Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Magnus Eriksson
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2016-01-18, 00:04 »
Vilket jobb du la ned - stort tack! Tycker att dessa kyrkböcker är bland de mer svårlästa jag har stött på.
3
« skrivet: 2016-01-09, 00:49 »
Stort tack Steve! Just vad jag sökte efter. Märkligt att Erik saknades i födelseboken.
4
« skrivet: 2016-01-07, 23:36 »
Hejsan! Östanby nämns i Sunne Husförhörslängd, SE/VA/13512/A I/48 (1856-1860) sidan 101. Vilken ort motsvarar det i husförhörslängderna från mitten av 1800-talet? Önsby? Östanbjörke? Östanås? Östra Ingersbyn? Eller kanske någon ort i någon grannsocken?
Mvh,
Magnus
5
« skrivet: 2014-08-03, 12:47 »
Carl: Stort tack för den tid du lagt ned!
Jag är imponerad av Bure-DVD:n - den karaktäriseras av en oerhörd akribi. Fler barn och syskon nämns i olika nätkällor men saknas på Bure-DVD:n. Kan man generellt förmoda att de är ihopfantiserade? Eller kan det finnas fall där Johan Bure inte kände till dem eller utelämnade dem, men deras existens stöds av andra originalkällor? Barn födda efter år x finns inte med, och vad är då x?
Det är ju naturligtvis så att en persons barn i ett annat äktenskap kan saknas i Bures böcker.
Exempel: DVD:n innehåller endast Nils Rynings barn med frillan Ingeborg Jönsdotter eftersom hon var släkt med Johan Bures fru, och inte Rynings barn från äktenskapet med Ingeborg Trolle.
6
« skrivet: 2014-08-02, 13:35 »
Tack Carl. Jag hade hoppats att någon med tillgång till Härnelinds bok vill hjälpa mig kontrollera vad det står om Olof Hansson f 1596 där och vilka källor som uppges, och höra om Olof Hansson skulle kunna vara bortglömd i Bure-DVD:n eller saknas på goda grunder. (Påståendet var att man skulle ha förvandlat patronymikon till släktnamn redan på 1500-talet, vilket i mina öron låter orimligt tidigt.)
(Meddelandet ändrat av mange01 2014-08-02 13:39)
7
« skrivet: 2014-08-01, 14:21 »
Jag har en fråga gällande en gren som kapats från Bureätten men som ändå finns på Bure-DVD:n. Det gäller en uppgift som förmodligen är felaktig men som har fått spridning i flera nätkällor, bland annat http://www.grewik.se/gunwiklund/pdd12dc13.html. Där uppges att Olof Hansson Segersson i Indal skulle vara född 1596 i Nänsjö, Gudmundrå, som son till kyrkoherde och riksdagsman Hans Laurentii (f 1548 i Säbrå) och Anna Segersdotter från Nänsjö. Detta med hänvisning till Härnelinds Bureätten, sidan 8-12 Generation 6, och sidan 18-27 Generation 7. På Bure-DVD:n finns emellertid inte Olof Hansson Segersson omnämnd, utan enbart fyra andra barn till Hans Laurentii, bl.a. Stormor i Dalom. Hur hänger detta ihop? Jag har inte tillgång till Härnelinds bok så jag vet inte vilka källor han grundar sig på. Att Olof Hansson Segersson, och även hans son Erik Segersson, skulle ha behållit sin mors patronymikon Segersson som efternamn låter märkligt - förekom sådant på den tiden? (Meddelandet ändrat av mange01 2014-08-01 15:03)
8
« skrivet: 2014-06-16, 21:46 »
9
« skrivet: 2013-12-01, 18:19 »
Peter Sjölund och Ronny Norberg ska ha all cred för sitt systematiska arbetssätt. Ser fram emot publicering - och är nyfiken på nästa steg, både gällande fler genstudier kring burarna och Urbans slutsatser från analys av originalboken. Wikipediaartiklar i ämnet har uppdaterats. Kontrollera gärna. Se http://sv.wikipedia.org/wiki/Bure_(adlig_sl%C3%A4kt)#Dna-forskning (där jag har refererat Urbans och Peters formuleringar ovan i väntan på publicerad källa, hoppas det var ok) http://sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten#Gentester (där Peters videoföreläsning kan ses som huvudkälla) http://sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten#Buresl.C3.A4kttavla (där jag har gråat personer som inte var Burar, och lagt till personer som varit ifrågasatta men nu visat sig vara Burar) Wikipediaartiklar om enskilda historiska personer som numera inte räknas till Bureätten bör också kontrolleras. I ett forum på geni.com påstås att den undergrupp till G2a som avses är G-L497+. Kan Peter bekräfta eller dementera det? Av ovanstående disk får man intryck att Peter och Ronny har haft tillgång till Urbans analys av originalboken, eller att analysen redan finns tillgänglig på något vis. Stämmer det? Hur? (Meddelandet ändrat av mange01 2013-12-01 22:00)
10
« skrivet: 2013-08-26, 00:41 »
Hej! Gällande släkten Kuse i Indal, Medelpad: För Jon Olofsson Kuse (1620 - 19 sep 1675) verkar det finnas två uppfattningar om vilka hans föräldrar var. Vissa sajter anger dem som Olof Jonsson Kuse f. 1595 och NN Jonsdotter (ibland Anna). (Se t.ex. tidigare diskussion här på http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/65687.html .) Andra anger dem till Olof Persson (död 1666) och Anna Eriksdotter (1589 - 1668). Synpunkter? Går det att nå koncensus i denna fråga?
11
« skrivet: 2013-08-21, 11:18 »
Hej! Riksarkivet har ju beräknat statistik på ort/bynivå för folkräkningarna 1880-1910 (vissa län från 1860). 1890 finns fritt på nätet. Se t.ex. http://www2.foark.umu.se/folk/y/statistik.asp?selarkbild=Ed&x=Hemort&sort=Sorter a+efter+fallande+antal&action=Ber%E4kna . Kan man komma åt statistik från folkräkningarna i en fil, t.ex. excelark, via någon släktforskningstjänst? Jag frågar därför att jag har lagt in denna statistik i följande Wikipediaartikel: http://sv.wikipedia.org/wiki/Eds_socken,_Ångermanland#Orter_och_folkmängd . Fler Wikipediaförfattare tyckte om detta och vill lägga in det i samtliga artiklar om svenska socknar på Wikipedia - med källhänvisning till den sajt vi får informationen ifrån. En robot (ett datorprogram) kan automatiskt redigera artiklarna om vi bara har uppgifterna smidigt tillgängliga i en fil. Det är mycket jobb att tanka ned uppgifterna manuellt från riksarkivets webbplats för över 3000 socknar. Finns statistik för enskilda byar för folkräkningarna efter 1910? SCB verkar ha en grövre sockenindelning. Se exempelvis 1940 http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf . (Meddelandet ändrat av mange01 2013-08-21 16:40)
12
« skrivet: 2013-07-24, 13:18 »
Hej! Gällande Jon Olofsson Kuse (1620 - 19 sep 1675) verkar det finnas två skilda uppfattningar om vilka hans föräldrar var. Vissa sajter anger dem som Olof Jonsson Kuse f. 1595 och NN Jonsdotter (ibland Anna). (Se t.ex. tidigare diskussion här på http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/65687.html .) Andra anger dem till Olof Persson (död 1666) och Anna Eriksdotter (1589 - 1668). Synpunkter? Går det att nå koncensus i denna fråga?
13
« skrivet: 2011-06-07, 22:56 »
Nu är Wikipediaartikeln om Bureätten omarbetad från grunden, bl.a. av Urban Sikeborg, och koncensus har i stort sett nåtts bland de inblandade författarna som i många år kämpat med artikeln. Artikeln har därmed fått en liten grön stjärna pga status som Rekommenderad/Läsvärd artikel. Artikeln förhåller sig skeptisk till de mytiska äldsta släktleden och redogör för vad man (enligt bl.a. Sikeborg) kan anse vara historiskt verifierat. Se http://sv.wikipedia.org/wiki/Bureätten. Dessutom har Wikipediakategorin Bureätten skapats, som är en lista över kända Bureättlingar med en egen Wikipediaartikel. I dagsläget har den 336 artiklar, och är begränsad till dem födda före år 1800. (Inte enbart adelsätten Bure.) Se http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Bureätten . (Meddelandet ändrat av mange01 2011-06-07 23:06)
14
« skrivet: 2011-06-05, 20:39 »
Vi är några som jobbar med Wikipediartikeln om Rote just nu. Fler detaljer och källor skulle vara intressanta. Och en faktakoll. Se http://sv.wikipedia.org/wiki/Rote
15
« skrivet: 2011-01-26, 19:13 »
Stort tack för återkoppling! Skulle vara intressant att veta varför svenska språket har så många släktbegrepp...
Var det något i ovanstående raderade text som var korrekt och som bör behållas?
Nån som har tips på bra källa?
16
« skrivet: 2011-01-23, 20:54 »
På Wikipedia behöver vi just nu er hjälp. Det pågår en diskussion om hur Wikipediaartikeln Släktskapsrelationer ska utformas. Så här såg artikeln ut innan en oinloggad och okänd användare raderade större delen av ingressen, och i stort sett bara lämnade tabellerna kvar: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sl%C3%A4ktskapsrelationer&oldid=133937 08 Användarens argument för raderingen var att artikeln innehöll flera vanliga missuppfattningar om hur man såg på släktskap, döttrar, ingifte, svågerlag och fosterbarn förr. Någon fyrmänningregel har aldrig funnits, men fram till 1700-talet var det enligt kyrkolagen förbjudet med gifte mellan fem- och senare tremänningar. Hur som helst ska artiklar som denna inte presentera en massa antaganden om äldre förhållanden, utan bygga på forskning och källor. Jag håller med om att det var många brister i den raderade texten. Den saknade källor vilket är ett varningstecken. Men har användaren helt rätt i sin kritik? Finns det något i den raderade texten som stämmer och som bör lämnas kvar? Någon som har en källa? Svara gärna på artikelns diskussionssida. Se http://sv.wikipedia.org/wiki/Diskussion:Sl%C3%A4ktskapsrelationer . Så här ser aktuell version av artikeln ut: http://sv.wikipedia.org/wiki/Sl%C3%A4ktskapsrelationer . Det är fritt fram att gå in där och åtgärda! Men vid diskussioner som denna är det oftast bättre att först diskutera på artikelns diskussionssida innan man gör en större ändring. Tänk på att bästa sättet att vinna diskussioner på Wikipedia eller få igenom en ändring brukar vara att uppge en trovärdig källa. Raderad text:
När det gäller fyrmänningar och ännu mer avlägsna släktingar nöjer man sig i praktiken ofta med att endast konstatera att det finns ett släktsamband [snarare än släktrelation/släktskap/släktband]. Men nutida släktutredningar går ofta mycket längre än vad tidigare var fallet, när släktskap utreddes.
Behovet i Sverige av ett särskiljande namn [på släktförhållandet] uppstår ofta först, när någon lämnar bondbyn och sitt gamla -son-namn och flyttar till en stad och ett nytt yrke eller för högre studier. Ifall någon annan i släkten redan påbörjat denna klassresa, ligger det nära till hands, att haka på och använda samma efternamn. Det gäller speciellt, om namnet direkt eller indirekt ger upplysning om den ort, varifrån de alla härstammar. I en gammal, stor bondby är alla mer eller mindre släkt med varandra. Ej sällan är det någonstans på kvinnolinjen, som släktsambandet finns på avstånd, men där det finns flera mellanliggande led med andra efternamn. För släktforskare innebär det en riktig utmaning, att bena ut sådana komplicerade släktsamband, se till exempel Gavelius, där efternamnet hos en släktgren försvinner under flera generationer, för att plötsligt dyka upp igen långt senare. Till och med bland adeln förekommer detta fenomen, se Forstenasläkten, (adliga ätten nr 2), som ansågs utslocknad från ca 1660 till 1990, men där det visar sig finnas 29 nu levande adelsmän (med varierande efternamn) och ännu fler utgifta döttrar och deras avkomma.
2897 ätter har introducerats på Riddarhuset. Endast 694 av dessa ätter finns kvar, övriga redovisas som helt utslocknade. Exempelvis anses friherrliga ätten Stake helt utslocknad sedan 1795 eftersom utgifta döttrars barn ej anses tillhöra ätten. Men antalet nu levande ättlingar uppgår troligen till flera hundra, fastän med andra efternamn. De härstammar från utgifta döttrar.
I äldre kyrkobokföring redovisades barn inom äktenskap endast tillsammans med den förmodade faderns namn. Barn utom äktenskap redovisades endast tillsammans med moderns namn. Detta är en försvårande omständighet, när äldre släktsamband skall utredas. Vissa kyrkböcker finns bevarade från början av 1600-talet, men kompletta kyrkoarkiv finns blott från 1700-talet och framåt, se Folkbokföring. Inga säkra garantier finns, att en person som dog före 1718 verkligen går att hitta nu. Ännu mindre säkert är att ett släktsamband går att finna. En uppgift om att en person avlidit barnlös behöver inte alls vara sann. I ett uppmärksammat TV-program lyckades journalisten Jan Guillou visa, att en nyligen avliden barnlös kvinna i själva verket hade en stor släkt inklusive en dotter, som tack vare TV-programmet kunde få ut ett tämligen stort arv, som annars hade tillfallit Allmänna arvsfonden. Släktforskning är ingen exakt vetenskap.
Mycket vanligt förekommande är diskussioner om huruvida två äldre släkter är befryndade. I avsaknad av riktigt modern folkbokföring är det oftast utsiktslöst att ur ofullständigt material komma fram till ett säkert svar.
[Mening som behölls: I mycket stora gamla släkter brukar man särskilja släktgrenar (för överskådlighetens skull).] En tumregel brukar vara, att inom en och samma släktgren skall endast högst fyrmänningar få förekomma. Mer avlägsna släktingar redovisas inom en annan släktgren. Detsamma gäller även där stamfadern har flera barnkullar med skilda mödrar. Varje sådan barnkulls ättlingar anses ofta bilda en egen släktgren, även om släktgrenen ej är så stor. I Adelskalendern skiljer man på Huvudmannagrenen, Första yngre grenen, Andra yngre grenen och så vidare. Är ätten väldigt månghövdad (såsom ätten Uggla) har man en grovuppdelning i ättegrenar följd av en finuppdelning i linjer. Inom andra släkter skiljer man exempelvis på Jönköpingsgrenen, Äldre Kalmargrenen och så vidare. Medelst diagram åskådliggörs sedan hur de skilda grenarna inbördes är besläktade.
Modern släktforskning begränsar sig ej till de enkla sambanden far, son och sonson, alla med samma efternamn (agnatisk släktskap), utan utvidgar forskningen till samtliga ättlingar efter en viss man eller kvinna (kognatisk släktskap). Även ingifta personer och sambopersoner och deras föräldrar medtages numera ofta i sådana förteckningar över ättlingar. Ej blott biologiska barn (inom eller utom äktenskap) medtages numera, utan även adoptivbarn. Ett exempel på denna utförliga moderna redigeringsprincip utgör von Sydow, Johan: Christian Fredrik von Sydows Ättlingar, 1996, 560 sidor, ca 6500 personer med ca 900 skilda efternamn. Framtida släktforskare torde ej komma att särbehandla enkönade relationer jämfört med tvåkönade relationer.
17
« skrivet: 2010-07-06, 22:50 »
Jag undrar om någon kanhjälpa mig! Min farmor Augusta Charlotta Andersson f 1888 24/2 var före giftemål 1910 tjänarinna, piga hos Esbjörn Persson Agrell i Björneborg, Huvudsta. Jag har trots idogt letande inte hittat denna plats, Björneborg. kan någon lokalisera den åt mig?
Tack och med hälsningar från Magnus Eriksson
18
« skrivet: 2010-04-11, 14:25 »
Här kommer en mordgåta! Till sommaren blir det teater om mordet i Ljustorp 1865. Se http://st.nu/start/timra/1.1925628-triangeldrama-med-mord-blir-friluftsteater-i- sommar (tidningsartikel) och http://www.logdobruk.se/res/Standard/pdfforhemsidansvardjefulen1.pdf . Ryktet har funnits i släkten, och jag letade och hittade faktiskt band till två av de inblandade i min familjs släkt! Nu undrar jag om någon har mer info att tillföra om de inblandades rötter? Flera familjer slogs sönder till följd av denna historia, så många måste ha släktforskat om detta. Mördaren var försvarslöse drängen Pehr/Peter/Petter Hedin från Stavre, Ljustorp, född 1835-07-31 i Gårdtjärn, Sättna, avrättad 1866-02-14 i Kallbäcken, Häggdånger. Han var son till torparen Peter Segerson och Carin Pehrsdotter, f ca 1830. Mordoffret var Barbro/Barbara Kristina/Christina Bjelkström, född 1820 i Sundsvall eller Vivstavarv, död 1865-05-02 genom skott. Se http://www.geni.com/people/Barbro-Barbara-Christina/6000000008331434407 . Hennes make som anstiftade mordet hette Lars Nyberg, f 1820 i Edsåker. Han fick sitta nära 21 år på Varbergs fästning och Landskrona centralfängelse. Se http://www.geni.com/people/Lars-Nyberg/6000000008331237580 . Hans rötter är ganska väl utforskade. Min fostermorfars farmors bror, kronobåtsmannen Olof Andersson Boväng, f 1839 Ljustorp, var lejd att utföra mordet, men fegade ur. Dock tillhandahöll han vapnet till sin kumpan, och fick därför sitta nära 22 år på Varbergs fästning och Landskrona centralfängelse. Se http://www.geni.com/people/Olof-Andersson-Bov%C3%A4ng/6000000008337261251 . Lars Nyberg älskarinna, som fick sitta inne på anstalt i Norrköping för anstiftan, hette Brita Lisa/Elisabeth Mattsdotter, född 1826 i Viksjö, änka efter Jon Mattsson. Se http://www.geni.com/people/Brita-Lisa-Elisabeth/6000000008341975916 . (Meddelandet ändrat av mange01 2010-04-12 09:06)
19
« skrivet: 2010-03-20, 15:52 »
Stort tack för tipsen! Måste dock fundera lite i något fall. Jag har hittills skippat alla databaser som helt verkar sakna svenska användare, och undviker sådana där det inte går att mäta hur populära de är.
Jag behöver mer hjälp för att jämförelsen ska bli av. Nästa steg är att börja kategorisera databaserna. Vilka parametrar/kategorier tycker ni är viktigast vid valet av databas?
Vilka av databaserna är kostnadsfria?
Vilka är sociala nätverk?
20
« skrivet: 2010-03-18, 18:37 »
Jag har börjat skriva på en jämförelse av databaser för publicering av släkträd på webben. Se http://sv.wikipedia.org/wiki/Genealogiprogram#Webbaserade_tj.C3.A4nster . Bidra gärna till den Wikipediaartikeln! Eller skriv synpunkter på artikelns diskussionssida. Eller i detta forum. Har jag missat någon databas? Finns det någon bra jämförelse gjord som man kan hänvisa till?
21
« skrivet: 2009-06-15, 00:10 »
Fantastiskt vilken hjälp Jonas! Samtliga dina gissningar låter rimliga. /Magnus
23
« skrivet: 2009-02-21, 00:20 »
Kristina: Tänkte att efternamn som slutar på stein brukar vara centraleuropeiska eller judiska namn. Einstin och Goldstein är kända exempel. En Rubenstein och en Feinstein inflyttade till Sverige från Ryssland på 1800-talet, Blåstein och Weinstein från Polen, Grawenstein, Wadstein, Laugenstein, Dabelstein, Breitenstein och Hagelstein från Tyskland, etc. Allt enligt 1880 års folkräkning. Det namn vi diskuterar fanns det fem som hette i Sverige 1880, samtliga födda i Sverige, och åtminstone i ett fall var namnet taget - som diskuterats i annan tråd här på anbytarforum. Det finns 128 svenskar med det namnet idag. Det verkar även förekomma i Tyskland, USA och Kanada, men inte i Israel. Så jag har förmodligen fel. (Personen ifråga kan knappast minnas mig, han berättade denna anekdot i ett tal för en stor samling människor, men om du diskuterar detta med honom får du gärna hälsa att jag alltid njöt av att lyssna på hans imponerande talekonst.)
24
« skrivet: 2009-02-19, 19:16 »
Tack för mång bra svar.
Så ni menar att enda förklaringen till att svenska, finska, engelska och judiska efternamn har sina speciella karaktärer handlar om att samma mode/namnbildningstrend höll i sig i den aktuella landet i många hundra år? Det är klart, vi har ju liknande förnamn i många hundra år, så helt omöjlig förklaring är det ju inte.
En f.d. chef till mig berättade att hans pappa bytte stad och ville starta ett nytt liv gick han runt på kyrkogårdar och lästa på gravstenar för att hitta ett bra efternamn. Han fastnade för namnet Lindstein som han tyckte om och valde att ta till sig och sin familj. Det är ett judiskt namn, men familjen var inte judisk.
Gällande min sista fråga: Vad kallas det när man behåller faderns patronymikon som efternamn, istället för att bilda nytt patronymikon av faderns förnamn? Efternamn helt enkelt? Eller släktnamn eller familjenamn snarare än patronymikon?
Och när började införandet av den traditionen och hur sent bildade man patronymikon i Sverige? Wikipedia säger att bruket att använda patronymikon istället för efternamn avskaffades slutgiltigt år 1966. Jag har hittat det så sent som på 1930-talet.
25
« skrivet: 2009-02-18, 12:04 »
Hej,
Jag är lite skeptisk till ovanstående påstående.
Släktnamn som allmogen tar sig under 1600-, 1700- och 1800-talet har förvånansvärt lika karaktär. Det är vanligt att två naturobjekt sammansätts till ett namn, t.ex. Åkerstedt, Edlund, Hammarberg, Bergqvist, Nyberg, etc. Om man helt anarkistiskt bara anmälde namnbyte till prästen utan några regler eller något godkännande så borde väl namnen ha mer varierande karaktär?
Fanns det kanske en lista med tillåtna eller rekommenderade släktnamn eller namndelar (naturobjekt såsom Åker och Ed), som man kunde välja mellan när man ville ta sig ett släktnamn?
Kunde inte prästen ha några invändnignar mot en anmälan av nytt efternamn, t.ex. om man tog sig ett efternamn som redan någon hade på samma ort? Man kunde väl knappast ta sig ett adligt namn eller ett kraftuttryck.
Samma släktnamn dykter ofta upp på flera håll i landet under 1500- t.o.m. 1800-talet utan att man är släkt med varandra. I min släkt hittar jag flera Edlund som inte är dirket släkt men kommer från samma ort (Edsåker i Ljustorp). Berodde det på att namnen var en anspelning på byns namn? Eller borde jag kanske leta efter släktskap längre tillbaka?
Kan släktnamn använts i släkten trots att de inte står i kyrkboken? Marit Törnberg sa man i släkten om en kvinna född 1834, och kvinnans far hette mycket riktigt Carl Törnberg, men vad jag har hittat så skrev prästen bara att hon hette Marit Carlsdotter. Isåfall skulle det kunna vara så att det kan finnas släktskap på längre håll mellan folk som heter samma sak, man har behållit efternamnet inom släkten utan prästens vetskap.
Idag tar man sig ofta kvinnans efternamn när man gifter sig, om hon har ett finare eller mer ovanligt efternamn än mannen. Förekom sådant även förr?
Efternamnsbyten och släktnamn tycks följa lokala trender. I Ljustorps socken i Medelpad tar sig väldigt många i min släkt ett släktnamn vid mitten av 1800-talet. I Torps socken i Medelpad tar sig ingen i min släkt något släktnamn, man behåller inte ens faderns son-efternamn, utan barn som är födda på 1930-talet heter Nilsson därför att pappan heter Nils i förnamn. I andra delar av min släktforskning ser jag att faderns sonefternamn (såsom Eriksson) behålles av barn födda kring 1890. Stämmer detta även med er erfarenhet?
26
« skrivet: 2009-02-15, 00:32 »
Tack Krister!
Det var på SVAR jag hittade den information jag har. Saknar tillgång till GENLINE för tillfället. Personerna fanns inte heller på Lindkvists fina CD-ROM.
27
« skrivet: 2009-02-06, 17:56 »
Men hur hittar man i 1930 på SVAR? Jag ser ingen innehållsförteckning över vilken församlingsbok som är på vilken sida. T.ex. för Västernorrlands län.
28
« skrivet: 2009-02-06, 16:55 »
Hej alla Ljustorpsforskare! Här kommer en liten önskelista i prioriteringsordning. Jag söker information om följande två par:
1. Erik Andersson Edlund, f. 1837 i Ljustorp, arbetare boende i Edsåker, sammanvigdes den 1859-04-02 med:
2. Maria Andersdotter, f. 1833 i Ljustorp Vester Norrl Ln
3. Lars Bergqvist, född 1836 i Ljustorp. 1880 gift bonde i Öster Frötuna, Ljustorp. 1890 änkeman och hemmansegare i Öster Frötuna. Sammanvigd med:
4. Märta Katarina Persdotter, f. 1849 i Ljustorp Västernorrlands län.
Hälsningar,
Magnus E
Sundsvall
29
« skrivet: 2009-02-04, 19:53 »
Hej,
Jag söker uppgifter om Petter/Peter/Per/Pehr, soldatnamn Stark/Starck, född 1788-04-26 i Irsta, förmodligen Västmanland. Förmodligen är detta densamme som Per Persson Stark, Väsby kompani, Delbo rote, Sala socken. Så fadern borde heta Per.
Petter Stark sammanvigdes den 1810-12-28 i Kungs-Husby, Uppsala, med Cajsa Greta (Pehrsdotter) Ramberg. Dottern Sofia (Sophia) Stark föddes 1817 i Kungs-Husby, Uppsala län.
Vänliga hälsningar,
/Magnus Eriksson
30
« skrivet: 2009-02-04, 19:14 »
Hej,
Jag söker anfäder till Cajsa Greta (Pehrsdotter) Ramberg, född 1784-02-08 i Wallby (C). Hon sammanvigdes 28 dec 1810 i Kungs-Husby, Uppsala med Per/Pehr/Peter/Petter Stark. Maken var född 1788-04-26 i Irsta, vad nu det betyder. Dottern Sofia (Sophia) Stark är född 1817-01-21 på Ramby Egor i Kungs-Husby Uppsala län.
Det finns en Caisa Greta Pehrsdotter Ramberg i familysearch.org, född 24 aug 1787 i Vallby Uppsala, med föräldrar Pehr Ramberg och Catharina Olofsdotter. Skulle detta vara rätt Cajsa Greta? I familysearch står ofta fel datum.
Hälsningar,
Magnus Eriksson
31
« skrivet: 2009-02-04, 18:48 »
Hej!
Jag söker anfäder till följande personer, och mottar gärna tips på vad texten inom citationstecken kan betyda:
1. Jöns Nilsson, född 1764 i Tibe, vilket jag tolkar som Tibble. Torpare under Ribbingebäck. Flyttade senare till Ingla Rote. Sonen Mats Jönsson föddes 1792-09-24 i Ribbingebäck Rote, Skogs-tibble fs (C) inflyttad till Sånkarby 1812, coh 1817 till ”Fårlösn” (svårläsligt). ”Omständighet: Olof”. [Källa: Födelselängd 1814, Österunda eller Skogs-tibble, minns inte just nu. Hfl Österunda AI:7 sid 137 Sånkarby Rote. Hfl Skogs-tibble 1778-1794 sid 234. Hfl Skogs-tibble 1794-1805 sid 269 Ribbingebäck och sid 221 Ingla Rote.]
Jöns hustru:
2. Brita Matsdotter, född 1767 i Folkiorna (svårläsligt). [Källa: Födelselängd 1814, Österunda eller Skogs-Tibble, minns inte.]
Vänliga hälsningar,
Magnus Eriksson
Medelpad
34
« skrivet: 2009-02-03, 18:38 »
Hejsan,
Jag söker uppgifter om följande person:
Britta Abrahamsdotter, född 1788-06-27, troligen i Kroppa. (Dottern Karolina (Carolina) Carlsdotter, född 1829-10-27 i Bäck, Lungsund fs, Värmland, flyttade från Kroppa till Lungsund 1854. )
Hälsningar,
Magnus E
Sundsvall
35
« skrivet: 2009-02-03, 18:35 »
Hejsan!
Jag undrar över anfäder för följande personer:
1. Jan Peterson, född 1780 i Lungsund. Yrke: Gift dräng, dvs statare.
2. Sven (Swen) Jonsson, född 1746-02-29 i Målviken (?), Lungsund. Enligt födelselängden heter fadern Jan Ersson och modern Brita Håkansdotter, men jag har inga fler uppgifter om föräldrarna.
3. Maria Jacobsdotter. född 1747, troligen i Lungsund. (Dottern Britta Svensdotter är född 1780-12-04 i Emsten (Ämten), Lungsund.)
4. Erik Haraldsson (Karlsson?), född 1748, troligen i Lundsund. (Sonen Karl Eriksson eller Carl Ersson är född 1789-07-04 i Bäck, Råglanda Rote, Lungsund)
Mvh,
Magnus Eriksson
36
« skrivet: 2009-02-03, 13:36 »
Tack Mikael för hjälpsamheten!
/Magnus
37
« skrivet: 2009-01-30, 16:25 »
Stort tack Lennart. Jag har publicerat uppgifterna på min sajt. Värmlands-diskussionsforumen verkar vara väldigt aktiva och hjälpsamma.
I Medelpad där jag kommer från finns det flera CD-skivor som man kan köpa, med släktforskning för nästan alla som är födda i vissa socknar vissa årtionen. Finns sådant även för Värmländska socknar?
/Magnus
38
« skrivet: 2009-01-29, 18:02 »
Hej, Jag söker anfäder till följande två personer från Lysvik: 1. Maria Bengtsdotter Dahlström, född 1772 i Gällserud, Lysvik, Värmland, död 1838 i Stockholm. Maken Carl Jacob Törnberg, född 1783-11-17 i Katarina fs, Stockholm, död 1859-08-26 i Röbjörkeby, Fryksände fs (eller Torsby), Värmland, var dömd till skilsmässa med sin fru. Hon åkte då Stockholm, där hon bodde hos sin svärmor, Anna Kristina Piper. Hon fick (bl.a.?) sonen Carl Ludvig Törnberg f. 1806-03-30 i Röbjörkeby, Fryksände. [Källa: Cecilia Hedström i anbytarforum] 2. Kerstin Bengtson, f. 1796, troligen i Lysvik. Flyttade år 1817 från Sunne till till V. Hedetorp, Norra Råda fs, Värmland. ”Blef lägrad i Sunne Socken 1817 utav …” (överstruket och oläsligt). Källa: Hfl Norra Råda 1816-1820 Västra Hedetorp sid 43. Hfl Norra Råda 1821 -1825 Västra Hedetorp sid 46. Enligt flyttningslängd Sunne sid 85 rad 58 flyttade Kjersti Bengtsdotter från Sätter, förmodligen Lysviks församling, till Elfholm, med hänvisning till sid 84. En annan Kerstin flyttade från Lysvik i Sunne. Isåfall hänv till sid 73. Ytterligare en flyttade till Arnstorp i Sunne. Jag lägger successivt ut släktforskningen här: http://nilsanor.webb.se (Klicka på Farfar för denna del av släkten.) Hälsningar, Magnus E
39
« skrivet: 2009-01-29, 17:46 »
Hej, Jag söker anfäder till följande två personer: 1. Olof Persson, f. 1825-02-07 i Mölnerud, Fryksände, Värmlands län. Gifte sig den 1860-05-20 med Marit Carlsdotter f 1834-06-28 i Fryksände. Vid folkbokföringen 1880 och 1890: Gift arbetare, Skönviks sågverk och lastageplats, Sköns moder (Y). De borde ha flyttat mellan 1869 och 1871. Jag har letat igenom flyttningslängd från Fryksände 1869-1872 utan resultat. Marit Carlsdotters mor: 2. Karin Svensdotter f. 1804 i Edet, Fryksände. Död 1864-04-21. Karin gifte sig med Carl Törnberg, som föddes 1806-03-30 i Röbjörkeby, Fryksände, och saknas i folkbokföringen 1880. Jag lägger successivt ut släktforskningen här: http://nilsanor.webb.se (Klicka på Farfar för denna del av släkten.) Hälsningar, Magnus E
40
« skrivet: 2009-01-29, 17:10 »
Tack alla som bidragit med ovanstående information. Jag har fört in det i min anlista. Se http://nilsanor.webb.se . Klicka på Farfar och bläddra längst ned för att hitta släkten Piper. Har ni hittat mer information sedan ni skrev detta?
41
« skrivet: 2009-01-29, 09:58 »
Stort tack Olov och Kristina för er hjälpsamhet!
(För närvarande har jag bara tillgång till SVAR, inte GENLINE.)
42
« skrivet: 2009-01-26, 00:40 »
Hej!
Jag söker information om Cajsa Greta (Pehrsdotter) Ramberg, född 1784-02-08 i Wallby. Hon sammanvigdes den 28 dec 1810 med Per/Pehr/Peter/Petter Stark i Kungs-Husby, Uppsala.
Det finns en Caisa Greta Pehrsdotter Ramberg i familysearch.org, född 24 aug 1787 i Vallby Uppsala, med föräldrar Pehr Ramberg och Catharina Olofsdotter. Pehr Ramberg kan vara född 1 okt 1762, i Staden, Lindesberg, med föräldrar Hans Ramberg och Anna Ersdotter. De fick även dottern Anna Ramberg 1760, och sonen Anders Ramberg 1766. Men familysearch är inte att lita på.
43
« skrivet: 2009-01-25, 23:22 »
Hej, Kan någon hjälpa mig med detta? Jag söker anfäder till följande två personer från Sunne socken: 1. Kerstin Bengtson, f. 1796. ”Blef lägrad i Sunne Socken 1817 utav XXXX” (överstruket och oläsligt). Hon flyttade år 1817 från Sunne till V. Hedetorp, Norra Råda fs. Dottern Maria Persdotter föddes där 1817-09-19 som oäkta; fadern oangiven. (Källa: Hfl Norra Råda 1816-1820 Västra Hedetorp sid 43. Hfl Norra Råda 1821-1825 Västra Hedetorp sid 46.) Enligt flyttningslängd Sunne sid 85 rad 58 flyttade en Kjersti Bengtsdotter från Sätter, förmodligen Lysviks församling, till Elfholm, med hänvisning till sid 84. En annan Kerstin flyttade från Lysvik i Sunne. Isåfall hänv till sid 73. Ytterligare en flyttade till Arnstorp i Sunne. Samt hennes måg: 2. Erik Jonsson, f. 1822-12-17 i Sunne, Värmland. Död i Skön (Y), 1879-09-23, dvs tre månader efter att sonen Nils flyttade dit. Dagkarl boende i Sundsberg, Sunne. [Enligt hfl 1881-1885. Födelse- och dopbok för Sunne saknas på Genline och SVAR.] Erik gifte sig med Maria Persdotter, f. 1817-09-19 i Råda, förmodligen Värmland. Vore även intressant att få reda på vad som hände med deras son Petter Johan, född 1854-12-04 i Sunne, döf. De andra bröderna, Jan och Nils, flyttade från Värmland och hamnade sedermera i Sköns socken i Medelpad. För mer detaljer, se min släktforskning: http://apachepersonal.miun.se/~mageri/slfo/farfar.htm
44
« skrivet: 2008-08-25, 18:18 »
Wikipedia behöver hjälp av släktforskare! Vi kan förbättra artiklar om orter, socknar, härad, fornminnen, kända sägner, historiska personer, historiska händelser, släktforskningstermer, med mera. Redan idag har wikipedia artiklar om avsevärt fler orter än andra uppslagsverk, men artiklarnas kvalitet varierar starkt. Släktforskare har ofta stor kunskap om dessa ämnen, och kan konsten att efterforska information på nätet såväl som i litteratur, och att källhänvisa. Det kan vara oerhört stimulerande att skriva för en stor publik på detta vis, och att kunna stoltsera med att säga att det var ursprungligen jag som skapade artikeln om min hemort. Det är enkelt - gå bara in på http://sv.wikipedia.org, sök fram en artikel och klicka på Redigera. Många artiklar behöver utökas och faktakontrolleras. Hänvisningar till andra skriftliga källor behöver läggas in. Tänk dock på att Wikipedia är ett uppslagsverk, och inte en genealogisk eller biografisk databas. Man får därför inte att lägga ut släktträd som innehåller okända personer. Artiklarna måste vara intressanta för ett stort antal personer, och alla uppgifter måste kunna verifieras i skriftliga källor. En artikel får inte vara en isolerad ö, utan måste ha länkar till och från andra artiklar, och ha en ämneskategori, och gärna länkar till motsvarnade artikel på andra språk. Hur det fungerar ser man om man försöker redigera en längre befintlig artikel. Denna vecka pågår en tävling bland wikipediaförfattare om att skriva artiklar om orter. Tävlingen går ut på att försöka utöka mycket korta ortsartiklar (s.k. substubbar, med storlek mindre än cirka 250-500 tecken) och reducera antalet sådana artiklar i ditt län till 0. Se Veckans tävling/Länskampen . Vinst: Den blå rosetten, dvs äran. Tyska och engelska wikipedia har visat sig ha högre kvalitet än kommersiella uppslagsverk vid stickprovsjämförelser jämförda av experter inom olika områden. Ett mål är att även den svenska delen av wikipedia ska nå den nivån så snart som möjligt. Ju fler som redigerar en artikel, desto mer tillförlitlig blir den i allmänhet. (Meddelandet ändrat av mange01 den 25 augusti, 2008)
45
« skrivet: 2008-08-25, 17:39 »
Vanliga svenska Wikipedia har regler mot att lägga ut vanliga släktträd. Artiklarna måste nämligen vara intressanta för ett stort antal personer, och alla uppgifter kunna verifieras med skriftliga källor. Wikipedia är inte en genealogisk eller biografisk databas. Men orter, tingslag, socknar, församlingar, socknar, kända historiska personer, viktiga historiska händelser, släktforskningsbegrepp, mm, finns det inget som hindrar att man skriver om på wikipedia. Några kungliga och adliga släktträd finns dock. Dessutom innehåller wikin http://www.adelsvapen.com/genealogi/Huvudsida innehåller information om adelsätter. Så välkommen att publicera på svenska wikipedia! Faktum är att denna vecka pågår en tävling bland wikipediaförfattare om att skriva artiklar om orter. Tävlingen går ut på att försöka utöka korta ortsartiklar (s.k. stubbar) och reducera antalet sådan artiklar i länet till 0. Se http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Veckans_t%C3%A4vling/L%C3%A4nskampen
46
« skrivet: 2008-08-25, 16:42 »
Ju fler som redigerar en artikel, desto högre är kvalitetskontrollen. Därför har tyska och engelska wikipedia högre kvalitet än kommersiella uppslagsverk vid stickprovskontroller och tester av experter. Men kvaliten är naturligtvis blandad, och man måste vara källkritisk.
Svenska wikipedia har en bit kvar, men jag tror att än dag kommer den att slå NE i kvalitet. Redan idag är den mer omfattande kvantitativt inom många områden. På svenska wikipedia skulle fler artiklar behöva ange källa.
Så välkommen att redigera!
47
« skrivet: 2008-06-23, 20:34 »
Roger, Du nämner Anna Catharina född 1845. Kan det vara Anna Kajsa Såthe, född 1845 i Wiksjö du menar? Anna Kajsa Såthe är mor till Kristina Helena Henriksdotter, född 1874 15/11 i Viksjö, som är fostermor till Ester Dorotea Pettersson, född 18910206, som jag är släkt med. Jag är på jakt efter uppgifter om när Ester blev fosterbarn i familjen. Tidigast inträffade det 1896. Lite långsökt att fråga här, men man kan alltid göra ett försök. Se min släkt: http://apachepersonal.miun.se/~mageri/slfo/farmor.htm Åter till Såtharna. Några länkar, om nån skulle ha missat dem: * Antavla för mästerstmeden Johan Adolph Såthe: www.pisces.se/genealogi/micke/p1091a045.html * Antavlor för Johan Adolphs mor Anna Greta Granberg (1790 - ): www.odenring.se/anor/p8982303b.html och http://violet.abc.se/~m9172/0033/40905.htm * Bok som redogör för bl.a. släkten Såthe: www.genealogica.com/agkat8.htm Hälsn, Magnus
48
« skrivet: 2008-01-16, 22:41 »
Hej, Jag jag undrar vad som hände min mfmm Anna-Charlotta Pettersson, född 1858-12-10 i Gillberga, Södermanland, efter att hon flyttade till Enköping den 1896-05-22. Anna-Charlotta lämnade sina båda barn till barnhem förmodligenb 1896, efter att ha vistats på arbetsinrättning i några år i Sundsvall. Dottern hörde aldrig av henne efter det. Anna-Charlotta inflyttar den 1896-03-30 till fastigheten Ruddammen 13 (Nya Epidemisjukhuset) i Hedvig Eleonora fs, Stockholm. Hennes titel är sköterskebiträde. Hon flyttar därifrån till Enköping 1896-05-22. Den ursprungliga utflyttningsuppgiften var till Täby, men denna är sedan ändrad till Enköping. Där tar mina spår slut. Kan hon ha emmigrerat till Amerika? (Mer detaljer återfinnes i följande anträd: http://apachepersonal.miun.se/~mageri/slfo/farmor.htm ) Magnus E (Meddelandet ändrat av mange01 den 16 januari, 2008)
49
« skrivet: 2008-01-16, 19:33 »
Tack för värdefull info Rune! Jag har kopplat ihop Cygnells med min Ljustorpssläkt, och plankat endel av dina uppgifter till mitt anträd. Hoppas det var okej. Se http://apachepersonal.miun.se/~mageri/slfo/farmor.htm /Magnus (Meddelandet ändrat av mange01 den 16 januari, 2008) (Meddelandet ändrat av mange01 den 17 januari, 2008)
50
« skrivet: 2008-01-15, 00:55 »
Hej Jan, Ja, Per Stark (eller Pehr/Peter Starck) är min fffmmf. Se http://apachepersonal.miun.se/~mageri/slfo/farfar.htm för anträd. Jag har inte hittat mycket ännu, men det kanske kommer. Har du hittat något mer sedan du skrev? Hälsn Magnus E
51
« skrivet: 2008-01-14, 22:35 »
Släktvis lista enklast Allra enklast och mest tidseffektivt är väl att bara skriva in anträdet som en lista i ett ordbehandlingsprogram, t.ex. MS Word. Man kan infoga bilder och långa levnadsbeskrivningar när det behövs, utan utrymmesproblem. Mina gamla släktingar verkar inte ha några problem att begripa detta, tack vare att trädet är sorterat släktvis. Ska strax förklara. Exempel på ett av mina släktråd: http://apachepersonal.miun.se/~mageri/slfo/mormor.htm Vanligtvis brukar man göra listan onödigt komplicerad genom att sortera den generationsvis, dvs man räknar först upp alla i generation I, därefter alla i generation II, osv. Det är svårt att hitta vem som är förälder till vem då, och att begripa för ovana släktingar. De som står efter varandra har ju sällan med varandra att göra. Istället har jag sorterat släktvis, så att första halvan av släktträdet är fars släkt, och andra halvan mors släkt. Fars släkt är på samma sätt uppdelad så att farfars släkt kommer först och därefter farmors släkt. Osv. Se exempel nedan. Det är praktiskt när någon är intressed bara av sin del av släkten, och det underlättar inmatning om jag hittar en viss del av släkten i någon källa. För att visa vad jag menar med släktvis ordningsföljd visar jag här ett exempel med tre generationer: f (=far) ff (=farfar) fff (=farfars far) ffm (=farfars mor) fm fmf fmm m mf mfm mff mm mmf mmm Vill man även ha med syskon, kusiner, svågrar, osv så stoppa man in en punktlista över barnen och deras familjer efter varje mor. Ni fattar om ni klickar på mitt exempel ovan. Nackdel med släktvis sortering? Makar kommer inte efter varandra, så man får bläddra lite efter maken. Men det är det värt. Nackdel med antavla i form av textlista? Förr eller senare vill man kanske lägga in det i ettsläktforskarprogram ändå, t.ex. för att presentera det hela på annat sätt eller för att kunna utbyta information med andra. Och då är det mycket jobb att manuellt knacka in informationen, och man önskar att man hade lagt in det i databasen med en gång. Jag har inte hittat något sätt att automatisera det hela, åtminstone inte om antavlan är sorterad släktvis. Tips mottages gärna. (Meddelandet ändrat av mange01 den 14 januari, 2008) (Meddelandet ändrat av mange01 den 14 januari, 2008)
52
« skrivet: 2008-01-14, 21:26 »
Hej Rolf, Här kommer ett ruskigt sent svar! Maria Sundberg, född 1843 i Haparanda, barnmorska, var min farmors fostermors mor. Har du hittat fler uppgifter om henne sedan du skrev? Vid 1890 års folkräkning bodde hon och hennes familj strax nedanför Sköns kyrka i backen mot Maland, (nära nuvarande Birsta köpcentrum/IKEA Sundsvall) 10 km norr om Sundsvall. Hennes make Per Otto Pettersson var född 1847 i Löfånger, Västerbotten. Vid folkbokföringen år 1880 var han gift, boende i Maland, Skön (Y). Yrke: tomtägare. Vid folkräkningen 1890 och 1900 var han gift, boende i Maland, Skön (Y). Yrke enligt folkbokföringen: kolportör, tomtegare. Lär även ha varit frikyrkopastor. Han lär ha tillverkat en gitarr och en orgel. De hade följande barn enligt 1890 års folkräkning: - Ester Maria Ottelia, f. 1871 i Häggdånger Västernorrlands län - Emma Adelia Amalia, f. 1872 i Häggdånger Västernorrlands län - Ingrid Augusta Johanna, f. 1873 i Häggdånger Västernorrlands län - Olof Otto Mauritz, f. 1876 i Indal eller Häggdånger Västernorrlands län - Hilma Lovisa Elisabet, f. 1878 i Skön eller Häggdånger Västernorrlands län - Agnes Ottonia Emrentia, f. 1880 i Skön eller Häggdånger Västernorrlands län - Petrus Gustaf, f. 1883 i Skön - Anna Tolfvina, f. 1884 i Skön - Rode Elna, f. 1886 i Skön - Maria Elisabet, f. 1888 i Skön Äldsta dottern Ester Maria Ottelia var fostermor till min farmor, och gift med min farmors biologiska morbror. SLäktträd för denna del av min släkt finns för övrigt på följande webbplats: http://apachepersonal.miun.se/~mageri/slfo/farfar.htm Förhoppningsvis växer dokumentet med tiden. Vänliga hälsningar, Magnus Eriksson Sundsvall
53
« skrivet: 2007-01-31, 19:26 »
Hej, Sven Valentin var min morfars farfar. Har ni hittat fler uppgifter om denna släkt sedan ni skrev här? (Har försökt mejla dig Ann, men din adress funkar inte.) Jag har lagt ut antavla för denna del av min släkt på följande webbplats, så långt jag har kommit: http://apachepersonal.miun.se/~mageri/slfo/farmor.htm Historien om Carl Fredrik Redman som byggde Noaks ark är särskilt spännande tycker jag. Vänliga hälsn Magnus E Sundsvall
54
« skrivet: 2007-01-31, 19:11 »
Hej! Anders Bok och hans hustru Sofia Stark tillhör även mina anfäder. Har ni hittat fram mer uppgifter om dem sedan ni senast skrev? Jag har lagt ut antavla för denna del av min släkt på denna webbplats: http://apachepersonal.miun.se/~mageri/slfo/farfar.htm Förhoppningsvis kommer den att växa med tiden. /Magnus E
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy