Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Michael Tillander
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2024-04-17, 20:22 »
Min mffmf Isak Otto Strömsten, f 1783-09-30 i Långaryd, Småland och d 1848-09-05 i Vasa, Finland, var innan han kom till Vasa "sjökapten och f.d. styrman i Svenska flottan" (Anneli Mäkelä, Vaasan historia III). Isaks far Otto Magnus Strönsten, kronobefallningsman, dog 1784, så det var modern, Britta Elisabet Sandahl, som uppfostrade honom. Isaks morfar hade varit präst i Göteborgs amiralitetsförsamling, och hans mormor Katarina Elisabet Raab, härstammade från en lång rad sjöofficerare, så den maritima bakgrunden fanns där.
Min fråga är: I vilka källor kunde man möjligen hitta något om hans karriär i flottan? Jag har tillgång till Arkiv Digital.
Michael Tillander
2
« skrivet: 2023-09-05, 13:58 »
Vad beträffar släktnamn tycker jag att de källor som jag redovisat visar att det inte lönar sig att ge dessa mänskor släktnamn. De namn som angetts i källorna är inte släktnamn, utan ett sätt för myndigheterna att skilja på olika personer. Min lärare i släktforsking sade för många år sen: "I Östra Finland har de släktnamn, i Södra Finland patronymer och i Österbotten adresser".
Att Johan och Lena Sofia fick back på släktnamnet Jakobsson är förståeligt, för Jakobsson är en patronym (farsnamn) och sådana användes på den tiden. Det var först 1922 med lagen om släktnamn som de som hade patronymen Jakobsson eller Jakobsdotter kunde anta släktnamnet Jakobsson (Motsvarande lag in Sverige 1901).Det var tidigare tal om Hassinen eller Hassis, det var vanligt att finska namn på -nen i stället fick ändelsen -s. I samma församling finns också byn Kallinen/Kallis.
Sen finns det en ytterligare dimension på ditt problem med namnskicket, nämligen förnamnen. Fram till 1863 var svenska ämbetsspråket, och namnen skrevs i kyrkböckerna på svenska (eller latin). Det är kutym att släktforskare i stället använder de finska motsvarigheterna, om man kan anta att vederbörande själv talade finska. Karleby kommun finns inte mera, den har uppgått i staden Karleby (Gamla Karleby, Kokkola), men 1960 var andelen finskspråkiga i Karleby 45%. Det är inte lätt att hitta källor som visar vilket språk en viss person talat! Ibland har församlingen delat skriftskolebarnen efter språk.
Vänliga hälsningar Michael
3
« skrivet: 2023-09-05, 13:39 »
4
« skrivet: 2023-09-03, 19:35 »
Hej Lena I Österbotten, där dina anor bodde, var det vanligt att gårdsnamnet användes såsom släktnamn, utan att vara permanent. K G Hammarlund citerar en källa där det står: " De som använde gårdsnamn bytte med andra ord namn när de flyttade.". Vi kan illustrera med en av dina anor, Matts Mattsson Wefvar, som föddes och bodde i byn Linnusperä, i Karleby moder- eller landsförsamling, fi. Kaarlela (Stadsförsamlingen hette förut Gamla Karleby, nu endast Karleby, fi. Kokkola). Matts födelse: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/kaarlela/syntyneet_1808-1841_mko65-73/46.htmFadern heter Matts Ersson Ahlskog, även hemmanet heter Ahlskog. En fadder heter Andola, som också är ett hemman i Linnusperä. En annan gård i samma by heter Wefvar (Vävars), och husbonden där heter Jacob Christersson. Han är lagman och nämndeman och dör 10 maj 1824, 67 år gammal. Hans son Fredrik Jacobsson är gift med Maria Johansdotter, han dör 22 okt 1832. http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/kaarlela/rippikirja_1824-1835_mko105-113/128.htmBondesonen Matts Mattsson Ahlskog gifter sig 15.2.1838 med bonde änkan Maria Wefvar: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/kaarlela/vihityt_1808-1841_mko198/15.htmMaria avlider i lungsot nyårsdagen 1845: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/kaarlela/kuolleet_1842-1859_mko225-226/5.htmBonden, änklingen Matts Mattsson Vefvar gifter om sig 28 nov 1854 med Anna Maja Jacobsdotter Tuomisalo: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/kaarlela/vihityt_1842-1859_mko199/6.htmoch i hfl ser vi deras gemensamma barn Lena Sofia: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/kaarlela/rippikirja_1843-1851_mko124-136/123.htmDet skulle löna sig att gå igenom böckerna för byn Hassinen eller Hassis i Nedervetil (Alaveteli), så kunde man få klarhet i "släktnamnen" där också. Hoppas detta är till hjälp. MVH Michael
5
« skrivet: 2023-05-07, 20:13 »
Hej, det var extra bokstäver i början av länken, men den gick att öppna när man tog bort dem.
Maria Lovisa var född 2 juli och döpt 2 augusti 1849, under hennes namn står namnet på prästen som döpte henne, det var synbarligen inte någon av socknens präster (katalogen finns i HisKI-databasen), utan möjligen Joh. Fredr. Svinhufvud. Fadern var kapten, baron Pehr Fr. Stjerncrantz och modern Lovisa Alex. Wikman, 36 år. Testes (faddrar): Landskamrer G. Svinhufvud, Mag (?) J.R von PLaten, v. Pastor J. F Svinhufvud, Tullförv. J.R. Stjerncrantz, Handl ?-off, Pastorskan A. Ott. Svinhufvud, Fru Sofie Kraft?, Fröken ? Rehbinder, Fröken Sofie Stjerncrantz. Hemmanet heter Randa, i Käenmäki.
mvh Michael
6
« skrivet: 2023-04-10, 20:54 »
Ottilia Malvina var född 19.3.1879 i Björneborgs stadsförsamling.
Michael
7
« skrivet: 2023-04-10, 19:18 »
Hej Johan,du har redan fått ett par svar, jag har hittat lite till, tyvärr är många av länkarna endast tillgängliga för medlemmar i Finlands Släkthistoriska förening. Dottern Ottilia Malvina verkar ha försvunnit före flytten till Tammerfors. Paret Appelgren i Helsingfors, Sandviken 1860-talet. Det står att de vigdes 31.1.1866. Han var sannolikt anställd vid Sandvikens skeppsdocka, ett företag som ännu är verksamt. http://www.sukuhistoria.fi/sshy/sivut/jasenille/paikat.php?bid=6953&pnum=693 Barnbok för samma period, Helsingfors. 4 döttrar. 1873 flytt till Björneborg. https://digihakemisto.net/item/1846523234/6227276768/763Ankomna från St. Petersburg, juni 1868, Ångbåtsbyggeriföreståndaren G W Appelgren med hustru och en dotter: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/sivut/jasenille/paikat.php?bid=23487&pnum=62G.W. Appelgrens dödsannons i Hufvudstadsbladet: https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/374351?term=Appelgren&page=3Ida Appelgren lämnar in attest för sig och barnen i Helsingfors, 27.2.1880: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/sivut/jasenille/paikat.php?bid=23488&pnum=4Ida Sofia Appelgren i Helsingfors 1880—81, tagit attest för flytt till Tammerfors 1881 http://www.sukuhistoria.fi/sshy/sivut/jasenille/paikat.php?bid=5832&pnum=860Pannmakarens dotter Ida Appelgren flyttar från Tammerfors till Helsingfors 27.10.1887 https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/380333?page=1Utflyttningslängd från Tammerfors, Ida Katarina Appelgren http://www.sukuhistoria.fi/sshy/sivut/jasenille/paikat.php?bid=4560&pnum=55Familjen i Tammerfors KB 1878—87, hyresgäster A: änkan Ida Sofia, barnen Ida Katarina, Lydia Alexandra. Julia Eufrosyne, Alma Alina, Gustaf Wilhelm och änkans oäkta Saima Ilona, f 15.2.1884 i T:fors http://www.sukuhistoria.fi/sshy/sivut/jasenille/paikat.php?bid=31629&pnum=40Familjen lämnar in attest i Tammerfors, 17.1.1882 http://www.sukuhistoria.fi/sshy/sivut/jasenille/paikat.php?bid=4559&pnum=95Familjen i Tammerfors KB 1888—97, Julia Eufrosyne har 11.10.1892 vigts med Karl Henrik Ekberg, Alma Alina säges vara hörselskadad, och sonen Gustaf Wilhelm har anteckningen N:o 2819 http://www.sukuhistoria.fi/sshy/sivut/jasenille/paikat.php?bid=31632&pnum=129Kontoristen K.H. Ekberg och J.E. Appelgren i Tammerfors, två barn av vilket ett dog, Julia själv dog 21.3.1897, sonen Alfons Bernhard, född 28.3.1893 lever http://www.sukuhistoria.fi/sshy/sivut/jasenille/paikat.php?bid=31632&pnum=343Familjen i Tammerfors KB 1898—1907, Ida Sofia och 3 barn: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/sivut/jasenille/paikat.php?bid=31600&pnum=185MVH Michael
8
« skrivet: 2023-03-25, 11:03 »
Hej Karl, Brita Andersdotters två familjer är inte lätta att spåra, de flyttar mycket och kyrkobokföringen är bristfällig. Något har jag hittat. I det första äktenskapet har vi behandlat dottern Sofia i den andra tråden, om dottern Clara vet vi bara att hon begravdes 14.6.1778 i Lappfjärd, 7 mån 2 veckor gammal: https://digihakemisto.net/item/1281476891/5825814214/46och sades komma från Närpes, men jag hittade henne inte i doplängden där, enligt dödboken borde hon vara född i månadsskiftet november-december 1777. https://digihakemisto.net/item/1284411383/5870483023/150och följande sidor. Carl Erik Ekmans död och Brita Andersdotters andra giftermål går inte att hitta, men de får dottern Maria Helena 18.3.1786 i Lappfjärd, där fadern Michel Nyberg är sockensmed: https://digihakemisto.net/item/1281336984/5825862482/261De flyttar genast till Övermark. Märkligt att det inte går att hitta Nyberg i Lappfjärds kommunionbok (hfl), däremot helt andra personer med den titeln: https://digihakemisto.net/item/1281336984/5825862482/261I Östermark får Brita Andersdotter och Michel Bom sonen Johan Henrik: https://digihakemisto.net/item/1287305648/5866694207/118Prästen har skrivit ”Modren är född 1750”. Är Michel Bom samma som Michel Nyberg? Platsen som anges i doplängden ”Kangahanalusta” stämmer dock ungefär med det ställe paret hittas i hfl: https://digihakemisto.net/item/1287012256/5892665172/235Här framgår att Brita var född 4.9.1750, och att Michel dog 1790, samt att Brita flyttat till Närpes. Däremot finns inte barnen antecknade, Östermark har dock inte fört skilda barnböcker, vilket förekommer i vissa församlingar. Också i andra familjer finns det få barn. Men i längden över bortflyttade framgår det att Brita med två barn (3 i kolumnen ogifta) 1791 flyttar till Övermark i Närpes: https://digihakemisto.net/item/1284387192/5870467431/19där de finns som inhysingar i hfl https://digihakemisto.net/item/1283747228/5869500159/76Sofia flyttar bort 1797 https://digihakemisto.net/item/1283792150/5868679181/75och Maria Helena 1805 https://digihakemisto.net/item/1283834086/6003231779/130samt sist Brita utan betyg https://digihakemisto.net/item/1283873011/5869546226/275Vad som händer med Johan Henrik är oklart, har inte hittat honom någonstans. HisKi hjälper inte heller vad beträffar Carl Erik Ekmans död, Britas andra giftermål, Britas födelse och död, Michel Nybergs död. Det kunde löna sig att kolla om HisKi har luckor beträffande dessa händelser i närheten av de nämnda församlingarna och, om sådana finns, kontrollera ministerialböckerna. Varför flyttade Brita och flickorna 1791 just till Övermark? Hade hon kanske bott där tidigare? Hoppas detta är till nytta Michael
9
« skrivet: 2023-03-21, 20:29 »
Hej Karl
Instämmer att det första ordet kan vara "samt" och det passar ju även i sammanhanget. Det andra "xxigt" kunde logiskt sett vara "ogift" men jag kan inte riktigt få det skrivna till det.
Skall se i morgon om jag kan hitta vigsel och Carl Erics död.
Michael
10
« skrivet: 2023-03-16, 20:24 »
Hej Karl, Får det till "Lyst för wargerings soldaten Carl Eric Ekman, Brudgummen xxx pigan på Lieutenants bostället xxx Britha Andersdotter Bruden .... wigda i kyrckan d 10. Tittade i hfl och hittade ett boställe, men där ser jag Carl Eric Ekbom men inte henne. Gick dock endast igenom kyrkobyn, det finns ca 200 sidor. http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/lapvaartti/rippikirja_1771-1783_uk163/23.htmVad tror du om det här? Handstilen är inte den lättaste Michael
12
« skrivet: 2023-03-15, 17:57 »
Några förslag: Första faddern Reserven Matts Johansson Mitt... (jämför med faderns titel, samma Reserven där). Släktnamnet kan vara ett soldatnamn, kanske går det att hitta i hfl eller militära källor?
Sista raden: I Kyrckan af Comminist: herr Daniel Roos (i databasen HisKi kan man se att Daniel Danielsson Roos j:r var kapellan i Lappfjärd 1734-86)
Bortflyttad till Östermarken, har fådt betyg (Östermark (fi Teuva) är en församling norr om Lappfjärd, inte rågranne men nära)
mvh Michael
13
« skrivet: 2023-02-21, 10:58 »
Hej Sune Det finns olika sorts "svarta böcker", för släktforskare är de mest kända svarta böckerna de avskrifter av ministerialböcker, som Genealogiska Samfundet i Finland lät göra, när originalen hotades av slitage. Dessa svarta böcker utgjorde utgångspunkten för söktjänsten HisKi. Men de svartböcker (eller brottsböcker) som vi nu talar om är något som prästerna förde, närmast för eget bruk. Det förefaller ovanligt att dessa svartböcker ens blev mikrofilmade - jag har själv aldrig sett en. Men se sajten https://juurille.info/en/2020/12/criminal-records-may-reveal-the-crimes-and-offenses-of-your-ancestors/Merikarvia/Sastmola saknas i listan över digitaliserade svartböcker. Paragraferna i kommunionboken avser möjligen domboken, en "död av våldsam behandling" borde väl ha behandlats på tinget? Jag lyckades inte hitta digitaliserade tingsprotokoll från Merikarvia, som hörde till Ulvilan tuomiokunta (Ulfsby domsaga), men är inte heller expert på det området. Jag föreslår att du ställer frågan på den finska motsvarigheten till Anbytarforum, suku.genealogia.fi MVH Michael
14
« skrivet: 2023-02-20, 20:02 »
Gå tillbaka till "Merikarvian seurakunnan arkisto", där finns
I H Muita luetteloita (andra böcker/kataloger), under den I H c Rikosluetteloita (brottsböcker), sedan I H c:2 Svartbok 1845-1894
som synbarligen är den som avses, men den är tyvärr inte digitaliserad.
MVH Michael
15
« skrivet: 2023-02-18, 19:42 »
Hej Maud
I boken "St. Petersburgs juvelerare, guld- och silversmeder 1714-1870" av L. Bäcksbacka, utgiven 1951 av Konstsalongens förlag i Helsingfors finns på sidan 157 :
Israel Ludvig Smedberg 1828-1858. Född 1798 i Lovisa. I lära 1814, 6 augusti hos Anders Dannberg i Helsingfors, utskriven 1819, 10 juni som gesäll. Kom 1820 till St. Petersburg och var 1828 mästare, silverarbetare. Död 1858, 6 april. Gift 1 g. 1824, 15 maj med Christina Lind, född 1796, 21 januari, död 1831, 21 januari. 2 g. 1833, 2 mars med Margareta Foudelain, född 1796, 10 februari i Tohmajärvi, död 1854, 28 augusti.
MVH Michael
16
« skrivet: 2023-02-12, 17:43 »
Hej,har inte svar på din fråga, men Torlax heter på finska TUORLAHTI, kommunen Kalanti har tidigare hetat Nykyrko (Uusikirkko TL) och uppgick 1993 i Nystad. Museet i Nystad kanske kunde veta, museo@uusikaupunki.fi (kanske bäst att skriva på engelska). Sökte på Tuorlahti och hittade bl a följande: https://www.finna.fi/Record/musketti.M012:HK19430225:30mvh Michael
17
« skrivet: 2022-07-25, 11:10 »
Hej!
Jag kan ännu ta en titt på dagboken, och meddela om där finns något som verkar intressant. Men i dag hinner jag inte. Beträffande fadern står det i stamkortet "Pekka Lapinlahti Kolmisoppi Lapinlahti". Eftersom Lapinlahti är socknens/kommunens namn är "Kolmisoppi Lapinlahti" säkert adressen, men varför står Lapinlahti 2 gånger? Fadern kan ha hetet Pekka L., men man skulle tycka att sonen har samma släktnamn, alltså båda Mehtonen. Du kan hitta "Kolmisoppi Lapinlahti" med Google och Google Maps, det är en trehörnig sjö, så som namnet säger. Mitt i stora skogar. I närheten finns några hemman, men vad som fanns där 1940 är svårare att säga. Sista HFL för Lapinlahti är från 1900, den är tillgänglig endast för medlemmar i Släkthistoriska föreningen, en mycket diger bok. Hittade inte Kolmisoppi i den, ej heller andra ortnamn som nu finns på kartan nära sjön Kolmisoppi.
mvh Michael
18
« skrivet: 2022-07-24, 20:01 »
Hej Kristina, något om de militära detaljerna: Veikkos militära grad var alikersantti, på svenska undersergeant, vilket motsvarar korpral i Sverige. Vanlig uppgift var att leda en grupp, ca 8 meniga. Gradbeteckning på den tiden två vita band på axelklaffarna. Uppgiften "Military Division 4282" var kodbeteckningen för kompaniet, som användes som adress för fältposten men även som kod för enhetens namn. Det finns en lista på nätet: https://arkisto.fi/uploads/Aineistot/kopsa%5b1%5d.pdfenligt den listan var 4282 8./JR10, senare 10./JR10, uttytt 10. kompaniet i Jalkaväkirykmentti 10 (Infanteriregemente 10). Det finns digitaliserade krigsdagböcker, men dagboken för 4182 Saknar helt händelserna under den aktuella tiden (9 augusti 1944). Dagboken är handskriven på finska. Länk till sidan: https://astia.narc.fi/uusiastia/viewer/?fileId=5821623522&aineistoId=2373150095Tittade också på Veikkos militärkort, det framgick att han också i vinterkriget (1.2.1940) fått granatsplitter i huvudet, som inte opererats bort. Vänliga hälsningar, Michael Tillander (som också var i Sverige 1944-45 och gick första klassen i folkskola där).
20
« skrivet: 2022-03-10, 19:30 »
Kanske i Sexmans närvaro?
Det skulle vara logiskt.
mvh Michael
21
« skrivet: 2021-12-19, 16:56 »
Släktnamnet Österdam, Österdamm förekommer inte i befolkningsregistret, ingen bär det namnet nu eller har burit det under det nuvarande registrets tid.
Databasen Hiski hittar en skomakare Johan Österdam i Rilax, Bromarv, han får en son Lars Henric år 1766, samt en krukmakargesäll Johan Österdamm (med två m) i Åbo finska församling, han gifter sig 1798 och dör 1802.
mvh Michael
22
« skrivet: 2021-12-14, 17:10 »
23
« skrivet: 2021-12-05, 13:27 »
Hej Ullanita,
Bäcksbackas bok gavs ut 1951 i endast 500 exemplar, numrerad upplaga. Jag har ärvt den av min far, som var guldsmed, liksom hans far och farfar. Nu kunde jag inte söka den i Nationalbibliotekets katalog, för mitt bibliotekskort har gått ut under pandemin. Beträffande din fråga om varför CCH inte är med hänvisar jag till bokens företal, i bilagan. Då när LB gjorde sin förteckning var det omöjligt att utnyttja källor i Sovjetunionen. En av LB:s viktigaste källor var Fölkersahms "alfabetiska förteckning över mästare, juvelerare, gravörer och (ritare?) i guld och silverbranschen, i St Petersburg 1714-1814, utgiven i tidskriften Starie godi (gångna år, fria översättningar). Eftersom LB använt den förteckningen är det knappast mödan värt att söka CCH i i den, i synnerhet som Fölkersahm behandlar en tidigare period.
Man kunde tro att något bibliotek i Sverige skulle ha Bäcksbackas bok? Du kunde fråga på ett bibliotek som kan söka i databaserna.
Varma hälsningar i vinterkylan,
Michael
24
« skrivet: 2021-12-04, 15:30 »
Här ännu kopior från Bäcksbackas bok, sid 54 o 66
25
« skrivet: 2021-12-04, 15:12 »
Hej, du har rätt, 1830 skall det vara. Skrivfel, beklagar.
Fint att de var bitar i ditt pussel.
Michael
26
« skrivet: 2021-12-02, 19:22 »
Hej Ullanita,
tog en titt i matrikeln S:t Petersburgs juvelerare, guld- och silversmeder1714-1870, av L. Bäcksbacka, utg. i Helsingfors 1951. Där finns inte Carl Christian Heyne, men två andra Heyne: silversmeden Carl Johann Heyne, från Baltikum, mästare 1823, arbetade ännu 1838, gift med Anna Klemann; och hans son Ernst Andreas Heyne, född 28 jan 1938 i St P, mästare och guldarbetare 1860, död 13 sep 1879, gift 2 apr 1867 med Leontina Elisabeth Johansson, som var född 3 maj 1842.
Kanske släktingar? Hoppas uppgifterna är till nytta.
mvh Michael
27
« skrivet: 2021-08-26, 08:47 »
Hej Gunnar Som du förmodar avser "unga karlen" att han var ogift, liksom "pigan" torde avse samma (jämför norska och danska, 'pige/pike' = flicka). Först senare kom "piga" att få betydelsen tjänstehjon. "Skrud" avser särskild klädsel, i synnerhet brudkronan, som var förbehållen oskulder. I den finska motsvarigheten till Anbytarforum, SukuForum, hittade jag en postning http://suku.genealogia.fi/showthread.php?t=31630&highlight=skrudsom citerar kyrkolagen 1686, Cap. 15, §20: "Qvinspersoner, som låta lägra sig af theras brudgummar före bröllopsdagen, skal en Prästman, om theras förseende är uppenbart, intet viga med annan brudeheder, än som Wåre stadgar, eller vanlig plägsed, tillåter. Then som är häfdad af sin fästeman, och sådant är ännu okunnigt, men understår sig likväl att bruka kyska brudars skrud, skal böta kyrkan Två Daler Silfvermynt." MVH Michael
28
« skrivet: 2021-08-25, 19:34 »
Dec 17 Öfr Jepo, Unga karlen Matts Larsson, med pigan Lisa Widlund, utan Skrud, af J.G. Toppelius.
mvh Michael
29
« skrivet: 2021-07-10, 20:41 »
Hej
Jag tittade på sidan 187 i hfl, där finns Anna Maria Alm "Castorins Moder", f. 1704. Sonen Gustav Frid. Castorin är enligt den boken född 4 januari 1747. Enligt sidan skall Anna Maria Alm ha kommit till Nådendal 1779 och flyttat bort 1780. Förteckning över in- och utflyttade saknas för den aktuella tiden.
MVH Michael
30
« skrivet: 2021-07-08, 21:06 »
Sune: Jag har inget svar på frågan vad en "korg graf" kan vara, men tittade på föregående (1795-1818) och följande (1833-1851) dödbok, förutom den aktuella (1819-1832). I den äldsta boken noteras inte alls var de avlidna begravits, men från 1819 förekommer denna uppgift, antingen "korg graf" eller "kyrkogården". Den sista noteringen om "korg graf" jag såg var från december 1840. Kyrkoherden i församlingen hette Gustav Johan Ingelius åren 1819-1842 - han dog i augusti 1842. Förekomsten av de mystiska korg-gravarna verkar ha ett samband med honom.
MVH Michael
31
« skrivet: 2021-04-30, 20:05 »
Vissa församlingar i Finland skrev inte minderåriga barn i kommunionboken (hfl) utan i en skild bok. När barnen gått skriftskolan och admitterats (fått nattvarden) flyttades de till kommunionboken. En hastig titt på ett par församlingar gav namnen "Barnsbok" (Lojo fs) eller "Barna-bok" (Helsinge fs). På finska "Lastenkirja" =barnbok.
MVH Michael
33
« skrivet: 2021-01-29, 19:38 »
Gustav Jacobsson f. 17 m1rs 1796 dör ett år senare:https://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/kalanti/kuolleet_1766-1807_jk98/71.htm
Michael
34
« skrivet: 2021-01-29, 18:19 »
HejJag undrar om du söker i rätt församling, när tråden finns under Karelen? Där fanns en församling Nykyrka, men när andra nämnda personer har funnits i Lokalahti och Vehmaa (Vemo) kanske det är fråga om grannförsamlingen Kalanti, som tidigare har hetat Uusikirkko / Nykyrka? I Kalanti var Gustaf ett vanligt namn, men i Nykyrka (Viborgs län) förekommer det knappast alls. I Kalanti finns en Gustaf Jacobsson, född 17 mars 1796, och en Gustaf Johansson född 14 maj. https://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/kalanti/syntyneet_1793-1804_jk98/35.htmoch följande sida i boken. Eftersom uppgifterna inte stämmer exakt kan det senare ha uppkommit ett skrivfel i hfl, så det kan vara skäl att kolla upp flera personer med namnet under flera år. Kalanti finns i databasen HisKi. mvh Michael
35
« skrivet: 2020-12-25, 19:33 »
Rudolf Levenius tycks ha verkat på flera orter. Bifogar en sammanställning, som inte är komplett, många händelser har rapporterats i olika tidningar. Det går att hitta ifrågavarande tidningar i Digitala tidningsarkivet utgående från tidningens namn och datum.
Michael
36
« skrivet: 2020-12-25, 11:32 »
41
« skrivet: 2020-11-22, 19:28 »
HejRiksarkivet har digitaliserat Korsholms kyrkböcker. På följande sida kan man välja bok:http://digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?atun=165431.KALängden över födda med Karolina:http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9066407och sida 455 i hfl:http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9062184Böckerna är på svenska.Michael
44
« skrivet: 2020-06-06, 17:52 »
Prästen som undertecknade attesten, Ericus Erici Brunnius, var kyrkoherde i Nedertorneå, även om han kanske bodde i staden Torneå. Staden var från 1812 ett kapell under Nedertorneå. Staden Torneå kom efter freden 1809 att höra till Finland, det kan eventuellt finnas svenska arkiv för tidigare år. Flyttningslängder för Torneå eller Nedertorneå för de aktuella åren finns inte i finska kyrkoarkiv. Har du sökt i militära register? Jag vet inte till vilket regemente Sandberg kan ha hört. I kommunionboken för Nedertorneå finns det många soldater, för varje hemman har Finlands släkthistoriska förening indexerat endast en av dem, och bland de namnen finns Magnus Sandberg inte. https://www.sukuhistoria.fi/sshy/index.htm , välj svenska>kyrkböcker>Alatornio-Nedertorneå. mvh Michael
45
« skrivet: 2020-06-05, 20:48 »
Tyvärr ser det ut så att motsvarande register (Utflyttade) i Torneå saknas för den tiden.
Jag tittade hastigt på kommunionboken (husförhörslängden) för Torneå men hittade inte Sandberg.
1781 rådde fred mellan Sverige och Ryssland.
mvh Michael
46
« skrivet: 2020-06-05, 19:56 »
Det är Kemi församlings arkiv, inkomna attester (alltså de betyg, som personer företedde då de flyttade till Kemi från en annan församling). Magnus Sandbergs intyg finns på nummer 228, intyget är skrivet på svenska. Han flyttade 1781 från Torneå till Kemi.
mvh Michael
47
« skrivet: 2020-04-17, 20:15 »
HejJag tittade efter i barnboken för Pyttis församling 1854-71, och där fanns för Henrik Henriksson Holmgren och hustrun Eva Lovisa Forsström alla de barn, som även finns i HisKi, med rätta födelsedatum, samt även Amalia, som emellertid avled 18 maj 1863. I födelseboken (varifrån uppgiften kopierats till HisKi) har faderns namn synbarligen av misstag blivit Holmberg.
MVH Michael
48
« skrivet: 2019-03-09, 18:07 »
Hej, är du säker på datum? Sökte henne i Helsingfors och Helsinge utan resultatMichael
49
« skrivet: 2019-01-18, 14:40 »
Finlands Släkthistoriska Förening har skannat Dragsfjärds kyrkoböcker: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/index_sve.htmVälj Kyrkoböcker, sedan D och Dragsfjärd. Böckerna är förda på svenska, men nu behöver du veta att Rippikirja betyder HFL och Muuttaneet in- och utflyttade. För att navigera mellan sidorna: Edellinen = Föregående, Seuraava = Nästa (sida). Om du hittar Arell bland in- och utflyttade (utflyttade till höger på sidan) torde du få fram rätt sida i HFL, annars kan det löna sej att söka på de sidor som gäller de två bruk där fanns, eftersom Arell senare jobbade med sånt.Lycka tillMichael
51
« skrivet: 2018-08-03, 21:28 »
HejFSHF:s sidor är tydligare, http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/muhos/muuttaneet_1805-1845_ik123/49.htmFör att tyda anteckningarna har man hjälp av den sida där de olika kolumnernas innehåll antecknats, den närmaste ärhttp://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/muhos/muuttaneet_1805-1845_ik123/48.htmEfter personens namn kommer födelse, sedan orten varifrån hen kommit, och de följande kolumnerna sammanfattar uppgifterna i attesten: kristendomskunskap, nattvardsgång, gift eller ledig att ingå äktenskap samt något som jag ej kan tyda. Vad det står för Lisa Eskilsdotter Huotari har jag svårt att se, lokalkännedom skulle hjälpa. Hon är i alla fall ledig att ingå äktenskap. mvh Michael
52
« skrivet: 2018-08-02, 21:52 »
HejJag skulle tyda det till t.p. dvs till sidan ... i nästa bok, i alla fall finns Lisa Eskilsdr och Johan Lisason på de angivna sidorna.mvh Michael
53
« skrivet: 2018-04-14, 19:05 »
Hej. Databasen HisKI har för varje församling en länk "Uppgifter om församlingen", men de är på finska. I korthet står det om de aktuella församlingarna: Ranua bildades från delar av Pudasjärvi, Simo och Rovaniemi- Domkapitlet i Kuopio bestämde 1904 att kapellanen i Pudasjärvi skulle sköta den nybildade församlingen. Pudasjärvi bildades 1639 ur Ijo (fi: Ii). Kuivaniemi bildades på 1600-talet som ett kapell under Ijo, blev egen församling 1894.
"Uppgifter om församlingen" innehåller också byarnas namn, en karta, och länkar till en lista över mikrofilmer samt en förteckning över präster.
mvh Michael
55
« skrivet: 2017-12-27, 19:36 »
Hej Du kan prova med databasen HisKi, http://hiski.genealogia.fi/historia/indexr.htmLäs först anvisningarna, välj sen "sökprogram", välj "alla församlingar", mata in barnets namn Juliana, intervallet 1802-1802 och faderns namn Henrik och klicka på Sök. Du borde få upp 9 barn. Inget har den exakt rätta födelsedagen, men felskrivningar förekommer, och databasen är INTE en primär källa. Sen är det bara att kolla upp den eller de mest sannolika och se vad som hände med dem. Michael
57
« skrivet: 2017-11-21, 20:01 »
Hej
Det finns en historik: Snappertuna, en kustbygds hävder, författare Henry Rask och Ola Brenner, 1975 & 1991. Jag har den tyvärr inte. En annan källa kunde vara mantalslängderna, som Riksarkivet digitaliserat och kan användas fritt.
mvh Michael
60
« skrivet: 2017-08-04, 19:46 »
Hej Det låter som en preudonym. Har du kontaktat tidningen? http://online.sydin.fi/mvh Michael
61
« skrivet: 2017-08-01, 20:22 »
Hej Brödernas ålder och dödsdatum ger anledning anta att de stupat i kriget, och så är fallet. Riksarkivet har en databas http://kronos.narc.fi/menehtyneet/index.php?kieli=svdär de återfinns. Sök med födelsedatum och välj rätt person från listan. Erkki Eskiel var lantarbetare och hade militärgrad undersergeant, Antti Viljami lantbrukarson och korpral. Krivi ligger i Ryssland. mvh Michael
62
« skrivet: 2017-03-13, 11:17 »
Det är nog rätt så komlplicerat, inte har jag närmare kännedom om förhållandena där. Men ett par allmänna kommenttarer: HisKi är ett utmäärkt hjälpmedel, men det är en andrahandskälla, som till stor del bygger på avskrifter av historieböcker. Finns inte böcker så saknas uppgifterna i HisKi också. Personer kan ha till- eller efternamn, men det är inte nödvändigt samma sak som nutidens släktnamn. I synnerhet i Österbotten (Kärsämäki, Brahestad, Pattijoki) var tillnamnet lika med gårdens namn och ändrade vid en flytt. Det ser man t ex här: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/raahe/rippikirja_1750-1764_mko1-11/277.htmHusbonden Eric heter Jäskelä (Jääskelä) liksom hemmanet, men har tidigare hetat Kniivilä. Hemmanet Jäskelä står i hfl efter alla andra hemman i Pattijoki och är ett nybygge. I första halvan av hfl finns Jäskelä inte. Att Johan Andersson Junttonen också hade tillnaamnet Jäskelä tyder på att han senare var husbonde där, inte att han var född där (anser jag). Det skulle vara skäl att se vad mantalslängderna har för uppgifter om hemmanet Jäskelä.
64
« skrivet: 2017-03-12, 21:31 »
Boken säger om Juho (Antin poika) Junttonen eller Jääskelä, att han var född 1754, möjligen i Junttola, Porkkala by, Kärsämäki socken. Vigd 16.1.1781 med Maria Savola, f 6.4.1762 Pattijoki. Hennes föräldrar Jaakko (Mikon poika) Savola eller Sauvola, 22.2.1726-1782, och Kaarina Mikontytär 22.11.1725-1782.
Juho omnämns vanligen med tilläggs- eller släktnamnet Junttonen, ibland Jääskelä, vilket kan betyda att han före äktenskapet bott i Jääskelä, Pattijoki. (Bokens författare har översatt kyrkböckernas svenska namn till finska, eftersom personerna sannolikt talade finska).
65
« skrivet: 2017-03-12, 19:53 »
Hej Markus
Har du boken Juntusten suku, del 2? På sidan 607 finns familj 4505, där anfadern är den person du söker. Kapitlets rubrik är "Kiuruveden Juntuset.
Säktföreningen Juntunen har synbarligen inte heller hittat anfäder till Johan.
mvh Michael
66
« skrivet: 2017-02-20, 09:55 »
Hej Gabriel Nej, jag har ingen specifik information. Boken "Hanko toisessa maailmansodassa" har på sidorna 183-185 ett avsnitt om de svenska frivilliga, av Göran Aminoff (på finska). Med googlande hittade jag boken "Till bröders hjälp" och följande länk: http://www.finlandsfrivilliga.se/mvh Michael
67
« skrivet: 2017-02-19, 20:08 »
Hej
Har kollat "Krigsvägar. Finlandssvenska fältförband 1939-44" av Lars Stenström, men där finns inga detaljer om IR13. Boken "Hanko tosiessa maailmansodassa" (Hangö under andra världskriget) har på sidorna 106-107 en beskrivning av en rekognosceringsoperation på Hangö udd 30.6-1.7.1941, skriven av Joel Sjögren. Det området hörde då till Tenala (som fram till 1992 var en självständig kommun). Operationen leddes av kommendören för I Bataljonen i IR13, övl Lars Ehrnrooth, som motsatte sig ordern eftersom ingen tid fanns för förberedelser. Så blev det också ett fiasko med onödiga förluster. Den tre plutoner starka avdelningen leddes av löjtnant R. Blomqvist. Manskapet kom från I bataljonens 1. och 2. kompani, även maskingevär ingick i styrkan.
Eftersom Erik Gabriel stupade den dagen vid Lappvik, och var maskingevärssoldat, var det nog just den operationen det var fråga om.
Michael
68
« skrivet: 2017-02-19, 18:44 »
Hej
1. KKK/JR13 står för 1. KoneKivääriKomppania, JalkaväkiRykmentti 13 eller på svenska, Första maskingevärskompaniet, Infanteriregemente 13. Tenhola heter på svenska Tenala. Maskingevär kallas visst kulspruta i Sverige. Skall se efter om det finns något användbart i de böcker jag har. Fronten i Tenala var mot ryssarna i Hangö, där de efter vinterkriget hade en marinbas.
mvh Michael
69
« skrivet: 2016-09-04, 20:49 »
I Kronstadtv fanns en finsk-svensk estnisk församling, St. Nikolai, se N:o 24 i http://www.petergen.com/bovkalo/sp/evluth1914.htmlVet någon om böcker från denna församling finns tillgängliga, på nätet eller i Sverige? Jag är intresserad av doplängden för 1870, Alexander Theodor f. 27.4.1870 (gamla stilen). Vad står om föräldrar, vem var faddrarna? MVH Michael
70
« skrivet: 2016-08-22, 09:57 »
E-postadressen till församlingen är ii.seurakunta(at)evl.fi
Eftersom hfl 1901-10 inte ännu finns digitaliserad är det inte absolut säkert att dessa personer är de rätta, men vad jag får fram är:
Juho Heikki Erkinpoika Pitsinki, f 6 maj 1882 på Valsörarna (Valassaaret), döpt i Ii
Hans far Erkki Pekanpoika Pitsinki, sågarbetare, itsellinen, f 23 okt 1850
Erkkis hustru Kreeta Kaisa Kaisantytär Kaan, f 14 dec 1856
Deras vigsel 10 aug 1879 i Ii
Juho Heikki Pitsinkis hustru Kaisa Sofiantytär Halonen, f 20. eller 21. juli 1878 i Ii
Vigd med J. H. P. 17 dec 1904 i Ii
Kaisas mor Sofia Erkiintytär Halonen, f 1852, hade åtminstone 5 oäkta barn.
mvh Michael
71
« skrivet: 2016-08-21, 20:01 »
Hej
Dessa böcker finns tillgängliga endast för medlemmar i Finlands släkthistoriska förening.
Lyyli Maria Pitsinki var född 16 juli 1905, hennes föräldrar var "itsellinen" Juho Heikki Pitsinki och hans hustru Kaisa. Sida 704 i hfl, men den boken finns inte digitaliserad. (Itsellinen = en inhysing som inte var anställd av någon, som t ex en hantverkare). Jag hittade inte paret i tidigare hfl.
Antti Ilmari Kaakinen var född 20 juni 1895, hans föräldrar torparen Antti Kaakinen och hustru Maria 43. I Liminka fördes skild barnbok, sida 192 (bild 102) upptar flera barn till paret, den äldste Isak f. 4 sept 1882. Modern heter Maria Gestilä, f 30 aug 1851. I hfl 1891-1900 s 192, bild 173 framgår faderns hela namn Antti Jaakko Antinpoika Kaakinen, f 21.5.1856 (liksom hustrun i Liminka) De var vigda 23 okt 1881 i Liminka, båda i sitt första gifte. Han var då dräng, hon "itsellinen". Hustruns patronym är Matintytär.
Jag hittade inte dem heller i tidigare hfl, men du kan kanske följa dem från födseln. Tidigare böcker är förda på svenska, namnen skrevs då Anders Jakob Jakobsson Kaakinen och Maria Matsdotter Gestilä.
mvh Michael
72
« skrivet: 2016-08-13, 13:08 »
Hej Krister
I längden över vigslar i Korsnäs 1886-97, bild 23, år 1893: N:o 4. Februari 15. Torparen svenske undersåten Karl Didrik Thorsell fr. Tuna i Sverige; Inhysesdr. Anna Stina Sigfridsdotter Mattans fr. Harrström. Lysning uttogs av brudens fader med kontrahenternas skriftliga begivande. (Sida i boken) 51; (kontrahenternas ålder) 44, 24; ogifta. (inget om vigseln); Lyst 19 feb, 26 feb, 5 mars.
mvh Michael
73
« skrivet: 2016-08-12, 18:18 »
Hej Krister
Korsnäs böcker finns på Finlands släkthistoriska förenings medlemssidor, man måste vaara medlem för att se dem. Jag hittar inte någon Olof Alfred född i september 1889 i födelseboken. Däremot hittar jag modern Anna Stina Sigfridsdotter Mattans, född 6 februari 1867 på gården Mattans N:o 2 i Harrström by. Fadern är Sigfrid Mattsson Mattans, f 30 sept 1838 och modern Beata Fredriksdotter, f 1838. Anna Stinas födelsedatum har i kommunionboken skrivits fel (2 juni). Beata Fredriksdotter dog 15.12.1876. Medlemmar i familjen uppges vistas i Sverige. I kommunionboken 1891-1902 finns notis om Anna Stinas äktenskap i Sverige.
MVH Michael
74
« skrivet: 2016-06-26, 18:39 »
Uppladdning av bildfilen misslyckades. Från HisKi: Lysning Vigd By Gård Man Hustru By Gård  28.12.1748 Töiby bdes Carl Matss Hvitans Beata Ersdr Måippä
75
« skrivet: 2016-06-26, 18:27 »
Hej
Inte är mina ögon så mycket bättre, men i databasen Hiski finns paret, se bilagan
Michael
76
« skrivet: 2016-06-10, 18:46 »
Hej
Här en översättning av referenserna, förutom det som står på svenska. Jag har inte heller upprepat "mikrofilm i Riksarkivet = KA mf.
Svåger: Magnus Netzelius, kapellan i Åbo, utnämnd till khde i Karis, men dog 1702 innan han tillträdde tjänsten. Student 1688.
Svåger: Anders Muur, khde i Kyrkslätt, student 1693/94, död 1712.
Referenser
1. HYK= Helsingfors universitets bibliotek (Nationalbiblioteket); KA mf ES1845 = mikrofilm ES1845 i Riksarkivet; Lemu, Masku och Nousis ting 25.-26.6.1679: ”Mantahls ...”
2. Dito ting 11.-12.3.1689: ”Mantahls ...”
3. Rimito och Merimasku ting 16.-17.2.1700 samt Virmo och Lemu ting 18.-20.9.1700: ”Tåifwas Rusthållaren...”
4. Rimito och Merimasku ting 9.-10.3.1703: ”Esqvadrons ...”
5. Tenala ting 14.2.1684: ”Befalningzman ...” Georgius Erici Micrander, student (Upland) i Uppsala 10.1660 omnämns i tingsprotokoll från Raseborgs härad fr o m 1680. Även 13.10.1684
6. Vichtis ting 25.-27.9.1697: Stud. Erich Tufwa omnämns som ombud för kapellanen Wahenius sterbhus.
7. Tenala ting 22.-23.2.1709: ”Hustru Brita...”
8. Borgå och Mäntsälä ting 20.-21.3.1691: ”Arrendatorens...”
9. Hammarlands ting 16.10.1665: ”Förestältes...”
10. Karkku och Mouhijärvi ting 9.-10.2.1703: ”Sahl. Jöran...” (se person n:o 3781 i matrikeln)
11. Consistorii...
12. Konsistoriets vid Åbo Akademi protokoll VIII 1699-1705 (utg. T. Carpelan, 1940) ...
13. I Åbo stift prästvigda åren 1690-1732
Länsi Suomi är en tidning, men år 1890 finns inte digitaliserat. Den långa satsen inom parentes:
”Även den här omnämnda Carl Schaefers hustru Benedicta Tufwa var dotter till en mantalskommissarie, så att uppgiften ”dotter af Erich Tufwa med Beata Eriksdotter” är felaktig”. J. Vallinkoski, Dissertationer vid Åbo Akademi 1642-1828 (Kommentar: Finskan gör inte skillnad mellan bestämd och obestämd form, så man kan inte ur detta citat säga om det är ”dotter till en mantalskommissarie” eller ”dotter till mantalskommissarien”).
Hoppas detta är till hjälp.
Michael
77
« skrivet: 2016-06-09, 07:16 »
78
« skrivet: 2016-06-08, 21:04 »
Hej Krister
Det skulle vara lättare att hjälpa dej om texten vore fullständig, och inte skulle innehålla så mycket html-kod. Vem är huvudpersonen i texten, vem gäller det?
Det börjar med att nämna ett par svågrar (Lanko) som även de finns i matrikeln. Sen följer hänvisningar (Viittauksia) till olika källor där personen i fråga är omnämnd. KA=Kansallisarkisto=Riksarkivet, mf = mikrofilm
mvh Michael
82
« skrivet: 2015-11-27, 21:27 »
Jonas: Beträffande namnens frekvens kan du se det på Befolkningsregistercentralens namntjänst, https://verkkopalvelu.vrk.fi/Nimipalvelu/default.asp?L=2 Kangas, Jussila och Perttunen är alla relativt vanliga släktnamn som nu bärs av 6135, 4483 respektive 657 personer. mvh Michael
84
« skrivet: 2015-10-10, 18:50 »
Hej, här är vad jag hittat om Johan Fredrik Blank (JFB), f 17 nov 1872: Utgående ifrån att JFB från Varkaus bruk i Hufvudstadsbladet finns som gift med Alma Maria Bjuur, sökte jag honom i Varkaus, som jag skrivit under rubriken Alma Maria Bauer. I Varkaus barnbok står det att han är född i Pieksämäki 17 nov 1872, oäkta son till Maria Lovisa Blank, änka efter Karl Gustav Pelkonen. JFB går i folkskolan. http://www.sukuhistoria.fi/sshy/sivut/jasenille/paikat.php?bid=4219&pnum=11 Om paret K G Pelkonen och M L Blank hittar man deras vigsel 25 juli 1852 i Pieksämäki. Pelkonen arbetar vid Porsaskoski bruk. http://www.sukuhistoria.fi/sshy/sivut/jasenille/paikat.php?bid=7318&pnum=32 Maria Lovisa Blank före giftermålet http://www.sukuhistoria.fi/sshy/sivut/jasenille/paikat.php?bid=3372&pnum=394 K G Pelkonen & M L Blank i hfl 1859-68, Porsaskoski Bruk http://www.sukuhistoria.fi/sshy/sivut/jasenille/paikat.php?bid=3359&pnum=168 Pelkonen & Blank m barn flyttar till Pyhäjärvi http://www.sukuhistoria.fi/sshy/sivut/jasenille/paikat.php?bid=2928&pnum=13 Inflyttade i Pyhäjärvi, Uleåborgs län http://www.sukuhistoria.fi/sshy/sivut/jasenille/paikat.php?bid=6351&pnum=51 Familjen i hfl 1865-74 http://www.sukuhistoria.fi/sshy/sivut/jasenille/paikat.php?bid=20800&pnum=526 K G Pelkonen död http://www.sukuhistoria.fi/sshy/sivut/jasenille/paikat.php?bid=6346&pnum=21 Änkan och 4 barn tillbaka till Pieksämäki http://www.sukuhistoria.fi/sshy/sivut/jasenille/paikat.php?bid=6351&pnum=53 Inflyttade i Pieksämäki http://www.sukuhistoria.fi/sshy/sivut/jasenille/paikat.php?bid=2928&pnum=19 Hon antecknas på samma sida (502) i hfl 1859-68 och tog nattvarden 1866 men inte senare. Familjen i barnboken 1862-66, s 502 http://www.sukuhistoria.fi/sshy/sivut/jasenille/paikat.php?bid=7099&pnum=251 Jag har inte hittat uppgifter om flytten till Varkaus. Ej heller har jag hittat JFB i doplängden för Pieksämäki. Maria Lovisa var född 12 maj 1834, obekant var, och hade med Pelkonen åtminstone 4 barn. Pelkonen var född 1829, var hammarsmed till yrket och dog 15 juni 1865 i Pyhäjärvi. Johan Fredrik kommer till Helsingfors i februari 1895: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/sivut/jasenille/paikat.php?bid=23489&pnum=225 Det finns en hänvisning till hfl, men den boken finns inte på nätet. Ovanstående länkar är tillgängliga endast för medlemmar i FSHF, men födda i Pieksämäki är allmänt tillgänglig, år 1872 börjar här: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/pieksamaki/syntyneet_1863-18 84_msrk_mko12-20/93.htm MVH Michael
85
« skrivet: 2015-10-06, 19:53 »
I vigselannonsen står det att brudgummen J F Blank kom från Varkaus. I HFL för Varkaus hittar man honom ( http://www.sukuhistoria.fi/sshy/sivut/jasenille/paikat.php?bid=4221&pnum=11 , endast för medlemmar i FSHF) Översatt till svenska: Arbetskarl Johan Fredrik Blank, f 17 nov 1872 i Pieksämäki, flyttat till Helsingfors 24 jan 1895, intyg om hinderlöshet till äktenskap (till Helsingfors) 31 okt 1894, kasserad vid uppbådet till värnplikt. Om jag hittar hans födelse postar jag svaret under tråden om J F Blank, som du också har på gång. mvh Michael
86
« skrivet: 2015-10-06, 19:28 »
Studentmatrikeln för Åbo har en Abraham Stigell som tidsmässigt kan stämma. Det står att han veterligen inte var student, var elev i Växsjö gymnasium 1762-54 och var jordbrukare i Hjälmseryd. Observera hänvisningen till Växsjö matrikeln. Bokstaven U framför hans matrikelnummer borde betyda Uppsala, kanske han varit inskriven där? http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=U1191 mvh Michael
87
« skrivet: 2015-08-17, 19:06 »
Jag är ingen specialist på klubbekriget eller Mellersta Österbotten, har knappast ens besökt Karleby (som Gamla Karleby heter numera). Men nog förefaller det sannolikt att det är samma Gabriel Trälod. Taratant är nog en felskrivning av Tarharanta. Googlar man på Tarharanta Kokkola (=Karleby) får man annonser på villor till salu där, det är nära Kyrkbacken, söder om järnvägsstationen. Du har väl sett det här: http://www.oktv.se/hemsida/jan-ake.nilsson/p088a5f59.html Farsnamnen stämmer åtminstone. mvh Michael
88
« skrivet: 2015-08-17, 17:45 »
Jaha om det är fråga om en katolsk präst borde han ju inte ha haft en sonson - men det förekommer, jag har själv en katolsk präst bland mina anor, enligt herdaminnet.
Här nu i alla fall en översättning av de stycken Trälod förekommer i så du kan ta ställning till om han är rätt person eller ej.:
Klaus Fleming had besegrat klubbekrigarnas huvudstyrka vid Nokia. Han skickade en trupp ledd av fogden Abraham
Melchiorsson (AM) efter de flyende klubbekrigarna mot Österbotten. Med AM följde en katolsk präst Gabriel
Trälod (GT). Deltog GT möjligen även i avrättningarna av klubbehövdingar?
(Här följer en beskrivning av ett mellanhavande i Korsholm kyrka, där avsikten var att GT skulle predika,
enligt Österbottnisske Gemene Mans Sägn. Men sägnen berättar inte hur det slutade i Korsholm, utan hoppar
till händelserna i Gamla Karleby, Tarharanta)
På s 27: AM hade fått veta att böndernas uppror ännu pågick i Mellersta och Norra Österbotten. Han beslöt
bege sig dit för att återställa ordningen, och GT följde med. I Gamla Karleby, Tarharanta,
blev det strid, och AM togs tillfånga och sändes till Sverige, där han senare avrättades.
GT blev dödad i Tarharanta.
89
« skrivet: 2015-08-17, 16:00 »
Hej
Om ingen annan hinner före kan jag i kväll översätta de stycken som behandlar de katolska prästen Gabriel Trälod.
Som Leif skriver skulle det vara av intresse att få en längre översättning till svenska av denna färska (2014) avhandling, vilket dock inte kan vara enskilda forummedlemmars skyldighet.
Observera dock att som källskrift nämns Österbottnisska Gemene Mans Sägn som 1793 publicerats i Nytta och Nöije. Här i Finland finns tidningar från den tiden digitaliserade och fritt tillgängliga på nätet, hur är det i Sverige?Ilpo Lagerstedt har säkert använt också andra källor på svenska eller andra språk än finska, t ex nämns Korsholms sockens historia av K.V. Åkerblom. Vidare kan man tänka sej att avhandlingen skulle ha ett sammandrag på t ex engelska.
MVH Michael
90
« skrivet: 2015-07-27, 14:14 »
Tommy:
Jag tror inte att man kan gå in på finska kyrkböcker via SVAR, det mesta har redan digitaliserats av antingen Riksarkivet (vårt) eller Finlands släkthistoriska förening. Och det är gratis - men yngre böcker än 100 år är inte tillgängliga på Riksarkivets sidor. FSHF har yngre material men det krävs ofta medlemskap för att använda det.
Läs anvisningarna på Anbytarforum>Länder>Finland. Jag tror att kunde ha hjälp av databasen HisKi för att hitta dop, vigslar och begravingar, men observera att databasen baserar sej på avskrifter, man ska alltid kolla i originalböckerna.
Även om svenska var ämbetsspråk i Finland fram till 1800-talets senare halva och böckerna är på svenska så kan det vara lite besvärligt att navigera om man inte kan finska alls. Men just Korsholm var en svensk församling., man söker den med Korsholm och inte Mustasaari, och böckernas rubriker är på svenska. Riksarkivets sidor är tyvärr inte ännu idexerade, så man får bläddra sej fram till rätt sia i hfl. I hfl-sidan jag länkade till så hittade jag fram via byanamnet Karperö, byarna i bokstavsordning, och sen gårdarna enligt mantalsnummer (Norrgård = 3). I äldre böcker kan det dock vara den ordning som prästen höll läsförhör...
Lycka till
Michael
92
« skrivet: 2015-07-21, 19:15 »
Mathias and Ingemar:
The place Matti Käckman came from is Kokkola, in Swedish Gamla Karleby.
Kerttu Maria Lantto is correct.
95
« skrivet: 2015-03-24, 14:55 »
Barbro: Jag har nu varit på arkivet och tittat på mikrofilmen ES396, begravda i Strömfors 1855-1859 utan att hitta Gezelius. Emellertid fanns det på förvaringslådan en lapp Digitaliserad, och det är faktiskt så. Riksarkivet har den på sina nätsidor, men har den under rubriken Födda och döpta, för rullen innehåller också den informationen. Begravda 1855 börjar här: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9642706 Bläddra framåt med Seuraava och bakåt med Edellinen. Originalet är på svenska. Det var inte stort besvär, hade andra ärenden till arkivet också. mvh Michael
96
« skrivet: 2015-02-08, 19:15 »
Barbro:
Mikrofilmen ES396 verkar inte vara skannad av någon, så enda möjligheten är att titta på den på det gamla sättet.
Nu när så mycket finns på nätet är det inte någon trängsel i Riksarkivets mikrofilmssal, jag har ibland ärende dit och kan titta efter om jag har tid - men lovar ingen leveranstid. Du vill alltså veta om det i längden över döda finns C.J.O. Gezelius antingen 1855 eller 1859?
Vad jag vet torde det också vara möjligt att beställa mikrofilmen till Sverige med fjärrlån, men har förstås ingen erfarenhet av det-
mvh Michael
97
« skrivet: 2015-01-28, 16:18 »
Barbro: Här en screendump från HisKi. 1855 och 1859 kunde finnas i den längd som jag märkt med asterisk * 
98
« skrivet: 2015-01-27, 16:58 »
Hej Barbro
Konstigt nog verkar ingen att ännu ha skannat begravningslängden. Enligt HisKi Uppgifter om församlingen borde det finnas mikrofilm till 1884. Söker du något specifikt datum?
Michael
99
« skrivet: 2015-01-04, 21:00 »
Tommy: Ett medlemskap i FSHF ger dej beträffande Korsnäs inte nåt extra utöver det som finns fritt tillgängligt på Riksarkivets sidor, se http://digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?atun=323757.KA På FSHF:s medlemssidor finns hfl till 1846, födda till 1873, vigda, döda och flyttade till 1897.
100
« skrivet: 2015-01-04, 16:39 »
Barbro: HisKi för Strömfors tar slut 1850, databasen kompletteras fortlöpande men det går långsamt med frivilligt arbete. Riksarkivet har skannat doplängden 1847-1883, här är den första sidan: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9642484 FSHF har inte skannat annat än hfl 1745-1816 och en barnbok från 1700-talet. Michael
101
« skrivet: 2015-01-03, 15:06 »
Enda möjligheten att hitta Matias Laaksonen torde nog vara att skriva till församlingen: loimaa.seurakunta(at)evl.fi Det kostar och kan ta tid. Många församlingar ger låg prioritet åt släktforskning. Att hitta fäderna till Mathilda Joelsdotter och Eva Lisa Johansdotter är nog näst intill omöjligt. Doplängden har inte ens anteckningen fadern säges vara. Flickorna har dock fått patronym (farsnamn), i hfl för Loimaa ser man många personer som har metronym (morsnamn), som Lenasson, Evasdotter. På den tiden var det så gott som omöjligt att få en man dömd till faderskap, om han nekade.I de här fallen har modern sannolikt berättat för prästen vem som var fader, men i brist på bevis kunde han inte göra något heller, utom att ge barnen namn efter fadern. Medan du väntar på svar från FSHF kan du utnyttja de öppna sidorna. T ex Karl Johan Karlsson Lindholms födelse finns här: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/loimaa/syntyneet_1839-1859_m ko1-12/274.htm Födelseorten anges enbart som Pappis, byn Pappinen. Vittne är bonden Kristian Johansson Yli-Kleme med hustru, så man kan söka Karl Lindholm på det hemmanet. Här var det dock ett skrivfel i doplängden, hemmanet är Ala-Kleme http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/loimaa/rippikirja_1852-1858_ jk451-452/166.htm och följande sida (Seuraava) Nu har jag även hittat Hjalmar Elias Johansson f 18.2.1888 (förnamnet senare förfinskat till Jalmari, och släktnamnet taget senare). Föräldrar drängen Juha Viktor Kaarlenpoika på Kolkkala i byn Kuninkainen, och Maria Evasdotter. De var vigda 30.5.1886, han från Kolkkala och hon från Kraama i Inkilä by. I hfl 1883-92, sidorna 670, 285, 286, 281, 290 290 och 296 ser man att han var född i Punkalaidun 29.7.1858: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9187635 och hon i Loimaa 15.12.1861: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/loimaa/syntyneet_1860-1873_m ko13-25/60.htm Johan Viktors föräldrar Karl Henriksson Tiensuu och Karolina borde finnas på Tiensuu torp under Pökölä hemman i Kanteenmaa by, men hfl saknas för det åren och i följande hfl saknas de: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/punkalaidun/rippikirja_1865- 1872_mko72-86/68.htm
102
« skrivet: 2015-01-02, 18:11 »
Hej
Både Mathilda och Eva LIsa har i födelselängden och i hfl anteckningen oä.
FSHF har skannat hfl till 1902, födda till 1904, döda till 1906 och vigda till 1907, så Matias Laaksonen går inte att hitta.
Om du inte får svar från FSHF så kontakta dem med e-post info(at)sukuhistoria.fi, åtminstone verksamhetskedaren Kari-Matti Piilahti kan svenska, så skriv på svenska.
mvh Michael
103
« skrivet: 2015-01-01, 20:20 »
Mathildas mor var pigan Eva Lisa Johansdotter f 26.3.1841 av pigan Johanna Jakobsdotter på Iso-Soina hemman i Iso-Perä by i Loimaa, som f.ö. på svenska skrevs Loimijoki elle L-joki i kyrkoböckerna.
Michael
104
« skrivet: 2015-01-01, 20:01 »
Rebecka: Finlands släkthistoriska förening http://www.sukuhistoria.fi/sshy/index_sve.htm har skannat dessa böcker, men de är tillgängliga endast för medlemmar. I doplängden finns Jalmari Elias inte på angivet datum, är det säkert rätt? Hilda Maria född 11.12.1891 finns, föräldrar Kaarle Juhana Kaarlenpoika Lindholm, f 5.8.1855 Loimaa, och hans andra hustru Matilta Joelintytär f 14.1.1865 Loimaa. Han var drämg på Peltopihko hemman i byn Pappinen. I böcker från denna tid är uppgifterna på finska, men i tidigare böcker står namnen på svenska: Karl Johan Karlsson Lindholm och Mathilda Joelsdotter, byn kallas Pappis. Mathilda finns i födelselängden, men jag kan inte tyda moderns namn, fadern är inte angiven. Hon var piga på ett hemman i Pappinen, men också hfl är svårläslig. Karl Johan är född i Loimaa, Pappis, hans föräldrar var soldaten Karl Lindholm och Kaisa Johansdotter 34 år. Jag rekommenderar att du bkir medlem i FSHF om du vill forska vidare i Loimaa. MVH Michael
105
« skrivet: 2014-10-19, 19:40 »
Hej Katrin Om barnen är födda i Sverige kanske den frågan bör ställas under en annan rubrik? Siikajoki är en älv och en kommun i norra Finland, något söder om Uleåborg. Siika betyder sik (fisken) och joki älv. 18.4.1808 utkämpades en känd batalj vid älven, se http://sv.wikipedia.org/wiki/Slaget_vid_Siikajoki mvh Michael
106
« skrivet: 2014-09-22, 18:29 »
På Sandudds gamla begravningsplats i Helsingfors finns en gravsten med Gunnar Dahlberg 26.1.1881 - 6.5.1940 http://haudat.genealogia.fi/php/haudat1f.php?coun=fi&lang=fi&code=163&id=22139 I samma grav finns också Annie Dahlberg 11.3.1862- 20.6.1957 På släktnamnet Mathiasson inga träffar i gravdatabasen. Det är givetvis möjligt att den som fört in uppgifterna i databasen läst fel på stenen eller skrivit fel år för Annie. Namnen står i det högra fältet men jag kan inte uttyda årtalen för Annie då det vita ornamentet är i vägen och bilden är otydlig. Nästa gång jag går till vår egen familjegrav, som är i närheten, kan jag se efter, men det blir nog inte före Alla Helgons dag. mvh MIchael
107
« skrivet: 2014-08-22, 15:58 »
Hej Stig
Jag kan se Nedertorneå hfl till 1900, barnbok 1860-80 och 1891-1900, döpta till 1867, vigda till 1876, och begravda till 1874. Barn som inte konfirmerats finns alltså inte i hfl utan i en skild barnbok gårdsvis. På gården Kapraali, nr 23 i Ala-Vojakkala by, har Niilo Niilonpoika och Liisa Karolina Kristo (obs, o i slutet) barnen:
Kaarlo Juhani 1885-01-20, Erkki Emil 1892-05-12, Nils Arvid 1895-09-19 (-14?), Iina 1897-11-17, Henna (?) Sofia 1889? och Hebla Katariina 1900-03-15. Uppgifterna för de två yngsta döttrarna är delvis otydliga.
Emma Karolina, som du efterlyser, finns inte i den syskonskaran. Däremot finns på samma sida Jaakko Ollinpoika Tapio med två döttrar, Kristina f. 1879 och Emma Josefina, f 1882-07-18. Hon finns också på Kapraali i hfl 1891-1900
I hfl 1881-90, som fördes på svenska, finns Medåbo Jakob Olofsson Tapio, f 1831-05-26 (månad och dag otydliga, kan vara 05 och 28) och hans hustru Johanna Nilsdotter Kapraali, f 1938-01-03 och död 1886-10-31. Johanna är syster till Nils Nilsson Kapraali, far till den Nils Nilsson som har de ovannämnda sex barnen.
MVH Michael
108
« skrivet: 2014-08-21, 20:04 »
Enligt barnboken 1891-1900 s 84 finns Kaarlo Juhani med rätt födelsedatum på gården nr 23 Kapraali i Ala-Vojakkala by. Föräldrarna är Niilo Niilonpoika (Nils Nilsson) och Liisa Karoliina Krista f 1861.
Hfl ger Niilos födelsedatum till 7 mars 1963 och Liisas 18 jan 1861, och hennes farsnamn till Johan.
mvh Michael
109
« skrivet: 2014-08-11, 17:20 »
Karl, Nationalarkivet har digiterat massor med urkunder från Maria församling i StP. Denna länk http://digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?atun=307148.KA borde leda till sidan med de olika serierma. Först kommer hfl (rippikirja) och sen personregister (henkilöhakemisto), men jag kunde inte hitta Tast i något register omkring 1887. Vad beträffar ordet i dödboken som du inte kan tyda så kan jag inte heller, men en tanke är att det är en förkortning av något ord på tyska som skulle betyda att Tast inte finns i huvudboken. Samma kråkfot förekommer också för andra personer. En länk till Theodor Konstantins födelse: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=5600767 mvh Michael
110
« skrivet: 2014-08-10, 18:54 »
Till Karl Hedberg: Det fanns också en finsk församling i Petersburg, Maria. Databasen HisKi har följande om Carl Gistaf Lindström:  Ålder och födelseort stämmer. Finlands släkthistoriska förening har skannat hfl och inkomna attester för Maria församling. mvh Michael
112
« skrivet: 2014-07-17, 21:05 »
Margareta J avled 1789: 
113
« skrivet: 2014-07-17, 20:58 »
Hej,
Länken till HisKi funkar inte. I vilken församling vigdes Jacob M och Margeta H?
michael
115
« skrivet: 2014-05-22, 15:31 »
Hans Bolan var dragon vid Nylands och Tavastehus läns dragonregemente, Raseborgs kompani, rote 112. Byn, Tenala Mälsarby, hittar man i den här listan: http://www.genealogia.fi/hakem/rusth10.htm även om den är uppgjord mycket senare. Observera gårdsnamnet Bålabacka, därifrån har kanske Bolaan kommit. I generalmönsterrullorna från den svenska tiden finns HB med endast 1767 då det framgår att han fått avsked. En länk till sidan i rullan: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/sivut/jasenille/paikat.php?bid=19681&pnum=360 men den kan ses endast av medlemmar i Finlands släkthistoriska förening. Ryssen ockuperade Finland 1710-1723 och 1741-1743 och kom sen mera permanent 1809, så inte behövde Hans byta namn för deras skull. mvh Michael
116
« skrivet: 2014-05-20, 21:28 »
Anna: Har du tänkt på möjligheten att Hans Lagerström inte hade efternamnet Lagerström i Tenala, utan endast patronym, som de flesta på den tiden? Hiski ger inga träffar alls med sök på alla och efternamn Lagerström Jag provade att titta i Hiski på perioden 1741-1789 på döpta till Isak och skilt på döpta till Sofia, och jämförde listorna - det var hela fem par som hade både en Isak och en Sofia. Vet du när barnen var födda? En möjlighet kunde vara att registrera dej på Finlands motsvarighet till Anbytarforum, och efterlysa där. http://suku.genealogia.fi/ Du kan skriva på svenska. mvh Michael
117
« skrivet: 2014-05-05, 10:57 »
Hej Eva och Helene HFL-anteckningarna i Storkyro förefaller förbryllande. Jakob Mattsson Uppa förekommer i hfl 1881-90 på olika ställen i Tuurala by och sen i hfl 1891-1900 på s 1328, också i Tuurala med rubriken Kylän yhteinen maa = Gemensam mark i byn (inte nån specifik gård). Detta är nog samma sak som byns slut, först kommer alla gårdar och sen i slutet allmänningen. Jakob har kruxar för husförhören på alla de sidor han har antecknats, men nattvardsgång endast 1882-83, båda åren i april. På flera ställen finns Amerika 1881, så måste man nog tolka också den på s 809:  Så man undrar om han verkligen fanns kvar i Tuurala efter 1883? På ett ställe står det asevelvollinen, värnpliktig, kanske han stack utan att meddela myndigheterna - och sen kopierades gamla uppgifter till nya boken? Det finns många motstridigheter här. Säkert skäl att gå igenom längden över utflyttade! Och ja, Österbotten är inte bergigt, här i södra Finland säger vi skämtsamt Plattlandet och Pampas. Se karta, inte mycket höjdkurvor i Tuurala: http://kansalaisen.karttapaikka.fi/kartanhaku/paikannimihaku.html?e=260716&n=6996055&scale=40000&tool=siirra&width=600&height=600&query=hae&hakutapa=paikannimihaku&nimi=Tuurala&osoite=&kunta=Isokyr%C3%B6&isShown=true&lang=fi Michael
118
« skrivet: 2014-05-04, 20:06 »
Helene:
Du har rätt i ditt antagande att sidhänvisningen gäller hfl 1882-90 och att sista siffran blivit osynlig i bokens mitt. Det ska vara 731 i Tuurala. SEn finns han i samma bok på ss 802 och 809. På s 809 står det från fol 803, 1889, och sist på raden T. Amerika 188? Den sista siffran i årtalet är svårtydlig, men kan knappast vara annat än 9 om det var året han antecknades på sidan. Hittade honom emellertid inte i flyttlängden 1889, men det var många som flyttade så jag kan ha missat honom.
mvh Michael
119
« skrivet: 2014-04-18, 19:54 »
Krister: Vatsuri (modern stavning) är samma som vatsatauti = magsjuka. I en sammanställning som finns på nätet http://www.saunalahti.fi/arnoldus/kuol_syy.html förekommer ordet i följande sammanhang: lifsjuka, livsjuka ripuli, vatsatauti, vatsuri. Ripuli = diarré mvh Michael
121
« skrivet: 2014-03-27, 20:51 »
Bouppteckningar 1744-1815 finns mikrofilmade och Riksarkivet har skannat rullen, här en länk till första sidan: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=5659570 Klicka på Seuraava för att bläddra framåt. MVH Michael
122
« skrivet: 2014-02-12, 17:58 »
Hej Nina Finlands släkthistoriska förening har Kauhajoki församlings böcker på nätet: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/index_sve.htm Rippikirja=hfl, muuttaneet=flyttade, syntyneet=födda, vihityt=vigda, kuolleet=döda. Rubrikerna är på finska men böckerna fördes på svenska. Metronymen Lisasson ger inget nytt och tyvärr knappast patronymen Adamsson heller, Adam användes ofta då fadern var okänd. Om födelseboken inte har någon anteckning om fadern, inte ens fadern säges vara kan det vara ganska hopplöst. Domböckerna kanske kunde ha något, men du berättar inte närmare om när och var det var? Visst fick fadern böter också, men om modern inte ville (kunde?) säga vem det var så hade myndigheterna inga möjligheter att spåra honom. mvh Michael
123
« skrivet: 2014-01-27, 20:28 »
Hej igen Här ännu en länk till den nutida kartan över Kymmene älvs västra utlopp. http://kansalaisen.karttapaikka.fi/kartanhaku/paikannimihaku.html?e=474002&n=671 0599&scale=80000&tool=siirra&width=600&height=600&query=hae&hakutapa=paikannimih aku&nimi=Kl%C3%A5sar%C3%B6&osoite=&kunta=Pyht%C3%A4%C3%A4&isShown=true&lang=fi Efter hattarnas krig (1743) gick gränsen mot Ryssland här. Socknen Pyttis delades, Pyttis blev på ryska sidan och Strömfors på den svenska. Därför heter Strömfors på finska Ruotsinpyhtää, svenska Pyttis. Orterna Klåsarö och Stockfors syns. Över bron vid Abborfors kom ryssarna 1808.
125
« skrivet: 2014-01-20, 19:49 »
126
« skrivet: 2013-12-17, 16:54 »
Hej Simon Först en länk till Kalmar i norra Esbo: http://kansalaisen.karttapaikka.fi/kartanhaku/paikannimihaku.html?e=369867&n=668 1972&scale=16000&tool=siirra&width=600&height=600&query=hae&hakutapa=paikannimih aku&nimi=kalmari&osoite=&kunta=esbo&isShown=true&lang=sv Problemet är att dödboken för den tiden finns mikrofilmad men ingen har ännu digitaliserat den. Den finns på Riksarkivet i Helsingfors. Hfl finns på nätet men Kalmar står inte som rubrik för någon sida. Inte är det väl särskilt sannolikt att en soldat från Skaraborgs regemente skulle vara med i hfl om han på väg hem från kriget blev sjuk och dog där? Kriget tog slut med freden i Värälä 14 augusti 1790.
127
« skrivet: 2013-12-04, 20:21 »
Hej, Siv har rätt, det är säkert bäst att vända sej till Korsholms församling. Här en länk till deras hemsida: http://www.korsholmssvenskaforsamling.fi/ Man kan få uppgifter om församlingen genom att gå in på HisKi, välja Korsholm i område 15, sen klicka på Uppgifter om församlingen. Där framgår det att den kyrka som brann 3 augusti 1852 var gemensam för Vasa och Korsholm. Om man i denna ruta klickar på MIkrofilmer får man en katalog över dessa. Observera också att staden Vasa efter branden hade namnet Nikolajstad. Det var av tacksamhet till tsaren som bidragit med pengar för återuppbyggnad. När Finland blev självständigt återtogs namnet Vasa. När August Vilhelm uppges vara född i Vasa kan även länet (Vasa län) avses, eftersom staden officiellt hade det andra namnet. MVH Michael
128
« skrivet: 2013-12-03, 20:27 »
Gick igenom födda i Vasa 1877 (tillgänglig endast för medlemmar i Finlands släkthistoriska förening) men fann ingen August Vilhelm. För Korsholm (Mustasaari) finns födelselängden 1877 inte på nätet, hfl finns men har ca tusen sidor, om gårdsnamnet saknas är det rätt så jobbigt ...
129
« skrivet: 2013-11-24, 20:49 »
Ja, då är nog denna Katarina från Stenskär för ung. Hon bodde hemma utan att gifta sig, fick en son 1802 och flyttade till Kimito 1807.
Mellan 1850 och 1860 döptes 49 flickor till Katarina i Nagu. Två fäder hade släktnamn (dvs soldatnamn), de övriga patronym. På 1740-talet fick en lots Erik Siöberg barn, dock ingen Katarina. Sen är följande Sjöberg Gustaf Sjöberg på Stenskär. Det är säkert bäst att försöka med andra ledtrådar först, i Nagu blir det arbetsamt att söka. Flyttnningslängden börjar först 1810, ingen hjälp där heller.
131
« skrivet: 2013-11-23, 18:11 »
Länken tycks inte fungera. År 1755 döptes 7 Katarinor i Nagu:  mvh Michael
132
« skrivet: 2013-11-18, 16:58 »
Hej Tina Replots böcker finns digitaliserade på Riksarkivet, men hfl finns endast till 1861 (det finns inte mikrofilm heller). Här emellertif en länk där familjen Nabb finns med: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9058841 Johans första hustru dog i barnsbörd (källa: HisKi). Wendlas födelse: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9022155 Flyttningslängden kanske kunde ge svaret, den finns digitaliserad på RA men kan inte ses, för den går ända till 1944 (100-årsregeln). Origanalböckerna kanske finns på Vasa landskapsarkiv? mvh Michael
134
« skrivet: 2013-11-17, 19:25 »
Visst medför det problem, men om det finns kontinuerliga hfl och bokföringen har skötts ordentligt kan man följa personer. Anders Teräväinen finns i hfl 1750-55 men har du hittat honom i äldre böcker? Prövade en HisKi-sökning i Raumo, alla händelser och Anders Ter* som sökord. Resultatet:  Alltså fanns Anders och Brita redan 1737 i staden; här en länk till Valborgs dop: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/rauma/syntyneet_1683-1759_jk292/119.htm Mantalslängderna kunde kanske ge ledtrådar, men alla är inte digitaliserade ännu, här 1751 och 1755: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11065132 http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13373607 Beträffande finska namn och svenska skrivare: Namn på -nen är mycket vanliga i finskan. Genetiv har ändelsen -sen (Teräväinen, Teräväisen) och namnet kan därför stå skrivet Teräväin eller Teräväis, men det tycks också kunna bli Tervois eller Terewais, därför sökte jag med bara Ter. I HisKi är förnamnen däremot normaliserade så att olika varianter automatiskt kommer med. mvh Michael
135
« skrivet: 2013-11-16, 20:02 »
Hej, utan att vara specialist på Raumo skulle jag säga att Vähä-Longi definitivt är ett gårdsnamn. Förleden Vähä (sv. Lill-) tyder på att det är en delad gård, det finns också en Iso Longi (stora). Likaså Teräväis, här t ex i en senare hfl heter gården Teräväis men innehavaren Tegelström: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/rauma/rippikirja_1789-1794_j k285/51.htm Om Anders T. (f. 1710) tog namnet av gården eller gården av honom har jag inte utrett. Men just i västra Finland var det vanligt att gårdsnamnet användes som ett efternamn - men det var inte permanent utan byttes vid en flytt, vilket kan ligga bakom Tontti-Teräväis. Har du annars observerat att adjektivet terävä som substantiviserats till namnet Teräväinen, Teräväis, betyder 'vass' (dvs skarp) så att Wassberg kan ses som översättning? mvh Michael
136
« skrivet: 2013-11-15, 19:54 »
Menar du anteckningen om Johans födelse, längst ned till höger (n:r 25) här: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/muhos/syntyneet_1827-1844_ik 121-122/223.htm Dejan Lisa Eskilsdotter Huotaris oäkta barn Johan, döpt af C J Frosterus. Namnteckningen är som vanligt svårläst, men i HisKi finns en förteckning över präster, och kyrkoherden hade då det namnet. Andra präster 1843 var J Z Cajaner, C Heikel och A Neuman; åtminstone Cajaner och Heikel finns på samma sida. 37 är moderns (Lisas) ålder. När Lisa inte ville säga vem som var fader till barnen är det s g s lönlöst att nu mera försöka hitta någon källa till faderskapet.
137
« skrivet: 2013-11-01, 17:35 »
138
« skrivet: 2013-10-29, 09:37 »
Jag hittade Johan Wilhelms död i barnboken http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/halikko/lastenkirja_1802-181 6_jk316/122.htm Det fanns ett kors i marginalen (liksom även för systern Maria Ulrika) och dödsdatum. Sen var det bara att titta i HisKi och begravningslängden. Halikko här till de församlingar där barnen inte finns i hfl utan i en skild barnbok. Systemet infördes där först på 1800talet. I en tid med stor barndödlighet måste man vara på alerten, isynnerhet som det var vanligt att namnen återanvändes när ett barn dött. Sen mera generellt. det första man kan göra är att titta i HisKI, och det var ju det Stefan gjorde. Se http://hiski.genealogia.fi/historia/indexr.htm Läs anvisningarna och gå sen till sökprogrammet. HisKI är inte originaldata utan har kopierats 1-2 gånger, så det finns fel. Välj Egentliga Finland och sen Halikko. Det lönar sej att först söka med vida kriterier och sen begränsa sökningen. Förnamnen är länkade så att en sökning på Johan ger också Johannes och Johanna samt de finska motsvarigheterna Juho, Juhani etc. Men med släkt- och ortnamn får man se upp. I Halikko väljer du nu att söka alla och skriver i fältet efternamn sökordet hede. Resultatet innehåller en del ovidkommande (t ex Heder) men också olika varianter at Hedengren. Med hjälp av orts- och tidsuppgifterna från HisKi skall man sen söka i respektive längder. Mikrofilmade kyrkböcker har under de senaste åren digitaliserats med rasande fart. Det finns två huvudkällor: 1. Finlands släkthistoriska förening FSHF http://www.sukuhistoria.fi/sshy/index_sve.htm FSHF har kommit längre med att ställa upp index för böckerna, så den sidan brukar jag börja med. Välj Kyrkoböcker och sen församlingen Halikko. Nu ser du vilka böcker det finns digitaliserade, välj bok och sök sen rätt år eller plats. 2. Finlands riksarkiv http://www.arkisto.fi/sv/framsida Här går man via länken Arkivmaterial. Kyrkböckerna hittas enlkast med att söka församlingens finskspråkiga namn i genetiv, halikon. Riksarkivets sökfunktioner är lite speciella, men utvecklas. Kyrkböckerna har för det mesta inte index utan man måste gå igenom dem sida för sida, som en mikrofilm. Ofta kan det vara så att kvaliten på det digitala materialet är bättre hos RA eller FSHF. Om man hittat rätt sida i den ena tjänsten är det lättare att hitta i den andra. Nu lämnar jag andra källor för att posten inte skall bli för lång. Jag önskar att Anbytarforum skulle ha all den här informationen samlad nånstans... Michael
139
« skrivet: 2013-10-28, 19:58 »
Du får efterlysa Anders i Sverige. Ännu beträffande Johanna Eriksdotter Friberg, i hfl för Ekenäs finns hon med rätt födelsedatum, 1 juni 1766. http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/tammisaari/rippikirja_1793-1 800_kk82/141.htm Hemma i Tenala står hon med sina föräldrar i Wästankärr mindre rusthåll ända till 1796, sen tar hon inte längre nattvarden där. Nog är det rätt Johanna. Nu tror jag att jag har hittat det mesta som finns att se hemma vid datorn. Förstås finns det ännu mantalslängder och för Johannas far militära källor, men det får vara för min del - men om du vill fråga om något så svarar jag efter bästa förmåga. Johan H:s grav torde vara nära vår egen familjegrav. Om vi går till begravningsplatsen ska jag se om stenen finns kvar. Lycka till med fortsättningen. Michael
140
« skrivet: 2013-10-28, 18:07 »
Hej igen Du skrev att fadern till Anders H skulle ha varit Niels Hedengren, som gifte sej med Anna Elisabet Faber 1760 i Salo och senare med Caisa Gustavsdotter. En sådan peson fanns verkligen, och vigseln i Salo stämmer. De fick följande barn: Jacob Johan i Pemar 1761, Maria Magdalena i Halikko Meisala 1764, Fabian i Karisloja Kärkälä 1769, Adolf Nils dito 1772, Christopher Didrik dito 1774 (dog som späd) och sen Gustaf Fridrich i Halikko Hulvela 1776. Anna Lisa Faber dör 1777i Halikko och Nils gifter om sej 1779 med Caisa, också i Halikko Hulvela. De får sönerna Israel 1780 och Carl 1782. Alla dessa händelser finns i HisKI. I Karislojo hfl finns familjen, också en 1767 född son ERic Wilhelm: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/karjalohja/rippikirja_1768-1 779_tk688-689/125.htm och sen i Halikko just före Nils dog: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/halikko/rippikirja_1784-1789 _jk301/10.htm Ingenstans någon Anders. I olika hfl där han senare förekommer står inte hans födelseort eller -datum eftersom familjen kom till Nagu utan attest. Det prästbevis de hade med sej till Halikko finns här: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=7236671 Men i den allra sista hfl Anders finns, med uppgift om hans död: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=5603582 Vad tycker du det står i kolumnerna Födelseår och -Ort. Uppgiften måste basera sej på vad han själv säger, eftersom tidigare attester saknas. Michael
141
« skrivet: 2013-10-28, 17:16 »
Hej
Anders hustru heter Johanna i förnamn och har patronymen (farsnamnet) Eriksdotter, latiniserat Erici, som inte är ett tillnamn i modern bemärkelse. Jag antar att hennes far var dragonen Erik Friberg, eftersom både farsnamnet Erik och tillnamnet Friberg stämmer. Friberg är sannolikt ett soldatnamn, som dragonen tilldelats av sin kompanichef, och soldatnamn gick egentligen inte i arv till barnen. Därför heter hon ibland Friberg och ibland Eriksdotter, Erici. Moderns ålder vid födseln är ingen säker indikator. Beakta att en barnaföderska vid den tiden ansågs vara oren och fick inte komma till kyrkan förrän hon renats med en speciell ceremoni, s k kyrktagning. Prästen antecknade vad fadern eller dopvittnen sa, eftersom modern inte var närvarande vid dopet. Ibland kan modern ha fel patronym när barnets fader inte kommer ihåg vad svärfar hette. Observera också att Johanna uppges vara 42 när Anders Gabriel föds men bara 32 tre år senare. Om Johanna Eriksdotter Friberg hade dött mellan sönernas födelse och Anders hade tagit en annan Johanna till hustru hade det nog synats i hfl, samt i längderna över begravda och vigda.
Att det står Johannes i doplängden och Johan i andra sammanhang tycker jag inte är något problem, det är samma namn.
Återkommer om en stund med lite funderingar rörande Anders far.
Michael
142
« skrivet: 2013-10-26, 17:20 »
Hej, här har du lite mera om dina anor. Helsinge är förvisso en besvärlig socken, men vi har tur. Flyttningslängderna ger den vitala uppgiften om var familjen bodde! HisKI, Helsinge, in- och utflyttade (finns bara för 1827-1840), sökt Hedengren 14.11.1831 Gossen Johan H flyttar från Gammelstaden till Nagu 4.3.1833 Gossen Johan H återvänder till Helsinge Gammelstaden från St Mårtens 30.3.1834 Gossen Johan H flyttar till Helsingfors från Gammelstaden 1836 Inhysingen, sonen A.G. Hedengren flyttar till Helsingfors från Gammelstaden 6.9.1839 Inhysingen, enkan Johanna H flyttar till Fredrikshamn från Gammelstaden HFL i Helsinge (obs, Anders H dör 1823): http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/helsingin_pitaja/rippikirja_ 1816-1826_es233-234/623.htm http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/helsingin_pitaja/rippikirja_ 1816-1826_es233-234/271.htm http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/helsingin_pitaja/rippikirja_ 1827-1837_es234/305.htm http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/helsingin_pitaja/lastenkirja _1826-1835_es239/115.htm Som ogift borde Johan H finnas i hfl för Ogift arbetsfolk, där de personer vars efter- eller farsnamn börjar med H finns här (klicka på Seuraava = Följande för att komma till nästa uppslag). http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9003062 I Helsinge hfl säges Anders H vara född 1761. Niels H och Anna Fabers vigsel 1761: http://hiski.genealogia.fi/hiski?se+t7191840 och i vigsellängden: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/salo/syntyneet-vihityt-kuoll eet_1741-1767_jk888/15.htm men Anders födelse har jag inte hittat Däremot finns hans och Johanna Eriksdotter Fribergs vigsel och barn i Ekenäs: http://hiski.genealogia.fi/hiski?se+t815491 http://hiski.genealogia.fi/hiski?se+t815603 http://hiski.genealogia.fi/hiski?se+t8423 Johanna torde vara följande: http://hiski.genealogia.fi/hiski?se+t7931641 och hennes föräldrar finns här: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/tenhola/rippikirja_1774-1779 _mko39-48/332.htm Michael
143
« skrivet: 2013-10-25, 21:06 »
Tyvärr saknas uppgifter om var och när Anders och Johanna är födda. Till Nagu kom de från Pargas utan attest. Har försökt hitta barnens födelseort med HisKi utan resultat (men databasen är förstås inte heltäckande).
Kan det vara så att Anders och Johanna med tre barn kommit från Sverige omkring sekelskiftet?
Anders H tycks först ha varit murare men under tiden i Åminne bytte han yrke till sadelmakare.
Jag antar att du har sett HisKi-resultaten för Helsingfors? Sök på alla med släktnamnet Hedengren, där finns även Anders Gabriel. Eftersom din FFFF Alfred Emil, f 23.5.1848, finns med så är det väl rätt familj.
Varifrån har du uppgiften att Johan Wilhelm H. är begraven i Helsingfors? Är han möjligen den son Johan Wilhelm som muraren Adolf Johan H. får 26.5.1849? Isåfall är Johan Wilhelm H ett sidospår.
För övrigt, borde diskussionen flyttas till Halikko eller Helsingfors?
Michael
145
« skrivet: 2013-10-16, 19:03 »
Hej Iris Du frågar vilka kyrkoböcker Genealogiska Samfundet i Finland (GSF) har tillgängliga på nätet. GSF har inte den tjänsten, däremot databasen HisKI, som innehåller data från historieböckerna. Skannade böcker finns på två sajter: 1. Finlands Släkthistoriska Förening FSHF, http://www.sukuhistoria.fi/sshy/index_sve.htm Klicka på Kyrkoböcker och välj sedan församling. Betalande medlemmar av FSHF har utöver dessa tillgång till kamerala och militariekällor. 2. Riksarkivet i Helsingfors, http://www.arkisto.fi/sv/framsida Klicka på Arkivmaterial och sen Digitalarkivet. Riksarkivet skannar hela tiden in mera material, t ex kamerala källor (länsräkenskaper). Hausjärvi har skannats av både FSHF och RA. Jag skulle själv börja med FSHF för där finns vanligen bättre index till sidorna. Om kvaliten på bilderna är dålig kan man komplettera med RA. Sökfunktionen i RA:s digitalarkiv är enligt min åsikt mindre användarvänlig. MVH Michael
146
« skrivet: 2013-10-11, 09:19 »
Riksarkivet har alldeles nyligen publicerat en katalog över mantalslängder. Jag har inte själv prövat använda den, men här äär en länk till ett meddelande på SukuForum om saken: http://suku.genealogia.fi/showthread.php?t=29151 I meddelandet går den första länken till ett tillkännagivande och den andra till katalogen. Jag tittade på de mantalslängder som Riksarkivet skannat, men där finns inga för Åbo och Björneborgs län mellan 1635 och 1742. Enligt Riksarkivets Förteckning över brukskopior av mikrofilmer av mantalslängder 1634-1808 så skall det finnas mikrofilmer med Åbo stads mantalslängder , dock inte för alla år omkring 1700. Om dessa inte finns skannade torde det vara möjligt att beställa mikrofilmer som fjärrlån. Sen finns det Generalindex över bosättningen i Finland =Suomen asutuksen yleisluettelo som är ett kondensat av bl a mantalsuppgifter. För Åbo börjar dessa först 1722: http://digi.narc.fi/digi/hak_view.ka?hakid=1535 Beträffande de längder som FSHF skannat (Ritvas inlägg, dessa är synliga endast för medlemmar) så verkar det att inte finnas längder för Åbo omkring sekelskiftet, ätminstone inte enligt den ovannämnda förteckningen. MVH Michael
147
« skrivet: 2013-10-08, 19:48 »
Hej Anna Förvisso fördes kyrkböcker under den tiden och man fick själv gå till centralregistret och titta på mikrokorten. Tyvärr har kyrkostyrelsen nu infört en 100-årsregel, i praktiken ofta 125 år , så att dessa böcker inte nu är tillgängliga mer. Se allmänna upplysningar här på Anbytarforum under Ämnen>Länder>Finland. Det du kan göra är att beställa en utredning från Helsingforsförsamlingarnas centralregister, http://www.helsingforsforsamlingar.fi/index/gemensamforvaltning/centralregistret .html MVH Michael
148
« skrivet: 2013-10-02, 19:14 »
Hej Viveca På sajten https://verkkopalvelu.vrk.fi/Nimipalvelu/default.asp?L=2 som hör till Befolkningsregistercentralen, kan man se hur många personer har eller har haft ett visst för- eller släktnamn. Korva (som betyder öra på svenska) är inte ett ovanligt släktnamn, över tusen personer har eller har haft namnet. MVH Michael
149
« skrivet: 2013-09-12, 20:55 »
Hej,
har stött på samma i Nurmijärvi - i kommunionboken kallas kyrkbyn med samma namn som socknen, alltså Hausjärvi i ditt fall. Hoppas det stämmer på samma sätt som i Nurmijärvi
MVH Michael
150
« skrivet: 2013-09-05, 20:59 »
Hej Göran Biblis 62 har kommit, ska bli intressant. En sökning i Hiski, lite på måfå, gav oväntat resultat:  En länk till födelseboken: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=5598750 Paret bodde synbarligen en tid i Helsingfors. Tyvärr finns det inte hfl för den tiden. Michael
151
« skrivet: 2013-09-04, 17:47 »
Hej igen Göran, det var ju fint att din vän kunde hitta vigselnotisen trots att Mårtens namn var felskrivet i HisKi. Här ser vi en av databasens svagheter, de flesta uppgifterna har skrivits in två gånger. Det hela började före Andra världskriget, då kyrkoböckerna ännu inte var mikrofilmade. Genealogiska samfundet lät då (för att slitaget på böckerna blev för stort) skriva av historieböckerna (fi; HIStoriaKIrjat), för hand, och samlingen kom att kallas Svarta böckerna. Med tiden blev också de slitna och mikrofilmades, och nu i det digitala tidevarvet blev de Svarta böckerna inmatade i databasen. Det är klart att felen ökar när uppgifter två gånger skrivs om för hand. Nuförtiden uppdateras HisKi direkt från historieböckerna. Det hade varit intressant att kolla hur vigselnotisen såg ut i original, men de böckerna finns t.v. bara på mikrofilm, ingen har lagt ut dem på nätet. I RA finns Vigselhandlingar# och parets handlingar borde finnas här, men jag kan inte hitta dem: http://digi.narc.fi/digi/slistaus.ka?ay=103729 Ett tips till till dej är Nationalbibliotekets Historiks tidningsbibliotek, se t ex Startsidan är http://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/secure/main.html . Jag hittade dock inga samtida skildringar av Seuerlings verksamhet - den tiden var det rätt så tunnsått med tidningar här. Michael
152
« skrivet: 2013-09-03, 19:03 »
Hej Göran Jag lånade Björneborgs stads historia, av J.W. Ruuth (utgiven av Svenska Litteratursällskapet i Helsingfors 1897), från stadsbiblioteket, för att kolla upp ett par egna anor. I fjärde kapitlet, som behandlar perioden 1765-1809 skriver han på sida 275 om det Seijerlingska sällskapets turne i Finland i slutet av 1700talet. Främst på repertoaren var Skapelsen, där S. själv spelade Gud fader, iförd nattrock och nattmössa. Spektaklen gåvos i Birger Levins gård, där det före branden 1801 fanns den största salen i staden. Som källa anger Ruuth följande :  Boken finns på Universitetsbiblioteket i Helsingfors. Har du själv tillgång till den - om du vill kan jag gå och ta en titt på den? Skannade s 274-5 i Ruuths bok och skickar filen med e-post MVH Michael
154
« skrivet: 2013-08-30, 19:47 »
Erik Hafverberg finns i Äbo Akademis studentmatrikel: http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=3915 Han var uppbördsskrivare 1712, fogde för akademin och länsman för västra Nylands fögderi vid slutet av stora ofreden, och rusthällare på Skottes rusthåll i Karis. Han hade en son med samma namn, som var student 1728/29 men dog 1732. mvh Michael
155
« skrivet: 2013-08-29, 14:11 »
Göran:
Länken jag skickade är till året 1779, men alla 1770-talets år finns på nätet. Vid behov kan jag förklara hur man hittar fram till andra år. Riksarkivets digitaliseringsprojekt har framskridit så hastigt att sökfunktionen inte är riktigt användarvänlig ännu.
Michael
156
« skrivet: 2013-08-27, 21:19 »
Göran: Eftersom notisen i begravningslängden säger att M.N. vistats endast en kort tid i Tavastehus, och du visste att han tidigare varit i Björneborg, så kanske han (och hustrun?) kunde hittas i mantalslängden? Riksarkivet i Helsingfors har skannat längden, här en länk till dess första sida år 1779: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=10816950 Det är tio sidor, om sidan kommer upp på finska är Seuraava nästa sida, Edellinen föregående. När jag inte vet hustruns namn började jag inte gå igenom längden. Michael
157
« skrivet: 2013-08-26, 19:50 »
158
« skrivet: 2013-08-21, 19:47 »
Hej Pia Kyrkoarkiven från församlingarna i det avträdda området finns på S:t Michels landsarkiv. Kntaktuppgifter: http://www.arkisto.fi/sv/kontakt#mikkeli Landsarkivet är en del av Nationalarkivet. MVH Michael
159
« skrivet: 2013-08-19, 19:58 »
Hej En möjlighet är Museiverkets bildsamling. Det finns en söktjänst på sajten https://www.kuvakokoelmat.fi/sites/home Tyvärr är den svenska sidan mycket kort och inte uppdaterad sen 2011. Jag sökte på Karpoff, inga träffar, och på Eklund, som gav några träffar, alla män. Men alla bilder i samlingen finns inte på nätet. MVH Michael
160
« skrivet: 2013-08-16, 21:22 »
Hej Siv och Bosse, Jag skulle nog tro att Olga Marias far heter Huotari. Befolkningsregistercentralen känner inte till en enda person med släktnamnet Huatari, medan Huotari bärs av tusentals. Fast födelseboken är skriven med en vacker handstil är skillnaden mellan o och a liten när de är bundna till nästa bokstav. Se t ex de många dopvittnen som har titeln Torp (torpare); Tarp är otänkbart. Kolumnen Folium i Barna-boken skulle ge den efterlängtade informationen om familjen - men i Muhos har barnabok inte förts. Hänvisningen måste avse kommunionboken (HFL) - men den finns inte på nätet. Förresten... församlingen heter Muhos (det är inte ett genetiv-s) och den ligger nära Uleåborg, inte i Kuopio. På grund av vår 100-årsregel (i praktiken 125 år) kan det vara nodvändigt att fråga församlingen, vilket kan kosta och ta tid. Kontaktuppgifter: http://www.muhoksenseurakunta.fi/yhteystiedot/ MVH Michael
161
« skrivet: 2013-08-15, 20:22 »
Vilket kompani och vilket nummer?
Det är ganska jobbigt att söka igenom hela rullan.
Har du kollat om han fick pension från Vadstena krigsmanshus?
MVH Michael
162
« skrivet: 2013-08-09, 09:47 »
Hej igen, glömde svara på din fråga
De romerska ettor och tvåor som står som signum för kommunionbäckerna 1863-60 och 1857-63 betyder helt enkelt att församlingen de åren var så stor att ett band inte räckte till.
163
« skrivet: 2013-08-09, 09:36 »
Hej Johan, måste precisera lite. I mikrofilmskatalogerna i HisKI finns böckernas signum enligt den princip du skriver om, inte alls alltid listad (t ex i Kvevlax finns den inte). Synbarligen har systemet inte varit heltäckande. När jag började släktforska var det mikrofilmer och -kort i arkiven som gällde. Då skrev vi upp filmens eller kortets signum samt bokens namn (t ex KB som kommunionbok och årtalen), sidnummer om det fanns och förstås församling och plats. Böckernas signum syntes inte nånstans, så det var inte aktuellt att använda dem i hänvisningar. När böckerna mikrofilmades bärjade rullen alltid med en titelsida, t ex http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/helsinki/rippikirja_1722-172 9_kk1/1.htm Här framgår bara församlingen, bokens titel och filmrullens signum KK1. Klicka ett par tre gånger på Seuraava (följande sida) så ser du att i detta fall också bokryggen mikrofilmats, boken har nummer nio (kanske AI9), det har funnits tidigare böcker men de har brunnit. Riksarkivet tar inte med de här startsidorna vid digitalisering. En snabbkoll på vårt forum SukuForum gav inte vid handen att böckernas signum eller bokstavskoder skulle användas. MVH Michael
164
« skrivet: 2013-08-08, 20:44 »
Hej Johan
Våra kyrkböcker har haft samma system med signum som du beskriver, vilket inte är så konstigt eftersom systemet uppkom när vi var samma rike. Om du går in i HisKi, väljer en församling och sen uppgifter om församlingen och mikrofilmer så kan du se dessa koder i spalten Signum.
Av någon anledning är det dock inte vanligt här i Finland att använda böckernas signum i källhänvisningar.
Jag tror att bokens signum brukar finnas på pärmen eller bokryggen, som vanligen inte mikrofilmas.
MVH Michael
166
« skrivet: 2013-07-28, 20:18 »
170
« skrivet: 2013-06-20, 19:22 »
Hej Kjell Detta är ett sökresultat från HisKI, som emellertid har fel släktnamn för fadern:  Doplängden finns här: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=6347018 Det är emellertid i juni, inte juli, och barnet heter bara Olof, inte Olof August. Fadern heter Jäderberg. Tror du det är rätt kille trots det? I juli döps ingen Olof August. MVH Michael
173
« skrivet: 2013-04-24, 17:09 »
174
« skrivet: 2013-04-19, 11:01 »
Hej Nuförtiden kan 'mestarismies' användas (humoristiskt) i betydelsen 'mansperson', men i mitt finsk-svenska lexikon från 1968 står det som synonym till 'mestari' dvs mästare, vilket hade en specifik betydelse inom skråväsendet. I nutida finska betyder ordet närmast 'arbetsledare, förman'. Beträffande Raivola se http://sv.wikipedia.org/wiki/Raivola På den finska sidan står det att järnbruket nyttjade sjömalm och fungerade 1800-1874, och att arbetskraften bestod av ryska livegna - därför har adjektivet 'fri' betydelse. Rautaruukki betydet alltså järnbruk, rauta=järn, ruukki=bruk, ett låneord från svenskan. MVH Michael
176
« skrivet: 2013-03-26, 19:42 »
Så är det förstås, församlingen startade först 1786. På HisKi kan man då församling valts klicka på Uppgifter om församlingen, tyvärr är texten på finska. Beträffande Tammerfors var det lite oklart vilken församling man ska söka i, det förefaller att vara Birkala (se under Pirkkala på FSHF:s sidor). Försökte även se vad församlingen själv berättar om sin historia, men de säger ingat alls! Vissa församlingar har ganska bra historik.
Michael
177
« skrivet: 2013-03-26, 17:59 »
Hej Både Riksarkivet och FSHF har skannat Tammerfors domkyrkoförsamlings böcker. Eftersom staden grundades 1779 (av Gustav III) börjar böckerna först 1789 och då med endast ca 30 sidor. Gå till http://www.sukuhistoria.fi/sshy/index_sve.htm klicka på Kyrkoböcker > T >Tammerfors donkyrkoförsamling. Rippikirja = HFL MVH Michael
178
« skrivet: 2013-02-27, 17:58 »
HisKi-notisen, som Ritva Winter hittade, innehåller koden 1:8:6, som skall betyda 1. stadsdelen, 8. kvarteret och 6. gården.
MVH Michael
179
« skrivet: 2013-02-02, 13:43 »
Hej Sökte mamsellen i Helsingfors adresskalender (hittas med att googla på dessa ord) men den enda Lundin är en fintvätterska med adress Hagasundsgatan 4 (nuv, Centralgatan, alldeles i centrum. http://www.genealogia.fi/hakem/kalenterit/os1879lr.htm Att namnet är överstryket betyder vanligen att personen finns i samma bok på en annan sida.
180
« skrivet: 2013-01-30, 17:01 »
Hej igen, här en länk till födseln 1835: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=5599865 Som det står i HisKi också bedöms pigan CCL vara 30 år vid födseln. Visst kan moderns ålder vara ganska så summariskt bedömd, men nog är det skillnad mellan 13 och 30! Michael
181
« skrivet: 2013-01-30, 16:23 »
Hej alla som försöker få reda i mamsell Lundins förehavanden. Först en länk till den sida Ingemar kopierat: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/helsinki/rippikirja_1870-188 1_mko170-198/197.htm Först står det förstås Mamsell, Sv. unders., och i Anmärkningarna f. i Stockholm, Att. 685 1866 fr Sxxxx Att = attest, dvs det prästbevis hon hade med sej vid ankomsten till Helsingfors. Tyvärr finns de inte ens mikrofilmade för 1866 (enl HisKi). Sen en länk till pigan C.C. Lundins oä dotters död: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=5616369 Längst ned till höger. Visst verkar det osannolikt att rätt Lundin skulle ha fött vid 13 års ålder? Sen ännu betr. hänvisningarna i HisKi. Det förefaller vara så att hänvisningen bara räknar upp de filmer som fanns skannade när uppgiften infördes i databasen. OS442 är mikrofilmens nummer, och rubriken Asiakirjoja, dokument eller handlingar är missvisande, det är egentligen en brottmålsförteckning. Talen 307 och 192 står i spalten kuvia = bilder, dvs antalet skannade sidor totalt i resp. rulle. Att HisKi skulle ha en sidhänvisning för varje händelse vore fint, men det hade krävt enorma resurer att förverkliga. Nu skulle det vara fint att få en tolkning på församlingens namn i hfl 1870-81! Michael
182
« skrivet: 2013-01-29, 20:17 »
Här ännu en länk till barnboken i Pyttis, Heinlax Kantola: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=4797944 Inte ser jag henne där heller. När en församling för en skild barnbok finns barnen inte i hfl innan de blivit konfirmerade. Från 1854 fördes i Pyttis skilda historieböcker för personer från främmande församlingar, hur det var 1848-49 vet jag inte.
183
« skrivet: 2013-01-29, 19:53 »
Hej Claes Du gör inget fel med dödboken, men när de sista uppgifterna i den mikrofilm som skannats är från 1889 så har hela satsen blivit censurerad. Det är mycket frustrerande, svårt att förstå varför de gör så. Har du tittat på inflyttningslängden? Här en länk till avsnittet 1847, men jag såg inte demoiselle Lundin där. http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=8767453 Bläddra framåt med Nästa/Seuraava, bakåt med Föregående/Edellinen. Sen finns ju möjligheten att gården Kantola 2 ligger så på gränsen till Kymmene (Heinlax by ligger i östra delen av Pyttis) att den gården ibland hamnar i grannförsamlingens böcker. Jag känner inte till församlingen själv. Jag skulle föreslå att du registrerar dej på SukuForum, http://suku.genealogia.fi/index.php , och ställer frågan där, på svenska eller engelska. MVH Michael
184
« skrivet: 2013-01-27, 20:24 »
HisKi har även barnets död:  Här är gård och by angivna, så det borde gå att hitta modern i hfl. Pyttis böckerna har skannats av Riksarkivet, http://digi.narc.fi/digi/search.ka Sök på Pyhtään och bläddra till Pyhtään seurakunnan arkisto. Där finns HFL (Pää- ja rippikirjat), barnbok (Lastenkirjat), födda (Syntyneet), döda (Kuolleet) och inflyttade (Seurakuntaan muuttaneet). Tyvärr är sidorna inte indexerade så man måste bläddra igenom allt, som en filmrulle. MVH Michael
185
« skrivet: 2012-12-23, 20:16 »
Hej Krister, Korsnäs böcker finns hos FSHF, http://www.sukuhistoria.fi/sshy/index_sve.htm Välj Kyrkoböcker > K > Korsnäs > Syntyneet (=Födda)1852-1873. År 1863 börjar från bild 103, men jag såg inte Wilhelmina på rätt datum. Vigsellängden för 1890 finns inte skannad hos FSHF, den finns skannad av riksarkivet men kan inte ses på nätet (125-årsregeln). God Jul! Michael
186
« skrivet: 2012-12-12, 19:44 »
Hej Sten.
Att skatt betalades i rubel är naturligt, eftersom Sverige förlorade Finland till Ryssland 1809. Svenskt mynt användes länge i stor utsträckning, men skatter skulle batalas i rubel. Eget mynt, mark, fick vi senare (60-talet). I kolumnen Mantal, skatte eller krono, framgår hemmanets storlek (en gård på 1 mantal var ganska stor). Om talet står i kolumnen Skatte hade bonden ägorätt till gården, som gick i arv. Idetta fall var det ett kronohemman, där bonden så att säga var kronans arrendator och inte jordägare. Böndernas ställning visavi kronan förbättrades avsevärt med Gustav III:s förenings- och säkerhetsakt 1789. Tidigare gick rätten till ett skattehemman förlorad om skatten var obetald tre år i följd. Skatten gick inte till Ryssland utan till det autonoma storfurstendömets administration. Texten med Sök efter Hiidenniemi har jag inte kommit på.
Mantal för personer är sen en annan sak än det för hemman, det är en skatt per person, på finska henkiraha = själapengar men egentligen personskatt. Brännvinspengarna är ett mycket komplicerat kapitel som börjar under frihetstiden, här finns inte plats att reda ut det. Hembränningen förbjöds 1866.
Torpare, backstugusittare och inhysingar var obesuttet folk, som hyrde odlningsmark och bostad mot arbetsprestationer (torpare) elle bara hyrde bostad för sej (backstugusittare), eller i hammanet (inhysingar, t ex hantverkare). Googla på orden, åtminstone backstugusittare gav bra definition.
Beteckningarna i hfl läser jag så att Johan Michaelsson var den Gamla Bonden, GB. Johan Johansson var sen Bonden, B. De romerska siffrorna tyder jag att avse generationer (används sällan).
Jordbonde har jag inte hört tidigare och skulle nog tolka det så att det bara står B för Bonde, men B:t har extra krusiduller.
Ibm är Ibidem, latin för samma, på samma ställe
Michael
187
« skrivet: 2012-12-10, 18:24 »
Hej Nej, rullorna har inget svar på det. Hans Hurtig fanns med 1803 men i generalmönsterrullan 26 juni 1804 får han avsked från posten som Under Fyrwärckare n:o 33 och finns följande år i Vadstena krigsmanshus rulla (den tidens pensionskassa). Här finns inte heller någon anteckning om att skulle ha dött. Tavastehus längd över begravda saknas 1795-1819. Det finns även en Artillerieförsalming i Tavastehus, men där hittar jag inte Hurtig på något av de nummer han hade. Här slutar längden över begravda 1801, så inte kan det hjälpa heller. I artillerieförsamlingens hfl 1804-09 finns på nr 33 i major Charpentiers kompani (Hurtigs sista vakans) hans efterföljare Michael Tapto. http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=10191940 Michael
188
« skrivet: 2012-12-09, 20:16 »
Hej Sven Olof
Någon förklaring till varför garnisonen finns med i en hfl men inte i en annan har jag inte. Under kriget 1788-90 låg förbandet kanske i fält? Tittade i generalmönsterrullorna för Kongl. Finska Artilleriebatallionen och där återfinns Hans Hurtig.
År 1783 är han LärConstapel i andra konstapelskapet, kaptenen och riddaren Leijonmarcks i Tavastehus förlagda kompani.
År 1795 är han UnderFyrwärckare nr 33 i Tavastehus kompani.
År 1801 har han samma vakans och nummer i kapten Bergstadii kompani. Han är då 51 år 6 mån gammal, har tjänat i 28 år 11 mån, var född i Åbo län, är 5 fot 11 tum lång, gift, lutheran och behärskar muraryrket. vid mönstringen är han presens, närvarande. Motsvarande statistik fanns även för de tidigare mönstringarna. Undrar om han var med i finska kriget 1808-09 också?
Michael
189
« skrivet: 2012-12-07, 19:55 »
Hej Sven Olof. HisKi ger vissa ledtrådar. Sök på Tavastehus och välj Alla, skriv in Tenander i fältet släktnamn och sök. Här får man några sidor i hfl, som du kanske redan hade? Samma med Lovisa ger att familjen bodde i nr 30 i 6te kvarteret, och då hittar man lätt sidan i hfl: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/loviisa/rippikirja_1817-1827 _es360-361/293.htm Jag kollade Tenander i Thyra Borgs matrikel över Guld- och silversmeder i Finland 1373-1873, men han finns inte, kanske han inte var mästare. Bäcksbackas register över finska guldsmeder i St Petersburg 1714-1870 har honom inte heller. Michael
190
« skrivet: 2012-12-07, 19:26 »
Hej Sten,
vid sök på hiski är det bäst stt inte ge alltför mycket data, då är risken att få noll resultat större. I detta fall provade jag med Alavus församling och matade in endast Mannens släktnamn = Hidenniemi , och fick 5 svar, alla relevanta. Om en sökning med knappa uppgifter ger alltför många svar kan man sen lägga till parametrar. Observera att förnamn och patronymika är standardiserade i HisKi, dvs om man skriver in Juho får man automatiskt alla olika varianter (Johan, Janne,Johannes, Johanna osv) och för Johansson också Juhonpoika.
Men för släkt- och ortnamn gäller det inte, där får man använda olika metoder för att få alla poster med. T ex tillnamnet Hidenniemi borde skrivas med två i, Hiidenniemi, så med jokertecknet ? får man med bägge skrivsätten H?denniemi
Michael
191
« skrivet: 2012-12-07, 19:13 »
192
« skrivet: 2012-12-06, 17:24 »
Hej, det var duktigt att hitta rätt attest bland 1108 i boken!
Visst är det en sjua och inte en etta i hfl s 251. Bitarna föll på plats.
Lycka till med fortsättningen! Michael
193
« skrivet: 2012-12-06, 09:52 »
Hej Sven Olof Jag tycker att Karis 30.6.(18)01 står på Erik Erssons rad i hfl, och det ansåg Tommila också, säger han var från Karis. Erik var född i Karislojo men flyttade synbarligen från Karis. Flyttningslängden saknas för den tiden, men inkomna attester finns -kanske värt att gå igenom den bunten? Muuttokirjoja 1710-1815. Här är en HisKi-sökning över döda i Walkola:  Här ännu en länk till barnboken. Kajsa (Karin) miste synbarligen parets enda barn när hon själv omkom i barnsäng. http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/nurmijarvi/lastenkirja_1805-1820_mko8-13/140.htm Konstigt att ingendera vigseln har gått att hitta. Michael
194
« skrivet: 2012-12-05, 20:50 »
Hej Det är inte lätt att spåra dessa obesuttna personer som flyttar ofta, och inte blir det lättare att observera namnen när namn och födelsedatum stryks över! Helsinge och Nurmijärvi är bekanta, för min fffm kom från Nurmijärvi och träffade min ffff i Helsinge, där de sedan bodde till sin död, men inte alltid på samma ställe.Den otydliga siffran visade sej vara 150. Ett par länkar: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/helsingin_pitaja/rippikirja_ 1849-1855_es236-237/154.htm http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/helsingin_pitaja/rippikirja_ 1856-1865_es237-238/153.htm En möjlig källa kunde vara Inkomna attester, vilka har sparats i Nurmijärvi, jag hittade min ffff med hustru när de hade flyttat till Nurmijärvi från Helsinge, där fanns deras vigseldatum och det var även ett avgörande bevis på hans identitet - för vid återflyttningen bytte han från patronym till släktnamn! Men kanske det inte är mödan värt då utflyttningslängden från Nurmijärvi har samma data som attesten kunde ha. Inkomna attester heter Muuttokirjoja på finska. Michael
195
« skrivet: 2012-12-05, 20:37 »
Hej,
Ja det var inte särskilt sannolikt att hon skulle vara den rätta, när Tommila inte heller hade något om henne (Tommila var professor i historia och en tid rektor för Hfors Universitet). Inte heller parets vigsel kunde jag hitta.
Michael
196
« skrivet: 2012-12-05, 13:57 »
Hej Sven Olof,
på vilken sida är den uppgift som är svårtydlig?
Var snäll och skriv en förteckning på de sidor Du hittat, utöver de jag redan har.
Jag har sidorna 31, 91, 239, 333, 334, 567 och 817 (original sidnumrering i hfl 1856-65)
Vilken sida i barnboken har du hittat?
Michael
197
« skrivet: 2012-12-05, 11:59 »
Provade med länken, klickade gratis sök och engelska. Då kom en inloggningssida, men där fanns en länk hur man ska göra för att komma in gratis, användarnamn guest - försök hitta den!
Michael
198
« skrivet: 2012-12-04, 16:00 »
Helsinge är en svår församling eftersom en stor del av böckerna har förstörts. Du har dock tur för HisKi-databasen har vigseln 22.2.1863 mellan August Holmsten från Malm och Maria Wilhelmina Lönnqvist från kyrkbyn. MWL är bekant från din Nurmijärvi-fråga, så nu är det kanske möjligt att hitta familjen i hfl utan att gå igenom närapå tusen sidor. Här en länk till längden över vigslar: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/helsingin_pitaja/vihityt_182 2-1889_es241/113.htm För att se hfl i Helsinge, gå till http://www.sukuhistoria.fi/sshy/index_sve.htm välj Kyrkoböcker > H > Helsinge och sen Rippikirja 1856-65. FSHF har skrivit ut byanamnen, som är i alfabetisk ordning, så gå framåt tills Kyrkobyn börjar (bild 232) och gå igenom hfl (klicka på Seuraava för att komma till följande bild). Sen när du hittat fam. Lönnqvist så gå till bild 336 och gör samma för Holmstens i Malm! MVH Michael
199
« skrivet: 2012-12-04, 15:30 »
Här lite mer länkar, Maja Stina Eriksdotter vid tiden för giftermålet: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/nurmijarvi/rippikirja_1842-1 851_mko93-102/81.htm Wilhelm flyttar från Helsinge till Nurmijärvi, n:o 112/1842 http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/nurmijarvi/muuttaneet_1831-1 851_mko2-5/44.htm Barnboken: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/nurmijarvi/lastenkirja_1843- 1852_mko31-40/257.htm Maja Stinas födelse 26.12.1810, föräldrar Erik Ersson och Eva Simonsdotter http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/nurmijarvi/syntyneet_1805-18 31_mko13-18/32.htm I Tommilas sockenhistorik, del I s 376 står det att Valkola eller Valkela torp under prästgården i Nurmijärvi kyrkoby var grundat 1799, den förste torparen var Johan Johansson och den andre hans måg Erik Ersson, från Karis, född 11 sept 1773. Hustrur 1:o Kaisa Johansdotter 28.1.1781 - 16.5.1808, 2:o Eva Simonsdotter, f 1782. Erik och Eva flyttade bort. Erik Ersson var inte född i Karis, utan i Karislojo: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=5679138 Följande kan vara Evas födelse 17.12.1782, men då endast året är antecknat i Tommilas bok kan man inte vara säker: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/nurmijarvi/syntyneet_1782-18 04_mko9-12/8.htm Sedan ytterligare en hfl-anteckning om WL med familj: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/nurmijarvi/rippikirja_1842-1 851_mko93-102/141.htm Familjen flyttar 1852 igen till Helsinge, attesten är kopierad i längden och ger en del information (nr 43): http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/nurmijarvi/muuttaneet_1852-1 860_mko8-12/6.htm Wilhelm uppges vara född 1817 i Helsingfors. Det året döptes en gosse till (enbart) Wilhelm, men hans far hade efternamnet Wikström. På den tiden var det inget problem att byta, men sambandet måste nog bekräftas via hfl - om möjligt! Länk till födseln (16 oktober): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=5599310 Hoppas dessa uppgifter är till hjälp. MVH Michael
202
« skrivet: 2012-12-01, 17:18 »
Hej Sten Varför skulle det inte gå att komma längre tillbaka än 1790? Den svåra gränsen i finsk släktforskning är den s.k. stora ofreden 1710-1723 när ryssarna ockuperade Finland, prästerna flydde till Sverige eller misshandlades och kyrkböcker inte fördes eller blev förstörda. Kamerala källor avser just skattemyndigheternas längder, dvs mantalslängder, jordeböcker, tiondelängder mm. De är inte helt pålitliga för fogdarna var inte så väldigt intresserade av vem som ägde hemmanet, så länge de fick in skatterna! På 1800-talet var situationen något bättre. Jag skulle nog vara försiktig med att anta att far- eller morföräldrarna stod fadder. Däremot blev barnen ofta kallade efter dem enligt vissa regler. Fol. betyder blad eller sida, men konstigt nog hittade jag inte så många sidor i hfl. Här en länk till Migrationsinstitutet. Begränsade sökningar är gratis, men mera avancerade kräver en 15 euros betalning. http://www.migrationinstitute.fi/emreg/rekisteri_s.php Michael
203
« skrivet: 2012-11-30, 19:45 »
Hej Fredrik Elimä heter på finska Elimäki. Om du googlar på det ordet får du veta att Elimä nu ingår i Kouvola stad, i Kymmenedalen (Kymenlaakso). Elimä kyrkböcker har skannats av arkivverket, du hittar dem på följande sätt: Gå till http://www.arkisto.fi/se/etusivu/ Klicka sen på Arkivmaterial > Digitalarkivet > Söktjänst. Skriv in Elimäen seurakunta och Sök. Klicka nu på Elimäen seurakunta och sen på Elimäen seurakunnan arkisto ( E. församlings arkiv)- Nu ska en förteckning över skannade böcker komma upp. Rippikirja/Kommunionbok = HFL. Tyvärr finns längder över utflyttade inte skannade och inte mikrofilmade heller. Mikrofilmerna kan du kolla med HisKI, http://hiski.genealogia.fi/hiski?se Klicka på 8 (Kymmenedalen) och välj Elimä. Eller välj Elimä direkt från listan över alla församlingar. Klicka på Uppgifter om församlingen (ger användbar info) och sen på Mikrofilmer. OBS! Fast det behövs en del finska glosor för att hitta fram till materialet är urkunderna på svenska, fram till senare hälften av 1800talet! Michael
204
« skrivet: 2012-11-29, 19:43 »
Hej Sten, det var många frågor. Några svar: Det som ser ut som släktnamn skall inte tolkas som sådana i modern betydelse, isynnerhet i Österbotten var de förr i tiden mera adress än släktnamn. Först med lagen 1921 blev det namnskick vi nu har påbjudet. Personer kan alltså i gamla tider byta tillnamn vid flytt. Ritaala eller Riddarla var enligt HisKi (välj församling och klicka på Uppgifter om församlingen) en by i Isokyrö (sv: Storkyro) men inte i Ylistaro. Enligt uppslagsverket Suomen kunnat (Finlands kommuner, del 2 1968, del 7 1978) fanns det en mantalsby Ritaala i både Storkyro och Ylistaro. På kartor hittar man bara den i Storkyro. Ylistaro har fusionerat med Seinäjoki stad. Simon Johanssons första hustru hade farsnamnet Johansdotter enligt hfl 1846-54 som jag citerade ovan. Om du vill reda ut ägandeförhållanden och sånt kanske kamerala källor ger svar. Mantalslängderna i Vasa län finns skannade i Riksarkivet, länk: http://digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?sartun=231859.KA Henkikirja= mantalslängd. Klicka på den lilla rutan med vågräta linjer så får du upp indexet. Om det finns flere volymer för samma år finns Alavus/Alavo sannolikt i den sista, under Kuortaneen kihlakunta = Kuortane härad. Obs. böckerna är förda på svenska. Ska se om jag har nån gammal karta och skickar den i så fall med e-post. Michael
205
« skrivet: 2012-11-26, 20:59 »
Hej Sten, Din farfar Matti Fapian (Matts Fabian?) är född så sent att han inte går att hitta i skannade böcker. Sydänmaa är en by i Alavus, 25 och 26 är registertalen, 25= hemmanet Maijala med flere torp mm, 26 =Latvala, likaså med torp. Virkatodistus=ämbetsbetyg. Kirkonkirjan sivu= sida i hfl, men dessa böcker finns inte på nätet. Simon föddes 20 sept 1820 till Johan Johansson Luoma i Sydänmaa by, Alavus, och Maria Johansdotter. Luoma gick även under namnet Hiidenniemi. Föräldrarna ungkarl, bondeson Johan Johansson Hiidenniemi och pigan, torparedottern Maria Johansdotter Saucko, båda från Sydänmaa, vigdes 2 okt 1815 i Alavus (HisKi). Här några länkar till hfl i Alavus: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/alavus/rippikirja_1823-1830_ uk316/109.htm http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/alavus/rippikirja_1831-1837_ uk316/129.htm http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/alavus/rippikirja_1838-1845_ mko38-48/289.htm http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/alavus/rippikirja_1846-1854_ mko49-59/218.htm Du ser att Simons hustru visserligen hette Susanna, men var född 1823 och således knappast mor till Matti f 1877. Hennes patronym är också Johansdotter, och hon kom från sida 14 i hfl: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/alavus/rippikirja_1846-1854_ mko49-59/15.htm Detta har jag hittat åt dej tillsvidare. Michael
206
« skrivet: 2012-11-25, 12:31 »
Hej Johan,
du gör inget fel, det är vår underliga 125-årsregel. Tyvärr går det så att om det i slutet av en rulle som skannas finns aldrig så litet material som faller under begränsningen så blir hela satsen censurerad. Detta material finns alltså inte i det öppna nätet. Jag har inte personliga erfarenheter av att ansöka om tillstånd att se materialet, vet inte om det alls går över internet eller om det bara går i arkivets intranet (arkistolaitoksen sisäverkossa) dvs på plats i forskarsalen.
Om du tittar i HisKi Eckerö > Uppgifter om församlingen > Mikrofilmer så kan du se att det finns mikrofilmat in på 1900-talet, men att dessa filmer kan ses endast i Ålands landskapsarkiv. Kanske någon ålänning kunde hjälpa dej?
207
« skrivet: 2012-11-24, 19:32 »
Hej Johan, Riksarkivet i Helsingfors har skannat Eckerö församlings böcker. Länken http://digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?atun=324020.KA borde ge den sida där man kan gå vidare till de olika böckerna. Pää- ja rippikirjat = HFL. Michael
208
« skrivet: 2012-11-18, 18:44 »
Gunnel, i databasen HisKI finns Augusta Marias födsel, föräldrarna murare Jacob Nyman och Anna. Paret hade även sönerna Julius 1876 och Johan Axel 1886. Paret vigdes i juni 1876, Jacobs fullständiga namn var Jacob Gustaf Johansson Nyman och han var änkling, från Nykarleby i Vasa län. Hon hette Anna Maria Danielsdotter från Stentorpa Westergård, där familjen bodde åtminstone 1886.
Jacob Nyman dog i Stentorpa 13 oktober 1921 och var enligt HisKi född 2 jan 1843. Hfl sida 253
Anna Maria Nyman (enl HisKi) dog 25 sept 1911 i Stentorpa och var född 1846. Hfl sida 246
Föglö hfl finns mikrofilmad, men den tidsperioden finns inte skannad, kan läsas endast i Ålands landskapsarkiv, Kanske någon ålänning kan hjälpa dej?
Michael
209
« skrivet: 2012-11-13, 19:57 »
210
« skrivet: 2012-11-12, 17:24 »
Hej Rolf
Bouppteckningar från den tiden finns mikrofilmade och Riksarkivet har digitaliserat dem. Gå in på arkivets digitalarkiv, sök på Pernajan seurakunta (Pernå församling), klicka på Pernajan seurakunnan srkisto, först kommer andra böcker upp, längst ned på sidan finns Seuraavat (följande), klicka på det och välj sen Perunkirjat (bouppteckningar). Det finns tyvärr inte ännu nåt index till innehållet, så det gäller bara att bläddra igenom sida för sida, men det får man ju göra med mikrofilmen också!
Michael
211
« skrivet: 2012-10-15, 20:48 »
Stefan och Olov:
Jag kan inte se att artikeln om villabebyggelsen skulle påstå att Turholm ligger i Esbo. Jag bor själv på Österängsudden, som nämns i artikeln, och har i min barndom färdats till sommarnöjet med en av ångbåtarna. Turholm ligger i stadsdelen Degerö av Helsingfors stad, öster om centrum, och var tidigare en by i Helsinge socken (inkorporerades till Helsingfors 1948). Esbo ligger väster om Helsingfors och har aldrig sträckt sej till östra sidan.
MVH Michael
212
« skrivet: 2012-10-15, 20:06 »
Hej Olov,
K.E.S. Henriksson var kaplan i Esbo 1892-1910, verkade även i andra församlingar. Googla på hans fullständiga namn (inom citationstecken, alltså exakt ordalydelse ) så får du några data.
Däremot undrar jag om Turholm och Malm verkligen fanns i Esbo? För hundra år sen fanns det två byar som hette så i Helsinge (nuv. Vanda). Nu ligger de i Helsingfors, Malm norrut vid stambanan och Turholm i Degerö, öster om centrum.
MVH Michael
213
« skrivet: 2012-10-14, 14:24 »
Heikki: Ja, man kan sluta sej till att det så måste vara, tyvärr är också det ordet förkortat så man inte ser ändelsen. Det verkar sannolikt att Hasselgren inte sändes till utan att pastor Eriksson ombesörjde att han kom till sjukhuset. Annars blir orden past. Erikson utan funktion i satsen.
Isidor Eriksson från Åland, f 1879, blev 1908 adjunkt i St Katarina församling. (Källa: St Katarina svenska församlings i St Petersburg Historie, av kyrkoherde Herman Kajanus; Ekenäs 1980, sida 78. Den boken har jag för min far föddes i St Katarina 1910 och döptes av Kajanus).
MVH Michael
214
« skrivet: 2012-10-14, 12:59 »
Hej Margareta och Heikki, Det första ordet går fortfarande inte upp för mej, men sen: ... till baracksjukhuset till minne av S.P. Botkin past. Erikson; ... osv som Heikki uttytt det. Sjukhuset ligger i St Petersburg, men han begravdes ändå i Moskva? S. P. Botkin var en berömd läkare, och ifrågavarande infektionssjukhus var alltså uppkallat efter honom till minne av. Man får upp det med Google: http://virtualpetersburg.ru/aleksandrovskaya-gorodskaya-barachnaya-bolnica-v-pam yat-s-p-botkina-gorodskaya-infekcionnaya-bolnica-n-30-korpus-14/ Om länken inte funkar så googla på pamyat s p botkina Hälsningar Michael
215
« skrivet: 2012-10-13, 18:50 »
Hej,
har svårt att tyda handstilen (för ortografin var annorlunda före revolutionen), men året är 1909 och månaden maj. Under det finns det i vardera rutan något som börjar med talet tjugo, men de ord som kommer därefter blir jag inte klok på. Tror dock inte det är datum, för tjugo står i nominativ. Sen står det förstås namnet med ryska och svenska bokstäver, matros, och svensk undersåte.
Nedan kommer dödsorsaken: kolera. Förklaringen nere till höger går jag också bet på, även om en del ord är begripliga.
MVH Michael
216
« skrivet: 2012-10-12, 18:37 »
Hej Kristoffer,
Enligt HisKi (uppgifter om församlingen) grundades Tarvasjoki 1657 som ett bönehus under Marttila med namnet Alastaro, blev 1857 Eura kapellförsamling, senare var namnet Eurainen, Tarvasjoki togs i bruk 1910. Finns i HisKi under Tarvasjoki. I riksarkivets digitalarkiv ska man söka med namnets genetivform: Tarvasjoen > Tarvasjoen seurakunta (T. Församling).
Michael
217
« skrivet: 2012-10-02, 19:17 »
Hej namne, Kyrkoarkiven i Pörtom har det gått illa med, se http://hiski.genealogia.fi/seurakunnat/srk?CMD=SRK&ID=405&TYPE=HTML&LANG=SE Riksarkivets digitalarkiv har böcker bara till 1854 eller -55, FSHF har inget alls, HisKi också bara till 1855. Om du öppnar länken ovan och klickar på Mikrofilmer framgår att senare böcker synbarligen inte mikrofilmats, även om de finns. Kanske bäst att fråga församlingen? MVH Michael
218
« skrivet: 2012-09-21, 18:55 »
Hej, Kronoby finns på Riksarkivets digitalarkiv. Detta borde vara en länk till förteckningen på digitaliserade böcker: http://digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?atun=324431.KA Om den inte funkar så gå in på http://www.arkisto.fi/se/etusivu/ , välj Arkivmaterial, sen Digitalarkivet, sökfunktionen och sök på Kronoby försalming. Kommunionboken (hfl) för 1806 finns, men är inte indexerad. Enligt HisKi är vigselorten Kackurs, det ger kanske en ledtråd. Enligt HisKI så avled Anna Matsdotters man Marcus Sahlberg på Antbacka 1804, och enklingen Marcus Sahlberg vigdes med Anna Matsdotter från Gamla Karleby Dahlbacka, vigsel på Fiskarholmen. Dessa uppgifter kanske underlättar sökandet (själv känner jag inte till familjen) MVH Michael
219
« skrivet: 2012-09-05, 20:53 »
Hej Lars,
Kyrkoböcker för Hfors 1889-91 finns inte digitaliserade. Tidigare kunde man gå till församlingarnas centralregister och själv titta på mikrokorten, men den servicen har upphört enligt församlingarnas nätsida (bara på finska). Samma sida uppger att korten fram till 1906 finns i riksarkivet, men jag har inte kollat om de är tillgängliga där (125-årsregeln).
Det är dock inte särskilt sannolikt att det skulle finnas väldigt mycket information om honom, kanske en yrkesuppgift - om han inte gjorde något som gav anledning till anteckningar (giftermål, barn ...).
Att det i Jonsberg står att han flyttat in från Sundsvall och inte från Hfors kanske beror på lättja - efter ett kort uppehåll i Hfors är det möjligt att man inte skrev ut en ny attest utan bara återanvände den från Sundsvall.
MVH Michael
220
« skrivet: 2012-08-11, 19:45 »
221
« skrivet: 2012-07-28, 20:06 »
Hej igen,
Det är verkligen svårt att avgöra vilken Johan Edvin är den rätte, eftersom hfl tar slut 1880 och den ene är vigd 1882, den andre 1889. Det finns nyare hfl, men de är inte digitaliserade och finns i Ålands landskapsarkiv. Riksarkivet i Helsingfors har nu börjat tillämpa ännu strängare regler, i praktiken är allt material som innehåller färskare uppgifter än 125 år gamla sekretessbelagda. Mycket frustrerande.
Jag skulle föreslå att du kontaktar Kökar församling, anhöriga brukar få uppgifter. Det kan kosta lite.
MVH Michael
223
« skrivet: 2012-07-24, 20:39 »
224
« skrivet: 2012-06-24, 19:54 »
226
« skrivet: 2012-06-02, 19:06 »
The S vs F confusion extends to printed text as well. Here is an example from the title page of Mythologica Fennica by Christfrid Ganander, published in 1789, facsimile reprint in 1954. The text reads Af ganla Runor samlad och uttydd, Af Christfrid Ganander, Thomasson, Phil. Mag & Sacell. (From old poetry, collected and axplained by C.G., Thomasson, Phil.Mag & Sacellan). It is not easy to distinguish between s and f in this text. Note how the double s in the patronym Thomasson is made up of different versions on s.  Regards, Michael
227
« skrivet: 2012-04-25, 07:35 »
(Födelsedatum) 16 (augusti 1760)
Catharina
Skomakaren Anders Friedman och h(ustru) Catharina Henrics dotter dotter
Döpt den 17 af Pastore.
Faddrarna ....
Ordet dotter är skrivet 2 ggr. Tror du hon är rätt person trots att det andra förnamnet saknas och födelsedatum inte stämmer?
Michael
228
« skrivet: 2012-04-24, 19:24 »
Hej! Här en länk till doplängden för Nystads stads- och landsförsamling för juni 1759, ovanligt vacker handstil, men Catharina Magdalena finns inte där. År datum säkert rätt? http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=8774246 Klicka på Uudenkaupungin kaupunki- ja maaseurakunnan arkisto så kommer du till en sida med de olika rubrikerna på digiterat material, uppifrån; HFL, döpta, vigda, begravda, döpta från främmande församlingar, konfirmander ... Informationen är på svenska i böckerna men navigationsknapparna på finska. Edellinen = föregående, Seuraava = följande (sida). Michael
230
« skrivet: 2012-04-15, 14:03 »
231
« skrivet: 2012-04-08, 09:16 »
Hej Lars-Olov
Det var ju fint att forskningen är synkroniserad.
Eftersom kasus i finskan markerar ordens funktion har ordföljden inte samma vikt som i svenskan. I huvudsatsen är Henrich Klaunpoika (nominativ) subjekt och Valpuria objekt, i partitiv efter verbet suojella. Verb som avser en pågående, icke fullbordad handling, har ofta objektet i partitiv. Huvudsatsen blir alltså: Endast Henrich Klausson hade beskyddat Valborg... Sen har vi två verb panna och käskeä, som står i tredje infinitiv med ändelsen -ma/-mä, vilket i detta fall översätts med en att-bisats. Den ytterligare ändelsen -lla/llä avser medlet att beskydda Valborg. Slutet blir alltså: ...genom att sätta Skytte i fängelse och (genom att) beordra honom, och hans hustru, att betala sin skuld till henne (=Valborg). Skyttes hustru, vaimo, har här den ovanliga ändelsen komitativ, som motsvarar 'med'.
Det inledande ordet, vain, känns konstigt i en sats utanför sitt sammanhang. Var det bara Henrik som beskyddade Valborg?
Beträffande etymologin för ortnamnet Innamo har Zilliacus ingen förklaring, utöver den att det finska -maa blivit först -må och sedan -mo. Zilliacus har hittat ett 50-tal exempel.
Trevlig påsk! Michael
232
« skrivet: 2012-04-03, 19:32 »
Lars-Olov, hej På Suku Forum har en diskussion om Valborg Innamaa pågått sedan januari, men jag kom inte ihåg den när vi hade vår diskussion här. Tyvärr är det på finska, men länken dit är http://suku.genealogia.fi/showthread.php?t=16508 Signaturen Benedictus, som startade tråden, citerar en bok Tusen öar av A.W.Granit, som behandlar Nagusläkten Fagerström, och synbarligen även Valborg. mvh Michael
233
« skrivet: 2012-04-02, 10:35 »
Ja, hfl kallas i RA:s index Pää- ja rippikirjat = Huvud- och kommunionböcker. När man i HisKi väljer församling och klickar på Uppgifter om församlingen får man bl a veta vilka böcker som saknas, tyvärr bara på finska. Om Vemo står det att när prosten Isak Eneberg tillträdde 1806 så saknades vissa böcker, bl a historieböckerna 1723-51, vilket antecknades i domkapitlets protokoll. Böckerna har inte återfunnits. Följande länk utvisar vilka handlingar som mikrofilmats: http://hiski.genealogia.fi/seurakunnat/srk?CMD=FILMS&ID=608&TYPE=HTML&LANG=SE Den listan får man genom att i HisKi välja församling, klicka på Uppgifter om församlingen och sen Mikrofilmer. Chris, i ditt meddelande kl 8:58 i morse står det 1860, det skall alltså vara 1760?
235
« skrivet: 2012-03-31, 19:19 »
Hej Lars-Olov
Visst har det varit en intressant diskussion, och nu när jag ser hela meningen om Hans Eriksson är betydelsen klar. Beträffande ortnamnen i Åbolands skärgård finns det många som är mer eller mindre obegripliga, vilket torde bero på att språkgränsen här har fluktuerat. Förutom Innamo finns även Maskinnamo! Åvensor torde gå tillbaka på Ahvensaari, Abborrholmen. Men jag har nu beställt Zilliacus bok från stadsbiblioteket och kan senare berätta mera om ortnamnens etymologi.
Vänliga hälsningar, Michael
236
« skrivet: 2012-03-30, 16:56 »
Hej Lars-Olov, När Valborg själv skrev Innamas tycker jag du kan använda det, bäraren av ett namn är väl den bästa auktoriteten för namnskicket! Eventuellt Innama enligt Ruuth. Innamo ligger norr om Nagu och hörde till Nagu församling, se t ex http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/nauvo/rippikirja_1729-1736_j k522/62.htm I alla kartor och källor jag har skrivs Innamo. En förklaring till etymologin finns kanske i Kurt Zilliacus bok Skärgårdsnamn, ISBN 951-9018-54-9. Korpoström är en populär skärgårdshamn vid farleden söder om Korpo (skriv inte Korppoo i svensk text). Jag har aldrig hört någon säga Korppoonvirta, seglare och annat båtfolk säger Korpoström också när de talar finska. Vi använder Korpoström också som namn på det smala sundet mellan Korpolandet och Lohm. Kommunen Korpo finns inte mera, tillsammans med Pargas, Nagu, Houtskär och Iniö bildade de Väståboland som nu ska heta Pargas efter den största komponenten. På Google får man 29600 belägg på Korpoström och 7 på Korppoonvirta, av vilka denna diskussion är ett. Satsen Hannu Eerikinpoika Korppoonvirrassa etc tycker jag fortfarande är konstig. Det finns inte något verb, är det hela satsen? Är konstruktionen i Korpoström (om det stod så i den svenska originaltexten) kanske ett sätt att ange hemort, så som man förr skrev om t.ex. Bondeförbundets riksdagsmän? mvh Michael
237
« skrivet: 2012-03-28, 20:25 »
OK, om det var Innamas så blir genetiv Innamaan. Satsen Hannu Eerikinpoika Korppoonvirrassa - siis selvästikin Innamaan laivasta har jag kanske tolkat fel, när den är lösryckt ur sitt sammanhang. Korppoonvirrassa betyder i Korpoström. Hette fartyget Hans Eriksson? Men jag har aldrig sett eller hört namnet Korppoonvirta, inte finns det på kartan heller: http://kansalaisen.karttapaikka.fi/kartanhaku/paikannimihaku.html?query=hae&haku tapa=paikannimihaku&nimi=KOrpostr%C3%B6m&kunta=&e=200043&n=6676139&scale=8000&to ol=pienenna&styles=normal&lang=fi I den andra halvan av satsen: helt tydligt ett av Innamas fartyg har ordet 'laiva' kasusändelsen -sta, elativ, vilket betyder från, inifrån, ut ur men även om det man talar. T ex Kyse on laivasta = det är fråga om ett fartyg. Michael
238
« skrivet: 2012-03-28, 13:11 »
Hej,
Det med transporter för kronan är nog inte en titel, snarare en levnadsbeskrivning:
Efter att... änka utförde hon redan sommaren 1567 transporter för kronan som hustru till P.I. (hovleverantören saknas i din finska förlaga). Det är den lilla ändelsen -na i vaimona som avser att hon var PI:s hustru när hon skjutsade för kronan. Att det står som histru till beror säkert på källan, som nämner hennes aktivitet men enligt tidens sed anknyter till hennes man.
Käymä sota: kriget som Sverige förde mot Östersjöstaterna Danmark, Lybeck och Polen fick all utrikeshandel att avstanna. Här har alltså bisatsen som Sverige förde ersatts med Ruotsin käymä. Subjektet står i genetiv.
Anders Sigfridsson, javisst. Det borde finnas en lista över förnamn som man brukar använda vid översättning, men jag använder den inte, för jag anser att man ska skriva precis som det står i källorna, och inte översätta. Ska söka den senare, om ingen annan hittar den först.
Hans Eriksson från Korpoström.
Är du säker att Innamaa (obs 2 a) är en person? I grannskapet till Korpo finns en ö Innamo, som kan ha varit Innamaa tidigare (ändelsen -maa avser -land, som Liivinmaa - Livland)
michael
239
« skrivet: 2012-03-28, 08:08 »
Hej igen,
de här exemplen är svårare att översätta utan sitt sammanhang, men jag ska försöka.
suoritti kruununkuljetuksia - skjutsade åt kronan (suorittaa = utföra, åtgärda, betala)
kruununhankkijana - i egenskap av leverantör åt kronan (hankkija = leverantör, anskaffare, furnerare)
Tonttiäyriluettelo är sammansatt av tontti - tomt, äyri - öre och luettelo - katalog, lista. Kommer inte ihåg den exakta svenska termen.
kutsuttivat - lät kalla (imperfekt, 3 person pluralis)
ottamiksi - bildat av ottaa, 'ta', ottama - tagen, sen pluralis och translativ (-ksi), men betydelsen beror på kontexten
main. teos - (i källhänvisning: det tidigare nämnda verket, även mt.)
nihti - knekt (singularis, pluralis nihdit, med räkneord: 10 nihtiä)
81 markasta 2 äyristä - för 81 mark (och) 2 öre
Talon rasitukset... - Hemmanets pålagor inskränkte sig inte till dessa tvångsutskrivningar
käymä - bildat till 'käydä' , jmf. 'ottama'. Käydä har så många betydelser att man igen bör se kontekten. Ett exempel: Heidän käymänsä keskustelu = samtalet de fört.
juuttien syftar på danskar (eller norrmän). Juutinrauma är Öresund. Juuttien är genetiv pluralis
ottamansa - som han/hon hade tagit (ottama + 3. person possesivsuffix)
muussakaan... - också i annat fall skulle de inter få behålla de saker det är fråga om
Jag ser att det kom ett annat svar medan jag skrev, men jag har inte smygtittat på det, så här har du två fristående förslag
mvh Michael
240
« skrivet: 2012-03-24, 06:34 »
För att göra en fullständig översättning borde man se kontexten, men:
Jäljennökset = avskrifter, avskrifterna
Rälssimiehenkin = också en frälseman(s) (alltså genetiv eller ackusativ, kan även i vissa konstruktioner vara subjekt)
Hovihankkijanaan = som sin hovleverantör
mvh Michael
241
« skrivet: 2012-03-11, 20:13 »
243
« skrivet: 2012-03-08, 14:21 »
Det brukar betyda att de dött så snart efter sin födelse att det antecknats redan i födelselängden.
Har inte sökt de fall du avser, men kolla hur snart efter dopet dessa datum är.
244
« skrivet: 2012-02-26, 16:21 »
Tror inte det fanns några regler för hur soldaterna fick sina soldatnamn. Ofta var det en- och tvåstaviga namn (mina egna soldatanor hette Alm, Arm, Braf, Wellan och Fred). Hittade inte något om det i de handböcker jag har hemma. En studie på finska hade följande slutsatser: Namnen var helt godtyckliga; namnet kunde syfta på någon egenskap hos rekryten, men vi kan inte veta att det var så; mannens eventuella ursprungliga släktnamn hade inte nödvändigtvis någon betydelse. Två andra studier konstaterade att 10-20% av rekryterna fick samma namn som rotens föregående soldat. Hittade ett par artiklar på svenska (om namnskicket i Finland), länkar till dem: http://www.genealogia.fi/linktoold/genos/25/25_1.htm http://www.genealogia.fi/linktoold/nimet/nimi29r.htm Om fadern till en rekryt har ett soldatnamn - och namnet är ledigt i kompaniet - kunde rekryten säkert få samma soldatnamn som fadern, men den saken avgjorde officeren och mönsterskrivaren när rekryten blev godkänd. Hoppas detta är till hjälp Michael
245
« skrivet: 2012-02-24, 20:46 »
Du tyckte Alt är ett konstigt efternamn (gammal på tyska) men helt ovanligt är det inte ens nu. Befolkningsregistret uppger att 73 personer i Finland heter så, 27 har hetat och det finns 57 avlidna personer i registret. Länk: http://verkkopalvelu.vrk.fi/Nimipalvelu/default.asp?L=2 välj sök släktnamn och skriv in Alt.
246
« skrivet: 2012-02-24, 08:03 »
Nej, avskedade soldater behöll soldatnamnet. Men under svenska tiden (före 1809) fick barnen inte soldatnamn som släktnamn utan hade patronymikon. Om du har handboken Släktforska steg för steg så finns det förklaringar till soldatnamnen. På 1800-talet när Finland var storfurstendöme under Ryssland var situationen en annan, då rekryterades inte nya indelta soldater, och släktnamnet kunde ärvas. Samtidigt började ju också allmogen ta släktnamn, sås om min egen ffff gjorde ca 1820. Jakob Larsson Alts änka har i dödboken (enligt HisKi) släktnamnet Alt: http://hiski.genealogia.fi/hiski?se+t1555985 MVH Michael
247
« skrivet: 2012-02-23, 19:40 »
Hej Nina
Alt tycks inte ha varit ovanligt, sökte på HisKi och fick en massa träffar över hela Finland. De flesta synes ha varit soldater, reservister, f.d. soldater, jägare mm. Det var alltså ett soldatnamn i de flesta fallen - och då behöver det inte innebära släktskap, för när en soldat avgick kunde nästa man i roten få samma soldatnamn, fast han inte var släkt med föregångaren. Hur stämmer det med deras farsnamn (patronymikon)?
Mönstringsrullorna kunde vara en källa, kan inte ur minnet säga till vilket regemente soldaterna i Tavastkyro (Hämeenkyrö) var roterade. Jacob Larsson Alt ser ut att ha varit soldat redan under svenska tiden. Hans hustru hette Lena Mattsdotter.
MVH Michael
248
« skrivet: 2012-02-17, 18:29 »
Hej Riksarkivet har skannat böckerna i Loimaa, på följande uppslag borde födelsen 26 mars 1864 finnas, men gör det inte: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=6241647 Klicka på Edellinen resp, Seuraava för att bläddra bakåt resp. framåt i längden. MVH Michael
250
« skrivet: 2012-02-02, 14:04 »
Orsaken att du inte hittar barnen är att det i Kiuruvesi (som i många andra församlingar i Östra Finland) fördes en skild barnbok, på finska Lastenkirja. Jag har inte nu tid att söka den aktuella sidan, barnboken är i allmänhet i samma ordning som hfl (rippikirja) så om du vet ar familjen står i hfl kan du hitta rätt sida i barnboken. Barnboken för Kiuruvesi har digitaliserats av Riksarkivet: http://digi.narc.fi/digi/slistaus.ka?ay=105262 MVH Michael
251
« skrivet: 2012-01-11, 17:51 »
Eva,
Kuva betyder bild. Har du observerat att hfl 1722-26 har en ovanlig struktur? På de första 12 sidorna finns nattvardsgång, på de följande husförhören (utan tidsangivelser). Jag har inte hittat Thomas & Co i den första delen, många sidor är väldigt bleka. Men även Riksarkivet har digitaliserat Pyhäjoki kyrkböcker. Gå till narc.fi/digi, välj svenska, klicka på Hakupalvelu (sökfunktion), skriv in Pyhäjoen seurakunta (P. församling), klicka på Pyhäjoen seurakunnan arkisto och sen på Pää- ja rippikirjat (hfl). Sidorna var långsamma i dag så ännu har jag inte hittat Thomas & Co där.
Beträffande släktskapsanteckningar brukar de ju vanligen gälla familjens huvudman (som står först) men Henrikssönerna kan ju inte vara Thomas söner, för då skulle de heta Thomasson. Vet du vad Karins förste man hette, kanske de är hennes söner i första giftet?
Dödsboken finns under Kuolleet (FSHF) eller Kuolleet ja haudatut (RA)
Jag har aldrig stött på Bror som ett förnamn på den tiden. Det var nog bibliska namn som gällde. Att det står Gubben T. tycker jag också. 1705 22/12 tolkar jag också som Johans födelsedatum.
En möjlig källa kunda också vara Johanna Aminoff-Winberg: Finska flyktingar i Sverige under stora ofreden: flyktingförteckningar.
Mantalslängderna i länsräkenskaperna kunde även ge uppgifter men jag har inte hittat skannade sådana för Pyhäjoki och rätt tid.
Nu ser jag att Christer hittat paret i Norrby (Korppila/Korpela/Korpila finns i Söderby och existerar ännu).
MVH Michael
253
« skrivet: 2012-01-08, 19:28 »
En möjlig källa till: Finländare bosatta i Petersburg måste ha ett pass (uppehållstillstånd) på ryska. Dessa utfärdades av Finska passexpeditionen i St Petersburg (Suomen passitoimisto, senare Suomen passivirasto). Expeditionens registerkort finns på Riksarkivet i Helsingfors och är till och med digitaliserade, men inte tillgängliga för att de delvis faller under 100-årsregeln. Åtminstone tidigare kunde man utan speciellt tillstånd se på handligarna i arkivets mikrofilmssal. Jag har själv en kopia (inte från arkivet, utan ärvd) av min farfars fars pass från 1872, med anteckningar om vigsel och om min farfars födelse.
MVH Michael
254
« skrivet: 2012-01-07, 17:04 »
En sökning i Fennica gav tre resultat, av vilka följande verkar mest sannolikt:
Nimeke (Titel): Budkavlen : meddelanden utgivna av Brages sektion för folklivsforskning.
Numerointitiedot (Utgiven år): Årg. 1 (1922), 1-årg. 39 (1960), 4 ; årg. 40 (1961)-
Julkaistu (Publicerad): Helsingfors : Föreningen Brage, 1922-
Tyvärr anger Efter 1809 inte vilken årgång och nummer av Budkavlen det skulle vara fråga om, så det är nog en hopplös uppgift att söka efter källan. Det är i alla fall fråga om något som skrivits långt efter den påstådda avrättningen, observera formuleringen ...då man var så oförståndig den tiden .... Att det är en skröna verkar ganska säkert, redaktionen för Efter 1809 har antagligen lånat in texten utan att nämna att det är en berättelse som samlats in i etnografiskt syfte.
Vänliga hälsningar, Michael
255
« skrivet: 2012-01-07, 16:28 »
Vad sägs om Sytningsmannen? Handstilen gör inte stor skillnad mellan S och L, om du jämför med andra ord som börjar på dessa bokstäver. Sytningsman har i alla fall en vettig betydelse.
Michael
256
« skrivet: 2012-01-05, 19:09 »
Efter 2. världskriget påbörjade The Genealogical Society, Utah (mormonkyrkan) mikrofilmningen av Finlands kyrkböcker. Då tillämpades (ungefärligen) 100-årsregeln, så att i denna första mikrofilmning gränsen ofta gick omkring 1850-60. Mikrofilmens första bild visar när arbetet gjorts, se http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/poytya/rippikirja_1854-1860_ jk79-80/1.htm Mikrofilmandet har förstås kompletterats senare, men inte för alla församlingar. Att mikrofilm inte finns betyder alltså inte automatiskt att böckerna skulle saknas Vänliga hälsningar, Michael
258
« skrivet: 2011-11-24, 18:39 »
HisKi hittar barn med rätt födelsedatum, födda i Tervola. http://hiski.genealogia.fi/hiski?se+t7968100 http://hiski.genealogia.fi/hiski?se+t7968133 Det är skäl att följa upp familjerna även i kommunionböckerna (husförhörslängderna), eftersom urvalet dopnamn är litet och det som ser ut som familjenamn (släktnamn) inte är det i dagens betydelse, utan kan byta när personen flyttar! Vänliga hälsningar, Michael
260
« skrivet: 2011-10-28, 20:30 »
En sökning i databasen HisKi för Brändö socken ger följande: Socknesmeden Johan Erik Idman och Brita Stina Matsdotter från ”Brändö 2” vigdes 7.8.1831 i Brändö. De fick barnen Maria Christina 7.5.1834, Mats August 4.9.1835, Anders August 12.9.1837, Anna Sofia 24.11.1841 (död i kikhosta 16.2.1843, 1 år 2 mån 22 d gammal), Anna Sofia 21.12.1843, Calista Wilhelmina 13.3.1846, Edla Amanda 1.12.1847 och Frans Oskar 12.5.1851. Smeden Johan Erik Idman dog 16.4.1881 i kallbrand, dödsnotisen anger att han var född 21 dec 1804. Smedhustrun Brita Stina Matsdotter avled 3.7.1867 i tyfus, 60 år 9 mån 18d gammal. För henne var födelsedatum inte angivet, men åldern visar på en födelsetid i slutet av 1806. Johan Erik skulle då vara född 21.12.1804 på Koskenpää, till torparen Anders Ersson och Maria Andersdotter; och Brita Stina 17.10.1806 i Brändö 1, till bonden Mats Henriksson och Stina Matsdotter. Tidigare samma år har emellertid döpts även en annan Brita Stina Matdotter i Brändö, så bekräftelse måste sökas i hfl, liksom givetvis också för alla andra uppgifter. Riksarkivet i Helsingfors har skannat Brändö kyrkböcker, länk: http://digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?atun=324017.KA Sidan är på finska, men innehållet på svenska. Rubrikerna på sidan länken går till är uppifrån ned: HFL; Inflyttade; Barnböcker; Födda; Vigda ; Döda; Konfirmander; inkomna attester; protokoll; prästval. Tyvärr har RA inte gjort index ännu, det är bara att plöja igenom sidorna! MVH Michael
261
« skrivet: 2011-10-20, 14:23 »
263
« skrivet: 2011-10-19, 19:41 »
Enligt HisKi föddes 2 juli 1797 i Bolstaholm, Geta sn, Eric Gustaf, till trädgårdsmästare C J Söderberg, och Christina S, 32 år
265
« skrivet: 2011-08-09, 16:56 »
Hej Erik, här en länk till matrikeln: http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=1171 Vid inskrivningen skulle namnet ha varit: 1656/57 Arectædius<¿> Petr. Martini _ 55 (med frågetecken). Fader hemmansägare Mårten Nilsson i Ytterhiske, Umeå, modern okänd. Elev i Härnösands lyceum 1653/4, student i Åbo 1656/7, prästvigd i Härnösands stift 13.9.1663, samma år kollega i Piteå skola, komminister i Umeå 161666, khde i Nordmaling 1690, avsked 1716, död i Nordnaling 1719. Gift 2 gånger. MVH Michael
267
« skrivet: 2011-05-15, 16:48 »
Hej Kerstin, jag skulle tolka faderns anmärkning som en hänvisning till brottsboken (B.B.) Litt S (som Svens?) sida (?) 10. Sonens är svårtydlig men det är fråga om lönskaläge som han blivit absolverad för, men den nedre raden är svårare: vigd (årtal) derföre? Vigselboken skulle kanske ge svar?  MVH Michael
268
« skrivet: 2011-05-03, 18:00 »
Hej Johan,
när jag skrev mitt inlägg i mars hade Riksarkivet inte ännu skannat Kvevlax kyrkböcker, men nu har de gjort det. Tyvärr finns det inte ännu index till böckerna, RA och Genealogiska Samfundet i Finland har startat ett projekt för att skapa index till de digitaliserade sidorna.
Vad beträffar namnet Näsman var det sannolikt inte ett släktnamn i modern bemärkelse. Isynnerhet i Österbotten användes gårdsnamnet mycket som tilläggsnamn (inte bara för hemmansägaren och hans familj), och vid en flytt ändrades också namnet!
MVH Michael
269
« skrivet: 2011-04-14, 12:59 »
Hej Johan
Var i dag på Riksarkivet och tittade samtidigt på Kvevlax kyrkoböcker. I längden över födda finns mycket riktigt Johan Eric, född 17 april 1841 och döpt den 18. Platsen är Qveflax (kyrkobyn) och moderns ålder 27 år. Närmare plats är Näsman, synbarligen gården. Vidare står det:
Inhysningsman Abraham Anders Larssons och dess hustru Lovisa Johansdotters gossebarn Johan Eric. Faddrar: Bonden Johan Esaisson Svarfvar, h Anna; Inhysman Jonas Hjort, h Anna; Bde Son Isaac Michelsson Svarfvar och bde dotter Maria Ericsdotter Huss. Döpt af Nils Ferd. Kurtin. Detta fanns på mikrofilm, rulle UK303.
På samma rulle fanns en del av barnboken 1842-47, men där hittade jag inte familjen, de fanns sannolikt i slutet av UK302.
Gick också igenom konfirmerade i kyrkbyn 1855-57 samt utflyttade 1855-69 (rulle UK305) utan att hitta Johan Eric. Det är synbarligen nödvändigt att följa familjen i kommunionböckerna (hfl) men tiden räckte inte i dag - Kvevlax hade ca 3000 invånare på den tiden!
Vad vill du helst veta om familjen, om jag vid nästa besök på RA söker lite vidare?
MVH Michael
270
« skrivet: 2011-04-07, 11:58 »
Hej Gunhild
Visst var det så att äktenskapet var brudens andra, det står ju E. = enka. Hennes första man hette Henrik Johan Mechelin, han var sergeant och länsman och de hade åtminstone 3 barn. Hennes flicknamn var Amnorin. Deras vigselnotis 29.5.1787 måste ha varit svårläslig, för den är i HisKi helt förvanskad.
Alla dessa uppgifter från HisKi.
Michael
272
« skrivet: 2011-04-05, 20:13 »
I Bäcksbackas matrikel (L.Bäcksbacka, S:t Petersburgs juvelerare, guld- och silversmeder 1714-1870, H:fors 1951) finns inte någon Holmberg i förteckningen över mästare. En sökning i HisKi för finska församlingen (Maria) i Petersburg gav följande resultat för Franz Holmberg:
Död Begravd By Gård Person Dödsorsak Ålder, år
24.12.1867 2.1.1868 Finnland unb. Frantz Holmberg Entz?ndung 40
Åldern skulle vara den rätta.
MVH Michael
273
« skrivet: 2011-03-25, 18:23 »
Johan, Kvevlax församlings böcker finns ganska bra mikrofilmade, se http://hiski.genealogia.fi/seurakunnat/srk?CMD=FILMS&ID=216&TYPE=HTML&LANG=SE eller gå in på HisKI, välj Kvevlax - Uppgifter om församlingen - Mikrofilmer. Tyvärr har varken FSHF eller Riksarkivet ännu digitaliserat böckerna, men på RA i Helsingfors finns filmerna. Jag har inte själv just nu ärende dit, men föreslår att du registrerar dej på SukuForum och ställer frågan där, kanske någon vänlig själ kan titta efter? MVH Michael
274
« skrivet: 2011-03-25, 09:43 »
Gunhild, Födelseboken för Kuopio lands- och stadsförsamlingar är digitaliserad av Riksarkivet. Här en länk till början av 1793: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=9674828 Klicka på Seuraava för att ladda nästa sida, Edellinen för föregående. Klicka på Tallenna kuva för att ladda ner bilden till din dator. Jag hittade inte Johan Felix vid en snabb genomgång. MVH Michael
275
« skrivet: 2011-03-23, 18:37 »
Monica, den aktuella tiden är besvärlig för alla släktforskare. Vi hade i Finland rysk ockupation, den s.k. stora ofreden. Tsar Peter (den store) strävade till att förstöra Sveriges möjligheter att föra krig på olika sätt, t ex genom att förstöra järngruvan på svenska Utö. Dessutom visste ryssarna att den noggranna svenska folkbokföringen låg till grund för beskattningen och för indelningsverket, och man försökte sabotera den. Många kyrkböcker blev förstörda, också genom att prästerna gömde dem på olämpliga ställen. HFL för Gamla Karleby har säkert existerat, men har gått förlorad, medan doplängden finns. Erik Olofsson kanske flydde undan ryssarna? Sök honom på sajten http://www.genealogia.fi/hakem/flykting/flykting1.htm Det som i Sverige heter husförhörslängd är nog samma sak som kommunionbok/rippikirja i Finland. I Sverige tar man namnet från uppslagets vänstra sida, i Finland från den högra. MVH Michael
276
« skrivet: 2011-03-22, 19:23 »
Hej! En sökning i HisKI hittar föräldrarna i Mörskom (Myrskylä), Östra Nyland. Föraren Walkendorf och Anna Apelstubbe får döttrarna Sofia Otteliana 1737 och Christina 1739. De uppges bo på Grejälä nesth. vilket avser Greijula rusthåll. FSHF har skannat hfl, men med början från 1740, då andra personer synes bo där. http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/myrskyla/rippikirja_1740-176 0_tk816/60.htm Tyvärr verkar födelseboken för åren 1724-34 att saknas. Den bästa källan för befäl torde vara Suomen armeijan upseeristo ja aliupseeristo 1718-1810 : virkatalonhaltijain luettelot = Officerare och underofficerare vid Finlands armé 1718-1810 : förteckningar över boställsinnehavare Kaarlo Wirilander Helsinki : Suomen historiallinen seura, 1953. - [401] s. Käsikirjoja / Suomen historiallinen seura, ISSN 0081-9417 ; 3 Här kunde man se vilket boställe G.C.W innehade och på så sätt kanske hitta familjen i en församling, där böckerna är bättre bevarade. MVH Michael
277
« skrivet: 2011-03-22, 19:08 »
Hej igen Christina skrev: http://digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?sartun=315018.KA Här hittar du husförhörslängder (Pää- ja rippikirjat) men de börjar först 1798 Av någon anledning står hfl 1798-1805 först, men sen kommer hfl från 1724 framåt. Äldre hfl än 1724 finns inte, åtminstone inte mikrofilmat (se HisKi, > Gamla Karleby > uppgifter om församlingen > mikrofilmer
278
« skrivet: 2011-03-22, 18:45 »
Hej Monica Finlands släkthistoriska förening har digitaliserat hfl för Gamla Karleby, men endast 1700-talet. Länk hit: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/index_sve.htm , välj Kyrkoböcker och K - Kokkola Riksarkivet i Helsingfors har mycket mera böcker: http://digi.narc.fi/digi/search.ka Skriv in sökordet Kokkola (stadens namn på finska) och klicka SÖK. På nästa sida ska du klicka på Kokkolan seurakunnan arkisto och då ska du få en sida som innehåller följande rubriker (inom parentes min översättning): Väkilukutaulukot (tabeller över folkmängden) Pää- ja rippikirjat (hfl) Seurakuntaan muuttaneiden luettelot (inflyttade) Syntyneiden ja kastettujen luettelot (födda och döpta) Rippilasten luettelot (konfirmander) osv. Klicka på den rubrik du vill studera närmare (inte link till arkivdatabasen). Tyvärr har inte RA indexerat sina sidor, så det blir att gå igenom en massa sidor. FSHF har ibland rubricerat sina listor, men inte alltid. MVH Michael
279
« skrivet: 2011-03-21, 19:02 »
Hej Kerstin
Du kan kolla på HisKi vilka kyrkoböcker som mikrofilmats för varje församling. Välj Närpes, sen Uppgifter om församlingen, sen Mikrofilmer. Någon svartbok eller brottsbok för Närpes har inte mikrofilmats. Jag vet inte om prästen var skyldig att föra en sån bok. Bruket att anteckna böter mm i hfl tycks också variera.
Tingsprotokollen finns förstås, och de är ofta mikrofilmade. FSHF har digitaliserat några från 1600-talet, men det hjälper inte dej. Jag kan inte säga med säkerhet om barn utom äktenskapet behandlades på tinget på den tiden. Tyvärr, bara negativa besked...
Michael
280
« skrivet: 2011-03-20, 19:21 »
Hur pålitliga är anteckningarna om nattvardsgång i HFL? Jag söker efter en ana som senare hette Herman Murin och enligt hfl i Tavastehus var född 20.8.1783. Han kan ha kommit från Renko socken och tagit släktnamnet efter byn Muurila, det fanns andra som gjorde det. En lämplig kandidat kunde var Herman Johansson från Anttila hemman i denna by, f 20.8.1782 (det finns ofta skrivfel i hfl). Problemet med honom är att han enligt andra källor borde ha flyttat till Tavastehus år 1800, men i hfl för Renko står det att han tagit nattvarden hemma t.o.m. 1805, fast åren 1804-05 är överstrukna. http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/renko/rippikirja_1800-1805_t k267/162.htm (Herman är den 7. personen uppifrån). Har någon erfarenhet av detta, kan prästen ha misstagit sej och satt dito också för Herman fast han inte var där? Jag har samma problem med en annan ana också. MVH Michael
281
« skrivet: 2011-03-20, 19:00 »
Hej Kerstin
Du har rätt att på sidan 161 i hfl 1860-66 vol II är det en annan kvinna som har samma anmärkning, men för år 1856. Anmärkningen på sida 173 läser jag som Absolverad för lägersmål, alltså att prästen har klandrat Maria för hennes barn utom äktenskapet och sedan gett absolution (förlåtelse).
Tyvärr hjälper detta inte dej att hitta fadern. Det fanns ingen referens till brottsbok eller behandling på tinget.
MVH Michael
282
« skrivet: 2011-03-17, 19:52 »
Lars-Olov Känner inte till någon Kantaja-gård i Åbo, men generalindexet för bosättningen i Finland (Suomen asutuksen yleisluettelo, SAY) finns för Åbo, men endast åren 1742-60, digitaliserat på Riksarkivets nätsida. Länk: http://digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?ay=4334.DI Tyvärr finns det inte innehållsförteckning, så det är bara att gå igenom 363 sidor... Vet inte om det överhuvudtaget finns flere perioder om Åbo i SAY. I allmänhet har ju indexet gjorts från Gustav Vasas tid till 1700-talet. MVH Michael
283
« skrivet: 2011-03-09, 11:51 »
Jag söker efter en ana vid namn Herman Murin eller Muren, som var handlande i Tavastehus 1809-1818 (död). Enligt hfl var han född 20.8.1783. Ur hans ansökan om burskap i Tavastehus 20.7.1809 framgår det att han arbetat som handelsbiträde i Tavastehus 1800-1806 och i Åbo 1805-1808.
Juha Vuorela har på SukuForum framkastat tanken att han skulle ha kommit från Sverige, närmast till Åbo.
Det är möjligt att han först haft patronymikon, men 1805 används släktnamnet.
Känner någon till honom?
Michael Tillander
284
« skrivet: 2011-03-01, 20:01 »
Hej Olov Enligt sajten http://kaino.kotus.fi/www/verkkojulkaisut/ortnamn/ortnamn2.html#K skulle Kungshamn ligga i f.d. Strömfors kommun och församling (från 2010 Loviisa stad). På kartan , t.ex. http://kartat.eniro.fi/ (skriv Söderby Loviisa som sökord). Kungshamn är den djupa viken nordost om Söderby, kollade på sjökortet (landhöjningen har nog gjort hamnen grund). Strömfors (fi. Ruotsinpyhtää) hör visserligen enligt HisKis indelning till Östra Nyland, men Kungshamn kom nog upp på en google med sökorden Kungshamn Kymenlaakso. Det finns ett annat Kungshamn i Pellinge, numera i Borgå stad, men det är definitivt inte i Kymmenedalen. I Riksarkivet finns mikrofilmer med en del flyttningslängder och inkomna attester, du hittar förteckningen via HisKi, som jag tidigare förklarade. Du kan ju mejla till Riksarkivet och fråga, arkisto (at) narc.fi MVH Michael
285
« skrivet: 2011-02-26, 12:16 »
Hej igen Du kan på HisKi hitta en länk till förteckningen över mikrofilmer i Riksarkivet (Helsingfors). Välj församling, klicka på Uppgifter om församlingen (värt att läsa), och sen på Mikrofilmer. Här är länken till mikrofilmer för Fredrikshamn: http://hiski.genealogia.fi/seurakunnat/srk?CMD=FILMS&ID=607&TYPE=HTML&LANG=SE Ur motsvarande förteckning för grannfärsamlingen Veckelax framgår det att en del av Fhamns material finns där. http://hiski.genealogia.fi/seurakunnat/srk?CMD=FILMS&ID=54&TYPE=HTML&LANG=SE Det finns också separata böcker för kadettkåren. Det ser ut att finnas flyttningslängder för Fredrikshamn 1805-1868 och betyg (inkomna attester) 1832-60. Men ingen tycks ännu ha digitaliserat flyttningslängden. Kanske du kan fjärrlåna filmen? MVH Michael
286
« skrivet: 2011-02-25, 18:05 »
Hej Olov Riksarkivet i Finland har digitaliserat Fredrikshamns kyrkoböcker. Gå till http://digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?atun=225674.KA så ser du serierna Pää- ja rippikirjat (=HFL) 1732-1853 Syntyneiden ja kastettujen luettelot (=Födda och döpta) 1786-1877 Lastenkirjat (=Barnböcker) 1812-1875 Genom att klicka på Tallenna kuva kan du ladda ned bilden. MVH Michael
287
« skrivet: 2011-02-14, 19:14 »
Se även följande:
Finska flyktingar i Sverige under stora ofreden : flyktingförteckningar
Johanna Aminoff-Winberg
Helsingfors : Sukutietotekniikka, 1995. - 280 s. ; 30 cm
Sukutietotekniikka ry:n julkaisuja, ISSN 1237-1661 ; 4
ISBN 951-96990-2-3 (nid.)
MVH Michael
288
« skrivet: 2010-11-25, 11:20 »
Lars-Olov,
Du har rätt beträffande upprepningarna. Någon förklaring har jag inte hittat.
Artikeln i nr 1 detta år är, liksom de föregående, rubricerad sarja jatkuu = 'serien fortsätter'. Om det hade varit den sista skulle väl ordet päättyy = 'avslutas' ha använts.
Den artikel du saknar, notiserna 694-736 finns i 76:2 (2005) s 86-87.
MVH Michael
289
« skrivet: 2010-11-24, 14:22 »
Fint att du hittade den, det grämde mej att den uteblev från listan då häftet 81:1 var på fel plats i hyllan. Synbarligen har Toropainen gjort rent hus i Åbo när han i nris 2 och 3 i årets Genos övergått till Loimaa.
290
« skrivet: 2010-11-24, 11:15 »
Lars-Olov,
Hittade ännu en kort notis om Åbo i Genos 81 n:o 1 (2010) s 30, endast 2 spalter. Tänkte att jag kunde mejla den men din e-mail är inte synlig i Anbytarforum (inte min heller!). Mejla mej på förnamn.släktnamn /at/ kolumbus.fi så kan jag skicka den.
Michael
291
« skrivet: 2010-11-24, 10:43 »
Lars-Olov,
Kollade på min bokhylla. I serien uppgifter om släktskap i Åbo på 1600-talet av Veli-Pekka Toropainen i GENOS årg 77-80 hittade jag följande (innehållsförteckning i sista numret varje år):
Vol 77, n:o 1 s 38, n:o 2 s 80; vol 78 n:o 1 s 32; vol 79 n:o 1 s 38, n;o 3 s 149; vol 80 n:o 3 s 110, n:o 4 s 152. I år har Toropainen skrivit om släktskap i socknen Loimaa.
Dessutom ett par Åbo-relaterade artiklar i vol 77: n:o 2 s 51: Ättlingar till Påvel Ketara (svensk resume s 95) och n:o 4 s 151 Handlande och hantverkare som fått burskap i Åbo 1715-25 (sv resume s 156)
MVH Michael
292
« skrivet: 2010-11-23, 20:59 »
Hej Lars-Olov, I Toropainens korta notiser förekommer förkortningarna TRO=Åbo rådstuvurätt och TKO=Åbo kämnärsrätt. Sök med VAKKA ger såvitt jag förstår inte digitaliserat bestånd, utan originaldokument. Mängden anges i hm = hyllmeter. På RA digitaliserat material hittar man på sajten http://digi.narc.fi/digi/ Sökordet TURKU. Michael
293
« skrivet: 2010-11-23, 15:17 »
Hej Yvonne Din familj tycks ha funnits på Störs torp under Lill-Labbart gård i Lepsämä by, Nurmijärvi. Om du klickar på HisKi här ovan får du fram uppgifter om Nurmijärvi församling, klicka sen ånyo på HisKI får du fram sökprogrammet, det finns några uppgifter om familjen där. Här några länkar till Finlands släkthistoriska förenings sidor med inskannade hfl: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/nurmijarvi/rippikirja_1875-1 880_mko164-174/30.htm http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/nurmijarvi/rippikirja_1863-1 874_mko125-139/372.htm http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/nurmijarvi/rippikirja_1853-1 862_mko103-113/262.htm I Päiviö Tommilas historik över socknen ingår en husbondelängd, på s 436 följande (min översättning); Lill Labbart, Störs torp. Uppgick 1880 i gården. Henrik Stör, f 10.10.1778, d 26.10.1843, g m Greta Jakobsdr, f 1778, d 23.11.1850 (precis 160 år sen!) Hans son Henrik Johan Stör-Lindroos, f 11.10.1814, d 11.1.1890, g 7.11.1841 m Anna Kajsa Jakobsdr, f 17.8.1815, d 23.11.1887 (!!) Hennes frldr torparen Johan Jakobsson och Sofia Henriksdr från Rantala i Kytäjärvi, Nurmijärvi). Hans son Karl August Stör, f 10.11.1842, g 1.8.1880 m Erika Johanna Grönroos från Vichtis (Vihti). f 28.4.1850 i Nummi. Paret flyttade 1880 till Vichtis. Enligt hfl hade Karl Stör fel på ögon. Det går säkert att följa släkten bakåt på FSHF:s sidor. Du ser på hfl-sidorna hur finskan kommer som ämbetsspråk omkring 1880, men tidigare anteckningar är på svenska. MVH Michael (min ff fm var från Nurmijärvi)
294
« skrivet: 2010-11-22, 14:39 »
Hej Enligt Riksarkivets nätsidor www.arkisto.fi torde rådstuvurättens arkiv 1623-1978 (renoverade protokoll) finnas på Riksarkivet i Helsingfors. Jag hittade inte uppgifter om att RA ännu skulle ha skannat in dem. Finlands släkthistoriska förening har kämnärsrättens protokoll 1681-1809 (endast för medlemmar). Forskaren Veli-Pekka Toropainen har i Genos refererat uppgifter av genealogiskt intresse ur Åbo RR:s protokoll. Dessa är emellertid på finska. Kontakta Toropainen (hans adress hittar man med google). Se ett tidigare inlägg av mej (Åbo, äldre notiser 1 sept 2009), eller sök i Anbytarforum på Toropainen. MVH Michael
295
« skrivet: 2010-10-28, 20:19 »
Sven,
Enligt HisKi avled Anders Berg i Helsingfors (Helsinki) 4.6.1809, men släktnamnet är Berg? (synbarligen osäker skrivning):
Död Begravd By Gård Person Dödsorsak år m. v. d.
4.6.1809 7.6.1809 Tullförv:, enkl: Anders Berg(?) Feber 46
I FSHF finns hfl för 1806-1816 (800 digitaliserade sidor! = 400 uppslag) men Berg eller Borg finns inte i registret (vilket betyder att A.B. inte var gårdsägare). Det är alltså nödvändigt att gå igenom alla sidor ...
HisKI ger inte heller träffar för Anders Borg eller Berg i Uleåborg. Vid sin död var han änkling.
MVH Michael
297
« skrivet: 2010-09-02, 19:14 »
Hej Tony När det gäller såhär färska händelser finns det inga internet- eller andra allmänt tillgängliga källor. Här i Finland är uppgifter mindre än 100 år gamla sekretessbelagda. Enda möjligheten är att begära en utredning av församlingen merikarvian.seurakunta@evl.fi www.evl.fi/srk/merikarvia Det gamla svenska namnet på Merikarvia är f.ö. Sastmola - det behöver du om du t.ex. söker i HisKi på svenska. MVH Michael
298
« skrivet: 2010-05-27, 17:00 »
Hej Kerstin Du har synbarligen inte använt HisKi? Det är en databas över döpta, vigda och begravda i Finland. Läs anvisningarna här: http://hiski.genealogia.fi/historia/se/ohjeet.htm och starta sökprogrrammet här: http://hiski.genealogia.fi/hiski?se Resultatet av sökningen kommer i tabellform, men när man kopierar tabellen till Anbytarforum kommer tabellens rutor inte med. ”Lysning” och ”vigd” är datum, ”By” och ”Gård” avser de ställen där mannen (till vänster) och hustrun (till höger) bodde före vigseln. På bilden ser du reultatet som det ser ut vid sökning. Michael 
299
« skrivet: 2010-05-27, 09:36 »
Hej Doris och Kerstin
Just den bilden hade jag avsett bifoga, men servern var sannolikt överlastad för det gick inte då. Den är från hfl 1855-64 bild 85.
Stina Caisas båda döttrar hittas i HisKi. Sök även på alla händelser med tillnamnet Maxlahti, men använd även den finska stavningen Makslahti så hittar du bl.a. följande
Lysning Vigd By Gård Man Hustru By Gård
14.4.1872 Hietaniemi församl. Dr:g.Kongl. Sv. unders. Abram Aronss. Wiippola Pig. Kaisa Lisa Stina Kaisasd:r Makslahti Kuivakangas
Det är intressant att notera att Stina Caisa (f 1821) under hela den tid hon bodde med Johan Maxlahtis familj står i hfl som hustruns oäkta eller förra hustruns oäkta vilket väl tyder på att Johan Maxlahti inte skulle vara hennes far (inte ha erkänt det). Men när Stina Caisa själv föder barn har hon patronymet Johansdotter och tillnamnet Maxlahti.
Michael
300
« skrivet: 2010-05-26, 21:08 »
Hej igen Kerstin
Kollade hfl på nytt. Listan över barnen Maxlahti som jag skickade igår har ett fel, hustruns oäkta dotter som var född 1821 heter verkligen Stina Kajsa, inte Stina Johanna. I hfl 1855-64 finns Stina Kajsa Maxlahti med två barn. Den övriga familjen står på en annan sida men rubriken är densamma, Portimojärvi backstuguhjon och torpare.
Jag skulle bifoga en bild här men det tycks inte funka i dag. Skickar den men e-post om jag hittar din adress.
Michael
301
« skrivet: 2010-05-26, 16:34 »
Hej
Databasen HisKi ger följande
Född Döpt By Gård Far Mor Barn
12.2.1852 13.2.1852 Portimoj: Pig. Stina Caisa Johansd:r Maxlahti 30-35 Caisa Lisa
original - ALKUPKOMM: oä.
men det stämmer ju inte med metronymen EvaCaisasdotter och så finns ju varken Eva Cajsa eller Stina Cajsa bland Johan Maxlahtis barn? Portimojärvi är stället där Johan M. med familj bodde. Jag har inte nu tid men ska senare se om hfl ger nåt svar.
Hiski gav inget resultat på Greta Susanna Oja, f 1854.
Michael
302
« skrivet: 2010-05-25, 21:35 »
Hej
Förutom de hfl jag nämnde tidigare tittade jag även på 1847-51, sida 72, bild 76 samt 1855-64, sida 78, bild 82. Årtalen är relativt tydliga men datumangivelserna ofta svårtydliga. Johan Johansson Maxlahtis familj ser ut som följer:
Johan Johansson Maxlahti, f 1800
Första hustrun Magd. Arensdr Strålberg, f 1791, död 1834, vigda 1823 24/6
Andra hustrun Brita Caisa Pehrsdr Krants, f 1816 11/12, vigda 1836 24/4
Första hustruns oäkta dotter Stina Johanna f 1821
Barn i första giftet:
Greta Johanna, f 1822 20/11 död 1836
Maria Lisa f 1825 18/7
Johannes f 1827 13/11
Carl f 1828 20/5 död 1828 9/10
Helena Regina f 1830 22/11 död 1836 16/3
Jacob f 1832 16/12 död 1833
Barn i andra giftet:
Carolina f 1837 23/9
Isaac f 1839 3/410 död 1850 7/6
Petter f 1844 5/12
Brita Johanna f 1851 11/4
MVH Michael
303
« skrivet: 2010-05-24, 19:30 »
Avser du bild 64, sida 59 i hfl 1820-25? Jag tycker att det som står i rutan Kommen från är Wigda 18 24/6 23.
Hustruns namn får jag till Magd Andersdr Strålberg, men i senare hfl ser Arensdr sannolikare ut. Jämför med hfl 1826-32, bild 62, sida 54, hfl 1833-39 bild 79 sida 74 och hfl 1840-46 bild 85 sida 74. I dessa senare hfl är barnens namn lättare att tyda.
Hittade inte uppgift om vigseln i HisKi.
MVH Michael
305
« skrivet: 2009-11-13, 09:37 »
Leffe,
postar pappren i dag.
Michael
307
« skrivet: 2009-11-12, 13:01 »
Hej Leffe Här ett litet ”startpaket” från RA i Helsingfors. Strömfors (obs inget 's' mitt i ordet!). På finska Ruotsinpyhtää 'svenska Pyttis', efter församlingen kluvits efter hattarnas krig (andra halvan blev i Ryssland). Strömfors bruk, spiksmeder Hfl 1847-56, sida 147; mikrofilm ES393 Frans Lagg, f 3/11 1815 Leksand hustru Anna Lisa Kock, f 1/3 1815 Hällefors - - - Pehr Gustaf Kock, f 22/3 1817 Wermland; 1847 från Sverige N:o 27 hustru Caisa Andersdotter, f 1812 Grangärdet Hfl 1858-67, sida 145, mikrofilm ES393 Pehr Gustaf Kock, f 22/3 1817 hustru Caisa Andersdotter, f 1812 Dotter Carolina Kock, f 5/1.1849, admitterad 1863, förelyst 8/91867 N:o 15, se nedan - - - Carl Oskar Bergren, f 1844, 8/9 1867 förelyst N:o 15, se ofvan; (kommit från) Sverige med betyg 9/10 1866 Inflyttade till Strömfors 1847, mikrofilm ES397 N:o 27 Spiksmed Pehr Gustaf Kock med h:u och dotter, 1 man 2 kv. N:o 26 var Frans Lagg med familj; är Anna Lisa Kock Pehr Gustafs syster? Inkomna attester till Strömfors, film ES400 (se bilaga) Barnen i familjerna skulle ha framgått av den skilda barnboken, men den hade jag inte tid att kolla. Om du med e-mail meddelar din postadress kan jag skicka papperskopiorna på hfl-sidorna och attesten MVH Michael 
308
« skrivet: 2009-11-10, 17:04 »
Leif, har försökt mejla till ovanstående, men Telia har 2 ggr returnerat mejlet och påstår att adressen inte existerar.
Michael
309
« skrivet: 2009-11-10, 14:51 »
Hej Leif Var i dag på Genealogiska samfundets bibkiotek i ett annat ärende och tog 3 sidor kopior ur Bergholms bok (Axel Bergholm, Sukukirja: Suomen aatelittomia sukuja, vol II; facsimile 1984). Här bifogas stamtavlan; anfader är den Matts Larsson du nämner, hans son var Anders Mattsson, sonson Olof Andersson, vars son den överst i tabellen stående Per Olofsson Ruuth var. Ska jag mejla samtliga sidor direkt till dej? De är på finska! MVH Michael 
310
« skrivet: 2009-11-06, 20:18 »
Hej Leffe Nyare kommunionböcker (fi. rippikirja) än 1806-1816 har inte ännu digitaliserats av Släkthistoriska föreningen (det görs av frivilliga!) På HisKi kan man efter val av församlingen klicka på uppgifter om församlingen och sen Mikrofilmer, direkt länk till Strömfors mikrofilmer är http://hiski.genealogia.fi/seurakunnat/srk?CMD=FILMS&ID=459&TYPE=HTML&LANG=SE Där framgår att kommunionboken 1858-67 är den sista som finns på Riksarkivet som mikrofilm. De två senare finns självklart på nåt arkiv, men jag vet inte vilket. Eftersom du vet vilka sidor som är aktuella kan jag titta efter nästa gång jag besöker RA., men lovar inte när det blir av. Hälsningar, Michael
311
« skrivet: 2009-09-21, 15:35 »
Hej Johanna,
kollade Carpelans bok på GSF:s bibliotek, men familjen Ogilvie nämns inte alls. Bibliotekarien visste rekommendera en annan:
Donner, Otto.- A brief sketch of Scottish families in Finland.- Finnish Literary Society: Helsingfors, 1884.
Page 35:
Patrick Ogilvie, born in Scotland 1606, entered the Swedish service and became in course of time colonel of the Åbo infantry. He was introduced as Swedish nobleman in 1642, became governor of Kexholm in East Finland in 1660 and lived ten years afterwards. His son Patrick was a judge in Southern Finland 1696, but in 1703 became a major in the Åbo cavalry. Of the sons of the last named, George became captain of Nyland infantry and died in Russian. captivity at Novosoli 1719. His brother Patrick, born 1690 served in Nyland infantry, and was made prisoner at the capitulation of Narva 1704 but was afterwards given up. He served as captain during the war of 1742, and was again taken prisoner; died 1754. The family is now extinct.
Page19:
William Ogilvie was one of the many Scots in Gustav II Adolf's army.
Page 23:
Samuel Cockburn, entered Swedish service in 1598, participated in the Polish war, colonel. Owned a large number of farms in Österbotten. Died 1631 in Åbo. His brother erected a memorial.
Beträffande möjligheten att hitta dödsdatum före 1736: Serien Bidrag till Åbo stads historia innehåller faktiskt utdrag ur Åbo domkyrkas räkenskaper 1553-1634, 1634-1700 och 1701-1735, dessutom utdrag ur Åbo dombok. Möjligheter att kontrollera dödsdatum borde alltså finnas.
Hoppas dessa uppgifter är till hjälp.
MVH Michael
(Meddelandet ändrat av Tillander 2009-09-21 15:37)
312
« skrivet: 2009-09-10, 18:47 »
Ja, uppgifterna jag hittade är ju strönotiser, tyvärr utan avgörande genealogiskt innehåll. Tyvärr har jag inte möjlighet att kolla Carpelans bok innan 21.9. Vet inte om den finns att låna i Sverige. Beträffande begravningsuppgifter har jag ett minne av att det finns nån källa för dem (räkenskaper) som täcker den ifrågavarande tiden. Sannolikt i serien Bidrag till Åbo stads historia, men det kan jag inte heller följa upp just nu.
MVH Michael
313
« skrivet: 2009-09-08, 18:48 »
Hittade ännu ett par smånotiser om Ogilwie i GENOS. Veli-Pekka Toropainen har gått igenom Åbo rådstuvurätts (RR) och Åbo kämnersrätts (KR) protokoll från 1600-talet och rapporterat de omnämnanden som har genealogisk betydelse, alltså sådana fall där nämnda personers släktskap framgår. Förteckningarna är publicerade i Genos. I nr 3, 2002 (volym 73) finns följande:
Sida 148: RR 9.1.1633. Överste Samuel Cockburn, som var begraven i Åbo domkyrka, hade en bror Johan Klaparton eller Kobrandt i Edinburgh, Skottland. Släktingarna i Skottland krävde överstens kvarlåtenskap. Cockburns änka var Barbara Kinnaird, som gifte om sej med Patrick Ogilwie. RR 16.1.1633
Sida 151: RR 3.10.1636. Baltzar Werler klagade att Jacob Ogilwie skällt ut han svågrar Wilsshusen, och den avlidne Wilsshusen.
MVH Michael
314
« skrivet: 2009-09-08, 12:24 »
Hej Johanna
Eftersom jag själv har anor i Åbo var materialet bekant.
Observera att Toropainens artikel är på finska, de citat jag refererade var de enda en snabb genpmgång gav för Ogilvie. Artikeln finns inte ännu på nätet, kollade. Den är 18 sidor lång.
Har inte ännu haft tillfälle att besöka GSF:s bibliotek, ska försöka på torsdag (inte öppet alla dagar).
MVH Michael
316
« skrivet: 2009-09-01, 20:03 »
Johanna,
Jag har själv flere anor bland det utländska borgarskapet i Åbo, dock inte Ogilwie. En stor auktoritet på den tidens Åbo är Veli-Pekka Toropainen, forskare vid Turun Yliopisto, det finskspråkiga universitet i Åbo. Han skriver regelbundet i Genealogiska samfundets i Finland tidskrift GENOS, tyvärr (ur din synvinkel) på finska. I detta sammanhang är hans artikel i Genos 74(2003, n:o4)199 relevant. Den har titeln Skotteråtta och svensk hund - det utländska borgarskapet i Åbo under åren 1600-1660. Han nämner (s 211):
Ogilvie, Jacob, skotte. Handlande 1625. Död före 1646. Hans släktingar i Skottland var döda. Gemål Margareta Kihlo.Källor: Carl von Bonsdorff, Utdrag ur Åbo stads dombok 1624-25, rådstuvurättens protokoll 22.4.1646 och 23.10.1648.
En annan källa är Tor Carpelans Åbo i genealogiskt hänseende på 1600- och början av 1700-talet; Helsingfors, 1890.
Nästa gång jag går till GSF:s bibliotek kan jag kolla om Carpelan har nåt om Ogilvie.
Men skriv till Toropainen! Förutom den ovan nämnda artikeln har han flere gånger haft långa förteckningar om genealoguskt relevanta uppgifter i rättsprotokoll. Hans e-post hittar man med google, tycks t o m finnas på facebook.
MVH Michael
317
« skrivet: 2009-08-28, 20:14 »
Du får väl söka Johan Nordstedt i militära källor. Vet du om han var officer i ett finskt förband? I så fall kan man kanske hitta honom i Wirilanders förteckning
Suomen armeijan upseeristo ja aliupseeristo 1718-1810 : virkatalonhaltijain luettelot = Officerare och underofficerare vid Finlands armé 1718-1810 : förteckningar över boställsinnehavare
Kaarlo Wirilander
Denna förteckning finns vad jag vet inte på nätet.
Michael
318
« skrivet: 2009-08-27, 19:30 »
Lars,
tittade ännu i matrikeln på Lars Magnus far Magnus Nordstedt.
Han säges vara född i Värmland - är detta sammanhanget du sökte?
Magnus N skrevs in vid universitetet 1700, blev krigsdomare vid Savolax fördubblingsinfanteriregemente ca 1704, hamnade i rysk fångenskap 1710, krigsdomare i Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente 1717, häradsdomare i Vemo och Nedre Satakunta härader 1721, död i Harjavalta 1730-09-24. Gift (redan 1723) med Katarina Malm (levde 1730).
Michael
319
« skrivet: 2009-08-27, 19:03 »
Lars, Här en länk till universitetsmatrikeln, som innehåller ungf samma uppgifter du hade från historiken: http://www.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=6406 Där finns en länk till Lars Magnus far, samt hustruns och föräldrarnas namn mm. Lars Magnus födelse och död finns även i HisKi. Tyvärr är matrikeluppgufterna på finska, meddela om något är oklart, med hjälp av de uppgifter du redan har torde du förstå det väsentliga. MVH Michael
320
« skrivet: 2009-08-21, 17:20 »
Hej,
Har inte egna erfarenheter av Sastmola, men tittade på SSHY:s sidor, hfl (fi. rippikirja) finns för församlingen, även om somliga sidor fattas. Johan Häggroth tycks inte ha släktnamnet i hfl, utan patronymen Eriksson, han och hustrun Anna Ersdotter finns på sida 16 (bild 17) i hfl 1757-63. Fadern Erik Häggroth finns på föregående sida. I följande hfl finns Johan och Anna på sida 32 (bild 32) och 1770-75 på sida 37 bild 36. Gården heter Måggi. Födelsedata för båda och Johans dödsdatum finns. Också Haapakoski finns.
Men det förefaller som vardera av dina Johan Johanssöner skulle ha dött som små. Kolla begravda i HisKi, och även döpta med det namnet, det verkar ha återanvänts.
MVH Michael
321
« skrivet: 2009-07-26, 10:45 »
Hej Pähr, I allmänhet kan man hitta e-postadresser i HisKi genom att välja församling och så klicka på uppgifter om församlingen. Här brukar det finnas adressuppgifter, men inte i just detta fall. Församlingshistoriken är tyvärr på finska, men det framgår att Kuopio lf anslöts till stadsförsamlingen (1969?), med vilken även kyrkan varit gemensam. Den sammanslagna församlingen hette Kuopion Kallaveden seurakunta. Det verkar som om Kuopio senare delats i flere församlingar, se www.kuopionseurakunnat.fi . I ditt fall tror jag den bästa adressen skulle vara församlingarnas gemensamma centralregister, keskusrekisteri.kuopio@evl.fi MVH Michael
322
« skrivet: 2009-07-25, 19:03 »
Hej
Länken i Doris inlägg (25.7 kl 11:07) går till en förteckning över personer som av ÖB tilldelats ordnar (tapperhetsmedaljer) eller Vinterkrigets minnesmedalj, men inte erhållit dem. Einari Soininen hör till kategorin minnesmedaljer (bilaga III, minnesmedaljer). Efter hans namn står den militära graden (stm = soldat) och truppförband (13 Liik K = 13. Liikennekomppania = 13. trafikkompaniet), sedan hans födelsedatum och sist födelseorten, Maaninka. Katalogen har i tiden skickats till staber mm. för att all vederbörande ska få veta om utmärkelser eller medaljer.
Maaninka ligger inte i Kuopio stad, utan är en kommun och en församling norr om Kuopio. E-postadressen till församlingen är virasto.maaninka(at)evl.fi
MVH
Michael
323
« skrivet: 2009-06-30, 10:18 »
Hej Ingemar, Du menar säkert Suolahti? En f.d. kommun i mellersta Finland. Se http://sv.wikipedia.org/wiki/Suolahti . Där finns även flera länkar. MVH Michael
325
« skrivet: 2009-06-09, 19:41 »
Hej Joakim
Din text är från Studentmatrikeln och som du vet är siffrorna efter personnamnen länkar till personer som även finns i matrikeln. Rubriken är 'Personalia' och texten:
Höstterminen 1658 Jonas Torsk, Jonas Laurentii, Nericius 1338. Född ca 1634. Hemma från Mosjö sn i Närke. Elev i Örebro skola 1647 höstterminen 1647 Jonas Laurentii Toske. Student i Åbo höstterminen 1659 Torsk Jonas Laurentii _ 61. Respondent 6.1661 pr Simon Kexlerus U7. Respondent 13.3.1663 pr Enevald Svenonius 132. Stipendiat i lägre klassen hösten 1663 - hösten 1664. Respondent 1664 pr Anders Thuronius 663. Respondent 1664 (Marklin) pr Anders Thuronius 663. Oration 28.2.1664. Stipendiat i mellersta klassen våren 1665 - hösten 1666. Respondent 1.12.1666 pro gradu pr Petter Bergius 4. Stipendiat i högsta klassen våren 1667. Filosofie magister 26.5.1668. Hempredikant på Fållnäs i Sorunda. Kykoherde i Västerhaninge 1675. Prost. Lantdagsman 1686. Död i Västerhaninge 18.11.1691
Gemål Margareta Danielsdotter i hennes första äktenskap.
MVH Michael
327
« skrivet: 2009-06-06, 17:55 »
Prästmän på Åland under 500 år finns på många åländska bibliotek, på några bibliotek i Helsingfors men även på flere bibliotek i Sverige. Se http://libris.kb.se/ Michael
328
« skrivet: 2009-06-05, 17:39 »
Hej Christer,
Enligt HisKi dog målarehustru Albertina Matsdr 8.3.1855 i Haraldsby, Saltvik. Dödsorsak och ålder anges ej.
Michael
329
« skrivet: 2009-06-05, 17:31 »
Hej Lilian, Studentmatrikeln http://matrikkeli.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/henkilo.php?id=10057 har följande uupgifter om Anders och Anders Johan Wengren: Anders Wengren: Född i Karuna 2.12.1760; Föräldrar smeden Anders Stålhammar, Karuna, och Maria Lagman; elev i Åbo katedralskola 9.5.1781-22.8.1783; student i Åbo 24.8.1783; betyg för ordination 17.9.1788, prästvigd i Åbo stift s.d.; nådeårspredikant i Kökar 1788, kapellan där 1791, vicepastor 1810; död i Kökar 22.1.1814 Sonen Anders Johan: Född i Kökar 30.11.1800; student i Åbo 16.11.1820; studerade i Ryssland 1822-24; död i Moskva 11.4.1828 Om Anders föräldrar hittar du mera i HisKi/Karuna, observera stavningen Stålhammar/Ståhlhammar. MVH Michael
330
« skrivet: 2009-06-01, 20:16 »
Hej Boel,
Matts titel får jag inte rätsida på. Födelsedatum och namn är självklara, och alla på den sidan flyttar till Nedertorneå. För Matts Oinas, hans hustru och barn står följande kommentarer:
Läser innan- och utantill medelmåttigt, förstår hjälpligt, har inte varit på läsförhör i flere år, ej heller tagit nattvarden. Till sin vandel är de oförvitliga, t.o.m. välfrejdade, förutom att mannen är bötfälld för lönskaläge ; vaccinerade; inga lyten; åtföljs av sina barn, som ännu inte njutit H.H. nattvard, men kunna läsa någorlunda; båda äro vaccinerade.
Drängen Matts Mattsson Oinas, f 1838 (är han husbondens oä son?)
Kvinnspersonen M.F. Mattsdotter Oinas; hennes oä barn G.A.
Läser utan- och innantill. I läsförhör senast 1860, kommunicerade 1863. Oförvitlig vandel men inte välfrejdad då hon har förfallit ... (synbarligen det oä barnet).
Detta är inte en exakt översättning, språket är väldigt ålderdomligt, synbarligen just från den tiden då finskan togs till ämbetsspråk vid sidan av svenskan. T.ex den oäkta dottern kallas jalkalapsi, vilket jag aldrig tidigare sett, kommer från ordet för bihustru, konkubin: jalkavaimo som används ännu.
MVH Michael
331
« skrivet: 2009-05-16, 18:34 »
Torsten, Brukar själv använda Eniro ( www.eniro.fi) för att hitta adresser och tfn. Denna sajt är dock enbart på finska, och före första inloggningen måste man beställa ett användar-ID med sms. Detta kanske inte funkar från andra länder. Men titta på eniro.se, kanske där finns länk till svenskspråkig sida i Finland. Befolkningsregistercentralen har även adresstjänst, men den är avgiftsbelagd och kräver bankkonto i Finland. Vissa statistiska uppgifter kan man ändå hitta där. http://www.vaestorekisterikeskus.fi/vrk/home.nsf/pages/index_sve MVH Michael
332
« skrivet: 2009-05-15, 21:42 »
HisKi är en databas över döpta, vigda och begravda som upprätthålls av Genealogiska Samfundet i Finland. Klicka på länken i Robert Primus senaste inlägg så hittar du både anvisningar och själva sökprogrammet. Resultaten kommer som tabeller men vid kopiering till inlägg i Anbytarforum faller tabellrutorna bort, så det blir svårt att begripa hur det hänger ihop om man inte själv sett HisKi-utskrifter. I exemplet ovan från Sunds församling: Född eller döpt = 24.2.1842; By eller gård = Castelholm; Far = Dreng Carl Petter Nylund; Mor = Sofia Ersdotter (32 år); barn = Johanna Mathilda. Bierström är alltså by eller gård, du ska själv göra om sökningarna så ser du hur det är.
I den första rutan finns ett litet förstoringsglas, klicka på det så ser du lite detaljer och eventuella kommentarer (ny funktion). Nyligen inmatade HisKI-dopuppgifter har även faddrarna, men inte de äldre.
MVH Michael
333
« skrivet: 2009-05-12, 15:58 »
Från HisKi, döpta i Finström:
Född Döpt By Gård Far Mor Barn
29.9.1869 Bierström Torpson Carl August Bergman Mathilda 26 Maria Sophia
334
« skrivet: 2009-04-27, 14:23 »
Hej, var på RA och tittade på mf TK715, som innehåller doplängden för Pusula 1715. Tidigare och senare notiser är helt läsbara, men just denna period är eländig. Förutom att en del av dokumentet saknas, bortriven eller vattenskadad? är även mikrofilmen överexponerad. Kopian blev ännu värre än originalet. Eftersom den som skrev av längden för de Svarta böckerna hade originalet framför sej, och inte en dålig mikrofilm, tror jag tolkningen i HisKi är det bästa man kan få ut av längden, om det inte går att få tillstånd att se på originalet. Ordet Friederich? har skrivits i marginalen med en annan handstil. MVH Michael 
335
« skrivet: 2009-04-24, 09:57 »
Hej Monica
Jag har nog tyvärr inte heller 'hårda' uppgifter men kan lite belysa hur uppgifterna hamnar i HisKi. I detta fall torde det vara fråga om digitalisering av de s.k. svarta böckerna (se Pusula - Uppgifter om församlingen - Svarta böcker, och bruksanvisningarna till HisKi). Om man ser på alla födslar 1715 förekommer det väldigt många frågetecken och tomma rutor. Synbarligen har ursprungsdokumentet, längden över dop, varit i dåligt skick, och den som skrev av den i den Svarta boken har inte kunnat tyda texten. Frågetecknet efter Friedrich kanske betyder att där fanns ett namn till?
Enda sättet att få klarhet i det här är nog att kolla doplängden i original, mikrofilm TK714. Ska se efter när jag nästa gång går till RA.
MVH Michael
336
« skrivet: 2009-04-18, 12:14 »
Hej igen Ingrid,
om du har möjlighet att komma till Helsingfors går det bra att själv söka de relevanta uppgifterna, som det också står på den webbsida jag rekommenderade ovan. Det är några år sen jag själv var där men det gick bra, man fick skriva under en försäkran att inte missbruka uppgifterna. Personalen var vänlig och hjälpsam. Det finns bara två kortläsare så tidsbeställning är att rekommendera.
Vad en beställd utredning kan komma att kosta kan jag inte säga.
(Meddelandet ändrat av Tillander den 18 april, 2009)
337
« skrivet: 2009-04-18, 10:09 »
Ingrid, om du vill beställa en utredning, se http://www.helsingforsforsamlingar.fi/ välj Centralregistret och Släktforskning. Det tar dock flere månader. MVH Michael
338
« skrivet: 2009-04-04, 19:13 »
Hej Olle och Maria,
Länken som Olle har 2009-04-03 kl 2107 är verkligen en husförhörslängd för Helsingfors. Ur länken, dvs dess URL kan man utläsa: Kirkonkirjat=kyrkoböcker, Rippikirja=HFL, Helsinki=Helsingfors, 1879-1881 är perioden, mko199-228 betyder att sidorna digitaliserats från MikroKOrt, nris 199-228, och det sista talet är bildnumret, Kuva 640. Allt det där finns även i övre kanten av bilden, men tyvärr bara på finska. Navigeringsknapparna Edellinen och Seuraava bläddrar till föregående resp. följande sida.
Äldre HFL för Helsingfors har istället för MKO-koden koderna KK1, KK2... KK5, vilka hänvisar till mikrofilmer (Rullfilmer) i Riksarkivet.
Hälsningar
Michael
339
« skrivet: 2009-04-02, 15:03 »
Hej Leffe! här kommer en längre förklaring: Databasen HisKi upprätthålls av Genealogiska Samfundet i Finland. Anvisningar till databasen finns på sidan http://hiski.genealogia.fi/historia/se/ohjeet.htm och själva sökprogrammet på sidan http://hiski.genealogia.fi/hiski?se Här väljer man först län, sen församling (eller direkt församling från den alfabetiska förteckningen). Nu syns även länken ”Uppgifter om församlingen” som är skäl att läsa, där finns byförteckning, namn på svenska o finska, prästlängd mm. Finlands släkthistoriska förening (SSHY/FSHF) har med frivilligarbete skannat in kyrkoböcker. På Anbytarforum kallas dessa sidor ibland ”digiarkisto”, men namnet är missvisande. För Salla finns HFL, som på finska heter ”rippikirja”. Gården Heikkilä i Salla finns på sidan http://www.digiarkisto.org/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/salla/rippikirja_1874-1880_m ko18-25/45.htm Här ser man att husbonden även kallas Kandola, fast släktnamnet i församlingens utredning blivit Heikkilä efter gården. och gården Särkelä på sidan http://www.digiarkisto.org/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/salla/rippikirja_1874-1880_m ko18-25/49.htm Här ser man att dottern Anna Lisa gift sej 12.1.1879 med Olof Henrik Hannu... (sidan tar slut), från Sodankylä. För Sodankylä finns även doplängd (fi ”Syntyneet”), och på sidan http://www.digiarkisto.org/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/sodankyla/syntyneet_1850-188 3_ik371/54.htm finns Olof Henriks födelse. Intressant att han blev döpt av kapellan Krank i Kuolajärvi, en avlägsen släkting till mej. Familjen hade alltså nån sorts band till Kuolajärvi. Ännu några ord om namnskicket. Fram till senare halvan av 1800-talet var svenskan ännu ämbetsspråk i Finland, så alla namn antecknades i kyrkoböckerna på svenska, även om mänskorna talade finska. Även latin förekommer. Nu för tiden har myndigheter och finskspråkiga släktforskare för vana att översätta namnen till finska (enligt en viss schablon), så att Olof Henrik blir Olli Heikki, Brita Elisabeth blir Rita Liisa, eller Priitta Liisa. Släktnamnen hade inte samma betydelse som de nu har. I östra Finland förekom ett (nästan) modernt släktnamnsbruk redan tidigt, i södra Finland användes mest patronymika (farsnamn), och i västra Finland togs namn efter gården; OBS bytte vid flytt!. Det sistnämnda systemet tycks ha varit i bruk även i de aktuella Lapplandsförsamlingarna, Olof Henrik hade (sannolikt) först tilläggsnamnet Hannula, men fick namnet Särkelä när han blev hemmamåg på gården Särkelä. Hoppas detta reder ut begreppen för dej Michael
340
« skrivet: 2009-03-30, 19:31 »
Hej igen Här lite mera uppgifter: HisKi för Salla tar slut på 1700-talet, men HFL (på finska rippikirja) finns digitaliserade på Släkthistoriska föreningens webbsidor fram till 1880. Gå till http://www.digiarkisto.org/sshy/index_sve.htm , välj 'kyrkoböcker' och sen Salla. I den sista hfl:n hittar du på sida 45 familjen Heikkilä och på sida 49 familjen Särkelä. Observera att Olli Heikki Särkelä (Olof Henrik i boken) hette nåt annat tidigare, han var född i Sodankylä, men han tog gårdens namn Särkelä när han gifte sej med dottern och blev hemmamåg. Betr familjen Hekkilä kan vi se att Brita Elisabet Mickelsdotter Kumpula kom från Kemijärvi, och där finns hennes födelsenotis i HisKI: Född Döpt By Gård Far Mor Barn 19.10.1850 20.10.1850 - Bd.s. Mich. Joh.s. Kumbula Walborg 24 Brita Elisab För övrigt, fast Salla svarade på finska och FSHF:s sidor har en del text på finska, var inte missmodig, hfl är på svenska. Lycka till Michael
341
« skrivet: 2009-03-30, 18:53 »
Hej Leffe
Puolison nimet...= Makans namn B: Elma Maria, född Särkelä
Sirkka Kyllikki hette så i förnamn, två förnamn; Lång som gift och Heikkilä i flicknamn
Far- och morföräldrarna har du uppfattat riktigt.
A avser Sirkka Kyllikkis far och B mor.
Ska svara på din sista fråga senare.
Hälsningar, Michael
342
« skrivet: 2009-03-15, 19:35 »
Hej Leffe och andra anbytare! I HisKi-databasen finns adressuppgifter till församlingarna. Välj församling, sen Uppgifter om församlingen och Adress. E-postadress till Salla är salla(at)evl.fi och församlingens hemsida (på finska) http://personal.inet.fi/palvelu/sallanseurakunta/ MVH Michael
343
« skrivet: 2009-02-14, 17:35 »
Hej Monica, Doris och Göran,
Det handlar sannolikt inte om väderutsikter, utan om bulletiner från högkvarteret under kriget.
Det första ordet är nämligen Päämaja(n) dvs högkvarterets(s), tilanne betyder läge, tillstånd, sen sannolikt tiedotus, information eller bulletin. Suomeksi = på finska.
Njälki är nog inte 6 (borde vara 'kuusi'), men vad det kunde vara undgår mej.
Kan inte påstå att jag själv skulle komma ihåg ramsan, eftersom jag är född 1938.
Vänliga hälsningar
Michael
344
« skrivet: 2009-01-12, 19:46 »
On the subject of migration between Finland and Sweden a recent book by Jan Samuelson (Eliten, riket och riksdelningen, in Swedish) provides general information. There actually wasn't any large-scale flight to Sweden. Officers did not move because Czar Alexander offered them very generous terms to stay in Finland; the previous salary and pension rights without any duties. The clergy did not because of the indigenous rights (when filling vacant positions parsons born in the diocese were preferred, and immigrants thus had scant chances of jobs). For the civil servants the huge Russian bureaucracy offered jobs.
An interesting aspect was that a resident of Sweden could not hold land i Finland, and vice versa (after a period of some years). This forced landowners to decide where they wanted to live.
The Finns kept not only the Swedish legal codex of 1734, but also - for several decades - Swedish currency in general use.
Regards,
Michael
345
« skrivet: 2008-12-27, 18:42 »
Hej Alex Du säger inte om du redan kollat HisKi, där får man följande resultat: Pieksämäki landsförsamling Född Döpt By Gård Far Mor Barn 28.3.1773 3.4.1773 Kyrkioby Johan Montan Elisab. Lindman Israel 7.5.1776 8.5.1776 Kyrkby Joh. Montan Lisa Linnman Beata Cath. 31.1.1781 4.2.1781 Kyrkobyn Johan Montan Lisa Linman Maria Chr. 11.5.1783 11.5.1783 Kyrkby Joh. Monthan Elisab. Linman Marg. Soph. 26.6.1786 28.6.1786 Kyrckoby Johan Montan Lisa Linman Axel 2.10.1789 3.10.1789 Kyrkby Johan Montan Elis. Lindman Anna Elis. samt: Lysning Vigd By Gård Man Hustru By Gård 12.10.1772 Kyrkby inh.enkl. Joh. Monthan e:a Elis Linman Kyrkby Sökning i alla församlingar i Finland, döpta Elisabet, 1740-1755, faderns släktnamn Lin*man (Lindman, Linman, Linnman) gav endast ett resultat, också i Pieksämäki lf: Född Döpt By Gård Far Mor Barn 28.1.1752 1.2.1752 Kyrkioby Joh. Lindman Brita Argillander Mar. Elisab Denna person har visserligen två förnamn, och är ganska ung för att vara änka redan 1772, men kan å andra sidan inte vara mycket äldre då Lisa Lindman fött barn ännu 1789. Hfl och barnböcker finns på http://www.digiarkisto.org/sshy/index.htm MVH Michael
347
« skrivet: 2008-10-30, 17:33 »
348
« skrivet: 2008-10-27, 15:40 »
Samppa:
Enligt flere olika webbsidor liggar Billnäs bruk nog i Pojo, och i HisKi finns en hel del data om personer bosatta i Billnäs - under POJO församling.
Michael
349
« skrivet: 2008-10-27, 13:49 »
Hej Arne
Visst finns det uppgifter om personer med tillnamnet Timper i HisKi. Välj Pojo förs., alla och släktnamnet Timper så får du resultat
MVH Michael
350
« skrivet: 2008-07-07, 19:09 »
Hej Jan-Erik Alla mantalslängder som finns från svenska tiden är mikrofilmade och kan (åtminstone i Finland) lånas från Riksarkivet. Se www.narc.fi för kontaktuppgifter. För Rautalampi, som då hörde till Sääksmäki härad finns längden t.ex. för 1634 i band 4528, mikrofilm n:o ES816. Detta enligt den katalog jag har hemma, som omfattar perioden 1634-1809. Digitaliserat finns senare mantalslängder, från 1815. Gå in på http://digi.narc.fi/digi/index.ka?lang=sv_SE , välj söktjänst, skriv in Rautalampi och du får upp ett par sidor med digitaliserade dokument. Först kommer Asutuksen yleisluettelo, på svenska Generalindex över befolkningen, som är en sammanfattning över mantals- och tiondeländernas uppgifter. Generalindexet är dock inte helt pålitligt och bör kontrolleras mot de ursprungliga längderna. Indexet för Rautalampi börjar först 1760. Om du sen klickar på seuraavat (nästa sida) kommer mantalslängder (fi. Henkikirjat) från 1815 upp. Michael T
351
« skrivet: 2008-06-01, 20:25 »
Thomas och Chris,
I verket Suomenmaa, som innehåller beskrivningar över Finlands kommuner, finns i del 7 sida 184 om Suomussalmi: Kyrkoherden i Hyrynsalmi, Johan Wegelius, grundade 1841 vid forsnacken i Emäjoki en tackjärnshytta, Ämmä bruk, som använde malm från närbelägna sjöar. Brukets följande ägare, ett bolag från Uleåborg, byggde bl a en puddlingsanläggning, två spikhammare och sex kolugnar. Dåliga kommunikationer och ofördelaktiga konjunkturer höll bruket stängt i tre år från 1869. Följande ägare, ett engelskt bolag, gick i konkurs 1878 varvid verksamheten slutligen upphörde. Maximalt hade bruket 120 arbetare.
Exakt var bruket låg har jag inte lyckats fastställa. Johan Wegelius bror Henrik är ana till mej.
MVH Michael
353
« skrivet: 2008-05-23, 20:24 »
Siw, försök med mantalslängderna, dom finns digitaliserade med 5 års mellenrum. Den aktuella sidan för t ex 1850 är : http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=404978&zoom=3&x=1&y=1&sx=400&sy=400 Under Kopula finns Tallmåsa torp, Thomas Ersson, Maria hu 65 år, Abram, Ulla. Det är lite knepigt att söka om man inte kan finska, men gör så här: Gå till sidan digi.narc.fi/digi/index.ka , välj Söktjänst och sök på SIUNTIO (Sjundeå på finska). Bläddra framåt med att klicka på SEURAAVAT (nästa) tills du ser ordet HENKIKIRJAT (mantalslängder). Under den rubriken står Uudenmaan lääni 1850-1850 (eller andra årtal) och under den Siuntio, jakso 204. Om du nu klickar på talet 204 kommer den förata byn i Sjundeå upp. Klicka igen på seuraava tills du ser Kopula, för 1850 är sidnr 210. Det finns en zoomfunktion för att läsa det finstilta. Gör sen samma för övriga årtal. Uudenmaan lääni = Nylands län. Lycka till! Michael T.
355
« skrivet: 2008-03-27, 18:17 »
Hej Margareta
Menar du artikeln i Genos 30(1959)104-124, Rauman Ståhle -suku av Harry W. Walli?
Titeln betyder Släkten Ståhle i Raumo (Raumo är en stad på västkusten).
Artikeln börjar med att konstatera namnets ursprung, det kan komma från metallindustrin, eller vara ett soldatnamn, eller vara härlett från ett ortsnamn. Här behandlas en släkt som utgår ifrån Henrik Persson, på finska Heikki Pietarinpoika, som kom 1714 (stora ofreden) som flykting till Tyrvis. Släkten har varit en soldatsläkt men har senare haft en viktig roll i staden Raumo, både inom handel och inom bildning. Många unga män inom släkten gick till sjöss, få återvände. Av präster i släkten kan nämnas Karl Mammert Ståhle, prost och khde i Uleåborg.
Hela artikeln (21 sidor!) är för lång att översätta här, men med följande termer får du grepp om innehållet:
Taulu = tabell; -poika = -son; -tytär = -dotter; puoliso = Maka/make; Lapsi = barn (singularis); Lapsia = barn (pl., obest.) s. = f(ödd); k. = d(öd); haud. = begraven. Observera att ortsnamn ofta förekommer med ändelse som motsvarar svenskans prepositioner, ex. Tyrväällä = i Tyrvää (Tyrvis). Återkom om det är något som speciellt intresserar dej.
MVH Michael
356
« skrivet: 2008-03-15, 20:15 »
Inte ser jag något problem i HisKi, tittade på alla dop Doris listade, och moderns namn är tvivelsutan Brita Kempe. Titta på begravda i HisKi, där finns Anders Hellandts hustru Brita Kempe och dessutom Nils Gabrielssons hustru Brita Kempe.
357
« skrivet: 2008-03-03, 10:37 »
Hej Kjell, sök i databasen HisKi, http://hiski.genealogia.fi/hiski?se Välj alla församlingar i Nyland, så får du 5 st Anna Andersdotter födda 1726. mvh Michael Tillander
358
« skrivet: 2008-02-14, 19:03 »
Hej igen Janne,
var i dag på Riksarkivet och passade på att kolla upp den häradsrätt som behandlade den aktuella frågan 1799. Tyvärr är det så att de renoverade protokollen, som man vanligen får se och som ofta är mikrofilmade, förstördes i Åbo brand. Originalprotokollen finns i Tavastehus (Hämeenlinna) landskapsarkiv men är troligen original, som inte utlånas. E-posta till arkivet, hameenlinna@narc.fi och fråga närmare.
Michael
359
« skrivet: 2008-02-10, 17:51 »
Hej Janne På sajten www.genealogia.fi kan du välja Finlands församlingar och söka efter Jockis (fi. Jokioinen), som var ett kapell under Tammela. Under genealogia.fi finns även Förteckningar och index, under rubriken Ortförteckningar finns Domsagor, och Tammela hörde 1799 till Sääksmäen alinen (Sääksmäki nedre). Michael
360
« skrivet: 2008-02-08, 11:29 »
Hej alla
Har till slut hittat Anna Greta Ro(th)sten. Hon var född i Åbo slottsförsamling 1762 och var först (1786) gift med bränneridrängen och reservsoldaten Erik Johansson Flink eller Flinck. Han hade skriftligt tillstånd till vigseln av sin kompanichef J W Lagerborg. Flink och deras dotter dog 1788, och Anna Greta flyttade till Bjärnå 1795. Var hon gifte sej med Isak Wahlroos har jag inte hittat.
Anna Gretas föräldrar var slottsknekten, senare dödgrävaren Matts Rosten (f 1723, d 1785-08-09) och hans hustru Anna Andersdotter (f 1725, d 1790-11-12). De bodde i huset 803 i första kvarteret. Hfl för denna församling börjar 1758 och historieböcker 1786.
MVH Michael
361
« skrivet: 2008-01-27, 18:56 »
Jag söker information om Anna Margareta Rothsten.
Enligt hfl i Bjärnå, sydvästra Finland, var hon född 15 sept 1762 och gifte sej 1794 med Isak Johansson från Pyhäranta, som antog namnet Wahlroos. De fick 5 söner och en dotter i Bjärnå och Dragsfjärd, av vilka fyra söner uppnådde vuxen ålder (en av dem min fmmf). Anna Greta dog 1824 i Bjärnå, Isak 1808 i Dragsfjärd.
Husförhörslängderna uppger inte var hon var född, var de gifte sej eller varifrån hon kom till Bjärnå. Kanske hon kom från Sverige? Känner nån till henne?
Michael
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy