Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Per Thorsell
1
« skrivet: 2018-03-04, 17:16 »
Hindric Lundberg var låssmed, så det var nog det yrket som bedrevs.
2
« skrivet: 2016-12-15, 10:50 »
Det kan nog hända att förlossningen var underordnat kirurgen, men BB på lasarettet var ett gångbart begrepp. Jag är själv född där 1932 och det talades ibland om den eller den frun i bekantskapskretsen som min mamma "legat tillsammans med på BB". Man låg kvar på BB minst en vecka på den tiden.
3
« skrivet: 2016-11-29, 08:33 »
Herregårds Hendö (Händö). Högre upp står Sunds Hendö.
4
« skrivet: 2016-11-18, 10:07 »
Första raden:
Fadren tilsades 1772 alfvarligen at lära barnen läsa Hålla dem til kyrko och det som godt är.
Andra raden är svårare:
Föräldrarne kommo nu öfverens med ... ... 1776.
5
« skrivet: 2016-11-05, 09:11 »
Se där, en släkting! Denne Per Brandt är min farmors mormors far.
6
« skrivet: 2016-07-30, 08:19 »
"Kakelugnar" var i de flesta fall inte alls kakelklädda, utan putsade och målade.
7
« skrivet: 2016-05-29, 11:22 »
.".. i Tumb. Fråsse" tror jag det står.
Hade hon inte barn i Tumb? Det är mycket vanligt att en gammal änka bor hos barn i en annan socken, men fortfarande är skriven där hon levt tidigare.
8
« skrivet: 2016-05-27, 08:46 »
Per Larssons svärmor i Åby 5 april 1783.
Västra Vingåker C:5 (1768-1795) Bild 300 / sid 297
9
« skrivet: 2016-05-10, 19:03 »
Ja, så har Collmar angivit det. Några egna källstudier kan jag inte åberopa.
10
« skrivet: 2016-05-10, 16:22 »
Magnus Collmar har i sitt herdaminne tagit upp Ebba och Elisabet som två olika döttrar till Carolus Shillerus. Ebba g. m. Teller och Lundius och Elisabeta g. m. Andreas Malmenius. Det skulle ju ge en god förklaring till fadderskapet.
11
« skrivet: 2016-05-07, 10:04 »
I enlighet med den gamla regeln: "Man överger inte en vän i nöd" betalade jag som vanligt min hundralapp i förra veckan. Det har visserligen hittills inte funnits något matnyttigt för mig i Nya Anbytarforum, men det händer ibland att jag smyger mig in i det Gamla för att kontrollera någon gammal uppgift.
Sedan får jag se, hur läget är om ett år. Det ser inte lovande ut.
12
« skrivet: 2016-04-03, 11:27 »
Sedan nästan sjutton år Anbytarforum den fasta punkten i min släktforskartillvaro. Nu känns det väldigt konstigt att det helt plötsligt är fullständigt oanvändbart. Som att förlora en mycket kär vän. Jag får lära mig stå på egna ben vid 84 års ålder. 
13
« skrivet: 2016-02-10, 16:55 »
Det borde jag förstått ha tagit med.
14
« skrivet: 2016-02-10, 14:39 »
1704-01-24 låter Per (Månsson) ohh Maria (Henriksdotter) i Pryssgården, Tunaberg, döpa dottern Maria. De kvinnliga faddrarna är:
Bruksskrifvarens Hustru Maria Audar. (Gift med Erik Neberg)
Stadstiänarens dotter i Nycoping Maria Niclasdotter Audar.
Är denna senare bekant?
15
« skrivet: 2015-12-28, 13:44 »
Mormor sätter potatis 1943. Gunnar gräver landet och David drar årdret. 
16
« skrivet: 2015-08-09, 08:35 »
Det kan också vara tänkbart. Vi från norra Sörmland har ibland svårt att skilja r från vårt vackra tjocka l.
Om jag har tur dyker denne man upp igen hos någon annan skrivare.
17
« skrivet: 2015-08-08, 11:45 »
Vid Villåttinge Härads vinterting 1672 uppmanas Örgiöl Olofsson i Grinda att betala 30 daler kopparmynt till Hustru Lispet Giliusdotter.
Namnet Örgiöl är helt obekant för mig. Är det en form av Örjan eller har det samband med kvinnonamnet Görel?
Mantalslängderna har luckor dessa år och de som finns är svårlästa. Någon Örgiöl hittar jag inte där. Det närmaste är nämndemannen Ermund.
Sidan i domboken kan vara värd att studera även för att se denne skrivares originella versaler.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXIe:1803 (1672-1672) Bild 4320 / sid 477 (AID: v420594.b4320.s477, NAD: SE/RA/42042202)
18
« skrivet: 2015-07-27, 10:01 »
För att återgå till Tomas inledande exempel. Om en kvinna själv undertecknar ett köpebrev på 1700-talet är hon vanligen änka och därmed myndig. Jag har sett flera fall där en gift kvinna, så länge hon är gift, i kyrkböckerna behåller sitt flicknamn, men övergår till den avlidne makens namn när hon blir änka. I ett fall heter en av mina anor Eriksdotter när hon är gift, blir Malmberg som änka, återgår till Eriksdotter när hon gift om sig och blir slutligen Lindstedt när andre maken dött. Detta är sörmländsk landsbygd vid slutet av 1700-talet.
Var möjligen Catharina Maria Holmberg, född Falck, änka när hon skrev under köpebrevet?
19
« skrivet: 2015-06-13, 10:10 »
Med stavningen Étagère finner man ett typiskt exemplar på Wikipedia.
20
« skrivet: 2015-05-15, 08:41 »
På tredje raden står sidsta = sista.
På femte raden står anskaffat.
21
« skrivet: 2015-05-09, 10:51 »
Den till vänster har att göra med Försvarslånet under Andra Världskriget. Svenska staten sålde obligationer för att finansiera de kraftigt ökade försvarskostnaderna. Märket var en del i marknadsföringen.
22
« skrivet: 2015-05-07, 08:22 »
den 12 Dec: föddes Ol Eriksson och Hustru
Elin Torstensdotters i Tuttorp dotter, och Christnades
den 16 dito, Wijd namn Erik. Wittnen Jonas
Eriksson i Laggarbo, Lars Andersson
i Chräfsta(?) i Lunda sochn, Hustru An-
na Eriksdotter i Råcklösa, Pigan
Kerstin Jönsdotter i Tuttorp.
Det står alltså att det var en dotter, men namnet är ju Erik, så det är nog ändå en son.
23
« skrivet: 2015-04-30, 16:49 »
Just i dag, lagom till 100-årsdagen av hans död, kom i min brevlåda boken: Carl Elis Silow. Första dödsoffret inom svenskt flyg. Den är skriven av f. d. Flygdirektören Ture Svensson och utgiven av Östegötlands Flyghistoriska Sällskap.
Boken är ingen släktutredning, men innehåller korta biografiska upplysningar och den nekrolog som publicerades i Svenska Dagbladet 1915-05-02. Haveriförloppet och flygplanet presenteras utförligt.
(Ursäkta trasslet. Flyghaveriet ägde rum den första maj 1915.)
(Meddelandet ändrat av perth 2015-04-30 16:54)
(Meddelandet ändrat av perth 2015-05-01 08:49)
24
« skrivet: 2015-03-17, 09:57 »
I Svenskt Konstnärslexikon står om Emerentia Paulina Sjöholm:
Målarinna. S., vars fader var målare, besökte 1864 - 68 högre antik- och modellskolan vid Konstakademien och utförde bl. a. på 60-talet en oljemålning av kanalbåten Vadstena inångande i Vadstena hamn. (Östergötlands museum, Linköping.)
Tavlan finns återgiven i svartvitt i Sigurd Erixons bok Östergötland (Allhem ). Den tavlan kanske har belönats med medalj. Konstakademien har nog fylligare uppgifter om hennes utbildning.
(Meddelandet ändrat av perth 2015-03-17 16:46)
25
« skrivet: 2015-03-16, 10:13 »
Försvarskarl är rimligen något helt annat än rubrikens Förvarskarl.
26
« skrivet: 2015-03-04, 10:33 »
På den tiden stavades ordet kutsken. jfr. tyskans Kutschler.
27
« skrivet: 2015-02-16, 09:17 »
Tack Eva.
Då var det kanske så, att själva formuleringen var fri. Jag tänkte försöka citera den korrekt, men får nöja mig med en gissning.
28
« skrivet: 2015-02-15, 10:03 »
Fanns det under 1700-talet något fastställt formulär för de kyrkliga tillkännagivanden som lästes upp från predikstolen under högmässan? Främst undrar jag över tillkännagivanden om lysning till äktenskap. Under 1900-talet användes ju standardiserade formuleringar, förmodligen fastställda i kyrkohandbok eller liknande.
29
« skrivet: 2015-02-13, 17:43 »
En lös pusselbit:
Herr Joel Apiari oächta Barn Jonas begravs i Torshälla 1738-06-11.
(Torshälla C:1 sid 9).
30
« skrivet: 2015-02-13, 10:49 »
Det var allmänt brukligt under första halvan av 1900-talet, att i dagligt tal kalla värnpliktiga för beväringar. Det var ett talesätt och har inget samband med beväringstjänsten på 1800-talet.
31
« skrivet: 2015-01-21, 22:32 »
Peppe.
Hör av Dig om Du kommer bakåt på föräldrarna. Jag har letat mycket utan att finna något.
32
« skrivet: 2015-01-16, 09:41 »
Pähr A: i Höudden (= Högudden) och Anna Johansdr i Kabbetorp.
33
« skrivet: 2015-01-09, 13:47 »
Platsen heter Nohlången, även skrivet Norrlången. I övrigt stämmer det.
Folket i Nolången vid denna tid är mina anor, men det är svårt att säkert veta vem denna namnlösa hustru egentligen är. Min ana Olof är enligt mantalslängderna gift vid början av 1685, så det är knappast hans hustru.
34
« skrivet: 2014-12-12, 09:44 »
För mig (sörmlänning) är hövolm och höstack två olika saker. Förr volmade man sitt hö för torknoing ute på ängen eller vallen En volm var högst ett par meter. Den ersattes av den effektivare höhässjan. Höstacken var mycket större. Den kunde finnas hemma vid gården över vintern om det inte fanns plats på skullen. Tillägg: Svenk Etymologisk Ordbok ag Elof Hellquist finns på Runeberg, Här: http://runeberg.org/svetym/ (Meddelandet ändrat av perth 2014-12-12 21:54)
35
« skrivet: 2014-12-08, 14:35 »
Gruvarbetaren Per Johansson heter även Nyholm och är född i Grishyttan, Tunaberg 1753-04-03 (C:2 sid. 143). Via honom har Du bland annat släkt i Vermont, USA.
Hans hustru Stina Persdotter är född i Mosstugan Bergshammar (D)1754-05-27 /C:2 sid. 131).
36
« skrivet: 2014-12-08, 10:26 »
Nej, det behöver inte vara så. Mitt huvudbudskap var att begreppet brukare inte säger något om ägandet av gården. Ägarbyten finner man säkrast i domböckerna.
37
« skrivet: 2014-12-07, 11:44 »
Det har inget att göra med äganderätten till gården, utan handlar om att han från 1768 var just brukare av gården och därmed ansvarig för att t. ex. betala gårdens andel av prästens lön. Eftersom han var länsman kan det röra sig om ett länsmansboställe, ägt av Kronan. Det framgår i så fall av mantalslängderna.
38
« skrivet: 2014-10-20, 10:35 »
Mantalet hade betydelse i socknens inre liv och det var därför praktiskt att ha det noterat i husförhörslängden. Olika allmänna åtaganden som beslutades på sockenstämma fördelades efter mantal. Om kyrkotaket skulle läggas om kunde man t. ex. besluta att varje helt mantal (ofta kallat hemman) skulle bidra med så och så många dagsverken. En gård på ett halvt mantal bidrog med hälften av detta osv. Prästtiondet kunde också räknas efter mantal på samma sätt.
39
« skrivet: 2014-09-23, 09:04 »
Mitt landskap är Sörmland och där ser man emellanåt i kyrkoräkenskaperna att den ene eller andre bonden eller kyrkvärden vid resa till Stockholm på uppdrag av prästen köpt vin. Det fanns nog att få i flera hamnstäder på samma sätt.
40
« skrivet: 2014-08-25, 11:48 »
I Näshulta i Sörmland blev kyrkokassan praktiskt taget helt tömd genom statens svindlerier med Carl XII och nödmynten. Ett par adelsfruar i socknen skänkte då en komplett brudutstyrsel, inklusive krona, till kyrkan. Samtidigt beslutades att denna utstyrsel obligatoriskt skulle användas av alla brudpar mot en avgift av 5 daler. Fattiga brudpar var befriade från avgift. Utstyrseln kunde även lånas ut till andra socknar mot en högre avgift.
Denna brudkrona blev snart urmodig, men finns ännu i behåll.
41
« skrivet: 2014-08-12, 10:35 »
Anders Nilsson från Sundh med dottren i Husestadh Anna Andersdotter ...
Ordet dottren har blivit ganska korrumperat, men om Du jämför med samma ord på andra ställen på samma sida, ser Du att det ändå stämmer. Hon kommer alltså från familjen i AI:1 sid 210.
42
« skrivet: 2014-08-05, 15:13 »
På 1940-talet - som är bortre gränsen för mitt minne - låg Solgrens Cigarraffär på norra sidan av Kungsgatan, mellan Fristadstorget och Kriebsensgatan. Där är nu en galleria.
Solgren kan tidigare ha haft en affär på annan plats. I Södermanlands Läns Kalender 1910 finns både J. C. Molander och W. Solgren upptagna bland stadens cigarrhandlare. Inga adresser anges. Molanders affär var tydligen den äldre. Han finns med redan år 1900.
Eskilstuna Stadsbibliotek eller Stadsarkiv bör ha tillgång till adresskalendrar eller telefonkataloger med säkrare upplysningar.
43
« skrivet: 2014-07-07, 10:02 »
Det står Smestorp (=Smedstorp, stavat som det uttalas). Jämför m i November och w i Swänsdotter ett stycke till vänster.
44
« skrivet: 2014-07-02, 09:21 »
Platsen är Kålslefwen. Föräldrarnas namn nämns inte, liksom för alla andra dop i denna bok, på annat sätt än att fadern tydligen heter Johan. Du finner dem i AI:1 sid 52.
45
« skrivet: 2014-06-30, 21:25 »
1668-11-13 är Anders Hålingsson i Gorgnäs och Marit Holingsdotter i Alm faddrar när Swen i Alm, Dunker, Villåttinge härad i centrala Sörmland låter döpa sin son Per. (Dunker C:1 sid 29). Här finns alltså stavningarna Håling och Holing i samma notis.
46
« skrivet: 2014-03-19, 11:57 »
Här är ett exempel från stenen över kyrkoherden i Horn, Östergötland Olaus Simonis och hans tre hustrur: Margareta Eriksdotter, Ingeborg Siggesdotter och Gertrud Bengtscotter. Olaus brukar kallas Clarevallensis, men här står H sannolikt för Helsingius.  Alla namnen finns här redovisade i klartext längre ner på stenen. (Meddelandet ändrat av perth 2014-03-19 12:10)
47
« skrivet: 2014-03-02, 13:55 »
Eftersom jag inte hittar någon huvudrubrik för skatter och pålagor, lägger jag min fråga om tionde här, under juridik.
Vid sommartinget 1710 med Österrekarne Häradsrätt i Södermanland stämmer kyrkoherden i Husby-Rekarne, Lars Hjortsberg bönderna i några gårdar i grannsocknen Stenkvista med begäran att dessa bönder skall åläggas att in natura erlägga tionde till honom (Hjortsberg) för den mört de fiskar i strömmen vid Hyndevad, som ligger i Husby-Rekarne, men där bönderna i Stenkvista arrenderar mörtfisket. Stenkvistabönderna svarar, att de erlägger sitt tionde till sin egen kyrkoherde och inte ser någon anledning att dessutom hålla prästen i Husby med fisk.
Hjortsberg säger, att om Stenkvistabönderna inte erlägger tionde till honom kommer han att vart tionde dygn vittja alla fiskeredskap i Hyndevadsströmmen. Häradsrätten avgör att kyrkoherden i Husby har rätt till tionde för detta fiske, men hänskjuter frågan om hur detta skall fördelas mellan de två socknarnas prästerskap till Domkapitlet i Strängnäs.
Wikipedia säger att kyrkotiondet minskades till en tredjedel i samband med reformationen och i så fall tog Hjortsberg till i överkant. Han borde bara ha fått fiska en gång i månaden. Känner någon till hur kyrkotiondet beräknades och kontrollerades under 1600- och 1700-talen? Jag vet att man ett stycke in på 1800-talet i Husby införde fasta mängder av naturaprodukter från varje gård och torp.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Södermanlands län EXIe:1138 (1710-1710) Bild 1740 / sid 165 (AID: v494095.b1740.s165, NAD: SE/RA/42042202)
48
« skrivet: 2014-02-27, 15:40 »
SAOB har beträffande ursprunget till ordet fader, förklaringen att barnspråkets pappa i själva verket är det ursprungliga:
[fsv. faþir, fadher, motsv. fd. fathær, d. fader. isl. faðir, got. fadar, fsax. fadar, fader, mnt. o. nt. vader, mnl. o. holl. vader, ffris. fader, fht. fater, t. vater, ags. fæder, eng. father, fr. père, it., span. o. port. padre, lat. pater (jfr PATER), ... Ordet är sannol. bildat till barnspråkets lallstavelse pa (jfr PAPPA); jfr det väl på analogt sätt uppkomna MODER]
En gång observerade jag också att Esaias Tegnér, som ju var språkmänniska, i brev år 1809 till sin svärfar, Brukspatronen Myhrman, Kallade honom Pappa.
49
« skrivet: 2014-02-16, 11:48 »
Det är inte lätt att sätta sig in i de omständigheter som rådde för ett par hundra år sedan, eller att rätt tolka innebörden i de kryptiska noteringarna i kyrkböckerna. Det är nämligen, vill jag påstå, väldigt mycket som har förändrats sedan dess.
En av mina anmödrar, en torpardotter i en sörmländsk bondsocken, fick ett oäkta barn omkring 1840. Det står klart och tydligt i födelseboken vem den ogifte fadern var och sonen hade hela livet hans släktnamn. I födelseboken står också: I knappa villkor.
I nästa husförhörslängd står om henne: Ett otäckt och liderligt stycke. Bör ej få skrifvas här, enär hon ej är i verklig tjenst. Ytterligare en husförhörslängd senare har noteringen: Åboen tillåter inte att de skrifves här.
Under de tio år som följer på sonens födelse har hon hela tiden sonen hos sig. Hon gifter sig sedan med en fattig torpare och änkling, nästan tjugo år äldre än hon själv. I detta äktenskap föds flera barn och familjen noteras under flera år som fattig. Så småningom flyttar hennes förste son in och försörjer familjen som skomakare.
Ordet stycke som nedsättande benämning är välkänt i trakten, men vad har prästen egentligen velat meddela med uttrycket: Ett otäckt och liderligt stycke?
SAOB har om stycke: 22) pejorativt, om kvinna (förr äv. man) som är elak l. klandervärd l. väcker aversion l. ogillande o. d.
Rubriken borde kanske hellre vara: Ogifta mödrars villkor, eller liknande.
50
« skrivet: 2014-01-09, 10:12 »
Ett förslag: Gangrena  ped. = Kallbrand i fot.
51
« skrivet: 2013-12-11, 07:59 »
Skrifwes i
Gilberga wid
1766 års mantals-
skrifwning.
52
« skrivet: 2013-12-09, 10:19 »
Beträffande 1924: På landet i Länsmannens/Kronofogdens, i städerna Poliskammarens arkiv. Aktuellt landsarkiv kan plocka fram det om Du anger den dödes namn, dödsdatum och i vilken församling dödsfallet inträffade.
53
« skrivet: 2013-12-07, 11:26 »
Österby är mitt förslag.
54
« skrivet: 2013-11-14, 08:54 »
Ja, just så. Min hypotes är, att Nils Aurelius, som var den förste att publicera den felaktiga uppgiften om att Johannes Drossander var gift med Samuel Pihls dotter Elisabet, född 1684, har sett Samel Pihl som Elisabet Loftanders giftoman och därav dragit den felaktiga slutsatsen att han var hennes far, medan han i verkligheten var hennes bror. Aurelius hade själv anknytning till denna släkt, men levde hundra år senare.
Du följer prästspåret, ser jag.
55
« skrivet: 2013-11-11, 20:53 »
Ja, det är roande läsning. När min farmors farmors mormors morfars far, storbonden i Vängsö, skulle låta sin son göra social karriär, gifte han bort honom med prästens dotter. Då fick man ta i litet extra med morgongåvan. Det står:
... tå then utfäste morgongåfwån till Bruden, som är hälften af Brudgumen fasta ägendom i Wängsiö by Gåsinge Sochn och Daga härad belägen, offenteligen för[e] wigslen, i samtelige gästernas närwaro, efter Brudgumens Föräldrars goda minne och samtycke, proclamerades och Kunnig giordes, witnar ut Supra.
Anders Åhrman Christiernsson, Pastor in Biörnlunda.
Man kan förmoda att det dessutom var ett rejält bröllopskalas. Jag brukar kalla denne Anders Larsson för Rika bonden. Ekonomiskt utgör han nog min släkts höjdpunkt.
Litet långsam som vanligt. Och så hoppade jag över slutet.
(Meddelandet ändrat av perth 2013-11-11 20:55)
56
« skrivet: 2013-10-28, 22:15 »
Hej Ted.
Den gubben är jag bekant med. Han är min farmors farfars farfars far. Men jag vet inte varifrån han kom.
57
« skrivet: 2013-10-08, 20:57 »
Hon flyttar till Marjestorp och blir gift där. Se sid. 77 i samma längd.
58
« skrivet: 2013-10-07, 10:25 »
Jag ber om ursäkt för att detta är vid sidan av både frågan och släktforskningen, men det väcker ett 70 år gammalt minne.
Mina morföräldrar bodde i Bettna och jag cyklade ganska ofta de slu milen dit från Eskilstuna. Ett stycke efter Vadsbro stationssamhälle finns en backe upp mot bron över järnvägen. Mitt i den backen fanns en liten avtagsväg på höger sida. Där satt en postlåda med texten Sörstaf målat på fri hand med röda bokstäver. Det som gör att jag minns det så väl, är att bägge s-en i Sörstaf var spegelvända och såg ut som frågetecken.
59
« skrivet: 2013-09-25, 18:42 »
En polisutredning gjordes alltid och en rapport upprättades där omständigheterna redovisades. Syftet var att dokumentera att inget brott begåtts. Rapporten finns i Poliskammarens arkiv. Stockholms Stadsarkiv bör var rätt ställe att fråga.
60
« skrivet: 2013-09-14, 18:26 »
Ett exempel på att man ganska länge tog talet om häxor på allvar finns vid Oppunda (Sörmland) Härads sommarting 1700_
Joen Andersson i Berga klagade till Lars Andersson i Qwarntorp för Ehrerörige beskyllningar som han tillagt hans hustro med, dermedelst att hon dymmelweckan och skiärtorssdagen skolat utburit ungqwasten och rakan, och lagdt dem uthi Humblegården. Lars Andersson war tillstädes och tillstod att han å nembde weeka och skärtorsdags mårgon sedt hustrun burit uth raakan och ungsqwasten, men hustro Carin Joensdotter som war tillstädes neekade alldeles dem hafwa utburit, beklagandes sig igenom detta taahl och Spurgement wara illa berychtat som wore hon en trollpacka, påstår alltså på denne Lars Andersson laga plicht.
Resolutio. Såsom denne Lars Andersson tillstod att hafwa fällt sådane ord som han eij bewisa kunde, och lijkwäll hustrun har blifwit häraf brackt uthi folcks omdöme och elackt ryckte; Alltså skall bemälde Lars som för oqwädins ord plichta sine 3 öre(?) Smt sampt der till 3 öre(?) Smt expenser.
(Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Södermanlands län EXIe:1127 (1700-1700) Bild 1250 / sid 120 (AID: v420559.b1250.s120, NAD: SE/RA/42042202))
61
« skrivet: 2013-09-14, 16:55 »
Se, det fanns ju i SAOB, fast jag inte fick någon träff när jag sökte.
I alla händelser fick hon böta för en hel vålm 24 öre silvermynt att arbetas åt Herrskapet.
62
« skrivet: 2013-09-14, 12:04 »
Ett för mig obekant ord dyker upp i domboken för Sommartinget år 1700 med Oppunda Häradsrätt )Södermanland.
Hustru Ingrid Nilsdotter i Pälltorp, Stora Malm anklagas för att ha tagit en Hwalm Höö ur ladan vid Eriksberg. En hwalm är förstås detsamma som en vålm.
Hustru Ingrid försöker minska ner det hela och säger att hon tagit allenast en liten Kämba Höö. Har någon stött på begreppet kämba eller liknande? Man kan ju gissa att det rör sig om ett fång, eller så mycket som man bekvämt kan bära utan rep eller högaffel.
63
« skrivet: 2013-09-09, 22:13 »
Han kommer från Flättorp samma bok sid 93 maskinpaginerat, sid 91 handpaginerat, som AD av någon anledning nyttjar. På så sätt har man hamnat i otakt med det maskinskrivna ortsregistret.
64
« skrivet: 2013-08-28, 16:42 »
Nu har jag läst vad Braunerhielm har att berätta i sin historik om den händelse där våra ryttare tillfångatogs. Jag citerar direkt:
Överste Armfelt utsände nämligen den 9 juli på Savolaksgränsen ett recognosceringsdetachement, bestående av 50 Livregementets dragoner och 280 man infanteri. Från Mentyharju togs vägen åt Valkiala och Davidstad. På ryska sidan vid byarna Valdela och Niveri kringrändes detachementet av en fientlig styrka, varvid 40 soldater samt av Livregementets 50 man under Ryttmästare Liliencrantz, Kornett af Sillén, en korpral, en trumslagare och 38 man blevo fångna. De övriga undkommo till gränsen.
Det står ingenting om fångarnas vidare öden. Där måste man nog ner i Krigsarkivets djupa källare.
65
« skrivet: 2013-08-26, 14:11 »
Jag har också en ryttre bland mina anor som råkade ut för samma sak och som inte heller kom levande ur fångenskapen. Om honom står i GMR:
341 ` 86 ` Malmaby ` (Rusthållare) Kongl Södermanlands Intanteriregemente. Afgiften betald. ` Peter Malmberg född i Sörmeland ` 42 ` 15 ` 5 ` 8 ` gift ` Hästen störtad den 19 Julii 1790 ` ` Karl och häst fångne.
Någonstans har jag läst att Gustaf III i krigets slutskede skickade ett ryttarförband direkt mot Sankt Petersburg för att avlasta fronten. Möjligen ingick våra ryttare i detta misslyckade företag.
66
« skrivet: 2013-08-22, 09:23 »
Ja, Hälltorp. Det ser mera ut som Hulltorp, men något sådant finns inte och man ser flera andra a på den här sidan som inte är så väl markerade.
67
« skrivet: 2013-08-21, 18:38 »
Åkerby.
68
« skrivet: 2013-08-16, 10:40 »
Huvuddelen av texten i marginalen: Lysning för [th]esse skedde näst- föregående åhr. Charta Sigillata
69
« skrivet: 2013-08-09, 08:36 »
Ja. Min farfars mor dog av brand i foten. Dödsorsaken står även angiven på latin som gangrena, dvs kallbrand. Det är första gången jag har behövt översätta från latin för att förstå den svenska texten.
70
« skrivet: 2013-07-28, 08:48 »
Denne Johannes Törneros var hovkamrer hos änkedrottning Hedvig Eleonore på Gripsholm. Sonen Johannes Johannis Törneros 1666 - 1710 var utsedd tillkyrkoherde i Stigtomta (D), men dog i pesten före tillträdet. (Hagström: Strängnäs Stifts Herdaminne, del 3, sid. 565).
(Meddelandet ändrat av perth 2013-07-28 08:49)
(Meddelandet ändrat av perth 2013-07-28 09:00)
71
« skrivet: 2013-07-09, 11:22 »
I Västerås Rådhusrätt och Magistrats arkiv FIIIa:7 sid 266 finns en bouppteckning förrättad den 5 juni 1719 efter
Tullskrifvaren Lars Drosander och hans hustru
Margareta Lauringer.
Som arvtagare nämns:
Elisabet Drosander, gift med Fältpredikanten Jonas Berglind,
En liten son efter framlidne Kopparslagaren Anders Drosander i Jönköping,
En son efter Handelsmannen i Askersund Eucharius Drosander.
Elisabet, Anders och Eucharius har troligen varit syskon till den barnlöse Lars Drosander.
Känner någon till denna släkt Drosander? Hör den samman med kyrkoherden i Julita (D) Laurentius Hemmingi Drosander, död 1679 och bördig från Tjällmo (E)?
72
« skrivet: 2013-07-03, 18:35 »
Skulsta. Du finner familjen i Lilla Malma AI:1 sid 33.
73
« skrivet: 2013-06-26, 08:59 »
Det naturliga är att följa familjen bakåt i husförhörslängderna så långt som möjligt, att notera faddrar vid barnens födelse, o. s. v.
Varför är det troligt att han är född i november?
74
« skrivet: 2013-06-25, 22:03 »
Y[tter]-Selö.
Flytten går till [Enköpings-]Näs.
75
« skrivet: 2013-06-21, 22:46 »
Sockenman. Han var troligen bonde. Uttrycket betyder ungefär detsamma som föreståndare för hushållet. Nr 36 har samma titel utskriven.
76
« skrivet: 2013-06-09, 16:41 »
Vi talade visst i munnen på varandra, Peter.
Per, ej student.
77
« skrivet: 2013-06-09, 10:54 »
Anciennitetsprincipen som sådan är urgammal och lever kvar på en del håll. Här i landet mest märkbart i kungahuset och i Riksdagen. När ny talman skall väljas är det Ålderspresidenten, alltså Ledamoten med flest bevistade Riksdagar, som för klubban. Om en samling biskopar ställer upp i procession tror jag att den också ordnas efter tillträdesår.
När vi bland våra anor finner en Häradsdomare bär han den titeln just för att han är den av nämndemännen som suttit längst.
I det civila, borgerliga umgänget försvann nog presentation med studentår successivt under början av 1900-talet. Brorsskålens dödsstöt kom 1967(?) när Generaldirektören Rexed (med det i sammanhanget passande förnamnet Bror) förklarade att i hans verk skulle alla kalla varandra du.
(Meddelandet ändrat av perth 2013-06-09 10:56)
78
« skrivet: 2013-06-08, 11:54 »
Studentåret kunde ha sin betydelse. Som äldre student hade man rätt att proponera brorsskål, dvs att vid något festligt tillfälle föreslå att man skulle lägga bort titlarna och kalla varandra Du. Det var ett svårt etikettsbrott att som yngre försöka lägga bort titlarna. Därför var det säkrast att redan vid presentationen få den rätta ordningen klarlagd.
79
« skrivet: 2013-05-01, 09:48 »
Du kan nog säkrast få ett korrekt svar genom att maila frågan till
info-mtm@musikverk.se
Det gjorde jag för ett par år sedan i en liknande fråga och fick ett uttömmande svar och till och med en bild av ett mycket udda instrument.
80
« skrivet: 2013-04-19, 22:45 »
Jag tycker ganska bestämt att det står: på Posten. Bifogad bild är litet skarpare. Det kan förstås helt enkelt betyda att flyttattesten skickats per post.  (Meddelandet ändrat av perth 2013-04-19 22:47)
81
« skrivet: 2013-04-13, 19:03 »
Ja. Sus[ceptrix] understödjerskan.
82
« skrivet: 2013-03-07, 23:04 »
Anteckningen betyder troligen av annat slag. Troligen är dessa bägge inte söner både till Joris (Debou) masmästare och hans här efterlämnade änka Gertrud Niclasdotter. Ulf Berggren gör dock ingen reservation för detta i sin bok Tunabergare 1600 -1800, utan tar upp både Joris och Henrik Jorisson som barn till bägge dessa föräldrar. Ulf kanske läser detta och vill kommentera.
83
« skrivet: 2013-03-05, 20:53 »
Det är barnet som heter Ingeborg.
Fadern är min fm mm mm ff.
84
« skrivet: 2013-02-12, 17:26 »
En petitess: Det heter fängkrut, inte fångkrut. Det är den lilla krutladdning som antänds av pistolens lås och som i sin tur antänder laddningen som skjuter ut kulan. Här har alltså fängkrutet brunnit, men skottet har klickat, eftersom den större krutladdningen inte antänts.
85
« skrivet: 2013-02-08, 22:07 »
På den första står det Slytan.
På den andra står det väl Mantorpstugan.
86
« skrivet: 2012-11-03, 21:09 »
Jan. Det du hade var alltså en typisk Hitlerkoffert. 2-cylindrig tvåtaktare.
87
« skrivet: 2012-08-24, 16:18 »
En delläsning:
Fästmannens Fader Inh. Nils Nilsson i Kärrmåsen. (Finns i AI:6c sid 94)
Fästemöns Fader Skattebonden Jan Jonsson(?)i Tysk... Förmyndare Torparen Per Karlsson i Öfverby.
88
« skrivet: 2012-08-09, 18:33 »
I övre högra hörnet på uppslaget står ett sidnummer. Om Du anger det kan vi hitta rätt.
89
« skrivet: 2012-07-19, 10:41 »
Det står: Foible par tout. Foible var korrekt stavning av nutidens Faible = Svag.
Allmänt svag kan, med tanke på sammanhanget, lika gärna betyda att han hade dåliga kunskaper i både läsning och katekes.
90
« skrivet: 2012-07-13, 11:06 »
Det står inte varifrån han kommer, men det verkar troligt att han är identisk med Saltbittersjudaredrängen Johan Andersson i Lindra. (Toresund AI:4 sid 204 och sid 72).
91
« skrivet: 2012-07-09, 11:31 »
Om det gäller Carl Erik Andersson med familj på sid. 178, så flyttar de till Magda, sid 158 i samma bok.
När det finns sidnummer är det bättre att använda dem än bildnummer och Gid-nummer, som bara kan förstås av Genlineanvändare.
92
« skrivet: 2012-07-08, 10:27 »
Å andra sidan gällde det målsman, det som på nutidens svulstiga språk kallas vårdnadshavare. Det är förhastat att tro att detta namn skulle ge någon ny upplysning om biologisk härstamnng.
(Off Topic: Anbytarforums rättstavningsprogram tror att härstamning stavas med två m. Det tror varken Svenska Akademien eller jag.)
93
« skrivet: 2012-07-04, 09:23 »
Bessemerprocessen uppfanns på 1850-talet. Det begreppet var alltså inte känt tidigare.
94
« skrivet: 2012-06-18, 21:44 »
Modern är änkan Catarina Gröndal, 35 år. Platsen är Lilla Björnkulla. De två gifta faddrarna är också därifrån.
Det finns inget Lilla Björnkulla i ortsregistret till Årdala AI:4. Det kanske går att återfinna modern genom den tredje faddern, drängen Carl Gustaf Gröndal i Blacksta Prästgård. Det är troligt att han är hennes bror.
95
« skrivet: 2012-06-16, 09:07 »
... Stjuf-Syskonen Sonen och drängen ... med dottren och pigan ...
Brudens och brudgummens föräldrar var alltså gifta med varandra, men de själva var födda i tidigare äktenskap och alltså inte släkt med varandra.
96
« skrivet: 2012-06-15, 14:51 »
Det skulle kunna röra sig om Pershyttans Bruk som ligger i Nora Bergsförsamling.
97
« skrivet: 2012-06-12, 22:58 »
Det står: ... den husvarelse ... i norra längan ... utgörande fyra väggarum.
Enligt SAOB betyder husvarelse: husrum, logi, bostad.
Kan det inte röra sig om en bostad om flera rum som upptog längden av fyra väggarum i den aktuella längan?
98
« skrivet: 2012-06-03, 20:36 »
Överst på sidan finns Per Nilsson med familj. I flyttkolumnen står infra [=nedan] 92. De finns också ett stycke längre ner på sidan där det framgår att Per Nilsson dör 1893.
99
« skrivet: 2012-06-01, 11:31 »
...dömd 1860 af Häradsrätten til skiljsmessa men ännu 1861 1/2 ej af Consistorium utfärdad.
Detta låter inte alls fel. Att bli kyrktagen som någons fästekvinna var likställt med en trolovning och den måste upphävas genom skilsmässa innan någon av parterna kunde ingå äktenskap. Detta skedde i två steg: först av Häradsrätten och sedan, slutgiltigt av Domkapitlet.
Dopvittnet Gustaf är med säkerhet inte far till barnet. (Min åsikt.)
(Meddelandet ändrat av perth 2012-06-01 11:37)
100
« skrivet: 2012-05-29, 11:16 »
Ja, drängen Johan Erik Lund vid Hundhälla i Bälinge har erkänt sig vara far till Sofia Israelsdotters barn. Hon blir kyrktagen som hans fästekvinna. Du finner honom i Bälinge (D) AI:12 sid 123 AID: v54627.b129.s123.
(Meddelandet ändrat av perth 2012-05-29 17:09)
101
« skrivet: 2012-05-24, 07:48 »
Förstärknings Karlen Anders Persson(?)
Hustru Elin Strömgren(?)
102
« skrivet: 2012-05-23, 11:17 »
Bortattesterad betyder just att en flyttattest utfärdats. Här står ju också attestens datum och nummer i husförhörslängden. Däremot tycks inte attesten vara bevarad. Det finns inte heller någon inflyttningslängd för Eskilstuna vid denna tid.
103
« skrivet: 2012-05-22, 22:10 »
Bortattesterad till Kloster med mannens samtycke.
attest uttagen af Fagottisten Pehr Collin hennes Son.
104
« skrivet: 2012-05-22, 21:54 »
Fiske-värk går att hitta i SAOB och under uppslagsordet nedan finner man:
Ingen bygge så fiskevärk, at han ther med stänger Kongsådra, eller farled, och annars fiskevärk ofvan eller nedan onyttiga giör. BB 17: 4 (Lag 1734).
Genus är väl rimligen neutrum: ett verk eller värk.
105
« skrivet: 2012-05-12, 17:00 »
Kommunarkivet. Om Du har någon gatuadress under skoltiden blir det lättare att hitta rätt skola.
106
« skrivet: 2012-05-08, 20:13 »
Getskinn lär vara det vanligaste utgångsmaterialet. Om jag träffat min farfars farfar hade jag kunnat fråga honom. Han var karduansmakargesäll.
107
« skrivet: 2012-05-05, 16:59 »
När man loggat in på SVAR klickar man på 'Forska' till vänster. Då kommer det upp 'Arkivsök' till vänster. Klicka för 'Digitala dokument (Skannat)' och skriv Strängnäs under *Namn'. Klicka p 'Sök'.
Då kommer bl. a. Strängnäs Domkapitel upp. Där väljer man lämpligen Protokoll som är upptagna i tidsföljd. Där bör skilsmässan finnas behandlad. För vissa år finns namnregister i slutet, som kan vara till hjälp.
I regel inkallades kontrahenterna till förhör som är redovisat i protokollet. När man hittat skilsmässan i protokollet kan man finna Inkommande handlingar under den rubriken. Där brukar finnas en mera detaljerad redogörelse för omständigheterna.
108
« skrivet: 2012-04-22, 21:17 »
På så sätt.
Magnus Möller i Malma, Jesper Jespen Vallström i Ekeby och Jan Norberg i Roligheten, Hu. Maria Vallström ibidem, Hu. Lena Joachimsdr. ifrån Råstock i Hyltinge och Pigan Anna Stina Jansdr. i Häckelsta.
Så vitt jag vet finns inget Malma i Dunker, så här avses troligen grannsocknen Lilla Malma.
109
« skrivet: 2012-04-22, 16:57 »
Det står inte i födelseboken varifrån föräldrarna kommer. Du finner familjen i Häckelsta, t. ex. i AI:4 sid 186.
110
« skrivet: 2012-04-14, 22:03 »
Det kan tilläggas att benämningen betjänt är litet lurig. En av mina anor var bruksbokhållare vid ett mindre bruk i Sörmland och bruksägarens högste tjänsteman. Han ägde egen gård i en grannsocken. I papper av juridisk natur kallas han ändå betjänt när han förde bruksägarens talan vid tinget.
111
« skrivet: 2012-04-04, 19:13 »
I dödbken står att Johan Johansson i Mora Kvarn begravdes den 13 mars, att han var 22 år 4 månader och 5 dagar samt att dödsorsaken var drunkning. (Dunker C:2, sid 183)
I husförhörslängden står att han kom från Gåsinge med betyg 1758. (AI:3 sid 258).
Änkan och sonen flyttar till Näsbo kvarn 1762. (AI:4 sid 26) Stina återkommer dock och finns i AI:4 sid 57.
112
« skrivet: 2012-04-01, 15:59 »
Provinsialläkarnas rapporter finns att läsa hos SVAR. Där brukar epidemier omtalas.
113
« skrivet: 2012-03-27, 14:17 »
Wästanstångs. Östergötland delas av Stångån, som rinner norrut, i Västanstång och Östanstång i militära sammanhang.
Efterträdaren heter väl Buss.
114
« skrivet: 2012-03-22, 21:22 »
Communion är väl nattvard i största all,ämhet.
Obiter kan enligt mitt uråldriga latinska lexikon betyda 'på vägen' eller ' förbigående'. När jag konfirmerades för en del år sedan kallades det 'att gå fram' i folkmun. En tänkbar betydelse av S. D. C. skulle vara Herrens Heliga Nattvard Begången. Finns det ingen riktig latinare i lokalen?
115
« skrivet: 2012-03-22, 19:16 »
I AI:4 sid 38 finns samme Anders Hansson på samma gård med noteringen gått. Samma finns för flera andra personer i ungefär samma ålder. Kan det ha med konfirmation att göra? Vad heter det på latin?
Han kan ju inte gärna ha dött 1816, eftersom han lever 1820.
116
« skrivet: 2012-03-22, 10:57 »
Troligen Befall[ningsman].
117
« skrivet: 2012-03-12, 14:05 »
Personen det gäller har tagit nattvarden de datum som anges: 1901-10-18 och 1904-11-04.
118
« skrivet: 2012-03-07, 09:01 »
Å andra sidan anges priset i Daler [Silvermynt] och Kopparmynt, vilket tyder på ett betydligt tidigare tryckår.
(Meddelandet ändrat av perth 2012-03-07 09:22)
119
« skrivet: 2012-03-05, 09:37 »
Uttrycket Avförd ur rullan innebär just att han fått sparken mellan två mönstringar, vanligen på grund av brott eller misskötsel i tjänsten. Krigsarkivet har de relevanta handlingarna.
En soldat som slutat pga ålder, sjukdom eller liknande står normalt i generalmönsterrullan med noteringen fått avsked eller kasserad.
120
« skrivet: 2012-02-15, 21:35 »
Jag antar att du menar noteringarna i husförhörslängden Flo AI:14 sid. 109. Där står ett datum varje år. och namnet på en plats. Jag kan läsa: Gellivare, Luleå, Boden. Det finns ytterligare ett par mera svårlästa. Det verkar som att han har hört av sig en gång om året, kanske för att inte bli inskriven som obefintlig. Arbetar kanske vid järnvägen. Familjen finns också i Flo AIIa:1 sid. 153.
Vad den verklige fadern till Gustaf Hilmer hette står ingenstans.
121
« skrivet: 2012-02-15, 19:15 »
Föräldrar är Pär Nilsson i Fårgåla och hans hustru Ingrid Andersdotter.
122
« skrivet: 2012-02-13, 08:16 »
Mats
Frågvis, näsvis och envis, givetvis !
123
« skrivet: 2012-02-13, 08:04 »
Jo, visst är det bra att det finns många som svarar. Den här notisen erbjuder en liten lustighet. Jämför 'W' i Wärna med 'W' i Wittnen på raden under. Prästen tyckte tydligen om att variera sig.
124
« skrivet: 2012-02-12, 22:15 »
Wärna.
För sen igen.
(Meddelandet ändrat av perth 2012-02-12 22:16)
125
« skrivet: 2012-02-12, 09:52 »
Ett sätt att praktisera samarbete mellan Facebook och Anbytarforum vore att de Af-deltagare som besvarar släktforskarfrågor på Facebook i förekommande fall bifogar en blänkare. T. ex:: Denna släkt har diskuterats på Aläktforskarförbundets 'Anbytarforum. Och en länk. Den som ställer släktforskarfrågor på Facebook känner nog ofta inte till att AF existerar. Jag tittar också på släktforskarfrågor i Facebook, men har inte hittat något mera spännande än några läshjälpsövningar. Kanske beroende på att jag redan hade slutat skolan när Mats Ahlgren föddes. 
126
« skrivet: 2012-01-21, 21:52 »
Det är mängder av tolkningsfel i texten som verkar vara maskintolkad. Ordet ansotning skall troligen vara ansökning som i alla fall ger en begriplig mening.
127
« skrivet: 2012-01-18, 21:19 »
Sonen Anders Andersson i Fredriksberg och En-
kan Maria Andersdotter i Swärdbro wig-
de den 9 October.
128
« skrivet: 2012-01-11, 18:54 »
Å andra sidan är de angivna siffrorna misstänkt lika ett vanligt värnpliktsnummer. Det händer att man använder en kolumn till något helt annat än det som rubriken anger.
129
« skrivet: 2012-01-02, 21:37 »
Sidnumret är 236. Visst står det Biorkvik 93. Slängen över ö är borttappad.
130
« skrivet: 2012-01-02, 14:20 »
Skogvaktarens efternamn är Ståhlberg.
131
« skrivet: 2012-01-02, 14:18 »
Fadern är Israel i Skär. Moderns namn anges inte. Du finner familjen t. ex. i AI:1 sid. 20 under Per Olsson mitt på sidan. Inte heller där är hustrun namngiven. Därifrån går det kanske att följa dem.
132
« skrivet: 2011-12-19, 14:42 »
I Strängnäs Domkapitels protokoll 1801-01-09 framgår att skiljebrev utfärdas pga hustruns otrohet. Referens till Österrekarne Häradsrätts utslag av den 9 oktober samma år. ( Strängnäs domkapitel, Protokoll med bilagor (huvudserie), SE/ULA/11466/A 1/72 (1801) sid 421f, SVAR Bildid: C0002636_00218)
133
« skrivet: 2011-11-03, 16:43 »
För att genomföra en sådan här sak måste det finnas en överenskommelse mellan Förbundet och SVT. De delar av antavlor som brukar visas i tv kommer rimligen från någon datafil. Moderator utses lämpligen på samma sätt som nu sker. Om ingen åtar sig att vara moderator går det inte.
134
« skrivet: 2011-11-02, 20:35 »
När nu både nuvarnde och tidigare ordförande i Förbundet har yttrat synpunkter om de släktforskningsrelaterade programmen i tv kanske det kan vara idé att framföra en tanke jag har haft alltsedan Vem tror du att du är sändes första gången. De här tv-serierna är ju den största exponering för en bred publik som svensk släktforskning någonsin har fått. Det står väl i Förbundets stadgar att man skall verka för släktforskningens utbredning i landet. Därför borde det ligga i Förbundets intresse att utnyttja dessa reklamtillfällen så långt det går. Jag tänker mig att Anbytarforum och dess medlemmar kan spela en viktig roll i detta. Ungefär så här.
När ett avsnitt av ett tv-program sänds görs som vanligt en hänvisning till, i detta fall SVTs, hemsida. Där finner man en liten hänvisning och en länk direkt till en diskussion på AF om just detta avsnitt. På AF finner man de delar av en antavla som redan visats i programmet. Den har i förväg gjorts i ordning av Nyckelpersonen, trådens Moderator. Sedan inträder två kategorier deltagare i handlingen:
-. Sökarna som plockar fram ytterligare informationer: flera anor, syskon, barn, detaljer om anornas liv som inte berörs i programmet.
-. De intresserade nybörjarna som vet att farmor kom från just den socknen eller som av något annat skäl blivit intresserade av det just sända avsnittet.
På några dagar skulle man kunna få fram mycket 'riktig' släktforskning, som har sin utgångspunkt i den ursprunglige kändisen, men som innehåller så mycket mera och som förhoppningsvis leder en och annan tv-tittare på de första stegen för att bli en aktiv släktforskare.
Skulle vi orka med något i den stilen?
135
« skrivet: 2011-10-26, 21:17 »
Anders Olufssons dotter i Knutstena
Karin. Wittnen woro, Anders N. i Slytha,
Pehr A. i Småsiöga, Hustru Karin i Biälk-
torp Chirstin dotten i Småsiöga.
Den långa backen vid Slytan på gamla vägen har jag cyklat uppför många gånger på väg till bär- och svampskogen vid Hedmossen. Trevliga minnen. Småsiöga kallas vanligen Småsjön.
136
« skrivet: 2011-10-24, 09:14 »
Så stor var nog inte hästen. Snarare 145 cm.
137
« skrivet: 2011-10-12, 10:49 »
Det är inte alldeles lättläst. Jag bifogar en detaljbild med förhöhd kontrast.  Den kommer från AD: Strängnäs lands- och stadsförsamlingar C:1 (1667-1691) Bild 47 / sid 42 (AID: v61734.b47.s42, NAD: SE/ULA/11471) Eller som jag skulle skriva källhänvisningen: C:1 sid 42. Jag läser det som Herr Larses ... Gabriel och i så fall bör det vara en präst i staden. Jag har tyvärr inte tillfälle att kontrollera i herdaminnet.
138
« skrivet: 2011-09-28, 19:05 »
Ingemarsgården i Håkantorp. Familjen finns i AI:6 sid 73.
Moderatorn kanske flyttar detta till Läshjälp, Västergötland, där det rätteligen här hemma.
Moderatorn svarar: Då texten också innehöll begäran om annan hjälp, lät jag det ligga kvar. Huvudsaken är ju att Evy får svar. Tom - Moderator Källor och Västmanland
Jag tackar moderatorn för tilltättavisningen som jag tyvärr inte förstår. Frågan innehåller, såvitt jag kan se, bara en önskan om läshjälp. I fortsättningen skall jag undvika att lägga mig i modereringen.
perth
(Meddelandet ändrat av perth 2011-09-29 08:57)
139
« skrivet: 2011-09-24, 16:27 »
Nystugan. Sidan 100 i samma bok. Konstigt 'N'.
140
« skrivet: 2011-09-20, 22:22 »
Du nämner inte vilken tid det gäller, men det kan finnas ytterligare upplysning att hämta om det enskilda fallet i protokoll från sockenstämma eller sockennämnd/kommunalnämnd. Som Ingela skriver var det socknen som betalade och det kan ha fattats beslut om saken.
141
« skrivet: 2011-09-19, 09:45 »
Det är tämligen svårlästoch jag hittar inget bra ortsregister att jämföra med. Det tycks sluta på ...stolltorp eller något liknande.  är en litet tydligare bild. Någon kan kanske gissa platsen.
142
« skrivet: 2011-09-18, 15:06 »
Anders Nilssons barn Maria Christina föds mycket riktigt i Malma. Familjen tycks inte finnas kvar där när husförhörslängden börjar. Moderns namn är inte utsatt där heller. Inte heller födelsedatum är utskrivet.
143
« skrivet: 2011-09-18, 14:51 »
Jöns Olofssons barn föds 1717-05-22 i Hannäs, Lilla Malma. Du finner familjen nertill på sidan 107 i Dunker AI:1. Dunker och Lilla Malma har gemensam husförhörslängd i början.
Moderns namn är inte utsatt i födelseboken.
144
« skrivet: 2011-09-12, 16:26 »
De flyttar till Hvalsberg och finns å sid 18 i samma bok.
145
« skrivet: 2011-09-05, 22:52 »
Det var flera pålagor som togs ut per rök eller hushåll, även internt i socknen. Eftersom alla ville hålla nere sina egna pålagor var tvister om dessa ting inte ovanliga. Ett par gifta bröder som brukade en ärvd, odelad gård, ville i det längsta hävda att de var ett hushåll, trots att alla kunde se att det var två eller t. o. m. tre om föräldrarna fanns kvar på undantag.
146
« skrivet: 2011-08-30, 09:13 »
Tack Ingela. Det verkar vara en möjlig förklaring. En snabb kontroll visar att det första icke döpta barnet i denna socken föds 1864, två år efter den uteblivna konfirmationen.
147
« skrivet: 2011-08-29, 17:50 »
En flicka, född i Gillberga, Sörmland, 1846 finns upptagen i konfirmationslängden 1862 med noteringen (utesluten). Hon har inte påfallande låga kunskapsmarkeringar och finns inte upptagen i någon senare konfirmationslängd. 1865 har hon för första gången en notering i nattvardskolumnen i husförhörslängden. Hon tar sedan nattvarden sporadiskt fram till sin död som ogift vid 30 års ålder. Det finns inga anmärkningar i husförhörslängderna.
Ytterligare en flicka är utesluten 1862, men hon kommer tillbaka året därpå utan sådan notering.
Kan detta tolkas på något sätt? Kan hon ha uteslutits pga olämpligt beteende? Kan hon sedan ha godkänts under hand av prästen utan speciell notering?
148
« skrivet: 2011-08-29, 15:18 »
Hej Ulf.
Avgiften har då tydligen införts under tidigt 1700-tal och tillämpats med många undantag i början. Så kan det förstås vara.
För att inte trassla till trådarna lägger jag ett par frågor under 'Sörmland - Torsåker'
149
« skrivet: 2011-08-28, 18:33 »
Nu har jag gått igenom resten av Torsåkers räkenskaper. Tydligen blev det successivt allt mera populärt att skänka en daler till kyrkan under 1710 och 1720-talen. Uttrycken i boken varierar, men ordet hedersdag förekommer ofta i samband med bröllop. Det mesta tyder på att så även är fallet i det första exempel jag träffade på.
150
« skrivet: 2011-08-27, 10:58 »
Det som gör mig osäker och nyfiken är att i den räkenskapsbok jag nu läser (Torsåker (D) Lia:1) finns det bara en enda sådan notering under de första 5 åren. Olof Ersson i Qwegerö ger en hel daler.
Det är en lång lucka i mantalslängderna, så jag kan inte ens hitta Olof Ersson. Jag får hålla utkik efter flera fall som kan gå bättre att spåra.
151
« skrivet: 2011-08-26, 21:17 »
När man läser kyrkoräkenskaper från tiden kring 1700 finner man att namngivna personer skänker pengar till kyrkokassan vid olika tillfällen. Det kan vara 'lycklig barnsäng', 'hälsans återvinnande' eller 'efter salig sonen'. Man det kan också stå: ... på sin hedersdag. Vad kan det ha varit? Man lär ju inte ha firat femtioårsdagar på den tiden och alla hade ju namnsdag en gång om året, så det var väl inget att skänka pengar för. Kan det ha varit att man blev utsedd till kyrkvärd eller nämndeman, det är ju i alla fall en heder att vara tacksam för.
152
« skrivet: 2011-08-26, 20:56 »
Det kan nog mycket riktigt stå ett inskjutet ännu, dvs dessutom. Det kom jag inte på.
Ja, Ers i Cherst Ers står säkert för Ersdotter. Om det är samma Chersti Ersdotter bägge gångerna är inte så lätt att veta. Den första hade tydligen något med skolan att göra. Jag hittar ingen Kerstin Ersdotter på Harby ägor i en hast.
Ja, kanske är det prästens initialer. Prosten hette tydligen Jöns Häggman, så det kan stämma. Samma hfl, sid. 32).
153
« skrivet: 2011-08-23, 21:46 »
Vid Jonas Häll står: Af sexman tillsgad att hålla sina barn i Skola. 1829 9/10. Om sonen Anders: adm 15/11 27. dvs konfirmerad. Om sonen Jonas: Fått abc-bok 1829 9/10. Texten upp och ner: År 1828 och 1829 har Corp Häll vållat sin pastor ganska mycket besvär genom sina barns vårdslösande. All utlofvad bättring har man väntat förgäfves. Anstalt har man träffat om deras undervisning i grannskapet, (Se Concept Häfte 1829 9/10) gifvit dem böcker och betalt lärdomen (Se fattigcassa Conto 29 19/12.) men hvarken han el. hustrun tillhåller barnen att ordentligen begagna Skolan. Orsaken är nu känd. Mannen i synerhet brottslig. Ogudaktighet och fylleri förstöra honom och hans hus. 1829 19/12 anmältes, att sedan han den 4 sistl. Oct communicerat begaf han sig omedelbar från Kyrkan till krogen. Der öfverlastade han sig så, att han bevisligen ej mägtat gå utan stöd, samt att han af sin uniforms-hatt forlorat sin Pompont. And. Larsson i Heselby och Soldat Blad vittna detta. Den förre har haft uppsikt öfver barnens skolgång, men förgäfves. Ehuru både i Husförhör och enskildt förmanad, blef han dock af mig besökt(?) 1830 19/1 jemte ( ) Jon Larsson i Löfnäs och Jon Jonsson i Batavia, men han fanns ej hemm, hvarföre hustrun förmanades att utan vidare dröjsmål föra sina gossar till Hesselgrens och och beskedligt bedja mormor Chersti Ers emottaga och lära dem. Hustru Häll tillsades ock att både han och hon skola infinna sig hos mig då jag dem skrifteligen påkallar. (oläsligt) 1831 24/8 försäkrade Drängen Jan Eric Ersson i Wreten, att Hälls gossar, som under min sjukdom 1830 och tills nu, blifvit mindre efterfrågade, ådragit sig många klagomål för brottsligt förhållande. Sålunda hafva de hos honom ingått genom fenstret och borttagit 6 sk riksgälds och ett litet ostämne(?), hvarföre han aldrig vågar lemna sin stuga utan någon hemmavarande. Har han ock sett dem taga till flykten ifrån ärtåkrar väl försedda med ärtpungar. Hust Chersti Ersdr på Harby(?) ägor vet äfven omtala dylika klagomål. Beklagar eventuella fel. Jag orkar inte korrekturläsa.
154
« skrivet: 2011-08-21, 20:48 »
Om man får göra så här långa inlägg, så kommer här ett exempel från Husby-Rekarne, Sörmland, kyrkoråds protokoll 1850-06-09.
Som hos Pastor anmäldt blifvit att en så stor osämja upkommit emellan Mågen Per Lundquist i Wahlsäng och dess Hustru Sofia Carolina Holmberg att Lundquist redan flyttat från hustru och barn, och sedan dessa olyckliga Makar hvardera 2nne ggr enskildt hos Pastor fått varningar och tjenliga föreställningar att förlikas och lefva tillsammans såsom christeliga ägta makar egnar enligt Guds Ords föreskrift, men desse varningar och föreställningar ej verkat till någon förbättring, så inställde sig nu på vederbörlig kallelse ofvannämnde Makar inför KyrkoRådet som till dem framställde följande frågor:
1:o Hvad är orsaken att Lundquist flyttat ifrån sitt hem från hustru och barn?
Härtill svarade Lundquist: att det ohyggligaste bemötnde af min Hustru och Svärmoder Enkan Malmberg serdeles det sista året, då han , så ofta han hem kommit, blifvit öfverhopad med det gröfsta ovett och de skändligaste beskyllningar att han lefvat med horor och underhållit dem och offrat på dem penningar. Men icke nog med ovett, han har ofta blifvit öfverfallen med hugg och slag både af Hustru och Svärmoder, serdeles af den sednare, hvilken sparkat och skuffat honom och sagt att han skulle vara i helvete men intet i deras hus. Då Lundquist, som idkar spanmålshandel, förliden sommar hemkommit från Marknad, kommer hustrun med en yxa och säger spottskt att derest du icke ger mig nyckelen till Chiffonieren, hugger jag sönder den bit från bit. Lundquist lemnade då nyckeln, och hustrun låser upp samt fråntager honom 660 Rd. Rlgs hvaraf han icke återfått det ringaste. En dag i förl. Mars Månad då Lundquist var i Stallet, sönderhugger hustrun skåpdörren till Chiffonieren och utströr alla hans penngar kring golfvet och kommer så ut till honom och berättar denna manöver, hvarpå han genast gick in att plocka ihop sina pengar. Sysselsatt dermed ger Svärmodern honom ett slag i hufvudet, börjar rifva håret af honom, och med tillhjelp af hustrun skrek svor och ropade att han skulle åt helvite. Allt detta och dylikt gjorde, säger Lundquist framlemnande en skriftlig upsats på förhållandet, och ehuru denna upsats var ställd till Pastor enskildt, uplästes den dock för Kyrkorådetoch öfverensstämde till fullo med hvad Lundquist yttrat. Sanningen af denna upgift sade sig Lundquist kunna edeligen bekräfta om och när så kunde påfordras. Tillfrågad huru Lundquist kunde ega ett så ovanligt tålamod att utan motstånd så låta martera sig af 2nne quinnor, svarade att det var en fast föresatts af honom: att aldrig röra dem, hvilken han ock hållit utom en gång, då han hött till Svärmodren med sin mössa.
2:o Hvad har nu Hustrun att anföra och hvad anser Hon orsaken vara till osämjan och sin hätskhet emot sin Man? Hon bestred sanningen af nästan allt hvad Lundquist anfördt utom vad pengarnas uttagande ur Chiffonieren angår. Klagade på sin man att han varit ohöflig och otacksam emot sin Svärmor, att han ej gjort reda för hustrun för hvad han vunnit eller förlorat på sin handel, att han ofta legat borta eller kommit sent hem, att han slagit sin Svärmor med mössan, att han ej idas sköta deras åker utan var en lathund, att han låtit hustrun ensam träla med deras barn, att han ej betalt Svärmodren hyra, att han ej köpt dem ko, utan Svärmodren måst göra det för sina pengar och att han föröfrigt ej velat bidraga något till husets underhåll.
Dessa klagopunkter bestred åter Lundquist såsom osannfärdiga. Han hade brukat åkertäppan ända till förledit år, och då han sjelf dertill varit hindrad hade han aldrig nekat dem lego-karl i sitt ställe. Han hade till hushållet lemnat hvad på hans lott kunde skäligen komma. Han hade aldrig nekat sin hustru taga en piga till sin hjelp.
Härvid anmärkte KyrkoRådet att då Lundquist ännu ej återtagit en skilling af de 660 Riksdalerna så saknade icke hustrun medel hvarken att köpa Ko eller något annat som tarfvas för hennes och barnens kläder och uppehälle, och var således hennes klagan i dessa punkter alldeles obehörig.
3:o Hvaraf härleder sig osämjan från början och när upkom den först?
Härtill svarades: att osämjan börjat unjefär ½ år sedan de blifvit gifta, och upkommit af jalousie å hustruns sida, som påstod att Lundquist hållit sig borta i 3 veckor, hvilken tid Han dock reducerade till 8 dagar, då han varit ute att fiska Lakar. Lundquist erkände dock att både Hustru och Svärmoder tidetals varit beskedliga nog emot honom, och att de då lefvat väl tillsammans, hvarföre han ock tålsamt fördragit de oförrätter som deremellan honom af nämnde quinnor tillfogats, i hopp om deras framtida förbättring.
4:to Kan ej Lundquist förmås att återflytta till sin Hustru? Svar: Nej aldrig till Wahlsäng der Svärmodren bor. Men om Hustrun vill godvilligt med barnen flytta till sin Man och lefva Christligt, så vill Lundquist emottaga henne och förlåta hvad som tillförene passerat.
5:o Hvad säger då Hustrun herom? Att hon aldrig låter sig beveka att med barnen flytta till sin Man, utan bor qvar hos sin Mor vid Wahlsäng.
6:o Erkänner sig Lundquist vara far till deras trenne barn? Svar: Ja.
7:o Vill Lundquist då bidraga till dessa barns underhåll och huru mycket? Svar: Ja, hvad billigt är. 40 Rd. för hvarje bar årligen eller 120 Rd. Rgs. Härmed förklarade sig dock Hustrun icke belåten, utan pretenderade 1 Rd. B:co i veckan för hvarje barn. Lundquist genmälde då att om han får igen sina pengar, ville han öka på till 50 Rd. årligen för hvarje barn. Kyrkorådet ansåg, att hvad Lundquist bjudit var å Hans sida tillräckligt bidrag, helst Sockens Fattigvård betalte högst 40 Rd. årligen, både för kläder och föda för de barn, som fattigvården utarrenderat.
8:o Som Lundquist vid sin flyttning från Wahlsäng blifvit nekad och förhindrad af sin Hustru och Svärmoder att medtaga en del af sina kläder och öfriga tillhörigheter, hemställde Han huruvida KyrkoRådet kunde gifva honom bifall och rättighet dertill? Härtill svarades, att så vida några executiva åtgärder för detta ändamål komma i fråga, kunde KyrkoRådet, såsom icke varande någon Domstol, hvarken bifalla eller tillstyrka sådant, utan blefve detta Lundquists ensak.
Sluteligen, då intet mera var att anföra, gaf Ordföranden de förekallade Makarna ännu den alfvarliga förestllningen att betänka hvad deras frid tillhörer, räcka hvarandra försonlighetens hand och återgå till sämja och kärlek, upfylla Christeliga Makars inbördes skylldigheter till Guds ära och båtnad för dem sjelfva och deras barn, hvarefter KyrkoRådet uplöstes.
155
« skrivet: 2011-08-19, 20:53 »
Det kan till exempel betyda Son Utom Äktenskap, men mycket hänger på vilket slags böcker det gäller.
156
« skrivet: 2011-08-15, 15:39 »
Diskussioner om Johannes Loftander, kyrkoherde i Örtomta, och hans släktkrets har förts under många olika rubriker här på Anbytarforum. Här en liten komplettering.
Kyrkoherden i Julita, Sörmland, Johannes Drossander, död 1701, uppges i tre olika herdaminnen vara gift med en Elisabet Pihl, dotter till komministern Samuel Pihl i Västervik. (I Strängnäs Hedaminne felaktigt placerad i Växjö.) Detta har tidigare konstaterats vara felaktigt. Samuel Pihls dotter Elisabet är gift med två helt andra personer.
1701-05-01 skriver Johannes Drossanders änka - nu plötsligen myndig - ett brev till Strängnäs domkapitel och meddelar att maken avlidit. Brevet är undertecknat Elisabet Loftander, en högt bedröfvad enkia. (SVAR Bildid: C0002714_00083)
Madam Elisabet Loftandra är fadder i Julita tillsammans med dottersonen Olaus Sundelius 1720-04-16. (Julita C:1 sid. 42)
Johannes Loftander i Örtomta har en syster Elisabet, men hon dör i Hällestad 1698-07-04 och har inte varit i tillfälle att skriva brev tre år senare.
Samuel Pihl får sitt första kända barn 1681 med hustrun Agneta Malmenius, kyrkoherdedotter från Floda , grannsocken till Julita. Johannes Drossander och Elisabet Loftander får sitt första barn 1678. Bägge äktenskapen tycks ha ingåtts några få år efter Johannes Loftanders död, men vigselnotiserna har inte påträffats.
Om Elisabet var dotter till Johannes Loftander var hon alltså syster till Samuel Pihl och efter faderns död var han hennes naturlige giftoman. Detta kan ha vilselett Nils Aurelius som skrev det första herdaminnet över Strängnäs stift och som är urspunget till den felaktiga uppgiften om Drosssanders gifte med en dotter till Samuel Pihl.
Jag vill alltså påstå att den Elisabet Loftander, som blev änka efter Johannes Drossander, var dotter till Johannes Loftander i hans första äktenskap med en ännu inte känd kvinna. Det är ju känt att Johannes Loftanders andra äktenskap, med Kerstin Trast, var barnlöst och att hans tredje, korta, med Susanna Tersera, endast resulterde i den postumt födde sonen Hans.
Mantalslängden för Lofta 1654 (1653 saknas) är underskriven av Johannes Loftander. Där finns Pastoris Enkia upptagen, jämte en son, men ingen sonhustru. Hustrun, mor till Samuel och Elisabet, bör alltså vara död senast 1653.
Om nu allt detta stämmer, kan man undra vad som fick de två syskonen från Smålandskanten att söka sina äktenskapspartner mitt uppe i Sörmland. Var det moderns hemtrakter?
Mycket tacksam för synpunkter, kommentarer och kompletteringar.
(Meddelandet ändrat av perth 2011-08-16 13:03)
(Meddelandet ändrat av perth 2011-08-16 13:05)
157
« skrivet: 2011-08-05, 18:22 »
Det är kanske litet sent att komma med ett bidrag efter nära fem år, men här ovan ställs frågan om Magnus Åkerblads bakgrund och när jag nu får syn på frågan kan jag svara på den.
Magnus föds 1745-10-16 i Gröfsbord, Österåker som son till soldaten Lars Gröfsberg. (C:3 Bild 20 hos Arkiv Digital.)
En vänlig präst har noterat hans dödsdatum i födelseboken och jag har även på annat sätt kunnat fastställa att denne gosse är identisk med Inspektoren och Organisten Magnus Åkerblad i Jerusalem. Lars (Månsson Svart) Gröfsberg är min ana.
158
« skrivet: 2011-08-02, 21:40 »
Vitt: Soldaten Nils Breman, Anders Pädersson i Hästgården, drängen Gustaf Eriksson i Prästg, hust Britta N i Nässelstaqwarn, hust Kerstin Gustafsdr i Käxle, pig Ingrid Pädersdr i Håfgården.
159
« skrivet: 2011-07-29, 21:10 »
Olof f 17320813
Vitt: Olof Ersson i Afla, Lars i Tibble, hust Kierstin i Tibble, Anna i Wängsö.
Per f 17350307
Vitt: Anders i Nääs, Per i Walla, hust Ingeborg Strang?, hust Ingrid Wiby (Osäker, men jfr W i Walla. Om jag minns rätt har dessa familjer släkt i Viby, Björnlunda.)
Eric f 17371130
Vitt: Clemens Paulin på Närlunda, Gustaf Larsson i Ärja och Åkers S[ocke]n}, Mad Maria Stenhagen på Tibble och Björnlunda, hust Beata Andersdr i Nederbyn i Afla
Per f 17430119
Här verkar det som att vi läser på olika ställen. Jag har följande vittnen:
Olof Andersson i Lådra i Biörnlunda S:n, Pär And: i Wiby, dr: Anders Larsson i Wiby Hammar, H. Anna Andersdr i Wiby Biörnlunda S:n, H. Maria Gustafsdr i Afla, pig Anna [osäker] i Lådra Biörnl.
Jag har vacklat mellan bokstavstrogen och redigerad läsning, men tror att det det mesta stämmer hyggligt. En hel del av dessa personer är mina släktingar.
160
« skrivet: 2011-07-22, 21:56 »
... går vid krycka.
161
« skrivet: 2011-06-16, 22:28 »
Då frågar man sig: Finns det rent av nu levande ättlingar på raka fädernet till Birger, eller på raka mödernet till Mechtild? De kan ju i så fall kontrolleras enkelt.
162
« skrivet: 2011-06-15, 10:18 »
Föräldrarna bodde i Thomastorp. Gartmans titel är skriven som: Capitain Wälbörd. Herr ....
Vet Du vilket yrke Gabriel Regnander hade? Var han militär?
163
« skrivet: 2011-05-17, 08:15 »
Nordisk Familjeboks första upplaga uppger att mansbot upphävdes genom 1861 års misshandelsförordning.
164
« skrivet: 2011-04-13, 22:04 »
Ett förslag:
Fr: öster götl: och
quiling So: 683.
Från Östergötland och Kvillinge socken 1683.
165
« skrivet: 2011-03-15, 18:36 »
... Anders Larssons Hustru i Alskär-
ret Hustru Karin Ericksdotter född Ao 1721
dödde den 14 Nov: ganska hastigt skördad af moder-
passion lefvat 28 åhr.
166
« skrivet: 2011-03-11, 16:06 »
Hon kommer från Strand.
167
« skrivet: 2011-02-27, 21:29 »
Från franskan: se comporter = uppföra sig.
168
« skrivet: 2011-02-24, 23:04 »
Det råder delade meningar om bevisvärdet hos en bouppteckning i sådana här fall. Min mening är att bevisvärdet är mycket lågt. Jag känner till några helt säkra sådana fall. Som bekant förekommer det också att helt 'riktiga barn' saknas i bouppteckningar. Att vara arvsberättigad är inte alltid detsamma som att vara arvinge.
169
« skrivet: 2011-02-22, 18:51 »
d: 1: Martii föddes Bengt Talmans,
Cronones Soldat för Skogen, barn
Döptes d: 6. Ejusdem heter Karin.
Lars Vallmo, Jonas Högman Sol-
dat, Hustru Marit Larsas hustru
i Skogen, pigan Ilin i Högberg och
Skyllinge S:n.
170
« skrivet: 2011-02-22, 08:10 »
Lars Persson: Flytt till Eskilstuna hela Hush[ållet]
Anna Larsdotter. Jag är osäker. Möjligen Råby (Rekarne).
171
« skrivet: 2011-02-21, 18:50 »
Gustaf Oloffsson i Byängen, Carl Oloffsson i Sjögärde, Kerstin Oloffsdotter i Granberg, Ingrid Erichsdotter i Torrsätte och Björnl[unda] Sochen.
172
« skrivet: 2011-02-18, 21:38 »
Prästen skulle till varje ting lämna in uppgift på hur många som hade dött i församlingen sedan det senaste tinget. För att hålla reda på räkningen brukade han notera detta i dödboken efter det sista namnet som ingick i räkningen. Det har i så fall inget speciellt att göra med just denne man.
Om Du tittar i samma längd framåt eller bakåt i tiden kan Du se om motsvarande noteringar finns på flera ställen.
173
« skrivet: 2011-02-12, 11:10 »
Om det gäller den Bror Christian Hoppe som var gift med Ingeborg Jansson och som dog 1937, så finns en tämligen fyllig artikel i Svenskt Konstnärslexikon, band 2. Detta lexikon brukar finnas på större bibliotek och där finns också en teckning och ett självporträtt som föreställer Hoppe. Han skall finnas representerad i Malmö och Ystads museer.
På Internet kan Du lämpligen söka honom under namnet Bruno Hoppe, som var det han själv använde.
(Meddelandet ändrat av perth 2011-02-12 11:24)
174
« skrivet: 2011-02-06, 20:27 »
Ärla. En del skrev dessa egendomliga versala A.
175
« skrivet: 2011-01-30, 18:43 »
Död hos sin son vid Åbosätter i Gåsinge och där begrafven.
Dödsorsak: Oangifven
176
« skrivet: 2011-01-28, 19:19 »
Pigan Cajsa Lisa Matsdotter finns i Örsta, Stenkvista 1783(AI:4 sid.179). Resten av familjen flyttar någon annan stans, knappast till Ihrsta, som ligger utanför Västerås.
177
« skrivet: 2011-01-21, 12:27 »
Tänk vad mycket lättare det blir att läsa ortsnamnet - när man har facit.
178
« skrivet: 2011-01-18, 11:39 »
Javisst, fast med latiniserad gammalstavning. Här ett exempel: ... le Romant du Duc Guillaume lequel en son viuant fut Roy dīgleterre ...
179
« skrivet: 2011-01-09, 19:14 »
Sonen Eric Ersson i Klissberga [Klitsberga] och dottren Christina Larsdotter i Wästerby.
180
« skrivet: 2011-01-09, 09:14 »
Gonzaga var under renässansen en mycket rik furstesläkt från Mantua i Italien. Någon har stött på namnet och tyckt att det var ett lämpligt förnamn för en flicka. I Sveriges dödbok 1901 - 2009 finns 8 kvinnor med detta namn.
181
« skrivet: 2011-01-06, 12:46 »
Ärla AI:21, s. 287 och s. 308: 1sta g[ången] 79 25/5 hänför sig till hans första nattvardsgång i samband med konfirmationen. Det har ingen militär anknytning. Se t. ex. Pigan Carolina Lovisa Jonsson några rader längre ner.
Ärla AI:21, s. 320: Ex. 1sta g[ången] 84 Ex. 2dra g[ången] 85 gäller beväringstjänstgöringar. Beväringen var ett slags övergång från indelningsverket till den allmänna värnplikten.
Eskilstuna Kloster och Fors, AIe:23, s. 386: Värnpligt: 113 113/1884. Det är hans värnpliktsnummer.
182
« skrivet: 2011-01-04, 22:40 »
Oluf Carlss[ons] son i Lijda [Lida] Nils.
183
« skrivet: 2011-01-03, 08:08 »
Hindric Johansson kommer från Gjesta Skattegård. Du finner honom i AI:4 sid 214. Där står också att han flyttar till Stubbtorp.
Till Gjesta Skattegård kommer han från [Gjesta] Storgården, sid 210 i samma bok.
184
« skrivet: 2011-01-02, 18:43 »
Hon kommer från Aspestad och finns på AI:4 sid 79.
185
« skrivet: 2010-12-31, 16:39 »
Stubbtorp
186
« skrivet: 2010-12-30, 22:24 »
Segrid Bengtsdotter ... i Myrhälla. Familjen finns i AI:1 sid 122.
187
« skrivet: 2010-12-28, 10:12 »
fr: Torshälla 727
född i Forstorp
fr: Floda 693
188
« skrivet: 2010-12-27, 16:47 »
U. m. = Utom mantal, befriad från mantalspenning. Hon är överårig.
189
« skrivet: 2010-12-18, 15:42 »
Ett tidigt exempel är Don Quixote av la Mancha, som enligt sin författare Cervantes förläst sig på riddarromaner och därav blivit tämligen galen.
190
« skrivet: 2010-12-15, 09:39 »
Cronones Soldat. Det var en vanlig formulering vid denna tid.
191
« skrivet: 2010-12-05, 18:04 »
Husby-Oppunda
192
« skrivet: 2010-12-04, 21:40 »
... att meta.
193
« skrivet: 2010-11-29, 13:29 »
Det var inte så svårt när jag kom underfund om den ironiska stilen. Det är väl oklart hur nära sanningen anekdoten ligger. Det liknar mest ett operettscenario, men här är i alla fall texten:
Flodelius, en av de tre olyckliga som under den senaste Riksdagen försökte uppvigla provinsen Dalarna, dömd att sändas till Marstrand, var efter sina två medbrottslingars död fortfarande kvar i Smedgården. Den ryktbare prästen Ruthström fann medel att komma in till honom och förespegla, att man helt skulle kunna bespara honom resan till Marstrand om han var villig att spela den roll man tilldelade honom. Den olycklige Flodelius går med på detta och börjar från nästa dag tala om ett framträdande av Helberg, en av de två halshuggna medbrottslingarna, som uppmanade honom att avslöja flera hemligheter, särskilt gömstället för Herrar Wrangel och Hård, som hade undgått den statliga kommissionens eftersökningar. Ruthström talade om detta med Hans Excellens Herr Senator de P..., som, glad över underverket, personligen beger sig till den fängslade profeten. Efter detta börjar den tjänsvillige Ruthström att förespegla fångvaktarna att man gjorde staten en tjänst om man lät fången rymma, och bifogade ytterligare övertalning genom kontanta penningar. Detta sista uppväcker medkänslan hos en av fångvaktarna, som inlåter sig i att rädda Flodelius på villkor att han får följa med. Och för att ännu bättre dölja spelet tar man med en falskmyntare som skulle hängas om några dagar. När allt väl är förberett beger sig vår trio på väg, och fortsätter sin resa till Dalarna där man stannar för att vila.
Efter att ha väntat till morgonen slår vaktchefen larm och meddelar regeringen, som verkar överraskad, gör efterspaningar i staden, gör skyndsamma eftersökningar, anhåller vaktchefen och börjar förhöra honom
inför en vanlig domstol, där denne svarar att det inte stod i hans makt att förebygga denna rymning, eller att den var önskad av personer med stort inflytande. Därefter, i tanke att därigenom göra staten en tjänst, avslöjar han slutligen hela intrigen. Domaren överväger om han bör skriva ner detta erkännande i protokollet eller inte och efter en rådplägning beslutar han sig för det senare och avstår från fortsatta förhör tills spanarna återkommit.
Avsändandet av dessa hade skett i så stor brådska, att man inte hade hunnit säga till dem att inte trötta ut hästarna alltför mycket. De kom snart till landshövdingen i Dalarna, som inte heller förstod finessen. Han fann snart de tre flyktingarna och sände tillbaka dem väl eskorterade.
Vid återkomsten hit ställdes de tre fångarna inför stadens domare, inför vilken de samstämmigt förklarade att de hade sänts iväg av Hans Excellens Senator P... för att hämta Hård och Wrangel. Detta vittnesmål följdes av den allvarliga bekännelsen från Flodelius sida av hela sammansvärjningen med Hans Excellens genom Ruthströms förmedling. När domaren hade noterat detta i sitt protokoll beredde han sig att meddela det till Hans Excellens, då han fick ett meddelande från honom i en mycket arraogant ton, där Hans Excellens säger, att det berättats för honom att domaren haft djärvheten att i protokollet införa lögner och förtal beträffande Hans Excelens, utan att meddela honom i förväg, och slutligen begär Senatorn att få detta protokoll översänt. Men i stället får han från domaren frågan, om det passar Hans Excellens att först meddela honom hur och av vem Hans Excellens fått denna information. Och fram till i dag står saken så.
194
« skrivet: 2010-11-28, 21:59 »
Det här kommer att kräva en hel del arbete och känns rätt osäkert. Meningsbyggnaden ar mycket snårigare än i breven. Dessutom är vissa bokstäver svåra att läsa. Innehållet är i alla fall högst intressant. Jag återkommer, men det kan ta några dagar.
195
« skrivet: 2010-11-28, 17:12 »
Du kan säkert tolka innebörden av breven mycket bättre än jag, som inte alls är påläst om intrigerna. Min enda anknytning till kuppen är att korpralen Schedvin, som avslöjade konspirationen och blev adlad för det, är en avlägsen släkting till mig.
Det är i alla fall en intressant historia med många förvecklingar. Sonen Gustaf fick lära sig hur man inte gör en statskupp. Nyttig kunskap.
196
« skrivet: 2010-11-28, 09:45 »
Ja. Jag tolkar stycket:
F. rymde verkligen, men blev åter fångad och förhörd i Kämnersrätten, där han lämnade den berättelse som jag har givit Er [a déposé le réçit que je vient de vous faire].Palmstierna blev tvungen att förklara sig och man hoppas att detta ärende kan gå till Riksdagen, men jag tvivlar på att det lyckas.
som att Flodelius undergått pinligt förhör (den förskräckliga blodtörsten) och berättat i Kemnärsrätten om Palmstiernas inblandning.
Flodelius berättelse till kämnärsrätten kan ha varit skriftlig eller muntlig. I alla händelser bör den ha funnits i rättens handlingar och drottningen har refererat den i ett annat brev till Meyerfelt.
197
« skrivet: 2010-11-26, 22:31 »
Då satt jag och letade i fel bok på något sätt. Ursäkta.
198
« skrivet: 2010-11-26, 16:54 »
I Svartentorp finns med familjen två döttrar, Lisken, f. 1734-04-07 och Maja, f. 1737-03-01. ( Dunker AI:3 sid 293 ) Ingen av dessa är född i Dunker och det förefaller alltså som att familjen är inflyttad till socknen (varifrån??) efter 1737.
Tidigare finns i alla fall en svärmoder Carin Jacobsdotter som kan vara värd att lägga på minnet. Namnet Jacob är inte så vanligt i denna del av Sörmland.
199
« skrivet: 2010-11-25, 13:56 »
Att hon inte finns i Dunkers födelsebok på angivet datum är ju klart och tydligt, däremot inte var hon kan finnas i stället. Vet Du var och när hon gifte sig?
200
« skrivet: 2010-11-25, 12:41 »
Två brev som Ed. Maj:t har gjort mig äran att skriva til mig ha lyckligt anlänt för några dagar sedan. Affären Flodelius är unik och markerar en förskräcklig blodtörst. Hård har redan fått underrättelse om det. Eftersom den brittiske ministern i Berlin fanns här för kort tid sedan, grep jag tillfället för att sondera terrängen. Även Hertigen har talat med honom, men alla är så övertygade om vår svaga ställning, att han hade alla världens svårigheter att övertala honom. Emellertid lovade han att tänka på saken. Han bör nu vara i Dresden och jag tror, att om han väl blir övertygad, skulle han kunna göra oss goda tjänster. Trots alla hinder har jag inte förlorat hoppet och, förutsatt att kungen av Preussen fortsätter sin nuvarande kurs, är jag nästan säker på att han kommer oss till mötes.
För övrigt vågar jag, mycket underdånigt försäkra, att jag inte kommer att försumma något av det, som kan vara till nytta för att tjäna E. Maj:t, eftersom jag anser det som min högsta lycka att kunna visa Er min mycket underdåniga och mycket allvarliga hängivenhet.
Braunschweig den 9 Mars 1757.
Jag och brevskrivaren får väl dela ansvaret för det floskulösa språket. Jag hoppas innebörden framgår.
201
« skrivet: 2010-11-24, 21:10 »
Dödsorsak: Bröst= och Huf=vud=werk
AI:5 sid 85: Bevistar Förhören i Ärilla, men nattwarden i Dunker.
202
« skrivet: 2010-11-21, 20:11 »
Vid Flensjön i Floda låg flera gårdarmed namn som Stora, Lilla, Östra och Södra Flen. Krumeluren framför Flen skulle kunna vara L eller S.
203
« skrivet: 2010-11-19, 20:46 »
Nu kommer jag litet för sent, men eftersom min version skiljer sig en del från ovanstående lämnar jag den ändå.
En något fyrkantig råöversättning:
Jag har mottagit Edra två brev samtidigt; de gjorde mig mycket glad, särskilt det som rör våra två olyckliga vänner, som jag intresserar mig mycket för. Äntligen är den stackars Hård i säkerhet; men trots det råder jag honom att inte resa från Kiel annat än i säkert sällskp. Palmstierna har gjort en insats som är honom värdig. Ni bör veta att han om natten var i Floderius fängelse och gav honom pengar som skulle underlätta hans flykt, på villkor att han tog med sig W. och H., levande eller döda. F. rymde verkligen, men blev åter fångad och förhörd i Kämnersrätten, där han lämnade den berättelse som jag har givit Er.Palmstierna blev tvungen att förklara sig och man hoppas att detta ärende kan gå till Riksdagen, men jag tvivlar på att det lyckas. Det vore säkrast att varna W. och H. att vara på sin vakt mot alla svenskar som de inte känner väl. I övrigt är allt här i samma skick som Ni lämnade det. De utrikes affärerna lika röriga, och det förefaller inte som om England anstränger sig för vår skull. Missnöjet tilltar, särskilt i Gardet, som avskyr sin chef. Konungen har fått 20 tusen tunnor mjöl från Ryssland, som han kan fördela efter eget gottfinnande. Detta kan inte undgå att göra ett gott intryck på folket. Jag har inte mottagit brevet från W. med kopia av den rapport han sänt mig. Det oroar mig, men jag hoppas att den var chiffrerad. Meddela mig vad W. tror om Englands avsikter; om det inte finns något hopp om några pund sterling. Som Ni vet är det det som är modernt och som man inte kan vara utan.
Jag sänder Er ett brev till min bror; det skulle glädja mig om jag kunde ge Er några mera konkreta tecken på den oändliga uppskattning med vilken jag är etc.
204
« skrivet: 2010-11-11, 22:09 »
1) Lars Olofsson ifrån Husby, död af Hetsig feber G:l 67 år. Han finns i AI:1 sid 139 (bild 293 i AD ). Där finns bl. a. mågen Anders Andersson med Hustru Brita född 1738. Lars Olssons bouppteckning finns. Vid sin död har han tre söner samt en där ej namngiven dotter, gift med Anders Andersson. (Österrrekarne HR FII:1 sid 26. ) Denne Lars Olsson har alltså inte någon dotter i livet 1764 med namnet Karin.
2a) Olof Perssons barn i Mählby född d. ... Testes Nils i Berga Anders Christiernson i Hettinjna Anders Nils Hustru i Mählby pigan Anna Andersdotter i Jäder.
2b) Olof Mattssons barn i Mågla född d. 30 April. Testes: Per Ersson i Fijholm Erik Andersson i Nybäcken Hustru Ingrid Mats i Hussby pigan Karin Larsdotter i Fijholm.
2c) Soldat Olof Bloms barn född d. 26 dito. Testes: Olof Andersson i Hussby Erick Olsson ibid: Olof Jonssons Hust. ibid. pigan Karin Nilsd:
1a) Begrofs G:l Sold: Husses Hust: Anna. G:l 73 år. Död at ålderdomssvaghet.
1b) Enkan Anna Anders från Hättinge Hammar, Sängliggande ½ år och blef af ålderdom död. G:l 66 år-
1c) Enkan Anna Andersdotter ifrån Husseby, död af Rötfeber. 74 år g:l.
2a) Anders Christianssons barn i Hevina[?] född d. 20 dito. Testes: Jöns i Wäfle Pär Larsson ibid. Jons Hust. i Lundby Anders dotter i Stenby.
2b) Sold. Anders Errick och H. Marit Joens barn Wittne Pehr i Fijholm wittn Lars Ersson ibn. Ericks Hustru i Fiskartorpet piga
2c) Christnades Anders Erssons och H. Brita Pärsdotters barn i Wäfelshammar[?], föddes d. 6 Sept. Testes. 1. H. Arrendatorn på Fiholm Nils Östman. 2. Erik i Kappelgården. 3. Trägårdsmästarens Hustru i Fiholm H. Anna . 4. Eriks hustru i Steenhuggarbärget H. Anna.
Om Din tanke leder till ett säkert resultat är den inte galen. Om den inte leder till resultat, men Du lär Dig en del på vägen, är den inte heller galen. Men detta ser ganska problematiskt ut.
För egen del skulle jag i tur och ordning göra följande:
- Titta i mantalslängden vid Eke med utgångspunkt från 1726. Detta för att få veta under vilken tid familjen fanns där.
- Söka Lars Olssons och Anna Andersdotter vigsel bakåt från 1726. Då får Du veta vigseldatum och var de bodde då. (Jag har gjort det men inte funnit något.)
När och med vem gifter sig Karin Larsdotter?
205
« skrivet: 2010-11-08, 09:46 »
Det kan mycket väl ha varit kallbrand. Termen förkylning användes även om förfrysning av lemmar och andra kropppsdelar och då är ju kallbrand en allvarlig komplikation.
Testamentet kan vara intaget i häradets dombok. Om Du har tur kan där också stå något mera om själva dödsfallet.
206
« skrivet: 2010-11-07, 19:30 »
Det framgår inte av frågan när personen dog av 'förkylning'. I min bok Den Sluga och Förståndiga Gubben ... från 1799, nämns under rubriken Förkylning bara det vi kallar 'förfrysning'. Om det är en dödsorsak i äldre tid rör det sig troligen om att personen frös ihjäl.
Vanlig förkylning kallas hosta och botas, enligt samma bok, med ett pulver av torkad libsticka, anis, fänkål och bröstsocker.
207
« skrivet: 2010-11-05, 20:33 »
Jo, det är säkert han. Det står 1760 som födelseår, fastän den övre slängen på sexan är ganska svag.
208
« skrivet: 2010-11-05, 09:08 »
Du finner mor och dotter i Berga Norrgård. Dottern har råkat få födelseåret 1790- (AI:1 sid 155)
209
« skrivet: 2010-11-04, 20:33 »
Den första husförhörslängden börjar ju 1793, två år efter detta barns födelse, så de kan ju ha hunnit flytta under tiden.
det verkar troligt att det rör sig om det par som vigs 1790-04-25, då han är dräng i Säby och hon kökspiga i Prästgården. (EI:2 sid 22)
Faddrarna Erik Persson i Krokan och Kerstin Nilsdotter i Överhulla är tänkbara syskon till paret. Det kan ge ledtrådar.
210
« skrivet: 2010-11-03, 20:55 »
De flyttar till Strängnäs.
211
« skrivet: 2010-11-02, 11:38 »
Han flyttar till Svea Artilleriförsamling som ligger i Stockholm.
212
« skrivet: 2010-10-20, 14:22 »
Det stämmer, att Johanna Charlotta föds den 12 och döps den 25 Augusti 1872. Föräldrarna är Brukaren Johan Peter Persson vid Tyvik och hans hustru Johanna Sofia Jonsdotter. ( Ludgo C:3 och AI:20 sid 170 ).
213
« skrivet: 2010-10-19, 20:48 »
Jag läser det som Wretsta och jag ser att Hembygdsföreningen har gjort detsamma.
214
« skrivet: 2010-10-18, 20:44 »
Maria.
Detta är inget ovanligt fall. När man från städerna behövde sätta barn i fosterhem, gjorde man det mycket ofta ute på landet, mot ersättning till fosterföräldrarna. Dessa barn skrevs i regel inte in i fosterföräldrarnas församling, utan var kvar i den församling de hört till tidigare. Skälet var att staden fortfarande hade det ekonomiska ansvaret för barnets försörjning.
Om Du vet från vilken församling i Göteborg han kom, kan Du söka bland Stadens Fosterbarn. De brukar stå i slutet av husförhörslängden.
Han bör däremot finnas upptagen i skolkatalogen och i komfirmationsboken med den adress där han verkligen befann sig under sin uppväxt.
Min egen farfars far är ett liknande fall.
215
« skrivet: 2010-10-14, 22:57 »
Här är föräldrarna till de olika Brita 1745:
5/4: Soldaten Hammarlin och hustru Brita Bengtsdotter(Lars Hammarlind var soldat i Stenby, Jäder vid denna tid.),
25/8: Tord Ersson och hustru Brita Olsdotter,
8/9: Anders Olsson och hustru Anna(?) Eriksdotter,
1/10: Soldaten Erik Husberg och hustru Ingeborg Andersdotter,
6/10: Pär Matsson och hustru Brita Jonsdotter.
Föräldrarna till Erik, född 1748-06-22 var Anders Ersson och hustru Kiärstin Andersdotter från Stora Almby.
216
« skrivet: 2010-10-14, 18:24 »
Om detta står i underskriften till bouppteckningen och är skrivet med annan stil än texten i övrigt, rör det sig troligen om egenhändigt tecknade initialer, t. ex. L[ena] H[ans]D[otter].
217
« skrivet: 2010-10-12, 20:49 »
Kerstin som föds i Biörsund 1742-07-25 har mycket riktigt föräldrarna Erik Larsson och Ingeborg Andersdotter. Det är också den familjen som finns i Björsund på AI:2 sid. 42.
218
« skrivet: 2010-10-12, 20:43 »
Per Olofsson i Lilla Hättinge finns litet inklämd i dödboken 1765-01-06.
I den husförhörslängd Du refererar till framgår att han tog nattvarden på våren 1764 (bokstaven e i det årets kolumn).
219
« skrivet: 2010-10-08, 21:32 »
Barnet som föds d. 7 sept. heter Lars. Föräldrar är Anders Larsson och Brita Persdotter.
220
« skrivet: 2010-10-08, 21:25 »
Texten:
Soldat Nyberg / Eric Nyberg och Hustru Lenas barn Eric född d.13 och christ-
nad d19 Oct. Wittnen: Bafalln[ingsman] Ahlgren på Torrsätter, An-
ders i Ormsätter(?) Corp Torns Hustru Brita Andersdotter,
pig Brita Johansdr vid Ormsätter.
Lena och Helena är bara olika former av samma namn. Här står hon som Lena, men samma person kan mycket väl skrivas som Helena på ett annat ställe.
221
« skrivet: 2010-10-08, 17:17 »
Enligt Södermanlands Regementes Soldatregister var Erik Nyberg, född 1699, soldat vid Rote nr 1086, Kvarntorp, Stenkvista, mellan 1721 och 1740.
222
« skrivet: 2010-10-08, 09:15 »
Karin född 1726-01-09 har föräldrarna Lars Olsson och Anna Andersdotter. Platsen är inte alldeles lättläst. Jag tycker det står Engke (eller Eecke) ägor, men är mycket osäker. En av faddrarna är från samma plats (C:1 sid 117).
Fadern till den Karin som föds 1726-09-26 heter Anders Andersson (C:1 sid 121).
223
« skrivet: 2010-10-08, 08:43 »
Föräldrarna är Per Olofsson och Hustru Karin Larsdotter i Lilla Hättinge. Du finner familjen i AI:1 sid 24.
224
« skrivet: 2010-10-08, 08:30 »
Det står på ganska många ställen, alltid på barn. På ett ställe står det fick belön bok. Troligen är det en katekes eller liknande som givits till barn i skolåldern.
225
« skrivet: 2010-10-06, 07:25 »
Om Du googlar på Muspel eller Muspelheim får Du en del bra träffar.
226
« skrivet: 2010-09-24, 08:43 »
På sid 158 i kolumnen Anmärkningar står: Husförh. 1788. Den noteringen finns även för maken på sid 38 i samma bok.
På sid 158 i kolumnen Bortflyttadt står: Återflyttad (möjligen Återflyttade).
227
« skrivet: 2010-09-20, 10:09 »
Länna C:1 slutar på sid 346. GID-nummer är inte till någon nytta för den som inte har Genline. Rätt sidnummer står stämplat i övre högra hörnet.
Gäller det verkligen Länna i Sörmland?
(Meddelandet ändrat av perth 2010-09-20 10:15)
228
« skrivet: 2010-09-16, 16:48 »
Det stämmer. På raden för Karin Olofsdotter på sid 115 står: Lagl[igen] skild ifrån mannen år 1766. till Wansö 1766 utan besked. fått besked den 21 juni 1767.
Erik Hagströms andra hustru Catharina Ersdotter f. 1749 i Härad. Hon kommer därifrån till Länna 1766.
För säkerhets skull bör Du gå igenom födelseboken vid de olika barnens födelse och även vigsel och dödbok.
Detaljer om skilsmässan bör finnas i protokoll från Strängnäs Domkapitel som kan läsas på nätet av den som har abonnemang på SVAR. Den bör också finnas i Åkers Härads Dombok, som finns på mikrokort hos SVAR och på Landsarkivet i Uppsala.
(Meddelandet ändrat av perth 2010-09-16 17:09)
229
« skrivet: 2010-09-16, 12:58 »
Det ser konstigt ut, men den rimligaste tolkningen är denna:
Erik Hagström är soldat nr 700 mellan 1749 och 1759 då han dör. Hans födelseår är 1726. I hans äktenskap med Karin Olofsdotter, f. 1729, föds fem barn (AI:2 sid 113 första avdelningen).
Änkan gifter om sig med den nye soldaten Erik Hagström, f. 1742. I detta äktenskap föds tre barn.
När prästen för över uppgifterna till husförhörslängdens andra avdelning, sid 113, anger han felaktigt den redan avlidnes födelseår 1726 i stället för 1742.
Denna tolkning stöds också av soldatregistrets uppgifter.
230
« skrivet: 2010-09-14, 21:49 »
Att det står Svinstad råder det inget tvivel om.
Det är ovanligt, men vanligare än man skulle önska, att folk flyttar till ett helt annat ställe än det de hade tänkt.. Svinstad ligger ju ganska nära Skärkind- Om Du inte känner till någon av personerna senare i livet kan Du prova i kringliggande socknar.
Något av barnen var kanske i livet vid folkräkningarna 1880 och 1890. Det kan då vara möjligt att följa dem bakåt.
En annan möjlighet är att det blivit ett missförstånd och att de flyttat till Svinhult.
231
« skrivet: 2010-09-10, 19:06 »
Forshem, Österplana och Kinne-Vedum är socknar i nuvarande Götene kommun, Skaraborgs län och landskapet Västergötland.
I bilden från Forshems födelsebok står att barnafadern är klockare [klåckare] i Vedum. Familjen finns i Kinne-Vedum AI:3 sid 33 (stämpelpaginering).
De andra två bilderna Du återger kan jag inte återfinna.
232
« skrivet: 2010-09-10, 09:34 »
Det kan bero på att Du ställt frågan under Läshjälp > Södermanland. Den verkar höra hemma under Västergötland.
233
« skrivet: 2010-09-09, 10:31 »
Hon gifter sig med åbon Anders Larsson, född 1791 som står litet längre ner på samma sida.
Vigselnotisen med en del kompletterande uppgifter finns i EI:2 som är opaginerad. Det är vigsel nummer 5 år 1816 och vigseldatum är 1816-04-25. I AD-Online är det bild 48.
Familjen flyttar 1818 till Marieberg och finns i AI:9b sid 190.
234
« skrivet: 2010-08-30, 20:47 »
Den som flyttar enligt notis nr 23 1765 (bilden i Ditt första inlägg) heter Anna Jonsdotter och kommer från Sandåsen.
Om Anna Persdotter i Axnäs står att hon flyttat till Husby utan attest. Det är då naturligt att hon saknas i flyttlängden.
235
« skrivet: 2010-08-30, 12:02 »
Du menar tydligen C:1 sid 115. Förslag:
Een dreng frå Kalabo, hade dragidt Nooth om dage, fanss döde
om morgonen, liggandes på wege mellan siön och byn.
För N i Nooth: jämför med Nils längre ner på sidan.
För w i wege jämför med war och wijd i andra notiser.
236
« skrivet: 2010-08-29, 21:04 »
Nu har jag tittat litet mera i Ärla, men har inga säkra slutsatser. Framför allt vet jag inte vem Du söker, dvs vad som är känt om Anna Persdotter senare i livet. Eftersom jag inte kan dra några slutsatser, redovisar jag några spridda iakttagelser som kanske kan vara till nytta i Ditt fortsatta arbete.
1) Vid Rinkesta AI:2 sid 48b mitt på sidan finns pigan Anna Persdotter född 1736. Efter namnet står 23.9 och längre till höger Till Näshulta 61.11. Inga noteringar om nattvard.
2) 23.9 syftar på sid 23 rad 9 i samma bok, Kroberga finns nr 1) ovan under åren 1758 - 61. Dit förefaller hon komma 1757 från Cas Kyrk eller något sådant. Det som avses är troligen socknen Kung Karl (Kungsör) som även brukade kallas Karls Kyrka. Det är i varje fall inte någon gård i Ärla.
3) På samma sida som nr 1), näst sista raden finns pigan Anna Persdotter född 1736, Efter namnet 55, till höger Från Näshulta 59.26. Om detta är samma Anna Persdotter som nr 1) är för mig oklart.
4) I AI:2 sid 10, Axnäs finns pigan Anna Persdotter född 1736. Efter namnet står 48.55 Det bör tolkas som att hon är densamma som nr 3) ovan. Till höger står Kelbrotorp (Kälbrotorp) som ligger i grannsocknen Stenkvista. Därefter står med mycket svag skrift, nästan utsuddat: L. Anderrslunda. Även Anderslunda är en gård i Stenkvista.
5) Troligen är nr 4) samma piga Anna Persdotter som finns i Ärla AI:3 sid 6. Hon flyttar 1765 utan attest till Husby (Rekarna)
Nr 1) finns alltså i Kroberga och Rinkesta under åren 1757 - 61. Nr 3) finns i Rinkesta och Axnäs under åren 1759 - 65. Det är alltså två olika personer. Om någon av dem är den som föds i Axnäs 1736 är inte utrett.
237
« skrivet: 2010-08-28, 22:51 »
Det är inte alldeles enkelt att bli säker på att det är en och samma Anna Persdotter. Jag kan i alla fall bidra med att hon på Din första bild, AI:2 sid 48b, flyttar till Näshulta. Så står det bredvid siffrorna 61.11.
238
« skrivet: 2010-08-28, 22:09 »
Prästerna använde husförhörslängderna som sin arbetsmateriel och gjorde allehanda noteringar för eget bruk. Psi använt på det sätt som gällde på sid 27 är ganska vanligt, men den förekommer även i andra sammanhang. Varför den står där vid skräddaren Nyström på sid 39 vet jag inte. Kanske har det något att göra med att han inte finns på samma plats i nästa bok.
De överstrukna bockarrna för pigan Maria Danielsdotter kan ha något att göra med oklarhet om hennes flyttning. Först står det att hon flyttat till Härad. Detta är sedan överstruket och istället står notisen: Säges vara flyttad till Gåsinge.
I fråga om mera känsliga uppgifter som prästen inte ville att klockaren och andra skulle förstå, hände det att de skrevs på latin eller till och med på grekiska. Någon allmänt spridd standard kring dessa frågor fanns knappast.
239
« skrivet: 2010-08-27, 20:51 »
Tecknet är den grekiska bokstaven Psi (versal). Den används ofta för att markera saker som hör ihop. I detta fall gäller det sonen Erik längre ner på sidan. Han är alltså son till Per Ersson och hör inte till den familj som finns på de mellanliggande raderna.
Bokstaven brukar något vanvördigt kallas 'Grepa' här i Östergötland. Inom flygmekaniken betecknar den kursvinkel, men det hör förstås inte hit.
240
« skrivet: 2010-08-21, 09:12 »
Vigseldatum torde vara den 11 oktober. Alla de kringliggande vigslarna har skett på söndagar. Om den lilla knorren på siffran tolkas som en sexa, skulle vi plötsligt ha två vigslar en fredag på hösten.
241
« skrivet: 2010-07-31, 09:16 »
Att man valde barnalärare bland folk som var oförmögna tilll kroppsarbete var nog ganska vanligt. Min morfars farfar, född 1816, blev barnalärare i Västra Vingåker vid tretton års ålder. Om honom står i husförhörslängden från tidig ålder: Ofärdig. Går på kryckor.
Han förblev skollärare till hög ålder, så småningom med en ordinarie folkskollärartjänst, trots att han säkerligen inte hade någon formell utbildning. Även denne man hade förresten en mycket vacker handstil.
242
« skrivet: 2010-07-27, 17:48 »
Det är inte lätt at gissa rätt om det här. Det vore lättare om orden vore utskrivna. Litet högre upp på samma sida står de:
Eg Son Johan.
Det kan antas avse drängen på gården.
243
« skrivet: 2010-07-27, 10:37 »
Jag är ganska osäker, men tycker att det står:
Blifwen Kusk
Detta var ju krigstider. Om han blivit uttagen till trosskusk i armén förklarar det varför han är befriad från mantalspenning.
244
« skrivet: 2010-07-27, 10:18 »
245
« skrivet: 2010-07-27, 10:14 »
Förslagsvis, med förkortningar upplösta:
Flickan Karin första gången skrifven.
Hon är alltså just detta år tillräckligt gammal för att tas upp i mantalslängden.
}
246
« skrivet: 2010-07-06, 09:16 »
Domkapitlet i Härnösand bör vara en instans som handlagt ett sådant ärende. Deras protokoll och inkomna handlingar finns läsbara på nätet för den som har SVAR-abonnenmang. Sök på 'Härnösand' som arkivnamn under rubriken 'Forska'. Markera 'Digitala dokument (skannat)', så kommer Härnösands Domkapitel upp i listan.
247
« skrivet: 2010-06-14, 12:13 »
I Ärla, Sörmland C:1 sid 80a (AD OnLine) finns denna variant som dopvittne 1715-02-13:
Wäst. Hedmora förwarings Karln Pähr Pährsson. (Slut-'s'et markerat som en släng neråt.)
Denne man kan för övrigt vara bror till en av mina anor. Namn, tid och plats stämmer i alla fall.
248
« skrivet: 2010-06-03, 19:00 »
Noteringen är struken och familjen finns kvar på samma ställe även i nästa längd. Det förekom tvister mellan socknar i sådana här fall. Tydligen har Stora Mellösa till sist accepterat familjen.
249
« skrivet: 2010-05-27, 16:49 »
Framför namnet står G. S. vilket troligen betyder Gifte Sonen.
Över namnet står Bonden Sexman (ej fullt säker).
Han är född i W. W. (Västra Vingåker) Kom från Österåker 1804.
Hans hustru Anna Stina Gustafsdotter står två rader längre ner och deras dotter Anna född 1810-12-23 ytterligare två rader längre ner.
250
« skrivet: 2010-05-24, 06:42 »
De flyttar till Ede Kronogård.
251
« skrivet: 2010-05-22, 08:24 »
Två ytterligare frågor om nya dödskivan:
- När kommer den ut till försäljning? Gäller projektbeskrivningens uppgift 15 juni fortfarande?
- Ungefär hur stor blir täckningen? När jag tittar på teckningslistan verkar påfallande många större församlingar fortfarande vara lediga eller ej klara.
252
« skrivet: 2010-05-10, 17:06 »
Linda.
Det Du funnit beträffande Per visar att Peter August Nilsson själv uppgivit att han var far till Per. Bland släktforskare är det praxis att acceptera detta som ett faktum, om inte övertygande skäl talar däremot. Detsamma gäller barn födda inom äktenskap.
De andra två barnen förefaller ha varit fosterbarn. Det bästa vore om Du kunde studera församlingsböckerna. Där är sammanhanget troligen klarlagt.
253
« skrivet: 2010-05-08, 14:57 »
Man kan få god valuta när man läser gamla tidningar. Både nöje och en rikt varierad vokabulär.
demi = halv
monde = värld.
Nu återstår bara att någon forskar på herr Mannelius.
254
« skrivet: 2010-05-08, 08:02 »
Ingelas uppgifter borde alltså kunna kasta ljus över frågan som diskuteras om Anders Schedvin (Släkter>Introducerad adel>Schedvin) Denne man är det äldsta av några syskon, födda före föräldrarnas äktenskap. Han finns med i Elgenstierna och bör alltså ha samma mor som sina yngre syskon. Eller..?? Fadern var adlig från födseln.
255
« skrivet: 2010-05-07, 08:43 »
Det vanliga är, som Gunnar skriver, att även baptisternas barn står med namn i födelseboken, men med noteringen 'odöpt' eller dylikt.
En och annan präst tycks ha velat demonstrera sitt avståndstagande från baptisterna genom att inte ens skriva in namnet på barnet. Kanske ansåg han namngivningen ogiltig om den inte skett vid dopet. I vissa trakter var det ju mycket starka motsättningar mellan statskyrkan och baptisterna. Det kan ha spelat in.
256
« skrivet: 2010-05-06, 21:44 »
Afgår till Barfwa [Barva] 1819.
Ägendoms Torp
på Kroberga Bys ägor.
Ett litet torp.
Vägen dit går till
Vänster ifrån Rinke-
sta vägen.
Det finns alltså inga andra upllysningar om personerna än flytten.
257
« skrivet: 2010-04-25, 22:43 »
abs i detta fall betyder troligen 'absens', frånvarande. Han/hon var inte närvarande vid husförhöret detta år.
258
« skrivet: 2010-04-25, 22:40 »
Fattigprocenten som den också kallas var ett slags arvsskatt som tillföll socknens fattigkassa. Den utgjorde 1/8 procent av boets bruttobehållning, alltså före avdrag av skulder. Den förekommer normalt i alla bouppteckningar och är ofta kvitterad av präst på själva bouppteckningen. Detta gäller landsbygd. Om städerna skilde sig därifrån vet jag inte.
259
« skrivet: 2010-04-23, 14:48 »
Ett tillfällighertsfynd som passar in i en antavla av Bo Lindwall under denna rubrik 1999-04-28.
Lilla Mellösa (D) C:2 sid. 96.
(1785) Martii 23 / döpt 24.
Johan Carl.
Glasförerskan Anna Maria Ut[ter]berg och Gardessoldaten Carl Gustaf Utterberg ifr. Östergötland.
Bland faddrarna:
Joh. Carl Lejon ifr. Östergötland,
dess Hustru Anna Lena Lejon,
Anna Greta Lejon.
260
« skrivet: 2010-04-04, 15:04 »
A bit more details:
Johan Erik Wigh, Shoemaker in Carlsdal, Huby-Rekarne, born Sept. 9, 1858, marries
Maria Lovisa Karlsdotter, maid in Kvarntorp, Näshulta parish, born on June 20, 1863.
Marriage in Näshulta, Aug. 20, 1882.
They have the children:
Anna Mathilda b. Oct. 23 1882, dead Nov. 4 of the same year in Sågtorp, Husby-Rekarne.
Lovisa Eleonora, b. Nov. 11 1883 in the same place. (AI:23 page 65)
The family moves to Eskilstuna Fors in the fall of 1885. The following children are born there:
Erik Hilmer, b. May 2, 1886 in Lorentzberg.
Gunhild Wilhelmina, b. July 9, 1888 in Lorentzberg A.
Carl Richard, b. Jan. 10, 1891 in Sandbäcken.
Greta Elisabet, b. July 20, 1893 in Kina.
Elsa Eleonora, b. July 11, 1896 in Kina.
It appears, Maria Lovisa Carlsdotter dies between 1896 and 1900, but I have not found the record of her death.
On June 27, 1902, Johan Erik Wigh in Kina marries Ester Julia Charlotta Lundkvist. They have the son
Johan Eskil, b. Dec. 17, 1902 in Tegeldalen 115, dead June 12, 1925.
Johan Erik Wigh was born Sept. 9, 1858 in Lilla Mellösa parish, as the son of
Soldier Carl Erik Wig and
His wife Brita Catrina Andersdotter. (C:5 unpaginated)
Maria Lovisa Carlsdotter was born June 20, 1863 in Sjökärr, Husby-Rekarne, daugter of
Crofter Carl Johan Carlsson and H
is wife Maria Lovisa Törn. (C:6 page 14)
Where no source is given, data has been found on a CD of births, marriages and deaths, sold by the local Genealogical Society in Eskilstuna.
261
« skrivet: 2010-04-01, 18:24 »
Tack, Ann-Mari.
Det här kortet, som i sin helhet visar hela stugan, väcker en del undringar. Jag vet vilka som bodde i Olstorp under perioden 1890 - 1910 och jag kan inte få ihop, varken personerna på bilden eller någon tillräckligt stor högtidsdag för att motivera detta uppbåd av folk. Jag uppfattar det som att mannen i mitten, med den bredbrättade hatten litet på sned, är huvudpersonen. Kanske en 50-årsdag.
I min släkt gäller kortet för att föreställa Olstorp där mina anor har bott. Jag blir allt mera tvivlande till det.
262
« skrivet: 2010-04-01, 14:26 »
Stora Mälby var boställe för fjärdingsmannen i Björnlunda. Dåvarande fjärdingsmannen Nils Lund [ min ana ] var vid denna tid ogift. Jag skulle tro att Olof Olsson då var arrendator på gården. Nils Lund blev senare länsman efter sin far och bodde på Stora Mälby, åtminstone från 1759 till sin död 1790.
263
« skrivet: 2010-03-31, 16:54 »
Denna bild är tagen vid Olstorp, ett torp under Rinkesta i Ärla socken. För att komma underfund med vilket festligt tillfälle som har förevigats behöver jag hjälp att datera bilden. Kan hattarna och den stolte cykelägaren ge någon ledtråd? Olstorp 
264
« skrivet: 2010-03-27, 12:28 »
Är Allfröö en variant? I Ärla socken i Sörmland begravs 1686-10-19: Almose gumban Hustru Allfröö. ( C:1 sid. 86 ) Se bild.  Är detta en variant av Alfrid eller något helt annat? Har någon sett detta namn yidigare? Det tycks inte ge några sökträffar ( förutom de, som inte kan stava 'alltför' rätt). (Meddelandet ändrat av perth 2010-03-27 12:37)
265
« skrivet: 2010-03-21, 18:51 »
Kompaniets beteckning är Majorens Kompani.
266
« skrivet: 2010-03-21, 10:49 »
Ett förslag:Transäter.
267
« skrivet: 2010-03-20, 21:02 »
Anders.
Du har träffat alldeles rätt. Man ser tydligt att det först har stått Mostedt. Den nedåtgående stapeln i det långa s'-et och den uppåtgående kroken i'd' finns kvar.
Sedan har prästen skrivit över med Morberg och, missnöjd med resultatet, skrivit det nya namnet ovanför.
Det är inte alldeles ovanligt att en soldat först får ett namn när han antas av roten och sedan måste byta när han approberas vid första generalmönstringen. Här fanns det redan en Jonas Mostedt på samma kompani. Jag hade nyligen ett liknande fall i Österåker.
268
« skrivet: 2010-03-20, 19:03 »
Ett krux är att den Jonas Mostedt Hans Olof nämner, soldat i Måsta, Eskilstuna Kloster (min ana) från 1770 fram till sin död 1822 är gift med en Anna Jonsdotter. ( Soldatregistret, Eskilstuna C;3 sid 25, DII:2 sid 254, DII:3 sid 223, AIA:1 bild 448, AI:2B sid284 )
269
« skrivet: 2010-03-19, 21:02 »
Nu får jag åter syn på Björn Engströms inlägg här ovan, som ingen har kommenterat:
I vissa fall misstänker jag också att barnet inte ens var med på dopet.
Det verkar för mig helt otroligt. Prästen hade väl vissa ämbetsplikter som han inte kunde strunta i hur som helst. Har någon sett att sådant förekom?
Jag tänker då inta på att vissa nöddop ute i byarna i stora norrlandssocknar kan ha undgått att konfirmeras, utan fall där prästen skulle ha förrättat ett dop, eller skrivit in ett dop i dopboken, utan att ha haft barnet närvarande.
270
« skrivet: 2010-03-19, 03:23 »
Lagen om regentens och tronföljarnas religionstillhörighet är som den är därför att Riksdagen har stiftat den så. Om två riksdagar med mellanliggande val beslutar om en ändring, så nlir det en ändring. Det rör sig inte om något logiskt resonemang som kan vara rätt eller fel, utan om folkets vilja.
För övrigt kan en regent eller tronföljare anta vilken annan religion han/hon vill. Det medför bara förlust av rätten till tronen.
271
« skrivet: 2010-03-18, 08:25 »
Ett litet tillägg till Jan Jutefors ovan.
Trumslagarboställen och pipareboställen finns vid flera regementen. De år då upptagna i Grill tillsammans med underofficerares och underbefäls boställem. Många musiker var dock unga och ogifta. Då kunde deras boställen arrenderas ut.
272
« skrivet: 2010-03-17, 22:06 »
När jag låg på ett vanligt kommunalt sjukhus i Frankrike på 1960-talet snörpte sjuksköterskorna (nunnor) på munnen och gjorde många extra korstecken när de kom underfund med att jag var lutheran. Det måste man berätta för att inte bli begravd på fel sätt.
Den berömda sekulära franska staten har också den sina praktiska begränsningar.
273
« skrivet: 2010-03-16, 21:25 »
Det finns flera släkter i Sörmland med namnet Flodmark. Eftersom min mor hette Flodmark har jag följt upp en del spår. Om Du nämner namn och födelsedata på Din sambos ana, kan jag ta en titt på det.
274
« skrivet: 2010-03-13, 20:28 »
Enklast är väl att åberopa detta citat ur Nordisk Familjebok, Uggleupplagan:
Buldan, ett slags grof tvåskaftad väfnad af lin-,
jute- eller hampgarn, hvilken användes till säckar,
packväf etc. Buldan väfves äfven randig och
begagnas till gröfre kläder.
G. A. W.
Ordet ingick i svenskt standardspråk.
275
« skrivet: 2010-03-13, 16:47 »
Det står att han är född 1762.
Därefter: med besked från Skyllinge. dvs från Sköldinge Församling.
Sedan finns han som närvarande vid husförhör 1777 och -78 samt vid nattvard 1778 och en gång 1779. Den andra gången 1779 är struken.
Slutligen: til Fogdö.
276
« skrivet: 2010-03-11, 09:27 »
1846 för inbrott med snatteri straffad med 9 d. fäng[else]
vid vatt[en] och bröd samt hemlig kyrkoplikt.
För iterering [=upprepande] af samma brott afförd i Sept.
samma år till Malmö fästning hvarest
han med döden afgick d. 4 Mars 1847,
enligt slottspastorns betyg af d. 27
Febr. 1849.
277
« skrivet: 2010-03-02, 09:08 »
Dottern Alva Viola var änka med namnet Streiffert vid sin död i Göteborg 1969. Maken var tydligen Gustaf Viktor Streiffert, död 1964, gift sedan 1909.
278
« skrivet: 2010-03-01, 21:16 »
Det kan kanske vara Otto Ludvig* Richarde (utan s). Han finns omnämnd i Svenskt Konstnärslexikon.
Född i Göteborg 1862-06-03, död i Båstad 1929-03-22. Son till läraren Ola Svensson och Maria Persson. Gift 1883 med Elisabet Johansson.
Utbildad i Stockholm och Köpenhamn. Studieresor i Europa.
Han målade landskap, mariner och historiska motiv. Är representerad på Göteborgs Konstmuseum m. m.
Alla uppgifterna ur Svenskt Konstnärslexikon.
Namnet Richarde har han förmodligen själv antagit. En kvinna, född i Danmark 1885 med detta efternamn finns i Sveriges Dödbok 1947 - 2006.
279
« skrivet: 2010-02-28, 10:40 »
Barometrar är i allmänhet graderade mellan 710 och 790 mm Hg. Kanske har benämningen barometer valts, just för att undvika oavsiktliga missförstånd.
280
« skrivet: 2010-02-27, 19:20 »
När jag lärde mig läsa omkring 1938 läste jag flitigt auktionsannonserna i lokaltidningen. De innehöll så många konstiga, fantasieggande ord och uttryck. När det gällde kreatursauktioner brukade det stå: Reaktionsfri besättning. Jag hade naturligtvis ingen aning om vad det betydde, men det lät spännande.
281
« skrivet: 2010-02-26, 23:12 »
Ett sidospår tillpå temat barnmat:
I Den Sluga och Förståndiga Gubben ..., 1790 läser jag:
En besynnerlig konst att föröka mjölken hos Ammor.
Låt Amman i sin Barm bära lilla Pimpinelle-gräset [ Sanguisorba minor enligt min skolflora ] så skall hon inom 6 timar så öka mjölken, at du åter måste borttaga gräset.
Kan det stämma? Finns det modernare metoder på samma tema?
282
« skrivet: 2010-02-26, 13:59 »
Floda är en lurig socken. En del gårdar har flera namn. Jag letade i flera år efter Nysäter, tills jag av en slump kom på att det är detsamma som Wattgluggen (ett mycket roligare namn).
Det finns ett Västtorp enligt ortsregistret i boken, men där finns de inte. Det troligaste är nog att skrivaren suttit i andra tankar när han förde in flyttningen.
283
« skrivet: 2010-02-26, 10:49 »
En mystifikation. Det står att de flyttar til Wastorp. Men där är de ju redan!
Jag har inget annat råd än att kontrollera födelseboken framåt i tiden. Om de får flera barn senare kan Du återfinna familjen med hjälp av dessa.
284
« skrivet: 2010-02-26, 09:26 »
När NE skriver om puddlingsprocessen talar man enbart om den manuella metoden. På 1870-talet började man använda en typ av stora roterande puddelugnar. Dessa användes vid flera mindre bruk i Sverige långt in på 1900-talet. Tydligen bl. a. vid Gunnebo.
Puddlarna arbetade säkert vid en sådan puddelugn.
285
« skrivet: 2010-02-24, 22:40 »
Som skriven källa kan väl fungera 'Handbok i Husmedicinen ...' av Medicinalrådet Wistrand, min upplaga är tryckt 1875. Där står just det som Harriet beskriver:
Då barnet nödgas umbära både moder och amma, är bästa födan uppkokt vatten som varmt blandas med god komjölk, i början till 1/3 mot vattnet, sedan hälften vatten och mjölk, hvarmed fortsättes tills de första tänderna framkommit då annan mat får förtäras.
286
« skrivet: 2010-02-24, 08:07 »
Det står Labbetorp. Johan Larsson med familj finns i AI:2 sid 93.
Sonen kallas i födelseboken 'Päder'.
287
« skrivet: 2010-02-19, 09:09 »
Jag har ett par glasögon som tillhört en kvinna, född 1883, död 1973. De ligger i ett precis likadant fodral som de här visade. Själva glasögonen är av enklare material, enklare utförande och ser äldre ut än Dina. Jag tror att de jag har köptes kring 1930. Glasen har säkert bytts under årens lopp.
288
« skrivet: 2010-02-16, 20:24 »
den 19 Apr: begrofs den så kallade Myrstugu gumman
som den första gången warit gift med en Drabant
wid namn Anders From, som tillika med en sin son
blef slagen wid Pultava. Andra gången med
en frälse fogde, tredje gången med en Torpare[?], fjer-
de gången med en Soldat afskedadt, Anders Gillberg,
som för 5 år sedan dog. På sitt hundrade och första[?] ål-
ders år fick hon twenne nya framtänder neder i munnen,
hwilka dock icke hade bestånd mer än halft annat åhr
förr än de smålades sönder. Denne gumma hade i sin
ungdom tjent i flere år hos en Medicinæ Doctor derest
hon lärdt något i Läkare Konsten, jämte åtskillige ar-
ters Kännande. Gjorde många lycklige Curer både på
förname Herrar såsom ... personer af högre
och ringare stånd. Dog af ålderdoms swaghet g:l 106 år.
En krutgumma, väl värd den lilla berättelsen, även om åldern är överdriven. Jag undrar om det är en släkting. Jag har en hel del anor i Näshulta från 1600-talet.
289
« skrivet: 2010-02-13, 19:13 »
Tack! Då gick det lättare. Det står:
Ärilla 1808. Alltså Ärla socken.
290
« skrivet: 2010-02-13, 14:23 »
GID-numret är bara upplysande för den som har Genline. Vi andra behöver veta sidnumret i boken gör att kunna hjälpa till.
291
« skrivet: 2010-02-13, 11:25 »
Om Du anger volym och sida blir det lättare att hitta rätt ställe.
292
« skrivet: 2010-02-07, 16:43 »
Vi uttalar numera, liksom fransmännen, avancera med ett tydligt 's' i mitten. Jag minns från min barndom, att litet 'finare folk' gärna istället uttalade det med ett främre sje-ljud. Med kännedom om ordet ursprung i franskan ligger det då mycket nära att använda stavningen avangera psss arrangera.
293
« skrivet: 2010-02-07, 10:27 »
Han kommer från Övernäs ( här 'Öfvernäs' ), en ganska stor gård i grannsocknen Gillberga.
Du finner familjen i Gillberga AI:4 sid 68.
294
« skrivet: 2010-02-06, 11:35 »
Det är knappast något tvivel om att det står Staden, dvs Torshälla. Men jag kan inte hitta honom där.
Är det möjligen denne man?
1803 i Thorlunda. Sägs där vara son till bonden där, Erik Svensson (AI:8b sid 83).
1804 finns han vid Källstalöt (sid 60).
1806 i Thorlunda (sid 81)
295
« skrivet: 2010-02-03, 08:49 »
...,
hwilken sedan hon war så olycklig och A:o 1712 för-
qwäfde sitt barn i sömnen, nästan aldrig haft någon helsa.
296
« skrivet: 2010-01-30, 12:49 »
I mitt hemlandskap Sörmland leder den lilla socknen Kattnäs bottenligan med 9 inlägg. Då ser jag församlingar som bildats under 1900-talet som 'utom tävlan'.
Att små församlingar får oproportionerligt få inlägg här, hänger väl samman med att sökproblemen är mindre där. Man kan ganska lätt söka igenom en husförhörslängd och risken för att förväxla personer är mycket mindre än i en stor församling.
297
« skrivet: 2010-01-28, 07:43 »
Om något skall tilläggas till Ingelas utförliga genomgång, vill jag varna för blind tro på arv och bouppteckningar som bevis på faderskap. Ett barn som hustrun 'medfört i boet' fick ofta ärva styvfadern, alldeles oboeroende av lag och testamente.
Bouppteckningen efter min farmors farfar, död 1893, är ett solklart sådant exempel.
298
« skrivet: 2010-01-28, 07:23 »
Han är son i Stafträ. Det framgår enklast i vigselnotisen på den sida Du först refererade till: C:2 sid 208, vigsel nr. 9 1780.
Att hans efternamn inte stämmer med med den tidigare bonden i Stafträ beror troligen på att modern blivit änka och gift om sig. Det har jag dock inte kollat bakåt.
299
« skrivet: 2010-01-27, 20:12 »
Jag hittar ingen från Zachristorp på den angivna sidan och Inget Zachristorp i Stenkvista ortsregister. Kan Du precisera vilken vigsel det gäller?
300
« skrivet: 2010-01-27, 18:41 »
Leif och Rolf.
Tack för era svar. Det ser ju uppmuntrande ut. Då är det kanske läge att göra ett försök på Krigsarkivet i alla fall. Det blir litet dyrt och obekvämt, jämfört med att sitta hemma vid datorn, men om man verkligen kan få fram en bild av vad som hänt och av sammanhanget är det värt det.
Regementshistorikerna har jag studerat, men de har aldrig något annat om enskilda soldater än antal.
Hälsningar.
Per.
301
« skrivet: 2010-01-27, 18:15 »
Jag är litet osäker på om jag hittat rätt notering.
På Gillberga B:2 sid 28 (stämpelpaginerad) finns som nr 13 år 1847:
Stattorparen Gustaf Nilsson med hustru. De kommer från Hyndevad och flyttar till Torshälla.
302
« skrivet: 2010-01-26, 15:41 »
Vi måste vara många som gärna ville veta mera om de soldater bland våra anor som dött i fält. I Generalmönsterrullorna får man iblan veta datum för dödsfallet, ibland ingentig annat än att ett nytt namn dyker upp i rullan.
Ett exempel bland många: Om en ryttare bland mina anor står i GMR 1790:
Hästen störtad. Häst och karl fångne. Så småningom står det i
husförhörslängden: Död i Ryssland 1791. Här måste det finnas en kompanirapport om striden när han blev tillfångatagen och någon rapport om dödsfallet från hemvändande fångar eller på annat sätt.
Finns det någon här på AF som har egen erfarenhet av att söka detta slags uppgifter i Krigsarkivet? Lönar det sig att försöka? Kan man få hjälp? Jag har givetvis studerat Krigsarkivets hemsida. Det jag söker nu, är amatörforskares egna erfarenheter av att arbeta direkt med Krigsarkivet, på plats eller via e-post.
303
« skrivet: 2010-01-26, 12:01 »
Framställningen ger intryck av att beskriva ett typiskt mönster, som förekommer generellt. Exempel:
Domböcker: ... drabbade i själva verket urskiljningslöst kvinnor som stod åtalade för lägersmål ... oavsett om det var hennes första förseelse eller ej, och ...oavsett hennes sociala bakgrund.
Kyrkböcker:... en lägrad kvinna är inte längre en piga eller hushållerska, utan just ett ”kvinnfolk.
Avhandlingens författare har av allt att döma funnit dessa mönster vara rådande i Torna härad i Skåne. Jag känner inte alls igen dem från 'mitt' område i Sörmland.
304
« skrivet: 2010-01-26, 11:44 »
En källhänvisning med och sidnummer skulle göra det möjligt för mig och andra, som inte nyttjar Ganline, att titta närmare på problemet.
(Meddelandet ändrat av perth 2010-01-26 11:46)
305
« skrivet: 2010-01-25, 08:56 »
Den som i likhet med mig finner en del av Stefans citat ur avhanlingen Synd och skam förvånande och överdrivna bör lägga märke till att avhandlingens underlag är begränsat till Skånes landsbygd. I varje fall när det gäller språkbruket kan man inte generalisera observationerna därifrån till att gälla hela landet.
306
« skrivet: 2010-01-25, 05:54 »
Alldeles säkert skall det läsas som 'närvarande'. Det har sprätt till litet extra vid kroken över 'ä'. Jämför några av notiserna högre upp på sidan.
307
« skrivet: 2010-01-25, 05:22 »
Riddarhuset borde väl ha haft synpunkter på de äldsta barnen. Hade man inte åsikter om äkta och oäkta börd i de kretsarna?
308
« skrivet: 2010-01-24, 21:18 »
Ja, litet tvetydigt är det. I födelseboken står det Johanna, men i hfl, på den jämnårige lika klart Johannes. Troligen är väl födelsebokens namn fel.
309
« skrivet: 2010-01-24, 21:05 »
Liksom Elgenstierna har jag honom född 1803-10-05 i Kalv. Den uppgiften kommer från Hillared AI:4 sid 9. Däremot finns han inte i Kalv Födelsebok. (Eller också är vi två som inte kan se honom.) Hans yngre syskon: Johanna 1805-09-01 (utan angiven fader), Gustava 1807-11-16 och Anna Maria 1810-09-26 finns däremot som födda i Kalv. Förmodligen är Anders född någon annan stans. Föräldrarna gifte sig först 1808.
Familjen finns i Rösarp (Kalv AI:2 sid 29). Där är Anders med.
Tillägg: Jag hade inte sett Stefans inlägg när jag postade mitt. De tycks komplettera varandra.
(Meddelandet ändrat av perth 2010-01-24 21:08)
310
« skrivet: 2010-01-22, 11:59 »
De 10 beläggen i Västra Vingåkers vigselbok intresserade mig eftersom detta började med frågan om under vilka omständigheter ordet Kvinnsperson förekommer just i vigselböcker. Tack vare V. Vingåkers Hembygdsförenings register går det att följa upp dessa fall ganska lätt. Det visar sig då, att de tio beläggen är koncentrerade till femtonårsperioden 1752 - 67. Dessutom finns tre 'Kvinnoperson' år 1775. Därutöver inget enda belägg mellan 1666 och 1861.
En av dessa kvinnor hade det mindre vanliga namnnet Margareta Ragwaldsdotter. Jag kontrollerade henne och så vitt jag kan finna har hon fött endast ett barn tidigare.
Därmed kan det fastslås att men i Sörmland vid mitten av 1700-talet har använt benämningen Kvinnsperson i vigselboken, även för kvinnor med endast ett tidigae barn, men att det ät ovanligt, möjligen knutet till enstaka präster.
311
« skrivet: 2010-01-21, 16:15 »
Ingen fara Stefan. Jag sysslar med detta för att det intresserar mig. Jag tycker att det är angeläget att försöka rätt tolka det man kan läsa i de magra källorna.
Jag valde början av 1800-talet för att kunna arbeta med lättlästa böcker. Det var kanske dumt.
312
« skrivet: 2010-01-20, 22:27 »
Stefan. Du frågar:
Per, min erfarenhet när det gäller användningen av ordet kvinnsperson är, att när en kvinna som fött ett (eller flera) oäkta barn gifter sig, så anges hon som just kvinnsperson. Är det inte så i Sörmland?
För att var någorlunda säker på svaret tittade jag igenom vigselböckerna under perioden 1800 - 1809 i fyra sörmländska bondsocknar: Gåsinge, Runtuna, Sköldinge och Ärla. Det blir bortåt 500 vigslar. Benämningen kvinnsperson förekommer inte en enda gång.
Under samma tid föds i samma socknar 68 barn till ogifta mödrar. Inte heller i födelseboken förekommer ordet kvinnsperson någon gång. Eftersom det är känt och belagt att flertalet ogifta mödrar senare gifter sig, kan man utgå från att omkring 50 av dessa 500 brudar tidigare hade fött utomäktenskapliga barn.
Så det är alltså inte så i Sörmland att ogifta mödrar regelmässigt kallas kvinnsperson vid början av 1800-talet.
313
« skrivet: 2010-01-20, 14:41 »
Fru Pastorskan i Österplana är inte barnets mor, fattas bara! Hon är den som bar barnet till dopet, vilket betecknas med krumeluren framför. Motsvarande finns vid de andra dopen på samma sida, t. ex Wälborna Fru Lisa Appelbom och Fru Magisterskan Lisa ....
314
« skrivet: 2010-01-19, 14:41 »
Camilla.
Du har nog rätt. Jag begriper mig inte på dessa versaler. Jag har sett många 'N', men aldrig något som liknar detta. Det har tydligen inte den som gjort min lathund med gammal skrivstil heller.
315
« skrivet: 2010-01-19, 11:27 »
Den långa titeln verkar svår. Om jag läser rätt av tycker jag det står:
Sämledningemannen.
Det är osäkert hur man skall få någon mening i detta. I mantalslängden 1706 finns han upptagen under frälsehemmanet Rocklunda, men med noteringen: bor på Cronohemmanet. Titeln skulle kunna syfta på delägande, samägande, gemensamt brukande, sämja eller dylikt. Kanske står det något helt annat.
Efter ejusdem:
... lefvat ärligen, gudeligt och wäl, sitt huus wäll förestådt, och detta älända lefwernet(?) åskådat 54 åhr.
I nästa liv lovar allt att bli bättre. Det syftar nog inte på att detta Rocklunda nu är en av landets mest omskrivna svinfabriker.
316
« skrivet: 2010-01-19, 10:08 »
Slutet:
... denna wärdens bitterhet fått smakat uti 54 åhr 7 månader,
Samma formulering finns överst på nästa sida, men där är det 'stora bitterhet'.
317
« skrivet: 2010-01-17, 18:29 »
Jag får förtydliga mig en smula. De användningar av ordet kvinnsperson resp. mansperson jag avser ovan, gäller kyrkböcker, domböcker och liknande. Som jag uppfattat det började de användas i dessa sammanhang, just för att de var neutrala jämfört med de beteckningar man finner på 1600-talet. Följden blev att de mycket snart inte alls sågs som neutrala, utan pekade ut en viss kategori.
318
« skrivet: 2010-01-17, 15:35 »
Ja, jag tycker också att det känns som att prästens notering om Schick står där för att visa, att det nog egentligen är han som är fadern, trots allt. Tillnamnet Dufva borde ju ha räckt för identifieringen. Men vi har ju så hårda krav på akribi här i forumet att vi knappast kan låta denna känsla räcka för ett direkt utpekande.
Mina erfarenheter av uttrycket kvinnsperson hänför sig i stort sett uteslutande från Sörmlands landsbygd. Där används det aldrig om en piga som för första gången 'råkat i olycka'. Det ersatte däremot en kortare, mera direkt benämning på dem som återkom med samma ärende. Denna benämning har som bekant numera fått en bredare användning på våra skolgårdar. Någonstans har jag sett att ordet kvinnsperson bannlystes i kyrkohandboken någon gång på 1800-talet.
Ibland kan man också se 'mansperson'. Det gäller då återfall i tjuvnad eller liknande.
319
« skrivet: 2010-01-16, 09:30 »
Bara en tanke: Vissa församlingar förde in de oäkta födslarna på egna sidor. Det har Du väl kollat?
Att det står ... utan någon lägersman innebär ju att Schick inte erkänt sig vera barnets fader. Att han ändå nämns kan ha två förklaringar: Antingen en enkel lokalisering av modern, eller en markering att prästen inte tror honom.
Vid vilken ålder framträder dottern med namnen Jansdotter Schick?
Benämningen 'kvinnsperson' brukade inte nyttjas för 'förstagångsförbryterskor'. Vet Du om modern hade barn tidigare?
320
« skrivet: 2010-01-15, 09:12 »
Det mest troliga är att födseln skett någon annan stans än i Uppsala. Om man sedan skall utnämna Schick till fader är en annan sak.
321
« skrivet: 2010-01-14, 22:39 »
En aning har nog många, men att säga vad som är rimligt (dvs den längsta tid som inte är orimlig) verkar svårare. Jag har aldrig stött på något fall där det tog längre tid än fyra månader,men mina erfarenheter är begränsade till södra Svealand. Kanske var norrländskorna eller dalkullorna mera motspänstiga. Vad vet jag?
322
« skrivet: 2010-01-10, 08:34 »
Stefan.
Jag började undra hur gammal Du är, men så förstod jag att det inte var Din egen självbiografi. Min första timpenning i en mekanisk verkstad 1948 vid femton års ålder var 85 öre.
323
« skrivet: 2010-01-06, 16:00 »
Brukspatronen hade dött och hans arvingar hade konstaterat att hans skulder var större än tillgångarna. De anmäler till Kils Häradsrätt att de vill försätta dödsboet i urarva konkurs. Det innebär att de själva avstår från sin arvsrätt. I gengäld slipper de ansvar för den avlidnes skulder.
Notisen är en kallelse till brukspatronens fordringsägare att infinna sig vid tinget ett visst datum för att bevaka sina fordringar.
324
« skrivet: 2010-01-06, 12:22 »
En liten korrigering:
... Urarfwagörelse, och Kils Härads- Rätt ...
325
« skrivet: 2010-01-01, 21:57 »
En enkel kontroll på CD Sveriges Dödbok av personer födda på 1800-taletoch döda på 2000-talet ger 881 träffar. Inte illa.
326
« skrivet: 2009-12-29, 21:49 »
Ord som innebär värderingar har i de allra flesta fall undergått stora förändringar i sin betydelse under de senaste 200 åren. Det gäller även 'onaturlig' och 'usel'.
Usel hade en betydelse som låg mycket närmare dess ursprung än det har i dag. Ursprunget är 'osäll' dvs olycklig. Ordet innebar inte ett moraliskt fördömand på samma sätt som i dag.
Bland Nova Zemblas fjäll, i Ceylons brända dalar,
Varhelst en usling finns är han min vän, min bror ...
(Lidner, citat ur minnet)
Onaturlig i det här fallet syftar väl direkt på att föräldrarna inte tog vård om barnet, vilket ansågs vara det enda naturliga beteendet. Det står ju att barnet svalt.
Uttrycket i akten avsågs nog inte att vara så hårt fördömande som det framstår för nutiden. Det ger utrymme för oförmåga, snarare än ovilja hos föräldrarna. Orsaken framgår inte.
327
« skrivet: 2009-12-26, 10:51 »
Ljus sirap i nödfall, men egentligen skall den vara mörk. Och i gröten skall det vara en kanelstång. Malen kanel uppepå gröten är ett dåligt surrogat.
I gröten har man också en mandel. I gamla tider hade man istället en grötpilt av porslin, men den svalde min farmors far för nästan hundra år sedan och den har inte hörts av sedan dess. 'Grötpilt' ger ingen träff på Google, så åtminstone benämningen är nog mycket lokal. Sörmland.
328
« skrivet: 2009-12-17, 13:52 »
Bouppteckningar är alltid spännande läsning och ibland ganska svårtolkade. Här är mina förslag:
Sid 280:
1 Skärknif med Hylsa. Alltså en slidkniv.
11 st Stånnor och Baljor. Stånda är ett laggkärl av något slag. Jfr. stånka.. Här gissningsvis = holk.
3 st B? Fjerdingar. B? är en förkortning, möjligen står det Br för Brännvin.
1 Gl. Boketunna. Att boka är att krossa. Tunnan kan vara avsedd att krossa något i, t. ex. svinmat. Möjligen för förvaring av sådant krossat material.
2nne Retsel. Rissel, retsel eller redsel är ett stort såll som användes vid rensning av frö m. m.
Sid 281.
2. Hösind(?) Vet inte. Kanske sidogrindar till en vagn, att användas när man kör in hö. (Ren gissning.)
10 Gångar Söm. (= Hästskosöm).
Glt Jernskräp och 2nne Klocklon.
Fordran på Petter Samuelsson: Skuldsedelns datum anges mycket riktigt till d. 11 Febr. 1822. Det troligaste är väl att skulden, om den var för lån, köp eller tjänst, fanns redan före dödsfallet och nu bekräftas skriftligt.
Avslutningen: ... Intygar under Edelig förbindelse .... ... som här anteknat finnes, betygar ....
Sid 184: Fattig ProCenten 2 Rd. 3 sk. 6 rst Banco, är till Boestorps Sockens Fattig Cassa ärlagd ....
Sista ordet är Kyrkowärdar. (1/8 % av boets bruttobehållning gick till socknens fattigkassa. Ett slags arvsskatt.)
329
« skrivet: 2009-12-15, 18:30 »
I sitt inlägg under denna rubrik den 4 augusti 2005 nämner Bo Lindwall Katarina Eriksdotter Berg och hennes make Gabriel Gabrielsson Kjellman från Torshälla. I Lerbo (D) DII:1 sid 169 finns en notering om dem när dottern Kristina Katarina föds och döps i Lerbo 1733-10-11 resp. 1733-10-13.
Bland faddrarna finns Drängen Olof Gabrielsson och Borgarhustrun Maria Andersdotter Hallengren, båda från Torshälla.
(Meddelandet ändrat av perth 2009-12-15 18:52)
330
« skrivet: 2009-12-07, 21:30 »
Jo, det står 'Betna Sn'. Jag lurades också först av det väldigt sneda 'S-et' i Sn och gav upp.
331
« skrivet: 2009-12-02, 21:03 »
Det gäller alltså dottern Augusta på sid. 39:
Född före äktenskapet. vistas f. n.
hos f. Sold. Qvick i Åsby.
Tyvärr är jag något osäker på namnen: bäde Qvick och Åsby, men i Åsby finns i alla fall en avskedad soldat Lars Qvick. Kanske var Augusta tjänsteflicka där. (Samma bok, sid 68).
332
« skrivet: 2009-11-22, 20:31 »
43. / D. 10 Octobr. Döptes Eric ifrån Ban-
ninge soldatstuga som föddes d. 3. dito,
fadren Cronans soldat Carl Liten,
Modren hust: Maria Ersdotter.
(FAddrar)
Johan i S???, Pehr Berilsson i Ban-
ninge, Hust. Brita Anders dotter ibidem,
p. Kierstin Carlsdotter i Kiälltorp.
I Södermanlands Regementes Soldatregister uppges Carl Hansson Liten vara född 1697 och soldat för Rote Nr 311, Banninge, Floda. Han skall 1742 ha flyttat till Nr 326, Rocklunda, Sköldinge och dött där 1745-08-18.
333
« skrivet: 2009-11-20, 20:17 »
Det här ämnet har blivit litet splittrat på olika trådar. Jag har alltså belägg för titlarna: Förwarskarl, Förwarssoldat och Förwarsryttare. Alla i Sörmland vid mitten av 1700-talet. Det vore intressant att veta om detta förekommer ävan i andra delar av landet.
334
« skrivet: 2009-11-20, 08:11 »
Jag kan tillägga att jag i går hittade ytterligare tre 'Förwarskarlar', alla i Västra Vingåker AI:1. Det gäller alltså 1750- och 60-tal. De stod alla med patronymikon i husförhörslängden. Ett par av dem var skrivna på soldattorp.
335
« skrivet: 2009-11-19, 22:51 »
Jag tycker det ser ut som en vikbar skärm. Tre sektioner synliga i bilden. Fotografens rekvisita.
336
« skrivet: 2009-11-17, 22:35 »
Hej igen, Benny.
Beträffande Gartman har jag åstadkommit följande, men inte mera:
Didrik Gartman är Chef för ett kompani av Södermanlands kommendering i Pommern enligt mönstring i Grim 1761-11-11. (SVAR GMR 142/p79). I detta kompani finns en soldat Nr 269, 37 år gammal, med namnet Anders Backman.
1761-11-20 utses han till Sekundmajor och chef för Väster Rekarne Kompani, Södermanlands Regemente enligt GMR 1763-01-23 (SVAR/p432).
337
« skrivet: 2009-11-17, 14:24 »
Jag har tittat på minst sex olika notiser av det här slaget och det står inget 's' i något av de fallen. Dessutom använde man inte orde försvar för Krigsmakten på den tiden, det låter så defensivt.
Däremot tror jag på förvar i betydelsen reserv. Speciellt i krigstider gjordes extra utskrivningar av t. ex. en man från varannan rote. De var inte riktiga soldater, hade varken torp eller nummer och finns inte i de vanliga mönsterrullorna, men slåss och dö fick de. Min ff ff f Carl Gustaf Brink från Brottsta, Torshälla var en sådan Reservsoldat eller Vargeringskarl i finska kriget 1808 innan han blev ordinarie soldat året därpå. Han var förresten gift med en viss Anna Cajsa Backman från Lista.
338
« skrivet: 2009-11-16, 20:53 »
Hej Benny, Du är också igång fortfarande.
Kan Du berätta var det står, så man kan få titta. Det verkar ganska likt 'förvarsryttare' som jag nyligen frågade om under den rubriken. Förvarssoldat har jag också stött på. Allt i Sörmland.
339
« skrivet: 2009-11-14, 09:03 »
Jo, först trodde jag det var Du som var någon. När jag läste igenom hela sidan förstod jag att det inte var så.
Man undrar varför de just i Sörmland använder ordet 'förvaring-'. Är det förvaring = reserv som är grunden?
340
« skrivet: 2009-11-13, 09:44 »
Den angivna sidan är en dödbok.
Enligt motsvarande födelseboken, C:1 uppslag 176, föds ingen Jan/Johan 1750-05-20. Däremot en Johan med fader Erik 1750-05-24.
341
« skrivet: 2009-11-13, 09:26 »
Sofie.
Om Du anger varifrån texten kommer: församling, volym, sida, ökar sannolikheten att någon kommer med en tydning.
342
« skrivet: 2009-11-11, 20:36 »
Slag står det.
343
« skrivet: 2009-11-11, 12:36 »
Ett förslag:
Febr. d. 15 föddes Carl Anders Organisten och Klockaren Mäster
Carl Rydgrens och Hustru Maria Christina Kindstedts
Son och döptes d. 18 do. Faddrar Nämndemannen Anders
Jonsson i St. Ullevid, Nämdem. Magnus Andersson ibid,
Bodbetjenten Magnus Hertzberg hos Hl: Lunderberg,
Mademoiselle Anna Sophia Stockenström i Staden(?),
Hustru Anna Simonsdr i St. Ullevid, Hustru Greta Ryd-
quist i Tan[ne]fors.
344
« skrivet: 2009-11-08, 21:27 »
Även i Sörmland, ett landskap med många herrgårdar, är detta mycket vanligt. Greven eller Grevinnan ställde upp som fadder för torparbarnen på sina underlydande ägor. Jag tror inte att de ansåg sig ha några speciella förplikterser utöver att de spred glans över själva dopet. Det var också vanligt att besökande högreståndspersoner var med och drygade ut listan över faddrar. De stod givetvis först.
En gång läste jag att Kung Carl XIV Johan en söndag gick i kyrkan i en östgötasocken och då ställde upp som faddr vid dopet av ett gossebarn (som givetvis fick namnet Carl Johan). Kungen skänkte också ett guldmynt till pojken, som tyvärr dog efter tre veckor. Det fick nog kungen aldrig veta.
345
« skrivet: 2009-11-08, 21:13 »
Patrick.
För min del är det egentligen inte fråga om att inte 'våga' publicera resultaten av min släktforskning. Jag vågar ju skriva här och det skulle jag inte om jag vore överkänslig för mothugg. Jag har hunnit bli föremål, både för välmotiverade rättelser och fullkomligt obegripliga vredesutbrott.
Nej, det är snarare så, att jag tycker att min släktforskning i första hand är en angelägenhet för mig själv och mina släktingar. Jag är inte ute efter att flytta fram den genealogiska forskningsfronten, utan vill lära mig förstå mina förfäders liv och villkor. När jag, t. ex. via Disbyt, får kontakt med någon avlägsen släkting lämnar jag utan vidare ifrån mig de relevanta delarna av min databas om han/hon vill ha dem. Den som vill ha källhänvisningar och bakgrundsresonemang får dem. Om alltsammans sedan skulle dyka upp på någons hemsida stör det mig inte heller. Jag skulle sannolikt aldrig upptäcka det, eftersom jag inte botaniserar särskilt mycket på nätet.
Några register eller omfattande excerpter har jag inte åstadkommit. Om jag gjorde något sådant skulle jag knappast publicera resultatet utan minst en oberoende kontrollant. Risken för förargliga småfel är alldeles för stor. Jag vet hur många gånger jag måste korrekturläsa ett sådant här litet inlägg för att någorlunda få ner antalet fel.
Om jag ändå skulle publicera något på egen hemsida, skulle jag göra det i den form jag sjäv finner lämpligast, inte efter några yttre direktiv om vilka uppgifter som 'ska finnas'. När jag skriver på ett forum som detta rättar jag mig naturligtvis efter där gällande regler.
346
« skrivet: 2009-11-08, 11:09 »
Diskussionen efter Patricks funderingar om publicering av släktforskning blev klarläggande. Blotta tanken på att det kan finnas läsare med åsikten att Inget ska läggas ut om man inte kontrollerat källorna till sina uppgifter, styrker mig i mitt beslut att inte publicera något av min släktforskning. Det finns inget direkt samband mellan att ange en s. k. primärkälla och att ha kontrollerat den. Jag kan mycket väl ha kontrollerat källan utan att ange den när jag publicerar och jag kan skriva av och publicera någon annans forskning utan att själv någonsin se primärkällan.
I min föreställningsvärld är det inte källangivelserna som skiljer god släktforskning från dålig och inte heller självständiga resultat från plagiat. Konsten att tråka ut, är att säga allt. (François Marie Arouet, kallad Voltaire (f. 1694-11-21, d. 1778-05-30): Sept discours en vers sur l'homme. (1738). Min översättning).
Tack, Ann-Mari. Den gubben skulle det vara.
(Meddelandet ändrat av perth 2009-11-08 14:15)
347
« skrivet: 2009-11-08, 09:03 »
Det är nog kavalleriets motsvarighet till Vargeringskarl eller Reservsoldat som avses. Googling på 'Förvaringssoldat' gav en träff i Rönö Härad 1711. Någon har gjort avskrifter ur deras domböcker.
348
« skrivet: 2009-11-07, 22:26 »
Jag läser snarare texten ( Vadsbro, Södermanland C:1, sid 538, uppslag 262 stämpelpaginerat, uppe till vänster ) som ... hwartill kom den Hwijta Soten.
Det är då troligen det som brukar kallas vitsot, ett slags anemi eller blodsjukdom som yttrar sig i onormal blekhet.
349
« skrivet: 2009-11-07, 12:43 »
Tillfällighetsfynd innehåller mycket värdefullt material som kan lösa många svåra problem, t. ex. födelser och dödsfall i 'fel' socken. Att det inte är många besök där kan delvis hänga ihop med att den inte har så stort omfång, delvis med att många inte känner till den. Därför blir det inte heller så många rapporter. Om de rapporter som sänds in sedan inte publiceras, tröttnar naturligtvis insändarna.
Om den frivilliga hjälp som efterfrågas inte är märkvärdigare än att sortera in på rätt ställe, kontrollera källor och formuleringar, m. m. ställer jag gärna upp som frivillig efter förmåga. Hör av Er om och när det finns någon som har tid att göra materialet tillgängligt och att lämna mig erforderlig information.
När den nu liggande kön av tips är avbetad bör en liten reklamkampanj för Tillfällighetsfynd startas, så att så många som möjligt verkligen skickar in sina fynd. Man gör ju ofta sådana slumpmässiga fynd när man letar efter något speciellt för egen del. Om dessa rapporteras in och blir tillgängliga kommer värdet av denna databas att kunna bli betydligt större än nu.
350
« skrivet: 2009-11-04, 21:40 »
Ove. Två frågor:
1. Du nämner i Ditt första inlägg, att Du tror att Johan Klitsberg kommer från Åker. Vad ligger till grund för det antagandet?
2. Känner Du till något om ursprunget för hans hustru Greta Stina Larsdotter? När de gifter sig anges bådas adress som Klitsberga Soldathus, men ingen av dem finns noterad där före vigseln. (C:3 sid 3 och AI:4 sid 26 ).
351
« skrivet: 2009-11-03, 20:22 »
Det står ancilla. Det är så många sådana, så det är säkert det som man vanligen kallar piga.
Serv är dräng och ux (=uxor) betyder Hustru.
352
« skrivet: 2009-11-03, 11:57 »
I Västra Vingåker finns två personer med den för mig obekanta titeln Förwarsryttare.
Den ene, Olof Olsson i Lindbol gifter sig 1755-11-09 (V. V. C:4 sid 160).
Den andre Bengt Nilsson (min ana) 1764-03-12 (V. V. C:4 sid 165).
Bengt Nilsson finns sedan i Vikstorpstugan, även där med titeln FörwarsRyttare. (V. V. AI:1 sid 2 och AI:2A sid 17).
Ordet är klart läsbart och alltså belagt fyra gånger. Dessa två är de enda som ger träff på Google.
Vad var detta för slags befattning? Var den militär? Har någon stött på den på annan plats?
353
« skrivet: 2009-10-28, 22:29 »
Familjen finns på sid 320 i den angivna boken.
Infinna sig hvarken i Guds Hus el[ler] nyttja
d[en] H[eliga] N[attvarden]. På 5 års tid hafva de icke communicerat. ( = gått till nattvard ).
354
« skrivet: 2009-10-24, 16:09 »
Det tycks finnas oändligt många varianter av versalerna i denna slags stil och flera av dem är förvillande lika. Det är fara värt att detta blir en omröstning. Jag tar ändå risken och påstår att det första tecknet är ett V. Det enda som skiljer från W är den extra slingan i mitten.
355
« skrivet: 2009-10-23, 16:34 »
Det är inte särskilt ovanligt med omotiverade särskrivningar av sammansatta ord i handskrifter. ... framfödde ... ger ju en begriplig mening åt ordet. Jag har svårt att komma på något bättre.
356
« skrivet: 2009-10-22, 20:51 »
Står det möjligen framfödde?
357
« skrivet: 2009-10-20, 20:51 »
Tunnbindaren Per Jonssons son Johan kan i varje fall avskrivas från listan över möjliga soldater Klitsberg. Han dör 1760-04-04 ( Åker C:2 sid 152 ).
358
« skrivet: 2009-10-20, 10:26 »
Mitt 'påstående' att det saknas moderator för Länktips i 'listan' avser den lista över moderatorer som man får fram genom att trycka på Moderatorer på ämnessidan och sedan på moderatorlistan som du hittar här. Om det finns bättre sätt vore det kanske bäst att ta bort det dåliga sättet som var det enda jag fick syn på.
För övrigt vore det bra ibland, som i detta fall, om moderatorns ingrepp försågs med datum och klockslag. Det gäller, fast det inte hör till den här rubriken, även notiserna på Rötters förstasida.
359
« skrivet: 2009-10-14, 12:27 »
Man kan kanske tro att Länktips är så harmlöst att det inte skulle kräva någon moderator. Det finns heller ingen sådan i listan. Men sedan två dagar finns ett inlägg där, postat 2009-10-12 kl. 11:07 som innehåller ett grovt överträdande av ordningsreglernas s. k. Generalklausul.
Ett mail till Anbytarvärden i förrgår och ett till en 'närliggande' moderator i går har varken resulterat i svar eller åtgärd. Anser de som ansvarar för AF att detta inlägg är i överensstämmelse med forumets regler.
För undvikande av förhastade slutsatser vill jag påpeka att jag inte ställer mig bakom några av den angripna personens skrifter eller åsikter. Mitt intresse gäller Anbytarforums etik och regler.
360
« skrivet: 2009-10-09, 07:26 »
Föräldrar är: Länsman Normansson och dess Hust: Sallander. Alla visste var länsmannen bodde, så det behövde inte skrivas ut, men han brukade bo i Blacksta. Jag skulle börja titta där.
Det finns också en tvillingsyster Ulrica Christina.
361
« skrivet: 2009-10-06, 21:12 »
Jag kan inte tyda första raden, men på den andra dtår det: Gl. och bräckl. (Gammal och bräcklig.)
Troligen har han inte flyttat, utan är här upptagen som befriad från mantal.
362
« skrivet: 2009-09-29, 18:59 »
Ove. Först: När jag nu åter ser mitt förra inlägg, ser jag att det verkar rätt snorkigt. Det var inte min mening. Om det är som det verkar, var inte vistelsen i Arnö särskilt lång. Där flyttlängd saknas återstår i allmänhet bara att plöja igenom boken. Den man söker brukar stå i slutet om man börjar framifrån och vice versa. Klysberg hittade jag i P 10 (Södermanlands Regemente) utmärkta soldatregister http://soldatregister.p10.se/ Soldatkarriären blev inte lång. Han tillhör Överstelöjtnantens Kompani och har nr 716 och finns i GMR 1793. Där får han avsked med kommentaren: undermålig och swag. Han finns med familj i Överselö AI:4 sid. 26, ett stycke ner på sidan. Där står att han flyttar till Toresund 1793. En orolig ande.
363
« skrivet: 2009-09-25, 15:53 »
Accusatus furti 1849 lär betyda Anklagad för stöld 1849.
364
« skrivet: 2009-09-24, 20:58 »
Lycka till med Dina efterforskningar. Jag är fullt nöjd om mina tips kan vara till någon nytta. Tyvärr är det ju så, att många sådana här tips ändå inte leder till något, men till sist är det något som gör det.
365
« skrivet: 2009-09-22, 21:30 »
Stupstocken låter onödigt drastiskt. Då faller ju huvudet av.
När det bara står 'varnad' rör det sig inte om något som var direkt straffbart enligt lag. Det var just en varning enskilt direkt av prästen. Det kan ha rört sig om alltför långt mellan kyrkobesöken, störande uppträdande under gudstjänst eller många andra saker. Barn kunde bli varnade för dålig läskunnighet eller kristendomskunskap.
En av mina anor blev varnad för att ha vanhelgat nattvarden. Jag har undrat över om han försökte smussla undan oblaten. Den lär ha bringat jaktlycka om man blandade den i krutet.
Det finns mängder av olika handlingar som prästen ogillade. Fylleri var förstås vanligast. Prästen var också mycket medveten om livets korthet för egen del. I husförhörslängderna finns mer eller mindre diskreta markeringar vid olika personer så att en eventuell efterträdare skulle veta vad slags folk han hade att göra med. Ungefär som luffartecken, men inskrivna i boken.
366
« skrivet: 2009-09-22, 21:11 »
Din källa a) kan jag inte hitta, eftersom jag inte har Genline. Är det en vigsel eller en födelse? Vilket är år och datum?
I Din källa b) står att familjen kommer från Arnö 1796. Arnö (C) C:2 påstås innehålla en utflyttningsbok för den aktuella tiden. Där borde han finnas med.
Han står som avskedad soldat. Det finns en soldat Johan Klysberg vid Klitsberga, Överselö som får avsked 1793. Han påstås vara född 1760 enligt Soldatregistret, men det kan vara fel. Kolla honom.
367
« skrivet: 2009-09-22, 17:25 »
Västmanland är mycket riktigt i största laget för att börja leta i blindo.
Har Du hittat vigselnotisen för paret? Var bor hon då?
Om de inte är gifta i Överselö, titta i vigselböckerna i de socknar i Västmanland som ligger strax norr om Överselö: Arnö, Kungs-Husby, Vallby, ... De ligger visserligen i Upplands Län, men på den här tiden gick man mest efter landskap.
Har Du tittat efter faddrar när deras barn döps? Dyker det upp någon fadder med namnet Lund?
Jag har också letat efter platser med namn som slutar på -vid, utan att få något napp.
368
« skrivet: 2009-09-22, 17:08 »
Ove.
Du har väl någonstans träffat på Johan Klitsberg. Var, i vilken bok och sida har Du funnit honom? Det jag menade var att Du med utgångspunkt från den tidigaste noteringen Du hittills funnit honom i går bakåt i tiden. I första hand till närmast föregående husförhörslängd.
369
« skrivet: 2009-09-21, 18:41 »
När man har konstaterat att ingen av fäderna till dessa Johan själv heter Klitsberg är det knappast meningsfullt att i detalj gå igenom alla födelsenotiserna. De kan inte antas ge upplysning om vem som senare kan komma att ta detta namn.
Det enda sättet att finna rätt person är att följa Johan Klitsberg bakåt genom livet tills man, - förhoppningsvis - finner honom boende hemma hos sina föräldrar.
370
« skrivet: 2009-09-21, 18:27 »
I Överselö AI:5 sid 36 anges att Greta Stina Lund är född i Västmanland.
Platsen de flyttar till är möjligen Thoresund, men säker är jag inte. Jag skulle i alla fall börja leta där.
371
« skrivet: 2009-09-20, 21:41 »
En sorglig historia:
Skomakardrängen Pär Pärssons Son i Åsbostugan död d. 15 April på sådant
sätt at han på en sophög fant ett litet knyte hwaruti låg två bitar såsom ärter
Kantiga, som fuller var förgift dem han åth up och 4 dagar ther efter blef död. --- 10.
Jag är inte helt säker på varje bokstav, men betydelsen är klar.
372
« skrivet: 2009-09-20, 21:21 »
Det är dålig skärpa i bilden, så det följande är osäkert.
Föräldrar till Signe Maria, född 1918-10-01:
Staffan Pettersson Munter, född 1867-06-12. Vaktmästare.
Maria Sofia Svedin(?), f. 1887-05-28. Hushållerska.
Föräldrarna är inte gifta enligt denna notering. De gifter sig 1922 enligt
Platsen är Ostra, ett kvarter i hörnet av Klostergatan och Carlavägen, på den tiden bebyggt med stadens största hyreskaserner.
Paret gifter sig 1922-05-02 och bor då på samma adress. Mannen uppges då vara änkling och heter Pettersson Munter Lindholm. (SCB-utdrag)
373
« skrivet: 2009-09-15, 16:34 »
Jag läste inte ända uppifrån. Tydligen är han inte f. d. bonde, men Husman tycks han vara i alla fall.
Jag hoppade över pekpinnen om volym osv den här gången, eftersom Genline varken anger volymbeteckning eller sidnummer. Mitt Genline-abonnemang går ut i nästa vecka och då sällar jag mig till dem som inte besvarar 'GID-frågor'.
374
« skrivet: 2009-09-15, 08:12 »
Det står Hm som brukar betyda Husman, i regel den tidigare bonden på gården som pensionerat sig och bor kvar på gården.
375
« skrivet: 2009-09-13, 16:01 »
Min blodgrupp står noterad 1954 i min värnpliktsbok, så den finns nog i Krigsarkivet också. Man måste nog ha värnpliktsnumret för att hitta den där.
376
« skrivet: 2009-09-03, 20:35 »
Här är en detalj ur Albert Edelfelts illustration till Björneborgarnas Marsch ur Fänrik Ståls Sägner. De trummorna verkar vara större, men modellen är likartad. 
377
« skrivet: 2009-09-02, 09:49 »
Armémuseum bör vara den bästa expertinstansen.
378
« skrivet: 2009-08-30, 20:54 »
De som bör känna till detta är Andrée-muséet i Gränna.
andree@grennamuseum.se
Det blev två snabba förslag. Hoppas något av dem funkar.
(Meddelandet ändrat av perth 2009-08-30 20:55)
379
« skrivet: 2009-08-30, 16:23 »
Man fylls av onda aningar när man ser att Mats skrivit på FF, men den här gången var det en god nyhet. Mycket god t. o. m. Så länge som vi väntat på detta! Nog är det värt en glad gubbe med sol:
380
« skrivet: 2009-08-30, 15:49 »
Strängnäs Tidning har under många år varit en del av Eskilstuna-Kuriren. Den finns mikrofilmad, bl. a. på Stadsbiblioteken i Eskilstuna och Stockholm samt givetvis på KB och UUB. Du har ju datum, så det går snabbt att se om det är ur den tidningen när Du väl är på plats. Om det är rätt tidning bör Eskilstuna-Kuriren veta vem Håberg var.
381
« skrivet: 2009-08-29, 15:33 »
Ååh!! Tack så mycket! Det var oväntat.
Jag har börjat fundera på att lägga ner släktforskningen och börja med Thai-boxning eller någon annan stillsam fritidssysselsättning. (Gubben försöker se ambivalent ut.)
382
« skrivet: 2009-08-27, 16:12 »
Stadsbiblioteket i Eskistuna har några adresskalendrar , den senaste jag hittar i deras katalog är från 1923. Du kan alltid ringa dem och ställa en fråga. Det kanske finns senare kalendrar också. Tel: 016 - 710 51 10.
383
« skrivet: 2009-08-26, 09:02 »
Stadsmuséet har tydligen adressen, kvartersnamn och nummer. Med dem i handen kan Du gå igenom folkräkningen 1930 som finns skannad hos SVAR. Det bör ju ha varit chefens bostad. Fastigheten ägdes troligen av bolaget.
Största delen av personalen vid försäkringsbolagen vid denna tid bestod av agenter som arbetade på fritiden med att inkassera försäkringspremier. Det är troligen därför det finns så många personer på bilden.
Fölkräkningen i Eskilstuna 1930 är ganska omfattande och saknar register. Den är ordnad stadsdelsvis och kvartersnamnen i varje stadsdel har samma begynnelsebokstav. Det kan underlätta en del. Jag hittade i alla fall mina föräldrar och farföräldrar med viss möda.
384
« skrivet: 2009-08-24, 09:28 »
Om Jonas Hultsten kan jag lämna några uppgifter ur boken Snickare, schatullmakare och ebenister i Stockholm under skråtiden. av Erik Andrén. Nordiska Muséets Handlingar 81.
Jonas Hultsten född 1742. Mästarprov 1773. Burskap 1777. Gift 1. i Nikolai fs. 1773-07-22 med Maria Catharina, dotter till möbelsnickaren Didrik Fick. Hon dör 1779-04-07 i Matia fs. Gift 2. 1780-12-26 i Maria fs. med Catharina Schmidt.
Jonas Hultsten dör i Nikolai fs. 1794-12-21.
385
« skrivet: 2009-08-23, 14:52 »
Marianne.
Om det var 'riktiga' gustavianska möbler han snickrade kan det kanske istället vara Jonas Hultsten 1742 - 1794. Han var en av de allra skickligasste gustavianska möbelsnickarna i Stockholm. Det enklaste sättaet att få veta mera om honom är att googla på hans namn.
Om det däremot är fråga om en Hultström vore det bra få veta något om tid och plats.
386
« skrivet: 2009-08-15, 22:40 »
Rolf.
Norrköping var en ganska stor stad redan i början av 1900-talet och det blir nog ett drygt och osäkert arbete att börja med att hitta rätt arbetsgivare.
Har Du letat reda på mannen och hans adress och yrke som de är angivna i dödboken? I annat fall bör Du börja där. Om han står som skräddarlärling eller liknande är det mycket möjligt att han bodde hos sin arbetsgivare. Det var fortfarande ganska vanligt vid den tiden. Du bör alltså titta i mantalslängden. Har Du tur står det en skräddarmästare litet högre upp på samma sida.
387
« skrivet: 2009-08-14, 21:20 »
Nu har jag varit på biblioteket och letat reda på prästerna i Åsaka och Göteborg de aktuella åren.
Skånes Åsaka: Vice pastor (Församlingen var prebende åt biskopen och förestods av en vice pastor):
1831 - 42 Gabriel Söderlund.
1856 - 60 Alfred Birger Källgren.
Göteborg Garnisonsförsamling (Bataljonspredikant):
1854 - 58 Johan Fredrik Lundgren, senare kyrkoherde i Slätthöga.
Det förefaller tydligt att Carl besökt pastor Lundgren i Göteborg och där fått en attest att han var vaccinerad. Vaccinatörens namn har säkert inte framgått av attesten.
Om vi tror på, att klockaren i Skånings-Åsaka var vaccinatör, så hette han år 1833 Jonas Göthblad. (AI:4 sid. 503)
(Meddelandet ändrat av perth 2009-08-14 21:38)
388
« skrivet: 2009-08-14, 21:02 »
Ken, Here what I can make out of it:
(Ölmstad Jönk Län EI:1/p103)
Col 1: Ch. Sigill. 25 öre Bet. ( = Charta Sigillata 25 öre betalt ) A registration fee has been paid.
Col. 4 last line: Vigselakten för[rätta]des af [ name difficult to read ] The marriage ceremony was perfomed by ...
Col 5. Contrahenterna personl[igen] närvarande. Giftomans betyg lemnadt. Betyg från båda [illegible]. Both parties present (at the registration of their intended marriage to the local pastor). Written approval of the guardian of the bride. (A woman was not legally allowed to decide about her own marriage. She must have the consent of her father or other male relative.) The last sentence is hard to red, but it is another formality, that is in order.
I hope you get the general picture.
389
« skrivet: 2009-08-11, 22:01 »
Thekla Albertina, född i Myrby, Tillinge 1845-03-11. Föräldrar:
Statdräng Johan Peter Hjortsberg född i Teda 1817-01-14 och
Hustru Catharina Bredlund född i Tillinge 1815-10-09. (Tillinge C:8 sid 49 och AI:15 sid 138 )
Jan Peter föds i Ekeby, Teda 1817-01-14 som son till Skattebonden Erik Persson och hans Hustru Anna Maria Jansdotter. Han blir troligen den förste att anta namnet Hjortsberg i denna släkt. (Teda C:5 sid 31 )
390
« skrivet: 2009-08-09, 09:36 »
Den ursprungliga frågan ställdes klockan 12:01. Min önskan om komplettering framfördes klockan 14:48. Kompletteringen kom in klockan 16:11 samma dag. Begäran om komplettering var motiverad av den ställda frågan!!!
391
« skrivet: 2009-08-09, 09:13 »
Han drev en taxirörelse (droskrörelse). I de allra flesta fall med en enda bil som han körde själv.
392
« skrivet: 2009-08-08, 14:48 »
Berätta i vilken bok Du funnit detta exempel. På så sätt ökar möjligheten att få ett svar.
393
« skrivet: 2009-08-07, 09:02 »
Omkommen i Stockholm [.] December 32 står det. Om det finns ett datum framför December är jag osäker på. Den lilla skuggiga fläcken ovaför det som ser ut som en etta, hör ocks dit och gör det till en trea.
394
« skrivet: 2009-08-05, 20:36 »
Peter.
Prästernas namn hittar man enklast i Herdaminnet för det aktuella stiftet. Det är ett slags matrikel med biografier över alla präster. Jag kan slå upp det nästa gång jag kommer till det rätta biblioteket. Det kan dröja någon vecka, men om ingen annan hinner före, så återkommer jag i ärendet.
395
« skrivet: 2009-08-05, 13:30 »
Carl Andersson, född i Åsaka 1833 flyttar ut ur Garnisonsförsamlingen, Göteborg, till Danmark 1857-11-10. Detta kan man finna i Utflyttningslängden B:6 sid 63. Där är också markerade ett antal uppgifter om hans kristendomskunskap, nattvardsgång, frejd (uppförande) osv. För honomm och för alla andra saknas markering i kolumnen för 'Koppor'. Därmed är det högst troligt att uppgift om vaccinering även saknas i den flyttattest Carl fått med sig till Danmnrk.
Om smittkoppsvaccinering var ett villkor för att få gifta sig eller bosätta sig i Danmark vid denna tid (jag vet inte om det var så) kan man från Danmark ha begärt ett särskilt intyg om detta. Detta intyg kan ha begärts från Göteborg (troligast) eller från Åsaka. I vilket fall som helst har attesten säkert skrivits av vederbörande präst, med stöd av notering i husförhörslängden.
396
« skrivet: 2009-08-04, 23:11 »
Det är riktigt att det vanligen var socknens klockare som utförde vaccineringen vid denna tid. Han fick en viss betalning för detta öch den extra inkomsten var välkommen.
Det är däremot tvivelaktigt att vaccinatörens namn skulle stå i någon attest många år efteråt. När prästen skrev attest (flyttbetyg) när en person flyttade ut ur socknen fördes bland annat in uppgiften att han var vaccinerad. Däremot har jag aldrig i en sådan attest sett uppgift på vem som utfört vaccinering. Den som intygade att vaccineringen var gjord, var socknens präst vid avflyttningen och det är troligen hans namn som finns på attesten.
397
« skrivet: 2009-07-25, 07:58 »
Hm! Frågan gällde 'insolentia'. Citatet har 'incolentis'.
398
« skrivet: 2009-07-24, 19:03 »
Kanske något som 'insolent. Enl. SAOB: övermodig; hänsynslös, fräck, oförskämd; om yttrande, handling o. d.: som vittnar om l. är ett uttryck för övermod l. hänsynslöshet l. fräckhet.
SAOBs exempel är från Rålamb 1600-tal.
399
« skrivet: 2009-07-20, 10:16 »
Min farfars fars Bibel, där han skrivit in sina barns födelser hade tidigare tillhört Bonden Erik Ersson i Hedtorp, Gillberga, Sörmland, född 1802. Han har med stor möda övat välskrivning på baksidan av titelbladet.
Efter Erik Erssons död 1876 har den uppenbarligen köpts av grannen, min farfars far, som inte alls var släkt med Erik Ersson. Det är en stor otymplig sak med tjocka träpärmar och Erik Erssons många barn och barnbarn har väl inte haft något intresse av att behålla den i släkten.
400
« skrivet: 2009-06-30, 08:46 »
Pehr föds i Grytetorp den 16 Januari. Familjen finns t. ex. i AI:4 sid 275.
401
« skrivet: 2009-06-27, 20:09 »
Bra sås reder sig själv.
402
« skrivet: 2009-06-27, 20:06 »
gulskinsbonedh låter som en gyllenläderstapet, en populår inredningsdetalj vid den tiden.
403
« skrivet: 2009-06-26, 11:11 »
Han bör ha arbetat vid ett sågverk, ungefär som en mjölnardräng arbetade vid en kvarn. Det fanns troligen ett sågverk i närheten.
404
« skrivet: 2009-06-25, 22:26 »
Jag vill nog läsa det som 'Sågdräng'.
Annars är 'legodräng' ibland använd som beteckning på en anställd dräng. Det var ganska vanligt att söner och döttrar 'i huset' kallades drängar och pigor. Legodräng och legopiga skiljer ut de anställda.
405
« skrivet: 2009-06-18, 22:03 »
Lee.
I suppose, you are talking about Aron Jonasson, born on May 2, 1838. His mother was Johanna Jansdotter, born in Dalskog, 1816. When his mother moves away, she leaves him with the family where she last worked: crofter Johannes Andersson at Alshagen(?), Trollungsbyn, Dalskog. He stays there between 1844 and 1847. I have not found out, whether they were relatives. (AI:11 p. 108, AI:12 p. 115)
In 1847 Aron moves to Billingsfors nearby, to rejoin his mother, who has married Karl Högman. He stays with his mother and his stepfather's family until 1854, when he moves on at the age of 16. (Billingsfors AI:9 p. 63, AI:10 p. 72) He is noted as being disabled by some disorder in his right knee.
406
« skrivet: 2009-06-12, 22:25 »
Allard verkar ha haft litet status. Någonstans i Sörmland har jag tidigare stött på en man som tagit det namnet utan någon känd anknytning till vallonsläkten.
407
« skrivet: 2009-06-12, 20:42 »
Hej Camilla.
Även tämligen ålderstigna uvar kan lära något nytt. Detta var en för mig ny variant av felaktig födelsesocken. ... födelsesocken i samma veva ändras från Nicolai till Lunda (personen på raden ovanför var född i Nicolai, varför prästen skrev ibidem på Johan, men sedan fördes den ovanstående personens hustru in däremellan - och hon var född i Lunda! Den skall jag komma ihåg.
Jag letade i Lunda utan resultat, men tänkte sedan: Få se om inte Camilla reder ut det där. Så var det.
Mina anor i Bene försvann därifrån 50 år tidigare.
408
« skrivet: 2009-06-07, 19:01 »
Enligt Svenskt Konstnärslexikon var Rikard Magnus Lindström född i Stockholm 1882-09-28. Son till Organisten Albert Esaias L. och Carolina Hedenvall.
409
« skrivet: 2009-06-04, 11:45 »
För detta Häradsdomaren änklingen Pehr Ersson war född i Härdsäng [eg. Häradsäng] i Ärla. Fadren het Erik Pehrsson och modren Kjer- stin Ersdotter. Flöttade med dessa sina föräldrar hit till Byringe ifrån späda år. Fadren blef sedan nämndeman och gjästgifvare. Hos för- äldrarne war han hemma tills år 1733, då han [ ] blef gift med pigan och dottren Stina Andersdotter i Merlänna, med hwilken han haft 3 Söner och 6 döttrar, af hwilka en Son allenast blifwit död. I Byringe war Han efter sitt giftermål 1½ år och flöttade sedan hit till Merlänna. Blef straxt efter sin faders död 1749 nämndeman och slutel[igen] Häradsgoma- re.# Försattes i änklingestånd d. 5 Juni 1782. Han har fått räkna 49 Barnbarn och 6 Barnbarnsbarn.Med ohälsa har han som oftast [ ] på sin ålderdom warit beswärad och lades aldeles till sängs d. 22 Febr. dog d. 15 Mars kl. 4 f. m. Lefwat 82 `5 `1 `3. # Warit Herrdagsman 2:nne gånger.
410
« skrivet: 2009-06-02, 21:34 »
Frida Charlotta föds i Skoglund, Kumla på uppgivet datum 1876-05-20. Föräldrarna är:
Erik Larsson, f. i Kumla 1840-12-04 och
Anna Fredrika Dorotea Falk,
Fadern är kassör och senare hemmansägare i Kumla By Nr. 5.
En del av barnen antar namnet Samzelius.
Källor: SCB-utdrag 1876, Kumla AI:24a sid. 269, Folkräkn. 1890 och 1900.
411
« skrivet: 2009-05-28, 22:07 »
Länna verkar troligt på den första. Den andra skulle kunna vara Wadsbro. Det slutar i varje fall på ..sbro och inledande versaler kan se ut hur som helst. Jag håller på Vadsbro.
412
« skrivet: 2009-05-28, 19:04 »
Enkan Hustru Maria Ersdotter, född i Forsa / 1723 28?/11 / oförlofwad
Son Anders Pärsson född i Forsa 1743 26/12 förlofwad i Forssa S:n. [Troligen är det han som avses med noteringen i högerkanten. Jag tror det står] Ripsa 1767.
Son Erik Pärsson 1756 29/1
Pär Pärsson 1759 14/7
Swen Pärsson 1762 24/8?
dotran Kerstin Pärsdr 1765 18/6
dotran Maria Pärsdr 1749 26/10 till länsmans 1767
Med klammer för hela familjen:
från Forssa 1766 Midfastan med godt besked.
KLämman 1767.
Familjen finns sedan i Klämman, sid 52 i samma bok.
Ett råd för att underlätta i framtiden: Ange volym och sidnummer tillsammans med eller i stället för GID-nummer. Det finns andra ställen än Genline. Alla kanske inte anlitar just det företaget.
413
« skrivet: 2009-05-23, 22:15 »
De flyttar till Hesslöstugan, sid. 98 i samma bok.
414
« skrivet: 2009-05-23, 16:39 »
Elfvesta Sold[at] St[uga] d. 19 Novemb efter skjedd ordendtelig lysning uti
Wadsbro Sochn, wigdes tillsammans Sold: Lars Olofsson Elf
samt Soldate Enkian ifrån Prästebords Soldate Stuga uti
Wadsbro Sochn Hust: Brita Erichsdotter
Morgon Gåfva 10 lod Silfver och 1 [lispund] Koppar.
415
« skrivet: 2009-05-18, 22:25 »
Slumpfynd på Rampeltin.
Enligt SCB-utdrag ur Födelsebok för Askersunds Stadstörsamling föds 1908-06-12 Karl Gusten. Som fader står Karl August Bernhard Rampeltin, Skådespelare, Östersunds Stadsförsamling, Jämtlands län. född 81 24/3 (år och datum överstruket).
Moder: Okänd, född 78 13/5, ogift. Anm: Barnets födelse anmäld af barnmorskan fru Britta Wetterstrand, Björkelund.
Carl Gusten Rampeltin återfinnes i Sveriges Dödbok som död i Västervik 1978-02-06.
416
« skrivet: 2009-05-18, 20:53 »
Den ende Erik Severin som enligt folkräkningen 1890 är född år 1881 är född i Björna, Västernorrlands län 1881-10-23 som son till pigan Anna Katarina Larsdotter, född 1859-10-02. Ingen fader finns angiven.( V:3 sid 170 och AI:8A sid. 15 )
År 1890 är denna Anna Katarina Larsdotter gift med Jordarbetaren Daniel Edlund, född 1862 i Trehörningsjö, Västernorrland. ( Folkräkn. )
Någon Elsa Kristina Falander har jag inte påträffat.
417
« skrivet: 2009-05-14, 08:46 »
Lars Reveille i Rackeby E:1 sid 51 kallas Waltornist ( = Valthornist ). Han är alltså regementsmusiker med det för en sådan passande soldatnamnet Reveille ( = Revelj ). I hans arbete ingick att väcka upp regementet på morgonen. Han var troligen inte vallon.
418
« skrivet: 2009-04-26, 09:34 »
Witt:
Anders Larsson i Svenstorp, och Hustru Anna Larsd. i Birhäll-
stugan. Dräng Olof Pehrss. i Svenstorp, pig. Anna Olsd.
i Bondgöle.
Ordet och skrevs från början som dess, men har ändrats. Anders Larssons hustru i Svenstorp heter Kerstin, medan hustrun i Birhällstorp heter Anna.
419
« skrivet: 2009-04-26, 08:49 »
Witt. Bond. And Larsson
och Hustru Kerstin Lars-
Dr. i Svenstorp.
Soldat [Dräng överstruket] A. Widgren
för Åsen. Pig.
Ingrid OlsDotter.
420
« skrivet: 2009-04-26, 08:43 »
Wittnen: Smeden Anders
S: Askerberg och dess Hu-
stru Brita Cajsa Högberg
ifr. Högsjö Bruk _ Smeds-
dr. Carl Fr. Boman och Pig.
Anna Stina Ersdr ifr. Högsjö B.
421
« skrivet: 2009-04-18, 08:55 »
Du bör också observera att taxerad inkomst inte är detsamma som total inkomst. Det fanns många olika avdrag som minskade den taxerade inkomsten. Det kan gälla ränteutgifter eller reskostnader till arbetet. Hur stora dessa avdrag var i ett enskilt fall beror av många faktorer som kan vara svåra att få reda på.
Jag tror inte man kan tala om fattigdom i detta fall, snarare en inkomst kring eller något under en genomsnittlig arbetarlön. Detta alltså enligt den tidens mått.
422
« skrivet: 2009-04-12, 09:36 »
Almqvist har säkert lagt in denna detalj fullt medvetet och dess innebörd var myckat klarare för samtidens läsare än den är för oss.
Min tolkning i största korthet:
Jungfru är den 'finare' titeln och bör alltså föredras i händelse av osäkerhet. Att kalla Sara för mamsell skulle placera henne i nivå med dem som står i snusbod eller serverar på värdshus.
Å andra sidan: En jungfru är en sysslolös hemmadotter som förnöter sin tid med att läsa dåliga romaner, brodera och vänta på en friare som pappa kan godkänna, medan en mamsell är en modern, självförsörjande yrkeskvinna.
Slutligen: En jungfru skulle inte ensam företa en sådan här resa och hon skulle absolut inte utan vidare inlåta sig i samtal med en främmande man.
Titelbryderiet faller alltså väl in i Almqvists tendens och avsikt med romanen.
423
« skrivet: 2009-04-06, 20:53 »
Ann-Mari.
Jag vet inte om det var tack vare Lazarolen och det är glest melan bildbevisen. När han började skolan hade han i alla fall normal hårväxt.
424
« skrivet: 2009-04-06, 18:25 »
En dubbelgångare? Just i dag skulle han ha fyllt 99 år, men så blev det inte. Hans famor oroades av flinten och smorde in den med Lazarol. Det här är kanske inte tillräckligt seriöst för AF, men den gamla huskuren kan väl platsa. 
425
« skrivet: 2009-03-27, 20:35 »
Nageltorn is a blacksmith's tool, used when making nails. After cutting and forming the stem of the nail, you put it in the nageltorn and form the head. I don't know the englisn translation.
When you post questions of this nature, please tell us the age and, if relevant, the place, where the document was written. It may facilitate the interpretation.
(Meddelandet ändrat av perth den 27 mars, 2009)
(Meddelandet ändrat av perth den 27 mars, 2009)
426
« skrivet: 2009-03-23, 21:15 »
Rötters kalendarium är nog ingen annonsplats som drar särskilt många läsare. Efter tio års nästan dagligt läsande av Anbytarforum kände jag inte till kalendariets existens. Jag hittade det dock efter tipset ovan.
Det var glädjande att slå upp vår lokaltidning här i Linköping i morse. Släktforskningens dag hade fått en helsida med positiva omdömen, förmodlligen tack vare direktkontakt med redaktionen.
A propå: Har Anbytarvärden eller någon annan planerat för hur man skall utnyttja årtiondets bästa PR-tillfälle för släktforskningen, TV-serien som börjar i morgon?
427
« skrivet: 2009-03-15, 19:05 »
Good-will är svår att mäta i pengar. Ingen vet värdet av den good-will Sveriges Släktforskarförbund, Rötter och Anbytarforum förlorade genom införandet av avgiften för användarkonto. Det blir inte heller någon enkel sak för utvärderingsgruppen att uppskatta det ekonomiska nettoresultatet av ett borttagande av obligatoriet. Det rör sig väl närmast om en ren gissning.
För min egen del: Jag kommer inte att göra någon ytterligare inbetalning till Rötters Vänner så länge det är ett krav för att få skriva på Anbytarforum. Skälet är enkelt: Det finns tjogtals eller hundratals dikussionsforum där jag kan delta utan kostnad. Varför skall jag betala just på AF? Den dag den obligatoriska avgiften tas bort kommer jag däremot, frivilligt, att sätta in ett flera gånger större belopp på Rötters Vänners konto. Jag är nämligen en varm Anhängare och Vän av ett avgiftsfritt Anbytarforum och vill stödja det efter törmåga, både med penningbidrag och genom att svara på frågor där jag har de rätta kunskaperna.
428
« skrivet: 2009-03-12, 21:52 »
Det närmaste är väl Timar. På CD Sveriges Dödbol finns 80 st. med stark koncentration till Östergötland som födelselän.
429
« skrivet: 2009-03-01, 18:40 »
Nils Vik är son till soldaten Andes Vik i Vikstorp ( = Viks Soldattorp ). Du finner familjen i AI:4 sid 74. Där står också att de flyttar till Sköldinge.
430
« skrivet: 2009-02-24, 20:51 »
Nej, det är ju mycket möjligt att de flyttat under mellantiden. Jag känner mig däremot helt säker på att det verkligen står Werna.
När jag tar en titt i mantalslängden 1735 - 37 finner jag vid Värna Carl Larsson med hustru gammal och sjuk samt mågen Lars.
1739 - 1741 är mågen Lars försvunnen och ersatt av en ogift son Lars.
Det kan kanske vara lönt att titta i födelseboken i fortsättningen för att se om någon lämplig Lars Larsson och Kerstin Karlsdotter får barn någon annan stans.
Förresten: en del tidiga husförhörslängder tar inte upp barn som är för små för att bli förhörda. Jag vet inte hur det är här, men det kan var värt att ha i minnet.
(Meddelandet ändrat av perth den 24 februari, 2009)
431
« skrivet: 2009-02-23, 20:56 »
Det står nog 'Werna'. Det finns en gård Värna och där bor 1740 en Lars Larsson, men om det är densamme vet jag inte. I så fall gift med Karin i st. f. Kerstin Carlsdotter och utan hemmavarande son Carl.
432
« skrivet: 2009-02-18, 10:52 »
Hänvisningen till sid. 56 avser inte Carl Larsson. Prästen har underskattat Olof Erssons och hans hustrus fruktsamhet och fått lov att hitta en tom plats längst ner på sid. 56 för deras senast tillkomna barn: Peter och Stina.
433
« skrivet: 2009-02-11, 23:21 »
Det står: 1 mtl. förm. ½ mtl. Skatte under Hellefors.
Det betecknar gårdens hemmanstal som tidigare varit 1 mantal, men som i samband med omräkning av hemmanstalen som skett tidigare hade omräknats (förmedlats) till ½ mantal. Skatte betecknar jordnaturen och betyder i korthet att ägaren verkligen ägde själva marken och betalade skatt för den. Under Hellefors betyder att gården ägdes av Hällefors Bruk i Lilla Mellösa socken. Mannen som står överst på sidan har titeln arrendator. Han arrenderar alltså gården av Bruket.
434
« skrivet: 2009-01-26, 22:45 »
Eva-Lotta:
Döpt i Näshulta.
H. Brita Lisa Staberg.
Fredrika Elisabet:
Faddrarna är från Stor: Flen.
Fredrik Vilhelm:
Gustaf Nilsson i Sör Flen
Sofia Hjerpe i Näshulta Hammar.
435
« skrivet: 2009-01-15, 10:03 »
Men Du kan också ha tur. När min farfars farfar flyttade från Torshälla bytte han namn från Carlsson till Thorsell. Tydligen begärde han då att få det nya namnet inskrivet på flyttattesten. Då skrev prästen också in i husförhörslängden: Kallar sig Thorsell. Om Du går igenom den aktuella husförhörslängden i Garn kan Du kanske finna en liknande notering.
436
« skrivet: 2008-12-29, 14:30 »
Brita Olofsdotter i Sdra Berga. Moderns namn är inte utsatt.
Om Du jämför 'B' i Berga med 'B' i Brita ser Du det nog.
437
« skrivet: 2008-12-24, 12:22 »
Förslagsvis: Drifne ur Församlingen ...
GOD JUL! Fortfarande finns det de, som har det mycket sämre än vi.
438
« skrivet: 2008-12-19, 17:44 »
Ett krigssjukhus i detta krig låg i Ekenäs, som ju ligger vid kusten. Där dog en av mina anor.
De allra flesta som dog på sjukhus i Gustaf III:s ryska krig var inte sårade i strid, utan dog i fältsjukan.
439
« skrivet: 2008-12-17, 21:02 »
Förbundsordföranden skrev i går om den förestående utvärderingen av AFs avgiftsbeläggning:
Arbetsgruppen ska lämna sin utredning och sitt förslag till styrelsen under våren så att styrelsen kan lämna ett förslag/proposition till förbundsstämman i augusti.
Den obligatoriska avgiften infördes ju främst för att stärka Förbundets ekonomi och det är väl naturligt att arbetsgruppen fäster stort avseende vid den saken och att den beaktar vad de ekonomiska effekterna skulle bli om obligatoriet tas bort. Då bör man påminna sig att Rötters Vänner på den tiden bidragen var frivilliga och stämningen god tillförde Förbundet över 400 00:- årligen. Ett avskaffande av den obligatoriska avgiften skulle nog, förutom ökad good-will, ge inkomster i samma storleksordning som de nuvarande och med mindre och billigare administration.
Jag, och kanske många andra, skulle gärna lägga ett frivilligt bidrag som är dubbelt så stort som den nuvarande hundralappen. Det tycker jag AF var värt förr och det borde det kunna bli igen. Däremot kommer jag inte vidare att erlägga någon obligatorisk avgift.
Slutligen: Den långa och engagerade debatt som har förts om avgiftsbeläggningen visar att det vore högst önskvärt att arbetsgruppens rapport publiceras i god tid innan styrelsen formulerar sin proposition. Då kan vi få en diskussion här baserad på fakta. På så sätt får man tillfälle att aktivt visa att: Vi arbetar målmedvetet framåtriktat och vill ha goda relationer med våra medlemsföreningar och dess medlemmar. (Citatet från Förbundsordföranden i en annan tråd.)
440
« skrivet: 2008-12-11, 21:51 »
På bilden ovan ur födelseboken C:2 1783-10-28 står moderns namn Caisa (= Catharina = Karin). Det står alltså inte Christina.
441
« skrivet: 2008-12-05, 18:21 »
Det var länge sedan det syntes något nytt under denna rubrik. Här kommer ett tillfällighetsfynd ur Husby-Rekarne (D) C:1 sid 87.
Dito (1697-12-01) föddes Maria Christoffersdotter wijdh Skougstorp, matre H. Anna, d. 5. döptes. Hennes wittnen woro: M: Johan Spankook, dr. Johan Ringel, dr. Erich Andersson, H. Brijta wijd Skougtorp och p. Maria ibid.
Skogstorp var ett litet bruk vid östra sidan av Hyndevadsströmmen söder om Eskilstuna.
442
« skrivet: 2008-12-02, 21:35 »
Skomakaren
443
« skrivet: 2008-11-25, 11:54 »
I senaste Angeläget ber Förbundet sina medlemmar (Föreningarna) att komma med förslag till medlemmar i Forumgruppen (sid. 18) och till moderatorer för Anbytarforum (sid. 16). Det är utmärkt att dessa sedan länge aviserade åtgärder nu tycks bli av.
Om någon av Rötters och Anbytarforms läsare vill föreslå någon bör man alltså gå via någon av sina föreningar och be dess styrelse ta upp frågan och lägga ett förslag. Detta kan tyckas vara en onödig omväg, men är tydligen den metod man valt för att få väl underbyggda förslag.
444
« skrivet: 2008-10-15, 20:17 »
Han föds i Bergstorp. Familjen finns på AI:2 sid. 208. Fadern Anders Larsson är måg till Skräddaren Jonas Persson.
Gossen Anders Andersson dör 1780-03-09. ( C:2 GID 2527.18.58100 )
445
« skrivet: 2008-10-14, 11:51 »
Det står:
Thesse
flytt
til
Ärilla
Familjen flyttar alltså till Ärla socken.
446
« skrivet: 2008-08-28, 09:48 »
En av de sjuttiotusen ohörda rösterna som svar på Teds frågor
onsdagen 27 augusti 2008 - 21:02:
Man har fått nog och man hukar i bävan inför nästa kapitel
Per Thorsell.
F. d. aktiv deltagare på Anbytarforum.
447
« skrivet: 2008-07-25, 09:23 »
Eugenia Peterson, Modehandlerska står upptagen i Södermanlands Läns Kalender, både 1900 och 1911. År 1900 i Nyfors Municipalsamhälle, 1911 i Eskilstuna Stad.
Nyfors var ett 1889 bildat municipalsamhälle i Fors socken, en av Eskilstunas två landsförsamlingar som 1907 inkorporerades i staden. Gården Nyfors 68 låg vid Nyforsgatan, troligen i hörnet vid Brogatan. Huset är typiskt för den tidens bebyggelse i Nyfors. Jag är själv född i Nyfors 115, ett kvarter bort.
Lusthuset, om det alls låg i trakten av Eskilstuna, kan vara vid utvärdshuset Sommarro, nära Eugenia Peterssons affär. Dess plats markeras av den nuvarande Sommarrogatan. Tallskogen och terrängen på bilden stämmer bra med den lokaliseringen. Kulturreservatet Djurgården tillkom senare och där fanns knappast denna byggnad. Eskilstuna Museer har ett omfattande bildarkiv och om lusthuset (eller brunnshuset?) fanns där kan de säkert bekräfta saken.
Smörparken, öster om Kungsgatan vid Rådhusbron, hette från bärjan Smörtorget, helt enkelt för att där sålde traktens bönder sitt smör och andra mjölkprodukter. Jordbruksprodukterna såldes på Fristadstorget. När torghandeln upphörde blev det en park där, naturligt nog(?) med namnet Smörparken.
S:t Eskils Källa utanför Strängäs har sitt namn för att Sörmland Apostel den Helige Eskil anses ha blivit dödad där av de tydligen redan då vilda Strängnäs-borna. Eskil hade sin gård (Tun) vid det nuvarande Eskilstuna.
448
« skrivet: 2008-04-29, 11:47 »
Vet någon hur man gör för att avsluta sitt användarkonto? Rötter och Anbytarforum var under mina första fem år av släktforskning den stora lärdoms- och inspirationskällan. Sedan har det gått stadigt utför och nu inger hela företeelsen enbart olust och vanmäktig ilska.
På sidan Användarkonto hittar jag inget sätt att stryka sig som användare. Är man livegen här eller finns det ett sätt?
449
« skrivet: 2008-04-03, 18:31 »
Nej, misstaget var mitt. Jag förhastade mig.
450
« skrivet: 2008-04-03, 08:31 »
Det står tydligen Klejns Gård. Färgaren Klein bor i Gård Nr. 41 - 42, men äger Gård 46. Där finner vi Sadelmakaren Lindberg på AIB:11 sid. 92 och AIB:12 sid. 97..
451
« skrivet: 2008-04-02, 22:07 »
Det står: Staden. Klyes Gård. Han finns på AIB:11, sid. 82.
452
« skrivet: 2008-03-26, 15:04 »
Nedanstående handlar inte om vad jag tycker om tidningen, men även många av de tidigare inläggen berör prenumerationsfrågor, så det här kan väl också platsa.
Med dagens post ankom ett brev från Sveriges Släktforskarförbund, daterat 2008-03-18. Efter ett inledande Hej börjar brevet:
Du vet väl att din prenumeration på tidskriften Släkthistoriskt Forum upphör från och med nummer 1 år 2008. Därefter följer en 'belysning' av fördelarna med och ett 'erbjudande' av ett enkelt sätt att förnya prenumerationen samt en redogörelse för innehållet i tidskriften.
Min prenumeration upphör inte 'från och med nummer 1 år 2008'. Den varar till och med nummer 1 år 2008. Det numret har jag också fått. Tillsammans med det numret kom tre inbetalningskort: Ett felaktigt avseende Släkthistoriskt Forum, ett avseende årsboken som jag aldrig köpt eller tänkt köpa och ett med bön om ett bidrag på 100:- till Rötters Vänner. Senast i September 2007 betalade jag 100:- till Rötters Vänner. Inbetalningskorten föranledde ingen åtgärd från min sida.
Innehållet i tidskriften är jag redan väl underrättad om, eftersom jag sedan tidigare är prenumerant, vilket brevskrivaren tydligen känner till. Den redogörelsen kunde med fördel ha fått lämna plats för:
- Uppgift om avsändare med kontaktuppgift. Praxis att skicka fakturor och liknande utan angivande av avsändare och kontaktuppgifter förknippas som bekant med skumraskföretag.
- Uppgift om betalningstermin,
- Uppgift om hur man meddelar, att man inte längre vill prenumerera på tidskriften. Jag hade gärna sett ett 'erbjudande om ett enkelt sätt' att meddela min avsikt att inte prenumerera i fortsättningen. Det hade besparat mig och kanske även den ansvarige för prenumerationregistret en del besvär.
Som det nu är återstår det mig endast att kasta brevet och så småningom bli struken ur prenumerationsregistret pga utebliven betalning.
453
« skrivet: 2008-01-30, 17:32 »
Vid Förbundsstämman i Augusti 2007 beslutades slutgiltigt(?), att Anbytarforum, i enlighet med styrelsens yttrande över motionen i frågan, skall avgiftbeläggas. Därom råder intet tvivel och styrelsen måste verkställa beslutet så snart den lyckats ordna anletsdragen. En majoritet av de närvarande stämmoombuden har alltså, antingen på sina föreningars uppdrag, eller efter eget övervägande, verkat för en avgiftsbeläggning.
Det är litet förvånande, att ingen i den majoritet av ombud som stödde styrelsen i denna fråga och ingen av deras föreningars medlemmar har varit synlig och redovisat sina skäl. (Reservation för att någon av dessa kan ha yttrat sig i debatten utan att direknt ha nämnt sitt stöd för förslaget innan beslutet fattades.) Man måste väl ändå anta att de har funnit att övervägande sakskäl talade för en avgiftsbeläggning och frågan har både före och efter stämman flitigt diskuterats på flera olika håll. Förbundsstyrelsen har framfört att det behövs pengar och att beslutet har fattats i enlighet med Förbundets stadgar. Men de som fattade beslut på stämman har väl rinligen gjort detta efter att själva moget ha vägt olika skäl för och emot. Det kan naturligtvis finnas många individuella orsaker till att ett enskilt stämmoombud inte framträder här och motiverar sin ståndpunkt. T. ex:
- Läser inte AF och FF. Har inget användarkonto. Vet inte att debatten förs.
- Har ingen åsikt. Röstar av princip alltid med styrelsen. Det vore genant att framföra ett sådant skäl i debatten.
- Och så vidare ...
Men inte kan väl alla tillhöra dessa kategorier?? Någon utanför styrelsen borde väl ändå finna det angeläget att redovisa sitt noga övervägda ställningstagande i Släktforskarförbundets eget debattforum. Om så inte är fallet, kan man då hoppas på att åtskilliga stämmoombud är utbytta inför nästa årsstämma? Nej, det kan man nog inte.
454
« skrivet: 2008-01-30, 09:32 »
Mats sammanfattning är utmärkt och jag ansluter mig helt till den. Denna tråd kanske kan utvecklas till en liten opinionsmätning: För eller Emot avgiftsbeläggning av AF och FF. Min röst är entydigt: Emot. Någonstans måste det väl finnas någon som är av annan mening?
Jag har ännu inte fått någon faktura, så jag kan samtidigt passa på att deklarera, att jag inte kommer att betala när det kommer. Om Rötter börjar utvecklas åt rätt håll under en ny förbundsstyrelse har jag däremot 1000:- liggande på lut att skänkas till Rötters Vänner. Det är pengar jag fick in på försäljning av en skanner till en hembygdsförening, tack vare en annons på Rötter.
455
« skrivet: 2008-01-24, 16:40 »
Anders.
Juridiska spetsfundigheter är inte riktigt min avdelning, men bortsett från det logiskt absurda i, att Sveriges Släktforskarförbund skall ha upphovsrätten till medlemmarnas åsikter om Sveriges Släktforskarförbund, kommer väl ett sådant 'övertagande' av rättigheterna även att medföra ett övertagande av ansvaret. Då uppstår väl raskt ett behov av förhandsgranskning för att undvika hets mot folkgrupp, 'övertramp' och liknande förfärliga ting, som kanske även föreningsmedlemmar kan tänkas göra sig skyldiga till.
Det låter bekant. Är inte det prövat tidigare?
456
« skrivet: 2008-01-24, 10:19 »
Anders.
Jo, det som Du just skrev ingår i Förbundsrötter, som kräver användarkonto för att läsas.
457
« skrivet: 2007-10-14, 22:04 »
En liten lathund finns att se under Eskilstuna (-1930) (ny)
Per Thorsell.
458
« skrivet: 2007-10-04, 21:33 »
Medan Du väntar kan Du läsa hans farfars anor hos Nyköing-Oxelösunds Släktforskaförening: Anknytningen Nr 4, 1999. Den finns på http://www.nosff.org/ Per Thorsell.
459
« skrivet: 2007-09-30, 20:54 »
För att förenkla något: en fregatt är ett krigsfartyg och en galeas ett mindre lastfartyg. De båda Mercurius har alltså med säkerhet inget annat än namnet gemensamt.
Siffrorna kan inte jag heller, men det verkar troligt att det rör sig om lastförmåga eller dräktighet. Ställ en fråga direkt till Sjöhistoriska Mus?et! De borde veta.
Per Thorsell.
460
« skrivet: 2007-09-26, 22:07 »
Min minnesbild är något oklar, men jag tror att det helt enkelt var namnet, eller snarare benämningen, på en viss åker utanför staden. Borgarna i Torshälla ägde kollektivt mark i Landsförsamlingen. Troligen har en viss bestämd del av denna mark tillhört sadelmakarskrået. Benämningen har sedan blivit kvar, även när skråna sålt av jorden.
Det är vanligt att markområden nära en stad under lång tid har namn efter någon tidigare ägare. Jag är född på Drakenskjölska vreten vid Eskilstuna och bor nu vid Torkelbergsgärdet vid Linköping. Bägge ligger nu nästan mitt i staden.
Per Thorsell.
461
« skrivet: 2007-09-20, 13:16 »
Man observerar att Brita Svedin visserligen står som utflyttad till Tumbo 1836, men att hon ändå är närvarande vid husförhöret i Skultuna 1837-10-22.
Det var inte alldeles enkelt för en ogift mor med två barn att flytta vart hon ville. Det var inte ovanligt att hon helt enkelt vägrades inflyttning av sockenmännen. De var rädda att fattigvården skulle belastas.
Tyvärr besvarar ju inte detta frågan om vart hon verkligen tog vägen.
Per Thorsell.
462
« skrivet: 2007-09-16, 10:17 »
Tack så mycket!
Det är väl inte så vanligt att man blir 'salig' efter döden heller numera.
Jag råkade överdriva åldern på min realexamen. 59 år skall det vara.
Per.
463
« skrivet: 2007-09-16, 08:48 »
Fråga till Kirsti för att öka värdet av den lilla språklektionen.
Kan Du berätta vad förkortningarna weil. och Ksp. egentligen står för. Det blir lättare att komma ihåg då. Mina tyska språkkunskaper är nu 60 år gamla och jag fastnade på dessa två ord.
Per Thorsell.
464
« skrivet: 2007-09-09, 09:55 »
Det står 'Löslistan'. Man behövde inte göra mera än flytta ut, utan att ta ut flyttbetyg. Löslistan kallas även 'Sockenskrivna' eller liknande.
Du finner den listan längst bak i boken. Din familj finns på sid. 196 i samma längd. Där framgår också, att de 1863 flyttar till Forssa.
Per Thorsell.
465
« skrivet: 2007-09-06, 20:09 »
Om mannen (född i Kjula, en socken utanför Eskilstuna) står det i anmärkningskolumnen: Äktenskapsledighetsbetyg till Husby för år 1884 3/3.
För barnen (som före namnen har beteckningen Hennes o. ä. barn.) barnen erkände i underskrifven lagligen bevittnad handling af 15de October 1884 {svårläst ord] deras gemensamma barn och lagliga arfvingar.
Per Thorsell.
466
« skrivet: 2007-08-28, 21:10 »
Hon kommer från [Lilla] Malma 1767 och flyttar till Häckelsta 1768.
Dottern Anna Stina föds i Mälbystugan 1767-08-11. Fadern är Erik Johansson (Dunker C:3).
Vigseln mellan Drängen Erik Johansson i Smedsta och Kerstin Ersdotter i Grinda äger rum i Lilla Malma 1767-05-16 (E:1).
Hon finns som ogift i Oppgården, Västra Grinda, Lilla Malma (AI:1 sid. 100).
Makarna förenas i Häckelsta, Dunker 1768 (AI:4 sid 184).
Per Thorsell.
467
« skrivet: 2007-08-27, 21:36 »
En erkänd konstnär var han i den meningen, att han var utbildad vid Valand och även studerat i Tyskland och Frankrike. Han är omtalad i böcker om vännerna Ivar Arosenius och Ivan Agu?li, enligt artikeln i Svenskt Konstnärslexikon mest som bohem och kamrat. Arosenius har målat hans porträtt.
Hans huvudsakliga verksamhet var som dekorationsmålare för inredning, film och teater.
Något säljande namn är han inte.
Per Thorsell.
468
« skrivet: 2007-08-27, 21:10 »
Eftersom vi befinner oss i Vallby, är det nog Esk[ilstuna].
Per Thorsell.
469
« skrivet: 2007-08-26, 13:25 »
Ja, han finns ju också, på sid. 384.
Per.
470
« skrivet: 2007-08-26, 09:16 »
Snickaren
Per Thorsell.
471
« skrivet: 2007-08-25, 22:15 »
I Nordiska Mus?ets Årsbok, Fataburen 1917 ges en utförlig historik och ganska goda övriga upplysningar om Fogdö kyrkas (Sörmland) brudskrud 1682 - 1768. Den kan läsas på Projekt Runebrg här
Texten innehåller även en del föreskrifter om hur olika okyska brudar bör te sig enligt överheten.
Per Thorsell.
.
472
« skrivet: 2007-08-25, 21:53 »
Ärna är mitt bud. Det verkar vara tjänstegossen Jan Jansson f. i Julita 1795-10-22 som finns på AIE:3 sid. 378 (= GID 2497.22.46800). Kommer från Julita 1805.
Per Thorsell.
473
« skrivet: 2007-08-19, 22:33 »
Göran.
Är det belagt, eller anser Du det belagt, att Siggos syster som var inblandad i tvegiftet, hette Sigrid?
I herdaminnet nämns att Siggo och hans syster Sigrid fick en ko. Den syster som blev inblandad i tvegiftet är inte namgiven i tänkeboken.
Om tvegiftet begicks i eller kring Eskilstuna bör väl Strängnäs Stifts Domkapitel ha blivit berört. Någon måste väl ha ogiltigförklarat det andra äktenskapet. Finns Domkapitlets handlingar före 1625 någonstans?
Per Thorsell.
Per Thorsell.
474
« skrivet: 2007-08-16, 08:10 »
Det är troligen så. Staden Eskilstuna fanns inte vid denna tid, bara en mindre tätbebyggelse som legat i anslutning till klostret och dess gamla kyrka.
Stenkvista är ju grannsocken
Per Thorsell.
475
« skrivet: 2007-08-14, 16:32 »
Om någon vill titta närmare på Domkapitlets beslut och har SVAR-abonnemang finns det på Strängnäs Domkapitel AI:13, SVAR uppslag 150, punkt 2.
Handstilen är så yvig, så jag vågar mig inte på en avskrift. Troligen finns det även en inneliggande handling i ärendet.
Per.
476
« skrivet: 2007-08-13, 21:57 »
Det är inte lätt att placera inlägg på rätt plats, men jag lägger följande här:
I Näshulta (D), C:1 finns denna vigsel:
(1691) Den 1 Novemb: wigdes Anders till tienst i Kiärtorp med Kierstin Hidrichsdotter smedens syster dersammastädes, hvilkas Copulation skedde neder på gången efter hvanlig plägsed, emedan han henne för Bröllopsdagen häfdat hafver.
Jag kan inte finna att de betalat några böter till kyrkan, men när barnet döps 1692-01-31 står det om föräldrarnas hemvist: ... hafvandes sitt tillhåll i Kiärrtorp. Ett slags markering av ogillande?
Och ytterligare:
(1692) den 10 (Januari) wigdes Oluf Jönsson och Brita Olufsdotter efter Consistorii resolution samman längst neder på gången efter de sin emellan twänne oächta barn fast hafva, hon tillförende warit gift men af sin man öfvergifven.
Är denna 'vanliga plägsed' känd och allmän över landet?
Per Thorsell.
477
« skrivet: 2007-07-31, 22:12 »
De flyttar till Stora Flen, Floda. Familjen påträffas i Floda AI:9A sid. 121 = GID 195.38.21700.
Per Thorsell.
478
« skrivet: 2007-07-28, 14:45 »
Den gravsten som jag nämnde ovan, och som alttså kom att omhuggas och läggas över Siggo Christophori själv, är den enda medeltida gravsten som i dag finns i Fors kyrka i Eskilstuna.
Per.
479
« skrivet: 2007-07-27, 18:02 »
Näshulta socken i Sörmland hade dålig ekonomi i slutet av 1600-talet. I sockenstämmans protokoll från september 1691 meddelas Att Högwälborna Fru Christina Sparre till Hedensöö, af dess Christliga nijt och åhåga om Körkans wälstånd, låfvar sig willia gifva kläder till en fullkommen brudeskrud. Man beslutar dessutom att den stora brudkronan, som i 20 åhrs tijd stådt fruchtlöös i Körkan, göres till minder och brukligare, sedan skall ingen som i denna församling will wara brudh, bruuka någon annan skrud än Körkans, och gifver derför Femb Dal: Kmt hvar gång. Varje brudpar skulle dessutom betala 16 öre Kmt (en halv daler) till kyrkan.
Detta kommer sedan att tillämpas och ger en betydande inkomst till Kyrkan. 'Vanliga' brudpar betalar dessa 5:16 som BrudeskrudsPäng, medan 'Enkeskrud' (utan krona?) kostar 3:16.
Det står inget om utseendet på skruden, men när det var dags för reparation 1705 fick socknen själv betala. Då gick det åt:
En Mantou af swart Calmuck för 49 Daler,
Swart lärft för 1:16,
Silke för -:24
Röda band för 3:24 och
Arbetslöön 5:-.
Per Thorsell.
480
« skrivet: 2007-07-26, 16:21 »
När det gäller Siggos ålder, gjorde han själv mesta möjliga för att 'prata upp den'. Han ville nämligen ha sin son, först som comminister, sedan som efterträdare. Redan 1637 påstod han i en supplik, att han är ... in mot hundrade år. Det länge gällande födelseåret i eftervärlden, som också står överst på den sida som delvis reproducerats här ovan, var 1541, möjligen baserat på vad han själv sagt till Baazius.
Det tidigaste datum som är säkert dokumenterat om honom, är prästvigningen 1583, så det ger ju ett ganska brett intervall att spekulera inom.
Per Thorsell.
481
« skrivet: 2007-07-26, 11:43 »
Ja, mycket intressant, fast det inte gav någon upplysning om Siggos ursprung. Det handlade tydligen inte alls om rivningen av slottet, utan om dess byggnad. Jag tittade igenom beskrivningen av Fors kyrka och där nämns att på 1610-talet ... uppå K. Carl IX allvarsamma befallning, alla de monumenter och gamla griftstenar, som funnos behållna uthi Eschilstuna kloster, när slottet skulle byggjas såsom H. Sigge fordom kyrkoherde deruti Fors berätat ... S Aesckils been äro förde ifrån Eskilstuna där de först woro begrafne och till Fors kyrkja, tillika med grafstenar ....
Historien är full av ironier. Den gravsten som troddes ha legat över S:t Eskils grav (den låg i själva verket över Johannitermunken Peregrini, död 1338) togs av Christpher Siggonis, och återanvändes med delvis ny inskription som gravsten över fadern Siggo Christophori grav framför altaret i kyrkan.
När kyrkan ombyggdes 1843 bröts stenen upp och gick sönder. Den kasserades och bitarna lades ut utanför kyrkan. Fragment omfattande tre fjärdedelar av stenen påträffades på 1940-talet, dels på kyrkogården, dels vid en skola, helt nära det gamla klostret. De bevarade fragmenten finns nu inmurade i tornrummets vägg i kyrkan (Om de inte flyttats igen vid den senaste ombyggnaden. Jag bor inte längre i Eskilstuna och kan inte se efter.)
Summa: Vastorius kanske bara hade delvis rätt (klostret har knappast fått stå orört under mer än 70 år, fram till 1610) men senare tider har fullbordat det helgerån, i ordets bokstavliga mening, som han anklagade protestanterna för. Fors kyrka äger ett antal medeltida träskulpturer. Det är oklart för mig om några av dem funnits i Eskilstuna kloster. Jag har bara kunnat konsultera min egen bokhylla.
Källa till allt detta: Fors Kyrka. Bennett, Edenheim. 1976.
Per Thorsell.
482
« skrivet: 2007-07-25, 21:00 »
Tack, nu hittade jag den.
Per.
483
« skrivet: 2007-07-25, 07:44 »
Ingela.
Min fråga gällde: Var finner man den statistik, som visar att 'en ogift dräng i granngården' är den vanligast förekommande okände barnafadern?. Jag skulle gärna titta närmare på den.
KB:s katalog ger ingen träff på 'Edvall' och 'Karin' som författarnamn.
Jag har inte gett uttryck för vad jag tror. Jag påprkade, som en del av råden till Gunilla, risken för förhastade slutsatser. Ett testamente, eller vilken annan handling som helst där en man själv säger sig vara fader till ett barn, måste naturligtvis tilläggas avgörande betydelse.
De 'okända' fäderna var nog ofta inte alls okända för samtiden, men de har inte efterlämnat några spår som vi kan följa. Jag har ett belysande exempel från 1870, där fadern som vanligt inte anges. Modern flyttar till sta'n och lämnar barnet hos morföräldrarna. Efter ett par år skriver prästen i husförhörslängden för barnet. Fadren död Brev avsänt till ... (moderns adress). Barnafadern var i detta fall gift, inte bosatt i socknen och omkom i en olycka, så något 'erkännande på dödsbädden' har det knappast varit fråga om.
Jag tror (utan tillgång till statistk) att föräldrarna ofta gjorde upp i godo och att barnafadern snällt betalade uppfostringsbidrag, hellre än att bli dragen inför tinget och ta risken att ändå bli fälld.
Per.
484
« skrivet: 2007-07-24, 09:22 »
Ingela.
Var finner man den statistik, som visar att 'en ogift dräng i granngården' är den vanligast förekommande okände barnafadern?
Det är både modernt och behjärtansvärt att finna en far till varje barn, men man bör vara uppmärksam på betydelsen av källkritik även i sådana här fall. Var och en bedriver sin forskning efter egna kriterier. För egen del utelämnar jag hellre en okänd fader, än jag plockar in någon bara för att han heter Anders och bor i närheten.
Per Thorsell.
485
« skrivet: 2007-07-23, 20:13 »
Eskilstuna Slott (alltså inte klostret, det var nog ganska obetydligt) var på Gustaf I:s tid en ganska betydande byggnad. Sedan slottet lades ner användes sten därifrån som byggnadsmaterial till ett antal officiella byggnader och kyrkor i trakten. (Troligen även till privathus i Eskilstuna.) Jag har någonstans sett att Gripshols slott tagit mycket sten från Eskilstuna. Jag har också ett minne av att bönder enligt sockenstämmoprotokoll åtagit sig stenkörning till kyrkan som dagsverken.
Siggo Christphorii son och efterträdare som Kyrkoherde i Eskilstuna, Chistopher Siggonis Stenqwist, anklagades för inblandning i Messeniernas 'uppror'. En redogörelse för förhören med honom 1651 finns f. ö. som fortsättning på texten om fadern i Eskilstuna C:3. (Skriven minst hundra år efter händelsen.)
Per Thorsell.
486
« skrivet: 2007-07-23, 12:04 »
Jennie.
Det finns säkert många olika släkter med namnet Fagerström. Under de senaste sextio åren har 1470 personer med detta efternamn dött i Sverige.
För att kunna hitta upplysningar om just Din släkt, måste man alltså veta något mera än själva namnet. Om Du kan ta reda på t. ex. Din farfars namn, hemort och antingen födelse- eller dödsdatum kanske det går att komma vidare. Med dessa uppgifter kan Du sedan ställa en fråga om hans ursprung under rubriken:
Anbytarforum: Släkter: Övriga släkter C-F: Fagerström
Där finns f. ö. en hel del att gå igenom. Kanske finner Du redan nu några uppgifter som rör just Din släkt.
Per Thorsell.
487
« skrivet: 2007-07-22, 17:41 »
I Kyrkoräkenskaperna för Näshulta (D) år 1737 läser jag just nu:
d. 18 Apr. Kiöpt til Kyrkians behof 12 alnar fint hampalärft ? 2 Rd. til en Messesiorta, emedan den gamla är söndrig och nästan obruklig, betygas med qvitt. N:o 3. 24:-.
Så hampa var tydligen bra nog även till mässskjorta åt prästen i en liten sörmlandssocken.
Per Thorsell.
488
« skrivet: 2007-07-21, 21:28 »
Marc.
För tydlighetens skull: Uppgiften om Siggo Christophori härstamning i Eskilstuna C:3, som finns på samma sida som avskriften av Baazius, är inte en del av denna avskrift och har hittills inte visats vara hämtad ur denna källa.
När detta blad skrevs i slutet av 1700-talet fanns uppgiften tillgänglig i flera senare källor, just de källor, vilkas riktighet en stor del av den här förda debatten handlat om. Allt som framförts för att ifrågasätta Bureus, Peringsköld, Strandberg, Hagström m. fl. har sin direkta tillämpning även på samma uppgift i denna tappning.
Per.
489
« skrivet: 2007-07-20, 13:31 »
Göran.
Såg Du att den är på 842 sidor i kvarto? När Du är färdig med den behöver Du inte be någon om hjälp, att läsa svenskt prästlatin. Jag säger pass.
Per.
490
« skrivet: 2007-07-19, 09:46 »
Some minor corrections:
Anders Jansson is the father of Maria Andersdotter, married to Anders Hindersson, who is thus a son-in-law of Anders Jansson. Anna Spongia is married to Anders Jansson, but is not likely to be the mother of Maria Andersdotter; the age difference is too small. 'Måg' is the common word for son-in-law. A brother-in-law is called 'svåger'.
Brita Andersdotter, who marries and moves out of the family in 1734 is another daughter of Anders Jansson.
Lisa, Maria and Margeta are all daughters of Anders Hindersson and Maria Andersdotter. It is not directly clear, who Petter Andersson is.
'Hindersson' is somtimes used interchangeably to 'Hindriksson'. In this parish, the use of Hindersson is dominant.
Smed (=smith) is the trade, rather than a name of Anders Jansson.
Spongia, the female form of Spongius is a family name. Olaus Spongius was a minister in Ljusnarsberg 1680 - 1689.
Per Thorsell.
491
« skrivet: 2007-07-18, 11:47 »
Här kommer bilden, om det nu lyckas:  Boken tycks vara denna: Person Baazius, Johannes, d. ä., 1581-1649 Titel Inventarium ecclesi? sveo-gothorum continens integram historiam eccles. Svec. libris VIII descriptam, ... / opus elaboratum mandato et spec. privilegio S. R. M. Svec. studio Joannis Baazi senioris. Utgivning Lincopi?, 1642 : Fysisk beskr (16) 1-842 (12) s. ; 4:o. Den finns i varje fall på KB och i Linköpings Stiftsbibliotek. Per.
492
« skrivet: 2007-07-18, 09:41 »
Det var inte mitt syfte att på nytt öppna Pandoras ask. Det räcker väl att säga, att det Erik citerar, skrivet i slutet av 1700-talet, saknar nyhetsvärde i den här diskussionen.
Sen måste man ha all förståelse för, att ingen nykommen kan gå igenom allt innan han skriver. Jag kontrollerade dock att Basius inte har nämnts tidigare.
Per.
493
« skrivet: 2007-07-17, 15:26 »
Efter alla dessa hundratals inlägg och efter över ett års tystnad kunde väl gamle Siggo få vila i frid. Men jag hittade nyss en sak som kanske kan vara värd någon uppmärksamhet:
Födelse- och dopboken för Eskilstuna, volym C:3, inleds med ett par små berättelser om Siggo och hans efterträdare, sonen Christopher. Där finns ett latinskt citat som (tror jag) kommer från en skrift av holländaren Joannes Basius, samtida med Siggo.
Kan någon latinkunnig titta igenom dessa rader och se efter om de innehåller någon av värde.
Eskilstuna C:3 finns både på Genline och skannad hos SVAR.
Per Thorsell.
494
« skrivet: 2007-07-16, 21:35 »
Om vi håller oss till den ursprungliga frågan, så stämmer det, att Gästgivaren [ ] Gadd och hans Hustru Anna Stina Melin får dottern Ingrid Johanna i Annerstad 1781-04-11. (CI:2 sid. 139). Faderns förnamn syns inte i det svårt fläckade hörnet, men: Herr Lucas Gadd och H. Anna Stina Melin får tvillingsönerna Eric och Johannes 1776-08-30. (CI:2 sid. 119). Per Thorsell.
495
« skrivet: 2007-06-27, 10:07 »
The record does not say anything about this family moving in to Philipshyttan. Daniel Danielsson was born there, and lived there from his childhood on. AI:1 p. 41 (= GID 191.18.45300).
The gaps in the records around 1750 make it difficult to trace Carin Olofsdotter. Brita and Maria Hansdotter do not show up in the birth record, and were probably not born in Tysslinge.
Per.
496
« skrivet: 2007-06-26, 18:33 »
St.d. means Styfdotter = step daughter.
Carin, Anna and Brita Hansdotter were, likely, dauthers of Carin Olofsdotter in an earlier marriage to a man by the name Hans.
Per Thorsell.
497
« skrivet: 2007-06-26, 12:21 »
She dies om June 5, 1785 (GID 191.59.69800).
Per Thorsell.
498
« skrivet: 2007-06-26, 12:15 »
Yes, you can find him as a married man at Ö. Wia, Vintrosa, AI:16 page 179 (= GID 2114.35.55900).
Per Thorsell.
499
« skrivet: 2007-06-25, 20:40 »
Kulturens (i Lund) Årsbok 1983 har ett antal artiklar i ämnet med illustrationer.
Det vanligaste och mest lättillgängliga på landsbygden var trästickor, helst med kåda. Stearin måste köpas och brukades mest i städerna.
Per Thorsell.
500
« skrivet: 2007-06-24, 22:38 »
Hej Sara.
Precis det Du frågar om, är nog det många söker efter i sin släktforskning, men inte kan finna många upplysningar om.
Hur tänkte min farmors farfar om sin egen situation? Han hade sämsta betyg i alla husförhör, han bytte bostad och arbetsplats nästan varje år och han fick sitta i fängelse åtta månader, för att han låtit lura sig att hjälpa en skojare att stjäla havre. Vid nära femtio års ålder kunde han till sist bli egen torpare, genom att gifta sig med en gästgivardotter som räkat i olycka och fått ett oäkta barn.
Hur hade min farfars farfar det egentligen i arbetarproletariatet i Eskilstuna? När han dog i lungsot som änkling vid 43 års ålder ägde han en uppsättning gångkläder, en säng och två tavlor(!).
Och hur tänkte min farfar, det klart skinande ljuset i byskolan, som fick bli bonddräng (det kallas 'hjon' i i arbetsbetyget) vid tolv års ålder, medan de dumma bondungarna försökte ta sig genom gymnasiet och gick hemma med skolmössa och guldrova? Om honom vet jag litet: han blev socialist på vänsterkanten och fackföreningsman.
Ingen av dessa har efterlämnat en skriven rad om sina liv. Eftersom det i praktiken är omöjligt att få individuella vittnesbörd, får man försöka bilda sig en uppfattning genom att se hur andra i liknande situationer hade det. Det är inte heller lätt. Här är några förslag till läsning:
- Sockenstämmoprotokoll finns bevarade och filmade/skannade från en del socknar, långt ifrån alla. De ger goda inblickar i vardagslivet i socknen. Ibland tycker man sig höra hur bondgubbarna klampar in i sockenstugan och knorrar över alla dagsverken som prästen vill ha för att försköna sin prästgård (som alltid framställs som eländig och förfallen) och över lösdrivare och oförsörjda barn, som ligger socknen till last.
- Folklivet i Åkers och Rekarne Härader av Gustaf Eriksson, utgiven av Magdalena Hellquist, Dialekt- och Folkminnesarkivet i Uppsala, 1989 - 94. Eriksson (1820 - 94) kallade sig metallarbetare, men levde som torpare och amörfolklivsforskare i Härads socken mellan Eskilstuna och Strängnäs. De tre första banden i hans verk, som omfattar fem band, beskriver vardagen och är ett mycket läsvärt dokument. Det är ingen von-oben-skildring, utan vad Tage Danielsson kallade 'Tankar från roten'.
- Jan Fridegårds roman Lyktgubbarna och dess fortsättningar Flyttfåglarna och Arvtagarna är naturligtvis romantiserade, men åtskilligt mera realistiska skildringar av statarlivet än Lo-Johanssons motsvarigheter.
- Janken Myrdals akademiska arbeten om jordbrukets villkor är väl värda att studera, men ger inte direkt några inblickar i vardagsvillkor och föreställningsvärld.
Jag vore mycket intresserad av att se flera och bättre förslag till realistiska och trovärdiga skildringar.
Per Thorsell.
|
Visa inlägg
Cookie policy