotter till Carl Carlsson, f. 1738 och hustru Brita Månsdotter, f. 1740. De finns i Källtorp, AI:3 sid. 132.
Jag har själv anor i Källtorp, men det är 50 år senare.
Per Thorsell.
1024
« skrivet: 2006-07-23, 20:56 »
Not much action here. Sweden is closed down for vacation. My guess:
1. I can see two reasonable words:
Kofta, an old Swedish word, rarely used in the general language, but possibly Värmland dialect. It is a coat or jacket.
skorta, modern spelling skjorta (= shirt).
2. First, I think yrade should be ivrade (= urged, was eager for). Pukhoga looks strange. If I was to write the same sentence, I would use the word begiven på (= keen on, interested in). Hogad, modern spelling hågad has the same meaning. The prefix might be an amplification or expletive.
Per Thorsell.
1025
« skrivet: 2006-07-23, 08:52 »
I Sveriges dödbok 1947 - 2003 finner man 9 st Fajer. Samtliga är födda i Skåne.
Per Thorsell.
1026
« skrivet: 2006-07-22, 11:22 »
New Trial: 
1027
« skrivet: 2006-07-22, 10:52 »
Per Persson was Sexman, one of several elected officials in the parish. Among his duties as sexman, was to sign the fiscal record. Here you can see his signature on the fiscal record for Stora Malm in 1790. It is the square below his name.
Per Thorsell.
1028
« skrivet: 2006-07-21, 21:59 »
Warnberg at Vadsbro in Dunker has nothing to do with Lars Fanberg in Östra Vingåker, neither has Farneby in Vrena, that I mentioned the other day. (Unless something entirely new comes up).
The birth record of 1725 is very hard to read, very overexposed at reproduction, I read the place as Draxnäs [Dragsnäs].
Per.
1029
« skrivet: 2006-07-21, 21:51 »
Exactly. The dash over n in Anica doubles the n to make it Annica.
Per.
1030
« skrivet: 2006-07-20, 18:42 »
Yes. Lars Fanberg was indeed a soldier at Fanstorp, Östra Vingåker from 1758. In January 1763 he is dismissed, because he is: Small and invisible. Can not carry the rifle. He is still at Fanstorp Soldattorp when the first(?) child is born in February 1764.
In the fiscal records during his time in Wadstorp, his name is Lars Jansson, so the name of his father must have been Jan or Johan.
Per.
1031
« skrivet: 2006-07-19, 21:37 »
Daraleen.
From where do you have the information, that Lars Farnberg was a soldier? The household record does not say he was.
There are soldiers by the name Farnberg in the parish Vrena. The name comes from a farm/village Farneby. Unfortunately, the birth records of Vrena start in 1804, so it may be difficult to find the birth of Lars Farnberg there.
Per Thorsell.
1032
« skrivet: 2006-07-17, 21:31 »
Isabelle.
Det Du behöver är födelsebok och församlingsbok för Julita 1925. De finns att låna på mikrokort från SVAR. Här är i alla fall litet mera exakta data från Sveriges Dödbok:
19250225-1685
Karlsson, Karin Irene
Hult Gimgöl
640 25 Julita
(Boendeadress 1 nov 1970)
Död 27/8 1974.
Kyrkobokförd (1971) i Julita, Katrineholms kn (Södermanlands län, Södermanland). Mantalsskriven (1971) på samma ort.
Född 25/2 1925 i Julita (Södermanlands län, Södermanland).
Gift kvinna (7/9 1946).
--------------
Födelseförsamling i källan:
JULITA (Södermanlands län)
Källor:
MTL 71 / RTB 74
Per Thorsell.
1033
« skrivet: 2006-07-17, 10:26 »
Om vi antar, att frågan gäller flerbostadshus (hyreshus) i städerna infördes kokseldad centralvärme runt 1910. Äldre hus med kakelugnar byggdes om successivt. Kakelugnarna i Sverige var, såvitt jag vet, alltid vedeldade.
Koksen kom i säckar och kördes ut av särskilda kolkörare. Säckarna tömdes ofta direkt ner i källaren genom ett hål i ytterväggen till ett utrymme invid värmepannan.
Under kriget på 1940-talet blev de stor brist på koks och de flesta värmepannorna eldades istället med ved. På 1950-talet ersattes kokseldningen med olja och därefter med fjärrvärme.
Hus i flera våningar, speciellt stenhus, har vanligen haft utgrävd källare även långt tidigare, medan mindre timmerhus haft grundläggning direkt på stenfot även i städerna. Anläggning av källare har inget direkt samband med införande av centralvärme. Det förekom, att man grävde ut källare under småhus i samband med införande av vatten och avlopp. Då byggde man ofta badrum i källaren.
Per Thorsell.
1034
« skrivet: 2006-07-16, 10:45 »
Dagmar.
Detta är en fråga som nog kräver en hel del arbete för att utreda. Det hade varit bra, om de två släktutredarna kunde redogöra för skälen till sina slutsatser. Här kommer i alla fall ett par små fakta:
Det döps (inte föds) en enda Kerstin Andersdotter i Julita 1719-09-13. Hon föds i Botten och föräldrarna är Anders Jonsson och hustrun Anna Johansdotter.
Bröllopet 1742-11-02 mellan Lars Svensson och Kerstin Andersdotter hålls i Botten, medan det mellan Nils Larsson och Kerstin Andersdotter 1738-10-15 hålls i Töfvalitet.
Eftersom bröllopet nornalt hölls i brudens hem verkar det som om Ditt första alternativ är det rätta. Å andra sidan är det ju inte säkert, att den som föds i Botten bor kvar där tjugo år senare. Det finns inga husförhörslängder för denna tid, så det krävs nog genomgång av mantalslängder och kontroll av syskon/faddrar till de bägge Kerstins barn.
Per Thorsell.
1035
« skrivet: 2006-07-15, 21:43 »
Det var ju klart och tydligt framförda krav på vad Du vill ha.
Dessvärre finns det ingen Ellen Sofia i Floda födelsebok år 1871. Däremot får soldaten Pehr Englund en dotter Elin Sofia 1871-03-31.
Meddelas endast på detta sätt.
Per Thorsell.
1036
« skrivet: 2006-07-13, 22:04 »
Gunilla. Jag kan bidra med några ytterligar barn till Erik Johansson Moberg. I första giftet: Anders Eriksson f. 1806-08-13 i Grindstugan, Tunaberg, d. 1853-11-21 i Andreasberg, Tunaberg (min ana). Anna Kristina Eriksdotter f. 1808-09-19 i Grindstugan. I andra giftet: Johanna Sofia f. 1823-11-18 i Igelprång, Nyköping Sankt Nicolai, d. där 1823-12-08. Beata Sofia f. 1826-09-13 i Igelprång. Jag har inte följt syskonen framåt i livet, men nu har jag ju fått in uppgifter på en gren. Att barnafadern kallas måg i födelseboken beror på, att han då bodde på svärfaderns gård och att svärfadern då fortfarande var bonden. Platsen bör heta Igelprång (inget s). Erik Johansson Mobergs farmors farmors far var Ramund Olofsson i Tuddetorp, Tunaberg. Via honom är Du släkt med de flesta som har rötter i Tunaberg. Om Dråpet på Ramund Olofsson kan Du läsa på http://www.stacken.kth.se/~ulfb/Ramundartikel Per.
1037
« skrivet: 2006-07-13, 20:50 »
Det sägs att alla Tunabergare är släkt och det verkar stämma. Denne Erik Johansson Moberg är min mormors farfars far. Igelprån (=Egelprång) förekommer i Tunaberg och Nicolai vid olika tider, vilket förstås tillsammans med en månad fel i födelsedatum ställer till en den bekymmer.
Det är rätt familj, med rätt barn enl. Nicolai AIB:11 sid 8.
Var står det om någon som gifte sig med sin måg?
Per.
1038
« skrivet: 2006-07-13, 12:55 »
Gunilla. Drängen Jonas Peter Ersson kommer till Källtorp från Rygglösa, Bettna. Till Rygglösa kommer han 1835 från Önnersta, Stigtomta. Till Önnersta kommer han 1833 från Nyköping Västra. (Stigtomta AI:10 sid. 202). I Nyköping Västra finner man honom med familjen vid Åhlsta och dessförinnan vid Stora Berga Nr. 1 (AIB:11 sid. 20 resp. sid.  . De kommer då från Bergshammar. På alla dessa ställen uppges Jonas Peters födelse till 1817-09-02 i Tunaberg. Familjeförhållandena verkar något svåröverskådliga, men där har Du i alla fall en utgångspunkt. Per Thorsell.
1039
« skrivet: 2006-07-08, 12:24 »
Scott.
This item may well be of interest to Nordiska Mus?et, that collect and investigate all sorts of old Swedish customs. If you send an email with a description of the spoon and the circumstances as you know them, if possible with a picture attached, you may get som valuable feed-back. One person to start with is:
Johan Knutsson
johan.knutsson@nordiskamuseet.se
Take good care of your spoon, and keep it together with a description of its background.
Per Thorsell.
1040
« skrivet: 2006-07-08, 12:07 »
Det var tydligen en större utdelning av psalmböcker i socknen år 1821. Det kan ha gått till på olika sätt:
- Psalmböckerna kan ha skänkts av någon av socknens possessionater för utdelning till någon angiven grupp.
- Sockenstämman kan ha beslutat om inköp och utdelning.
- Psästen kan ha tagit upp beställningar och gjort ett gemensamt inköp.
Alla dessa varianter förekommer. Sockenstämmoprotokoll, prost- och biskopsvisitationer och kyrkoräkenskaper kan innehålla ytterligare upplysningar.
Per Thorsell.
1041
« skrivet: 2006-07-07, 21:32 »
Han flyttar till Dunker. Jämför även flyttnotisen i AI:1, sid. 201, GID 2179.16.105800, nr 37 o. 38. Flyttningen sker alltså redan 1756.
Per Thorsell.
1042
« skrivet: 2006-07-07, 17:27 »
Gålsjön i Lid finns upptaget i Södermanlands Läns Kalender 1900 och 1910.
År 1900 var arealen 14.7 har åker och taxeringsvärdet 7600:-. Gålsjön lydde under Ånsta som ägdes av Greve Fr. Wachtmeisters sterbhus. Arrendator var A. G. Eklund.
År 1910 anges hela arealen till 45.7 har, varav 16.9 har åker. Taxeringsvärde fortfarande 7600:-. Gården lyder fortfarande under Ånsta som nu ägs av Grevinnan M. Wachtmeister. Arrendator på Gålsjön är K. G. Valmstedt.
Per Thorsell.
Inlägget flyttades 26 mars 2009 från Socknar: Råby-Rönö.
Camilla Eriksson, moderator
1043
« skrivet: 2006-07-02, 17:28 »
Ida.
Per Olsson och hans hustru Brita Sofia Olsdotter är bägge i livet år 1900 enligt folkräkningen. De bor då som backstugusittare i Brostugan, Stenkvista.
SCB-utdragen från tiden efter 1900 finns inte på Genline, men kan lånas på mikrokort från SVAR.
Per Thorsell.
1044
« skrivet: 2006-06-30, 08:57 »
Daraleen.
The family came from Sundmon, Skedevi. You can find them in Skedevi AI:15 page 243, GID 368.19.30000, at the bottom of the page.
Per Thorsell.
1045
« skrivet: 2006-06-28, 21:06 »
Ja, det står Dess oäkta S. Anders Gustaf.
Jag vet inte vad Fil pep kan betyda, men filius är ju son på latin.
Du finner födelsenotisen i Årdala C:3, GID 2527.19.73400.
Per Thorsell.
1046
« skrivet: 2006-06-28, 20:53 »
Ingela.
Hur kan man veta att det inte gjordes någon bouppteckning? Står det anmärkt i barnens senare bouppteckning? Något sådant har jag aldrig stött på.
En helt annan sak är, att många äldre bouppteckningar inte finns bevarade. Det varierar starkt över landet.
Per Thorsell.
1047
« skrivet: 2006-06-27, 18:34 »
Ann-Mari.
Som Anna-Carin skriver ovan, är amerikaner i allmänhet mycket förbehållsamma när det gäller att lämna ut personliga uppgifter om andra. Speciellt gäller detta dem som det gått bra för.
Om jag vore i Din situation skulle jag göra ungefär så här:
- Skriva ihop ett litet introduktionsbrev till en okänd släkting i Amerika, där jag berättar vem jag är, om min släktforskning, hvuddragen i vad jag vet om de utvandrade och om min egen anknytning till dessa personer. Dessutom beskriva vad jag vill uppnå med mina kontakter med min amerikanska släkt.
- Skicka detta brev som bilaga till den kontakt jag redan har och be honom vidarebefordra brevet till de släktingar han känner till.
Om Du har riktig tur är någon av släktingarna aktiv eller potentiell släktforskare. I sämsta fall svarar han inte eller känner inga levande släktingar och då är Du tillbaka på ruta ett.
Per Thorsell.
1048
« skrivet: 2006-06-19, 09:20 »
Annika.
Tack för upplysningen om Ekerwalls verksamhet. Jag skall försöka leta upp avskriften hos ÖGF. Den bok det gäller, är en upplaga av Haqvin Spegels Guds Werck och Hwila ..., m. m., tryckt av Broocman i Norrköping 1745.
Ekerwalls namnteckning på pärmens insida lyder:
...hr Sam. Ekerwall 1775. (Början av namnteckninen ör överklistrad senare.)
Spegel avslutar sitt stora verk med en tänkvärd liten vers:
När tu här mina fel befinner,
Är nyttigt at tu tig påminner
Wår stora ofulkomlighet;
Och altså ei min flit förkastar,
Ei heller thet ilwilligt lastar,
At jag ei alt förstår och wet.
Per Thorsell.
1049
« skrivet: 2006-06-16, 17:14 »
Göran Johnson,
som skrev ovan om Ragna Kellgren.
Din adress enl. Forskarkatalogen fungerar inte. Vänligen, skicka mig ett lvstecken om Du ser detta.
Per Thorsell.
per.thorsell(snabela)bredband(punkt)net
1050
« skrivet: 2006-06-13, 12:05 »
Jodå. Roligheten var ett torp tvärs över Sätrasjön, sett från Sätra By. Detta var ju vid jultiden och han har tydligen tagit vägen över isen.
Jag har själv haft en sommarstuga vid Roligheten.
Per Thorsell.
1051
« skrivet: 2006-06-09, 16:45 »
Lars.
Brita Stina Hjortsberg var född i Husby-Rekarne 1707-09-03, tolfte och yngsta barn till kyrkoherden Jonas Laurentii Hjortsberg och hans tredje hustru Regina Bernhardsdotter Ahlbom. (Fb)
Enligt Strängnäs stifts herdaminne skall det även finnas en son Johan Peter Nordström, auditör i Stockholm.
Per Thorsell.
1052
« skrivet: 2006-06-07, 11:09 »
Ann-Louise
Då kanske Ni samtidigt kan göra något åt följande som finns i ett mail från mig till Genline support från 2005-05-02. Detta mail har inte besvarats och så vitt jag kunnat se inte heller föranlett några rättelser. Allt gäller Eskilstuna:
1. Den volym, som Genline kallar AI:14, heter inte så och har aldrig hetat så. Beteckningen är AIb:14, vilket framgår av filmens första ruta (GID 79.22.7800) och av registerkortet (GID 79.22.8100). Dess rätta plats är mellan volym AIB:13 och volym AIB:15. Det framgår även av mitt meddelande 2005-03-30. Det kan inte rimligen råda någon oklarhet på denna punkt.
2. Om det (trots vad jag ovan anfört) skall finnas ett separat arkiv för Klosters Socken, då skall till detta arkiv föras alla de volymer, som har beteckningen AIE:xx, dvs AIE:1, AIE:6, ATE:7A, AIE:8, AIE:9, AIE:10. Detta framgår av titelbladet till varje volym, ( t. ex. GID 79.53.89800) samt i den utmärkta SVAR-katalogen, som åter anbefalles för studium.
3. Volym AIE:7B innehåller soldater från både Kloster och Fors, vilket framgår av titelbladet (GID 79.56.32600), liksom även av SVAR-katalogen. Den bör väl då, i konsekvensens namn, införas i bägge dessa församlingar istället för på sin nuvarande plats?
4. På motsvarande sätt skall volymerna i serien AIF:x, alltså AIF:1 till AIF:18, som nu ligger under Eskilstuna i stället (eller i vissa fall dessutom) hänföras till Fors, vilket även i dessa fall framgår av titelbladen och av SVAR-katalogen.
5. Flyttlängderna B:x, dvs B:1 till B:6 innehåller alla tre församlingarna blandade. Detta framgår t. ex. av första sidan i B:1 (GID 79.72.62900). De bör då i konsekvensens namn tas upp i alla tre församlingarna. Detta har lyckats med B:5, men inte de övriga.
6. Födelse-, vigsel- och dödböcker: C:1 till C:7 täcker alla tre församlingarna och bör alltså tas upp på alla tre ställena.
7. Volymerna C:9 och C:13 täcker Kloster och Fors och bör alltså tas upp där, däremot inte Staden, där de nu är upptagna. C:9 har tagits upp i Kloster, men saknas i Fors. Beträffande C:13 är förhållandet det omvända. Förvirring och totalt godtycke.
8. Slutligen Kommunionslängderna DII: 1 till DII:3 täcker alla tre församlingarna och bör alltså tas upp på alla tre ställena vilket framgår t. ex. av titelbladen (t. ex. GID 79.84.69900).
9. Volymen AIG:1B står nu under Fors socken. Hör hemma i Staden. Den skulle passa bra mellan volymerna AIG:1A och AIG:1C.
10. Volymerna AIA:2B och AIA:3B är upptagna under Kloster. Innehåller även Fors och bör tas upp där.
11. Volyma AIA:3A finns upptagen i Kloster. Där har den inget att göra, då den endast innhåller material från Staden. Bör lämpligen flyttas dit.
12. Volym AIF:13 är instoppad i Kloster, där den alls inte hör hemma.
Nils.
Bästa sättet att söka i Eskilstuna och dess landsförsamlingar i Genline, är att samtidigt öppna alla tre församlingarna och sortera de olika volymerna efter deras beteckning. Man kan sedan använda SVAR-katalogen på nätet för att få veta vilka områden som står i vilken volym. Det är stora variationer vid olika tider.
Per Thorsell.
1053
« skrivet: 2006-06-07, 10:11 »
Verner.
Det var inte så lätt. Enligt födelseboken respektive SCB-utdraget ur födelseboken föds ingen enda Karl/Carl Magnus under åren 1860 och 1861, varken i Eskilstuna stad eller i de två landsförsamlingarna Fors och Kloster.
Om Rigsarkivet i K?benhavn vet varifrån han närmast kom till Danmark kan man kanske hitta honom i Sverige.
Per Thorsell.
1054
« skrivet: 2006-06-06, 10:01 »
Ida.
Här är familen i folkräkningen 1900:
Hemförsamling: Malmköpings
Hemort: Gården N:o 76
Karl Ludvig Hagström, f. 1855 i Vadsbro Söd.l., Dräng
Augusta Sofia Hallberg, f. 1857 i Flen Söd.l.
Klas Axel, f. 1882 i Flen Söd.l., Skomakare
Knut Ivar, f. 1887 i Vadsbro Söd.l.
Olivia Elisabet, f. 1890 i Malmköping Söd.l.
Karl Gustaf, f. 1896 i Malmköping Söd.l. (Datum 19/2 enl. SCB-utdrag ur födelsebok)
Man skilde vid denna tid på Lilla Malma socken och Malmköpings Municipalsamhälle eller Köping(?).
Per Thorsell.
Inlägget flyttades 24 mars 2009 från en dubblerad och därför sedan raderad tråd under Efterlysningar.
Camilla Eriksson, moderator
1055
« skrivet: 2006-06-02, 21:50 »
Ett par små observationer i detta delikata ämne:
- I ett herdaminne, troligen Strängnäs stift, råkade jag på ett par små ord, skrivna med grekiska bokstäver. Enligt en sakförståndig grek betydde orden att prästen i fråga var begiven på rusande drycker. En diskret men dock markering.
- Jag har länge misstänkt, att en del av de mystiska tecknen i marginalen, som förekommer i husförhörslängderna för vissa personer, kan ha bäring på dessa personers vandel i olika avseenden. Det kan vara grekiska bokstäver eller något annat som förekommer sporadiskt. Möjligen en signal på kod till efterträdaren. Prästen som skrev i boken var ju genom sitt yrke alltid påmind om sin egen förestående bortgång.
- När man i början av 1900-talet inom industrin införde tjänstebetyg, utskrivna på förtryckta blanketter, satte man in ett Y (påminnande om ett spetsglas) på raden för anmärkningar när personen var känd för superi. Detta skulle förstås av en tilltänkt ny arbetsgivare och bevarades som en hemlighet mellan verkmästarna. Om mannen protesterde påstod man att det betydde yrkesarbetare. Innan blanketterna kom utelämnade man helt enkelt frasen städse fört ett nyktert lefverne.
Per Thorsell.
1056
« skrivet: 2006-06-02, 08:25 »
Olle.
Om man föredrar tengentbordet (det gör jag) kan man få upp samma ruta genom att trycka ctr I.
Per Thorsell.
1057
« skrivet: 2006-06-01, 21:25 »
Ingela.
De flyttar till Quarnbacken, sid 129.
Per.
1058
« skrivet: 2006-05-30, 20:25 »
Tack Gunnar!
Det var ju synd, att jag inte hade letat så långt tillbaka som 2002. Nu vet i alla fall även jag, att alla har anor från sin morfar. Själv har jag aldrig tvivlat på det, jag har hans näsa, inte särskilt snygg, men egenartad. Frekvensen för inga gener från morfar blr då något mellan kvadraten och kuben på det jag angav, dvs ett tal med 15 - 20 nollor.
Särskilt tack för referenserna. Jag skall förbättra mina magra kunskaper i ämnet.
Per.
1059
« skrivet: 2006-05-26, 21:47 »
Charles.
FANT is a Norwegian/West Swedish dialect word. Direct translations are difficult, since they may suggest connotations, not intended by the original writer. The closest I can get, is HOBO. It does not necessarily mean, they strayed arond the country, but they were lower class people with no fixed occupation, and as such a bit suspiciuos. On top of that, the color of their skin.
Per Thorsell.
1060
« skrivet: 2006-05-25, 20:56 »
Ulrika.
Alldeles riktigt. Detta är ett av de vanligaste problemen. De tre vanliga orsakerna är:
1. Husförhörslängdens födelseår/datum är fel.
2. Husförhörslängdens uppgift om födelseort är fel.
3. Födelseboken är ofullständig/felaktig.
3 är minst vanligt, men förekommer. Ett dop har helt enkelt tappats bort. Ofta skrevs inte dopet in direkt i födelseboken (prästen hade inte luntan med sig. Den kanske låg i sakristian, när dopet skedde i prästgården eller tvärtom.) Det skrevs upp på en lös lapp, som kan ha förkommit. Många sådana fall har bevisligen förekommit.
1 är mycket vanligt. Vid husförhöret kan prästen helt enkelt ha frågat, hur gammalt barnet är. Om svaret är fel åker det in i boken och blir kvar där. Vid flyttningar mellan socknar angavs ofta inte födelsedatum eller ålder, utan det fördes in efter direkt fråga. Det fanns många tillfällen, när det fanns ett direkt intresse av att uppge fel ålder. Jag har en ana, som vid en flyttning gjorde alla sina tre barn ett år yngre än de var. På så sätt sparade han in ett års mantalspenningar. Den som antogs som soldat kunde behöva göra sig äldre eller yngre än han var, osv.
2. Födelseorten blir ofta felaktig av liknande orsaker. Om föräldrarna flyttade ofta kom de inte ihåg var vart och ett av barnen var fött. Ofta anges en socken, där familjen bott ett eller flera år tidigare eller senare.
Det krävs ofta mycket arbete, ja, ibland är det helt omöjligt, att komma till rätta med dessa problem. Därför vet jag t. ex. fortfarande inte när eller var min egen ff ff ff är född.
Per Thorsell.
1061
« skrivet: 2006-05-18, 20:48 »
Daniel.
Halvsyskon har typiskt en fjärdedel av generna gemensamma. Det samma gäller kusiner. Oavsett praktiska problem, går det alltså inte att fastställa om två personer av olika kön är kusiner eller halvsyskon, enbart med utgångspunkt från deras DNA.
Förutsättningarna är inte helt klara för mig. Du skriver, att F är morbror till A. Är han alltså bror till D, eller är han 'ingift morbror', dvs är D och E systrar?
Per Thorsell.
1062
« skrivet: 2006-05-18, 20:28 »
Han flyttar till Tångeråsa, Örebro Län. Finns som första namn på GID 187.24.83400.
Per Thorsell.
1063
« skrivet: 2006-05-16, 18:26 »
Charles.
Regarding Zarof. Since this creature is expected to set the earth on fire, I imagine, it is a misspelling (or misreading, or both) of Seraf. You can find them in the Bible: Jesaja 6: 1 - 6. They are the angels placed next to God. Each has six wings. On the day of the Apocalypse, they may well be active, setting the world on fire.
Per Thorsell.
1064
« skrivet: 2006-05-16, 10:24 »
Band 1 finns att köpa på Bokbörsen: http://www.bokborsen.se Sök på Norelius Amerika så kommer det upp ett resultat. Per.
1065
« skrivet: 2006-05-16, 09:56 »
Om vi håller oss till den klassiska genetiken, där endast hela kromosemer, inte delar därav, överförs mellan generationerna, är sannolikheten att en person inte har någon enda gen från sin morfar ungefär en på 8,4 miljoner. Det kan alltså mycket väl finnas en sådan person i Sverige i dag. Han/hon kommer dock aldrig att få veta det.
För att två helsystrar skall ha helt skilda genuppsättningar, utom mDNA som alltid är lika, måste den enas genuppsättning vara helt skild från den andras, både på fars- och morssidan. Sannolikheten (eg. frekvensen) för detta är ungefär ett på sju följt av 13 nollor = 70 biljoner (riktiga biljoner, inte amerikanska).
När det gäller anor som inte satt spår i mina gener, måste det redan på ett avstånd av sex generationer finnas sådana spårlösa anor.
Allt ovan gäller alltså om endast hela kromosomer överförs. Jag skullr gärna vilja veta, hur vanligt det är, att delar av kromosomer förs vidare. Om det förekommer regelmässigt, blir bilden helt annorlunda, men jag har inte lyckats hitta några frekvensuppgifter. Vet någon?
Per Thorsell.
1066
« skrivet: 2006-05-16, 08:35 »
För att underlätta sökningen: Det rör sig sannolikt om denna bok:
De svenska lutherska församlingarnas och svenskarnas historia i Amerika : ett bidrag / af E. Norelius
Den är utgiven i två band 1890 och 1916 av Samfund Kristna Lutherska Förenta Staterna.
Tyvärr har jag den inte, men den finns på större bibliotek i Sverige och sannolikt även i USA.
Per Thorsell.
1067
« skrivet: 2006-05-14, 21:15 »
Rekord var det nog inte. Jag har ett fall i början av 1800-talet med vigsel dagen före nedkomsten. Barnafödande mellan tredje lysningssöndagen och vigseln förkommer också.
Praktiskt, att slå ihop bröllops- och dopkalas.
Per Thorsell.
1068
« skrivet: 2006-05-14, 21:02 »
Tack Olle!
Där gick det att hitta honom. Platsen heter Brikebo, Nykil.
Med stöd av dödboken framhärdar jag i ett dödsdatum i december, 27 eller 29 är mera osäkert.
Per.
1069
« skrivet: 2006-05-14, 09:52 »
Regementspastor Per Ekervall dör 1791-12-27 enligt Valkebo Härads bouppteckningsregister.
Känner någon till i vilken socken han bodde, eller var bostället för Östgöta Grenadjärregementes regementspastor fanns vid denna tid? Jag har en bok som tillhört Ekervall och blev litet nyfiken på honom.
Per Thorsell.
1070
« skrivet: 2006-05-11, 09:21 »
Daniela.
Enligt Södermanlands Läns Kalender 1911 fanns ett Löfhagen under Bråhöfda (en stor gård i Dunker). Detta Löfhagen är ingen gård, utan en lägenhet, alltså ett boningshus med tomt och kansken en trädgård. Taxeringsvärde var 500:-. 1910 var Skomakaren Alfred Andersson ägare.
I de sista husförhörslängderna finns Löfhagen inte med i registret. Det kan vara nybyggt mellen 1895 och 1910, eller ha bytt namn under mellantiden. Om det verkligen var en bondgård ligger det nog i en annan socken.
Per Thorsell.
1071
« skrivet: 2006-05-09, 20:46 »
Christina.
I folkräkningarna 1890 och 1900 bor familjen vid Hagstugan, Blacksta. Vid dessa tillfällen finns ingen dotter Judith. Hon kan ju ha hunnit födas och dö under mellantiden. Folkräkningen 1880 har inte hunnit fram till Blacksta ännu.
Per Thorsell.
1072
« skrivet: 2006-05-04, 22:00 »
Jag kan bidra med några små utdrag ur min favoritlektyr: Folklivet i Åkers och Rekarne Härader (Sörmland) av Gustaf Eriksson, utg. av Magdalena Hellquist.
Under rubriken Söndagslifvet skriver han bl. a.:
Nöjen af många slag stå till buds för söndagen vintertiden beroende af hvars och ens tycke och smak. Man kan åka skridskor, slängkälke, kälkbacke, kana o. s. v. .... Om kvällarna så kan man dansa efter viol eller sång, spela kort, tala om sagor och gåtor o. s. v.
Kortspel ... voro såsom skämtspel toker och dess jämlikar; penningspel voro pass och trikort. Af lekar voro låna eld, sitta på understolen, pantlekar och hvarjehanda andra ...
Många gånger hände, att genom ömsesidigt sympatiserande grund lades till lifstidsföreningar emellan personer af olika kön som långt bättre motsvarade sitt ändamål än de som 'in formaliter' och på ekonomiska beräkningar anstiftades.
Sommartiden ... men eftermiddagsnöjena voro annorlunda. ... De öfliga lekarna härvid voro: pina gås, slå tristål, kappas om ledde, leka hök och dufva, enkleken och andra starka kroppsansträngande lekar. Gunga nyttjades mycket den tiden. Alla dessa lekar gåfvo en motion långt starkare än månget dagsvärksarbete på lika tid.
Därefter följer en del ytterligare om verksamheter som bedrevs (och bedrivs) parvis mellan pojkar och flickor.
Denne man beskriver otvivelaktigt sin egen ungdom på 1820-talet.
Per Thorsell.
1073
« skrivet: 2006-05-04, 20:59 »
Det är inte så att de tidigare sidorna saknas. Längderna AIG:1A, :1B och :1C har sidorna numrerade i löpande följd.
Per Thorsell.
1074
« skrivet: 2006-05-03, 14:29 »
Ord som betecknar släktskap rymmer många fallgropar. Jag blev nyligen ganska förvånad, när jag läste den gamle riksheraldikern Adam Lewenhaupts barndomsminnen. Han nämner, att när en av hans fars yngre systrar gifte sig, fick han (Adam) en hel mängd nya kusiner. Han menar då den ingifta fasterns syskons barn.
Detta skrevs för bara omkring 70 år sedan. I dag skulle väl ingen komma på tanken, att kalla dessa kusiner.
Per.
1075
« skrivet: 2006-05-03, 09:04 »
Göran.
Ja, otvivelaktigt. Jämför t. ex. SAOB.
Per.
1076
« skrivet: 2006-04-30, 20:48 »
Krister.
Erik, som mycket riktigt föds 1826-04-07 är son till Skattehemmansägaren Erik Andersson i Mora N:r 1, f. 1798-07-13 och hans hustru Brita Jonsdotter, f. 1789-07-04.
I familjen finns redan dottern Anna Brita f. 1822-07-01. Senare föds sonen Jonas 1829-04-29 och dottern Maja Stina 1832-05-26. Samtliga dessa personer är födda i Jäder.
I husförhörslängden för åren i slutet av 1830-talet noteras för sonen Erik, att han studerar i Strängnäs.
Källa. Jäder födelsebok och hfl AI:8, :10 och :11, alla sid. 7.
F. ö. brukar det påpekas, att ordningsreglerna föreskriver att man skall skriva ut för- och efternamn. Svaret är dock det samma.
Per Thorsell.
1077
« skrivet: 2006-04-30, 10:56 »
Maria.
Det lönar sig knappast att gissa födelsedatum och försöka ta genvägar i ett fall som detta. Som en liten början till utforskandet av familjen kan nämnas (fast det vet Du kanske redan) att paret gifte sig 1848-04-08. Han var då hemmansbrukare och änkling i Oppeby, hon änka från Rynninge.
Per.
1078
« skrivet: 2006-04-29, 10:47 »
Maria.
Detta verkar egendomligt. Jag kan varken hitta Anders 1816-02-22 eller Anna 1817-11-21 i Fellingsbro födelsebok, C:10.
Kan Du ange födelsenummer och/eller GID-nummer för dessa födelsenotiser.
Per Thorsell.
1079
« skrivet: 2006-04-28, 22:07 »
En Lydia Elvira Elisabet med efternamnet Abrahamsson, född i Norrala Gävleborgs Län 1895-01-10, dör i Skara Domkyrkoförsamling 1974-02-02. Hon är då änka sedan 1973-10-22.
Med rätt födelsedatum och alla tre förnamnen överensstämmande, kan det mycket väl vara rätt person.
Källa: Sveriges Dödbok: 3.
Per Thorsell.
1080
« skrivet: 2006-04-27, 15:26 »
Följande är kanske ett sidospår, men jag nämner det, eftersom benämningen brofogde används.
I Husby-Rekarne (D) utsågs brofogde vid sockenstämmorna tillsammans med sexmän, magasinsföreståndare m. fl. Där var det alltså inte ett yrke, utan en befattning som gick på tur bland bönderna. Brofogden skulle svara för att broarna på socknens vägar hölls i stånd och vid behov ta initiativ till reparationsarbeten. Som extra syssla skulle brofogden övervaka att de lösgående svinen var reglementsenligt ringade, ett ämbete som tycks ha varit minst lika betungande som brounderhållet. Se t. ex. följande ur sockenstämmoprotokollet 1827-11-04:
5:o Anmälte Socknens Brofogde, huru Åboen Anders Nilsson i Husby by N:o 2, under den förres tjenstbefattning med Swinkreaturs ringande i Husby by, nekadt Brofogden att få ring de Swinkreatur, som Anders Nilsson tillhörde. Och då ett sådant Anders Nilssons förhollande wore dels stridande emot de öfwerenskommelse Församlingen sins emellan träffadt, som ock emot Höga Landshöfdinge Embetets författningar answarsfullt, så anhöll Brofogden Lars Larsson i Nyäng, att denna Anders Nilssons treskhet i dagens Protocoll skulle införas och genom utdrag däraf till Kronobetjeningens åtal öfwerlämnas.
Per Thorsell.
1081
« skrivet: 2006-04-27, 14:56 »
Det kanske kan vara Hemmansägare Fredrik Serrander, som enligt bouppteckningsregistret dör i Ärja 1866 (eller möjligen tidigare, eftersom 1866 är året för bouppteckningen). Han uppges vara gift med Anna Jansdotter. Bouppteckningen finns på Uppsala Landsarkiv, som kan skicka Dig en kopia.
Selebo häradsrätt (ULA/11314), F II:20, nr 80.
Ett litet råd:
När Du ställer en fråga, ange så fylliga uppgifter som möjligt! I detta fall t. ex. var och när han skall ha varit befallningsman, gärna med källan angiven. Det göt det lättare för andra att söka efter kompletterande uppgifter.
Per Thorsell.
1082
« skrivet: 2006-04-27, 09:23 »
Det föds ett antal Olof i Floda 1769 enligt födelseboken, men ingen i september och ingen med datum 16. Det finns inte heller någon Serrander bland fäderna.
Om födelseuppgiften kommer ur husförhörslängd är det väl ytterligare en av otaliga felaktigheter av detta slag. Är det säkert, att det är Floda i Sörmland?
Per Thorsell.
1083
« skrivet: 2006-04-20, 15:42 »
Ja, som jag nämnde står det Inflyttad från Tåby, en socken mellan Norrköping och Söderköping i Östergötland.
Tunabergsforskaren Ulf heter förstås Berggren.
Per.
1084
« skrivet: 2006-04-18, 20:53 »
Eskilstuna är litet svårnavigerat och Genline dessutom rumphugget, så jag kan inte kontrollera direkt. Gård Nr. 354 låg i Nya Staden, nära nuvarande Klosters Kyrka. Den rätta husförhörslängden bör vara AIb:30, möjligen 29. Den har ett alfabetiskt namnregister i slutet (tror jag). Om Du har tur finns modern med där. Annars bör gården kunna hittas på numret.
Per Thorsell.
1085
« skrivet: 2006-04-18, 20:33 »
Marianne.
Visserligen bor även jag i Östergötland, men med hjälp av Ulf Bergrens bok: Tunabergare Del 2 kan jag ge följande upplysningar:
I Österbergsgruvan, Tunaberg bor under åren 1828 - 30:
Johan Nordström f. 1805-03-20 i Skönberga, Gruvsmed. Inflyttad från Tåby 1828. Utflyttad till Häradshammar 1830.
Hustrun Catharina Andersdotter, f. 1802-01-13 i Måsen, V. Husby.
Son Carl Johan f. 1828-12-05.
Son Alexander f. 1830-10-30.
Per Thorsell.
1086
« skrivet: 2006-04-17, 11:01 »
Christian.
Lorentz Gustaf är enligt födelseboken oäkta son till Skomakare Flinks änka Anna Stina Malmberg i gården nr 122 i Fristaden.
Som hyresfolk i Nr. 122, Fristaden finns Följande:
Skomakare Flinks Enka Anna Stina Malmberg, f. 1793-11-03 i Lilla Malma.
Dotter Johanna Stina f. 1824-04-13(?) i Jäder,
Dotter Josefina Eleonora f. 1826-03-18 i Eskilstuna,
Dotter Catharina Charlotta f. 1832 i Eskilstuna. död 1833,
Den ovan nämnde sonen.
Där finns även gesällen Lars Lagerlund f. 1809-09-06 i Kil, Värmland. (AIC:14 sid 317.
Hösten 1835(?) flyttar samtliga till Gård Nr. 70. (AIC:14 sid 197).
När Laura Hilma Elisabet föds 1845-12-07 är föräldrarna Skomakaren Lars Lagerlund och dess hustru Christina Elisabet Wikström i Nr. 226.
I AIC:17 sid. 186 finner vi den tidigare gesällen, nu Skomakare Lars Lagerlund med familj:
H. Christina Elisabet Wikström f. i Eskilstuna 1814-10-07,
D. Laura ... som ovan,
S. Hjalmar Christian Lorentz f. 1847-12-02,
S. Knut Oscar Lorentz f. 1850-01-13.
Fosterson oä. Lorentz Gust. Lagerlund.
Det förefaller alltså inte, som om Lagerlund räknar sig som far till Lorentz Gustaf.
Det finns mycket mera att utreda i denna familjs öden.
Per Thorsell.
1087
« skrivet: 2006-04-17, 08:56 »
Fia.
Jag vet inte vad noteringen 4/10 betyder, men familjen flyttar i varje fall inte ut från Valbby omedelbart. I nästa hfl., AI:9 återfinns de först på sid 25 och sedan på sid 71 i Kolsta. Där föds och dör ytterligare barn.
Per.
1088
« skrivet: 2006-04-16, 09:25 »
Du finner familjen i Gård Nr. 75 i Torshälla. Numret som står i födelseboken avser alltså adressen. I husförhörslängd AI:15A står de upptagna på sid. 126. Där framgår också att de kommer från Vallby 1843, att de återflyttar dit 1844 och att en äldre son Lars Erik dör i Torshälla 1843-12-03 (om jag läser rätt).
Per Thorsell.
1089
« skrivet: 2006-04-13, 09:50 »
Det föds fem stycken Pehr (som vid den tiden var samma namn som Peter) i Gryt 1776. Ingen av dem har en far som heter Lindqvist enligt födelseboken.
Namnet Lindqvist kan han ha tagit senare i livet.
Per Thorsell
1090
« skrivet: 2006-04-09, 21:55 »
Johan Erik föds 1843-03-19 enl. födelseboken i Barksäter, Barva. Föräldrarna är Statdräng Anders Jonsson, född i Barva 1810-01-14 och hustru Catharina Andersdotter, också född i Barva 1817-07-31. På hösten 1843 flyttar familjen till Prostökna, Barva och 1845 vidare till Winbergsstugan, torp under Lindholm Barva, där fadern blir torpare.
Källa: Barva AI:7 sid. 112, 104 och 37, AI:8 sid 32.
Det verkar troligt att Johan Erik tagit namnet Lundqvist senare i livet.
Per Thorsell.
1091
« skrivet: 2006-04-08, 20:13 »
Har ULA lämnat någon källa till sin uppgift om Falköping som födelseort för denna person? Vem gäller det? Var förekommer personen senare i livet?
Per Thorsell.
1092
« skrivet: 2006-04-08, 17:12 »
Flen var vid denna tid ett starkt växande stationssamhälle. Jag har inte tillgång till andra husförhörslängder än de som finns på Genline och där nämns inte dessa fastigheter. Det troligaste är, att det rör sig om bostadshus i stationssamhället, möjligen om avvecklade soldattorp som fått egna namn.
Fastighetskontoret i Flens Kommun bör kunna lämna upplysning om nuvarande adress till dessa fastigheter.
Per.
1093
« skrivet: 2006-04-08, 08:50 »
När det gäller Södermanlands Regemente finns det ett mera omfattande och mera lätthanterligt register på: http://www.p10.se/ Per Thorsell.
1094
« skrivet: 2006-04-08, 08:25 »
Kay.
Varken Sofieberg eller Bergdala finns i ortsregistret till den sista husförhörslängden i Flen.
Om Du nämner något om bakgrunden till frågan kan det vara lättare att hjälpa till. Var finns uppgiften om dessa hus eller gårdar i Flen?
Per Thorsell.
1095
« skrivet: 2006-04-03, 18:31 »
Minsann! Den knappen har jag aldrig sett. Det funkade perfekt. Med åren har jag lagt mig till med den moderna ovanan att inte läsa manualer. Det straffar sig ibland.
SVAR har både hängslen och livrem. Färgaryd ligger under Hallands och Jönköpings Län i Arkivsök, med samma material.
Tack för hjälpen.
Per.
1096
« skrivet: 2006-04-03, 16:23 »
Jaha. Det som lurade mig var, att en och samma socken förekommer i två skepnader, före och efter gränsändringen. Nu ser jag att SVAR räknar den till Jönköping och Socken-Sök till Halland. Det blir lätt problem när man hamnar i trakter som man inte känner till.
Per.
1097
« skrivet: 2006-04-03, 11:48 »
Om detta har diskuterats tidigare ber jag om ursäkt, men här är vad jag har funnit:
Vid sökning efter Anna Kristina, född i Gudmundrå 1889-07-17, finner jag henne död 1949-05-27 i Färgaryd, Jönköpings Län, Småland.
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling: Färgaryd, Hylte Kommun, Hallands Län (Småland)
Eftersom jag ville finna ättlingar söker jag vidare och hittar inget.
Det visar sig att ingen dör i Färgaryd eller hela Hylte kommun före år 1952, varken den ovan nämnda eller någon annan.
Hon finns däremot vid sökning på döda i Landskapet Småland och i Jönköpings Län (men inte i Hallands Län).
Någonting verkar vara borttappat.
Per Thorsell.
1098
« skrivet: 2006-04-02, 18:40 »
Tack Berit!
Då får vi se om det blir något napp på min efterlysning i Färgaryd, Småland, där Anna Kristina dog.
Jag är barnsligt förtjust i alla föremål som kan knytas till mina anor. Jag har i behåll min mormors mors glasögon och några biblar och bönböcker, det är allt.
Hälsningar
Per.
1099
« skrivet: 2006-04-02, 16:47 »
Anna Kristina Norling, född i Gudmundrå, Ångermanland 1889-07-17 med namnet Högberg, dör i Färgaryd 1949-05-27.
Känner någon till barn eller andra efterkommande till henne? Jag har en liten läsebok från småskolan som tillhört hennes mor, Märta Stina Brundin. Den skulle jag vilja skänka till någon intresserad ättling.
Per Thorsell.
1100
« skrivet: 2006-04-02, 16:32 »
Karin.
Du har förstås rätt. Jag slarvade till det. Den dotter det gäller är Märta Stina, född 1862-06-03. Jag har nu också hittat henne gift med Klemens Högberg och deras första barn, Anna Kristina.
Genline slutar dessvärre 1889, så om någon kan hitta flera barn till Märta Stina är jag tacksam. Äldsta dottern dör i Småland enligt Sveriges Dödbok. Jag skall lägga en efterlysning där.
Per.
1101
« skrivet: 2006-03-29, 18:27 »
På den anförda sidan i AI:16 och på tidigare husförhörslängder till och med AI:12 sid. 148 och 85 står hans födelsedatum som 1817-09-25 (ej -29).
När han kommer till Ellevi, Kjula från Stenkvista som dräng 1841 kallas han Fredrik Jansson Hägg. 1843 blir han soldat.
En kontroll i Stenkvista visar två saker:
1. Faden heter Jan Fredrik Hägg i husförhörslängden, men bara Fredrik i Födelseboken när sonen föds.
2. Födelsedatum enligt födelseboken är 1817-09-03 (döpt -04), men redan i den första husförhörslängden (Stenkvista AI:9 sid. 75) står det felaktiga datum 25/9 1817.
Du behöver alltså inte tvivla på att Du har rätt person, men Frerik, liksom många andra har gått genom livet med ett felaktigt födelsedatum. Förmodligen firade han inte sina födelsedagar, så felet är till större bekymmer för oss, än för honom.
Även fadern var f. ö. soldat innan han blev torpare.
Per.
1102
« skrivet: 2006-03-29, 15:39 »
I så fall är det något annat än födelsedatum som inte stämmer. Var var han soldat?
Per.
1103
« skrivet: 2006-03-28, 22:39 »
Torparen Israel Brundin i Nensjö, född 1825 i Högsjö och Hustru Anna Greta Ramstedt hade en dotter Maria Christina Brundin, född 1865-12-03. Känner någon till om hon fick några barn och om det i så fall finns några nu levande ättlingar.
Jag har, på okända vägar, blivit ägare till hennes första läsebok från småskolan och skänker den gärna till en intresserad efterkommande.
Per Thorsell.
1104
« skrivet: 2006-03-28, 22:04 »
Fredrik är inte så vanligt i Stenkvista vid denna tid. 1817 föds endast en med detta namn enligt födelseboken: Torparen Fredrik Hägg i Udden och Hustru Kerstin Jonsdotter får sonen Fredrik den 3 September.
Brita Stina föds mycket riktigt 1822-08-11 i Skjeggesta Storgård, Barva. Föräldra är Bonden Anders Andersson och Hustru Stina Elisabet Jönsdotter, 40 år.
Per Thorsell.
1105
« skrivet: 2006-03-28, 20:55 »
Jag får rätta mig själv här. Genline har tappat bort Blacksta efter 1860, men i Nyköping Östra AIA:18 sid. 297 framgår att fylleridomen gällde Thelander. Där står:
64 4/4 bötfälld för.... fylleri med förlust af medborgerligt förtroende.
Per.
1106
« skrivet: 2006-03-28, 10:10 »
Hela notisen måste avse f. d. Drängen Carl Gustaf Berg, som står på raden ovanför. Både domen för stöld 1858 och fylleri å gata 1861 med därav följande förlust av medborgerligt förtroende har ju inträffat redan innan Thelander kommer till Nyköping. Eftersom inget av detta nämns på sid. 59, dit Thelander kommer först, kan det inte avse honom.
Den småländske plåtslagaren tillhörde tydligen den kategori som den gamle polisen kallade: ännu icke straffade.
Per Thorsell.
1107
« skrivet: 2006-03-26, 21:01 »
Jan.
När det gäller brodern Erik, som Maud inte hittat i dödboken, skulle han möjligen kunna vara identisk med Instrumentmakaren och Fabrikören Erik Möller som på 1940-talet drev Torshälla Verktygs- och Mekaniska Verkstad. Verkstaden låg inte i Torshälla på den tiden, utan på Norr i Eskilstuna, i trakten bakom Munktells verkstäder.
Erik, som var i ungefär rätt ålder, och hans hustru Mary umgicks i mitt föräldrahem. Jag vill minnas att paret flyttade utomlands, men är inte säker.
Företagens Arkiv i Eskilstuna, länk här kanske kan hitta fabrikören Erik Möller.
Per Thorsell.
1108
« skrivet: 2006-03-25, 19:11 »
Nog skulle man önska sig litet mera läsbara bilder.
Eric Jonsson dör av slag. Därefter står upl. ägt., dvs hustrun efterlever honom.
Som titel tror jag det står: Hemmanseg. f. d. Bonden (obs. dubbleringsstrecket över m!). I hfl. kallas han fortfarande Bonde, men han hade kanske lämnat över gården före sin död.
Per Thorsell.
1109
« skrivet: 2006-03-24, 18:51 »
Enligt Svenskt Konstnärslexikon var Signe Helena Boman (f. Eriksson) född i Stockholm 1885-10-18. Hon studerade vid Konstakademin 1904-08. Hon gjorde senare resor till Paris, Italien och Amerika. Hon målade landskap från västkusten, Dalarna och Stockholm, men är mest känd för sina barnporträtt.
Det ges inga litteraturhänvisningar i artikeln, så troligen finns inte mycket mera skrivet än recentioner från utställningar. Separatutställningar i Stockholm 1939 och 1941.
Enligt Sveriges dödbok var hon född i Maria Magdalena, Stockholm och död 1987-01-15 i Oskar, Stockholm. (Alltså över 101 år gammal.) Då stavas namnet Bohman.
Per Thorsell.
1110
« skrivet: 2006-03-24, 15:52 »
År 1718 finns i Dunkers födelsebok endast en Hans. Han föds i Måhlarstugan(?) och döps 1718-04-11. Fsdern heter Mats. Om han sedan tar namnet Bergström kan ju tänkas, men blir väl litet svårare att reda ut.
Per Thorsell.
1111
« skrivet: 2006-03-20, 18:32 »
Det var ju tur att jag inte började gå i riktning mot Nyköpings bibliotek! Nu vet jag att det inte hade lönat sig.
Per i Linköping.
1112
« skrivet: 2006-03-20, 16:22 »
Det näst enklaste sättet att kontrollera detta, torde vara att beställa hem mikrokort över SCB-utdragen för folkräkningen 1920. Dessa finns hos SVAR. Den rätta församlingen bör vara Nyköping Östra. Beställningsnummer är C00936.
Det allra enklaste är, om någon med gångavstånd till biblioteket i Nyköping eller Eskilstuna gör jobbet och meddelar resultatet här.
Per.
1113
« skrivet: 2006-03-19, 17:35 »
Hvalsta ligger vid järnvägen genom Bettna, strax söder om stationen. Det var en by med flera gårdar om sammanlagt 3 mantal.
Bokhållaren L. Ad. Kindblom, född i Åtvid 1811 kommer från Björkvik till Hvalsta 1837(?). Han dör vid Hvalsta 1840-05-17 och uppges då vara 29 år 1 mån. 20 dagar. Han har då hunnit gifta sig 1839-04-14 med dottern Anna Lotta Jansson i Kyrkvaktarstugan och få sonen Rudolph 1839-07-01.
Per Thorsell.
1114
« skrivet: 2006-03-19, 16:59 »
Beträffande Karlslund, Nyköping.
Jag vill anmäla en delvis avvikande åsikt. Det Karlslund som ligger söder om Nyköpingsviken tillhörde S:t Nicolai socken och hade postadress Oxelösund.
Karlslund, postadress Nyköping låg enligt Södermanlands Läns Kalender 1911 i Nyköpings stads Östra Område. Det är en s. k. lägenhet, dvs inte en bondgård, utan sannolikt ett mindre boninghus för en eller några få familjer.
Tomtytan var c:a 1000 kvadratmeter och taxeringvärdet 1910 var 1000:-. Karlslund ägdes då av snickaren K. J. Karlsson.
Stadsbyggnadskontoret eller Nyköpings Museum kan nog lämna uppgifter om det exakta läget, möjligen har de också bild på huset.
Per Thorsell.
1115
« skrivet: 2006-03-18, 10:05 »
Min guldgruva framför andra, delvis för att jag har nästan alla rötter i Sörmland, är Gustaf Eriksson: Folklivet i Åkers och Rekarne Härader, på ett utomordentligt sätt sammanställd och kommenterad av Magdalena Hellquist. Den är i fem ganska tunna band och behandlar tiden kring mitten av 1800-talet.
Gustaf Eriksson var torpare i Härads socken utanför Strängnäs och han ägnade flera årtionden åt att dokumentera alla aspekter av allmogens liv. Man får lära sig linberedning, skotillverkning, frieri, skrock och många hundra ordspråk och talesätt (de flesta obegripliga utan Hellquists förklaringar.
Böckerna är utgivna av Dialekt- och Folkminnesarkivet i Uppsala från 1989 och framåt.
Detta är inte en populariserad framställning, men den är skriven av en man som själv var en del av den verklighet han skildrar. Hans eget livsöde är också mycket intressant. Det berättas i inledningen.
Per Thorsell.
1116
« skrivet: 2006-03-15, 20:39 »
Det var inte ovanligt med rättstvister kring begravning av dem, som tagit sitt liv. Om de anhöriga inte nöjde sig med prästens beslut kunde de klaga hos Häradsrätten med yrkande om sinnesförvirring och därmed begravning i vigd jord. I fall av äkta självmord skulle kroppen grävas ner på galgbacken eller på häradsallmänningen, men i verkligheten tycks det ha förekommit ett helt spektrum av olika grad av skam. Bedömningarna förefaller bli mildare med åren. Jag har ett fall från 1755 där kroppen grävdes ner av Rackaren under det träd där mannen hängt sig. Detta gick till tinget och prästen stod envist fast vid sin åsikt och vann målet trots släktens protester.
Om det gått påfallande lång tid mellan dödsfall och begravning kan det löna sig att leta bland domböcker eller småprotokoll.
Per Thorsell.
1117
« skrivet: 2006-03-14, 08:17 »
Hökare har inget samband med 'hawker', snarare med 'huckster'.
Ordet hökare finns i svenskan från 1600-talet, kommer från tyskan och har släktskap med 'huka'.
Per Thorsell.
1118
« skrivet: 2006-03-13, 20:45 »
Britt-Louise.
Har Du möjligen ett födelseår, inte bara ett datum på Anna Greta?
Per Thorsell.
1119
« skrivet: 2006-03-13, 20:20 »
Jan.
Om Du samlar bilder på Fylgia har Du en som nyligen utropades på Auktionsverket i Stockholm. Börja här.
Därefter : Svenska: Kataloger: 7 mars 2006 och nummer 7189.
Per Thorsell.
1120
« skrivet: 2006-03-13, 11:50 »
Det är lika illa här; jag klarar inte heller allt. Det tycks inte vara några sensationer. Ungefär detta: Mannens ledighetsbref från Prosten Lundquist i Julita. Hon dito [ ] fört. Hennes fader lemnat skriftligt bevittnadt(??) samtycke. Per Thorsel..
1121
« skrivet: 2006-03-12, 17:02 »
Han behövde förstås inte ha varit så förfärligt gammal. Det räcker med, att det fanns en yngre vuxen person med samma namn i samma by.
Min mamma kallades unga fru Thorsell och min farmor gamla fru Thorsell i mjölkaffären när jag var barn. Farmor var knappt 60 år.
Per.
1122
« skrivet: 2006-03-11, 21:55 »
Det jag helst ville ha en debatt om, är inte vad det bästa vore, utan vad det bästa är i den värld där vi lever. Jag älskar inte Genline, men anvärder dem därför att det är det bästa tillgängliga. Jag är en gammal man och kan inte vänta tjugo år på die Endlösung..
De brister hos Genlines som det är realistiskt att åtgärda, är inte i första hand bildkvalit?n, utan felsorteringar, brist på katalog, bristfälliga register m. m.
Mormonernas hafs- och slafsfilmer är för övrigt grunden för de senaste decenniernas tillväxt för släktforskningen till en folkrörelse. Om nu SVAR är så duktiga på att tillgodose släktforkarnas behov; hur kommer det sig då, att deras presentationsprogram står flera klasser under Genlines ur användarsynpunkt. Där har Genline gjort ett verkligt proffsjobb, som SVAR borde köpa in sig i.
Per.
1123
« skrivet: 2006-03-11, 11:28 »
Jörgen skriver: Det finns alltså ingen anledning för betalande kunder att ställa upp med gratis arbete för ett vinstdrivande företag. Jo, det finns en anledning: Om kunderna inte gör det, blir det inte gjort. Att företag, seriösa eller inte, vältrar över arbete på sina kunder, är inget nytt påfund. På den gamla goda tiden hade varje livsmedelsaffär en springpojke, som mot en tjugofemöring i dricks körde hem varorna. Både sprinpojken och handelsmannen själv, som brukad fråga: Var det något mera?, är numera ersatt av en varukorg där kunden själv får plocka ner varorna och en kö till den kassa där man åter får plocka upp dem för att, sedan han/hon betalat, plock ner och själv köra hem dem.
Sveriges Släktforskarförbund, en ideell organisa tion med anknytning till detta forum, drev härom året en lyckad kampanj för att få sina medlemmar att lägga ner arbete på registrering av döda i Sverige under åren 1947 - 70. Resultatet blev en CD som det kommersiella företaget Sveriges Släktforskare sålde tillbaka till samma gratisarbetare med god förtjänst. Ett utmärkt exempel på hur en slipsten skall dras. Har någon gjort en uppskattning av hur många oavlönade arbetstimmar de presumtiva skivköparna lade ner på detta projekt? Vad skulle det ha kostat att betala marknadsmässiga löner för detta arbete? Vad skulle skivan ha kostat om man gjort på detta sätt?
Jag drar inte upp detta exempel för att ifrågasätta Släktforkarförbundets hederlighet, utan för att visa vad vi väl alla redan vet: Släktforskning lönar sig inte. Genlines affärsidé och det som gjort hela deras företag möjligt, var att tillföra en effektiv distributionskanal för ett material, mormonfilmerna, som man kom över billigt eftersom säljaren trodde det var värdelöst.
Om Genlines inställning till kundernas behov och önskemål gör jag mig inga som helst illusioner. När jag förra året påpekade ett antal felaktigheter i materialet för Genlines support, fick jag följande svar:
Om du inte är nöjd med vår databas och det material som vi får från Riksarkivet så kan du använda SVAR:s mikrokort., följt av Med vänliga hälsningar
Jag frågade om detta yttrande avspeglade Genlines kundpolicy. Frågan är fortfarande obesvarad, men den som lämnade kommentaren befordrades kort därefter till Verkställande Direktör i företaget. Jag tolkar det som, att det verkligen rör sig om den officiella attityden mot kunderna. De påtalade felaktigheterna har inte rättats.
Digiarkivet illustrerar problemet med bildkvalitén. Den kostarmycket pengar. Jag har inte sett bilderna, men däremot priserna. En på måfå vald socken (Bentarp) där deras skivor i stort sett täcker detsamma som Genlines databas kostar hos Digiarkivet 3578;-, motsvarande två års abonnemang hos Genline. Detta för en enda socken. CD är dessutom en föråldrad och opraktisk ditributionsform och med sådana priser blir problemet med piratkopiering akut, tror jag. Genlines bildkvalitet är mycket riktigt halvtaskig och jag är den förste att drömma om bättre bilder, men till 90 % är de dock läsbara. En del av de övriga kan troligen inte räddas, ens med dagens metoder. Om man skall sätta igång en omskanning i stor skala bör man koncentrera sig på de nu oläsbara. Det kommer att räcka länge.
Min slutsats är alltså: Att bekämpa Genline är inte önskvärt. En stängning av Genlines databas vore mycket olycklig. Att ställa krav på Genline, som de inte själva vill eller kan uppfylla, är utsiktslöst. Att skapa en kanal med samarbetsformer för att successivt förbättra Genlines produkt är önskvärt. Vet någon om den s. k. Kontakt- eller Referensgruppen existerar och fungerar? Någon medlem i den kanske läser Anbytarforum och har någon synpunkt att bidra med.
Per Thorsell.
1124
« skrivet: 2006-03-11, 08:12 »
Han var gammal.
Per Thorsell.
1125
« skrivet: 2006-03-10, 23:18 »
Aristarchos från Samos född omkring 280 före Kristus var en astronom med märkvärdigt moderna id?er. Han var, i varje fall i Västerllandet, den förste kände som hävdade att jorden rör sig kring solen. Omkring 1800 år före Kopernikus och 2200 år före Flat Earth Society!
Barnets far var kanske intresserad av astronomi, eller tyckte bara att namnet lät vackert.
Sveriges dödbok 1947 - 2003 innehåller två Aristarchus, ingen av dem från Växjö.
Per Thorsell.
1126
« skrivet: 2006-03-09, 22:15 »
Detta är ett av många exempel, som aktualiserar frågan: Hur kan Släktforskarsverige få igång en verksamhet som leder till en kvalitetsförbättring hos Genlines produkt? Av allt att döma kommer Genline under överskådlig tid att vara vårt standardverktyg när vi bygger skelettet i vår släktforskning. Genline är ett fantastiskt effektivt hjälpmedel tack vare tillgängligheten, men det kan förbättras på hundratals olika sätt för att öka användbarheten.
Jag tror (vet) att det inte lönar sig att skälla på Genline och det har jag också full förståelse för. Genline är ett kommersiellt företag och har tillräckligt svårt att hålla näsan ovanför vattenytan.
Det stora släktforskarkollektivet skulle tillsammans kunna åstadkomma mycket, om man kunde finna ett sätt att samarbeta med Genline. Tänk bara på de insatser som gjordes i projektet Namn åt de döda!
Genline lär ha en referensgrupp av aktiva släktforskare. Kan den göra något för att få saker att hända? Jag kan bidra med en prioriterad önskelista på saker, som behöver göras och som inte kostar miljoner om vi själva gör grovjobbet.
Per Thorsell.
1127
« skrivet: 2006-03-09, 21:33 »
Håkan.
Om Du skall kolla adressen, föreslår jag Amager Sörgade. Prickarna eller genomstrykningen av o var nog inte känd i USA.
Per Thorsell.
1128
« skrivet: 2006-03-09, 21:26 »
Hej Carl-Fredrik. Alltid roligt att se Dina kommentarer.
Visst är det riktigt att vattenvägarna i gamla tider band ihop olika trakter snarare än skilde dem åt Hela Hjälmarbäckenet hade en naturlig utfart via Hyndevad - Torshälla. Detta trots att man fick köra landvägen nära två mil. Vingåkersböndernas (flera av dem mina anor) vidsträckta handelsresor gick också till stor del över Hjälmaren. Karl XI försökte till och med bygga en kanal förbi fallen vid Hyndevad. (Den var delvis segelbar med barkbåtar ännu i min barndom.)
Det är nu inte 'bara någon mil' från Hjälmarstranden till Björskog. Fågelvägen är 16 km på min karta och landsvägen vid den tiden säkert minst två mil. Hjälmare Kanal hade kommit väl till pass, men den var väl inte påtänkt. Nu slår det mig, att Hjälmaren sänktes 1,8 m i slutet av 1800-talet. Det var kanske mycket närmare då.
En sidokommentar om Du noterar ättlingar i den här släkten: Den dotter till Lars Drosander, som är gift med kh. Lars Hjortsberg i Husby-Rekarne, heter inte NN som herdaminnena påstår, utan Christina. (Källa: Epitafium i Husby-Rekarne kyrka). Jag hör till den linjen.
Per.
1129
« skrivet: 2006-03-09, 10:52 »
Det verkar alltmera troligt, att det verkligen rör sig om Brottgården i Björskog. Den är mycket riktigt en frälsegård, men det tycks inte bli någon ändring beträffande åborna runt 1680.
Jag har läst på litet mera om mina Julitapräster och de har haft anknytnig till Arbogatrakten, åtminstone från mitten av 1500-talet till början av 1700-talet. Köpet kanske var en penningplacering inför arvskiftet. När/om jag får gott om tid skall jag leta i Åkerbo domböcker efter spår. Namnet 'Brydiogarthen' vittnar om svårarbetad mark. Strax intill liggen 'Stenhagen'.
Per Thorsell.
1130
« skrivet: 2006-03-08, 16:56 »
Tjenstgoss.
Per.
1131
« skrivet: 2006-03-07, 20:22 »
Ja, nog finns det en del frågor kring det här. En vanlig präst kunde väl inte köpa frålsejord hur som helst. Den gård han sålde, Stora Daviken hade hans svärfar, dåvarande kyrkoherden Johannes Laurentii, bytt till sig av änkedrottning Kri?stina 1624 och fått konverterad från krono till skatte. (Källa: Collmars Herdaminne, del 3, sid. 307).
Lars Drosander (som, f. ö. själv stavade namnet Drossander) skulle säkert inte ha gården i Björskog för egen del. Han kvarstod i sin tjänst i Julita och dog där 1679. Om gården blev kvar i familjen var det väl något barn som fick den. Sonen Johannes Drosander efterträdde fadern som kyrkoherde i Julita, men han ville eller kunde tydligen inte överta gården där. Det verkar ha rört sig om ett planerat arvskifte.
Per.
1132
« skrivet: 2006-03-07, 15:54 »
Tack för det, Stefan!
Jag tyckte nog sjäv, att det stod ungefär så, men kunde inte riktigt förstå vad den gamle prästen (87 år) skulle med en gård så långt hemifrån. Jag får skaffa fram Åkerbo Härads domböcker för att se vad som hände.
Per.
1133
« skrivet: 2006-03-07, 11:29 »
Eriksbergsarkivet finns numera inskannat och tillgängligt för SVARs abonnenter på deras hemasida. Vid ett första besök där gjorde jag ett för mig intressant fynd. I volym 57, sid 82 finns ett bytesbrev från 1678 där Kyrkoherden Laurentius Hemmingii Drossander i Julita (D) och hans hustru Catharina Johansdotter byter bort sin gård (hustruns arv) Stora Daviken i Julita till Leonard Ribbing på Gimmersta mot Ja, vad får de i stället? Det kan jag inte klara ut. Gårdsnamnet är (förstås) fläckat, men jag kan inte heller begripa mig på socken eller härad. Jag vore mycket tacksam för hjälp med detta. Här är det aktuella avsnittet.  Per Thorsell.
1134
« skrivet: 2006-03-05, 21:23 »
Då stämmer det ju. När kommentaren skrivs 1861 är första barnet, Augusta Fredrika, död och det andra barnet mördat.
Jag insåg inte att Augusta Fredrika hörde ihop med kvinnan på raden över.
Per.
1135
« skrivet: 2006-03-05, 16:59 »
Häradsrätten dömde efter lagen, dvs dödsstraff. Alla dödsdomar måste underställas Hovrätten, som ofta mildrade domen till fängelse eller fästning. Så har tydligen skett i detta fall. Om Du vill ha kopia på Häradsrättens dom i ärendet, går det säkert att beställa från Uppsala Landsarkiv.
I AI:15A sid. 19 tror jag det står: ... det sedn. mördaddt .... Denna notering är ju gjord tidigast 1861. Den Augusta Fredrika Du nämner tycks inte ha bott med modern i Västermo. Kan det stämma?
Per.
1136
« skrivet: 2006-03-05, 09:51 »
Det är tydligen ont om skarpögda läsare, så jag ger en ungefärlig version:
Ledig från sin förra ... har d. 18(?) Nov. 1855 framfött ett oäkta gossebarn, som af fadern Enkl(?) Anders Jönsson ... blef mördadt.
I nästa hfl, AI:15A sid. 19 framgår detsamma mera lättläst.
Per Thorsell.
1137
« skrivet: 2006-03-03, 21:58 »
Jag har inte något stort statistiskt underlag, men några fall har jag kontrollerat. Otidigt sängelag har då inte bötfällts vid längre tid än 6 månader. Ofta var det bara en eller ett par månader.
Missbruk av kyska brudars skrud gav dubbla böter och jag har inte heller där sett något fall där tiden mellan vigsel och födsel varit längre än sex månader.
Det hängde nog mycket på prästen själv och hur sträng han var i sitt förhör.
Per Thorsell.
1138
« skrivet: 2006-03-02, 09:58 »
Sara.
Häradsdomaren Gustaf Persson i Ullsta och Solberga var son till Per Andersson, Bonde och nämndeman i Solberga, Gryt. Enligt Gryt AI:1 sid. 157 är han född 1677. Han dör i Solberga 1766-02-12. Han kommer med familj till Solberga 1733. (Finns första gången i mtl. 1734.) Sonen Gustaf är upptagen i mtl. 1741.
Nämndemansänkan Anna Gustafsdotter i Solberga dör 1777-04-16. Hon uppges då vara 83 år. Å andra sidan sägs hon i husförhörslängderna vara född 1698.
Per Thorsell.
1139
« skrivet: 2006-03-01, 09:07 »
Sara.
Gustaf Persson i Ullsta och Solberga är även min ana. När han gifter sig första gången med Anna Andersdotter är hon änka efter Anders Larsson, bonde i Ullsta, som dött ett år tidigare.
Det verkar inte troligt, att Gustaf Persson själv skulle vara från Ullsta. Varifrån kommer uppgiften om hans ursprung?
Per Thorsell.
1140
« skrivet: 2006-02-28, 21:46 »
Mikael.
Ett intressant ämne, som jag tyvärr inte kan lämna några bidrag till. Du har kanske sett Helmer Grundströms lilla sorgliga dikt:
Milan hostade till och slog,
kolarn ramlade i och dog.
Inte en kota blev kvar av karln.
Käringen med sina nio barn
drevs av nöden på socknen ut.
Annars var allt som det var förut.
Jag har givit bort boken, så det fick bli ur minnet.
Per Thorsell.
1141
« skrivet: 2006-02-23, 21:06 »
Tack för hjälpen med detta!
Göteborg är 'Terra Incognita' för mig, så jag går nog bet där. Troligen har han väl varit i fosterhem ute på landsbygden, där överlevnadschanserna var bättre. Morföräldrana är ju en möjlighet, men dem har jag också tappat bort i Göteborg.
Om någon träffar på Johan Fredrik Efraim Wallstedt under åren 1831 - 46 är jag mycket tacksam för ett tips.
Per Thorsell.
1142
« skrivet: 2006-02-22, 09:41 »
Ett annat ställe att undersöka är protokoll från prost- och biskopsvisitationer under åren efter händelsen. Då lästes böckerna igenom och anmärkningsvärda förhållanden kommenterades. Om denna notering döljer även andra konflikter i församlingen kan sockenstämmoprotokollen också innehålla något. Visitations- och stämmoprotokoll innehåller mängder av intrsse om livet i våra gamla hemsocknar. De är i allmänhet mera lättlästa än de snåriga domböckerna.
Per.
1143
« skrivet: 2006-02-21, 21:40 »
Även detta är mest antaganden:
Det står ju ingenstans, att prästen vägrat henne absolution, det tror jag inte ens han fick göra enligt sitt ämbetes plikt. Eftersom det var tredje resan, är det mycket möjligt att hon ådömts uppenbar kyrkoplikt inför hela församlingen i stället för det vanliga enskild skrift i sakristian.
Hon kan själv ha vägrat underkasta sig detta skamstraff och var därför inte tillåten att delta i nattvarden. Straffet för detta var evig förtappelse efter döden. Hon kan förstås även ha vägrat underkasta sig enskild skrift t. ex. pga motvilja mot prästen. Att denne skulle vägra motta en syndabekännelse, tror jag inte. Han skulle få domkapitel och biskop på halsen ganska snart. Som församlingens själasörjare hade han vissa skyldigheter.
Häradets dombok bör innehålla något om domen och eventuella speciella omständigheter.
Per Thorsell.
1144
« skrivet: 2006-02-20, 21:11 »
Johan Fredrik Epraim föds i Göteborg Karl Johan 1831-02-18. Moder är Pigan Anna Cajsa Wallstedt. I födelseboken står (Sahlgr. Sjukh.). Sonen finns inte med när modern flyttar ur församlingen tre år senare.
Han dyker upp 1846 i Borgstena (P), 15 år gammal och kallas då fosterbar och bär moderns namn, Wallstedt.
Det verkar möjligt att han, liksom minst ett syskon, lämnats bort till barnhem eller fosterhem. Björn Edman nämner här ovan, att det finns register över barnhemsbarnen i Göteborg, men jag kan inte finna dessa register i SVAR-katalogen.
Har någon tillgång till dessa register och kan leta efter Johan Fredrik Efraim Wallstedt, eller kan ge anvisning om var jag kan hitta registren.
Per Thorsell.
1145
« skrivet: 2006-02-19, 21:53 »
Man kan tänka sig att det skall vara Eldsund. Så heter en gård i Strängnäs Landsförsamling. Litet för långt från Sättersta, men inte helt omöjligt.
Per Thorsell.
1146
« skrivet: 2006-02-17, 17:27 »
Det brukar sägas att Genline har 'de ursprungliga mormonfilmerna' i sina filer. Husförhörslängderna i Göteborg Karl Johan (serie A:I 1 - 33) är helt osorterade och därmed oanvändbara utan tillhörande personregister, Serie R: 1 - 11.
Av numreringen i SVAR-katalogen att döma ingår dessa i 'de ursprungliga mormonfilmerna'.
Kommer Genline att lägga ut dessa filer?
Per Thorsell.
1147
« skrivet: 2006-02-14, 21:25 »
För min del läser jag det som: Eric Lund Maija Stina Westin. 37 år.
Per Thorsell.
1148
« skrivet: 2006-02-14, 20:52 »
Orlynn.
Since you do not indicate when this happened, it may be added, that during the latter part of the nineteenth century, it became common to inherit soldier's names. In that case, and if he was not a soldier himself, his father's name may well have been Skön.
Further back, soldier names were not inherited, and the comments above are valid.
Per Thorsell.
1149
« skrivet: 2006-02-10, 20:38 »
Det kan kanske upprepas, att Cajsa Pehrsdotters födelsedatum under tiden i Mariedal, Trosa Lfs anges som 1777-05-17. Fadern Pehr Andersson uppges född 1752 i Thorsåker. (t. ex. Trosa Lfs. sid. 51).
Per Thorsell.
1150
« skrivet: 2006-02-10, 08:23 »
Han drev eller arbetade vid en grynkvarn, en kvarn som tillverkade gryn, främst korngryn.
Per Thorsell.
1151
« skrivet: 2006-02-08, 21:11 »
Annette. Säftorp för den aktuella tiden finner Du i AI:6C sid 115. Gårdsregistren i Floda hfl. är litet luriga. De är uppdelade efter rote, som har var sin alfabetiska förteckning. Det var inte stor tröst att hitta Säftorp, för jag hittar inte familjen där!! Brodern Anders är också född vid Säftorp enl. födelseboken, ej vid Säfsta. Systern Brita hittar jag inte på angivet datum. På Södermanlands Hembygdsförbunds hemsida: http://www.hembygd.d.se/ hittar Du adresser till alla Södermallands hembygdsföreningar. Per Thorsell.
1152
« skrivet: 2006-02-08, 20:26 »
Remna Soldattorp, Nr. 23 för den aktuella tiden finner Du i AI:21A sid 306. Mor och barn finns längst ner på sidan.
Per Thorsell.
1153
« skrivet: 2006-02-08, 15:46 »
De fem första husförhörslängderna, AI:1 till AI:5, saknas.
Per Thorsell.
1154
« skrivet: 2006-02-08, 15:41 »
Den Catharina Persdotter som är gift med Carl Nilsson och som får sonen Carl Peter i Trosa Lfs. 1820-10-12, kommer till Västerljung som piga 1805 och uppges då och i följande husförhörslängder vara född i Torsåker 1777 (ej 1797).
1776-05-24 föds Catharina, dotter till Per Andersson och hustru Maria Persdotter på något svårläst ställe i Torsåker. Genline har tappat bort de fem första husförhörslängderna i Torsåker, så jag kommer inte längre och kan inte heller säga, om detta är rätt person.
Under 1777 finns ingen Catharina i Torsåkers födelsebok.
Per.
1155
« skrivet: 2006-02-06, 18:57 »
Sofie.
Det finns ingen Catharina med fader Per i födelseboken för Torsåker i Södermanland under?år 1797.
Om Du nämner varifrån uppgiften kommer, ökas chansen att få ett bra svar.
Per Thorsell.
1156
« skrivet: 2006-01-30, 18:43 »
Kay.
I AI:2 sid 46 står det nog 1790-09-25 som födelsedatum. Nian tycks ha misslyckats litet, men om Du jämför med andra siffror på samma sida, ser Du att niorna har lång, rak stapel. Sedan har den förändrats till en etta under årens gång.
1790-09-26 föds Anders i Stenbro, Österåker, son till Olof Andersson och hustru Brita Larsdotter. Familjen finns på AI:1 sid 170. Att detta är samma Anders Olsson som finns i Laggarbol 1816 stöds av, att den hustru Brita Olsdotter i Gölstugan, som är fadder när Anders Olssons dotter Brita döps 1816-07-31, är syster till Anders Olsson från Stenbro.
Det finns en hel del ytterligare att kartlägga, men jag tror, att detta är rätt spår.
Källor: Österåker C:3, AI:1 sid. 170, AI:2 sid 43 och 46.
Per.
1157
« skrivet: 2006-01-30, 09:23 »
Kay.
Chansen att få hjälp med detta problem skulle öka betydligt, om Du anger tid och plats, helst med volymbeteckning och sidnummer, där denna person kan påträffas. Sätt gärna ut både Ditt tidigaste belägg och ett senare, efter familjebildning. Som frågan nu står, kan man inte ens hitta spåret.
Jag tvekade litet, innan jag skrev detta. Somliga är mycket känsliga för pekpinnar och besserwissrar.
Per Thorsell.
1158
« skrivet: 2006-01-29, 11:09 »
Ulla.
Det är inte direkt ovanligt, att det finns ogifta pigor med barn i Prästgården. Ännu vanligare är, att prästen och/eller prästfrun är fadder vid oäkta barns dop. Jag har inte gjort någon systematisk studie, men har intrycket att detta beror på prästens sociala engagemang. Vissa präster ställer nästan alltid upp som faddrar i sådana fall, medan företrädaren eller efterträdaren i samma socken aldrig gör det. Alltså, ett personligt ställningstagande, inte en allmän praxis.
Man kan, enligt min uppfattning, alls inte ta detta som tecken på, att prästen själv är barnafadern. För en sådan slutsats fordras betydligt kraftfullare bevis.
Jag har själv ett antal prästsläkter bland mina anor och har funderat litet över de olika prästernas förhållande till sina församlingsmedlemmar. Mitt intryck är, att det dels var mycket stora individuella varioationer (inbördes meningsmotsättningar bland prästerna är inget som uppstått med kvinnoprästfrågan eller partnerskapet), dels att prästernas förhållande till allmogen gradvis blev mera öppet under 1800-talets första hälft. Det vore intressant, om någon kunde ge tips om vetenskapliga undersökningar i detta och närliggande ämnen.
Per Thorsell.
1159
« skrivet: 2006-01-24, 16:26 »
Maria.
Vaktmästare Carl Fredrik Jonsson, 32 år och hustru Anna Amalia Pettersson 22 år får dottern Anna Elvira 1891-09-11 i Eskilstuna.
Av någon anledning upphör Genlines husförhörslängder redan 1868, men familjen bör finnas på sid. 398. i volym Eskilstuna AIB: 42. Den är nog növändig för att finna faderns ursprung.
1895 återfinnes Anna Elvira och hennes mor Anna Amalia Jonsson, född i Fors 1869-07-24, i Lundby, Husby-Rekarne. Modern är då sedan 1894-05-14 gift med Smeden Karl Gustaf Karlsson, född i Husby-Rekarne 1869-04-02. Hon uppges vara änka vid vigseln. I familjen finns även halvbrodern Karl Hjalmar, född 1895-01-30. (AI:25 sid. 84 och 201 samt SCB-utdrag)
Enligt folkräkningen 1900 tillkommer Ernst Gustaf f. 1897 och Johan Gunnar f. 1900. Familjen bor då fortfarande kvar vid Lundby.
Det kan tyckas egendomligt, att Anna Amalia, som kallas vid sitt flicknamn Pettersson under sit första gifte, antar den avlidne första makens namn Jonsson och behåller det under sitt andra gifte. Detta var dock en vanlig praxis under 1800-talet och bör inte väcka misstankar om förväxling.
Att Anna Elvira var gift Fernholm 1914-09-12 och att hon dog i Ramnäs 1971-11-12, känner Du väl till?
Per Thorsell.
1160
« skrivet: 2006-01-24, 09:34 »
Utöver att bouppteckning inte alltid upprättades, trots lagen, kan man lägga märke till, att många äldre bouppteckningar inte finns bevarade. Från vissa härader saknas bouppteckningar från 1700-talet nästan helt. De är helt enkelt bortrensade eller försvunna på annat sätt.
En enkel kontrollräkning i en mindre sörmlandssocken (Gillberga) för tiden 1850 - 59, visar att 74 bouppteckningar finns i behåll, medan 121 personer över 20 år dött i socknen under samma tid. Det är alltaså inget ovanligt med saknade bouppteckningar vid denna tid.
Per Thorsell.
1161
« skrivet: 2006-01-22, 15:24 »
Det är litet svårläst, men första ordet är i alla fall Wigd.
Vigselnotisen hittar Du på GID 195.15.85400 , År 1828 Nr 2.
Per Thorsell.
1162
« skrivet: 2006-01-22, 10:50 »
Vendela Hebbe (1808 - 99), född Åstrand, var ingift i denna släkt. Signe var hennes dotter. Filantroperna tillhörde en tidigare generation.
Per.
1163
« skrivet: 2006-01-21, 22:34 »
Kuustorp, modernare stavning Kustorp.
Per Thorsell.
1164
« skrivet: 2006-01-21, 22:23 »
Det finns en släkt Hebbe med flera filantroper. Det kan röra sig om en livränta eller dylikt från någon donationsfond ur denna släkt. Titta efter släkten Hebbe i Svenskt Biografiskt Lexikon. Det kan kanske ge en förklaring.
Per Thorsell.
1165
« skrivet: 2006-01-21, 11:56 »
Huvudsakligen byggnadsarbete på hamnanläggningar o. dyl. Sådana arbetskommenderingar för arm?ns kompanier var vanligt förekommande vid större statliga byggprojekt. T. ex. byggdes Göta Kanal huvudsakligen av sådan arbetskraft från de kringliggande regementena.
Per Thorsell.
1166
« skrivet: 2006-01-21, 11:51 »
Det kan tilläggas, att vid denna tid ingick antalet upplösta äktenskap (genom döden eller på annat sätt) i de statistikuppgifter som prästen skulle skicka in till Tabellverket.
Per Thorsell.
1167
« skrivet: 2006-01-12, 18:01 »
Patricia.
These three Husby are not adjacent to each other. The name of the klockare in Husby-Oppunda parish was Anders Månsson, according to the 1751 census.
It is not uncommon, that date/year of birth get wrong over the years. I suggest, you look in Husby-Oppunda over a range of years, or post a question under Husby-Oppunda.
Per Thorsell.
1168
« skrivet: 2006-01-09, 17:53 »
Under Södermanlands län, Tuna Socken, saknas volymerna AI:21, 22 och 23. Nyss hittade jag dem istället under Stockholms län, Boo Socken.
Det vore bättre om de flytades till rätt plats.
Per Thorsell.
1169
« skrivet: 2006-01-09, 16:21 »
I Husby-Rekarne (D) utsågs under 1800-talets första hälft en snöfogde i varje rote. Detta gjordes på sockenstämman, samtidigt som sexmän, m. m. Uppdraget gick på tour mellan gårdarna i roten. Källa: Sockenstämmoprotokoll.
Till snöfogdens mera ansträngande uppgifter hörde, att skotta upp snö på vägen på senvintern, när slädföret skulle bevaras. Den som hade en backe i södersluttning fick slita hårt med detta.
Per Thorsell.
1170
« skrivet: 2006-01-09, 13:39 »
Ett enkelt exempel ur verkligheten från Eskilstuna, staden där man tillverkade de flesta bordsbesticken och knivarna i Sverige:
I mitt barndomshem, bildat 1932, fanns en uppsättning matbestick i nysilver. Det innehöll även knivar med blad i samma material, i ett stycke med skaftet. Tillverkare GENSE (= Gustaf Eriksson NySilver Eskilstuna) De var mycket riktiigt dåliga när det gällde att skära i helt kött. Å andra sidan var detta en bristvara under ransoneringarna på 40-talet.
I mina farföräldrars hem, bildat omkring 1905 fanns likaledes matbestick i nysikver. De knivarna hade blad av kolstål som var tunna, breda och mycket vassa, utmärkta att skära kött med, men svartnade lätt. De polerades med sjösand. Skaften var av svärtat hårdträ och alltså inte av nysilver. Tillverkare: Jernbolaget.
Mina morföräldrar, som bodde på landet och var något äldre, hade större nysilverbestick där skedar och gafflar var av olika modell. De användes inte i vardagslag. Tillhörande knivar fanns inte.
Gaffeln är som bekant det senast införda verktyget. Tidigare åt man gröt och soppa med sked eller slev och kött och potatis eller rovor med kniv och fingrar.
Per Thorsell.
1171
« skrivet: 2006-01-08, 22:21 »
Det finns tydligen olika bud om denne Pehr/Peter Duhan. I Vagnhärad AI:9 sid 182 och AI:10 sid 189 där han är båtsman i Duhanstorp från 1815, uppges han vara föd 1781-04-14. I så fall bör han vara son till Olof Andersson och Maria Andersdotter i Sundet, Dunker. De får sonen Peter just denna dag.
Även företrädaren som båtsman i Duhanstorp heter Duhan, så namnet följer nog befattningen.
Per.
1172
« skrivet: 2006-01-07, 15:59 »
Peter Dukan är avskedad båtsman när han dör. Dukan är sannolikt ett båtsmansnamn och inget familjenamn. Det föds minst sex pojkar med namnet Peter/Petter i Dunker 1771, de flesta med bondnamn, en son till en smed Corell.
Per Thorsell.
1173
« skrivet: 2006-01-07, 09:45 »
I Sveriges Dödbok 1947 - 2003 finn 67 Sanda, 32 av dem födda i Kristianstads Län.
Per Thorsell.
1174
« skrivet: 2006-01-06, 22:09 »
Jag tror det hänger ihop så här:
- Barnet är fött på Skölby ägor i Fors Socken. Anledningen till detta val av födelseplats framgår inte direkt. Kanske hade hon släktingar där.
- Modern har aldrig varit skriven där, utan hela tiden i Helgesta. Därför finns varken mor eller barn i hfl vid Skölby.
- I SCB-utdraget 1881, Helgesta (GID 100004.44.45200) framgår detta.
- Hon är inte upptagen i SCB-utdraget för Fors Socken, eftersom hon aldrig blivit skriven där. Om Du däremot tar hem mikrokortet för Fors födelsebok, finner Du sannolikt födelse och dop noterat.
Per Thorsell.
Inlägget flyttades 18 februari 2010 från Hur gör jag: Fors socken i Södermanland.
Camilla Eriksson, moderator
1175
« skrivet: 2006-01-06, 18:29 »
Christina.
Om Du preciserar namn, födelsedatum, Husförhörslängd och sida där Du funnit Dina uppgifter, kanske någon kan komma med ett uppslag.
Per Thorsell.
Inlägget flyttades 18 februari 2010 från Hur gör jag: Fors socken i Södermanland.
Camilla Eriksson, moderator
1176
« skrivet: 2006-01-06, 10:12 »
1900-talet är en besvärlig tid att leta i och det är tydligen meningen, att det skall förbli så. (Öfverheten tror nämligen, att Integriteten hotas om jag på Anbytarforum skriver att familjen Bonnier är judar, eller att både min far och min mor har kusiner, som fortfarande är i livet. Samma Öfverhet som i namn av Friheten låter hyenorna på dags- och veckopress härja fritt. Samma Öfverhet som själv, i namn av Tryggheten, noga bevakar på vilka restauranger mitt bankkort används, i vilka områden min mobiltelefon hörts av och vid vilka klockslag min bil passerat Norrtull. Goebbels skulle ha blivit imponerad.)
Ursäkta utbrottet! Det enda råd jag kan ge, är att ta hem mikrokorten på Församlingsböckerna över Torshälla Stad och följa familjen framåt. Dessa kort är tillgängliga fram till 1930. Om någon av föräldrarna dör innan dess, kan Du beställa kopia på bouppteckningen från Landsarkivet (Uppsala om de är kvar i Torshälla). I den bör framgå vilka barn och andra arvingar som då är kända, kanske också var de finns.
Du tror, att Knut Petri var född i Kumla, Örebro län. Som jag nämnde, står det i Folkräkningen: Kumla, Västmanlands Län. Det ligger i nuvarande Sala Kommun.
Per.
1177
« skrivet: 2006-01-05, 15:38 »
Johan Hugo föds i Räfsta N:r 4, Jäder 1888-03-30. Föräldrarna är de, som figurerade i Torshälla i går:
Rättaren Per Olof Karlsson, född 1856-03-15 i Ramnäs och
Hustru Johanna Sofia Morberg född 1854-11(?)-18 i Söderbärke.
I familjen finns också:
Knut Petri född 1883-02-10 i Kumla,
Otto Emanuel född 1885-10-28 i Gamla Uppsala.
De kommer från Kolbäck hösten 1887 och flyttar till Torpa hösten 1889.
Per Thorsell.
1178
« skrivet: 2006-01-04, 17:48 »
I Folkräkningen 1900 finner man Per Olof Karlsson, Pantbanksinnehavare, född i Ramnäs 1856. Bor i Torshälla Stad, Gård nr. 3.
Gift med Johanna Sofia Morberg, född i Söderbärke 1854.
Barn:
Otto Emanuel född i Gamla Uppsala 1885,
Johan Hugo född i Jäder 1888,
Karl Gunnar född i Torpa (U) 1892,
Knut Petri född i Kumla (U) 1893.
Yrke och årtal stämmer ju inte särskilt, men namnet Morberg på hustrun gör det väl ändå troligt, att detta är rätt person.
Tänk dock på att de angivna barnen i Folkräkningen inte nödvändigtvis är barn till dessa föräldrar. Det som framgår är, att de bor i denna familj. Vill man ha klarhet i släktskap, bör man söka dem i födelseboken i de angivna födelseförsamlingarna. Fölkräkningen är en sekundär källa.
Per Thorsell.
Inlägget flyttades 15 maj 2009 från Efterlysningar: Per Olof Karlsson, Smed i Torshälla.
Camilla Eriksson, moderator
1179
« skrivet: 2006-01-04, 09:32 »
Elsa Kristina Henell var enligt Sveriges Dödbok 1947 - 2003, född i Gällivare på det datum Du anger.
Per Thorsell.
1180
« skrivet: 2006-01-03, 20:42 »
Först, man gör på det sätt man själv vill med sin egen släktforskning, när det gäller dessa saker. Praxis är, att moderns hemort anges som födelseort, även om förlossningen skett på annat håll. Samma sak med dödsfall. Ibland finns det ju anledning att speciellt markera, om födelse eller död skett på annan ort. Det var t. ex. vanligt, att ogifta pigor fick sitt barn hemma hos föräldrarna, fast de var skrivna i en grannsocken. Då döptes vanligen barnet i födelsesocknen.
Jag blev litet orolig för Eskilstuna BB. Jag står dock som född i Eskilstuna Fors, trots att jag både föddes och döptes på BB i Kloster.
Per Thorsell.
1181
« skrivet: 2006-01-02, 08:09 »
Angående Hagströms Herdaminne och dissertationen under Strandberg. Jag var tydligen alltför kortfattad i mina tidigare inlägg, vilket har lett till missförstånd.
Hagström återger det latinska citatet med översättning, väsentligen densamma som Urban Sikeborg ger här ovan. För ovanlighetens skull ger Hagström även en källhänvisning.
För ett par veckor sedan föreslog jag, att någon kunnig och rätt placerad person skulle se efter, om denna källa eventuellt innehåller nåtot ytterligare av intresse, t. ex. faktaupplysning eller källhänvisning. Jag har inte föreslagit någon fullständig översättning och tror inte, att en sådan behövs för ändamålet. Jag brukar aldrig göra översättningar till svenska, när jag läser litteratur på främmande språk.
Man kan förstås 'misstänka' att detta inte tillför något, t. ex. pga att källan antagligen bara citerar Peringskiöld, men om nu ingen av de här aktuella debattörerna själva sett efter, kan man ju också 'misstänka' motsatsen.
Per Thorsell.
1182
« skrivet: 2006-01-01, 11:43 »
Det blir litet klarare när man ser sammanhanget. Så här tror jag det hänger ihop.
Omkring 1873 lägger man upp en matrikel över alla skolbarn, löpande numrerade med början på sid 1 i husförhörslängden. Det finns då 291 skolbarn om jag hittat den sista på sid 175. Därefter fyller man på listan, fortfarande i löpande nummerföljd, vartefter som barnen börjar skolan.
Per Thorsell.
1183
« skrivet: 2005-12-31, 12:23 »
Det är bara en gissning, men det skulle kunna vara hänvisningar till en vaccinationsjournal. Klockaren var ju ofta även vaccinatör och kan ha fört en sådan journal, pga myndighetsbeslut, eller helt enkelt för att motivera sin lön. Numreringen passar med, att de tre äldsta barnen vaccinerats samtidigt.
Per Thorsell.
1184
« skrivet: 2005-12-31, 10:07 »
Mystiskt! Ett par kompletterande frågor, för att kunna gissa vidare:
Var befinner vi oss? En stor stad, eller en liten lantsocken?
Följer siffrorna med till nästa längd, eller finns det andra siffror där?
De synliga exemplen gäller barn. Finns motsvarande siffror på de vuxna?
Finns de i födelseboken?
Per Thorsell.
1185
« skrivet: 2005-12-30, 20:51 »
Litet svårläst är det. Modern är i alla fall Ingeborg Olsdotter, dotter till Olof Bengtsson, först i Mosstorp (AI:5 sid. 67) sedan i Näverkärr (AI:5 sid 72), där det är litet klarare.
Per Thorsell.
1186
« skrivet: 2005-12-28, 21:25 »
Gesällen vid Forsa Pappersbruk, Östra Vingåker och hustru Hedda Hultström får sonen Carl Johan Edvard 1834-09-25. Fadern dör redan 1835-04-29.
Om Du söker information om sonens familj och vidare öden, vore det bra med någon upplysning om honom senare i livet, t. ex. när och var han får något barn.
Per Thorsell.
1187
« skrivet: 2005-12-27, 20:30 »
Jag tycker det dtår Björkskog. Det finns ju ingen socken med det namnet, men Björskog finns i Västmanland. Det kanske kan vara värt ett test.
Per Thorsell.
1188
« skrivet: 2005-12-27, 08:06 »
Det hela tilldrar sig i Floda, inte i Björkvik.
Fadern heter Eriksson. Axel Klingenberg är Herr Cornetten. Madam Drake på Abbotnäs.
Per Thorsell.
1189
« skrivet: 2005-12-23, 09:14 »
Fadern till Anders Gustaf f. 1829-05-29 är, enligt födelseboken och enligt Överenhörna AI:7 sid. 173, Soldaten Nr 1043, Skälsta Rote, Carl Erik Åker, f. i Ytterenhörna 1803-04-11. Det bör vara samme man, som vi talade om för någon vecka sedan.
Kompanichefen tyckte väl att Åkersval (om han nu hette det) var ett alltför otympligt soldatnamn.
Per.
1190
« skrivet: 2005-12-22, 21:43 »
Modern till Anders Gustaf som föds i Överenhörna 1829-05-29 heter Stina Karlsdotter, inte Anna.
Det är troligen hon som föds 1801-03-26 i Lifsinge Soldattorp, Dillnäs. Hon är dotter till soldaten Karl Lifknekt och hustru Ulrica Eriksdotter.
Per Thorsell.
1191
« skrivet: 2005-12-22, 09:50 »
Marc.
Hagström nämner inte Palmskiöld. Han är som vanligt mycket sparsam med källhänvisningar. När det gäller Sigges uppgivna födelseår, 1541, (som Hagström inte tror på) hänvisar han till ett rykte, som bibehållit sig intill senare tid. Till berättelsen om Sigges ungdom i Småland hos farbrodern och skolan i Kalmar, ges ingen källa.
Per Thorsell.
1192
« skrivet: 2005-12-22, 09:33 »
Olle.
Är det säkert, att det står -berg? Jag frågar, därför att byn Ekeby, åtminstone i mantalslängden 1702 är stavad Erkeby. Det kanske är ett parallellfall. Avskriftfel kan ju också tänkas.
SOFI har varken Erkeberg eller Erkeby i sitt register.
Per Thorsell.
1193
« skrivet: 2005-12-21, 18:44 »
Urban Sikeborg påpekar i inlägg 19 dec 2005 kl. 12.46: Hagström är den förste som har kopplingen till Johan Siggesson. [2005-12-14] Hagström åberoar, åtminstone för en del av sina uppgifter, C. Strandbergs disputation från 1791: Antiquitates Ekilstunenses. Hagströ citerar Strandberg; Siggo in Fors filius fuit Christophori Siggonis, Capitanei R. Erici XIV & nepos Siggoni Falonis coloni in Byrestad Medelpadi?.
Har någon Bure-forskare (jag vill i all ödmjukhet påpeka, att jag sannerligen inte räknar mig som sådan) möjligen läst den? Om så inte är fallet kanske någon latinkunnig Stockholms- eller Uppsalabo kunde titta i den.
Dels kan vi få veta hur mycket Hagström själv har hittat på, vilket intresserar mig en del, dels och framför allt, kanske Strandberg ger någon antydan om sina källor. Det är ju inte Johannes Bureus.
Per Thorsell.
1194
« skrivet: 2005-12-20, 17:21 »
Annastina.
Tackar Tackarrr.
Det gick ju fint. Nu hittde jag dom.
Per.
1195
« skrivet: 2005-12-19, 09:57 »
Eftersom Genlines födelsebok slutar redan 1856 har jag ett problem, som någon med tillgång till nästa volym kanske kan hjälpa mig med. Jag drar mig i det längsta för att leta igen om nära trehundra sidor husförhörslängd.
Enligt hfl. i Kärrbo föds Emma Charlotta Larsdotter 1860-11-02 i Irsta. Födelseplatsen borde finnas i födelseboken. Kan någon slå upp den?
Per Thorsell.
1196
« skrivet: 2005-12-17, 13:23 »
Jag vill varna för en blind tilltro till bouppteckningen i ett fall som detta. I min egen släkt har jag två helt säkra fall från senare delen av 1800-talet, där Hustruns oäkta efter ett antal år upphör att vara det. I bouppteckningen efter styvfadern tas barnet upp som arvinge utan kommentar.
Bouppteckningen föregicks inte av någon släktutredning från källorna, utan den som uppgav boet uppgav också vilka arvingarna var. Det kan väl hända, att makarna bestämt att inte göra skillnad på barnen. Har vi fostrat dem tillsammans och haft samma glädje av dem alla, skall de också ärva oss lika, var nog en vanlig syn på saken, som inte dikterades av lagar och regler, utan av egna begrepp om heder och moral.
Ovanstående gäller ungefär från mitten av 1800-talet och hundra år framåt.
Per Thorsell.
1197
« skrivet: 2005-12-17, 08:21 »
Marc.
En liten korrigering: Jag observerade att Hagström inte kallar Sigge Bure, men att han kallar sonen Christophorus vid detta tillnamn inom parentes. Hagström säger inget om vad dessa herrar kallade sig själva.
Det kan verka ologiskt att ge sonen ett tillnamn, som man inte ger fadern. Jag vet inte om detta skall tillmätas någon betydelse. Mitt allmänna intryck av Hagström är, att han var litet småslarvig. Det är kanske ofrånkomligt, om man skall hinna slutföra ett herdaminne under en livstid.
Per Thorsell.
1198
« skrivet: 2005-12-15, 08:04 »
Carina.
Det finns i varje fall ingen Anders med fader Stenquist i födelseboken för Husby-Rekatne under åren 1800 - 1805. Inte heller i grannsocknen Stenkvista. Stenkuist är ju ett namn som han kan ha antagit senare i livet och det finns naturligtvis massor av Anders att välja på under dessa år.
Om det är i födelseboken vid sonens födelse han anges vara från Hsby, är nog bästa sättet att plöja igenom husförhörslängden där.
Per Thorsell.
1199
« skrivet: 2005-12-14, 18:44 »
På uppmaning av Kaj Janzon tittade jag igenom de olika herdaminnenas uppgifter om Siggo Christophoris sigill och övrigt om hans härstamning. Här följer en sammanfattning.
1) Aurelius har ingen uppgift om härstamnin, eller om livet före tjänsten i Barva och Jäder.
2) Hagström återger texten från Strandbergs disputation: Antiquitates Eskilstunensis med EXIV:s hövitsman Christoffer Siggesson som adlades av JIII som fader och Sigge Falonis i Byrestad som farfader. Han sattes i Kalmar skola och kom som 16-åring till farbrodern Johan Siggesson på Swartingstorp osv.Hagström nämner inget om sigill. Inte heller kallar han Herr Sigge Bure. Det gör han däremot med sonen Christophorus Siggesson.
3) Collmar, del 2: Äldre Vasatiden, utgiven 1977, behandlar Siggo Christophoro under hans tid i Stenkviste (i Sörmland, inte i Småland som Sikeborg råkat skriva sid 272). Han tar upp sigillen: Herr Sigge begagnade ett flertal sigill. Det intressantaste är det, som han nyttjat bland annat under tiondelängden 1594 (Södermalands Landskapshandlingar 94:5). Det hade initialerna S. C. över det konstrikt sammanfogade BVRE. Sigillet under tiondelängden 1598 (SH 98:4,17) har samma initialer över ett hjärta och tvenne kors. Ett annat, i detaljerna otydligt sigill har han begagnat under det samma år av honom skrivna koregistret (SH 94:4, 17)
Collmar kallar Herr Sigge Bure redan i rubriken till artikeln, men nämner här inga detaljer om härstamningen. Han uppger dock att han haft en syster Sigrid Kristoffersdotter, som tillsammans med brodern fått en ko av hertig Karl (SH 98:4, 17). Samma(?) syster skall också ha råkat bli tredje part i ett tvegifte, begånget av en landsknekt Olof Henriksson från Hälsingland 1599 (Stockholm TB).
4) Del 3 av det senaste herdaminnet saknar tryckår, men det torde vara tidigast 1998, alltså omkring 20 år efter Magnus Collmars död. Som författare, åtminstone beträffande de här aktuella referenserna, bör stå Anne-Marie Leander Fällström.
Här återkommer uppgiften om sigillet med ett konstrikt sammanflätat BVRE. Som referens anges Ingvar Dahl och Sikeborg (Sikeborg refererar i sin tur till 3) ovan, så här har vi rundgång i maskineriet). Uppgifterna från Hagström med fadern och farbrodern återkommer, med Hagström som angiven källa.
Collmar förefaller alltså ha sett bland annat det sigillavtryck som kalfatrats ovan. Det verkar litet gåtfullt, att han dels tillmäter denna bildtolkning tillräcklig vikt för att ge Sigge tillnamnet Bure, dels inte ger någon antydan om den av Strandberg och Hagström återgivna härstamningen. Fällström har tydligen accepterat dessa uppgifter. Hon är kanske tillgänglig för en kommentar?
Per Thorsell,
numera inte ättling till Sigge.
1200
« skrivet: 2005-12-14, 16:32 »
Marie.
Här finns det nog skäl att vara mycket försiktig. Jag kontrollerade Elin Matilda Sjöberg i Sveriges Dödbok 1947 - 2003. Det finns tio stycken födda på 1800-talet.
Den som dör i Björkvik 1954-11-05 är född i Hed (U). Hon förefaller ha varit gift med en Frans Emil Larsson, född i Björkvik 1881-10-28, död i Björkvik 1953-03-03.
Hon som är född i Grindtorp, Tunaberg 1875-03-06 heter Eriksson som gift och dör i Lappetorp, Tunaberg 1950-05-09. Hon har inte de barn födda på 1890-talet som Du nämner ovan. Hon uppges ha blivit änka redan 1910.
Man bör vara mycket försiktig i början av sin släktforskning och inte utan vidare tro på okontrollerade uppgifter från andra. (Been there, done that.). Ta säkert reda på var och när Din tidigaste helt säkra ana dog, så kan Du gå vidare därifrån.
Per Thorsell.
1201
« skrivet: 2005-12-14, 09:13 »
Marie.
Enligt Ulf Berggrens bok Tunabergare 1800 - 1900, som är standardverket för Tunaberg vid denna tid, är Carl Gustaf Eriksson, född i Frankhyttan 1866-07-05, mycket riktigt gift med en Elin Matilda Sjöberg.
Hon är dock född i Grindtorp, Tunaberg 1875-03-06. Det verkar mindre troligt, att hon fått barn 1892 om hon var född 1883.
Jag föreslår att Du skaffar boken. Där finner Du stora mängder släktingar.
Per Thorsell.
1202
« skrivet: 2005-12-13, 20:40 »
Det finns en statdräng Erik Gustaf Skarp i Frankhyttan, Tunaberg. Han är född 1836 och har en son Carl Gustaf född 1866.
Det skiljer ganska mycket från de födelseår Du anger, så det är inte säkert att det är rätt person. Det behöver nog kontrolleras innan Du går vidare. Varifrån kommer Dina uppgifter?
Per Thorsell.
1203
« skrivet: 2005-12-13, 18:31 »
Sten.
Platsen är densamma, men på den tiden var det ett hem för ungdomar på glid, eller vilka eufemismer man nu vill använda.
Någon gång kring 1920 flyttades verksamheten till Salbohed utanför Sala, medan fängelset anlades vid Hall.
Per Thorsell.
1204
« skrivet: 2005-12-13, 16:03 »
Netiketten lämnar jag därhän. Den han gjort mig mycket förundrad under flera år på Anbytarforum.
Med anledning av Görans senaste inlägg vill jag dock försöka ärerädda den blide och sympatiske farbror Collmar, som jag minns från min ungdom. Collmar har en källhänvisning vid sin uppgift om sigillet. När sigilltolkningen här pågick som bäst slog jag upp Collmars artikel, men gjorde ingen notering, eftersom den inte tillförde något nytt. Collmars redovisade källor var alla sekundära. Han har alltså inte själv gjort någon tolkning, troligen har han aldrig sett något sigill.
Per Thorsell.
1205
« skrivet: 2005-12-12, 22:12 »
Carl Eric föds i Lida, Ytterenhörna 1803-04-11, det stämmer. Enligt födelseboken är föräldrarna Skräddaren Eric Åkerval och Hustru Stina Jonsdotter. Familjen finns bara ett år vid Lida och i hfl. står ej angivet vart de flyttar.
Om Du nämner varifrån uppgiften om Åkervals födelsedatum och födelseort är hämtad, blir det lättare att hjälpa till. Det är över huvud en god id?, att lämna så fylliga upplysningar som möjligt, när man ställer frågor här.
Om födelsedatum stämmer är Eric Åkerval inte född i Ösmo, som är en socken i Stockholms Län, Lamdskapet Sörmland.
Per Thorsell.
1206
« skrivet: 2005-12-11, 09:09 »
Barbro.
Stina Cajsa föds mycket riktigt 1828-09-25 på Ekeby ägor. Föräldrar var soldaten Johan Ek och dess hustru Brita Lisa Landberg. Hon är föräldrarnas första barn, men får en syster Anna Brita 1830-08-03.
Källa: Torshälla C:3 och AI:12B sid. 15.
Per Thorsell.
1207
« skrivet: 2005-12-04, 10:45 »
Att Catharina Jansdotter är modern behöver inte betvivlas. Eskilstuna C:9 som jag refererar till ovan är födelseboken för Fors och Kloster, Eskilstunas två landsförsamlingar.
En svårare fråga är, vem denna Catharina egentligen var. Jag kan inte finna henne som piga, varken i Prästgården eller i Komministergården i Torshälla.
Går det inte att följa sonen bakåt från 1877 för att finna honom tillsammans med modern?
En kontroll i födelseboken för Torshälla Landsförsamling, C:4B, visar att födelsen även antecknats där. Jag återger hela notisen:
Af Herr Prosten U. Lundgren i Eskilstuna inlemnades en dopsedel af följande innehåll:
Oäkta barnet Anders Johan föddes den 14 och döptes af undertecknad nedanstående dag.
Föräldrar: Fadren ej uppgifven. Modren är förra pigan Catharina Jansdotter hvilken lärer tillhöra Torshälla Församling der hon sist skall hafva haft legotjenst i Prestgården, då hon för omkring 13 år sedan jemväl blef Moder för ett oäkta barn. Tillfälligt lärer hon ha uppehållit sig i Fors Socken och kom vandrande till Gröninge hemman i Kloster den 14 dennes der hon genast efter ankomsten födde sitt barn.
Faddrar: (Hoppar jag över, eftersom inget tyder på släktskap).
Betygat Eskilstuna den 19 Juni 1848. U. Lundgren.
P. L.
Per.
1208
« skrivet: 2005-12-04, 10:02 »
I Sveriges Dödbok 1947 - 2003 finns 4 belägg på Ogden, inget på Ougden.
Den amerikanske poeten Ogden Nash och staden Ogden, Utah finns förstås också.
Per Thorsell.
1209
« skrivet: 2005-11-29, 10:02 »
Såvitt jag kan se, anges födelseorten i denna längd överallt som församling och ingen gång som gård eller by. Täby i Dillnäs kan då uteslutas.
På sid 194 i samma längd finns Erik Olsson Klack, född i Täby Upl: 1790. Denne Erik verkar vara den som föds vid Ytterby, Täby (AB) 1790-04-30 som son till torparen Olof Ytterberg och Catharina Andersdotter. Han har faktiskt en syster Anna Catharina, men hon är född redan 1777.
Längre än så har jag inte undersökt, men felaktig ålder efter flyttning är inte helt ovanligt vid denna tid. Det kan vara möjligt att hon är den rätta.
Per.
1210
« skrivet: 2005-11-28, 16:52 »
Kjelly.
Statdrängen Anders Johan Malmsten vid Lagersberg är enligt Eskilstuna AIF:18 sid. 30 född i Kloster 1848-06-14 (ej -04).
I födelseboken C:9 sid. 169 finns också under detta datum Anders Johan född av förra pigan Catharina Jansdotter från Torshälla Socken, som enligt uppgift skall ha haft tjänst vid Torshälla Prästgård.
Fadern är ej uppgiven.
Per Thorsell.
1211
« skrivet: 2005-11-27, 16:32 »
Sett från Frustuna borde Täby i Dillnäs ligga närmast till hands. Jag har anor i Täby vid denna tid, men kan dock inte finna henne där. Jag finner henne inte heller i Frustuna AI:2, sid. 85 som Du uppger. Har den uppgiften blivit felaktig?
Per Thorsell.
1212
« skrivet: 2005-11-25, 17:16 »
Det stämmer att Kungsladugården låg i Klosters socken, en av Eskilstunas två landsförsamlingar. Det ligger öster om ån, på vägen mot Djurgården, huvudbyggnaden låg vid nuvarande Djurgårdsvägen.
1909 var Kloster inkorporerat i Eskilstuna Stad och Kungsladugården var en liten stadsdel med bostadshus. Stadens mejeri fanns också inom området.
Jag kan livligt hålla med om, att församlingsböckerna är svårtillgängliga. Om Dina anor var fastighetsägare kan jag kanske hjälpa till. Jag har ett dussin namn upptagna i en adresskalender för 1910.
Per Thorsell.
1213
« skrivet: 2005-11-09, 22:17 »
Lars.
Jag ögnade igenom Julita födelsebok åren 1743 - 50 för att se, om Carl Fredrik eventuellt kunde dyka upp. Det gjorde han inte, men ett par andra länkar till tidigare diskuterade Gessen kom fram i alla fall.Som detta:
Skolmästaren vid Barnhuset i Stockholm Hr. Elias Ram är vittne när Erik Österberg och Cajsa Lisa Gessen döper sitt andra barn, Axel i Julita 1744-11-27.
Johan Giessen och Mad. Maria Christina Rahm är dopvittnen när tredje barnet, Johan Erik döps 1746-09-20. Även Cajsa Lisas namn stavas Giessen i denna notis.
Herr Johan Giessen och Madam Catharina Beckman i Månstorp får sonen Johan Fredrik 1748-07-17.
Jag har tidigare stött på några fall med underåriga volontärer i Rekarne-kompanierna vid Södermanlands Regemente. De har då tydligen av olika anledningar varit sponsrade av kompanichefen. Chefen över Öster Rekarne Kompani bor vid Kroberga, Ärla. Tyvärr finns ingen husförhörslängd för Ärla vid denna tid.
Per.
1214
« skrivet: 2005-11-07, 17:04 »
Lars.
När jag skulle se efter vilka Gessen jag funnit, så hittade jag Dina spår överallt. Jag har alltså inga nyheter att tillföra.
För att om möjligt komma med något nytt gick jag igenom faddrarna i Julita under åren 1739 - 42. Erik Österberg förekommer flitigt, men inte Lisa Gessen. Hon finns däremot som hustru i februari 1743.
Per.
1215
« skrivet: 2005-11-07, 07:01 »
Skenstorp står det.
Per Thorsell.
1216
« skrivet: 2005-11-06, 20:52 »
I Sköldinge finns ett Tavesta, här troligen stavat Tafsta.
Per Thorsell.
1217
« skrivet: 2005-11-06, 20:40 »
Så fint folk som inspektorer på Julita Gård och Jungfrur där behövde nog inte ortsbestämmas närmare och var nog ofta inte från trakten. En sökning på Gessen vid denna tid placerar flera exemplar i Stockholm. Namnet verkar knappast förekomma i Sörmland.
Per Thorsell.
1218
« skrivet: 2005-11-06, 19:04 »
ojje.
Det förefaller som om förra årets Hamnkapten har fått en överordnad med väsentligt högre maktambitioner. Det är mycket beklagligt, jag föredrog avgjort Din inställning till frihetsidealen från i fjol, framför dagens version.
Jag har inte den insiderinformation som numera tycks nödvändig för att delta i sakdebatten krin PUL och Anbytarforum. Jag har inte insyn i diarienummer, förarbeten till PUL eller underlagen för Förbunsstyrelsens och Rötterredaktionens olika beslut (De senare förefaller mig ofta minst lika egendomliga som lagtexten). Jag vet också mycket litet om Din allmänna inställning till individens frihet och rätt. Dock har jag förstått av Ditt inlägg, att Du förordar att Släktforskarförbundets medlemsföreningar bör utesluta de av sina medlemmar, som påtalar misstänkta lagbrott för vederbörande tillsynsmyndighet.
En sak vet jag: att genom repressalier eller hot om repressalier försöka förhindra rättvisans gång hade i den gamla strafflagen ett särskilt lagrum: Övergrepp i Rättssak och var belagt med särskilt hård påföljd. Jag har också förstått, att detta brott numera blir alltmera utbrett och av många uppfattas som ett hot mot den allmänna rättssäkerheten. Jag hoppas vi slipper dylikt inom släktforskningen, vi har nog med, att begripa dessa egendomliga lagar och att efterleva dem rfter bästa förstånd. Jag tar bestämt avstånd från de av Dig föreslagna repressalierna. Jag kan tillägga, att jag känner mig upprörd och förbannad som det visst heter numera i bildade kretsar.
Per Thorsell.
1219
« skrivet: 2005-11-06, 15:51 »
Nancy.
From Taxinge death record>
March 1, 1784 died former soldier Johan Modig at Nytorp. Age 65 years, 23 weeks. This would put his d. o. b. at around September 21, 1718. The date should not be taken for granted.
Soldier Modig and his wife Brita Stina Jansdotter are first(?) found in Svartbäcken, Taxinge in 1745. They have the son Sven, 7 years old (Taxinge AI:1 p. 52).
In 1749 - 63 they are at Nytorp, Svartbäcken with children Sven, Anna Stina, Jan and Magdalena (Taxinge AI:2 p. 14 and 50).
There is a void in the household records between 1763 and 1781, but Johan Modig and his wife are still at Nytorp in 1781 (AI:3 p. 4).
I don't think, there are any earlier records avalable, to find out more about his background.
Per Thorsell.
1220
« skrivet: 2005-11-04, 18:48 »
När datum en gång har blivit fel, t. ex. vid en flyttning, så följer detta fel sedan med 'i evighet'. Man skrev ju hela tiden av den senaste uppgiften. I det här fallet är väl risken för förväxling av person mycket liten, men vill Du vara helt säker måste Du följa honom framåt eller bakåt (i Näshulta eller Ängelholm) tills Du hittar den lilla felskrivningen.
Det var lurigt med två liknämnda skräddare Flodmark med bara fyra dagars mellanrumm. Om Du stöter på en skomakare Flodmark i Vingåker eller Flen under andra hälften av 1800-talet, så är det troligen inte Din släkt. Det är min morfars far eller dennes son. Min mamma var född Flodmark.
Du har väl märkt, att det finns en hel del Flodmark i och kring Eskilstuna under 1800-talet.
Per.
1221
« skrivet: 2005-11-03, 22:39 »
Claes.
Det gick bättre med november. Eskilstuna har så många födda barn per år, att jag inte orkade leta iganom alla. Nu har vi i födelseboken:
1817-11-06, Johan, oäkta. döpt 1817-11-07. Modren Pigan Anna Catharina Flodmark i Wiby Forss(!) Socken. Ingen fader finns angiven.
I Eskilstuna AIF:4 sid. 63 och AIF:5 sid 49 finns mycket riktigt mor och son i Viby. Där står också, att modern är född i Flen 1788-09-24. Så nog har Du rätt person, fast datumuppgifter i husförhörslängder ofta blir fel i samband med flyttning. De flyttar därifrån till Näshulta, troligen redan 1818.
Dessvärre finns ingen inflyttningslängd för denna tid i Näshulta, så det innebär grovletning i ett par hundra sidor husförhörslängd, för att finna dem där. Det är mera, än jag kan åtaga mig.
Jag gjorde ett svep genom Näshulta vigselbok åren 1818 - 1824 utan att finna att hon gift sig i Näshulta.
Per.
1222
« skrivet: 2005-11-03, 16:41 »
Det finns möjlighet att begära förhandsbesked från Datainspektionen, om man avser att lägga upp ett register med vad som kan vara känsliga uppgifter. Frågan kan ju gälla publicering på privata hemsidor och behöver inte avse Anbytarforum. Varje sådan fråga bör vara konkret och detaljerad, men med varierande grad av känslighet och närhet till samtiden.
Några hundra krav på sådana förhandsbesked skulle kanske leda fram till en bild av gällande praxis när det gäller betydelsen av PULs formuleringar som avslöja, ras, etnisk grupp och direkt eller indirekt hänföras till.
När Datainspektionens tänkta praxis på detta sätt kartlagts kan man belysa dess eventuella absurditet för att så småningom påverka lagtexten, som är det underliggande onda i detta fall.
Beträffande Voltaire: Han fick gå i landsflykt och hans grav skändades av mobben.
Per Thorsell.
1223
« skrivet: 2005-11-03, 12:25 »
För den händelse någon mera än jag är intressrad av vilka som införde lagen, kommer här röstsfördelningen i Riksdagen 1998:
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 125 s, 30 m, 16 c, 17 v
För res. 2: 3 m, 18 fp, 15 mp, 10 kd
Avstod: 3 s, 31 m, 1 v
Hämtat från protokollet.
Per Thorsell.
1224
« skrivet: 2005-11-03, 09:37 »
De flyttar till Fäbo, sid 45 i samma längd.
Per.
1225
« skrivet: 2005-11-03, 09:17 »
Fors socken (som förr ofta skrevs Forss) är en av Eskilstunas två landsförsamlingar. Det finns ingen Johan under april 1817 i Eskilstuna födelsebok. Det finns ytterligare två socknar i Sverige som heter Fors.
Forssa är en socken i södra Sörmland. Där föds ingen Johan under 1817 enligt födelseboken.
Torp är namnet på flera socknar i olika delar av landet, dock ingen i Sörmland.
Per.
1226
« skrivet: 2005-11-02, 21:50 »
Att en släkting begärde obduktion var nog ovanligt, men rättsmedicinska undersökningar vid brottmål var vanliga, även före denna tid. De begärdes av kronofogde eller Länsman. I de fall jag sett utfördes de vanligen av Provincialläkaren. Det finns ofta detaljerade protokoll, som visar att en fullständig obduktion genomförts.
Per Thorsell.
1227
« skrivet: 2005-11-02, 21:42 »
Trots den egendomliga versalen tror jag nog, att det stårHan har lefvat Christel[igt]. Jämför t. ex. pigan på nästa rad. Asketiskt hade ju varit mera spännande, men jag tvivlar.
Per Thorsell.
1228
« skrivet: 2005-11-02, 21:14 »
Inger.
Föräldrarna är Anders Jonsson och Hustru Ingri(d) Olofsdotter i Römossen. Du finner familjen i AI:3B sid. 10, GID 2169.15.48500 . De flyttar till Djupvik på nästa sida.
Per Thorsell.
1229
« skrivet: 2005-11-01, 20:25 »
Man räknade även halm i tjog. Jag har länge undrat hur mycket ett tjog halm var. Det måste ha varit ganska mycket. Ett tjog halm kostade nio daler som taktäckning på 1780-talet och skulle som foder tillsammans med ett lass hö räcka åt en ko under en vinter. Det lär inte ha rört sig om tjugo strån, i alla fall. Kanske 20 kärvar?
Per Thorsell.
1230
« skrivet: 2005-11-01, 18:29 »
Claes.
Uppgifterna är litet oklara. Det föds ingen oä Johan i Näshulta eller Flen 1817. Vet Du var han var född, eller någon uppgift utöver namn och födelsedatum. Det föds en Anna Cajsa i Flen 1788-09-24, men födelseboken är så suddig (på Genline) att jag inte kan se varken föräldrar eller plats.
Har Du någon tid och mera detaljerad plats där Anna Cajsa skall ha befunnit sig?
Per Thorsell.
1231
« skrivet: 2005-11-01, 06:50 »
I Svärta födelsebok 1703-01-30 står föräldrarna som båsmansen (konstig stavning) Erik Nilsson Sote och hustrun Karin Nilsdotter. Platsen kallas Mattis häls torp.
Per Thorsell.
1232
« skrivet: 2005-10-28, 09:48 »
Karin.
I Anbytarforum, under Kunglig genealogi - Erik XIV oäkta barn år 1999 finner Du litet ytterligare diskussion kring denna familj och dess förhållande till kungen.
På den tiden härstammade jag själv från detta par, men de är numera strukna ur antavlan. Herdaminnenas uppgifter skall över lag betrakas med stor misstänksamhet.
Per.
1233
« skrivet: 2005-10-27, 22:05 »
Det tog ett par dagar innan jag hade vägarna till biblioteket, men här är det som finns i Setterdahls Herdaminne. Det rör:
Kyrkoherden i Horn Olavus Simonis Clarevallensis (tjusig latinisering av födelseorten) född 1560 i Ljusdal, kyrkoherde i Horn 1593 till sin död 1639-10-08. Det står förstås litet mera som jag hoppar över.
Gift 1592 med Margareta Eriksdotter, död 1618-11-11, dotter till konung Erik XIV. Även barnen anges.
Betr. Hustrun skall hon vara dotter till kungen och Agda Persdotter. Det påpekas också att det finns en motstridig uppgift i en likpredikan över biskopinnan Enander (en dotter till Clarevallensis och Margareta) där hon hävdas vara dotter till en förnämlig kyrkoherde.
När det gäller Håhls Herdaminne undrar jag om sidhänvisningen möjligen skall vara sid. 39. I så fall gäller det samma personer och väsentligen samma innehåll. Sid. 49 berör präster i Kis och nämner inte Erik XIV.
Per Thorsell.
1234
« skrivet: 2005-10-27, 19:04 »
Gunillas fall är nog inte så ovanligt. Det finns en släkttradition om att Karl eller Oskar varit på besök och efterlämnat ett barn och några presenter. Var och en kan väl tro mer eller mindre på det, men även små sannolikheter är ju större än noll och det finns mycket folk som spelar på Lotto, fastän chansen är liten.
När det, som oftast är fallet, gäller 1800-talets kungar undrar jag, om inte den noggranne och skeptiske släktforskaren har goda möjligheter att i det enskilda fallet avskriva det hela som fysiskt omöjligt. Kungar och prinsar rörde sig väl inte helt obemärkta ute i landet vid denna tid. Om prins Karl Johan fanns i Värmland en viss månad 1811, var säkert både Landshövding, Biskop och Regementschef inblandade. Sådana resor och besök måste rimligen vara tillräckligt väl dokumenterade för att man kan utesluta en mängd omöjliga historier. Finns det rent av lättillgängliga officiella arkiv.
Den som inte vill ha den fina historien förstörd bör förstås inte göra någon sådan undersökning. En bekant till mig hade sin mormor boende nära ett kungligt slott. Där fungerar förstås inte metoden, så honom kan jag aldrig övertyga.
Per Thorsell.
1235
« skrivet: 2005-10-27, 12:19 »
Anteckningar om morgongåva varierar starkt över tid och plats. Mitt intryck (ovetenskapligt) är att det berodde på prästens vanor. En del är så noggranna, att de t. o. m. noterar Ingen morgongåva i förekommande fall. Om Du finner, att övriga giften före och efter innehåller uppgift om morgongåva, kan man förmoda, att sådan inte lovades i detta fall. Annars fall kan ingen slutsats dras. Vissa präster nämner endast ovanliga morgongåvor: jordegendom, stora penningbelopp, ..., medan andra noterar även den vanlige drängens 10 eller 20 lod silver.
Per.
1236
« skrivet: 2005-10-27, 08:37 »
Om nu den eventuella storhertiginnans titel skall anges på franska, skulle det glädja många, kanske rent av majoriteten av Europas kungahus, om den skrevs Grande Duchesse. Det ser mindre taffligt ut.
Per Thorsell.
1237
« skrivet: 2005-10-27, 08:23 »
Kvinnor, ogifta och gifta, var inte myndiga och kunde inte själva formellt bestämma om giftermål. När paret tog ut lysning skulle detta godkännas, skriftligen eller muntligen, av brudens giftoman. Giftomanen var normalt hennes far, eller om denne var död, en broder eller annan manlig, myndig släkting.
Ch. Sig. betyder Charta Sigillata, som var en avgift till församlingen som erlades vid lysningen. Avgiftens storlek varierade med brudgummens ekonomiska och sociala ställning. Om Du tittar runt litet i längden finner Du nog, att drängar betalade 12 skilling, medan bondsöner och eventuella ståndspersoner fick punga ut med betydligt mer.
Per Thorsell.
1238
« skrivet: 2005-10-25, 09:38 »
Eftersom den omdebatterade 70-årsregeln troligen endast gäller nu eller tidigare existerande personer vågar jag mig på att meddela, att CD-skivorna Sveriges Befolkning 1970 och 1980 samt Sveriges Dödbok 1947 - 2003 inte upptar någon person med namnet Karl Emil Hedberg född på 1930-talet.
Per Thorsell.
1239
« skrivet: 2005-10-23, 17:23 »
Det står Cathr. näs, dvs. Cathrinenäs, numera kallat Kattnäs. En grannsocken.
Per Thorsell.
1240
« skrivet: 2005-10-23, 17:19 »
Om Du avser N:o 22 Erich född d. 8 October, så är föräldrarna:
Olof Erichsson och Hustru Kerstin Månsdotter från Åhle.
Per Thorsell.
1241
« skrivet: 2005-10-22, 18:29 »
I Östra Vingåker AI:17 1886 - 90 sid. 209 anges Anna Lotta Claesdotter i Timmermossen mycket riktigt vara född 1841-11-05 i Stora Malm. Hon är gift 1863-11-18 med Erik Andersson.
Familjen kommer till Timmermossen från Stora Tholtorp(?) 1872 och flyttar till Simonstorp (E)1891.
Per Thorsell.
1242
« skrivet: 2005-10-21, 10:30 »
I husförhörslängd Regna (E) AI:4 1811 - 18 sid 140 står för en bonde följande anmärkning: Begått modermord och lidit straff i Christianstad. Får ej vistas i orten.
Mannen var född i Regna, var bofast där och hade familj, som fanns kvar i socknen under dessa år.
Jag undrar över förvisningsdomen. Kunde en man med fast bostad genom dom bli förvisad från socknen eller hela häradet? Var detta för livstiden eller tidsbegränsat. Var sådana domar vanliga.
Någon lagklok har kanske svaren.
Per Thorsell.
1243
« skrivet: 2005-10-20, 09:58 »
Problem av detta slag är mycket vanliga. Vid alla flyttningar och vid uppläggning av varje ny volym av husförhörslängden skrev prästen av namn, hemvist och födelsedata från en källa till en annan. Det kunde lätt bli fel, beroende på en mängd olika orsaker: dålig penna, bläckplump, dålig belysning, han läste på fel rad, ... Den mest populära, men kanske minst vanliga orsaken, är att prästen var onykter.
I Ditt fall är det troligt, att Du har rätt person i Verum eftersom födelsedatum ligger mycket nära. Men man kan inte dra en säker slutsats ur detta. Det är ju inte säkert, att just datum har blivit fel på det mest näraliggande sättet. Det kan ju också vara platsen eller årtalet.
För att bli säker bör Du följa Elsa i Verum från födelsen framåt i tiden. Har Du tur finner Du att hon gifter sig just det rätta året. Har Du otur, dör hon som barn och har Du riktigt stor otur försvinner hon spårlöst redan före det antagna bröllopet. Jag tror, att det är sådana här saker som gör att släktforskare kallar sig forskare.
Om/när Du har fastställt att Elsa som föds 5 juni är densamma som gifter sig med Truls Olsson, skall Du ange hennes födelsedatum enligt födelseboken. Det finns ingen anledning att misstro den uppgiften.
Obs: Jag har inte granskat källorna, utan endast använt Dina uppgifter.
Per Thorsell.
1244
« skrivet: 2005-10-19, 18:54 »
Det står ju faktskt Cassören resp. Casseuren i AI:5 sid. 4 och AI:7 sid. 8. Det skrivs med ett vanlgt och ett långt s.
Per.
1245
« skrivet: 2005-10-19, 16:49 »
Jag tar risken att haka på Jörgens sista konstaterande:
För några år sedan, när Genline började sin verksamhet, framförde jag den åsikten, att det är skada, att Genline skannar de 50 år gamla, delvis mycket dåliga mormonfilmerna istället för att skanna originalen. Jag vet nämligen, att en skannad handskrift (om arbetet är väl gjort) har mycket bättre läsbarhet än originalet.
Jag blev då milt tillrättavisad och tillhölls att inte begära det omöjliga, utan tillämpa den gamla devisen från kafferansoneringens och kaffesurrogatets tid: Kan man inte få den man älskar, får man älska den man får. Det är omöjligt att göra om, det mormonerna gjörde för 50 år sedan med modern teknik. Så'n tur, att det inte var omöjligt då! Då hade det samlade medlemsantalet i Sveriges släktforskarföreningar varit några hundra och originalböckerna hade varit helt sönderlästa.
Målet bör vara en lika god tillgänglighet som den Genline erbjuder (som är alldeles utmärkt) med en bildkvalitet, som gör att läsbarheten inte är sämre än originalet.
Se där, en utopi. Hur kommer vi dit? Är det verkligen omöjligt? Diskuterar Förbundsstyrelsen detta med SVAR? Med Genline?
Per Thorsell.
1246
« skrivet: 2005-10-19, 16:19 »
Den Sluga och Förståndiga Gubben ..., 1799, föreslår Skatpulver (Pulver av en skata, skjuten i mars, plockad och urtagen, ugnstorkad, stött till pulver och smaksatt med kryddor och socker) som bot mot hjertsprång och kramper hos barn. En knivsudd upplöses i moderns eller ammans mjölk. Prinsens Droppar (tydligen välkänt för alla) är också bra. Det kan med fördel ges även till modern.
Per Thorsell.
1247
« skrivet: 2005-10-19, 16:10 »
Gjutning heter ju casting på engelska. På franska heter det något helt annat, men man kanske hade haft engelska gjutare. Jag vet inte om Söderfors hade något gjuteri, men om så var fallet, ligger gjutare nära till hands.
Per Thorsell.
1248
« skrivet: 2005-10-18, 20:32 »
Från Gäfvernäs flyttar hon vidare till Himlinge där hon blir kvar till sin död 1835, Se AI:9A sid. 202.
Per.
1249
« skrivet: 2005-10-18, 20:14 »
Ja, så är det. Det är en gård i Floda. Finns på sid. 65 i samma volym. Ingen större tur. Där står det dessutom att hon är född i Floda. Jag vill minnas att vi redan konstaterat, att där är hon inte född.
Fanns det inga utsocknes faddrar vid något av dopen? Möjligheten finns, att hennes födelsedatum är grovt felaktigt, men det borde ju finnas en vigselnotis någonstans.
Per.
1250
« skrivet: 2005-10-18, 19:06 »
Ja, det står ju Strängnäs. Jag läste slarvigt.
Per.
1251
« skrivet: 2005-10-18, 17:12 »
Anna Lotta Risberg är inte gift när hon får sonen Johan Fredrik 1846-01-31. Hon är piga i Stensätter, Dunker. 1847 flyttar hon med sonen till Stenkvista.
Källa: Dunker C:1 och AI:16 sid. 43.
Per Thorsell.
1252
« skrivet: 2005-10-18, 10:15 »
Jag tycker det står kusken. Det som föranledde min reservation, var stavningen. Ordet brukar stavas kutsken vid denna tid. Fromdal står det också.
Carl Gustavs Stad är nuvarande Faktoriholmarna och området närmast dem på åns södra sida. Detta var ett bruk utanför staden med huvudsakligen vapentillverkning. Bruksgården var huvudkontor och samtidigt bostad åt brukspatronen och hans hushåll. Kusken passar alltså bra in i sammanhanget.
Bruksgården låg troligen redan vid denna tid på sama plats som i min barndom, när den hade en bra trädgård att palla äpplen i. Tomten ligger i förlängningen av Hamngatan, bortom Tullgatan. En del av den kallas nu Rothoffsparken, efter Brukspatron Rothoff.
Per Thorsell.
1253
« skrivet: 2005-10-17, 14:19 »
Sara.
I Dunker födelsebok finns bara en Brita Cajsa född 1809. Hon föds 1809-11-19 i Händö. Fadern heter Olof Jonsson, så varken datum eller patronymikon stämmer särskilt bra.
Per Thorsell.
1254
« skrivet: 2005-10-17, 08:43 »
Jo, nog verkar det underligt. Möjligheten att födelseuppgiften skulle vara felaktig är förstås tänkbar, allt är tänkbart. Edith finns dock i sin ursprungliga familj i den sista husförhörslängden. Jag noterade inte sidnumret. Som jag tidigare nämnde, bör förklaringen finnas i Församlingsboken för perioden efter 1894.
De uppgifter Marie lämnat tyder på, att Edith betraktat familj nr. 2 som sin rätta familj. Möjligen har hon inte själv känt till sitt ursprung.
Per.
1255
« skrivet: 2005-10-16, 22:18 »
Jag tänkte mig också möjligheten, att Carl Gustaf och Lovisa Charlotta var syskon, så jag kontrollerade det. Så är dock inte fallet.
Per.
1256
« skrivet: 2005-10-16, 19:09 »
Den första: Kusken (Inte helt säker.)
Den andra:
Carl Gustavs Stad.
Bruksgården.
Per Thorsell.
1257
« skrivet: 2005-10-16, 10:39 »
Marie.
Då är vi i alla fall på rätt person, när Du har Editds namn och födelsedatum att utgå från. Ett ögonblick blev jag orolig, att vi följde fel Edith.
I folkräkningen år 1900 finns Edith Wilhelmina i en helt ny familj:
Munkebo Hagstuga (Närmaste granne till Norrbygget).
Claes Gustaf Pettersson, Arrendator, f. 1850,
Lovisa Charlotta Carlsdotter, Hustru, f. 1851,
Elin Maria, f. 1887,
Ebba Charlotta, f. 1888, (Systrarnas namn stämmer alltså med Dina uppgifter.)
Edith Wilhelmina f, 1892. Det finns ingen notering som antyder att Edith inte är deras eget barn.
Ediths föräldrar och systern Anna Lovisa, f. 1890-10-01, bor nu i Perstorp, Björkvik.
Konstigt nog är det mera besvär att hitta uppgifter från 1900-talet, än från 1800-talet, nu när Genline har gjort det så mycket lättare för det som är intäckt där. När det gäller Anna Matildas död kan man enklast se den i dödboken. Om hon verkligen begick sjävmord eller förolyckades på annat sätt, finns det säkert noterat där. Dödboken finns på mikrokort, som kan beställas från SVAR. Volymen är F:3 och SVAR-nummer A34795. Eftersom ingen har svarat här, tycks ingen av Anbytarforums läsare ha den hemma i hyllan.
För att följa de båda familjerna bör man studera Församlingsböckerna, som tar vid där husförhörslängderna slutar 1894. De finns också på mikrokort hos SVAR.
Om Du vill gå djupare i detta, får Du söka i Domstolsarkiven. Det gjordes säkert en polisutredning om en sådan sak. Det gäller då Oppunda Häradsrätt. Arkivet finns i Landsarkivet i Uppsala.
Lokaltidningen kan ju tänkas ha skrivit om saken. Kungliga Biblioteket har mikrofilmer på alla tidningar, utgivna i Sverige.
Slutligen:
Det finns ytterligare en Edith Wilhelmina född i Björkvik 1892, men henne kan vi lämna åt sidan.
Att Anna Matildas far hette Persson är ingen bekräftelse på, att hon var gift Pettersson.
Per.
1258
« skrivet: 2005-10-15, 09:41 »
Peter.
Jag observerade just nu Din fråga om Kindblom ovan.
I april i år diskuterades ett par äldre Kindblom under Socknar - Julita. Har Du kollat upp dessa?
Per Thorsell.
1259
« skrivet: 2005-10-15, 09:28 »
Bernt.
Jag glömde påpeka en metod som ofta är framgångsrik. Titta på faddrarna när Per Perssons senare barn döps! Där bör det normalt finnas släktingar till barnets mor. Utsocknes faddrar är alttid intressanta, i detta fall speciellt om de heter Svensson/Svensdotter.
Per.
1260
« skrivet: 2005-10-14, 20:26 »
Ursäkta en okunnig! Är inte denna fråga sedan länge även formellt avgjord? I så fall påminner ovanstående debatt om slutstrofen i Karl Vennbergs berömda dikt: Om det fanns telefon.
Per Thorsell.
1261
« skrivet: 2005-10-14, 19:03 »
Marie.
Nej. jag har ingen annan information än den, man kan finna i kyrkböckerna. Edits mor eller morfar kan mycket väl ha tagit namnet Svärd under någon period. Det finns dock ingen med namnet Svärd i Björkvik i folkräkningen år 1900.
Ediths mor är ju inte heller gift Pettersson och är inte född 1860, så mycket verkar oklart i de uppgifter Du fått.
Per.
1262
« skrivet: 2005-10-14, 17:20 »
Bernt.
Då förstår jag frågan bättre, även om jag inte har svaret. Per Persson är ju själv son i Rosendal. Han försvinner därifrån 1756 (se AI:1 sid. 78 GID 195.4.28700) och återkommer 1760. Han har då hustru och två barn. Varken hustrun eller barnen är födda i Floda och paret är inte heller gift där (AI:2 sid. 186 GID 195.5.61400).
Det verkar klart, att Per har varit ute och mågat, troligen i någon av socknarna i grannskapet. Det blir nog att grovleta där. Jag gjorde en snabbkoll i Julita, men det gav inget napp.
Per Thorsell.
1263
« skrivet: 2005-10-13, 22:06 »
Om jag rätt förstår ovanstående resonemang, så har Du namn på två bröder Eriksson, födda i Eskilstuna. Om förnamnen är någorlunda ovanliga, finns det en möjlighet att hitta dem på befintliga CD-skivor och få fram ett födelsedatum. Med detta i handen kan Du sedan gå till Skattemyndigheten och få fram adresser. om Du har tur.
Jag har skivorna. Om Du e-postar mig, kan jag titta där.
E-postadressen lägger jag inte ut i maskinläsbar form p. g. a. dåliga erfarenheter, men Du klarar säkert krypteringen.
per.thorsell(snabela)bredband.net
Per Thorsell.
1264
« skrivet: 2005-10-13, 21:49 »
Marie.
Edith Wilhelmina f. 1892-05-26 i Norrbygget, Björkvik.
Fader: Carlsson Carl Gustaf, Arbetare. f. 1858-08-06 i Björkvik.
Moder: Andersson Anna Matilda.f. 1866-04-29 i Björkvik.
Paret gifta 1889-11-23.
Anna Matildas föräldrar:
Persson Anders Petter, Hemmansbrukare i Sätertorp,f. 1820-02-11 i Björkvik
Ersdotter Johanna Maria.f. 1829-09-19 i Björkvik.
Källa: SCB-utdrag, AI:23B sid. 545, AI:19B sid. 191.
Per Thorsell
1265
« skrivet: 2005-10-12, 08:27 »
Enligt uppgift per e-post från Redaktör, skall frågor om ovanstående inläggs eventuella överensstämmelse med Anbytarforums ordningsregler ställas till Rötterrådet och styrelsen.
Per Thorsell.
Inlägget har flyttats hit från Yrken » Yrken M-R » Präst. /Moderator Yrken
1266
« skrivet: 2005-10-12, 08:13 »
Bernt.
Frågan är litet svårtolkad. Du skriver att Du kan följa familjen från 1758 i husförhörslängderna, men ändå inte hittar födelsen för de barn som föds under denna tid.
Är detta rätt uppfattat? Kan Du ange platsen eller sidnummer i Floda AI:2, där de bör finnas under tiden 1758 - 67.
Per Thorsell.
1267
« skrivet: 2005-10-11, 20:42 »
Herba är ju latin och betyder ört, därav herbarium. Olika örter spelade (spelar) en stor roll i folkmedicinen. Kloka gummor och andra inom branchen höll sig med en samling örter för olika behov. Det kan kanske röra sig om en låda för förvaring av sådana torkade örter.
Jo, nog kunde insamling av örter, examination, pressning, uppsättning, etikettering och (det värsta) redovisning av svenska och latinska namn utan att se etiketten. 25 växter första sommarlovet, därefter 50 st. varje sommarlov. Inte underligt, att jag avskytt latin ända fram i hög ålder. Herbariet kastade jag så snart jag slutat skolan.
Per Thorsell.
1268
« skrivet: 2005-10-08, 08:30 »
Nyköpings Län was an older name for Södermanlands Län. The two designations were used in parllell fom many years. Nyköping is the State Capital of Södermanland. Thus, Dillnäs, Nyköpings Län is the same as Dillnäs, Södermanlands Län.
Dillnäs is a small parish in the North-Eastern part of Södermanland.
Per Thorsell.
1269
« skrivet: 2005-10-06, 20:10 »
Soldaten Lars Öknaberg, f. 1755 ohh Brita Olsdotter, f. 1757, får dottern Brita i Ökna Soldattorp, Torshälla Socken, 1793-09-28.
Han står omväxlande som Öknaberg och Ökneberg i husförhörslängderna.
Källa: Torshälla C:2 och AI:7B sid. 74.
Det var vanligt vid denna tid, att barnen inte tog upp soldatnamnen.
Per Thorsell.
1270
« skrivet: 2005-10-04, 20:54 »
Standardmetoden, när Du har namn, dödsort och dödsdatum, är att beställa kopia av bouppteckningen från Landsarkivet, i detta fall Uppsala.
Per Thorsell.
1271
« skrivet: 2005-10-04, 20:41 »
Forsbom är ganska rikligt förekommande i Eskilstuna med omnejd. Jag kände själv en Forsbom där i min ungdom.
Per Thorsell.
1272
« skrivet: 2005-10-03, 08:59 »
Albro var tidigare en by med flera gårdar. Du kan lämpligen börja hos Stadsbyggnadskontoet (eller något dylikt) i Eskilstuna, för att få veta de tidigare beteckningarna på det senare Albro 1:19. Där finns nog också en del av 1900-talets ägare till huset. För äldre tider, om huset är äldre än hundra år, kan någon hjälpa till här.
Per Thorsell.
1273
« skrivet: 2005-09-26, 18:58 »
Bas kan tänkas vara en baslåda. Den används för att i vatten värma virke som skall böjas, t. ex. till spant eller bord vid båttillverkning. Den kunde även användas för att värma vidjor till gärdsgårdar, men då nöjde man sig vanligen med en vanlig gryta.
Per Thorsell.
1274
« skrivet: 2005-09-23, 20:37 »
Erik August föds i Ärsta, Runtuna som son till Båtsmannen Johan Jakob Hallberg född i Björnlunda 1833-07-18 och hans hustru Magdalena Persdotter född i Spelvik 1832-08-27. Erik August är föräldrarnas tredje barn.
Fadern tar avsked som båtsman 1862 och familjen flyttar till Alla Helgona.
Källa: Runtuna AI:16 sid. 98.
Per Thorsell.
1275
« skrivet: 2005-09-19, 21:07 »
Jo, det stämmer. Du hittar SCB-utdragen hos Genline under Södermanland, före alla socknarna. Den aktuella sidan har GID nr. 100004.46.56300 .
Per Thorsell.
1276
« skrivet: 2005-09-19, 18:30 »
Rolf.
Namn och datum stämmer, men adressen är Lilla Dahl, även kallat Bygget, närmaste granne till Stubbängsstugan. Familjen bor kvar där, åtminstone till 1816.
Källa: AI:8 s. 8 och AI:9 s. 7.
Per Thorsell.
1277
« skrivet: 2005-09-12, 09:43 »
Angående böterna, står i protokollet vid varje prostvisitation i Husby-Rekarne, Sörmland ända fram till 1829, frasen: Böter för otidigt sängelag och missbruket af Kyska Brudars Skrud uttagas.
Motsvarande kyrkoräkenskaper är inte mikrofilmade, så jag vet inte om detta bokstavligen är sant, men man får väl, tills motsatsen bevisats, anta att prästen inte for med osanning.
Per Thorsell.
1278
« skrivet: 2005-09-11, 20:59 »
Since he remarried, I suspect the note Sk?? has something to do woth a divorce in Sweden. Divorce is Skilsmässa in Swedish, and divorced is skild, both starting with sk.
There may well be descendants, but to find them, is probably not very easy (unless some of them read this). I made a try with his daughter Anna Charlotta, who was married and had at least one child, Olof Fredrik Danielsson born in Stenkyrka 1894-06-02. I do not have the means to trace him further than that. You couls make a try, with a question under Landskap>Gotland>Socknar>Stenkyrka.
Johan Fredrik may have gone to America first, and from there on to New Zealand. The note says, that he is in North America, which may or may not be correct.
Per.
1279
« skrivet: 2005-09-10, 17:03 »
Howard.
GID 2611.1.28800:
Oäkta Son [Illegitimate son] Carl Fredrik, b. 1866-09-24, in Ed, Stockholms Län.
Dotter (före äktenskapet) [before marriage] Anna Charlotta, b.1867-05-12 in Ed.
In the SCB extract from the birth record of Ed parish ( GID 100001.12.13500 ) you will only find one Carl Fredrik born in 1866 (March 24, not September). The name of the mother does not fit either. The name of the father is not indicated.
The corresponding birth record extract for Anna Charlotta ( GID 100001.14.14500 ) is rather difficult to read, but the name of the mother is Mathilda Charlotta Hellström.
The notes next to the moving record for the parents are a bit difficult. I read it as: Oförh. Nattv. Välfr. [=Oförhindrad att ta nattvard. Välfrejdad. = Can be admitted to Communion. Irreproachable.) These are standard expressions, used in moving certificates.
GID 2530.3.6400 and 2530.4.23900:
Johan Fredrik Johansson's occupation is Abetare [=worker]. He is absent each year from 1874 and on. There is a note: Betyg [certificate] till Stockholm 19/9 1873. and: Vistas [located] i Amerika. In 1883 he is tranferred to page 283 ( GID 2530.4.33400 ) which lists obefintliga personer [non-existent people]. I am unable to interpret the note, probably Skfi, which appears both for him and his wife.
About the earlier history of this family:
1867 - 69 they live at Iliansboda, Ed ( GID 2418.21.23300 ), after having married on 1867-10-03, also in Ed ( GID 100001.14.42000 ). They have both earlier been at Värdshuset, Ed, Mathilda with her two children ( GID 2418.20.1400 ).
The son Carl Fredrik is a bit of a mystery. He is with Mathilda at Värdshuset and is listed as Hustruns oäkta [The wife's illegitimate] when the family is in Gotland. Neither date of Birth, nor the name of the mother fits the only Carl Fredrik born in Ed in 1866. It appears, that Mathilda also has an older son Frans Theodor, born in July 1865.
I hope this is of some value to your research.
Per Thorsell.
1280
« skrivet: 2005-09-03, 10:21 »
När Rötter-rådets rekommendation om 70-årsgräns blev känd i våras restes en del frågetecken om innebörden av gränsen. Knappast någon, i varje fall inte jag, trodde att man skulle införa något så drakoniskt som det som nu skett.
I Förbundets stadgar står som första punkt under Riksförbundets ändamål:
tjäna ... släktforskningens syften genom att bevaka och främja släktforskningens intressen.
Detta kan betyda precis vad som helst, men Rötters och Anbytarforums existens antyder, att tidigare styrelser funnit det förenligt, ja rent av viktigt, att sprida och underlätta spridandet av sådan information som underlättar släktforskarnas arbete. På samma sätt producerar och sprider man CD-skivor och tryckalster.
Förbundet och framför allt dess medlemsföreningar bedriver också propaganda och utbildning för att rekrytera nya släktforskare. Där spelar Rötter och Anbytarforum viktiga roller. Varje gång (ja, varje gång) jag börjat prata släktforskning med andra, tredje eller fjärde generationens svensk-amerikaner, har deras första fråga varit: Kan jag hitta några levande släktingar i Sverige?Jag har alltid svarat: Det kan nog gå. Ta reda på så mycket Du kan ur amerikanska källor om Din utvandrares bakgrund i Sverige. Sammanställ det och lägg ut en fråga på Anbytarforum. Det finns massor med folk som tittar där och det kan mycket väl hända, att de hjälper Dig hitta släktingar. Motsvarande gäller dem här hemma i Sverige, som känner till mormors födelse- och dödsdatum (ur den urklippta dödsannonsen) men inte vet något mera. Det finns villiga människor på Anbytarforum som kan hjälpa denna blivande(?) släktforskare att ta det första steget.
Främjar man släktforskningens intressen genom att strypa denna kanal? Förbundsstyrelsen och de applåderande föreningsorsförandena tror tydligen det. Det tror inte jag.
Riv upp beslutet! Tillmpa redan befintliga ordningsregler för att hålla efter dem som gräver i kändisars privatliv!
Carl Fredrik Hanzon sammanfattar i sitt inlägg fredag den 02 sept 2005 kl. 19.44 på ett utmärkt sätt även mina känslor inför denna debatt och dess bakgrund. Jag kommer, så snart jag skickat detta inlägg, att ta bort Ordet Fritt ur min användarprofil. Jag har fått nog.
Användarprofilen är förresten ett utmärkt sätt att slippa det värsta. Redan från början har jag valt bort Kändisar, Kungligheter och Etniska Grupper.
Per Thorsell.
1281
« skrivet: 2005-09-03, 10:14 »
Här blev något galet. Fel tråd.
Per.
1282
« skrivet: 2005-09-02, 18:48 »
Tore.
På grund av vissa egendomliga censurbestämmelser på Anbytarforum skickar jag Dig några upplysningar med e-post.
Per Thorsell.
1283
« skrivet: 2005-08-31, 09:24 »
Hej Peppe.
Der var intressant att Du ställer en fråga om min farmors mormors far, Per Brandt. Jag har tittat på den där noteringen tidigare, utan att få ut något.Nu gör jag ett nytt försök. Mitt tolkningsförsök är nog färgat av, att jag från regementsrullorna vet, att han degraderases från korpral till menig år 1817. Det jag tycker mig se här är:
Fick vid Regements Mötet [?] afsked ifrån Corporal[??] 1817 [??]. Beskedelig man.
Per Thorsell.
1284
« skrivet: 2005-08-29, 17:29 »
Min tolkning/gissning är Jaundice = gulsot.
Per Thorsell.
1285
« skrivet: 2005-08-29, 08:21 »
Man kan inte generellt utgå från, att personer på socknen var beroende av socknen för sin försörjning. Även om detta förhållande var vanligt, rör det sig om olika begrepp.
På socknen skrevs de, som tillhörde socknens befolkning, men som inte hade någon bostad där. En vanlig företeelse var änkor som bodde hos vuxna barn i en annan socken. Den nya socknen ville inte ta in dem som som sockenbor, av rädsla för framtida försörjningsbörda. Därför blev de kvar i böckerna i sin tidigare hemsocken. Min morfars farfars mor är just ett sådant exenpel från mitten av 1800-talet. Hon var tämligen välbeställd, men skriven på socknen, eftersom hon i sexton år bodde hos sin son i en grannsocken. Ibland står den verkliga bostadsorten angiven i husförhörslängden.
Fattighjonen kunde på bo i fattigstugan, eller stadigvarande inhyses hos någon bonde, eller ambulerade mellan gårdar (sockengång). Endast i det sista fallet skrevs de på socknen.
När det gäller fosterbarn tycks de föras efter olika principer, beroende på förhållandena. I Eskilstuna, där jag följt några exempel, finns rubriken Stadens Fosterbarn. Där uppförs barn, som utackorderas i grannsocknanrna. De som har fosterföräldrar inom staden förs upp hos fosterföräldrarna. Detta gäller 1800-tal.
Per Thorsell.
1286
« skrivet: 2005-08-27, 20:15 »
Platsen är Kalkungen (= Kalkugnen). Detta är ju trettio år innan husförhörslängden börjar, så Kalkugnen kan väl ha avvecklats som egen adress under mellantiden. Kalkugnstorp finns ju f. o. m. AI:2.
Nils Pärsson är kutsk (= kusk) vid Forsby.
Per Thorsell.
1287
« skrivet: 2005-08-27, 09:44 »
Lars.
Forsviken känner jag inte till, men denna familj Dalström finns i Fors socken, först vid Gevärsfaktoriet, sedan som skrivna på Socknen. Se t. ex. AIF:10 sid 174 och 284, AIF:11 sid. 307.
Per Thorsell.
1288
« skrivet: 2005-08-26, 20:35 »
Henric.
Ännu märkligare, än att en femåring var fadder, är att hon skulle varit hustru. Det måste vara något fel!
Faddrarna skrevs in av prästen och dikterades inte av föräldrarna till barnet. Det förekom att faddrar inte var personligen närvarande, men det brukar i så fall vara särskilt påpekat i födelseboken.
Per Thorsell.
1289
« skrivet: 2005-08-24, 10:09 »
Martin.
Jag skall gå igenom det mera i delalj och återkommer per e-mail.
Det är helt klart, att den Karin Larsdotter i Hedäng, Floda, som utvandrar tillsammans med sin andre make Lars Erik Olsson år 1882, är född i Julita 1825-01-31. Det framgår av GID 195.62,39900 och GID 195.69.50900.
Per.
1290
« skrivet: 2005-08-23, 16:37 »
Martin.
Den Karin Larsdotter som utvandrar från Hedäng, Floda till Norra Amerika 1882 uppges i alla
husförhörslängder i Floda vara född i Julita 1825-01-31. Hon är av allt att döma inte den Karin Larsdotter som föds i Munkboda, Floda 1825-09-20. Karin kommer från Julita till Slättfall, Floda som piga 1843 (AI:12B sid 151)
Karin Larsdotter gifter sig 1850-11-24 med Anders Olsson, son i Slättfall. Han är född 1824-01-23 i Slättfall, son till Gifte sonen Olof Olsson, född 1796-06-06, död 1858 och hans hustru Anna Olsdotter, född 1803-06-22 (AI:11B sid 234).
Anders Olsson dör i Slättfall 1859-01-20. Hedäng blir ungefär vid denna tid namnet på den gärd i byn Slättfall som familjen bebott åtminstone sedan slutet av 1700-talet.
Karin (Catharina) Larsdotter föds enligt födelseboken 1825-02-01 i Backa, Julita. Redan i den första husförhörslängden anges i stället födelsedatum till 1825-01-31. Föräldrar är Lars Larsson,född i Julita 1796-08-09, först son i Backa, sedan bonde i Myran, Julita och hans hustru Stina Andersdotter, född i Öja 1801-08-09 (Julita AI:7A sid. 173). Karin bor kvar i föräldrahemmet i Myran till 1841 då hon flyttar tillbaka till Backa. 1843 flyttar hon därifrån till Floda (Julita AI:9A sid. 1).
Ulrika Eriksdotters bakgrund är alltså inte av intresse för denna familj.
Per Thorsell.
1291
« skrivet: 2005-08-22, 09:01 »
Eftersom de med synproblem nämns ovan, eftersom jag tillhör denna kategori och eftersom våra behov tycks vara ganska okända, gör jag ett litet inlägg här.
Jag använder ofta Windows sedan många år inbyggda hjälpfunktion för synsvaga (den återfinns under rullstolen på Kontrollpanelen). Man kan då få de mest överraskande effekter. När det gäller Rötters förstasida i dag, får man raderna alltför hoptryckta i vertikal led, troligen pga fast radavstånd. Om jag klickar på Nyhetsarkiv får jag något betydligt mera lättläst.
Anbytarforums typsnitt tycker jag är mera svårläst än Rötters. I rutan för egna inlägg, där jag skriver just nu, får man ytterligare ett typsnitt och en avvikande radlängd, vilket jag finner något besvärligt.
Rötters förstasida är onödigt rörig, med direktlänkar upptill, nedtill, till vänster och till höger, möjligen efter någon logik, som inte är lätt att genomskåda. När jag skall använda någon av dessa, som jag inte har väl memorerad, har jag göra ganska länge innan jag finner det jag söker.
Jag vill understryka,att detta inte är någon hård kritk. Rötter är i gott (jämndåligt) sällskap med den övriga datavärlden. Om man nu ändå lägger ner arbete på, att förbättra hemsidan, vore det önskvärt, att åtminstone kontrollera resultatet vid användning av Windows inbyggda hjälpfunktion för synsvaga. Det tycks annars inte ingå i standardförfarandet.
Per Thorsell.
1292
« skrivet: 2005-08-20, 08:52 »
Ja, det är olika former av samma namn, som brukar förekomma parallellt.
Per.
1293
« skrivet: 2005-08-19, 21:50 »
Lars.
Det finns en liten skrift: Urmakarna i Eskilstuna av Jörgen Lindkvist, utgiven av Kulturnämnden i Eskilstuna 1979.
Där finner man:
Fredrik Martin Fr?n, 1753 -92, född i Stockholm. Han var lärling och gesäll hos Johan Wasberg från 1767 och gifte sig med en urmakareänka i Eskilstuna men sökte själv aldrig skråmästerskap.
Hans son Martin fredrik, 1784 -1823. Mästare 1816. Ålderman 1819.
Per Thorsell.
1294
« skrivet: 2005-08-19, 10:40 »
Åke.
Knut Axel föds 1867-01-13. Fadern är Skräddargesällen Nicolaus Magnusson Lindholm, född i Tavelås 1837-08-08 och modern Hustru Josefina Albertina Svedin. Knut Axel är familjens femte barn. (SCB-utdrag, AIC:21A sid. 203).
Josefina Albertina föddes i Eskilstuna 1841-07-03. Modern var änkan Brita Elisabet Pihl(?) i Gård Nr. 40 i Fristaden. Fadern uppgavs vara Lärlingen Carl Svedin, samma adress (fb).
Per Thorsell.
1295
« skrivet: 2005-08-16, 18:50 »
Ett mycket lurigt fel uppdagade jag just i dag:
Jag har länge tyckt, att det var något egendomligt med giftermålet för min ff ff ff och hans hustru. De vigdes i Torshälla 1782-12-26 enligt vigselboken. Det konstiga är, att deras första barn föds en månad tidigare enligt födelseboken. Modern är Hustru när barnet föds och Jungfru vid vigseln en månad senare. Att få barn före vigseln vet jag hur det går till, men vigsel före kyrktagningen måste vara något speciellt under 1700-talet.
Förklaringen fick jag när jag letade efter en helt annan uppgift i Eskilstuna vigselbok. Där står 1781-09-27:
Wigdes Hammarsmeden från Thorshälla Mäster Anders Askerberg och Pigan Maria Christina Sjöberg hos Hr: Assessor Rinman, för hvilka lystes i Thorshälla.
Prästen i Torshälla har skrivit in en helt fiktiv vigsel som något slags kompensation för att han missat att notera en lysning mer än ett år tidigare.
Hon var kanske Jungfru i alla fall.
Sätt aldrig Din lit till falska förkunnare!
Per Thorsell.
1296
« skrivet: 2005-08-16, 11:17 »
Arne.
Carl Fredrik finns på angivet datum, medan Anders Gustaf enligt Eskilstuna födelsebok är född 1792-01-23.
Föräldrarnas vigsel kan jag inte finna i vigselboken för Eskilstuna under åren 1780 - 89.
Bouppteckningen efter Anders Tjulins hustru finns bevarad. Jag har inte sett den, men den går att få fram. Det är dock inte troligt, att den ger någon upplysning om hennes ursprung.
Det finns flera Tjulin i norra Sörmland under 1800-talet, men man skall nog inet räkna med att alla är släkt. Det var ett vanligt mönster att man bytte sitt son-namn mot något finare när man flyttade till staden eller blev hantverkare i stället för bonde. (På så sätt kom jag att heta Thorsell och inte Karlsson.) Stavningsvarianter skall man inte hänga upp sig på. Personen själv kunde inte skriva och prästen skrev som han tyckte såg bra ut.
Per Thorsell.
1297
« skrivet: 2005-08-15, 21:05 »
Arne.
Oturligt nog börjar husförhörslängden inte förrän 1799, så det enda lilla bidrag jag kan ge, är en bekräftelse, att gifte stalldrängen Anders Tjulin 37 år dör i hetsig feber 1795-06-07.
Om Du har åldern på barnen kan det vara värt att titta litet mera på dem och se efter om föräldrarna är vigda i Eskilstuna.
Det ligger nära till hands, att misstänka, att Tjulin kommer från Kjula.
Per Thorsell.
1298
« skrivet: 2005-08-14, 22:19 »
Nancy. There is no big problem here. Anders was born i Sahlbjörke, Kjula in September 1745, baptised 1745-09-27. His father was Erik Andersson 1712 - 1797, farmer in Sahlbjörke, who stayed there until his death. Erik was married at least four times and lived on for 15 years after the death of his fourth wife. I do not know the name of his first wife, since she is not named in the birth record for Anders. In 1774, Anders Ersson, then still with his family in Sahlbjörke, married Kerstin Andersdotter, 1749 - 1799, daughter in Edeby, Jäder. Anders took over the farm in Edeby from his father-in-law. The family they formed stayed in Edeby until Kerstin's death. The birth parish of Anders is noted as Kjula in the Hfl. This family is well summarised in the small obituary over Kerstin in her deth record in 1799. It looks like this:  In translation: Father Anders Larsson in Edby. Mother Annika Ersdotter, Married October 18, 1774 to 'Dräng' Anders Ersson in Sahlbjörke in Kjula. Had 8 children. 2 Sons dead. 3 Sons and 3 Daughters alive. Got sick with pains some 8 years ago. Sick for 12 weeks before her death. Anders remarried in 1800 and moved to Barva in 1804. Anders' and Kerstin's first child was Erik, born 1775-08-30 in Edeby. He stayed with his parents in Edeby until 1802, when he married the widow Brita Henricsdotter, born in Sundby in 1767. They lived on Edeby ägor until 1805, when they took over the farm in Edeby from Erik's father. Erik's and Brita's first child was Anders, born at Edeby ägor 1802-06-14. From there on, I suppose you are on safe ground. All the exact dates above are taken from birth, marriage and death records.There is no doubt in my mind, that they are accurate. If you need more details, just say so. I now have a file on these folks. In a way, it is a pity, the man from Fiholms By did not fit in. I had a good view over Fiholms By from the porch of the house, where I spent most of my summer vacations between 1949 and 1963. Per Thorsell.
1299
« skrivet: 2005-08-14, 09:11 »
Madeleine.
Om Du nämner de uppgifter om honom, som Du har, ökar chansen att någon kan hjälpa till. Det är mycket svårt utan andra fakta än ett namn och en oriktig(?) födelseuppgift.
Per Thorsell.
1300
« skrivet: 2005-08-13, 09:50 »
Nancy.
In the marriage record (Jäder C:2) 1774-10-18 Anders Ersson is called Drängen och sonen från Sahlbjörke i Kjula. Kerstin Andersdotter is the daughter in Edeby.
Is your information about Anders Ersson, as born in Edeby, reliable?
Erik Anderssons son Anders in Shlbjörke is baptised in Kjula 1745-09-27. I believe, this is your man.
You can find Erik Andersson and his family at Sahlbjörke in Kjula AI:1 page 194/85. There, it is confirmed, that Anders moves to Jäder in 1774.
Per Thorsell.
1301
« skrivet: 2005-08-13, 08:57 »
Drängen Olof Olsson vid Fågelö och Hustru Ulla Olsdotter får sonen Johan 1833-10-08. Han är föräldrarnas första barn. De flyttar 1834 till Sankt Nicolai (Nyköping).
När det gäller giftet är det mycket lättare att söka bakåt i tiden från den punkt där Du känner till hans vistelseort, t. ex. när och var han får barn.
Per Thorsell.
1302
« skrivet: 2005-08-12, 21:49 »
Nya Testamentet.
Per.
1303
« skrivet: 2005-08-12, 21:45 »
Hon dör 1848-10-01 i Norrstugan under Sundby, Dunker. Hon är då gift och Fattighjon.
Maken är tidigare dräng, Eric Jonsson f. 1788-12-19 i L. Malma. I familjen finns minst 9 barn, födda mellan 1828 och 1843.
Per Thorsell.
Inlägget flyttat 24 mars 2009 från Efterlysningar: Lundberg, Hedvig f. 1794.
Camilla Eriksson, moderator
1304
« skrivet: 2005-08-12, 08:00 »
This Anders was born in Fiholms by, not Edeby. Parents were: Erik Pärsson och hustru Marita Andersdotter.
The family can be found on page 108 of AI:1. On the other hand, the son Anders does not appear there, and may have died earlier.
Per Thorsell.
1305
« skrivet: 2005-08-11, 20:43 »
Jo, så är det säkert.
Per.
Inlägget flyttades 17 februari 2010 från Hur gör jag och döptes om från Jag ser inte vad det står..
Camilla Eriksson, moderator
1306
« skrivet: 2005-08-11, 13:14 »
Hallsberg AI:6 är beteckningen på husförhörslängden för åren 1806 - 10 över Hallsbergs Församling (3 mil söder om Örebro, numera stor järnvägsknut).På sidan 6 finns familjen Brantenberg och data om dem.
Alla mina uppgifter under denna rubrik kommer från Genline, en betaldatabas över svenska kyrkböcker. Du finner en länk till deras hemsida (nästan) högst upp på Anbytarforums förstasida.
Per.
1307
« skrivet: 2005-08-11, 10:59 »
Det står:
Modr. Pig. Caisa Andersdr. i Baggbol.
Sista ordet något osäkert. Någon fader finns ej angiven. Personerna till höger är faddrar, alltså dopvittnen.
Per Thorsell.
Inlägget flyttades 17 februari 2010 från Hur gör jag och döptes om från Jag ser inte vad det står..
Camilla Eriksson, moderator
1308
« skrivet: 2005-08-11, 10:46 »
Knut.
Det brukan man väl inte anse, men det är inte svårt att få fram mera data. I Hallsberg AI: sid 6: Åhlsta, finns följande familj:
Sergeant Carl Brantenberg, f. 1762-05-16 i Vingåker,
Fru Petronella Ramunder f. 1762 i Karlskrona
Son Carl Gustaf f. 1793-06-20 i Viby
Son Johan Fredrik t. 1795-05-14 i Hallsberg
Son Lars Henrik f. 1799-08-14 i Hallsberg.
Jag har inte kontrollerat födelsedatum i födelseböckerna. Något datum kan vara felläst.
Det är tydligen olika bud om Petronella Ramunders ålder.
Handlanden L. H. Brantenberg i Kristinehamn får mycket riktigt dottern Sofia Petronella 1829-11-05 och sonen Carl Wilhelm 1831-05-14 enligt födelseboken. Namnet Petronella på dottern är en stark indikation på, att det inte är fråga om någon annan Lars Henrik än den ovan nämnde. Saken borde kontrolleras mot födelsedatum i husförhörslängden, men personregistret tar bara upp gårdsägarna och är dessutom svårt fläckat. En efterlysning av Brantenberg under rubriken Kristinehamn kanske kan ge napp.
Per Thorsell.
1309
« skrivet: 2005-08-10, 14:09 »
Erik Stenbom är soldat vid Blacksta soldattorp, Ärla. Han och hustrun Anna Persdotter får dottern Kerstin 1757-08-20. (Fb, AI:3 sid 15). Det är troligt, att det är henne Du söker.
Det är inget konstigt eller ovanligt, att hon omväxlande kallas Kerstin, Stina eller Kristina med varierande stavning. Inte heller att hon ibland heter Ersdotter (patronymikon), ibland Stenbom som var faderns soldatnamn.
Erik Falk är född 1749. Han antas som soldat 1777-02-27 på Hällberga rote, Nr. 1076. Han får medalj för tapperhet i fält 1789 och blir korpral samma år. Han dör i Stenkvista 1790-10-29.Han är 5 fot 10? tum lång ( =174 cm ). Hans ursprung är svårare. I regementets rullor anges endast att han är Sörmlänning.
Per Thorsell.
1310
« skrivet: 2005-08-09, 09:31 »
Ja, just den. Enligt den allmänt gällande lagen om de döda tingens inneboende ondska, hade prästen denna dag ovanligt tunnt bläck i pennan. Notisen är mycket blek och jag vågar mig inte på att tolka regementsnamnet. Jag gör ett försök att lägga ut en kopia av texten med förhöjd skärpa.  , Körtingsberg är en gård i Viby och där finns Petronella Ramunder (AI:3 sid. 375). Hon uppges vara 31 år gammal 1790. Per Thorsell.
1311
« skrivet: 2005-08-08, 21:44 »
Carl Brantenberg bor enligt husförhörslängden (AI:3 sid 89) kvar hos modern i Frotorp, Viby till 1791, då han anges vara 30 år. Någon hustru syns inte till.
Du nämner att Du har en notering om hans vigsel i Viby. Finns det ett årtal på den, så skall jag se vad den innehåller.
Per Thorsell.
1312
« skrivet: 2005-08-08, 17:23 »
Knut.
Här några ytterligare detaljer.
Såvitt framgår av husförhörslängderna i Tumbo har Lars Brantenberg och Lisa Stina Söderberg inga barn. Jag har dock inte gått igenom födelseboken systematiskt. (AI:7 sid 43 och 311)
För Carl Henrik Brantenberg och Brita Campania uppger Viby AI:2 sid 145 följande barn: (Jag anger ålder år 1771 på samma sätt som hfl.)
Johan Henrik 16 år (kallas studiosus) *
Brita Maria 13 år
Carl 10 år
Sven 8 år
Friedrich 4 år
Jacob 3 år
Lars 1 år 1772, död.
Christina 1 år 1772, död.
Pehr 1 år 1773, död.
Elisabeth 1 år 1773, död 1776.
* 1756-07-02 föds han med namnet Jean Henric vid Spånga, V. Vingåker, där fadern då är bokhållare. Han dör 1814-06-30 som Kyrkoherde och Prost i Lidköping. (V. Vingåker födelsebok resp. Lidköpings dödbok). Enligt Skara Stifts Herdaminne var han gift med Carolina Bruce. Barn:
Carl Henrik 1799 - 1843. Fanjunkare.
Carolina Johanna 1800 - 27. Gift med conrektor i Strängnäs C. O. Udd?n.
Brita Charlotta, f. 1801. Ogift.
Johan Jacob 1802 - 44. Bruksförvaltare.
Seth Adam 1804 - 55. Prost i Kjula.
Robert August f. 1807. Färgare i Åmål.
Gustava Elisabet 1808 - 60. Gift med C. O. Norelius Komminister i Kumla.
Matilda 1812 - 32. Ogift.
Dessutom har jag stött på följande Brantenberg:
Eva Matilda, Demoiselle. Död i Stenkvista 1836-07-18. Uppgiven ålder 23 år 8 mån. 4 dagar (Db).
Johan Robert, Skolgosse, död i Strängnäs 1855-13-21. Uppgiven ålder 10 år 2 mån. 6 dagar (Db).
Amalia född 1837-07-26 i Stocholm (Bettna AI:18A sid 78) blir änka när Bonden Otto Ramstedt i Löta, Bettna dör 1876.
Per Thorsell.
1313
« skrivet: 2005-08-06, 20:21 »
Knut.
Det jag har är några spridda, odokumenterade observationer. Jag återkommer i början av nästa vecka med en sammanställning.
Per Thorsell.
1314
« skrivet: 2005-08-05, 08:53 »
Ekeby ligger i Torshälla Landsförsamling.
Per Thorsell.
1315
« skrivet: 2005-08-04, 21:33 »
Nej, det föll inte heller mig in, men är man i Sköllersta blir det genast naturligare. Det finns dessvärre inga passande flyttlängder tillgängliga i Sköllersta, så det blir nog att titta igenom c:a 350 sidor husförhörslängd. Det tänkte jag spara åt någon yngre kraft att ge sig på.
Per.
1316
« skrivet: 2005-08-04, 21:26 »
Knut.
Jag antar att Du känner till Inspekton på Frotorp, Viby, Carl Heinrich Brantenberg, gift med Brita Campania. Han är några år äldre än Lars. Det finns dessutom ett antal Brantenberg i och kring Strängnäs under början av 1800-talet.
Per Thorsell.
1317
« skrivet: 2005-08-04, 18:00 »
Nej, det står det ju inte alls! Det står: Hennes oäkta dotter.
Per.
1318
« skrivet: 2005-08-04, 17:33 »
Det står: Dess dotter dotter Augusta. Änkefrun är alltså Augustas mormor.
Husförhörslängden för 1847 är AI:13. Där finns de båda på sid. 139.
Per Thorsell.
1319
« skrivet: 2005-08-02, 19:16 »
Torsdalen är ett äldre villaområde i västra delen av Eskilstuna tätbebyggelse utefter ån, sannolikt bebyggt omkring år 1900.
Stadsbyggnadskontoret i Eskilstuna kan nog ge en exakt, modern adress.
Per Thorsell.
1320
« skrivet: 2005-08-01, 21:54 »
Familjen finns i Kålartorp, AI:2 sid 121. Där står att de kommer från Dunker 1774. Mannen dör i lungsot 1781-03-30.
Änkan och barnen är kvar i Kålartorp till 1783, men syns inte till där i nästa volym.
Per Thorsell.
1321
« skrivet: 2005-08-01, 21:21 »
Sara. Uppgiften om Mellösa som födelseort kommer in i husförhörslängden ganska sent och kanske kan vara felaktig. Så vitt jag kan se dyker Ingrid första gången upp i Lilla Malma år 1800 i Västra Grinda (AI:4 sid. 111). Hon kommer då från Sköllersta, om jag läst rätt. Det föds ingen Ingrid i Sköllersta 1782, så så enkelt var det inte. I Stora Mellösa (T) föds däremot 1782-07-14 en dotter Ingrid till Ryttaren Olof Knarstedt och hustru Margareta Ersdotter i Knarsta. Du finner familjen t. ex i AI:7B sid. 30. Denna Ingrid flyttar hemifrån 1797 (AI:9B sid. 53) till någon svårläst plats, som skulle kunna vara Sköllersta( ) Kanske en möjlighet. Per Thorsell.
1322
« skrivet: 2005-07-30, 20:40 »
Det var ju synnerligen väl utrett bakåt i tiden, så där har jag inget annat att tillägga, än att det inte tycks röra sig om släktingar till mig.
Framåt har jag den första lilla pusselbiten för Axel Vilhelm. Han kommer till Tiggeby 1901 från kungsholmen, Stockholm och finns då hos ovan nämnde fördelsman Gustaf Andersson Boquist och hans ogifta dotter Brita Sofia.
När prästen lade upp församlingsboken (AIIa:1 sid 244) kunde han inte tänka sig, att det skulle komma barn i huset. Därför hamnade Axel Vilhelm i marginalen under alla andra och där är det ganska svårläst. Det är dock inget tvivel om, att det är han. Namn och födelsedata är läsbara.
Denna längd sträcker sig bara till 1906 och forstsättningen kan sökas i AIIa:2 osv. Tyvärr har jag inte tillgång till dem, men de finns på mikrokort från SVAR.
Per Thorsell.
1323
« skrivet: 2005-07-30, 08:44 »
Carin.
Eftersom jag har släktingar i Tiggeby under andra hälften av 1800-talet blev jag litet intresserad. Det vore bra om Du kunde ge några kompletterande upplysningar:
- Finns namnet Hedlund med från födseln/tidig barndom, eller har han tagit det senare?
- Har Du namn och ålder på morföräldrarna och tiden för deras flyttning till Stockholm?
Per Thorsell.
1324
« skrivet: 2005-07-27, 20:32 »
Greta Lisa Andersdotter är född 1794-10-19 (ej -22) och döpt 1794-10-20.
Föräldrar är Orgeltramparen Anders Andersson i Risinge Soldattorp, född 1756 och dess Hustru Stina Olofsdotter, född 1755.
I familjen finns enligt Julita AI:2B sid 45 även döttrarna:
Anna, född 1782 och Catharina, född 1787-06-07 (ej påträffad i Julita födelsebok).
Per Thorsell.
1325
« skrivet: 2005-07-26, 08:36 »
Bouppteckningarna finns på mikrokort och kan lånas från SVAR. SVAR-nummer D35339. Om Du inte brukar använda mikrokort från SVAR och om detta är ett isolerat problem, är det nog enklare att ringa eller maila till Landsarkivet i Uppsala och beställa en papperskopia. Kontaktuppgifter finner Du på deras hemsida: http://www.ra.se/ula/ Per Thorsell.
1326
« skrivet: 2005-07-25, 20:22 »
Familjen flyttar 1839-01-30 till p. 219. I anmärkningskolumnen står: Får ej mantalsskrifvas 1839 ...
1839 finns de vid Ekeby sid. 219 varifrån de 1840 flyttar till Sundby, sid 158 (inte 157 som det står på sid 219). I nästa längd, AI:15 finns de på sid 153.
Per Thorsell.
1327
« skrivet: 2005-07-25, 15:54 »
När jag ändå var på biblioteket nu på förmiddagen, tittade jag i herdaminnet.
Lars Brantenberg fanns, inte i band 4, men i band 3, eftersom han slutade sin karriär i Tumbo.
Detta stod om honom:
Lars Brantenberg, f. i Närke 1733. Gymn. i Str. 1750. Stud. i Uppsala 1756. Prvgd i Strängnäs 1761-06-16. Komministeradjunkt i Vingåker 1761. Vice Komminister d:o 1766. Komministersadjunkt i Viby 1769. Komminister i Tumbo och Råby 1772. Död 1803-12-12.
Gift med Söderberg, Elisabet Kristina, 1751 - 1808, komministerdotter från Viby.
Det ges ingen uppgift om Brantenbergs härkomst och jag finner inga uppgifter om barn i husförhörslängderna. Lars Brantenbergs bouppteckning finns bevarad (Västerrekarne FII:7 sid 279). Den kan väl ge bättre besked på den punkten.
Per Thorsell.
1328
« skrivet: 2005-07-24, 10:27 »
I Hagströms Herdaminne, som är det senaste som täcker tiden efter 1650, omfattar Band 4 Närke. I detta band finns även personregistret för hela stiftet.
När det gäller tiden före c:a 1650 (Drottning Kristinas abdikation) finns ett modernare Herdaminne av Magnus Collmar et al. Detta är kronologiskt indelat med hela stiftets församlingar i bokstavsordningar i varja band.
Per Thorsell.
1329
« skrivet: 2005-07-22, 21:54 »
August Teodor föds i Arninge Soldattorp, Västermo 1895-03-07. Föräldrar:
Soldat Per Holm f. 1853-09-22 ohh
Mathilda Gustafsdotter f. 1852-03-19,
allt enligt SCB-utdrag ur födelsebok.
Per Thorsell.
1330
« skrivet: 2005-07-19, 15:30 »
Sara.
1811 - 18 bor han i Mortorps Krog och kallas då Soldat. Han finns dock inte i soldatregistret och jag kan inte hitta honom i rullan 1817. Han är frånvarande från husförhör och nattvard 1814 och kan ha varit med arm?n i Tyskland under denna tid.
1820 - 21 bor han i Övre Nälen. Där finns noteringen: Blifvit för stöld straffad med uppenbar kyrkoplikt.
1828 - 30 finns han med familjen i Hagstugan, därefter ensam i Grinda Östergård 1828 - 33. Därefter i Grinda Grenadjärtorp, allt i Lilla Malma.
Lilla Malma AI:6 p.136 och 278, AI:8 p. 102 och 110, AI:9 p124 och 87.
Det var inte mycket till detaljer, men det rör sig tydligen om en vidlyftig person. Domböckerna finns på mikrokort.
Per Thorsell.
1331
« skrivet: 2005-07-19, 12:36 »
Leif.
Du har kanske redan kört fast på samma ställe som jag själv, men jag tar det ändå:
Denne Per Andersson, född 1736 uppträder första(?) gången i Ärla 1782 i Östra Hedmora (AI:4 p.97). Han är då utan hustru (änkling?) med tre döttrar. 1785 flyttar familjen med ett par mågar till Medje (AI:4 p.117).
Varken Per Andersson eller döttrarna har födelsedatum noterade i hfl. Detta brukar indikera att man är född utom socknen. Jag kan inte heller hitta någon av döttrarna i Ärla födelsebok på de angivna åren.
Per Thorsell.
1332
« skrivet: 2005-07-19, 10:27 »
Det borde inte ha det. Man brukar få lära sig att:
Måns = Magnus,
Mårten = Martin.
Men å andra sidan kan ju latinkunskapen i Årdala ha varit bristfällig vid denna tid.
Per Thorsell.
1333
« skrivet: 2005-07-18, 21:30 »
Erichsdotter.
Per Thorsell.
1334
« skrivet: 2005-07-18, 08:47 »
Fel av mig. Ignorera!
1335
« skrivet: 2005-07-18, 08:40 »
Östgöta Kavalleriregemente avhästades 1791 och övergick i Första Livgrenadjärregementet. Många meniga vid detta regemente kallades ryttare under lång tid därefter.
Per Thorsell.
1336
« skrivet: 2005-07-17, 21:02 »
Ja, den var marig!
Barnet heter Anders och föräldrarna tycks heta Pär Pärsson och Kierstin Andersdotter. Födelseplatsen kan väl nästan vara vad som helst. Det finns en plats i Bkörkvik som heter Östra Å. Kan det möjligen vara den?
Förhoppningsvis får paret flera barn i socknen, så det blir att grovarbeta.
Per Thorsell.
1337
« skrivet: 2005-07-12, 09:21 »
På det andra stället, p. 102, står det:
Supare. Straffad för stöld 1831. Utan wist [? troligen = känt] tillhåll. u. m. [= utan mantal]
Villåttinge Härads donbok är väl nästa anhalt.
Per Thorsell.
1338
« skrivet: 2005-07-06, 09:01 »
När man läser SOFIs register under Hedenlunda får man klart för sig att Schnell har misstagit sig. 1300-talsformen är Hendelundum, inte Hedenlundum.
SOFI ger också en hänvisning till en etymologisk utredning av S. Strandberg i Kungl. Gustav Adolf Akademiens Årsbok: Saga och Sed, årgång 1985, s. 74 f. Där finns kanske svaret.
Per Thorsell.
1339
« skrivet: 2005-07-04, 22:03 »
Ivar Schnell uppger i sin bok Herremansgårdar i Södermanlands Län två föreslagna härledningar av namnet. Den ena, som Schnell underkänner, är just den som Heikki ger. Den gavs 1749 av prosten Lars Hallman.
Den andra åberopar den latinska formen Hedenlundum med det äldsta belägget från 1336. Ortnamnsforskarna i våra dagar, varmed torde avses 1960-tal, citeras. Enligt dem betyder namnet hedebornas lundar, där med hed menas den grusås som drar förbi platsen.
Om detta stämmer, skulle alltså Hänlunda vara en lokal, talspråklig, hopdragen form av ett slag som är ganska vanlig. Hedenlundum är i alla fall betydligt äldre än från 1600-talet.
Personligen (utan att på något sätt vara ortnamnsforskare) har jag svårt att tro på ett samband med hedning eller heden tid av följande skäl: Hedningarna använde naturligtvis aldrig ordet hedning?om sig själva. När kristendomen fått insteg fick ordet hedning sin nuvarande betydelse, men då namngav man inte platser efter redan utmönstrade kulthandlingar. Det finns många ortnamn på hed, men de brukar väl i allmänhet anses vara namngivna efter terrängformationer.
Per Thorsell.
1340
« skrivet: 2005-06-22, 21:14 »
I Handelskalendern för 1885, som är den tidigaste jag har, finns bara Barnängen på Söder som Bomulls -Spinneri och -Väfveri. Den uppges vara den tolfte upplagan, så det finns tydligen äldre uppgifter av detta slag.
Prova på något stort bibliotek.
Per Thorsell.
1341
« skrivet: 2005-06-22, 10:29 »
Det borde ha stått Västergötland, inte Västergätland.
Per
1342
« skrivet: 2005-06-22, 10:26 »
Vi skall väl inte låta denna evighetsmaskin stanna av.
Jag fann just i Hellquist: Etymologisk ordbok (1922) följande:
Bohus, äldre Bahus, av Bagahus, av fno baga- [prick över första a], svag form till bagr [prick över a], som är till förtret el. obehag [min understrykning] ....
Kan det vara möjligt? Det här är ju lika underhållande som påvens skäggväxt.
Som andra exempel på ordets användning nämns Bogesund i Västergätland och sjön Båven i mina hemtrakter i Sörmland (även kallat Södermanland).
Per Thorsell,
som inte vet särskilt mycket om Bohuslaän.
1343
« skrivet: 2005-06-19, 18:17 »
Ja, jag förhastade mig. Det jag borde ha skrivit var, att namnet inte finns kvar i Eskilstuna. Övriga världen skall väl också räknas.
Det är ju fullt möjligt, att de nu aktuella är samma släkt.
Per Thorsell.
1344
« skrivet: 2005-06-18, 10:26 »
Smeden och smedsonen Johan Kruslock, född i Dunker (D) 1853, uppvuxen och verksam i Husby-Rekrne och Eskilstuna, piffade upp sitt namn (som väl redan var ganska piffigt) till Kreutzlock. Även hans barn bar detta namn, men nu tycks det vara försvunnet, åtminstone ur telefonkatalogen.
Per Thorsell.
1345
« skrivet: 2005-06-12, 11:17 »
Wallis. Stadens fosterbarn har rimligen administrerats på något sätt. En lämplig början kan vara att fråga Eskilstuna Stadsarkiv. Där bör man veta om det finns protokoll och andra handlingar från denna tid. Deras hemsida är http://www.eskilstuna.se/default2____21240.aspx Per Thorsell.
1346
« skrivet: 2005-06-12, 10:54 »
Wallis.
Han föds den 3 i Sörby och döps den 4 November.
Det är dock knappast denne Anders, som är soldaten Anders Ryd (som f. ö. var soldat på rote 858, Gärtre, Klosters socken). Det bör i stället vara den Anders, som föds i Nästorp 1808-06-17, om uppgiften i den husförsläng Du tidigare visat stämmer.
Föräldrar: Anders Olsson och Brita Gabrielsdotter. Paret vigdes 1807-11-26 och familjen flyttar i april 1815 till Borsöknatorp i Gillberga, som tycks vara Brita Gabrielsdotters föräldrahem. I november 1819 flyttar man vidare till Kloster. Längre har jag inte följt dem.
Källor: Näshulta C:2, AI:5B p.134. Gillberga AI:5 p. 41, AI:6 p. 41
Per Thorsell.
1347
« skrivet: 2005-06-08, 22:24 »
Näshulta, Lista och Kloster med modern stavning. Det är alltså födelseförsamlingarna. Månaderna är väl litet osäkra, men födelseböckerna bör kunna ge besked.
Per Thorsell.
1348
« skrivet: 2005-06-02, 11:49 »
Marian.
Emma Carolina was born at Gäddgården, Arboga Landsförsamling, on April 27, 1860 Her parents were:
Drängen Johan Erik Nilsson and his wife
Christina Catharina Davidsdotter.
I don't have access to the necessary household records for further information about her family.
Per Thorsell.
1349
« skrivet: 2005-06-02, 09:40 »
Marian.
Carl Johan Andersson lived with his mother and stepfather, farmer Lars Petter Norlander, in Mälby Västergård, Torshälla Landsförsamling ( = rural parish ), from 1877.
Carl Johan is noted as having left for New York February 13, 1882, as you say.
Whether he is the man, who married in New Britain in 1887 is a different matter.
Source: Torshälla AI:23B p. 184.
Per Thorsell.
1350
« skrivet: 2005-05-31, 20:36 »
Marian.
I should have mentioned, that in order to verify, that this is indeed the correct Carl Johan Andersson (a fairly common name in Sweden), you need to check, that the person who emigrated from Torshälla, had the same date and place of birth.
Do you know the approximate year of his emigration?
Per Thorsell.
1351
« skrivet: 2005-05-31, 09:52 »
Kvarka är även vanlig rikssvenska med betydelsen hästhosta. Det är språkligt släkt med (Norra) Kvarken, som varje dag förekommer i väderrapporterna.
I mitt husorgan: Den Sluga och Förståndiga Gubben, som lärer de Oförfarna ... att igenom hvarjehanda Hus-Curer, Hela och Bota mångfaldiga Sjukdomar, så wäl hos Människor, som Fänad ..., Stockholm 1790, finns fyra sidor om förebyggande och bot av Qwarkan.
Per Thorsell.
1352
« skrivet: 2005-05-31, 09:25 »
Marian.
Carl Johan was born at Löfnäs, Råby-Rekarne, on February 4 1861. His parents were Torparen ( = small tenant farmer) Anders Larsson and his wife Anna Catharina Jansdotter.
Anders Larsson was born in Ekeby (There are several parishes by the name Ekeby in Sweden, but this is probably Örebro County) December 18, 1821. He died at Löfnäs December 14, 1861.
His wife Anna Catharina Jansdotter was born in Asker, Örebro County, October 23, 1821.
They had the following children:
Per August b. Aug, 31, 1857 in Ekeby,
Anna Lovisa b. Oct. 5, 1855 in Tumbo, Södermanland County,
Christina Augusta b. June 26, 1868 i Råby Rekarne, and
Carl Johan mentioned above.
The widow and children move to Skogstorp, not far from Löfnäs in the fall of 1862. They stay there until 1871, when Anna Catharina remarries and moves to Kolbäck, Västmanland County with the two younger children.
Sources: Råby-Rekarne AI:8 p. 11 and 19, AI:9 p. 23, AI:10 p. 22.
I have no access to the relevant records from Ekeby and Asker, so there is some reservation for possible misreading of birth dates.
Per Thorsell.
1353
« skrivet: 2005-05-27, 20:48 »
Det tycks Ni (om man bortser från stavningen) vara. 2005 - 347 = 1658.
Per Thorsell
civilingenjör med inriktning Tillämpad Matematik.
1354
« skrivet: 2005-05-27, 20:31 »
Det jag försökte säga i morse, kanske alltför implicit, var, att grundorsaken är den fortlöpande sekulariseringen. Den har i Sverige gått mycket längre än i U.S.A. Därmed kommer praktiska faktorer att bli bestämmande, medan tradition och religion får mindre betydelse. I storstäderna går utvecklingen snabbast och de för en storstad typiska köproblemen leder till allt längre väntetider. Det är inte längre de efterlevande, som styr begravningstiden, utan systemet, som kräver allt längre tid för att fungera.
För en anhörig till mig i Stockholm dröjde det härom året två månader, innan det var möjligt att få tid till en begravning. Detta hade inget att göra med de anhörigas problem, utan med systemet; det var helt enkelt kö, eftersom årstiden var olämplig för dödsfall. Kylförvaring gör all brådska onödig. Som påpekats, har detta i sig inget med den numera vanliga, kremeringen att göra.
Per Thorsell.
1355
« skrivet: 2005-05-27, 08:26 »
Utan att ha tillgång till någon statistik, har jag ändå intrycket, att en successiv förlängning av tiden mellan dödsfall och begravning skett, redan sedan mitten av 1800-talet. Iakttagelsen gäller Södermanlands landsbygd, där jag har mina allra flesta anor.
En tänkbar orsak är, att fruktan för den obegravdes osaliga ande har avtagit genom en fortskridande upplysning. Det tycks också finnas ett samband mellan social ställning och tiden till begravning. Kungabegravningar kunde t. ex. dröja i åratal redan på 1600-talet.
I Sverige har man i allmänhet inte de rent praktiska sanitära problem, som länge gjort snabba begravningar absolut nödvändiga i varmare länder.
Man kan f. ö. iaktta samma tendens till förlängd väntetid även när det gäller barndop. Det var förr regel med dop efter några få dagar, medan man nu ofta väntar i månader. På det rationella 1930-talet, när jag själv är född, kom prästen till BB två gånger i veckan och döpte de nytillkomna.
(Ännu mera vid sidan av ämnet, kan man observera den långa tiden till vigsel. Det var förr mycket viktigt att hinna med den före första barnets födelse. Nu slår man ofta ihop den med andra barnets dop.)
Per Thorsell.
1356
« skrivet: 2005-05-21, 10:54 »
Piratkopiering av CD är ett stort problem som hotar hela skivbranchen. I fallet med Släktforskarförbundets CD-utgivning har det väl tre underliggande orsaker:
- Den rådande rättsuppfattningen: Man uppfattar inte kopiering som stöld. (Alla gör det. Det drabbar ingen.)
- Okunnighet. Nära släkt med ovanstående.
- Den tekniska utvecklingen gör det enkelt att kopiera.
Några möjliga åtgärder att fundera över:
1. Bättre upplysning. På en av de skivor jag köpt av Förbundet finns en 1.5 mm hög copyrightsymbol med årtal som enda indikation att materialet är skyddat. Sätt dit en stor, tydlig text: FÅR EJ KOPIERAS. både på skivan och omslagets framsida. Talet om säkerhetskopiering tycker jag är överdrivet. Jag slutade säkerhetskopiera inköpta programdisketter för minst tio år sedan. Jag har aldrig behövt använda en sådan säkerhetskopia.
2. Hur står det till med prissättningen av skivorna? Ett vanligt argument för piratkopiering, är att priserna är för höga. Om Förbundets skivförsäljning ger överskott som används till lokalinvesteringar i Sundbyberg, skall man inte bli förvånad över, att den majoritet(?) av medlemmarna som aldrig har tillfälle att utnyttja dessa lokaler, känner sig utsugna. Den nya Dödskivan har ju dessutom väsentligen åstadkommits genom frivilliga, oavlönade insatser av entusiaster runt om i landet. Om priserna upplevs som oskäliga, sänker det toleranströskeln.
3. Kopieringsskydd. Finns det någorlunda säkra kopieringsskydd, som åtminstone stoppar de icke hackerutbildade från kopiering? Jag skulle, visserligen knorrande, avstå från bekvämligheten med att ha skivan på hårddisken, om jag därigenom kunde bidra till en sanering av problemet.
4. Betaldatabas i stället för skivor. Detta känns inte särskilt attraktivt, men måste väl tillgripas om inget av ovanstående kan ge effekt. Det är i alla fall bättre, än att lägga ner verksamheten.
Per Thorsell.
1357
« skrivet: 2005-05-18, 21:08 »
Sara.
I husförhörslängderna och i vigselboken (L. Malma E:1, 1793-10-06) heter hon Lindström. I Lilla Malma AI:4 sid. 108, Grinda Säteri, är hon född 1763 utan angiven ort.
Med tanke på, att hon är huspiga vid Grinda när hon gifter sig, kan hon möjligen vara den Piga Kjerstin Månsdotter, född i Julita 1762, som finns på AI:2 sid 87 i L. Malma.
Det föds en Kierstin i Julita 1762-03-06, dotter till en Måns Andersson på något svårläst ställe. Har Du testat henne?
Per Thorsell.
1358
« skrivet: 2005-05-17, 20:52 »
Det stämmer bra. Alla Dina Hellström finns vid Hellefors Bruk, Mellösa. De är grytgjutare och lergjutare.
Alla som har anor på gamla bruksorter brukar vara släkt på något sätt. Så även vi. Gustaf Hellströms morfars far,Styckformaren Per Hansson Hellberg, 1704 - 1777, är samtidigt min farfars morfars farmors farfar.
Din Ulrika Hellström hade en syster Erika, född 1853-10-17, som var gift med en bror till min farfars mor, Det finns säkert många andra kopplingar, men jag har inte kartlagt allt.
F. ö. har jag ett födelsedatum på Erik Hellström, född 1707-08-23 enl. Mellösa AI:2 sid 116.
Per Thorsell.
1359
« skrivet: 2005-05-16, 20:53 »
Bruksfolket finns i de vanliga böckerna för Lilla Mellösa, husförhörslängder mm. Du kan låna dem på mikrokort från SVAR eller se dem på Genline.
Om Du ger mig namn och födelsetid på någon lämplig Hellström, så kan jag se efter om vi är släkt.
Per Thorsell.
1360
« skrivet: 2005-05-16, 20:47 »
Ja, vad gör man?
Österåkers husförhörslängder tycks inte finnas på Genline, men jag hittade i alla fall lysningsnotisen i November 1822. Maja Carlsdotter är då piga i något, som jag läser som Snytan. (Jag är inte närmare bekant med Österåker.)
Det man då gör, är lämpligen att försöka följa henne bakåt därifrån. Någonstans på vägen från födelsen och framåt, har väl den rätta födelseplatsen/-tiden blivit utbytt. Det är inget ovanligt.
Per Thorsell.
1361
« skrivet: 2005-05-16, 15:38 »
Nej, det är inte så farligt förvirrande. Det finns två Hällefors (eller Hellefors) Bruk, båda startade på 1600-talet.
Det ena ligger i Lilla Mellösa, Södermanland, numera en del av Flens kommun. Det har framför allt varit styck- och grytgjuteri. När järnvägen anlades gav man den närbelägna järnvägsstationen namnet Hälleforsnäs efter gården Näs på samma plats. Hälleforsnäs är nu också namnet på det tillhörande samhället. Gjuteriet är numera i stort sett nedlagt, men det finns ett gjuterimuseum i de gamla lokalerna. Det finns gott om gamla gjutare på 1700- och 1800-talet som heter Hellström. Kyrkböcker för bruket finns alltså i (Lilla) Mellösa i Sörmland.
Det andra Hällefors Bruk ligger i Västmanlands Landskap och Örebro Län. Det var ett stort järn- och stålverk långt fram i tiden. Hällefors är numera egen kommun, därför påstår många, att det bara finns ett Hällefors.
Per Thorsell.
1362
« skrivet: 2005-05-14, 18:28 »
Martin.
Det var ganska omfattande frågor, men här kommer en del från Julita under den tid som täcks av material som jag hat åtkomligt.
Soldaten Carl Fredrik Carlsson Hed var, enligt Julita husförhörslängd, född i Sköldinge 1793-03-07. Han kom till Hedäng Soldattorp 1815. Död där 1842-09-14.
Han gifte sig 1816 med Maria Catharina Nilsdotter, född i Julita 1791-11-17. Död i Hedäng Soldattorp, Julita 1854-11-08.
De hade barnen:
Carl Johan född 1817-07-26,
Fredrika 1819-09-26,
Johanna 1821-12-05,
Lars Gustaf 1825-01-09,
Nils Fredrik 1827-0815,
Gustafva 1830-03-20,
Christina 1833-02-02
Catharina 1836-08-26, död 1836-09-17,
Alla födda i Hedäng Soldattorp, Julita.
Carl Fredrik är född i Oppäng, Sköldinge 1793-03-07, son till Bonden Carl Larsson och Hustru Catharina Andersdotter 38 år.
Maria Catharina är född 1791-11-17, dotter till Corporalen Nils Hedgren och Hustru Kerstin Nilsdotter, 39 år.
Skräddaren Lars Gustaf Carlsson som ovan bor i Källarbo Soldattorp, sedan i Dalstorp, där han och hustrun bor kvar 1895 när husförhörslängderna slutar.
Hustru Greta Stina Larsdotter född i Julita 1832-01-18.
Barn:
Carl August 1852-03-20. Flyttar till Floda 1880,
Lars Wilhelm född 1854-07-23,
Per Gustaf född 1857-06-06,
Christina Mathilda född 1859-11-19,
Johan Fredrik född 1862-06-18
Mathias född 1864-10-06, död 1864-11-08
Alla födda i Köllarbo Soldattorp.
Greta Stina är född 1832-01-18 i Granlund, dotter till Torparen Lars Persson och hans Hustru Cajsa Lisa Ersdotter, 22 år.
Källor: Julita AI:3A p. 67, 4A/p51, 5A/p28, 6A/p43, 7A/p/73, 8A/p69, 9A/p58, 10A/p58, 11A/p71, 13A/76, 14A/p82, 15A,16A/p88, 17A/p19, 18A,19A/p17, samt födelseböcker i Julita och Sköldinge.
Per Thorsell.
1363
« skrivet: 2005-05-12, 09:30 »
Steve.
Jovisst! Namnet är förstås Seaton. Mina ögonproblem har numera gjort min korrekturläsning så usel, att jag ser det jag anser mig ha skrivit, istället för det som verkligen står.
Filip var, enl. Svenskt Konstnärslexikon, sonson till konstnärinnan Carolina Gustava Hoving.
Han tycks ha målat i åtskilliga motivkretsar, bl. a. romantiska landskap, men den genren är ju ganska överbefolkad.
Per Thorsell.
1364
« skrivet: 2005-05-10, 21:06 »
I Svenskt Konstnärslexikon finns en ganska fyllig artikel om Filip Wahlström, alltför lång för att jag kan återge den här.
Han var född i Göteborg 1885-08-05, son till Sjökapten Gustaf Samuel Wahlström och Alice Maud Seaton.
Utbildad vid Valand och privatelev hos Gerhard Henning. Filip Wahlström har, utöver flera böcker om konst, skrivit sina memoarer med titeln Sanningen om Filip, 1965.
Per Thorsell.
1365
« skrivet: 2005-05-10, 15:53 »
Guy.
Jag kan inte finna någon Maria/Maja med fader Carl i Östra Vingåkers födelsebok under 1795.
Per Thorsell.
1366
« skrivet: 2005-05-10, 08:36 »
Jag tror att det står:
(Mart.) 9. (>) 13. (>) Pehr. (>) Erik Pährsson och hustr Maria Andersddr. i Mörby (>) Lars Andersson i Melsätter, Dr. Pähr Pärsson i Önsta; Madame Lindström[?] i Hållsta, Hust. Kerstin Andersdr i L. Räffla.
Per Thorsell.
1367
« skrivet: 2005-05-08, 20:20 »
Familjen kommer till Kroberga 1794 och Greta Jansdotters dotter Catharina är inte född i Ärla. Hon anges i hfl som född 1789 utan datum.
De två yngre barnen stämmer, så när som på att Elgen anger födelsedatum en dag för sent för dem båda.
Det finns också en änka Catharina Larsdotter, f. 1731, som kommer från Floda 1794. Hon verkar också höra till familjen på något sätt.
Det bör finnas ytterligare information någonstans i Vingåker. Skall Elgenstiernas uppgift tolkas, som att sonen Karl Gustaf kom in på Riddarhuset? Han dog tydligen ogift och undvek därmed, att ställa till mera trassel för riddarhusgenealogerna.
Per Thorsell.
1368
« skrivet: 2005-05-08, 15:14 »
Uppgiften kan korrigeras beträffande datum till 1797-04-30 och kompletteras beträffande färäldrarna.
I födelseboken anges Sophia Margareta som oäkta och ingen fader finns angiven. Moder är pigan vid Kroberga Sofia Jansdotter, f. 1766.
Herr Lieutenanten Marks von W?rttenberg är ogift och innehar Kroberga. Närmast under honom i husförhörslängden står pigan Sophia Jansdotter och hennes tre barn. Alla flyttar 1797 till V. Vingåker.
Det behövs nog en del ytterligare kontroller, men det verkar inte troligt att Nargareta Flodin är den rätta modern.
Källor: Ärla C:3 och AI:5B sid 206a.
Noteringen i födelseboken är likartad när brodern Carl Gustaf föds 1775-03-04.
Per Thorsell.
1369
« skrivet: 2005-05-07, 20:17 »
Det kan tillfogas, att en tvättinrättning som tvättar vittvätt, dvs lakan, vita skjortor och liknande, på franska heter blanchisserie, efter franskans blanc/blanche = vit. Det har alltså inte den svenska betydelsen blank.
Per Thorsell.
1370
« skrivet: 2005-05-06, 20:24 »
Nej. Steve. Du gör alldeles rätt i, att inte misstänka Rötter-medlemmar eller andra släktforskare för att kapa adresser. Problemet beror på, att vilken spaningsrobot som helst, kan hitta utlagda adresser och sedan sälja Viagra eller erbjuda goda affärer med Nigeria.
Per Thorsell.
1371
« skrivet: 2005-04-30, 19:17 »
Niclas.
Kan Du möjligen i denna bok finna en totalsiffra för dåvarande Sverige eller annat större område? Det skulle föra oss fem generationer bakåt från 1749.
Per Thorsell.
1372
« skrivet: 2005-04-30, 17:21 »
Tack för länken. Jag tänkte också på att summera antalet födda, men visste inte var jag skulle hitta dem. Jag har alltid hört att jag tillhör 1900-talets minsta årskull, men jag är tydligen född två veckor för tidigt.
Den linjära extrpolationen bakåt är väl diskutabel, men en totalsumma runt 100 miljoner, snarare än 300 är nog rimligare. Jag har någon stans sett en uppskattning på en miljon kring år 1000, men det verkar alltför högt mot bakgrund av siffran år 1749. Eller också var medeltiden precis så statisk som man fick lära sig i skolan.
Per Thorsell.
1373
« skrivet: 2005-04-30, 07:59 »
Efter att ha sovit på saken: Jag tappade bort en mycket viktig och mycket osäker faktor, barnadödligheten.
Om, grov gissning, två tredjedelar av alla födda barn aldrig får några egna barn och alltså inte bidrar till nästa generation, måste ovanstående summa mutipliceras med tre.
Vi hamnar alltså på en totalsiffra i storleksordningen 300 miljoner.
Per Thorsell.
1374
« skrivet: 2005-04-29, 20:27 »
Litet grova skattningar kan man väl göra.
Om Sverige i dag har 9 miljoner invånare och för 30 generationer sedan (c:a 1000 år) hade en miljon. Då har den genomsnittliga befolkningstillväxten varit 7,6 % per generation. Enligt den kända formeln för summering av en ändlig geometrisk serie:
s(n)=(1-q^n)/(1-q),
blir antalet människor som levat i Sverige under dessa 1000 år, 105 miljoner stycken. Nio miljoner av dessa har ännu inte dött, men kommer, i detta perspektiv, snart att göra det.
Om utgångsvärdet i stället var en halv miljon blir tillväxten i stället 10 % per generation och summan 85 miljoner.
Den rätta siffran ligger nog i detta intervall. Små störningar som babyboom, Digerdöden och Stora Ofreden har ingen märkbar påverkan.
Per Thorsell.
1375
« skrivet: 2005-04-29, 18:37 »
Kvinnor var omyndiga och stod under förmyndare. I samband med giftermål kallas förmyndaren giftoman (något förenklat).
Förmyndare och giftoman till ogift kvinna var fadern om han var i livet, annars broder i myndig ålder eller annan manlig släkting. Giftomannens tillstånd var növändigt för lysning och kunde lämnas skriftligt, eller muntligt genom att giftomannen var närvarande inför prästen när man tog ut lysning.
Vigsel i prästgården var nog inget speciellt, utan mycket vanligt för enkelt folk, som inte ställde till med kyrkbröllop.
Per Thorsell.
1376
« skrivet: 2005-04-29, 18:24 »
Det första stället att söka barnafadern, bör vara Eskilstuna Stadsarkiv, Barnavårdsnämndens handlingar.
Per Thorsell.
1377
« skrivet: 2005-04-29, 11:20 »
Jag tror, att Flens-Kuriren var/är en bilaga till Eskilstuna-Kuriren. Det kan vara därför den inte har något eget identitet i KB. Prova att fråga Eskilstuna-Kuriren direkt!
Per Thorsell.
1378
« skrivet: 2005-04-29, 10:14 »
Arnold.
På frågan: Hur kunde detta hända?, kan jag svara med ett exempel ur min egen erfarenhet. Jag kommer inte ihåg plats och namn, men förloppet var detta:
1. År 1773 föds i en medelstor sörmländsk socken två pojkar med namnet Per, vars fäder båda hette Erik Persson, men mödrarna hade olika namn. Bägge barnen förs in i husförhörslängden i sin rätta familj. Där noteras födelseår, ej datum.
2. Fyra år senare dör en av dessa pojkar. Prästen noterar i dödboken som brukligt med faderns och sonens namn och den rätta adressen.
3. Prästen går in i födelseboken och letar upp en son Per med fader Erik Persson, född 1773. Han finner en och noterar död 1777. Han var kanske litet trött den kvällen, så han upptäcker inte, att det fanns två stycken att välja på.
4. Omkring år 1800 utgår påbud, att det inte räcker med födelseår i husförhörslängderna, det skall vara datum också. När den dåvarande prästen lägger upp den nya husförhörsboken, går han därför in i födelseboken och hämtar födelsedatum för alla som är födda i socknen och som fortfarande finns kvar där. Han noterar tacksamt, att företrädaren skrivit död för en av de två Per Ersson och väljer naturligtvis den andre.
5. På så sätt får Per Ersson för hela livet bära sin döde namnes födelsedatum.
Detta fall gick att rekonstruera tack vare att husförhörslängderna är så pass kompletta och att moderns namn fanns med i födelseboken. Jag har ytterligare ett liknande fall av starkt misstänkt förväxling, men där saknas ett avgörande bevis.
Födelsedatum i husförhörslängderna är notoriskt otillförlitliga. Det är inte bara vi, som har svårt att läsa de små siffrorna rätt. Det hade även prästen på den tid det begav sig.
Per Thorsell.
1379
« skrivet: 2005-04-29, 08:57 »
Det Fågelsta, där Petter Engström var inspektor och där dottern Maria föddes, är en stor herrgård eller snarare ett slott i Julita. Det ägdes vid den tiden av familjen Sjöblad. Det är numera mest känt för den s. k, Kvinnohögskolan, som drevs där av Elisabet Tamm och Honorine Hermelin under 1920-talet.
Engström finns kvar på Fågelsta en bit in på 1790-taöet. Därefter finns, som jag skriver ovan, hustrun och barnen vid Marielund, som nog är en liten gård, att döma av personbesättningen.
Det finns inget Tensta i Julita, så det verkar väl troligt, att det är Tensta socken utanför Stockholm som avses.
De källor jag angivit ovan kan vara en utgångspunkt för vidare studier.
Per Thorsell.
1380
« skrivet: 2005-04-28, 22:03 »
Jonas utredning var intressant läsning. Jag vill dock anmäla avvikande mening på en punkt (gissa varför!).
Det Jonas kallar fvd-sjukan tycker jag inte är någon särskilt allvarlig åkomma. Om jag skriver att Brita Sofia föds i Österby, Näshulta (D) 1820-10-19 och som källa anger fb. Då är detta en lika entydig kälhänvisning som att skriva Näshulta 1812 - 1846 (C:3). Det finns bara en födelsebok för det aktuella året i Näshulta. Av de c:a 10000 födelseuppgifter jag har i min databas är praktiskt taget samtliga av denna enkla typ och för de få, som inte är det, krävs i alla fall en förklaring (barnet fött och döpt i en annan socken än där föräldrarna är skrivna).
Ambitionen att ha källhänvisningar som alla kan läsa är nog inte lätt att uppfylla. Att skriva Näshulta hfl. AI:7A, sid. 15 begrips inte av många fler, än de som förstår, att om jag nämner en persons bosättning i Österby, Näshulta under åren 1828 - 32, som källhänvisning har AI:7/p15, vilket är min metod.
När jag härom året skulle sammanställa en tryckt antavla över min farmor, för att dela ut till ett antal kusiner och sysslingar, tog jag bort alla källhänvisningar. Ingen av de tilltänkta mottagarna hade sysslat med släktforskning, eller hade några uttalade intressen i den riktningen. Detaljerade redovisningar med källor hade dels gjort den lilla boken dubbelt så tjock, den var dyr nog ändå, dels gjort den till en mycket mindre njutbar läsning. Jag bifogade istället en diskett med hela innehållet i denna del av min databas och en förklarande lapp om saken. Om i en framtid någon av mottagarna eller deras barn/barnbarn vill börja släktforska, kan de kanske hitta någon som minns vad en diskett var och få tillgång till materialet.
Tanken att släktforskningsprogrammen skulle göra det omöjligt att välja bort källhänvisningarna är i mitt tycke (ursäkta modeordet) alltför fundamentalistisk. Jag kommer att tänka på radioapparaterna i det gamla Sovjetunionen. De kunde bara ta in en station. Det finns kanske fortfarande i Kina.
Per Thorsell.
1381
« skrivet: 2005-04-28, 21:05 »
Fredd.
Marias föräldrar är Inspector Petter Engström och Madame Maria Wahlström på Fågelsta.
Petter Engström tycks vara ute på annan ort under flera år, medan hustrun och barnen finns på Marielund. 1808 kommer även Engström från Årdala till Marielund. Han anges vara född i Tensta 1754-06-18 och dör i Marielund 1822-10-01.
Hustrun, Maria Wahlström står som född i Mariefred 1751.
Dottern Maria, som en tid varit i Växjö, flyttar 1821 från Julita till Stockholm.
Källa: Fb, AI:4A sid. 139, AI:5A sid 71.
Det var vad som fanns att se vid en snabb titt i Julita.
Per Thorsell.
1382
« skrivet: 2005-04-27, 21:58 »
Om en fundering utan säker kunskap duger, så kommer en här.
Att tillverka och lägga takspån, t. ex. på kyrktak, kunde kallas att spänna, alltså ett verb bildat på substantivet spån. Spännet skulle kunna vara ett torp, där en spånmakare eller spånläggare bott.
Du nämner inte var i landet vi befinner oss.
Mitt stöd för funderingen är hämtat från Elias Wess?n.
Per Thorsell.
1383
« skrivet: 2005-04-27, 12:45 »
Det varierar starkt med tillgängligheten och bevarandet av sockenstämmoprotokoll. Om de finns filmade, står de upptagna i SVAR-katalogen under den aktuella socknen, serie KI:.
Om Du inte hittar något där, är det nog bäst att fråga direkt på vederbörande Landsarkiv.
Sockenstämmoprotokollen innehåller många givande och roande upplysningar om livet bland allmogen.
Per Thorsell.
1384
« skrivet: 2005-04-27, 12:36 »
Förmyndare för omyndiga barn brukar stå angivna i faderns bouppteckning. Det kan dock hända, att giftomannen i stället är en bror eller annan myndig, manlig släkting till bruden. Brodern blir normalt inte förmyndare i bouppteckningen, eftersom han själv är arvtagare.
Giftomannen är tydligen inte namngiven i vigselboken?
Per Thorsell.
1385
« skrivet: 2005-04-27, 08:29 »
Arnold.
När det gäller föräldralösa eller ev annat skäl försvarslösa barn vid denna tid, finns deras fall ofta upptagna på sockenstämma. I sockenstämmoprotokollen, som i vissa fall är mikrofilmade, kan man finna intressanta uppgiter om förhållandena.
Per Thorsell.
1386
« skrivet: 2005-04-24, 18:05 »
Per.
Lars Johan är själv född i Nybble Soldattorp 1804-06-27 Föräldrar är:
Soldaten Lars Grip och
Hustru Maria Kärrgren.
Du tycks ha hamnat i en riktig knektsläkt.
Per Thorsell.
1387
« skrivet: 2005-04-23, 20:44 »
Ja, jag känner mig säker på, att han är född i Kisa. Förnamn, efternamn och födelsedatum stämmer och dessutom anges Kisa som födelseförsamling, både i Julita och i Kjula.
Däremot verkar det inte troligt att familjen har varit särskilt bofast i Kisa. Det enda som fordrades, för att komma med i födelseboken var, att barnet var döpt i församlingen. Systemet med attester till hemförsamlingen var ännu inte genomfört vid denna tid.
Jag skall kanske nämna, att det finns en gård i Julita som heter Stockholm. Där finns han dock inte.
Stockholm är ju inte någon behaglig plats att börja leta på. En möjlighet, som kan vara värd att pröva, är att söka efter Fänriken Palbitzky. Han kan ju tänkas ha haft med sig betjänten från sitt regemente i Stockholm till Julita.
Per Thorsell.
Inlägget flyttat 13 mars 2009 från Södermanland: Efterlysningar: Kindblom M, Julita- Ö Vingåker född 1803.
Camilla Eriksson, moderator Södermanland
1388
« skrivet: 2005-04-23, 09:15 »
Lena.
Här kommer det jag hittat ytterligare om Kindblom. Jag hoppas något av det är nytt för Dig och kan komma till användning.
Peter Magnus Kindblom kommer 1827 som betjänt från Stockholm till Julita Gård, Julita. Han gifter sig där 1830 med Greta Maria Berglund, född 1810 i Julita och dotter till Jägaren vid Julita Gård Johan A. Berglund, f. 1783 och Hustru Catharina Ersdotter, f. 1781, båda i Sköldinge. P. M. Kindblom med familj, första barnet fött i Julita 1830, flyttar 1833 till Ö. Vingåker.
1834 kommer en ny betjänt till Julita Gård. Han heter Gustaf Kindblom(!) och är född i Västergötland (om jag läser rätt) 1813 och kommer närmast från Klockrike. Där finns han som betjänt vid Hasta och uppges komma från S:t Lars. Man kan väl misstänka, att dessa två betjänter Kindblom är släkt.
Källor: Julita AI:6B sid. 116, AI:7B sid 194, Klockrike AI:7 sid. 172, B:2 1832 Nr. 67,
Per Thorsell.
Inlägget flyttat 13 mars 2009 från Södermanland: Efterlysningar: Kindblom M, Julita- Ö Vingåker född 1803.
Camilla Eriksson, moderator Södermanland
1389
« skrivet: 2005-04-22, 22:09 »
Jag har litet mera. Återkommer i morgon. Jag känner mig helt säker på, att det är klarinettblåsaren som gäller.
Per Thorsell.
Inlägget flyttat 13 mars 2009 från Södermanland: Efterlysningar: Kindblom M, Julita- Ö Vingåker född 1803.
Camilla Eriksson, moderator Södermanland
1390
« skrivet: 2005-04-22, 21:57 »
Steve, Jag läser din 'svenska' utan problem
En av mina svenska vänner som bor i USA har inte heller å,ä,ö på sitt tangentbord. Vi mejlar gladeligen ändå. Jag har ännu ej missuppfattat hennes 'svenska. Vi har mejlväxlat i bra många år nu.
Men hon skriver enbart 'a' i st för aa (=norsk å) Och ibland använder hon den tangent som har flera tecken bl a ¨ och trycker på den innan hon skriver 'a' elller 'o' så blir det 'ä' eller 'ö' -det kan nog du också göra eller?.
Men jag lovar: oftast struntar min väninna i det och använder enbart a och o i st för vokalerna med ring och prickar. Vårt mailväxling fungerar utmärkt ändå.
Så skriv, skriv,skriv! Men glöm ej vattna rosorna....
Inkan
1391
« skrivet: 2005-04-22, 20:48 »
Snödroppens gravkor var en egendomlig bild. Vet Du vem som är författaren, eller vilken tiden är?
Gravkor är inte i första hand en tillfällig förvaringsplats, utan ett sidokor i kyrkan, som vanligen var reserverat som gravplats för socknens stormän och -kvinnor. Ett praktfullt rum i kyrkan.
Den bild, som närmast kommer för mig, är att snödroppen efter sin död får vila i den vårens prakt, som kommer efter henne. Den gamla tänker på sina efterkommande, som efter hennes död skall få leva i en ljus, blomstrande framtid. Jag tror inte, att diktaren i första hand har tänkt på förgängelsen, utan på det eviga livet och kanske hennes barns och barnbarns lyckliga framtid.
En god dikt rymmer många tolkningar.
Per Thorsell.
1392
« skrivet: 2005-04-20, 16:58 »
Jag känner inte till den CD Du nämner, men soldatregistren tar ofta inte upp spelet. De brukar stå bland underbefälet i rullorna, så det kan nog ändå finnas en chans där.
Per Thorsell.
1393
« skrivet: 2005-04-20, 11:04 »
Ja, tre.
En klarinettblåsare i Kisa 1803 är troligen militär. Fråga Garnisonsmus?et i Linköping, eller titta i rullorna för de två Östgöta-regementena.
Kisa har minst ett par verkliga experter, verksamma här på Anbytaforum. Ställ frågan om Kindblom under Landskap, Östergötland, Kisa, om Du inte redan har gjort det!
I Disbyt finns en Magnus Kindblom i Kisa med en stor barnaskara under den aktuella tiden. Dock ingen Per Magnus.
Per Thorsell.
1394
« skrivet: 2005-04-19, 22:20 »
Där blev det träff!
Clarinetts Blåsaren Magnus Kindbloms och Cajsa Lotta Borgströms (möjligen Bergström) B: föddes d. 18 döptes d 20 febr. Test: ....
Per Thorsell.
1395
« skrivet: 2005-04-19, 18:53 »
Per Alsö.
Det finns ingen Anna Sofia i Julita födelsebok 1838. Det verkar också litet egendomligt, att hon skulle vara omnämnd i en husförhörslängd 1828, 10 år före sin födelse.
1828-07-19 föds en Anna Sofia i Nybble Soldattorp. Fadern är Soldaten Lars Johan Lund f. i Julita 1804-06-27 (som i födelseboken bara kallas Johan, för att lura förföljarna). Moder Hustru Johanna Ersdotter f. i St. Malm 1798-08-09.
I Hfl. AI:7B sid. 186 och AI:8B sid. 174 finns även följande barn (reservation för osäkra datum):
Jan Erik 1825-11-11,
Maja Lotta 1830-11-16,
Beata Stina 1833-05-31,
Johanna 1837-10-20.
Alla barn födda i Julita.
Familjen är kvar vid Nybble Soldattorp till 1839 då man flyttar till V. Vingåker.
Per Thorsell.
1396
« skrivet: 2005-04-19, 08:38 »
Lena.
Jag har inte bouppteckningen, bara registret. Det är inte troligt att bouppteckningen innehåller någon uppgift om födelseort, jag har aldrig sett någon sådan uppgift i en bouppteckning.
Om Du är intresserad av bouppteckningen kan Du beställa kopia från Landsarkivet i Uppsala. Den finns i Öster Rekarne Häradsrätt, volym F II:30, sid. 439.
(Det blir litet trassligt med samma fråga på flera ställen. Det ligger något i ordningsreglernas förbud mot detta.)
Per Thorsell.
1397
« skrivet: 2005-04-18, 18:26 »
Ja, att barnarbete var regel, både inom och utom hemmet är väl klart, men det är knappast möjligt att få en uppfattning om villkor eller omfattning genom de vanliga husförhörslängderna. I sockenstämmoprotokoll har jag sett, att socknen kunde få betala mera för att utackordera en föräldralös 5-åring än hans 12-årige bror. Det måste rimligen bero på, att 12-åringens arbetskraft var värd något. Det var också dyrare att utackordera pojkar än flickor.
Ett intressant ämne, som borde finnas systematiskt behandlat.
De dräng- och pigtjänster som Walter frågar om har i allmänhet en annan karaktär. De finns egentligen i alla samhällsklasser, fast prästen skickade sina döttrar till en annan präst eller till någon ämbetsman i staden. Där kallades de inte pigor, utan mamsell, men sysslorna var nog ungefär desamma.
Per Thorsell.
1398
« skrivet: 2005-04-18, 09:23 »
Anita.
Det kanske finns skillnader lokalt och över tid. Kan Du ange ungefär när och var Du gjort Dina observationer. I Sörmland är det praktiskt taget bara fader- och/eller moderlösa barn, som inte bor kvar i föräldrahemmet, åtminstone till 14, oftast 16 års ålder.
Mindre barn som bor hos främmande noteras som fosterbarn eller, från omkring 13 års ålder, som tjänstegosse/tjänsteflicka.
Det är inte alldeles enkelt att tolka de uppgifter om titel som finns i husförhörslängderna. Min farfar, född 1883, var torparson vid ett stort gods. Han står som son ända tills han gifter sig 1905. I hans Arbetsbetyg från 1906 står: ... som härstädes gått i dagsverke, dels såsom hjon under 3 år, dels som dräng under 7 år .... Jag tror att dagsverket räknades som en halv karl upp till 16 års ålder, sedan som hel karl.
Det blev visst litet utanför ämnet.
Per Thorsell.
1399
« skrivet: 2005-04-17, 21:02 »
Lena.
När jag hittade honom i Kjula läste jag födelseorten som Kila, Västergötland. Eftersom det inte tycks finnas något Kila i Västergötland avstod jag från att föreslå något. Prästen i Kjula har tydligen blandat ihop något.
Kilanda i Västergötland är kanske en möjlighet, eller Kila i Västmanland eller Värmland, eller rent av Kil i Närke. Kisa borde ju ligga bra till med tanke på namnet Kindblom, men det var tydligen en nit.
Per Thorsell.
1400
« skrivet: 2005-04-17, 20:39 »
Om frågan avser Erik, född 1813-05-13, son till Gustaf (alltså inte Gustaf själv), så står Hustr. Cajsa Ersdr. 31 år, som moder i födelseboken.
Jag hittar ingen dödbok och klarar inte, att bena ut var de bor, så jag kan inte kolla i hfl.
Per Thorsell.
1401
« skrivet: 2005-04-17, 09:29 »
Hej Walter!
Det var synd, att ingen kom med ett bra svar på Din intressanta fråga. Någon måste väl ha kartlagt bakgrunden och omfattningen av denna utbredda sedvana. Mitt område är Södermanlands landsbygd och där är det, som Du säger, näst intill obligatoriskt, att söner och döttrar tar dräng- resp. pigplats strax efter komfirmationen.
Det var vanligt, att första platsen togs hos någon morbror eller annan nära släkting i hembyn eller nära föräldrahemmet. Sedan vidgades området med årliga flyttningar, tills det så småningom blev dags för giftermål.
I min släkt har detta fortsatt, generation efter generation, nästan utan undantag, fram till min egen mor, som tog sin första pigplats vid 15 års ålder. Jag har alltid trott, att detta bruk är uråldrigt, men jag är kanske lurad av Tegn?rs Fritiofs Saga.
Jag tror inte, att det hade ekonomiska orsaker, samma familj som skickade sin son på drängtjänst i grannbyn, kunde själv stadsla en dräng i samma ålder. Det var nog snarare en del i uppfostran och betraktades mer eller mindre som självklart. Jag har också noterat i flera fall, att en son eller dotter som stannar kvar i föräldrahemmet efter 20 års ålder, ofta förblir ogift. Ibland framgår, att det var något fel på dem.
Vi får hoppas att någon kommer med ett mera uttömmande svar, gärna med litteraturhänvisning.
Per Thorsell.
1402
« skrivet: 2005-04-15, 16:41 »
Lena.
Du finner familjen i Törntorp, Kjula (D), AI:17, sid. 71. Eftersom Du har Genline kan Du väl titta där själv. Mannen är inte född i Julita.
Makarna dör i Kjula 1875 resp. 1871. Om Du vill ha anvisning på volym och sida för deras bouppteckningar kan jag maila dem.
Per Thorsell.
1403
« skrivet: 2005-04-15, 08:57 »
Kia.
Vid den tiden ligger förklaringen säkert nära den, som Ingrid ger. En kvinna som åbo var troligen änka eller möjligen ogift dotter till en avliden, tidigare åbo. Hon är alltså innehavare av åborätten tills hon gifter sig, eller arvet delas..
Att männen inte kallas åbo i dessa fall, fast de egentligen var det, beror på, att det var underförstått. Bonden på gården var i allmänhet åbo.
Per Thorsell.
1404
« skrivet: 2005-04-14, 21:26 »
Jag ifrågasätter inte Ingrids beskrivning, men liksom många andra termer, används även denna om ganska skilda företeelser på olika platser och vid olika tider.
För Sörmland, som jag känner bäst och under 1700- och 1800-talet är det ofta detsamma som frälsebonde eller t. o. m. torpare under ett större gods. Åbon flyttade ofta runt, kanske 4 ? 5 gånger under sitt arbetsliv, hela tiden mellan gårdar, som tillhörde en och samma godsägare.
Beträffande dessa trakter är nog den närmaste moderna motsvarigheten arrendator.
Per Thorsell.
1405
« skrivet: 2005-04-14, 21:10 »
Magnus.
Om Du skaffar mikrokort eller går in på Genline i Ripsa, volym C:4, som är födelseboken, så finner Du Anders Gustaf, född i Gladdinge Övergård 1854-07-13, son till:
Brukaren Anders Olsson och Hustru Maria Persdotter.
Det verkar stämma bra. Sedan kan Du på samma sätt gå in i husförhörslängden, volym AI:11, sid 109, så hittar Du familjen. Fadern är mycket riktigt född i Årdala 1820.
Sedan kan Du gå vidare framåt och bakåt på samma sätt, tills Du förr eller senare råkar på problem. Det gör alla.
Har Du följt länken Nybörjare här uppe till vänster? Där står en del goda råd.
Ripsa är en mycket trevlig liten socken att börja i. Ju mindre socknar, desto mera lättarbetat.
Per Thorsell.
1406
« skrivet: 2005-04-14, 16:35 »
Du är inte ensam. Det händer hos mig också. Vi får se, om någon kommer med en förklaring.
(Nu var det ett tag sedan det hände, men det törs jag inte berätta, ity att de döda tingen äro besjälade och höra allt.)
Per Thorsell.
1407
« skrivet: 2005-04-13, 09:58 »
Senare delen av Stefans inlägg, den om metoder, ansluter jag mig helt till. Jag trodde alla gjorde så!
Ingen doktorand i astrofysik inleder sitt arbete med att själv experimentellt bestämma den allmänna gravitationskonstanten, trots att den spelar en fundamental roll i hans fortsatta arbete. Han ger på sin höjd en referens till ett standardverk i ämnet.
För egen del använder jag alla källor jag får tag i, inklusive egna frågor på Anbytarforum (fast det var nog något år sedan sist). Jag har också hittat fel i alla typer av källor, inklusive primärkällor. Register, databaser, herdaminnen och andras hjlp har i alla fall sparat så mycket tid för mig, att jag utan dem bara hade hunnit en bråkdel av det jag hittills gjort. Vissa sekundära uppgifter kommer jag aldrig själv att kunna kontrollera, därför att primärkällorna är oåtkomliga för mig. Redan kyrkofadern Augustinus konstaterade för 1600 år sedan, att vi genom hela livet är beroende av auktoriteter: Dessa människor som säger att de är mina föräldrar. Jag måste tro dem. Själv minns jag inget.
Om jag i morgon får oemotsägliga bevis för, att jag blev bortbytt på BB och att ett alldeles annat par än jag trott, är mina biologiska föräldrar, ändrar det inte en minut av det liv jag levat. En sådan händelse skulle förvisso sätta igång en hel del tankar, men i grunden skulle jag förbli densamme som hittills. Nu närmar vi oss ett aktuellt, brännbart politiskt ämne, så jag slutar med detta.
Per Thorsell.
1408
« skrivet: 2005-04-12, 22:07 »
Eftersom Jorge först bland sina direkta frågor: Vad är det för fel ..., tar upp ... på att lära sig sin släkts historia genom andra? och eftersom ett inlägg av mig i hamnkaptendiskussionen blev utgångspunkten för den moderna delen av snyltargruffet, skall jag än en gång försöka förklara, varför jag tycker det kan vara fel.
Jag förutsatte, tydligen mycket naivt, att den som ställer en enkel slå upp-fråga om en persons föräldrar och familj under 1800-talet, antingen är en äkta nybörjare som behöver litet starthjälp, eller sitter på en ö i Gilbertarkipelagen och inte på enkelt sätt kan få tillgång till de källor jag har inom räckhåll. Så jag ger ett handtag. Och ett till, och ett till. Sedan upptäcker jag, att alltsammans är ett stort skoj. Jag är en av några dussin gratisarbetare åt denna forskare. Han/hon ville inte alls ha någon starthjälp och hade precis lika god tillgång till underlaget som jag själv, bara ingen lust att titta i det. Jag tycker alltså, att det är fel på ett sådant beteende.
Det är kanska inget moraliskt fel i detta, enligt vissa personers uppfattning om moral, men en handling bör enligt min mening bedömas efter sina följder, inte bara efter sitt syfte. I detta fall blir följden, att ett antal, tidigare tjänstvilliga, tappar lusten att hjälpa till. De som verkligen behöver hjälp får ännu svårare att hitta villiga svarare.
Risken att proffsfrågarna får felaktiga svar bekymrar mig mindre. Det är deras problem, inte mitt. Det finns folk, som tror på vad som står i Expressen eller i Herman Lindqvists historieböcker. Trots detta fortsätter jorden att snurra runt. Det är väl trevligt att vara släkt med Oden, om man bor på Odengatan!
Den som ärligen betalar en riktig proffsforskare kan bli precis lika lurad. När jag började intressera mig för släkten fick jag att utgå från, en forkning, utförd av ett förtroendeingivande företag med aktiebolag och fint brevpapper. En släkting till mig hade beställt den för ett trettiotal år sedan. Redan i andra generationen hade firman hittat fel fader och sedan fortsätta denna gren bakåt. Det rörde sig inte om något mystiskt prassel på höskullen, utan ett högst vanligt äktenskap med präst och alla böcker i ordning. Forskaren hade inte kunnat tänka sig, att två personer i samma socken, kunde ha samma, högst vanliga för- och efternamn. I nästa generation, på en annan gren, avgavs en enkelt spårbar kvinna, som avflyttad till okänd ort, och en barnafader som okänd, trots att hans dödsdatum fanns angivet.
Jag är en typisk amatör, som enligt meddelande från högsta ort, Släktforskareförbundets Ordförande, inte år någon riktig släktforskare. Det viktigaste skälet för mig, att leta efter min släkt, är att få en bättre förståelse för de äldre generationernas levnadsvillkor och förhållanden i övrigt. Jag inbillar mig inte, att min antavla är fri från fel, inte därför att jag baserat den på sekundärkällor, utan därför att det rimligen har förekommit snedsteg även bland mina anor och därför att jag hittat säkra felaktigheter i ett par primärkällor. Då finns där antagligen också fel som jag inte har hittat. Dessutom inbillar jag mig inte, att jag själv har dragit de rätta slutsaterna på alla punkter. I det avseendet skiljer jag mig kanske från en del av fundamentalisterna.
Per Thorsell.
1409
« skrivet: 2005-04-11, 17:40 »
Mycket verkar besvärligt, men följande tycker jag mig se:
... bodde 2 år med sin man wijd Ahlstugan på Prästgårds ägor, flötte sedan till Holmen därest hon sin öfrige lifstid bodde ... war en långsam lungsot ... [sen går jag bet]
Per Thorsell.
1410
« skrivet: 2005-04-11, 09:52 »
Michael (utan trema).
Javisst, jag tror också att det är en mycket liten minoritet som missbrukar den fria frågerätten på Anbytarforum. Men med sådana volymer av frågor som de jag beskriver, blir det ändå ett kraftigt inslag. Det är heller inte frågevolymen i sig som fått mig att tappa humöret, utan själva inställningen till andras engagemang och hjälpsamhet.
Att jag dessutom tycker att Ordet Fritt-diskussionerna innehåller en massa meningslöst tjafs och konstiga åsikter, är en annan sak. Dem kan man ju saklöst ignorera, utom när man själv blir påhoppad.
Per Thorsell.
1411
« skrivet: 2005-04-10, 21:44 »
Eftersom jag till min egen förvåning blev anledningen till att denna diskussion startades, skall jag kort sammanfatta mina slutsatser av den och de förändringar den kommer att medföra i mitt eget agerande på Anbytarforum. Det kanske innehåller något av intresse för andra.
Det hela började ju med Eva Dahlbergs krönika, som jag tycker tog upp ett angeläget problem. Man brukar säga, att om man kastar en käpp i en hundhög, så skriker den som blir träffad. Här träffades många. De flesta som hade synpunkter var (som flera påpekat) inte de avsedda målen, utan ett antal hussar och mattar.
Jag gjorde, dumt nog, ett avsteg från min vanliga princip, att ligga lågt när elefanterna är igång, och slängde in en liten pinne om min egen reaktion på ett för mig aktuellt fall. Den träffade också vid sidan om det avsedda målet. Den följande debatten har förbryllat mig.
Om jag på promenad blir tilltalad av en person, som frågar hur mycket klockan är, brukar jag titta på min klocka och avge ett enkelt svar. Det duger inte på Anbytarforum! Jag skall istället, eller möjligen dessutom, meddela adressen till närmaste uraffär och violken buss som går dit. Om någon här på Anbytarforum frågar efter föräldrar och syskon till Olof Ersson, född i Ärla 1834-04-26, skall jag inte, som jag hittills alltid gjort, slå upp födelseboken, notera föräldrar och plats, slå upp denna plats i aktuell hfl, notera föräldrarnas och barnens data samt volymbeteckning och sidnummer, sammanfatta resultatet på några rader och posta det på Anbytarforum.
Nej, detta är bara början. Jag skall fråga mig, och finna ut ett svar på frågan, om jag inte därmed berövar frågaren glädjen, att själv finna svaret. Jag skall vidare fråga mig, om frågaren möjligen känner till födelseböcker, husförhörslängder, mikrokort, Genline, häradstillhörighet, lämpligt bibliotek eller landsarkiv att besöka osv. Om jag finner att frågaren inte känner till allt detta, skall jag lämna relevanta upplysningar i dessa ämnen. Detta skall ske i en vänlig ton. Vad som menas med det, vet jag inte; möjligen avses att jag skall lära mig göra sädana där flingubbar. Om han/hon däremot redan har full kännedom om allt detta, då skall jag absolut inte nämna det, ty då är jag en besservisser, intar en von oben-att ity, eller rent av omyndigförklarar frågaren. Sådant är förmodligen straffbelagt enligt någon lag om skydd för den ena eller andra minoriteten.
Om det sedan skulle vara så, att jag så småningom, efter några tiotals timmars arbete med, visserligen enkla, men sammanlagt dock ganska tidskrävande slå-uppande, upptäcker att frågaren inte ens håller ordning på de svar jag gett, utan återkommer flera gånger till en redan besvarad fråga. Då skall jag inte genom sök på författare titta litet närmare på den personens allmänna aktivitet på Anbytarforum. Om jag ändå gör så, och finner att samma person under ett år ställt något tusental frågor på alla upptänkliga ställen. Då skall jag inte, vilket vore extra dumt av mig, känna mig litet lurad och utnyttjag för gratisforskning.
Nej, det skall jag inte. Det kan t ex röra sig om en dubbelarbetande småbarnsmamma, som inte har tid att själv släktforska. Jag, som är en gammal stofil, tycker förstås, att småbarnsmammorna med fördel kan begränsa sin släktforskning till intevjuer med farmor och morfar, tills de får bättre om tid. För egen del började jag släktforska efter 50 års yrkesverksamhet och missade både föräldrars och farföräldrars berättelser. Jag inser, att dagens hårt pressades småbarnsmammor inte kan behöva lida för mina försummelser i det avseendet.
Om jag sedan ändå gör alla dessa dumheter, då skall jag inte bli sur, om man i förbifarten tillvitar mig allehanda andra förgripliga uttalanden och åsikter, som jag visserligen aldrig framfört eller hyst, men som någon annan deltagare i diskussionen fällt, eller åtminstone kan misstänkas ha menat med det, som han eller någon annan skrivit. Jag tänker med saknad på Tage Erlander den gången, då Riksdagen hade skaffat en talarstol med höj- och sänkbar pulpet. Tage, som var en lång karl, försökte få manicken att röra sig uppåt, men misslyckades. Då muttrade han i mikrofonen: Jag tänkte försöka föra upp debatten på en högre nivå.
Min enkla slutsats av denna långa litania är, att jag i fortsättningen inte kommer att befatta mig med enkla slå-upp-frågor, om de inte åtföljs av en varudeklaration av frågaren, som åtminstone ger mig en chans, att undvika att trampa i alla de utlagda klaveren.
Per Thorsell.
1412
« skrivet: 2005-04-09, 13:46 »
Den enklaste och naturligaste tolkninger är, att pigan Anna kom till gården innan Lars föddes. Hon fördes in efter familjen och Lars fördes in efter sitt dop.
Företeelsen är inte ovanlig. Man snålade på papperet och prästen hade kanske inte väntat sig ett sladdbarn och därför inte lämnat plats för något sådant.
Per Thorsell.
1413
« skrivet: 2005-04-09, 13:39 »
Nyäng finns även i Husby-Rekarne. På AI:2 sid 40 finns en familj som innehåller en fader Anders och en son Anders, född 1747.
Per Thorsell.
1414
« skrivet: 2005-04-09, 12:20 »
Häpnadsväckande!!
För tredje gången, se mitt svar på denna fråga här ovan torsdag den 02 sept 2004 kl. 22.05.
Per Thorsell.
1415
« skrivet: 2005-04-09, 09:07 »
Gunilla.
Augusta Albertina föds i Myrkärr 1853-08-31.
Föräldrar:
Statdrängen Johan Lundqvist och
Hustru Anna Maja Östlund.
När det gäller Gustaf Andersson: Namnet är så vanligt att det nog behövs ett födelsedatum för att hitta rätt person i denna stora socken med c:a 200 födslar per år.
Per Thorsell.
1416
« skrivet: 2005-04-08, 22:31 »
Gun-Britt.
Vad jag menar står i det inlägg Du kritiserat och behöver ingen ytterligare förklaring. Alla de saker jag inte menar och de åsikter jag inte har, varken kan eller vill jag redogöra för här. Det är därför jag inte deltar vidare i debatten.
Per thorsell.
1417
« skrivet: 2005-04-08, 22:06 »
Närke och Värmland är starkt Värmländskt dominerat. Dock ingår t ex Edsberg och Lindesbergs Landsförsamling, båda endast med husförhörslängder efter 1861.
Den dystra sanningen är nog, att Genline har en mycket svag hum, om vilka kyrkböcker som skall finnas och vad deras kunder förväntar sig av dem.
Per Thorsell.
1418
« skrivet: 2005-04-08, 21:55 »
Anders.
Brukaren Magnus Olsson o h h Brita Larsdotter i Finninge Nergård, V. V. får sonen Carl 1829-06-09 enligt födelseboken.
Familjen finns t ex i husförhörslängd AI:8D, sid. 387.
Per Thorsell.
1419
« skrivet: 2005-04-08, 12:19 »
Jag avstår från replik. Man bör inte yttra sig här. Min svarta lista omfattar fortfarande ett namn och den hålls fortfarande hemlig i mitt minne.
Per Thorsell.
.
1420
« skrivet: 2005-04-08, 10:08 »
Jag uttryckte mig onödigt försiktigt. Hugelsta ligger i Kloster, nära gränsen mot Kjula. Jag är nästan helt säker på läsningen.
Per.
1421
« skrivet: 2005-04-08, 10:01 »
Bob.
Lars Petter was born at Spånga, Ärla (some 30 km south of Strängnäs) 1852-01-08.
Parents:
Farm worker Per Olsson, b. 1825-05-05 in Ärla, and his wife
Brita Stina Malmström, b. 1831-05-23 in Kloster parish.
(Ärla Ai:15 p. 320)
Lars Petter probably took on the name Höglund later in his life. He died at Lilla Påltorp, Strängnäs Landsförsamling, 1887-12-08.
The children in the record of 1887 are:
Frida Karolina, b. 1876-03-03,
Karl Fridolf 1879-04-09,
Johan Sigfrid 1885-02-07.
All born in Strängnäs and noted as not baptised into the Swedish State Church.
(Strängnäs AIC:20 p.76)
The record of his estate is kept at Landsarkivet, Uppsala, and you can order a copy from them. It may be a bit hard to read, though.
Per Thorsell.
1422
« skrivet: 2005-04-07, 18:49 »
Det finns bara fragment av Örebro Län.
I Asker finns endast hfl AI:20 - 26. Inga födelse- vigsel och dödböcker.
I Fellingsbro finns endast hfl AI;21 - 24. Inget mera.
Detta är de socknar jag själv i första hand behöver.
Per Thorsell.
1423
« skrivet: 2005-04-07, 09:15 »
Osäker, men jag skulle börja med att titta i Hugelsta (här Huggelsta), Klosters socken. Alltså en av Eskilstunas landsförsamlingar. Där finns dock ingen husförhörslängd vid denna tid.
Per Thorsell.
1424
« skrivet: 2005-04-06, 09:47 »
Man borde nog vara etnolog, för att yttra sig tvärsäkert om åldern av och ursprunget till det agnatiska släktbegreppet, (vilket jag inte är) men ett par observationer kan ändå tilläggas.
Att adeln skulle ha haft någon betydelse för begreppets uppkomst och spridning verkar inte troligt. Evangelium enligt Matteus i Bibeln inleds med en agnatisk släkttavla i 40 generationer över Jesu styvfar, timmermannen Josef. I min konfimationsbibel är den dessutom rikligt försedd med källhänvisningar till olika ställen i Gamla Testamentet.
Utöver rena mktförhållanden mellan könen, kan även föreställningen om hur barnalstring sker ha spelat en roll i sammanhanget. Ännu i slutet av 1700-talet var äggets roll okänd eller snarare missuppfattad. I Buffon: Histoire Naturelle, Supplementband 8, tryckt 1777, fastslås i en 16 sidor lång artikel, att det honliga/kvinnliga ägget hos däggdjuren/människan tillhandahåller den näring som det manliga livsfröet behöver för att kunna växa till och framfödas. Detta var den vetenskapliga synen och inte någon mysticism.
Per Thorsell.
1425
« skrivet: 2005-04-05, 16:37 »
Rättelsebank.
De flesta, om inte alla de källor vi använder i vår släktforskning, är behäftade med fel i form sv uppgifter som på ena eller andra sättet avviker från verkligheten. Detta är alls inte märkligt: källorna är resultatet av människors arbete och människor begår emellanåt fel, ibland avsiktligt, men vanligen av misstag. Många av dessa fel är enkla att avslöja vid en kontroll i andra källor, medan andra kan vara betydligt svårare, eftersom det är svårt att hitta eller få tillgång till den rätta källan. Många (de flesta?) sekundära källor innehåller inga eller ofullständiga hänvisningar till primära källor, vilket försvårar kontroll.
Den som hitttar ett fel i en källa rättar förstås till felet i sin egen forskning, men i allmänhet händer inget mera. Felet står kvar och allt flera använder den felaktiga uppgiften utan vidare kontroll. Om man hittar ett fel kanske man skickar ett meddelande till den som publicerat uppgiften, men mycket ofta händer inget mera. Om man publicerar rättelser till tryckta skrifter får rättelserna ringa eller ingen uppmärksamhet; ingen kan väl tro, att landets bibliotekarier ägnar dagarna åt att bläckändra i herdaminnen och biografiska referensverk.
Man brukar efterlysa auktorisation av forskare och kvalitetscertifiering av källor. Jag anser inte, att detta är framkomliga vägar, främst för att den allkunnige överdomaren, som skulle göra jobbet, inte existerar eller har viktigare saker för händer, än att rätta fel i allehanda källor.
För en tid sedan efterlyste Eva Dahlberg, medlem i Rötterrådet, tips om hur man når ut med rättelser till olika felaktiga källuppgifter. Jag har inte sett till någon reaktion på detta, så här är resultatet av de funderingar jag har haft i detta ämne sedan en längre tid.
Skapa en Rättelsebank i Rötter, ungefär efter mönster av Porträttfynd.
Varje källa får en rubrik (=källans eget namn).
Underrubriker efter källans egen struktur. Bokverk med Band och sida, databaser med underavdelning och postidentitet.
En rapportblankett med fält för:
Postidentitet,
Felaktig uppgift,
Korrekt uppgift,
Källhänvisning
Uppgiftslämnare.
Var och en som stöter på en felaktig uppgift och rättar den för egen del, går in i Rättelsebanken och matar in dessa uppgifter, till fromma för mänskligheten. Om någon upptäcker att en införd rättelse i sin tur är felaktig eller ofullständig, går han/hon in med ett tillägg, allt förhoppningvis i en god och positiv anda, utan pajkastning (Fältens storlek bör begränsas). Djupare diskussioner skall som vanligt föras i Anbytarforum, som dock är alltför ostrukturerat för att kunna tjäna som teferensforum. Rättelsebanken behöver en moderator som kan plocka bort felaktiga eller irrelevanta inlägg. Porträttfynd tycks fungera bra i detta avseende.
Redan publicerade rättelser i t. ex. Släkt och Hävd, bör om möjligt överföras till Rättelsebanken, så att den kan bli den universella rättelsekällan. Detta hänger väl på tillgång till frivilliga krafter (och på dessa evinnerliga upphovsrättsfrågor, som tycks kunna stoppa det mesta).
Alla källor kan tas upp. Vigselboken, där prästen kallat Persson för Olsson, lika väl som databasen på Nätet, där registreraren läst Bärg fast det står Bång, även Arkion där min mormor Josefina kallas Joefina och därför inte kunde hittas vid sökning.
Detta är en enkel idéskiss som kanske kan sätta igång kreativiteten. Om något liknande är framfört för länge sedan, varför blir det i så fall inte av? Det är bättre att tända en talgdank, än att klaga över det förbannade mörkret.
Per Thorsell.
1426
« skrivet: 2005-04-04, 21:37 »
Biskop Magnus Olaui Sommar i Strängnäs var enligt första bandet av Magnus Collmars Herdaminne på något sätt befryndad med borgmästaren i Arboga Jan Pedersson Sommar och troligen även med en viss Olof Sommar i Svartlösa Härad. Collmar vågar inte precisera sig mera än så.
Magnus Sommar själv uppträder första gången som student i Rostock år 1500 och uppges då vara från Strängnäs, men om detta innebär att han är född där, eller gått i skola där, är väl osäkert.
Släkter med namnet Sommar förekommer också i de danska provinser som blev svenska under 1600-talet. Senare, under 1700-talet var namnet förekommande på många håll, bl. a. som soldat- eller båtsmansnamn.
Per Thorsell.
1427
« skrivet: 2005-04-03, 17:50 »
Malin.
Inte riktigt, men några Olof Ersson finns i alla fall det året.
1792-08-29 föds i Wadstorp Olof Han är väl troligast.
Fader: Erik Olofsson,
Moder Anna Olofsdotter, 27 år.
1792-09-22 föds i Himlinge, Olof.
Fader Erik Bengtsson
Moder: Cajsa Ersdotter 32 år.
1792-12-26 föds i Solstugan, Olof.
Fader: Erik Pärsson
Moder: Kerstin Nilsdotter, 28 år.
Allt enligt födelseboken.
Per Thorsell.
1428
« skrivet: 2005-03-31, 21:45 »
Det skall kanske påpekas, att Krokeks kloster var nedlagt vid denna tid. Han gick alltså inte i kloster, utan fick disponera klostret som bostad och dessutom uppbära räntan från Jönåkers härad.
Historien om hans avsättning har sina poänger, även om sanningshalten är osäker. Magnus var alltså den siste katolske biskopen i Strängnäs och Kung Gustaf betraktade alla sådana herrar med stor misstänksamhet. Herr Magnus var kritisk till kungens maktanspråk och möjligen även till reformationen. 1536 besökte kungen Strängnäs och åt förstås middag hos biskopen. Kungen tyckte, att biskopen förde för stort hushåll och frågade vid bordet: Var i Bibeln står det, att biskopen i Strängnäs skall bo i stenhus? Biskopen svarade: På samma ställe som det står, att kungen av Sverige skall ha kyrkotionde. För detta blev biskopen avsatt och fick sitta i fängelse åtta månader, innan han fick flytta till Krokek.
När det gäller Magnus Sommars familjeliv, bör han inte ha haft något, i varje fall inte officiellt.
Per Thorsell.
1429
« skrivet: 2005-03-31, 21:26 »
För säkerhets skull kontrollerade jag även Helgarö, men där fanns ingen kyrkoherde Anders vid den aktuella tiden. Helgesta och Hyltinge var gemensamt pastorat, så det verkar stämma bra. Jag glömde se efter, vad Andreas Lundius sysslade med 1660, men något större hopp om att hitta födelseboksnotering för Elias finns knappast.
Per.
1430
« skrivet: 2005-03-31, 08:15 »
Fredd.
Axelina Flodkvist är dotter till skräddaren Erik Flodkvist i Eriksberg och hans hustru Eva Andersdotter Klang. Det finns en hel del om hennes släkt under gamla inlägg här ovan, inlagda i maj 2003.
Per Thorsell.
1431
« skrivet: 2005-03-30, 18:33 »
Niclas.
Har Du redan konstaterat att Hagströms Herdaminne inte ger någon direkt anvisning? Det är ju å andra sidan långtifrån tillförlitligt. Där finns, som kyrkoherdar i Helgesta och Hyltinge:
1671 - 88. Andreas Olai Lundius. g. m. Elisabet Brand. Barn: Gabriel, Gilius, Andreas. Barnens födelseår ej angivna.
1689 - 1712. Andreas Raimundi Bergnander. G. m. Maria Vallander. Flera barn, men ingen Elias.
Jag har tidigare sett, att Hagström tappar bort och blandar ihop hustrur vid denna tid, så Lundius är kanske en tänkbar kandidat, meed tanke på namnet.
Per Thorsell.
1432
« skrivet: 2005-03-26, 22:06 »
Annki.
Ursäkta felstavningen av Ditt namn. Det var inte avsett som förklenande.
Per.
1433
« skrivet: 2005-03-26, 21:58 »
Korrigering. Ursäkt.
Siffran är 374. Jag tog den ur mitt svaga minne och det skall man ju inte göra.
Anki.
Eftersom Du direkt uppmanar mig, att inte ta heder och ära av någon, vill jag påpeka, att jag heller inte har gjort det. Här har alltför ofta förekommit förklenande omdömen om namngivna personer. Det jag säger är, att jag känner mig utnyttjad av den som använder sig av just det beteende, som Eva tar upp i sin krönika. Som jag redan nämnt, kommer jag i fortsättningen att göra just det Du föreslår: ignorera dessa frågor. Överens?
Per Thorsell.
1434
« skrivet: 2005-03-26, 21:31 »
När det gäller den stadsdel, som kallades Fristaden, även efter 1833, då det administrativa begreppet Fristaden upphörde, så befann Du Dig vid Rademachersmedjorna nära dess ena hörn. Det motsatta hörnet finns nära Fors kyrka.
Om frågan avser husförhörslängder, finns Fristaden i serien AIc:... Fors och Kloster är bägge landsförsamlingar.
Per Thorsell.
1435
« skrivet: 2005-03-26, 21:10 »
Micael Granström.
Jag kan inte svara på Din fråga, men lustigt nog hade jag bara ett par dagar före Evas krönika startat en egen svart lista, omfattande ett namn, vars frågor jag inte längre besvarar. Denna persons beteende stämmer exakt med Eva beskrivning. Dock med det flera gånger förekommande tillägget: Vad blev det av barnen?, avseende barnaskaror på ett helt eller halvt dussin.
Denna persons frågor förekommer på 358 sidor på Anbytarforum. Säkert har många, i likhet med mig, lagt ner många arbetstimmar på att ge korrekta och väldokumenterade svar. En person är förstås ingen stor folksamling, men nog känner jag mig ganska utnyttjad. All denna tid tar ju de svarande från den egna forskningen.
Per Thorsell.
1436
« skrivet: 2005-03-24, 22:41 »
Två små korrigeringar om dopvittnena:
- Pehr Ersson i Flättorp .... Det var snudd på en av mina anor, men han flyttade från Flättorp 1762.
- Pehr Pehrsson i Ängtorp och Tjuhla S:n. Alltså Kjula med nutida stavning. Sockennamnet är dock svårläst och osäkert, men det ser mera ut som Kjula och det ligger mycket närmare än Lista.
Per Thorsell.
1437
« skrivet: 2005-03-22, 21:49 »
Första hälften av 1800-talet var ju en tid, då tillämpningen av bestämmelserna kring lönskaläge förändrades. Straffbeläggningen upphörde 1853 (om jag minns rätt), men i praktiken hade man redan långt tidigre börjat avstå från både böter och andra påföljder. Detta hängde förstås på prästens egen syn.
Jag tittade tillbaka några sidor i just denna födelsebok och noteringarna varierar, av allt att döma har minst två präster gjort noteringarna. Utöver notering om absolution förekommer även Fader oangifven eller Fader angifven (namnet dock diskret utelämnat).
Jag tror inte, att man skall dra några långtgående slutsatser om bakomliggande omständigheter som förklaring till skillnaderna.
Per Thorsell.
1438
« skrivet: 2005-03-21, 21:18 »
Det står:
(abs. för lönskaläget)
Per Thorsell
1439
« skrivet: 2005-03-13, 20:54 »
Det rör sig alltså om Lilla Malma Socken, där Södermanlands Regemente hade sin exercisplats.
Per Thorsell.
1440
« skrivet: 2005-03-13, 20:47 »
Vi befinner oss nu well beyond my level of incompetence, enligt Peter's Principle (en annan Peter).
Både Touffard och Toussard existerar som namn i Frankrike. Touffard kan från början (liksom många andra efternamn) vara en yrkesbeteckning, som omvandlats till namn.
Att slut-d i franska namn försvinner vid flyttning till Sverige är mycket vanligt.
Per thorsell.
1441
« skrivet: 2005-03-12, 21:17 »
Du kan rälna det som nästan säkert, att det finns en invandrad fransman eller dylikt i bakgrunden. Både Toussaint och Vincent pekar i den riktningen.
Det var mycket vanligt i sådana familjer, att namn från hemlandet bevarades i flera generationer.
Man kan knappast placera det närmare än fransktalande land med endast namnet som grund.
Per Thorsell.
1442
« skrivet: 2005-03-12, 14:32 »
Ett i någon mån parallellt fall finns i franskspråkiga länder. Där kan man utan svårighet heta Toussaint (=Alla Helgon). Det förekommer både som förnamn och (valigare) som efternamn.
Per Thorsell.
1443
« skrivet: 2005-03-08, 08:33 »
Om vi håller oss till 1800-talet och tidigare, så gäller:
- Nyköping Östra är stadsförsamlingen öster om Nyköpingsån. Den har gemensam kyrka (och kyrkobokföring) med landsförsamlingen Nyköpings Alla Helgona.
- Nyköping Västra stadsförsamling har på samma sätt gemensam kyrka med Nyköpings Sankt Nicolai (landsförsamling).
Per Thorsell.
1444
« skrivet: 2005-03-07, 22:54 »
Ungefär så här:
Anders, Fr. Faggenäs i Ärla Sochn. Fadren Befallningsmannen Peter Åberg på Holmen. Modren Kerstin Jonsdr. Wittnen: Bruksskrifvaren Carl Magnus Ahlgren och Eric Jansson vid Stålboga, Jungfru Anna Margareta Ahlgren, ?? Carin ibidem.
Per Thorsell.
1445
« skrivet: 2005-03-07, 18:31 »
Ingmarie.
Nu har Genline tagit fram några volymer i Hammarby. Där kan man finna den efterlysta familjen som torpare i Hjulesta från 1846. 1855 flyttar de till Marielund i samma socken. Då är endast sonen Carl Gustaf kvar i hemmet.
Båda föräldrarna dör i Marielund 1857, fadern 11/3 och modern 15/3. Sonen Carl Gustaf flyttar först till Hjulesta och 1858 till Hammarby Nr 1 o 3. 1859 till Hammarby Nr 5. Där finns han 1860 när Genlines källor upphör. Han uppges nu vara född i Hammarby 1841-11-31.
Källor: Hammarby AI:8 sid. 42,AI:9 sid 43 och 47, AI:10 sid 51, 47, 25 och 36.
Per Thorsell.
1446
« skrivet: 2005-03-07, 17:38 »
Trillingfödseln 1850-02-05 i Hamra stämmer med födelseboken. Barnen heter Johanna Mathilda, Anna Fredrika och Augusta Albertina. Föräldrarna: Frälsebonden Carl Jonsson och Hustru Stina Andersdotter, 37 1/4 år.
De två första barnen dör redan 1850.Hustrun Stina Andersdotter, född i Stenkvista 1822-10-16, är fortfarande i livet 1855 när de källor jag har tillgång till tar slut.
Källor: Ärla C:5, AI:14 sid. 312, AI:15 sid. 333.
Per Thorsell
1447
« skrivet: 2005-03-06, 21:31 »
Pia.
Han var född vid Hamra. Son till Dannemannen Jonas Jönsson, f. 1772 i Ärla och hustru Christina Catharina Jonsdotter, född 1785 i Härad.
Familjen finns t. ex. i Ärla AI:10, sid. 260. Där finns även en dotter Stina Catharina f. 1817, och en son Johan Erik f. 1827. Han dör dock 1830 och modern 1827, troligen i barnsäng.
Per Thorsell.
1448
« skrivet: 2005-03-05, 08:39 »
Javisst! Jag slarvade litet. Huvudbudskapet var i alla fall någorlunda rätt: noteringen tillhör inte den föregående dödnotisen.
Per.
1449
« skrivet: 2005-03-01, 18:06 »
Till varje häradsting, tre gånger om året, skickade prästen in uppgift om antal födda, vigda och döda i socknen sedan senast. Noteringarna i dödboken är markeringar för att han skulle börja räkna på rätt ställe nästa gång. Den har alltså inget samband med den dödnotis som står just ovanför.
Andra präster använder en egenkomponerad, mera diskret kråka för samma ändamål.
Per Thorsell.
1450
« skrivet: 2005-02-28, 20:20 »
Diskussionen har visst försvunnit till Urladdningar, men jag tar väl upp den ändå, eftersom det bör finnas en del att framföra inför det kommande beslutet, även om Håkan Skogsjös genomgång för någon vecka sedan gav det mesta.
Ett viktigt krav på en logotyp är att den förmedlar budskapet om avsändarens identitet. För stora, inarbetade organisationer kan det räcka med initialer (LO, SSU. AMS) eller mer eller mindre konstnärliga förvrängningar eller symboler (Försäkringskassans tillvridna FK, Sparbankens ek).
En organisation som Sveriges Släktforskarförbund kan aldrig få genomslag för en logotyp ned några initialer. Om en riksdagsman eller en departementstjänsteman skall förstå, vem ett brev kommer från när han bläddrar igenom en bunt papper, måste ordet Släktforskare vara klart och tydligt läsbart med ett ögonkast uppe till vänster på papperet.
Den som varje dag läser Rötter kan naturligtvis lära sig vilken krumelur som helst till logotyp, vi känner ändå igen oss, om inte annat på det alltid hövliga och vårdade språket.
Min slutsats blir att den nuvarande logotypen knappast behöver ändras.
Beträffande språket och vilka ord som används av akademiker och andra, kan påpekas, att varken Logotype eller substantivet Logga finns i Svenska Akademiens Ordlidsta. Där heter det Logotyp.
Per Thorsell.
1451
« skrivet: 2005-02-28, 18:32 »
Ingmarie.
Den som flyttar från Vallby Socken till Hammarby, flyttar med största sannolikhet till just grannsocknen Hammarby, som denna rubrik behandlar. Jag tror, att jag har påpekat detta tidigare.
Har Du sökt familjen där utan att finna den, eller har Du bara ställt frågan här ett antal gånger?
Om familjen inte kan påträffas i Hammarby, trots påstådd flyttning dit (sådant händer) är väl det bästa, att följa Carl Gustav bakåt från den punkt där Du har honom belagd som vuxen.
Per Thorsell.
1452
« skrivet: 2005-02-26, 14:45 »
Bäver hette i fornsvenskan Bjur, bevarat t. ex. i Bjurholm, =Bäverholmen. Om man kan finna en äldre form Bjureå, =Bäverån, så kan det stämma. Annars är väl bur en byggnad, förråd eller dylikt. jfr. Fatabur, Burskap.
Per Thorsell.
1453
« skrivet: 2005-02-26, 10:46 »
Ja, det stämmer. Fadern är Trädgårdsmästare vid Spånga och barnet föds i Grindstugan. Modern anges vara född 1793.
Familjen anges som inflyttade från Fellingsbro 1816, flyttar hösten 1819 till Spånga
där Lindberg anges som Rättare. Familjen flyttar 1822 till Lilla Malma.
Barn:
Axel Wilhelm, f. 1815 (osäker på datum) i Fellingsbro,
Anders Gustaf f. 1817 i Ärla, d. 1817-12-30,
Cristina Charlotta f. 1819-01-25 i Ärla,
Catharina Lovisa f. 1821-05-21.
Källa: Ärla Fb samt AI:8 sid 266 och AI:9 sid 241.
Per Thorsell.
1454
« skrivet: 2005-02-26, 08:52 »
Enligt QA-regisret är hon född i Bergdal, Björnlunda, som dotter till Skomakaren Anders Eriksson Hagström och Hustru Brita Nilsdotter, 21 år.
Paret får ytterligare fyra barn.
Per Thorsell.
1455
« skrivet: 2005-02-25, 10:05 »
Modern heter väl snarare Clasberg. Första bokstaven liknar C i Catharina, men knappast G i Greta. Namnet Clasberg är också bekant i Mariefred.
Dopvittnet är nog Borgare och Snickarmästare.
Per Thorsell.
1456
« skrivet: 2005-02-17, 22:06 »
Matts.
Då kan jag bidra med nästa generation bakåt.
Axel Walfrid föddes i Spånga, Ärla 1855-10-12 som son till Soldaten Nr. 1094 Anders Spång och Hustru Lotta Olsdotter, 42 år.
Anna Charlotta är född i Hagby, Ärla 1853-07-12(?), dotter till Skräddaren Carl Erik Eriksson och Hustru Lotta Persdotter, 34 år.
Per Thorsell.
1457
« skrivet: 2005-02-16, 09:48 »
Jan.
Den vanligast förekommande orsaken till snabbvigslar var att brudgummen var soldat och skulle ut i krig. Conterfejaren kanske skulle ut på en längre resa, som inte kunde uppskjutas. En sådan omständighet skulle nog kunna blidka prästen om alla papper var i ordning.
Det verkar mycket osannolikt, att prästen skulle snabbviga om det fanns risk för äktenskapshinder av något slag. Det borde snarare föranleda extra stor försiktighet. Prästen tog en personlig risk genom att åsidosätta gällande regler.
Per Thorsell.
1458
« skrivet: 2005-02-15, 20:59 »
Jonas, f. 1797-10-26 i Nystugan. Föräldrar: Torparen Anders Andersson och Hustru Anna Jansdotter, född 1765.
Per.
1459
« skrivet: 2005-02-15, 20:50 »
Sara.
Om Erik Erikssons och Stina Andersdotters födelsedatum stämmer, är de i varje fall inte med i Dunkers födelsebok.
Någon Maja Lotta på angivet datum finns inte i Dunkers födelsebok. Däremot finns:
Maria f. 1800-08-17 i Nälstugan, dotter till Soldaten Carl Näl och hustru Maria Persdotter, 28 år.
Per Thorsell.
1460
« skrivet: 2005-02-15, 07:44 »
Jo, det finns bruk och smeder i Dunker och det är ju inte ovanligt att kom från förväxlas med född i.
Jag har inte tillgång till husförhörslängderna.
Per Thorsell.
1461
« skrivet: 2005-02-14, 10:37 »
Gunilla.
Jag kan inte finna något av syskonen Ramström i Dunkers födelsebok under de angivna åren. Det närmaste är:
1773-12-18 föds Gustaf Erik vid Björndamman, son till Anders Sundblad och Christina Pärsdotter. Han verkar inte heller särskilt trolig i sammanhanget.
Övriga personer har jag inte sökt efter.
Per Thorsell.
1462
« skrivet: 2005-02-13, 15:54 »
I denna diskussion är väl allas åsikter lika mycket värda? Får jag därför föreslå ett mera radikalt grepp.
För en hel del år sedan bytte Skånska Cementgjuteriet namn, och blev Skanska. Skälet angavs vara, att utlänningar hade problem med bokstaven å.
Grönköpings Veckoblad meddelade då ungefär följande: Med hansyn till sina internationella kontakter har vår stads välbekanta industriföretag Firma Låsar och Tänger beslutat ändra namnet till Firma Lasar och Tanger.
Namnet Sveriges Släktforskareförbund innehåller ju också dessa så otidsenliga och besvärliga vokaler. Jag föreslår, att namnet ändras till Sveriges Slaktforskareforbund, till vardags förkortat till Swe-Slakt.
Ursäkta! Min humor är inte finare än så.
Per.
1463
« skrivet: 2005-02-11, 15:56 »
Don.
Anybody would have difficulty reading that terrible handwriting.
The person on line 16 (who I suppose is your candidate,) is
P. Albertina Math. Carlsson She comes in to Torsåker from Trosa in 1886, and moves on to Sättersta in 1887. There, she can be found, more readable, in AI:18, page 86, line 25 (GID 808.5.50900). Her date of birth is Dec. 15, 1864.
On top of page: Solberga ½ mant. Frälse. ½ Mantal tells something about the size of the farm for taxation purposes. Frälse says, this farm is owned by a larger estate, owned (or rather: at some time in history, owned) by a nobleman, and thus free from taxation. Simple, huh?
I suppose, you are aware, there are two parishes in Sweden by the name Torsåker, and that you have evidence, that the one in Södermanland is the correct one.
Best wishes in your search,
Per Thorsell.
1464
« skrivet: 2005-02-05, 10:44 »
Efter att ha läst Förbundsstyrelsens brev till Näringsdepartementet vill jag här, där mitt misstag begicks, framföra mitt beklagande och min ursäkt för min eventuella andel i detta aktstyckes tillkomst.
Misstaget skall inte upprepas.
Per Thorsell.
1465
« skrivet: 2005-02-03, 16:35 »
Ingrid.
Jag lade svaret under Gåsinge, eftersom det är där det händer.
Per.
1466
« skrivet: 2005-02-03, 16:33 »
Ingrid. Angående Karl Gustaf, f. 1847.
Den ene Karl Gustaf, född i Gåsinge 1847 är den redan nämnde från Skyllvalla Soldattorp med föräldrar Soldaten Gustaf Fröjd och hustru Stina Lotta Hallberg.
Den andre föds 1847-04-26 i Hultängen. Föräldrar: Torparen Gustaf(!) Uddman, f. 1809-11-28 i Järna, och hustru Anna Katarina Persdotter, f. 1818-09-13 i Gåsinge.
Denne Carl Gustaf blir kvar vid Hultängen som gift, i varje fall till 1880. Han behåller också namnet Uddman.
Per Thorsell.
1467
« skrivet: 2005-02-01, 07:58 »
Arrendatorn Karl Gustaf Eriksson i Överby N:r 2, Storgården, Hyltinge, är enligt AI:20 sid. 185, född i Gåsinge 1847-02-15. Därmed kan väl knappst något tvivel råda om att det är rätt person. (I alla fall brukar jag alltid betrakta detta som bevis.)
Hustrun anges född i Gällersta 1838-03-14 (ej 1836).
Han har kommit flyttande från Gryt 1885. Paret står som gifta 1874-10-30.
De är kvar på samma plats när hfl AI:21 slutar 1895.
Per Thorsell.
1468
« skrivet: 2005-01-31, 09:16 »
Den här debatten har blivit litet tröttsam, så detta är möjligen redan framfört, men jag tar det ändå.
Eftersom RAÄs verksamhet är av stor betydelse för släkt- och hembygdsforskningen bör styrelserna för Sveriges Släktforskarförbund och Svertiges Hembygsförbund överväga var sin skrivelse till berört departement (Kulturdepartementet?). Skrivelsen bör givetvis behandla flyttens befarade konsekvenser för släkt- och hembygdsforskare som kunder till RAÄ. Det hela bör ske snabbt, eftersom ett oåterkalleligt beslut kan ligga nära i tiden.
Kopia till samarbetspartierna och även till övriga partier.
Per Thorsell.
1469
« skrivet: 2005-01-31, 08:31 »
Fredrik.
Om Du berättar, var i Hyltinge denna familj finns, kan någon (kanske Du själv) se efter i husförhörslängden om födelsedatum stämmer och följa honom bakåt.
Ett par ytterligare detaljer:
- Den ovan nämnde är en av två Karl Gustaf som föds i Gåsinge 1847. Inte heller den andre har en far som heter Erik.
- Han finns kvar i Gåsinge till 1869, då han flyttar till Björnlunda.
Per Thorsell.
1470
« skrivet: 2005-01-29, 18:25 »
Fanns det en halt och läspande Magnus också? Vem var han?
Per.
1471
« skrivet: 2005-01-28, 22:35 »
Bengt.
Ekeby var vid den aktuella tiden en ganska stor by söder om Torshälla stad och söder om ån vid vägen Eskilstuna - Västerås. Det tillhörde Torshälla Landsförsamling. När jag till min moders förfäran lärde mig segelflyga där på 1940-talet var det mesta av jordbruket redan nedlagt.
Enligt hfl AI:5B sid. 7 var Lars Persson född 1726 och Catharina Larsdotter 1735. De hade barnen:
Per f. 1757,
Maja f. 1761,
Anna f. 1763,
Lars t. 1766,
Cajsa?? f. 1769
Anders f. 1772.
Jag har bara tillgång till hfl. AI:5B som täcker 1772 till 1776 då familjen försvinner till för mig okänd ort. Det verkar inte, som om de äldre barnen är födda i Torshälla.
Jag vill påpeka, att värdet av dessa data helt hänger på hur säker Din födelseuppgift om Torshälla 1772 är.
Per Thorsell.
1472
« skrivet: 2005-01-28, 09:16 »
Sten-Sture.
Så här gör jag:
1. Skapar ett Worddokument med problemets namn som rubrik, t. ex. Lars Höks ursprung.
2. Sätter upp relevanta kända data, helst en numrerad rad för varje faktum.
3. Stirrar på listan. Sätter in uppslag till frågor att undersöka i listan. Dessa markeras med fetstil.
4. Tar fram svaren på frågorna och skriver in dem med kursiv stil efter frågan.
5. Stirrar på listan igen. Sover på saken. Plockar om i listan för bättre överskådlighet. Åter till punkt 3.
Jag tar aldrig bort något ur listan; jag har en olycklig förmåga att glömma vad jag redan gjort och lägga ner mycket arbete i onödan.
Bättre förslag emotses.
Per Thorsell.
1473
« skrivet: 2005-01-27, 22:08 »
Bengt.
Det finns bara en Anders med fader Lars i Torshälla födelsebok 1772, så det kan väl vara en kandidat.
Lars Persson och hustru Catharina Larsdotter i Ekeby Västergård får sonen Anders 1772-04-26.
Per Thorsell.
1474
« skrivet: 2005-01-24, 20:42 »
Sara.
Torparen Jonas Andersson och hustru Maja Lotta Carlsdotter i Lindref fick sonen Carl Johan 1834-08-26 (ej -22) enl. Ärla födelsebok.
Fadern är född i Ärla 1797-10-26 och modern i Dunker 1800-08-11 enligt Hfl AI:11, sid. 211.
Per Thorsell.
1475
« skrivet: 2005-01-23, 21:47 »
Lian.
Jag försökte svara i går, men det kom tydligen inte fram.
Han finns som angivet på sid. 396. År 1889 flyttar han till Fuxerna, Elfsborgs Län.
Per Thorsell.
1476
« skrivet: 2005-01-17, 18:50 »
Har Du provat det telefonnummer som anges på hemsidan: 0152-280 00? Regementet finns väl kvar ännu så länge.
Per Thorsell.
1477
« skrivet: 2005-01-16, 09:34 »
Monika.
Det Hällefors, man först tänker på, är Hällefors Bruk i LIlla Mellösa. Det finns dock ingen Anna Persdotter född där 1792 enl födelseboken.
Per Thorsell.
1478
« skrivet: 2005-01-15, 18:53 »
Arne.
Den Sofia Vilhelmina som är dotter i Galata (ett trevligt litet torp som jag besökte i somras) är född 1873-11-01, och alltså inte Din mormor.
1873-06-29 (ej 23) föds Sofia Wilhelmina, dotter till Torparen Olof Olsson och Hustru Anna Sofia Mellström i Svartvik, Husby-Rekarne.
Familjen bor kvar i Svartvik även sedan fadern dött 1885. 1889 blir Sofia piga vid Laggartorp med efternamnet Mellström. På hösten 1891 flyttar hon tillbaka till modern och syskonen i Svartvik och 1893 därifrån till grannsocknen Näshulta. Där kan jag inte följa henne längre, men det är nog inga egentliga problem.
Källor: Husby-Rekarne födelsebok och husförhörslängder.
Per Thorsell.
1479
« skrivet: 2005-01-12, 20:24 »
Christina.
Anna och Brita föds som tvillingar 1787-02-25 och döps den 27. Först står Anna med sina faddrar, varav den första är Anders Andersson i Stora Ekeby. Den understrukna noteringen d. 6. Apr. torde betyda att Anna dör detta datum.
Därefter kommer tvillingsystern Brita med faddrar (markeringen Tvilling anger att det är samma föräldrar). Hennes faddrar börjar med Eric Andersson i Stångby.
Per Thorsell.
1480
« skrivet: 2005-01-08, 22:45 »
Denne Johan Erik Corell är född i Smedstorpstugan, Lilla Malma 1809-02-11 som son till Smeden Christian Corell och hans hustru Ingrid Olsdotter.
Källa: Lilla Malma C:3.
Per Thorsell.
Inlägget flyttades 28 mars 2009 från Södermanland: Efterlysningar: Corell, Johan Eric.
Camilla Eriksson, moderator Södermanland
1481
« skrivet: 2005-01-04, 21:02 »
När det gäller Carl Oskar Olsson, så?står det Arbet efter hans namn. Framför värnpliktsnumret står Frik., dvs Frikallad, ingen militär karriär.
Per.
1482
« skrivet: 2005-01-04, 20:51 »
Lian.
Jag kan inte heller tyda varje ord, men man och hustru på rad 20, 21 flyttar 1888 till Visnum i Värmland.
Dottern på rad 22 gifter sig och flyttar till sid 348 i denna längd 1887.
Arbetaren Johan Gustaf Carlsson flyttas till På Socknen och återfinns på sid 396 i denna längd.
De olika bokstäverna med punkt emellan tror jag betyder, att han mottagit Herrens Heliga Nattvard, att han är till äktenskap ledig och eventuellt något ytterligare omdöme. Det framgår i så fall av flyttattesten.
Per Thorsell.
1483
« skrivet: 2005-01-04, 10:42 »
Matts.
Enligt födelseboken föds ingen Johanna Sofia med fader Anders i Hällby 1847. (Det finns en Anna Sofia, men hennes far är bruksarbetare vid Nyby.) Inte heller finns någon bonde Anders Andersson i Hällby under åren 1845 - 56.
Det verkar som om Tumbo är den rätta födelseförsamlingen.
Per Thorsell.
1484
« skrivet: 2005-01-03, 17:26 »
Matts. Södermanlands Regementes Soldatregister finns sökbart på nätet. Där finner man: http://www.p10.se/soldatakt.asp?ID=11848 Uppgifterna där stämmer med de Du har på Gabriel Orm och hans hustru. Det finns litet mera, som Du själv kan kontrollera. Per Thorsell.
1485
« skrivet: 2004-12-29, 22:25 »
Mannen i Lännäs (T).
Hustrun i Wästmanland (osäkert).
Per Thorsell.
1486
« skrivet: 2004-12-28, 22:17 »
Ortsnamnet är Ede.
Per.
1487
« skrivet: 2004-12-28, 22:15 »
Anders Anderssons och hust. Karin Jonsd:rs Son i Knutstorps Soldatstuga Anders född d. 9 Aug.
Faddrarna är litet knepigare, men de går nog också att klara med litet kontrolläsning. Är de viktiga?
Per Thorsell.
1488
« skrivet: 2004-12-27, 21:17 »
Ingmarie.
Enligt Stenkvista födelsebok föds år 1805 endast ett barn med namn Erik. Det sker 1805-09-15 och föräldrarna är:
Torparen Gustaf Ericsson och hans hustru Ulrica Andersdotter i Skräddarstugan.
Utöver sonen Erik finns i familjen, enligt AI:9 p. 121:
Dottern Anna Kajsa född 1808-08-15 och
Tvillingara Anders Gustaf och Lars Fredrik födda 1810-01-27.
År 1816 flyttar familjen till Gillberga socken.
Per Thorsell.
1489
« skrivet: 2004-12-15, 09:10 »
Mikael.
Det närmaste Mora ligger i Dunkers socken, c:a en mil nordost om Malmköping. Det är en ganska stor gård.
Per Thorsell.
1490
« skrivet: 2004-12-12, 22:08 »
Det finns säkert många varianter. Jag kände en adlig man i arbetarklassen, med ett ståtligt adligt krigarnamn. Han hatade (bokstavligen) Riddarhuset och vägrade att privat använda mera än halva sitt efternamn. Han förde en livslång, men fruktlös kamp för att bli struken ur adelskalendern.
På övertid vann han en posthum seger, genom att endast efterlämna döttrar.
Per Thorsell.
1491
« skrivet: 2004-12-02, 16:45 »
Johan.
Tyvärr förstår jag inte innebörden av Din kommentar.
Ralf.
Jo, jag tror mig förstå vilken princip Du föredrar när det gäller namn och titlar på utländska personer. Men varför just spanska beträffande Konungariket Navarra under andra hälften av 1500-talet? Var spanska landets officiella, administrativa språk? Det tvivlar jag på tills jag fått hänvisning till ett belägg. Har Du ett sådant?
Per Thorsell.
1492
« skrivet: 2004-12-02, 09:30 »
Ralf och Johan.
Ursäkta, att jag återkommer till en petitess! Ni är överens om, att Henrik IV (le vert galant) borde benämnas med namn och titel på spanska.Är det verkligen så?
Konungariket Navarra bestod under hans livstid endast av området norr om Pyreneerna. Föräldrarna var väsentligen av fransk härkomst och modern hade konverterat till protestantismen. Han själv var av allt att döma franskspråkig (troligen talade han även det obegripliga lokalspråket).
Vad är grunden för att benämna honom på spanska?
Per Thorsell.
1493
« skrivet: 2004-11-28, 22:14 »
Flytten går till Skedevi, grannsocknen i söder. Det är nog troligt att bäde mor och barn flyttar tillsammans.
På den här sidan finns på rad 4 en viss Pehr Hall (eller möjligen Kall). Där bor tydligen den sjukliga modern, åtminstone under någon tid.
Per Thorsell.
1494
« skrivet: 2004-11-24, 20:48 »
Karen.
To find the origin and proceedings of Johanna Sofia Annell, is probably a rather straight-forward task. Only, it requires access to the proper husförhörslängd of Gryt. Unfortunately, I don't have them available.
You mention another daughter, Hanna, 1864. Was she too born in Gryt? The register I used, ends in 1861, and nothing more in Gryt can be found om the Internet.
Per Thorsell.
1495
« skrivet: 2004-11-22, 16:44 »
Det kan man undra. I DIS-byt finns ett belägg från 1716 som pekar på Ryssland. Eller det kanske har att göra med Bratsch, som ju betyder altfiol.
Om Du lägger en fråga under Efternamn, kanske Du får svar. Den samlade kunskapsmängden hos läsarna av dessa sidor är oväntat stor.
Per.
1496
« skrivet: 2004-11-22, 08:46 »
Hi again, Karen.
The marriage record of Gryt parish gives some further information:
Married 1860-08-11 in Gryt:
Railroad worker Gustaf Johansson Källgren from Hansarp, Södra Åsarp, Älvsborgs län, born 1837, and
Johanna Sofia Annell, maid in Norra Käxle, Gryt, born 1844-10-21. If this is correct, she was only 16 years old.
Good luck in your search.
Per Thorsell.
1497
« skrivet: 2004-11-21, 21:27 »
Carl Gustaf föddes 1834-12-28 (ej -18), vid Hornsund. Föräldrar:
Rättaren Johan Peter Brasch född 1791-10-04 i Stigtomta och hans hustru
Maria Magdalena Ersdotter född 1798-11-01 i Flen.
Källa: Flens födelsebok C:3 och Hfl AI:13 p. 124.
Per Thorsell.
1498
« skrivet: 2004-11-19, 21:53 »
Gustava Sofia was born, as you say, on November 1, 1860. Her parents were:
Gustaf Johansson Källgren, Railroad worker, and
Johanna Sofia Annell, 19 years old.
The information is taken from the database of Nyköping-Oxelösunds Släktforskarförening. I do not have the original records at hand, to check them out.
Per Thorsell.
1499
« skrivet: 2004-11-17, 17:46 »
Anders Hultströms hustru, Maria Ersdotter var född i Gamla Bruket, Tunaberg 1789-01-04. Föräldrarna var:
Erik Blomber, född i Backtorpet 1758-05-13,
Karin Andersdotter född i Grishyttan 1760-09-20.
Anders Hultström är bror till en av mina anor.
En fråga: Hade Karl Gustaf Hultström i Halla möjligen en son som hette Filip?
Per Thorsell.
1500
« skrivet: 2004-11-15, 21:50 »
Jo, 1870-02-17 föds Anna Maria i Mörby (en större gård i socknen). Föräldrar är:
Inhyses, tidigare statdrängen, Carl Johan Jonsson och hustru Stina Lotta Ersdotter, 34 år.
Per Thorsell.
|
Visa inlägg
Cookie policy