Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Kaj Janzon
1001
« skrivet: 2003-01-23, 09:54 »
Hej Kristina,
Den där värmländska socknen ska nog vara Trankil (nu i Årjängs kommun).
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1002
« skrivet: 2003-01-22, 18:32 »
Ja, den officiella stavningen är numera Bottorp. Orten ligger några kilometer från Vassmolösa i Ljungby socken. Till sätesgården i Bottorp skrev sig Tyrgils (Djäkn) Bagge och hans son Nils Bagge samt Nils Slatte som var gift med Nils Bagges dotter Margareta (DMS 4:1 s 74 f).
mvh
Kaj Janzon
1003
« skrivet: 2003-01-22, 13:58 »
Denna diskussion påbörjades under rubriken Medeltiden- Bergkvaraätten. Gillingstam har i sin ÄSF-artikel (s 110-113) antagit en möjlig identitet mellan en Peter Bagge som nämns i Småland 1354 (DS 5035), 1380 (UUBp 6/6) samt i Östergötland 1386 och den som 1391 var häradshövding i Södra Möre och levde ännu 1403. Däremot diskuterar inte Gillingstam DS 5536 och DS 5828 eller frågan om och hur den Peter Bagge som nämns i dessa kan tänkas höra ihop med de två(?) andra. Han synes alltså ha antagit att det fanns två samtida Peter Bagge, båda omnämnda i brev från 1350-talet. Detta är en av de detaljer som då och då gjort att jag övervägt att ta upp tråden för att se om det möjligen går att komma något längre vad gäller de äldsta leden för Bagge av Botorp. Frågan aktualiserades i mitten av 1990-talet då jag arbetade med DMS 4:3 Öland, och tvingades försöka mig på en identifiering av den Tyrgils Nilsson i Horn (Lilla Horn i Persnäs sn) som i RAp 25/7 1375 uppges ha sålt jord på Öland till en Hemming djäken. Jag föreslog då att denna Tyrgils Nilsson möjligen kunde vara identisk med den Tyrgils som står överst i stamtavlan för Bagge av Botorp i ÄSF 1 (s 111). Då ingen reagerade negativt på detta förslag under manuskriptets remissrunda bestämde jag mig för att låta det stå kvar med sannolikt vad gällde ortidentifieringen och därtill ett frågetecken för Bagge av Botorp (DMS 4:3 s 68). Sedan dess har frågan legat i högen för oavslutade ärenden, bildligt talat. Det faktum att jag låtit mig provoceras till några kritiska anmärkningar gällande Härhammars otillfredsställande forskningsmetoder kanske är en signal om att det blivit dags att plocka fram ärendet igen. mvh Kaj Janzon
1004
« skrivet: 2003-01-22, 13:29 »
Nu börjar den här diskussionen dra iväg i en riktning som gör att den kanske borde flyttas under rubriken Bagge av Botorp. Jag skapar därför en sådan rubrik under Medeltiden och fortsätter diskussionen där. mvh Kaj
1005
« skrivet: 2003-01-22, 10:10 »
I dag blir det många tillägg och rättelser . I bisatsen : ...han är alltså inte ens frälseman vill jag nog infoga ett med stor sannolikhet eller något i den stilen. Det kan inte helt uteslutas. Enbart det väldigt allmänna skälig är ett tilltal som inte i sig ger någon full säkerhet.
Det förekommer, om jag inte minns helt fel, att lågfrälseman kallas 'skäliga'. I kombination med den uppräkning av namn som finns i brevet, där Sten inte kallas 'av vapen' eller liknande, medan prästen däremot tituleras 'herr' i vanlig ordning, landar jag ändå i slutsatsen att han med stor sannolikhet inte var frälseman.
mvh
Kaj Janzon
1006
« skrivet: 2003-01-22, 09:54 »
För säkerhets skull ytterligare ett förtydligande: det som Härshammar har skrivit av är alltså inte hela innehållet i DS 5828 utan endast ingressen.
Läser man själva brevet framgår det tydligt att den i brevet nämnde Sten Håkansson är målsman till Kristina, Peter Bagges änka.
Däremot antyds det inte ens i brevet att vare sig Sten Håkansson eller Kristina skulle varit släkt med Magnus Håkansson (Berkvaraätten) på något sätt. Det är enbart patronymikonet Håkansson som förlett Härshammar. Sten Håkansson kallas dessutom i brevet skälikan man, han är alltså inte ens frälseman!
I uppräkningen av de närvarande slutligen kommer Sten Håkansson omdelbart före en Håkan Trolason(?). Sannolikheten för att Sten Håkansson är son till denna Håkan är oändligt mycket större än sannolikheten för att han på något skulle vara befryndad med Bergkvara-ätten. Emellertid kan inte heller denna mer sannolika släktskap betecknas som mer än en möjlighet utifrån en läsning av brevet.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1007
« skrivet: 2003-01-22, 08:37 »
Hej Carl-Fredrik,
Nej, det rör sig inte om ett vetenskapligt fynd. Jag har underkastat Härshammars text en källkritisk vetenskaplig granskning enligt metodbokens första kapitel (jag kanske uttryckte mig något otydligt) och därvid funnit att texterna är avskrifter från diplomatariets huvudkartotek.
Jag upprepar även detta: jag har jämfört uppgifterna med den vetenskapliga standardutgåvan (Diplomatarium Suecanum) och de i DMS arkiv befintliga excerpterna av originalhandlingarna (excerperade av framlidne jur kand Sven Klippvall, en amatör men en oerhört noggrann sådan).
Det kan inte bevisas med de stöd av de angivna källorna att Kristina Håkansdotter skulle ha varit dotter till Håkan Karlsson (Bergkvaraätten). Det finns ingenting i dessa källor som ens antyder ett sådant förhållande.
Att du har mycket svårt att tro att namn på personer, orter etc, kan ha förändrats till oigenkännelighet tyder måhända på att du inte haft möjlighet att jämföra tillräckligt många avskrifter med originalen. I t ex Lars Sparres kopieböcker (B 14-16 RA) finns talrika exempel på just sådana förvanskningar till oigenkännelighet av framför allt ortnamn, men även annat.
Elin Petersdotter var nunna, insatt i Skänninge kloster av sin mor, och följaktligen inte gift.
Det finns alltså, som sagt, inget vetenskapligt fynd att avvisa här, varken a priori eller på annat sätt. Endast önsketänkande utifrån texter som inte lästs annat än i korta sammanfattningar av högst varierande kvalitet. I övrigt håller jag helt med dig vad gäller revirtänkande och onödiga gränsdragningar. En vetenskaplig titel är inget som i sig kan tas för garanti att en amatör alltid har fel om en professor eller docent säger att han har det. Som jag själv nyligen visat i en artikel i Släkt och Hävd 2002:2 kan även professorer begå allvarliga misstag.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1008
« skrivet: 2003-01-21, 20:46 »
Jaha, såvitt jag kan se är åtminstone en del av notiserna utan krusiduller avskrivna direkt från Diplomatariets huvudkartotek (som numera finns på CD). Ordalydelsen är nämligen identisk. Hur Härshammar identifierat personer och ätter är inte värt att lägga någon tid på att reda ut. Det här är avskrifter av avskrifter som i sin tur sällan återger mer än en bråkdel av sakinnehållet i originalen och därmed i det närmaste värdelöst för seriösa forskare.
mvh
Kaj Janzon
1009
« skrivet: 2003-01-21, 10:39 »
Tack för den upplysningen Elisabeth. Det hade jag ingen aaaning om . Men det förklarar ju en del, t ex att inte jag (eller HG) kan finna några originalkällor som skulle styrka uppgiften om att Håkan Karlsson skulle ha haft en dotter Kristina.
Däremot hittar jag i Lars-Olof Larssons Småländsk bebyggelshistoria 1:1 (Växjö 1979) s 43 en uppgift om att Magnus Håkansson 1354 bytte till sig en gård i Bergkvara av väpnaren Jon Tjälvesson. Gården ska tidigare ha ägts av Peter Bagges änka Kristina. Den gården hade Magnus 1356 sannolikt som sin sätesgård.
Jag har kollat DMS excerpter och DS för att se vad originalen säger. Det finns ingenting i dem som kan styrka Härshammars uppgifter.
hälsningar
Kaj
1010
« skrivet: 2003-01-21, 09:15 »
Tilläggsfråga till det föregående: vilket Härshammar menar du Yvonne? Var i Småland ska det ligga?
/Kaj
1011
« skrivet: 2003-01-21, 08:45 »
Yvonne: de tre manspersoner du nämner räknas samtliga till Bergkvaraätten och finns med i HG:s manuskript.
Karl Magnusson är endast nämnd 1398.
Håkan Karlsson, riddare, var död 1359.
Uppgiften om en dotter Kristina till Håkan Karlsson kan jag inte återfinna i vare sig ÄSF eller Raneke. Inte heller uppgiften att Peter Bagge skulle ha varit gift med henne. På vilken sida står det?
Det finns en Kristina Håkansdotter som är nämnd 1377 (RAp 8/3) och som har en dotter, Elin Petersdotter, men jag kan inte se att hon har någon koppling till Bergkvaraätten. Har du eventuellt uppgifter om en sådan koppling och i så fall från vilken källa?
Mats Håkansson gift med Märta Filipsdotter (Ulv) förekommer i bl a DMS 4:3 Öland s 318.
mvh
Kaj
1012
« skrivet: 2003-01-20, 20:14 »
Yvonne & Stefan m fl: det finns säkert ett och annat dokument som inte HG känner till, fast särskilt många är de nog inte .
Emellertid vill jag varna för en annan sak. Lita inte för mycket på Ranekes flitiga sammankopplande av personer med likartade vapensköldar. När det gäller genealogiska uppgifter som endast kan återfinnas i Ranekes verk är min erfarenhet att dessa nästan undantagslöst är felaktiga.
mvh
Kaj Janzon
1013
« skrivet: 2003-01-20, 09:32 »
Yvonne, lägg inte ner alltför mycket arbete på detta. Det är nämligen redan gjort av Hans Gillingstam. Bergkvaraätten kommer att ingå i Äldre svenska frälsesläkter 2:2. Det finns redan ett i det närmaste färdigt manus till artikeln om ätten ifråga.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1014
« skrivet: 2003-01-15, 13:35 »
Jag antar att NIS har en loggfil? Hur ser det ut där precis före avbrotten? Vad menar du med avbrott förresten? Hänger maskinen sig eller får du bara inget svar från servern men allt annat förblir normalt?
Jag antar vidare att man i loggfilen kan se vilken typ av ICMP-paket gått till och från maskinen. Något konstigt där? T ex en massa ping från någon annan dator?
Har du även Nortons antivirus eller är ditt antivisus-program av annat fabrikat?
mvh
Kaj Janzon
1015
« skrivet: 2003-01-11, 10:02 »
Erik och Emma,
Det är lätt hänt att man kan upfatta toner i inlägg, särskilt om dessa är korta. Det är ett allmänt accepterat faktum att e-post och liknande meddelanden tenderar att uppfattas som mer otrevliga av mottagaren än vad avsändaren avsett.
Att bara lägga in en länk, utan några som helst kommentarer eller annan text, kanske inte heller är så lämpligt i en diskussion som på ett eller annat sätt har med källkritikens grunder att göra.
Om en person som är ovan att kritiskt läsa texter går in på den anvisade sajten, kan det lätt hända att de historiska fakta om drottning Blanche som där serveras uppfattas som objektiva och allmänt accepterade sanningar, ungefär som påståendet att den urspungliga sanningssägaren den heliga Birgitta skulle vara född på Finsta gård (vilket är ytterst osannolikt).
Jag som historiker är kanske bättre medveten än många andra om hur lätt myter uppstår och hur oerhört svårt det sedan är att utrota dem. Däför menar jag att varje utvikning från ämnet i en viss diskussion innebär en risk för sådan mytbildning.
Om vi ser på den fråga som startade denna diskussion, så är den besvarad i och med citaten från SBL. Om vi ska dra in Blanche av Namur i diskussionen är min uppfattning att det då inte ska göras på det sättet att man slänger ut en internet-länk i diskussionen utan några som helst kommentarer eller förklaringar.
Till sist: i ett öppet diskussionsforum som detta är det naturligtvis fritt fram, inom ramen för gällande lagar och Anbytarforums regelverk, för deltagarna att framföra sina åsikter. Det gäller bara att skilja på sak och person. Jag tar för min del inte illa upp av att någon framför en annan uppfattning än den jag företräder. Men å andra sidan förbehåller jag mig rätten att framföra kritiska invändningar när jag anser det befogat. Rätt eller fel, det får andra avgöra, genom att väga argumenten mot varandra. Det är då ingalunda min avsikt att vara otrevlig mot alla de trevliga personer som deltar i dessa diskussioner.
Med vänliga hälsningar
Kaj Janzon
1016
« skrivet: 2003-01-10, 23:26 »
Erik, om du läser mitt inlägg lika noggrant som du läste den aktuella sidan så kanske du noterar att det står nästan före alla andra seriösa sammanhang etc etc. Ett seriöst intresse för visor, med eller utan snaps, kan man givetvis ha . Då kan man kanske ha mer glädje av den här länken: www.visarkiv.se Din hypotes om sammanblandning med Blanche av Namur, är som du själv konstaterar, något långsökt. En mer trolig hypotes är nog den som Yvonne framför, nämligen att Cecilia Blanka är ett av Guillous många påhitt. Med vänlig hälsning Kaj Janzon
1017
« skrivet: 2003-01-10, 13:28 »
Den länken hade vi väl klarat oss utan i det här sammanhanget? I nästan alla andra seriösa sammanhang också för övrigt.
mvh
Kaj Janzon
1018
« skrivet: 2003-01-10, 08:35 »
Kung Knut Eriksson, född senast på 1140-talet, var gift med en till namnet okänd kvinna av hög börd. Om henne vet man endast att hon levde ännu våren 1193 och att hon hade en bror vid namn Knut (Svenskt Biografiskt Lexikon bd 21 s 383).
mvh
Kaj Janzon
1019
« skrivet: 2002-12-20, 14:15 »
Ingeborg, är boken så illa skriven att det inte ens går att lista ut om författaren påstår att Tord i Byr har existerat och att det finns nu levande människor som härstammar från honom?
mvh
Kaj Janzon
1020
« skrivet: 2002-12-18, 09:14 »
Jag kompletterar något: den lilla bokstaven som skrevs ovanför a var ett o. Denna skrivning av å - i princip densamma som nuvarande alltså - förekommer tydligen sporadiskt i svenska handskrifter fr o m 1400-talets mitt, även om jag aldrig sett det själv. Denna form slog snabbt igenom efter 1526 då boktryckaren Jörgen Richolff började använda den i skrifter som trycktes vid Kungliga tryckeriet. Han använde också a och o med ett litet överskrivet e för att beteckna ä och ö. Prickarna som vi känner dem kom i allmänt bruk ännu senare; de är helt enkelt förkortningstecken för detta överskrivna e och härrör från den senmedeltida tyska skrivstilen.
källa: Elias Wess?n, Svensk språkhistoria. Ljudlära och ordböjningslära, åttonde uppklagan, s 52. Se även artikeln ortografi i Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid.
mvh
Kaj Janzon
1021
« skrivet: 2002-12-17, 23:21 »
Ett litet tillägg till föregående: Det jag skrev om å (tidigare helt riktigt aa) gäller också ä och ö. Kan inte minnas att jag skulle ha stött på dem i brev från före 1500. Jag ska dock lägga in en liten brasklapp här: om det skulle finnas anledning så återkommer jag när jag kollat mina anteckningar på jobbet.
mvh
Kaj Janzon
1022
« skrivet: 2002-12-17, 23:14 »
Man skrev ? och ? helt enkelt (finns ett par olika varianter av båda). Det gjorde man vare sig man skrev på latin eller svenska. På latin skrev man fram till 1300-talets mitt ungefär, därefter tog svenskan successivt över och blev totalt dominerande på bara ett par årtionden. Andelen brev skrivna på latin utgör därför bara en bråkdel av de bevarade breven från 1400-talet. Jag minns inte så här på rak arm när å uppträder första gången, men jag kan inte påminna mig att jag själv någonsin sett det i ett 1400-talsdokument.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1023
« skrivet: 2002-11-29, 15:15 »
Karin, Jag tror dessvärre inte att det finns någon sådan kolumn i Anbytarforum. För övrigt föredrar jag själv Alf Henriksson när det gäller historiskt berättande utan krav på källkritik i varje detalj och Jan Berglin när jag vill ha underhållande kommentarer till sådant som faktiskt har hänt. För övrigt tror jag inte att alls att du är så 'enkel', att du inte vet om Alf Åbergs bok diskuteras någonstans på Anbytarforum eller inte. Blir hemsidan klar snart förresten?
mvh
Kaj
1024
« skrivet: 2002-11-29, 13:49 »
Stefan, som historiker vill jag bestämt förneka att jag kräver två oberoende källor för att anse en händelse eller ett sakförhållande säkerställt. Det är en typ av slentrianbevisföring som snarast hör hemma inom journalistiken. Vad som gäller är en kvalitativ bedömning av varje enskild källa. Ibland räcker en källa, ibland räcker inte tio.
Det finns massor av tillförlitliga källor som endast existerar i ett enda exemplar. De är då oftast vad vi historiker kallar för kvarlevor, d v s uppkomna som en del av själva händelseförloppet.
Ett typiskt exempel på sådana kvarlevor är de bevarade medeltida fastebreven. Dessa existerar endast i ett originalexemplar och tillförlitligheten måste helt bedömas utifrån vad detta original innehåller och hur det ser ut: är språkbruket från rätt tidsperiod? Handstilen? Dateringssättet? Är brevet av pergament? Finns bevarade sigill? etc etc. Om originalet inte bevarats och man tvingas använda en befintlig avskrift tillkommer andra frågor: Vem har gjort avskriften? Varför? Hur kan avskrivaren ha läst fel i originalet? vad kan han ha missuppfattat språkligt i ett brev som redan under hans livstid för t ex 300 år sedan var t ex 300 år gammalt? etc etc
Den andra typen av källor är s k berättande källor som inte är en del av själva händelseförloppet utan lämnar upplysningar om det, t ex att Birger jarl 'lät Stockholms stad bygga', eller något åt det hållet. Den uppgiften är jag inte utan vidare beredd att acceptera som ett historiskt faktum utan andra bevisligen oberoende källor som bekräftar den. Det finns nämligen inte något pergamentsbrev där jarlen förklarar att 'nu skall alla bönder i Solna socken bygga en ny köpstad och ...' eller något åt det hållet (det hade i så fall varit en kvarleva).
Berättande källor måste alltid utsättas för en komplex kontextuell källkritik, d v s att man utreder varför och i vilket sammanhang texten har tillkommit och på vilket sätt det kan förväntas påverka berättelsen i förhållande till den eventuellt faktiskt inträffade händelse eller sakförhållande som källan påstår sig skildra.
Ett klassiskt exempel på det sistnämnda är t ex Peder Swarts berättelse om Gustav Vasas äventyr. Om man känner till Peders uppdragsgivare och dennes verksamhet från ett antal s k kvarlevor, så inser man ganska snart att det kunde ha fått mycket obehagliga konsekvenser för Peder om han hade envisats med att hålla sig till sanningen i varje detalj. När man vet det kan krönikan i alla fall användas av historiker, men på ett helt annat sätt än berättaren och hans uppdragsgivare avsåg, t ex som en källa i en undersökning om den politiska propagandans utveckling.
För att vi inte ska hamna alltför långt från rubriken ska jag dra in HL i detta inlägg också. Som berättande källor är hans böcker inte av stort värde, däremot kan de en gång komma att användas som kvarlevor för en avhandling i historia som t ex kan få titeln: Fackhistorikernas slutna rum. Den journalistiska erövringen av det populärhistoriska berättandet 1980-2010.
mvh
Kaj Janzon
1025
« skrivet: 2002-11-28, 09:46 »
Hej Emma, Visst handlade din inledande fråga om källkritik. Men vad svarade du på svaret? Jo att SBL var tungrott och tråkigt och att du önskade andra källor än de gamla vanliga, något med mer liv liksom. Med det (de) svaren är det kanske inte så märkligt att diskussionen halkade iväg i riktning mot andra perspektiv? Några pajer tycker jag inte att vi ska kasta på vare sig JG eller HL, de är båda duktiga proffs inom sina respektive områden, som dock inte i har värst mycket med forskning att göra.
Det hör till saken att standardverk inom de historiska vetenskapernas olika grenar är tungrodda och tråkiga, eftersom de nästan uteslutande innehåller säkerställda faktauppgifter. De som har sammanställt dem har nog inte tagit någon hänsyn till eventuellt lata kunskapssökare.
Jag menar mig ha besvarat din fråga om HL:s trovärdighet. Men jag kan förtydliga det ytterligare: han är precis lika trovärdig som de författare vilkas uppgifter han använt sig av. Man kan inte säga att allt är åt skogen, tvärtom är nog det mesta någorlunda riktigt, men det är mycket som är fel och framför allt mycket som är föråldrad kunskap. I många fall ligger HL:s uppgifter årtionden efter forskningens frontlinjer, vilket han mig veterligt inte heller förnekat. Jag kan inte se att du skulle ha någon större nytta av att du visste att 80 % är rätt och 20 % fel (t ex). Du skulle ju ändå aldrig i det enskilda fallet kunna avgöra vilken uppgift som är korrekt och vilken som är fel, eller hur?
Precis som med andra kompilatorer måste man i HL:s böcker granska varje enskild uppgift för sig och ställa sig frågan: var kommer det här ifrån? Att använda en sådan bok som källa är arbetsamt och besvärligt. Orsaken till att det har blivit så är enkel. HL har aldrig avsett att hans bok ska användas på det sättet, till skillnad från flera av de författare som hans framställning bygger på.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1026
« skrivet: 2002-11-27, 21:50 »
Hmm, jag kanske ska hyfsa till den sista meningen i mitt föregående inlägg en aning: Man kan inte använda deras böcker som källor till forskning om någon annan tid än vår egen låter väl bättre?
mvh
Kaj Janzon
1027
« skrivet: 2002-11-27, 21:39 »
Man bör inte jämföra äpplen med päron.
Herman L är som författare vad man kallar för en habil kompilator, d v s en som utan originalitet skriver genom att plocka ihop bitar från andras tidigare skrivna verk och sätta ihop dem till en ny helhet under sitt eget namn. Resultatet blir varken mer eller mindre tillförlitligt än de avskrivnas, Odhners, Fyxells, Grimbergs m fl.
Att någon kallar Herman L för forskare får åtminstone mig att dra en smula på smilbanden. Jag tror inte att hans begåvningsprofil är av den arten att forskarbrillorna skulle passa på den näsan. Han är en entusiastisk och entusiasmerande berättare, inte så noga med vare sig enskilda fakta eller hela sanningen. Men det gör egentligen inte så mycket, för det är knappast i böcker av den typ han skriver man letar efter sanningar.
Jan G är definitivt ingen historieförfalskare, åtminstone inte i sina böcker om Arn (har inte läst häxboken). Dessa är nämligen skönlitterära verk, s k historiska romaner. Typiskt för sådana är att i dem kring en tunn stomme av väl inlästa fakta skapats en tjock väv av historiska händelser som endast har ägt rum i författarens huvud. Dessa händelser har inte mer med det faktiska förflutna att göra än händelserna i t ex Alexandre Dumas berättelser om de tre musketörerna, eller Frans G Bengtssons om Röde Orm. Om någon uppfattar JG:s böcker som faktaböcker så är det knappast hans fel, lika litet som att massor av människor väljer att gå på vandring ”i fotspåren” av en människa som aldrig har funnits (vilket är helt OK, vi människor går igång på så olika saker).
Därför behövs författare som HL och JG. De har sin roll i samhället och bidrar till att skapa en meningsfull tillvaro för många människor. Men med professionella historieforskare har de lika små likheter som deltagarna i TV:s dokusåpa ”Robinson” har med Alexander Selkirk.
Det finns därför egentligen ingen anledning att diskutera dessa författare under rubriken källkritik i ett forum som sysslar med saker som faktiskt har hänt i det förflutna. Man kan nämligen inte använda deras källor till forskning om någon annan tid än vår egen.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1028
« skrivet: 2002-11-17, 23:23 »
Hej Olle, den aktuella diskussionen om Harald Olofsson Soop påbörjades under rubriken Yrken-Häradshövding och tills för någon timme sedan fanns alltså inlägg om Soop under två olika rubriker. Nyligen har dock anbytarvärden under Yrken meddelat att: Alla inlägg rörande Soop och Lossa-ätten är flyttade till Släkter: Introducerad adel: Soop istället.. . Därmed finns det numera endast en diskussion om Soop och du behöver därför inte leta vidare.
Med vänlig hälsning
Kaj
1029
« skrivet: 2002-11-17, 20:43 »
Hej Sari,
Häradshövdingen i Rasbo (1552) Knut Haraldsson var en Soop. Han skrev sig 1553-66 till sätesgården Frötuna, Rasbo socken och härad, och var son till den Harald Knutsson (Soop) som troligen avrättades för deltagande i västgötaherrarnas uppror. Harald levde nämligen ännu 1530 då han anklagades för landsförräderi, men var död 1533 (DMS 1:3 s 262, ÄSF 1 s 283).
Knut Haraldsson (Soop) var gift med Anna Arvidsdotter (Trolle) som bodde kvar på Frötuna efter makens död 1566 och ännu 1568 (DMS 1:3 s 262).
Till Birgitta och Bo: Soops vapen är korrekt beskrivet av Raneke (s 204) som kluven sköld med bjälke i sinister fält (= vapnet på den angivna hemsidan). Det förekommer under medeltiden både att en ätt byter vapensköld och att släktnamn återanvänds. Gäddtänderna (enlig K H Karlsson viggar) är beskrivna av Raneke (s 591), tyvärr tillsammans med åtminstone en mycket grov felidentifiering (Truls Matsson). Det finns anledning att återkomma både gällande den vapenbeskrivningen och identifieringarna i ett senare sammanhang.
Jag vill också meddela att det redan finns en diskussion i Anbytarforum om den introducerade ättten Soop. Om jag har något ytterligare att tillföra diskussionen efter att ha gått igenom diverse manuskript och anteckningar återkommer jag under den rubriken.
mvh
Kaj Janzon
1030
« skrivet: 2002-11-17, 12:02 »
Denna i och för sig intressanta diskussion kanske borde läggas under annan rubrik, då den tycks handla mer om Lossa-ätten, än om häradshövdingeämbetet.
Harald Olofssons (Lossa-ätten) sätesgård var med största sannolikhet Säby i Lossa socken, Bro härad. Hans far Olof Haraldsson skriver sig till 'Lossa' 1395-1400, Harald omtalas 1438 som 'Harald Olofsson i Lossa' och hans son Knut Haraldsson skriver sig till ovannämnda Säby 1450 (se Det medeltida Sverige vol 1:7 Uppland, Attundaland) s 29, 68. Födelseåret 1361 för Harald Olofsson synes vara gripet ur luften , men det är ju inte så ovanligt i dessa sammanhang.
Se upp för förväxling med Hjulsta-ätten, inom vilken namnen Olof och Harald förekommer under samma tidsperiod. För övrigt tycker jag att ni ska sluta använda namnet Soop som beteckning på släkten i fråga. Lossa-ätten är en sedan länge etablerad och tämligen adekvat beteckning på ifrågavarande personer.
Med vänlig hälsning och lycka till med den forsatta forskningen
Kaj Janzon
1031
« skrivet: 2002-11-11, 12:32 »
Hej Niclas, enligt Danmarks gamle personnavne, del 2 s 725 förekommer namnet Meding som tillnamn i Danmark under senmedeltiden. Det antas komma från det tyska substantivet medink = 'lejesvend'. Om detta Meding är samma namn som det senmedeltida svenska Midhiung är sedan en annan sak. Jag tror nog att man ska akta sig för att sätta ett likhetstecken där.
mvh
Kaj Janzon
1032
« skrivet: 2002-10-30, 15:45 »
Söker uppgifter om eventuella barn till komministern i Nössemark (1811-1821) Johan Nordahl och hans andra hustru Bernhardina Gustava Fryxell.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1033
« skrivet: 2002-09-03, 11:09 »
Nej den är inte översatt. Således står det t ex inte strypt, utan suffocata. Emellertid har utgivaren försett boken med en kommentar, som innehåller massor av litteraturhänvisningar m m. Gällande sidan 56 får man t ex veta att uppgifter om Gunnar Gyltas barn finns i Släkt och hävd 1955 s 189-193, där man även på s 196 ff kan läsa om Bengt Gyltas ättlingar.
mvh
Kaj
1034
« skrivet: 2002-09-03, 09:52 »
Hej Sari, Brask är Biskop Hans Brasks släktbok, utgiven av Personhistoriska samfundet genom Hans Gillingstam och Göran Setterkrans (Stockholm 1970).
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1035
« skrivet: 2002-09-03, 09:20 »
Kommentar till John Tengbergs inlägg: Eftersom publicering av nya Maskoll-forskningsrön är på gång inom överskådlig framtid är det kanske inte så lämpligt att dra igång Ett brett utbyte av uppgifter på kort och lång sikt just nu. Varför inte i stället avvakta boken och efter en granskning av den komplettera om behov finns? Jag känner mig inte riktigt övertygad av Johns argument att det skulle vara en god gärning att försöka bidra till en bok om vars innehåll och omfång man inte vet just någonting utöver ämnet. Det är dålig forskningsekonomi att ge sig på material som någon redan lagt ner ett omfattande arbete på. Dessutom är det så att säga god forskarsed inom humaniora att att avvakta när någon flaggat för att publicering är på gång. Vi maskollare (härstammar för min del från Anders) är väl ett så tålmodigt släkte att vi kan vänta något år till på de nya rönen?
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1036
« skrivet: 2002-09-03, 09:00 »
Gällande förleden Hern/Härn- i ortnamn (ex. Härnevi, även Ärnevi) har professor Lennart Elmevik rätt nyligen i en uppsats drivit tesen att i denna förled döljer sig ett gudanamn, närmare bestämt ?rin = 'äringsgud'. Han diskuterar också i artikeln den tidigare uppfattningen att förleden Hern/Härn- skulle vara ett annat namn för gudinnan Freja. Den ursprungliga grundformen för detta skulle vara Harwin?, en substantivering av adjektivet harwina = av lin,d v s Härn = linets gudinna (Elmevik, Härnevi och Friggeråker, Namn och bygd 1995, s 67-77)
Diskussionen har senare vidareutvecklats av Per Vikstrand i dennes avhandling Gudarnas platser. Förkristna sakrala ortnamn i Mälarlandskapen (Uppsala 2001) s 304 ff).
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1037
« skrivet: 2002-08-30, 08:40 »
Stefan: Jag har konsulterat en språkexpert på Runverket gällande etymologin. Han menar att det inte bara är möjligt utan i högsta grad sannolikt att det rör sig om ett fornfrisiskt låneord. I så fall kan efterleden -kare definitivt inte vara karl=man.
Man ska för övrigt vara mycket försiktig när man håller på med etymologi. Det visar de hundratals mer eller mindre komiska folketymologiska tolkningar av ortnamn som cirkulerar i litteraturen till glädje för ortnamnsexpertisen som därigenom garanterats ett långt liv (de skrattar ofta och länge). Tänk dig vad man kunde få till med ett ortnamn som Vintrosa t ex
Sari: Kulturhistoriskt lexikon är nog det bästa som åstadkommits inom området. De tryckta landskaps- och landslagarna är försedda med långa kommentarer som underlättar förståelsen. Den enda användbara medeltidsordbok jag känner till är Söderwalls. Man ska inte heller underskatta värdet av gamla lexikon. När det gäller äldre historia är förvånansvärt ofta Nordisk familjeboks uggle-upplaga betydligt bättre än NE.
Med vänlig hälsning
Kaj
1038
« skrivet: 2002-08-27, 19:34 »
Hej Sari,
Jag gissade på fel Skåne-gälkare. Åke Ingvarsson har jag aldrig haft nöjet att träffa på i källmaterial jag arbetat med, vilket inte är så konstigt eftersom jag mycket sällan haft anledning att arbeta med källor från Skånes medeltid. Följande uppgifter har jag emellertid hittat i ÄSF 2:1 s 73 (i artikeln om Snakenborg):
Iliana Åkesdotters föräldrar var Åke Ingvarsson (båt), som levde 1354 men var död 1376, och Anna Gerhardsdotter (Snakenborg) som omnämns sista gången som levande 1387. Åke Ingvarsson skrev sig till Bergsjöholm i Bjäresjö sn, Herrestads härad, och kan alltså som du gissar förmodas ha varit gälkare i Skåne. Hustrun Anna Gerhardsdotter var sannolikt dotter till den i Mecklenburg bosatta väpnaren Gerhard Snakenborg.
Det finns mer uppgifter samt käll- och litteraturhänvisningar på det angivna stället. Lycka till med gälkar-forskningen
Med vänlig hälsning
Kaj
1039
« skrivet: 2002-08-27, 14:37 »
Hej Bengt, det var inget fel alls på din förklaring vad gällde gälkarens fogde-funktion: kort och klargörande. Det var det där tillägget med Stockholm som utlöste mitt automatiska källkritik-larm . Jag tar givetvis inte illa vid mig av en saklig diskussion. Förstår precis hur du tänkte, men dessvärre utformades ditt inlägg på ett sådant sätt att jag såg mig tvungen att gå in med ett klargörande inlägg. Någon gälkare vill vi inte veta av här i Stockholm. Vi har tillräckligt med borgarråd och andra plågoris här redan .
Med vänlig hälsning
Kaj
1040
« skrivet: 2002-08-27, 13:59 »
I Holmbäck & Wess?ns utgåva av Magnus Erikssons stadslag (Lund 1966) har jag nu på sid 19 i kommentaren till Konungabalken hittat det som H & W har att berätta om gälkare. Det står ingenting om någon gälkare i Stockholm på det angivna stället. Den enda av de svenska lagarna som nämner gälkaren är, som ovan sagts, Västmannalagen. Däremot nämns gälkaren enligt H & W i den skånska stadsrätten och i den norska Bjärköarätten, däremot inte i den svenska motsvarigheten. Stockholm kan naturligtvis någon gång i tiden ha haft en fogde som kallades för gälkare, men det är långt ifrån säkert. Det finns i alla fall inga kända primärkällor som kan styrka det. I det tidigaste omnämnandet av Stockholms (borg)fögderi 1315 kallas det advocatia (Sveriges traktater 1:185). Stockholmsfogden (Kristiern från Öland) dyker upp 1304 och kallas då prefecto stokholmensi (DS 1436).
Den källa i vilken riddaren och gälkaren Tuve Galen - som det väl är frågan om här (?) - förekommer är en s k traktat mellan kung Albrekt av Mecklenburg å ena sidan och det danska landskapet Skåne å den andra. I denna traktat från 1381 nämns alltså Tuve Galen, riddare och gy?lk?r som en av de skånska representanterna. Överenskommelsen är tryckt i Sveriges traktater med främmande magter (utgivna av O. S. Rydberg m fl. 1877-95), del 2 nr 409 (sid 451).
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1041
« skrivet: 2002-08-27, 09:28 »
Hoppsan, här gick det undan lite väl fort. Rättelse följer: Bjärköarätten är naturligtvis föregångare till stadslagen, inte landslagen.
mvh
Kaj Janzon
1042
« skrivet: 2002-08-27, 09:04 »
Gälkare, giäldkare eller gialdker o s v, var mycket riktigt konungens ombudsman - d v s troligen endast i vissa städer (i Danmark även utanför städer). Man tror att titeln så sent som vid 1300-talets början kan ha varit i bruk i Västerås och möjligen Arboga.
Bengt: Vilka medeltida källor påståendet att gälkaren i Stockholm skulle ha varit mest känd och i allo mest betydelsefull bygger, är något oklart. Enligt KL och Adolf Sch?ck förekommer titeln endast i Västmannalagen. Föregångaren till Magnus Erikssons landslag, Bjärköarätten, nämner överhuvudtaget inte titeln och jag har inget minne av att någonsin stött på en gälkare i bevarade medeltida stockholmsbrev. Var någonstans i kommentaren till stadslagen kan man läsa om detta?
källor till kunskap om gälkare:
Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, band 5, sp 673 ff.
K.F. Söderwall, Ordbok över svenska medeltidsspråket, supplement A-N (Lund 1953), s 252.
Adolf Sch?ck, Studier rörande det svenska stadsväsendets uppkomst och äldsta utveckling (Stockholm 1926) s 319.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1043
« skrivet: 2002-08-19, 14:47 »
Bilden föreställer Degerfors kyrka i Vindeln, Västerbotten (den heter Vindelns kyrka sedan 1970). Kyrkan invigdes 1903 och är ritad av dåvarande stadsarkitekten i Umeå, Fredrik Olaus Lindström i Umeå, som även har ritat Umeå stads kyrka. Kyrkan ersatte en korskyrka av trä från 1768, som togs ner, men rekonstruerades 1961-62 på sin gamla plats intill den nya kyrkan. Rekonstruktionen genomfördes av arkitekterna Bengt Lidström och Åke Lundberg, VAB (Västerbottenskommunernas Arkitekt- och Byggnadsbyrå).
Källa: Jakob Lindblad & Eva Vikström, Sveriges kyrkor, Riksantikvarieämbetet.
mvh
Kaj Janzon
1044
« skrivet: 2002-07-17, 12:23 »
Ett litet tillägg: ser vid en kontrolläsning av mitt senaste inlägg att 'tangentfelsnisse' har varit i farten igen. Det skall i stycket om Inger Larssons avhandling stå skaftf?rdh och inte skaft?rdh.
mvh
Kaj Janzon
1045
« skrivet: 2002-07-17, 10:14 »
Hej Lasse, någon större roll för sakfrågan kan man kanske tycka att det inte spelar, men eftersom du 'envisas' så kan jag tala om vad det står i originaltexten till Magnus Erikssons landslag. Det står i giftermålsbalken om morgongåvans givande (flock 10, paragraf 3) att tolv fastemän skall närvara och en trettonde: ??n som fore skil (den som för ordet). Vad han kallas sägs inte i landslagen men däremot kallas han i de gamla landskapslagarna i svealandskapen för forskilia ma?r. i Östgötalagen kallas han däremot f?stna ma?er. Forskiliamannen förekommer under landskapslagarnas tid i denna ordföranderoll även vid tingen. Däremot säger landslagen uttryckligen att häradshövdingen vid överlåtelse av jord (gäller även morgongåva) har övertagit 'förskälamannens' (forskilia ma?r) roll. Det är häradshövdingen som på tinget skall firi skilia för att överlåtelse av jord skall vara rättsligt bindande. Om 'skafthållning' sägs däremot ingenting alls i lagen och det var det mitt påpekande gällde (se t ex Magnus Erikssons landslag i nusvensk tolkning av Åke Holmbäck och Elias Wess?n, Lund 1962 och artikeln Forskiliaman i KL, bd 4). Svaret av jourhavande historiker var alltså inte felaktigt på något sätt, men det var formulerat på ett sådant sätt att man kunde få intryck av att detta med 'hålla på skaftet' (vilket frågan gällde) omnämns i lagarna. Så är alltså inte fallet.
I en färsk avhandling av Inger Larsson, Svenska medeltidsbrev (Stockholm 2001) behandlas även skafthållningen (skaft?rdh). Larsson konstaterar att ritualen nämns flera gånger i medeltida brev men: Faktum är emellertid att ingen av våra landskapslagar explicit nämner företeelsen. Den omnämns först och indirekt i ett sent tillägg till Kristoffers landslag, där man talar om att överlåta jord med 'skaft och skäl' (Larsson s 200). Men exakt hur detta skall gå till regleras alltså aldrig någonsin i någon bevarad lagtext. Uppfattat?
Vi har här alltså att göra med en rättslig praxis som inte omnämns i någon lagtext men ändå utgör en viktig förutsättning för att överlåtelse av jord skall uppfattas som rättsgiltig och det är mycket intressant
Med vänliga sommarhälsningar
Kaj Janzon
1046
« skrivet: 2002-07-12, 16:01 »
Eftersom svaret från jourhavande historiker enligt min mening inte är helt tillfredsställande, ber jag få att komplettera och förtydliga det något. För det första nämns inte skaftföring mig veterligt överhuvudtaget i landskapslagarna, än mindre i Magnus Erikssons landslag, eller den komplettering av den som brukar kallas Kristoffers landslag. För det andra är den s k förskälamannen i landslagen ersatt av domhavanden, d v s vanligen häradshövdingen. Förskälamannen nämns alltså inte heller i landslagen. han tillhör en äldre rättsordning. När det gäller borgiftande av kvinna skall detta enligt landslagens giftermålsbalk göras av hennes giftoman.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1047
« skrivet: 2002-07-12, 15:31 »
Hej igen Georg.
Skafthållning betyder att en (t ex en giftoman som det verkar vara frågan om i ditt exempel) eller flera personer (domhavande och fastar) håller i ett vapenskaft, vanligen ett spjutskaft, medan en ed uttalas. Genom detta blir den genomförda handlingen (överlåtande av jord, bortgiftande av kvinna) rättsgiltig och bindande. Skafthållning är belagd i många medeltida brev och i vissa domsagor kallades fastebrev för skaftebrev ända in i 1800-talet, trots att själva skafthållningen då för länge sedan försvunnit ur rättspraxis. Även för detta ord kan Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid rekommenderas: i band 15 kan du läsa mera om skafthållning.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1048
« skrivet: 2002-07-12, 09:05 »
Ett urfejdebrev är motsatsen till ett fejdebrev, d v s ett brev varigenom parterna i en pågående strid avtalar om att denna skall upphöra. Ett flertal urfejdebrev är kända från svensk medeltid, t ex det varigenom Karl Nilssons (kluven sköld) arvingar 1381 ger Bo Jonsson (Grip) ena rætta och witra orfeegdh (urfejd) efter dråpet på den förstnämnde (brevet tryckt i Styffes Bidrag till Skandinaviens historia, del 1, nr 76). Det finns även ett uppslagsord Urfejdebrev i Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, band 19.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1049
« skrivet: 2002-06-17, 08:08 »
hej Dag,
Nej, någon dementi är det knappast, snarare en sammanslagning av vad som vanligen kallats äldre och yngre Grip-ätterna. Den är alltså den yngre (friherrlig 1561) ätten som utslocknar på manssidan 1592 eller 1594.
Detta betyder alltså att den som slöt ätten på kvinnosidan var Ebba Moritzdotter Grip som dog 9/11 1666 på Hörningsholm i Mörkö sn, Södermanland. Något återtagande av namnet Grip av en ättling till Bo Jonsson efter detta datum känner jag inte till.
mvh
Kaj Janzon
1050
« skrivet: 2002-06-13, 12:36 »
Ätten Grip dog ut på manssidan 1592 eller 1594 och på kvinnosidan 1666 (ÄSF 2:1 s 17).
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1051
« skrivet: 2002-04-19, 22:22 »
Ett litet tillägg Eva-Lotta. Som du säkert har sett ovan har Mats Olander lämnat en uppgift om att Vilhelm levde 1739. Jag har inte kontrollerat den uppgiften i originalkällan, men har ingen anledning att misstänka att den skulle vara felaktig. Jag har dock inte fört in den i min databas från vilken jag klippte och klistrade in årtal etc i mitt förra inlägg. Jag för nämligen aldrig in uppgifter i basen innan jag kollat dem i originalkällan. Det är därför det står 1737 som sista år Vilhelm säkert kan beläggas som levande. Han kan ha levat åtskilliga år till.
mvh
Kaj Janzon
1052
« skrivet: 2002-04-19, 14:29 »
Hej Eva-Lotta,
Din Bryngel är alldeles för sentida för att vara son till min Vilhelm som föddes omkring 1680. Han hade minst två söner: Nils och Anders.
Den senare är inte en ana till mig och honom har jag därför inte så bra koll på. Teoretiskt skulle han kunna vara farfar till din Bryngel, vars far i så fall också bör ha hetat Vilhelm Andersson och vara född omkring 1750-70. Jag bifogar nedan det lilla jag har om min Vilhelm och hans söner.
Vilhelm Andersson, född omkring 1680, möjligen i Östra Stenshult, Frändefors sn, där han bor enl. mantalslängden (mtl) för 1699. Från och med 1722 omnämns han under flera år som boende i Kärsrud, i samma socken, där han efterträder en Anders Larsson (fadern?) som brukare; denne uppges då vara avliden.
1732 är Vilhelm mantalsförd i Berg, Sundals-Ryr sn, där han tydligen bodde några år, 1737 finns han i Högen, Frändefors, Det är också mig veterligt sista gången han omnämns som levande.
Barn utan känd moder:
Anders Vilhelmsson (Velamsson), född omkring 1730. Bosatt i Västra Stenshult, Frändefors. Bor dock i Kärsrud, samma socken 1751 och 1766 (mtl).
Nils Vilhelmsson, född 1732 i Kärsrud (?), Frändefors, död 1801 i Åsen, Ör.
Bosatt i Åsen från 1767.
1053
« skrivet: 2002-04-09, 18:45 »
Oj, det trodde jag alla visste J. Det står för: Det medeltida Sverige, 2:1 Södermanland, Tör. (Sotholms och Svartlösa härader). Utges av Riksantikvarieämbetet. Författare: Sigurd Rahmqvist (red) och undertecknad. Tör är det medeltida namnet på Södertörn. 2:an står för Södermanland och 1:an för att det är det första häftet för landskapet i fråga. Mer kan du läsa på webadress: http://www.raa.se/dms/index.asp Med vänlig hälsning Kaj Janzon
1054
« skrivet: 2002-04-07, 09:34 »
Hi Linda, Does your remark about the spelling revision mean that you only heard the name? In that case perhaps it could be Selånger, which is a parish.
Län: Västernorrland. Landskap: Medelpad.
Kaj Janzon
1055
« skrivet: 2002-04-02, 19:32 »
Kolbotten
1475 donerar Birgitta Olofsdotter (Tott) bl a avgärdatorpet Kolebotne till Uppsala domkyrka (RAp 30/11). Denna donation ingår i den välkända Hammersta-affären.
1495 upptas i Sten Stures jordebok ett torp som räntar 12 öre penningar och sex dagsverken (Kamararkivet: Arv och eget vol 42).
Mer om detta kan man snart läsa i DMS 2:1 Tör (nuv Södertörn) som är under tryckning.
mvh
Kaj Janzon
1056
« skrivet: 2002-04-01, 14:21 »
Hej Anette, Framför allt misstänker jag att det är en så grundlig felläsning att det är svårt med kvalificerade gissningar, särskilt då man inte är medicinsk specialist av något slag. Jag vågar mig med denna brasklapp på att gissa att det första ordet möjligen skall vara Nefritis. Sedan blir det ännu mer av chansning när jag gissar att det tredje ordet är en förkortning av interstitiell eller intestinal. Ekeu slutligen: kan det vara akut?
Interstitiell nefrit är en speciell form av njurinflammation som kan förekomma i kronisk eller akut form, och kan bl a förorsakas av långvarig exponering för bly. Var vederbörande möjligen målare?
Varning än en gång: Jag har ingen som helst utbildning i medicin och att jag leddes in på tanken om nefrit av denna typ är helt enkelt den att det sannolikt var precis det min farfars morfar dog av på Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm 1883.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1057
« skrivet: 2002-03-23, 14:32 »
Personregistret till Rönö-rapporten (se ovan) har i dag kompletterats med sätesgårdsmarkeringar, d v s att jag i registret har lagt in ett (S) efter de personer för vilka en sätesgård kunnat identifieras inom undersökningsområdet.
mvh
Kaj Janzon
1058
« skrivet: 2002-03-22, 14:57 »
Jag kanske för säkerhets skull ska tillägga att den väsentliga skillnaden mellan den nu föreliggande rapporten och den kommande slutrapporten är att den sist nämnda förutom Rönö kommer att innehålla även Hölebo härad och dessutom samtliga sockenkartor för båda häraderna. Rönö-häftet innehåller endast en översiktskarta över häradet och sockenindelningen.
Rönö-delen kommer inte att förändras särskilt mycket innehållsligt frånsett att kartorna tillkommer. För den som huvudsakligen är intresserad av Rönö härads medeltida bebyggelsehistoria och mindre av Hölebo finns det alltså ingen anledning att vänta på slutrapporten.
mvh
Kaj Janzon
1059
« skrivet: 2002-03-22, 13:58 »
Jag har lagt ut ett uppdaterat personregister till Rönö-rapporten på min hemsida (adress nedan). Rapporten kan beställas av Sörmlands museum i Nyköping. Observera att det rör sig om ett fortfarande pågående forskningsprojekt och en slutrapport kommer att föreligga tidigast om ett år. Följaktligen kommer personregistret att uppdateras ett flertal gånger med tillägg och rättelser. Det är alltså inte lämpligt att hänvisa till t ex som källa för namnformer eller dylikt i nuvarande skick. Kommentarer och synpunkter skickas lämpligen till undertecknad med e-post och mottas med tacksamhet. I nuläget har jag tyvärr inte tid att besvara några frågor om de inte har en tämligen direkt anknytning till det aktuella undersökningsområdet. Om någon ändå vill ställa en fråga av annat slag utan att det brådskar med svaret, skicka den direkt till mig med e-post så jag kan lägga den under bevakning, annars glömmer jag bort den. http://www.bahnhof.se/~kaj/rnpers.htm Med vänlig hälsning Kaj Janzon
1060
« skrivet: 2002-03-21, 09:45 »
Dags för årets första DMS-rapport. Den av Roger Axelsson framtagna och väl fungerande FileMaker-databasen som vi hade tänkt lägga ut på Internet under innevarande år fastnade som väntat i de teknokratisk-byråkratiska vägspärrarna.
Detta var ingalunda oväntat eftersom precis samma sak hände vid det förra försöket för några år sedan, då undertecknad i samarbete med Donald Broady och John Juliusson på NADA/KTH försökte introducera ett SGML-baserat system. Motargumentet är det samma nu som den gången: arbetsuppgiften skall anpassas till verktygen, inte tvärtom. Det är i alla fall så jag tolkar argumentationen om tekniska problem. Alla som är bekanta med FileMaker-baser har nog svårt att förstå vilka tekniska problem det kan förorsaka för fackfolk att administrera sådana. Det kan ju vem som helst göra på sin hemdator med en minimal arbetsinsats, förutsatt att man har en riktig bredbandsuppkoppling. Vilka verktyg som ska användas och hur fastställs dock genom sk policy-beslut som DMS i egenskap av övrig verksamhet inte kan påverka särskilt mycket.
Två utifrån inhyrda konsulter har efter bästa förmåga försökt finna ett sätt att anpassa DMS-materialet till verktygen. Resultatet är en databas som troligen kommer att fungera men som i dagsläget inte innehåller data.
Det nya systemet har möjligen vissa fördelar för användarna men samtidigt två stora nackdelar för oss. Jämfört med det File Maker-baserade system vi tog fram tar för det första själva inmatningen av data mångdubbelt längre tid och kräver för det andra att extraordinarie personal med relevant kompetens anställs för att göra jobbet och dessutom att man någonstans kan hitta pengar att avlöna den personalen med.
Sammantaget innebär detta att driftsättningen av en DMS-databas kommer att skjutas upp. I dagsläget är det omöjligt för mig att säga hur långt i framtiden. Jag återkommer så snart något av vikt inträffar. Till dess kommer jag att prioritera ett arbete med rättelser och tillägg till redan publicerade DMS-häften. Det materialet kan nämligen läggas ut på nätet helt oberoende av databasen.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1061
« skrivet: 2002-03-20, 09:58 »
Bilden föreställer Dalby kyrka i Värmland som revs på 1920-talet och ersattes av en ny på samma plats (källa: Jakob Lindblad, Sveriges kyrkor, Riksantikvarieämbetet).
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1062
« skrivet: 2002-01-14, 08:02 »
Någon som vet något om en släkt/familj Nordahl i Nössemark? Framför allt under tidsperioden omkring 1800-1840.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1063
« skrivet: 2001-12-27, 11:38 »
Till Bertil och övriga med eventuell virusskräck. Ett litet förtydligande är kanske på sin plats. En virusfil kan i princip döpas till vad som helst, alltså även sulfnbk.exe och sedan spridas som en e-postbilaga. Om man får e-post med en bilaga som heter sulfnbk.exe så skall man INTE öppna bilagan om man inte vet att det är den filen.
Hittar man trots detta filen SULFNBK.EXE i sin dator bör man inte radera den utan vidare. Filen SULFNBK.EXE skall nämligen finnas i Windows, därför att den har en bestämd uppgift i operativsystemet, nämligen hanteringen av långa filnamn. Om man raderar filen kommer man följaktligen att få problem med återställandet av sådana filnamn i Windows.
Det största virusproblemet är inte existensen av diverse e-postmaskar, utan att gemene man normalanvändaren inte tillräckligt ofta uppdaterar sitt antivirusprogram. I dessa förkylningstider är en gång i veckan att rekommendera.
mvh
Kaj Janzon
1065
« skrivet: 2001-12-27, 11:14 »
OBS! Falsk virusvarning!!
Radera inte filen sulfnbk.exe i Windows. Det är inget virus.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1066
« skrivet: 2001-12-02, 13:52 »
Dags för en ny rapport från DMS. Det har hänt en hel del sedan 23 april. DMS 2:1 (Södertörn) är nu under tryckning och ett häfte om Rönö härad går till trycket nästa vecka. Båda beräknas vara tryckta till årsskiftet.
Vad gäller Rönö har dock en del väsentliga ändringar i planeringen gjorts. Rönö kommer nämligen att utgöra ett pilotprojekt för digital- DMS. Den sökbara databas vi nu har färdig vad gäller den tekniska sidan skall fyllas med empiriskt innehåll (Rönö) under nästa år, är det tänkt. Med färdig menar jag att databasen har fungerat i stort sett problemfritt under intern testning med såväl Internet Explorer 5.0 som Netscape 4.5.
För Rönö-häftet får beslutet vissa konsekvenser, bl a att det kommer att utkomma i två tryckta versioner. Det kommer först att tryckas i en förenklad preliminär version i ett annat format och i en annan serie än den vanliga, närmare bestämt i en av RAÄ:s rapportserier (Kunskapsavedelningens). Bl a kommer de sedvanliga detaljerade sockenkartorna att saknas i den första tryckta versionen. I nätversionen kommer däremot klickbara kartor att läggas in. Ort- och personregister kommer att finnas med även i den förenklade versionen.
Tanken med detta är att vi genom den första tryckta lågpris-versionen och databasen snabbt skall kunna inhämta användarnas synpunkter på utformning och innehåll innan en ordinarie tryckt version utarbetas. Därmed hoppas vi i slutändan kunna upnå en snabbare utgivningstakt och en betydligt tunnare Rättelse- och kompletteringsvolym.
Den nya modellen är ett led i DMS utvecklingsarbete. Det är dock ingen större mening med att förneka att det till stor del är den omöjliga tjänstesituationen inom projektet som varit den kanske starkast pådrivande faktorn för omställningen. Med två eller i bästa fall tre medarbetare hade DMS med oförändrade finansiella och organisatoriska förutsättningar knappast kunnat färdigställas överhuvudtaget. Den fast anställda personalens återstående tjänsteår är i nuläget sammanlagt mindre än 30 (= max 10-12 häften.
Mer om tjänstesituationen på kort sikt: Under största delen av nästa år kommer DMS att bestå av endast två heltidsarbetande, nämligen Sigge Rahmqvist och undertecknad. Roger Axelsson kommer förmodligen endast att göra ett kortare gästspel. Vad han tänker göra i stället kommer han säkerligen att redogöra för på sin hemsida.
Sammanfattningsvis utkommer alltså två tryckta skrifter från projektet före årsskiftet, en (Södertörn) i serien Det medeltida Sverige och en (Rönö) i Riksantikvariämbetets egen rapportserie. En uppdaterad version av Rönö kommer att utges i DMS-serien som 2:2 men först när databasen varit i drift minst ett år, och då tillsammans med ett annat sörmländskt härad (Hölebo eller Jönåker).
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1067
« skrivet: 2001-11-17, 09:17 »
Ett tillfällighetsfynd på webben. En förteckning över begravningsplatser i Travis county, Texas, USA, med länkning till personregister för åtminstone tre svenska kyrkogårdar:
AGS Travis County Cemetery Indexes
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1068
« skrivet: 2001-11-17, 09:05 »
Ett tillfällighetsfynd som jag alls inte vet om det har med saken att göra. På en svensk begravningsplats: Kimbro Cemetery, i Travis county, Texas, USA, ligger bland alla uppenbart svenska namn en Amanda Loney. En förteckning över begravningsplatser i countyt med länkar till personregister för vissa av dem finns på webben. Jag lägger adressen under Länktips.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1069
« skrivet: 2001-11-07, 14:46 »
Korrigering av källhänvisning: serie D 5, volym 1, ska det vara.
mvh
Kaj Janzon
1070
« skrivet: 2001-11-07, 14:32 »
Söker anor till och uppgifter om ovanstående. Han tjänstgjorde 1840-46 i Värmlands fältjägarregemente och var då bosatt i Karlstad (källa: Värmlands fältjägare, 3:e kompaniet, förhörsbok 1846-57, vol D 5, Krigsarkivet).
mvh
Kaj Janzon
1071
« skrivet: 2001-10-29, 21:55 »
Hej Ann-Britt, Två samtida Larsson och båda boende i Talby. Det verkar lovande, även om Lars är ett plågsamt vanligt förnamn. Jag håller utkik efter Erik Larssons föräldrar när jag letar efter Anders Larssons. Det kan dock dröja ett tag innan du får något besked. Jag har tyvärr inte tid att hålla på med min egen släktforskning så värst ofta.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1072
« skrivet: 2001-10-29, 21:21 »
Lite kompletterande uppgifter från tiden efter 1965. I DMS 1:3 (Stockholm 1982) s 174 står ungefärligen följande:
1486 säljer medlemmar av den finska släkten Garp de andelar i Forsa, Tensta socken, som de ärvt efter Erik Eriksson (Sandika-ätten) till ärkebiskop Jakob Ulfsson: Hartvig Jakobsson (Garp) en 'halvdel', Kristina Jakobsdotters döttrar - Barbara, Elseby, Katarina och Margareta Olofsdöttrar - var sin sextondel och Erland Andersson och hans hustru Margareta Sigfridsdotter, arvingar till Karin Jakobsdotter, en åttondel.
Samma år tilldöms Lars Tomasson (Årby-ätten) äganderätten till halva Forsa och halva Järsta kvarn, som hans svärmor Margit Johansdotter fått i morgongåva av Erik Eriksson (Sandika-ätten, här kallad Kokeland).
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1073
« skrivet: 2001-10-29, 19:21 »
Berit, Jag är medveten om att det står så i Äldre Svenska frälsesläkter i Anthonis artikel om ätten Garp (s 150). Det häftet utgavs 1965, d v s sju år före DMS 1:1. I den senare skriften visas dock klart att det var Sandika i Hargs socken som var den medeltida sätesgården. Sandika (stavas 1538 Sandica) i Edebo socken var däremot ett mindre hemman som ägdes av Klara kloster (DMS 1:1 s 138). Det hörde senare till Lundås säteri i samma socken och försvann därefter helt. Enheten gick dock att återfinna i äldre kartmaterial (Geometriska jordeboken A 12 s 80, 82) och på Äldre ekonomiska kartan som ägofigur utan bebyggelse. Om du har nya uppgifter som klart motsäger detta vore jag mycket glad att få ta del av dem. Vi på DMS är mycket angelägna om att befogade rättelser och tillägg blir införda i den databas vi för närvarande håller på att bygga upp.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1074
« skrivet: 2001-10-29, 10:54 »
Erik Jonsson i Sandika är omnämnd 1420, inte 1320. Eftersom källhänvisningen är korrekt antar jag att det är tangentfelsnisse som varit i farten. Däremot är det INTE frågan om Sandika i Edebo socken, utan Sandika i Hargs socken. En mängd andra källor där Erik Eriksson omnämns kan återfinnas i artikeln Sandika i Det medeltida Sverige 1:1 Uppland, Norra Roden (Stockholm 1972), s 117 f.
mvh
Kaj Janzon
1075
« skrivet: 2001-10-29, 08:55 »
Söker anor till och uppgifter om följande personer:
Anders Larsson, f 14/10 1800, rusthållare i Talby
och hans hustru Greta Lisa Andersdotter f 7/5 1806.
mvh
Kaj Janzon
1076
« skrivet: 2001-10-16, 21:02 »
Mats, du kan glömma mitt andra inlägg ovan. Jag har hittat Vilhelm i Kärsrud. I mtl uppges han vara från Berg i Ryrs socken.
mvh
Kaj
1077
« skrivet: 2001-10-15, 09:17 »
Tack för långskottet Mats. Vilhelm som Vilhelm skulle man också kunna säga. Jag har en annan uppgift, från en inte helt tillförlitlig källa (bl a vad gäller födelseår) om att en Nils Vilhelmsson - som jag efterlyst tidigare i Anbytarforum - skulle ha fötts i Frändefors 1732.
Du skriver att Vilhelm Andersson inte finns i mtl 1732 eller 1744. Jag har själv inte haft tid för en genomgång av mtl för Frändefors, men jag antar av ditt svar att du haft det. Jag har därför en följdfråga som du kanske har svaret på: om inte Vilhelm finns i mtl för Högen dessa år, vem finns då där på hans plats så att säga? Har du någon anteckning om detta?
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1078
« skrivet: 2001-10-11, 13:59 »
Söker anor till och uppgifter om ovanstående. Han var 1737 en av fyra bönder i Högen enligt Frändeforsboken (utg: E.Grane, Uddevalla 1985) s 275. Allt utöver det som står i boken är av intresse.
mvh
Kaj Janzon
1079
« skrivet: 2001-10-11, 09:19 »
Man kan kanske också tänka sig följande tolkning (med reservation för att den direkta kontexten i stort sett är okänd): främmad = främmande = besökare, gäst, adjungerad eller liknande. Den gängse betydelsen är enligt SAOB denna. Observera även förkortningen sd = samma dag längst ner. Den 15/10 1792 hade man alltså två gäster, mindre troligt med två ordföranden?
mvh
Kaj Janzon
1081
« skrivet: 2001-10-09, 15:31 »
Stefan, det är helt riktigt. Den här uniformsgåtan är numera löst, fast jag har glömt att meddela det i detta forum. Uniformen visade sig vara utländsk, närmare bestämt finsk. Mannen på bilden var medlem i Helsingfors arbetares segelklubb (HASK) som 1919 bytte namn till sitt nuvarande: Helsingfors Segelklubb (HSK).
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1082
« skrivet: 2001-10-09, 08:48 »
Hej Robert. Jag ska försöka reda ut begreppen för dig. Mellerud är ingen socken överhuvudtaget utan en kombination av två modernare företeelser, nämligen en kommun och en tätort med samma namn som kommunen. Ör, Gunnarsnäs och Holm är däremot socknar som fanns redan på medeltiden. Allt detta låg mycket riktigt tidigare i Älvsborgs län, men numera i Västra Götalands län.
Det härad som de ovan nämda socknarna ligger i, nämligen Nordals härad, består av socknarna: Dalskog, Gunnarsnäs, Holm, Järn, Skållerud och Ör. Under medeltiden omnämns dessutom ytterligare två socknar: Mustasäter och Östanå. De sistnämnda inlades redan före 1500-talet i Ör respektive Holm, de övriga är fortfarande aktuella under 1800-talet. Erikstads socken som du också nämner ligger i grannhäradet Sundal.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1083
« skrivet: 2001-10-08, 09:36 »
Kan nu precisera min sökning geografiskt. Jag söker alltså uppgifter om en släkt Lindahl från Asker i Närke (se även under Närke-efterlysningar). Allt av intresse.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1084
« skrivet: 2001-10-04, 14:18 »
Söker anor till ovanstående, enligt inflyttningslängden för Adolf Fredriks fs i Stockholm född i Asker. Eventuellt har han antagit namnet Lindahl i vuxen ålder och tidigare hetat Lars Andersson. Förutom födelseort och -plats vet jag följande om honom: han bodde i Stockholm senast från november 1865 (mu nr 652, Adolf Fredrik) och sammanbodde från ungefär den tidpunkten med Anna Fredrika Nordahl, f 1841-07-18 i Huggenäs, Värmland, död 1877-04-13 i Stockholm (Hedvig Eleonora).
Paret har 1874, då de bor på Stora Bastugatan 29 (Adolf Fredrik) fyra barn (mu nr 4555):
Anna Laura Eleonora f 11/7 1866
Carl Zephani(a) f 3/12 1868
Hilma Maria 27/2 1871
Sophia Elisabeth 7/5 1873
Alla uppgifter är av intresse men främst är jag intresserad av Lars anor.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1085
« skrivet: 2001-09-21, 15:58 »
Ett litet bidrag till den urspårade diskussionen som måhända kan få den på rätt spår igen.
Som jag har påpekat i en tidigare diskussion där Magda Måneskjölds fantasier aktualiserades, behandlas den medeltida frälsesläkten Gren av Hans Gillingstam i Äldre svenska frälsesläkter sidorna 55-61.
mvh
Kaj Janzon
1087
« skrivet: 2001-07-20, 07:33 »
I Gregers Matssons (Lillie) räkenskaper omnämns 1460 bonden Jordan i Gudö, Österhaninge sn, Södermanland (RA: C 29 f 1r).
mvh
Kaj Janzon
1088
« skrivet: 2001-07-19, 08:28 »
You should also be aware of the fact that Huggenäs was a sub-parish (annexförsamling) of By. As a matter of fact there even was'nt a church in Huggenäs after 1842 (I believe there is one now, but that's another story). Due to this some persons (places?) you expect to find in Huggenäs records instead can be found in the records for By. This is exactly what happened to me when I was looking for one of my ancestors in the records for Huggenäs around 1840.
Kaj Janzon
1089
« skrivet: 2001-07-10, 09:27 »
Jag är inte så bra på just 1700-talshandskrift, det är lite väl sentida för mig men står det inte Augmentshemmanet?
Inbördande torde i sammanhanget betyda det sedvanliga, d v s att man vill köpa jorden i fråga i egenskap av bördeman, d v s släkting till nuvarande eller någon tidigare ägare. Detta sagt med reservation för att det bara är ett textfragment och tolkningen blir därigenom något osäker.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1090
« skrivet: 2001-07-10, 09:15 »
Svar till Kristina van Tartwijk:
Du preciserar inte vilken tidsperiod du talar om, vilket har stor betydelse i sammanhanget. En torpare under 1500-talet är ingalunda samma sak som en torpare under 1800-talet. I äldre tid betecknar skattetorpare en brukare som innehar en liten skattlagd brukningsenhet. Under 1600-talet t ex kallas självägande brukare med gårdar om 1/4 mantal eller mindre i regel skattetorpare i stället för skattebönder. Det är alltså brukningsenhetens storlek som avgör vilken kameral beteckning som används. Dessa skattetorpare äger sin jord i stort sett på samma villkor som skattebönderna.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1091
« skrivet: 2001-07-04, 08:37 »
Hej Owe, skrift om släkten Hesselbom låter som Per-Olov Bergmans Hesselbom från Dalsland tryckt 1999 och utgiven av något som heter Eskekärr-Tomasbolssläktens på Dal släktförening. Det enda större bibliotek där den finns enligt Libris är Lunds universitetsbibliotek, men du kan väl försöka med att kontakta författaren eller nämnda släktförening. Du har väl också sett artikeln om Johan Otto Hesselbom i Svenskt biografiskt lexikon, band 18?
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1092
« skrivet: 2001-07-01, 09:28 »
Per-Åke, tack själv för snabbt svar. Jag ser fram emot att ta del av materialet. När jag fått ordning på det hela kommer jag att publicera mina egna resultat i en eller annan form. Gällande de frågetecken jag själv haft kring detta så har de väl kanske inte så mycket rört Johan Siggesson till Svartingstorp. Kopplingen mellan honom och Sten Bengtsson fick jag s a s gratis i Almqvists postumt utgivna (1976) smålandsdel av Frälsegodsen i Sverige..., del 4:3 sid 1562f. Det som verkligen ter sig svårt att nysta upp är den andra oklara linjen, d v s frågan vem Ebba Andersdotter från Gällsta var. Även de resultaten kommer jag att publicera, i den mån det blir några resultat. Jag bifogar ett par avsnitt av ett längre e-brev (från mig till Urban Sikeborg 2001-03-24) med diverse funderingar. Du får gärna kommentera dem när du får tid och om du finner anledning till det.
...
Uppgiften om Bro gård och Ebbas födelsesocken Gällstad (i Västergötland) ... tror inte att den förts längre tillbaka i tiden än till en avhandling från 1791 som heter Specimen academicum antiquitates Eskilstunenses sistens (respondent C.Strandberg) och primärkällan var väl i så fall ett gravmonument eller något i den stilen (har inte hunnit kolla detta närmare).
...
Det som verkar någorlunda säkert är Collmars rätt väl belagda uppgifter i det nyare herdaminnet om Sigge Kristoffersons södermanländska vistelse på 1580-talet som måste ha börjat tämligen snart efter hans prästvigning 14/3 1583 (sannolikt i Växjö, där han 1584 tjänstgjorde som kaplan). När Sigge i maj 1587 omnämns som kaplan i Jäders socken (Södm), sägs det att han strax efter sin prästvigning kommit till Biby i Gillberga sn (Södm) som hovpredikant. Det intressanta för hypotesen om Bro gård är att Collmar med hänvisningar till bl a domkapitlets arkiv kan belägga att Sigge anmälde sig som frivillig till tjänsten som extraordinarie kaplan i Taxinge socken, efter flera påstötningar av hertig Karl (den senaste 18/9 1588) om att domkapitlet måste tillsätta någon som biträdde kyrkoherden i Taxinge eftersom pesten härjade där och behovet av kyrkliga tjänster av det mer dystra slaget följaktligen var stort.
Enligt Collmar tjänstgjorde Sigge tre månader i Taxinge, varefter han utnämndes till kyrkoherde i Stenkvista (Södm) efter att tjänsten blivit vakant då kyrkoherden avlidit omkring 10/11 (Collmar s 251, 406, 549 ff). Taxinge ligger geografiskt mitt emot Brogård i Bro socken på andra sidan Mälaren, några få mil som kunde avverkas raskt med häst och släde när isen lagt sig.
Det mesta talar för att Sigge befann sig i Taxinge i december 1588 då äktenskapet skall ha ingåtts och då är Brogård i Bro sn inte så långsökt som rätt plats. Bruden däremot kanske tvingades avverka betydligt fler mil än så för att komma till bröllopet och verkar för övrigt ganska snart ha rest hem igen (kanske rädsla för pesten?) eftersom även parets första barn i litteraturen uppges vara född i Gällstad i Västergötland 1589! Sigge skall då enligt Collmar ha varit nådeårspredikant i Stenkvista (han tillträdde som ordinarie kh 1/5 1590), något som kan ifrågasättas då Collmars underlag känns lite tunt på den punkten, men ingen idé att ta upp sådana detaljer nu. Jag återkommer när jag har mer på fötterna...
Jag får väl avsluta med att upprepa den sista meningen i citatet ovan.
mvh
Kaj Janzon
1093
« skrivet: 2001-06-30, 00:14 »
Hej Per-Åke, eftersom Sigge Kristofferson är min ff ff ff mm mm fmf har även jag haft anledning att rota lite i detta. Äktenskapet på Bro gård var ett problem i sammanhanget, då det inte var helt klart vilket Bro som åsyftades i källan. Sigges tjänstgöring som hjälppräst i Taxinge omedelbart före äktenskapets ingående gör det dock mycket sannolikt att det är just Anders Sigfridssons sätesgård i Bro socken i Uppland som åsyftas.
Vad gäller släktskapen mellan Sigge och Johan har jag kommit till samma slutsats som du, d v s att Johan förmodligen var farbror till Sigge. Det är dock, som du själv påpekar, frågan om indicier snarare än hållbara bevis och kedjan kan knappast betecknas som särskilt stark. De personer som nämns i de tryckta medelpadsurkunderna kan knappast heller sägas förstärka den nämnvärt. Av förståeliga skäl är jag därför mycket intresserad av de ytterligare indikationer som du nämner.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1094
« skrivet: 2001-06-29, 13:12 »
Jonas, tack för ditt svar. Jag känner till kockskolan och den sidans berättelse om Georg Axelstierna.
Informationen på nätet är mycket riktig inte särskilt rikhaltig, men jag kan ändå komplettera med ett par detaljer som satta i sitt sammanhang kanske inte är helt oväsentliga.
Den förmodade amerikanska grevinnan presenteras för det första ingalunda som en sådan utan som en countess ... from Sweden. Jag har skrivit till den ansvarige för hemsidan och gjort vissa påpekanden gällande svenska adelstitlar och innehavare av sådana, med hänvisning till Riddarhuset etc, varefter stavningen av namnet så småningom ändrades från j till i. Något svar på mitt e-brev fick jag däremot aldrig.
Jag har också kontaktats per e-brev av en person som dels ställde ett antal frågor, dels gjorde ett antal påståenden som på ett ungefär överensstämmer med M.Jorgenssens ovan och gärna ville ha dessa verifierade. Jag uppfattade då det hela som ett rätt klumpigt försök att få ett expertutlåtande av mig som kunde citeras och användas som stöd för uppgifterna.
När jag började granska uppgifterna närmare och konfronterade frågeställaren/ uppgiftslämnaren med det jag kunde hitta (och framför allt inte kunde hitta), retirerade vederbörande stegvis och hamnade till sist i ståndpunkten att släkten A nog inte härstammade från Sverige överhuvudtaget, utan snarare från Tyskland och det där med Oxenstierna var nog ett missförstånd av någon.
Därmed trodde jag också att saken var ur världen och är tämligen övertygad om att Lars Öhman i sitt inlägg ovan träffat rätt med sitt antagande om namnets ursprung. Det som åter aktualiserat det hela är alltså Jorgenssens inlägg. Det innehåller som man kan se ett antal påståenden om sakförhållanden som Jorgenssen inte på något sätt belägger. Mina svar kan ses som ett försök att motverka den alltför vanliga tendensen att faktafel förvandlas till sanningar genom att upprepas tillräckligt många gånger. Jag tror nämligen egentligen inte att Jorgenssen eller någon annan kan åstadkomma sådana belägg och är därför inte heller särskilt intresserad av Georg Axelstiernas härstamning. Inlägg utan källhänvisningar har ju som bekant i ett sådant här sammanhang inte större värde än det man kan få sig berättat att någons arbetskamrats fasters bekant hört på bussen.
Avslutningsvis vill jag meddela att jag inte misstänker någon av de ovannämnda för några oegentligheter. Jag har bara ställt ett antal frågor och begärt vissa förtydliganden. Den enda bärare av det här aktuella namnet jag varit i kontakt med har inte påstått sig veta någonting alls om saken och titulerar sig definitivt inte vare sig greve eller grevinna. Det som fått mig att reagera är att man möjligen försökt använda mig som verktyg för att uppnå någonting som jag inte riktigt kan förstå vad det är. I bästa fall är det bara någon som helt enkelt driver med mig och/eller försöker sig på en förgyllning av stamträdet.
mvh
Kaj
1095
« skrivet: 2001-06-29, 09:19 »
Efter att med tilltagande irritation tagit del av diverse modifierad desinformation på Internet skrev jag ett ilsket inlägg som dessbättre försvann ut i sajberrymden när jag skulle skicka det till detta forum. Om det skulle dyka upp senare ber jag läsarna att strunta i det och i stället betrakta nedanstående som mitt relevanta inlägg för dagen i denna fråga.
Jag noterar att inget svar på mina frågor ännu kommit från M.Jorgenssen@hotmail.com. Kanske någon annan kan kasta ljus över frågan? Det vore av stort principiellt intresse eftersom grevliga ätten nr 10, Oxenstierna av Croneborg är utdöd sedan 1803 enligt Elgenstierna. Eventuella utgreningar ter sig ganska besvärliga att belägga med hjälp av hans arbete eller annan standardlitteratur. Påstår man sig veta att någon har grevlig status borde man väl rimligen också kunna meddela hur man kommit över detta intressanta vetande som tydligtvis är tillgängligt bara för en ytterst liten krets med tämligen oklara konturer.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1096
« skrivet: 2001-06-27, 09:16 »
Frågor till M.Jorgenssen. Genom vem/vilka har denna utgrening ägt rum? Vad har du för belägg för dina påståenden? Vilken är källan?
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1097
« skrivet: 2001-06-26, 08:07 »
Söker uppgifter om min farfars morbror Carl Zephani Lindahl, f 1868, troligen i Stockholm Där han bor med sina föräldrar 1869-70 (Adolf Fredrik). Allt är av intresse.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1098
« skrivet: 2001-06-13, 08:29 »
Som tilläggsläsning kan kanske rekommenderas Anders Winroths recension av Settipanis bok Nous anc?tres de l'antiquit?, vilken publicerades under titeln Genealogiskt önsketänkande i Släktforskarnas årsbok 1999.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1099
« skrivet: 2001-06-04, 16:29 »
Svar till Eva Jacobsson: beklagar att det har dröjt så länge med svaret. Jag har varit bortrest och tillbringat ett par veckor i Internet-fri miljö. Hedvigs familj finns redovisad med nummer 2557 i del 2 av Ljungs bok som nyligen kommit från tryckeriet. Men den har jag dessvärre inte, så något bättre svar än detta kan jag tyvärr inte komma med.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1100
« skrivet: 2001-04-23, 15:31 »
På förekommen anledning (flera förfrågningar per e-post) kommer här en kort lägesrapport från DMS.
Undertecknad har i dagarna färdigställt manuset till Södermanland 2:2, Rönö härad. Häradet omfattar följande socknar: Bogsta, Bälinge, Helgona, Lid, Ludgo, Lästringe, Ripsa, Runtuna, Råby, Spelvik, Svärta, Sättersta, Torsåker och Tystberga.
Detta häfte blir dessvärre troligtvis det enda som kan tryckas under innevarande år. Södermanland 2:1 som omfattar Södertörn kan knappast gå till trycket förrän tidigast vid årsskiftet någon gång.
Det har inte skett några förbättringar vad gäller projektets finansieringssituation. Inom kort kan det dessutom förväntas en återgång till normalsituationen vad gäller personalstyrkan, d v s att vi går ner från tre till två heltidstjänster under nästa år. År 2003 räknar vi med att i bästa fall åter vara tre heltidare.
Den medellånga planeringen, så långt den nu är fastslagen, ser för dagen ut så att DMS 4:5 Småland (Tjust) beräknas gå till tryckning 2003. Förmodligen kommer ytterligare ett Södermanlandshäfte att påbörjas under 2002-03. DMS 6:1 Dalsland är fortfarande ofinansierat. Alternativet till ytterligare ett Södermanlandshäfte är att ett första häfte för Västergötland påbörjas.
mvh
Kaj Janzon
1101
« skrivet: 2001-04-18, 11:21 »
Undrar om någon kan tänka sig att göra en sökning på efternamnet Axelstierna/Axelstjerna?
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1102
« skrivet: 2001-04-11, 21:19 »
Äldre svenska frälsesläkter (ÄSF) använder formen Eringisl, jag har dock för mig att Sveriges medeltida personnamn (SMP) avser att ta med namnet först när man kommer till bokstaven Ä.
mvh
Kaj Janzon
1103
« skrivet: 2001-04-11, 21:01 »
Tack för detta Lars. Jag har också fått reda på att det finns en familj i Canada som använder namnet och stavar det med i. På websajten www.castles.org finns det dessutom info om Skoklosters slott som enligt uppgift lämnats av en countess Axelstjerna. Jag hade för mig att det var Cederschiöld som stod för vitsen. Han hade väl sagt att det var bra att det inte var Lindqvist för då hade det säkert blivit en linkvits. J mvh Kaj
1104
« skrivet: 2001-04-11, 10:56 »
Varning: detta inlägg kan av känsliga personer p g a innehållet och det skämtsamma tonläget måhända upplevas som stötande. Du kan dock välja att sluta läsa här.
Eftersom det snart är påsk tänkte jag bjuda på ett gammalt ortnamnsbelägg med religiös anknytning från Det medeltida Sveriges häfte 1:3 (Stockholm 1982) som omfattar Bälinge, Norunda och Rasbo härader i Uppland. I Jumkils socken på ett ställe som numera heter Ekeborg ägde Uppsala domkyrka 1376 en äng som hette Di?wlsr?f (s 80), alltså Djävulsröv med litet modernare stavning.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1105
« skrivet: 2001-04-11, 09:06 »
Är det någon som vet något om detta namn och dess uppkomst som ett efternamn? Det enda jag själv vet om detta är den gamla vitsen om Oxen Axelstierna. All information är därför av intresse.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1106
« skrivet: 2001-04-10, 16:24 »
Hej Lars, dessa orter blir det nog är jag rädd. Det finns mig veterligen inget Gubberud i Nössemark, däremot finns det två på annat håll i Dalsland, närmare bestämt i Laxarby och Färgelanda. Dessutom finns det minst ett Gubberud i Norge. Laxarby verkar dock kanske vara det bästa stället att börja leta i ditt fall eftersom det ligger i samma härad (Vedbo) som Nössemark.
mvh
Kaj Janzon
1107
« skrivet: 2001-04-08, 10:17 »
Hej Eivor, tack för svaret. Det var många olika stavningar av efternamnet i den här familjen. Vindician (kyrkoherde i Kinne-Kleva) och de flesta av Anders ättlingar använde visst efternamnet Lindedal, om jag förstått saken rätt.
mvh
Kaj Janzon
1108
« skrivet: 2001-04-07, 12:03 »
Efterlyser eventuella uppgifter om barn till murmästaren i Vänersborg Anders Linddal (1792-1880) och hans första hustru Greta Bergman. De gifte sig 1825 och flyttade då in till Vänersborg, där eventuella barn bör vara födda (enl. Ljung, Ingevaldssläkten 1, Mellerud 1994, s 544).
mvh
Kaj Janzon
1109
« skrivet: 2001-04-04, 11:32 »
Ett utdrag ur Släkten Tre Rosors godsarkiv, tryckt i Västergötlands fornminnesförenings tidskrift II, häfte 8-9 (s 163 f):
Ittem itt pergementz breff, at Jon Torkilsson med hans medh arfua sålde her Twre Jönsson enn gård heter Humbla bäck på Kållen i Lawatz (Lavads) sochen for sylf (silver) och pen:r (penningar) jemuel Jon sich wty richxens tieniste endelz forsummad hade (brevet enl regesten daterat till 1520).
Året därpå ingick två gårdar i Humlebäck, Lavads socken, vilka uppges vara Ture Jönssons köpegods, i en stor godsdonation till S:t Örjans spital på Lindholmen (Riksarkivets pergamentsbrev 13/1 1521).
mvh
Kaj Janzon
1110
« skrivet: 2001-04-04, 10:52 »
Hej igen Ingemar, nu har jag vaknat till lite och ska försöka med att svara på din fråga i stället för något annat. Det finns en möjlighet att brevet, eller breven, finns i avskrift i Gabriel Bengtsson Oxenstiernas kopiebok. Hans efterlämnade papper finns i Riksarkivet, närmare bestämt i Tidöarkivet, vol 391-401. Där finns också en jordebok över Lindholmen med dess landbogårdar (vol 392) som var hans mödernearv.
mvh
Kaj Janzon
1111
« skrivet: 2001-04-04, 08:53 »
Hej Ingemar,
det verkar vara en avskrift ur Kållands härads dombok. Det Lindholmen som åsyftas är Lindholmen i Strö socken, Kållands härad. På NAD-skivan hittar jag bl a följande information:
Häradsrätten i Kålland
Arkivnummer GLA/11037
Arkivets tidsomf 1605 - 1909
38 hyllmeter
Fört m hist 57/65 1965.
Landsarkivet i Göteborg GLA
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1112
« skrivet: 2001-04-03, 19:18 »
Hi Rebecca, that's correct. Ödskölt is the present-day spelling.
kind regards
Kaj Janzon
1113
« skrivet: 2001-03-26, 09:13 »
Ett litet förtydligande till diskussionen ovan om källor angående Margareta Filipsdotter (Örnsparre) och hennes eventuella ägande av jord i Risinge socken. Frågetecknet framför hennes patronymikon i ett av mina inlägg ovan (2001-03-12; 13.30) kan möjligen ge det felaktiga intrycket av att det i första hand är hennes fädernehärstamning som är obelagd. Det är dock för mödernet som belägg helt saknas.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1114
« skrivet: 2001-03-25, 10:08 »
Jag söker uppgifter om min ffmmf, Fredrik Nordahl, enligt uppgift i GMR för Värmlands fältjägarregemente född 1819 i Norge. Han antogs som rekryt 1840 till 3:e kompaniet (Lilliehööks kompani). Alla uppgifter är av intresse, även sådana som gäller kompaniets stationering och förflyttningar, övningar etc omkring 1840.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1115
« skrivet: 2001-03-14, 09:37 »
Dag, jag menar mig ha besvarat din fråga gällande Olstorp i mitt förra inlägg, så långt den är möjligt att besvara den enbart utifrån den aktuella källan. De två tolkningarna av matrimonio utesluter ju var sitt alternativ.
Det fanns egentligen inget stöd alls i brevtexten för den uteslutna tolkningen. Jag gjorde faktiskt ändå ett försök att hitta sådant stöd utanför den aktuella källan, bl a granskade jag Mats Kettilmundssons testamente (DS 2601), där en brudgåva (jord) till Håkan Lämas dotter omnämns. Denna bakvända metod att uppnå större säkerhet i bevisföringen brukar för övrigt tillskrivas vetenskapsfilosofen Karl Popper. Summan av det hela är att jag nog skulle avråda dig från att satsa dina pengar på att Olstorp var gammalt Läma-gods.
Några källor som ytterligare skulle kunna belysa det här aktuella problemkomplexet, utöver de i ÄSF och annan standardlitteratur omnämnda, känner jag inte till.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1116
« skrivet: 2001-03-13, 10:09 »
Dag, Jag har nu tagit del av den historiska sammanställningen på en av Finspångs kommuns hemsidor och kan kort kommentera den. Jag har sett värre, mycket värre faktiskt. Det betyder inte att jag bedömer sidan som speciellt bra, det är den nämligen inte. Utan att vara speciellt insatt i de lokala förhållandena kunde jag utan problem hitta flera grova sakfel på bara ett par minuter.
Förutom detta med Vistinge var t ex också äldsta belägget för Olstorp fel, vilket inte är så konstigt med tanke på att båda finns i samma feltolkade eller fellästa källa. Att Olstorp är omnämnt 1347 nämns således överhuvudtaget inte på den aktuella hemsidan. Det kan knappast betyda annat än att den som sammanställt sidan i sin tur också litat på någon tidigare sammanställning. Avskrifter av avskrifter av avskrifter med andra ord, i hur många led kan man bara gissa.
Den verkar dessutom litet väl mycket DMS-influerad vad gäller uppställningen för att jag ska känna mig nöjd med den delen heller. Trots det har vi mig veterligen aldrig kontaktats av Finspångs kommun i samband med att arbetet utförts. Totalbetyget blir hur som helst klart underkänt.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1117
« skrivet: 2001-03-13, 09:26 »
Dag, enligt DS 4267 skrev sig Ragvald till engyanes. Stavningen kan avvika från den i originaldokumentet. De tidigare årgångarna av DS är inte helt pålitliga i det avseendet.
Lokalhistorisk litteratur av typen hembygdsföreningars skrifter och dylikt kommer normalt in i ett sent stadium med arbetet på ett DMS-häfte. Eftersom Östergötland knappast blir aktuellt för utgivning de närmaste 10 åren, är följaktligen Öjring okänd för oss.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1118
« skrivet: 2001-03-12, 13:30 »
Gällande Vistinge i Risinge socken.
I ett av sina inlägg förmedlade Dag Bremberg en uppgift med oklart ursprung om att Margareta ?Filipsdotter skulle ha ägt Vistinge i Risinge socken. Jag har nu gjort en första snabb genomgång av det material vi har tillgängligt i DMS arkiv och bibliotek, och tror mig ha identifierat källan till denna uppgift.
Såvitt jag kan förstå, går uppgiften tillbaka på ett brev från 1347, tryckt i Diplomatarium Suecanum som nr 4267. Källan finns faktiskt omnämnd i ÄSF, dock inte i artikeln om Magnus Kristinason där Margareta omnämns (s 100). Ingen rök utan eld alltså, men det finns goda skäl till att brevet inte omnämns just där. Det har nämligen inte direkt med henne att göra. I det aktuella brev uppger Margaretas son, Ragvald Magnusson, att han till en borgare i Söderköping säljer ? av ett torp i Risinge.
Den formulering gällande det sålda torpet Olasturpe (nuvarande Olstorp) som är central för tolkningen och onekligen förorsakar vissa problem lyder: .quod de matrimonio meo est edificatum et de vistingge extractum .. Här har det grävts flera fallgropar för den som saknar källkritisk skolning. Om vi börjar med det språkliga, är det nämligen så att matrimonio, förutom mödernearv i medeltidslatin också kan betyda äktenskap! I detta fall tyder det mesta på att det faktiskt handlar om mödernearv. För själva sakfrågan finns det ingen anledning att här i detalj gå in på varför denna tolkning är den rimligaste. Den är ingalunda självklar eller oproblematisk, men däremot är den utan tvekan den gynnsammare för tesen att Margareta skulle ha ägt Vistinge.
Om vi översätter frasen får vi följande: .vilket skapats (uppbyggts) av mitt mödernearv och avskilts från Vistinge ., och vi kan då till att börja med fastslå följande: salubrevet avser inte Vistinge, utan ett torp (Olstorp) som en gång i tiden varit en del av Vistinge ägor men vid en för oss okänd tidpunkt avskilts till en självständig enhet.
Med modernare språkbruk skulle detta avskiljande kallas för ny fastighetsbildning genom delning av befintlig fastighet. I och med att detta ägt rum kan de två enheterna säljas separat. För att inga oklarheter gällande ägoförhållandena ska råda i fortsättningen måste det vid försäljning tydligt anges att avgärdatorpet är lagligen avskilt från moderenheten. Sigge Rahmqvist har i sin avhandling Sätesgård och gods (Stockholm 1996) redovisat ett ungefär samtidigt exempel på en skriftlig försäkran om sådan avsöndring, nämligen från 1328 då torpet Swinas intygas vara lagligen avskilt (extracti) från Måstena i Bälinge socken, Rönö härad, Södermanland (s 30).
Hur ska man då tolka uttrycket skapats av mitt mödernearv? Uppenbarligen har åtminstone av någon tolkats så att Ragvalds mor måste ha ägt Vistinge, som torpet avskilts ifrån. Det är emellertid en klar övertolkning. Salubrevet säger inte ett ord om ägoförhållandena för Vistinge, utan handlar uteslutande om Olstorp. Man skulle alltså möjligen kunna tänka sig att Ragvald, då han väljer att för ? av Olstorp använda uttrycket uppbyggts av mitt mödernearv menar att han köpt andelen och låtit bebygga torpet med pengar han ärvt av sin mor, eller att han gjort det med pengar han fått genom att sälja annan jord han ärvt av sin mor. Det betyder inte att hans mor skulle ha ägt Olstorp, och det betyder definitivt inte att hans mor någonsin har ägt Vistinge. Jag ska försöka reda ut detta med arvejord för att klargöra vilka komplikationer som finns här.
En vanlig vanföreställning är att uttrycket arvejord avser ett bestämt större eller mindre geografiskt område någonstans och att när någon ärver t ex fädernejord, så är det exakt samma jord som som vederbörandes far en gång ärvde av sina föräldrar. Detta var dock ur juridisk synpunkt inte alls nödvändigt och ofta var det inte heller så, vilket talrika brev bekräftar. Arvejord var nämligen inte ett geografiskt begrepp i första hand, utan det avsåg en ärftlig äganderätt till en viss mängd jord, t ex 14 markland. Om någon kom på id?n att byta sina 14 markland arvejord i, låt oss säga Ösmo socken, mot 14 markland i Grödinge socken och sedan lämna jorden i Grödinge till sina arvingar i stället, så mötte inte det några oöverkomliga juridiska svårigheter.
Ärvd jord på ett ställe kunde alltid bytas bort mot samma mängd likvärdig jord på annan ort. Däremot hade ingen jordägare rätt att förminska sin totala mängd arvejord. Ärvde man 14 markland, så var man, något förenklat uttryckt, skyldig att låta 14 markland gå vidare till nästa generation. Den jord man för egna pengar förvärvade under sin livstid, s k avlingejord, kunde man däremot sälja eller testamentera bort som man behagade, åtminstone i teorin.
När arvejord såldes, var säljaren i princip skyldig att meddela på vilket sätt arvingarna skulle kompenseras för detta. Något sådant meddelande finns dock inte i det aktuella brevet. Däremot försäkrar säljaren i brevet att han eller hans arvingar inte på något sätt sätt i efterhand kommer att försöka omintetgöra transaktionen. Köparen ska enligt brevet inneha jorden i 'evig tid' (inperpetuum possidenda). Vidare forskning skulle möjligen kunna ge säkrare besked om detta och övriga detaljer, men för vårt mer begränsade syfte är ovanstående utredning fullt tillräcklig för att kunna fastslå en sak: Det har i detta forum inte redovisats några bevis för att Margareta ?Filipsdotter skulle ha ägt Vistinge i Risinge socken.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1119
« skrivet: 2001-03-09, 13:19 »
Dag,
som svar på dina frågor om godsägande skulle jag vilja säga ungefär så här:
I vissa fall (inte alltför många) kan man med tämligen stor säkerhet fastställa en persons hela godsinnehav vid en viss tidpunkt, vanligen med hjälp av jordeböcker och/eller testamenten. I normalfallet talar vi då om högfrälse och senmedeltid. När det gäller lågfrälse med mycket lokalt koncentrerat jordägande och ett fåtal enheter kan man lyckas tämligen väl även utan jordeböcker.
Vad gäller det övriga tror jag dessvärre att vi inte kan komma så mycket längre just nu. Du har en klart uttryckt uppfattning om antavlor på nätet och är uppenbarligen inte beredd att ifrågasätta din egen ståndpunkt bara för att andra argumenterar emot den med argument som enligt din uppfattning inte är konstruktiva.
Ditt starkaste argument för denna ståndpunkt tycks vara att du tycker att det är synd att förkasta information bara för att dess sanningshalt inte kan bedömas. Ändå var din fråga formulerad som en begäran om hjälp med att värdera de medeltida antavlor som finns bl a på nätet. Den hjälpen behövde du ju uppenbarligen inte.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1120
« skrivet: 2001-03-08, 13:20 »
Dag,
Tack för ditt svar. Uppgifterna om Risinge är av stort intresse ur källsynpunkt, därför att de saknas i ÄSF och annan standardlitteratur. Det är en indikation på att det möjligen kan finnas en för både ÄSF och DMS redaktioner okänd källa, som i så fall bör identifieras. Detta skulle naturligtvis underlättas väsentligt med information om varifrån uppgiften närmast kommer. Det är den uppgiften jag har velat avkräva dig, och ingalunda några nya källor. Om du hämtat uppgifter från andra bör du ju rimligen veta vilka dessa andra är.
Det mesta tyder dock i dagsläget på att uppgifterna om Risinge helt enkelt är felaktiga och bygger på felläsning eller feltolkning av någon redan känd källa. Jag återkommer så snart vi utrett vilket det är frågan om.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1121
« skrivet: 2001-03-07, 19:18 »
Ett litet tillägg för tydlighetens skull: en antavla som inte anger några källor har inget värde alls, åtminstone inte för seriös genealogisk forskning. Detta gäller oavsett om den är publicerad på nätet eller annorstädes. Krångligare än så är det inte.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1122
« skrivet: 2001-03-07, 19:11 »
Hej Dag, det är bra att du förtydligar vilket ditt syfte är. Det underlättar kanske förståelsen för varför den här diskussionen har halkat iväg i en riktning som nog ingen av oss önskar egentligen.
En viktig förutsättning för att källvärdet av en uppgift ska kunna diskuteras är dock att källan anges i diskussionen. Hur ska man annars kunna värdera de medeltida antavlor som finns bl a på nätet? Jag har ju fortfarande efter alla dessa inlägg inte mer än en vag aning om vilka källor du åsyftar.
Du har måhända aldrig funderat över att det också kan uppfattas som mindre konstruktivt om man flera gånger ombeds att precisera sig gällande vilka källor man menar, men ändå låter bli att göra det?
Om du bara upplyser oss andra om vilka källor dina uppgifter kommer ifrån, förutom ÄSF, så är jag helt säker på att du kommer att få de bekräftelser, dementier och kommentarer från seriösa forskare som du efterfrågar. Anledningen till att jag tjatar om ÄSF är helt enkelt att det är ett gediget historievetenskapligt verk och i de flesta fall nog den bästa källan för de uppgifter du söker.
En poäng jag försökte få fram är för övrigt den att det primärt är just källor som borde diskuteras under denna rubrik, snarare än genealogiska spörsmål gällande släkter och personer. Det finns alltså möjligen andra mer lämpliga rubriker för dina frågor.
Hur som helst Dag, jag är övertygad om att du är genuint intresserad av att få svar på dina frågor och jag försäkrar att jag själv är seriöst intresserad av källorna till uppgifterna om Risinge. Jag vill därför i min tur, i all ödmjukhet, be dig att ange källan eller källorna för den uppgiften. Därmed kan vi kanske lämna denna metadebatt och i stället ägna oss åt litet mera konkreta och konstruktiva övningar, såsom bedömningar av olika medeltida och senare källors användbarhet t ex.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1123
« skrivet: 2001-03-07, 09:23 »
Ber om ursäkt för felcitatet ovan. en uppgift ... har ingen källangivelse ska det stå. Inte för att det gör någon skillnad i sak, men det är väl viktigt med exakta citat ur källorna, eller?
Med Vänlig hälsning
Kaj Janzon
1124
« skrivet: 2001-03-07, 09:16 »
Hej Dag,
Kjell-Gunnar Lundholm tar mycket riktigt i sin artikel om Håkan Tunasons ätt i ÄSF (s 96 ff) upp sex barn till Tune. Någon hänvisning till din farbror har dock inte Lundholm vad jag kan se.
Jag vill åter en gång erinra om att rubriken för denna diskussion är Källor i medeltidsforskningen.
Det intressantaste med ditt senaste inlägg inlägg är därför kanske just att du inte anger några källor (med undantag för farbror Nils, en i släktforksarkretsar inte alldeles okänd person). I övrigt får man nöja sig med att dina uppgifter är upplysningar jag hittat. Typisk är ditt svar på Rogers fråga om årtalet 1247 en uppgift ... utan källangivelse. En uppgift var då?
Att Gregers Birgersson bytte till sig Ängsö mot Baldastad är ingen nyhet. Det är bara att läsa innantill i ÄSF, sid 42. Jag skall dock göra ett försök till att försöka få till en konstruktiv diskussion med dig enligt rubrikens ämnesanvisning Källor i medeltidsforskningen och ställer därför frågan: i vilken källa har du hittat uppgiften om godsen i Risinge?
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1125
« skrivet: 2001-02-27, 19:20 »
Hej Bernt Aage, I det sk Finnemanntallet får Norge av är 1686 finns en möjlig Siekkinen (Zacarias Johansen Seiken) upptagen i Hofs prestgeld. Jag skriver av vad det står på sidan 114 f: Zacharias Johansen SeiKen 23 aar barnföd i friis dallen (Fryksdalen) i Suerig af finsche foräldre och schal vere kommen der forleden Juel(.) Sambt vanför, och tiener for mad och Kleder, ej schatter Finnemanntallet 1686 är utgivet i tryck av Kjeldeskriftfondet genom Erik Opsahl och Harald Winge (Oslo 1990) Med vänlig hälsning Kaj Janzon
1126
« skrivet: 2001-02-27, 15:34 »
Hej igen Dag,
Du har åter en gång feltolkat mig. Jag har inte alls för avsikt att i detta forum avstå från vidare diskussioner när det gäller äldre källmaterial med relevans för seriös släktforskning.
Ynglingatal och de med den som utgångspunkt av olika författare hopvävda sekundära berättelserna är dock inte ett sådant källmaterial.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1127
« skrivet: 2001-02-26, 21:43 »
Hej Dag, Det är givetvis fullt tillåtet för dig och var och en att dra vilka slutsatser som helst utifrån denna och andra diskussioner.
Du har dock fel i åtminstone ett avseende. Jag vill nämligen bestämt hävda att många av Snorres uppgifter om Ynglingaätten är ytterst osannolika.
Jag vill därför bestämt avvisa dina försök att harmonisera in mina åsikter i någon slags förment allmän konsensus om Snorres stora trovärdighet i de flesta avseenden. Jag håller inte alls Snorres berättelser om kungar vilka levde flera århundraden före hans egen livstid som särskilt trovärdiga, alldeles oavsett hur seriöst hans uppsåt var.
För egen del vill jag dessutom betona att jag står mycket långt från vem som helst som tar in någon av dessa kungar i sin antavla och att jag gärna vill fortsätta med att upprätthålla detta långa avstånd.
I och med detta avslutar jag mitt deltagande i diskussionen om detta pseudoproblem.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1128
« skrivet: 2001-02-19, 11:57 »
Hej Gunbritt, Ingevaldssläkten är ingen släkt i den bemärkelsen som ett släktvapen brukar förutsätta, utan en stor mängd personer (däribland jag) som på olika vägar antas härstamma från en viss Ingevaldus Laurentii från Lödöse, förment sockenpräst i Ör någon gång på 1530-talet. Det finns alltså inget sådant vapen, och det finns för övrigt inte heller några historiska belägg för Ingevaldus Laurentiis existens eller prästerliga status.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1129
« skrivet: 2001-02-15, 23:57 »
För din kännedom Sam. Horkarlsmåla låg inte så långt från Helvetet, vilket kanske är i sin ordning? I samma socken, Högsby, redovisas i kronans jordebok för år 1538 (Smålands handlingar 1538:6) frälsetorpet Helwete, 1541 stavat Helwittij (SmH 1541:4). Detta nu sedan länge försvunna 1/2-hemman låg troligen i Bjärshult (DMS 4:2 sid 113).
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1130
« skrivet: 2001-02-12, 23:30 »
Eftersom Torsten Berglund i sitt inlägg påpekar att Mats G. Larsson är arkeolog kanske det är på sin plats med ett litet förtydligande från min sida. Jag har alltid betraktat, och gör så fortfarande, Larsson som en i högsta grad seriös forskare och en framstående arkeolog.
Jag har heller inget att invända mot hans forskningsstrategiska val, metod eller resultat vad gäller den arkeologiska delen. Det är ju också, som bekant, allmänt accepterat att man i populärhistoriska arbeten tar ut svängarna och spekulerar något mer än i den interna vetenskapliga debatten. Det är helt i sin ordning, så länge det sker med den reservationen.
Vad Larsson har kunnat visa och inte kunnat visa i själva sakfrågorna, därom råder delade meningar, vilket är i högsta grad normalt för den vetenskapliga debatten gällande tidsperioden. Men detta är nog inte rätt forum för att föra den diskussionen.
Huvudsaken här är, precis som Torsten Berglund påpekar, att Ynglingatal inte kan användas som bevis för vissa mytiska småkungars faktiska historiska existens. Det skulle Mats G Larsson naturligtvis inte heller någonsin komma på id?n att hävda. Därför är det i mer än ett avseende vilseledande av S.E. Svensson att dra in honom i diskussionen såsom förment vetenskapligt stöd för Svenssons egen uppfattning.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1131
« skrivet: 2001-02-12, 20:14 »
Till S.E.Svensson:
Utan att nämna några namn vill jag bara allmänt konstatera att arkeologer oftast saknar grundläggande källkritisk skolning och att deras metodarsenal därför ofta tillåter slutledningar som för oss på kritisk texttolkning specialiserade historiker ibland kan te sig smått absurda. Tillspetsat uttryckt finns det ibland hos dem en tendens att med kraftfulla tag raskt paddla från det möjligas lilla sjö längs optimismens breda älv ut i sannolikhetens stora ocean.
Du har helt rätt i att Snorres kungalängder speglar en historisk verklighet. Problemet är bara att vi i den rådande källsituationen inte någonsin riktigt kommer att få veta hur. Att hans kungalängder åtminstone delvis är fiktiva är dock knappast något särskilt vågat antagande.
Saknar man långvarig källkritisk skolning bör man för övrigt kanske ta det litet försiktigt med att göra gällande att det råder föga tvivel om det ena eller det andra historiska sakförhållandet. Det går däremot alldeles utmärkt att om man så önskar brodera ut sin egen antavla och t ex låta den börja med Ottar Vendelkråka. Men det finns inget välgrundat skäl för mig som yrkeshistoriker att ta en antavla som börjar med nämnda tätting på det minsta allvar.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1132
« skrivet: 2001-02-11, 19:33 »
Söker ättlingar till och/eller uppgifter om ovanstående, en yngre bror till min farfars farfar. Han var bonde i Trollungsbyn, Dalskog.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1133
« skrivet: 2001-02-11, 19:27 »
Söker ättlingar till och/eller uppgifter om ovanstående, f 1845 i Ör, Dalsland. Flyttade till Göteborg och försvann. Skall enligt uppgift ha varit gift och haft flera barn.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1134
« skrivet: 2001-02-11, 19:23 »
Söker ättlingar till och/eller uppgifter om ovanstående, f 1840 i Ör, Dalsland. Flyttade till Göteborg och gifte sig där med målaren C.E.F. Carlström.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1135
« skrivet: 2001-02-10, 11:48 »
Efterlyser information om ovanstående person. Han är från och till under 1860- och 1870-talen bosatt på Stora bastugatan 62A, Adolf Fredriks församling, kvarteret Sjökatten. Han är inte född i Adolf Fredriks fs och finns inte i personregistret för församlingens inflyttningslängder. Det finns en mantalsuppgift som meddelar att han 1867 bodde på ovannämnda adress. Men han finns inte i inflyttningslängden för 1867 (eller 1866). Lars har en son, f 1868, med den mycket ovanliga förnamnskombinationen Carl Zephani. Som Lars yrke anges snickeriarbetare. All information om honom eller en generation tidigare Anders Lindahl mottas tacksamt.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1136
« skrivet: 2001-02-08, 09:10 »
Helen och Jan,
tack för era svar. Jag tror dock att ni är på fel spår. Den hetaste ledtråden jag har just nu tycks peka på en helt annan slags ratt än automobilens. Vi har nämligen här med båtar att göra tror jag. Jag misstänker nämligen att triangeln på ärmen är ett stiliserat segel och att mannen på bilden var medlem i en segelklubb och att S och K står för just det.
mvh
Kaj Janzon
1137
« skrivet: 2001-02-04, 21:15 »
Söker nu levande ättlingar till ovannämnde, död 1912 i Tegen, Dalskog. Han var yngre bror till min farfars farfar. All information är av intresse. Svar kan skickas direkt till min e-postadress om osäkerhet råder vad gäller personuppgiftslagens tillämpning, eller något liknande.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1138
« skrivet: 2001-01-28, 12:54 »
På den bifogade bilden har mannen på sig en uniform av något slag. Möjligen är den utländsk. Jag har i alla fall inte lyckats identifiera den som svensk. Någon som vet, eller tror sig veta? Bilden är enligt upgiftslämnare tagen omkring 1920. Med vänlig hälsning Kaj Janzon 
1139
« skrivet: 2001-01-28, 09:14 »
Hej Sam,
Tack för svaret. Jag undrar: är Zephani Johan Peters tredje förnamn, eller är det i detta fall ett efternamn? Om det är ett förnamn, vad var i så fall hans efternamn? Formen Zephaniah i Alla svenskars förnamn ligger för övrigt närmare den normaliserade formen Sefanja som bl a NE använder som upplagsord.
mvh
Kaj
1140
« skrivet: 2001-01-25, 20:45 »
Min farfars morbror (f 1868, troligen i Stockholm) lär enligt uppgift ha hetat Carl Zephani Lindahl. Namnet torde syfta på en av de mindre kända profeterna, men jag har aldrig tidigare stött på en svensk som burit detta namn. Någon annan som stött på namnet, i så fall var och när?
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1141
« skrivet: 2000-12-31, 14:32 »
Hej Emil,
ditt antagande är förmodligen helt riktigt. Rodrigo Borgias (Alexander VI) dotter Lucrezia gifte sig med Giovanni Sforza. Giovanni var kusin till kardinal Ascanio Sforza, den man vars röst avgjorde påvevalet till Rodrigos fördel. Kopplingen till vasahuset går således via Katarina Jagellonicas mor, Bona Sforza, som var dotter till Ascanios brorson Gian Galeazzo Sforza (hertig av Milano) och Isabella av Aragonien.
Med vänliga hälsningar
Kaj Janzon
1142
« skrivet: 2000-11-21, 08:30 »
Undrar om följande person finns på klaraskivan: Lars Lindahl, snickare eller snickeriarbetare, f 1826?
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1143
« skrivet: 2000-11-19, 10:34 »
Såg att By saknades i sockenförteckningen för socknar i Värmland längst nere på sidan, så jag tänkte att det egentligen kunde vara lämpligt att skapa en diskussion av bara den anledningen. Jag söker information om personer med efternamnet Nordahl eller Nordal som kan ha varit bosatta i denna socken omkring 1840-1860.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1144
« skrivet: 2000-11-16, 13:45 »
Jag misstänker att Wester nog i de flesta fall från början är ett soldatnamn och förmodligen har sitt ursprung i knektens hemvist eller rotens namn (Västerby, eller något liknande). Ett exempel ur den egna forskningen: min ff ff ff ff, dragonen Engelbrekt Wester, hette egentligen Engelbrekt Tomasson men tilldelades namnet Wester när han 1719 antogs till Bohus dragonbataljon.
Detta betyder bl a att det bör finnas rätt många människor som heter Wester utan att någon som helst släktskap dem emellan kan beläggas. Det kan givetvis inte uteslutas att någon av släkterna Wester har vallonskt ursprung, men en enda släkt rör det sig alltså definitivt inte om.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1145
« skrivet: 2000-10-21, 18:48 »
Söker anor till ovanstående, död i Lidköping 1759-12-12, och hans svärföräldrar: Johan Nilsson Bäckström (1682-1722), länsman i Kållands hd och Johanna Törnegren (1677-1748).
mvh
Kaj Janzon
1146
« skrivet: 2000-10-21, 18:43 »
Söker anor till Nils Wilhelmsson f 1732 i Frändefors, död 1801 i Åsen, Örs sn.
mvh
Kaj Janzon
1147
« skrivet: 2000-10-12, 12:48 »
Hej Lennart, försök med Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA): telefon 08-5191 8050, e-post: ata@raa.se, hemsida: www.raa.se/ATA/index.htm mvh Kaj Janzon
1148
« skrivet: 2000-10-12, 12:42 »
Jag tycker det ser ut som om Håkan har läst rätt. Jag skulle gissa på namnet Gevard som förekommer i många olika varianter, t ex Gävert, G?ffw?rdh etc. Se Sveriges medeltida personnamn sp 223f.
hälsningar
Kaj Janzon
1149
« skrivet: 2000-10-09, 08:31 »
Lititeraturtips:
Bäck, Kalle, Början till slutet : Laga skiftet och torpbebyggelsen i Östergötland 1827-65 (Borensberg 1992).
mvh
Kaj Janzon
1150
« skrivet: 2000-10-07, 10:20 »
Tom Birkelund:
I Olof Ljungs bok Ingevaldssläkten hittar jag av en slump i del 1 på sid 544 (i 1994 års upplaga) Hedvig (Hedda) Jansdotter f 1848.
Födelseorten är inte angiven i del 1 (del 2 har jag dessvärre inte). Fadern Jan Jonsson var bonde i Högsbyn (Jan Jonsegården) i Örs socken. Familjen har dock viss anknytning till Holm. En av Hedvigs bröder, Jonas, var hemmansägare i Gärdserud i Holms socken. Enligt Ljung gifte sig Hedvig med soldaten Johannes Ed i Kabbo, Dalskogs socken. Kan detta vara din Hedvig?
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1151
« skrivet: 2000-09-25, 09:14 »
Hoppsan, sidan 150 var det visst.
Kaj
1152
« skrivet: 2000-09-25, 09:13 »
Hej Calle: Lars Västgöte, fogde i Dal och Lysing 1551, profoss, stallmästare och ståthållare på Nyköpings slott. Möjligen adlad 1573, levde ännu 1599 (Almqvist: Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630, del 4, sid 151, fogderegistret).
mvh
Kaj Janzon
1153
« skrivet: 2000-09-10, 23:41 »
Eivor,
Sten Haraldssons far hette enligt ÄSF Harald Ernilsson, inte Karlsson. Haralds far hette Ernils Kettilbjörnsson. Kettilbjörns far hette inte Björn utan Knut. Däremot hade Kettilbjörn Knutsson en bror Björn, som tituleras domprost 1319 men det är, som man brukar säga, en annan sak.
Jag rekommenderar att du noga läser Hans Gillingstams artikel om släkten Gren i ÄSF. Dina uppgifter skiljer sig nämligen från Gillingstams på betydligt fler punkter än de jag angivit ovan. De flesta av dem är, såvitt jag kan bedöma genom kollationering mot den litteratur jag har tillgänglig hemma, dessvärre mer eller mindre felaktiga.
vänliga hälsningar
Kaj Janzon
1154
« skrivet: 2000-09-10, 14:31 »
Sten Haraldsson (Gren, ej Green), omnämnd i urkunderna 1376-1417, såsom häradshövding i Österrekarne 1399-1415, var enligt Äldre svenska frälsesläkter (ÄSF, s 58) gift med Cecilia Nilsdotter, dotter av Nils Magnusson (Ivar Nilssons ätt). Släkten Gren finns behandlad i ÄSF sidorna 55-61.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1155
« skrivet: 2000-09-09, 10:24 »
Hej Mats,
I Sköttevattnet förekommer på 1500-talet åtminstone två brukare, Erik (omnämnd bl a i Dalslands handlingar 1546:10 och 1549:9) och Olof (1575:11, 1578:1, samt i Värmlands handlingar 1563:6). I Värmlands handlingar 1561:3 omnämns dessutom en Brynolff (Bryngel) i Sköttevattnet och I Dalslands handlingar 1600:6 (hjälpskatten) en Olof i Sköttevattnet som sägs vara dräng till Brynolff.
Den Olof Gregersson du nämner uppges 1613 ha köpt jord halfft Berg av Anders (Eriksson?) i Berg (Edestams utdrag). Någon brukare vid namn Greger förekommer mig veterligen inte i socknen (Ör) under 1500-talet. Möjligen i grannsocknarna, vilket jag inte ännu undersökt. För tillfället håller jag mest på med Vedbo härad.
Kopplingen till Sigurd Gregersson kan du glömma. Den går inte att leda i bevis med befintligt källmaterial. Varifrån har du fått uppgiften att Sigurd var frälseman? Det står inget om det i Dalslands diplomatarium nr 94. Har du kollat originalet (Erik av Pommerns skattebok) eller den tidigare källutgåven / faksimilen?
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1156
« skrivet: 2000-09-05, 13:01 »
I medeltida brev förekommer frekvent vidervarumän, någon gång på latin kallade prolocutores (plur). Söderwall betecknar en vidervaruman som särskilt vittne som är närvarande vid kontrakt om jord (s 963).
Såsom jag uppfattar vidervarumannens roll vid jortransaktionerna är han inte ett vittne till själva transaktionen, utan snarare ett vittne som intygar att de faktiska förhållandena för den jord som överlåts är så som det står i brevet. Han intygar alltså att det som vid transaktionen sägs om jorden X, belägen i Y socken faktiskt är sant.
Följaktligen är ofta vidervarumannen bosatt i närheten av den jord som överlåts, vilket inte alltid köparen nödvändigtvis är. Den sist nämnde kan alltså tänkas behöva vidervarumännens utlåtande som ett slags garanti för att den jord han köper eller byter till sig utgör fullgott vederlag för de pengar eller den jord han själv lägger ut.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1157
« skrivet: 2000-08-16, 16:09 »
Svenskt biografiskt lexikon finns numera även på CD-skiva. Jag nöjde mig med förkortningen SBL eftersom Håkan nämnde verket i sitt inlägg.
hälsningar
Kaj
1158
« skrivet: 2000-08-16, 09:22 »
Svar till Christer Andersson.
Jag sökte på SBL-CD:n på Arvidi men hittade ingen Jon med sökmotorn. Däremot hittade jag i artikeln Hasselrot (band 18) Halvardus Arvidi, kyrkoherde i Färgelanda. Han hade en son Jon Halvardsson, länsman i Nordals härad, som dog i Backen, Skållerud 1645. Kan det kanske vara honom du söker? Om Halvardus Arvidi kan du läsa i Karlstads stifts herdaminne bd 5 s 367. Flera av hans söner kallade sig Fergillander.
mvh
Kaj
1159
« skrivet: 2000-08-16, 09:08 »
Christer och Håkan,
jag lägger in ett svar under Dalsland-efterlysningar-Jon Arvidi. Vi kan väl fortsätta diskussionen där?
mvh
Kaj
1160
« skrivet: 2000-08-15, 18:31 »
Hej Christer, jag har tyvärr inga uppgifter om den eftersökte, men det låter som en präst och i så fall kan du kanske hitta honom i Karlstad stifts herdaminne. Din efterlysning har nämligen hamnat lite fel. Färgelanda och Skållerud ligger i Dalsland.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1161
« skrivet: 2000-08-14, 14:03 »
Hej Sam,
sambandet känner jag inte till. Namnet Lucretia förekommer dock redan på 1500-talet. En av Erik XIV:s oäkta döttrar (med Agda Persdotter) hette Lucretia.
mvh
Kaj Janzon
1162
« skrivet: 2000-08-11, 08:56 »
Arbetet med Dalsland (DMS 6:1) fortsätter i sakta mak. Det är fortfarande helt ofinansierat och bedrivs följaktligen ideellt på min rikligt tilltagna fritid, i praktiken ca 10-12 timmar per vecka. I den takten kommer utgivning att ske omkring år 2006.
Jag har bestämt mig för att successivt lägga ut preliminära redovisningar för en socken i varje härad på mina hemsidor. Dessa kommer sedan att uppgraderas efter behov tills slutlig version föreligger. Ör i Nordals härad ligger ute sedan 21 april. Nästa socken ut blir snart (inom några veckor) Håbol i Vedbo härad. När den ligger ute meddelas detta under rubriken Dalsland-socknar-Håbol. Jag vill passa på att tacka för de kommentarer och synpunkter jag hittills fått gällande Ör.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1163
« skrivet: 2000-08-10, 12:32 »
Glömde bort Rødenes i min efterlysning ovan.
1164
« skrivet: 2000-08-10, 12:24 »
Söker uppgifter om min ffmmf Fredrik Nordahl, f ca 1819, troligen någonstans i Østfold. Någon som forskar om släkter i Rømskog, Øymark och Aremark? Några Nordahl eller Nordal att tipsa om?
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1165
« skrivet: 2000-08-09, 11:39 »
Hej Ola,
det kan mycket väl vara samma spår. Efterlysningen härrör egentligen från Henry R. Johansson (se under rubriken Vallonsläkter-Martin) som nog för tillfället är mer intensivt sysselsatt med släkten, eller kanske rättare släkterna, Martin än vad jag är. Jag har för närvarande ingen kompletterande information att komma med.
med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1166
« skrivet: 2000-08-08, 08:00 »
Hej Ole,
Bryngel Bergman är bekant. Han var uppsyningsman vid Upperuds bruk och är omnämnd i Olof Ljungs bok Ingevaldssläkten. I boken finns också uppgifter om några ättlingar till Bryngel och Cajsa. Enligt Ljung är Lindmark en välkänd släkt, vilket torde betyda att det finns en del uppgifter att hämta om den i släktforskningsarkivet på Melleruds museum. Bryngel och Cajsa finns med på ett litet hörn av min egen forskning, då en dotterdotter till dem gifte sig med en person vars far var lär ha varit ett resultat av min ff ff fff:s utomäktenskapliga irrfärder.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1167
« skrivet: 2000-08-07, 22:59 »
För undvikande av missförstånd en liten rättelse: intresserade skall det naturligtvis stå i mitt föregående inlägg, inte intressenter.
1168
« skrivet: 2000-08-07, 19:00 »
Anna och övriga intressenter: Jangfeldts bok är verkligen intressant. Det kan t ex vara givande att jämföra dess avsnitt om riksamiralen Gyllenhielms kolonisationsprojekt i Ingermanland med min 6 år tidigare artikel om samma ämne i Bebyggelshistorisk Tidskrift 1992.
Med vänliga hälsningar
Kaj Janzon
1169
« skrivet: 2000-08-05, 12:55 »
Gullmaj Kartalis: är det något särskilt skäl som hindrar dig från att lämna uppgifterna i här i Anbytaforum?
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1170
« skrivet: 2000-08-02, 20:38 »
Hej Marianne, det är alldeles riktigt. Vad jag främst undrade över var emellertid om namnet använts kontinuerligt sedan medeltiden och framför allt om det då varit begränsat till något geografiskt område eller om det förekommit lite varstans.
1171
« skrivet: 2000-07-31, 13:07 »
Leif: jag har testat detta med en relativt avancerad standardscanner (i prisläge ca 6 000:-) och det fungerade inte alls. Scannern ifråga var utrustad även för inläsning av diabilder (även stordia), så jag testade det också. Samma (mer eller mindre oläsbara) resultat med alla tänkbara inställningar.
1172
« skrivet: 2000-07-25, 19:18 »
Hej Ragnhild,
dessvärre kan jag inte hjälpa dig med mer än några socknar vid Stora Le. Nössemark kommer du till när du passerar svenska gränsen rakt öster om Halden. På andra sidan Stora Le finns Torrskog och Håbol. Det bästa vore kanske att sätta in din efterlysning under rubriken Dalsland-efterlysningar i stället för sockenrubriker.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1173
« skrivet: 2000-07-23, 21:53 »
Ett litteraturtips gällande undantagssystemet för den som vill veta varför arsenik ibland i folkligt tal kallades för undantagspulver: avsnittet Arv och generationskonflikter i David Gaunts läsvärda bok Familjeliv i Norden (Gidlunds 1983). Bland mycket tänkvärt Gaunt på ett underhållande sätt berättar om denna dåtidens pensionsförsäkring är det att överföringen av fast egendom till nästa generation i det äldre nordiska bondesamhället i allmänhet var genomförd långt innan de gamle satanen rycktes bort av döden. Det sista citatet är hämtat från vad massmedia idag förmodligen skulle kalla för en larmrapport gällande generationskonflikter i en mellansvensk socken 1772.
mvh
Kaj Janzon
1174
« skrivet: 2000-07-17, 22:58 »
Ingrid: Det gäller här för det första att inte förväxla hemmansklyvning eller skiften med ren nyodling, eller att förväxla sekundär torpbebyggelse och backstugor inom en bys av ålder etablerade gränser med en avgärdaby.
Magnus Erikssons landslag är tydlig på denna punkt: Nu grundas en ny by från en gammal; det kallas avgärdaby... (Byggningabalken XXX). Detta innebär alltså en planerad utflyttning från den gamla byn. Någon, eller några, brukare flyttar från den gamla byn till ett nytt läge och bryter upp nya åkrar för odling. Den gamla byn kallas i den medeltida lagtexten för Odalbyn.
Att grunda en ny by på detta sätt var av nödvändighet ett beslut som måste fattas av odalbyns brukare gemensamt. Ett sådant beslut förutsatte vidare ett rejält ackumulerat resursöverskott. Att grunda en ny by kunde inte göras med tomma händer, utan det var ett mycket resurskrävande företag. Man kan alltså knappast säga att avgärdabyn lade beslag på en del av odalbyns begränsade resurser, utan snarare var det så att odalbyns rikliga överskottsresurser närde avgärdabyn tills den senare så att säga kunde stå på egna ben.
Hur rättigheterna gällande oskiftade allmänningar skulle hanteras mellan den gamla byn och den nya regleras i omedelbar anslutning till det ovannämnda i lagtexten. Magnus Erikssons landslag ersattes sedan av 1734 års lag (Byggningabalken kap 19: Om avgärda bys rätt), där begreppet bolby dyker upp i lagtexten som beteckning på moderbyn.
mvh
Kaj Janzon
1175
« skrivet: 2000-07-17, 10:38 »
Söker anor till och uppgifter om ovanstående.
mvh
Kaj Janzon
1176
« skrivet: 2000-07-17, 10:29 »
Henry: Jag är inte helt säker på att lantmätaren är av samma släkt. Jag har bara uppgifterna från HisKi att gå på tills vidare. Lantmätaren kallas: högädle. Detta tillsammans med det faktum att han gifter sig med en Stålhana visar klart att han var adlig. Det borde alltså gå att hitta honom i litteraturen. Nästa Martin som nämns i vigsellängden (12/10 1809) för Tusby är en Anders Johan Henriksson Martin. Han skulle, om man ser på årtalen och namnen, rimligen kunna vara en brorson till lantmätaren. Att lantmätaren enligt vigsellängden är skriven i St:Michel sn behöver man inte i sammanhanget fästa så stor betydelse vid, eftersom det sannolikt endast beror på att han just då innehade en tjänst som var placerad där. Jag antar att originalkyrkböckerna för Tusby finns i landsarkivet i Tavastehus?
mvh
Kaj
1177
« skrivet: 2000-07-17, 00:44 »
Anders och Anita: när jag läser era inlägg erinrar jag mig plötsligt en artikel som kanske kan intressera er:
Bo Malmberg: Vräkningar från fattigbebyggelse. En mörk episod vid inrättandet av kronoparker i Vilhelmina socken under 1900-talets första år. Den ingår i en samlingsvolym med en lika plågsamt lång titel: Hans Norman (red) Den utsatta familjen. Liv, arbete och samlevnad i olika nordiska miljöer under de senaste tvåhundra åren (Stockholm 1983).
mvh
Kaj Janzon
1178
« skrivet: 2000-07-16, 16:18 »
Anita: Staten hade ingen anledning att motsätta sig nyodligar i skogen, tvärtom. Från och med Gustav Vasas regeringstid arbetade staten mycket aktivt för att de som så att säga var övertaliga i den etablerade jordbruksbygden skulle flytta ut i skogen och anlägga nya jordbruk. Till den gruppen hörde bl a husmän och avdankade soldater. Detta innebar ju ökade skatteintäkter för kronan. Det uppstod naturligtvis med tiden starka intressekonflikter mellan nybyggare och bönder, inte minst på grund av att de sistnämnda sedan urminnes tid utnyttjat skogen på olika sätt som sin utmark. Undersökningar i Hälsingland (av Stefan Brink) har visat att det inte fanns något sådant som outnyttjad skog i det område han undersökt. Varenda kvadratmeter av skogen var i praktiken upptagen av någon by/gård.
Jag är inte så väl insatt i hur just skiftesreformerna i praktiken förändrade situationen (1800-talet är nutidshistoria från mitt perspektiv), men det är högst sannolikt att de kungliga breven åtminstone delvis motiverades av att dessa intressekonflikter aktualiserades av olika skäl. Dessutom hävdade kronan från 1500-talet med allt större emfas en principiell överäganderätt till all jord inom rikets gränser. I dess mest extrema form har detta anspråk uttryckts så att det enda skattebönderna egentligen ägde var rätten att betala skatt. Nybyggarnas brev kan alltså i ett längre historiskt perspektiv ses som en slags vidareutveckling av kronans förläningsbrev. Innehavet av skattejord var villkorligt och jorden kunde (åter) tillfalla kronan som s k skattevrak om inte skatten erlades.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1179
« skrivet: 2000-07-16, 15:10 »
Hej Elaine:
Du har funderat på det här med jordägande säger du. Välkommen i gänget. Du har nu grejat dig fritidssysselsättning för några år framåt. Man kan nämligen lugnt säga att svaren på dina funderingar är så omfattande att man kan bli matt av mindre. Utifrån var och en av dina frågor har det skrivits många tjocka, ibland mycket tjocka, och ofta svårbegripliga böcker.
En viktig motfråga i sammanhanget är: vilken tidsperiod pratar vi om? Dina exempel tycks handla om nybyggare, förmodligen eftermedeltida sådana? En bok som jag ofta rekommenderat folk att börja med, inte utan framgång, är Lars-Olof Larssons Kolonisation och befolkningsutveckling i det svenska agrarsamhället 1500-1640 (Lund 1972). Den ger svar på de flesta av en nybörjares frågor.
Sammantaget är dina frågor omöjliga att besvara kort och enkelt. Starkt förenklat kan man säga att det på tidigare obebodd mark bara var att bosätta sig och meddela närmaste fogde att man var där. Så småningom, ibland efter ganska många år, dök det upp en man på gårdstunet och sade något i stil med: Hej, jag är fogde i detta fögderi och skall nu värdera och skattlägga detta nybygge. I regel var nybyggen fria från skatt de sju första åren, ibland betydligt längre i praktiken.
Bolbyar är primärenheter, det är rätt uppfattat av dig. Nybyggen, ofta med namn av typen -bol -böle eller -boda och med en förled som är ett personnamn, anges inte sällan såsom avknoppade från en bolby i närheten, från vilken någon flyttat ut i skogen.
Frågan om förhållandet mellan brukarna A och B är mycket komplicerad och omöjlig att besvara kort och entydigt. Ofta var de nära släkt med varandra. De som satt inne med bonden på samma jordeboksgård utan att själva vara jordeboksförda blev redan under Gustav Vasas tid föremål för statsmaktens funderingar, undersökningar och åtgärder. Även om detta skriver Larsson en hel del. Det senaste viktiga forskningsresultatet inom området, som nog tyvärr hör till den ovannämnda avdelningen svårbegripligt är Maria Ågrens bok Att hävda sin rätt. Synen på jordägandet i 1600-talets Sverige speglad i institutet urminnes hävd (Stockholm 1997). Till dess förtjänster hör dock en käll- och litteraturförteckning som innehåller nära nog allt för den som börjat fundera på dessa frågor.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1180
« skrivet: 2000-07-16, 12:25 »
Hej Bengt, tack för den uppgiften. Jag är för tillfället på semester och har inte tillgång till Elgenstierna. Är du säker på att det står 1650?
I det sammanhanget är jag annars mest intresserad av vad Elgenstierna menade om Bengt Travares föräldrar. Ansåg han sig veta vilka det var?
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1181
« skrivet: 2000-07-15, 23:49 »
Bengt Travare, Karl X Gustavs livknekt
Söker uppgifter om ovanstående. Alla uppgifter av intresse, utom den att han räddade kungens liv i slaget vid Warszawa 1656, för det vet jag redan J
mvh
Kaj Janzon
1182
« skrivet: 2000-07-14, 12:16 »
Gällande Saxe: Den avhandling till vilken jag hänvisar nedan under rubriken Yrken-Bergsman innehåller en släkthistorik (s 203-218) för nio släkter i Saxe, bl a för den Per Persson som Solweig Källman frågar om ovan.
mvh
Kaj Janzon
1183
« skrivet: 2000-07-14, 12:02 »
Det finns en mycket bra avhandling om bergsmännen i Söderbärke socken i Dalarna:
Maria Sjöberg, Järn och jord. Bergsmän på 1700-talet (Stockholm 1993).
I avhandlingens litteraturförteckning kan man hitta i stort sett allt av värde som skrivits om Bergsmän fram till 1993.
mvh
Kaj Janzon
1184
« skrivet: 2000-07-12, 20:28 »
Henry, Sällskapet Vallonättlingar har en hemsida på Internet med adressen: http://www.vallon.a.se/ Där kan du bl a hitta tips om publicerad litteratur. Jag är för övrigt själv intresserad av släktens finska gren. Känner du till om släkten Martin i Tusby är ättlingar till Anton? De verkar, enligt HisKi, ha kommit till Tusby med en kungl lantmätare Johan Martin som gifte sig 25/3 1781 i Tusby med Eva Juliana Stålhana.
1185
« skrivet: 2000-07-11, 11:53 »
Marcus: det är ett riktigt antagande av dig. Det blev under 1670-talet uppenbart för omvärlden att den under årtionen så framgångsrika svenska miltärstatens maskineri hade börjat rosta ihop, bildligt talat. Danskarna gjorde därför ett allvarligt menat försök att återta Skåne och övriga landskap som Sverige erövrat av dem. Detta krig innehöll som tidigare de ovan nämnda inslagen av plundrande och brännande i gränstrakterna.
De som drabbades hårdast denna gång var de skånska bönderna som blev ordentligt skinnade av de svenska trupperna efter slaget vid Lund på senhösten 1676. Detta naturligtvis till stor del som tack för det stöd danskarna fått av den skånska befolkningen.
mvh
Kaj Janzon
1186
« skrivet: 2000-07-11, 11:17 »
Jag tycker att den här diskussionen har hamnat lite på villovägar genom att fokusera på kontrollaspekten. Det finns ju, som Anders Pemer påpekar, inget skäl att vara anonym i ett forum där det är släktforskning som diskuteras. Varför skulle man vilja vara det? Jag har viss förståelse för om man vill göra anonyma inlägg när t ex nynazism diskuteras, eftersom anti-nazistiska inlägg kan resultera t ex i att man får en bomb under förarstolen i sin bil, eller något annat genmäle av det mindre trevliga slaget. Men när det är släktforskning som diskuteras?
Motivet för ett anonymt inlägg i öppna diskussioner av den typ som förs i Anbytarforum är väl vanligen att avsändaren är medveten om att innehållet är provokativt och följaktligen kan resultera i s k flaming. För att undvika att 100-200 ilskna svar med avvikande uppfattning trillar ner i e-postlådan, väljer avsändaren att vara anonym. Detta problem är dock enligt min mening så begränsat att det inte föranleder några åtgärder alls i nuläget.
Jag vill alltså kontra mot Per som säger att han inte riktigt förstår VITSEN med att inte tillåta anonyma inlägg, med att säga att jag inte riktigt förstår VITSEN med hans inlägg. Han framför en teknisk synpunkt som är känd för alla sedan tidigare och som han säger sig vilja peka på. Samtidigt säger han att han inte bryr sig i om det är tillåtet, eller om någon annan bryr sig i det. Varför han då känner detta behov att peka på någonting som redan är känt och som han själv inte bryr sig i, förblir något oklart.
Däremot är det helt klart att inlägget har utlöst reaktioner av typen: förslag om hur vi kan öka kontrollen. Måhända var detta syftet med det ursprungliga inlägget? Nämligen Att utlösa en förhoppningsvis hetsig och snabbt eskalerande diskussion om ett pseudoproblem. För ett sådant är det utan tvekan.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1187
« skrivet: 2000-07-07, 15:36 »
Detta har enkelt uttryckt att göra med truppernas försörjning. På den tiden fanns ingen möjlighet att löpande förse trupperna med förnödenheter hemifrån, utan militära styrkor fick äta det som kunde uppbringas där man för dagen befann sig.
Krigen före 1700-talet har därför en markant karaktär av utnötningskrig där brännande av fiendens gårdar och beslagtagande av deras egendom, inte minst ät- och drickbar sådan, utgör de viktigaste krigshandlingarna. Visst kunde man en och annan gång leverera bataille, men att åstadkomma något sådant som ett direkt avgörande fältslag, var näst intill omöjligt med de dåtida logistiska förutsättningarna. Det är ett av huvudskälen till att man i dåtiden fick mycket långt utdragna krig där armeerna travade runt i år och ibland årtionden utan att åstadkomma något militärt avgörande, och ofta utan att ens försöka inlåta sig i direkt strid med varandra. Det som gällde var i stället att konfiskera det som man hade användning för och bränna resten, innan man drog vidare och innan motståndaren dök upp.
Omvänt sett kunde en nedbränd gård inte direkt bidra med tillräckliga förnödenheter till motståndarna, när de återtog den. Det gällde alltså att i möjligaste mån hålla kriget utanför det egna landets gränser.
Det s k nordiska sjuårskriget 1563-70 utgör inget undantag i detta avseende. Sålunda fick den danske befälhavaren Sten Rosensparre 2/10 1564 instruktioner om att:
sørge for, at Toget gaar for sig ind i Fjendens land, hvor der kan gøres Fjenden mest Afbræk, thi det bliver for besværligt altid at have Hoben liggende i Kongens eget Land, hvor den udarmer Befolkningen (Kancelliets Brevbøger 1561-65, København 1893, s 511).
Det har för övrigt skrivits en förträfflig avhandling om detta krig och dess lokala konsekvenser i de fyra gränshäradena Mark, Kind, Sunnerbo och Västbo, nämligen Eva Österbergs Gränsbygd under krig (Lund 1971).
mvh
Kaj Janzon
1188
« skrivet: 2000-07-05, 09:19 »
Christina: Unfortunately there are two parishes with that name. The other one is in Dalsland. Perhaps you have some additional information that could lead you to the right place?
Regards
Kaj Janzon
1189
« skrivet: 2000-07-02, 09:13 »
Ett par källtips:
Arkivet för Västmanlands östra domsaga, Sala tingsrätt. Leta förslagsvis bland domar år 1936.
Alternativt, om du har närmare till Stockholm, gå till Riksarkivet och titta i följande arkiv:
Statspolisen i Stockholm, Kriminalpolissektionen, Rotel 1. Brottmålsakter, huvudserien: F 2 AA, volym 6-8.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1190
« skrivet: 2000-07-01, 09:56 »
Jag föreslår att diskussionen om Björn skeppares förmenta kungliga anor flyttas härifrån och läggs under en lämpligare rubrik än Källor i medeltidsforskning.
På den sida som Alexander hänvisat till, redovisas för övrigt inga källor överhuvudtaget och den behöver med andra ord inte diskuteras här sett från den synvinkeln heller.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1191
« skrivet: 2000-06-30, 15:39 »
Henrik,
av Britt Liljewall på Nordiska museet har jag fått ett exempel på fjärdedelsbrukare:
Det är från Östergötland och den som berättar är Th. Nordqvist, född på 1870-talet. Miljön är Rappestads sn i Linköpingstrakten. Jag citerar ordagrant delar ur hans minnesanteckningar:
'... far blev av honom /en svåger/ antagen som fjärdedelsbrukare på denna gård /Lilla Övergård, Slycke by i Rappstad sn/. Platsen skulle tillträdas den 14 mars 1883. .... Övergård torde ha en areal av ungefär 25 tunnland åker och var således väl stor att kunna brukas av en man. Med 1/4 delsbruk menades, att ägaren höll nödiga yttre inventarier och dragare - 2 par oxar. Brukaren uppbar för sitt arbete 1/4 del av skörden. Återstoden var ägarens egendom. Beträffande korna gällde, att av den skulle brukare hålla en egen ko. För de återstående - 5 á 6 st. - skulle dejan, mor, betala 50 kr om året för varje ko.'
Nordqvist fortsätter med att berätta att det var svårt för föräldrarna att få det att gå ihop och att huvudinkomsten kom från försäljning av mjölk, smör och kalvar i Linköping.
Th. Nordqvists Minnen ur mitt liv finns på Nordiska museets arkiv och har arkivbeteckningen E.U. 20780.
mvh
Kaj Janzon
1192
« skrivet: 2000-06-30, 00:19 »
Henrik,
Jag har visserligen inte själv forskat särskilt mycket om 1800-talet, inte alls om östgötska förhållanden och vad jag kan minnas aldrig stött på begreppet fjärdedelsbrukare i någon originalkälla, men jag vågar mig ändå på en gissning i frågan utifrån andras forskningsresultat och din återgivning av källornas uppgifter. Jag menar för det första att din socio-ekonomiska kategorisering är rimlig. Att det sker en växling mellan statkarls- och fjärdedelsbrukarbenämningen kan helt enkelt innebära att den senare bara är en precisering av vilket slags statare man hade att göra med.
Fjärdedelsbruk var med andra ord nog bara en av många olika avlöningsformer för lantarbetare som uppstod under jordbrukets modernisering när byarna och bondesamhällets traditionella sociala struktur sprängts av skiftesreformer och en accelererande befolkningsökning. Det är sannolikt helt enkelt frågan om en inflatorisk vidareutveckling av det gamla hälftenbrukssystemet.
Det kan säkert under gynsamma förhållanden ha varit en bra affär för båda parter med den årliga staten fastslagen i en viss andel av skörden i stället för det vanliga x tunnor råg, y kappor potatis och z liter brännvin, oavsett skördeutfallet.
Det ligger nämligen i det först nämnda systemet ett incitament för brukaren att arbeta hårdare för att öka skörden och därigenom sin egen inkomst.
Men om det blev missväxt så var det inte bra alls och värst blev det naturligtvis för stataren. Att gå med på något dylikt innebar alltså ett relativt stort risktagande.
Varför man ändå var beredd att ta en sådan risk är ganska uppenbart om man ser på den socio-ekonomiska utveckligen på den svenska landsbygden under 1800-talet. Utbudet av arbetskraft var mycket stort och proletariseringen gick mycket snabbt. En historikerkollega som sysslat med 1800-talets agrarsamhälle, svarade en gång på frågan om ifrågavarande århundrades tillväxt så här: det som tillväxte snabbast på 1800-talets landsbygd var fattigdomen.
Jag tror alltså att de flesta statkarlar inte hade något val. Om de erbjöds att bruka en jordplätt på ett plattgods mot en fjärdedel av dess skörd av godsförvaltaren så tog de det, om de erbjöds något sämre, så tog de det också.
mvh
Kaj Janzon
1193
« skrivet: 2000-06-29, 14:40 »
Den gängse betydelsen av hälftenbruk är att den som äger en viss jord överlåter brukandet av denna till någon annan mot hälften av jordbrukets avkastning. I allmänhet fick brukaren även utsäde och boskap av jordägaren. Detta förhållande var vanligt förekommande vid svenska säterier under 1600- och 1700-talet (se t ex artikeln hälftenbruk i NE).
Liknande system har även förekommit i andra länder, I USA t ex där det kallades sharecropping.
Undertecknad publicerade 1992 en artikel i Bebyggelsehistorisk Tidskrift om ett storskaligt svenskt hälftenbruksprojekt i 1620-talets Ingermanland. Den intresserade kan där få en mycket detaljerad bild av hur det fungerade.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1194
« skrivet: 2000-06-28, 14:26 »
Jag söker uppgifter om och anor till min ffmmf, Fredrik Nordahl, f ca 1819 i Norge. Han antogs som rekryt till Värmlands fältjägarregemente 1840. Enligt generallmönsterrullan var han då 21 år. Det är allt jag vet så här långt. Alla uppgifter är av intresse.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1195
« skrivet: 2000-06-28, 11:05 »
Jag söker uppgifter om skådespelerskan Anna Cecilia Eleonora Lindahls fäderneanor samt uppgifter om eventuella farbröder/fastrar. Hon föddes i Stockholm, Adolf Fredrik, 1904-03-24 och avled i Stockholm, Hedvig Eleonora, 1952-02-17 (SBL 23 s 187)
mvh
Kaj Janzon
1196
« skrivet: 2000-06-27, 22:40 »
söker födelseort och anor till ovanstående. Möjligen född i Gillberga eller någon annan socken i Säffletrakten.
mvh
Kaj Janzon
1197
« skrivet: 2000-06-27, 22:35 »
Söker uppgifter om och anor till målarmästaren Emil Lindahl, far till skådespelerskan Anna Cecilia Eleonora Lindahl (1904-52).
1198
« skrivet: 2000-06-26, 20:12 »
Hoppsan, det blev visst lite fel här. Johan & Johanna var inte Kerstins föräldrar, utan hennes mans morföräldrar. Kerstins föräldrar har jag inga uppgifter alls om. Så kan det gå när man har brådis.
Emellertid gör det inget om någon skulle råka ha uppgifterna om Johan & Johanna också. Det råder tydligen delade meningar om deras dödsorter och födelseorterna är okända.
mvh
Kaj Janzon
1199
« skrivet: 2000-06-26, 19:41 »
Söker uppgifter om och anor till ovanstående. Han var gift med en Börta Hansdotter. De hade minst tre barn, Märta som bodde i Knatthälla, Järbo sn (enl Edestams domboksutdrag), Engelbrekt, f 1699 (GMR för Bohus dragonbataljon) och Olof, f 1707 (födelsboken för Järbo).
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1200
« skrivet: 2000-06-26, 19:31 »
Föräldrarna har jag fått följande uppgifter om:
Johan Bäckström f.ca 1682 d.1722 9/4 i Råda.
Johanna Törnegren f.ca 1677 d.1748 10/4 i Råda. Gift med Johan 1706 i Kinne-Kleva (R).
Det som främst intresserar mig är föräldrarnas födelseorter.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1201
« skrivet: 2000-06-26, 19:21 »
Söker uppgifter om och anor till ovanstående.
1202
« skrivet: 2000-06-25, 21:43 »
Ingrid, det är inte alls osannolikt. Petter fick nämligen en son som döptes till Johan, f 1771-07-27 i Kållands-Åsaka, där f ö Petter själv avled 1788-12-14. Eventuellt blev alltså Johan döpt efter sin farbror. Har du några föräldrar till din Johan? Närmare uppgift om födelseort?
hälsningar
Kaj
1203
« skrivet: 2000-06-25, 10:04 »
Söker uppgifter om och anor till ovanstående.
mvh
Kaj Janzon
1204
« skrivet: 2000-06-25, 10:02 »
Jag söker uppgifter om föräldrarna (och deras anor) till ovanstående, Sven Andersson och Elin Persdotter, födelsedatum? orter? föräldrar?
mvh
Kaj Janzon
1205
« skrivet: 2000-06-25, 09:53 »
Jag söker uppgifter om och anor till Jan Bryngelsson, troligen en period i sitt liv torpare i Sten, Bro sn, och hans hustru Britta Andersdotter, f 1781?
mvh
Kaj Janzon
1206
« skrivet: 2000-06-21, 23:40 »
Jonas: med andra ord är det som jag skrev i mitt första inlägg. Är man kändis eller ökändis eller nära anhörig till sådan, då får man skylla sig själv när man inte blir behandlad lika hänsynsfullt som andra människor?
Om allt det du skriver om det förutsatta kändisskapet m m är rimligt, vilket jag inte tvivlar på, varför då inte bara lyfta på luren och ringa vederbörande (eller skicka e-post)? Hej, jag heter Nisse Nilsson och jag tänker publicera dina anor i Anbytarforum, det är väl OK?. Jag förstår inte riktigt varför man skulle avstå från att göra det. Det här är ju, som du mycket riktigt påpekar, inte Hänt i veckan. Vad är då problemet? Är det måhända möjligheten att vederbörande kan tänkas säga något i stil med: nej var snäll och gör inte det, för ... och jag vore tacksam om du respekterade detta?
Med vänliga hälsningar avslutar jag härmed mitt deltagande i diskussionen om denna fråga.
Kaj Janzon
1207
« skrivet: 2000-06-21, 12:18 »
Jag tror inte heller att vare sig Anbytarforum eller Svenska Antavlor riskerar att bli något som kan jämföras med Hänt i veckan. Även om utgångspunkten är densamma förskjuts fokus från kändisen till anorna och kändisars anor är ju, som Torsten påpekar, lika vanliga som andras.
Min uppfattning gällande nu levande probander är dock att det borde vara normal praxis att de före publiceringen tillfrågas om de har något att invända. Det kan ju faktiskt tänkas att det finns något, för redaktör el dyl okänt men tungt vägande skäl mot publicering.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1208
« skrivet: 2000-06-19, 13:36 »
Karl Erikssons inlägg är principiellt viktigt. Frågan om ensamrätt till anor är en helt annan fråga än det etiska övervägande jag tror Karl syftar till att aktualisera med sin fråga.
Man kan naturligtvis hävda att om man valt att bli kändis, eller ökändis, får man skylla sig själv när känsliga uppgifter om ens anor blir offentliga. Men man kan också hävda att det finns en moralisk skydighet för var och en som publicerar uppgifter offentligt att först väga allmänintresset i dessa uppgifter mot det obehag eller lidande man kan förorsaka någon genom publicering. Det är inte en pressjuridisk eller allmänjuridisk fråga utan en etisk.
Personligen har jag valt att hittills aldrig publicera uppgifter om anor som kan ha varit i direktkontakt med ännu levande personer. Senast tillämpade jag den principen när en fråga om svenskar i Kongostatens armé kom upp i Anbytarforum nyligen. Med kännedom om kung Leopolds metoder, föreföll det sannolikt att uppgifter om svenskar som tjänstgjort i denna armé fortfarande kunde vara mycket känsliga för ännu levande anhöriga. Jag lämnade därför inte ut de personupgifter jag faktiskt innehar om en (nu avliden) svensk officer i denna armé i Anbytarforum, eftersom jag vet att det finns ännu levande människor som umgicks med honom, utan hänvisade endast till det arkiv där uppgifterna kan återfinnas.
Det viktiga är att ens handlande alltid har konsekvenser och vissa av dem är inte förutsägbara. Man bör därför, enligt min mening, i publiceringssammanhang alltid ställa sig frågan om det verkligen är nödvändigt eller lämpligt? Något givet svar finns naturligtvis inte, men att inte ens ställa sig själv frågan är oansvarigt.
Vad tycker landsförrädarens eller massmördarens barnbarn, som kanske t o m läser Anbytarforum? Vi bör alltid ha klart för oss att de kände vederbörande som någon annan än landsförrädaren t ex. Offentlighetsprinciper m m kan aldrig frita oss från ansvar för den skada eller det lidande vår lystnad efter publicitet och vårt kändissug (vad nu det är egentligen) kan förorsaka andra.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1209
« skrivet: 2000-06-12, 16:52 »
Hej Anders,
jag hade inte alls några konkurrensfunderingar bakom min fråga. Värmland är ett av mina främsta intresseområden (se efterlysning ovan), så alla nya informationskällor är välkomna. Dock vill jag gärna veta i förväg ungefär vad som finns att hämta innan jag ansluter mig till ytterligare en lista.
Som mest har jag nämligen varit ansluten till ca 40 mailinglistor (mest historia) samtidigt och fick då mycket ofta in exakt samma information från flera olika listor, ibland genom s k crossposting och ibland pga av att de olika listornas medlemmar inte var medvetna om att de höll på med ungefär samma saker på olika listor. Nu är jag nere i mer hanterliga 18 listor, men det trillar in en del dubletter i alla fall, dock inte mer än vad man kan stå ut med.
Jag antog helt enkelt att tanken bakom en ny lista gällande Värmland rimligen är just att den är tänkt att innehålla något kompletterande som jag inte kan hitta här eller i Värmlandsrötter och ville följaktligen bara veta vad. Gällande Scangen behöver jag inte ställa den frågan, det är ju så att säga mer självförklarande :-).
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1210
« skrivet: 2000-06-12, 09:35 »
Med hjälp av Gunnar Jonsson har jag nu kommit en bit på väg. Det visade sig mycket riktigt att det var annexförhållandet mellan By och Huggenäs socknar som var problemet. Det verkar som om åtminstone en del av fattighjonen i Huggenäs kyrkobokförts i moderförsamlingen By i stället.
Nu söker jag anor till och uppgifter om följande personer, framför allt Maja Jansdotters föräldrar som inte finns i husförhörslängden där de borde finnas, d v s i Sten, Bro sn, som är uppgiven födelseort för Maja. Någon som har forskat om Vämlands fältjägare? Alla uppgifter är av intresse. Probanden är min ffmm.
1 ANNA FREDRIKA NORDAHL, f 1841 i Huggenäs, d 1877
i Stockholm, Adolf Fredrik. syjungfru, piga.
*** I ***
2 FREDRIK NORDAHL. fältjägare.
gemensamt oäkta barn med
3 MAJA JANSDOTTER, f 1812 i Bro, Värmland. fattighjon, vanför.
*** II ***
6 JAN BRYNGELSSON, f ca 1780. torpare i Bro sn?
G m
7 BRITTA ANDERSDOTTER, f 1781.
1211
« skrivet: 2000-06-12, 08:33 »
Gunilla: får jag fråga vad är poängen med din nystartade e-postlista vad gäller Värmland? Vad kan man vänta sig att hitta eller göra där som man inte finner eller kan göra i Anbytarforum eller Värmlandsrötter?
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1212
« skrivet: 2000-06-08, 12:16 »
Söker uppgifter om Anders Lindahl, troligen född 1793 i Alingsås. Gift? Familj? Alla uppgifter av intresse.
mvh
Kaj Janzon
1213
« skrivet: 2000-06-06, 14:21 »
Hej Håkan,
under åren 1937-58 fanns det en förening som hette Svenska Kongoveteraner. Deras verksamhet resulterade i ett arkiv som förvaras av Stiftelsen emigrantinstitutet (SEI). Jag har faktiskt inte en aning om vad för slags veteraner det var frågan om, eftersom jag aldrig haft amledning att titta i det arkivet. Jag har endast i förbifarten noterat att ett sådant arkiv finns. Det kanske kan innehålla något av intresse för dig. En förteckning över innehållet borde finnas på Riksarkivet.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1214
« skrivet: 2000-06-04, 11:46 »
Alexander,
får jag föreslå att du flyttar din fråga till rubriken Medeltid och att du kompletterar den med fler uppgifter om de generationer som du har klarlagt. Det fanns ett stort antal personer under medeltiden som kallade sig Bagge och släktrelationerna mellan dem är ett intressant problem för medeltidsforskningen. Under rubriken Storkyrkoförsamlignen riskerar du att medeltidsintresserade som kunde ha något att tillföra inte får syn på din fråga.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1215
« skrivet: 2000-06-04, 10:23 »
Hello Linda & Tord
A few remarks: Being a nämndeman was not really a profession but rather a honorary task as well as an obligation. Normally a nämndeman was a farmer (bonde) with a high social status in the local community. He was co-opted by the local court häradstinget and normally he would hold the position of nämndeman for many years.
Often certain farms provided several generations of nämndemän (pl), due to the fact that social status to a large extent was inherited, just as the landed property that was the main source of that status in the old agrarian society.
Finally: nämndemän were not chosen on a parish level but within a härad, which was the smallest judicial entity. The jurisdiction of a häradsting normally covered at least 3-4 parishes, but sometimes more than 10, which I believe was the case in Gotland. Thus some parishes could have several nämndemän while others had none.
Regards
Kaj Janzon
1216
« skrivet: 2000-06-03, 10:19 »
Angående Christina von Biurens härstamning.
Av en ren slump (nästan) råkade jag idag få syn på ett par inlägg där frågan kom upp och vill med anledning av detsamma meddela följande:
I Sjuhundra härads dombok av den 16/2 1649 namnges Christinas far Herman von Biuren, i samband med en jordtvist mellan henne och Gabriel Bengtsson Oxenstierna. Domböckerna för Sjuhundra 1601-1651 finns utgivna i tryck som faksimil och i en tolkad och kommenterad utgåva av Nils Sundelius.
mvh
Kaj Janzon
1217
« skrivet: 2000-05-28, 09:28 »
Hej Margareta,
jag är för tillfället på semester och har därför inte tillgång till vare sig Anrep, Elgenstierna eller Ugglan, men någon information kan jag ändå bidra med. Axel Turessons (död 1647) far hette, förmodligen föga överraskande, Ture Axelsson (död 1626 enligt SBL, ta alltid med dig SBL-skivan på semestern :-).
Vad gäller förvärvet av Åmål kan det, om du har tur, röra sig om fadern Ture Axelssons frälseköp. Kolla i Erik Brännmans avhandling om dessa. Personligen tror jag dock att Axel Turessons förvärv av Åmål hade något samband med hans tjänst som landshövding.
Vid en inventering 1717 av Elisabeth Carlsdotters (död 1682) och hennes andra mans, Baltasar Marschalcks (död 1685), efterlämnade arkiv, fann man ett flertal handlingar som uppenbarligen tillhört Axel Turesson. Dessvärre finns endast en del av de då förtecknade handlingarna bevarade idag, dessutom numera splittrade på flera olika arkivserier. Om detta kan du få närmare upgifter på Riksarkivet och i Sam Hedars arkivhistoriska undersökning Enskilda arkiv under karolinska enväldet (Stockholm 1935) s 232 ff.
Skulle inget av detta ge napp återstår de s k Åkermarckska kopieböckerna i reduktionsarkivet och naturligtvis Riksregistraturet och Kammarens registratur i Riksarkivet. Men det kan bli en tidskrävande historia. Jag återkommer om jag hittar något mer i mina anteckningar.
mvh
Kaj
1218
« skrivet: 2000-05-22, 19:57 »
Jag säger som Håkan: jag håller en slant på att vi löst det egentliga problemet. Brevet avser med stor sannolikhet Oelsnitz i Vogtland. Jag tror dessutom fortfarande att det står Wångtland, även om vi nu också fått ett exempel med det diakritiska tecknet till vänster om u, vilket ger något ökat stöd för Simsons tolkning. I vilket fall som helst avser det Vogtland, vilket väl är det väsentliga. Jag ansluter mig nu till Lasse: nog om Oelsnitz, nog om Vogtland. Nog om denna text.
mvh
Kaj Janzon
1219
« skrivet: 2000-05-22, 15:54 »
Nähäpp, det var fel. Det finns ingen Anna Fredrika Nordahl i födelsboken för Huggenäs 1841, och ingen i husförhörslängderna 1840-44 heller.
Eftersom Huggenäs i likhet med Bro och Ny var annex till By socken, kan jag tänka mig att hon är född i någon av dem i stället och att det sedan blivit fel någonstans under resans gång. Någon som forskat i dessa socknar och eventuellt kan kasta lite ljus över problemet?
1220
« skrivet: 2000-05-21, 11:00 »
Hej Anders,
nej, det här är inte min fmf, utan ett skott i mörkret så att säga. Min ffmf Lars Lindahl, var snickeriarbetare i Stockholm, enligt mantalsuppgift född 1826-01-01. Det framgår dock inte var, och jag har inte heller ännu hittat honom i någon dopbok eller inflyttningslängd i Stockholm.
Jag började därför leta efter folk som hette Lindahl och som bodde i Stockholm ungefär samtidigt. Jag hittade Lars Gustaf på Söderskivan och eftersom han både hette Lindahl och Lars, så tänkte jag att det kan vara värt att kolla upp. Han kan ju vara nära besläktad med min ffmf.
Tack för tipset!
1221
« skrivet: 2000-05-21, 10:07 »
1222
« skrivet: 2000-05-20, 20:06 »
Stefan: Att döma av de få säkra u man kan se i textsnutten skulle jag vilja hävda att sannolikheten för din tolkning är låg. Det diakritiska tecknet sitter enligt min mening för långt till vänster för att stå för det u du läser in i ordet.
Det är inte heller särskilt sannolikt att en svensk skrivare skulle använda au för språkljudet i fråga, d v s om man accepterar att det är Vogtland som avses. Dock med samma reservation som tidigare. Mer av texten skulle behövas för en helt säker tolkning.
mvh
Kaj Janzon
1223
« skrivet: 2000-05-20, 09:31 »
Ulf och Lasse: jag är för min del efter en förnyad läsning beredd att ge er båda tolkningsföreträde. Det är emellertid vanskligt att göra en fullt säker tolkning utan att ha sett hela dokumentet, eller helst ännu mer av samma skrivare, så att man kan avgöra hur skrivaren normalt skrev sitt E och i vilka sammanhang han slarvade med t-strecken. Jag vill därför inte helt utesluta Håkans tolkning, på vilken mitt antagande om Eisenach byggde. Även på språkliga och historiska grunder verkar dock Oelsnitz som tämligen sannolikt. Jag tror alltså att ni har rätt, men utan att ha sett hela originalet skulle jag vilja tillägga tills vidare
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1224
« skrivet: 2000-05-20, 09:09 »
Penny: Säterbol is the name of a farm or village in the parish of Sköllersta. That part of Örebro län belongs to the landskap of Närke. Just click on the Landskap-link, and you'll find Närke.
regards
Kaj Janzon
1225
« skrivet: 2000-05-19, 20:32 »
Tore, ett förtydligande: SMP står för Sveriges Medeltida Personnamn. Det är en skrifterie som utges av SOFI (Språk och folkminnesinstitutet). SMP har en hemsida på adressen: http://www.dal.lu.se/sofi/smp/smp.htm Med vänlig hälsning Kaj Janzon
1226
« skrivet: 2000-05-18, 14:38 »
Ett litet tillägg till det föregående. Med stöd av Styffe (Bidrag till ...), del 1 s 186 och Rosman, Bjärka-Säby och dess ägare s 206, kan man anta att den sökta Bo Jönsson var en av Bo Jonssons fogdar, eventuellt förde han ett sjöblad i vapenskölden.
mvh
Kaj Janzon
1227
« skrivet: 2000-05-18, 14:00 »
Hej,
Bryngel är, om jag förstått saken rätt, en variant av namnet Bryniolf. Namnet är vanligt förekommande under medeltiden (SMP s 511 ff).
Under 1600-talet förekommer namnet anmärkningsvärt ofta i Dalsland, i vissa socknar där verkar det ha varit ett av de vanligaste förnamnen.
mvh
Kaj Janzon
1228
« skrivet: 2000-05-18, 13:51 »
Jag tror mig ha identifierat en av Bo Jonssons (Grip) tidigare till namnet okända döttrar, såsom Bo Jönssons änka Katarina i SD 237.
Denna Katarina sålde 1402, med riddaren Johan Dume som sin målsman, en ansenlig mängd jordagods till Bengt Nilsson (Lejonansikte) som gift sig med Bo Jonssons änka, Margareta Dume (SD 237). Vad gäller de jordar som låg i Södermanland anslöt de geografiskt mycket väl till jord som Bo Jonsson under sin livstid köpt i landskapet (i Rönö härad). Vad jag däremot har gått bet på är identifieringen av Katarinas man, Bo Jönsson. Någon som har idéer om detta?
De gods som nämns i brevet från 1402 låg i Göstrings, Valkebo och Vifolka härader i Östergötland, Sunnerbo, Södra Vedbo och Västbo hdr i Småland, Fjäre, Höks och Tönnersjö hdr i Halland, Rönö hd i Södermanland och Vilske hd i Västergötland.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1229
« skrivet: 2000-05-17, 23:24 »
Jag svarar själv och utfärdar samtidigt en ny efterlysning. Engelbrekts far, Tomas, bodde enligt mantalslängden 1699 i Slättängen, Järbo socken. Därifrån flyttade han sedan till Skarven (i samma socken) som brukades av hans svärfar, Hans (Mårtensson), vilken omnämns såsom Hans i Skarven redan 1682 (lucka i mantalslängderna 1683-98).
Hans och hans far, Mårten, brukade också en del av Slättängen 1682. I Slättängen föddes med största sannolikhet 1699 Tomas och Börtas (Hansdotter) son Engelbrekt och i Skarven föddes 1707 hans yngre bror Olof (lakun i dopboken 1699, det år Engelbrekt enligt GMR bör ha varit född).
Min nästa efterlysning gäller följaktligen Tomas föräldrar, gissningsvis födda omkring 1630-40. Jag tror att Tomas kan vara identisk med den Tomas Olofsson som enligt domboken för Vedbo hd 1697 innehade 1/8 av Södra Rud. Någon som tror, eller vet, något annat / mer?
mvh
Kaj Janzon
1230
« skrivet: 2000-05-14, 18:25 »
Sedan ovanstående skrevs har jag gjort vissa framsteg och efterlyser nu Annas far, snickaren Lars (Andersson) Lindahl, f 1826-01-01 enligt mantalsuppgifter för Adolf Fredrik, Stockholm 1865 och 1867. Jag har inte hittat honom i någon inflyttningslängd men före 1860 verkar han inte ha bott i Adolf Fredrik. Enligt en gammal och högst osäker familjetradition hade han sina anor neråt landet sett från ett Stockholmsperspektiv. Det är ju inte mycket att gå på, men ...
mvh
Kaj Janzon
1231
« skrivet: 2000-05-13, 08:06 »
Mera information om Engelbrekt Tomasson.
Han tjänstgjorde 1719-20 som dragon i Bohus dragonbataljon (GMR).
Efter en snabb genomgång av de bevarade kyrkoarkivalierna för Bäcke och Järbo, lutar jag nog åt att Engelbrekt snarare var född i Järbo, där han ser ut att ha haft fler släktingar än i Bäcke. Någon som har stött på honom i domböckerna för Valbo hd? Andra samtida Tomassöner eller -döttrar? Någon Tomas i Järbo, eller någon annan socken i omgivningen, född omkring 1660-70?
mvh
Kaj Janzon
1232
« skrivet: 2000-05-13, 07:51 »
Jag söker uppgifter om familjer i Björnö, Gillberga sn, på 1500- 1600- och 1700-talen, framför allt anor & ättlingar till Peder Olofsson, fogde över Västersysslet 1622-30.
mvh
Kaj Janzon
1233
« skrivet: 2000-05-12, 19:08 »
Söker anor till och uppgifter om Anna Fredrika Nordahl, enligt 1866 års inflyttningslängd för Adolf Fredrik i Stockholm var hon född 1841-07-18 i Huggenäs.
mvh
Kaj Janzon
1234
« skrivet: 2000-05-11, 13:01 »
Jag söker en far till Engelbrekt Tomasson, bonde i Kårud, troligen f 1699 i Bäcke sn. Hans mor hette enligt Vedbo härads dombok 1722 och 1727 (enl Edestams utdrag) Börta Hansdotter. Börta var dotter till en Hans Mårtensson och hade en syster som hette Liva, gift med en Mats Bryngelsson. Engelbrekt Tomasson omnämns 1727 i egenskap av kusinen Erik Matssons, son till Mats B:son, förmyndare. Någon som vet något om Engelbrekts far eller de övriga här nämnda?
1235
« skrivet: 2000-05-10, 09:06 »
Stefan: Det där med Goldingen köper jag utan vidare. Det låter betydligt mer troligt än Goldenbeck, som ju var en ren gissning. Har du kollat artikeln Nordiska kriget i Nordisk familjebok? De äldre uppslagsverken har ju ofta väldigt detaljerade artiklar. Det finns fortfarande inget allmänlexikon som slår Nordisk familjeboks 2:a upplaga (ugglan), när det gäller detaljuppgifter i äldre historia.
mvh
Kaj
1236
« skrivet: 2000-05-09, 21:48 »
Jag söker uppgifter om ättlingar till Peder Olofsson på Björnö, under 1620-talet fogde över Västersysslet, Grums, Nordmark m m. Jag härstammar från honom via sonen Johannes Petri Forsaeus, kyrkoherde i Steneby, Dalsland. Alla uppgifter om Peder Olofssons anor, övriga ättlingar m m, är av intresse.
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon
1237
« skrivet: 2000-05-09, 21:41 »
Jag fortsätter med att fylla på själv: Annikas mor var, enligt Karlstads stifts herdaminne bd 5 sid 177, Maria Lindbeck (1707-1783), dotter till komministern i Ör, Magnus Lindbeck. Härmed anser jag att jag fått svar på min efterlysning. Fortsättning följer när jag lägger ut anorna på nätet så småningom.
mvh
Kaj Janzon
1238
« skrivet: 2000-05-08, 15:59 »
Mitt första meddelande blev lite slarvigt och slank iväg innan det var helt klart, så läsarna ombedes att bortse från det :-). Ber så mycket om ursäkt.
mvh
Kaj
1239
« skrivet: 2000-05-08, 15:56 »
Tolkningsförslag till Ettsnis i Wångtlandh = Eisenach i Vogtland (äv Voigtland). Eisenach hörde ursprungligen till Thüringen men lades 1440 till Sachsen. Vogtland avser områdena vid övre Elster, mellan Meissen och Thüringen. Som bekant besegrade Karl XII den sachsiska hären slutgiltigt 1703-1704.
mvh
Kaj Janzon
1240
« skrivet: 2000-05-08, 15:52 »
Tolkningsförslag till Ettsnis i Wångtlandh = Eisenach i Vogtland (äv Voigtland). Eisenach hörde ursprungligen till Thüringen men lades 1440 till Sachsen. Vogtland avser områdena vid övre Elster, mellan Meissen och Thüringen. Som bekant besegrade Karl den sachsiska hären 1703 eller så.
mvh
Kaj Janzon
1241
« skrivet: 2000-05-03, 20:45 »
Håkan,
jag har inte litteraturen tillgänglig just nu, så jag får dra det ur minnet och komplettera senare om det blir helt fel. Kettilbjörn är, såvitt jag vet, känd bara genom dottern Elins patronymikon och hon har pga liknande sigillvapen (tre strömmar) eller något ditåt blivit hopkopplad med en annan person som ansetts tillhöra Vånga-släkten, fast det hela är mycket osäkert.
Det finns också en seglivad myt om att den introducerade släkten Strömfeldt skulle ha härstammat från Vånga-släkten. I artikeln Fegraeus i SBL, står det något om släkten och den ovannämnda genealogiska konstruktionen.
mvh
Kaj Janzon
1242
« skrivet: 2000-04-30, 12:09 »
Detta har väl inte direkt med rubriken att göra, däremot med ett par av de tidigare inläggen. Det finns en avhandling om tidelagsbrott av historikern Jonas Liljeqvist: Brott, synd och straff : tidelagsbrottet i Sverige under 1600- och 1700-talet (Umeå 1992). I den diskuteras bl a samhällets och överhetens tidvis mycket närgångna intresse för undersåtarnas sexuella beteende och både beteendets och intressets orsaker från flera olika teoretiska perspektiv.
Den innehåller också en mängd personhistoriska uppgifter, ibland givetvis av det mindre angenäma slaget för eventuella ättlingar. Även detta med att ljuga döden på sig diskuteras.
I en tidigare diskussion om barnamord har jag också nämmnt Arne Janssons undersökning om barnamord som suicidbrott, alltså brott belagda med dödsstraff som begicks av just den anledningen.
mvh
Kaj Janzon
1243
« skrivet: 2000-04-26, 21:54 »
Jag svarar själv på min fråga, kanske någon annan kan fylla på? Annikas far hette Olof (Andersson) Broström och föddes 1711 i Ör. Hans föräldrar hette Anders Jonsson och Maria Olofsdotter. Uppgifterna från Anders Edestam, ur Nordals härads domböcker (år 1731, sid 266 i min utgåva)
mvh
Kaj Janzon
1244
« skrivet: 2000-04-25, 12:16 »
Anders,
det finns givetvis även danska jordeböcker. Materialet är dock i jämförelse med det svenska bräckligt och fragmentariskt, milt uttryckt. Du kan hitta en sammanställning av vad som finns bevarat i: Jexlev, Thelma, Lensregnskaberne - en oversigt (København 1978). Jordeboken för Bohus och vikens län 1568 som du refererar till finns tryckt i serien Norske Regnskaber og Jordebøger, band V.
Valbo kommer att ingå i DMS 6:1 som jag nyligen påbörjat arbetet med. Mer om det finns i mina tidigare inlägg ovan och under rubriken Landskap-Dalsland-Socknar-Ör.
mvh
Kaj
1245
« skrivet: 2000-04-23, 11:32 »
Stefan: Gotland är överhuvudtaget inte aktuellt.
Allmänt gäller att projektet en gång i tiden definierades såsom Det medeltida Sverige och inte som Sverige under medeltiden, vilket ju inte är samma sak.
De gamla danska landskapen bortföll därigenom automatiskt. En viktig anledning var källmaterialsituationen. För de delar av Sverige som inte var en integrerad del av riket under Gustav Vasas regeringstid, finns inget material som skulle kunna ersätta de jordeböcker vi är beroende av. Det kommer alltså aldrig att komma ut DMS-häften för t ex Skåne och Halland. Vi har inga förarbeten överhuvudtaget för dessa landskap.
Däremot var det tänkt att en finsk redaktör skulle framställa volymerna för Österland, men det rann visst ut i sanden.
mvh
Kaj
1246
« skrivet: 2000-04-22, 23:20 »
Hej Stefan,
det finns förarbeten i olika stadier för samtliga delar som återstår av Uppland. I vissa fall rör det sig om vetenskapliga bearbetningar, såsom lic-avhandlingar eller trebetygsuppsatser i historia, och i samtliga fall finns jordeboksexcerpter. I de sistnämnda redovisas även brukarnas namn, dessvärre dock sällan med patronymikon. Sådana uppgifter är nog lättare att komma åt i Riksarkivet. DMS arkiv är nämligen ett rent arbetsarkiv och på intet sätt lämpat för allmänhetens bruk, bl a saknas arkivförteckningar nästan helt.
Jag har mycket svårt att föreställa mig att vi med nuvarande förutsättningar kommer att kunna ge ut något ytterligare upplandshäfte under de närmaste 5-6 åren. Jag tror, ärligt talat, att om jag får se ett sådant före 2010, då blir jag nog rätt förvånad.
Vad gäller finansieringen, råder det en besvärlig situation inom kulturmiljövården som består i att de i stort sett enda operativa medel som länen har till sitt förfogande är centralt fördelade sk G2-medel som inte får gå tillbaka till RAÄ, där vi sitter.
Alltså måste länsstyrelser och -museer i sin tur också ut för att ragga externa pengar om de vill beställa DMS-häften. Det betyder i praktiken att de får söka anslag från olika regionala fonder, där sådana finns, och där sådana inte finns får man klara sig utan DMS-häften. Vilka sådana fonder som skulle kunna vara aktuella i Uppland vet jag faktiskt inte. För övrigt är finansieringsfrågan något som jag uttryckligen blivit förbjuden att befatta mig med, så egentligen vill jag inte veta det heller.
mvh
Kaj Janzon
1247
« skrivet: 2000-04-22, 20:14 »
Hej Henrik
Utgivningspolicyn är inte längre vår, utan vår nuvarande huvudmans (sedan 1982), Riksantikvarieämbetets. Den lyder enkelt uttryckt så att alla DMS-häften i princip skall finansieras med externa medel.
Vi prioriterar Kalmar län, därför att Länsstyrelsen i Kalmar är beredd att bekosta arbetet. Av samma skäl gav vi ut Gästrikland, som till stor del betalades av Gävleborgs länsmuseum. Rönö härad bekostas till största delen av Södermanlands länsmuseum. Det är med andra ord numera i vår bransch som i alla andra, money talks, som man brukar säga i det stora landet i väster. Det är inget vi tycker är särskilt önskvärt, men det är en konsekvens av politiska beslut som tagits över våra huvuden och som vi inte kunnat påverka särskilt mycket mer än vilka andra medborgare som helst.
Det finns heller inget särskilt tungt vägande historievetenskapligt argument för att färdigställa ett helt landskap innan man påbörjar nästa, tvärtom. Om vi hade envisats med att göra så, då hade vi tillspetsat uttryckt idag haft ett läge där vi hade vetat allt om Upplands medeltid, men ingenting om något enda annat landskap. Jag är säker på att vi i så fall hade fått höra nidvisor om att vi egentligen borde döpa om projektet till Det medeltida Uppland.
Ur historievetenskaplig synpunkt är en prioritering av Västergötland akut och har varit det under en lång tid. Det är inte bara den s k västgötaskolan som är av den åsikten att det är ett landskap vars medeltida historia är mycket intressant men eftersatt av forskningen. Vi har länge varit väl medvetna om problemet och diskuterat det internt i flera år.
Det stora praktiska problemet har dock varit och är fortfarande, bristen på hugade finansiärer i rikets västra delar. Ointresset är lika påtagligt som överraskande, inte minst med tanke på allt ståhej kring programmen om Svearikets vagga etc. Under de 7 år jag arbetat inom projektet, har vi inte fått en enda allvarligt menad påstötning från Västergötland, inte en enda seriös förfrågan om under vilka förutsättningar vi skulle kunna tänka oss att framställa ett första DMS-häfte för Västergötland.
Västmanland? Javisst, gärna, och Närke och Östergötland osv. Den centrala frågan i samtliga fall är: vem betalar? Den krassa verkligheten är idag sådan att den som först kommer till DMS-kvarnen med sin penningpåse, också får sitt häfte först.
Personregister kommer givetvis att finnas med i den slutliga versionen.
mvh
Kaj Janzon
1248
« skrivet: 2000-04-22, 13:27 »
Diane: The accurate web address to find the surname Helgaard on the site I referred to in my previous message is: www.hvemforskerhvad.dk/n_reg97_us.htm Regards Kaj Janzon
1249
« skrivet: 2000-04-22, 11:19 »
Diane It could also be an alias. Considering the historical situation in 1940-41 that possibility must be taken to account. I have a possible clue for you: The name Helgaard is a Danish surname. Try this webadress: http://www.hvemforskerhvad.dk/. Regards Kaj Janzon
1250
« skrivet: 2000-04-21, 22:03 »
Den utlovade preliminära DMS-redovisningen för Örs socken ligger nu ute. Adress och mer information under rubriken Landskap-Dalsland-Socknar-Ör. Glöm inte heller att då och då kolla utvecklingen för vår näst intill fulländade testversion som kollegan Roger gör reklam för några inlägg ovanför. Om inte vi får en massa feedback från er i form av kommentarer, frågor, tilltyckande etc, så finns risken att vi tröttnar och lägger av och börjar handla med it-aktier på heltid i stället för att skriva om medeltiden ;-)
mvh
Kaj Janzon
1251
« skrivet: 2000-04-21, 21:45 »
Det medeltida Ör finns nu att beskåda i en högst preliminär DMS-redovisning på webadressen: http://www.bahnhof.se/~kaj/nordalhd.htm Jag vill betona att det rör sig om en inledande övning för Det medeltida Sveriges volym 6:1, Dalsland, inte någon slutlig redovisning. Den kommer om ett par år. Erfarenhetsmässigt vet jag att redovisningen då kommer att skilja sig från den nuvarande på åtskilliga punkter. Varför då lägga ut en så preliminär produkt då? Jo, tanken bakom, för en sådan finns det, är att testa nya arbetsmetoder. Det medeltida Sverige har under sin ungefär halvsekellånga verksamhetstid haft stor nytta av sina kontakter med den lokalhistoriska forskningen. Vi vet att det finns en massa kunniga amatörforskare ute i bygderna, ofta med värdefulla kunskaper som vi inte kan nå via de centrala forskningsarkiven och -biblioteken. Det sätt genom vilket vi alltför ofta får ta del av sådan kunskap, är att någon ringer några veckor efter att ett DMS-häfte lämnat trycket och säger något i stil med att: Jo, det där om byn Kolberga, det har blitt fel i eran bok, för det fanns ett annat Kolberga förut, ungefär där torpet Snebacken ligger nu, men det ödelades i början av 1600-talet och se'n byggde man upp Kolberga igen 30 år senare fast 400 meter längre österut, men det visste ju inte lantmätarna när dom läste i sina gamla papper förstås, och därför.... Det är ett typiskt exempel på lokal kunskap som vi gärna hade tagit del av innan boken gick till trycket i stället för efteråt. Vår ambition är ju att det sista DMS-häftet, Rättelser och Tillägg, skall bli det tunnaste av dem alla, helst med god marginal dessutom. Alltså: Synpunkter, frågor och information emottages tacksamt. Hur lång testperioden blir har ännu inte beslutats. Inledningsvis kör vi enbart med Örs socken i något halvår och sedan gör jag en utvärdering. mvh Kaj Janzon
1252
« skrivet: 2000-04-20, 14:45 »
Carl,
Dalslands diplomatarium är en mycket bra utgångspunkt för oss, eftersom det innehåller i stort sett allt medeltidsmaterial för landskapet. Vi kan därigenom snabbt hitta de uppgifter avseende orter, ägoförhållanden och jordtransaktioner DMS normalt redovisar. Det enda vi behöver göra är att kontrollera uppgifterna mot vårt eget material (jag har redan upptäckt flera avvikelser) och skriva medeltidsnotiserna.
Det viktiga i detta sammanhang handlar emellertid om den andra huvuddelen av DMS-redovisningen, nämligen den som omfattar 1500-talets jordeböcker. Dalsland har ju relativt lite av medeltid ur källmässig synvinkel. De flesta orterna omnämns överhuvudtaget inte i källorna före 1500-talets kamerala material. Dalslands diplomatarium täcker med andra ord bara en liten del av landskapets medeltida bebyggelsehistoria. Det mesta måste så att säga klarläggas bakvägen, via 1500-talsmaterialet.
En annan viktig aspekt av källäget är att det ger oss en möjlighet att koncentrera oss på 1500-talsmaterialet och därigenom bli bekanta med den västsvenska kameralistiken som ju i flera avseenden avviker från den som tillämpades i rikets östra delar. Om detta har vi hittills i stort sett helt saknat förstahandskunskaper om inom projektet. Det enda som varit helt klart är att de kamerala principerna avviker en hel del från de östsvenska som vi numera börjar anse oss som experter på.
Valet av Dalsland som det första området i väster motiveras alltså enkelt uttryckt av att det förefaller vara det minst svårbearbetade området och därför lämpligt att börja med.
I övrigt pågår för närvarande arbete med 2:1 Södermanland (Södertörn), 2:2 Södermanland (Rönö härad) och 4:5 Småland (Tjust). Vilket område det första riktiga västgötahäftet kommer att omfatta och när arbetet på det kan påbörjas, törs jag inte sia om idag. Vi har relativt omfattande förarbeten för flera västgötska härader, bl a Ale, Kind, Mark och Gäsene. Enligt den nu aktuella planen är min avsikt att fortsätta med Västergötland efter Södertörn och Rönö som jag räknar med att avsluta under innevarande år.
mvh
Kaj Janzon
1253
« skrivet: 2000-04-20, 12:11 »
Någon gång under påskhelgen planerar jag att lägga ut en preliminär DMS-redovisning för Örs socken i Nordals härad, Dalsland. Det blir samtidigt en inledning av arbetet på DMS 6:1, Dalsland. Webadress kommer att meddelas under rubriken Dalsland-socknar-Ör, när det blir dags.
mvh
Kaj Janzon
Det medeltida Sverige
1254
« skrivet: 2000-04-16, 19:47 »
Olof Stenums inlägg är principiellt viktigt. Eftersom jag själv nyligen påtalat ett netikettbrott (dock icke i det fall som här diskuterats) känner jag mig faktiskt förpliktigad att delta i den här diskussionen.
Jag vill betona att det jag här framför är min åsikt. Jag är alltid beredd att lyssna till sakligt framförda argument, överväga dem, och i de fall jag finner det befogat, ändra mig. Jag har för mig att det är tänkt att den demokratiska diskussionen skall gå till ungefär så.
Saken har som alltid minst två sidor. I den sk netiketten ingår som bekant en skyldighet att ta reda på vilka regler som gäller i ett debattforum innan man sänder ett första inlägg. Att inte göra det är att brista i respekt mot alla andra.
Å andra sidan går det väldigt snabbt att glömma bort hur det var när man var nybörjare på nätet, vilket vi alla har varit ganska nyligen. Det är lätt att bryta mot netiketten i ett eller annat avseende, utan att någon ond avsikt ligger bakom.
Det kan dock, enligt min mening, finnas en pedagogisk poäng även för andra än den som begått brottet att det påpekas av någon mer rutinerad användare. Det i sig är inte ett netikettbrott. Man måste väl ändå utgå från att den som skickar in ett skrivet inlägg också är läskunnig. Syftet med ett sådant påpekande måste dock vara konstruktivt. Om jag talar om för dig att du har gjort fel, då är jag också skyldig att ge dig anvisningar hur du skall gå till väga för att det skall gå bättre nästa gång.
Själva utgångspunkten för mitt agerande bör väl i grunden vara just en önskan att du skall lyckas med din avsikt att hitta de personer du söker. När jag ser någon agera på ett sätt som påtagligt minskar vederbörandes möjligheter att lyckas bör jag alltså ingripa och gör det också. Jag bör däremot INTE ingripa för att vederbörandes regelbrott förvärrar min migrän, eller något sådant. Då bör jag i stället stänga av datorn och ta ett par huvudvärkstabletter.
Det viktigaste är dock att det faktum att när någon annan gjort ett misstag, ett netikettbrott, ger det inte någon annan frisedel att i sin tur bryta mot netiketten och göra den andre till måltavla för sitt dåliga morgonhumör, eller vad det nu kan vara. Ett (och endast 1) sakligt påpekande med tillhörande anvisningar är fullt tillräckligt.
Det avseende jag själv känner mig lite träffad av i Olof Stenums inlägg är frågan om huruvida den pedagogiska poäng jag infört i diskussionen är tillräcklig för att motivera en offentlig tillrättavisning, även om syftet skulle vara det ovan angivna, eller om man alltid skall skicka sådant med e-post. Vore intressant att höra fler åsikter i den frågan.
Apropå umgängestonen i Anbytarforum så menar jag alltså att ett argument för att gå ut i offentligheten med sin tillrättavisning och därvid iaktta en saklig ton, faktiskt kanske kan vara att man då kanske kan rädda brottslingen från den värsta dyngkastningen. En vänlig hälsning med en smiley på slutet kanske kan stoppa stenregnet?
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon (redo att ducka :-)
1255
« skrivet: 2000-04-16, 08:48 »
Den första jag kommer att tänka på är Hebbla Albrektsdotter (Bydelsbach), som levde under 1400-talet (trol f på 1420-talet, levde ännu 1484) och var gift med först Ficke Bylow och sedan Arend Bengtsson (Ulv). Hon var dotter till det danska riksrådet Albrekt Bydelsbach och Anna Eriksdotter (Krummedige). Danskt högfrälse således. Om henne se t ex Äldre svenska frälsesläkter, s 305. Jag minns inte så här på rak arm om Sveriges Medeltida Personnamn kommit fram till Hebbla, men jag har för mig att de är på bokstaven H i dagsläget.
mvh
Kaj Janzon
1256
« skrivet: 2000-04-16, 08:34 »
Finns en hel del även i Dalsland.
1257
« skrivet: 2000-04-15, 11:00 »
Jag stötte nyligen i en handling från 1500-talets mitt på det ovanliga mansnamnet Aste. Det förekommer enligt Sveriges Medeltida Personnamn ett antal gånger i medeltida handlingar. Är det någon som har stött på namnet i handlingar från 1500-talet eller t o m senare? I så fall var? Avvikande former: Äste eller Åste t ex?
mvh
Kaj Janzon
1258
« skrivet: 2000-04-14, 19:15 »
Ett fastebrev från 1550, avseende gårdarna Örud och Sköttevatten i Örs socken, omnämns av Olof Ljung i hans bok om Ingevaldssläkten (s 8 i 1994 års tryckta utgåva). Är det möjligen någon av Rötters läsare som har en avskrift av detta brev? Någon som vet var originalet förvaras?
1259
« skrivet: 2000-04-13, 15:21 »
För tydlighetens skull: Jag antar att inte att de fyra Berg som redovisas i Dalslands handlingar 1560:9 åsyftar en och samma by, utan att de motsvarar flera av de orter som på häradskartan av 1895 kallas Örsberg, Södra Berg, Makeberg, Ingevall-Berga och (eventuellt) Assarby-Berga. Paret Örsberg-Södra Berg uppfattar jag som ett möjligt relativt sentida skifte av en ursprunglig större enhet. Är det någon lokalhistoriskt insatt som har en uppfattning om detta? Någon som har tittat på de geometriska jordeböckerna?
1260
« skrivet: 2000-04-12, 21:52 »
One more thing Donna. The information you're seeking is partly so recent that there might arise some legal obstacles that could prevent you from obtaining it. I'm afraid I can't help you with this, since I don't know very much about the legal mumbo jumbo in these matters. I suggest you write a letter to the parish, and explain what information you're looking for and for what purpose. I'm shure they'll be able to tell you what you may obtain and how. You will find the address at this site: http://www.crossnet.se/karta/svenska_kyrkan.html Regards Kaj
1261
« skrivet: 2000-04-12, 20:56 »
Donna: I'll try not to complicate things any more for you. Yes, there's only one match, the parish of Långasjö, which is now a part of Emmaboda kommun in Kalmar län. The reference to Kronoberg län goes back to the days before Emmaboda kommun was created, and was quite correct then. Swedish currency 1 krona (SEK)= 100 öre. 100 US dollars will buy you roughly about 800 kronor. If you'd like to see Långasjö on a map try this link (map over Emmaboda kommun): http://www.emmaboda.se/SIDOR/ram/karta.htm Regards Kaj
1262
« skrivet: 2000-04-12, 19:51 »
En liten lapsus blev det ovan, ber så mycket om ursäkt för den. Författaren till Ingevaldssläkten heter Olof Ljung och ingenting annat.
mvh
Kaj Janzon
1263
« skrivet: 2000-04-12, 19:38 »
Till Ingevaldsättlingar och andra intressenter.
I Sven Ljungs bok om Ingevaldssläkten (sid 65 i 1994 års upplaga) står det om Jon, förmodad son till kyrkoherden Ingevald Larsson: Okänd vistelseort. I en tiondelängd som ingår i Dalslands handlingar 1560:9 (Kammararkivet, RA, Stockholm) upptas Jon som tiondegivare i Berga tillsammans med tre andra bönder. Alltså var han bosatt där åtminstone år 1560.
mvh
Kaj Janzon
1264
« skrivet: 2000-04-11, 14:19 »
Donna, I wrote my previous message rather early in the morning, so perhaps I should clarify a thing or two. Parishes and Provinces (Landskap) are historically administrative entities, that no longer have any such function in the (very) secularized Swedish society of today. The basic administrative entity nowadays is the kommun. The landskap has in a similar way been replaced by län. The parishes today only handle internal church matters. Thus a lot of people all over Sweden could tell you approximately in what part of the country Emmaboda kommun is situated, but relatively few outside Emmaboda will have any idea of where Långasjö parish is. The parish is so to speak a dead entity, seen from an administrative point of view. However for us in search of our ancestors the parish of course is a lot more important than the kommun.
Regards
Kaj
1265
« skrivet: 2000-04-11, 06:42 »
Donna: Lida is not very uncommon as a place name in Sweden, there's tens of Lida. There are, as you've noticed, also several Långasjö in Sweden. However Långasjö in this case must be the name of a parish and there is only one parish in Sweden with that name, the one situated in Kalmar län. Parishes preceded kommuner as administrative entities, so the answer to your question about Emmaboda is that before belonging to Emmaboda kommun Lida belonged to Långasjö parish.
regards
Kaj
1266
« skrivet: 2000-04-09, 09:52 »
Hi Donna,
Lida is the name of a village in Långsjö parish, now in the kommun of Emmaboda in Kalmar län. I'm afraid that's about all the help I'm able to give you in this matter.
Regards
Kaj Janzon
1267
« skrivet: 2000-04-03, 20:27 »
Har någon möjligen upprättat ett personregister till den svenska församlingens i S:t Petersburg (S:ta Katarina) kyrkböcker? Jag har hört ryktas om något sådant. Var kan man i så fall få tag på detta register?
mvh
Kaj Janzon
1268
« skrivet: 2000-04-01, 18:16 »
I Olof Ljungs Ingevaldssläkten, del 1 (Mellerud 1994) s 363, familj nr 729, finns smeden Eric Broström, f 1741 i Borgvik, Värmland. Eric var verksam vid Upperuds bruk och Ljung antar att han sannolikt härstammade från någon smedsläkt vid Borgsviks bruk. Är det någon som vet något om honom och hans släkt?
1269
« skrivet: 2000-04-01, 18:08 »
Jag söker en släkt Broström som eventuellt härstammar från Borgvik. Kan möjligen vara en smedsläkt. Tacksam för alla uppgifter om en sådan släkt omkring 1650-1800.
1270
« skrivet: 2000-03-31, 12:56 »
Söker uppgifter om den Engelbrekt Joensson som 1719-25 var knekt för rote 14 Hult, Vedbo kompani, Västgöta-Dals regemente (enligt GMR, Krigsarkivet). Han var född 1695, troligtvis i Järbo sn eller möjligen i Bäcke. Allt av intresse, fr a föräldrarnas och hustruns namn och födelseorter.
1271
« skrivet: 2000-03-31, 08:52 »
Hej Niklas,
tack för uppgifterna. Gällande Majas ättlingar har jag det mesta på Anders Johans gren, men ännu inte kontrollerat och ordnat (tar en väldigt lång tid att få HOLGER levererat tydligen). Om den grenen är av intresse hör av dig. Jag är intresserad av allt du kan ha om Fabian och Harald utöver det som står i Ingevaldsboken.
1272
« skrivet: 2000-03-29, 09:56 »
Jag undrar om någon har en uppfattning om hur vanligt namnet Annika är ca 1700-1800. Är det vanligt förekommande i hela landet? I vilka sociala grupper?
1273
« skrivet: 2000-03-29, 09:41 »
Jag söker information om släkter med namnet Broström före 1850 i Nordals härad, d v s i följande socknar: Dalskog, Gunnarsnäs, Holm, Jern, Skållerud och Ör.
1274
« skrivet: 2000-03-27, 20:28 »
Jag söker anor till Annika Broström f 1744, gift med Johan Engelbrektsson i Hjärtungen, Örs sn.
1275
« skrivet: 2000-03-26, 19:21 »
Ett himla tjatande om kanna var det i mitt senaste inlägg. Jag menar naturligtvis silverstopet.
:-)
mvh
Kaj
1276
« skrivet: 2000-03-26, 19:13 »
Till Göran och Lotta. Jag ger mig inte gärna in på att tolka källor utan att ha tillgång till originalet, men ett par saker tror jag mig kunna säga om detta. Lotta har nog rätt i både att det är Jon skräddares egna syskon som avses och i att det är herr Jöns hustru som får kannan. Vängåvan (äv stille) ges ju normalt av köparen till säljaren och i allmänhet av ett särskilt skäl, nämligen för att förhindra en framtida s k bördstalan. Om detta se t ex Winberg, Christer, Grenverket (Stockholm 1985) s 134 ff. För det andra är det tämligen säkert att herr-titeln i detta sammanhang betyder att Jöns är präst. För det tredje måste det att herr Jöns hustru får kannan (om det nu är så) rimligen betyda att det är hon som har bördsrätt till gården, d v s att herr Jöns säljer på sin hustrus vägnar. Med de reservationer jag angett ovan ...
mvh
Kaj Janzon
1277
« skrivet: 2000-03-26, 15:43 »
Hej Kent,
Tack för informationen. Jag har från Olof Ljungs Ingevaldsboken uppgiften att Johan Fager och Elin Svensdotter hade en dotter Maja f 1805, som gifte sig med bonden Johan Andersson i Åsen, Örs socken (nr 3291 i Ingevaldsboken). Denna Maja är min ffffm och om uppgifterna i övrigt stämmer är Johan Fager följaktligen min ffffmf.
1278
« skrivet: 2000-03-26, 14:51 »
Hej Susanne,
Gillstads eller Gillsta församling (socken) i Skaraborgs län ingår i Kållands härad.
Kyrkan ligger 7 km norr om Järpås. Jag citerade bara källan ordagrant. Tack för snabbt svar. :-)
1279
« skrivet: 2000-03-26, 12:00 »
Jag söker uppgifter om och anor till Maja Johansdotters föräldrar, soldaten Johan Fager och hans hustru Elin Svensdotter.
Kaj Janzon
1280
« skrivet: 2000-03-22, 13:34 »
Hej Marie,
Det är nog taget. Det finns en en öländsk släkt Wallerius, vars namn är en latinisering av Dalby. Till denna släkt hörde bl a poeten och ledamoten i Svenska akademien Johan David Valerius (1776-1852). Eftersom han var poet misstänker jag att han ändrade sitt efternamn från Wallerius till Valerius för att hedra den Catullus som Mikael Wikman nämner i sitt inläg. Om det är genom honom namnet etablerats i Sverige vet jag inte men det kanske någon annan vet?
1281
« skrivet: 2000-03-21, 20:44 »
hi Susan,
I suggest you try Blekinge Läns Tidning, which covers not only Ronneby but also several neighbouring towns, such as Karlshamn and Karlkrona. Try this e-mailaddress: familj@blt.se
1282
« skrivet: 2000-03-21, 13:59 »
Jag söker anor till och uppgifter om Anna Fredrika Nordahl, född 1841 (eller 1840), möjligen i Lärbro.
1283
« skrivet: 2000-03-21, 13:50 »
Söker uppgifter om föräldrar till timmermannen Lars Gustaf Lindahl, f 22/12 1862 i Nyköping - S:t Nicolai. Jag är särskilt intresserad av faderns namn, yrke och eventuella arbetsvandringar.
1284
« skrivet: 2000-03-20, 19:25 »
Hej Marie,
Valerius är ett gammalt romerskt namn, vars första kända bärare levde under 500-talet f kr. Hans ättlingar bar sedan namnet som mellannamn, d v s släktnamn, enligt romersk sed. Det rör sig om en patricier-släkt som kryllade av konsuler, senatorer och andra höga befattningshavare. Om inte jag minns fel så hörde bl a kejsarinnan Messalina till en gren av släkten.
mvh
Kaj Janzon
1285
« skrivet: 2000-03-19, 13:56 »
Hej Olle,
i detta fall förhåller det sig nog så som du antar, d v s när det gäller tiondet och kvarntullsmantalet. När kvarntullsskatten introducerades 1625 var den visserligen tänkt som en slags konsumtionsskatt, men den omvandlades i praktiken till en personskatt redan 1628. Emellertid kan mantal i vissa andra längder mycket väl beteckna t ex gårdar i stället för personer. Se t ex Larsson, Lars-Olof, Kolonisation och befolkningsutveckling i det svenska agrarsamhället 1500-1640 (Lund 1972)(gällande din fråga s 44 ff).
1286
« skrivet: 2000-03-18, 20:08 »
Hej Lotta,
för några år sedan skrev stockholmshistorikern Arne Jansson en artikel, Mörda för att få dö, om suicidalmord, d v s mord gärningsmännen begått för att själva få bli avrättade. Mordoffren var, om inte jag minns fel, barn i så gott som samtliga fall. Artikeln publicerades i boken Människovärdet och makten red. Arne Jarrick och Johan Söderberg (sthlm 1994).
mvh
Kaj Janzon
1287
« skrivet: 2000-03-17, 23:20 »
Till Rita och Jill:
Den äldsta kända stavningen av Tyresö är Thyrisedh (Riksarkivets pergamentsbrev 24/6 1369, tryckt i Diplomatarium Suecanum som nr 7906). Det handlar alltså inte om en ö eller en sjö utan om ett ed, d v s ett näs, en landtunga eller en halvö. Detta avser givetvis just gamla Tyresö.
Trevlig helg :-)
Kaj Janzon
1288
« skrivet: 2000-03-17, 20:41 »
Jag söker uppgifter om och anor till min ffm Anna (ev Aina) Laura Eleonora Lindahl f 11/7 1866 på barnbördshuset Pro Patria i Stockholm.
1289
« skrivet: 2000-03-17, 19:25 »
Jag har en uppgift (anteckning av en avliden släkting) enligt vilken Eva Ulrica Johansdotter (min troliga fffmm)från Skarpans skulle ha gift sig i Sunds kyrka på Åland med fältskären på fästningen Peter Weretennikoff 21/5 1829. Hans namn låter inte så väldigt åländskt, men Eva Ulrica? Är det någon som vet något om henne. Finns det en by som heter Skarpans i Sund?
1290
« skrivet: 2000-03-12, 15:35 »
Jag söker uppgifter om och anor till Anna (ev Aina) Laura Eleonora Lindahl, f 11/7 1866 på barnbördshuset Pro Patria i Stockholm.
1291
« skrivet: 2000-03-12, 15:24 »
Söker uppgifter om och anor till Anders Johan Johansson, sedermera Janzon, f 30/4 1834 i Åsen, Örs sn, död någonstans i Ryssland ca 1876-77. Hans far var Johan Andersson i Åsen, f 1800 i Ör, modern hette troligtvis Maria Johansdotter. De var, om jag förstått saken rätt, på något sätt besläktade med den Mr. John Anderson (1865-1942) som grundade föreningen Dalslands vänner i USA. De äldsta anor jag har uppgift om är Anders Johans troliga fff Johan Engelbrektsson (f 1738) och ffm Annika Broström (f 1744).
1292
« skrivet: 2000-03-11, 20:17 »
Söker anor till Anders Johansson, f 1772 i Hjärtungen eller Åsen, Örs socken. Hans föräldrar var Johan Engelbrektsson (f 1738) och Annika Broman (f 1744) som troligen båda var inflyttade från någon närliggande socken, vet ej vilken.
|
Visa inlägg
Cookie policy