Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Sigvard Boström
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2015-06-17, 22:21 »
Hej!
I Väse finns ett exempel från 1722 på konvertering från ”Påfwisk willfarelse till den ”rena Evangeliske Trons Bekännelse”. I december 1722 anskaffade kyrkoherden, Elavus Fryxell, en ny kyrkbok, Diarium Ecclesiæ, på svenska Församlingsdiarium eller Kyrkojournal. Den inleds med följande notis:
“Anno 1722 d. 27 Nov. Hafver Hr Baron Arvid Hindrich Rehbinders dräng på Wäling Johan Pasnou (eller Pasnov), som är kommen ifrån Cassvuben, efter et noga förutgångit förhör uti de emillan den Påfwiska och wår rena Evangeliska Kyrkia twistiga saker, samt wackra gifna prof af then rätta kunskap, afsagt sig then Påfwiske willfarelsen, och förbundit sig till wår rena Evangeliske Trons Bekännelse; hwaruppå han är worden i Sakerstigan aflöst; och efter offentelig förbön å Predikstohlen, hafwer för altaret i församlingen, tillika med flera communicanter, undfått then H. Nattwarden af Pastore El. Fryxell.”
Källa: Kyrkojournal Väse GIV: 1
Vänligen Sigvard
2
« skrivet: 2013-11-29, 23:07 »
Tack för synpunkter.
Irene
Jag vill nog framhärda att ordet på sid. 149 slutet av §4 börjar med Z se t.ex. tvärstrecket och öglan längst ner på stapeln till skillnad mot bokstaven T i ordet Timmer på sid. 146.
Leif
Jag skulle naturligtvis varit mer utförlig med den källhänvisning som finns i mitt inlägg: Arkiv Digital Väse KI:4 (1794-1810) Bild 75 / sid 149, slutet av §4.
Kristina
Timmertak låter ju tekniskt rimligt, men varför stava med Z?
Vänligen
Sigvard
3
« skrivet: 2013-11-29, 11:27 »
I Väse sockenstämma från den 17 januari 1808 står i §4 om bygget av den nya prästgården:
”...Äfven vardt beslutat at i stället för stentak, Zinnertak skall läggas och härtil framskaffas utaf hvarje helt hemman 1 lass och proportionaliter för mindre.”
Källa: Väse KI:4 (1794-1810) Bild 75 / sid 149
Med ”stentak” bör väl avses skiffer men vad är ett ”Zinnertak”? Jag hittar inget svar på Google. Zinnersten eller slaggsten däremot är ju bekant men inte som takmaterial. Att varje hemman skall skaffa fram ett lass tyder ju på att materialet är relativt lättåtkomligt eftersom ingen gemensam beställning görs.
Vänligen
Sigvard
4
« skrivet: 2011-04-16, 18:37 »
Det finns en minnestavla från Väse som är ett fotomontage med porträtt av Claes Herman Rundgren som var biskop i Karlstads stift 1872-1906, samt de präster i Väse pastorat som tjänstgjorde under hans 34 år som stiftschef. Tavlan mäter 38 x 38 cm och är framställd av Sydsvenska Fotografiaffären, Helsingborg år 1912.
Vänligen
Sigvard Boström
5
« skrivet: 2011-02-11, 17:22 »
Hej Per!
Se mitt inlägg ovan postat fredagen 02 juni 2006 - 10:56
Vänligen
Sigvard Boström
6
« skrivet: 2011-01-10, 21:04 »
Hej Petra. Börja gärna med att gå in på Värmlandsrötter. www.genealogi.se/varmland Där hittar du till vänster rubriken ”Om Värmland”. Välj sedan ”Socknar” därefter ”Väse” och slutligen ”Ortlista”. Om du sedan klickar på det röda frågetecknet så kommer du till Ornamnsdatabasen
7
« skrivet: 2010-02-04, 10:00 »
Kan någon identifiera den här prästmannen? Porträttet finns i Väse Hembygdsförenings bildarkiv. Originalet är ett glasnegativ efter fotografen Johan Gustaf Nordenberg, född 1872 i Karlstad. Han verkade först i Karlstad och från 1916 i Väse där han avled 1958. 
8
« skrivet: 2009-11-01, 18:22 »
Annika!
Förr i tiden var kyrkans sittplatser uppdelade på en manssida till höger om mittgången och en kvinnosida till vänster om mittgången. Den ursprungliga anledningen till uppdelningen på mans- och kvinnosida är att vid Jesu kors står Maria på norra sidan, som samtidigt är Kristi högra sida och Johannes står på den vänstra, som är den södra. Till Maria, samtidigt moderlighetens och jungfrulighetens symbolgestalt, sökte sig kvinnorna i ett inre samförstånd.
Den gamla seden finns också kvar vid vigseln, då bruden går in och hustrun går ut på kyrkans norra sida, Mariasidan.
Vänligen
Sigvard
9
« skrivet: 2009-10-19, 10:07 »
Torpet Veskogen i Väse låg ensamt ute i skogen, långt ifrån övrig bebyggelse. Det finns inget kvar av husen och marken är helt igenvuxen. Namnet finns dock kvar i ”Veskogsmossen” som du kan hitta på Gröna kartan 10D NO Karlstad, ca 3,5 km norr om sjön Panken.
Jag bor själv i Brosätter men behöver fler uppgifter om August som jag veterligen inte träffat på tidigare.
Vänligen
Sigvard
10
« skrivet: 2009-10-18, 20:32 »
Hej Mårten! Så här såg torpet Veskogen ut 1946. Vänligen Sigvard Boström 
11
« skrivet: 2007-06-12, 09:47 »
Det sägs att de tre första bokstäverna står för Sofia Lovisa Soop (1682-1745). Hon bodde på Hammars säteri i Väse socken och var gift med greve Claes Sparre (1673-1733). Hon var dock bara 12 år gammal när antependiet tillverkades 1692 och fortfarande återstår i så fall frågan vad de övriga bokstäverna står för.
12
« skrivet: 2007-06-11, 23:20 »
Hej igen! Så här ser antependiet ut: 
13
« skrivet: 2007-06-11, 21:05 »
I Väse kyrka i Värmland finns ett antependium i röd sammet daterat 1694. Det indelat i tre vertikala fält. I det vänstra står bokstäverna S.L.S.L, i det mittersta IHS samt ANNO 1694 och i det högra fältet bokstäverna I.L.S.L. Jag har förgäves försökt fundera ut vad bokstäverna i de båda yttre fälten kan stå för. Det finns inga uppgifter om antependiet i inventarieförteckning eller räkenskaper och kända personer kyrkböckerna som bokstäverna kan tänkas syfta på. Kan det röra sig om initialerna till någon (känd) biblisk text (latin?) eller liknande, i stil med mittfältets IHS (Iesus Hominum Salvator). Alla uppslag och funderingar är av största intresse.
Vänligen
Sigvard Boström
14
« skrivet: 2006-06-02, 10:56 »
En mycket intressant och utförlig redogörelse av ”affären” Erik Soop och Catharina von der L?he finns i Upplands fornminnesförening och hembygdsförbunds årsbok ”Uppland 2003”, under rubriken ”Fruar i Frötuna” av Ingvar Eriksson.
Erik Soop fick böta 1,000 daler silvermynt och Catharina 80 daler. Kan någon ”översätta” beloppet till nutida penningvärde?
Mvh
Sigvard
15
« skrivet: 2006-04-25, 22:00 »
Hej Annette!
Alster och Östra Fågelvik var tidigare båda annexförsamlingar till Väse. Alster blev egen församling 1869 och Östra Fågelvik 1961. Från och med 2006 är Väse och Östra Fågelvik sammanslagna med namnet Väse-Fågelviks församling.
Mvh/Sigvard
16
« skrivet: 2005-10-19, 16:56 »
Finns det någon förteckning, och i så fall var, över vilka församlingar som fick släppa till sina kyrkklockor när Gustaf Vasa införde den s.k. klockskatten 1530? Jag är intresserad av Väse och Östra Fågelviks socknar i Värmland.
17
« skrivet: 2005-06-09, 19:49 »
Vad gjorde en fältsekreterare? Året är 1829. Jag antar att det är någon militär befattning.
18
« skrivet: 2005-02-02, 19:52 »
Hej Sven!
Jag har tyvärr inte tillgång till aktuella mikrokort så jag kan naturligtvis inte garantera att det är rätt. Tidpunkten stämmer ju i alla fall ganska bra, men endast en kontroll i originalkällorna kan avgöra om det kan vara rätt personer.
Är du själv helt säker att du tolkat namnen rätt? Någon Eurika har jag aldrig träffat på i Väse medan däremot Ellika är mycket vanligt.
Mvh
Sigvard
19
« skrivet: 2005-02-01, 21:29 »
Sven Aivert
Drängen Håkan Hindersson från By i Väse och Ellika Svensdotter piga från Berg Väse gifter sig i Väse 1785-10-30.
Mvh
20
« skrivet: 2005-01-08, 21:46 »
Jag har en ana, Chatrin Kollberg, som döptes i Filipstad 1677-11-24. Källa: Filipstad C:1 sid. 211. Bland faddrarna fanns bl.a. en Elisabet Fernelia. Går det att med enbart den uppgiften om tidpunkten avgöra vem denna Elisabeth var eller finns det flera tänkbara kandidater?
Övriga faddrar var herr Jons hustru Christin, Alguts Anna, Christin Dionic, Elias Hult och Magnus Liv?n (med reservation för läsfel)
21
« skrivet: 2004-11-04, 10:28 »
Släkten Låstbom (namnet taget efter födelsesocknen Låstad) finns avhandlad i Gabriel Anreps: Svenska Slägtboken, band tre utgiven 1875. sid. 471-492.
Mvh/Sigvard
22
« skrivet: 2004-10-05, 21:18 »
Tack Björn och Bengt för era förslag men jag känner mig ändå inte övertygad. Av 65 begravningar år 1752 fram till den 17 maj är 47 begravda på kyrkogården, 6 st i Klevgraven, 2 i kyrkan och 10 utan angiven plats. Alla som begravts i Klevgraven har fått goda vitsord i dödboken och ingen av dem tycks ha någon som helst koppling till gården Kleven som är belägen ganska centralt i socknen, ca 5 km norr om kyrkan.
23
« skrivet: 2004-10-03, 23:36 »
I Väse sockens dödbok anges nästan alltid att den avlidne begravdes ”i kyrkan” eller ”på kyrkogården”, men på 1750-talet återkommer uppgiften ”begravdes i Klevgraven”. Det finns en gård i socknen som heter Kleven men det kan knappast vara den som avses eftersom de avlidna som begravs i Klevgraven kommer från vitt skilda gårdar i socknen. Enligt ”Ortnamnen i Värmlands län, Väse socken” betyder ordet klev ”ställe där man kliver upp (för en höjd)”. Kan det röra sig om någon större eller mindre kulle på den dåvarande kyrkogården? Varför då ange denna och inte enbart ”begravd på kyrkogården”? Kan det möjligen avse någon sorts ”vintergrav” då de hittills noterade fem posterna är daterade i januari, mars, april och två stycken i maj 1752.
24
« skrivet: 2004-09-24, 19:54 »
Vet någon vad detta föremål kan ha använts till. Det tycks vara någon sorts pressverktyg. Bottenplattan av trä är ca 10 x 50 cm. När handtaget trycks ner pressas de två gråaktiga rörhalvorna av gummiliknande material ihop. På bottenplattan sitter en oval mässingskylt med texten: ”I G Schubert, Stockholm”: 
25
« skrivet: 2004-09-06, 22:07 »
Jag saknar möjligheten att använda musens rullknapp när texten inte ryms i Beskrivningsfönstret. Samma sak gäller i informationstexten ”Om Rosenberg” under knappen ”Rosenberg”. Det känns väldigt ”gammalmodigt” att behöva använda rullningslisten. Rör det sig om en miss i programmeringen som enkelt kan uppdateras eller finns det någon orsak till förhållandet? En annan egenhet inträffar om man råka klicka utanför något fält, då blir hela skärmen blåfärgad!
26
« skrivet: 2004-08-03, 13:40 »
Jag undrar vad dödsorsaken ”Tumor Cerebri” betyder.
27
« skrivet: 2004-07-27, 11:38 »
Ett riktigt stort TACK till dig Mia för ditt snabba och utförliga svar! Vilket fantastiskt medium detta anbytarforum är!! En, i mitt tyckte ganska svår, fråga får ett utförligt svar efter bara några timmar!
En snabbtitt i Nationalencyklopedin visar att Shakespeare skrev drygt 150 sonetter som utgavs 1609 och jag instämmer helt och fullt med dig Mia: ” Men gudar vad det är vackert!!!!”
28
« skrivet: 2004-07-26, 19:35 »
Kan någon berätta i vilket verk följande text av Shakespeare förekommer:
Som våg på våg mot stranden slå
vårt livs minuter ila mot sitt slut,
i ständig ström de tränga idogt på
och maka undan dem som gå förut.
W. Shakespeare i översättning av Erik Blomberg
29
« skrivet: 2004-07-16, 22:31 »
Hej Mikael och Kerstin!
Vad spännande att efter tre år få två svar nästan samtidigt! Ett stort tack till er båda!
Jag har faktiskt fått hjälp av både Liv Trotzig och Nanna Lisa Gil?n i Falun att koppla ihop Brita Trotzig med fadern Johan Trotzig. Den var den kopplingen jag saknade tidigare. Däremot har jag inte känt till källhänvisningen till giftet som Kerstin uppger. Känner någon av er till dödsorten för Brita 1718 och maken Jakob 1751 och kanske även källhänvisning?
30
« skrivet: 2004-03-29, 19:57 »
Den som vill veta mer om tillvaron på ett spinnhus rekommenderas att läsa: Taussi Sjöberg, Marja; Dufvans fångar. Författarförlaget 1986
Mvh/Sigvard
31
« skrivet: 2004-02-11, 10:06 »
Hej Hans!
Jag har fått hjälp av personal på Värmlandsarkiv som föreslår att du bör kontakta Landsarkivet i Uppsala som möjligen kan hjälpa dig vidare.
Lycka till!
Sigvard Boström
Jourhavande släktforskare
32
« skrivet: 2004-01-18, 22:18 »
Det finns ett Långerud både i Visnum och Östmarks socken. Obs. Det finns även en socken som heter Långserud.
Mvh/Sigvard
33
« skrivet: 2004-01-15, 19:26 »
Hej Gerd!
Det var svårt men den kan möjligen stå insiuk
Sigvard (jourhavande släktforskare)
34
« skrivet: 2004-01-15, 19:08 »
Hej Kaj!
Vid förnyad kontroll står det nog förmodligen Mossberg.
Sigvard (jourhavande släktforskare)
35
« skrivet: 2004-01-15, 17:18 »
Hej Björn!
Tyvärr kan vi inte hjälpa till med något forskningsarbete. Vi kan hjälpa till med att slå upp enstaka uppgifter eller tyda text på väl angiven plats. Allt i mån av tid. Men tyvärr kan vi inte göra något utredningsarbete.
Återkom gärna med en specifik fråga
Sigvard (jourhavande släktforskare)
36
« skrivet: 2003-12-20, 23:28 »
En av mina anor, Johan Gottfrid Goldamer, var sadelmakare, bosatt i Karlstad och gift med Catharina Robsahm. Födelseåret uppges av Familysearch till 1695 men jag har inte lyckats hitta någon källa till den uppgiften. Han avled 1733-03-26 i Karlstad. Åren 1733 och 1735 vid en dotters födelse och död är han soldat. Känner någon till något om Johan Gottfrid och/eller släktens ursprung.
37
« skrivet: 2003-12-07, 19:32 »
En av mina anor, Hindrik Gihl, var ”borgare och mölnare” i Snavlunda kvarn, Örebro. Han avled genom en olyckhändelse i kvarnen den 12 juli 1736. Känner någon till något om denna Snavlunda kvarn, var den låg, under vilken tid den var i bruk och om den finns omnämnd i någon litteratur osv. All information är av intresse. Eftersom Gihl var borgare och mölnare i Örebro kan det knappast röra sig om Snavlunda socken.
Mvh
Sigvard
38
« skrivet: 2003-11-06, 21:19 »
Hej Emma!
Det står för Nils: ”Legt (dvs. lejt) i sitt ställe till beväringen” och för flickorna ”Naturlig dr” (dotter).
Mvh
Sigvard (jourhavande släktforskare)
39
« skrivet: 2003-11-06, 18:15 »
Hej Kaj!
Svårläst, men sannolikt står det Marieberg.
Mvh
Sigvard (jourhavande släktforskare)
40
« skrivet: 2003-11-06, 17:52 »
Hej Ulla!
Han dör av kopporna.
Mvh
Sigvard (jourhavande säktforskare)
41
« skrivet: 2003-11-06, 16:40 »
Hej Lennart!
Tyvärr kan vi inte hjälpa till med något forskningsarbete. Jourhavande släktforskare är i första hand till för de som behöver vår hjälp i forskarsalen. Men vi kan även hjälpa till med att slå upp enstaka uppgifter eller tyda text på väl angiven plats. Allt i mån av tid. Men tyvärr kan vi inte göra något utredningsarbete.
Sigvard (jourhavande släktforskare)
42
« skrivet: 2003-05-29, 17:22 »
Gå in på Verktyg / Inställningar för Min Släkt. Välj sedan fliken Färgmarkeringar och ta bort markeringen.
Mvh
Sigvard
43
« skrivet: 2003-04-23, 21:28 »
Hej Stina!
De kan knappast vara vigda i Väse. De finns i varje fall inte upptagna i Väse vigselbok.
Mvh
Sigvard
44
« skrivet: 2003-03-27, 23:41 »
Det berättas att en av mina anor under andra hälften av 1800-talet blev biten av en huggorm varvid foten eller benet svullnade upp. Han fick då foten eller benet nedgrävt i marken. Kuren fungerade och han blev bra igen.
Författaren Albert Eklundh berättar i sin bok ”Min gård i skogarna” en liknande historia betitlad ”Agathon och de andra”. Här drabbas huvudpersonen, Agathon, av svåra magsmärtor efter att under ett kalas ha förätit sig på gädda och vit gröt. Då kommer en av deltagarna med följande råd: ”De' finns bara ett enda sätt, som duger. De' har di gamla allti prövat förr, å de' har verkligen räddat många. Vi måste jordslå honom!” De grävde en grop där jorden var våt och kall och delikventen fick lägga sig ner på rygg. Därefter östes den tunga kalla jorden först över benen och sedan över magen. Meningen med den kalla jorden var att den skulle verka som en stor isblåsa.
Känner någon till om det finns fler liknande uppgifter?
45
« skrivet: 2002-11-29, 23:00 »
Marianne!
Jag tar mycket tacksamt emot ditt erbjudande!
46
« skrivet: 2002-10-24, 20:34 »
Hej Henry!
Fader Daniel Edvin Fjellberg, Ölmskog född 1856-04-17
Moder Emma Lovisa Mård född 1889-03-01
Källa: Väse födelsebok
Mvh/Sigvard
47
« skrivet: 2002-08-25, 19:18 »
Hej Stefan!
Ödebotten heter numera Björkvik och ligger ca 1 km söder om Väse samhälle.
48
« skrivet: 2002-06-28, 22:46 »
Hej Carin!
Tack för ditt svar som låter mycket troligt. Jag skall kontrollera igen.
Sigvard
49
« skrivet: 2002-06-28, 21:18 »
Kan någon berätta vad dödsorsaken Hypertropbial prottat (med reservation för ev. läsfel) betyder?
Tack på förhand.
Sigvard
50
« skrivet: 2002-06-18, 23:23 »
Hej Britt.Marie!
Följande står i boken Väse socken i forntid och nutid, sidan 78 ff.
Per Erik Hanell var född i Nysund 1830, avlade lärarexamen 1847. Var anställd i Väse som vikarierande lärare under åren 1852 - 1853. Blev ordinarie lärare 1854, vilken tjänst han innehade till 1900 års slut, då han avgick med pension. Han tjänstgjorde likväl senare såsom vikarierande lärare. Hanell hedrades av Väse församling för långvarig och trogen tjänst med guldmedalj 1900. Han dog 1907.
Under mitten av 1850-talet indelades församlingen i tre områden med en lärare i varje. Hanell var först lärare i norra delen av församlingen, sedan en tid i södra, men största delen av sin lärartid var han i västra delen eller närmare angivet i Mo och Snaversrud.
Hanell var mycket anlitad med hållande av bouppteckningar, upprättande av affärshandlingar m. m. Under många år var han vald sifferrevisor för att granska församlingens räkenskaper.
51
« skrivet: 2001-11-26, 20:19 »
En av mina anor var tiondeskrivare. Jag skulle gärna vilja veta lite mer om vad sysslan innebar. Vilken myndighet lydde tjänsten under? Var det en avlönad tjänst?
52
« skrivet: 2001-11-19, 23:45 »
Hej Lotta!
Då jag själv har dessa Skraggar i min antavla skulle jag vara tacksam för en källhänvisning.
Hälsningar
Sigvard
53
« skrivet: 2001-09-09, 15:05 »
Hej Sven-Erik!
Jag har Otto med i mina data men inte hans föräldrar. Då han är ingift i en sidogren av min egen släkt har jag hittills inte ägnat mig åt hans gren men jag har också fått samma information som du, att släkten härstammar från kyrkoherden Sven Kihlman.
Däremot har jag Tildas anor om du är intresserad av dem. Jag bor själv i Brosäter där Tilda föddes.
Mvh
Sigvard
54
« skrivet: 2001-07-13, 18:14 »
En bouppteckning från 1859 i Väse Härad i Värmland finns en post upptagen som förbryllar mig. Den står under rubriken ”Husena” dvs. Husen. Som första post står: 1 gamal nastyg byning 18 Rdr. Nästa post: 1 dito fähus 6 Rd. Att det är en gammal byggnad som avses verkar ju klart men vad avses med ”nastyg”. Stavningen i dokumentet är mycket klen och ordet kan naturligtvis vara felstavat. Vet någon vad som kan avses med ”nastyg”?
55
« skrivet: 2001-06-01, 22:48 »
Hej Ingrid!
När det gäller Myroms kvarn finns det en artikel om den i Väse Hembygdsförenings årsskrift, Väseräven, årgång 1998-99. Jag skriver gärna av och skickar över den om du så önskar. Jag kan även försöka svara på dina ”torp-frågor” och då i första hand Silkestad.
Hälsningar
Sigvard Boström
56
« skrivet: 2001-05-13, 22:26 »
Känner någon till soldaten Jonas Nilsson Hasselbom född 1768-01-02 i Sörby St. Kil. Soldat vid Elfedals Compani No 158.
Familjen flyttar 1809 från Hasselbols soldattorp till Bråten i samma socken. Perioden 1817-21 bor han på Nya Ängen i Bråten och står noterad som Utfattig, sjuklig. Där är även familjen
överstruken och det framgår inte vart de flyttar. Jag har förgäves sökt efter familjens vidare öden och framför allt var och när Jonas dog. Tacksam för all information.
57
« skrivet: 2001-05-02, 23:51 »
Hej Berit!
Öppna DISGEN8. I dialogrutan ”Välj person” trycker du på ”Avbryt”. Gå sedan in på Skapa / Nytt arkiv. Döp arkivet till samma namn som det arkiv i DG7 som du tänker hämta data ifrån. Gå sedan in på Visa / Startdialog och välj under fliken ”Allmänt” alternativ 2. ”Du har material som är inmatat med en tidigare version av DISGEN”. Klicka på knappen ”DISGEN7”. Överst står nu ”Import sker till arkiv xxx” dvs. det arkivnamn du nyss skapade. I rutan längst ner till vänster markerar du det arkiv i DG7 med motsvarande namn som du vill hämta data från. Klicka sedan på ”Importera”. Gör sedan samma procedur med övriga arkiv. Detta fungerade problemfritt hos mig.
Lycka till!
58
« skrivet: 2001-05-02, 01:26 »
Stort tack Jörgen för ditt klarläggande! Tidpunkten är 1500-talet och ditt svar passar alltså perfekt in i mitt fall. Jag skulle vara innerligt tacksam för ett lika uttömmande svar om orterna Husum och Kiel vid samma tidpunkt.
59
« skrivet: 2001-05-01, 21:29 »
Jag ber om ursäkt. Det blev fel i min fråga så jag försöker igen. Förslag:
Tyskland / Schleswig-Holstein / Flensburg dvs. Stat / delstat / stad eller
Tyskland / Schleswig-Holstein / Schleswig-Flensburg / Flensburg dvs. Stat / delstat / landskap / stad. Tacksam för synpunkter.
60
« skrivet: 2001-05-01, 21:15 »
Kan någon tipsa om hur t.ex. staden Flensburg i Tyskland lämpligen bör registreras som DISGEN-ort. Förslag:
Tyskland / Schleswig-Holstein / Flensburg dvs. Stat / delstat / stad eller
Tyskland / Schleswig-Flensburg / Flensburg dvs. Stat / delstat / landskap / stad. Tacksam för synpunkter.
61
« skrivet: 2001-04-05, 23:04 »
Hej!
Instämmer till fullo i Sigurds tack till Madeleine och Leif. Det skall bli oerhört intressant att läsa vidare i era källhänvisningar. Tack även dig till Sigurd som startade diskussionen!
Hälsningar Sigvard
62
« skrivet: 2001-04-04, 22:58 »
Hej Madeleine!
Jag har också Wulff och Metta i mina anor, men inga generationer före dem. Du nämner Danmarks Aarbog 1931 och 1932 som källor och då undrar jag om alla led är hämtade därifrån eller har du flera källor?
63
« skrivet: 2001-04-03, 23:39 »
Hej Sigurd!
I boken Släkten 1 utgiven av Sveriges Släktforskarförbund hittar du ett helt kapitel om släkten Hoyer.
64
« skrivet: 2001-03-29, 20:56 »
Hej alla!
Är det någon som känner till något om soldaten Johan Johansson Alm från Almås soldattorp i Virestads församling. Han var född 1780-10-24 och gift med Stina Johansdotter född 1782-05-01. En av sönerna Bengt Gustaf Alm, född 1823-05-18 i Almås soldattorp, flyttade till Lysvik i Värmland och blev min farmors morfar. Vilket regemente hörde Almås till? Jag är tacksam för all information.
65
« skrivet: 2001-02-17, 19:46 »
Vad innebar en krigsvigsel? Den skedde i april 1940.
66
« skrivet: 2001-01-14, 20:20 »
Hej Torbjörn!
Tack för dina Trotzig-anor. Tyvärr passar de inte in på mina, men det är intressant att notera att även jag har en Bergengren med, nämligen Anna, som var gift med Johan Trotzig. Dessa var föräldrar till den Britta Trotzig som jag angav i min fråga. Britta var gift med Jakob Robsahm (1673-1751) och familjen levde i Karlstad.
Jag får söka vidare och försöka hitta andra källor.
67
« skrivet: 2001-01-11, 23:22 »
En tradition utbildad redan i mitten av 1700-talet gör gällande att släkten skulle härstamma från Skottland och där hetat Robson. (Hülphers). Det mesta tyder dock på att släkten i stället skulle ha tysk eller möjligen holländskt ursprung. Enligt traditionen skulle stamfadern under de inbördes striderna på 1500-talet ha flytt från Skottland till Sachsen och därifrån invandrat till Sverige. Han uppges först ha varit ryttare men senare slagit sig på handel.
Vidare skulle det redan tidigt av släkten förda heraldiska vapnet vara s.k. talande, varvid Rob- skulle stå för rova och -sahm för frö, i vapenskölden återfinns en på ett berg stående blommande rova. Detta har tagits som en ytterligare intäkt på den skotska härstamningen.
Tolkningen av namnet svarar emellertid ej mot engelskt språkbruk men däremot mot tyskt, där Rob- står för (die) R?be och -sahm för (der) Samen och sålunda bildas släktnamnet R?bsam(en) eller Robsahm.
Namnet R?bsa(h)m(en) förekommer på åtskilliga håll i Tyskland, och flera av dessa släkter liksom släkter med namnet R?be bär olika varianter av vapen med rovor - i likhet med svenska släkten Robsahm.
Källa: Svenskt biografiskt lexikon, häfte 147 sidan 251, tryckt i Sthlm 1998.
68
« skrivet: 2001-01-10, 22:33 »
En av mina anor hette Britta Trotzig, född ca 1677 i Karlstad, död 1718. Hennes far hette Johan Trotzig. Hon var gift med Jacob Robsahm som levde 1673-1751. Finns något material publicerat om släkten Trotzig och dess ursprung? Jag är tacksam för alla tips och upplysningar om hur jag kommer vidare.
69
« skrivet: 2000-12-25, 17:42 »
En av mina anor hette Britta Trotzig, född ca 1677 i Karlstad, död 1718. Hon var gift med Jacob Robsahm som levde 1673-1751. Hennes far hette Johan Trotzig. Finns något publicerat om släkten Trotzig och /eller har någon tillgång till mer uppgifter om ovanstående?
70
« skrivet: 2000-12-21, 18:24 »
Jag söker information om var Bratteborgs Slöjd- och Hushållsskola i Strömsfors låg. Är den fortfarande aktiv?
71
« skrivet: 2000-12-18, 15:48 »
Tack Peter för din, som du blygsamt kallade det, ”gissning”. Vid kontroll i dag visade den sig vara helt korrekt och besparade mig därmed en hel del arbete. Jag måste också rätta mig själv när det gäller gjutjärnkorsets utseende, det är inte likadant som Kamrer L.G.Kolthoffs utan avviker från detta. På det kors som är identiskt med Kolthoffs står följande text:
Hilda Christina Drakenberg
Född den 10 augusti 1829
Död den 4 juli 1855
Makarna Ferners kors är således ca 10 år äldre än de två övriga.
72
« skrivet: 2000-12-17, 09:42 »
På Väse kyrkogård finns två exakt lika gjutjärnskors. På det ena står följande text:
”Kamrer L. G. Kolthoff. Född 12/7 1775 Död 6/1 1857. Jobs 19:25. På andra sidan står hustrun Fru E. C. H. Kolthoff född Falk 12/10 1784 Död 19/12 1852. Uppenb. 21:4.” Det andra har endast denna korta inskription:
G:F. A:L. v:H
Innan jag går igenom dödboken för den aktuella tiden undrar jag om någon redan känner till vad initalerna betyder. En gissning skulle kunna vara von Hofsten?
73
« skrivet: 2000-11-19, 17:09 »
En av mina anor, Herman Tersmedens far hette Tomas tor Smede. Nu undrar jag vad ”tor” betyder. Är det ett namn och hör det i så fall till för- eller efternamnet? Eller är det något liknande ”von”?
74
« skrivet: 2000-11-01, 18:14 »
Jag har några gamla bilder i format 100 x 60 mm som är framställda på metallplåt. Åtminstone en av dem är med största sannolikhet från Amerika. Det skulle vara intressant att veta om det är någon speciell teknik som använts vid framställningen av dessa och vilken tidsperiod det kan röra sig om.
75
« skrivet: 2000-10-26, 00:01 »
I Värmland förr och Nu 1984 finns en mycket informativ artikel om Karlstads fotografer ”Från dagerrotypi till kamerakonst. Ett yrkes åttioårshistoria i Karlstad” av Carl Vilhelm Bromander.
76
« skrivet: 2000-10-25, 23:43 »
Hej Linda! HOLGER, som jag själv använt i fem år, i all ära, men programmet har hamnat på efterkälken i flera avseenden. Det stora fördelarna är att det är enkelt och lättöverskådligt men det viktiga utskriftsresultatet är, enligt min mening, bedrövligt. Bara en sådan sak som att det är ett fast antal tecken per rad vilket gör att om man minskar teckenstorleken blir sidan bara utskriven till halva sin bredd. Likaså den av dig påpekade avsaknaden av en lätthanterligt källhänvisning. Jag tröttnade själv på begränsningarna sommaren 1998 och laddade hem och provade ingående de program som fanns på svenska. Av dessa fanns det ett, DISGEN, som enligt min mening var bäst på nästan alla punkter! Nackdelen är att det på grund av detta blir mer lite komplext att hantera och lära in. Om du är någorlunda van att arbeta med dator finns det ingen anledning att välja något annat än DISGEN. Du kan ladda hem och prova en demoversion från DIS hemsida http://www.dis.se/ Programmet kostar just nu bara 475 kr. En ny version väntas bli klar i slutet av året. Vad är det då för fördelar med DISGEN? Många!! Utskrifterna t.ex. blir enormt mycket bättre. DISGEN fyller ut sidan oavsett textstorlek. Rubriker formateras i fetstil och beteckningarna t. ex. / mf ff fm mf mm f /skrivs ut med mellanrum vilket gör det hela mycket överskådligare. Släktboksutskriften blev mycket professionellt gjord inte minst när man tittar på hur registersidorna ser ut. Inmatningsformuläret tycker jag är klart bättre än Holgers och bilder hanteras på ett mycket bra sätt. Sådana små enkla saker som att man programmet själv skriver in bindestrecken vid inmatning av datum är mycket bekvämt likaså en rullningslist där man hämtar tidigare inskrivna orter och/eller namn vilket avsevärt minskar riskerna för fel. Att mata in barnen i en familj går som en dans då både efternamn och ort och ofta källhänvisning är densamma. Det är bara att välja samma text i en rullningslist vid inmatningsrutan. Oerhört smidigt, tidsbesparande och framför allt blir allt konsekvent stavat. Det finns en mycket användbar kalender i DISGEN där man lätt kan beräkna skillnaden mellan två olika datum. Vet man födelse- och dödsdag får man direkt fram personens levnad i antal år, månader och dagar. En ”flaggfunktion” är mycket värdefull. Med hjälp av den kan man registrera olika egenskaper hos en person t.ex. tvilling, emigrant, någon speciell sjukdom eller liknande. Sedan är det enkelt att få utskrifter på t.ex. alla emigranter, tvillinger osv. i släkten. DISGEN har en ortförteckning där man succesivt stegar sig ner från län till kommun och församling. Dessa är inlagda i programmet från början. Sedan kan man själv lägga in städer, samhällen, orter, byar, fastigheter, torp osv. samt till och med lägga in de geografiska koordinaterna för platsen ifråga. Dessutom kan man skriva in data om platsen i fråga. Vi inmatning av orter hämtar man hela tiden uppgiften från ortsregistret och allt blir därmed konsekvent och enhetligt. Vid utskrift får man då på slutet med ortsregistret och den beskrivning för varje ort, by, gård etc. som man lagt in. Det finns mycket mer att berätta om DISGEN och visst finns det några få svaga sidor också men de går ganska lätt att leva med. Jag rekommenderar att du provar med att ladda hem en demoversion. Om man har något mindre datorvana rekommenderar jag Min Släkt som är nästan lika lätt att hantera som HOLGER men som har betydligt bättre utskrifter och inte minst, det som du efterlyser, den oerhört viktiga möjligheten till källhänvisning. Min Släkt kostar dessutom bara 250 kr. En demoversion kan laddas hem från http://home.swipnet.se/minslakt/ Programmet är enastående kompetent gjort och ryms på en enda diskett vilket är unikt i dag! Demoversionen är nästan helt komplett med undantag av att det då och då dyker upp en ruta där du blir tillfrågad om du vill registrera programmet. Till sist, tycke, smak och behovet av funktioner varierar, så prova själv vad som passar just dig bäst. De här programmen passade mig. Lycka till!
77
« skrivet: 2000-10-21, 19:22 »
Jag har en ”Cabinet Portrait” på vars baksida det står ”Gösta Florman, Stockholm, 28A Regeringsgatan 28A, ODEON”. Kvinnan på mitt foto är oidentifierad och det skulle vara av stort värde om någon visste under vilket tid nämnde fotograf var aktiv.
78
« skrivet: 2000-10-11, 11:48 »
Storhöjden i Filipstad har varit avrättningsplats. Finns det någon som känner till något om detta? Namn och/eller årtal?
79
« skrivet: 2000-09-28, 14:22 »
Känner någon igen, den för mig okände, spelmannen på bilden? Fotograf är Wästlings i Sunne, Värmland och bilden finns i ett släktalbum från Södra Borgeby, Sunne. Tiden kan vara omkring 1920 eller tidigare. Är även intressad av att få veta under vilken tidsperiod Wästling var aktiv. 
80
« skrivet: 2000-07-09, 00:45 »
Donna,
A relation of mine Lars Olsson was born 1861-08-13 in Väse parish, Vämland Sweden. He changes his name to Lars Olsson-Hällqvist and emigrates to America 1882-07-18. The only thing I then know about him is a letter which he sent from Marchwell Sask, Canada mars 24 1947 to his cousin Bengt Andersson in Väse, which was my maternal grandfather.
Apparently he has now changed his name again and call himself Lars Smith. He writes that he is 86 year old and his wife is much younger, she will be 70 year old next September, so she ought to have been born about 1898. He don't tell her name. They had ten children and four of them was still alive and were all married. They all seem to live not too far from Marchwell.
This is not much information to look for but I should really be very much obliged to you if you could find something about this Lars Smith and his family.
Sigvard Boström
81
« skrivet: 2000-07-03, 11:18 »
Hej Robban!
Nu tror jag att jag börjar förstå. Acrobat Reader som är en gratis delprogramvara ingår i det större Adobe Acrobat som kostar ca 1900:- plus moms. Det räcker alltså inte med enbart Acrobat Reader, vilket jag först uppfattade, för att kunna skriva direkt till en pdf-fil utan jag måste köpa Adobe Acrobat för att klara detta och det är det senare programmet som går att installera som skrivare. Är det rätt uppfattat? I vilket fall som helst är det tydligt att det måste bli en resa till Linköping i höst!
Hälsningar Sigvard
82
« skrivet: 2000-06-30, 21:11 »
Hej Robert och Bo!
Jag har skapat en pdf-fil av Grafisk antavla i DISGEN men jag har först installerat en ps-skrivare (Apple Color LW 12/660 PS på FILE) som genererar en ps-fil. Den skapade ps-filen har jag sedan konverterade till pdf-format med hjälp av Adobee Distiller. Om jag tolkar Robert rätt så skulle det gå att skriva ut direkt till Distiller utan att behöva gå omvägen via en ps-fil. Om jag har uppfattat detta rätt vill jag gärna få veta hur man installerar DISTILLER som skrivare samt var man kan ställa in eget format på utskrift. Om nu detta lyckas så återstår ju förstås problemet att leta ”i det mörka hörnet” efter en ev.PC..
Hälsningar
Sigvard
83
« skrivet: 2000-06-29, 08:52 »
Hej Robert!
Jag vill gärna ställa några komplettande frågor till ditt mycket intressanta inlägg.
Jag har själv gjort en DISGEN-utskrift av Grafiskt antavla till en PostScript fil och sedan konverterat denna med hjälp av DISTILLER till pdf-format. Kan man sedan lägga över pdf-filen på diskett och knalla iväg till ett lämpligt tryckeri, som har tillgång till en plotter, och få sin antavla utskriven i ett stycke utan att behöva klippa och klistra som i mitt fall 57 sidor?
Måste filen i så fall vara i Macintosh - format eller går det även bra med PC?
Om ovanstående verkligen fungerar är det ju ett ypperligt sätt att få fram en sammanhängande antavla. Jag ser gärna att du beskriver ditt förfarande lite mer ingående gärna steg för steg.
Sigvard
84
« skrivet: 2000-01-20, 20:21 »
Hej Stig!
Gården heter Faxstad och är ett gammalt klosterhemman som ligger på Arnön i Väse. Vid ett besök på Arkivcentrum häromdagen slog jag upp Johan i hfl. Han stod som backst. och um = utan medel. Hustrun hette Fredrika Charlotta Engström född 1833-07-18 i Kristinehamn. De hade fyra barn; Anna Maja f. 1858-03-18, Johannes f. 1862-06-27, Elias f. 1864-03-19 och Carl f. 1866-06-01.
Kanske kan uppgifterna vara till någon nytta.
85
« skrivet: 1999-11-21, 15:47 »
Hej Christina!
Jag har själv nyligen scannat in dryg 50-talet glasnegativ med utmärkt resultat. Du får gärna ringa eller maila så kan jag berätta hur jag gjorde. Jag nås på telefon 054-861055.
sigvard.bostrom@telia.com
Hälsningar Sigvard
86
« skrivet: 1999-11-12, 19:08 »
Kan man generellt utgå från att det första dopnamnet är tilltalsnamn hos personer som har flera förnamn eller kan det variera? Det är ju intressant att veta om t.ex. Johan Erik Nilsson kallades Johan eller Erik.
88
« skrivet: 1999-09-11, 23:24 »
Jag uttryckte mig lite oklart ovan. Jag är givetvis mycket tacksam för all information om Gustaf och hans familj. Jag är själv barnbarn till en av hans bröder.
89
« skrivet: 1999-09-10, 20:30 »
Jag skulle gärna vilja få kontakt med ev. ättlingar till Gustaf Boström född 1869-11-15 i Stavnäs, Östra Fågelviks socken i Värmland. Han lär ha arbetat som slaktare och charkuterist i Linköping och haft en son som var lärare och rektor, okänt var.
90
« skrivet: 1999-09-05, 18:36 »
Jag fick adressen till hemsidan som finns på: http://www.candil.se Där finns lite mer att läsa om än ganska sparsamt.
91
« skrivet: 1999-07-24, 23:14 »
Hej Thom!
Även jag skulle vilja ta del av din Excel-lösning.
Stort tack på förhand
Mvh / Sigvard
sigvard.bostrom@telia.com
92
« skrivet: 1999-07-21, 00:41 »
Är det någon som forskat om eller känner till släkten Marker? När jag läste en länsmannalängd hittade jag Johan Olovsson Vennerström, född 1698, som var länsman och bodde på gården Karingerud i Ölme, Värmland där han avled 1750. Hans hustru hette Anna Lisa Marker, född 1712 och var dotter till bruksbokhållaren och ägaren till gården Ökna i Östra Fågelvik, Värmland, Lars Marker och hans hustru Lisa Larsdotter Ekman.
Själv har jag i min släkt en Carl Marker född 1719 okänt var och hans hustru Stina Lisa Torsell född 1732 också okänt var. Carl och Stina Lisa hade fem barn som jag däremot har födelsedata på. Alla är födda i Ökne och det är Carl Fredrik Carlsson Marker som har koppling till mig.
Det skulle vara intressant att få reda på om länsmannahustrun Anna Lisa Marker och de som finns i min gren är släkt samt något om namnet och släktens ursprung.
93
« skrivet: 1999-07-09, 10:09 »
Tack för påpekandet Anders. Den rubriken har jag missat.
94
« skrivet: 1999-07-07, 23:06 »
Hej!
Jag har ett antal glasnegativ i storlek 9 x 12 cm som jag har för avsikt att scanna in i min dator. Bilderna är från 1915 - 21 och en del är ganska smutsiga. Kan man göra något åt detta utan att skada emulsionen? Tål de en försiktig tvätt? Det skulle vara värdefullt att få några råd både om detta och hur man bäst förvarar de ömtåliga glasnegativen.
95
« skrivet: 1999-07-01, 19:37 »
Hej Carl-Fredrik!
Tack för ditt svar. Det var skönt att läsa. Jag kan hålla med ditt försvarstal i många stycken och framförallt tycker jag det hela visar hur oerhört lätt det är att misstolka en skriven text när man inte har en aning om vad det är för en person som skriver.
Jag har absolut inget emot vassa, ironiska kommentarer och nu, när jag vet mer om dig och din bakgrund, skulle jag inte reagera tillnärmelsevis så som jag gjorde tidigare.
Tack igen för snabbt svar och jag hoppas verkligen du får tid till antavlorna och att inte mitt inlägg hindrade ditt arbete alltför mycket.
96
« skrivet: 1999-07-01, 13:53 »
Jag hamnade på den här konferensen av ren nyufikenhet. Som nybörjare är det alltid intressant av att få lära sig något nytt. Men så kom jag till Carl-Fredrik Hanzons inlägg och blev djupt bedrövad.
Varför måste en tydligen så kunnig och erfaren släktforskare som du verkar vara, använda en så mästrande, nedlåtande och rent oförskämd ton i ditt inlägg? Alla som deltar i debatterna kan väl rimligtvis inte tänkas ha 25 års erfarenhet och vara insatta i tidigare års diskussioner. Vi har ju helt olika kunnande och erfarenhet och måste väl få ställa en fråga även om svaret är givet och självklart för andra. Är det inte det som är meningen med detta forum att få möjlighet att ta del av de kunskaper som andra, mer erfarna släktforskare har?
I reglerna för detta forum står bl.a. följande under rubriken ”Regler - vett och etikett (Netikett)”: Jag citerar: ”När du skriver inlägg ska du uppträda lika artigt som om det vore ett vanligt samtal. Oförskämdheter, förolämpningar och personangrepp tolereras inte. Man behöver inte hålla med om vissa åsikter eller acceptera idéer eller fakta, men du ska alltid visa hänsyn och respekt för personer du diskuterar med.”
Detta tycker jag är tänkvärt och tål att repeteras. Faktamässigt var Hanzons inlägg, åtminstone för mig som inte har 25 års erfarenhet att falla tillbaka på, mycket lärorikt.
97
« skrivet: 1999-06-18, 00:55 »
Det var intressant att läsa Peters erfarenhet av parallellportanslutning. Jag har sökt en bra scanner att ansluta till min bärbara dator som bara har parallellport, men blivit avrådd på flera håll pga. att det skulle gå så långsamt.
Just den Acer 620 du nämnde finns med i en test av bildläsare i Mikrodatorn nr 3 /1999. Samtliga apparater i testen är för USB-anslutning, vilket jag inte har på min maskin. (USB betyder Universal Series Bus och är ett ganska nytt gränssnitt) Vet du Peter om man kan utgå från att USB- och parallellportversionerna är lika frånsett anslutningen?
Agfa Snapscan 1212 fick ju betyget ”Bäst i test” och kostar i P-versionen endast runt 1000 kr. Då medföljder dessutom programvaran Agfa Photolook som du tidigare rekommenderat. Läsaren rekommenderades även av tidningen Ljud & Bild i nr 5 / 1999.
Dialock-tillsatser kan tydligen normalt enbart användas för 35 mm film eller dia och inte för större negativformat 6x6, 6x9 eller 9x12.
Umax S-12 som Håkan använder är väl, förmodar jag, en proffsmaskin som kostar avsevärt mer än en amatördito?
Alternativen är tydligen en bra apparat i 1000 kr klassen utan möjlighet att scanna negativ eller en med negativläsningsmöjlighet och då till ett avsevärt högre pris 3000 - 5000 kr ?
Tacksam för rättelse om jag har fel.
98
« skrivet: 1999-06-16, 00:25 »
Ljud & Bilds artiklar finns även delvis på adressen http://www.ev.se/
99
« skrivet: 1999-06-15, 23:51 »
Hej igen!
Jag har hittat en artikelserie med fakta och tester av bildläsare i tidningen Ljud & Bild nr 5 och 6 för i år. Här ges en hel del information om bildkvalitet och val av upplösning mm.
Tester finns även i Mikrodatorn nr 3 / 1999 sid 53. Tidningarna finns säkert tillgängliga på de flesta bibliotek. Jag hoppas inte tipset strider mot reklamförbudet.
100
« skrivet: 1999-06-14, 12:48 »
Hej alla ni som läser den här intressanta sidan!
Om jag förstod Håkan rätt i inlägget från den 11 juni, så behövs en tillsats till scannern för att den skall kunna läsa in negativ eller diabilder och jag antar att belysningen skall sitta där också för att det hela skall fungera. Det går alltså inte att läsa in negativ på samma sätt som pappersbilder?
Är detta ett tillbehör som finns till alla läsare eller finns det bara på större/dyrare maskiner? Tacksam för klarläggande.
Ps. Samma ämne diskuteras även under ”Ordet är fritt / Scanning av gamla foton” Ds.
101
« skrivet: 1999-06-10, 14:38 »
Hej!
Jag har med stort intresse läst den intressanta diskussionen kring ett ämne som, åtminstone jag själv, tidigare inte lagt så stor vikt vid. Det har ju, som det bör vara i en diskussion, kommit fram lite olika synpunkter på vad som är viktigt att tänka på och jag har lärt mig en hel del nytt. Jag skulle vilja komma med ett önskemål till Peter Löf att om möjligt ta fram en sammanfattning över viktiga punkter att tänka på vid köp av scanner och hur man bäst utnyttjar detta förnämliga verktyg. T.ex. förslag på vilka grundkrav en apparat bör uppfylla, någon bra programvara, kanske rent av någon/några tillverkare och /eller modell, vilken upplösning man om möjligt bör arbeta med, hur man sparar sina data osv. Kort sagt: en sammanfatting och ev. komplettering av vad som hittills kommit fram.
Då är det viktigt att du frigör dig från din yrkesroll i proffsbranschen och ser till vad en ambitiös släktforskare behöver. Som du och andra mycket riktigt påpekar är ju kvaliteten oerhört viktig, men den måste ju ändå trots allt stå i rimlig proportion till kostnaderna.
Jag tycker det här skulle vara oerhört intressant, inte minst efterföljande diskussioner som kan bli mycket intressanta.
Till sist en fråga. Jag har en hel del glasplåtar i format 9 x 12 cm. Går det att scanna in dem och genom att göra bilden positiv slippa använda traditionell kopiering/framkallning? Jag har försökt med min enkla scanner men misslyckats.
Med vänliga hälsningar
Sigvard Boström
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy