Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Niclas Rosenbalck
4501
« skrivet: 2002-06-10, 11:29 »
Hej Henrik!
Tack för att du kollat upp Byarumshänvisningen!
Artikeln ifrån år 1966 är säkert den jag menade. Jag noterade Per Gudmundssons oäkte son (kiänneson)som nämnd i en del av Byarums hembygdsförenings årsbok som hastigast på ett antikvariat för flera år sedan - gjorde då tyvärr ingen notering av innehållet.
Var den nämnde sonen Anders Persson fogde? Jag vet att jag sett en namne fogde bosatt, under samma tid, i Fröderydstrakten (gården Hökhult vill jag minnas?) i Västra härad (dit Nydala räknades).
Vilka syskon hade Per Gudmundsson, adlad Strömberg?
Jag har uppmärksammat att han figurerar i Allbo härads dombok ihop med en fogde Gudmund Gudmundsson, som var gift 1: m Kerstin Mattsdotter, dtr till kh Matthias Petri i V.Husby (Ögl.). Denne Gudmund Gudmundsson ägde ett tag bla Strömhult, Slätthög sn, Allbo härad (bortsålde skatterättigheten år 1636 pga obalans i ekonomin; sedermera var Strömhult säteri)och sedermera bosatt på Arnhult norregård i Slätthög sn. Gudmund Gudmundsson hade tidigare även varit fogde på Kalmar slott.
mvh Niclas
4502
« skrivet: 2002-06-09, 12:37 »
Hej Olle!
Min källa är Herrgårdarna I, s 169, av J.E. Almquist (Bröttjestad). Herrgårdarna innehåller dock felaktigheter så man får kolla upp vad Almquist hämtat informationen.
I Personhistorisk tidskrift (PHT) 1989 har den kunnige Jan Liedgren skrivit en artikel Ätten Silfversparres ursprung (s1-9). Å s 5 nämns att Harald Sonesson [Silfversparres]i Tollstorp (Slaka sn) dotter Karin Haraldsdotter i Uggletorp (i Landeryd sn) var gift med en Nils Gjordsson. Hänvisning görs till biskop Hans Brasks släktbok. År 1470 fick Karin Haraldsdotter fastebrev på 2 åttingar i Bröttjestad (i Slaka sn) som hon köpt (källhänvisning till regest i förteckningen över Nils Stenssons jordebrev, fol. 184r, Kungl. arkiv 6, RA). Biskop Brasks släktbok uppger att Karin hade barnen: Dorothea, Per Nilsson i Bogestad (i Landeryd sn), Knut Nilsson och Lars Nilsson i Bröttjestad. Liedgren uppger vidare Lars Nilsson, som tydligen var ogift [sic! påstående utan förklaring!], upptages ännu 1526 i ett vapensynsregister. Han hade tydligen ärvt sin mors del i Bröttjestad, och 1478 fick han av sin mormor Märta, Harald Sonnessons änka, hennes andel. Morbrodern Bengt Haraldsson sålde sina 2 åttingar i Bröttjestad till honom för 52 mark pgr, troligen 1480 [se även not 38 Liedgren a.a.]. År 1512 gjorde Lars Nilsson i Bröttjestad och hans syster Dorothea i Uggletorp ett byte sinsemellan rörande Fjälla i Vårdsnäs socken, Kalvshult i Adelövs socken och Bröttjestad. Vidare nämns att av de andra brevregesterna att döma har Dorotheas son Nils Stensson ärvt hela Bröttjestad först efter sin morbrors död (not 39, Liedgren a.a.). Vidare framgår att Lars Nilssons i Bröttjestad syster Dorothea Nilsdotter var gift med Sten kopparslagare (ofrälse). Sonen Nils Stensson ärvde som nämnt sätesgården Bröttjestad och hamnade i tvist med sina släktingar av frälset Per Sonessons [Silfversparre]söner om arvegodsen. Genom riksrådets brev år 1539 tilldömdes dock Nils Stensson Stora Hultrum i Vireda sn och Bröttjestad. Gårdarna ska denne dock ha skänkt till kung Gustaf I för beskydd. Nils Stensson blev dock i tvistigheterna strax ihjälslagen av sin släkting Sune Persson [Silfversparre] 1540/1541. Dråparen ställdes inför rätta d. 10 jan. 1541 och blev troligen avrättad. Gården i Bröttjestads öden nämns inte mera i texten. Min tanke är att Brunsläkten som ägde Bröttjestad kanske är ättlingar till Nils Stensson ? Bröttjestad nämns som skattegård under 1600-talet, så kanske gården aldrig tillföll kungen ändå?
Jordeböckerna borde kunna visa vilka som brukade Bröttjestad 1540ff.
mvh
Niclas
4503
« skrivet: 2002-06-06, 10:45 »
Kan det finnas något samband mellan Brun-släkten och fogden för bla Stegeborgs län Henrik Nilsson [Reuter av Skälboö](död tidigast 1617)? Kan Brunsläktens stammor Margareta Henriksdotter (gift med Johan Andersson Brun) vara en dotter till denne?
Henrik Nilssons andra hustru hette Ingeborg Eriksdotter [Bagge av Berga]. Denne Ingeborgs syster Anna Eriksdotter [Bagge av Berga]var gift med Peder Larsson, befallningsman på Vadstena slott. Peder Larsson var i sin tur farbror till Töres Eriksson, borgmästare i Linköping, gift med Karin Brun, Johan Andersosn Bruns ohh Margareta Henriksdotters dotter. Den sociala kretsen var alltså densamma.
Är något känt om Henrik Nilsson [Reuter av Skälboö] övriga barn som inte redovisas i Elgenstierna (enbart söner nämns där) ?
Detta ovan är enbart vilda spekulationer, men kanske underlag för vidare forskning.
Brunsläktens gård Bröttjestad i Slaka sn - var inte det en sätesgård under senmedeltiden som övergick i bondehand? Kan det finnas kopplingar bakåt för Brunsläkten?
4504
« skrivet: 2002-06-03, 13:08 »
Rune, visst var det vanligt med hemmansägare söderöver. Din källa till påståendet att det inte var vanligt med hemmansägare söderöver har varit ute på mycket tunn is när han bibringade sina påståenden (som du också medger i förra inlägget!). Hemmansägare har jag sett rikligt av i södra Småland och uppåt!
Efter laga skiftet så uppstod de moderna hemmanen och jag ser genomgående i husförhörslängder och i domböckerna att termen hemmansägare nu används om självägande bönder, dvs de som förrut gått under beteckningen skattebönder. När det gäller arrendebönder ser jag begreppet hemmansbrukare efter skiftet.
Termen lantbrukare har jag sett i slutet av 1800-talet börjar användas om just hemmansbrukare, som även under denna tid började friköpa sina gårdar.
Lantbrukare som titel används litet senare (ca 1900ff) även om självägande bönder. Troligen har den konsekventa betydelsen luckrats upp och förknippades med en aktiv bonde, ett lantbruk helt enkelt.
Yrkestermerna som tillskrivs bönder förr var inte konsekventa (precis som ni kan se av hur man stavade förr!). En självägande bonde kan bli kallad brukare under 1700-talet likväl som den som var arrendebonde på en frälse- eller kronogård.
Under äldre tider använder man begreppen skattebonde för bönder på gårdar som var bondeägda. Kronobonde för bonden på en gård ägd av kronan (oftast f.d., kyrkogårdar som indrogs via Västerås recess) eller frälsebönder på gårdar ägda av frälsemän (adel el. ståndspersoner).
I jordeboken eller oftast i mantalslängden framgår vilken jordenatur gården hade och på så sätt kan man bestämma om ens förfader var skatte-, frälse- eller kronobonde etc.
litteraturtips för den intresserade:
*Det svenska jordbrukets historia del 3 Den agrara revolutionen 1700-1870 av Carl-Johan Gadd (Borås, 2000)
*Bonden i svensk historia (3 delar) av E. Ingers (Sthlm, 1943)
*Agrarhistoria av Larsson, Morell och Myrdal (Borås 1998)
mvh Niclas
4505
« skrivet: 2002-06-03, 09:44 »
Tips:
Magnus = Måns, har du kollat detta i Blädinge födelsebok 1778? Broberg är troligen ett antaget efternamn, och han hade troligen ett patronymikon tidigare. När är hustrun Elna Månsdotter född? Elna förekommer inte i Kronobergs län under denna tid, namnet är dock en variant av vårat Elin här. Gödelöf troligen felläsning alt. skrivfel för Skatelöf - har du kollat denna församling?
Har du kollat vilka som ägde Sparreholm i Hyltinge sn? En inspektor följde väl med sin husbondes familj då dennne flyttade?
4506
« skrivet: 2002-06-02, 16:10 »
Ett tillägg till min fråga den 6 april i år:
Utdrag ur Köping F:1, s 246,:
N:o 3 Anno 1740 d 29 Jan: blef här i Kiöpingz kyrkia
med tillbörlig heder och lijk hwäl (..?)
Cronobefalningz Man högacktat herr Petter
Marin begrafven, huilken är född åhr
1671 natten emällan d 24 och 25 Martii i
Uhranäs och Elghult Sochen. Effter många
travallier och hederliga Syslor i Cronones
ärender, blef han Cronobefallningz Man
i N. Möhre handb?rdz och Stranda
härader. Kom i sin höga ålderdom
sköttia till Öland till sin k. dåtter (xxx mörk fläck)
kiäraste Sara Marin, hoos hvilken han war
något öfver 1 1/2 Åhr. blef ther siuk och
afled d 4 Dec: 1739. gafz för honom i testa-
mente till kyrkian 10 daler till de fattiga 5 daler Smt
Vilken bonde i Uranäs var fader till Petter Marin?
I Uranäs nämns en Per Börgesson (nämnd åtm. 1642-63) som var far till brukarna Daniel Persson och Lars Persson. Dessa nämns ifrån 1672. År 1684 fick Daniel fastebrev på en del av Uranäs som han köpt av brodern Jonas Persson och systern Kirstin Persdotter i Marshult. Det finns alltså kopplingar till gården Marshult - är släktnamnet Marin taget efter denna gård? Är Jonas Persson far till kronobefallningsmannen Petter Marin?
4507
« skrivet: 2002-06-02, 09:33 »
Bidrag till von Jern-forskningen [jfr vad Barbro Stålheim skriver ovan 30 juli 2001]:
i Ed sn, Tjust härad:
mtl 1667 1/2 mtl: Oluf von Jern i Långrum + hustru + son(NN) /3 st
mtl 1668 Oluf von Jern i Lågsråna + hustru + son(NN) /3 st
mtl 1669 Oluf V Jern i långeröna + hustru + son (NN) [dessa nämns ej i mtl 1674 för Ed sn!]
4508
« skrivet: 2002-06-02, 00:18 »
Kalmar stad C:1, s 604, vigda år 1704:
20 september Mr Jahan Sölfwernagel hoofslager med Jungfr. Maria Dam
4509
« skrivet: 2002-05-28, 23:55 »
skarprättaren i Växjö Christiern Dunder och hans hustru Margreta Johansdotter har dottern Stina född 21/12 1733, döpt 23/12 1733 i Nöbbele k:a (G)
4510
« skrivet: 2002-05-28, 20:32 »
Linköping C:2, s394 (p 594), år 1729:
d 3 Jul. föddes Martinus T(artare?)ns Modvik Linds och h Maria Danielsdotters Son döptes strax (...?) W (...?) Lindberg, Johan Lind(..?), h Maria Samuelsdotter, h Christina Pedersdotter
Tyvärr är genlines upplösning för bilden på tok för dålig och det går inte vid uppförstoring se den i smått skrivna texten (som annars är skriven tydligt). Sidorna i Linköping C:1 borde omfotograferas i bättre upplösning för att man ska kunna tyda merparten i kyrkboken.
Vart kommer namnet Modvig/Modvich ifrån? vilket möjligt språkområde och vad kan namnet betyda?
4511
« skrivet: 2002-05-28, 16:32 »
Tips: det finns matriklar för järnvägsfolk. har själv en sådan Svensk järnvägsmatrikel 1942 som behandlar personalen vid statens järnvägar såväl som personalen vid Sveriges enskilda järnvägar. Däri nämns om deras tidigare studie- och yrkeserfarenheter. Enligt 1942 års bok ska det finnas tidigare matriklar, så kolla upp detta.
mvh Niclas Rosenbalck
4512
« skrivet: 2002-05-28, 15:48 »
Köpman J.P. Kinneke i Kalmar nämns å s 159 i Kalmar stads historia del III. Han drev i början av 1820-talet ihop med översten, greven, Anckarsvärd Kalmar sockerbruk, som var förlagt till kronans forna tyggård i hörnet Södra Långgatan-Landshövdingegatan. Känner någon till om denne kalmarköpman Kinneke och hans släkt? Har letat i husförhörslängden i Kalmar men jag har nog missat denne om han bodde i Kalmar (längden är överstruken och mycket kladdad).
Min fråga om Kinneke (med alternativ stavning) beror på att en amerikansk släkt Kennicke möjligen är en utomäktenskaplig gren av denna släkt. År 1823 d. 16 dec. födds en August i Högsrum socken på Öland - fadern inte angiven alls. Han får senare efternamnet Kennicke/Kinnecke tillagt. Modern till honom kommer i grocess hem till sina föräldrar och föder sonen. Tidigare har hon tjänat i Kalmar fram till nov. 1823 då hon fick flyttattest hem.
Har hon tjänat hos köpmannen Kinneke i Kalmar? Någon som vet i vilket kvarter denne bodde? Husförhörslängderna under denna tid består av fem böcker att leta igenom igen. Kan någon hjälpa mig vart Kinneke kan ha tänkas bott?
mvh Niclas Rosenbalck
4513
« skrivet: 2002-05-28, 13:16 »
Västervik C:1 s 84, år 1693:
d 19 april i Västervik k:a ”Siömannen Anders Andorsson och Enkian hu Jngiähl Pehrsdotter , (hwilk-) / ken till sin sohn Pehr Erichsson afwittrat 74 Dr Koppr
4514
« skrivet: 2002-05-28, 13:11 »
Tack Olle!
Försöker få rätsida på familjerna Brun och Drangel. Har för närvarande forskat en del i Gunnar Björkmans domboksregester för Vimmerby stad (Personregister till Wimmerby stads dombok och protokoll 1614-1725). I denna fann jag följande noteringar angående Erik Bruun, kronobefallningsman:
1685 14/2 bevittnat obl. 11/8 1681
1725 6/2 salig - svärfader till bef. man Johan Drangel och till kyrkoherde mag. Björkegren - lämnat samtliga sina barn en gård i Västervik, som Björkegren, vilken ägt en dotter, i över 20 år haft inkomst av - gården med samtligas samtycke försåld år 1721 för 400 d.s.m.
Detta verkar underligt i jämförelse med vad Linköpings stifts herdaminne del 4, s 451, har att förtälja om kyrkoherden Lars Biörckegrens familjeförhållanden. LB var kh i Nykil 1697-1730. Gift 1) 1694 14/10 med Christina Bruun, döpt 1668 14/6, död 171.., dotter till Johan Bruun, tullinspektor i Västervik Lars och Christina hade barnén: Anna f 1695, Maria f 1697 18/3, Christina f 1699 15/5, Christina f 1700 18/12, Joachim f 1702 1575, Erik f 1704 25/2.
Ingen son Johan men däremot en son Erik!
Frågan är till vilken av bröderna Christina Bruun är dotter? Enligt Björkmans avskrift, som bör kontrolleras, var hon dotter till Erik Brun - och detta kanske stämmer eftersom hon lät döpa en son till Erik!
Var Lars Björkegren och Christina Bruun vigdes nämns ej i herdaminnet, men det var i Västervik stad:
1694, Västervik C:1 s 85: d. 14 (..?) Dom: 19 copulerades Ehreborne och höglärde herr Magister Laurentius Biörckegren Notarius …? [filmen oskarp o suddig; originalet bör kontrolleras i VaLA!]
sampt Ehreborna Gudfr och dygderika Jungfru Christina Bruun : Morgongåfwan [ suddigt]
skriffteligen oprättat, som …… ? (suddigt) etc etc
Kronobefallningsmannen, häradsfogden, Johan Drangel nämns också i Vimmerby stads dombok 1686-1725. År 1687 22/12 framgår att hans broder Anders Drangel beviljas attestatum på sin broders vägnar på en restlängd för 1687 års mantal.
1698 13/7 nämns bef.man. Johan Drangel på sin systers gästgivareänkans i Mörlunda vägnar om fodran hos Niclas Steding.
Om nu Johan Drangel var gift 1) med Anna Bruun, när skedde då giftermålet? Sonen Anders Drangel anges som student i Uppsala 1700 13/12 [ej inskriven i smålands nation, östgöta??]. Prästvigd (prv) 1709, sedermera regementspräst vid Kalmar reg:te (se Rudelius Kalmar reg:ts personhistoria nr 1136). Hans födelsetid bör (om årtalet för studenten är korrekt) sättas till omkring 1680. Troligen var Anders Drangel bland de äldsta barnen till Johan och Anna. Anna Bruun bör troligen vara född senast omkring 1660 (grovt uppskattat).
I Nykil sn (Ögl.l.) hittade jag följande om Erik Bruns familj:
1657 i Nykil k:a (Ögl.l.) C:1 s 8:
vigdes d. 21 juni ”welachtad Erik Brun och h. Margreta i Tobo”
Nykil C:1, s 49: år 1658: then 5 Julij Christ velachtad Erik Bruns dotter Sara
Nykil C:1, s 51. 1660: then 26 Feb. Christ Erik Bruns dotter Margreta
Nykil C:1 s 121; år 1665: Then 5 Julij begrofz wälachtad Erick Bruns hustri i Tobo [NN]
1666 i Nykil k:a (Ögl.l.), C:1 s 11:
24 juli vigdes ”wälachtadh Erik Brwn och Maria Christoffersdotter”
Nykil C:1 s 53, år 1663: then 9 Octobris Christ Wäl(b) Jöns[sic!] Bruns dotter i Klasa Maria
Födda i Nykil sn igenomletade 1656-1675. Inga mer barn till Erik Brun eller någon annan Brun än ovan nämnda!
Frågan är alltså vart Johan Drangel vigdes med Anna Bruun, och vart hon är född. Är hon dotter till Erik Bruun eller hans bror tullnären Johan Bruun?
I Vimmerby stads dombok (efter Björkmans regester) nämns flera personer med namnet Bruun:
*mönsterskrivaren Anders Bruun nämnd 1689-1720, brodr till Nils Bruun.
*tobakskompaniets fullmäktige Anders Gustafsson Bruun nämnd 1652.
*Arvid Persson Bruun , handelsman, gift med Christina Soltner. Styvson till borgaren Anders Hindrichsson i Vimmerby (APB:s mor heter Anna). Nämnd 1683-1714.
*båtsman Gumme Bruun nämnd 1722 31/3- efterlyst pga inbrott.
*styrman Hindrich Bruun , nämnd 1715 2/3 - holländsk arrestant förrymd ifrån Växjö.
*borgaren Jöns Jönsson Bruun,borgare, gift med Elsa Larsdotter i Vimmerby. Nämnd 1692-1725.
*Lars Bruun, borgare i Vimmerby. Son till Jöns Brun ovan. Nämnd 1716-1725.
*Maria Bruun - borgaren Jöns Bengtssons dotter.Nämnd 1703 27/4.
*Nils Jönsson Bruun , stadsnotarie i Vimmerby, borgare, handelsman. Gift med Kirstin Christophersdotter. Fadern heter Jöns Bengtsson, NJB morfar är sal. Lars Nilsson. Nämnd 1680-1725.
4515
« skrivet: 2002-05-28, 00:35 »
Tack Calle för tipset! Ska ta kontakt med Björn angående Västgöta-Dal.
Kan förresten nämna att vi i KGF nu i år har startat med att skriva av de indelta knektarna i Kronobergs infanteriregemente. Ett projekt som lär ta några år om det ska bli ordentligt gjort.
mvh Niclas
4516
« skrivet: 2002-05-27, 12:06 »
Finns det något inmatat för Västgöta-Dals regemente? Finns soldaten Jan Peter Olsson Svan (född 1825-11-15 i Svanskog) i Edsleskog socken, Tössbo härad med? Han ska ha varit soldat vid Tössbo kompani. Han emigrerade senare till USA 1879 och en ättling är nu på Sverigebesök och vill försöka få reda på uppgifter om honom.
mvh Niclas Rosenbalck
4517
« skrivet: 2002-05-26, 20:36 »
Ytterligare uppgifter: Vimmerby C:4, s 132, år 1711:
13 [februari, ej 27] Tartarens Caspar Clarins son i staden Petter W: Modvig Wimmercrantz Jsaac Molin, Christina Bergman , H. Sophia Jonasdotter i staden
Vimmerby C:3 [födelseboken bevarad i två kopior, med delvis olika innehåll varför bägge bör kontrolleras], s 230, år 1711:
Tatarens Caspar Clarins Son i Wim: Petter d 27 [sic! jfr ovan!] Witnen Modwijg Wimmerkrantz Jsaak Molin Christina Bergman h Sophia Jonasdotter
Vimmerby C:4, år 1712, s 136:
d 11 April Axel Casparssons son modwik, w: Anders Kastman, Zacharias Carlson. Kirstin Bergman, h Brita Carlsdotter
Vimmerby C:3, s 233, år 1712:
Tartarenss Axel Casparssons Son Modwijk d 11 April witne Anders Kastman, Zacharias Carlsson H. Kirstin Bergman h. Brita Carlsdotter.
4518
« skrivet: 2002-05-26, 19:18 »
Vidare uppgifter, nämnda här på anbytarforum, om Löfvert o Klarin/Clarin:
Bo Lindwalls inlägg under resande: Holm 12 jan. 2000:
Gudhem 1710 14/10: Henrik Lövertsson och fadern Lövert Johansson.
Vedum 1717 15/3: Kasper Lövertsson, 24 år, borgare från Vimmerby mfl. [sic! nedan nämns samma mål men i Vedens hds dombok, endera felaktigt angivet]
utdrag ur Bo Lindwalls inlägg 16 maj 2000 under resande: Klarin:
I Vimmerby mtl finns 1709 en Kasper Lövertsson Klarin och han får 1711 27/2 en son Peter i Vimmerby. Vid Vedens HR 1717 15/3 kallas han borgare från Vimmerby. Vart han sedan tar vägen och vilka fler barn han har vet jag tyvärr inte. Denne Kasper Klarin är son till häktmakaren, soldaten och borgaren i Hjo och Linköping Lövert Johansson och Anna Isaksdotter. Lövert dömdes för stöld vid hammartinget vid Norrköpings mässingshammare 1709 24/7 och åter vid Gudhems HR 1710 14/10. En annan son till Lövert var Henrik Lövertsson , född ca 1689, som var efterlyst när fadern häktades i Norrköping men han var då borta med värvare. Senare nämnd vid Gudhems HR 1710 14/10 då han var borgare i Alingsås och han blev antagen till borgare i Trosa 1726 27/9, samt var då avskedad dragon med gott betyg från Karl Gustaf Hård.
4519
« skrivet: 2002-05-26, 18:57 »
Hej Ralph mfl !
Den Hans Larsson som nämns gift 1698 i Vimmerby med Maria Hindrichsdotter är troligen som jag nämner ovan samme som Hans Lorents(-son/Larsson) Meijer. Alltså inte Marias far utan man! Du har blandat ihop uppgifterna. Jag tror inte heller att en Hans Larsson skulle kunna vara far till Hans Hindrich Rudolphus om denne har sonnamnet Hindrichsson. Vem är det som lämnat denna uppgift?
Hans Hindrich Rudolphs är möjligen son till en Hindrich, som kan vara samme som var fader till Swartzkaupf. Det finns inga belägg att Rudolphus var bror till Swartzkaupf i Vimmerby domböcker. Det enda som nämns är att Hans Hindrich Rudolphus 1712 anger att hans föräldrar och släkt är edsvurna borgare i Vimmerby stad. Han hade alltså nära släkt i staden - men vilka dessa är ännu ovisst. Dessutom bör nog domboksmålet (Vimmerby rådstuga 1712 7/7) kollas upp bättre eftersom Gunnar Björkman som gjort sammanfattningarna av målen kan ha gjort tolknings- och syftningsfel.
Vad heter förresten Hans Hindrich Rudolphus hustru? Är det hennes släkt som är i Vimmerby? Föräldrar kan både åsyfta egna såväl som svärföräldrar.
Vad heter H H Rudolphus barn?
Namnen på dessa första resande tyder på en nära tysk anknytning, antingen är de själva invandrade (ss Rudolphus som anges född i Frankfurt) eller andra eller tredje generationen.
I Vimmerby nämns även följande resande:
Clarijn Caspar , borgare - 1712 10/12 bibehålles vid burskapet. Troligtvis samme som:
Caspar Löfvartsson f.d. borgare , 1717 13/5 brev från häradshövding Daniel Lagerqvist i Borås med förfrågan om CL - svaras har här vunnit burskap i förra magistratens tid, nästan aldrig varit hemma, ej synlig på två års tid, utesluten ur längden - hans systrar Sara och Dordi Löfwertzdöttrar, nu häktade i Borås för stöld, hava ej här bott - deras fader uppgives hava varit soldat.
En Dordi Löwensdotter nämns 1722 31/3 ss f.d. skånske ståndsdragonen Jöns Ekmans hustru. Han efterlystes detta datum. De hade gift sig i Hjo.
En koll i Borås stads dombok 1717 skulle kanske ge mer uppgifter. Likaså i Hjo kyrkböcker!
Ovan nämner Anders om två dopboksnotiser från Norra Vånga C:1 (Skaraborgs län) år 1696. Där nämns en Lewert Johansson som fadder. Denne kan tänkas vara Caspar, Dordi och Saras fader. Kanske var denne Lewert Johansson nära släkt med de övriga som nämns vid dopen: fadersnamnet Casper på Petter Laffors hustru (Maria Caspersdotter), och att en Axel Caspersson var fadder kan tyda på släktskap. Sistnämnde bör vara samme som den namne som ihop med Johan Hindrichsson ansökte om att bli häktmakare i Vimmerby 1695 [ och möjligen då son till Casper Larsson i Gränna som Paul Wilstadius nämner i sin bok om Gränna (a.a. ovan)]
4520
« skrivet: 2002-05-23, 20:53 »
Johan Hindrichsson , (även kallad Swartzhaupf (= svarthuvud på tyska) ? – möjligen enbart hans bröder som kallade sig detta?)
nämns 1695 ss f.d. musqueterare under Aggerhuske (=Akkerhus?) garnisonskompaniet i Norge, varifrån han hade avskedspass 1687 d. 4/4. Anges född i Vänersborg.
Hade även varit trumslagare i Sverige. Begärde få bli häktemakare i Vimmerby och slå sig ned där med hustrun Ragnella Jacobsdotter och barn, jämte sitt syskonbarn (=kusin) drängen Axel Caspersson. Detta nekades dem på rådstugan 28 augusti 1695, men de återkom den 8 okt. och uppvisade landshövdingens resolution med tillstånd att slå sig ned i Vimmerby och vinna burskap.
[i ”Vista härad i gången tid” av Paul Wilstadius nämns i en artikel ”Per Brahe och tattarfrågan” å s 6 att 1676 d. 2 augusti på Gränna rådstuga svor två tattare borgared med hand å bok efter att ha fått greve Per Brahes medgivande att där idka handel. Dessa två tattare var Axel Olofsson och Casper Larsson. En gissning kan vara att sistnämnda är fader till Axel Caspersson ovan och att Casper Larsson var bror till Henrik Larsson som nämns i ett domboksmål vid Vimmerby rådstuga den 23 dec. 1698 som far till Maria Henriksdotter , vilken då skulle gifta sig med Hans Larsson, säkerligen densamme som tartaren Hans Lorens(son) Meijer, vars moder hette Sophia Henriksdotter. Detta domboksmål borde kollas upp, kan ge vidare upplysningar.
Kanske är Johan Henrikssons far densamme som tartaren Henrik som nämns i Gränna 1680 d. 6 nov. tillika med sin styvson tartaren Lars i ett stort bråk med tartaren Axel Olofsson i Gränna. Axel Olofsson i Gränna blev skjuten igenom huvudet av de andra två, som avvek, och avled några dagar därefter. Axels änka hette Anna Henriksdotter. År 1681 nämns en tattare Elias Axelsson i Gränna, möjligen en son till förenämnde Axel Olofsson (källa: Wilstadius a.a.) ].
häktemakare i Vimmerby 1695ff.
levde 1706 15/1 (Björkman s 564)
gift med:
Ragnella Jacobsdotter (levde 1705 17/6 – Björkman s 564)
BARN:
Modvig (Mådvig) Johansson Wimmercrantz
gift; borgare i Vimmerby
+trol. fler
Hindrich (=Henrik) (Larsson?) , levde möjl. 1698, se nedan under NN gift med Hans Lorensson Mejer)
trol. bosatt i Vänersborg en tid (sonen Johan anges vara född där)
gift med NN
[endera av dessa, Hindrich eller hans hustru, hade ett syskon som hade sonen Axel Caspersson, ogift 1695, som detta år fick tillåtelse att med Johan Hindrichsson vara häktemakare i Vimmerby]
BARN:
*Johan Hindrichsson, (även Swartzhaupf?) , häktemakare i Vimmerby
*Mårten Hindrichsson Suart ( även Swartzhaupf, senare även Lind)
1702 27/1 MH Suart antogs till borgare enlgt landshövdingens resolution 12/8 1701, avlade ed för sex år - i löfte Gabriel och Zachris Perssöner.
1704 2/8 borgaren MH och hans broder Johan vittna om dråpet på Lars Jönsson Uggla.
1704 8/8 MH mfl tartare Mådvig Johansson och Christiern Mårtensson ställa caution av Jöns Arfvidsson, Hans Bergman, Johan Olofsson och Sven Pihlquist, att de skola inställa sig på rådstugan 13/8
1706 15/1 bröderna Johan och MHS i löfte för brodern borgaren Petter Henricson Swartzkaupf.
1712 10/12 borgaren MH bibehålles vid burskapet.
1713 7/1 MH förordnas till stadstjänare - item 2/11 vittnar,
1714 8/11 dömes MH Lind borgare för enkelt hor med Dårdi Hansdotter att böta 80 dlr smt.
1719 5/1 MH beviljas bliva licentierat från burskap.
1719 4/2 häradshövding Johan von Strokirchs stämning på fd borgaren Mårten Lind för slagsmål - svaras att ML fått avskedspass och för åtta dagar sedan staden avvikit.
1719 13/4 ML stämd till tinget i rockneby för han huggit dantzmästaren Jacob Soberant, men uteblivit - ML numera ej i Vimmerby.
borgare i Vimmerby tom 1719 då han avvek.
Anges 1719 13/4 vara stämd till tinget i Rockneby, Norra Möre häradsting, för att han huggit dantzmästaren Jacob Soberant, men uteblivit – Mårten Lind ej numera ej i Vimmerby.
*Petter Hindrichsson Swartzkaupf , vann burskap i Vimmerby 1706 , levde ännu 1712 då han bibehålles vid burskapet i Vimmerby.
1706 15/1 unge PHS beviljas burskap - hans bröder Johan och Mårten Swartzkaupf samt hans svåger Hans Mejer vunnit sådant - avlade ed för sex år, burgäld 5 dlr smt , i löfte brodern Mårten Hindrichsson och hans Mejer.
1708 2/5 höres om dråpet på Lars Uggla.
1712 10/12 bibehålles vid burskapet.
*NN gift med Hans Lorensson Mejer, vann burskap i Vimmerby 1701 15/7, var stadstjänare 1712; borgare i staden (möjl. samme som handelsmannen Hans Lorentz Johansson (felskrivning?) som på Vimmerby rådstuga 1713 7/1 var löftesman för borgaren Jonas Johansson; samma år (1713) 2/11 var Hans Lorentzsson Meijer i caution för borgaren Jean Rejner och för dennes (halv)broder Christopher Hansson); rotemästare för båtsman i västra roten 1716 11/1; 1722 anges HLM:s söner ha sitt tillhåll i Sölvesborg, de kallas zigenare, och har hysts i staden av Hans Träben trots förbud.
[möjl. samme som den Hans Larsson som på Vimmerby rådstuga 1698 23/12 var för rätta om äktenskap med Maria Henricsdotter – cautionsskrift av Melchior Hans Linck och Johan Olofsson om kontrahenterna båda okända – HL:s moder Sophia Henricsdotter – Marias fader Henric Larsson och dennes son Johan Henricsson – dessa tre inför rätten högeligen contesterade. Paret vigdes: Vimmerby C:2 , s 290, år 1698 den 26 dec. ”Hanss Lorentzon och Maria Hendrichzd.ttr”]
? (ovisst om han hörde till syskonskaran) Hans Hindrich Rudolphus (Rådolphus) [trol. Hans Hindrichsson Rudolphus, vanligt att det sista av dubbla namnen anspelade på fadersnamnet]
1712 7/7 HH Rådolphus född i Frankfurt an der Oder, förut i dansk tjänst med avskedspass 16/3 1690, söker komma till sina föräldrar och släkt i Sverige, edsvurna borgare under staden [sic! är detta Johan Hindrichsson mfl som avses? Finns det några andra i Vimmerby under denna tid?] – antages till borgare, avlade ed för sex år – löftesman Lorentz Hindrichsson.
1712 10/12 HH Rudolphus bibehålles vid burskapet
1713 7/1 uppbjudes tomt och hus, som Arfwed Andersson sålt till HHR, 1. gång – item 2. och
3. gång 26/1 och 972 – beviljas fasta ¼
1713 2/11 i caution för sönerna borgarne Jean Rejner och Christopher Hansson
1714 10/11 ang. stulen häst – HHR sig tillbytt den av kapten Drothmans fru i Karlshamn
1716 26/5 magistraten i Alingsås med krav på resterande kronoräntor för den tid som HHR
där varit borgare [det kan möjligen finnas uppgifter i Alingsås domböcker om Hans Hindrich Rudolphus]
1716 7/7 item HHR säger han cederat sin gård där för kronoräntornas betalande – gården
mera värd
1717 9/1 förordnas till stadstjänare
1718 13/1 bevilljas avsked – oförmögen att bruka någon borgerlig näring
1718 15/2 Christopher Hansson och dess fader beviljas avsked från burskap – borgerskapet
vill gärna bli dem kvitt
1718 19/5 kbr 17/5 1718 av Håkan Höök på HHR:s vägnar till pigan Elisabeth Pärsdotter
Kock på tomt och hus, belägen emellan Sven Pijhlqvists och Lars Näbbs tomter,
för 75 d.k.m. uppbjudes 1. gång – item 2. och 3. gång 26/5 och 9/6
[Vimmerby C:3 s 321, år 1715 den 14 9br (=14 nov. ) vigdes ”Christoph. Rudolphus och h Kirstin Andersdr i Wimmmerby” - detta är sonen Christopher Hansson som nämns ovan 1718]
källor: Personregister till Wimmerby stads dombok och protokoll 1614-1725 av Gunnar L. Björkman (Sthlm, 1957)
4521
« skrivet: 2002-05-23, 10:34 »
Kånna C:1
1767 10/6 vigdes ”Julius Apelquist och Maria Helena Lundgren i Bäck andersag.”
Namnet Julius har jag sett i Odensjö (bla en soldat Julius Rosenlund nämnd 1755-1774). Dessa litet ovanliga namn kan vara lokala så mitt tips är att undersöka Odensjö-Lidhultstrakten.
Vilket yrke har Appelquist? Är han soldat?
mvh Niclas R.
4522
« skrivet: 2002-05-22, 22:11 »
Upphittad: i Skatelöv k:a (G) år 1704 den 24/1 vigdes handelssmannen Anders Andersson Ruth från Grenna och pijgan Annika Pehrsdotter i Grimsle
(Skatelöv CI:1 s 281).
4523
« skrivet: 2002-05-22, 13:48 »
Litteraturtips för att hitta vart Forsman kom ifrån:
FINSKA FLYKTINGAR I SVERIGE UNDER STORA OFREDEN - flyktingförteckningar av Johanna Aminoff-Winberg (Helsingfors, 1995)
4524
« skrivet: 2002-05-22, 12:38 »
Vilka av medlemmarna i släkten Link i Vimmerby är bevisligen ingifta med resande?
Anders, du nämner ovan att Melker Lincks son Johan Linck (1690-1752) har barn som tycks ha gått resandevägen. Vilka var dessa?
Är de ingifta med resandesläkter eller kom de att socialt leva i en resandemiljö (ex. ss artillerist, lumpsamlare, glasförare etc) ?
Försöker reda ut om vissa släkter verkligen är resande. Släkterna Ruut och Skotte i Gränna och släkten Grännman i Vimmerby-Växjö-Gränna undrar jag verkligen om de är resande. De äldsta leden tyder inte på detta. Likaså om släkten Skenberg i Gränna är det ursprungligen.
4525
« skrivet: 2002-05-22, 12:11 »
Söker ättlingar, eller andra befryndade, till Carl Carlsson (född 1824 16 maj i Jonsberg socken; son till brukaren Carl Eriksson (f 1788) i Vegelsbo ohh Maja Persdotter (f 1794)) och hans hustru Carolina Österberg (född 1829 15 jan. i Häradshammar sn, död 1883 9/11 i Östra Husby sn; dtr t mjölnaren Niclas Österberg ohh Karin Andersdotter i Gulltorp,Häradshammar sn). En dotter till Carl Carlsson och Carolina: Alma Theolina Carlson (f 1873 19 mars i Östra Husby sn) utvandrade till USA och hennes sonson som kommer till Sverige i sommar önskar kontakt med släktingar i Sverige.
mvh Niclas Rosenbalck
4526
« skrivet: 2002-05-21, 09:03 »
I Birgitta Svenssons bok Bortom all ära och redlighet : tattarnas spel med rättvisan å s 78 refereras till domboksmålet 1764 vid Rönneberga häradsrätt i Skåne. Däri nämns att den avskedade soldaten Christian Linds (född i Stockholm 1699; fadern Lorentz hade varit soldat) hustru Catharina Olofsdotter var född i Vimmerby år 1709. Ihop hade Christian Lind och Catharina Olofsdotter tre söner med sig: Axel 14 år, Thimoteus 10 år och Friedrich 6 år.
Vid kontroll i Vimmerby födelselängd 1709 återfinns endast en Catharina Olofsdotter där. Denne var dotter till Olof Andersson och döptes 14 februari (Vimmerby C:4 s 128). Denne är vad jag förstått samme som häktemakaren Olof Andersson Morath ovan. Kan det förresten uteslutas att det inte funnits mer än en Olof Andersson i Vimmerby under den period Björkman redovisar sina domboksutdrag? Björkman kan ha blandat ihop personer och hans referat bör kontrolleras i domböckerna för att se vad som egentligen står där. Likaså kanske en koll i mantalslängderna kunde vara av nytta.
I den stora mordbrandsrättegången 1764 nämns även Appollonia Johansdotter Lind, över 70 år gammal och född uti Hälsingland - dotter till en soldat och änka efter en artillerist (hennes son glasföraren Christoffer Sandberg, född 1743 i Stockholm, var även med i zigenarföljet). Kan namnet Lind peka på släktskap med förenämnde Christian Lind i följet?
Problematiken om denne Morath skulle vara av resandesläkt är svår. Skillnaden på vad som var resande eller ej verkar vara hårfin och relatera till hur folk såg på grupperna som drog omkring i landet. Likaså hur de anpassade sig. Giftermålsförbindelser verkar ha skett mellan svenskar och resande (jag definierar dem som en viss romanitalande zigenargrupp ifrån början) tidigt. Sociala och yrkesmässiga band verkar ha varit starkare än rent etniska. Släkten Wimmercrantz är ett typiskt exempel på en resandesläkt som efter någon generation inte längre kan anses vara resande (en medlem gifter tom in sig i adliga ätten Hellenstierna: borgaren Otto Ludvig Wimmercrantz ohh Margareta Höckerts dotter Ingeborg Wimmercrantz (1766-1819) gift med vice häradshövdingen Gustaf Hellenstierna), och en annan medlem är kyrkoherde under 1800-talet).
Titeln häktemakare kan inte enbart tyda på resandesläkt, även om vissa resande har verkat som sådana. Moraths ursprung skulle vara intressant att greppa.
4527
« skrivet: 2002-05-20, 20:37 »
I Byarums hembygdsförenings årsbok 1967/1968 skall finnas en artikel vari ett äldre dokument ifrån 1600-talet finns avskrivet och häri skall framgå att en fogde Anders Persson, som vittnar om en kvarn eller dylikt, var utomäktenskaplig son till köpmannen mm Per Gudmundsson, adlad Strömberg, i Jönköping.
Har försökt låna denna bok på biblioteket men det gick ej fick jag till svar eftersom det var en periodikabok, men jag kunde få kopia på artikeln , men namnet visste jag ej eftersom jag noterade uppgiften i all hast. Kanske kan någon kolla upp artikeln och uppgiften?
mvh Niclas R.
4528
« skrivet: 2002-05-19, 13:14 »
Någon som forskat på denna/dessa släkter?
Plåtslagaren mäster Matthis Ekelin (Eklin) i Hörtingerum, Gladhammar sn gift 1688 24/6 i Törnsfall k:a med Helena Johansdotter Schmidel , levde 1702 då hon var fadder i Törnsfall kyrka, (han o hustrun nämns ss fadddrar flera ggr i Törnsfall sn) [dotter t frälsefogden Johan Bastiansson Schmidel (c1629-1714) på Rössle, Törnsfall sn ohh Helena NN]
Törnsfall C:1, s 188 (år 1688): ”d 24 Junij wigdes Plåtslagaren Mr Mattes i hörtingerum och J: Helena Jahansdr Schmidel i rödzle”
Fick paret Eklin-Schmidel några barn ?
I Växjö stad finns en borgarsläkt Eklin med okänt ursprung:
rådmannen Nils Eklin i Växjö (levde 1767)
gift
Barn:
Gustaf Fredrik Eklin, borgare o handelsman i Växjö - död 1767 (bouppt. 1767 d. 13 okt.), ogift
Peter Niclas Eklin , vistades 1767 utrikes
Anders Eklin , stadskassör i Växjö (1767)
Salomon Eklin omyndig 1767
Adam Eklin , omyndig 1767
Magnus Eklin , omyndig 1767
Någon som har fler uppgifter att fylla på?
4529
« skrivet: 2002-05-18, 17:03 »
År 1770 vigdes i Lekaryd k:a, Kronobergs län, drängen Johannes Johansson från Barkersiö i Almissåkra Sochn och pigan Judith Sunesdotter i Lekaryd norregård
(Lekaryd C:1 s 71)
Kankse till nytta för någon Almesåkraforskare?
mvh Niclas Rosenbalck
4530
« skrivet: 2002-05-18, 08:17 »
I KGF:s databas hittar jag följande om ovannämnde Tulpan:
Lumpsamlaren Carl Tulpan och hans hustru Helena Olofsdotter Berg (33 år) lät döpa sin son Thore (f 28/3 1805) 30/3 1805 i Kalvsvik k:a. Han anges född under föräldrarnas resa - född på torpet Sundet i socknen. faddrarna var ifrån trakten (bla en dräng Sven Sunesson ifrån Dunshult, Urshult sn).
Vidare nämns i basen en Jonas Tulpan ohh Elin Gertonsdotter i Lindehult, Almundsryd sn med sonen Nils Johan f 14/12 1849, döpt 18/12 1849, men dessa verkar vara bofasta - med knappa villkor som det står.
4531
« skrivet: 2002-05-17, 23:00 »
I Kinnevalds härads dombok 1797 d. 24 april nämns om stölder i kyrkor i Kronobergs län (bl a i Jät d. 13 mars s.å.). En av de inblandade var en båtsman Lindgren. Omständigheter kring personerna i målet kan tyda på att dessa var av resandesläkt.
De skyldiga till stölderna var:
*sjömannen Anders Johan Lindgren (säger sig vara 30 år, född i Danmark och staden Christiania;tillbragt sin mesta levnad i Danmark; fick pass utfärdat på Kalmar landskansli d. 1 april 1797, skulle resa till Göteborg och vidare till Karlstad där han hade en morbror; kom till Landskrona i januari 1797, sedan till Karlskrona där han värvades av fältväbeln Paul till soldat vid konungens Göta garnisonsreg:te under förespeglat namn Bergman, men rymde vid Brännsmåla, därefter allmänt efterlyst; kom därefter i sällskap med de andra; bott på Pantareholmen i Karlskrona hos en man vid namn Sundberg; där tagit hyra för sjöman (Copvardie Båtsman); bröt ena armen då han var i mening att uppsöka sin morbror i Göteborg, en köpman vid namn Classon).
*sjömannen Erik Lustig (även han född i Danmark vid staden Christiania - anges hunnit till 32 års ålder; rymt ifrån ett danskt copvardieskepp; kom till Karlskrona i mars; fick pass ifrån Kalmar landskansli d. 1 april 1797 till Göteborg och vidare till Karlskrona för att uppsöka sin släkting).
*soldaten Peter Boman (hade uppnått 30 år, född i Östergötland och Gamleby socken; hemort anges vara Lovisa i Finland; varit soldat vid hertigens av södermanlands reg:te, belv dömd på fästningsarbete i ett år vid Landskrona för subordinatiosnbrott (slog sin underofficer i Stockholm); pass ifr. Landskrona d. 6 mars 1797, vidare inlämnat detta i Kristianstad d. 14:e mars och i Karlskrona d. 31 mars s.å.).
I målet talals om förfalskade pass och hur fångarna med ögonkast blinkade åt varandra meddelsamt i rätten. Överbevisade dömdes de för kyrkstölden i Jät. Ärendet hänsköts därefter till Göta hovrätt för vidare rannsakan.
Är Anders Johan Lindgren känd ifrån annat håll?
4532
« skrivet: 2002-05-17, 11:36 »
Är Hindric Rosengren, soldat 1797 vid Konungens eget värvade regemente samt herr kapten Ruthenskiölds kompani (soldat nr 16 där), vara av resandesläkt? Han var 1797 d. 12 april instämd på Kinnevalds häradsting för häststöld med sin hustru (Anna Greta Johansdtr) och trenne barn (varav åtm. två var omyndiga 1797) i Odensjö by, Skatelöv sn som skett 14:e mars s.å.. Hästen tillhörde artillerihantlangaren Carl Magnus Tulpan boende på hemmanet Berg, Urshult sn.
Rosengren anges ha pass av överste Björnmark 1796 för att vistas i Vimmerby stad och ska skickas till regementet efter att lagligt blivit domstolsförhörd. Käranden var ej närvarande så ovistst om ärendet togs upp igen.
Hur ser den resande Rosengrenssläktens äldsta släktled ut?
4533
« skrivet: 2002-05-16, 10:49 »
Tack Henrik och Olle!
Linköping C:2, s 188; år 1699:
d 24 Sept. begrofs Erik Johansson Brun i domkyrkian / på Södre gången under Liusecronan. Blef död d 16 Augusti / i Slaka Sochn på sin gård Åsmestad, ther han några åhr bodt / sädan han Befallningzmans tiensten i Södre och Norre Tiust öfverg(af-/wo).
I Slaka finns ingen notering i dödlängden att Erik Brun avlidit där.
Finns det någon bok om gravarna i Linköpings domkyrka liknande den om Vadstena klosterkyrka del III Gravminnen [serien Sveriges kyrkor] ?
I Vadstena klosterkyrka finns för övrigt en gravsten efter sämskmakaren Mickel Didriksson Brun (död 1668) och hans hustrur Agneta Svensdotter (död 1661; med henne 7 barn)och Brita Svensdotter (död 1681; med henne 3 barn).
Finns det några gravar efter Brunsläkten bevarade i Linköpings domkyrka?
Är något mer känt om Erik Brun mfl fader Johan Andersson Brun ohh Margareta Henriksdotter? Vart bodde dessa (Linköping?) ?
I Västervik har jag noterat att tullnären Johan Brun hade flera barn födda. Ska vid tillfälle genomgå födelseboken och meddela det jag finner.
hälsningar Niclas R.
4534
« skrivet: 2002-05-16, 09:41 »
Hej Göran!
Det var intressant att du funnit ytterligare en Per Jonsson i Tegnaby 1655. Frågan är bara vilken av gårdarna där? Mantalslängderna kan vara förrädiska eftersom de ibland innehåller rena skrivfel på namn, även inte upptar alla skttepliktiga individer (skattefusket var större förr än idag). Däremot har jag upptäckt att många brukare kunde flytta mellan gårdar i samma by - jämför bara uppgifter man finner i de senare katekismi- och husförhörslängderna. I fallet ovan med Per Jonsson så misstänker jag att du är inne på att Per Jonsson med hustrun Ingrid är desamma som varit i Gummatorp tidigare. På detta kan jag inte ge dig besked. Vi måste nog finna någon mer uppgift i Konga dombok om paret ifråga. Källorna är inte så många men har vi tur kan personerna nämnas i något domboksmål.
Det är bra att du vrider och vänder på saker Göran - det är genom konstruktivt ifrågasättande man kan nå fram till slutsatser.
forskarhälsningar
Niclas
4535
« skrivet: 2002-05-14, 18:58 »
Någon som stött på en familj Ekelin eller Schmidel/Smidel i Gladhammar?
frälsefogden Johan Bastiansson Schmidel (c1629.-1714) på Rössle, Törnsfall sn hade dottern Helena Johansdotter Schmidel , levde 1702 då hon var fadder i Törnsfall kyrka, gift 1688 24/6 i Törnsfall k:a med plåtslagaren mäster Matthis Ekelin (Eklin) i Hörtingerum, Gladhammar sn (han o hustrun nämns ss fadddrar flera ggr i Törnsfall sn)
Törnsfall C:1, s 188 (år 1688): ”d 24 Junij wigdes Plåtslagaren Mr Mattes i hörtingerum och J: Helena Jahansdr Schmidel i rödzle”
Fick paret Eklin-Schmidel några barn i Gladhammar?
Söker även Johan Bastianssons hustru Helena N. - hon finns ej antecknad som avliden i Törnsfall. Någon som sett henne som dopvittne i Gladhammar och vet hennes efternamn/patronymikon?
mvh
Niclas Rosenbalck
4536
« skrivet: 2002-05-14, 18:16 »
Tackar för alla uppgifterna. I Västerviks stad hittade jag en tullnär Johan Bruun med hustru (NN) i mtl 1669. Han anges vara kronans betjänt vid stora och lilla tullen. Denne var den ende med namnet Bruun/Brun i staden detta år. Han är bror till kronofogden Erik Bruun ovan enligt SlfÅb 1998, s 107.
Är det någon som sett i vilken församling kronofogden Erik Bruun var bosatt och var han ligger begravd? Möjligen namnet på hans hustru? I SlfÅb 1998 anges Erik Brun som död 1699, men Almqvist i Frälsegodsen har årtalet 1695. Vilket är det rätta?
4537
« skrivet: 2002-05-13, 20:05 »
bonden Löfwingh i Stekaremåla, Vissefjärda sn, Södra Möre härad, Kalmar län, nämns med hustru i mtl 1671.
4538
« skrivet: 2002-05-13, 20:01 »
Ortnamnet för faddern Måns Larsson är hulwik, dvs dagens Hulevik i V. Torsås sn och inte Julwik.
mvh
Niclas R.
4539
« skrivet: 2002-05-10, 15:21 »
Tack återigen Olle, du är guld värd!
Ska genast plocka fram boken ur hyllan.
forskarhälsningar
Niclas
4540
« skrivet: 2002-05-10, 13:13 »
Erik Bruun(död 1695) var kronofogde i Tjusts fögderi (fm 1675 9/9) 1675-1695. Dennes arvingar hade besittningsrätt på två gårdar i Malmö, Loftahammar sn i Tjust enligt k.br. 1696 19/5 (1699 15/11), vilka senare anslogs till häradshövdigeboställe.
Erik Bruun var svärfar till kronobefallningsman Johan Drangel och till en kyrkoherde mag. Björkegren (vart verkade denne sistnämnde?) enligt Vimmerby stads dombok 1725 6/2.
Johan Drangel (1658-1729) var häradsfogde i Aspelands hd (g1) m Anna Bruun, 2)m Anna Rosensvärd [är det den adliga ätten?] , död barnlös, 3)m. Anna Brita Schildt i dess 1:a gifte).
Känner någon till kronobefallningsmannen Erik Bruuns släkt i Tjust?
I Karlstorp (F) d. 28 dec. 1717 afled i herranom sal hust Helena Jacobsdotter Bruun och d 17 Januarij begrofz i kyrckian mitt på stora Gången [Karlstorp CI:2, s 65] - någon som vet vem denne kvinna är?
En kanske långsökt koppling mellan de båda Bruun ovan:
en dotter till Johan Drangel ohh Anna Bruun ovan var Maria Drangel gift med kronobefallningsmannen Peter Marin som gifte sig 2)m Marta Osaengia, dtr t kh i Korsberga Cornelius Osaengius ohh Maria Bastiansdotter [Schmidell] - sistnämnde Marias bror frälsefogden Johan Bastiansson Schmidel på Rössle, Törnsfall sn i Tjust var gift med en Helena som möjligen kan vara Helena Jacobsdotter Bruun som avled i Karlstorp ty JBS dotter Anna (Annika) Schmidel var gift med kyrkoherden Jonas Angvilin i Karlstorp och kanske detta renderade att HJB begravdes inne i kyrkan?
källor:
Almquist, Joh. Ax.: Frälsegodsen i Sverige .... del 4::1, s 9 o 194.
V. Örnberg: Svenska Ättartal 1891 [svensk slägtkalender] s 166ff (Drangel)
4541
« skrivet: 2002-05-05, 17:12 »
Hej!
Har följt debatten ni för här. Vad gäller Fredrik Norbergs anlinje tillbaka till Olof skötkonung så håller den inte såsom han redovisar den. Däremot inte sagt att det inte kan finnas andra anlinjer för ett dylikt släktskap (bl a via det rurikidiska furstehuset i Ryssland). Han har i god tro förlitat sig på en amatörforskares tolkningar ur bl a Åke Ohlmarks helt tokiga bok (borde bannlysas för släktforskare!!!). Det är dylika uppgifter som seriösa släktforskare ska akta sig för att lägga in på sina anor!
Torsten Berglund har ovan redovisat andra källor som är pålitligare för Fredrik Norberg att använda sig av vad gäller medeltids- och furstegenealogi.
Om ni ser Ohlmarks namn i en släkthistorisk antavlereferens (och det inte gäller isländsk sagolitteratur eller Tolkienöversättning) så ta innehållet med en STOR nypa salt.
Fredrik , du har lagt ut en antavla som är felaktig och jag hjälper gärna till här på anbytarforum och rättar det felaktiga för medeltid och furstesläkterna, men då tycker jag vi startar en ny fråga under kunglig genealog el dyl.
Vill bara tillägga att alla är vi barn i början och alla kan vi göra fel. Det är på dessa vi lär oss.
forskarhälsningar
Niclas Rosenbalck
4542
« skrivet: 2002-05-05, 14:54 »
Hej Kerstin!
Såg inte ditt inlägg förrän jag skickade iväg mitt. Tar gärna emot en kopia på tidningsurklippet. Jag jobbar med teorin att din Hassela-gren Lidbom är släkt med Lidbomsgrenen i Lidköping på något vis. På Göteborgs landsarkiv har de efternamnsregister som torde ge mer besked över vart Lidbom-personerna bodde. Har ännu inte kontrollerat dessa. En familjetradition i Lidbomfamiljen säger att de ska vara släkt med den Daniel Lidbom som räddade sin herre Svante Horn ute i stora nordiska kriget och som troget följde honom under fångenskapen. Om detta stämmer eller ej har jag inte ännu funnit.
Har du haft kontakt med någon ättling till Alma Lundberg gift Lidbom (vill minnas att du nämnt detta i någon fråga på nätet jag observerat) ? Skulle vara intressant om vi kunde utbyta erfarenhet med Lidbomarna.
hälsningar
Niclas R.
4543
« skrivet: 2002-05-05, 14:47 »
Hej Jan-Erik!
Gottfrid Christoffer Wilhelm* Lidbom född 1839 3/4 i Lidköping. Han var son till snusfabrikören Carl Johan Lidbom (1805-1860) ohh Maria Amalia Wennerberg (1811-1857). En bror till Wilhelm var snusfabrikören Conrad Lidbom i Lidköping. Wilhelm Lidbom anges ha studerat till arkitekt i Göteborg mm, men jag har ej funnit honom nämnd i någon studentbiografi. Han var verksam som arkitekt (byggmästare?) i bl a Karlstad och Strömstad (efter branden där). Han utreste till USA 1885 5/5 (enligt hustruns attest) efter att ha varit på konferens i Wien (källa: odaterat tidningsurklipp som förtäljer hans död). Återkom till Sverige, och avreste till New York, USA igen 1894, död ca 1899(?) i USA (källa: odaterat tidningsurklipp som förtäljer hans död, 60 år gammal; han uppges ha blivit överkörd av en spårvagn i New York där han verkade). Kallas för byggmästare o arkitekt. Han var gift 1. o. 1866 12/12 i Karlstad med Dalinda Wahlström (1849-1870), 2: o. 1874 5/4 i Göteborg Kristine med Alma Lundberg (f 1855 17/2 i Göteborg). Efter att maken stuckit till USA utbildade Alma sig till barnmorska och hamnade efter diverse turer, och tre utomäktenskapliga barn (vars ättlingar även bär namnet Lidbom), i Stockholm stad med alla sina barn (utom en dotter Signe Lidbom som uppfostrades hos hennes far värdshusföreståndaren Fredrik Adolf Lundberg i Göteborg, denna dotter sägs sedermera ha varit bosatt i Växjö på äldre dagar).
Statsrådet Carl Lidbom (f 1926) är inte ättling till Conrad Lidbom utan Carls farfars far var en farbror till Conrad Lidbom (om jag nu minns filiation rätt - har tyvärr inte just de papperen tillhanda här idag). Denna släkt Lidbom härstammar ifrån nålmakaren Johan Siggesson Lidbom i Lidköping i första hälften av 1700-talet.
Hur är du släkt med Wilhelm Lidbom? Vart har du funnit Wilhelms exakta dödsdatum? Detta är jätteintressanta uppgifter. Håller på med Lidbom-släkten (släkterna?) sedan ett par månader och samlar allt vad jag kan hitta om dem - tar gärna emot muntliga berättelser också.
forskarhälsningar
Niclas Rosenbalck
4544
« skrivet: 2002-05-02, 09:43 »
Hej Leif!
Det beror på vad det är för släktgrenar bakåt som du funnit. Vissa historiska anled är pålitliga, andra mindre. Källkritik är dock oerhört viktigt så man inte låter rent önsketänkande styra en. Många släkttavlor på nätet tillbaks till dylika personer anser jag inte håller måttet vid närmare granskning. Läs gärna Anders Winroths artikel Genealogiskt önsketänkande under recensioner och granskningar i Släktforskarnas årsbok 1999 - en mycket bra artikel som brottas med samma problemfråga som du ovan. Givetvis kan man hävda att nästan alla personer idag i Sverige bör härstamma både ifrån Karl den store såväl som Harald hårfager, men det är spekulationer och inget annat. Jag tror inte att så är fallet faktiskt med tanke på de stora anförluster som man ser på antavlorna när man kommer väldigt långt tillbaks i tid.
Det enda jag kan rekommendera är att likt Winroth steg för steg, anled för anled, källkritiskt skärskåda vad som är rimligt och vad andra forskare bygger sina antaganden på (mycket medeltidsgenealogi är tyvärr det även om det är kända forskarnamn bakom).
mvh Niclas R.
4545
« skrivet: 2002-04-29, 10:28 »
Hej Per!
En gissning: fått Nya Test. för flit. , därunder: fått N.T.
mvh Niclas R.
4546
« skrivet: 2002-04-18, 20:24 »
I Blädinge sn (i Småland) AI:1 (hfl 1717-1723) nämns på Oby herrgård trädgårdsmästaren Per med hustrun Alfrid - det anges att de är flyttade till grannförsamlingen Hjortsberga sn (G), troligen 1720/1721. Namnet förekommer mig vetterligt inte annars i trakten och trädgårdsmästarhustrun har säkerligen sitt ursprung i någon annan del av Sverige.
mvh Niclas R.
4547
« skrivet: 2002-04-18, 18:34 »
demoiselle Christina Charlotta Weibull (född 1787 5/11) inkom till Oby säteri, Blädinge sn (G) 1811 1/6 ifrån Womb , med sig hade hon oäkta sonen Kasten (född 1811 17/5) som avled 12/5 1812. C.C. Weibull flyttade 1815 30/4 till Växjö. Kanske kan någon som forskar på släkten Weibull ha nytta av dessa uppgifter.
mvh Niclas R.
4548
« skrivet: 2002-04-18, 17:38 »
En Catrina (f 1774 enl hfl), dtr t torparen Johan Castell (f 1750, hfl) ohh Anna (f 1747,hfl) i Geramon torp, Vislanda sn (G) anges vara utflyttad med ”attest til Åraryds Sokn i Blekinge 1799” - dessutom anges även hennes föräldrar ha utflyttat till Blekinge ca 1798-1801. Kanske till nytta för någon.
mvh Niclas R.
4549
« skrivet: 2002-04-18, 08:59 »
Hej!
Britta Arvidsdotter är dotter till Arvid Jönsson och Märta Persdotter [i sin tur dtr t Per Jonsson i Ugnabygden, Vislanda sn, och hh Märtha Sibbesdotter; verifierat av Allbo dombok 1726 5/11, 102§ där Arvid i Grimslöf klart anges som gift med en syster till Sibbe Persson i Ugnabygden]. Uppgiften om att Arvids hustru skulle ha varit Sigrid Nilsdotter vart har ni fått detta ifrån? Detta måste väl vara taget ur luften eller??? Evy vilka källor har du för detta påstående?
Arfuid i Miöhult med Pigan Märtha Pärsdotter i Wgnabygden vigda 1706 17/6 i Vislanda k:a.
Britta Arvidsdotter är född 1729 26/3 i Grimslöf, Skatelöv sn enligt födelseboken och där kallas modern Märtha Persdotter.
Blädinge sn; CI:1, s 86, år 1722:
d: 23 dito [=september 1722]Arfvid Jönsons barn i hult Nom Sibbe
Test: Pähr i Hult, Nilß i Nålatorp, hust Jngrid i barkans Pig Berta i ugnabygden
Detta är Sibbe Arvidssons födelsenotis som jag nämnt i mejl till Per Göthe.
Därefter födds sonen Jon Arvidsson i Grimslöf, Skatelöv sn 1725 26/9.
Brodern Samuel Cronander (sedermera domprost i Växjö) anges född i nov. 1719 i Aringsås Lunnagård, Aringsås sn - familjen flyttade mycket!
Märta Sibbesdotter (g.m. Per Jonsson i Ugnabygden) var dotter till Sibbe Nilsson i Näs östregård [nuv. Blädingenäs], Blädinge sn ohh Märta Samuelsdotter [Wiesel] - sistnämnda dtr t kh Samuel Wiesel ohh Elisabeth Bondesdotter i Vislanda. Sibbe Arvidsson med syskon utkommer alltså ifrån den kända Wieselsläkten.
mvh Niclas Rosenbalck
4550
« skrivet: 2002-04-16, 10:38 »
Hej Per-Arne!
Kan du utveckla vad du vet om din Per Persson. Vart han bodde och levnadsdata (gifte, barn, död). Du refererar till Uppvidinge dombok (antar jag) - vad är det för mål och vilket år? Dina uppgifter ovan ger inga ledtrådar alls och är egentligen orelevanta om du inte kan fylla in med mer uppgifter. Födelseboken börjar inte förrän 1722. Namnet Per är det vanligaste på denna tid, även i Algutsboda socken.
mvh
Niclas R.
4551
« skrivet: 2002-04-15, 21:56 »
I Blädinge AI:2, hfl o kmnl 1783-1787, s 348, nämns på Oby herrgård (under kusken Peter):
spanridaren Nils Berggren f 1762 adr: 1783 gåfwetorp [detta står under namnet och avser varifrån han kom; Gåvetorp är ett säteri i grannförsamlingen Lekaryd]
attesterad d 29 Sept: 1785 til wirestads Sochn och Spånghult
angående andra Berggren se även under Småland: socknar: Dörarp
4552
« skrivet: 2002-04-14, 19:46 »
Hej Mikael!
Känner du till kvinnonamnet Ortina? En anmoder till mig bar detta ovanliga namn. Det stavas även olika: Ortina, Ortinna/Orthinna och en gång även ?rtina. Hennes fullständiga namn är Ortina Jöransdotter (död 1693, test pgr 26/2). Hon nämns första gången i Allbo h:ds[i Småland] dombok 1646 då hon och hennes man sergeanten Ture Nilsson (död 1690) köper gård i Bergön (då Bergana), Stenbrohult sn. De bor sedan där fram till dess de avlider. Vart de kommer ifrån tidigare är fn ovisst.
Kan Ture ha träffat henne i 30-åriga kriget nere i Tyskland och tagit med henne hem till Sverige?
Namnet är klart skrivet Ortina med olik stavning och ej något annat. Ytterligare en kvinna bär namnet och det är den förstes sondotter pigan Ortinna(!)Abrahamsdotter (död 1717 i Bergön, Stenbrohult sn, bgr 30/6). Därefter har jag inga belägg.
Språk- och folkminnesinstitutet i Uppsala har i deras namnregister ett snarlikt namn, Urdina, som fanns i ett namnregister ifrån - Baskien!
Uppgiften kommer från Das Mosaik Vornamenbuch von F. W. Weiterhaus M?nchen 1988. Urdin m, Urdina w bask. TN, zu bask. urdin blau wie der Himmel
Kanske var denna anmoder från Spanien eller hade spanskt påbrå? Känner du Mikael till förnamnet Ortina alt. Urdina i Baskien ?
mvh Niclas R.
4553
« skrivet: 2002-04-14, 19:30 »
Namnet Roderick är detsamma som Rörik. Har sett detta i Sunnerbo dombok under tidigt 1600-tal. I Skärseryd söregård, Torpa sn nämns 1686 bla Rörich Persson.
Rodericus Johannis, rust. fil. in par. Torpa, patre orbatus & valde pauper in Cl. puerorum. [A. 1683. Musis nuncium misit.] inskriven i Växjö skola d. 30 okt. 1678.
4554
« skrivet: 2002-04-14, 15:29 »
I Sveriges dödbok 1950-1999 finns följande med efternamnet Toxon:
Toxon, John Panzio Leopold 18990711-5233
Kallebäcksvägen 8B, 412 75 Göteborg
död 19/5 1977
Kyrkobokförd i Örgryte, Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län. Mantalsskriven (1969) på samma ort.
Född 11/7 1899 i Örgryte (Västra Götalands, f d Göteborgs och Bohus län)
Änkling (29/7 1946)
[denne person är också den ende med förnamnet Panzio på dödskivan]
Toxon, Rolf Vilhelm 19080128-5438
Tegn?rsg 9, 412 52 Göteborg
Död 19/11 1994.
folkbokförd (1985) i Vasa Göteborgs, Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län.
Född 2871 1908 i Vasa (Västra Götalands, f d Göteborgs och Bohus län)
Änkling (31/10 1990)
Toxon, Greta Alice 19070801-5003
Tegn?rsg 9, 412 52 Göteborg
Död 31/10 1990.
Kyrkobokförd (1985)i Vasa Göteborgs, Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län.Mantalsskriven (1985) på samma ort.
Född 1/8 1907 i Göteborgs Haga (Västra Götalands, fd Göteborgs och Bohus län).
Gift kvinna (16/5 1964).
Är Panzio eller Toxon det ursprungliga efternamnet? På dödskivan är det klart Toxon. Martin vad kan du tillägga om denna din släkt?
4555
« skrivet: 2002-04-10, 17:10 »
I mantalslängden 1778 för Dörarp sn nämns Sven Berggren - kusk (ogift;trol. tillhörde han Toftaholms personal). Han är ej med i mtl 1774 för Dörarp sn.
I Ljungby sn (Sunnerbo h:d) nämns:
mtl 1770 besökaren Sven Berggren + hustru (hustrun mtl-befriad. 70 år, sängliggande)
mtl 1774 besökaren Sven Berggren + hustru (hustrun mtl-befriad, hust. krympling)
besökare är detsamma som lägre tulltjänsteman (Sven Berggren bodde trol. i Ljungby by och han räknas upp vid tullskrivaren Gustaf Berg).
i Ljungby finns husförhörslängden bevarad ifrån 1781 och kanske finns någon Berggren nämnd däri.
mvh Niclas
4556
« skrivet: 2002-04-10, 16:35 »
Anders Larsson gifter sig i Agunnaryd k:a 1642 24/7 med Sara Haraldsdotter i Myrerås.
mvh Niclas
4557
« skrivet: 2002-04-08, 12:07 »
Ytterligare en Löfving hittad! Klosterlandbonden Löfving i Ramsås, Agunnaryd sn (Sunnerbo härad) nämnd åtm. 1550-1554. I Agunnaryd socken finns en gård Löfvingstorp (har den belagd åtm. ifrån ÄL 1613 då en Per bodde där). Kanske var det förenämnde Löfving i Ramsås som odlade upp den? Någon som vet hur Löfvingstorp ligger i förhållande till Ramsås?
Ingegärd, vi borde skriva en artikel i KGF-nytt om Löfvingarna. Ska förresten kolla på universitetet om namnet förekommer i tyska och danska namnböcker.
mvh Niclas
4558
« skrivet: 2002-04-07, 19:24 »
nr 679 [i del III av Smolandi Upsalienses av Paul Wilstadius] omförmäler följande (småländska studenter inskrivna år 1646 i Uppsala):
679. Nils Jonsson (Nicolaus Jonae) Vrigstadius. UM 24/1, smål. (namnet stavas Wrickstadius). Ej i NM.
Sannolikt son till khn i Vrigstad Jonas Nicolai och broder till nr 556. Bötfälldes i akad. kons. 1656 5/11 jämte 7 andra smålänningar för slagsmål och vexation av noviser, - se Esaias H. Humble (nr 761). - Ej vidare känd.
Mvh//
Niclas
4559
« skrivet: 2002-04-06, 16:35 »
Känner någon till ursprunget för kronobefallningsmannen Peter Marin? Han anges född 1671 24/3 i Älghult, Kronob. l., död 1739 4/12 i Köping på Öland [gift 1) med Maria Drangel , (levde 1711), född 1683, död 1713, begravd 29/10 i Ålem; gift 2) med Martha Osaengia , död 1729 i Förlösa, dtr av kh. i Korsberga, Växjö stift, Cornelius Osaengius ohh Maria Bastiansdottere [Schmidell] och änka efter kh. i Älmeboda Magnus Andreae Megalinus]. Även uppgifter om hans barn är av intresse. Finns det något skrivet om släkten Marin som verkar ha etablerat sig i Kalmartrakten under 1700-talet?
mvh Niclas Rosenbalck
4560
« skrivet: 2002-04-04, 20:22 »
Hej Kristian, Kjell mfl!
Kolla upp källorna som nämns. Släktförhållandena är troligtvis som nämnda bok anger, men se till att ändå verifiera detta i någon originalkälla. Litteraturuppgifter kan vara både rätt och fel, enligt egen erfarenhet, och det är vanskligt att bygga släktförhållanden på vad andra anger (Folke Åkerman i detta fallet) utan att kritiskt granska innehållet i vad de bygger sina påståenden på. Kanske har Åkerman enbart gjort antaganden utifrån vad han sett i kyrkboken: att Christer Samuel Duse har en dotter Brita Carolina och att en namne kvinna gifter sig Hvitfeldt och dragit slutsatsen att det är samma. Detta är då ingen verifiering av att släktskapen faktiskt var så, enbart en sannolikhet. Leonard Fredrik Rääf har gett ut en fem volymer serie (1856-1875) om Ydre: Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergöthland , med en massa originalköpebrev mm tryckta, som du torde kunna låna på biblioteket. Däri kanske Åkermans påståenden kan gå att bekräfta. I övrigt har jag för mig att Rääfs deponerade samlingar ska finnas i Riksarkivet.
hälsningar
Niclas R.
4561
« skrivet: 2002-04-01, 10:19 »
Hej Kristian!
Det ska bli intressant att få ta del av vad som kan framkomma i arvskiftet efter fru Elisabeth Sophia Duse (född Räff). Har du kollat i Asby och Torpa kyrkböcker om släkten Duse? Det verkar som om familjen mestadels varit boende där. Förlita dig inte enbart på PLF:s databas, som alla baser innehåller den fel (poster som utelämnats pga att läsaren inte lyckats tyda text, felläsningar, slarv etc).
Min erfarenhet av SAÄ av Elgenstierna är att det förekommer liknande fel däri som eventuellt i detta fallet. Barn har fått olika föräldrar, och dubblerats till två olika personer. Att din Brita Carolina Duse (gift med Johan Adolf Hvitfeldt) kan vara identisk med samme som föddes 1740 som dtr t Krister Duse ohh Elisabeth Tiliander håller jag inte för otroligt. Det gäller bara som sagt att bevisa det. Det borde finnas någon bouppteckning efter Elisabeth Tiliander eller Krister Duse. Kanske efter något syskon till dessa som avled ogift? De kan finnas både i hovrättens arkiv (adliga bouppteckningar) och i häradsrätternas arkiv - man slutade särskilja vissa adliga ifrån vanligt folk under 1700-talets stora ståndscirkulation och därför bör du kolla häradsrätternas bouppteckningar också.
Vad gäller släkten Hvitfeldt, utgående ifrån Bernhard H., så påstås den vara en gren av den danska släkten, men detta tror jag faktiskt inte mycket på längre. Bernhard Hvitfeldt (eller Wittfeldt som han skrev sig i brev) var borgarson ifrån Karlshamn. Hans far var guldsmeden Sören Rasmusson i Karlshamn och modern Anna Persdotter Skytte (av en borgarsläkt Skytte ifr Kristianstad). Det finns en hel del handlingar i Lunds landsarkiv efter Sören Rasmusson och hans hustrus andre man Johan(Nilsson) Höberg/Högberg/Hörberg, tillika guldsmed i Karlshamn, som jag kontrollerat. Däri framgår klart att ögonoperateuren Bernhard (Bernt) Hvitfeldt är son till Sören. Det finns inget i dessa arvskiften och delningsinstrument som antyder det minsta adligt ursprung eller klass, snarare borgarbakgrund med förgreningar till Kristianstad (där föräldrana Sören o Anna torde återfinnas i vigselboken!).
Min slutsats är att Bernhardt Hvitfeldt senare i livet, eller möjligen hans arvingar via hans likpredikan, velat påskina en adlig bakgrund. Det märkliga är att hans dotter Bernhardina Amoena Elisabeth Hvitfeldt (död 1802 4/7 i Malma, V. Ryd sn; g.1)[första giftet ej nämnt i SAÄ!!] m.kommissarien Johan Sandberg på Grimstorp, Norra Sandsjö sn (död 1752), g 2)1753 3/2 m. Magnus Gabriel Gripenskiöld (adl. introd. ätt)(1727-1794)) använder sig av ett vapensigill som är exakt densamma som den danska ättens vapen (i bouppt. efter Johan Sandberg). Det var dock ingen omöjligt att införskaffa ett dylikt eftersom den danska ätten Hvidtfeldt var känd bland dåtida heraldiker. En liknande historia om uppdiktad adlig härstamning är den om släkten Lagergren som representerar ätten på riddarhuset. Hans Gillingstam har skrivit en artikel i Personhistorisk tidskrift om detta.
Känner du förresten till vart man får tag i Hvitfeldtska släktföreningen? Det skulle vara roligt att ta kontakt med dem och skriva något i deras medlemsblad. Själv forskar jag på Bernhard Hvitfeldts dotterdotter Anna Maria Theresia Sandberg gift Angell.
Detta sista om Hvitfeldt kom lite bort ifrån Dusarna, men jag hoppas ni har överseende.
mvh Niclas R.
4562
« skrivet: 2002-03-31, 11:50 »
Hej Kristian1
Tittade i mina gömmor och hittade följande noteringar om Dusarna och arvsskiften i Göta hovrätts arkiv (EXIA: ):
DUSE , CHRISTER SAMUEL , sergeant 1760 gåfvobref 1117
dito 1768 testamente 1120
DUSE, AGNETA f. KNORRING 1785 testamente och arfförordning 1763
DUSE , CHRISTER SAMUEL sergeant 1769 arfskifte [glömt notera numret!]
DUSE, ELISABETH SOPHIA f. RÄÄF 1771, 1790, 1790 GÅVOBREV, BOUPPTECKNING 1872
Speciellt intresse för dig torde bouppteckningen efter Elisabeth Sophia Duse född Rääf ha! Där borde det stå om din Brita Carolina (född 1739)var en dotter eller ej. Sista siffran anger vilket nummer handlingen har i serien.
Ser att du härstammar från Johan Adolf Hvidtfelt - då känner du kanske till Bernhard Hvidfeldts ursprung?
mvh Niclas R.
4563
« skrivet: 2002-03-30, 08:24 »
Upphittat i Pjätteryd CI:1, s 129, vigda år 1714:
d 20 Junij dr: Thule Bengtson ifrå / o?by Sochn i Skåne / medh / Pig: Swenborg Jacobsdotter i Boc- / ketorp
4564
« skrivet: 2002-03-29, 22:09 »
Hej Torsten o Sven-Olle!
Har ni mer uppgifter om Axel Göransson? Vad han sysslade med och hans familj? Enligt min farmors berättelse skulle han ha varit i Amerika men jag har inte hittat honom i emigrantregistren, men däremot några av hans syskon (Oskar, Emelia, Ernst) - de var minst fem i syskonskaran som reste till Amerika. Axel hade åtminstone en son Karl-Erik Axelsson i Karlshem, Hamneda. Min farmors mor var Göran Johannessons äldsta dotter Klara född 1862.
Torsten, hur är du släkt med Göranssonarna i Jonsköp? Är det via Krösnakärr eller Forrerydsläkten? Det skulle vara intressant att utbyta traditionsstoff. Jag har mycket bra koll på släkten bakåt i tiden men har inte letat framåt.
frändligen
Niclas Rosenbalck
4565
« skrivet: 2002-03-29, 21:04 »
Angående Jacob Andersson Fortmeijer, f. 2 febr 1776 i Pjetteryd, som 1804 kom till Stockhult, Loshult från Ljunga socken kan nämnas att ingen Jacob är född nämnda datum i Pjätteryd socken enligt kyrkboken. Den ende Jacob född åren 1770-1779 i Pjätteryd är:
Jacob Andersson född 19/1 1776, döpt 21/1 1776, som son till Anders Biörckm: ohh Sara Månsdotter i Bökhults ryttaretorp (Pjätteryd CI:2 s 236).
[1775 9/4 i Pjätteryd (CI:2 s 75) vigdes Ryttaren Anders Jacobsson Biörckman ifr Bökhult med Pigan Sara Månsdotter ifrån Stenshult östreg ]
Jacob Andersson Fortmeijer är ej vigd i Pjätteryd sn.
4566
« skrivet: 2002-03-29, 20:40 »
Lite svar på frågor ovan kommer här: Lena Thelin. Blomqvist, John. Artillerist. Född 1823-09-26 i Pjätteryd: ingen Jon född detta datum i Pjätteryd sn, men däremot föddes en Jon d. 25 sept. 1823 (döpt 29/9) på Åraslöf (ett torp under Millebygden) som son till Håkan Svensson ohh Britta Stina Persdotter. Monica Persson: Den Johanna Joulsdotter som du har heter Johanna Jonsdotter och är född 6/7 1729 i Linöhn, dvs Lindön, Pjätteryd sn (ej Linösa som du läst det). Föräldrarna var Jon Johansson och Kirstin Svensdotter i Lindön. De vigdes 1728 1/9 i Pjätteryd k:a dr: och soldaten Jon Johansson ifrån Giötherydz sochn med Pig: Kirstin Swensd. i Linön. Det par som du felaktigt identifierat som föräldrarna vilka vigdes 1725 2/5 i Pjätteryd k:a var Jöns Diursson i Hökhult och Kirstin Jonasdotter i Linnerås. Namnet Joul är en ren felläsning således. Jon Johansson ohh Kirstin Svensdotter hade barnen (födelseboken genomletad tom 1745), alla födda i Lindön: Johanna Jonsdtr f 1729 6/7 Kirstin Jonsdtr f 1732 18/9, döpt 24/9 Gunnil Jonsdtr f 1735 7/2, döpt 9/2 1735 Carina Nillson: Måns Håkansson f.6/10 1790 i Slättebacke (inte Käxnäs!),Pjätteryd sn, döpt 10/10 1790 .Föräldrarna var Håkan Svensson ohh Karin Jönsdotter. Brodern Per Håkansson var född 22/12 1797 (Pjätteryd CI:2 s 408) i Wästreboda, döpt 26/12 1797. Likaså Sven Håkansson född 25/6 1800 i torpet Wästreboda (Pjätteryd CI:2 s 425), döpt 27/6. Nils Håkansson född 10/2 1796 i Slättebacke (Pjätteryd CI:2 s 41), döpt 14/2. Anna Håkansdotter född 7/12 1793 (ej 1794!) i Slättabacken (Pjätteryd CI:2 s 20), döpt 8/12. Jöns Håkansson född 13/11 1791 i Slättabacka (Pjätteryd CI:2 s 2), döpt 20/11 [prästen har här skrivit fel och fadern kallas felaktigt för Åke Svensson!] Någon Håkan Svensson är ej född 2/7 1764 i Pjätteryd!! En Karin Jönsdotter är född 19/11 1764 i Fothult (Pjätteryd CI:2 s 210), döpt 25/11, som dtr t Jöns Jönsson ohh Martha Jönsdotter. Den ende Håkan Nilsson född 1788 i Pjätteryd sn är: Håkan Nilsson född 15/3 1788 på torpet Håkanstorp (under Möcklehult el. Oshult  ), döpt 16/3 1788, som son t Nils Månsson ohh Anna Nilsdotter. (Pjätteryd CI:2 s 271)
4567
« skrivet: 2002-03-29, 17:32 »
Upphittat i Pjätteryd CI:1, s 355; döda 1727:
(nr:13)Jöns Haraldson Kiyl ifrå Wi?eltofta sochn , död 15 maj 1727
Tillnamnet Kiyl är intressant, är det ett soldatnamn? Salpetersjudarenamn? Finns denne person belagd i Visseltofta sn ? Namnet Harald- är mycket vanligt i Pjätteryd för övrigt.
4568
« skrivet: 2002-03-29, 10:35 »
Någon som forskat i byn Domnaryd i början av 1600-talet? På frälsegården (som enligt Almqvists Frälsegodsen under Stormaktstiden... var norregården i Domnaryd) brukade Sven Jonsson med hustru Ingred på 1630- och 1640-talet. De är möjligen föräldrar till sedermera kyrkoherden Nils (Nicolaus Svenonis) Domnaerus i Älghult (G). Denne var student i Uppsala 1637, fil. kand. 1644 14/6, resp. 1645 5/3, fil. mag. 1647 6/5. Var sedan predikant vid ett hof i Stockholm. Gifte sig i Stockholm med Margareta Knutsdotter Balk, dtr t avlidne slottsskrivaren Knut Eriksson (Balk) ohh Beata Månsdotter (kh:edtr ifr Vallentuna och omgift med kapten Lars Eriksson Wass i Stockholm). Nils Domnaerus blev 1649 vik. lektor i matematik i Växjö. Eloquentie lektor 1652 och medlem av domkapitlet. Riksdagsman s.å. Andre teol. lektor 1658. Installerad som kh i Älghult 1666. Häradsprost för Uppvidinge s.å. Avled i Älghult 1677.
Herdaminnet uppger att Domnaerus tagit sitt namn efter Dummemosse och han var född av bondeföräldrar nära denna mosse. Antar istället att Domnaerus-namnet är taget efter Domnaryd gård i Bankeryd. Någon som forskat i Domnaryd gård?
forskarhälsningar
Niclas R.
4569
« skrivet: 2002-03-29, 08:31 »
Hej Sven-Olle!
Jag har en Axel Göransson född 23/2 1879 i Göteryd. Det är inte så att datumen lästs fel?
Den jag har är min farmors morbror och han ska enligt muntlig berättelse ha varit målare och varit i Amerika men kommit tillbaks. Vet ej var eller när han avled. Vad har du mer för uppgifter om din Axel G. Yrke och barn?
mvh Niclas R.
4570
« skrivet: 2002-03-28, 13:44 »
Hej Kristian! Vad gäller Familysearch rent allmänt: lita inte mycket på uppgifterna därifrån. Det som familysearch kan vara bra på är att de kan ge en vink om vart försvunna personer i ens släkt kan ha hamnat (eller kommit ifrån). Du får inte ta det som någon god källa att referera till utan gå till kyrkböckerna och kolla vad där egentligen står. Antar att du inte kollat i Svenska Adelns ättartavlor (SAÄ) [den på riddarhuset introducerade]utgivna av Gustaf Elgenstierna . I band II (utgivet Stockholm 1926) så redovisas adliga ätten Duse nr 119. Å sidan 352, tabell 15, står: Jonas Adam [Duse] (son av Christer Samuel, Tab.  , till Sånna i Asby sn (Ög.); f. 1691; levde utan tjänst; ? 1751 på Falla i Torpa sn (Ög.) och begr. s.å. 18/1. Han och Adam Johan Rääf har förärat altartavlan till Oppeby kyrka (Ög.). - G. 1715 7/9 på Sånnarp m. Elisabet Sofia Rääf i Småland, f. 1697 26/8, ? 1790 1276 på Falla, dotter av löjtnanten Bengt Rääf i Småland, nr 189, och Brita Stråle af Slöared, nr 223. Barn: Christer Samuel, f. 1716; kornett; ? 1768. Se Tab. 16. Carl Magnus, f. 1722 27/3 på Sånna; volontär vid Kronobergs reg.; ? 1742 på Sånna och begr. s.å. 3/2. Johan Lennart , f. 1729 4/4 på Sånna;? barn. Brita Carolina, f. 1739, ? 1778 1/10 på Aspa i Asby sn och begr. s.å. 8/10. G. 1755 29/8 i Torpa sn (Ög.) m. hovkvartermästaren Johan Adolf Hvitfeldt i hans 1:a gifte (g. 2: o 1779 7/9 i Torpa kyrka m. Hebbla Christina Tigerschiöld, f 1735 16/12, ? 1818 18/11, dotter av kaptenen Johan Jakob Tigerschiöld, nr 1087, och Märta Helena Rosenquist af Åkershult, nr 164), f. 1725 i april, ? 1801. Sjöryd avser gården Sjöeryd i Björkö sn, Östra härad. Detta var säteri och beboddes bl a 1683 av Christer Samuel Duse (? 1711) som ärvt den efter sin fader. C.S. Duses änka possiderade på säteriet och avled på Sjöeryd 1728. Vad gäller ätten Duse i allmänhet bör man nog kontrollera originalkällor för SAÄ av Elgenstierna har felaktigheter emellanåt. För medlemmar ur ätten Duse finns flera arvskiften ifrån 1700-talet bevarade i Göta Hovrätt som borde ge klarhet. Dessa finns på mikrofich? och det finns även namnregister till dessa. Se GH adliga bouppteckningar (och skiften) i SVAR-katalogen. Går de inte att läsa på fich?n så tag kontakt med Göta hovrätt i Jönköping och begär papperskopia. forskarhälsningar Niclas R.
4571
« skrivet: 2002-03-26, 06:25 »
I texten ovan skrev jag (före 7 juni 1665, troligtvis långt tidigare.. - det ska givetvis vara 7 juli 1665 som åsyftas även här.
Promotion i den betydelse som nämns i Smolandi Upsaliense angående Johan Barck (d.y.)( ...och måste då avge en skarp obligation att icke söka förtidig promotion) har jag tolkat ss tjänst, dvs någon utnämning. Rätta mig angående detta om det finns någon annan förklaring.
forskarhälsningar
Niclas Rosenbalck
4572
« skrivet: 2002-03-25, 23:28 »
Anders, jag uttrycker mig slarvigt emellanåt (mitt gissel tydligen efter, vad jag anser, Sparrlöfs oberättigade kritik). Med promotion ovan avsåg jag inte avlagd magisterexamen utan enbart att man genomgått studentstudier och examinerats för att söka prästtjänst. Min källa är P. Wilstadius i Smolandi Upsalienses del 3, nr 929, som nämner att Johan Johannis Barck promoverades den 2 juli 1665 och måste då avge en skarp obligation att icke söka förtidig promotion. Promotion avser alltså tjänst. Rätta mig gärna om jag har fel. Som du skriver var det få studenter som nådde magisterexamen. Likaså stämmer det att man hade en undre åldersgräns för utnämningar till kyrkoherdetjänst (30 år, men vanligen var man minst ca 40 år vid utnämningarna).
Vad gäller personerna i dombokstexten 1665 7/7 [blev tyvärr 7/6 ovan i mitt inlägg då jag refererade till Sparrlöfs felaktiga datering i hans inlägg d. 31 dec. 2001] så kallas Johan Barck som underskrivit kontraktet, som refereras till, för kyrkoherde. Både jag och Sparrlöf är ense att denne nu inte är Johan Barck (gift med kh Brodde Svenonis dotter) utan dennes far Johan Ludovici Barck.
Vad jag avsåg i mitt uttalande, som Anders Winroth refererar till, är att om personen Johan Barck som underskrivit kontraktet (och som då Sparrlöf hävdat ss en av Mickel i Tenhults arvingar) skulle vara Johan Barck d.y.(Johan Ludovicis son) så kan denne inte benämnas ss kyrkoherde d. 7 juli 1665 ty denne Johan Barck d.y. promoverades inte förrän 2 juli 1665, om man nu får lita på Smol. Ups.. Johan Barck d.y., som var gift med en dotter Brita till kh Brodde Svenonis, blev heller inte utnämnd kyrkoherde i Barkeryd förrän d. 16 sept. 1666(!) efter domkapitlets förordnande.
En fråga som jag kommer in på här är hur man promoverades? Vad jag läst mig till skedde detta vid en ceremoni på universitetet. Alltså antar jag att Johan Barck d.y. då befann sig i Uppsala. Kanske har jag fel i detta antagande?
Är det inte då underligt att Johan Barck d.y.:s far Johan Barck d.ä. skulle uppträda i ett kontrakt som arvinge till Mickel i Tenhult? Visserligen kan man leka med tanken att han har gjort detta som representant för sin son Johan Barck d.y. men då kräver detta dels att denne son redan var gift med Brodde Svenonis dotter Brita då kontraktet skrevs (före 7 juni 1665, troligtvis långt tidigare om man läser vad som står om: ...Men Anna och Marit Mickelsdöttrar swara dhett dhe inthet weta aff thetta Contractet ey heller haffwa warit tilstädes ner the thett haffwa låtit skriffwa hvarföre wilia dhe dhet intet beståå. Ey heller hafwa dhe hördt Cammar Collegii breff.. Om nu kontraktet var skrivet samma dag som på tinget så går inte Anna och Marits Mickelsdotters uttalande ihop , alltså måste kontraktet vara skrivet mycket tidigare) och dels att Johan Barck d.y. inte varit närvarande då kontraktet skrevs - och då följer frågan om ett dylikt kontrakt verkligen kunde vara gällande i den mån att Johan Barck d.y.:s far Johan Barck d.ä. undertecknade och inte sonen. Om vi istället antar att Johan Barck d.ä. undertecknade ss arvinge till Mickel i Tenhult för sig själv så kan hans sonhustru Brita Broddesdotter absolut inte ha varit ättling till Mickel i Tenhult - ett dylikt släktskap skulle ha förhindrat äktenskap emellan Johan Barck d.y. och Brita Broddesdotter som då skulle ha varit nära befryndade.
För mig ter det sig hellre så, som jag hävdat, att kyrkoherdarna Johan Barck d.ä. och Andreas Hornaeus skrivit under kontraktet (det talas enbart om att personerna skrivit under - någon släktskap med Mickel omtalas inte 1665 7/7 - det är först 1666 22/2 som Mickel omtalas) som bevittnande kyrkoherdar för några av sina församlingsbor. Min fråga till läsaren är hur förvarades den donerade spannmålen som skulle tilldelas skogvaktaren Mickels arvingar? Vilka var det som kontrollerade att in- och uttaget av spannmål gick rätt till? Var det inte kyrkoherdarna som ansvarade för denna sockenangelägenhet? Rätta mig gärna om jag har fel.
Vad vi vidare vet om Johan Barck d.y.. är att han INTE gifte sig 1671 som Växjö stifts herdaminne angett (och som jag förhastat refererade till och fick hugg av Sparrlöf) utan några år tidigare, ty sönerna Brodde och Johannes inskrevs i Jönköpings skola i maj 1676 och torde då ha varit minst 6 år. Sönerna intogs vid Åbo akademi 1689 och åldern för universitetsstudier var vanligen 19-20 år och då får vi att de är födda ca 1669-1670 (detta är beräkningar, obs!). Sparrlöf skriver att Johan Barck d.y. är redovisad med hustru redan 1666 i mtl och eftersom jag själv inte kontrollerat detta kan jag inte bemöta det, men det är ingen omöjlighet och troligtvis (min spekulation) så vigdes Johan Barck d.y. med Brita Broddesdotter 1665 el.1666. Vigseln har troligen förestått i samband med kyrkoherdetillsättningen 1666.
Jag hoppas att ni följt med i mitt resonemang ovan. Kom gärna med reflektioner. Jag uppskattar att man tänker efter och inte köper vad andra skriver utan vidare. I den genealogiska litteraturen figurerar många felaktigheter och vi måste tillåta varandra att ta diskussioner om antaganden verkligen kan stämma.
4573
« skrivet: 2002-03-25, 11:34 »
I Gränna stad nämns tidigt flera resandefamiljer. En familj som jag sett ss förfäder för resande (som jag definierar ss delvis zigenarättlingar) är bl a Ruth i Gränna. Med ingiften figurerar släkten Skotte ( i Växjö och Gränna). Även fältskären Isack Krok (c1635-1695) i Gränna nämns (gift med Kerstin Arvidsdotter Ruth). Jag vill dock helt ifrågasätta att dessa familjer är resande, dvs i betydelsen tillhörig tarterna som nämns i Gränna och Vimmerby på 1700-talets början. Vad är det som utskiljer att de skulle vara zigenarättlingar?
Att de socialt sett skulle särskilja sig ifrån andra småborgare i städerna tycker jag inte heller stämmer. Yrken ss häktemakare är inte lika med etnicitet, kanske mer socialt förknippat. Släkterna Skotte och Gränman i Växjö var etablerade borgare med släktförbindelser med bönder och borgare i Växjös omland. Är det inte först långt senare som ättlingar gifter in sig i resandesläkter (Fogelgren, Lindgren)?
4574
« skrivet: 2002-03-22, 20:37 »
Skatelöv C:1, s 275; år 1718: No 18 d 2 Novemb: begrofz hammarsmedens hustro mester Jacob Schiolz i huseby Ingärd Catharina 53 åhr g
Om den Jacob Schiult som nämns med barn 1722 är densamme som gift om sig så har han gjort detta i någon annan församling för ingen vigsel finns registrerad i Skatelöf 1718-23.
Enligt KGF:s databas (sic! bör kollas upp i originalkyrkoboken!):
En hammarsmed Jacob i Huseby har barnen:
Britta född 1704, döpt 1/5 1704 (fadern kallas enbart mäster)
Denne hammarsmed torde vara identisk med hammarsmeden Jacob Giöransson på Huseby bruk som har sonen Giöran född 1702, döpt 22/6 1702 - denne torde vara den son NN till densamme som avled 1703, bgr 30/3 1703. En dotter Sigrid dog 1708, bgr 26/1 1708.
Britta född 1707, döpt 21/7
hammarsmeden mäster Jacob Skult på Huseby avled 1731 6/7, bgr 11/7 1731, 74 år g:l (dvs född ca 1657)
4575
« skrivet: 2002-03-22, 20:13 »
I Skatelöv sn finns hammarsmeden Jacob Schiult med hustrun Elin Nilsdotter på Huseby bruk år 1722. Deras son Abraham Jacobsson Schiult föddes 23/12 1722, döpt hemma för dess svaghets skull av monsr Jacob Friskopp och detta dop konfirmerades d 26 (källa: Skatelöv C:2 s 12).
4576
« skrivet: 2002-03-22, 18:37 »
Finns det någon som stött på en båtsman Per Trogen i Bräkne Hoby socken på 1730-talet? Har fått tips om att båtsmansnamnet Trogen ska förekomma i socknen. En båtsman Per Trogens ohh Ingrids barn, Elin, födds i Hjulsryd, Vislanda sn (G) 1736. Eftersom det inte förekom några indelta båtsmanstorp inne i landet (förutom i städerna) så undrar jag vart han var placerad - ty han nämns inte mer i Vislanda sn. Möjligen är denne Per Trogen densamme som en Per Torstensson ifrån Sjöbacken, Vislanda sn, som nämns 1718 men därefter är spårlöst borta.
Alla tips om båtsmän Trogen i Bräkne Hoby mottages.
mvh Niclas R.
4577
« skrivet: 2002-03-22, 18:23 »
I Skatelöv k:a (G) år 1731 (C:2 s 382) d 6 Januarii sammanwigdes dräng Swen Börjeson från hultsiö Sochn, och pigan Ingred Jönsdotter i Prästegården
Kanske till någon Hultsjöforskares nytta!
mvh Niclas R.
4578
« skrivet: 2002-03-22, 11:06 »
Hej Roland!
Om du sätter in en efterlysning under Småland: socknar: Skatelöv kanske du får bättre napp. Din Jon Persson har väl inget med Löfving-personerna att göra?
mvh
Niclas R.
Ps. om Peter, anbytarvärden, läser detta: rubriken kanske borde ändras till enbart Löfvingsson el dylikt? Ds
4579
« skrivet: 2002-03-20, 23:22 »
Ovannämnde Löfving Mörks i Sjöby (Skatelöv sn) son Nils Löfvingsson (anges bo i Villtofta bondagård, Vederslöv sn 1621 - om inte sammanblandning skett med brodern Måns Löfvingsson) är troligen far till Löfving Nilsson i Nöbbele by, Vederslöv sn som avled 1692 (test pgr 26 okt. 20 öre). Denne var far till bl a Olof Löfvingsson och Anders Löfvingsson i Nöbbele by. Anders vigdes 1684 och gav på sin hedersdag 24 öre till Vederslöv k:a. Personer med namnet Löfving i Vederslöv socken bör vara ättlingar av denna släkt.
En Per Löfvingsson f 1722 27/6 ohh Kirstin Andersdtr f 1729 /10 i Valeryd, Vederslöv sn hade bl a barnen: Jonas f 1749 4/6, Elin f 1755 30/7 (källa Vederslöv hfl 1740-59).
År 1748 nämns i Kalvsvik sn: brukaren Löfving Löfvingsson med hustru i Kalfswik kyrkby
denne L.L. bor med hustrun 1746-1747 i Kråketorp söregård, Kalvsvik sn
År 1746-1747 nämns även en brukare Nils Löfvingsson med hustru i Kalfshaga Torsagård, Kalvsvik sn.
4580
« skrivet: 2002-03-20, 23:05 »
Här kommer domboksutdrag som berör Löfvingarna:
Kinnevald härads dombok (GHA)1621 3/2 s 29-32
Samma dagh kommo för rätta Jöns Loffuingzsson i skeggelöse, och håkon i ulffzerydh, fulmechtigh giorde med breff och segell aff per hane i Broodeholm i Linderydz skokn(sic!) och Konungha häradtt boandes, och han för retta giörligen bewyste att forb:de per hanes haffur effter sine Salighe föräldrar laglighen arfft hele bonda gården wiltoffta, med breff och documenter, som hans föräldrar på samma gård förhuerffuat hade. Och effter for:de per hane icke haffuer lust boo och besittia bonda gården i wiltoffta, vthan honom sälia och förytra will, derföre haffuer han vthi 2 samfelthe år, samma går å tings nembstom frendom och bördamen hembudett, Som ähr hederligh och uelwördigh man, her Sten i urshultt, hans söster och sösterbarn, som til samma gård ähr rätte bordamen, och dhe haffua inthet welat lösa vthan vpdragit deras kiöparätt en oskyld man benemd Nils löffuingzson, som nu vthi samma gård boandes ähr. Och haffur Måns Bengtsson i Araby på sin moders, och sins söskennes wegner och medarffuinger, belongande Etlöffuett och badzrätten, och elliest till en vänegåffuo at han Måns Löffuingz köp icke förhindra skulle, vpburitt peninger__20 daler. Jthem bekiende och per hanes fulmächtighe att forb:de per hane för samme gård vpburit haffue, sölffuer och redhe peninger Tuhundrade firethijo tre daler för arff Jordh, och etlöffuet, huilke peninger per hane till fulla nöyie vpburit och bekommit haffuer, så att honom wäl ådtnöyes: Derföre domdes fob:de bonda gården i wiltoffta ifrå rätte bördamennen, såsom tingsköttes och aff hendes ifrån per hane, hans barn och arffuinger födda och ofödda och till hemulades in vnder Måns Loffuingzson hans hustru och retta arffuingar till Euinneligh ägho och ägendom. Och der så hender att welb:te her Steen i Urshult och hans medarffuinger, effter denna dagh kunna laglighen vinna nogor Jord i Bonda gården i wiltoffta, då skal per hane förplichtat wara att derföre, hemul stånda, vtlägga och betala och hålla Måns Loffuingzson i alla måtte skadeslös. Effter som han sigh her för rätta tilförenne obligeratt och förplichtat haffuer. Och effter parterne om detta köp våro vennligen öffuerens och gården lagligen vpbuden nemblighen frendom och bördamennom, hembuden, aldeles och i alla måtto effter Suerges lagh, derföre dömde retten detta kiöp fast och oryggeliget til Euerdelige tider.
4581
« skrivet: 2002-03-20, 15:44 »
Anita, mitt tips är att du följer upp den Jöns Persson som föddes 1747 i Tjugosjö by, Ljuder socken. Det behöver inte vara din ana utan det kan ha slumpat sig att datumet är densamme som din Grisells. Kombinationen Jöns Persson är ytterst vanligt under denna tid så man får vara försiktig. I Ljuder socken finns förresten byarna Griseboda (numera omdöpt till Åkerby) och Grisnäs (numera omdöpt till Grimsnäs) som kan ha gett upphov till ett namn som Grisell.
Kolla upp alla uppgifter ni finner i KGF:s databas, det förekommer tyvärr felaktigheter som i alla databaser och är enbart tänkt som ett hjälpmedel med efterkontroll i kyrkboken.
mvh Niclas R.
4582
« skrivet: 2002-03-19, 18:02 »
Peter, jag tycker inte du ska flytta denna diskussion eftersom den behandlar en släkt som är introducerad på riddarhuset och i litteraturen särskiljs som en egen ätt. Den finns med i Svenska adelns ättartavlor av G. Elgenstierna under det namn Olle anget som rubrik. Medlemmar ska ha skrivit sig Bååt.
Ätten Båt av Billa är en släkt som däremot erhållit sitt namn av forskare i modern tid efter sitt vapen (båten) och gården Billa i Hemmesjö socken, Konga härad (G-län) där medlemmar bodde under 1500-talets första hälft. Den kom aldrig att introduceras på riddarhuset och dess siste manlige medlem var hovjunkaren Christer Olsson till Bjärnhult, Göteryd sn som avled 1590/1591. Dennes syster Estrid Olsdotter skrev sig stundom Bååth (den ende kände av denna släkt som använde detta namn) och var dess siste medlem (död 1647/1648). [källa: ÄSF i:3, S 221]. Det finns ett samband dem emellan som anförts ovan, men har troligen på fädernet helt olika ursprung och bör behandlas som två ätter.
4583
« skrivet: 2002-03-19, 12:19 »
Upphitat i Vederslöv (G), C:1 s 268; år 1693 vigdes den 26 Febr. drengen Måns Jon?on i Weder?löff och pijgan Märta / Hansa dotter från Toby Sn
kanske vet någon vem Märta Hansdotter var?
4584
« skrivet: 2002-03-19, 12:05 »
Hej Olle!
I två uppsatser i Personhistorisk tidskrift (PHT) 1962 och 1965 har den kunnige Hans Gillingstam visat att frälsemannen Nils Lindormsson till Aneby var son till frälselandbon Lindorm Andersson (belagd 1538-1558) i Rottne, och vars mor var Elin Svensdotter, systerdotter till Lindorm Matsson (Läma), i hennes andra gifte med en Anders Olsson.
I en uppsats i PHT 1974 har Stig Östenson skrivit om Nils Lindormsson (Bååt, Lennart Nilssons ätt) till Aneby och ätten Båt av Billa ännu en gång. I denna sistnämnda hävdar Östenson att Elin Svensdotter inte tidigare varit gift med frälsemannen Mats Håkansson [Båt av Billa] utan med dennes son Håkan Matsson [Båt av Billa] i ett för honom ej belagt andra gifte. Östenson är mycket kunnig och jag har all respekt för hans hypotes om sistnämnda släktskap, som anförs i uppsatsen. Personligen anser jag att den dock inte håller utan enbart bygger på antaganden som inte låter sig påvisas i källorna. Jag vill ta fasta på den släkttavla i Genealogica 41 som anger att Nils Lindormssons far var Lindorm Matsson och bror till Håkan Matsson mfl. Gillingstam har påvisat felaktigheten i släkttavlan och att Lindorm rätteligen hette Lindorm Andersson och var son till Anders Olsson ohh Elin Svensdotter som nämnts. Gillingstam var tidigare inne på att Håkan Matsson (m fl) var halvbroder till Lindorm Andersson och att de hade gemensam mor i Elin Svensdotter. Detta resonemang har Gillingstam släppt och följer Östensons hypotes i PHT 1974 när han skriver om ätten Båt av Billa i Äldre svenska frälsesläkter I:3, s 218-222, och personerna i tabell 4.
Vidare har jag i ett inlägg här på anbytarforum framfört hypotesen att Lindorm Andersson i Rottne ändå var bror till Håkan Matsson i Billa i och med att Elin Svensdotter kan ha varit styvmor till Håkan Matsson och att hon i ett senare gifte hade Lindorm. Håkan och Lindorm har då växt upp som syskon, trots att de inte hade gemensamma blodsband. Att uppgiften i Genealogica 41 sedan anger dem som bröder ligger helt i överensstämmelse med vad en muntlig tradition kan ha haft att förtälja för Peder Månsson Utter som uppgjorde släkttavlan (Gen. 41, fol. 191v). Nils Lindormsson har troligen växt upp i samma miljö som Håkan Matssons barn och använt båtvapnet med deras goda samtycke. Lindorm Andersson har möjligen varit släktens huvudman efter att Håkan Matsson avlidit på 1530-talet och möjligen varit fosterfar åt dessa. Källorna tiger så det är dock enbart spekulationer. En dotter till Håkan Matsson var Elin Håkansdotter (g 1)m Olof Hvit, 2)m kh Peder Nilsson i Hovmantorp) och hennes dotter Anna Olofsdotter (född trol. ca 1540-50)(gift med fogden Anders Svensson, adlad Stråle af Ekna) lät i sin tur döpa en son till Lindorm (Andersson) Stråle. Namnet Lindorms uppdykande bland ättlingar till Håkan Matsson har föranlett teorin att denne var släkt med Lindorm Matsson (Läma). Namnuppkallningen av en son till Anna Olofsdotter kan dock ha skett av ren vördnad för hennes morfars bror Lindorm Andersson som hon säkerligen träffat åtminstone som barn. Likaså kanske denne var fosterfar åt Elin som nämnts och då torde namnet Lindorms förklaring vara mer påtaglig.
Gårdshistorik för Elin Håkansdotters gods tyder även på att hennes mor var Ingrid Nilsdotter [Halvhjortsätten]och inte Elin Svensdotter som det dock anges utan någon reservation i ÄSF I:3, s 220. Elins gårdar låg bla i Agunnaryd o Stenbrohult - Halvhjortsättens godsområde.
Uppsatserna återfinns förresten i: PHT 1962, s 44-51 och i PHT 1965, s 11-12; PHT 1974,s 40-43.
forskarhälsningar
Niclas R.
4585
« skrivet: 2002-03-18, 14:52 »
Hej Bengt!
kan du lämna mer uppgifter om din släkting. I vilken sockens hfl har du funnit uppgiften om Hörda el dyl ? Vad hette byn han bodde i? Vilket yrke hade vederbörande? Det blir lättare att hjälpa om du meddelar mer uppgifter - namnet Bergquist är ingalunda ett unikt efternamn.
mvh Niclas R.
4586
« skrivet: 2002-03-16, 12:27 »
Hej Donald!
Är mycket tacksam för alla uppgifterna du förmedlade ovan. Nu fick jag verkligen lite mer att jobba på.
Ser i SVAR:s katalog att födelse-, vigsel o dödlängderna börjar 1825 (CI:1) för Värnamo så det borde nog gå att finna lite mer uppgifter om Nils Fasts familj, bla medlemmarnas dödsår. Likaså finns det generalmönsterrullor på Krigsarkivet att leta i, som är filmade.
I Svenska indelningsverket av C. Grill ser jag att Värnamo i Östbo härad har följande rusthållsstammar:
vid Smålands grenadiärbataljon (uppstod ss bataljon nr 2 vid delningen av Smålands kavalleriregemente och som då förvandlades till infanteri; kallades 1812-1824 för Smålands Dragon-Regementes Infanteri-Bataljon) finns följande:
Hjälshammar nr 79, Alansryd nr 80, Torp nr 81, Hyltegärde nr 82, Vällersten nr 83, Sörsjö nr 97, Mossla nr 98, Hinsekind nr 99
- samtliga dessa fem soldatrotar ingick i bataljonens 4:e kompani, benämnt Jönköpings kompani.
vid Jönköpings (infanteri)regemente fanns följande rotestammar:
Östhorja nr nr 52; Västhorja nr 53, 66 och 70; Mossla nr 54, 72 och 74; Hjellshammar nr 55 och 73; Nederby nr 56; Maramö nr 57, 60 och 69; Hornaryd nr 58; Vällersten nr 59, 65 och 67; Hof nr 61, 76 och 78; Källstorp nr 62; Duvegärde nr 63; Torp nr 64; Nöbbele nr 68; Rörstorp nr 71; Liusta nr 75; Jussö nr 77
- samtliga 27 vid 7:e kompaniet, benämnt Östbo kompani.
Det fanns dessutom en extra soldatrote som infördes vid Jönköpings regemente, Värnamo socken, i Hinsekind med numret 485 (beslut om extra rotar togs 1809, och skulle vara vakanta i fredstid,utan vakansavgift, och i krig berustas).
Vad gäller mantalslängderna för Östbo härad så undrar jag om alla dessa verkligen brunnit? De skulle upprättas i åtminstone två exemplar, ett skickades årligen till Kammararkivet i Stockholm (förvaras idag på riksarkivet) och ett exemplar stannade på Landskontoret i länet, för Östbo h:d var detta då i Jönköping. Sistnämnda landskontors mantalslängder finns nu i landsarkivet i Vadstena.
Det vore intressant att se vad som kan finnas kvar för Östbo härad.
Bouppteckningarna för Östbo härad förvarades också i Jönköpings landskontor och torde också finnas i Vadstena landsarkiv (som har upprättat alfabetiska register på de avlidnas namn).
Åter igen vill jag tacka dig Donald för all information du förmedlat.
forskarhälsningar
Niclas R.
4587
« skrivet: 2002-03-15, 11:53 »
Någon som har uppgifter om Ingvar Kamprads morfars far:
Karl Nilsson född 1832 19/2 i Värnamo. Han blev handlare i Elmhult (nuv. Älmhult), Stenbrohult socken. Gift 1864 16/1 med Bengta Bengtsdotter (f 1834 12/6 i Stenbrohult sn).
Förekommer det någon rekonstruktion av Värnamos brunna kyrkböcker? Det finns mantalslängder och bouppteckningar som torde kunna användas istället för de förstörda kyrkböckerna. Några som tagit tag i detta stora projekt ännu?
mvh Niclas R.
4588
« skrivet: 2002-03-15, 09:00 »
I Kammararkivet (på Riksarkivet i Stockholm) finns ett stort antal böcker under beteckningen Landskontoret. Häri ingår Landsboken och Verifikationer mm för de olika länen. I Landskontorets verifikationer 1743:II för Kristianstads län finns följande:
Brödmönstringsrulla Hamiltons regemente, Adlerfelts Compagni sid. 3529-3551.
I denna rulla, tidigare inte noterad vad jag förstått, torde åtskilligt finnas att hämta. I Landskontorets verifikationer finns även listor på arrestanter vid fästningar och mantalslängder för diverse kategorier av folk. Charta Sigillata -avgifter för vigda mm.
Dessa handlingar borde filmas för forskningen eftersom det oftast är stora otympliga luntor.
forskarhälsningar
Niclas R.
4589
« skrivet: 2002-03-14, 11:49 »
Gun, jag tackar för att du letat efter Amanda Andersdotter. Tydligen missade jag henne när jag i all hast tittade i födelseboken för Madesjö. När jag var i Kyrkhult spårade jag henne senare via flyttningslängden och husförhörslängden. Amandas familjebild ser ut som följer:
Andreas Jonsson , född 1817 31/12 i Uddabo, Ljungby sn ,döpt 4/1
son t bonden Jonas Andersson ohh Maria Nilsdotter i Uddabo
död 1881 7/10 i Persmåla nr 3, Madesjö sn
hemmansägare på 5/32 förmedlat mtl Östra Persmåla (åtm. ifr 1847; tidigare bonde i Härstenslycke, Madesjö sn)
gift med:
Charlotta Israelsdotter , född 1823 15/11 i Stora Persmåla, Madesjö sn, döpt 23/11 (C:4, s 528) , död 1881 8/3
dtr t bonden Israel Svensson ohh Stina Nilsdotter i Stora Persmåla
Barn:
*Joel Andersson f 1841 7/2 i Madesjö sn; gift
1882 471 m. Ida Charlotta Karlsson 8f 1852 19/8 i Madesjö sn); hemmansägare i Östra Persmåla nr 3 efter fadern 1881.
*Emma Mathilda Andersdotter f 1843 13/7 ibid, utfl 1862 t p 876 (AI:13);ej följt hennes vidare öden.
*Wilhelmina Christina Andersdotter f 1846 12/2; bodde hos föräldrarna fram till 1871, piga i Brokagärde 1868-70, sedan hemma, tillbaks igen ss piga i Brokagärde 1871-72; sedan till Västra Madesjö by (AI:17, s 1002), ej följt hennes vidare öden.
*Ida Julia Andersdotter f 1849 12/1 ibid; piga i Västra Madesjö 1868-71, hemma hos föräldrarna 1871-72, sedan utfl 1872 till Kroksjö (AI:17, s 776) - gift ; ej följt hennes vidare öden.
*Hedda Amalia Andersdotter f 1852 13/1 ibid; utfl till Västra madesjö 1871 (AI:17, s 1002);ej följt hennes vidare öden.
*Wendla Charlotta Andersdotter f 1854 21/4 ibid, utfl 1879 ifrån föräldrahemmet till p. 263 (AI:17);ej följt hennes vidare öden
*Peter Lorentz Andersson f 1857 4/9, död 1858 2/8 av koppor
*Peter Lorentz Andersson f tvill. 1860 11/2; dräng hos brodern Joel 1886-88, död där 1888 14/2; ogift
*Amanda Andersdotter f tvill 1860 11/2
gift 1881 [flyttade ut ifr Madesjö sn 1881 19/7 med attest; infl 23/7 1881 i Kristvalla sn; vigseln anges ha skett 20/11 1881 enl. hfl] med Karl Danielsson (1852-1940) i Högerås, Kristvalla socken. Amanda avled 1935 på Rössbo Släta, Kristvalla socken
Anmärkningsvärt är att fadern till Amanda heter Andreas (i både födelsebok o hfl) medans barnen kallar sig Andersson/Andersdotter.
Detta är vad jag f.n. funnit om Amandas ursprung, men forskningen går vidare. Eventuella tips mottages tacksamt. Finns det något skrivet om Madesjöbor i hembygdsföreningen? Madesjö-Ljungby är områden jag inte har forskat i så mycket tidigare.
mvh Niclas R.
4590
« skrivet: 2002-03-12, 23:53 »
Sent omsider har jag sett att Göran Sparrlöf gett sig tid att svara i diskussionen om Brodde Svenonis. Det gör mig dock ont att han försöker svartmåla mig som historiker och att han framkastar påståenden som Om gissningen stämmer vet jag inte, men jag noterar att Rosenbalck hoppar över uppgifter som inte passar honom och att jag i mejl skulle ha beskyllt honom (Göran Sparrlöf) för att ha gjort ett fruktansvärt misstag i och med uppsatsen om Broddo Svenonis i SoH 1999:2. Sådana personliga påhopp är rent nonsens och är enbart en retorik ifrån Sparrlöfs sida att inte ta debatt i sak. Jag har sparat alla mejl till nämnde Sparrlöf och lägger gärna ut dem här för alla att läsa om så önskar - även de svar han gav mig i tillrättavisande och nedlåtande ord om att jag inte hade mycket att komma med angående Brodde Svenonis.
Sparrlöf påstår vidare att jag inte läst vad han och Stille skrivit i sina artiklar. Detta är ren dumhet ifrån karlen sida. Hade jag inte läst artiklarna hade jag väl inte gett mig in i en debatt om Brodde Svenonis första hustru Kerstin Nilsdotters ursprung?
Det jag däremot har gjort är att jag har en annan tolkning av den viktiga dombokstexten, som Sparrlöf bygger sina påståenden på. Detta kan han inte acceptera. Min alternativa tolkning av vem som kan vara Brodde Svenonis hustru Kerstin Nilsdotter har Sparrlöf helt missat. Jag har noterat en Kerstin Nilsdotter som dotter till Nils Bosson och hans hustru Märta Persdotter (Kåse), inte en Karin Nilsdotter som Sparrlöf felaktigt hävdar ovan för att få mig i dålig dager vad gäller källkritik. Sparrlöf rör själv ihop uppgifterna!
Brodde Svenonis figurerar ihop med Jöran Gyllenfalk (personlig brevsigillant vid gårdsförsäljningar och de skänkte ihop en kalk), som har en syster gift med en prästman. Jag menar på att denne syster KAN vara Kerstin Nilsdotter, Brodde Svenonis första hustru. Däremot har jag inga definitiva bevis för att så är fallet och Sparrlöfs påståenden:
Vem som helst ser ju att texten överhuvudtaget inte handlar om det som han påstår att den gör. För Rosenbalck är det emellertid nödvändigt att till varje pris förneka prästernas släktskap med Mickel. I annat fall kan han inte para ihop dem med ätten Kåse.
Men snälla Göran Sparrlöf, jag är inte ute efter att para ihop Kerstin Nilsdotter med Kåseätten. Det är bara en alternativ tolkning av släktskap, inget definitivt påståenden som dina att hon absolut MÅSTE vara dotter till Nils Eskilsson i Lockarp. Varför tål du inte ett kritiskt tänkande?
I Tveta dombok 1665 7/6 nämns att man framlägger ett kontrakt. Detta kontrakt kan rimligtvis inte vara skrivet samma dag eftersom Anna och Marit Mickelsdöttrar som räknas upp svarar på detta ting att de inte var närvarande då kontraktet skrevs. Personer som nämns i detta var:
Contract underskreffwet aff kyrkioherren Hr Jahan i Barkeryd, Anna och Marit Mickelsdöttrar, Mickel Persson, Eskill Nilsson, Jöns Joensson, Hemming Haraldsson, Sven Svensson, Anna Jönsdotter, Karin Jönsdotter och kyrkioherren Hr Anders i Rogberga, Jöns Joensson och Sven Svensson.
Sparrlöf hävdar att alla dessa var skogvakatren Mickel Jönssons ättlingar - inklusive kyrkoherden Johan i Barkeryd och kyrkoherden herr Anders i Rogberga. Detta enbart av den något lakoniska domboksnotisen i Tveta dbk 1666 22/2 där det talas om Pål Haraldssons förlikning med sina medarvingar om spannmålen efter Mickel Jönsson i Tenhult. Ett kontrakt som det som nämnts vid tinget 1665 7/6 hävdar jag måste ha underskrift av andra personer än de inblandade medarvingarna för att vara gällande. Det är därför kyrkoherdarna Johan i Barkeryd och Anders i Rogberga nämns.
Men vem är den kh Johan i Barkeryd som nämns i ett kontrakt skrivet FÖRE 7/6 1665? Jo, det är som jag skriver ovan (Sparrlöf läser inte vad jag skriver - talesättet på sig själv känner man andra verkar passa in på denne herre, om jag nu får släppa ut en personlig tanke...) kyrkoherde Johan Ludovici Barck INTE hans son Johan Barck. Sonen Johan Barck som var gift med Brodde Svenonis dotter var student i Uppsala ifrån 1659 (P. Wilstadius: Smolandi Upsalienses III, nr 929)och anges ha promoverats 2 juli 1665 (rimligen vid ett universitet, troligen i Uppsala och knappast nere i Småland), varefter han var faderns (Johannes Ludovici) kaplan under dennes sista år. Kyrkoherdetiteln uppbar man efter en längre tids prästtjänstgörande, inte innan man ens erhållit sin akademiska promotion. Den kyrkoherde som nämns som underskrivare i kontraktet om spannmål är då inte Johan Barck d.y. som Sparrlöf påstått. Då faller även det envisa påståendet att alla som nämns i brevet är skogvaktaren Mickel Jönssons ättlingar och att de underskrivit kontraktet ss sådana. Det viktigaste indiciet som binder Brodde Svenonis hustru till Mickel Jönsson faller således. Allt annat som hävdats, att gårdarna Lockarp ligger granngård med Broddes föräldrahem Boarp är bara en slump som man inte kan bygga släktkedjor på. Jag har absolut inget emot att Kerstin Nilsdotter skulle vara dotter till Nils Eskilsson, men jag kräver bevis för detta - inte en massa påståenden och personliga kränkande påhopp för att man vill ha fram dessa. Jag är absolut motståndare till att mörklägga saker och inte komma sanningen nära. En fri och öppen debatt gynnar alla!
För de som läser detta ber jag:
ta inte Göran Sparrlöf för sanning, ej heller mig. Läs istället de refererade domboksuppgifterna som skrivits in på forumet och bilda er en egen uppfattning om saken. Ni har alla dombokskällor refererade som använts av Sparrlöf så det är nu fritt att själva läsa dem och tolka dem.
I motsats till Göran Sparrlöf så tänker jag engagera mig i debatten! Både här på forumet och skriva en artikel i Släkt och Hävd om Brodde Svenonis hustru och tolkningen av domboksnotisen. Jag låter mig inte tystas - endast av bra argument och logik.
forskarhälsningar
Niclas Rosenbalck
Växjö
4591
« skrivet: 2002-03-12, 11:31 »
Birgitta!
Ring SVAR och säg som det är. De måste inse att vanliga släktforskare inte har råd att beställa källor som är uppdelade på flera mikrokort (exempelvis stadsförsamlingarnas förhörsböcker och personförteckningar). De måste inse att i vissa fall måste de ge rabatter på källor av samma volymserier och näraliggande år. Samma förhållande som du anger gäller för domboksmaterial. Vad SVAR tänker om sin verksamhet rent marknadsmässigt i förhållande till sin status som arkivinstitution övergår mitt förstånd emellanåt. De kan inte vinna några kunder i längden om de motarbetar dessa med konstigheter och den prispolicy de har hittintills.
Ett annat alternativ är att du köper mikrofilmerna (kostnad ca 330 kr per styck), vari du får betydligt mer volymer för pengarna än vad du får om du inskaffar mikrofich?n.
mvh
Niclas Rosenbalck
4592
« skrivet: 2002-03-12, 10:50 »
Hej Ingrid!
Vad har du mer för uppgifter? När exakt dyker Catharina Jonasdotter/Jonsdotter upp i Östra Skreflinge, Husie socken ? Hon nämns änka av dig ovan 1812, vet du vem hon var gift med och när?
Husie har bilagor till flyttningslängden:
HII: 1 1769-1818 , SVARS kortnr: 90853, 21 st mikrofich?kort, åren 1771-1802 saknas. Har du tur är hon inflyttad efter 1802.
Småland är stort och namnet Catharina Jonasdotter mycket vanligt. Figurerar det fler smålänningar i Husie under denna tid? Flyttningsmönster följde oftast flera personers rörlighet.
mvh Niclas R.
4593
« skrivet: 2002-03-12, 10:13 »
När det gäller släkterna (obs!) Lång i Kronobergs län så finns det en artikel i Kronobergs genealogiska förenings medlemsblad (KGF-nytt) nr 64 (årg. 16, mars 1999), s 5-7, som heter Kammarrättsrådet Lång och hans fädernesläkt i Småland av Owe Wennerholm. Där finns en släkttavla över släkten Lång ifrån Slätthög socken (Allbo härad). Tyvärr har författaren mycket okritiskt även stoppat in medlemmar av släkten Lång ifrån Linneryd socken (Konga härad). Dessutom innehåller artikeln åtskilliga fel rent faktamässigt - så en ren varning! Författaren Owe Wennerholm har i KGF-nytt nr 65, s 9, påtalat artikelns brister. I KGF-nytt nr 68, s 6-9, har samme författare sedan gjort en revidering av artikeln utifrån de uppgifter som inkommit ifrån andra forskare. Denna nya artikel får ses som ett bättre forskarstartläge angående släkterna(!) Lång. Tyvärr måste man även inse att denna nya artikel innehåller rena felakigheter. Wennerholm är bra på att dra fram uppgifter ur domböckerna men hans slutsatser brister och är stundom rena fantasier och gissningar (jfr bl a hans artikel om den fiktiva medeltidsätten Karse i Släkt och Hävd 1986:2, s 86ff, vars vapen tre kors (en klerikal symbol) han vill bygga vida genealogiska resonemang på, för att inte tala om hans identifiering av Bockstensmannen!). Mitt tips är att gå till källorna innan ni använder er av uppgifterna, ty de är behäftade med många fel.
Vad gäller Långsläkten ifrån Linneryd socken så finns de säkraste uppgifterna i Smolandi Upsalienses del V (1700-1744) av Paul Wilstadius, å nr 1722 (studenten i Uppsala år 1742 Daniel Långs biografi och släkt).
Tillnamn ss Lång var vanligt under medeltiden. Många som bar ett tillnamn i en snäv geografisk trakt var ofta släkt, men inte alltid. Att göra ett släktnamn av ett allmänt spritt tillnamn kräver således mer än enbart namnet i sig. Det krävs att personerna har gemensamt arv- Att de figurerar i samma krets vid tinget kan tyda på frändskap.
Långsläkten i Linneryd har troligen antagit släktnamnet Lång efter gården Långalycke och de förste med namnet är troligen barnen till fältväbeln Per Nilsson.
Långsläkten i Allbo härad, bl a i Slätthög och Moheda socknar har ett gammalt tillnamn som kan åsyfta antingen ett kroppsligt förhållande (lång person) eller vara tagit efter någon geografisk plats.
forskarhälsningar
Niclas Rosenbalck
4594
« skrivet: 2002-03-07, 08:40 »
Hej Gunnar!
Ser att även du forskar på Colliander, Balk, Domnaerus m fl. Ser även att du nappat på min forskning om Balk-Claviger uppe i Stockholm. Har du månne hittat något mer om kyrkoherden Nicolaus (Nils Svensson) Domnaerus? i Älghult bakgrund? Kanske har du hittat något om hans tid som kyrkoherde utöver herdaminnets uppgifter? Han verkade som kyrkoherde ifrån 1666 i pastoratet och avled 1677. Tidigare hade han varit huspräst i Stockholm där han gifte sig med Margareta Knutsdotter (dtr t slottsskrivaren Knut Eriksson (vars barn kallade sig Balck) ohh Beata Månsdotter). Han uppges vara ifrån trakten av Dummemosse vid Jönköping och att denna plats fått ge namnet Domnaerus (vilket jag dock betvivlar). Nicolaus Domnaerus dotter Elsa är min fm mm mf mm fm.
frändligen,
Niclas Rosenbalck
4595
« skrivet: 2002-03-06, 09:08 »
According to Pjätteryd CI:4 Johanna Sofia is born 15 January 1851 [there is no other Johanna Sofia born in Pjätteryd in January/February], bapt. 16 Jan 1851, and her parents are: Anders Pettersson and his wife Helena Johansdotter in Ruke (a farm in the parish of Pjätteryd). Witness: M: Johannes Jönsson in Stenshult, H: Britta Stina (Jahans)dotter ibidem, Dr Olof Andersson in Ruke, Pigan Johanna Andersdotter ibidem
M= man
H= wife, saying she had a married status
Dr = dräng, an unmarried man, could also mean servantboy
Pigan = an unmarried girl, could also mean servantgirl
In the examinationlist of Pjätteryd AI:10 (1846-1851), p. 32: Ruke Ladugård
1/4 farmer Anders Pettersson , born 1/8 1812 in the parish of Qvenneberga (now: Kvenneberga)
wife: Helena johansdotter , born 1/9 1814 in the parish of Aneboda
Children:
Maja Lisa born 11/5 1840 in Pjätteryd
Nils Johan born 21/1 1843 in Pjätteryd - died 25/2 1849 crushed under the mill-wheel (there was a mill at the farm of Ruke)
Christina born 10/2 1847 in Pjätteryd
Ingrid Maria born 14/12 1849 - died 19/2 1850
Johanna Sophia born 15/1 1851
In the examinationlist Pjätteryd AI:11 (1851-55) the family isn?t left at Ruke farm. They must have moved but without giving any note whereto.
Kvenneberga C:1, p 210: 1812:
Anders born 1/8, bapt, doesn?t says when
son of: Peter Jonasson and his wife Lisbet Nilsdotter (38 years old) at Uråsa Erlandsgård
witnesses: Jonas Johansson, Britta Matesdotter in Uråsa
Aneboda C:2, p 38, 1814:
Helena Johansdotter born 1/9
daughter to: Johannes Magnusson and his wife Lisa Månsdotter at Skärsmo (Schersmo); no witnesses are mentioned
sincerely
Niclas R.
4596
« skrivet: 2002-03-06, 08:44 »
Barbro, jag har själv haft nytta av De obesuttna.... - men efterhand upptäckte jag att det vimlade av fel i boken vad gäller listorna på soldater och ryttare. Tydligen var författaren en glad amatör (tack o lov att det ibland finns sådana eldsjälar!) som dock slarvade med källornas tolkning och utelämnade en hel del soldater mm. Mitt tips är att man kollar generalmönsterrullorna och även husförhörslängderna för uppgifterna i De obesuttna....
En annan bok som jag kan rekommendera och som behandlar trakten kring Vallsjö i ett historiskt perspektiv är Tre socknar - Sävsjö stad , del 1 och 2 (Sävsjö,1967-70; omfång: 2 vol. (115, 132 s.)).
forskarhälsningar
Niclas Rosenbalck
4597
« skrivet: 2002-03-04, 10:27 »
Känner någon till vart Amanda Andersdotter är född? Hon uppges i husförhörslängden för Kristvalla vara född 1860 11/2 i Madesjö, men i födelseboken hittar jag inte henne. Hon flyttade 1881 23/7 ifrån Madesjö i och med vigsel med Karl Danielsson (1852-1940) i Högerås, Kristvalla socken. Amanda avled 1935 på Rössbo Släta, Kristvalla socken dit makarna flyttat.
Någon som vet vart Amanda är född?
Mvh Niclas R.
4598
« skrivet: 2002-03-03, 15:17 »
Hej Birgitta!
Angående rena persondata så se följande verk:
Svensk officersmatrikel del 1/ utg. av Severin Hallberg [1 : Generalitetet, generalstaben, infanteriet 1921; utgivningsort. Sthlm,omfång: vii, 534 s.] (verkar som endast denna del utkom i ett planerat löpande flerbandsutgåva)
och i:
Svensk officersmatrikel / utgiven av P. G. Sjövall :
D. 1 : Generalititet, generalstaben, infanteriet och rättsväsendet
[Ort/Förlag: Stockholm : Svensk officersmatrikels förl. Utgivningsår: 1936 Omfång: 411 s]
Vad gäller regementshistorik så se:
Kronobergs regemente under 1900-talet
/ redaktionskommitt?: Rolf Björck (Växjö,1996; omfång: 360 s.)
Kronobergs regemente - dess människor och deras minnen 1919-1992 / redaktionskommitt?: Rolf Björck, Kjell Göthe, Roy Himsel (Växjö,1992; omfång: 175 s)
I regementsarkivet finns givetvis material om fanjunkare Erik Gustafsson, men jag vet inte hur tillgängligt detta material är, men ska kolla upp det.
Mvh Niclas Rosenbalck, Växjö
4599
« skrivet: 2002-03-01, 14:03 »
Har nu varit i Kyrkhult och forskat vidare på Öljersjö-grenen. Vill göra lite rättelse till ovanstående fråga och Christians svar. Hemmansägaren Peter Jonsson i Öljersjö gifte sig i Ramdala k:a 1830 10/1 (lysning 29 nov.) med bondedottern Ingrid Larsdotter ifrån Berntorp. Peter Jonsson föddes 11 sept. 1801 i Öljersjö nr 25, Lösen sn, som son till Jon Hansson (1762-1824) ohh Maria Åkesdotter (1768-1839). Ingrid Larsdotter är född 5 okt. 1809 [i Lösen hfl står dock felaktigt 1810] i Berntorp, Ramdala sn som dotter till hemmansägaren Lars Andersson (1776-?) ohh Kerstin Jonsdotter (1785- ?).
forskarhälsningar
Niclas R.
4600
« skrivet: 2002-02-27, 09:46 »
Håller med dig Peter om att konkurrens i sig inte är fel, för Genlines prissättning shockhöjdes rejält i år och ska det fortsätta så är detta inte bra för släktforskarrörelsen. Dock hoppas jag på personerna i företaget Genline AB att de besinnar sig och sänker abonnemangspriset, för annars blir det en monopolställning de kan utnyttja gentemot den enskilde släktforskaren. Detta är inte bra. Det hade kännts bättre om Riksarkivet varit ansvarig för digitaliseringen ifrån början - statliga organ har en helt annan skyldighet vad gäller distribuering av offentligt material än enskilda bolag. Dock ska Genline ha heder av att de satte igång digitaliseringsprojektet.
Vad gäller SVAR är åtminstone jag skeptisk till den påstådda digitaliseringen av samma material som Genline har lagt upp. SVAR är kända för att vara oskäligt dyra, ta lång tid på sig och ha dålig kvalité på sina produkter, vilket inte alls rimmar med den policy som Riksarkivet själva haft tidigare, vilken jag kommit i kontakt med. Det känns som om SVAR-ansvariga inte riktigt haft kontroll på släktforskarnas krav och deras behov - ta tex SVAR-katalogen på nätet och NAD-skivans katastrofala upplägg. Varför görs inget åt detta på SVAR?
Det verkar enligt mig att SVAR har problem i sin organisation. Det ska bli intressant att ta del av den arkivutredning som pågått och som Kari Marklund ska presentera i vår.
Om SVAR fått EU-pengar (kan någon bekräfta detta eller är det bara rykten??) borde de använda dessa till att digitalisera kyrkböckerna ca 1860 och framåt (nu är det SCB:s utdrag vi mestadels har tillgång till ifrån denna tidpunkt, och dessa innehåller färre uppgifter än de förra). Likaså borde de ägna tid och pengar att digitalisera församlingsböckerna (husförhörslängdernas efterföljare) till 70-års sekretessgränsen (fram till ca 1932). Detta material kommer att efterfrågas mer inom en snar framtid av både forskare och enskilda. Bouppteckningarna borde också digitaliseras av SVAR - det är ett enormt tryck på landsarkiven med frågor och kopior ur dessa. Om sedan SVAR i en framtid önskar digitalisera de mormonfilmade kyrkböckerna, med en bättre kvalité och distributionslösning än Genline har idag, så är detta enligt mig välkommet. SVAR borde göra som vi släktforskare och först börja i rätt ända, dvs starta i nutid och gå bakåt.
tack för ordet,
Niclas Rosenbalck
4601
« skrivet: 2002-02-27, 08:43 »
En annan Gunnér/Gunér släkt: Magnus Gunnerus [född Måns Bengtsson] var komminister i V. Torsås 1681-1706. Han avled 1706, vid 51 års ålder. Han var gift 1684 i Dörarp k:a med Jungfru Catharina Gudmundsdotter Krook (trol. en dtr t häradshövdingen för Allbo och Norrvidinge härader Gudmund Krok (död 1663/64) eller till dennes kusin häradshövdingen Gudmund Krok i Västergötland (se Smolandi Upsalienses 452). De hade barn som kallade sig Gunnér: Gudmund Magni Gunnerus , skola i Växjö 1695 2/3, gymnasist ibid. 1702, död i fält Bengt Gunnerus (Gunnér) , född 1687 , skola i Växjö 1699 7/5, gymnasie ibid: sedan student i Uppsala 1709 (nr 1463), kyrkoherde i Listerby, Blekinge, 1731-1757: död 1757 5/7, 70 år (skolnotisen 1699 anger honom ss 10 år g:l): gift 1)m . Anna Helena Tranfelt, änka efter kh. S. Cornerus i Backaryd, hon avled 1751: gift 2) m. Brita Christina Anckarfjell (adliga ätten), som gifte sig 2: o. 1759 m. vice pastor Carl Henrik Tall. Enligt Lunds stifts herdaminne hade Gunnerus i senare giftet en son och en dotter, vilka dog i späd ålder. Det kanske fanns fler barn? Johan Gunnér f 1692 (VSH), stadsfiskal i Karlshamn, död 1736 gift 1) i Kalvsvik k:a m Hedvig Rosenbom (död 1723), dtr t jägmästaren Peter Rosenbom ohh Domnaera gift 2) m. Anna Margareta Pihl Barn: Brita Catharina Gunnér f 1710 på Formatorp, Kalvsvik sn (G), död 1790 1/8 på Kyrketorp, S. Solberga sn, bgr 10/8: gift 1737 24/6 med Leonard Stråle [af Ekna: adliga ätten nr 87] (1715-1780), fältväbel [B.C. G:s ursprung kännde Elgenstierna ej till] Magnus Gunnerus f i Karlshamn 1732, gymnasist i Växjö, student i Lund 1754, prästvigd 1763 14 dec., klockarepräst i Gullarp 1766, död 6 febr. 1806 (se Lunds stifts herdaminne del 5, s 449, tillägg) gift 1767 med Lena Gulleria, dtr av klockaren Per Gullerus, samt änka efter klockaren Peter Wittloff (1721-1766). I herdaminnet + i Sjöströms Blekingska nationen i Lund 1697-1900, s 150 nämns inget om barn Arvid Gunner som nämns ovan i Växjö 1746 har jag noterat som son till Johan Gunnér , men hittar f.n. inte varifrån detta är belagt, så sätt ett frågetecken på dennes realtion bakåt än så länge. Johan Gunnér i karlshamn kan ha fler söner. En kontroll i dennes bouppteckning i Lund kan kanske kasta ljus över familjebilden. Övrigt: Isak Samuelsson Gunnerus, varit präst vid svenska och finska församlingar i Stockholm, och även präst på örlogsflottan uti krigstiden (1670-talet): kyrkoherde i Ramdala pastorat 1680-1681: död 9/10 1681: gift med Elisabeth forskarhälsningar Niclas R.
4602
« skrivet: 2002-02-27, 07:56 »
Hi Nancy,
The parish you are seeking is Pjätteryd, as is mentioned above. The name was spelled Pjetteryd in elder days.The form Pjettryd is a dialectic form of the pronunciation.
What name did yor ancestor had? Maybe you also know the exact date of birth for her?
I happened to have the churchrecords of Pjätteryd on microfilm so I can easily check it for yor.
sincerely,
Niclas Rosenbalck
Växjö, Sweden
4603
« skrivet: 2002-02-26, 09:29 »
Håkan, jag håller med i vad du skriver. Vi talar nog i mångt och mycket om samma sak, fast vi uttrycker det olika. Utgångspunkten för om Löfving och Blanting är inhemska eller ej är således vad källmaterialet förtäljer om namnens medeltida förekomst. När du anger oklart ursprung (tyskt?), undrar jag om namnet finns belagt i några tyska namnböcker? Det finns onekligen mer material ifrån tyskt område än i Sverige och är namnen av tysk upprinnelse borde de finnas med i dessa, annars är de ej av tyskt ursprung om vi följer ditt resonemanget ovan.
Vad gäller spridning av namn är det intressant att notera namnen Blantings och Löfvings lokala spridning i södra Småland. Namnet Blanting tämmeligen exploderar i antal under 1500-talet och bärs av åtskilliga bönder i bl a Allbo och Sunnerbo härad. Det är möjligt att de alla är uppkallade efter en och samma person, men denne torde i så fall ha levt senast på 1400-talet eller tidigare (min slutsats utifrån generationsåldrar och antalet bärare samtidigt).
Jag undrar dock om inte ett namn skulle kunna ha fortlevt lokalt utan att ge belägg i källmaterialet. Om det ärvdes inom en och samma bondesläkt krävs det att dessa på något vis gör sig bemärkta ss fastevittnen för att lämna spår i bevarade diplom, eller att namnet får en större geografisk spridning och kan återfinnas i separata källor. Det finns inga bevarade medeltida jordeböcker, med personnamn i (förutom Arvid Trolles jb som väldigt snävt representerar allmogen och Vadstena klosters jordeböcker innehåller knappt några personnamn alls utan mest gårdsnamn), för nuvarande Kronobergs län i södra Småland. Detta i kombination med de fåtal medeltida brev för området gör att namnfloran hos bönderna i området inte går att fastställa tillfredsställande.
4604
« skrivet: 2002-02-25, 23:50 »
Är det medeltida källmaterialet verkligen stort? Det bevarade är ca 40 000 brevtexter (källa: Svenskt Diplomatariums huvudkartotek, RA). Landskapshandlingarnas volymer, som börjar bli geografiskt täckande på 1540-talet omfattar således betydligt mycket mer än det medeltida materialet, som i sig också är oerhört socialt snedfördelat (de flesta bevarade brev rör det världsliga och andliga frälsets jordaffärer, vari enstaka bönder någon gång kan uppträda som vittnen av olika slag. Ålderdomliga namn, som bibehölls mer starkare hos allmogen, torde således vara underrepresenterade i materialet). Alltså kan jag tyvärr inte hålla med dig Håkan om att vi har ett särskilt bra medeltida källmaterial vad gäller vanliga bondenamn. Dock är de absolut inte att förringa för forskningen, de är oskattbara källor.
Angående namnet Blanting så kan det enligt mig både vara inhemskt och invandrat - som många äldre namn är det svårt att se vart de uppkommit. Dock att påstå namnet vara tyskt eller dylikt som kommit in kräver att man kan belägga namnet (eller någon variant av det) i en annan kulturkrets/språkkrets. Att enbart hävda utländskt ursprung är inget bevis i sig. Många namn har germanskt ursprung så att särskilja svenskt ifrån utländskt kan vara svårt. Frågan är om namnet Löfving och/eller Blanting förekommer i de talrika personnamnsböckerna ifrån Tyskland under senmedeltiden? Att Löfving skulle vara samma namn som tyska namnet Levin skulle behövas utvecklas innan det slås fast att så är fallet.
Det förekommer däremot ett anglosaxiskt namn Leofwine i England på 900- och 1000-talet. Godwin earl av Wessex och Kent (av blandad anglosaxisk o dansk härkomst) hade en son Leofwine som var earl av Kent, Surrey, Middlesex, Hertfordshire och Buckinghamshire ca 1057, och stupade den 14 okt. 1066 vid Hastings,Sussex. Han var bror till kung Harold Godwinson av England (död vid Hastings 1066).
Vad gäller normeringen av namnet Löving så har Håkan rätt, men däremot inte sagt att man som forskare bör följa detta - jag ansluter mig till Anders Bergs anförande ovan och skriver tex hellre Gustaf än Gustav, Tufve än Tuve och Löfving än Löving.
forskarhälsningar
Niclas R.
4605
« skrivet: 2002-02-25, 13:58 »
Håkan, hur ställer du dig till stavningen - Löfving eller Löving för kommande namnlista? Jag vidhåller den första varianten. Har du någon kommentar?
mvh Niclas R.
4606
« skrivet: 2002-02-25, 13:56 »
Hej Håkan!
Vad jag menade är att vi i Sverige vanligen räknar medeltidens slut till 1520 [Stockholms blodbad och Gustaf I:s inträde i rikshistorien] och att personerna jag refererat till ovan Löfving och Blanting, som nämns som skattande vuxna bönder i landskapshandlingarna på 1540-talet i sydsmåland, är födda före detta årtal och således hör medeltiden till. I vilket fall som helst så var det en lösryckt mening ifrån min sida som jag inte kanske skulle skrivit. Namnet Blanting förekommer spritt i bl a Allbo härad på 1500-talet och är alltså inget namn som införts av en enstaka person utan torde ha funnits före 1520 hos flera familjer. De som namngav sina barn till Blanting och Löfving levde klart under medeltiden. Hoppas mitt klargörande är tillräckligt.
Vad gäller Blanting har jag sett varianten Planting någon gång [jfr medeltidsätten Byting - Pyting].
Vidare vad gäller Sveriges medelltida personnamn så är detta ett verk som refererar till dels namn i tryckt litteratur och dels personnamnsförteckningar över icke-utgivna medeltida brev, men tyvärr finns det mer namn i medeltidsbreven som inte kommit med i dessa register/regester. Likaså är det svenska medeltida brevmaterialet fragmentariskt och det torde ha funnits åtskilliga mer namn än vad som redovisas i Sveriges medeltida personnamn - man borde alltså även ha använt sig av personnamnsarkivets excerpter ur 1500-talets landskapshandlingar också. Verket är dock mycket förträffligt.
4607
« skrivet: 2002-02-25, 10:32 »
Namnet Gise har olika stavningar. Gi?e, Gijse/Gyse. Namnet Gise har jag sett i Älmeboda (G) 1600-talet, Växjö stad 1600-talet. Det är troligen samma namn som på andra orter dialektalt skrevs Gisle/Gisel [belägg för sistnämnda: Virestad (G), och i Örkened, Loshult i Östra Göinge h:d 1600- o 1700-talet]. [jfr slutleden på förnamnet Erngisel/Erngisle - Erengisel etc].
mvh Niclas R.
4608
« skrivet: 2002-02-25, 09:40 »
Ingegärd, jag har också stött på detta namn. Det förekommer som du nämner en Samsing i Råshult, Stenbrohult sn - jag har honom åtm. 1632-1642 (trol. fanns han där både tidigare o senare). År 1642 står hela hans namn: Samsing Torstensson. Han har bl a en son Torsten Samsingsson som nämns i domboken. Samma år förekommer även skattebonden Truls Samsingsson i Såganäs, Stenbrohult sn.
Namnet Samsing förekommer även i Urshult socken och i Bräkne-hoby under 1600ö-talets slut. Ibland står Samsing skrivet ss Samson!!
Din Samsing Gudmundsson kommer ifrån Skäggalösa, Skatelöv socken - se P. Wilstadius Smolandi Upsalienses del V, nr 1535. Hans son Johan Samsingsson Telander studerade i Växjö skola 1708, sedan på gymnasiet här och slutligen var han student vid Uppsala universitet. Han blev sedermera kyrkoherde i Järstorp 1740 och prost över Östra härad. Det står mer i nämnda bok.
forskarhälsningar
Niclas
Ps. Borde nämnt att namnet Samsing är av samma kategori som Löfving under denna diskussion. Ds.
4609
« skrivet: 2002-02-25, 09:21 »
Lite fler noteringar om Löfvingpersoner:
Löfving i Romsalycke, Virestad sn 1575 (SmH 1575:6B:1 -3)nämns i årliga räntan + tiondelängd
SmH 1580:3, Skatelöv pastorat: kyrkolandbonden Löuing i Långhult smör 1 1/2 lispund, dagsverken 6, årliga hästar: 6 konungshästar: 2
hjälpskattelängden 1599 (SmH 1600:1A:1) f 82v:
Löfving i Siöby, Skatelöv sn skattebonde
i mtl 1636, Väckelsång sn f 297v: krigsfolk på skatte: sergeant Löfving Gummesson i Dåbbanäs
Löfving Jonsson i Eke by (sista gården i uppräkningen - frälse, som räknas upp i mtl) o sn (mtl 1652: Löffuingh, mtl 1653: Löfving Jonsson!)
Ett litet senare belägg:
mtl 1748 Kalvsvik sn: Löfving Löfvingsson + hustru brukar 1 mtl Kalfswik (by)
denne L.L. bor med hustrun 1746 + 1747 i Kråketorp söregård (Kalvsvik sn)
1746 + 1747 nämns även en brukare Nils Löfvingsson med hustru i Kalfshaga Torsagård
Det skulle vara intressant att se hur alla dessa Löfvingar var släkt, ty jag misstänker att merparten faktiskt är så.
4610
« skrivet: 2002-02-25, 09:16 »
Namnet Löfving förekommer redan 1545 i Skatelöv socken (Smålands landskaps handlingar, SmH 1545:5). En frälsebonde Löffwing i Sunnanwiik [Skatelövs kinnevaldsdel] nämns.
Namnet Löfving (denna stavelse torde vara att föredra än Löving, ty betoningen låg troligen på första stavelsen) tillhör förmodligen samma namngrupp som mansnamnen Blanting, Hemming och Svenning mm.
Intressant att notera kan vara att sockennamnet Skatelöv innehåller efterleden Löf/löv-lev och att detta ord således är mycket gammalt i trakten. Löv betyder arvegods och mansnamnet Löfving betyder då möjligen arvinge.
Det är intressant att se ifrån forskarhåll att man hänvisar till tyskt ursprung på inhemska personnamn som man tidigare inte noterat spridningen på. Både Löfving och Blanting är dock medeltida sydsmåländska namn.
Ingegärd: år 1560 förekommer en Jon Mörk i Sjöby (Skatelöv sn) och en Håkan Mörk i Grimslöf. Löfving Mörk är troligen en son eller släkting till dessa. I Konga h:d förekommer namnet Löfving på 1600-talet och det framgår i Konga dombok att dessa är en avknoppning ifrån Skatelövsgrenen ty de har arv i någon gård i Skatelöv (ska vid tillfälle plocka fram denna notis ur gömmorna).
forskarhälsningar
Niclas
4611
« skrivet: 2002-02-24, 21:22 »
Jöns Fahnborg har startat sin militära karriär som soldat (möjligen ss volontär) och i de flesta fall har dessa ett patronymikon i mönsterrullorna. Har du tittat i vigsellängden 1786 för Virestad? Har för mig att där står föräldrarnas namn under denna tid. Fanborgs bakgrund borde vi kunna reda ut tycker jag.
Mvh Niclas
4612
« skrivet: 2002-02-24, 21:14 »
Det är som sagt ett märkligt fall. Frågan är om det finns några tillägg till födelseboken som kan kasta ljus på vem modern är. Det skulle vara intressant att få höra någon Göteborgsexpert om detta. Kunde verkligen modern vara okänd under denna tid? Har för mig att det var senare under 1800-talet som båda föräldrar kunde vara anonyma.
Flickan Alma Lundberg gifte sig 1874 i Gustavi Göteborg med arkitekten Gottfrid Christoffer Wilhelm (tilltalsnamnet det sistnämnda) Lidbom (f 1839 i Lidköping, död ca 1899 i New York, USA) i dennes andra gifte. Alma Lidbom blev sedermera barnmorska efter att maken stuckit till Amerika 1885. Hon hamnade efter diverse turer (i Ödestugu, Ingatorp o Husby-Oppunda) så småningom på Tyresö slott (Tyresö sn) och senare i Stockholm stad.
4613
« skrivet: 2002-02-24, 20:01 »
Misstänker att Jöns Fahnborg tagit sitt namn efter Fanhult i Virestad socken. Troligen är han bondson. Hans födelseårtal i hfl kan vara fel, ty det är så för många i Virestad har jag märkt. Han kallas i Virestad AI:2 (hfl 1788-99) för sergeant och i AI:3 (hfl 1800ff) för herr adjutanten J Fahnborg. Han borde kunna återfinnas i regementsrullorna. Han var gift med fru Eleonora Theodora Rudebeck. Paret har barnen (möjligen fler; min källa är Virestad hfl):
Magdalena Christina f 1786 - död 4/1 1800;
Anna Catharina,
Sophia f 1792 30/7,
Johanna Ulrika f 1797 (även 1798 anges) 25/12. Sistnämnde var gift med Bengt Svensson i Högalid, Virestad sn, och hade bl a dottern Stina Bengtsdotter (f 15/5 1834) som var gift med den kände riksdagsmannen Sven Heurlin (f 7/2 1796 i Vislanda sn) som bodde i Bråthult norregård och senare i Långhult, bägge i Virestad sn.
Mvh Niclas R.
4614
« skrivet: 2002-02-24, 18:23 »
Hej Christian!
Tack för tipsen. Vad gäller Emigrantinstitutet här i Växjö är det överreklamerat vad gäller mikrofilmer för landet i helhet. För Småland är deras bestånd bra, med flertalet av socknarnas husförhörslängder på mikrofilm tillika med de flesta kyrkböckerna. För övriga landskap är det däremot tunsått med bara husförhörslängder för emigrantperioden (dvs ca 1850ff). Detta verkar inte vara allmänt känt, så det verkliga heltäckande forskarcentrat i Småland-Blekinge-regionen är faktiskt Kyrkhult, som vi får hoppas blir kvar med ett utökat bestånd i framtiden. Det är dit amerikakurserna är förlagda på sommaren, och tyvärr inte så pass mycket till Emigrantinstitutet här i Växjö.
Mvh Niclas
4615
« skrivet: 2002-02-24, 13:08 »
Tack Christian!
Blekinge är okänt område för mig vad gäller släktforskning, än så länge. Likaså vad gäller ortnamnen. Har tyvärr inte tillgång till kyrkböckerna därifrån mer än vid besök i Kyrkhult och Lund.
Åter igen ett tack.
forskarhälsningar Niclas R.
4616
« skrivet: 2002-02-23, 22:25 »
Känner någon till Jöns Johansson ,född 15/8 1829 i Rödeby sn? Han dyker upp 1855 som tjänstedräng i Öljesjö, Ramdala socken och anges inflyttad ifrån Fridlevstad. Med hemmadottern, Bernhardina Augusta Pettersdotter, på gården får han under äktenskapslöfte en son, Peter Gustaf 1861. Vidare öden okända.
Mvh Niclas R.
4617
« skrivet: 2002-02-23, 22:10 »
Någon som stött på Bernhardina Augusta Pettersdotter (född 22/4 1844) i Öljesjö, Lösen sn)? Hittade vid besök i Kyrkhult att hon var dotter till bonden Peter Jonsson ohh Ingrid Larsdotter. Bernhardina Augusta får 1861, under äktenskapslöfte, med drängen Jöns Johansson (född 15/8 1829 i Rödeby sn) sonen Peter Gustaf. Denne kommer så småningom som fosterson, någon gång åren 1871-75, till sin moster Bothilda Christina Pettersdotter (född 18/2 1835 i Lösen sn) och hennes man Jonas Håkansson i Hejetorp, Ramdala sn där han växer upp. Tyvärr han jag inte leta mer i Kyrkhult på denna gren. Vet någon således mer om modern och hennes familj i Öljesjö?
Mvh Niclas R.
4618
« skrivet: 2002-02-23, 18:43 »
Vad menas med noteringen modren angafs icke i födelseboken för Gustavi (domkyrkoförsamlingen) i Göteborg? Flickan Alma Charlotta Lundberg föddes den 17 febr. 1855 och döptes den 25 febr. s.å.. I Födelseboken anges inte att hon var oäkta. Vidare står i faderskolumnen: uppgaf sig wara naturlige fader Resebetjenten Fredrik Ad. Lundberg och som Sådan Adopterar barnet.
I Göteborg, Gustavi, AIa:5 (register 1847-?)litt. B, s 406, står vidare: Fredrik Adolf Lundberg född 1822 2/5 (vart?; står ej) - värdshusföreståndare. Gift 1) 1855 m. Johanna Christina Svensson (f 1811 15/11, död 1880 8/9), gift 2) 1880 28/10 i Uddevalla m. Amanda Charlotta Högvall. Dottern Alma Charlotta född före hans äktenskap . Hittar inte Lundberg vidare.
Detta är det märkligaste jag varit med om. Modern anges således inte, men fadern däremot.
Hur ska jag gå till väga för att hitta modern till Alma Lundberg? Har Göteborg inga husförhörslängder ss på landet? Jag hittar bara register och en massa noteringar på efternamnen där.
All hjälp med denna Lundbergsläkt mottages tacksamt.
4619
« skrivet: 2002-02-19, 00:10 »
Har för mig att jag sett ett torp Kättorp i Hultsjö, Skepperstad eller Hjärtlanda socken i början av 1800-talets husförhörslängder. Kanske ett tips.
4620
« skrivet: 2002-02-19, 00:07 »
Borde förtydligat mig ovan. Jag forskar själv i Göteryd socken och har sett att prästen i just denna församling på 1700-talet gjort små noteringar i dopboken. Dessa noteringar är inte samtida med dopåret utan skrivna betydligt senare. Bengt-Göran har annars rätt i vad han skriver om dylika korsnoteringar som åsyftar barn döda späda.
4621
« skrivet: 2002-02-18, 18:13 »
Tolkar texten som:
Magnus d: 12 Aug: ett oächta barn från Prästagården, född d[en] 11 ejusd: test: h. (kanten skymmer namnet) / i Södra byn, h: Annika i Lidh, Jon Persson och Anders i Södra byn / hwar barnefadren är, är ännu okunnigt, ty hon skyller på en re(kanten skymmer; gissar att det här står: resan-)/ de och att thet skulle skiedt i wangsskiulet och att hon intet k(kanten skymmer; gissar det ska stå kän-) / de then samma, modren är Elin Nielssdotter
Tips är att du kollar kyrkoboken i Vadstena. Du säger till personalen där precis som det är att filmen är oläslig pga att uppslaget är vikt vid kanten så är det deras skyldig att plocka fram originalboken. Det kanske ryms något mer ord efter just re- ovan så kolla om du har möjlighet.
Vidare tips är att du kollar i domboken efter detta lägersmål - det var straffbart på denna tid att föda utomäktenskapliga barn så det kom till tings. Kanske framkom det där mer om vem barnafadern var.
Mvh Niclas R.
4622
« skrivet: 2002-02-18, 17:58 »
Såg att det var Göteryd som var församlingen utdraget gjorts ifrån och vill göra lite tillägg. Av egen erfarenhet har jag förstått att tilläggen vid barnen i dopboken är av senare datum än själva anteckningen för barnet. Om det står död kan det alltså vara både som barn eller vid vuxen ålder. Noteras död menas helt enkelt att personen var avliden då prästen gick igenom dopboken och gjorde sina små noteringar.
Jag tolkar notiserna enligt följande:
d: 3 Junii döptes Jöns l. Son i Liungelsköp [nuv. Ljunggårdsköp] wijd / nampn Nils dränckte sig sielf i Judhulta å 17(5)6 [ev. står det 1736 - kolla dödboken]
[faddrar:] Nils i Kiölaboa Helena Unnera
dr Nils Simonson Jngierd i Kiölabo
d 22 Junii döptes Måns Erickzons döt[ter - förkortningstecken!] i Snärhult / wijd nampn britta död
[Faddrar:] Lars i Kopperbögd bengta i Kringelholma
Lars i Jamnhult [= Jämnhult] bengta i Ramnäs
4623
« skrivet: 2002-02-18, 07:36 »
Rättelse till min översättning ovan:
På sista raden ska stå Jensen och inte Jonsen.
4624
« skrivet: 2002-02-17, 23:29 »
Göran!
Betänk nu följande: om Thomas Wederborg år 1576 var vuxen. När var han då född? Han avled 1647/1648. Vanligtvis blev man inte över 100 år under denna tid, men antag att Thomas Wederborg var det och således född ca 1550. Han skulle då vid över 50 år ha blivit borgare i Växjö och skapat sig en karriär i denna stad och aktivt och friskt verkat på rådstugurätten ända upp över 90 år. Kan du förklara varför Thomas Wederborg upptas som betalande i mantalslängderna fram till 1640? En 90 års gubbe skulle onekligen inte vara något självklart skatteobjekt, ej heller en person i 80 års åldern - men däremot en handelsidkare fram till ca 65 år möjligen?
Om han nu är född ca 1550 - skulle han ha varit gift tidigare med en annan kvinna än Anna Ramundsdotter? Då borde väl detta ha lämnat efter sig ett arvskifte i Helsingör efter denna hustru ty de skulle ju enligt dig haft minst en son. Antar att Thomas Wederborg varit gift tidigare och detta skulle ha skett ca 1575. Om vi återgår till Fredrik Thomasson så måste jag nu anmärka att denna blev borgare 1598 i Växjö. Han är knappast yngre än 25 år, troligen betydligt äldre eftersom han tituleras bårdskärare, ett yrke som han inte skulle kunna bedriva själv med borgartitel vid denna ålder (då skulle han ännu vara gesäll). Fredrik borde då vara född före 1573, troligtvis minst tio år tidigare (ca 1563). Alltså kan Fredrik Thomasson INTE vara son till Thomas Wederborg. Förstår du nu logiken i vad jag menar med att kronologin haltar? Man kan inte forska på rent önsketänkande, även om man ska vara öppen för alla möjligheter och vända dem ut och in tills man kan lämna dem därhän, som i detta fallet.
När det gäller kämnären Per Jönsson i Växjö stad. Vilken är din källa att han kallas för Joensson? Upprepas det flertalet gånger ska man vara observant på att det kan avse förnamnet Jon och patronymikonet Jonsson istället för Jönsson. I övrigt kanske det enbart är ett enstaka slarv av skrivaren att inte sätta ut prickarna över o:et.
Mvh Niclas
4625
« skrivet: 2002-02-17, 19:39 »
Någon som känner till biografiska data för Daniel Lidbom som var betjänt till karolinen Svante Horn och följde denna under fälttåget i Ryssland och fångenskapen efter Poltava? Daniel ska ha fått ett torp som han uppkallade till Solikamsk efter orten där de satt fångna i Sibirien, finns denna plats kvar? Enligt släkttradition ska han vara släkt med senare Lidbomar i Sverige. Hade Daniel Lidbom några barn?
Mvh Niclas Rosenbalck
4626
« skrivet: 2002-02-17, 18:47 »
Hej Gunnar!
Tolkar texten enligt följande (med förkortningstecken inom klammer]:
Jt[em] end har Jeg oppeborit / aff villum dirick? for en / stolested ij kirken ligendes / vestenn for funten paa den / söndre side som hans bönder / aathe oc fick ham aff per spo- / magere radmand
End aff Villem drick?ön for it Stolested Vesten funten / paa thend söndre side som fordom hans bönder aatte och / willem hafde den kiöpt af per Jonsen______viij_____m[archer]
Det jag är osäker på är sjätte och sjunde radens tillnamn på Per spomagere - ska det månne vara scomagere istället?
Mvh Niclas R.
4627
« skrivet: 2002-02-17, 18:31 »
Hej Göran!
Fredrik Thomasson nämns redan 1598 som borgare och torde ha varit minst 25 år (troligen betydligt äldre, trol. ca 30-40 år), vi får då födelseårtal till senast omkring 1575. Av Gudruns uppgifter framgår att Thomas Wederborg 1574 var ett barn. Således torde det vara utom allt tvivel att Fredrik Thomasson inte är en son till Thomas Wederborg (död 1647/48 i Växjö) som blev rådman 1605 9/10 i Växjö, då han troligtvis var ca 40 år. Är detta bevis nog?
Vad gäller Lars-Olof Larsson är han ingen personhistoriker och han har i mångt och mycket fel vad gäller rena persondata då han lånar in dem av andra verk utan att själv kontrollera hållbarheten eller anlita biografiska verk ss Smolandi Upsalienses mm (tyvärr haltar många av hans böcker på denna punkt). Däremot är han en mycket bra historiker som ser sambanden i historiska skeenden.
Vad gäller Per Jonsson (Göran, varför fortsätter du skriva Jönsson? Han kallas aldrig så i källorna - namnen Jon och Jöns är två helt olika under denna tid) så flyttade han ifrån Tegnaby Arnagård efter den 10 mars 1648 (nämns i Tegnaby mtl 1648) och före 4 maj 1649 (då han nämns i Gummatorp). På Tegnaby Arnagård nämns år 1649, i Per Jonsson och hans hustru Ingrids ställe, Anders Svensson, dräng Per Eriksson och pigan Karin Björnsdotter - 3 personer. Troligen är Per Jonsson fortfarande ägare och brukar gården under Gummatorps drift som han övertagit efter (styv?)fadern som flyttat till Lessebo (mitt antagande; i Lessebo 1649 bor nämligen en Jon Skreddare, även nämnd 1650).
Mvh Niclas R.
4628
« skrivet: 2002-02-17, 13:08 »
Det finns en bok Medborgare i vapen: Värnplikten i Sverige under två sekel av Lars Ericson som tar upp om den tidiga lumpen.
Det finns ett betydande material på Krigsarkivet om de tidiga beväringarna, ett material som inte utnyttjats av forskare så mycket.
Mvh Niclas R.
4629
« skrivet: 2002-02-17, 09:44 »
Hej Göran!
Läs artikeln Björn skräddare och hans barnbarn av Paul Wilstadius som ingår i Genealogisk Tidskrift del II (1947) s 131-132. Björn skräddare hade endast en dotter Britta Björnsdotter som var gift med handelsmannen Sven Svensson i Växjö.
Namnet Björn är ingalunda unikt, jfr ex. underfogden Jon Björnsson som figurerar i Kinnevalds härads domböcker i början av 1600-talet.
Vad gäller namnet Bryniel är det mera unikt, men jag har sett det flera ggr, bla i Konga härads östra delar. Kopplingen med Bryniel Björnsson är intressant. Det är inte otroligt att Britta i Gummatorp kan vara en dotter - dock får vi inte säga att så var det utan att ha bevis.
Bryniel Björnsson känner jag ej till - var han borgare i Växjö?
Fredrik Thomasson är INTE son till Thomas Wederborg utan han tillhör kronologiskt samma generation som Thomas Wederborg. Fredrik Thomasson var borgare i Växjö redan år 1598. Växjö stads historia har tyvärr felakigt angivit Fredrik som en möjlig son till Thomas Wederborg utan att beakta källäget. Göran, du skriver Fredrik Wedderborg ovan och skapar på så sätt en person som aldrig bar detta namn eller har existerat, det kan lätt vilseleda personer som inte är källkritiska.
Fredrik Thomasson var borgmästare i Växjö 1617-18. Redan år 1598 var han borgare i staden och då bårdskärare. Kämnär 1605-09, rådman från 1605, död 1629. Han uppges av Svalenius i Växjö stads historia vara svärson till borgmästaren Hans Persson sadelmakare (gift med dennes dtr Karin Hansdotter); hade en bror Hans Thomasson som även han var fältskär och rådman i Växjö. Barn till Fredrik Thomasson:
Josef Fredriksson , regementsfältskär
Jöns Fredriksson
Hans Fredriksson
Anna Fredriksdotter gift med Bryniel Björnsson
Ingeborg Fredriksdotter
Källa: Växjö stads historia del I av Harald Berg och Ivan Svalenius (Växjö 1956), s 106.
Vad gäller Per Jonsson i Gummatorp (aldrig kallas han Jönsson!!) så har han givetvis kännt borgarna i Växjö utan att för den skull vara släkt med dem då de figurerar ihop i trätor och affärer. Han var länsman i Hemmesjö-Tegnaby-Växjö(Kongadelen) pastorat/gälld och torde som sådan haft åtskilligt att göra med borgarna i staden. Han bodde inte heller speciellt långt ifrån Växjö stad och tillhörde Växjö stads ekonomiska omland. Dessutom var han av storbondesläkt vilket torde framgå av hans far Jon Skräddares olika gårdsköp så han kunde säkerligen känna sig som jämlik med borgare som Erland Nilsson med rötter i bondeståndet.
Gudrun, jag vill tacka dig för alla uppgifter du lämnar. Du har verkligen skapat ytterligare en bro över sundet. Tack.
forskarhälsningar
Niclas R.
4630
« skrivet: 2002-02-16, 20:38 »
Hej Olle!
Har själv tangerat samma problem som du nu är inne på. Min erfarenhet är att icke aktiva militärer (soldater såväl som icke-adliga officerare; avdankade - reformerade) upptas i mantalslängderna. Vad gäller adel så har jag inte sett att någon manlig adelsperson upptagits som mantalsskyldig, däremot har jag sett adelskvinnor som gift ner sig med ofrälse upptas i längderna. Likaså har jag sett att kvinnor gifta med skottska officerare, som allmänt räknades som adelsmän i domböckerna med epitetet välboren, vilket förbehålles adeln, tas upp medans deras män är ute på krigståg. De torde själva ha tillhört någon utländsk adelsätt men upptas ändå som mantalsskattskyldiga (mitt främsta exempel är en kvinna som var gift med en skotts officerare Rutherfurd och en annan gift Campbell). Kanske gäller mantalsplikten för ointroducerade adelsfruar?
Mvh Niclas R.
4631
« skrivet: 2002-02-16, 19:49 »
Hej Sven!
Tack för tipset. Har du möjligen någon adress till den ansvarige för hembygdsföreningen?
Mvh Niclas R.
4632
« skrivet: 2002-02-15, 23:18 »
Hej Sven! Du nämner att du läst Byarums hembygdsförenings årsskrift. Jag har en fråga den 16 aug. 2000 som rör delen för år 1967/68 och en Anders Persson , utomäktenskaplig son till handelsmannen Per Gudmundsson i Jönköping, adlad Strömberg. Om du får tillgång till denna del kan du kolla vad som står om denna Anders Persson? Har ej kunnat beställa boken biblioteket här i Växjö eftersom de endast tar kopia på artiklarna ur periodikaböcker och inte lånar in dem. Jag vet inte artikelns namn. Det ska vara en artikel som behandlade någon tvist vari man refererar vittnesmål ifrån nämnda Anders Persson. Har du möjlighet att kolla namnet på artikeln vore jag dig tacksam.
Mvh Niclas R.
4633
« skrivet: 2002-02-15, 23:04 »
Upptäckte idag på två skilda släktforskares hemsidor (med sin forskning utlagd på Disbyt) material som härrör sig ifrån min forskning i bl a Uthöfdan och Åbogen i Virestads församling i Kronobergs län. Det var personuppgifter ifrån 1600-talet som jag vaskat fram ur domböcker och skattelängder under en längre period och endast förmedlat till några få personer (som i sin tur har lagt ut dem på sina hemsidor med mig som referens). Dessa två släktforskare som jag hittade mina uppgifter hos har jag mig vetterligt aldrig varit i kontakt med. Jag har absolut inget emot att dela med mig av min forskning, det ser jag som ett av målen - att kunna förmedla, utbyta och skapa kontakter är en av tjusningarna med släktforskning. Det som jag reagerar mot är att det inte framgår varifrån uppgifterna kommer. En liten notis om att de inte själva forskat fram uppgifterna kunde ha medföljt och hänvisning till vart de fått dem. Tyvärr har de även råkat få med felaktiga anor och barn som jag ställde upp som hypoteser, vilket tyder på godtycklighet vad gäller källkritik. Detta upprör mig mest eftersom det på detta vis sprids felaktigheter på felaktigheter. Källangivelse är viktigt även för material som inte forskats fram själva.
Kommer i all vänlighet att påtala detta för vederbörande.
4634
« skrivet: 2002-02-15, 15:42 »
Hej! Kan du redogöra för dina källor till ovanstående uppgifter. Mig vetterligt är personen inte tillhörig Vasa-ätten. Kanske refereras hennes namntillägg vasa till ett heraldiskt vapen som visar en vase. Det är vanligt att man anger vapnet inom parentes för medeltida personer som har ett dylikt men inte tillhörde någon av senare forskare vedertagen namngiven ätt.
Mvh Niclas R.
4635
« skrivet: 2002-02-15, 09:04 »
I Nachkommen Gorms des alten av Otto S. Brenner (Lyngby, 1978) finns följande uppgifter om hertig Gerhard av Schleswigs familj som är olika ovanstående angivna uppgifter(jag tar mig friheten att översätta ifrån tyska till svenska):
Gerhard VI , greve av Holstein (1384), hertig av Schleswig (Sönderjylland) [ss Gerhard II] 1386, slagen i fält vid S?derhamme i Ditmarschen 5 aug. 1405; gift 1391 med Katarina, död 1417/22 [dtr t hertig Magnus II av Braunschweig-L?neburg (slagen i fält 1373) ohh Katarina, grevinna av Anhalt-Bernburg (död 1390)]
Barn:
a) Heinrich IV, greve av Holstein , hertig av Schleswig 1404, född 1397, död i Flensburg 28 maj 1427, bgr i Itzehoe, S:t Laurentius k:a
b) Ingeborg , född 1398, abedissa i Vadstena, död 1465
c) Heilwig , död 1436, gift 1) 1417 med Balthasar, furste av Werle-G?strow, död 1421 ; gift 2) (1423) med Dietrich (den lycklige), greve av Oldenburg, död 1440 [gift 1: med grevinnan Adelheid av Oldenburg-Delmenhorst, död tidigast 1404]
d) Adolf VIII, greve av Holstein , hertig av Schleswig 1427, född 1401, död på Segeberg slott 4 dec. 1459, bgr i Itzehoe, S:t Laurentius k:a; gift 1) med Matilde, grevinna av Anhalt, död tidigast 1430; gift 2) senast 5 mars 1435 med Margarete, död 1496, dtr t greve Ernst av Honstein (slagen i fält 1426) ohh Anna (Sophie), grevinna av Stolberg.
e) Gerhard VII, greve av Holstein, hertig av Schleswig, född aug. 1404, död i Emmerich 24 juli 1433, bgr i Emmerich domkyrka; gift 2 juni 1432 med Agnes (född 25 mars 1408, död tidigast 15 mars 1434) - skilda 1433, dtr t markgreve Bernhard I av Baden (död 1431) ohh Anna , grevinna av Öttingen (död 1436).
I nämnda verk nämns att Gerhard VI:s fru Katarina hade en syster Elisabeth (död 2 april 1420; gift senast 5 mars 1399 med Moritz IV, greve av Oldenburg (1381), död 3 sept. 1420 [son t greve Konrad II av Oldenburg ohh Kunigunde]. Eftersom man vanligen inte gav helsyskon samma förnamn torde angivandet av förnamnet Elisabeth på Gerhard VI:s fru vara oriktigt i Europäische Stammtafeln och hon hette troligen mer riktigare Katarina. Detta visar på svårigheten att hålla reda på alla uppgifter som finns och att inte ta några av sagda verks uppgifter för 100 % sanning.
Källa:
Nachkommen Gorms des alten av Otto S. Brenner (Lyngby, 1978) nr: 1937, 2090, och 2697-2701,
4636
« skrivet: 2002-02-14, 09:21 »
Hej Sigurd!
Först ett påpekande. Duke är hertig på engelska. Personen ifråga (Gerhard VI) var hertig av Schleswig. Det är uppenbart att du fått din nämnda information ifrån någon engelsk internetsajt (kanske Brian Thompsets kungliga bas i Hull?). Internet blir lätt en djungel och språk blandas lätt, men för att vara konsekvent brukar jag föreslå att man använder originalspråkets stavelse av orter (i detta fallet Braunschweig) eller de svenska vedertagna ifall översättning gjorts till vårt språk. Ett tredje språk känns konstlat om man inte riktar sig till en person med detta tungomål.
Vill passa på att varna för internet och de kungauppgifter som finns ute - det vimlar av felaktigheter, även i den välkända Hull-basen! Om du har möjlighet kolla i nedannämnda källa (ES)istället (som i sin tur inte heller alltid har rätt, men kanske ligger närmare källforskningen än okritiska stamtavlor på nätet).
Nu till din fråga.
Gerhard VI , (son t hertig Heinrich II av Schleswig och hans andra fru Ingeborg av Mecklenburg); blev hertig av Schleswig 1386. Gifte sig 1391 med Elisabeth (eller Katharina som ES anger, tydligen är man osäker på förnamnet), död 1417-1422; dtr t hertig Magnus II av Braunschweig och Katharina av Anhalt-Bernburg;
Gerhard VI mördades 4 aug. 1404.
Barn till Gerhard och Elisabeth:
Heinrich IV , född 1397 , blev hertig av Schleswig efter fadern 1404; slagen i fält 28 maj 1427. Ej gift.
Ingeborg , född 1398 ; abedissa i Vadstena , död 1465
Hedwig , död 1436; gift 1) 1417 med Balthasar, furste av Mecklenburg, död 5 april 1421; gift 2) 1423 med Dietrich, greve av Oldenburg, död 22 jan. 1440
Adolf III , född 1401, efterträdde brodern Heinrich ss hertig av Schleswig 1427; död 4 dec. 1459; gift med Margarete , grevinna av Hohnstein - de hade en son NN , död ung.
Gerhard VII (VIII) , född 1404, död 23 juli 1433; gift 1) 1432 (skild 1433) med Agnes, dtr t markgreve Bernhard av Baden; född 25 mars 1408, död efter d. 15 mars 1434 - en dotter (NN) till dem anges ha blivit nunna.
Källa: Stammtafeln zur geschichte der Europäischen Staaten (Europäische Stammtafeln) band I (die deutschen Staaten) av W. K. Prinz von Isenburg (Marburg, 1960) , tafel 87 (die Grafen von Holstein und Herzogs von Schleswig aus Schauenburger Geschlecht) och tafel 69 (die Herzoge von Braunschweig-Göttingen)
anmärkning: den finns en nyare version av Europäische Stammtafeln (ES) som har tillägget Neue Folge ,band I, men denna har jag ej tillgänglig, men det kan vara värt att kolla om där framgår andra uppgifter. Dock finns det fel även häri, vilket jag konstaterat i enstaka fall i band II mfl.
mvh Niclas R.
4637
« skrivet: 2002-02-10, 21:03 »
Kvinnoförnamnet Ingier (nuv. Ingegerd) skrivs stundom Ingiel (även ss. Ingel, vilket annars är ett mansnamn) åtminstone i södra Småland under 1600-talet. Källor är domböcker och mantalslängder. Således kan det ibland vara svårt att skilja en pojke ifrån en flicka om namnet skrevs dialektalt.
Mvh Niclas R.
4638
« skrivet: 2002-02-09, 15:57 »
Hej Anders!
Ett tips: har för mig att jag sett namnet Fahlsten i antingen Åseda eller Älghult socknar före 1750. Tyvärr gjorde jag inga noteringar om dem. Hoppas det kan vara till nytta i alla fall.
Mvh Niclas R.
4639
« skrivet: 2002-02-06, 17:52 »
Göran, jag glömde säga att jag alltmer liksom du antar att Jon Månssons änka Märta Månsdotter gift om sig. Dock vill jag inte slå fast att så är fallet riktigt ännu. Jon Månsson nämns med hustru Märta Månsdotter i Gummatorp Konga dombok 1629 28/8 (VaLA) f 129r då de köper Tegnaby Arnagård. Per Jonsson i Gummatorp säljer år 1650 (Konga 1650-05-14) denna gård i Tegnaby [vilket talar för att han är den bonde P.J. med hustru Ingrid som faktiskt brukar där åtm. sedan 1640; bevis är att Per Jonsson i Tegnaby var sexman och att densamme i Gummatorp övertar hans plats ss sådan, och att de använder samma bomärke - således torde överbevisat att Per Jonsson ej är densamme som borgaren Per Jönsson i Växjö som var kämnär].
Jon Skreddare i Ramnåsa nämns i Uppvidinge dombok 1616 30/4 - hans far nämns vara Måns Person en gammal man - således bör Jon Skräddares fullständiga namn vara Jon Månsson (sic! Skräddare är både ett yrkesnamn och ett s.k. tillnamn ss Hane, Skalle mm)
Konga dombok (GHA) 1618 28/9, f 58v-59: ehrlig daneman Jonn Skreddare i Ramnåsa och hans hustru Märit köper Gummatorp av kh Jöns Magni som ?rhållit kronohemmanet Gummatorp i vederlag för gårdar som tillhört hans hustrus släkt i Vimmerby stad. Gården övergår till skattenatur. Inget släktskap framkommer med kyrkoherden -däremot talar målet tydligen om att Jon Skräddare eller hans hustrus släkt tidigare har haft brukanderätt i Gummatorp (nämns tre bröder ss syskon till J.S. : Sven Månsson, Nils Månsson och Jon Månsson i Tveta som får ersättning av Jon Skräddare för att denna ska få tillåtelse att inlösa gården Gummatorp.
Konga dombok (VaLA) 1638 12/12, f 12r: Jon Gudmundsson i Gummatorp ohh Märta Månsdotter köper Furuby Hanagård.
Jon Månsson (Jon skräddare) är bevisligen i livet 1629. Finns det senare belägg?
Jon Gummesson nämns i Gummatorp 1638 (bodde i Lessebo 1652). Hans hustru är avliden före 1651.
Det finns för många belägg för att det ska handla om rena skrivfel i domböckerna. Tydligen har det således funnits två olika Jon med anknytning till Gummatorp.
4640
« skrivet: 2002-02-06, 16:55 »
Hej Göran!
Här kommer en avskrift av målet 1658 - du har glömt en viktig del som du märker. Det talas nämligen även om Sven Jonsson i Gummatorp och att han i samma köpeaffär med Lessebo sålde sin del i Furuby till Nils Hane ohh Kerstin Jonsdotter. Detta var vad jag blev konfunderad över - Sven Jonsson måste ju nämnas också.
Konga dombok (GHA) 1658 21/6, f 12v:
Len?mannen Per Jonson j Gummatorp å sine egna veg- / na och fullmechtigh på sina syskones vegna Nil? Jonsons / Elin? j Löfåe? Jngebor Erikz j vestanåkra och Karin? j be- / tingatorp som samptligen hafua sålt sin Svåger Nil? / hane j föreby 1/2 Lä?ebo för 200: Dr Smt. Tinghskiöte? / halfft Lä?ebo från dhem Jnn Vnder Nil? hane hans hustro / Kirstin Jon?dotter. Laghbuden och laghstånden,
Sven Jonson j Gummatorp j samma kiöp sålt Nil? / hane j föreby mz hustro Elin j löfåe? 2/4 [sic! måste vara felskrivning!] aff föreby för / 100: Dr. Nil? hane mz sin hustro Arfft halfua föreby / gårdh, sålede? nu possiderar heela föreby gårdh.
I målet 1652 står:
Konga dombok (GHA) 1652 ting 10 juni, f 9v:
Framkom för retta Per gummason i Lä?eboo, å sina egna och fulmech- / tigh på sijns swågers Lar? Per?ons Wegna i Vgnanäs, som godh- / willigen hafue Vpdraget Joen gumma?on i Lä?ebo 1/2 Lä?ebo gårdh / och dherföre i betalningh bekommet 245: Dr Sölfuermynt, Tingh- / sköttes halfua Lä?ebo gårdh från dhem och dheras, Jnn Vnder / Joen gummason och hans förriga barn för lagfången ägendombh / behålla.
[hur tolka ”förriga barn” - är det barn av en första kull, eller är det styvbarn? Varför tingsköta in under Jon Gummessons barn i en förra kull? Jag tolkar uppgiften i alla fall så att Jon Gummessons hustru är avliden och att barnen med den hustru han skrev köpeavtalet ihop har således trätt till hennes arvedel. Märta Månsdotter är således död (vilket torde ha framkommit redan i målet som behandlade Gumaelius). Köpebrevet kan ha skrivits långt tidigare än det blev uppbjudet på tinget ska vi även ha i åtankarna].
Vidare har jag skrivit av målet som berör Åsle i Attsjö:
Konga dombok (GHA) 1652 ting 6 febr., f 7r:
Sammagångh framträdde för retten Per Joenson i gummatorp och / medh Skriffteliga nögachtega Skiäll, bewijste huru såsom Å?le / vthi Att?iö, ähr honom Sköldigh effter sin Swärfader Joen gum- / ma?on 100: Dr Sölfuermynt och för samma Skuld pantsath / honom een halff gårdh dher sammastädes, Medh sådan Condition ath / så frampt han icke bethalar dhe skyldige peningar, skall gården / wara sielfue betalningen, bleff Alt?å slutath ath halfue A?iö / gården, Vppbiudes förste gången, såsom Pant, Nhär Panter thå / omsijder blijfuer Laghstånden skall Ovndwijkeligen Lagafång / dherpå fölia, så frampt betalningen herförinnan icke Lefuereras.
[Målet är märkligt. Åsle i Attsjö (Furuby sn) kan ha en svärfar Jon Gummesson, som är avliden, och som haft skulder till Per Jonsson i Gummatorp. En annan tolkning kan även vara att Per Jonsson i Gummatorp ”ärft” en skuldfodran ifrån sin svärfader Jon Gummesson på Åsle i Attsjö. Klart är dock att det inte framgår att Åsle är gift med en syster till Per Jonson. Namnet Jon Gummesson förekommer i Konga härad på mer än personen med detta namn i Lessebo så att stoppa in Åsle som svåger till Per Jonsson håller inte].
Avskrifterna jag gjort baserar sig på de renoverade domböckerna i Göta Hovrätts arkiv (GHA) i Jönköping. Dessa är ofta behäftade med skrivfel så det vore bra att jämföra med originaldomboken (finns på mikrofilm RS 192) för att eliminera att det faktiskt är en massa skriv- och åsyftsfel i texten.
Ska kontrollera vad som kan framkomma i mantalslängderna.
Ovan nämns att Nils Nilson Hane skulle vara f. ca 1642 - 1645 (mtl 1660 och 1705). Detta kan väl inte stämma om han redan 1659 var gift. Hans födelsetid bör väl ha legat omkring 1630-1635 (medelåldern för vigda män låg på ca 25-30 år).
Göran, har du en notis om när Per Jonsson köper Gummatorp och vilka han köper gården av?
Mvh Niclas R.
4641
« skrivet: 2002-02-05, 23:38 »
Någon som känner till författaren Anders Johan Österlings anor? Han föddes 1884-04-13 i Helsingborg, död 1981. Hans far var redaktören och boktryckaren i Helsingborg Hans Österling (född 1847-04-04 Östra Torp). Någon som vet mer?
Mvh Niclas R.
4642
« skrivet: 2002-02-05, 21:25 »
En släkt Zaar ska härstamma ifrån soldat Peter Johan Johannesson Zaar (född 1853 1/5 i Dädesjö sn) - blev soldat för rote nr 76 under namnet Zaar. Han utflyttade 1877 6/11 till Åsheda sn ifrån Mo, Granhult sn där hans föräldrar bodde. Hans föräldrar var: arrendatorn Johannes Petersson (född 28/9 1821 i Dädesjö sn) ohh Johanna Nilsdotter (född 1818 11/10 i Sjösås sn).
Mvh Niclas R.
4643
« skrivet: 2002-02-05, 20:54 »
Hej Göran!
Målet du refererar till 1621 30/10 (GHA), f 27v, anger Jöns i Genestörp feste en 6 Manne eedh, och en 6 danne / quinne eedh, dere mz giöra sin hustru fr? för truldoms last p.(sistnämnda är förkortningstecknet för etc)
Alltså inte Gummatorp. Genestorp ligger i Nöbbele socken.
Dina uppslag är mycket intressanta. Skälet att jag inte vill godta filiationen Per Jonsson - Jon Månsson och Per Jonsson - styvfar: Jon Gummesson är att det inte finns några övertygande bevis (ännu). Måhända är jag för källkritisk, men det är enda sättet om man ska bygga upp säkra släktled bakåt. Jag tar aldrig något för givet, så jag sätter ett frågetecken framför Per Jonsson - Jon Månsson ett tag till. Det är underligt att inte Sven Jonsson i Gummatorp nämns i målet 1658. Ska återkomma till denna släkt när jag satt mig in i de olika mål du refererar till.
Känner du förresten till barnen för Nils Hane i Lessebo ohh Kerstin Jonsdotter? Vet du om nämndemannen Per Larsson i Gydingsmåla (Hovmantorp sn; c1681-1760) står i släktskap med Nils Hane - om han är en son till nämndemannen Lars i Löfås månne?
Mvh Niclas R.
4644
« skrivet: 2002-02-05, 17:51 »
Av obestyrkta muntliga uppgifter har jag fått höra att Staffan Heimersson på något vis ska vara ättling till Wieselska släkten i Vislanda socken (G), kanske via en av dess kvinnliga grenar, Spånhultssläkten, till vilken Peter Wieselgren hörde.
Mvh Niclas R.
4645
« skrivet: 2002-02-05, 12:13 »
Hej Göran!
Ett snabbt svar (har inte haft tid att sammanställa uppgifterna jag har ännu): i Gummatorp (Hemmesjö sn) figurerar en Jon Gummesson både i mantalslängderna och i domboken. Det som du ,vad jag förstått, bygger dina antaganden på är att Gummatorp köptes av Jon Månsson ohh Märta Månsdotter. Möjligen har du rätt angående en styvfar Jon Gummesson, men jag ser inga definitiva uttryck för detta i någon dombok (ännu) och det kanske är så att Jon Månsson sålt Gummatorp vidare - har du kontrollerat domböckerna ordentligt (både den renoverade och den i Vadstena ? Det finns ofta olika mål i dem båda var för sig!)? Du har rätt i att det finns kopplingar med Uppvidinge h:d, det är en storbondesläkt med geografiska förgreningar vi diskuterar.
Däremot vill jag inte uttala mig om de barn du räknar upp - jag vet inte vad som står i dommålen du hänvisar till men något stämmer inte säger min intuition. Har du en avskrift av målet syskonen nämns i? Kanske ska vi nu ta och bilda en diskussion under Småland:allmänt: Bönder och borgare i Växjös omland.
frändligen Niclas R.
4646
« skrivet: 2002-02-01, 21:57 »
Hej Jörgen!
Jag rosade sidan först men vill liksom du nu risa den - har upptäckt att den gamla sidan med sitt alfabetiska registert innehåller även den på tok för många konstigheter och rena felaktigheter. Även om den först tycktes enkel - jag hittade mina kyrkoarkiv och Norra Vedbo-dombok i alla fall, men sedan såg jag märkliga ting precis som du påpekat. Inte hittade jag tex några domböcker för Kalmar stad då jag sökte fast jag vetatt de finns. Nä, jag undrar vilka som är ansvariga för NAD-SVAR på nätet - de verkar helt enkelt vara ena riktiga klåpare på medieinformation.
Riksarkivets måste ta tag i sin information utåt om de vill behålla sitt goda rykte, och SVAR:s kunder.
4647
« skrivet: 2002-02-01, 12:41 »
Hej Göran!
Har tyvärr inte möjlighet att sammanställa uppgifterna jag har om Per Jonsson - Per Jönsson just nu, men de kommer så småningom. Dock vill jag bara påpeka att namnet Jöns inte är samma namn som Jon, även om de har samma ursprung. Ibland skrivs dock Jönsson utan prickar och man tolkar det som Jonsson. I fallet ovan torde det vara klart att vi har att göra med en Per Jonsson i Gummatorp (tidigare i Tegnaby by; åtm. ifrån 1640 gift med en Ingrid) och kämnären Per Jönsson i Växjö (var faktiskt fortsatt borgare efter 1648 i Växjö, g.1)m. Maria Didriksdtr, 2)m. Margareta). Sistnämnde kämnär pantsatte gods 1641 som hörde Gummatorp till (så står det i domboken!), inte hans egen egendom. Detta gjorde han i egenskap av kämnär. Tydligen hade bonden i Gummatorp satt dessa i pant vid någon skuld/affär i Växjö och nu fick kämnären i uppdrag att ta det i förvar och värdera det, således faller kopplingen med Per Jönsson och Gummatorp.
I övrigt kallar du Jon Månsson i Gummatorp felaktigt för Jöns Månsson vilket förvirrar. Bonden i Gummatorp hette Jon och inget annat, däremot har vi inte klarlagt om han hette Månsson eller Gummesson/Gudmundsson.
Åter igen vill jag lite styvnackat i all välmening be att vi för över diskussionen till en annan rubrik, för det handlar inte om Dädesjöbor utan om bönder/borgare i Växjö stads omland.
frändligen Niclas R.
4648
« skrivet: 2002-01-31, 23:32 »
Bertil! Även jag tackar för denna länk. Jag hann skicka iväg mitt förra meddelande innan jag såg ditt inlägg. Det är sådana länksidor, enkla och okomplicerade vi vill ha direkt vid ingången på NAD och SVAR. Kan förresten berätta att jag förra året gjorde ett arbete i arkivkunskap som just handlade om riksarkivets användarlayout på sin hemsida och NAD-basen. Det är en allmän spridd uppfattning inom arkivväsendet, bland tjänstemän som använder basen, att hemsidan och NAD är undermålig och opedagogisk, men tyvärr förändras inget av någon underlig anledning.
4649
« skrivet: 2002-01-31, 20:00 »
Tackar för tipsen. Det är inte lätt att hitta i en djungel... , jag föredrar faktiskt att slå i bibliotekets SVAR-katalog än nätversionen. Ska det verkligen vara så svårt att göra en databas på arkivhandlingar på nätet? Det allmänna arkivschemats struktur används genomgående, med både arkivnamn (ex. sockennamnet, häradsarkiv)och seriebeteckningar (referenskoden),så varför har man inte gjort sökfunktionen mer likt bibliotekens sökmotorer? Bättre sökfält skulle alltså SVAR behöva lägga in (förhoppningsvis finns det någon släktforskare anställd på SVAR som läser här på anbytarforum och uppsnappar alla förbättringstipsen).
Mvh Niclas R.
4650
« skrivet: 2002-01-30, 23:49 »
Hej!
Tycker det är oerhört krångligt att hitta på NADbasen och SVAR som finns däri. Letar efter domböcker för Norra Vedbo härad på 1750-talet och är helt vilse i vad de ansvariga för NAD har i sin bas om detta. Hittar enbart fram till 1714, utan några förklaringar. Trots många års erfarenheter av arkiv och sökförteckningar tycker jag att SVAR:s register inte motsvarar en bråkdel av de tryckta förteckningarna på landsarkiven och jag kan inte förstå varför man har gjort allt så krångligt. En internetdatabas måste vara enkel för användarna och sökbegrepp måste upplevas som självklara, vilket det absolut inte görs i dagsläge.
Kan någon hjälpa mig att hitta domböckerna för Norra Vedbo 1750-talet på fich??
Mvh Niclas Rosenbalck
4651
« skrivet: 2002-01-30, 21:30 »
Enligt SCB:s utdrag ur församlingsboken 1920 var student David Martin Gustafsson (f 1896 i Ramdala) son till hustrun Kerstin Larsdotter (f 1873 i Ramdala) som detta år är gift med hemmansägaren i Berntorp Johan Alfred Åkesson (f 1877 i Ramdala sn). Kerstin måste haft David i ett tidigare gifte eller utom äktenskapet. Paret har en gemensam son Ivar Gustaf Henning (f 1900).
Av inlägg den 14 nov. här under Ramdala, meddelat av Eva Mårtensson Kangerman, framgår att Johan Alfred Åkesson är född 1877 11/11 i Torstäva, Ramdala sn och död 1932 1/11 i Berntorp, Ramdala sn, och son till Anders Johan Åkesson (1849-1910) ohh Christina Maria* Carlsdotter (1851-1911).
Känner någon till vad som hände David Gustafsson ? Vem var hans far? Han studerade medicin åtm. 1920-21 i Stockholm men slutade och bodde hemma i Berntorp 1923.
4652
« skrivet: 2002-01-30, 21:07 »
I föregående fråga nämner jag felaktigt Lincksläkten i Vimmerby stamfar ss Georg Henrik, men han heter rätteligen Hans Georg Linck.
Landshövdingen i Jönköpings län frågade i början av år 1696 borgarna i Vimmerby stad om hur det var ställt med tartare i staden, och detta togs upp på rådhusrätten i Vimmerby den 11 januari 1696 och man förklarade då att i staden endast fanns en tartare och det var Johan Henriksson Swartzkaupf [redan 1695 28/8 hade denna velat nedslå sig i staden med sin hustru Rangella Jacobsdotter och barn, jämte sin kusin (syskonbarn), ogifte, Axel Caspersson såsom häktemakare, men nekats till detta. Han återkom dock med landshövdingens resolution den 8 okt. samma år vari tarter beviljades bosätta sig i staden. Johan Henriksson Swartzkaupf nämns ss f.d. musketerare vid det Aggerhuske (=? Akershus) garnisonskompaniet i Norge med avskedspass den 4 april 1687; anges vara född i Vänersborg; anges förut ha tjänat trumslagare i Sverige; otvivelaktigt av zigenarhärkomst].
Utifrån Vimmerby stads dombok 1696 11/1 kan således dras slutsatsen att släkten Linck detta år inte ansågs tillhöra tarternas skara, och således enbart är en ingift släkt (med troligtvis tysk bakgrund) bland resandefamiljer.
4653
« skrivet: 2002-01-30, 00:14 »
Ursäkta, men det ska vara Berntorp i föregående inlägg och inte Bernhult.
Mvh Niclas R.
4654
« skrivet: 2002-01-30, 00:12 »
Känner någon till vilka som bodde på gården Bernhult i Ramdala församling på 1920-talet? Söker en David Gustafsson som 1923 (ogift) anges vara bosatt i Bernhult, som troligen var hans föräldrahem. Alla uppgifter om denne är av intresse. Gifte han sig och fick han barn?
Mvh Niclas Rosenbalck
4655
« skrivet: 2002-01-29, 08:32 »
Är släkten Linck i Vimmerby en resandesläkt ifrån början (av de tidiga tarterna/zigenarna som bosatte sig i staden)? Är något känt om stamfadern sämskemakaren Georg Henrik Linck i Vimmerby ? Namnet tyder på tysk bakgrund. Släkten verkar ha varit med i styret av staden (ss bl a rådmän, ex. Nathanael Linck) och välanpassade, med ingiften i andra inhemska svenska borgarfamiljer i staden vilket för mig talar emot att de skulle tillhöra resanden, som vad jag förstått här på forumet helst gifte sig inom gruppen. Någon som forskat på denna släkt?
4656
« skrivet: 2002-01-28, 14:05 »
Hej Göran!
Misstänker att du kommit in på ett felaktigt spår i god tro. Kämnären i Växjö, gift med Maria Didriksdotter, heter Per Jönsson i alla de handlingar jag kontrollerat (mtl + hänvisningarna i domboken) till skillnad ifrån Per Jonsson i Gummatorp [vanligen skrivs dialektalt Joensson för denne]. Per Jonsson i Gummatorp gift med Ingrid är troligen densamme som tidigare, på 1640-talet [har kollat mtl 1645-48] bor med sin hustru Ingrid i Tegnaby by (trol. Arnagården). Denne P.J. i Tegnaby är sexman i pastoratet Hemmesjö-Tegnaby-Växjö(kongadelen) och detsamma är P.J. i Gummatorp, bägge använder sig av samma bomärke - stiliserat P. Den ene försvinner ifrån Tegnaby och den andre dyker upp i Gummatorp, en märklig omständighet som talar för att de är samma person. Ska kontrollera mtl 1648-51 och se exakt när P.J. i Tegnaby flyttade till Gummatorp.
Om du inte misstycker ska jag be anbytarvärden flytta diskussionen till en ny rubrik Jon Skräddare i Gummatorp släkt under Småland: efterlysningar - jag tycker personligen inte att vår diskussion i stort om Gummatorp hör hemma under Dädesjö, det känns felaktigt, även om Jon Skräddare kom ifrån Ramnåsa - vår diskussion har rört sig mer om tiden han flyttat därifrån, varför jag finner det bättre med en egen rubrik.
frändligen Niclas R.
4657
« skrivet: 2002-01-28, 11:57 »
Finns det en släkt Ekegren i Eksjö i slutet av 1600- och början av 1700-talet? Någon borgare Per Ekegren?
Mvh Niclas Rosenbalck
4658
« skrivet: 2002-01-27, 22:00 »
Hej Göran!
Vad gäller målet 1641-02-13 på Växjö rådstuga så undrar jag om detta gäller som bevis för att koppla Per Jönsson till Gummatorp och son till Jon Skräddare. Det framgår i alla fall att sagde Per (Jonsson trodde jag han hette? men det står Jönsson ovan) i Växjö har tagit panter i form av silver och guldföremål ifrån Gummatorp. I vilken anledning kan man fråga sig? Troligen var det för att någon person i Gummatorp stod i skuld och inte hade reda pengar att betala - eller tolkar jag målet fel? Finns alternativa tolkningar?
I Hylt?n-Cavalliusföreningens årsbok (numera omdöpt till Kronobergsboken) 1948 finns en artikel av Paul wilstadius om guldsmeder i Växjö. på sidan 121 står följande:
DIRICH GULDSMED (1577)-1621.
Betalar 1575 i tomtören 2 öre och för jord i Västra lyckorna 5 öre. 1580 likaledes 2 öre samt för åker under staden 1 öre 6 pgr. 1586 i tomtören 2 öre samt för åker 1 174 öre. 1596 i tomtören 2 öre smat för 2 åkerlottor 3+1 174 öre. 1606 betalar han 2+4 öre i tomtören (ägde alltså tomter på två ställen i staden) samt för jord 3+1 1/4 öre.
Nämnes som borgmästare 1585 4/10, 1588 5/10 och 1589 7/10, då han jämte borgmästaren håkan jönsson inventerar i hospitalet. Var däremot ej borgmästare 1579 14/10, då en liknande inventering hölls (Vejde), men har titeln ännu 1593.
Var 1593 4-7 april såsom borgmästare bisittare i Bergkvara borgrätt och vittnar då mot en trolös fogde, Jon Persson. Betalade 1600 50 dlr till hjälpskatten.
Levde 1621 14/5, då borgmästaren Hans Bengtsson uppbjöd hans gård 4:e gång, men var död s.å. 23/10, då Hans Bengtsson säljer gården.
Dotter: Maria, som levde 1646, gift med kämnären Peder Jönsson.
Dirich guldsmed var en betydande man och efter honom torde såväl Guldsmedsbäcken som Guldsmedsbron ha blivit uppkallade.
Namnet Dirich är samma som Didrik.
Kan man verkligen koppla kämnären Per Jönsson i Växjö att vara samme som Per Jonsson i Gummatorp?
4659
« skrivet: 2002-01-27, 16:15 »
Här är en avskrift av målet 1618 (inte 1616!):
Konga dombok (GHA) 1618 28/9, f 58v-59v:
Sammadag kom för retta, hederlig och Wellerd man, / Her Jöns i Hofmantorp, och framlade i retta H / K. Mtt alla? wåre Nådigaste Konungz och Herres, / Konung gustaff Adolph Vnderskrifne och förseg- 7 lade Breff, Daterat i Wexiö denn 12. Decemb. / 1616. dee? Jnnehåldh förmäler att K. K. M. af gunst / och Nåder, hafuer Vndt och skäncht, för: de Her Jöns / Magnj i Hofmantorp, et Cronoheman, Nemligen / Gunnatorp i Himmesiö Sochn, i Widerlag för een / Skattegårdh i Wimmerby, som hörde hans hustru / hustru [sic! dubbelskrivet] Märites fader till, och bleff lagder in Vnder / staden Wimmerby, och lijder Hans Konung M.tz / breff i boekstaffuen, som effterföllier: Wij Gu- / staff Adolph medh Gudz Nåde, Sweriges Giötes / och Wändes Vehlkorade Konung och arffurste Stor- / furste till findlandh, Hertig till Estlandh och / We?mannaland etc. Giöre Wetterligit att bref- / uisare och Prestman, her Johannes Magnj hafuer Vnder / Vnderdåneligen gifuit o? tilkienna, att den tidh / Wimmerby blef giordh till enn stadh, lades hans / Suärfaders, som på thenn tidenn ther Kiörke- / herde War, heman i Wimmerby be(m)dh liggande? / i Wimmerby Sochen, Vnder stadzägorna, och tilsages honom af Wår S. Kier her fader /: högloflig ho? / gudh i Åminnel?e :/ et Annat hemman i Stadenn / igen, Ödmiukeligen för den skull, begärande? att / han något Annat heman, till Widerlag bekomma / måtte, så hafue Wij hans ödmiuka begäran, Nådi- / gast Anfördt och tillåthet som Wij och nu her medh / tillåta, att han för för:de heman må behålla till / Wederlag, et Croneheman Gunnatorp benemdh, / liggiandes Vthj hemmesiö Sochen, i Konunga häradt / medh alla dhes tillägor, Vthj Wåte och Torro, att nöttia / bruka, besittia och behålla för sig, sin hustru, och / begges theras Arffuingar, för deras eget Skatta- / heman, dock mz sådana förordh, att hans hustru / och begges theras Arffuingar, skola Wara förplichta- / de att giöra o? och Cronan ther aff Skat och skuldh. / Han skall och icke fördrifua bonden af Hem- / manet som nu ther opå sitter än å retta / fardag; Förbiude fördenskull her mz alla, / som Wår för Wåra skull giöra och Låtha, at til foga honom / och begges theras arfuinger, ther emot hinder eller / förfång i någon måtte, der huar och enn Weet sig / effter att retta. Datum Wexiö denn 12 Decem- / bris 1616 etc. Nu framträdde Welbe:te her / Jöns, för retten, och bekiende att han aff frij Wil- / lia och Welbetäncht modh, Så?om och mz sine hustrus / och hennes fränders, goda Jaa och samtöckie, goduilli- / gen sålt och Vplåthet ehrlig daneman, Jonn Skred- / dare i Ramnåsa, för:de Skattaheman Gunnatorp / i Himesiö Sochnn, och derföre Vpburit godt gängze / mynt, Trehundrade daler och Tiugo; och hustrun / för ätlöfuet, enn sölfstop om __12 lodh. Jthem hafuer / Jonn Skräddare gifuet sin egen Söskione, Nem- / ligen Swen Mån?on, Nil? Mån?on, Jonn Mån?on i / Thueta, på thet the Willie Vnna honom Jnlösa går- / den, alla tilhopa Peninger___20 daler : Huilka Peninger och sölfuer, alla de?a för:de bekiende / sig till fulla Nöijo Vpburit och bekommet hafua. / Derföre tingskiötte och afhende her Jöns Magnj, allan / Gunnetorpa gårdh, ifrån sig, sin hustru, och rette / arfuinger, födda och ofödda, och fulkomeligen til- / egnande in Vnder Jonn Skreddare, hans hustru / Märit och begges theras Arffuinger, till Eur- / deligit ägendom etc.
Jag skulle tippa på att Jon Skräddare eller hans hustru Märta Månsdotter hade arv till brukningsrätten på Gummatorp och att det är därför de uppräknade syskonen får 20 daler ihop. Denna summan är betydligt mindre än de 320 daler kh Jöns Magni får i betalning. Dessutom nämns en ätteleva (vängåva) som var ett silverstop på 20 lod till kyrkoherdehustrun.
I Uppvidinge dombok 1616 30/4 nämns att Jon Skräddare i Ramnåsa var son till Måns Persson, en gammal man. Du nämner att han bodde i Västanåkra - vart kommer denna uppgift ifrån?
vad gäller Per Jonsson i Gummatorp så skulle denna vara identisk med borgaren P.J. i Växjö (data redovisade ovan; g. 1)m. Maria Didriksdotter död 1647/48- en dotter av Didrik guldsmed i Växjö, 2) m. Ingrid nämnd i mtl 1650 i Gummatorp, 3)m. Britta Brynielsdtr) - vart framgår detta? Om detta stämmer, kan Per Jonsson i Växjö ha gift sig till Gummatorp i ett andra gifte? Vart är det som kopplar honom till Gummatorp och Jon Skräddare tidigare än 1650 ?
4660
« skrivet: 2002-01-27, 13:13 »
Hej Göran!
En frälsebonde Måns i Västanåkra, Dädesjö sn nämns 1599 - är detta månne Jon skräddares far?
Jag skickar en fri avskrift av denna längd till andra forskares nytta nedan. Varje rad motsvarar en jordeboksgård - men som i verkligheten bestod av fler gårdsbruk (och bebyggelse!).
Hjälpskattelängden för år 1600 som uttogs och uppgjordes för att bidraga till det livländska kriget. Möte och upprättande av längd hölls d. 24 okt. 1599 med Dädesjö prästagäld uti Eke by.
Nämnden som uppgjorde Dädesjölängden bestod av: Håkan i Målajord , Per i Skårtaryd, Sven i Vraneke, Nils Skalle i Näsby, Nils Persson i Ramnåsa, Per Nilsson i Holma, Erengisle i ”Magridzryd”, Börge Lätt i Linnebjörke, Per Månsson ibid.
Närvarande var även länsmannen Nils Gisesson i Drettinge. Bomärken för alla i nämnden finns på slutet av längden.
Dädesjö socken
skattebönder:
Per, Jon, Per i Asby
Nils Håkan ibid
Jon Håkansson ibid
Nils, Erik ibid
Sven i Näsby
Änkan ibid
Nils Skalle ibid
Jon Persson ibid
Nils Persson ibid
Harald ibid
Simon i Hult
Jon, Per ibid
Måns i Vraneke
Håkan Nilsson ibid
Sven Persson ibid
Änkan i Skruf
Erengisle, Nils i Magridzryd
Jon i Råsen
Gumar i Medelhult
Måns i Heda
Gumar i Björneke
Per Tordsson, Änkan i Linnebjörke
Jöns Börgesson ibid
Sone ibid
Per Skalle ibid
Nils Marquarsson ibid
Sone, Börge ibid
Per, Karl ibid
Börge Lätte ibid
Nils Knutsson i Ramnåsa
Knut ibid
Thore Stett ibid
Bengt ibid
Per, Per ibid
Sven, Per i Båldö
Håkan, Christopher i Betingetorp
Skattenybygge:
Thore i Åshult
Jon ibid
Jöns i Pukatorp
Per, Lasse i Kiellehult
Åsle i Holmishult
Per Nilsson i Holma
Jon i Ramnåsa
Gume ibid
Änkan i Näsby
Biskopsbönder:
Mats i Björneke
Jöns i Skieppetorp
Vadstena klosters bönder:
Änkan i Suddagierde
Per Jonsson i Dädesjö
Frälsebönder:
Nils Gisesson i Drättinge - är länsman, har fritt efter ädle och v. Hans Erikssons sedel på Kalmar slott
Jon, Per ibid
Per i Bibbetorp
Måns i Mörkaskog
Måns, Anders i Almesäng
Per i Sjöatorp
Måns i Västanåkra
Nils Månsson i Heda
Sven i Björneke
Gume i Ramnåsa
Per Jonsson i Vret
Jon i Ramnåsa
Nils ibid
Börge i Lilla Vret
EKE socken
Skattebönder:
Per Jonsson
Per i Skårtaryd
Håkan ibid
Nils, Lasse ibid
Esbjörn i Spångaberg
Markus i Åreda
Thore, Håkan ibid
Erik Finne ibid
Anders, Håkan i Målajord
Simon i Bijreke
Kronotorp:
Olof i Högaskruf
Kyrkelandbönder:
Måns i Eke
Biskopsbönder:
Jon, Nils i Åreda
Kanikebönder:
Erengisle i Igelhult
Seved i Skårtaryd
Nils Persson i Eke
Vadstena klosters bönder:
Erik i Eke
Frälsebönder:
Erengisle i Skårtaryd
Bengt Persson i Åreda
Nils Sonesson, Per Månsson i Eke
Per Månsson ibid
Per Persson ibid
Håkan i Målajord
Sven Karlsson i Eke
Bo Månsson ibid
Erengisle ibid
Jon i Skårtaryd
Börge Persson i Eke
prästen
herr Johan Gumundi
Löst mantal:
Mats i Bijhult
Det fanns även en frälsegård i Dädesjö by (sedermera benämnd västregården) som inte upptas eftersom den räknades ss säteri - jfr den s.k. Dädesjösläkten. Här bodde trol. detta år väpnaren Olof Jacobsson och hans bröder m. familjer. Dessa var barn till kh Jacob Nilsson ohh Sigrid Johansdtr (g. 2)m. kh. Peder Håkansson).
4661
« skrivet: 2002-01-26, 17:18 »
Diverse lokala varianter av namnet Gumme/Gudmund finns. De jag stött på är bl a: Gunmund, Gomme, Gummar, Gudmar. Sistnämnda varianten förekommer bl a i Sunnerbo härad i sydvästra hörnet av Småland. Namnet Gudmar är dock vad jag förstått ett eget namn, men i räkenskaperna används det växlande om personer som heter Gumme/Gudmund. Möjligheten finns att det är rena skriv- eller hörfel ifrån en icke lokalt förankrad fogdeskrivare. Dock förekommer varianterna över en längre tidsperiod (1500- och 1600-talet). Har även sett rena ihopablandningar av namnet Gunnar och Gummar - Gumme - Gunne. Dessa varianter är nog skrivarens snabbhet att förenklat hoppa över dubbelstavningen och ena kroken på m:et, eller att dialektalt avkorta namnet (ex. Gunnar = Gunne). Det blir dock problematiskt att veta vilket förnamn som avses om man inte har mer källor att tillgå. Dock är namnet Gumme betydligt vanligare än namnet Gunne/Gunnar åtminstone i södra Sverige.
Mvh Niclas R.
4662
« skrivet: 2002-01-26, 13:12 »
Konga dombok (VaLA) 1638 12/12, f 12r:
Sammadagh kom för reta heideridaren wälachtat Sone / Måns [Sone Månsson!], och anklagade i reta een skattabonde Jon Gumme- / torp be.d bewijste honom hafwa låtet bereda 3 stycke Råskind / hoos een bonde Måns Ehrengislason i Risinge, och Låtet der / af giordt till een Litin diäckna poik een tröga det han be- / kienner; Och beroper Sigh på hemulsman, Nämbligen Mathis / J bihult j dädesiö Sochn, hwilken för 15 eller 16 åhr sedan döder / är, och effter det är så länge sedan Tuiflar reten at skinnen för / Lengekunne Ligga ferdiga, och för samme tuifwelzmåll feste Jon / j Gummatörp een 12 Manna Edh, at de skinnen hans go?e har / J trögan, alt kiöpte af Mathis i Bijhult j hans Lijffztijd, och / at han war hans rete hemulzman, och ingen annor.
dito ting [1638 12/12, målet efter ovanstående]:
Kom för räta Jngrid Olufzdoter ?rasl?cke på sine egne / Vegner och fulmechtig på sin sösters Vegnar Jngridt Olufzd. / ters Märit Månsadoter een heell gård j föreby som kallas / hane gården. Och derföre Vpburit 220 D godt mönt för Jord / arf och etlöfwe.
Det nämns slarvigt Jon Gummatorp, men ska vara Jon i Gummatorp, jfr målet nedanför som nämner Jngrid Olufzdoter ?rasl?cke [=Öjarslycke, Hovmantorp sn] !
Problemet med Jon Månsson eller Jon Gummesson är besynnerligt, för i mtl 1645 nämns i Gummatorp [Hemmesjö sn] Jon hh Marit , son Måns hh Gunnell; mtl 1646 nämner i Gummatorp: Jon Månsson med hustru Karin (sic!), Måns hustru Gunnill, inhyses Jon (inalles 5 st redovisade); mtl 1647 nämner Jon Månsson och hustru Karin, Måns och hustru Gunnill, inhyses Jon; mtl 1648-1651 har jag ej kollat; men 1652 nämns i Gummatorp: Per Jonsson med hustrun (NN), Sven med hustrun (NN); mtl 1653 redovisar i Gummatorp: Per Jonsson, piga (NN), Sven Jonsson med hustru Märit (4 personer). mtl finns ej 1654-55 men 1656 nämns Per Jonsson med hustru Britta, Sven i samma gård (3 personer); mtl 1657 likadant som 1656 (3 personer; dessutom var P.J. sexman detta år); 1658 saknas, mtl 1659: Per h Britta,Sven h Märit (4 st).
Görans uppgift om att sonen Måns Jonsson inte nämns i Konga dombok vid försäljninga av Lessebo [i Hovmantorp sn; byn bestod av två skatteobjekt som i sin tur säkert var uppdelade på mindre lotter!] 1658 är märkligt. Likaså nämns inte Sven Jonsson i Gummatorp! Jag vill gärna kolla domböckerna och se vad som framgår av dessa , det är lätt att tolka uppgifter fel. Likaså har jag sett att man gjort arvsuppdelningar av gårdar på så sätt att vissa barn figurera ihop vid en försäljning och andra på en annan - på så sätt missar man hela barnaskaror.
Problemet med mantalslängderna är att personerna som redovisas inte i egentlig mening är relaterade till varandra utan enbart skatteobjekt; det kan förekomma fler personer på gården som varit befriade av olika anledningar. En bonde som befriats men inte hans hustru kan då skapa förvirring i längden, ty om det förekommer en man som även han redovisas ensam kan den befriade bondens hustru skrivas in ss hustru efter den förre ensamme mannen och man tolkar då genast att detta är ett par, vilket fallet således inte alltid är i verkligheten. Likaså har jag sett exempel på att man redovisar en änka ss hustru och skriver in en brukande ogift son före, och plötsligt har man gift ihop mor och son i mantalslängden! Det gäller alltså att ta uppgifterna i mtl under väldigt kritiskt beaktande. Likaså får vi inte förglömma att det förekommer rena skrivfel (och minnesfel) av häradsskrivaren.
Vad gäller Jon Gummesson i Gummatorp undrar jag om det inte är så att skrivaren har lurat sig själv genom att gården Jon bodde på hette Gummatorp och att man faktiskt felaktigt skapat en Jon Gummesson på gården ! Likaså kanske det inte rör sig om Jon i Gummatorp i alla målen som relaterats, eller så har man återupprepat felet, eller så förekommer det en styvfar trots allt. vi får forska vidare.
Mvh Niclas R.
4663
« skrivet: 2002-01-25, 01:28 »
Cronobergs friherrskaps dombok 1651 (GHA) laga ting d. 13 okt; f 1r: Samma daag kom Wt: Carell Pär?on wti wexsiöö för rätten / och fodrar aff Pädher Jon?on J gummetårp 20 RD förebäär / att hans broodher Nicolaus Gum?lius ähr bleffwen honom dhem skyll- / dig. wti Kiöpingz marknadh 1648 för oxar dher wppå han? handh- / skrefft ähr wtgijffwen aff dhen 2 Ag: Lydandes att han eller han? / Faadher eller broodher will be:te 20 RD betaala till W:t Carell / Pär?onn brijtmä?a effter. Till detta swarar Pädher Joen?on att han sin broodher icke någodt / skylldig ähr, eij heller någodt aff han? medell eller arff Jnnehafwer. / Och berättar at han effterskreffne Poster betaalt haffwer för / sin broodher Nicolas seedhan han affreeste till wbsala för / 7 åhr seedan etc 1) Betaalt till Dom: And: Krook 9 RD in Specie 2) Försändt honom medh wt Erlandh Nill?onn / ett paar oxar för 14 RD 3) Till wt Erlandh Nill?onn 120 D Enkelt koppar 4) Till Han? Ander?on 3 RD 5) Till hr Håkon? Son J wnnerydh 10 RD 6) wpsändt till honom een oxe om 7 1/2 RD 7) Aff wt Erlandh Nill?on taagit som Pär / Joen?on betaalt haffwer 27 1/2 RD D. Ellanderum 31 1/2 RD Detta haffwer Pädher wtlagt och berättar att han? Möderne icke sig / sträcker så widt och wtloffwar at weela medh skrifftelijg skiääl / på en annan tijdh bewij?a när han Lagelijgen citerad blijffwer. Wt. Carell Pär?on berättar at Pädher Joen?on medh sijna syskon / haffwer Låtit affwittera dhera? Fäderne, Emädhan Fadheren ähn / nu Leffwer och Pädher Joen?on skulle haffwa taagit Nicolas part / wti fädernes Joorden. Till detta neekar Pädher Joen?onn at dhe icke / wti fädernes Jordh eller Löö?öhre någodt ähro tillwettradhe, mycket / mindre tagidt någodt på han? brooders wägnar wtti Fäderne dett nå- / gre aff Syskionen haffwa sig tilltaagit Skattegårdarna, att bruuka, / ähr det skedt, at gårdarna icke skålle komma till Skattwraak. doch / omsijdher effter gooda wänners Jnnrådande, wthlåffwar Pedher Jonson / at weela öffwertala sijn Faadher och medhsyskon at dhe bewillia at be- / taala wt Carell Pär?on och nästkommande söndag effter allehelgon- / daag som ähr dhen [datumet står ej!] November skola dhe mööta J wexiö och sig dher om / föreena. doch J fall dhe icke accordera kunne, skall wt Carell / Pär?on eller dhenne Nicolaj handskrefftz Jnnehaffware, haffwa / tillträädh för någon annor wti det fäderne? arffwet Nicol: tillfalla / kan. Sammadaag Jnnladhe Pädher Gummundsonn J wexsiöö och een / handskrefft gijffwen aff be.te Nicol: Gumm?lio medh begiäran / eller förmoodan att hans Faader och broodher will på be.te skrefft / betaala till Pädher Gummundhson 19 1/4 RD in Specie till denna / skulldfordran neekar Pädher Joen?on at hwarken han eller fadheren/ några medell haffwa at betala som Nocolao tillkommer, doch blijfwer / dhenna skulldfordran stående? till de? att någodt arff faller, som / Nicolaus blijffwer arffallen till. Av ovanstående torde framgå att Per Jonsson [inte Joensson - stavningen ”Joen” är enbart en dialektal variant av namnet Jon - jfr namnet Carl - Carell ovan!] i Gummatorp (Hemmesjö sn, Konga h:d) hade en mor som var avliden före 1651 och en fader som ännu var i livet 1651. Det framgår icke om det var en styvfar eller biologisk far. Per Jonsson med syskon hade delat upp sitt ”fäderne”, dvs man hade skiftat föräldraboet, som bestod av mer än en skattegård. Detta skifte tyder på en speciell anledning som fadern måste ha gett sitt medgivande till. Ovan nämns att i ”Konga härads dombok 1652 22/10 presenterar Carl Persson i Växjö en obligation daterad Kiöping 2 augusti 1648 utgiven av Joen Gudmundssons son i Lessebo (Hovmantorp socken) studiosus Nils Gumaelius. Där nämns även dennes broder Per Joensson i Gummatorp” . Enligt denna notis skulle då Per Jonssons far heta Jon Gudmundsson och vara bosatt i Hovmantorp sn, och härav har Göran mfl dragit slutsatsen, i kombination med godshistoriska uppgifter, att Jon Månsson (Jon skräddare) i Gummatorp avlidit och hans hustru, Märit Månsdotter, gift om sig. Annika har visat utifrån mantalslängden 1640 att Jon och hustrun Märit Månsdotter då bodde i Gummatorp. Möjligen är Gudmundsson felskrivet i Konga dombok, vilket förekommer titt som tätt. Det märkliga är att Göran även nämner att Jon ”Gummesson” och h.h. Märta Månsdotter 1638 i dec. köpte Hanagården i Furuby kyrkby. Kanske är det felskrivning även här och åsyftan på Jon i Gummatorp ohh Märta Månsdotter istället för Gummesson. Likaså nämner Göran ett mål i juni 1652 då samme ”Joen Gummesson” och hans förra barn köper ett halvt mtl Lessebo (Hovmantorp sn). Har ni dessa mål i avskrifter så redovisa dem här - likaså ifall de är hämtade ur originaldomboken (VaLA) eller ur renovationen i Göta hovrätt (GHA). Tolkningen av ”hans förra barn” kan kanske istället tyda på att Jon Månsson gift om sig på ålderns höst, och att detta även var orsaken till att hans barn redan skiftade hans egendomar (som till hälften var deras mödernejord) för att slippa framtida invecklade konflikter med sin styvmor. Inläggen om Jon Månsson i Gummatorp borde flyttas till en egen rubrik eftersom Dädesjö enbart kommer in som ett spår varifrån Jon kom.
4664
« skrivet: 2002-01-24, 00:37 »
Tage Andersson!
Det finns en Per/Petter Berggren (f omkr 1690; skola i Växjö 1703 25/2) som är son till kh Anders Berggren i Annerstad (f 1651 i Gränna, död 1707 i Annerstad sn) ohh Gunilla Osaengia. Om denne Per Berggren är inget vidare känt. Kyrkoherde Anders Berggren hade även en son Samuel Berggren som anges ha blivit hovrättskommissarie, och en son Johan(nes) Berggren (c1694-1725) som studerade i Lund och i Uppsala och blev fil. mag. i Rostock.
Vidare fanns det en läremästare Jöns Berggren som avled i Tävelsås sn som avled 1766 25/5, 67 år g:l.
Har du några mer uppgifter om Sven Berggrens familj? Dödsdata o ungefärlig födelsetid? Vigselnotis, barn och deras faddrar? Varifrån kommer uppgiften om stallmästaren Per Berggren?
Mvh Niclas R.
4665
« skrivet: 2002-01-23, 21:19 »
Hur hittar man uppgifter om en med. stud [refererar titel efter Söderskivan] som troligen ska uttydas medicine studerande ? Personen ifråga hette David Martin Gustafson och var enligt lagakraftv.dom 1923-01-04 [refererat efter Söderskivan] fader till en utomäktenskaplig flicka som föddes 1921 i Stockholm. Finns det några tryckta matriklar över medicine studerande i Stockholm? Har någon erfarenhet av vart man kan finna domen som hänvisas till på Söderskivan?
Mvh Niclas R.
4666
« skrivet: 2002-01-23, 20:51 »
Hej!
Angående Gunnars fråga om en häradsskrivare Sörm..? . Det fanns en befallningsman Jonas Sörman (bodde på Sörsjö, Värnamo sn ett tag; tydligen även i Norrköping , se dotterns dödbiografi i Ryssby sn (G)) och som 1675 nämns i Östbo härads dombok. Hans dotter Christina Sörman (c1664-1708) var gift med befallningsmannen Johan Månsson [Mobeck] i Strätte, Ryssby sn, Sunnerbo h:d (död 1694). Kanske är det samme Sörman som 1681 var häradsskrivare i Allbo h:d?
Alla dessa häradsskrivare och befallningsmän (=fogdar, privata som kronans) vi stöter på i källorna - kanske är det dax att samla ihop biografiska uppgifter om dem för en framtida publikation. Mig vetterligt finns inga samlade data om dessa yrkesmän, som många kom att avancera till andra yrken.
Ett tips till Hans är att titta i mantalslängderna - häradsskrivaren satte ofta sin namnteckning i dessa på slutet av längderna som verifiering.
Mvh Niclas R.
4667
« skrivet: 2002-01-18, 17:57 »
I Växjö skolas matrikel inskrevs den 9 februari 1688: Gustavus Johannis Mobeck, Nob. Domini Assess. Grijpens praetoris fil. 9 annorum in cl. puerorum, par. Ryssby. Strätte
Denne Gustaf Mobeck (f ca 1679) kan ej vara densamme som bergsfogden Gustaf Mobeck som anges vara verksam redan 1692.
Fogden (=befallningsmannen) Johan Månsson i Strätte är nämnd på denna gård 1686.
Har letat i diverse litteratur och hittat olika Mobeck, dock ingen sjökapten Magnus Mobeck.
Mvh Niclas R.
4668
« skrivet: 2002-01-17, 15:13 »
Hej Per-Arne mfl!
Boken om Fagerhultsanorna innehåller en hel del felaktigheter vad gäller de äldsta leden, exempelvis barnen till Nils Gertonsson i Fagerhult. Det fanns nämligen två Nils samtidigt i Fagerhult och man har blandat ihop deras barn och utelämnat andra. En dotter, Annika Nilsdtr, till nämndemannen Nils Gertonsson är min ana så jag har forskat lite i denna släkt. har uppgifter att även Gabriel Nilsson i Fagerhult var en son, vet du om detta kan stämma? har nämligen för mig att han sedan bor på den andra gården i Fagerhult. Känner du förretsen till något om Nils Gertonssons hustru eller moder (Maria g.m. Gerton Månsson i Fagerhult)?
Mvh Niclas R.
4669
« skrivet: 2002-01-15, 21:58 »
Skådespelerskan Ingrid Bergmans (född 29 augusti 1915 i Stockholm,död 29 augusti 1982 i London) mor
hette Friedel Adler (död 1917). Någon som känner till hennes bakgrund? Hon var gift med konstnären Justus Samuel Bergman (född 2 maj 1871 i Slätthög sn (G),död 29 juli 1929 i Stockholm).
Ingrid Bergmans släkt diskuteras i övrigt under Anbytarforum: Kändisars härstamning: Bergman, Ingrid
/Niclas R.
4670
« skrivet: 2002-01-14, 12:13 »
Hej Göran!
Det stämmer med släktsambandet som du ställer upp. Jon Månssons skräddare i Gummatorp säljer mycket riktigt Boldö (i Dädesjö sn, inte Hovmantorp sn) till herr Johan Johansson i Dädesjö, men det rör sig inte om ett köp utan troligen om ett lösen, dvs att Jon Månsson har haft Boldö i pant och att herr Johan och hans hustru Karin Persdotter nu löser gården och ger sina systrar vederlag - gården nämns vara Johans rätta bördejord efter sina avlidna föräldrar. systrarna omtalas också, vilket bevisar som ovan nämnt att Elin gift med kh Andreas Petri inte tillhörde syskonskaran. Min notering är att det var Uppvdinge dombok 1637 9/11, men du har 1639 - vilken av oss har rätt?
Kanske borde vi inte föra diskussionen härunder (Svanström-Baas) utan skapa en separat diskussion med rubriken Dädesjöätten, eftersom det är den som är utgångspunkten för de äldsta leden (här menas då kretsen kring frälsekvinnan Margareta Håkansdotter vars man och barn uppbar frälse). Det är dumt att blanda ihop med Svanströmmarna på 1700-talet som är en långt senare släkt med utgångspunkt ifrån Baazius och kh Johannes Olai i Gårdsby som inte har med Dädesjöätten att göra.
mvh Niclas R.
4671
« skrivet: 2002-01-14, 09:37 »
Ett litet tillägg till Ingegärds anor ovan:
IV:20 Måns Ingemarsson , f. 1710 i Lindås södregård (även någon enstaka gång kallad västregård), Vislanda sn, döpt 1710-10-03
V:40 Ingemar Månsson , f. ca 1664 i Billeberg, Virestad sn , död i maj 1737 i Lindås söregård, Vislanda sn, bgr 1737-05-22, 73 år g:l. Skattebonde i Lindås södregård. Gift 1705-04-03 i Vislanda k:a med:
V:41 Ingrid Olofsdotter , f o död ? [hon var ifrån Lindås vid vigseln; fadern trol. den Olof i Lindås som har en son Olof Olofsson f 1688, döpt 22/10; 1669 nämns en Olof Sonesson i Lindås, 1688 nämns en Olof Jakobsson i Lindås, källor: Allbo dombok]
Barn:
Karin Ingemarsdtr f 1706-06- , döpt 1706-06-17 (g. 1724-05-03 i Vislanda m. Olof Gummesson i Kalkalycke (1700-1781), som blev skattebonde i Lindås södregård (min mm mm fm m föräldrar)
Olof Ingemarsson f 1709-04- , döpt 1709-04-19
Måns Ingemarsson f 1710, döpt 1710-10-03 - se ovan !
Olof Ingemarsson f 1713, döpt 1713-07-15
VI:80 Måns Olsson , trol. f omkr 1620, levde ännu 1691; kronobonde i Billeberg, Virestad sn
Gift med:
VI:81 Johanna , död 1712 i Billeberg, virestad sn, i augusti månad gavs i test. 8 öre
Barn:
Gunnil (Månsdotter), levde 1691
Nils (Månsson) , levde 1691
Jöns Månsson, kronobonde i Billeberg, gift /11 1704 i Virestad k:a m. NN (brudgåva)
Ingemar Månsson f ca 1664, död 1737 - se ovan!
VII:160 Olof , kronobonde i Billeberg, Virestad sn , f. trol. omkr. 1580 ; känd åtm. 1613-1638.
Gift med:
VII:161 NN , nämns ss änka 1640 (mtl)
Ingegärd intressant att se att du har uppgifter om Pär Lagerkvists anor. Är Kerstin olofsdotter (f 1782) ovan Pärs farfars mor K.O. gift med Samuel Persson i Grimslöv? Har du mer uppgifter om hans släkt så hör av dig, jag har honom som ett framtida utforskningsprojekt.
frändligen Niclas R.
4672
« skrivet: 2002-01-13, 22:40 »
Maria, Göran mfl!
Tänkte göra lite tillägg till Marias inlägg som Göran godtagit enligt ovan så det inte sprids fler felaktigheter än som redan förekommer tack vare internets snabbhet som media. Vad gäller Margareta Håkansdotter [Båt av Billa - ej Bååt af Billa, se Äldre svenska frälsesläkter band 1, häfte 3, s 219ff, där Margareta ej medtagits men torde vara en dotter till Håkan Mattsson ohh Ingrid Nilsdotter !]. Maken Johan Johansson är endast känd i en skattelängd i Östergötlands landskapshandlingar ss noterad frälseägare av Hållingsby, Ö. Ryd sn (Ögl), en gård Margareta senare bytte med Ulf Henriksson [Bååt, introd. ätt] mot en gård i Dädesjö kyrkby. Johan är således ej belagd mer än i denna källa!
De uppräknade barnen Johannes Olai-Halvhjort, Elin Jönsdotter utgår ! Johannes Olai, kh i Gårdsby o senare föreståndare för Växjö hospital (vari han intogs med hustru Ingeborg enl. SmH). Elin Jönsdotter är en påhittad person som aldrig existerat utan har uppstått pga att man velat konstatera att kh Christopher Magni i Älghult hustru Elin skulle ha varit utav Jöns Stenssons på Håå ätt (uppgiften härstammar ur dotterdottern Susanna Nilsdtr Crucimontanas likpredikan - hon var gift med Michael Olai, adlad Gyldenstolpe)- härav har uppstått Elin Jönsdotter. Detta i kombination med att dottern Malin Christophersdtr var arvsberättigad till kh Gudmund Petris i Sjösås barn (Håkan Gudmundsson och en syster Ingierd Gudmundsdtr) som avled ogifta, har föranlett att man petat in Elin som gift tidigare med herr Gudmund i Sjösås och omgift med herr Christoffer i Älghult. Tillika vet man att herr Gudmund Petri i Sjösås var gift med en frälsekvinna (Rannsakningen om halvfrälset i Småland omkring 1575 av Jakob Koit (Sthlm 1953)). Här har man då velat se en frälsekvinna Elin Jönsdotter som plötsligt uppstått. Problemet har nu varit vem hon skulle vara dotter till; hon skulle som nämnts ha tillhört halvhjortsätten. Här har då Johannes Olai, Baazius-släktens stamfar kommit tillhanda, ty han förde nämligen en hjort i sitt vapen (enligt Liss-Eric Björkman i artikel Några smålandsprästers släktband i Släkt och hävd 1985:3-4, s 375-379). Detta är dock felaktigt om man studerar källorna noggrannare. Malin Christoffersdotter arvsrätt efter herr Gudmund Petri i Sjösås son Håkan Gudmundsson baseras troligtvis på att hon var en systerdotter till denne Håkan! Kronologin måste bejakas och då stämmer allt mycket bättre än av de slutsatser Björkman gjorde 1985. Härav torde då följa (efter likpredikans vaga uppgifter efter Susanna Nilsdtr Crucimontana) att Malins mor Elin haft patronymikonet Gudmundsdotter och varit dotter av herr Gudmund Petri ohh NN, av frälsesläkt. Eftersom herr Gudmunds barn har arvsrätt i Århult, Agunnaryd sn efter ett säljebrev på 1600-talet och att denna gård räknas upp såsom herr Petrus Johannis (Peder Johansson)i Tolg frälsearv kan man koppla herr Gudmunds frälsefödda hustru som antingen en syster till kh Petrus Johannis i Tolg eller en nära släkting till denne (gårdarna var troligen ej uppdelade utan herr Peder stod såsom ansvarig för dem i frälselängderna, förmodligen då han var den äldste manlige medlemmen gentemot sina systrar). Herr Peders mor var den ovannämnda Margareta Håkansdotter (g. 1 m Johan Johansson, 2: o m kh Torkel Pedersson i Dädesjö) som var av Båt av Billa på fädernet (en ätt som det i början av 1600-talet tvistades om de verkligen var frälse eller ej och som då var utdöd) och Halvhjort av Elmtaryd på mödernet [annorlunda uppgifter om Håkan Mattssons (Båt av Billa) giften och modern till barnen bör nämnas finns i ÄSF 1:3; men detta är ganska säkert felaktigt, han var troligen bara gift en gång och med Ingrid Nilsdotter]. Om nu Susanna Nilsdotter Crucimontanas mormor Elin Gudmundsdotter (g. m. herr Christoffer Magni i Älghult i dennes 2.a gifte) var dotter av NN Johansdotter (g.m. kh Gudmund Petri i Sjösås) och denna dotter till Margareta Håkansdotter [Båt av Billa] så var Susannas mormors mormors mor, Ingrid Nilsdotter av Halvhjort av Elmtaryd. Denne sistnämnda var i sin tur sondotter till Jöns Stensson på Hå ! Härav skulle likpredikans upgifter verkligen stämma. Ett annat alternativ (kanske kronologiskt bättre?) kan även vara att herr Gudmund Petris hustru var en okänd syster till Margareta Håkansdotter och att de få gårdar som tillföll Håkan Mattssons [Båt av Billa] döttrar så småningom kom att disponeras av dennes dotterson kh Petrus Johannis i Tolg innan man gjort upp om arvsfördelningen dem emellan. Då skulle Susannas mormor Elins mormor vara Ingrid Nilsdotter av halvhjortsätten!
Maria nämner ovan vidare att Karin Johannesdotter, gm Johannes Gudmundi (kusin) etc . Kusingiften var strängeligen förbjudna på denna tid så denna kombination kan strykas av denna enkla anledning.
Det uppges vidare att kh Johannes Gudmundi i Dädesjö hade en dotter Elin Johansdotter gm. Andreas Petri Schatelovius etc. Detta är också en kombination (se artikeln i Släkt och hävd på 1980-talet av Liss-Eric Björkman) som kan vederläggas i källorna ty kh Johannes Johannis [Dedaezius] i Dädesjö med syskon försäljer en gård Båldö och då nämns ingen Elin eller andra syskon utan bara herr Johan och systrarna Ingeborg Johansdotter (g.1 m. länsmannen Gudmund Johansson i Krysseboda, 2: m. ryttaren Sone Persson i Krysseboda o Grimmansmåla, bägge i Algutsboda sn) och Märit Johansdotter (g.m.häradsskrivaren Marcus Lucasson i Transjö, Ekeberga sn; en son till borgmästaren Lucas Marcusson i Kalmar (död trol. 1614) som bevisats nyligen ovan av Göran Johansson).
Den Elin som var gift med Andreas Petri (kallas aldrig själv Schatelovius i några handlingar utom då han skrevs in som student i Tyskland!) var då ganska säkert dotter till kh Nils Haquini (Nils Håkansson) i Dädesjö, ty hennes son Petrus Andreae Schatelovius anger i en tjänsteansökan att hans morfar varit kyrkoherde i Dädesjö tidigare (av denna uppgift och att kh Nils Haquini (Nils Håkansson) inte passade in kronologiskt som far till Elin pga tjänsteåren i Dädesjö för herr Nils så valde Liss-Eric Björkman föregångaren Johannes Gudmundi till bättre kandidat som far till Elin. Nils Haquini är dock belagd tidigare, för han var nämligen komminister i Algutsboda innan han tillträdde tjänsten i Dädesjö och Elin bör vara född i denna socken troligen ca 1595-1600. Likaså att kalla kh Andreas Petris ohh Elin Nilsdotter:s döttrar för Schatelovius är ej riktigt, de kallas i handlingarna för Andersdotter. Dottern Sara Andersdotter var gift med en bonde Per enligt herdaminnet (Per Bonde är således fel).
Hoppas att ni följde med i resonemangen ovan och kan rätta de felaktigheter som cirkulerar.
frändligen Niclas R.
4673
« skrivet: 2002-01-13, 19:21 »
Vilka regementen är förtecknade, eller vilka är inte förtecknade på CD-n? Vilka regementen i Småland (ex. Kronobergs reg:tre, Jönköpings reg:te) finns med ?
En annan fråga jag vill passa på att ställa är om en soldat Israel Håkansson Setterman/Sätterman. Han kom 1721 till Kronobergs reg:te där han insattes på en rote. I en rulla 1742 nämns dock att han tjänat soldat i 34 år (alltså sedan nyuppsättningen av regementen efter Poltava 1709). Han nämns vidare ha varit med vid belägringen av Stralsund och blivit dansk fånge. Detta måste röra sig åren 1714-15. Vidare anges han ha varit med vid Campanien wid Stockholm och där blivit skjuten genom vänstra handen och blesserad i högra knäet. Det rör sig alltså om slaget vid Baggenstäket 1719 då ca 700 soldater ur mestadels Sörmlands regemente slog tillbaka en tio gånger större rysk anfallsstyrka. Har sökt honom i rullor för Södermanlands reg:te men inte funnit honom. Finns han med på CD:n ?
mvh Niclas R.
4674
« skrivet: 2002-01-13, 19:08 »
En kontroll i CD-registret till Släkt och hävd ger följande träffar på Mobeck:
Barckman, Dorothea, d 1756 g Mobeck 1984:3-4: s 233
Barkman, Dorotea g Mobeck 1964:1 s 21
Bolhelmia, Catharina, prästdotter g Mobeck 1984:3-4 s 233
Mobeck släkten 1950:2-3 s 142
Mobeck, Agneta f 1703 g Falk 1984:3-4 s 233
Mobeck, Carl Magnus, drabant 1979:3 s 347
Mobeck, Catharina g Ulmstedt 1964:1 s 21
Mobeck, Christina Fredrika g Berencreutz 1982:4 s 235
Mobeck, Gustaf, bergsfogde 1964:1 s 21
Mobeck, Gustaf, bergsfogde 1984:3-4 s 233
Mobeck, Gustaf, förare 1979:3 s 347
Mobeck, Magnus, sjökapten 1984:3-4 s 233
Kanske är någon av uppgifterna av intresse ?
/Niclas R.
4675
« skrivet: 2002-01-12, 21:18 »
Hej Nichlas!
Vet ej om du observerat min fråga under Älghult den 29 maj 2000 där jag frågar efter Olof Svensson i Abrahamsmåla i början på 1600-talet?
Jag refererar därför min fråga därifrån....han var hovman och häradsskrivare enligt noteringar i domboken. I Elgenstiernas Svenska Adelns Ättartavlor del 1 (med tillägg i del 9) nämns på ätten Bååt, tab. 18, att ståthållaren på Kalmar Jakob Björnsson [Bååt] i sitt gifte med Catharina/Karin Stensdotter [Ulv] hade en dotter Kerstin Jakobsdotter som 1603 gjort sig skyldig till urbota brott och blev utesluten ifrån arv (förmodligen avsåg att hon blivit besoven). Hon gifte sig med en ofrälse man Olof Svensson som var hennes brors Jakob Jakobssons Snakenborg [Bååt] fogde. Är det Olof Svensson i Abrahamsmåla som avses?
Modern Karin/Catharina Stensdotter gifte om sig med ståthållaren Christoffer Andersson [Grip/Gyllengrip] och denne med barn hade kopplingar och ägde säterier i Älghult, så det är ju troligt att Kerstin Jakobsdotter faktiskt växte upp i denna socken.
Är din Olof Svensson i Åseda by samme som den senare i Abrahamsmåla ?
mvh Niclas Rosenbalck
4676
« skrivet: 2002-01-12, 11:12 »
Hej Lars!
Bra att få en källhänvisning. Ska kolla upp vad Wilstadius skrivit, han var en mycket duktig personhistoriker, så han har säkerligen angett källorna för uppgiften om sjökapten Magnus Mobeck. Själva namnet Magnus blir jag lite osäker till i sammanhanget eftersom det vanligtvis var präster som använde detta namn som en latinisering av Måns och troligen , om sjökaptenen, existerat så kallas han då Måns i vardagstal. När det gäller länsmannen Måns Erngislessonsom ibland även kallad Måns Erngislesson Cavallius, så har jag aldrig själv sett att han benämns Magnus Cavallius utan tror detta är en lärd produktion i diverse släktböcker. För övrigt innehåller Anreps uppgifter om Cavalliussläkten en hel del felaktigheter för äldre leden i Håldala. Kanske någon annan vet besked?
Befallningsmannen Johan Månsson vill jag minnas ha stött på i Sunnerbo dombok och har aldrig sett att han hetat Mobeck så det är därför jag är lite skeptisk till att det funnits någon sjökapten Magnus Mobeck i en tidigare generation. Kanske är det två bröder och bondsöner, Johan Månsson och Gustaf (Månsson) Mobeck som är ursprunget till senare led av släkten Mobeck. Har förresten även sett att det finns Moback som släktnamn på 1700-talet, kanske är det en förändring eller felläsning av Mobeck-namnet?
/Niclas R.
4677
« skrivet: 2002-01-12, 09:28 »
År 1691 inskrevs i Växjö skola: 21 Mart. Magnus Johannis Mobeck, praet. fil. par. Ryssby, 8. ann. in cl. inf.
- denne Magnus Mobeck (f ca 1683) är säkerligen son till befallningsmannen Johan Månsson ohh Christina Sörman (ca 1664-1708).
Någon studerande Johan Mobeck ifrån Ryssby hittar jag ej - vilka källor finns för denne?
Varifrån kommer uppgiften om en sjökapten Magnus Mobeck? Finns det någon skriftlig dokumentation mer än hörsägen? Kan det vara så annars att befallningsmannen Johan Månsson i Ryssby sn varit gift tidigare och far även till övriga Mobeck-barn?
/Niclas R.
4678
« skrivet: 2002-01-11, 15:25 »
Kanske är denna dödsnotis av intresse i Mobeck-sammanhanget:
Ryssby (G) CI:3, s 33, år 1708, nr 10:
Dito [=23/2 1708] begrofz sal h. Christina Sörman född i Nor / kiöping Pr Jonas Sörman BefallningzM i Östbo h / M h B(re)ta Gustafzdr på Sörsiö wernamo S. rena- /ta educata ad an. aennis 16. (kom) i Echtenskap mz för / detta godzefogden Johan Månsson som lefde mz h(enne?) / 15 1/2 åhr aflade jhop 10 barn, 8 söner 4 döttrar / 2 Söner 1 dotter afledna, de öfriga (lefwande) / sutet i Enkiostånd 12 1/2 år, J förledet åhr waret / krank af styng i sitt bröst, allhelgontijd (...?) / Soteseng nedlades, lätt sig mz h nattward (..?) / blef död nogre weckor sedan
4679
« skrivet: 2002-01-08, 20:04 »
Är det någon som forskat i denna släkt/släkter? Främst är det den släkt som f.d. statsrådet Carl Lidbom (f 1926) tillhör jag är intresserad av. Tillhör han släkten Lidbom ifrån Hassela sn (X)?
4680
« skrivet: 2002-01-08, 19:46 »
Katarina Svensdotters [Sparre av Hjulsta och Ängsö] var enligt ÄSF band 1 sidan 197 dotter till Sven Fadersson (känd 1345-1358)i dennes senare gifte med en dotter till Brud Benason (känd 1310-1321) [Lejonansikte, Bengt Nilssons ätt]. ÄSF uttrycker Sven Faderssons senare gifte som tydligen gift med en dotter,varför jag blir misstänksam. Hänvisning för dottern Katarinas mödernebörd är SAT [= Svenska autografsällskapets tidskrift] 1, s 169. IÄSF band 1, sidan 71 på Lejonansikte, Bengt Nilssons ätt nämns vidare om att anteckningarna i SAT 1 är de noteringar som införts i Arvid Trolles lagbok, vari angetts om Brud Benasons döttrar av den femte föddes fru Karin i Äpplaholm. Varmed torde avses Katarina Svensdotter (sparre), gift med Hallsten Petersson (båt) i Äpplaholm, Norra Sandsjö sn i Västra härad, Småland.
Mvh
Niclas R.
4681
« skrivet: 2002-01-03, 10:29 »
Växjö stiftsbiblioteks handlingar finns idag i Växjö landsbiblioteks manuskriptssamling. Samuel Rogberg (1698-1760) var häradsprost och kyrkoherde i Fröderyd. Han samlade in uppgifter till en beskrivning av Småland och även om dess prästerskap, vilket har legat till grunden för G. Virdestams Växjö stifts herdaminne (VSH)på 1900-talet. Det finns även fler anteckningar gjorda om präster i Växjö stift, bl a av Forsander och Wickelgren. Växjö handsskrifts. o manuskriptssamling går f.n. inte att tillgå pga ombyggnad av biblioteket och väntas vara tillgängliga tidigast i slutet av 2002.
Vad säger kyrkboken för Alseda om Maria Davidsdotter Krok? Det kan föreligga felskrivningar hos Rogberg mm, så om någon hittad Maria D. Krok i kyrkboksmaterial vore intressant att veta vad som omtalas. vart gifte sig paret ?
Mvh Niclas R.
4682
« skrivet: 2001-12-31, 10:00 »
Upphittat i Stenbrohult CI:2, s 732(dödboken år1801):
Dec: 9 [avled] 13 [begravdes]
Enk. Elin Germundsdotter från skålshult / född 1711 i Öhr församl: och Sånestorp. fadren / hemansbr. Germund Germundsson M. H. Brita / Pehrsdr. var hemma 22 år. blef då gift [med] Drängen / Pehr Svensson från Härlöf: bodde derstädes 1 år. / sedan i Ör sochn 6 år: bodde sedan på egen jord / i Sjöatorp 18 år. Bodde sedan under Comerci / srådet Steuk 29 år. flyttade sedan till sin son / Gevaldigern Wickelberg: för 6 år sedan afled / [här har införts följande rad mellan de övriga: ”aflat 6 Barn, hvaraf (..?) lefvandes (…?) och 4 döde”] Dess man i tannatorp och Skatelöfs sochn sedan / de lefvat till samman 61 år. Enkan flyttade sedan / med sin son och sonehustru hit till Skålshult / Varit sängliggande 9 år. blef ytterligare angrepen / af bröst sjuka för 14 dagar sedan hon lefvat 91 år”
[i vänstra marginalen har skrivits ”insändt”]
Kanske till nytta för någon!
4683
« skrivet: 2001-12-31, 09:44 »
Upphittat i Stenbrohult CI:2, s 731(år 1801):
Julii 17 [avled] 26 [begravdes]
Torparen Paul Månsson från Klockaretorpet är född år / 1738 i Glimåkra by och sochn af Christianstads Län. Fadern var / Måns Pålsson och modren Kerstin. Vid 6 veckors ålder förlorade / han både far och mor. antogs då på benämnde sochn: vid några / års ålder kom han bort at valla kreatur, sedan i Skräddare / lära och blef (ändhel?) Sjudare i 19 år. flyttade sedan hit och blef / gift med Jngjerd Esbjörnsdotter i Klockarestugan. haft med / henne et barn som är dödt, har bodt på samma ställe alltid. varit blind 2 1/2 år och lika länge sängliggande: dog den / 17 af bröstqvaf i en ålder af 63 år
4684
« skrivet: 2001-12-30, 21:07 »
I Smolandi Upsalienses del IV 1664-1699 av Paul Wilstadius, nr 1167, s 952: smålandsstudenter i Uppsala år 1678 står följande:
1167. Johan Bengtsson (Johannes Benedicti) Silenius. UM 31/8. ”Wexionensis”. NM s.d. (Vistr. nr 386).
Född i Hov, Växjö landsförsamling, omkr. 1659. Skol. i Växjö 1668 3/9, gymn. 1676, avgick 1678. Erhöll av nationen 1678 ”för sin fattigdom” 4 dlr. Prv. 1683 till komm. i Tjureda. Komm. i Skede 1692. † där 1723 24/3.
Gift 1690 med Maria Davidsdotter Krok, † i Holsby, Alseda 1757 28/2, 88 år gammal. Enl. Rogberg och Wieselgren kallas hon biskop Nils Kroks (nr 2) ”dotterdotter”, men huru släktförhållandet egentligen förhöll sig, har [inte] kunnat utredas.
Barn: Christina, g.m. faderns efterträdare, nr 1366. - Catharina. - Annika, f. i Skede 1694, dpt 9/8, † i S. 1757 14/12. - David, dpt i Skede 1697 7/2, blev soldat och kallade sig Silén. - Elisabet, dpt i Skede 1702 12/10, † 1703. - Elisabet, dpt i Skede 1705 25/9-
Anm.: Khn i moderförsamlingen Alseda Erland Colliander (nr 1011) skriver 1713 5/9 till Växjö domkap. att ”comminister Silenius är förfallen och darrande både i händer och fötter, att han intet förmår dela det högvördiga sacramentet” (VDA 1713:323).
I Växjö skolas matrikel år 1668 står det följande:
3. 7b [jntroductj a Fagelino abs. yxtorp.] petrus Nic. rust. fil. in Hof 10. inf. cl. [Mercator factus est.] Et Joh. Benedicti in Hof 9. an. in cl. inf. [A:o 78 Ubsaliam profectus est.]
av skolans matrikel torde det således vara klart att Silenius var bondson ifrån Hof i Växjö landsförsamling - fadern Bengt torde kunna återfinnas i mantalslängderna för denna by.
Vilken som var Maria Davidsdotter Kroks far är för mig okänt - vad står det egentligen i dödboken för Alseda 1757 för henne? Kallas hon Davidsdotter och Krok där? Kanske är dessa uppgift felaktiga? Den ende David Krok som skulle kunna vara hennes far är kyrkoherden David Andersson Krok i Villstad men kronologin torde halta vad gäller födelsetiden för henne i så fall. I vilken kyrka vigdes Silenius med hustrun?
Mvh Niclas R.
4685
« skrivet: 2001-12-19, 11:38 »
Stenbrohult CI:1, s 369, år 1747:
d 30 Nov [avled] gl. Man Jacob Jon?on i Röös?hult östreg. född och / vpfödd ibm, varit gifft med Sahl. Kirstin Nilsdotter / 50 åhr aflat allenast en dotter, hafft en god hälsa / i sin vngdom och stådt sig vähl, men emot ålre- [sic!] / domen, blef sjuk och fattig, sänglgat 10 åhr och / Krumpen, någet otohlig, Aetas 90 åhr
d 6 Decembr [begravd]
Stenbrohult CI:1, s 345, år 1738:
d 24 Apr [avled]
H. Kirstin Nilsdotter i Röshult varit gifft 44 åhr / med gl. Jacob Jon?on ibm aflat 1 dotter varit myc- / ket sjukl. doch nu icke sänglegat mehr än 8 dagar af / hufvud och bröstvärk aetas 86 åhr
d 30 April [begravd]
i katekesmilängd (Stenbrohult AI:1) 1701 (sRöshult s 73) nämns Jacob med hustrun Kirstin, men år 1700 (Röshult s 60) är Jäppe (=Jacob) son till Jon ohh Elsa i Röshult ogift. ^År 1700 nämns brodern Esbjörn (Jonsson), och där bor även en tjänstepiga Kirstin, möjligen den sedermera hustrun på gården.
Kirstin Nilsdotters ursprung har jag ingen uppgift om, men tips är att kolla faddrarna till Kirstin Nilsdotters dotter Elsa Jacobsdotters och hennes man Olof Andersson i Röshult barn och se om där förekommer några Nilsdöttrar eller Nilssöner som kan vara Elsas moders syskon eller överhuvudtaget varifrån faddrarna kom och jfr med katekesmilängderna på 1690-talet om det fanns någon Nils i någon av dessa gårdar, vilket kan vara en ledtråd (dock inget slutgiltigt bevis!!).
Mvh Niclas R.
4686
« skrivet: 2001-12-17, 08:37 »
Hej Anders mfl! Har du fler uppgifter om barn till Tyke Matsson i Gnubbefälle? I Stenbrohult sn har jag hittat en Bengta Tykadotter i Borshult som avled 1719, 80 år g:l (f ca 1639), hon sägs ha varit tre ggr gift, men inga män nämns vid namn; en Måns Tykesson (trol. född före 1630) var bonde i Kvarnatorp, Stenbrohult sn, och avled 1679 [han var 2 ggr gift; 1: o m. NN, 2: o m. Karin Germundsdtr (c1646-1726)]. Namnet Tyke är ytterst ovanligt på smålandssidan så kanske var det en skåning som kommit upp?
Måns (Tykesson) i Froafälle och hans hustru Bengta nämns i katekesmilängderna åtm. 1691ff, och i 1691 års anges han läsa på danska, Barn nämns bla Ingeborg (känd 1691), Måns (känd 1691), Ingiär (känd 1692? - odaterad kat.l.).
År 1708 d 9 februari ges testamente efter Måns i Froafälle 20 öre. Detta bör vara M.T.
I Froafälle nämns även en Måns ohh Elin åtm. åren 1691-1698. Ingen Sone/Sune nämns i Froafälle i katekesmilängderna.
Mvh Niclas R.
4687
« skrivet: 2001-12-15, 12:25 »
I Stenbrohult CI:2, s 630, år 1778:
Martii 14 [avled]
En wandringzmans dotter Maria Helena, 10 åhr / gl. föd Ling(om) ner wid götheborg, fadren Fridrick / Lundberg, nu Sold: wid hans Maijtts Konungens / regimente: hon blef död i Bränhult af slag el- / ler fallandesot: siuk blott en dag.
aetas 10 åhr 17 Martii [begravd]
Är det en Lundberg av resandesläkten?
4688
« skrivet: 2001-12-15, 12:15 »
Är det någon som forskat i Svea hovrätts arkiv? Vilka äldre källor (domböcker) finns bevarade för hovrätten ? Har en hänvisning till Svea hovrätts register Janus Regius DI:1 1614-1705 (SVAR) att det år 1630 8/12 togs upp om ett dråp som en Bastian Mattsson varit inblandad i, vidare hänvisas till LB 64 n 6, sentens 1632 29/1. Detta efter nämnda register som SVAR har på mikrofich?. Uppgifterna har jag fått i andra hand av en annan släktforskare och undrar nu om det finns bevarat något dommål i nämnda sak i Svea hovrätts arkiv eftersom namnet bars av en samtida förfader till mig. Vad är dessutom Janus Regius ?
Mvh Niclas R.
4689
« skrivet: 2001-12-15, 11:11 »
Upphittat i Stenbrohult sn, CI:1:
1723, s 299:
d 25 Apr [avled:]
Hustru Chirstin Sunaesdotter i Lindhult / född i Lo?hult Sn och Kiälstorp. varit / i ächtenskap med anders i Lindhult 45 åhr / aflat 7 barn af hvilka allenast 2 lefva / warit stilla och gudfruchtig och lämnat / sig ett wackert namn legat siuk en må- / nad af håll i bröstet. aetas 70 åhr
d 28 Apr [begrovs]
1730, s 329:
d 6 october [avled:]
Manen Anders Ander?on i Lindhult född och vpfödd ibm / varit gifft med Sahl. h. Kirstin Sunasdotter ifrån Kiähls- / torp 45 åhr afflat 7 barn af hvilka 2 lefva han hafver / warit en stilla och Gudfruchtig man, hafft en god hälsa / till ålderdomen legat till sängz något öfver 1 åhr Aetas 75 åhr
d 11 october [begrovs]
1729, s 325:
d 7 Febr. [avled:]
gl. änkian Bängta i Borshult Sunasdotter född / i Kiällstorp Loushultz Sochn hemma vpfödd, gifft med / Måns Tyka?on i Förnahäsle, hvilka flötte till Froafälle / lefde tillsammans inemot 40 åhr aflat 7 barn tillsaman 3 lefva / varit änkia vid pa? 20 åhr lefvat Christel. och wähl / varit siuklig 10 åhr, sänglegat 8 dagar
Aetas 85 åhr d 9 Feb.[begrovs]
1732, s 335:
d 25 Jan. gl.[avled]
änkian Elin i froafälle hafft mast mot- / gång dock varit tåhlig när hon tient 5 åhr gifft / sig med en gl. änk. i Lo?hult Sochn, aflat 3 söner med / honom, lefde 7 åhr tillsamman och sedan intit vist hem vist / hafft, vthan mäst hoos sin Son Sven i Froafälle. Hon / har dock framhärdat i gudzfruchtan och tohlamod
Aetas 85 åhr
d 28 Jan.[begrovs]
[denna Elin, f ca 1647, död 1732, hade sonen Sven Svensson (f ca 1676 i Loshult sn, död 1765 3/7 i Froafälle, Stenbrohult sn, 89 år g:l - g. ca 1700 m. Anna (död ca 1748))]
Någon som känner till mer uppgifter om ovanstående personer?
4690
« skrivet: 2001-12-14, 09:36 »
Vet ej om ni uppmärksammat det, eller om det är relevant för er, men en känd Växjö-fotograf (med attelje även i Helsingborg/Ängelholm ?) var Hanna Forthmeijer på 1800-talets slut. Det står skrivet om henne och hennes make i någon av Kronobergsböckerna (Hylt?n-Cavallius föreningens årsböcker - tror just den boken kallas Växjö framför kameran eller dylikt).
Mvh Niclas R.
4691
« skrivet: 2001-12-13, 12:17 »
Peter Nobelius skrevs alltså in i Uppsala som student 1682 och anges vara ifrån Skåne (e Scania). Denne Peter (Per) bör ha gått i något gymnasium i Skåne och bör kunna återfinnas i någon skolmatrikel. Kanske åsyftas e Scania att han kom direkt ifrån en skånsk skola och inte är infödd skåning som man tolkat uppgiften. Vilka skolor fanns det i detta landskap före 1682? Finns matriklar bevarade och är de tryckta (likt ex. Växjö skolas matriklar) ?
4692
« skrivet: 2001-12-13, 10:25 »
En följfråga till ditt intressanta inlägg Torsten är om det finns fler exempel på att infödda skåningar på 1680-talet kunde avancera till att bli ex.häradshövdingar i upp-Sverige ? Var misstron mot skåningarna inte stor under denna tid vad gällde civila ämbeten eller var det enbart militären man ansåg skulle vara svenskättad ? Min fråga föranleder sig av att jag sett fler Nobelius fast med ursprung ifrån Småland. Kan Peter Nobelius (Per Olofsson) ha varit son till en svensk militär/ämbetsman som verkat i Skåne efter övertagandet 1658? Vet man Peters ålder?
Mvh Niclas R.
4693
« skrivet: 2001-12-13, 10:18 »
Upphittat i Stenbrohult CI:2, år 1768, s 596-597:
Martii 7 [avled]
Änkan Chirstin Olofsdotter i Elmhult, föd i Lilla stenbrohult / tiente 10 åhr i sin ungdom: war gift 27 åhr med gästgif- / waren Anders Jönsson i Elmhult, aflade 9 barn 1 dotter / och 8 söner. 3 Söner och en dotter lefwa. En Son är / mästare och kopparslagare i Halmstad, en gesell, en wacht / mästare ibidem, och en Borgare der. hon har warit en / nog hedersam qwinna. haft 2ne Systrar i Wexiö gifte / en med en hederl. rådman wid namn Krok, och en med / Brodren. hon har warit flitig och frisk till för 2 åhr / sedan då hon börgade fela på förståndet: blef up / wachtad och skiöt af sine barn. låg till sengs 2 dagar
aetas 79 åhr
13 Martius [begravd]
Gästgivaren Anders Jönsson ohh Kerstin Olofsdotter hade alltså fyra söner som var borgare i Halmstad. I stenbrohult födelseboken hittar man överlevande sönerna: Måns f 1723, Jöns f 1725, Nils f 1731 och Olof f 1734. Känner någon till dessa ?
deras yrken i Halmstad (trol. år 1768 vid moderns död):
*kopparslagare (= sonen Jöns f 1725, ty vid hans födelsenotis är tillagt kopparslagare i Halmstad 1755
*gesäll
*vaktmästare
*borgare
Mvh Niclas R.
4694
« skrivet: 2001-12-13, 09:00 »
En upphittad skarprättare ifrån Falun:
Zachris Andersson, skarprättare i Fahlun son Fredrik döpt 1725 i Stenbrohult k.a 11 april (CI:1 s 82) faddrana kom ifrån socknen. Modern till barnet ej antecknat.
En fråga jag funderat på är hur stort område hade en skarprättare och bödel att verka i?
Mvh Niclas R.
4695
« skrivet: 2001-12-13, 07:45 »
När det nu har varit Nobelfestligheter så undrar jag vad som är känt om släkten Nobels ursprung? Vill minnas att man inte är säker på varifrån släkten kom utan man har gjort ett antagande enbart pga ett förnamn och likheten med ett sockennamn i Skåne. Är det någon som vet?I övrigt tycker jag Alfred Nobel skulle kunna vara en person som skulle platsa i Svenska antavlor, så är det någon som känner till hans anor?
Mvh Niclas R.
4696
« skrivet: 2001-12-12, 21:22 »
Hej Per!
Här kommer lite fler uppgifter som du har nytta av:
Stenbrohult CI:2 1753,s 544
Februarii 14
gl förafskedade nämdemannen Åke Oluf?on / i Sannaböke, föd i garanshult wästreg. warit siu- / dare 15 åhr, Kyrkiowärd 12, nämdeman 14 åhr, / brukat i Såganäs östreg. 12 åhr, i dieknabögd 4 och / i sannaböke 14 åhr. warit gift med Karin Jöns / dotter från såganäs 19 åhr aflat 4 Söner med hoo [= henne] / 2ne lefwe, 2 döde, sedan gift med h. Bengta Bengts / dotter ifrån ugnhult 9 åhr aflat med hoo [= henne] 4 barn som / alla små lefwa. Han har warit nogot benägen 7 til dryckenskap, warit förr nog förmögen, men / fattig på slutet, död af hufwudsiuka aetas 68 åhr [begravd:] 4 Mart
[Garanshult ligger i Virestad sn]
Stenbrohult CI:2 1788,s 661
Januarii 11
Änk. Bengta Bengtsdr i Sannaböke föd i ugnhult 1720 / warit gift med nämndeman Åke olofsson i Sannaböke 10 åhr / aflade med honom 1 Son och 3 dottrar, hvilka alla lefva. warit / änka 35 åhr, alltid gudf. dygdig, flitig och sine barn wäl upfödt / hade god hälsa sistleden sommar då hon plågades af lungsiuka / eller upkastning.
aetas 68 åhr 20 Januarius
Stenbrohult CI:2 ,1814,s 823:
Martius 31[dödsdatum] 10 Apr.[begravningsdatum]
Enk: Carin Bengtsdotter från Röshult född d. 18 / Sept: 1744. Fadr. hbr Åke Olofsson, och Modr. hustru / Bengta Bengtsdr i Sannaböke. var hemma i föräldrar- / nes hem till dess hon vid 14 år ålder kom bort i / andras tjenst. då hon var i några år hos salig / Prosten Linnaeus härstädes. kom sedan till (.)- / ..ahult därfrån till (.?) och var 2ne år hos då / varande Enkomannen Anders Olsson derstädes / med hvilken hon 21 år gl ingick et christeligt ägtenskap / varande vid pass 11 år. hade med honom / 3 söner som lefva i välstånd och anständigt upfostran / år 1790 afled hennes Man och har hon sedan med / till(.)else af sine (s)öner föreståt h: hälsningen att sedan / varit frisk och hälsosam, utan det hon stundom blif- /vit besvärad af moder passion. varit arbetsam och / glad. den 17 martii blef hon sjuk af (här har trol. stått ett ord som strukits över; istället: ) håll / och sting. Communicerad den 20 afled d. 1 april / kl. half 8 e.m. beg(..it) Liktal(..) Salige äro de döde / som i herranom dö ålder 69 år 1/2 år och 14 dagar
[Karin har fel patronymikon - det ska stå Åkesdotter istället för Bengtsdotter!]
Stenbrohult CI:1 ,1744, s 184-185:
d 18 Sept. Karin
Åke Olufzon, Bängta Bängtzdotter i Sannaböke
döpt 23 Sept
faddrar: Jungf. Greta i Dijö, h. Sissa i lijatorp, p. Jngebor i Sanaböke, Corp. Ståckenbärg, Pehr i Äskya, Jöns i vgnhult
Stenbrohult CI:1 , 1720, s 30-31:
d 14 Martii Bängta
Bengdt Månsson, Sissela Jönsdotter i Ugnhult
döpt d 20 Martii
faddrar: h. Jngier i Borshult, h. Elin i Loushult, p Ingebor i ugnhult
Corp: Sune Ståckenberg, Pehr i Froafelle Ässbiörn i Borshult
som jag ser det så stämmer anorna bakåt till Bengt Månsson i Ugnhult. Felskrivningen av Karins patronymikon 1814 är uppenbar! Det finns fler felskrivningar i Stenbrohults dödböcker, men de flesta är ganska uppenbara.
Mvh
Niclas R.
4697
« skrivet: 2001-12-12, 17:34 »
En upphittad Jubel:
Stenbrohult dödbok (CI:1, s 348) år 1739
d 13 Nov. [avled:]
vandringzmannen Hans Jost Jubel ifrån glasbruket i Schåne varit 7 siuk 3 veckor i Råshultz torp af fallandesoth. Aetas 25 åhr [begravd:]d 18 9br
4698
« skrivet: 2001-12-12, 17:29 »
Per Göthe!
Följande notis ur Stenbrohult dödbok 1762 (CI:2,s 576) berör Bengt Månsson:
Decemb 9 [avled:]
gl. Man Bengt Månsson i ugnhult, föd i / froafälle, warit sokneskräddare i giötheryd 6 åhr / gift med h. Sissa Jönsdr i ugnhult 46 åhr aflat / med hoo [=henne!] 12 barn 5 S. och 7 döttrar, af hvilka 2 S. och 4 dr / än lefwa, han har warit en beskedel. gudfruchtig / och flitig man: länge, neml. 3 åhr sänglegat, fick / h.h. nattward 8 dagar för än han blef död, af torwärk
aetas 75 åhr [begravd:] 19 Decembr
hustruns dödsnotis lyder (Stenbrohult CI:2, s 599-600),år 1769:
Febr. 10 [avled:]
änk. Sissa Jönsdotter i ugnhult föd ibidem 1700 / warit gift med Bengt Månsson i 46 åhr aflat med hoo [= honom] 12 barn / warit en flitig quinna, med flit och ömhet up / födt alla sina barn, ansåg det aldrig swårt, fastän / med nog fattigdom men alla barnen ansåge / nog swårt och odrägeligit försörja henne et par / åhr i des machtlöshet. siuk 14 dagar aetas 69 åhr [begravd:] 13 febr.
hur kommer du eventuellt in på Bengt Månsson i Ugnhult?
Dennes far hette Måns Tykesson och var bonde i Froafälle, Stenbrohult sn. Dock var han dansk född, kom ifrån Gnubbefälle i Loshult sn, där hans släkt är känd bakåt till 1500-talet. Modern till B.M. var Bengta Sunesdotter och hennes dödbiografi 1729 (Stenbrohult CI:1, s 325) lyder:
d 7 Febr.[avled:]
gl. änkian Bängta i Borshult Sunasdotter född / i Kiällstorp Loushultz Sochn hemma vpfödd, gifft med / Måns Tyka?on i Förnahäsle, hvilka flötte till Froafälle / lefde tillsammans inemot 40 åhr aflat 7 barn tillsaman 3 lefva / varit änkia vid pa? 20 åhr lefvat Christel. och wähl / varit siuklig 10 åhr, sänglegat 8 dagar
Aetas 85 åhr [begravd:] d 9 Feb.
Mvh
Niclas R.
4699
« skrivet: 2001-12-12, 17:29 »
Per Göthe!
Följande notis ur Stenbrohult dödbok 1762 (CI:2,s 576) berör Bengt Månsson:
Decemb 9 [avled:]
gl. Man Bengt Månsson i ugnhult, föd i / froafälle, warit sokneskräddare i giötheryd 6 åhr / gift med h. Sissa Jönsdr i ugnhult 46 åhr aflat / med hoo [=henne!] 12 barn 5 S. och 7 döttrar, af hvilka 2 S. och 4 dr / än lefwa, han har warit en beskedel. gudfruchtig / och flitig man: länge, neml. 3 åhr sänglegat, fick / h.h. nattward 8 dagar för än han blef död, af torwärk
aetas 75 åhr [begravd:] 19 Decembr
hustruns dödsnotis lyder (Stenbrohult CI:2, s 599-600),år 1769:
Febr. 10 [avled:]
änk. Sissa Jönsdotter i ugnhult föd ibidem 1700 / warit gift med Bengt Månsson i 46 åhr aflat med hoo [= honom] 12 barn / warit en flitig quinna, med flit och ömhet up / födt alla sina barn, ansåg det aldrig swårt, fastän / med nog fattigdom men alla barnen ansåge / nog swårt och odrägeligit försörja henne et par / åhr i des machtlöshet. siuk 14 dagar aetas 69 åhr [begravd:] 13 febr.
hur kommer du eventuellt in på Bengt Månsson i Ugnhult?
Dennes far hette Måns Tykesson och var bonde i Froafälle, Stenbrohult sn. Dock var han dansk född, kom ifrån Gnubbefälle i Loshult sn, där hans släkt är känd bakåt till 1500-talet. Modern till B.M. var Bengta Sunesdotter och hennes dödbiografi 1729 (Stenbrohult CI:1, s 325) lyder:
d 7 Febr.[avled:]
gl. änkian Bängta i Borshult Sunasdotter född / i Kiällstorp Loushultz Sochn hemma vpfödd, gifft med / Måns Tyka?on i Förnahäsle, hvilka flötte till Froafälle / lefde tillsammans inemot 40 åhr aflat 7 barn tillsaman 3 lefva / varit änkia vid pa? 20 åhr lefvat Christel. och wähl / varit siuklig 10 åhr, sänglegat 8 dagar
Aetas 85 åhr [begravd:] d 9 Feb.
Mvh
Niclas R.
4700
« skrivet: 2001-12-12, 08:25 »
Hans Tåhlin! Angående Israel Jönsson Lindelius så är mitt tips att läsa i Smolandi Upsalienses del I och II av Paul Wilstadius, som behandlar smålandsstudenter i Uppsala och deras familjer. Där ska finnas uppgifter om nämnde häradsskrivare som levde på 1600-talet, inte 1770-talet som du nämner. Han kan eventuellt ha sitt ursprung ifrån Linderås socken och vara prästson om jag nu minns rätt. Är det häradsskrivaren Björkman du letar efter genom alla frågor om häradsskrivare i Småland? Tips är att du kollar på Riksarkivet i Stockholm, deras register i forskarsalen till brevsamlingar, och kollar om det finns något om dina anfäder där. Gå även igenom vad som redan skrivits om släkten Björkman och kolla upp källorna till det påstådda småländska ursprunget. Några tryckta förteckningar på häradsskrivare finns mig vetterligt inte, så du får leta i respektive härads dombok efter uppgifter.
Mvh Niclas R.
4701
« skrivet: 2001-12-11, 14:02 »
Kronobergs län, Blekinge och Östra härad i (Jönköpings län) var åren 1675-79 ett gemensamt juridiskt län med Växjö som residensstad. I Växjö mikrofilmskatalog nämns att det finns mantalslängderna för Kronoberg filmat åren 1675-76, och därefter 1680. Såsom du påpekar finns inte Blekinge med där, vilket jag själv sett,men är det helt enkelt så att man inte filmat hela handlingen (mantalslängden)? Det var ett hafsjobb som gjordes emellanåt. Det finns fler mantalslängder som inte blev filmade! Finns det filmat för Blekinge något alls denna period?
Tips är att skriva till Vadstena och även till riksarkivet och fråga (de har en längd vardera, ett lämnades till länsstyrelsen som finns i landsarkivet, och ett lämnades till kammararkivet som nu är i RA - så någon av dem borde ha ett mantalslängdsexemplar bevarat).
hälsningar Niclas R.
4702
« skrivet: 2001-12-07, 17:48 »
häradsvallackaren Peter Skog (c1750-1831)
gifte häradswallackaren Peter Skog i Oxhagstugan i Grimslöf, Skatelöv sn, död av håll och stygn 1831 2/7, bgr 6/7 1831, 81 år g:l
g 1) m. NN (barnen Lovisa Petersdtr o trol. Vedric Skog bör vara födda i ett tidigare gifte?)
g 2)m. Juliana Johansdotter (c1772(1774?)-1847)
wallackareänkan fattighjonet Juliana Johansdotter Skog i Oxhagstugan Grimslöf, Skatelöv sn, död av ålderdom 1847 11/2, bgr 15/2 1847, 75 år g:l
- är hon dotter till vallackaren Johan Fredrik Ekerot (ifr Växjö 1770) ohh Sara Christina Nilsdotter ?
Barn:
trol. Lovisa Petersdotter Skog gift 1811 9/3 i skatelöv k:a med volonteuren Petter (även Johan Peter och enbart Johan) Rotman (gifte volontären Johan Peter Rotman i Oxhagstugan i Grimslöf, Skatelöv sn, död 1823 29/10 av svullnad, bgr 1/11 1823,50 år), kallas artillerist 1821
Rotmans ohh Lovisas barn:
Gustaf (Johansson/Pettersson Rotman) född 1811 10/4, dp 11/4 1811
trol. samme som: sjöartilleristen Gustaf Petersson och Florentina Carlsdotter i Kringlehall, Skatelöv sn med dotter: Gustava född 1821 12/11, dp 13/11 1821 i Vislanda k:a (sic!)
Widric (Johansson/Pettersson Rotman) född 1813 22/9, dp 23/9 1813
Juliana (Johansdotter/Pettersdtr Rotman) född 1817 2/1, dp 3/1 1817
Gullbrand (Johansson/Petersson Rotman) född 1818 14/11, dp 16/11 1818
Albertina (Johansdtr/Pettersdtr Rotman) f 1821 15/5, döpt 15/5 1821 i Vislanda k:a (sic!)
- föräldrran hela tiden bosatta i Grimslöf månsagårds backstuga (=Kringlehall), Skatelöv sn
? Vidrik Skog, vallackare , bodde 1814, 1815 i Kringlehall under Grimslöf Månsagård, Skatelöv sn där även vallackaren Peter Skog bodde (trol. Vidriks far).
Gift med Florentina NN
Barn: Carl Magnus Skog död av slag 1814 9/3,
bgr 11/3 1814 i Skatelöv , 11 mån. g:l
Ulrica Skog född 1815 31/10, dp 31/10 1815;?
trol Adolf Fredrik Skog f ca 1823 - vallackare och bodde sedermera i Björkemon, Vislanda sn; gift 1867 23/11 i Vislanda k:a med Ingrid Pettersdotter
Gustava (Petersdotter Skog) född 1800 12/10 i torpet Holland, Vislanda sn, dp 13/10 1800
Gustaf (Petersson Skog) född 1802 17/12 i torpet Holland, Vislanda sn, dp 18/12 1802
Albertina (Petersdotter) född 1805 24/1 i ?, dp 1805 25/1 i Vislanda k:a
Sara Christina (Petersdotter) född 1806 16/6 i ?, dp 16/6 1806 i Lekaryd k:a
Adolph Fredrick (Pettersson Skog) född 1810 30/11 i Kringlehall under Grimslöf Månsagård, Skatelöv sn , dp 1810 30/11
wallackaren son i Grimslöf barnet Adolph Fredrik Skog, död av feber 1818 31/12, bgr 6/1 1816 skatelöv sn, 8 år g:l
Alexander (Pettersson Skog) född 1813 23/5 i Kringlehall under Grimslöf Månsagård, Skatelöv sn dp 1813 24/5
f.d. kronoarbetskarlen Alexander Skog i Grimslöf månsagård ,Skatelöv sn död 1891 19/5, av bröstlidande, bgr 24/5 1891, 77 år 11 m. 26 dgr g:l ; icke gift
Pehr (Pettersson Skog) född 1815 28/8 i Kringlehall under Grimslöf Månsagård, Skatelöv sn , dp 28/8 1815
Sara Christina (Petersdotter Skog) född 1817 12/11 i Grimslöfs torp, Skatelöv sn,dp 12/11 1817
bland faddrar figurera följande som möjligen kan vara resande(tattare)släkt? :
*madam Sophia Hägerstrand (g.m. f.d. hattmakaren Nils Hägerstrand i Skörda torp, Vislanda sn) fdr 1811 åt Rotmans son Gustaf i Skatelöv k:a
hustru Sophia Hägerstrand i Skiördatorp var även fadder 1800 i Vislanda k:a åt Peter Skogs dtr Gustafva.
madame Cathrina Hägerstrand var fdr 1813 i Skatelöv åt Rotmans son Vidrik.
*Carl Gustaf Appelinn är fadder 1815 28/8 i Skatelöv k:a åt vallackaren Peter skogs son Pehr
*Jonas Hult, *Sophia Klosterman faddrar 1818 i Skatelöv åt Rotmans son Gullbrand. Klosterman är en känd resandesläkt, men vilka band hade de till Skog/Rotman?
*Alexander Ekeroth var fadder till häradsvallackaren Peter Skogs dotter Albertina 1805 25/1 i Vislanda k:a
trol. samme namne som var vallackare i Konga härad och som var fadder åt ditos barn Sara Christina i Lekaryd k:a 1806 16/6 - då även en Sven Johan Ekrot fadder
[vallackaren Alexander Ekeroth ohh Maria Magdalena Wallman (24 år) hade sonen Adolf Fredrik född 29/10 1807, dp 29/10 1807 i skatelöv k:a; då var änkan Anna Greta Laurin fadder - Laurin är en känd resandesläkt!
Känner någon till Skogsläkten och dess förbindelser?
4703
« skrivet: 2001-12-07, 17:05 »
Lite uppgifter om Ekerot har hittats, kanske någon har mer?
Vallackaren Jan Fredr. Ekerot döpte sin dotter Anna Ulrika 1/9 1769 i Nottebäck k:a (född 31/8 1769) , moderns namn framgår ej.
Vallackaren Johan Fredrik Ekeroth ohh Sara Christina Nilsdotter fick barn i Bredebäckshult norregård, Linneryd sn 1770 (sonen Carl Fredrik f 1770 28/11, dp 28/11 1770- fadern angiven komma ifrån Växjö).
Alexander Ekeroth var fadder till häradsvallackaren Peter Skogs ohh Juliana Johansdotters dotter Albertina 1805 25/1 i Vislanda k:a; trol. samme namne A.E. som var vallackare i Konga härad och som var fadder åt ditos barn Sara Christina i Lekaryd k:a 1806 16/6 - då var även en Sven Johan Ekrot fadder.
vallackaren Alexander Ekeroth ohh Maria Magdalena Wallman (24 år) son Adolf Fredrik född 29/10 1807, dp 29/10 1807 i Skatelöv k:a
vallackaren Fredrik Ekerot ohh Juliana Dahlqvist (31 år 1791) ifr Öja sochn i Allbo härad hade dottern Anna Ulrica f 1791 30/8, dp 31/8 1791 i Åseda k:a.
Möjligen är vallackaren Peter Skogs hustru Juliana Johansdotter (ca 1774- 1847) i Grimslöf, Skatelöv sn en dotter till vallackaren Johan Fredrik Ekeroth ovan.
Möjligen är änkan Anna Greta Laurin (1807) en släkting till Alexander Ekeroth ohh Maria Magdalena Wallman ty denne var fadder i Skatelöv k:a 1807 29/10 åt deras son Adolf Fredrik.
4704
« skrivet: 2001-12-06, 10:11 »
I Kronobergs län skall det ha funnits en tattar-släkt vid namn Skog på 1800-talet. De ska ha varit vallackare och bosatta i Vislandatrakten. Är det någon som känner till dessa?
4705
« skrivet: 2001-12-04, 12:19 »
Maybe your husbands forefathers belonged to the travellers-clan Brandin ? In Sweden we didn´t normally have any clans but the swedish travellers (of mixed swedish-gypsy origin) did have some similar family-structures.
4706
« skrivet: 2001-12-04, 12:10 »
Maybe your husbands ancestor, who went to a photograph in Alexandria, was a swedish sailor? Alexandria was a big port for the transit-commerce to the east and there was a swedish church founded for sailors; which was many staying at the port in the beginning of the 20th century. The Swedish institute in Alexandria still carries on some of the churchs tasks and also have their records over visiting swedish sailors!
Do tou have any names and dates of your husbands ancestors? The name Brandtedvin is maybe the surname Brandin?
4707
« skrivet: 2001-11-29, 17:35 »
Tyvärr Maj-Britt Sundin, det funkar fortfarande inte. Likaså har en vän prövat och kom inte in. Kan fler testa Jämshögssajtens tillgänglighet?
Mvh Niclas R.
4708
« skrivet: 2001-11-29, 15:14 »
Ligger Jämshögs släktforskarförenings sajt delvis nere? Skulle kolla in bl a Sven-Edvin Saljes antavla som varit tillgänglig innan på hemsidan, men menybilderna fanns inte längre kvar där. Är det något fel eller har dessa undermenyer spärrats för icke-medlemmar?
Mvh Niclas Rosenbalck
4709
« skrivet: 2001-11-28, 09:35 »
Hej! Ursäkta att jag slängde iväg ett svar utan att precisera mig. Det förekommer mig vetterligt ingen annan Marcus Uggla i början av 1600-talet i Kronobergs län än borgmästaren Marcus Uggla i Växjö. Blev glad att någon var intresserad av uppgifter om denne, eftersom jag själv är ättling till honom. I all hast skrev jag även att Marcus Ugglas hustru hette Elin, vilket hon inte gjorde, utan Elsa. Det jag får fram direkt nu om Marcus Uggla är följande: Marcus Uggla, död 1649 (källa: Växjö stads historia I) borgmästare i Växjö 1615-17 (8 maj), 1623 [27 juni]-1628 [10 jan.´], 1629 8[15 maj]- 1634 [19 maj], 1636 [10 maj] - 1641 [13 april] bodde 1613 i Åseda kyrkby, Åseda sn; 1614 bodde han i Växjö stad [källa: ÄL 1613] son till en Jöns, som trol. var borgare i Växjö [i ngn längd kallas Marcus Uggla för Marcus Jönsson, och uppges född i Växjö - möjl. i så fall son till borgmästaren Jöns Ebbesson i Växjö, sadelmakare i V-ö, riksdagsman 1569, 1571; död senast 1582, som trol. var son t. borgaren Ebbe Nilsson i Växjö [se Växjö stads historia] ) - en Jöns Uggla nämns också på 1580-talet ss bonde i Kalvsvik sn några mil söder om Växjö. Uppgiften om Marcus Uggla i Tofta 1616 (Uppvidinge dombok s.å. 19/9 är intressant - kanske bodde borgaren Marcus Uggla ett tag i Tofta - eller så fanns det ytterligare en namne? En koll i ÄL 1613-18 borde kunna ge svar på detta! Marcus Uggla gift 1) m. NN (tolkad uppgift ur Växjö genom 1000 år av L-O Larsson, s 96; bör kolla dombokskällan!) gift 2) (trol. senast 1613; var trolovade 1605 - se Växjö stads dombok) med Elsa Månsdotter dtr t. kyrkoherde Måns Persson Svart i Åseda ohh Kerstin (Larsdtr - se nedan). Barn: 1. Britta Marcusdotter gift med borgmästaren Sven Nilsson i Växjö (död 1649) ovisst vilket gifte: Elin Marcusdotter gift med Måns Persson, stadsskrivare i Växjö [Jöns Nilsson i Kengshult, slätthög sn sägs 1651 8/2 vara syskonbarn (=kusin) med henne! Detta har trol. förlett Wennerholm i SoH 1984:2, s 120-122. Bengt (Marcusson) uggla kallas 1633 för djäkne då han anklagas för tjuvfiske (Växjö dombok 1633 21/1, 487); kallas organista (vad avses? organist??) i Växjö stads dombok 1640 27/5, gift med NN (bror: Samuel Carlsson), en son var Johan Bengtsson Uggla. Elisabeth Marcusdotter gift med Måns Gisesson i Växjö (även skrivit Gisason), son tillborgaren Gise Jönsson i Växjö, som även hade sonen häradsskrivaren Johan Gisesson i Ljungårdsköp, Göteryd sn, Sunnerbo härad) Johan Marcusson , död före 1651 27/2 (Växjö stads dombok) ; gift med NN , son: Jakob Johansson Uggla 2. Britta Marcusdotter ; var 1643 piga hos biskop Isak Rothovius i Åbo; blev med barn med studenten Dietericus (Didrik) Petri Mollerus, som gifte sig med henne då han annars skulle förlorat sitt stipendium. Didrik Mollerus var kyrkoherde i Långasjö sn, Konga härad efter sin fader. I herdaminnet kallas hustrun felaktigt Britta Månsdotter vilket har att göra med att man läst fel i Långasjö räkenskapsbok,testamentsgåvan 1676 5/2, efter henne, där det står Test. effter Pastoris Dietericus Mollerj Sal. hustro Britta Marcjdoter i Långasiö - Marcj- har lästs till Mans- ! I Växjö dombok (band III, s 667 - ej noterat år o datum) nämns att stadsskrivaren Måns Perssons dotter Karin rest till sin morsyster i Långasjö; i Växjö stads dombok (band IV, s 143) nämns att samme Måns Persson köpt en tomt i Växjö av Dietericus Petri svärmor och hennes man. I Kinnevalds dombok 1610 10/6, nämns att Marcus Uggla var fullmäktig på hustru Kirstin i Åseda vägnar då denne och en bror herr Gudmund i Korsberga sålde arv i Gemla, Öja sn. Enligt herdaminnet var herr Gudmund den Gudmund Laurentii i Korsberga (känd där ifrån 1593) som var son till Laurentius Gudmundi Spegel i Kulltorp (kh 1559-1600). Uppgifterna om spegelsläkten är dock behäftade med så många fel (lär vara uppkomna av den kände förfalskaren Rabenius) så dess trovärdighet är av ringa värde och man ska nog helt stryka uppgifterna om de inte går att verifiera i andra källor!
4710
« skrivet: 2001-11-23, 19:28 »
Är det inte borgmästaren Marcus Uggla i Växjö som ni båda far efter? Göran, du nämner om Tofta 1620, men var detta inte tinget i Tofta som Marcus Uggla närvarade vid? Jag har för mig att uppgiften nämns i någon Släkt och hävd och att jag kollade upp den, och att den var helt felaktigt angiven av författaren.
Wennerholms uppgift om Elin Månsdotter Uhr är helt taget ur luften, och bygger troligen på förmågan att dra förhastade slutsatser på lösa premisser (ss. enbart namn), ty Marcus Ugglas hustru Elin Månsdotter var dotter till kyrkoherde Måns Petri Svart i Åseda ohh Kerstin (Gudmundsdtr; med arv i Gemla, Öja sn - syster till kh Lars Gudmundi i Korsberga). Marcus Uggla bodde även ett tag i kyrkbyn i Åseda - enl. ÄL 1613 el. 1614 om jag minns rätt). Återkommer med mer uppgifter när bättre tid ges att sammanställa dem.
Mvh
Niclas R.
4711
« skrivet: 2001-11-22, 22:44 »
Det finns två bevarade porträtt på överste Didrik von Cappel (1651) och kapten Herman von Cappel (1623) i Skoklosters porträttsamling som går att se på: http://fm.lsh.se/sko/search.htm Tycker mig se en slående likhet mellan de bådas ansikten, vilket tyder på nära släktskap, men jag kanske lurar mig själv... Mvh Niclas R.
4712
« skrivet: 2001-11-20, 10:48 »
Det ska absolut inte gå till som beskrivits ovan.
För närvarande pågår en statlig arkivutredning som bör vara intresserade av dylika problem inom arkivväsendet, dit Arkion hör.
Nedan är adressen till ansvariga för denna enligt SOU:s hemsida:
Ku 2001:02 Arkivutredningen
Särskild utredare: Kari Marklund, tel: 0920-960 00, e-post: kari.marklund@bd.lst.se
Sekreterare: Eva Årbrandt Johansson, tel: 08-405 49 13, e-post: eva.arbrandt-johansson@culture.ministry.se
Direktiv, se dir. 2000:104
Utredningen beräknas avsluta sitt arbete den 31 maj 2002
Mvh
Niclas R.
4713
« skrivet: 2001-11-19, 10:46 »
Missade Roger Axelssons uppgift ovan ifrån den 26 juli 1999. Jag citerar Erik XIV:s oäkta dotter Lucretia var född 1564 4/1 enligt Svenskt Biografiskt lexikon, del 14 s 301..
- uppfostrades hon vid änkedrottningens hov och där gjorde bekantskap med Daniel Zelow ?
/Niclas R.
4714
« skrivet: 2001-11-19, 10:42 »
Cissi Nyblom mfl!
Det gäller att vara källkritisk. Om släkten Zelow, som var adlig (naturaliserad på Svenska riddarhuset 1649 11/2), läser du bäst i Den introducerade Svenska Adelns Ättartavlor del 9 (Stockholm, 1936), av Gustaf Elgenstierna (böckerna, 9 st - med 2 korrigeringsband på väg med tillägg till de äldre banden, är så pass kända av släktforskarna att de oftast refereras ss enbart Elgenstierna). Däri framgår att Daniel Zelow (med variaerande stavning av namnet, även: Sellou) hade gift sig till Virum i Misterhult sn; att han var född i hertigdömet Kassubien (på gränsen mellan Preussen och Polen) och var av en adlig ätt där.
Daniel Zelow avled före 1627. Gift med Britta Olofsdotter (även kallad Siöblad - ej samma släkt som den adliga introducerade ätten Siöblad), som levde ännu 1647 28/2, dotter av frälsemannen Olof Andersson till Vinketomta i Vimmerby landsförsamling och hans hustru Ingeborg Christersdotter (Hjortösläkten) [om hustru Britta Olofsdotters släkt, se vidare Personhistorisk tidskrift 1955, s 71-95].
Vidare om släkten Zelow se Släkt och Hävd (förkortat SoH) 1991:1, s 266-282 (Wase, Dick: Carl Fredrik Hiertstedts möderne samt ätterna Schildt och Zelow) -(vari insmugit sig vissa lösa antaganden om Daniel Zelow). Rättelser till artikeln finns i SoH 1992:2, s 97; 1993:2, s 362; 1995:3-4 , s 488. Uppgifter om godsinnehav finns i Joh. Ax. Almquists Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden del 4 (Småland; se speciellt 4:3 som upptar säterierna).
Det finns en uppgift om att Erik XIV:s oäkta dotter Lucretia var gift med en Daniel Zelow (Rålambska handskriften på Kungliga biblioteket, om de utomäktenskapliga Wasaättlingarna). Senast har Hans Gillingstam skrivit om denna Lucretia i Släkt och Hävd 2001:2-3, s 160 (i artikeln Agda Persdotter, hennes släkt och Erik XIV:s dotter Lucretia). Dick Wase har i Släkt och Hävd 1990-91, s 269f, skrivit om koppling mellan denne Daniel Zelow och hans namne i Vinketomta, Vimmerby sn, och gjort gällande att den senare skulle vara en son till den förre, och således även vara en son till Lucretia vilket då skulle föranleda en Vasahärstamning för introducerade ätten Zelow. Detta är enbart lösa antaganden och inget annat, så jag hoppas ingen tagit detta förgivit i sina släktträd!
Gillingstams uppgift senast i Släkt och Hävd 2001 att någon person med namnet Zelow har inte kunnat beläggas i Sverige förrän 1615 och då just en Daniel Zelow, som gift in sig i lågfrälset i nordöstra Småland är faktiskt inte korrekt. Gillingstam har förletts av Wases artikel och inte beaktat andra källor. I Stockholms stads tänkeböcker (tryckta och utgivna av Stockholms stadsarkiv) förekommer nämligen en Daniel Seelo som troligen är samme som senare återfinns på Vinketomta.
Denne Daniel Zelow nämns som följer:
1601 20/4 (SST del IV, s 26): Daniel Seelo var ombud på välborna grevinnans vägnar till Haga om ett husköp hon gjort med Jöran Bähr.
1603 30/5 (SST del V, s 78): Daniel Seelo (Sele) änkedrottning Katarina Stenbocks tjänare , nämns om en gosse som tjänat Daniel Sele
1603 19/5 (SST del V, s 218) Daniel Selo var närvarande på änkedrottningens vägnar som sänt hit honom att svara på creditorer; uppsköts.
1605 21/8 (SST del VI, s 44) änkedrottning Katarina Stenbocks hovmästare Daniel Selo kom inför rådhusrätten om hennes majestäts affärer med ett par borgare (målet ifrån 1603)
Därefter har jag ej hittat honom i Stockholms tänkeböcker. Det framgår alltså att han var hovmästare vid änkedrottning Katarina Stenbocks hov. Vart höll denna dam till? Vilken ålder hade en hovmästare? Finns det uppgifter om när Lucretia Eriksdotter var född (ca 1560??) ? Det är märkligt att inga barn till henne nämns i Rålambska handskriften ifall hon nu hade några som var verksamma i Sverige på 1600-talet. Är det två Daniel Zelow eller är det samma som varit gift 1: o.m. Lucretia Eriksdotter, 2: o. m. Britta Olofsdotter Siöblad?
Mvh Niclas Rosenbalck
4715
« skrivet: 2001-11-16, 22:46 »
Hej Anders mfl!
Kejsar Basileios I var av en armenisk släkt som blivit deporterad ifrån det dåvarande armeniska kärnlandet i nuvarande östra Turkiet. Dessa deporterade personer var ledargarnityret och deras släktingar ur de lokala furstesläkterna i området (se P. Charanis The armenians in the byzantine empire i Byzantinoslavica del 22 (Prag, 1961) s 197). Platsen dit de fördes blev bla Thrakien och Makedonien (dagens norra Grekland, trakten kring Thessaloniki och Ohrid ; gränserna på Balkan mfl har strukturerats om så de historiska namnen är inte riktigt relevanta på dagens kartbild). Orsaken till förflyttningen var att öka assimileringen in i det byzantinska samhället av armenierna och att ta bort eventuella rebellledare i öst; likaså drev arabernas erövringskrig av Armenien under 700-talet iväg många flyktingar in i bysantinska kejsarriket. Armenierna kom att spela en betydande roll vid det byzantinska hovet och många av de betydande släkterna i riket var av armenisk härkomst (ss Skleros, Argyropoulos, Lacapenos, trol. Phokas mm); likaså mången byzantinsk kejsare hade armeniskt påbrå.
Enligt en legend, ursprungligen troligtvis ifrån Photios var kejsar Basileios av det kända partiska-armeniska arsakidiska (ingifta med mamikonider)furstehuset på fädernet och på mödernet besläktad med både Konstantin och Alexander den store. Givetvis finns inga säkra belägg på denna härstamning, som kan vara mer eller mindre uppdiktad. Det är dock intressant att den användes för att legitimera den nya härskarätten. Det var knappast vem som helst som kunde bli kejsare utan att ha blodslinje med andra furstehus, eller föregångare på den byzantinska tronen. En bondson ifrån Makedonien skulle svårligen kunna nå tronen och bli erkänd av sin samtid som laglig kejsare utan börd till den. Tyvärr är källornas uppgifter få. Om Basileios armeniska ursprung och påstådda härstamning, se: N. Adontz, L?Age et l?origine de l?mpereur Basil I i Byzantion 9 (1934) s 229; och även The Oxford Dictionary of Byzantium del 1 (s 186) och del 2 (s 1262).
Föräldrarna ska ha flyttat ifrån Adrianopel till Makedonien, varifrån Basileios kom till Konstantinopel. Denna plats för hans uppväxt har sedermera givit hans dynasti namnet den makedoniska av moderna västerländska historiker, fastän hans börd var armenisk.
Han uppges ha varit son till Konstantinos och Pancalo. Farfadern anges vara en Hmayeak i Adrianople (levde i slutet av 700-talet) och dennes hustru, en dotter till kejsar Leo V av Bysanz. Christian Settipani har sedan försökt knyta dessa personer till kända arsakider och till den mamikonidiska ätten, vars medlemmar stundom dyker upp i bevarade källor, fastän med ovissa släktsamband, och får en anlinje ned till både armeniska och persiska kungahuset. Givetvis är argumenten svaga och bevisen ohållbara.
För att återgå till kopplingen Adele av Flandern och Knut den heliges dotter Ingerd, gift med folkungaättens stamfar Folke, så kan anföras att antingen var denna dotter född av en annan kvinna utomäktenskaplig eller så var Adele hennes och systern Cecilias mor. Att Adele av Flandern skulle vara modern kan, som Jarl Gall?n anfört i ovannämnda artikel, möjligen styrkas av att en samtida källa anger att Knut den helige var sin faders (kung Sven Estridsen) motsats i anspelning på dennes amorösa liv och således inte är känd för att ha haft en massa frillobarn eller bihustrur likt denne.
En intressant notering är vidare att Adele av Flanderns son med Knut den helige , greve Karl av Flandern (född trol. 1084; död i Br?gge 1127) enligt bevarad krönika hade en systerson, benämnd Arnulf i de holländsk-franska källorna, som efter hans död var pretendent på Flanderns tron. Detta sistnämnda tyder alltså på att Adele hade åtminstone en dotter. I hennes andra äktenskap med hertig Roger Bursa av Apulien (i södra Italien) nämns inga döttrar enligt Europäisches stammtafeln Neue Folge, och det är kronologiskt svårt att hon skulle haft en dotterson i myndig ålder 1127 som kunde pretendera på Flanderns tron med tanke på att dessa barn i andra äktenskapet bör vara födda troligen efter 1092. Givetvis inget omöjligt men om det var en dotterson ifrån äktenskapet med Knut den helige kan detta rimma bättre - äktenskapet ingicks troligen ca 1080-1081, och Ingerd och hennes syster Cecilia kan ha fått barn vid sekelskiftet 1100.
4716
« skrivet: 2001-11-14, 15:21 »
När det gäller anor ifrån mellanösterns härskare så kan dessa möjligen finnas via Adeles av Flandern farmor Adelaide (Aelis) (död 1079)[g.m. greve Baldouin V av Flandern]. Dennes mor var Constance av Provence (död 1032), vilken i sin tur var dotter av greve Wilhelm (Guillaume) av Provence (död trol. 994), vilkens mor Constance troligen var dotter av Karl Konstantin , greve av Vienne,(levde jan. 962), vars far Ludvig II den blinde (död 928) var kung av Italien. Denne sistnämnde har man antagit var den frankiske furste som var gift med Anna av Bysanz som var dotter av kejsar Leo VI av Bysanz. Om dessa sistnämnda har Anders Winroth skrivit om i Släktforskarnas årsbok 1999 (Recensioner och Granskningar: Genealogiskt önsketänkande s 329-334 - om Christian Settipanis bok på franska om historiska anor).
Winroth har varit mkt bra källkritisk men av någon anledning inte nämnt om att härstamning bakåt till historiska mellanösternfurstar (via armeniska furstehusen Mamikonian) även finns för kejsar Basileios I och inte bara för kejsar Mikael III (som troligen oriktigt antagits vara den rätte fadern till kejsar Leo VI).
Det går att följa Adeles förfäder via Europäisches Stammtafelns olika band (både den gamla utgåvan och Neue Folge), men källkritiskt sett är dessa verk behäftade med många fel, och det är lätt att godta anor bakåt för henne som inte kanske är bevisliga, utan enbart antagna, utan att man märker detta i verket (se winroths artikel). Åter igen vill jag poängtera källkritik med medeltida och historiska anor. Det är intressant att forska om dem, men minsta tvivel måste också framgå - det finns för mycket dumhet ute på nätet hos privata forskare med anor till Adam och andra ohistoriska personer.
Mvh Niclas R.
4717
« skrivet: 2001-11-13, 18:43 »
En fråga jag funderat på, efter att ha läst ovanstående inlägg, är hur lång tid konverteringen till mikrofich? för de inlämnade kyrkoarkiven kommer att ta? Finns det inga planer på att digitalisera handlingarna (scanning/digitalfotografering) istället - borde det inte bli billigare och enklare för ren distribution/lån i längden?
Det viktiga som jag ser det är att handlingarna förvaras betryggande (och ett fungerande landsarkiv är då bästa platsen) och även kommer forskare till nytta på ett enkelt sätt. Att enbart arkivera utan att tillgodose offentligheten är inte bra - antar att det är det som retar upp en del i och med att kyrkoböckerna lämnats in till landsarkiven. Det blir omständigare och dyrare att rekvirera kopior och upplysningar om man inte kan åka direkt till ett fjärran ifrån hemorten beläget landsarkiv. Denna tillgång är olika för släktforskare så jag förstår att åsikterna går isär. Likaså måste man beakta lagens sekretessbestämmelserna på 70 år för personuppgifter (med vissa undantag) vilket för forskare av nutid kanske känns omständligare då arkiven flyttas; men ändå faktiskt har ett syfte - att värna integriteten för den enskilda personen! Vissa moderna personuppgifter ur kyrkoarkiven skall dock ändå kunna fås direkt på landsarkivet under överinseende av en utbildad arkivarie som avgör vad som faller under sekretess eller ej. Vi ska inte måla upp landsarkiven som något hinder för forskning i modern tid - deras uppgiftär att hjälpa och bistå arkivsökande.
Finns det förresten pengar till att nyfilma dessa arkiv hos SVAR? När kan man få tillgång till de upprättade arkivförteckningar på varje församling, så man vet vilka volymer och handlingar som finns att tillgå? Forskarexpeditionerna har bättre volymförteckningar än de som återfinns på NAD-skivan - kommer dessa lokala förteckningar på kyrkoarkiven mm också att hamna i NAD så småningom? Stämmer det verkligen att pastorsexpeditionerna lovats mikrofich?kopior på de inlämnade kyrkoarkiven av SVAR? Detta tycks mig underligt handlande av SVAR, men välkomnande i så fall för släktforskarrörelsen i Sverige.
Mvh
Niclas R.
4718
« skrivet: 2001-11-07, 13:07 »
Jon Persson Bozaeus (Bosaeus)[vanligen kallad Jon Petri) var komminister i Granhult (Nottebäck pastorat, Uppvidinge härad) åtm. (1640)-(1644). Blev kyrkoherde i Näshult 1654. Bodde i Kyrkotorp, Granhult sn åtm. 1642, sedan i Granhults by. Hans första hustru hette Britta Håkansdotter (nämnd med fullständigt namn i mtl 1642; levde 1646). En dotter Anna Jonsdotter nämns i mtl åtm. 1643-(1647).
Mvh
Niclas R.
4719
« skrivet: 2001-10-31, 13:41 »
Bra bok som har kartor (moderna iof men ändå i stort användbara - tyvärr uppdelade på moderna län) är Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997 av Lennart Andersson Palm.
I övrigt hade NAD-skivans första version faktiskt historiska kartor på Sverige - härader, socknar och län/landskap, där man kunde välja aktuellt årtal och få dåvarande indelning regionalt o lokalt - mkt bra men av någon anledning (kommersiell?) tog de bort denna del med motivering att den innehöll felaktigheter, vilket jag aldrig upptäckte då jag använde den. Kanske kommer ngn ny version -tips: kontakta Riksarkivets NAD-enhet.
Mvh
Niclas R.
4720
« skrivet: 2001-10-25, 13:58 »
Glömde nämna att datumsangivelsen inte stämmer, men detta är den ende Sven-Johan i databasen efter 1870 med en fader Sibbe. Det finns fel och ibland har man inte matat in allt i dattabasen så kolla kyrkboken vid tillfälle!
Övriga barn till Sibbe Johansson (kallas mjölnare åtm. 1886-1887; snickare åtm. 1891-95)ohh Katrina Samuelsdtr (död 9/12 1891, 25 år, 3 m., 7 dgr) var:
Elin Sofia f 1886 19/2
Sven Johan f 1887 1/8
Gerda Maria f 1891 1/12
Sibbe omgift med Ingrid Maria Ring o hade sonen:
Gunnar Leonard f 1895 28/9 i Kvarnadal
4721
« skrivet: 2001-10-25, 13:49 »
Enligt KGF:s databas var ovanstående Sven Johan född 1/8 1887 i Piggaboda kvarn, Vislanda sn såsom son till mjölnaren Sibbe Johansson ohh Katrina Samuelsdotter (20 år g:l). Uppgiften bygger på excerpt ur SCB:s avskrifter av kyrkboken, således ej originalfödelseboksuppgift där man även får reda på dop och faddrar.
Mvh Niclas R.
4722
« skrivet: 2001-10-16, 08:37 »
På Ostindiska kompaniets digitala arkiv (dokument åren 1731-1813), http://www.ub.gu.se/samlingar/handskrift/ostindie/ ,finns inscannade skeppsrullor på sjöfolk. Det finns många som kom ifrån andra platser i Sverige. Där hittade jag följande Karlskronabor som kanske är till glädje för någon: Sökte på Karlskrona som födelseort: 1 Bergvist, Petter Dräng Styrman Född ca 1765 i Karlskrona, bostadsort Göteborg. 2 Ehrenbill, Eric Jul: Lärstyrman Född ca 1777 i Karlskrona, bostadsort Stockholm. 3 Ekelund, Magnus Matros Född ca 1758 i Karlskrona, bostadsort Majberget. 4 Ekelund, Carl Matros Född ca 1771 i Karlskrona, bostadsort Nya Varvet. 5 Ekelund, Carl Gustaf Matros Född ca 1747 i Karlskrona, bostadsort Karlskrona. 6 Lundgren, Petter Matros Född ca 1747 i Karlskrona, bostadsort Göteborg. 7 Raab, Wener Konstapels Math Född ca 1748 i Karlskrona, bostadsort Karlskrona. 8 Sandström, Jonas Kypare Född ca 1753 i Karlskrona, bostadsort Majorna. 9 Sandström, Jonas Kypare Född ca 1755 i Karlskrona, bostadsort Majorna. 10 Strömberg, Nic Matros Född ca 1739 i Karlskrona, bostadsort Göteborg. 11 Widerström, Jöns And:s Jungman Född ca 1774 i Karlskrona, bostadsort Karlskrona. Sökte på Karlskrona som aktuell bostadsort: 1 Ekelund, Carl Gustaf Matros Född ca 1747 i Karlskrona, bostadsort Karlskrona. 2 Grönberg, Joh. Matros Född ca 1757 i Åland, bostadsort Karlskrona. 3 Löfgren, Magnus Matros Född ca 1765 i Ystad, bostadsort Karlskrona. Antagen i Canton. 4 Raab, Wener Konstapels Math Född ca 1748 i Karlskrona, bostadsort Karlskrona. 5 Widerström, Jöns And:s Jungman Född ca 1774 i Karlskrona, bostadsort Karlskrona. I dessa scannade skeppsrullor kan stå följande uppgifter om en person: Sandström, Jonas: Född, år: 1753 (uträknat utifrån uppgift om ålder) Död, år: okänt Födelseplats: Carlscrona (normaliserad till Karlskrona, Blekinge) Bostadsort: Mayorna (normaliserad till Majorna, Göteborg) Ålder: 38 år Titel: Kypare (normaliserad till Kypare) Civilstånd: ogift Lönekolumner: 1:0, 2:4, 3:24 Relaterad till följande dokument: Rulla för skeppet Gustaf III (visa info), s 5 (visa sida) Hoppas ngon har glädje av dessa notiser. Det kan vara värt att tänka på att allt ännu inte är scannat och katalogiserat så en framtida sökning på karlskronabor kan ge ännu fler namn!. Mvh Niclas R.
4723
« skrivet: 2001-10-15, 12:13 »
Känner någon till Kerstin Hesselgrens (1872-1962) släkt? Hon var Sveriges första riksdagskvinna (1922, frisinnad, 1936-44, fp). En förgrundsgestalt inom kvinnorörelsen.
Hon ska varit släkt med en Anna Hesselgren (f 6/2 1889, död 3/1 1973) som var gift med snickarmäster Knut Hellström (1886-1948) i Gustavsberg, Sthlm. Hur förelåg denna släktskap?
Mvh
Niclas Rosenbalck
4724
« skrivet: 2001-10-15, 12:02 »
Vill minnas att det nämnts tidigare, men vill ändå tipsa om vad jag läste i Personhistorisk tidskrift 1920, s 78, under smärre meddelanden:
En klockardynasti i Tierp med namnet Wass har av Bror Hillgren behandlats i två små häften, av vilka det förra, släkten Wass (Landskrona typografiska anstalt 1917. 11 s), jämte genealogiska uppgifter återger några romantiska och roande bygdesägner om släktens medlemmar och särskilt den mångkunnige och excentriske Carl Henrik Wass (f 1782, d 1863). Skildringen kompletteras av en del arkivmaterial, som publiceras i det andra häftet, Klockare i Tierp 1787-1865. Utdrag och anteckningar ur Tierps husförhörslängder, sockenstämmoprotokoll o.sv. (Sthlm, Nordiska bokindustri- a.b., 1919. - 14, (I) s.).
/Niclas R.
4725
« skrivet: 2001-10-12, 11:02 »
I ETT ÄFVENTYRARLIF - Mästertjufven Tullbergs lefnadsöden AV Adalbert [SVENSKA FOLKSKRIFTER iv]
(Växjö 1897) nämns å s 31:
På ett litet torpställe under Ramnäs i Göteryds socken bodde vid denna tid en skomakare vid namn Hillerström, och hans syster, en ovanligt vacker, mörklagd ungmö, hvars skönhet var vida omtalad. Och dock - dessa två förde för det mesta ett mycket ensligt lif. traktens ungdom ville tydligen icke hafva något med dem att skaffa, och förklaringen var lätt funnen: det var allbekant, att der flöt tattareblod i de två syskonens ådror.
Är detta en skröna eller finns det någon sanning bakom? Det är att märka att denna skildring anges såsom en romantiserad skildring om Tullberg, men jag har även läst om uppgiften i andra utgåvor om händelsen på mordet av mästertjuven Carl Gustaf Tullberg.
Skomakaren Sven Hillerström var född 14/8 1797 i Issjöa norregård, Hamneda sn såsom son till torparen Anders Bengtsson (död 1831 i Yttrabo under Strömmaköp, Göteryd sn - med anor bland bönder i Hamneda sn) ohh Maria Wiborg (f 19/1 1760 i Ökna sn, död 21/8 1826 i Göteryd sn).
Modern Maria Wiborg hade tidigare varit gift med hovslagaren vid Smålands kavalleri Sven Hillerström (d.ä.) (f 1747 (hfl), ca 1750 (db å.u.), död 10/8 1791 i Hamneda sn)och hade flera barn med denna - vilka hette Hillerström och troligen var anledningen att Sven Andersson (f 1797) även upptog efternamnet.
Sven d.ä. Hillerström var son till Jonas Hillström
som avled 9/2 1800 i Borshult skattegård , Lemnhult sn och som bl a även hade en son hattmakaren i Åmål Johannes Hillström.
Modern Maria Wiborg var dotter till skräddaren Peter Wiborg i Tjusthult, Ökna sn (f ca 1719, död 1798) ohh Anna Lena Colliander (1734-1811). På denna sida är mormodern av en välkänd prästsläkt. Morfadern Peter Wiborg (med ett säkerligen antaget efternamn) anges vara ifrån Vimmerby - en stad som hyste många resande i början av 1700-talet. Är han av en borgaranpassad resandesläkt ifr Vimmerby ?
Är historien om Sven Hillerströms tattaresläkt sann eller bara en skröna?
4726
« skrivet: 2001-10-09, 23:01 »
Hej Göran!
Är det Catharina (Cajsa) Sabelsköld på Prämboda torp, Långasjö sn, som du undrar över? Hon dog som änka där den 15 sept. 1759, 85 1/2 år g:l (Långasjö CI:3, s 737). I hfl 1752-56 för Långasjö (AI:4, s 200) anges hon vara född 15 mars 1674. Hon var gift med Sven Wisenius och hade barn. Hon är dotter till Jöns Sabelsköld (död 1696) o h. 1:a fru Marta Stråle [af Ekna] (död 1678(?) )som bodde bl a på Bråhult, Kristdala sn . Jöns Sabelsköld gifte 2: o. m. Anna Catharina Stråle [af Ekna, som var den första fruns kusins barnbarn. Denne A.C. Stråles far var en avsatt kapten Gustaf Stråle som bodde på Gåsamåla, Ljuder sn och dit återvände A.C. Stråle efter Jöns död 1696. Enligt Konga dombok d 21 mars 1701 gjorde hon arvskifte d. 17 dec. 1700 med sina barn (trol. avses styvbarn ?) eftersom hon ämnade ingå nytt äktenskap. År 1701 gifte hon sig med löjtnanten Magnus Mollerus (levde 25 sept. 1715 då han nämns ss fadder i Ljuder k:a), som var son till kh. Didrik Mollerus o h. 1:a h. Britta Marcusdotter [borgmästare Marcus Ugglas dotter i Växjö] i Långasjö. Det är således inte konstigt att Catharina Sabelsköld kom till Konga härad - hennes styvmor tog säkerligen med henne dit ned.
4727
« skrivet: 2001-10-08, 22:16 »
Hej Barbro!
Tackar för ett snabbt och mycket intressant svar på min fråga. Sissa Svensdotters (1777-?) morfars bror, Frosten Persson i Smålatorp (c1692-1767), är min mm fm mm ff! Dessutom gifte sig Sissa med sin nästkusin Sven Jönsson (1777-1839) i Smålatorp, vars syster Nilla Jönsdotter då är min anmoder. Så vi är släkt!
Antar att du hittat faderskapsmålet vid tinget för Östra Göinge härad. Har du även kontrollerat skilsmässan vid Lunds domkapitel ? Det kanske framkom fler uppgifter där som inte nämns i domboken ? Domkapitlets förhandlingar var lite mer inför lykta dörrar sas och det kunde ibland framkomma mer detaljer inför denna domstol som skulle avgöra den definitiva skilsmässan.
frändligen
Niclas R.
4728
« skrivet: 2001-10-08, 11:06 »
Är det någon som känner till vart Emanuel Ahlquist, född 13 mars 1892, var född?
Han var hemmansägare i Ellinge södregård, Hamneda sn åtm. 1920 (SCB:s folkräkning)och framåt i tiden (troligen avliden före 1950 där). Han gifte sig den 31 augusti 1918 (trol. i Göteryd k:a) med SIGNE Jeanette Ahlquist(född ELIASSON) , född 2 maj 1891 i Högaholma, Markaryd sn ss dtr t Johan Peter Eliasson ohh Augusta Holmberg; Signe avled i Torsås, Kalmar län, 1982.
Emanuel o Signe hade en son Bengt Ahlquist född i Ellinge 1924 -död 1982, som även ska ha haft syskon.
Är intresserad av denna Ahlquistsläkts ursprung o mottager alla tips.
/Niclas Rosenbalck
4729
« skrivet: 2001-10-07, 19:04 »
Känner någon till vem som är far till Sissa Svensdotter född den 30 januari 1777 såsom utomäktenskaplig dotter till äkta hustrun Gunnild Truedsdotter i Räfvatorp (f 1737, död 1811)? Gunnild var gift (sedan 1751) med åbon Sven Ingemansson (1725-1791) i Räfvatorp (senare torpare i Aplahult) men det var inte han som var fader till Sissa utan i födelseboken för Örkened står att för Barne=Fader utgafs wid dopet en obekant Person wid namn Bengt ).
Efter att hustru Gunnils Truedsdotter fött Sissa 1777 måste paret ha skiljts pga denna otrohet. År 1778 d. 21 maj föds nämligen Gunnilds f.d. make Sven Ingemansson och hans trolovade Elna Olsdotters son Ingeman Svensson i Aplahult.
Det var således en skandal utan like som hände 1776-1777 i Räfvatorp. Har någon forskat i Östra Göinge domböcker om saken?
Vem var egentligen fadern till Sissa som fick bära patronymikonet Svensdotter?
Mvh Niclas R.
4730
« skrivet: 2001-10-07, 18:36 »
The name Bobbe is probably not a surname in a modern form. In the medieval times farmers had those names, in Sweden called tillnamn (sort of surname associated to a person or some generations, sometimes even on the mothers side (cf the wellknown family of Sture); those names were associated with a skill or behavior etc - ex. tailor = skräddare, long = lång). Some of these names later became family-names in the 16th- 17th century (mostly when a person changed his social class, a farmerboy became a priest (ex. the priestfamily of Krook/Krok etc). In the beginning of the 18th century most of the swedish farmers didn´t use this surnames anymore, and simply was called with patronymikon (son-names).
The name Bobbe is probably a germanic word and describes something with the person Jons appearance or somthing with some of his very near ancestors appearance or behaviour.
This progress of familynames seems to be the same all over northern Europe (cf how the surnames of England was given to a person in the medievial time) but then took different ways in the 16th and 17th century.
The question still remains, what does bobbe means in old germanic language? The word seems to, according to information above, be connected even with placesnames in Germany, but the man Jon Bobbe in Älghult parish is certainly not of an exotic extraction from abroad. It´s a very linguistic interesting question.
Niclas R.
4731
« skrivet: 2001-10-03, 10:15 »
Påfvel (Pål) Jacobsson , kyrkvärd, bonde i Hölme (åtm. 1714, 1717), och sedan i Smörhöga södregård(åtm. ifrån 1719)och även i norregård, bägge i Skatelöv sn
född omkr 1676 i Tannatorp, Skatelöv sn
son t: Jacob Påfvelsson ohh NN i Tannatorp (omkr. 1676), senare i Gottåsa (åtm. 1696), bägge i Skatelöv sn [Jacob var enligt Allbo db 1687 20/6, kombinerat med fadderuppgifter, son till Påfvelm Persson (Personne??) ohh Francoise (Franswär/Franswid) Antonsdotter i Smörhöga norregård)
P.J. dog 1767 15/12 i Smörhöga, 92 1/2 år g.l
gift 1704 28/6 i skatelöv m. Bengta Månsdotter ifrån Skäggalösa (född trol. 1680, döpt 4/12 1680; trol. dtr t Måns Persson i Skäggalösa. Den 2/7 1720 begarvdes hustrun Görit från Skäggalösa Norregård, hustru till Måns Pehrsson, 71 år g:l.1722 14/12 avled gamle änklingen Måns Pehrsson från Skäggalösa Norregård 84 1/2 år g:l].
Bengta avled 24/10 1747 i Smörhöga norregård, 68 år g:l
Barn:
Påhl/Påfvel Påhlsson/Påfvelsson f 1705, dp 9/8 gift 12/4 1730 i skatelöv m. pigan Karin Nilsdtr i Odensjö (Skatelöv sn)
Måns Påhlsson/Påfvelsson f 1708, dp 20/9
Maria Påfvelsdotter f 1714 i Hölme, Skatelöv sn , dp 10/1 -
Karin Påfvelsdotter , gift 1735 15/6 i Skatelöv m. klockaren i Torsås Nils Månsson
Jacob Påfvelsson f 1719, dp 16/9 - gift 1744 26/10 i skatelöv m. Kierstin Månsdotter i smörhöga
Maria Påfvelsdotter f 1724 25/5 - gift 21/3 1746 i Skatelöv m. Jon larsson i Torhult, V. Torsås sn
Mvh
Niclas R.
4732
« skrivet: 2001-09-27, 06:53 »
Stina Jonasdotter ifrån Ör kärragård är dotter till:
Kerstin Zachrisdotter g.m. Jonas Jonsson i Ör kärragård, Ör sn - Kerstins Z:sdotters anor är bla följande:
dtr t:
Zachris Germundsson (1728-1784)skattebonde i Tunatorp o sedan i Lönås, bägge i Öjaby sn g.m. Karin Jonsdotter
son t:
Kirstin Larsdotter (född 1699?)g. 1: m. skattebonden Germund Sigfridsson i Tunatorp, Öjaby sn † 1738
dtr t:
Lars Zachrisson † 1741, skattebonde i Tunatorp, Öjaby sn, g.m. Ingrid Andersdotter
son t:
Beata Larsdotter † 1704,g.m. skattebonden Zachris Jonsson (c1625?-1715) i Tunatorp, Öjaby sn
Mvh
Niclas R.
4733
« skrivet: 2001-09-15, 11:33 »
Ovanstående Jonas Andersson som 1785 gifte sig i N. Sandsjö var född 27 dec. 1756 i Bråna, Nässjö sn såsom son till brukaren Anders Börgesson (f ca 1730 i Bråna - död ibid 1801; son t Börge Johansson ohh Kerstin Jönsdtr) och hans hustru Maja Andersdotter (f ca 1730 i Isåsa, Nässjö sn, död i Bråna 1807; dtr t Anders Månsson ohh Karin Jonsdtr). Den Jöns Månsson (f 1757 i Järsnäs, levde 1800) i Dustorp (=Dostarp) som nämns syskonbarn till Jonas Anderssons barn 1798 var i verkligheten gift med en syster till Jonas [Stina (Christina) Andersdtr (1759-1799)] och borde väl rätteligen ha kallats svåger i bouppteckningen. Den dräng Anders Andersson i Bråna som även nämns i bouppteckningen efter Jonas Andersson 1798 var dennes bror (född 21 maj 1768).
Nässjö församling har visat sig vara en guldgruva, med nekrologer i dödboken och väl förda husförhörslängder. Tyvärr är mikrofich?n jag lånat ifrån SVAR oerhört svagt gjorda så man kan inte läsa vissa partier i kyrkböckerna. Undrar således om någon annan forskat kring ovanstående familj och vill utbyta erfarenhet om uppgifterna i kyrkboken?
Mvh
Niclas R.
4734
« skrivet: 2001-08-22, 17:58 »
I Sveriges dödbok nämns att:
Karlsson Elsa Britta (kallad Elsa!) avled 1982 12/1 i Nybro och att hon var född i Åby (Kalm län) 31/12 1893. Är det någon som vet något om henne eller har tillgång till födelseboken och kan kolla upp vem hon var dotter till?
Elsa Karlsson gifte sig 1919 12/10 m. Karl Alex Karlsson (1888-1974) i Högerås, Kristvalla församling, senare i Nybro.
Mvh Niclas Rosenbalck
4735
« skrivet: 2001-08-22, 17:43 »
formaredrängen Gudmund Olufsson i Ströby och unga pigan Catharina Persdotter i Huseby vigdes 1716 30 sept. i Skatelöv k.a [källa: KGF:s databas - obs! kolla uppgifterna ur originalet]
Gudmund Olofsson [kallas formaregesäll 1717; annars enbart formare i födelseboken]
g.m. Catharina (Cathrina, även Caisa)Persdotter
Barn: (möjl. fler, KGF:s databas kanske inte innehåller alla åren!!!]
*Petter f 17170703 på Huseby bruk, dp 17170707
*Helena f 17230608 på Huseby bruk, dp 17230614
*Britta Helena f 17281011 i ströby, dp 17281013
*Christina f 17311025 i Ströby, dp 17311025
[tips! kolla faddrarna !!!]
formaren Gudmund Olsson Ströberg avled 12/12 1731, bgr 19/12 1731, 46 år g:l (f ca 1685)
[jfr med att en Olof i Ströby hade en son Gumme född 1691, döpt 12/4 1691 - kanske fel på åldern i dödboken?]
en gifta Catharina Pettersdotter i Grimslöf avled 6/11 1778, bgr 12711 1778, 82 år g:l (f ca 1696), död av ålderdom [ovisst om detta är Gudmund Olofsson Ströbergs hustru]
Arvid Jönsson i Grimslöf död 1279 1767, bgr 20/9 1767, död av ålderdomssvaghet, 102 år g:l
Arvids hustru Martha Persdotter i Grimslöf död
18/9 1743, bgr 24/7 1743, 57 år
deras son Samuel Cronander anges född i Skatelöv sn 1719 (ej hittad i KGF:s databas, som troligen inte täcker alla födelsboksuppgifter som finns utan enbart de som kunnat läsas på mikrofiché misstänker jag)
Barn t Arvid Jönsson ohh Märtha (även Martha) Persdtr som nämns i KGF:s databas:
*Jon Arvidsson f 17250926 i Söra Grimslöf, dp 17251003
*Britta Arvidsdotter f 17290326, dp 17290330
4736
« skrivet: 2001-08-21, 20:52 »
Hej Per!
Namnkombinationen Sibbe Arvidsson får mig direkt att koppla denne person som en trolig son till Arvid Jönsson i Grimslöf, Skatelöv sn och dennes hustru Märta Persdotter ifrån Ugnabygden, Vislanda sn. Den sistnämnde var dotter till Per Jonsson i Ugnabygden och Märta Sibbesdotter, en dotter till Sibbe Nilsson i Färanäs, Blädinge sn ohh Marta Samuelsdotter (kyrkoherde Samuel Wiesels dotter i Vislanda). En annan son till Arvid Jönsson i grimslöv var Samuel Cronander (f i nov. 1719) som blev domprost i Växjö. Arvid Jönsson och Märta Persdotter bodde även i Aringsås Lunnagård, Aringsås sn och det kan hända att den troliga sonen Sibbe är född där. Tips är att kolla fadderuppgifter på Sibbe Arvidssons barn, kanske var Samuel Cronander fadder någon gång?
Mvh Niclas R.
4737
« skrivet: 2001-08-21, 00:25 »
Ett kort på järnvägspersonalen vid Elmhults station, taget på 1880-talet, finns bevarat. Det finns med i Älmhults historia (har jag för mig; i alla fall har jag ett kort själv ifall någon är intresserad). Vet ej om andra känner till vilka dessa personer var, men utifrån bevarade noteringar på kortet är dessa:
fr.v. sittande: Bokhållare Holmberg, stinsen och stationschefen Lilliedahl, stationsskrivare Been och Ljungberg.
fr.v. stående: W. Larsson, Hans Selander, Ola Månsson, Ohlsson, J.P. Johansson (stationskarlen Johannes-Petter Johansson (1854-1907) är min mf f), K. Norddahl, T. Ljungblom och nattvakten Nils Månsson.
I förgrunden ligger nattvakten (hunden!) Nero !!
Ett annat kort på Logen Linn?s Minnes medlemmar ifrån 1880-talets Elmhult (i Stenbrohult sn) finns också bevarat - och kanske finns någon Elmhultsforskares släktingar med; dessa är nämligen:
översta raden: smed J. Bengtsson, slaktare Per Nilsson,banmästare H. Åkesson, lantbrukare Strandberg, lantbrukare Nils Nicklasson (på Elmhult Cronasgård; min fm f), lantbrukare August Jonsson och bryggare P.A. Ljungqvist.
mellersta raden: postbiträdet Alfred Nilsson, Per Nil?n (bror till Nils Nicklasson ovan; denne Per hade en u.ä. son Henrik som tog efternamnet Nergaard), handlanden H. Lindskog, mösskräddare G. Lind, gjutare A. Friberg och Gustaf Alander (bör vara den person som Frida efterlyser ovan!).
nedersta raden: skomakare Fritz Pettersson, Carl Blom, målare J.A. Sundberg, snickare A. Jonsson, Emil Malmsten och Ernst Alander (jfr Fridas efterlysning ovan).
Mvh Niclas R.
4738
« skrivet: 2001-08-20, 18:43 »
I Vimmerby dombok nämns bl a följande som kanske är en pusselbit till ovan:
Hans /Johan/ Caspar Reinhardt , sämskmakare från Dinkelspel
1689 13/5 JCR om fodran hos sin svåger Mr Hans Georg /Linck/
1689 15/5 förordnas tre rådmän att emellan dem likvidera
1689 1/6 resolveras Mr Hans Georg skall betala sin svåger 100 d. s.m. som han av R:s hustru emottagit att leverera sin svåger R. i Hamburg, samt därjämte expenser för svågerns hitresa och tidsspillan 30 d.s.m.
1689 10/6 HCR om värdering av till betalning uppdragna panter
Regner Juliana 1724 20/4 kvinnfolk i följe med efterlyste soldaten Sven Andersson Springfält
4739
« skrivet: 2001-08-20, 18:20 »
Hej!
Har en uppgift om att en Albin Carlqvist (8/8 1817-1890 2/1) hade anknytning till Grödinge församling. Uppgiften kommer ifrån en släkttavla som gjordes upp på 1950-talet och som jag nu kollar. Denne Albin Carlqvist var gift med Anna Margareta Larson (1826-1907)och hade följande barn:
1. Anna Charlotta Carlqvist (1850-1870?)
2. Olivia Augusta Carlqvist (1852-1924), g.m. Carl Johan Jansson
3. Mathilda Elisabeth Carlqvist (1853-1935) g.m. Anders Gustaf nyberg
4. Emma Lovisa Carlqvist (1854-1926) g.1) m. Alfred Dufva, 2) m. Erik Hellström (g.1) m. systern nedan)
5. Hulda Margareta Carlqvist (1856-1890) g.m. Erik Hellström (1853-1902), omgift med systern ovan
6. Axel Gerhard Carlqvist (1857-1938) g.m. Maria Dahl
7. Clara Gustava Carlqvist (1859-1859)
8. Maria Carolina Carlqvist (1861-1937) g.m. John georgii
9. Fridolf Albin Carlqvist (1865-1940) g.m. Edla Nilsson
Albin Carlqvist var son till majoren Adam Carlqvist (1767-1849) som avled på Riksten i Botkyrka församling ohh NN. Alla uppgifter om familjen Carlqvist och deras tid i Grödinge är av intresse.
Niclas R.
4740
« skrivet: 2001-08-09, 23:05 »
Hej Göran!
Ska kolla upp mer om Crona-släkten i Västra Karaby - dina uppgifter verkar onekligen vara intressanta. Traditionen i vår släkt säger att Cronasläkten var skånsk och ifrån Landskronatrakten (och det verkar som om det är så om dina uppgifter är korrekta), medans den finska uppgiften kommer ifrån ovannämnda tryckta källor.
Vad gäller uppgiften om bouppteckningen efter borgaren och färgemannen Niels Suendssen, d. 1680-04-30 i Malmö. Denne kan inte vara identisk med färjmannen Nils Crona ty denne avled ju 1708!
Mvh
Niclas R.
4741
« skrivet: 2001-08-05, 14:23 »
Om de finska förflyttningarna till Sverige på 1680-talet kan läsas i: Kustbygd och centralmakt 1560-1721 (en artikel däri av Nils Erik Villstrand: Från det avlägsna Finland till orter nära flottan. de finska båtsmanskompaniernas förflyttning på 1680-talet, 1987, s 387-427) och även i: Med spade och gevär (1989, s 119-132 - Manskapsrekryteringen till Karl XI:s flotta av Lars Ericsson/Björn Gäfvert - se även Meddelanden från Krigsdarkivet XII,1989, s 119-132)
Mvh Niclas R.
Ps. Att jag misstänker att just denna Cronasläkt är finsk är att det faktiskt anges i ovannämnda utredning att de enligt en uppgift ska ha finskt ursprung. Ds.
4742
« skrivet: 2001-08-04, 21:13 »
Finns det någon mer än jag som forskar på släkten Crona? Det gäller den borgerliga släkt Crona som redogjorts i bl a Släkten Crona 1653-1930 av Sune H. Crona (Lund 1930), och i Svenska släktkalendern 1914, 1918 och 1938.
Släkten härstammar enligt ovannämnda arbeten ifrån färjemannen Nils Crona i Malmö som anges född 1653 18/8 i Karleby ! Är det finska Karleby (Gamlekarleby) som avses? Det är känt att svenska kronan tog ned finska skeppskarlar till de skånska provinserna. I Sv. släktkalendern anges dennes föräldrar vara: bonden Sune Nilsson ohh Sissela Persdotter.
De grenar jag forskar på är följande:
Nils Crona (1653-1708) g.m. Marena Jönsdotter (omgift 1709 m. Jöns Larsson i Malmö)
son:
Sune Nilsson Crona (1684-1731) som var lotsålderman i Malmö, g 1) m. Elna Andersdtr (död 1712),g.2) 1713 m. Anna Månsdotter (1694-1776) (änka efter borgaren Sven Jacobsson i Malmö, död 1712)
son:
Jacob Crona (1716-1796), frälseinspektor, kronolänsman i Näsum distrikt, Kristianstads län
g. 1741 m. Barbro Margareta Humble (född i karlskrona 1722, troligen av Mohedasläkten Humble!), död 1802 på Norsjö, Ysane sn, Blekinge
son:
Sune Crona (1752-1837), kronofogde i Sunnerbo härad; gift 1790 m. Carolina Fredrika Angel (1762-1834)
son:
Carl Gustaf Crona (1792-1872), kronofogde i Allbo härad, bodde o ägde gästgivargården i Elmhult, Stenbrohult sn ca 1845ff; g.m. Ingrid Maria Hallin (1798-1869)
son:
Axel Crona (1838-1906), bataljonsveterinär i Landskrona, ägde Elmhult gästgivaregård (s.k. Cronagården), Stenbrohult sn
4743
« skrivet: 2001-08-04, 19:57 »
Har ett kort i mina ägor som är ifrån 1860-1870-talet, fotografen är C. Dahlquist i Helsingborg. På baksidan står Vet. Eriksson. Förkortningen är troligen veterinär Eriksson eftersom kortalbumet tillhört hans samtida kollega(?)bataljonsveterinär Axel Crona i Landskrona. Känner någon till denna Eriksson?
Mvh Niclas R.
4744
« skrivet: 2001-08-04, 19:38 »
I Ny Smålands Beskrivning nämns ingen Erlandsgård för någon av jordeboksgårdarna i Slätthög socken. Kanske finns det däremot något torpställe med namnet Erland- i ?
Mvh Niclas R
4745
« skrivet: 2001-08-03, 13:29 »
Finns majoren Adam Carlqvist som avled 3/3 1849 i Riksten, Botkyrka socken med på skivan? Se om denne även under: Landskap: Småland: Socknar: Marbäck
Är hans son Albin Carlqvist (f ca 1800-1810)med på skivan?
Mvh Niclas R.
4746
« skrivet: 2001-08-03, 13:22 »
Hej Olle!
Har kollat upp Nobynäs, som ligger i Lommaryd socken, så egentligen borde jag stoppa in efterlysningen där inser jag. I alla fall Nobynäs ägdes och beboddes under aktuell tid (1766-1767) av adliga familjen von Hartmansdorff. En son i familjen hette Carl Adolf von Hartmansdorff (född 1741) - kanske var det denne som var fadern? Hans förnamn kanske var det som fick bilda stommen i efternamnet Carlqvist? Detta är dock vild spekulation och en kontroll i Norra Vedbo dombok bör göras först.
Mvh Niclas R.
4747
« skrivet: 2001-08-02, 21:21 »
Majoren Adam Carlqvist uppges vara född 12/10 1766(!) i Marbäck socken i Jönköpings län enligt en släkttavla som uppgjordes på 1950-talet. Han avled 3/3 1849 i Riksten, Botkyrka socken, och uppges såsom R.S.O. S.M. - det första tolkar jag som riddare av svärds Orden, men vad betyder det andra S.M.?
I Marbäck födelsebok (C:3) återfinns Adam född 12/10 år 1767(!) såsom utomäktenskaplig son till hushållerskan Anna Maja Langell från Nobynäs uti Bonnarp. Sistnämnda anteckning gör mig förbryllad eftersom jag inte känner trakten. Vad är Bonnarp för något? Är Nobynäs inte beläget i Lommaryd socken och varför döptes han i Marbäck?
Jag misstänker att fadern till den oäkte gossen Adam var en högreståndsperson som lät bekosta honom en militär karriär. Han antog sedan namnet Carlqvist - är det en ledtråd till fadern? Är fadern en medlenm av släkten Carlheim-Gyllensköld som bodde i trakten och på Nobynäs åtminstone på 1780-talet?
Mvh
Niclas R.
4748
« skrivet: 2001-08-02, 21:00 »
I Stenbrohult CI:3 (sidnumret går givetvis inte att läsa i SVARS dåligt konverterade mikrofich?... *grrr*) återfinns Peter född 6/1 1833, döpt 13/1 1833, såsom son till Johannes Nilsson ohh Ingeborg Olofsdotter i Tångarne (numera Tångana) Faxagård - moderns ålder var då 25 år. Faddrar: Lars Jönsson och dess hustru Bengta Jonsdotter i Bölsnäs Norregård.
I Stenbrohult AI:11 (1831-1838), s 225 :
Tångarne Faxagård (jordeboksgård nr 58 i socknen; frälsehemman)
1/4 oförmedlat- 1/4(sic!) förmedlat hemman:
Kyrkov.(-ärden) Johannes Nilson född 1/6 1807
(på omständigheter står: K.v. (=kyrkovärd) d. 5/6 1836)
hh Ingeborg Olofsdotter född 16/5 1808
Barn:
Nils f 15/2 1830
Peter f 6/1 1833
Christina f 24/12 1835
Nilla f 11/6 1837
+ pigor och drängar!
(I Tångana Faxagård, en frälsegård, fanns under denna tid följande hemman:
*1/4 mantal: Johannes Nilssons ovan!
*1/4 hemman: Anders Stefansson (f 1792 i vislanda sn) - död 1833, g.m. Catharina Olofsdtr (f 1792), brukade ss änka, sedan tog hon undantag (1834) hos efterträdaren, flyttade 1835 till Rephult, sedan hit igen åren 1836-37 varefter hon flyttade till Tångana Smedjegård;
efterträdare på denna 1/4 : Jöns svensson (f 1788) död 1837, g.m. Cissa Olofsdotter (f 1786 i Virestad), dessa kom hit 1834 ifrån Billsboda i socknen. Änkan brukar sedan!
på denna gårdsenhet återfinns även hälftenbrukaren (arrendator av gårdsbruk där hälften av hans intäkter gick i arrende till rätte brukare): Carl Jeansson (f 1803) ohh Bengta Larsdotter (f 1807 i Virestad) - dessa två kom till faxagården 1832 ifrån Djäknabygd i socknen.
På Faxagårdens ägor fanns även två backstugor (varav den ena benämndes Granboda) med diverse folk bosatta. dessutom nämns ett flertal pigor, drängar, undantagsfolk.
På AI:12 (hfl 1838-1844) återfinns Johannes Nilssons familj såsom ovan?(här ser det ut som om Johannes kyrkovärdstitel är struken och det står inh. 39, köpt af ....), dessutom har tillkommit barnen:
Jon f 20/4 1839
Anders f 1(2?)/12 1840
Vid en kontroll i AI:16 anges Johannes och Ingeborg bägge vara födda i Stenbrohult socken. De har även fler barn där som jag antecknade.
Vid kontroll i födelseboken för Stenbrohult CI:2:
21/6 (sic! inte 1/6 såsom uppges i husförhörslängden!!! någon annan Johannes finns ej!!!) föddes Johannes (döpt 28/6 1807) som son till brukaren Nils Persson ohh Ingeborg Jonsdotter i Nybygden. Dessutom nämns faddrar!
Stenbrohult CI:2: 1808 den 16 maj föddes Ingeborg (döpt 18/5 1808) som dotter till brukaren Olof Jonsson ohh Nilla Jönsdotter i Stöbbinge (= Stubbinge). dessutom nämns faddrar.
Detta var vad jag hittade i all hast.
Mvh Niclas R.
4749
« skrivet: 2001-08-02, 08:17 »
Har även läst om att svenska soldater i dansk fångenskap såldes som galärslavar/soldater till venetianarna (Venedig) för krig mot turkarna i Grekland. De flesta försvann i ovissa öden. De finns att läsa om detta i bl a Karl Collins: Konga härads kompani.
Mvh Niclas Rosenbalck
4750
« skrivet: 2001-08-01, 09:21 »
Har liksom Bengt Bäcklund råkat ut för samma mejl. Avsändare var en Bengt Kihlberg, som således borde inneha det också.
Var på vippen att öppna filen av gammal vana men stängde den omedelbart. Ska checka om jag fick något virus på burken. Bengt, räcker Nortons antivirusprogram (nedhämtat i början på året) för att få bort det i så fall eller måste jag ladda ned något nytt?
4751
« skrivet: 2001-08-01, 09:16 »
Henrik Mos?ns tanke med att föräldrarna, om de är kända, anges med nummer är en mycket bra id?, likaså att man som jag ovan framfört kunde markera de personer där anorna bakåt slutar med något tecken (eller underförstått med att om föräldranummerna står tex längs till höger så slutar inte anorna bakåt!). Hur detta skall se ut är som Henrik nämner en estetisk och stilistisk fråga.
Mvh Niclas R.
4752
« skrivet: 2001-07-31, 00:09 »
Hej Torsten mfl!
Vill tillrättalägga en sak i mitt ovannämnda inlägg: jag avser ingen galler asterix utan menar asterisk (*). Sommarvärmen gjorde sitt
i all hast
Det är inte så, Torsten, att jag finner SvA jobbigt i sig utan jag är mycket väl insatt i hur Kekules system fungerar. Det jag vill framföra är att man rent praktiskt kunde införa en asterisk (*) vid de personer vars anlinjer bakåt inte är kända. Personligen läser jag inte SvA som någon skönlitteratur utan jag läser dem för att se om jag kan ge tillägg till vissa där redovisade anor. För att veta om en persons föräldrar är kända eller ej måste man utifrån Kekules system multiplicera med två för att få fram fadern till anan (+ ett vad gäller modern). Detta kan vara jobbigt (läs hellre omständligt)för personer som ej räknar så bra och dessutom kan många kända anpersoner i en generation göra att man får leta efter de sökta ett tag. Jag tänkte som så med mitt förslag att man införde en asterisk vid de personer som anlinjerna bakåt slutar, då skulle man direkt kunna se om man hade mer uppgifter att tillägga.
Kanske är det vedertagna systemet för SvA en helig ko, men jag skulle gärna vilja höra andras synpunkter på denna min fundering.
Vänligen i sommarvärmen
Niclas R.
4753
« skrivet: 2001-07-30, 13:48 »
Har för mig att det funnits en diskussion om Svenska Antavlor och dess upplägg tidigare här i Anbytarforum, men kunde ej hitta den igen så jag startar ånyo en.
Tänkte påtala, vad jag tidigare nämnt, att det kunde vara bra om man i Svenska Antavlors tabellupplägg markerade en person vars föräldrar ej är kända med exempelvis en asterix vid numret till vänster. Detta skulle underlätta för släktforskaren att se om man har något att tillägga eller om det finns nya anuppgifter som tillkommit utöver de man själv känner till. Som det är nu är det ganska jobbigt att räkna på anorna om föräldrarna är kända eller ej. Har redaktionen för Svenska Antavlor något att säga om detta förslag?
Mvh Niclas R.
4754
« skrivet: 2001-07-29, 10:58 »
Söker uppgifter om en familj Holmgren i Sundsvall. En Holmgren, Lovisa Matilda, född 27 november 1868 i Sundsvall, men ej i födelseboken. Har det med branden att göra och att boken är en efterhandskonstruktion? Hon gifte sig 1893 06 11 med Oskar Edvard Andersson från Bjurholm, bryggeriarbetare, senare telefonarbetare. I husförhörslängden för Sundsvall står det detta år för Lovisa Mathilda Holmgren H Eleon. i S ,93 ...(?) - är det en notis om att hon varit inkommen ifrån Hedvig Eleonora församling i Stockholm som avses?
Fadder till barn på 1890-talet var en Fridolf Holmgren med hustru i Sundsvall, troligen en bror.
Alla uppslag mottages tacksamt om Holmgrenar i Sundsvall.
Mvh Niclas R.
4755
« skrivet: 2001-07-27, 20:28 »
Har skrivit till Gary Jacobson och påtalat antavlans stora felaktigheter och hoppas på ett positivt svar. Kanske kan vi hjälpas åt att få en källkritisk antavla till Carl Jönsson Sabelskiölds hustru där alla fantastiska kunganor och namnfelaktigheter mm är bortskalade. Platsen för detta är dock inte här utan möjligen under Sabelskiöld el dyl på introducerad adel under släkter.
Mvh Niclas R.
4756
« skrivet: 2001-07-26, 12:50 »
Hej Ulla!
Tack för att du kollade domboken. Har du möjligen skrivit av vad där står? Det verkar vara ett intressant mål som klarlägger vem Håkan Trolle egentligen var.
Ulla, kan du utveckla din uppgift om att Elin Haraldsdotter Trolle hade en son Göte Götesson? Hette Elins make inte Per Nilsson Hjort? Är det i katekesmilängden Elins tillnamn står?
Den Harald Trolle jag noterat bodde i Myrarås, Agunnaryd socken och sedan i Issjöa Trollagård (namngiven efter honom) i S. Ljunga sn. Bägge församlingarna i Sunnerbo härad. Familjen verkar dock ha gått till kyrka vid Göteryd om man ser i denna sockens räkenskapsbok över gåvor dit. Ska se om jag kan hitta någon notering över om Per Nilsson Hjort givit brudgåvor , i så fall kanske detta kan visa att din Elin är en dotter till befallningsmannen Harald Trolle.
Mvh Niclas R.
4757
« skrivet: 2001-07-25, 13:10 »
Ett litet inlägg:
Om jag som släktforskare ska betala för att få mikrofilmade arkivaler tillhanda så vill jag också att dessa ska ha mycket god kvalit?, vilket jag anser dagens mikrokort inte har. Kopior på kopior gör att man föreleds att tro att kyrkböcker är oläsliga eftersom mikrofich?ns kvalit? är låg och texten så svag på filmen. I landsarkiven visar sig sedan arkivhandlingarna vara helt läsbara. De olika demografiska databaserna bygger upp sitt material på arkivalierna och lämnar oläsligt material (vissa data,år o handlingar) åt sidan och man kan även här förledas att tro att ALLA uppgifter är inmatade, men så är ej fallet.
I SVARS katalog kan man läsa vissa tillägg såsom mycket svårläst - men detta enbart för att filmkvalit?en är låg.
SVAR: filma om dessa originalhandlingar och mixtra inte med olika framkallningstider som ni gjort hittills - detta blir ingen kvalit?lösning i längden!
Landsarkivet i Lund skall ha all heder av att vara ett arkiv som filmar handlingar själva och tar emot synpunkter ifrån sina kunder, framförallt oss släktforskare. SVAR ta lärdom av Lunds föredömme!
Mvh Niclas Rosenbalck
4758
« skrivet: 2001-07-24, 16:45 »
Hej!
Håller på och forskar om den s.k. Årydssläkten som utgått ifrån kunglige fogden Nils Birgesson på Åryd, Hemmesjö sn. Han har även angetts som stamfar för adliga ätten Rosenquist af Åkershult via sin son Jöns Nilsson till Osaby, vilket dock f.n. är omtvistat om så verkligen var fallet.
Nils kallas i Smålands handlingar ej annat för Nils Birgesson alternativt Nils Börgesson! I tryckta litteraturen kallas han däremot Nils Birgersson!!! Hur skall man förhålla sig till detta namn? Karl Lindberg har ovan varit inne på namnet Börge kontra Birger, och menat att det sistnämnda var konstruerat. Detta håller inte som Håkan Skogsjö påpekat under äldre medeltid, men hur förhåller det sig med namnet under 1500-talet? Skall man helt ohistoriskt använda sig av Birgersson när det står Börgesson/Birgesson i landskapshandlingarna? Kanske är det småländska fogdar som tappat r:et i handlingarna när de skrev? Hur stavas namnet i andra landskap?
Jag kommer att använda mig av Börgesson i de uppgifter som skickas in till Elgenstiernas tilläggsband för Rosenqvist-släkten!
Mvh Niclas Rosenbalck
4759
« skrivet: 2001-07-23, 10:19 »
Ett intressant dokument som berör resande zigenare som höll till i Vimmerby nämns i F.E. Norén: Från Forna tiders Vimmerby och Sevede (Vimmerby, 1936, Nya Postens tryckeri, Larsson & C:o) s 38-39:
I de avlägsna bygderna foro främmande krämare omkring utan att ens äga handelsrättigheter, och drogo härigenom inkomster från städerna. Ofta förde dessa köpmän med sig oförtullade importvaror, som kunde försäljas till billigare pris än borgarnas, som voro tillverkade i staden eller lagligen tullbehandlade. Västgötar och tyskar utmärkte sig i detta avseende, och ännu in på 1800-talet gjordes inne i själva staden stora beslag vid marknaderna på oförtullat gods, särskilt sidenkramvaror, inkomna från utrikes ort. Borgarnas vrede var därför förklarlig.
Klagomålen över olaga landsköp blevo därför många. År 1720 föranleda de en kungörelse från landshövdingen i Kalmar, vari förbudet mot denna handel underströks och allmogen åter erinrades om skyldigheten att införa sina varor till Vimmerby borgare. samtidigt förordnades, att kronobetjäning och särskilt tillsatta utridare skulle övervaka att bestämmelserna efterlevdes. Ingenting synes dock ha hjälpt, ty 1732 klaga stadens borgare ånyo över gårdfarihandlarnas framfart, vilket föranledde landshövding G. v. Psilander att bl a stadga böter även för dem, som inhyste eller förplägade dessa handelns marodörer.
Det var ju ej heller enbart handlande med mer eller mindre tvivelaktiga handelsrättigheter som drogo omkring. där fanns en mängd löst folk med okänd hemort, som trängde in i bygderna under sken av att driva hästhandel eller ock sökte pracka på folket allehanda värdelöst kram. Vallackare, förtennare m. flera borde även hållas efter. Landshövdingens brev berör beträffande denna sorts folk ett problem, som varit aktuellt för staden även i sena tider, varför det här i sin fortsättning återgives efter originalet:
För övrigt och ehuru Wimmerby stad blifwit aldeles ränsad och frigiord från Zigener och annat löst partie, så förmärkes esom oftast, at alla de landstrykare och diverse följe som attaqueras, förebära den osanning at de äro där i staden eller orten hemma, hwarigenom ock händt, at sådana blifwit ifrån andra landshöfdingedömen directe dit förpassade och at aldra sisdt därstädes af Cronobetiänterne lewereras, lika som ingen twifwelsmåhl voro därom, at de där skulle behållas, så at sliker blåtta sagen giör eij allenast Wimmerby stad utan ock hela lähnet stor skam, nesa och försmädelse. För den skull tillkommer i lika måtto eder som underbetiänterna at hafwa noga inseende därpå, at eho som förledes i lähnet inkomma och reser landet omkring eller sökt sig något stamhåld utan någon skatts ärläggande för sitt prånglande, samt icke kan wise lofl. magistratens här i lähnet resepass, blir fasttagen, på det en sådan efter befunnen omständighet kan blifwa med tilbörlig plicht ansedd och sedan hädan förvist. Gudi befallat Kalmar den 6 julii 1732.
Gust. v. Psilander
Av ovanstående framgår alltså att de kringstrykande resande/zigenare som höll till i Vimmerby (och som inte anpassat sig till de regler som gällde i staden) blivit därifrån bortdrivna. Detta skall ha skett senast 1732. Förmodligen gällde dettta inte de resande som etablerat sig i staden som bofasta borgare.
4760
« skrivet: 2001-07-23, 09:49 »
Det är känt att Per Brahe (d.y.) under 1600-talets andra hälft tillät resande (tarter - tattare) att bosätta sig i vissa städer för att få deras kringstrykande under kontroll och införliva dem i dåtida svenska samhällsordning. Hur detta föll ut tedde sig olika för olika individer. En del anpassade sig och deras ättlingar blev med tiden helt vanliga borgare, vissa med fortsatt förankring i sitt gamla resandeliv medan andra assimilerades helt. En av dessa städer som resande tillät bosätta sig i var Vimmerby (andra var Gränna och Hjo). Tycker därför det kan vara på sin plats att införa en egen rubrik för denna stad under resande här på Anbytarforum. Här kan således diskuteras resande med anknytning till Vimmerby.
4761
« skrivet: 2001-07-21, 09:14 »
Hej Olle mfl!
För några veckor sedan var jag ute och åkte i Östergötland. Tog då en tur förbi folkungaättens Bjälbo och besåg den gamla kyrkan där. Nyfiken som man är på äldre gravstenar så råkade jag lyfta på mattan framme vid altaret och såg att där låg en bildsten på en fru Watz ifrån 1600-talet skriven på tyska och med flera biografiska uppgifter. Jag tog kort på den och när jag framkallat filmen skall jag meddela texten på stenen. Kanske känner du redan till denna gravsten?
Mvh Niclas R.
4762
« skrivet: 2001-07-20, 14:19 »
Känner någon till frälsefogden Lars Kollberg på Nedre Skeinge och dennes hustru Engela Lange - en uppgiven dotterdotter till Leonora Christina Ulfeldt (1621 - 1698) (Christian IV av Danmark (1577 - 1648) dotter med Kirsten Munck)? Har någon forskat om deras barn och om den uppgivna härkomsten för Engela stämmer? Om den föregivne fadern prästen Lange som tjänstgjorde hos Ulfeldtarna? Beträffande ev släktskap med Christian IV, se Dufvska Necrologen som Bertil Wilner tar upp på sin hemsida: http://personal.admin.kth.se/~wilner/home/dufva1.html Lars Kollberg hade bl a dottern Marta (ev. Märta) Christina Kollberg, född 23 jan. 1705 i Lilla Skeinge, g.1724 18 okt. m. kornetten Nils Winberg (f. 1686/7 i Vinslöv?, d. 16 October 1747 i Skeinge. Övertog Nedre (Lilla) Skeinge. Detta par är förfäder bl a till Carl Bildt. Wilner hänvisar på sin hemsida att I Gustaf Collbergs arkivhandlingar i Visby föreslås Eleonora Sofie (1647(49) - 1698) som trolig mor till Engela. Eleonora Sofie lär ha varit mycket vacker, står det någonstans. Det skulle ev innebära att hon var gift (?) med Lange före sin första officiella vigsel med Lave Beck 1778, då var hon 31 år gammal. Inte omöjligt. - finns det fakta som går att belägga för dessa uppgifter? Hade Lars Kollberg fler barn? Forskar själv efter Elsa Maria Kollberg (ibland Collberg) ? Hon uppges vara född 1758, ovisst var. Hon gifte sig (okänt var och när) med kvartermästaren Lars Hallin (1757-1806),bl a bosatt på Torp i Moheda sn (Kron.l.) (son till kronobefallningsman Daniel Hallin (död 1764) ohh Ingierd Catharina Humble (1722-1764)i Moheda sn). Änkefru Elsa Maria Hallin, född Collberg, avlider 1832 den 10 mars på Sågsberg i V. Torsås sn (Kron.l.) av ålderdom i en ålder av 74 år. Hon efterlämnar endast dottern Ingrid Maria Hallin (f 1798 22/12, ovistt var; död 1869 21/8 i Elmhult gästgivaregård, Stenbrohult sn (Kron.l.)), vilken gifte sig 1817 med sedermera kronofogden Carl Gustaf Crona (1792-1872). Är Elsa Maria Collberg ett barnbarn till Lars Collberg och Engela ?
4763
« skrivet: 2001-07-17, 14:23 »
Ett kort inlägg angående om Harald Bengtsson i Ramsås, Agunnaryd sn eventuellt är identisk med Harald Brundsenn i Aleboe (=Näbbeboda) i Jämshög sn. Den sistnämnde nämns där år 1611, men Harald i Ramsås dyker upp i Agunnaryd sn i mitten av 1610-talet i och med sitt giftermål och var då troligen ca 20-25 år. Han är då troligen ej identisk med den Harald som nämns i Aleboe 1611.
Jag håller med Mikael att det kan luta åt halvsyskon istället för att Sissa i Näbbeboda är Bengt Folkessons i Almås hustru med samma namn. Uttrycket brorsbarn i en dombokstext är dock inget bevis ty det vimlar av felsyftningar och felskrivningar, likaså kan begreppet brorsbarn ha använts i ett större syfte - en svåger kunde ju räknas som en bror i ett kulturellt och socialt hänseende. Halvsyskontesen är dock den jag jobbar med just nu!
Sissa (Simonsdotter!) i Näbbeboda som nämns 1627 kanske var gift och hade barn. De karakteristiska namnen Simon och Harald kanske återfinns i Jämshög längre fram? Känner någon till om det fanns personer som bar dessa förnamn som emanerade ifrån Almås i Virestad sn ?
4764
« skrivet: 2001-07-15, 11:37 »
En kort inlägg:
Rou/rou har jag sett men aldrig rour! Vilka förkortningar man använder är väl en bisak om man klart anger vad de står för in-/avslutningsvis i texten.
Mvh Niclas R.
Ps. Har ni kollat i Boken om Voxtorp angående släkten Qvast? Där finns en hel del tryckta domboksnotiser, och jag har för mig att jag sett tillnamnet Qvast nämnas däri. Ds.
4765
« skrivet: 2001-07-14, 09:22 »
Känner någon initierad Jämshögforskare till vilka som boode i Näbbeboda (Nebbeboda) på 1620-talet?
Kyrkoherde Harald Simonis Almosius i Vislanda - stamfader till släkten Wiesel mm, hade nämligen en syster Sissa (Simonsdotter) som enligt Allbo dombok 1627 bodde i Nebbeboda. Fanns det någon Bengt i Nebbeboda under denna tid? Undran beror nämligen på att Kh Harald hade brorsbarn som kallas för Bengtsson. Dessa har visat sig vara barn till en Bengt Folkesson i Bengtstorp (Almås), Virestad sn som var gift med en Sissa enligt barnens dödbiografier i Loshult socken. Således har man två tänkbara alternativ: antingen var Bengt Folkesson gift med kh Haralds syster Sissa eller så var Bengt Folkesson en halvbror till herr Harald i Vislanda (dvs de hade gemensam mor). Min tanke är nu att kunna verifiera eller falsifiera endera av dessa antaganden - eftersom den syster Sissa som bodde i Nebbeboda 1627 i så fall bör ha varit gift med Bengt Folkesson om han var ingift svåger till herr Harald. Att kontakter har funnits med Jämshög sn visas även att Bengt Folkessons sonson Sune Haraldsson ifrån Ramsås, Agunnaryd sn fick vitsord av prästen därifrån då han var instämd i dråpsak som tonåring under ett bröllop i Vislanda hos herr Harald.
Mvh Nicls R.
4766
« skrivet: 2001-07-13, 18:18 »
Tydligen har Carl Gustaf Uhrbom varit gift tre gånger. Det första giftet hade jag ej.
Med dina uppgifter ovan får jag ihop familjen på följande vis:
Carl Gustaf Uhrbom f 29/7 1801 i Vist
(anges i hfl missköta barnen och fått varningar för detta!)
bodde i Läggesta - Ängafallet/Ängaskog
g 1) 10/4 1824 med Kristina Andersdotter, född 12/2 1796 i Larsboda, Askersunds lfs (T).
g 2) m. Maja Lisa Larsdtr f 14/12 1818 - död ca 1845
g 3) Britta Maja Ersdotter f 3/4 1823 i Kumla sn
Barn:
1. Gustav, bagare på Östermalm i Stockholm.
1. Anders Fredrik, född 21/9 1823 på Kvarnen, Kimsta sn (E).
1. Karl Peter, född 31/10 1825 på Ängatorp, Askersund lfs (T). Död 26/4 1886 på Gäddgatan 80 i Stockholm. Karl Peter var bagare och min ana.
1. Anna Sofia, född 22(du har 23!)/9 1829. - bodde hos fadern Askersund AI:11B
1. Johan Fredrik f 10/9 1832
1(2?) Gustaf Leonard f 25/(..?) 1836
1(2?) Jacob Victor f 11/12 1839
3. Per Victor f 23/3 1845
?3. Emma Christina f 8/9 1851 (möjl. ist dtr t Carl Gustaf Uhrboms dtr Anna Sofia f 1829, se ovan! - har en oklar uppgift även om en oäkta Carolina Mathilda f 10/5 1850 som räknas upp i familjen i Ängafallet- kanske har jag blandat ihop dessa två personer!)
3. Alfred Robert f 11/7 1854 (skall haft en hustru Karolina, o son Karl Gustaf f 1880 16/9 i USA; kom 1881 ifr Amerika till faderns familj i Askersund, flytade 1881 t Stockholm (uppges 1885 bo i Observatorieroten)
3. Hilma Charlotta 20/1 1858
3. Johan Albert f 19/3 1861 - Constance Fteras mormors far!
3. Frans Oscar f 24/7 1864 (till Stockholm, 1883 i Tegn?rroten)
det fanns även en fosterflicka Ida Fredrika f 8/4 1859 som bodde hos Uhrboms familj i Askersund.
Källor:
Askersund AI:11B (p 66), AI:12B (p 64), AI:13B (p 56)
Har även en hel uppgifter om olika äldre Uhrbomar som jag hittat som jag ska sammanställa.
Constance Ftera är på resa i Sverige fram till nästa vecka och kommer att avsluta sin resa i Stockholm denna helg. Jag är själv inte släkt med Uhrbomarna, men har lovat hjälpa henne få reda på sin släkt. Hon vill väldigt gärna träffa släktingar i Sverige. Hennes första besök i Sverige för ett år sedan var inte så lyckat då en Uhrbom i Stockholm (ättling till Carl Gustafs bror Lorens Yhrbom) plötsligt inställde ett planerat släktmöte med henne. Hon hoppas nu på annan tur. Tydligen har hon hört många historier ifrån sin mormor om släkten Uhrbom - och kanske kan det vara värt något för dig Martin eftersom det var stor åldersskillnad på Carl Gustaf Uhrboms barn. Denne är Constance Fteras mormors farfar, inte så värst långt tillbaka i tid. Om sin mormors far har hon hört många berättelser om som jag själv fick höra förra året - verkligen en intressant familj!
Mvh Niclas R.
4767
« skrivet: 2001-07-12, 10:00 »
Finns det någon som forskar om denna släkt? Ursprungligen en smedsläkt men eftersom medlemmarna även sysslat med andra yrken lägger jag den här under övriga släkter.
Känner någon till syskon mm till Johan Albert Uhrbom (f 1861-03-19 i Askersund, död 1930 i Providence, RI, USA) ?
Han var son till smeden Carl Gustaf Uhrbom (f 1801-07-29 i Vist) ohh Britta Maja Eriksdotter (f 1823-04-03 i Kumla). Johan Albert Uhrbom kom till Stockholm och gifte sig där med Agnes Margareta Lovisa Carlsson (f 1865-10-31 i Stockholm; dtr t Gustaf Reinhold Carlsson ohh Christina Charlotta f. Hell på Sibyllegatan 33, Stockholm). Paret fick en dotter Siri Albertine Uhrbom (f 1888-04-13 i Stockholm, död 1958-05-05 i Brooklyn, NY, USA). Familjen utvandrade 1890 till USA och föräldrarna separerade sedan där pga Johan Albert Uhrboms dåliga ekonomi. Siri Uhrboms dotterdotter Constance Ftera ifrån New Jersey är på besök i Sverige och söker sin släkt, och vill gärna träffa någon släkting på denna sin mors sida. Hon har en hel del traditionsstoff om Uhrbomarna. Det berättas bl a om en släkting som var handelsman i S:t Petersburg och kallades Uhrbomeroff !!
Har någon tips om denna familj?
4768
« skrivet: 2001-07-12, 09:30 »
Jag citerar Gunnar Ståhls inlägg under Anbytarforum: Släkter: Introducerad adel: Pfeiff, måndag den 26 mars 2001, som berör Hamiltonska regementets öde i Sveaborg:
Friherre Carl Pfeiff (f. 1735, d. 1792) träffade jag på i Riksarkivet i Helsingfors nu i helgen. Tillträdde (=Elg.) 1782 20/2 som chef för änkedrottningens livregemente, som enligt beståndsöversiktens historik (Militaria I - III, värvade trupper, före 1810), var garnisonsregemente i Sveaborg (Hösten 1767 flyttades regementet åter såsom garnison till Sveaborg). - Regementet har sitt ursprung i Hamiltons regemente som sattes upp från 1741 och förlades som garnisonsregemente i Malmö 1749.
Aktuell beståndsöversikt innehåller förteckning över brev, diarier, meritförteckningar, brev från enskilda ämbetsmän o privatpersoner etc. för nämnda regemente. Allt är filmat (rullar). Kanske finns något nytt där. Vänligen/Gunnar Ståhl
4769
« skrivet: 2001-07-12, 09:19 »
Hej Jennie!
Nej, det är knappast troligt att din Rask, om man enbart utgår ifrån soldatnamnet, var släkt med soldaten ifrån 1600-talet. Soldatnamnet Rask var mycket vanligt och karaktären av soldatsläktnamn uppstod i mitten av 1800-talet (med viss reservation) då barnen till soldater behöll faderns namn som ett släktnamn. Tidigare hade de istället tilldelats patronymikon som var gängse tradition bland övrig allmoge.
Under medeltid och i vissa fall ända fram tilll början av 1700-talet kunde allmogesläkter bära s.k. tillnamn, ex. Hane, Skalle, Finne, Galle, Hulte etc som kunde gå i arv flera generationer. Vissa svenska adelsläkter bar även dessa tillnamn som övergick till fasta släktnamn, ex. Bonde, Sture, Duse. Dock innebär det inte att alla bärare av ett tillnamn är släkt! Ett geografisk snävt lokaliserat område där tillnamnet dyker upp kan dock ge antaganden om detta.
Tillnamn kan ibland även dyka upp hos soldater. De kan föras vidare i mer än ett släktled, likasom att de enbart finns för en generation, ett soldatnamn - precis som i Olles lista ovan.
Har även sett en del enstaka soldatnamn på 1600-talet, men inte en fullständig förteckning som i Olles fall. Mycket intressant.
Mvh Niclas R.
4770
« skrivet: 2001-07-06, 13:50 »
Håkan Trolle - son till vem? Hur hänger det egentligen ihop med uppgifterna om officeren Håkan Trolle i Örkened i slutet av 1600-talet? Vem är han son till av de båda bröderna Nils Håkansson Trolle och Johan Håkansson Trolle???
Göran Sparrlöf anger ovan i ett inlägg lördag den 30 okt 1999 att:
,,,, Kvartermästaren Håkan Trolle i Skåne var son till ryttmästaren Johan Håkansson och hans hustru Margareta Nilsdotter i Björkö sn. Det visas med all tydlighet av Östra härads dombok, vintertinget 1738, § 72. Domboken meddelar att kvartermästaren Håkan Trolle dött i Polen 1703 och att han ärvdes av sin moder, Margareta Nilsdotter. Hennes son Jakob Trolle reste till Skåne och hämtade arvet åt henne. Om denna kvarlåtenskap utbröt en arvstvist bland Björkö-trollarna år 1738. Detta bakarv visar att Håkan Trolle vid sin död år 1703 inte hade några i livet varande bröstarvingar.
I ett inlägg ovan den 28 juni 2001 skriver Nils Hård däremot att Håkan Nilsson Trolles säteshemman var Bosekulla (i Örkened sn?). Han bör ha varit en av de två vuxna söner som ryttmästaren vid No skånska reg, Nils Håkansson Trolle, hade år 1679 enl Warnstedts artikel i SoH 1994, s 36. Hård refererar till Ö Göinge härads dombok 1685 HT § 24.
Antingen har det funnits två Håkan Trolle (en Håkan Nillson Trolle o en Håkan Johansson Trolle) som båda varit officerare vid Skånska kavalleriet eller så (mer troligt) är endera av uppgifterna ovan felaktiga! Har någon möjlighet att kolla Sparrlöfs referenser ifrån Östra härads dombok 1738, vinteting 72§, och se vad där egentligen står.
Finns det någon mer som har forskat kring den ofrälse Trollesläkten ifrån Östra härad? Den har inget att göra med den adliga ätten Trolle! Däremot förekommer en del borgare i Eksjö stad redan på 1500-talet med tillnamnet Trolle.
Mvh Niclas R.
4771
« skrivet: 2001-07-05, 14:01 »
Finns det en släkt Carlqvist i Marbäck socken i slutet av 1700-talet? En major A. Carlqvist, bosatt i Botkyrka församl., Stockholms län, uppges vara född i Marbäck, Småland, enligt en släktutredning över ättlingar till honom gjort på 50-talet. Har någon uppgifter om denna smålandssläkt?
Mvh Niclas Rosenbalck
4772
« skrivet: 2001-07-03, 13:34 »
Annika (Anna) Schmidel är dotter till frälsefogden Johan Bastiansson Schmidell (c1629-1714) (vanligen kallad enbart Johan Bastiansson) på Rödsle i Törnsfall socken strax utanför Västervik. Hustrun till denne är dock fortfarande okänd för mig och tips mottages tacksamt.
Är Törnsfalls kyrkböcker inlagda i PLF:s databas eller ej? Hemsidan anger att de är det men jag tvivlar på uppgiften eftersom Sam Blixt ovan inte kunde finna namnet Bastian relaterat till Törnsfall i databasen. Kyrkböckerna är utomordentligt bra att läsa i alla fall!
Mvh Niclas Rosenbalck
4773
« skrivet: 2001-06-24, 16:14 »
Hej Elisabeth!
I KGF:s databas ser man att det Mjöhult soldattorp där din ana Stina föddes låg i Vislanda socken. Inga mer barn till Jonas Jönsson och Elin Åkesdotter födda där kunde jag hitta. Din Jonas var troligen inte heller soldat utan när soldattorpen var vakanta så bodde i regel vanligt folk i dessa torp som då brukade jorden åt roten tills näste soldat antogs. Du kan i husförhörslängden för Vislanda följa dina anor och hitta mer om dem! Lycka till!
Mvh Niclas Rosenbalck
4774
« skrivet: 2001-06-21, 23:06 »
Söker uppgifter om frälsefogden Johan Bastiansson på Rödsle (levde 1690). När avled han och vem var hans hustru och finns uppgifter om barn?
Finns det någon hembygdsbok som behandlar Törnsfall socken? Likaså undrar jag om det finns något skrivet om gården Rödsle som verkar ha varit en större gård (herrgård?).
Mvh Niclas R.
4775
« skrivet: 2001-06-21, 20:53 »
Hej Birgit!
Drev AI:3, hfl 1793ff: , s 408-409: Östra Leds torp eller Östratorp:
Pehr Andersson f 1741 5/23 (sic! skrivet omvänt vilket var vanligt! han är alltså född 23 maj!)
H. Carin Olofsdr f 1742 9/18 (dvs född 18 sept.)
På högra uppslaget står om Per: Född i Hornaryd Sn vet ej, at han haft kopporna ; om Karin står det: wigd 1763 4/13 Född i Kolsbo. Haft natrl. (=naturliga) koppor [Kolsbo = Kolsboda, Hornaryd sn]. Det finns liknande uppgifter om deras barn och om deras flyttningar (bl a nämns sonen Olof f 1788 ha varit vargering 1808).
Uppgifterna i Dädesjö AI:4 har jag ej haft tillfälle att kolla på mikrofilm, men som du nämner är mikrofich?n för mörk för att läsa vad där står!
Mvh Niclas R.
4776
« skrivet: 2001-06-15, 15:34 »
Hej Roland! Tackar för dina uppgifter. Har noterat att Elgenstierna har födelseåret 1729 för Bernhardina Amoena Elisabet Hvitfeldt, men undrar om detta verkligen kan stämma? Hon är bevisligen mor till en dotter som uppges född 1737 8verifierat med bouppteckning efter Johan Sandberg). Tror att det rätta årtalet istället skall vara 1719.
Vet någon hur Grimstorp säteri kom i Sandbergs ägo?
Mvh Niclas R.
4777
« skrivet: 2001-06-13, 19:54 »
Tips till Dädesjöforskare som kommit ned på 1700-talet. I Dädesjö AI:2, husförhörslängd 1763-1769 (s 120-185, 188-194) finns noteringarna till höger om personerna som anger födelseår och förkortning för födelsesocken, gran för Granhult, däd för Dädesjö etc. Det är smått skrivet men är i stort fullt läsbart på mikrofilmen, kanske inte på mikrofich??
Exempel:
s 162 Asby Storegård född:
Olof Suen?on 1692 gran
hust Jngebor Carlsdotter1701 däd
Jonas Olofsson 1708 noteb
hust Sara Suensdotter 1697 granh
Peter Jonasson 17(39) d (20) Aug dito
hust Maria Samuelsdr 17(32?) d 26 febr dito
d Catharina Pettersd 1764 d 19 jul dito
son Sam. Person 1767 d 25 febr
4778
« skrivet: 2001-06-13, 19:45 »
Känner någon till om det fanns en rusthållare Jöns Månsson i Dostarp, Nässjö sn år 1798?
I en bouppteckning efter Jonas Andersson i Aplaryd, N Sandsjö sn år 1798 nämns en J.M. i Dustorp såsom syskonbarn (=kusin) med den avlidnes barn på vilkas vägnar han inställde sig.
Jonas Andersson (född 1756 enl. hfl) gift 5/11 1785 i N.Sandsjö med Lena Nilsdotter (född 1763 2/4 enl hfl). På bouppteckningen nämns även en dräng Anders Andersson i Bråna - är det Jonas bror?.
Mvh Niclas R.
4779
« skrivet: 2001-06-13, 14:05 »
Lite uppgifter till Birgit Gahström H. och hennes fråga söndagen den 13 febr 2000 :
Dädesjö AI:1, hfl 1724-1730,
s124: Asby Wästregård bla :
J(=Jnhyses) Jngebor Carlsdr (struken; med 8/1 1726 till 19/10 1729)
Samuel Pärßon (struken; med 1728 21/4 till19/10 1729)
h Kirstin Carlsdr (struken; dito)
dito Asby SoldatTorp
Sold. Pehr Carlßon (Ask…?d??) (struken ; med 1724- 19/1 1729)
h Maria Håkonsdr (dito)
Sold. Samuel Pärßon (med slutet av 1729 osv)
h Kirstin Carlsdr (dito)
AI:1, hfl 1731-1737:
SoldatTorpet (under Asby västregård)
Sold: Samuel Pärßon (med 1731-37)
h Kirstin Carlsdr (med 1731-37)
J Jngebor Carlsdr (med 1731-37)
(?) Lars Swenßon (struken)
I Dädesjö AI:1 s 240 nämns alla soldater i Dädesjö sn; listan daterad 1740 den 25 augusti: bl a nr 100. Storck för Aßby
s 268 nämns soldater i socknen 1735 den 27 augusti; Uppvidinge kompani: bla nr 100 Aßby Sam. Storck
Dädesjö AI:1, hfl 1738-1741:
s 50 Asby SoldatTorp (under dito västregård):
Sold: Samuel Perßon (struken; med 1738-41)
h Kirstin Carlsdr (struken; med dito)
J Jngebor Carlsdr (struken; med dito)
s Per Samuelson (struken)
Sold. Swen Sandman (struken)
Mvh
Niclas R.
4780
« skrivet: 2001-06-13, 13:53 »
Ett tips till Anna Leandersson:
Vet ej hur pass ovanligt namnet Inge kan vara men mig vetterligt är det relativt ovanligt i Nöbbeletrakten så kanske är ovanstående Per Ingessons identisk med ryttarsonen Per Ingesson i Näsby ryttaretorp, Dädesjö socken (Uppvidinge härad) som verkar vara ungefär i ovannämnde P.I. ålder. Denne Per Ingesson nämns i de tidiga husförhörslängderna för Dädesjö (AI:1, start 1717) till åtminstone 1730. Han verkar inte ha bevistat husförhör så han var minderårig. Fadern var ryttaren Inge Persson (nämnd tom 1719, ej senare; enligt boken Vår socken Dädesjö, s 210 är han identisk med ryttaren Inge Näsberg som 24 år gammal antogs 1709 för rote nr 82 Näsby. Deltog i slaget vid Helsingborg där han förlorade viss utrustning. År 1720 är ny ryttare antagen för roten i och med Jonas Apelqvist) och dennes hustru Anna Håkonsdtr (med 1717-1730 på ryttartorpet; kallas dock inte änka efter 1719 men står ensam i längden). De hade barnen: Sven Ingesson,Per Ingesson och Karin Ingesdtr. Möjligen finns fler uppgifter ur hfl 1731ff.
4781
« skrivet: 2001-06-05, 18:47 »
Tack Marianne. Varje liten uppgift är av intresse för amerikanare på besök i vårt land. Efter att ha varit i Kyrkhult idag med amerikagruppen så har vi konstaterat att sadelmakaren Samuel Peter Källström var född i Eksjö stad 1833 som son till torparen Daniel Håkansson på ett torp i stadens utkanter. Namnet Källström antogs således av Samuel Peter själv, troligen då han lärde sig till sadelmakare.
Släkten i Kristdala socken följer för den amerikanska kvinnan, Marilyn Lyndly, via sadelmakarens andra hustru Greta Lisa Nilsdotter (1839-1869) som var dotter till nämndemannen Nils Peter Svensson i Lockebo, Döderhult socken (son t Sven Nilsson ohh Maria Danielsdtr i Lockebo) i dennes andra gifte med änkan Maria Olofsdotter (f 17 okt. 1809 i Systerhult, Kristdala sn)ifrån Brånäs i Kristdala (gift 1) 1830 m. Anders Svensson (1810-1834) i Brånäs).
Maria Olofsdotter var i sin tur dotter till Olof Svensson (född 1750 26/8 i Knoxhult(?) i Kristdala sn, död 20/6 1827) oh 2:a hustru Lisa (Lisken) Olofsdotter (född 1771 7/ i Vena sn) som var bosatta i Systerhult i Kristdala. Är det någon som vet mer om Systerhultsgrenen som verkar vara Marilyn Lyndlys ända Kristdalaursprung?
Mvh Niclas R.
4782
« skrivet: 2001-06-04, 23:41 »
Smederna Ståhle var även verksamma vid Ry järnbruk i Göteryd sn på 1740-talet. Mästersvennen vid Ry bruk Henric Ståhle med pigan Elin Arvidsdotter, utan krona. Vigda 24/10 1742 i Göteryd k:a. [Elin Arvidsdtr var dtr t Arvid Larsson (c1681-1748)ohh Margareta Bernhardsdtr (Kåse, adliga ätten) (1687-1767), först i Varaböke o sedan i Lönhult, bägge i Göteryd sn. Henrik Ståhle och Elin blev enligt Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor (SAÄ) del IV, s 373) föräldrar till Anders Ståhle, först hammarsmed sedan bryggarålderman i Helsingborg.
Hammarsmeden på Ry bruk Alexander Ståhle och pigan Märtha Månsdotter ifrån Liungby Sochn som tiente i Bjärnhult, vigda hemma om aftonen 13/11 1748.
Henrik och Alexander Ståhle har jag noterat som bröder (källan trol. mantalslängden 1746).
4783
« skrivet: 2001-06-04, 20:21 »
Är det någon som har uppgifter om familjen Källström i Kristdala samhälle på 1800-talet? En svenskamerikan är på besök och letar släktingar. Hennes anfader var sadelmakaren Samuel Peter Källström i Kristdala (född på 1820-talet) som var gift tre gånger. Hans son och sonson skall även ha varit sadelmakare i Kristdala. Känner någon till Källströmssläktens ursprungshistoria?
Mvh
Niclas R.
4784
« skrivet: 2001-05-28, 22:46 »
Finns det någon som känner till en plats Dustorp?
En Jöns Månsson nämns som kusin (=syskonbarn) till avlidne Jonas Andersson i Aplaryd (N. Sandsjö) barn i en bouppteckning ifrån 1798.
Känner någon till denna släkt?
Västra härads bouppteckningar F:13 (kortnr D49228 7/13) , s 489-492:
Åhr 1798 d 19 November blef på begäran af Enkian
Lena Nils doter i Aplaryd bouptekning hållen
efter däs af ledne man Jonas Andersson som
med döden afled d 9 i Samma månad och Efter
Sig lemna 5 st omyndiga barn Sonen Johannes
12 år Anders 10 år Petter Magnus 7 år Nils 3 år
dotren Anna Catrina 9 år gamal för huilka
omyndiga barn Jnstälte Sig däs Syskonbarn
Rusthålare Jöns Månsson i D(u)storp Så Som god
man E(ler?) (……?) förmyndare at de omyndigas Rät bewa-
ka
Enkian förmantes at ägendomen Rektit upgifwa Så at
hon dätt med Ed fästa kan om Så på fodras Bouptek
ningen företoks Som fölger.
på skulder nämns bla:
till drängen Anders Andersson i Bråna,
Nils Nilsson i Aplaryd,
Jöns Månsson i Dustorp
antar att Nils Nilsson i Aplaryd kan vara Lenas bror, och Anders Andersson i Bråna kan vara Jonas,men vilka är deras föräldrar och hur kommer Jöns Månsson in i släkten?
Alla uppslag är av intresse.
Mvh
Niclas R.
4785
« skrivet: 2001-05-27, 19:04 »
en upphittad Loshultsperson kanske till nytta för någon:
Allbo härads dombok 1685 den 21 okt., 33?:
LändzM. Lars Ingemarsson Tingförer Ågda Olofzdr barn/ född i Lo?hult S.n och Swijnena, men för tjden tilhållan-/ de i stenbrohultz Sn och Släthult bekiänner barnaf- / lande och olofl. sammangångh medh drängen Andhers Larsson i Wärpeshult Skatte Crone, förleden Skärtors-/ dagznatt så wäll som natten der effter, men Andhers der / till hårdel. näkar, och uthfäster till näste tingh en 12 / man Eedh tt han intet olofl.t omgiänge med denne Ågda någonsin öfwat hafver. Emedlertijdh blifver Personae / löffte för Ågda, NämbdeM. Andhers i Dije och Sune Bängdt- / son i Skålzhult.
4786
« skrivet: 2001-05-16, 11:04 »
Niclas Rosenbalck
4787
« skrivet: 2001-05-09, 14:09 »
Känner någon till följande familj:
Johan Sandberg , hovrättskommissarie,
bodde på Grimstorp säteri, N. Sandsjö sn (levde 1746 där). Gift med Bernhardina Amoena Elisabeth Wittfelt i hennes 1:a gifte. En dotter till detta par var Anna Maria Theresia Sandberg (1737-1809) som var gift med kaptenen Carl Wilhelm Angell (f 1724) som en tid bodde på Margrevehult i socknen.
Alla uppgifter om vem Sandberg var mottages tacksamt!
Mvh Niclas Rosenbalck
4788
« skrivet: 2001-05-09, 13:51 »
Per Göthe! Här kommer en liten antavla för din Samuel Arnesson. Det finns troligen mer att vaska fram. En släktforskare Rune Melin i Vetlanda härstammar ifrån Värmanshult i Vislanda (varifrån din anfader arne gummesson kom) och han känner till släkten där idag - det är nämligen samma släkt som bott där sedan 1600-talet. Han har nämnt om en del intressanta saker på gården såsom brudstenar ifrån 1700-talet etc. Han har även berättat att det finns något skrivit om riksdagsmannen Arne Gummesson i Grimslöf, har dock inte noterat vart så mitt tips är att du tar kontakt med honom.
här kommer så släkttavlan:
1. Samuel Arnesson född 13/4 1743 i Värmanshult, Vislanda sn, döpt 17/4 1743 (C:2, s 111)
I
2. Arne Gummesson
(namnet Arne skrevs även Ane,Anon, Amun, och det bars även av en farbror till A.G.: Ane Jönsson i Västra Ås, och av en kusin: salpetersjudaren Ane Nilsson i Röshult, Vislanda sn - detta tyder på att förnamnet funnits i släkten tidigare på fadersidan!)
bonde i Grimslöf, skatelöv sn ; riksdagsman
född 1713 i Värmanshult, Vislanda sn, döpt 19/4 1713
Gift 1737 17/4 i Vislanda k:a (C:2, s 551) med:
3. Ingrid Samuelsdotter f 1716 (P Göthes uppgift ifr hfl) ; kom vid vigseln ifrån Näs västregård (i Blädinge sn!)
Barn (trol. flera!!!):
Gumme Arnesson , även riksdagsman ss fadern
Samuel Arnesson f 1743 13/4 i Värmasnhult, Vislanda sn
död 3/12 1814 Grimslöf Persgård,Skatelöv sn (Göthes uppgift)
Gift 26/10 1770 i Skatelöv k:a med Maria Bengtsdotter (f 1754-10-05 i Grimslöf, Skatelöv sn, död 29/1 1831; dtr t Bengt Esbjörnsson ohh Ingeborg Månsdtr i Grimslöf Persgård, Skatelöv sn (sistnämnda dtr t Måns Olofsson och Maria Hendricksdotter i Grimslöf Svensgård; och Maria dtr t Henrik Påfvelsson (c1655-1737) i Smörhöga norregård - en son till Påfvel Persson (Personne?) ibid ohh Francoise Antonsdotter - en dtr t vallonen kolaren Anton/Anthonius Tourneur i Smörhöga ohh Margareta Rubens som kom till Huseby bruk på 1640-talet)
II
4. Gumme/Gudmund Jönsson
skattebonde i Värmanshult, Vislanda sn
född ca 1639 , död 1718 i Värmanshult, Vislanda sn, bgr 20/4 1718, 79 år g:lo
Gift 1699 15/10 i Vislanda k:a med:
5. Ingrid Persdotter , född ? i Rödjan, Vislnda sn
omgift 1719 375 i Vislanda k:a med Samuel Persson ifrån Ugnabygden, Vislanda sn (f 1696 i Ugnabygden, döpt 2/3 1696 - son till Per Jonsson i Ugnabygden ohh Marta Sibbesdtr (vars mor, Marta Samuelsdtr var dtr t kyrkoherde Samuel Wiesel i Vislanda ohh Elisabeth Bondesdotter ).
6. Samuel , trol. bonde i Näs västregård, Blädinge sn (förnamanet o byn Näs kan tyda på släktskap med Wieselsläkten)
7. NN
III
8 Jöns Månsson , född ca 1607? , död 1705 i Värmanshult, Vislanda sn, bgr 23/4 1705, 98 år g:l
Gift med:
9. Karin , född ca 1615 , död 1694 i Värmanshult, Vislanda sn, bgr 177 1694, 79 år g:l
10 Per Larsson , f ca 1628 , död 1718 i Rödjan, Vislanda sn
bonde i Rödjan, Vislanda sn
Gift senast 1656 (mtl) med:
11. Elsa Nilsdotter , f ca 1638? , död 1716 i Rödjan, Vislanda sn, bgr 19/2 1716, 78 år g:l
12.
13.
14.
15.
IV
20 Lars Torstensson , skattebonde i Sköreda, Vislanda sn
22 Nils , skattebonde i Rekashult (nu Rikardshult), Vislanda sn
4789
« skrivet: 2001-05-04, 13:42 »
Teorin att Fredrik Strandberg kan vara Per Jönsson Hellbom/Lindgrens son med samma namn kanske jag skulle utvecklat. Per Hellbom/Lindgren anger år 1741 i en rättegång vid Gudhems häradsrätt att han var barnfödd i Småland, Kronobergs län och Markaryds socken och hemmanet Giällerona. I Hinneryd sn, som är gränssocken med Markaryd, finns ett hemman Gälleröna - är detta en slump? Någon by med det uppgivna namnet finns inte i Markaryd sn.
Kanske dax att öppna en ny rubrik med Hellbom-Lindgren ? Han verkar vara ursprunget till många av resandesläkterna.
4790
« skrivet: 2001-05-04, 08:10 »
I Hinneryd socken (Kronobergs län) avlider 1747 ett barn Fridric Fridricsson i Ekön, begravd 16 april - hwilckens moder Sissela Olofsdotter bewisar med Regiments Pastorens wid Hamiltonska Regimentet N. Rubb? attest daterad Malmö d 24 aprilis 1746 att hon med barnets fader Soldaten af LifCompagniet och ....? Regimente Fridric Stranberg Lagl. gift är, hwilcket skall bewysad? wara.
Är denne Fredrik Strandberg ovannämnde Petter (Fredriksson) Strandbergs far? Det ligger kanske nära till hands att även identifiera denne Fredrik Strandberg med zigenaren Petter Jönsson Hälbohms son Fredrik ?
Finns fler uppgifter om denne tidige Fredrik Strandberg?
4791
« skrivet: 2001-04-26, 01:17 »
Tips: Hamneda socken, där nämns flera Reider på 1730- o 1740-talet. En av gårdarna i Hamneda by var anslaget hovslagaren vid Smålands kavalleri, Sunnerbo kompani, som boställe.
Mvh Niclas R.
4792
« skrivet: 2001-04-20, 08:20 »
I delar av Allbo härad och i Sunnerbo härad (mestadels kring norra delen kring sjön Möckeln) nämns under 1500- o 1600-talet mansnamnet Vesten/Wästen som även skrivs Veste o Vaste, mestadels då i patronymikon.
Mvh Niclas R.
4793
« skrivet: 2001-04-20, 08:12 »
ElseMarie: Namnet Wieselgren är inte unikt. Har själv hittat ett flertal personer, borgare, soldater o en salpetersjudare, präster (utan direkt inbördes släktskap) som burit detta efternamn. Förmodligen är det ifrån början ett naturnamn ifrån någon plats som man haft relation till. Under 1800-talet kan man antaga att personer upptagit ett dylikt efternamn för att de helt enkelt tyckte det var fint, eller för att påskina ett släktskap (sant eller falskt) med någon namne bärare.
Forska vidare och se om din Anders Johan Wieselgren hade släkt ifrån Vislanda socken, varifrån Petter Wieselgren kom. Du är då välkommen att höra av dig eftersom jag forskat ut dennes anor bakåt och vi kan jämföra om du är släkt med denne. Att Anders Johan skulle vara ett oäkta barn, om det nu inte anges i födelseboken eller i någon husförhörslängd, betvivlar jag. Det fanns inga direkta lagar om namntagning vad gällde ofrälse namn om jag minns rätt. Däremot var adliga släktnamn intresse för tidig debatt o förbud.
Mvh Niclas R.
4794
« skrivet: 2001-04-19, 13:36 »
Bror E Jönsson: Vilka mönstringsrullor (årtal) är registrerade i Båtsmansregistren? Vilka kompanier är genomgångna?
Letar efter en båtsman Per Trogen som nämns som far till ett barn fött i Vislanda socken, Småland, på 1730-talet. Antar att han tillhörde något båtsmanskompani ute vid kusten, för han tillhörde ej båtsmännen som var knutna till Växjö stad. Tips på rullor mottages tacksamt.
Mvh Niclas Rosenbalck
4795
« skrivet: 2001-04-19, 10:17 »
Rättelse till uppgifterna om Peder Jenssön i Ekön: han var vigd i Virestad med Inger Jonsdotter född i Åbogen ca 1631 och död 1714 april 4 i Ekön. Ingers föräldrar var inte Jon Olofsson utan en Jon Gummesson (bonde i Åbogen och sedan i Femlingehult, bägge i Virestad sn)och Bengta, som tidigare varit gift med Olof Åkesson i Åbogen (som i ett tidigare gifte hade en son Jon Olofsson som uppgetts vara far till Inger Jonsdotter - ?men denne avled barnlös enligt Allbo dombok). Uppgiften om Jon Olofsson kommer ifrån Liljenberg och finns tyvärr med i tryckt litteratur!
4796
« skrivet: 2001-04-03, 15:46 »
Ulla Esping! Läs mitt inlägg den 28 april 2000 ovan och även debatten under: Anbytarforum: Källor: Domböcker: Tolkning av text
ifrån inlägg den 19 aug. 2000 och framåt. Uppgiften att kyrkoherde Brodde Svenonis var gift med en dotterdotter till skogvaktaren Mickel Jönsson i Tenhult är baserad på ett felaktigt tolkningantagande ur domboken! Rätta detta i din bok vid nästa versions utgivande (en mycket trevlig bok du skrivit förresten, som du skall ha all heder av).
Mvh
Niclas Rosenbalck
4797
« skrivet: 2001-04-03, 15:35 »
hej Nils!
Här kommer lite uppgifter i all hast.
Johan Balck
gift med: Cathrina (enligt generalguvernementets arkivs skrivelser i Lund (DIVa:15, DIVa:23)
- Johan Balcks hustru hade arv i Tyskland och ”där hör hemma och född är” (KrA, suppliker 1672 B62); Johan Balck hade även innestående gäld hos biskopen av Hall och kurfursten av Brandenburg , och möjligen är hustrun ifrån dessa områden eftersom hennes arv nämns i samma text (KrA, suppliker 1672 B66).
barn:
år 1672 nämns att han hade två barn som låg sjuka i mässlingen och att ett var avlidit (troligen år 1672).
samma år nämner Johan Balck att han hade hustru ”och många små barn” (KrA, suppliker 1672 B62).
* Hedvig Catharina von Balck
”kommendantsdotter från Landskrona”
gift med Gullbrand Söfrinsson Orrhane, senare Caméen , löjtnant vid Norra Skånska kavalleriregementet [son till Söfrin Knutsson i Säljeryd, Ö. Torsås sn (Konga h:d) ohh Kerstin (Gullbrandsdotter) Orrhane (adlig ätten, se Elgenstierna: Årrhane), och ej utomäktenskaplig son till sedermera justitieborgmästaren Daniel Caméen i Stockholm - kronologin för sistnämnda faderskap är helt tokig vilket borde ha uppmärksammats tidigare då man försökt få in alla Caméen under samma tak]; Gullbrand Caméen blev blesserad i slaget vid Narva och avled i Skåne 1702 (Källa: PHT 1929, s 113f).
Gullbrand Caméen bevittnar en upplåtelse av boställe nr 6 Stoby, Stoby sn, åt ”wälborne” herr major Johan Balck den 12 januari 1692.
Lorens August von Balck
född 1677, död 1737 1477; bl a överstelöjtnant vid Södra Skånska regementet till häst (källa: kongl. skånska dragonregementets historia av C.G. Platen (1901) s 23 o 81)
Carl Detlof Balck f 1678 (1679?) i Skåne , död 17/10 1738 på Kålleröd
”är adelsman, enl. hans egen meritförteckning”
var bl a med vid Poltava 1709, fången vid kapitualtionen vid Dnjepr och förd till Sibirien. frigiven 1722; överstelöjtnant vid Södra Skånska kavalleriregementet
Gift 1723 27/12 på Fulltofta med Christina Orrfelt (1696-1736), dtr av ryttmästaren Johan Orrfelt (adliga ätten) ohh Eva Maria Modée.
- en dotter till C.D. Balck: Anna Christina Balck f 1734 , g 1) m. NN , 2) 1764 13/7 i Åhus m. Joakim Göthenstierna (adliga ätten nr 1501) (1723-1769); 3) 1771 29/3 m. tullkontrollören i Åhus Sven Botin
Fredrik Sigmund Balck (var broder till C. D. Balck ovan!)
f 1682 (enl. Lewenhaupt) , död 1754 1/7 i Trälleborg
ryttmästare vid Södra Skånska kavalleriregementet
gift 1732 med Elisabeth Maria von Gröninger (adliga ätten nr 742) (1691-1764)
NN Balck , levde änka 1703
gift med Carl Gustaf Tornerefelt (adliga ätten nr 357) - löjtnant vid södra skånska kavalleriregementet, död 1703 30/1 av sina i slaget vid Klissow erhållna sår (se Elgenstierna del 8 s 322, tab. 5 0 SoH 197:1, s 227-228)
En Johan Anton Balck gift 1670-12-10 i Storkyrkan, Stockholm med Anna Barbara Becks; hade dottern: Maria Balck f i Stockholm, död 1723-09-18, gift 1699 med Hans Brandel (f 1654-07-25; död 1720; g.1) 1685 m. Margareta Pant (1668-1698)
- ovisst om det är Johan Balck som avses. Dock har jag noterat att Johan Knutsson Balck i tryckt litteratur kallas Johan Anton en gång i samband med handel i Livland!
Har du mer barn till Johan Balck? Vet du vilken tjänst Johan Balck innehade efter 1672 ? Sistnämnda år blev han utnämnd till regementskvartermästare vid greve Wittelsbach utkommenderade kavalleriregemente (Krigskollegii kansliet DVI vol 3; fullmakt 1672 27/7). År 1689 och ännu 1696 kallas han major, men vid vilket regemente tjänstgjorde han?
Vad gäller Johan Balcks ursprung är jag intresserad om du funnit mer uppgifter än vad jag meddelade i Släkt och Hävd 1990:1, s 51-52. Eftersom sonen Carl Detlof Balck pretenderade adelskap och Johan Balck även benämns välboren i handlingarna skulle det vara intressant att veta om det finns någon koppling bakåt till någon frälsesläkt, eller om det bara var en förgyllning av ursprunget de var ute efter. Fadern till Johan, Knut Eriksson var även arrendator av Ärlinghundra härad och nämns som byggnads- och slottsskrivare på Stockholms slott; avled trol. 1634.
Frändliga hälsningar
Niclas R.
4798
« skrivet: 2001-04-02, 19:23 »
Majoren Johan Knutsson Balck var son till slottsskrivaren Knut Eriksson i Stockholm och hans hustru Beata Månsdotter (senare omgift med kaptenen Lars Eriksson Wass ), vilket styrks av en bevarad bouppteckning efter modern. Har uppgifter om Johans syskon om de är av intresse, likaså hans tidigare meriter innan han kom till Skåne. Vad gäller Johans vistelse i Skåne är jag intresserad om någon vet vart han bodde? Har en uppgift att han ska ha varit bosatt i Stoby sn och även i Landskrona, men var avled han?
Mvh Niclas Rosenbalck
4799
« skrivet: 2001-04-01, 15:52 »
Modern till kyrkoherden i Medelplana Mårten (Martinus) Gyltebackius (1596-1668) hette enligt herdaminnet Elin. Hon var gift med Mårtens fader häradsskrivaren i Kind Zackaris Mårtensson, d 1625. Elin uppges ha avlidit i Medelplana 1639 och ha hetat Elin Roos. Hennes porträttgravsten finns ännu i Medelplana kyrka tillika med sonens. Vissa uppger henne som Elin Knutsdotter Roos men utan källangivelse.
Det finns många beröringspunkter med ätten Roos av Hjälmsäter som t ex. moderns namn, att Mårten Gyltebackius var huspredikant hos Ingeborg Gylta(gm Harald Eriksson Roos av Hjälmsäter på släktgården Hjälmsäter i Medelplana). Namnet Harald finns även hos en son till Gyltebackius.
Är Gyltebackius mor identisk med den Elin Eriksdotter (den ovannämnde Harald Eriksson Roos? syster) som nämns i Elgenstierna del 6, s 408, (Roos af Hjälmsäter tab. 82) som dotter till Erik Gustafsson till Hjälmsäter ohh Märta Haraldsdotter [Soop]? Om henne nämner Elgenstierna inget. Finns det någon källa som anger Elins patronymikon?
Mvh Niclas Rosenbalck
4800
« skrivet: 2001-03-31, 11:50 »
Stämmer verkligen årtalet 1671 som det år då kyrkoherde Johan(nes) (Johannis) Barck ingick giftermål med Britta Broddesdotter? Årtalet kommer ifrån herdaminnet (Växjö stifts del 7 s 102), men var är källan till denna uppgift? Troligen bör paret ha gift sig strax i anslutning till att Johan Barck blev kyrkoherde 1666 efter sin fader. Det kan då stämma att bröderna Johan och Brodde Barck kan vara född ca 1667-69, eftersom man vanligen var ca 20-22 år gammal då man skrevs in vid universiteten (de skrevs in 1689 i Åbo).
4801
« skrivet: 2001-03-14, 19:44 »
S. Ljunga LI:1, s 30, år 1644: Sten Erikson i Liungby på sin bröllopsd. 3 marker gamalt mynt.
Denne är gästgivaren i Ljungby, Margareta Larsdotters förste make. Således bör hon vara kommen ifrån S. Ljunga socken. Möjligen är hon dotter till befallningsmannen Lars Bengtsson i Grimmarp, S. Ljunga sn - som bl a nämns i en artikel om ätten Krabbe i Släkt och Hävd 1966:1.
Varifrån namnet Falkman kommer vet jag ej. Har inte sett det i någon källa alls och kanske är Margareta Larsdotter och Johan Larsson i Falkenberg som är stamfar för ätten Falkman inte alls syskon.
4802
« skrivet: 2001-03-12, 18:30 »
I Älmeboda kyrkoräkenskaper (LI:1, s 24), år 1688, nämns att Feria 2:da p?ntecostes Wijgdes / Nil? Carl?ohn i Höreryd och Frijlle- /stadh Sn och Elin Mån?adotter / i Åskefalla [i Älmeboda sn]
Kanske till nytta för någon Fridlevstadsforskare!
4803
« skrivet: 2001-03-12, 16:31 »
Vaselius ska det givetvis vara!
4804
« skrivet: 2001-03-12, 00:41 »
Går det fortfarande att köpa mikrofilmer ifrån Riksarkivet? På grund av mikrofich?ns dåliga kvalit? skulle detta vara önskvärt av många släktforskare eftersom mikrofilmerna håller en högre kvalit? än fich?n, som är en kopia på kopia. Det hjälper inte alltid som ovan påpekats att göra två olika framställningskopior på mikrofich?n för filmen blir ändå ett snäpp bättre när man handskas med svårlästa källor. Att gynna användandet och tydandet av källorna borde ligga i ett av Riksarkivet primära intresse.
Vart kan man således i så fall köpa mikrofilmerna? Vad ligger priset på dessa ?
Mvh Niclas Rosenbalck
4805
« skrivet: 2001-03-11, 11:37 »
Likaså ana 11029 Elin Svensdotter bör utgå. Källkritiskt finns inga belägg för att hon bevisligen var Håkan Mattssons (Båt av Billa) hustru. Det enda man säkert vet är att Håkans hustru hette Ingrid Nilsdotter (Halvhjort av Elmtaryd). Däremot inte sagt att denne skulle vara moder till alla Håkans barn, men troligt.
Se vidare Medeltiden: Båt av Billa , där jag redovisar argumenten mot den gängse uppfattningen som finns i ÄSF om Elin Svensdotter.
Likaså 11075 Brita Stensdotter som anges som Birger Drakes i Uggleboda (nu Väraboda), Ryssby sn (G) hustru är dubiös och bör utgå. Det grundar sig på en tolkning att Birger Drakes dotter Marit (Margareta - var kommer Maria ifrån??) Birgesdotter (Drake av Sunnerbo) som var gift 2 ggn med en ofrälse fogde Jon Bagge, bosatta i Boatorp, Moheda sn, Allbo härad, är identisk med den Marit (utan fadersnamn - men onekligen en Svensdtr eller Eriksdotter) som var hustru till en Jon Bagge och i sin tur dotter till en Britta Stensdotter som nämns i en släkttavla i Konung Erik XIV:s nämnds dombok (Hístoriska handlingar (HH) 13:1, s 7). Slutsatsen har varit att det inte kan finnas två Jon Bagge under samma tid och att fadern Birger Drake således varit gift med en Britta Stensdotter. Tillnamnet Bagge förekommer dock väldigt ofta i 1500-talets landskapshandlingar så denna tes faller enbart på detta. Det är att bygga släktled med lösa boliner.
Finns minsta tvivel så tag inte med anorna utan att reservera er!
4806
« skrivet: 2001-01-20, 19:47 »
I Allbo dombok 1636 11710 (f 220r) nämns att en Israel Håkansson i Östra härad var son till salig pastor Håkan i Fröderyd som i sin tur var son till herr Peder Ekasson som hade arvejord i Benestad södregård i Aringsås socken (Allbo härad). Sistnämnde är kh i Fröderyd (1554)-1564 och sonen Håkan var komminister i Ramkvilla åtm. 1593 - se vidare Växjö stifts herdaminne del 6, s 172.
4807
« skrivet: 2001-01-20, 16:47 »
I Älmhults bibliotek finns bara kommunens församlingar att tillgå: Stenbrohult, Virestad, Härlunda, Pjätteryd, Göteryd och Hallaryd. Där finns dessutom pärmar med register över emigranter ifrån Virestads församling. De har ett bra rum för släktforskning med tre läsapparater.
4808
« skrivet: 2001-01-18, 23:22 »
Eke Persson Ekman nämns på 1710-talet (blev fel ovan!) ss soldat för Ryd fällagård, Moheda sn - han är troligen samme som den brukare Eke som nämns med hustru i Ryd östregård, samma socken, åtm. 1702-1703.
En änka hustru Karin Eckesdotter med söner (NN) bodde 1696 i Vångsnäs, Moheda socken.
4809
« skrivet: 2001-01-18, 23:05 »
Förnamnet Eke förekommer i Ör och Moheda sn. I Ör socken nämns tex en Per Ekesson (Ekasson) i Sånnestorp åtm. 1586 till 1599. Möjligen samme Per Ekasson som 1621 var bonde i Öfrehylte i samma socken och vars änka Anna Per Ekassons bodde inhyses i sistnämnda gård 1643 (mtl). det förekommer fler med namnet Eke. En soldat Eke Ekman nämns i början av 1600-talet i Moheda socken. Har dock inte beläggen framme just nu!
Vad gäller namnet Eke i Ramkvilla så är det inget nytt egentligen. Jämför att kyrkoherden i pastoratet (Fröderyd.Ramkvilla-Bäckaby) åtm. 1554-64 hette Peder Ekasson ! (Växjö stifts herdaminne del 6, s 135. Denne vill jag minnas hade något barnbarn som via honom pretenderade arv i Åkersände, Ör sn, Allbo härad. (Källa Allbo dombok). Återkommer när jag vaskat fram ytterligare källbelägg.
Mvh N Rosenbalck
4810
« skrivet: 2001-01-18, 20:17 »
Namnet Vidrik förekommer bland resande. En ny debatt om personer med detta förnamn kanske skulle var på sin plats. Är de alla besläktade?
I Ör sn, Kronobergs län, i Småland finns en flicka som 1742 den 6 maj döpts till Wederica (född 28 april 1742). Är detta en feminin form av Vidrik? Eller är det så att Vederika är en annan form av Fredrika? Denna Wederica Fredriksdotter var dotter till Fridrich Rask ohh Ingrid Pehrsdtr i Silfwatorp, Ör sn. Faderns yrke anges ej.
Mäster Friedrich Rask ohh Ingrid Persdtr i Silfwatorp får sedan en son Jacob Friedrich f 1744 9/2 och döpt 12/2 1744.
Är detta resande eller har slumpen varit framme med namnlikheten?
4811
« skrivet: 2001-01-18, 19:48 »
Ebbe Persson i Eskås storegård är nämnd åtm. 1623 till 1659 som brukare på sin gård. Han var redan 1623 sexman i socknen. Han nämns som levande i mtl 1663 men var då blind enligt en tillägsnotis. Hans hustru hette Anna Larsdotter (nämnd vid namn 1640-66). På gården såddes 1642 6 tunnors utsäde. Ebbes var en burgen man som lät en av sina söner studera till präst. Hans son var nämligen Jonas Ebberi Aeschovius (levde 1675) som på 1660-talet var komminister i Solberga och Nye i Jönköpings län (se vidare Smolandi Upsalienses del 2 av Paul Wilstadius, s 473). En annan son var Måns Ebbesson som nämns i Eskås 1642-48; sistnämnda år anges han ss gift och utflyttad till Solberga sn i Jönköpings län. Döttrar till Ebbe nämns även i mantalslängderna: Britta , känd på gården 1643-45, Ingrid , känd 1656-61. En annan dotter till Ebbe kan den Kirtsin vara som nämns som piga (dvs ogift) i Eskås under åren 1662-65, och som 1665 blev gift med Bengt i Viås, Sjösås sn, vilka sedermera 166-67 brukar i Eskås storegård.
tidigare brukare på Eskås storegård var:
Nils nämnd åtm. 1553-72, Per nämnd åtm. 1583-1620.
Mvh
N. Rosenbalck
4812
« skrivet: 2001-01-15, 12:31 »
DAGER i Konga härad (sydöstra Småland) år 1642 (källa mantalslängden):
1642: Linneryd sn: Dager hh Botell i Hästön
1642: S. Sandsjö sn: Dager Jönson hh Karin i Perstörp
1642: Tingsås sn: Dager i Diurmåla (bland inhysesfolk)
4813
« skrivet: 2001-01-15, 12:30 »
Alvesta var på denna tid en stor by i Aringsås socken. Mig vetterligt fanns det under denna tid ingen Jon Branting men däremot en major Johan Branting (c1683-1744) som bodde på Deranäs, Agunnaryd socken. Jöran Jonsson Branting bär ett förnamn som var väldigt vanligt hos Brantingarna! Med saltpetermästare avses troligen salpetersjuderimästare, dvs han var en slags förman för 4-5 salpetersjudare, ett pannelag, och det är troligen via yrket han hamnat i Finland. Rent socialt så verkar detta yrke inte alls korrospondera med den svenska Brantingsfamiljens som var mer socialt väletablerade, men det kanske fanns ett och annat svart får även hos dem.
Vad heter den finske Brantings barn?
Mvh Niclas Rosenbalck
4814
« skrivet: 2001-01-12, 15:30 »
I Elgenstierna SAÄ del 9 s 197 nämns att den år 1608 adlade Gullbrand Olofsson Årrhane (Orrhane) erhöll samma vapen som hans faders morbroder Hampus i Landet före honom >>ådt och fördt hafwer>>, nämligen tre svarta orrhanar på var sin halv försilvrad lilja i guldfält .
Har för mig att jag även sett denne Hampus i någon rusttjänstlängd ifrån mitten av 1500-talet. Ett tidigt belägg således för namnet Hampus. Är det någon som vet vem denne Hampus som var farmors bror till Gullbrand Olofsson var?
4815
« skrivet: 2000-12-30, 13:36 »
Söker uppgifter om följande familj:
Karin Persdotter Wimmermarck (levde 1721)[syster t borgaren i Vimmerby Anders Persson Wimmermarck] , gift 1)m. Benjamin Jonsson i Vimmerby (känd 1708-20)
2) 1722 m. Knut Persson Sandahl iVimmerby (död trol. 1722).
Barn:
1Jonas (Benjaminsson)
1 Petter (Benjaminsson) f 1719
1 Aina(?) (Benjaminsdtr)
2. Helena Sandahl f trol. 1722
Vart tog dessa barn vägen och vart kom Benjamin Jonsson ifrån och vilket yrke idkade han i staden?
4816
« skrivet: 2000-12-27, 22:09 »
Avlidna 1749 i Stenbrohult sn, s 379:
d 20 Junii gl. man Oluf Andersson i Bölsås [sic!] sörag. föd i Ållekulla loshults sokn. gift 3 resor 1o med då pigan Elin från marestorp i loshult sokn, 2na åhr. aflade et barn
med thenna hustru, som straß döde. 2o med gudfrucht hust: Elsa Jakobsdotter i röshult vida a. 1730 thes Per-
sonalia. 3o med h. Sissa Bergesdotter från wirknhult med huilken han aflat 7 barn, 4 lefa 3 döda nu. (Mansens?)
lefnad wil man icke stort nämna, mer än at
han warit mycket flitig och arbetsam. siuk 8 dagar af
bröstfeber ætas 64 åhr d 25 Jun [begravd]
[obs! andra hustrun hette således Sissa Börgesdtr och inte Lisa!!!!]
Avlidna 1730 i Stenbrohult sn , s 329:
d 7 Nov Hustr. Älsa Jacobsdotter i Röshult född och upfödd ibm warit gift wthi 13 åhr med sin otrogne Man Oluf Andersson som gådt ifrån sin ächta säng, deraf hon fick en spijk till sin
lijkkista. Hafwer i Tre åhr warit siuklig doch gudfruchtig sänglegat allenast 12 dagar. Ætas 33 åhr d 15 Nov [begravd]
Olof Anderssons far var Anders Olsson i Ållekulla, Loshult sn (död 21 sept. 1708):
Avlidna 1708 i Loshult sn:
Festo Mich: Anders Ollsson af Åhlekulla, föd i
Rommeslycka och Wiresta Sockn. Mat. Karin
Uxorem duxit Bengta, In conjugio 37 1/2 ann.
Lib. 10 qvorum 8: superstites.
War en gudfruchtig, trogen och rederlig Man, och
en andächtig Gudzordz åhörare, dödde den 21 Sept:
aet 70: ann.
L:s uppå Sochnestämman.
[villl minnas att olof Andersson fick ett uä barn omkr 1725 - se födelseboken]
Anders Olsson son till nämndemannen Olof Bengtsson i Romsalycke, Virestad sn ohh Karin. Olof var gift 2 ggr – 1: före 1636 m. Karin Jonsdtr (död 1642), 2: 1643 m. Karin Andersdotter (levde änka 1675), dtr t kh Andreas Petri (Schatelovius) (död 1642 – gravsten ännu bevarad vid kyrkan) ohh Elin (Nilsdotter) i Stenbrohult. Anders Olssons dödsålder på 70 år är troligen felaktig, han var förmodligen född omkr. 1645 och skulle vid sin död ha varit ca 65 år (enligt meddelande ifr släktforskare Claes Wirestedt så ger uppgifter i mtl o rou att anders bör tillhöra andra giftet). Likaså namnet Anders tyder på att hans morfar var kh Anders Petri.
Det finns mer uppgifter att vaska fram; Elsas far Jacob är nämnd i Röshult som brukare åtm. ifrån 1701, hustrun hette Kirstin (nämnd ifr 1701). Före 1701 figurerar en Jacob son till förre brukaren Jon ohh Elsa i Röshult, således bör Jacob ha hetat Jonsson o inte Nilsson. anfdra barn till Jon ohh Elsa var: Jöns (känd i Röshult 1693), Esbjörn (känd i Röshult 1695-1702; år 1703 är han gift med Bengta o brukar på gården). Jons hustru elsa levde 1693 men han anges som änkling 1695.
4817
« skrivet: 2000-12-19, 11:54 »
Känner någon till föräldrar till soldaten Nils Boman (f ca 1733? i Nydala (enl. notering i Hjälmseryd hfl AI:3) och dennes hustru Eva Persdotter/Petersdotter (f 1732 i Nydala (Hjälmseryd AI:3 anger f. ibid, dvs i Nydala)).
Nils Boman blev soldat för Gåeryd, Nydala sn 1765 och var verksam till 1778; bodde sedan i västra Möcklehult, Hjälmseryd sn åtm. 1780-1784; sedan i torpet Slåfällan under Os bruk, Gällaryd sn. Han avled 1798 7/12 på sistnämnda ställe (i dödboken står felaktigt Johan Boman ). Vet ej Nils patronymikon och Boman-namnet följde troligen Gåeryd soldattorp.
Hustrun Eva avled i Slåfällan 1812 15/5 och var då fattighjon, 80 år g:l. Hon har ett ovanligt förnamn, känner någon till om det var vanligt i trakten?
Parets barn var:
*Stina Maja Nilsdotter f 1762 (hfl), bodde hos föräldrarna ännu 1784 - vidare öden okända
*Helena (Lena) Nilsdotter f 1766 (hfl), levde ibid. 1784, tjänade åtm. 1780 i Slättö, Hjälmseryd sn; vidare öden okända
*Peter Boman f 1770 (hfl) , torpare i Slåfällan, Gällaryd;tydligen verksam vid Os järnbruk; bortrymd 1807 - gift 2 ggr (= min mf mm mf)
*Catharina Nilsdotter f 1775 (hfl) - levde 1784 ibid., vidare öden okända
Alla trådar som kan leda rätt av intresse. Nydala har tyvärr inget bra kyrkoarkiv eftersom det brunnit på 1770-talet. Kanske har någon funnit personerna i någon bouppteckning eller dombok?
4818
« skrivet: 2000-12-17, 20:25 »
Söker uppgifter om en släkt Walldén i början av 1900-talet, speciellt om en Anna Walldén som levde 1906 (troligen ca 15-30 år då). Möjligen bosatt i Kristianstad eller i Lessebotrakten, men det är mycket osäkert.
4819
« skrivet: 2000-12-03, 02:32 »
I Älmeboda socken fanns på 1630-talet en profoss Carl Öjarsson (nämnd åtm. 1626-40);hustrun hette Gunnil (Konga dombok 1626 12/12) - och han bodde 1639 i Skräddaremåla och hade en son Öjar Carlsson (Konga dombok 1639 11-12 juni). Denne Öjar Carlsson var 1640 (Konga dombok 1640 21-22 april) gift med en dotter till danske mannen Lasse Månsson i Rungebo. Förmodligen är detta Daniel Öjarssons far, ty ingen annan Öjar nämns i Älmeboda socken, där namnet Öjar inte är vanligt. Vill minnas att det förekommer på 1500-talet i Uppvidinge härad däremot.
4820
« skrivet: 2000-11-30, 15:07 »
I Tingsås hembygdsförenings årsbok 1959 finns en artikel Stenfors några anteckningar om ett gammalt sydsmåländskt järnbruk av P.G. Vejde vari denne å s 28 nämner att det var produktionsproblem vid bruket och att man tog dit en hjälpsmed från Petrefors vid namn Simon Elg, som även var mästare. Vejde hänvisar till Bergstingsrättens dombok 1757. Vart Petrefors är beläget vet jag f.n. ej.
Har några uppgifter om släkten Ekström, de verkade både vid Ry järnbruk, Göteryd sn och vid Diö i Stenbrohult sn. Ska leta reda på dem vid tillfälle.
4821
« skrivet: 2000-11-20, 22:34 »
Angående de äldre leden av prästsläkten Baazius kanske följande kan vara av värde:
Norrvidinge härads dombok (GHA) 1628 8/9, f 218v:
Kom för retta Boo i Nåtterydt, begiärande? tingschiötningh på Spårery, och framlade efterschrifne schrifter, der medh han
beuiste at alle her Bengtz barn i Eke?å? hafua wpb: på torpet Sporeryd som efter föllier, Nils Axel?on på sin hustruus h: Kirstinn Bengtzdotters wegner Peninger__6 dlr. hans Zedell daterat i Wexiö den 17 January 1628. her Lar? i Elghult på sinn hustrus wegner Karin Bengtzdötter Peninger__6 dlr. hans Zedel daterat den 18 Juny 1628. Mester Jön? Baz och her Johan Baz och Peer Bengt?on Baz Peninger__18 dlr. Sonne i Len=
birke på sin hustrus wegner h: Jngrid Bengtzdötter P:__6 dlr her Thor i San?iö på sin hustrus Märittes wegner__6 dlr.
Av ovanstående notis framgår att Nils Axelssons hustru Kirstin Bengtsdotter hade en syster Ingrid Bengtsdotter som år 1628 var gift med Sone i Linnebjörke, Dädesjö sn. I en domboksnotis ur Uppvidinge härads dombok den 21 juni 1625 framgår att Sone Gudmundsson i Linnebjörke var styvfar till Jacob Johansson. Denne sistnämnde nämns även i Uppvidinge dombok (GHA) 1624 31/7 såsom en ung dräng och fogdakarl. De båda målen gällde beskyllningar. Jacob Johansson var senare gift och bosatt i Näsby, Dädesjö sn där han var brukare in på 1660-talet. Han var son till ”väpnaren” Johan Jacobsson av den s.k. Dädesjösläkten, en halvfrälsesläkt som bl a innehade Dädesjö västregård som sätesgård. Således hade Ingrid Bengtsdotter i ett tidigare gifte varit förmäld med Johan Jacobsson, som troligen bodde i Dädesjö kyrkby. Om Dädesjösläkten har jag diskuterat på Rötters anbytarforum under släkten Lindström.
4822
« skrivet: 2000-11-20, 22:09 »
Vart ligger Klostermöllan i Skåne? Bland gamla kort har jag hittat fotografier och vykortsfotografier ifrån en Nils Persson i Klostermöllan i Skåne. Ett av dessa, ett julkort, är daterat 191( . Det är familjefotografier och i bakgrunden visas bl a en lada och s.k. skånelänga. Nämnde Nils Persson som ung återfinns också på ett av korten, tagit i ateljé Hanna Forthmeier i Ängelholm. Muntliga uppgifter ska göra gällande att denne Nils var en kusin till min farmors far, Nils Nicklasson som var född 1848 i Bonarp, Riseberga sn. Vet någon vart Klostermöllan var beläget?
4823
« skrivet: 2000-10-29, 21:52 »
Hej!
Olle frågar om det förekommer att adelskvinnor som gifte sig ofrälse benämns hustru. Har hittat flera exempel på detta, bl a kallas Märta Kåse (dtr t adelsmannen Arvid Kåse till Oshult, Pjätteryd sn, se Elgenstierna: Kåse nr 139, tab. 3 - gift ofrälse med arrendator Börge Jönsson Bur i Kvänjarp, Kånna sn) för hustru i Sunnerbo dombok 1682 (ting 12/6 o 27/2). Det är troligen helt i linje med att de genom sina giften förlorade sina ärvda privilegier om inget undantag fanns.
Förmodligen har Stille fel i årtalet 1658. Kan det vara ett felskrivet 1668? Det borde vara lätt att se vad som framgår av jordeboken om man kontrollerar den igen. Vad står det i mantalslängden ? Ibland noteras diverse friheter i kanterna för gårdarna, och möjligen kan det stå något vid Tenhult på 1660-talet.
4824
« skrivet: 2000-10-25, 11:03 »
I hjälpskattelängden 1599 finns i Allbo härad, södra Småland följande Blantingar nämnda:
kronobonden Blantingh på Bökemon, Stenbrohult sn
kronobonden Blanting i Siuhult, Hjortsberga sn
kyrkelandbon Blanting i Brunshult, Hjortsberga sn
I Stenbrohult sn finns en frälsebonde Blanting Staffansson i Höghult nämnd bla 1621-1638, en Blanting i Såganäs (uppges vara över 60 år 1638 : son troligen Clemet Blantingsson i Såganäs 1638 (sedan i Råshult samma sn 1642 då han var salpetersjudare).
I Allbo dombok figurerar flera Blantingar, en Blanting Bengtsson i Ås i Danmark nämns i början av 1600-talet och han är troligen släkt med folket i Brännhult, Stenbrohult sn.
I Stenbrohults grannsocken i nordväst, Agunnaryd, bor i slutet av 1600-talet en Blanting i Lönshult.
Namnet Blanting förekommer även som tillnamn, så t ex Måns Blantingh i Ramnagården, V. Torsås sn som nämns 1621.
Namnet Blanting kanske ifrån början är ett tillnamn som övergått till att bli förnamn (jfr tillnamnet Sture) ?
I samma område finns andra intressanta förnamn ss Samsing, Bänason (sic!), Fröwat (~Frörad(t)) mm), så det är inte säkert att Blanting är importerat utan ett gammalt götiskt namn.
4825
« skrivet: 2000-10-22, 22:42 »
Vart förekommer namnet Lucas i äldre tider? Hur vanligt var namnet Lucas på 1500-talet?
Finns något samband mellan fogden på Borgholm Lasse Lucasson till Åby (levde 1579; som förde en halvhjort i sitt vapen (anses för adelsman 1574, men troligen pga frälsegifte o rusttjänsten för hustruns gods)) och borgmästaren Lucas Marcusson i Kalmar i början av 1600-talet? Är denne sistnämnde far till häradsskrivaren i Uppvidinge, Marcus Lucasson, bosatt i Transjö, Ekeberga sn som avhände sig livet med en pistol 1615 pga oegentligheter med Älvsborgs lösen? Denne i sin tur hade en son, också häradsskrivare i Uppvidinge, Lucas Marcusson i Berghult, Ekeberga sn (död genom självmord 1647). En dotterson till Marcus Lucasson var Lucas Persson i Transjö. Förmodligen kan alla med Lucasnamnet i Ekeberga med omnejd härledas ifrån häradsskrivaren som avled 1616.
Alla uppgifter om Lucas-namnets spridning i äldre tider är intressant.
4826
« skrivet: 2000-10-17, 20:34 »
Hur hör följande kvinnor samman (om de gör det?) med vallonsläkten Martinell?
*Britta Martinell (f ca 1678, död 1760 20/4 på Tjurkö möllaregårds soldattorp, Agunnaryd sn (G), 81 år 8 mån. 5 dgr - kallas i dödboken för änkan Britta Persdotter Martinell) -
gift 1)m. NN (änka vid vigsel nr 2), 2) 1711 4/4 i Agunnaryd k:a m fältväbeln Lars Kiellbom i Kalvsnäs, Agunnaryd sn (levde 1729). (kallas i vigsenotisen för änkan Brijtta Mörtin(...?)).
Barn: Nils f 1711; Sigrid Johanna (dubbelnamn!) f 1717 3/12; Nils f 1719 16/5, Kirstin f 1721 18/1
(modern kallas i födelsenotiserna alltid för Britta Martinell)
*Kirstin Martinell (kallas så i ett av sina barns födelsenotiser 1718! - Britta Martinell ovan var även fadder då) gift 1717 5/5 i Agunnaryd (G) med soldaten Erik Jonsson Fagersteen i Trinshult (Agunnaryd sn). Bodde på Trinshult knektetorp åtm. fram till 1729. Barn: Johanna f 1718 2/´2; Jon f 1/11 1720; Carl f 21/11 1724; Jöns f 13/5 1729.
Hon kallas för änkan Kirstin Carlsdotter i Kalznäs i vigselnotisen 1717!
Vilka är dessa två? Om allt stämmer så torde deras fäder ha hetat Per respektive Carl Martinell ? Kan det annars vara så att Kirstins tidigare man hetat Martinell?
I Agunnaryd nämns 1701 25/8 på ett dop som fadder fältväbel Magnel - är det ett korrupt Martinell?
4827
« skrivet: 2000-10-17, 20:10 »
Det finns militiejordeböcker i Krigsarkivet för alla rusthållen, det finns även för äldre indelningsverket (1620-talet o framåt) såväl som det yngre. I dessa nämns de olika ägarna och ansvariga för brukningsdelarna som uppbar rustandet. Nämns som regel med både för och efternamn, vilket således är en bättre källa än mantalslängderna, och ibland vilka ägoövergångar som skett på gården. Dessa längder är troligen inte filmade, åtminstone går de ej att låna hem.
4828
« skrivet: 2000-10-16, 23:11 »
Hej Harrieth!
Härstammar ifrån nämnda pars son Anders Jönsson som så småningom hamnade i Kojtet i Vislanda socken. Ifrån vilken av Annikas och Jöns Ekmans barn kommer du?
Den ende Annika Bengtsdotter jag hittat i någon födelsebok i trakten är en flicka som var född i Broaryd i Nöbbeled sn och dotter till en avdankad fältväbel Bengt (Gummesson) Boxabygd och hans hustru. Ifrån Orraryd i Nöbbeled kommer Annikas man soldaten Jöns Ekman, i övrigt har jag inga bevis för min teori ännu.
Vill även minnas att jag noterat en Bengt med dotter Annika i mtl 1715 eller 1717 som bosatta i Väckelsång socken. Har tyvärr inte mina anteckningar framför mig just nu.
Mvh Niclas Rosenbalck
4829
« skrivet: 2000-10-15, 14:31 »
Vad finns det för biografier, eller matriklar, över folkskolelärare att tillgå?
Söker uppgifter om en Carl Edvard Lindwall som verkade som folkskolelärare i Kisa (Ögl.) i början av 1900-talet. Han skall även ha tagit examen i Växjö i slutet av 1800-talet. En son till honom var Einar Lindwall som skulle ha jobbat inom posten enligt obekräftade uppgifter. Söker eventuella släktingar idag.
Finns det något skrivet om Lindwall?
4830
« skrivet: 2000-10-15, 13:04 »
I Hallaryd (Kron.l.) dödbok 1840 hittade jag följande notis:
”Tjenstgörande G.M. Sold. Isak Hjerta från Linnefalla Södregård”
39 år, 4 månader, 2 dagar; död 6 dec. 1840 av vattusot; bgr 20/12 1840
”Född uti Tånnö Församling, Östbo Härad och Jönköpings Län den 9 augusti 1801. Gift med Karin Månsdotter. Haft 2 Barn. Tjent Soldat i 14 år. Sjuknade under hemresan ifrån Kommendering i Stockholm. död på Lasarettet i wexiö den 6 december.
I samma sockens dödbok 1849 nämns hans hustru:
”Soldat Enkan Karna Månsdotter från Backstugan und. Hallaryd Norregård” död 30 maj 1849 av Bröstsjukdom; bgr 3 juni 1849; 48 år, 9 månader och 22 dagar ”Född den 8 augusti 1796 uti Stenbrohult S. Fadr Måns Göransson Modr Anna
Olofsdr Tjente uti stenbrohult och Loshult Församlingar. Gift 1823 med dr Isak Persson fr. Loushult som sedermera tjent som Soldat för Linnefalla Rote med Namnet Hjerta med honom haft 2 döttrar som lefva. Blef Enka 1840 varit sjuk två Månader. dog den 30 Majii lefvat 48 år 9 Månader och 22 dagar.”
4831
« skrivet: 2000-10-10, 18:59 »
när jag bläddrade i ett utdrag ur Loshult (i norra Skåne) kyrkböcker som jag fått av en forskarkollega (med många läsfel tyvärr – kolla källorna!) fann jag följande notis
1749, 6/6 avled, 11/6 bgr Christian Ekeborn (Ekebom) 30 år, f i Stockholm , vandringsman fr Gränna , moder: Catharina , g.m. Margaretha Nuth(?), 3 söner döda, avled av vattusot
Är det en medlem av en resandefamilj?
4832
« skrivet: 2000-10-03, 12:51 »
Hej Lars!
Har du inte läst fel på Ousby , det var nämligen så man stavade sockennamnet Osby förr!
Skicka gärna in personernas namn o data så går det att kolla upp.
Mvh Niclas R.
4833
« skrivet: 2000-10-02, 22:17 »
Hej Fredrik!
Har du möjlighet att redogöra för vilka heraldiska vapen som finns på Johan och sonen Klas Galles anvapen? Detta kanske kan leda till nya ledtrådar - kanske är de en gren av den gamla svenska ätten?
Mvh Niclas Rosenbalck
4834
« skrivet: 2000-09-29, 14:25 »
Hej Elisabeth!
Har stött på namnet Arnold i Norra Sandsjö socken vid mitten av 1700-talet (bl a hälftenbrukaren Per Arnoldsson (f 172(6)) i (Gäl?)sryd, N. Sandsjö sn; Johan Arnoldsson (f 1710 2/8, enl hfl) i Röö, N. Sandsjö sn). Kanske är det samme släkt som kom ifrån Nävelsjö?
Namnet är väldigt ovanligt vad jag erfar i min forskning i trakten - däremot har jag sett i Allbo härad och i Sunnerbo att namnet Arne/Ane (ibland även använt för förnamnet Anund/Amund, man har alltså inte varit konsekvent!) ibland skrivits som Anol o Anil för att återknyta till A. Sörlövs inlägg ovan.
N. Rosenbalck
4835
« skrivet: 2000-09-27, 19:35 »
Hovmantorp dödbok 1689 (C:1, s 127): öfwerstl. Jahan Flinth på Hoffmantorp (ingen ålder eller dödsdatum anges), bgr 12/11 1689 i Hovmantorp, men troligen sedermera bisatt i Mörrums kyrka (jfr uppgiften ovan i Kongl. Skånska Dragonregementets Historia)
4836
« skrivet: 2000-09-27, 19:23 »
Upphittade Gevert-medlemmar i Småland:
Hovmantorp (C:3)mästersvennen Carl Geverts barn Maja Stina , död av okänd barnsjuka 16/4 1765, bgr 21/4 1765, 1 år och 7 månader (ger född ca okt. 1763; ej med i Hovmantorp födelsebok!). Carl Gevert troligen verksam vid aktuell tid på Lessebo järnbruk i Hovmantorp sn.
Göteryd (CI:1, s 136), år vigsellängd 1755 dec. 21 Smeddrängen Carl Erichson giewert och Enkan Kierstin andersdotter Rase på Ry bruk ante nuptias gravida. wigde hemma Det står klart Carl Eriksson Gevert! vem är denne? Kerstin Andersdtr Rase var dtr t mästersmeden Anders Rase med rötter i Västanfors o Våla i Västmanland. Kerstin gift 1) 1748 9/3 i Göteryd k:a med soldaten Christian Persson Malmberg för Bårshult i socknen, gift 2) 1750 21/12 i Göteryd k:a med soldaten Christian Christopher Zentgraf för Jonsköp i socknen (han anges född i Karlskrona, men kommer ifrån Preussen).
Ry järnbruk ligger i Göteryd socken.
4837
« skrivet: 2000-09-25, 23:11 »
Hej Gunnar!
Det är riktigt som du skriver att namnet Jöns i vissa fall kan övergå till Jon etc, men mig vetterligt har jag ej sett detta i aktuellt område vilket fick mig att betvivla Elgenstiernas mfl riktighet. Dessutom så verkar det finnas fler alternativa förslag för stamfader till ätten Rosenqvist af Åkershult (jfr bl a Leijonhufvúds uppgift ovan).
Målen du anför ovan rör sig först om ett arv (Växjö dombok 1605)mellan Nils Jonsson till Åkershult och Lindorm Stråle. Detta kan då tyda på en släktskap mellan dessa kontrahenter där även Olof Stråle är inblandad eftersom man ville vänta tills han kom hem. Dock framgår det inte hur dessa var släkt (Nils o Lindorm)!
I det andra målet du anför (Växjö dombok 1606) så är det ett ärebeskyldningsmål som anförs, alltså inget med arv att göra, även om man kan förleda sig att tro det!
Således vet vi ej att Nils Jonsson skulle vara son till Jöns Nilsson till Osaby om så i dennes första gifte med Kerstin Gabrielsdotter. Det kanske är så hypotetiskt att Nils Jonssons mor var en syster till Jöns Nilsson ? Det kan finnas många öppningar som vi bör pröva innan vi godtar något, för jag misstänker att det är det Elgenstierna mfl gjort (jfr PG Vejdes bok om Åryd !). Jag måste erkänna att det krävs mer bevis för att förklara vem som var Nils Jonsson och hans bror herr Andreas Jonaes föräldrar än vad vi känner till. Förkasta således både Elgenstierna o Leijonhufvuds uppgifter tills vi hittat mer säkra källor. Det kan vara intressant att undersöka de gods som Nils Jonsson till Åkershult deklarerar för och se vad de kommer ifrån - likaså vilken som ägt de båda gårdarna Boatorp och Notteryd i Moheda socken tidigare på 1500-talet! Problemet är att det finns fler jordeboksgårdar i dessa byar! Har för mig att en av gårdarna i Boatorp var sätesgård för Christoffer Andersson (Grip/Gyllengrip - Stråle af Sjöared) mor Margareta/Märta Börgesdotter (Drake av Sunnerbo) och hennes andre ofrälse man fogden Jon Bagge vid mitten av 1500-talet.
Det borde inte vara omöjligt att hitta något nytt, men i så fall i jordeböckerna, frälselängderna i Kammararkivet eller i någon dombok! Litteraturen tror jag är full av felaktigheter så vi bör gå till originalkällorna!
Mvh Niclas Rosenbalck
4838
« skrivet: 2000-09-20, 13:56 »
Det finns en 60p uppsats i Historia (C-kurs) som gjordes 78/79 av Bengt Janson vid Högskolan i Växjö som heter Om Ry Järnbruk i Göteryds socken 1730-1828, i synnerhet åren 1796-1828.
Tror inte att så många känner till denna och mig vetterligt är inte mycket skrivet om just Ry järnbruk.
Forskar själv i Göteryd socken och tangerar bruksfolket där. Har även noterat en del ur mantalslängderna och forskat vid Lessebo o Bräken. Är även öppen för samarbete.
mvh Niclas Rosenbalck
4839
« skrivet: 2000-09-15, 17:00 »
Hur längt söderut kom de finska svedjebönderna att etablera sig? I mantalslängden för Jönköpings slottslän 1636 och 1637 nämns nämligen en speciell kategori mantalspliktiga personer i Kävsjö gäll i Småland såsom Finntorparna. Deras namn räknas även upp i längderna. även i ingressen till boskapslängden har man poängterat att det rör sig om några speciella personer eftersom man tryckt på att det är Kävsjö prästagäll och finntorparna som ska räknas upp! är dessa personer finska svedjebönder eller vad avses?
4840
« skrivet: 2000-09-15, 13:09 »
En stor släkt Törnqvist var gästgivare i Gottåsa, Skatelöv socken (Allbo härad) i Kronobergs län under flera generationer på 1700-talet. Har inga personuppgifter framför mig just nu, men ska kolla vid tillfälle om Gustaf kan tillhöra denna familj.
/Niclas Rosenbalck
4841
« skrivet: 2000-09-10, 22:29 »
Mer uppgifter om Johan Flint finns i Kongl. skånska dragonregementets historia del I av C.G. von Platen, s 1 (+ tillägg i del IV, s 13).
Johan Flint bodde en tid på Hovmantorps säteri, Hovmantorp socken, Kronobergs län. Han ligger begravd i Mörrums kyrka i Blekinge och skall varit gift med en Bergman (adliga ätten?).
Johan Flints fader var salpetersjuderinspektor Lars Nilsson i Grimstorp, Lommaryd sn som även var chef för de småländska dragonerna som togs ut på 1640- och 1660-talet, mestadels som gränsvakter mot Skåne, därav hans titel överstelöjtnant som nämns i litteraturen.
4842
« skrivet: 2000-09-07, 14:16 »
Per-Arne , du har möjligen nytta av följande utdrag:
Allbo bouppteckningar FI:2, s 1163; ingressen:
”Anno 1759 d 23 Junij förrätades efter högwisa her häradshöfdingens förordnande
af d 13 Junii 1759 laga bouptekning och wärderingar af nämdemännerna Pär måns-
son i skiöreda och Jon Jonson i snöreshult på quarlatten skapen efter framledne
Petter Wiselgren i sersekolla emällan hans Enka hustru Jana nelsadoter samt
hennes styf och egne barn, närwarande bemte Enka Jämte hennes broder Bonden
Jon nelsson i Löfhult och alla 3ne barnen somt förmyndare Swen Jonson i spiutaretorp
war tilstädes då boets tilstånd angafs och befants Som fölier”
sedan räknas kvarlåtenskapen upp på sidorna s 1163-1168; talas om ett lån Petter Wiselgren tagit
av en soldat Magnus Södergren då de voro tillsammans med Svenska armén i Pommern.
4843
« skrivet: 2000-09-03, 23:01 »
Hej Gunnar!
Smolandi Upsalienses del 1 är tyvärr så katastrofalt dålig vad gäller släktredogörelserna att man ska akta sig för att ta dessa för sanning. Det var G Molin som stod för del 1, medan den utomordentligt duktige Paul Wilstadius redigerade de andra banden. Alltså del 1 är ej av samma standard som de andra delarna. VARNING!
De relaterade släktredogörelserna som Molin drar fram har korrigerats i en artikel av Liss-Eric Björkman (Kring en småländsk 1600-talspräst) i Släkt och Hävd 1968:2, s 85-91. Det finns en släkttavla å s 90, där den adlade Nils Jonsson (Rosenqvist) och hans bror kh Anders Jonae o Moheda nämns som söner till Joen (som i verkligheten hette Jöns, inte Jon)Nilsson (Årydssläkten) - detta sistnämnda bygger på ett antagande och mig vetterligt inte på några källuppgifter. Istället vill jag ha det till att deras far var kyrkoherde Jonas Andreae i Moheda.
Jöns Nilsson (Årydssläkten) var i ett andra gifte förmäld med Ingrid Andersdotter (Stråle af Ekna) som fick gårdar i morgongåva. Dessa gårdar tillföll senare hennes syskon, vilket tyder på att Jöns och Ingrid inte hade barn ihop.
4844
« skrivet: 2000-08-23, 23:56 »
En anmoder Annika Schmiedell (skrev sig själv Anna) gifte sig senast 1699 med dåvarande kollegan i Växjö stad Jonas Angvillin (c1667-1720) som sedermera (1708) blev kyrkoherde i Karlstorp i Östra härad.
Hon uppges i Växjö stifts herdaminne vara dotter till en frälsefogde i trakten av Västervik. Inga namn anges. Hon är sannolikt tillhörig den släkt som härstammar ifrån frälsefogden Bastian Mattsson på Bolmaryd, Annerstad sn (Kronobergs län) ohh Marina (Malin) Jöransdotter i början av 1600-talet vars söner kallade sig Schmiedell/Smidell (lite olika stavningar förekommer). Familjen är troligen tysk ifrån början (efternamnet och namnen tyder på det; möjligen inkom med Sparresläkten via Danmark).
Vem är då Anna Schmiedells far?
Jo, i Karlstorp fanns i början av 1700-talet en klockare Bastian Johansson (som även kallas för Bastian Schmidel, någon enstaka gång Bastian Johansson Schmidel). Han nämns som klockare i Karlstorp ifrån 1715. Han avled 1722 19/11 och begravdes i vapenhuset. År 1715 vigdes han i Karlstorp med pigan Maria Olofsdotter. De fick en dotter Helena som föddes 1720 i Klockaregården. Vart tog denna Helena (Elin) Bastiansdotter vägen?
Klockaren Bastian Johansson Schmidel och prästhustrun Annika (Anna) Schmidell är sannolikt syskon. Det har således funnits en Johan (...)son (Schmidell) som förmodligen varit frälsefogde i trakten av Västervik. Känner någon till denne?
Han har förmodligen inte använt sig av släktnamnet utan kan ha haft enbart patronymikon (sonnamn)! Antingen är han direkt son till fogden Bastian Mattsson på Bolmaryd och har då kallats Johan Bastiansson, eller mer troligt varit son till någon av dennes söner och haft endera sonnamnen:
*Mattsson/Mattisson (Bastians som Matthias Bastiansson Schmidel var auskultant i Göta hovrätt och sedan ngn slags jurist?; gift)
*Jöransson (Jöran Bastiansson var fogde på Bolmaryd; gift)
*Filipsson/Philipsson (en av Bastians söner var kh Philip Schmidell i Gårdsby).
Känner någon som forskat i Kalmar län till vem denne frälsefogde Johan (Schmidel) var?
Klockaren Bastian Johansson har ett ovanligt förnamn , har någon stött på det i födelseböckerna ? Är han döpt i Västervik?
Alla uppslag mottages tacksamt.
4845
« skrivet: 2000-08-23, 22:53 »
I Tio härads lagmansdombok 1623, f 2 (GHA) nämns välborne manhaftig Peder Börsson till Siöredh som var gift med NN. det talas om tingsskötningsbrev 1623 24/3 på en gård som hustrun hade börd till störste delen, nämligen Bergzgården i Käreda och Östbo härad. P.B. vill ha den under frälse nu (det verkar ha varit en skattegård innan vilket kan peka på att hustrun var ofrälse).
4846
« skrivet: 2000-08-23, 22:42 »
Enligt lagmansdomboken för Tio härad 1616, lagmanstinget 31/10 vid Tofta i Sunnerbo härad (f 6 i renoverade domboken, GHA) nämns f.d. fogden i Sunnerbo Peder Olsson och dennes hustru Sigrid Månsdotter.
Enligt Kammarkollegiets protokoll del I (1620-1638) så nämns under särskilda rättegångs- och förhörsprotokoll 1620-1638 i Kammarkollegii å s 185-194 i dito tryckta källa följande mål:
Kamreraren Per Olofsson emot fogden i Sunnerbo härad Per Olofsson och skrivaren Börje Persson angående oriktig räkenskap (30 mars - 1 aug. 1620).
4847
« skrivet: 2000-08-22, 13:12 »
En snabb reflektion:
Peder Olofsson/Olsson nämns i Kammarkollegiets protokoll del 1 (1620-1638) (utgivna som Handlingar Rörande Sveriges Historia fjärde serien av Riksarkivet genom Sam. Hedar) angående oegentligheter (om jag nu minns rätt, taget ur minnet nämligen) med uppbörden. Han blev avsatt vill jag minnas. Han har ägt hus i stockholm och var relativt förmögen, men blev utfattig. tror jag har någon kopia på en av hans suppliker någonstans i samlingarna. Han bor sedermera i Kolvarp (Rydaholm?) med sin hustru - har sett honom en hel del i domböckerna och har något minne av att han är stamfar för någon befallningsmannasläkt i Östbo härad.
Jag har inte mina noteringar om honom tillgängliga men när jag funnit dem så skriver jag mera.
Mvh Niclas Rosenbalck
4848
« skrivet: 2000-08-21, 19:47 »
Lotta, tiotusen tack för din avskrift av brevet 1659. Det verkar inte finnas något utrymme för herr Brodde Svenoni med hustrun Kerstin Nilsdotter i släktrelationen av Påfvel Haraldsson. Stille, och efter honom Sparrlöf, har antagit att Nils Eskilssons måg (NN) som var dragon i danske fejden, sedan ryttare med i Tyskland under Tyskrytteriet till dess freden blev är identisk med sedermera kyrkoherden Brodde Svensson. Detta håller jag inte med alls. Skulle verkligen Påfvel förtiga att Nils Eskilssons måg, om denne var identisk med Brodde, varit kyrkoherde ?
Av Stilles artikel i Släkt och Hävd 1992:3-4, s 193, framgår att donationen till Mickel Jönsson år 1635 ska ha utsträckts till att gälla även dennes barnbarn. Det är därför Påfvel Haraldsson ovan skrivit ned släktskapsrelationerna. Märk att precis som Lotta anför så finns det inget som talar om en dotter som var avliden till Nils Eskilsson före år 1659. Ej heller att någon måg är avliden, vilket anförs om andra av Mickels barnbarn. Herr Brodde avled redan 1656 och hans första hustru Kerstin Nilsdotter 1651 (eller i början av år 1652) (se Släkt och Hävd 1999:2, s 316ff). Borde inte detta ha meddelats i så fall?
4849
« skrivet: 2000-08-21, 18:10 »
Roger Axelsson!
Önskar ta kontakt med Gillingstam angående vissa medeltidssläkter för korrigering (bl a Båt av Billa). Har du möjligen en adress du kan mejla mig där jag kan nå honom?
mvh Niclas Rosenbalck
4850
« skrivet: 2000-08-21, 17:57 »
Av någon konstig anledning blev mitt efternamn fel ovan, jag heter inte Jönsson utan Rosenbalck. Hmm, skumt.
Tusen tack Lotta för att du kollade en av böckerna. Av ditt utdrag ur det kungliga brevet tror jag mig få ännu mer stöd för att herr Anders i Rogberga inte alls var bland släkten till Mickel i Tenhult, utan han var som jag hävdat tidigare, endast medbevittnare för sina sockenbor vad gäller en fördelning av spannmålsdonationen. Mickel Jönssons i Tenhult erhållna donation består helt klart av tjugo tunnor spannmål som årligen ska tillfalla honom av Rogberga kyrkohärbärge (dvs tiondeboden som kyrkoherde och sockenmän ansvarade för), vilket framgår av kungliga brevet 1623. Det är således ingen privat spannmål direkt ifrån gårdarna utan sådan som socknen hade i tiondeboden. Om man då skulle ge ut någon av denna krävdes kyrkoherdens godkännande (som dessutom sedan Gustaf I:s tid hade sitt tertialtionde i den s.k. tiondeladan/kornhärberget; på vissa orter förvarades också det totala tiondeuttaget i samma lada).
Det kunde även vara intressant att se vad som står i det andra brevet 1635.
Jag har fått privata mejl som i skarpa ordalag tillrättavisat mig om att jag tolkar in saker i dombokstexten som inte står där. Detta vill jag kasta tillbaka med sann weibullianism. Var i domboksreferatet ovan (1665) om man hårdrar står det att de uppräknade personerna är ättlingar till skogvaktaren Mickel Jönsson?
Jag läser ej något om skyldskap däri utan jag tolkar texten på ett sätt och vill även att andra
forskare bör göra detta och klart säga vad de får ut av den. Vi kan inte göra sanningar om släktskap på grund av opportunism.
Det är därför jag velat ha andras syn på hur man ska tolka texten. Vill vi inte som släktforskare ha klara bevis för de släktkedjor vi publicerar och inte låta oss styras av önsketänkande?
4851
« skrivet: 2000-08-20, 22:18 »
Tyvärr är identiteten inte alls fastställd Olle. Det är dit jag ville komma med mina inlägg ovan. Tyvärr blev det litet lapsus med årtalet för Stilles artikel, det var i Släkt och Hävd 1992 inte 1995. Brodde Svensson är känd som krigspredikant och kyrkoherde i Rogberga. Hans egen bakgrund är känd sedan tidigare (se Smolandi Upsalienses och Växjö stifts herdaminne), men däremot är hans första hustru Kerstin Nilsdotters bakgrund inte direkt känd. Det är om denna artiklarna, som refererats, bl a hittat svar på.
Stille och Sparrlöf vill identifiera denne kyrkoherde Brodde Svenonis med skogvaktaren Mickel Jönssons i Tenhult måg Nils Eskilssons svärson (NN) som ”war dragon i danske feijden, sedan Rijttare med i Tijschland under Tijschrijtteriet til thez frijden bliff” vilket framkommer i ett brev till riksrådet 1659, utan att några namn anges, angående rätten att behålla skogvaktarens donationer. Detta brev refereras i de båda böckerna om Mickel Jönsson.
Släktkedjan ifrån Mickel till Brodde skulle då se ut som följer.
skogvaktaren Mickel Jönsson i Tenhult, Rogberga sn
dotter:
NN (Anna?) Mickelsdotter g.m. Nils Eskilsson i Lockarp, Barkeryd sn
dotter:
Kerstin Nilsdotter g.m. kyrkoherde Brodde Svenonis i Rogberga
Denna identifiering kan ej vara riktig. Visserligen red herr Brodde Svenonis som krigspredikant vid Smålands ryttare på 1630-talet, men han nådde kyrkoherdes rang före brevet till riksrådet 1659 och varför skulle skogvaktaren Mickel Jönssons dotters måg, länsmannen Påvel Haraldsson som skrev släktredogörelsen i brevet, undanhålla denna höga titel på en släktmedlem och ge honom en simplare ryttartitel? Det håller ej som hävdats per brev till mig att en ryttare ansågs ha högre status än en kyrkoherde under stormaktstiden. Antaganden om att kyrkoherde Brodde Svenonis skulle vara ingift i skogvaktaren Mickel Jönssons släkt är lösa och man har utifrån en svag beviskedja byggt upp en släktrelation utan bevis i källorna.
Har ej haft tillfälle att diskutera med Per Stille ännu, vilket jag ser fram emot. Vi ska ju hjälpa varandra i släktforskningen och om någon har kontakt med denne så be honom läsa inläggen ovan.
Olle och övriga , om ni är intresseard av en alternativ lösning på vem Brodde Svenonis hustru Kerstin Nilsdoter kan ha varit så gå in på Småland: Allmänt: Kyrkoherde Brodde Svenonis i Rogberga
4852
« skrivet: 2000-08-20, 15:02 »
Tack Håkan för din utveckling. Jag håller med dig att texten inte ger mycket svar på varför de nämnda personerna undertecknat kontraktet. Detta leder till olika tolkningar - som tyvärr i ovannämnda artiklar i Släkt och Hävd (SoH) givit utlopp för definitiva släktsamband som inte kan verifieras med andra källor (än så länge i alla fall; därför vill jag propsa på att ett uttalat frågetecken ska finnas för bl a vem som var kh Brodde Svenonis första hustru Kerstin Nilsdotters far och inte att man godtar det som fn står i artiklarna därom).
De grupper som skrivit under kan vara både Mickels arvingar (som ägde donationsrätten; dvs rätten till gårdarnas avkastning) och representanter för de lokala myndigheter (i detta fallet kyrkoherdar och länsman) som ansvarade för spannmålsuppbörden på sina sockengårdar. Det kan inte vara frågan om en helt privat uppgörelse med länsman Påfvel Haraldsson och Mickels arvingar eftersom man åberopar Kamarkollegiums brev (som borde finnas i åtminstone regest i RA och Ka:s utgångna skrivelser). På något vis har Kungliga Maj:ts donation något finger med i uppgörelsen misstänker jag. Kan det vara så att Påfvel som länsman i skatt hade rätt till spannmål ifrån jordeboksgårdarna inom sitt distrikt, och att denna länsmanstaxa inte föll inom donationsbrevets befrielser; och att man sedan ifrån Mickels arvingars sida försökte kvitta denna länsmansavgift med delar av donationsgårdarnas avkastning? I så fall borde man ha vittnen till en uppgörelse och då främst sina kyrkoherdars påskrifter för att allt gått rätt till.
Det krävs som Håkan nämner mer uppgifter för att belysa saken.
4853
« skrivet: 2000-08-20, 01:25 »
Tack Olle! Det går snabbt ibland när man skriver mellan dokumenten. Givetvis ska det vara SoH 1992:3-4 som avses vad gäller Stilles artikel.
Håkan Skogsjö, jag är intresserad av synpunkterna, men jag förstår inte ditt inlägg riktigt. Kan du utveckla dig. Menar du att kyrkoherdarna ej skulle underteckna en tiondekvittens ifrån sockenmagasinet om detta påbjöds som i donationsbrevet?
Jag ska kanske påpeka att de båda kyrkoherdarna Johan i Barkeryd och Anders i Rogberga av Stille anges som gifta till barnbarns barn till Mickel i Tenhult (Stille 1992:3-4 s 194). Det är nämligen så att kyrkoherde Brodde i Rogberga var svärfar till herr Anders Hornaeus i Rogberga och till kyrkoherde Johan Barck i Barkeryd. Problemet nu är dock att den kyrkoherde Johan i Barkeryd som nämns i domboksreferatet ovan INTE är herr Brodde Svenonis svärson Johan Barck!
Kyrkoherde i Barkeryd var under denna tid herr Johan (Johannes) Ludovici Barck och det är han som nämns i domboksreferatet ovan, inte hans son Johan Barck som tillträdde kyrkoherdetjänsten först 1667. Stille har felaktigt identifierat herr Johan i texten ovan med den yngre Johan Barck. Denne promoverades först den 2 juli 1665, och kan onekligen inte ha uppträtt i ett kontrakt skrivet några år före juli 1665 med herrtiteln i Barkeryd. Herdaminnet uppger visserligen att han biträtt sin fader under dennes sjuklighet (Johan Barck (dä) avled den 12 augusti 1665) och detta bör ha skett mellan hans promotion i början på juli till augusti år 1665. Betänk dock att kontraktet skrivits några år före juli 1665.
Om vi återgår till herr Johan i Barkeryd (=Johan Ludovici) som nämns i brevet ovan så var han inte där i egenskap av arvtagare, och om han nu var det så inte var det på sin sons svärmors vägnar - för övrigt var Johan Barck (dy) och Britta Broddesdotter inte gifta 1665 (vigdes först 1671), och före sitt tillträdde var Johan (dy) troligen strängt upptagen med studierna i Uppsala. Herr Johan Barck (dä) skrev under i egenskap av kyrkoherde för de arvingar till Mickel Jönsson som bodde i Barkeryd socken.
Således faller ett av de viktigaste antaganden som gör de båda prästerna i domboksreferatet som arvingar till skogvaktaren Mickel Jönsson i Tenhult.
Det man i utgångspunkt av domboksanalysen grundat sitt antagande på är att kyrkoherde Anders Amberni Hornæus i Rogberga skrivit under kontraktet som refereras i Tveta dombok 1665 i egenskap av arvinge. Detta troligen av det skäl att han är skriven inne i texten bland en räcka av namn. Den slutsatsen är dock förhastad anser jag. Herr Anders har troligen ombetts av länsmannen Påvel Haraldsson att verifiera brevet i egenskap av kyrkoherde i Rogberga. Donationerna rörde spannmål ifrån gårdar i Rogberga och det verkar onekligen märkligt om man inte bad sin kyrkoherde verifiera dessa udda uttag ur uppbörden med sitt namn och sigill.
4854
« skrivet: 2000-08-19, 22:12 »
I olika artiklar i Släkt och hävd har kyrkoherden Brodde Svenonis i Rogberga (? 1656) släkt tagits upp (Hornæus - en prästsläkt med anknytning till Rogberga socken i Småland av Göran Sparrlöf i SoH 1995:3-4, s 424-442; Med bibel och svärd - kyrkoherde Broddo svenonis i Rogberga av Göran Sparrlöf i SoH 1999:2, s 311-328; Skogvaktaren Mickel Jönsson i Tenhult, hans barn och barnbarn av Per Stille i SoH 1995:3-4, s 193-199 ). Det har framkommit nya värdefulla uppgifter som kompletterat Växjö stifts herdaminne betydligt. När det gäller Broddes giften har det framlagts bevis för att han var gift två gånger, dels först med Kerstin Nilsdotter och dels med Kerstin Zachariædotter Torpadia. Utifrån vissa noteringar har sedan dragits slutsatser om deras bakgrund. Det är om den första hustrun Kerstin Nilsdotter som jag närmare vill gå in på eftersom jag funnit vissa antaganden ohållbara i det som hittintills skrivits.
Källkritik är oerhört viktigt inom släktforskning vilket jag vill ska framkomma här. Det ska alltid finnas hänvisningar till vilka källor man dragit sina slutsatser ifrån, annars är det svårt att verifiera sina påståenden., och likaså ska man klart skriva ut hur man resonerar för att bygga upp de släktkedjor man målar upp. Eftersom det inte alltid är lätt att se resonemangen vill jag börja med att gå tillbaka till den huvudkälla som man utgått ifrån i fallet med kyrkoherde Brodde Svenonis första hustru Kerstin Nilsdotters ursprung. Det rör sig om ett domboksmål som behandlades på sommartinget den 7 juli år 1665 vid Tveta häradsrätt och rör sig om spannmålsuttag ifrån gårdsdonationer som givits den i Kalmarkriget tappre skogvaktaren Mickel Jönsson i Tenhult (Rogberga sn) och som hans ättlingar pretenderade. Det som hände på den tiden var följande:
”Samme dagh framstegh för Rätten Welagt. Staphan Persson Skarpp fulmechtigh giord aff Anna och Marit Mickelsdöttrar ahngående nogre Kongl. Donations breff till sal. Mickell i Thenhult som han uthi sin och sine barns Liffstidh skulle åthniuuta Emot länsmannen Påffwel Haraldsson som skulle forbt. breff skulle haffwa fördolt, som dheras Klage Libel medh tre Allegatis ingifwer.
her moth inlade Påffwel Haraldsson itt Contract underskreffwet aff kyrkioherren Hr Jahan i Barkeryd, Anna och Marit Mickelsdöttrar, Mickel Persson, Eskill Nilsson, Jöns Joensson, Hemming Haraldsson, Sven Svensson, Anna Jönsdotter, Karin Jönsdotter och kyrkioherren Hr Anders i Rogberga, Jöns Joensson och Sven Svensson beståå ofvanbt. Påffwel Haraldsson uthi sin Liffsstidh 6 tunnor aff Donerade spannmåll. Men Anna och Marit Mickelsdöttrar swara dhett dhe inthet weta aff thetta Contractet ey heller haffwa warit tilstädes ner the thett haffwa låtit skriffwa hvarföre wilia dhe dhet intet beståå. Ey heller hafwa dhe hördt Cammar Collegii breff. Anders Persson i Fintorp, per Larsson i Carsängh och Anders i Åfälla effter aflagd Edh bekenna att dhe aldrigh wiste aff oprettade Contract. Ey heller hafwa dhe warit tilfrågade her öffwer, Ey heller dhem kunnugt Cammarens breff, hwarföre dhe förmena sigh ey skyldiga wara oprettade Contract holla, uthan tillunde Påfwel Haraldsson sin skälige betalning för sitt omak. Dhetta opsattes till Näste ting att parterna alle komme tilstädes.”
Målet togs inte upp mer och man kan anta att parterna förliktes. I en artikel i SoH 1995 har Per Stille gjort de första analyserna som ledde till att han kopplade de båda kyrkoherdarna till att vara ättlingar åt skogvaktaren Mickel Jönsson. Detta har sedan Göran Sparrlöf godtagit i sin artikel i SoH 1999.
Men hur ska texten egentligen tolkas? Var det inte så att de båda prästerna skrev under endast på grund av att de var kyrkoherdar för de båda socknarna (Barkeryd och Rogberga) där Mickels ättlingar bodde i och donationsgårdarna låg. Vad jag menar är att de båda prästerna inte var bland ättlingarna till Mickel som Stille och sparrlöf menar. Tacksam för alla påpekanden om dombokstexten eftersom det endast är denna som ligger till grund för att man kopplat släktled mellan Mickel i Tenhult och kyrkoherde Brodde Svenonis första hustru Kerstin Nilsdotter.
4855
« skrivet: 2000-08-16, 20:54 »
Har någon forskare i Byarum tillgång till Byarums hembygdsförenings årsbok 1967/1968? I denna skall finnas en artikel vari ett äldre dokument ifrån 1600-talet finns avskrivet och häri skall framgå att en fogde Anders Persson som vittnar om en kvarn eller dylikt var utomäktenskaplig son till köpmannen mm Per Gudmundsson, adlad Strömberg, i Jönköping.
Har försökt låna denna bok på biblioteket men det gick ej fick jag till svar, men jag kunde få kopia på artikeln , men det visste jag ej eftersom jag noterade uppgiften i all hast. Kan någon bistå med hjälp?
4856
« skrivet: 2000-08-14, 13:18 »
Enligt familjeberättelse ska min morfars moster Christina Pettersson/Pettersdotter (född 26/7 1856 i Blädinge socken i Småland) ha flyttat till Skåne och blivit bosatt i Svalöv. Har inga uppgifter om hon gifte sig eller när hon avled, men troligen blev hon relativt gammal.
Har någon uppgifter om denna kvinna?
4857
« skrivet: 2000-08-10, 14:09 »
Finns det fler upplysningar om släkten Siöhiertas ursprung än vad Schlegel och Klingspor ger i Svenska adelns ättartaflor (ointroducerade ätter)?
Stamfadern uppges där heta Anders von der Wijk (1634-1701), adlad Siöhierta 1698 den 20 april. Han var arklimästare vid Amiralitetet och bodde i Karlskrona, men begravdes i Nättraby kyrka. Vart kom han ifrån (Stockholm?) ? Det tidigare namnet von der Wijk låter holländskt.
Hans son var kommendör Nils Andersson Siöhierta i Karlskrona.
Alla uppgifter mottages tacksamt.
4858
« skrivet: 2000-08-10, 14:01 »
Till alla Karlskronaforskare och främst till Peter Wulf:
När jag var på Genealogiska Föreningens arkiv i Stockholm förra veckan hittade jag en mycket intressant bok och sammmanställning betitlad Karlskrona Veckoblads vigsel- och dödsnotiser 1754-1774. Den som tagit på sig att göra denna digra sammanställning i alfabetisk ordning heter Ebba Bennich. Uppgifterna var av mycket intresse och det fanns ovanligt mycket vanligt folk såsom båtsmän nämnda däri -alltså inte bara rikt och fint folk ur borgarklassen (tex. Dahlboo skarprättaren son död 23/3 1754). Datumen hänvisar till tidningen för samma period.
Troligen finns det även tidningsnotiser längre fram för samma tidning som borde kunna avhjälpa bristen på stadsförsamlingens brunna kyrkböcker.
Förhoppningsvis kan man härigenom finna mycket nytt och lösa kniviga gåtor.
4859
« skrivet: 2000-08-10, 13:46 »
Det finns en släkt Rosenbom som utgått ifrån jägmästaren Petter Rosenbom i början av 1700-talet. Denne var bosatt i Jät/Kalvsvik socken i Småland. Någon av hans söner ska ha hamnat i Karlskrona. Är det bekant för någon?
4860
« skrivet: 2000-08-10, 13:12 »
Det som jag hittat är följande:
Båtsmannens Pehr Trogens ohh Ingredz barn i Hiulsryd, Vislanda sn:
Elin Persdtr f 3/1 1736, dp 6/1 1736 (Vislanda C:2 s 58)
faddrar: Jöns i hönetorp, Jacob i siöbachen, Anon i Wermeshult, h: Gunnil i Hullingzwid, Pig. Ingred i Siöbacken
Vad gjorde en båtsman på landbacken?
Bland faddrarna nämns Jacob Torstensson och hans syster Ingrid Torstensdtr - dessa hade en bror Per Torstensson nämnd senast 1718 i Vislanda socken, därefter utflyttad. Är det kanske han som blev båtsman Per Trogen och kom hem på besök?
En anmoder till mig var Britta Persdotter född 1731 (enligt hfl o dödsålder), ovisst vart. Hon var besläktad med ovanstående Jacob Torstensson med syskon enligt förmyndartillsättning åt hennes barn. Kanske var hon dotter till Per Torstensson som kan vara identisk med båtsmannnen Per Trogen.
Finns det mer uppgifter om Trogen?
Tydligen förekom en arbetsvandring ned till Blekingekusten ifrån Smålandssocknarna, men den är väldigt lite utredd.
4861
« skrivet: 2000-08-09, 12:17 »
Förekommer båtsmansnamnet Trogen i Blekinge?
En båtsman Per Trogen nämns i småländska inlandet med ett barn fött i Vislanda socken (Kronobergs län)på 1730-talet. Var denne enrollerad vid kusten? Han verkar inte tillhöra båtsmännen för Växjö stad.
4862
« skrivet: 2000-07-27, 14:45 »
Är det bara jag som anser att många av SVAR:s mikrofiché är sämre än mormonernas gamla mikrofilmer? En känga åt SVAR alltså! Är just nu medverkande i en kurs för svenskamerikaner som letar sina rötter och har upptäckt att många av de aktuella sidorna vi lusläser (husförhörslängder etc) på mikrofichén är oerhört svaga och innehåller mörka partier som är oläsliga. Detta är däremot inte mikrofilmerna som vid jämförelse påvisar helt läsbar text. Har fått mig berättat att detta beror på att man framställt mikrofichén genom att filma av mikrofilmerna, dvs kopia på kopia, vilket lett till den sämre kvalitén. Kan någon hjälpa mig om jag är ute på tunn is? Det är skrämmande om detta stämmer eftersom släktforskare som aldrig använt mikrofilmer (det distrubueras väl enbart fiché numera) kommer då att tro att originalböckerna är lika svårlästa som den bild de ser på mikrofichéläsaren. Hur gick övergången ifrån film till fiché till väga? Finns det någon kontroll och utvärdering av fichékvalitén och forskarnas krav? Vad säger arkivlagen om distribuering av mediernas kvalité? När jag var på Lunds landsarkiv däremot så visade en mycket trevlig arkivpersonal där att man själva framställer sina fiché på handlingar som inte tas ut i forskarsalen (ex. mantalslängderna).De till och med filmade om missade sidor som jag påpekade saknades på korten i läsesalen! Det verkar alltså som landsarkiven filmar handlingar som inte tillhandahålls av SVAR. Deras fiché var helt läsbara och hade mycket mycket bra kvalité. Är det någon som känner till detta förfaringssätt? Är inte SVAR ansvarig för fichéframställningen? Kan man i så fall införskaffa mantalslängderna på fiché ifrån landsarkiven(med bättre kvalité) Mitt inlägg här syftar till att Släktforskningen behöver kvalité inte kvantitet! I övrigt anser jag att SVAR är en mycket tillmötesgående arkivorganisation, men solen kan även ha sina fläckar.
4863
« skrivet: 2000-07-27, 00:27 »
Wällt är förkortning för Wällaktad, dvs välaktad.
Innehåller Ystads kyrkböcker biografier över de avlidna?
Finns det smålänningar i förskingringen bland dem är jag mycket intresserad.
Mvh Niclas Rosenbalck
4864
« skrivet: 2000-07-09, 15:18 »
Hittade min anteckning om Silfvernagel i Vimmerby!
den 23 november 1755 i Vimmerby wigdes Hofslagare gesällen Peter SilfverNagel med Pig Anna Werner, Chart. 16 öre smt utan Bröllop
När det gäller Werner har jag för mig att det efternamnet förekom bland resande.
Peter Silfvernagel kan vara son till Johan Silfvernagel i Hamneda ovan!
4865
« skrivet: 2000-07-07, 23:37 »
(<)Vid kontakt med Språk- och folkminnesinstitutet i Uppsala för att kontrollera om namnet Ortina fanns med i deras namnregister hittade en släktforskarbekant något intressant. Ett snarlikt namn, Urdina fanns i ett namnregister från - Baskien!
Uppgiften kommer från Das Mosaik Vornamenbuch von F. W. Weiterhaus München 1988.
Urdin m, Urdina w bask. TN, zu bask. urdin blau wie der Himmel
Kanske var hon från Spanien eller hade spanskt påbrå??
Det verkar vara ett ovanligt förnamn, och man undrar om det förekommer någonstans idag?
4866
« skrivet: 2000-07-07, 08:26 »
Solveig m fl!
Namnet Skytte förekommer bland många borgerliga släkter, således ej endast hos adelsläkten Skytte. Har även sett det bland knektar. Det är ett gammalt tillnamn. Guldsmeden Sören Rasmussons hustru Anna Persdotter Skytte (Schutte etc) kom ifrån Kristianstad. Kolla om det finns någon bouppteckning över Skytte där. Hustru Anna anges ju vara systerdotter till en hustru Agneta i Kristianstad, det borde inte vara omöjligt att hitta familjen där. Det finns domböcker för staden och det kanske är troligt att Sören vigdes med Anna i Kristianstad - när börjar vigselböckerna där?
Lycka till!
Ps. Forskar själv på Hvidtfelt-släkten via Bernhards dotter som gifte sig Sandberg. Har tyvärr inte tagit mig tid att leta mer på dessa ännu. Det är i Bernhards likpredikan hans adliga ursprung omtalas, men jag undrar om inte det var självpåtaget eller om det var en oäkta gren av den gamla dansk-norska familjen Hvidtfelt han kom ifrån. Ds
4867
« skrivet: 2000-07-07, 07:50 »
En släkt Stare härstammar ifrån löjtnanten Johan Haraldsson Stare vid Kronobergs regemente (levde på 1670-talet). Denne var son till Harald Gertornsson i Ryd, Nöbbele sn i Konga härad, Småland. En syster var Susanna Haraldsdotter (även Susanna Stare - död i Karlskrona) som var g 1: m. löjtnant Måns Håkansson (Spegel - far till Håkan o Harald Spegel, se Smolandi Upsalienses), 2: m. komministern Daniel Rolander i Älmeboda.
släktleden bakåt ser ut på följande vis:
Ödge i Ryd, Nöbbeled sn , länsman , nämnd bl a ÄL 1561
son:
Gertorn Ödgesson , i Ryd, Nöbbele sn , hövidsman
son:
Harald Gertornsson , skattebonde i Ryd, Nöbbele sn, underofficer i 30-åriga kriget,
son:
Johan Haraldsson Stare , löjtnant
4868
« skrivet: 2000-06-27, 19:10 »
I Lidköpingsbygden 24 (1973) s 8-9 har Bror Jansson skrivit en artikel om Släkten Aureller och det Aurellerska epitafiet i Medelplana kyrka.
Dettta epitafium finns ännu kvar i Medelplana och den visar släktens ursprung ifrån Uppland.
En förfader till mig slottsskrivaren Knut Eriksson (Balk) i Stockholm sägs i tänkeboken vara frände till sekreteraren Johan Mattsson (Aurelius). Tyvärr vet jag inte på vilket sätt de var släkt.
4869
« skrivet: 2000-06-26, 20:20 »
År 1764 begravdes i Skepperstad (F) huddragaren från Stockhom Petter Dahlman (död 6/9 av bröstsjuka,41 år g:l). Är det en resande?
Enligt Västra härads bouppteckningsregister så finns det en bu efter slaktaren Petter Dahlman, bosatt i Skiepperstad (by), Skepperstad sn död 1764. Efterlämnande änkan Kierstin Hansdotter.
Hänvisning på denna är: Västra härad F 2, nr 289.
Finns det fler resandesläkter i Skepperstad sn?
En ana jag gått bet på hette Johannes Nilsson (soldat med namnen Wred o Neij) och ska vara född 1793 12 juni i Skepperstad sn. Han blev så småningom soldat för Lilla Berg i Hjärtlanda sn. Han kan inte återfinnas i Skepperstad varken i husförhörslängden eller i födelseboken trots noggrann genomgång. Något stämmer alltså inte. Han finns efterlyst under Skepperstad på Smålands socknar.
Tillhörde han någon resandesläkt som bröt med resandetraditionerna? Anledningen till denna tanke är att vi har en massa traditioner i släkten ifrån denna (mycket mörka o kopparhyade släktgren!) som faktiskt omtalar ett dråp på en tattare, fast med ett oklart sammanhang jag inte lyckats reda ut. Det fanns även ingifte med sjöartillerister, vilket tydligen var vanligt bland de resande.
Alla uppslag av intresse.
4870
« skrivet: 2000-06-26, 19:50 »
Ovan (den 2 april) nämns en plats Viborg i S. Vi sn.
En förfader till mig mästerskräddaren Peter Wiborg anges född 1719 (husförhörslängd och dödsålder). Han dyker första gången upp i Alseda socken 1741 i en inflyttningslängd och anges då vara kommen ifrån Vimmerby. Han har inte återfunnits där och var troligtvis i yrkeslära i staden. Han gifter sig 1752 med komministern Magnus Collianders i Ökna dotter Anna Lena Colliander (1734-1811) och paret bosätter sig i Tjusthult i Ökna socken. Peter Wiborg avlider 1798.
Hans efternamn är ganska unikt och han kan ha taget det efter en by/sn på Vi-. Är ovannämnda Viborg i S. Vi en by eller ett torp?
Om han är bondson så bör han väl vara döpt till Per.
Kan Peter Wiborg vara kommen ifrån S. Vi socken?
Finns det någon Peter/Per född 1719 i socknen?
Alla uppslag är av intresse eftersom Wiborg gäckat mig länge.
4871
« skrivet: 2000-06-15, 18:14 »
Om Sigrid Storråda och vem som var mor till Olof Skötkonung och Knut den store har Lauritz Weibull skrivit i Nordisk historia - forskningar och undersökningar - del I, s 310-312. Det är onekligen fragmentariska och motstridiga uppgifter om henne. I samma bok, å s 348, refererar Weibull till Olavssagan där det framgår att Erik segersälls hustru Sigrid var dotter till Scauglartosta. Återstår dock att bevisa Olavssagans sanningshalt således.
Ohlmark som historiker är inte mycket värt. Han hade en stor fantasi och har inget att tillföra seriös släktforskning.
4872
« skrivet: 2000-06-14, 23:40 »
Petter Gahm var överinspektor för salpetersjuderiet i Sverige ifrån 1652 (tror jag året var, har inte källan till hands nu)!
4873
« skrivet: 2000-06-12, 18:51 »
I Genealogiska Föreningens arkiv i Stockholm finns det deponerat en släktutredning om Humblesläkten ifrån Moheda, av Ivar Humble (Lund 1971). Det framgår däri att det fanns fler släkter Humble som inte är släkt alls, bl a en ifrån Bringetofta sn i Västra härad och Humble-släkten (som utredningen handlar om) ifrån Moheda med omnejd.
Det fattas dock vissa personer i denna utredning, men den är en mycket bra start för att överblicka Mohedasläkten Humble.
4874
« skrivet: 2000-05-29, 22:09 »
Känner någon till Olof Svensson i Abrahamsmåla i början på 1600-talet? Han var hovman och häradsskrivare enligt noteringar i domboken. I Elgenstiernas Svenska Adelns Ättartavlor del 1 (med tillägg i del 9) nämns på ätten Bååt, tab. 18, att ståthållaren på Kalmar Jakob Björnsson [Bååt] i sitt gifte med Catharina/Karin Stensdotter [Ulv] hade en dotter Kerstin Jakobsdotter som 1603 gjort sig skyldig till urbota brott och blev utesluten ifrån arv (förmodligen avsåg att hon blivit besoven). Hon gifte sig med en ofrälse man Olof Svensson som var hennes brors Jakob Jakobssons Snakenborg [Bååt] fogde. Är det Olof Svensson i Abrahamsmåla som avses?
Modern Karin/Catharina Stensdotter gifte om sig med ståthållaren Christoffer Andersson [Grip/Gyllengrip] och denne med barn hade kopplingar och ägde säterier i Älghult, så det är ju troligt att Kerstin Jakobsdotter faktiskt växte upp i denna socken.
Alla uppgifter om Olof Svensson i Abrahamsmåla och hans familj är av intresse.
4875
« skrivet: 2000-05-27, 17:29 »
Har någon stött på en Harald i Heda socken på 1640-talet? En anfader var ryttaren Isack Haraldsson som avled i Loshult sn i Skåne och uppges vara född i Heda i Östergötland (f ca 1647, d 8/10 1722 i Gnubbarp, Loshult sn). Han var ryttare vid Georg Henrik Lybeckers regemente i Skåne och blev gift 1684 22/6 i Loshult k:a med en flicka ifrån socknen Kerstina Jönsdotter (f 1657 i Norra Rågeboda, Loshult sn , d 7/4 1725 i Loshults by, Loshult sn). I dödboken anges Isacks mor ha hetat Catharina.
Enligt mantalslängder för Heda sn har jag noterat en Harald bonde i Isberga, Heda sn (känd åtm. 1648-51 där; möjligen den Harald som ifrån 1652 bor i Vamelby, V. Skrukeby sn, Göstrings härad, Östergötland - namnet Harald verkar vara relativt ovanligt?).
Alla uppgifter om Harald och eventuella barn som bodde i Östergötland är av intresse.
4876
« skrivet: 2000-05-21, 15:16 »
Hittade en notis i Konga dombok. Det verkar som om man betecknade Hane-tillnamnet med Kyckling i detta fall. Det fanns Hanar i Bastanäs och Bänckeboda så det borde ju vara samma släkt.
Konga dombok (VaLA) andra tingsdagen (åtminstone efter 14 juni) 1621:
dito (f 22v): Kom för rätta Elin Sonesdötter i Benkebodha, huilcken i sin vngdombs tidh blef gift till Bastanäs vthi norra gården och fyk till man Per Swensson Kycklingh. Och när Brollopet ahngyk, hafuer Swen Kycklingh mz sin hustrus Kirstines samtyke som åtte allan gården; skenck sin barn hwar sin fierdingh aff gården, En fierdingh fyk Per Swensson och hans hustru Elin Sonesdot: den andra fierdingen fyk Swen Stuut och en fierdingh wille dee gambla beholla sig til fodho. Nu hafuer Swen Persson och Elin Sonesdotr aflat et barn tilhopa, huilcket sedan dödt ähr och derföre ähr Brystarfuet slet vthe. Och den gambla quinnan som gåfuan gaf leffuer ähnu och icke wil bestå gåfuan, sedan sonebarnet dödt war. Detta blef så beslutat at nogra af Nämden skulle i hemvägen rydha dit och förhöra den gamble quinnan, och vinlegia sig om at förlyka parterna etc
4877
« skrivet: 2000-05-17, 00:06 »
Virestad sn (G; Småland) födelsebok CI:1 1750, s 219: döpt 4 februari ”Anna Christina född emällan d: 10 och 11 utj Brothult fad. volunteuren Petter Ahlqwist permitterad från Carlscrona af herr Capitein Rickter under d: 3 Jan 1750 Mod: Sara hindrikzdotter begge ifrån Carlscrona med Prästebewijs af herr Gyllenskepp Reg: (mentes?) pastore”
faddrarna var alla folk ifrån socknen!
gården flickan föddes på heter Bråthult.
4878
« skrivet: 2000-05-16, 00:57 »
I Virestad sn (Kronobergs län) i Småland hittade jag en notering i kyrkoräkenskapsboken år 1715 som kanske kan vara någon släktforskare i Ystad till hjälp:
i juni år 1715 (s 58) nämns följande Handelssmannen ifrån ystadh Wällt Peder Person, hvilken är född här uthi församblingen och för thet then högste guden nådeli hulpet honom i sin siukdomb, öfwer sent 30 daler
Har även noterat att denne handelsman och Virestadsson var bror till Sven Persson i Nyvärmeshult i socknen, men hittar fn inte vart den uppgiften står (troligen i Allbo dombok).
Känner någon till denne Per Persson i Ystad?
4879
« skrivet: 2000-05-16, 00:33 »
Namnet Frenne förekommer i bla Agunnaryd sn (G), Stenbrohult (G) och Virestad (G) i Småland allt sedan 1500-talet till åtminstone 1700-talet.
Det är samma namn som Frände/Frende
4880
« skrivet: 2000-05-13, 18:20 »
Finns det någon som stött på föräldrarna till Gisel Persson och hans hustru Britta (~Berta) Götesdotter i Kärraboda? Gisel och hustrun avled båda 1728, han 78 år g:l (född ca 1650) och hustrun 82 år (född ca 1646). De nämns i en bevarad attest i Loshult ha bott i lilla Loshult 1693 då de flyttade till Örkened socken, där de tidigare bott. Namnet Göte tycks mig som väldigt ovanligt, så har någon stött på det i skattelängderna? Det fanns i Härlunda socken på andra sidan gränsen en bonde Göte Olsson i Gäddegölshult som nämns på 1640-talet med hustrun Märit, kan det vara Berta/Brittas föräldrar?
Anledningen till denna fundering är att Gisels och Bertas son Göte Giselsson, som blev bonde i Norra Rågeboda, Loshult sn, anges i dödboken vara född i Trolleboda i Härlunda sn ca 1678, så kopplingar finns dit.
När det gäller Gisel Persson så har jag hittat i boken om Loshultskuppen att en med detta namn år 1676 var dräng i Loshults by, men vid rannsakan om plåtarna 1684 bodde i Sibbarp, Osby sn. Känner någon till om denne är samme som senare hamnar i Kärraboda?
Är namnet Gisel vanligt eller ovanligt i Örkened-Loshult-Osby på 1600-talet? Det förekommer i Virestad sn på 1600-talet i bl a Höghult som ligger precis vid gränsen.
4881
« skrivet: 2000-05-13, 18:07 »
I Loshults dödbok 1653 nämns följande notis:
Dn. sexeg. Suenborg Mogensd. i Lindesaas
Mtr. Bente. nupit thor i Rageboa
fil. 10 uxit (sib?) Conj. ais 48 mort är
atas su(c?) 89
Denna kvinna Svenborg Månsdotter var gift med en Gertorn (Thor i dödboken), som nämns ss lejebonde på Norra Rågeboda, Loshult sn åtm. 1606.
De hade åtminstone följande barn:
*Sissa (~Citze) Gertornsdtr (c1590-1671), gift 1)m. Esbjörn NN, 2) med Per Grå i Södra Hulta, Loshult sn
*Kerstina Gertornsdtr (c1605-1686), gift ca 1632 med Anders Truedsson (c1600-1666) i Norra Rågeboda, Loshult sn.
Svenborg har av diverse släktforskare angets ss född i Lindås, Hallaryd sn, utifrån dödsnotisen uttalade [född] i Lindesaas - men av nedanstående domboksnotis framgår att Gertorn i Rågeboda sålde delar i Linnerås (nuv. Linderås) i Pjätteryd sn, och detta tyder på att Svenborg var född där istället.
I Lindås, Hallaryd sn finns ingen Måns som kan vara hennes far, men däremot finns i Linnerås, Pjätteryd sn under aktuell tid en skattebonde Måns Assarsson som troligen är hennes far.
Sunnerbo härads dombok (GHA) 1629 21/10, f 16v:
Sammadagh kom för Rättenn Torkill i höökallt, Fullmyndigh på Gertons wägnar i Rukeboodha och på Kirstin månßdotters wägnar i Linneråås och på Nills månßons wägnar i Siöstabögdt, och tingskiötte Eßbiörn håkonßon i Linneråås
3/5 af aller Linnerååßa gårdh i Pietterydh Sochnn, och haffuer förbe:de Eßbiörn giffuitt förbede gertorn 47 1/4 daller Jthem Kirstinn Månßdotter___48 dlr. Jthem Nills Månßonn__50 daller . denne förschriffne Pänninger the Bekiende sigh till full nögha vpburitt hade där medh afhände, skiötte, och skafförde för:da 3/5 af aller Linnerås gårdh, ifrå sigh och sinna arfuinger Jnn vnder Eßbiörn håkonsonn och hans hustru Kirstin Månßdotter och bägge theras arffuinger thill Ewerdeligh ägho etc
Känner någon till mer uppgifter om barnen till Gertorn i Rågeboda, även mer om ovanstående två? Enligt dödboken bör de haft 10 st. Namnet Gertornsson/Gertornsdotter är ovanligt i trakten. Däremot är det vanligt i Konga härad i Småland (Nils Dackes svärfar hette tex. Gertorn)
4882
« skrivet: 2000-05-12, 23:28 »
Min morfars syster hette Vanda och hon föddes 21/9 1892 i Elmhult stationskarlshus, dåvarande Stenbrohults församling. Föräldrar stationskarl J.P. Johansson ohh Ida f. Pettersson.
4883
« skrivet: 2000-05-12, 23:01 »
Chris eller någon annan kanske har har uppgifter om följande:
Jeppe (Jacob) i Gölshult, Virestad med sin hustru Kirstin och son Jöns (Jeppesson) anges i en s.k. bilängd i mtl 1647 (f 94r) ha flyttat till Danmark. Det kanske är grannförsamlingen Loshult som avses eftersom Gölshult ligger vid den gamla riksgränsen.
Olof Jonsson i Näranshult (känd där åtm. 1639-48), Virestad sn med hustrun Ingeborg anges i bilängd i mtl 1648 även ha flyttat till Danmark.
Trued (Truved) ohh NN i Idekulla, Virestad sn anges i bilängd 1648 i mtl också ha flyttat till Danmark.
Johans dotter (NN)i Lockhult, Virestad sn anges i bilängd 1648 i mtl vara gift till Danmark.
4884
« skrivet: 2000-05-12, 21:24 »
Peter Petersson: I Näranshult (som var ett skattehemman på 1 mantal) bodde en Lars med hustru (NN) år 1691. Han är ej nämnd där 1686 eller tidigare! - ska kolla mtl 1687ff vid tillfälle!). Han och hustrun nämns 1691 (katekeslängd) ha följande barn: Håkan (d.ä.), Måns (d.ä.), Anna, Måns (d.y), Nilla, Elsa, Håkan (d.y.) och Jon. Den sistnämnde sonen Jon bör alltså vara den senare ryttaren Jonas Wallergren (död 1739 i Källstorp, Loshult sn). I Näranshult bor 1691 även Jacob/Jeppe Nilsson med familj och änkan Ingierd Jönsdtr (1641-1721; änka efter Erik Trulsson i Näranshult som avled 1676, bgr i Loshult)med barn. Det fanns alltså tre hemmansbruk där i början på 1690-talet.
Wallergrens far Lars eller dennes hustru Barbro kanske är släkt med de andra på gården. det var vanligt att brukarna var det på skattegårdarna.
Den geografiska närheten till Loshult ifrån Näranshult gjorde att bönderna valde att gå till denna kyrka istället för till det längre bort belägna Virestad. Det kan därför vara värt att kolla i Loshult om Lars hade barn som döptes där, likaså om han var vigd där.
Hans Bengtsson: det finns ett register för Virestad redan. Det är bra, med hänvisningar till mikrofichén, men det fattas ibland exakta hänvisningar till torp och backstugor under gårdarna. Likaså saknas iblande de olika gårdarna, exempelvis Södregård och Norregård.
Registret kan säkert köpas av SVAR - det kan sedan utvecklas vidare för släktforskare - det borde ligga i allas intresse, även SVARS.
4885
« skrivet: 2000-05-07, 12:14 »
Har någon forskat i gården Kopparfly?
En förfader var Börge Svensson i Kopparfly (född ca 1674, död 1754 2/7 på gården) och hans första hustru Elian Persdotter (född ca 1688, ovisst vart, död 1738 i maj). Börge gifter om sig 1739 i Madesjö k:a med änkan Ingeborg Håkansdtr i Södra Gengsmad.
Problemet med denna familj är att jag inte vet varifrån Börge och Elian kom. De bor ej i Kopparfly på mantalslängden 1725; men år 1728 födds deras son Sven Börgesson där. De har även äldre barn, bl a min anmoder Kerstin Börgesdotter som anges född dels i maj 1716 (hfl) och ca 1717 (enligt dödsålder) - hon gifter sig 1738 med Daniel Jönsson i Brunamåla, Långasjö sn och flyttar dit.
I Kopparfly bor även en annan Börge, nämligen Börge Jacobsson (känd där åtm. 1717-1754).
Är det någon som forskat kring de båda Börge i Kopparfly? Kan Börge Svensson vara född i Kopparfly men gift sig i någon annan församling (Algutsboda?) och sedan flyttat hem till sin föräldragård (c1725-1728)?
Alla uppslag av intresse. Även var namnet Elian förekommer.
/ Niclas Rosenbalck
4886
« skrivet: 2000-05-07, 12:10 »
Har någon forskat i gården Kopparfly?
En förfader var Börge Svensson i Kopparfly (född ca 1674, död 1754 2/7 på gården) och hans första hustru Elian Persdotter (född ca 1688, ovisst vart, död 1738 i maj). Börge gifter om sig 1739 i Madesjö k:a med änkan Ingeborg Håkansdtr i Södra Gengsmad.
Problemet med denna familj är att jag inte vet varifrån Börge och Elian kom. De bor ej i Kopparfly på mantalslängden 1725; men år 1728 födds deras son Sven Börgesson där. De har även äldre barn, bl a min anmoder Kerstin Börgesdotter
som anges född dels i maj 1716 (hfl) och ca 1717 (enligt dödsålder) - hon gifter sig 1738 med Daniel Jönsson i Brunamåla, Långasjö sn och flyttar dit.
I Kopparfly bor även en annan Börge, nämligen Börge Jacobsson (känd där åtm. 1717-1754).
Är det någon som forskat kring de båda Börge i Kopparfly? Kan Börge Svensson vara född i Kopparfly men gift sig i någon annan församling (Algutsboda?) och sedan flyttat hem till sin föräldragård (c1725-1728)?
Alla uppslag av intrese. Även var namnet Elian förekommer.
/ Niclas Rosenbalck
4887
« skrivet: 2000-04-28, 00:05 »
Finns det några säkra belägg på vem kyrkoherde Brodde Svenonis (död 1656) i Rogberga första hustru Kerstin Nilsdotter (död 165(1))var dotter till?
Per Stille har i SoH 1992:3-4, s 194, gjort en identifiering utifrån Tveta dombok 1665 där herr Anders Hornaeus i Rogberga skrivit under ett kontrakt bland arvingar till skogvaktaren Mickel i Tenhult. Det står dock inget uttryckligen där att han var arvinge. Herr Anders var gift med Sara Broddesdtr, en dtr t Brodde Svenonis ohh Kerstin Nilsdtr. Stille identifierar Kerstin som dotter till skogvaktarens måg Nils Eskilsson. Kan inte kyrkoherde herr Anders Hornaeus ha skrivit under som verifierande kyrkoherde istället tillika med herr Johan i Barkaryd?
Min ifrågasättning av identifieringen beror på följande notiser ur domböckerna (tillika med att herr Brodde Svensson ohh Kerstin Nilsdtr tillsammans med Jöran Nilsson Gyllenfalk ohh Ingierd Stråle skänkte en kalk till Barkeryd kyrka 1650):
Sunnerbo härads dombok (GHA) 1635 10/1, f 2r (målet ingår i en större rannsakan om frälsegods i ofrälse händer):
”Jtem haffuer och Capiteinen Manhafftigh Jöran Nilßon, Medh sitt bro-
derbarn och Söschonne, Kirstin Nilßdotter, huilcken haffuer een Prestman
till ächta, Anna Nilßdötter som äger Factoren Jöran Sölffwester, arff efterne
Frelßes godz. Nemligen Siöabro helt heman, Klöckzhult helt heman, Grimß
bögd helt heman, doch fordom förmedlat. huilcka godz dhe efter dereß
Moder Märita Pederßdotter till ÿalt, arfft haffua, huilcken fick een
ofrelßes man Nilß Booßon be:d til ächta, medh huilcken hon för:te barn
aflat haffuer. Och huadh så är att föte hustru Märiteß barn
icke kunna förswara Frelßet; Tå tillbiuda sigh S. Peder Arffuidßons
Arffuinger, som rette Frelßesmen äre, ätterlegga barnen Peninger derföre,
och aff samma godz hålla Frelßet Rusttienst efter det bleff
aff for:be Märit Upundt på första byte aff sin söskonne i sin
Liffztidh, doch med dhen beskiedh om henneß barn kunna bliffua
Frelß, Skulle dhe samme godz behålla. Bruckaß för Ladegårdz
godz Vnder Siöabro, och haffua brede Vydh andra ouißa Pertzeler
tagit kiörkotienden etc”
(gårdarna Sjöabro, Klöxhult och Grimsbygd ligger i Pjätteryd sn, Sunnerbo härad. I samma socken ligger Kåse-ättens säteri Öjhult. Jöran Nilsson adlades Gyllenfalk och hans mor var frälsekvinnan Märta Persdotter [Kåse] - se SAÄ, Elgenstierna)
Konga dombok (GHA) 1636 12/7, f 72: (sic! vissa mål i originaldomboken saknas i den renoverade, och även tvärtom, så därför bör man kolla bägge!):
”Sammadagh tingskiötteß effterne Frelßegårdar. Nemligen Åreda
itt hemman, Räntar 2 lispund. Linneschruff Räntar 1 1/2 lispund. Vgnanäß
itt hemman, räntar 1 lispund medh Andre sedwanlige Vtlagor i större
och mindre perseler, jfrån S. Jöran Sölffuesterßons hustru Anna Nilß-
dötter. och Nilß Jesperßonß hustru Elißabeth Nilßdötter, och Alle deraß
Arffuinger, huilcka gårdar dhe effter deraß Modher, welbördigh Fru Mä-
ritt Kåße lagligen arfft hadhe. Och tilegnadeß in Vnder welbördigh
Man Per Stråle till Kråksiö, och hanß hußfru welbdig Fru Be-
ata Ohrhane, som rätta byrdh äger, för 450 Dr Sölffuermynt;
Och är Kiöpebreffuet daterat den 12 May. 1635. Vnder Jöran
Sölffwesterßons eget Signete etc”
Sunnerbo dombok (GHA) 1652 19/11, f 63r:
” Sammadagh Jnlades j retten, ett Fast och krafftigt kiöpebreff,
uthgifuet aff fordom Majoren Edelle och welb: Jöran Nielsohn
Gyllenfalck till Långåeßa, och iempte hans angeborna handh
och Signëte, jempte flere welb: godhe herrars som Måns
som ther till witnes öfuer hafua warett, som är welb: Nielß
Jespersohn till Granåes, och welb: Jöran Sÿlfuersterßohn
til Granbëk, och wällärdhe herr Brodz Suenonis, dat:
Jönekiöpingh den 24 Martij 1635: och förmähles uthj förbe:te
kiöpebreff, thett welbe:te Jöran Nielßon Gyllenfalck, af frÿ willia
och welberåddt modht hafua opundt och Såldt then Edle
och welb: man Sahl. hoes Gudh Niels Siöbladh then älldre,
någre sjne Arffeldhe och kiöpte Frelßehemman, och ther
På tillförenne icke något lagafångh giffuet, för een
Anßeenligh stor Summa peninger som sielffua kiöpebrefuet
förmähler, aff huilka hemman nu effter handen welb:te welb:
Sahl. Nielß Siöbladh arffaldne äre, Nembl- Siöabro och Grimß-
bögd till Sahl. Siöbladz Söhnasohn den Edle och welb: hërr
Majoren Carll Siöbladh till hërstadh, och hans welb: kiëra huußfru
Maria Stiërna för be:ta Barnen medh theras wißa och ouiße
sedhwanlige uthlagor, huilket them nu här mz, med Lagafångh
blifuer Confirmerat.”
Av ovanstående uppgifter vill jag dra slutsatsen att kyrkoherde Brodde Svenonis i Rogberga i sitt första gifte möjligen var i äktenskap med Kerstin Nilsdotter som var dotter av fogden Nils Bosson och dennes frälsefödda hustru Märta Persdotter [Kåse]. Det skulle således vara två syskon som skänkte kalken 1650 till Barkeryd kyrka.
Det är dock inga klargörande bevis, ej heller de som Stille framfört i SoH. Ber därför släktforskare som har dessa i släkten sätta frågetecken för härstamningen bakåt för Kerstin Nilsdtr tills ytterligare bevis framkommit.
4888
« skrivet: 2000-04-21, 16:34 »
Namnet Blanting förekommer även på andra sidan av den gamla riksgränsen, i Småland. Har noterat personer med namnet Blanting i Agunnaryd, Vislanda, Stenbrohult, Virestad, V. Torsås. Namnet förekommer i Allbo dombok redan i början av 1600-talet. En borgare i Kristianstad (+ Vä) hette Blanting Bengtsson och han var enligt domboksnotiser ifrån Brännhult, Stenbrohult sn i Småland.
Vill ni ha beläggen för smålandssocknarna?
Någon enstaka gång har jag sett namnet Blanting skrivet ss Planting - jfr med medeltidsätten Byting - Pyting !
4889
« skrivet: 2000-04-17, 22:40 »
Här är lite uppgifter jag vaskat fram ur Hamneda kyrkbok i Småland:
Johan Silfvernagle (sic! stavningen) fadder i Hamneda 18 april 1720.
Johan Silfvernagel (kallas Silfvernagle 1720, 1721) ohh Ingiärd Jonsdtr hade barnen:
a) Sophia döpt 10 september 1721 i Hamneda (C:2, s 223)
b) Elin född i Hamneda by, Hamneda sn, döpt 19 maj 1723 (C:2, s 227) (fadern benämns då ss hofslagare)
c) Petrus född i Hamneda by, Hamneda sn , döpt 11 juli 1725 (C:2, s 233)
d) Petter Silfvernagel född i Hamneda by, Hamneda sn, döpt 7 augusti 1726 (C:2, s 240)
e) Lisa Johansdotter född i Hamneda by, Hamneda sn , döpt 23 mars 1729 (C:2, s 246)
Inga mer barn födda i Hamneda fram till 1734 dit jag kollat.
Det är möjligt att Johan Silfvernagel har flyttat i tjänsten efter 1729. Vill minnas att jag för många år sedan stötte på namnet Silfvernagel i Vimmerby stad på 1700-talet i dess vigselbok. Möjligen på 1720-talet, men jag är osäker. Reagerade över att jag då stött på namnet precis innan i Hamneda för första gången. Tips är i så fall att leta i det domboksregister som är uppgjort och utgivet i tryck för Vimmerby stad, tror det sträcker sig in på 1730-talet.
4890
« skrivet: 2000-04-16, 15:40 »
Hamneda C:2, s142: år 1721 d. 25 Julij vigdes Hofslagaren Johan Silfvernagel, och Jngiärd Jonsdotter i Hamneda [by!]
Johan Silfvernagel var troligen hovslagare vid Kronobergs infanteriregemente och han bör finnas i deras rullor. Paret har barn födda i Hamneda sn.
4891
« skrivet: 2000-04-11, 22:58 »
Tips:
I Göteryd (Småland) finns en smedssläkt Wass som verkade vid Ry järnbruk i socknen. En Johan Wass nämns t ex på 1740-talet. Verkar som de har anknytning till Göteborg.
4892
« skrivet: 2000-04-11, 21:06 »
En prästfru i Småland Malin Påfvelsdotter född i Stockhom 1589 16/9 (stammoder bl a till släkten Wiesel mfl) uppges i Växjö stifts herdaminne vara dotter till en Påvel Mårtensson som dog i Upsala 1597 15/5 och Kerstin Månsdotter från Hjelmsryd.
En Påvel Mårtensson var fogde på Örbyhus och i Tierp i Uppland på 1590-talet och avled 1597! Kanske var denne Malins fader.
Det som gör att jag kopplar hennes far med Bureätten är att jag gjort en notering som kanske just rör Påvel Mårtensson i Uppsala. I Bure namn och ätt (UUB genealogica X36) (mikrokort SO 572 272) nämns en Påwel Mårtensson (rent kronologiskt verkar denne P.M. ha levt vid samma tid som Malins far!) son till en Mårten Giordsson Smed i Öregrund ohh Elin, en dtr t hustru Brita (g 3 ggr) som var dotter till Jacob Andersson -en av stamfädrarna till Buresläkten. Det står något mer om Påfvel, men mikrokorten är så dåligt konverterade av SVAR så det går knappt att läsa.
Tillhör Malin Påvelsdotter Buresläkten?
Är det kanske ifrån Buregenealogien som de exakta datumen kommer på Malins födelse och faderns död?
Ovan nämns Leif Boströms hemsida som har Bureättlingar inlagda, vart hittar man den?
4893
« skrivet: 2000-04-11, 20:44 »
Har någon forskat kring ryttaren Johan (Torsson) Råbock (c1690-1771)och hans hustru Karin Persdotter (c1690?-1780) i Östra Rågrena? De gifte sig 1718 i Bringetofta k:a. Enligt uppgift ifrån forskaren Henry Renshults excerpter ur domboken var Karin brorsdotter till Måns Svensson i Östra Rågrena som var son till Sven Persson i Hylte, Bringetofta sn. Vem var hennes far Per Svensson och var bodde han?
Finns uppgifter om Johans´far Tor Larsson (död 1742) och mor Brita NN (c1647-1710) ?
Johan Råbocks äldste son döptes till Joseph (f 1719) - pekar detta på släktskap med ägarna på Västra rågrena under 1600-talet där namnet Joseph förekom?
4894
« skrivet: 2000-04-11, 20:32 »
Ok! Lite mer ifrån smålandssidan:
Göteryd CI:1, s 99: 1709 ”d 7 Martii dr. Anders Anderson från Eenöhn och Loßhultz Sn med Enk. Jngierd Jönsd. i brookhult” ( pigan Ingierd Jönsdtr ifrån Brokhult gift 1) 4/2 1706 i Göteryd k:a med drängen Jöns Jönsson ifrån Gåaryd, Pjätteryd sn (död 1708 i Brokhult, bgr 8/3, 31 år ”ärlig ung man”)
Göteryd CI:1, s 106: 1716 30/12 vigdes (eller?) ”Salpettersiudaren Oluf Jacobson ifrån Stockhult och Loußhult S, och Pigan Karin Larßdotter i Jemnhult” – jfr Göteryd CI:1, s 105: 1717 ”d 12 Maii salpettersiudaren Oluff Jacobß i Stockhult och p. Karin Larßdotter Jbm” – möjligen rör sig första noteringen 1716 om lysning eller trolovning.
4895
« skrivet: 2000-04-10, 22:22 »
När det gäller 1500-talet så är det landskapshandlingar som refereras till. För Småland finns de relativt bra bevarade ifrån 1538 (1545). Kyrkboken för Loshult i Skåne som då tillhörde Danmark börjar väldigt tidigt (vill minnas att det var ca 1640). Prästen i denna församling har skrivit nekrologer över de döda och man får således en hel del uppgifter ifrån 1500-talet även här. Vad gäller de skånska Gertorna så är jag själv ättling till Gertorn i Rågeboda, Loshult sn. Om han är släkt med de andra två som nämns tidigare ställer jag mig dock tveksam till. Dessa nämns i danska bevarade pergament och jordebok. Den Gerton som bodde i Rågeboda var gift med en kvinna Svenborg Månsdotter som kom ifrån Linnerås (nu Linderås) i Pjätteryd socken i Småland enligt domstolsprotokoll jag funnit. Domböcker finns för de småländska häraderna ifrån början av 1600-talet. Det finns även ett standardverk som heter Sveriges Medeltida personnamn som jag tror har getts ut till bokstaven H. Kolla i denna på förnamnet Gertorn så hittar du säkert en del matnyttigt.
Var bodde din Gerton Jonsson i Göteryd? När ska han vara född och när gifte han sig?
4896
« skrivet: 2000-04-10, 22:06 »
Hej Madelene!
Tittade på den sida du uppgett och där står goss. Peter Jonasson född 1822 i Wirestad ! Däremot är de datum du refererar inte hans utan personen som står över honom, hustru Karin Olofsdotter f 11/1 1823 (gift med Peter Ströberg f 5/6 1818 i Wissefjerda). Den gosse Peter du efterlyser uppgifter om anges 1836 ha inflyttat till sidan 123 (=Diö spiksmeder!) ifrån sidan 305 - i föregående husförhörslängd (=AI:11, 1831-38). Han uppges vidare ha utflyttat 1841 till Hofmantorp.
På AI:11, sidan 305 framgår att han med sin familj var skriven på socknen i Stenbrohult. Fadern var Jonas Olsson (född 17/5 1789) som 1832 hade inkommit till församlingen ifrån Hovmantorps socken. Hustrun till Jonas hette Stina Persdotter (född 1797 i Hjälmseryd sn). De hade vidare barnen: Olof, Peter, Jöns (f 2/11 1825), Johannes (född 25/1 1831), Anna (född 21/11 1833) och Anders (född 21/12 1835).
På omständigheter står för Jonas Olsson (...?) Regnhults S T (han flyttade 1834 till Regnhults soldattorp!) Talar oredigt (....?) i Knellinge.
På sonen Peter Jonasson står det under omständigheter 36 på Diö, underårig ....? fins ej i Dopboken . Sistnämnda notisen finner jag intressant - du får leta i Virestad sn och se om han finns med, annars får du leta bakåt eller framåt på föräldrarna.
Mvh Niclas R.
4897
« skrivet: 2000-04-10, 21:55 »
I Hallaryd (G) föddes 1749 den 21 dec. i Kalshult mellangård Sven son till timmermannen Jöns Svensson i Gulastorp Ignaberga sn och hans hustru Ingierd Persdotter. Kanske har någon nytta av detta.
Känner någon till Catharina Svensdotter (född 1783 20/7 i Ströby soldattorp, Skatelöv sn i Småland) som 1827 bodde i Ignaberga socken i Skåne enligt bouppteckning efter hennes far soldaten Sven Ek (c1754?-1827)? Hennes mor hette Märta Sigfridsdotter (1746-1793).
Var Catharina gift och hade hon barn?
4898
« skrivet: 2000-04-10, 00:00 »
I Hamneda C:3 (Småland) finns följande Loshultsbor nämnda:
s 290: 1759 28/12 vigdes Saltbitter Siuderidrängen ifrån Loshult Sokn Jöns Bengtson med Ingiärd Nilsdotter ifrå Elinge Biörsag.
s 290: 1759 2/12 vigdes Saltbitter Siuderi wärkmästaren Anders Blackenberg med Kirstin ifrå Blackatorpet Loshult Socken
Kanske till nytta för någon.
4899
« skrivet: 2000-04-06, 21:32 »
En hovslagare Johan Silfvernagel bor i Hamneda socken i Småland på 1720-talet och får barn där. Ska kolla upp om honom.
4900
« skrivet: 2000-04-06, 21:29 »
Jag har en förfader som var slottsskrivare i Stockholm Knut Eriksson vars barn kallade sig Balck. Han avled 1632-34. Hustrun hette Beata Månsdotter (ca 1605?-1687) och var dotter till kyrkoherde Magnus Andreae Claviger ohh Elsa Larsdotter i Vallentuna. Tillhörde Knut Eriksson den åländska släkten Balck? Han nämns som frände till sekreteraren Johan Mattsson Arelius (son till Mats guldsmed i Stockholm; bror till Eggert Mattsson).Hans son Johan (Knutsson) Balck (levde 1689) blev major vid ett skånsk regemente och hans son Carl Detlof Balck (1678-1738) påstod sig vara adelsman i sin meritförteckning. Andra av Johan Balcks barn skrev sig von Balck. Är det en gren av frälsesläkten Balck från Åland eller vile de bara förgylla sin bakgrund lite?
4901
« skrivet: 2000-04-06, 21:09 »
Israel Sätterman nämns i en GMR 1742 för Södermanlands regemente ha fått avsked pga att han var gammal och blind. Han uppges ha tjänat i 34 år (alltså sedan nyuppsättningen av regementen efter Poltava 1709). Han nämns vidare ha varit med vid belägringen av Stralsund och blivit dansk fånge. Detta måste röra sig åren 1714-15. Vidare anges han ha varit med vid Campanien wid Stockholm och där blivit skjuten genom vänstra handen och blesserad i högra knäet. Det rör sig alltså om slaget vid Baggenstäket 1719 då ca 700 soldater ur mestadels Sörmlands regemente slog tillbaka en tio gånger större rysk anfallsstyrka.
Tydligen har Sätterman varit soldat innan han kom till Kronobergs regemente. Finns det något soldatregister upprättat över detta regemente?
4902
« skrivet: 2000-04-04, 12:12 »
Har ni hittat några salpetersjudare i släkten? Håller på att skriva en magisteruppsats om denna yrkeskår vid Växjö universitet och är intresserad av denna yrkeskategori. Jag samlar uppgifter om dessa med planer på att registrera dem så småningom. Det finns rullor på Krigsarkivet mellan åren 1693 till 1804 och uppskattningsvis 10 000- 15 000 kan ha varit verksamma i detta yrke.
De flesta (omkring 50 %) hade sitt ursprung i Småland och då främst i två områden, södra Kronobergslän (kring sjön Åsnens södra del) och i Hestra trakten i Västbo. Många av dessa småländska salpetersjudare kom tidigt att bosätta sig på andra orter. Möjligen var det så yrket fick sin geografiska spridning. Har ni hittat salpetersjudare i släkten så är jag intresserad, kanske kan jag hjälpa er vidare om de kom ifrån Småland.
/Mvh Niclas Rosenbalck
4903
« skrivet: 2000-04-01, 17:57 »
Namnet Gerton/Gierton eller Gertorn har jag stött på i Konga härad i Småland sedan 1500-talet. Det förekommer även i södra Allbo härad (socknarna Skatelöv, V. Torsås) under 1500- och 1600-talen.
Vill minnas att det på 1400-talet bodde en frälseman Sven Giertonsson på Högnalöv, Uråsa sn (av L-O Larsson i det Medeltida Värend feltolkat ss Sven Gertrudsson!).
Nils Dacke ska ha haft svågrar (hustruns bröder) som hade hade Giertorn som tillnamn (är det inte ett patronymikon som blivit korrupt som tillnamn? hette de inte Gertornsson??)
Vad namnet betyder vet jag ej. Tips är att vidare kolla sveriges Medeltida personnamn.
4904
« skrivet: 2000-03-31, 19:18 »
I mitt första inlägg den 9 juni förra året nämnde jag om en ryss som hette Wiborg. Tyvärr angav jag fel namn ur minnet. Den ryss som tog värvning i svenska armén i början av 1700-talet hette Gregorius Wiborg. Om honom har Elisabeth Thorsell skrivit en intressant artikel i släkthistoriskt forum 1/83, s 17. Gregorius Wiborg blev 1733 dömd för häststöld och det kom då fram lite uppgifter om honom vid häradsrätten. Han anges vara 36 år (således född ca 1697) och antagen som soldat vid generalmajor Bengt Horns regemente (Landscrona Garnisonsregemente) sedan tio år (dvs sedan ca 1723). Han hade hustru bosatt i Rappestad socken i Östergötland.
Enligt rullor på Krigsarkivet hette han Gregorius Michaelsson Wiborg och han fick avsked 1735, då han uppges vara 45 år (således född ca 1690).
Är det någon som känner till mer om denne ryss?
Kan han vara far till min Peter Wiborg (född 1719) (se ovan)?
4905
« skrivet: 2000-03-31, 00:12 »
Hittade en notering i Dädesjö socken som rör denna släkt. Namnet Löfving förekommer i Skatelövstrakten sedan 1500-talet och alla som bär namnet bör vara släkt.
Dädesjö AI:2, husförhörslängd 1763-1769
(noteringarna till höger anger födelseår och förkortning för födelsesocken, gran för Granhulr, däd för Dädesjö etc)
s 194 Betingetorp
Enkian Märtha Löfvingsdr 1730 36 år Skate: (=Skatelöv sn)
dot: Jngebor Jonzdr 1752 15 år granh: (=Granhult sn)
Vill minnas att jag stött på ytterligare en Löfvingsson i Vederslöv socken i början av 1700-talet.
4906
« skrivet: 2000-03-28, 00:01 »
I Skepperstad C:2, s 322, nämns att år 1809 den 11 september döde uti Högåsen och begrofs d: 14 derpå Wallackaren Sven Lindebergs och dess Fästeqwinnas Rebecka Laurins piltebarn Carl Magnus, som war född d: 18 Maji sidstl. sjukdomen war bröst-feber gl: 4 månader (barnet ej infört i Skepperstad födelsebok).
Det verkar som om flera resande har anknytningar till Skepperstad sn. År 1807 den 13 april avlider tex glasföraren Gustaf Fogelgrens och hans hustru Caisa Lisa Sandelins dotter Anna Catharina och begravs där. Deras hemvist anges som Brusaholm, Hult sn. År 1764 begravdes huddragaren från Stockhom Petter Dahlman (död 6/9 av bröstsjuka,41 år g:l). Fanns det fler resande som var bosatta i Skepperstad?
4907
« skrivet: 2000-03-25, 18:04 »
Det var nog en tur att ni hittade Logren ifrån Stenbrohult. Många av dem kom annars ifrån socknarna Virestad, Härlunda, Urshult och Almundsryd. Stenbrohult hade många men jag tror att Härlunda har dominerat eftersom i början av 1700-talet så antecknas ca 70 % av de vuxna männen i socknen som just salpetersjudare!
Det finns rullor över dem i Krigsarkivet där deras födelseort står antecknade (1700-talets slut!).
Namnet Tenfrid bör vara läsfel för exempelvis Arfvid!
När dyker Logren upp i Närke? Hur såg hans familj ut?
4908
« skrivet: 2000-03-25, 10:42 »
Lite uppgifter om salpetersjudaren Per Logrens ursprung:
Per Sunesson född 26 dec. 1759 i Idhult (”Jdhult”), döpt 31 dec., son till Sune Börgesson ohh Jana Månsdotter ; faddrar: h. Elin i Sälhults torp, Sissa i Borshult, P. Dorothea 8i ?, fichén mörk - kolla mikrofilm/original som har bättre kvalité), Bengt i Jdhult, dr. ola ibidem, Sune (i ?, fichén mörk!) (Stenbrohult CI:2, s 46)
SUNE BÖRGESSON född 10 augusti 1724 i Idhult, Stenbrohult sn, döpt 16/8 1724
son till Börge Håkansson ohh Karin Sunesdotter (Stenbrohult CI:1, s 74 - som fadder vid Sunes dop nämns endast h. Johanna i Äskya; förmodligen har prästen glömt notera fler - eller så har han döpts hemma på gården - Äskya är en granngård!)
gift (ej i Stenbrohult; möjl. i Virestad ) med JANA MÅNSDOTTER , född 1728 (hfl)
Barn (källa: Stenbrohult hfl AI:3 (1750-1751-1755, s 64; 1756-1757-1760, s 288; 1763-1772?, s 424)
Börge Sunesson f 1749 4/8 (senare hfl anger 5/8!)
Jon Sunesson f 1751 14/10 (senare hfl anger även 4/10!)
Karin Sunesdotter f 1753 1/10
Sissa Sunesdotter f 1756 27/9
Måns Sunesson f 1758 271
Per Sunesson f 1759 26/12
Elin Sunesdotter f 1763 21/5
Per Sunesson Logrens farföräldrars dödsbiografier:
Stenbrohult CI:1, s 52; år 1741: ”d. 9 Aug. (avled!) gl. Man Börje Håkonsson i Idhult född i Wijrestad Sochn i Lokan[nu Låkan!]/ warit twå gånger gifft, fört ett skickeliget och gudfruchtigt lef-/ werne, hafft en god hälsa tills nu 2 åhr af rosen och qwaf säng-/ legat 1/2 åhr átas in emot 80 åhr (begravd:) d. 16 Aug.”
Stenbrohult CI:2, s 539; år 1752: ”aug. 21 (avled!) Änk. Karin Sunesdotter i Jdhult föd i Skålshult [ gård i Stenbrohult sn!] gift med Berge Håkansson ibidem, änka 11 åhr haft god hälsa; siuk 2 weckor af blodsot atas 62 åhr (begravd:) 29 aug.”
Stenbrohult CI:1, s 42; år 1741: ”d 22 Sept. vnga dräng Håkan Börjesson i Jdhult warit mycket enfaldig/ hafft hufwudsmittan átas 23. 8 månader (begravd: ) d. 29 Sept.”
Det finns säkert mer att hitta eftersom Stenbrohult är en mycket bra församling. Carl von Linnés far och bror, som båda var kyrkoherdar i socknen, förde biografier över alla begravda där det framgår mycket kulturhistoriska uppgifter förutom ursprung.
En fråga tillbaka är om det finns fler salpetersjudare som likt Logren dyker upp i Närke m fl ställen som har sitt ursprung i Småland? De småländska salpetersjudarna (som utgjorde mer än 40 % av arbetskåren) arbetsvandrade i hela Sverige, och vad jag har sett i min forskning så etablerade många sig permanent på andra orter väldigt tidigt. Söker därför uppgifter om dessa männikor i förskingringen. Har samlat en hel del uppgifter om salpetersjudare och är det någon som har sitt ursprung bland småländska salpetersjudare kanske jag kan hjälpa till.
4909
« skrivet: 2000-03-23, 19:25 »
Almqvists bok som jag refererade till ovan heter mer exakt Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1620. I del 4 sidan 210 nämns Påvel Mårtensson som avled 1597 och var fogde bla i Tierp.
Finns det något bevarat material ifrån Uppsala stad ifrån 1500-talet? Några räkenskaper som kan bekräfta att Påvel begravdes där?
Vad gäller Wiedes genealogiska anteckningar har jag uppmärksammat att det måste röra sig om samme Wiede som verkade i Linköping på 1800-talet (nämns om hans genealogiska anteckningar i Linköpings stads historia!). Denne verkade vid stiftsbiblioteket i Linköping och hans efterlämnade papper bör nog finnas i Linköpings biblioteks handskriftssamling i så fall (som tack och lov inte brann inne vid branden för några år sedan). Har någon Linköpingsbo möjlighet att kolla vad som finns i dessa?
4910
« skrivet: 2000-03-15, 23:00 »
Vilka var frälsemannen Arvid Kåse (adliga ätten nr 139) till bl a Oshult, Pjätteryd sn (G) (död 1630) egentligen gift med? Enligt Elgenstierna IV, s 372 (tab. 3) var han gift 1:o m. Elisabeth, som möjligen hänförs som en dtr t Anders Svensson (Stråle af Ekna), 2: före 1608 m. en Merete Mattsdotter som skulle vara dotter till frälsemannen Matts Torbjörnsson (Hässleholmsätten; i Skåne!) ohh Karin Pedersdtr (Hård af Segerstad), och slutligen 3: 1621 m. Anna Melkersdotter, dtr t hövidsmannen Melker Axelsson som adlades 1620 ohh Beata Ulfsdotter (Halvhjort till Flishult).
Att Arvid Kåse var gift med Anna Melkersdotter är belagt i källor, men jag har inte sett några belägg för de andra giftena, utan bara referenser i domboken till att han hade barn i mer än ett gifte. Är verkligen Merete Mattsdotter (Hässleholmsätten) en hustru till honom och mor till några av hans barn? Hennes far Matts Torbjörnsson med hustru är belagda senast på 1560-talets början och hon bör då vara född senast ca 1565 (uppskattningsvis). Hon uppges av Elgenstierna vara mor till Karin Arvidsdotter Kåse och Märta Arvidsdotter Kåse som båda gifter sig så sent som på 1650-talet och även får barn under detta årtionde. Jag tycker att kronologin haltar (deras mor skulle varit i medlet av 40-års åldern då hon framfödde dem och de själva skulle gift sig först i 40-års åldern och även fött barn då. Detta är inte biologiskt omöjligt, men jag funderar på om det verkligen kan stämma. Vilka källor till dessa uppgifter har Riddarhuset?
Den sätesgård Oshult som Arvid Kåse bebor i Pjätteryd sn har tidigare tillhört släkten Rosenbielke och även andra gårdar han äger kan relateras till Rosenbielkeätten och till Stolpeätten (där Estrid Jönsdtr (Rosenbielke) var ingift!). Är Arvids första/andra hustru en medlem av endera dessa släkter?
4911
« skrivet: 2000-03-15, 22:31 »
Magnus Ugglas mm mf m
61 Eva Aurora Vilhelmina von Platen (synes ha kallats enbart för Eva) var född i december 1801 i Agunnaryd socken (G) (uppgiften enligt hfl i Aringsås o Blädinge - har ej kontrollerat födelseboken). Hon var dotter till överstelöjtnanten vid Kronobergs regemente, RSO, Bogislav Ernst von Platen (f 1736 30/12, död 1809 25/9 på Älmtaryd, Agunnaryd sn) och hans hustru fru Jeannette Louise von Platen, född Koskull (f 1773 1274 på Hjälmsänga, Rydaholm sn, död 1844 29/2). Fadern Bogislav Ernst von Platen tillhörde en ointroducerad utländsk adelssläkt och var kusin till fältmarskalken Philip Julius Bernhard von Platen som naturaliserades ss friherre von Platen, nr 313. Modern Jeannette Louise var dotter till friherre Otto Anders Koskull (1748-1787) och hans fru Amalia Beata Silfversparre (1746-1800) på Engaholm, Aringsås sn, båda tillhörande gamla adelsätter som man hittar i Elgenstierna och kan spåra långt bakåt.
Jeannette Louise Koskulls (ej Jeannetta Lovisa som Elgenstierna uppger!)fm ff mm var t ex Constantia Eriksdotter, Erik XIV:s utomäktenskapliga dotter. Hon härstammar även ifrån Erik XIV:s utomäktenskapliga dotter Virginia Eriksdotter.
4912
« skrivet: 2000-03-09, 08:41 »
Gården du efterlyser kan vara Askenäs säteri i Göteryds församling i södra Småland.
4913
« skrivet: 2000-03-06, 22:54 »
Tillhörde skeppskaptenen och brukspatronen Peter Steinorth (f 1742, död 21 januari 1814 av ålderdom på Skye säteri, Uråsa sn (G)) denna släkt?
Han var troligen bosatt i Göteborg en tid och kom sedan till Småland och Uråsa socken där han 1794 18/7 införskaffade Skye säteri. Hans hustru var Sophia Maria (troligen kallad enbart Sophia!) Kreft (f 1747 enl. hfl, död 20 dec. 1812 på Skye). Deras dotter var Dorothea Sophia Steinort som anges född 24 januari 1769 i Stralsund, Pommern. Hon avled 3 sept. 1857 och övertog Skye säteri med sin man riddaren av Svärdsorden, majoren Carl Alm (f 25/3 1755 i karlskrona, död 9/2 1819 på Skye).
Peter Steinort anges vara brukspatron, men för vilket bruk? Finns uppgifter om släkterna Steinorth och Kreft i någon tryckt litteratur? Att forska i Pommern är väl inte annars så lätt?
4914
« skrivet: 2000-03-05, 22:41 »
Ursprung sökes till Anders Petter Ekberg född 7 april 1858 i Skåne. Han emigrerade senast 1895 till USA och avled i La Grange, Illinois 24 maj 1944. Enligt uppgift i bevarad familjebibel i USA konfirmerades han 9 maj 1872, men ovisst vart.
Alla uppgifter om var han kan vara född tas tacksamt emot.
4915
« skrivet: 2000-03-05, 17:34 »
Släktforskarna i Hjärsås!
Vet ni vilken gård som Nils Månsson kom ifrån i Virestad? Namnet N.M. är ytterst vanligt så om ni har något mer (faddrar etc) kan jag möjligen hjälpa er eftersom jag har en stor del av min mormors släkt ifrån Virestad och har samlat en hel del material.
Niclas Rosenbalck
4916
« skrivet: 2000-03-05, 17:16 »
Har gjort en notering som kanske rör Påvel Mårtensson i Uppsala. I Bure namn och ätt (UUB genealogica X36) (mikrokort So572 272) nämns en Påwel Mårtensson (rent kronologiskt verkar denne P.M. ha levt vid samma tid som vår) som son till en Mårten Giordsson Smed i Öregrund ohh Elin, en dtr t hustru Brita (g 3 ggr) som var dotter till Jacob Andersson -en av stamfädrarna till Buresläkten. Det står något mer om Påfvel, men mikrokorten är så dåligt konverterade av SVAR så det går knappt att läsa. En check i mikrofilmen brukar vara ett bättre alternativ om den finns att tillgå.
Kanske är det ifrån Buregenealogien som de exakta datumen kommer på malins födelse?
4917
« skrivet: 2000-03-04, 19:06 »
skarprättaren Linds dotter Christina döpt 3 maj 1713 i Kalvsvik k:a (G) (C:1, s 124).
4918
« skrivet: 2000-02-27, 16:38 »
En Påvel Mårtensson var fogde på Örbyhus och i Tierp i Uppland på 1590-talet enligt Almqvists förteckning på kungliga tjänstemän (vad var det boken nu hette?). I alla fall har noterat att denne anges vara död 1597, samma år som anges för Malin Påvelsdotters far. Är det en slump?
Har undrat länge varifrån uppgiften om Malins föräldrar kommer.
I Släkt och Hävd 1987:2, s 352, har den duktige Jönköpingsforskaren Per Ericson skrivit tillägg till Peder Germundsson Glandius biografi i Smolandi Upsalienses nr 19: Där refererar han till ett vittnesmål 1679 om skolmästargården i Jönköping som efter Per Glandii död ärvdes av hans styvson(!) som då var student i Uppsala.
I säljebrevet (avtryckt i Gudmundsgillets årsbok 1972) daterat 1630 27/6 sålde följande skolmästaregården: Bonde Germundsson (nr 118 i Smolandi Upsalienses; gift med Glandii dotter Malin (änkan efter Ericus Johannis (Herlinus)), senare kyrkoherde i Lekaryd), Mårten Påvelsson och Erland Persson , som de ärvt efter modern Kerstin Påvelsdotter. Här verkar det som om uppgifterna går isär med herdaminnets. Kanske är brevet felaktigt återgivet?
Enligt uppgifter skulle Malins föräldrar vara: Påvel Mårtensson och Karin Månsdotter. Var kommer ursprunget till detta ifrån?
Per Glandii hustru hette troligen Kerstin. Förutom ovanstående köp så nämns h. Kerstin mr Pers i jordeboken 1622 (Glandius avled 1622 och inte 1623!!!)
I Forsanderska samlingen i Växjö landsbibliotek (som var en tidig 1800-tals samling till Växjö herdaminne) så nämns följande: Johannis Ericus war vid år 1612 comminister i Herlöf och fader till Pastores i Björkö Johannes Herlinus och i Hvetlanda Andreas Herlinus. Mr Ericus Johannis dog i Säby 1620..... war gift med Malin Påvelsdotter, född i Stockholm 1589 16/9 och död 1631 9/2.... Malin Påvelsdr blef sedermera gift med pastor i Lekaryd Bonde Germundi. Hon var dotter af Påvel Mårtensson, som dog i Upsala 1597 15/5 och Kerstin Månsdotter från Hjelmsryd.
Här kallas Påvels hustru även Kerstin! Som referens anger Forsander Wiedes gen. antr. Vad är detta för samling? De exakta datumangivelserna på Malins födelse och hennes faders död är underliga eftersom inga kyrkböcker finns ifrån 1500-talets Uppsala och Stockholm. Är det ifrån någon släktbibel som ännu på 1800-talet fanns i behåll?
Enligt Allbo dombok så hette Bonde Germundi hustru Malin Persdotter. Det kan hon ha hetat även om hon var Petrus Glandius styvdotter. Finns det något källbelägg för Påvelsdotter? Kan det istället vara Petrus Glandius hustru Kerstin Påvelsdotter som är dotter till Påvel Mårtensson?
4919
« skrivet: 2000-02-27, 16:02 »
Finns det någon som känner till när en fotograf Sandels J(or) verkade i Stockholm? Adressen var Drottninggatan 27. Har äldre fotografier ifrån denna attelje (1800-talet) och undrar när de kan vara tagna, finns något skrivet om de olika logotyperna som användes av Sandels som kan användas till en mer precis årtalsidentifiering?
4920
« skrivet: 2000-02-22, 22:11 »
Har någon stött på en Johannes Nilsson född 1793 12/6 i Skepperstad sn ?
Han blev 1812 extra roteringssoldat vid Jönköpings regemente under namnet Wred. Deltog i Napoleonkriget 1813, där han bl a sårades vid Leipzig. Han bodde 1812 till 1815 i torpet Råsen under Köpstad, Vrigstad sn. År 1815 antas han som ordinarie soldat för nr 91 vid Kalmar regemente, soldattorpet Lilla Berg i Hjärtlanda sn. Han får nu soldatnamnet Neij. Han verkar fram till 1846 då han erhåller avsked ss gratialist. Han avlider 7 maj 1849 i torpet Dalskog under Hjärtlanda östregård, Hjärtlanda sn.
Han uppges vara född 12/6 1793 i Skepperstad sn, men kan ej återfinas i födelseboken! Vem är han son till?
En familjetradition ifrån denna sida av släkten talar om en båtsman i släkten som avled i Bengalien vid Indien och dumpades i havet varefter hans saker ur sjömanskistan skickades hem till familjen (bla en rakkniv o snusdosa som finns i släkten!)- är det Johannes far?
År 1812 8/7 vigs Johannes Wred i Fröderyd k:a med pigan Annika Petersdotter (född 4/5 1787 i Fröderyd sn - men ej heller införd i födelseboken!! Var detta vanligt i trakten?), dtr t salpetersjudaren Peter Thorman (1737-1795) i Ryd, Fröderyd sn ohh Maja Persdtr (1747-1834).
De hade barnen:
Per Johan Johannesson (1813-1818)
Magnus Johannesson (1816-1818)
Anna MARIA Johannesdtr (1818-1900)
Per Johan Johannesson f 1820 8/1
Jonas Magnus Johannesson f 1821 3/11
Johannes Johannesson Alm f 1823 2/12
Lisa Johannesdotter f 1826 6/8
Sven Johannesson f 1828 20/9
Vet någon om deras öden?
Alla ledtrådar om den gäckande Johannes tas tacksamt emot.
4921
« skrivet: 2000-02-13, 14:38 »
I SAÄ av G. Elgenstierna del VII, s 744, i ingressen till Stråle af Ekna står om stamfadern Anders Svensson som adlades 1574:
På en under nämnda tvister inlämnad stamtavla (bland allegaterna till 1650 års riksdagsprotokoll) upptages intet om hans föräldrar och härstamning, medan en visserligen oriktig härledning upp till slutet av 1300-talet anföres för hans hustru......
Hustrun till Anders Svensson var Olof Hvits dotter Anna Olofsdotter. Eftersom man tidigare felaktigt velat identifiera Olof Hvit med Olof Arvidsson av ätten Rosenbielke, så undrar jag nu vad som egentligen står i den stamtavla som inlämnades 1650 och varför man i modern forskning förkastat den (Elgenstierna)? Var finns allegaterna till 1650 års riksdagsprotokoll?
Har Hans Gillingstam någon kommentar till Olof Hvit?
4922
« skrivet: 2000-02-13, 14:03 »
En mycket stor utredning om Gustaf I:s ättlingar
fram till 1800 (familjer med barn födda före tas med!) har redan gjorts av släktforskaren Fredrik Kjällbring i Växjö - vill minnas att han matat in ca 4000 individer. Såväl äkta som utomäktenskapliga tas med. Troligen är det fler som intresserat sig för samma ämne och ett samarbete där man planerar en bokutgivning kanske skulle kunnna komma till stånd. Det borde väl vara något Sveriges släktforskarförbund skulle vara intresserad av?
4923
« skrivet: 2000-02-11, 21:50 »
Finns det någon båtsman Per Trogen på 1730-talet?
En båtsman Per Trogen ohh Ingredz barn i Hiulsryd, Vislanda sn Elin Persdtr f 3/1 1736, dp 6/1 1736 (Vislanda C:2 s 58)
faddrar: Jöns i hönetorp, Jacob i siöbachen, Anon i Wermeshult, h: Gunnil i Hullingzwid, Pig. Ingred i Siöbacken
Vad gjorde denna Trogen på landbacken?
Letar själv efter en försvunnen Per Torstensson ifrån Sjöbacken, Vislanda sn (nämnd senast där 1715, sedan borta) som ska vara bror till två av faddrarna ovan (Jacob Torstensson och Ingrid Torstensdtr i sjöbacken), är det månne han som är båtsman Trogen och hemma med familjen en tid år 1736?
Är många av båtsmännen födda i inlandet av Småland?
4924
« skrivet: 2000-02-06, 22:12 »
I Personhistorisk Tidskrift (PHT) 1903 (s 145-147) skriver Adolf Fock i ”Tvenne anträd” att han innehade en liten gobelinpåse med invävda vapen (bilder redovisas i PHT). Av uppställda vapensköldar framgår att den innehafts av något barn till makarna Lindorm Svensson (Bock av Näs), död 1601, och dennes fru Märta Ribbing (död 1622).
Om Lindorm Svensson vet man att hans morfar var frälsemannen Olof Håkansson (Båt av Billa) som var son till Håkan Mattsson (Båt av Billa). Anvapnen redovisas fyra generationer bakåt (de 16 anorna). Påsen torde ha tillkommit i början av 1600-talet. Platsen för Håkan Mattssons hustrus vapen redovisar halvhjorten, vilket stämmer väl med vad man vet om att Håkans hustru var Ingrid Nilsdotter (Halvhjort av Elmtaryd). Att Östensson istället i PHT 1974, s 40ff, vill införa Elin Svensdotter som en andra hustru till Håkan Mattsson vilar på mycket lösa grunder. Hon skulle då vara mor till Olof Håkansson. Det hela beror troligen på att man vill förklara förnamnet Lindorms uppdykande bland ättlingarna till Håkan Mattsson (bla dottern Elin Håkansdotters dotter Anna Olofsdotter hade en son Lindorm Andersson Stråle (af Ekna), och sonen Olof Håkanssons dotter Brita Olofsdotters hade en son Lindorm Svensson (Bock af Näs) - se ovan). Namnets uppdykande behöver ej bero på någon direkt släktskap ifrån den i slutet av 1400-talet kände frälsemannen Lindorm Mattsson (Läma), utan om man följer mitt resonemang ovan så kan man ha valt att uppkalla sina söner till Lindorm efter Håkan Mattssons yngre styvbror Lindorm Andersson i Rottne.
Att Äldre Svenska Frälsesläkter (ÄSF) I:3 i artikeln Båt av Billa har fler fel bör uppmärksammmas här. De angivna sönerna Sten Håkansson och Per Håkansson i tabell 4 ska utgå. De är söner till en kusin till Håkan Mattssons hustru Ingrid Nilsdotter (Halvhjort av Elmtaryd (Ingrid Jönsdtr g.m. Håkan Pedersson). Om detta se PHT 1971, s 77, not 3. )
4925
« skrivet: 2000-01-23, 22:28 »
Hej Johan!
Såg att jag skickade en felaktig uppgift ovan.
Änkan madam Elsa Smitt i Ramnäs var inte gift med någon Bergstedt, utan det var en annan kvinna (NN Bergstedts änka) som nämns efter henne i fadderuppräkningen 1737 16/1.
Däremot var Elsa gift med en NN Becker enligt följande notis:
komminister Frondelius ohh Christ. Wallin son Petter f 27/2 1736, dp 29/2.
Faddrar: herr major Ödhel, herr Johan Hierpe, Jöns i Skiölzbögd, Lars i Judhult, Christiern i Kieskhult, Pastorskan Cicilia Gestrenia, Beckers änka Elsa Smidt, klockarens hustru Ingierd, h. Mätta i Kiäskhult, hust. Sara (ev. Sanna) ibid.
Har du forskat något om Johan Jonsson i Ramnäs? Har en uppgift att han kom ifrån Skateboda, Göteryd sn och att fadern var en Jon Johansson.
4926
« skrivet: 2000-01-23, 17:44 »
Lite mer uppgifter:
Johan ohh Karin i Ramnäs son Jacob f 12/6 1735, dp 15/6.
Faddrar: Johan Hierpe, Per i Lönhult, dr Jon i Stafryd, Fru Brovallia, h. Anna i Romarhylte, h. Bengta i weka (sic!)
Johan och Karin vigdes 1733 26/12 i Göteryd k.a, hon anges som piga ifrån ry järnbruk.
Hustru Karin i Ramnäs, om det är Johans Karin är dock inte helt säkert (men troligt), figurerar som fadder vid dop den 16 maj 1734 av löjtnant Unéers barn. Om Karin varit vanlig tjänstepiga på bruket så är det underligt att hon får vara fadder åt Unéers barn och även att dennes fru Britta Emerentia Brovall är första kvinnliga fadder åt Karins son Jacob 15 juni 1735. Vanligtvis förekommer en av Rase-familjen som fadder åt Unéers barn och kanske ansåg man att en representant för det etablerade bruksfolket var passande bland faddrarna. Intressant är även att madam Elsa Smidt förekommer som fadder. Hon bodde troligen i Ramnäs ty en hustru Elsa i Ramnäs nämns 1730 som fadder till Unéers barn. Samma år figurerar även Mad. Elsa Smidt. Hon nämns även som änka efter en Bergstedt i en faddernotis 1737 16/1 åt Lars Rase ohh annika Berlins barn).Möjligen föreligger således en släktskap med Lars Andersson Rase eller dennes hustru Annika Berlin (vigda 1732). De hade också en son som döptes till Jacob född 1739 i Göteryd sn. Namnet jacob förekommer inte i Johan Jonssons släkt, vad jag hittat. Kanske var Karins patronymikon just Jacobsdotter ?
4927
« skrivet: 2000-01-23, 17:36 »
Namnet Fulmo finns även i Moheda sn i början av 1600-talet. Skräddaren Fulmo Gustafsson i Stockholm (g.m. Anna Persdtr) var far till Catharina Fulmosdotter (levde ännu 1703) som var gift 1: o 1667 15/1 i Stockholm Nicolai m. köpmannen Arvid Andersson, 2: 1688 29/4 i Stockholm m. bokhållaren Barthold Kristoffer Bilfelt. Källa Ny svensk släktbok s 90.
Fulmo kan vara son till bonden Gustaf i Skog, Moheda sn, i vars släkt namnet Fulmo förekommer!
4928
« skrivet: 2000-01-22, 12:54 »
Hittade en notering om en familj Törnqvist i Gottåsa, Skatelöv sn, Smålnad. Bouppteckning, Allbo härad FI:3, s 495-520;uppgjord 1764 25-26 juni efter gästgivaren Axel Johan Törnquist i Gottåsa, efterlämnade änkan madame Caisa Kempf och barnen: Elias, 22 1/2 år, Jonas 14 1/2 år, Hans 5 år, Margareta 15 1/2 år, Anna Catharina 11 år och Dorothea Christina 7 år. Å de omyndigas vägnar var farbrodern tracteuren herr Fabian törnquist (om denne se även Allbo bouppt, FI:4, s 39 - en dtr t honom Eva Beata T. gift med Carl Carström) och den avlidnes svåger kronolänsman herr Nils Ekström, å änkans vägnar hennes fader kronobefallningsmannen herr Hans Jochum Kempf.
4929
« skrivet: 2000-01-21, 23:01 »
Hej!
Här är lite uppgifter om snapphanen Per Perssons släkt. Hans barn tog namnet Engwall och döttrar blev ingifta i prästsläkter. Har ej sammanställt alla hans barn, men här kommer det jag har tillhanda.
Per Persson
befallningsman på Enga (~Engaholm), Aringsås sn
född i Hönjarum, Osby sn, Skåne (som då tillhörde Danmark)
snapphane under Skånska kriget 1676
pardonsbrev 1678 10/1 (ovisst om det är P.P. d.y. eller äldre (far o son)
gift med Karin Staffansdotter, dtr t Staffan Olofsson, frälsefogde på Enga, Aringsås sn (åtminstone 1669)
(g.1)m. länsmannen Sune Jonsson i Spånghult, Virestad sn i hans 2:a gifte - i 1:a giftet var denne svärson till länsmannen Lars Ingemarsson i Arnanäs, Virestad sn)
Per Persson ovan son till:
bonden Per Persson (d.ä.) i Hönjarum, Osby sn , (f omkr 1610, beräknad ålder), var även snapphane under Skånka kriget 1676. Levde 1684 på Enga hos sin son (källa: rannsakning angående Loshultskuppen; troligen avled han o begravdes i Aringsås)
gift med: Elsa
Barn:
*Per Persson , se ovan
*Karin Persdtr f 1643 i Hönjarum, Osby sn , död 1690 i Jonstorp, Osby sn, bgr 6/4,
gift 28/4 1661 i Osby k:a med Torkel Svensson (f 1632 i Brunkelstorp, Osby sn, död 2/10 1702 i Jonstorp, Osby sn; bonde ibid, son till Sven Torkelsson (c1610-1671) ohh Truen Olofsdtr (c1608-1675) i Brunkelstorp o Västra Genastorp, bägge i Osby sn)
*Kerstin Persdtr f i Hönjarum , död ?
gift 11/6 1654 i Osby k:a med Sven Olofsson (f
1625 i Jonstorp, Osby sn, död 1659 ibid, bgr
9/10, bonde ibid)
son: Måns Svensson (f 1658 i Jonstorp, döpt
5/12; död 11/10 1739 i Hönjarum, Osby sn;
bonde i Hönjarum; gift 19/6 1681 i Osby k:a
med Inger Sonesdotter (f 1664 i Spånghult,
Virestad sn, död 14/1 1733 i Hönjarum, dtr t
Sone Jonsson (död 1674) i Spånghult, bonde i
Angshult, senare i Spånghult, bägge i Virestad
sn, fogde åt greve Torstensson i hans
friherrskap; länsman i Virestad socken, ohh
Ingeborg Sonesdtr (ifrån Spånghult, dtrt t
Sone Persson i Spånghult))
Per Persson (d.ä.) son till
Per Persson i Hönjarum, Osby sn (f omkr 1580, beräknad) ohh Sissa Nilsdtr (dtr t Nils Eriksson i Marestorp, Loshult sn, senare i Slähult, osby sn känd 1584-1606, ohh Elna Persdatter ifrån Marestorp - dtr t Per Håkansson i Marestorp, Loshult sn (var gränsjusteringsman 19 mars 1555 av riksgränsen mellan Danmark och Sverige; en on till denne var Björn Persson (känd 1574-1629) gift med Dorotea, i Marestorp))
son till : Per Trulsson i Hönjarum, Osby sn (f omkr 1550, beräknad), levde 1622 , ohh Kerstin
son till: Truls Haraldsson, lejebonde i Hönjarum, Osby sn, känd 1584-1596, gift med Kerstin
Barn: Per Trulsson, se ovan
Elsa Trulsdatter f 1551 i Hönjarum,
Osby sn, död 1655 i Olastorp, Osby sn,
bgr 18/5; g.1569 m. Per Jonsson (död
1601), bonde i Olastorp, Osby sn
Om Per Persson (d.y.) se Snapphanen som blev landbofogde på Engaholm av Oskar Petersson, i Värendsbygder 1967 (s 50-57)
Hegdabygd, Hallaryd sn plundrades av Per Persson (d.y.) och Måns Svensson i Hönjarum 1676/1677,
I Hegdabygd bodde då Sune Svensson ohh Inger Åkesdotter, som tidigare bott i Bengtstorp (Almås), Virestad sn. Sune tillhörde en gränssläkt med förankring i både Loshult och Virestad socken (hans far Sven Bengtsson i Almås flyttade senare till Östanböke i Loshult socken).
Johannes Laurentii Spolin. Inskrevs den 13/9, 8 år gammal, uppflyttades på gymnasiet 1700 5/7, avgick 1702 för fortsatta studier i Lund, där han inskrevs i Smålands nation den 2/10. Prästvigd i Lund 1709 26/3. Komminister i Fagerhult, Kalmar län, 1712 30/4. Död i Kråksmåla 1729 12/1.
G.m. Annika Engvall, bodde i Älghult efter makens död - (bror: Suno Petri Engwall, son t. arrendatorn Per Persson på Engaholm. Inskrevs den 22/2, 10 år gammal, flyttades till gymnasiet 1693 och avgick 1694 10/11. Kallas då Engman. Studerade först i Köpenhamn, därefter i Dorpat, där han inskrevs 1696 20/10. Advokatfiskal vid överste Schlippenbachs regemente. Fånge i Viborg 1710 och förd först till Moskva och sedan till Kasan, där han avled 1716. G.m. Anna Gertruda, flykting i Stockholm 1713-14..
Upptäcker ni fel, rätta det i så fall.
4930
« skrivet: 2000-01-21, 20:30 »
Lindorm Andersson såg jag är faktiskt belagd redan 1538, se mitt utdrag ovan ifrån Gustaf I:s registratur år 1538 (tryckta versionen s 76-77; RR 1536-1539, fol. 153), brev daterat Västerås den 30 juli.
Således har vi nu Lindorm Andersson belagd 1538-1558.
4931
« skrivet: 2000-01-21, 20:26 »
Intressant och nyttigt att Gillingstam gav sin kommentar. Det behövs en debatt om de antaganden man gör i medeltidsforskningen så att det framgår vilket som är fakta och just enbart antaganden. Vi kan klart slå fast att vi inte med säkerhet vet hur Håkan Mattssons son Arvid Håkansson var släkt med Elin Svensdotter i Rottne, om de överhuvudtaget var släkt!
Forskningen har delats upp sig på två olika hypoteser:
*1 Elin Svensdotter gift som änka med frälsemannen Håkan Mattsson (Båt av Billa) (belagd omkr. 1510 (BHB - släktbok!) till 1533 i hans 2:a gifte (g 1: o m. Ingrid Nilsdotter (Halvhjort av Elmtaryd)
alternativt:
*2 Elin Svensdotter gift 1: o. m. frälsemannen Matts Håkansson (Båt av Billa) belagd 1473-1499 (vad kommer årtalet 1510 ifrån som Gillingstam anger?) -(förmodligen då i ett hans 2:a gifte). Elin senare omgift med Anders Olsson och med sistnämnde hade hon sonen Lindorm Andersson i Rottne (belagd 1545-1558).
Om vi räknar kronologiskt på när Båt av Billa ättens medlemmar upptäder i handlingarna kan vi grovt uppskatta deras födelsetid.
Estrid Olsdotter Bååt anges född omkr. 1553 (ÄSF I:3, s 221), hennes far Olof Arvidsson (Båt av Billa) nämns 1552-1566, och bör förmodligen vara född tidigast omkr. 1520. Dennes fader Arvid Håkansson (Båt av Billa) är belagd 1530-1537 och kan antagas vara född omkr. 1500. Dennes far Håkan Mattsson (Båt av Billa) bör då vara född omkr. 1470-80, grovt uppskattat, och detta stämmer väl med att dennes far, Matts Håkansson, i sin tur nämns 1473-1499.
Om Lindorm Mattsson (Läma) är belagd 1473-1510 så bör han vara född senast omkr. 1450. Likaså bör hans syster kunna få dottern Elin Svensdotter, omkr. 1470. Denne i sin tur kan, menar jag, ungefär 1490 till 1500 ha blivit gift som ung flicka med änklingen Matts Håkansson och blivit styvmor till Håkan Mattsson. Efter Matts död kan hon i början av 1500-talet ha blivit omgift med Anders Olsson som förmodligen var bonde i Rottne där hon sedan bodde. Sonen Lindorm Andersson är förmodligen född omkr. 1510. Att han är belagd ifrån 1545 till 1558, anser jag stöder denna grova beräkning. Nu vet jag ej med säkerhet vilka år i Smålands handlingar som finns bevarade för Norrvidinge härad (dit Rottne by tillhörde) före 1545, för det kunde vara intressant att veta vilken som var bonde före Lindorm Andersson i Rottne.
Om Lindorms son Nils Lindormsson (Båt av Aneby) är född omkr. 1550 och får en dotter omkr. 1580-90 så är det väl inte orimligt att hon kan leva till 1666? Generationsklyftan haltar således ej som Gillingstam i hast menar.
Jag menar att problemets lösning inte är fastslagen, jag likväl som både Östenson & Gillingstam kan ha fel.
Finns det mer källor som inte är beaktade ännu?
4932
« skrivet: 2000-01-21, 19:40 »
Hej Johan!
Är du också ättling till Johan Jonsson ohh Karin i Ramnäs? Härstammar själv ifrån deras ende son Jacob född 1735. Han är min fm mf ff f. Bruket som avses är Ry järnbruk i Göteryd socken som anlades 1730. I slutet av 1700-talet byter bruket namn till Delary. Anledningen är att det även uppstod ett pappersbruk i Ry (~Ryd) och att man delade upp enheten i två, dvs dela(-de)Ry.
Jag vet ej vilka som är Karins föräldrar, men eftersom hon anges som kommen ifrån bruket antar jag att hon är en smedsdotter. Hon förekommer som fadder till andra på bruket och kolla även vilka som var sonen Jacobs faddrar! Det förekommer en hustru Elsa Smitt i Ramnäs, som var änka efter ngn på bruket vill jag minnas. Smeden Lars Andersson Rase ohh Annika Berlin har även en son Jacob och kanske är Karin och Annika systrar?
Karin hittar jag ej i Göteryd födelsebok (kollat många alternativa Karin 1700-15), så jag antar att hon inte är infödd!
Vilken av Jacobs barn kommer du möjligen in på?
4933
« skrivet: 2000-01-16, 20:28 »
Hustru Karin i Dädesjö 1625 som jag ser det var gift med Nils Jacobsson som var bror till Olof Jacobsson i Dädesjö (frälseman enligt ÄL 1613 där han upptas bland adeln) och son till kyrkoherde Jacob Nilsson (Hjälshammarsläkten) ohh Sigrid Johansdotter (levde 1607). Nils och Karin hade då en son Jacob Nilsson som levde 1623, men död senast 1625, och hans mor ärvde då hans 1/6 i Dädesjö! Du satte huvudet på spiken när du tog upp detta, eftersom jag vridit och vändit på släktskapen länge och slutligen antagit att notisen i domboken angående en Nils Jacobsson som son till Karin är felaktig i domboken och att det skett en omkastning av namnet. Vi måste komma ihåg att domboksnotiserna kan vara felskrivna vad gäller personnamnen!
Pröva att reda ut domboksnotiserna 1623 o 1625 (+ anteckningarna om bröderna Johan Jacobsson o Nils Jacobsson som Almqvist nämner!!!) med följande konstruktion av familjen:
Sigrid Johansdtr , levde 1607
g 1) m Jacob Nilsson (Hjälshammarsläkten), kh i Berga 1550-(65), kh i Dädesjö 1565-70; son t Nils Jacobsson ohh Margareta Vastesdtr (Hård av Segerstad; samma släkt!)
g 2)(1571) Peder Håkansson, kh i Dädesjö 1571-(82)
Barn till Sigrid:
1. Märta Jacobsdtr död före 1625
g.m. kh Jon Nicolai i Tolg , kh i Tolg 1603-43 (g 2) m Kirstin Djursdtr, levde 1640, trol. dtr t kh Djur/Gjurd i Kvenneberga)
1. Olof Jacobsson ,bodde i Dädesjö by, ryttare, kallas frälseman 1613, levde ännu 1625
1. Johan Jacobsson , levde 1600 död före 1625 g.m. Ingierd Bengtsdtr (levde 1644, dtr t kh Bengt Johannis i Ekesås(=Gårdsby; Baazius-släkten!; omgift m. nämndemannen Sone Gudmundsson i Linnebjörke, Dädesjö sn): son Jacob Johansson, bonde i Näsby, Dädesjö sn (levde ännu på 1660-talet)
1. Nils Jacobsson levde 1600, död senast 1623, g.m. Karin i Dädesjö (levde 1625): son Jacob Nilsson, död ogift före 1625 (levde trol. 1623)
2. Jon Persson (Jonas Petri) , död trol. 1658, kh i Myresjö 1613-58 (g 1)m NN (Eriksdtr), 2)m Märta Gustafsdtr (Silfversparre, adlig ätt)
2. Märta Pedersdtr levde 1625, g.m. Nils Håkansson, kh i Dädesjö 1602-(29)
Skilj mellan vilka som hade arv till de olika gårdarna! Jon Persson i Myresjö och Märta Pedersdtr (hennes barn rätteligen eftersom hon var avliden)hade arv till Dädesjö, men inte till
de andra gårdarna Villköl och Hjälshammar som enbart avkomlingar till Nils Jacobsson ohh Margareta Vastesdtr hade rätt till! Däremot har inte avkomlingarna till kh Jacob Nilssons bror Erik Nilsson (g.m. Elin Jonsdtr (Björnskogssläkten) några arvsanspråk i Dädesjö som tillhörde Sigrid Johansdtrs avkomlingar!
Jag kan givetvis ha fel, men jag ser detta resonemang mer plausibelt än att blanda in fyra giften (vilket var förbjudet enligt lag) för Margareta Håkansdtr!
När det gäller Britta, Måns Stockes hustru i Hallsnäs, ramkvilla sn så tror jag att hon kan vara dotter till Per Åkesson i Hallsnäs ohh Ingrid och att den sistnämnda (Ingrid) kan vara en syster till Erik Nilsson och Jacob Nilsson! Låter detta rimligt? Då stämmer skylldskapen andra o tredje grad mellan Erik Eriksson (månne fel för Jacob Eriksson???, Axel Rynings tjänare, se Silfvings uppgifter om Elins son) och Elin Måns Stockes dotter. 1:a grad är syskonskap, 2:a kusiner, och tredje vad vi numera säger sysslingar (eller nästkusiner i Sydsmåland).
Jag hade fel vad gäller tidpunkten att Margareta Håkansdtr var gift med kh torkel Pedersson på 1540-talet. De var gfta åtminstone 1560. Vill minnas att jag hittat en uppgift att de var gifta tidigare men kan inte hitta det nu - när figurerar Torkel i rusttjänstlängderna?
Tycker förresten att vi ska öppna ett nytt forum på antingen medeltid eller ointroducerad adel och låta Lindströmarna ha sin plats ifred eftersom Dädesjösläkten enbart kommer in på kvinnolinjen!
4934
« skrivet: 2000-01-16, 15:03 »
Här kommer lite mer ifrån Göteryd sn i småland om Rase-familjen.
Anders Rase , f ca 1694 (dödsålder), bgr 15/6 1740 i Göteryd sn, 56 år g:l
hammarsmed vid Ry järnbruk, Göteryd sn 1730-40
gift med: NN Danielsdotter
Barn:
Lars Andersson Rase (Lars Rase) , kom med fadern o modern 1730 ifrån Västra Våla i Västmanland till Ry järnbruk; kallas för hammarsmedsgesäll vid Ry bruk då han vigs 1732
g.1) 22/10 1732 i Göteryd k:a med Annika Berlin
2) 28/12 1742 i Göteryd k:a med pigan Kirstin Persdotter (står ej varifrån de kom, trol. Ry bruk)
Barn: Lars Rahse ohh Annika vid Ry bruk
son Magnus f 1/12 1734, dp 8/12 1734.
Faddrar: Insp. Hierpe, (Fisk.) Wahrman, Jacob Branting, Fru B. Emer. Brovall, J. Anna Cat. Wahrman,hust. Bengta i Veka, hust. Kierstin i Biernhult.
Kerstin Andersdotter Rase (Kerstin Rase)
dtr: Maria Margareta f ca 1752, bgr 9/2 1755 i Göteryd sn, 3 år o 6 veckor g:l
g.1) 9/3 1747 i Göteryd k:a med soldaten Christian Persson Malmberg för Bårshult
2) 21/12 1750 i Göteryd k:a med soldaten Christian Christopher Zentgraf för Jonsköp, född i Carlscrona, kommen ifrån Preussen : ”Solldaten Christian Christopher Zentgraf född i CarlsCrona, dess fader war ammiralitets Fältschiär, kom i sin ungdom till tyskland, tiente hos åtskilliga herrar, följandes med dem på deras resor, till dess han kom i krigstienst hos konungen i Preussen i 10 åhr, kom hit till Swerje åhr (lucka, står ej) då han blef antagen för Rothen Jonskiöp. blef commenderad åt finland 1751, kom siuk hem der ifrån 1754, dödde af lungsoten d 3 Januarii, dess ålder 40” , bgr 6/1 1755 i Göteryd.
Annika Rase (Annika Andersdotter Rase)
fdr 1733 28/10, kallas då piga på Ry bruk
pigan Annica Rase fdr 1732 13/8 i Göteryd k:a åt masmästaren Erik Hurtig ohh Maria dtr Britta
gift 25/1 1734 i Göteryd k:a med Bengt Jonsson ifrån Hegdabygd och Hallaryd socken
för Annika Andersdotter Rase ifrån Ry bruk står ”ante nuptius gravida” , dvs hon var med barn
Bengt Jonsson ohh Annika i Kopparbygd Norregård son Jon f 5/9 1737, dp 11/9 i Göteryd k:a
Faddrar: Börge i Holmsryd, Sven i Goestakiöp, klockaren Jonas, hust. Ingrid i Skiölsbygd, hust. Johanna ibid, hust Elin i Hylte.
Daniel Rase
fdr 1733 28/10 i Göteryd k:a
4935
« skrivet: 2000-01-16, 14:52 »
Ur Gustaf I:s registratur år 1538 (tryckta versionen s 76-77; RR 1536-1539, fol. 153), brev daterat Västerås den 30 juli :
Breff for Isaack Birgeson på någen godz ock gårder, han kiöpt hade aff Hustru Jliane j Hult Datum Arosie 30 Julii Anno 38
Wij Gustaff etc Göre witterligit, ath thenne oss elskeliig tro Man Jsaack Birgeson, tiil Elmpteriidh, haffuer warit her for oss, ock latiidh oss forstå, ath han haffuer köpt någre godz ock gårder vtaff hustru Jliane i Hult, ock hennes Systerszon, Lindorm Anderszon, huilke gårder for:ne hustrv Jlian (effter Vesterårs ordinancia) vndan Domkirken i Wexiö, lagligen tilkomen är, Ock effter for:ne Jsaack, her for oss, forbenempde Hustrv Jlians byrdh, ock ath han same godz, aff henne lagligen köpt haffuer, bewijse kunde, Haffue wij vtaff synnerliig gunst ock nåde, så ock for then tro tijenst schull, som han oss ock wort Riige Swerige beuisth och giort haffuer, ock än yttermere her effter troligen beuise och göre må ock schall, then stund han leffuer, vnth ock stadfest haffue, och mett thetta wort öpne breff vnne ock stadfeste, ath han same godz och gårder, och hans epterkomende erffuinger, niwte bruke och beholle må och skole, Tesligiste en gårdh, som for:ne Jsaack j fra Rysby kirke kiendz haffuer, benempdh Östraliungh, Huilken gård gamble her Gustaff Olson tiil same for:ne kirke giffuit hade, Vm huilken gårdh han ock flere for:ne her Göstaff Olsons erffuinger, siig fordrage ock forlige måge, Haffuer han och latiid oss forstå, ath hans Fader fader Niels Jenszon hade giffuit en tompt j for:ne Elmpteriidh, till Agundaridz kirke, then fordom kalladis then Szydra gården i Elmpterijdh, huilken wij ock så haffue vnth Honum till gode, effter szame Ordinancia ath niwte ock beholle Tess till wisso etc
Härav framgår alltså att Isack Börgesson (Halvhjort av Elmtaryd) köpt gods av hustru Iliana i Hult och hennes systerson Lindorm Andersson (landbonde i Rottne, S. Rottne sn, Norrvidinge härad).
Om Isack Börgesson var släkt med hustru Iliana i Hult framgår ej. Isack var son till Birge/Börge Nilsson ohh Karin Påvelsdotter (ginbalk) i Elmtaryd, Agunnaryd sn, Sunnerbo härad. En faster till Isack var Ingrid Nilsdtr gift med Håkan Mattsson (Båt av Billa).
I Gustaf I.s registratur 1552 (tryckta versionen s 430-431; Bilagor)nämns Nils Birgesson (Årydssläkten; ej Rosenqvist!) brev till Kungl. Maj:t angående åtskilliga ärenden i hans befallning; dat. Kronoberg den 24 februari 1552:
Min ödmiuke, underdånige, tilplictige, hulle trotienst, Eders högmectig:z Nåde altiid troligen bevissendes. Stormectigeste högborne furste, min aller kiere nådigeste herre, vill Eders Kong: M:tt verdis vetthe, athnu i thenna förlidna Siffridzmessa marcknadt var Niels Hogunskäl på Vij här nedre och tiltalede Oluff Arvidsson om 2 gårder, som hans fader Arffvid Håkunsson på Billa hade fått utaff biscop Joenn för fögo penningar, hvilka gårdar Nie´ls Hogenskäls modersyster i Rotna biscop Ingemar longt tilförenne såldt hade på domkirkenes vegne. Aller kiereste nadige herre, effter thet fandz medt skäll, at thet var Niels Hogenskäls retta åtleffve och byrd och then Oluff Arffvidsson och hans fader hade icke kiöpa breff eller gode vetne, huru the våre kompne till samme godz, ther öffver, aller kiereste nadige herre, letthe jag i domkirckiones breff och fan thet kiöpe breff, som biscop Ingemar hade fått utaff för:da Niels Hogenskäls modher syster, förmälendes ath han hade giffvit henne ethundrede march g:ca thet är 25 march ortuger, och 2 tunnor malth för samma godz medt the örord, ath hennes släctinger skulle lösse thet igen, um the thet förmotte, som thenne medfölgende breffzens copie förmäler, som jag nu Eders Kong. M:tt inneluct förskicker. Aller kiereste nadige herre, haffver nu för:de Niels Hogenskäl, oplathet Eders Kong. M:tt samma godz och åtleffve, hvilke hetthe Tingzryd och Tingzmåla och renta årligen 6 (L)pund smör. Aller nådigeste herre, på Eders Kong. M_ttz gode behag gaff jag för:de Niels Hogenskäl 100 march ortuger på samma för:de gårder och renta.
Aller nadigeste herre, om thet är Eders Kong. M:ttz villia, ath Oluff Arvidsson sculle haffva thet igen, som hans fader gaff biscop Joen, thet är 20 lot sölff, 2 ung:ne och 20 march penningar, som Oluff Arffvidsson seger, män jag haffver icke hört hans beviss, thett upbar biscop Joen, ändoch han hade icke rett till ath uplatha samma godz uti en annen släcth, vill jag, aller nadigeste herre, tingföra samma godz under Eders Kong. M:ttz arffvegodz och andtvorde Eders Nådz befalningzman Peder Andersson samma tingbreff och godz.
Av brevet 1552 torde framgå att Olof Arvidssons (Båt av Billa) fader Arvid Håkansson på Billa, Hemmesjö sn, Konga härad, erhållit två gårdar (Tingsryd och Tingsmåla, i Tingsås sn i Konga härad) av biskop Joen (bör vara biskop Jöns Grönalöf i Växjö). Dessa gårdar hade givits/sålts till domkyrkan (under biskop Ingemars tid) av Nils Hogenskilds modersyster (=Elin Svensdotter, g.m. Anders Olsson i Rottne). Nils Hogenskild åberopade nu arvsrätt till dem som hans rätta ättleve och börd. Hur Arvid Håkansson eller hans son Olof kommit till de två gårdarna, dvs deras rättsåberopande, visste inte Nils Hogenskild.
Av detta har dragits slutsatsen att Arvid Håkansson inte kunde vara arvinge till Elin Svensdotter i Rottne, vilken man antagit antingen varit gift med Arvids farfar Matts Håkansson eller till Arvids far Håkan Mattsson (i så fall i ett 2:a gifte - vilket man i ÄSF I:3, s 220, utan anmärkning antagit efter Stig Östenssons artikel i PHT 1974, s 41 o 43).
Min åsikt är att Elin Svensdtr var gift i ett första gifte med väpnaren Matts Håkansson (Båt), som tidigare varit gift med en kvinna som troligen hade arvsrätt till Billa i Hemmesjö sn. Elin blev i så fall styvmor till Håkan Mattsson (Båt av Billa). Om Elin skänkte gods till Växjö domkyrka så kunde knappast hennes styvsons son åberopa arvsrätt till dessa före hennes egna köttsliga släktingar.
4936
« skrivet: 2000-01-12, 13:59 »
Lite snabba inlägg till Christer!
Sten Carlssons reflexioner i PHT 1978 är ej riktiga, han har gjort en konstruktion av två familjer och sammanfört dessa till en och samma. Grunderna är gårdsförsäljningarna av Dädesjö, Hjälshammar etc. Där han inriktar sig på att finna en familj, och bortser ifrån omgiften och halvsyskon.
Margareta Håkansdotter var troligen bara gift 2 ggr (g 1)m Johan (möjl. Johan Smålänning, fogde i Östergötland o Småland - se Gustaf I:s tryckta registratur), 2) redan på 1540-talet m. kh Torkel Pedersson i Dädesjö (hon är nämnd som Torkels hustru i köpebrevet av Dädesjö!). Hennes dotter Sigrid Johansdtr var gift 1)m kh Jacob Nilsson (son till Nils Jacobsson ohh Margareta Vastesdtr, Hjälshammar), 2)m kh Peder Håkansson i Dädesjö. Jfr mina inlägg den 29 juni och 24 oktober.
I bilängd till Älvsborgslösen 1613 för Olof Jacobsson till Dädesjö, som anges som frälseman, nämns att han hade sex syskon (hel o halvsyskon!).
Att Cicilia Håkansdtr var syster till Margareta Håkansdtr i Dädesjö har jag inga belägg för heller! Det skulle vara intressant att veta var Wennerholm bygger denna släktskap på. Vapenbilden med hjärtat kan knappast användas att förklara släktskap med, det var ett vanligt kyrkligt vapen och troligen även hos ofrälse fogdar (jfr att Växjö domkapitels handlingar har hjärtat som vattenstämpel; det finns även likhet med sjöbladet som vapenbild).
Håkan Matsson (Båt till Billa) var gift med Ingrid Nilsdtr (Halvhjort). Att han dessutom varit gift med Elin Svensdtr är enbart en konstruktion utan belägg. Däremot håller jag personligen det för möjligt att Elin Svensdtr varit styvmor till Håkan Mattson. Nils Lindormsson (Båt av Aneby) far Lindorm Andersson i Rottne kallas i en 1500-tals släkttabell för Lindorm Mattsson och bror till Håkan. Han var dock i så fall enbart styvhalvbror!
Århult i Agunnaryd sn anges vara kh Peder Johanssons gård i dennes rusttjänstlängder. Nils Nilsson Lindegren köper gården av herr Peder Benedicti i Sjösås å dennes hustru och hennes syskons vägnar enligt ett bevarat köpebrev. Här får man således en indikation på att herr Gudmund i Sjösås (svärfar till kh Petrus Benedicti) vars hustru var av frälsesläkt kan vara en syster eller (moster?) till herr Peder Johansson i Tolg.
Herr Nils Håkansson hade barn, åtminstone bevisligen en dotter. Har en domboksuppgift om en dotterson till honom.
Ber att få återkomma då jag har vaskat fram mina anteckningar om Dädesjögrenen. Har funderat på att skriva en ny artikel ifråga om Dädesjögrenarna för det verkar som om man inte har gått till källorna vad gäller det som skrivits i PHT etc.. Vi kanske kan hjälpas åt att reda ut det hela?
4937
« skrivet: 2000-01-11, 19:45 »
Känner någon till skollärarfamiljen Lindwall i Kisa i början av 1900-talet och deras öden, eventuella nutida ättlingar?
skollärare Carl Edvard Lindwall (född 1872) anställd i Kisa år 1900. Gift med Hilda f. Karlsson (f 1872-12-10 i Virsryd, Linneryd sn, skall ha avlidit omkr 1950 - min farfars syster). De ska ha haft barnen: Berta, Vivvi (gift Ringhammar i Mjölby), Margit och sonen Einar Lindwall. Lever några av dessa idag?
4938
« skrivet: 2000-01-09, 21:20 »
Hammarsmeden mäster Anders Rase ohh (NN) Danielsdotter och deras son Lars Andersson Rase tar i början av april 1730 ut flyttningsattest ifrån Västra Våla i Västmanland för att bege sig ned till Lilla Ryd bruk i Göteryd sn, Småland. Det finns tre stycken attester bevarade bland inflyttningshandlingarna för Göteryd.
Familjen etablerar sig vid det nygrundade Ry järnbruk i Göteryd socken i Småland.
Sonen Lars Rase gifter sig i göteryd med Annika Berlin.
Känner någon till denna släkts ursprung?
4939
« skrivet: 2000-01-08, 19:16 »
Om släkten Cavallius finns skrivet i Gabriel Anreps Svenska Slägtboken 1:1 (Sthlm 1871) s 123ff (+ tillägg o rättelser i de andra delarna!). Stamfadern anges vara Sven i Håldala, V. Torsås sn som 1545 fick böta 10 mark och 2 oxar eftersom han varit med Nils Dacke. Efter Håldala natogs namnet: Cava (=hål) vallis (=dal).
Sven var troligen far till: Per (Svensson?) i Håldala (nämnd 1564) som var far till Olof Persson i Mörhult, V. Torsås sn vilken i sin tur var far till länsmannen Erngisle Olofsson (död 1683). Den sistnämndes hustru Kirstin Jonsdotter var dotter till Lennart Torstenssons fogde Jon Månsson (länsman i Virestad sn) ohh Ingierd Bengtsdotter i bla östra Välje, Virestad sn.
Måns Erngislessons hustru Catharina Aurelia har jag funderat på varifrån hon kom. Hon kan vara syster till den samtida kyrkoherden i grannförsamlingen Virestad Caspar Hammerus (Hammar) hustru (vigda 1674) Elisabeth Johansdotter Aurelius. Släkten Aurelius har ett epitafium i Medelplana kyrka i Västergötland där det framgår att familjen kommer ifrån Stockholm. Tag kontakt med kyrkan i Medelplan så meddelar de säkert mer om Aurelius.
4940
« skrivet: 2000-01-07, 22:35 »
Är det någon som forskar kring följande familjer i Fröderyd:
salpetersjudaren Peter Persson Thorman (f 1737 i Torset, Vallsjö sn, död 1795 i Fröderyd sn) ohh Maria (Maja) Persdotter (1747-1834) som bl a bodde i Ryd, Fröderyd sn. De hade bl a en son Johannes Thorman (f 1774 enl hfl) som jag inte har några uppgifter om mer än att han levde 1795 (men död före modern 1834). Enligt en familjetradition ska en medlem i släkten ha varit båtsman och avlidit på en jordenruntresa utanför Indien. Är det denne Thorman?
Majas far; Per Persson i Fröderyd norregård (1715-1767) som en tid var soldat vid namn Sloman, ohh Catharina Johansdtr (c1724- ?, när avled hon?). De hade åtminstone barnen: Per, Jacob, Maja och Johan. Vart tog sönerna vägen?
Per Perssons föräldrar:
korpralen Petter Malmberg (Per Månsson) i Årsjö (Årset) storegård (f 1688 i Tossegärde, Ramkvilla sn, död 1734 i Västrekvarn, Fröderyd sn) ohh Kerstin Månsdtr (levnadsdata ej kända). De hade åtminstone sju barn. Öden sökes för dessa.
Kerstin Månsdtr (ovan) dtr t bonden Måns Håkansson
i Årset storegård, Fröderyd sn (1657-1733) ohh Anna Persdtr (f 1657 i Klev, Fröderyd sn, dtr t soldaten Per Siggesson ohh NN; död 1734). Deras barn sökes.
Måns´far Håkan Persson (c 1635- ?, levde 1704) i Årset storegård, Fröderyd sn. Gift 2 ggr, 1: o m. NN (död senast 1679), 2: 1680-84 m. Kerstin Jonsdtr. Hans barn och deras öden efterlyses.
4941
« skrivet: 1999-12-25, 19:01 »
Finns det några uppgifter om släkten Falck?
Huddragaren Ifwar Falcks dotter Stina född i Nöbbeled, Nottebäck sn (Kron.l.) 4/6 1766, döpt hemma 8/6 1766, + faddrar nämns.
4942
« skrivet: 1999-12-25, 18:54 »
wallackaren Jan Fredr. Ekerots dotter Anna Ulrica född 31/8 1769, döpt i Nottebäck k:a 1/9 1769, + faddrar nämns
4943
« skrivet: 1999-12-25, 14:48 »
SLÄKTEN WEDERBORG I VÄXJÖ - WEDDERBURN IFRÅN SKOTTLAND:
TAB 1.
NN WEDDERBURN
Barn (James och Robert troligen bröder enligt Wedderburne Compt Book):
*JAMES of WEDDERBURN, at the West Kirk Style, Dundee, död ca 1514, g.m. JANET BARRY, som överlevde maken
Barn.
JAMES WEDDERBURN, borgare i Dundee
1517;inskaffade egendomar i Trosco och
Tullohill. Död före oct. 1553, förmodligen i
Dieppe, Frankrike dit han hade flytt
g.m. Janet, dtr t David Forrester in Nevay.
Hade åtm. 3 söner: John, Henry och Gilbert
Wedderburn.
JOHN WEDDERBURN , dömd för kätteri 1539,
flydde till England 1546, död där 1556.
ROBERT WEDDERBURN, vicar of Dundee 1551,
förmodligen författaren till ”The Complaynt
of Scotland”, död 1555-60, med Isobel
Lovell (levde 1580, död före 1587, gift med
David Cant) hade han åtm. 2 söner: David och
Robert Wedderburn , som legitimiserades 1552
av fadern.
HENRY WEDDERBURN , borgare i Dundee 1523
g.m. Matilda Carncros (g. 2.m. Robert
Anderson). Hade tm. 4 barn (3 söner Henry,
Robert och John , döda ogifta, och en dtr
Janet Wedderburn (död ca 1587, gift 2 ggr)
GILBERT WEDDERBURN , borgare i Dundee, 1537,
bodde i Leith, död 1559 ;. g.m. Isobell
Dykesoun (g. 2 m. John Brown). Hade 3 söner:
Henry, Thomas och John Wedderburn)
ELIZABETH WEDDERBURN
g. 1 m. Robert Ferquhar (död före juni
1527), 2 m. Gilbert Blair, 3 m. Andrew Watson
*ROBERT WEDDERBURN, bailie (=fogde) of Dundee, 1460?-1518?
g.före 1500 m. JANET FROSTER (levde ss änka 1530-31) , dtr t Robert (även kallad David i the Compt Book, endera fel) Froster in Methven
Barn:
JAMES WEDDERBURN, 1490?-1544?, borgare i
Dundee 1514, Commissioner to the Scottish
Parliament for Dundee 1540; g. 1 m. Isabell
Scrymgeour, 2 m. Janet Logan (levde änka i
2:a giftet 1581, död före 1598, omgift m.
Mr James Bonar). Hade åtm. 2 söner: Robert
och Edward Wedderburn , borgare i
Dundee.
ROBERT WEDDERBURN , borgare i Dundee , död
ca 1577, g.m. Janet Kyd. Hade sex barn:
Alexander,Robert, Peter, Barbara, Janet och
Elizabeth Wedderburn. Sonen Alexanders
sonsons son var Sir Peter Wedderburn, Lord
Gosford, progenitor of the Wedderburns of
Gosford, Halketts of Pitfirrane, Alexander
Earl of Rosslyn etc.
GEORGE WEDDERBURN , 1505-1570?, borgare i
Dundee 1527, g.m. Eufame Fowlair (levde
1573) , dtr t William Fowlair, kirurg och
borgare i Dundee.
ALEXANDER WEDDERBURN , borgare i Dundee
1527 , g.m. Isobel Anderson , se tab. 2
DAVID WEDDERBURN , 1500?-1557, borgare i
Dundee 1523 g.m. NN. Hade en son William
Wedderburn, borgare i Dundee 1535
ELIZABETH WEDDERBURN (1492?-1572?)
g 1 m. Alexander Lovell, 2 m. Alexander
Ogilvy, 3 m. Archibald Campbell of
Murthlie, 4 m. Patrick Lyoun
TAB. 2:
ALEXANDER WEDDERBURN , borgare i Dundee 1527 ,
g. 1537 m. ISOBEL ANDERSON (levde änka 1594), dtr t Thomas Anderson
Barn:
RICHARD WEDDERBURN född ca 1540?-, borgare
i Helsingör , se tab. 3
PATRICK WEDDERBURN 1546?-1627, handelsman,
borgare i Dundee 1571
g. 1 m. Janet Duncan död ca 1572), dtr t
John Duncan, 2 1578 m. Elizabeth Low
(levde 1616, änka efter James Rait). Hade
fem barn: Alexander, Robert, Adam, John
och Magdalene Wedderburn)
ELIZABETH WEDDERBURN , g.m. James Turing
EUPHAME WEDDERBURN , g.m. Andrew Geddes
JANET WEDDERBURN , (? g.m. Andrew
Auchinlek)
TAB. 3:
RICHARD WEDDERBURN , namnet (fördanskat och) ändrat till WEDERBORN/WEDERBOREN
(1540?- uppges leva ännu 1600)
Borgare i Helsingör, Danmark (senast 1568).
Nämns i Stockholm 1576-77 då han bevakade handel i staden där han hade en svåger bosatt.
Richard Wederborn gjorde 1583 6/4 ett besök på Kronobergs slott utanför Växjö på en skotsk kaptens vägnar och redan då etablerades förmodligen kontakterna med Växjö.
Gift med danskan METTE JACOBSDOTTER
Barn:
DAVID WEDERBORN , död 1591
THOMAS WEDERBORG (nämnd redan 1592 i
Helsingör) - se tab. 4
TAB 4:
THOMAS WEDERBORN, namnet försvenskat till WEDERBORG
nämnd redan 1592 i Helsingör, efter faderns död tidigast 1600 etablerade sig Thomas som handelsman i Växjö, Sverige.
Död 1647/48 i Växjö.
Rådman redan 1605 9/10 i Växjö, levde 1647, men var död före 1648 28/2; borgare i Växjö (Smol. Ups. nr 2)
Död utfattig enligt Växjö dombok 1648 28/2.
Gift före 1615 15/1 med Anna Ramundsdotter , levde ännu 1644 18/3 (Växjö dombok; död före 1651 3/6 dito), änka efter kammarskrivaren (vid räknekammaren i Stockholm) Nils Persson (uppges ha haft anknytning till Växjö, levde 1571 25/10, uppges varit blind), omgift efter dennes död omkring 1600 med Cornelius Christersson Vadelius, rektor i Växjö, död i pesten 1602 (son t lagläsaren o häradsskrivaren Cornelius Christersson i Vashult, Berga sn i Sunnerbo härad). Anna var dtr t överskrivaren på Kronobergs slott Ramund (märk väl ej Raimund!) Gunnarsson, sedermera stadsskrivare och troligen rådman i Växjö (Smol. Ups. nr 52), vilken är känd tom 1618, och hans hustru Marta Pedersdotter (levde 1602).
I sitt första gifte hade Anna sonen Per Nilsson , levde 1638 21/11. Inget mer känt om denne,
BARN:
ANNA THOMASDOTTER WEDERBORG , död 1659
gift 1626 med biskop Nils Krook (1575-1646) i Växjö i hans 3:e gifte (se Smol. Ups nr 2)
SUSANNA THOMASDOTTER WEDERBORG , levde 1660 21/7
g. 1) m. Olof Holgersson , kunglig befallningsman och rådman i Växjö (död 1628) (se Smol. Ups. nr 250)
2)m. borgmästaren Erland Nilsson i Växjö (död 1651) (son t lagläsaren Nils Eskilsson i Hult, Ormesberga sn)
3) 1652 m. majoren Nils Jonsson på Heda, Nottebäck sn (enl. Smol. Ups. nr 250)
RICHARD WEDERBORG (skrev sig stundom egenhändigt Wederboren !) se tab. 5
rådman i Växjö 1643-59, handelsman, bodde 1660 i Sjöatorp, Dädesjö sn
gift med Ingeborg Håkansdtr (härkomst okänd) -
KIERSTIN THOMASDOTTER WEDERBORG , levde 1667
g.m. Nils Brichmannus (död 1665), kyrkoherde i Hemmesjö o Bäckseda. Hade bl a sonen Thomas Brichmannus, kh i Hemmesjö (Annika Davidsson)
INGRID THOMASDOTTER , g.m. regementsskrivaren Erngisle Bengtsson i Telestad, Växjö landsförsamling (Annika Davidsson)
MÄRTA THOMASDOTTER (Annika Davidsson)
TAB 5:
RICHARD WEDERBORG (skrev sig stundom egenhändigt Wederboren !)
rådman i Växjö 1643-59, handelsman, bodde 1658 i Växjö, men 1660 i Sjöatorp, Dädesjö sn
gift med Ingeborg Håkansdtr (härkomst okänd) -
BARN:
SAMUEL WEDERBORG (1639-1707) , kyrkoherde i Kalvsvik 1681-1707 (se Smol. Ups. nr 922) - se tab. 6
CORNELIUS WEDERBORG , gymnasist i Växjö skola 1658, var på 1670-talet hauptman (=befallningsman) åt greve Torstensson i dennes friherrskap Virestad; bodde 1675 i Stockholm och anges då vara svåger till Johan de Besche (Annika Davidsson). Om han var gift eller hade barn är ej känt!
JOHAN RICHARDSSON (kallade sig med sonnamn, någon enstaka gång benämnd Johan Wederborg)
var båtsman 1715; död 1727 i Telestad, Växjö landsförsamling
Gift 1715 6/1 i Öja k:a med pigan Ingeborg Håkansdotter
Hade åtm. en dotter ihop.
TAB. 6:
SAMUEL WEDERBORG
(1639-1707) , kyrkoherde i Kalvsvik 1681-1707 (se Smol. Ups. nr 922)
g 1)m. Annika Nydelia , dtr t fältprästen Jonas Boetii Nydelius
2)m. Elisabeth Wassenia (1672-1732) (omgift 1709 29/12 i Jät med kh Knut Hahn i Bringetofta, se Smol. Ups. nr 809)
BARN:
JONAS WEDERBORG , född 1687 (herdaminnet), död 1735 4/12 i Karlskrona
konstapelmatros vid amiralitetet 17´08 30/12, konstapel därst.; underlöjtnant därst. 1717 3/7; överlöjtnant därst..
Gift med Cecilia Catharina Berg, levde änka 1737 i Karlskrona. (Adam Lewenhaupt)
Hade åtm. en son: SAMUEL WEDERBORG , styrman, ej vidare känd
CORNELIUS WEDERBORG , född 1689 (herdaminnet) , skola i Växjö 1699 10/3. Ej vidare känt.
MARIA WEDERBORG , död ss änka , begravd i Kalvsvik 1708 26/12; gift med NN.
KÄLLOR:
The Compt buik of David Wedderburne Merchant of Dundee 1587-1630 , together with the shipping Lists of Dundee 1580-1618 (edit. orig. manuscripts by A.H. Millar F.S.A. Scot.; Edingburgh 1898)
Davidsson, Annika: Från Dundee via Helsingör till Växjö släkten Wedderburne-Wederborg i KGF-nytt nr 46 (aug. 1994)
Helsingörs bomaerker av Allan Tönnesen (1968)
Lewenhaupt, Adam: Karl XII:s officerare del 2 (fasc. 1977), s 742
Smolandi Upsalienses av P Wilstadius (del 1 av Molin) : nr 52,250,809,922
Anmärkning: kammarskrivaren Nils Persson som var gift med Anna Ramundsdotter borde ha verkat i Stockholm, finns det uppgifter i tänkeböckerna om denne? Det är troligt att Ramund Gunnarsson inte kom ifrån Kronobergs län, kanske var han verksam i Stockholm tidigare?
4944
« skrivet: 1999-12-25, 11:30 »
Har liksom du funderat på dessa uppgifter. Vad jag sett av de skrivna artiklarna som finns så är mycket enbart konstruktioner eller sannolikheter eftersom bevarat källmaterial inte påvisar all släktskap för lågfrälset. Vad gäller Elin Svensdotter så finns hon nämnd i Biskop Hans Brasks släktbok (utgiven av Hans Gillingstam och Göran Setterkrans, Sthlm 1968 - återgår på Genealogica 2 i RA). Det är även känt att Nils Lindormssons (Båt av Aneby, introducerad ätt) far Lindorm i en släkttavla kallas för Matsson och anges vara bror till Håkan Matsson (Båt av Billa) och dennes bröder. Av bevarat källmaterial framgår dock att Nils Lindormssons far hette Lindorm Andersson och var bonde i Rottne by i S. Rottne sn (nuv. Söraby) och att hans far var Anders Olsson (ofrälse bonde) och modern Elin Svensdotter (en systerdotter till frälsemannen Lindorm Matsson Läma). Av detta har dragits slutsatsen att Elin varit gift med Mats Håkansson (Båt av Billa). Detta har dock inte godtagits av Stig Östensson i en artikel i PHT på 1970-talet eftersom Håkan Matsson (Båt av Billa) son Arvid Håkansson bördade gods ifrån Växjö domkyrka som skänkts dit av Elin Svensdotter, men att det då blev protester av Elins systers ättling Nils Hogenskild. Arvid hade ingen börd till godsen ansågs det. Av detta har man då dragit slutsatsen att Elin Svensdotter var gift med Håkan Matsson (Båt av Billa) i ett för denne andra gifte (Arvid född i giftet med Ingrid Nilsdtr (Halvhjort) (enl. Biskop Brask; Arvid är det enda barn som redovisas hos denne). Detta är dock bara spekulationer som tyvärr Gillingstam tagit till sig i ÄSF 3, s 220. Av släkttavlornas uppgifter så borde hellre dragits slutsatsen att Mats Håkansson (Båt av Billa) varit gift 1: m. NN (troligen på ngt vis släkt, arvsberättigad till frälsemannen Nils Turesson (Balk av Billa)- godset Billa mfl gårdar hamnar på så vis i Håkan Matssons händer), 2: m. Elin Svensdtr (g. 2: m. Anders Olsson i Rottne, ofrälse).
I sitt första gifte hade Mats sonen Håkan Matsson. Denne fick en styvmoder i Elin Svensdtr, som i ett senare gifte fick en son Lindorm Andersson, fadern till pretenderade frälsemannen Nils Lindormsson (Båt av Aneby) som upptog båt-vapnet troligtvis efter sin fars styvbror Håkan Matsson. Detta är min ståndpunkt i frågan.
Att Ingrid Nilsdotter (Halvhjort) är mor till Håkan Matssons barn torde framgå av en anvapensläkttavla av en medlem av ätten Bock av Näs (publicerad i PHT i början av seklet) där Håkan Matssons hustrus plats representeras med ett halvhjortsvapen.
4945
« skrivet: 1999-12-17, 14:30 »
Thomas Wederborg kom ifrån Helsingör där hans far var borgare (med internationella kontakter - en gren av släkten finns i Ungern). Fadern var Richard Wederborn. Släkten är ursprungligen ifrån Dundee i Skottland och heter Wedderburn. Richard Wedderburn emigrerade till Helsingör. Han drev handel med bl a bräder ifrån Småland ned till Helsingborg-Helsingör. Sonen Thomas Wederborg (sic! märk förändringen: Wedderburn - Wederborn -Wederborg!) blev troligen därför borgare i Växjö.
Ska återkomma när jag har mer uppgifter tillhanda,
det finns bl a en artikel i KGF-nytt (minns nu inte nr) där släktforskaren Annika Davidsson, Växjö, har skrivit om Thomas Wederborg. Dessutom finns en bok om bomärken över Helsingörsborgare på 1500-talet som behandlar Richard Wederborns släkt (han var gift med en danska). Om den skottska släkten finns en tryckt kopiebok (tror det var en kusin till Thomas Wederborg den tillhört).
Det som står i Växjölitteraturen (Växjö stads historia) ska man ta med en nypa salt, eftersom mycket bygger på andra hands källor. I den gamla delen av Växjö stads historia nämns faktiskt att Thomas Wederborg var skotte (utan källhänvisning; men det visade sig stämma).
Jag återkommer under julhelgen.
4946
« skrivet: 1999-12-12, 19:51 »
I Skåne Genealogen 1984:2 finns en artikel Kyrkoböcker för värvade regementen i Malmö under 1700-talet. Häri nämns att vissa garnisonsregementen förde egna kyrkböcker. Det nämns häri även om Hamiltons värvade regemente som uppsattes av greve Gustaf Hamiltons till Barsebäck år 1741, och var garnisonsregemente i Malmö 1741-1753, för att sistnämnda år
transporteras till Finland. Där förblev det till 1808, då det uppgick i Göta livgarde. En kyrkbok omnämns 1756, men anges vara försvunnen.
I Skåne Genealogen 1985:1 anges i artikeln Den försvunna kyrkboken att Hamiltonska regementets kyrkbok finns i Riksarkivet i Helsingfors. Den innehåller 16 sidor om regementets uppsättande och vad därom tilldragit åren 1741-1762. Vidare innehåller kyrkboken födda, vigda, döda, tillsammans ca 400 sidor, omfattande åren 1742-1808. Mikrofilm finns (ES 3197) som överlämnats till Malmö stadsbibliotek.
4947
« skrivet: 1999-12-12, 18:02 »
Vilken släkt tillhörde Elsa Maria Kollberg (ibland Collberg) ? Hon uppges vara född 1758, ovisst var. Hon gifte sig (okänt var och när) med kvartermästaren Lars Hallin (1757-1806),bl a bosatt på Torp i Moheda sn (Kron.l.) (son till kronobefallningsman Daniel Hallin (död 1764) ohh Ingierd Catharina Humble (1722-1764)i Moheda sn).
Änkefru Elsa Maria Hallin, född Collberg, avlider 1832 den 10 mars på Sågsberg i V. Torsås sn (Kron.l.) av ålderdom i en ålder av 74 år.
Hon efterlämnar endast dottern Ingrid Maria Hallin (f 1798 22/12, ovistt var; död 1869 21/8 i Elmhult gästgivaregård, Stenbrohult sn (Kron.l.)), vilken gifte sig 1817 med sedermera kronofogden Carl Gustaf Crona (1792-1872). Sistnämndas gravsten finns fortfarande på Stenbrohults kyrkogård.
Det lär finas en släkt Kollberg ifrån Halmstad, tillhörde Elsa Maria denna?
4948
« skrivet: 1999-12-12, 17:31 »
Vem var hovrättskommissarien Johan Sandberg på Grimstorp säteri, Norra Sandsjö sn (Jönk.l.)?
Bouppteckning hölls efter honom 1752 29 juni. Han efterlämnade änkefru Bernhardina Amoena Elisabeth Hvitfeldt (dtr t medicine doctor, gonläkaren Bernhard Hvitfeldt ohh Anna Maria Musaeus; död 1802 4/7 på Malma, V Ryd sn (Ögl.); gift 2: 1753 3/2 med Magnus Gabriel Gripenskiöld (1727-1794) av adlig introducerad ätt - hustruns första gifte ejkänt av Elgenstierna!). Med hustrun hade Johan Sandberg barnen:
Anna Maria Theresia Sandberg (1737-1809), gift med kornetten Carl Wilhelm Angell (1724- ?), bla på Väraboda, Ryssby sn (Kron.l.)
Johan Sanberg (var 5 år 1752, dvs född ca 1747) , vidare öden okända.
Johan Sandberg var enligt bouppteckningen (Västra h:d 1752, FII:3) ägare av säteriet Grimstorp och en skatteutjord ibid, N. Sandsjö sn, av frälsesäteriet Magrahult, frälsegården Swinås södregård, frälsegården Swinås mellangård, frälsegården Swinås Norregård, frälsegården Perstorp, frälsegården Klinthult, skatterusthållet Boda och skatterusthållet
Rågrena (sistnämnda i Bringetofta sn).
Alla upplysningar om släkten Sandberg är av intresse.
4949
« skrivet: 1999-12-12, 17:17 »
Angående Hvitfeldt, se DISCUSSIONS IN ENGLISH: SWEDISH NAMES: HVITFELDT
4950
« skrivet: 1999-12-12, 17:06 »
The informations I´ve mentioned about the swedish Hvitfeldt-families origin can be found in the book Föreningen Gamla Karlskrona årsbok 1967, in an article of Paul Willstadius that deals with the goldsmiths in Karlskrona and Karlshamn, pp 114-117.
According to this Sören Rasmusson was a goldsmith in Karlshamn at least from 1691 to 1701(died this year). He is often called just ”Sören guldsmed”.
He married Anna Persdotter Skytte (died in the plague 1711) , probably from Kristianstad, and she married 2: 1702 4/7 in Karlshamn Johan (Nilsson) Höberg/Högberg/Hörberg (goldsmith in Karlshamn 1702-1711; died in the plague 1711).
In the first marriage Anna had following issue:
*Bernhard Ostermeijer Hvitfeldt , born 1685 14/3 (according to his written burial sermon)
become an eye-doctor, died in the parish of Norra Sandsjö 1767 29/6. According to the written sermon for his burial (1767) he is said to bee the son of a leutenant Severus Christopher Hvitfeldt, who is said to be descendant from Trondheim in Norway and of danish origin. This is from where the families claim of old nobleness is coming!
Bernhard Hvitfeldt is the stepson of Johan Höberg according to the estate inventory that was held 1711.
Why he claimed to belong to the danish noblefamily Hvitfeldt is unknown. His children used the same seal as the noblefamily did.
Bernhard Hvitfeldt married in Stockholm 1721 with the widow of doctor medicinae Joseph Ostermeijer, Anna Maria Musaeus (born in Leipzig and daughter of medicinae doctor at the court of Sachsen-Weisenfels, dr Jacob caspar Musaeus; she died 1761). They had several children, among them one daughter Bernhardina Amoena Elisabeth Hvitfeldt (born 3/2 17., some sources says 1719 but this could not be correct, died 1802 4/7 at Malma, V. Ryd parish , m. 1: the commissary Johan Sandberg at Grimstorp, Norra Sandsjö parish (died 1752) (with who she had the daughter Anna Maria Theresia Sandberg (born about 1737, died 1809 at Väraboda, Ryssby parish (G); married the officer Carl Wilhelm Angell (1724- ?)) and the son Johan Sandberg (born about 1747)), m. 2: 1753 3/2 with Magnus Gabriel Gripenskiöld (1727-1794) and had issue (see Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor (the noble family of Gripenskiöld))
*Agneta Sörensdotter born 1695 24/3, burried 1711 8/2 in Karlshamn
*Per Sörensson born 1697 18/4, burried 1697 25/8
*Maria Sörensdotter born 1698 4/7, urried 1698 18/10
*Rasmus Sörensson born 1700 4/3, he was alive 1716, when the estate after his stepfather was divided; not known after that
In the second marriage (with Johan Höberg) Anna had following children:
*Nils , born in Karlshamn 1703 2/1, he was alive 1711, but not known after that
*an unnamed child who died in the plague 1711
Bernhard Hvitfeldt went to Denmark 1711 and stayed there at an aunt (his fathers sister, an unknown lady), after this he went to study and practise medicin as an apprentice to doctor medicinae Joseph Ostermeijer. He probably went with this doctor to the different courts in Europe and in 1719 he and his instructor was recalled to Sweden, and Stockholm, by the Queen Dowager Hedvig Eleonora, and had his exam in medicin 1721. He is said to had had noble privilege for himself and his wife in 1757 (this means not that he was a noble man, just that he had the privilege to his lifetime or some years).
Maybe he belonged to a ruined branch of the old danish noblefamily Hvidfeldt, or otherwise he more likely was an imposter that wanted to bee privileged with patent of nobility.
4951
« skrivet: 1999-12-08, 19:59 »
The Doctor Bernhard Hvitfeldt was son of Sören Rasmussen in Karlshamn, not Severus Christopher Hvidtfeldt, and his wife Anna Skytte (a burgess daughter from Kristianstad)! He probably wanted to bee known as a nobleman, but he was just a commoner. Paul Wilstadius has written about this in a book that deals with goldsmiths in Karlshamn (don´t remember the name, but it would bee easy to check it).
Bernhard Hvitfeldt was using the same seal as the danish noblefamily Hvidtfeldt, but he was a commoner. Maybee is his grandfather (Rasmus/Erasmus) a bastard of the family (or belonged to a branch that didn´t kept the nobleness.)
4952
« skrivet: 1999-12-07, 16:50 »
Ett kuriosa:
i Linneryd socken finns en gård Virsryd som har gått i samma släkt sedan åtminstone 1538 (i 14 generationer). Den är intressant eftersom den gått ifrån far till son i 11 generationer och innehas av släkten ännu idag. Före dessa 11 var det tre generationer män (far o son) sedan kom en måg och blev brukare för att så småningom ta över gården. Ifrån denne (Somman Persson, död ca 1643) har den gått ifrån far till son. I byn Virsryd finns fler gårdar som också är i samma släkt, men där har arvsgången gått via döttrar.
4953
« skrivet: 1999-11-29, 20:06 »
Eftersom många av de resande var glasförare tänkte jag här starta en samlingsdikussion för denna kategori.
I Konga dombok 1747 14/7, opaginerad, nämns glasföraren Johan Siöstedt som var instämd för stöld. Hans första hustru anges i domboken ha varit Susanna Andersdotter (avliden) och han hade gift om sig med Anna Maria Gustafsdotter som troligen kom ifrån Stockholm. Siöstedt hade tillsammans med en glasförare Hammar varit ute på stöldturne i bygden. Det gick även ryjte om tvegifte angående Siöstedt. Hustrun Anna Maria Gustafsdtr hade en syster Inga Lena som nämns. Vidare nämns en glasförare Georg Johan tillika med gästgivaren i Kulla, Ekeberga sn Gabriel Agertin ohh Britta Jeansdotter.
4954
« skrivet: 1999-11-20, 20:47 »
The village name is to day Runnarsköp, but in old records it´s name is spelled Rönnarsköp or Rönnersköp. It´s a mansion in Pjätteryd parish.
4955
« skrivet: 1999-11-20, 20:42 »
Har någon hittat namnet Israel Håkansson bland personer födda i Närke på 1680- eller 1690-talet?
En ana till mig var soldaten Israel Håkansson Sätterman som dyker upp i SMÅLAND den 22 febr. 1721 då han insattes av roten på soldattorpet Fållen i Vislanda sn, Kronobergs län. Han uppges född ca 1691 enligt dödsålder (avled 1775 på torpet Mahem, Vislanda sn), men enligt generalmönsterrullornas åldersuppgifter född både 1683 och 1699. Enligt hfl var han född 1691!
Han uppges i samtliga Soldatrullor (utom en) vara född i Närke. GMR 1721 uppger honom dock däremot född i Sörmland.
Han gifter sig i Småland och får barn. Det verkar vara en svår nöt att knäcka. Varför kom han till Småland? Hade han varit soldat tidigare och kom han hem som frisläppt krigsfånge ifrån Ryssland? Var han lösdrivare som blev insatt på roten i Fållen?
Han är 1:e fadder 1722, året efter han blev soldat, i Vislanda k:a för en främmande vandringsmans (NN) barn ifrån ”Norrige” (avses Närke?) som döptes till Giöran den 8 april. Kan det finnas någon koppling?
Alla uppslag är av värde, exempelvis var i Närke namnet Israel förekommer. Är det ovanligt?
4956
« skrivet: 1999-10-31, 17:28 »
Jean Silfving skriver i Genealogisk Tidskrift om borgare i Eksjö med tillnamnet Trolle. Allmogesläkten Trolle i Östra härad är förmodligen inte släkt med den gamla frälsesläkten Trolle. Det gör dock inte forskningen mindre intressant.
Finns det någon som vet om Johan Håkansson (Trolle) och hans bror ryttmästaren Nils Håkansson Trolles ursprung? Några hypoteser? Det borde inte vara omöjligt att hitta när Nils gick ut som ryttare och för vilket hemman.
4957
« skrivet: 1999-10-31, 11:32 »
Anmärkningsvärt finns det tidigare en komminister Daniel Rolander i Hälleberga på 1670-talet. Denne var gift 1: o m NN, 2:o m. Susanna Haraldsdotter (Susanna Stare; syster till löjtnant Johan Haraldsson Stare vid Kronobergs reg:te) vilken sistnämnda var änka efter löjtnant Måns Håkansson (Spegel) i Deralycke, Linneryd sn. Det är möjligt att Linnélärjungen Daniel Rolander var ett barnbarn eller barnbarns barn till den tidigare namne komministern.
4958
« skrivet: 1999-10-24, 21:53 »
Finns det någon bok om Åkare i Stockholm (och deras familjer)?
Har för mig att jag sett en referens till en sådan bok, men glömde skriva av titel o författre.
4959
« skrivet: 1999-10-24, 16:38 »
I KGF-nytt anges kh Johannes Gudmundi i Dädesjö ha en dotter Elin gift med Andreas Petri (Schatelovius), kh i Stenbrohult. Detta är felaktigt. Hon var dotter till kh Nils Håkansson i Dädesjö, som på 1590-talet var komminister i Algutsboda. Det framgår klart av uppgifter i domboken för Uppvidinge härad att kh Johannes Gudmundi endast hade tre barn efter sig som levde på 1620-talet. Dessa tre var Ingeborg Johansdotter (ej Johannesdotter!!) g.m. länsman Gudmund Johansson i Krysseboda (möjligen son till länsmannen Jöns Hemmingsson i Bodaskog, Algutsboda sn), kh Johannes Johannis i Dädesjö och Märit Johansdtr g.m. häradsskrivaren Marcus Lucasson i Transjö, Ekeberga sn (vilken sköt sig med pistol i huvudet pga oegentligheter med Älvsborgs lösens uppbörd år 1617). Att dessa var de enda överlevande barnen framgår också vid försäljning av gården Boldå, Dädesjö sn på 1660-talet.
Att Elin blivit insatt som dotter beror på att hennes son, sedermera kyrkoherden, Petrus Andreae (Schatelovius) angav vid sin tjänsteansökan på det lediga pastoratet Dädesjö att hans morfar tidigare varit kyrkoherde där. Detta har lett till att Molin i Smolandi Upsalienses och även Liss-Eric Björkman i en artikel i Släkt och Hävd av kronologiska orsaker ansett kh Johannes Gudmundi som hennes far, och inte dennes efterträdare Nils Håkansson. Detta var innan man visste att Nils varit komminister i Algutsboda på 1590-talet innan sin tjänst i Dädesjö (1602)ff. Elin är då säkerligen född i Algutsboda. Hennes mor Märta Persdotter var i sin tur dotter till Sigrid Johansdotter i Dädesjö som var gift med 1) kh Jacob Nilsson i Dädesjö, 2)m Peder Håkansson, kh i Dädesjö.
Sigrid var i sin tur dotter till Margareta Håkansdotter (troligen av Båt av Billa- frälsesläkten) och hennes 1:a man Johan Johanssion (troligen identisk med fogden Johan Smålänning på 1540-talet). Margareta var gift 2: o (redan ca 1550!) m kh Torkel Pedersson i Dädesjö.
Kh Gudmund Pedersson i Sjösås, far till Johannes Gudmundi i Dädesjö, var antingen gift med en dotter eller syster till Margareta Håkansdotte. Alla prästerna i Dädesjö var således släkt på 1500-talet o 1600-talet!
4960
« skrivet: 1999-10-19, 23:35 »
Kan ni inte redovisa era erfarenheter här på anbytarforum. Det finns även en Trolle-släkt som härstammar ifrån befallningsmannen Harald (Sonesson) Trolle, död 1677 bgr i Göteryd, som ägde Issjöa Södregård (sedermera kallad Trollagården), Hamneda sn. Han var gift med Ingrid Andersdtr (död 1658). De hade bl a barnen:
NN g.m. kommendanten Josef Andersson Oos, adlad Osenhielm
Sara Haraldsdtr g.m. befallningsmannen anders Larsson i Ternhult, Traryd sn i hans 1:a gifte
Jonas trolle, löjtnant, g.m. Maria Gyllennieroth (adliga ätten): son: Svichert Trolle, förare (se Lewenhaupt: Karl XII:s officerare), vars son i sin tur var Johan Trolle, reg.kv.mästare -levde 1744( gift med Magdalena Svinhufvud (adliga ätten) som levde ännu 1744).
Harald Trolle bodde på 1640-talet i Myrarås, Agunnaryd sn, som han troligen hade i tjänsten. Han är inte kommen ifrån Sunnerbo h:d. Är han
släkt med Trolle-släkten i Björkö i Östra härad?
Kan någon redogöra för Nils Håkansson trolles barn i Örkened?
Johan trolle i issjöa, död 1677, test pgr till Göteryd k:a
4961
« skrivet: 1999-10-17, 22:36 »
Hej!
En syster till min morfars far, Johanna Christina Persdotter (ev. Johansdotter - brodern tog Johansson istället) (född 1849 16/9 i Vallsjö sn i Småland)flyttade år 1875 med sin utomäktenskapliga dotter Johanna Charlotta (fadersnamnet okänt)(född 1868 25/3 i Vallsjö sn)till Stockholm, men har inte kunnat följa dem där. Vet någon vad som hände dem?
Enligt en osäker familjetradition skulle systernn blivit gift med en åkeriägare i Stockholm.
Finns hon med på Söderskivan?
Alla ledtrådar av intresse.
4962
« skrivet: 1999-10-17, 22:28 »
Hej Roger!
Det kanske stämmer som du menar att Jacob Jute i Billa inte är identisk med kyrkoherden Jacob Olsson i Ljuder, men den årliga räntan är dock inte helt tillförlitlig (kunde vara eftersläpningar i personnamnen flera år efter att vederbörande flyttat). Hur länge finns Jacob (Jute) nämnd i tiondelängderna (som var uppgjorda av prästen och således bättre källa)?
Tror inte att Hans Hansson är en son till Hans Vernekasson utan istället identisk med frälsemannen Hans Hansson som skrev sig även till Runkarp, Hamneda sn (kolla Koits bok om rannsakningen, tror han står däri).
Vi bör nog kolla upp Jacob Jute till Hasselby. När nämns han i rusttjänstlängderna? Vilka originalkällor ger stöd åt att han skrevs till Hasselby?
Av Historiska handlingar del 3 och 13 och dess uppgifter om rusttjänstpliktiga har jag antagit att det rör sig om två Jacob Jute, men jag kan ha fel.
Finns det någon släkttavla, med anvapen, som gjorts upp över någon ättling till Anna Olsdotter och Anders Svensson (Stråle af Ekna) där Olof Hvits vapen framgår?
Kanske var han inte alls frälseman, utan benämns så i egenskap av ingiftet med frälsekvinnan Elin Håkansdotter (Båt av Billa).
4963
« skrivet: 1999-10-15, 22:25 »
Här kommer pergamentsbrevet jag omtalade ovan. Det är bättre att det redovisas här för alla än att scanna in det privat.
Har medeltidsforskarnas nestor Hans Gillingstam någon kommentar till vem Olof Hvit var? Enligt uppgift ur Norrvidinge dombok på 1620-talet talas det angående stolarna i Gårdsby kyrka om frälsemannen Olof Hvit på Kråkenäs som längre tillbaka tvistat om platser där. Han upplevdes tydligen som frälseman av allmogen, men vem var han?
Jagh Måns Persson Ålening, Häredzhöffdingedoom vdi wårie Haffuende vdi Konge Häredt, på then Edle och welborne Her Christiern Gab-
rielsons till Mörby wegne Gör witterligit med thette öpne breff,Åren effter Christi börd 1576 then 24 Julij jag Lage ting hultt med almogen vdj för:ne häridt på retten tingstad wid Rydh, vdj
Kong Mttz till Sweriges etc min aller Nådste Konungz tro tiäneres och fougtes dhen Erligh och welförståndig mandz Niels Olssons när-
waru, Då ibland andre ärende kom för mig och Nempden j rätten, Hederlig och wellärd man her Jacob Olsson Gudz ordz tiänere och
Kyrkieherde vdj Liur Sochn j för:ne Konge häredt, tingskiötte dhen Edle och Welbördige Man Anders Swensson till Hwsholm, södregården j
Hellasiö vdj Algusboda Sochn j Vpwjdinge häredt, och En halff gård vdj Kråkanäs liggendes j Gårdzby Sochn vdj Norwijdinge häredt. Sam-
meledes haffuer hustro Elin Olssdotter framlidne Jöns Schreddares effterleffuerske j Kråkanäs, och Sigge Baase j Holstorp på sin hustrors Jngrid Perssdotters wegne vdj lijke måtthe land giffue för:ne Anders Swensson tingskiötning på En halff gård j för:de Kråkanäs, huilke gårdar äre theres rätte arff och Lagafång, och the honom them laglige såldt haffue, för Sölff daler och penninger, som the bekendhe sig tilfyllest vpbarit haffue, at för:ne Anders Swens-'
son haffuer giort theres fulle förnögie, så at them j alle måtthe well åthnögies med. Jtem bekende för:ne Her Jacob sampt för:ne
hustro Elin och hustro Jngrid at för:ne Anders Swensson haffr lagligen ärfft med sin Käre hustro Anna Olssdotter theres Elskelige syster, En gård j Obbemåla liggends j Algusboda Sochn j Vpwijdinge häredt, och Ett halfft lispund smör rente vdj en gård j Föreby Kyrkieby vdj Konge häredt. Och äre samme gårdar tingzbudne Lage-
ståndne näste fränder och alla byrdemän hembudne, effther som Sweriges Lag thervm förmeller, Therföre skötte för:ne her Jacob olsson
för:de hellasiö och halffue gården j Kråkanäs, sampt för:ne hustroElin och Sígge Base then andre halffue gården j för:de Kråkanäs
ifrå sig och alle theres arffuinger både the som nu leffue och häreffter komme kunne, och in wnder offte:de Anders Swensson ovj hans
rätte effterkommende Arffuinger at niute bruke och behålle til Ewerdelige ägho medh hws jord, åker, Eng, quern och querneströmer,
skogh och skiul vdj wåthe och tårre, närby och fierren, jnthz vndantagandes som nu ther til ligger och med rätte aff ålder til-
legat haffuer, och är här effter tilfinnes och bespöries kan. Thesse effter:ne Tolff bofaste sannemän såthe vdj Nempden hulde på
brånden och äre faste witne ther åth at thette är lagligen på tinget giort såsom för:uit står Siguid Persson j Krokasiö, Niels Joensson j Grijsnäs, Niels dagesson j Fiskestad, Suen j Brunssmåla, Niels Krook j hulta, Suen Karsson j huitahult, Niels Månsson j hommannatorp, Håkon Lassesson j Assiö, Tord Åslesson ibm, Tord j
Ernassiö, Jöns Karsson j Bredahult och Måns Styre i flöxhult. Att thette oryggeligen hålles skal, dömpde jag thette kiöp och skiöt-
ningh stadigt och fast til Ewerdelige äghe, och förbuder här på at klandre effter thenne dag wid huars och Ewas Tre (...) för häredzhöffingedoom som Swerigis Lag förmella, Thesse til yttermere
wisse och bättre förwaring låte wälbe:te her Christiern, her Jacob, jag Måns Persson och Niels olsson witterligen tryckie wåre Signeter
sampt Konge häredz Sigillum här neden vnder vdj wal.
Datum loco et temporo vt supra:-:
4964
« skrivet: 1999-10-15, 00:20 »
Växjö landsbiblioteks handskriftssamling är en arkivbildning av äldre böcker och samlingar som deponerats (bl a Toftenäsarkivet) sedan 1800-talet. Det finns en katalog över denna som biblioteket tillhandahåller. Av genealogiskt intresse finns egentligen inte så mycket, desto mer av historiskt intresse. Pergamentsbrev finns några enstaka (se katalogen). Om ni tittar i dessa behandla dem varsamt och dra inga kopior utan fotografera av istället!
Vem var räntmästaren Kristian Hvid (d 1536) och hans bror Jep Hvid i Holstebro? Vilka är källorna?
4965
« skrivet: 1999-10-15, 00:09 »
SmH 1538:6, oxeskatten år 1538 nämns
skattebonden Gumme Hane i Hulta, Linneryd sn
skattebonden Knut Hane i Svartabäck, Linneryd sn
skattebonden Håkan i Väckelsång by, Väckelsång sn
skattebonden Jon Hane i Väckelsång by, Väckelsång sn
SmH 1561:1 Per Hane i asgunnamåla böta för helgedagzbrott
Truls Hane i Suarttebeck böta för helgedagzbrott
I Småland boskaps- och utsädeslängd 1629:28:2, för Linneryd socken (s 1-8) redovisas följande med tillnamnet Hane:
SVARTABÄCK
skattebonde:
Jon Hane, ryttare, (1629)
BASTANÄS
skattebonde
*Per Hane, ryttare
BODAHOLM
skattebonde:
Per Hane (1629)
FRYGGESTORP,
frälsebonde:
Per Hane ibid (1629)
HEDDAMÅLA
skattebonde:
Per Hane (1629)
HULTA
skattebönder:
Jon Hane (1629)
Per Hane ibid (1629)
I Linneryd sn finns år 1629 fem stycken Per Hane och två Jon Hane.
4966
« skrivet: 1999-10-14, 18:21 »
Hej!
Är Hillerström en resandesläkt?
På 1820-talet stack skomakaren Sven Hillerström i Göteryd socken ihjäl mästertjuven Tullberg på Arveka mosse i denna socken. Enligt traditionsstoffet som spunnits skulle Hillerströms syster varit Tullbergs älskarinna och brodern varit i lag med Tullberg i dennes stölder. Hillerström och systern (som påstods vara mycket mörk och vacker) sades vara av tattaresläkt, vilket var allmänt känt.
Finns det någon sanning i denna historia?
4967
« skrivet: 1999-10-14, 18:13 »
Hej!
Det är många som forskar kring Hane-släkten, även jag. Det kan vara en och samma släkt där några av de manliga medlemmarna använt tillnamnet Hane. I den äldsta skattelängden för Konga härad 1538 finns två Hane i Linneryd socken, Knut Hane i Svartabäck och Gumme Hane i Hulta.
På 1620-talet bor i Linneryd sn fem(!) olika personer som alla bär namnet Per Hane.
Erik Persson i Korrö kallas i Konga dombok någon gång för Hane. Däremot är jag skeptisk att, som jag sett vissa forskare gör, ge tillnamnet Hane åt döttrar och söner som vetterligen aldrig i källmaterialet bär tillnamnet (ej släktnamn i egentlig mening) Hane.
Ska vi här ta och försöka redovisa alla som bär tillnamnet Hane och vilka av barnen som inte gör det?
4968
« skrivet: 1999-10-14, 18:05 »
Hej Maj!
Om Anton Fransk vet jag att en släktforskare vid namn Anton Herder (han har sitt namn efter denne soldat och härstammar i direkt led på manslinjen ifrån honom)som är bosatt i Älmhult forskar. Tag kontakt med honom.
Anton Fransk, om jag inte minns fel, berättade Herder, kom till Sverige med Carl XIV Johan och ingick i något värvat regemente. Han var italienare, inte fransman som namnet antyder (fick det i Sverige). Hans ursprungliga familjenamn lär också vara känt. Anton Herder står i telekatalogen och är en känd lokalpolitiker.
4969
« skrivet: 1999-10-14, 17:51 »
Tips:
Kolla registret till Allbo härads bouppteckningar.
I Härlunda sn bodde en familj Törnqvist på 1700-talet. Vill minnas att någon var ingift i prästsläkten Wiesel.
4970
« skrivet: 1999-10-13, 18:22 »
Pergamentsbrevet förvaras i Växjö landsbiblioteks handskriftssamling. Det ingår möjligen även som avskrift i Rääfs diplomatarium i Riksarkivet, eftersom denne store samlare Rääf (sitter ej med uppgifterna framför mig, utan refererar ur minnet) har känt till att Jacob Olsson var son till Olof Hvit och bror till Anna Olsdotter, g.m. Anders Svensson (Stråle) vilket framgår av noteringar han gjort i handskriftssamlingens lägg.
Har en kopia som jag gärna scannar in om ni är intresserade. Har även gjort avskrift av det. Tycker själv att det är ett extraordinärt dokument som inte tidigare lyfts fram.
Finns Anna Olsdotter och Olof Hvit nämnda i avskrifterna av Rasmus Ludvigssons släktbok? Denne var samtidia och mig vetterligt är den inte fullständigt genomgången.
Tycker det kunde vara intressant att få reda på om Jacob Olssons sigill finns bevarat i någon längd i Kammararkivet. Hans styvfar kyrkoherden Peder Nilsson i Hovmantorp använde sig av en ginbalk i vapnet. Kan det vara Olof Hvits som han övertog i och med giftermålet med Elin Håkansdotter (Båt av Billa)?
Ska kolla mina excerpter ur Smålands landskapshandlingar för att se om jag skrivit av något om Jacob Christiersson. När gav Almqvist ut Frälsegodsen.... del III? Han bygger väl inte på Silfving/Koit?
4971
« skrivet: 1999-10-12, 21:50 »
Det rör sig helt klart om två Jacob Jute. Dels den Jacob Jute som enligt Silfvings artikel om Björnramarna var ingift i Hasselbysläkten och dels en Jacob Jute som bodde i Billa, Hemmesjö sn (sistnämnde är helt klart eftersom han redovisas i Hemmesjö sn tionderegister 1561).
Att Jacob Jute som var ingift i Hasselbyätten hette Christersson är troligen en gissning av Silfving. Källorna för hans påståenden bör kollas. Silfvings lösa antaganden försvårar forskningen eftersom Koit tydligen använt sig lite okällkritiskt av dennes uppgifter.
Beläggen att kyrkoherde Jacob Olsson (död 1602) i Ljuder är son till Olof Hvit ohh Elin Håkansdotter (Båt av Billa) kommer av att Jacob Olsson i ett bevarat köpepergament av 1576 nämns som broder till Anna Olsdotter, gift med Anders Svensson (Stråle af Ekna). Andra syskon till Anna var Elin Olsdotter (g.m. salige Jöns Skräddare som bott i Kråkenäs, Gårdsby sn) och Ingrid Persdotter (en halvsyster, dtr t modern och hennes 2:a man Per Nilsson, kh i Hovmantorp; g.m. Sigge Baase iHolstorp, Växjö lfs.). Dessa försäljer 1576 södregården i Hällasjö, Algutsboda sn, gård i Kråkenäs, Gårdsby sn.
Tyvärr är herr Jacobs sigill förstört så man kan inte se vilket vapen han förde. Troligen finns det flera andra bevarade i Riksarkivet (Kammararkivet) under åtskilliga tiondelängder, som kanske kan ge en ledtråd till vilken ätt han hörde.
4972
« skrivet: 1999-10-07, 18:09 »
Hej!
En anfader Jonas Angvillin kom ifrån Bolet i Åker sn (född på 1660-talet). Hans föräldrar var Sven Jönsson och Karin Nilsdotter i Bolet. Jonas blev kyrkoherde i Karlstorp. Herdaminnet anger att Jonas (och en brorson som också blev präst) kom ifrån Ålaryd i Åker sn och att namnet Angvillin (av lat. anguilla = ål) är taget därifrån.
Problemet är att fadern bodde i Bolet. Är denna gård frånstyckad ifrån Ålaryd, eller är det farfadern Jöns NN som kom ifrån Ålaryd?
Alla uppgifter om Ålaryd på 1600-talet mottages tacksamt.
4973
« skrivet: 1999-10-07, 18:03 »
Hej!
Har en anfader, Peter Wiborg, som var mästerskräddare och bosatt i Tjusthult i Ökna sn. Han uppges i hfl (+ dödsålder) vara född 1719. Han kom först till Alseda socken och anges då komma ifrån Vimmerby; gifte sig med komministern Magnus Collianders dotter i Ökna, Anna Lena Colliander och bildade familj. Eftersom han kom ifrån Vimmerby undrar jag nu om det finns någon Per/Peter född i staden eller landsförsamlingen som kan vara identisk med den senare mästerskräddaren i Ökna. Namnet Wiborg antar jag är taget, eventuellt efter födelseort. Har för mig att det finns ett Borghult i Vimmerby landsförsamling, kan det vara Vi-mmerby och Borg-hult som givit upphov till namnet?
Alla uppgifter tacksamma till att gåtan Peter Wiborg löses.
4974
« skrivet: 1999-09-27, 22:10 »
Hej!
Har någon forskat om personer med anknytning till Sikanäs i Vallsjö sn på 1600- och 1700-talet?
Min förfader var ryttaren Johan (Jönsson) Sik (Sijk) f ca 1685-90 i Vallsjö sn (enl. GMR 1711). Han var gift 1: o 1715 i Vallsjö k:a m. Maria Jacobsdotter (c1685-1751; härkomst okänd), 2:o 1752/1753 (ovisst vart) m. Maria Nilsdotter (c1708-1761.) Johan Sik red för Knävelsby i Vallsjö sn, men bodde i Sikanäs. Han tillhör troligen den släkt som kallade sig (vissa medlemmar) Sik och härstammade ifrån komministern i Skepperstad Holmsten (Holsten) Jonae (c1604-1675)som införskaffade Sikanäs på 1620-talet.
En son till Holmsten var löjtnant Erik Sijk vid Norra Skånska kavalleriregementet vars dotter blev ingift i adliga ätten Hammarskiöld. Erik Sijk hade en bror Johan Sijk som var ryttare vid samma regemente på 1670-talet. En annan son var Anders Holmstensson som var bonde i Sikanäs. Denne kan vara far till ryttaren Jöns Andersson som red för Norra Hulta, Vallsjö sn och stupade 1703 4 april på partie (vad menas, vart?). Denne i sin tur kanske är far till Johan Sijk?
Johan Sijk flyttade på 1730-talet till Quarnaled i Skepperstad sn där han avled. Alla uppgifter om familjen är av intresse.
4975
« skrivet: 1999-09-21, 23:18 »
Hej!
Är det någon som gjort en noggrannare källgenomgång om den adliga ätten Rosenquist af Åkershult stamfar Nils Jonsson (c1568-1633?)ursprung?
Han uppges i Elgenstierna del 6, s 504, vara son till Joen Nilsson till Åryd o Osaby. Problemet är att Den sistnämnde alltid skriver sig Jöns Nilsson och Rosenquists stamfar alltid Nils Jonsson. Dessutom anger Allbo härads dombok att ryttaren Nils Andersson i Boatorp, Moheda sn var brorson till välborne Nils Jonsson till Åkershult.
Ryttaren var son till kyrkoherden Andreas Jonae i Moheda av släkten Moderus, som i sina anor enligt Ny svensk slägtbok av K. Leijonhufvud (s 711ff) påstods ha en adlig polsk ätt Radwan som ursprung. En stamfar skulle ha inkommit på 1400-talet med den landsflyktige Karl Knutsson Bonde. Kyrkoherden Andreas Jonaes far var kh Jonas Andreae i Moheda! Denne påstås vara son till en Anders som hade brodern Jöns Tysk. Jämför med adliga ätten Rosenquist (nr 123, med liknande vapen som R. nr 164) där stamfadern Anders Andersson fick frihet på gods 1548 som han ärvt efter sin farbror Jöns Tysk, som fått gårdar i sin tur på frälse av Gustaf I.
Har någon koll på Rosenquistsläkterna på 1500-talet?
Tydligen har Elgenstierna fel då han gör den s.k. Årydssläkten till stamfäder åt Rosenquist af Åkershult. Godsen som(<)Jöns Nilsson till Osaby äger stämmer inte heller med de som hans presumtive son Nils Jonsson till Åkershult innehar, endast att de har gårdar i Åryd, Hemmesjö sn - men där fanns dock flera i byn så det behöver inte vara samma.
Möjligen har Johan Rosenquist (af Åkershult, Elgenstierna tab. 24) barn som inte tas upp i ättartavlorna. Jfr den okände Nils Johansson Rosenquist som faktiskt vigdes på Åryd (Johans sätesgård) år 1711 med pigan Brita Olofsdotter. Möjligen har någon gren sjunkit ned i ofrälse stånd på 1700-talet.
4976
« skrivet: 1999-09-21, 22:54 »
Hej!
Har förstått att många resande var involverade vid det Hamiltonska regementet som soldater.
Det borde kanske vara på sin plats att dessa får en egen diskussion.
Hittade att korpralen vid herr baron och general Hamiltons regemente Hiert Wennergrehn och Helena Olofsdotter fick ett barn i Virestad sn (C:1 s 196) vid namn Maria (f 12/8 1748 i Barkhult östregård, döpt 21/8). Faddrarna kom irån socknen. Familjen nämns inte i Virestad annars så jag misstänker att det kan vara resande.
4977
« skrivet: 1999-09-21, 22:47 »
Hej!
Hittade följande i Göteryd CI:1, s 351 ; år 1733 födelseboken:
dhen 22 Augusti föddes och d 24 döptes afskiedade volenteurens Staffan Mey(ers) och dess hustrus barn, kallades Barbrå
witnen
diur i St. Ryd, Sohne ibdm, hust. Swenborg Påhlsdotter i Ryd,ett qwinfolck af samma tartan följe wid Namn (står dock ej!)
Av faddernotisen torde framgå att det var resande.
4978
« skrivet: 1999-09-21, 22:40 »
Hej!
Vet ej om uppgiften hör hemma här, men det rör sig om en Reiner:
I Ryssby (G) dödbok CI:3, s 175 för år 1729 står följande (mars månad!):
13 d (står ej!) Mar. begrofz gl wandringzfolk Jngrid Conradj, föregifas född j ost-Jndien kommen med en (fred?) till Swerie att Tiena. skall och waret gifft mz en Ryttare under General (F)ers Regemente Johan Reiner hafft med honom 3 barn som här i landet lefwa och giffte äro: Sistl d 14 Martj blef hon i sin siukdom med hs hel nattward effter åstundan bespijsad som Attester jntyga hon offta hs nattward begått, afled d 17 huius menas wara 88 åhr gl
4979
« skrivet: 1999-09-18, 10:18 »
Hej!
Finns det någon Påfvel Mårtensson bosatt i Uppsala bland Bureätten?
Har sett en av de mikrofilmade 1600-tals släkttavlorna på Bureätten och där nämndes en Påfvel Mårtensson.
En av Wieselsläktens stamfädren på mödernesida är en Påfvel Mårtensson i Uppsala som avled 1597. Kanske identisk med fogden på Örbyhus med samme namn, med förläning i Tierp, Uppland. Är det en Bureättling?
4980
« skrivet: 1999-09-18, 09:26 »
Hej!
Har stött på Wittbom-familjen i en bouppteckning ifrån Kronobergs län (Allbo härad). Dock ingen anteckning då jag ej var släkt med dem själv. Kolla registren till dessa, bl a i Vadstena och på mikrofilm.
4981
« skrivet: 1999-09-18, 08:53 »
Hej Anders!
Namnet Estrid förekommer i Pjätteryd och Göteryd socknar på 1700-talet. Har du hittat vad Bengt Broddesson kom ifrån? Kanske var även han smålänning? Namnet Brodde förekommer också i Göteryd socken på 1700-talet.
Håller ögonen öppna ifall jag råkar på dem.
4982
« skrivet: 1999-09-18, 00:21 »
Hej!
Niclas Månsson i Bäringe, Billinge sn är far till Måns Niclasson (som även kallade sig Killberg en tid; vice kronolänsman) (f 1698). Måns är far till Niclas Månsson (1726-1796) i bl a Slättekull, Ask sn. Detta har meddelats mig av Ragnar Odhnoff per brev i slutet av 1980-talet.
Niclas Månsson i Slättekull var far till Per Niclasson (f 1764) (min fm ff f) och Nils Niclasson (f 1780) i Bonnarp nr 3, Riseberga sn (min fm fm f!). Den förstnämndes son Niclas Persson gifte sig enligt Lunds domkapitels tillstånd med sin kusin (trol. halvkusin!) Hedvig Nilsdotter, som var dotter till den sistnämnde ohh Hanna Ingesdotter.
Problemet är vilken som var mor till Per Niclasson.
Niclas Månsson var gift 1:o 1746 i Bosarp k:a m. Kirstina Persdotter (f 1724). Paret bodde ett tag i Killeröd i Bosarp sn men flyttade sendan. Vet ej när Niclas dök upp i Slättekull, eller var han bott innan han kom dit. Ej heller när Kirstina avlider.
Möjligen har Niclas gift sig 2:o m. en Anna Hansdotter (sanningshalten osäker, vilar endast på en uppgift ur vigselnotis för dottern Hanna Niclasdtr i Riseberga, som kan vara felaktig!). Senast 1780 är Niclas gift med Hanna Persdotter (död 1804) och hon bör alltså vara mor till Nils Niclasson.
Niclas Månsson i Bäringe var bror till Måns Månsson i Hjälmaröd, Bosarp sn. Vart dessa båda kom ifrån känner jag ej till.
Var namnet Niclas vanligt i trakten? Är det en latinisering av Nils, en släkting som varit präst
som givit upphov till namnet?
4983
« skrivet: 1999-09-13, 00:31 »
Hej!
En chansning. En anfader mästerskräddaren Peter Wiborg var född 1719, okänt vart. verkade i Alseda och Ökna socken och avled 1800. Han var gift med Anna Lena Colliander. Kom till Alseda ca 1740 ifrån Vimmerby. Har ej hittat var han är född. Namnet Wiborg troligen taget efter födelsort. Är han ifrån S. Vi ?
4984
« skrivet: 1999-09-13, 00:20 »
Hej!
Känner någon till uppgifter om bonden Niclas Månsson (Killberg, ibland) i Slättekull, Ask sn ? Han föddes 1726 2/6 i Billinge sn som son till vice kronolänsman Måns Niclasson Killberg ohh Anna Torstensdotter. År 1746 gifter sig Niclas Månsson i Bosarp k:a med Kirstina Persdotter (f 1724) dtr t bonden Per Jönsson ohh Sissa Persdtr i Killeröd, Bosarp sn. Med henne flyttar han till Slättekull i Ask sn -sonen Per Niclasson föddes i Slättekull 1764 8/11. Kirstina avlider och Niclas Månsson gifter om sig. Men med vem? Är han gift 3 ggr? Enligt dottern Hanna Niclasdotters (född omkr 1770) vigselnotis i Riseberga heter hennes mor Anna Hansdotter (men dessa notiser har haft felaktigheter, så ett ?).
Niclas Månsson har sonen Nils Niclasson född 1780 19/4 i Slättekull, Ask sn. Vem är hans mor? Hans förnamn Nils borde komma ifrån moderns sida. Han har en bror Måns Niclasson född 1777 7/2. Gemensamt fö´r dessa bröder är att de har döttrar som döpts till Hedvig, Catharina och Cecilia. Ingen Anna alltså, med tanke på Anna Hansdotter som moder till Måns och Nils.
Kan Niclas Månssons andra/tredje hustru ha samband med hedvig Bengtsdotter ohm Nils Svensson i damsgården, Riseberga sn i början av 1700-talet? Namnet Hedvig är vad jag förstått relativt ovanligt i trakten (rätta mig om jag har fel).
Alla uppslag är av intresse.
4985
« skrivet: 1999-08-02, 01:11 »
Anton kålares, Anton Tornör etc (Anthoni Tourneur) dotter Francoise (Franswär) Antonsdotter var gift med en Pål/Påfvel Persson i Smörhöga, Skatelöv sn. Han var ingen Pousette, detta är en feltolkning av Lindblom utifrån sonnamnet/efternamnet Persson. Jag misstänker att Pål även var av vallonsläkt trots hans svenska sonnamn. Det finns nämligen en Paul Personne som nämns på 1630-talet som byggmästare i Österby. Samtidigt nämns en Anton Mineur i österby. Denne Mineur arbetar senare vid Huseby bruk där även Pål Persson finns. Pål hade flera söner som däremot använder Pålsson som efternamn.
Antonis hustru Margareta Ruben var troligen avliden redan före 1651 då han fick tingskötning på Smörhöga - troligen levde hon dock då köpebrevet skrevs. Andra hustrun Elin var svenska med arv i Gottåsa by i Skatelöv sn.
Sonen Glaude kalla´s i källorna för Glad - är det inte Claude som avses ist. f. Glaude?
Sonen Vilhelm Antonsson Tourneur uppges vara gift med Britta Henriksdotter Rosseau av Lindblom. Hennes släktnamn uppges dock i domböckerna till Coussion inte Rousseau!!! Är det släkten Cosswa hon tillhörde istället?
4986
« skrivet: 1999-07-22, 19:37 »
I Ulvsåkra, Nöbbele sn (Konga härad) finns en Britt (även kallad Brätte) Månsson i början av 1600-talet. Han har sonsöner med namnet Britt.
4987
« skrivet: 1999-06-30, 20:38 »
Att Hållingsby tillhört Margareta Håkansdotter eller hennes förste man Johan Johansson kan möjligen förklaras av att gården ifrån början var en skattegård som övergick till frälse. Det lär finnas något pergamentsbrev på personer i Hållingsby under medeltiden men jag minns inte var jag sett denna uppgift (har kommittén för Det medeltida Sverige möjligen någon uppgift , jfr även ortnamnsarkivet i Uppsala). Johan Johansson kan vara identisk med den fogde Johan Smålänning som nämns i Gustaf I:s registratur (tryckta brev ifrån det kungliga arkivet ut till diverse personer) på 1540-talet. denne var tydligen fogde i Östergötland och Småland! Det finns även några Jon/Joen Jonsson som blev adlade av Gustaf I på 1520-talet (se Schlegel och Klingspor - fast hustrun ej Margareta ! Fast det kan vara fel i dessa genealogers verk!!!). Ska kolla dessa uppgifter mer efter semestern.
4988
« skrivet: 1999-06-29, 00:51 »
I likpredikan efter Susanna Nilsdotter Crucimontana (g.m. Michael Olai, adlad Gyldenstolpe) omtalas att hennes mormor var Elin af gamle Jöns Stenssons på Håå släkt. Susanna var dotter till kh. Nils Crucimontanus i Algutsboda och hans hustru Malin Christoffesdotter. Den sistnämnde var dtr t kh Christoffer Magni i Älghult. Således hette Christoffers hustru Elin! Däremot hette hon ej Jönsdotter eller var dotter till Jöns Stensson på Håå (i Hamneda sn, Halvhjortsätten) som felaktigt står i diverse genealogiska verk.
Vid arvskifte efter barn till kh Gudmund Petri i Sjösås (se Uppvidinge db 1627), en son Håkan Gudmundsson och dotter Ingierd Gudmundsdtr vilka avlidit barnlösa ärver diverse personer, bla systern Karin Gudmundsdtr (g.m. kh Petrud Benedicti i Sjösås) och barn till den i pesten 1602 avlidne brodern Johannes Gudmundi i Dädesjö (Ingeborg Johansdtr g.m. länsmannen Gudmund Johansson i Krysseboda, Algutsboda sn ! sic! Göran skrev fel ovan, vilket är lätt hänt). Ytterligare en arvinge var hustru Malin herr Nils i Algutsboda. Detta har föranlett Liss-Eric Björkman i SoH 1985:3-4, s 375ff, att dra slutsatsen att Malin var en halvsyster till Håkan Gudmundsson, Karin Gudmundsdtr mfl syskon. Det är lite förhastat. Visserligen hade Malin Christoffersdtr lika arvsrätt precis som ett syskon, men det kan hon ha haft även som en dotterdotter till kh Gudmundus Petri i Sjösås. Björkman stoppar in hustru Elin av Jöns Stenssons till Håå släkt som hustrun till herr Gudmund eftersom det passar med vad man vet om dennes giftermål som enligt rannsakning ca 1576 (se Jakob Koits utredning) var av frälse börd. Betänkt nu kronologin: Gudmunds hustru NN bör ha fått barn ca 1550 (jfr åldern för Johannes Gudmundis tjänsteutnämning) och Malin Christoffersdotter föddes troligen 1580-1590-talet. En kvinna kan visserlign få barn i 50-års åldern men det är mycket osannolikt. Härav vill jag se att Malin Christoffersdotters mor Elin var dotter istället för hustru till Gudmundus Petri i Sjösås. Elin blev då gift med änklingen Christoffer Magni i Älghult och hade endast en dotter Malin (som överlevde till vuxen ålder).
Angående uppgiften att Elin var av Jöns Stenssons till Håå ätt så stämmer detta väl om Gudmundus Petri hustru istället var dotter till frälsemannen Håkan Matsson till Billa ohh Ingrid Nilsdotter (Halvhjort av Elmtaryd). Herr Gudmunds barn ägde nämligen Århult i Agunnaryd som rustats av kh Petrus Johannis i Tolg och hans syskon. Sistnämndas mor var Margareta Håkansdtr vilken på sannolika skäl (gårdarnas ursprung) verkligen var dotter till den förenämnda frälsemannen Håkan Matsson till Billa.
Släktsambandet ser således ut:
Susanna Nilsdtr Crucimontana
dtr t
Malin Christoffersdtr
dtr t
Elin (Gudmundsdtr)
dtr t
NN g.m. kh Gudmundus Petri
dtr t
Ingrid Nilsdtr (Halvhjort) g.m. Håkan Matson till Billa, Hemmesjö sn
dtr t
Nils Jönsson (Halvhjort)
son t
Jöns Stensson till Håå, Hamneda sn (Halvhjort)
Hoppas allt blev klart med hur jag menar.
4989
« skrivet: 1999-06-29, 00:16 »
Tillnamnet Ring förekommer bland småländska bönder under medeltid och 1500-tal/1600-talet. Tydligen väldigt populärt bland bönder i Vederslöv-trakten i Kronobergs län. Troligen kommer släktnamnet Ringius av ett sådant tillnamn hos en förfader som var bondson och blev präst. Dock är inte alla personer med tillnamn släkt som man i förstone kan tänkas tro, det var ett namn som gavs godtyckligt efter egenskap, gård och också släkt (jfr tillnamnet Sture som sedermera blev förnamn).
4990
« skrivet: 1999-06-29, 00:01 »
Mansnamnet Meding förekommer i Sunnerbo härad på 1500-tal och 1600-talet, ex. Medingh i Läsaryd, s. Ljunga sn (1570), en Nils Medingsson i Ryssby sn på 1600-talet etc. Vad kommer förnamnet ifrån?
4991
« skrivet: 1999-06-28, 23:57 »
Förnamnet Tygge förekommer belagt i Vissefjärda sn ifrån 1500-talet och framåt (åtm till 1700-talet) - merparten av bärarna är troligen inbördes släkt.
4992
« skrivet: 1999-06-15, 23:43 »
Vem var Olof Hvit, som var gift med Elin Håkansdotter (Båt av Billa) (död före 1575)? Elin var gift 2:a ggn (senast 1550) med kyrkoherden i Hovmantorp Per Nilsson, vilken rustade för hennes gods och använde ett vapen visande en ginbalk - var det hennes förste mans, Olof Hvits, vapen? Tillhörde han någon dansk frälsesläkt (Hvidtfelt, Galen etc)?
Olof Hvit nämns i Norrvidinge dombok på 1600-talet angående en tvist om stolar i Gårdsby kyrka ha varit fräseman. Enligt uppgift bodde Olof Hvit ohh Elin Håkansdtr på Kråkenäs i Gårdsby sn (ÄSF I:3, s 220). Paret hade en dotter Anna Olsdotter gift med kungliga fogden Anders Svensson, adlad 1575 (Stråle af Ekna). Det verkar inte vara känt att paret även hade fler barn, bl a sonen Jacob Olsson vilken var kyrkoherde i Ljuder (död i pesten 1602). Sistnämnde kan vara identisk med frälsemannen Jacob Jute till Bille som nämns i Erik XIV:s nämnds dombok (s 180). Denne Jacob Jute blev 1565 anklagad att inte ha hållit sin rusttjänst som han borde och inte varit på några mönstringar 1562-64. Dock ägde han inga gods utan sitter för skatt och blev därför frisagd. Gårdsnamnet Bille är helt klart Billa i Hemmesjö sockn, Konga härad - Jacob i Billa nämns i tiondelängden 1560-talets början. Jacob Olssons morfar Håkan Matsson (Båt av Billa) bodde också på just denna gård.
Tillnamnet Jute borde avse att Jacob var dansk till fädernet. Var alltså Olof Hvit en dansk frälseman?
Jacob Olsson har tydligen ej uppehållit frälset, ej heller hans barn.Han har agnatiska ättlingar till nutid. Är det en medeltida ätt som fortlever, fast nedsjunken i bondeståndet?
4993
« skrivet: 1999-06-09, 16:39 »
Känner någon till varifrån mästerskräddaren Peter Wiborg (född 1719, enl hfl o dödsålder, död 1800) kom?
Han gifte sig i Ökna med Anna Lena Colliander, dtr t komminister Magnus Colliander ohh Helena Catharina Angvillin. Peter Wiborg bodde i Tjusthult, Ökna sn. Han kan eventuellt spåras i inflyttningslängd för Alseda (möjligen står det där Peter Wiberg!) då han uppges komma ifrån Vimmerby, men där finns inga spår.
Uppgifter om personer med efternamnet Wiborg av intresse. Det lär ha funnits en ryss Michael Wiborg i Östergötland på 1730-talet, är det Peters far?
4994
« skrivet: 1999-06-09, 16:23 »
En Perpetua von Lithou (av polsk adel)död 1681 var gift med majoren Erik Svensson Trana, adlad Tranefelt (död 1675) till Skye, Uråsa sn (Kron.).
Källa: Elgenstierna 8, s 350 (Tranefelt tab. nr 3)
Kanske fick någon av hennes ättlingar namnet+
4995
« skrivet: 1999-06-07, 23:52 »
Känner någon till om en släkt Schmiedell (Smidell el dyl) i trakten kring Västervik. Enligt Växjö stifts herdaminne var min anmoder Anna (Annika) Schmiedell (f omkr 1680) dotter till en frälsefogde i trakten av Västervik. Hon var gift ca 1700 med sedermera kyrkoherden Jonas Angvillin i Karlstorp. En bror till henne är säkerligen klockaren i Karlstorp Bastian Johansson Smidell/Schmiedell på 1710-talet. Fadern heter då rimligen Johan. Släkten Schmiedell härkommer ifrån frälsefogden Bastian (Sebastian) Mattsson på Bolmaryd, Annerstad sn (Sunnerbo h:d) ohh Marina Jöransdotter som hade barn födda 1620-talet (och troligen in på 1640-talet). Någon son Johan Bastiansson känner jag ej, men kanske har det funnits någon sådan. Möjligen däremot hade Bastian en sonson Johan?
En son var frälsefogden på Bolmaryd Jöran Bastiansson (f ca 1625). Kan det ha funnits en Johan Jöransson? En annan son var auskultanten i Göta hovrätt Matthias Schmiedell (el. Matts Bastiansson). Kan han haft en son Johan Mattsson som var frälsefogde?
Det finns ytterligare söner till Bastian Mattsson: kh i Gårdsby Philip Schmiedell och mönsterskrivaren Elias Bastiansson Schmiedell - men troligen hade de ingen son Johan som kan vara Annas far. Problemet är att släkten inte alltid använder efternamnet Schmiedell utan patronymikon.
Alla uppgifter av intresse.
4996
« skrivet: 1999-05-29, 00:46 »
När det gäller Ohlmarks nämnda verk: släng skiten. Hans historiska produktion är värdelös och har inget att ge seriös forskning.
Källkritik är ett måste när det gäller medeltida personer. Europäische Stammtafeln är nog det bättre alternativet, men även detta gedigna verk haltar vad gäller personer före 1200-talet.
4997
« skrivet: 1999-05-28, 20:56 »
Hej släktingar!
Lite tillägg till övriga uppgifte kommer här, har lite till men vi börjar väl med detta:
Jacob Jacobsson var skattebonde i Eriksmåla ifrån 1665 och ännu 1669, sedan i Flädingsmåla (trol omkr 1670, senast 1674) (som i Ljuder äldsta födelsebok i slutet av 1600-talet ibland kallas för Hönemåla - vilket namn det varken i äldre eller nyare källor benämns. Jämför att en vik i sjön Läen precis i närheten fortfarande bär namnet Hönemålaviken).
Jacob född ca 1628 i Ålebäcksås, Ljuder sn. Död 1707-12-22 i Flädingsmåla 79 år gammal
son till: skattebonden Jacob Håkansson ohh Elin Månsdtr.
Troligen gift 1665 (mtl - första ggn paret nämns) med Britta Danielsdotter, f ca 1647 i Trälleboda, Älmeboda sn
Död 31/7 1721 i Flädingsmåla, 74 år g:l
Dotter till: Daniel Månsson (f omkr 1610?, död 1676, frälsebonde i Trälleboda, Älmeboda sn , senast 1640, tom ca 1664), sedan skattebonde i Kråkesjö och i Eriksmåla, bägge i Ljuder sn; son till Måns Svensson ohh Margareta Persdotter i Flädingsmåla - de köpte gården där 1629 28/8) ohh Sigrid Erngislesdotter (död 1676).
En bror till Britta var Israel Danielis Trellman (1643-1721; komminister i Fryele, vars son Esaias Trellman blev kh i Algutsboda; sonen Esaias uppgav att fadern haft förfäder som varit pastorer i Sjösås; om denna uppgift är korrekt så är troligen modern till Daniel Margareta (även kallad Märta; jfr både VaLa o GHA dombok 1629) dotter till kyrkoherde Petrus Benedicti i Sjösås ohh Karin Gudmundsdotter, sistnämnde dtr t kh Gudmundus Petri i Sjösås ohh NN (uppges vara av frälse släkt)).
BARN:
Måns Jacobsson , flyttade 1695 ifrån ”Hönemåla” till Grönadal i Älmeboda sn där han blev bonde; död 1738 30/8 där.
Jacob Jacobsson (ff ff fm ff) f ca 1667 (enl hfl), ej hittad honom i dödboken; skattebonde i Ålebäcksås, Ljuder sn, g. (trol. ej i Ljuder; ej i dess vigsellängd) m. Kerstin Svensdotter (f ca 1667, ovisst var, död 1/5 1742 i Ålebäcksås, Ljuder sn, bgr 575, 77 år g:l)
Märit Jacobsdotter, döpt 18/1 1674 , troligen är det hon som avses med ”Jacobs barn ifrån Hönemåla” som begravdes 14/11 1675
Daniel Jacobsson , f 1676 , döpt 17/12 1676
Zachris Jacobsson , f 1679, döpt 9/2 (= 6:e sönd. efter trettondagen; ej 11/1 1679 !)
Segrid Jacobsdotter (ff mf fm fm) f 1681, döpt 16/10 1681 - död 1713 i Eriksmåla, Ljuder sn, bgr 10/5 1713, ”30” år; g. 1699 25/6 i Ljuder k:a m. Jon Gertonsson (f ca 1675 i Sibbahult Norregård, Långasjö sn; son till frälsebonden Gerton Jonsson ohh NN; död 1727 11/3 i Eriksmåla, bgr 19/3, 52 år g:l, skattebonde i Eriksmåla, Ljuder sn)
Erngisel Jacobsson f tvilling 1684, döpt 21/12 1684, död 1685, bgr ½ 1685
Sven Jacobsson f tvilling 1684, döpt 21/12 1684 , död 1685, bgr ½ 1685
NN g.m. Jöns Persson i Askaramåla (där 1726)
NN g.m. Per Mattisson i Skruf, Ljuder sn (där 1726)
Jacob Jacobsson (f ca 1628) kallas märkligt nog styvfar till Jacob Jacobsson (f ca 1667) i Ålebäcksås i Konga dombok (VaLa) 1688 21/2 (18§) då den yngre får fasta på sin gård i Ålebäcksås. Detta ledde mig att spekulera om att Britta Danielsdotter varit gift med två ”Jacobar”, vilket inte rimmade med övriga uppgifter ur domboken. Det hela fick sin förklaring av att Jacob Jacobsson (d.ä.; f ca 1628) i sin tur hade en styvfar: Sven Nilsson i Kråkesjö (Konga dombok 1672 20/5, 14§). Det rör sig troligen om att häradsskrivaren som gjort domboksnoteringen 1688 blandat ihop far och son båda vid namn Jacob Jacobsson. Att Jacob Jacobsson i Ålebäcksås är son och inte styvson framgår av försäljningen av Flädingsmåla 1726 3/3 (uppbud 1:a ggn). Om han varit styvson skulle han inte ha lika arv som de andra syskonen.
Jacob Håkansson i Ålebäcksås avled 1647 och hans änka Elin Månsdotter uppges i en s.k. bilängd till mantalslängden år 1647 ha flyttat till välborne Per Stråles sätesgård Kråkesjö.
Senast år 1650 (vigda 1649/50; uppgifterna ur mtl) är hon omgift med Sven Nilsson i Kråkesjö, Ljuder sn i dennes andra gifte (g. 1)m. Ingeborg Carlsdtr, levde 1648, dtr t Carl Jönsson i Tjugosjö, Ljuder sn - en son i detta gifte var Jon Svensson , skattebonde i Kråkesjö västregård, Ljuder sn som är min ff ff mm fm f).
Jacob Håkansson i sin tur är son till skattebonden Håkan Jacobsson i Ålebäcksås (levde 1620) som i sin tur är son till kyrkoherden Jacob Olai i Ljuder (död i pesten 1602). Denne sistnämnde köpte skattegården i Ålebäcksås och blandade ihop dessa ägor med prästgårdens vilket orsakade rabalder för senare präster. Ännu 1764 (Konga dombok) kunde ättlingarna till herr Jacob i Ålebäcksås berätta om gårdens inköpare 200 år tidigare.
4998
« skrivet: 1999-05-27, 17:41 »
Passa på att fråga om någon känner till om mästerskräddaren Peter Wiborg (född 1719 enl hfl o dödsålder) i Tjusthult, Ökna sn. Inflyttad ifrån Vimmerby enligt Alseda inflyttningslängd (dock läste jag efternamnet där till Wiberg - är det en annan person eller felskrivet?). Peter Wiborg gifte sig med komminister Magnus Colliander ohh Helena Catharina Angvillin i Ökna dotter Anna Lena Colliander. Varifrån kom Peter?? Är han släkt med ryssen Michael Wiborg i Östergötland?? (nämnd på 1730-talet).
4999
« skrivet: 1999-05-26, 01:13 »
Känner någon till historien om att Karl XI skulle haft en utomäktenskaplig dotter i Skåne? För några år sedan fick jag ett brev ifrån numera avlidne Ragnar Odhnoff i Stockholm där han skrev om en anmoder, Hedvig Bengtsdotter (f ca 1680) i Riseberga socken som enligt traditionen påståtts vara dotter till kung Karl XI. Odhnoff skrev att han undersökt saken och hävdade att det var en präst, vilken även var ättling till Hedvig, som spridit ut ryktet på 1800-talet. Finns det skrivet något i hembygdsböcker etc om detta?
Det intressanta med denna tradition är att den tydligen är väldigt spridd. En kille jag gick med på gymnasiet berättade att han härstammade ifrån Karl XI via en dotter. I min egen släkt har det funnits en liknande sägen, fast man har där blandat ihop olika historier och gjort kung Karl XI (sic!!) till barnafader på 1840-talet.
Det är väl knappast troligt att Karl XI haft en utomäktenskaplig förbindelse med tanke på hans i övrigt mycket strängt religiösa liv. Det skulle ändå vara roligt att ta upp denna debatt och sägenspridnings uppkomst.
5000
« skrivet: 1999-05-24, 02:59 »
Varifrån kommer kvinnonamnet Ortina? En anmoder till mig bar detta ovanliga namn. Det stavas även olika: Ortina, Ortinna/Orthinna och en gång även Ürtina. Hennes fullständiga namn är Ortina Jöransdotter (död 1693, test pgr 26/2). Hon nämns första gången i Allbo h:ds dombok 1646 då hon och hennes man sergeanten Ture Nilsson (död 1690) köper gård i Bergön (då Bergana), Stenbrohult sn. De bor sedan där fram till dess de avlider. Vart de kommer ifrån tidigare är fn ovisst. Möjligen är Ture Nilsson identisk med den fältväbel med samma namn som verkade vid Kronobergs reg:te, dock är denne antecknad boende i Steglehylte, V. Torsås sn (i rullorna där ännu 1648 - ej i mtl). År 1660 var Ortinas man Ture fänrik vid Smålands dragonregemente (överste Lars Nilssons). Kan Ture ha träffat henne i 30-åriga kriget nere i Tyskland och tagit med henne hem? Namnet skrivs en gång med tyskt u, är det en antydan av skrivaren om namnets utländska ursprung?
Namnet är klart skrivet Ortina med olik stavning och ej något annat. Ytterligare en kvinna bär namnet och det är den förstes sondotter pigan Ortinna(!)Abrahamsdotter (död 1717 i Bergön, Stenbrohult sn, bgr 30/6). Därefter har jag inga belägg.
Är det ett korrupt slaviskt kvinnonamn?
Har sett det utländska kvinnonamnet Vurdina hos en maka till en soldat Arvid i Yxnäs, Pjätteryd sn i slutet av 1600-talet. Är det något liknande namn?
|
Visa inlägg
Cookie policy