Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Niclas Rosenbalck
Sidor: 1 2 [3] 4 5 ... 11
1001
« skrivet: 2009-05-05, 15:38 »
Nej Andre, tyvärr denne Fredriksson tillhör ej resandefolket. Svar finns under Stora Malm.
Denna fråga bör flyttas eftersom den ligger fel. Patronymikon under diskussionen Resandesläkter A-Ö är ingen bra lösning, utan nya rubriker ex. Fredriksson av resandefolket eller dylikt bör införas om nu patronymikon ska få vara kvar såsom släktbeteckning i dessa diskussioner. Risken om det enbart står ett patronymikon kan bli att alla kringflackande urbaniserade Andersson, Pettersson och Svensson plötsligt misstänks tillhöra resandefolket (i äldre tider av utomstående kallade tattare).
1002
« skrivet: 2009-05-05, 15:03 »
Kan någon identifiera följande namnunderskrift som finns på två brev ifrån 1940-talet. Det synes stå Princesse i början, men sedan ? Brev 1:  Brev 2: 
1003
« skrivet: 2009-05-05, 12:09 »
Hej Andre. Andersson och Fredriksson är patronymikon (=fadersnamn) och inga släktnamn. Dina släktingar tillhör inte resandefolket, se svar under Stora Malm.
Rubriksättningen med son-namn under Resandesläkter A-Ö är olyckligt gjord och borde ändras på något vis, kanske exempelvis med tillägget Fredriksson av resandefolket, Andorsson ifrån Hjo etc. Andersson i rubriksättningen ovan ska definitivt bort under denna rubrikdiskussion - eftersom Andorsson är det specifika namnet som urskiljer dessa inbördes besläktade resanden.
mvh
Niclas
1004
« skrivet: 2009-05-04, 21:26 »
Ett påpekande: järnbruket i Skatelöv socken heter inte Husaby utan Huseby.
mvh
Niclas
1005
« skrivet: 2009-05-03, 11:19 »
Lite uppgifter som kompleterar (och komplicerar) släktutredningen av familjen Wulf/Wolf och Fredrik Olofsson (Verner Fredrikssons (Hultman) far):
Alingås RR 12/1 1710:
1o Förekom förlofwade Danska Soldaten Fridrich Ollßon
barnfödd i Jutland, och effter upwijst öfwerstens af Printz
Cristians Regiemente till foot Johan Diedrich von Lattorfz
honom gifne afskiedzpaß dat: Copenhagen den 28 September
A: 1709 som General Commißariatet derstädes den 30 ejus-
dem producerat ähr, att han under Major von Munsters
Compagnie uthi 10. åhrs tijd för Musqvetier troligen och wähl
tiänt, men effter sin förflutna Capitulations tijdh der-
ifrån dimitterad, anhållandes att hädanåth få blifwa
en Swänsk undersåte och sigh här i Staden som en
trogen och rätrådigh borgare och Skattdragare
nidsättia, hwilcket så mycket mindre honom för-
näkas kunde som konungz B: 15. Cap: i St: L: 3§ tillå-
ter uthländske att winna Burskap, hwarföre
han stälte Rådmann Erich Andersson borgen för sigh
att han skall åth minstone i 6.åhr byman Wahra,
och allan StadzRätt uppehålda, jämpt wider sin byaman
effter sine måghet i allo ty Stadenom kan hända och
och derpå effter brukeliga Eedzformularet aflade sin troohetz
och Borgare Eed, och bejakades honom burabreff
att med Redeligen handell och wandell effter denna Stadz
Wällfågne kongliga Maytz allernådigste Privilegier omwisa
Inrijkes och i sin lofliga näringzsöckiande hwar som widertarff
sin ärende fara och skall Wahra skyldig thet hwart åhr
upnya låta.
2o Rådman Erich Andersson upwijste den Contracaution som
Borgaren Ditlof Erichsson och Staffan Ditloffßon i dag gifwit
honom emot det han gådt i borgen för Fredrich Ollßon
försäckrandes dhe deruthinnan att hålla honom skadeslös
och swara för honom hwad som han bör uthi Sex åhrs
tijdh uthläggia, som för Rådmannen Erich Andersons
Säckerhet här insererades och till Protocoll fördes.
Alingsås RR 2/5 1713
5 Borgaren Fredrich Olufßon begiärte att des Son Swen Fredrichson
ungefär 14. åhr gammal måtte här under stadzens beskydd
tagas i förswar annoteras och inskrifwas, som samtycktes
och meddehltes honom resepaß att frij och obehindrat paß och
repaßera, så länge han sig skickeligen och wähl anställer, men ey
längre ähn åhr och dato sig af samma paß betiäna.
Sven Fredriksson (=? Sven Hultman?) har jag gjort notering att han
senare ska ha blivit genantborgare i Ängelholm eller Landskrona. Är mer känt om honom
ifrån skånska källor? Fredrik Olofsson uppges ju vara dansk och hur passar då detta in
med skarprättaren Olof (Jonsson) Ulf i Skara ?
1006
« skrivet: 2009-05-02, 19:54 »
Ja, om man ska tolka storskiftesprotokollet rakt av så verkar det som om själva gården var anslaget till boställe. Detta är dock förrädiskt eftersom jag vet i min egen forskning att gården inte var något boställe då indelningsverket uppgjordes på 1680-talet, och ej heller vid omrotationerna som genomdrevs på 1690-talet. Har det varit boställe så har detta skett senare. Möjligen avses istället att gårdens ränta (=skatt) var tilldelat en mönsterskrivare som lön, eller ersättning för ordinarie boställe. En officer, och för den delen även en vanlig soldat, hade ett boställe rent fysiskt, men denna gård hade även s.k. augmentshemman vars skatt skulle gå till omkostnaderna för vederbörande.
Det bästa är väl att jämföra samtida husförhörslängder eller mantalslängder för att se vilka som då bodde på Nävsjökulla. Nämns där någon mönsterskrivare så är det ett boställe, annars enbart ett augmentshemman till ett boställe.
mvh
Niclas
Ps. Är Nävsjökulla en släktgård? Jag har en anfader Håkan i Nävsjökulla i början av 1600-talet och hans ättlingar bor kvar åtminstone in på 1700-talets början. Ds.
1007
« skrivet: 2009-05-02, 17:14 »
Näfsjökulla 1/3 rr 1,7,16
Reducerat friherrskap från Hr
Sewed Bååth med 1687 år
Ränta, ock Kronobergs Län
Infanterie indelt B(os)[tälle?]
Näfsjökulla 1/4 Räntar lika som Änganäs 5,21, -, 16,6,5
Infanterie, Munster-
skrifware Boställe
af Majorens Com-
pagnie
Nävsjökulla var en gård som på 1600-talet ingick i Härlunda friherrskap [~Herrelund friherrskap] även kallat Seved Bååts friherrskap efter dess frälseinnehavare. Gården reducerades och dess ränta (=skatt) kom i och med år 1687 att indelas (inom indelningsverkets kamerala organisation) till boställe för en mönsterskrivare vid majorens kompani och Kronobergs infanteriregemente.
(Meddelandet ändrat av niclas den 02 maj, 2009)
1008
« skrivet: 2009-04-30, 11:33 »
Nu ska ju denna diskussion handla om programmet och hur det presenteras men då Leif nämner förfadern Jon Brittson så vill jag passa på att lägga in Arkiv Digitals bild i färg på katekeslängden 1688-90 Nöbbele AI:1 s 50-52 över folket i Kåramålatorp:   Britt Jonsson är son till Jon Nilsson [Hane] och Getrud Brittsdotter i Kåramåla sistnämnda är dotter till Britt el. Brätter som namnet även anges Månsson i Ulvsåkra, Nöbbele sn. Hanesläkten har djupa rötter i Nöbbele-Linnerydstrakten och en avlägsen släkting på 1540-talet var en av anförarna under Dackefejden. Anbytarmoderatorerna får får flytta mitt inlägg till en ny diskussion ex. Vem tror du att du är? - Charlotte Perellis förfäder om så önskas.
1009
« skrivet: 2009-04-30, 07:22 »
Efter att i efterhand ha sett senaste delen av Vem tror du att du är? så vill jag skriva några ord här. Det är intressant att inledningen låg på fokus att Charlotte Perrellis familj bor på en släktgård och att de var helt normala människor som vilka som helst. Det utstrålades gemytlighet över familjen. En typisk småländsk lantbrukarfamilj skulle jag vilja säga. Märkliga uttalanden kom dock (av Ted Roswall?) under forskningens gång att det inte gick att komma längre bakåt på släktgården. Charlottes äldsta presenterade familj på gården tillhör ju en släkt som varit intresse för många kronobergska släktforskare under längre tid, nämligen Hanesläkten (den vari biskop Canutus Hahn ingår som ett sidoskott). En förfrågan om de äldsta leden lite diskret bland släktforskare skulle kunnat gett mer information väldigt snabbt eftersom det går att komma åtminstone tre generationer bakåt till i Kåramåla [~Kåramåla torp] (Nöbbele sn). Dessutom finns det dokumentation över ägarna sedan 1530-talet.
I övrigt tyckte jag programmet var bra upplagt, med välklingande kommentatorröst och rullande regi med pedagogisk visualisering via släktträden som ritades upp och band samman generationerna.
Sist vill jag dock nämna att jag ifrågasätter starkt Ted Roswall som expert - hans bläddrande med 1600-talskommunionlängderna var under all kritik - så gör man inte med vårt allas kulturarv. De vita handskarnas varsamhet saknades.
mvh
Niclas
1010
« skrivet: 2009-04-28, 17:50 »
Ingvor, har du letat i Åkers härads domböcker efter Hans Hempel? Det finns följande domböcker fram till 1700 hos SVAR att låna på mikrofiché:
AI: 1 1613 - 1629 -1629vt. D35672 4
AI: 2 1629 - 1664 (år 1640 saknas) D35673 8
AI: 3 1665 - 1680 D35674 6
AI: 4 1681 - 1682 D35675 1
AI: 5 1683 - 1692 D35676 7
AI: 6 1693 - 1699 D35677 6
AI: 7 1700 - 1715 (defekt; 1704vt och 1705st till 1709st saknas) D35678 7
Kanske går det finna något om Christopher Hansson Hempel i domboken som kopplar honom till Hans Hempel vid Åkers styckebruk ?
mvh
Niclas
1011
« skrivet: 2009-04-26, 20:19 »
Ingvor, du nämner under Vederslöv söndagen den 5 april 2009 kl. 01:02 att din farfars farmors farfars farmor var Maria Christoffersdotter Hempel och att hon var gift med Erik Månsson (död 1752 på Huseby, Skatelöv sn). Ovan skriver du att du gjort ett DNA-test och att det: finns inget DNA i östra Tyskland på min pappas sida dvs Hempel. Då din anmoder Maria Christoffersdotter Hempel inte är din ana på rent fädernet, dvs far-till-son, så är det väl omöjligt att dra några slutsatser om Hempelsläktens ursprung via detta ditt DNA-test? Om jag inte missminner mig så är det väl enbart rent fäderne- och rent möderneDNA som i dagsläge kan tolkas i statistisk jämförelse, rätta mig om jag har fel. Det hade varit intressant om någon agnatisk Hempelättling hade gjort en DNA-test. Tycker precis som du att det är en intressant tanke att göra en genealogisk/antropologisk släktresa.
Vid Lessebo bruk, Hovmantorp sn nämns flera Hempel (Petter Hempel, masmästaren Christopher Hempel, masmästaren Christian Hempel). En dräng Hans Hempel omnämns som fadder vid barndop 1697 12/9 åt smeden Gabriels son Lars på bruket (denne Gabriel är för övrigt den kände släktforskaren Thorvald Sjöbloms mormors farfars farfar) - vem är denne Hans Hempel son till?
I fadderuippgifterna i Hovmantorp på 1690-talet ser man att smeder ifrån Åryds bruk i Hemmesjö sn nämns som faddrar åt smedfamiljerna vid Lessebo. Många av dessa kronobergska smedfamiljer är väldigt lite utforskade och släkterna smälter snabbt in bland allmogen som samtidigt mobiliseras till att bli bruksarbetare i den tidiga protoindustrin. Är det känt varifrån Petter, Christopher och Christian Hemplar kommer innan de verkade vid Lessebo bruk ? Sistnämnda fråga kan kanske ge belysning varifrån och hur Branting rekryterade personalen då järnbruket sattes på fötter igen i slutet av 1680-talet.
vänliga hälsningar,
Niclas
Ps. En saxisk soldat Christian Hempell född i Dantzich nämns i Kristianstad RR dombok 1704 8/11 då han är tilltalad för otillbörliga ord. Ds.
(Meddelandet ändrat av niclas den 26 april, 2009)
1012
« skrivet: 2009-04-26, 19:36 »
Johan Stenflycht ägde kronoskattehemmanet Nöbbeled gästgivaregård (även kallad Nöbbeled Getagård) 3/4 mtl och Nöbbeled Frälsegård 3/8 mtl, bägge i Vederslöv socken i Kinnevalds härad. De inköptes den 14 maj 1754, det första för 1855 daler silvermynt och det senare för 700 daler silvermynt. Dessa enheter slogs samman såsom en fastighetsbildning. Nöbbeled gästgiveri (Geta- och frälsegården) låg sedermera utmed väg 23 söder om Växjö, men tyvärr förfall det och revs så sent som för bara 30 år sedan. Fotografi på gästgiverihuset såsom det såg ut på åtminstone 1900-talet finns säkert. Platsen där mangårdsbyggnaden låg är utmärkt och ännu ses husgrunden. Det verkar som om Stenflycht bebodde såväl gästgiveribyggnaden som mangården i Nöbbeled frälsegård mer eller mindre samtidigt. Fastigheten Nöbbeled Geta- och frälsegård (=gästgiveriet) ägdes i slutet av 1700-talet av greve Axel Hamilton till Huseby. Möjligen har själva gårdstomten för gästgiveriet flyttats mellan storskifte (1799-1800) och lagaskiftet (1859) i Nöbbeled by, varför det är svårt att exakt säga var Stenflychts hus stod - mer ingående forskning i äldre lantmäterikartmaterial krävs. Förutom dessa båda fastigheter ägde Stenflycht även ett frälseskattehemman i Södra Wahre 1/2 mtl, Blädinge socken i Allbo härad. Det är dock ej känt om han själv varit bosatt där eller om det var utarrenderat. Stenflycht ska ha uppgjort ett testamente den 22 maj 1758 på sin egendom vari ska anges att barnen skulle åtnjuta Nöbbeled gästgivaregård. Bouppteckning uppgjordes den 30 juni 1758 och finns bevarad i Göta hovrätts arkiv - dock nämns inte testamentet i denna, och där framkommer indirekt att det fanns barn utom äktenskap - Mademoiselle Lovisa och Mademoiselle Lisa omnämns ha erhållit saker ur boet och dessa torde vara identiska med Johan Stenflychts illegitima döttrar Lovisa f 1748 på Oby, Blädinge sn och Elisabet (f ca 1743). Den som uppgav boet var hushållerskan Susanna Monthan, en färgstark kvinna i Stenflychts kaliber, men det är en annan historia. Ingenstans framgår att hon skulle vara mor till något av barnen. Christopher von Warnstedt nämner i Släkt och Hävd nr 1 1996, s. 64, i sin då ställda förfrågan att Johan Stenflychts illegitima barn levde 1766 - och således har han hittat en källa detta år, men vad är det för handling och i vilket arkiv finns den? Likaså undrar jag var Johan Stenflychts testamente finns och vad dess innehåll säger? Så här låg Nöbbeled gästgiveri: 1859 (laga skifte)  och 1950 (ekonomiska kartan): 
1013
« skrivet: 2009-04-23, 09:04 »
Lars-Gunnar hann svara på frågan ifrån Jonas - källan är alltså SVAR:s katalog. Då Eksjö rådhusrätts renoverade domböcker har intresse för flera forskare och för att de saknas vid sökning i SVAR:s databas så lägger jag ut dem här:       När det gäller Eksjö stad så har Jean Silfving 1887-1969 skrivit en hel del litteratur och artiklar om staden och dess invånare i äldre tider. Tyvärr hade Silfving inte alltid den akribi som krävs inom källforskning - han läste och tolkade ibland uppåt väggarna milt sagt, och angav ibland felaktiga källhänvisningar, men han var en nitisk forskare som drog fram en hel del nygammalt ur bland annat domböckerna. Med detta i åtankarna kan man använda hans forskning som en vägledning in i orginalkällorna - men hans uppgifter bör absolut dubbelkollas. Detta sagt som hjälp åt Eksjöforskningen. mvh Niclas Meddelandet ändrat av niclas den 23 april, 2009
1014
« skrivet: 2009-04-22, 16:58 »
Ingvor, enligt en bekant till mig vars farmor var född Hempel (och ättling till Orreforssmederna på fädernet) ska släkten Hempel enligt familjeberättelse ha kommit ifrån Schleswig-Holstein.
mvh
Niclas
1015
« skrivet: 2009-04-22, 13:53 »
Det finns som jag misstänkte bara renoverade domböcker (Göta hovrätts exemplar, i advokatfiskalens arkiv) för Eksjö rådhusrätt bevarade för äldsta tiden. Dessa volymer finns för för tiden fram till 1700:
EVIIBAA:1723 åren 1615-1667 [SVAR:s mikrofiché D58462] *
EVIIBAA:1724 åren 1668-1687 [SVAR:s mikrofiché D58463]
EVIIBAA:1725a åren 1688-1692 [SVAR:s mikrofiché D58464] *
EVIIBAA:1725b åren 1693-1695 [SVAR:s mikrofiché D62223]
EVIIBAA:1726 åren 1696-1700 [SVAR:s mikrofiché D58465]
* enligt SVAR:s notering svårläst - vilket i klartext betyder oläsligt - dvs deras konvertering av mikrofilm till fichékort har gjorts av klåpare och misslyckats. Jag skulle rekommendera att be Arkiv Digital omfotografera volymerna.
mvh
Niclas
1016
« skrivet: 2009-04-22, 12:53 »
Jonas, det troliga är att Eksjö stads äldre domböcker enbart finns såsom renovationer i Göta hovrätts arkiv (dessa äldre handlingar i GHA nu överförda till Vadstena landsarkiv). Dessa renovationer är även filmade (dock långt ifrån alla, främst är det 1700- och 1800-talets renovationer som inte är filmade) och finns att låna ifrån SVAR, men då måste du söka på Göta hovrätts arkiv och sedan titta i [underavdelningen] advokatfiskalens arkiv. Tyvärr är mikrofichén svårlästa på grund av dålig konvertering.
Arkiv Digital har även nyfotograferat en del äldre domböcker ur Göta hovrätts arkiv och kanske kan de även på beställning fotografera de du letar efter ifrån Eksjö rådhusrätt.
mvh
Niclas
1017
« skrivet: 2009-04-22, 08:54 »
Vem är fadern till Petrus Ruth, militis gregarii Filius in Paræcia Wimmerby, dum annum agebat VII. Reliquit. som inskrevs i Vimmerby skola den 1 april 1726 ?
Denne Peter Ruth född omkr. 1719 är alltså son till en simpel/enkel soldat i Vimmerby. Några tips om faderskapet och eventuell koppling till Grännafamiljen?
1018
« skrivet: 2009-04-21, 15:01 »
Släkten Stephens ska enligt en muntlig släkttradition hos den engelska grenen härstamma ifrån en spansk man vid namn Varco som var med på kung Filip II:s armada mot England och vars skepp gick i kvav i den engelska kanalen år 1588. Denne Varco ska ha räddat sig iland och blev bosatt i St Austell i Cornwall där han gifte sig. En dotter till honom vid namn Mary ska sedan ha gift sig med en man, utan något fast släktnamn som så många av dåtida allmoge, som kom ifrån den närliggande församlingen St Stephens - denne blev därför kallad med namn efter sin hemort och ifrån detta par härstammar familjen Stephens. Det spanska genetiska arvet med exotiskt sydländskt utseende ska ha levt kvar bland ättlingarna till den strandade spanjoren. Karta på trakten varifrån släkten Stephens kom:  = som ligger i Cornwall, Englands sydvästligaste del:  Går professor George Stephens far John Stephens föräldrar att återfinna? Metodistpastorn John Stephens är född den 8 februari 1772 i St Dennis Cornwall och avled 1841 29/1 i Brixton-hill, nära London. Efter en märklig karriär där han ska ha börjat som gruvarbetare blev han så småningom en ledande metodist och känd predikare.
1019
« skrivet: 2009-03-15, 13:17 »
Ovan frågar Anders Berg efter mer information angående Erland Wimmergren. År 1769 i december var hustru Britta Maja Pålman, dess moder Maja Lisa och hennes man soldaten Erland Wimmergren samt glasföraren Gottfrid Wager instämda för rån vid Södra Möre häradsrätt.
1020
« skrivet: 2009-03-15, 09:43 »
På Adelsvapen.com finns en redogörelse för ätten Riddersvärd (adlig ätt nr 1220). Där har tillagts nya uppgifter utöver vad Elgenstierna förtäljer. Dock ifrågasätter jag vissa på Adelsvapen.com dragna slutsatser, nämligen att tullinspektorn Anders Jönsson (Hambn) i Jönköping skulle varit gift med Anna Jönsdotter Brattman och att deras son Gudmund Hambn således varit gift med sin då biologiska moster Maria Christina Brattman. Detta är helt omöjligt och förbjudet, varför identifikationen att modern skulle vara Anna Jönsdotter Brattman inte kan stämma om Gudmund Hambns hustru verkligen var Maria Christina Brattman. Så här skrivs på Adelsvapen.com: [color=0000ff] Adliga ätten Riddersvärd, nr 1220 †. Adlad 24.1.1691 och s. å. 26.8, introducerad 1693. En gren adlad och adopterad 28.4.1803, introducerad s. å., immatrikulerad på riddarhuset i Finland 6.2.1818 under nr 90 bland adelsmän. Utdöd 22.4.1881. Enligt Anrep och Elgenstierna hette stamfadern Gudmund Hamn, inspektör över småtullarna i Småland. Bröderna Hamn var födda i Jönköping, och där tullinspektören hette Anders Jönsson Hampn. Han är synbarligen densamme man som ätten Riddersvärds stamfar. Anders Jönsson Hampn (Hambn), tullinspektör i Jönköping (1656-1670). Troligen identisk med ”Anders Tullnär/Tullare”, nämd i mantalslängder 1647-1655 i Jönköping stad. Denne Anders Tullare var ogift 1649 men redan 1651 bodde han med sin hustru (kanske 1650, då nämns en Anders Jönsson med sin hustru – Anders Tullare finns ej i årets längd). Brukade släktnamnet Hampn tidigast 1663.(1) Köpte salig Måns Svenssons gård i Jönköping av salig borgmästaren Peder Gudmundsson Strömbergs fru, barn och arvingar för 800 daler silvermynt enligt ett köpebrev daterat 20.10.1663, underskrivet av Strömbergs änka Catharina Törnsköld och son Jöns Pedersson (Brattman) samt mågar David Foughman och Alexander Haijock.(2) Var verksam inom ”portetullen” i Jönköping d.v.s. lilla tullen (1665).(3) Begravd i Kristine kyrka i Jönköping 1670, klockringning, bårkläden och gravöppning (36 daler kopparmynt) för honom betalades 10.4.1670.(4) - Gift före 1650 med Anna Jönsdotter Brattman, död i Jönköping (Kristina) 27(?).3.1695 och begravd där i Kristine kyrka 22.9. s. å.(5), dotter av postmästaren i Jönköping, rådmannen Jöns Pedersson Brattman, vars söner blev stamfäder för friherrliga och grevliga ätter Stromberg.(6) Söner: Jöns Hampn, adlad 1691 Riddersvärd, född i Småland på 1650-talet (äldsta sonen). Ryttmästare. Död 21.8.1706. Tab.2. Gudmund Hampn, adlad 1691 Riddersvärd, född 1658 i Småland. Volontär vid livregementet till häst 1676. Fänrik vid Skyttes livländska infanteriregemente 1.3.1677. Fänrik vid svenska livregementet till fot 11.3.1680. Löjtnant därstädes 1.11.1685. Adlad 26.8.1691 jämte brodern Petter och med tillstånd att upptaga sin äldste broders adliga namn och vapen (jämte nämnda sina bröder introducerad 1693 under nr 1220). Regementskvartermästare 25.4.1697. Kapten 29.1.1701. Major 3.12.1706. Överstelöjtnant 9.12.1709. Konfirm. Fullm. 22.11.1710. Avsked s. å. 18.4. Död i maj 1714 och begraven s. å. 5.6 i Håksviks kyrka Älvsborgs län. Han ägde under de sista åren Nättsjö i Kalvs socken, Älvsborgs län. - Gift 1) 3.3.1691 med sin moster Maria Christina Brattman, född 17.7.1669, död 8.1.1698, dotter till postmästaren Jöns Pedersson Brattman, adlad Strömberg, och Christina Gudmundsdotter. 2) 1699 med Elisabet Mannerfelt, född 16.5.1673, död 26.12.1726 på Gammalsjö i Kalvs socken, dotter av amirallöjtnanten Måns Assarsson, adlad Mannerfelt, nr 775, och hans 2:a fru Christina Persdotter.(7) Petter Hampn, adlad 1691 Riddersvärd, född i Jönköping cirka 1659(  /1661. Ryttare vid änkedrottningens livregemente till häst 1676 och vid livregementet till häst i juni 1678. Livdrabant 1680. Fänrik vid tyska livregementet till fot 21.1.1687. Adlad 26.8.1691 jämte sin broder Gudmund och med tillstånd att bruka samma namn och vapen som den förut adlade brodern Jöns (med dem introducerad 1693 under nr 1220). Löjtnant vid sistnämnda regemente 19.10.1692. Regementskvartermästare därstädes 1696. Kapten 7.10.1698. Avsked 1701. Död 3.6.1729 på Nättsjö i Kalvs socken, Älvsborgs län och slöt själv sin adliga ättegren. ”Han blev i slaget vid Landskrona skjuten tvärs igenom kroppen”. - Gift med Christina Elisabet Timmerman, från vilken han blev skild, i hennes 1:a gifte (gift 2:o 16.9.1711 i Halmstad med överstelöjtnanten Johan Gustaf Gyllencartau, nr 855, född 1673, död 1728), död 9.6.1726 i Halmstad och begraven s. å. 13.6.(9) Lars Hampn, adlad 1704 Riddersvärd, kvartermästare vid Livregementet till häst. Löjtnant vid Jämtlands kavallerikompani 22.12.1695.(10) Premiäryttmästare vid Livregementet till häst. Adlades jämte sina yngre bröder 7.9.1704 med sina äldre bröders namn och vapen, men tog icke introduktion. Död 14.7.1716 i Solikamsk under fångenskapen. - Ogift. Anders Hampn, adlad 1704 Riddersvärd, född 1668 i Jönköping. Löjtnant vid tyska livregementet till fot. Död 2.3.1708. - Ogift. Magnus Hampn, adlad 1704 Riddersvärd, född 1669 i Jönköping. Löjtnant vid tyska livregementet till fot. Död 1712. Crispin Hampn, adlad 1704 Riddersvärd, sekundkapten vid Dalregementet.(11) [/color] I Jönköpings Kristina dödlängd 1694 framgår inget namn på tullinspektor Hambns hustru, ej heller i kyrkoräkenskaperna: Jönköping Kristina C:1 s 108, dödlängd 1695: den 27 ditto [=mars] Jnspectorens Sahlig Anderß Jöenßons Hambnß Effter lefuerska [NN, ingen ålder anges heller] Jönköping Kristina Lia:5 , räkenskaper år 1695, f 229v: - ringepenningar: [26 Dito =mars] Salig Jnspectoren Hambns Enka 1 [daler] 16 [öre] dito Lia:5 f 236v - ”För KiörkioGrafwen” 29 Dito [=september] Salig Insp:n Hambns Enkias lijkz bijsettning 6 månan 4 [daler] 16 [öre] Begrafningen 3[daler] dito f 23 - ”Lega för Bårakläderne” f 237v: 27 dito [=martij] Salig Jnsp: Hambns Enkia 1 Öfwerkläde we3d bijsettningen 16 [öre] f 238v: 22 Sept: Sahlig Jnsp: Hambns Enkia J Öfwerkläde 2 [daler] Altard: skz= Predikestohlkläde 1 [daler] 1 vnderkläde 16 [öre] 1 G. Frantzar kläde 16 [öre] 2 Små Vnder kläde 16 [öre] 2 Gamble dito 12 [öre] [summa:] 4 [daler] 28 [öre] Uppgiften som gjort att R. Easton namngett hustrun till inspektor Anders Jönsson Hambn till Anna Jönsdotter Brattman kommer ifrån en bouppteckning i Stockholm stadsarkiv (Stockholm RR o mag arkiv). Uppgiften tidigare presenterad här på Anbytarforum under släkten Haijock. I Ingeborg Persdotters, som dog 1694 i Stockholm, bouppteckning (bou.nr 1694:971) nämns hennes syskon och arvsberättigade syskonbarn. Bland dessa nämns hennes brorsbarn: 1/ avl. Brattman, Jöns Persson, rådman, Jönköping, barn: a/ Strömberg, Nils, överste b/ Strömberg, Alexander, överste c/ Brattman, Anna Jönsdotter, änka efter Anders Jonsson, inspektor d/ Brattman, Kerstin Jönsdotter, änka efter Flint, Lars Nilsson, överstelöjtnant Av denna uppgift har Easton kopplat Anna Jönsdotter Brattman till hustru åt inspektor Anders Jönsson Hambn i Jönköping. Något måste vara fel i denna genealogi. Följande bör skärskådas eftersom här föreligger något fel: *Anna Jönsdotter Brattman var gift med en inspektor Anders Jonsson - ovisst om han är identisk med tullinspektorn i Jönköping Anders Jönsson Hambn. Patronymikonet Jonsson är ej detsamma som Jönsson => förutsätter en felskrivning. *Gudmund Hambns första hustru var Maria Christina Brattman => varför omnämns hon ej ihop med sina syskon i bouppteckningen efter Kerstin Persdotter i Stockholm ? *Hur pass säkert är det att Gudmund Hambn verkligen var son till Anders Jönsson Hambn ?
1021
« skrivet: 2009-03-14, 19:11 »
Vad är känt om Truls Andersson skrivares till Ravnäs, Konungssund sn (Östergötland) och Ingeborg Hermansdotters [Kyle] son Jöran Trulsson (levde 1558)? Var denne gift och hade han några barn?
Jöran Trulsson [Ravnäsätten] blev 1558 anklagad för olovligt umgänge med Hans Claessons [Bielkenstierna] hustru Karin Axelsdotter [Tott] enligt Historiska handlingar 36, bihang s 33. Hur slutade denna skandalhistoria?
En avlägsen förfader till mig är kungliga fogden Arvid Jöransson på Skärsjö (Skepperstad sn, Småland) som avled 1616. Han var först fogde (~befallningsman) på Bråborg (kungsgård i Dagsbergs sn, Lösings härad i Östergötland) 1596, sedan över Konga och Uppvidinge härader 1598-1615. Han avled 1616 efterlämnande änkan Elin Svensdotter och flera barn. AJ ägde två av gårdarna i Skärsjö, vilka på 1620-talet gjordes till säteri 1626-27 av Per Månsson Lood (död 1647) och hans fru Anna (Trulsdotter) Kåse. Min tanke har varit ifall nämnde fogde Arvid Jöransson var släkt med Kåsarna på något vis eftersom den adlade Per Månsson Lood kunde göra Skärsjögårdarna till säteri. Per Månsson Lood hustru Anna Kåses farmor var Margareta Trulsdotter [Ravnäsätten], en syster till ovannämnde Jöran Trulsson. Då Bråborg, där Arvid Jöransson var fogde 1596, ligger geografiskt strax i närheten av Ravnäs så har jag funderat ifall han möjligen kan varit son av Jöran Trulsson [Ravnäsätten] ? Möjligen skulle en jämförelse med Arvid Jöranssons sigill med Ravnäsättens kunna ge besked om denna hypotes har någon substans?
1022
« skrivet: 2009-03-14, 16:31 »
Kränkt är ett ord som har blivit populärt de senaste åren bland svenskar. Var och varannan har blivit kränkt, oftast för småsaker i andras ögon. Det har gått inflation i begreppet som håller på att urvattna innebörden. Lever vi i någon hederskultur i Sverige idag, där vi ständigt måste ha upprättelse för vår heder eller integritet?
Stefan m fl , även jag har fått otrevliga mejl ifrån personer som läst vad jag skrivit på Anbytarforum. Ni är alltså inte ensamma i att ha kommit i kontakt med udda personer. Då jag hjälpt till att plocka fram uppgifter om någons avlägsna släktingar och presenterat dessa på forumet har det vänts mot mig. Det finns uppenbarligen flera därute som inte kan tåla att man skriver och, i mitt eget tycke, påtalar källbrister och okritiska resonemang i detta forum. Tillika har jag även blivit mejlbombad av entusiastiska släktforskare som inte bara skickat mig förfrågningar och krävt att jag ska ge ut min egen släkt till dem, utan även hamnat på deras skicka-roliga-bilder-i-massor-lista (kommer inte på något bra ord för dessa i mitt tycke spamaktiga mejl). Även har personer ringt upprepade gånger dagar i följd för att prata släkt. Då jag påtalat att jag inte har tid till dylikt eller vill ha en massa ovidkommande mejl i min e-post så har jag fått mycket otrevlig respons. Så här löd en mejlkonversation (delvis är svarsmejlet refuserat på namn):
[ifrån mig som svar på att jag fick en massa dagliga roliga-mejl:]
Hej!
Snälla, sluta skicka en massa mejl som detta. Jag förstår att det kan vara kul, men det förekommer ofta en massa spam i dessa olika rundskick så ta bort min mejladress ifrån din lista. Jag har ingen tid att läsa dem ändå.
vänligen,
Niclas Rosenbalck
[svar på mitt mejl kommer ett påhopp knutet till min hjälp på Anbytarforum:]
DU LÄGGER ALDRIG MER UT INFORMATION SOM RÖR MIG OCH XXX UTAN ATT FRÅGA NÅGON UTAV OSS, HELST OSS BÅDA. DET SOM JAG HITTADE OM CCC RÖRDE BARA MIG OCH XXX, INGEN ANNAN , ÄNDÅ SÅ LA DU UT DET, HUR FRÄCKT ÄR EJ DET VA? VEM FASEN TRODDE DU ATT DU VAR? JAG KOMMER ATT RAPPORTERA DITT TILLTAG TILL ANBYTAR VÄRDEN, FÖR DET BORDE JAG HA GJORT FRÅN BÖRJAN HÖR DU, FÖR SÅ DU GJORDE, DET GÖR MAN INTE . MAN FRÅGAR FÖRST OM MAN FÅR LOV ATT GÖRA DET. MEN ICKE, MEN DU GJORDE MMMM TOTALT VANSINNIG , MEN JAG FICK MER ELLER MINDRE SKULDEN FÖR DET , ÄR DET RÄTTVIST VA? NEJ, DET TYCKER JAG EJ. DU BORDE BE HNM OM URSÄKT FÖR DETTA.
då vill du nog ej ha med mig att göra, så jag ska med glädje ta väck dina mailadresser, för så oförskämd som du har varit, lägga ut min information på rötter utan att ens fråga, det finner jag mig ej i.
Man fråga först om man får lägga ut det offentligt, och inte bara lägga ut utan att fråga.
är du ej lite väl oförskämd, vill man ej ha såna här saker, så kan man säga det, utan att be en ta väck mailadres, för mig är det samma sak som att be mig dra åt helvete.
då kan du låtsas om att jag ej finns, radera allt material du har på Mina och XXX avlägsna släkt/familj XXX.
CCC var fly förbannad på dig på grund av din dumhet att lägga ut all fakta om XXX och LLL.
Vill du behålla vänskapen, så får du minsann be om ursäkt.
Så vem är du iegentligen? jag har fan ta mig inte bett dig lägga ut det jag har visat och sagt till dig heller, ej gett dig tillåtelse att lägga ut det heller. Så vad tar du dig till?
du har minsann ingen anledning att hoppa på mig på detta sätt. Adjö.
Kanske bör påtala att det inte var i anledning av någon resandediskussion (där har jag bara haft god och mycket bra kontakt med resandeättlingar och resandeforskare). Det bästa är att lämna dylika påhopp därhän och gå vidare.
1023
« skrivet: 2009-03-13, 17:55 »
Kanske kan denna skrivelse i Riksregistraturet 1600 ge mer information om hertig Gustafs frilla och moder åt åtminstone några av hans barn (tre synes de ha varit om jag tolkar texten rätt nedan):
Riksregistraturet B:90,1600 jan-juni, f 73v-74r, 1600 den 3 april:
[f 73v:]
Szwar opå Påfwell Laudos schrifwelße, af Nykiöpingh,
then 3 Aprilis, åhr 1600 etc
Wår gunst och nåde etc wij hafwe tin skrifwelße Påfwell Laudho bekommit, och såsom tu theruthinnan
förfråger tigh om någre ärender, som ähr till theth första huruledes medh Erich Olofßonn som Fougdte
warit hafuer, och medh mykin grof Stöldh sigh hafwer befinne lathit, Szå ähr wår willie och befaldning
at thu klager honom ahn för rätte i Stocholm, och hwadh dom honom då afsagh blifwer, wele wij at han
strax vndergå skall, Nembligen henges androm till sky och warnagell, Hwadh Jngridh Halqwidh
belanger, befale wij at thu tildeler henne sielf 3 barnet förvthan, så mykit som hon wäll kan
sigh med vnderhålla, Men theth andre som öffwär ähr, skall hon inthet råda vtöffwer, vthan Befale
at thu lather Saligh Hertigh Giöstafz Barn tilgodo läggie, Om Sidentygh, Sammet, klädher
Lärofft och krydder, som thu be[giere]r at byte och handle för Spannemåll hooß någre kiöpmän, till
Högborne Fwrstinne wår Elschelige, käre systers behof, Befale wij at thu ther med bestå,
till framdeles någet kan inkomme, och bättre kiöp opå blifuer än nu ähr, Szå wele wij sielfwe ther
om wäll beställe lathe, så myckit som h k kan effter nodtörfftighet och tilbörlighet behöfwe. Den
handschrifwere som du till h k.tt behof be[giere]r at andteckna hwadh h ktt vtgiffter, ther om
[f 74r:]
Gårdzens skrifuaren wäll beställa, Hwad åhrlige Renthe och Fodringhz päninger tilkomme, Befale
wij at thu lefverer h ktt sielf hender emällan, dogh seer ther opå medh, at något onyttelighit
icke vtgifwit warder, Om hopman Hans Besåldhningh befale wij at thu lather oß förnimme
huru mykit han åhrligen hafwa skall, sedhan skall han der opå beskeed bekomma, wijdare
hwad then Spannemållen tilkommer som bönderna ther i Landet medh tilbaka stå och icke förmå
vtgiöre, ähre wij nådigest tilfridz at the therföre måghe vtgiöre päninger Nembligen för hwar tynna
6 marker, Hwilka päninger thu af thin opbördh skall och sedan tilstädes behålla oförrycht, Hertig
Giöstafz Clädekammaer befale wij at thu vthi andwardningh haffwe, Szå langhe thu ther hooß
h ktt brukat bliffwer, och hafue tight het till swar welet giffue lathit. Datum vt Supra
Ingrid på Hallkved år 1600 torde vara hertig Gustafs frilla. Är mer känt om henne ?
(Meddelandet ändrat av niclas den 13 mars, 2009)
1024
« skrivet: 2009-03-13, 12:58 »
Ja, Elgenstiernas supplementband har sina skönhetsfläckar - ett sådant är detta om ätten Rutencrantz. Detta visar verkligen på hur en ej säker uppgift kan få fotfäste inom genealogiska standardverk och hur ett, tyvärr ounderbyggt och förhastat, uttalande i en artikel av en auktoritet såsom Gillingstam kan få spridda verkningar. Mitt påpekande är absolut ingen kritik av Gillingstams forskning generellt, han är en nestor som har all aktning, men vissa uppgifter bör skärskådas. Några definitiva bevis redovisas ej i Släkt och hävd 1994:2 s 101 varför uppgiften som knyter Alexander Raabs hustru till hertig Gustafs frilla måste ställas under tvivel tills starkare skäl för identifikation möjligen framkommer.
1025
« skrivet: 2009-03-13, 12:47 »
Kettilbjörn skulle jag gissa. Någon har läst fel när de tolkat texten. Det andra namnet är troligen Si(g)björn (jfr kortformen Sibbe). Är detta brev ifrån 1443 publicerat eller är det bara tolkningen som ovannämnda bok tar upp ?
Hör av dig till Sveriges medeltida personnamn och be dem skicka sina excerpter på Kättilbjörn/Kettilbjörn och Sigbjörn. De har bara publicerat till bokstaven H än så länge men har ett digert grundmaterial.
1026
« skrivet: 2009-03-13, 12:34 »
Släkttavla för hertig Gustafs föräldrar hertig Magnus och Sofia av Sverige och släktskapet med Erik XIV:  ur: Handlingar rörande Sveriges historia av Anders Fryxell del 2 (Stockholm,1836)
1027
« skrivet: 2009-03-13, 12:23 »
Göran, det är alltså Hans Gillingstam och inga andra som framför kopplingen Alexander Raabs hustru med hertig Gustafs frilla. Inga andra således, som man kan tro av ditt inlägg ovan.
I Axel Oxenstiernas arkiv ska finnas en odaterad skrivelse ifrån wundarzt Alexander Raab i Stockholm däri han klagar mot sin trolösa hustru (källa: Per Sondéns förteckning över Axel Oxenstiernas brefväxling).
1028
« skrivet: 2009-03-13, 07:40 »
Timme är ett namn som jag träffat på bland den danska frälsefamiljen Abildgaard under medeltiden. Även inom frälsesläkten Meinstorff på 1300-talet, en ätt som ursprungligen kom ifrån Holstein, förekommer namnet Timme. En spekulation kan vara att namnet Timme kommer av bibelns Timoteus, aposteln Paulus nära medarbetare.
mvh
Niclas
1029
« skrivet: 2009-03-13, 06:58 »
I Släkt och Hävd 1994:2 s 101-102 skriver Hans Gillingstam följande, för ätten Rutencrantz´ utforskning, klargörande information i sin rättelse och tillägg till Warnstedts artikel i Släkt och Hävd 1993:
[s 101:]
[korrigering och rättelser till:] Släkt och Hävd 1993:2, s 340-354
Hertig Gustaf av Sachsen-Lauenburg och den svenska ätten Rutenkrantz
S340: Den utan källhänvisning lämnade uppgiften, att hertig Gustaf av sin morbror
hertig Carl skulle ha blivit utsedd till vice riksföreståndare i egentliga Sverige under
hertigens långvariga höstvistelse i Finland år 1597 förekommer ej i den historiska lit-
teraturen. I Norddeutsche Familienkunde 1964, s 356, har författaren för denna uppgift
ett datum 5. 8. 1597, som ej kunnat verifieras i hertig Carls registratur. Enligt
Carl Carlsson Gyllenhielms anteckningar hade hertig Carl ursprungligen avsett att låta
honom medfolJa tIll Finland (Historiska handlingar, 20, 1905, s 262; jfr J Werwing, Ko-
nung Sigismunds och konung Carl den IX:des historier, 1, 1746, s 353).
S 342: Uppgiften, att Knut Knutssons farfars yngre bror skulle ha varit riksråd är orik-
tig, men hans fars äldre bror Axel Andersson var riksråd. Se min släktartikel i Svenskt
biografiskt lexikon, 23 (1980-81), s 71. Där har jag påpekat, att hertig Gustafs upp-
givna frill.a Anna Knutsdotter ej kunnat återfinnas i samtida handlingar utan tidigast
påträffas i A A von Stiernmans 1754 tryckta adelsmatrikel. Härmed kan jämföras, att
hon hittills inte kunnat med säkerhet påvisas i hertiginnan Christinas hovstat åren
1594-1596 (SoH 1993, s 343). Uppgiften, att hertig Gustaf skulle ha haft en son med
hennes fars förnamn Knut (enligt SoH 1993, s351, född omkr 1595 men enligt samma
författare i Lauenburgische Heimat, 99,1979, s 4, omkr 1592), vilket skulle kunna vara
ett indicium för att Stiernmans uppgift är riktig, lämnas utan källhänvisning. Uppgiften,
att ”hon levde den 7 mars 1598, då hon av hertig Carl fick konfirmation på innehav
av säteriet Hallkved med Sundby ladugård (SoH 1993, s 344), återgår på ett brev i
hertig Carls registratur januari-juni 1598, f 124. I detta brev skriver hertig Carl, att
hertig Gustaf ”haffwer lathit effter sig en frelleson, och att effter wi wele att han
tilbörligen och nödhtörffteligen sampt medh modern skall försörgd bliffwe hwilket
hans kärlighet, aff oss på sitt yttersta haffwer ”begärat, har både barnet och moderen
till nödhtörfftigst oppehälle fått Hallkved, så att hon medh barnet på gardenn sin
tillwist och af godzen tilbörligh underhåld haffwe skulle till thess barnet kan komme
till lage ålder och modren medh tilbörlighit gifftermåll wardhe försedh. Vad hertig
Gustafs frilla hette framgår alltså ej av nämnda brev, som väl snarast tyder på att hans
söner hade olika mödrar. Att hennes namn ej nämnes i hertig Carls brev styrker inte
påståendet (SoH 1993, s 342), att hertig Gustafs frilla hade så god social bakgrund att
[sidan 101:]
han slog ut samtliga kungahusets manliga medlemmar på den punkten. Sannolikt blev
hon efter hertig Gustafs död gift med Alexander Raab, som enligt två brev av den 16
maj 1612 (Riksregistraturet januari-juni 1612, maskinfol 310v-311) hade en styvson
vid namn Gustaf Gustafsson. Raab beklagade sig då över övervåld av denne och dennes
mor och fick försvarsbrev av Gustaf II Adolf. Dagen förut hade kungen skrivit till
ärkebiskopen om oenighet och tweedrächt mellan Alexander Raab och hans hustru
(Riksregistraturet januari-juni 1612, maskinfoI306v). Hustruns namn nämns ej i något
av dessa tre brev. 1618 hette Alexander Raabs hustru Catharina Mattsdotter
(Stockholms stads tänkeböcker från år 1592,10,1973, s 128 och 281). Alexander Raab
nämns som balberare redan 16 september 1595 (Hertig Carls registratur, f 265v),
blev 20 december 1614 Gustaf II Adolfs lifbalberare (Riksregistraturet juni-december,
p 1343; jfr J F Sacklen, Sveriges läkarehistoria, 1, 1822, s 330) och begravdes i
Storkyrkan 13 januari 1628 (jfr I Simonsson, Ett gammalt bårdskärarehus och dess
märke, Samfundet S:t Eriks årsbok 1915, s 79, not 2). Den 4 april 1600 hade han och
balberaren Hans Raab av hertig Carl fått marsken Claes Flemings f d stenhus vid Själagårdsgatan
i Stockholm, som tidigare tillhört en Kuntze Raab (Riksregistraturet januari-
juni, f 75).
S343: Påståendet, att frilloskapet var en i lag erkänd institution, är missvisande.
Frillobarn nämns i våra medeltidslagar på sådant sätt att dessas utgivare C J Schlyter
i sin ordbok till dem översatt frillobam med oäkta barn. Yngre västgötalagen nämner
frillor endast i kyrkobalken, där det stadgas böter för den som återgår till en frilla han
gjort slut med (Å Holmbäck och E Wessen, Svenska landskapslagar, 5, 1946, s216).
Enligt östgötalagens ärvdabalk fick frilla ej ärva sitt barn (Holmbäck och Wessen, a a.
1:1, 1933, s 125). Upplandslagen och västmannalagen ger arvsrätt till barn till en fäst
kvinna, som mannen tidigare haft som frilla (Holmbäck och Wessen, a a, 1:2, s 73;
d:o, 2:2, 1936, s 52). Dessa är landskapslagarnas enda omnämnanden av frillor, såsom
framgår av de ordlistor som finns i varje band av Schlyters editioner. Uppgiften, att
frillan av samtiden skulle ha kallats förtidshustru , har ej kunnat verifieras i ordböckerna
(jfr Personhistorisk tidskrift 1990, s 126).
S345: Gustaf Rutenkrantz' begravningsvapen i Fittja kyrka kan sammanställas med
att två gårdar i Fittja by, som varit warit Gustaf Gustafssons modher af furstinnan
på Eklesundh en tijdh longh förlänte, indrogs till kronan den 27 augusti 1613 enligt
Riksregistraturet juli-december, p333; jfr avkortningslängden i Upplands handlingar
1610:14:1
.
S347: Uppgiften, att Magnus Rutenkrantz var gift med Christina Månesköld, torde
vara oriktig, såsom nyligen visats av N F Beerståhl i uppsatsen Några problem rörande
adliga ätten Stråle af Sjöared äldre generationer (SoH 1990), s 132, enligt vilken
hon i varje fall hade barn med hans bror Gustaf Rutenkrantz; Beerståhls förmodan,
att de aldrig var gifta, är obestyrkt.
Uppgiften i SoH 1993, s 347 och 352, att Christina Månesköld dog senast 1628, kan
korrigeras till den 14 april 1638 (Linköpings stifts herdaminne 5:1, 1938, s 77).
[s 102:]
S347, not 2: Hänvisningen till RKB (dvs Riksarkivets serie Räntekammarböcker),
vol 26 (år 1560). s79, stämmer inte. Vol 26 innehåller handlingar från år 1551, me-
dan handlingarna från år 1560 finns i vol 38. Ingel av där befintliga folierade häften
har så många blad som 79. Det ar sålunda ovisst, varifrån uppgiften om hertig Magnus'
av Sachsen-Lauenburg besök den 25 juni 1560 vid hertig Eriks hov i Kalmar härrör.
5350: Uppgiften, att hertig Johans av Sachsen-Lauenburg gemål Ingeborg var dotter
till den 1250 avlidne svenske kungen Erik läspe och halte, torde kunna korrigeras
till att hon i stället var dotter till dennes syster Ingeborg i hennes äktenskap med Birger
jarl. Se härom min uppsats Utomnordiskt och nordiskt i de äldsta svenska dynastiska
förbindelserna (Personhistorisk tidskrift 1981), s2).
S351: Birgitta Rutenkrantz har av Beerståhl i hans ovan citerade uppsats, s 132 ff,
visats ha fött barn ännu 1649, varför uppgiften, att hon var dotter till den redan 1597
avlidne hertig Gustaf, måste korrigeras till att hon var dotter till dennes son Gustaf
Rutenkrantz. för vilken uppfattning Beerståhl även framlagt godshistoriska indicier
där samt s 139. not 15. och s 140. not 16. Av Åsbo kyrkoarkiv C: 1, p 28. framgår tydligt,
att Beerståhls alternativa läsning (s 140, not 18) Götavi (Giöttwij) är att föredra
framför det svåridentifierade Grufverij (s 133), och att Ebba Stråles fadder 1635
alltså inte är Knut Lillie af Ökna utan Knut Lillie af Greger Mattsons ätt.
Hans Gillingstam
Det som bör observeras är dock att Gillingstams identifiering av Gustaf Gustafsson, som kallas styvson till balberare Alexander Raab, med frillosonen Gustaf Gustafsson till hertig Gustaf vilar på svaga grunder, faktiskt enbart på att namnet är detsamma. För att göra en identifiering krävs betydligt mer än en namnlikhet.
Det gäller att värdera uppgifter som förekommer och att skilja källfakta ifrån spekulation och klart markera detta i sina texter, det vinner alla på.
(Meddelandet ändrat av niclas den 13 mars, 2009)
1030
« skrivet: 2009-03-13, 06:46 »
Utan att ha sett rullan så är det svårt att avgöra. Min erfarenhet är dock att just i mönsterrullorna vimlar det av felskrivningar av orter och geografisk tillhörighet. Ett annat alternativ kan vara att en del av Björkö varit skate i Södra Vedbo härad, en koll i skattelängder borde kunna avgöra detta i så fall.
1031
« skrivet: 2009-03-12, 18:49 »
Börckie S. , dvs Björkö socken i Östra härad, Jönköpings län.
1032
« skrivet: 2009-03-09, 12:53 »
Tack Staffan! I Carl-Martin Bergstrands bok Kyrktjuvar, hästtjuvar och ficktjuvar i Västergötland på 1700-talet (Kristianstad, 1970), s 107, med en hänvisning till Kullings härads dombok 1742, nämns att borgaren ifrån Falköping Johan Reiner mött sina båda svågrar den ene hans medmorgare i Falköping Hindrik Falck och den andre en soldat vid överste Zingerleins regemente i Göteborg Anders Swart. I Allan Etzlers Zigenarna och deras avkomlingar i Sverige (Uppsala, 1944), s 103f, refereras en skrivelse till Kungl. Maj:t 1728 19/12 där bl a en fyrtioårig man Anders Swartz, född i Sachsen, som tillfångatagits vid >>Torn>>, då han varit >>herretjänare>>. Efter ankomsten till Sverige hade han tjänat som soldat i 10 år och kunde uppvisa en kopia av ett avskedspass från år 1721. Hustrun var svenska. Anne Minken skriver på Anbytarforum den 1 maj 2008 under Resande under 1700-talet: Jeg har sett på den kilden Etzler har brukt, og her er det litt flere opplysninger enn det Etzler har tatt med i sin bok. Anders Swartz hadde tjent i ti år under generalmajor Schomers sedermera Hr. Öfversten Zingerlings regemente. Han har en hustru som er ”född i Blekingen och två egna samt ett stiufbarn alla födde i Blekingen.”. Videre står det at han har livnært seg med ”skomakare-arbete”. Kanskje kan opplysningen om at hustruen og barna var født i Blekinge kaste nytt lys over svogerskapet med Johan Reiner? (Överståhållaren. Examinations protocoll av 7. desember 1728) Denne Anders Swartz skulle vara en tysk zigenare som inkommit till Sverige och tjänat vid det sachsiska regementet. Vid Schommers regemente ska det även ha funnits fler zigenare enligt en andrahandskälla jag fått. Finns det något nämnt i rullorna om just zigenarsoldater vid det sachsiska regementet? (Meddelandet ändrat av niclas den 09 mars, 2009)
1033
« skrivet: 2009-03-09, 11:41 »
Bra jobbat Anders - ditt arbete uppskattas verkligen - nu blir det ordning på torpet!
1034
« skrivet: 2009-03-09, 08:18 »
Hej Staffan!
Finns det någon sachsare vid namn Anders Schwartz (eller dylik stavning, Swart etc) i rullorna du excerperat?
1035
« skrivet: 2009-03-05, 18:15 »
Är något mer känt om Olaus Bernts bakgrund? Kan han vara släkt med stortjuven Johan Fredrik Berntz vid mitten av 1700-talet?
1036
« skrivet: 2009-03-02, 07:29 »
Är nattmannen Mårten Vidriksson mer känd? Vem kan han tänkas vara son till (vilka resande Vidrikar fann i Skåne i slutet av 1700-talet?). En trolig syster är häradsnattmannen Johan Brolins (1785-1860) hustru Britta Stina Vidriksdotter (1771-1840) - paret gifte sig i Gullarp 1805 och ifrån dem härstammar skånska spelmanssläkten Brolin - jfr att Mårten Vidriksson får barn i Gullarp 1803. Kan det finnas kopplingar till Bolvigsläkten där namnet Vidrik även förekommer?
Ps. När det gäller vandringsmannen Isack som är fader till en Vidrik 1737 kan jag bara tillägga att den enda Isack jag i förstone tänker på är Isack Wimmercrantz, son till Israel Eliasson Wimmerstedt ohh Maria Johansdotter [44 år 1734, född ca 1690 - syster till krämaren Modvig Johansson Wimmercrantz i Vimmerby]. Isack är senare i livet garnisonssoldat i Göteborg och hamnar så småningom i och med regementsförflyttningarna i Finland; gift två ggr - första gången mycket ung redan i början av 1730-talet. Han antar sin morbrors namn Wimmercrantz. Då Maria Johansdotter reser i Skåne på 1730-talet och lever med Verner Fredriksson (av Anders Berg mycket troligt identifierad med Verner Fredriksson Hultman, soldat vid prins Gustafs regemente). Ds.
1037
« skrivet: 2009-03-01, 14:53 »
Lilla Isie (Malmöhus län) C:1 s 64, födelselängd 1800:
den 1 Maij Föddes Nattmannen Samuel Tho-
massons och hustru Christina Månsdotters
flicka i V. Torp och den 2 samma månad
frambars till dopet af hustru Karna
Jönsdotter och kallades Johanna. Wittnen
rusth. Hans Truetsson, Gustaf Henningsson
från Fielingslöf, hustru Maria Thomas-
dotter samt Catrina Thomasdotter från
förstnämnda by.
Fielingslöf bör avse Fjärdingslöf i Gylle församling.
1038
« skrivet: 2009-03-01, 14:23 »
Tyvärr synes Årstad sakna födelseböcker före 1813. I bevarade kommunionlängderna 1786-1795 kan jag inte finna någon Vidrik-person nämnd (ej heller som patronymika). Vem Margareta Vidriksdotters far är återstår alltså att undersöka.
I Norra Skrävlinge C:1 f 98v, födelselängd 1805, barndop nr 5:
Junii den 6 föddes och den 9 döpt, Nattmans Enkan Hannas
son Hwidrick. witt: Dragon Landström
i Skreflinge, Åbo Åke Pehrsson ibm, Åke Pehrs hustru ibm
dragon Åvkermans hustru ibm
Jfr också dublettlängden i Torrlösa C:4 ,opag. -> AD-bild 119).
Widrick nattm: Enkan Hannas Son 1805 6/6 i Norra Skrävlinge
Enligt mormornernas Familysearch och IGI (International Genealogical Index) ska fadern heta Mårten Vidriksson - i övrigt stämmer uppgifterna med N. Skrävlinge C:2 f 98v. Varifrån har mormonerna fått uppgiften om att fadern hette Mårten Widrichsson - det står ej så i födelseboken ?
Flera av dessa nämnda Vidrikar tillhör resandefolket. En trolig inspirationskälla för namnets spridning, som tidigare nämnts, är förmodligen den medeltida nordiska sagan om hjälten Vidrik Verlandsson. Att resandefolket varit en länk i folksagornas/balladernas befrämjande och spridning har jag nyligen fått höra av forskare i det nationella balladprojekt som pågår vid Växjö universitet - jag ska undersöka detta närmre för att se hur de dragit dessa slutsatser.
1039
« skrivet: 2009-03-01, 11:45 »
Visst är Jan Peter Hedenberg av resandesläkt. Han är densamme Johan Peter (född 1827 21/9 (ej 21/2 som Fritz angav) i torpet Vässledalen under Håsten, Norra Björke sn(Älvsborsg län)) som Fritz nämnde i första inlägget här under Hedenberg. Föräldrarna är Magnus Hedenberg och Brita Maria Olofsdotter Hedgren, bägge av gamla resandefamiljer. Jan Peter Hedenberg dog 1907 22/8 i Norra Björke sn:  Uppgiften i Fagerhult (H) doplängd 1893 om att fadern var skärsliparen Johan Peter Hedenberg från Björke i Tunhems pastorat, Elfsborgs län stämmer - med Björke avses Norra Björke annexförsamling till Västra Tunhem. Familjen Hedenberg upptas i Norra Björke under listan på försvarslösa i socknen. Johan Peter Hedenberg kallas för korgmakare i husförhörslängden, men i dödboken för skärslipare (jfr ovan). Han anges 1877 22/2 vid Örebro Rådhusrätt dömd för femte resan stöld till nio (9) års straffarbete och förlust af medb[orgerligt] förtroende för alltid. Återkom d. 28/12 1883 efter 7 ej 9 års straffarbete. Helene, så här ser din farfars morfar ut: vänliga hälsningar, Niclas Rosenbalck
1040
« skrivet: 2009-02-28, 21:53 »
I Falkenberg stad AI:2 (kommunionlängd 1797-98) s 37 [AD-bild 185] nämns som bosatta på Måsen:
arbetsk Jac. Arvidson 69 [år] [födelseort:] Långaryd
Hust. Marg Widrichsdr 37 [år] [födelseort:] Årstad
dot Kirstin 13 [år; ändrat ifrån 10 år] hos A. Lundström 1804
Son Arvid 9 [år; ändrat ifrån 6 år] död 1806
dot Malena 5 [år] Död
Son Bengt 5 [år, ändrat ifrån 4 år!]
1041
« skrivet: 2009-02-28, 21:49 »
I Falkenberg stad AI:2 (kommunionlängd 1797-1798), s 7 [AD-bild 174]- södra roten; tomtnr 30:
Enkan Johanna Brandt
Enkoman Jean Brandt på desse åren 2 gånger comunicerad
Snickaren Mr And Andersson [överstruken]
Lumpsamlaren Strandbergs Enka
[i kommunionlängden 1797-98, AI:2 å s 6 [AD-bild 175] nämns stadsvaktmästaren Carl E. Franco (obs! stavningen)som boende i västra roten, tomt nr 46. Där bodde även skepparen Sven Jonsson med hustrun Catharina Francke [dotter till stadsvaktmästaren?]
- intressant att lumpsamlaränkan bodde på samma ställe som Skottefamiljen. Släktskap? [å AI:2 s 29[AD-bild 177] nämns i samma kommunionlängd 1797-98: Lompsamlaren Strandbergs E. 51 [år] [födelseort:] Träslöf. Jfr även att en skeppare Christian Strandberg med hustrun Johanna Olofsdotter bor å tomt nr 43 å kommunionlängden, AI:2, 1797-98, s 6 [AD-bild 175]].
(Meddelandet ändrat av niclas den 28 februari, 2009)
(Meddelandet ändrat av niclas den 28 februari, 2009)
1042
« skrivet: 2009-02-28, 21:24 »
I Falkenberg stad AI:2 (husförhörs- och kommunionlängd 1802), s 24 [AD-bild 164]- södra roten nämns:
änkan Johanna Brandt 54 år abs.
son Johannes Skotte [struken] 16 år schol. gosse
dot. Lena [struken] til Skåne bortflyttad
i den tidigare längden Falkenberg stad AI:2 (1799-1801) s 8 (p 13) [AD-bild 148] - södra roten nämns:
Sjöm Enkan Johanna Brandt 49 år
Sch.gos. Son Johannes 11 år
dot. Lena 14 år
Snickr Fadr. Enkom. Joh: Brandt 95 år [födelseort:] Warb[erg]
Stadzt[ienare]n Enklingen Franckio 75 år [denne stadstjänare Francke nämns även å hfl 1802, s 26 [AD-bild 166],men nu boende i västra roten, och han var 1802 80 år (dvs född ca 1722) och födelseorten anges som Berlin]
Är denna Skottefamilj i Falkenberg mer känd?
1043
« skrivet: 2009-02-28, 20:10 »
I Falkenberg stad AI:2 (husförhörs- och kommunionlängd 1799-1801), s 17 [Arkiv Digitalbild 157]- På Måsen nämns Margareta Widrichsdotter (32 år) och hustru till Jacob Arfvidsson (63 år) med barnen: Kirstin (9 år), arfvid (4 år), Malena (2 år) och Bengt (1/2 år).
På samma sida står efter denna familj pigan Lena Pettersdotter 20 år lösdrifverska säges vara hos Gren.
Är det känt vem som är Margareta Vidriksdotters far ? Kan hon ha samband med någon av de resande Vidrikarna ?
1044
« skrivet: 2009-02-28, 19:51 »
Notisen efter Swen Johansson 62 [år] lyder:
Swen hustrun, dot. Elin, Carin och Sonen
Jacob äro, med attest af th[en] 17. Martii
1783 flyttade till Asby uti öster-
göthland.
H. Margare-
tha Johansdotter 58 [år]
Son Christopher 19 [år] i welhult 1784
Följer Sochneskräd-
daren
Son Friedrich 16 [år] affl.[-yttad] till Östergjöttland
So Jacob 14 [år]
dott. ELin 25 [år]
dott. Carin 20 [år] är
uti Aneboda
dott. Sara 22 [år] affl.[-yttad] till Östergiöttland
1045
« skrivet: 2009-02-28, 11:14 »
 Bilden ifrån Arkiv Digital 1767 Junii 4 Föddes och den 8 döptes Soldaten Jakob Bokelunds och hustru Elin Måns dotters barn i Bökewara och kal- lades Annica Faddrar: Jonas Thorsson i Matthamåla, dr Swen Månson i Algutsboda Prestegård, Hustr Maria Daniels dotter i Maskumaberg, pig. Maria Måns- på Källemåla
1046
« skrivet: 2009-02-25, 07:35 »
Hår är tydligen populärt att spara i arkiven... även jag fann ett kuvert med hår i en känd författares arkiv (och den gången var det en manlig sådan och påteckningen visade att det var hans eget!).
Vidare har jag många gånger funnit barnaklotter i en del kyrkböcker - prästbarn som ville pröva sin stilistik måhända. Diverse kvitton och biljetter har också påträffats som tidigare släktforskare lämnat som bokmarkeringar - en styggelse idag, men de visste väl ej bättre.
Eva, sanden var väl till för att suga upp bläcket så det torkade snabbare? En fläkt ifrån den samtid då noteringarna nedtecknats - en fin känsla att uppleva må jag säga.
1047
« skrivet: 2009-02-19, 23:12 »
Jonas mfl, jag har skickat hela registret på Rullor före 1723 till Släktforskarförbundet som en pdf-fil och bett att de lägger ut det som en länk här. Filen är för stor för att jag själv ska kunna göra det. Registret gynnar ju alla - även SVAR som får folk att lättare hitta till deras mikrofiché. Senaste två veckorna har jag kommit i kontakt med två andra forskare (exklusive Jonas fråga ovan) som frågat just om hur man hittar i dessa rullor på 1600-talet. Kanske skulle en hemställan till riksarkivet öka på denna tillgänglighet digitalt? Fast helst skulle jag önska att de omfilmade mönsterrullorna eftersom flera av dessa mikrofiché jag tidigare lånat ifrån SVAR antingen varit för ljusa eller för mörkt exponerade.
Då det i år är 300 år sedan slaget vid Poltava skulle man kanske till sommaren se att det tillgängliggjordes mer av källorna till Stora nordiska kriget.
1048
« skrivet: 2009-02-19, 17:52 »
Hej Jonas! Till gagn för alla som vill forska på Smålands kavalleriregemente under 1600-talet ser registret till Rullor före 1723 ut så här i SVAR:s katalog:  Om SVAR kunde få tummen ur och även digitalisera dessa rullor skulle mycken ny forskning kunna göras. Kanske hinner Arkiv Digital före och nyfotograferar rullorna - detta hade varit en kulturgärning (vem kollar idag på svart-vit teve?). Förutom dessa rullor finns det även ofilmade räkenskaper för Smålands kavalleriregemente och även andra mönstringsrullor. Krigsarkivet har register på vad som finns för de olika regemnetena - mycket är ännu ofilmat.
1049
« skrivet: 2009-02-18, 21:04 »
107 Hultalycke Åke Carlsson
Hultman, fått afskied d. 21
Junii 1733 på Gen: munstringen.
Roten sedermera anskaffat
d. 21 febr. 1735 Lars Swensson
Hultberg 23 [år] 5 [tjänsteår] [nation:] Smålänning , ogift
[till höger, kolumnen anger tidigare mönstringsannotation, dvs gäller Åke Carlsson Hultman:] gammall och odugelig begiär och får afskied.
107 Hultalycke Lars Swenßon Hultberg 27 374 [år] 9 3/4 [tjänsteår] [nation:] Smålänning
Commend: i Carlscrona
382 107 Hultalycke Swen Hultberg, lam i
Högra handen och wänstra
Foten fördärfwad af
wärk, fått Regements
Rettens intrims afskied
med rotens bejakande
den 22 Octr 1749. Jstället
antagen samma dag volunteur
Olof R. Crusell, som
effter begiäran fått afskied
d. 30 junii 1750 och i deß
ställe inskrifwen den 2 octr
samma åhr volunteur Johan
Rudebeck
1050
« skrivet: 2009-02-10, 07:11 »
Göran, eftersom du driver begravningsproceduren och att Samuel Loftander skulle blivit begravd inne i domkyrkan (blev han verkligen det?) som en del av din tes om Erik XIV som far till prästhustrun Margareta Eriksdotter (gift 1592 med Olaus Simonis Clarevallensis, då hovpräst åt prinsessan Anna (som höll sitt hov på Stegeborg utanför Söderköping), men senare kyrkoherde i Horn) så undrar jag om denna spektakulära informationskedja du anför stundvis om Erik XIV som påstådd far kan ha förmedlats ifrån Nils Rabenius som kände och brevväxlade med Elias Palmskiöld? Rabenius har bevisligen stått bakom uppgifter som återfinns i Palmskiölds samling. Har detta undersökts av dig ? Det finns en bok om Rabenius av Nils Ahnlund som är mycket läsvärd. Kanske kan du återfinna Margareta Eriksdotter i Rabenius brevsamling som ska finnas bevarad?
1051
« skrivet: 2009-02-09, 11:51 »
Ur: Stockholms nations studenter i Stockholm del 1 (1649-1800) av Gösta Thimon s 123:  Hur är handelsmannen Anton Cleophasson Cleophas (d.ä.) (död 1669) släkt med fogden Anton Cleophas (nämnd 1588ff, jfr ovan)?
1052
« skrivet: 2009-02-08, 20:52 »
Fullmakten för Antonius Cleophas att vara fogde över Axbergs svavelbruk (=Dylta svavelbruk) är daterad Örebro 30 januari 1588 och finns registrerad i hertig Karls diarium 1566-1592, RA. Är Antonius Cleophas känd tidigare än 1588 i Sverige ?
1053
« skrivet: 2009-02-06, 13:03 »
Hej Anders!
I marginalen till höger har prästen skrivit barnetz namn står intet .
I övrigt lyder dopnotisen:
den 7 Aprillis, föddes Gudmundz Andersons och hustru Brittas
barn i mellegården Stockary, frambaars til doop och chri-
stendom den 11 ejusdem vittnen äro Anders Månson i Stocka-
ry, Anders hanson i Stockary, Nils Nilson Jbidem, hustru
Karin Germundzdotter Jbid, pijg: Ingerd Andersdotter i stoc-
kary, Karin Simmonßdotter i Biernhult, Elin Andersdotter
i norregården Stockary.
(Meddelandet ändrat av niclas den 06 februari, 2009)
1054
« skrivet: 2009-02-03, 09:36 »
Carina mfl. Om kända ättlingar till min anfader, liksom så många andras, kolaren Anthoine Tourneur vid Huseby bruk (Skatelöv sn i Småland) se min artikel Vallonerna i Smörhöga och släkttavlan till densamma kallad Kolaren Anthoine Tourneurs avkomlingar i KGF-Nytt nr 96 (mars 2007). Göran Magnusson, Alvesta, har bidragit med utdrag ur sin släktdatabas och står därför som medförfattare i artikeln. Jag har uteslutit några personer som han felaktigt hade med som ättlingar i sin databas. Det blir tyvärr väldigt lätt en rundgång och felaktigheter när forskare byter uppgifter utan att gå till källorna och kontrollera. När det gäller Wilhelm Antonsson (han kallas ej Tourneur utom något enstaka tillfälle i domboken) så har han inga söner, åtminstone inga som nådde vuxen ålder. Hans döttrar är de av Ingegärd nämnda Johanna, Elisabet och Maria - inga mer levde till vuxen ålder. Det finns mycket material om Smörhögavallonerna i Allbo domböcker.
mvh
Niclas
Ps. Ortnamnet Torne i V. Torsås socken (söder om Skatelöv sn - i samma pastorat) har ej fått sitt namn efter kolaren Tourneur, eller för den delen vice versa som några glada släktforskare velat tro och sprida. Ortnamnet Torne är mycket äldre är bruksindustrin som etablerades där under 1600-talet. Slumpen kan spela oss spratt i många fall. Ds.
1055
« skrivet: 2009-01-26, 15:31 »
Hej Birgitta!
Då jag varit med och tagit fram vissa uppgifter till CD-skivan om Algutsboda kanske jag kan få ge min tolkning av mantalslängderna:
mtl 1642:
*Måns böreßon, hustru: Karin Persd. , [sonkolumn => trol.avses svärson:] Hemming Gumaßon [dotter/:] Kerstin Månßd.
J S. gårdh [=i samma gård] - , hustru Kirstin Gumasd.
J bidem Jönß Gumaßon, hustru: Karin Jonßd.
Ibidem Per Olufßon, hustru: Karin håkonßd.
Böresson =Börgesson
mtl 1690:
3/4 Stampahult Oluf, hust 2
Måns förlamat H: Sonen d: Truls 2 + 1(avkortad=>Måns)
K[nek]tt Stufvan K[nek]tt Håkon 1[soldat; ensam trol. ogift]
3/4 Ibm Åke, Hust: P: Ingierdh 3
Håkon, Hustrun 2
Birgitta, har du kollat katekeslängden för Algutsboda ca 1691 (finns hos Arkiv Digital i färg) ? Där står familjerna upptagna.
1056
« skrivet: 2009-01-26, 14:29 »
6 Junij dräng Anders Månson
och Piga Margaretha Månsd.
i Isåås hade sin Bröllopzdag
vtlofwade til Morgong.
1057
« skrivet: 2009-01-26, 12:56 »
Nembdem. Jöns Jacobsson och hust. Elins
barn i bårshult Norgård Esther
[faddrar:]
Börje Nillßon i holmsryd hust. Maria i skiärshult
Swen Lindström hust. Kirstin i siuhult
Klåckaren Jonas hust. Kirstin i bårshult
Skärshult ligger i Pjätteryd socken - hustru Maria i Skärshult är säkert en släkting till föräldrarna.
Jöns Jacobsson var son till nämndemannen Jacob Jönsson i Bårshult o. h. 1:a h. Esther Jonsdotter, dotter till nämndemannen Jon (Börgesson) Kråk i Linnerås (nuv. Linderås vid Boastad!), Pjätteryd sn. Jöns Jacobsson tillhör en gammal nämnde- och länsmanssläkt. Ifrån Jöns Jacobssons syster Mechtild Jacobsdotter härstammar jag [hon var gift med soldaten Jon (Nilsson) Hamberg i Fagerhult mellangård (en gammal släktgård som kyrkligt tillhörde Hamneda sn - i äldre tider, innan skiftena genomfördes, låg den geografiskt tillsammans med övriga gårdar i byn Fagerhult, Göteryd sn)].
vänliga hälsningar,
Niclas Rosenbalck
1058
« skrivet: 2009-01-18, 10:13 »
herr Bergerus Fagelin i Myntn: 1 [daler] 16 [öre]
med myntn - mynt i räkenskapsboken avses mynttecken - Görtz gudar.
Bergerus är en latinisering av Börge (eller Birge/Berge som namnet skrevs i äldre tid - av dessa namn har Birger kommit)
1059
« skrivet: 2009-01-18, 10:05 »
den 1 Novbr wigdes Enkemannen Arne
Virström med husJungfrun Merta Lena
Fagelin på Ohs Bruk.
Förkortningsmarkeringar (ss efter g:et i husJung antyder alltså ett ordslut
som inte skrivits, detta skriver jag ut kursivt. Ett problem är att
veta vilket slutet är, och detta kan bara läras av erfarenhet eller med
en någorlunda kvalitativ bra gissning) finns i massor och har sin grund
i medeltida skrivsätt där förkortningstecken användes för att spara in på
dyrt bläck och dåtida papper.
vänliga hälsningar,
Niclas
1060
« skrivet: 2009-01-14, 21:29 »
å egen [wegnar Nils Isakson]
1061
« skrivet: 2009-01-13, 08:36 »
Tack Karl-Ingvar för snabbt svar. Ser fram emot att få veta vad som sker med denna motion. Genealogicasamlingen är så unik och speglar svensk släktforskning, med unika källuppgifter, så det är mycket konstigt att den inte skyddsfilmats eftersom den fortfarande tas fram och då också slits allteftersom. Blir denna samling digitaliserad i färg på ett professionellt vis och tillgängliggjord öppnar den upp för mycket intressant forskning.
vänliga hälsningar,
Niclas Rosenbalck
1062
« skrivet: 2009-01-10, 16:28 »
Hur har det gått för Släktforskarförbundet att ta sig an Motion 2 som fastslogs vid Släktforskarstämman i Malmö? Motionen om att förmå Riksarkivet att tillgängliggöra den stora Genealogicaserien? Har detta utmynnat i något konstruktivt efter snart ett halvt år ?
Riksarkivets samlingar Biografica och Genealogica finns utförligt beskrivna av Hans Gillingstam i Sveriges
släktforskarförbunds årsbok ”Inte bara kyrkböcker” ifrån 1995, s. 19-50.
1063
« skrivet: 2009-01-09, 07:40 »
Göran, det står P P och sedan slängen för manu propria (=med egen hand). Sök efter en Per/Peder Persson/Pedersson. Tipps är att du kontrollerar Uppsala universitets matrikel (finns tryckt med namnregister).
Ovan den 7 dec. 2008 har du feltolkat namnteckningen. Det står Johannis Bothvidi Gothus. Han som var hovpräst under denna tid.
1064
« skrivet: 2009-01-08, 17:59 »
Uppgifter i Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden 1523-1611 av Jan Eric Almquist Stockholm, 1960 kastar mer ljus på den ointroducerade Stengafvelfamiljens historia. Om säteriet Bjursnäs i Björnlunda socekn,i Daga härad, Södermanland nämns följande:   Meddelandet ändrat av Niclas den 08 januari, 2009
1065
« skrivet: 2009-01-07, 17:45 »
Anbytarvärden bedes flytta denna diskussion till ointroducerad adel. Släkten Stengafvel återfinns i Den med sköldebref förlänade men ej å riddarhuset introducerdae svenska adelns ättartaflor av Bernhard Schlegel & Carl Arvid Klingspor (Stockholm,1875) å s 280-281:   Uppgifterna i Schlegel & Klingspor är ofta väldigt undermåliga då de tillkommit i en tid när man delvis saknade både källkritik och hade brist på primära källor, men desto mer okritiskt sekundära, och bör alltså kontrolleras ordentligt. Släkten bakåt på Bengta Andersdotter till Dilla är om jag inte missminner mig felaktig i Schlegel & Klingspor och detta ska framkomma i någon modernare skrift (Personhistoriks tidskrift eller är det i Almqvists Herrgårdarna?). Uppgifter om Jöran Sigfridsson bör gå att återfinna i Gustaf I:s registratur som är tryckt och har personregister.
1066
« skrivet: 2009-01-06, 14:24 »
Det finns en by Gebo i Ullasjö socken i Kinds härad som kan ha varit uppkomsten på tillnamnet. Har för mig jag sett tillnamnet på någon borgare i Gränna som var västgöte. Att det skulle vara en vallonsläkt är nog inte troligt, men man kan aldrig veta. Förnamnet Olof är dock urnordiskt och pekar inte alls på någon fransos. Gebo är även namnet på en av de gamla runorna, den s.k. gudsrunan/gåvorunan.
Har Kinds härads domböcker (bevarade ifrån 1598!) undersökts? Dessa finns numera avfotograferade i färg hos Arkiv Digital. En check i mantalslängderna kring 1640 kan även ge vilka brukare med förnamnet Olof som figurerar i trakten av Sexdrega-Ullasjö (dessa finns 1642ff hos SVAR; före 1642 går de att beställa på mikrofiché) - kanske kan din Per Olofsson Gebo spåras på detta vis.
mvh
Niclas
1067
« skrivet: 2009-01-05, 21:32 »
Det står:
Den 11 Maii afsomnade högwählborne herren, herr ÖfwerstLieutena[n]ten
Pähr Gabriel StåhlHammar och begrofz den 28 Ejusdem Tå han här uthi werl-
den Christeligen och berömmeligen Lefwat 61 åhr.
1068
« skrivet: 2008-12-30, 08:46 »
den 29 Maii begrofs
Swän Siögrehns
i Mäjensiö oäk-
ta barn för hwil-
ket de legdt för i
klotorpet och war
kallat Gudmund
1069
« skrivet: 2008-12-28, 12:25 »
Ingen vanlig student - jodå, men ingen gröngöling vid fakulteten: Samuel Andreæ Loftander var vid sitt dödstillfälle på sitt 30:e år. Han hade varit i Uppsala tio år och bör alltså ha varit färdig med grundstudierna sedan flera år. Hans aktivitet inom Uppsala akademi och fakulteten vore intressant att studera närmre - vilka förtroendeuppdrag hade han under sina sista år? Det framkommer mer i texten om hans verksamhet. Han var säkert en betrodd överliggare med tanke på den tryckta inbjudans utformning. En person som lämnade en stor saknad efter sig då han hastigt rycktes bort.
Att morfaderns namn kommit med i texten följer helt i linje med att moderns namn nämns. Detta är ett utökat patronymika, där även morfaderns titel tillagts. En jämförelse med andra likpredikningar och begravningstryck borde ge vid handen att förfarandet är vanligt. Se vidare om skrivandet av Personalia i likpredikningar uti verket Döden dikterar - en studie om likpredikningar och gravtal ifrån 1600- och 1700-talet av Göran Stenberg.
Att dra några slutsatser om att mormordern till Samuel Loftander, Margareta Eriksdotter, skulle varit en utomäktenskaplig dotter till Erik XIV kan alltså ej dras av uppgifterna i inbjudan. Hon har av andra äldre källor, likpredikning efter ett barnbarn, istället angetts som en kyrkoherdedotter. Fakta är att vi inte vet vem hon var dotter till - hon saknas i Erik XIV:s egen uppräkning av alla sina uä barn vilket tyder på att han själv ej ansåg sig vara fader till denna senare kyrkoherdedotter. Erik XIV vs Göran Johansson - vilken ska vi tro på ?
(Meddelandet ändrat av niclas den 28 december, 2008)
1070
« skrivet: 2008-12-23, 11:03 »
Har något nytt kommit fram om smedsläkten Turses ursprung ? Familjemedlemmar ändrade sedan stavningen (frankifiering?) till Toursie och Thoursie. Till samma släkt hör författaren Ragnar Thoursie.
Äldste kände är vad jag sett koldrängen Jonas Turse på Carlsfors bruk i Värnamo socken i Småland. Han nämns där i mtl 1768-69. År 1770 försvinner denne därifrån och mästersvennen Hans Turse dyker upp i hans ställe. Hans Turse nämns sedan på Carlsfors till 1774; hustrun hette Stina. Hans Turse är förmodligen äldre än Jonas Turse eftersom han är mästersven redan 1770. I mtl 1773-74 kallas han Hans Tursell. Jonas Turse dyker upp som smedlärdräng på Götafors bruk i Byarum sn år 1772.
Jonas Turse ska enligt senare uppgift vara född i Värnamo år 1749. Han avlider 1837 9/5 i Byarum sn och är hammarsmed på Götafors bruk. Gift 3 ggr: 1: 1774 4/9 i Byarum m. Stina Jönsdotter (1754-1789)(dtr t mjölnaren Jöns Nilsson ohh Maria Jönsdotter), 2: 1789 26/12 i Byarum m. Cajsa Tolf (1743-1794) (trol dtr t hammarsmeden Carl Carlsson Tolf (1714-1751) ohh Sara Lisa Jacobsdtr (1724-1770), 3: 1795 9/11 i Byarum m. Stina Andersdotter (1766-1855).
Källa: Smedsläkten Tolf genom tre sekler av Lars-Olof Lööf (Götebeorg, 1989) s 258ff.
Vid Hörle i Värnamo sn nämns mjölnaren Peder Jonsson som med all sannolikhet är identisk med Peder Jonsson Turse, som kom till Hörle kvarn 1626(?) och vars fader Jon Turse bodde där före honom (Östbo db 1628 13/10, 1643 30-31/10). Per Jonsson (död senast 1657) är svärfar till masmästaren Christopher Hempell vid Hörle järnbruk (se Östbo db 1657 31/9).
Källa: Ingemar Wickström i inlägg 21 juni 2008 - 18:06 på Anbytarforum under Släkter » Övriga släkter G-I » Hempel.
I Växjö stad och sedan på Ör gästgivaregård, Ör sn figurerar även en inflyttad släkt Turse. Nils Nilsson Turse , borgare i Växjö, smed, sedan gästgivare i Örs by (Ör gästgivaregård; åtm. tom 1717), Ör sn, o sedan i Sånnestorp, samma socken. Död 1725 28/3 i Sånnestorp, Ör sn. [son till smeden o borgaren i Växjö Nils Nilson Turse (d.ä.) ohh NN].
Kan smedsläkten Turse/Thoursie härstamma ifrån Per Jonsson Turse vid Hörle bruk i Värnamo sn ?
Släkten kanske inte alls är en vallonsläkt som hävdats utan kan vara en inhemsk svensk släkt med tillnamnet Turse. Vad kan ordet turse i så fall betyda?
Vilka mer äldre Tursar är kända ?
1071
« skrivet: 2008-12-15, 19:43 »
Pettersson är ett s.k. patronymikon (fadersnamn), bildat på faderns förnamn med tillägget -son. En dotter vars far hette Peter/Petter fick alltså heta Pettersdotter. I äldre tider var detta inget namn som bars vidare över generationerna utan fadersnamn byttes varje generation. Det är alltså inga släktnamn. Det är först under 1900-talet som dessa patronymikon blir familjenamn, ej egentliga släktnamn alltså (tänk alltså på hur många Pettersson det finns som inte är släkt!). För att svara på Susannes fråga: det fanns alltså ingen resandefamilj Pettersson på 1800-talet. Det är mycket möjligt och troligt att några resandeättlingar burit namnet Pettersson på 1900-talet, men att de skulle tillhöra någon speciell resandesläkt Pettersson är ej troligt.
Susanne, vilken person är det du letar efter? Lite mer information kanske kan underlätta oss som vill hjälpa.
vänliga hälsningar,
Niclas
1072
« skrivet: 2008-12-13, 15:33 »
Vad är känt om resandesläkten Sandelin som utgått ifrån glasföraren Anders Sandelin och hans hustru Anna Catharina Molin ifrån Gränna ?
Paret har åtminstone barnen:
Isak Magnus Sandelin, lumpsamlare, f 1787 6/10 i Sya sn (Ögl.)- gift med Sophia Ulrica Lindström (f 1787 5/10),
Catarina Elisabet (Cajsa Lisa) Sandelin f 1781, levde 1834, sammanlevde med glasföraren och sedermera lumpsamlaren Karl Gustaf Fogelgren f 1777 1/8 i Gränna stadsförsamling, död 1827 4/11 i Tofteryd sn.
Anna Catharina Molin är troligen ett barnbarn eller barnbarns barn till handelsmannen Isack Molin (c1674-1752) ohh Anna Andersdotter i Gränna. Möjligen är Anna Catharina Molins far den i övrigt okände volontär Anders Molin (f omkr. 1730) som var son till Isacks son handelsmannen Anders Molin (1706-1745) ohh Sara Öhman i Gränna. Isack Molins far var zigenaren/tartaren Johan Henriksson i Vimmerby vars andra son Modvig Johansson i Vimmerby kallade sig Wimmercrantz.
1073
« skrivet: 2008-12-13, 15:13 »
Rättelse: tomt nr 43 (ej 45).
Glasföraren Anders Frimodig och hans hustru Lena (Helena) Andorsdotter nämns även under resande: Andorsson (som Anbytarvärden något märkligt valt att kalla Andorsson/Andersson).
1074
« skrivet: 2008-12-13, 15:05 »
Frimodig i Gränna: Gränna AI:8 hfl 1775-1789 s 49 (p 47) tomt nr 45: 
1075
« skrivet: 2008-12-13, 13:26 »
Vid Nyholms pappersbruk i Norra Sandsjö sn (Västra härad i Småland) nämns lumpsamlaren Carl Gustaf Nilsson (f 28/7 1806 Lomaryd) som inkom 1827 ifrån Haurida och utflyttade 1830 ”att. till vimmerby. Denne har av prästen fått tillagt på omständigheter: Carl Nilsson förlåfvad med Fredrica Skenberg ”vet ej hvar han finns”
Källa: N. Sandsjö AI:7 (hfl 1824-1830) s 854
Är denne Carl Gustaf Nilsson och hans förlovade Fredrika Skenberg mer kända?
1076
« skrivet: 2008-12-01, 08:30 »
Det står:
Ryttmestare af Åbo och Biörneborgs
lähns R[egemen]te Friedrich Armfelt, tient
i 27 åhr, blesserad, gammal, skröpplig
och så usel at han går och tigger, har
kunglig remiss af den [datum ej utsatt] Julij 1728. N.o 1015.
[i höger marginal:] den 15 Decemb. 1730 fått underhåll
1077
« skrivet: 2008-11-22, 10:10 »
I Victor Örnbergs samling på Vadstena landsarkiv som numera finns digitaliserad hos SVAR [(Örnbergska samlingen; SE/VALA/02109 ) => sök på Örnberg i Arkivnamn under Forska] finns en hel del om Schenström med flera ingifta släkter (som har häktmakarbakgrund och på så vis troligen en resandebakgrund men som under 1700-talet etablerade sig som högst bofasta borgerliga släkter i Skänninge).
1078
« skrivet: 2008-11-18, 06:37 »
Ulf mfl, en klok lärarinna som släktforskar sa till mig en gång när jag förtjust upptäckte att vi hade en gemensam ana långt tillbaka på medeltiden och utbraste vi är släkt!: nej, sa hon och log, det är vi inte, men vi har gemensamma förfäder .
Om det nu finns 10 ärkebispar och statsministrar och fan och hans moster som är ättlingar till någon av den excentriske Johannes Bureus nämnda personer i hans Buregenealogi så innebär det ju inte att de känner sig som en ätt eller släkt bara för att de har en tusendels DNA-sträng gemensamt. Detta ättebegrepp som omhuldas av en del släktforskare och bureeiska hembygdspatrioter idag är en mytologisering byggd på senare litteratur och har ingen muntlig tradering över århundradena.
Ps. drottning Kristina har ingen härstamning ifrån Bure, detta var ytterligare ett svammel till burebrasan - Bureätten blir alltmer förknippad mer stolligheter och non seriositet tyvärr Ds.
1079
« skrivet: 2008-11-17, 08:35 »
Smålänning
1080
« skrivet: 2008-11-15, 08:50 »
den 14 Junii föddes Ryttaren Jon Boström i Biör
naboda Matre Elisabeth Larsdotter Christnades
den 22 Juni och kallades Paul testes woro Peder
PehrSon i Bohult drängen Erland i oos Jöns
Söråsa Peder i Enebacken hustru Maria i Swe-
namo pigan Martha i Bohult pigan Martha i Lilla
Bohult pigan Anna i Lilla Bohult pigan Elin
i Lönåsen.
1081
« skrivet: 2008-11-14, 19:07 »
den 24 Martii wigdes Enkeman
Pär Jonsson i Stora Bohult
med Enkan Ingri Månsdr
dersammastädes
1082
« skrivet: 2008-11-13, 16:11 »
I Personhistorisk tidskrift 1975 har Stig Östenson skrivit en artikel Randanmärkningar till biskop Hans Brasks släktbok och å sidan 60 upptas följande släkttavla med anknytning till ovannämnde Märislev(~Mirislav): 
1083
« skrivet: 2008-11-13, 15:54 »
Ovan [i SD bd 10, s 183 (brev X213)] hänvisas till ett brev i B 16 f 196v (RA). Denna brevavskrift lyder:
B16 f 196v; Riksarkivet, Stockholm:
1380
Ett Sälliebreff på grijndaby,
i Stÿffuelstadha Sochn.
Jak Laurinz Biörnßon Wästgöta Lagman, Kännis mäd thänno brefue
mik å satto tinge, skylt haffua för the fäst ock vmfärdh, ther
Jon Eskilson, Matius gunniller. ok Aruidha bakka the hiollo
Päthar dÿäkn, vppå thet godz i Näß, ther hithin borde, ok Toffte
biwr, ther väppnare wore, hafdo ååth ok frälst hawith, ok
the honom såldo för fämtigi marker swänska peninga, hwilika
peninga, ther Pethar vpbar, för ett sitt godtt godz i östergöt-
lande, millom Wijk i Stywilstadha sochn, i grindaby, som han
sålde, för tiugu marker och hundratha, frå frälsa ock vnder skatt,
som han skäleka ok folkomnaleka beuisning för mik til hafde,
å satto tiuga, Och ware thenne gothe män till Witniß, ok å
Wmfärd hiollo, epter ty som wåre lag sigia. Lagbudhna ok
Lagståndna, som war Arnall Karro, Sixtin Martinßon, Thorre
Kraam, Folke i Målatorppe, Meredzleff, Jon smidh, Anderß
i Olonstorpe, Swen Leexson, Olauer Danskka, Thorkill
i Kållnine, Amundir götßon, och Swän Föting. Ock war thetta
[f 197r:]
Köp å satte tiugo folkomnat, mäd rättom Swärikes lagom, så
att the som förra här nämdaß, såldo the försagdo godz frå sik,
ok sinom arffuom och Petare till, ok hanß arffuom, till Euer-
deleke ägan, Ok dömer iakt het kööp fast ok stådug, äpter
thet the thet giorthe, swa som Swärikes rätter tillsiger. till
thäß Köpz Wißo ok witnißbyrd, sätter iak mit Insigle för
thetta breff. Thetta war skriffuet i Walstadom torßdagen
för alla hellgona dag, å Tingeno, äpter wårß herra byrd
tusande åhrom, tryhundrada åhrom, och åttatigi åhrom.
Märislef (~Mirislav) är här vittne vid en jordöverlåtelse daterad 1380 25/10.
1084
« skrivet: 2008-11-12, 17:20 »
I Etymologisches Wörterbuch der Deutschen Familiennamen av prof. Josef Karlmann Brechenmacher bd 2 (K-Z) (C.A. Starke Verlag, Limburg a.d. Lahn, 1960-1963) läses på s 398:
Rembold VN[=vorname] Reginbald 1285 heißt der Dekan zu Fritzkar Reimbold, in der 2. Ausfert. der Urk. Rembold: KK. Nr. 1423,1424. - 1424 Betz Renbolt zu Steinheim (Höchstätt): AH.XI, 101, u.v.a. S. Reimbold.
Namnet Rembold är alltså ett tyskt förnamn som kommit av det på kontinenten florerande germanska förnamnet Reginbald och torde ha inkommit till Sverige via tysk invandring.
1085
« skrivet: 2008-11-12, 16:22 »
I Etymologisches Wörterbuch der Deutschen Familiennamen av prof. Josef Karlmann Brechenmacher bd 2 (K-Z) (C.A. Starke Verlag, Limburg a.d. Lahn, 1960-1963) läses å sidan 59:
Kleophas, = faß, =fa(a)s, =Cleo=,
als einer der beiden Emmausj?nger u. als angeblicher Vetter Jesu genoß St. Kleophas (im Kalender uterm 25. IX.) eine gewisse Volkst?mlichkeit. Er war auch Patron des Deutschherrnordens. 1603 Paulus Cleophas aus Soldau (Ostpr.): KM I, 160. Derselbe ist wohl Paul filius Pauli Cleophas 1615 aus Soldau: MaM.30.
W, La, A, Mb 4, Po, B 6, H, St, Da 4.
Cleophas s. Kleophas. 1623 Jacob Cleophas aus Gilgenburg (Ostpr.): KM. I, 269.
H.
Belägg för släktnamnet Cleophas verkar således finnas i Ostpreussen (området delades 1945 mellan Sovjetunionen och dess lydstat Polen. Alla tyskar fördrevs efter ett idag nästan glömt folkmord och en vedervärdig etnisk rensning på oskyldig civilbefolkning, som hämnd för kriget. Norra Ostpreussen utgör idag exklaven Kaliningrad, en oblast som tillhör Ryssland).
Namnet Cleophas förknippande med tyska orden är mycket intressant och kan alltså förklara dess uppkomst, utan att blanda ett grekiskt ursprung på familjen. Ortsnamnen Soldau och Gilgenburg i Ostpreussen verkar alltså vara ett spår att spinna vidare på. Går de identifiera geografiskt? Namnen har poloniserats eller russificerats men kyrkböcker och andra historiska akter kan ändå finnas i behåll.
1086
« skrivet: 2008-11-12, 11:20 »
I diplomatariekommentaren till ovannämnda brev av den 4 januari 1373 (X 213) nämns en hänvisning till ett annat brev av den 1379 11/9. Detta medeltida pergamentsbrev ingår i Nordinska samlingen på Uppsala universitetsbibliotek. Brevet är utfärdat i Nyköping och innehållet har följande summering i Svenskt diplomatariums huvudkartotek på nätet (brevnummer: 11520):
Märtzleff Sk?tte erkänner att han sålt och giældguldet giort till Bo Jonsson, drots i Sverige, godset Dyvik (i Österåkers socken) i Åkerbo skeppslag (=Åkers skeppsl.) för 200 mark svenska penningar; vilket gods Märtzleff fått av kung Albrekt (1373 4/1, DS X 213).
Utfärdare är: Märtzleff Sk?tte
Sigillanter: utf. [=Märtzleff Sk?tte], herr Karl Ulfsson till Tofta, herr Bengt Filipsson
Övrigt - efter medeltida avskrifter: E 168:172, UUB ;
Övrigt -efter medeltida regester/notiser: Anteckningar i Margareta Grips bok, s. 351, Trolleholms arkiv (Film RA)
Hänvisning till annat brev: Jfr DS X 212 (Bo Jonssons upplåtelse av Dyvik till kung Albrekt 1373 4/1)
Litteratur o. kommentar: Jfr L. Sjödin MRA 1939, s. 116.; Or. perg. har varit hopsytt med DS X 212 och 213, se kommentar till dessa.
I detta brev återfinns alltså Märtzleff Sk?ttes sigill - en avfotografering av detta vore intressant för att verifiera/förkasta Ranekes vapenbild i SMV. Går vapenbilden koppla till någon nordtysk släkt? Är tillnamnet Sk?tte (i.e. Skytte) även belagt i meckelnburgiska urkunder som släktnamnsepitet eller har han fått det i form av sin tjänst? Vad säger i så fall detta epitet oss om vilken roll han kan ha haft i kung Albrekts tjänst ?
Namnet Märtzleff med dylika stavningar återgår troligen på slaviska Merislav/Mirislav som normaliserat idag skrivs Miroslav. Det feminina namnet Merislava/Mirislava förekommer bland annat på kvinnliga medlemmar av det mecklenburgiska furstehuset Werle-G?strow under 1300-talet. Dessa mecklenburgiska furstar tillhörde ursprungligen den slavisktalande befolkning men som sina underlydande blev de under medeltiden helt germaniserade och även namnskicket förtyskades (jfr engelskans och anglifierade namns utveckling idag).
1087
« skrivet: 2008-11-11, 16:41 »
Leif, jag har ingen mer vetskap om denne kvinna Mæreslev mer än det du anger. I Ranekes verk (ej Ranke som jag skrev fel på ett ställe i mitt inlägg ovan) nämns även en annan kvinna med detta förnamn, men då jag misstror detta verks tillförlitlighet så lämnar jag just nu detta åt sidan. Återkom gärna med detta om du ser något samband. I Svenskt diplomatarium (SD) band 10 (1371-1375) s 183 nämns följande brev ifrån år 1373:   Detta är alltså grunden till Karl Henrik Karlssons påstående om att Märislef erhållit jord av kung Albrekt i Uppland, mer precist godset Dyvik i Österåkers socken, Åkers skeppslag, och likaså får vi här belägget för varför Märislef anges som känd 1373 till 1400. Diplomatariekommentarens hänvisningar till andra brev där släkten omnämns verkar mycket intressant och bör följas upp. Märislef Sköttas ätt som Raneke skriver verkar vara en dålig släktbenämning. Tillnamnet Schütte kanske de facto härör ifrån någon nordtysk släkt ?
1088
« skrivet: 2008-11-11, 14:52 »
I Ranekes Svenska Medeltidsvapen (SMV) nämns under benämningen Märislef Sköttas ätt (s 393) en Märislef med barn. Denne Märislef påstås där vara känd 1373-1400. Enligt hänvisning av Raneke till Karl Henrik Karlssons samling i Riddarhuset så ska Märitslef ha erhållit jord i Uppland av kung Albrekt av Mecklenburg. Namnet Märitslef anses vara detsamma som det slaviska förnamnet Meritslav. Släktens upprinnelse skulle då vara slaviskt (ifrån de slaviska bosättningarna i Mecklenburg eller Pommern som under medeltiden germaniserades). En hans son var Anders Märislef (av Ranke i SMV påstås vara känd 1393-1440) som skrivs med faderns förnamn som ett tillnamn - vilket är mycket vanligt i Nordtyskland under denna tid. Vapensköldbilden för släkten påstås (av Raneke) vara tre fiskar balkvis i ginbalk + - stämmer detta med bevarade sigill, och i så fall vilka är källorna? Då Jan Ranekes Svenska medeltidsvapen är belamrad med så många fel måste varje påstående vägas mot bevarade källor. I Svenska riksarchivets pergamentsbref del 2 (1383-1400) s 252, brev nr 2662 (av den 21 mars 1393) nämns följande:  Häri framgår filiation Märislef och sonen Anders Märislef, och att Märislefs hustru har brodern Bengt Andersson (en bjälke), men vem är Claus Maerizleffh som omnämns i brevet? Märislef har alltså valt sin begravningsplats i Gudhems kloster i Västergötland senast 1400. Kan han beläggas senare än detta årtal? I Das steuerbuch von könig Erik XIII av Oscar Bjurling (Lund, 1962) nämns å sidan 42 bland en uppräkning av Axvalls förläning och därunder lydande frälsemän i Kinne härad (Västergötland) Meretha Sleef. Erik av Pommerns skattebok är ifrån år 1413 men finns inte i orginal utan är en kopieavskrift ifrån 1546. Namnet Meretha Sleef låter väldigt snarlikt Märislef - men kan det verkligen vara den gamle Märislef som avses 1413 ? Vilka källor och belägg finns egentligen för Märislef och vad är känt om dennes släktkrets?
1089
« skrivet: 2008-11-11, 12:32 »
I Riddarhusarkivet (RHA) ska finnas förvarat Karl Henrik Karlssons (1856-1909) biografiska anteckningar om medeltiden. Finns det någon arkivbeskrivning eller redogörelse i litteraturen över dessa handlingar ?
1090
« skrivet: 2008-11-10, 18:04 »
I Kalmar levde på andra hälften av 1500-talet Markus Wolfram, vars släktnamn antyder tyskt ursprung. På svenska skrevs släktnamnet vanligen Vlffrum. Han anställdes som snickare 1561 och senare byggmästare på Kalmar slott 1571ff. Vanligen kallas han Markus Snickare i källorna. Han avled på 1590-talet. Är mer känt om honom och hans släkt? Varifrån kom släkten Wolfram ?
Möjligen är denne Markus Wolfram far till borgaren i Kalmar, Lukas Markusson som under några olika år var borgmästare i Kalmar (1599,1601,1604,1606 o 1608). Denne Lukas Markusson hade en bror Olof Markusson och de båda ägde tomt i den gamla staden strax söder om slottet. Anknytningen till Markus Wolfram är ett huggskott pga namnet Markus ovanlighet i Kalmar och att de båda bröderna ägde en tomt ihop som de bör ha ärvt.
Är släktnamnet Wolfram känt i andra svenska och nordtyska städer under denna tid?
1091
« skrivet: 2008-11-10, 09:16 »
För att knyta vidare på en del trådar - den till Norge flyktade Nils Larsson Wetterberg ska vara född ca 1691 i Skövde. Är han släkt med ovannämnde krämare Lars Danielsson ? NLW:s syskonbarn (=kusin) är Karl Andersson Fagerberg (född ca 1692 i Skänninge; gift med en dotter till häktmakaren Elias Johansson i Falköping). Vid samma stöldmål (Gillbergs dombok 1711) nämns deras kamrat Ludvig Detlofsson Dahlman och denne liksom NLW och KAF tjänstgjorde vid Upplands femmäningsregemente (Carl Bildsteins regemente) en kortare tid innan han rymde. Vid samma regemente återfinns flera andra resandefolk Christian Mårtensson Broberg och Staffan Detlofsson (troligen Ludvig Detlofssons bror - fadern kan vara Detlof Ersson i Alingsås som även tillhörde de resande där; både CMB o SD har tidigare kopplingar till Bogesund.
Jfr också under resande: Wetterberg, där finns mer kopplingar till Skövde (krämaren Anders (Eriksson) Wetterberg (f ca 1698) gifte sig i Skövde 1719 med Elisabeth Larsdotter).
Christoffer Nilson i Lidköping som är fadder 1700 åt Jacob Jönssons ifrån Hjo dotter Sofia är troligen densamme resande som blir borgare i Bogesund (=Ulricehamn) 1711 och är svåger till Jonas Lund. Han anges då komma ifrån Gränna. Samme namne CN är troligen dessutom cautionist i Alingsås åt Staffan Detlofsson (gift med Sara Lorentzdotter) då denne antas som borgare där - och då uppges komma ifrån Bogesund! Har för mig att jag stött på denne CN i samband med Ruutfamiljen i Gränna men kan tyvärr inte nu hitta var jag har denna notis.
1092
« skrivet: 2008-11-09, 13:12 »
Min klammer avser att särskilja Jöran Zimpells åldersuppgifter ifrån faderns notis. Inget annat. Denna diskussion borde få en egen rubrik (Simpel - Zimpel(l) - Simbel ) , den kommer annars att drunkna i alla andras inlägg om Eksjö så småningom.
1093
« skrivet: 2008-11-09, 11:57 »
Anders Zimpell bör alltså ha antagits vid Smålands kavalleri ca 1724/1725. I rullan 1733 noteras att han varit korpral och länge i Ryssland med krigstjänst.
I GMR 1753 noteras angående föregående ryttare (hänvisas alltså till Anders Zimpell!):
den gamla karlen tient länge och warit med wid pultava blesserad i låret får afsked och underhåld. den nya karlen approberas
Anders Zimpell har alltså suttit fången i Ryssland och kommit till Sverige efter freden i Nystad 1721 då krigsfångarna släpptes. Bland de svenska trupperna som hamnade i den svåra och hårda fångenskapen hos ryssen efter nederlaget vid Poltava 1709 fanns flera tyska värvade förband som stred på svensk sida. Anders Zimpell kanske går att återfinna i någon av dessa regementens rullor i början av 1700-talet. När han frigivits har han säkerligen blivit erbjuden tjänst i Sverige och på så vis kommit att tjäna för Bodaskögle i Björkö sn.
1094
« skrivet: 2008-11-09, 11:40 »
Kollade GMR 1740 och det står att Anders Zimpell är född i Tyskland.
Smålands kavalleriregemente, Livkompaniet , rote nr 71 Bodasjögle:
GMR 1724:
Skatte rusthållet Boaskiögle Sven Bodin, 29 år, smålänning etc (framgår mer om Bodin)
Anotering: Karlen tiänt 15 åhr får afskied. Skrufwar till Pistohlen fattas.
GMR 1729: påteckning I detta skick funnen hos en Snickare och räddad 1861 af C.W. Reuterswärd. Förut tillhördt ChefsEmbets Archivet på Skrevik => rullan är defekt och felregistrerad av SVAR, Livkompaniet fattas.
GMR 1733:
Swent: Corp: And: Zimpell 43 år, 8 tjänsteår, Tysk
Anotering: Warit Corporal under regiementet och länge utj rys , med krigztienst
GMR 1740 - se ovan
GMR 1741:
Swentienare För Boaskiögle and: Zimpell 51 år, 16 tjänsteår, gifft
GMR 1743:
Swent: And: Zimpell 53 år, 19 tjänsteår (ingen födelseplats eller nation anges!)
GMR 1744:
Swent: And: Zimpell medelst ålder och siukdom fåt intrims afskiedh. Istället antagen den 13 Jan: 1744 Jöran Zimpell [Jöran Zimpell var 2(1?) år och smålänning]
1095
« skrivet: 2008-11-09, 10:36 »
Under Resande under 1700-talet den 27 april 2008 nämner Gabriel Wallgren om Daniel Larsson och Mats Danielsson i Hjo (Obs! sistnämnde är ej densamme som Mats Danielsson Wetterstrand). Om dessa har jag funnit följande som kanske kan vara intressant att nämna. ( Hjo rådhusrätts dombok 1713, rådstugan den 9 april: Sammadag Inställte sig för Rätten Daniel Larßons hustru Rangela Andersdotter och Kirstin Larsdotter tilltalande hwar andra för någre Skiällsord, Som de kast owett på hwar andra den 7 Aprijll Som war 3die dag Påsk Nämbligen Per Larßon begiärade Dimmission och afskied från Staden Hwarföre såsom sådanne ordwäxlingar Passera uthi Per Larßons huus och Ingentera (**?) den andra uthan Borgierskapet bad för dem om förskoning att derföre blifwo de för denne gången förskonte för Plich med det willkor X X Sampt dem emillom föresatt wijte med 40 Mr S.mts Plicht ehoo Som händer efter ofwerfaller hwar annan med ord eller gerning. Inställte sig för Rätten drängen Mattis Danielßon barnfödd i Skiöfde och begiährade Burskap hwilket honom på Samptliga Magistratens och Borgerskapets uthfrågan bewilliades hwarpå han aflade den wan- lige Borgare Eeden och till Större Säker heet att han sig redeligen hålla Skall gingo Sören Anderßon och Jackob Eeliason i Caution för honom [införda rader: att han sina åhr effter lagh uth härda skall och allan Stadzrätt uthgiöra] och såsom Mattis DanielsSon intet warit införd här tills uthi Mantahl att så blef han nu införd på allmen Rådstugo för 1 Mantahl till wijdare Hr Mantahls Commissariens Notification Går Mats Danielsson och Daniel Larsson att återfinna i Skövde ?
1096
« skrivet: 2008-11-09, 10:32 »
Kanske är den av mig nämnde hantlangaren Lars Wetterstrand identisk med följande:
Livgardet (sedermera benämnd Svea livgarde) GMR 1732 , öv.löjtn. Johan Leijonberg (njuter kaptens lön) kompani; mönstrade 15 maj 1732 i Stockholm:
nr 47
Lars Hansson Wetterstrand
35 år, antagen 1721
födelseort: Östergötland, gift
1097
« skrivet: 2008-11-06, 08:13 »
Hej Erland! Vet ej hur vanligt namnet Nelly Nilsson kan vara, men då jag såg att du har koppling till Klippan så vill jag göra dig uppmärksam på följande kort med proveniens ifrån Risebergatrakten och som jag lagt in på Porträttfynd: http://www.genealogi.se/portratt/files/15/Spangen_Hanna_Persson.html - kan det slumpa sig så att det är samma kvinna du forskar på?
1098
« skrivet: 2008-11-04, 21:01 »
Observera strecket över å:et - det är ett förkortningstecken för n, dvs det står Östen Månß[-on] i bilden ovan.
1099
« skrivet: 2008-11-04, 20:58 »
Det rör sig mycket troligt om ett äldre dialektalt uttal av namnet Måns. I Älvsborgs lösen 1571 återfinns flera Måns i just Kalix socken, Västerbotten. Att namnet även funnits där i början av 1500-talet indikeras av att det även ses såsom patronymikon hos brukare vilka bör ha varit födda senast på 1540-talet. Ett exempel på detta är Östen Månsson i Biörnbecksnäset:  Det slår mig att det finns en by vid namn Mångsbodarna i Älvdalen (Dalarna) - kan förleden på detta byanamn komma ifrån ett dialektalt uttalet av Måns?
1100
« skrivet: 2008-11-01, 12:21 »
Hej Göran!
Har inte satt mig in i denna släktproblematik och vad du framför för nya teorier, så jag vill inte gå in i detaljer, men bara en kort undran: menar du att Måns Persson = Mårten Persson ? Det rör sig ju om två olika särsklijande förnamn - eller är det bara en felskrivning ovan ?
1101
« skrivet: 2008-10-31, 10:36 »
Bengt-Göran har du möjlighet att scanna in en bild? Jag misstänker att det rör sig om förkortningstecken, abbreviaturer, som du möjligen kan ha misstolkat. Min egen erfarenhet av att läsa 1500-talshandlingar är att jag i början läste fel på namn som Mattis/Mattias och Måns/Magnus på grund av att skrivarna inte skrev ut hela namnen.
1102
« skrivet: 2008-10-31, 09:49 »
Hej Kenneth, det är inte konstigt att flera antagit Hans Henrich(-sson) Rudolphus/Rudolph (c1657-1742) som bror till häktmakaren Johan Henriksson i Vimmerby. I Vimmerby dombok 1712 7/7 då han ansöker att få bli borgare i Vimmerby stad nämns om att han söker komma till sina föräldrar och släkt i Sverige, edsvurna borgare under staden. Vilka dessa nu var kan man fråga sig? Om hans föräldrar verkligen levde 1712 borde de varit mycket gamla eftersom vi kan sätta H.H.R.:s födelsetid till cirka 1657 (efter dödsåldern då han begravs i Vist i Östergötland). Kan det ha varit svärföräldrar han avsåg ? Ur notisen i Vimmerby dombok 1712 kan man förstå att folk kopplat ihop Rudolph med Johan Henriksson, båda resande. Inte omöjligt de varit bröder men som sagt inga bevis finns. Cautionist för H.H.R.:s borgerskap var en Lorentz Henriksson (en bror?) som jag gärna skulle vilja veta mera om eftersom han i övrigt verkar okänd. Johan Christiansson Reiner ska ha varit styvson till Hans Henriksson Rudolph. Jag får be att återkomma om detta då jag kollat upp mina källor (uppgiften kommer ur Björkmans personregister till Vimmerby dombok). Johan Christiansson Reiners ursprung är inte känt. Vad jag vet kallar han sig aldrig för Laurin/Lagerin (rätta mig gärna med källa om jag har fel på detta). Han hamnar så småningom som genantborgare i Skanör (Skåne) ihop med bröderna Henrik Holm och Zacharias Klosterman (d.ä.). Dessa sistnämnda var söner till Peter Christophersson (c1672-1756) även kallad Peter Franzwegen som varit genantborgare i Falkenberg. En syster till denne bör vara Barbro Christophersdotter gift med Johan Christiansson Reiner. Släkten höll ihop! Fadern till Peter och Barbro bör i sin tur vara Christopher Jacobsson (uppges född i Fredriksborg på Själland, Danmark och kommit med avskedspass därifrån 1701 7/7 (detta borde gå att finna i tingsboken för Fredriksborg i Rigsarkivet i Köpenhamn!). CJ föräldrar och släkt anges i Vimmerby uppehållit sig i Sverige dit han kommit 1701 (enligt Vimmerby rådhusrätt 1712 7/7 då CJ blev antagen som borgare ! - har ställt fråga om honom på danska Anetavelen men ännu inte fått något svar. Hustrun till Christopher heter Anna Maria Zachrisdotter (levde 1707 då barn döps i Ås (Halland)). Namnet Franzwegen bärs även av en äldre Peter Franzwegen (Peter Frantz wagner) redan år 1662 (se mitt inlägg under resande: Klosterman måndagen 27 mars 2006 - 12:26 ). I denna grupp av tartarer finns kopplingar till stiftet Bremen i västra Tyskland och gränsen mot Holland. Min undran är om inte namnet Franzwegen kommer ifrån klostret Frenzwegen i västra Tyskland (jfr namnet Klosterman). Hur släktskapet mellan Peter Franzwegen (aka Peter Christophersson) (c1672-1756) och den äldre namne som nämns med vuxna barn i Malmö år 1662 ser ut vet jag inte, men är övertygad att det finns ett samband. Tillnamn som Franzwegen (=?Frenzwegen) och Lagerin kan ha upptagits via möderne och andra nätverkskonstellationer vilket vi inte får glömma bort. Det jag vill säga med allt detta är att namnet Lagerin i Sverige som upptas av söner till Johan Christiansson Reiner på något sätt mycket väl kan ha kopplingar till den stora resande sintifamilj som omnämns i Tyskland under 1600-talet. Namnet Lagerin bärs fortfarande bland resande sinti i Frankrike och Tyskland.
1103
« skrivet: 2008-10-30, 17:25 »
I vilka källor kallasr sig Vilhelm van der Hagen? Ovan i Huddunge står han enbart som Vilhelm Pettersson.
Namnet van der Hagen /Wanderhagen med dylika stavningar finns i Karlshamn bland småborgare i slutet av 1700-talet.
1104
« skrivet: 2008-10-28, 06:18 »
qwaf och ålderdoms swaghet
1105
« skrivet: 2008-10-27, 17:50 »
Kvibille (Halland) C:2 s 11, födelsebok 1751: 
1106
« skrivet: 2008-10-27, 09:39 »
Kenneth, häktmakaren Johan Henriksson i Vimmerby kallas aldrig Laurin eller Lind vad jag sett. Han benämns däremot vid något enstaka tillfälle Swartzkaupf, men detta namn hänger inte med längre fram. Hans söner kallar sig Molin och Wimmercrantz. Johan Henriksson anges i källorna dels som tartar och zigenare, han anges även i två olika oberoende protokoll vara född i Vänersborg i Västergötland - så han kommer ej ifrån Tyskland. Hans far är en Henrik Larsson, troligen densamme som figurerar i Gränna i ett dråp. Någon koppling till Tyskland har jag inte sett för Johan Henriksson. Däremot figurerar en Hans Henrik(sson) Rudolph i Vimmerby som anges vara född i Frankfurt an der Oder, men däremot i ett annat protokoll som född i Ängelholm (Skåne) - så jag vet inte hur pålitliga dessa uppgifter kan tas. Att Hans Henrik(sson) Rudolph och Johan Henriksson skulle vara bröder finns det inget stöd av i källorna - har sett att några uppgett detta men det stämmer alltså inte. Hans Henrik(sson) Rudolphs son var Christopher Hansson (även Christopher Rudolph) som senare blir borgare i Sölvesborg (Blekinge) och dennes halvbror är Johan Christiansson Reiner, stamfar till Laurinfamiljen. Det finns mycket osäkert kring dessa äldsta resandefamiljer som är stamfäder till många svenskar idag.
1107
« skrivet: 2008-10-27, 09:30 »
Slöinge (Halland) C:2, opag. (AD bild 64), födelselängd 1747:
[Jan. den] 3 Föddes et barn i Språttarp, som blef
döpt den 4 och kallad Christina Juliana. Modren
som hette Anna Catharina Linnerot, sade at
barn fadn war Johan Ludrin i Falckenberg.
Wittnen: Hans Larßon i Lundby, Lars
Nilßon i Språttarp; Pastorskan Anna brita
Lagerström, Bengta Swen Bengtßons
i Perstorp
Är denne Johan Ludrin tillhörande Laurinfamiljen och är mer känt om denna familj?
1108
« skrivet: 2008-10-27, 09:26 »
Upphittat:
Slöinge (Halland) C:2, opag. (AD bild 63), födelselängd 1746:
Julius den 9 Föddes et Soldate barn i Toarp och blef döpt
den 12. kallad Brigitta Casparina. Fadren Fridric
Clarin, Soldat under öfwerst Zanders regemente
och Capitain Cölers Compagnie, Modern Maria
Fridrics dot.r Wittnen: Bengt nilßon och
ohla anderßon i Toarp, Börta nilsdo:r ibm
och Johanna andersdoter i Bärte.
Fredrik Klarin bör vara den namne soldat som tjänstgjorde vid Göteborgs garnisonsreg. (efter sina reg. chefer benämnda Zanders senare Hessensteins regemente) och som avled dden 29 maj 1755 (GMR 1759). Är denne son till Per Jönsson Hellbom/Lindgren ? Kan Fredrik Klarins hustru Maria Fredriksdotter vara Fredrik Didriksson (Wimmercrantz) dotter Maria som döptes 1731 18/11 i Strømsø, Norge - jfr även att Fredrik (Fredriksson) Wimmercrantz (f 1728) är soldat vid garnisonen i Varberg 1746.
1109
« skrivet: 2008-10-27, 09:24 »
Upphittat:
Slöinge (Halland) C:2 , opag (AD bild 61), vigsellängd 1745:
den 7 Julii blef Soldaten Fredrich Lindberg
af högwälborna herr öfwersten Ruthen-
Sparres Regemente och Capitaine von Ba(ctrars??)
Compagnii wigder wid Qwinspersonen
Florentina Persdoter benämn under
rastningen här i Sochnen
Vem kan Florentina Persdotter vara dotter till (Per Jönsson Hellbom/Lindgren ?) ?
1110
« skrivet: 2008-10-25, 10:42 »
Hej Hans Petter!
Har du kollat på Karlshamn rådhusrätt såväl som Karlshamn kämnärsrätt ? Ibland kunde ett ärende skrivas in fel.
Då modern betalde bot för lägersmålet den 16 augusti 1790 bör domen ha avkunnats strax innan (barnet föddes ju redan 1788). Har du verkligen kollat igenom de båda domböcker ordentligt?
Karlshamn rådhusrätt och magistrat AIa:88, dombok 1790 , mikrofiché D75366
Karlshamn kämnärsrätt AI:56, dombok 1790 , mikrofiché D75656
Mikrofichén går att beställa ifrån SVAR.
mvh
Niclas Rosenbalck
Ps. Det fanns en likhet inför lagen även för adliga som fick utomäktenskapliga barn, så att det inte skulle finnas någon notering i domböckerna av denna anledning är inte troligt. Ds.
1111
« skrivet: 2008-10-25, 10:05 »
den 7 Julii Ryttaren och brukaren Israel
Siöbergh, och deß k. hustru Maria Pehrs
dotter ifrån St: Algunnaryd item
Mölnaren i St: Algunnarydz qvarn Pehr ****
hwilka alla 3 på en gång den 3 Julii
olyckeligen och ynkeligen blefwo
af Åskan ihiel slagne etc gamble
de 2ne första 42 åhr, som de på ett
Åhrtahl nemligen 1709 woro födde,
den senare 51 åhr gamal Gud ware
oß Nådig för *** skull, och *** Bätter
ligen bekändia at wij då måste på
det wij måtte förståndige warda och be-
Flita oß om en dugelig bättring, att
wij så ledes genom Gudz Nåd måtte
finnas beredde på hwad stund som
wår frelßning Nalkas och Bud****
*** a*** ** sker att wij då må
följa honom in i den himmelska
Bröllopz Sahlen. Amen, 1 uplöst ächtenskap.
Ett hastigt försök där *** betecknar ord som jag inte direkt kan utläsa men
med lite klurande borde gå att få fram. Det rör sig säkerligen om likprediko-
texten vid begravningen.
1112
« skrivet: 2008-10-22, 15:06 »
Det finns en katekeslängd över Öja ifrån 1690-talet som upptar familjerna gårdsvis. Denna finns avfotograferad hos Arkiv Digital under arkivbildare: Växjö domkapitel. I övrigt är det mantalslängder och domböckerna för Kinnevalds härad som gäller - för perioden ca 1655ff finns de ännu inte hos Arkiv Digital men det torde gå att få dem avfotograferade (orginalet i Vadstena landsarkiv) till en överkomlig kostnad. Kyrkböckerna för Öja är inte speciellt roliga emellanåt - har en stenografisk stil som stundvis gör det svårt att läsa.
1113
« skrivet: 2008-10-22, 10:09 »
givetvis ska det stå:
på sit 17de år
1114
« skrivet: 2008-10-22, 10:07 »
14. den 10 Nov. dödde unga hust. Annica Håkans-
dotter, unga Johan Carlssons hustru i Rörwik, efter wid
paß 1/2 års lefnad med sin man , på sid 17de är,
af bröstsiuka begrofs den 17.
1115
« skrivet: 2008-10-22, 10:02 »
den 16 Februarii Änkjan Hustru
Gunnil Swensdotter från St: Algun
naryd död den 10 Februarii eller rättare
fröß i hiel ute på marken i den strän
gia winter kiölden, natten i mellan
den 10 och 11 Februarii, War 68 åhr gam
mal.
1116
« skrivet: 2008-10-22, 09:57 »
Förkommet sitt kurtz
gefwer på Siöö Expe
dition 1719
kurtz = ty. korta
1117
« skrivet: 2008-10-20, 19:22 »
den 24 10bris [=24 december] Suen Suensons i westregården Ällanda Pähr
H: Karin Ibidem H. Ingebohr, P: Elin Suensdr
Måns Nilsons, Abraham, Suen Jonson, Sibbe
Måns Nilsons möjligen ren felskrivning för Måns Nilsson.
1118
« skrivet: 2008-10-20, 11:44 »
död den 12 Septemb 1758
Aldeles utan wett och sans
mvh
Niclas
1119
« skrivet: 2008-10-17, 16:39 »
Vid Lunds universitet inskrevs år 1725 den 6 juli (tillsammans med Samuel Mörtling, Johan Adolph Cassel och Christian Hillman),följande:
Paulus Christoph[er] Hager natus Junecopiæ 1706. Pater ejus fuit regii dicasterii secretarius.
Källa: Lunds universitetsmatrikel 1667-1732 av P. Wilner (Lund, 1926) s 128.
I Barbro Edlunds register till nämnda verk, s 198, nämns att Paul Christopher Hager, med okänt yrke efter studenten, ska vara nämnd i hennes bok Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen 1710-1814 (1981) sidan 102. Vad står det i detta verk om Paul Christopher Hager ?
Är denne P.C. Hager mer känd? Tillhör han Jönköpingssläkten Hager ?
1120
« skrivet: 2008-10-15, 07:32 »
Kanske är det Solveig Fagerlunds bok ”Handel och Vandel” (Malmö 2002) som ni tänker på? Hon tar upp faddrar och släktnätverk i framförallt Heslingborgs stad i sin bok. Solveig är en mycket kunnig historiker vid Lunds universitet och medverkar bl a i Demografisk databas i södra Sverige.
1121
« skrivet: 2008-10-12, 11:31 »
Det finns en adlig ätt Bousquet:
Adliga ätten BOUSQUET, nr 1483 , utdöd.
adlad 1714 4/4, introd. 1719, utdöd 1747 26/2.
Jean Louise Bousquet, adlad Bousquet, f 1664 16/8 i S:t Hippolyte i Languedoc; nödgades 1691 för religionsförföljelses skull lämna fäderneslandet och antog tjänst, först vid engelska, sedan vid holländska trupperna; kapten vid schweizerbataljonen 1706 28/8 med tur från s.å. 8/5; tjänstgjorde senare som kapten vid Z?lichs franska dragonreg.; kom 1710 till Carl XII i Turkiet; överstelöjtnant vid franska dragonreg:t 1712 i maj; adlad 1714 4/4 (introd. 1719 under nr 1483); överstelöjtnant vid bremiska dragonreg:t s.å. 11/12; sekundöverste för samma reg. 1717 28/6; chef för Bohusläns dragoner 1719 13/5; överste för garnisonsreg:t i Halland 1736 21/12; generalmajor av infanteriet 1741 25/5; kommendant i Fredrikshamn s.å.; generallöjtnant 1743 9/8; död 1747 24/2 [ej 26/2=> SBL 5 s605] i Kalmar och begr. i stadskyrkan därst. samt slöt själv sin ätt. Han var en av Carl XII:s tappraste och mest begagnade krigshjältar samt var med i slagen vid Poltava och Gadebusch m. fl.; under kriget mot Ryssland 1741-43 erhöll han 1742 överbefälet över svenska armén i Finland, sedan Lewenhaupt och Buddenbrock häktats, men tvangs redan efter några dagar att avsluta kapitulationen i Helsingfors. - G.m. Dorotea von Hohendorff.
Källa; Svenska adelns ättartavlor bd 1, s 551, av Gustaf Elgenstierna
Om denne krigare Johan Ludvig (~Jean Louise) Bousquet (~Bousquette) har något med familjen i Bälinge vet jag ej, men namnet är ju verkligen udda och det kan vara värt att känna till denne karolin vid fortsatt forskning.
1122
« skrivet: 2008-10-12, 11:31 »
Det finns en adlig ätt Bousquet:
Adliga ätten BOUSQUET, nr 1483 , utdöd.
adlad 1714 4/4, introd. 1719, utdöd 1747 26/2.
Jean Luouise Bousquet, adlad Bousquet, f 1664 16/8 i S:t Hippolyte i Languedoc; nödgades 1691 för religionsförföljelses skull lämna fäderneslandet och antog tjänst, först vid engelska, sedan vid holländska trupperna; kapten vid schweizerbataljonen 1706 28/8 med tur från s.å. 8/5; tjänstgjorde senare som kapten vid Z?lichs franska dragonreg.; kom 1710 till Carl XII i Turkiet; överstelöjtnant vid franska dragonreg:t 1712 i maj; adlad 1714 4/4 (introd. 1719 under nr 1483); överstelöjtnant vid bremiska dragonreg:t s.å. 11/12; sekundöverste för samma reg. 1717 28/6; chef för Bohusläns dragoner 1719 13/5; överste för garnisonsreg:t i Halland 1736 21/12; generalmajor av infanteriet 1741 25/5; kommendant i Fredrikshamn s.å.; generallöjtnant 1743 9/8; död 1747 24/2 [ej 26/2=> SBL 5 s605] i Kalmar och begr. i stadskyrkan därst. samt slöt själv sin ätt. Han var en av Carl XII:s tappraste och mest begagnade krigshjältar samt var med i slagen vid Poltava och Gadebusch m. fl.; under kriget mot Ryssland 1741-43 erhöll han 1742 överbefälet över svenska armén i Finland, sedan Lewenhaupt och Buddenbrock häktats, men tvangs redan efter några dagar att avsluta kapitulationen i Helsingfors. - G.m. Dorotea von Hohendorff.
Källa; Svenska adelns ättartavlor bd 1, s 551, av Gustaf Elgenstierna
Om denne krigare Johan Ludvig (~Jean Louise) Bousquet (~Bousquette) har något med familjen i Bälinge vet jag ej, men namnet är ju verkligen udda och det kan vara värt att känna till denne karolin vid fortsatt forskning.
1123
« skrivet: 2008-10-12, 11:15 »
Hej Daniel m fl!
Du har rätt i att läshjälp inte är mer överskådligt idag - även där borde man samla inlägg under socken och därefter en egen tråd. Idag blir det ju en fasligt massa inlägg under just landskasnivån - hur kommer detta att se ut om tio år? Hur många tusentals inlägg ska man skrolla för att nå till en socken som börjar på ö ?
Eva, ett gott minne är bra men räcker inte alltid på Anbytarforum och är inte givet att bestå när du blir äldre - jag minns rätt många diskussionsinlägg jag ej kan återfinna med hjälp av sökmotorerna - de finns alltså ej även om jag vet att de ligger inbäddade i någon diskussion någonstans. Att dela in sekelvis har jag också funderat på men jag tror samtidigt det kan bli rörigt även där eftersom en särskild diskussion tenderar att även få in tidsöverskridande inlägg som ättlingar och anor bakåt i tid. Jag köper inte heller Carls motargument om att en diskussion ofta glider över i grannsocknar etc - detta spelar väl mindre roll - det viktigaste är ju att det finns en stringens röd tråd i ett inlägg , en strukturerad början som kan följas vidare. Idag är det oerhört svårt att följa enskilda diskussioners fortsättning om de startades 1999 och delvis fortsatt tills idag (jfr exemplet Vissefjärda). Anbytarforum har blivit ett klotterplank med dagsaktuella frågor - kanske kan en förnyad diskussion om underrubriker få bättre jordmån nu.
1124
« skrivet: 2008-10-11, 20:09 »
Hej Anne!
Petter Hult nämns i Alingsås stads mantalslängder redan 1710, han skrivs ss. Petter Hålt 1711 och 1712. I sistnämnda mtl har han tillägget att han är död. Didrik Didriksson (eller Didrik Didriksson Meldau som han kallas i de av dig refererade protokollen) är ej nämnd i Alingsås. Uppgiften att han var borgare där kan alltså vara felaktig. Inte ovanligt att det förekommer felaktiga uppgifter bland en del resande vid rättegångarna - de ville gärna kunna visa upp laga försvar att de hade rätt att bedriva handel i någon småstad - och det förfalskades därefter också en hel del pass för att kunna bedriva handel på andra orter. Detta förfarande har jag sett vid min granskning av Vimmerby domböcker, varifrån flera resande påstått sig ha varit borgare utan att ens finnas omnämnda ha svurit borgared eller erlagt skatt där (vilket de var tvungna för att lyda under handelsprivilegierna). Inget nytt under solen alltså! I rättegångsprotokollet 12/9 1711 nämns även Gustaf Larsson i förbifarten - denne bör vara densamme som står som borgare bland de resande i mtl 1710-12, därefter figurerar han ej i ALingsås.
Om Anna Maria Adamsdotter får vi veta att i Swerige har hon warit een 4 Åhr, hennes Föräldrar hade bodt i Gränna, sedan hon reest öfwer Helsingborg till Dannemark, sedan gifwit sig uthrijkes, och kommit in i Swerige igen. Vidare nämns en hennes dotter NN en ungh Flicka hos vilken man även funnit de ifrån Elgfoot stulna sakerna. Vidare nämns i protokollet i samma följe: Petter Franswegen, Bartolomeus Ludvigsson (gift med Anna Maria Adamsdotter), Ludvig Didriksson (denne hade slagit BL en örfil på Kärra krog dit följet samlats vilket väckt uppmärksamhet).
Didrik Didrikssons tillnamn Meldau verkar vara ett tyskt (tysk-baltiskt?) ortnamn - går detta att återfinna på någon historisk karta över gamla tyskspråkiga handelsorter?
1125
« skrivet: 2008-10-10, 17:00 »
Börjar Anbytarforum att bli oöverskådligt? När det nya forumet på Arkivguiden nu öppnat kanske det vore bra med en diskussion i hur Anbytarforums struktur kommer att se ut i framtiden - behöver något drastiskt göras ? Arkivguidens forum har under sockenrubrikerna en undernivå där man kan skapa unika namngivna diskussioner till skillnad ifrån Anbytarforum där allt läggs som i en slasktratt under sockenrubriken. Själv har jag haft väldiga problem att hitta äldre inlägg och fortsätta en relevant diskussion eftersom det kommit och kommer in andra diskussioner ständigt - det känns som om att diskutera på ett torg där tiotalet andra personer pratar om andra sinsemellan olika saker. Jämför exempelvis de 1188 diskussionsinläggen som finns under Anbytarforum » Landskap » Småland » Socknar » Vissefjärda - denna soppa är som ett klotterplank av olika inlägg. Kan det gå att strukturera om Anbytarforum med en nivå av underrubrik på vissa av de idag fasta rubrikerna så vore detta mycket bra - risken är annars att Anbytarforums deltagare dräneras pga avgiften och den dåliga struktureringen. Förstår att en omstrukturering är ett hästjobb och kommer att kosta timmars arbete, men borde den inte ske innan allt brakar rejält samman? Några idéer?
1126
« skrivet: 2008-10-10, 09:51 »
Ted, har den släkt du utrett en massa ättlingar till verkligen något med den kände målaren Johan Aureller (~Aurelius) (1626-1696) att göra? Är det en annan västgötsk släkt Aurell du forskar på ?
Denne Johan Aureller/Aurelius (biograferad i Svenskt biografiskt lexikon bd 2 under namnet Aureller) var ifrån Stockholm och brorson till stadsskrivaren Eggert Mattsson (Aurelius)(död 1648)(om denne sistnämnde se SBL bd 2 s 451). Farfadern var guldsmedem Matts Eriksson i Stockholm - ifrån vars yrke det latiniserade namnet Aurelius är härlett. Johan Aureller/Aurelius kom till Hällekis (Medelplana sn) i Västergötland på uppdrag av riksrådet Gustaf Posse och arbetade för Magnus Gabriel de la Gardie på Läckö och i Lidköping. Han ska vara stamfar till en släkt Aurell i Västergötland. Familjens epitafium målat av sonen Johan Aureller (1657-1731?) finns ännu idag i Medelplana kyrka och nämner en hel del information om släkten.
1127
« skrivet: 2008-10-09, 13:13 »
Hej Ted!
Är det västgötasläkten Aurell (~Aurelius) du forskar på? Den som har ett epitafium i Medelplana kyrka? Har du i så fall information om stamfadern för denna släkt? Finns någon tryckt litteratur, mer än det som du omnämner i Svensk Släktkalender 1980, att läsa om denna familj?
mvh
Niclas
1128
« skrivet: 2008-10-08, 14:55 »
Hej Lennart!
Det kan det vara. Har sett denna notis av dig tidigare och noterat sannolikheten för att det är samme man. Namnkombination är säkerligen inte unik, men mycket ovanlig. Detta ihop med att den av dig nämnde indirekt benämns som löst folk och sysslade med hästhandel talar för att det är samme Ludvig Detlofsson som tidigare är nämnd.
Under tillfällighetsfynd har jag tidigare lagt in denna notis ifrån en blekingesocken:
Lösen C:1, s 244, födelselängd år 1722:
Dom: 4 p: Trinit: Christnades Wimmerby
Borgarens Martin Hindricksons barn ock kallat
Anna Maria / Modern Annicka Elias dtr
Lars Nilsons h: i Lösen Annicka bardt
Testes
Nils Olofson i Löösen, Jöns Nilson Ibid
Lodvick Dithlovson ock däs hust: från
Wimmerby
Ludvig Ditlofsson är inte känd som borgare i Vimmerby i Björkmans register (finns nu hos Arkiv Digital). Ej heller finns han nämnd i Vimmerby kyrkböcker - varför notisen troligen avser att han rest i samma följe som vimmerbyborgarna (Mårten Henriksson Lind är bror till häktmakaren Johan Henriksson, Modvig Johansson Wimmercrantz far).
I något tidigare inlägg har jag nämnt om att det fanns en profoss vid Östgöta kavalleri vid namn Peter Ditlov som tydligen uppehållit sig i Hallingeberg sn (Tjust) (c1686-1715), men avled nere i Kronobergs län i Vederslöv socken under resa där han begravdes. Min tanke är ifall uppgiften ifrån Arnvid visar sig felaktig kanske denne profoss är fadern till Detlof Pettersson - ett huggskott alltså.
Möjlig far till Staffan Detlofsson och Ludvik Detlofsson kanske borgaren Detlof Ersson i Alingsås är ? Han är känd 1710-12 i Alingsås och redovisas bland gruppen av identifierade resande i staden - Detlof anges rymd i mantalslängden 1713.
1129
« skrivet: 2008-10-08, 09:28 »
Hej Sebastian mfl!
Jag sticker in med en fråga om äldre Detlofsson. Känner du till något mer om Ludvig Detlofsson som levde i början av 1700-talet ?
LD kallade sig även Ludvig Detlofsson Dahlman och tjänstgjorde vid Upplands femmäningsregemente (Carl Bildsteins regemente) en kortare tid innan han rymde. Vid samma regemente tjänade flera resande: Christian Mårtensson Broberg (nämnd i zigenarmålet i Kronobergs län 1724-1725), Nils Larsson Wetterberg (som senare kom till Norge och har efterkommande) och Staffan Detlofsson (genantborgaren i Alingsås som dräpte genantborgaren Valentin Henriksson ifrån Vimmerby uppe i Tjust den 16 mars 1712 - denne VH levde ihop och hade barn med Staffans syster Greta Detlofsdotter samtidigt som han var gift och hade barn; VH bror är häktmakaren Johan Henriksson, som är far till krämaren Modvig Johansson Wimmercrantz i Vimmerby och hästhandlaren Isack Molin i Eksjö - vilka sistnämnda har många ättlingar som lämnar resandelivet och etablerar sig mycket socialt högt i samhället (tjänstemän, kyrkoherdar, adel); Staffan Detlofsson försvann efter dråpet 1712 och tog värvning som fältväbel vid Bildsteins regemente en kort tid).
Jfr. dessa Detlofsson med Detlof Petterssons uppgifter. Namnen Molin och Valentin förekommer på DP dotter Lovisas son Vallentin Pettersson Molin (död 1825). Slump eller samma familjenätverk? Jag misstänker starkt att Staffan Detlofsson och Ludvig Detlofsson är bröder och att fadern kan vara genantborgaren Detlof Ersson som en tid var borgare i Alingsås. Detlof Pettersson passar då kronologiskt in som en brorson till ovannämnde Staffan och Ludvig. Dock finns ännu inga klara bevis mer än namnet Detlof och att de alla bevisligen är resande.
Jag vill igen uppmärksamma påståendet om Peter Detlofsson/Peter Ditlevsen som far till Detlof Petterson. Vad står det i rannsakan sommaren 1744 i Akerhus stift i Norge där Petter Ditlevsen och Gunhild Larsdatter tillfångatogs samtidigt som Detlof och dennes första hustru Marta Kristiansdatter (uppgift efter Sebastians hänvisning ovan till Arnvid Lillehammers Grisilla og folket hennar)? Vad mer framkommer om denne Peter Ditlevsen i rannsakninsgprotokollet - för det borde av erfarenhet nämnas en hel del om de inblandades bakgrund? Vilken påföljd fick denne Peter Ditlevsen vid rannsakan 1744 ? Kan våra norska bröder och systrar hjälpa till ?
1130
« skrivet: 2008-10-06, 22:46 »
Sala stadsförs. C:1 s 139v-140r, dödlängd år 1747; nr 20:
[s 139v:]
Den 2 Julii Silfvernagels änka, hust Anna
Johansdotter, född här i staden 1684 den 23 Decembr.
Renata et bene informata. år 1711 trädde i äkten-
[s 140r:]
skap med Hofslagaren Johan Silfvernagel
lefwat med honom wäl in til 1735 in Martio, äg
de med honom 8 barn, 5 Söner och 3 döttrar, theraf
allenast 2ne Söner nu lefwa. Änkia uti
12 år och 3ne Månader. Vita pia. Afled i
salig stund den 27 Junii. Thes ålder är 62 [år] 6[månader]
1131
« skrivet: 2008-10-06, 21:37 »
Forts. I Sala stadsförs. AI:5 (hfl 1736-1746) , västra kvarteret:
g.d. Isrell Silfwernagell
hust. Greta Andersdotter
Moder hust. Anna Johansd:r
g.d. = gruvdräng
1132
« skrivet: 2008-10-06, 21:27 »
I Sala stadsförs. AI:4 (hfl 1724-1735) f 215v nämns i västra kvarteret:
Mest: Silfwernagels änkia
son Israel
1133
« skrivet: 2008-10-06, 17:58 »
Barthold Hartwig (död 1741 i Linnehult, Hovmantorp sn) hade bara två söner som nådde vuxen ålder: Adam Hartwig (död på Batavia 1741) och Daniel Hartwig (levde 1747). Sonen Adam Hartwig hade inga barn så eventuella avkomlingar kommer då ifrån Daniel Hartwig. Är mer känt om denne ?
1134
« skrivet: 2008-10-01, 13:05 »
Är mer känt om den mäster Jacob Bronck som nämns i Göteborg (nämnd där åtm. 1695 o 1711 ? Finns det bouppteckningar efter personer med tillnamnet Bronck/Brunk i Göteborg stad ?
Sjökaptenen Jonas Bronck som så småningom hamnade i Nya Amsterdam (~New York) har varit verksam i holländsk tjänst och bodde ett tag i Amsterdam (bl a 1639 då han gifte sig där). Hur har han då hamnat i Amsterdam och Holland? Kan det vara via den nyetablerade sjöfartshandelsstaden Göteborg (stadsprivilegier utfärdades 4 juni 1621) som anlades av holländare och kom att bli navelsträngen i handeln mellan Holland-Sverige?
Kan det finnas kopplingar mellan Jonas Bronck och den senare Jakob Bronck i Göteborg? Finns Jonas Bronck omnämnd i Göteborgs domböcker (tiden före 1650: ex. i: Göteborg EVIIBAA:2122-23 1619-1641 (mikrofiché: D58165), Göteborg RR AIa:1 1624 (mikrofiché: D29502), Göteborgs KR AI:1 1630-1660 (mikrofiché: D28638), Göteborg EE/KR EVIIBAA:2124 1642-1649 (mikrofiché: D58166)] ?
1135
« skrivet: 2008-10-01, 11:10 »
Den Anders Wexiö som är fadder 1745 i Karlskrona (se ovan) kan mycket väl vara Brita Wexiös far. Växjö stad hade båtsmän som så många andra landsortstäder - dessa hade sina små indelta båtsmanstorp samlade på den s.k. Båtsmansbacken i Växjö som försvann på 1960-talet i den stora kulturförstörarpolitiken här i staden då allt gammalt och traditionellt skulle ersättas med betong. Dessa båtsmän var dock själva ofta iväg på tjänst och förlagda i Karlskrona; där var de inhysta under tjänstgöringstiden och hade ofta sina familjer med sig. Tipps är alltså att leta efter Anders Wexiö i bevarade mönsterrullor för båtsmännen. Likaså kanske han är nämnd i Växjö stads mantalslängder som finns digitaliserade hos SVAR.
/Niclas
1136
« skrivet: 2008-10-01, 11:00 »
Att ta sig ett efternamn/tillnamn ifrån den ort (by,stad etc) man kom är mycket vanligt i andra länder (sic! i Tyskland och Holland finns flera släkter som i sina namn har von dvs ´ifrån´ - i Sverige förknippar vi dock detta ofta felaktigt med att en bärare då måste vara av adel vilket alltså inte är fallet). Jag har sett flera svenska fall under 1600- och 1700-talet där man valt en ort som sitt tillnamn (kan nämna ex. soldaterna Nils Moshult (ifrån Moshult i Algutsboda sn), Bengt Buxabygd (ifrån Buxabygd i Ryssby sn (G))- oftast har det varit militärer eller borgare som använt sig av sin ursprungsby i sitt namnval.
När det gäller Växjö som namn bör man tänka på att förutom själva staden så fanns det också en landsförsamling med flera bondbyar (ex. Skir, Telestad, Araby, Hof, Växjö) varifrån Brita Wexiö kan ha kommit - det fanns alltså också en bondby Växjö strax sydöst om själva staden Växjö. Växjö stad och landsförsamling har gemensamma kyrkböcker bevarade ifrån 1720-talet och ifrån ungefär samma tid (1716-1729) finns också en tidig förhörslängd - dessa finns hos Arkiv Digital.
mvh
Niclas
1137
« skrivet: 2008-09-29, 17:04 »
Vid Uppsala rådhusrätt 1667 den 7 januari (ULA, Uppsala RR AIa:7 (1667-1670)s 2) nämns följande intressanta notis bland allt annat:
Förmantes och wahrnades alfuarligen borgerskapet
för olofligit partijs hÿsande, efftersom förminnes
att något sådant slagz folck skall hafua sigh begifuit
hijt ifrå Stocholm, Kungiordes alltså att om man
widh en anstellande ransakning och inqvisition, fin-
ner sådan slagz folck hoß någon hÿsas, skall huß-
werden plichta medh 40 marker, effter dett för detta
publicerade herr landzhöfdingens förbodh.
Vad detta folck var för några som kommit till Uppsala ifrån Stockholm kan diskuteras - men då Uppsalas bödel Jakob och hans familj 1669 är belagda som talande häktmakarespråket, troligen den äldsta indikationen för svensk romani, kanske det kan vara värt att sätta denna notis i förbindelse med bödelsfamiljen.
Vad är egentligen mer känt om bödeln Jakob och hans son Lars Jakobsson ? Sistnämnde blev 1669 dömd till döden för en påstådd stöld av några hos sig härbärgerande dalmasars pengar efter att i berusat tillstånd ha skojat med dem. Straffet blev omändrat av Svea hovrätt till att fadern skulle risa sin son offentligt, vilket fadern Jakob först vägrade men efter sträng förmaning av överheten sedan utförde på Uppsala torg. Är denna familj släkt med skarprättarfamiljen Meijer som kom till Uppsala litet senare under 1600-talet?
1138
« skrivet: 2008-09-29, 15:21 »
Hej Dag, du har säkert rätt. Anledningen är att jag misstänkte en grekifiering var att fot (som Lotta indirekt tipsat om i sitt inlägg) på grekiska heter πόδι *(podl - kan uppenbarligen ej få in de grekiska bokstäverna här i texten); . Detta ihop med att jag tidigare sett att studenter blandat grekiska med latin då de skapat sina efternamn (tänker bl a på min egna förfäder Colliander, som bildat sitt efternamn på både en latinsk såväl som grekisk stavelse, collis (latin för kulle) och andros (grekiska för man)). Med ändelserna var de kanske däremot mer noggrannare. Rätta mig gärna, jag är lekman när det gäller latin.
vänligen,
Niclas
1139
« skrivet: 2008-09-29, 13:24 »
Landskapsnamnet Podolien i Östeuropa kommer av det slaviska ordet poldny som betyder låg - den geografiska beteckningen betyder alltså lågland. Inte heller jag, likt Olle, tror att de svenska prästerna har någon koppling till detta gamla polska område utan tillnamnet är som Olle skriver förmodligen en grekifiering (ev. latinisering) av en ursprungsplats.
1140
« skrivet: 2008-09-28, 22:07 »
Ovan nämns om krämaren Ludvig Nilsson i Örebro. Denne återfinns i Örebro Nikolai AI:2 [förhörslängd 1729-32 m fl års noteringar] s 32 [Arkiv digitalbild 234]:
Kräm: Ludvig Nilßon döda 1736
hust: Ingeborg döda
dott: Maria
Ludvig Nilsson och hans hustru avled alltså 1736 och inte 1735. Dödlängden för Örebro är defekt 1735 och man kan missledas av detta. I Örebro Nikolai F:1 [arkiv digitalbild 72] upptas som avlidna år 1736:
Krämaren Ludvik Nilßon 72 år, död 30/3 1736, bgr 4/4 1736; ringningar: 5 + 20 [trol. betalning!], bårkläden: 3 [trol. betalning]
Krämaren Ludvik Nillssons Enka [NN] [åldern anges ej i kolumn!] , död 10/4 1736, bgr 13/4 1736, ringningar: 5 + 20 [trol. betalning]; bårkläde: 1 + 16 [trol. betalning]
1141
« skrivet: 2008-09-28, 17:56 »
Det står:
Angaf knechten Per Nilßon i böttery, om sit pigobarns födelse den 17 huius,
och wille hafwa henne til doopet nästkommande Söndag den 25.
huius = samma månad [som tidigare nämnts]
1142
« skrivet: 2008-09-27, 11:08 »
Hej!
Texten ur Eksjö CI:2 har jag tidigare lagt in här på Anbytarforum i en diskussion, men kan nu inte via de sökmotorer som står till hands återfinna den. Vet någon var den hamnat?
mvh
Niclas
1143
« skrivet: 2008-09-11, 08:08 »
I olika sammanhang har det angetts att Detlof Petterssons (Rosenberg) far skulle varit en Peter Detlofsson i Norge - grundar sig detta påstående på något förutom enbart Detlof-namnlikheten?
Detlof Petterssons bror var Christian Pettersson Jägare och dennes mor heter Maria Persdotter (c1677-1780), vilken i sin dödbiografi i Umeå anges vara född i Stockholm och varit gift med en soldat vid Upplands regemente och haft 13 barn. Denne borde då även vara Detlof Petterssons mor, om de nu inte var halvbröder på fädernet?
Vad är säkert känt ifrån källorna om Detlof Petterssons bakgrund?
1144
« skrivet: 2008-09-10, 10:49 »
Ann-Britt , har du varit i kontakt med Camilla Blomquist som efterlyste uppgifter om Nils Quick 1999 ? Hon skrev detta då: #2758. (20 jan 1999) Jag söker upplysningar om Nicolaus Qvick, f.1782 2/1 i Hult Wästragård, Nottebäck, (G). Han kan även vara född 1781 29/12 eftersom båda datumen är nämnda som födelsedatum. Modern är pigan Sara Nilsdotter.. Fadern är okänd men han sägs vara en baron Rappe på Drettinge Herrgård. Tacksam för alla uppgifter! Camilla Blomquist. Är det ifrån denna uppgift du grundar dig på kopplingen till Rappe eller har ni även i din släktgren en levande tradition? Kan du plocka fram någon nu levande sonsons sonson etc... (rena manslinjen) så är det inte omöjligt att det går att ordna ett DNA-test. Det krävs dock först att en grundlig research gjorts ifråga om denna tradition - precis som Torsten Berglund skriver ovan. Mer information finns även i ett inlägg av Ann-Britt Ahlström under Dädesjö den 2 oktober 2001 och under inlägg på Nottebäck med start den 13 februari 2001 etc i fortföljande inlägg
1145
« skrivet: 2008-09-09, 12:15 »
Ann-Britt, när det gäller oäkta barn kan man aldrig vara säker när fadern inte anges i källorna. Gissningar kan göras utifrån moderns boende och tjänsteförhållanden, men detta blir aldrig några bevis. I ditt fall har ni uppenbarligen en släkttradition som styrker Rappe-kopplingen. När det gäller fadersnamnen/patronymikonen Adamsson och Wiljamsson så är dessa inte vanliga i Sjösåstrakten på 1780-talet.
En fråga:
har du undersökt om det finns fler personer i trakten som heter Adam och Wilhelm? Kolla mantalslängderna för socknar i trakten och se hur (o)vanliga dessa namn är!
Jag skulle i detta fallet (stark familjetradition och barnets olika belagda fadersnamn (Adamsson o. Wiljamsson) hålla det för ett starkt indicie att det verkligen är Adam Wilhelm Rappe som är fadern. Har din Nicolaus Adamsson Qvick några manliga ättlingar (sonsons sonsons söner etc) som lever idag? Ett DNA-test med nuvarande Rappar skulle i så fall kanske kunna vara en utväg.
1146
« skrivet: 2008-09-09, 11:59 »
Där står klart och tydligt:
den 14 Julii drengen Bengt Larsson i Kohlatomten och Qwinfolc-
ket Marit Swensdotter på Eßpö.
Måhända har dagens Asspö som Christina Helmby nämner i sitt inlägg förr dialektalt uttalats som Esspö
1147
« skrivet: 2008-09-06, 20:34 »
Hej Bo!
Har du hittat något mer om guldsmeden Valentin Lennartsson i Linköping och vem som var hans farbror (se ovan)?
1148
« skrivet: 2008-09-06, 10:34 »
Lite ur mina egna sammanställningar och forskningar:
Släktnamnet har alltså skrivits med olika varianter: Wefvert/Wäfvert/Vefvert, Wefver/Vefver/Vever (- tom skrivs medlemmar felaktigt ss Weber) etc. Släkten är troligen kommen ifrån Tyskland under 1500-talet eller i början av 1600-talet. Namnet antyder att en stamfader varit vävare av något slag. Kontakter med den tidigmoderna industriorten Norrköping, där spinnindustrin blomstrade tidigt, kan alltså vara möjliga då släkten hade förgreningar i det östgöta området. Lennart guldsmed i Växjö (känd 1611-51) nämns ha en bror boende i Linköping 1642. Då inget patronymikon är känt för Lennart kan denne broder bli svår att återfinna och källmässigt vidare belägga. Släktnamnet Wefwert dyker upp först med Lennart guldsmeds son Valentin Wefwer(t) som blev guldsmed i Linköping 1643. Likaså bärs namnet Wefwert av Hans Hansson Wefwert i Växjö, son till Hans Lennartsson guldsmed i Växjö. Även denne Hans Hansson Wefverts son Hans Hansson Wefver (d.y.) i Växjö bär emellanåt namnet.
Valentin Lennartsson (Wefwer) (son till Lennart guldsmed i Växjö och dennes hustru Märit/Märta Claesdotter)]
guldsmed i Linköping. Guldsmedsmästare 1643, vald till rådman 1656 5/4 i Linköping (verksam 1645-71). död 1671 12/10 vid 62 års ålder och begravd vid norra dörren i domkyrkan (gravsten bevarad i kyrkan!).
gift 1: o m. Marina Larsdotter i hennes 2:a gifte, död i juli 1646 vid 40 års ålder; hon var tidigare gift med guldsmeden Petter Hemmingsson.
barn:
i 1:a giftet - tre söner och två döttrar, varav kända:
Johan Valentinsson Wefwer - rådman i Linköping,
Daniel Valentinsson Wefwer - död 1716 2074 vid 74 års ålder i Linköping
gift 2: o m. Maria Musk , f. omkr. 1629, begravd 1679 23711, dotter till rådmannen i Nyköping Martin Musk.
barn:
Kristina Valentinsdotter Wefwer , död 1710 17/5 och begr. 24/5 i domkyrkan; g. 1677 24/7 i Linköping m. Alexander Olsson Ljungman (handelsman, rådman i Linköping 1684-1712, stadens kassör 1686-89; död 1712 27/3 o begr. i domkyrkan)
Maria Valentinsdotter Wefwer , död 1710 28/6 i Linköping; g. 1680 29/1 därst. m. guldsmeden Jöns Danielsson, f. omkr. 1636, död 1706 25/6; båda makarna begrovos i Valentin Wefwers grav.
Elisabet Valentinsdotter Wefwer , f. 1652, begr. 1709 2473; g. 1680 27/1 m. kyrkoherden i Rystad Knut Dretting, dp. 1647, död 1717.
Adam Valentinsson Wefwer , kyrkoherde i Kullerstad , död barnlös i juni 1694; g.m. företrädarens dotter Brita Troman i hennes 1:a gifte.
Katarina Valentinsdotter Wefwer , dp. 1664 10/9 i Linköping, begr. 1669 2/5 därst.
Rebecka Valentinsdotter Wefwer, dp. 1666 14/4 i Linköping, död 1699 21/3 därst.; g. 1684 9/9 i Sjögestads sn m. Per Nilsson Gråsten, f. omkr. 1662, död 1699 2172 och begr. i farfaderns Per Nilssons grav i domkyrkan.
Valentin Valentinsson Wefwer , begr. 1668 23710 i Linköping
Jakob Valentinsson Wefwer , begr. 1669 13/9 i Linköping.
Källor:
Upmark, Gustaf: Guld- och silversmeder i Sverige 1520-1850 (Sthlm, 1925) s 499
Linköpings historia del II:2 s 639
Sic! kolla även Linköpings stifts herdaminne del 2 s 93 av Westerlund-Setterdahl del 2 (denna har jag ej kontrollerat => Adam Valentinsson Wefvers biografi)
Linköping C:2, s 187, begravda 1699:
d 21 Martj blef död hust. Rebecca Valentinsdotter Wäfwer, Peder Nilßons
Gråstens hustru. Begrofs d 16 April (tillske?) med sin man (uti?) Peder Nilßons graf
på lilla gången på södra Sijdan under liuscronan. Hon hafwer lefwat wähl och
Christeligen. war 33 åhr gammal.
Enligt K.G. Odéns Östgötars minne (Stockholm, 1902) s 202 nämns på biografi nr 2652 (som skrevs in som student i Uppsala 1743):
Johan Vefver. F. i Linköping 1723 18/12; fad. Erik, kornett. E. o. kammarskrifvare i Kammarkolleg. 53; kammarskrifvare 55; kammarförvant 62; kamrer 64; afsk. 84. D. i Vadstena 1800 18/5.
Denne Johan Vefvers koppling till ovan ser ut på följande vis:
Lennart guldsmed i Växjö
g.m. Märta Claesdotter
son
Valentin Lennartsson Wefver
g.1. o: m. guldsmedsänkan Marina Larsdotter i Linköping
son:
Daniel Valentinsson Wefwer
död 1716 20/4 vid 74 års ålder i Linköping [kolla denna notis!]
g.m. NN
son:
Erik Danielsson Wefwer kornett ,
Gift 1: o.m. NN ; gift 2: o.m. Engella Ljungberg, i hennes 2.a gifte.
son:
Johan Vefver , f 1723 18/12 i Linköping
Har någon tilgång till MariAnne Olssons register och kan kolla vilka Wefver som omnämns i dessa?
1149
« skrivet: 2008-09-06, 09:15 »
Hej Lena mfl!
Tack för boktipset. Bara för att något står i en bok, som i övrigt kan verka bra, behöver det inte vara sant. Folk har i alla tider hittat på och fantiserat ihop skrivbordssanningar. Kvinnor bar inte tillnamn som Fargalt under medeltiden så bara detta påstående skvallrar om att uppgiften kommer ifrån en okritisk källa. Fasta släktnamn på adel kom tidigast först i slutet av 1500-talet, men först mestadels under 1600-talet (för Natt och Dag först på 1700-talet , tidigare skrev de sig med patronymikon!)
Uppgiften att Carin Fargalt gick i kloster i Skänninge är dock en intressant uppgift att spinna vidare på - det borde gå att få reda på varför det blivit så fel som det blivit och av vilken anledning någon tidigare forskare stoppat in henne som hustru åt Bo Bosson [Natt och Dag]. Tackar för denna hänvisning!
mvh
Niclas
1150
« skrivet: 2008-09-05, 20:49 »
Släktnamnet Wefvert (~Wefver) finns i Linköping på 1600- och 1700-talet. Släktens stamfar är guldsmeden Lennart i Växjö i början av 1600-talet vars son Valentin Lennartsson Wefvert flyttade till Linköping. Tipps är alltså att leta i Linköping. Ett steg att gå vidare är att kolla MariAnne Olssons samling av avskrifter ur bouppteckningsingresserna - dessa presenteras släktnamnsmässigt av Genealogiska Föreningen i Stockholm och har även nyligen getts ut på flera CD-skivor av östgötarna.
1151
« skrivet: 2008-09-05, 16:33 »
Hej Anne mfl!
Har letat fram mina noteringar om Per Jönsson Lindgrens söner som ska ha varit rotesoldater vid Kronobergs regemente. Då fler kan ha nytta av att känna till vad jag kommit fram till så presenterar jag fynden här. Uppgiften att två söner tjänstgjort där kommer ifrån rannsakningen vid Gudhems häradsrätt 1741 21/8.
Vid genomsökning av Kronobergs regementes mönsterrullor så har jag letat efter soldater med patronymikonet Persson och födelseort utanför Småland. Jag fann då två kandidater vid samma kompani (Södra Sunnerbo) som passar väl in på Per Jönsson Lindgren (fd Hellbom) söner Axel och Christian. Givetvis är detta inga fullständiga bevis men mycket talar för att det är dessa som avses vid rannsakan 1741.
Axel Persson Östberg antas som soldat för rote nr 99 Öshult i Hinneryd sn den 23 oktober 1735. Han uppges född i Hälsingland (detta stämmer dock ej med vad vi känner till eftersom PJL son Axel föddes i Enhörna (nuv. Ytterenhörna) i Södermanland 1709 1/4 - men en förklaring till detta kan vara att han har burit med sig någon attest ifrån prästen i Bollnäs sn, Hälsingland där fadern tjänstgjorde som soldat till 1725 då denne avskedades pga att han var zigenare). APÖ anges vara 30 år 1740, dvs född ca 1710. Han var gift redan 1740. Vid mönstringen 1740 anges han vara kommenderad till Malmö. I GMR 1742:1 anges att Axel Persson Östberg blivit casserad vid generalmönstring i Malmö den 10 juli 1740. Detta sistnämnda skulle då egentligen innebära att han ej skulle kunna vara en av de två söner till PJL som 1741 påstås vara rotesoldater vid Kronobergs regemente.
Källor: Kronobergs regemente GMR 1740 (nr 335),s 168, Södra Sunnerbo kompani - mönstring vid Ljungby gästgivaregård den 26 juni 1740; Kronobergs regemente GMR 1742:1 (nr 336),s 282, Södra Sunnerbo kompani - mönstring i Växjö den 23 februari 1742
I mejl med Anders Berg har jag fått tips att denne Axel kan vara densamme som soldaten Axel Östberg vid Hamiltons regemente, soldat nr 58 vid kapten Carl Otto von Segebadens kompani som fick avsked 1744 20/12 efter att ha rymt (källa: Anders Bergs excerpering av GMR 1753 av Hamiltons regemente).
Christen Persson Hellsing antas som soldat för rote nr 103 Långhult i Hinneryd sn den 3 juni 1735 (GMR 1740). Han uppges 1740 vara 33 år, 1742 23/2 35 år gammal och 1742 2/3 36 år (dvs född ca 1706/1707) och född i Hälsingland. Han är gift 1740 och 1742. Vid mönstringen 1740 anges han vara kommenderad till Malmö och vid mönstringen 1742 är han kommenderad till Karlskrona. Vid sistnämnda mönstring av kompaniet den 2 mars noteras han vara rymd. I mönsterrullan för kompaniet 1744 står att han fått avsked den 2 mars 1742, men inget om någon rymning.
Källor: Kronobergs regemente GMR 1740 (nr 335),s 169, Södra Sunnerbo kompani - mönstring vid Ljungby gästgivaregård den 26 juni 1740; Kronobergs regemente GMR 1742:1 (nr 336),s 283, Södra Sunnerbo kompani - mönstring i Växjö den 23 februari 1742; Kronobergs regemente GMR 1742:1 (GMR nr 337), mönstrade den 2 mars 1742 i Karlskrona -(Arkiv Digital bild nr 173); Kronobergs regemente GMR 1744 (nr 338), mönstrade i Nygårds gästgivaregård (Ryssby sn, Sunnerbo hd) den 9 oktober 1744 - (Arkiv Digital bild 210)
Vid samma kompani, Södra Sunnerbo, som Christen (~Christian) Persson Hellsing och Axel Persson Östberg tjänstgör Hans Reiner som soldat någon gång mellan mönstringarna som skedde den 26 juni 1740 och 2 mars 1742 för roten nr 96 Skararp i Hinneryd sn. Han avskedas för att han är zigenare enligt marginalnoteringen i GMR 1742:1. I samma trakt figurerar Hans Reiners bror Henrik Reiner som trumslagare och denne sistnämnde döper två barn i just Hinneryd. Christian Hellsing är fadder 1737 28/12 i Hinneryd k:a åt handelsmannen Staffan/Stefan Meijer ohh Catharina Johansdotters ifrån Sölvesborg dotter Helena. Möjligen är Catharina Johansdotter en syster till Hans och Henrik Reiner och då dotter till Johan Christiansson Reiner ohh Barbara Christophersdotter (vigda 1704 i Falkenberg; BC syster t Petter Christophersson (aka Petter Franswegen - lille Petter o denne i sin tur mkt troligt fadern t Andreas Holmström, se Etzler etc)). Finns det något släktskap mellan Reinerfamiljen och Christian Persson Hellsing (aka Christian Hellbom och Christian Skarin) ?
Notisen 1737 kan vara värd att nämna igen (se även under resande: Laurin):
Hinneryd CI:1, s 191, födelselängd år 1737:
[döpt: december 28]
Helena Stephansdr
föd af äckta föräldrar
den 24 Decembr Fadren Han
delsmannen Stephan Me-
jer Modren Catharina
Johansdr. Föddes i Klasön
Föräldrarna boande i Silf-
witzborg
[faddrar:]
afsked: Sold: Jacob Ekelund i Ekön
Sold: Christjern Helsing i Swenshult
Rytt: Nills Larson Eldström i Klasön
h. Karin Andersdr i Klasön
h. Maria Nilsdr i Ekön
P Maria Florentzdr ifrån Silfwitzborg
1152
« skrivet: 2008-09-03, 07:42 »
Är hantlangaren Lars Wetterstrand (död före 1770; - gift med Helena Hampus, hon blev dömd till döden 1770 för mord på nattmansänkan Anna Christina Lindeqvist (levde ihop med nattmannen Jöran Andersson vid Jönköping)) densamme som Mats Danielsson (Wetterstrands) son Lars född 1731 i Lönsås ?
1153
« skrivet: 2008-08-31, 21:27 »
Kan vi få veta vilka föreningar som röstade ja till avgiften? Finns detta registrerat? Det borde vara en demokratisk rättighet som medlem att få veta detta eftersom det påverkar förtroendet för de ombud som representerar föreningar man är med i. Liksom Lotta Nordin ifrågasätter jag, vis av erfarenheten, verkligen hur insatta ombuden är i föreningsfrågorna, men nu är det för sent denna gång. Att få ett aktivt engagemang av enskilda styrelsemedlemmar är verkligen något att verka för i föreningarna. Likaså att fler föreningsordföranden letar sig hit till Förbundsforum.
1154
« skrivet: 2008-08-26, 10:55 »
Hej Mary !
Är detta din bestefars fader:
18690604
Stråle, Johan Anton
Näsbyn 9:6
Död 4/7 1947.
Kyrkobokförd i Nederkalix (Norrbottens län, Norrbotten).
Född 4/6 1869 i Nederkalix (Norrbottens län, Norrbotten).
Änkling (8/2 1921).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2007:
Nederkalix, Kalix kn (Norrbottens län, Norrbotten)
Födelseförsamling i källan:
Nederkalix (Norrbottens län)
Källor:
DB, FS
Källa: Sveriges dödbok 1947-2006.
Båda de adliga ätterna Stråle af Sjöared och Stråle af Ekna är ansedda som utdöda. Namnet Stråle har burits av flera ofrälse personer utan samband med adelssläkterna. Den släkt du frågar efter kanske med andra ord inte alls har någon koppling till adelssläkten.
vänliga hälsningar,
Niclas
1155
« skrivet: 2008-08-26, 07:24 »
Klåckaregård . Kirstin (Kristin är ett anakronistiskt även om min syster inte vill hålla med mig om detta - ett namn som kom i modern tid - en variant av Kristina, som redan under medeltiden blivit Kirstin (~Kierstin, dvs moderna Kerstin) i folkmun).
1156
« skrivet: 2008-08-26, 07:11 »
Hej Torsten!
Intressant sammanställning. Av ditt inlägg kan jag dock inte se några nya källor som bevisar att Malin Påvelsdotter verkligen var dotter till den Påvel Mårtensson som uppges ha varit klockare i Uppsala domkyrka. Hustomten i Stockholm (Olof Knutssons gränd i gamla staden) som Per Glandii säljer (SST 1609 15/11) på sin hustrus vägnar har jag läst men där framkommer inget nytt - ej heller i Knut Henrikssons köp av en Påvel Mårtenssons del i ett hus på Köpmannagatan (SST 1626 16/2). Syskonbarn i äldre tid betyder i regel kusin och inte brorsbarn/systerbarn som i modern betydelse.
Sune Glandius (han var student i Uppsala 1644 (=> ca 20-25 år, och således född ca 1620) och sedan kyrkoherde i Förlösa, Kalmar stift; att hans fadersnamn var Persson är jag skeptisk till just nu - källan är väl enbart Gösta Molin?) tvivlar jag på att han är son till Per Glandius och Kerstin Månsdotter. Detta av det skälet att han inte nämns i det arvskifte om skolmästargården som finns efter Per Glandius i Jönköping (omnämns av Per andersson i Jönköping i en äldre del av Släkt och hävd). Namnet Glandius betyder något med ollon- och är säkerligen inget unikt namnval och eftersom det inte fanns några regler för att anta ett efternamn i äldre tider så kunde flera bärare använda samma efternamn även om de var obesläktade. Det förekommer även en Jon Olofsson Glandius (f 1644, student i Uppsala 1668 27/2, kommin. i Lidhult, död 1685 - se Smol. Ups. nr 207 (del 1 s 214) och Per Persson Glandius (kh i Gårdsby 1612, död 1642 - se Smol. Ups. nr 17 (del 1 s 50)).
Uppgiften som kopplar Sune Glandius (ej Suno det är en latinsk variant) till Per Glandius i Jönköping kommer ifrån Gösta Molin i Smolandi Upsalienses del 1. Detta verks utgivande, om småländska uppsalastudenters biografier, övertogs sedan del 2ff av Paul Wilstadius. Dessa två herrar var dock olika källkritiskt skolade. Molins uppgifter är stundvis inte vatten värda eftersom han fabulerar och gissar, använder sig av Wieselgrens felaktiga noteringar etc. Wilstadius däremot är en man värd all respekt när det gäller källforskning och kritiskt övervägande. Del 1 av Smolandi Upsalienses är alltså en ej pålitlig del och borde omarbetas. På Uppsala universitetsbibliotek (Carolina) förvaras orginalmanuskriptet till Smolandi Upsalienses med källorna och resonemnagen (de kunde ej tryckas pga kostnaderna så det som kom ut var en lightvariant). Kanske finns även Molins eventuella källor till del 1 här. Värt att kolla upp.
I övrigt är jag benägen att hålla med dig i resonemanget som förs ovan om varför Malin Påvelsdotter ej omnämns i Johan Bures släktbok.
vänliga hälsningar,
Niclas Rosenbalck
1157
« skrivet: 2008-08-25, 22:18 »
Örebro stad födelsebok SCB 1912, december:  Märk: förnamnet anges här felaktigt Bert Örebro stad födelsebok SCB 1910, november:  Folkräkningen 1900, Västerås stad . hemort där: Norrmalm:  Folkräkningen 1890, Trollhättans församling;- Mekaniska verkstaden: arbetaren Karl Emil Heder ! , född 1865 i Åsaka hustru: Fredrika Lennarsson, född 1867 i Trollhättan , arbeterska barn: Hilma Victoria född 1887 i Trollhättan
1158
« skrivet: 2008-08-25, 19:25 »
Berl Gutenberg ska ha avlidit i USA (San Francisco?) och lär ha varit folkbokförd där - varför han ej återfinns på Dödskivan.
Kan ej återfinna fadern Jakob Gutenberg i Folkräkningen 1900. Var han invandrad efter 1900 till Sverige?
1159
« skrivet: 2008-08-25, 19:02 »
eodem Anno den 4 Junij copulerades
drängen Jonas Danielsson ifrån
orrary och nöbbelöff Sochn
medh dygdiga Pijgan Catharina
Sigfridz dotter J wäßtorp
Orraryd i Nöbbele socken.
1160
« skrivet: 2008-08-25, 18:39 »
Tack Helene. Visst är detta densamme som förvaltaren Berl Gutenberg på Huseby (anställd där 1955). Har hittat hans födelsedatum i rättegångsakterna och att hans fullständiga namn var just Berl Joel Gutenberg - och det stämmer exakt med dina uppgifter.
I rannsakningen och affärerna kring Huseby omnämns i handlingarna även i slutet av 1950-talet en Dan Gutenberg, Stockholm. Denne bör vara Dan Israel Gutenberg, född 19/11 1910 i Örebro, död 16/3 1976 i Stockholm. Gissningsvis är detta en bror till Berl Gutenberg.
I Sveriges dödbok 1947-2003 hittar jag Jakob Gutenberg, född 16/3 1889, död 25/8 1969 Johanneshov, Stockholm (kyrkobokförd i Matteus, Stockholm stad). Han uppges vara änkling sedan 20/3 1950. En kvinna (utan namn upptas i dödboken som avliden i mars 1950 i Matteus, Stockholms stad, med samma födelsedatum som Berl Gutenbergs mor Hilma Viktora Heden (f.17/11 1887). Kanske kan någon med den nyare dödboksversionen kontrollera hennes namn.
1161
« skrivet: 2008-08-25, 18:10 »
Jovisst är året fel. Vid Gudhems häradsrätt år 1741 och det urtima tinget den 21 augusti i Sjögerstad rannsakdes om kyrkotjuvnaden och Lindgrens kringstrykande parti. Detta öppnar upp för att Per (Jönsson) Lindgren kan vara densamme som soldaten Per Lindgren som antogs vid Hamiltons nyuppsatta värvade regemente senare samma år. Fast han har då felaktigt uppgivit sig vara minst 10 år yngre - han borde alltså ha varit över 50 år då han antogs som soldat.
Per Jönsson är väl känd första gången 1709 då sonen Axel döptes i Ytterenhörna, Södermanland. Sedan dyker han upp som rotesoldat vid Hälsinge regemente för Norrbo i Bollnäs sn, Hälsingland åren 1714-1725.
Roger de Robelin skriver ovan den 5 december 2004 följande som kan vara värt att lyfta fram igen för fortsatt undersökning:
..Söderala C:1 1715 17/1.
En av Tattarfolk Johan Andersson ... båtsman i Vansätter, gift med Anna Jönsdotter. ... Andra av Tattarfolk ... Tobias Hindersson förpassad av landshövdingen i Finland Johan Creutz ... trogen tjänst förlamad vorden ... hustru Anna Christiansdotter hemkommen med soldaten i Bollnäs Peder Jönsson [Hellbom] samt hustru Anna Dorothea Hindriksdotter förpassade från Stockholm .... Anna Christiansdotter hindrad att resa till Jämtland att besöka sin son Adam Zephany som hon tror varit soldat.
Per (Pehr, Petter) Jönsson (Helbom Hällbohm)var född i Kalmar och 35 år gammal, gift och kunde inte läsa i bok, kunde inget hantvärk (GM Hälsinge reg 1715). Se vidare GM 1716-17, GM 1719, och GM 1720-1728, Hälsinge reg. Alfta kompani rotenummer 1169/119. Per Jönsson Hellbom [Lindgren] blev antagen soldat på rotenummer 1019/119 i Norrbo/Växbo by i Bollnäs sn i Alfta kompani vid Hälsinge regemente 1714 25/8, efter kunglig befallning av d. 17 september 1725 avgått ifrån kompaniet d. 26 oktober 1725 utan avsked, efter han var en Tartare. Han ersatttes med Anders Hökenflycht.
Se vidare uppgifter i stadsarkivet i Trondheim, Jens Randulf Kongl: Mai:ts sorenskriver over Guldals .... Anno 1728 den 20 October ... om löbende Tartarer fra Swerige ... 16 a 17 personer ... Peder Joenssen Helbom og hans qwinde Anna Christiansdatter med 2:e sönner Johan og Axel Pedersönner ....
Per Jönsson Hellbom blev vigd av prästen Nils Kollande[?] omkring 1699 i Våla[?] socken i Uppsala län med Anna Maria Christiansdotter, född i Christiania i Gammelbyn omkr 1687 (42 år gammal 1728), dotter till Christian Larsen och Christina Henriksdotter, som blev vigda i Opsala=Hageby sogn av prästen Peder Andersen [Petrus Andersson Holm, kommister i Hagby fs 1677-81].
Några frågor:
Går vigslarna för Per Jönsson eller hans svärfar Christian Larsson att igenfinna?
Går de uppgivna prästerna att lokalisera i rummet och tid?
Har Anne Minken eller några av våra norska forskare tittat närmre på sorenskriver Jens Randulfs rannsakan 1728 20/10 ?
Finns det några spår i Bollnäs efter Per Jönsson Hellbom ?
Går båtsmannen Johan Andersson ohh Anna Jönsdotter i Vansätter att igenfinna i båtsmansrullor eller kyrkböcker? Kan denne JA vara en svåger till Per Jönsson Hellbom - kanske en av de svågrar som ska ha bott/vistats i Kauhajocki i södra Österbotten i Finland (se mitt inlägg ovan den 30 juni 2007) ?
1162
« skrivet: 2008-08-25, 12:29 »
Hej Anders!
Mycket möjligt att datumet är fel. Jag skrev utifrån Lars Hedenbersg inlägg. Har en egen kopia på målet hemma med korrekta källa och årtal - kollar detta ikväll.
Har någon kunnat belägga Per (Jönsson) Lindgren som soldat vid Göteborgs garnisonsregemente (Zanders/Sanders regemente)? Han påstår ju sig ha avskedbevis därifrån den 7 oktober 1737. Just detta datumet var det mönstring med Sanders regemente så uppgiften är ej tagen ur luften - men vid en hastig koll hittade jag honom ej , och har troligen missat honom - han borde finnas i rullorna (om han nu inte ljugit utifrån en attest som egentligen tillhörde någon annan person).
1163
« skrivet: 2008-08-25, 09:17 »
Hej!
Anders fynd kan absolut vara Per Persson Skalles hustru Kirstin Månsdotter (namnet framgår i mtl 1640) som i så fall levde mellan 1603 och 1688. Däremot är jag skeptisk ifall hon skulle vara den änka Kirstin som omnämns i mantalslängden (mtl) 1680. Då skulle hon varit över 75 år och borde inte upptagits som skattskyldig. Ett litet påpekande.
Inge, du frågar mig om ett eventuellt samband med väpnaren Bengt Skalle i början av 1400-talet. Du nämner även Observera att det finns en släkt Skalle i Värend. Deras sätesgård var Frännafälle i Kalsvik. - vad är detta för släkt? Vilka är källorna till detta. Mig veterligt finns inget mer samband än tillnamnet. Tidsspannet är dock stort och mycket kan ha hänt under 200 år. Det är en öppen fråga om bärare av tillnamn är släkt eller ej. Då tillnamnen förekommer inom ett begränsat geografiskt område är det oftast så. Tillnamnet Skalle förekommer på flera bärare under 1500-talet i Konga härad. Dess betydelse har påståtts beteckna en skallig person, men detta är en typisk modern tolkning. Det kan ursprungligen röra sig om ett epitet för en klok person (jfr uttrycket en person med skalle). Tolkningen lämnas alltså på framtiden.
1164
« skrivet: 2008-08-25, 08:16 »
Regementen fick i äldre tider ofta namn efter sina regementschefer. Då byte av sådan skedde bytte således regementet benämning. I senare tider har regementen ofta fått ett geografiskt eller speciellt egennamn. Det är dock svårt att finna militära rullor om man endast vet regementschefens namn. SVAR har inte konsekvent förtecknat regementsnamnen.
Söker uppgifter om Billstens regemente. Det existerade i början av 1700-talet (har referens till dess existens både 1711 och 1743 - men det kan ju defacto röra sig om två olika regementen i dessa fall med tanke på tidsspannet!). Är det ett av de tillfälliga männingsregementen som existerade på 1710-talet? Vad var detta för slags regemente och vilka rullor finns bevarade?
1165
« skrivet: 2008-08-25, 07:39 »
Hej Anders!
Jo, det är just detta (tjänstgöring vid Hälsinge regemente för båda) jag tror är den enda anledningen. Med beaktande av kronologiska förhållanden så räcker detta dock inte som bevisvärde, även om identifieringen inte är omöjlig.
Ovan skriver Håkan Skogsjö i en släkttabell om Per Jönsson Hellbom/Lindgren:
8 Per Jönsson Hellbom-Lindgren, född 1685 ca i Kristiania, Norge.
Soldat,häktmakare,hästhandlare.
även uppgivit sig vara född i Markaryd sn och i Hjo
Soldat vid Hälsinge reg
Soldat vid överste Zanders reg i Göteborg, avsked 1737 7/10
Etzler sid 94ff,144ff
Vid förhör hos sorenskrivaren i Gauldal 1728 20/10 uppgav Per
Jönsson Hellbom att han var född i Vänersborg och att han var
45 år gammal, på frågan om han var zigenare som passet (Konrad
Ribbings underskrivna respass 1728 12/1) uppgav svarade han nej,
och förklarade att fadern, som dött när sonen låg i linnen ,
varit en fransos, enligt passet levde han av sitt hantverk mäs-
sing och ståls arbetande. Han uppgav vidare att han varit soldat
vid Hälsinge regemente samt att han blivit gift med sin hustru
vid 16 års ålder i Uppsala län. Hans ärende var att besöka sin
kamrat Kristian Persson som satt häktad i Trondheim. [Trondheim
Stift og Amt, Sorenskriverbrev Fj6, Gaudal 1708-1754, Documenter
over de Tartarers examination.]
Var vid mönstring i Varberg 1742 9/8 soldat nr 5 vid kapten
Granatenhielms kompani av Hamiltons infanieriregemente, tidigare
tjänat 10 år vid Hälsinge regemente, mässingsarbetare, gift,
avsked 1747 2/7 [GMR].
Gift med
ffm
9 Anna Maria Kristiansdotter, född 1685 ca i Södertälje.
Vid förhör i Norge 1728 28/10 uppgav hon sig vara 42 år och född
i Kristiania gammelby.
Vid Gudhems häradsrätt 1743 rannsakades om Per Lindgrens följe (se ovan Lars Hedenbergs sammanfattning av målet i inlägg den 18 januari 2004). Där framkommer namnkombinationen Per Lindgren, men däremot ser jag ingenstans däri att det skulle framgå att han anges tjäna vid Hamiltons regemente (soldat nr 5 vid Granatenhielms kompani (sedan Segebadens) Per Lindgren tjänstgjorde ju vid detta värvade regemente 1741-46). Han och hustrun uppges vid Gudhems häradsrätt ha brukat salighetsmedel 1740 i Göteborg där de haft sitt tillhåll.
Per Jönsson (Hellbom/Lindgren) ska alltså ha gift sig vid knappa 16 års ålder (inget ovanligt för resandefolket i äldre tid) med Anna Maria Christiansdotter (eller Lorentzdotter som också uppges vid Gudhems hdR 1743 => hon är dtr t Christian Lorentsson som bl a var soldat vid Aschenbergs regemente, och som möjligen är bror t Peter Lorentzson i Södertälje; både CL + PJ har bott i Södertälje). När ska då detta äktenskap ha ingåtts? Det ger ju oss en någorlunda datering för när Per Jönsson (Hellbom/Lindgren) är född. Identifieringen med Per Lindgren som tjänade 1741-46 vid Hamiltons regemente är alltså långt ifrån bevisad. Synpunkter?
1166
« skrivet: 2008-08-24, 21:47 »
18. oct. Wijgdhes Encklingen och krögaren i Len-
hoffda Måns Nilßon, medh unga Pijgan
Brijta Swensdotter, Truet christerßons Styf-
dotter i westorp.
1167
« skrivet: 2008-08-24, 14:12 »
Söker biografiska uppgifter om Berl Gutenberg som var förvaltare på Huseby bruk, Skatelöv sn i slutet av 1950-talet. Han var även hästhandlare och affärsman. Inblandad i den s.k. Husebyaffären ihop med prins Carl. Då huvudpersonerna är avlidna och brottet avtjänat ser jag inga hinder att nämna det här på forumet.
Är intresserad av Berl Gutenbergs bakgrund och släkt (bakåt; eventuella uppgifter om nu levande släktingar ber jag er mejla mig och inte lägga ut här). Han ville påskina, måhända skämtsamt, på ett vykort till fröken Florence Stephens att hans släkt ägde godset Gutenberg i Lichtenstein. Andra källor uppger att han var av en judisk släkt. Vad är fakta och vad är myt? Är intresserad av att få veta mer om denne person som bidragit till godset Husebys i Småland fascinerande och spännande historia.
1168
« skrivet: 2008-08-23, 23:45 »
Christian Skarin är densamme som Christian Hellbom. GMR 1744 för Göteborgs garnisonsregemente (Zanders regemente), kapten Johan Friedrich von Bergers kompani, mönstrade i Göteborg 4 juni 1744, soldat nr 97:  Christian Hellbom rymde ifrån Göteborgs garnisonsregemente den 5 juli 1731 och blev alltså efter 12 år ígenkänd då han låtit värva sig vid Hamiltons nyuppsatta infanteriregemente i Skåne. Den 19 april 1743 överfördes han sedan ifrån Hamiltons regemente till Zanders. Den 1 maj 1743 anges han ha blivit avlevererad, vilket får tolkas som att han framkom - det tog säkert någon vecka att skicka honom med fångtransport mellan regementena, varav det ena var förlagt i Skåne och det andra i Göteborg. Christian Hellbom avlider den 31 maj 1743. Man kan undra vilket straff han fick för rymningen och om detta var orsaken till att han avled så snart ? Går han återfinna i någon dödbok för Göteborg? Följdfråga med tanke på namnet Skarin: Finns det fler resande som bar detta namnet under 1700-talet? Någon relation mellan Christian Skarin (aka Christian Hellbom) och soldaten vid samma kompani Henrik Skarin (f ca 1719) torde finnas - kanske bröder och Henrik skulle då vara ytterligare en son till Per Jönsson Hellbom/Lindgren. Är Henrik Skarin mer känd?
1169
« skrivet: 2008-08-23, 10:16 »
Denne Olof Persson kallas även Olof Persson Skalle. Han är även min anfader (min ff ff fm mm f). Han tillhörde en gammal länsmanssläkt i Ljuder. Fadern var Per Persson Skalle (c1596-1679) i Skruf södregård och modern Kirstin Månsdotter (levde 1642, mtl). Farfadern hette Per Nilsson i Skruf sg och farfars far var länsmannen Nils Skalle (levde 1571) i Slätthult, Ljuder socken. En son till Olof Persson Skalle var Måns Olofsson i Skruv södregård som gifte sig med komministern Isack Mollerus dotter Britta Isacksdotter Mollera.
mvh
Niclas
1170
« skrivet: 2008-08-22, 18:35 »
Är mer känt om den värvade soldaten Christen Petter Skarin (~Christian Petter(sson) Skarin) vid Hamiltons regemente?
I GMR 1742, kapten Samuel Granatenhielms kompani, mönstrade i Varberg den 9 augusti 1742. Soldat nummer 33 Christ P: Skarin uppges vara 29 år, född i Närke; hantverk. mässing och koppararbete; han uppges vara sjuk på fästningen efter attesten
GMR 1744, kapten Samuel Granatenhielms kompani, mönstrade i Landskrona den 9 och 18 juli 1744. Soldat nr 33 Christen Petter Skarin - uppges den 1 maj 1743 efter resolution blivit avlevererad till generalmajor Sanders regemente (=Göteborgs garnisonsregemente) och i hans ställe samma dag insattes för nr 33 Johan L: Myndorff (36 år,född i Norge) etc.
Kan denne Christian Petter(sson) Skarin vara densamme som Per Jönsson Hellbom/Lindgrens son Christian Persson/Pettersson Hellbom som den 5 juli 1731 rymde sin soldattjänst vid just Göteborgs garnisonsregemente (sedermera benämnt Sanders reg. då denne var chef) - se under resande: Lindgren?
Vid samma kompani (Granatenhielms) tjänade nr 17 Hindrich Skarin. Denne upptas i GMR 1742 och anges då vara 23 år (dvs född ca 1719) och född i Västergötland. I GMR 1744 anges han vara 24 11/12 år och född i Västergötland med 2 1/6 tjänsteår vid regementet efter att ha kapitulerat på 3 år. Han är gift 1744. I GMR 1753 anges att han rymt 28/12 1746. Är mer känt om honom?
Eftersom två soldater bär namnet Skarin vid samma kompani och under samma tid (Christian Skarin 1741-43 och Henrik Skarin 1741-1746) kanske detta tyder på att de var bröder ?
1171
« skrivet: 2008-08-22, 18:14 »
Per Jönsson Lindgren (fd Hellbom) har påståtts vara identisk med soldaten Per Lindgren vid greve Gustaf David Hamiltons värvade infanteriregemente. Vad bygger denna identifikation på?
Det som är känt om den värvade soldaten Per Lindgren vid Hamiltons regemente är följande:
GMR 1742, kapten Samuel Granatenhielms kompani, mönstrade i Varberg den 9 augusti 1742. Soldat nummer 5 heter Pehr Lindgren, 40 år gammal (dvs född ca 1702), född i Västergötland; tidigare tjänt vid Helsinge Regemente; hantverk: mässingsarbete
GMR 1744, kapten Samuel Granatenhielms kompani, mönstrade i Landskrona den 9 och 18 juli 1744. Soldat nr 5 Pehr Lindgren, 41 11/12 år gammal (dvs född ca 1703), född i Västergötland; tjänt vid regementet 2 1/2 år; hantverk: mässingsarbete; gift; Capitulerat 3 åhr
GMR 1753, kapten Carl Otto von Segebadens kompani [=fd Granatenhielms kompani], mönstrade den 14 juni 1753. Soldaten Per Lindgren anges fått avsked den 2 juli 1747.
Vid Granatenhielms kompani finns flera zigenare/resandepersoner som tjänar som värvade soldater och det bör vara detta kompani som Barfod refererade till då han skrev om att greve Hamilton hade ett kompani som mestadels bestod av zigenarsoldater.
Det tycks mig som om det gjorts en förhastad identifikation av Per Lindgren eftersom den namne soldaten vid Hamiltons regemente enligt åldersuppgift skulle vara född ca 1702-1703, medan Per Lindgren (alias Per Hellbom) torde vara född ca 1685, eller något tidigare. Om Hellbom/Lindgren är densamme som soldaten Per Lindgren vid Hamiltons regemente skulle han ha uppgett sig nästan 20 år yngre än han verkligen var - skulle detta ha kunnat ske? Tanken är dock inte omöjlig, men vad knyter ihop identifikationen i så fall?
Vilka kronologiska fakta är kända om zigenaren Per Hellbom/Lindgren ur källorna?
1172
« skrivet: 2008-08-22, 08:02 »
tillägg till tolkningen av Olles bild:
Nov: 30 Vollenteuren Wesberg
***
för passlös
het m: m:
***
Insatt af Krono Befal.
man (Strandberg?)
med förpassning
den 29de Nov:
****
dömd wid Kinnevalds
urtimma ting den 2de sistledne
Januarii, målet är understäldt K[un]gliga Hof
Rättens Pröfning
Wäsberg är qwar i Arresten
Do Do
qwinsPersonen
Anna greta Laurin
Ett dess Barn
****
Do
***
Do
****
Do Do
Några frågor:
1. Vad står de olika kolumnerna för?
2. Rör fånglistan kronobefallningsmannens fångförpassningar i Kronobergs län (Växjö stad) ?
3. Nämns även Movits Laurin i fånglistan(dvs Modvig Laurin, han som senare hamnade i Ljuder o Vissefjärda socknar) ?
jfr Olles tidigare inlägg som citeras av Anders Berg ovan:
Ankom till Växjö kronohäkte 1809 30 november.
Förre glasföraren Movits Laurin.
Dess Dotter Maria Lovisa Laurin.
Volontären Fredrik Vestberg.
Qvinnspersonen Anna Greta Laurin.
Fredrika Henriksdotter ett dess barn.
Brott: För passlöshet och grovt slagsmål.
Urtima ting den 2 januari 1810 Kinnevads Härad.
Källa: [RK]JK EIIIcc:376 fånglistor.
Det har alltså stått ett extrainkallat ting den 2 januari 1810. Kanske hölls detta i Växjö stad, dit åtminstone i äldre tider Kinnevalds extrating kunde sammankallas. Jag ska kolla de mikrofilmade domböckerna som finns här i Växjö vid tillfälle.
Justitiekanslerns fånglistor och arkiv borde mikrofilmas - här finns ju en guldgruva för historiker såväl som (släkt)forskare som letar efter ambulerande människor. En mycket viktig ingång till de digra domboksvolymerna. Märkligt att ingen inom arkivväsendet slagit på trumma för detta material.
1173
« skrivet: 2008-08-22, 00:52 »
Fynd i Hamiltons regementes kyrkbok (riksarkivet i Helsingfors) f 236r, dödlängd 1759, april månad:  - vem kan denne Catharina Charlotta Wimmercrantz (c1739-1759) vara dotter till? Är hon dotter till guldsmeden Olof Wimmercrantz i Finland ? Regementet var 1759 förlagt på Sveaborg i Finland. Går det att få fram mer information om hautboisten Anders Crælii ?
1174
« skrivet: 2008-08-21, 23:09 »
Tack Olle!
Det står i sista kolumnen:
dömd wid Kinnevalds
urtimma ting den 2de sistledne
Januarii, målet är understäldt K[un]gliga Hof
Rättens Pröfning
Wäsberg är qwar i Arresten
Vad står de olika kolumnerna för?
Frågan är väl var detta mål återfinns? Har ej funnit det i Kinnevalds dombok. Eftersom det var ett urtima ting kan rättegångsakten ha skickats till Göta hovrätt utan att föras in i den ordinarie domboken.
1175
« skrivet: 2008-08-21, 22:57 »
Ortnamnen som omnämns i texten är Ettebro ch Haslestad (nuv. Hasselstad) i Ronneby socken.
1176
« skrivet: 2008-08-20, 21:18 »
Något är fel i ovanstående utdrag ur Justitiekanslerns arkivs fånglistor. Det existerar inget urtima ting den 2 januari 1810 vid Kinnevalds häradsrätt (jag har letat i domboken både ordinarie såväl som de extrainkallade (urtima tingen) men inte funnit något dylikt mål). Ställer mig frågande om tinget skulle extrainkallats den 2 januari - så kort efter nyårshögtiden - tidpunkten känns malplacerad helt enkelt så troligtvis har månaden blivit felaktigt angiven. Har någon möjlighet att kolla på Riksarkivet vad där egentligen står?
1177
« skrivet: 2008-08-18, 08:19 »
Löjtnant Anders Fr. Ribbing levde 1806 då han och hustrun är faddrar i Amiralitestvarvsförsamlingen. Finns denna familj med i Elgenstiernas nyutkomna supplementband?
1178
« skrivet: 2008-08-18, 08:17 »
den 18 Maij Copulerades drängen Pär Marchuson uti Dagzag`årde}n med Pigan Lisbeth Erichsdotter i nöbbeled Söragården.
1179
« skrivet: 2008-08-18, 07:24 »
den 18 Xbris [=december] Christnades Erik Pehrsons barn i S.gården i Nöbbelöf
kallades lisbet, witnen unga herr Ulfsax sampt hans
Praeceptor Benedict. Hagelin på Helgåkra, Nils gum-
meßon och Jon Gummeßon i Nöbbelöf wälbne fru Brita
Stina Siöblad till Helgåkra, Ingemars lisbet i Nöbbelöf
Pigan Elin Nilsdr ibdem
1180
« skrivet: 2008-08-17, 22:33 »
Det har spekulerats om varför skomakaren Johan Petter Jonasson (först anges Johansson ovan - kallas han det också?) antar namnet Natt och Dag. Kan han vara en utomäktenskaplig son till en medlem av den gamla adelsätten? I dag klingar Natt och Dag som gammal adel - men det man borde fråga sig är hur folk i gemen på 1840-talet uppfattade detta namn. Namnet är ju faktiskt ett alldeles utomordentligt slagkraftigt namn för en yrkesverksam hantverkare med ambitioner. Adelssläkten Natt och Dag var ju på 1800-talets mitt inte någon betydande släkt med makt eller rikedom längre och de grenar som överlevt var mer eller mindre på dekis? Vilka möjliga män av ätten Natt och Dag skulle kunna komma ifråga som möjliga fäder till Johan Petter om dennes börd inte var äkta? Om det inte fanns någon som kan knytas till Toftaholm eller tiden så faller ju alla spekuationer om att nammnet Natt och Dag upptagits på grund av koppling till den gamla adelsätten.
1181
« skrivet: 2008-08-17, 21:24 »
Chris, Stina Svensdotter står som född 1801 i Tånö dvs Tånnö socken strax norr om Dörarp sn i Jönköpings län. Vid branden i Värnamo prästgård (dit Tånnö var annex) förstördes tyvärr pastoratets kyrkböcker 1869.
1182
« skrivet: 2008-08-17, 19:53 »
rättelse: Wennerqvists hustru hette Elisabeth Ribbing (ej Rinning alltså).
1183
« skrivet: 2008-08-17, 19:52 »
Ovannämnde Constantia Gustava Koskull bör vara en för Elgenstierna okänd dotter till ryttmästaren Carl Erik Koskull (1762-1812) - om denne se Elgenstierna del 4 s 248, tabell 14. Dennes för nämnda verk okända hustru hette Lovisa Carolina Angelm?hl, se nedan.
Göteborgs Amiralitetsvarvsförsamling C:4 s 254 dödlängd 1809:
ryttmästaren Baron Carl Koskulls Son [NN] 1 år, 6 månader, död av Tandplåga den 19/4 1809, begravd 30/4 1809
Göteborgs Amiralitetsvarvsförsamling C:4 s 55, födelsleängd 1809:
Ryttmästaren Högwälb. Baron Carl Koskull et Dess Fru Lovisa Carolina Angelm?hl son Charlemille Edvard Död , född 9/4 1809, döpt 14/5 1809.
- modern var 26 år gammal (dvs född ca 1783)
Inga andra barn till Koskull funna döpta i Göteborgs Amiralitetsvarvsförsamling 1806-1810. Baron Carl Koskull närvarade vid dop redan 4/3 1808 i Amiralitetsvarvförsamlingen åt löjtnant C.F. Wennerqvist ohh Elisabeth Rinnings dotter Emma Charlotta (se C:4 s 41).
1184
« skrivet: 2008-08-17, 18:51 »
Är nedannämnde en medlem av adelsläkten?
Göteborgs Amiralitetsvarvsförsamling C:4 s 253, dödlängd 1809
Fröken Constantia Gustava Koskull 2 år, 8 månader, 29 dagar död av slag
den 12/1 1809 begravd 20/1 1809
1185
« skrivet: 2008-08-17, 14:07 »
Vigselnotisen jag anför ovan är förd av den svenska kyrkoherden i församlingen. Det fanns även en tysk kyrkoherde som förde kyrkböcker i Kristine (eller Tyska församlingen som den även kallades). I den tyske kyrkoherdens vigselnotis 1824 i maj står:  - häri står riktigt Bengtsson för bruden.
1186
« skrivet: 2008-08-17, 13:55 »
Sonen Alexander Theodors födelsenotis återfinns i Göteborg Kristine församling AI:2 s 149, år 1824:  26 J som står efter modern betyder 26 Jahr, dvs att hon var 26 år gammal. Vigseln mellan föräldrarna återfinns i Göteborgs Kristine CII:3 s 927, år 1824, nr 5: [lysning:] 25 [april] [vigda:] 25 [april] Styrman Jöns Skånberg [född 1791 23/5] och Jungfru Bend. Chr. Svensson [född: 1799 27/2] - Hustrun kallas här Svensson och inte Bengtsson.
1187
« skrivet: 2008-08-17, 13:39 »
Göteborg Amiralitetsförsamling C:4 s 305, dödlängd år 1820:
Enkefru Charlotta Ribbing 32 [år] [dödorsak:] Lungsot
död: 7/3 1820, begravd: 9/3 1820
- notisen om ?1820 i Göteborg Amiralitetsförs. AI:3 s 29 rör alltså Anna Charlotta Schagerström
1188
« skrivet: 2008-08-17, 12:33 »
Hej Sonja! Nu minns jag vem du är. Jo, vi kommer säkerligen att träffas på Sankt Sigfrids folkhögskola (=Kronobergs folkhögskola) igen på någon kurs. Möte mellan släktforskare är viktigt och roligt - man lär sig en hel del på kurserna. Efter lite letande i Katarina församling i Stockholm så hittar jag Gid-numret (2734.196.74100 ) du nämnde. Tips är att du framledes istället även anger volymens nummer och eventuell sidnummer (står på sidan överst eller underst - ofta ej detsamma som Genlines bildsiffror tyvärr) eftersom det är lättare att hitta än bara ett Gidnummer som är begränsat till Genline. Inflyttningen till Katarina församling skedde 1828 den 30 juli (Katarina förs. B:5 s 176):  Häri anges styrman Jöns Skånberg född 23/5 1791 - samma födelsedatum som Alexander Hallings son i Grevie. Slump måhända. Ovanför inflyttningsnotisen (se bilden) har skrivits 256 + 437 - vad betyder detta? Har eventuella bouppteckningar efter Jöns Skånberg ohh Benedicta Christ. Bengtsson undersökts ? Vigseln mellan paret - återfinns den i Göteborg?
1189
« skrivet: 2008-08-17, 08:11 »
Det verkar som om denna gren av ätten Ribbing ej är utredd. Kanske det till och med finns agnatiska avkomlingar?
I Elgenstierna del 1, s 386, under adliga ätten af Billbergh tabell 2, nämns att bruksförvaltaren Otto Emil af Bilbergh (1807-1863) gifte sig 1834 6/4 i Borgviks sn (värml.) m. Jeannette Elisabet Vilhelmina Ribbing, f. 1813 22/5 i Göteborg, ? 1891 8/12 i Västerås, dotter av sjökaptenen Arvid Ribbing och Anna Charlotta Schagerström.
Vad mer går att vaska fram om denna okända gren av Ribbingätten?
1190
« skrivet: 2008-08-16, 13:07 »
Sonja, om du funderar på ett nytt abonemang så kan jag rekommendera Arkiv Digital eftersom de har nyfotograferat kyrkböckerna för just Göteborg och de kommer även att få in hela Skåne undre året i sin databas. De har även skapat hänvisningar för de olika församlingarna och av dessa ser man att Göteborgs Amiralitetsförsamling åren 1805-1820 var annexförsamling i Örgryte, Göteborgs hospitalförsamling, Göteborgs Amiralitetsvarvsförsamling och Göteborgs Marieberg församlingars pastorat. Nr 96 kanske hänvisar till någon av dessa andras folkbokföringsböcker i början av 1800-talet. Göteborg är inte lätt att forska i när man inte känner till var man ska leta.
mvh
Niclas
1191
« skrivet: 2008-08-16, 13:01 »
Hej Sonja!
Har ej kunnat lokalisera vad Nr 96 står för. I Göteborgs Amiralitetsförsamling AI:3 (1805-1827) kan jag ej hitta varken Jöns eller Benedicta. Säfvestad kan möjligen vara en felskrivning/hörfel för Söfvestad (nu Sövestad)som är en socken i Skåne. Namnet Benedicta låter som en försköning av det vanliga sydsvenska namnet Bengta.
Var har du för uppgifter om paret ? När och var vigs de? Jöns Halling kallas Jöns Larsson Halling vilket skulle tyda på att hans far hette Lars, och då kan väl inte Alexander Halling passa in i bilden? Varifrån kommer uppgiften om att din Jöns Skånberg är född i Grevie?
mvh
Niclas
1192
« skrivet: 2008-08-16, 12:53 »
Är denna nedanstående familj känd sedan tidigare i Ribbingforskningen? Kan ej hitta dem i Elgenstierna..
Göteborgs amiralitetsförsamling AI:3 (anteckningar 1805-1827) s 29, Stibergs åsen:
Löjtnanten And: F. Ribbings f 1749 [struken]
Enka Fru Elisabeth f 1754 Död [struken]
Son Wilhelm f 1780 [struken]
Arfvid f 1782 [struken] Gift med anna Charlotta Schagerström [född] 1788 (under -ström i Schagerström: Död; senare tillagt +1820 med blyerts efter Arfvids notiser i kanten)
Dott Elisabeth f 1785 [struken] Gift
dito, s 121, Nya Warfvet:
Lieutenant Carl Fred. Wennerqwist f 1773
Fru Elisabeth Ribbing f 1785
Dotter Elisabeth Eleonora f 10/3 1806
Emma Charlotta f 25/(2) 1808
Dotter Johanna Fredrica f 22/4 1810
1193
« skrivet: 2008-08-15, 08:08 »
Kronolega betyder som Olle skriver att vederbörande lånat kyrkans brudkrona för sin vigsel. Det är alltså inte någon utomsocknes notering, utan var ett vanligt inomsocknes förfarande.
Ibland står det också att någon givit kyrkan pengar på sin hedersdag och det betyder även att det varit bröllop.
Står det Cronolega och ett datum så är detta då i regel motsvarande vigseldatum (jfr kyrkbok o räkenskaper så kan denna slutsats dras). Kyrkans räkenskaper är alltså ett komplement eller ersättningskälla för kyrkboken. Vid jämförelser mellan kyrkoräkenskaper och kyrkbok så ser man ibland att det förekom fler händelser, vigslar och begravningar (testamentspengar, bårklädespenningar) än vad som noterats i den ordinarie kyrkboken. Förklaringen till detta är att räkenskaperna i regel fördes samtidigt med händelsen medan kyrkboken ofta var en sammanställning efter att händelserna ägt rum (kyrkböckerna har förts både utifrån lösa minneslappar, kladdböcker och rent minnesmässigt, med alla dess fel och brister. Ibland även direkt vid händelserna. Förfarandet kunde givetvis variera ifrån trakt och pastorat så det är ibland svårt att säga något generellt om hur kyrkboken skrevs). Kyrkoräkenskaperna var dock viktig ekonomisk bokföring och dessa har en tendens att vara up-to-date. Givetvis har det också varierat ifrån person till person.
1194
« skrivet: 2008-08-14, 17:50 »
Göteborg Amiralitetsförsamling B:1 , littera H, s 105, inflyttningslängd år 1816:  Där står: 27/10 Halling Jöns Larsson f.d. arbetsfånge, från Thorslanda . No 96 -sistnämnda nummer bör vara någon form av löpnummer på attest eller hänvisning till husförhörslängd Göteborga Amiralitetsförsamling B:1, littera B, s 21, inflyttningslängd år 1813:  Där står: 1813 2/7 Bengtsson Benedicta Piga, från Säfvestad No 96. oförlofvad [med tillägget ovanför till höger: utflyttad 11/9 1818] Bilderna ifrån Arkiv Digital. Grevie C:2 s 316, födelselängd 1791:  Bilden ifrån Genline Fadern är ryttaren Alexander Halling.
1195
« skrivet: 2008-08-13, 13:13 »
Hej Bengt!
Vallonerna kom till Sverige ifrån dagens Belgien och norra Frankrike under 1600-talet. Dessa assimilerades som grupp efter bara några generationer och det existerade alltså inget särskiljande folkslag valloner under 1700-talet eller senare i Sverige. Det fanns givetvis vallonättlingar i stort antal, men om dessa i senare tider på bruken skulle ha kallats valloner är jag tveksam till. Det förekommer rätt mycket skrönor om valloner och det har uppstått en rejäl flora av myter kring vallonerna som var en av många arbetsinvandringar till Sverige.
Om det existerat något allmänt begrepp som vallonpiskare så borde detta ha lämnat efter sig belägg i språkliga källor - annars är vi nog tyvärr nödda att hänvisa det som en senare uppkommen skröna eller form av euforism för en arbetsledare.
mvh
Niclas
1196
« skrivet: 2008-08-12, 18:24 »
Hej Bengt!
Har du någon källa till var du sett detta yrke?
1197
« skrivet: 2008-08-12, 18:20 »
Tydligen finns det hembygdskonsulenter, en del kallar sig kulturarvskonsulenter, anställda på hembygdsförbunden som ska hålla kontakten med medlemmarna och informera dessa. Det är uppenbarligen dessa som brister i sitt förtroende och arbete.
1198
« skrivet: 2008-08-12, 17:57 »
Hur ser kontakterna hembygdsförening/hembygdsförbund och lokal släktforskarförening ut?
Då jag tillsammans med en historieintresserad kompis var ute på besök i Forsa gamla säteri, som är Hjortsberga hembygdsförenings lokal, utanför Växjö så råkade vi komma precis då de skulle hålla styrelsemöte. Vi blev dock väl och hjärtligt mottagna och fick berätta det vi kände till om byggnadens historia, som var vida mer än föreningens medlemmar kände till - deras informationsblad om byggnaden innehöll dessutom en massa faktafel som någon hembygdsförbundsmedlem felaktigt tåtat ihop. Historieintresset fanns där lokalt, men det verkade som det saknades kontakt med akademisk kunskap och källfakta. När jag nämnde att jag var med i Kronobergs genealogiska förening (KGF) som är länets släktforskarförening blev de nyfikna på denna eftersom de inte hade någon kännedom om KGF sedan tidigare. Detta tyckte jag var märkligt då jag upplever föreningen som väldigt stor (med 1600 medlemmar) och kursverksamheten är omfattande. Vår föreningslokal ligger dessutom i Alvesta tätort dit Hjortsberga kommunalt tillhör. Har vi i KGF missat kontakten funderade jag på och tog upp detta på vårt styrelsemöte och vi beslutade i vår förening att knyta kontakterna med de lokala hembygdsföreningarna genom att bjuda in dessa personligen till vår lokal framöver. Det som kom upp i diskussionerna var även hur lite respons vi fick ifrån hembygdsförbundets representanter i länet för vår verksamhet. En av länets aktörer inom hembygdsförbundet är Smålands museum och man skulle kunna tro att denna statliga historieförmedlingsinstitution vore intresserad av att söka kontakter med släktforskningsföreningen, men så icke - det har varit en ensidig kontakt via vår kursverksamhet där vi gjort studiebesök hos dem, inte tvärtom.
Det verkar vara hos länens hembygdsförbund som bristen av information finns - de informerar inte sina lokala medlemsföreningar om andra likartade föreningars verksamhet. Skälen till detta kan vara att man ej är intresserad av personligt engagemang, att man är rädd för konkurrens om någon annan förening upplevs som mer aktiv. Detta är i så fall ett svek mot sina egna.
Det behövs blåsa liv i kontakterna med de lokala hembygdsföreningarna, för de vanliga människorna som betalar medlmsavgiften till sin hembygdsförening är ofta mycket intresserade av släkt-, person- såväl som gårdsforskning vilket vi släktforskare också är. Vi är av samma sort men har valt olika ingångar för att förstå vår historia.
Har Sveriges släktforskarförbund något större samarbete och informationsutbyte med Sveriges hembygdsförbund? Finns det några gemensamma satsningar ? Genline har ett utbyte med Sveriges hembygdsförbund via sitt projekt Bygdeband. Borde inte en god och utbytbar kontakt mellan Sveriges släktforskarförbund och Sveriges hembygdsförbund också kunna komma igång ?
1199
« skrivet: 2008-08-12, 07:24 »
Ja, vem kan ha läst så fel- möjligen är Genlines bild så pass dålig att man inte kan urskilja u:et. I Arkiv Digital framträder bilden tydligt och det står klart medh Enckian Ingri Truetz dotter i westorp. Truet är en variant av Trued som är den normaliserade namnformen.
1200
« skrivet: 2008-08-12, 07:18 »
Den Andra Söndagen efter Påsk wigdes Jöns Jönßon född i Tixatorp med sin trolofwade Fästeqwinna Ingeborg Nilses dotter uti Yaby, Fadren inhyses
Gubben Nils.
Märk stavningen av dagens Öjaby - Yaby. Att fadern nämns beror på att målsmän skulle ge sitt bifall till äktenskapet.
1201
« skrivet: 2008-08-05, 20:26 »
Hej Linnéa, ett besök på Teleborgs slott rekommenderas om du vill se tavlor i färg på Bonde. Det du skriver om icke-skandinaviska drag och mörka färger stämmer inte med Bondefamiljen. Gamla fotografier har en tendens att ha en mörk färgton - och rågblonda på porträttfotografier kan då uppfattas som mörkhåriga. Bondefamiljen påvisar en mycket stor skandinavisk ansiktstyp om man nu allmänt ska uttala sig om dessa, vilket alltid är vanskligt vad nu skandinaviska drag är med tanke på den mischmasch vi är av våra förfäder germaner, balter, kelter, slaver och samer mfl.
Har du några mer konkreta berättelser om att din gammelmorfar skulle vara son till greve Bonde? Vem har berättat detta och i vilket sammanhang? Finns det några traditioner och mer exakta uppgifter som traderats om den påstådda relationen?
Likaså vill jag passa på att fråga om det finns det något bevarat foto på din gammelmorfar Karl Bernhard Hellberg (född 6 juni 1881) eller på hans mors make Karl Johan Hellberg ? De borde ha blivit avfotograferade eftersom det var populärt, och även billigt, att gå till fotografen redan på denna tid - men frågan är väl också om något foto blivit bevarat.
När ett påstått släktskap framförs som inte kan stödjas i kyrkböcker kan det visserligen stämma, men likväl kan det vara en myt som uppstått. Att pröva dessa påståenden mot bevarade källor är att släktforska - därav skepticismen ifrån Carl Szabad ovan.
mvh
Niclas
1202
« skrivet: 2008-08-04, 17:01 »
Linnéa, Gustaf Fredrik Bonde (1842-1909) byggde Teleborgs slott vid Växjö åt sin andra fru (vigda 1889 7/10 på Aringsberg i Aringsås sn (nuv. Alvesta förs.)) friherrinnan Anna Koskull (1868-1917) som han redan under äktenskapet med första frun Charlotta Ida Horatia Marryat (1843-1910), blivit förälskad i. Det sägs ha yttrats om det pampiga Teleborgs slott: det är märkliga tider då en bonde bygger ett slott för en kos skull. Teleborgs slott är öppet för visningar och där finner du bland annat porträtt på paret Bonde-Koskull.
Anna Koskull liksom sin bror Anders Ivar Brand var födda utomäktenskapliga som dotter till Vendela Amanda Herrström (1841-1913). Fadern friherre Anders Magnus Koskull legaliserade på sin dödsbädd förhållandet med deras moder Vendela Amanda Herrström och gifte sig med henne den 12 januari 1883. Fideikomissen Ängaholm i Aringsås sn var nämligen hotad av indragning till kronan då friherren saknade legitima arvingar i sitt äktenskap, som slutat i skilsmässa. Friherren Anders Magnus Koskull avled sedan den 24 februari samma år och ligger jämte sin första fru begravd på Aringsås kyrkogård. Fideikommissen var dock räddad och innehas ännu idag av Anders Ivar Brand Koskulls sonson.
Gustaf Fredrik Bonde var son till greve Gustaf Trolle-Bonde (1806-1884) och dennes andra fru friherrinnan Julie Vilhelmina Elise Susanna Banér (1821-1911), dotter till friherre Johan Gustaf Banér och Marianne Louise von Both.
Du nämner att din gammelfarfar var född utomäktenskaplig son till greve Gustaf Fredrik Bonde. Vad hette han och var är han född år 1881?
mvh
Niclas Rosenbalck
1203
« skrivet: 2008-08-04, 08:37 »
Boldevin/Bolwig Pettersson ohh Märta Hansdotter hade faktiskt en son Anders Boldevin som var soldat vid Spensiska regementet i Göteborg (han flyttade 1756 från Laholm nr 120, Laholm stad (se mtl 1757)) - denne Anders ska dock ej vara nämnd i moderns bouppteckning 1765 och slutsatsen bör väl då vara att han då är avliden - eller fanns det andra skäl till att han ej omnämns i boförteckningen?
Går Anders Boldewin i Skepperstad stom, SKepperstad sn att följas bakåt i tid ?
En annan son till Boldevin/Bolwig Pettersson ohh Märta Hansdotter hette Hans och han var artillerikarl i Landskrona enligt moderns bouppteckning 1765. Soldaten Hans Bollwin blev av Höks härad den 16 oktober 1747 efter egen bekännelse dömd till döden för tidelag på en stut. Efter omprövande av Göta hovrätt ansågs hans vittnesmål vara ostadigt och gillades ej och han fridömdes. Däremot skulle han rannsakas vid Malmö regementskrigsrätt för stölder och dubbelt hor som han erkänt. Möjligen var han mytoman?
Frågan är var Malmö regementskrigsrätt är för rättsinstans och om domböcker finns bevarade?
1204
« skrivet: 2008-08-03, 16:18 »
I Skepperstad (Jönköpings län) avlider 10 mars år 1796:
Gifta mannen, smeden, mäster Anders Boldewin i Skepperstad Stom af ålderdoms bräckligheter , 75 år, 9 månader och 6 dgr gammal [=> född ca 1720]. Begravd 13 mars 1796. Källa: Skepperstad C:2 s 303. Är denne släkt med ovannämnda familjer ?
1205
« skrivet: 2008-08-03, 16:05 »
Så här ser bilden ut hos Arkiv digital. Betydligt läsligare än de gamla svartvita Genline/SVAR-bilderna. AD-online kan rekommenderas varmt:  Platsen familjen flyttar till år 1824 är Sollkaryd, dvs Solkaryd i Skepperstad sn i Hultsjö pastorat. En titt i ortsregistret som finns i början av AI:12 obS! dessa finns avfotade hos Arkiv Digital, men ej hos varken SVAR eller Genline!:  På sidan 204, Solkaryd Nedregård återfinns familjen:  I omständighetskolumnen ej medtaget på bilden ovan anges att Peter Johannesson samma namn som Jaensson! är brukare och ägare - av 1/8 hemmansbruk i Solkaryd Nedregård. Märk att en inhyses Jaen Johannesson f 1785 i omständighetskolumnen har angetts att han är vanför även kommer med ifrån Frisnäs till Solkaryd nedregård -är det en bror till Peter ?
1206
« skrivet: 2008-08-03, 10:21 »
[18]48 1/(1?)
p. Lysn. till äkt. med hwarandra
Utfattige. Hafwa genom andras
understöd fått upp en boning.
1207
« skrivet: 2008-08-02, 11:31 »
Tove är väl ett typiskt historiskt mansnamn som även blivit kvinnonamn i modern tid?
Dessa unisexnamn som finns är rätt intressanta och i tider då genusvetenskap blivit agenda på universitet så undrar man om det finns någon som gjort en studie om dessa namn och deras uppkomst?
1208
« skrivet: 2008-07-30, 06:39 »
20 Junij
dr Zackris Jonßon i Swartzhult ng
Pig Botel Jonsd. i bockaskru w g
1209
« skrivet: 2008-07-30, 06:37 »
Skiärgöhl
1210
« skrivet: 2008-07-29, 20:05 »
Det har i Norden funnits flera personer som under medeltiden haft tillnamnet Galle. En släkt där tillnamnet varit ärftligt över flera generationer är den släkt som figurerar i bl a Sunnerbo härad (Småland) under 1500-talets första hälft och ifrån vilken den introducerade adliga ätten nr 162 Galle utkommit på mödernet. Sistnämnda yngre Galleätts stamfar Jon Marcusson var bonde på gården Kärringe, Angelstad sn (Sunnerbo hd) och gift med Kerstin Olofsdotter av den äldre Galleätten. Dessa sistnämndas son Gunnar Galle (död 1568) adlades omkring 1563. Om denna yngre ätt se Gustaf Elgenstierna Svenska adelns ättartavlor del III, s 3-4. Enligt biskop Hans Brasks släktbok är den äldre Galleättens stamfar en Jöns i Snöstorp som bör ha levt i slutet av 1300-talet eller i början av 1400-talet. Snöstorp bör vara byn med samma namn i samma socken beläget strax vid Halmstad i Halland. Går denne halländske(?) Jöns (Galle?) att belägga i några medeltida handlingar? Biskop Hans Brask släktbok - utgiven av Personhistoriska samfundet genom Hans Gillingstam och Göran Setterkrans (Stockholom, 1970) - s 116 anger följande släkttavla:  I Personhistorisk tidskrift 1975 har den kunnige Stig Östenson kommenterat utgåvan med lite genealogiska snapshots och å sidan 65 presenterar han en släkttavla där Gallefamiljen även omnämns:  Det förekommer en del smärre fel i Östensons släkttavla men dessa ska jag återkomma till senare. Frågan jag vill ställa är om det går att komma vidare med denna medeltida släkt nu när det framkommit att dess äldste f.n. kände stamfar Jöns synes vara kopplad till Halland, något som man inte tidigare uppmärksammat i litteraturen om Gallefamiljen (se bl a PHT 1911 s 51ff). Släkten förde i sitt vapen en sparre över ett blad. Samma vapenbild fördes även av frälsemannen Jon Galle som vid 1400-talets början uppträder i Värend (se SD 145, 162 och 254). Denne köper gods i Tofta och Gåvadstorp, tidigare i Tofta socken men sedermera tillhörande Tävelsås sn (Kinnevalds hd, Småland). Även en väpnare Knut Galle i början av 1400-talet kan kopplas till samma by Tofta som denne Jon Galle. Om denna Gallekrets i Värend har den gode Lars-Olof Larsson skrivit i sin doktorsavhandling Det medeltida Värend (Växjö,1975) s 434ff. Vapenbilden och tillnamnet kan tyda på gemensam släktskap mellan Galleätten som senare uppträder i Sunnerbo hd. Går det att källmässigt koppla ihop denna släktskap?
1211
« skrivet: 2008-07-28, 14:36 »
Bräckman är namnet båtsmännen bar som tjänade vid nr 100 Skoga. Bråckman är alltså fel angivet (läst?) i protokollet från Älvsborgs läns landskanslis arkiv 1830 5/8 § 306 och 1830 8/9 § 355 som Gabriel hänvisar till ovan.
Christian Bräckmans och hustruns inflyttningsattest till Idala finns bevarad (se år 1816). I denna attest anges han tjäna vid Norra Hallands kompani och det borde gå att återfinna honom i rullorna rätt lätt. I attesten anges att paret kom ifrån Fjärås socken. I denna församlingen återfinns:
Fjärås C:5 s 414, födelselängd 1815:
d: 19 Oct: Föddes oägta R:B: Christian Bräckman från Idala Sochn
och Christina Månsdoters doter i Gatan et. Fjärås Sochn
som döptes samma dag och kallades Cajsa Lisa. G: M:
Christina Börgesdr i Joßberg. Faddr Pehr Olsson i Måå
Anders Nilsson i Joßberg, Anna Christina Hansdoter ibm
Inger Svensdoter i Måå.
Fjärås C:5 s 54; vigsellängd 1815:
Dec: d 27 Vigdes Ordinarie R:B: Christian Brächman
från Idala, samt Pigan Christina Magnusdoter
från Gatan i Fjärås Socken, utan Skrud och
krona, de skola bo i Idala Socken.
I husförhörslängden för Idala AI:4 (1866-1870) s 21 skoga ägor, anges om Magnus Petter Christianssons dotter Anna Oliwia (f 1868 14/6 i Vallda sn) född och döpt i Wallda under modrens vandringar”. Detta indikerar att de visserligen var skrivna på stugan i Skoga (och sedan på Hallens ägor) men vandrat omkring. Går hustru Anna Kristina Persdotter, född 1823 9/5 i Veddige, att återfinna tidigare ? Hade även hon resandepåbrå bakåt?
1212
« skrivet: 2008-07-28, 12:34 »
Rotebåtsmannen för nr 100 Skoga i Idala sn, Halland, Christian Christiansson heter dock Bräckman och inte Bråckman. Han avancerar till korpral och blir gratialist 1859.
1213
« skrivet: 2008-07-28, 10:45 »
Artilleristen Carl Lund tjänstgjorde i Göteborg och Fält Artilleriet vid 4:e kompaniet, och återfinns i Göteborgs garnisonsförsamling AIa:5 (personalförteckning 1817-1831) s 126. Detta är säkert känt, men kanske går står hans födelseort i generalmönsterrullan - har detta undersökts?  Notisen i högerkanten säger om Carl Lund ingen Xdom [=kristendom], p. vagabonder:; malevolus [=elak,ond], p. Westervik - 09 afsk. 4/6 30. I Göteborgs garnisonsförs. AIa:2 (personalförteckning 1816-1820) s 32, återfinns artilleristen nr 44 vid 4:e fältkompaniet Carl Lund med familj: Här framgår att han ska vara född i Elfsborgs L.
1214
« skrivet: 2008-07-22, 15:00 »
Vid kontroll i Folkräkningen 1880 finner jag Jeremias vara vid livet och han bär nu patronymikonet Johansson:
Jeremias Johansson född 1815 i Korsberga, Jönköpings län , skomakare
hustru: Maria Ljungfelt född 1822 i Lund, Malmöhus län
boende 1880 i Kristianstad No 202, Kristianstad stadsförsamling.
1215
« skrivet: 2008-07-22, 14:55 »
Tack Anders. Det är många märkligheter kring Dahlbergfamiljen - namnbyten och felaktiga födelsedata etc. Ovan nämner jag Jeremias som var son till Christina Nilsdotter Dalberg som sammanlevde först med lumpsamlaren Jonas Peter Berggren (jfr notisen i Vrigstad 1768!) och sedan med fd lumpsamlaren Lars Norberg. Sonen Jeremias födelsenotis återfinns i Korsberga (F) år 1811 den 30 januari (alltså ej född 1815 2/2 som det uppges i husförhörslängderna):  Fadern kallas i födelseboken dräng Bergström i Målen Stenberga Sochn och modern pigan Stina Nilsdotter Dakberg (20 år gammal). Sonen Jeremias föds i Måssö, dvs torpet Mossö - men föräldrarna är ej skrivna där. Frågan är om någon Bergström har existerat överhuvudtaget? Jonas Peter Berggren anges däremot som fader i husförhörslängden - men Jeremias bär sednare patronymikonet Jönsson enligt domböckerna. I Stenberga kan jag ej återfinna något Målen där nämnde Bergström kan tänkas ha varit boende under 1810-talet - men vid Skärvete pappersbruk (Stenberga AI:5 s 149) är lumpsamlaren Jöns Norberg (f 1769 9/11 i Hvena) skriven ifrån 1809 då han uppges ha inkommit ifrån Ökna. Jöns Norberg är endast upptagen på nattvard 8/11 1813 då han är skriven vid Skärvete - på omständigheter står om honom 10 Guds bud förs[varligen]
1216
« skrivet: 2008-07-22, 10:22 »
I anslutning till mitt inlägg den 07 juli 2005 - 10:55 där jag visar att Nils Dahlberg även kallat sig Nils Hultman kan kanske dessa fynd ge vidare spår bakåt: Kärda C:2 s 6, födelselängd 1788:  Nils Hultmans kallas glasförare och hustrun heter 1788 Brita Apelqvist (men hon kallas Britta Cajsa Ekman i S. Solberga sn 1790). Denne son Germund avlider efter tre månader under föräldrarnas vistelse i Sibbohult, Rydaholm sn: Rydaholm C:5 s 364, dödlängd mars 1789: Går det att spinna vidare på att hustrun kallas Brita Apelqvist 1788 ? Hultman förekommer tidigare bland resande - se under Forskning om resandesläkter » Historia » Falkenberg där soldaten Verner Fredriksson Hultman nämns.
1217
« skrivet: 2008-07-19, 22:23 »
I Växjö stad nämns i mtl 1770 Borgaren Adam Wimmercrantz med hustru. De är upptagna strax före Christopher Sandberg och hans hustru (jfr ovan) och har alltså bott strax jämte denne i staden. 
1218
« skrivet: 2008-07-19, 19:52 »
Ibland går det snabbt. Hittade notisen jag funderade på - en Niclas Wimmercrantz är fadder i Växjö stad 1738 den 16 juni åt Christopher Sandbergs dotter Maria Christina Växjö C:1 s 122.  Vem är denne Niclas Wimmercrantz? Kontakten mellan Wimmercrantz ifrån Vimmerby och Växjöborgare finns även tidigare - häktmakaren Johan Henriksson ifrån Vimmerby som i domböcker både kallas tartar och zigenare och vars son Modvig Johansson börjar kalla sig Wimmercrantz på 1710-talet är fadder i Eksjö stad 1701 den 13 februari åt pinkaren =häktmakaren! Erngisel Larssons ifrån Växjö son Lars. 
1219
« skrivet: 2008-07-19, 19:09 »
Vem är gesällen Zacris Wimmercrantz som nämns i mtl 1778 för Växjö stad såsom boende hos skräddaren Johan Rosendahl ?  Har för mig att det i en gammal notis någonstans här på anbytarforum ska vara nämnt om en Wimmercrantz som figurerat i Växjö - men hittar ej denna notering nu. Kommer någon ihåg den?
1220
« skrivet: 2008-07-19, 19:00 »
den 10 Maij Benchtz och h. Marias Son Börie i Sörgården davidz-
hult Vittne Gumme i davidzhult, Nils Norgården Ibidem, dr. Nils
i Ry, H. Elin i Ry, pig. Sara i Rÿßlöcka
[kursiverade bokstäver är sådana som ingår i förkortningstecknen (vanligt är att man tolkar dessa förkortningstecken likt slängar som l, men de står faktiskt för upplösta slutändelser)]
Orterna som nämns heter moderniserat: Davidshult (nuvarande Kosta glasbruks område), Ryd och Rislycke.
mvh Niclas
1221
« skrivet: 2008-07-15, 13:01 »
Svarar kort på min egen fråga om vilken som var far till flickorna Frimodig. I mantalslängden 1754 nämns i Laholm stad såsom boende på gård nr 7 bl a Krämaren Anders Frimodigs änka, som flyttar till nr 117. Sonen(!) Marin Andersson - flyttar och blir borgare på nr 117, dottern Inga Lena (även hon flyttar till nr 117).
På nummer 117 återfinns bland andra boende:
Inhyses hustrun Anna Bolldewin - som flyttar till nr 39.
Istället:
Aders Frimodigs änka fr. N7
dot: Ingar Lena fr samma ställe
Borgaren Marin Andersson fr N 7 ogift, burbrev daterat den 16 juli 1753
Marin Andersson som förekommer ihop med Jacob Fredrik Arenfeldt är alltså även han en svåger, bror till hustrun.
1222
« skrivet: 2008-07-15, 10:33 »
Laholm C:3 s 242, vigda år 1765:
Maij 7 Böckare Gesällen Jacob Boldevin smat Borgare doteren Elsa Sundman härstädes
Laholm C:3 s 243, vigda år 1766:
Febr: 11 Wigdes Handels-Borgaren Boldevin Pettersson
samt Pigan Karin Nils doter Gryberg härstädes.
1223
« skrivet: 2008-07-15, 10:16 »
Ja, givetvis ska det vara 1740 då Anna Margareta föddes. Attans också, tyckte jag fick till det rätt bra annars. En notis ur Laholm vigselbok för maj år 1757 som omtalar att kungliga majestät givit sitt tillstånd till ett minderårigt äktenskap:  Detta tillstånd borde gå att återfinna i Göteborgs domkapitels arkiv (dit Halland o Laholm väl stiftsmässigt hörde) för år 1757. Jfr: Laholm C:3, s 228 , vigda 1755: 26 Jan: Aflämnades til Ächtenskap emillan Borgaren i Falkenberg Johan Oller och Borgaredottern härstädes Ingrid Helena Frimodig. Wigzlen förrättades i Wessige. Christina Frimodig och Ingrid Helena Frimodig torde vara systrar eftersom Johan Oller och Jacob Fredrik arenfeldt var svågrar. Vilka var dessa systrars föräldrar?
1224
« skrivet: 2008-07-15, 08:06 »
En fråga som vi kanske inte ska utesluta:
Är Armfeldt densamme som Sommerfeldt?
Tänkt och möjligt scenario:
föraren Jacob Fredrik Armfeldt rymmer i början av 1738 (eller i slutet av år 1737) med gifta Anna Catharina Möller, soldaten Vidrik Nordbergs hustru. Paret reser mot Stockholm där sonen Jacob Fredrik (som senare kallar sig Arenfeldt) föds 1738 eller i början av år 1739. De tar sig vidare norrut mot Hälsingland och trakter som Jacob Fredrik Armfeldt känner till, Arbrå socken, där han har bekanta. Där kan han använda sitt rätta namn. Paret är inte gifta men föreger sig antingen som detta eller som trolovade - Möller säger sig vara änka - hon kanske har med sig barn som hon fått med Vidrik Nordberg (ex. sonen Peter). I Arbrå föds dottern Anna Margareta på sensommaren 1739. Armfeldt-Möller stannar över vintern i Arbrå för att året efter ge sig av till säkrare platser, dit inte kyrkan och svenska militärmakten når dem, vilket blir utrikes. De finner sig tillrätta en kortare tid i Köpenhamn och Danmark där Jacob Fredrik Armfeldt väljer att kalla sig Johan Henrik Sommerfeldt och han får tillfälligt arbete som portvakt hos en greve i staden. Paret vigs i Köpenhamns garnisonsförsamling våren 1744. Med nya papper ifrån Köpenhamn tar sig paret året efter över till Sverige. Ett gift par med riktiga papper väcker inte den misstänksamhet som de tidigare fått erfara. Med titeln konstnär, vilket var en tänjbar sanning med tanke på metamorfosen Armfeldt genomgått sedan han var förare, hamnar paret i Göteborg där deras son Carl Gustav döps innan jul 1745 i garnisonsförsamlingen. Pojken avlider dock efter ett halvår i samma stad och begravs på Örgryte kyrkogård. Därefter tiger källorna fram till att Anna Catharina Möller inleder ett förhållande med sin förre mans brorson Vidrik Bollvig ifrån Laholm.
OBS! Fiktivt händelseförlopp!
Kan det ha gått till så här eller finns det någon annan förklaring?
1225
« skrivet: 2008-07-14, 09:02 »
Hej Lena. Det bästa är att försöka se vad som står i domböckerna. Det är knepigt att komma vidare. Fångrullorna för Varbergs fästning borde finnas (hmm, har för mig jag sett dem någonstans - ska kolla).
Anders, jag reflekterade liksom du över namnet Tiburtius Palm - i generalmönsterrullan för Hälsinge regemente 1740 heter 2:e trumslagaren vid Arbrå kompani Tiburtius Tiburtiusson Palm (GMR nr 679, f 192v-193r).
Det är många underliga turer kring denna personkrets. Soldaten Vidrik Persson Nor(d)berg tjänstgjorde vid Bousquettes regemente 1737-41, uppges vara i livet den 15 Augusti 1741 då han avvikit under kommendering att skaffa trossdrängar. Vid samma regemente tjänstgör Jacob Fredrik Armfeldt 1732 till åtminstone 1737 (volonteur som soldat 1732-34, rustmästare 1734-35, förare 1735ff - han uppges vid generalmönstringen 1739 ha uteblivit efter en permission (som måste ha skett före 11 mars 1738 då en annan förare insattes i hans ställe).
Jacob Fredrik Armfeldt tjänstgör alltså som förare (slutet av 1737) vid Henrik Aminoffs kompani samtidigt som Vidrik (Persson) Nordberg tjänstgör som soldat där. De måste då ha känt varandra.
I början av år 1738 sticker Armfeldt och nämns sedan den 20 augusti 1740 i Arbrå socken i Hälsingland då sergeanten Jacob Fredrik Armfeldt och Anna Catharina Möllers dotter Anna Margareta föds. Vidrik Nordberg tjänstgör då fortfarande vid Bousquettes regemente. Något är alltså uppenbart fel av de uppgifter som framkom av Jacob Fredrik Arenfeldt 1776. Anna Catharina Möller kan ha varit gift med Vidrik Nordberg men istället rymt med Jacob Fredrik Armfeldt. Alternativet är att Anna Catharina Möller efter förhållandet med Armfeldt slagit sig ihop med Nordberg (måste då ha skett tidigast 1741). Uppgiften att hon varit änka efter Vidrik Nordberg innan hon slog sig ihop med Armfeldt är i alla fall felaktig.
Jacob Fredrik Arenfeldt som blev borgare i Laholm påstod sig vara 36 år 1776 och född i Stockholm. Åldern kan vara felaktig, men om den stämmer så bör han vara född 1739 eftersom han har en syster född 1740 (han kan alltså ha fyllt 36 år 1776, men på sitt 37:e). Går han återfinna i någon Stockholms församling dopbok? Om hans fader Jacob Fredrik Armfeldt dog då han var späd och hans enda uppgifter bygger på hans moder Anna Catharina Möllers information (desinformation?), kan det vara förståligt att han ej kände till de riktiga omständigheterna kring sin faders släkt.
Några kommentarer?
1226
« skrivet: 2008-07-12, 18:57 »
Sergeanten Jacob Friedrich Armfelt, En Piga 1[=skattskyldig,dvs pigan] Niuter adeliga privilegier upptas i mantalslängden 1741 (upprättad i dec. 1740) på slutet av Arbrå socken:  Han är ej nämnd i Arbrå sn mtl 1742 (upprättad i dec. 1741) eller 1743. Mantalslängden för 1740 finns ej hos SVAR. I mtl 1739 finns han ej med.
1227
« skrivet: 2008-07-11, 12:46 »
I registret till döds- och vigselnotiser i Post- och Inrikestidningar 1760-1800 nämns följande Wigart o Wigert:    Sista siffrorna som anges är vilket år notisen finns i Post- och inrikestidningar och vilket sidnummer notisen finns på i nämnda tidning utifrån datumet ex. assessorns son i Gefle, barnet, Per Israel Wigerts död omnämns i Post- och inrikestidningar år 1788 den 14 februari 14/2 på sidan 21. I Post- och inrikestidningar finns mestadels borgerliga och adliga personer omnämnda, men även andra sociala kategorier av personer på resande fot som ville kungöra vigslar eller dödfall. Registret är uppgjort på 1800-talet av T. Lagerheim. Nu får vi bara hoppas att Kungliga biblioteket kan få tummen ur och digitalisera dessa mycket intressanta tidningar. Om inte annat går det att beställa kopia ur dem via biblioteken. /Niclas
1228
« skrivet: 2008-07-10, 18:06 »
Detta är ett svar på som flyttats till Resandesläkter - Wigardt, men eftersom det leder in diskussionen på andra släkter med detta namn får det stanna här. / mvh Anders Berg, Moderator Släkter
Jan, jag ville lyfta fram dessa arkivhandlingar här under Wigardt då jag tänkte de kunde ha allmänt intresse för de som forskar kring olika Wigardt. Om det föreligger någon släktskap med Peter Wigardt (1746-1779) och den äldre Peter Wigart(1680-1758) vet jag ej men kan vara värt att undersöka. Det har säkert som jag skrev funnits flera olika familjer, ej släkt, som burit och upptagit efternamnet Wigardt. Namnet är detsamma som nordtyska Wiegert (varianter av namnet finns i ett stort antal: Weigert, Weichert, Weichhardt, Weighar(d)t, Weickar(d)t, Weikard, Weikart, Weikert, Weicker(t), Wicher(t), Wiechert). Namnets etymologi är forntyskt. Förleden wig betyder kamp, strid, krig och efterleden hart betyder hård, stark. Namnet är med andra ord ett typiskt soldatnamn.
mvh
Niclas
1229
« skrivet: 2008-07-10, 09:30 »
Hej Jan! Det är lätt att gå fel i denna djungel av uppgifter som finns. Under resande: Wigart var det jag skrev frågan. Något klargörande om kopplingen Nils Wigart-Peter Wigart har jag ej fått, varför den är rätt intressant att lyfta fram igen. När det gäller efternamnet Wigart/Wigardt har det säkert funnits flera olika släkter i Sverige som burit detta namn i äldre tid. På Göteborgs universitetsbibliotek förvaras förresten Cederlöf-Wigarts åtkomsthandlingar som tillhört en Peter Wigart(1680-1758).
1230
« skrivet: 2008-07-08, 18:21 »
Hur säkert är det att krögaren Nils Wigardt i Stockholm var far till Peter Wigart ? Vad bygger denna identifiering på mer än efternamnet? Finns det någon bouppteckning efter krögare Nils Wigardt eller hans hustru Christina Holm i Stockholm ?
1231
« skrivet: 2008-07-04, 14:57 »
I kontroll av SVAR:s Generalmönsterrullor för Bohusläns regemente (referenskod: SE/KrA/0023/0 )fann jag följande fram till 1720, då sammanslagningen av kavalleristerna i söder och dragonerna i norr till ett gemensamt Bohus läns regemente skedde:
614
Volym 1689 Riksänkedrottningens livregemente till häst. Föregångare till Bohusläns regemente. 1 st.
615
Volym 1694 Riksänkedrottningens livregemente till häst. Föregångare till Bohusläns regemente. 1 st.
616
Volym 1708-1715 Riksänkedrottningens livregemente till häst. 1708. Föregångare till Bohusläns regemente. 1 st. 1715. 1 st. Skvadronen i Bohuslän.
617
Volym 1689 Bohusläns dragonbataljon. Föregångare till Bohusläns regemente. 1 st.
618
Volym 1694-1708 Bohusläns dragonbataljon. Föregångare till Bohusläns regemente. 1694. 1 st. 1708. 1 st.
619
Volym 1712-1715 Bohusläns dragonbataljon. Föregångare till Bohusläns regemente. 1712. 1 st. 1713. 1 st. 1715. 1 st.
620
Volym 1718 Bohusläns dragonbataljon. Föregångare till Bohusläns regemente. 1 st.
621 a
Volym 1719-1720 Bohusläns dragonbataljon. Föregångare till Bohusläns regemente. 1719. 1 st. 1720. 1 st. Första och andra oindelta fyrmänningskompanierna.
Är dessa SVAR:s rullor enbart mönsterrullor för dragonerna i norr vilket det synes vara vid en första anblick? Har någon forskarerfarenhet av dessa SVAR:s rullor över Bohusläns regemente ?
1232
« skrivet: 2008-07-04, 14:45 »
När jag surfade runt för att finna information om Aschebergs regemente så fann jag en hemsida som ger en mycket bra inblick i 1600-talets Sverige och hur en värvads öde kunde te sig. En till Aschebergs regemente år 1678 värvad ryttare vid namn Anders Flygare nämns i Öregrund på 1600-talet.
1233
« skrivet: 2008-07-04, 14:22 »
Referensen av Michael till NAD och Krigsarkivet och Riksänkedrottningens regementes räkenskaper tom 1723 [sic! 1720 borde nog vara mer korrekt, jfr nedan] (SE/KrA/0024/028/G I ) anger följande arkivvolymer i serien GI::
1 1680 Regementsslut. Sidan 36 jordbok, 220 rullor.
2 1681 Regementsslut. Sidan 49 jordbok, 225 rullor. Samtida band. Inlevererad i Kammarkollegium i november 1682.
3 1682 Regementsslut. Sidan 48 jordbok, 232 rullor. Samtida band.
4 1683 Regementsslut. Sidan 35 jordbok, 115 rullor, 282 krigsmanshusräkning. Samtida band.
5 1684 Regementsslut. Sidan 45 jordbok, 209 rullor. Samtida band.
6 1685 Regementsslut. Sidan 80 jordbok, 613 rullor. Samtida band.
7 1685 - 1687 Avräkning.
8 1686 Regementsslut. Sidan 76 jordbok, 597 rullor. Samtida band.
9 1687 - 1691 Uträkning på tionde och tjugonde penningen. Samtida band.
10 1688 Regementsslut. Sidan 76 jordbok, 563 rullor. Samtida band.
11 1689 Regementsslut. Sidan 94 jordbok, 669 rullor. Samtida band.
12 1690 Regementsslut. Sidan 78 jordbok, 661 rullor. Samtida band.
13 1691 Regementsslut. Sidan 78 jordbok, 663 rullor. Samtida band.
14 1692 Regementsslut. Sidan 90 jordbok, 661 rullor. Samtida band.
15 1693 Regementsslut. Sidan 82 jordbok, 719 rullor. Samtida band.
16 1694 Regementsslut. Sidan 86 jordbok, 741 rullor. Samtida band.
17 1696 Regementsslut. Sidan 82 jordbok, 819 rullor. Samtida band.
18 1697 Regementsslut. Sidan 60 jordbok, 769 rullor. Inbunden.
19 1698 Regementsslut. Sidan 86 jordbok, 735 rullor. Inbunden.
20 1699 Regementsslut. Sidan 82 jordbok, 767 rullor. Inbunden.
21 1700 Regementsslut. Sidan 94 jordbok, 737 rullor. Inbunden.
22 1701 Regementsslut. Sidan 82 jordbok, 717 rullor. Inbunden.
23 1702 Regementsslut. Sidan 74 jordbok, 681 rullor. Inbunden.
24 1703 Regementsslut. Sidan 70 jordbok, 629 rullor. Inbunden.
25 1704 Regementsslut. Sidan 72 jordbok, 601 rullor. Inbunden.
26 1705 Regementsslut. Sidan 75 jordbok, 642 rullor. Inbunden.
27 1706 Regementsslut. Sidan 64 jordbok, 685 rullor. Inbunden.
28 1707 Regementsslut. Sidan 66 jordbok, 594 rullor. Inbunden.
29 1708 Regementsslut. Sidan 58 jordbok, 609 rullor. Inbunden.
30 1709 Regementsslut. Sidan 26 jordbok, 715 rullor. Inbunden.
31 1710 Regementsslut. Sidan 14 jordbok, 545 rullor. Inbunden.
32 1711 Regementsslut. Sidan 14 jordbok, 581 rullor. Inbunden.
33 1712 Regementsslut. Sidan 14 jordbok, 619 rullor. Inbunden.
34 1713 Regementsslut. Sidan 15 jordbok, 139 rullor. Inbunden.
35 1714 Regementsslut. Sidan 33 specifikation, 157 rullor. Inbunden.
36 1715 Regementsslut. Sidan 14 jordbok, 601 rullor. Inbunden.
37 1716 Regementsslut. Sidan 25 specifikation, 139 rullor. Inbunden.
38 1716 - 1717 Regementskassaräkning.
39 1717 Regementsslut. Sidan 25 specifikation, 143 rullor. Samtida band.
40 1718 Regementsslut. Sidan 37 specifikation, 145 rullor. Samtida band.
41 1719 - 1720 Regementsslut. 1719 Sidan 81 specifikation, 159 rullor. 1720 Sidan 74 specifikation, 129 rullor.
De verkar tyvärr ej vara filmade.
1234
« skrivet: 2008-07-04, 14:14 »
Tack för dessa intressanta upplysningar. I Svensk rikskalender 1908 nämns följande uppgifter om Kungl. Bohusläns regemente: »Aschebergs regemente» eller »Änkedrottningens lifregemente till häst» 1674 (»von Posts dragonregemente» 1675; »Tyska» eller »Gröna dragonerna» 1679); »Bohusläns gröna dragoner» 1727, afsuttna 1777, 1783 och 1791; sedermera »Bohusläns regemente»; »ständigt infanteri» 1862. »Lund 1676, Landskrona 1677, Hälsingborg 1710, Gadebusch 1712, Svensksund 1790.» Vilka mönsterrullor finns bevarade för perioden 1709-13 ? I min forskning över resandesläkter har jag stött på en hel del referenser till att personer tjänstgjort vid Aschebergs regemente. En sådan hänvisning finns bl a om en i övrigt okänd Hans Hindrich som påstås vara far till Anna Sophia Hindrichsdotters (barnfödd i Gränna) gift med borgaren (i bl a Vimmerby), häktmakaren o hästtjuven Hans Hindrich Rudolphus/Rudolph (=Hans Hindrichsson). Denne Anna Sophias far skulle varit en Ryttare under Sahl gref Aschenbergs Regemente wed nampn Hans Hindrich och blef slagen wed Helsingborg, sampt redet Ryttare för Kantegården i Giötatorpzby och Bonden Börge. Vidare anges denne ryttares riktiga namn i dombokskällan ha varit Hans Hindrich Jacobsson och att han var gift med Anna Margareta Maximiliani (född i Tyskland) som var Anna Sophias mor. Om stupade ryttare vid Helsingborg den 28 februari 1710 under von Aschebergska regementet nämns på Hallandsrötters hemsida och i en artikel Avlidna personer vid Riksänkedrottningens livregemente till häst 1710-1716. Det kanske finns fler stupade ryttare nämnda i Kungl. Bohusläns Regemente och dess hembygd som anges vara källan för uppgifterna om de halländska ryttarna. Om nu uppgiften om att Anna Sophias far stupade vid nämnda slag och hette Hans så bör han kunde identifieras närmre både till namn och geografisk rusthållsplats. Vart ligger Kantegården och Götatorps by ? På Svenska ortnamns CD:n kan jag endast återfinna en plats idag som heter Kantegården och den räknas idag till Mo församling (Tanums kommun). Götatorp är oidentifierat eftersom det bör ligga i Bohuslän eller Halland och endast en småländsk ort finns med detta namn idag. Vid Aschebergs regemente har jag även noterat att andra resanden ska ha tjänstgjort i början av 1710-talet: Johan Christiansson Reiner/Rejnar, Petter Andersson (Kankel) och svärfadern till zigenaren Per Jönsson (Hellbom/Lindgren) som både angetts heta Lorens och Christian Larsson/Lorensson - sistnämnde ska ha varit med vid Tönningen (1713). Går det att verifiera eller falsifiera dessa andrahandsuppgifter om tjänstgöring vid Aschebergs regemente ur bevarade mönsterrullor?
1235
« skrivet: 2008-07-04, 11:33 »
Söker information om greve Aschebergs regemente. Söker även hänvisning till bevarade generalmönsterrullor/brödmönstringsrullor på Krigsarkivet eller som finns digitaliserade hos SVAR/Arkiv Digital för detta regemente.
Regementet nämns i olika sammanhang ha varit aktivt i Halland, men även att det 1710 på Magnus Stenbocks order förlades till Skåne - Aschebergs regemente anges då även vara benämnt Riksänkedrottningens kavalleriregemente. Aschebergs regemente ska även ha varit aktivt på 1670- och 1680-talet så frågan är väl om det är samma regemente eller att flera regementen haft chefer med detta efternamn (regementen fick ju ofta namn efter sina regementschefer - och detta gör det svårt att använda SVAR:s regementsklassificering).
1236
« skrivet: 2008-07-03, 06:55 »
Ulf Sawert, du saknar historisk skolning kan jag klart konstatera. Du lägger nutida värderingar och synsätt i en värld du inte känner mycket till. Att få utomäktenskapliga barn var skamligt och osedligt för hundra år sedan.
Klart jag vågar se bilder på din mor. Varför skulle jag vara rädd för hennes avbild? Fråga dock henne först om du får lägga ut bilder på henne inför andra - detta är att visa respekt gentemot henne!
Sunt förnuft är att vara kritisk till påståenden och lösa rykten som cirkulerar bland folk och fä. Det var detta Birgit Sparre visade då hon ej med säkerhet angav vilka som var hennes biologiska föräldrar enligt biografin. Vad hon egentligen visste eller anade själv kanske hon behöll dolt...
1237
« skrivet: 2008-07-03, 06:28 »
Ulf Sawert, du efterlyser svar på din fråga HUR förklarar ni den stora likheten mellan våra släkter?
SVAR: det finns ingen större likhet mellan era släkter - detta måste åter igen vara din fantasi som spelar dig ett spratt. Den enda yttre liket jag kan se är att era båda familjer är typiska primater.
Att svara på din andra ställda fråga: varför kunde inte Birgit acceptera Edvind-teorin? är något jag inte kan göra då detta är ditt påstående och inte Birgit Sparres. Var någonstans har hon påstått att hon ej accepterade att Edvin Thomaeus var hennes biologiske far? Har hon verkligen sagt detta?
Det var stor skam i slutet av 1800- och början av 1900-talet att få barn utom äktenskapet, speciellt för kvinnor, men även för män av positionerad hög social klass - som en prästfamilj. Betänk att det var en victoriansk anda som genomsyrade människornas vardagstänkande. En prästson som gör en flicka med barn och vars far predikar avhållsamhet och kyskhetsideal på predikstolen varje söndag - hur skulle dennes trovärdighet bli då han uppenbarligen inte uppfostrat sin son som han lärt.... där har du svaret.
Nu till Ulf Sawert att svara:
Varifrån kommer påståendet att Birgit Sparre skulle vara utomäktenskapligt kungabarn? Källa för detta löst utslängda påstående eftersöks.
vänligen,
Niclas Rosenbalck
1238
« skrivet: 2008-07-02, 07:08 »
Ulf Sawert, vilka källor har du för ditt utslängda påstående att Birgit Sparre skulle ha släktskap med Bernadotte? En likhet med dig och din moster ger ju ingen alls koppling till Bernadotte eftersom du inte är släkt med kungahuset...
Har Birgit Sparre någonsin själv påstått att hon skulle vara släkt med kungahuset? Vem påstår det och i vilket sammanhang. DU och dina underhållande fantasier är inga pålitliga källor min gode herre så rannsaka dig nu själv och kom ut i verkligheten.
vänligen,
Niclas Rosenbalck
1239
« skrivet: 2008-06-26, 11:40 »
När nu aktuell socken klart fastslagits så med facit i hand läses i Tjörnarps födelsebok 1793 från Göreds Sochen . Går Hallberg att återfinna i mantalslängderna för Djurröd sn i början av 1790-talet?
1240
« skrivet: 2008-06-23, 23:50 »
Jag citerar Bergstrand i hans bok Kyrktjuvar, hästtjuvar och ficktjuvar i Västergötland och det han återger om Jacob Fredrik Arenfeldt vid rannsakan 1776: Arenfeldt säger sig vara 36 år och född i Stockholm och son till fänriken vid Paschettska(?) regementet vid namn Jacob Fredrik Armfeldt samt att han således härstammar av denna adeliga familie, fast genom oriktigt utnämnande av dess rätta namn han kommit att kallas för Arenfeldt. Föregiver att han haft en broder vid namn Carl Gustaf Armfeldt, vilken dött i yngre åren, samt att dess farbror skall vara överstelöjtnant vid artilleriet vid namn Clas Armfeldt, som ännu lever. Bergstrand har troligen läst fel. Regementet som avses är nämligen generalmajor Jean Louises Bousquetes regemente. Vid detta regemente (och då mer specifikt vid dess föregångare överste Bengt Horns regemente) återfinns fadern Jacob Friedrich Armfeldt då han den 1 september 1732 tar värvning som volonteur vid kapten Alexander Morats kompani och soldatnummer 5. Han avancerar till rustmästare vid samma kompani den 28 febr. 1734 (och som efterträdare på nr 5 kommer Jeremias Vernersson Westerling ifrån Helsingborg, en annan gammal bekant i resandeforskningen).  Rustmästaren Jacob Fredrik Armfeldt närvarar vid mönstringen av regementet i Landskrona den 3 juli 1735. Ett kuriosa i sammanhanget är att vid samma kompani som Armfeldt tjänade (kapten Alexander Morats) ska en tysk soldat Maximilian som gifte in sig med en resandekvinna ha tjänat ca 1737, men tyvvärr saknas Morats rullor för mönstringen 1737. Jacob Fredrik Armfeldt avancerar till förare den 28 juli 1735 vid major Henrik Aminoffs kompani och samma regemente (Bousquettes regemente (1736-1747)som det nu heter). Vid mönstringen i Kristianstad den 11 juli 1737 nämns om hans tillika med många andras mundering: 1734 bekommit hatt med silvergalon, blå råck med blått foder, chamoiväst och byxor med försilvrade knappar uti, sletna, värja med mässingsfäste, och vad staten därtill ej bestått, av egen lön själver betalt. Vid mönstringen av Bousquettes regemente i Fredrikshamn (Finland) år 1739 den 5 september:  Förare Jacob Friedrich Armfelt uteblefwen öfwer deß Permission, och i stället den 11 martii 1738 hit avancerat från Num: 42 volunteuren Hans Daniel Steenvall 1 Denne Jacob Fredrik Armfeldt synes alltså ha existerat och Jacob Fredrik Arenfeldts uppgifter är alltså nästintill korrekta. Om även uppgiften att farbrodern var överstelöjtnant Claes Armfeldt stämmer så innebär det att Arenfeldt tillhörde den friherrliga grenen av släkten och hans farfar var den kände fältherren Carl Gustaf Armfeldt (1666-1736) som förde befälet över den armédel som på Karl XII:s befallning 1718 inföll i Norge för att intaga Trondheim och som på återtåget i stort förolyckades på fjället. Går Jacob Fredrik Arenfeldt och hans far Jacob Fredrik Armfeldt att mer belägga?
1241
« skrivet: 2008-06-23, 19:42 »
Här kommer de utlovade uppgifterna jag funnit om Bollvig/Boldevin Pettersson:
Boldevin Pettersson tjänstgjorde som soldat vid Göteborgs garnisonsregemente åren 1728 till 1734. Regementet har haft namn efter sina regementschefer (fram till 1730 var det överste Bengt Ribbings regement, därefter (1730ff) överste Daniel Johan Zanders regemente).
Boldevin Pettersson antogs 1 augusti 1728 som anvärvd för nummer 66 vid von Köhlers kompani. Han uppgavs 1728 vara 21 år (född ca 1707) och västgöte. Han var då gift. I följande mönstringar omnämns han:
Mönstring 1728 29/10 i Göteborg.
Mönstring 1729 19/8 i Göteborg. Han uppges vara 22 år, född i Västergötland, gift.
Mönstring 1732 5/9 i Göteborg. Han uppges vara 25 år, född i Västergötland, gift.
Mönstring 1735 29/7 i Göteborg. Nu anges att han tjänt ut sin capitulation och fått hans högvälborne överste Zanders avsked den 15 maj 1734. Istället insattes på nr 66 anvärvde Torsten Lenhardsson Järman.
Han kallas i rullorna för Bålldewijn,Båldewijn och Bålldewin, vilket namn jag normaliserat till Boldevin.
1242
« skrivet: 2008-06-23, 10:19 »
Tack Lena! Då vet vi varifrån uppgiften om Peder Eriksen (~Per/Petter Eriksson) kommer, om nu namnet stämmer förstås (vilket vi iof får antaga då den ligger i samtid och i anledning av boskiftet - enda felkällan är väl om det skulle vara en felskrivning). Eftersom Vidrik Pettersson Nordberg anges född i Bohuslän enligt mönsterrullorna och hans bror Bollvig Pettersson anges född i Västergötland (han var också soldat, jag återkommer med uppgift ur rullorna senare ikväll) så bör denne Per Eriksson, som han torde ha kallats i Sverige, varit verksam i västra Götaland i början av 1700-talet.
1243
« skrivet: 2008-06-23, 07:35 »
I vilken orginalkälla framgår det att Katrine (Cathrine,Kari,Karin) Christoffersdotter varit gift med den icke belagde Peder Eriksen ? Kan inte se några bevis för detta i länkarna till brukarform - bara ett påstående under historiken om Auleröd (Sem og Slagen - en bygdebok. Gårdshistorie, bind 1, - gård nr 43 Auleröd - . Tønsberg: Høgskolen i Vestfold, 2002 ). Framgår detta i Katrines bouppteckning (död på hösten 1722) som upprättades 1725 eller varifrån har uppgiften kommit? Kanske Arnvid vet ? Det är lätt att det kan bli fel om vi inte vet säkerheten bakom påståenden.
1244
« skrivet: 2008-06-22, 10:07 »
På Laholms stads rådstugurätt rannsakades den 22 mars 1758 om tvegifte för Anna Catharina Möller och hennes förre mans, avlidne Vidrick Norbergs,broderson Vidrick Bollvig. De anklagade hade tagit på flykten men dömdes i sin frånvaro till döden och domen fastställdes av Göta hovrätt den 5 april 1759. De var dock flyktade och försvunna och skulle efterslås och domen verkställas om de påträffades inom rikets gränser. Av avd som framgår ur Bergstrans bok Kyrktjuvar, hästtjuvar och ficktjuvar i Västergötland på 1700-talet s.126ff utifrån ett mål vid Marks häradsrätt i nov 1776 så levde Anna Catharina Möller 1776 och hade suttit fängslad på Varbergs fästning - går hon att återfinna i fångrullorna?
Vid rannsakningen i Laholm 1758 framkom att Anna Catharina Möller fjärde gången blivit gift i Köpenhamn den 15 april 1744 med hofdragaren Johan Henric Sommarfelt, men några år därefter övergivit honom sedan hon i Laholm blivit bekant med sin förra avldine mans, Widrich Norbergs, brorson Vidrick Bollvig som är gift med hustru Johanna Bergman. De båda, Vidrik Bollvig och Anna Catharina Möller begav sig ur riket och uppehöll sig i Danmark, Norge och i Tyskland, men kom sedermera tillbaka till Sverige. I Småland blev de av komministern Knut Wigelius sammanvigda - de hade uppgett att deras pass och bevis varit dem frånstulna. Wigelius hade ändå vigt dem efter deras enträgna övertalning och på grund av detta blev han sedan fråndömd sin tjänst (efter Göta hovrätts dom den 5 dec. 1757).
Får inte ihop denna information med de ovan. Var Vidrik Norberg avliden 1758 eller ej? Finns det ytterligare en Vidrik Pettersson Nor(d)berg (sonson?) - jfr uppgiften ovan 4 nov. 2002. Går familjen att återfinna i några kyrkböcker?
1245
« skrivet: 2008-06-22, 08:29 »
Jörgen Tollesson - ständigt kränkt och vill agera Anbytarpolis igen....
Hur är det nu med Occams rakkniv - nu är du där igen.... som fan läser bibeln... Om du är en sådan petimäter som jag upplever dig så får jag väl utveckla vad jag skrev på andra radens sista stycke. Det fanns flera orsaker till anmälan till DI. Ett viktigt var att det handlade om nu levande personer som omnämndes på Anbytarforum (och även i resandediskussionerna) och då i förlängningen att PUL inte respekterades. Det fannas även annat som togs upp.
Jag har läst anmälan som gjorts till DI och av de tre som gjorts. Nej, du var inte en av dem, om någon trott detta. Jörgen Tollesson är helt oskyldig i anmälan till DI. En av anmälan handlade om en person som ansåg sig ha blivit kränkt av inlägg i diskussioner i Buredebatten och han kom i sin anmälan även in på resandediskussionerna - där han utgav sig oriktigt för att vara representant för flera tusen resanden i sin anmälan och hävdade att det förekom rasism. Av denna och övriga anledningar tog DI en översyn på Anbytarforum och gav rekommendationer till Sveriges släktforskarförbund, som stängde vissa diskussioner, bl a resandeforskningen. Detta är min tolkning av DI:s beslut, men kanske äger herr Tollesson något ad hoc tolkningsföreträde, vad vet jag?
Jörgen Tollesson, då du inser att kommentarerna, min slutmening i inledningen såväl som dina egna mycket sent klottrade vid tvåtiden inatt, ska tas bort så kan väl DU be Anbytarvärden flytta dem till Förbundsforum - för vad jag förstått av dina inlägg anorstädes vill du ju att där ska vara mer debatt. Vi kan fortsätta dissekrera frågan där och hädanefter kan du när du blir sugen på resandeforskning och har någon fakta att skriva i diskussionen hålla dig till detta här under.
1246
« skrivet: 2008-06-21, 22:16 »
Vidrik Persson Norberg är soldat vid Jean Louise Bousquets regemente och major Hindrich Aminoffs kompani, nummer 89 åren 1737-1741. Möjligen har han även tjänat där tidigare. På nr 89 insattes den 21 november 1737 den sig wid Companiet igenfunden Vidrich Pehrson Nordberg. Han närvardae vid mönstringen 5 september 1739 och uppges då vara 34 3/6 år gammal, dvs född ca 1705, och född i Bohuslän. [Källa: SE/KrA/0023/0/1304 (1737-1739) - SVARbild 253 (s 166-163)] Vid generalmönstringen i Stockholm den 10 februari 1743 nämns om nr 89 Widrich Pehrsson Nordberg Commenderades utpå landet ifrån Friedrichshamn den 15 Augusti 1741 at anskaffa Tråßdrängar och är bort blefwen Num: Vacant - om hans mundering anges: ”Musquett Baijonett och Bandoleret och rensell blef qwar på rustkammaren i Friedrichshamn, det öfriga haft med sig. [Källa: SE/KrA/0023/0/1305 (1743) - SVARbild 81]. Likaså vid GMR 1744 nämns att Vidrik Nordberg var borta och numret vakant [SE/KrA/0023/0/1307 (1744)]. Soldaten Vidrik Nordberg och Dorotea Maria Svensdotter Wulf får en son i Hilleshög, Härslöv 1725 dt 13/6, vars namn inte anges, och en son Per i Heinge, Lövestad 1726 3/11 [efter inlägg av Anders Berg den 17 mars 2004 under Forskning om resandesläkter » Historia » Falkenberg - se även hans inlägg där den 10 okt. 2004 där ytterligare ett barn, Johan, nämns född i Djurröd sn (Skåne) 1724 och fadern benämns borgare i Falkenberg] Om Vidrik Pettersson Norberg se även under Resandesläkter A-Ö » Bolvig / Bollvig / Bodvin / Boldevin.
1247
« skrivet: 2008-06-21, 21:46 »
Det har tidigare funnits en diskussion kallat Vidrik och Anna Catharina som för några år sedan kommit att helt försvinna ifrån forumet på grund av tre kränkta svenskars anmälan till Datainspektionen om ditt och datt som de tyckte var fel på Anbytarforum. Då dessa inlägg har relevans för fortsatt utforskning om tidiga resandesläkter i Norge och Sverige så lägger jag in diskussionen här (öppnar den ånyo):
Anbytarforum: Etniska grupper: Resande (�tattare�): Vidrik och Anna Catharina
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------------------
Av Elisabeth Thorsell (Elisabeth) � tisdag den 29 okt 2002 kl. 23.55: [�ndra]
Omkring 1756 vigde komminister Knut Wigelius i Näsby, Jönköpings län de resande personerna Widrich och Anna Catharina, trots att de redan var gifta med andra personer, enligt redogörelse från magistraten i Laholm. Widrich var gift i Laholm och Anna Catharina i Danmark.
Det vore intressant att veta mer om dessa personer? Vet någon mer om dem?
Knut Wigelius stämdes för ämbetsfel och fick till slut 2 veckor på vatten och bröd.
--------------------------------------------------------------------------------
Av Anders Berg (Zzz) � onsdag den 30 okt 2002 kl. 21.19: [�ndra]
Det borde röra sig om Widrich Boldewin(sson) eller Bolvig. Han nämns som son till krämaren Boldewin Pettersson i Laholm 1748, sedan som ryttare under Bjäre kompani för ett rusthåll i Tåstarp socken, Bjäre härad (Skåne) och slutligen, det sista jag känner till, som borgare i Laholm mellan 1754 och 1759 (då ett hans barn dör två år gammalt). Hans riktiga hustru hette Johanna Bergman, och de vigdes i Laholm 1750 22/8.
Var har du läst om denna händelse, Elisabeth?
--------------------------------------------------------------------------------
Av Elisabeth Thorsell (Elisabeth) � torsdag den 31 okt 2002 kl. 01.02: [�ndra]
Det har jag läst i en ganska dålig kopia från Ostra Härads dombok, 1757 18/1 (tror jag, har noteringen på annan plats).
Vore ju kul om det är denne Widrich, men vad gjorde han och oä hustrun sedan, månne?
--------------------------------------------------------------------------------
Av Kurt Nordman � m�ndag den 04 nov 2002 kl. 01.09: [�ndra]
Jag har ett par Widrich och Anna Katarina som skulle kunna var dem som söks.
Widrich Pettersson Norberg f. 1736 var Sockenapotekare i Marby socken, Jämtland 1769 till 1772. Hans hustru hette Anna Catarina. De hade två barn, Maria Catarina f. 1753, hon var styvdotter till Widrich och Nils Petrius f. 1759. Familjen ska enligt domboken vara kommen från Norge.
Widrich Norberg var en hetlevrad person som drog på sig många stämningar under de tre åren i Marby. En gång har han att svara för att han skrivit ut pass för resa till Norge trots att han alls icke hade behörighet därtill. När stämnningarna började dugga alltför tätt reste han till Sundsvall men återvände 1772 och avslutade de mål som väntade vid tinget. Var familjen sen blev av vet jag inte.
Enl. Karl Göran Eriksson föddes i Sunne socken, Jämtland den 1/5 1764 en pojke, Alexander son till mäster Widrich Norberg fr. Fredrikstad i Norge o. h.h. Anna Catarina Zakrisdotter.
--------------------------------------------------------------------------------
Av Elisabeth Thorsell (Elisabeth) � l�rdag den 10 maj 2003 kl. 15.20: [�ndra]
Jag har nu med viss möda läst Östra härads dombok 1757 18/1, tyvärr var originalboken skadad, så jag fick hålla mig till mikrokorten. I alla fall, i domboken framgick just inget mer om dessa personer, men Knut Wigelius dömdes inte bara till vatten och bröd för att ha vigt dem, utan även till avsättning från prästämbetet. Han skyllde sitt felsteg på att han varit sjuk till sina sinnen vid den här tiden, och Anna Catharina hade en snabb och listig tunga, som lyckades övertala honom.
Ärendet gav upphov till diverse skrivelser, och i en av dem framgick att Anna Catharina hade en vuxen son, häktade soldaten Peter Norberg, som var den som först berättat om moderns tvegifte inför magistraten i Laholm.
Man kan ju tycka att detta tvegifte borde ha avsatt domboksmaterial även rörande Widric och hans oä hustru, som hade haffats i augusti 1756, okänt var, kanske i Laholm. Är det ingen som har sett dem?
--------------------------------------------------------------------------------
Av Anders Berg (Zzz) � onsdag den 08 okt 2003 kl. 17.11: [�ndra]
Hustrun Anna Catharina skulle kunna vara Anna Catharina Möller. Enligt C-M Bergstrand, Kyrktjuvar, hästtjuvar och ficktjuvar i Västergötland på 1700-talet s.126ff där ett mål vid Marks häradsrätt i nov 1776 refereras, och forskning av Gabriel Wallgren, så var hon mor till soldaten Jacob Fredrik Arenfeldt f ca 1740. Denne Arenfeldt hade en halvbror vid namn Nordberg, som ca 1756 rymt från Varbergs fästning, och om Anna Catharina Möller sägs att hon för 17 år sedan (alltså ca 1759) för något liderligt brott blivit häktad och insatt på Warbergs fästning. Hon hade 1744 15/4 i Köpenhamns garnison gift om sig med en Johan Fredrik Sommerfeldt. Arenfeldt bodde i Laholm.
Tvegifte kan nog beteckna ett liderligt brott, en son vid namn Nordberg, koppling till både Laholm och Danmark, chansen finns! Vad säger Gabriel?
--------------------------------------------------------------------------------
Av Elisabeth Thorsell (Elisabeth) � onsdag den 08 okt 2003 kl. 18.20: [�ndra]
Anders, mycket intressant! Jag kommer att inom kort träffa en ättling till den stackars prästen, och hon tycker allt det här är så spännande.
--------------------------------------------------------------------------------
Av Hanne Heen � l�rdag den 24 juli 2004 kl. 00.02: [�ndra]
Hei
Jeg har en etterlysning under slekten Norberg hvor jeg etterlyser foreldre til en av mine aner.
Han het Niels Peter Norberg, og skal være født ca. 1748. Er i folketellingen for Trondheim i 1801 oppgitt til å være 53 år. Han tok borgerbrev som mesterskredder i Trondheim, og hans datter Johanna Margareta ble døpt i januar 1779.
Når han tok borgerbrev er han oppgitt med fødested Sverige. Er det en mulighet et han kan være den samme som er omtalt som Nils Petrius født i 1759 ?
1248
« skrivet: 2008-06-19, 21:50 »
Enligt Artilleriregementet i Stockholms GMR 1748[se: SE/KrA/0023/0/1684 (1748);SVARbild 73]och mönstringen den 15 juli 1748 så anges att lärkonstapeln Anders Gyllengrip (skriven för nummer 2 vid öv. Carl Siöblads kompani) håller sig undan,och för den skul efter ordres utur Rullan afförd den 31 Maii 1745
Är han känd därefter?
Anders Gyllengrip ska om mönsterrullans uppgift stämmer vara född cirka 1722 (i juni) i Halland. I Elgenstierna finns ett flertal manliga Gyllengrip som levde utan tjänst och inte anges med familj - uppgifterna verkar osäkra och det finns också utrymme för både barn och giftermål för flera manliga medlemmar - uppgifter som riddarhuset ej synes ha haft koll på då flera grenar av släkten var utfattiga och rätt anonyma (de har därför inte heller betalt några avgifter till riddarhuset eller varit representerade där).
Under tabell 6 upptas Arvid Gyllengrip (1694-1762) gift Britta Maria Tigerfelt (av en adlad men ej introducerad ätt) vilka 1734 ska ha levt i Laholm (Halland). Likaså lever vice häradshövdingen Gabriel Gyllengrip (1668-1747) stundvis på Oshult, Hishult sn i Halland. Kanske är endera av dessa fadern till den avvekne lärkonstapeln Anders Gyllengrip?
1249
« skrivet: 2008-06-19, 20:22 »
Anders Gyllengrip tjänade 1744 för nummer 2 vid Artilleriregementet i Stockholm (överste Gustaf Gyllengranats kommando) och öv.löjtn. Carl Siöblads kompani - mönstrade 28 sept. 1744. Han var hantlangare vid Lifkompaniet men blev 10 juni 1743 för Passevolancen lärkonstapel för nummer 2 vid kompaniet. Han uppges vara 22 3/12 år med 2 3/12 tjänsteår bakom sig. Födelseorten anges som Halland och han var ogift. Vid mönstringen anges att han är på Waxholm och mönstrad där den 8 oktober. Källa GMR nr 1681 (KrA) [SE/krA/0023/0/1681 (1744), SVARbild 93].
Kan ej hitta denne Anders Gyllengrip i Elgenstiernas ättartavlor - är mer känt om honom?
1250
« skrivet: 2008-06-19, 17:07 »
Hej Sebastian!
Detlof Pettersson tjänade för nummer 35, ej 34 (det är lätt att missta sig eftersom uppgifterna om tidigare artillerister står före numret, under föregående). I GMR nr 1688 (KrA) - år 1757 för artilleriet vid Vaxholm nämns för nr 35:
Olof Wahlgren ärhållit Kongliga Krigs Collegii afskied den 19 Nov: 1751 efter honom den 1 Febr: 1752 insatt till handtlangare Detlof Petterson som och den 14 Junii 1753 ärhållit Kongliga Krigs Collegii afskied och samma dag insatt Johan Pelikan hwilcken efter uttiänt Capitulation den 29 Sept: 1756 ärhållit härr General Majoren och Riddaren Ehrensverds afskied i des Ställe insatt Johan Sanderholm som och den 27 Maii uti innewarande åhr ärhållit afskied i ställett samma dag insatt approberade Karlen till
Handlangare 35 Lars Biörckman ..... etc
Likaså vid samma regemente, nummer 69 (ej 68!):
Erick Ferner den 28 Martii 1751 ärhållit Kongliga Krigs Collegii afskied i stället samma dag Insat approberade Karlen Petter Lind, Rymd den 4 Martii 1757 i stället samma dag insatt approberade Karlen i N:o
Handlangare 69 Olof Ekelund.... etc
1251
« skrivet: 2008-06-18, 08:46 »
Ovan har Anders Berg och Niklas Hertzman ett intressant utdrag ur Uppåkra C:1 vari Flackarp sn kyrkbok ingår. Denna notis tåls att spinna vidare på.
Vad finns det mer för uppgifter om korpralen vid Kronprinsens regemente Erik Ross som döper sitt barn i Flackarp (Skåne) 1769? Modern till barnet Fredrika heter Maria Ekenberg. Har regementsrullorna för Kronprinsens regemente genomgåtts?
1252
« skrivet: 2008-06-18, 08:32 »
Hej Marie Sahlsten mfl!
Uppgiften att soldaten Erik Rose f.1709 Lovisa Uusimaa,Finland är stamfar för senare resande Ros är inte korrekt. Uppgifterna som finns ovan i Marc Hernelinds inlägg innehåller mycket fel så ta ej och skriv in dem i släktforskningen utan att ha kontrollerat varje bit för sig.
Soldaten Erik Rase/Raase heter soldaten vid Jurgen von Krakevitz kompani och Göteborgs garnisonsregemente (=öv. Daniel Johan Zanders reg:te)som 1737 nämns i begravningslängden för Träslöv socken i Halland (Träslöv C:3) då hans lille sex veckor gamle son Anders begravdes där 9 februari (dock ej född i denna socken! var är han döpt?). I denna notis kallas Erik för Rose om det nu inte rör sig om ett mycket slarvigt skrivet a. Hustrun till Erik Rase heter enligt samma begravningsnotis Maria Andersdotter. I rullorna för Göteborgs garnisonsregemente framgår att Erik Rase/Raases bär patronymikonet Nilsson och att han är född på Dahl, hans hantverk är dessutom kopparslagare. Det finns alltså inget mer som kopplar honom till den senare resandesläkten Ros som dyker upp vid Jägerhornska regementet (fd Cronhielms- och Flemingska regementet mfl) i Finland. Det gäller alltså att separera fakta ifrån fria fantasier.
Däremot kan stamfadern för resandesläkten Ros ifrån Finland vara kungaskrivaren Eric Råsch (~Ros) som 1787 nämns i ett mycket intressant brev (se tidigare inlägg av mig). Denne kallas däri afskiedade Soldat wif Kongliga Flemmigska Regemente, nu wistande Åbo Län och uskela Sokn. Han borde gå att finna i de bevarade regementsrullorna för Jägerhornska regementet (som Flemingska regementet sedermera hette och som det benämns inom senare arkiv- och historieredovisning). Var finns dessa rullor ? Kan ej finna dem hos SVAR. De borde väl ha skickats in till Krigsarkivet i Stockholm, eller finns de på riksarkivet i Helsingfors? Det ska finnas bevarade rullor för Jägerhornska regementet ifrån åtminstone 1757 enligt oklar uppgift. Det är samma regemente som det Cronhielmska som på 1750-talet transporterades ifrån Göteborg, Karlskrona mfl till sin nya station i Finland. Vid detta regemente och dess olika namn efter sina regementschefer har många resande (såväl svenska resandes förfäder som finska resandes (Hagert, Bollström, Blumerus mfl) tjänstgjort enligt spridda uppgifter. I Jägerhornska regementets bevarade mönsterrullor och kyrkoarkiv torde många nya upplysningar om dessa personöden kunna finnas - en genomgång som uppenbarligen inte är gjort av någon forskare.
1253
« skrivet: 2008-06-16, 21:05 »
Varifrån kommer uppgiften att Vilhelm Petterson van der Hagen var född på Sveaborg?
1254
« skrivet: 2008-06-16, 16:44 »
Hej Chris!
Vi är nog helt ense ändå om jag får utveckla mig. Alla referenser till var man kan kontrollera källan är bra, så även Genlines eget GID-nummer om inget annat finns att tillgå. Däremot är det mycket olyckligt att administratorn uppmanar till att ange GID-nummer i själva rubriksättandet (exempelvis: Adelöv Hfl. A1:13 971.16.20600 s. 105)- lite löjligt och mycket partiskt för Genline i mitt tycke - det räcker att det finns i själva textfrågan inte i rubriken för där har det inte att göra, lika lite som SVAR:s bildnummer. Genline är ett media liksom AD och SVAR - alltså ingen källa.
Det jag förespråkar är att man gör en sortering av läsfrågorna typ Läshjälp:Landskap:Socken -> rubrik . Om respektive socken får sig en struktur under läshjälp så samlas inläggen upp och det blir lättare att i efterhand hjälpa till med läshjälpsfrågor för de forskare som har knäckt den lokale prästens handstil. I dagsläge har det blivit ett sammelsurium av frågerubriker.
1255
« skrivet: 2008-06-16, 09:28 »
Under läshjälp och dess inledning läser jag följande:
Lägg upp rubrikerna enligt principen: Socken, typ av bok, årtal, samt GID-nummer (när du känner till detta). Ordet 'Genline' behöver aldrig skrivas då man ändå ser att det finns på Genline om det finns ett GID-nummer med..
Detta förfarande underlättar för alla - dessutom kommer frågorna att sorteras sockenvis istället för att allt börjar med Genline..
Varför i allsindar anger Sveriges släktforskarförbund detta? Genline och dess GID-nummer är inga praktiska källor att ange. Idag har Arkiv Digital kommit med färgbilder och exakta arkivreferenser till orginalen på landsarkiven. Likaså finns nu SVAR:s digitala databas med arkivsignum. Att uppmana folk att ange Genline som källa när de lägger ut frågor försvårar hjälpen. Ange istället i inledningen att man ska skriva arkivbildare (ex. socken ss. Linneryd), källtyp (ex. C:1, AI:15 etc) och sidnummer. Detta borde verkligen ses över av administratorn.
När jag ändå skriver detta vill jag också passa på att uppmana de som administrerar Anbytarforum att se över strukturen på Läshjälp. Vore det inte bättre att ha alla frågor som berör en socken samlade under en sockenrubriker och inte en massa inlägg som idag ute i själva landskapsträdet ?
vänliga hälsningar,
Niclas Rosenbalck
1256
« skrivet: 2008-06-14, 09:35 »
Tackar Anders. Jag tror också att Berkenberg avser borgaren Bräckenberg (Växjö-Grännasläkt som även reste i Skåne).
En annan nattman jag noterat: Fredrich Wolmarsson som den 16 september 1733 blev så illa slagen av bönder i Harplinge socken i Halland att han avled tre dagar därefter (19/9 1733). Ett supgille hade urartat. Vid detta festande som skedde hos båtsmannen Poppelgoija(!) i Flänninge närvarade skarprättaren Jeremias Scharberg och nattmannen Fridrich Wolmarsson - de hade sedan gått in till grannarna på gården och bråket hade varit i full gång efter att skarprättare Scharberg tagit en bouteille i pant (för så kallad mästermans Styfweren). Av denna anledning började bråket där Wollmarsson fick flera slag som ledde till hans död. Fridrich Wollmarssons änka nämns i protokollen heta Britta Mårtensdotter.
Tingsrätten dömde bonden Jöns Andersson i Frisagården, som ansågs vara den som slog de dödliga slagen, till dödsstraff men som hovrätten sedan ändrade till nödvärn. De inblandade skulle undergå en söndags kyrkoplikt, skriftas och avlösas. Uppgifterna finns i Halmstad härads dombok 1733-34.
Jeremias Scharberg är bekant ifrån resandediskussionerna, men är Fredrik Volmarsson ohh Britta Mårtensdotter kända sedan tidigare?
1257
« skrivet: 2008-06-14, 09:16 »
Uppsala domkyrkoförsamling Ca:6; dop nr 135, födelsebok 1825, november månad:  Modern till Anton Alfred Theodor heter Ulrica Wennersten, 23 år gammal [23. - ej 2 vilket man kan förledas tro av Genlines dåliga bild]. Mer uppgifter om eventuell fader kan finnas i Uppsala rådhusrätts arkiv.
1258
« skrivet: 2008-06-13, 18:39 »
I Kjell Lindbolms bok Vallonsläkter under 1600-talet del 1 anges å s 33, tabell 7, om Johan Anjou att han möjligen är samme person, Johan Konstantin kohlare, som finns vid Os bruk i Småland 24/11 1673 (rot 27).
Jag har letat i roterings- och utskrivningslängden för Småland år 1673 men kan ej finna längden Lindblom funnit uppgiften i. Var finns denna rotelängd? Exakt källhänvisning eftersökes alltså för brukspersonalen vis Os bruk, Gällaryd sn (kameralt Nydala sn).
mvh
Niclas
1259
« skrivet: 2008-06-13, 13:53 »
Är mer känt om nattmannen Christian Olofsson ifrån Ystad som omnämns 1735 i Färs härads dombok? Han har tillsammans med murmästaren och krogmannen i Löfwestad Giert Niclas Stein (Steen) begått stöld hos kornetten Uppendich i Heingetorp (Lövestad sn) och överstelöjtnanskan fru Barbara von Böhnen på Vanstadtorp (Vanstad sn). Det framgår även att Christian Olofsson redan 1732 stulit ifrån husmannen Sven Olofsson i Österslöf och Villands härad och undergått straff för denna stöld. Även borgaren i Gränna Berkenberg nämns och hade köpt de stulna sakerna, likaså en man vid namn Petter Linberg vid S. Olofs gård hade köpt stulna saker av Stein. Stein hade en dotter Anna Maria Stein, vilken ej var till sina 15 år uphint,och hans hustru hette Mätta Nilsdotter (hustrun dömdes till 8 dagars fängelse på vatten och bröd - dottern skulle av Lövestads församlings äldstes närvaro slita ris och agas. Tingsrättens dom blev att Christian Olofsson och Gert Niclas Stein skulle i galgen upphängas, men domen ändrades enligt meddelande ifrån Göta hovrätt för Christian Olofsson till fyrtio par spö, tre slag av vart paret, och för Stein till trettio par spö, tre slag av vart paret och båda skulle därefter undergå uppenbar kyrkoplikt en söndag, skriftas och avlösas - och därtill givetvis ersätta de bestulna ägarna deras lidna skada .
Är mer känt om dessa personer?
1260
« skrivet: 2008-06-13, 11:42 »
Ovan har nämnts om Erik Falk och koppling till resandesläkter (bl a Ekeroth). Det har uppenbarligen funnits flera någorlunda samtida resande vid namn Erik Falk. I Gunnar L. Björkmans register till Vimmerby stads dombok (1977) nämns om en Erik Falk (han kallas av Björkman för Erik Olofsson Falk, men jag vill påpeka att det är osäkerhet om detta verkligen är riktigt!).
Björkman skriver i a.a.:
Falck, Erik
1715 9/11 : unge drängen EOF (Erik Olofsson(!) Falk) i sex år tjänt hos rådman Niclas Linck beviljas burskap - avlade ed - caution av Niclas Linck - dock om han återkommer med slagsmål som han är utropad för skall han bliva satt till båtsman
1716 4/2 : EF anmäler att han statt till båtsman Jonas Zachrisson
1716 8/2 : utan permission rest till Karlskrona - hans broder Petter falck skall leverera båtsman Jonas Zachrisson vid Döderby
1716 7/4 : exekveras böter för förbudsbrott 10 d. s.m. jämlikt Wimmerby sommartings dom
1716 7/7 : Håkan Pehrsson m.fl. emot Petter och Erick Falck för ihjälbitna får
1717 9/1 : förordnas till rotmästare för e.o. båtsman i västra R.
1720 1/2 : häradshövding Johan Haumblers brev från Mämmings härad om en häcktemakare Falck härifrån staden anklagad hava besovit en båtsmanshustru Kirstin Gunnarsdotter
1720 23/4 : item - skall heta Erich Falck - EF ej visat sig i staden på hela året
1721 6/2 : landshövdingens skrift om samma sak och krämaren Falck - svaras han ej varit här på två år, säges mest uppehålla sig i Tjust, alldeles härifrån utesluten från staden
1261
« skrivet: 2008-06-13, 09:49 »
Textens transkribering:
38 den 29
Danjel Bengtßons och hustru Brita Larsdotters barn i Rökslid födt den 27 h. Anna
wittne, Nämdeman Olof Olofßon i Österby, Pehr anderßon i Åhsetorpet, dr.
Måns Hanßon i Åhs, dr. Nils Bengtßon i österby, dr. Fredrich Jonßon i
Rökslid, hustru Ingrid Larsdr , Hans Swenßons h. i Brystorp, pig: Brita
Bengtsdr i Swartebo, pig. Chirstin andersdr i Lillåhs
1262
« skrivet: 2008-06-12, 17:36 »
Göteborgs och Bohus läns landskanslis arkiv BVa:1 s [ArkivDigital bild 48]:
år 1785
Gr. 217
[augusti 2 1785]
Olof Nilsson Kårsgård, som för
kringstrykande warit ett år
hållen til arbete här i Fäst-
ningen ärnar begifwa sig til
sin slägt i Qville Sokn i
Bohus Län, dit han utan
at widare kringstryka wid
passrätt och zelens förlust
bör sig genast förfoga
[Till:] Qville i Bohus län
1263
« skrivet: 2008-06-10, 20:13 »
Christian Hellbom är soldat vid Göteborgs garnisonsregemente och Majorens kompani för nr 56. Enligt GMR nr 1797 (KrA), år 1732 och mönstringen den 4 september i Göteborg för regementet anges för nummer 56:
Swen Flodin , död den 25 Martii 1731. Istället anwärfd den 29 Aprill samma Åhr, Christian Perßon Hellbom, som Rymt den 5 sidslidna Julij. Och istället åter Anwärfd den 14 nästwekne Augusti Anders Arfwedßon Kindbergh 22 år, födelseort: Wästergiötland, ogift
[källa: GMR 1797 (år 1732-1735), SVARbild 97]
Även Per Jönssons (Lindgren/Hellbom) troliga söner Peter (Per Persson) Hultqvist och Johan Persson Klarin är värvade soldater 1736ff vid Göteborgs garnisonsregemente. Per Jönsson påstods även han ha varit soldat vid nämnda regemente (Zanders regemente som det även kallades efter sin regementschef) men honom kan jag ej hitta i rullorna - kan någon annan detta eller är uppgiften oriktig ?
1264
« skrivet: 2008-06-08, 12:18 »
Angående Gloria - är hon någon av de nämnda kvinnorna som figurerar under diskussionen förnamn:Gloria? Namnet Gloria förekommer på resandefolk i bl a Enångers grannförsamling Arbrå (ex. Gloria Claesdotter född där 1748).
1265
« skrivet: 2008-06-08, 12:05 »
Kronprinsens regemente, GMR 1311 , mönstringsrulla år 1759, kapten Lannerstiernas kompani ; mönstrade Lovisa (i Finland) den 17 juli 1759:
nr 78 [SVARbild 39; s 60-61] Petter Jacobs: Hellsing
Rymd den 10 augusti 1757, hvarföre han
wid då påstående General mun-
string blef afförd, men under å-
ter marchen til Lovisa Godwil-
ligt sig inställdt wid Commend:
33 år, 14 tjänsteår; födelseort: Stockholm
Gift
Capitulant
sista GM notering: Rymd härifrån i dag N[umre]t vacant
Påstående GM notering: God
Regementet har sedan transporterats till Stralsund och Landskrona - och vid samma fanns flera andra bevisliga resande varför det kan vara vettigt att informera om denne soldat Petter Helsing. Är mer känt om honom?
Denne Peter Jacobsson Hellsing kanske är son till den romanitalande Jacob Hellsing som satt i förvar i Uppsala 1730 och är känd som informant till Samuel P. Björkman som upptecknade ord ur den äldsta svenska zigenardialekten (se Allan Etzlers avhandling Zigenarna oh deras avkomlingar i Sverige s 178ff).
En son till nämnde arrestant Jacob Helsing vid namn Peter föddes 1730 i Uppsala - kanske densamme som soldaten vid Kronprinsens regemente men att åldern i rullan är fel? Mer finns att hitta i Kronprinsens regementes mönsterrullor om Hellsing.
Har mer uppgifter framkommit om Jakob Hellsing ovan ?
1266
« skrivet: 2008-06-08, 10:45 »
Löjtnant Paco Hårleman bor mycket riktigt på Kongsbäck, Valbo sn (Gävleborgs län) under nämnda tid enligt mantalslängderna. Hans pigor är dock ej namngivna (två stycken hade han 1763,1764). Tyvärr hittar jag ej Kongsbäck i husförhörslängderna för Valbo sn - kanske någon med lokalkännedom kan göra ett bättre försök? Namnet Gloria för ju tanken till resandefamiljen Ström mfl - namnet synes vara ett typiskt resandeförnamn likt Modvig.
1267
« skrivet: 2008-06-08, 10:39 »
GMR 1312, år 1763 , [SVARbild 291] kapten Johan Christopher von Rohrs kompani som mönstrade 1763 den 11 augusti i Landskrona nämns:  nr 97 Ifvar Jönson Appelgren död den 8 Decembr 1759 Numret ärsat den 27 Febr 1760 med Capit[ulan]ten på 6 år Ludvig Christianson Clarin öfwerblifwit Permisionen ock afförd den 10 Novembr 1762 Nret samma Dato ärsat med Capitulanten på 6 år Abraham Fagerholm [står mer om Fagerholm] Kronprinsens regemente befann sig 1759 i Lovisa, Finland då det mönstrades. Detta stämmer väl med uppgiften ovan i förpassningen av Ludvig Klarin. Vid samma kompani och regemente tjänstgör (för nr 111) Modvig Henriksson Hartman även han en känd resande. Till Kronprinsens regemente drog sig säkerligen flera resandepersoner. Ludvig Klarins far bör ha hetat Christian och troligen levat före 1740 (vi vet väl ej Ludvig Klarins ålder men kan utgå ifrån att han i alla fall var minst 20 år då han tog värvning). Är alla resande Klarin/Clarin besläktade? Har namnet används precis som med namnen Wimmercrantz och Klosterman - nyttjats och burits av nära släktingar och ingifta? Vid Göteborgs garnisonsregemente nämns 1739 en soldat Johan Persson Klarin (f ca 1710 i Småland). Kan denne vara densamme som Per Jönsson (Hellbom/Lindgren) son Johan Persson (jfr inlägg 13 maj 2000)? Per Jönsson Lindgren ska även han ha tjänstgjort vid Göteborgs garnisonsregemente. Är då Ludvig Christiansson Klarin son till PJ:s son Christian Persson Hellbom ? CP (g.m. Britta Pettersdtr) var soldat även han i Göteborg (nämnd så år 1732 då barn döptes i Odensjö sn, Kronob.l.) och sedan även en kortare tid (1740) soldat vid Kronobergs regemente (roten nr 103 Långhult, Hinneryd sn, Sunnerbo hd; då även brodren Axel Persson Östberg var soldat vid samma kompani (Södra Sunnerbo) och roten nr 99 Össhult, Hinneryd sn)? Vilka mer Klarin är kända?
1268
« skrivet: 2008-06-06, 17:53 »
Jag gör också ett försök:
1762 den 19 oct.
Sold. af Kronpn. Rgt N.97 Ludvig
Klarin den 5 maj 1762 forpassad af
Landsh. f. i Lovisa till Christianstad
och Län, på wärfning: tagit piga
i Enånger. packet folgts åt til
Sätra (hela?) (trossen?). Gloria hördes,
wille ha Klarin, men han hade inte
beskied om han är ogiftt. loskona,
hade intet pass
Lieut. Hårleman begerte pigan i sin tienst
på Kongsbeck
den 20
Skickades til herr lieut. Hårleman
****************************************************
[löjtnanten Hårleman bör vara Paco Hårleman (1723-1772) som bodde på Kongsbäck (nu Bäck) i Valbo sn (Gävleborgs län)]
Finns Ludvig Klarin med i mönsterrullorna för Kronprinsens regemente?
1269
« skrivet: 2008-06-05, 13:10 »
I arvprinsen Casrl Gustafs arkiv i Stegeborgssamlingen (på Riksarkivet, Stockholm) nämns i volymserien Till Carl Gustaf inkomna skrivelser - A: enskilda personer , bland annat en ansökan om understöd eller någon tjänst ifrån Johan Silbernagel, f.d. major som i över 30 år varit i krigstjänst hos olika herrar - skrivelsen är odaterad (inkom mars 1650). Kanske är denne upprinnelsen till senare Silfvernaglar ?
1270
« skrivet: 2008-06-04, 14:33 »
Ett bättre och mer troligare alternativ är faktiskt Arilsdotter. Namnet Aril/Arild är känt i området (jfr DigiArkivs vigselregister). Kanske borde DDSS informeras om detta så de ändrar i sin bas.
1271
« skrivet: 2008-06-04, 13:26 »
Kan det stå Arissdotter ? Finns fler belägg för hennes patronymikon?
Fleninge har en katekeslängd ifrån 1698 - då är änkan redan avliden, men finns namnet i socknen på någon annan person eller som patronymikon i denna längd?
1272
« skrivet: 2008-06-02, 21:06 »
Israel Eliasson Wimmerstedt blev 1734 anklagad för inblandning i ett bestialiskt rånmord på flera personer i Bråmålen i Säby sn (Jönk.l.). Han häktades och rannsakades i Jönköping tillsammans med sin son Isack Wimmerstedt. Under fängelsevistelsen på slottet i Jönköping avled Israel Wimmerstedt på våren 1735. Efteråt framkom att han och sonen var oskyldiga till anklagelsen. Jönköping Sofia CI:1 s 253, dödlängd 1735, nr 6:  Sonen Isack Wimmerstedt är troligen densamme som smålänningen Isack Wimmercrantz som några år senare dyker upp som artillerisoldat vid Göteborgs garnison. Namnet Wimmercrantz har han då troligen upptagit efter sin morbror handelsmannen Modvig Wimmercrantz i Vimmerby.
1273
« skrivet: 2008-06-02, 09:07 »
Finns en Johan Fridrich belagd som borgare i Sölvesborg i början av 1730-talet ? Det synes som om Fridrich använts som ett efternamn, men han uppges även ha kallat sig Giäbler (ev. Giöbler). Han reste på 1730-talet ihop med Israel Eliasson Wimmerstedt (död i arresten 1735 i Jönköping efter att oriktigt ha blivit anklagad för delaktighet i flera mord).
1274
« skrivet: 2008-05-27, 19:14 »
Ryssby(G) CI:3 s 94, födelselängd år 1723:
38 Ranebo B. Per Carls. och h. Elin And.d. Barn
föd den 24 Ejusdem döpt den 4 Aug heter Anna
wittn H Joh. Weßman h. Lisbet Carlsd i staffansbo
B. Ingemar i Prästorp, h. Ingebor Persdr i Nygård
B. and. Beries. i Bprsna, P. Karin Carlsd. i Holborna
1275
« skrivet: 2008-05-27, 06:25 »
Hej Carina!
Kyrkoherde Johannes Gudmundi (~Johan/Hans Gudmundsson) i Dädesjö var väl gift med Karin enligt Växjö stifts herdaminne? Enligt en notering i Växjö hospitals räkenskaper var herr Hans i Dädesjö svärson till Ingeborg som var gift med kh Johannes Olai i Gårdsby. Av detta skulle då innebära att hustrun Karin var dotter av nämnda par - men kh Johannes Gudmundi kan ha avrit gift fler gånger, om detta vet vi inget då det biografiska källmaterialet är ytterst begränsat. Om denna prästsläkt kring Johannes Gudmundi och Johannes Olai (Baaziernas stamfar) har jag nämnt någonstans i samband med den s.k. Dädesjösläkten (en släktkrets kring kh Petrus Johannis i Tolg) någonstans här på forumet för några år sedan.
1276
« skrivet: 2008-05-23, 17:29 »
Hej Eivor! Jag vet ej om det är mig du menar i ditt inlägg ovan den 21 maj angående resandediskussionerna men känner mig likt Anders Berg träffad av dina påståenden eftersom jag skriver en hel del inlägg under just resandediskussionerna. Din fråga om häktmakare hittar jag nu utanför resandediskussionerna under yrken, men förstår inte att du förväntade dig att jag (om det nu är mig du avser?) skulle svara på detta inlägg och så på momangen som du uppenbarligen förväntade dig? Jag svarar ofta på en del frågor när jag tar paus på jobb eller när jag har möjlighet på annan ledig tid, men jag är inte anställd att svara på ALLA frågor och jag läser dem inte heller - gu´ bevars då skulle man ju inte få något gjort i vardagslivet eller ihop med sin familj. För mig är Anbytarforum ett forum där man kan byta erfarenhet och även hjälpa forskningen framåt (ex. resandeforskningen som är mycket problematisk). Var Tingstad ligger har jag ingen aning om så där kunde jag absolut inte hjälpa dig. Om jag bemött dig avvisande i någon diskussion så har det inte varit min mening och ber då om ursäkt för detta (trots att jag ej kommer ihåg något sådant tillfälle?). Jag får många privata mejl av folk som ber mig släktforska åt dem, många mer eller mindre begär att jag ska leta fram uppgifter åt dem utan ersättning - det kan man ju göra vid ett gemensamt utbyte men när folk tror att man ska serva dem med information som tar timmar att leta fram blir man ibland konfunderad hur folk är funtade. mvh Niclas
1277
« skrivet: 2008-05-15, 10:05 »
G
1278
« skrivet: 2008-05-14, 09:27 »
Namnet Gudhmund (~Gudmund) har smekformen Gumme (jfr smeknamnsformer ss Karl - Kalle) . Detta namn är väldigt problematiskt i äldre källor då skrivarna ofta skrev det slarvigt och glömde förkortningstecken (sträck över m:et för att visa på en dubblering av bokstaven) - namnet Gumme kan alltså av oss moderna läsare tolkas som Gunne.
Vidare har jag i bland annat Sunnerbo härad och 1500-talets jordeböcker sett att skrivarna skrev namnet Gud(h)mund som Gudmar/Gummar, troligen via att man uttalat namnet som Gudhmun -> Gudhman. Namnet Gudmar finns belagt som eget namn under medeltid, och den mest kände är väl heliga Birgittas make Ulf Gudmarsson.
Det kanske i detta sammanhang ska påpekas att ett förkortningstecken för dubbleringsbokstav som kan tolkas som ett d (en bokstavssläng uppåt) även användes under medeltiden - vilket gör tidigare namntolkningar i litteraturen svårhanterlig (exempelvis om det står Gudmar eller Gummar i källorna?). Forskningen kring de lokala namnformerna och förändringarna av användningen av Gudhmund - Gunmund - Gudmar är alltså inte riktigt klarlagda. Här finns alltså mer att göra för språkforskare.
1279
« skrivet: 2008-05-14, 08:29 »
Rättelse: ovan anger jag att det i katekeslängden 1696 står att Mårten Tissin kallas fransos. Minnesfel ifrån min sida - i katekeslängden för Skatelöv sn som inlevererades den 14 sept. 1697 till Växjö domkapitel står att Mårten Tissin läser på fransöska - detta ändrar dock inte faktum, Mårten Tissin var de facto vallon.  Källa: Växjö domkapitels arkiv (Vadstena landsarkiv) FII:13, s 935 kat.l. 1697 Skatelöv sn Bilden ifrån Arkiv Digital Någon förutom jag som härstammar ifrån Mårten Tissin, kolare, byggmästare och fältskär ? Vad betyder släktnamnet Tissier/Tissin/Thissie/Thesin ? Har försök gjorts att lokalisera om detta namn går att återfinna i Vallonien (södra Belgien/norra Frankrike)?
1280
« skrivet: 2008-05-13, 14:36 »
Hej Anders!
Vore det inte bättre att du ställde din fråga under socknar: Småland: Väckelsång istället för här under läshjälp? Dina inlägg här under läshjälp kommer snart att bli bortglömda, men i socknarna tittar man ju allteftersom på gamla inlägg.
mvh
Niclas
1281
« skrivet: 2008-05-11, 18:09 »
Jadu Anders... detta verkar svårt. Det står iaf Eskil Svensson i dopnotisen. Eskil Svensson (f 1708) ohh Ingrid (f 1716) bor på Öjaby Jönsagård (även kallat Norregård). Deras son Jonas Eskilsson (f 1750 enl. hfl, vilket är fel) står upptagen hos föräldrarna på Öjaby Jönsagård tills han stryks av prästen - och i marginalen står fådt attest den 13 Sept 1776 - alltså kan han inte vara din Jonas Nilsson som gifter sig 1774 (se Öjaby AI:1 s 120-121).
En Jonas Nilsson föds i Öjaby Toragård 1749 den 21 september som son till Nils (se Öjaby C:1 s 129). Denne Nils är Nils Håkansson (f 1708 enl. hfl) gift med Maria Månsdotter (f 1721 enl. hfl; levde änka hos sonen Johan i Toragård 1771ff). De har åtm. barnen: Johan Nilsson (f 1746 , även 1744 anges i hfl;övertog gården i Öjaby Toragård; gift med Johanna), Jonas Nilsson (f 1749 enl fb + hfl); Erik Nilsson (f 1760 enl. hfl)
Källa: Öjaby AI:1 s 8 (hfl 1750 o 1760-talet, spridda noteringar), 122 (hfl 1771-76).
Någon annan Jonas finns inte i Öjaby födelselängd för aktuella år. Troligen är det fel datum och år på din Jonas och han är identisk med den Jonas Nilsson som föds 1749 som son till Nils Håkansson (i din Jonas Nilssons vigselnotis Öjaby CI:2 s 17 verkar det stå Jonas Håkansson men sedan ändrat till Nils- över Håkan- - prästen kanske har tänkt på Jonas som Nils Håkanssons son och skrivit Jonas Håkansson först och därefter korrigerat sig. Ett annat aternativ är att han inflyttad ifrån annan socken och har fått fel födelseort angiven i husförhörslängden senare i livet.
Tipps är att du beställer eventuell bouppteckning efter Nils Håkansson i Öjaby Toragård eller hans hustru Maria Månsdotter för att se om din Jonas nämns däri. Har du kollat faddrarna för din Jonas ? Sedan så finns även mantalslängderna hos SVAR, men de är ej kompletta för 1770-talet - men alla finns bevarade, ofilmade, på Vadstena landsarkiv.
mvh
Niclas
1282
« skrivet: 2008-05-11, 11:04 »
länsm: Kullström
Olof Larson
Marcus Kullström
h. Elin M(arcid?)
Son Marcus
dott Martha
ibm Håkan (E***?)son
Lars Börgeson
h Bertha
Martha Kullström [trol. densamme som ovan - hon har troligen varit iväg o tjänat piga o återkommit]
1283
« skrivet: 2008-05-11, 10:37 »
den 9 Föddes Eskil Swensons och Hust: Ingrid Måns-
dotters i Öjaby Jönsagårdz Son, och den 10 derpå
följande Christnades, och kallades
Jonas
1284
« skrivet: 2008-05-11, 10:35 »
Anno 1742 den 21 Novembr. wigdes
drängen Eskil Swenson med pigan
Ingrid Månsdotter i Yaby Thoragård
1285
« skrivet: 2008-05-07, 10:07 »
Den ofrälse släkten Lagergren ifrån Långebråt i Åtvid sn (idag: Långbrott i Åtvidaberg) finns delvis utredd redan av Victor Örnberg på 1880-talet. Örnbergs samlingar finns nu hos SVAR och är fritt tillgängligt nu i dagarna - så passa på att kolla där (=> SE/VALA/02109/Vol 13 , släkter på L , SVAR-bild 128ff)  Befallningsmannen Lars Olofsson (ddö 1606) i Söderköping lär knappast ha varit född i Skottland med tanke på hans ursvenska patronymikon. Uppgiften är säkert gammal skåpmat som kommit till pga att man trott att alla med efternamnet Lagergren varit släkt med den skottska adelssläkten Lowrie som nobiliserades Lagergren här i Sverige. Den adliga ätten finns biograferad i Svenska Adelns Ättartavlor av Gustaf Elgenstierna del IV. Det mer eller mindre vimlar av ofrälse personer som bar namnet Lagergren. Finns både östgötar, skåningar, hallänningar och smålänningar som inte var släkt som burit detta efternamn.
1286
« skrivet: 2008-05-06, 08:20 »
Krabbe Johansson Skiöfding är soldat för Gullerholmen (6:e korpralskapet; rotenr 285 år 1691, ändrat t rotenr 40 år 1696) vid Älvsborgs regemente 1691, avancerar till 5:e korpral (nr 126 år 1696) vid samma regemente och korpralsroten Låftsgården. Källa: Älvsborgs regemente (483) GMR 1691-96 (opaginerad handling,men AD-bild nr 435 o AD-bild 433)
1287
« skrivet: 2008-05-05, 16:59 »
En mycket intressant diskussion. Vad vanligt folk ägde i form av böcker borde kunde studeras i de noggrant förda bouppteckningarna - har för mig att någon studerat detta i samband med en undersökning av Göteborgsborgare, men känner ej till om det gjorts på vanligt allmogefolk. Det är som nämnt en mycket intressant fråga om folk ägde egna biblar.
Flera andra frågor dyker upp då jag läst inläggen. Ett är om det var vanligt att godsägare gav sina underställda och deras barn biblar/psalmböcker? Brukspatron Joseph Stephens på Huseby (Skatelöv sn) ska enligt muntliga uppgifter ha delat ut dylika till sina dagsverkstorpares barn. Han var själv metodist och en varmt kristen människa som levde som han lärde. Även hans dotter fröken på Huseby Florence Stephens ska ha delat ut detsamma till konfirmander. Var denna sed vanligt förekommande att bättre beställda, såsom gods- och bruksägare, sponsrade det kristna läsandet i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet?
1288
« skrivet: 2008-05-05, 12:29 »
Hej Hanne!
Kollade på Arkiv Digital som har en bättre bild. Slätthög CI:3 s 183, födelselängd år 1810, oktober månad:
[född] 29 [döpt] 30 Johan Petter
Fadren Soldaten Joël Dyr, Modren Maja Andersdotter på Gröna-
bergs Soldatetorp
Testes
nämdemannnen Johannes Börjesson dr Noach Johannnesson
dr Johannes Gummmesson, H: Lisa Andersdotter, Pigan Ingrid Jonasdotter
Pig: Christina Jönsdotter, Pig: Christina Andersdotter. Alla från Grö-
naberg.
1289
« skrivet: 2008-05-05, 09:36 »
Namnet Åsle är inte så ovanligt under 1500-talet i Västra härad och i häraderna söderöver: Norrvidinge, Konga, Allbo och Kinnnevald. Däremot blir det uppenbarligen omodernare århundradena framöver. Namnet förekommer oriktigt normaliserat och tolkat ss Asle av en del forskare (se t ex Sveriges medeltida personnamn (SMP) - där namnet alltså står på bokstav A ss Asle). Namnet Åsle förekommer i lågfrälse släkterna Båt av Billa (Åsle Mattsson) och med den på något vis äldre befryndade (definitivt ej klarlagt!) ätten Balk av Billa (Åsle Sonesson till Billa, Hemmesjö sn, Konga hd)
1290
« skrivet: 2008-05-02, 12:46 »
Fredrik Eriksson som nämns i Vimmerby men avvikit därifrån under 1712 är mycket troligt densamme som dyker upp i Hjo senare i september samma år och lyckas vinna burskap (på premissen att han där var känd!). Ur Hjo RR dombok:
Anno 1712 den 24 Septemb. höltz allmen
Rådstugu; Nährwarandes Borgmästaren
herr Anders Lidström.
Rådmännen
Bengt Olufson, Oluff Jönson och Måns Larson
Drängen Fredrich Erickson, barnfödd i Asker-
sundh, framträdde för Rätten, begärandes win-
na Buhrskap här i Staden, Så i anledningh
af herr Baron och Landzhöfdingens Cederhielms
Resolution af Scara den 5 nästledne Maj till Stad-
sens förkåfringh, och upbygnadt, som nu ähr my-
kett af sigh kommen, förmedelst åthskillige ödes-
tåmpter, Antogz benämbde Fredrick Erichson
hälst såsom endehls Rättens Ledemööter, så wäll
som Borgerskapett, Woro honom bekantt, och
hade intett oanstendigt emoott honom att
andraga; Ty aflade han den wahnlige Bor-
gare Eeden, medh handh å book, och såsom han
icke ähnnu ähr boofast, ty bewilliades honom
3ne åhrs frijheet, för alla skattewr som Staden an-
gåå
Angå, Men Mantahlspenningar betahlar han åhrligen
effter benembde herr Landzhöfdingens Resolution,
och effter de trenne åhrens Expirerande drager han
Stadhens onera, emoott sina wederlijkar effter för-
mögenheeten, i 6 åhr, om icke Länger, effter lagh
och kongliga Stadgan Caverade altså för honom
Borgaren här i Staden Anders Larson, at
detta redeligen hållas skall.
I lijker måtto Antogz unge Person, Christopher Han-
son, född här i Staden, hwilken äfwen wäll af-
lade Borgare Eeden, och bewilliades 3ne åhrs frij-
heet, som förmält, föruthan Mantahlspenningarne
dem han åhrlig Ehrlägger och sedan skattar, medh
Staden i 6 åhr, för honom Caverade hans fader
Borgaren här sammastädes Hans Christopherson.
Går det att få fram mer uppgifter om hans trolige fader kvartermästaren Erik Norn - finns det kopplingar till Askersund där Fredrik Eriksson påstås vara född?
1291
« skrivet: 2008-05-01, 17:23 »
Fläckebo C:2, s 1, födelselängd 1714;dop nr 2:
Jacob /; Elias Jacobsons barn ifrån Hio stad, och Wästergötland, natus
under bemälte borgarens Jacobsons wandrings tijd, i hönås, emillan
den 7. och 8: jan. åm natten: Testes Pastor Mag: Laur: Höier, Borgaren
ifrån Hio Johan Jacobson, Madame Margareta Sernander, Pastoris
hustru, Erik Bengtsons hust: i Hönås Anna Pärßdott. Per Johanßons
hust. ibid. Anna Erikzdott. ibid. renatus den 10 jan.
1292
« skrivet: 2008-05-01, 12:41 »
Tack Anne. Bra att du klargjorde att de var bofasta i Sem och Stokke. Trodde de anhölls för att de var omstreifare, men såg nu att det var pga en misstänkt stöld.
När det gäller Anders Danielsson Swart så undrar jag om inte det gjorts en förhastad identitet med denne och den av Allan Etzler nämnde sachsaren Anders Swartz. Etzler nämner i sin avhandling å s 103-104 angående en flock zigenare på 20 personer som gripits i Örebro 1729 bland andra om: ...en fyrtioårig man, Anders Swartz, född i Sachsen, som tillfångatagits vid »Torn», då han varit »herretjänare». Efter ankomsten till Sverige hade han tjänat som soldat i 10 år och kunde uppvisa en kopia av ett avskedspass från år 1721. Hustrun var svenska.
- Vad är det som talar för att det skulle vara en och samme man? Anders (Danielsson) Swart är ju häktmakare och borgare i Hjo (rymd 1716) samtidigt som sachsaren Anders Swartz tjänar i svensk tjänst som soldat (avskedsbrev 1721 efter tio års tjänst). Anders Swartz blev tillfångatagen i slaget vid Thorn år 1703 då svenskarna besegrade den valde polske kungen August den starke av Sachsens armé. Swartz kom troligen att vara krigsfånge flera år innan han kunde övergå i svensk aktiv tjänst (gissningsvis efter förlusten av svenska huvudarmén vid Poltava år 1709 då svenska armén behövde all möjlig krigspersonal för att sätta upp en ny armé mot danskarnas hot i väst - detta stämmer då väl med att han ska ha tjänat tio år, dvs ca 1711 till 1721).
1293
« skrivet: 2008-05-01, 11:34 »
Gabriel, det rör sig om två olika Hans Christophersson - dels HC i Hjo (levde 1718; g. åtm. med Sofia (Olofsdtr?)) och dels HC [Grännman] i Växjö - detta har jag konstaterat via mantalslängderna för Hjo och Växjö. Min teori om att Hans Christophersson [Grännman] i Växjö även verkat i Hjo håller alltså inte - det var ett spår som jag kom in på då det även funnits bevisliga kontakter för borgare i Växjö och Hjo (ex. häktmakaren Lars Isacksson o. häktmakaren Per Sandersson [Skotte] som båda varit skrivna borgare i Växjö o. Hjo).
mvh
Niclas
1294
« skrivet: 2008-05-01, 11:22 »
Namnet Erengisel, med skrivvarianterna Erngisle, Erngisel, Erngißle, Ærngisl etc är mycket vanligt i Kronobergs slottslän i äldre tider (1500- o. 1600-tal) - förekommer alltså i det som var det gamla folklandet Värend: Allbo hd, Kinnevalds hd, Norrvidinge hd, Konga hd o. Uppvidinge hd. Förekommer dock inte så ofta i Sunnerbo hd (södra delen av Finnveden). Bönderna i Mossbrohult (Almundsryd sn) har dock inte någon närmare släktskap med riddaren Erengisel Jonsson (båt) som levde på 1300-talet och de lär knappast vara ättlingar till denne. Däremot är det kanske intressant att spekulera ifall namnet Erengisel inom båtfamiljen kan komma ifrån deras geografiska ursprungsområde som vad jag har förstått ska vara just i Värend och Uppvidinge hd (Älghult socken). Det går dock inte att få veta mer om namngivningsspridningar så här långt tillbaka i tid, men kan vara något för tanken att spinna vidare på då man anser att det funnits en bunden namnform under medeltid och att de fornnordiska namnen på barn ärvdes efter tidigare släktingar. Tyvärr vet vi väldigt lite vad de enkla människorna och den jordbrukande delen av befolkningen bar för förnamn då de ej lämnat så många spår i medeltida bevarade skriftliga källor. Det bör dock ha funnits en hel del bönder i just Värend med förnamnet Erengisel under senmedeltid eftersom namnet i trakten är vanligt i de äldsta jordeböckerna ifrån 1540-talet.
1295
« skrivet: 2008-04-30, 10:43 »
Bra jobbat Gabriel. Det finns mer att få fram här. Häktmakaren Elias Jakobsson ska någon gång mellan 1690 och 1692 även ha lejt sig till soldat: Hjo stads dombok (Hjo stadsarkiv AI:1; GLA) 1692, rådstuga 5 juni Elias Jackopßon hächtemackare skrefwen till 2 mantal hußfattigh borttreste A:o 1690 uthan afskeedh och låte sigh leyia till Soldat uthij Elfzborgz lähn afgår altßå benämnde 2 mantal. Går han återfinna i GMR? Samme Elias Jakobsson (d.ä.) bor 1684 i Sörgården - där häktmakaren Jöns Jönsson bor (g2)m. Margareta Jakobsdotter (c1645-1713) - kanske Elias Jakobssons syster?). Jöns Jönsson i Sörgården (död senast 1698) är den trolige fadern till zigenaren Per Jönsson (Hällbom ~Lindgren), stamfar för många senare resande. Andra barn till JJ är krämarna Olof Jönsson (c1660-1720; även rådman, men avsätts; g1)m. Maria NN, 2)m. Ingrid Håkansdtr) och Jakob Jönsson, vilka har barn som tar sig namnen Fahlberg o Fahlgren. En spekulation är om häktmakaren Elias Jakobsson (belagd 1684-92) kan vara son till häktmakaren Jakob Sandersson (~Alexandersson) i Hjo vilken är en mycket trolig bror till häktmakaren Per Sandersson i Hjo o. Växjö som är Skottesläkten i Gränna o Växjö stamfar. Kronologiskt passar detta eftersom Per o Jakob Alexandersson/Sandersson bör vara födda uppskattat omkr. 1630. Den Elias Jakobsson (Sandberg)(g.m. Ingeborg Toresdtr ifr. Växjö (Småland)- trol. dtr t häktmakaren Tore Persson i Växjö ohh Elisabet Arvidsdootter (Ruut)) som Anne Minken anger dyker upp i Norge och där har med sig bla syskon: Maria Jakobsdtr (Fahlberg) g.m. Anders Danielsson Swart, Anders Jakobsson o Kierstin Jakobsdtr g.m. Fredrik Eriksson, i Vimmerby, sedan i Hjo o sedan rymd åt Norge) kanske kan vara son till Jakob Jönsson i Hjo, häktmakaren Jöns Jönssons i Sörgården son ? Eller är det den fd häktmakaren Elias Jakobsson i Hjo nämnd redan 1684 som senare dyker upp i Norge? Vart krämaren Jakob Jönsson i Hjo (son t Jöns Jönsson o bror t Olof Jönsson (c1660-1720) tar vägen vet jag f.n. ej. Anmärkningsvärt är att i samma kringfarande sällskap som tas till förhör i Stokke i Vestfold år 1740 uppträder enligt Anne Minkens inlägg också kopparslagaren Jakob Olsen Faldberg - och denne bör vara densamme namne kopparslagaren (Jakob Olofsson Fahlberg) som är son till Olof Jönsson i Hjo, Jöns Jönsson i Sörgården son.
1296
« skrivet: 2008-04-30, 06:51 »
Do[=Dito] Johan Jönsson 1718 28/4
hust. Ingrid 1722 24/4
Son Samuel 174(2) 19/1 [flytt till:] Knäfuelsby [struket; tillfällig flytt; gissningsvis drängtjänst; ny flytt=>] skepperstad
Do[=Dito=>son]Johannes 1743 10/12
dott: Sara 1756
Knävelsby är en by i Vallsjö sn. Skepperstad är en grannsocken (kan även avse Skepperstad by i Skepperstad sn).
1297
« skrivet: 2008-04-29, 18:00 »
Jörgen, det är fortfarande Occams rakkniv du använder när du skriver Sedan är det alltså mitt fel att aktiviteten är låg i Förbundsforum. Lapri! Jag tycker absolut att du ska fortsätta medverka för Sveriges släktforskarförbund - du har en skarp hjärna och en vass penna. Det är dock det sista som jag menar skrämmer bort folk att debattera med dig. Din stilistik kallar du ironisk, men jag skulle hellre säga sarkastisk, men vi bygger väl vår tolkning på olika erfarenheter i livet. Ibland bör man undvika att vara ironisk om man ska nå sympati med vad man vill.
Din Don Quiote-kamp mot Förbundsstyrelsen skulle nog vinna mer på om du engagerade dig i din lokala förening och skaffade sympati ifrån gräsrötterna för vad du vill inom Släktforskarförbundet. Du behövs verkligen för Sveriges släktforskarförbund - och kanske skulle du platsa i en framtida styrelse?
När vi nu kommit in i diskussionen om debatten så nämner du källkritik - och då nappar jag direkt, så låt oss se på vad jag då skrev ovan: Flera av de som närvarade aktar sig dock för att medverka här, på grund av bland annat DIG. Förtydligande: med här - menar jag Rötter, inte Förbundsforum specifikt. För mig är här alltså Rötter - jag ser inte Förbundsforum som något separat, även om tillgängligheten är inskränkt. De som jag vet inte skriver på Anbytarforum och Rötter är alltså släktforskare som jag känt under flera år och som jag träffade på Kronoberg. Deras kontakter med Anbytarforum har mestadels varit som läsare, bland annat av dina inlägg - men givetvis av andras också. De har nämnt för mig om sina upplevelser av Anbytarforum och Rötter, och om debattklimatet här - om att de som läsare sett att det är en hetsk ton på Rötter - ditt namn har då dykt upp - och att de inte vill skriva här av bland annat denna anledning -sticker man ut får man på käften. Denna sistnämnda åsikt om Anbytarforum har jag även fått av mina elever i släktforskarkurser. Man undrar om det ligger någon sanning i vad folk läser in i inlägg ?
Det är viktigt att kunna framföra seriösa åsikter till styrelsen utan att de viftar bort dem. Vi är nog rätt ense i våra ståndpunkter här.
1298
« skrivet: 2008-04-29, 14:50 »
Lite av Occams rakkniv känns det som när du diskuterar Jörgen. Han var inte där så begär inte att han ska skriva något. Det var många närvarande och ett trevlig släktforskarmöte. Flera av de som närvarade aktar sig dock för att medverka här, på grund av bland annat DIG faktiskt - de är inga debattörer och vill inte riskera att snittas sönder med din vassa tunga, förlåt penna, förlåt sarkasm, men de är ändå engagerade släktforskare. På mötet informerade Barbro Ståhlheim sakligt om Släktforskarförbundets prekära ekonomi och hur viktigt nya intäkter är för förbundet i den närmsta framtiden. Har vi några förslag var vi välkomna med dessa. Det är alltså en lyhörd styrelse på möten irl - till skillnad ifrån vad som kanske upplevs över nätet. 100-lappen nämndes också och en kort diskussion tog vid som egentligen inte ledde till några svar. Jag hade önskat få veta mer om 100-lappen var öronmärkt för enbart Rötters verksamhet eller om tanken var att den även skulle hjälpa upp annan intern verksamhet. Jag tyckte mötet var sansat och gav intryck att många är intresserade av förbundsfrågor - betydligt fler än som syns med inlägg här faktiskt - även om jag gärna hade sett att fler av just Rötters användare och skribenter varit där (Lotta Nordin - jag saknade dig!).
Anna-Karin Westerholm hade sedan en intressant föreläsning om olika handlingar som finns på landsarkiven och redogjorde ifrån egen erfarenhet som arkivarie. En mycket bra genomgång. Jan Nilsson berättade kort om sin erfarenhet av digitalfotografering och gav lite tipps. Olof Cronberg hade även en kartguidning utifrån Lantmäteriets webbportal och vad vi kan finna där. Mer om detta kommer att publiceras i juninumret av KGF-Nytt.
Det jag begrep av mötet på Kronoberg var att Släktforskarförbundet har ekonomiska problem som måste lösas. Jag är personligen emot 100-lappen och sättet det infördes på. Barbro Ståhlheim nämnde att fyra motioner om avskaffande hade inkommit och varnade i anslutning till detta för konsekvenserna av en sinande förbundskassa.
Sakfrågor kan få overspill på personer i styrelsen etc, men detta är inte bra. Bristande föreningsengagemang är resultatet om aktiva hängs ut och mer eller mindre ständigt kritiseras. Hur ska vi få en bra styrelse för SSF i framtiden om inga ställer upp för val? Samtidigt måste valda vara beredda att få kritik för sina beslut och göranden, som måste präglas av försiktighet. Det är svårt detta. Ett resultat för bristande engagemang är att se att det enbart fanns en sökande för släktforskardagarna 2009. Samtidigt är det en glädjande sak att få veta vem som ansökte om det - den lilla föreningen i Falköping Falbygdens Släktforskarförening, vilket faktiskt ger hopp för framtiden. Detta glädjer mig - gör släktforskardagarna enkla och gemytliga och inte Stockholmssvulstiga som kostar föreningen skjortan.
I framtiden skulle jag önska att få möta dig Jörgen Tollesson på några släktforskarmöten - just nu är du bara ett namn i cybern utan ansikte. Ditt engagemang som märks i debatter borde väl egentligen kunna bli lika stort utanför nätet, i Släktforskarförbundet?
1299
« skrivet: 2008-04-27, 22:42 »
Daniel Larsson är nämnd i Hjo stad åtminstone ifrån 1712. I mantalslängden 1710 är han ej med och sidorna för Hjo stad år 1711 är av misstag inte med på mormonfilmen. Han var gift redan i mtl 1712 och hustrun anges då ss oförmögen och mtl-befriades. Daniel Larsson är troligen inflyttad till Hjo ifrån någon annan stad 1710-11.
1300
« skrivet: 2008-04-27, 15:39 »
Ovan nämns om krämaren Johan Månsson Brun (född ca 1715) (hästhandlare; järnhandlare i Söderköping med burskap 1738 11/9). Han var gift med Sofia Hansdotter (f ca 1698) som i ett tidigare gifte med en Johan NN (se Bo Lindwall ovan som antar att denne kan vara bror till Mats Danielsson Wetterstrand (en Mattis Danielsson nämns i Hjo stad ss borgare 1715)) hade barn med namnet Wetterstrand. Bland dessa var dottern Katarina Wetterstrand (född ca 1728, var ?) som gifte sig 1749 6/7 i Söderköping med glasföraren Erik Lejon (=> se under resande: Lejon) och sonen Tobias Johansson Wetterstrand (f 1734 (hfl); glashandlare, krämare och borgare i Torshälla stad; gift 1756 30/12 i Torshälla stad m. Sigrid Frisk (död 9/3 1791 i Falköping), dtr t borgaren och krämaren i Torshälla Hans Nilsson Frisk ohh Sigrid Nilsdotter Lille, och omgift 1774/1775 med borgaren i Falköping och Skövde Petter Darell (c1753-1808) => se under resande: Darell).
I Söderköping förekommer en krämare Peter Hansson Saktmodig (f 1678 (åu), död 1748 25/1 i Söderköping) som blir borgare där 1739 5/9 (året efter hästhandlaren Johan Månsson Brun). Gift 1: o med NN. Gift 2:o med Kristina Gulbrandsdotter, född 1709 (åu), död 1769 17/10 i Söderköping (KG omgift 1749 13/4 i Söderköping med Nils Falk (f 1709 (åu), död 1779 7/10 i Söderköping -borgare och krämare i Söderköping). I första giftet hade PHS dottern Sofia Persdotter Saktmodig, född ca 1725. Kom från Söderköping enligt vigselboken och gift 1748 1/5 i Frykerud sn, Värmland med trumslagaren Anders Frisk - är han den trumslagare Anders Frisk vid Älvsborgs regemente som är inblandad i stölder ihop med ficktjuven Lars Mårtensson Lind i Varberg på 1750-talet och är han släkt med Sigrid Frisk ovan?
I andra giftet hade PHS barnen: Tobias Saktmodig (f 1738 (enligt domb 1752), 14 år 1749 enligt faderns bouppteckning; soldat vid Hamiltons regemente i Finland); Johan Peter Falk (f 1740 16/4 i Ringarum sn, död 1766 6/12 i Bonnorp, Vreta kloster sn), artillerihantlangare,glasförare; Alexander Saktmodig/Falk (f 1741 19/7 i Söderköping, soldat vid Saltzska regementet (1769) - kallas också Falk (1769); Ulrika Kristina Saktmodig (f 1743 20/9 i Söderköping, möjl. död liten); Karl Fredrik Söderstedt (f 1745 5/7 i Örtomta sn, artillerist 1769(under namnet Söderstedt)); Kristofer Saktmodig (f 1747 1/1 i Söderköping, soldat i Finland (1769) - bland hans faddrar nämns fältväbeln Fredrik Wimmercrantz.
Är Sofia Hansdotter syster till Peter/Per Hansson Saktmodig? Båda har en son med namnet Tobias. Ett huggskott: kan det finnas en koppling till borgaren Johan Hansson Oller i Falkenberg ?
1301
« skrivet: 2008-04-27, 13:26 »
I Bogesund (nuv. Ulricehamn) finns i mantalslängderna bara en Daniel skriven som borgare och det är Daniel Samuelsson, som i mtl 1699 (upprättad 21 jan. 1699) anges vara död och hans hustru tigger. Dennes änka nämns även i mtl 1700 (daterad 6/1 s.å.) och var då mantalsbefriad pga M: död h: Tigger. I mtl 1701 nämns hon ej.
Ingen Daniel nämns i mtl 1681. Mantalslängder 1682-1698 finns ej hos SVAR som digitaliserat kammararkivets exemplar - kanske finns dessa års mantalslängder bevarade på Göteborgs landsarkiv i häradsskrivarens exemplar?
I Bogesund stad nämns:
mtl 1714 (daterad 20/1 1714) dräng Anders Swart /1
mtl 1715 (daterad 24/2 1715) dräng Anders Swart med hustru /2 st -> i marginalen gift i åhr
mtl 1716 (daterad 22/2 1716) Anders Swart /-/1[=hans hustru i mtl] -> mannen Rymbd
mtl 1717 (daterad 24/1 1717) Anders Swart - Man och hustru Rymbde
I mtl 1713 (daterad 9/2 1713) finns Anders Swart (eller Anders Danielsson) inte upptagen.
1302
« skrivet: 2008-04-26, 11:04 »
Hej Gilian
Det är något märkligt med bouppteckningens datering om den är efter befallningsmannen Erik Brun, han avled nämligen 1699 och inte 1689. Likaså borde väl andra hustrun Maria Christoffersdotter vara nämnd 1689 ?
Linköping C:2, s 188; år 1699:
d 24 Sept. begrofs Erik Johansson Brun i domkyrkian
på Södre gången under Liusecronan. Blef död d 16 Augusti
i Slaka Sochn på sin gård Åsmestad, ther han några åhr bodt
sädan han Befallningzmans tiensten i Södre och Norre Tiust öfverg(af-/wo).
I Slaka finns ingen notering i dödlängden att Erik Brun avlidit där 1699.
1303
« skrivet: 2008-04-25, 17:17 »
Hej Olle!
Notisen med 4 små barn som tillagts ska nog ses i belysningen av att bruket inte var bärkraftigt, vilket kan förklara förmedlingen till 1/8. I notisen ser man att hustrun är den som är befriad ifrån mantalsskatt och orsaken bör vara just dessa 4 små barn som skulle försörjas. Skälen till befrielser variera rätt mycket och ger näring åt fantasin för tolkning. Det var säkerligen rätt godtyckligt ifrån häradsskrivarna hur man uttryckte sig i längderna. I grund handlade det om fattigdom och dålig bärkraft i jordbruket där avkastningen inte blev som kronan förväntat.
Bild 2:
Ibm östregård
1 Sk: Lars och hustrun /1/1/ 2
2 Jon och Abraham med h /2/2/ 4
K:tS: hust Sara M. död h: utfattig (med?) (barn***??)
Sold: Måns ogifft
Läser det som Sk: framför Lars - vad detta nu avser ?
K:tS: = Knektstufvan (dvs knektstugan)
Vad som står sist i notisen efter hustru Sara som bor i soldattorpet går jag bet på - finns det någon liknande ord för någon annan befriad i mantalslängden?
1304
« skrivet: 2008-04-25, 14:05 »
Hej Gilian!
Ovan nämner du en intressant bouppteckning ifrån Stockholm 1689-10-15 vari barn till Erik Brun omnämns. Vem är denna bouppteckning efter?
1305
« skrivet: 2008-04-25, 13:39 »
Clara Emilia Sofia Berlin (1854-1919) dtr t generaldirektör Nils Johan Berlin oh 2:a h. Emilia Charlotta Braune.
Elsa Emilia Mathilda Berlin (1886-1929) dtr t tulldirektören Nils Gerhard Berlin och gerda Matilda Petersson-Ernberg.
Kolla även i Vem är det? (1912ff, Norstedts förlag) som finns på ditt lokala bibliotek.
mvh
Niclas
1306
« skrivet: 2008-04-25, 07:12 »
Hej Göran!
Sven Hedins antavla ska finnas publicerad av Victor Örnberg i någon del av Svensk slägtkalender (Örnbergs ättartal). Vet ej vilken del men borde vara lätt att kolla upp på biblioteket. Han ska även ha judiskt påbrå - kanske då via modern?
1307
« skrivet: 2008-04-25, 07:07 »
1 Boarp Wgård
1 Swen och hustrun /1/1 2
1 Mågen Börge och h. /1/-/ 1 br 1/8 f[...?] med 4 små barn.
1 Nils och hustrun /1/1/ 2
Månßas Enkia - updraget br til (***) [sista ordet skymt i mittuppslag - gissningsvis: sonen?]
1 Ny åbo Måns och hust /1/1 2
pigan Britt[a] / 1[pigokolumn] /1
Ibidem Sold: Ingeborg /-/ förryckt gahlen
f:et efter mågen Börges rad står för en förkortning, kanske förmedlat med syfte på 1/8 bruket, men knappast för finns.
br = brukar, bruket - dvs i syftning på gårdsbruk
soldater var mantalsbefriade, men däremot inte deras hustrur - men i ovanstående fall förryckt [och] gahlen så var detta ett skäl för befrielse.
1308
« skrivet: 2008-04-23, 09:30 »
I Malmö ska det under 1700-talet finnas en släkt Modevig, bl a urmakaren Elias Modevig. Är mer känt om bärare av detta efternamn ?
1309
« skrivet: 2008-04-22, 23:13 »
1400, et 1401 der 31 Jul. sind Hanß Wentorps beide
Söhne aus Meyensdorff alß Zwillinge von herr Grawenhorst getaufft, Nemlich
der ältere und erstgebohrne Jochim, deßen gewattern sind Hinrich Kl?ter
Verkar nästan som om dopnotisen fortsätter på en följande sida - broderns namn nämns inte och kanske har de missat kolla den andra sidan?
1310
« skrivet: 2008-04-22, 07:32 »
Det Chris framför är en bra idé. Ett samgående mellan GF, som verkar vara rejält bottenkörd som sekundär riksförening av styrelserna de senaste 15 åren, och SSF kunde rädda dem båda. Detta var väl redan på tal under 1980-talets början? Delar av GF:s samlingar skulle kunna digitaliseras med den kompetens och kontaktnät som SSF besitter - skapa en webbportal likt Ancestry av samlingarna och SSF databaser. Gör detta i ett solidariskt GF/SSF-samarbete och på så vis få in de behövliga kronor som en riksförening behöver. GF saknar idag kompetensen, och SSF saknar idag ett grundmaterial att utveckla. Gå samman. Jag förstår inte heller likt Chris varför gammalt mög mellan personer ska ligga i vägen. Avsätt då dessa gråsuggepersoner som stoppar GF/SSF livskrafter och förpassa dem till historiens soptipp. Samarbete gynnar oss alla släktforskare.
1311
« skrivet: 2008-04-21, 09:02 »
Tack Elisabet. Jag spann vidare och fann dem i orginalkällorna.
Ingeborg Stephens återfinns i Malmö Sankt Petri församling AI:246 (hfl 1886-1890) s 144, Merkurius IV 333:
Friis, Hans Jak. Fredr. v Konsul född 1819 8/5 i Köpenhamn - död 1887 7/9
gift 1884 9/12 [sic! helt annat år än Kugelbergs dödsnotis, jfr ovan] med:
Mary Anne Eliza Ingeborg Abbot f. Stephens född 1839 16/3 i Stockholm Nikolai
[hennes andra gifte]. Hon anges flyttad till Lit D 18 [år 18]90 [vad avses med detta?]
Jfr. med AI:257 så ser man att denna fastighet Merkurius IV 333 är belägen vid Adelg.71 - Ö. Hamng.3 i Malmö.
Malmö Sankt Petri AI:235 (hfl 1881-1885), s 128 - Qv.[-arteret] Merkurius IV:
Friis, Hans Jakob Frederik , v. Konsul född 1819 8/5 i Köpenhamn
inkom: Merk. 156 [18]80 [dvs föregående hfl, återfinns alltså på Malmö Sankt Petri AI:224 s 156]
gift 1) med:
Laura Cecilia Barkman , född 1831 6/5 i Malmö - död 1883 13/1
gift 2) med:
Mary Anna Eliza Ingeborg Abbott f. Stephens , född 1839 16/3 i Stockholm Nikolai förs.
Hon inkom ifrån Köpenhamn 1884 9/12 (attestnr 1539)
föräldrar: Språklär Geo: Stephens o Maria Bennett, enl. hennes dopsedel
Barn (hans):
son Ernst Gust. Gotthold , student (struket, ist.)=> Handlande
född 1854 11/9 i församlingen ; lysningsbevis Nr 59, 1881 => utflyttad 1881 till v. Kon. p 167 [vad är detta ?]
son Fredrik Trap
född 1865 14/10 i församlingen ; utflyttad 1885 27/8 till Köpenhamn (attestnr 302)
Ps. George Stephens har ytterligare en dotter som jag råkade glömma ovan, nämligen Blanche von Sydow (f 1843 21/9 i Stockholm Nikolai, död 1935 4/12 i Saltsjöbaden) gift 1863 9/12 med Fingal von Sydow (1827-1903) i Stockholm. En syster till Fingal von Sydow, Anna Wallenberg (1838-1910), är stammoder till finansfamiljen Wallenberg och hennes sonsons son är den kände diplomaten Raoul Wallenberg (1912-1945) Ds.
1312
« skrivet: 2008-04-20, 12:00 »
Vid Hamiltons regemente och som soldat för nr 112 vid kapten Sackenschiölds kompani antogs den 1 maj 1757 Tobias Sachtmodig för en värvningskostnad på 50 daler. Tobias Saktmodig bör vara den son till krämaren Peter (Per) Hansson Saktmodig (c1678-1748) i Söderköping som nämns under Forskning om resandesläkter » Allmänt » Resande under 1700-talet och inlägg 27-28 sept. 2007.
Hamiltons regemente var stationerat från 1753 i Finland och Tobias Saktmodig har alltså levt där under sin tjänstgöring. Jfr även att hans bror Christoffer Saktmodig 1769 ska ha varit soldat i Finland - kanske vid samma regemente (som 1769 hette Prins Fredrik Adolfs regemente (1762-1771), senare Änkedrottningens livregemente till fot (1882-1809)).
1313
« skrivet: 2008-04-20, 11:35 »
Anders, bra påpekande. Det finns vad jag kan se inga definitiva bevis att det är samma kvinna Greta Detlofsdotter som nämns i Sverige och Norge. Bägge tillhör dock resandefolket och lever samtidigt. Däremot är namnet Detlof bland resande inte så vanligt varför en möjlig identitet är rätt trolig som arbetshypotes.
Anne Grethe Detlefsdatter Lincrantz (alias Greta Detlofsdotter) är gift med Nils Larsson Wetterberg (~Niklas/Nicolai Larsson Wetterberg) som reser i Norge men är kommen ifrån Sverige. Under resande: Wetterberg framkommer av Bosse Lindwall söndagen den 05 december 2004 - 18:34 som svar på Arnvid Lillehammers fråga: ...Nils Larsson Wetterberg, född ca 1691 i Skövde och soldat vid Billstens regemente tillsammans med sin kusin Karl Andersson Fagerberg, född ca 1692 i Skänninge och soldat vid samma regemente, rannsakades vid Gillbergs häradsrätt 1713 19/6 för att de stulit penningar hos fru Beata Ros. Jag har en otydlig uppgift (saknar källa) att Nils Larsson Wetterberg ska ha varit borgare i Hjo på 1710-talet (eller vara barnfödd där) - går han återfinna i Hjo?
Greta Detlofsdotter, som är syster till Staffan Detlofsson, genantborgare i Alingsås (gift med Sara Larsdotter - måhända möjligen en syster t Nils Larsson Wetterberg?) som skjuter ihjäl Valentin Henriksson utanför Västervik 1712, kanske är densamme fadder som nämns redan 1707 i Ås (Halland) (se nedan). Valentin Henrikssons sykonabarn är Isack Johansson (Molin) ser jag i mina avskrifter ifrån Tjust vilket ger att Valentin antingen är bror till häktmakaren Johan Henriksson (genantborgare i Vimmerby; senare krämhandlare i Blekinge; g.m. norskan Ragnil Jakobsdotter) eller en brorson till densamme (syskonbarn betecknade förr vanligen en kusin, dvs två ´syskons barn´, men kunde även ibland användas för en bror/systerbarn vilket gör tolkningen svår). Valentin Henrikssons hustru heter Kerstin Andersdotter och hennes man hade tagit till sig Greta Ditlofsdotter som bihustru och levde i hordomb och avlat två barn med henne - af hwilcka det ena är ännu i lifwet, men dett andra dödt, skohlandes dett skiedt i Giöteborg, medan han der war Soldat under Regementet, och då sielf blef bekant med henne, och när dhe begynt att slå effter dem, hade dhe begifwit sig å denna orthen, och således för ingendera plichhtat, förmehnandes att bem:te kåna Greta Dittlofsdotter skall ännu wistas i skåne. Greta Ditlofsdotter vistades alltså april 1714 i Skåne om man får tro på Valentins änkas vittnesmål inför Tjusts häradsrätt.
Ås sn(Halland) C:1, f 63v;födelselängd 1707 :
den 10 Sept: Föddes till Werlden Christensa Petters dotter uthi Wästrederum [struket: upp
Nedreby ] och christnades den 11 Dito. Fadren Petter Frans-
wägen Inwånare uthi Falkenbergh, Modren Anna Maria
Zachrisdr Manzfaddrar Christen Mårtenßon Hinrich
Rodolfson Christopher Jacobson Qwinfolkzfaddrar Bar-
bro Fransdotter Greta Ditlovsdotter, Jngiähl Matzdotter
i Wästrederum Chirsti Andersdotter Jbid.
Barnafadern Petter Franswegen (alias Petter Christophersson; gift Anna Maria Zachrisdotter) är ju en gammal bekant och stamfar till flera resandefamiljer. Frågan är väl vad för relation denna Greta Ditlofsdotter har till hans familj? Finns passhandlingar för Halland, Älvsborgs län och Bohuslän bevarade för tidigt 1700-tal?
1314
« skrivet: 2008-04-19, 20:18 »
Jöns Hempel insattes den 11 augusti 1756 som soldat vid nr 86 på kapten David Thams kompani och Hamiltons värvade infanteriregemente. Han uppges i GMR 1757 vara 32 år, 11/12 tjänsteår, född i Småland, ogift och var Capitulant vid regementet. Hans profession var smed. I en marginalanteckning har tillagts: bör ombyta namn till Stempel
Källa: Hamiltons regemente GMR 1757 s 219; mönstringen för Thams kompani skedde i Helsingfors den 2 september 1757. Regementet hade år 1753 överförts till att vara stationerat i Finland, men värvarna hämtade folk lite varstans ifrån.
Hempel blev alltså Stempel!
1315
« skrivet: 2008-04-19, 19:55 »
Ola Larsson nämner i ett tidiagre inlägg ovan tisdagen den 25 september 2007 - 20:15 följande:
Den Staffan Gahm som med Peter Detlofssons sällskap rannsakades 1762 torde vara landssoldaten Staffan Eliasson Gahm som är vittne vid dopet av glasföraren Anders Ditzers barn i S:t Olofs kapellförsamling i Stockholm den 21/9 1743, och vars dotter Ulrica döptes i samma församling den 13/9 1743.
Om Staffan Eliasson Gahm kan tilläggas att han antogs som soldat för Hagby rote no. 69 vid Kungsörs kompani, Västmanlands regemente, i februari 1742 och angavs vara 23 år gammal. Född i Småland. Gördelmakare till yrket. Fick avsked i oktober 1744 Liderlig. Kasseras.
Vigd den 19/3 1743 i Medåker med sin fästekvinna Catharina Hindricksdotter.
I Medåker föddes den 1/4 1742 sonen Ludvig och modern skrivs då som Anna Catharina Hindrickdotter.
Den 15/7 1745 döptes Magdalena Margaretha i Katarina församling, Stockholm, dotter till artillerihantlangaren Staphan Gamm och Anna Catharina Hindricksdotter.
Sebastian Casinge ger sedan ett svar till detta i inlägg tisdagen den 22 januari 2008 - 21:30:
Den Staffan Gahm som förekommer i Detlofssons sällskap 1762 är ej identisk med den Staffan Eliasson Gahm som Ola nämner ovan (att de är far och son är förstås mycket troligt). I rättegången 1762 framgår: Staffan Gam 18 År gammal sade sig wara född i Wästmanland, ther des fader warit Trumslagare wid Wäß-mannelands regemente och Salbergs Compagnie.
Den äldre Staffan Gahm bör vara den namne som den 29 maj 1755 insattes för nr 94 vid von Segebadens kompani (detta är fd Granatenhielms kompani 1741-46) och Hamiltons regemente. Staffan Gahm anges i GMR 1757 (s 151) för nämnda regemente vara 34 år , med 2 2/12 tjänsteår, född i Småland och gift. Han anges i rullan som Capitulant och var vid mönstringen 1757 kommenderad till Stockholm. Är mer känt om honom ? Hur är det med uppgiften att Staffan Gahms (d.y.) (född ca 1744) uppger att hans far varit trumslagare vid Sahlbergets kompani, Västmanlands regemente - stämmer detta och är identifieringen av att fadern var Staffan Eliasson Gahm korrekt?
1316
« skrivet: 2008-04-18, 19:22 »
Tingsrätter i norr är lite problematiska eftersom det skett en hel del omorganisationer. Tillsammans ska vi nog kunna reda ut var målet finns.
Skog socken: ingick i Ala tingslag som existerade 1907-1946, och som 1877-1906 ingick i Södra Hälsinglands östra tingslags häradsrätt som till och med 1876 ingått i Norrala tingslag. År 1759 uppstod Norrala tingslag - och före denna tid ska tingslagen ingå gemensamt i Hälsinglands domsagas arkiv, så sök på denna beteckning i NAD så finner ni rätt.
mvh
Niclas
1317
« skrivet: 2008-04-18, 18:15 »
Ett Gyllensvärdfynd som ej upptas i Elgenstierna:  Klara församling i Stockholm födelsebok 1744, mars månad Denne Jan Anders född 3 mars 1744, döpt 6 mars är alltså trolovningsbarn till Johan Anders Gyllensvärd (1718-1792) som omnämns under Gyllensvärd tabell 61. Denne sergeant JAG gifte sig samma år den 8 september med Ulrika Charlotta Cederstråhle av adlig ätt. Trolovningen med Anna Klemm måste alltså ha brutits. Om pojken nu verkligen var trolovningsbarn så skulle han räknas som äkta och likaså ifall han har ättling tillhör de också adliga ätten Gyllensvärd. Vad hände med pojken Jan Anders och hans mor Anna Klemm ? Finns några omnämnanden (Klemm, Gyllensvärd) i Stockholms bouppteckningsregister?
1318
« skrivet: 2008-04-18, 14:07 »
Sept. 25 Mest. Carl Tolf i ysunda med p. Ingred Fredrichsdotter. Morgongåfwa
lofwat 2 lispund Koppar och 10 lod Sölfwer.
Mest. = mäster, mästare (dvs tolkas ss hammarsmedsmästare)
1319
« skrivet: 2008-04-18, 14:00 »
Risinge C:2 s 130, födelselängd 1685:
jtem Jngrid, Fredrich Hammarsmedz i Lootorp
hemma döpt (förr) (blef) b. af hr Anna Gilj
Bilden är betydligt bättre hos Arkiv Digital.
1320
« skrivet: 2008-04-18, 13:08 »
I Svenska släktkalendern 2007 s 36 biograferas släkten Bexell. Jag citerar:
Den förste bärare av namnet Bexell var Peter Vidmundsson, som var ryttare vid Smålands kavalleri för eget rusthåll i Bäckseda socken i Småland. Han deltog i Karl XII:s fälttåg i Polen och Ryssland. Då han utmärkt sig för tapperhet utnämndes han den 9 februari 1709 i Achtyrka i Ukraina av konungen till kornett, varvid denne enligt familjetraditionen själv tilldelade honom namnet Bexell, efter sockennamnet) på den tiden skrivet Bexheda). Peter Bexell stupade i slaget vid Krasnokutsk den 11 februari 1709, endast två dagar efter sin officersutnämning.
Hans dotter var Sara Persdotter, f 170(0), d 1765. G 1717 m Daniel Månsson, f 1694, som efter sin far var rusthållare för Stora Fageryd i samma socken, d 1763. Hans far, tillika nedanstående släkts äldste kände agnatiske stamfader, var Måns Månsson, f 164(7/7), d 1702.
Här finns det belägg på att namnet Vidmund förekommit i Bäcksedatrakten åtminstone som patronymikon.
1321
« skrivet: 2008-04-18, 12:59 »
I Lunds universitets matrikel finns Samuel Cronander inskriven år 1742:
27/9
Samuel Cronander, Skatelöfensis ter-
ritori Alboensis Smolandiae, 22
annorum, rustici filius, 4 annos
gymnasium Vexionense freqventa-
vit. Rectoris testimonio ornatus ac-
cessit.
Här anges han alltså vara ifrån Skatelöv socken i Allbo härad, Småland. Samma församling vari Grimslöv ligger där Arvid Jönsson ohh Märta Persdotter bodde. Denna uppgift går ju stick i stäv med uppgiften i skolmatrikeln ifrån 1730 då han uppges komma ifrån Atingsås och gården Lunnagård. Har någon förslag på lösning i detta problem? Vem var Samuel Cronanders föräldrar?
1322
« skrivet: 2008-04-18, 12:26 »
I Örebro förekommer en hel del häktmakare som troligen har bakgrund i resandesläkter. I Örebro RR F9b:1, s 213 listas t ex följande:  Det finns fler omnämnanden i Örebro RR F9b:1 som nu finns digitaliserad hos SVAR. Är den släkt Wiman som häktmakaren Anders Wiman tillhör mer känd i resandesammanhang? En borgarsläkt Wiman förekommer även i Skänninge i början av 1700-talet och är ingift i borgarsläkterna Schenström o Hök(Gabrielssläkten) mfl som figurerat i resandesammanhang (se bl a resande:Historia:Skänninge) - är det samma släkt ?
1323
« skrivet: 2008-04-18, 12:11 »
Peter Wigert , gosse i sällskap med skarprättaren Erik Lytkeman, får pass utfärdat på Gävleborgs landskansli 1793 för resa till Sveg och Hälsingland
Källa: Gävleborgs landskanslis passjournalregister (finns på SVAR) som hänvisar till dito arkivs passjournaler CI:3 s 2?? - kann stå mer i passet varför rekommendears att kontrollera detta.
mvh
Niclas
1324
« skrivet: 2008-04-18, 12:06 »
I Gävleborgs läns landskanslis register till passjournaler (dvs för CI:2) s 130 finner jag följande:
Namn: Westerlin , hästskärare o hovslagare m hust Leverine Larsd:dr
hemort: Västerås
Till: Jämtland
År: 1787
sid: 229 [=>se alltså CI:2 s 229 för passet, kan stå mer där]
Namn: Westerlin , hästskärare o hovslagare m hustru
hemort: Västerås
Till: Norge
År: 1788
sid: 249 [=> se alltså CI:2 s 249 för passet, kan stå mer där]
Är mer känt om denne NN Westerlin ohh Leverine Larsdotter ? Förnamnet Leverine är det samma som Laurina ?
1325
« skrivet: 2008-04-18, 11:25 »
Fredrik Wimmercrantz blev mycket riktigt dömd till döden efter att ha talat lasteligen och lögnaktigt om Kungliga majestät och överheten. Detta hade skett på Djurshytte gästgivargård i Hällestad socken i mars 1748 efter att Wimercrantz hade blivit nekad brännvin på gästgiveriet Han hade då startat med att fälla sina förargade ord mot Kungliga majestäts brännvinsförordning och därefter fortsatt tala illa om rikets styrelse, och bland annat spridit ut falska anklagelser om att kungen var död och att herrarna i Stockholm dolde detta för folket. Även hade han spridit ut att smålänningar och dalkarlarna, som smidde gevär, var i upprorsstämning mot överheten. Därför dömdes han av Hällestads härads ting den 18 maj 1748 till döden och att steglas. Göta hovrätt bekräftade domen:
pröfwar Kongliga
HåfRätten fördenskull rättwist
det skall han Fredrich Wimmer-
crantz i förmågo af 5 ock 6 Capp 1§§
MisgärningsBalken sig sielf till wälförtient
straff ock slikom wanartigom
till sty, sträck ock a warnagel
lif sitt mista ock halshuggas,
samt sedan i anseende till
des begångna bråttz grofhet
på det sättet steglas, att hufwu-
det sättes på en Påhle ock den
öfrige Kroppen på fyra stegel
Denna dom och brott måste sättas i samband med Dalupproret 1743, den stora daldansen, som hade utmynnat i missnöje med frihetstidens herrevälde och hattpartiets inskränkningar för allmogen. Överheten var helt enkelt under hela 1740-talet rädda för att nya uppror skulle få fotfäste och spridas via uppviglare som Fredrik Wimmercrantz. Så slutade denne resande man sin levnadssaga.
1326
« skrivet: 2008-04-18, 10:05 »
Vid Liljedals glasbruk i Ed socken (Värmlands län) finns glasföraren Olaus Rosenqvist (f 1786 16/8 i Norge) och hans fästekvinna Anna Cathrina Baern (f 1782 i Uddevalla). De var forlovade enligt prästen Dahls attest ifrån Raade socken i Mosse Fögderi i Christiania stift. Går de att finna i norska källor?  Liljedal i Ed sn ligger här: (Röda markeringen är socknen, glasbrukets belägenhet är den vita pricken däri.)) På glasbruket fanns även andra resande glasförare periodvis skrivna.
1327
« skrivet: 2008-04-18, 09:43 »
Tack Mats för länken. Det är bra att veta hur aktivt anbytarforum är. Precis som Ingegerd skriver så finns det även andra saker som man kanske betalar 100 kronor för, t ex Porträttfynd.
Christer Lindström skriver följande på Rötters första sida angående siffrorna som jag ville belysa här inne internt på Förbundsforumet:
Denna siffra ifrågasätts av någon anledning i Förbundsforum. Det hävdas till och med att kansliet skulle frisera siffrorna för att det ska se bra ut. Så är det givetvis inte! 5133 personer hade igår - 16 april - betalat in 100 kr. Ett mindre antal är rullande, dvs överskjutande från förra året.
Christer, det är väl bra att saker ifrågasätts? Likaså att förslag kommer in, som tyvärr inte så ofta får någon respons eller svar. Vad vore en demokrati om inte saker kunde debatteras och dryftas? Det är ju på detta vis Släktforskarförbundet blir aktivt. Att vi däremot inte har samma åsikter måste vi respektera. Till syvende och sist så består förbundet av dess medlemmar och deras aktivitet, inte enbart av ordföranden eller styrelsens dekret (vilka är mycket viktiga i sig). Inom Förbundsforumet är det viktigt att vi faktiskt kan få ifrågasätta saker. Jag har förtroende för både dig och Ted, även om jag inte alltid delar era åsikter eller göranden.
Jag tycker fortfarande att det är konstigt att bara cirka 550 unika medlemmar engagerar sig i snitt varje vecka på Anbytarforumet (refererar till Anders Bergs framtagna siffror) - när det finns nästan tio gånger fler som betalat för tjänsten (för jag tror inte 4000 personer betalt bara för Porträttfynd, Litteratursök eller Tillfällighetsfynd för då torde dessa baser vara betydligt mer frekventa). Det jag vill säga med mina inlägg och ifrågasättande är faktiskt en följdfråga:
Hur skapar vi ett mer aktivt deltagande på Rötter och anbytarforum när så många som över 5000 är intresserade av Rötter-portalen?
Var enda en av dessa 5000 är viktiga personer för släktforskningens och Rötters framtid och att få fler att våga skriva, besvara och känna sig deltagande och välkomna i forumet är en viktig punkt anser jag.
1328
« skrivet: 2008-04-17, 13:35 »
Hur många använder Anbytarforum? Går det mäta hur många olika Ip-nummer som går in på hemsidan dagligen?
Det talas om att det idag finns 5.133 Röttervänner - och detta borde väl innebära att aktiviteten borde vara betydligt högre om så många väljer att stödja forumet med 100 kronor. Tycker det känns som en diskrepans mellan användare och medlemmar - kan någon i förbundsledningen förklara varför?
1329
« skrivet: 2008-04-17, 12:09 »
Anne, när jag läser ditt inlägg ovan om att Maria Jacobsdotter kallas Falberg i sin dödsnotis så slår det mig att Jakob Jönsson i Hjo, som troligen var en äldre bror till zigenaren Per Jönsson (Hellbom/Lindgren)[förutsättningen för broderskapet är att PJ:s uppgift att hans far var bosatt i Sörgården i Hjo stämmer] har en son Jöns Fahlberg som enligt domböckerna var kopparslagargesäll i Norrköping 1714 (se under Anbytarforum » Släkter » Övriga släkter C-F » Fahlberg). Kanske är fadern till syskonskaran Jakob Jönsson ? Men å andra sidan så har jag för mig att det förekommer även andra Jakobar i Hjo RR domböcker när jag tittade i dem för några år sedan, så ta inget för givet. När det gäller Elias Jacobsson som var gift med Ingeborg Thoresdotter så uppger du att hon är från Växjö. Var finns källan till denna uppgift? Då jag forskar i Växjö stad under äldre tid så är denna uppgift mycket intressant. Det finns inte många Thore här att välja på så fadern till henne bör vara den häktmakare Thore Persson i Växjö (belagd i livet här 1669, mtl)vars hustru troligen är Elisabeth Arvidsdotter Ruut [Grännasläkten Ruut]. En dotter till Elisabeth Arvidsdotter Ruut var Brita Thoresdotter, som även kallas för Brita Ruth (!) -som avlider i Växjö 1734, begravd 7/12. BT var gift 1687 i Träslöv (Halland) med häktmakaren o borgaren Claes Christoffersson i Växjö [släkten Grännman, hans farfar var fällboredaren Claes Claesson på Gränna marknadsplats]. Elisabeth Arvidsdotter var omgift med Anders Bengtsson som 1692 kallas förlovad (dvs friställd, avdankad) ryttaren av Skåniska Regemente (har en notering att han skulle tjänstgjort vid Aschenbergs regemente [som bestod av manskap i Halland-Bohuslän] men hittar nu ingen källa för detta - är en domboksnotis i så fall eftersom jag ej undersökt Aschenbergs regementes rullor).
1330
« skrivet: 2008-04-17, 11:12 »
En diskussion under Hjo om en Fredrik Eriksson som kanske tidigare varit borgare i Vimmerby föranleder mig att lägga in ett mål här som berör flera Vimmerbyresande:
Så här ser målet 1712 10/12 ut i sin helhet då Fredrik Bergqvist förlorar sitt burskap:
Anno 1712 den 10 Decembris Höltz ordin:
Rådstugu, närwarande herr Borgmästn Niclas
Budéen, herr Rådmännen Grönfelt, Wilhelm,
Joen Erickson och Anders Heller.
Samma dag företog Rätten sig stadzens Längder
och deraf utsökte, hwilcka till Stadzens Borgare kun-
na utsees, och maintineras, ock åter en hoop löße
antagne karlar Burskapet oppsägas, effter som
man wed denne Contributions beskattningen ey
dem till något ansee kan, nemde de sielfwa
effter publication sig der till infunnat utan heela
tijden utheblefwitt. Hwarföre beslötz, att eftter-
fölliande hädan eftter ey hafwa det ringaste
förswar under Staden Nembligen Pehr Fagerberg,
Esaias Jönson, Jonas Gabrielsons änckia,
Fredrich Bergqwist och Jacob Jönson hwilka här med
warda deras Buurskap förlustigade afsagde.
Men deremot bijbehålles wed Buurskapet Swen
Lunberg, Daniel Wiberg, Måns Berg, Gabriel
Andersson, Anders Andersson, Anders Målare,
Hans Lorentz Meijer, Mårten Hindrichson, Modvig
Johansson, Petter Hindrichson, Isaac Hindrichson
Molijn, Caspar Clarijn, Israel Eliæson, Hans Hin-
drich Rudolphus och Christopher Jacobson. Allenast
de hädan eftter förblifwa i Staden och Bruuka sin
handtering som bör, sampt i sina reesor ställa
sig ährligen och wäll, så att intet klagomål må
öfwer deras förhållande inkomma, hwilcket
till eftterrättelse publicerades wed öpna dören.
Nils Johansson Særeus, hwilcken tillfören-
de warit här Borgare, men nu på 4 åhr mar-
qventerare i Skåne, angaf sig hoos Magistra-
ten, att åter winna Buurskap, hwilcket
honom bewilliades, och han der på aflade den
wanlige Eeden med hand å Book.
Kommentar till ovanstående:
merparten av de uppräknade personerna är identifierade som resande (zigenare - ”tattare”) - detta
gäller: Gabriel Andersson, Anders Andersson, Anders målare, Hans Lorentz Meijer, Mårten Hindrichsson, Modvig Johansson (stamfar till en borgarsläkt Wimmercrantz vars ättlingar blev högst borgerliga, bla förekom häradshövdingar , vilket bevisar att zigenare tidigt integrerades i städerna), Petter Hindrichsson, Isack Hindrichsson (stamfar till en släkt Molin, där en sonson t Isack var borgmästare i Eksjö
och en annan en känd herrnhuitisk präst), Caspar Clarin, Israel Eliaesson (kallar sig senare Wimmerstedt), Hans Hindrich Rudolphus (vars ättlingar ännu ser sig som resande) och Christopher Jacobsson (stamfar till flera svenska resandesläkter). Jonas Gabrielsson tillhör en häktmakarsläkt Hök ifrån bla Gränna och Askersund som får definieras som socialt resande.
De andra är inte bevisade vara resande:
Fredrik Bergqvist - se inlägg under resande: Historia: Hjo.
Sven Lun(d)berg
Måns Berg
Esaias Jönsson Klint , är borgare senast 1708 4/5. Hans borgared ej funnen. Förlustig borgerskapet 1712 10/12.
Jacob Jönsson anges även vara f.d. dansk fånge som blivit borgare (Vimmerby RR 1711 26/6), och anges född i Skåne och senare är ryttare under Smålands kavalleri.
Per Fagerberg är gift i staden med Elin Michaelsdotter Phantsmitt (Fahnesmitt), dtr t hattmakren Michael Phanesmitt i Vimmerby. År 1716 anges PF boende i Tjust och vistandes i Östergötland.
Daniel Wiberg är borgarson ifrån staden - bor sedermera i Virserum sn - hans kusin är Maria Larsdotter Wiberg som Fredrik Bergqvist besov.
Fler kommentarer?
1331
« skrivet: 2008-04-17, 11:03 »
Kan Friederich Erichsen vara densamme som Fredrik Eriksson som figurerar i Vimmerby RR domböcker? Namnet är inte unikt, men då resandeforskning är problematiskt väljer jag att lägga ut uppgifter om denne Fredrik Eriksson Bergqvist här så kanske det kan vara ett väg på förståelsen.
De uppgifter jag har om Fredrik Eriksson, som kallade sig både Norn och Bergqvist
är följande ur Vimmerby rådhusrätts renoverade dombok:
1711 26/6:
f.d. danske fången Fredrik Ericksson avlade borgared för sex år - löftesman Nils Persson.
1712 27/10:
Maria Larsdotter Wiberg emot borgaren FE - de varit trolovade och han
henne under äktenskapslöfte besovit - han med magistratens pass nu förrest
till Uddevalla - skall skrivas till Uddevalla
1712 10/12:
Fredrik Bergqvist förklaras förlustig sitt burskap
1713 9/2:
FB gift karl - Maria Wibergs mål mot honom insänt till hovrätten
1713 9/3:
magistratens i Uddevalla skrift om efterforskande av förre borgaren fredrik Norn,
som hävdat Maria Larsdotter - han är gift och bortseglad 1709 - förmenas vistas
hos sin fader f. kvartermästare Erich Norn i Biörsäter nära Mariestad
1713 6/7:
landshövdingens skrift angående fångar som blivit borgare - svaras Fredrik
Bergqvist begivit sig till Uddevalla . fär i orten född
1714 12/6:
målet med Maria Larsdotter Wibergh om hor insänt till hovrätten
1715 19/3:
hovrättens dom i målet ändrad
Frågan är varför Fredrik Eriksson Norn alias Bergqvist anges vara fånge - det verkar nästan som om han var tillfångatagen i kriget mot Danmark. Många av dessa krigsfångar hamnade i städerna och kunde de ett hantverk hade de även möjlighet att bli borgare. Detta går dock stick i stäv med att han uppges vara kommen ifrån Uddevalla och med en svensk far som är kvartermästare (fadern bör kanske vara den Erik Norn som kom inflyttad till Björsäter från Bohuslän 1711. Uppges vara född i Hälsingland, möjligen 1656, död i Björsäter 2.6.1726, 70 år gammal). Jag har målet då Fredrik Eriksson Bergqvist förlorade sitt burskap i avskrift - lägger in det under resande: Historia: Vimmerby istället.
1332
« skrivet: 2008-04-16, 13:17 »
Skedevi (Ög.l.) AI:8 (hfl 1819-1823) s 278, Rejmyre glasbruk:
Glasför. Wilh. Hägerbeck f 1799
Fästewv Eva Soph Vennerberg f 1795
Hennes Dott. Hedda Sophia f 1812
Hennes Son: Lars Petter f 1815
Do dott. Maja Lisa f 1816
Do Do Magdalena f 1818
Vad är mer känt om Wilhelm Hägerbäcks bakgrund?
1333
« skrivet: 2008-04-16, 11:39 »
Israel Meijer återfinns på Fellingsbro AI:16B (hfl 1805-1815) s 22, Fogryta ägor:  Här finns även flera soldater Meijer nämnda. Namnet är troligtvis ett soldatnamn, men dess upprinnelse kan ju ha varit en av resande-Meijerna varför det kan vara bra att känna till denna soldatrote.
1334
« skrivet: 2008-04-15, 07:42 »
Ted - när jag ser att du läser denna tråd. Kan du svara på min inledande fråga om att göra om Läshjälp? Åsikter?
/Niclas
1335
« skrivet: 2008-04-15, 07:14 »
Hej Bengt!
Det är denna präst jag tänker på:
Jonas Petri Modahl , född i Moheda 1712 i mars, son till klockaren Per Jönsson i Vegby och Karin Hemmingsdotter. Inskrevs i Växjö skola 1727 [VSH har 1723, vilket är felaktigt] 4/10 och uppflyttades 1733 på gymnasiet, som han lämnade 1734 för fortsatta studier i Lund, där han inskrevs i Smålands nation samma år 6/6. studerade vidare vid Rostocks och Greifswalds universitet. Prästvigd 1736 19/11, vice komminister i Byarum 1738, ordinarie 1743. Död strax efter midsommar (före 5/7) 1743.
Gift i Jönköping 1738 12/12 med Catharina Hillingh, född i Jönköping 1717, döpt 30/9, död i Jönköping 1789 23/6, dotter till borgaren Peter Hilling och Maria Ruda samt omgift med mannens efterträdare Johannes Svalander.
Barn:
Samuel Johan, född 1737 6/5 [så enl. VSH, sjöström har 1742 22/5, vilket torde vara mera sannolikt], kyrkoherde i Kulltorp, död 1790 23/4. antog namnet Svalander efter sin styvfar.
Två söner, döda i späd ålder.
Om Modahl säges, att >>han ägde en sann gudsfruktan, var redlig och rättrådig mot var sin man, hjälpsam och medlidande mot den nödlidande, huld och öm make och far, vilka egenskaper gjorde honom djupt saknad av alla sina åhörare>> Var vidare en mycket framstående predikant. Till sin liktext hade han valt Dav. ps. 34 v. 23 (VSH V: 402-403).
I Moheda-Ör finns inte fler Hemming under slutet av 1600-talet än Hemming Nilsson i Elmesås, Moheda sn och en Hemming Sunesson i Haddastugan, Ör sn.
Karin Hemmingsdotter i Elmesås anges vigd 5:e dag jul 1696 i Moheda k:a med en Per (Jonson??). Det bör vara Jonas Modahls mor, och en äldre Karin än den som senare är gift med Per Håkansson. det är inte ovanligt att det fanns barn med samma namn då man i äldre tider döpte barn efter avlidna släktingar - och fanns det då exempelvis en mormor och farmor som båda hette Karin kunde det få bli två döttrar som båda bar deras namn.
Karin Hemmingsdotter gift med Per Håkansson:
En namne bodde 1691 hos föräldrarna i Elmesås och var då ogift (kat.l.) - avser troligen den äldre systern. Var fadder i Moheda k:a 1710 3/7 åt brorsonen Anders och 1714 14/2 åt brorsonen Hemming. Hon bodde i Elmesås.
gift 1706 28/12 i Moheda k:a med Per Håkansson
Karin och Per Håkansson har barnen (säkerligen flera - har bara igenomletat 1720-26):
Elin Persdotter f 11/2 1720 i Elmesås, Moheda sn, döpta 14/2 1720
faddrar:
Per Klåckare, Nils Nilsson, hust: Sara Erikzdr, Märit Persdotter
Håkan Persson f 11/12 1722 i Elmesås, Moheda sn, döpt 1(8?)/12 1722
faddrar:
Jöns Persson, Nils Nilsson, hust: Karin Hemmingzdr, Marit Persdr
”Joens” (Jonas?) Persson f 28/4 1725 i Elmesås, Moheda sn,
döpt 2/5 1725 (nr 9)
faddrar:
Nils Danielson, Bengt Sunason, Sara Ericksdr, (P?)Sara Nilsd:
Elisabeth Persdotter f 19/1 1728 i Elmesås, Moheda sn, döpt 28/1 1728
Hemming Nilsson i Elmesås sg är son till brukaren Nils Hemmingsson i Knappatorp, Ör sn (död på 1680-talet)
1336
« skrivet: 2008-04-14, 17:07 »
Någon som forskar om släkten kring professor George Stephens (född 1813-12-13 Liverpool, död 1895-08-29 i Köpenhamn)?
Han var bosatt både i Sverige och Danmark. Han bodde tidigt i Stockholm och vistades senare i livet (efter 1867) tidvis på Huseby bruk, Skatelöv sn i Småland hos sin son brukspatronen Jospeh Stephens och hans fru Elisabeth (född Kre?ger). Han var även bosatt i Danmark där han var professor i engelsk litterar vid Köpenhamns unioversitet. Han var mycket intresserad av nordisk forntid och runor - och utgav flera böcker om runtolkning. Han var en fornsamlare och god vän med Gunnar-Olof Hyltén Cavallius. Tillsammans samlade de ihop och gjorde uppteckningar över medeltida ballader - vilka nyligen återfanns på Växjö bibliotek och som ska utges i tryck. Han är alltså mycket aktuell.
George Stephens hustru var Mary Anne (MARIA) Bennet eller Bennett (född 1808-07-23 i Brentwood, Essex i England, död 1896-03-17 i Köpenhamn, Danmark).
De hade barnen:
Mary Anne Eliza INGEBORG Stephens, född 1839 - gift 1: o.m. ingenjör John Abbot, verksam bl a i Indien, 2) m. en Friis (i Malmö ?) - Känner någon till mer om henne och hennes giften, eventuella barn, när hon avled?
JOSEPH Samuel Frithiof Stephens, f 1841 den 13 juli i Stockholm, död 1934. Jospeh Stephens var ingenjör vid järnvägsbyggen i Indien på 1860-talet; köpte Huseby bruk, Skatelöv sn i Kronobergs län och blev efter hemkomsten brukspatron på detta gods. Riksdagsman och ledamot av första kammaren 1886-1909. Gift med Elisabeth född Kre?ger, dotter till kung Oscar II:s gode vän och kadettkamrat amiral Carl Henrik Kre?ger och hans första hustru född Retzius.
1337
« skrivet: 2008-04-14, 07:24 »
der-
sammastädes
1338
« skrivet: 2008-04-14, 07:06 »
Under Anbytarforum » Läshjälp finns det en massa diskussioner med rubriker, som är valfria att skapa. Senaste tiden har bl a Anders Thorstensson med entusiams lagt in bilder och frågat om hjälp (kul att se denna nybörjarentusiasm faktiskt!) - bilder och frågor ifrån samma socknar. Det slår mig då att detta sätt blir väldigt rörigt och skapar oerhört många trådar. Vore det inte bättre att även under läshjälp ha fasta rubriker - en spegling av efterlysningar under de vanliga socknarna:
ex. Anbytarforum » Läshjälp » Småland » Socknar
Vem orkar i efterhand gå igenom ex. alla Näshult ? Inte jag, som är rutinerad släktforskare och inte många andra som kan läsa äldre stil heller. Däremot om det är en socken man kan bra - så är en fast sockenrubrik en tillgång. Vad säger Teds kompani ?
1339
« skrivet: 2008-04-11, 12:36 »
Jo, det ska tolkas som att familjen Silfversparre ställde upp som faddrar åt sina anställdas barn. Detta ses i flera fall i dopboken. Ohs bruk ägdes av familjen Silfversparre. En min anmoder blev tom själv uppfostrad hos familjen Koskull (ingifta i Silfversparresläkten) som månade mycket över sina underlydanden.
Kolla upp Fredrik Carlsson Tolf och eventuella bouppteckningar. Lisa (Lisken/Elisabet) Fredriksdotter Tolf är troligen en dotter som Lars-Olof Löff missat - detta är min teori.
1340
« skrivet: 2008-04-11, 09:58 »
Rättelse: smedssläkten Tolf ,inte Toll.
1341
« skrivet: 2008-04-11, 09:57 »
Lisa Fredriksdotter tillhörde smedssläkten Toll. Följande notis har jag:
Gällaryd C:1,s 538, födda år 1786, augusti:
[född:] 20 [döpt:] 23
Knipsmeden Christian Dahlbergs och
Hustru Lisa Tolfs på Ohs, dotter Maria Margreta 28 [moderns ålder]
Wittnen
Hammarsmed mäster Nils Holm, Dr
Daniel Holm, Hustru Martha Dan:
Pig. Maja Stina på Ohs
Jfr den kunnige Lars-Olof Lööf Smedsläkten Tolf - genom tre sekler. Kan hon vara en i boken inte medtagen dotter till hammarsmedsmästaren Fredrik Carlsson Tolf (död 1770) ohh Catharina Persdotter (c1723-1798) ?
1342
« skrivet: 2008-04-11, 09:24 »
I Moheda CI:1, s 53, födda 1720, nr 6:
Elin Pärsdotter i Älmesåhs föd den 11 Feb: döpt
den 14 dito faderen Per Håkonsin Mod: Karin
Hämmingz dotter faddra[r] Per Klåckare Nils
Nilson hust: Sara Erichzd: Märit Pärsdotter.
Modern Karin Hemmingsdotter är dotter till bonden Hemming Nilsson ohh Elin Jonsdotter, vilka brukade först i Öfrehylte, Ör sn sedan i Älmesås södregård, Moheda sn. En bror till Karin är Jon Hemmingsson (soldat för Ryd fällagård, Moheda sn, borta(död/stupad) 1715 i och med Stralsunds kapitulation) - han är min morfars mormors mormors farfars far.
En son till Karin Hemmingsdotter har jag för mig var präst men kan inte f.n. hitta den uppgiften.
1343
« skrivet: 2008-04-11, 09:01 »
Det finns som Lasse nämner en hel del olika kategorier släktforskare, allt ifrån nybörjaren (som vi alla en gång varit) till de som har utvecklat en professionalism. Det som skiljer sig i släktforskningens mysterium är att vi kan ha olika angreppssätt då vi släktforskar. En del betonar vikten av att gå tillbaka till källorna och vara kritiska eftersom det de facto emellanåt är rätt mänskligt att fela, såväl idag som av en präst på 1800-talet, medan en del andra släktforskar lite friare genom att anamma internetuppgifter, namn ur databaser och fynd i tryckt litteratur. Metodval kan bero på hur bra man är på att läsa äldre handskrift, tid och/eller tillgång till kyrkboksmaterial och vikten av att få veta svaret på de frågor som ställts upp (entusiasm). De friare metoderna som personer använder utesluter dem inte ifrån att vara släktforskare även om deras resultat inte alltid kanske håller den källkritiske släktforskarens akribi. Oftast leder inte heller synsättet på metod till någon konflikt utom då resultat framläggs eller om frågor ställs inför en arena där även den källkritiske medverkar (ex. Anbytarforum). En del påpekanden kan uppfattas som pekpinnar, och en del kan vara rena påhopp i form av sarkasm som sätter igång en debatt om forskningssynsättet. En balansgång behövs för att alla ska känna sig välkomna.
Nåväl, efter denna utvikning och efter att ha funderat på Chris inlägg ovan, så undrar jag hur man kan mäta den icke-föreningsanslutna gruppen som släktforskar (söker sina rötter och släktingar). Min erfarenhet som cirkelledare är också att intresset för släktforskning är stort och att många söker sina rötter utan att för den skull bli medlem i en förening. Dessa kan vara alltifrån frekventerad periodare till att släktforska regelbundet på bibliotek, arkiv och ta släktforskarabonnemang på internet. Nyttjande av institutioner och databaser skulle kunna gå att mäta. I gruppen av icke-medlemsanslutna finns även de amatörforskare som kanske forskar mer genom att fråga släkten och möjligen söka allmänt på internet om personer i sin släkt - alltså en kategori som inte nyttjar de vanliga släktforskarkanalerna såsom bibliotek, arkiv och abonnemangstjänster. Hur stor denna sistnämnda grupp kan vara kan man fundera på?
Ytterligare en fråga, som kanske någon ur förbundsstyrelsen kan svara på: hur många olika medlemmar anser sig Sveriges släktforskarförbund ha?
1344
« skrivet: 2008-04-10, 14:32 »
Vem är förresten Grete Detlevsdatters bror i Overhalla i Tröndelag som hon skulle resa till 1735 ?
1345
« skrivet: 2008-04-10, 14:21 »
Lena, tack. Jag hittade inte Sebastians inlägg eftersom jag sökte efter en Greta och inte Grete - missade även varianten Detlev... . Ibland är normaliseringar av namn förvirrande. När det gäller Fredrik som även väldigt ofta kallas för Didrik vid olika rannsakningar så är din koppling till just Strømsø by och Vidrik Pettersson/Pedersen mycket intressant. Kan Fredrik Didriksson (Wimmercrantz/Svenske/Svensking) egentligen ha hetat Vidrik ? Detta namn är som upplagt att förväxlas till både Didrik och Fredrik.
1346
« skrivet: 2008-04-10, 12:01 »
Peder Andersson nämner ovan om Christian (Persson) Jägares mor Maria Persdotter och hennes dödsnotis i Umeå lfs ser ut som följer:
Umeå lfs C:3 s 182höger, dödlängd år 1780, maj månad:
[död:] 14 [begravd:] 18
Änkia Maria Persdr född i Stockh. Afskjed. Sold. Jägares Moder. På sitt
30de År trädde hon i ägtenskap med sin man Sold. vid Uplands
Regemente, haft 13 barn 4 af dem lefva folgde sin son Christ. Persson
Jägare till församlingen hvarest hon skiftesvis uppehållit sig, till thes
hon ifrån Falun ankom näst för pingst , siuknade i hestig feber etcetra
af ålderdoms mattighet i en alder hon förmenes wara 103 [år]
Jfr. med vad Peder Andersson skrivit om Christian Jägare ovan den 14 juli 2006. Är Detlof Pettersson bror till denne Christian Jägare ?
1347
« skrivet: 2008-04-10, 11:56 »
Hittar givetvis en ny uppgift som kan vara intressant:
I Umeå lfs AI:8 (hfl 1778-86) s 138, Röbäck (efter by nr 31) - och tillsammans strax ovanför avskedade soldaten Jagare ,dvs Christian Jägares med familj,:
Schönhets Änka Catharina Arvidsdr [född] 1720
dr Catharina [född] 1757 [upptas på husförhör här 1778-86; år 1781 har hon noteringen i Staden; år 1778 står en pga dålig filmning svårtydd notis]
Skönhets änka Cathrina Arvidsdtr (f 1723!) och dottern Cathrina Jöransdtr (f 1757) upptas även ss inneboende i Röbäck på Umeå AI:9 (hfl 1787-1798) s 156. Där anges dottern 1788 vara flyttad i staden och modern fick 1796 även hon Att. t. Staden.
1348
« skrivet: 2008-04-10, 11:18 »
Har två delvis olika forskningsfrågor som berör Detlofsson, men då jag tror det i grunden rör sig om en och samma bakgrund av resande med namnet Detlof och Detlofsson så lägger jag in dem båda.
1
Under Gävle stad har Staffan Bengtsson den 8 okt. 2000 ett inlägg som berör Detlof Pettersson. Jag citerar:
Ditloff Pettersson Rosenberg i Gävle omnämns i Umeå stads dombok 1781 som halvfaderbroder till drängen Jon Lind, 19 år och från Sidensjö socken i Ångermanland. Jons mor, soldatänkan Elisabet Johansdotter, hade gift om sig med Olof Mikaelsson i Röbäck i Umeå socken. Enligt boken Sidensjö och Skorped - Släkter och gårdar torde Jons fader ha varit båtsmannen vid ordinarie 6:e roten 1762-1763 Johan Hindricsson Lind, född i Småland, som var gift med en Lisa Johansdotter.
Ditloff Pettersson Rosenberg och Johan Hindricsson Lind bör således ha haft samma moder.
Vet någon vem hon var?
Kan denna uppgift stämma? Vad står i Umeå RR 1781 ?
I Röbäck, Umeå lfs hittar jag Olof Mikaelsson på Röbäck nr 25 (se tex Umeå lfs AI:7 s 137 och Umeå lfs AI:8 s 133) men han är gift med Maja Stina Persdotter och synes inte ha något med resande att göra. Däremot finns i Röbäck by flera andra resande. Där bor som, nämnts av Peder Andersson i ett inlägg ovan 14 juli 2006, avskedade soldaten Christian Jägare med familj. Även Detlof Pettersson själv figurera med barn födda i just Röbäck.
I Röbäck nr 21 bor enligt Umeå lfs AI:8 (hfl 1778-1786) inhyses soldatänkan Lisa Lind communicerat i Grundsunda den 26/6 1778 som nämns på husförhörsdatum i Röbäck 1779-1782 - varefter prästen skrivit Ångermanl.
Jag antar att denne troligen kan vara densamme som Lisa Johansdotter, änka efter båtsman Johan Lind som Staffan Bengtsson nämner.
Enligt Staffan Bengtsosn var Johan Henriksson Lind född i Småland,
båtsman för Skorped, Sidensjö sn, Ångermanland 1762-63.
Han var gift med Lisa Johansdtr (Elisabeth Johansdotter) och de har åtminstone sonen:
Johan(nes) (Jan) Lind f 1762 :
Sidensjö C:2, f 142v, födda 1762:
Samma / d. föddes / och Samma / d. döpt [= 21/6 1762,dp 24/6 ]
Båtzm. Johan Lindz / och H. Lisa Johans / Son Johannes
[faddrar:] Nils Larson och Hustrun Sara
Olsdr Nybyn, dr Erich Nilson i Teik
piga Beata Persdr i Nybyn
Komentar: Sidensjö saknar hfl 1761-1769; dödboken 1762-65 är defekt.
Vad framkommer mer om denne båtsman Johan Lind ur rullorna? Kan han mer beläggas och vart tar Lisa Lind vägen?
2
Ytterligare en fråga när det gäller Detlofsson:
En syster till borgaren Staffan Detlofsson i Alingsås: Greta Detlofsdotter levde ihop och hade barn med Valentin Henriksson (borgare i Vimmerby - måhända bror, bevis saknas dock ännu, till häktmakaren Johan Henriksson, stamfar för bl a släkterna Wimmercrantz o Molin, som blir högst borgerliga och lämnar resandelivet - ättlingar innehar bara några generationer fram höga samhällspositioner). Fadern till Greta och Staffan kan Detlof Eriksson ohh NN vara som upptas i mantalsländen för Alingsås stad 1711-12 (nämns bland en för sig redovisad grupp av stadsbor som på så vis kan identifieras som resande).
Valentin Henriksson levde ihop med två kvinnor, dels sin lagvigda hustru och dels Greta. När han drack blev han mycket våldsam och det slutade med att Staffan Detlofsson sköt ihjäl honom den 16 mars 1712 utanför Västervik.
Tillbaks till Greta och vad som hände med henne. Vad jag förstått (men hittar nu tyvärr ej var!) så ska Greta Dettlofsdotter senare vara nämnd i Norge och, om jag inte missminner mig, även vara kallad Anna Greta Detlofsdotter Lincranz (måhända upptaget i samklang med Wimmercranz ?)- alltså, vad är mer känt om henne?
1349
« skrivet: 2008-04-10, 10:44 »
Ovannämnda Gloria Jöransdotter (f 1754), piga, nämns som bosatt i Röbäck i Umeå lfs AI:8 (hfl 1778-1786) s 122. Hon anges gift. I just Röbäck bor samtidigt flera resande ss avskedade soldaten Christian Jägare med familj - se under resande: Detlofsson.
Även en piga Cathrina Ström (f 1748) (med notisen gift) bor i Röbäck. (Umeå lfs AI:8 s 127).
Är mer känt om soldat Jöran Samuelsson Schönhet ohh Katarina Berg ?
1350
« skrivet: 2008-04-10, 10:21 »
Är mer känt om denna skarprättarfamilj: Umeås lfs AI:7 (hfl 1768-1777), s 144, Röbäck MästerMan Nils Fredricsson Hust. Anna Cathrina Johansdr dott Marta Christina Son Johan Friedrich Jacob dott Anna Stina Kommentar: familjen endast i hfl-kolumn för år 1774, står följande svårtolkat i kolumnen:  I Röbäck bor under samma tid resandefolk, bland annat avskedade soldaten Christian Jägare ohh Maria Christiansdotter med barn. Möjligen tillhör mästermannen även de resande.
1351
« skrivet: 2008-04-10, 08:42 »
Hej Anne!
I Redvägs härads dombok 1749 1/2 nämns om Sirenia Wimmercrantz och hennes man Didrich Wimmercrantz, som även kallat sig Svenske, fältväbel under kapten Moraths kompani. De nämns hade uppehållit sig i Kalvs gäll och botat sjuka, och även lurat folk, vilket skett för åtta år sedan. De hade då blivit gripna i just Kalv socken och förts till Vänersborg, men under färden dit avvikit. Sägs dock att av tingsvittnen (1749) att paret sedermera blivit gripna och att Wimmercrantz skall ha blivit avlivad och steglad i Östergötland för grova brott samt dess hustru slitit ris och blivit förvist landet. Jag ska ta reda på om och när Fredrik Didriksson Wimmercrantz (~Svenske) blev avrättad - det måste i så fall ha skett mellan 1747 och 1749. Hans identitet är märklig - är han släkt med häktmakaren Johan Henriksson i Vimmerby vars son krämaren Modvig antar namnet Wimmercrantz?
Johan Henriksson som antogs som borgare i Vimmerby 1695 har starka kopplingar åt Västsverige och Norge. Han (JH) hade varit (enligt Vimmerby RR 1695) musqueterare under Aggerhuske (=Akkerhus?) garnisonskompaniet i Norge, varifrån han hade avskedspass 1687 d. 4/4 [går han belägga i norska rullor?], och därefter hade han varit trumslagare i Sverige innan han 1695 ville bli antagen ss häktmakare i Vimmerby stad. Han sägs av två oberoende källor vara född i Vänersborg och hustrun Ragnil Jacobsdotter sägs vara född i Norge (och även hennes mor NN skulle varit norska!).
Vidare: Johans son Isack Johansson Molin reser ihop med Staffan Detlofsson som är antagen borgare i Alingsås (och vars syster Greta Detlofsdotter levde ihop och hade barn med Valentin Henriksson (borgare i Vimmerby - måhända bror till Johan Henriksson?), som SD sköt ihjäl 1712 16/3. Denna Greta Dettlofsdotter ska vara nämnd i Norge, om jag inte missminner mig, och även vara kallad Anna Greta Detlofsdotter Lincranz (måhända upptaget i samklang med Wimmercranz ?)- vad är mer känt om henne?
1352
« skrivet: 2008-04-10, 07:02 »
Hur många släktforskare finns det i Sverige idag och vilka källor kan användas för att mäta hur stor denna hobby är?
Tilläggas ska att använda en mätmetod som enbart grundar sig på medlemskap i olika föreningar och summera dessa är vanskligt då många är med i flera samtidigt - men kanske går även denna frekvens att uppskatta och på så vis statistiskt säkerställa släktforskarnas skara mer exaktare.
1353
« skrivet: 2008-04-08, 08:59 »
Notisen i Moheda CI:2 s 205, vigda 1747, lyder:
den 12 aprilis Sigfrid Håkanson ifrån öfra Hylte
och
Elin Persdotter ifån Södra Elmesåß Ett par
Gården heter alltså Övrehylte (Övra Hylte) och inte Östra...
Dödsnotisen i Moheda CI:2 s 317, dödlängd 1754:
Hustru Elin Pärsdotter ifrån Södra Älmeßås
död d. 28 Decemb. af håll och Styng
begrofz d. 28 dito
34 år gammal.
mvh
Niclas
1354
« skrivet: 2008-04-06, 21:54 »
Namnet Brunk är ett tillnamn som blivit ett förnamn. Detta är inget ovanligt under senmedeltid (jfr ex. tillnamnen Sture, Krabbe - detta namngivande finns ännu i vårt grannland Danmark i form av det vi idag kallar mellannamn, men som förr var tillnamn som övergick att bli förnamn; jfr även det omvända: holländska förnamnet Palme blev ett släktnamn). Brunk Persson i Rösås som nämns 1643-71 kan vara densamme som den Brunk, dräng (dvs ogift 15+), i Slageryd, som upptas i roteringslängden 1621 för Bäckaby socken (källa: rou 1621:331, opag. (KrA, Sthlm)). Han kan vara son till brukaren Per Börgesson som nämns ovanför honom på samma hemman i Slageryd detta år. I Rösås finns ingen Per år 1621, men väl en Carl så kanske har Brunk Persson gift sig till Rösås ?
Tillnamnet Brunk/Brunck är extremt ovanligt och frågan är väl ifall kvartermästaren Jon (Johan) Brunck (död på 1590-talet) haft söner som burit tillnamnet vidare. I domböckerna kan bara två döttrar identifieras, men källorna är ej fullständiga och det föreligger möjlighet för flera barn. I slutet av 1600-talet figurerar en även en Gabriel Brunk i Västerviktrakten.
1355
« skrivet: 2008-04-06, 08:40 »
I Kalmar kämnärsrätts dombok (VaLA) 1750 2/6 (s 649) nämns kopparslagaränkan Catharina Bodecker i Karlskrona - det gäller reverser som hon inkasserar. I målet nämns att hon har en son (NN) och bl a nämns om en skuld 11/9 1747 som hon inlöser vid kämnärsrätten. Är det kopparslagaren Adam Fredrik Bodeckers (död 1735 i Tving) änka ? Har Karlskrona bouppteckningar undersökts ?
1356
« skrivet: 2008-04-05, 09:47 »
Även jag såsom styrelsemedlem i KGF har fått denna enkät via vår ordförande, vilket utskick jag tycker är en bra idé, och som väcker många frågor. Innehållet och svaren kommer vi i vår förening att gemensamt besvara och diskutera vid nästa styrelsemöte.
Jag personligen anser det bra att man innan ett svar ges är insatt och påläst, vilket faktiskt detta Förbundsforum är en arena för. Det är viktigt att grundläggande förbundsinformationen till ordförandena även kommer styrelserna till del - jag tror att det ibland är här informationen utåt fallerat, och/eller att det funnits oengagerade styrelseledamöter i förbundsföreningarna som inte är insatta i vad som sker på Förbundsnivå och på så sätt har liten möjlighet att kanalisera vad som sker till den enskilde medlemmen ute i bygden. Likaså anser jag att det i medlemsföreningarnas tidningar hade behövts mer information om just vad som sker på central släktforskarnivå. Det är dock svårt att engagera folk att skriva - någon morot till skribenterna skulle nog behövts.
Det är bra att enkätens sakinnehåll tas upp till debatt här på Förbundsforumet - det kan ge tankar till de svar som ska ges.
Om Christer Lindströms förslag om ökning av förbundsmedlemsavgifterna kan man tycka vad man vill, likaså om frågan i enkäten om att göra ShF till en allmän medlemsförmån etc. Det som är viktigt är att det behövs någon som sticker ut ibland. Likt Jörgen Tollesson behövs både Christer Lindström och Ted Rosvalls inlägg i en saklig debatt.
1357
« skrivet: 2008-04-04, 23:53 »
Ett Rolinfynd, vet ej om det är känt sedan tidigare: Bräkne-Hoby C:6 s 31, födelselängd 1783:  En bättre bild hade behövts för att läsa marginalanteckningen till höger. Vad kan där stå? Är faddrarna mer kända?
1358
« skrivet: 2008-04-04, 22:00 »
Vimund har jag hittat i patronymikonet till en Olof Vidmundsson gift med Sara Lena Andersdotter i Vikstorp, Edshult sn - detta par får dottern Catharina Olofsdotter 1806 3/8, döpt 10/8. Har ej vem fadern till Olof är men han bör ju ha hetat Vimund.
1359
« skrivet: 2008-04-04, 07:07 »
Hej Kristian!
Det står: den 15 aug: dödde hustru Ingiärd
Böriesdr Swäns hustru i Bärg,
och den 23 ejusdem begrafwen.
Det är ö-markeringen över o:et som ligger snett till höger - vanligt, men i detta fallet var det väldigt slarvigt skrivit.
vänliga hälsningar,
Niclas
1360
« skrivet: 2008-04-03, 12:10 »
Tack Gunnar, denna sajt kände jag ej till. För oss släktforskare är det ju dock värre så att dessa moderna kartor inte alltid korrensponderar med de äldre geografiska kyrkoförsamlingar vi letar i. Kommunsammanslagningar har gjort att församlingar betecknade med egna äldre arkivnamn har försvunnit i moderna församlingsarkiv (jfr ex. Aringsås som nu finns ss Alvesta).
Det jag efterlyser och vill föreslå som projekt för Släktforskarförbundet är att skapa ett historiskt digitalt kartverk (kanske kopplat till en GIS-miljö där man kan lägga in klickbara länkar för varje socken) baserat på Sveriges församlingar. När man forskar och inte hittar en person så är det ganska bra att titta i grannförsamlingarna och med en historisk överblickbar karta kan man lätt navigera sig till vilka kyrkböcker som finns för dessa och leta vidare (i förlängningen skulle det även vara möjligt att i varje sockeninformation lägga in externa länkar, likt Disgens Dispos, för att kunna länka vidare till exempelvis Arkiv Digitals färgfotograferade kyrkboksvolymer och även kunna ge tipps på ofilmade källor i NAD). Jag tror att en GIS-baserad släktforskning är något vi alla skulle vinna på i längden. Detta är även något jag tror forskning i andra länder (ex. Tyskland och de bevarade kyrkoarkiven där vilka idag är rätt svåra att lätt få reda på om de är filmade eller ej och var de bevaras eller ifall de är förstörda) skulle vinna mycket på - att kunna röra sig digitalt i det geografiska rummet och därigenom lätt få fram bevarat arkivmaterial.
Synpunkter? Finns det redan några GIS-historiska kartor som använts internt inom exempelvis Riksantikvarieämbetet?
1361
« skrivet: 2008-04-03, 11:03 »
Förslag på en CD/DVD med kartor på alla Sveriges socknar/församlingar? Kanske till detta skapa en GIS-applikation där man även kan lägga in information om socknarnas kyrkoarkiv (liknande Sveriges församlingar genom tiderna som Skatteverket gav ut). Dessa översiktskartor finns idag som uppkopierade stenciler på varje landsarkiv, riksarkiv etc men inte speciellt tillgängliga i övrigt. Inte heller är mig veterligt dessa landsarkivens sockenkartor samlade i något större verk (Lennart Andersson Palm har dock i Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997 kartor över Sveriges nuvarande församlingar men det saknas en översiktsbild och länkning vilket skulle kunna göras i en digital miljö och på en CD/DVD). Sam Blixt har lagt ut en del halvtaskiga inscanningar på sin hemsida (se bl a här) men en bättre kvalité och sammankopplade översiktskartor vore önskvärt. Sam Blixt ska i alla fall ha stor tack för att han försöker tillgängliggöra dessa (alltså ingen kritik av Sam - han är en släktforskarklippa!). På den gamla NAD-skivan ifrån mitten av 1990-talet hade Riksarkivet med en kartfunktion som man sedermera slopade - denna funktion var jättebra eftersom man fick en överblick på vilka socknar som ingick i till exempelvis ett härad och även kunde ta ut häradskartor över t ex södra Sverige. Det gick att välja geografisk nivå (landsakp, län, härad eller socken - och sedan skriva ut dessa kartbilder). En del påpekanden om fel i dessa kartor gjordes, men istället för att rätta till dem så tog man bort tillgängligheten vilket jag anser var dumt gjort. Kan en sockenkartCD vara något för Sveriges släktforskarförbund? Detta är alltså en sockenkarta för att upplysa: 
1362
« skrivet: 2008-04-02, 11:24 »
Arvid Jönsson ohh Märta Persdotter får 1729 en dotter Britta (f 26/3 1729) i Grimslöv. Om nu Samuel Cronander är son till detta par - varför står han som bondson ifrån Lunnagård i Aringsås sn året efter (1730) ? Detta talar emot att han skulle vara son till nämnda par. Wieselgren har dessutom uppenbarligen fel då han anger att Arvid Jönssons hustru Märta är dotter till Per i Norra Wahre (Blädinge sn) - Märta Persdotter var dotter till Per Jonsson ohh Märta Sibbesdotter i Ugnabygden, Blädinge sn och har ingen koppling till Norra Vare. Arvid Jönsson och Märta Persdotter vigdes 1706 17/6 i Blädinge k:a (han var då ifrån Mjöhult o hon ifrån Ugnabygden). Arvid Jönsson-Märta Persdotter bor 1722 i Hult, Blädinge sn (där födds deras son Sibbe Arvidsson 1722, döpt 23/9)[märk att det i Södra Vare södregård, Blädinge sn samtidigt fanns en Arvid Jonsson ohh Ingierd (antecknade där åtm. 1717-23,hfl Blädinge AI:1 s 76-77) med barnen : Karin dp 23/4 1721 o Kerstin dp 3/6 1723]. I Blädinge AI:1 (hfl 1717-1723) s 54, nämns Arvid och Märta ss antecknade i Hult 1:a ggn 7/4 1721 (kvar i Hult 9/8 1723). Före dem bodde i Hult länsmannen Bonde Persson ohh Elisabet som flyttade till Tubbaremma (Bonde Persson är för övrigt även han en släkting, son t Per Ingemarsson ohh Malin Bondesdtr, dtr t kh Bonde Germundi i Lekaryd - alltså Arvid Jönssons hustru Märta Persdotters mors Märta Samuelsdotters (g.m. Sibbe Nilsson i Näs) kusin på mödernet) I Mjöhult, Vislanda sn, varifrån Arvid Jönsson kom vid vigseln 1706, återfinns han o hustrun Märta inte i hfl 1717-23 (Vislanda AI:1 s 100; där bor då bl a en Samuel ohh Ingierd). Var har Arvid Jönsson bott tidigare än 1721?
Arvid Zachrisson i Aringsås Östra Lunnagård och hans hustru Märta Persdotter måste ha gift sig senast 1736 - troligen betydligt tidigare - men var ? Kan de ha varit gifta redan senast 1719, året då Samuel Cronander föddes (född i november 1719) ?
Är uppgiften i Växjö skolmatrikel 1730 pålitlig i avseende på varifrån Samuel Arvidsson (Cronander) kom? Kan Samuel Cronander har uppfostrats hos Samuel Humerus som även bodde i Östra Lunnagård?
Att Peter Wieselgren inte är pålitlig i avseende på genealogiska nedteckningar torde ha framgått vid det här laget.
1363
« skrivet: 2008-04-02, 10:28 »
Det står Kerstin Lagligen skiljd Hustrun
attest. till Wislanda 1825
Mer om skilsmässan och orsaken därtill torde finnas i Växjö domkapitels arkiv på Vadstena landsarkiv.
Scholaris betyder att han går i skolan. Kanske finns det någon utgiven skolmatrikel ? Skolmatriklarna för Växjö finns fram till 1819 i tryck, men därefter är jag osäker.
1364
« skrivet: 2008-04-02, 09:14 »
Peter Wieselgren hävdar i Biographiskt Lexicon öfver namnkunnige svenska män 1837 i en artikel om domprosten Samuel Cronander 1719-1801 i Växjö att denne skulle vara släkt med Wieselfamiljen på följande vis:  Detta har jag själv alltid tidigare trott på.... tills jag tittade i Växjö skolas matrikel för 1730 där det står: Dec: Samuel Arvidi rust: fil: natus par: Aringzåhs v: Lunnag: 11 annorum in Cl: 3:tiam gratis [Cro- nander] Samuel Cronander påstås alltså vara bondson ifrån socknen Aringsås och gården Lunnagård i en samtida notering ifrån 1730. Denna gård är belägen i Aringsås by - där finns två gårdar: Västra Lunnagård och Östra Lunnagård. I husförhörslängderna för Aringsås som finns bevarade ifrån 1720-talet men som på ett vis är kladdiga eftersom däri blandats anteckningar mellan 1718 och 1760 nämns ingen Arvid Jönsson - och fakta är att Arvid Jönsson i Grimslöf som var gift med Märta Persdotter, en dotterdotter till Samuel Haraldi [Wiesel] i Vislanda sn under mitten av 1720-talet bor i Grimslöv, Skatelöv sn ett barn födds där tex 1725. I Aringsås Östra Lunnagård finns på husförhörslängden däremot en bonde Arvid Zachrisson med hustrun Märta Persdotter. Problemet med denne är att han står som ensam i de enskilda längderna för 1720-talet. Han är däremot inskriven i Aringsås AI:1 hfl 1718-23 s 48 med familj men denna notis härör sig ifrån senare tid 1750-talets mitt.  Arvid Zachrisson i Östra Lunnagård ohh Märta Persdotter får barn i Aringsås åtm. 1736-47 källa KGF:s databs, som dock verkar sakna eller har fel namn på flera inskrivna födelselängdsposter och ur detta kan alltså slutsatsen dras att notering i AI:1 som även påpekas i volymens början innehåller senare tiders uppgifter. Arvid Zachrisson i Östra Lunnagård, Arintgsås sn är son till Zachris Arvidsson även kallad Zachris Berg ohh Elisabet Larsdotter hon är släkt med prästfamiljen Humerus som även äger gårdsdelar i Östra Lunnagård - och via denna prästfamilj är hon också släkt med Wieselfamiljen. Frågan är alltså: vem är Samuel Cronanders far Arvid Jönsson i Grimslöv eller Arvid Zachrisson i Östra Lunnagård ?
1365
« skrivet: 2008-03-29, 14:30 »
Anton(ius) Cleophas
fogde på Dylta 1588-1602; faktor i Arboga 1603(fullmakt 2/2) till 1605; tillika fogde på Guldsmedshyttan och Gyttorps bruk samt i Noraskog 1604 (fullmakt 14/1) till 1609; hade åtminstone från 1604 i förläning Hesselby kronohemman i Axbergs sn, vilket hans änka frick behålla genom änkedrottning Kristinas brev 1613 28/2.
Son:
Karl Antoniusson
fogde vid Dylta bruk 1620-24; arrenderade tillika Asperns bruk och Lerbäcks socken 1622 (kontrakt 29/8 på ett år) till 1623 för 686 daler (jfr kammarens brev till Bror Anderson 1623 13/6); arrenderade Segersjö gård 1622 (kontrakt 30/10 på tre år), men avstod därifrån s.å. 4/11 (se Kammarregistraturet, RA); änkedrottning Kristinas fogde i När. 1623-24. Hans son skolrektorn i Örebro , Antonius Caroli, kallade sig Hessler.
Källa: Joh. Ax. Almquist: Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630 med särskild hänsyn till den kamerala indelningen del 4 (Meddelanden från svenska riksarkivet, Ny Följd II:6; Stockholm,, 1922-23), s 19 och 124
Vilka uppgifter finns det mer om Antonius Cleophas familj ?
1366
« skrivet: 2008-03-29, 10:49 »
Namnet Cleophas ursprung är intressant. Att Antonius Cleophas inte tillhörde en inhemsk svensk släkt kan vi nog utgå ifrån. Den svenska kronan importerade kompetent arbetskraft med know how ifrån utlandet till sina expanderande bruksverk (ss nyuppförda Dylta svavelbruk) på 1500-talet. Många av dessa var tysktalande - språket som var lingua franca under denna tid. Däremot inte sagt att ursprunget för Antonius Cleophas är ett tysktalande område - Europa har och är en smältdegel för olika arbetsvandrande folkslag med rötter i många olika hörn. Tillnamnet Cleophas är av ett grekiskt ord. Många kristna grekisktalande släkter och hantverkare flydde ifrån sina hemorter då de muslimska turkarna härjade och skövlade de kristna områdena i sydöstra Europa under 1400-talet och början av 1500-talet. Namnet är dock som Richard Brun nämner ett bibliskt namn i Nya testamentet (omnämnt på två ställen) och kan således även ha antagits av religiösa skäl av en kristen, icke-grek.
Vad är mer känt om släkten Cleophas? Finns någon med namnet omnämnd i Stockholms bouppteckningsregister (över arvskiften som började göras upp redan på tidigt 1600-tal) ? Olle Elm nämner ett belägg i huvudstaden ifrån 1686. Finns fler?
I Rök (Ög.l.) vigdes 1683 1/1 löjtnanten, monsieur Antoni Cleophas och Margareta Rauchman, dotter av salig major Erik Rauchman på Walla. Parets son Erik döptes i Rök k:a samma dag (1/1 1683).
1367
« skrivet: 2008-03-28, 09:39 »
Komplettering till Magnus Schenberg ohh Catharina Skottes familj:
Rinna (Ög.l.) C:2 s 104, födelselängd 1743, nr 4:
den 29 Martij föddes Handelsmannens från Gränna Magnus Schenbergs och
Mad: Catharina Schottes dotter, Christnades den 1 April och kallad: Brita Maria
wittnen
Handelsm: Hans Lind i Gränna
Rusthållaren Måns Olufß: i Gjärdslätt
Mons:r Jacob Sandberg i Wimmerby
Mad: Anna Catharina sundman i (J..?)
Hust: Anna Swensdr i Gjärdslätt
Pig: Brita Andersdr ibid.
Orlunda (Ög.l.) CI:2 s 391 (p.421); födelselängd 1748:
23 Aprill klockan 9 effter middagen föddes och den 24de döptes Borgaren
Magnus Schenberg och hustru Catharina Schottes ifrån Grenna
Son kallad Adolph Fredrich.
Wittnen
Jöns Sandberg i Grenna
Jöns Anderßon Ibm.
dr Anders Erikßon Ibm
Mad: Hedvig Catharina Aschania i Orlunda
Hustru Catharina Månsdotter Ibm.
Pigan Kierstin Jönsdotter Ibm.
do Ingrid Ericsdotter Ibm.
do Annika Joensdotter Ibm.
1368
« skrivet: 2008-03-26, 06:33 »
Ifrån vilket land kom Antonius Cleophas ursprungligen? Vad är egentligen känt om honom och hans barn? Hans tillnamn Cleophas är av grekiskt ursprung. Onekligen vore det intressant att veta om han är den förste belagde greken i Sverige.
1369
« skrivet: 2008-03-25, 07:58 »
Tackar Jan!
Jag undersöker fröken på Huseby Florence Stephens anor och där dök namnet Bodecker upp. Det enda jag fn kan bidra med i Bodeckerväg är en Johan Fredrik Bodecker, tenngjutarson ifrån Karlskrona, som 1779, 11 år gammal, inskrevs i Kalmar skola. I Kalmar kämnärsrätts domböcker har jag tidigare stött på namnet Bodecker på 1740-talet och jag minns att det rörde en änka som antingen var ifrån Karlskrona eller hade många affärer dit. Karlskrona bör alltså vara värt att undersöka i Bodeckerforskningen.
Namnet Bodecker är kommet av nordtyskan för yrket böckare/bökare, dvs laggare, tunntillverkare, vilket antyder att släkten Bodeckers förfader någon gång haft detta yrke - men denne person tillhör säkerligen tiden före 1600-talet.
1370
« skrivet: 2008-03-24, 17:33 »
Vem är kopparslagareänkan Maria Bodecker som gifte sig 1749 (var?) med Anders Kreuger (f 1720 29/5, död 1778 17/1), löjtnant vid Kalmar regemente, kopparslagare i Kalmar, dotter till ?
Vem var hennes förste make och när levde hon ?
Anders Kreuger och Maria Bodecker är stamföräldrar till en gren av den stora släkten Kreuger/Kreuger (se bl a Ny svensk släktbok av K. Leijonhufvud (1906) s 42ff.)
Är denne densamme som änkan Maria Bodecker (f ca 1729, död 1808 4/5 i Kalmar sfs) som gifte om sig 1780 1/2 i Kalmar stadsförsamling med kommissarien/stadsfiskalen Abraham Urlander ?
1371
« skrivet: 2008-03-24, 11:47 »
Kanske är detta en notis som berör Hökeflycht:
Västervik C:2 s 63, födelselängd 1698:
Septembris , [nr] 34
Elsa Kirstin Månsdotters oächta dotter, föddes
d. 4 Sept. och döptes d. 6 Fadren har hon bekänt wara
en Volånteur i CarlsCrona bend. [=benämnd!] Hökenflycht.
[faddrar:]
Glasmästaren Johan Spets
Sadelmakaren [NN]
M. Oluf Körtsbers Hustru.
Rectoris deija.
QwinFolketz Syster [NN]
1372
« skrivet: 2008-03-23, 13:18 »
I Örebro rådhusrätt och magistrats arkiv B:1 (handlingar angående burskap och skråväsende (SVAR: SE/ULA/11806.1/F 9 B /1 (1677-1864) ) - förteckning uppå Örebro stads borgerskap och invånare utom ståndspersoner.... den 1 maii 1736
s. 184:
Petter Silfvernagel står såsom Hof-
slagare wid Kongliga AdelsPha-
nan, men fått tillstånd att
wistas här i Staden, och idka
sitt handtwärk, hafwer här
ingen egendom.
1373
« skrivet: 2008-03-23, 11:28 »
I Örebro rådhusrätt och magistrats arkiv B:1 (handlingar angående burskap och skråväsende (SVAR: SE/ULA/11806.1/F 9 B /1 (1677-1864) ) - förteckning uppå Örebro stads borgerskap och invånare utom ståndspersoner.... den 1 maii 1736 - nämns å s 149 [SVARbild 95]:
Petter Nysell, födder på Tifwen
gifft med Krämaren Håkan Anderssons
Anderssons dotter, som
far i Kring landet med
HächtmakareCram och
han emedlertid brukar,
att kladda på Landzbyg-
den med Snickare arbe-
te, sedan det samma
blifwit honom här i sta-
den förbiudit; Kiöpt
sig nyligen en liten
fast egendom här i sta-
den, som doch är in-
tecknad för långt ansen-
ligare giäld, härröran-
de af Hustruns mång-
leri, är ongefär några
30 Åhrs Karl.
1374
« skrivet: 2008-03-23, 08:33 »
Lena, dessa passhandlingar är fantastiska för oss som forskar på ambulerande människor. De borde lyftas fram bättre på ett heltäckande vis.
Det finns även passregister för Kalmar läns landskansli på Vadstena landsarkiv. Ofilmat! Kanske skulle Arkiv Digital kunna fotografear av detta - SVAR lär tyvärr aldrig göra det eftersom de går vägen över mikrofilmerna.
Likaså Justitiekanslerns arkiv på Riksarkivet och volymserien över fångtransporterna i landet (finns ifrån första hälften av 1700-talet; transporterna sköttes lokalt av länsstyrelsen men skulle mycket detaljerat redovisas till de centrala myndigheterna i Stockholm) är något som kan kasta ljus på just resandeforskning då många lösdrivare och passlösa skickades med dessa transporter.
1375
« skrivet: 2008-03-22, 15:00 »
Svar på egen fråga efter att ha kollat Arkiv Digitals register. Jag citerar AD: S:t Peder var före 1864 annexförsamling i Skepplanda, Hålanda, Ale-Skövde, S:t Peder och Tunge pastorat. År 1864 utbröts Ale-Skövde och Hålanda församlingar ur pastoratet och bildade ett eget. S:t Peder är fr.o.m. 1864 annexförsamling i Skepplanda, S:t Peders och Tunge pastorat. Församlingen har namn efter en av köpstaden (Gamla) Lödöses två kyrkor S:t Peder och S:t Olof.. Ett postumt tack till AD för deras arbete som underlättar när man letar!
Nu återstår bara att se om soldaten Nils Ståhlberg i S:t Peder kan ha samband med den namne vallackaren.
1376
« skrivet: 2008-03-22, 14:50 »
Jfr uppgiften ovan den 28 april 2004 - 19:34 - där nämns om vallackaren Nils Ståhlberg i Kullings dombok 1797: Nils Ståhlberg beskrivs med föjande ord: Befinnes lång till växten med stark kroppssammansättning och grova lemmar,säger sig vara 68 år gammal, ehuru han till utseendet tycks icke hava upphunnit 50 års ålder, skall blivit född i Bergslagen och Grythytte Socken (i Wästmanland), och har varit soldat vid Wästgöta Dals Regemente och efter erhållet avsked blivit antagen till valackare här i länet, bor nu på Dal i Wedbo härad och Färgelanda Socken å ett nyhemman eller torp under hemmanet Högen vid namn Gammelös(!)vilket han tillhandlat sig uder förpantningsrätt under 30 års tid. När jag söker i Centrala soldatregistret - detta svårhanterliga mästerverk - får jag följande träff jag inte blir klok på:  - finns det en socken med namnet St Peder ? Jag kan ej finna denna som en socken i de register om församlingar jag har tillgång till, däremot vet jag att Lödöse idag har en församling som de kallar S:t Peder. Hur finner jag kyrkboksmaterial för denne Nils Ståhlberg - han verkar onekligen intressant i samband med det inlägg som gjordes 2004 28/4.
1377
« skrivet: 2008-03-22, 13:42 »
I registret till passhandlingar vid Gävleborgs läns landskansli nämns följande: Rosenberg , hästbotare med hustru och barn , pass: genom Gästrikland och Hälsingland, år 1782 (passet finns i CI:1 s 312 (mikrofiché S16000) Vidare finns följande som berör Detlof Petterssons familj i passregistret:  Vidare under Detlof (en del är samma som ovan - en del andra finns här också): Märk: själva passen kan innehålla mer uppgifter än registeruppgifterna ovan varför dessa ej bör glömmas bort att kontrolleras.
1378
« skrivet: 2008-03-22, 12:55 »
Kanske är Ludvig Ståhlberg densamme som avksedade artillerihantlangaren Ludvig Caspersson (död mellan 1764-1775) som var gift med Maria Lind. Ludvig är då troligen bror till Britta Caspersdotter (gift med Detlof Pettersson). Denne Ludvig Caspersson med hustru har ju bevisligen rest omkring i Gävleborgs län på 1750-talet. Om honom se under resande: Detloffson.
1379
« skrivet: 2008-03-22, 10:28 »
Maria Skarman , hustru till skarprättaregesällen Ubbman, tar enligt passregistret år 1769 på Gävleborgs läns landskansli ut pass för resa till Hudiksvall (Gävleborgs läns landskansli CI:1 , 1769, s 92 - passet (ej kontrollerat) återfinns på mikrofiché S15963).
1380
« skrivet: 2008-03-22, 10:07 »
Ovan i ett inlägg (fredagen 15 september 2006) nämner Sebastian Casinge om Ludvig Stålberg. I registret till Gävleborgs läns landskanslis passhandlingar (finns numera digitaliserat hos SVAR) nämns att denne Ludvig Ståhlberg , avskedad soldat, med hustrun Maria Johansdotter, uttog pass på landskansliet 1774 för att resa till Jönköping. Passet ska finns i Gävleborgs läns landskansli CI:1 (år 1774 s 247 - finns ännu enbart på mikrofiché S16000 att låna för den intresserade).
Är denne Ludvig Ståhlberg mer känd ifrån andra källor?
1381
« skrivet: 2008-03-21, 11:05 »
Enligt A.J. von Henel Det Anno 1729 Florerande Swerige s 82 hade fänriken vid Västgöta-Dals regemente och Kållands kompani, herr Samuel Jacob Gyllenadler sin indelning/lön som fältväbel på bostället Häggene i Råda sn, Kållands härad.
I a.a. nämns även följande Gyllenadler:
s 21: drabanten herr Johan Friedrich Gyllenadler vid Livdrabantkorpsen till häst och dess 3:e korpralskap (1729).[ Johan Fredrik Gyllenadler nämns i Elgenstierna del III, s 221, tab. 6 - han är bror till ovannämnde Samuel Jacb G..Han ska ha avlidit ogift 1780 22/12 på Öby, Fellingsbro sn med överstelöjtnants avsked]
s 151: herr Carl Gyllenadler kanslist vid Kungliga majestäts och riksens kammarrevision i Stockholm (1729).
[Carl Gustaf Gyllenadler nämns i a.a. och är även han bror till Samuel Jacob G.. Han ska också ha avlidit ogift 1782 20/8 på Öby, Fellingsbro sn och slutade sin karriär ss kammarrevisionsråd 1766]
1382
« skrivet: 2008-03-20, 18:49 »
Dotter till f.d. Husaren Carl Dolk
och Hn Anna Lena Nilsdr fr. Carls-
hamn und. Roo. född i Bredesta
30/6 24. Öfver 2 år sängliggande siuk
eller sedan allhelgonadag 1854, och
utbildade sig sjukdomen till kräfta, deraf
hon led i 1 1/2 år. straxt efter sjuk-
domens början då hon behöll Nattv. på
Sjuksängen blef hon af Guds Nåd fat-
tad och småningom förd till Herran,
hwilken alltsedan var hennes tröst
och salighet, i hvilken hon och efter
hårda prof afsomnade.
1383
« skrivet: 2008-03-20, 10:17 »
Hej Lena! Tack för ditt svar. Ser fram emot att ta del av vad du kan finna. Jag vill bara framföra för dig att du mer än gärna för mig får representera klanen Sinclair i Skandinavien, oavsett om du härstammar ifrån den eller ej. Såsom mångårig forskare med källkritik som A och O så nagelfar jag dock alla påstådda släktskap som inte kan bevisas - detta inte för att vara elak eller ta ifrån någon en spännande forskning utan för att släktforskning delvis är just en vetenskaplig genre som bygger på att vi genom källor ska finna våra anor och bevisa dem. Personligen forskar jag som ni kanske märkt på mycket mer än mina egna anor - det är personerna och deras öden kopplat till sin samtid vilket intresserar mig, inte det rena biologiska arvet. Du skriver att kyrkböckerna för Gnoien brändes ned helt kring 1800, men vad är det då för handlingar som börjar 1654 som Mormonerna - på fyra mikrofilmer - i Salt Lake City har fotograferat av ifrån staden Gnoien? Staden Gnoien har som du nämner inget med R?gen att göra. Det blev fel då jag kopplade Friedrich Senklers vigsel till staden Bergen som ligger på R?gen. Bra att du rättade mig. För att vi ska hamna på rätt geografisk plats så kommer här en karta var Gnoien ligger för den intresserade: 
1384
« skrivet: 2008-03-20, 07:48 »
Hej!
Lena, har du hittat några bevis för att din förfader verkligen tillhörde Sinclairklanen? Friedrich Senckler skrevs skomakaremästaren allt som oftast och han kom ifrån Gnoien på R?gen, Tyskland, enligt vad som framkommit (född i denna stad ss Claus Friedrich 1717, döpt 3 november - såsom son till svenske soldaten Friedrich Senckler och Elisabeth Stiegmens (dotter till en väktare i Gnoien). Skomakaren Friedrich Senckler (f 1717 i Gnoien, Mecklenburg) tjänade under skomakareämbetet i staden Bergen på R?gen och gifte sig där med skeppstimmermansänkan Eufemia Willschötz (änka efter timmermannen Hindbock) - detta framkommer av de brev han inlämnar då han ankommer till Sverige 1745. I Sverige förändras stavningen av tillnamnet Senckler/Senkler till Sinclair - kanske influerat av den kände Malcolm Sinclair (död 1739) och den på 1740-talet spridda Sinclairvisans popularitet.
Vad säger de tyska kyrkböckerna i Gnoien på R?gen ? När avled soldaten Friedrich Senkler i Gnoien ? Vad säger hans dödbiografi om honom? Församlingens kyrkböcker (Evangelische Kirche Gnoien (AG. Gnoien)) finns bevarade ifrån 1654 och kan lånas in till ett mormoncenter för läsning. Alternativt kan man skriva till Salt Lake city och be dem hjälpa till. Ett annat (och bättre) är att kontakta arkivet i Schwerin (Mecklenburgisches Kirchenbuchamt, M?nzstr. 8, D-19010 Schwerin) där kyrkböckerna för Gnoien förvaras och be dem forska efter Senckler/Sinclair och familjen Stiegman/Stiegmens i området.
Mecklenburg har en folkräkning ifrån 1704 så där kan man evetuellt också kunna finna ut ifall några Sinclairs var bosatta på R?gen. Vidare finns utgivna böcker över vigda (Kopulationsregister aus Mecklenburgischen Kirchenb?chern von 1751 bis 1800 av Franz Schubert på 37 band med 13 indexdelar. Häri går att finna ut hur vanligt namnet Senckler/Zenckler var i andra hälften av 1700-talet i jämförelse med Sinclair. Mer information kan alltså gå att vaska fram för den källkritiske.
mvh
Niclas
1385
« skrivet: 2008-03-19, 17:02 »
Nej. Heliga Birgittas avkomlingar dog ut redan på 1400-talet (detta enligt vadstenaabbedissan Margareta Clausdotters (död 1486) uppteckning om den heliga Birgittas släkt ifrån slutet av 1400-talet [källa: Genealogica 1, RA]). Se mitt inlägg ovan de 28 februari 2007.
Det finns alltså inga ättlingar till den heliga Birgitta idag. Däremot finns det väldigt många ättlingar ifrån hennes syster Katarina Birgersdotter.
Inläggen ovan härör sig dock ifrån en mycket envis norrman Ole Giljedale som in absurdum vill vara släkt med henne och konstruerar än det ena beviset efter det andra - vad han nu tror detta ska leda till. Han lyssnar inte på källkritik och vetenskapliga fakta tyvärr.
mvh
Niclas
1386
« skrivet: 2008-03-19, 15:52 »
Fritz,
roligt att kunna hjälpa till. Jag hade missat ditt inlägg om Eva Charlotta.
I Lommaryd C:5, s 505, dödlängd 1827, maj månad, står en intressant biografi över Eva Charlottas morfar skarprättare Blom:
Petter Olof Blom
[död:] 3 [maj]
Skarprättare i Jönköpings Län. född i Örebro den
24 December 1780. flyttade 1826 till Jönköping och
Slottsförsamlingen. Varit Gift i 26 år med Helena Lustig, och med
henne haft 12 barn, 2 Söner och 10 döttrar, hvaraf 4 döttrar lefva
Varit sängliggandes i 9 veckor före sin död, som inträffade den 3 Maj
1827 på marknadsplatsen i Lomary Socken
Begrafven d. 13 maj 1827
[dödsorsak:] Wattusot
[ålder:] 46 1/3 [år]
Gift
1387
« skrivet: 2008-03-19, 12:36 »
Greve Knut Mörner som avses i notisen (och även i familjetraditionen bland ättlingar till Carl Johan Engkvist) är Knut Stellan Mörner (f 1794 6/9 i Mogata sn (Ögl.) (Elgenstierna, hfl anger f 8/6 1794 i Växjö!), död 1866 10/11 i Nykil (Ögl.)(Elgenstierna)) som 1824 blev major vid Kronobergs regemente. Denne greve Knut Mörner var bosatt på Kronobergs kungsgård norr om Växjö stad där hans far landshövdingen Carl Stellan Mörner (1761-1834) residerade. Knut Mörner återfinns i husförhörslängden för Växjö landsförsamling (Växjö lfs AI:5 (1825-1830) f 52v) på Kronobergs kungsgård. På gården tjänade då pigan Johanna Helena Törling (f 1798 i Vederslöv) som kom dit 1826 ifrån Karlskrona. År 1828(!) noteras att hon avflyttat till Thorsås församling (Växjö lfs AI:5 (1825-1830) f 56v). Denne Johanna Helena Törling är modern till Carl Johan som föddes uä 1830 i Vederslöv sn. På Kronobergs kungsgård tjänade även hennes bror Sven Törling (f 1806 5/1 i Vederslöv) 1828 till 1836. Brodern anges vara dövstum och skrivs vid rättaren Jöns Granstrand (f 1800).
Greve Knut Mörner (f 1794) bevistade husförhör den 28/10 1829 på Kronoberg. I husförhörslängden 1830-33 är han överstruken utan att det noteras varför. Pigan Johann Helena Törling (f 1798) har alltså varit på Kronobergs kungsgård fram till 1828 då hon avflyttat till Ingelstad säteri i Ö. Torsås sn. I inflyttningslängden (Nöbbeled BI:2 s 312) anges hon vara ärlig och ledig till äktenskap. Hon skrivs bland pigorna på Ingelstad säteri (ingen Knut Mörner förekommer på säteriet ska anmärkas). Johanna H. Törling avflyttar i början av år 1829 till Vederslöv socken (Nöbbeled BI:2 s 235). Hon skrivs därefter på torpet Rydet (~Ryd) under Bökebacken i Vederslöv socken (se Vederslöv AI:4 s 144 (hfl 1823-30) ) utan att där anges exakt när hon inkom. Hennes uä son Carl Johan antecknas också med henne. Hennes föräldrar bor även på onamngivet torp under Bökebacken, Vederslöv sn. Hennes far är avskedade volontären Johan Peter Törling (f 1770 i Göteborg, död 1824) och Mertha Svensdotter Wisselberg (f 1775). Johanna Törling skrivs sedan med modern på torpet Rydet (Vederslöv AI:5 (hfl 1831-1837), s 117). Den dövstumme brodern Sven Törling kommer även han att 1836 bosätta sig på torpet. Ingenstans antecknas vem som är far till uä födde Carl Johan (f 1830 24/11).
Slutsatsen är att modern Johanna Helena Törling är kyrkskriven i Vederslöv församling då hon blir gravid i början av 1830. Vem som är fader framgår inte. Kanske kan detta finnas nämnt i Kinnevalds härads dombok 1830? Var greve Knut Mörner befinner sig i början av år 1830 är ej känt.
Det slår mig att möjligheten finns att DNA-testa Carl-Johan Engkvists nu levande manliga ättlingar och jämföra med Knut Mörners manliga nutida för att se om de har gemensamt fäderne.
1388
« skrivet: 2008-03-19, 10:59 »
Blyertsanteckningen som någon oansvarig släktforskare gjort i Vederslöv kyrkbok (se bilden ovan) vid notisen om den utom äktenskapet födde Carl Johan finns ej med på mormonfilmningen av nämnda kyrkbok. Detta gör att notisen har gjorts efter 12 augusti 1952 eftersom mormonfilmningen är daterad detta datum. Att göra anteckningar i efterhand i kyrkböcker är förkastligt, oavsett om man haft ett gott syfte eller ej. Frågan är fortfarande öppen: är Carl Johan Engkvist f 1830 en utomäktenskaplig son till en greve Knut Mörner?  Carl Johan Engkvists son var i övrigt riksdagsmannen o nämndemannen Johan Engkvist (1861-1928) i Torpa.
1389
« skrivet: 2008-03-19, 10:16 »
Är följande personer mer kända?
Jönköping Sofia AI:7 (hfl 1826-1831), s 41 [tomt Nr 13]
Skarprättaren Peter Blom , f 24/12 1780 i Örebro - död 1827 3/5 i Lommaryd
Hustr. (ändrat till: Enk. ) Helena Lustig [Lustig struket istället däröver: Blom], f 24/6 1775 i Sölvisborg [hon finns ej i födelseboken där 1775] omständigheter: abs. [dvs absens, frånvarande]
dottren Helena f (0) /7 1814 i Linderås
dottren Ewa Charlotta f 24/12 1817 i Barnarp omständigheter: ålderbevis till Byarum
Dr. Anna Ulrica f 6/10 1820 o Mulleryd (=?Mulseryd?)
”Verte”
[anmärkning: hela familjen anges ha inkommit 1826 (ovisst varifrån, står ej)
de är överstrukna utan att någon flytt anges ]
s 43 [nr 13]
Skarprättarens dotter
Hustr. Fredrica Dorothea Blom , f 1802 Gottland , inkom 1826 (står ej varifrån!)
omständigheter: 1827 (***?) attesterade
arresterades och (förskrefne?) till Gjötheborg
oäkt Dr Eva Charlotta f 14/3 1823 i Ekesjö [
äkta Mathilda f 23/6 1824 i Åker [ej med i Åker (F) födelsebok 1824!]
Eksjö landsförsamling C:1, s 158, födelselängd 1823:
[född] Mars 15 [döpt:] 17 [mars] Eva Charlotta
Huddragaren Peter Persson och Hustr. Fredrika Peters
dotter (struket: i Gröndahl) 29 år [modern!]
Faddrar:
Johannes Jonsson i Passlemålen, och Hustr. Stina Månsdr ibid
Dräng. Anders Jonsson i Prestgården och Pig. Lisa Nilsdr ibid.
[Anmärkning av mig (NR) de finns ej skrivna på torpet Gröndal, Eksjö lfs hfl 1821-24]
1390
« skrivet: 2008-03-18, 17:49 »
En familj Åkerman figurerar i Vetlanda på 1770-talet tillsammans med vallackaren och aftagaren Jonas Dunders (f 1744) familj: 
1391
« skrivet: 2008-03-16, 17:21 »
Hej Lena. Jag har nog gjort ett kardinalfel - jag citerade uppgifterna som var inlagda under resande: Rydberg och det är förstås ej klarlagt var Bollvig Pettersson är född 1706 när jag nu läser inlägget som finns på brukarforum. Familjen kommer väl först i och med köpet av Aulerød i Sem sn, Vestfold fylke (1722) dit. Bollvig Petterssons (f ca 1706) styvfar Zacharias Markusson och dennes hustru (Bollvigs mor) Cathrine Christoffersdotter får 1709 en dotter Karen i Ullensaker sn (källa: Arnvid Lillehammer under resande:Rydberg)- och detta är väl det äldsta fn belägget för denna familj ?
1392
« skrivet: 2008-03-16, 16:23 »
Är mer känt om följande greve Knut Mörner som någon skrivit in i efterhand som fader till den utomäktenskapligt födde Carl Johan 24 nov. 1830 i Vederslöv socken (Kronobergs län) ? När kan inskriften ha gjorts och av vem? Det ser ut som en typisk 1900-tals stil - kanske av någon sentida släktforskare som ville framhäva vem fadern var. Finns det bevis för faderskapet greve Knut Mörner ?  Denne pojke blir senare soldat. Han heter Carl Johan Engkvist och avlider 1895 17/11, begravd 24/11 s.å. i Kalvsvik sn (bor på Ängaholm under Hjortatorp). Hans fotografi ifrån 1860-talet finns återgivet i en del av Kalvsvik hembygdsförenings årsbok.
1393
« skrivet: 2008-03-14, 17:28 »
Något lätt förvirrad och hoppas på hjälp att reda Bolvigsläkten (släkterna?). Under diskussionen resande: Rydberg har framkommit att borgaren och handelsmannen Bolvig (Boldevin) Pettersson i Laholm (levde där ännu 1763, mtl) (g.m. Marta Hansdotter; vigda i Norge i Sem, Vestfold fylke 1726 7/4) var född i Sem sn, Norge 1706 som son till Peder Eriksen och Katrine Kristofersdotter (död 1722 - omgift snast 1709 med soldaten sedermera handlanden Zacharias Markusson) på gården Auleröd, Sem sn, Vestfold fylke i Norge. En bror till Bolvig Pettersson var Vidrik Pettersson (född ca 1703) - som åkte runt med kramgods för föräldrarnas räkning, men vintern 1720-1721 rymde till Sverige med pengar och varor. Vidrik Pettersson blev senare gift med köpmannen i Halmstad Sven Wulfs dotter Dorothea Maria Svensdotter Wulf.
Ovan nämns nattmannen Bolvig Pettersson (f c1721, död 1774/5 i Dalby) - som är stamfar för en vallackaresläkt Bollvig i Skåne. Det finns alltså två namne Bololvig Pettersson i södra Sverige samtidigt, är detta rätt uppfattat? Är då dessa båda Bollvigfamiljer släkt?
Jfr. att rackarknekten Peder Hansen 1726 blev ihjälslagen av bödeln i Klavsbøle, Danmark, Baldevin (Boldvin) Mikkelsen Tam. En namne Peder Hansen nämns i Norge fram till 1720:
Petter (Peder) Hanssen, 1718-1720, hestehandler. Hans svoger, Erik Anderssen Kongsberg, bodde en kort tid på Lille Oseberg. Konen Karen Johansdatter, pantsatte gården i 1720 til Vincents Stoltenberg i Tønsberg med 127 rdl. Dette beløp var Petter blitt Stoltenberg skyldig.
Det oplyses ved pantsettelsen at Petter var reist fra konen til Sverige, og hun visste ikke når han kom hjem igjen, derfor vilde hun reise efter og opsøke ham. Senere s. å. solgte Kristoffer Hanssen på Korsgården i Botne Høkli på sin brors vegne til Jens Sørensen for 159 rdl. Det oplyses i skjøtet at Petter aktet å bli i Sverige en tid og hadde gitt sin bror i opdrag å selge Høkli.
Kan dessa Peder Hansen vara desamma?
Kan vidare den norske Peder Hansens bror Kristoffer Hansen vara far till Katrine Kristofersdotter som var mor till Bollvig Pettersson och Vidrik Pettersson ? Och spinner man vidare på detta - kan då alla dessa Bollvigare vara släkt (även bödeln Boldvin/Baldevin Mickelsen Tam i Danmark) ?
Har jag missuppfattat något så påpeka detta - de är rätt röriga Bollvigfamiljerna.
1394
« skrivet: 2008-03-14, 15:33 »
Att jag misstänker att nämnde glashandlare är resande beror på att borgaren och handlanden And. Valberg från Trosa med hustrun Anna Kiellman får dottern Caisa Lisa i Tryserum socken (född 18/2 1779 i Knappekulla, Tryserum sn under resan från Glasbruket; döpt 21/2 1779; källa: Tryserum C:4 s 64; nr 7). I Knappekulla, Tryserum föds flera resandebarn detta år: resande guardessoldaten Anders Lindgren och Anna Lisa Beckmans son Andreas 2/11 1779 (döpt 3/11 1779; källa: Tryserum C:4 s 66, nr 39) - volonteuren Johan Wetterbergs och hustrun Maria Greta Scharbergs son Hans 18/12 1779 (döpt 19/12 ; källa: Tryserum C:3 s 66,nr 44).
1395
« skrivet: 2008-03-14, 15:18 »
Var glashandlaren Johan Walberg (g.m. Maja Lisa Walberg) Brolund, Tryserum sn resande? Hans bouppteckning finns bevarad i Vadstena landsarkiv, Tjusts häradsrätt FIIIa:12 (år 1784, s 145ff). Han finns ej upptagen i Tryserum dödlängd 1782-1784.
1396
« skrivet: 2008-03-14, 15:05 »
Har någon kontrollerat vad som står i bouppteckningen efter Anna Greta Wulf (g.m. glashandlaren Johan Dahlberg,Gamleby) som finns på Vadstena landsarkiv - Tjust häradsrätt bouppteckningar FIIIa:7, s 953ff (år 1777) ?
1397
« skrivet: 2008-03-14, 12:05 »
Vad säger kyrkböckerna om Juliana Ekeroths partners? Följande är känt: Jät C:2, s 354, vigda 1791:  Linneryd C:3, s 181, år 1793: Lovisa, född d 1 [april!] i Öljemåla S. T., och döptes i Linneryds kyrka d. 13 do af d. ruda. Fadren är Vollontairen uti Carlscrona af herr Öfwerste Lieutn och Ridds Nauckhofs Compagnie No 49 Peter Linderberg Modr: dess ägta hustru Juliana Johan Friedricsdr, 20 år gl. Faddr Per Andersson och Håkan Gumesson i Öljemåla Sg, h. Märta Nilsdr och Pig: Elin Persdr i Linneryd Pgd. På soldattorpet i Öljemåla bodde under denna tid soldaten Jonas Svensson Yster (f 1770) med hustrun Catrina Johansdotter (f 1774 28/10) (källa: AI:9 hfl 1792-1796, Linneryd). Yster hade inkommit år 1792 ifrån Herråkra. Troligen födde Juliana Johansdotter sin dotter Lovisa under resa. [Ett personligt kuriosa som jag kan nämna är att min anfader (präst- o. kultursläkten Bergstrands rätta fäderneanfar) nämndemannen Per Andersson i Öljemåla södregård står som förste fadder åt detta resandebarn]. Vad kan vi dra för slutsatser av dessa två notiser? Inte mycket egentligen. Juliana Ekeroth, dotter till vallackaren Johan Fredrik Ekeroth, har alltså gift sig 1791 i Jät (G) med Peter Christophfersson Linderberg och att denne Peter Linderberg även står som fader till hennes dotter Lovisa som föddes 1793 i Linneryd sn under resa. Eftersom han uppges vara volontär i Karlskrona (volontär nr 49 vid Nauckhoffs kompani) borde han gå att återfinnas i Marinregementets rullor. Då vi endats i vigselnotisen 1791 känner Peters patronymikon (Christophersson) kanske vi ändå inte ska dra för stora slutsatser. Juliana Ekeroth lever senare med vallackaren Peter Skog i Skatelöv socken (Kron.b.l.) - kanske är denne densamme som Peter Linderberg ? Peter Skog ska bära patronymikonet Danielsson (vilka är nu källorna?). Att resande har skrivits med felaktiga patronymikon eller själva uppgett olika namn är inget nytt under solen. De bär också olika tillnamn under olika perioder och yrken (varför resandediskussionerna här på Anbytarforum numera enbart är upplagda på fasta släktnamn är rätt märkligt, detta eftersom de flesta fasta släktnamnen är en modern företeelse). En titt i Karlskrona Marinregementes rullor är alltså vad som bör göras.
1398
« skrivet: 2008-03-09, 11:43 »
Rättelse: dr Jöns i Skreberg ska det stå.
1399
« skrivet: 2008-03-09, 11:39 »
Copat Jönss i holkhult Erland i Ingemarstorp dr Jöns i Skarberg Commet h Maria i ystebo Pig Ingrid i Kuddebo Pig Annicka i Ingemarstorp  Bilden ur Arkiv Digitals Onlindatabas Moderns namn stavas Karing - detta är mycket vanligt i äldre kyrkböcker. Dialektuttalet och att det var en tid utan rättstavningsföreskrifter gör att vi kan stöta på många för oss märkligt skrivna ord och namn.
1400
« skrivet: 2008-03-09, 10:57 »
Det står Hemmnesh och avser Hemmershult i Fryele sn. Där fanns en krog 1749 och Axel Andersson med hustrun återfinns mantalsskrivna där på 1/4 bruk.
1401
« skrivet: 2008-03-06, 12:54 »
Henricus Jonae Gyllenadler, 12 år gammal och kommendörson, inskrevs i Kalmar skola år 1688. Är mer känt om denne för Elgenstierna okände son till Jonas Gyllenadler (1645-1727) (tab. 5) ?
I Elgenstierna, Gyllenadler tab. 6, nämns Samuel Jakob Gyllenadler (1696-1768) som lärer varit gift. Han dör på Kåvö, Hovsta sn där han troligtvis vistats en kortare tid hos sin syster - han nämns endast i en husförhörslängd strax innan han avled, då utan hustru och barn. Han blev enligt Elgenstierna volontär vid livgardet 1718; furir därst. s.å. 20/12; förare 1719, sergeant 1720; fänrik vid Västgötadals regemente 1721 7/6, löjtnant därst. 1740 13/11; avsked 1742 6/5.
Var låg fänriksbostället för Västgötadals regemente där Samuel Jakob Gyllenadler tjänade 1721-40 ?
1402
« skrivet: 2008-03-04, 21:27 »
[p.69:]
At Clas Johansson Ekeroth, Son af walla-
karen Johan Ekeroth är född under Eke-
roths och des hustrus resa här i församlin-
gen 1782 d. 19 Mars och äfven här
stades [~städes!] Christnad eller til det heliga
dopet befodrad Intygar Dädesjö d. 14
Martii 1803.
Jon. Aspelin
d G
Modren var Sara Cath. Gyllenadler.
[p.70:]
Clas Johansson Eke-
roth -
född d. 19 Mars
1782
1403
« skrivet: 2008-03-04, 19:38 »
Fadern till Johan Ekeroths hustru Sara Catharina Nilsdotter alias Sara Catharina Gyllendaler bör nog följande vara som jag lagt in uppgifter om tidigare under introducerad adel: Gyllenadler den 13 april 2005 :
Östra härads dombok (VaLA) 1750, tinget den 29 maj, 9§:
S:d: Kom för rätten den sig så kallade Nicolaus
Berndt Johannes Gyllenadler med anhållan
thet måtte honom frihet lämnas i allmän-
het betiena häradetz Inbyggare med hästars,
hundars, med mera utskärande och hudens af-
tagande. Och emedan närwarande allmoge och
Ståndz Pärsoner förklarade thet the till om-
nämde Pärßon utj theß utsöckte och idkade
handtwärck, hwarutj han åtskillige prof aflagt,
har alt anständigt förtroende, emedan han för
sin egen Pärßon altijd skickat sig effter the-
ras nöje, med förbehåld att thet äfwen
hädan
hädan effter ske måtte och att han i häardet sig
uppehåller eller och i annat fall blifwa then nu
söckte och af them i allmänhet bewilljade förmon
förlustig; alltså fant häradzrätten skiähligt, så
mycket rätten anstå kan meranämde Pärsons
ansökning för sin del bifalla: dock åligger
honom sig hoos General Major landzhöfdingen,
Riddaren och Commendeuren af Kongliga Swerdzorden
herr Ander Tungenfeldt i ödmiukhet härom
widare anmäla och om theß widare till-
stånd härtill ansökning giöra.
Är det en medlem av adelsätten som hamnat på glid i samhället eller är det en av resandefolket som antagit den adliga ättens namn?
Värt är även att beakta Anders Bergs observerade och under introducerad adel: Gyllenadler inlagda uppgift den 17 december 2002:
I Elgenstierna går det inte att hitta någon Brigitta Christina Gyllenadler, men i Harlösa (Skå) dödbok år 1754 nämns en kvinna som resande Corporalsenckan Brigitta Christina Gyllenadler när hennes dotter Maria dör 1754 begr. 3/6, 5 veckor gammal. Inte heller går det i Elgenstierna att finna någon korpral Gyllenadler som avlidit runt 1753-54, som skulle kunna vara hennes man. Namnet Gyllenadler är skrivet mycket pedantiskt och snyggt i kyrkboken, vilket tyder på att prästen var medveten om dess adliga karaktär.
Har något nytt framkommit om dess Gyllenadler ?
1404
« skrivet: 2008-03-04, 19:08 »
När man minst anar det då man hjälper andra forskare så dyker en resande upp i kyrkboken. En intressant inlagd (och numrerad) lapp i Dädesjö C:3 p 69-70, födelselängden år 1781, anger födelsen (sic! lappen ligger fel, gäller för år 1782!) för Clas Johansson Ekeroth, son till vallackaren Johan Ekeroth - modren var Sara Cath. Gyllenadler. 
1405
« skrivet: 2008-02-28, 07:16 »
Carl von Linnés morfars morfar var kh Nils Torgeri i Stenbrohult. En son till honom har troligen blivit någon slags hantverkare:
Virestad friherrskaps dombok (GHA) 1666 15/1, f 8v:
Beuillies Bursbreef för Månss Nielsson, Sahlig herr Niels Sohn i Stimbrohult.
Item Pedher Olofsson, Klockarens Sohn Ibidem, begga födda af Ächta Sängh och Ährlige förälldrar.
Är mer känt om denne Måns Nilsson?
1406
« skrivet: 2008-02-25, 19:33 »
Simon Påvelssons hustru Lisken Danielsdotters dödsnotis:
Dalum C:1, s 399, dödlängd 1795:
[dödsdatum:] Martii 26
[begravd:] 7 April Enkan Elisabeth
[föräldrar:] Daniel
[ort:] Plate
[ålder:] 102 [år]
[dödsorsak:] af ålderdomsswaghet
Hon var gift 2: o. med Lars Lindström, borgare i Falköping. Denne ägde hemmanet Plate i Dalum sn.
Lisken Danielsdotters dotter i första giftet Christina Simonsdotter var gift med Per Lejon (f ca 1740, död 1763 i Plate, Dalum sn, av hetsig feber, bgr 16/1 1763, 23 år g:l - son till Jonas Lejon och Maja Darell enligt dödnotisen (Dalum C:1 s 350). Per Lejon och Christina hade dottern Lisa (död 1763 7/4 i Plate, Dalum, av bröstsjuka, bgr 17/4, 3/4 år g:l). Christina har troligen gift om sig och är troligen densamme som änkan Stina Lindström i Plate (29 år gammal) som gifte sig 28/12 1764 i Dalum k:a med borgaren Samuel Linneroth i Kongelf (26 år g:l) - morgongåva 160 lod silver; lysning skedde 18/11 1764. Källa: Dalum C:1 s 241.
Lisken Danielsdotters son Benjamin Simonssons dödnotis:
Dalum C:1, s 362, dödlängd 1771:
[dödsdatum:] Maji 4
[begravd:] 12 [maj] Benjamin
[föräldrar:] Simon Påfvelss Lisken Danielsdr
[ort:] Borgare i Falköping
[ålder:] 38 [år]
[dödsorsak:] af hetzig siukdom
Sonen Peter Simonsson har med Christ: Höck sonen Simon, död 26/12 1754 i Plate, av bröstsjuka, bgr 29/12, 4 år (källa: Dalum C:1 s 334).
1407
« skrivet: 2008-02-23, 11:20 »
Axel Rotenbalk var korpral vid Jönköpings regemente, sedan blev han sergeant vid nämnda reg:te och vid kapten Abraham Dittlof Krakwitz kompani där han i och med indelningsverkets genomförande hade sitt sergeantboställe på Västra Gallnås, Fryele sn (Östbo hd) där han är belagd 1684-87. Han är gift med Sara Hane och makarna benämns fattiga i mantalslängden 1684. I en skrivelse till Kungl. Maj:st ifrån landshövdingen i Jönköping 1688 24/10 omnämns makarna. GMR 1686 för Jönköpings regemente:  Ifrån Axel Rotenbalks faster Anna Melkersdotter (g1)m. frälsemannen Arvid Kåse [d.y.], 2)m. ofrälse Jöns Sonesson (ifrån Kärrnäs, Agunnaryd sn; även han med frälseanor ifrån väpnaren Nils Stolpe till Yttersjö, Långaryd sn), frälsebonde på Oshult (östregård), Pjätteryd sn) och hennes barn ur båda giftena härstammar åtskilliga svenskar idag.
1408
« skrivet: 2008-02-08, 16:56 »
Ann-Mari, tack! Precis som du säger så är det en missuppfattning. Upptäckte nu att det fortfarande går att skicka in (utan att man skriver sitt nya användarnamn!). Jag lurades av dessa j-kla användarlösen som ska vara med överallt.
Alltså kan fortfarande vem som helst lägga in bilder och fynd. Det är bra.
1409
« skrivet: 2008-02-08, 16:44 »
Daniel, det funkade inte för några dagar sedan och jag fick då till svar att jag var tvungen att registrera mig i Forskarkatalogen (med speciella inloggningslösen) för att lägga in uppgifterna jag ville dela med mig av på Tillfällighetsfynd, även om jag var registrerad användare. Detta väckte en frustration med tanke på att jag tidigare meddelat mycket där till gagn för andra. Nu känns det rätt surt att avgiftsbelägga det som man förr med glatt sinne la in på Rötter gratis. Känns som man förlorat kontrollen över kommentarer till sina egna inlägg.
1410
« skrivet: 2008-02-08, 15:26 »
Är Förbundsforum förankrat hos medlemsföreningarna och har en diskussion tagits med deras styrelser eller ordföranden? Hur har kommunikationen med gräsrötterna gått till? Sitter själv i styrelsen för KGF (Kronobergs läns släktforkarförening) och mycket av det som hänt här på Rötter har aldrig nämnts på våra styrelsemöten så jag undrar hur väl förankrat besluten är rent demokratiskt i medlemsföreningarna. Jag är personligen emot den vändning avgiftsbeläggningen av Rötter har tagit - nu kan ingen längre lägga in uppgifter på Tillfällighetsfynd eller Porträttfynd utan att vara med i Forskarkatalogen, även om man är registrerad användare. Helt snurrigt och jag hoppas att kommande ordförande efter höstens val styr webbskeppet Rötter med bättre demokratisk föring.
1411
« skrivet: 2008-02-08, 15:14 »
Lect: Mag: Hielmgren, klockan 1/2 tijo om afto
nen, sedan han klockan 5 anammadt Her
rens h: nattward, afsomnade.
1412
« skrivet: 2008-02-01, 13:43 »
Mårten Tissin (Tischie etc, stavningarna varierar) nämns i ett Bergstingsprotokoll ifrån början av 1700-talet då han vittnar om översvämningar vid bruksån ha varit byggmästare vid Huseby bruk. När han avlider 1709 i Ströby, Skatelöv sn kallas han Mårthen Johansson (bgr 4/4 1709 - KGF:s databas har felaktigt Magnus för namnet, varning för stor databastilltro mao!). Hans ålder uppges vara 95 år, men är troligen strakt överdriven - han är troligen född omkring 1635 och endast ungefär 75 år vid sin död. Hans hustrun Karin Eskilsdotter avled samma år (1709) och begravdes 7/2, 70 år gammal.
Mårten Tissin i Ströby kallas fransos i katekeslängden 1696 så hans vallonbakgrund är alltså uppenbar. Detta (patronymikon o byggmästartitel) pekar alltså på att Mårten Tissin (el. Tissie/Tissier ?) är densamme namne som är son till kolaren Johan (Jean) Tissier ohh Nicole Tourneur som arbetade vid Finnåkers bruk (Fellingsbro sn), Leufsta och Österby bruk i Uppland (jfr Lindbloms uppgifter) och att det vittnesmål som 1746 framlades av nämnde Johan Tissiers sonsons son hjulmakaren Johan Tissie (född 1715) vid Österby bruk var felaktig när det gällde Mårtens öden.
1413
« skrivet: 2008-02-01, 11:32 »
Tillfällighetsfynd är väl till för att hjälpa andra ? Måste man ha både ett konto i Forskarkatalogen och ett konto i Anbytarforum? Två olika konton för vad? Ett kan jag förstå - även om jag starkt ogillar det sätt på vilket avgiften nu så hurtigt pålagts. Knappt har de lyckats införa den nya plattformen efter ett så långt uppehåll i höstas, förrän man inför begränsningar i tillgängligheten.
Jag fattar inte logiken i vad som sker på Rötter - känns även som om förbundsledningen vill exkludera aktiva personer ifrån att ha synpunkter. Detta har redan tydligen gjorts med en av de mest kunniga släktforskarkollegor som inte får tillgång till Förbundsforumet för sina åsikter. Jag citerar vad som framgår på Nog Nu:
”Du måste acceptera att vara med i Anbytarforum och acceptera dess regler för att få vara med på Förbundsforum”.
Detta för ju också med sig att föreningsmedlemmar måste betala (när betalningsfunktionen kommer igång) för att få delta i förbundets, och därmed föreningarnas, eget forum! Det är att lura av föreningsmedlemmarna pengar! Först betalar dom till sin medlemsförening (ofta flera) och därifrån får förbundet 9:- per medlem och år (gånger ett antal 9-kronor för många), sedan måste dom även betala 100:- till för att få diskutera sitt eget förbunds angelägenheter.
Borde inte Förbundsforum vara öppet för medlemmarna i Förbundet? En exklusiv skara (100-lappklubben) är INTE representativa för alla förbundets medlemmar.
Tipps på hur ni ska finansiera forumet. Minska antalet sidor, och/eller antalet färgalster, i tidskriften Släkthistoriskt forum så minskar ni även tryckkostnaden. Räkna på hur mycket ni kan spara på detta och för över det på forumkontot. De senaste årens nummer har enligt min åsikt inte varit speciell lockande släktforskarläsning i jämförelse med 1990-talets nummer, så en neddragning i omfång kanske både tillför mer krut på läsvärda artiklar som en resursbesparing. Tilläggas ska att även jag slutade prenumerera förra året likt Anders Berg och Henrik Mosén mfl av denna anledning.
1414
« skrivet: 2008-01-31, 23:06 »
Ska man vara tvungen att betala såsom Rötters vänner för att få lov att lägga in på Tillfällighetsfynd? När jag försökte lägga in där hänvisar de till Forskarkatalogen - trodde jag var registrerad där sedan jag la in mina uppgifter för att få använda anbytarforum igen, men det går ändå inte. Verkar sjukt skumt numera att vara med här. Varför betala för något som bara krånglar? Innan man blir utslängd för att man tvekar betala den där 100-lappen som man inte vet om man får valuta för så vill jag ställa en fråga: Vilket annat seriöst släktforskardiskussionsforum finns att tillgå som inte kostar något?
1415
« skrivet: 2008-01-30, 20:59 »
Hej Jonas!
Bra att du redan kollat med SVAR och deras mikrofilmade material. Vad har du fått fram för rullor om von Rappholts regemente som deltog? Däri ingick flera hundratals småländska dragoner som jag gärna vill veta namn på och ifall de avled i slaget. Vet du utifrån rullorna hur många av von Rappholts karlar som stupade i slaget eller sviterna därefter?
vänliga hälsningar,
Niclas
1416
« skrivet: 2008-01-28, 08:49 »
På den fantastiskt utomordentliga sajten över Göteborgs stads tomter i äldre tid (postumt tack till Olga Dahl för denna insats!) står följande om Skarprättarehuset (tionde roten, tomt 50):
Lars Andersson efterträddes [ss bödel, NR anmärkning] av ”sin cammerat” Johan Eriksson Lillia (1690-1709, som den 20.1.1691 begärde penninghjälp för att av sin företrädare Lars Anderssons änka inköpa hennes ”huus her uthom staden på torpet legiandes, huilka migh helt nödige ähro at haffua”. Troligen rör det sig om ett torp på platsen för det gamla landeriet Lyckan, där senare Flickläroverket byggdes. Området var enligt Fischer (Göteborgs landerier s. 201) redan tidigt anslaget till stadens skarprät-tare och fick därför namnet Bödelslyckan (lycka lika med inhägnat gärde): redan kartan från 1696 visar här en mindre bebyggelse och i beskrivningen betecknas området som 'Skarprättarens Stuga och plats'”. En samtida handling kallar det ”een för många åhr sedan intagen Platz af utmarcken för Skarprättaren, som nu är indragen, och bärgas till mudderhästarnas underhållande”. Så långt Fischer.
I ett brev i september 1700 bad skarprättaren Johan Eriksson Lillia magistraten om ursäkt för att han så länge hade hållit sig borta från sin tjänst, vilket berodde på hans hustrus ”oskickliga leverne” (EIIa:16, 6.9.1700). Göteborgs nattman Anders Gabrielsson Meyer intygade, att hustru Karin Jacobsdotter hade rymt med en soldat Lars Giädda till Norge från sin man skarprättaren Johan Eriksson Lillia och deras två barn.
I maj samma år beklagade sig hustru Chirstin Eriksdotter över mästermannen Johan Eriksson, som förleden oktober i tre trovärdiga mäns närvaro hade begärt hennes dotter till hustru. Modern tillät sin dotter att flytta till Lillias hus att se till hans barn. Johan Eriksson begåvade dottern med en blå bundtröja och en svart sarskjortel och ett par skor. Nu hade han tagit ifrån henne de förära-de kläderna, eftersom hans hustru hade återvänt. Modern bad, att dottern skulle återfå plaggen och slutade brevet: ”det andra han henne ifråntagit haffuer kan han intet gifwa henne igen”.
Man återfinner icke Johan Eriksson Lillia i tomtöreslängderna men att han bodde på Kvarnberget framgick 1703, då (enligt Almquist II:104) hans grannar på Kvarnberget klagade över att han, hans hustru och ett annat kvinnfolk förde ett vilt liv med ”fylleri, svordom; Guds förtörnelse och grannars förolämpande”. Han avskedades vårvintern 17o4 på grund av fortsatta klagomål.
Under senare år har den åsikten hävdats, att de s.k. tattarna inte har något gemensamt ursprung från exotiska invandrare utan att de härstammar från människor, som tvingats till ett kringflack-ande liv genom att de bedrivit förment skamliga yrken. Till sådana yrkesmän räknades bödlarna och nattmännen. Den berättelse, som en person som kallade sig Erik Pehrsson men vars rätta namn var Erik Johansson avlade inför kämnärsrätten den 29.11.1710 tycks bekräfta denna teori. Vi återger hans skildring av sitt livsöde med hans egna ord (men med modern stavning): ”Han var son till förre skarprättaren Johan Eriksson, vilken för sitt förseende och sin liderlighet blev avsatt. Då var denne Erik liten och följde sin fader och moder kring landet till dess de begynte skilja sig åt och begingo hordomssynd på båda sidor och då kom han ihop med ett häktemakare-sällskap och följde dem som ville giva honom maten till dess han kom till Växiö, där han fick stadig tjänst hos Christopher Skotte eller svarvare, som for omkring med kram. Hos honom var han tre månadere, dädan har han förfogat sig opp åt Wästbo och Östbo och stadigt farit landet omkring, igenom Västergötland och Dal av och an och flickat grytor och kittlar samt vallackat hästar och som han vill påstå närt sig redeligen, sägandes att han haft avsky för sin fars och mors liderliga förhållande. Fadern for omkring i Småland och Västergötland här och där och stod väl att igenfinna om allmogen ville anhålla honom och med allvar frågades efter. Men att såväl han som modern var brottsliga för hordomslast, därom Erik kunnig (”kunnogt”).
Modern skulle uppehålla sig vid norska gränsen i Dal som han menade i Frändefors socken, där han först talat med henne och senast för 1 1/2 månad sedan hade han talat med henne i Östbo härad och Forsaby hos Rättaren, där hon haft småplock att sälja och som han sade, att blodet var tjockare än vattnet, så ville han inte röja henne utan då reste hon till Dal, hon hade då kommit ifrån Småland och Ljungby gäld, där hon låtit begrava sin dotter, Ingeborg benämnd. Han sade sig eljest haft uppsåt att taga tjänst hos skarprättaren i Växiö. Men efter där inte vankats någon lön utan blott det som (ut)föll vid exekutioner, så hade han betänkt sig och traktat efter att komma tillbaka hit och taga tjänst hos skarprättaren. Frågades efter hur han kommit att kläda sig i kvinnokläder? Som det slogs mycket efter artillerikuskar och trosspojkar i landet och han ej hade pas-serligt försvar, så rådde hans moder honom vid sista sammanvarandet till att han skulle så länge taga kvinnfolkskläder an till dess han säkert kunde komma hit och få sitt beskydd hos Mäster-mannen.
Vad var det för guldsmedshustru här i staden, som han bedrivit hor med? Det hade han lugit på sig på det han skulle komma hit till staden och har jämväl sagt osant, att han var här för för ett halvt år sedan men på två och tre år hade han icke sett Göteborg.
Tomt 10.50 5
Att han nämnde en guldsmeds hustru kom för munnen på honom, det sade han ut allena i det uppsåt, att han skulle bli hit förder.
Huru han kommit att säga sig vara borgare i Bohus? Det var så därmed som med det andra, att han skulle något förebära att slippa tädan (slippa därifrån). Han hade varken dukat eller guldring utan lovade befallningsmannen dukat i den tankan att sno sig undan. Talet om guldringen var lika så osanning och den hade kommit i sinnet och för munnen på honom.”
Skarprättaren Jonas Olsson var tillstädes och berättade sig väl känna denne Erik Johansson och att han var förre skarprättaren Johan Erikssons son samt att Erik under så pass som två år hade följt fadern runt om i landet, sedan han kom härifrån, och att han då och då kommit in i staden. Men på tre års tid hade han inte förnummit honom vara här. Jonas Olsson utlät sig också att vilja taga Erik i sin tjänst, om han efter hållen undersökning och dom kunde bli fri sin arrest.
I ungefär 14 dagars tid hade Erik Johansson gått omkring i kvinnokläder i Östbo härad och Tors-killige socken samt sade, att Capellanen där först hade röjt honom och hållit honom misstänkt för att han icke hade något pass eller visat besked om var han var hemma och vid nogare påseende funnit hans skägg sticka ut. Om han aldrig rakat sig. Nej, men hans mor hade klippt honom i pan-nan på det att strikebandet skulle fastna bättre och hålla håret uppe.
På guldsmedsämbetets vägnar inkom bisittaren Johan Henrik Halck, som beklagade, att deras ämbete hade beljugits av en så vanfrejdad person. Han begärde, att Erik Johansson skulle straffas för osanningen.
Erik Johansson hade enligt skarprättaren Jonas Olsson varit i militärtjänst. Erik erkände, att han för tre år sedan togs till rekryt i Halland och fördes med de övriga till Pryssekrogen, där han mönstrade och inskrevs i rullorna. Han följde med till Skåne, där han fick demission men saknade bevis för detta. Sedan for han omkring i landet till och från Vimmerby med småplock att sälja och köpa och hade sedan en tid tjänat hos skarprättaren i Kristianstad. Och eftersom han icke fann sin utkomst där hade han farit omkring och köpt och bytt hästar. Slutligen hade han begett sig till Kalmar, där han blivit värvad under herr Överstelöjtnant Zeis och en tid stått under Herr Kapten Sentis kompani av berörda bataljon. Men eftersom hans kamrater inte hade velat lida ho-nom eftersom de hade förnummit honom vara skarprättareson och de för den skull ville lägga ned gevären, så har han ungefär fem veckor före sin ankomst hit rymt därifrån. Strax därefter hade han klätt sig i kvinnokläder i vilka han gått till dess han blev ”attraperad” och gripen. Också Erik Johanssons moder hade anhållits och införts hit och placerats i ”stadens gömmor”. Hon förhördes och angav sitt rätta namn vara Karin Jakobsdotter. När hon lät begrava sin dotter i Småland kom hennes son Erik, som hade rymt från Kalmar, till henne, Eftersom han saknade avskedspass hade en annan hustru Marin, född i Uppsala, rått honom att taga kvinnokläder.
Enligt Ulf Andersson hade Karin Jacobsdotter redan vid ting i Södra Möre den 10.4.1704 fått svara för att hon rymt från sin man Johan Eriksson Lillia och slagit sig ihop med förre nattman-nen i Göteborg Anders Gabrielsson Lillia, som också han rymt från sin hustru och därför till-sammans med Karin Jacobsdotter fasttogs i Kalmartrakten. I en tid då människors kärleksförhållanden har blivit en privatsak som myndigheterna inte lägger sig i kan det vara intressant att ta del av straffskalan för s.k. enkelt hor i början av 1700- talet. Den framgår av en handling bland magi-stratens årshandlingar, daterad 1.6.1706 (E IIa:18): Ryttaren Nils falk borde enligt Kungl. Straff-ordningen av 1653 såsom en gift man ”för brått sino” plikta med 80 d smt och ”i mangel av bo-tum” (brist på pengar) slita 32 par spö 3 slag av varje slag. Sammaledes borde också Kerstin Arfwidsdotter såsom en ogift person plikta 40 d smt och i mangel av botum slita 16 par ris, 3 slag av varje par. De båda borde 3 söndagar efter varandra stå på pliktepallen och därpå undergå up-penbar kyrkoplikt - Nils Falk skulle enligt Kungl. Maj:ts senare resolution årligen till barnets underhåll från själva födslotiden ge 4 d smt. Det framgår inte här men underhållet brukade tidsbegränsas till dess barnet vid 7 år ålder ansågs kunna försörja sig själv.
Som skarprättare efter Johan Eriksson Lillia tillträdde i juni 1704 Jonas (Olofsson) Wessman. Tydligen nådde icke tillsättandet av honom Kalmar, ty så sent som den 29.4.1709 hade Göteborgs magistrat anledning att skriva till kollegorna i Kalmar (Ba 18): ”Skarprättaren i Callmare län Jonas Falck (el. Jonas Ericsson) hade för en liten tid sedan anmält sin person att wela komma hit till orten och antaga Mästerswenstiensten, så framt densamma wore ledig, hällst emedan han försport, som skulle wij meddelat den förre afskedh för dess incapacitet och lijderliga lefverne skull.”
Det synes som om denne Erik Johansson kan vara densamme som Erik Falk. Eller är det två kusiner Erik Falk ? Det fanns uppenbarligen en skarprättaren Jonas Eriksson Falk i Kalmar 1709 - är denne densamme som fadern skarprättaren Jon Falk till Erik Falk år 1746?
Skarprättaren Johan Eriksson Lilljas i Göteborg hustru Karin Jacobsdotter begick hor med nattmannen Anders Gabrielsson i Göteborg - denne sistnämnde var son till skarprättaren Gabriel Alexandersson Meijer i Uppsala (verksam 1681-92). Släkten Meijer har koppling till skarprättarsläkten Skarberg (jfr under resande: Meijer). Det börjar skönjas en kontur.
En annan intressant iakttagelse är att Erik Johansson som nämns i Olga Dahls text ovan tjänat hos Christoffer Skotte i Växjö - denne Christoffer Skotte var stadsbåtsman och son till häktmakaren, hästhandlaren Per Sandersson (~Alexandersson) (även någon enstaka gång kallad Per Sandersson Skotte) i Växjö. Denne nämns i en domboksnotis ha blivit kallad rackare). Nu framkastar jag en arbetshypotes att jobba vidare med: är häktmakaren Per Sandersson (i Hjo + Växjö) bror till skarprättaren Gabriel Alexandersson Meijer i Uppsala ?
1417
« skrivet: 2008-01-28, 08:11 »
Rättelse: står Silfwertumlare i texten (ej Silfwertimlare). Rättens dom blev att Erik Falk skulle pryglas, stå uppenbar kyrkoplikt en söndag och sedan utvisas staden - om inte rätten i framtiden ändrade detta beslut. Han skulle utvisas till sin hustru i Tyskland. Sonen Johan Falk frikändes helt, medan Sven Östergrens inblandning i stölden visade sig vara större än man först trott. Så kunde det alltså gå till i Kalmar en sommar för över 250 år sedan.
1418
« skrivet: 2008-01-28, 07:54 »
Året är 1746 och scenen är Kalmar kämnärsrätt i juli. Inför rätten uppkallas arrestanten Erik Falk ifrån slottet och får stå till svars för stölder i staden. Han har varit hyst i gamla staden hos borgaren Sven Östergren och dennes hustru Ingeborg Gråberg. Under rättegången konstateras följande efter Erik Falks eget vittnesmål:
Then förberörde Eric Falk, är framledne Skarprättarens härstädes Jon Falks Sohn, berättandes sig wara 50 åhr gammal, ock at han warit Sergeant wid högwälborne herr general Strömfeldts DragoneRegemente 1716, ther ifrån han blifwit Sergeant wid Gardet, ock sedermera Cornet wid Karelska Dragonerne, men thess fullmakter blifwit af danske Ammiralen herr Tornschiöld honom fråntagne i Strömstad 1718, tå han blef fången, warandes han hijt kommen från Tyskland ock Meusling, hwaräst han har thess hustru, 4 mil från L?beck ock är han Försedd med Sundhets- och resepass från L?beck den 15 December 1744, hwaruti han kallas Wilhelm Falk, en Jägare, med thess Sohn, samt wid Julatiden thet åhret Hijt til Calmar ankommit, til thess Broder, nu warande Skarprättaren härstädes Jonas Falk, at curera thess Siuka hustru, effter som han förmäler at hafwa i Ungern lärt fäldtskiärkonsten, som han genom bref till Brodren berättat,ock Brodren therpå kallat honom hijt, hwilket Brodren jämwäll här in för Rätten widgått, men Erich Falk än intet giordt något til hennes botande, effter som honom intet bestods så frij tilgång til Apotheket spm han wille hafwa, utan the blifwit oense, ock han med thess Sohn Johan, om 12 åhrs ålder, flyttat ifrån them til Borgaren och krögaren Sven Östergren i gamla Staden, hwaräst han ärhållit qvarter, ock under tiden uppehållit sig på landsbygden, at therstädes med curerande förtiäna sig uppehälle ock resepenningar tilbaka igiän, men tå folk thermed skrämde honom, at han för curerandet kunde blifwa arresterad, tog han rädzla theraf, ock begaf här ifrån, ärnandes begifwa sig på flykten, men blef på Landet gripen af kronobetiänte, ock hijt förd, samt på Slottet insatt. Hafwande Erich Falk i förstone under ransakningen förnekat, at hafwa någon stöld hos afskiedade Soldaten Jöns Hullberg begått, men omsidor tilstått, att thess fattigdom ock brist på lifsuppehälle i thenna swåra tiden, twungit honom at tilgripa oloflige medel, ock han sidst{led}ne wintertid, straxt effter Juhl, tå ingen thera af Hullbergz folk woro inne, utan dörarne stodo öpna gått ther in ock tagit the på bordet stående 2ne Silfwertimlare samt på landet.....
Erik Falk var alltså av skarprättarsläkt och hemmahörande i Kalmar. Mycket i det övriga som han berättat kan vara påhittat av en eller annan anledning. Är han den förrymde namne tjuven Erik Falk alias Erik Ekeroth som stal på Hunneberg i Västergötland år 1732 och som 1743 fasttogs och igenkändes - men då uppgav sig heta Erik Ekeroth men överbevisades av vittnet vara densamme som Erik Falk -och bror till skarprättaren i Örebro (som 1743 var Johan Ekeroth - vars familj senare kommer till Kronobergs län i Småland!). Erik Falk rymmer ur fängelset, uppfångas igen, men under transport till fästning 1743 lyckas han åter rymma och försvinner. Är det samme som på respass under namn av Wilhelm Falk
kommer till sin släkt i Kalmar vid jultiden år 1744 ?
Vad är mer känt om kalmarskarprättarfamiljen Falk ? Vid rättegången 1732 i Västergötland uppgav sig ju bödelsknekten ifrån Skara Erik Johansson Falk vara son av skarprättaren Johan Falk och född 1707 på Gamla Herrgården i Falun. Modern skulle vara syster till hustrun till skarprättaren i Göteborg, Jeremias Olofsson-Skarberg. Har dessa uppgifter gått att verifiera på något vis eller är den uppåt vägarna felaktig?
Jfr. ovan kopplingen Falk - Skarberg: Caspar Andersson Wennerquist gifter sig i Uppsala dkfs 1765 8/4 med skarprättardottern Hedvig Aronsdotter Skarberg. CW har 1759 rest ihop med en nattmansänka Christina Margareta Falk. Kan CAW vara son till mästermannen Anders Caspersson (Reimer ~ Reiner ?) i Karlskrona som 1741 vittnar för prästen i Ysane om att Catharina Olofsdotter Berg är riktigt trolovad med en mästermansgesäll vid namn Erik Falk... (se Anders Bergs inlägg under Skarprättare 18 april 2004 - 20:22 - han har dock tolkat något fel ang. moder - det står Barnets moder).
1419
« skrivet: 2008-01-27, 12:27 »
Caspar Andersson nämns som glasförare 1760 med avsättningsområden Småland, Skåne, Halland och Östergötland - detta enligt Torbjörn Fogelbergs skrift Om glasförare (Smålands museums skriftserie nr. 1) s 25. I samma skrift (s 33) nämns glasföraren Nils Schenström med hustrun Stina Öman som sålde glas för Kosta glasbruk (i Ekeberga sn, Kronobergs län) och uttog pass 1763-69 för avsättning i Småland, Öland och östergötland. Denne Nils S. är uppenbarligen Cajsa Lisa Schenströms far. I mantalslängderna för just Kosta glasbruk upptas glasföraren Nils Skienström med hustru åren 1758-59 och han anges ha en dotter Caisa (mtl 1758,1759). Nils Schenström säljer alltså glas för Kosta även under 1760-talet men är då ej mantalsskriven vid glasbruket. Då hustrun heter Stina Öman ska detta jämföras med att en glasförerska Ingrid Lena Öman åren 1754-56 uttagit pass för att föryttra glas i Östergötland, Småland och Skåne - denne ILÖ har även med sig (sonen?) gossen Erik Lorentz Grenman år 1756. Denne ELG är nämnd tidigare här på anbytarforum, men i vilken diskussion och vad framkom där? Kanske är SÖ och ILÖ systrar (hypotes).
1420
« skrivet: 2008-01-25, 21:59 »
Nej. KGF-skivan har fel. Det står Casper Renhold och Cajsa Lisa Schienström Skatelöv C:3 s 830; vigda 1759:  Bilden ifrån Arkiv digital
1421
« skrivet: 2008-01-25, 17:39 »
Hej Kristian!
För Maria står det Knäfwelsby - denna gård ligger i Vallsjö sn.
För Catharina står det uti Margrehult - sedan är detta överstruket och tillagt efter namnet hemma .
1422
« skrivet: 2008-01-25, 15:46 »
Vem är nattmansänkan Christina Margareta Falk (levde 1759) som är mor till soldaten Anders Hök (som tidigare varit nattmansdräng i Växjö stad)?
Anders Hök ska vara omnämnd tidigare på Anbytarforum (vart?) men hittar dte ej nu i röran. Han levde ihop med Cajsa Lisa Schenström (som egentligen var gift med soldaten vid Hessensteinska regementet Casper Wennerquist - denne hade tidigare varit soldat i Göteborg under namnet Casper Reinholt; CE + CLS vigdes i Skatelöv 1759 11/8. CW reste även ihop med AH mor och de beskylldes för att ha varit tillsammans samtidigt som sonen var ihop med CW lagvigda hustru CLS).
Finns släktskap med Christina Margareta Falk och ovannämnde vallackare o huddragare Ivar Mårtensson Falck i Växjö? (Ivar Falck nämns mer under resande: Ekeroth och tillfällighetsfynd av resande (inlägg 15 okt. 2004 ff).
Finns släktskap med borgaren i Falköping Henrik Falk som nämns ss svåger (1742) med Johan Christiansson Reiner (c1685-efter 1742) (Laurinsläktens stamfar)?
1423
« skrivet: 2008-01-25, 13:34 »
Finns fångrullor för Smedjegården bevarade och under vilken central myndighet ligger dessa på Riksarkivet - eller sorterade Smedjegården under Stockholms landshövdings kansli?
1424
« skrivet: 2008-01-25, 07:06 »
Do Annika 1736 uti Pärstorp
Brukaren Sven från högaholmen
Do H: Kerstin
Son Jonas född i högaholmen
Flickan Britta [struken] död
drängen Olof 1730 [struken] uti Sibarp walsiö Sokn
Swen Larsson 1730 [struken] i högagärde(?)
1425
« skrivet: 2008-01-22, 07:32 »
Det finns som tidigare påpekats en bok som heter just Slaget vid Lund -Ett mord och icke ett fältslag av Claes Wahlöö & Göran Larsson (Historiskt media, Waallin & Dalholm, Lund 1998; ISBN: 91-88930-38-6) vilket är den bästa skrift om slaget och bakgrunden.
När man påtar sig en registrering av alla som deltog i slaget vid Lund så tolkar jag detta som alla meniga såväl som de betydligt färre officerarna, såväl svenskar som danskar. Då bör man ha klart för sig att svenska militära styrkan bestod av ungefär 2000 fotfolk (infanteri) och 6000 beridna (kavalleri och dragoner). Härtill kom en stor tross för att serva de övriga. Inalles uppgick styrkan till högst 9000 man på den svenska sidan.
Den danska hären var större än den svenska och bestod av 13 000 stridande (ca 5000 var fotfolk, ca 1300 ingick i matrosbataljoner (fotfolk) och 6000 var beridna (kavalleri och dragoner). Härtill kom tross och den danska armén bestod alltså totalt av ca 14500-15000 man enligt Wahlöö & Larsson (1998).
Det finns manskapsrullor på regementena som ingick och dessa går i stort att rekvirera ss mikrofilm/mikrofiché ifrån SVAR (regementena nämns i Wahlö & Larssons bok). En registrering av alla som deltog i slaget vid Lund innebär alltså en registrering av minst 22 000 man. En inte liten uppgift, vilket man bör inse innan man tar sig an ett sådant företag som amatör. Att efterfråga vilka enskilda personer som deltog här på anbytarforum är alltså inte det första man ska göra (om det nu inte är enbart officerare förstås, vilket också merparten av svaren ovan visar) vid en registrering utan checka de militära rullorna. I vilka primärkällor dessa nämns är alltså också viktigt - långt viktigare än födelsedata då dessa sistnämnda i stort sett mer exakt saknas för 1600-talets enskilda individer (kyrkböckerna börjar i allmänhet föras först 1688). Nu hoppas jag inte jag lagt smolk i glädjebägaren, men jag anser att man bör inse problematiken och hur man möjligen jobbar effektivast med ett dylikt projekt.
vänliga hälsningar,
Niclas Rosenbalck
1426
« skrivet: 2008-01-20, 19:08 »
Hej Anders!
Kollade din pdf-fil och upptäckte att du kommit in på fel spår. Din anfader är Peter Persson i Träde som avled 1790 den 24 maj. I hans dödbiografi står följande:
Fröderyd C:3 s 489 (p 487), dödlängd 1790, nr 14:
den 24 Maji dödde och den 30 dito begrofs gambla mannen Peter
Pehrsson ifrån Träde, föd 1715 ibid, gift med pigan, nu enkan
Annica Carlsdotter ifrån Kalsåstorp, aflat 6 barn, 5 söner en
dotter 2ne söner döda, de öfriga lefwa änu, Bodt stendigt
J Träde, lefwat ganska stilla, warit arbetsam
och förestådt sit hus wäl, warit hedersam emot
hwar man. Haft god hälsa til 1 1/2 åhr för sin död
den 1 Maji siuknade han På alwar och måste intaga
sängen Kempade nemligen til ofwannemnda dag
klockan 12 på dagen då han, förmodeligen saligen insom
somnade sedan han lefwat 75 åhr, warit gift 52 år
d.S. Obstruction
Den Per som du lagt in födelsenotisen på ovan är alltså ej din förfader (utan min, som blev soldat och avled i Fröderyd sn redan 1767). Tyvärr är vi alltså ej släkt på denna gren, men säkerligen på någon annan i Fröderyd.
mvh
Niclas
1427
« skrivet: 2008-01-19, 18:58 »
Hej Anders!
Är du släkt med ovannämnde Per som föddes 1715 i Årset (även kallat Årsjö)?
Per blir senare i livet soldat med namnet Sloman och dör 1767. Han är min morfars farmors mormors farfar.
mvh Niclas
1428
« skrivet: 2008-01-19, 18:47 »
Det står:
den 24 Junii Wigdes drängen Göthe päderson utj
Äbbarp med pijgan Elizabeth pädersdotter utj Lijda
1429
« skrivet: 2007-10-16, 19:59 »
Här är lite uppgifter jag vaskat fram ur Hamneda kyrkbok i Småland:
Johan Silfvernagle (sic! stavningen) fadder i Hamneda 18 april 1720.
Johan Silfvernagel (kallas Silfvernagle 1720, 1721) ohh Ingiärd Jonsdtr hade barnen:
a) Sophia döpt 10 september 1721 i Hamneda (C:2, s 223)
b) Elin född i Hamneda by, Hamneda sn, döpt 19 maj 1723 (C:2, s 227) (fadern benämns då ss hofslagare)
c) Petrus född i Hamneda by, Hamneda sn , döpt 11 juli 1725 (C:2, s 233)
d) Petter Silfvernagel född i Hamneda by, Hamneda sn, döpt 7 augusti 1726 (C:2, s 240)
e) Lisa Johansdotter född i Hamneda by, Hamneda sn , döpt 23 mars 1729 (C:2, s 246)
Inga mer barn födda i Hamneda fram till 1734 dit jag kollat.
Det är möjligt att Johan Silfvernagel har flyttat i tjänsten efter 1729. Vill minnas att jag för många år sedan stötte på namnet Silfvernagel i Vimmerby stad på 1700-talet i dess vigselbok. Möjligen på 1720-talet, men jag är osäker. Reagerade över att jag då stött på namnet precis innan i Hamneda för första gången. Tips är i så fall att leta i det domboksregister som är uppgjort och utgivet i tryck för Vimmerby stad, tror det sträcker sig in på 1730-talet.
1430
« skrivet: 2007-10-15, 13:00 »
Hej GUN!
Vad Gustaf Elgenstierna fått denna information vet jag ej, troligen har han förlitat sig på riddarhusets förlegade fantasistamtavlor (Åkerstein mfl konstruerade ju som bekant en hel del adliga ätter). Någon introducerad adlig ätt Klipping har inte existerat varför din fråga likväl ligger fel. Har även kontrollerat Almquists verk över Herrgårdarna och Schlegel & Klingspors bok över4 Ointroducerad adel och där finns heller ingea uppgifter om någon frälsesläkt Klipping ifrån Dalarna. Verkar således vara luftslott. Har du kontrollerat prästen i Svärdsjö och hans släkt som hänvisas till i Elgenstierna? Kanske bäst att du går på det som de facto är känt.
mvh
Niclas
1431
« skrivet: 2007-10-13, 09:27 »
Är det inte så att uppgifterna i Bygdeband skickas in av privatpersoner? Bygdeband och dess systersajt Familjeband är väl dessutom ett samarbete med Sveriges hembygdsförbund? Bygdebands demo finns på: http://www.inforum.se/ Måste faktiskt anmärka på din rubrik Christina. Jag förstår verkligen att du är i affekt och tar inte Genlines eventuella agerande i försvar, men din rubriksättning känns osmaklig på Anbytarforum då den inte är saklig utan uttrycker starka negativa känslor. Bygdeband hade väl räckt som rubrik? Jag föreslår att du skriver till Genline och begär att få reda på vem som lagt ut dina hemsideuppgifter. På hemsidan sägs ju De data som förekommer med senare uppgifter än 100 år är aktivt valda att visas av varje uppgiftslämnare som då ansvarar för uppgiften är godkänd av berörda parter.. Personen som lagt ut dig och din familj utan ert samtycke har således begått ett lagbrott och Genline även så om de fortsättningsvis publicerar uppgifterna om er mot er vilja.
1432
« skrivet: 2007-10-12, 13:41 »
Hej Gun!
Är Klipping en adlig ätt? I inledningen till rubriksättningen står det dessutom skriv ättens namn som rubrik (inget annat!) . Du borde ta dig en funderare lite innan du skriver inlägg. Detta sagt i all välmening och inte menat som ett påhopp. Vi är alla barn i början och lär oss allteftersom.
Om Klipping vore en adelsätt så borde den finnas med i Gustaf Elgenstiernas verk Svenska adelns ättartavlor vilket den inte gör. Din fråga borde alltså ha ställts under annan rubrik (föreslagsvis under Övriga släkter J-L -> Klipping). Likaså borde du kanske utveckla varifrån du hämtat dina uppgifter (källa ss litteratur eller kyrkbok). Det är svårt att hjälpa till om man inte vet när en person levde eller i vilket sammanhang personen är känd sedan tidigare.
I all välmening,
Niclas Rosenbalck
Ps. Jag föreslår att du skriver ett mejl till Anbytarvärden (anbytare@genealogi.se) och ber om att de flyttar din fråga härifrån) Ds.
1433
« skrivet: 2007-10-12, 12:14 »
Tack Marita för ditt inlägg (samtidigt som mitt eget så jag missade det).
Stig-Ove, jag kollade Beeerståhls artikel i Släkt och Hävd 1990 och såg att mitt noterade årtal om Gabriel Ståhls mordanklagelse vid tinget inte var korrekt. Året ska ha varit 1697 (ej 1699 som jag skrev ovan) enligt Beerståhl som inte anger något specifikt datum. Han i sin tur hänvisar till en forskare Ingemar Wikenros. När jag tittar i NAD och vad som finns på Göteborgs landsarkiv och orginaldomböckerna ser jag att Valla tingslag AIa:9a-b 1696-1698 har kommentaren: Finnes 1696 ST-1698. Bunt. Luckor: 1696 HT, 1697 VT, ST, 1698 VT defekta, 1697 HT saknas. Alla tingsprotokollen starkt fuktskadade. - således verkar det ju som om 1697 saknas i original, även om det är en märklig kommentering av arkivförtecknaren. Hoppet står alltså till vad som finns i Göta hovrätts renoverade exemplar av Valla tingslag.
Gabriel Ståhl hamnar sedermera som genantborgare i Sigtuna (Uppland), och sedan är han bosatt i Östergötland och i Norra Vi socken där han är gift (hustruns namn ej känt) och får flera barn. En son till honom heter Carl Gabrielsson Ståhl (~Carl Gabriel Ståhl(e), han kallar sig även Carl Sandberg och Carl Johan Siöstedt) och blir en beryktad tjuv som lever med resandefolk. Även Gabriels andra söner (Johan o Nils) är anklagade för stölder. Glasföraren Nils Ståhl för häststölder ihop med bevisliga resandepersoner (~tattare/zigenarättlingar). En sondotter till Gabriel hamnar dessutom på spinnhus i Stockholm, så vasaättlingarnas sociala miljö har alltså förändrats radikalt ifrån slott till koja. Ifrån nämnde Carl Sandbergs dotter härstammar möjligen flera resandesläkter i Sverige, vilket kan vara intressant att notera. Redan Gabriel Ståhl kan alltså ha gift in sig i en resandefamilj, kanske som en följd av den mordanklagelse han var inblandad i 1697.
1434
« skrivet: 2007-10-12, 09:02 »
Svarar på min egen fråga. Efter att ha ha kollat Arkiv Digitals suveräna hemsida kunde jag bena upp historiken bakom Vadsbo. Domböckerna ligger på de enskilda tingslagen i NAD. Undenäs socken tillhörde Valla tingslag. Tyvärr är inte alla Valla tingslag domböcker filmade - 1699 (Valla tingslag AIa:10a 1699,1702) som jag eftersökte (efter hänvisning i Nils Fredrik Beerståhls artikel i SoH 1990) för att utröna mer om det mord vasaättlingen Gabriel Ståhl var inblandad i finns t ex inte på mikrofich?. Ibland har man otur.
1435
« skrivet: 2007-10-12, 07:50 »
Vadsbo härads domböcker 1670 till 1700 var finns dessa?
Hittar ej Vadsbo häradsrätt i NAD. Enligt en källuppgift i Släkt och Hävd hänvisas till Vadsbo dombok. Vadsbo härad ska ha bestått av flera ting, såsom Binneberg, Hova, Hasslerör och Hova. Söker uppgifter om personer bosatta i Undenäs socken, vilken tingsplats borde dessa ha lagt fram sina tingsärenden vid? Finns dessa tingsplatsers domböcker mikrofilmade var för sig?
1436
« skrivet: 2007-10-11, 11:09 »
Hej Anne!
Vet ej vem hon var dotter till. Kanske kan Bo Lindwall eller någon annan ge mer besked om henne. Namnet Florentina på flera resandebarn kanske har inspirerats ifrån greve Gustaf David Hamiltons (1699-1788) till Barsebäck svärmor assessorskan Florentina van Roeden tat Drakenstein (g.m. Jakob Henrik Hildebrand - se Elgenstierna). Vid nämnde Hamiltons regemente (bland annat garnisonsregemente i Malmö o. sedan i Finland) ska det ha funnits ett helt kompani av zigenarsoldater.
Vid samma tid (1783) figurerar volontären Johannes Lagerin som med dess hustru Anna Albertina Clarin får sonen Johannes 8/10 1783 i Åby by och sn (Kalmar län), döpt 9/10 1783 (Åby (H) C:3 s 323). Fadern anges vara volontair ifrån Karlskrona. Jag funderar på ifall denne Anna Albertina Clarin kan vara densamma som Anna Albertina Rolin, vilken 1778 får en dotter i Kristianopel som döps till Annika 17 juli. Fadern till barnet anges vara volountairens i Carlscrona (troligen tjänstgörande vid herr överstelöjtnant Carl Wilhelm Mod?es kompani i Karlskrona; dopnotisen är rätt slarvigt skriven - har lagt in den tidigare under resande: Rolin).
1437
« skrivet: 2007-10-11, 07:15 »
Greve Gustaf David Hamiltons familj bodde knappast i Finland innan Barsebäck. Hamiltons regemente var stationerat vid garnisonen i Malmö. Kyrkboken har hamnat i Helsingfors senare, 1753, då regementet förflyttades till Sveaborg i Finland. Se vidare under
mvh
Niclas
1438
« skrivet: 2007-10-09, 22:16 »
Är något mer känt om Göran Perssons farmors farfar Fabian Stjernströms (f uä 1808 i Axberg sn, död 1853 i v Vinåker sn) far ?
Modern Maria Larsdotter tjänstgjorde som hushållerska på Axbergshammar hos adelsfamiljen Stiernecreutz då sonen avlades. Är fadern till Fabian Stjernström någon av de båda bröderna Stiernecreutz som var brukspatroner på Axbergshammar?
1439
« skrivet: 2007-10-09, 09:12 »
En fråga som jag undrar över i anslutning till det framtida projektet Dödbok 1901-20xx är ifall det saknas material för några av Sveriges alla församlingar under denna period. Alltså ifall vissa församlingars moderna dödlängder har förstörts. Att så skett för vissa under 1800-talet är bekant (ex. Värnamo pastorat), men hur ser det ut för aktuell projektperiod?
mvh
Niclas
1440
« skrivet: 2007-10-09, 07:27 »
Hej Lars!
Folke Svensson som bror till befallningsmannen Anders Svensson (adlad Stråle) verkar vara en konstruktion. Anders Svensson har bevisligen sina arvegods i Bredaryd socken i Västbo härad (västra Småland). Jag tror Folke som en bror kan komma ifrån Jan-Christer Strahlerts uppgifter och det han skrivit i Torsåshäftena - antaganden som spökat till det. Jan-Christer kanske kan utveckla vad han bygger sina antagandena på.
Anders Svensson [Stråle af Ekna] har iaf bröder, en Jöns/Johan (~Johannes Svenonis) i Växjö och en Bengt Svensson (trol. underfogde i Västbo hd - far till fogden Anders Bengtsson på Björnskog, Hultsjö sn (Västra hd)).
mvh
Niclas Rosenbalck
1441
« skrivet: 2007-10-08, 17:57 »
Eller varför inte väcka tanken på en Dödboksskiva tillbaka till 1688 i framtiden? Detta vore väl en utmärkt id? Jörgen! 
1442
« skrivet: 2007-10-08, 10:28 »
Hej Gun!
Har sett av dina inlägg här på Anbytarforum att du hittat förfäder inom frälsesläkter. Mitt tips är att du inte litar på uppgifter du finner på nätet eller fått av personer som inte kan ange i vilka källor (litteratur) de hämtat sina påståenden. Det vimlar av felaktigheter som spridit sig av olika orsaker, en del släktforskare gör helt tokiga kopplingar bara för att hitta så långt tillbaka i tiden de kan. Ingen vill väl komma fel i sin forskning och ha uppdiktade förfäder?
Standardverken för forskning på adelssläkter är Gustaf Elgenstiernas verk Svenska adelns ättartavlor som finns på de flesta länsbibliotek. Uppgifterna om medeltida släkter i detta verk får du dock ta med en nypa salt, en del är fel även i denna grandiosa sammanställning. Ett kompletterande verk till Elgenstiernas medeltidsätter är verket Äldre svenska frälsesläkter.
Det finns även en publikation som heter Personhistorisk tidskrift som har givits ut sedan slutet av 1800-talet. I flera delar på 1960- och 1970-talet har den kunnige Stig Östenson skrivit om frälsesläkter i Småland, bland annat om ätten Slatte. Det finns även ett verk som heter Svenska medeltidsvapen av heraldikern Jan Raneke som innehåller uppgifter om vapen och medeltida släkter. Tyvärr är inte Raneke någon historiker och han har gjort många och flera fel i sina släktkopplingar så detta verk kan inte användas rätt av utan att man först har undersökt bakomliggande uppgifter. Ranekes förtjänst är dock att han anger en hel del källor och litteratur om personerna i sitt verk.
Angående medeltidsätten Slatte ska det även finnas uppgifter i hembygdsboken Från flydda tiders Kristdala del 1 av S Bankeström.
mvh
Niclas
1443
« skrivet: 2007-10-08, 10:12 »
Översta bilden - Ryssby CI:3 s 170:: 36) den 28 Dec. begrofz Salig Simon Jönss N. Tranhult. Pr Jöns Simons.n ib M.r Elin Persdr frå Nygård, renatus, Educatus, war 27 åhr gammal när han gifte sig första gången med Salig h. Brita Nilsd.r frå Assareköp, warit samman 21 åhr hade 3 söner 6 döttrar deraf allena 2 söner, 2 döttrar lefwa, Andra gång giffte sig i Holborna med nu Enka Kersti Jonsd.r effter 1 1/2 åhrs Enklingo stånd, waret med henne 17 åhr jhop, hafft 2 söner som än lefwer Siuklig tid effter annan war nu 6 wekors tijd af stark hufwudsiuka, besökt med herrens Nattward, afled den 16 hujus: jnmot 70 åhr gammal Nedersta bilden, dödlängd Ryssby år 1710, s 41: den 1 Ap. begrofz Salig h. Brita Nilsd(>)+7r} i Tranhult. P. Nils Nils[son] i Assareköp M h. Ingebor (Knu?)tzdr renata educata kom i (***?) 17 åhr gammal med Simon Jönson i Tranhult haft ihop 9 barn 3 döda 3 söner 3 döttrar lefwer siuklig af stark hufwudsiuka 15 (dagar?) 25 åhr gift 42 åhr gammal afled första (bönedagen?)
1444
« skrivet: 2007-10-07, 17:23 »
Ett Rosenhane-fynd i Norrköping S:t Olai C:4 f 160v, födelseboken 1729 (barnet döpt 10 dec.): 
1445
« skrivet: 2007-10-04, 07:05 »
Hej Göran!
Har du kollat i Svenska adelns ättartavlor av Gustaf Elgenstierna? Detta verk finns numera även i CD-form att inskaffa ifrån Riddarhuset. Däri borde finnas mer uppgifter om de adliga personerna du efterfrågar.
mvh
Niclas
1446
« skrivet: 2007-10-01, 19:40 »
Ska man vara petig, och det bör man ju vara som välmenande släktforskarkollega, så står det et olyckeligt fall vilket framgår av Arkiv Digitals bild.
1447
« skrivet: 2007-10-01, 09:04 »
Hej Göran!
Uppgiften finns i Johan Axel Almqvists verk Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630 - samma verk vari du själv bör ha hämtat dina uppgifter ovan om Johan Siggesons tjänst åt kronan. Detta verk är standardverket då man forskar i äldre kameralt material.
mvh
Niclas
1448
« skrivet: 2007-09-30, 17:09 »
Bräkne-Hoby C:1, s 174, 1687:
Domca Esto mihi den 6 Februarj
döpt Timothei Ludvigs En af de Reeßande tatareß
Barn som Blef föet her uthj hooby Nom: Florentina Regina
Olwe Åcka Matzons i hooby Bar dett
Man faddar Qvinofadder
Tattaren Larß Christopher
Tattaren hinrich Erich
[kommentar: nämns inga kvinnofaddrar]
Namnet Timothei och dessutom namnkombinationen "Timothei Ludvig" är ovanligt och möjligen har fler observerta dessa namn i någon källa?
1449
« skrivet: 2007-09-27, 14:04 »
Vad är känt om borgaren o krämaren Peter (Per) Hansson Saktmodig i Söderköping (född 1678) - som synes ha varit resande ? Han avlider 1748 25/1 i Söderköping. Gift 2) med Kristina Gullbrandsdotter. Enligt Bo Lindwall i Släktforskarnas årsbok ska det finnas en bouppteckning efter Peter Saktmodig - vilka barn framkommer i denna?
En dotter lär väl den Sophia Pärsdotter Saktmodig från Söderköpings stad vara som vigs 1748 1/5 i Frykerud (Värmland) med trumslagaren Anders Frisk. Namnet Gullbrandsdotter på Saktmodigs andra hustru (vem var den första?) tyder väl också på en anknytning åt västsverige där namnet Gullbrand var vanligt.
Kan Peter Hansson Saktmodig vara kommen ifrån Hjo?
1450
« skrivet: 2007-09-27, 10:17 »
Rättelse: Niclas Nilssons hustru heter enligt födelseboken Lena (Helena) Christoffersdotter. Det är enbart i Sörby födelsebok 1760 som det står slarvigt skrivet Malena Christoffersdotter. Två samtida valackare Niclas Nilsson (en i södra Kronobergs län och en i angränsande Kristianstads län) är väl inte troligt?
Intressant är även Anders Bergs uppgift om att nattmannen Niclas Nilsson fick en son Anders 1759 i Brönnestad. I just Brönnestad figurerar ju senare nattmannen o valackaren Niklas Nilsson Lindqvist 1796 o 1813.
1451
« skrivet: 2007-09-27, 09:22 »
Hej Cecilia mfl! Intressant med dessa nya uppgifter. Verkar som familjen levt i trakten mycket länge jämsides med allmogebefolkningen utan att direkt vara inskrivna i kyrkböckerna. Namnet Christoffer, geografisk förekomst och kopplingen häradsvalackare (tänker på valackaren Niclas Nilsson och Malena Christoffersdotter) får mig att tänka på följande familj (uppgifterna fanns tidigare på anbytarforum men i och med schabblet med Datainspektionen har de kommit bort i den nya strukturen som gjordes): Väckelsång C:3 s 37, födelselängd 1723 13 Jan. föddes et Barn i Makegården af Reesande Folck ifrån Måhada Sokn. D. Christopher Sanderson. M. Ma- ria Bengtsdotter, döptes i Knappegården för thes Swag- heet skul N. Catharina Faddrarna. Måns Bengtson ifrån Falköping Borgare. H. Elin Johansd. i Mageg. P. Catharina Svensd. P. Mertha i Knappegården.  Linneryd C:1 s 52, födelsebok 1724 den 29 Sept: Bengt Christopherson föd i Tokamåla Soldattorp den 26 Fadren är Wallackaren Christopher Sanderson, Mod. hust: Maria Bengtsdotter, Fadrar Johan Larson i Tokamåla, Måns Nilson i Barkaboda, Jöns Nilson ibidem, h. Elin Anders Olufsons i Tokamåla h. Anna Jöns Andersons ibid: p. Ingrid Nils dotter i Barkaboda. Bilderna ifrån Arkiv Digital Moheda sn i Allbo härad, Kronobergs län. Troligen har Christoffer Sandersson varit häradsvalackare i detta härad. Hans hustru Maria Bengtsdotter kan möjligen vara syster till borgaren Måns Bengtsson i Falköping som var fadder 1723 åt hennes dotter Catharina. Kanske är Niclas Nilssons hustru Malena (~Malin) Christoffersdotter ytterligare ett barn till valackaren Christoffer Sandersson?
1452
« skrivet: 2007-09-23, 22:25 »
soldaten nr 57 vid kapten Herslovs kompani, Landskrona garnisonsregemente, Gustaf Grennman var född 1792 23/5 i Lyngsjö by o sn (Krist. l.) (döpt 29/5 1792) som son till konstapeln Christoffer Grennman ohh Anna Catarina Hwitlock (Lyngsjö föd.bok). Gustaf Grennman inkom till Landskrona garnisonsförs. 1823 ifrån Efveröd och anges vara ordentlig försedlad. (Landskrona hfl 1819-23 s 34)
Hur hänger ovannämnde Christoffer Grennman ihop med Grännasläkten (om han nu gör det förstås) ?
1453
« skrivet: 2007-09-23, 20:49 »
I anslutning till Anders Bergs inlägg ovan den 22 oktober 2006 om Staffan Schultz vill jag meddela följande ur Landskrona garnisonsförsamlings husförhörslängd 1819-1823, s 49 - kapten Montelii kompani, soldat nr 25:  
1454
« skrivet: 2007-09-22, 13:06 »
D. 5 Septemb[e]r dog och d 15 ejusdem begrofs Enkan Karin Ericsdotter i Medeltorp född på
stället 1735 enligt pag 241 gift med Håkan Anderson ifrå Bosnatorp, hwarmed 12 barn, hwaraf 3
söner och 3 döttrar efterlefwa alla gifte /2 i gården/ och med eller mindre wälmående, alle sig b([e]w??)sande anständ- och seder{lige}n i sitt
stånd. Bott i Bosnatorp, medeltorp och Drefs sochn. Warit hälsosam till men sjuklig ifrå sidsta barnsängen
för (u...?) 16 år sedan, hwarefter krämpor omwäxlat af åtskilliga slag och anfall, kortare och längre war-
achtighet. Sidst 8 - 9 dygn, som upgifwes Swullnad; sjuka hade dödssot, dog kl 11 på dagen ansedd för
en klok hus- och lycklig barnamoder i anseende till född och upfödelse i deß 64 år.
1455
« skrivet: 2007-09-17, 11:46 »
Vilka personer med namnet Sandberg och kopplingar till resande finns i Mönsteråstrakten på 1750- och 1760-talet?
Kan Carl Sandberg i Åsen, Mönsterås som nämns såsom fadder åt borgaren Hans Lind ohh Lisken Olsdotters på Åsen (Mönsterås) dotter Lena 1758 vara densamme som Carl Gabrielsson Ståhl(e) alias glasföraren Carl Johan Siöstedt alias Carl Sandberg , tjuv, bigamist och vasaättling som nämnts under resande: glasförare? Sistnämndes lagvigda hustru (vigda 17212 27/12 i Åryd i Bleking), glasförerskan Anna (även kallad Susanna) Andersdoter påstås ha bott strax utanför Kalmar då maken rannsakades vid Uppvidinge häradsrätt för påstådda stölder.
Denne Carl Sandberg på Åsen (Mönsterås) är även fadder samma år (1758) åt mäster Johan Bask (~Bach etc) och madam Maja Brita Calmans dotter Hevig Christina på Åsen (Mönsterås), då närvarar också jungfru Anna Sophia Ståhl i lem(?)hult som fadder. Även 1759 den 4 februari är Carl Sandberg på Åsen fadder i Mönsterås åt Jacob Christophersson ohh Elin Jonsdotter på Åsen son Jon - då är även handelsman Peter Ståhl fadder.
1456
« skrivet: 2007-09-16, 15:15 »
Botzm. , dvs förkortning för båtsman.
1457
« skrivet: 2007-09-15, 18:17 »
I Mönsterås husförhörslängd 1783-85 återfinns en morian Adolpg Ludvig (född 1746) såsom inhyses boende i Drakenäs. Han verkar ha varit gift med men hustrun (?Annika Göransdotter?? f 1734) är överstruken. Kanske någon som vet mer om honom och hans öden? 
1458
« skrivet: 2007-09-15, 18:11 »
Hej Kerstin!
Öpestorp Frälsegård är inte ett torp utan en gård. Byn heter alltså Öpestorp och själva gården Frälsegården.
Jag läser det som Löcke (ev. Löke, svårt att veta om det är en omedveten släng i skrivningen mellan ö och k), dvs Lycke - ett sådant gårdsnamn finns i Moheda socken (norr om Alvesta samhälle).
1459
« skrivet: 2007-09-15, 09:33 »
Något har blivit fel på anbytarforum. Det går ej mer att ladda upp läsbara bilder. Maxstorlek har nu angetts såsom 50 kb (istället för 100 kb tidigare) vilket är på tok för lite för t ex en bild ur husförhörslängder.
1460
« skrivet: 2007-09-15, 09:28 »
så här lyder hela texten på de tre bilderna sammantfattninsgvis:
(...... siffror, troliget priset för bibeln)
Samuel Gudmun(dson)
i Öpestorp Frälsegård
Denna Bibel Tilhörer
Samuel Gummes son i öpes
Torp Frälsegård
min sohn Petter Samu[el]
son, född i Januari
månad 1787.
Jag Samuel Gumm(s)s(on)
född 1745, i Januari
månad.
min hustru Marta
Nilsdotter, född 176(*?)
i october månad.
En titt i Öja husförhörslängd 1800-1812 (Öja AI:4 s 108-109) ger familjen:
Bilden kommer ifrån Arkiv Digital
Familjen kommer till Öpestorp frälsegård ifrån Transjö i Kvenneberga socken (men Transjö ligger de facto i Hjortsberga sn).
1461
« skrivet: 2007-09-14, 20:15 »
Öpestorp Frälsegård. Byn Öpestorp ligger i Öja socken utanför dagens samhälle Alvesta i Kronobergs län. hustrun heter Marta Nilsdotter.
1462
« skrivet: 2007-09-13, 09:09 »
Hej Göran!
Hur vet du att Clemet Stolpes far var utlänning (antar du menar dansk, fast Clemet var nog då mer hallänning i så fall)? Unionen Danmark-Sverige gällde fortfarande i början av 1500-talet då Clemet guldsmed verkade i Halmstad och folk var inte nationalister på denna tid utan var verksamma där de kunde finna en försörjning, oavsett om man var dansk, svensk eller norsk - och detta accepterades bara man kunde visa papper eller gode män på sitt kristliga och oklanderliga leverne. Religionen var mer viktig än i vilket land man var född. Guldsmeden Clemet Svensson bodde dessutom senare på hustruns gods i Långaryd (Småland) vilket jag funnit (denna lågfrälsesläkt ingår i mina anor). Detta var en utvikning.
Clemet Stolpe som nämns 1568 är väl i samma klass som Johan Siggesson ? Båda hade förvärvat frälsejord och gjorde rusttjänst för dessa, dessutom var de gifta med frälsekvinnor, och räknas således till adeln även om de officiellt ej tillhörde frälset på fädernet.
Johan Siggessons börd är intressant att utröna (oavsett allmogesläkt, Farthengsläkt eller Buresläkt), men jag har svårt att se vilka vittgående slutsatser man skulle kunna dra av hans förfäders samhällsstatus (frälse eller ofrälse) utifrån omnämnandet 1568? Det säger definitivt något om honom själv (en man på uppgång som etablerat sig definitivt socialt likställt med lågfrälset och således på väg att skaffa sig adelskap), men inget om hur man uppfattade hans förfäder.
vänligen,
Niclas
1463
« skrivet: 2007-09-12, 20:53 »
Hej Göran!
En kommentar. Sven Esbjörnsson (Bock av Näs) tillhörde ingen urgammal frälsesläkt - hans far adlades ju så sent som 1532. Jöns Jönsson tillhörde ätten Gyllensparre (ej Liljesparre). Du glömmer att nämna att Clemet Stolpe upptas bland adelsmännen. Han var de facto ofrälse (~oadlig) 1568 och fick först på sin ålderdom sköld och hjälm av Johan III (efter 1568 mao - Johan III tillträdde jan. 1569!). Clemet Stolpe rustade för sin moders Märta (~Margareta) Nilsdotter [Stolpe, äldre ätten] gods. Hon hade ingått ofrälse gifte med guldsmeden Clemet Svensson i Halmstad. Även Clemet Stolpes syster Ingeborgs make ofrälse fogden Nils Räf skrivs bland adeln i rusttjänstlängderna.
De män som räknas upp tillhörde alla lågfrälset.
mvh
Niclas
1464
« skrivet: 2007-09-12, 13:56 »
Hej Marc!
Har du möjlighet så läs Jakob Koits bok Rannsakningen om halvfrälset i Småland omkring 1575 (utgiven som nr 6 i serien Skrifter utgivna av Genealogiska Föreningen, 1953) så kommer du att förstå mer av det jag skriver om. Frälse och senare tiders adelskap (efter Riddarhusets tillkomst på 1620-talet och riddarhusförordningarnas fastställande) är inte samma sak. Det går inte applicera ett modernt begrepp på adel och likställa det med ett medeltida begrepp. På 1500-talet börjar benämningen adel användas allmänt om frälsemän, även om de som bara hade livstidsfrälse eller innehade frälsejord av vilken anledning det nu kunde vara (hustrus jord, eller ärvd sådan), och begreppen blandas om vartannat i dokumenten. Det fanns olika sorters frälseskap, vissa var på innehavarens livstid (där har du sköldeknektarna som du skriver om - egentligen ej ärftligt adelskap, även om vissa barn senare även kunde erhålla det pga faderns förtjänster!) och vissa var ärftliga. Att tillhöra frälset var förknippat med disposition av vissa frälsta (=skattebefriade) jordegendomar mot att man gjorde en motprestation (=rusttjänst)åt (kunga)makten.
vänliga hälsningar,
Niclas Rosenbalck
1465
« skrivet: 2007-09-11, 18:38 »
Nej den Johan som var gift med Margareta Håkansdotter är det inte. Margareta var ju gift med kyrkoherde Torkel Persson i Dädesjö redan senast 1564, vilket sonen Per Johansson (sedermera kyrkoherde i Tolg) egna ord vittnar om i hans brev hem till modern ifrån studentorten Rostock (se bl a Svenska folket genom tiderna 3 s 138 och de Brun Svenska studenter (2) s 372-374, 377-382. Att Margaretas förste make hetat Johan Johansson bygger enbart på en gissning utifrån att en sådan person står som ansvarig för byn Hållingsby som Margareta ska ha ägt. Uppgiften är alltså ej säker och jag rekommenderar att sätta ett frågetecken för Johansson tills fler belägg framkommit.
Jöns Jönsson som nämns i Svenska riksdagsakter 1568 är säkerligen Jöns Jönsson [Gyllensparre] (död 1577).
Den Johan Siggesson som nämns 1568 är säkerligen densamme som i Schlegel och Klingspors anges representera Svartingstorpsätten (och därefter i ÄSF I:3 s 308 -en märklig benämning då en generation/man knappast kan sägas vara en ätt!). Denne var häradshövding i Östra härad (Småland) redan 1562 så han har haft en småländsk förankring redan under 1560-talet. Hans giftermål med Anna Stensdotter [Ulv] ingicks senast 1570, troligtvis flera år tidigare skulle jag anta, och att han såsom ofrälse representerar sin hustrus frälse 1568 och står som adelsman är inget märkligt. Det kan vara detta faktum och hans meriter inom kriget på 1560-talet som påskyndade hans adelskap 1572. Tänk även på att han adlades efter att sjuårskriget var slut - adelskap mitt under brinnade krig var väl inget bra jippo egentligen? Det var även under 1570-talet som rannsakningarna om halvfrälset genomdrevs. Många ofrälse med frälse giften eller halvfrälse börd, ja tom kvartsfrälse, hade alltså på 1560-talet stått upptagna i rusttjänstlängderna och representerat adeln. Jfr även kunglige fogden Anders Svensson [Stråle af Ekna] som står bland frälset innan han adlades. Detta fenomen Göran påpekat ses även i senare tid (trots frälserannsakningen omkr. 1576 i Småland) - ofrälse med frälsejord i sina händer står uppräknade bland adeln.
1466
« skrivet: 2007-09-11, 14:36 »
Brasklapp: läs vad Kaj Janzon skriver i a.a.. Har ej tillgång till hans artikel här nu. Kanske är det hans forskning som påvisar namnen? Meddela detta gärna i så fall här. Janzon är pålitlig och en av våra främsta medeltidsgenealoger.
1467
« skrivet: 2007-09-11, 14:33 »
Hej Vincent!
Vet ej varifrån namnet Ragnhild kommer eller att Lindorms hustru hette Estrid. Det som är faktabelagt om denna släkt finns i alla fall publicerat i Curt Härenstams bok Finnveden under medeltiden (Lund,1946) och Kaj Janzons artikel En sparre med något krams därunder i Släkt och Hävd 2003:1, s 3-21, däri finns också källhänvisningar. Har du kontaktat de som gjort upp antavlorna på nätet och frågat varifrån de fått sina uppgifter? Kanske är det Disbyts spökgenealogier med sina medeltidsfantasier som går igen på nätet?
mvh
Niclas
1468
« skrivet: 2007-09-11, 11:36 »
Hej Dag!
Barnen i första giftet förblir oadliga om jag uppfattat saken rätt. Jag stödjer mig på den adlade industriidkaren Peder Gudmundssons, adlad Strömberg, familjeförhållanden (se i Elgenstierna Svenska adelns ättartavlor del VII s 767-768).
Vilken ätt är det du studerar?
1469
« skrivet: 2007-09-07, 11:41 »
Nattmannen kallas Nils Österberg i husförhörslängden för Hamneda, men i födelseboken för sonen Carl Gustaf 1816 15/10 kallas denne för Christopher Nilsson Österberg. Vad hette egentligen denne nattman? Om han heter Christopher är det troligt att han kan vara en son till nattmannen Nils Christophersson som var far till Christian Nilsson Westberg (f 1792) - som då kom till sin bror 1819. Carl Gustaf Nilssons mor heter iaf Märta (Marta) Simonsdotter och hon kallas nattmansänka ifrån Hå då hon avlider av bröstfeber 1828 4/4, begravd 13/4 1828 i Hamneda (Hamneda C:5). Ingen ålder anges för henne men i födelsenotisen för sonen 1816 anges hon vara 35 år (även 40 år anges i födelsekladdlängden(födelselängd finns i två exemplar)), vilket ger hennes födelsetid till omkring 1780.
1470
« skrivet: 2007-09-07, 09:59 »
Niklas Nilsson Lindkvist nämns av Anders Berg ovan (inlägg 14 sept. 2002, refererande ha fått uppgiften ifrån Gunilla Östlin) ha avlidit i Hamneda (G) 1830. Han finns dock inte med i Hamneda dödlängd detta år. Vad är känt om hans leverne?
Till nattmannen Nils Österbergs familj i torpet Osbylida undre Hå lillegård, Hamneda sn kommer 1819 Kristian Nilsson Westberg (f 1792) med attest från Skåne. Han flyttar (tillsammans med nattmannen Österbergs familj) år 1822 med attest till Ljungby. På omständigheter står om Westberg: ”afstraffad för stöld”. Han är identisk med nattmannen Christian Nilsson (f 1792 25/1 i Verum sn) som är son till nattmannen o sotaren Nils Christoffersson och Karna Jonsdotter. CN har barn ihop med Niklas Nilsson Lindkvists dotter Kerstin Niklasdotter (1798-1866) som senare i livet bor hos valackaren Adolf Fredrik Skog i Björkemon backstuga, Vislanda sn (troligen släktingar? - AF Skog var son eller sonson till häradsvalackaren Peter Skog och Juliana Johansdotter (se under resande: Skog), i sin tur dotter av valackaren Johan Fredrik Ekerot ohh Sara Christina Nilsdotter. Juliana heter ju också även Niklas Nilsson Lindkvists tredje hustru som var dotter till nattmannen Nils Christoffersson - och syster till Christian Nilsson Westberg, som i sin tur alltså hade ihop det med sin systers styvdotter!).
Nils Österberg kan väl inte vara identisk med nattmannen i Skåne Nils Christoffersson - de bör vara nära släkt men hur?
1471
« skrivet: 2007-09-07, 09:11 »
Rättelse: vallackaren Niklas Nilsson Lindqvist har diskuterats 14 sept 2002 under resande: Lindkvist (märk att av någon anledning ligger inläggen ifrån 2002 inte kronologiskt sorterade)
1472
« skrivet: 2007-09-07, 08:27 »
Vem är Emelie Wilhelmina Lundberg (f 1843 20/10 i Torup) make Salomon Carlsson (f 1839 6/9 i Annerstad enl. hfl - ihjälslagen 1876 23/12) i Berghem Andesrgård, Kånna sn (G) son till?
Är han bror till Magdalena Carlsdotter (f uä 1848 23/3 i Karlsdal torp under Jungfrugården, Annerstad sn Kronob.l.)) som var gift med Emelies bror Karl Oscar Lundberg?
Magdalena (även Maja Lena) Carlsdotter var dotter till vallackaren o korgmakaren Carl Gustaf Nilsson (f 1816 15/10 i torpet Osbylid under Hå lillegård, Hamneda sn, död 1889 20/4 i Hamneda sn (Kronob.l.)) och Anna Andersdotter (f 1814 10/3 i Annerstad sn , levde 1884; hon var av allmogesläkt). Carl Gustaf Nilsson var son till häradsvallackaren (~nattmannen) i Sunnerbo Nils Christoffersson Österberg och Märta Simonsdotter som bodde på torpet Osbylid under Hå, Hamneda sn (hade barnen: Andreas Peter, Magdalena, Andreas och Carl Gustaf). Österberg är på något vis släkt med vallackaren Niklas Nilsson Lindqvist (död 1830 i Hamneda sn (G)) vars släkt diskuterats ovan (se 14 sept 2002). Niklas Nilsson Lindkvist är far till Peter Lindqvist (f 1796 i Brönnestad sn (Skåne)) som lever med Anna Lovisa Ahlqvist (~Lindkvist; f 1801 i Halmstad (Halland) - hon var i sin tur dtr t glasföraren Peter Lindgren och Anna Maria Ahlqvist - hon använde alltså sin moders namn! - Peter Lindgren är troligen i sin tur sonson till zigenaren Per Jönsson (Hellbom ~Lindgren) som Etzler omtalar i sin avhandling).
1473
« skrivet: 2007-09-06, 15:18 »
Uppgiften om att Andreas Lundberg närvarade vid dopet av Anna Lovisa 1801 i Halmstad (Halland) är felaktig. Min uppgift kom ifrån Anders Bergs inlägg ovan den 15 okt 2004 som i sin tur refererar till Gunilla Östlin, som måste ha blandat ihop två dopnotiser (men vilka? - ovan står: Sedan har Gunilla Östlin rapporterat att hon funnit Anna Lovisas födelsenotis 1801 2/9 i Halmstad, med faddrar drängen Mårten Pehrsson, Pål Lindgren, dragon Sven Nilsson, Andreas lundberg, bars till dopet av Sven Nilssons hustru.). Så här ser Anna Lovisas dopnotis ut: Halmstad C:5, s 371: 
1474
« skrivet: 2007-09-05, 22:12 »
Hej Birgitta!
Johan Lundbergs fullständiga namn var Johan Mårten Persson Lundberg , se mina tidigare inlägg ovan så förstår du hur han använt sig av olika namn vid olika tillfällen. Fadern är Anders Lundberg som först var lumpsamlare i Skåne och därefter artillerist på Varberg o Karlsborg men då kallade sig Anders Persson.
1475
« skrivet: 2007-09-05, 22:08 »
Jämför även att vid dopet av Anna Lovisa Ahlqvist (~Lindgren) i Halmstad 1801 2/9 så nämns bland faddrarna bl a Andreas Lundberg - är det den senare lumpsamlaren o därefter artilleristen på Varberg o Karlsborg (Anders Persson) ?
1476
« skrivet: 2007-09-05, 21:46 »
Finns det något släktskap mellan Lundberg och Lindqvist (nämnda ovan) ?
Till Berghem västergårds backstuga/torp Anderstorp, Kånna sn där änkan Anna Lovisa Lindqvist (~ Ahlqvist) bodde kommer på 1870-talet änkan Emelie Wilhelmina Lundberg (f 1843 20/10 i Torup) med sina barn efter att hennes make Salomon Carlsson (f 1839 6/9 i Annerstad enl. hfl - död 1876 23/12) blivit ihjälslagen. Dessa båda resandesläkter verkar alltså haft nära kontakter vilket kan tyda på släktskap.
1477
« skrivet: 2007-09-05, 21:12 »
I Kånna AI:3 (hfl 1866-1870) s 1, Berghem Andersgård nämns i en backstuga:
Gifte Peter Lindqvist Härads vallackare född 1797 18/4 i Brönestad - död 1867 12/11
[han är ej införd i Kånna dödbok 1867!]
I samma hfl (Kånna AI:3 s 22) under Berghem västregårds backstuga nämns:
Enk. Anna Lovisa Lindqvist född [år står ej angivet] i Halland - Enka efter Häradsvallackaren Lindqvist - Har vistats här i flera år, men först i dag inskriven [18]68 26/10
Af Allbo Härads Rätt ***? fälld, ***? Sept 1868 första gången
stöld 3 månaders straffarbete och 6 års förlust af medborgerligt
förtroende från den (15?) Juli 1868 (**? Häradsting, ****?)
Ankom skrifvelsen d 13/12 1868
Till föllje af Albo Härads Rätts
utslag d 20 Juni 1868, dömd för
1sta resan stöld at hållas Till tre
månaders straffarbete, befriad d 29 Sept: 1868
Födelseåret ej utsatt Roten motstrida hennes inflyttning
1478
« skrivet: 2007-09-05, 12:24 »
Nej Björn. Åke Ohlmarks produktion ska absolut ej användas eller refereras till om man vill argumentera i historiska spörsmål eftersom de är behäftade med så mycket fantasifoster och rörigheter att den rena faktan förbleknar i jämförelse och ej så ofta går att urskilja, tyvärr.
1479
« skrivet: 2007-09-05, 11:52 »
Hej Heikki och Urban! Tack för all hjälp. Tolkningen var verkligen intressant och väcker många nya frågor om denna min släkt. Jag lägger in hela siduppslaget så ser ni att Urbans förslag om att furti causa quamvis desponsatus fugit 1799, dvs. på grund av stöld flydde han 1799, fastän han var trolovad kan gälla sonen Johannes Jonasson.  Denna släkt (dottern Britta är min morfars mormors mormor} innehåller många frågetecken och speglar rätt väl hur svårt det kan vara att följa en fattig allmogesläkt som flyttade runt mycket. Det var tydligen en fattig släkt redan vid mitten av 1700-talet. Änkan Annika Johansdotter, eller rätteligen Johannesdotter, var född 1748 24/3 i Brantåsa, Moheda sn (och ej 1754 som det står i husförhörslängderna!)som dotter till småbrukaren, sedermera torparen, Johannes Persson (f uä 1700, död 1770) och hans hustru Sara Jönsdotter (bördig ifrån besutten bondesläkt i Övrehylte, Ör sn). Annika gifter sig första gången 1769 i Berg med drängen Jonas Hemmingsson (f 1740 i Musteryds torp, Moheda sn) som tar bruk på olika gårdar i Asa socken och sedan i Björkeryd, Moheda sn. han försvinner spårlöst någon gång 1779-1783. Ingen notering finns i dödbok etc. De har barnen: Johannes/Johan Jonasson (f 1773 i Asa sn - ej 1775 som står i hfl!), Britta Jonasdotter (f 1776 i Asa sn - alltså ej 1778 o 1780 som står i hfl!) och Måns Jonasson (f 1780 i Moheda sn - ej 1781 som står i hfl!). Änkan Annika Johansdotter gifter om sig 1784 (hon var då gravid) med Anders Johansson (1756-1790) ifrån Stenbro i Aneboda sn och flyttar vid mitten av 1780-talet först till Västra Mo och sedan till Östra Möcklehult - bägge i Hjälmseryd sn. sistnämnda by omskriven och skildrad av den Peter Nilsson i boken Den gamla byn. Paret har två söner: Per/Petter Andersson (f 1784 i Moheda sn - ej 1786 som står i hfl) och Jonas Andersson (f o död 1789). Andre maken dör av huvudsjuka 1790 och änkan med barnen flyttar till en backstuga under Lifa gård (Hjälmseryd sn) 1796 där hon avlider i augusti månad 1800 av flussfeber. Det är alltså intressant för mig att notera att sonen Johannes Jonasson troligtvis rymmer efter en stöld 1799. Hans far Jonas Hemmingsson försvann även han 1779-83 (möjligen har dock prästen enbart slarvat med att notera dödsfallet?). Dottern Britta Jonasdotter gifter sig med brukskarlen vid Os järnbruk (Gällaryd sn) Petter Boman i dennes andra gifte och han står noterat som bortrymd 1807. Britta försvinner spårlöst omkring 1810 med noteringen svag till sina sinnen - efterlämnandes en liten dotter Anna Lisa Boman (f 1807, min morfars mormors mor) som omhändertas av familjen von Platen-Koskull på Gripenberg i Gällaryd sn. En släktsaga som inrymmer många frågetecken om hur eländigt folk egentligen hade det under äldre tid.
1480
« skrivet: 2007-09-03, 11:47 »
Kanske står det alternativt:
morbo miss affe- / cte?
Furti causa (anum?)
visdesponsatus fugit 1799
1481
« skrivet: 2007-09-03, 10:07 »
Vad betyder nedanstående latinska text i en husförhörslängds marginal?  Bilden ifrån Arkiv Digital [änkan Annika Johansdotter f 1754:] död 8/23 1800 [dvs. död 23 augusti 1800!] morbo miss. affe- /cte(?)
Furti causa (quenq?)
visae ponsatus fugit 1799 [med klammer och avseende hennes barn Johannes Jonasson f 1775, Brita Jonasdtr f 1780, Måns Jonasson f 1781 och Petter (Per) Andersson f 1786:] matæ
notaæ
att. förb. (***?) (***?)
citas d 17 nov. [sonen Petter (Per) Andersson flyttar 1801 till Stenbro i Aneboda sn enligt flyttningsnotis] Min tolkning av den latinska texten kan vara fel och kommentarer och rättelser mottages tacksamt.
1482
« skrivet: 2007-09-01, 23:16 »
Östra Ryd sn (Uppland) AI:14 (hfl 1812-1818) s 142; Rydboholm: 1/2 Skogvaktaren Magnus Nilsson (...?) f 1767 Småland [inflyttad:] Småland med att: 17/10 1817 är gift men har ej sin Hustru med sig 
1483
« skrivet: 2007-09-01, 23:05 »
Hej Lena!
Lutar att hela texten lyder:
[utflyttade:] 18 11/10 13
Ruboholm norr om Stock
holm i Tjänst, enligt Kon: befall:
haf: Pass 18 8/10 13.
Ruboholm kan vara Rydboholm i Östra Ryd socken (Uppland).
1484
« skrivet: 2007-09-01, 12:23 »
 Bilden ifrån Arkiv Digital [utflyttade:] 18 11/10 13 Ruboholm norr om Stock holm i Tjänst, (efter?) Kon: befall: haf: (P***?) 18 8/10 13.
1485
« skrivet: 2007-08-30, 08:41 »
Namnet Mechtild (Mektil, Mäktil etc) förekommer i södra Sunnerbo (mina belägg är i trakten Pjätteryd-Göteryd socknar) på 1600- och 1700-talet. Möjligt ursprung för flera bärare av namnet där kan vara Mechtild Persdotter [Kåse, frälsesläkt] gift med bonden Per i Fotabol, Pjätteryd sn (levde vid mitten av 1500-talet).
1486
« skrivet: 2007-08-30, 08:29 »
Hej Gunilla!
Din fråga handlar väl främst om en släkt Söderberg med deras ättlingar på spinnsidan och kanske borde lägags under en annan rubrik? Var är kopplingen till Bruun?
vänligen,
Niclas
1487
« skrivet: 2007-08-27, 17:32 »
Hej Vincent!
Har för mig att Ulf Lundell härstammar ifrån släkten Muskin och att hans anor tidigare fanns under Kända personers anor. Lundell antyder även vallonhärstamning i någon av sina sånger (Pigor och drängar på plattan Xavante) och detta ska då komma ifrån vallonsläkten Muskin. Lite kuriosa om kontinuitet mellan då och nu.
1488
« skrivet: 2007-08-27, 15:37 »
När började flickor att gå i skolor? Har av någon anledning trott att det var först i och med folkskolans införande (1842) som båda könen bereddes till skolgång. Nedanstående notis ifrån 1749 talar om en 9-årig Marstrandsflicka som går i skolan:  Bilden ifrån Arkiv Digital
1489
« skrivet: 2007-08-27, 08:29 »
Hej Vincent! Vet ej om du känner till att Claës Linder och Karin Carlson publicerade en artikel Jakob Keitz och några av hans efterkommande i vår medlemstidning KGF-Nytt nr 95 (dec. 2006) - däri nämns om att Ludvig Keith då han ansökte om äktenskap med den adliga jungfrun Märta Björnram får kungens tillstånd icke minst i anseende till ”faderns majoren Jacob Keitz honom och riket visade tappra och goda tjänster men även i anseende till hans egen visade skicklighet varigenom konungen hoppas att han framdeles sig mer och mer i vår och kronans tjänster kapabel varder och visar sig väl meriterad”. Det ser alltså ut som om det ska finnas en inlaga någonstans som påvisar att Ludvigs far är Jakob Keith. Kolla upp om du kan hitta denna - den kan finnas i Kalmar (eller Linköpings) domkapitels handlingar (förvarade på Vadstena landsarkiv) eller möjligen i någon arkivserie om kungliga beviljningar och utgående brevkoncept i Riksarkivet (Stockholm). Möjligen finns även något undre Keith i Biograficaserien i Riskarkivet. Det är verkligen lurigt när man inte vet ursprungskällan - det kan ju lätt bli en sanning om man felciterar ifrån andras forskningar. Släkten Keiths ursprung i Sverige stannar än så länge med majoren Jakob Keith som var gift med Beata Gibbs - vem hans far var är inte bevisat. Han borde uppskattningsvis ha varit född omkring 1590-95 (uppger sig kommit i svensk tjänst 1613, och då kan han inte ha varit mer än högst ca 20-25 år; han ska sedan (vilken är originalkällan?) ha avlidit i polska kriget 1657 1 okt. - som aktiv militär (1657) lär han väl då högst varit i 65-årsåldern?). Mvh Niclas
1490
« skrivet: 2007-08-23, 16:29 »
Hej Diana mfl! Uppgiften som cirkulerar (bl a på nätet) att lumpsamlaren Johan Lundberg skulle vara son till pappersgesällen Carl Gustaf Rosenqvist ohh Johanna Andersdotter (bl a bosatta vid Gustafsfors pappersbruk, Pjätteryd sn 1807 och sedan vid Röttle pappersbruk,Gränna lfs 1817) är felaktig så vitt jag vet. Den grundar sig troligen i att nämnda par Rosenqvist, som ej var resande, råkar ha en son vid namn Johan som föddes samma dag som lumpsamlaren Johan Lundberg uppges vara född (3 maj 1817). En ren slump! I någon husförhörslängd står även att Johan Lundberg ska vara född i Jönköping, vilket är felaktigt. Detta tillsammans med nämnda datum har säkert gjort att någon Lundbergforskare oförsiktigt och förhastat trott att det var Lundbergs födelsenotis de fann i Gränna (som ligger strax nordöst om Jönköping). Att Johan Lundberg är son till artilleristen Anders Persson (alias lumpsamlaren Anders/Andreas Lundberg) framgår klart av husförhörslängderna för Karlsborgs garnisonsförsamling. Om detta råder inget tvivel, ty där framgår följande: Karlsborg garnisonsförsamling AI:3 hfl 1831-1837 : artillerist nr: 25 [i vänsterkant står ”absens”] J. Mart Persson f Chstads Län 1817 3/5 inkom: Mariestad 35 [han begick nattvard: 23/7 1837, 2(8?)/5 1838] [på omständigheter:] ”Lägrat pig. Maja Lisa Lind i Sundsbo Undenäs .. låtet sig . henne? ss. Hustru. Barnet heter Johan Vilhelm, född 1839 **/*? ” hustru (detta ditskrivet efteråt hon har antecknats vid honom innan!) Maja Lisa Lind född i Hjulsjö 1817 ”försv.” inom: Undenäs 39 oäkta Son Johan Vilhelm född i Hofva 1839 14/8 Familjen återfinns sedan vid Rydö pappersbruk, Torup sn (Halland): Torup AI:4(hfl 1841-1849) s 157 Rydö pappersbruk:  Torup AI:5 (1850-1855) s 108 på socknen skrivna Torup AI:5 (1850-1855) s 67 Rydö pappersbruk Torup AI:7 (1856-1860)s 80 Rydö pappersbruk
1491
« skrivet: 2007-08-16, 23:05 »
På tal om sill och språkgränsen för detta ords användning (som även jag hört ska gå såsom sill söder om Kalmar sund och strömming norröver, sant eller osant) så slår det mig att president George Bushs svenske anfader Måns Andersson uppkallade sin gård i Amerika till Silleryd och att man antagit att det var ett namn han lånade ifrån sin hemtrakt i moderlandet Sverige. Ifall det nu är så att gårdsnamnet innehåller anspelningen på fisken sill så borde kanske förmodandet att denne Måns kom ifrån församlingen Sillerud i Värmland vara fel?
1492
« skrivet: 2007-08-14, 20:18 »
Familjen återfinns i Varberg slottsförsamling:  Varberg slottsförsamling AI:1 (hfl 1815-1833); husförhör på Varberg fästning den 20 nov. 1827: - garnisonen av kungliga Göta artilleriregemente; 2:a belägringskompaniet: artillerist nr 39: Anders Persson 38 [år; född:] 1789 14/10 Hustru Elin Strömgren 48 [år] Son Johan Martin 10 [år; född:] 1817 Dotter Elssa Catarina 6 [år; född:] 1821 Vad kan bevarade rullor ge för information om Anders Persson (aka Andreas Lundberg)?
1493
« skrivet: 2007-08-14, 19:18 »
Göran, vad bygger du påståendet Då det handlade om en utskrivna fotsoldater så brukade det vara bondesöner och inte bönder.? År 1567 rasade Nordiska sjuårskriget och kronan behövde alla stridsdugliga män de kunde få, gifta som ogifta, och om någon av knektarna avled eller rymde så var det ju gängse att rotebönderna själva fick ställa sig till förfogande om de inte kunde leja någon ersättare. Kanske är detta fallet här. Det äldre indelningsverket under de första vasasönerna är ju litet utforskat (vanligen kallas ju Gustaf II Adolfs militäromorganisation för det äldre indelningsverket). Frågan är väl om Kristoffer Siggesson i Viken var soldat under någon längre period? Hans levnadsöde är ju intressant även om han inte är bror till krigsöversten Johan Siggesson.
1494
« skrivet: 2007-08-14, 18:41 »
Dottern Elsa Catharinas (i födelseboken Elsa Catrina - hon kallas senare även för Elsa Christina, jfr ovan) dopnotis återfinns i Ystad Sankta Maria församling C:8 f 93v år 1821 och juni månad (hon är alltså ej född 18 juli utan 19 juni 1821!):  Fadern kallas här lumpsamlaren Andreas Lundberg - som moder anges dess hustru Kersti Olsdotter. Var han i lag med fler kvinnor eller är moderns namn korrupt i födelseboken? Modern anges vara 36 år och således född omkring 1785. Är faddern Fru Benedicta Skarman även resande?
1495
« skrivet: 2007-08-14, 18:07 »
Karlsborg garnisonsförsamling AI:2, hfl 1831-1837 s 6-7:  Johan Lundberg alias Johan Mårten Persson aka Martin Persson anges här alltså född 1817 3/5 i Kristianstads län.
1496
« skrivet: 2007-08-14, 18:01 »
1497
« skrivet: 2007-08-14, 17:59 »
Fadern till Johan Lundberg är artilleristen nr 39 vid Karlsborg Anders Persson (ifrån Skåne) som avled 1832 16/5. Hustrun kallas i Karlsborg för Elin Strömgren (född 1780, ifrån Kronobergs län) Familjen ankom 1831 ifrån Varberg till Karlsborgs garnison. Dottern Elsa Catharina anges i hfl för Karlsborg född 1821 18/7 i Ystad (!). Sonen kallas här enbart Martin ! Karlsborgs garnisonsförsamling AI:2,hfl 1831-1837 s 8-9:  Tilläggas kan att flera andra resande är artillerister samtidigt som Anders Persson vid Karlsborg garnison (Hurtig, Kindberg mfl).
1498
« skrivet: 2007-08-14, 17:16 »
För vidare forskning om Lundbergarnas stamfar: Mariestad utflyttningslängd 1835:  Mariestad husförhörslängd 1833-1837 (Mariestad AI:16 s 251) och Catharinefors pappersbruk: Är mer känt om Johan Lundbergs mor, lumpsamlerskan, och artilleristänkan, Elin Persson född Strömberg ?
1499
« skrivet: 2007-08-12, 09:35 »
Herr Gudmunds i Sjösås eventuella koppling till Margareta Håkansdotters familj baseras på att en frälsegård Århult (Agunnaryd sn) - fanns bara en gård där ska tilläggas - såldes av herre Gudmunds svärson herr Petrus Benedicti i Sjösås på sin hustrus syskons vägnar till Nils Nilsson, adlad Lindegren. Denna gård Århult upptas i herr Petrus Johannis i Tolg frälsedeklaration på gårdar. På något vis har alltså gården Århult (som var av frälse natur och inte skulle kunna innehas av ofrälse personer ss prästfamiljen om de inte hade börd dit) övergått till herr Gudmund Petris barn - och detta kan då förklaras att hustrun (som ej hette Karin, vet ej varifrån Göran fått detta - troligen blandar han ihop svärdotterns namn - hustrun är ej känd till namnet i några källor!) som var frälsekvinna på något vis var släkt med Margareta Håkansdotters familj. Då barnen till herr Gudmund var födda omkring 1550 så bör modern vara född senast omkring 1530, troligen betydligt tidigare, och då kan hon rimligen kronologiskt inte vara dotter till Margareta Håkansdotter (och syster till herr Petrus Johannis i Tolg), utan då mer troligen en syster till Margareta Håkansdotter. I Agunnaryd socken låg Halvhjortsättens godsmassa Elmtaryd mfl gårdar. Det är troligt att gården Århult kommer ifrån Margareta Håkansdotters mor Ingrid Nilsdotter [Halvhjort av Elmtaryd] (annorlunda Stig Östensson i Äldre svenska frälsesläkter; dessa hans uppgifter är ej säkra trots att de publicerats i ÄSF - vid kontroll av de källor han anfört ser man hur bräcklig den svaga hypotesen är - även solen har sina fläckar ibland). En avkomling till herr Gudmund Petri (arvtagare till hans två barn Håkan o Ingrid som dog ogifta) var Malin Christoffersdotter gift med kh Nicolaus Svenonis Crucimontanus i Algutsboda. Hon är mor till Susanna Nilsdotter gift med Michael Olai adlad Gyldenstolpe - i vilken likpredikan det framgår att hennes (Susannas) mormor Elin var av Jöns Stenssons på Håå släkt, dvs utkommen på något sätt ifrån frälsesläkten Halvhjort av Elmtaryd. Denne Elin bör av gällande arvsregler och kronologi vara en dotter till herr Gudmund Petri (att hon ej kan vara hans hustru som en del släktforskare antagit faller på kronologin!). Detta skulle då ge stöd för min teori att herr Gudmunds hustru var dotter till Ingrid Nilsdotter [Halvhjort av Elmtaryd] och syster till Margareta Håkansdotter i Dädesjö. Detta är alltså vad som för närvarande kan antagas - men inga säkra uppgifter för vem herr Gudmund Petris i Sjösås frälsefödda kvinna var finns alltså och jag uppmanar släktforskare att stanna likt Martin Andersson och enbart se det som anteckningar och inga säkra uppgifter som ska införas i anorna!
1500
« skrivet: 2007-08-11, 19:38 »
Hej Martin!
Görans släkttavla stämmer inte. Vet ej varifrån eller varför han konstruerat ovanstående släktled. Margareta Håkansdotter var ej mor till kyrkoherde Johannes Gudmundi i Dädesjö. Johannes Gudmundis far kh Gudmund Petri i Sjösås hade frälsegifte, men vem hans hustru var är ej känt. Det enda som är känt är att herr Gudmund vid en frälserannsakan omkring 1575 anges ha frälse gifte - och det är inte ens säkert att denna frälsekvinna som han då var gift med är mor till hans barn - möjligheten finns att herr Gudmund kan ha varit gift fler gånger! Margareta Håkansdotter och hennes andre make kh i i Dädesjö Torkil Persson var i livet samtidigt som herr Gudmundus Petri i Sjösås så detta utesluter helt Görans påstådda släktled.
Sidor: 1 2 [3] 4 5 ... 11
|
Visa inlägg
Cookie policy