Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Marcus Boman
1001
« skrivet: 2004-08-04, 12:59 »
Vad betyder (el. betydde): brist i boet, och varför tas posten upp i en för mig känd boupp-teckning bland tillgångarna efter den avlidne? Vad torde vara den mest rimliga för-klaringen? //Mvh Marcus
1002
« skrivet: 2004-07-16, 19:24 »
Nyckelord: England, Holland, Sverige, Afrika, Guinea, Afrikanska kompaniet, Cabo Corso, Karlsborg, 1600-tal, slavar, handel, de Geer, Carloff, Neuman etc.
Frågor: Finns det längder, källor eller förteckningar över vilka som var där (soldater, befäl, övrig personal mm, med anknytning till Sverige)? Finns det utgivna artiklar eller böcker som behandlar ämnet i fråga?
1003
« skrivet: 2004-04-11, 13:21 »
//Till anbytarvärden. Kan du rätta mitt inlägg ovan och sedan ta bort detta inlägg? 1/ Rad 9 nerifrån, skall vara:....(1690-talet, Norra Ny sn)..... 2/ Rad 3 nerifrån, skall vara: ....(bonddotter från byn Osebol?).... Mvh Marcus//
1004
« skrivet: 2004-04-09, 10:56 »
Har för närvarande ingen tillgång till mer strukturerade uppgifter och definitiva svar, men lämnar istället uppslag som intresserade själva kan gå vidare med.
Först en liten varning till forskare som använder födelseår från tidiga Sunne hfl. Dessa är ofta felaktiga och kan i värsta fall diffa med bra mga år och kan de ej matchas med födelse-/dopuppgifter bör de användas med stor försiktighet.
Erik Olofsson Löwen (EOL) nämnd i domböckerna (Fryksdals hd, se vidare Almqvist, sökord: Lövåsen, Sunne och Löwen), samt i mtl (1700-talets början i Lövåsen, Sunne sn). I tidiga hfl (Sunne sn) finns i Lövåsen sonen Olof Eriksson med hustrun Marit (Johansdotter) men även en annan Marit nämns. Sistnämnda är sannolikt EOLs hustru och modern till barnen. Frågan är då var ifrån hon kommer och vilka som är hennes föräldrar.
Först skall dock två andra motkandidater presenteras: 1/ Annika Nilsdotter (redan nämnd, se vidare domböckerna och Almqvist), 2/ NN (mor till ett utomäktenskaplig barn med en Erik Olofsson från Lövåsen och Sunne sn, se vidare födelse-/dopnotis, Äppelbo sn, Dalarna, uppgiften från Jan-Erik Björk).
Linnarud (se vidare häftet om Suhoinen) och andra nämner inget kompani för EOL. Mest sannolikt är att EOL tillhört ngt infanterikompani i närheten av hemorten Lövåsen (Sunne sn) och då i första hand norra Värmland, i andra hand ngn annan del av Värmland eller kanske t o m Dalarna eller Västmanland. Helt klart är att EOL varit rustmästare och furir (uppgifter från mtl, Sunne sn och domböcker, Frykdals hd) och därmed automatiskt tidigare soldat och korpral.
Personligen tror jag att det finns ett samband mellan EOL och den Erik Olofsson (EO1) som dyker upp som soldat i Osebol, Norra Ny sn och som senare avancerar till korpral och rustmästare (Älvdals kompani eller föregångaren – med namn efter ngn officer, 1680-talet och framåt, se vidare rullor och generalmönsterrullor, KrA). Ett samband kanske finns mellan EO1/EOL och den Erik Olofsson (EO2) som nämns som korpral i Södra Branäs, Dalby sn (mtl-uppgifter, omkring 1700).
I fvd (1680-talet, Norra Ny sn) nämns förövrigt soldat EO1 och en Marit Olofsdotter. Bland födelse-/dopnotiserna nämns flertalet barn, om jag minns rätt bl a Ingeborg (utomäktenskaplig), Olof och Mats. Dock slutar notiserna plötsligt och paret nämns inte mer ej heller som dopvittnen. Tyvärr saknas födelse-/dopnotiser i Sunne sn omkring 1700 och så även i Dalby sn under samma tid om jag minns rätt.
Sammanfattning: Erik kanske från Lövåsen i Sunne sn till Osebol i Norra Ny sn som soldat, där giftermål med Marit Olofsdotter (bonddotter från by?), fortsatt avancemang under Älvdals kompani, paret vidare (i och med korpralskapet till S. Branäs, Dalby sn?, slutligen) tillbaka till Lövåsen?
1005
« skrivet: 2003-06-21, 17:40 »
Indirekt intresserad av kommisarien Nils Johansson Rosenflycht. Nämnd bl. a 1661 i länsräkenskaperna för Närke-Värmlands län (Örebro län). //Mvh Marcus
1006
« skrivet: 2003-05-16, 15:09 »
I de filmade kyrkoböckerna för Särestad, då volym C:1 nr 512447, nämns bland de begravda den 11 mars 1700 befallningsmannen i Torpa Klas Scherping. I dödsnotisen framgår det att Klas S. var herrskapets på Stola och (Frölunda?) frälsefogde över deras gods i Västergötland, Småland och Halland. Finns det verkligen något hemman Torpa i Särestad, om inte varför nämns han då i socknens dödsböcker och var i hela friden kan då Torpa tänkas ligga? // Mvh Marcus
1007
« skrivet: 2003-05-15, 15:05 »
Stort tack till samtliga. Finnar som går loss på skogen i samband med svedjebruk, uppryckande av ryssjor m.m låter mer än troligt. Återigen tack. //Marcus
1008
« skrivet: 2003-05-12, 12:05 »
Skälet till inlagda mål är att jag är intresserad av Rebeckanamnet i Värmland, framförallt under 1600- och 1700-talet och då främst med Grums härad i fokus. Jag ger en egen tolkning nedan, men med många för mig svårtydliga ord och därmed blir sammanfattningen en aning grumlig.
Varje förslag (inklusive redan givna) är av stort intresse och mottages tacksamt. // Mvh Marcus
”Näst kom för rätten ryttmästaren ädla och välb. Ivar Bagge till Aspberg och kärade till Hans Johansson i Edsberg att han förlidna (t.... ?) jul kom löpandes på isen till hans bönder och slog en av dem med en (stång ?) och tog till kniv samt (.ryckte ?) hans systerdotters Rebeckas (ryskor / riskor / ridskor / ryssjor ?) (klagandes ?) också huru som han hade 1653 tagit bort en hop näver för honom hos hans torpare. Änkan Sigrid Jonsdotter på Edsbergsskogen vittnade att det var 4 små (b.ler ?) (d.. ?) Hans lät lägga uti en (b.la ?) och bära därifrån. Nock besvärade sig välb.(ne ?) Ivar Bagge över Hans att han hade intagit en hop (.innar ?) som ha skolat gjort en stor skada på skogen med uthuggande. Rätten tog detta att uti betänkande och efter intet (vittn. ?) (.... ?) till välb.(ne ?) Ivar Bagges (tillmäler ?). Därför blev avskedat att nämnden skall rannsaka och (förfara ?) hur många torpare som är (besittande ?) i förenämnda Edsbergsskog och om där så många kan (t.... ?) eller icke. Såsom och (till ?) (... ?) härad skada och bägge parterna på skogen och fiskevattnet gjort är. På (ängen ?) beviljades delning efter (Hans / hans ?) begäran.”
Frågor:
1. Vilken slags jul talas det om?
2. Rebecka måste väl vara systerdotter till Ivar och inte Hans?
3. Vad gjorde Hans med Rebeckas vadå?
4. Vad var det som änkan Sigrid JD vittnade om (4 små vadå, som lades i vadå?)?
5. Vad var det Hans hade intagit?
Övriga frågor:
1. Det finns två Ivar Bagge om jag inte minns fel (far och son med samma namn?). Vem kan det vara som nämns i målet ovan?
1009
« skrivet: 2003-05-10, 14:58 »
fortsättning 
1010
« skrivet: 2003-05-10, 14:56 »
Vad står det och vem är Rebeckas morbror? Mvh Marcus 
1011
« skrivet: 2003-05-02, 15:33 »
Är inte insatt i släktens genealogi. Mina funderingar: Är Ivar Bagge majoren identisk med Ivar Bagge ryttmästaren eller är de som i Elg. verkligen far och son? I vilka källor finns de senaste uppgifterna rörande släkten under 1500-1600-talet?
Mvh Marcus
1012
« skrivet: 2003-04-23, 22:41 »
Uppgifterna nedan från Väse härads domböcker (filmade, SVAR), då AIA:1a 1620-1669 (D28913) och AIA:1b 1670-1684 (D28914). Endast första (eller enda) dagen för det hållna tinget anges nedan. Inga målnummer lämnas. Alla orter nedannämnda ligger i Alsters socken, om inget annat anges. Förkortningen VHD står för Väse härads dombok. Jag reserverar mig för eventuella misstolkningar etc.
Elof Olofsson i Brandsbol
1/ Föräldrar: Son till Olof Jonsson och Elin Jonsdotter (se VHD 25/10 1665, se vidare ägor nedan). Sistnämnda omgift med Nils Andersson, bosatta i Sjöstad (se VHD 27/11 1661, 25/10 1665).
2/ Syskon (hel): Jon Olofsson i Sund (även kallat Vik), Övre Ullerud sn (numera Östra Ämtervik sn); Britta (Börit) Olofsdotter i Sjöstad; Kerstin Olofsdotter i Sjöstad (se VHD 20/11 1654, 27/11 1661, 25/10 1665).
3/ Yrke: Bonde i Brandsbol. Nämndeman i Väse häradsrätt 1653-1676, vikarierade 1653 för och efterträdde 1654 den förmodade svärfadern Henrik Nilsson i Hasselbol (se VHD nämndemannalistan och mål 18/4 1653, nämndemannalistan 10/5 1654), efterträddes av sonen Jon Elofsson i Brandsbol (se VHD nämndemannalistan och mål 5/5, nämndemannalistan och mål 11/10 1676).
4/ Giftermål: Förmodligen gift med NN (eventuellt Gunilla, se VHD 27/9 1678) Henriksdotter (se ägor nedan).
5/ Svärföräldrar: Förmodligen Henrik Nilsson. Sistnämnde bonde i Hasselbol och nämndeman i Väse häradsrätt 1632, 1636-1653 (se VHD nämndemannalistorna 15/9 1632, 5/2 1636 och 12/12 1653).
6/ Ägor: Fastade på 1/4 i Södra Forsnäs, dels eget arv, dels köpt syskonens arvslotter (se ovan, samma orter nämns), även köpt andras lotter. Bytte med Erik Henriksson i Karlstad (staden får man förmoda, dvs ej någon ort i Alster sn) denna del mot fjärdedelshemmanet Brandsbol som Erik tidigare köpt av kronan (se 20/11 1654). Ägde tre systerlotter i Hasselbol, dels köpt av två Henriksdöttrar, dels hustruns eget arv (se VHD 11/10 1676, 27/9 1678, uppbuden 26/3 1679 (1:a), 16/10 1679 (2:a), 24/4 1680 (3:e)).
7/ Barn: Henrik Elofsson, skräddare i Ås; Jon Elofsson, bonde i Brandsbol; Anders Elofsson, bonde i Brandsbol (se VHD 29/4 1684); Magnus Elavi Branzelius (se bl a s. 187 i Värmlands nation i Uppsala 1595-1677, matrikel av Erik Gren, Uppsala 2000).
1013
« skrivet: 2003-03-09, 21:23 »
Hej! Även jag är intresserad av källan. Har själv under c:a två-tre månaders tid försökt få kontakt med Niclas men ej lyckats. Jag tycker personligen att uppgiften von Lorents (med olika stavningsvarianter) utan källa i detta fall är liktydigt med ingen uppgift alls. Dock är Karin/Katarina Svensdotter nämnd bl a i Almqvists utgivna domboksgenomgångar. //Mvh Marcus
1014
« skrivet: 2003-03-08, 15:53 »
Simon Andersson, född 1710 i Tveta (enligt By hfl AI:7 1781-90, plats: Björrud). Tid och plats för födelse, samt föräldar och eventuella syskon eftersökes. //Mvh Marcus
1015
« skrivet: 2003-03-04, 18:15 »
Hej. Har sett några av personerna i de äldre generationerna i olika sammanhang, men tycker att kopplingarna tillbaka verkar vara högst osäkra. Samt finner jag inte vid en ytlig undersökning vissa av de påstådda vigsel- och födelsenotiserna (de som berör Nils Pettersson och Lisken Andersdotter). Mitt tråkiga förslag är nog att du ånyo får gå igenom Sunne hfl samt kyrkböcker (from de enligt dig helt säkerställda personerna) och se om du kommer fram till något annat (men utan att slänga de gamla uppgifterna). Hoppas att ngn annan har mer information att ge dig. //Mvh Marcus
1016
« skrivet: 2003-02-02, 15:38 »
Söker information om Bock-släkter, verksamma i Värmland under 1600- och 1700-talet. Har i Grums härads domböcker: bl. a. 29 februari - 2 mars 1692, 5 - 6 oktober 1694 och 18 - 21 februari 1695, samt i Ed sockens kyrkoböcker: bl. a. döda/begravda 1731 stött på tre olika personer med Bock-namnet.
1. Johan Svensson (Bock?)
Död vintern 1677, då bosatt i Häggvik, Ed sn?
Far till Margareta och Karin Bock - se nedan.
2. Margareta Johansdotter Bock
Gift med befallningsmannen Anders Johansson Trast. Bosatta i Stora Häggvik, Ed sn. Begravd 27/5 1731 (h. Margareta Bock i St. Häggvik, 68 år).
2. Katarina/Karin Johansdotter Bock
Gift med befallningsmannen Göran (Håkansson) Scherping. Bosatta i Stora Häggvik, Ed sn.
//Mvh Marcus
1017
« skrivet: 2003-02-02, 15:37 »
Söker information om några Trastar:
Sven Nilsson Trast, bosatt i Gruvön, Grums sn, Grums hd, Värmland. Farbror till befallnings-mannen Anders Johansson Trast i Stora Häggvik, Ed sn, samma hd. Se bl. a. Grums härads domböcker 29 februari - 2 mars 1692 och 27 - 30 mars 1693. I Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700 av Gunnar Almqvist s. 403 sägs Sven ha legat bakom en jordebok 1650. Sven far till bl. a.: 1/ Sigrid Svensdotter Trast som 1696 blev mökränkt på en resa till Lidköping av guldsmeden Sven Nilsson Borgström (se G. H. D. bl. a. 2 - 6 oktober 1697). 2/ Lars Svensson Trast som i Engeland är (se G. H. D. 12 - 14 februari 1700). 3/ Petter Svensson Trast, sergeant, gift med Kerstin Hermelin (se G. H. D. bl. a. 30 september - 3 oktober 1695, 25 - 27 februari 1696). 4/ (förmodligen) Anna (Svensdotter?) Trast, gift med mönsterskrivaren Petter Schultz (se G. H. D bl. a. 22 - 26 september 1702).
//Mvh Marcus
1018
« skrivet: 2003-02-02, 10:10 »
Daniel Stensson. Bonde i Norra Segerstad, Segerstad sn, Grums hd, Värmland. Denne torde med största sannolikhet vara son till den Sten som i mtl under 1670-talet och fram till cirka 1705 nämns i Norra Segerstad ibland med tillägget ryttare. I Grums härads domböcker 21-24 oktober 1699 nämns Sten Bryntesson som i (långsam?) tid tjänat till häst för Norra Segerstad. Även Nils Jonsson och Bengt Göransson ibidem sägs ha tjänat till häst. //Marcus
1019
« skrivet: 2003-02-02, 09:56 »
I Grums härads domböcker 2-6 oktober 1697 nämns sal. befallningsmannen Göran Scherpings änka Karin Bock och de omyndiga barnens farbror befallningsmannen Klas/Claes Scherping som bor i Västergötland.
I Grums härads domböcker 26-28 september 1693 sägs Göran Scherpings principalinna vara fru Märta Ekeblad.
I Skara stifts herdaminne sägs, om jag minns rätt, Klas Scherping vara befallningsman över de Ekebladska godsen.
Har en känsla (inget annat) att bröderna Klas och Göran S. har sitt ursprung i norra Västergötland och ej i södra Värmland. Någon som vet i vilka västgötska härader som Ekebladarna hade som mest gods i eller t o m bodde i?
//Mvh Marcus
1020
« skrivet: 2002-12-10, 23:14 »
Ett tänkbart ursprungsland för Mårten H. kan måhända vara Finland.
Jag har i KrA:s filmade befälsregister sett en Henrik Jakobsson H. - fänrik vid (överste?) Alexander Gordons finska inf. reg. och nämnd i rullor 1638:5 och 1643:11 (af snapphanar dödslagen 1641). Observera att H. stavas annorlunda från gång till gång för båda ovan (Höffner / Hübner / Hüwner etc) så det kan ju tänka sig att det i själva verket rör sig om två olika namn (men dock snarlika). Mårten H. själv nämns i samma befälregister förekomma (bl a) i rulla 1641:24. I sistnämnda filmade rulla nämns kvartermästare (läs förm. reg. kv. mästare) Mårten H.:s kompani under överste Johan Gordons skvadron.
Potentiellt skulle MH och HJH kunna vara bröder, båda med finskklingande namn (inklusive sistnämndas patronymikon). Intressant vore också att få klarhet i AG och JGs släktskap (bröder måhända?). Kanske ett brödrapar lydandes under ett annat?
1021
« skrivet: 2002-11-30, 12:04 »
Madeleine: Rh (rhesus) faktorn + är dominant över -, så det går alldeles utmärkt. Anta att båda föräldrarna är +- (kom ihåg att varje människa i normala fall har ett par av varje (autosomal) kromosomtyp samt att de för vidare en av varianterna till nästa generation).
I genomsnitt kommer då en av fyra barn vara ++ (dvs +), två av fyra barn kommer att vara +- (dvs +), en av fyra barn kommer att vara -- (dvs -).
1022
« skrivet: 2002-11-27, 13:18 »
Tack Carl och Gunnar!
Vill bara påpeka att det rör sig om Björke (Bierka/Birka, Bierke/Birke etc) i Fryksdalen, det som senare blev kallat Ivarsbjörke, samt rör det sig nog om 2 hästar i skatterabatt ty innan (ej medtaget ovan i bild) nämns det att varje frälselandbo (12 st) löper 2 hästar var, dvs summan av frälselandbornas årliga hästar i fordring var 22 (2x12-2).
Återigen tack. //Marcus
PS. Borde ställa frågan under en annan rubrik, men var det någon speciell militär aktivitet i Finland omkring 1541? DS.
1023
« skrivet: 2002-11-26, 20:08 »
Innan denna text framgår det att varje frälselandbo skattar 2 årliga hästar, samt att de är tolv stycken till antalet i Fryksdals prästagäll. Undringar framförallt angående förkortningar i texten (ge hemskt gärna förklaring till dem). 
1024
« skrivet: 2002-11-11, 20:21 »
Från Värmlands landskapshandlingar, filmrulle CD3128, 5. Årliga räntan m.m. 1574:16, sakören (Västersysslet - dvs Nordmark, Jösse, Gillberga, Fryksdal och Älvdal härader):
Nils i Västanmyr och Erland i Strand bötar 20 mark respektive 1 1/2 daler för snapperi.
Fråga: Snapperi = ?
1025
« skrivet: 2002-10-06, 22:40 »
I serien Svenska Antavlor nämns Måns Jonsson, levde ännu 1671 [mtl], hemmansägare i Jonsbol, Ransäter sn. – G m Brita Knutsdotter (214 & 215 i antavla nr 1 av Bo Lindwall). I Kils härads dombok 25-27 oktober 1680 fastar hustrun Karin Knutsdotter i Gersviken och Övre Ullerud sn på halva hemmanet (Gersviken var då ett fjärdedelshemman). Nämnda Karin verkar dels ha köpt sina bröders Lars Knutsson i Gersby (förmodligen i Ransäter sn) och Olof Knutsson i Prästbol (i Övre Ullerud sn) arvslotter mot 6 Rd vardera, dels kommit över sina systrars Börit(a) Knutsdotter i Tjärne (Kiärne, förmodligen i Ransäter sn) och Britta Knutsdotter i Åmberg (förmodligen i Ransäter sn, men Södra eller Norra?) arvslotter för 3 Rd vardera, samt ärvt efter sin sal. Fader Knut Larsson en systerdel. Då till frågorna: 1/ Jag trodde Börit/Börita var en form av Britta (typ Lars/Lasse), kan dessa former verkligen förekomma hos två helsystrar (om de nu var helsystrar dvs.)? 2/ Kan Börit Knutsdotter i Tjärne (i dmb 1680 nämnd) vara identisk med Britta Knutsdotter i Jonsbol (hos Lindwall nämnd)? Nämnas bör att Jonsbol är utbrutet ur Tjärne i Ransäter, när vet jag däremot inte. 3/ Är det någon som stött på någon Knut Larsson i Gersviken eller behandlat 1600-talets Gersviken ur någon aspekt? //Mvh Marcus
1026
« skrivet: 2002-09-23, 14:08 »
Jag vill varna för boken - Bratt från Brattfors, en släktkrönika - av Christian Bratt, samt bokens primära källa, artikeln om Brattsläkten i ett nummer av Släkt och Hävd år 1973, av Gunnar Norlin. I artikeln använder man sig av antaganden med reell källinformation i en härlig blandning utan att riktigt tydliggöra vad som är vad. Använd dessa med stor försiktighet, framför allt när det rör sig om de tidiga generationerna.
// mabo
1027
« skrivet: 2002-09-19, 21:51 »
Gunilla! Det finns ett Sunne i Jämtland också. Dessutom kan nämnde Olof kanske vara född omkring 1842, dvs det är värt att prova flera år i födelseböckerna för de olika församlingarna. //Mvh Marcus
1028
« skrivet: 2002-08-28, 22:04 »
Balettmästare Anders Selinder. Någon som har tillgång till ett större biografiskt lexikon eller dylikt? Framgår det var och när denne är född, samt framgår namnen på föräldrarna?
//Mvh Marcus
1029
« skrivet: 2002-08-28, 20:08 »
Heikki och Peter, tack för era förslag. Krogen skall det nog vara och stämmer förmodligen överens med resten av innehållet. Där nämns det oskattebelagda torpet Skarphyttan under Sunds säteri i By sn i samband med försäljning av alkohol. Något verkar spåra ut och våld verkar uppkomma med många inblandade. Återigen tack!
1030
« skrivet: 2002-08-28, 14:57 »
...hustrun Märta Samuelsdotter som bor i ...?  Tacksam för alla förslag, mvh Marcus
1031
« skrivet: 2002-08-27, 19:46 »
1715 (ovan): Ej på Åkersberg, utan på Åkesberg (St Mellösa). Sorry, Marcus.
1032
« skrivet: 2002-08-27, 19:43 »
Söker information om Lars Nasseen med anhöriga.
A. Från vigselbok (E:1), Stora Mellösa sn (Närke): 8 maj 1715, bokhållaren Lars Nasseen från Stockholm (gift) med kammarjungfrun på Åkesberg (St Mellösa) Britta Zelinder.
B. Från FVD, By sn (Värmland):
1. Kyrkoräkenskaperna 1720: Arrendatorn Lars Nasseen på Sund.
2. 21 februari 1716 döptes Magdalena Christina Larsdotter Nasseen på Sund, modern Britta Silinder.
3. 21 mars 1719 döptes systern Britta Maria och den 3 mars 1721 döptes systern Märta, båda födda på Sund.
4. Matronan Britta Silinder på Sund, död 22 juli 1725 på barnsäng, 38 år.
5. Lars Nasseen gift 11 oktober 1726 i By sn med Margareta (Greta) Wennerberg.
6. Lars Nasseen på Sund, begravd i By sn 10 augusti 1729.
C. Från domböcker Näs härad (Värmland) 3 november 1721, mål 35: Arrendatorn Lars Nasseen nämns med svärmodern Märta Samuelsdotter.
//Mvh Marcus
1033
« skrivet: 2002-08-27, 19:40 »
Söker information om Britta Selinder (förmodligen detta efternamn) med anhöriga.
A. Från vigselbok (E:1), Stora Mellösa sn (Närke): 8 maj 1715, bokhållaren Lars Nasseen från Stockholm (gift) med kammarjungfrun på Åkersberg Britta Zelinder.
B. Från FVD, By sn (Värmland):
1. Kyrkoräkenskaperna 1720: Arrendatorn Lars Nasseen på Sund.
2. 21 februari 1716 döptes Magdalena Christina Larsdotter Nasseen på Sund, modern Britta Silinder.
3. 21 mars 1719 döptes systern Britta Maria och den 3 mars 1721 döptes systern Märta, båda födda på Sund.
4. Matronan Britta Silinder på Sund, död 22 juli 1725 på barnsäng, 38 år.
5. Lars Nasseen gift 11 oktober 1726 i By sn med Margareta (Greta) Wennerberg.
6. Lars Nasseen på Sund, begravd i By sn 10 augusti 1729.
C. Från domböcker Näs härad (Värmland) 3 november 1721, mål 35: Arrendatorn Lars Nasseen nämns med svärmodern Märta Samuelsdotter.
//Mvh Marcus
1034
« skrivet: 2002-08-27, 19:21 »
Nämnda Britta heter av allt att döma inte Silvander, utan Selinder (eller dylikt). Flyttar därmed förfrågan till denna rubrik.
//Marcus
1035
« skrivet: 2002-06-16, 22:53 »
Hej!
Nu har jag funnit litet mer information om Göran Scherping.
I Grums härads domböcker (AIA:1-2 1652 - 1690) nämns 30-31 augusti 1673 Göran Håkansson på Hammarsten (Grums sn, Grums hd, Värmland). Den 29 februari - 1 mars 1676 nämns förståndige Göran Scherping på Hammarsten (Grums sn, Grums hd, Värmland). 29 -30 oktober 1769 ett 1:a uppbud på 1/3 (?) Stora Häggvik (Ed sn, Grums hd, Värmland) av Göran Scherping, köpt av sal. Erik Svenssons arvingar, samt nämns samme på andra ställen och uppges då vara befallningsman. 25 - 26 mars 1684 nämns Carl Silfwersvärds fogde Göran Scherping.
I mtl nämns Göran Scherping i Stora Häggvik bl.a. 1681 tom 1691. 1695 nämns ingen vid detta namn, så troligen bortgår förenämnde under dessa år (1691 - 95).
FVD Eds församling: 19 juni 1704 vigs Johan Andersson och Maria Göransdotter i Stora Häggvik. Förstnämnde är med största sannolikhet identisk med förridaren Johan Andersson i Stora Häggvik, vars dotter Rebecka (Bäcka) begravs 8 juni 1720 i Ed. Sannolikt är Johan son till frälsefogden och befallningsmannen Anders Johansson, som nämns i Stora Häggvik, dels i mtl, bl. a. 1691, 1695, 1697, 1702, dels 1699 i FVD då ett barn till befallningsmannen Anders Jonsson i Stora Häggvik begravs (3 december). Maria (Göransdotter) Scherping ifrån Stora Häggvik begravs 21 december 1717 och uppges då vara 35 år gammal. Systern Lisken Scherping från Stora Häggvik begravs 24 maj 1743 och uppges då vara 63 år gammal. Sistnämnda gift med Anders Eskilsson, omgift 25 juni 1727 i Ed (enligt Family Search) med Henrik Rudberg (son till komministern i Ed Sveno Amberni Rudberg, enligt Edestams herdaminnen, Henrik sedermera löjtnant och begraven i Ed 12 december 1742, 65 år gammal). Enligt Family Search vigs en Rebecka Scherping 26 september 1727 i Millesvik (Värmland) med en Olof Olofsson, eventuellt en syster till de ovannämnda Scherpingdöttrarna?
Då namnet Claes förekommer bland Lisken och Anders Eskilssons barn (Claes född 30 december 1712/13 i Stora Häggvik), samt då Lisken och Maria-namnen förekommer både bland Göran och Claes barn, samt att både Göran och Claes Scherping verkar ha patronymikonet Håkansson, ser det ut som de med mycket stor sannolikhet är bröder.
Har ni någon uppfattning om var de förmodade bröderna kan vara födda? Har ni stött på någon arvejord i fallet Claes Scherping eller dylikt, som kan avslöja var de har sitt ursprung?
Mvh Marcus
1036
« skrivet: 2002-06-12, 21:40 »
Hej!
Söker information om (soldaten?) Anders Andersson (Lund?) i Laxarby. Denne var född 22/3 1804 i Rollsbyn, Vårvik, men dör 30/1 1874 i Alsbyn, Laxarby. Gift 15/9 1827 i Vårvik med Katarina Olofsdotter och en son till dem är Andreas Andersson, född 12/10 1827 i Krokane, Vårvik. Familjen hamnar som sagt senare i Laxarby. Anders, om denne är soldat, behöver nödvändigtvis inte vara soldat i Alsbyn.
Mvh Marcus
1037
« skrivet: 2002-05-17, 17:07 »
Hej Jouni!
Tack för dina kommentarer och källhänvisningar, samt tips om din hemsida. Jag är nöjd och mer därtill. Det är förvisso inga uppsatser vi skriver, men vissa stycken ur dina tidigare inlägg var en aning röriga, så för att bena ut rörigheten tyckte jag att det skulle underlätta med vidare kommentarer och/eller källhänvisningar (som nu klart har kommit).
//Mvh Marcus
1038
« skrivet: 2002-05-16, 00:22 »
Hej Jouni!
Några kommentarer och funderingar till dina inlägg. Rent generellt sett är de intressanta och innehållsrika, men väldigt ostrukturerade och svårbegripliga. Då många uppgifter, av dig lämnade, inte får stöd av källhänvisningar eller vidare kommentarer, där sådana krävs, samt far du med uppgifter som starkt kan ifrågasättas, ser din beskrivning ut som hämtad från en mindre lyckad skoluppsats. Jag väljer att numrera mina kommentarer, för att de lättare skall kunna följas.
1. Du hävdar att de äldre stenålderskulturerna under bronsåldern utvecklats, dels till en jordbrukarkultur, dels till en finsk ugrisk jägarkultur. Stenåldern brukar delas in i tre huvuddelar: den paleolitiska tiden, den mesolitiska tiden och den neolitiska tiden (Bonniers lexikon). Jordbruket importeras/intages dels som id? men även med inflyttade jordbrukare med rötterna i sydligare trakter (Vi och dom, sjätte skriften i Vetenskapsakademins serie om Människan och den nya biologin, se även The history and geography of human genes, Cavalli-Sforza et al), samt utvecklas den redan under sistnämnda epok.
2. Du hävdar att den nordligare jägarkulturen är finsk-ugrisk, vilket kan kännas rätt, men missförstånd kan lätt uppkomma, om man i begreppet läser in de finsk-ugriska språken. Enligt nyare teorier om samernas ursprung, lämnade jägarfolk norra mellaneuropa i samband med isens tillbakadragande norruppöver och de grupper som nådde de allra nordligaste delarna av Skandinavien, kom från minst två olika håll. Dels via den isfria remsan längs med den norska atlantkusten, dels österifrån via Polen, Baltikum och Finland/Ryssland osv. Efter att ha levat separerade i tusentals år skedde ett sammanslagande i de allra nordligaste delarna av Skandinavien i samband med att isen även där drog sig tillbaka. Språket (dels utvecklat till samiska och finska) tror man kom med de som tog den ostliga vägen, de påtagligt unika mönstren man kan skönja i många av de nulevande samernas arvsanlag, tror man är en konsekvens av den västliga gruppens långa isolering. Då sistnämnda gruppering lämnat tydliga spår efter sig längs norska kusten, med likheter med de fynd man funnit efter jägarfolk i norra mellaneuropa, men då gruppens språk inte är vidare känt, kan begreppet du använder dig av lätt misstolkas (SVTs serie om samerna, delen om deras historia, för övrigt ett mycket sevärt avsnitt).
3. Att du sätter frågetecken kring karelers eventuella samiska ursprung, kan inte kritiseras, men att sätta likhetstecken mellan ristningar vid Vita havet och eposet Kalevala känns magstarkt, då tolkningspoolen av många ristningsmotiv generellt sett får anses vara tämligen stor i sin omfattning. Vad rör det sig om för tidsintervall mellan eposets tillkomst och ristningarna dito? Talar vi om några hundratals år (vilket känns relativt acceptabelt) eller rör det sig om tusentals år (vilket känns som en cykelfärd ute på tunn is med flötet framför)? Kan en påverkan ha skett? Absolut, ristningarna finns där och har under tiden av många beskådats, men klargör att det rör sig om en (spekulativ) tolkning och ingenting annat!
4. Att det idag existerar en distinktion mellan begreppet same och jägare ur en urgammal fångstkultur, känns högst naturlig. Att använda benämningen samer i samband med en beskrivning av historiska fångstskulturer, är att starkt förenkla komplexa händelseförlopp. Att det däremot rör sig om en stor del av nulevande samers (och förmodligen andras!) förfäder råder det ingen tvekan om. Låt begreppet få leva kvar, men gör gärna ett tillägg om vilkas förfäder det rör sig om.
5. I ovannämnda TV-program har jag för mig att man nämnde att Linn? under en resa, i samband med att denne stötte på samer (i ett område där han inte förväntade sig samer) nämnde ”och de talte god svenska” (till sin förvåning). Jag må minnas fel och flera personer kan givetvis ha yttrat orden, men kan du nämna källan om Petrus Holmbergs intervjuer.
6. ”Mellan 1690-1720 fanns det ett 30-tal, bekräftade ur kyrkoböckerna” (citat Jouni), är vi fortfarande i Gästrikland? ” Vissa av dessa tillhör en grupp som vandrade från sjöarna Bergviken och Marmen i södra Hälsingland till Värmland via Dalarna.” och ” Skogssamevandringar mellan Dalarna och Värmland fortsatte långt in på 1780-talet.” (citat Jouni), fina påståenden, men var kommer uppgifterna ifrån? Egna efterforskningar, eller?
7. ”När Laborativa forskningsenheten vid Stockholms universitet på slutet av förra århundradet” (citat Jouni). Stockholms universitet tillkom 1960. Du får förlåta mig Jouni, men Laborativa forskningsenheten låter en aning som en konstruktion, men jag hoppas att du visar mig att du har rätt!
8. ” Som svar på din fråga, så var samerna först (det finns gropkeramiska boplatser i Dalarna) med en kontinuerlig befolkning i norra Värmland och i Dalarna innan den den skandinaviska bondekulturens nybyggare började odla marken och utvinna järnet och kopparn.” (citat Jouni), glöm inte att även de som växlade om till jordbrukare har en del av sina rötter i en urgammal skandinavisk jägarkultur. Vilka var ”först” på platsen? Ja, kanske de som blev förfäderna till samerna, eller de som blev förfäder till jordbrukare, som nu kanske råkar vara desamma!
9. .” fann man i tre skelett med en allel som enbart samer har och har man den allen så har man ett viss samisk ursprung” (citat Jouni), detta är ord och inga visor, men ett sådant påstående är inte mycket att hänga i granen, här saknas allt som bör finnas med, som ett eventuellt, kan tänkas vara så, förmodligen, med stor sannolikhet etc (har dock själv bevisligen slarvat i mina inlägg!). Jag vill (seriöst) mer än något annat veta mer om dessa alleler du nämner, kan du nämna en bok/skrift eller själv skriva lite mer utförligt.
Till sist vill jag bara önska dig lycka till i sökandet efter samernas historia i våra landskap och ser gärna att du tar dig an fallet Värmland, även om du förmodligen inte tror mig, så hoppas jag faktiskt att du eller någon annan kan visa på ett samband! Men då krävs väl valda formuleringar, lätta att följa, samt ej så tolkningsbara, givetvis med vidare kommentarer och källhänvisningar. Sedan en liten undran, är herr Ericson, akademiskt utbildad historiker eller bara amatörhistoriker? Det framgick inte i avslutningen av ditt inlägg, ej heller i innehållet!
//Mvh Marcus
1039
« skrivet: 2002-05-15, 17:22 »
Tvärsäkert kan du inte påstå Jouni, om du läser inläggen framgår det att jag håller alla dörrar öppna (till skillnad från vissa andra, uppenbart). Då ingen här klart och tydligt visat kopplingen mellan samer och lapp-ortnamen i Värmland, kommer jag att inta en mellanställning i mina funderingar/uppfattningar. Du säger själv att du inte behandlad de värmländska förhållandena ännu, men återkom mer än gärna när du gjort det. En fråga till dig: Hur kan du själv vara så tvärsäker, men inte ens gått igenom kyrkoböckerna (återigen kategorin handlar om samer i Värmland!). Om du eller någon annan visar på ett logiskt och klart samband (samer-lapp-ortnamnen i Värmland) skall jag som jag nämnde ovan, sälla mig till din skara. Du har en så länge en hypotes/teori och kan väl inte helt anse själv att du visat på ett klart sammanhang, även om du visat på några fragment som definitivt går hand i hand med dina tankar och åsikter. //Marcus
1040
« skrivet: 2002-05-14, 22:40 »
Hej! En kommentar till (släkt)namnet Lappalainen. Jag har för mig att Karjalainen ungefär betyder från Karelen, om detta stämmer skulle Lappalainen kunna betyda från Lappland. Om det sistnämnda gäller behöver ju inte innebära att det rör sig om samiska anor, även om sannolikheten givetvis finns. //Marcus
1041
« skrivet: 2002-05-13, 20:20 »
Hej Peter!
Jag formulerar om mitt förra inlägg, då det var klumpigt formulerat. Ett ortnamn med lapp-ordet inbyggt i sig skulle kunna ha sitt ursprung i lapp som i same, eller lapp som i stycke, med andra ord jag backar.
Däremot vägrar jag köpa förklaringen ovan att alla lapp-ortnamn har sina rötter i samisk kultur, då den känns förenklad och då andra tänkbara förklaringar finns. Då avser jag regioner, där den samiska kulturen inte har varit speciell påtaglig, som just Värmland (som faktiskt avdelningen var tänkt att handla om, förstår dock om en helhetssyn ges torde förståelsen öka angående den samiska kulturen i Värmland, samtidigt kan det vara farligt att applicera en lokalt fungerande modell på andra områden).
Min kommentar om alternativa förklaringar till lapp-ortnamn avser endast de ortnamn som berör Värmland i inlägget ovan (Jounis inlägg) och då de inte återfinns i Värmlands ortregister (Gunnar Jonsson) ej heller i Sammandrag av Fryksdals domböcker (perioderna 1602-1700, 1701-25, 1726-40, Gunnar Almqvist) (där Sunne ingår) sätter jag frågetecken om de nämnda ortnamnen har rötter i den samiska kulturen och tänker fortfarande sätta frågetecken, tills någon visar på ett klart sammanhang. Med tanke på att Värmland inte berörts omfattande av den samiska kulturen som stora delar av Norrland och norra Svealand, tror jag (inget annat) att den senare förklaringen är mer sannolik.
Kommer du eller någon annan med material angående lapp-ortnamnen i Värmland som förändrar bilden, är jag en av de första att acceptera uppgifterna.
Mvh Marcus
1042
« skrivet: 2002-05-09, 14:09 »
Söker datum och annan information angående syskonen och föräldrarna nedan.
Elin Larsdotter, född 11 (februari?) 1745 i Björrud, By (S). Sara Larsdotter, född c:a 1740 (förm. i Björrud) i By (S). Anders Larsson, född c:a 1742 (förm. i Björrud) i By (S). Per Larsson född c:a 1750 (förm. i Björrud) i By (S). Johan Larsson, född c:a 1753 (förm. i Björrud) i By (S).
Föräldrar: Lars Johansson (född c:a 1713, enl. hfl, förm. i By (S)) och Ingeborg Andersdotter (född c:a 1714, enl. hfl, förm. i By (S)). Sistnämda paret vigda 28 oktober 1742 i By (S), han dr. och hon änka, båda från Björrud.
MVH Marcus
1043
« skrivet: 2002-05-09, 13:56 »
Hej Björn, några förslag till källor du kan använda dig av i ditt sökande:
1. Lysvik/Fryksände/Östra Ämtervik/Sunne Födda, Vigda, Döda (filmade kort eller Arne Linnaruds bok, men då bara för Lysvik och Sunne).
2. Gunnar Almqvists böcker om Fryksdals härads domböcker (tre stycken finns och de täcker perioderna 1602-1700, 1701-1725, 1726-1740).
Kommentarer: Lisken Ernstdotter bör vara född i Prästbol, Fryksände (S). Ingemar Mickelsson i Lilla Bonäs (även kallat Mickelstorp) i Östra Ämtervik (S). Tillsammans bor de först i Öjenäs, Lysvik (S), från och med c:a 1703/1704 i Åsegård, Lysvik (S). Mantalsuppgifter i andra hand säger till och med 1703 i Öjenäs, från och med 1704 i Åsegård, men detta bör kontrolleras. Samma andra hands källa säger att Nils Eriksson med hustru (Lisken Ernstdotter) finns i Öjenäs, men 1689-92 nämns änkan (Lisken Ernsdotter). Från och med 1693 och framåt nämns Ingemar Mickelsson med hustru. Återigen detta bör kontrolleras.
//Marcus
1044
« skrivet: 2002-05-07, 23:40 »
Hej Björn (m. fl.)!
I Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1701-1725 av Gunnar Almqvist framgår det under ett mål hösttinget 1709 att Valborg Ingemarsdotter är yngsta dotter till Lisken Ernestdotter och dotter till förenämnda i det senare giftet med Ingemar Mickelsson.
Några kommentarer och funderingar till dina inlägg ovan, eller framförallt till din källa
Övre Fryksdalen av Anders Mattsson:
1.Ny hustru runt 1640? Jag anser inte att det finns något som stödjer detta som härrör från G. Almqvist domboksnotiser (1602 – 1700 och ovan). Förmodligen har Anders Mattsson gjort en distinktion mellan M. H. :s hustru Katarina, nämnd i dombok 1636 och M.H. :s hustru Karin Svensdotter, nämnd i dombok 1640, 1641 och 1663. Personligen anser/tror jag att det rör sig om samma individ, som vid något tillfälle kallas Katarina, vid ett annat Karin. M.H. :s hustru nämns vid flera tillfällen, men då utan namn.
2. Maria Rachow, troligen från Tyskland, torde väl ersättas med eventuellt från Tyskland (eller varför inte Polen, Ryssland eller de baltiska staterna etc?).
3. Två Katarina Höffner existerar. Den äldre är dotter till M.H. och gift med Anders Olofsson från Långerud, Fryksände (S), sistnämnde son till Olof Toresson och Valborg Knutsdotter på samma plats enligt dombok 1658. Den yngre är dotter till Ernest H. och först gift med soldaten, senare korpralen, Anders Olofsson i Röbjörkeby, Fryksände (S), senare omgift med skräddaren Lars Johansson i Askersby, Sunne (S) enligt dombok 1686 och 1688, korpralens moder uppges vara Ingeborg Eriksdotter.
4. Har du fler detaljer angående Nils H. enl.
din källa son till M.H? Har faktiskt aldrig stött på denne tidigare och därmed intresserad att veta mer.
Mvh Marcus
1045
« skrivet: 2002-05-05, 12:50 »
Hej Peter mfl!
I Förteckning över bondeståndets ledamöter vid riksdagarna 1600-1697 (av Ludvig Mårtensson) nämns 1624 som ledamot från Värmland bland andra Botolf Botolfsson från Askrum (/Askerum), ingen av de nämnda från Värmland denna tidpunkt nämns med något sockennamn eller häradsnamn. Jag tror att det med stor sannolikhet kan röra sig om Botolf i Askerud, Sunne som nämns då av följande skäl:
1a. Ask- ortnamn i Värmland enligt Värmlands ortregister (av Gunnar Jonsson) är följande:
Norra Ask (Grums sn, Grums hd), Södra Ask (Grums sn, Grums hd), Askedalen (Södra Ny sn, Näs hd), Askersby (Sunne sn, Fryksdals hd), Askerud (Sunne sn, Fryksdals hd), Askhult (Hammarö sn, Karlstad hd).
1b.Ändelsen -rum är, om jag minns rätt, besläktad med råda, rådom, -rud, -red, -ryd etc.
2. Botolfnamnet är ovanligt i Värmland (vore dock intressant att se om det finns några Botolf på andra Ask-ställen).
3. Tidsmässigt stämmer det, Botolf i Askerud är känd som nämndeman 1617, 1619, 1623, 1627 i Fryksdals härad, och relativt många av riksdagsledamöterna var nämndemän på hemorten.
Mvh Marcus
1046
« skrivet: 2002-05-04, 21:58 »
Enligt Våra ord - deras uttal och ursprung av Elias Wessén finns det (minst) två olika lapp-ord, med olika betydelser.
1. Lapp - synonymt med same (troligen finskt ursprung).
2. Lapp - synonymt med bit, stycke (gemensamt germanskt urpsrung).
Inledningen hos de ortnamn som nämns ovan, torde med största sannolikhet vara ihopkopplade med den andra förklaringen. Vore intressant att veta när ortnamnen nämns första gången. En annan tänkbar förklaring är att det av några anledningar syftar på invandrade finnar(?).
Mvh Marcus
1047
« skrivet: 2002-04-29, 11:06 »
Det kan inte stå Pål istället för Per?
Mvh Marcus
1048
« skrivet: 2002-03-29, 21:59 »
Hej Klas! En liten korrigering. Ed i mitt inlägg avser Ed i Värmland (S-län), ej i Dalsland P-län). Mvh Marcus.
1049
« skrivet: 2002-03-26, 19:32 »
Jag har stött på en Göran Scherping (Schierping) i mtl 1681, 1686 och 1691 för Stora Häggvik, Ed (S). Eventuellt är det hustrun Karin som nämns som änka 1695. Två förmodade döttrar har jag stött på i kyrkoböckerna för Ed (S). Den 19 juni 1704 vigs Johan Andersson och Maria Göransdotter, båda från Stora Häggvik. Hustru Maria Schierping ifrån Stora Häggvik begravs i Ed 21 december 1717, 35 år gammal. I Stora Häggvik finns en Anders Eskilsson, gift med Lisken, sistnämnda begravs den 24 december 1743 i Ed, 63 år gammal (står: Lisken Schierping). Vigselnotisen borta, men i mtl efterträdes Anders av Lisken Göransdotter, samt har en Anders och Lisken i Stora Häggvik bland barnen bland andra Klas (född 30 december 1712 i Stora Häggvik), Eskil (födelsenotisen borta). Sistnämnde Eskil Andersson (Edberg) och hustrun Rebecka Andersdotter har bland barnen bland andra Lisken, född 25 februari 1746.
Göran S. och Klas S. verkar vara i samma generation, eller?
Har ni kommit längre med era Scherpingar?
Mvh Marcus
1050
« skrivet: 2002-03-23, 16:04 »
Hej!
Vid flera olika tillfällen har du Anders bestämt hävdat att människor inte ärver från alla personer i sjätte generationen och du stödjer detta på en enkel kromosomöverföring mellan generationerna. Risken med detta är att folk kan få för sig att de alltid ärver kromosomer från endast 46 av 64 individer i sjätte generationen. Denna bild är förenklad och i själva verket handlar det om ett spektrum, där någon mycket väl bara har ett arv från dessa 46, medan andra mycket väl kan ha ett arv från alla 64. Jag har vid några tillfällen stött på siffrorna 1 - 2/3 (betydelsefulla) rekombinationer per kromosom. Men frågor man måste ställa sig är om siffran är rätt i fallet människan, dels hur stora utbytena är, dels vad som utbyts, det kan ju givetvis vara samma innehåll i det som doneras som i det som accepteras. Att leta efter källor till karaktärer/utseenden kan man väl göra, men att försöka härleda dem tillbaka långt bak i tiden, känns relativt meningslöst, då arvet kan vara komplext, samt spelar slumpen, tillfälligheter och miljön roll, dels behöver grupper inte vara så homogena, skillnader inom grupper kan ibland vara större än mellan grupper. Dessutom behöver det inte finnas en länk mellan källor och den sanna verkligheten.
Mvh Marcus
1051
« skrivet: 2002-03-22, 20:30 »
Hej Anders med flera! Ofta glöms en process som är högst betydelsefull, nämligen kromosomal rekombination. Denna process leder till att det under bildandet av könsceller sker utbyten mellan homologa kromosomer. Därmed har alla individer kromosomer som har områden som dels härrör från fadern, dels från modern. För att illustrera skillnaderna, så kan man föreställa sig en individ med endast ett kromosompar, låt arvsgången vara sådan att inget utbyte sker, där K är en kromosom: GENERATION 2 Farfar: K(1);K(2) Farmor: K(3);K(4) Morfar: K(5);K(6) Mormor: K(7);K(  GENERATION 1 Far: K(1);K(3) (andra möjligheter finns) Mor: K(5);K(7) (andra möjligheter finns) GENERATION 0 Proband: K(1);K(5) (andra möjligheter finns) Dvs probanden har inga kromosomer efter farmor och mormor i detta fall. Anta istället utbyten (men utan att lägga vikt på hur stora): GENERATION 2 Farfar: K(1);K(2) Farmor: K(3);K(4) Morfar: K(5);K(6) Mormor: K(7);K( GENERATION 1 Far: K(1,2);K(3,4) Mor: K(5,6);K(7,8) GENERATION 0 Proband: K(1,2,3,4);K(5,6,7,8) Dvs andelar från alla i andra generationen. Hur stora andelar är en annan sak. Mvh Marcus
1052
« skrivet: 2002-02-11, 23:59 »
Finns landstingsdomsprotokoll för t. ex. Värmland och 1600-tal filmade? Om ej, var finns originalen och avskrivningarna? Om så är fallet, går det att beställa filmat material från t. ex. SVAR?
Mvh Marcus
1053
« skrivet: 2002-02-05, 18:23 »
Elg. nämner inga barn (om jag minns rätt), så de var måhända (förmodligen?) barnlösa. Samtidigt behöver ju inte alla grenar ha varit fullständigt utredda vid tiden för arbetet av verket.
1054
« skrivet: 2002-02-04, 22:19 »
Undrar om någon känner till barn (ättlingar) till Arvid Stenbock (bror till Katarina Stenbock, 3:dje h. t. G. I) och dennes hustru Karin Månsdotter (liljeörn). Paret vigda 25/11 1582 i Sthlm. Han till Torpa, hon till Edeby. Allt enl. Elgenstierna.
1055
« skrivet: 2002-01-23, 22:46 »
Hej Ingvar, det börjar också bli en aning rörigt. Först ett förtydligande från min sida: I Gräsmark (dåvarande Sunne) finns ett hemman Hedås, i Sunne finns ett hemman Hedåsen. Alltså två separata hemman och det var det sistnämnda hemmanet som jag syftade på i förra inlägget. I de andrahandsuppgifter jag har förekommer Göran finne i Hedåsen i Sunne omkring 1630 och det verkar rimligt då Hedåsen är ett s k finnhemman och upptaget på 1620-talet, medan Hedås i Gräsmark är upptaget redan på 1580-talet och min uppfattning är att det inte kan ses som ett finnhemman. Därmed tror jag (inget annat) att Göran finne på din webbsida med stor sannolikhet hör hemma i Hedåsen och inte i Hedås.
Sedan anser jag att man inte så lätt kan bortse ifrån den information som enligt dig nämns i Väse dödbok, då ...i Fryksdalen och Sunne.... Om jag vore i din situation skulle jag lämna Norra Ås i Östra Ämtervik och istället inrikta mig på Hedås i Gräsmark (dåvarande Sunne) och finnhemmanet Hedåsen i Sunne för att se vilket av dem som med stor sannolikhet avses i Väse dödbok.
Andra kommentarer:
-De första finnarna i Fryksdalen nämns första gången i domboken i början av 1620-talet, inte tidigare, däremot förekommer namnet Göran/Örjan tidigare och även om namnet används ofta av finnar behöver inte en bärare av namnet vara finne. Frågan är då om den Göran Göransson som förekommer i Hedås (Gräsmark) har sina rötter bland gammelbönderna eller hos finnarna, en genomgång av mtl etc kanske kan avslöja hans ursprung.
-Samma sak med Pål namnet, namnet bärs av många finnar, men förekommer även det före finninvandringen.
-Halvardnamnet betraktar jag inte direkt som ett finnamn i Fryksdalen.
-Pål Halvardsson dyker upp först omkring 1615 i mtl, detta behöver inte innebär att han gifter sig då, men det är relativt sannolikt att han gör det. Om Henrik Göransson (den av dig förmodade sonsonen) i Väse födds i Fryksdalen och Sunne (omkring) 1632 måste Göran Pålsson (den av dig förmodade sonen) vara född innan c:a 1612, dvs tiden kan bli ett stort problem. Detta och med kunskapen om att finnar i Ämtervikarna var extremt få till antalet relativt Fryksände, Gräsmark i Fryksdalen anser jag att Norra Ås bör läggas åt sidan.
Mvh Marcus
1056
« skrivet: 2002-01-22, 21:59 »
Hej Ingvar, jag kan varken bekräfta eller dementera dina uppgifter. Dock, min första reaktion på ditt senaste inlägg är att Noås på något sätt skulle kunna vara Heås (eller Hedås), dvs Hedåsen i Sunne. Hedåsen tillsammans med Arnstorp och Lövåsen får man ändå säga utgöra de klassiska finnhemmanen i Sunne. Detta är mitt förslag. Samt är det värt att påpeka att i andrahandsuppgifter jag har, då mtl, nämns en Göran i Hedåsen 1628 och 1630, men som sagt är det i 2nd-hand, så de bör givetvis av flera skäl kontrolleras, dels för bekräftelse, dels för att erhålla info. om Göran nämns i andra källor (och samma källa) vid fler tidpunkter etc.
Anna-Lisa, har tyvärr ingen info. om Elof, men gå gärna igenom födelseboken för Ö.Ä 1725-45 eller något sådant och vigselbok (han kan ju gifta sig med Kerstin som änkeman och vara från annan plats eller något sådant) och hör av dig igen.
//Mvh Marcus
1057
« skrivet: 2002-01-21, 23:44 »
Hej Ingvar, dock inget du frågar efter, men enligt mina efterforskningar i Värmländska handlingar (RA) nämns Pål (Halvardsson) i N. ÅS bl a 1616, 1619, 1620-21. I mtl (andrahandsuppgifter) 1620-talet tom c:a 1660. I Almqvists domboksnotiser framgår det att 1:a hustrun Kerstin Håkansdotter var från N. Ås (med största sannolikhet dtr till Håkan, nämnd i N. Ås bl a 1600-01, 1609-10). 2:a hustrun var Kerstin Persdotter, om jag minns rätt bördig från Svineberg i Sunne. Var kommer uppgiften om att en son Göran bosätter sig i Väse och kallas finne ifrån? Mvh//Marcus
1058
« skrivet: 2002-01-09, 23:35 »
Enl. Alf Henrikssons Svensk Historia utfärdade Erik XIV en befallning att tre präster och sex bönder från varje härad i riket skulle samlas till ett riksmöte i maj 1567. Finns det protokoll med prästernas och böndernas namn och orttillhörighet från riksmötet? Mvh//Marcus
1059
« skrivet: 2001-12-14, 16:53 »
Jo, det låter väldigt rimligt, samt ligger det inte så långt ifrån Rämmens Vålberget. Stort tack till er båda! Mvh Marcus.
1060
« skrivet: 2001-12-13, 22:32 »
Tack Lars för informationen och källanteckningen! Men jag tycks inte hitta något Mortorp på kartan, måhända var det ett ickeskattebelagt torp? Vet någon vilken den närmaste gården är som finns utmärkt på en 1:100 000 karta (typ Blå kartan)?
Mvh Marcus
1061
« skrivet: 2001-12-12, 22:18 »
Födelse/Vigselnotiser eftersökes.
Enligt Rämmens hfl+kyrkoböcker sägs Anders Persson i Tandfallet (Vålberget) i Rämmen vara född i (Norra) Råda 14 mars 1736 och död i Tandfallet 5/6 1831. Själv har jag funnit notisen (dopnotisen) men ej listat ut vilket ortsnamnet bör vara, samt undrar jag om föräldrarnas vigselnotis nämns och om dop/födelsenotiser för eventuella syskon. Föräldrarna uppges vara Per Jönsson (född 1705 i Råda,död 16/7 1790 i Rämmen, enligt hfl+kyrkoböcker där) och Ellika Andersdotter (i Mo?..torpet?).
Mvh Marcus
1062
« skrivet: 2001-12-09, 22:02 »
Enligt Arne Linnaruds Födda, Vigda och Döda i Sunne församling 1775-1793 finns under nämnd period tre Elof Erikssöner födda:
Förste född 2 januari 1777 i Södra Såneby av Erik Ingemarsson och Karin Olofsdotter, andre född 23 juli 1789 i Tosseberg av Erik Elofsson och Britta Eriksdotter, tredje 2 oktober 1791 i Södra Viken av Erik Matsson och Marit Elofsdotter. Mvh Marcus.
1063
« skrivet: 2001-12-08, 00:47 »
Söker anor till förmodade Gåsbornsbor, se nedan.
MARIA HÅKANSDOTTER, gift 13 oktober i Nordmark med Anders Henriksson (enligt vigselnotisen sägs Maria vara från Gustafsfors, Anders sägs vara från Bosjön). Enligt hfl AI:8 för Älgsjön, Nordmark är Maria född 1734 i Gåsborn, maken i Sunnemo, längre ned i samma hushåll finns en änka KERSTIN LARSDOTTER som sägs vara född 1714 i Gåsborn, död under tidsintervallet för nämnd hfl. Enligt hfl AI:5 (1760-66) för Älgsjön, Nordmark finns Anders och Maria med barn, men i samma hushåll finns gossen PER HÅKANSSON som sägs vara född 1755 (eventuellt en broder till Maria och då måhända född i Gåsborn).
Tacksam för varje ledtråd, mvh Marcus.
1064
« skrivet: 2001-10-29, 17:21 »
Tack för informationen Jan! Har du eller någon annan någon uppfattning om de Henrikssöner (Nils, Henrik, Anders, Jon, Olof och Erik) från Bosjön som nämns i Nordmark (här på Rötter) är bröder?
Mvh Marcus
1065
« skrivet: 2001-10-25, 23:04 »
Hej Jan!
Tack för din hjälp. Det är inte på ett direkt sätt som de ovannämnda vigselnotiserna intresserar mig, men definitivt på ett indirekt sätt. De personer som intresserar mig i Nordmark, då Älgsjön, är Anders Henriksson (Hindersson/Hindriksson) född 1725 (enl. hfl Nordmark). Sistnämnde dräng hos Nils Henriksson (Hindriksson) och Maria Matsdotter i Älgsjön (enl. hfl AI:3 [1750-54] Nordmark), senare dräng och gift man hos Henrik Henriksson (Hindrik Hindriksson) och Elin Sigfridsdotter i Mårtenstorp (enl. hfl AI:4 [1755-59] Nordmark). Anders gifte sig 13 oktober 1757 i Nordmark med Maria Håkansdotter, han från Bosjön, hon från Gustafsfors. Maria (född 1734 enl. hfl Nordmark) var piga hos Olof Petr?n och hans familj i Mårtenstorp (enl. hfl AI:4 [1755-59] Nordmark) men flyttade senare till maken. Anders och Maria står sedan själva med familj och drängar och pigor i Älgsjön (enl. hfl A1:5 [1760-66] Nordmark). I senare hfl för Nordmark sägs Anders vara från Sunnemo och om jag minns rätt skall Maria vara från Gåsborn. Min gissning (inget annat) är att Anders är bror till Nils och Henrik, som även de verkar vara från Bosjön i Sunnemo (tidigare Norra Råda, eller Råda, i Älvdalen). Om Bosjöhyttan är det samma som Bosjön har jag ingen aning om, kanske du vet?
Några funderingar utöver de som går att läsa mellan raderna (det eventuella släktskapet mellan Henrikssönerna) ovan är om Henrik Henriksson verkligen gifter sig med en såpass gammal dam, enligt hfl skall han vara född 1714, medan hon (Elin) är född 1685!? Kan det verkligen stämma (hennes födelseår)? Dessutom undrar jag undrar jag var du fått uppgiften om Henrik Nilsson i Bosjön ifrån? Samt var i hela friden ligger/låg Bosjön, först i Sunnemo, senare i Färnebo/Kroppa/Nordmark?
Återigen tack för din hjälp, hoppas att det går att pussla ihop Henrikssönerna!
Mvh Marcus
1066
« skrivet: 2001-10-24, 21:16 »
Söker efter vad som står i två vigselnotiser (för mig en aning svårlästa). Första notis 24 juni 1733 mellan Nils Henriksson och Maria Matsdotter, andra notisen 1737 mellan Henrik Henriksson och Mats Svenssons änka. Ortnamnet Älgsjön i Nordmark är inblandat i båda fallen (tror jag).
Mvh Marcus
1067
« skrivet: 2001-10-22, 22:13 »
Bland födda 1910 i Luleå (domkförsamling) nämns Johan Erik Lindegren, född 5/8 1910, son till civilingenjören Ernst Tullius Lindegren och Alma Elisabet Elfgren. Förstnämda förälder enligt sonens födelsenotis född 12/1 1880, sistnämnda född 30/1 1888. I församlingsboken för Luleå stad 1910 (s. 137) påträffas Ernst Tullius Lindegren, civilingenjör, född 1880 i (St. Klara Sthlm?) med hustrun Alma Elisabet Elfgren, född 1888 i Luleå samt barn (inklusive Johan Erik). Bland födda i Luleå (domkförsamling) 1888 nämns Alma Elisabet, född 30/1, dotter till ingenjören Erik Johan Elfgren och Erika Helena Josefina Bergström, en notis finns om deras plats i husförhörslängden, då 2,292. I hfl AI:15b 2/9 Luleå nämns Erik Johan Elfgren, ingenjör, född 6/5 1849 i Ölme, Värmland och hans hustru Erika Helena Josefina Bergström, född 1/6 1851 i Degerfors (Värmland?) samt nämns barnen (inklusive Alma Elisabet). I Ölme C:11 (födelsebok) finns Erik Johan, född 6/5 1849 i Älvetorp, Ölme, son till Anders Bengtsson och Maria Andersdotter.
1068
« skrivet: 2001-10-22, 21:59 »
Fel hade jag, modern till Hjalmar var enligt SBL från Lemnhult, inte hans farmor!
Mvh Marcus
1069
« skrivet: 2001-10-18, 18:32 »
Hej Gerti!
Ett stort tack åter en gång.
Mvh Marcus
1070
« skrivet: 2001-10-14, 19:26 »
Hej John och Lotta!
Era uppgifter stämmer säkerligen, men jag undrar om någon vet, då under förutsättning att jag tolkat SBL rätt samt att bokserien inte far med felaktiga uppgifter, hur kopplingen till Ölands församling Segerstad går ihop med kopplingen till Lemnhult, var nu denna församling ligger?
MVH Marcus
1071
« skrivet: 2001-10-14, 13:41 »
Erik Lindegren (1910-68), författare, ledamot av Sv. Akademin 1962.
Enl. SBL var (Johan) Erik Lindegren född 5 augusti 1910 i Luleå, död 31 maj 1968 i Stockholm (Hedvig Eleonora). Son till civilingenjören Ernst Tullius Lindegren och Alma Elisabet Elfgren.
Fadern var son till Johan(nes) Lindegren, född 7 januari 1842 i Ullared (Hall.), död 8 juni 1908 i Stockholm (Klara), gift 10 november 1880 i Stockholm (Klara) med Josefina Grönberg, född 17 augusti 1838 i Öreryd (Jönk.), död 3 januari 1924 i Stockholm (Klara). Johannes son till klockaren Andreas Johansson och Inger Lena Karlsdotter, Josefina dotter till smedmästaren Jonas Grönberg och Kristina Holmdal.
Modern AEE kom från en borgerlig värmländsk släkt o hade litterära intressen.
Har någon stött på den värmländska släkten Elfgren?
1072
« skrivet: 2001-10-14, 13:29 »
Om påståendet ovan håller, vet jag ej, men i SBL finns följande information:
Hjalmar (Robert) Gullberg, född 30 maj 1898 i Malmö (S:t Petri), död 19 juli 1961 i Bökeberg, dock skriven i Stockholm (Oscar), begraven i Malmö.
Fosterföräldrarna var fd hyrkusken Bengt O Gullberg och dennes hustru.
Fadern var grosshandlaren (Gustaf) Robert (Alexander) Brand och Hilda (Lovisa Amalia) Jonsson.
Robert Brand, född 25 januari 1873 i Stockholm, död 25 juni 1923 i Malmö. Son till smedgesällen (senare övermaskinist) Nils Petter Karlsson och dennes hustru (en lantbrukardotter från Lemnhult, vars morfar var orgelbyggaren Johannes Magnusson, som ägde gården Nässja i Lemnhult).
I födelsenotisen för HRG i S:t Petri församling står det okänd moder. Föräldrarna gifte sig två år efter HRG:s födelse, men erkände aldrig sonen officiellt.
Hilda, död 24 november 1927 i Stockholm.
1073
« skrivet: 2001-10-11, 20:58 »
Hej Gerti, tack vare dina uppgifter har det varit lättare att spåra föräldrarna till några av de av mig ovannämnda. Jag undrar litet om fortsättningen.
6. JONAS (JON) DANIELSSON, född 3/8 1742 i Långfors, Sillerud (S). Gift 27 augusti 1780 i Sillerud (S) med
7. INGEBORG HANSDOTTER, född 13/12 1750 i Sillebotten, Sillerud (S).
12. DANIEL TOLFSSON, född c:a 1690 enl. hfl. Bonde i Långfors, Sillerud (S). Gift med
13. GUNILLA ERIKSDOTTER, född c:a 1696 enl. hfl, senare bosatt i Sillebotten, Sillerud (S).
14. HANS JONSSON, född 25/11 1726 i Sillebotten, Sillerud (S). Gift 28/12 1749 i Sillerud (S) med
15. KARIN ANDERSDOTTER, född 3/1 1729 i Sillebotten, Sillerud (S).
28. JON HANSSON, bonde i Sillebotten, Sillerud. Gift med
29. INGEBORG ANDERSDOTTER
30. ANDERS
31. KARIN
Om du ser några notiser om födelse, vigsel, död samt syskon med mera, för någon ovannämnd, får du mer än gärna dela med dig av uppgifterna, det minsta mottages tacksamt!
MVH Marcus
1074
« skrivet: 2001-09-29, 19:13 »
Ett stort tack till dig, Gerti!
MVH Marcus
1075
« skrivet: 2001-09-29, 15:44 »
Hej Gerti!
Du verkar i din ägo ha tillgång till källor som berör församlingen Sillerud i Värmland. På några grenar har jag förfäder från nämnda socken. Måhända har du någon kännedom om de nedannämnda.
1. KATARINA OLOFSDOTTER, född 29 september 1806 (förmodligen i Vårvik (P) eventuellt i Värmland och då kanske Sillerud (S).), död 30 mars 1857 i Alsbyn, Laxarby (P). Gift i Vårvik (P) med Anders Andersson från Vårvik (P).
Generation I
2. OLOF SILLÈN, född enligt en släkforskare utanför äktenskapet 10 juni 1776 i Sillerud (S), enligt en annan släktforskare utanför äktenskapet 24 juni 1780 i Sillerud (S), död 4 januari 1835 i Vårvik (P). Gift 10 november 1803 i Sillerud (S) med
3. KAJSA JONSDOTTER (JONASDOTTER?), född 26 april 1782 i Solberg, Sillerud (S).
Generation II
4. DANIEL SILLÉN, född 3 juli 1748 i Hol, Sillerud (S), död 17 oktober 1795 i Älgtån, Sillerud (S). Utomäktenskaplig förbindelse med
5. KARIN OLOFSDOTTER, född 3 juni 1752 i Litslerud, Sillerud (S), död 2 maj 1834 i Rogstad, Skee (O).
6. JON (JONAS?) DANIELSSON, född c:a 1744, död 23 februari 1783 i (Solberg?) Sillerud (S). Gift 27 augusti 1780 i Sillerud (S) med
7. INGEBORG HANSDOTTER, född 10 december 1756 (i Sillerud (S)?).
Generation III
8. NILS OLOFSSON, född 1 mars 1710 i Jämnemon, Sillerud (S), död 11 maj 1784 i Hol, Sillerud (S). Gift med
9. MARGARETA ANDERSDOTTER, född 1 december 1710 i Hol, Sillerud (S), död 11 juli 1772 i Hol, Sillerud (S).
10. OLOF HUGOSSON GALT (förmodligen någongån soldat i Galtviken, Sillerud (S)), född 18 september 1720 i Litslerud, Sillerud (S). Gift med
11. KARIN SVENSDOTTER, född c:a 1721 eller c:a 1727.
Generation IV
16. OLOF ERIKSSON, död c:a 1724, bonde i Jämnemon, Sillerud (S). Gift med
17. MARIT AMUNDSDOTTER, från Jämnemon, Sillerud (S), död 7 april 1762 i Jämnemon, Sillerud (S).
18. ANDERS BRYNGELSSON FJELLMAN, klockare?, bosatt i Hol, Sillerud (S). Gift med
19. MARIT JONSDOTTER, död c:a 1762.
20. HUGO ERIKSSON, bonde i Litslerud, Sillerud (S). Gift med
21. KERSTIN ANDERSDOTTER
Om du ser några notiser om födelse, vigsel, död samt syskon med mera, för någon ovannämnd, får du mer än gärna dela med dig av uppgifterna, det minsta mottages tacksamt!
Var du verkligen tvungen att köpa hela materialet för Sverige, Norge och Danmark? Synd i så fall!
Med vänliga hälsningar Marcus
1076
« skrivet: 2001-09-25, 00:29 »
Hjalmar Gullberg (1898-1961). Finnes anor (kända sådana)? Hört att denne var halvvärmlänning.
1077
« skrivet: 2001-09-19, 16:44 »
Family Search i all ära och möjligheten finns ju givetvis att du har rätt, men låt oss säga att mormonernas databas långt ifrån är färdig och att Östra Fågelvik är väl utredd man andra församlingar inte är det, då kan man hamna ganska så fel. Dessutom börjar kyrkoböckerna litet olika för olika församlingar. Min första gissning skulle vara att Kerstin Svensdotter är från Sunne, men jag har inte kontrollerat detta.
Mvh Marucs
1078
« skrivet: 2001-09-19, 11:49 »
Hej Johnny. De av dig nämnda föräldrar till Annika Jonsdotter har jag också nedtecknat men inte presenterat här, då jag inte kontrollerat uppgifterna (med hfl), men de bör väl stämma. Jag är nyfiken på var uppgiften om Kerstin Svensdotters koppling till Östra Fågelvik kommer ifrån (från hfl?).
Mvh Marcus
1079
« skrivet: 2001-09-18, 19:04 »
I hfl A:1 (1774-) för Östra Ämtervik (S) nämns Marit Persdotter (född 1751) i Södra Ås med uä sonen Måns Månsson. Jag inbillar mig eventuellt men jag tror att för Marit finns kommentaren till Ullerön (dvs Ullerud). Ovanför henne nämns Ingemar Persson (född 1747) med hustru Anna Nilsdotter (född 1747) med fadern (till Ingemar) Per Ingemarsson (född 1709) och dennes hustru Karin Nilsdotter (född 1720).
Att Marit är syster till Ingemar Persson verkar rimligt. Men jag önskar att någon har ork och lust att följa Marit Persdotter och sonen Måns Månsson och se om det verkligen är samma som nämns i Ransäter senare.
Mvh Marcus
1080
« skrivet: 2001-09-18, 12:38 »
Enligt Sunne kyrka genom tiderna (Vitalis Svensson) hette fadern Sven Jonasson Sundberg, denne sägs enl. nämnda skrift vara född 24/6 1786 i Norra Arneby, Sunne (S), son till Jonas Svensson Sundberg och Annika Jonsdotter. J.S.S. sägs vara son till förre trädgårdsmästaren på Rottneros Sven Sundberg (född 1726) och Maria Nilsdotter (född 1728).
I Födda, Vigda och Döda i Sunne församling 1775-1793 (Arne Linnarud) nämns dr Jonas Svensson från Rottnerostorp och en pig Annika Jonsdotter från Gunnarsby vigda 20/7 1777.
1081
« skrivet: 2001-09-17, 22:41 »
Sök t. ex. på Måns Nilsson Rud Östra Ämtervik.
1082
« skrivet: 2001-09-17, 22:41 »
Tillägg till Zarahs antavla på Rötter.
Måns Månsson född 1776:
Måns Månsson sägs i hfl AI:2 (1791-1801) för Ransäter (S) vara styvson till Jan Bengtsson (född 1737) i Ransäter, Ransäter (S). Då Jan Bengtsson är gift med Marit Persdotter (född 1752) torde sistnämnda vara modern till Måns Månsson. Måns förekommer i senare hfl bland annat i Hollerudsheden, Ransäter (S) med hustrun Kerstin Jönsdotter. Båda verkar flitigt förekomma i de listor som berör lösdrivare/hemvistlösa samt rote- och fattighjon. I hfl AI:11 (1851-1855) under rote- och fattighjon sägs Måns Månsson vara född 1774 i Östra Ämtervik (S) och hustrun Kerstin Jönsdotter sägs vara född 1772 i Sunne (S). Kerstin dör enl. nämnda hfl 14/2 1853. I nästkommande hfl (1856-1860) sägs under rote- och fattighjon änkemannen Måns Månsson (född 1774 i Ö. Ä (S)) ha dött 17/12 1857.
I Östra Ämterviks (S) födelsebok nämns en Måns Månsson född uä 7 oktober 1775 i Södra Ås. Modern sägs vara Marit Persdotter, fadern uppges vara Måns Nilsson i Rud. Förmodligen är denne Måns Månsson identisk med Måns Månsson i antavlan för Z. Leander, men uppgiften bör kontrolleras!
På nätet kan man förmodligen få fram mer uppgifter om Måns Nilsson (fadern till Måns Månsson), sök t. ex. på (utan ). Om dessa uppgifter håller för en kritisk granskning lämnar jag till läsaren.
Mvh Marcus
1083
« skrivet: 2001-09-09, 19:42 »
Hej Gunnar.
Modern till Olof Petter sägs vara en Maria Olofsdotter och i åtminstone en hfl sägs hon vara född 4 nov. 1821. Problemet är att i födelseboken finns en Maria Eriksdotter nämnda datum. Då är frågan om födelseboken har fel personnamn på fadern eller om födelsedatumet i hfl:en är felaktig eller att Maria i själva verket heter Eriksdotter? Det sistnämnda låter dock högst orimligt. Mest rimligt är väl att datumet skall vara ett annat, eller?
Har du hittat en koppling mellan Olof Petters mor och Olof Nilsson och Maria Olofsdotter (förutom födelsenotisen), finns andra, mer korrekta, födelsedatum i andra hfl?
Mvh Marcus.
1084
« skrivet: 2001-09-08, 11:37 »
En Nils Magnus finns född 9 juli (ej september) 1870 i Västanvik, Fryksände (S), son till Johannes Jönsson och Karin Jonsdotter. I hfl AI:30(Fryksände) nämns under Västanvik Johannes Jönsson född 10 januari 1843 i Gräsmark, gift 26 december 1866 med Karin Jonsdotter född 18 februari 1834 i ...(svårt att läsa).... Karin hade en utomäktenskaplig son Johan född 1857, samt flera barn med Johannes, bland andra Nils Magnus och Johanna Katarina (född 1774) som båda enl. hfl:en flyttade till Sköns(?) församling i Norrland.
I Gräsmark föds en Johannes Jönsson i Forsnäs 10 januari 1843, son till soldaten Jöns Kymman(?) och Katarina? Nilsdotter.
1085
« skrivet: 2001-09-08, 10:36 »
Nr 2 Olof Petter Jonsson var född 12 februari 1851 i Ingrirud, Bro (S).
I hfl (Bro) sägs nr 4 Jonas Persson sägs vara född 11 september 1819 i Kila (S), nr 5 Maria Olofsdotter sägs vara född 4 november 1821 i Bro (S).
I FVD (Bro) finns en Maria född just 4 november i ..(ser inte vad som står)..., Bro (S), dotter till Erik? Hansson och Sara Jonsdotter, det finns innan en Maria född 16 oktober 1821 i V. Fintorp(?), Bro (S), dotter till Olof Nilsson och Maria Olofsdotter, frågan är om en förväxling skett eller om jag tolkat fel.
1086
« skrivet: 2001-08-12, 17:39 »
Herr Jöns i Ny socken.
Enligt Gunnar Almqvists Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602 - 1700 bevisar herr Jöns i Ny (Ny, Norra Ny, Södra Ny?) socken 1610 (26/7) att han är den rätte ägaren till en tredjedel av hemmanet Södra Åmberg (i äldre tider kallat Ovanberg) i Sunne socken.
Finns denne Jöns nämnd i andra källor?
Finns han med i Edestam, Hammarin?
Mvh Marcus
1087
« skrivet: 2001-08-12, 17:30 »
Söker ättlingar till Nils Jakob Sillén och Johanna Gustava Sillén. Källa nedan är Edestams herdaminne. Nils Jakob Sillén Född 26 september 1788 i Älgtån, Sillerud (S), son till hovrättsnotarien Daniel Sillén och Gustaviana Robsahm. Gift 1819 med fostersystern Johanna Gustava Sillén. Död 16 december 1857 i Filipstad (S). N J S var professor i praktisk ekonomi vid Uppsala universitet, senare kyrkoherde i Filipstad (S). Johanna Gustava Sillén Född 15 april 1791 i Rämmen (S), dotter till Nils Sillén och Britta Tingberg. Fadern Nils Sillén var kyrkoherde i Sillerud (S). Barn: 1. Nils Didrik Sillén, född 6 augusti 1820 i Uppsala, vice häradshövding, kanslist i Stockholms rådhusrätts aktuariekontor, död i Stockholm 5 augusti 1880. 2. Hjalmar Elias Sillén, född 14 maj 1824 i Uppsala, sjökapten, död i Stockholm 6 december 1882. 3. Götrik Sillén, född 17 maj 1826 i Uppsala, lantbrukare, död 1886. 4. Knut Jakob Sillén, född 4 augusti 1828 i Uppsala, lantbruksinspektor i Uppland, död i Stockholm 1916. 5. Aurora Gustava Sillén, född 29 mars 1830 i Sillerud (S), död i Uppsala 1895.
1088
« skrivet: 2001-08-02, 22:21 »
Hej Mikael, tack för upplysningen. Jag har prövat den vägen, men blev bara besviken då jag på KrigsArkivet i rullor från 1694 och 1695 just provade med Livregementet till häst, men fann inga värmlänningar förrän i slutet och då utan namn (bara gårdsnamn) och dessutom redovisades alla värmländska hemman (med ryttare) under rubriken Regementstaben vad nu detta innebär?
Alla andra landsdelar med ryttare i samma regemente hade betydligt mer information än just de värmländska ryttarna, vad nu detta beror på?
Men du (och H. Högman) verkar definitivt ha rätt angående regementtillhörighet.
1089
« skrivet: 2001-08-02, 16:06 »
Hans Högmans sidor i all ära men jag får ingen klar och tydlig bild över vilket/vilka regementen de hamnade i.
1090
« skrivet: 2001-08-01, 18:57 »
I vilket/vilka regementen hamnade värmländska ryttare i?
Jag har stött på en Sten i Norra Segerstad, Segerstad [Grums härad](S) i mantalslängderna.
I dessa nämns han som ryttare 1675, 1695 och 1697. Men under vilket regemente var han ryttare?
1091
« skrivet: 2001-08-01, 16:09 »
Fryksdalska anor till Maria Katarina Lyselia (farfarsmor till Selma Lagerlöf) presenteras nedan, tavlan går starkt att komplettera med datum för födsel, vigsel och död, samt med årtal, händelser och släktskap, då personerna nedan nämns i domböckerna (se dessa). OBS! Den av mig angivna förfadern 80 och 104 (på annan plats i Rötter, se Selma Lagerlöfs antavla) Olof Ivarsson, bonde i Ivarsbjörke, Sunne (S), nämnd bl. a. 1609 och 1610 utmönstras och ersätts inte av någon för tillfället. Källor: 1. Födda, Vigda och Döda i Lysvik församling 1692-1793, av Arne Linnarud. 2. Födda, Vigda och Döda i Sunne församling 1669-1736, 1737-58, av Arne Linnarud. 3. Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700, 1701-25, 1726-40, av Gunnar Almqvist. 4. Rötters egna antavla till Selma Lagerlöf (Håkan Skogsjö). 5. Ingvar Dahls webbsida. 6. Egna efterforskningar i längder från 1500- och 1600-talet (RiksArkivet - CDrullarna). 1 Maria Katarina Lyselia Född 15 mars 1756 i Mårbacka, Östra Ämtervik (S). Död 29 januari 1791 i Östra Ämtervik (S). Gift 24 juni 1778 i Östra Ämtervik (S) med Erik Wennervik och med familjen bosatt i Mårbacka, Östra Ämtervik (S). Erik Wennervik, komminister i Östra Ämtervik (S). ***1*** 2 Erik Lyselius Född 21 juni 1720 i Öjenäs, Lysvik (S). Död 14 november 1798 i Östra Ämtervik (S). Komminister i Östra Ämtervik, bosatt med familj i Mårbacka, Östra Ämtervik (S). Gift 17 juni 1753 med 3 Elisabet Morell Född 29 januari 1723 i Mårbacka, Östra Ämtervik (S). Död 2 februari 1781 i Mårbacka, Östra Ämtervik (S). ***2*** 4 Olof Persson Från Öjenäs, Lysvik (S). Bonde i Öjenäs, Lysvik (S). Med tanke på barnens namn (bland annat Per, Erik, Halsten, Olof) och vilka som står som faddrar (bland andra Erik Persson i Öjenäs, Halsten Eriksson i Öjenäs), samt det faktum att han är från Öjenäs (enligt vigselnotiserna) är han med största sannolikhet son till Per Eriksson och Britta Johansdotter i Öjenäs, Lysvik (S). Gift 1:a ggn. 1699 i Lysvik (S) med Gertrud Björnsdotter (död 1701 i Öjenäs, Lysvik (S)), båda från Öjenäs, Lysvik (S). Paret barnlösa? Gift 2:a ggn. 24 maj 1703 i Lysvik (S) med Karin Matsdotter (död 1718 i Öjenäs, Lysvik (S)), sistnämnda från Kårrud, Lysvik (S). Kända barn tillsammans: Olof (f. 1709), Jöns (f. 1711), Halsten (f. 1713), Britta (f. 1715), Karin (f. 1718), alla födda i Öjenäs, Lysvik (S). Gift 3:e ggn. 7 juni 1719 i Lysvik (S) med 5 Karin Persdotter Från Ivarsbjörke, Sunne(S). Mor till Erik, se n:r 2 och Per (f. 1732), båda födda i Öjenäs, Lysvik (S). 6 Olof Morell Född i december 1682 i Östra Ämtervik (S). Död 21 april 1755 i Mårbacka, Östra Ämtervik (S). Komminister, bosatt i Mårbacka, Östra Ämtervik (S) med familj. Gift 11 augusti 1716 i Ärtemark (P) med Katarina Hesselgren (född 1692, död 16 april 1742 i Mårbacka, Östra Ämtervik (S)). ***3*** 8 Per Eriksson Från Öjenäs, Lysvik (S). Bonde i Öjenäs, Lysvik (S). Fjärdingsman 1697, nämndeman 1706 -18. Gift med 9 Britta Johansdotter Från Bjälverud, Lysvik (S). 10 Per Olofsson Från Ivarsbjörke, Sunne (S). Bonde i Ivarsbjörke, Sunne (S). Brodern Markus Olofsson, bosatt i Ivarsbjörke, Sunne (S), var korpral. Gift 12 juni 1681 i Sunne (S) med 11 Anna Halvardsdotter Från Askersby, Sunne (S). Död 5 september 1737 i Sunne (S) (enligt dödboken 80 år gammal, dvs. född c:a 1657). Kända barn med Per (n:r 10): Halvard, Olof, Kerstin och Karin (n:r 5). 12 Brynte Jonsson Från Mårbacka, Östra Ämtervik (S). Bonde i Mårbacka, Östra Ämtervik (S). Gift 21 juni 1674 i Sunne (S) med 13 Marit Olofsdotter Från Ivarsbjörke, Sunne (S). ***4*** 16 Erik Olofsson Från Öjenäs, Lysvik (S). Bonde i Öjenäs, Lysvik (S). Nämnd bl. a. 1641 (enl. Ingvar Dahls webbsida). Kända söner är Per (n:r , Olof, Nils (i Öjenäs), Halsten (i Öjenäs). En syster är Marit Olofsdotter (i Öjenäs, barnlös med Jon Håkansson). Gift med 17 Ingeborg Halstensdotter Från Torsby, Fryksände (S). Omgift med en Måns Persson, bosatta i Öjenäs, Lysvik (S). Syskon är bland andra Per Halstensson (i Torsby), Olof Halstensson (i Torsby), Jöns Halstensson (i Örebro), Gertrud Halstensdotter (i Önnerud), Anna Halstensdotter (i Torsby). 18 Johan Arvidsson Från Bjälverud, Lysvik (S). Bonde i Bjälverud, Lysvik (S). Nämnd bl. a. 1641 (enl. Ingvar Dahls webbsida). Gift med 19 Karin Bengtsdotter Från Åshagen, Fryksände (S). 20 Olof Persson Från Ivarsbjörke, Sunne (S). Bonde i (Södra) Ivarsbjörke, Sunne (S). Nämnd bl. a. 1653 (mtl). Nämndeman 1656 (inhoppare). Gift med 21 Karin Jönsdotter Från Fensbol, Fryksände (S). 22 Halvard Sonesson Från Askersby, Sunne (S). Gift flera gånger, bland andra med Marit Månsdotter från Norra Borgeby, Sunne (S). 24 Jon Jönsson Bonde i Mårbacka, Östra Ämtervik (S). Nämnd bl. a. 1641 (enl. Ingvar Dahls webbsida, där står han dock som Jon Jonsson). Eventuellt son till Jöns Nilsson i Norra Ås, Östra Ämtervik (S)? I domboken nämns en Jöns i Ås i samband med Mårbackaborna (se 1647 och 1651), en Jöns nämns i Norra Ås bl. a. i längd 1609 och 1613 (ÄLII). Gift 1:a ggn. med Karin Eriksdotter, som med syskonen ägde jord i Mårbacka. Kända barn med Jon (n:r 24): Erik, Jöns. Gift 2:a ggn. med 25 Marit Bryntesdotter Från Sätered, Gunnarskog (S). Kända barn med Jon (n:r 24): Brynte (n:r 12), Mickel, Karin, Ingeborg. 26 Olof Persson Anförlust, se n:r 20. 27 Karin Jönsdotter Anförlust, se n:r 21. ***5*** 32 Olof Bonde i Öjenäs, Lysvik (S). Nämnd bl. a. 1613 och 1615 (båda ÄLII). 34 Halsten (eventuellt Olofsson?) Bonde i Torsby, Fryksände (S). Nämnd bl. a. 1613 och 1615 (båda ÄLII). 36 Arvid Håkansson Bonde i Bjälverud, Lysvik (S). Nämnd bl. a. 1610 (enl. Ingvar Dahls webbsida) och 1615 (ÄLII). En Håkan i Bjälverud är nämnd bl. a. i längder 1600 och 1601, förmodligen fadern. 38 Bengt Arvidsson Bonde i Åshagen, Fryksände (S). Nämnd bl. a. 1641 (enl. Ingvar Dahls webbsida). Gift med 39 Britta (Börit) Jonsdotter Från Svenneby, Fryksände (S). 40 Per Olofsson Med största sannolikhet från Ivarsjörke, Sunne (S). Bonde i Ivarsbjörke, Sunne (S). Nämnd i Ivarsbjörke från och med 1631, redan i början av 1640-talet nämns han med en gift son, så han måste ha varit bosatt någonstans innan. Enligt Fredrik Fryxell skall Erik Lyselius morfar Per Olofsson (n:r 10) vara kusin med Erik Frykman, son till Jon Nilsson och Gertrud Persdotter i Rådom, Fryksände (S). Jon är enligt domboken son till Nils Bondesson och Ingel Stensdotter i Rådom och Gertrud Persdotter har enligt domboken arv i Västanvik, Fryksände (S). Därmed torde det vara troligt att den Per som förkommer i Västanvik, Fryksände (S) bl. a. 1610, 1620, 1621 och 1628 (se Ingvar Dahls webbsida för 1610 och 1628) är identisk med den Per Olofsson som dyker upp i Ivarsbjörke senare. Detta då för att den enklaste lösnigen till kusinskapet, är om Gertrud Persdotter (modern till Erik Frykman) är syster till Olof Persson (n:r 20). Gift med 41 NN Eventuellt från Västanvik, Fryksände (S) enl. resonemang ovan. 42 Jöns Markusson Från Likenäs, Dalby (S). Bonde i Fensbol, Fryksände (S). Nämnd bl. a. 1641 (enl. Ingvar Dahls webbsida). Nämndeman, häradsdomare. Son till den Markus i Likenäs som förekommer i längder bl. a. i början av 1600-talet. Gift med 43 NN (Jonsdotter?) Möjligen från Fensbol, Fryksände (S), då maken förmodligen inte hade något arv i Fensbol. År 1600 finns i Fensbol Jon och Jon Gunnnarsson (mellan 1540-50 finns en Gunnar i Fensbol). 44 Sone Gudmundsson Från Ambjörby, troligen i Norra Ny (S) (kanske i Nyed (S)). Bonde i Askersby, Sunne (S) (som var kronojord innan, så nödvändigtvis inget arv därifrån hos Sone eller hustrun). Nämnd i Askersby bl. a. 1641 (se Ingvar Dahls webbsida). I domboken framgår det att fadern heter Gudmund Olofsson. 52 Per Olofsson Anförlust, se n:r 40. 53 NN Anfölust, se n:r 41. 54 Jöns Markusson Anförlust, se n:r 42. 55 NN (Jonsdotter?) Anförlust, se n:r 43.
1092
« skrivet: 2001-07-31, 19:20 »
Hej, prova t. ex. med Anbytarforum -> Ordet är fritt -> Svenska presidenter och SE inlägget av Bo Lindwall.
1093
« skrivet: 2001-07-31, 12:13 »
Att Richard (Milhous) Nixon har svenska och finska anor förfäder har säkert många hört, men hur ser vägen dit ut, generation för generation?
1094
« skrivet: 2001-07-29, 11:19 »
På webbsidan http://sss.genealogia.fi/emi/emi3d41ae.htm finns en lista över de som under åren 1638 - 1664 emigrerade till Nya Sverige, listan är gjord av Dr. Stebbins Craig. I artikeln hänvisar man till Swedish American Genealogist n:r 16, 17, 18 och 19, finns dessa att få tag i i Sverige eller måste man ta Atlantångaren över...? I listan nämns bland andra: Matthias from Slobyn (har för mig att det finns ett Slobyn i Värmland?). Olof from Slobyn. Samuel Peterson of Bogen samma person som Samuel Peterson of Fryksände? I mitt inlägg ovan var jag nog tämligen ologisk, det finns/fanns väl ett område i Amerika som benämns/benämndes Guinea, samt börjar jag inbilla mig att Västindien på den tiden även innefattade Nya Sverige, ty det skulle passa ganska bra tidsmässigt (1650-talet). I listan finns en Nils Persson, i mitt inlägg ovan framgår det att en Nils Persson nämns i domboken som utflyttad (till Indien [sannolikt Nya Sverige?]) 1656, eventuellt kan det vara samma person. Har någon erfarenhet av emigrantforskning till Amerikakontinenterna under denna tidsperiod (c:a 1630-70 talet) och som kan ge några ledtrådar om man vill säkerställa en person och dess vidare öden. Mvh Marcus
1095
« skrivet: 2001-07-27, 10:59 »
Carl Swartz (1858 - 1926), statsminister (30/3 - 19/10 1917). Finns utredda anor?
1096
« skrivet: 2001-07-23, 22:12 »
Om jag minns rätt har jag för mig att någon till mig har antytt att Rachow betyder kräfta eller cancer (eventuellt på ryska?).
Mvh Marcus
1097
« skrivet: 2001-07-21, 14:23 »
En Mikael Rachow nämns i filmade rullor på KrigsArkivet i Sthlm, samt nämns han bland alla de befäl, som finns listade, även de på mikrofische.
Bland befälen: Mikael Rachow, kapten vid Jakob Duwalls värvade reg. 1631.
I rullorna: 1631:24 - Kapten Mikael Rachows kompani, tillhörande överste Jakobs Duwalls regemente. 1631:5 - Kapten Mikael Rachows kompani, tillhörande överstelöjtnanten L?der von Stralendorfs skvadron.
Denne Mikael Rachow är väl en potentiell fader till Maria Rachow, den ovannämnda, då han är verksam under samma tidsperiod som Marias svärfader Mårten Höffner.
1098
« skrivet: 2001-07-20, 20:32 »
Enligt en websida ( http://w1.322.telia.com/~u32200005/sidor/grafsnas.htm) dräps Nils Sture, Svante Sture, Erik Sture, Abraham Stenbock och Ivar Ivarsson (liljeörn) i Uppsala 24 maj 1567. Vem var denna Ivar Ivarsson och vilka fler medlemmar av släkten finns kända?
1099
« skrivet: 2001-06-18, 22:36 »
Frykman (Fryksändesläkten)
Fredrik Fryxell nämner i sina anteckningar om värmländska släkter att kyrkoherden i Väsehärad Erik Frykman med syskon har en moder Gertrud Nilsdotter. Den sistnämnda sägs av Fryxell vara från Björke (Ivarsbjörke) i Sunne(S). Fadern sägs vara en Nils i Björke och en son till denne är enligt Fryxell en Olof Nilsson i Björke som i sin tur sägs vara far till Per Olofsson och Marit Olofsdotter. Per uppges vara morfar till Erik Lyselius, Marit uppges vara mor till Olof Morell.
I Gunnar Almqvists böcker om domboksnotiser för Fryksdals härad(S) framgår det dock att modern Gertrud inte bär patronymikonet Nilsdotter, utan Persdotter, samt förknippas hon, i de fåtaliga notiser om henne, främst (endast?) med hemmanet Västanvik i Fryksände(S).
Frågan är varför Fryxell binder henne till Björke i Sunne (och gör Erik Frykman kusin med morfadern till Erik Lyselius, en uppgift som även Hellerström använder sig av)?
I mina undersökningar av hemmanet Björke (domböcker [Almqvist] och mantalslängder eller dylikt [egna undersökningar, men även andras, inklusive Almqvists]) har jag i Björke inte hittat en bonde Nils under denna tid (tidigt 1600-tal), ej heller en Olof Nilsson. Men observera att det finns en Per Olofsson (dä) i Björke under denna tid och att denne faktiskt har en son Olof Persson (gift med en dotter till Jöns Markusson i Fensbol i Fryksände) i Björke. Olof är far till bland andra Marit Olofsdotter (gift med Brynte Jonsson i Mårbacka i Östra Ämtervik, deras son är Olof Morell) och till Per Olofsson (dy) i Björke (som blir morfar till Erik Lyselius).
Per Olofsson (dä) finns i mtl i Björke 1631 och framåt två decennier, men har en gift son från och med c:a 1640 (förmodligen Olof Persson). Per Olofsson (dä) innehar tillsammans med Ivar (förmodligen Olofsson) södra delen av Björke (1/2 Björke), deras respektive ättlingar innehar lika stora delar av denna södra del, så Ivar och Per är förmodligen bröder. Ivar finns i mtl och dylikt from 1600-talets absoluta början och c:a fyra decennier framåt.
Då Per Olofsson har en gift son from c:a 1640 måste han vara gift omkring 1600-1620 och därmed bosatt någon annanstans innan han kommer till Björke. Samma lott som Per Olofsson har innehas förmodligen tidigare av nämndemannen Erik i Björke som verkar vara utan barn, ty det finns inga Erikssöner eller Eriksdöttrar i Björke, med rötter där. Erik finns i längder from 1600-talets absoluta början och framåt c:a tre decennier framåt. Det är tänkbart att Erik, Per och Ivar är bröder.
Med tanke på det av Fryxell (och Hellerström) antagna släktskapet mellan Morellska/Lyseliska anfadern Olof Persson i Björke och Frykmansläkten, samt att Per Olofsson (dä) med största sannolikhet är gift och bosatt utanför Björke innan han syns i längder där, kan en mycket tänkbar lösning vara att Per Olofsson är bosatt i Västanvik i Fryksände innan, mycket tänkbart är också att hustrun kan vara från Västanvik.
Men än så länge är detta inte mer än en tänkbarhet, ytterligare forskning kanske kan klargöra huruvida Gertruds fader i Västanvik kan vara identisk med den Per som på 1630-talet dyker upp i Björke.
Mvh Marcus
1100
« skrivet: 2001-06-17, 22:14 »
Hej Lars!
Om jag inte misstar mig härrör uppgiften från A. Linnarud och jag har för mig att han tagit tillbaka påståendet att hon tillhör den finska släkten Karjalainen, samt att hon är född i Laggåsen, Ekshärad(S). Jag har för övrigt inte sett den minsta antydning om att hon skall ha rötter därifrån i G. Almqvists utgivna domboksnotiser för Fryksdals härad(S). Därmed kan det bli en tuff uppgift att koppla samman de av dig angivna böckerna!
Mvh Marcus.
1101
« skrivet: 2001-06-04, 14:36 »
Se mitt inlägg ovan, men
Anders Persson (född 24 december 1705 i Hultet, Alster(S), son till Per Larsson och GUNILLA Jonsdotter (med rötter i Brandsbol).
1102
« skrivet: 2001-04-16, 21:56 »
Söker information om bärare av namnet.
En LARS NASSEEN finns nämnd i Edestam (Karlstad stifts herdaminnen). Lars är begraven i By(S) 10 augusti 1729. Gift 1:a gången (förmodligen 8 maj 1715 i Stora Mellösa(T)) med BRITTA SILVANDER (död 22 juli 1725 i By(S), 38 år), 2:a gången med Laurentius Olai Wennerbergs (tänkt kh i By(S) med omnejd men tillträdde aldrig) dotter Greta (begravd i By(S) 12 maj 1734).
En möjlig dotter till Lars N. och Britta S. är MAGDALENA (NASSEN?), född c:a 1716, gift med Anders Gustafsson. Det sistnämnda paret är bl.a bosatta i Bro(S) [Algustad, Stirserud, Gäddvik] och i By(S) [Spässlanda].
Jag ber om ursäkt om samma inlägg finns under Nasseen, men då det rör sig om olika personer/släkter, hoppas jag att det anses vara OK.
1103
« skrivet: 2001-04-16, 21:52 »
Söker information om bärare av namnet.
En LARS NASSEEN finns nämnd i Edestam (Karlstad stifts herdaminnen). Lars är begraven i By(S) 10 augusti 1729. Gift 1:a gången (förmodligen 8 maj 1715 i Stora Mellösa(T)) med BRITTA SILVANDER (död 22 juli 1725 i By(S), 38 år), 2:a gången med Laurentius Olai Wennerbergs (tänkt kh i By(S) med omnejd men tillträdde aldrig) dotter Greta (begravd i By(S) 12 maj 1734).
En möjlig dotter till Lars N. och Britta S. är MAGDALENA (NASSEN?), född c:a 1716, gift med Anders Gustafsson. Det sistnämnda paret är bl.a bosatta i Bro(S) [Algustad, Stirserud, Gäddvik] och i By(S) [Spässlanda].
1104
« skrivet: 2001-04-10, 20:15 »
Forsnäs och Öjering m.m.
Söker information om MÅNS NILSSON (död 19 september 1731 i Ås, Alster(S), då 55 år gammal), enligt vigselnotis 1708 från Öjering, Alster(S). Bonde i Ås, Alster(S).
Måns gift 14 juni 1708 med INGEBORG BENGTSDOTTER (död före eller under 1729), enligt vigselnotis 1708 från Forsnäs, Alster(S).
Måns omgift 20 juni 1729 med Gunilla Jonsdotter, med rötter i Brandsbol, Alster(S).
Måns och Ingeborg har enl. Alster-hfl A1:2 (1726-33) barnen:
Jonas, Bengt (i Karlstads skola) och Ellika.
Ellika är född 3 mars 1710 i Ås, Alster(S), gifter sig senare med Anders Persson (född 24 december 1705 i Hultet, Alster(S), son till Per Larsson och Britta Jonsdotter, dessa bosatta i Brandsbol, Alster(S)).
Söker info. framförallt om personer(na) i Öjering och Forsnäs.
Mvh Marcus.
1105
« skrivet: 2001-04-09, 19:01 »
Söker information om paret ANDERS GUSTAFSSON, född 1697 (hfl), bonde i Algutstad och/eller Sterserud i Bro(S), flyttade senare med familjen till By(S),död 13 april 1775 i Spesslanda i By(S), gift med MAGDALENA NAZEEN/KASSEN/NOREEN?, född 1716 (hfl).
Sonen Gustaf född aug 1745 i Sterserud(?), Bro(S).
Sonen Lars född 16 mars 1737 i Algutstad(?), Bro(S).
Familjen finns i Spesslanda i By(S) from c:a 1755.
1106
« skrivet: 2001-03-28, 21:41 »
Hej Peter!
Tack för rättelsen. Skall bara påpeka att det rör sig om VärmlandsAnor 2000:3 (sidan 14 och 15), om jag är rätt informerad. Till stammen (författarstammen) kan man, om jag minns rätt, även lägga till Anders Fryxell (1795-1881). Om man sedan tar med även icke- författare kan man givetvis lägga till Marika Lagercrantz (1954-) m.fl.
Mvh Marcus.
1107
« skrivet: 2001-03-28, 18:42 »
Hej Peter! I Värmlandsanor (nr?, år?, du kan säkert ange de rätta talen) nämner du ättlingar till Benedictus Erici (c:a 1559-1634), då bland andra Gustaf Fröding, Selma Lagerlöf, Esias Tegnér, Agnes von Krusenstierna och Erik Gustaf Geijer. Men det verkar som om några av rutorna inte är ifyllda, kan du fylla i dem åt mig?
Jag antar att Nils Ferlin skall vara med (son till den nämnda Elin Natalia Andersson), jag antar också att Bengt Bratt skall vara med (son till Dagny Bratt), men sedan finns en tom ruta kvar och det handlar om en son/dotter till Anna Elvine Margareta Hamilton, vem skall in i rutan (om någon skall in i rutan)?
Mvh Marcus.
1108
« skrivet: 2001-02-24, 12:11 »
Söker efter namnet i Värmland eller med värmländskt ursprung. Jag vet att en värml. släkt med detta namn finns med i Svenska Släktkalendern (1920/21 och 43), men har ännu inte haft möjlighet att bläddra i boken. Kanske någon vet var just denna släkt har sitt ursprung?
I någon bok om Värmlands Nation i Lund har jag för mig att två Fjellman med rötter från Sillerud (S) nämns, nu kommer jag inte ihåg namnet på dessa präster (och bröder).
I Sillerud finns en klockare ANDERS BRYNGELSSON FJELLMAN,gift med MARIT JONSDOTTER, född 1668 (enligt husförhörslängd), död 1762 (enligt husförhörslängd), i Sillerud.
Deras dotter MARGARETA ANDERSDOTTER, född 1 december 1710 i Hol, Sillerud församling (S), död 11 juli 1772 ib. , blev gift med
NILS OLOFSSON, född 1 mars 1710 i Jämnemon, Sillerud församling (S), död 11 maj 1784 i Hol, Sillerud församling (S).
Deras son var DANIEL NILSSON SILL?N, född 3 juli 1748 i Hol, Sillerud församling (S), död 17 oktober 1795 i Älgtån, Sillerud församling (S). Studerade i Uppsala 1768.
Min fundering är om klockaren och prästerna (Fjellmännen) är bröder eller släkt på något vis.
Mvh Marcus.
1109
« skrivet: 2001-02-22, 00:06 »
Anor till bröderna Peter Jonas Bergius och Bengt Bergius sökes. Brödernas donation gav upphov till grundandet av Bergianska stiftelsen 1791.
1110
« skrivet: 2001-01-05, 16:11 »
Hej Helena.
Du får gärna berätta var i Värmland du stött på namnet. Själv har jag sett att namnet förekommer i Gunnerud, ett hemman i Ämtervik i Värmland (kommer inte ihåg om det ligger i Östra eller Västra Ämtervik) under 1620-talet. Säkert förekommer det senare också runt samma gård/socken/härad (Fryksdals härad).
Mvh Marcus
1111
« skrivet: 2000-11-21, 00:47 »
Hej Richard!
Jag kan inte påstå att jag aktivt forskar i Olof Erikssons släkter, däremot är jag starkt intresserad av att få veta mer om de personer du nämner (länsmännen) samt platserna (Illberg m.fl.) med datum (nämnda i landskapshandlingar?, domböcker? osv.) etc. Samt är jag nyfiken på hur släkterna nämnda ovan (m.fl. ?) knyter an. Så har du någon fil, får du mer än gärna skicka den.
Samt är jag nyfiken på var uppgiften att Daniel Stensson i Segerstad har en hustru Annika Persdotter från Fintatorp i Karlstads landsförsamling kommer ifrån. Detta då jag kan knyta an till denna Daniel.
Mvh Marcus.
1112
« skrivet: 2000-11-21, 00:33 »
Hej Mikael. (Almqvists domboksnotiser behjälpliga nedan m.m).
Jag godtager absolut dina tvivel angående modern till Nils Botolfsson. Hon bör vara född i intervallet c:a 1550-80, därmed om fadern antas vara född runt 1480 så är han mellan c:a 70 till 100 år, vilket onekligen låter högt. Dock kan åldern stark ha överdrivits, som du nämner. Låt oss säga att modern är född närmare 50-talet och fadern närmare sekelskiftet, det ger då en ålder c:a 50 till 70 år, vilket fortfarande är högt, men fullt acceptabelt.
Jag vänder mig emot din (i inledningen av inlägget) formulering angående Bengt Olofsson och Erik Olofssons i Ivarsbjörke fader: Söner till Olof Ivarsson. Men senare framgår det att du har det som enbart en hypotes. Vilket var skönt, då uppgiften inte går hand in hand med det som jag tror mig veta vara riktigt. Ty jag menar att bröderna (eventuellt halvböderna) Bengt och Erik är söner till Olof Persson, nämnd 1639-50(mtl) i Ivarsbjörke (mtl 1635-38, 51-52 saknas). Denne verkar vara gift först med Börit Jonsdotter, från Svensby i Västra Ämtervik, senare med Britta Botolfsdotter, från Askerud i Sunne. Den sistnämna gifter om sig med Simon Ivarsson i Gersbyn i Sunne. Det sistnämnda äktenskapet verkar vara barnlöst. Paret Olof PS-Börit JD får bl.a. sönerna Ivar Olofsson (bosatt i Ivarsbjörke i Sunne) och Mats Olofsson (bosatt i Gettjärn i Sunne). Paret Olof PS-Britta Botolfsdotter får bl.a Botolf OS (bosatt i Norra Borgeby och senare i Spelnäs, båda i Sunne). Med stor sannolikhet föds även Erik Olofsson i detta äktenskap.
Att Britta är syster till Nils Botolfsson framgår i domboksnotiserna och man får förmoda att även Ingrid Botolfsdotter i Askerud nämnd bl.a. 1630 i domboksnotiserna likaså är en syster, då lokalisationen överensstämmer mer än väl, tidsmässigt ävenså, samt verkar Botolfnamnet i sent 1500-tal och tidigt 1600-tal vara ytterst ovanligt i Fryksdalen. Så att Ingrid och Britta är döttrar till Botolf (och den förmodade modern Anna Eriksdotter) är lika säkert (eller osäkert) som att länsmannen Nils är son till de samma. Det är mer sannolikt att de är barn till Botolf, än den av Fryxell(?) nämnda Kristoffer Botolfsson som om det är samma person endast nämns en gång i domboksnotiserna om då utan lokalisation! (Men det kanske inte var den Kristoffer Fryxell(?) tänker på). Men ingenting hindrar att även han är son till Botolf i Askerud givetvis.
Mvh Marcus.
1113
« skrivet: 2000-11-12, 22:40 »
Nytt tänkbart utseende presenteras nedan.
Källorna är:
1) Halvar Nilssons De värmländska medeltidsbreven, Uppsala 1997.
2) Helmer Bratts böcker om Brattarna.
3) Christian Bratts bok om Brattarna.
4) Artikeln om Brattarna av Gunnar Norlin i Släkt och Hävd, nr 3 1973.
5) Filmade handlingar som rör Värmland på Riksarkivet (CD-serien, dvs. filmrulle+läsapparat).
6) Elgenstierna.
A. Nils Bratt. Fogde i Värmland 1454-55. Adlad av kung Karl Knutsson Bonde 1456 i Örebro(T). Nämnd 1438-59. Kallas ömsom Nils/Niklas Brattasson, ömsom Nils Bratt. Okänd boplats. Förmodligen bror till Karl Bratt(B) och Margareta Bratt(C).
B. Karl Bratt. Nämnd 1469, då han säljer gården Björke i Sunne(S) till systern Margareta Bratt(C) och hennes man Håkan Tordsson. Okänd boplats, men eventuellt Björke. Förmodligen bror till Nils Bratt(A).
C. Margareta Bratt. Nämnd 1469. Gift med Håkan Tordsson. Sistnämnda nämnd 1468-87. 1468 sägs Håkan ha gården Småris i Nedre Ullerud(S) i värjo å Nils Bratts vägnar. Den sistnämnda förmodligen Nils Bratts(A) förmodade son Nils Bratt(A1). Okänd boplats för Håkan och Margareta, men eventuellt bodde de på Höglunda i Nor(S). Margareta förmodligen syster till Nils Bratt(A).
C1. Magnus Håkansson. Förmodligen son till Håkan Tordsson och Margareta Bratt(C). Nämnd 1472, då bosatt på Höglunda i Nor(S), den första att nämnas där! Förmodligen dör Magnus barnlös och ärvs av de förmodade kusinerna. Nils Bratt (A1) kan tänkas få Höglunda, Mats Bratt (A2) kan tänkas få Björke i Sunne(S).
A1. Nils Bratt. Förmodligen son till Nils Bratt(A). Förmodligen nämnd 1468. Nämnd 1480, då hustrun Margit Ivarsdotter (Liljeörn=vingat svärd) får gården Gruvön i Grums(S) i morgongåva. Vigseln stod dock i Borgvik i Gillberga(S). Morgongåvan är tänkt att ärvas av gemensamma barn i mödernearv. Paret är eventuellt bosatta på Höglunda i Nor(S). Förmodligen gifter Margit (Margareta) om sig med Nils Jönsson Posse före 1491, så Nils Bratt bör då ha dött innan. Margits förmodade bror Jöns Ivarsson var gift flera gånger. I ett gifte hade han sonen Ivar Jönsson, i ett senare gifte är hustrun Cecilia Månsdotter (Natt och Dag), då detta gifte var barnlöst får Ivar Jönsson ärva gårdar i Mellansverige (bl.a. efter styvmodern Cecilia). Dessa gårdar ärvs i sin tur 1509 av kusinerna till Ivar, efter dennes död, Ivar var förmodligen barnlös. Kusinerna var Per Nilsson (A11) på Höglunda i Nor(S) och Ivar Nilsson på Rottneros i Sunne(S). De sistnämnda bröder sinsemellan.
A2. Mats Bratt. Förmodligen son till Nils Bratt(A). Nämnd 1500-07. Bosatt i Björke, Sunne(S). Björke är förmodligen ett arv efter förmodade kusinen Magnus Håkansson. Skänker 1500 en kvarnström i Björke till guddottern Ingeborg Ivarsdotter(A124). 1507 säljer Mats Björke till fogden i Värmland Olof Björnsson (ej att förväxla med lagmannen i Värmland Olof Björnsson Vinge). Mats förmodligen nämnd 1526 i samband med ett försvarsbrev, som förmodligen handlar om fogdens Olof Björnsson (förmodligen framtvingade) köp av Björke. Dock nämns bara Mats Bratt, utan lokalisation och utan någon information om vad som försvaras. Eventuellt kan det röra sig om någon annan Mats Bratt, eventuellt Mats Ivarsson(A121)? Den sistnämnda förmodad son till Ivar Nilsson(A12). Fogden gör (förmodligen framtvingade) affärer även med denne Ivar.
A11. Per Nilsson. Förmodligen son till Nils Bratt(A1). Bosatt på Höglunda i Nor(S). Nämnd 1499-1509. Bosatt tidigare i Skärsmyr, Tveta(S), men säljer gården samt gården Bråne i Grums(S) till fogden Olof Björnsson. 1525-26 återställer Gustaf I till Jöns Persson på Höglunda i Nor(S) gårdarna, som fogden avtrugat fadern Per Nilsson. Så förmodligen var även denna jordaffär framtvingad. 1509 ärver Per tillsammans med brodern Ivar gårdar efter kusinen Ivar Jönsson.
A12. Ivar Nilsson. Förmodligen son till Nils Bratt(A1). Nämnd 1505-09. Bosatt på Rottneros i Sunne(S), senare i Björke, Sunne(S). 1509 byter Ivar jord med fogden Olof Björnsson. Ivar får Björke, som Olof köpt (förmodligen framtvingat köp) 1507 av Mats Bratt, Olof får tre gårdar på Hammarö(S). Bytet är förmodligen framtvingat, då tre gårdar är fler en en gård! Uppgiften att Ivar Nilsson och brodern Per Nilsson(A11) inte är söner till Nils Bratt(A1) härrör från Gunnar Norlin. Norlin menar att Margit Ivarsdotter hade dessa från ett tidigare äktenskap, samt att i äkteskapet med Nils Bratt(A1) får de sonen Per Nilsson(ej A11). Som skäl för detta menar Norlin att då bröderna Ivar och Per rådfrågar hustrur och barn vid säljandet av de gårdar år 1509 som de ärvt efter kusinen Ivar Jönsson, måste någon av barnen vara myndiga och Ivar och Per måste då vara födda innan 1480, då Nils Bratt(A1) och Margit Ivarsdotter gifter sig. Men då försvinner släktens Bratt till Höglunda förfader Per Nilsson, så Norlin konstruerar därför en ny Per Nilsson, en halvbror till Per Nilsson(A11) och Ivar Nilsson(A12). Norlins resonemang stöter på svårigheter, då rådfrågandet gäller både hustrur och barn, men hustrurna är i gifte omyndiga, så varför kan inte barnen vara det! Om nu de innan de säljer de ärvda gårdarna har möjlighet att välja ny boplats, borde man rådfråga barn och hsutrur vad de har för uppfattning innan man säljer. Samt lyser två Per Nilsson, dessa enligt Norlin finns samtidigt och ungefär på samma plats, med sin frånvaro. Det verkar bara vara en och samma person. Dessutom går gården Gruvön i arv till Ivar Nilssons förmodade son Jöns Ivarsson(A123), som äger Gruvön 1562. Gåvan var ju tänkt att gå i arv till de gemensamma barnen till Nils Bratt(A1) och Margit Ivarsdotter! Med andra ord verkar det som om Per Nilsson(A11) och Ivar Nilsson är söner till Nils Bratt(A1).
A121. Mats Ivarsson. Förmodligen son till Ivar Nilsson(A12). Länsman i Fryksdals härad(S) 1546. Förmodligen är Mats Ivarsson den Mats som bor i Björke, se nedan. Bland bönderna i Fryksdalen 1540-50 finns det endast två Mats. En i skattehemmanet Berg, Ämtervik(S) (förmodligen Berga i Västra Ämtervik(S)) och en i frälsehemmanet Björke, Sunne(S). 1540 finns frälsemannen Mats i Björke. Mellan 1543-50 sägs han vara frälsebonde i Björke. Jämför med Per i Höglunda 1540, där denne sägs vara frälseman. Det är enbart dessa två som bland bönderna i Värmland sägs vara frälsemän enligt jordboken (årlig ränta m.m.) 1540. De är förmodligen kusiner.
A122. Olof Ivarsson. Förmodligen son till Ivar Nilsson(A12). Olof Ivarsson nämns aldrig, men väl en Olof i Björke, Sunne(S). 1551 nämns Olof i skattehemmanet Björke. 1564 nämns Olof i Björke. 1567-69 nämns Olof i Björke, länsman i Fryksdalen. Björke bräns ned 1565 av fiender. 1566 nämns 1/2 Norra Björke på två olika ställen, varav länsmannen finns på en gård, dvs. det finns två gårdar i Norra Björke, ordet Norra är förmodligen ett sätt att skilja Björke, från Esbjörke i Sunne(S) och Östanbjörke i Sunne(S). Länsmannen Olof bor förmodligen på den norra delen (1/2 del av hela hemmanet) av Norra Björke. Förmodligen är det den förmodade broderns Mats(A121) barn som innehar den andra delen (förmodligen södra halva delen av Norra Björke). Detta då endast en bonde nämns vid namn (Olof) i Björke 1551-69 trots att hemmanet är uppdelat i två delar. 1567 nämns båda Ivarsbjörke, dvs. två gårdar. Förmodligen har Björke delats upp mellan de förmodade bröderna Mats Ivarsson(A121) och Olof Ivarsson(A122). Eventuellt skulle denne Olof kunna vara son till Mats(A121) men då får man svårigheter med de generationer som följer.
A123. Jöns Ivarsson. Förmodligen son till Ivar Nilsson(A12). Ägare av Gruvön i Grums(S). Nämnd 1562.
A124. Ingeborg Ivarsdotter. Förmodligen dotter till Ivar Nilsson(A12). Gudfadern är Mats Bratt(A2).
A125. Per Ivarsson. Förmodligen son till Ivar Nilsson(A13). Nämnd i ett brev 27/11 1531 (Glanshammar sn i Närke) i samband med de gårdar som berörs 1509 vid säljandet av gårdarna som Per Nilsson(A11) och Ivar Nilsson(A12) ärver efter kusinen Ivar Jönsson.
A1211. Olof Matsson. Förmodligen son till Mats Ivarsson(A121). Bosatt i Björke, Sunne(S). Denne är aldrig nämnd, men Olof i Björke nämns tillsammans med Mats i Björke 1573 och 1587. De skulle kunna vara Mats(A121) och Olof(A122), men detta är knappast troligt. De skulle kunna vara bröder och söner till Mats(A121) eller Olof(A122), men då får man svårigheter med de generationer som följer. Ty i början av 1600-talet finns det hemman i Lysvik(S) som har sitt ursprung i Norra Ivarsbjörke (1/2 Björke eller 1/2 Norra Björke eller 1/2 Ivarsbjörke), alla dessa hemman upptas c:a 1580 - c:a 1600. Hemmanen är Solberg, Lövåsen, Kårrud och Strandvik (alla i Lysvik). I Sunne finns bolbyn Norra Ivarsbjörke, samt granngården Södra Ivarsbjörke (1/2 hemman var). Det framgår i domböckerna att torparna i Lysvik och bönderna/torparna i Ivarsbjörke har gemensamma förfäder som brukat Ivarsbjörke. I Södra Ivarsbjörke finns i början av 1600-talet Erik, Ivar och Per Olofsson, efter att Erik försvinner innehar Ivar och Per Olofsson 1/2 del av södra gården i Ivarsbjörke var. Därmed skulle man kunna tänka sig att fadern/svärfadern är en Olof (förmodligen Olof(1211)). I norra gården finns i början av 1600-talet Olof Ivarsson, Per Ivarsson och Per Larsson. Därmed skulle man kunna tänka sig att fadern/svärfadern är en Ivar (förmodligen Ivar(1222)). Dock får inga av Per Larssons ättlingar namnet Ivar, så svärfadern skulle kunna tänkas vara en Mats (förmodligen Mats(A1221)). I Solberg respektive Lövåsen finns i början av 1600-talet Nils respektive Jöns, de båda har söner med namnet Mats. Därmed skulle man kunna tänka sig att fadern/svärfadern är en Mats (förmodligen Mats(A1221)). I Kårrud respektive Strandvik finns i början av 1600-talet Måns respektive Anders, de båda har söner med namnet Ivar. Därmed skulle man kunna tänka sig att fadern/svärfadern är en Ivar (förmodligen Ivar(A1222)). Därmed kan man tänka sig att i slutet av 1500-talet finns det en Olof(A1211) i Södra Ivarsbjörke (ej förfader till torparna i Lysvik), en Mats(A1221) i Norra Ivarsbjörke (förfader till några i Norra Ivarsbjörke, samt till några av torparna i Lysvik), en Ivar(A1222) i Norra Ivarsbjörke (förfader till några i Norra Ivarsbjörke, samt till några av torparna i Lysvik).
A1221. Mats Olofsson. Förmodligen son till Olof Ivarsson(A122). Bosatt i Björke, Sunne(S). Denne är aldrig nämnd, men en Mats i Björke nämns 1573 och 1580 (och kanske 1599). För övrigt se A1211.
A1222. Ivar Olofsson. Förmodligen son till Olof Ivarsson(A122). Denne aldrig nämnd, ej heller är en Ivar i slutet av 1500-talet nämnd. Dock kan han stå bakom förmodade brodern Mats(A1221) i längderna, eller så finns han utanför Fryksdalen. Dock skall man komma ihåg att det är sällan det förekommer personnamn i längderna i mitten och i slutet av 1500-talet, så han kan finnas där, men mellan längderna, då han kanske dör tidigt.
(A1223. Anders Olofsson, stamfar till Brattforsgrenen)?
1114
« skrivet: 2000-11-02, 01:13 »
Jag har inte själv forskat något bland SGE:s anor närmast den samme, men följande kan erhållas vid studier av olika källor. Källorna presenteras i inlägget. Andra intresserade kan säkert fylla i den väldigt tunna antavlan.
1 Sven Göran Eriksson, född 1948 i Ingeborgjorden, Sunne (S).
***1***
2 Sven Eriksson, född 1929 i Ingeborgjorden, Sunne (S).
***2***
4 Erik Eriksson, född 1907 i Röberg, Sunne (S).
***3***
8 Janne Eriksson, född 1886 i Ransbytorp, Lysvik (S).
***4***
17 Carolina Eriksdotter, född 1860 i Myringeby, Lysvik (S).
***5***
35 Kerstin Eriksdotter, född 1837 i Åsegård, Lysvik (S).
***6***
71 Maria Olofsdotter, född 1798 i Myringeby, Lysvik (S).
***7***
142 Olof Olofsson, född 21 januari 1770 i Lövåsen, Sunne (S). Död 5 oktober 1854 i Myringeby, Lysvik (S). Bonde i Myringeby, Lysvik (S).
***8***
284 Olof Larsson, född 6 april 1733 i Lövåsen, Sunne (S). Död 7 april 1794 ibidem. Bonde ibidem.
(= nr 56 i Tage Erlanders antavla i detta forum).
Gift 26 december 1755 i Sunne (S) med
285 Marit Persdotter, född 24 april 1735 i Ivarsbjörke, Sunne (S). Död 22 januari 1813 i Lövåsen, Sunne (S).
(= nr 57 i Tage Erlanders antavla i detta forum).
***9***
568 Lars Danielsson, född c:a 1704 i Lövåsen, Sunne (S). Död 3 mars 1737 ibidem. Bonde ibidem.
Gift 28 december 1730 i Sunne (S) med
569 Karin Olofsdotter, född c:a 1709 i Sätter, Sunne (S). Död 15 februari 1781 i Sätter, Sunne (S).
570 Per Eriksson, född 12 mars 1715 i Ivarsbjörke, Sunne (S). Död 21 februari 1787 ibidem. Bonde ibidem.
Gift 23 maj 1734 i Sunne (S) med
571 Britta Persdotter, född 13 augusti 1712 i Hägerud, Sunne (S). Död 20 juni 1760 i Ivarsbjörke, Sunne (S).
***10***
1136 Daniel Olofsson, född c:a 1660 i Lövåsen, Sunne (S). Död 24 juli 1741 ibidem. Bonde ibidem.
Gift 7 oktober 1694 i Sunne (S) med
1137 Annika Larsdotter, från Ragvaldstjärn, Gräsmark (S).
1138 Olof Nilsson, född c:a 1676. Död 24 juni 1756 i Sätter, Sunne (S). Bonde ibidem.
Gift 26 december 1701 i Sunne (S) med
1139 Ingeborg Hansdotter, född 5 mars 1681 i Hedåsen, Sunne (S). Död 12 september 1741 i Sätter, Sunne (S).
1140 Erik Ivarsson, född c:a 1674 i Ivarsbjörke, Sunne (S). Död 26 december 1748 ibidem. Bonde ibidem.
Gift med
1141 Kerstin Persdotter, född c:a 1681. Död c:a 175(0) i Ivarsbjörke, Sunne (S).
***11***
2272 Olof Pålsson, född c:a 1621. Död c:a 1710 i Lövåsen, Sunne (S). Nybbygare i Lövåsen, Sunne (S). (= nr 656 i Curtis L. Carlsons antavla i 24 Famous Swedish Americans and their Ancestors, Sveriges Släktforskarförbund, 1996).
Gift med
2273 Annika Larsdotter. (= nr 657 i Curtis L. Carlsons antavla i 24 Famous Swedish Americans and their Ancestors, Sveriges Släktforskarförbund, 1996).
2274 Lars Simonsson, född c:a 1629, död 7 december 1702 i Ragvaldstjärn, Gräsmark (S). (För mer information om denne och förfäderna se Jarl Ericsons Finnar i Gräsmark och Lekvattnet, Arvika, 1993).
Gift flera gånger, tidigare med
2275 Maria Matsdotter, från Långtjärn, Gräsmark (S). (För mer information om denna och förfäderna se Jarl Ericsons Finnar i Gräsmark och Lekvattnet, Arvika, 1993).
2276 Nils Sonesson, född c:a 1632 i Norra Ås, Östra Ämtervik (S). Död 20 juni 1738 i Sätter, Sunne (S). Bonde i Sätter, Sunne (S). (= nr 670 i Curtis L. Carlsons antavla i 24 Famous Swedish Americans and their Ancestors, Sveriges Släktforskarförbund, 1996).
2278 Hans Hansson, död 1722/28 i Hedåsen, Sunne (S). Nybyggare ibidem. (= nr 668 i Curtis L. Carlsons antavla i 24 Famous Swedish Americans and their Ancestors, Sveriges Släktforskarförbund, 1996).
Gift 26 december 1675 i Sunne (S) med
2279 Ingeborg Eriksdotter, från Tjustersby, Sunne (S).
2280 Ivar Nilsson, bonde i Ivarsbjörke, Sunne (S).
Gift 19 juni 1670 i Sunne (S) med
2281 Elisabet Bengtsdotter, från Örbäck, Östra Ämtervik (S).
***12***
4544 Pål Olofsson (Suhoinen), nybyggare i Lövåsen, Sunne (S). Nämnd 1654-58. (= nr 1386 i Buzz Aldrins antavla i 24 Famous Swedish Americans and their Ancestors, Sveriges Släktforskarförbund, 1996; =nr 6698 i Billan och Håkan Westins antavla i detta forum).
Gift med
4545 Elin Olofsdotter. (= nr 1387 i Buzz Aldrins antavla i 24 Famous Swedish Americans and their Ancestors, Sveriges Släktforskarförbund, 1996; =nr 6699 i Billan och Håkan Westins antavla i detta forum).
4548 Simon Larsson (Kauttoinen), död 26 september 1696 i Ragvaldstjärn, Gräsmark (S). Nybyggare och smed i Ragvaldstjärn, Gräsmark (S).
Gift med
4549 Kerstin Halvardsotter.
4550 Mats Eriksson (Ikoinen), död 1647. Nybyggare i Långtjärn, Gräsmark (S).
Gift med
4551 Sofia Persdotter.
4552 Sone Eskilsson, bonde i Norra Ås, Östra Ämtervik (S). Nämnd 1658-79.
4556 Hans Andersson, nybyggare i Hedåsen, Sunne (S).
4560 Nils Ivarsson, begravd 3 oktober 1680 i Sunne (S). Bonde i Ivarsbjörke Sunne (S). (= nr 674 i Buzz Aldrins antavla i 24 Famous Swedish Americans and their Ancestors, Sveriges Släktforskarförbund, 1996).
Gift med
4561 Kerstin Jönsdotter, från Ransby, Lysvik (S).
(= nr 675 i Buzz Aldrins antavla i 24 Famous Swedish Americans and their Ancestors, Sveriges Släktforskarförbund, 1996).
4562 Bengt Eriksson, bonde i Örbäck, Östra Ämtervik (S).
KOMMENTARER:
SGE:s koppling till släkten Suhoinen enligt Suhoinen av Arne Linnarud, Ystad 1987. För övrigt kan hänvisas till Gunnar Almqvists domboksnotiser för Fryksdals härad, samt Arne Linnaruds avskrifter av kyrkoböcker i Sunne och Lysvik. Samt har information använts, som härrör från Linnarud personligen.
Bland ättlingar till finnen Pål Olofsson finns bland andra Sven-Göran Eriksson, Tage Erlander, Buzz Aldrin, Curtis L. Carlson, syskonen Westin, men även Bengt Norling (kommunikationsminister, senare landshövding i Värmland), Kerstin Anér (författarinna).
Notera att i Olof Palmes antavla i Svenska Antavlor nr 2, 1985, sägs nr 372 vara Johan Suhonen, bonde i Jorois. Denne kan vara en avlägsen släkting till den ovannämnda Suhoinen, om så är fallet innebär det att Erlander och Palme är släkt på väldigt långt håll.
Mvh Marcus.
1115
« skrivet: 2000-10-19, 00:10 »
Thomas, fråga dig istället hur många av de kända förfäderna som är gemensamma.
Använd dig sedan av f(n) = 1/2^(n-1), där f(n) är andelen gemensamma förfäder, under förutsättning att de första icke gemensamma personerna i de två olika leden är helsyskon, n erhålles från det kända släktskapet n-männing. Formeln ger endast andelen gemensamma kända förfäder mellan två individer, låt oss säga p och q, som kan sägas vara n-männingar. Om q kan sägas vara n-männing med en förfader/förmoder r till p, där r är en ana i generation m, hos p, då måste f(n) korrigeras multiplikativt med faktorn 1/2^m.
Mao f(n,m) = 1/2^(m+n-1).
Observera att när m=0, då finns ett släktskap av typen n-männing mellan personerna p och q.
Låt oss även ta hänsyn till om de första icke gemensamma personerna i de två leden är halvsyskon. Då måste f(n,m) korrigeras multiplikativt med 1/2.
Mao f(n,m,h) = 1/2^(m+n+h-1), där h=0 i helsyskonfallet och h=1 i halvsyskonfallet.
För att få andelen gemensamma kända förfäder i procent multiplicera f(n,m,h) med 100.
Mao F(n,m,h) =100/2^(m+n+h-1), där nu F(n,m,h) är andelen gemensamma förfäder mellan två individer och då i procent.
Låt oss nu använda formeln genom att använda några exempel.
A. Hur stor är andelen gemensamma kända förfäder mellan en person och dess mormors halvkusin (under förutsättning att detta släktskap endast är det enda kända släktskapet)?
a. Halvkusin = halvtvåmänning, dvs. h=1, m=2 och n=2, därmed är F(2,2,1) = 100/16 = 6,25%
B. Samma fundering med samma personer, men ett till släktskap finnes, ty personens farfar är (hel)syskon med personens mormors halvkusin.
Låt oss kalla den totala summan F'.
b. F' = F(2,2,1)+F(1,2,0) = 6,25%+25%=31,25%.
C. Andelen gemensamma kända förfäder mellan Thomas Sverker och Ingemar Stenmark?
c. Din mor är dels (hel)åttamänning, dels (hel)sjumänning med Ingemar Stenmark, om jag förstått rätt. Samt är du själv (hel)åttamänning med Ingemar Stenmark, om jag förstått rätt. (Detta enligt tidigare inlägg).
F' = F(8,1,0)+F(7,1,0)+F(8,0,0)=100/256 % + 100/128 % + 100/128 % = 1,953125 %, dvs. nästan 2% av de kända förfäderna är gemensamma.
Men även andra uppgifter har av dig lämnats. Där din mor är dels (hel)sjumänning, dels (hel)sexmänning med Ingemar Stenmark, om jag förstått rätt. Samt är du själv (hel)sjumänning med Ingemar Stenmark, om jag förstått rätt.
(Detta enligt senare inlägg).
F'=F(7,1,0)+F(6,1,0)+F(7,0,0)=3,90625, dvs. nästan 4 %. Just den siffran du nämner.
Mvh Marcus.
1116
« skrivet: 2000-09-30, 19:29 »
Jag har stött på namnet i Fryksdalen (i domboksnotiser) i början av 1600-talet, det är dock ytterst ovanligt förekommande där.
1117
« skrivet: 2000-09-30, 15:00 »
Först en kommentar till mitt inlägg under rubriken Noteringar i mantalslängder. För Fryksdalen verkar det som om det är länsmannen som tillsammans med sexmännen undertecknar bland annat ÄLII längderna.
Sedan har jag några funderingar angående ÄLII. I 1613 års längd, då för Fryksdalen, Värmland, kan man se några knektar (soldater) som inte betalar någon skatt för sig själv och hustrun, medan andra (inklusive vissa knektar) betalar skatten. Vad beror detta på? Beror det på om soldaten var i fält eller inte? Om den var i fält var är det troligt att han befann sig då; på övning, på vandring, på eller vid ett slagfält?
I 1615 års längd (Fryksdalen) kan man under de husarma (eller dylikt) ibland se någon kommentar som jag inbillar mig lyder ligger under beskärare eller något sådant, vad innebär detta?
Min sista fråga berör soldater och deras ekonomiska situation. 1 1615 års längd förekommer ofta soldater eller soldatänkor bland de husarma (eller dylikt). Att änkor (soldatänkor etc.) där är ofta förekommande är ju logiskt, men att så många soldater finns med där, är för mig inte lika begripligt. Var soldaten vald ur de mindre bemedlade grupperna bland bönderna eller innebar det att bli soldat att man gick miste om viktiga arbetsmoment som var viktiga för att klara sig någorlunda bra som bonde?
1118
« skrivet: 2000-08-23, 22:35 »
Hej Morgan, i Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700, av Gunnar Almqvist finns bl.a eventuellt för dig intressanta följande notiser:
1684ht22: En fänrik Jonas Brandt nämns i Angersby, där han sägs ha bott sedan 1680. Om detta är Gustaf Aldrins svärfader vågar jag inte säga. I senare notiser verkar fänriken ha blivit löjtnant och bor i Åleby. Båda orter i Sunne. Ht står för höstting, 22 är mål nr 22.
1689ht7: Nämns gör mönsterskrivaren Gustaf Aldrin och Kerstin Rikardsdotter, båda i Angersby. Dessa sägs ha begått lönskaläge, samt skall mönsterskrivaren betala för barnaföda. Så eventuellt kan denna Kerstin vara moder till Annika, nämnd ovan.
1697ht18: Nämns gör mönsterskrivaren GA och dennes svärmoder hustrun Anna Holm.
Mvh Marcus.
1119
« skrivet: 2000-08-20, 18:57 »
Hej, jag undrar om det är någon som har tillgång till de skrifter som i inläggen ovan har nämnts och som berör (förmodade) barn till Botolf i Askerud, Sunne (S).
Samt vill jag göra ett förtydligande angående de rader av mig skrivna ovan som handlade om hustrun till Botolf. Jag har som sagt var inte sett någonting som direkt stödjer eller stjälper uppfattningen om att hustrun till Botolf är Anna Eriksdotter Elfdalia, detta då i domböckerna för Fryksdals härad (Almqvist). Därmed är det inte så att jag inte tror på (och använder mig av) uppgiften, snarare tvärtom, då jag tycker att uppgiften får indirekt stöd av Almqvist. Exempel på det sistnämnda kan väl vara:
Namnlikheter, första generationen Bergenhemarna är bl.a Erik och Annika, Erik efter fadern till Anna ED E., Annika är en form av Anna, dvs namnet efter modern. Var Danielnamnet kommer ifrån kan man undra, men det kan ju vara taget i ren inspiration, ty någongång måste vara den första gången för ett användande av något namn i någon släkt! Samt det faktum att Sven Camén finns som målsman till de omyndiga barnen Erik, Daniel, Annika och Bengt.
Men frågan var om någon har sett något om barn till Botolf (och Anna Eriksdotter Elfdalia)?
Jag har samlat på ställen i Almqvists böcker (domboksnotiser för Fryksdals härad) där Botolf/Botolfsson/Botolfsdotter dyker upp och jag tror, måhända i min enfald, att namnet förmodligen har sitt ursprung hos den ovannämnda Botolf i Askerud.
Mvh Marcus.
1120
« skrivet: 2000-08-17, 20:09 »
Förlåt, den av mig ovan angivna Anders Jonsson skall vara Anders Jansson och ingenting annat, detta enligt mina anteckningar.
1121
« skrivet: 2000-08-17, 20:06 »
Hej Marianne. Jag har inga svar, men däremot liksom du några funderingar. Jag har inga större kunskaper om folk från Ransäter så det som följer är bara spånande.
En anfader till mig heter Sven Andersson, denne skall enligt mina egna anteckningar vara född 15 september 1726 i Gersby, Ransäter och son till Anders Jonsson och Annika Hemmingsdotter. Sven Andersson hamnar hos hustrun Barbro Nilsdotter i Södra Åmberg, Ransäter. Om dessa är de samma som de hos dig beskrivna ovan vet jag inte.
Samt har jag en annan anfader i Ransäter, en Hemming Andersson, bonde i Norra Stendalen, gift med Marit Olofsdotter. Den sistnämnda född 30 januari 1726 i Norra Stensdalen. Var Hemming var ifrån och när han var född är för mig okänt. Men rent namnmässigt och tidsmässigt, skulle denne Hemming ju kunna vara son till Anders Jonsson och Annika Hemmingsdotter.
Mvh Marcus.
1122
« skrivet: 2000-08-16, 22:46 »
Min åsikt presenteras här nu nedan i en längre utläggning:
I. Olof. Bonde i Svineberg, Sunne (S). Nämnd 1540, 1543, 1545-48.
II. Bengt. Bonde i Svineberg. Nämnd 1564. Eventuellt son eller måg till I.
III. Olof Nilsson. Bonde i Svineberg. Eventuellt måg till II. Nämnd i olika längder 1600-01, 1609-10, 1613, 1616, 1619-21. Sexman 1606, 1613, nämndeman 1621-28 (listan börjar 1621). Nämnd i domboken 1603 och 1605, patronymikonet (Nilsson) framgår 1605. Nämnd 1626-33 i mtl. Innehar den västra 1/3 av Svineberg, denna del innehas senare av länsmannen Nils Botolfsson och efter denne av länsmannen Håkan Månsson Werner, den sistnämnda omgift med änkan efter Nils. De övriga 2/3 av Svineberg innehas av Håkan och Per (1/3 vardera och dessa lotter går vidare till deras ättlingar). Angående barnen, se nedan.
A. Bengt Olofsson. Nämnd 1632 i domboken, då det framgår att han som dräng i Svineberg och pigan Kerstin Börjesdotter slipper böter för lönskaläge, då de ämnar ingå äktenskap. Bengt är nämnd 1639 i Svineberg i mtl (mtl 1635-38 saknas). Nämnd 1640-71 i Askerud, Sunne (S). Bonde i Askerud. Postbonde och gästgivare 1641. Innehar 1/2 Askerud, denna del ägs på 1610- och 20-talet av Botolf. (Den andra halvan i Askerud ägs av Lars och går vidare till dennes dotter och senare till två av hennes barn). Bengt Olofsson är död 1671. Nämndeman 1645-71. Gift under 1630-talet med Kerstin Börjesdotter, denna från Kårrud, Lysvik (S), dotter till Börje och (förmodligen) NN Månsdotter i Kårrud. Enligt domboken är Bengt målsman eller förmyndare till brorsonen skräddaren Olof Nilsson i Karlstad (enligt dombok 1680), samt till barnen efter Nils Botolfsson, då tillsammans med biskopen Sven Camén (enligt dombok 1661). Observera att Sven Camén (Sven Benedicti Elfdalius Camoenius) är sonson till Ericus Jonae och om Anna Eriksdotter Elfdalia är mor till Nils Botolfsson, så innebär det att Sven och Nils är kusiner. Bengt Olofsson är (enligt mig) morbror till de omyndiga barnen efter Nils.
A1. Bengt Bengtsson. Bonde i Askerud. Nämndeman 1671-1712.
A2. Olof Bengtsson. Bonde i Askerud.
A3. Börje Bengtsson. Bonde i Askerud.
A4. Dordi Bengtsdotter. Gift med Jon Olofsson i Gårdsjö, Sunne (S). Sonen Bengt Jonsson är nämndeman 1717-37.
B. Nils Olofsson. Om denne har jag ingen kännedom.
B1. Olof Nilsson. Skräddare i Karlstad, enligt domboken 1680.
C. Karin Olofsdotter. Gift med Jöns Jönsson, denne från Spelnäs, Sunne (S). Jöns nämnd 1626-39 (mtl), hustrun Karin nämnd 1641-57 (mtl). Jöns dräper sin bror Per Jönsson i Spelnäs c:a 1637 (enligt domboken 1654) och flyr till Norge, där han stannar i 17 år. Jöns får frilejd till rättegången och rätten finner att Jöns efter betalning till brorsfamiljen har förlikts med dessa. Jöns och Karins barn, se nedan, vill åt den del i Svineberg som länsmannen Håkan Månsson Werner köpt av sina styvbarn, Nils Botolfssons barn Bengt, Daniel och Annika (dessa sistnämnda är kusiner till Jönsbarnen i Spelnäs) då Jönsbarnen anses vara rätta bördsmän, detta enligt domboken 1666 och 1668.
C1. Bryngel Jönsson. Bonde i Spelnäs och Svineberg. I mtl (Spelnäs) 1659-61, 1669-79, i mtl (Svineberg) 1666-67. I domboken bl.a 1663, 1664.
C2. Per Jönsson. Bonde i Brårud, Sunne (S). i domboken bl.a 1663, 1664.
C3. Bonde Jönsson. Bonde i Spelnäs. I mtl 1662-72. I domboken bl.a 1662, 1663, 1664.
C4. Abbelona Jönsdotter. I domboken bl.a 1664.
C5. Ingiel Jönsdotter. Gift med Per Ivarsson, denne bonde i Spelnäs. I domboken bl.a 1664.
C6. Nils Jönsson. Bonde i Spelnäs. I mtl 1673-1707. i domboken bl.a 1664.
D. Abbelona Olofsdotter. Död före eller under 1665 enligt domboken 1665. Gift 1:a ggn med Nils Botolfsson, andra ggn med Håkan Månsson Werner, denne senare omgift med Ellika Bengtsdotter Ullberg. Nils Botolfsson, från Askerud, finns där i mtl 1639, i Svineberg i mtl 1640-54, därefter änkan 1655-56, from 1657 Håkan Månsson Werner.
D1. Erik Nilsson Bergenhem. Nämns i domboken 1667, där det framgår att styvfadern Håkan Månsson Werner begär frejdebevis för Erik, som 1666 rest till Stockholm för att lära till skräddare. Nämnden intygar att Erik är son till länsmannen Nils Botolfsson och hans hustru Abbelona Olofsdotter.
D2. Bengt Nilsson Bergenhem. Död före eller under 1665, enligt domboken 1665. Nämnd i domboken 1664-65, 1668.
D3. Daniel Nilsson Bergenhem. Nämnd 1663 i mtl i Svineberg, då som mönsterskrivare. Nämnd 1668 i domboken, där Daniel 1666 sägs vara länsman i Älvdalen.
D4. Annika Nilsdotter Bergenhem. Nämnd bl.a 1668 i domboken. Gift med militären Kristoffer Lorentz i Persby, Sunne (S). Denne senare omgift med Märta Roman.
Jag vill att den intresserade uppmärksammar bl.a:
1/ Jordbytet mellan Bengt i Svineberg och Nils i Askerud, senare finns ju Nils i Svineberg och Bengt i Askerud.
2/ Namnlikheter och yrkeslikheter, exempelvis Bengt, Abbelona på namnfronten, skräddare på yrkesfronten.
3/ Det faktum att hustrun till Nils Botolfsson nämns Abbelona eller Abbelona Olofsdotter (i domboken) och aldrig något annat.
4/ Det faktum att Nils Botolfssons barn sägs vara kusiner till Jöns Jönssons och Karin Olofsdotters barn i Spelnäs.
5/ Det faktum att Bengt Olofsson i Askerud förekommer som målsman till Nils Botolfssons barn.
6/ Den starka kopplingen till Svineberg för barnen till Nils Botolfsson och för andra personer, såsom släktingarna Jönsbarnen, som anses vara rätta bördsmän till jorden efter Nilsbarnens föräldrar, då barnen gör sig fria från jorden.
Anmärk mer än gärna om någon tycker att oklarheter eller felaktigheter förekommer.
Mvh Marcus.
1123
« skrivet: 2000-08-16, 11:52 »
Botolf finns i Askerud, Sunne (S) enligt olika längder 1609, 1610, 1613, 1616, 1619, 1620, 1621. Han verkar som nämndeman 1623 och 1627 i Fryksdals härad. Botolf förekommer i Askerud 1628, 1629 enligt mtl, han nämns i domboken 1629, då som bosatt i Askerud.
En Botolf nämns 1610 i Byn, Ekshärad (S), detta enligt Ingvar Dahls webbsida, se denna. Därmed tycker jag att det låter en aning konstigt att Botolf sägs bo både i Byn, Ekshärad och Askerud, Sunne, kanske någon har en bra förklaring?
Jon i Berg, Ekshärad nämns 1540, detta enligt Dahls webbsida. Min fråga är om Berg och Berga, se Peters inlägg ovan, är samma plats? Om så är fallet kanske denne Jon kan vara en tänkbar fader till Botolf, men detta är enbart en spekulation från min sida. Samt undrar jag var uppgiften om att Botolf är född c:a 1550 i Berga kommer ifrån, är det måhända från (Fredrik?) Fryxell?
Men jag tycker att 1550 låter orimligt tidigt, utan att veta något om Botolfs ungefärliga ålder vid någon tidpunkt, så låter 1570-talet (eller något sådant) bättre som födelsetid, detta säges utan några belägg alls. Därmed skulle eventuellt Jon vara farfader/morfader, detta spekulativt.
Jag vill påpeka att i de av Gunnar Almqvist utgivna böckerna som berör Fryksdalen&dombok under 1600-talet och första halvan av 1700-talet finns det ingenting som varken bekräftar eller dementerar uppgiften om att Nils Botolfssons moder skall ha varit Anna Eriksdotter (Elfdalia). Jag vet att uppgiften finns i Edestam, men man kan ju fråga sig vilken den mest primära källan är. Kanske uppgiften kan få stöd av domboksnotiser från Älvsdals härad eller något annat härad, kanske är denna/dessa notis/notiser just primärkällan?
Utan att ha någon kunskap om var de olika uppgifterna om släktens tidiga medlemmar kommer ifrån, så tycker jag att om det visar sig att de flesta går tillbaka till just en källa, låt oss säga Fryxell (i värsta fall Fernow!) så vore det i så fall på tiden att börja undersöka och kontrollera uppgifterna, och sedan eventuellt korrigera och komplettera.
Jag anser fortfarande att hustrun till Nils Botolfsson var Abbelona Olofsdotter, dotter till Olof i Svineberg, Sunne (S), se ovan. Källan för detta påstående är Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700 (G. Almqvist).
Samt instämmer jag i vad Peter skriver ovan om det egna ansvaret för källkritik.
Markusnamnet i Dalby (S), kan det kanske ha sitt ursprung i Likenäs i samma socken?
1124
« skrivet: 2000-08-12, 12:47 »
Hej Elisabeth och Bo!
Tack för uppgifterna.
Jag undrar litet om Håkan Rudenius bakgrund, hustru och ättlingar.
Hustrun är det Kristina (Torstensdotter) Falk, dotter till länsmannen i Kils härad (S) Torsten Nilsson Falk?
Samt undrar jag hur Anna Maria Lenngrens koppling till Håkan ser ut, person för person. (Eventuellt kanske AML borde få en egen katalog och finns det någon som känner sig insatt i hennes anor så har i alla fall inte jag något emot att en sådan skapas).
Elisabeth har förmodligen rätt att prästsläkten jag är ute efter är Rudenius/Rudén, men eventuellt skulle man kunna tänka sig att det annars skulle kunna vara prästsläkten Falk.
Sen vill jag påpeka att nr 52 och 53 ovan finns bland Nils Ferlins anor, om jag inte misstar mig.
Mvh Marcus.
1125
« skrivet: 2000-08-11, 21:31 »
För några år sedan lånade jag en bok på Stockholms Stadsbibliotek. Boken handlade, om jag minns rätt,om en dalsländsk/värmländsk prästsläkt med förgreningar. Ledsamt nog kommer jag varken ihåg författaren eller titeln på boken, ej heller namnet på prästsläkten. Jag har vid några tillfällen sökt litet efter boken, men ej hittat den. Nu undrar jag om någon hört eller sett, kanske tom bläddrat i denna bok, där jag har för mig att det framgår att både WPB och Wilhelm Stenhammar härstammar just från denna prästsläkt.
Mvh Marcus.
1126
« skrivet: 2000-08-11, 21:27 »
För några år sedan lånade jag en bok på Stockholms Stadsbibliotek. Boken handlade, om jag minns rätt,om en dalsländsk/värmländsk prästsläkt med förgreningar. Ledsamt nog kommer jag varken ihåg författaren eller titeln på boken, ej heller namnet på prästsläkten. Jag har vid några tillfällen sökt litet efter boken, men ej hittat den. Nu undrar jag om någon hört eller sett, kanske tom bläddrat i denna bok, där jag har för mig att det framgår att både WPB och Wilhelm Stenhammar härstammar just från denna prästsläkt.
Mvh Marcus.
1127
« skrivet: 2000-08-09, 11:41 »
Anor till WPB sökes.
1128
« skrivet: 2000-08-09, 11:39 »
Anor sökes.
1129
« skrivet: 2000-08-09, 09:59 »
Ortnamnet Täby ser man här och där, men vad betyder det?
1130
« skrivet: 2000-08-09, 09:53 »
Tack för klargörandet. Då kan man ju undra vilken Anna Lindh de menade, ty detta framgick inte i boken, ej heller vid ett samtal med en av de ansvariga för boken.
1131
« skrivet: 2000-08-09, 09:47 »
Hej Richard, du har möjligtvis inte mer information om Skraggarna längre tillbaka i tiden, då med utgångspunkt från Simon Simonsson Skragge, murmästaren?
Samt undrar jag om du har barnen till Daniel Simonsson Skragge.
Mvh Marcus.
1132
« skrivet: 2000-07-31, 02:07 »
Enligt Anders Edestams böcker om Karlstads stift skall Theodorus Laurentii, kyrkoherde i By församling i Värmland tom 1672, vara född runt 1606 i Mariestad.
T L är tydligen gift omkring 1631 med Anna Eriksdotter Falk, från By i Värmland. T L är död 1676.
Om jag minns rätt skall T L enligt Edestam vara son till Lars Månsson i Mariestad, denne borgare (borgmästare?) där.
Vet någon mer om de ovannämnda personerna och deras anknytning till Mariestad?
Mvh Marcus.
1133
« skrivet: 2000-07-31, 01:12 »
Nolsjötorp skall givetvis vara Nordsjötorp.
Marcus
1134
« skrivet: 2000-07-26, 19:01 »
Söker mer information om Karin Svensdotter. Karin vigde sig den 29 september 1719 i Nedre Ullerud socken med Daniel Gabrielsson Falk, från Frykerud socken. Jag tror att Karin var från Nolsjötorp, men är ej helt riktigt säker. Hur som helst verkar det finnas en Sven Eriksson med hustru Elin Nilsdotter där, förmodligen Karins föräldrar. De sistnämnda var vigda 24 juni 1694 i Nedre Ullerud, han från Nolsjötorp, hon från Forsnäs. Om Karin är dotter till dessa är hon född i Nolsjötorp den 25 augusti 1696.
Mvh Marcus
1135
« skrivet: 2000-07-14, 19:24 »
I vilken församling (och län) bodde man i 1947 om de tre första siffrorna bland de fyra sista i personnumret är:
1/ 034
2/ 194
3/ 019
?
Mvh Marcus.
1136
« skrivet: 2000-07-12, 19:41 »
Jag söker uppgifter om personerna nedan.
ANDERS NILSSON. Född enligt husförhörslängder i Segerstad (S) 1766. Och enligt vigselnotis i Grums sägs Anders vara från Lökene i Grums. Anders var gift 29 februari 1794 i Grums med KAJSA ERIKSDOTTER. Denna född 1761 enligt husförhörslängder i Segerstad och enligt vigselnotis i Grums var hon från Lång i Grums.
Dottern STINA ANDERSDOTTER föds i Lilla Abbortan i Segerstad 28 juni 1803.
Mvh Marcus.
1137
« skrivet: 2000-07-12, 19:34 »
Korrigering och komplement till antavla ovan.
1 Daniel Svensson, född 22 april 1833 i Segerstad (S).
***I***
2 Sven Danielsson, född 28 december 1792 i Västra Kärra, Segerstad (S).
Gift 1 januari 1825 i Segerstad (S) med
3 Stina Andersdotter, född 28 juni 1803 i Lilla Abbortan, Segerstad (S).
***II***
4 Daniel Danielsson, född 29 juli 1758 i Årtan, Segerstad (S).
Gift 1 november 1789 i Segerstad (S) med
5 Britta Svensdotter, född 22 juli 1762 i Västra Kärra, Segerstad (S).
6 Anders Nilsson. Född 1766. Från Grums (S), enligt hfl i Segerstad. Enligt vigselnotis i Grums (S) sägs Anders vara från Lökene, Grums (S).
Gift 29 februari 1794 i Grums (S) med
7 Kajsa Eriksdotter. Född 1761. Från Grums (S), enligt hfl i Segerstad. Enligt vigselnotis i Grums (S) sägs Kajsa vara från Lång, Grums (S).
***III***
8 Daniel Eriksson, född 1724. Bonde i Årtan, Segerstad (S).
Gift med
9 Margareta Danielsdotter.
10 Sven Andersson, född 1720. Bonde i Västra Kärra, Segerstad (S).
Gift med
11 Maria Olofsdotter.
***IV***
18 Daniel Stensson (se Eyvind Johnsons antavla).
19 Annika Persdotter (se Eyvind Johnsons antavla).
1138
« skrivet: 2000-07-12, 19:23 »
Namnet Yrväder förekommer i Sunne socken i slutet av 1600-talet och i början av 1700-talet. Det verkar som om namnet är koncentrerat till gården Gjutaregården i samma socken.
Den förste med namnet är Nils Persson Yrväder, denne är son till Per Olofsson och Kerstin Jonsdotter, dessa är bosatta i Gjutaregården liksom Nils. Denne Yrväder är fader till Lars Nilsson Yrväder och förmodligen även fader till Erik Nilsson Yrväder och Anders Yrväder.
I domboksnotiser i början av 1700-talet sägs Lars vara räknekarl, Erik soldat.
Namnet låter som ett soldatnamn, men jag har inte funnit något som säger att de övriga (Erik borträknad)är soldater någonstans.
Jag undrar om någon sett namnet någon annanstans, samt om det förekommer hos soldater eller liknande. Samt kanske någon kan berätta om det var vanligt att bönder tog ett efternamn/släktnamn utan anledning, men som sagt var så låter det som ett soldatnamn eller dylikt.
Mvh Marcus.
1139
« skrivet: 2000-07-11, 18:50 »
Inlägget kanske inte helt passar in under rubriken, men jag lägger det här ändå.
I Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700, av Gunnar Almqvist kan man i registret se tre notiser om Västindien. Dessa är:
1655 överlåter Daniel Andersson hemmanet Lekvattnet till en fogde. Tillsammans med andra finnar tänker Daniel resa till Västindien.
1656 fastar Erik Persson i Södra Åmberg på en 1/3 ib., med undantag av den del som tillhör Eriks broder Nils Persson, som rest till Indien.
1669 framgår det att finnen Bengt Henrikssons i Rattsjöberg söner Jöns och Henrik fått 10 riksdaler var i arv efter fadern och rest till Guinea (Västindien).
Kommentarer:: 1656: Indien, med största sannolikhet Västindien. 1669: Guinea i Västafrika?
Funderingar: Hur får man tag i mer information om
1/ 1600-tals emigration till Amerika, Afrika?
2/ Nils Persson och resan han gjorde? Går det att få reda på fartygets namn och destination? Finns passagerarlistor bevarade?
Mvh Marcus.
1140
« skrivet: 2000-07-08, 19:40 »
I antavlor kan man ibland se att någon soldat deltagit/dött i något slag/krig. Är detta uppgifter som är hämtade från domböckerna eller finns det militära längder att läsa ur?
1141
« skrivet: 2000-07-08, 19:31 »
Tack Kaj för de intressanta uppgifterna. Då var nedbrännandet av gårdarna, beskrivet ovan, en del av det nordiska sjuårskriget.
Ett liknande fall finns beskrivet i Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700 av Gunnar Almqvist där det verkar som om fiender från Norge skövlat gårdar i Fryksdalen 1676 och 1677 enligt tingsprotokoll 1678 15-18/3 (se nr 20).
Var även detta en del av en större konflikt mellan svenskar och danskar/norrmän?
Mvh Marcus.
1142
« skrivet: 2000-07-07, 12:41 »
Finns det någon som kan berätta varför fiender (norrmän?) bränner gårdar i Fryksdalen (säkert på andra platser också) 1565?
Mvh Marcus.
1143
« skrivet: 2000-06-21, 20:01 »
Hej Hans, tack för sidtips (intressant sida) och informationen ovan. Jag har ändå några (fler) frågor. Var det vanligt att postbonden samtidigt även var gästgivare (exempelvis år 1641, se Värmladssidan under Rötter, Ingvar Dahls sida där, gå in och välj mtl 1641, samt någon socken)? Hur länge var en bonde postbonde, dvs när skedde bytet? Mvh Marcus.
1144
« skrivet: 2000-06-21, 15:32 »
I Fryksdals härad i Värmland förekommer också namnet, men då under 1600 talet, se Gunnar Almqvists domboksavskrifter 1602-1700.
1145
« skrivet: 2000-06-20, 11:37 »
Jag är medveten om att detta inte är något yrke, men kan någon ge information vad en postbonde gjorde (eller inte gjorde).
1146
« skrivet: 2000-06-20, 11:23 »
Gunnar, tack för uppgifterna.
För Norra Råda har jag endast tillgång till mtluppgifter anno 1610 och 1641 (se Ingvar Dahl under Värmlandsrötter, dock skall man vara en aning kritisk till mtl 1641, ty det förekommer felaktigheter/misstolkningar, i alla fall i Sunne, men det behöver ju inte vara Dahls fel utan det kan ju vara den primäre mtlskrivarens fel), dvs definitift ingen heltäckande bild, så jag borde kanske inte ställa mig kritisk till uppgifterna ovan. Men om Bengt Jonsson finns i V. Skymnäs 1641 så tycker jag att en generation är i minsta laget mellan denne Bengt och Lars (1540), det vore mer rimligt med två generationer. Jag har varit i kontakt med Ullgren i ett annat fall och man kan få uppfattningen att denne har en förkärlek till få generationer per tidsera, men givetvis kan ju uppgifterna stämma ändå.
Du har möjligtvis inte tillgång till de övriga brödernas (och syskonens) namn? Mvh Marcus.
1147
« skrivet: 2000-06-16, 20:06 »
Hej Gunnel Nilsson!
Jag undrar om du har mer information om Måns Jönsson (ev. Jonsson) i Dalen?
1148
« skrivet: 2000-06-14, 13:22 »
Söker anor till en Håkan Torbjörnsson i Gjutaregården, Sunne s:n. Denne skall ha en broder Per Torbjörnsson i V. Skymnäs, Norra Råda s:n, detta enligt en domboksnotis anno 1692. I mtl 1641 (se Ingvar Dahl, under länkar i Värmlandsrötter) finns i V. Skymnäs bl. a. Per Larsson, Håkan Larsson, Nils Larsson och Torbjörn Larsson. Jag undrar om dessa Larssöner är bröder och om de är det vad deras förfäder kan heta, samt undrar jag om V. Skymnäs tidigare historia. Detta då jag tror att Torbjörn Larsson mycket väl kan vara fader till Per och Håkan Torbjörnssöner.
1149
« skrivet: 2000-06-09, 12:33 »
Olle, nej jag är inte säker, så jag bör nog vid nästa besök på RA försöka tyda skriften litet bättre, då jag nu har erhållit tips vad som bör stå, kanske det går lättare att tyda. Samt kan jag undersöka ÄL II 1613 för Värmlands del och se om du har rätt, vilket du säkerligen har.
Carl, det låter rimligt att det rör sig om sexmän, men då är min fundering om det per socken fanns sex män som var sexmän? Detta vore ju tämligen logiskt.
1150
« skrivet: 2000-06-08, 01:25 »
I ett mtlregister för Värmland 1606 (mikrorulle+läsapparat på RA, rullen hade beteckningen CD3143) står det något om nämnden i Fryksdalen (eller snarare sagt, jag tror att det står nämnden, men det kan mycket väl stå något annat, samma sak gäller länsmannen). Där framgår det att Fryksdals härad har fyra socknar, under Sunne s:n nämns sex personer plus länsmannen(?), i de tre övriga socknarna (Fryksände, Ämtervik och Lysvik) ser det ut att vara sex personer per socken. M a o sammanlagt 24 nämndemän(?) och en länsman(?). Mina funderingar är (minst) två till antalet.
1. Brukar det inte vanligtvis vara 12 nämndemän samtidigt per härad, om så är fallet i Fryksdalen år 1606, vad är då de ovannämnda personerna för några i så fall?
2. Efter varje man nämnd i listan (förutom för hela Ämtervik och en person i Lysvik) finns figurer (symboler) alla olika, dock påminner en del om varandra. Varför förekommer dessa symboler och vad står de för? (Totalt 18 symboler).
1151
« skrivet: 2000-05-25, 23:17 »
Hej Cliff!
I know nothing, som Manuel i Fawlty Towers hade uttryck det. Tyvärr. Mvh Marcus.
1152
« skrivet: 2000-05-16, 21:17 »
Bo! Kommer inte den utlovade antavlan snart?
1153
« skrivet: 2000-05-15, 19:37 »
En Britta Gustafsdotter föds i Ribbenäs 9 november 1743 av Gustaf Olofsson och Ingeborg Persdotter, de sistnämnda verkar vara sammanvigda 28 december 1733, Gustaf dräng från Ribbenäs och Ingeborg piga från By.
En Nils Jönsson föds i Kolaretorp (ett torp under Rottneros, men det finns ett även ett torp under Gylleby med samma namn) 9 november 1741 av Jöns Nilsson och Stina Andersdotter. Ett par med samma namn (men då i och för sig Christina Andersdotter) har barn som är födda i Rottnerostorp 1737, 1739, 1744, 1746 och 1748, så det är förmodligen samma par.
Uppgifterna av mig lämnade ovan är hämtade ur Linnaruds Födda, Vigda och Döda i Sunne församling, delarna 1669-1736 och 1737-58.
1154
« skrivet: 2000-05-11, 21:38 »
Det nedannämnda enligt Lenin av Stefan Lindgren och Lenin´s childhood av Isaac Deutscher.
1 Vladimir Uljanov (Lenin), född 10 april 1870 i Simbirsk (vid Volga).
***1***
2 Ilja Nikolajevitj Uljanov, levde mellan 1831 och 1886, skolinspektör.
3 Marija Aleksandrovna Blank.
***2***
4 Nikolaj Vasiljevitj Uljanov, född 1765, skräddare i Astrachan, livegen med köpte sig fri 1791 och arbetade av skulden till 1808, då han upptogs i borgarståndet i Astrachen.
5 Anna Alexsejevna Smirnov, 25 år yngre än sin make, slavinna, frigiven 1825, hon var kalmuck eller kirgis.
6 Aleksandr Dmitrievitj Blank, polisläkare i S:t Petersburg, senare godsägare i Kukusjkino utanför Kazan.
7 NN Grosschopf.
***3***
12 en kristnad jude från Ukraina.
14 Johan Grosschopf, tysk köpman.
Gift 1793 i S:t Petersburg med
15 Anna Beata Öhrstedt.
***4***
30 Carl Fredrik Öhrstedt, född 1741 i Uppsala, guldsmed i S:t Petersburg.
***5***
60 en handskmakare
1155
« skrivet: 2000-05-11, 00:14 »
Nu har jag tillgång till material jag erhöll för några år sedan av en släktforskare bosatt i Sunne (S). Vill du komma i kontakt med honom, kan jag ge dig namnet på denne i ett till dig skickat email. Hur som helst så menar denna släktforskare att Jöback har en linje in i Fryksdalen som jag presentarar nu:
1 Peter Jöback.
***1***
3 Monica Lind-Jöback.
***2***
7 Ally Helin Lind.
***3***
14 Per Anders Helin, född 1891.
***4***
28 Per Andersson Helin, född 1845, byggmästare, verksam i V. Ämtervik (S).
***5***
56 Anders Persson, född 1819.
***6***
112 Per Jansson, född 12 december 1779 i Ulfsby, Sunne (S), flyttar senare till V. Ämtervik (S).
Gift med
113 Maria Hjerpe.
***7***
224 Jan Persson, född 21 maj 1754 i Rådomstorp, Sunne (S), flyttar senare till Ulfsby, Sunne (S), senare till Myra, Östanås, Sunne (S), sockenskräddare, död 3 april 1833.
Gift 2 oktober 1789 med
225 Ingeborg Olofsdotter, född 21 mars 1757 i Ulfsby, Sunne (S).
***8***
448 Per Andersson, född 16 juni 1717 i Gårdsjö, Sunne (S), flyttar senare till Rådomstorp, död 5 januari 1772.
Gift 8 juni 1746 med
449 Marit Jönsdotter, född 26 december 1716 i N. Såneby, Sunne (S).
450 Olof Johansson, född 26 oktober 1721 i Ulfsby, Sunne (S).
Gift 26 december 1749 med
451 Ingeborg Håkansdotter, född 4 februari 1731 i Ulfsby, Sunne (S).
***9***
896 Anders Persson, från Gårdsjö, Sunne (S).
Gift 27 december 1705 med
897 Karin Olofsdotter, född 27 mars 1681 i Gårdsjö, Sunne (S).
898 Jöns Jönsson, från Askerud, Sunne (S). Flyttar till Ivarsbjörke, Sunne (S), senare till N. Såneby, Sunne (S), slutligen till By, Sunne (S).
Gift 13 oktober 1710 med
899 Karin Larsdotter, från Ivarsbjörke, Sunne (S).
900 Johan Eriksson, från Ulfsby, Sunne (S).
Gift 1 februari 1717 med
901 Anna Persdotter, från Ed, Sunne (S).
902 Håkan Knutsson, från Ulfsby, Sunne (S).
Gift med
903 Marit Bengtsdotter.
***10***
1792 Per Olofsson, bosatt i Gårdsjö, Sunne (S).
1794 Olof Persson, från Gårdsjö, Sunne (S).
Gift 21 juni 1674 med
1795 Malin Bengtsdotter, från Mellby, Sunne (S).
1796 Jöns Jönsson, från By, Sunne (S).
Gift 23 juni 1672 med
1797 Malin Toresdotter, från Askerud, Sunne (S).
1798 Lars Persson, från By, Sunne (S).
Gift 4 november 1684 med
1799 Karin Björnsdotter, från Ivarsbjörke, Sunne (S).
1800 Erik Persson, från Ulfsby, Sunne (S).
Gift med
1801 Karin, från Östmansby, Ö. Ämtervik (S).
***11***
3588 Per Andersson, från Gårdsjö, se FSAA(1).
3590 Bengt Björnsson, från Mellby, Sunne (S), se FSAA(1).
Gift med
3591 Dordi Svensdotter, från Bäck, Sunne (S), se FSAA(1).
3592 Jöns Nilsson, från By, Sunne (S), se FSAA(1).
Gift med
3593 Marit Persdotter, från Ivarsbjörke, Sunne (S).
3594 Tore Olofsson, från Långerud, Fryksände (S), se FSAA(1).
Gift med
3595 Karin Larsdotter, från Askerud, Sunne (S), se FSAA(1).
3596 Per Björnsson, från By, förmodligen gift med Karin Olofsdotter från Gunnarsby, Sunne (S).
3598 Björn Håkansson, bosatt i Ivarsbjörke, Sunne (S), se FSAA(1).
Gift med
3599 Karin Olofsdotter, från Ivarsbjörke, Sunne (S), se FSAA(1).
KÄLLOR:
* Släktforskaren i Sunne.
* FSAA(1) = 24 Famous Swedish Americans and their Ancestors, Sveriges Släktforskarförbund.
* Arne Linnaruds Födda, Vigda och Döda I Sunne Församling, flera delar.
* Gunnar Almqvists Sammandrag av Fryksdals härads domböcker, flera delar.
* Olika längder, typ mtl, då i andra hand.
De personer som förekommer i Ivarsbjörke, se Anbytarforum, övriga släkter, Bratt.
3593 Marit Persdotter torde vara dotter till Per Olofsson, denne nämnd 1631-50 i Ivarsbjörke, denne torde vara son till Olof Ivarsson som förekommer i Ivarsbjörke bl. a. 1609 och 1610.
3599 Karin Olofsdotter torde vara dotter till Olof Larsson, denne nämnd 1631-47 i Ivarsbjörke, denne torde vara gift med en dotter till Per Ivarssons, sistnämnda förekommer bl. a. i Ivarsbjörke 1610, 1613, 1618, samt i mtl 1626-34.
Min mfmmmf var nämndemannen (häradsdomaren) och riksdagsmannen Jan Jansson, född 1789, denne var bror till Per Jansson, född 1779, se ovan. Enl. Sunnesläktforskaren (uppgiftslämnaren av Jöbacks koppling till Fryksdalen) kan Jan Jansson och dennes dotter Britta (min mfmmm) ha fungerat delvis som mallar för riksdagsmannen och dennes dotter i Selma Lagerlöfs Jerusalem, men det är väl en annan historia och säkert finns det flera som gör anspråk på att ha förfäder som fungerat som mall för just denne riksdagsman.
1156
« skrivet: 2000-05-06, 23:29 »
Sven Delblanc skall enligt Bra Böckers Lexikon 1974 vara född 1931, samt lantbrukarson från Vagnshärad. Enligt 129 Svenskar, utgiven av Bra Böcker, med text av Karl Anders Adrup, skall farfadern vara tysk (dock sägs efternamnet vara franskt från början), farmodern dansk, mormodern norska. Jag antar att morfadern var bosatt i Värmland, ty i boken sägs modern vara värmländska. Enligt samma bok skall Sven vara född i Swan River, Manitoba, detta pga att fadern utvandrade till Kanada, då denne följde en tidig grön våg och blev lantarbetare.
Frågan jag ställer är givetvis om någon har information om Delblancs svenska anor, om nu sådana förekommer.
1157
« skrivet: 2000-05-04, 00:25 »
I Svenska Antavlor nr 6 1987, antavla nr 111 av Elisabeth Thorsell ges samma föräldrar till Nils Persson som ovan, dvs Per Bondesson och Marit Olofsdotter, inga platser nämns, ej heller årtal, förutom att Marit levde 1727. Det vore på sin plats att medforskaren ovan ger sin kommentar till fallet Marit, samt anger källorna som använts.
1158
« skrivet: 2000-05-03, 18:38 »
Joanna!
Enligt Sunneboken, av Arvid Noreen, utgiven 1996 av Sunne Hembygdsförening verkar det som om Olof Olsson är född 1783 3/8 i N. Arneby, Sunne. Hustrun uppges vara född 1793 7/7 1793 i N. Borgeby, Sunne. I Arne Linnaruds Födda, Vigda och Döda i Sunne församling 1775-1793 sägs Olof vara son till Olof Persson och Karin Olofsdotter, dessa enligt samma bok är vigda 1776 26/12, båda ogifta sedan tidigare och båda från N. Arneby, Sunne.
1159
« skrivet: 2000-05-01, 12:25 »
Delade Nobels litteraturpriset 1974 med Eyvind Johnson. Anorna till denna kanske någon har?
1160
« skrivet: 2000-05-01, 12:21 »
Karlfeldt död 8/4 1931. Karlfeldt var född Eriksson 20/7 1864 i Karlbo by, Folkärna. Har någon anorna till denne nobelpristagare.
1161
« skrivet: 2000-04-30, 13:03 »
I Halvar Nilssons De värmländska medeltidsbreven s. 170-171 kan man se i behandlandet av ett brev utfärdat 1509 (17/4 eller 14/8 i Ekeberg, Närke) att Peder Nilsson på Höglunda i Nor socken och Ivar Nilsson på Rottneros i Sunne socken överlåter för 500 mark örtugar Stockholmsmynt till Anders Persson på Ekeberg och dennes hustru Birgitta Månsdotter (Natt och Dag) gods som de ärvt efter sin kusin Ivar Jönsson (det står morbror, men torde vara kusin, ty Ivar Jönsson var son till Jöns Ivarsson, bror till Margit Ivarsdotter, denna gift med Nils Bratt). Godsen verkar ligga i Mellansverige (bl.a Svansholmen). I Nilssons kommentar till brevet kan man läsa om ett fastebrev utfärdat 1531 (27/11) på tinget i Glanshammar socken i Närke. I brevet framgår det att Peder Ivarsson och Sven Pedersson med sina syskons samtycke för 180 mark örtugar säljer till Ebba (svärdotter till Birgitta Månsdotter) några gods som de och deras syskon har haft som arvegods. Nilsson menar att då godsen ligger i samma områden i bägge breven och då det förekommer namnlikheter borde Sven Pedersson respektive Peder Ivarsson vara söner till Peder Nilsson respektive Ivar Nilsson. De två sistnämnda skall enligt brevet utfärdat 1509 vara samborna (tvillingar).
Kanske kan ytterligare information om dessa förmodade kusiner leda till att frågor får svar inom Brattforskningen.
1162
« skrivet: 2000-04-29, 17:52 »
En antavla till Skifs finns i Svenska Antavlor, nr 8, 1988 (Sveriges Släktforskarförbund).
Nr 54 i denna antavla sägs vara Olof Persson, född 1818 i Rämmen (S), död där 1870, torpare i Liljmanstorp och Liljendal, Rämmen (S). (Olof gift 1841 i Rämmen (S) med Stina Katarina Karlsson Bork, född 1822 i Rämmen (S), död där 1912.
Fadern nr 108 i denna antavla sägs vara Per Jonsson, född 1781 i Lysvik (S), död 1860 i Rämmen (S), bosatt i Tallåsen, Rämmen (S).
Min fundering är om någon kommit längre med Per Jonssons anor.
Samt undrar jag över nr 100 t.o.m. 103 i samma antavla, dessa är:
100 Johan Stefansson, född 1760 i Östmark (S), död där 1833, torpare i Lillskogshöjden, Östmark (S). Gift i Östmark (S) med
101 Anna Nilsdotter, född 1762 i Östmark (S), död där 182(9).
102 Nils Jansson Mellmark, född 177(4), död 1844, torpare i Lillskogshöjden, Östmark (S). Gift i Östmark (S) med
103 Ingeborg Nilsdotter, född 177(6), död 1805 i Östmark (S).
1163
« skrivet: 2000-04-26, 18:37 »
DNA finns i cellkärnan men även i mitokondrien. Det DNA som finns i mitokondrien nedärvs uteslutande på mödernet, därmed är det möjligt att fastställa ett mor-barn släktskap, genom jämförelse mellan de olika personernas (exempelvis Louis och Marie-Antoinette) mitokondrie-DNA. Men det är också möjligt att fastställa ett far-son släktskap, genom att jämföra DNA i de respektives y-kromosomer, ty arvsmassan där ärvs från far till son. Detta om jag förstått rätt, men kanske någon som är insatt kan ge sin bild.
1164
« skrivet: 2000-04-25, 19:03 »
Hej Monica, du verkar ha erhållit uppgifterna från en annan släktforskare, uppgifter utan källhänvisningar. Jag antar att om du hade vetat vigseldatumet för Erik NS och Ellika PD hade du skrivit ned detta, så var inte fallet och därmed kanske man kan dra slutsatsen att den numera avlidna släktforskaren letade efter vigselnotisen i Lysviks kyrkoböcker, men fann inget. Utan denna gjorde han/hon antagandet att Ellika var född i Lysvik och på så sätt fick han fram resultat som jag anser inte överensstämmer med det verkliga förloppet, då enligt de kyrkoböcker som faktiskt behandlar vigseln mellan paret och Ellikas ursprung. Så mitt råd till dig är att sudda och skriv nytt. (Brasklapp: Men man kan ju aldrig vara helt säker.)
1165
« skrivet: 2000-04-25, 18:42 »
Monica du har rätt angående Christina, född 8/9 1768 i Åsegård, Lysvik av Erik NS och Ellika PD, jag missade perioden födda 1766-92 i boken beskriven ovan (boken är uppdelad i perioder). Men Ingeborg ED hittar jag inte, men Linnarud kanske har missat henne?
1166
« skrivet: 2000-04-24, 22:45 »
Hej Monica H!
Varifrån härrör uppgifterna som du har, angående Erik NS och Ellika PD?
Enligt Arne Linnaruds Födda, Vigda och Döda i Sunne församling 1737-58 finns en notis om att en dräng Erik Nilsson, från Åsegård i Lysvik viger sig 4/11 1750 med pigan Ellika Persdotter, från Torsby i Sunne. I Arne Linnaruds Födda, Vigda och Döda i Lysvik församling 1692-1793 framgår det att en Erik Nilsson och Ellika Persdotter i Åsegård i Lysvik har följande barn:
Nils, född 3/3 1751 i Åsegård; Per, född 20/1 1753 ibm; Olof, född 24/9 1755 ibm; Maria, född 2/6 1758 ibm; Erik, född 23/9 1760 ibm; Valborg, född 13/4 1763 ibm; Sven, född 30/12 1765.
Det verkar ju vara samma par i vigselnotis och i födelsenotiser, detta då inga andra notiser i ovannämnda böcker passar in. Men du kanske har någon information som kan förändra bilden?
1167
« skrivet: 2000-04-22, 08:00 »
I går kunde man på SVT´s text-TV se på den förnämliga sidan 502 att Annika är en lågtysk smeknamnsform av Anna. Namnets betydelse enligt sidan skall vara nåd eller den nåderika.
1168
« skrivet: 2000-04-21, 18:02 »
Staffan Bengtsson!
Du får gärna skriva mer utförligt när det gäller Stenmarks koppling till Värmland och Tage Erlander.
Mvh Marcus.
1169
« skrivet: 2000-04-21, 17:50 »
Söker anor och komplement till nedan:
1 Daniel Svensson, född 22 april 1833 i Segerstad (S).
***I***
2 Sven Danielsson, född 28 december 1792 i Västra Kärra, Segerstad (S).
Gift 1 januari 1825 i Segerstad (S) med
3 Stina Andersdotter, född 27 december 1802 i Segerstad (S).
***II***
4 Daniel Danielsson, född 29 juli 1758 i Årtan, Segerstad (S).
Gift 1 november 1789 i Segerstad (S) med
5 Britta Svensdotter, född 22 juli 1762 i Västra Kärra, Segerstad (S).
6 Anders Forssell, född 27 september 1778 i Solberg, Segerstad (S).
Gift 24 oktober 1802 i Segerstad med
7 Maria Eriksdotter, född 28 mars 1784 i Gjuterud, Segerstad (S).
***III***
8 Daniel Eriksson, född 1724. Bonde i Årtan, Segerstad (S).
Gift med
9 Margareta Danielsdotter.
10 Sven Andersson, född 1720. Bonde i Västra Kärra, Segerstad (S).
Gift med
11 Maria Olofsdotter.
12 Anders Forssell, född 1748 i Forshälla (O), död 3 april 1808 i Segerstad (S).
Gift 9 oktober 1777 i Segerstad (S) med
13 Stina Svensdotter, född 24 november 1758 i Solberg, Segerstad (S).
14 Erik Olofsson, född 1755.
Gift med
15 Lena Gudmundsdotter, född 1759.
1170
« skrivet: 2000-04-20, 13:19 »
Jag har för mig att Jöbacks mormor har rötter i Fryksdalen, bl. a. Sunne, detta enligt en släktforskare jag var i kontakt med för några år sedan. Dock har jag inte kontrollerat påståendet och idag har jag inget material med mig som kan ge mer kött på bena, men taget ur minnet tror jag att mormodern eller någon anfader till denna bär namnet Helin (ev. Hedin) och att denna linje går in i Fryksdalen. Jag har även för mig att denne släktforskare berättade att även mormodern NN Helin-Lind, eller dylikt, var sångare (sångerska).
1171
« skrivet: 2000-04-19, 15:09 »
Hej Bo!
Jag känner till en Daniel Danielsson, född 29 juli 1758 i Årtan, Segerstad (S). Denne var son till Daniel Eriksson och Margareta Danielsdotter. Daniel Eriksson var född 1724. Daniel Danielsson gifte sig 1 november 1789 i Segerstad med Britta Svensdotter, denna från Västra Kärra, Segerstad (S). Om Daniel Danielsson och Jonas Danielsson var bröder vet jag inget om, men du får gärna meddela mig om de verkar vara det.
Mvh Marcus.
1172
« skrivet: 2000-04-19, 11:56 »
Anor till Anders Fryxell (1795-1881) sökes.
1173
« skrivet: 2000-04-18, 15:08 »
Hej Gunnar!
Jag är nyfiken på om det är du eller ngn annan som är uppgiftslämnare angående probandens anmoder Annika Stensdotter, född 24/7 1754 i Segerstad (S). Dopvittnen sägs bl. a vara Daniel Eriksson och en hustru Margareta.
Jag härstammar från en Daniel Eriksson, f. 1724, bosatt med familj i Årtan, Segerstad (S), hustrun till Daniel är Margareta Danielsdotter.
Min första fundering är om dessa personer är de samma? Om de är de samma är då Annika Stensdotters fader Sten Danielsson och Margareta Danielsdotter syskon?
Mvh Marcus.
1174
« skrivet: 2000-04-18, 13:10 »
Har agent Scully svenska rötter?
1175
« skrivet: 2000-04-17, 12:59 »
Det finns förmodligen inte många antavlor, om ens någon, där trälar finns med och kanske borde de därför inte få en egen rubrik, då ämnet ligger litet brevid genealogin. Men jag är nyfiken på om det finns litteratur eller uppsatser/avhandlingar som behandlar ämnet i fråga. Kanhända har någon Rötteranvändare något intressant att förtälja om trälarna.
1176
« skrivet: 2000-04-13, 20:26 »
Jag undrar över två personer som under 1600-talet finns i Arnstorp, Sunne s:n, Fryksdals härad, Värmland, dessa är Lars Dunder och Mickel Dunder, den sistnämnda förekommer i Arnstorp 1694-98, den förstnämnda förekommer på samma ställe i början av 1690 talet och är med stor sannolikhet identisk med Lars Mickelsson, son till Mickel Larsson (i mtl 1626-63, Arnstorp). Mickel Larsson var en av de allra första finnarna som slog ned sig i Fryksdalen, han lär ha varit född 1592. Jag antar att det eventuellt förekommer ett släktskap mellan Mickel Dunder och Lars Mickelsson. Min undran är om Dunder i detta fall är ett släktnamn, om så är fallet finns det andra finnar som har detta namn? Om så är fallet var finns dessa, finns de måhända också i Värmland?
1177
« skrivet: 2000-04-10, 21:58 »
Jag härstammar från en syster till Ellika och har annorlunda åsikter angående förfäderna. Det nedanför är hämtat ur Gunnar Almqvists domboksutdrag för Fryksdals härad, Arne Linnaruds Födda, vigda, döda i Sunne församling (flera delar), m.m.
1. Ellika Persdotter, född 7/11 1726 i Torsby, Sunne.
Generation I
2. Per Svensson, född 1689 enl. hfl, från Torsby Sunne, g. 24/6 1717 m.
3. Elin Bengtsdotter, född 1693 enl, hfl, från Svineberg, Sunne.
Generation II
4. Sven Bondesson, född c:a 1662, från Tonerud, Sunne, kyrkvärd och sexman, g. 19/6 1692 m.
5. Kerstin Persdotter, född c:a 1664, från Torsby, Sunne.
6. Bengt Pålsson, från Svineberg, Sunne, g. 24/6 1683 m.
7. Britta Persdotter, från By, Sunne.
Generation III
8. Bonde Månsson, i mtl S. Forsnäs, Sunne 1661-69, i mtl Tonerud, Sunne 1670-95.
9. (?) Kerstin
10. Per Persson, född c:a 1620, från Torsby, Sunne.
12. Pål Bengtsson, född c:a 1628, från Skinnaregården, Sunne.
13. NN Håkansdotter, från Svineberg, Sunne.
14. Per Björnsson, från By.
15. (?) Karin Olofsdotter, från Gunnarsby, Sunne.
Generation IV
16. Måns Eriksson, i mtl Rottneros, Sunne 1639-59.
17. NN Bondesdotter, från Rottneros, Sunne.
20. Per Nilsson, från Torsby.
24. Bengt Pålsson, från Skinnaregården, Sunne.
25. (förm.) Sigrid Halvardsdotter, Hälserud, Sunne.
26. Håkan Håkansson, död c:a 1685, från Svineberg, Sunne.
Generation V
32. Erik Larsson, bosatt i Ed, Sunne, dräpt 1626 av sin svåger Jöns Nilsson.
33. Lucia Nilsdotter, från Ed, Sunne.
34. Bonde, nämnd 1609, 1610 i Rottneros, Sunne.
48. Pål, nämnd 1609 i Skinnaregården, Sunne.
50. Halvard Jonsson, nämnd 1602 i Hälserud, Sunne.
52. Håkan, nämnd 1609 i Svineberg, Sunne.
Generation VI
64. Lars Eriksson, ev. från N. Arneby, Sunne.
66. Nils, nämnd 1609 i Ed, Sunne.
Samt är jag nyfiken på var uppgiften om att Mickel Larsson, se förra inlägget, skall vara född 1592 kommer ifrån, jag hoppas att det inte är ett ihopblandande med den Mickel Larsson, bosatt i Arnstorp, Sunne, som säges vara född just 1592.
1178
« skrivet: 2000-04-09, 21:03 »
Jag är medveten om att det inte är mycket kött på benen, men jag gör ett försök ändå. Jag söker information om en Helena Olsdotter, som i husförhörslängden för Sunne socken (Värmland) sägs vara född 1776 i Norge. Hon gifter sig med en Erik Nilsson, denne från Tjustersby, Sunne s:n, när och var denna vigsel sker är för mig obekant. De är bosatta i Tjustersby. Jag har svårt att tänka mig att någon har information om Helena, men kanske någon har stött på ett liknande fall och kan berätta hur de gick tillväga, gärna då ett Värmland-Norge-fall. (Erik är född 5/9 sept. 1778 och paret får bl. a Karin, född 24/10 1813, både fadern och dottern födda i Sunne.)
1179
« skrivet: 2000-04-08, 12:59 »
Daniel Gabrielsson Falk var f. c:a 1699 och dog någon gång under åren 1753-57, denne var med hustru och barn bosatt i Skog, Frykerud (S). Daniel var son till Gabriel Erici Falk och Katarina (ibland kallad Karin) Danielsdotter Skragge, de sistnämnda skall enl. Karlstads Stifts Herdaminnen (eller dylikt) vara vigda i Nedre Ullerud (S) den 14/8 1691.
Mina funderingar är om de verkligen var vigda i Nedre Ullerud, ty jag kan inte hitta notisen, men har eventuellt letat på fel plats, samt undrar jag om någon vet något om Katarina Skragges anor. Enl. en släktforskare i Norge skulle hon eventuellt vara dotter till en Daniel Simonsson Skragge d. 1669, som i sin tur är son till Simon Simonsson Skragge, denne murmästare, men det ovannämnda behöver inte vara de korrekta anorna.
1180
« skrivet: 2000-04-05, 00:26 »
Lena syftar nog på deportationen av israeler under den assyriska dominansen i området, detta runt år 721 fvt. Det finns tydligen ett uttryck som hör samman med denna deportation, uttrycket i fråga är the ten lost tribes, ty det verkar som om de som fördes i exil inte lyckades bevara sin identitet. Observera att det ovannämnda gäller det s k Nordriket.
1181
« skrivet: 2000-04-04, 21:26 »
Hundar prata mat bläddrar i Svensk Ordbok (1986) och tror sig finna stöd för användandet av denna(/denne/dessa). Exempel ur ovannämnd bok:
denne är min enfödde son
han frågade NN om ON visste något, men denne hade inte fått besked än
I och för sig kan man tänka sig att den enfödde sonen är tämligen nyfödd och inte erhållit något namn ännu, och i det andra exemplet kan man tänka sig användandet av denne passar in, då för att särskilja NN och ON på ett tydligt sätt.
Sture Allén var vetenskaplig ledare i boktillkomsten, så jag tror, måhända i min enfald, att denne backar upp mig, i alla fall en aning.
Den stora mängden av information, om anor till IBA (denna är väl fortfarande GD för RRV), jag erhållit från Meg är jag mycket tacksam för, så denna vill jag skicka en hälsning, och givetvis de övriga. Samt har jag för mig att Lekvattnet som plats stämmer mycket väl överens med det jag redan hört om platser förknippade med IBA.
1182
« skrivet: 2000-04-01, 19:36 »
Hört att denna skall ha värmländska rötter. Vad hon hette som ogift är för mig obekant. Är det måhända någon som sett någon värmländsk ana?
1183
« skrivet: 2000-03-31, 23:58 »
Karin (Katarina) Elisabet Andersdotter var född 7 februari 1839 i Segerstad utanför äktenskapet, dvs såsom oäkta, i födelseboken uppges ingen fader. Hon gifter sig 22 september 1861 med Daniel Svensson, från Segerstad. Hon benämns ibland som Karin Elisabet, ibland som Katarina Elisabet, men ibland kallas hon bara Betty. Modern var Kajsa Larsdotter och denna var från Ed socken (S), född där 5 juli 1813 i Ås, Ed. Modern flyttade från Ed runt 1836, bosatt mellan 1837-37 i Nya Prästbol, Segerstad. Mellan 1838-42 var hon bosatt på samma ställe, men hon var bland de försvarslösa. Dottern kallas Andersdotter, men efter det att en oäkta son till Kajsa fötts, om jag minns rätt. Sonen Carl Andersson var född omkring 1850 i Segerstad och fadern uppges i födelseboken vara en Anders Lennartsson, om jag minns rätt. Denne Anders verkar vara på tok för ung för att vara fader till Karin Elisabet, detta återigen om jag minns rätt. Som synes finns det tre lösningar på vem som är fadern:
1) Hon är verkligen dotter till Anders Lennartsson.
2) Hon är dotter till en Anders, men ej Anders Lennartsson, fader till Carl.
3) Hennes fader bär inte förnamnet Anders och hennes patronymikon härrör från halvbroderns fader (eller någon annan, dock ej från morfadern som heter Lars Larsson).
Söker alltså efter den okända fadern.
1184
« skrivet: 2000-03-31, 14:55 »
Fryksdal, borde ju ha ngt med Fryksdals härad att göra. I det häradet finns socknarna Fryksände, Lysvik, Gräsmark (utbrytet från Sunne), Sunne, Västra Ämtervik samt Östra Ämtervik. Om Erik Larsson är född omk. 1780 borde han finnas med i husförhörslängderna i socknarna ovan och kanske man därifrån kan dra ngn/nga slutsats/er, men först bör man ju givetvis gå igenom alla födelseböcker för socknarna ovan, då för året 1779, men gärna börja nga år innan, samt sluta nga år efter, då det kan tänka sig att uppgiften på något sätt blivit felaktig. Enl. Arne Linnaruds böcker om Födda, vigda och Döda i Sunne 1775-1793 finns följande Erik LS, då födda 1779:
1) Erik, f. 6/8 i Skäggeberg av Lars Andersson och Sara Eriksdtr.
2) Erik, f. 13/8 i Lövåsen av Lars Danielsson och Kerstin Elofsdtr.
3) Erik, f. 24/9 i Torsby av Lars Eriksson och Ellika Jansdtr.
I Arne Linnaruds böcker om Födda, vigda, döda i Lysvik 1692-1793 finns ingen Erik LS född 1779.
Men återigen, gå gärna igenom födelseböcker i Fryksdals härad, men +/- nga år och jämför med hfl, m.m.
Lövåsen i Sunne är för övrigt ett hemman, som togs upp av invandrade finnar, så ett litet hett tips kan kanske vara den Erik som är född där.
Mvh Marcus.
1185
« skrivet: 2000-03-30, 13:57 »
I Arne Linnaruds böcker om födda, vigda och döda i Sunne (Värmland) kan man i delen som behandlar perioden 1669-1721, se att Annika är ett relativt vanligt namn. Av alla de flickor som är födda mellan 1680-92 (585 st.) så döps 2.2 % till Annika, lika många till Anna. Under perioden 1707-21 (649 st.) får 2.8 % namnet Annika, samt 3.7 % namnet Anna. I andra delen av serien, den bok som berör perioden 1721-36 (fortfarande Linnarud) ser man att mellan 1721-36 (799 st.) får 5,0 % av flickorna namnet Annika. Jag har anor i Sunne, samt har jag anmödrar med förnamnet Annika och min uppfattning är att det förekommer väl bland bönderna där med eller utan finskt påbrå, alltså anser jag att namnet inte har någon stark koppling just bara till de med finsk bakgrund, utan det verkar vara ett helt vanligt namn, helt enkelt. I första delen av serien finns tabeller även för perioden 1740-60, gjord från början av någon Peter Olausson, vid Göteborgs Universitet. Tabellerna täcker flickors förnamn under perioden ovan i Värmland och Västergötland bl.a. Totalt sett 879 namnbelägg i Värmland och 481 namnbelägg i Västergötland. I Värmland heter 4.5 % av flickorna Annika, i Västergötland 7.1 %.
1186
« skrivet: 2000-03-29, 19:24 »
Söker information om personen i fråga samt dennes förfäder. Lars Eriksson skall vara född i Närke 1712 enl. en dödbok i Lilla Rytterne s:n, Västmanland (U), se denna kategori. Lars föräldrar skall vara Erik Månsson, fiskare även han, och Britta Andersdotter. Lars skall tydligen gifta sig 1736 med Katarina Larsdotter. De hamnar innan, vid eller efter giftermålet i Västmanland, där två av barnen (födda 1754 och 1756) föds i Lilla Rytterne s:n. Två av sönerna Erik (f. 19/3 1739. förm. i Västmanland) och Lars (f. 4/1 1754 i Lilla Rytterne) hamnar i Sunne s:n i Värmland där Erik blir länsman och Lars vice länsman. Båda tar efternamnet Westholm, se även kategorin om Sunne.
1187
« skrivet: 2000-03-29, 19:02 »
Följande har framkommit sedan senaste inlägget:
- Erik Westholm, skall enl. Sunneboken av Arvid Noreen vara född 19/3 1739 i Västmanland.
- Den förmodade brodern, Lars Westholm, född Larsson är född 4/1 1754 vid Tidön av fiskaren Lars Eriksson och Katarina Larsdotter.
- Då hfl saknas under perioden 1742-74 (om jag minns rätt) för Lilla Rytterne är det svårt att komma vidare den vägen, men dödboken innehåller mycket information. Fadern Lars Eriksson dör 3/5 1756 vid Tidö hamngård (eller dylikt), han nämns vara fiskare samt född 1712 i Närke, föräldrarna skall enl. dödboken vara Erik Månsson, även han fiskare och Britta Andersdotter. Hustrun uppges vara Katarina Larsdotter och de skall ha gift sig 1736. Dödboken säger att paret fick 7 barn, om min uttydning är korrekt, se vidare under efterlysning, Närke.
1188
« skrivet: 2000-03-26, 15:31 »
Intresserad av anorna till G. F.
1189
« skrivet: 2000-03-26, 15:27 »
Intresserad av anorna till E. T.
1190
« skrivet: 2000-03-25, 00:37 »
Namnet Bård eller Baard verkar förekomma i Norge under medeltiden. Intresserad av att veta mera om namnet i fråga.
1191
« skrivet: 2000-03-23, 02:07 »
I skriften Tjärne-Jonsbol Hemman, Ransäters församling utgiven av hembygdsföreningen i Ransäter nämns en kyrkvaktare Erik Larsson. Denne skall ha varit bosatt i/på Kärnheden (Tjärne, Ransäter s:n) samt dött 1916. Fadern sägs vara Lars Larsson, kyrkvaktare även denne, innan denna sysselsättning skall Lars ha varit soldat. Sonen Erik Larsson, beskriven ovan, sägs vara morfar till Anna Lindh och jag antar att de syftar på nuvarande utrikesminister. Slutligen undrar jag om någon har rotat i Lindhs anor inklusive de eventuella Ransätersanorna.
1192
« skrivet: 2000-03-18, 11:53 »
Intresserad av vad en sådan gjorde. Ordet förekommer i en hfl för Ransäter (S) i slutet av 1700- talet, början av 1800-talet om jag minns rätt.
1193
« skrivet: 2000-02-21, 00:12 »
Jag håller med om att huvudtemat (den om vaggan och då en vagga) i debatten inte är helt nödvändig, men det som ofta knytes till debatten är ju tolkningar av skilda företeelser kopplade till litteratur som behandlar historia eller till arkeologiska fynd m.m. Tolkningarna som tillsammans i slutändan resulterar i något som sedan presenteras och upphöjes av någon skola.
Är det t. ex. berättigat att bli litet upprörd eller konfunderad när man läser om den svenska historien av Herman Lindqvist? Vad som åsyftas är bl.a det som är beskrivet i dennes första bok (i serien) Från islossning till kungarike i kapitlet som handlar om svenskar i österled, där skriver Lindqvist om en lejonstaty i Aten, där någon eller några ristat in runor (läs klottrat), (se s. 180) klottrarna är enl. författaren vikingar från Roslagen. Nu är det möjligt att detta framgår vid studier av ristningen eller är det ett antagande? Om det är det sistnämnda, vad grundar man detta antagande på? I samma kapitel (se s. 174) tar författaren upp de arabiska källorna om svenskar i österled (eg. om ruserna, dvs de förmodade svenskarna). Lindqvist skriver om hur någon arabisk historiker beskriver hur en rus begravning gick till och enl. Lindqvist gick begravningen till precis som hemma i Uppland. Är detta något som tydligen framgår i just denna arabiska källa eller av arkeologiska studier av begravningsseder i Uppland och att dessa i så fall skiljer sig från övriga delar av landet, eller är det ett nytt antagande och vad är det som stöder detta antagandet? Detta om Lindqvist.
Är nyfiken på vad andra menar ligger bakom eller hur man skall tolka följande citat:
1) 'Svear äga konung taga, så ock vräka', hämtat ur Rättslösabalken, Äldre Västgötalagen. Med svear är det svenskar som avses, är det mälardalingar eller upplänningar som avses, eller kanske några andra för den delen? Om det är mälardalingarna, är det då ett tecken på att de släppts in i gemenskapen med Västra och Östra Götaland eller vice versa?
2) Rus = Roslagen !/? ? Enl. Nestorskrönikan, om jag förstått rätt, så framgår det att rus inte är liktydigt med svear, då rus(er) sägs vara varjager, liksom svear, anglianer, normanner och goter. En annan fråga är varför anglianer och normanner nämns i detta samband, varjager sägs ju ofta enbart ha med Skandinavien att göra. Anglianer borde ha med England att göra, eller? Normanner, är det normander eller norrmän som avses? Det finns tydligen de som menar att friserna förmodligen är de som avses, stämmer det med Nestors beskrivning ovan, men vart tog då danerna i vägen?
3) Birka, göternas stad, Adam av Bremen(?)
?
Jag undrar även om någon läst Gudaträd och Västgötska Skottkungar - Sveriges bysantiska arv- av Leon Rhodin, Verner Lindblom och Kerold Klang? Jag tycker att vissa av de många synpunkter/tolkningar som lyfts fram i boken är relativt spännande och ger ibland tillfredsställande svar på frågor likande de ovan. Finns det några synpunkter på boken, som för övrigt helt accepterar Jordanes syn om nära släktskap mellan goter och folk i Skandinavien (läs göterna)
1194
« skrivet: 2000-02-16, 23:22 »
Att ämnet inte har en direkt koppling till genealogi är sant, men indirekt skulle man kunna tänka sig att det finns en länk, då ämnet relaterar till vår historia. Rubriken var meningen att vara förlegad och litet naiv, då den förmodligen kan vara provocerande av olika skäl och när vissa personer blir uppretade så kan det tänkas att det hela resulterar i att de fattar tangentbordet smått ilskna och börjar argumentera/motargumentera. Bildandet var givetvis mer komplext än vad som ibland framställs i viss litteratur m.m. Men trots detta anser jag att debatten var och är intressant, då motsättningar och olika uppfattningar mellan olika skolor/läger, framtvingar (förhoppningsvis framtvingar) nya kritiska granskningar och att nya teorier prövas. Jag är övertygad (måhända i min enfald) att historien långt ifrån är färdigskriven.
1195
« skrivet: 2000-02-15, 22:47 »
Jag undrar var den spännande (och ibland oseriösa?) debatten om rikets vagga tog vägen. Det verkar som om debatten mellan mälardalisterna och neogöticisterna ebbat ut, eller fortlever den?
1196
« skrivet: 2000-02-15, 22:28 »
Jag undrar om ngn/nga studerat anorna till författaren Erik Beckman (bortgången 1995). Denne skall vara född 23/4 1935 i Vänersborg och son till prosten Teodor Beckman och Vera Gawell, den sistnämnda gymnastikdirektör. Erik är för övrigt far till Eva Beckman, programledare för Centrum.
1197
« skrivet: 2000-01-23, 01:22 »
För att späda på den redan osäkra forskningen om släkten Bratt och dess ursprung kan intresserade göra ett besök på: http://home.sol.no/~nermo/slekt/persons.html Sök på Bratt och från fogden Nils Bratt kan anor följas långt tillbaka, genom en anmoder kan ätten enl. sidan knyta an till Inge Bårdsson, den norska regenten. Dock får man anta att ett kritiskt sinnelag inte har varit högprioriterat hos den/de ansvariga, samt förekommer mycket material hämtat från Gunnar Norlins rön om släkten, då vid och efter fogden, uppgifter som jag anser vara värdelösa då de ibland inte verkar vila på någon grund alls.
1198
« skrivet: 1999-12-12, 00:31 »
Sven har arvejord i S. Borgeby (Sunne) enl. dombok 1746 vårting 94. Ev. den som är döpt 14/1 1683 i S. Borgeby och ev. son till Jon Nilsson och Kerstin Halvardsdotter, dessa vigda 12/6 1681, han från S. Borgeby hon från Askersby (Sunne). Men det förekommer en annan Jon Nilsson i S. Borgeby ungefär samtidigt så det är svårt att veta vem av dessa som är fadern till Sven, om någon av dem är det.
1. Margareta Olofsdotter, Mårbacka.
2. Olof Matsson, Västegård (Ö. Ä)
3. Lisbet Eriksdotter, Mårbacka
4. Mats Elofsson, Västegård
5. Ingeborg Olofsdotter
6. Erik Jonsson, Mårbacka, styvmor till Lisbet var en Sigrid Bengtsdotter.
8. Elof Olofsson, Västegård
9. Karin Matsdotter
12. Jon Jönsson, g.1 m. Karin Eriksdotter, g. 2 m. Marit Bryntesdotter. Karin har jord i Mårbacka och syskonen är Sven ES i Mörkerud (Sunne), Anna ED i N. Arneby (Sunne), Ingrid ED i Kvarntorp (Ö.Ä). Andra hustrun Marit har med Jon sonen Brynte Jonsson, far till Olof Morell, en förfader till Selma Lagerlöf.
13. Karin Eriksdotter, se 12.
24. Jöns Nilsson, hustrun har jord i Ås, förmodligen N. Ås (Ö.Ä)
1199
« skrivet: 1999-12-04, 18:56 »
Enligt Register till kyrkböcker från Dalsland, Vårvik, Sturefors 1988 så gifter sig Kerstin Olofsdotter från Revet med Erik Svensson, från Mossviken, den 28/12 1761. Revet nämns första gångnen i registret 1758, därmed är det omöjligt att enbart utifrån registret ta ut tänkbara föräldrar till Kerstin, under förutsättning att man inte använder sig av patronymikonet, vilket vore väldigt arbetsamt då det är/var ett vanligt patronymikon.
Samma resonemang för Krokforsen.
Om föräldrarna till Kerstin gift sig i Vårvik, måste de ha bott på ställen med andra namn, därmed undrar jag om det finns ställen i Vårvik som kan sättas i samband med Revet och
Krokfors(en).
1200
« skrivet: 1999-12-02, 21:23 »
Jag undrar vad bolbyn till Krokforsen heter, detsamma även för Revet. När bryter dessa sig ur bolbyarna?
1201
« skrivet: 1999-11-22, 23:39 »
Jag undrar när den första bonden dyker upp i antavlan för kungen, eller dyker sådana aldrig upp? Är det större sannolikhet att sådana finns bland de franska anorna (Bernadotte-Clary) än i de svenska anorna, då m.a.p. den första bondeanan. Om kungen har svenska bondeanor, i vilket landskap förekommer då de första i och under vilken tid lever de?
1202
« skrivet: 1999-11-17, 00:41 »
Björn!
Det existerar fler republiker än den du nämner, men som monarkist var det väl ett naturligt val, att nämna den mest vulgära republiken. Systemen i Tyskland, Finland, m. fl. anses av många vara föredömliga, dessa kan du inte påstå vara dyra i drift, på ett sådant sätt att monarki vore att preferera och i slutändan det enda tänkbara. Att enbart, som kritik mot republikivrare, använda en stackars sorlig figur och dennes eventuella potentiella möjligheter att i framtiden verka som monark, som huvudargument, då detta tydligen, enligt utsago i förra inlägget, inte vore tillfredsställande, är tämligen smaklöst då det knappast är ett tänkbart realistiskt framtidsscenario, dessutom om det vore det för närvarande enda argument att inte bevara monarkin, då bör nog monarkister söka efter fler argument och definitivt byta huvudargument. Angående det låga valdeltagandet och dess eventuella negativa inflytande på valresultatet, vore det underligt om det endbart vore vid monarkval som karaktären hos segraren var av sådan sort att den var svår att acceptera av väsentliga skäl, det förekommer faktiskt vanliga val, med lågt valdeltagande och det borde i så fall redan ha inträffat att det förekommer personer, som inte under några omständigheter, av grundläggande skäl inte borde få plats i regering och riksdag, så är knappast fallet. Som gudsförnekare och människa vore det spännande att få höra vad jag och andra (det står ju alla) redan sagt, samt vad försynen har att säga beträffande monarkin, men det sistnämnda kan utelämnas ty jag har för mig att jag, vid ett tillfälle vid Kungliga Slottet, hört soldater inför konungen, högstämmigt i kör, utropat Gud bevare konungen. Samt är jag nyfiken på vad monarkister har för uppfattning om Jean Baptiste Bernadotte och dennes icke kungliga påbrå (?), var det måhända ett brott mot traditionerna, eller var det rätt man på rätt plats, vid rätt tidpunkt?
1203
« skrivet: 1999-11-09, 19:46 »
Intresserad av prästsläkten Falk i största allmänhet, släkten har förgreningar i Dalsland och Värmland.
Det finns en Gabriel Falk i Frykerud (S), denne skall förmodligen vara sonson till kh Ericus Laurentii Falk, detta enligt Edestam. Enligt samme skall Ericus Falks far resp. farfar vara Laurentius Haquini resp. Haqinus Nicolai, nästsistnämnda kh i By (S), sistnämnda kh i Frändefors (P), samt landsprost över Dalsland.
Edestam påstår att Gabriel Falk i Frykerud skall vara g.m. Karin Danielsdotter, vigseln skall ha varit i N. Ullerud (S) 1691, men jag hittar ingen vigselnotis som bekräftar påståendet.
Mina funderingar gäller bl.a Karin Danielsdotter, samt Gabriel Falks förmodade far, förmodad son till Ericus Falk, samt givetvis hustrurna till prästerna ovan.
1204
« skrivet: 1999-11-06, 02:11 »
Hej Marianne!
Tack för e-brevet. Nu förstår jag frågan. Men det är just den frågan som du ställer som så att säga är frågan. Är Brattforsgrenen sprungen ur Höglundagrenen? Om den är sprungen ur Höglundagrenen, är frågan om den är spungen på ett agnatiskt sätter eller ett icke agnatiskt sätt. Om den är sprungen ur Höglundagrenen på ett agnatiskt sätt och detta förhållande kan av någon bevisas, så antar jag att släkten, dvs Brattforsgrenen, då Höglunda grenen på manslinjen är utdöd, kan komma att föras in på Riddarhuset. Men jag vet inte om den som introducerade Höglundagrenen (Per Jönsson år 1625), dvs den adliga släkten, måste vara anfader till Brattforsgrenen eller om det räcker med att det finns ett agnatiskt släktskap mellan grenarna, med en gemensam anfader före eller vid Nils Bratt, fogden, då denne var den första att adlas. Helmer Bratt försöker visa på ett agnatiskt släktskap mellan grenarna på ett sätt, Gunnar Norlin i Släkt och Hävd 1973 på ett annat sätt, även det agnatiskt. Jag i mitt inlägg försöker också visa på ett tänkbart agnatiskt släktskap. Observera att ordet tänkbart kan och förmodligen skall användas i alla fall som har förekommit, förekommer och kommer att förekomma, under förutsättning att det tänkbara släktskapet inte kan bevisas. Det är endast hypoteser, blandningar av fakta och eventuella händelseförlopp. Därmed är det förmodligen upp till var och en att bilda sig en uppfattning, på förhoppningsvis relativt goda grunder. Jag anser att det jag skrev i inlägget är det mest tänkbara, då pusselbitarna för mig faller på plats, men jag kan inte bevisa det, utan endast presentera det som en hypotes. Men personligen tror jag att det med stor sannolikhet kan vara så att det finns ett agnatiskt släktskap mellan grenarna.
Mvh Marcus.
1205
« skrivet: 1999-11-03, 23:36 »
Marianne!
Jag förstår inte riktigt frågan, men jag har för mig att Ingrid är dotter till en Jon Larsson och Anna (Annika) Persdotter Bratt (av Höglunda), sistnämnda dotter till Per Jönsson och Ingeborg Amundsotter. Anders Andersson är den jag kallar (III) ovan. Menar du att de bägge grenarna har utgått från ett par, då AAB-IEJ? Mina kunskaper om Brattarna i senare tid är skrala och all information jag har om dessa är från samma källor du nämner. Observera att det jag har att komma med endast är en hypotes. Men förklara gärna vad du menar, så att jag begriper problemet, så skall jag om jag kan och vågar dra några personliga slutsatser, men som sagt var är mina kunskaper om de personer du nämner inte är alltför ingående. MVH MB
1206
« skrivet: 1999-11-03, 01:12 »
Observera att det som följer enbart är en hypotes, fakta har blandats med tänkbara händelseförlopp.
Först några frågor. Går inte namnet Bratt och dess ursprung hos Brattforsgrenen att förklara genom att anta att namnet är taget efter orten Brattfors, eller att namnet inte gått från generation till generation agnatiskt, utan är efter Anders Anderssons hustrus moder Annika Persdotter Bratt? En fråga jag mycket gärna vill ha svar på är var Helmer Bratt fått informationen ifrån att det förekommer en länsman i Fryksdalen vid namn Olof Ivarsson, detta enl. bilaga 2 i ”Meddelande från Brattska släktföreningen, 1966”. Helmer antar att Olof Ivarsson är son till Ivar Nilsson till Rottneros. I samma bilaga nämns andra förmodade barn till Ivar Nilsson, de är Mats Ivarsson, även han länsman i Fryksdalen, Jöns Ivarsson, ägde Gruvön 1562, samt Ingeborg Ivarsdotter, som får en kvarnström av gudfadern Mats Bratt. De tre sistnämnda Ivarsbarnen har jag lätt kunnat spåra. Jöns Ivarsson, nämns som ägare till Gruvön 1562 i Släkt och Hävd, i ett nummer som behandlar den jordägande adeln i Värmland vid denna tidpunkt. Mats Ivarsson såsom länsman i Fryksdalen bekräftas av ”Sammandrag av Fryksdals Härads domböcker 1602-1700”, av Gunnar Almqvist. Enl. utdrag från häradstinget 1690 ht 23 och 1691 syn 3, se s. 467 resp. 480 är Mats Ivarsson länsman i Fryksdalen enl. ett brev från 1546. Ingeborg Ivarsdotter förekommer i ett odaterat (1500?) pergamentsbrev, nr 237 i RA, där det framgår att hon får en kvarnström av gudfadern Mats Bratt i Björka, se även E. Fernows ”Beskrivning öfwer Wärmeland (1773-79)”, s. 298, eller se ”De värmländska medeltidsbreven”, av Halvar Nilsson, s. 163. Men återigen var kan man hitta information om Olof Ivarsson? Var har Helmer fått dessa uppgifter ifrån?
Jag har studerat både Helmer Bratts bok om Brattarna, Christian Bratts bok om de samma, samt Gunnar Norlins artikel i Släkt och Hävd 1973. Man märker skillnader mellan Helmer och Norlin, och då Christian använder sig av Norlins forskningar i sin bok, märker man skillnader även mellan Christians bok och Helmers. Norlin har säkert tillfört nya rön som vilar på stadig grund, men han har även gjort det motsatta, menar jag. För det första kan man ingalunda vara säker på att Mats Bratt till Björke är son till fogden Nils Bratt. Samt verkar Norlin stödja sig på en gammal tradition om att Anders Olsson i Nylöse är sonson till Mats. Men låt oss anta att det finns ett agnatiskt släktskap mellan Höglundagrenen och Brattforsgrenen.
Jag håller med Norlin om att fogden bör vara född runt 1410, samt att han möjligen kan ha varit gift med en NN Matsdotter, om så är fallet kan det verka rimligt att de har en son Mats, men det är bara spekulationer, men ett tänkbart scenario. Att Höglunda kom i släktens ägo mellan 1450 och 1480 och då till Nils Bratt är något som inte får direkt stöd av Halvar Nilssons bok, se ovan. Enl. denna förekommer Höglunda första gången 1472 och då bebor Magnus Håkansson gården. Magnus kan tänkas vara en son till Håkan Tordsson och Margareta Bratt, precis som Norlin hävdar och därmed kan Magnus ha gården i värjo för Nils Nilsson Bratts räkning, jämför med gården Småris. Att Nils Bratt skall heta Stensson, får inget stöd i Halvar Nilssons bok, men med tanke på att han förr i tiden kallades för Svensson och som kan vara en felavläsning för Stensson, samt att det existerar en Steinar Bratt i Norge kan man förmoda att det kan vara sant. Däremot att Nils Bratt har en son som heter Jöns och som skrevs till Höglunda 1470, får absolut inget stöd i Halvars bok, då Höglunda nämns första gången 1472. Dessutom finns ingen Jöns Nilsson i registret till Halvars bok. Varför Nils Nilsson Bratt skall vara född omkring 1458 förstår jag egentligen inte, men Norlin verkar mena att 14 år är en myndig ålder, det kanske var så förr. Om Nils dog 1490 vet jag inte, men en Margareta Ivarsdotter gifter sig före 1491 5/4 enl. Elgenstierna med en Nils Jönsson Posse. Margareta uppges där vara dotter till Ivar Jönsson (vingat svärd, eller rättare sagt liljeörn enl. Jan Liedgren och Halvar Nilsson, dvs två namn på samma ätt, dock nämner Elg. endast vingat svärd). Men om det är en syster till Margit Ivarsdotter eller om det är samma kvinna, vet jag inte, men om man utgår ifrån att det är samma person, så bör ju då Nils Nilsson Bratt dött före det giftermålet, dvs runt 1490. Att Nils Nilsson Bratt har styvsöner Per och Ivar Nilssöner menar jag vara en osanning, detta gäller också i fallet att Margit Ivarsdotter skall ha tidigare varit gift med en Nils Svensson. Det finns inga källhänvisningar till dessa uppgifter hos Norlin och jag ställer mig frågan om inte Norlin antar att Nilssönerna är söner till en Nils Svensson och Margit Ivarsdotter, efter att ha studerat Helmer, se dennes bok s. 48, men Helmer var ju övertygad om att Nils Nilsson och Nils Stensson, som han kallar Svensson, var samma figur. Därmed kanhända använder sig Norlin av två Nils, fastän det i själva verket är en Nils. Jag har letat och letat efter något som avslöjar att en Margit (eller Margareta) Ivarsdotter är gift med en Nils Svensson, men inte funnit något överhuvudtaget. Då Helmer kallar Margit för Margareta kan man tänka sig att Nils Nilsson dör och änkan gifter om sig med Nils Jönsson Posse. Så Helmers olycksaliga sammanblandning (enl. honom är ju Margit faktiskt gift med en Nils Svensson) samt att Margit förmodligen var gift två gånger, samt att Norlin är övertygad om att Nilssönerna Ivar och Per inte kan vara söner till Nils Nilsson Bratt, så drar han slutsatsen att de är styvsöner. Dessa slutsatser är enl. mig, helt uppåt väggarna. Varför är då Norlin övertygad om att Nilssönerna inte är söner till Nils Bratt? Jo enl. Halvar Nilssons bok, s. 170 förekommer bröderna i ett brev, daterat 1509 17/4 eller 14/8 (där Per bor på Höglunda och Ivar på Rottneros), där de nämns som väpnare och samborna bröder, dvs tvillingar, samt att de i en jordaffär frågat hustrur och barn om lov, dvs något av barnen är myndiga, enl. Norlin. Om nu Nils Bratt gifter sig med Margit Ivarsdotter 1480, så menar Norlin att då Nilssönerna har myndiga barn 1509, kan de omöjligen vara söner till Nils Bratt. Om så vore fallet har Norlin med stor sannolikhet rätt, men observera att vigseln mellan Nils och Margit mycket väl kan ha ägt rum (långt) före 1480, ty bröllopet ägde rum i Borgvik, medan brevet är uppvisat på tingat i Tingvalla och då 1480. Observera även att paret i brevet omtalas i tredje person (”på deras hedersdag i Borgvik”), därmed kan man mycket väl tänka sig att själva vigseln äger rum före 1480. Morgongåvan enl. brevet var Gruvön, denna ägs 1562 av Jöns Ivarsson, dvs Ivar Nilssons son, detta borde ju betyda att Gruvön är efter Jöns farmor. Observera också att Norlins hävdande att det finns två Per Nilssöner, då två halvbröder och på samma ort (Höglunda) och då samtidigt, får inget stöd överhuvudtaget i brev och register i Halvar Nilssons bok, snarare tvärtom. M.a.o. borde Nilssönerna Per och Ivar med största sannolikhet vara söner till Nils Nilsson Bratt och ingen annan.
Enl. Norlin (s. 329) är det samma Mats i Björka som nämns i brev från 1500 (?, osäker datering) och 1507, samt i jordeböcker mellan 1540 och 1550. I jordeböckerna 1540 nämns en ”frälsiss mathn”, vad mathn står för är för mig obekant, men ev. står det för man, mantal, Mats. Jag är mycket tveksam till att det är samma Mats, ty år 1550 borde han vara mycket gammal, så gammal att man inte förekommer i sådana längder, om man ens lever vid en så hög ålder. Jag är näst intill övertygad om att det inte är samma person, av följande anledningar:
1/ Enl. Norlin är Mats Bratt f. ca 1460, dvs han är mellan 80 och 90 år när han enl. Norlin förekommer i längder mellan 1540 och 1550. Högst orimligt.
2/ Enl. domboksutdragen för Fryksdals härad, del tre (1726-40), av Almqvist (se s. 113, 1726 ht 115) är hemmanet Ivarsbjörke uppkallat efter herr Ivar Nilsson, denne skall enl. utdraget, som citerar ett gammalt pergamentsbrev, ha tillbytt sig Björka av en Olof Björnsson mot gårdar i Hammarön, Olof hade köpt Björka av en Mats Bratt. Detta uppkallande rimmar dåligt med att Mats återköpt Björka av Ivar Nilsson, observera att hemmanet inte kallas för Ivarsbjörke förrän långt senare, även på 1600-talet förekommer till stor del bara benämningen Björke (Björka).
3/ Med tanke på att i Helmers meddelande från 1966, bilaga 2, förekommer söner till Ivar Nilsson, då bl.a. Mats och Olof och då dessa uppges vara länsmän i Fryksdalen är det mer troligt att det är Ivars son Mats som förekommer på Björka mellan 1540 och 1550.
4/ Då Norlin använder sig av en skattebonde, en sådan finns i Björka 1551, då vid namn Olof, borde man se vilka namn som förekommer i Björka efter denna tid, samt studera hemmanets historia efter 1551, då jorden bör ha gått i arv till barn, som brukar jorden vidare. Detta har inte Norlin gjort. Dock skall man ha klart för sig att bonden Olof (1551) kan vara anfader endast till Brattforsgrenen, endast till bönderna i Ivarsbjörke, till båda, eller till ingen, och då med eller utan Brattar som förfäder. Studerar man hemmanet efter 1551, ser man att 1609 finns där Ivar, Per Larsson, Olof Ivarsson. 1610 finns där Ivar, Erik, Per, Per, Olof. 1613 finns där Per Ivarsson, Per Larsson, Ivar, Erik. 1617 nämns Erik. 1618 finns där Ivar, Per Larsson, Per Ivarsson, Sten. Studerar man domboksutdragen av Almqvist och mantalslängder ser man att utseendet skulle kunna vara (glapp i mtl, ty 1635-38 och 51-52 saknas, men de börjar 1626):
Olof Ivarsson(1609,10)
Ivar OS(1609,10,13,18,26-34),Per OS(31-50)
Nils Ivarsson(39-76) Olof PS(1653-73)
Per Ivarsson(1610,13,18,26-33)
Olof PS(34-50),NN Persdotter-Olof Larsson(31-47)
Ivar OS(53-75) [1]
Anders Olofsson [2]
Per Larsson(1609,10,13,18) [3]
Per PS(26-50),Lars PS[4],Margareta PD[7]
Marit PD[5] Lars Larsson [6]
[1]: Har en bror Mats Olofsson.
[2]: Ej bosatt i Björka.
[3]: Har förm. bror Sten Larsson (se 1618), ty en sådan har arvingar i Björka enl. domboksutdraget 1652 vt 25.
[4]: Ev. död före 1626, ty han finns inte med i längderna, denna person är konstruerad, men då Lars Larsson, fänriken har en kusin Marit Perdotter i Björka, kan man anta att fadern hette Lars Persson.
[5]: Har en kusin fänriken Lars Larsson i Björka.
[6]: Har en kusin Marit Persdotter i Björka, som han har lägersmål med, enl. domboksutdrag 1647 ht 2. Han har en syster Marit Larsdotter, som är gift med Elof Eriksson (1639-67), i domboksutdragen framgår det att hennes mor var en Kerstin Jönsdotter. Detta borde styrka att fadern till Marit och Lars förmodligen är från Ivarsbjörke.
[7]: Margareta var g.m Per Knutsson(1626-28), sedan änka och omgift, sonen Knut Persson förekommer(1647-71).
Intressant är även att studera de hemman som i slutet av 1500-talet och i början av 1600-talet bryter sig ur bolbyn Ivarsbjörke. Dessa hemman är Kårrud, Lysvik s:n (upptaget 1582), Strandvik, Lysvik s:n (upptaget 1590), Bäck, Sunne s:n (upptaget 1590), Solberg, Lysvik s:n (upptaget 1600), Lövåsen (nuvarande Bäcken), Lysvik s:n (upptaget 1600). Nedan förekommer liknande beskrivningar, som för Ivarsbjörke ovan, med uppgifter från bl.a. mantalslängder och domboksutdrag, dock utelämnas hemmanet Bäck:
Strandvik:
Anders(nämnd 1609,10 m. son Ivar)
Ivar Andersson(nämnd 10,26-50)
Kårrud:
Måns - Karin (Måns nämnd 1609,10)
Anders MS(26-29),Ivar MS,Mats MS(30-67)
Lövåsen (Bäcken):
Jöns (nämnd bl.a. 1610)
Mats Jönsson, Nils Jönsson
Solberg:
Nils (nämnd bl.a. 1609)
Mats Nilsson (1626-50)
Måns Matsson
I ovannämnda avgärdade hemman, men också i bolbyn förekommer namnen Mats, Anders, Ivar m.fl. namn med relativt stor frekvens. Namnet Ivar förekommer så att man med största sannolikhet, på goda grunder, kan anta att hemmanet ägs av en Ivar i mitten av förra delen av 1500-talet och i slutet av 1500-talet. Så ett tänkbart utseende skulle kunna vara:
Ivar, född ev. c:a 1535-45, med förmodade barnen, födda ev mellan c:a 1565-80:
Per Ivarsson, bosatt i Ivarsbjörke. Olof Ivarsson, bosatt i Ivarsbjörke. Anders (eller ev. hustrun), från Ivarsbjörke, senare bosatt i Strandvik, på Ivarsbjörkes ägor. Måns (eller hustrun Karin), från Ivarsbjörke, senare bosatt i Kårrud, på Ivarsbjörkes ägor.
Fadern Ivar borde förekomma i längder, om sådana existerade, omkring 1560-1590. Därmed är en mycket tänkbar fader till Ivar, den Olof som förekommer som skattebonde 1551. Olof i sin tur, menar jag är med stor sannolikhet den sonen till Ivar Nilsson, som enl. Helmer är länsman i Fryksdalen, jag menar också att Olof då har en bror Mats, denne är bevisligen länsman i Fryksdalen, enl. ett brev från 1546, dvs med stor sannolikhet den Mats i Björke, som förekommer i längder 1540-50. Att denna relation finns anser jag får stöd utav domboksutdragen (Almqvist), där Ivarsbjörkeborna hamnar eller går i tvist, för något som kan sättas i samband med Björke i början av 1500-talet. Exempel på detta är när i den första delen av domboksutdragen (1602-1700, av Gunnar Almqvist, se s. 188, 1655vt62) en Pål Larsson i Långenäs (i Gräsmark s:n, tidigare Sunne s:n) är instämd för åverkan över gränsen mot Bogen (Gunnarskog s:n, Jösse härad, gränsar till Sunne s:n, Fryksdals härad). Pål anser att ett skogsparti tillhör honom och uppvisar ett pergamentsbrev från 1555 (skall med största sannolikhet vara 1515, ty en lagman Torbjörn Ottesson sägs vara brevets uppdiktare och en sådan förekommer, men inte 1555, utan just 1515, då en Torbjörn Ottesson håller ting i Gunnarsby, Sunne s:n, Fryksdals härad, se Halvar Nilsson eller Fernow, detta är min kommentar) där det framgår att Mats Brath för 16 mk örtugar och en fyra lods sked sålt Olof Björnsson skogen Bogen och Tinnieskogen, vilka Pål har köpt av Ivarsbjörkeborna. Detta köp borde ha gjorts någon gång i början av 1600-talet, ty 1629 fastar Pål på en annan skog.
Samma sak tas upp igen i den tredje delen av domboksutdragen för Fryksdals härad (1726-40), där det på s. 113 enl. 1726ht115 framgår att ägarna till Ivarsbjörke instämmer åborna i Treskog (Gunnarskog s:n) att bevisa laga fång av Tinniehöjden, vilken tidigare skall ha tillhört Ivarsbjörke enl. köpebrev som Mattias Bratt utgivit år 1507, då han för 80 mk stockholmsmynt sålt Olof Björnsson sin gård Björka med ödestorpet Ulvsbjörke med flera ödestorp, halva bolbyskogen och halva Tinnieskogen, kvarn och kvarnfors, varpå fasta beviljats år 1555 (skall vara 1515, se tidigare kommentar, detta min kommentar). Enl. fastebrev har Olof Björnsson ingått byte med herr Ivar Nilsson, då han lämnat denne vad han köpt i Björke jämte ett kvarnställe där, som han köpt av Jöns i Spelnäs (en Jöns i Spelnäs finns i en skattebok 1503, min kommentar) för 2 fat järn, varemot Olof erhållit Rud, Lafverberg och Skogen i Hammarön. Eftersom Tinnehöjden el. Tinneskogen, nämnts i köpet och överlåtits till Ivar Nilsson, efter vars namn hemmanet kallas Ivarsbjörke, vill dess ägare nu återfå Tinnehöjden. Fältväbeln Anders Brunmark uppvisar på Treskogs vägnar landstingsrättens i Karlstad dom av år 1634 21/3 angående den åverkan Pål finne i Långenäs gjort på Treskogs ägor.
Utnyttjar man de personer som förekommer i bilaga 2 i Helmers meddelande från 1966, så kan man erhålla ett tänkbart händelseförlopp. Dvs först 1469 då en Karl Bratt på Björka säljer gården till sin syster Margareta och hennes make Håkan Tordsson. Ponera att paret ärvs av brorsonen Mats Nilsson, om man antar att den förmodade sonen Magnus Håkansson, av någon anledning kan räknas bort. Denne Mats bor på gården runt år 1500, men säljer den år 1507 till Olof Björnsson, som redan år 1509 byter bort gården till Ivar Nilsson, en brorson till Mats. 1540-50 besitter sonen Mats Ivarsson gården, samt är denne länsman i Fryksdalen. Brodern Olof Ivarsson, även denne länsman i Fryksdalen, tar över gården 1551 och gården går sedan i arv till den sistnämndas ättlingar. Alltså ett hypotetiskt utseende är:
Nils Bratt, fogden
Mats Nilsson, Nils Nilsson
Ivar NS, Peter NS (Höglundagrenen)
Mats Ivarsson, Olof Ivarsson
Ivar OS, Anders OS (Brattforsgrenen)
Detta är vad som rör sig i mitt huvud, om det har något större sanningsvärde kan inte jag bedöma, men jag hoppas och tror att jag gått fram relativt analytiskt och sakligt. Men observera att det enbart är en hypotes. Dock anser jag att den får stöd av den fragment som finns om hemmanet, bönderna där och släkten Bratt. Jag anser att Gunnar Norlins teorier inte under några omständigheter, får anses som den slutgiltiga lösningen, då jag anser att han är ute och cyklar emellanåt. Den sistnämnda Anders Olofsson menar jag är den som förekommer i Christians bok (se även Norlins artikel i SoH, nr 3, 1973), utseendet där är:
Anders Olofsson i Vallen
Anders Andersson (I) i Nylöse
Anders Andersson (II) g.m. Kerstin Larsdtr Bånge
Anders Andersson (III), Brattfors.
1207
« skrivet: 1999-11-01, 21:38 »
Annsofi!
Jag är fullt medveten om att det bor fler nu i Sverige än för århundraden sedan, samt förstår även jag att vissa orter inte har sitt ursprung i 1500-talet. Om du vet var Biörke, Höglundh, samt Delebäck ligger, dvs i vilken/vilket socken, härad, landskap, får du mer än gärna skriva det i något inlägg, vet du inte var platserna hör hemma, så skriv gärna även det. Platserna jag avser är de du menar förekommer i köpebrevet, daterat 1557. Även mer information om brevet får du gärna ge, då angående den sekundära (eller kanhända även av lägre ordning) källan, under förutsättning att du själv inte har läst originalet. Mvh Marcus.
1208
« skrivet: 1999-10-31, 01:44 »
Hej Lars. Jag kanske var litet otydlig i inlägget ovan. Det är endart en hypotes från min sida att någon kan ha antagit ett släktskap mellan olika personer på samma plats, men vid olika tidpunkter, och då enbart utifrån förnamnen. Så visst kan det vara rimligt att den nu rådande informationen stämmer. Mvh Marcus.
1209
« skrivet: 1999-10-31, 01:32 »
Hej Annsofi. Du får gärna göra förtydliganden, angående socknar, härader (el. dylikt) och landskap för de hemman (el. dylikt) du beskriver. Mvh Marcus.
1210
« skrivet: 1999-10-26, 23:28 »
Enl. en websida av en Kenneth Mossberg, sök på Passagen med sökord Glumserud eller gå till http://user.tninet.se/~jvs207i/minasidor/index.htm , skall Laurentius Laurentii (Lars Larsson) vara son till en Lars Sonesson, denne bonde i Glumserud. Om detta går att belägga, vet jag inte, men det förekommer en Sone Jonsson i Halvar Nilssons De värmländska medeltidsbreven där det framgår i ett brev från 1497 att en Kerstin i Snårstad, Alster s:n med sönerna Gunnar och Anders Sigurdssöner har sålt Glumserud till en Sone Jonsson. Kanhända att detta har fått vissa att anta att det skall finnas en Lars Sonesson i Glumserud och att denne i sin tur skall vara fader till prästen. På andra ställen har jag sett påståenden att Glumserudsläkten skall kunna följas tillbaka ända till tiden då digerdöden härjade, men vad påståendet består av (dvs vilka personer som kan följas tillbaka i tiden) och hur det skall bevisas, vet jag inte. Så ett ev. förhållande kan kanske vara Sone JS - Lars Sonesson - Lars LS (Laurentius Laurentii).
1211
« skrivet: 1999-10-20, 00:57 »
Söker uppgifter om Annika Jonsdotter, f. 5/4 1739, Lindfors bruk, Nyed s:n. Dotter till Jonas Nilsson och Annika Jansdotter. Dottern Annika g.m. Anders Persson, f. 1736 och paret var bosatta i Rämmen s:n, då i Vålberget (Janfallet). Ev. förekommer feltydningar, då uppg. är från litet svårlästa hfl.
-----------------------------------------------------------------------------
Samt undrar jag om någon är insatt i hemmanet Ambjörbyns (Nyed) historia. Enl. Gunnar Almqvists domboksutdrag för Fryksdalen: Sone Gudmundsson i Askersby skall till Lars Larsson i Ambjörbyn (Nyed) betala 5 1/2 rd för jord och lösöre som tillkommer Jakobs hustru Kerstin Larsdotter i Ambjörbyn men som Sones fader Gudmund Olofsson i Ambjörbyn försålt. Askersby är ett hemman i Sunne s:n, Fryksdals härad. Tinget ärendet avhandlades var vårtinget 1663, men Sone förekommer i längder 1632-56 i Askersby. 1610 skall det enl. Ingvar Dahl (se 1610, hjonelag, Värmland, länk under Värmlandsrötter) finnas en Lars i Ambjörbyn. Min fråga är hur släktskapen mellan individerna ovan ser ut.
1212
« skrivet: 1999-10-17, 13:41 »
Tack för informationen Torsten. Då är det måhända författarna till Släktforkarnas årsbok 98 som omedvetet har gett felaktiga uppgifter, som sedan fått större spridning. Borde inte ansvarig för sidan i Rötter kommentera detta, om inte detta redan gjorts, samt borde de ansvariga för årsboken, påpeka detta, då boken förmodligen nått många läsare, trots att det för få av dem gör någon större skillnad.
1213
« skrivet: 1999-10-17, 13:32 »
Hej Peter och John! Tack för intressanta synpunkter. I och för sig har väl Adam av Bremen endast tillgång till andrahandsuppgifter, så de geografiska uppgifterna hos honom kan ju vara felaktiga. Sedan är det måhända för enkelt att anta att fångstkulteren (bl.a i Värmland) är identisk med den samiska. Mvh Marcus.
1214
« skrivet: 1999-10-17, 13:27 »
Hej Peter! Tack för uppgifterna, presenterade i ditt inlägg ovan. Har du (eller någon annan) sett vem/vilka som står som brukare till Berga, Ekshärad 1503, 1540, eller vid andra tidpunkter.
Mvh Marcus.
1215
« skrivet: 1999-10-15, 01:36 »
Ytterligare kommentarer till inläggen ovan. Enl. Värmlandsanor (då enl. Sten, se ovan):
Britta ND, f.1652.
Jon Elofsson, d.1657.
Samme g.1.m. Ingeborg OD, barn: Håkan JS,f.1644.
Samme g.2.m. NN, barn: Nils JS.
Låt de fyra ovanstående raderna vara ett antagande. Britta f. 1652 implicerar att Nils JS f. före/= 1632, detta implicerar att Ingeborg OD d. före/= 1632, detta implicerar att Håkan JS f. före/= 1632, men Håkan enl. antagandet är född 1644. Alltså förekommer felaktigheter.
Förskjuter man Brittas födelse låt oss säga till 1674 (hon är ju gift 1694), så är Nils JS f. före/= 1654, dvs Ingeborg OD, d. före/= 1654. Detta är enbart möjlig om Jon Elofsson är gift bägge ggr, med två med samma namn, ty efter Jons död 1656-58, förekommer änkan Ingeborg OD EFTER dessa år och då i presens i domboksutdragen.
Mao är Jon Elofsson gift EN ggr eller så är han gift två ggr och då med kvinnor med samma namn. Givetvis finns flera möjligheter om man ändrar i antaganden ovan, m.fl.
Enl. Almqvist, del 1700-25, 1703 ht 80: Sal. Ingeborg Olofsdotters i Såneby son- och dotterbarn Nils Nilsson i Holmby och Håkan Toresson i Backa samt Jon Larsson och Hans Elofsson i Tjustersby får tillträda 1/10 av 1/4 i 1/2 N. Såneby, när de tillställt änkan Kerstin Persdotter i Såneby de 4 1/2 rd, för vilka Ingeborgs son Nils Jonsson i Backa pantsatt jorden.
Observera att här har släktskapen förenklats så att mannen till Ingeborgs ättlingarna kallas för ättlingar, ty Nils Nilsson, s.t Ingeborg Jonsdotter, d.t Ingeborg Olofsdotter; Håkan Toresson g.m. Britta Nilsdotter, denna d.t Nils Jonsson, s.t Ingeborg Olofsdotter; Hans Elofsson g.m. Britta Eriksdotter, d.t Karin Jonsdotter, d.t Ingeborg Olofsdotter; Jon Larsson har jag inte utforskat ännu. Ingeborg ODs anknytning till N. Såneby, se mitt förrförra inlägg, personligen tror jag att hon är född där, efter makens död i Backa, tillbaka till Såneby. Jag har under studier av domboksutdragen inte sett någonstans någonting som säger att Jon var gift två ggr och att Håkan JS (länsmannen) och Nils JS (i Backa) skulle vara halvbröder, då snarare tvärtom, dvs de har med absolut allra högsta sannolikhet gemensamma föräldrar.
1216
« skrivet: 1999-10-14, 23:41 »
Bara nga kommentarer till föregående inlägg. Britta Nilsdotter kan rimligen inte vara född 1652, då hon står som moder till barn födda bl.a mellan 1707-16. Om så vore fallet skulle hon vara 64 år gammal vid barnafödelse. En mer trolig tid för Brittas födelse är runt 1670. Måns Ivarsson har bl.a Simon Ivarsson (i Gersbyn) och Björn Ivarsson [Bero Ivari] (i Ulfsby?) som syskon. Simon och Måns har en kusin Olof Olofsson i Bösseviken (upptaget av denne Olof på Östmansby ägor, på moderns lott m.fl, modern hette Sigrid Persdotter. Östmansby och Bössev. i Ö. Ämtervik). Enl. domboksutdrag (G. Almqvist),1687 vt 76, framgår det att Simon Ivarsson och dennes syskon har haft jord i Bävik, det verkar då vara en systerlott, då en Karin Simonsdotter nämns och Ivarsbarnen m.fl nämns som hennes arvingar, kan man antaga att modern var en Simonsdotter fr. Bävik (Ö. Ämtervik), i db 1602 nr 6 nämns en Simon i Bävik i en jordaffär, senare tar dennes son Måns Simonsson över Bävik. Fadern till Ivarsbarnen heter ju Ivar och på flera ställen i första delen av Almqvists serie framgår det att syskonen (Ivarsbarnen) har arvslotter i Östmansby (även Skäggeberg, Sunne), detta gör ju att man ev. kan tänka sig att fader heter Ivar Persson, se ovan. Måns Ivarsson var med största sannolikhet gift med en Håkansdotter, fr. Skäggeberg, förm. dotter till den Håkan som finns där bl.a 1610 (se Ingvar Dahl, hjonelagen 1610 i Värmland, länk under Värmlandsrötter). Alltså ett TÄNKBART utseende:
--------------------------------------------------
1.Karin Månsdotter, Skäggeberg, Sunne, g.m. Nils Jonsson, Backa, Sunne.
2.Måns Ivarsson, bosatt i Skäggeberg, Sunne, g.m.
3.NN Håkansdotter, Skäggeberg, Sunne.
4. Ivar Persson, Östmansby, Ö. Ämtervik
5. NN Simonsdotter, Bävik, Ö. Ämtervik.
6. Håkan, bosatt i Skäggeberg.
10. Simon, bosatt i Bävik. (1610 fanns Måns i Bävik, denne med allra största sannolikhet Simons son)
--------------------------------------------------
Nämnas skall att Jon Elofsson i Backa bör ju givetvis ha en fader vid namn Elof, jag har ingen aning var Jon kom ifrån, men det finns en Elof bl.a 1610 i Spelnäs, Sunne (Elof Persson, fr. Ulfsby, g.m. Börit Jönsdotter, fr. Spelnäs) samt en Elof bl.a 1617 i S. Arneby, Sunne (då riksdagsman, enl. en bok på RA, Sthlm, kommer tyvärr inte ihåg namnet på boken), men en Elof Svensson förekommer i S. Arneby, såsom nm 1621-34 (ngt år även som häradsdomare). En Elof förekommer i S. Arneby 1540 (kanske en mor/far-fader till Elof SS). Dessa två ovannämnda Elofar tänkbara kandidater såsom fader till Jon i Backa, men INGALUNDA behöver någon av dem vara fadern.
1217
« skrivet: 1999-10-08, 00:08 »
Jag hoppas att du Hans är medveten om att du enbart behöver studera domboksutdrag för Fryksdals härad, skrivna av Gunnar Almqvist. Jag har själv intresserat mig för Jon och kan citera domboksutdragen, dvs ur Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700, då 1658 ht 14: Per Larsson i Sörmark och Håkan Larsson i Skymnäs har vid Fryksände skans fasttagit Sigfrid Jakobsson i Arnsjön, vilken dräpt Jon Elofsson i Backa (S), men har på vägen neråt bygden låtit honom slippa undan. De ålägges nu att ånyo ta fast honom eller plikta enligt lag. (S) står för Sunne s:n. I mtl m.m finns en Pål 1609 och 1610, mellan 1628-30 finns en Lars, mellen 1631-56 finns Jon Elofsson med hustru, from 1657 tom 67 endast hustrun Ingeborg Olofsdotter m. barn och mågar sporadiskt förekommande, from 1668 och framåt sonen Nils Jonsson, dvs brodern till länsmannen Håkan JS. Backa är upptaget 1572 (1/3 hemman) på vilka ägor är för mig okänt. Var Jon Elofsson var från början vet jag inte, men hustrun tror jag kan ha varit från N. Såneby och förm. syster till en Per OS i Gjutaregården, samt förm. dotter till en Olof (förm. Larsson, ev. Persson), nämndeman 1621-28 (längden börjar 1621) och ev. en Marit. Detta enl. nästa bok i serien 1703 ht 90: Nils Yrväder i Gjutaregården och hans systerson Sven Jönsson i Ulvsby........efter deras far resp. morfar Olof Larsson (el. Persson) i Såneby......... ... står för skippad information, det ovannämnda är dock fel ty Nils Yrväder var son till Per OS i Gjutaregården, nämnd ovan och Sven Jönssons i Ulvsby moder hette Ingeborg Persdotter och var dotter till Per OS, se ovan, alltså skall det förmodligen vara efter deras farfar resp. morfarsfar.... Jag har för mig att även Frisendahlarna och en Jonas Forsslund härstammar från länsmannen Håkan JS. Bl.a Carl Frisendahl, skulptören. Jonas Forsslund, den som målade Gustav IV Adolf med drottning Fredrika på promenad i Hagaparken. Samt skall nämnas att Håkans bror Nils JS i Backa hade en son Jonas Frykbom, som jag tror att Zarah Leander härstammar ifrån.
1218
« skrivet: 1999-09-25, 00:56 »
Enl. Gunnar Amlqvists Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700 vt 1654 12-14/6 (vt=vårting) skall en Per Andersson i Skoga samt några av dennes grannar besvära sig över en skogbit öster om sjön Stora Jangen. Skogspartiet uppges ha kommit att lyda under Lysviks kyrka. Den ursprungliga ägaren skall vara en Jon i Skoga, men denne skall ha varit tvungen att lämna ifrån sig skogen, som ersättning, till en adelsman på Björke, Sunne. Detta i samband med något förseende av Jons son. Detta skall ha skett för länge sedan. Nu undrar jag om det är någon som har sett någon Jon i Skoga, låt oss säga i någon årlig ränta / jordebok. Ev. 1503, 1540? Det skall påpekas att adelsmannen är förmodligen Mats Brath eller Olof Björnsson eller Ivar Nilsson och dessa lever i början av 1500-talet. Ägarlängden för Björke är i samma följd som personerna, just beskrivna.
1219
« skrivet: 1999-09-23, 21:54 »
Hej Per-Åke, jag undrar om du har någon information om förfäder/ättlingar till de du menar har sköldmärket (eller dylikt) vingat svärd. Finns det eventuellt ett släktskap med de liljeörnar som kan sättas i samband med Brattarna (genom äktenskap)?, se gärna rubriken liljeörn för mer ingående information (problemframställning). Mvh Marcus.
1220
« skrivet: 1999-09-23, 21:46 »
Enl. Jan Liedgren, beskrivet på annan plats i Rötter:
Många forskare hade förvånat sig över att Cecilia Månsdotter (Natt och Dag), som var gift med Jöns Ivarsson (vingat svärd eller rättare liljebjörn), hade en son Jöns Jönsson, som förde en beväpnad skank i vapnet. Först i Släkt och hävd 1971 kunde jag ge förklaringen. Cecilia hade i ett tidigare äktenskap 1469 varit gift med den norskfödde Jes Persson (skank), vilken som sjörövare steglades 1470 och efterlämnade en postum son. På sedvanligt sätt uppkallades denne efter fadern och fick därför namnet Jöns Jönsson och förde skankvapnet. Jöns Ivarsson blev sedan hans styvfar.
Detta torde väl ändå vara fel, menar han verkligen liljebjörn?, är det måhända så att det smygit sig in ett bj där emellan? Det verkar ju vara svårt att få en kommentar, då Jan Liedgren enl. samma sida i Rötter verkar ha gått bort 1995, men kanske vet någon annan om denne menar björnen eller örnen.
Regesten beskriven ovan, i förra inlägget skall enl. Halvar Nilsson finnas i DRA (Riksarkivet i Danmark). Samt skall påpekas att det finns en dansk sida som berör förfäder till Ivar Jensen Dyre i Raneke, enl. denna är utseendet:
38004 Dyre Vincents Iversen o ?/?/1450 à Tirsbæk ? ?/?/1497
76008 Dyre Iver Jensen o ?/?/1425 à Tirsbæk
76009 Oxe Christine Pedersdtr o ?/?/1430
152016 Dyre Jens Lagesen o ?/?/1390 ? ?/?/1432 à Tirsbæk
152017 Refelbert Kirsten o ?/?/1400
152018 Oxe Peder Johansen o ?/?/1400 à Asserbo
152019 Godov Mette Johansdtr o ?/?/1410
304032 Dyre Lage Jensen o ?/?/1360 à Tirsbæk
304036 Reiendorff Johan
304037 Ketelskov Elsif
304038 Godov Johan Wolfsen ? ?/?/1422
304039 Nielsdtr Mette
608076 Godov Wolf Henriksen o ?/?/1342
608078 Ugestorp Niels Jensen à Ugestorp
1216152 Godov Henrik o ?/?/1320
(Observera att jag klippt och klistrat i anföljden ovan, för att spara utrymme.)
Fadern till Ivar Jensen Dyre uppges vara en Jens Lagesen Dyre. Kan man tänka sig att Lagesen=Leksson=Gudleksson?
1221
« skrivet: 1999-09-12, 13:59 »
När man läser om värmländsk arkeologi, så ser man en distinktion mellan olika delar av landskapet, starkt förenklat, en jordbrukskultur i den mellersta och södra delen och en fångstkultur i den norra delen.
I ett nummer av Forskning och framsteg (det som berör Sverige runt år 1000) kan man beskåda en karta över Sverige, där man ritat in de delar som berörts av jordbrukskultur och de delar som berörts av fångstkultur. I stora delar, av framför allt mellersta Sverige, förekommer båda kulturerna, så även i Värmland, då koncentrerat till den norra delen.
Adam av Bremen skriver om Sverige och i norr menar han finns värmlänningarna med skridfinnarna, som styrs från Hälsingland. Skridfinnarna torde vara synonymt med samerna.
I Pilgrimsleden vid Klarälven, av Lindskog förekommer ett liknande resonemang. I framför allt den norra delen av Värmland skall samer ha vistats under vissa delar av året, men de skall framför allt hålla till vid sjön Femunden i Norge.
Med detta sammantaget får man en bild av att den samiska kulturen (en fångstkultur) med rötter kring Femunden och närbeliggande områden, inte långt från Härjedalen, ej heller speciellt långt från Hälsingland, har sporadiskt, kanske också kontinuerligt haft Värmland, då framför allt i norr, som arbetsområde och boplatsområde. Klarälven går ju in i Norge (där den byter namn) och kan följas till sjön Femunden.
Då är frågan om man har rötter i Värmland, låt säga framför allt i den norra delen, har man då rötter bland samerna, eller förekom jordbrukskulturen och fångstkulturen vid helt olika tidpunkter? Om de förekom samtidigt och låt oss säga att samerna inte var jordbrukare (?), förekom ett genetiskt utbyte mellan dem, eller var det som i andra delar av Norden, framför allt i Finland, att jordbrukarna tog land i besittning, på bekostnad av samernas arbetsområden och då med sparsamt genetiskt utbyte?
1222
« skrivet: 1999-09-12, 00:34 »
Enl. De värmländska medeltidsbreven av Halvar Nilsson skall Nils Bratts hustru Margit Ivarsdotter vara dotter till en Ivar Jönsson (liljeörn), medan Helmer Bratt (författaren till en bok om släkten Bratt) påstår att Nils Bratts hustru Margit Ivarsdotter skall ha varit dotter till en Ivar Jönsson (vingat svärd), nu undrar jag om det är olika benämningar på samma släkt. I Raneke (dennes behandlande av heraldik under medeltid) skall släkten Liljeörn vara sprungen från en Ivar Jensen Dyre till Tirsbaek, om jag fattat rätt skall utseendet vara:
Ivar Jensen Dyre till Tirsbaek (Danmark)
Jöns Ivarsson (Svansholmen?, k. 1459-77)
Ivar Jönsson (med bror Jöns Jönsson)
Ivar Ivarsson (d. 1567, se Sturemorden)
Ivar Ivarsson (d.y, k. 1566)
detta enl. Raneke, del II, s. 874 om Liljeörn. Här nämns ingen Margit Ivarsdotter.
Enl. Halvar Nilsson (om jag fattat rätt) är utseendet som följer:
Jöns Gudleksson, nämnd 1378 (Jens Gudlockszen), källan är en regest av ett salubrev i drottn. Margaretas arkiv. Han sättes i samband med gården Srand i Ed s:n, Värmland. Enl. brev 1454 25/3 (Tingvalla) får en Ivar Jönsson (Ivar Jenisson) tillbaka bl.a Strand, som marsken Erik Kettilsson berövat fadern, dvs. Jöns Gudleksson. Ivar Jönssons vapen skall tydligen vara liljeörn. Denne Ivar skall vara far till Margit g.m Bratt och till Jöns Ivarsson (denne bl.a g.m Cecilia Månsdotter Natt och Dag), Jöns Ivarsson skall ha sonen Ivar Jönsson, dock inte med Cecilia. Denna Ivar Jönsson skall enl. brev 1509 17/4 eller 14/8 (Ekeberg, Närke) ha ärvts av dennes kusiner Per och Ivar Nilssöner, då bl.a Svansholmen (jfr ovan). De sistnämnda brödernas vapen i brevet skall vara liljeörn. Per (Peter) skall vistas på Höglunda, Nor s:n, Värmland och Ivar på Rottneros, Sunne s:n, Värmland, enl. brevet.
Jag får inte detta att gå ihop, är det samma personer i Raneke, Nilsson eller är det olika? Det verkar finnas starka kopplingar mellan dem och jag tycker att de går in i varandra. De sistnämnda bröderna säljer det mesta av arvet till en Anders Persson och dennes hustru Birgitta Månsdotter Natt och Dag (syster till ovannämnda Cecilia). För att försvåra ytterligare, menar Halvar Nilsson att bröderna är söner till Nils Bratt och Margit Ivarsdotter, medan Gunnar Norlin i Släkt och Hävd, nr 3, 1973, menar att de är söner till Margit i ett tidigare äktenskap, denna information från Gunnar är den som Christian Bratt (också en författare till en Bratt-bok) använder sig av i sin bok. Gunnar Norlin menar att det finns två Per (Peter) Nilsson på Höglunda samtidigt, då två halvbröder, men i Halvar Nilssons bok, ser det ut att endast vara en. Kort sagt rörigt som tusan! Hjälp mottages mycket tacksamt. (Ber om ursäkt för en icke väl strukturerat inlägg)
1223
« skrivet: 1999-09-11, 00:16 »
Svante Nilsson Sture, riksföreståndaren skall ha varit gift med en Mätta Dyre (Ivarsdotter?), från Danmark. Vet man något om hennes ursprung?
1224
« skrivet: 1999-08-30, 21:23 »
Enl. Fernow skall Skoga i Ekshärad (står i och för sig Älvdalen) ha varit en av de största gårdarna i landet. Dessutom nämner han att under Erik den heliges och Karl Sverkerssons tid skall en vid man Markus ha bebott gården. Markus skall tydligen ha varit befryndad med de gamla norska släkterna, samt tagit hand om prins Sigurd, sonson till Harald Gille, under en tid. Nu undrar jag givetvis om allt ovan skall förpassas till papperskorgen (eller dylikt), eller finns det någon sanningshalt i det ovan beskrivet. Var får Fernow allt ifrån? Finns det ännu mer information om Markus och dennes ev. förfäder/ättlingar, osv?
1225
« skrivet: 1999-08-28, 21:32 »
Peder förekommer i Gunnar Almqvists domboksutdrag för Fryksdalen, då endast givetvis nämnd som en historisk person, samt förekommer han i Halvar Nilssons utdrag av värmländska medeltidsbrev. Jag har tittat i båda källorna och ser direkt ingen mer intressant information om denne, jag undrar nyfiket varför Kerstin är intresserad av denne, vet du något mer än vad som är nämnt ovan och det som står i de källor, jag angivit här? (Är själv allmänt intresserad av denne då han fanns i/på Rottneros, där jag har förfäder ifrån.)
1226
« skrivet: 1999-07-25, 20:05 »
En Olof Sillén skall vara född utom äktenskapet och son till Daniel Sillén och Karin Olofsdotter. Daniel född 3/7 1748 i Hol. Karin född 3/6 1752 i Lisslerud.
1. Daniel Sillén
2. Nils Olofsson, f. 1/3 1710 i Jämnemon, d. 11/5 1784 i Hol.
3. Margareta Andersdotter, f. 1/12 1710 i Hol, d. 11/7 1772 i Hol.
4. Olof Eriksson, f. 1664 (hfl), d. 1724 (hfl).
5. Marit Amundsdotter, f. 1671 (hfl), d. 7/4 1762 i Jämnemon.
6. Anders Bryngelsson Fjällman, klockare
7. Marit Jonsdotter, f. 1668 (hfl), d. 1762 (hfl)
1. Karin Olofsdotter
2. Olof Hugosson Galt, f. 1718 (hfl).
3. Karin Svensdotter, f. 1727 (hfl).
Söker information om personer ovan,allt ovan i Sillerud. Samt en fundering över namnet Hugo, har någon stött på namnet i Sillerud, är det vanligt bland svenskar eller indikerar det utländskt påbrå? Är namnet tyskt eller franskt från början?
1227
« skrivet: 1999-07-25, 19:51 »
Jag undrar över namnet i allmänhet. Är det vanligt i hela landet? När finns det tidigaste belägget? Är namnet tämligen vanligt förekommande? Osv.
1228
« skrivet: 1999-07-23, 21:41 »
Hej Henrik. M står för Marcus. Har du mer information om personerna ovan i mitt inlägg, får du mer än gärna förmedla det till mig, mvh Marcus.
1229
« skrivet: 1999-07-23, 21:39 »
Hej Henrik, M står för Marcus, om du har ngt om personerna i mitt inlägg ovan får du mer än gärna förmedla det vidare till mig, mvh Marcus.
1230
« skrivet: 1999-07-17, 21:21 »
Enligt Gyllenius dagbok (el. dylikt) heter Håkan Engelbrektssons i Grinnemo, Gräsmark hustru Sigrid Jönsdotter och skall vara från Lund, Väse. Håkan i mtl 1630-56, Gräsmark är då egentligen Sunne s:n. Jag undrar över hemmanets historia, finnes det ev. någon Jöns ib?
1231
« skrivet: 1999-07-12, 20:50 »
Tack för informationen Mats och Gudrun, mvh Marcus.
1232
« skrivet: 1999-07-12, 20:48 »
Är det någon som har information om bönderna i Ambjörby under 1500- och 1600-tal. En Gudmund Olofsson har tydligen jord där, Gudmund och sonen Sone Gudmundsson med familj bosätter sig i början av 1600-talet i Askersby, Sunne s:n.
1233
« skrivet: 1999-07-12, 20:40 »
Tack för tips Jan och Mikael, dock finner jag ej den angivna sidan. Mikael kan ev. göra ett förtydligande.
1234
« skrivet: 1999-07-08, 14:33 »
Söker uppgifter om förfäder till Jonas Andersson Åsberg, f. 30/5 1755 i Ås, Alster. Med hustrun Kajsa Jonasdotter, från Frykerud bosätter de sig i Gillberga. Barn är bl.a Lena, Andreas, Katarina, Anna, Johannes, Maria Kajsa. Syskon till Jonas är bl.a Måns, Sara, Bengt, Britta, Annika, Petter, Gunilla, ev. förekommer några felläsningar, uppgifterna är från hfl. Jonas AS son till Anders Persson och Ellika Månsdotter, han f. 1705, enl. hfl, hon född 3/3 1710 i Ås av Måns Nilsson och Ingeborg Bengtsdotter. Ev. har Anders Persson anknytning till Brandsbol, Alster, kanske är denne därifrån eller gift där tidigare?
1235
« skrivet: 1999-07-08, 14:24 »
Ev. är föräldrarna till Daniel Falk den Gabriel Falk och Karin Danielsdotter som förekommer i Frykerud. Det skulle kunna förklara ursprung till namnen Gabriel och Daniel, se tidigare inlägg. Hustrun till Daniel Falk verkar ha patronymikonet Karin Svensotter och inte Sonesdotter. Kanhända är Swagge/Skagge = Skragge? Så ev. är modern till Karin Svensdotter då Katarina Skragge, ev. då gift med en Sven, men om detta är fallet kan då namnet kanske från början vara Svens? Ber om ursäkt för ev. felaktigheter och misstolkningar i mina inlägg ovan och här.
1236
« skrivet: 1999-06-27, 17:18 »
Tack Peter. Undrar då om Jöns 1540 är far eller son till den Markus Pehr börjar med ovan. Givetvis då enbart sannolikt far/son. Kan nämna hur namnet Markus sprider sig in i Sunne på två grenar:
a) Markus Jönsson, nr 3 hos Pehr ovan - Jöns Markusson, Fensbol, Fryksände - Karin Jönsdotter, Fensbol, g.m Olof Persson, bosatta i Ivarsbjörke, Sunne - Markus Olofsson, Ivarsbjörke.
b) Markus Jönsson, nr 3 hos Pehr ovan - Anna Markusdotter, Fensbol, Fryksände, g.m Jöns Bondesson, bosatta i Utterbyn, Fryksände - Lucia Jönsdotter, Utterbyn, g.m Bengt Persson, bosatta i Västanå, Fryksände - Markus Bengtsson, Västanå, gift i Bräckan, Sunne.
Jag är också nyfiken på om namnet Markus finns tidigt i något annat hemman än Likenäs i Dalby.
1237
« skrivet: 1999-06-26, 18:43 »
Undrar om någon vet vilka personer som befann sig på hemmanet Likenäs i 1503 års längd , samt längderna mellan 1540-50, ev. m.fl. Finns det någon Markus eller Jöns kanske?
1238
« skrivet: 1999-06-26, 12:46 »
Eventuellt skall det skrivas Rachow eller Rakov. Söker information om en Maria R., g.m en Ernest Höffner, dessa bosatta i Fryksände s:n, Värmland. Maria d. 1690, förekommer under senare delen av 1600-talet i Gunnar Almqvists domboksutdrag för Fryksdals härad. Se vidare Höffner. Söker även info. om samtida eller tidigare namnbärare.
1239
« skrivet: 1999-06-26, 12:41 »
Söker information om ursprungsland och förfäder till Mårten Höffner, kvartermästare i Stettin runt 1640, denne erhåller Prästbol, Fryksände s:n, Värmland för lång och trogen tjänst. G.m (?) Katarina Svensdotter. Sonen Ernest Höffner, löjtnant, d. 1676 i Bremen, denne g.m Maria Rachow, skall måhända skrivas Rakou eller Rakov? Är Mårten en nordisk form av Martin? Kan ursprungslandet ev. vara något tyskspråkigt område? Har ngn stött på namnet i något annat tidigare sammanhang?
1240
« skrivet: 1999-06-24, 11:39 »
Söker information om en Johan Reinholdsson och dennes hustru Marit Persdotter. Dessa bosatta i Haftersbol, N. Råda s:n. Barn: Maria, f. 25/7 1729 och Kerstin, f.22/2 1736, detta enl. Mats Hellgren, ev.(?) har de flera döttrar, då måhända en Margareta född runt 1720. Margareta samt de två döttrarna ovan har jag stött på i Sunne s:n. Är intresserad av om någon vet var namnet Reinhold har sitt ursprung, indikerar det utländskt påbrå?
1241
« skrivet: 1999-06-21, 11:33 »
Tack för information Mats, mvh Marcus.
1242
« skrivet: 1999-06-19, 13:16 »
Syskon till Katarina Danielsdotter (förm. Falk), verkar vara Israel Falk, Sven Falk, Lena Falk och Gabriel Falk. Jonas Nilsson och Katarina Danielsdotter var vigda 26/12 1751.
1243
« skrivet: 1999-06-16, 23:49 »
Jag skapar denna diskussion, då den liknande diskussionen är begränsad till ett hemman. I hfl (c:a 1800-15, Bröttningsberg) för Sunne s:n anges såsom födelseplats Elfvedalen för några personer. Jag antar att standardiseringen skall vara Älvdalen och att det är Klarälvsdalen som åsyftas. Eventuellt kan det måhända vara viktat så att det är större sannolikhet att det är Ekshärad s:n, som avses. Personerna i fråga är en änka Maria Johansdotter, f. 1729 i Elfvedalen och hon är inhyst hos Kerstin Johansdotter med familj, sistnämnda f. 1736 i Elfvedalen. Dessa två angivna födelseår enl. hfl. Sistnämnda gift flera ggr, med första (?) mannen Elof Elofsson, denne från Sunne s:n, har hon sonen Reinhold, f. 1762 i Sunne s:n. Nu undrar jag om de verkligen är från Ekshärad och om de ev. är systrar samt undrar jag om någon har stött på namnet Reinhold i Ekshärad. För övrigt är det ovanämnda sammankopplat med ett inlägg under Sunne, dock var avsikten inte den att sprida förfrågningen, men då ny information tillkommit antar jag att det är ok.
1244
« skrivet: 1999-06-16, 18:38 »
Följande har jag fått fram ur kyrkoböcker och husförhörslängder:
Låssmeden Jonas Åsberg, bördig från Alster s:n g.m. Kajsa Jonasdotter, från Skog, Frykerud s:n. Jonas är måg till en Jonas Nilsson och Katarina Danielsdotter födda 1724 resp. 1733 enl. hfl och bosatta i Skog. I tidigare hfl-läng verkar det som om den sistnämnda Jonas är måg till en Daniel (Falk?) och Karin (Sonesdotter?), även de bosatta i Skog. Det finns i de allra första hfl-längderna en Katarina (Swagge/Skagge?), mor till Daniel eller dennes hustru? Har någon måhända stött på personerna ovan?
1245
« skrivet: 1999-06-13, 22:40 »
Säkerligen inget yrke, men vad innebar det att vara pantkarl?
1246
« skrivet: 1999-06-13, 22:38 »
Säkerligen inget yrke, men frågan hamnar i denna kategori ändå. Frågan är vad gjorde en skallfogde?
1247
« skrivet: 1999-06-12, 01:54 »
Det föds en Reinhold Bryngelsson den 29/1 1747 i Skäggeberg, Sunne s:n, föräldrarna är Bryngel Nilsson och Elsa Reinholdsdotter. En annan Reinhold Bryngelsson föds 22/5 1747 i Gunnerud, Sunne s:n, föräldrarna är Bryngel Nilsson och Margareta Reinholdsdotter. En Reinhold Bryngelsson vigs 27/3 1769 med Katarina Jansdotter, han dräng, bosatt i Bröttningsberg (ett torp vid Rottneros, Sunne s:n), hon änka, kommen från Bors, Nyed s:n. Fem andra Bryngelsbarn gifter sig under perioden 1766-1787 och dessa är barn till en Bryngel Nilsson och Margareta Johansdotter, de är alla vid vigsel bosatta i Bröttningsberg, några av barnen även födda i Gunnerud. Föräldrarna är vigda 1744, han från Skrötingerud, hon piga i Skäggeberg. Ingen mer Bryngel Nilsson viger sig vid denna ungefärliga tidsperiod, förutom en men denne kan elimineras (då Bryngel Nilsson g. 1744 m. Kerstin Persdotter, båda från Hån, Sunne s:n.).
En Reinhod Elofsson finnes, f. 1762 och son till Elof Elofsson och Kerstin (Kristina) Johansdotter, dessa bosatta på Rottnerostorp(Bröttningsberg?), Kerstin med största sannolikhet inte från Sunne. Paret finnes med i 24 Famous Swidish Americans and their Ancestors utg. av SSF, de är anor 92-93 för Curtis L. Carlson.
Min fundering är om Margareta Reinholdsdotter (ovan) = Margareta Johansdotter? Sistnämnda med största sannolikhet inte född i Sunne. Är Margareta och Kerstin (Kristina) systrar? Kommer Reinholdsnamnet i så fall från någon av deras föräldrar, var de nu inte från Sunne, vart kom de ifrån då? Är Reinholdnamnet taget i någon inspiration eller går det att spåra bland anorna?
1248
« skrivet: 1999-06-12, 01:25 »
Enl. Gyllenius Dagbok skall det år 1663 finnas en Mattias Olai (Mats Olofsson) i Ed, Sunne s:n. Nämnd person finnes inte med i Gunnar Almqvists domboksutdrag, ej heller i mtl. Står denne ev. med i någon prästförteckning? Eventuellt var han son till en sergeant Olof Eriksson och dennes hustru Anna Matsdotter, den sistnämnda skall ha arv i Wälling i Tyskland, var ligger Wälling? Har orten någon militär anknytning? Hur erhåller man arv därifrån, genom en stupad broder måhända?
1249
« skrivet: 1999-06-11, 01:30 »
Intresserad av namnet i största allmänhet.
1250
« skrivet: 1999-05-26, 00:25 »
Carl-Johan Ivarsson! Jag tackar och bockar för den mycket välkomna informationen. Stort tack. Med vänliga hälsningar Marcus.
1251
« skrivet: 1999-04-19, 20:08 »
Hej Annika Forsman!
Du har pekat på ett ställe i domboksutdragen, som jag visserligen sett förr, men inte läst igenom ordentligt. Du har förmodligen rätt att Håkan och Per är bröder, tack för den insikten. Du kan mycket väl ha rätt att modern till Håkan LS är Sigrid Persdotter, men jag känner att jag inte kan bestämma mig, då det finns en serie fördelsenotiser 1680-92, men sedan i ett glapp, men från 1707 och framåt forsätter de. Jag har inte funnit Håkan 1680-92, så han bör vara född i glappet. I början av glappet verkar en hustru dö och en annan tagas. Jag har inga som helst bevis för endera fall, men jag har en känsla att det är den senare, pga av namnlikheterna, men de kan ju komma någon annanstans ifrån och känslor kan ju vara irrationella.
1252
« skrivet: 1999-04-12, 20:46 »
Har förfäder, som enligt Gunnar Almqvists (ledsamt nog nyligen bortgången) utgivna domboksutdrag för Fryksdals härad skall ha bosatt sig i Utterbyn, Fryksände s:n, men varit komna från Likenäs, Dalby s:n. De nämnda äro syskonen Anna Markusdotter och Jöns Markusson, de skall ha varit barn till en Markus Jönsson. Nu undrar jag om själva hemmanets historia, samt om namnet Markus, mycket ovanligt i Fryksdalen och de tidigare förekomna där med detta namn är med största sannolikhet från den ovannämnda grenen. Undrar även om själva personerna och deras förfäder.
1253
« skrivet: 1999-02-08, 20:13 »
Jag är nyfiken vilka som var länsmannens föräldrar och hustru, samt levnadsdata för dem.
1254
« skrivet: 1999-01-26, 01:25 »
I många år tänke och resonerade jag ungefär såsom förste man ut på denna arena. Var min moster lika mycket släkt med mig, som min mor är med mig? Frågan ovan med flera likartade problem funderade jag på emellanåt. Bland ens förfäder är hälften av dem från modern och om nu min moster och min mor är helsyskon kan man ju tycka att frågan är relevant. Nu vet inte jag hur man definierar släktskap i de olika disciplinera, men något som ger en helt korrekt bild enligt mig är den genetiska tolkningen. Den går ut på att en individ ärver i genomsnitt hälften av arvsanlagen från vardera förälder, med en eventuell förskjutning åt något håll, men denna förskjutning torde vara mycket liten, samt att jag och mina syskon är i genomsnitt till hälften genetiskt lika. Betänk att du singlar en enkrona ett hundra gånger, i genomsnitt skall kronan dyka upp hälften av gångerna och därmed skall klaven dyka upp även den hälften av gångerna. Analogt fungerar arvet från föräldrarna. Betänk nu att du dokumenterar varje kast för sig och jämför det första kastet för sig i olika omgångar, det andra kastet för sig i olika omgångar osv. Spridningen kommer att vara sådan att du i genomsnitt kommer att erhålla krona/klave i hälften av det första kastet, likartat i det andra osv. Analogt fungerar likheten/olikheten mellan syskon. En formel som kan vara bra att ha när det gäller frågan om hur mycket man i genomsnitt har ärvt från varje förfader i en viss generation är A(g)=n/(2^g), där A står för arvdel, g för generation, n antalet gånger man härstammar från samma person(under förutsättning att det är i samma generation, om det förekommer i olika får man addera de olika bidragen A1 och A2, osv.) och ^ för upphöjt med. Men när det kommer till den genetiska likheten mellan släktingar kan man använda L(m)=n/(2^(2m-1)), där L står för genetisk likhet, m för vilken sorts männing man är, övrigt se ovan. Observera att formeln endast är korrekt för syskon (enmänningar), kusiner (tvåmänningar), tremänningar (sysslingar), osv. Men den går att korrigera för mer komplicerade släktskap. Nedan följer några exempel, så att man kan bilda sig en egen uppfattning/formel. HELSYSKON-1/1 av totala antalet förfäder (f) gemensamt, hälften av generna gemensamma (g). HALVSYSKON-1/2(f), 1/4(g). KUSINER-1/2(f), 1/8(g). HALVKUSINER-1/4(f), 1/16(g). TREMÄNNINGAR-1/4(f), 1/32(g). HELFÖRÄLDERSYSKON-1/2(f), 1/4(g). HELFÖRÄLDERFÖRÄLDERSYSKON-1/4(f), 1/8(g), osv. Arvet från en som man härstammar tre gånger ifrån i tionde generationen är 3/1024, osv. Med andra ord kan det ibland se litet illa ut om det på någon ana förekommer inavel, men den genetiska likheten avtar mycket fortare än det antalet förfäder man har gemensamt. Därmed anser jag att den mest med naturen överensstämmande definitionen av företeelsen släktskap skall innehålla den genetiska biten, beskriven ovan.
1255
« skrivet: 1998-12-19, 12:03 »
Söker förfäder till Jonas Nilsson, f. 1/9 1778 i Sunne s:n, Värmland. Denne var son till Nils Simonsson, f. 1744 och Gertrud Månsdotter, f. 1746. Dessa två var vigda 23/5 1768 i Östra Ämtervik s:n, Värmland. Vigselboken är skadad på ett sådant sätt att det inte under några omständigheter går att få fram platserna i Östra Ämtervik, de var ifrån, om de nu var därifrån. Hur som helst flyttar de till Sunne s:n. Sonen Jonas gifter sig med Brita Larsdotter, från Sunne s:n och de två flyttar till Ransäter s:n, Värmland, där de blir kvar.
1256
« skrivet: 1998-12-19, 11:54 »
Alla sockenangivelser nedan är i Värmland. Söker förfäder till hytteverkmästaren Håkan Andersson f. 22/9 1766 Nordmark s:n, men i hfl för Ransäter, står det att han är född i Färnebo, men det kanske inte råder en konflikt ändå. Föräldrarna var Anders Hindriksson, f. 1725 i Sunnemo s:n, Märta Håkansdotter, f 1734 i Gåsborn s:n. Håkan hade syskonen Hindrik, Katarina och Maria. Möjligen var de bosatta i Nordmark i Älgsjön eller Sirsjöåsen, om det nu finns sådana platser i Nordmark. Hur som helst hamnar han i Munkerud, Ransäter s:n, gifter sig med Lisa Andersdotter, f. 1776 i Rämmen s:n. Han figurerar som hytteverkmästare, vad det nu innebar. Håkan dör 19/4 1839 i feber, hustrun dör 31/3 1852, båda i Ransäter s:n. Söker alltså förfäder till denne Håkan Andersson, men även till hustrun. De hade barnen Anna Maria, f. 1798, Stina, f. 1801, Jan f. 1804, Jonas, f. 1806, Håkan, f. 1809, Lisa, f. 1811, Olof, f. 1820, alla i Ransäter s:n.
1257
« skrivet: 1998-12-19, 11:32 »
Söker förfäder till Nils Danielsson, f. 8/11 1764 i Råglanda, Nyed s:n, Värmland. Denne har syskon Jan, Jonas, Anna och Stina, alla är barn till Daniel Jönsson och Maria Nilsdotter, hon f. 1735. Nils Danielsson hamnar i Sunne s:n, Värmland blir g.m. Karin Bryngelsdotter den 28/10 1787, från Sunne, där de bosätter sig.
1258
« skrivet: 1998-12-19, 11:26 »
Har en förfader Jonas Jansson f. 25/8 1824 i Svineberg, Sunne s:n, Värmland, dennes mor benämnes Maria Kajsa Åsberg och var f. 7/3 1790 i Mjöttan (Björnö), Gillberga s:n, Värmland. Hennes far var låssmeden Jonas Åsberg, f. 1755, var är för mig obekant, liksom dennes patronymikon. Modern hette Kajsa Jonasdotter. Söker allstå förfäder till denna Maria Kajsa Åsberg.
1259
« skrivet: 1998-12-19, 11:17 »
En av mina förfäder kallade sig Anders Forssell, var f. 1748 i Forshälla s:n, Bohuslän. Denne flyttar till Segerstad s:n, Värmland och gifter sig den 9/10 1777 m. Stina Svensdotter, från Solberg, Segerstad s:n. Anders dör i feber 3/4 1808. I Segerstad figurerar Anders som frälseinspektor. Efternamnet är taget och indikerar hans anknytning till Forshälla s:n, så jag vet inget om patronymikonet, och det året han är född, finns det flera Anders, så det går inte att se vem av dem det är. Söker alltså förfäder till denne Anders.
1260
« skrivet: 1998-12-19, 01:34 »
Söker förfäder till Lars Westholm, född Larsson. Denne föddes 4/1 1754 i Lilla Rytterne s:n, Västmanland av Lars Eriksson och dennes hustru Katarina Larsdotter. Lars Larsson tager namnet Westholm liksom brodern Erik, namnet indikerar deras västmanländska ursprung. Bröderna hamnar i Sunne s:n i Värmland, Lars dör där i lungsot 2/11 1810. Han figurerar i Sunne som mönsterskrivare, skogvaktare och som vice länsman, brodern Erik Westholm f. 1739 (var är för mig okänt) figurerar som länsman och senare som hovrättskommisarie. Båda bröderna hade utomäktenskapliga barn, Erik gifte dock sig, medan Lars förblev ogift.
|
Visa inlägg
Cookie policy