Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Harald Nordius
501
« skrivet: 2018-07-04, 17:25 »
Av titeln att döma fokuserar den på kvinnan och inte på barnen, och dessutom som det verkar endast på vissa kvinnor.
Det är nog svårt att säga något generellt om detta som gäller hela 1800-talet och hela landet. Det skedde ju stora förändringar från början av 1800-talet till slutet. Jag skulle också tro att det var olika syn i olika delar av landet. Som grupp betraktad, hade förstås barn utom äktenskap sämre villkor och många var nog illa sedda, men det finns också exempel på att det har gått dem väl. Min farmors morfar var född utom äktenskap, men han fick gifta sig med en bonddotter och överta hennes fars gård. Fadern hade blivit ofärdig så att han inte kunde sköta gården. Äldsta barnet var en son men han fick inte överta gården. I stället gick den till hans yngre syster, som gifte sig med en "oäkting" från grannbyn. Det poängteras i kyrkböckerna att han har "godt betyg", så det var väl så att duglighet premierades.
502
« skrivet: 2018-07-02, 20:37 »
I've looked into the military records. They confirm that he was born i Torpa, Älvsborgs län on January 6, 1807. He was dissmissed in 1857 due to illness. On request dismissed with a request for pension, the record says. It also says that he shall be awarded "Svärds-" something. Unfortunately, the paper is folded so you can't read it all. I don't think it was Svärdstecknet mentioned earlier, because that was for NCO:s and he was a private. They received Svärdsmedaljen. The record is here: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0030086_00266You can also see that he had served for 23 years and one month and that he was 5 foot 7½ inches. So it was correct that Anna's father had a pension, but not for a lost leg but for long and faithful service.
504
« skrivet: 2018-07-02, 07:53 »
Yes, Niklas was a former artillery man. On the right page you have the mother's age, 40. "ex" in the next column means that she was assisted by an examined midwife. Then you have the witnesses at the baptism. There weren't real household exam records in Gothenburg but another type of records called "Personalförteckning". "C 648" is a reference to this and it's here: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0040562_00336As you can see, Anna's father died when she was four, so she might not have had many memories of a father.
506
« skrivet: 2018-07-01, 09:45 »
Det tidigaste jag hittar något av syskonen är 1848 när Johannes flyttar till Fagerlid i Alingsås landsförsamling från Nårunga. Sedan hittar jag honom inte bland utflyttade i Nårunga, men det kan kanske vara något att nysta ifrån, om du nu inte hade hittat det själv.
Alingsås landsförsamling (P) AI:9 (1847-1860) Bild 96 / Sida 89 (AID: v42958.b96.s89, NAD: SE/GLA/13005)
Alingsås landsförsamling (P) B:2 (1850-1861) Bild 7 / Sida 3 (AID: v42963.b7.s3, NAD: SE/GLA/13005)
507
« skrivet: 2018-07-01, 06:16 »
The date is 9th August and all persons live in Kölsjö. The bride is Gölin, close to 19 years, daughter of farmer Olof Olofsson and his wife Malin Olofsdotter. The bridegroom is farmer Eric Jonsson, 29 years, son of crofter Jonas Modig and his wife Karen Pehrsdotter.
508
« skrivet: 2018-06-30, 22:34 »
Yes, it's the same person. If you look to the right there is a note that he has been transfered to litt. E p. 22. Litt. E is the missing persons book. You can find him in line 3 here: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00065685_00019Then he is moved to p. 161 in the same book. It seems to be just an editing, but on page 161, line 17 we can see that on September 9, 1890 he is moved to 17 R 6/4 1, which means 17th division (of the city) 6th quarter (=block) house #1. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00065685_00055I haven't found him there, but we find him again in the missing persons book on page 163, line 18: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00065685_00057He has been moved there from 17 R 6/4 1 on November 3, 1891. That's the date it was discovered that he was missing. He had probably moved earlier. But he must have been in Sweden in 1890 because he has the conscription number 147 73/1890 which means that he attended the registration procedure in 1890.
509
« skrivet: 2018-06-30, 19:53 »
Husby Långhundra
7 8/4 15 betyder stadsdel nummer 7 (Johanneberg), åttonde kvarteret, tomt nr 15. Huset ligger i ett gatuhörn och har adresserna Viktor Rydbergsgatan 46 och Wijkandersgatan 6.
510
« skrivet: 2018-06-30, 19:32 »
That's exactly what I thought. She wanted to cut all connections to the past, so she made up another past. She may also have made up the story about how she and Henning met. It could have been agreed before they left Sweden. Of course we can't be sure but we have:
Anna Charlotta Petersson in the church records reporting that she moves to Amerika on August 14, 1890.
Anna Pettersson in the emigration agent's list, leaving on August 15, 1890 with final destination Minneapolis.
Henning Lindqvist disappearing from Sweden between September 1890 and November 1891. He had also been missing from 1888 to 1890. Could he have been in Amerika and come back for a while? People sometimes did.
511
« skrivet: 2018-06-30, 19:09 »
Det är hänvisningar till psalmnummer och verser. Om du vill se texterna så finns den då gällande psalmboken hos Projekt Runeberg: http://runeberg.org/psalmbok/1932/
512
« skrivet: 2018-06-30, 18:52 »
Ja, det är samma person. Här flyttar han ut från Gudmuntorp till Vanstad som C. M. Boklund:
Gudmuntorp (M) B:3 (1846-1860) Bild 43 (AID: v109525.b43, NAD: SE/LLA/13120)
Här flyttar han in till Vanstad från Gudmuntorp som C. M. Lundgren: Vanstad (M) B:3 (1845-1857) Bild 57 (AID: v112989.b57, NAD: SE/LLA/13440)
Här kan man se att man (troligen i Vanstad) har ändrat efternamnet på flyttattesten: Vanstad (M) HII:9 (1857-1860) Bild 370 / Sida 31 (AID: v827652.b370.s31, NAD: SE/LLA/13440)
513
« skrivet: 2018-06-30, 17:06 »
514
« skrivet: 2018-06-30, 15:05 »
I couldn't find your great-grandparents in the US census 1900, but I found them 1910. There the year of immigration is given as 1890. As for your great-grandfather he was recorded missing in 1888 but found again in September 1890. However, when the taxation records were made in November 1891 he was missing again. I can't find him in the database of emigrants, so he probably left Sweden in an irregular manner, e.g. via Copenhagen. He has a conscription number in the Missing persons book, so perhaps he couldn't get a permit to emigrate and didn't want to do military service.
515
« skrivet: 2018-06-30, 11:39 »
I've already checked her. She gets the maiden name Jansson from her foster parents, marries a Verner Natanael Andersson in 1897 and dies in 1941.
516
« skrivet: 2018-06-30, 09:27 »
The story about the lost leg isn't believable. Sweden hadn't been in war since 1814, so that anyone receiving a pension because of a leg lost in battle should be alive in 1870 is unlikely. How sure are you about the other facts? I haven't found any Anna Charlotta with unknown father born in Gothenburg around Nov 7, 1870. The best fit so far, is the Anna Charlotta Petersson that you have found i Göteborgs Haga. She is not illegitimate, she is born Nov 5, not Nov 7 and she emigrated 1890, not 1889, but perhaps she should be investigated. The last trace of her in Sweden is in the lists of emigrants that the emigration agents submitted to the Gothenburg police. She has left Gothenburg on August 15, 1890 onboard S/S Romeo, bound for Hull. Her final destination is Minneapolis. On the same list there are also persons destined for Quebec. The list is here: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0056932_00046
517
« skrivet: 2018-06-29, 23:15 »
"Till fadren på Bryggebacken" är det nog. Bryggebacken finns inte i registret men ska visst ha varit ett torp eller en backstuga under Öberg.
518
« skrivet: 2018-06-29, 21:45 »
Det ska tydligen föreställa "Grinsby". Han finns upptill på sidan 59.
519
« skrivet: 2018-06-29, 20:32 »
Carl Johan föddes den 22 januari 1811 i Ambjörnarp.
520
« skrivet: 2018-06-29, 19:48 »
Det är Rya och Ryabyn. Gement a kunde skrivas på det viset. Jämför t.ex. med vittnet Lars Jonsson. Prästen blandar friskt den gamla tyska skrivstilen med en stil som är lk vår.
521
« skrivet: 2018-06-29, 11:15 »
Sorry, my mistake. I was confused by the 1880 so I looked for the records for November 1880. Something was wrong in AD this morning. Only series H was available, so I looked in Riksarkivet and for some reason C:15 is not scanned there, although I see now in AD that it exists.
It might be possible to find something in the emigration records. What was your great-grandfather's name. Do you know his birth date?
522
« skrivet: 2018-06-29, 06:36 »
The records give her birth date as Nov 5, 1870. The parish is Göteborgs Gustavi or Domkyrkoförsamling (different names have been used at different times). Unfortunately, the birth records for that time are missing. "Ej abs. barn se r. 19!" means that she has not been absolved from having an illegitimate child which is on line 19. She has gone to Amerika on August 14, 1890.
The child's name is Lilly Henrietta Constantia, born on June 9, 1890. Apparently, she left the child in Sweden as it moves to Domkyrkoförsamlingen on April 6, 1891.
523
« skrivet: 2018-06-28, 22:37 »
Ser ut att stå: Karaholm
https://kartor.eniro.se/s%C3%B6k/karaholm
Ja, men det finns inte i hfl. Dopvittnena bor i Källreda som ligger i närheten på Eniros karta, så ett tips är att leta i Källreda.
524
« skrivet: 2018-06-28, 20:44 »
I föregående bok står det Lilleström och det gör det nog i den senare också fast det är lite otydligt skrivet.
525
« skrivet: 2018-06-28, 08:49 »
Det står ju i hfl att hon fick attest till Kristdala efter hans död. Döderhult (H) AI:5 (1822-1837) Bild 220 / Sida 428
526
« skrivet: 2018-06-27, 05:45 »
Hon är begravd i samma grav i Vara som föräldrarna och en syster enligt skivan Begravda i Sverige 2. Som dödsort står Århus, Danmark, så hon flyttade nog aldrig tillbaka till Sverige.
527
« skrivet: 2018-06-26, 10:20 »
528
« skrivet: 2018-06-24, 20:50 »
Det är husförhörhörslängder/församlingsböcker som saknas i Stockholm denna tid. Övriga kyrkböcker finns och det kan löna sig att även titta i dem. Ibland förde man in även senare uppgifter som lysning och utflyttning i inflyttningslängden. I det här fallet har man dock inte gjort det, så det ger inte så mycket att leta upp henne där. Om man dock ska göra det så går man först till det alfabetiska registret för att hitta vilken sida i inflyttningslängden hon står på. Även andra längder har ofta register som underlättar att finna personer.
Vad gäller Rotemansarkivet så är det inte allt som är tillgänligt via nätet. Vid sökning där bör man tänka på att namn ofta skrivs olika. Jag sökte med enbart "Lydia" och födelsedatum och fick fram elva poster med efternamnet skrivet på fem olika sätt, bl.a. Tunkvist och Fernqvist, där man vid avskriften har läst fel i källan. Felläsningar är tyvärr vanliga i Rotemansarkivet. Om man har köpt skivan Rotemannen får man fram alla poster som finns i källorna, i det här fallet 16 stycken. Dessutom finns bilder av källorna, så att man kan kontrollera om allt är rätt avskrivet. Källorna innehåller ibland också uppgifter som inte är avskrivna. Jag har i källan till en av de poster som inte finns på nätet hittat att hon gifte sig 30/11 1884 då hon bodde i Adolf Fredrik så du bör hitta henne i vigselboken där.
529
« skrivet: 2018-06-14, 17:53 »
Ja, det är rörigt eftersom man ändrade församlingsindelningen 1883 och 1908 och dessutom Majornas roteindelning 1901. I korthet är det så här:
När Karl Johans församling (Majorna) inkorporerades med Göteborg 1868 var den indelad i sex rotar med rote 1 längst i väster och rote 6 längst i öster.
1883 fördes delar av Karl Johan till de två nya församlingarna Masthugg och Haga. Till Masthugg fördes en liten del av tredje roten, hela femte roten och det mesta av sjätte roten. Till Haga fördes sjätte roten öster om Övre Husargatan som tillsammans med det ursprungliga Annedal fick bilda den nya stadsdelen Annedal. Annedal var ursprungligen en lägenhet under Krokslätt Nordgården som hade inkorporerats 1872.
1901 flyttade man den del av tredje roten som låg i Masthuggs församling till femte roten och skilde ifrån en del av sjätte roten till en ny sjunde rote. Den delen är numera stadsdelen Kommendantsängen.
1908 delade man Haga församling i två, Haga och Annedal och då flyttade man Majornas sjunde rote från Masthuggs församling till Annedals församling.
Så det är helt rätt att när de den 1/1 1908 flyttas från Masthugg 7 10/4 9 till Annedal 7 10/4 9, så hade inte flyttat utan det är sjunde roten som har bytt församling. Sen är det lite konstigt att de enligt församlingsboken har flyttat till 10/4 4 medan det i dödboken står att han bodde i 7 10/4 9. Men hur som helst så är det ju bara en flytt inom kvarteret, från Övre Husargatan 35 till hörnhuset Övre Husargatan-Olivedalsgatan.
530
« skrivet: 2018-06-14, 14:08 »
Enligt kyrkböckerna bodde familjen i Maj7R 10/4 9 (inte tomt nr 4 som du skrev ovan) 1904-02-30–1909-04-26.
När jag kollade i db så står det att Sixten dog i 7R 10/4 9. Fastighetsbeteckningen har alltså blivit fel i SvDb.
Adressen är istället Albogatan 26 / Haga Kyrkogata 29 – INTE Brunnsgatan 19 som jag tidigare skrev.
Det är inte någon av de adresserna för de ligger i stadsdelen Annedal och Majornas 7:e rote är den nuvarande stadsdelen Kommendantsängen. 10:e kvarteret nr 9 i Majornas 7:e rote hade adressen Övre Husargatan 35.
531
« skrivet: 2018-06-12, 22:15 »
Tack. Nej, det hade jag inte tänkt på, men tyvärr så finns hon inte där heller.
532
« skrivet: 2018-06-11, 18:42 »
I Rotemansarkivet i Stockholm finns en Carolina Mathilda Andersson, född den 10 april 1852 i Kvarsebo. Hon finns med, med varierande stavning, hela tiden från starten 1878 tills hon dör 1923. Rote 3, häfte 3187 (1878-1882), sida 5, rad 2 Överståthållarämbetet, Skatteverket: Rotemännens arkiv (SE/SSA/0032/03/03), DIa Men i Kvarsebo finns hon inte i födelse- och dopboken och inte heller i närliggande socknar. Jag hittar ingen person där som skulle kunna vara hon. Efter lite experimenterande med olika sökfrågor i Arkiv Digitals registersökning har jag hittat henne i Hedvig Eleonora fr.o.m. 1861. Då bor hon i kv. Kronkvarn nr 14 som fosterdotter till skomakargesällänkan Anna Cath. Wickström. Hedvig Eleonora (A, AB) AIa:57 1858-1861 Bild 333 (AID: v85436.b333, NAD: SE/SSA/0006), https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054220_00341. Wckström finns i samma fastighet tidigare år, men inte Carolina Mathilda, så hon tycks ha kommit dit 1861. 1863 blir hon fosterdotter hos en änka Fredrika Björklund och 1866 piga hos en fanjunkare Kleingardth, hela tiden i Hedvig Elonora. Nu kan man ju misstänka att hon inte är född i Kvarsebo, för man brukade väl inte sända fosterbarn från landet in till Stockholm, utan snarare andra vägen. Hon kunde förstås ha kommit till Stockholm med en eller två föräldrar och sedan blivit föräldralös, men jag hittar ingen flyttning från Kvarsebo som kan stämma. Nästa ställe att leta blir förstås Allmänna barnhusets rullor. Där hittar jag henne heller inte. Sedan har jag gått igenom födelse-och dopböckerna i alla Stockholms församlingar runt det angivna datumet, men inte hittat henne. Jag har inte hittat henne i Hedvig Eleonoras inflyttningsängd heller. Är det någon som har någon idé om fler ställen man skulle kunna söka?
534
« skrivet: 2018-06-10, 10:54 »
Det står "hennes dotter före ägtenskapet".
535
« skrivet: 2018-06-09, 21:52 »
As mentioned, the parishes were obliged to support those who couldn't support themselves. As a consquence the parishes were reluctant to accept that persons in need of support or risking to be in need of support moved in from another parish. Valinge would certainly not accept an unmarried, pregnant woman without employment. Therefore she is not recorded in Valinge. However, a parish couldn't refuse to register a person who was employed in the parish. In the earlier moving certificate it's said that she has employment in Gällinge, though she seems not to be registered there. Anyway, at some time she has returned to Träslöv as the certificate is archived there. To start with she must have had employment there, as she is recorded as "pigan" (servant maid).
536
« skrivet: 2018-06-09, 18:31 »
It's rather common in records from that time, that the mother's name is not given. The father's name is given because he was the head of the family. It was probably seen as self-evident that the mother was the wife of the father.
537
« skrivet: 2018-06-09, 16:03 »
538
« skrivet: 2018-06-09, 11:21 »
The first line is: 3e Decemb Döptes Mattes Påhlsons barn i Wästerudh kallat Ericus
I.e Matts Pålson's in Wästerud child Eric was christened 3rd December
Then follow the godfathers (g.f.):
Simon Månson, Lars Hinderson, "dreng" Mattes Erson, Halfvard Månson
and the godmothers (g.m.):
wife Kierstin [no patronymic], wife Maritt Jönsdotter, Ellicka Ersdotter, Kierstin Påhlsdotter
all in Wästerud
If one looks up "dräng" in a Swedish-English dictionary it says "farm-hand, but that doesn't cover the full meaning of the word. It was used about a man working for another not only in farming.
539
« skrivet: 2018-06-09, 10:52 »
It's the wanted statement according to the printed text. It says:
The abovementioned hussar, who arrived in Harlösa on June 16 and uninterruptedly has stayed here, has during his leave behaved decently, not taken the Holy Communion and not entered into any marriage obligation.
Harlösa October 1, 1863
540
« skrivet: 2018-06-09, 10:41 »
I can see from another post, that you have found him in Malmö Garnisionsförsamling. It seems that incoming certificates are archived there and also scanned, so you might find them there.
541
« skrivet: 2018-06-08, 23:21 »
No, I don't think that Lars Trulsson is Carl's father. In the records she is called "fattighjon". That means that the parish recognised that she was not able to support herself and had to be supported by the parish. So Lars Trulsson was most likely paid by the parish for having her living in his house.
In the moving certificate I mentioned earlier, she is said to have been in Majorna by Gothenburg, Gällinge and Valinge. I have found an earlier certificate (Träslöv (N) HII:3 1812-1822 Bild 2670) dated 28 May 1821. It says that she has moved from her brother, the navy sailor Johan Peter Hallberg in Valinge to Gällinge. On that certificate there is also a note in different handwriting that she has been absolved (for having an illegitimate child) in Valinge in 1821.
So now we have Valinge and Gällinge still missing Majorna. Majorna was then a suburb outside Gothenburg, Gothenburg's port town. As often in those societies with lots of "loose" persons, the church records are somewhat brief. I have however found one Anna Mar. Blom that might be Carl's mother (Göteborgs Marieberg (O) AI:2 1812-1818 Bild 196 / Sida 361).
A possible scenario is that she was in Majorna, got pregnant and went to her brother in Valinge and had the child there. If you want to search for more about her in Majorna, the name of the parish in the archives is Göteborgs Marieberg.
542
« skrivet: 2018-06-08, 19:31 »
The first one says that he has received a certificate to become a soldier. The second one says "Dragons betyg". "Dragon" was a mounted soldier, so it seems to be another certificate to become a soldier.
543
« skrivet: 2018-06-08, 16:25 »
Although she was crossed out, she's still in the same household in following records, Lars Trulsson in Göthar Svensgård (Klastorp nr 16). She remains there until her death 10 December 1852, Träslöv (N) AI:11 1852-1859 Bild 55 / Sida 104 (AID: v93523.b55.s104, NAD: SE/LLA/13420)
544
« skrivet: 2018-06-08, 13:45 »
Länsmannen til Lunbiers Christen Pederson Westöö är födder uthi Westööh gårdh på Hall, fadren Peder Jönson, modren hustr: Chatharina Thomasdotter; Blef gift til Lunbiers Anno 1682 d 2 Novembr: medh hustr Catharina Pehrsdotter. Har haft tvenne barn, En son och en dotter. Dödhe Nyåhrsafton bleff begraffuen d: 23: Januarij uthi Lumlunds kyrkia op mot altaret mit för Manfolkz benkiarna War 53 åhr, 8 månader och 16 dagar.
545
« skrivet: 2018-06-08, 04:24 »
She is at the bottom of page 21 in Träslöv AI:7 1829-1831. She is at the same place in Träslöv AI:8 1831-1852 (1831-1833 p. 30). There she is crossed out without any note of where she went.
546
« skrivet: 2018-06-06, 15:17 »
I have found Carl's mother in Träslöv HII:4 1823-1831. It's a moving certificate, originally issued in Träslöv 31 October 1825. Her name is Anna Maria Blommer, born 7 July 1787 on Varbergs Fästning. She moves to Lindberg bringing her son Carl born in Valinge 1 April 1817. On the second side there is a note made in Lindberg that they move back to Träslöv 23 October 1826. Link to the certificate: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0011632_00209
547
« skrivet: 2018-06-06, 14:51 »
He came from Träslöv. I found his moving certificate in Hunnestad HII:3 1832-1845 (Appendices to the moving records). It states that he is a tailor's apprentice, born i Valinge 1st April 1817. It's dated Träslöv 12 November 1832. Link to the certificate: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0010821_00035
548
« skrivet: 2018-06-06, 10:30 »
She's not the woman you are searching for. Anna Magadalena Blom was the vicar's wife i Munsö, widowed in 1811. You won't find her as an itinerant maid in Halland. I don't know where she went in 1814, but in 1855 I found her living in Drottninghuset in Stockholm. That was a home for poor widows and daughters of higher civil servants.
549
« skrivet: 2018-06-04, 00:13 »
You are right aboout his mother being homeless. She is called "kringvandrande pigan", i.e. "itinerant maid". It's possible that she is recorded in another parish, but happened to be in Valinge when her child was born.
550
« skrivet: 2018-06-03, 22:54 »
The note in the margin says "rymd", i.e. "escaped", so it's not known where he went to.
551
« skrivet: 2018-06-03, 22:47 »
Hon finns i Sveriges dödbok 1860-2016. Död 5/9 1863, Södermannagatan 11 (Katarina). Han finns i Rotemansakivet 1878 med ny hustru och barn på Svartensgatan 19 (Katarina).
552
« skrivet: 2018-06-03, 22:25 »
Natanael Larsson finns tidvis i Rotemannens arkiv (Stockholm). Yrke: Verkmästare. Gift den 15 dec 1934, d.v.s han var 41 och hon 36. Det finns inga barn i Sveriges befolkning 1950.
Efraim Larsson finns också tidvis i Rotemannen. Yrke: Möbelsnickare. Gift den 18 mars 1922. De har åtminstone en son, Bengt Olov född 28 juni 1925
553
« skrivet: 2018-05-09, 18:28 »
Johannedal var ganska stort, men det var en lantbruksegendom, så det bodde inte så mycket folk där. Den upptog dalgången väster om Nordhemsberget och en del av bergen på dalgångens västra sida. Arealen var 14-15 hektar i nutida mått. De två byggnaderna låg i norra änden. På utsnittet nedan ur kartan från 1850 ser man huvudbyggnaden t.h. och en långsmal trädgård på dess södra sida. Längre till vänster ligger det andra huset. Vägen som börjar i västlig riktning och sedan svänger söderut går ungefär i den senare Johannedalsgatans sträckning. 
554
« skrivet: 2018-05-09, 07:06 »
Johannedal ägdes enligt boken Göteborgs gatunamn av en handlande Samuel Dahlin. Nedan är ett utsnitt ur 1888 års karta. I nederkanten ser man en byggnad med en trädgård framför och norrut från den leder Dahlinsgatan. Trädgården och byggnaden kan återfinnas på 1850 års karta över Älvsborgs Kungsladugård. Byggnaden är en av två byggnader på Johannedals ägor och ser ut att vara huvudbyggnaden. Den ligger ungefär där Prinsgatan 12 ligger numera. 
555
« skrivet: 2018-05-08, 23:16 »
I textdelen till en karta över Älvsborgs Kungsladugård från 1850 står att det låg mellan Olivedal och Breda vägen. Tittar man på själva kartan så ser det ut att var ungefär där Nordostpassagen och Vegagatan ligger numera. Fastigheten var ganska lång i nord-sydlig riktning. Husen låg i den norra delen, ungefär där korsningen Prinsgatan-Vegagatan ligger nu.
556
« skrivet: 2018-05-03, 19:03 »
Hej Pär!
Tack för det. Ja, det är de föräldrar jag har kommit fram till också och deras föräldrar verkar vara Hans Hansson född ~1612, död 1692-02 i Sjöhaga och hans hustru Karin, död omkring 1698 i Sjöhaga resp. Anders Ersson född ~1622 , död 1688-06 i Boberg och hans hustru Sara född ~1625, död 1688-06 i Boberg.
557
« skrivet: 2018-02-01, 18:22 »
Det är ju inte bara Masthuggs församling som är rörig. Man ändrade församlingsindelningen 1883 och 1908 och så ändrade man Majornas roteindelning 1901. Efter inkorporeringen av Majorna 1868 hade man en territoriell församling i väster, Karl Johan, och flera församlingar i den äldre delen av staden som inte var territoriella. Karl Johans församling sträckte sig från gränsen mot Nya varvet i väster till gränsen mot Änggården och Krokslätt Nordgården i öster och var indelad i sex rotar. Om man tittar t.ex. i Göteborgs Karl Johans församlings kyrkoarkiv, Uppgifter till husförhörslängden, SE/GLA/13186/H I b/11 (1870), bildid: C0040843_00405 (Göteborgs Karl Johan (O) HIb:11 (1870-1870) Bild 400 / sid 791 (AID: v35120.b400.s791, NAD: SE/GLA/13186)) så hittar man i Majornas sjätte rote ett hus på Brunnsgatan, d.v.s. det nuvarande Annedal.
1883 delades hela staden in i territoriella församlingar. Då bildades två nya församlingar, Masthugg och Haga och till dem fördes delar av Karl Johans församling. Till Masthugg fördes en del av Majornas tredje rote (Bangatans östra sida), hela femte roten och större delen av sjätte roten. Till Haga fördes resten av sjätte roten, det nuvarande Annedal. För den delen slutade man då också att använda beteckningen Majornas sjätte rote. I stället står det Annedal eller Albostaden i kyrkböckerna. Det finns dock några få fastigheter som kallas f.d. Majornas sjätte rote av något skäl som jag inte vet.
1901 delade man det som var kvar av sjätte roten i två, sjätte och sjunde roten. Man flyttade dessutom över den del av tredje roten som tillhörde Masthugg till femte roten och gjorde en del justeringar för att gränserna skulle följa det nya gatunätet.
1908 bröts Annedals församling ut ur Haga. Till den fördes då också från Masthugg Majornas sjunde rote (Kommendantsängen). Dessutom bildades två nya församlingar av Masthugg och delar av Karl Johan. Masthuggs församlingskyrka hette Oskar Fredrik och den delen där den låg fick detta namn. Den andra delen fick namnet Masthugg och fick som vi ju vet bygga sig en ny kyrka. Skatteverket anser att Oscar Fredrik är utbruten ur Masthugg, men Riksarkivet tycks ju mena att Oskar Fredrik bara är ett namnbyte medan 1908 års Masthugg är en ny församling. Förmodligen var det väl så att kyrkböckerna blev kvar i Oskar Fredrik vid delningen.
558
« skrivet: 2018-01-31, 18:32 »
Som jag skrev så framgår det ju av Mariebergs hfl att indelningen i sex rotar fanns 1812. Rotekartan från 1888 visar ju också att det då fortfarande var sex rotar. Man kan också i gamla hfl för Karl Johan se att en del av det nuvarande Annedal hörde till Majornas sjätte rote. Jag antar att det ändrades när Annedal fördes till Haga församling. Sedan var det tydligen så att man omkring 1901 skilde ifrån en del av det som återstod av sjätte roten till en sjunde rote. Jag har inte haft anledning att forska där kring den tiden, så det var nytt för mig. Den informationen tackar jag för. På kartan som Neta länkade till ser man också att det gjordes en del andra ändringar av roteindelningen. Bl.a. flyttade man Bangatans östra sida från tredje till femte roten. Så Mariannes lista över samband mellan rotenummer och stadsdelsnamn stämmer, men den roteindelningen är alltså från 1901 och inte 1868. Det kan ju vara bra att känna till att det finns två delvis olika roteindelningar, en från 1800-talets början och en från 1901.
559
« skrivet: 2018-01-30, 20:08 »
Tackar. Så antog jag att beteckningen nu är Stigberget 2:14, men så kollade jag det och det är Bangatan 16. Då blev jag fundersam, för det var ju tredje roten, men efter lite letande i fastighetslängden hittade jag att man hade fört över Bangatans östra sida till femte roten och att 5:2/4 1 var f.d. 3:115. På 1888 års rotekarta är det hörntomten vid Fjällgatan. Räknar man 14 tomter norrut så kommer man till Bangatan 16.
560
« skrivet: 2018-01-30, 18:34 »
I Göteborgs Masthugg (O) AIIa:8 (1913-1931) Bild 11 / sid 1403 står det att Viktor Ehrnfrid Sköld och Hilma Kristina Torpadie bor i 5:2/4 14. 5 lär väl betyda Majornas femte rote men hur uttyder man 2/4 14?
561
« skrivet: 2018-01-30, 18:18 »
Det där med Majornas rotar stämmer väl inte. Roteindelningen finns redan i husförhörslängden 1812-1818 (Göteborgs Marieberg AI:2). Men någon sjunde rote fanns inte, utan sjätte roten omfattade de nuvarande stadsdelarna Olivedal, Kommendantsängen och större delen av Annedal.
562
« skrivet: 2018-01-15, 20:04 »
Tack, bra idé. Tyvärr gav den inte så mycket. Han omnämns i moderns bouppteckning 1931 som "vistande å okänd ort".
563
« skrivet: 2018-01-15, 17:08 »
Edvin Herman Cardell föddes 1887-08-04 i Älvestad i Östergötland. 1890 flyttade han med föräldrarna och tre äldre syskon till Stockholm. 1891-05-14 dör hans far så att modern blir ensam med fyra barn. 1896 flyttar Edvin Herman till sin faster Eva Karolina Andersson och hennes man Olof Vilhelm Lundqvist i Örebro, där han skrivs som fosterson med efternamnet Lundkvist [Örebro Nikolai (T) AI:32b (1896-1900) Bild 582 / sid 573 (AID: v52783.b582.s573, NAD: SE/ULA/11800)].
1908 kommer han tillbaka till Stockholm och 1913-01-10 skrivs han i Oscar i fastigheten Harpan 30 (Linnégatan 79) [Oscar (AB, A) BI:8 (1913-1913) Bild 2180 / sid 212 (AID: v271315.b2180.s212, NAD: SE/SSA/6025)]. I rotemannens mantalsbok uppges att han bor hos en Nyström [Överståthållarämbetet, Skatteverket: Rotemännens arkiv (SE/SSA/0032/03/24), DIa, Rote 24, häfte 20680 (19060526-1926), sida 19, rad 11]. Edvin Herman Lundqvist och Helny Maria Nyström tar ut lysning 1913-01-17 men de vigs aldrig [Oscar (AB, A) EI:6 (1912-1913) Bild 580 / sid 10 (AID: v271533.b580.s10, NAD: SE/SSA/6025)]. Hon flyttar 1913-12-17 till Katarina [Katarina (AB, A) BI:60 (1913-1913) Bild 4380 / sid 434 (AID: v253708.b4380.s434, NAD: SE/SSA/0009)]. 1914-01-21 föder hon en dotter, Rut Ingegärd [Katarina (AB, A) CI:47 (1914-1914) Bild 530 / sid 3 (AID: v253917.b530.s3, NAD: SE/SSA/0009)]. Som fader står Edvin Herman Cardell Lundqvist. Först har man skrivit att han bor på Linnégatan 79, men sedan är det raderat och stället står det något som jag tyder som "ob. boken".
I mantalslängden för 1913 står han i Harpan 30 [Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, År 1913, SE/SSA/0031/06/G 1 BA/G 1 BA:112/50 (1913), bildid: A0059426_00364]. Jag har inte hittat honom i senare mantalslängder. Han finns i registren till mantalslängderna senare år, men i stället för ett nummer på en mantalsuppgift står det "kvst.", vilket jag antar betyder kvarstående. I Rotemansarkivet är han överförd till obefintliga 1921. I Oscars lysningsbok finns en notering "mannen utfått prästbetyg d. 14/9 15". Det är det sista spåret av att han har varit i kontakt med någon myndighet som jag har funnit. Finns det några andra ställen man skulle kunna leta efter honom?
564
« skrivet: 2017-12-10, 19:05 »
Enligt dom af 5/9 1921 i Lidköping är sockerbruksarbet. Johannes Lorentz Emanuel Johansson i Lidköping fader till Greta Alfhild.
565
« skrivet: 2017-12-07, 15:36 »
Släkt i rakt nedstigande led är barn, barnbarn o.s.v. Släkt i rakt uppstigande led är föräldrar, föräldrars föräldrar o.s.v. Släkt med släkten är när man inte är släkt men har gemensam släkt, t.ex. är en persons kusiner på mors sida släkt med släkten med samma persons kusiner på fars sida.
566
« skrivet: 2017-12-05, 22:21 »
Ja, liksom det svenska "stuvare". Men hans sociala status gör att det är mera troligt att han var företagare än hamnsjåare.
567
« skrivet: 2017-12-05, 20:55 »
Jag har diskuterat yrkestiteln med flamländare och holländare.
Det är en historisk yrkesbeteckning som inte längre används.
De trodde att det motsvarar dagens 'stuwadoor', dvs. 'stuveriarbetare'
Det tror inte jag. "Stuvare" på svenska betydde ursprungligen innehavare av ett stuveriföretag, d.v.s. stuveriarbetarnas arbetsgivare. Sedan har det oegentligt kommit att användas om stuveriarbetarna, "sjåarna". Eftersom trådstartaren anger att Alexander Johansson var sjökapten är det mera troligt att han var stuvare än att han var stuveriarbetare. Även att han var svåger med en köpman talar för det. Slår man upp "stuwer" i Nederlands woordenboek online så är en av betydelserna "cargadoor". Slår man så upp detta så står det: "iemand die ervoor zorgt dat schepen in een haven kunnen aanleggen, gelost en geladen kunnen worden en dat de douaneformaliteiten geregeld worden" Det är ju knappast en stuveriarbetare.
568
« skrivet: 2017-12-05, 19:19 »
Hon står ju på sidan 84 i Jämshög AI:11 och där står det att familjen flyttar till Asarum 1846.
569
« skrivet: 2017-12-04, 21:47 »
De två sista orden är väl "alhier gehuisvest", "här boende", men det är svårt att se vad det står framför "alhier"?
570
« skrivet: 2017-12-03, 23:17 »
Alxeanders yrke är "scheepsstuwer", stuvare, d.v.s. han drev ett stuveriföretag.
571
« skrivet: 2017-12-03, 22:31 »
Det står väl "zoon van mijlen" före det andra Alexander Johansson. Ett märkligt uttryck, som det är svårt att få någon mening i. Efter står det "vidare upplysningar obekanta. Jacob Britt är "lijkbezorger" och 53 år gammal. Det är väl begravningsentreprenör.
573
« skrivet: 2017-12-01, 18:29 »
Kan vara Sjunnamåla i Sillhövda socken.
574
« skrivet: 2017-11-30, 13:56 »
Dessa finnes nu i Öfvre Hassla, dit inflyttade d. 14. Martii, sidstledne.
575
« skrivet: 2017-11-29, 22:53 »
Om det gäller det som står om Benedicta under "Omständigheter" så står det "Skild ifrån sin man och sedan 2ne gånger (gissar jag att förkortningen betyder) pliktat för lägersmål."
576
« skrivet: 2017-11-27, 17:18 »
Fanny Leman föddes den 24 september 1832 i en judisk familj i Göteborg. Hon konverterade och skrevs in i Göteborgs Domkyrkoförsamling den 6 december 1850. Som bilaga till inskrivningen finns ett dopbevis undertecknat den 12 november 1850 av Ph. Roentgen i Christiansfeld i Danmark. Philip Roentgen var ledare för herrnhutarna där 1832-1851. Intyget finns skannat i SVAR: Göteborgs Gustavi eller Domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Inflyttningsattester, SE/GLA/13180/H II a/32 (1850), bildid: A0016521_00592
länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0016521_00592
Det finns även i Arkiv Digital: v204376.b5880.s11096
Jag har skrivit av intyget, men gammal tysk handskrift är ju inte det lättaste, så det några saker jag funderar över.
Tauf Zeugnis
für fräulein Marie Leman.
Fan̅y Leman̅ früher der Mosaischen Religion angehörend, wurde durch das Lesen der heiligen Schrift in ihrem Herzen von den Wahrheiten der Christlichen Religion durch die Gnadenwirkung des heil. Geistes überzeugt — genoß darauf bei(1) Unterzeichneten einen mehrjährigen Unterricht sowol in der Biblischen Geschichte als besonders in den Evangelischen heilsamheiten(2) der Evangelischen Kirche —; und da sie durch Wort und Wandel es bewieß, daß durch die Kraft des Evangelii ihr Herz zum lebendinges Glauben an Jesum Christum gekom̅en(3), so wurde sie am Reformationsfeiste(4), — den 31n October Eintausend acht Hundert neun und vierzig in Zahlen 1849 —im Namen Gottes des Vaters und des Sohnes, und des heiligen Geistes — unter Assistenz einiger Lutherischer Prediger in öffentlicher zahlreich versam̅elter christlicher Gemeine, nachdem sie ihr christliches Glaubensbeken̅tnis(5) abgelegt — durch die heilige Taufe in die christlich Evang(6) Kirche aufgenom̅en mit Namen Maria worauf sie mit der Gemeine das heil. Abendmahl genossen hat. Dieses bescheinigt
Christiansf[eld]
d 12n N[ovember]
1850
unter Beidrxxx(7) unsers Kirchensiegelssub fide pastoraliPh. RoentgenPrediger
Text inom hakparentes är förmodad text under sigillet
1) det ser inte riktigt ut att stå "bei", men det är det enda jag kan komma på som ger mening
2) "heilsam" betyder väl ungefär "helande"
3) borde det inte ha stått ett "ist" här? I svenskan kan man ju utelämna hjälpverbet i bisatser men det kan man väl inte i tyskan.
4) borde det inte ha stått "Reformationsfest"? "Feiste" betyder ungefär "fetma" får jag det till när jag slår upp det i en tysk ordbok.
5) här ser det ut att stå ett ß på slutet, men Bekenntnis skrivs ju med ett enkelt s.
6) ordet ser ut att vara inklämt efteråt och är otydligt, men det måste väl vara Evang(elische)
7) vad står det?
577
« skrivet: 2017-11-21, 22:04 »
Eric Wik och hans hushållerska Benedicta Wingren finns på sidorna 9 och 71 i Häggeby AI:4.
578
« skrivet: 2017-11-21, 21:05 »
Rad 19-20: Ensk. varnad 15/6 76
[svårläsligt] abs. 29/7 77
Rad 23-24: Anna delaktig af O. B. [svårläst namn] lifränteanslag 1879.
D:o d:o d. 8 Dec 79
579
« skrivet: 2017-11-21, 20:53 »
Ja, nya bildvisningen fungerar och är i mitt tycke bättre. Vill man absolut använda djvu så fungerar pluginen nu bara i Internet Explorer. Det fanns en betaversion för Chrome med den har slutat att fungera. Firefox stöder inte pluginen längre.
580
« skrivet: 2017-11-21, 20:46 »
Det står Grinnered, numera skrivet Grinneröd. Tyvärr lite dåligt med böcker från 1700-talet där. En del uppgifter finns i böckerna för Ljung och Forshälla.
581
« skrivet: 2017-11-21, 16:09 »
På den s.k. Häradsekonomiska kartan finns det ett soldattorp på Tovatorps marker. Det ligger omkring 900 m öster om Kyrketorps gamla kyrka. https://kartor.eniro.se/m/3OapH
582
« skrivet: 2017-11-20, 23:30 »
Det står att de bor i Skåningstorp, men tyvärr så finns ju inga husförhörslängder från den tiden.
583
« skrivet: 2017-11-20, 22:55 »
Han kommer från Kronhusförsamlingen i Göteborg den 23 januari 1776.
584
« skrivet: 2017-11-20, 22:23 »
Kierstina Åkesdotter
585
« skrivet: 2017-11-20, 22:20 »
Tackar. Då är väl saken klar. Han har varit stamanställd under tiden i Uppsala. Det som gjorde mig lite konfunderad är att han där är skriven på samma ställe som föräldrarna. Det var därför jag frågade var regementet var förlagt. Att det vapenövades vid Polacksbacken vet jag, men Polacksbacken låg i Bondkyrka och han var skriven i Domkyrkoförsamlingen hela tiden.
Man ska tydligen titta i alla böcker. Jag tittade inte i utflyttningslängden i Uppsala för jag tyckte jag hade flyttningen dokumenterad ändå, men där stod det alltså "korpral". I de andra böckerna i Uppsala står det "arbetare".
Sedan läste jag lite slarvigt i Jakobs lysningsbok. Det står faktiskt "distinktionskonstapel" där, men någon sådan grad har väl aldrig funnits.
Vad beträffar värnpliktsnumret 2598 45/08 så har han väl blivit inskriven som värnpliktig efter att ha lämnat stamanställningen och flyttat till Stockholm. De som var födda 1885 har annars vanligen blivit inskrivna 1906, har jag sett.
586
« skrivet: 2017-11-18, 19:02 »
Tor Viking Carlsson föddes 1885-09-22 i Stavby, Uppland
1900 flyttade han från föräldrarna i Gränome, Stavby till Bärsta i samma socken där han var dräng.
I oktober-november 1904 flyttade han hem till föräldrarna som då bodde i Vaksala.
1905-10-23 flyttade han med föräldrarna till Uppsala där han står som arbetare i församlingsboken.
I oktober 1908 flyttade han till Storkyrkoförsamlingen. Här står han som polis i Rotemansarkivet och har inget vpl-nummer.
I januari 1909 flyttar han till Klararoten där han står som polis, militäruppgiften är "stamanställd".
Han kyrkobokförs aldrig i Klara och i januari 1909 flyttar ha vidare till Norrtullsroten fortfarande som polis, militäruppgften är nu "f. stamanställd" och han har fått ett nummer 2598 45/08. Det bör betyda att inskrivningen har skett i Stockholm för 45 var Stockholms stads rullföringsområde.
I juni 1909 flyttar han till Jakobsroten, nu står han som arbetare, militäruppgiften är "f.d. stamanställd" och nummer som tidigare.
I juli 1909 tar han och sambon ut lysning och i lysningsboken står det distinktionskorpral.
I september 1909 flyttar han och hustrun till Observatorieroten. Nu står det distinktionskorpral i Rotemansarkivet. Militäruppgiften är enbart nummer (samma som tidigare).
I juli 1912 flyttar de till Teknologroten. Nu är han åter polis. Vpl-numret är detsamma som tidigare.
Utöver detta finns en anteckning från Observatorieroten, troligen från 1909, där det verkar som man har skrivit in honom på fel adress, upptäckt misstaget och skrivit "Utgår" på raden. Där finns också ett vpl-nummer men inskrivningsåret är 02 i stället för 08 som på alla andra ställen.
Kan han ha varit stamställd två gånger, först någon gång före 1909 och sedan 1909-1912? Kan han ha varit vid Upplands regemente under tiden i Uppsala? Var var det förlagt innan kasernerna vid Polacksbacken byggdes? Jag har letat efter hans stamkort bland dem som är inskannade av Arkiv Digital, men inte hittat det.
Den nedan avbildade tygbiten kommer troligen från honom. Den ser ju ut att vara från unionstiden. Tre vinklar skulle ju kunna stämma med distinktionskorpral.
587
« skrivet: 2017-11-14, 16:36 »
Det står "b:s f.ä.d.", vilket betyder "bägges före äktenskap dotter".
Ett tips: Skriv var något står som du vill fråga om. Nu gick det att hitta ändå, men det är lättare att svara om man slipper leta.
588
« skrivet: 2017-11-09, 19:38 »
Några förslag: Behöver hjälp att tyda några ord (kursiv stil)
Kanske har jag tolkat någon annan text fel - rätta mig gärna i så fall
SVAR Bygdeå kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010025/C/2 (1745-1780) bild 114 sid 222
2 december 1754
”Sergeant Johan Roslander född i Roslagen
på Forsmarks bruk år 1685 eller 6. Far Per Jan
son Krus Moder H Margareta Bonde. Hema i
15 år. Gåt sig i lära på Skomakare arbetet
i 3 år. Gav sig då till soldat för No 49 vid Byg
deå Compagnie, 1710 gå då til OflandLifland kom
nus på Cosciraterme there dåmed få Camrater therifrå marscherade genas til
the Södra Inverigester Sweriges kuster och Göteborg Blir fläd
action vid Strömstad. Blef then Liven Tiden Cor
poral var med i Norska Compagnen 17xx
Hem 1719 Giftade sig med Anna Larsdotter
från Estermark. 4 dotrar som alla lefva blef
Sergeant i Sjätte Finska Compagnen tog afsked 1742
Altid flitig XXXXXX och förnögd med sin dehl Serlanera d 25
Norr klagandes haft det och bra ut begeck Herrans Natt
vard d 10 afled å fantes”
Tack på förhand för hjälp
Gunilla Gregnert
Tack på förhand för hjälp
589
« skrivet: 2017-11-06, 17:39 »
I Bebyggelseregistret står att byggherre för fastigheten Vävstolen 8 i Bromma 1943 var Fastighetsföreningen Vävstolen 4 & 5 upa. Jag har inte hittat någon information om vad en fastighetsförening var. Är det någon som vet något om det?
590
« skrivet: 2017-09-28, 19:44 »
Socknarna är här ordnade efter landskap och inte efter län. Västra Götalands län består av större delen av landskapet Västergötland, landskapen Bohuslän och Dalsland och mindre delar av landskapet Halland.
Indelningen av Sverige är förvirrande eftersom det finns två olika indelningar, länen och landskapen. Länen är den nutida administrativa indelningen. Landskapen är en äldre indelning med rötter i medeltiden eller ännu längre tillbaka, som numera saknar administrativ betydelse, men som fortfarande lever i folks medvetande. Många folkliga rörelser använder landskapsindelningen.
591
« skrivet: 2017-05-05, 17:47 »
Skärmklipp22:
Enkan åtwarnades att egendomen uppgifwa sådan den wid dödstimman befandts till undvikande af laga åtal.
Skärmklipp23:
För ett gatehus enkan Bolla kjöpt åt sig och barnen är skyldiga till Nils Swenssons enka i Hofby 44:21:4
Ett halft års ränta å 6 procent 2:
drängen Jöns Hindriksson i Wålby fordrar utom obligation 16:32
aflidne Nils Nilsson har i lifstiden gifwit skriftelig förbindelse till afledne inspector Kropp i Hammenhög på 33 Rdr 16 s banco i arfwode för en rättegång hwarå stärbhuset får widkännas hälften eller 16:32
Smeden Möller i Hofby fordrar för förrättadt smide 2:2:4
592
« skrivet: 2017-05-05, 07:56 »
Den finns här:
Ingelstads häradsrätt (L, M) FIIa:25 (1819-1819) Bild 5800 / sid 86 (AID: v158023.b5800.s86, NAD: SE/LLA/10032)
Har du inte sett det alfabetiska bouppteckningsregistret?
Ingelstads häradsrätt (L, M) BouReg:1 (1700-1840) Bild 10 (AID: v97379a.b10, NAD: SE/LLA/10032)
593
« skrivet: 2017-05-04, 14:33 »
Om mannen äger gården så går den i arv till änkan och barnen om han dör. Nu står det ju i Östra Hoby AI:3 att Nils Nilsson är arrendator, d.v.s. han äger inte gården. Det står även i dödsnotisen i CI:2. Det är lite konstigt för i enskiftet som jag länkade till står det ju att Nils Andersson äger Hoby 17. Alltså borde den ha gått i arv till Nils och hans syskon. Frågan är vad som har hänt. Jag kan inte hitta någon bouppteckning efter Nils Andersson. Däremot så finns det en efter Nils Nilsson där det framgår att han hade åtminstone en bror i livet, Lasse. F.ö. så fann jag att enskiftet som du visade en bild från inte gällde byn Hoby, utan Kvarnby, och där finns mycket riktigt en annan Nils Andersson i hfl på nummer 5. Änkan och barnen är ju strukna i hfl, så de har flyttat, men tyvärr är ju prästen inte så meddelsam om vart folk flyttar. Det kan vara bra att känna till lite om de tre jordnaturerna, skatte, krono och frälse. Här är en artikel som behandlar ämnet.
594
« skrivet: 2017-05-04, 09:30 »
Jag vet inte så mycket om det, men det var kanske följd av uppfattningen av brukspatronen som en far för sina anställda.
595
« skrivet: 2017-05-03, 22:56 »
Rusthållaren Nils Andersson som dog 1816 ägde Hoby nr 17, som var ett skatte rusthåll. Skatte betyder att bonden som brukade jorden ägde den. Enskifteshandlingen där Hoby 17 är med är från 1808 och där hittar du rusthållaren Nils Andersson på sidan 141. Hoby nr 5 var frälse, d.v.s. den tillhörde ett adelsgods, i det här fallet alltså det Rosencrantska fideikomisset. Bonden som brukade den ägde den alltså inte, utan var vad som numera kallas arrendator. Det är lite konstigt att det står Nils Andersson i enskifteshandlingen för i hfl heter åbon Nils Jönsson. Östra Hoby (L) AI:2 (1812-1819) Bild 8 / sid 6 (AID: v102628.b8.s6, NAD: SE/LLA/13518)
596
« skrivet: 2017-05-03, 20:53 »
Wittnen: hustrun Karen, Wälborne Herr Abraham Daniel Schönström, Volonteuren under Kgl. Lifregementet & Wälborne Herr Carl Daniel Örnskiöld: Wälborna Jungfru Elisabeth Reenstierna, och ÖfwersteLieutnant Örnskölds hustru, Wälborna fru Sara Helena Schönström.
597
« skrivet: 2017-05-03, 20:18 »
Det står:
No 5. ½ mtl uti äldre och ett helt uti nya htal Utsockne Frälse under Rosencrantska fidei Commisset, brukas av åboen Nils Andersson; i Tegskiften innehafvit
så står det hur mycket jord han har haft och därefter
Genom utflyttning ärhållit uti detta Enskifte
och står det hur mycket jord han får
Utsockne frälse var jord som var underlagd en sätesgård i en annan socken. Ett fideikommis var egendom som inte fick delas vid arv eller säljas utan skulle gå odelat till en arvinge, oftast den äldste sonen.
598
« skrivet: 2017-05-03, 13:44 »
Östervåla ligger i landskapet Uppland men i Västmanlands län. Därför blir det olika beroende på om man använder lansdkap eller län som indelning.
Hon kommer från Jufwansbo. Det ser ut som om man har ändrat Mattsdotter till Månsdotter i vigselnotisen.
Det är inte henne du har hittat i husförhörslängden. Mannen där heter Anders och inte Lars och de är gifta 1728.
599
« skrivet: 2017-05-03, 08:58 »
Erik Sifferss: son Johan i Runsö
600
« skrivet: 2017-04-30, 18:44 »
Finns det några uppgifter om en stuga cirka 260 m SSV om Knipemyst som ska ha kallats Jyska? Min sagesman har hört talas om den från en släkting född 1889. Denne hade heller aldrig sett stugan, utan bara hört talas om den. Så som jag har fått platsen beskriven torde det vara här: https://kartor.eniro.se/m/vR4n0Jag har varit där men inte hittat några entydiga spår av bebyggelse. Ortnamnsregistret har ingenting.
601
« skrivet: 2017-04-29, 18:24 »
Man tycks åtminstone ha kunnat resa med byte av båt i Malmö. Ångfartygs AB Södra Sverige trafikerade Stockholm-Göteborg med fyra fartyg och anlöpte Ystad med två av dem. 1879 annonserar de i Blekingeposten: Passagerare till Köpenhamn som medfölja dessa ångbåtar, erhålla fria biljetter dit från Malmö.
602
« skrivet: 2017-04-29, 10:32 »
Jag instämmer i tacken.
603
« skrivet: 2017-04-27, 17:26 »
Om det är flickan som föds den 3 oktober du menar så står det Sissa. Men när de bor i Stränghult, Virestad så bor det ju en Måns Månsson och Nilla Nilsdotter hos dem. Har du undersökt om det kan vara Kirstins föräldrar?
Virestad (G) AI:2 (1788-1799) Bild 189 / sid 355 (AID: v20125.b189.s355, NAD: SE/VALA/00422)
604
« skrivet: 2017-04-25, 17:12 »
Det finns ju en del Granpré ute i världen, men det var väl inte alla Granpré som flyttade till Sverige. En som dyker upp när man googlar är en arkitekt Granpré Molière. En Granpré Molière fanns ju i Sverige 1910 också, född i Oudenbosch i Nederländerna.
Det stör mig lite att jag inte hittade något om skonerten Maria. Det borde jag ha gjort om hon hörde hemma i Uddevalla, vilket ju verkar stämma. Man kan ju knappast ha fått det pass som krävdes även för inrikes resa utan mönstring.
605
« skrivet: 2017-04-25, 13:41 »
Nu har jag varit på Landsarkivet och tittat i magistratens mönstringsbok. Påmönstringen i Göteborg var Carl Gustafs andra resa. Den 21 mars 1840 har han i Uddevalla mönstrat på slupen Amalia Sophia som kock. Befälhavare var skepparen Johannes Olsson. Källa. Sjömanshuset i Uddevalla, DIaa:1, nr 38 1840. Bild (EOS_0185.jpg) kan hämtas här: http://harald.nordius.se/arkivbilder/Någon avmönstring är inte registrerad men har uppenbarligen skett för i mars 1841 mönstrar samme skeppare en annan besättning på samma slup. Antagligen har Carl Gustaf varit tillbaka i Stockhagen på vintern och varit med på husförhör den 7/2 vilket har givit upphov till anteckningen som delvis täcker "till sjön". Sedan har han alltså mönstrat på skonerten Maria, men där upphör tyvärr spåren. Han finns inte påmönstrad under åren 1842-1845 i Uddevalla. Längre ansåg jag det inte lönt att leta. Jag hittar ingen avmönstring heller. Jag hittar varken skonerten Maria eller befälhavaren A. Sundberg i Uddevallas mönstringsbok under åren 1833-1845, vilket är lite märkligt eftersom det uppges i Göteborg att hon är hemma där och utmönstrad där 1841. I DDSS skeppsregister som är en sammanställning ur olika källor finns hon 1845: http://ddss.nu/ships/shipsResult?shipID=3907Tyvärr anger de inte källan. Det fanns en annan inskrivningsbok i Göteborg för åren 1841-1845: Sjömanshuset i Göteborg (O) DIII:6 (1841-1845) Bild 410 (AID: v289731.b410, NAD: SE/GLA/12466) Där framgår att Carl Gustaf är påmönstrad för en utrikes resa (strecket i kolumnen efter "Uddevalla"). Man kan också se att han inte är påmönstrad i Göteborg åren 1842-1845 (inga datum på resten av raden). En möjlighet är att Carl Gustaf har rymt i en utrikes hamn. Sådant brukade noteras vid avmönstringen, men eftersom jag inte har hittat någon sådan så kan man inte veta. Påmönstringliggarna i Göteborg har alfabetiskt befälhavarregister där jag har sökt A. Sundberg under åren 1842-1845 utan att finna honom.
606
« skrivet: 2017-04-24, 21:56 »
Till att börja med kunde det vara bra att veta vart Maria var destinerad och när hon kom hem och mönstrade av. Det står ju att hon var utmönstrad i Uddevalla så svaren finns troligen i Uddevalla magistrats mönstringsböcker. De finns 1833-1864 enligt NAD men tyvärr inte digitaliserade. Har han mönstrat ut någon mer gång så kan det också finnas där.
607
« skrivet: 2017-04-24, 20:54 »
Det står nog "Till Sjön". Han är inskriven i Sjömanshuset i Göteborg den 3 april 1841 och har samma datum mönstrat på som kajutvakt på skonerten Maria, hemmahörande i Uddevalla och med kapten A. Sundberg.
Sjömanshuset i Göteborg (O) DIII:2 (1828-1840) Bild 1520 (AID: v289727.b1520, NAD: SE/GLA/12466)
Sjömanshuset i Göteborg (O) DIa:11 (1839-1841) Bild 580 (AID: v288936.b580, NAD: SE/GLA/12466)
608
« skrivet: 2017-04-24, 20:08 »
Hool Päder Olsson och Brita Pärsdotter har en son Päder född den 25 september 1717, så han har levt åtminstone till slutet av december 1716 och förmodligen längre.
Orsa (W) C:1 (1705-1745) Bild 38 / sid 83 (AID: v131468.b38.s83, NAD: SE/ULA/12919)
609
« skrivet: 2017-04-23, 14:30 »
Det står "Koppor"
610
« skrivet: 2017-04-23, 12:41 »
För de flesta mätenheter gäller ju att de har samma form oavsett om det är en eller flera. En meter, två meter, en liter, två liter, t.ex. En del undantag finns, t.ex. tidsenheterna och i det här sammanhanget även krona-kronor. Jag skulle nog vilja göra undantag för runstycken också.
611
« skrivet: 2017-04-23, 10:19 »
Som räkneenheter heter det alltid "öre" och "skilling" oavsett antal. Pluralformerna "ören" och "skillingar" kan användas om man talar om de fysiska mynten.
När det gäller räkneresultatet så blir ju det ju mycket riktigt 1 daler och 22 öre i rest när man har räknat om 15030 daler kopparmynt till 835 riksdaler. Med 32 öre på en daler blir det alltså 54 öre. Så är frågan hur man får det till 3 skilling och 10 runstycken. Möjligen har man använt en annan divisor för omräkningen. Med 32 öre på en daler kopparmynt, 48 skilling på en riksdaler och 18 daler kopparmynt på en riksdaler så borde man ha dividerat med 18*32/48=12 och då hade resultatet blivit 4 skilling och 6 runstycken, men det ser ut som om man har dividerat med 14. Svenska myntenheter i gamla tider är ju en väldig röra med flera olika riksdaler med olika värde och och man ändrade ofta, så det är ju inte säkert att man räknade på det sätt som vi tycker är logiskt.
612
« skrivet: 2017-04-22, 22:02 »
Jag sökte honom i folkräkningarna och fann honom i Vinberg 1880. Därifrån spårade jag honom bakåt först till Stafsinge och så till Ljungby. Där fanns han i AI:8 men inte i AI:7. Det gav han hade kommit senast 1857 och tidigast 1853. Då sökte jag bakåt från 1857 i inflyttningslängden och fann honom 1855 med födelsesocknen Ullared. Då var det bara att se efter i Ullared att det var rätt. Det går ju bra att göra så här i små socknar där flyttningslängderna bara har en eller ett par sidor per år.
I och med att man inte kunde gå tillbaka till primärkällan utan skrev av senare uppgifter, blev det ju så att om det hade blivit fel en gång, så hängde felet med. Det fanns nog en grund till att man införde personakterna på 40-talet. När sekretessen på dem släpper blir trevligt för släktforskarna. Personens hela historik på en handling.
613
« skrivet: 2017-04-22, 16:14 »
Här är alla Kristinas arvingar i hennes bouppteckning:
614
« skrivet: 2017-04-22, 13:27 »
Ja, visst är det hon, men jag förstår inte varför det står Karlskrona straffängelse för hon står i Karlskrona stadsförsamlings födelse-och dopbok: Karlskrona stadsförsamling (K) CI:6 (1878-1887) Bild 392 / sid 376 (AID: v96229.b392.s376, NAD: SE/LLA/13201) Jag hade sökt henne i Demografisk Databas Södra Sverige men de har inte med den boken. Som moder står "Pigan Kristina Svensson från Tyskland". Så står det att barnet föddes under moderns tillfälliga vistande på Aspö. Frågan är vad som hände med barnet sedan. Kristinas mor var ju som sagt död. Din mormor fick en son, Nils Gunnar William, den 11/10 1907, som hon tog med sig till Danmark. I födelsenotisen kallas din mormor Kristiana Emilia Svensson, så de har tydligen använt hennes mors efternamn. Aspö (K) AIIa:2 (1905-1914) Bild 2150 / sid 203 (AID: v342152.b2150.s203, NAD: SE/LLA/13013)
615
« skrivet: 2017-04-21, 22:26 »
Kristina är egentligen född den 10/6 1853, men någon har skrivit fel en gång och sedan har det hängt med.
Hennes första barn, Ida Göthilda, föddes den 31/3 1875.
Nättraby (K) CI:6 (1871-1883) Bild 63 / sid 59 (AID: v96518.b63.s59, NAD: SE/LLA/13291)
Kristina lämnade henne hos föräldrarna när hon flyttade till Tyskland. Hon får senare fadersnamnet Carlsdotter, men hon är det enda av barnen som jag har sett ett fadersnamn på. Kristina tog med sig Eleonora till Tyskland.
Nättraby (K) AI:15 (1876-1880) Bild 362 / sid 356 (AID: v96505.b362.s356, NAD: SE/LLA/13291)
Rudolph föddes den 19/2 1893 och dog den 9/5 samma år.
Aspö (K) AI:1 (1881-1895) Bild 132 / sid 692 (AID: v95403.b132.s692, NAD: SE/LLA/13013)
Kerstin är lite av ett mysterium. Det står i husförhörslängden att hon är född i Nättraby, men hon finns inte i födelseboken. Hon ser inte ut att finnas i någon husförhörslängd innan Kristina kommer hem från Tyskland. Det verkar som om hon är född i Tyskland, men det står inte att hon är inflyttad därifrån heller. Kristinas föräldrar dog 1882 (modern) och 1887 (fadern), så hon kan inte ha varit hos dem heller.
Din mormors far fanns väl i Tyskland.
616
« skrivet: 2017-04-21, 12:39 »
Faddrarnas hemvist är nog också löst. De fyra första är från grannsocknen Tärby, i tur och ordning Olofsgården, Tyskagården, Larsagården och Tyskagården. Kirstin Andersdotter är från Västgötagården i Varnum.
617
« skrivet: 2017-04-21, 11:01 »
Kan födelseåret vara fel? Det finns en Catharina med föräldrar Henric Danielsson och Brita Jönsdotter som är född i Kaga 22 juni 1753.
Kaga (E) CI:1 (1694-1800) Bild 155 / sid 301 (AID: v38085.b155.s301, NAD: SE/VALA/00173)
618
« skrivet: 2017-04-20, 23:02 »
Nej, föräldrarna står i kolumnen omedelbart t.h. om barnets namn. Fader Magnus Jonsson, moder Britta Arvidsdotter, hon är 28 år, han är torpare i Gamlagården. Den har egen rubrik i en del hfl och står under Ågården i en del. Faddrarna är Magnus Pettersson, drängen Johan eller Johannes Pettersson (det står dito, vilket väl betyder att han har samma efternamn som föregående), hustru Catharina Torstensdotter, hustru Britta(tror jag) Petersdotter, dito Kirstin Andersdotter. Deras gårdar kan jag inte tyda. Jag får inte ihop det med några av de gårdar som finns i hfl.
Familjen finns på sid. 32-33 i Varnum AI:7, upplägget för 1789-90
Varnum (P) AI:7 (1780-1809) Bild 30 / sid 33 (AID: v44706.b30.s33, NAD: SE/GLA/13613)
619
« skrivet: 2017-04-20, 21:51 »
Han var född i Ullared:
Ullared (N) CI:3 (1798-1839) Bild 45 / sid 77 (AID: v93670.b45.s77, NAD: SE/LLA/13430)
Det står korrekt födelseort när han flyttar från Okome till Ljungby 1855 (inflyttning nr 11):
Ljungby (N) B:1 (1828-1860) Bild 106 (AID: v92946.b106, NAD: SE/LLA/13250)
Men sedan blandar man ihop det så att det blir ett fel som hänger med.
620
« skrivet: 2017-04-20, 11:17 »
621
« skrivet: 2017-04-19, 19:47 »
Det ser jag fram emot. Lisbeth Christophersdotter var min ana nio generationer bakåt. Ha en trevlig semester så länge.
622
« skrivet: 2017-04-18, 13:58 »
Lysning gjordes i brudens hemsocken. Vanligen skedde även vigseln där, så om hon inte kom från Norra Rörum kan det vara svårare att hitta henne.
623
« skrivet: 2017-04-18, 12:25 »
Moderns namn står inte. Det är vanligt vid den här tiden att endast fadern nämns. Modern är underförstått hans hustru. Rätt irriterande för nutida släktforskare, när det dessutom inte finns någon husförhörslängd där man kan finna hustrun, men så är det. Lägg märke till att inte heller de kvinnliga faddrarna nämns vid namn utan endast som någons hustru. Ett sätt att finna hustruns namn kan vara att leta i vigselboken om sådan finns.
624
« skrivet: 2017-04-13, 20:48 »
Ja, det är nog inte otroligt. Dock har jag sökt efter den här gossen i Allmänna Barnhusets rullor utan att finna honom.
625
« skrivet: 2017-04-12, 22:50 »
Slutet är:
Lefwat stilla och Christl. samt älskat Guds ord och warit sorgfällig i synnerhet på sin dödssäng om sin salighet. Haft god hälsa till sista lefwnadsåret, på hwilket hon nästan ständigt warit sängliggande, plågad af andtäppa och bröstwärk, hwilken sjukdom ändade dess lif den
Men vad står det mellan "Medelpad och" och "af bonden"? Det klarar jag inte av.
626
« skrivet: 2017-04-12, 18:16 »
I en mönstringsrulla från Stockholms sjömanshus 1806 finns förkortningen B. H. G. framför ett namn. Det är en 14-årig yngling som har 2 Rdr i månadshyra. Som jämförelse har den 17-årige kajutvakten (som jag antar att C. V. betyder) 4 Rdr. Vad kan B. H. G. tänkas betyda.
Stockholms sjömanshus (AB, A) DIa:60 (1806-1806) Bild 300 / sid 286
627
« skrivet: 2017-04-10, 13:26 »
Nu har jag hittat Sjöfrökens avmönstring i Stockholm i juni 1865.
Stockholms sjömanshus (AB, A) DIa:119 (1865-1865) Bild 1910 / sid 165 (AID: v655477a.b1910.s165, NAD: SE/SSA/0826A)
Av dem som mönstrade på i Västervik 1862 är bara styrman, båtsman, matrosen, en lättmatros, en jungman och kajutvakten kvar. Styrman Bror Isac Faley har blivit kapten, men han har inte seglat direkt hem för de kommer från Havanna. En ny styrman, A. E. Sjöstrand från Kalmar har mönstrat på. Övriga nya är två svenskar, två holländare en dansk och en norrman. Alla nya utom styrmannen har hyran bestämd i gulden, så de har nog mönstrat på i Batavia, som ju var en holländsk koloni.
Huvudredare för Sjöfröken var S. Godenius. Det lär väl vara Samuel Godenius som 1871 var med om att stifta Rederi AB Svea.
628
« skrivet: 2017-04-10, 00:16 »
Ja, Herman August begravdes den 27 juli i Batavia. Koleralik ville man väl få ned i jorden så snart som möjligt. Det är faktiskt för att begravningsorten står som jag vet att han dog i Batavia. Som ort för dödsfallet har man märkligt nog angivit hans adress i Stockholm. Av de fyra syskonen Prehn blev bara dottern Cornelia kvar, men hon levde desto längre. Hon tog hand om Carl Fredriks dotter när även hans hustru dog 1866, men 1869 dog även Carl Fredriks dotter. En tid senare blev min mormors mor fosterbarn hos Cornelia Prehn. När min mormors mor gifte sig fick Cornelia följa med och bodde sedan hos dem tills hon dog 1914, 97 år gammal.
629
« skrivet: 2017-04-09, 22:50 »
Det fanns en bouppteckning för Herman August Prehn. Där står att Carl Fredrik dog den 26 augusti 1864, så nu har jag ett datum i alla fall. Det är väl högst troligt att Sjöfröken låg kvar i Batavia då och att även Carl Fredrik dog i kolera. Därmed var både kapten och konstapeln döda och enda befäl kvar var förste styrman, om nu inte han också var död. Hur gjorde man då? Försökte man få tag i befäl på plats eller sände man ned folk från Sverige. I december 1865 har Sjöfröken sålt en last plank från Stockholm i Sydafrika, så skeppet har tydligen kommit hem i alla fall. Jag fick också veta att den tredje brodern, Julius Ferdinand, vars öde jag har letat efter, avreste till utrikes ort 1834 och sedan inte hade hörts av. Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (AB, A) F1A:606 (1865-1865) Bild 2220 / sid 65 (AID: v223316.b2220.s65, NAD: SE/SSA/0145a) https://newspaperarchive.com/cape-and-natal-news-dec-19-1865-p-6/
630
« skrivet: 2017-04-09, 20:39 »
Tack igen. De första fallen i andra halvan av maj 1864 står det, och i mitten av juni var sjukdomen spridd till hela Batavia. Det styrker datumet 26 juli för Herman Augusts död. Dödsfallet är inskrivet i Tyska S:ta Getrud FIa:3 mellan ett dödsfall den 10 september och ett den 15:e. Underrättelsen har alltså nått hem på cirka sju veckor, vilket jag tyckte verkade kort. Men 1864 fanns väl en rutt med landstransport över Sueznäset.
Betyder det att du inte har funnit senare uppgifter, att de sannolikt inte har kommit hem efter 1862. Om man kom hem mönstrade man väl av?
Jag har försökt att söka på Sjöfröken, men det fanns tydligen en annan bark med samma namn, byggd 1875, som gärna dyker upp i sökresultaten.
631
« skrivet: 2017-04-09, 10:45 »
Jag hade inte tittat i notisen från Australien, men nu gjorde jag det. Där står ju faktiskt att hon skulle till Batavia. Men det kan ju inte ha tagit ett och ett halvt år att komma dit, så det måste väl ändå vara en annan resa 1864.
632
« skrivet: 2017-04-09, 08:55 »
Anna is not a daughter. The letter before her name is an h, so she is the wife (hustru), and Ripatti is her surname.
Eva died of "trånsjuka". That is usually tuberculosis, but is sometimes used about other diseases causing emaciation. I think the entry in the column after her name is: Skom(akare) Peter Sköns hustru. That is: Cobbler Peter Skön's wife.
633
« skrivet: 2017-04-08, 19:14 »
Tack för den informationen. Jaså minsann, han hade mönstrat på hos lillebror. Herman August var Carl Fredriks åtta år yngre bror. Han dog i kolera i Batavia den 26 juli 1864. Men det måste väl ha varit nästa resa. Om de var Adelaide i december 1862 så är det väl inte troligt att de var i Batavia i juli 1864 på den resan. De bör väl ha varit hemma igen 1863 och hem från Australien brukade man väl ta vägen runt Kap Horn.
Men det verkar nästan finnas ett samband mellan dödsfallen. Jag har trott att det var en slump att båda dog 1864. Carl Fredrik kan ju ha fått kolera han också. Fast då tycker man att det borde ha stått i Karl Johans död-och begravningsbok.
634
« skrivet: 2017-04-07, 12:51 »
I Karl Johans hfl för tredje roten 1858-64 finns på sidan 96 sjömannen Carl Fredrik Prehn med familj. Han uppges död 1864. Jag har letat igenom död- och begravningsboken för detta år utan att finna honom. Jag har även tittat på 1865, för om man dog till sjöss eller i främmande land kunde det ju ta någon tid innan underrättelsen nådde hem. Jag har även tittat i Gustavi och i Kristine utan reslutat. Har någon någon idé om var jag mer skulle kunna söka uppgifter om hans död?
I arkivförteckningen är AI:27 andra roten och AI:28 tredje roten. I SVAR har man följt detta så där finns han i AI:28 bild 54.
Man verkar ha gjort fel när man klistrade lappar på ryggarna för där står det AI:27 på tredje roten och AI:28 på andra roten. AD har följt detta så där finns han i AI:27 bild 52.
635
« skrivet: 2017-04-06, 23:11 »
nachgelassen=efterlämnad
ehelich=äktenskaplig
Jag vet inte mera om Krackow än man kan läsa på Wikipedia. Det är nog närmast en bondby.
636
« skrivet: 2017-04-06, 21:34 »
Om man lägger till en person som fosterförälder så skapas det automatiskt en tom relation och en okänd partner till den personen. Det är lite fånigt, för någon sådan behövs ju inte för att bli fosterförälder. Går det att undvika på något vis?
637
« skrivet: 2017-04-06, 21:18 »
Jag kan ju göra ett försök.
Johan Schick von Krackow aus Pohlen, Goldschmidt, mit J. Elisabeth Larstochter,
Lars Larssons bürgers al(l)ein nachgel. ehel. tochter.
Krackow ligger nu i Tyskland på gränsen till Polen, men det kan väl vara Krakow som avses. Det är kanske troligare, för Krackow verkar vara en ganska liten ort.
Prästen har glömt ett l i "allein". Jag har tittat i en del andra notiser där det skrivs med två l, och "allein" är det enda ord jag kan komma på som ger någon mening här.
638
« skrivet: 2017-04-06, 14:19 »
Tack igen. Han har alltså inte lyft pennan mellan s och kroken över u. Det är väl sånt man ska tänka på kan ske.
639
« skrivet: 2017-04-06, 13:44 »
Jaha, det var "verstorben". Jag tänkte mig att det skulle står "gestorben", men det kunde jag ju inte få ihop det till. Tack.
640
« skrivet: 2017-04-06, 13:14 »
Jag har i dödsnotiser i Tyska S:ta Gertrud stött på ordet "Andzehrung", t.ex:
8:ten febr. starb des vormal. SeeCap. H. Prehns Ehegattin, Frau Anna Charl. geb. Julius, im 56:ten Lebensjahre, an d. Andzehrung"
Tyska S:ta Gertrud FIa:2, nr 2 1831, bild 45 (AD), bild 52 (SVAR)
Uppslagning i ordböcker och googling ger ingen förklaring. På svenska har väl "täring" bl.a. använts om tuberkulos. Kan "Andzehrung" vara lungtuberkulos?
641
« skrivet: 2017-04-06, 11:41 »
Tyska S:ta Gertrud EII:1 sidan 116, AD bild 61, svar bild 66. Den 11 oktober 1807 vigs Johan Friedrich Prehn och Charlotta Julius. Jag har lyckats tyda det mesta i notisen men går bet på det första ordet på tredje raden, alltså det som står före "Herr Gregor Julius". Jag undrar också över ordet före "Stralsund" i slutet av andra raden. Det borde vara "in", men ser lite konstigt ut. Så undrar jag vad "Charte" är i detta sammanhang. Den enda betydelse som ges i nutida ordböcker är den som motsvarar engelskans "charter". Är det en avgift för vigselbeviset? Beloppet är väl 1½ Riksdaler Banco.
642
« skrivet: 2017-04-05, 18:30 »
Yterligare ett tips för vad det nu kan vara värt. Den 11 november 1768 flyttar en filhuggare Peter Brobeck in i Göteborgs Gustavi. Han kommer närmast från Örebro och är född i Eskilstuna.
Göteborgs Gustavi B:1 sidan 54
643
« skrivet: 2017-04-05, 17:43 »
Vid den första dottern Anna Sophias dop är en av faddrarna hökaren Johan Brobeck. Han finns på sidan 22 i Göteborgs Gustavi AIa:1 och är 31 år 1818. Det kan väl vara en bror till Johanna.
644
« skrivet: 2017-04-05, 16:43 »
Om du tittar i Säve AI:2 t.ex. på sidan 47 i det sista upplägget (1822-1825) (AD bild 202) så finner du ungefär på mitten samma föräldrar, Rote B(åtsman) Olof Hising med hustru Malena Halfvarsdotter. Bland barnen finns dottern Helena född 1815. Så ja, det är nog rätt August.
645
« skrivet: 2017-04-05, 15:13 »
Det står nog "Denna pigas vistelseort är tvistig". Av den andra notisen att döma så har det varit en tvist mellan Hogrän och Väte om vem som hade försörjnungsansvaret.
646
« skrivet: 2017-04-05, 09:24 »
Det står ingenting om födelseort i vigselboken, men i hfl står det "Fors Jämtland", vilket alltså är fel. Hon är född i Fors i Västergötland.
Fors C:5 sidan 31
647
« skrivet: 2017-04-05, 08:41 »
Det översta talet, 47/192, är väl gårdens mantal. 192 är ju en vanlig nämnare i sådana, som uppstår efter upprepade klyvningar där man en gång har delat i tre.
648
« skrivet: 2017-04-04, 20:21 »
Om du går in på Härjedalen i stället, så hittar du Älvros.
649
« skrivet: 2017-04-04, 14:42 »
650
« skrivet: 2017-04-04, 14:36 »
1880 flyttar fadern till Västerlövsta och där återförenas de.
651
« skrivet: 2017-04-04, 14:16 »
Eva Sofia Häll är 1950 med sin man skriven på Lundbladsvägen 5A i Eskilstuna. I familjen finns en pojke Hans Otto född 1937-07-14 I Eskilstuna Fors. Hans föräldrar i födelsenotisen är Nils Otto Harry Pettersson och hans hustru Anna Ingeborg född Dahlström. Hon dör 1939-12-07. Hans Otto har då 1939-11-23 flyttat till Nydala, Hugelsta i Eskilstuna Kloster.
652
« skrivet: 2017-04-04, 13:45 »
653
« skrivet: 2017-04-04, 12:19 »
Om du följer honom bakåt från Anderslöv, så kommer du att träffa på honom hos föräldrarna, och se hur det har gått till att födelsdatum har ändrats. I korthet:
Vid en flyttning inom Källstorp ändras 31/1 till 31/8 Källstorp AI:6 sidan 48
1843 flyttar han till Äspö. När han skrivs in i hfl blir 31/8 till 13/8 Äspö AI:4 bild 34 (SVAR)
I Anderslöv blir 13/8 till 19/8 Anderslöv AI:5 bild 279 (SVAR)
654
« skrivet: 2017-04-04, 10:22 »
Det är fel Kvänum. Åliden ligger i Kvänums socken, numera i Vara kommun. Här är det byn Kvänum i Kållands-Åsaka socken det är frågan om. Det är platt landskap så det enda ställe man kan tänka sig att det har funnits en farlig lid är där vägen korsar Kvänumsbäckens ravin. Numera har man schaktat ur slänten och gjort en bank i botten, så att det bara är en svacka på vägen, men det var nog brantare förr. https://goo.gl/maps/FYVH9Q6kmk52
655
« skrivet: 2017-04-04, 09:42 »
Vargeringsmanskapet was a reserve for the regular soldiers in the allotment system. A member of this reserve, a "vargeringskarl" was contracted to enter service if a regular soldier died or became unable to serve. There is a place called Rikonlahti south of Pieksämäki. I guess that Rikonpelti was somewhere near. https://www.google.se/maps/@62.2368534,27.2451885,14.5z
656
« skrivet: 2017-04-03, 22:18 »
Du finner dem på sidan 137 i Uppsala Domkyrko AIac:3. Adressen i sonens dödsnotis är säkerligen Vaksalagatan 30, men det ligger inte i Fjärdingen, så det var nog inte där de bodde.
657
« skrivet: 2017-04-02, 10:31 »
Tackar. Det var ju väldigt mycket jag fick veta där. Då kan man väl anta att han blev avrättad 1714 och att det är därför han inte finns i Torsångs begravningslängd 1714. Hustrun Elisabet var 49 år vid sin död 1727 enligt begravningsnotisen, men hon finns inte i Torsång C:1 åren runt 1678, så hon verkar också komma någon annan stans ifrån.
658
« skrivet: 2017-04-01, 21:39 »
Det är den 27/10, inte 27/1. Det står:
Föddes kusk Ola Nilson och hust: Elnas sohn i Måryd. Christ: 29e Nils. Susc: Jöns Matsons hust: Kjerstena. Faddrar Ola Jönsson och Jöns Anderson.
Susc: betyder susceptrix, d.v.s. hon bar barnet till dopet.
659
« skrivet: 2017-04-01, 18:13 »
Tack för tipsen. Även 1711 finns det en notering i mantalslängden. Jag tycker det står "stämbd". Ordet "mantjuv" finns inte i SAOB eller Rietz dialektlexikon. Det är faktiskt ogooglebart. Sammansättningen "männsikotjuv" finns i SAOB dock utan någon förklaring om vad skillnaden mot bara "tjuv" skulle vara. Vi får väl se om domboksläsandet ger något. Det är rätt många sidor, men man behöver väl inte läsa allt om man håller utkik efter frasen "Kom för tinget" och ser efter vem eller vilka det var som kom för tinget. Dombok för 1712 verkar saknas, men om han var "flychtig" då kan man ju hoppas att han lyckades hålla sig undan så länge att han kom för tinget 1713.
660
« skrivet: 2017-03-31, 23:17 »
På sidan 67 i Torsång AI:1 finns Harald Didriksson med hustru Elisabet Christophersdotter och dottern Brita. Han uppges död 1714, men finns inte i begravningslängden detta år. Framför hans namn i hfl står det såvitt jag kan se "Tiuf". Det kan väl betyda att han inte är begravd i Torsång. Jag har försökt ta reda på hur stöld straffades på den tiden, men de beskrivningar jag har hittat är inte särskilt precisa. Klart är väl att man kunde bli avrättad vid upprepade brott. Men om man inte blev avrättad, hur straffades man då? Jag tänkte att jag skulle se efter i domboken om han förekommer där. Då är frågan vilken häradsrätt jag ska söka i. Torsångs tingslags häradsrätt tycks inte börja förrän i andra halvan av 1700-talet. Kan det vara Kopparbergs och Säters län och Österdalarna?
661
« skrivet: 2017-03-30, 13:40 »
Hej Leif och tack för nformationen.
Ja, det är 9 mil fågelvägen mellan Torsång och Orsa. Det måste ha tagit honom flera dagar att ta sig till mönstringen i Orsa i januari 1763. Använde man skidor i Dalarna på den tiden eller fick han pulsa och gå? Men vid övningar på Rommehed hade han ju desto närmare.
Det här förklarar också att Carl Jonsson Giers kunde flytta från Tronsjö till Viken men ändå vara kvar på samma rote.
Det ger också upphov till en del frågor. Torpet var ju inte bara en bostad. Det var ju också ett stycke jord där soldaten genom eget och familjens arbete kunde skaffa en del av familjens försörjning. En annan del skulle han få in natura av rotens bönder. Hur var det detta ordnat när det inte fanns något torp?
662
« skrivet: 2017-03-29, 20:51 »
Harald Didriksson och Elisabet Cristophersdotter i Tronsjö, Torsång får 1703 en dotter Brita. Harald dör 1714 och någon gång mellan 1720 och 1727 gifter sig Brita med Anders Andersson. Eftersom vigsellängden från den tiden är så vattenskadad att stora delar är oläsliga, gick jag till mantalslängderna för att hitta ett ungefärligt datum för vigseln. Då fann jag:
1719 står Harald Didrikssons änka och hon betalar för en hustru
1721-1723 finns hushållet inte med. Kan det tolkas som att änkan då hade blivit 63 år och inte behövde betala något?
1724 finns Harald Didrikssons dotter och betalar för en dotter. Hon är då 21 år, men skulle hon inte ha börjat betala från 18 år?
Hon är också med 1725-1727 men 1725 och 1727 betalar hon inget. Det finns en anmärkning som jag tyder till "tienar". Betyder att hon var i tjänst någon annan stans?
1728 står Anders Andersson och betalar för en man och en hustru.
Tilläggas kan att jag sedan hade sådan tur att jag hittade vigseln 1727 på en av de få läsliga sidorna.
663
« skrivet: 2017-03-29, 19:10 »
Tack för svaren, Det fanns alltså en Giers även vid Orsa kompani. Det var ju lite förvirrande. Jag kollade tidigare rullor. Den föregående soldaten var död i Stralsund 1758 och vid mönstringen 1761 var roten vakant men sen tillträdde väl Anders Andersson rätt snart.
Rättelse: Rullan från 1761 gällde kommenderingen i Pommern och där var Anders Andersson inte med, men jag hittade en rulla från 1763 där det står att han har fyra år i tjänst, så han var tydligen antagen 1759.
Men det är lite konstigt att han tydligen bor kvar i Torsång, för nr 54 Giers vid Orsa kompani hörde hemma i Ore socken enligt rullorna, medan nr 133 Giers i Torsång som jag nämnde tillhörde Överstelöjtnanens kompani.
Kontentan tycks vara att det 1759-1766 fanns två aktiva soldater Giers i Torsång, Carl Jonsson Giers som bodde i Viken och Anders Andersson Giers som bodde i Tronsjö.
664
« skrivet: 2017-03-29, 17:44 »
I Torsång AI:3 (1739-1771) står på sidan 144 i originalpagineringen (fol. 137 i maskinpagineringen) att Anders Andersson i Tronsjö, född 1731-11-05, är soldat med namnet Giers, men detta har inget stöd i Dalregementets rullor. Giers är nr 133 vid Överstelöjtnantens kompani och roten ligger i Torsång, men vid generalmönstringen 1767 heter soldaten Carl Jonsson och har varit på roten i 25½ år. Det noteras att han är orkeslös och får avsked. Vid nästa mönstring 1773 står det att roten först har varit vakant, så har en volontär antagits 1770 och varit där i två år varefter roten åter blivit vakant. Vid följande mönstringar, 1774 och 1778, är det åter olika volontärer på roten. Ingen gång nämns någon Anders Andersson.
Hur kan detta hänga ihop? Man kan väl inte bara ha hittat på att han var soldat.
665
« skrivet: 2017-03-28, 21:37 »
Den andra Elenas far heter ju Börge Börgesson och inte Börge Månsson och han bor i Torvmossared och inte i Långås.
666
« skrivet: 2017-03-28, 20:55 »
Nej, så här är det:
Börje Månsson är gamlefar. Han är far till Inger (Lindome C:3 sidan 215) och Helena (Lindome C:3 sidan 239). Deras mor hette Anna Jönsdotter men är uppenbarligen död. Troligen är Börje också far till Måns Börjesson, men honom har jag inte funnit i födelse- och dopboken. Börje som är född 1727 kan ju vart fall inte vara son till Måns som är född 1774. Börta Bengtsdottter är inte gift med någon för hon är piga, men hon gifter sig 1800 med en man i Aplegården i Kållered (Lindome C:4 sidan 328)
667
« skrivet: 2017-03-28, 16:44 »
Inget direkt svar, men jag skulle börja med att leta fram lysningen. Där bör det stå om de har Konungens tillstånd och i bästa fall någon beteckning på skrivelsen.
668
« skrivet: 2017-03-28, 09:40 »
Nej, Torsång AI:2 är i ganska dåligt skick. På många sidor är det mest utflutet bläck. Den här sidan var ändå ganska hyfsad, men bilden jag bifogade har jag justerat i Photoshop för att framhäva texten.
669
« skrivet: 2017-03-28, 09:16 »
"En stilla och sagtmodig man" står det. Fortsättningen är: Han led af maga och ...
sedan kommer ett knepigt ord. Det börjar ju med "buk" men resten ser ut som "aga" eller "age". Det skulle kanske kunna betyda buksmärtor, men jag har inte hittat något exempel på ett sådant ord någon annan stans.
670
« skrivet: 2017-03-27, 13:21 »
Vad står det efter "Kunde läsa" (andra raden)? Vad står det mellan "något" och "37 år" (sjätte-sjunde raden). Ett avstavat "utom"? Vad står det efter "Ägt 2 söner 1 dot." och till slutet. Är åldern "63 åhr och något utom", d.v.s. 63 år och några månader? Större bildTorsång AI:2 bild 152 (SVAR)
671
« skrivet: 2017-03-27, 10:08 »
Carls far hette Bengt Jönsson och hans mor Brita Andersdotter. Han föddes 1768-08-14 (Lindome C:3 sidan 237). Elena föddes 1768-12-16 (Lindome C:3 sidan 239).
Det står "Måg" framför Carl i AI:1.
672
« skrivet: 2017-03-24, 22:17 »
Tack för svaret och förklaringen. Och Lars Anderssons dödsnotis hade jag inte heller hittat. Anders Larssons födelse 1706 hade jag hittat, men när man inte kan följa en person hela vägen, kan man ju inte vara säker på att det är rätt. Det hände ju att barn dog och att ett senare fött barn fick samma namn. Det tror jag f.ö. är fallet med Lars Andersson. Det finns två Lars, son till Anders Larsson i Kårtylla, en döptes 1678-06-02 (Torsång C:1 sid 70) och en döptes 1681-06-19 (Torsång C:1 sid 89). I längden över testamentspengar står det att Anders Larssons hustru i Kårtylla kom och lade något som jag inte kan tyda för sitt barn den 31 juli 1678 (Torsång C:1 sid 222). Så det verkar som om den förste Lars har dött.
Tillägg: Nu ser jag att det står i dödsnotisen att han var född 1678, men där tror jag prästen tar fel. Det står också att han gifte sig i sitt 24:e år. Han gifte sig med Anna Jöransdotter 1704-10-16 (Torsång C:1 sid 35), så det stämmer med att han var född i juni 1681.
673
« skrivet: 2017-03-24, 19:17 »
Moderns namn står inte. Det står:
14 Ejusd. föddes i Saxtorp Reserve Ryttaren Jöns Fribergs dotter Anna, och döptes följande söndag
faddrar, husmannen Erland Jönsson och Ryttaren Gudmund Angrehn ibm, samt husmannen Pehr Anderssons hustru Elna Niclasdotter och Angrehns hustru Sissa
674
« skrivet: 2017-03-23, 21:49 »
Kvarteret Mode ligger i Svartbäcksroten, AIaa:3a,b. Det finns register över kvarteren med hänvisning till sidor i början av volymen.
675
« skrivet: 2017-03-22, 10:03 »
Du har väl lagt det här i fel socken. Nu kollade jag dem i Bräkne-Hoby hfl och det står att de är födda i Jämshög. Där är det en lucka i fb, men det står i Bräkne-Hoby att de kom från Örkened 1838 och där hittar du födelsedatum i hfl.
676
« skrivet: 2017-03-22, 09:33 »
Någon Magnus finns inte i Jämjö CI:5 1804. Det finns ingen Elna heller men det finns en Helena född 1804-12-16. Hennes föräldrar är båtsmannen Nils Bingman och Stina Carlsdotter i Binga.
677
« skrivet: 2017-03-22, 08:55 »
Namnen ser väl ut att stämma. Platsen är Krokhuset.
678
« skrivet: 2017-03-21, 22:21 »
Det står "Husförhör hos Anders Larsson d. 2 Nov. 1825 och hos Olof Jonsson d. 15/11 28 af Kruskopf"
Salomon Anton Kruskopf var komminister i Bolstads pastorat.
679
« skrivet: 2017-03-21, 00:52 »
Krüger och Åkerhult
Det är Skånes-Fagerhult, inte Fagerhult i Småland.
681
« skrivet: 2017-03-20, 13:46 »
Jag fick problem med Häradsekonomiska kartan i Firefox. Det blev bara ett vitt fönster när jag försökte öppna en karta. De visade sig bero på att Firefox inte stöder DjVu-pluginen längre. Men numera finns ju en fristående DJVu viewer. Då gällde det bara att få kartan öppnad i den i stället för ett webbläsarfönster. Det visade sig vara ganska enkelt när jag väl hade kommit på hur jag skulle göra. Man behöver bara ändra en rad i funktionen openMap som finns i filen LAN.JS i mappen Haradskartan\ROOT\LAN.
Ta bort anropet till openWin och lägg till raden:
window.open("../" + this.file);
När man klickar på en karta får man nu upp en dialogruta där man kan välja att öppna den i DjVu viewer.
682
« skrivet: 2017-03-20, 10:01 »
683
« skrivet: 2017-03-19, 22:57 »
I Torsång F:1 finns på sidan 70 Anders Larsson i Milsbo död den 5 apri 1792. Det står att han är född 1707-11-01 i Kårtylla och gift 1730-10-04 med Lisbet Ersdotter från Milsbo. Torsång C:1 slutar 1707-10 och C:2 börjar 1708 (och är dessutom illa skadad). Återstår att försöka hitta Anders Larsson i Torsång A1:1. Där finns på sidan 33 som tillhör första upplägget,1712-1719
Anders Larsson (död 1717)
hans hustru och sedan änka Karin Nilsdr
deras son Lars Andersson
hans hustru Anna Jöransdr (död 1714)
tre pigor
sonhustru Anna Larsdr
son Anders Larsson
dottr. Kirsten Larsdr
Lars har tydligen gift om sig efter första hustruns död. Om Anders hade varit Anna Jöransdotters son borde han väl ha stått direkt under henne. Nu ser det ju ut som om han är Anna Larsdotters son. Men i så fall kan han ju inte vara född 1707 utan tidigast nån gång 1715-1716 och då kan väl inte ha gift sig 1730. Så är det fel Anders jag har hittat? Jag hittar ingen annan Anders Larsson i Kårtylla.
684
« skrivet: 2017-03-17, 21:57 »
Nej, det är Tostared J112-25-12.
685
« skrivet: 2017-03-17, 09:40 »
Om man söker i Rotemansarkivet i Stockholm så finns han inflyttad från Skön 1895-06-28. I Skön uppges han inflyttad från Varberg 1889-11-15.
686
« skrivet: 2017-03-16, 13:44 »
During the period of transtion from patronymics to family names you can find women with a patronymic ending in -son (Sweden) or -sen (Norway). My grandfather's first wife was called Persdotter when they married in 1888, but when she died in 1902 she was namned "Nilsson, born Persson". Nilsson was his name. I lived in Alfta in western Hälsingland in the 1950s. At that time patronymics were still in use there, but the ending -dotter was out of use, so both boys and girls were given patronymics ending in -son.
My grandfather's brother Anders Nilsson moved to Norway and changed his name to Nilsen. In a record from 1900 all his children are called Andersen, both boys and girls.
687
« skrivet: 2017-03-15, 18:10 »
Det är väl de tre soldattorpen på den här kartbilden från 1890-talet. Samma plats idag: http://kartor.eniro.se/m/UU6MgDe tre husen är nog nyare, men kan ligga på samma platser.
688
« skrivet: 2017-03-15, 10:00 »
Ja, det är mycket skräp som finns på platser som Geni och MyHeritage. Jag har t.ex. stött på min mormors yngsta bror i två versioner, en korrekt och en som uppges vara halvbror till sina syskon inklusive den andra versionen av honom själv.
Vad gäller Elians förfäder så är det en svensk som har lagt in uppgifterna och han har nog haft en del källor för han återger en del uppgifter, men att någon nämns t.ex. i en uppbördslängd bevisar ju inget släktskap. Om vi går bakåt från Elian så ser det ut så här:
Erik Jönsson f. c:a 1562, Lämnade till Älvsborgs lösen 176 mark 2 öre
Jöns Eriksson f. c:a 1536 i Ringshyttan, Nora
Erik Jönsson f. c:a 1504 Ålades att hålla 2 hästar för kronans bruk
Sedan har han fått något fel upptäckte jag för Erik Jönssons far uppges vara:
Jöns Tysk f. 1525
Peder Tysk f. 1492
Olof Thysk f. uppskattat mellan 1427 och 1487 Fick frälsegårdar av Erik 1451-1482 (?) samt sköldebrev
Om han har hittat den yngste Erik Jönsson på samma gård som Elian, så kan han kanske accepteras, men om Jöns Eriksson var född i Nora så måste det ju finnas något som visar att han har flyttat till Skedvi. Kopplingen till Tyskarna är ju helt fel.
689
« skrivet: 2017-03-15, 00:33 »
The records of Arvika show that Jan Jernberg, Maria Andersdotter and their three surviving children, two daughters and Leonard, moved to Christiania in Norway (present Oslo) on April 28, 1875. (Arvika household records 1872-1877, page 498)
Had his father not had a family name, he would have been called Jansson, but as his father had a family name he would probably have been called by that name.
690
« skrivet: 2017-03-14, 19:21 »
The record states that she is born in Digernäs, which is a village i Transtrand. You can find her in the birth records of Transtrand and with her parents on page 230 of the houshold records for 1805-1814.
691
« skrivet: 2017-03-14, 18:53 »
Nu har jag hittat både Elian och Kerstin i längderna över testamentspenningar. Det står ju ålder också, så med reservation för osäkerheten kan man uppskatta när de föddes och det är på 1500-talet, så nu har jag kommit hyfsat långt tillbaka. Så har jag på geni.com hitta uppgifter om Elians förfäder ända tillbaka till 1400-talet. Den förste kände skulle vara en Olof Thysk. Vad ska man tro om det? Det framgår inte vilka källor uppgifterna kommer ifrån. https://www.geni.com/people/Olof-Thysk/2338314
692
« skrivet: 2017-03-14, 13:42 »
Tack för de tipsen. Med Resare har jag kommit 10 generationer bakåt från mig själv.
693
« skrivet: 2017-03-14, 13:24 »
Men det finns en hustru Margareta med dotter Karin i Tyskbo på uppslag 8. Det skulle väl kunna vara Anders Elianssons blivande svärmor och hustru.
694
« skrivet: 2017-03-14, 11:44 »
Ja, jag hittade lite om Kvarnsveden på bygdeband.se. Olof var äldst så han övertog Qvars och hans yngre bror Anders byggde Lisselqvars står det där. Det är roligt att det finns så gamla böcker bevarade från Stora Skedvi. Jag har hittat fram till Olof Anderssons hustrus farfar. Hon hette Anna Gustafsdotter och hennes farfar var löjtnanten Christopher Resare i Kyrkbyn, född omkring 1603.
695
« skrivet: 2017-03-13, 21:08 »
Ja, det var fel även här. Jag hittade vigselnotisen. De vigdes den 9 oktober 1710. Då var han 32 år och 8 månader och när han dog hade han varit gift i 21 år och 8 månader.
Primärkällor är förstås att föredra, men man kan väl inte alltid lita på dem heller. Ibland får man intrycket att noteringar inte alltid gjordes i nära anslutning till händelserna, utan senare och i klump.
696
« skrivet: 2017-03-13, 13:46 »
I Stora Skedvi AI:1 finns i Tyskbo på uppslag 51, 102 och 143 Anders Elianson med hustru Karin och svärmor Margeta. Han saknas i de första uppgifterna om Tyskbo men på uppslag 9 finns en Lars Elianson och en Erik Elianson. Anders dog den 21 december 1712 och enligt personalieboken hade han varit gift i 45 år. Det stämde inte, men 21:a söndagen efter Trefaldighet 1670 har Anders Elianson i Kvarnsveden blivit vigd. Kvarnsveden finns inte i hfl, så jag utgår från att när det i dop- eller vigselnotiser står "Qwarsweden", så är det personer som är skrivna i Tyskbo i hfl. Det märkliga är nu att bruden uppges vara Margeta Olofsdotter från Tyskbo. Vad har hänt? Har prästen förväxlat bruden med brudens mor? Man kan se på uppslag 102 i hfl att hustruns namn är ändrat. Det verkar ha stått Margeta först och sedan har det ändrats till Karin. Det är lite konstigt för uppslag 51 är väl äldre och där står det Karin utan ändring. AI:1 verkar vara längder för flera perioder som är bundna i en volym. Vet man ungefär vilka år de är från?
697
« skrivet: 2017-03-12, 22:55 »
Olof Anderssons dödsnotis är daterad Andra Böndagen, som 1732 inföll den 9 juni. Det står att han dog "idag 8ta dagar sedan". Jag antar att åtta dagar enligt gammal sed betyder en vecka, d.v.s. att han dog den 2 juni. Jag har också hans dopnotis som är daterad Domenica Esto mihi 1678. Det var den 10 februari, så han bör vara född i början av februari. Nu kommer det knepiga. Det står i personalieboken att han blev gift när han var 31 år och fyra månader, att han har varit gift i 22 år och 8 månader samt att han var 54 år vid sin död. Detta går ju inte ihop med med födelse i början av februari. Om man däremot antar att den som skrev dödsnotisen felaktigt räknade med att han var född runt månadskiftet maj-juni och att han gifte sig i september-oktober 1709, så stämmer alltihop. Är det ett rimligt antagande?
698
« skrivet: 2017-03-11, 20:51 »
Tack! Det var ett konstigt T. Jag ville ha det till ett E och fick inte ihop det. Jag antar att sistlidne tisdag 8 dagar betyder en vecka före senaste tisdag, d.v.s. den 11 februari om det lästes upp den 23 februari.
699
« skrivet: 2017-03-11, 19:03 »
Vad står det framför "8ta dagar"?
700
« skrivet: 2017-03-11, 18:16 »
I Stora Skedvi F:1 finns en text om Anders Eliasson som är daterad fjärde dag jul (1712). Det ser ut att vara en text som lästes upp i kyrkan antingen när dödsfallet tillkännagavs eller vid begravningen. Vad ska man tro att datumet betyder, datum för dödsfallet eller datumet då texten lästes i kyrkan? Jag kan tillägga 28 december 1712 var en söndag och det står att han dog en söndag, men texten lästes väl också i kyrkan en söndag, så det ger ingen ledning.
701
« skrivet: 2017-03-03, 15:50 »
Självspillingar (obs stavningen) kunde få begravas på kyrkogården, men enbart norr om kyrkan. Norr var den dåliga sidan där de onda makterna fanns. Det fanns också andra särskilda ritualer. I Håtuna i Uppland finns bevarat utstickande stenar på båda sidor av kyrkogårdsmuren som bildar trappsteg där man bar självspillingens kista över muren. Den fick inte bäras in samma väg som andra kistor.
702
« skrivet: 2017-03-02, 19:33 »
Tack, och där står det att han kom från Gävle. Då är det väl bara att ge upp, om jag inte vill leta igenom alla husförhörslängder där. Jag har hans födelse i Kumla 1801, men 1809 står det att han flyttar till Medevi (Västra Ny) och där hittar jag honom inte. Så har jag honom i Falun igen 1827, men tiden emellan saknas. Tydligen har han i alla fall lärt sig till skräddare under tiden.
703
« skrivet: 2017-03-02, 17:35 »
I Falu Kristine AI:15 fol. 136 finns gesällen Nils Gustaf Wiström ankommen den 27 november 1827 från f. 1362. Vad ska man tro att det sista betyder? I senare hfl står att han kom från Gävle 1827. Flyttningslängder saknas för båda församlingarna, men för Gävle finns efternamnsregister till hfl. Jag kan inte hitta honom där före 1827.
704
« skrivet: 2017-03-02, 16:36 »
Nja, det står ju från Örebro 1808, men det är en konstig notering, för hon finns ju i Västra Ny AI:2 f. 71, där hon står som ankommen från Kumla 1804, vilket stämmer med noteringen i Kumla. Men det kan ju tänkas att hon har varit i Örebro emellan, utan att utflyttningen har blivit noterad. Flyttningslängder saknas för både Västra Ny och Örebro de här åren.
Det är sonen Nils Gustaf jag är mest intresserad av att hitta. Jag tänkte att hon kanske hade gift sig och då hämtat sonen hos fosterföräldrarna, men jag hittar henne inte i lysnings- och vigselboken runt 1809 heller. Jag har också letat igenom Västra Ny AI:4 efter inflyttningar från Kumla, men inte hittat några.
705
« skrivet: 2017-03-01, 20:16 »
I Kumla AI:6 finns på uppslag 316 pigan Anna Pehrsdotter bland prostens tjänstefolk. Hon är 1801 flyttad till uppslag 315 där prostens trädgårdsmästare Nils Widström med familj står. Hon står under sonen Gustaf, född 15/7 1782, och under henne står hennes son Nils Gustaf, född 9/9 1801 och utan angiven far i Kumla C:3. För Gustaf finns kommentaren "Lemnat tillstånd att nedannämnde pigan Anna Pehrsdr intogs i kyrkan såsom hans hustru i Dec. 1801".
Vem är det som har lämnat tillstånd? Är det prästen som har lämnat tillstånd att de behandlas som gifta fast de inte är det? Gustaf var väl för ung för att gifta sig, men man kan väl misstänka att han var far till barnet.
706
« skrivet: 2017-02-27, 12:57 »
I Stockholms mantalslängd 1875, Ladugårdslandet nedre, sidan 3393, finns Agenten Carl H. G. Löhr som "har engageringsaffär för bättre sökande". Vad kan han ha sysslat med?
708
« skrivet: 2016-09-04, 12:37 »
Är du säker på att de placerades i fosterhem? Moderns vuxne son, Lars Enar, flyttar ju hem 1924 och efter hennes död kommer det dit en piga som han gifter sig med 1927. Kan inte de ha tagit hand om hans yngre syskon?
709
« skrivet: 2016-08-22, 19:18 »
Motsvarigheten till den norska odelsrätten hette i Sverige bördsrätt. Den avskaffades 1863. Att Dyngön betecknas som odelshemman behöver inte betyda att Nils Holmberg hade bördsrätt. Om man googlar på ordet "odelshemman" så får man mest träffar i de gamla norska landskapen Bohuslän och Jämtland. Jag gissar att det motsvarar vad som vanligen kallas skattehemman, d.v.s. hemman som innehades med full äganderätt. Detta alltså till skillnad från kronohemman som ägdes av Kronan och frälsehemman som låg under ett frälsegods. Formen "odalhemman" är den vanliga i Sverige och den tycks i allmänhet användas om skattehemman som är ett av de gamla hemmanen i byn till skillnad från avgärda hemman, som var hemman som senare hade tagits upp på byns utmark.
710
« skrivet: 2016-08-18, 19:20 »
Ritningen och fotografiet stämmer inte riktigt överens. Den tredje våningen saknas på ritningen, men den kan ju vara påbyggd senare. Antal portar och andra våningens antal fönster ser ut att stämma överens. Sen är det något konstigt med dateringen av bilden. Det står att huset i mitten, Torggatan 14, byggdes om till utseendet på bilden 1889 och revs 1892. Då kan ju inte bilden vara tagen 1901.
712
« skrivet: 2016-08-15, 22:53 »
Jag tror inte de kom från Garde. Det står nog att han kom från gården, d.v.s. samma gård men ett tidigare uppslag. Han finns ju några uppslag tidigare och där står det att han är flyttad till senare sida. Även hon har funnits på Nyholm på ett tidigare uppslag. Dit har hon kommit från andra gårdar i Norra Sandsjö. Till Norra Sandsjö kom hon 1823 från Hjärtlanda. Det tidigaste jag har hittat henne är i Hultsjö AI:10 (1809-1815) på uppslag 281. Där finns dragonen Zacharias Elg med hustru Rebecca Forsberg och tre barn varav den äldsta är dottern Gustafva.
713
« skrivet: 2016-08-14, 20:53 »
Tack för försöket men det kan inte vara rätt person. min Johan Nilsson var född 1802 25/2 Ekenäs, Törnsfall i Småland. Kanske finns han på annat ställe i Jämshög.
Han kallar sig senare Helvik.
Jo, det är han. Till att börja med så står det det inte 27/2 som födelsedatum utan 23/2. Det är visserligen fel, men stämmer ju med uppgiften du hade från Norra Sandsjö. Födelseorten är otydlig, men är nog inte Västerås. Det framgår också att han kommer till Jämshög från Lösen. Där finns han på Mariefors pappersbruk i annexförsamlingen Augerum, Augerum AI:8 bild 24 (Riksarkivet). Som födelseort anges Västervik som var moderförsamling för Törnsfall. Till Augerum har han kommit från Västrum. Där finns han på Gölpa pappersbruk med rätt födelsedatum, Västrum AI:8 sid. 47.
714
« skrivet: 2016-08-14, 12:18 »
Han finns i utflyttningslängden, Jämshög BII:1, nummer 142 år 1825.
718
« skrivet: 2016-07-28, 17:40 »
Fast frågan var väl inte om allmänheten kunde läsa i böckerna, utan om någon i prästens närhet kunde göra det, och det kunde de.
719
« skrivet: 2016-07-28, 10:35 »
sedan fördes in i kyrkboken vid slutet av året. Min uppfattning av inskrivningar i kyrkböcker är att begravningar och dop skedde på söndagar. Följande vardagar satte sig prästen/klockaren och skrev in uppgifterna. Kyrkböckerna är ju skrivna som dagböcker i kronologisk ordning. För att spara papper indelades sidan i kyrkboken i 3 spalter, en för födda, en för döda och en för vigda, den senare blev tom en större del av året. Beroende på vilken kyrklig aktivitet Födda/Döda som blev störst blev det ju en viss obalans i kyrkboken.
Av ordningen att döma av inskrivningarna tror jag inte att man väntat med inskrivningarna tills året var slut.
Lars-Åke J
Det varierade nog väldigt mycket. När händelse inte kommer i strikt tidsordning så beror det väl på att man har fört in dem så fort man har fått vetskap om dem, men det finns också ställen i böckerna där det ser ut som om många händelser har förts in i klump långt efteråt, kanske rentav ur minnet. Det förekommer att folk har fått fel namn och till och med att dödsfall som står i hfl inte finns i db. Sekretess, som det frågades om var det nog inte så noga med. Den ganska strikta sekretess om personliga förhållanden som vi har nu är ett ganska sent påfund.
720
« skrivet: 2016-07-26, 06:35 »
Karl Viktor died from "convulsions" on Sep. 12, 1863.
721
« skrivet: 2016-07-23, 00:30 »
Beata Wetterin är en annan person född den 17 september 1837 i Norra Björke. Hon finns ju i Thamstorp och är gift med Anders Johan Ferm, Trökörna AI:5 sid. 129.
Sedan har ju Anna Beata en syster Anna född den 13 september 1827 i Norra Björke, vilket väl kan trassla till det.
722
« skrivet: 2016-07-21, 16:21 »
Det finns bara en Sigrid Mathilda i böckerna, men hon anges först vara dotter till Anders och Sigrid och sedan till Mathias och Brita. Man kan se bytet av familj på fol. 253 i Gnarp AI:16. Där står hon som dotter till Anders och Sigrid, sedan är hon struken och anges flyttad till fol. 249 d.v.s. till Mathias och Brita. Frågan är om det hade blivit fel först, men då tycker man att det borde ha varit rättat i fb.
Tillägg: Jag kom på att man kunde titta i fb på Anders och Sigrids nästa barn, dottern Anna Lena f, 21 juni 1872. Även hon anges vara andra barnet, så tydligen hade Sigrid Mathilda fått fel föräldrar i fb. Prästen tycks ha lite svårt att få allting rätt. I notisen om Anna Lenas födelse kallas modern Ingrid.
723
« skrivet: 2016-07-20, 08:10 »
724
« skrivet: 2016-07-18, 14:18 »
Ja, det tycks ha blivit något fel. I Torslunda C:4 står det på sidan 99 "Johan Gustaf son af pigan Lena Maria Åberg i Eriksöre och dess tillernade man lottslärlingen Johan Berg i Kalmar föddes den 19" (februari 1843). Men när de gifter sig i december heter han Jonas Pet. Men födelseåret 1822 förklarar väl tidpunkten för vigseln, för de fick väl vänta tills han hade fyllt 21.
Men jag ser nu att det är rättat i Kalmar AI:54 1852-1859 sidan 333. Där har man strukit över Johan och skrivit Jonas Peter. Man har också strukit över Kalmar som födelseort för Johan Gustaf och skrivit Torslunda.
725
« skrivet: 2016-07-18, 09:56 »
Det står ju att hon gifter sig med Lottsl Jonas Pet. Berg. När hon flyttar till Kalmar står det att hon är vigd med Lotslärlingen J. P. Berg, Kalmar BI:5 sid 83. Johan Gustaf är barnet hon har fått den 19 februari 1843. Förmodligen har han erkänt barnet eftersom "oäkta" är överstruket i hfl, Torslunda AI:5, sid. 196.
726
« skrivet: 2016-07-18, 09:19 »
Det står "Frägdbetyg" d.v.s. frejdbetyg.
Han flyttar till Stockaryd den 17 november 1830, längst ned på sidan 98 i Björkö BI:1
727
« skrivet: 2016-07-17, 09:36 »
728
« skrivet: 2016-07-17, 00:18 »
Anders Herder f. 1870-06-20 i Kärret, Ölmevalla
föräldrar: Andreas Isaksson och Johanna Kristina Olausdotter
gift 1892-03-04 med Anna Lotta Andersdotter f. 1864-12-05 i Sätila
de bodde först i Svärdsdal på Kärrets ägor och sedan i backstugan Grindlabacken på Ölmevalla prästgårds ägor.
Den senare stugan finns kvar som fritidsbostad
Hustrun dog 1906-09-13
Anders dog 1958-04-13 på Ölmevalla ålderdomshem
729
« skrivet: 2016-07-16, 19:10 »
Raden finns där men är oläslig p.g.a. att texten är pytteliten. Det är någon "finess" i Anbytarforum som gör att det blir så ibland. Finessen är så fin så att till och med när man citerar så är texten pytteliten i redigeringsfältet. De måtte ha ansträngt sig väldigt för att få till detta. Annars brukar texten i redigeringsfältet vara helt oformaterad och ev. formatering anges med taggar som har effekt när man postar. Så här sin din text ut:
Skatan gick på gatan, hade stort bestyr, var som huvudyr.
Men om man markerar texten och trycker på knappen "Radera formatering" (näst längst t.h.) så blir den så här:
Skatan gick på gatan, hade stort bestyr, var som huvudyr.
730
« skrivet: 2016-07-16, 18:22 »
Ortnamnsregistret har Kristinelund el. Rokängen, torp under Hårsta. Att söka i mantalslängden kan kanske ge något.
731
« skrivet: 2016-07-16, 15:23 »
till Sövestad
732
« skrivet: 2016-07-16, 15:13 »
Hon flyttar till Sövde.
733
« skrivet: 2016-07-10, 17:33 »
Den hittar du när du står i en avdelning där det går att skapa nya ämnen, d.v.s. en underavdelning på lägsta nivån. Då finns den upptill i mitten. Här t.ex: http://forum.genealogi.se/index.php?board=1515.0Man måste alltså först välja i vilken underavdelning man vill starta det nya ämnet.
735
« skrivet: 2016-07-09, 17:49 »
Han flyttar till Wrangelsholm i Valtorp. Du får titta i Valtorps hfl, Valtorp AI:5. Där finns han på sidan 102, rad 13.
736
« skrivet: 2016-07-09, 17:36 »
Slutet på texten är: "... samt att vara förlustig medborgerligt förtroende ett år från den 24 juli 1894 enligt meddelande från Stockholms länsfängelse."
737
« skrivet: 2016-07-09, 11:55 »
Nej, man kan väl t.ex. tänka sig att även Särna och Idre räknades dit. De ingick ju tillsammans med Jämtland och Härjedalen i det område som Sverige fick i freden i Brömsebro. Men eftersom födelseorter för andra anges som t.ex. Hälsinge, Dahlarna, Jämte, Nyland, Östergötland o.s.v. så borde väl Sotdal här syfta på en enhet på motsvarande nivå.
738
« skrivet: 2016-07-09, 10:46 »
Sotdal?
Det skulle i så fall kunna syfta på Sotdalarna, dvs övre delen av Dalarna.
Instämmer i Sotdal. Det syns rätt bra i GMR 1740 där det är skrivet Sotdahl. Man ser på övriga soldater att det är födelseprovinser som anges, inte socknar. Men enligt Ortnamnsarkivet är Sotdalarna=Härjedalen. http://www2.sofi.se/SOFIU/topo1951/_cdweb/_s1zx001/00000cn1.htm
739
« skrivet: 2016-07-08, 10:43 »
Salbohed
740
« skrivet: 2016-07-07, 20:40 »
Det föds en Oluf Nilsson den 26 december 1748, Kristdala C:2 sid. 74
Den 13 december 1772 gifter sig Oluf Nilsson och Lisken Nilsdotter, Kristdala C:2 sid. 304
Den 20 juli 1784 föds dottern Lisken, Kristdala C:2 sid. 196
I Kristdala AI:1a finns familjen på torpet Hundlemåla, sid. 8
741
« skrivet: 2016-06-27, 15:38 »
Ja, det är lite förvirrande. Klart är ju i alla fall att jaktlöjtnanten Carlström har tagit ut en stämning på "Hr Inspectoren Schunk, dess fru, och dotter Jfru Hedvig Schunk, med dess bröder."
Sedan uppräknas som närvarande på svarandesidan "fru Inspectorskan Schunk, Jfru Hedvig Schunk, Påstinspectoren Norijn, hr Lars Schunk och Inspectorskans svägerska fru Cath. Borg". Inspektoren Schunk har inte inställt sig, men det framgår av fortsättningen att Norijn har fullmakt att svara för honom och att han är Norijns svärfar. Lars Schunk kan man anta är bror till Hedvig. Frågan är hur Catharina Borg är släkt med de övriga. Det finns väl en möjlighet till, utöver dem som jag nämnde tidigare. Hon kan vara gift med en bror till Jöns Schunk.
På din fråga om barnen till en Lars Björk skulle kunna kallas Carl Björk och Ingeborg Larsdotter är nog svaret, att det inte är omöjligt. Personer som hade ett släktnamn kunde omnämnas med bara detta, med bara fadersnamnet eller med båda namnen.
742
« skrivet: 2016-06-27, 12:58 »
Inspektoren och hans hustru inspektorskan är såvitt jag kan se Hedvig Schunks föräldrar. Inspektorskans svägerska är antingen inspektorens syster eller inspektorskans broders hustru. I det här fallet är det väl troligast att det är det första.
743
« skrivet: 2016-06-25, 22:43 »
Du kan stryka "gick". Det står "dito" och hör inte till den här texten. Kronbefallningsmannen heter nog Hasselström. Annars verkar det rätt. Innebörden borde väl vara att kronobefallningsmannen borgar för att församlingen aldrig ska behöva försörja dem.
744
« skrivet: 2016-06-25, 12:47 »
Isacstorp under Säckesta står det. Det ligger i Trästena socken.
745
« skrivet: 2016-06-23, 19:16 »
Andreas finns på sidan 204 i Vänersborg CI:2, född den 1 september 1802, men namnet i födelseboken är Anders. De övriga verkar svårare att finna. Stina är född på Boskogen, står det. Det var en plats i Naglums socken.
746
« skrivet: 2016-06-22, 21:05 »
As for your first four persons, I can't find them in the death records of Ljusnarsberg on the given dates or anywhere near those dates. I don't think they died in Ljusnarsberg.
747
« skrivet: 2016-06-22, 11:18 »
Judit Maria Lindenau is buried in Stockholm, in Norra Begravningsplatsen (The North Cemetery). There is also a Victor Ferdinand Lindenau buried in this grave. However, the burial date is stated to be 1929-11-10, which doesn't fit the burial date of "your" Victor Ferdinand Lindenau, wich is 1906-12-29. I haven't found any other Victor Ferdinand Lindenau, so this could be a mistake, or his urn could have been moved on this day. http://hittagraven.stockholm.se/en/Norra-begravningsplatsen/2/17G/532/1
748
« skrivet: 2016-06-20, 19:22 »
Jag vet inte riktigt var det här hör hemma, så jag lägger det under osorterat.
En av mina anmödrar var gift med en soldat, som dog i lungsot 30 år gammal år 1790. Hon gifter snart om sig med en annan soldat, men ett knappt år senare, i mars 1792, rymmer han. "Rymd" står det i både hfl och mönsterrullan. Regementet (Västgöta-Dal) var inte ute ute på något fälttåg, utan det verkar som om han rymde hemifrån torpet. Hur kunde man livnära sig som förrymd soldat på 1790-talet? Man kunde väl inte bara dyka upp i någon annan socken utan flyttattest. Fanns det folk som levde på skogen, utan att vara infångade av kyrkobokföringen? Den här soldaten bodde i Dalsland, så en möjlighet är att han stack till Norge. Skulle han ha varit välkommen där i så fall?
749
« skrivet: 2016-06-19, 23:54 »
Den översta är en uniform för manskap i US Navy.
750
« skrivet: 2016-06-14, 21:53 »
1786-03-26 föds Olof Pehrssons och Kerstin Simonsdotters på Sätra Ö son Pehr (Husby-Oppunda C:3, bild 173 (Riksarkivet)). Han kan följas i hfl tills han flyttar till Råby (Husby-Oppunda AI:6, sid 48, sista raden). I Husby-Oppunda AI:7, sid 142 står Pehr Träff som inflyttad från Helgesta 1804. I Helgesta AI:4, sid 87 för tiden 1800-1805 finns Pehr Olofsson, född i Husby 1886, inflyttad från Råby 1802 och utflyttad till Husby 1804. Det verkar som om någon vid något tillfälle har läst en trea som en åtta.
751
« skrivet: 2016-06-14, 17:09 »
Antagligen var det medaljen "För trohet och flit". Den fanns i två storlekar och kunde fås på ansökan om man hade varit minst 15 år (mindre medaljen) eller 25 år (större medaljen) hos samma arbetsgivare.
752
« skrivet: 2016-06-10, 18:53 »
I dödboksutdraget till SCB står han som f.d. sjöman. Frågan är hur mycket sanning i det är i detta. Du uppger ju att han har bott i Minnesota tills han var över 70 år.
Noteringarna på sidan 241 i Vederslöv AIIa:4 tolkar jag så här:
1923-03-05 flyttas Ida Fredrika Karlsson från sid. 231 till rad 6 på sid. 241. Det är samma dag som någon hade hittat honom som inflyttad från N. Amerika. Man kan anta att det är då han skrivs in på rad 23 med beteckningen "Boende". 1923-10-30 flyttas han till rad 7 och betecknas "Egare". Hon flyttas då till rad 22 och får beteckningen "Hushållerska". 1930 dör han och då flyttas hon till rad 9 med beteckningen "läg.ägare". Hon har då bytt efternamn till Gustavsson. Hennes far som hon bodde tillsammans med tills han dog 1922 hette Gustav Karlsson.
Det verkar ju som om han har köpt stugan och anställt henne som hushållerska och att hon har ärvt stugan efter hans död.
Tyvärr inga svar på din egentliga fråga, men kanske några ledtrådar.
753
« skrivet: 2016-06-09, 12:17 »
Det står 26. n.St.
Det betyder nr 26 i Nya staden
Han finns i AI:5 på bild 164 i Riksarkivets skanning.
754
« skrivet: 2016-06-07, 09:49 »
Gamla kartor och lantmäteriakter finns på Lantmäteriets webbplats. Det finns tre olika arkiv, Kartverkets, Lantmäteristyrelsens och Lantmäterimyndigheternas. Om söker via karta (lättast) så söks det i alla tre arkiven. Nackdelen med kartsökning är att man kan missa en relevant akt som råkar vara registrerad på en position utanför kartsnittet. Är man intresserad av en viss socken eller by så kan man välja avancerad sökning. Då kan man ange socken och traktnamn, som Lantmäteriet kallar det. Man kan även välja årtal och vilket slag av åtgärd man vill se, t.ex. laga skifte, som brukar vara bra om man vill se kartor. Vid avancerad sökning kan man bara söka i ett arkiv åt gången. Det mesta finns i Lantmäterimyndigheternas arkiv. Historiska Kartor | Lantmäteriet
755
« skrivet: 2016-06-06, 21:07 »
Det är nog inte alls omöjligt att barnet står utan far i födelseboken, men att någon senare har erkänt faderskapet. Min farfar och hans första fru fick ett barn innan de var gifta, och det barnet står utan far i födelseboken, men i husförhörslängden står det "Stationskarl J. Nilsson i Bro erkänt sig som barnets fader".
756
« skrivet: 2016-06-05, 21:15 »
Notisen på sidan 556 lyder:
8 D:o (d.v.s. juli) qwäfvdes af moderen til döds Matis Börgessons doter Anna Catharina från Stensered, gammal 8 mån. begrofs den 11 dito
Texen på lappen lyder:
På anmodan af Mattias Börgesson i Stensered hafwa vi underteknade i dag synt hans lilla flicke barn Anna Catharina som fants wara hos modren död natten mellan den 7 och 8 i denna månaden, hwilket modren tror sig ej wara fri ifrån att hon liggat barnet förnär och därigenom warit wållande till dess död, men som ingen åkomma fants på det döda barnet och ingen den minsta anledning är at tro utan att det skjedt i genom en wådelig händelse så kan syningsmennen icke annat tillstyrka än härmed får förfaras enligt misgärningsbalkens 30 Cap. och 2§. Att sålunda är befunnit intygas af
Stensered den 10 julii 1806
N. Karström
Bengt Börgesson Magnus Andersson
hemma i Stensered och sjelfwa hållit i pennan
Det sista gissar jag betyder att de två sistnämnda inte var skrivkunniga, men har hållit handen på pennan när Karström skrev deras namn.
757
« skrivet: 2016-06-04, 19:14 »
I Kungsbacka AI:2, finns Börje Mathiasson på tomt nr 31 i längden för 1830-34. Han har flyttat in från Fjärås 1831-10-22. Han finns på detta datum i Fjärås B:2 och flyttar från Kvia (Torpa nr 18). Troligen är det han som finns i Fjärås CI:5 på sidan 193, född 1801-11-10 med föräldrar Matias Börgesson och Karin Börgesdotter i Stensered.
758
« skrivet: 2016-06-04, 14:34 »
I Tölö AI:9, sid. 5, finns Börge Mattson, Anna Johanna Håkansdotter och deras barn på ett torp under Kolla nr 2. Det står att han är född 1801-11-07 men tyvärr inte var.
759
« skrivet: 2016-06-04, 14:01 »
Anna Johanna Håkansdotter från Skantsen, står det. Men det är fel Börge du har hittat. Börge Mathiasson, son till Matthias Pehrsson och Anna Börjesdotter i Asslöv Holegården (el. Hålegården) föddes 1804-11-11 och kan följas i Tölö hfl tills han har gift sig med Anna Beata Jönsdotter och tagit över gården efter fadern (Tölö AI:7, bild 84 i Riksarkivets skanning).
760
« skrivet: 2016-06-02, 12:00 »
En annan möjlighet är väl att det är Helgesta i Sörmland. Sparreholm låg i Hyltinge som var annex till Helgesta. Nils Clodt och Beata Sparre tycks ha bosatt sig på Yxtaholm i Mellösa inte så långt därifrån.
761
« skrivet: 2016-06-02, 11:06 »
Än en gång stort tack för tipset. Det var ett riktigt intressant dokument. Det visade sig vara en dopattest underskriven av ledaren för herrnhutarna i Christiansfeld. Handstilen är rätt otydlig så jag har inte lyckats tyda alla ord, men tillräckligt. Inledningen kan vara värd att citera:
"Fanny Leman früher der Mosaischen Religion angehörend, wurde durch das Lesen der heiligen Schrift in ihrem Herzen von den Wahrheiten der christlichen Religion durch die Gnadenwirkung des heil. Geistes überzeugt."
D.v.s. hon har, genom att läsa Bibeln och genom den helige andes verkan, i sitt hjärta blivit övertygad om sanningarna i den kristna religionen.
Sedan framgår det att hon har fått kristendomsundervisning och genom evangeliets kraft fått en levande tro på Jesus Kristus i sitt hjärta. Hon har genom dop blivit upptagen i den kristna gemenskapen och mottagit nattvarden.
Att det läggs vikt vid att saker har skett i hennes hjärta stämmer väl bra med herrnhutismens betoning av det känslomässiga förhållandet mellan den troende och Jesus.
762
« skrivet: 2016-05-31, 21:17 »
Det uppges ju att han är född i Stockholm 1829. Då fanns det åtta församlingar i Stockholm. Det är väl inte ogörligt att leta igenom deras födelseböcker. Man bör observera att flera församlingar hade skilda böcker för äkta och oäkta barn.
763
« skrivet: 2016-05-29, 17:28 »
Om man bläddrar igenom början av hfl för 1839-1845 så ser man att lit. B är AI:13. Där finner du henne på sidan 25.
764
« skrivet: 2016-05-29, 13:24 »
En annan möjlighet är att komministern i Sunnemo, som tycks ha bott i Södra Väsby, har skrivit ut flyttningsattesten och skrivit "Väsby" i dateringen.
765
« skrivet: 2016-05-29, 00:24 »
Nja, Grythyttan ligger i Västmanland. Örebro län omfattar inte bara Närke utan även delar av Västmanland och Värmland.
Det har såvitt jag kan se bara funnits en socken i Sverige med namnet Väsby och den ligger i Skåne, men den är det väl inte. Det är också något konstigt med hustruns födelsesocken. Sannemo tycker jag att det står, men någon sådan finns inte.
766
« skrivet: 2016-05-28, 21:57 »
Nej, den hade jag inte hittat. Tack så mycket! Den var väldigt intressant, inte minst att den tydligen är skriven i Christiansfeld och undertecknad av Philip Roentgen som var en av de ledande i den hernnhutiska gemenskapen där. Jag har haft vaga uppgifter om att hon skulle ha varit påverkad av hernnhutare, och de bekräftas alltså.
767
« skrivet: 2016-05-28, 10:01 »
Fanny Marie Leman föddes i Göteborg den 1832-09-24. Eftersom familjen tillhörde den judiska församlingen finns hon inte i kyrkböckerna, men 1850-12-06 är hon inskriven i Göteborgs Domkyrkoförsamling (Göteborgs Domkyrkoförsamling AIa:7 sid 320). Det betyder väl att hon då har konverterat. Hon gifte sig 1852-09-24 med Rudolf Valentin Beselin (Göteborgs Domkyrkoförsamling C:8 ) och de bosatte sig på Bispmotala i Motala. Där finns det antecknat att hon har deltagit i husförhör och tagit nattvarden, så att hon har konverterat är klart, men det är tidpunkten jag är ute efter. Noterades konvertering på något annat sätt än att man blev inskriven i en lutersk församling?
768
« skrivet: 2016-05-27, 13:31 »
I lysningsprotokollet för Jevnaker står det att han kom från Svanskog i Sverige och att han var 24¼ år när de tog ut lysning i december 1864. Han bör alltså ha varit född någon gång omkring september-oktober 1840.
769
« skrivet: 2016-05-27, 10:46 »
Jag letade igenom födelseboken för Mo 1840-1842, men hittade ingen som stämmer in. Vet du när han kom till Norge och gärna också vart? Då kunde man söka i flyttningsböckerna.
770
« skrivet: 2016-05-26, 00:00 »
Jag har tittat igenom Hennebyn i husförhörslängderna för Mo socken i Dalsland (inte Västergötland alltså) för åren 1841-1865. Det finns ingen sådan person där.
771
« skrivet: 2016-05-25, 08:59 »
Boken behöver inte lånas. Projekt Runeberg är ett projekt som skannar in gamla böcker och gör dem tillgängliga på nätet, så det är bara att klicka sig in och läsa. De har mycket som kan vara bra när man vill ta reda på förhållanden i äldre tid, t.ex. två olika upplagor av Nordisk Familjebok. Vad gäller betydelsen av "rehar" så misstänkte jag att det kunde vara en försvenskad stavning av ett tyskt "Rehhaar", d.v.s. "rådjurshår". Det stämmer nog. Svenska Akademiens ordbok har uppslagsordet "rehår" med den alternativa formen "rehar" och förklaringen "ljusbrun häst med en färg o. teckning påminnande om rådjurets." http://www.saob.se/artikel/?show=rehar&unik=R_0745-0139.Z7IJ&pz=3
772
« skrivet: 2016-05-24, 18:37 »
Det finns ju en del speciella ord för hästfärger och kanske hade man även ord på 1800-talet som inte är så vanliga idag. Av dina exempel är det första nog fux. På nästa bild klarar jag inte att reda ut vad det står framför sto. På nästa bild igen har du en kopparfux. Projekt Runeberg har Lantmannens uppslagsbok från 1923 och där finns en artikel som behandlar hästfärger: http://runeberg.org/lantuppsl/0361.htmlTillägg: Det fanns tydligen en ovanlig hästfärg som kallades "rehar". Hittat i en beskrivning av hur man målar tennsoldater. Det är nog det som står framför "sto" på din andra bild. H-et är slarvigt skrivet så att det ser ut som ett s.
773
« skrivet: 2016-05-24, 16:42 »
Jag klarar inte heller alla ord, men det är ju en beskrivning av hästen enligt ett fast formulär. Först nämns färgen, så om det är valack eller sto, sedan eventuella tecken (t.ex. "med stjern" som finns några gånger i dina exempel), därefter ålder och sist höjd.
774
« skrivet: 2016-05-22, 22:29 »
Det står nog inte "Hrotun" utan "Kroken". Det finns en sådan plats i hfl.
775
« skrivet: 2016-05-20, 17:56 »
Jag har valt språket svenska, men lite då och då ändras det till engelska utan att jag har bett om det. T.ex. så fick jag 20016-05-19 kl 14:09 ett mail "Ämnessvar:...", men när jag 16:41 fick ytterligare ett mail om samma ämne så stod det "Topic reply:..." och när jag gick på Anbytarforum var språkinställningen ändrad.
776
« skrivet: 2016-05-20, 12:54 »
Födelseåret 1766 kan vara fel. I besiktningsmönsterrullan från 1792 står det att han är 32 år. Söker man Hans med födelseår 1759-1760 och far Lars i DDSS så får man två träffar, varav en i Kropp.
Det framgår också att Hans har tagit värvning på sex år den 13 juni 1789.
Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/146 (1790-1792), bildid: A0052145_00219
777
« skrivet: 2016-05-20, 10:45 »
I Kronprinsens husarregementes besiktningsmönsterrulla 1793 finns i Jacob von Voigtländers skvadron husaren nr 47 Hans Norman med anteckningen "Sjuk härstädes". 1794 står det att han är utebliven och ersatt med en annan den 14 april 1794.
Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/147 (1793), bildid: A0052146_00111
Rullor 1724-, Ämnesordnade handlingar, SE/KrA/0450/F I/148 (1794-1798), bildid: A0052147_00112
778
« skrivet: 2016-05-20, 09:03 »
För Skånelanden finns en hel del inlagt i en sökbar databas, Demografisk Databas Södra Sverige. Söker men efter vigsel mellan Hans Norman och Boel Påhlsdotter under tiden 1786-1797 så får man en träff. Hans Larsson Norrman, avskedad husar, och Boel Påhlsdotter, piga, gifter sig 1795-08-21 i Helsingborgs stadsförsamling. Söker man efter födelsen för en Hans med fader Lars under åren 1764-1768 så får man fem träffar. Det kan ju vara något att börja nysta ifrån.
779
« skrivet: 2016-05-19, 10:56 »
Jag ser att jag råkade kasta om två siffror. Albertina och Johan Aron gifte sig 1877-12-30.
780
« skrivet: 2016-05-19, 09:45 »
Det ser ut som om du har fått lite fel uppgifter.
Albertina Johannesdotter/Johansdotter föddes 1836-01-02 i Ytterby. Föräldrar Johannes Thorbjörnsson och Laurina Olsdotter i Munkegärde. Johannes var född 1804-09-03 i Torsby. Laurina var född 1806-01-20.
Albertina gifte sig omkring 1865 med torparen Johannes Andersson på Lilla Tolsered i Säve. Det är han som är far till Augusta Josefina. Han var född 1806 och dog 1873-10-03. Albertina gifte om sig med Johan Aron Alexandersson 1877-12-03.
781
« skrivet: 2016-05-18, 22:18 »
När han flyttar hemifrån är det antecknat i hfl att han får farsnamn av husmannen Jonas Larsson i Nybo. Denne var född 1835-11-09 och gifte sig 1862.
Järvsö kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/HLA/1010096/A I/23 a (1876-1880)
fol. 75 och fol. 110
F.ö. är det väl lämpligt att du raderar det inlägget som det blev fel i.
782
« skrivet: 2016-05-17, 19:52 »
This issue is just a bit of a mess in Sweden. There are several search sites for Swedish graves on the Internet. The graveyard administrations are not required to make their records available online. Some have, some haven't. I have tried several search sites, but cannot find Örebro in anyone.
The genealogical society has issued a DVD with a grave database, but he can't be found there. The society also has a tombstone inventory running. In the two possible graveyards in Örebro 700+ tombstones have been recorded so far, but his name is not on any of them.
But of course it's possible to go looking for a stone in the graveyards, if someone living in Örebro is willing.
783
« skrivet: 2016-05-17, 14:39 »
Det är nog inget P som har ändrats till H utan Fl. (flickan) som står före hennes namn. Jämför hur P ser ut på de två raderna under.
784
« skrivet: 2016-05-17, 10:29 »
It's noted in the death record that he was buried in Örebro. At the time there were two curchyards in use for new graves in Örebro. Unfortunately, it's not possible to search for graves in Örebro.
785
« skrivet: 2016-05-16, 18:09 »
Min tolkning:
Ryttmästaren Wälborne Herr G. Gram har i längre tid varit besvärad af strangerie och blodblandning vid urin kastningen med svåra smärtor omkring länderna och njurarne att all sannolikhet är att förmoda det stensamlingen formerat sig i njurarne och dess canaler förent med hemorrhoidalplågor och dess symptomer. Emot dessa plågor har han sökt botemedel men inget Radicalt vunnit, utan infinner sig anfallen som oftast med svåraste smärtor och plågor. Detta sjukliga tillståndet nödsaka honom att söka undvika förkylningar och sätter honom ur stånd att kunna tåla fatiger, och för then skuld oförmögen att kunna inställa sig till tjänstgöring vid Regementsmotet som honom till intyg medelas
Kungsgården Rebbelberga den 17. aug, 1812.
Attesterar så sant mig Gud hjälpe till Lif och själ
Sam: Graf
Regementsläkare
vid Sk.Husarerna
786
« skrivet: 2016-05-15, 11:58 »
787
« skrivet: 2016-05-14, 18:57 »
Det är något konstigt här. Husförhörslängd för Kungsbacka upprättad i november 1782:
Nr 63
Skomak. mästr. Ahlgren 35
H. Ingrid 30
Dot. Sara Lisa 8
Do Brita Sophia 2
så står det
flyttadt til Gborg och fick sedel d 25 april 1783
Talen efter namnen är uppenbarligen ålder så han är född 1746 eller 1747
Kungsbacka kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/LLA/13217/A I/1 (1771-1812), bildid: C0010894_00128
Så långt stämmer det med dina uppgifter, men när Anna Catharina föds i juni 1783 så anges ju moderns ålder till 26 år. Men det kan ju ha blivit fel i FB. Det finns ytterligare en FB förd av svenske kyrkoherden, men det står 26 även där.
788
« skrivet: 2016-05-14, 17:22 »
Yes it's that Gunne Svensson, He moved from Markaryd to the village Höglunda in Stugun where his move is recorded on November 30, 1865. That fits with the banns recorded in Hällesjö.
789
« skrivet: 2016-05-14, 15:37 »
Kanske denna:
1783-06-01 Anna Cathrina Ahlgren, Vater Paul Ahlgren Schumacher, Mutter dessen Ehefrau Ingrid Ahlgren 26 J.
Göteborgs Kristine församlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, förda av den tyske kyrkoherden, SE/GLA/13187/C I/5 (1781-1797), bildid: C0040913_00017
sid 20
790
« skrivet: 2016-05-13, 19:36 »
Under står det Inl. S. Hd, d.v.s. Inlands Södra härad
791
« skrivet: 2016-05-13, 15:34 »
792
« skrivet: 2016-05-13, 14:42 »
Man kan kanske förmoda att de utpensionerade barnen förblev skrivna i Göteborg. Fosterföräldrarnas socknar ville nog inte att de skulle skrivas där, eftersom det kunde leda till att de stod med försörjningsansvar. Att hon är åter i Göteborg 1858 stämmer bra med den här beskrivningen. Enligt den skulle fosterföräldrarna mot ersättning uppfostra barnen tills de hade fyllt 16 år. Därefter hade de rätt att behålla dem i två år utan att avlöna dem, alltså som gratis arbetskraft. Även noteringen att hon har flyttat till Masthuggs församling 1883 står på samma ställe. Det tyder väl på att hon har varit skriven i Domkyrkoförsamlingen hela tiden.
793
« skrivet: 2016-05-13, 00:24 »
Det är inte Holstein som skriver. Det är en läkare. Jag hittade inte din bild i Riksarkivets databas, men en vidimerad avskrift gjord av en person med bättre handstil än läkaren. Den har jag skrivit av, men lagt till orden "på Bassarp" som finns i originalet, men är bortglömda i avskriften.
Uppå anmodan har undertecknad såsom läkare besökt Högvälborne Herr Baronen Öfversten och Riddaren J Stael von Holstein på Bassarp under dess opasslighet och af den mig benägit meddelade kännedom om en för några dagar åkommen svår värk uti högra höften och hvaröfver bemälte Herr Öfverste och Riddare behagat äska mitt utlåtande, huruvida uti ett så beskaffadt tillstånd, möjligheten medgaf någon långväga Resa eller att Rida, hvilket företag då ett så betydande ställe lider ingalunda låter sig göra utan värkens förökande, hvilket jag på min aflagde Embets Ed attestera får Bassarp den 20 Augusti 1812
C Saur
D et Membr: Regii College Medici: Holmensis
794
« skrivet: 2016-05-12, 16:48 »
Tack för det. Jag tyckte var lite konstiga titlar, men fick inte ihop något annat. Då har jag lärt mig lite mera. Står det "Taffeltäckaren" först? Jag försökte få det till det, men klarade inte det.
795
« skrivet: 2016-05-12, 11:21 »
Jag klarar inte det första ordet. Troligen är det väl en titel. Sedan är det:
... Mineurs lilla dotter Charlotta Christina i Söfwestad. Nata d 5 Renata d 7 Febr: Susceptrix: Nådiga fru Graferinnan Ulricha Christina Mörner på Krageholm, Testes: Hans Excellence Grafern Herr Carl Piper. fröken Ulricha Piper. Grafern Lars Fridrick Piper. fröken Anna Christing och fröken Nohra Rosencrants på Råby[?]
796
« skrivet: 2016-05-11, 12:40 »
Nej, det är inte Brita Cajsa som är hans mor. Han är född i Göteborgs Kristine som utomäktenskaplig son till Anna Catharina Ahlgren.
Göteborgs Kristine församlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, förda av den tyske kyrkoherden, SE/GLA/13187/C I/6 (1797-1819), bildid: C0040914_00060 sidan 103
797
« skrivet: 2016-05-11, 11:52 »
Har du sett att det finns en Carl Demoine, f. 1772 i Ytterby, som från Kyrkefalla flyttar in till Göteborgs Gustavi 1801-08-07 med sin hustru Maria, 27 år, född i Kyrkefalla. Hon dör 1802 så hon kan inte vara Carl Gustafs mor, men han skulle ju kunna vara far.
Göteborgs Gustavi eller Domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, In- och utflyttningslängder, SE/GLA/13180/B/2a (1795-1828), bildid: C0040592_00012, sidan 6
798
« skrivet: 2016-05-10, 19:28 »
Nej, kyrkvärd är ett oavlönat hedersuppdrag. Jag vet inte hur det är nu, men förr var det två betrodda män i församlingen som var kyrkvärdar. Kyrkvaktaren är en anställd och hans föregångare var väl närmast klockaren.
799
« skrivet: 2016-05-09, 08:25 »
Det betyder att den som p.g.a. sjukdom eller liknande inte kan delta i högmässan kan få nattvarden hemma. Enskild nattvardEn konstig anmärkning, för prästen borde väl veta om han eller någon annan präst i församlingen hade givit henne nattvarden hemma.
800
« skrivet: 2016-05-07, 17:04 »
Det första är väl "Under hälsans skötande abs." Sedan är det väl "skall nu 1821 ej" o.s.v. De två sista orden klarar inte jag heller.
Tillägg: Det näst sista ordet är nog "enskildt", men det sista går jag fortfarande bet på.
801
« skrivet: 2016-05-07, 15:31 »
Af ålder numera oförmögen till vidare krigstjenst, har städse tjent med utmärkelse och bivistat alla commenderingar och fälttåg med Regtet[?] från och med år 1803. Har 4 söner i tjenst vid Regtet[?] Erhåller nu afsked med anmälan till högsta möjliga underhåll
803
« skrivet: 2016-05-05, 22:23 »
Ja, det är nog ett namn. I Inrikes tidningar 1812-12-11 finns en notis som börjar: Bouppteckning efter aflidne Coopvaerdie-Skepparen Nils Jönsson Bäijare på Mölle Läje kommer med första att företagas http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:241877&sequence_number=4&recordNumber=&totalRecordNumber=(sista stycket) Att personer som har ett släktnamn omnämns ibland med detta, ibland med bara fadersnamnet och ibland med båda är ju inte ovanligt, så att en person kallas Anders Bäijare på ett ställe och Anders Nilsson på ett annat är inte så konstigt.
804
« skrivet: 2016-05-04, 19:45 »
Väldigt många ord med anknytning till hantverk är direkta lån eller översättningslån från tyskan. Det verkar även gälla bejare, som kan ha varit en klockringare eller klockspelare. I tyska Wikipedias artikel om namnet Beyer uppges att det kan komma av ordet beiern, vilket betyder att slå på en klocka med en klubba. Det uppges att det i Pommern var klockarna som hade detta namn. En del av Pommern var ju svenskt, så där finns en förbindelse. Det uppges också att i Holland är Beiermeester en klockspelsmästare. https://de.wikipedia.org/wiki/Beyerhttps://de.wikipedia.org/wiki/Beiern_%28Brauch%29
805
« skrivet: 2016-05-03, 19:00 »
Det förekommer att olika gårdar i en by är betecknade med nummer i hfl. Exemplet nedan är från Rörkärr i Grinstad (P), AI:10 (1803-1809) sid. 133.
Är det bara ett nummer som prästen har hittat på eller har det samband med jordregistret? I gamla lantmäterihandlingar är ju gårdarna vanligen betecknade med littera och inte med nummer. Om en familj bor på olika nummer i olika volymer av hfl, har de då flyttat eller är det prästen som har ändrat numreringen?
806
« skrivet: 2016-05-03, 15:34 »
Det som står efter "Ett testamente så lydande" handlar inte om henne. Det är ett inbördes testamente mellan makarna. Början lyder så här:
I tillbörligt afseende på det fullkomliga förtroende, den vänskap och den kärlek, som under vårt hjonelag varit rådande och som tiden till vår hädanfärd i alla afseenden är osäker; så hafvom vi, med moget betänkande, godt förstånd och fri vilja om vår ägendom i löst och fast velat stadga och förordna: att i den händelse vi under vårt ägtenskap icke [ett ord jag ej kan tyda] blifva med någon lifsfrugt välsignade så skall den av oss [otydligt ord] jag Olof Ödman, eller jag Anna Maria Gefvert, som blir efterlefvande, ....
807
« skrivet: 2016-05-03, 00:16 »
Enligt SJ:s taxa kostade det avståndet 42.60 med persontåg och 48.65 med snälltåg. Nu var Härnösand-Sollefteå inte SJ utan en enskild järnväg, vilket nog gjorde att det blev något dyrare. Barn som hade fyllt 3 men inte 12 år betalade halv avgift.
Restid får man nog räkna med ett dygn Härnösand-Stockholm och 10-12 timmar Stockholm-Göteborg.
Jag har lagt ut frågan på ett forum för järnvägshistoria också, så får vi se om det kommer mer ingående svar.
808
« skrivet: 2016-05-02, 16:00 »
Tackar. Det betyder väl då hon bodde där men inte var dotter i huset. Hon verkar ha varit en föräldralös flicka som fick flytta mellan olika familjer.
809
« skrivet: 2016-05-02, 13:46 »
Det står väl Janssons ch. Enligt ett gammalt inlägg var det förr vanligt att Huntingtons chorea namngavs efter släkten den gick i, så det kan vara det.
810
« skrivet: 2016-05-02, 12:31 »
I Bolstad AI:7 står på sid. 111 Daniel Andersson som "Svärf." i Kårebyn nr 3 där mannen heter Nils Bryngelsson och hustrun Brita Andersdotter. Daniel har tidigare ägt Kårebyn nr 2 och han har flyttat in hos dem när hans hustru har dött. Daniel och hans hustru hade såvitt jag har funnit inga barn, och han var i vart fall inte far till Brita Andersdotter. Däremot så har Nils och Brita tidigare stått som gift dräng och gift piga hos Daniel i Kårebyn nr 2. Kan man ha använt "svärfar" i någon utvidgad betydelse här?
811
« skrivet: 2016-05-02, 12:19 »
Hur ska man uttyda det som står framför Maria Andersdotters namn?
813
« skrivet: 2016-04-29, 22:43 »
Det kan du nog inte säkert få veta. Man kan väl se vad som är troligt, men då måste du ju tala om när de reste. Kustfarten med passagerarfartyg höll sig kvar ganska länge på Norrlandskusten. Järnvägen drogs ju långt inne i landet, bl.a. för att inte konkurrera med kustsjöfarten. Redarintressena hade stort inflytande i Riksdagen. Järnvägen nådde Sollefteå 1/10 1886, Anundsjö 15/10 1889 och Vännäs 1/10 1891. Mellansel-Örnsköldsvik öppnades 1/11 1892 och Sollefteå-Härnösand 12/12 1893. Stockholm-Göteborg öppnades i etapper med den sista 8/11 1862.
814
« skrivet: 2016-04-29, 11:35 »
Ingen av dem tänker fel. Tierp ligger i Uppland, men han frågar efter Tiarp som ligger i Västergötland.
815
« skrivet: 2016-04-28, 10:07 »
Hej Svein !
Pipskärare står det. Vet inte vad arbetet innebär.
Kanske tillverkning av orgelpipor  ?
Hälsningar
Marianne
Snarare tillverkning av tobakspipor. Dessa skärs ju ut ur ett trästycke eller förr ett kritstycke. Det motsvarande tyska ordet pfeifenschneider är i alla fall en som tillverkar tobakspipor.
816
« skrivet: 2016-04-27, 16:30 »
Det var konstigt för det finns ju en Sven Alfred Torsson född 1885 och död 1972. Han finns med i folkräkningen 1910 med efternamnet stavat med Th. Om han är missad i AD så kan det ju vara fler.
I södra Sverige var det många som flyttade till Danmark. En möjlighet är ju att Sven Alfred flyttade dit 1899. Men sånt är ju bara spekulationer. Det man kan konstatera är väl att det inte går att hitta någon som passar in på den uppgivna fadern i registren.
817
« skrivet: 2016-04-27, 14:12 »
I Sverige dödbok finns bara Sven Alfred Torsson, född 1885-02-10 i Fridlevstad. Han är väl lite väl ung. Men det kan ju ha funnits en Sven Alfred T-son som lämnade Sverige.
818
« skrivet: 2016-04-27, 08:23 »
Det är Bolstad i Dalsland och där finns inga kyrkböcker före 1763, så bouppteckningen och Hfl som börjar 1768 är allt jag har. Daniel har samma födelseår som en Daniel Andersson i samma by (Kårebyn) i senare Hfl. Bryngel Andersson bor då på en annan gård i byn med modern Ingeborg Persdotter boende hos sig. Så har jag kunnat etablera sambandet. Mitt problem var att moderns man 1768 hette Per. Jag misstänkte därför att hon tidigare hade varit gift med en Anders. Eftersom det inte finns några kyrkböcker undersökte jag om det fanns någon bouppteckning efter en Anders i Kårebyn vid passande tid, och det gjorde alltså. Vad gäller Bryngel så är ju en möjlighet att hustrun var gravid när mannen dog, att den Bryngel som nämns i bouppteckningen dog snart efter och att det nya barnet föddes 1761 och också fick namnet Bryngel.
819
« skrivet: 2016-04-26, 23:01 »
Blog, blogiga är troligen dialekt för blod, blodiga, alltså blood, bloody på engelska. Ellmöja är troligen eldmörja, glowing ashes på engelska.
820
« skrivet: 2016-04-26, 22:53 »
Hur gammal är man när man är på trettonde året? Det borde vara när man har fyllt tolv men inte tretton. Man påbörjar ju sitt första år den dag man föds och alltså sitt trettonde år den dag man fyller tolv.
Jag har stött på en bouppteckning gjorde den 27 maj 1760 där man räknar upp barnen Daniel på 13de, Anders på 10de, Karin på 4de året och Bryngel 3/4dels år gammal. Enligt husförhörslängden är de födda 1746, 1750, något svårläsligt och 1761. Det kan stämma rätt bra för Anders, men Daniel måste ju ha fyllt 13 minst. För Bryngel stämmer det inte alls, men det är inte en språkfråga så det kan vi lämna därhän.
Frågan är alltså om man med "på trettonde året" kan ha menat att han har fyllt tretton.
821
« skrivet: 2016-04-25, 17:16 »
Elna finns på sidan 515 i födelse- och dopboken, Knäred CI:5. Där står det också Linghultsbygget. Du kan ju även titta i Mantalslängderna. Där står väl bara Per med namn, men man får åtminstone veta hur många de var i hushållet.
822
« skrivet: 2016-04-25, 16:00 »
It is a family name known from Finland and Dalarna. Most likely its origin is the name of a farm and the reason for the name of the farm was that it at some time was owned by an innkeeper. Gästgivare means innkeeper so Gästgifvars (old spelling) is short for Innkeeper's farm.
823
« skrivet: 2016-04-25, 15:49 »
Den av Jonas Magnussons döttrar som stämmer i ålder, Ida, flyttade till Kristianstad. Där gifte hon sig 1903 med en Anders Nilsson som dog 1910. I folkräkningen 1910 står det att hon innehar matservering.
Vad gäller faderns namn på lappen så tycker jag att det står Thomson.
824
« skrivet: 2016-04-24, 19:06 »
If he was born in 1854 he is in volume C4, which covers 1820-1860. Volume C5 duplicates 1847-1860. Arkiv Digital has scanned this volume. Either you need a subscription or you can order the volume on a CD-ROM. http://www.arkivdigital.net/sources/70?county=14#h5169
825
« skrivet: 2016-04-23, 18:49 »
Jag tackar så mycket!
Källan ska dock vara Karlskrona amiralitetsförsamling AI:30 (1841-1845) Bild 112/ sid 109. Hittar dock Carl Andersson Ferm på sidan 124 i samma källa :-)
Petter föddes alltså i Möljeryd 22/4 1820 som oä son till Kerstin (Ingeborg är överkryssat) Gummesdotter (Ronneby CI:8 1801-1824 sid 569).
Det beror nog på vilken arkivtjänst man använder. Alla har väl inte samma skanning. Jag använder SVAR och där finns han på bild 124. Jag hittade också lysningen på en annan sida än du skrev, så uppenbarligen har vi olika.
826
« skrivet: 2016-04-23, 13:18 »
Karlskrona amiralitetsförsamlings hfl är uppställda förbandsvis och med personerna i nummerordning, så han är lätt att hitta där.
Karlskrona amiralitetsförsamling A1:30 (1841-1845) bild 124
Petter Pettersson From, född i Ronneby 1820-04-22, inflyttad från Hjortsberga 1841-03-27
Därifrån ska du nog följa honom både framåt och bakåt. Lycka till.
827
« skrivet: 2016-04-23, 12:58 »
Peter Petersson From finns i Flottans generalmönsterrulla för Sjöartilleriregementet 1841 och 1844. Han har nummer 47 på tredje kompaniet och har tagit värvning på tre år den 29 mars 1841. Tre år senare värvar han om sig på tre år. Han står i båda rullorna som ogift. Tyvärr står det bara Blekinge som födelseort. 1844 står han som Petter Pettersson From. Han är 21 resp. 24 år vid generalmönstringen som har förrättats den 2 juni 1841 resp. 6-7 juni 1844.
Källor:
Flottans arkiv, Rullor på Volontär-, Sjöartilleri- och Marinregementena samt Mariniärkåren., SE/KrA/0500-0503/0503/036/VI /68 (1841), bildid: A0038204_00092
Flottans arkiv, Rullor på Volontär-, Sjöartilleri- och Marinregementena samt Mariniärkåren., SE/KrA/0500-0503/0503/036/VI /69 (1844), bildid: A0038205_00098
828
« skrivet: 2016-04-23, 12:02 »
Du har ju hans ålder vid lysningen, 22 år (andra kolumnen).
829
« skrivet: 2016-04-22, 19:37 »
Hon flyttar Djupedals Nordgård i Säve.
Säve AI:4 (1854-1860) sid. 211
830
« skrivet: 2016-04-22, 19:00 »
Det står "Hisingen", vilket är konstigt för det fanns ju sju socknar på Hisingen.
831
« skrivet: 2016-04-21, 21:58 »
Det var inte meningen att vara hemlighetsfull, bara lat. Tipset kom härifrån: http://scangen.se/efterlysningar.php?action=ny&svar=62170Därifrån kom också uppgiften om faddrarna. I Öjaby AIIa:2 s 167 finner du fostersonen Harry Wilhelm född 1899-04-08 i Karlskrona Backar man till Öjaby AIIa:1 s 149 så finner man att Harry Wilhelms fosterföräldrar har en dotter Ida född 1871-11-02 De har också en dotter Eva Maria som bodde i Karlskrona i april 1899. Det framgår inte av församlingsboken, men om man tittar utflyttningslängden för Öjaby så ser man att hon flyttade till Karlskrona stadsförsamling hösten 98. Det bekräftas också av böckerna för Karlskrona stadsförsamling. Beklagar att jag inte har noterat alla källor. Jag var bara nyfiken och tittade lite hastigt. F.ö. så ligger ju den här tråden på fel plats. Partille ligger i Västergötland.
832
« skrivet: 2016-04-21, 20:58 »
Som sagt så är Kristina Månsson nog ett villospår. Han föddes i Karlskrona 1899 och växte upp hos ett par i Öjaby som var födda 1835 och 1840. Dopvittnena var från Öjaby. Moderns ålder uppges till 27 år. Fosterföräldrarna hade en dotter som var 27 år när han föddes. Hon hade en syster som bodde i Karlskrona när han föddes. Indicierna pekar mot den 27-åriga dottern, men säker kan man förstås inte vara.
833
« skrivet: 2016-04-21, 20:15 »
Jag såg att du hade fått tipset om Kristina Månsson på ett annat forum. Dessvärre är det nog risk att det är ett villospår. Hon var folkskollärarinna i Partille från 1895 och många år framåt. Det är inte särskilt troligt att hon hade kunnat föda ett barn obemärkt. Det går inte att hitta någon person med det namn som uppges för fadern heller, så det är risk att uppgifterna på den avbildade lappen är påhittade.
Din morfar var född 1899 och hans fosterföräldrar var födda 1835 resp. 1840. När ett par i den åldern tog ett fosterbarn, ligger det närmast till hands att det var någon av deras döttrar som var modern.
834
« skrivet: 2016-04-21, 19:09 »
Det visade sig att Jonsered hade egen kyrkobokföring som inofficiell bruksförsamling. Man får leta upp Jonsereds kyrkoarkiv. Där finns Kristina Månsson i AI:3 Hfl 1886-1899 på sidan 9. Hon är inflyttad från Östra Strö 1895-12-27.
835
« skrivet: 2016-04-21, 18:34 »
Det finns korslistor mellan gamla och nya fastighetsbeteckningar i Partille kyrkoarkiv. Kåhög 6:13 blev Kåhög 11:9
Kristina Månsson finns i folkräkningarna 1900 och 1910 boende på Jonsereds Fabriker i Partille. Dock finns det ingen fastighet som heter så i församlingsboken.
836
« skrivet: 2016-04-20, 17:38 »
Tack för bra svar. Jag hittade honom i Krigsmanshuskontorets rulla. Där framgår att han tillhörde tredje klassen, alltså 12 rdr per år. Arten av skadan har jag dock inte hittat. I hfl står det bara att han är bräcklig och fattig.
837
« skrivet: 2016-04-20, 10:53 »
Jag har bland mina anor en soldat som fick avsked 1813. I kassationsmönsterrullan står det:
"Oförmögen till kronans tjenst genom ärhållen oförsel wid kronarbete under Stralsunds Belägring får afsked och anmäles till underhåll"
Hur stort kan ett sådant underhåll ha varit? Kan det ha gått att försörja en familj på det?
838
« skrivet: 2016-04-17, 16:07 »
Jag har en förfader som var soldat vid Västgöta-Dals regemente, Sundals kompani. Enligt Generalmönsterrullan för 1793 var han 22 år och antagen den 14 april 1791. Men enligt husförhörslängden för Bolstad var han född 1774. Ska man tro att det står fel i husförhörslängden eller kan han ha ljugit om sin ålder för att bli antagen som soldat? Vad var åldersgränsen om det fanns någon?
|
Visa inlägg
Cookie policy