Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Karl Göran Eriksson
501
« skrivet: 2018-01-23, 01:33 »
Namnet är Brefvis vilket vanligen stavas Brevitz (Brewitz). Mattias (eller Matts) Brevitz var kornett vid Kavallerikompaniet i Jämtland och avled 16/1 1695 i Näs sn. Brewitz omtalas ett antal gånger i de digitaliserade domboksprotokollen för Alsens och Offerdals tingslag ( http://www.fornskrift.se/avskrifter.htm). Befäl och ryttare vid kavalleriet var bosatta centralt. Om jag skulle ge mig i kast att försöka påträffa fallen med Brevitz lägersmål (han hade även en u.ä. son) skulle jag nog börja med Rödöns och Brunflo tinglags domböcker (i den ordningen).
502
« skrivet: 2018-01-20, 20:41 »
Modern Marin avled redan 1810 och fadern Per Larsson 1823. Av den sistnämndes nekrolog framgår att dottern (Karin) då lever. Per gifte 1812 om sig med änkan Elin Persdotter (1759-1846). Det finns en bouppteckning efter Per (Ovikens tinglags häradsrätt AI:82 s. 41r-41v) men där nämns bara änkan. Efter Elin finns en knapphändig bouppteckning (AII:17 s. 181r-181v) men där omtalas enbart styvsonen Lars Persson, d.v.s. Karins bror.
Brodern Lars Persson (1790-1854) var gift och vid hans äldsta dotter Marins dop 1818 uppträder bland vittnena pigan "Carin Pehrsd:r i Eltnäset."
Det som är antecknat under Carins namn är Adest. I äldre tider också stavat adtest, d.v.s. attest. Prästen har alltså för hennes räkning skrivit en attest.
Beträffande namnet Valtinsson, fanns det en soldat Valentin Medelberg (1706-1741) i Bergs tingslag, men några familjeband till honom har jag inte hittat.
503
« skrivet: 2018-01-20, 19:21 »
Om Norbergs ursprung, se GMR 1812-1827 Jämtlands Regemente nr 18 vid Livkompaniet. Fr.o.m. 1835 uppges han vara från Jämtland, vilket nog beror på slarv eller slentrian. I sistnämnda rulla tituleras han undertimmerman.
504
« skrivet: 2018-01-20, 16:54 »
Visst finns Norberg i Sunne; det var ju där han hade sin rote (Hara). Se Sunne AI:3 uppslag 48v-49r (förhör o nattvard 1809-1811, sedan till Frösön). Efter vigseln åter Sunne (AI:4 uppslag 48v-49r). Sonen Mattias, som inte finns upptagen i födelseboken, uppges där född 30/1 1819. Att Norberg var rörlig kan bero på att hans yrke var timmerman. Han anges vara född i Medelpad.
När det gäller dopvittnen behövde de inte alltid vara fysiskt närvarande vid akten, så några Harabor i Järvsö var knappast fallet.
505
« skrivet: 2018-01-20, 12:33 »
Eftersom pengar för dop/kyrkogång betalades av Olof Eriksson i Byn endast under 1790-talet kan man misstänka att hans hustru inte var helt purung. Sigrid Hindriksdotter i Revsund, Jämtland flyttade som änka till Borgsjö med sina barn. Bland dessa fanns en Ingrid Olofsdotter f.1753, som alltså skulle kunna ha varit Olofs första hustru. En annan potentiell är Ingrid f.1756 i Sundsjö av Olof Harberg, vilken sistnämnde med sin familj flyttade till Borgsjö.
Beträffande Olof Eriksson i Byn kan ha ju varit identisk med sin namne i från Stöde f.1763. Emellertid, eftersom jag inte känner till bakgrunden till denna uppgift och dessutom har indikationer om ett annat öde för Stödepojken vill jag lämna den frågan oavgjord.
Bland skomakaren Erik Erikssons (Wikberg) i Bergdalen och Stöde barnbarn påträffas 1793 dopvittnet handelsbetjänten Henrik Berglund i Sundsvall, vilket högst sannolikt var morbror till det döpta barnet och därmed densamme som Eriks son Henrik f. 1766. I Sundsvall finns senare en dagsverksarbetare Olof Berglund som uppges född 1/5 1763 (se hfl. AI:2a/16). Skomakarsonen Olof i Stöde var född 7/5 (ej 7/4) 1763. Ett datum som i husförhörslängder denna tid lätt har kunnat förvandlats till 1/5.
Tillägg: Källan för Olofs i Byn Stödeanknytning påträffas bland lysningssedlar i Borgsjö kyrkoarkiv (SVAR A0018462_00209 ). Förhoppningsvis går det påträffa ytterligare klargörande indicier.
506
« skrivet: 2018-01-15, 13:51 »
Brita Nilsdotter avled 27/1 1875 i Alsen. Eftersom hon då fortfarande var skriven i Mörsil är dödsfallet infört i bägge församlingarnas dödböcker. Sannolikt då bosatt hos någon av de två äldsta döttrarna, som bägge var gifta i Alsen.
Sonen Nils förefaller ha emigrerat. Han finns sist upptagen i Alsen AI:11/214.
507
« skrivet: 2018-01-14, 12:04 »
Ja, naturligtvis; därmed korrigerat.
509
« skrivet: 2018-01-14, 06:07 »
Aron Hanssons hustrus identitet har jag säkert haft öppen sedan ett par decennier. Något märkligt är att bland hans och hustruns barns dopvittnen inte tycks finnas några släktingar till barnens mor. Lisa kan jag inte heller se som dopvittne för sina potentiella syskons barn. Några liknande fall känner jag till och då rör det sig oftast om fattiga familjer där barnen mycket tidigt börjat tjäna för sitt uppehälle och därmed ibland nödgats släppa kontakten med föräldrahemmet.
Dock är det givet att Erik Jonassons1) dotter Lisa levde vid faderns död.
Bouppteckningar efter Erik J:s änka och deras dotter Brita (gift, men barnlös) saknas.
Den enda uppgift jag kan se som förefaller kunna leda till Lisa E. i Mörsil är att Aron H:s brud var från Överocke, där Erik J:s dotter också bevisligen befann sig enligt ovan.
1) Olyckligtvis surrar man utan anledning till det med hans namn i det digitala bouppteckningsregistret utgivet av ÖLA/SVAR. Erik Jonasson ska det alltså vara. Länken ovan, som oriktigt leder till en kvinna i Kall ska rätteligen vara SVAR C0100584_00228.
510
« skrivet: 2018-01-08, 16:28 »
Hon var född i Häggenås, Jämtland 28/9 1767 och avled 1/10 1846 i Ytterlännäs (gift 2 ggn med dagakarlen Per Persson i Bursjö).
Se Ragunda AI:1/37, Ytterlännäs AI:2/38 och 5/42.
511
« skrivet: 2018-01-07, 07:52 »
Hej,
i min Älvdalenskiva (2000) kan jag inte påträffa familjen i fråga. Jag har koncentrerat mig på att försöka hitta de Holm-födda personerna. Att hitta någon lämplig Erik Eriksson är inte möjligt utan något födelseår, även om man skulle göra ett antagande. Bl.a. p.g.a. att de flesta äldre Älvdalen-födda är sorterade på sina gårdsnamn, oavsett om de enskilda personerna kan beläggas ha burit dem eller inte.
Sedan år 2000 har naturligtvis Älvdalenforskningen utvecklats, så svaret kan ändå finnas där.
512
« skrivet: 2018-01-06, 18:30 »
Johan Carlsson Örn gift 3/10 1735 i Selånger med flyktingänkan Benedicta Flodæ (?) (C:2/11v).
513
« skrivet: 2018-01-06, 01:01 »
Himmelsgärde hörde till byn Krok; idag finns ännu Himmelsgärdesmyren på kartan.
Olofs föräldrar var torparfolket i Krok (Gärde Kall AI:1/131) Lars Olofsson (1689-1742) och Märet Persdotter (död 1778 i Liden), vilka vigdes 1725.
514
« skrivet: 2017-12-31, 12:06 »
Fängelset där hon avtjänade sitt straff låg i Valla på Frösön (se Frösö hfl. AI:4/335-337). Först 1800 flyttades det till Östersund.
515
« skrivet: 2017-12-30, 10:02 »
För Per Olofssons i Boda tvillingbarn 1781 finns ett dopvittne "Pigan Margeta Ols d:r" från "Upåsen i Fors Sokn". Hon avled i Boda 1782 och torde säkerligen ha varit Pers syster.
Beträffande grannbyarna Oppåsen och Åsen skrivs dessa ortnamn ofta om vartannat i Fors ministerialböcker. D.v.s. när det bör vara Oppåsen kan det likaväl stå Åsen eller tvärtom.
Under rubriken "Opåsen" påträffas bland andra soldaten Olof Rosqvist med hustru (Fors AI:1/175v). I ministerialboken finns endast två barn till detta par ff.1742 och 1750, bl.a. sonen Carl om vilken där antecknats "Medelpad". Det bör ha funnits fler barn i familjen eftersom lysning för Olof och hans hustru skedde redan 1737.
Olof Rosqvists mor hette Margareta, så därför har jag utan större tvekan infört Per och Margeta i Boda som barn till honom. Sonen Carl som begett sig till Medelpad torde ha avlidit senast 1781 eftersom en av brorsönerna sannolikt uppkallats efter honom.
Att det påträffas personer från Fors bland barnens dopvittnen i Ingrid Persdotters bägge giften, kan ha indikerat att hon också var därifrån. Nu tror jag knappast det.
En intressant person förefaller emellertid vara den Ingrid Persdotter från Färsta och Skön, som 16 år gammal konfirmerades i Liden 1761.
516
« skrivet: 2017-12-23, 07:05 »
Westlin synes vara en sammandragning av mönsterrullans Wästerlind. Olof och Jon var bröder från Byn och tjänade för samma rote. Hustru Kerstin avled 1782, men finns inte upptagen i dödboken. Jon och Kerstin hade två döttrar, Dordi (1737-1808) och Kerstin (1740-1802), bägge avlidna i Stugun.
517
« skrivet: 2017-12-18, 15:15 »
Anna benämns Anna Brita fr.o.m. sin vigsel. Jag har med henne bland mina Hällesjöbor eftersom hon fick en u.ä. dotter där 1820. Troligen är det hon som avses med den Anna Persdotter som i Hällesjö bötar för lönskaläge 10/9 1820 enligt kyrkoräkenskaperna (dock inget fall påträffat i det årets dombok). Hennes mor var ogifta Brita Larsdotter (1769-1840) från Hissjön.
518
« skrivet: 2017-12-18, 08:05 »
Hej Tobbe,
Svaren på dina två första frågor är ja.
Beträffande Holm, vet jag inte ursprunget till Stefan Olofssons hustru Margareta J.
Emellertid har två olika Stefan O. ihopblandats på Medelpads-CDn.
Fadern till Cecilia f.1759 var båtsman i Östbyn (vilket framgår av hennes dopnotis) och avled redan 1760 i Pommern.
519
« skrivet: 2017-12-08, 21:52 »
Anno 1719. den 19:Febr: Afreste Leutnanten H:r Ol:Kanick med sin hustru Cath: Malmström til Liusdal (Bjuråker C:1/220).
Äldsta dottern Anna Catharina som avled i Hudiksvall 1769 uppges i dödboken vara född i Bjuråker, men jag tror inte jag påträffade henne där.
Fadern Olof K. hade framför allt sin tjänstgöring vid Hälsinge regemente, men 1738-1742 vid Jämtlands regemente. Bosatt i Bispgården, Fors åren 1742-1744 (mtl 1743-44).
Släkten Kanick vill jag minnas finns upptagen i Bromans Glysisvallur, så där kan det finnas mer att hämta.
521
« skrivet: 2017-11-28, 10:38 »
Beana är ett märkligt och väl unikt namn. Bland uppkallade barnbarn är det emellertid Beata som gäller. Eftersom som jag är övertygad om att jag påträffat Beanas dopnotis, förefaller hennes mor Anna Grelsdotter inte ha varit helt sanningsenlig om sitt leverne. Att dottern lämnats späd i Haverö beror på att hon var utomäktenskaplig. Någon attest lär inte ha uppvisats och därmed har uppgifterna varit osäkra. Hon var född i Ålens socken, Haltdalens prästgäll, Sör-Tröndelag 1752 (döpt 19/4). Texten är besvärlig, så mitt tolkningsförsök av dopnotisen är inte helt fullständigt. 25. Aal: P?d: Dom: Cantat: Bapt: Et u ægte barn fra Iamtland Modren skal hede Ane Gregersdatt: Fadren Peder Ols: begge fra Iamtland Hun siger sig og Engang tilforn at være af den(n)e Person besvangret. Barnets nafn Beata Test: Svend Fæsten Jngebrigt Moen Svend Fæstens qv: Peder smeds qv. Kirstj Stene (Haltdalen Ministerialbok nr. 685A01 s. 8r - https://media.digitalarkivet.no/view/16228/11)
522
« skrivet: 2017-11-26, 16:57 »
..wäl up fostrat
..slöt hon
..i werlden
Ordet som står före af durchslopp tycks börja på en vokal eftersom det finns ett diakritiskt tecken ovanför. Emellertid kan jag inte komma på något sådant som ger mening i sammanhanget.
Fjählsta (Fjällsta) avser naturligtvis Sundsjö i Revsunds pastorat.
Vad som är helt otvetydigt är sidans nummer: 166, vilket också det av ÖLA utgivna Ministerialregistret också har (som tyvärr uppger oriktig födelseort). Jag har på annat håll i Af ordat om ArkivDigitals brister gällande källhänvisningar.
523
« skrivet: 2017-11-15, 19:36 »
Att Per Persson f.1801 4/1 skulle vara från Fors ser jag som ett okvalificerat antagande av Mohlund, vilket sannolikt föranletts av tillnamnet Forsgren (se Helgums socken del II s. 134).
Per Svensson Kämpe f.1798 14/12 i Fors innebrändes ogift 2/11 1883 i sin födelsesocken (F:1/72-73).
524
« skrivet: 2017-11-14, 14:59 »
År 1938 fick kyrkoherde Bertil Hasselberg tillgång till de gamla handlingar som då fanns i en kista på en gård i Sunnerå (Nyhem). En del fick han låna hem till Hällesjö. Detta underlag resulterade i hans artikel om Hovdsjö och Sunnerå i Jämten året därpå. Så vitt mig är bekant har dessa originalhandlingar aldrig offentliggjorts. Än mindre studerats av andra forskare. Tills vidare tvingas vi alltså lita på honom. Jag utgår ifrån att det som han publicerat bygger på korrekta tolkningar. Eventuellt finns hans excerpter kvar bland hans efterlämnade papper.
Jöns Olofssons i Håvdsjö dotter Ingiäl omtalas i förenämnda artikel, men inget om hennes vidare öden. Det gör det däremot i H:s släktledning över Hovdsjösläkten från 1947. Där står: "Ingiel, f. 1663, d. 1736, g.m. bonden Per Eriksson i Österåsen, Fors, f. 1665, d. 1728." (Jämtlands Biblioteks Årsskrift 1947 sid.9).
525
« skrivet: 2017-11-11, 14:42 »
Faderns namn finns i hennes vigselnotis (Alsen C:1a/371).
526
« skrivet: 2017-11-10, 20:53 »
Pål Flygare var sedan 1712 gift med Kerstin/Stina Randklef, vilket par åren 1713-1727 får ett antal barn. Notisen från 1717 är felaktig beträffande modern. Fältväbeln Nils Flygares äldsta dotter fick namnet Christina Margreta, uppkallad efter både farmor och mormor.
527
« skrivet: 2017-11-10, 00:17 »
Pål Mårtensson är ett ovanligt namn. Bör vara identisk med den lappman PM med okänd skrivningsort som avled 2/1 1884 i Oviken vid 80 års ålder. Denne torde vara den som finns upptagen i Undersåkers lf AI:1/64 > 2/23.
528
« skrivet: 2017-11-06, 17:26 »
Nu var inte Erik Daniel Sundström son till Genborg (den senares son Erik Daniel Ekholm emigrerade till Amerika), så med den kunskapen kanske intresset för Genborg svalnade något. Dock inte helt (se http://josefinssida.se/Sidor/Antavlor/Mitt%20sl%C3%A4kttr%C3%A4d/languages/sv/persons/Person_163015.html). Wilhelm Genborg levde större delen av sitt vuxna liv i Ragunda. Lyckligtvis gjorde han en kort sejour i Fors, vilket för oss sentida rätt övertygande avslöjar hans ursprung. Att han där var bosatt hos sina föräldrar, kyrkvaktaren Wilhelm Olsson ohh Catharina Ersdr, tvekar jag inte om (se Fors AI:2/28). Anledningen till att han, tillika med flera andra, inte finns upptagen i födelseboken kan förklaras med att efter pastor Holmers död 1779, saknade pastoratet kyrkoherde till 1785. I kyrkböckerna är det ingen riktig ordning och många saknas. T.ex. följs Anna Brita f.1781 28/12 i Fors ministerialbok C:2 av en Stina f. 1783 1/1. Därefter en Carin f. 1782 23/1 (Fors C:2/210ff) . T.o.m. två barn födda i Ragunda 1783 finns med, dock strukna (C:2/222). Emellertid är inte sistnämnda året solklart eftersom ett av dessa Ragundabarn i hfl. uppges fött 1782 (Ragunda AI:1/50).
529
« skrivet: 2017-11-04, 16:23 »
Hackås ministerialböcker har bra och ganskalättlästa nekrologer från 1814. Johans påträffas i C:2 s. 319r och hans mors i samma volym s. 316r.
530
« skrivet: 2017-11-02, 12:28 »
Stavningen är "Uldric Lund".
Namnet Ulrik är sällsynt i Jämtland/Härjedalen. Före år 1800 påträffar jag det bland födda endast två gånger, men inte som förstanamn.
Att prästen skriver Skockholm ger mig associationer till yngre barn som i sitt uttal kan göra sådana assimileringsfel. En fråga jag ställer mig är om Själander hade ett sådant handikapp som vuxen. Kan namnet Falkengren vara en skapelse av honom? Valtinson kommer ju av ett Valentin, som dokumenterat ibland skrevs Falten/Faltin. Byt ut t:et där mot ett k plus feltolkning/missuppfattning av efternamnets senare led, så kan ett Falkengren ha uppstått. En långsökt tanke är det ju, som jag generellt skulle tillbakavisa. I det här fallet är jag emellertid inte så säker.
Denna fundering inspirerades av en av mina elever som genomgående uttalar huvudstadens namn som Skockholm.
531
« skrivet: 2017-10-31, 18:11 »
Denne Eric noteras "död" redan i födelsenotisen. Dessvärre är Bräckes dödbok skral denna tid, men Isak betalar pengar till kyrkan i oktober samma år, vilket kan avse testamentspengar. 1795 5/12 föds sonen Eric Petter, vilken begravdes 13 mars året därefter. Som änkling flyttar han till Finnäs i Bodsjö och är bonde där 1796-1799. Efter omgifte i Borgsjö sistnämnda år bonde i Vassnäs och Haverö fr.o.m. 1799. Sonen Eric Johan född och död där 1799.
Utrymmet för en son Erik Abraham är väl minimalt.
I Sundsvall finns en änka Martha Lemon f.1755 (se Sundsvalls GA AI:2a/44). Hon och hennes mor förefaller ha något att skaffa med Borgsjö. Möjligen är hon Gustaf Lemoines (Lemons) änka och kanske mor till Erik Abraham.
Denna Martha hade tydligen en dotter Anna Cajsa L. f.1782, som var gift med kofferdikaptenen Martin Ångman f.1774 (se Sundsvalls GA AI:2a/277). Med det namnet torde hans ursprung vara Borgsjö.
532
« skrivet: 2017-10-28, 17:19 »
Visserligen var Maria Christina uppväxt och gift i Gävle, men hon var född i Stockholm och döpt 16 september 1722 i Storkyrkoförsamlingen.
533
« skrivet: 2017-10-27, 18:16 »
Jag känner inte till något om Gustaf Lemoines anknytning till Borgsjö. Däremot vet jag han betalade begravningspengar i Sundsvall 1780 för en dotter (AD v391174.b1480.s291 eller SVAR https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0033597_00155). 1785 finns han upptagen i mantalslängden där, men uppges då vistas utrikes (AD v402437.b5690.s1121) . I 1790 års mtl är hans änka noterad(AD v402380.b6100.s1213).
536
« skrivet: 2017-10-07, 17:34 »
Du hittar henne i Mjösjö (se Sundsjö AI:2/69).
537
« skrivet: 2017-10-02, 06:49 »
S.F. betyder Särskilda Förteckningen, dit Emil Eriksson överfördes 1885 (eller 1883) eftersom hans vistelseort vid tidpunkten inte var känd. Dessa förteckningar brukar påträffas i slutet av husförhörslängderna. Åter införd i Gävle 1892 (se Gävle HT AI:23c1/189 > AIIaa:1a/101), men blev 1896 inskriven i obefintlighetsboken, som är en efterföljare till S.F. Många emigranter underlät att ta ut attest med följd att de ansågs obefintliga. Nu hittar jag inte Emil bland Amerika-emigranterna, vare sig i svenska eller norska källor. Möjligen kan han vara den murarbetare Emil Eriksen f.1864 i Sverige, som år 1900 var bosatt i Oslo ( http://www.rhd.uit.no/folketellinger/ftliste.aspx?ft=1900&knr=0301&kenr=455&bnr=0005&lnr=12).
538
« skrivet: 2017-10-01, 06:20 »
Ett beklagligt misstag eftersom volymen Frösö AI:1 är från tiden sekelskiftet 1600/1700. Naturligtvis ska det vara Frösö AI:2/52.
Beträffande Staaffs bägge vigslar finns så vitt jag känner till, ingen av dem i befintliga kyrkböcker.
539
« skrivet: 2017-09-29, 06:35 »
Så vitt jag vet finns han endast upptagen i en husförhörslängd. Det är då han som rektor vid Frösö trivialskola var bosatt i Stocke (Frösö AI:1/52). Det var emellertid sista tjänstgöringsåret innan han flyttade till Skön i Medelpad och anteckningar om hans familjeförhållanden saknas.
Sunne ministerialbok är skadad där hans födelsenotis finns (C:1/242), så födelsemånaden framgår inte. Dödsnotisen - död 22/10 1777 - uppger emellertid födelsedagen till den 4 augusti vilket nog är rätt (Sunne C:2/61). Där, liksom i de tryckta begravningsverserna, anges åldern till 75 år och 9 veckor.
540
« skrivet: 2017-09-24, 14:30 »
Arne Löfgren Du kan ändra i ditt tidigare inlägg; lämpligtvis radera den långa adressen som börjar med " https://forum.genealogi.." Den förkortning som börjar med versalt R avser Riksdaler. Viktmåttet för mässingen och humlen (humla) är en förkortning för libra, d.v.s. pund eller lispund på svenska. Ekorrskinnen räknas i timmer, som var lika med 40. I det här fallet hade Tengman alltså med sig 100 ekorrskinn.
541
« skrivet: 2017-09-23, 05:41 »
Hej Torbjörn,
Det är riktigt att Erik var från Byn. Födelseåret i husförhörslängden är sannolikt riktigt (hans första nattvard 7/6 1741 - AI:1/178v-179r).
Frisk var född i Kall 18/6 1727 (omnämns med adress Järkvissle på Undersåkers VT 1762 § 19).
542
« skrivet: 2017-09-18, 19:40 »
Dopvittnen kan vara värdefulla och ge ledtrådar om eventuella släktanknytningar. Det gäller naturligtvis inte alla. De riktiga höjdarna här har knappast några släktrelationer med barnets föräldrar. Jag avser här Abraham Själander och de höga officerarna Hammarskjöld och Carl Ward. Inte heller bonderepresentanterna Anders Mårtensson i Bergsviken och Mårten Larsson i Skålan ('Scholan') har någon familjeanknytning vad jag kan se. Däremot kan Stockholmsfolket vara av intresse:
Sven Wester, fru Anna Sophia Wester, Uldric Lund, Fru Törnmark, Asklund m fru Maria Edberg
Själander verkar inte vara inte ha någon större fallenhet inom ortografin (se bl.a. överstelöjtnantens namn) och därför är det inte säkert att namnen är korrekt tolkade. Wester och Lund påträffar jag inte bland mantalsskrivna i Stockholm vid tidpunkten ifråga, däremot namnen Törnmark och Asklund.
543
« skrivet: 2017-09-11, 23:52 »
Under forskningens gång skaffar man sig insikter och uppfattningar om namnskick, dopseder m.m., d.v.s. erfarenhet som vanligtvis underlättar vidare forskning. Vill man övertyga andra om sina uppfattningar i sådana frågar, särskilt om man inte är överens till alla delar, fordras det dokumentation. När det gäller utbytbarheten Johannesnamnen emellan vill jag hänvisa till tidigare inlägg ( https://forum.genealogi.se/index.php?topic=126276.msg1290050#msg1290050) och( https://forum.genealogi.se/index.php?topic=126262.msg1289736#msg1289736). För 3-4 år sedan lade jag till en variabel i min födelsedatabas där personens namn i dödboken införs. Databasen omfattar födda i landskapen Jämtland/Härjedalen 1636-1894, med undantag tiden 1861-1894 för fem församlingar som ännu inte är helt klara. Barn med förstanamnet Jöns är där till antalet 3826 för vilka namnet i dödbok hittills registrerats är 1017 stycken. Av de sistnämnda är det fem (5) som där inte har namnet Jöns. Två av dem döda späda, har uppenbart av misstag fått namnen Jonas resp. Jon i dödboken ( se Alsen C:1a/274 och C:1b/671 samt Myssjö C:3/123 och 659). Av de återstående tre var en prästson (dödbok: Joan), en präst (dödbok: Johan Olof) och en arbetare i Östersund (död 1925: Johan). Även om underlaget inte är heltäckande är tendensen tillräckligt stark för att jag ska kunna hävda att det saknas stöd för att namnet Jöns generellt var utbytbart mot Jon/Jonas/Johan i nämnda landskap. Artikeln om Jöns i Wikipedia som länkats till ovan är inte helt korrekt. Att namnet skulle ha varit "särskilt vanligt" i de tidigare danska provinserna är inte riktigt, Skåne undantaget. I Ingwar Fredrikssons studie om svenskt dopnamnskick i slutet av 1500-talet 1) utgör namnet 2,7 till 3,7% av de manliga skattedragarna i Härjedalen och Jämtland. Namnbärare ökar både i antal och procentuellt när vi närmar oss svensk tid, men inte mycket. I 1645 års mantalslängd för Jämtland finns 133 Jöns (Jens) vilket ger namnet en sjundeplats (7) och knappt 5% bland männen. 1) Svenskt dopnamnsskick vid 1500-talets slut, Athroponymica suecana 7, Vänersborg 1974, sid. 70-72.
544
« skrivet: 2017-09-10, 22:28 »
Det kan nog vara Jämtland trots allt. Skön och övriga Medelpad höll ju båtsmän och att dessa skulle omtalas som 'soldatfolk' kan jag inte erinra mig tidigare ha sett. För vidare undersökning är det emellertid angeläget att fler ögon ges möjlighet att nagelfara källan för dödsfallet.
545
« skrivet: 2017-09-09, 04:28 »
Utifrån bl.a. denna diskussion och andra förefaller det finnas en bred uppfattning om att personnamn som de skrivs i framför allt kyrkböcker är ett uttryck för hur personer "kallade sig" själva. Jag vill nog hävda att det huvudsakligen rör sig om hur prästerna uppfattade namnen. Kyrkböckerna var ju förr inga offentliga handlingar som församlingsborna kunde ta del av och ha synpunkter om bl.a. stavning.
En kvinna, exempelvis en Anna Johansdotter, som flyttade till staden Östersund och där benämns Johansson, sedan återflyttade till sin hemby på landsbygden och där åter står som Johansdotter, kan ju knappast ha bytt namn. Denna förändring skedde alltså endast på papperet, men inte i den verkliga världen. Detta gäller för övrigt förnamnen, där en och samma person kan ha skrivits olika i födelse-, vigsel- respektive dödbok. Såvida vi inte har verklig kunskap om rätta förhållandet är uttrycket "benämns" att föredra istället för "kallade sig".
I Östersund avled enligt Sveriges dödbok (CD) ogifta Ida Amanda Nilsson 22/7 1953. Hennes gravsten på Östersunds östra kyrkogård har emellertid namnet Ida Fredman, vilken jag återfann och fotograferade i somras. Eftersom hon var släkt inom familjen vet jag att hon också verkligen själv skrev sig Fredman.
547
« skrivet: 2017-09-04, 23:53 »
Hustru Karin var knappast infödd i Fors. Första gången hon framträder där är just på ovan anförd sida i husförhörslängden. Därför är anteckningen om Ammer av vikt. Att Olof Bullers syster Märet en tid tjänstgjorde hos Jon Nilsson i Ammer kan ha en betydelse i sammanhanget.
Av Olofs och Karins barn finns endast två döttrar upptagna i ministerialboken, dock saknas dopvittnen för den yngsta p.g.a. en sidförlust. Vid dottern Margetas dop påträffas bland vittnena en dräng Jon Nilson i Opåsen. Dennes mor Kerstin Jonsdotter (ca 1681-1756) var från Ragunda 1).
Tittar vi på dopvittnena i den familjen hittar vi en (piga) Brita Jonsdotter från Ammer för Jons syster Anna 1706. De skulle kunna vara så att Karin, Kerstin och Brita är systrar från Ammer, men dessvärre är det ännu en väldigt tunn hypotes.
Detta av den anledningen att bonden Jon Nilssons (d.1742) i Ammer familj är helt okänd förutom sonen och hemmansefterträdaren Nils.
1) Maken Nils Jönsson betalade 19/10 1702 pengar till Ragunda kyrka på sin hedersdag.
548
« skrivet: 2017-08-30, 20:59 »
Släktskapet ser ut sålunda:
Anders Hammarberg d.y. > Elsa Grundberg > Karin Olofsdotter > Olof Åström > Ursilla Jonsdotter > Jon Ingemarsson > Brita Eriksdotter > Erik Simonsson (bonde i Stugubyn nr 5)
Khde Paul Wagenius (1839-1924) morfar var kusin med Hammarbergs hustru Anna Cajsa/Catharina Wagenius (1794-1843). Nämnde morfar, Pål Persson 1778-1842, har en egen tabell (nr 164) i Stuguboken. Hans familj och efterkommande är emellertid inte alls utredd där och därför finns inte dottersonen upptagen i boken.
Ingeborg/Inga Byström (1767-1817) var från Bye, Mörsil.
549
« skrivet: 2017-08-30, 17:54 »
Sonen Anders Hammarberg d.y. (1798-1839) var gift med en Wagenius av Stugusläkt och finns därför upptagen i A.J.Hanssons släktbok över Stuguns socken (Östersund 1927). Vad som inte är (var?) känt är att han genom sin mor själv var av Stugusläkt.
Åtminstone tre av Anders H. d.ä.:s söner samt änkan flyttade till Sundsvall.
550
« skrivet: 2017-08-17, 23:09 »
Anders Forsberg (1756-1847) i Forsta torde vara infödd Locknebo. 1793 föreslår han som ny förmyndare för systern Karin Persdotter nära släktingen, bonden Olof Persson i Döviken (Brunflo tingslags häradsrätts arkiv AII:43 s. 153r-153v).
Den titel, kavallerikonstapel, som skriftställaren Anna Werner (1877-1959) begåvat Anders med i årsskriften Jämten 1934 är felaktig. Konstapel är lägsta befälsgrad inom artilleriet. Däremot blev han korpral inom kavalleriet 1795, men först 1798 flyttade han till korpralsbostället Stengärde i Näs sn. Werners påstående att yngste sonen Nils skulle vara född på Stengärde är alltså också oriktigt. Så vitt jag kan se var inget av barnen fött i Näs. Att antalet barn skulle ha varit åtta, ställer jag mig tveksam till. Kan här skett en sammanblandning med hans namne och samtida Anders Forsbergs (1755-1813) barn?
Svärsonen Erik Olofsson (1790-1861) var från Revsunds pastorat och Sörviken i Sundsjö. Hans födelsedatum (17/7) är korrekt återgivet i äldre hfl., men ändras slutligen till 10/3 (Lockne AI:5/56). Bland dopvittnena till Eriks ohh barn påträffas hans äldre halvbror Bengt Olofsson i Sörviken med hustru (1828).
551
« skrivet: 2017-08-08, 06:03 »
Ett litet streck eller prick/ar ovanför u och y var snarast regel i svenska kyrkböcker ännu på 1700-talet. I Norge bibehölls det längre.
Opgivet? af Barnemoderen; bägges 1:sta Lemaal.
552
« skrivet: 2017-08-06, 11:35 »
Jag ser inget h i efternamnet (som tydligt framgår i moderns motsvarande namn) så det kan inte vara Johansson.
Svårigheten med järnvägsarbetare denna tid var att de ofta var rörliga och inte skrivna på de orter där de uppehöll sig under begränsad tid. Enafors kan inte ha varit stort på den tiden och är det inte heller idag. För mig är det en station man klev av för att snabbare komma vidare på fjällturerna.
Det är möjligt att det går att hitta anställda i SJ:s arkiv. När jag går in på Riksarkivets hemsida tycks det vara väldigt stort och oöverskådligt, så här behövs det nog lite handledning av någon kunnig.
553
« skrivet: 2017-08-05, 07:50 »
Pige Berntine Gunelie Johansdtr og Ungk. Jernb.arb. Magnus Joenson(?) Enafors. Modern från Mox...?. och född 1863, fadern från Sverige och född 1868. Efter dopvittnena finns en anmärkning att barnamodern uppger att det är bägges första lägersmål. Ortnamnet bör vara en avledning av Moksnes i Stjördal. Modern torde vara den som återfinns här: https://digitalarkivet.no/view/255/pd00000013141554
554
« skrivet: 2017-07-29, 08:01 »
All his children got the surname Gunsten.
555
« skrivet: 2017-07-26, 17:58 »
Besvärlig handstil som det behövs tid att lära sig; bokstäver dras ihop så det förefaller fattas någon/några på en del ställen (något r kan jag inte se i moderns namn utan: Matha). f,h och s skrivs ibland väldigt lika varandra, också vokalerna a,e,o.
Brudens titel: Hausgehilfin? (=hembiträde)
556
« skrivet: 2017-07-22, 08:46 »
Jag tror många med mig har haft förhoppningar om att 'Namn åt de döda' skulle ge möjlighet att finna personer som med konventionell sökning är mycket svåra att hitta. D.v.s. personer som inte alltid var skrivna på sina uppehållsorter, men bosatta i Sverige. Många har nog de resande i tankarna men det fanns även åtskilliga andra. Jag är obekant med instruktionerna till de som registrerar de avlidna, men i privat mejl med framlidne Carl Sz. vill jag minnas att han hävdade att personer som var kyrkskrivna införs i vederbörlig församling oavsett om de avled på annan ort. Däremot att individer som inte var skrivna någonstans skulle införas där de avlidit. Är det så?
Min fråga kommer av att jag i min forskning har haft att göra med denna kategori av personer. Bl.a. min morfarsmors halvsyster som flyttade från Norge till Sverige i mitten av 1870-talet. Hon tog ut flyttbetyg från sin hemförsamling, men blev aldrig skriven i Sverige trots att hon fick åtminstone sju barn där. Efter mycket besvär påträffad som avliden i Sveg (Härjedalen) 1930: "Elin Anna Olsson, arbetskvinna från Alstahög, Rangulvall, Levanger .." [en hembygd som hon då lämnat för 55 år sedan].
En annan är akrobaten och tivoliägaren Jakob Heinrich Claus Schultz (1842-1920) som avled i Söderköping, där han skrivs som dansk undersåte från Aalborg. Även han bosatt i Sverige åtminstone sedan 1870-talet, men inte heller upptagen på CD-skivan över döda.
Har jag missuppfattat Carl Sz. eller vad ?
För att verkligen få med alla döda kan jag inte se något hinder till att registrera samtliga avlidna även om det innebär dubbleringar. Kan det finnas någon nackdel med en sådant förfarande?
557
« skrivet: 2017-07-20, 22:40 »
De diakritiska tecknen för J:en i faderns namn (Jon) och moderns farsnamn (Jonsdoter) är båda placerade över efterföljande vokal, så det är lätt att missta sig på vart de hör.
Familjen återfinns i A.J.Hanssons släktbok för Stuguns socken, tab. 55, sid. 34 (Östersund 1927).
558
« skrivet: 2017-07-10, 21:06 »
Kyrkoherde Abraham Själander (1763-1833), som tjänstgjorde i Berg från 1818 till sin död 1833, skrev med få undantag begravningsdatum för de avlidna. Tyvärr slarvade han också med bokföringen, för inte ens alla döda blev införda. Bouppteckningarna är kan här ibland vara enda källan för dödsdatum.
559
« skrivet: 2017-07-09, 18:18 »
Olof var född i Selånger. Fadern Jacob Sundström var en tid på 1730 båtsman i Sundsvall, därefter i Selånger innan familjen återkom till Stöde.
560
« skrivet: 2017-07-08, 18:17 »
Intressant. Jag utgår ifrån att Wrång (1625-1694) här uppfattats som son till borgmästaren Anders Persson, men är det självklart ? Nu hette Wrångs hustru Brita Andersdotter Bröms (ca 1636-1692) och svågerskapet skulle väl också kunna förklaras med att hon var borgmästarens dotter.
561
« skrivet: 2017-07-04, 01:35 »
Jon Halvarsson i Bleckåsen finns upptagen i 1654 års tiondelängd men torde ha avlidit få år efteråt eftersom hans änka är upptagen i 1660 års jordebok. Jons del i Bleckåsen köptes av Halvar Nilsson (brorsonen) för 70 riksdaler och tre tunnor korn vilket framgår av 1680 års höstting. Året efter anges vilka Jons arvingar var: Jöran Jonsson, Halvar Jonsson och Hindrik Nilsson. Tyvärr adresseras ingen av dem, men Jöran är ju välkänd. Den sistnämnde bör vara en måg. Detta ur mina gamla domboksexcerpter. Nu finns ju en hel del domböcker transkriberade och publicerade digitalt genom Jämtlands läns fornskriftsällskaps försorg. Så det går alldeles utmärkt att läsa själv, se http://www.fornskrift.se/avskrifter.htm
562
« skrivet: 2017-07-03, 13:19 »
Utsagor från ospecificerade källor är inte alltid lätt att ta ställning till. Dock, "VB i Alsen" avser förstås volym C:1 i Offerdals kyrkoarkiv. "avskrifter från 1645" kan vara svårare att greppa, men bör avse en avskrift gjord på 1920-talet av hemmansägaren Anders Johan Hansson (1857-1932) i Bringåsen. Originalet finns på Riksarkivet i Stockholm och är en mantalslängd omfattande hela Jämtland. Jag har tidigare karaktäriserat både original och avskrift ( http://forum.genealogi.se/index.php?topic=11531.msg171671#msg171671). Det som kan tilläggas är att Hansson utan att det anges, gjort egna tillägg som ofta är felaktiga. Bland dessa uppenbarligen att Gunild Enche i Bleckåsen var en Jon Halvarssons efterlevande. Nu var Gunild rätteligen änka efter Jon Tolsson/Toresson i Bleckåsen nr 5. Bröderna Jon och Nils Halvarssöner övertog sin avlidne fars hemman Bleckåsen nr 4 år 1640. Eftersom Jon H. inte finns upptagen 1645 kan han ha lämnat Jämtland under de oroliga krigsåren och/eller blivit uttagen till soldat.
563
« skrivet: 2017-05-17, 23:53 »
Våra bedömningar av Anders nekrolog förefaller mig inte särskilt olika.
De uppgifter från Hållborgen jag anfört finns som jag angivit på sidan 1 i den äldsta hfl. Beträffande källhänvisningar använder jag mig inte av bildnummer och liknande, eftersom det endast är relevant för dem som har samma bildleverantörer.
Olof Hvitlock tjänstgjorde endast sina sista två år för en rote i Revsund, så han kanske inte var så känd i församlingen. Sannolikt därav det felaktiga namnet i hustru Gölins dödsnotis. Hon finns upptagen i Staffan Lindqvists bok Familjer i Ragunda (Bräcke 1998) sid. 26.
Sonen Johan (Johannes enl. födelsenotis) var soldat i Hållborgen till sin död. Hans dotter Gölin (Giölu) född där 1737.
564
« skrivet: 2017-05-17, 00:06 »
Nekrologens uppgifter om modern Gölin tycks inte helt överensstämma med sanningen. Uppenbart var hon tidigare bosatt hos äldste sonen Johan, som var dragon i Hållborgen. Början av Revsunds äldsta hfl. saknas, men födelseuppgiften för Gölin och att hon flyttat till Förberg finns kvar (se Revsund AI:1/1). Hennes make Olof Johansson H. var enligt rullorna från Hälsingland och avled 10/11 1718 i Duved [Åre sn].
565
« skrivet: 2017-05-16, 21:05 »
Jon Olofsson i Halåsen synes inte vara infödd eftersom han uppges inflyttad och gift 1741 (Lits ka AI:2/92).
566
« skrivet: 2017-05-16, 00:14 »
Jag ser nu att förkortningen w.p. påträffas tre gånger i dödsnotisen.
Ett ord som jag reagerade på finns i meningen .. han wart (ej warit) Soldat... Vi brukade det som barn och jag tror inte jag använt det på decennier.
Ordet har inte med verbet vara att göra, utan är en form av det gamla varda. Ett ord som trängdes ut när det tyska bliva (bleiben) lånades in. Att vi använde det i yngre år berodde på att det då och ännu finns kvar i jämtmålet (åtminstone i delar av Jämtland). Betydelsen är alltså att han (Anders Berg) blev soldat.
567
« skrivet: 2017-05-15, 23:19 »
Förkortningen är w.p. =wid pass, d.v.s. omkring.
568
« skrivet: 2017-05-12, 23:42 »
Anna Grelsdotter (1716-1793) från Kölsillre uppges i sin nekrolog ha varit gift två gånger i Norge. I sitt första äktenskap ska hon ha haft tre barn; en son och två döttrar. På Medelpadsskivan (CD) har barnen namngetts som Anders f.1739, Lars Evensson Kaström f.1740 och Beana Persdotter f.1750. Eftersom de tre barnen, varav två var döttrar, helt klart hade samma far är sammanställningen förvånande. I en efterlysning ( http://forum.genealogi.se/index.php?topic=54129.msg793497#msg793497) ifrågasätts de olika farsnamnen även om grunduppgifterna tycks få acceptans. Barnen Anders och Lars kan utmönstras; den sistnämnde utan vidare eftersom dennes farsnamn är helt irrelevant. Att en Anders f.1739 inte heller platsar är uppenbart, eftersom Anna den 14/6 1739 födde en utomäktenskaplig son Peder ( Haverö C:2/51). Intressant där är noteringen: .. Fadren blef ej kun(n)ig, dock höltz Pehr Lom för den sam(m)a. Beana däremot är en dotter, vilket framgår av husförhörslängderna ( se bl.a. Haverö AI:6/6 där Anna nämns som svärmor till Måns Persson i Ytterturingen). Denna Beana förefaller ha inflyttat till Haverö långt före modern, redan 1755 ( Haverö AI:3/20). Jag kan ha förbisett någon tidigare notering, men så vitt jag kan se inflyttade modern Anna först 1779 och då från Jämtland ( AI:5/5). Det skulle i så fall indikera att något barn kan ha varit bosatt i sistnämnda landskap.
569
« skrivet: 2017-05-11, 01:54 »
Hej Björn,
Sept: 22 Begrafdes Swagsinte Bonden Nils Mårtensson ifrån Solsiö _ han måste mer än 1½ år hollas wård och wagt., om _ och druncknade i Damtjena (?). Anars lefwat Chr: i 42 år Olÿcks Händelse (handstilen tillhör komminister Lars Erik Festin d.ä.)
Jag hittar ingen tjärn i närheten av Sällsjö som börjar på D, däremot Magnustjärnen. Det namnet låter inte särskilt gammalt, så den kanske kan ha haft ett äldre namn.
570
« skrivet: 2017-05-02, 22:13 »
Det var 15 personer som drunknade den 4 juni 1780 i Skurufjärden och Grimnässjön. Alla var infödda i Revsund eller Bodsjö, förutom en piga från Anundgård i Holms sn, Medelpad. Eftersom det var en söndag var man sannolikt på väg från gudstjänsten i Revsunds kyrka. Slutsatsen att man inte var på väg dit kan man nog dra eftersom sällskapet var så nära sina hembyar (Mälgåsen och Stavre). Orsaken till olyckan var ett stormoväder.
Den efterfrågade Anna Svensdotter var inte dotter till Sven Rassvill, utan verkligen född 1707. Hon finns upptagen med sina syskon i födelsebyn Stavre (se Revsunds ka AI:1/40-41). I födelseboken har hon emellertid av misstag fått sin mors namn Gölo. Där är födelsedatum 21/5 1707. Att hon i hfl. senare försetts med datumet 11/6 finns säkert en förklaring till, men det kan vi i ljuset av övriga fakta bortse ifrån.
Beviset för att Anna verkligen är en dotter till Sven Evertsson framgår av Revsunds ting i juni 1750 (§ 9), där hennes man Jon Larsson i Mälgåsen och hans övriga svågrar upplåter hennes fadershemman till brodern Evert Svensson.
571
« skrivet: 2017-04-26, 23:59 »
Per och Karin död 1849 respektive 1856. I Pers nekrolog påträffas de uppgifter som eftersöks. Se Hackås ka C:2/344v.
572
« skrivet: 2017-04-22, 14:46 »
Tack, det var värdefulla uppgifter.
Även om paret (maken Gustaf antog hustruns tillnamn Hallén) inte hade några efterkommande är det viktigt att dokumentera även dem. Jag har inte följt dem längre än att de förefaller vara bosatta i Maria Magdalena församling 1865 (mtl).
573
« skrivet: 2017-04-22, 06:56 »
Barnmorskan Christina Brita Hallén f.1822 gifter sig 1862 i Kall, Jämtland med möbelsnickaren Gustaf Pettersson. Hon uppges vara född i Sollefteå och hennes giftoman är modern änkan Brita Persdotter i Helgum. Trots dessa uppgifter går jag bet på att hitta igen henne. Någon som känner till hennes antecendentia ?
574
« skrivet: 2017-04-19, 19:24 »
Tack för det.
Alltid trevligt och nyttigt med förkovran.
575
« skrivet: 2017-04-19, 18:26 »
Att hustru Karin, trots skiljaktighet med rätt födelsetid, var dotter av Halvar Larsson Hjerpe framgår av den senares bouppteckning (Hallens tgs häradsrätt AII:15/nr 18).
Maken Johan var av samisk börd, vilket ses i hfl. (se Offerdal AI:7/10 > 15).
Vid dopet av Johans och Karins äldste sonen Per påträffar vi bland vittnena skattelappen Jon Persson och hans hustru från Kallfjällen. JP torde vara densamme med namnen (f 1780) i just Kallfjällen som påträffas i Undersåkers lappförsamling AI:1/44. I samma volym, men uppslaget efter, har vi en Lars Persson (f 1770), som sannolikt är av intresse. Hos honom finns en änkling Per Persson.
Dessa personer tycks ha inflyttat från Föllingefjällen (se Föllinge lappförsamling AI:2/41v-42r). Där har vi en Per Persson med hustru Anna Larsdotter, med bland andra barn sönerna Lars och Jon (som där uppges ff 1781 resp. 1772). Dessutom en son Johan född 1789 och ytterst tänkbar som den senare Egg.
[En hustru Anna Larsdotter död 7/9 1818 av ålderdom och begravd 9/10 i Kall (Undersåkers lf C:1 s. 185)].
576
« skrivet: 2017-04-19, 00:19 »
12 april 1795 döptes en samepojke i Offerdal. Föräldrarna var från Kolåsfjäll och han uppges vara född den 8:e i samma månad vid Sjöarsjön. Vid sökning hos lantmäteriet ( https://kso.etjanster.lantmateriet.se/) kan ortnamnet ifråga inte påträffas. Känner någon till vad det vara för sjö ?
577
« skrivet: 2017-04-18, 00:08 »
En på sin tid omtalad i svensk press vid mitten av 60-talet var en Shirali Mislimov från Azerbajdzan som skulle ha varit född på Napoleons den förstes tid. Detta kunde knappast ha dokumenterats, men intressant läsning var det vad jag minns. Hittade lite om honom där namnet korrigerats till Muslimov: http://azer.com/aiweb/categories/magazine/44_folder/44_articles/44_centenarian.html
578
« skrivet: 2017-04-16, 02:22 »
Av vigselnotisen framgår att modern lämnat skriftligt bifall till dotterns giftermål. Därigenom är det klart att modern antingen är änka eller ogift. Det står även att brudens svåger Jonas Mårtensson i Elfve är närvarande vid akten. I Älven och Myssjö socken finns en JM, gift med en Brita Svensdotter f.1835.
Följer man dessutom Anders Adolfsson med familj i hfl. kan man se att svärmodern Lisbet Halvarsdotter dyker upp där på 1880-talet.
579
« skrivet: 2017-04-14, 00:08 »
Erik Borgs morfar var Elias Borg från Pålgård, sedermera nybyggare i Borglunda. Någon äldre anknytning till Stugun kan jag däremot inte se.
580
« skrivet: 2017-04-13, 22:35 »
Erik påträffas hos sina föräldrar, se husförhörslängd för Stugun AI:3/31.
581
« skrivet: 2017-04-11, 14:57 »
Then 1 Januar: begrofz Pigan Apollonia Larsdotter från Lan som, deß siukdom tog sin begÿnnelse af rändzla i det ena benet som gaf sig sedermera op i kroppen, warit nu ett helt Åhr sängliggande, fick den rätta Julefrögden d: 22 Decemb: Lefwat i 24 åhr.
Stavningen rändzla tyder på att skrivaren kunde sitt jämtmål, vilket ord på nutida svenska betyder värk. Julefrögden avser här en salig hädanfärd.
582
« skrivet: 2017-04-10, 10:28 »
I min framställning över Marby har jag skrivit följande om Ivar Dibergs hustru: Född 1743 enligt alla jämtländska husförhörslängder där hon förekommer. Namnges Magdalena förutom i dödsnotisen, där det står "Margareta Diberg född Holmberg". Magdalena hade visserligen en äldre syster Margareta (Greta) som var född just 1743, men att hon skulle ha varit Dibergs hustru är knappast sannolikt. Bland parets barnbarn påträffas ingen Margareta, däremot Magdalena.
Ivar och Magdalena vigdes i Stockholm 14/7 1771 (Fransk-Lutherska församlingen C:1/259). Hon var född 11/6 1745 i Norrtälje.
Jag ser nu att Magdalena sist noterad i Norrtälje som född 1744 (AI:2/156v).
583
« skrivet: 2017-04-07, 22:09 »
Oviken har tidvis bra nekrologer. I Olof Gärdberg (Gerdberg)s dödsnotis framgår såväl födelseort som föräldrar (Oviken C:4/898-897). Änkan uppges född i Hackås (Oviken C:4/690).
584
« skrivet: 2017-04-04, 21:08 »
Hej Björn!
Den Olof Kloberg från Sinnberg vilken 1737 betalade carta sigillatapengar för lysning i Sunne pastorat [vigd i Norderö enligt kyrkoräkenskaperna] hade farsnamnet Olof och därmed inte son till Göran i Sinnberg.
Göran Månssons son Olof finns upptagen i dopboken, men notisen är väldigt stympad. Av dopnamnet finns endast bokstäverna of kvar, av faderns namn enbart J--an medan bynamnet och moderns namn helt klart är Sinnberg respektive Kerstin Knutsdotter. Olof synes döpt 25/12 1706 (Näs C:1 s. 15r) och avled i Stockholm 20/1 1742.
Olof, som soldat Sidenberg, gifte sig 1730 i Näs med Anna Olsdotter. Paret återfinns i hfl. bosatta på roten i Böle och Bodsjö (se Revsund AI:1/104-105), där Olof (Sinberg!) uppges född 16/12 1707 i Näs och hustrun 22/6 1713 i Lockne. Angivet födelseår för Olof torde vara fel eftersom ingen namne och son till en Göran finns upptagen 1707 i Näs.
Att inga barn till Olof och Anna finns upptagna i hfl. kan vara en slump, men en annan möjlighet är de kanske till en början inte alls var bosatta i Bodsjö. Den blivande nybyggaren i Stångviken, sonen Olof var emellertid helt säkert född där eftersom Sidenberg betalade testamentspengar för ett barn i januari 1738 (Bodsjö LIa:1/172).
585
« skrivet: 2017-03-25, 14:39 »
> AI:5/63 > 6/55 > 7/77
586
« skrivet: 2017-03-21, 00:24 »
Marieby kan den här tiden även avse Marby socken, men varken i den ena eller andra församlingen finns någon Anders upptagen i födelseböckerna för 1764.
Anders Fris uppges inflyttad till Alfta från Ovanåker. Eventuellt kan han återfinnas i den sistnämnda församlings husförhörslängd med ytterligare uppgifter som kan bringa klarhet.
587
« skrivet: 2017-03-14, 19:31 »
Skrivaren är inte alltid konsekvent för en och samma bokstav, så det finns säkert synpunkter på min tolkning. Sedan är han högst förtegen om vad pojken led av vilket bidrar till osäkerheten.
Här hämtat från min databas för Häggenås:
"d:n 6 Nov:r [1743] Begrofz Lars Drag. Erich Kruusmans Son här vjd södra sidan om vägen mitt emellan stapelen och Wapenhuset, har varit i all sin tjd ifr: moderlif:et en altför stoor Korsbärare och Krÿmpling. dödde d:n 31 Oct:r. vita 11 åhr och 11 månader
Testam. till kÿrckian 16 ./. S:mt" (Häggenås kyrkoarkiv C:2 s. 355)
588
« skrivet: 2017-03-06, 18:46 »
Gustaf var född i Sundsjö (se Ås ka AI:3/76) och hans hustru Magdalena född i Marieby (1755).
589
« skrivet: 2017-03-03, 01:51 »
Föregående omfattande inlägg kan väl knappast uppfattas som ett svar på en flera år gammal fråga, utan snarare en presentation av ett forskningsarbete. Framställningen är mindre överskådlig eftersom det kan vara svårt att relatera de omfattande domboksexcerpterna till varje enskild uppgift som hävdas. Men det är ändå mycket lovvärt att källor uppges.
Nämnda excerpter går inte längre fram än in på 1740-talet vad jag kan se så det finns uppgifter som inte är styrkta.
Bl.a. har i Jon Olofssons (tabell 7) son Olof placerats som barn i Jons senare gifte. Det framgår emellertid av hösttinget 1767 ".. at Älsta Brodern Olof Jonßon utan lottning skal få besittnings rätten.." till faderns arvejord. (Svegs tingslags häradsrätt AIa:7 s. 57r).
I 1748 års landsboksverifikationer uppges Jons barn Olof och Margret vara 17 respektive 18 år gamla (Jämtlands läns landskontor EIb:52 s. 6235). Dotterns födelseår 1730 bekräftas i hennes dödsnotis (Älvros kyrkoarkiv C:1 s. 93) och brodern Olof torde därför vara född 1731.
Det överensstämmer bra med föräldrarnas vigsel 7/4 1729 (Älvros ka LIb:1).
I tabell 11 några tillägg:
Hustrun Gölin 1713-1802, född i Överhogdal. Sonen Jon/Jonas med namnet Elfström som dräng i Hudiksvall (Hudiksvalls ka AI:3/58), dottern Margareta 1753-1841, död ogift i Ytterhogdal och en son Esbjörn (1756-1813) bonde i Ängersjö.
590
« skrivet: 2017-02-20, 17:21 »
"... Christen. Siuk flere weckor af Magsveda och utsot och död deraf d: 16 sidstl: ____ 61. år."
(där förkortningstecken använts i texten, vilka inte är möjliga att transkribera här, har jag använt kolon [:])
591
« skrivet: 2017-02-10, 00:29 »
"Nov. den 18 dödde och den 28 begrafdes JnhÿsesMannen Nils Jacobsson i Odensala. Född år 1705 i Odensala. Fader war Bond. Jacob Nilsson och Modren hust. Kjerstin Jonsd:r derstädes. År 1719 blef han Soldat för sit egit hem(m)an och tjente, som Dragon i 10 års tid. då han tog afsked År 1729 trädde han i ägtenskap med sin förra maka hustru Anna Broddesdotter i Torrwalla, med hvilken han sam(m)anaflade 12 barn, 8 Söner och 4 döttrar af hwilka Sex barn äro döde, 5 Söner och 1. dotter. med denna hustrun lefde han till sammans 45 år el: til år 1774. då hon blef död, och sedan war han ett år Enklinge el: til år 1775 då han trädde i sednare giftet med sin efterlefverska hustru Magdalena Johansdotter ifrån Frösön, med hvilken han ej haft barn. Haft jämn och stadig hälsa til År 1777 då han fick slag, och sedan har han warit ständigt sängliggande, i 7 års tid. den hel: Nattwarden annam(m)ade han d: 15 i den(n)a månad, sedan han dertil gudel: beredt sig.
Sjukdomen Slag och ålderdomsbräckl: Åldren 79 år. 9 md." (Brunflo ka F:1 s. 56-57)
Uppgifterna i nekrologen är inte helt korrekta. Soldat blev Nils först 1721 och han gifte sig 1730 respektive 1772.
Till biografin kan tilläggas att "Nicolaus Jacobi, Onsaliensis" bevistade Frösö trivialskola läsåret 1718-1719.
592
« skrivet: 2017-02-07, 01:40 »
Den Jon Pålsson som finns i mantalslängden för Fåssjö nr 2 i början av 1730 torde inte kunna vara någon annan än föregående bondens son, men som p.g.a. soldattjänsten inte kunde upprätthålla gårdbruket. Det övergick ju så småningom till yngre sonen Simon. I domböckerna bör det finnas uppgifter om hur hemmanet överlåtits.
Soldaten Moberg hade en son Lars (1727-1780) som också blev soldat, men i Hybo och Ljusdal. Ett av dopvittnena till dennes son Olof f.1755 var pigan Karin Jonsdotter (se Ljusdals ka CI:2 s. 84r), sannolikt syster till barnafadern. Kanske även Lars var dopvittne till något av Nils Svans barn, vilket då skulle kunna styrka släktskapet.
Mobergs svärföräldrar är synnerligen anonyma. Efter båtsmannen Lars Nilsson betalade änkan Brita testamentspengar 4/3 1711, vilket innebär att Lars avlidit 1710 eller tidigt år 1711. Paret tycks inte få flera barn efter sonen Olof, möjligen p.g.a. att modern inte längre var fertil. Om nu hennes ålder utgjorde ett hinder för fler barn skulle hon kunna vara dotter till Olof Persson d.ä. i Vassnäs (omkr 1611-1692). Jag har inte funnit några senare spår efter änkan Brita i Haverö eller Ytterhogdal, men hon kan ju ha bosatt sig någon annanstans. Hon hade nämligen en dotter till, Kerstin, född i mars 1693 (och före föräldrarnas vigsel), vilkens vidare öden jag inte känner.
593
« skrivet: 2017-02-01, 21:23 »
De grundläggande uppgifterna från Ansgar Olsson finns i en skrift utgiven av Jämtlands läns fornskriftssällskap. Den är mycket användningsbar, men utgången till försäljning. Dock nedladdningsbar här: http://www.fornskrift.se/bok_6.htm. I Jämten, årsskrift för Heimbygda, finns en del skrivet om de äldsta inbyggarna i Frostviken. Dels Landnamamän i Frostviken av Levi Johansson från 1951, sid. 25-48 och Litt om pionererne i Frostviken av Gunnar Skavlan år 1957 sid. 121-130. I Fornvårdaren band II:1, också utgiven av Heimbygda, påträffas Frans de Bruns Strödda anteckningar om Frostvikens socken och dess innevånare, sid. 154-166.
594
« skrivet: 2017-01-31, 17:31 »
År 2010 meddelade jag Sven Edvardsson/Gulliksläkten de uppgifter om Anders Gissler som är införda på vederbörande sajt ( http://gullikforskning.snabber.se/familytree.asp). Tilläggas kan att Anders benämns kronolänsman i Hammarön (Hammaröy) i faderns bouppteckning, men som avliden kronofogde i moderns bou från 1867.
595
« skrivet: 2017-01-23, 22:39 »
Ämnet är tidigare dryftat ( http://forum.genealogi.se/index.php?topic=11686.msg176197#msg176197) och inläggen ovan ger ungefär samma svar som då. Eventuellt kan man komma vidare genom en kartläggning av Hallings familj i hans båda giften. Det finns en bouppteckning efter honom, men jag vill minnas att den inte ger så mycket. Dottern Cecilia hade åtminstone ett barn f.1836, men hon kan ju haft andra. Maria f.1817 har jag inte följt upp och Andrietta (Anna) Britas f. 1820/1821 öden är också mig obekanta. Dottern i andra giftet Ragnhild, död 1863, verkar inte haft barn i sitt äktenskap och någon bou efter henne tycks inte finnas. En svårighet är ju att samer kunde röra sig över vidsträckta områden där barn kan ha fötts. 1834 befann sig Anders Halling med familj i Uppsala och två år senare tog han ut attest till "Södra orter" ( se Tännäs lappförsamling AI:1 uppslag 50).
596
« skrivet: 2017-01-19, 00:25 »
Jonas Bångberg var född 8/7 1781 i Lidens sn. Han torde ha avlidit 1817-1818, men var är mig ännu okänt.
Hustrun Anna Mårtensdotter född 8/8 1777 i Bergs sn och död 19/11 1842 i Sättna. Anna omgift 1819 i Sättna med Nils Nilsson från Ljustorp.
Bångbergs mor Lisa Mattsdotter (1748-1832), född i Selånger och död hos svärdottern.
597
« skrivet: 2017-01-06, 23:48 »
När paret Edberg får sitt andra barn Anna Sofia 1830 (Bergs ka C:3 s. 259) benämns modern Cath: Som. Namnet ifråga (Sohm) påträffas tidigare i Oviken hos kyrkoherde Behms hustru. Kyrkoherdens son, häradshövdingen Johan Magnus Behm, var för övrigt dopvittne till Edbergs son Johan Magnus 1823.
I Oviken vigdes 1819 bataljonsläkaren Johan Magnus Sohm med Pigan, Jungfru Carin Pehrsd:r Valtinson i Eltnäset. Dessa bosatte sig i Valne och Alsen men kan dessvärre inte påträffas i husförhörslängden där. Sohm avled redan 1820 och änkan benämns i makens bouppteckning Catrina Sohm (Offerdals tingslags häradsrätts arkiv AII:10 s. 44r).
Att Johan Gustaf Edberg gifte sig med Sohms änka torde vara uppenbart.
Hos häradshövding Behm i Eltnäset påträffas en piga Carin Pehrsd:r född 1792 27/5, sannolikt infödd, för vilken sista nattvardsgång är noterad 9/5 1819 (Ovikens ka AI:6/231). Kan det vara den vi söker ? Omöjligt är det inte, men den knepiga frågan är i så fall hur man ska förklara namnen Falkengren respektive Valtinson. Därtill skiljer också födelsedatum något.
598
« skrivet: 2017-01-02, 19:36 »
Johan Hindriksson
(observera att volymen är opaginerad).
599
« skrivet: 2017-01-01, 14:22 »
.. föddes it oächta Barn hvilcke[n]s fader är angifven vijd dopet vara drängen Erich Ionßon i Wättwijken, och Modren Göhle Iönsd:r ifrån Tåßåsen, hvilken andra gången besåfven är |: vide A. 1700 d: 28 Martii :| och fått een Son ..
Hänvisningen till år 1700 avser Göhles tidigare barn (se samma volym s. 62).
600
« skrivet: 2016-12-29, 08:17 »
Tack för detta Constantinus.
Jag hade inte föreställt mig båtsmannen Caström bärande ett släktnamn, emedan hans efterföljare hade samma namn. Nu kan det ju mycket väl vara så i detta fall eftersom Per var den förste Caström i Haverö.
Nils Caström ohh flyttade från Sundsvall 1727 (Sundsvalls GA AI:1/85v). Per kan ha blivit värvad där, åtminstone flyttade han dit efter båtsmanstjänsten och blev kyrkvaktare. Död 1755 ibm.
Han hade fyra döttrar, den tredje hette Kerstin/Stina, vilken skulle kunna vara uppkallad efter Pers styvmor.
Det här blev väl hypotetiskt, men det är ju alltid en god början.
601
« skrivet: 2016-12-28, 18:00 »
Per Nilsson Caström, båtsman i Haverö (Medelpad) 1726-1745, uppges i rullorna vara Västerbottning och född 22/2 1702 (hfl). Hans äldsta barn Beata f.1737 torde vara uppkallad efter sin farmor eftersom barnets mor var från Ytterhogdal (Hälsingland), där namnet ifråga förekommer först mot mitten av 1700-talet. Har någon kännedom om denne Per?
602
« skrivet: 2016-12-28, 11:56 »
Majoren Anders Nystedt vid Jämtlands regemente, f. omkr. 1760 och bosatt i Galhammar och Berg, uppges i Victor Behms matrikel över jämtlänningar och härjedalingar (Östersund 1891) vara född i Hacksta säteri i Roslagen 1761. Denna uppgift återfinns också på nätsajter, dock utan verifiering och hänvisning till primärkälla. Jag har anledning tro att han i stället var född i Össeby, Uppland, men saknar avgörande indicium/bevis. Kanske finns någon som känner till rätta förhållandet.
603
« skrivet: 2016-12-22, 21:51 »
Hans Olof!
Att Olof Gerdins identitet är den du anger är jag naturligtvis överens med (se f.ö. Rödöns ka AI:4/138r), men som jag på goda grunder tror mig veta att Tomas snarast var ute efter vad det blivit av Forssvalls son Olof, fann jag ingen anledning att gå in på det.
604
« skrivet: 2016-12-20, 19:07 »
Icke. Av födelsenotiserna för ett par barn till Gerdin födda i Ås sn framgår att dennes fadersnamn var Anders.
Per Forssvall i Fors betalade testamentspengar för en son 13/10 1782, vilket sannolikt avser Olof f.1764.
605
« skrivet: 2016-12-13, 22:28 »
Personen ifråga benämns först Johan Johansson (se Stuguns ka AI:3/10 > 12 > 23). Han var fältjägare nr 96 Ås (Åhs) vid Brunflo kompani 1819-1820 samt torpare i Stugubyn under 1820-talet. Åter fältjägare nr 119 Frisk vid Revsunds kompani 1828-1834. Flera fältjägare kommenderades till tjänstgöring vid kavalleriet men först 1834 blev Johan formellt hästjägare nr 100 vid 2:a skvadronen och Jämtlands hästjägarecorps med namnet Björn. Han bar alltså dessa olika soldatnamn efter varandra, men aldrig samtidigt vilket det emellertid kan förefalla av frågans rubrik. Han fick avsked 1839 p.g.a. huggsår i vänstra benet samt gikt.
Han uppges vara jämtlänning i rullorna, men jag anser det vara tveksamt att så skulle vara fallet. Visserligen är det möjligt, men dels kan han inte återfinnas i födelseböckerna och dels var det mycket ovanligt att en infödd jämte benämndes Jan vid denna tid.
606
« skrivet: 2016-12-06, 19:56 »
Janne!
I alla mina register över födda (Jämtland/Härjedalen) har jag i förekommande fall gjort noteringar om lakuner (även misstanke om sådana). För Mattmars del hade jag vid upprättandet 2001 gjort anteckningar endast om fem saknade levandefödda barn 1763. Däremot ser jag i min yngre databaserade framställning om folk och gårdar i Mattmar att samtliga 14 födda det året finns upptagna. Jag har inte sett efter hur det ser ut för de senare åren. Saknar emellertid din mejladress.
/KG
608
« skrivet: 2016-12-04, 08:47 »
Enligt tabellverket döptes i Mattmar 1763: 10 pojkar och 4 flickor, 1766: 4 pojkar och 4 flickor samt 1767: 6 pojkar och 7 flickor. Ministerialregistret för Jämtlands län upptar bland födda i Mattmar 3 barn 1763, 5 barn 1766 och 4 barn 1767. I ministerialboken (C:1) torde alltså nämnda år 23 döpta barn saknas.
609
« skrivet: 2016-12-04, 00:01 »
Hej Janne,
Du jett no preciser de. Lukan treffes på fler stela hen i Mattmar.
610
« skrivet: 2016-11-29, 05:21 »
Faderns namn är oriktigt återgivet i sonen Jöns Göranssons födelsenotis. Det framgår vid jämförelse med syskonens födelsenotiser men också i änkan Ramborgs dödsnotis (se Myssjö kyrkoarkiv C:2 s. 230).
Födelseorten är Hallom.
611
« skrivet: 2016-11-27, 08:20 »
En skogsarbetare John Edvin Lindgren, bosatt i Sundsjö (Z) men inte skriven där, hittades död i Singsjön (Brunflo) 17/4 1919. Begravd 25/5 i Sundsjö. "född enl: uppg. år 1867"
Införd här emedan han inte finns upptagen i Sveriges dödbok (DVD).
612
« skrivet: 2016-11-25, 21:05 »
Det finner jag rimligt eftersom sonen Jonas Wallins farsnamn uppenbart var Olof.
613
« skrivet: 2016-11-25, 19:24 »
Sofia Carolina Möller (1801-1859) faller tidvis uppenbart utanför kyrkoskrivningen. Varken bland flyttlängder eller motsvarande attester finns hon registrerad i det jämtländska ministerialregistret (CD). När yngsta barnet Carl föddes i Ragunda 1842 uppges hon vara från Lits pastorat.
Efter Frösövistelsen har jag påträffat henne i följande volymer: Lit AI:6/190 > 72 > Kyrkås AI:2/26 > 47 och Ragunda AI:4/280 > 5/309.
614
« skrivet: 2016-11-24, 07:15 »
Visst är det som Per S. tolkat. Dock har jag inte vid tidigare genomgång av motsvarande hfl. för Frösö (AI:5) gjort någon notering om att Sofia finns med där. Jag kan ju ha missat henne, men det kan också bero på att ett antal sidor i volymen ifråga har gått förlorade.
Hennes äldre syster Fredrika Wilhelmina är däremot påträffad där (AI:5/72). Den sistnämnda sedermera gift till grannsocknen Kyrkås, i vilken församling Sofia också en tid var bosatt.
615
« skrivet: 2016-11-22, 00:53 »
616
« skrivet: 2016-11-22, 00:28 »
Olof Trangius j:r var knappast någon studiebegåvning. Inskriven vid Frösö trivialskola fr.o.m.läsåret 1690-91 t.o.m. dito 1701-1702. Året därefter till motsvarande skola i Härnösand innan han blev gymnasist 1704.
Jag har gett honom födelseåret 1684 eftersom han vid Offerdalstinget 1722 uppges vara 38 år medan hans hustru Magdalena vid samma tillfälle anges 27 år. Hon var ju född 1695 enligt födelseboken (Tuna).
617
« skrivet: 2016-11-12, 22:46 »
Olof Nilsson från Undersvik betalar pengar till Hackås kyrka 9/4 1775 på bröllopsdagen (Hackås kyrkoarkiv LIa:1 s. 55v).
Efter hans svärmor Sara Andersdotter finns en nekrolog, vari bl.a. datum för makens frånfälle finns med (Hackås kyrkoarkiv C:2 s. 293r-v). Vigseluppgiften där (oktober 1748) är emellertid felaktig, eftersom Olof Jonsson i Billsta betalade Carta Sigillata-pengar redan 1747.
618
« skrivet: 2016-11-12, 15:40 »
Hej Janne!
Övertygande uppgifter finns i Hallen AI:5/69 (längst ned).
619
« skrivet: 2016-11-09, 14:37 »
Att Nils Hansson i Oviken var "född i Tännäs" framgår av husförhörslängden Myssjö AI:2/34.
620
« skrivet: 2016-03-07, 23:39 »
Generalmönsterherren var baron Hindrich Magnus von Buddenbrock vilken approberade (=godkände) den i sept. 1734 preliminärt antagne Sundvis Larsson som soldat, samtidigt som Anders beviljades avsked. Noteringen om More är hämtad från föregående generalmönstring (1728) vilket också anges i kolumnens rubrik (Sidsta [=förra] GeneralMunstringz annotationer). Det var alltså More som förflyttades till rote nr 25, inte Sundvis L. Anders hade 1728 bytt med More för att han önskade komma till sitt eget hemmans (Tosåsen nr 1) soldatrote.
621
« skrivet: 2016-02-27, 02:07 »
Dopvittnet är kaptenens fru. Pigan är J[ungfru] Cherstin Hogzelia (Stöde kyrkoarkiv s. 39v[erso]).
622
« skrivet: 2016-02-24, 17:07 »
Även om artilleristerna rullfördes centralt finns också rullor för lokala skansar, men de är inte heltäckande. För Jämtlands del fanns artilleribesättningar i Kronstad (Frösö), Järpen och Duved.
623
« skrivet: 2016-01-14, 06:18 »
27. Bonden Olof Ionsson i Storhaga 80 år gammal. Född sam(m)astädes af Ion Olßon och Kerstin Larsd:r. Giftt 1699 med Emphred Lars d:r ifrån Kleppa, och under des 58åriga sam(m)anlefnad ägt 5 Söner och 1 dotter. 1716 emottog han hem(m)ans bruket eftter föräldrarna, hwilket han med flit och beröm wäl förestådt til närwarande tid. warit en Gudfruchtig och Beskedlig Man. Dog af and=täppa och ålderdoms bräkligheter ...
Test. til KyrKan 12 [skillingar] Fattige 1 Sp[ann] Säd
624
« skrivet: 2016-01-14, 06:01 »
Feb 26 [1758 begravdes] Nils Gabrielßon i Harf en inhÿßes gubbe död in(n)om 1 dÿng i Niurunda 57 åhr.
625
« skrivet: 2016-01-12, 07:15 »
Namnet är ursprungligen det fornnordiska Radgerd (Radhgærdh). Det förekommer emellertid präster som av okunnighet jämställt namnet med det latinska Regina.
626
« skrivet: 2016-01-08, 05:06 »
Axel Grinde (1897-1994), en mycket trevlig och trivsam forskare, utgav på sin tid Släkter i Rätan 1695-1900 i folioformat. En senare upplaga finns även på UUB. Det mesta av äldre anor i Rätan som återfinns på nätet torde återgå på Axels forskning.
627
« skrivet: 2015-12-21, 06:39 »
Är osäker om detta förmedlats tidigare.
d: 17. December [1693] Begroffz H:r Fendrich Holmers Moder i Hårstad Sal: hust. Britta Andersdotter om 65. Åhr och 7. Månader.... (Undersåkers kyrkoarkiv C:1 s. 18r).
(Meddelandet ändrat av Kge 2015-12-21 07:55)
628
« skrivet: 2015-12-14, 10:11 »
En möjlighet kan vara att följa Jöns Larsson Holm/Holmer bakåt i mantalslängderna. Sedan därifrån gå igenom rådhusrättens protokoll framåt för att eventuellt hitta något om hans ursprung.
629
« skrivet: 2015-12-13, 11:08 »
Tvärtom! Utdömda böter kunde inte prästen inhibera, utan det var alltså Erik som var långsam med betalningen.
630
« skrivet: 2015-12-11, 19:05 »
Brita H. torde trots uppgiften i hfl. vara äldre och född 8/9 1697 i Frösö sn. Fadern mönsterskrivaren Anders Hambræus (död 1704). Brita sedermera gift med Simon Gerlin i Sundsvall (Sundsvalls Gustav Adolfs ka AI:1/86r och DII:1 uppslag 125).
631
« skrivet: 2015-12-10, 18:37 »
Medelpadsskivan har en högst ofullständig familjebild och delvis oriktiga uppgifter.
Anders och Brita vigdes 27/9 1761 i Gudmundrå och fick därefter 11 barn. Justina f.1761 i Gudmundrå och Henrik Johan f.1764 i Högsjö. Sedan följer sex barn födda i Anundsjö: Christina Catharina f.1766, Brita Lisa f.1767 (d.s.å.), Anders Peter f.1768, Sara Brita f.1770 (d.s.å.), Herman f.1771 (d.s.å.) och Anna Brita f.1772. Födda i Liden: Olof Herman f.1775, Brita Christina f.1777 och Henning f.1781.
632
« skrivet: 2015-11-20, 00:15 »
Eftersom volymen är en sentida avskrift, vilket framgår dess titel, kan det vara relevant framhålla att skriften är typisk för senare 1600-tal och 1700-tal. Den är också generellt av den tyska stilen (gotiska) som dominerade innan latinska bokstäver blev allmänna.
(Meddelandet ändrat av Kge 2015-11-20 00:18)
633
« skrivet: 2015-10-25, 22:19 »
Visst är det hon. Namnet i Lits kyrkböcker är felaktigt. Ållonmarks boställe var åren 1764-1770 Östansjö i Håsjö socken. Paret återfinns där som dopvittnen 7/3 1767 och då nämns hustrun som Mad[am] Anna Stranberg (Håsjö kyrkoarkiv C:2 s. 19r - AID: v114596.b220.s19).
634
« skrivet: 2015-10-24, 12:45 »
Kaptenen Sven Gustaf Borin ohh hade 13 barn; samtliga med dubbla förnamn även om det inte alltid framgår av födelsenotiserna.
635
« skrivet: 2015-10-24, 12:05 »
Namnet på hustrun ovan är Sißilea1), vilket motsvarar dagens Cecilia.
Sista ortnamnen är Thunom.
1) Näst sista vokalen kan även vara ett i, men då har pricken över förbisetts.
636
« skrivet: 2015-09-29, 01:02 »
Är det inte morgongåvor som avses här ?
637
« skrivet: 2015-09-29, 00:44 »
OLof Olofson i Lillström, född i Källvi wid g[amla] Carlebÿ Kom i förra Rÿßfeigden på denne sidan och dödde uti pleuresie, eftter mÿcken arbetsamhet, ungefär 64. [år]
Ortnamnet avser utan tvekan Kelviå (finska Kälviä) i Österbotten.
(Meddelandet ändrat av Kge 2015-09-29 00:48)
638
« skrivet: 2015-09-19, 20:41 »
För Pär S?werkelßon gio[r]des Tacksägelse Feria 2 Nativitatjs Chr:o, d.v.s. annandag jul (26/12).
639
« skrivet: 2015-09-19, 02:51 »
I början av 1990-talet upprättade jag ett register över Frösö trivialskolas elever för åren 1679-1799. Till skillnad för t.ex. motsvarande skola i Härnösand, saknas åldersuppgifter för Frösöeleverna. Generellt skedde emellertid allmogesönernas skolstart oftast vid högre ålder än prästers och övriga ståndspersoner söner. Att jag reagerat och tvekat inför riktigheten på den blivande Alundaprästen Runnebergs långt senare angivna födelseår har två orsaker. Även om det inte kan uteslutas att han verkligen var född 1679, skulle hans ålder då i jämförelse med andra allmogebarn ha varit exceptionellt hög. För det andra tör han knappast själv fört de två äldsta Alundalängderna, utan gamla präster hade adjunkter som skötte detta. I den senare står för övrigt att han var född i Frösö, vilket inte är riktigt.
640
« skrivet: 2015-08-15, 00:58 »
Anhörig?
Föraren Clas Johan Werdenhoff f. ca 1703 d. 1736 20/4 i Mörsil, Jämtland.
641
« skrivet: 2015-08-06, 02:02 »
Gloria Clas d. Hasselquist, född i Hanebo, 30 år g: gift 24/11 1754 i Söderhamn med hjulmakaren Henric Henrics. Östlund.
Bör utan tvivel vara den som Olle Elm anför ovan, men inte den han föreslår namnen f.1717 utan den yngre f.1724.
(Meddelandet ändrat av Kge 2015-08-06 02:06)
642
« skrivet: 2015-07-26, 13:34 »
Det är väl ett av tidens tecken att förändringar av personnamn som förekommer i äldre skrift självklart var en fråga om personligt val. Då blir det också naturligt med uttrycket kallar/kallade sig för att beskriva företeelsen. Nu vet vi inte så mycket om detta hur människor förr benämnde sig själva.
Ovan får man intrycket denna Catharina Maria på egen hand skrivit köpebrevet, men det är ytterst osannolikt. Från medeltiden och lång tid framåt var det professionella skrivare som skötte sådant. Det var först under 1800-talets senare hälft som skrivkonsten blev allmän. Köpebrev undertecknades av parterna såvida de var skrivkunniga. I annat fall kunde det räcka med ett bomärke, medan någon annan skrev dit namnen.
Min far (f.1908) berättade att under hans uppväxt på jämtländska landsbygden benämndes alla gifta kvinnor med sin manstillhörighet. Det fanns ett undantag och det var en gift kvinna Nikolava, som enbart fick heta det. Sålunda kallades min farmor Erik-Nischa-Maria. Han sa också att kom det någon frågade efter fru Nilsson, då visste vi att denne person var en stadsbo.
(Meddelandet ändrat av Kge 2015-07-26 13:37)
643
« skrivet: 2015-07-19, 20:47 »
Adam Reinhold bör vara identisk med sin namne vilken antogs som sergeant 22/2 1743 vid Jämtlands regemente (Bergs kompani). Han fick avsked redan efter mindre än ett år.
En Gustaf Wilhelm Montan, född 1723 19/7, kan höra hit. Antagen 25/1 1742 vid Jämtlandsregementet och fick avsked som furir 17/8 1779.
644
« skrivet: 2015-07-19, 02:24 »
Samuels son Johan Jacob föddes 10/10 1720 i Forsa, Hälsingland. Forsa synes också anges som födelseförsamling för modern.
I Genealogiska föreningens Rulla över befälskårerna vid Sveriges armé och flotta 1755 (1976) finns en Gustaf Jansonius upptagen utan några biografiska noteringar (a.a. sid. 148).
645
« skrivet: 2015-07-18, 08:35 »
Glasföraren Eric Alexanders och thes hustrus 2:ne Sönn[e]r Andreas et Iohannes födde och döpte den 1 Decem. [1747] (Ytterhogdals kyrkoarkiv C:2 s. 128).
Om någon har ytterligare upplysningar om denna familj tar jag gärna emot dem.
646
« skrivet: 2015-07-10, 07:18 »
Se med rättelse.
647
« skrivet: 2015-06-25, 23:10 »
Det norska skjønne betyder förstå (alt. inse, fatta, begripa); sligt eller nutida stavning slikt heter lika på svenska, alternativt sådant (sånt).
Utan att veta vad det syftar på kan det vara vanskligt med en översättning, men detta kanske ligger hyfsat till: Don't you understand (or realize) such a thing Mr editor?
648
« skrivet: 2015-06-16, 17:46 »
..Wellom Bucophshÿ .. En Cornet. D.v.s. kornett, då den lägsta officersgraden inom kavalleriet. Moderns namn synes mig vara Anna Swinhuffwud. Jämför man stavningen av namnet Michel (se brudpar nr 4) skulle brudens mor sannolikare vara Anna Machei (skribentens tyska ß, vilket det finns flera exempel på, börjar nedom en tänkt skrivlinje).
649
« skrivet: 2015-06-13, 21:23 »
Tillägges att Österåsen och ½g:n, d.v.s. Halvgården, avser Österåsen nr 11.
Avseende hänvisningar i form av bildnummer är de irrelevanta för dem som inte har samma leverantör och högst beroende av sistnämndas överlevnadsförmåga. I historiskt perspektiv kan de därmed snarast betraktas som dagsländor. Även om det från arkivinstitutionshåll kan ske förändringar av signa, är det deras källhänvisningar vi bör hålla oss till. I ovanstående fall Häggenås kyrkoarkiv C:2 sid. 44 respektive sid. 68.
650
« skrivet: 2015-06-02, 20:15 »
.. Pär Pärßons och hust. Jngebor Siuhl dotters barn i miösiö .. (dessa uppgifter återfinns på sid. 212; på följande sida 213 endast dopvittnen)
651
« skrivet: 2015-05-19, 17:28 »
22. Hustru Brita Olofs dotter född Wallborgsmäß 1706. Fadren Pär Olßon på Heden och Modren hustru Mergta Olsd:r. Giftt 1728 med Pär Janßon i Sörkämsta. Haftt 3 Barn af hwilka 1 Son och 1 dotter lefwa. Siuknade d: 16 Iulii af Magsweda med upkastning. Sedan hon således fördt en stilla och Sagtmodig wandell uti 53 år och circa 10 wekor afsomnade hon _____________ Juli...  ....
652
« skrivet: 2015-05-13, 07:31 »
Ordet piga torde väl haft en mindre god klang för skrivaren och därmed inte ha fallit densamme på läppen.
Skolpigan Brita Wide omtalas i Gudmars Hasselberg arbete om Frösö trivialskola (Östersund 1935). Hon finns för övrigt upptagen som piga/änka i Stocke, där skolan var belägen (Frösö kyrkoarkiv AI:7/36).
653
« skrivet: 2015-05-07, 22:16 »
Faxelfven [Näskott]
654
« skrivet: 2015-05-01, 20:37 »
Den avslutande summan, 1 daler och 16 skillingar (sista myntslaget vanligen förkortat som ovan men också med tecknet ß), gick till de Fatt(iga).
655
« skrivet: 2015-04-20, 18:12 »
Kjell Borg
Jöns Andersson Huss föddes 20/9 1764 i Kyrkås sn, Jämtland. Elev vid Frösö trivialskola 1779-1780 (relegerad från skolan i april sistnämnda år). Utflyttad till Hitra gäll i Sör-Tröndelag 1791 eller 1792 och där bosatt i Sördyrön, Sletta sn.
Har du året för hans död tar jag tacksamt emot det.
656
« skrivet: 2015-04-13, 17:04 »
Den andra Anna Jonsdotter från Glijßbergh = Glissjöberg [Svegs socken]
(Meddelandet ändrat av Kge 2015-04-13 17:07)
657
« skrivet: 2015-03-12, 00:21 »
..Fjäl-skogen.
Byn Fjäl i Revsund var bebodd ännu i mitten av 1500-talet, men sedermera öde och underlagd Förberg.
658
« skrivet: 2015-01-25, 08:27 »
Försvarslös, elder word meaning that he had no employment or lacked means to provide for himself.
föräldr: Inhys.hjon = parents [are] dependant tenants.
659
« skrivet: 2015-01-23, 17:55 »
Detta är alldeles utmärkt. Ovan nämnde David Campbell blev sedermera förare vid samma regemente och Kinds kompani. Klart blir då att han är identisk med fänriken med samma namn vilken Indebetou omtalar. Denne har åtskilliga efterkommande i Östergötland (se a.a. sid. 119ff).
660
« skrivet: 2015-01-23, 00:53 »
Landbo eller landbonde vilket idag motsvarar arrendator.
661
« skrivet: 2014-11-29, 23:54 »
Segrin Pedersd:r ifrån Söräng i Atmar Sochn.
662
« skrivet: 2014-11-04, 20:06 »
Inom namnforskningen råder inte enighet om begreppen.
Roland Otterbjörk (1925-1984) tar bl.a. upp termen tillnamn och skriver: Efternamn är detsamma som släktnamn (termen familjenamn är numera avskaffad) men ibland ser man också tillnamn användas i denna funktion. Detta är en onöjaktig terminologi. Termen tillnamn bör reserveras för det slags inofficiella namn som tillfogas ett officiellt namn: Harald Hårfager, Lång-Jan, Bildsköne Bengtsson. Därmed kommer tillnamn vanligen att bli synonym för namngrupperna 2 B [=Smeknamn eller Hypokorismer] och 2 C [=Öknamn eller Pejorativer] ovan, .. (Hur var namnet ? - Ett kompendium om namn - mest personnamn, Umeå 1979, sid. 5).
Gudrun Utterström (1928-2013) avser däremot med termen tillnamn vara namn, förutom patronymika, som läggs till förnamnet. Hon skriver att den brukas som övergripande term till begreppen släktnamn och binamn (Släktnamn - tillkomst och spridning i norrländska städer, Umeå 1985, sid. 11; även i Tillnamn i den karolinska tidens Stockholm, Umeå 1976, sid. 11).
Eva Brylla skriver i sin artikel Svenskt tillnamnsskick i kvinnoperspektiv att: Termen tillnamn används här i en vid bemärkelse som en övergripande term omfattande patronymika, metronymika, binamn och släktnamn/efternamn. (Personnamn och social identitet, red. T. Andersson m.fl., Uppsala 1998, not sid. 229).
I en artikel om nordisk personnamnsterminologi konstaterar E.Brylla och Vibeke Dalberg att det danska tilnavn och det svenska tillnamn inte helt omfattar samma begrepp (Studia anthroponymica scandinavica 25, Eslöv 2007, sid. 123). Utan att gå in i diskussionen bör det nog, av först angivet skäl, vara lämpligt för författare att i framställningar klart ange vad man avser med termen ifråga.
663
« skrivet: 2014-11-02, 10:58 »
Bouppteckningen upptar endast lösören vilket Christina ansåg äldste sonen skulle få för sin omvårdnad av henne. Det framgår av testamentet av den 12 januari 1770, vars innehåll citeras i ovan nämnd volym s. 739.
664
« skrivet: 2014-11-01, 11:14 »
År 1773 d[en] 10 Maii, Lät Capitainen Wälborne Herr Georg Patric Rickman uti underteknades närwaro, til följe af Lagens föreskrift i 9 Cap[itlet] Ärfd[a] B[alke]n, uptekna och wärdera den egendom, som tilhört Theß Fru Moder afledna Öfwerste Lieutenantskan Wälborna Fru Christina Oglevie; hwilken egendom wälbemälte Herr Capitain genom redan Kungiort Testamente gifwen är, så at ingen annan arfwinge än denne Herr Capitain Rickman nu wid uptekningen tilstädes kom. Egendomen befants altså som följer:
På ett par ställen, är bokstäven a (understrukna) något slarvigt skrivna så att de ser ut som e:n.
665
« skrivet: 2014-10-17, 17:25 »
Hej Monica,
Vanligen förekommer romerska siffror som versaler (t.ex. i våra väggklockor) men i dessa räkenskaper är de gemena. För Per Olsson står det iiij = 4 tunnors utsäde, för vilket han skattar xij = 12 daler.
666
« skrivet: 2014-10-17, 17:03 »
Siffrorna är romerska.
i och j = 1
v = 5
x = 10
genomstruket j = ½
Den förste, Gustabonden, skattar 6 daler för jord (åker) omfattande 2 tunnors utsäde.
667
« skrivet: 2014-10-17, 02:07 »
Visserligen bosätter sig Johan slutligen i Sundsjö, men nog står det Östersund alltid. Ö-ets diakritiska tecken har hamnat ovanför sockennamnet Lockne. Se Östersund AIa:4/278 [>> Sundsjö AI:6/99].
668
« skrivet: 2014-10-09, 22:16 »
Marthina Eling
Jag har svårt att tro du letat och påträffat domboksuppgiften från 1668 slumpartat eller helt på egen hand. Rimligtvis bör det indirekt vara min hänvisning till JLS-Nytt 1995 eller särskilt mitt inlägg från som gett vägledning. Där nämner jag också födelseorten Hovermo, så därmed kan jag inte förstå att det skulle vara något nytt. En annan sak är om man önskar en exakt transkribering av ortnamnet från vigselnotisen.
Kyrkoherde Hans Drake skriver där ortnamnet Hoffvermöee. Senare även Hoffvermöe (Hofwermöe) (se 1695 års vigselnotiser nr 1, 3 och 11).
669
« skrivet: 2014-10-08, 23:56 »
Den anonyme skribent som framfört de falska uppgifterna om Anna Carlsdotter Rutencrantz på Wikipedia har alltså inte använt sig av några primärkällor. Dels finns det inte något belägg för exaxt datum beträffande hennes och dels avser det i förstnämnda källa angivna dödsdatumet hennes make !
(Meddelandet ändrat av Kge 2014-10-09 07:31)
670
« skrivet: 2014-10-05, 22:44 »
Volymen är ett särtryck ur historieverket Jämtlands fältjägareregemente, band 3, Helsingborg 2003. Registret över militära konstnärer bygger på och uppgifterna är i stort identiska i Maj Nodermanns Mästare och möbler, Uddevalla 1990 (reviderad upplaga Örebro 2005).
671
« skrivet: 2014-09-20, 19:56 »
Hej Janne!
Han utvandrade 1904 med Halifax i Kanada som angivet resmål.
672
« skrivet: 2014-09-19, 00:45 »
Tack för den uppgiften !
673
« skrivet: 2014-09-18, 19:34 »
Adolf Ferdinand Zetterblom (1888-1946) gifte sig 1912 med Ida Charlotta Jonsson, född 20 mars 1893 i Östersund. Jag misstänker att den sistnämnda är identisk med sin namne i Sverige dödbok 6. Där saknas emellertid födelseort och giftonamnet uppges Zetterström. Känner någon till denna familj Zetterblom och kan ev. vederlägga DVD-skivans Zetterström ?
674
« skrivet: 2014-09-14, 23:36 »
Han var född fanjunkarson 9/7 1839 i Östersund och avled i Västanbäck, Hällesjö. Dopnamnet rätteligen Nils Jonas.
675
« skrivet: 2014-09-14, 12:41 »
Arvskiftet efter Johan. H och hh skedde 6/5 1728 (se Rådhusrätten i Malmö 1 F2A:42/267ff - AID v159507.b1370.s267)
Begravningen den 13 (ej 1) augusti förrättades av H:r Hofwerberg. Det bör ha varit någon av sönerna, varav två uppenbarligen var präster.
(Meddelandet ändrat av Kge 2014-09-14 12:43)
676
« skrivet: 2014-08-28, 21:41 »
I Genalogisk Ungdoms tidskrift 1979:1 finns en artikel Bidrag till släkten Mouritz genealogi av Håkan Skogsjö. Där framgår relationen till Elias Thelaus. Från den tiden har jag någonstans gjort en anteckning om Alexanders frånfälle, men just nu inte påträffad. Jag tror dock att jag redan då meddelade Håkan om detta, så han kanske kan lämna upplysning om dödsdata. Ställer mig något tvivlande till att sonen Elias i trivialskolematrikeln nämns kaptensson från Ödsgård. Familjen sedermera bosatt i Fors sn och Västerede. I 1660 års jordebok upptas Alexanders änka för en gård där.
677
« skrivet: 2014-08-08, 01:57 »
Torp[are] ...
678
« skrivet: 2014-07-23, 21:56 »
Generellt krävs efternamnn för alla släktforskarprogram jag känner till. Jag förstått att t.ex. DISbyt inte tar emot personer utan dylikt namn. Hur användare löser detta problem vet jag inte; för det finns ju bl.a. barnhusbarn som aldrig försetts med efternamn och skaffat familj. På amerikansk botten (Ancestry) kan man vid sökning på namnet Erik Jönsdotter påträffa närmare 700.000 personer. Att det i många fall rör sig om utomäktenskapliga barn med okänd fader vilka hos dem försetts med moderns farsnamn är väl känt. Det påvisar att man där sällan förstått vad ett patronymikon är.
679
« skrivet: 2014-07-14, 21:26 »
Tack för uppgifterna.
Nekrologen för Erik Gestrick berättar att han var född i Gästrikland, hållen sex år vid Gävle skola och bl.a. tjänstgjort som kammartjänare i Stockholm. Dessa antecendentia bidrar till antagandet att söner till honom kan ha klättrat vidare på samhällsstegen. Båda namnen Erik och Jon återfinns tydligen i generationen innan, så att han haft söner med dessa namn är ju ändå tänkbart. Eriks hustru anges vara från Nättom som väl ligger i grannsocknen Ölme. Kan de äldsta barnen ha fötts där ?
Något födelseår uppges inte för Jonas G. i Jämtland utan antagandet om 1703 grundar sig på åldersuppgiften i begravningsnotisen. Också åldern i merritförteckningarna indikerar ett liknande födelseår. Däremot uppges han vara 22 år i en rulla från 1721 och 24 år i motsvarande källa från mars 1725.
(Meddelandet ändrat av Kge 2014-07-14 21:29)
680
« skrivet: 2014-07-04, 16:25 »
I början av 1740-talet flyttade kornetten Jonas Gestrich från Finland till Lits socken i Jämtland. Han gifte sig där med kyrkoherdens dotter och fick med henne åtta barn, varav två döda späda. Av de övriga flyttade fem till södra Sverige medan en son blev kvar i Jämtland. Redan under 1800-talet dog släkten ut i nämnda landskap. Om den fortfarande lever på annat håll är tveksamt; i 1970 års folkräkning finns namnet inte upptaget.
Om Gestrich skriver överstelöjtnant Gustaf Lund (1886-1973) i sin artikel om finska officerare vid Jämtlands fältjägarregemente:
Född i Finland 1703. Fältväbel vid Karelska dragonregementet, Kvartermästare vid Jämtlands kavallerikompani 30/12 1740. Kornett 30/6 1742. Dog på Åsmundgården i LIt, som han innehade som militärboställe, 4/6 1761. (Jämten, Heimbygdas årsbok, Östersund 1965 sid. 58).
I Jämtlandsregementets handlingar framgår ingen födelseort utan här måste Lund ha antagit att, eftersom Gestrich närmast kom från Finland han också var född där. Det tycks de flesta nätsajter där han omtalas också ha godtagit. Följer man honom bakåt visar det sig emellertid att han i rullorna från sin tidigaste karriär uppges vara född i Värmland. I hopp om att det fanns forskare som intresserat sig för och hade kunskap om skolelever från Värmland, gjorde jag en utan resultat några år tillbaka för att därmed genom indirekta uppgifter eventuellt hitta Gestrichs ursprung.
Märkligt är att bland omtalade sajter finna en dotter Anna Catharina Gestrich f.1740, vilket enligt hänvisningar också ska återfinnas på en CD över kyrkoherden Martin Laurentii i Torp ättlingar. Det förvånansvärda är att man utan reflektion godtagit att den då blott 13-åriga Maria Christina Noræa, vilken först 1744 gifte sig med Jonas Gestrich, skulle ha varit hennes mor. Födelseåret 1740 styrks visserligen både av hfl. och dödsnotis, men måste uppenbart vara fel ändå. Hon begick ju sin första nattvard så tidigt som 1751 (Lits kyrkoarkiv AI:1 s. 265) vilket tyder på att hon var äldre än vad de jämtländska kyrkböckerna uppger.
Helt klart är att slutsatsen måste bli att Gestrich varit gift tidigare. Med hjälp av HisKi går detta att kartlägga. Gestrich gifte sig 10/10 1732 i Valkeala i södra Finland med Elisabet Tujulin, vilken avled 27/9 1740 i en ålder av 36 år. De hade barnen: Carl Friedrich f. 25/11 1733, Anna Catharina f. 28/6 1736 och Christina f. 1/2 1739, alla födda i Valkeala. Av dessa barn överlevde endast Anna Catharina sin barndom och blev sedermera gift med kaptenen Carl Joakim Örbom (1722-1810) i hans andra gifte. Ättling till Martin Laurentii är hon alltså definitivt inte.
Förhoppningsvis kan någon Värmlandsforskare med tiden bidra med information om Gestrichs ursprung.
(Meddelandet ändrat av Kge 2014-07-04 16:31)
681
« skrivet: 2014-06-06, 19:36 »
Texten lyder: .. Swens barn i Snarkijl Anders ... (Silleruds kyrkoarkiv CI:2 s. 90).
682
« skrivet: 2014-06-02, 22:33 »
.. körkiogången des ålder (meningen ofullbordad liksom hos maken)
683
« skrivet: 2014-05-30, 00:13 »
Prästen använder kraftiga och egna, d.v.s. inte hävdvunna förkortningar. Att dödsorsaken som börjar med hjert följs av bokstäverna kl blir uppenbart vid läsning av notiser både före och efter aktuell.
684
« skrivet: 2014-05-05, 21:58 »
Kiehl Pärßons och Brita Nilsd:r ...
Familjen återfinns i Revsund AI:1/14-15.
685
« skrivet: 2014-04-29, 22:20 »
Mats P.
Ditt förslag förefaller mig väl knappast vara vara någon kvalificerad gissning.
Så vitt jag kan tolka den svaga skriften är namnet Sörell, bageriarbetare fr. S. Veckebo. Hans födelsedatum är dock vad jag kan se [18]67 30/8?.
686
« skrivet: 2014-04-28, 18:40 »
Idag stavar vi det furir. Sven begåvades med titeln i samband med sitt militära avsked 30/9 1763.
687
« skrivet: 2014-04-27, 17:59 »
Följer vi anvisningen i Johns födelsenotis till hfl. hamnar vi i Kyrkbyn nr 3 i Älvros. I Erik Modins Härjedalsbok1) anförs om detta hemman: .. Bödd. [dialektalt uttal, min anm.] Till grund för detta gårdsnamn ligger utan tvivel det mansnamn Budde (el. Budd), som ses i ovan anförda skattelängd.2)
1) Härjedalens ortnamn och bygdesägner, 2:a uppl., Stockholm 1911, sid. 89.
2) Avser en citerad skattelängd från 1564 i a.a.
688
« skrivet: 2014-04-27, 14:31 »
Att namnet var Elsa bekräftas av protokollet för Bergs ting (Jämtland) 4/3 1678. Där kärar kaptenen Per Larsson Knagg efter arv. Här nämns svågern löjtnanten Petter Drakenstierna. Även bröderna Johan och Mattias D. omtalas och därmed förefaller uppgiften från länken ovan att Johan Petter skulle vara en och samma person vara oriktig. Mattias nämns halvbror, vilket tyder på att fadern enligt varit gift tidigare.
689
« skrivet: 2014-04-21, 23:57 »
Dominica Oculi = 3:e söndagen i fastan
Dominica Reminiscere = 2:a söndagen i fastan
690
« skrivet: 2014-04-17, 02:37 »
Lars Berglund tar upp en viktig fråga. Han hänvisar också till Håkan Skogsjös värdefulla broschyr utgiven av Släktforskarförbundet, men där tycks därmed också förbundets engagemang i frågan ta slut. Även om släktforskarhemsidor ligger utanför dess domvärjo vet vi att många sajter har ett enormt inflytande på utforskandet av egna och andras anor. Dessvärre är dokumentationen på de flesta av dessa sajter undermålig eller ännu vanligare, obefintlig.
Jag tror mig veta att Håkan S. redan innan skapandet av Anbytarforum hade en tanke om att tålmodig bildning skulle resultera i en kunnigare släktforskarkår. Jag sympatiserade med den tanken fullt ut men verkligheten har fått mig att ändra ståndpunkt. Namnet Anbytarforum tyder ju på att det skulle röra sig om ett jämlikt utbytande av forskningsresultat, men så har det ju aldrig fungerat. Frågor som ställs besvaras oftast med andrahandsuppgifter. Det kan röra sig uppgifter hämtade från nätet, CD-skivor m.m. Jag menar inte att det är något fel med det, särskilt när det avser svårtillgängligt material och såvida detta så långt möjligt kontrolleras, men det visar på en tendens. Dels att många nöjer sig med att luta sig emot sekunda varor och dels att förstahandsuppgifter är procentuellt sparsamt förekommande.
Jag vågar påstå att rör vi oss om tiden före 1800, särskilt århundrandena innan, är svårigheterna med att bl.a. hitta i källorna, texttolkning, ordförståelse m.m. så stor att bara en minoritet av forskarna på egen hand klarar av detta. Om jag har rätt kan det kanske förvåna, men det bör det inte göra. Ser vi till andra discipliner historia etc. rör det sig högst om promilletal av forskare som förser oss med kunskap inom sina områden. Denna min beskrivning har betydelse i anförd diskussion, men jag inser att den kan föranleda ytterligare debatt, som emellertid bör föras under annan rubrik (det går ju länka hit).
Åter till huvudfrågan. För att antal år sedan mejlade jag några innehavare av stora publika sajter som berör mina egna forskningsområden (Norrland) och där innehållet till större delen grundar sig på nätfiske. Av intresse kan nämnas att dessa sajter ofta omnämns som källor på nätet. Bland svaren fick jag bl.a. ett positivt om att förändring angående källor var på gång, men än idag saknas där relevanta källhänvisningar. En annan (disputerad forskare!) däremot var däremot helt avvisande och hävdade att han brydde sig inte.
Skulle vi följa Lars B:s förslag tror jag inte att det under vare sig under hans eller min livstid skulle ske någon större förändring. Däremot vill jag hellre förorda en självsanering. De flesta hemsidor är genomgående anonyma, oavsett om en namngiven person står bakom den. Sällan/aldrig uppmärksammas de kritiskt. Jag förstår inte varför man skulle vara hovsammare mot dem än t.ex. andra publikationer. Gör man sig offentlig måste man finna sig att bli bedömd och kritiserad. Jag har tidigare gjort ett om att nätsidor bör granskas och offentliggöras. Vetskap om detta är jag övertygad om att det skulle leda till större försiktighet på nätsidorna.
(Meddelandet ändrat av Kge 2014-04-17 03:43)
691
« skrivet: 2014-04-13, 17:27 »
..detta bliff:t först ..
... sum(m)an emedan det strax åter(?) ... utgifftssumman ej heller ..
692
« skrivet: 2014-04-11, 20:26 »
Åhs = Ås (Rödöns kyrkoarkiv C:3 s. 23)
693
« skrivet: 2014-04-04, 01:16 »
Låckne = Lockne (socken).
Söwiken = Sörviken, Sundsjö sn.
694
« skrivet: 2014-03-24, 23:11 »
Klockarboka har Vallers (högra sidan).
Hos Rygh finns i Flå ett Valderaas; bör vara nutida Valderåsen som påträffas hos norska kartverket.
695
« skrivet: 2014-03-24, 17:59 »
Hej Janne, jag går lite bet på ortnamnet, men min tolkning för övrigt: uægte Omstreifende Nicolas (Nicolai?) Nilsen Landmark fra ?alders Ane Marie Larsdtr. (Meddelandet ändrat av Kge 2014-03-24 18:02)
696
« skrivet: 2014-03-18, 23:09 »
Ortnamnet är Fanbyn. Dödsorsak: obstruction
697
« skrivet: 2014-01-24, 18:44 »
I 1880 års folkräkning finns i Stockholm en f.d. grosshandlare Bernhard J. Berndtson f.1811 i Norrbärke. Olyckligtvis har excerpisten (på eget bevåg?) eller någon annan tolkat J:et som Johan. Norrbärke ministerialbok upplyser emellertid att hans dopnamn var Bernhard Jemelian (Norrbärke kyrkoarkiv C:6 s. 26v).
698
« skrivet: 2014-01-14, 02:18 »
Vaccinatören bör vara bonden Erik Natanaelsson (1768-1852) i Stavsgård, Häggenås.
699
« skrivet: 2013-12-26, 17:29 »
I Frösö födelsebok upptas åren 1692-1704 nio barn till Bergklyft och hans hustru. För endast två av dem anges moderns till-/efternamn, varav ett synes förkortat. Paret är upptaget i hfl., men makan är där skriven med enbart sitt dopnamn (Frösö AI:1/119).
Att 3:e bokstaven på sid. 203 skulle vara ett k, stämmer inte. Jämför k:et i makens namn, vilket även förekommer flera gånger på sidan ifråga. Mig förefaller det stå något som liknar Estinia, d.v.s. ett s.k. lärt latiniserat namn i feminin form. Tyvärr är bilden inte helt skarp. Följande uppslag har något som skulle kunna vara Ask, men tittar man på övriga finala k:n där, så ser de lite annorlunda ut. Se t.ex. jungfru Heduicka Franck och korpralen Mårten bock.
Ska man kunna sammanjämka de båda efternamnen till ett, torde det senare vara förkortat och förslagsvis tolkas som Æst. (där slutpunkten mer liknar ett komma). Catharina måste ha avlidit tiden 1704-1711, eftersom maken i ett senare gifte får barn 1711.
700
« skrivet: 2013-12-25, 14:31 »
Korrekt länk till källan.
701
« skrivet: 2013-12-22, 02:06 »
d[en] 25 Sept[ember] begrafdes hust[ru] Malin nÿgård el[ler] Wißland, Erik Larßons hustru, som blef död d[en] 12 Ejusdem. 62 år och 10 månad[e]r ga[mm]al.
702
« skrivet: 2013-11-21, 18:43 »
Det bör vara dopdagen, eftersom inget annat datum skrivits och just 16/2 var en helgdag.
Födelseorten är Söre, som idag är centralorten i Lit. Föräldrarnas namn är de som återges ovan.
703
« skrivet: 2013-11-21, 18:15 »
Titeln 1692 är Wÿrd. H:r, d.v.s. vördig herr, vilket avslöjar att det är en präst det är fråga. Randklef var inte kyrkoherde utan komminister. Födelseorten är mycket riktigt Trång, eftersom R. konserverat änkan till förre komministern Olof Trangius, vilken var ägare av hemmanet Trång. Prästgården låg emellertid på Prästbordet, vars jord denna tid vanligen brukades av landbönder.
704
« skrivet: 2013-11-21, 00:31 »
Nej. Rustmästarbostället låg i Lungre och Kyrkås. Sannolikt blev barnet endast döpt i Lit. Ett av dopvittnena var för övrigt från Mo i Lit, vilken by gränsar till Kyrkås socken. Att annexens innevånare döpte sina barn i huvudförsamlingen var vanligare än vad som framgår av kyrkböckerna. I det lilla Kyrkås kyrka hölls nog inte gudstjänst mer än en gång i månaden.
705
« skrivet: 2013-11-18, 23:40 »
I supplementet till Elgenstiernas ättartavlor namnges i TAB: 11. som ytterligare barn till kaptenen Gabriel P-B, dottern Carolina Lovisa. Nu var hon så vitt källorna anger, endast hans fosterdotter (Sundsvalls Gustav Adolfs kyrkoarkiv AI:3/402).
Carolina Lovisas make var inte som uppges i a.a. fanjunkaren J.E.Hofling [vilken var hennes son], utan kronobefallningsmannen Isak Hofling.
706
« skrivet: 2013-11-17, 09:04 »
Att Gerhard Bergström var far till Anna Elisabet framgår genom det faktum att han var hennes giftoman (se vigselnotis i Bräcke 1869).
707
« skrivet: 2013-11-12, 23:08 »
Häktmakaren Fredrik Pettersson och hans hustru Dordie Christiansdr befinner sig i Lits sn, Jämtland 1762-1763 (Lits kyrkoarkiv AI:1/409). Även Mod. Maria Peters d:r och S:r Agneta Pärs d:r kommunicerar 20/5 1762.
708
« skrivet: 2013-10-14, 20:02 »
Uppgiften är utan tvivel ursprungligen hämtad från Georg Hansson Familjer i Ström (Östersund 2004) sid 71. Att vi här har en lapsus framgår ovan.
Rättelse kan framföras genom E-postlänken här.
Hustru Gölin Jonsdotter finns upptagen ännu i 1683 års röklängd.
709
« skrivet: 2013-10-11, 18:00 »
Gustaf kan inte vara fadern eftersom uppgifterna i 1790 års mtl avser år 1789. Längden ifråga är daterad 16/11 1789. Ser vi i mtl 1789, daterad 1788, återfinns samma uppgift som 1790.
710
« skrivet: 2013-10-11, 17:58 »
Fadersnamnet i födelsenotisen är Nils Näslund. Se även .
711
« skrivet: 2013-10-10, 21:04 »
Det torde väl snarare vara personer (utan källor) som påstår detta.
Sergeanten Gustaf Lemoine finns upptagen i Sundsvalls mantalslängd 1785, men uppges då vistas utomlands. I motsvarande längd 1790 är GL:s änka införd (Västernorrlands landskontor EIII:28 sid. 1212 [AID: v402380.b6100.s1213]). Änkan Märta tycks tidvis ha vistats i Borgsjö att döma av hfl (se Sundsvalls Gustav Adolfs kyrkoarkiv AI:2a/44 > 277).
712
« skrivet: 2013-10-01, 02:05 »
Hälsingen Johan Strandell var mönsterskrivare vid Jämtlandsregementet 1684-1694. En broder torde väl ha varit mönsterskrivaren Isak Olofsson Strandell av samma nation, död 1685.
Elias Strandell tjänstgjorde som underbefäl 1719-1721.
713
« skrivet: 2013-09-16, 00:40 »
Sven Persson Löfdahl var under senare hälften av 1760-talet dragon i Bensjö. Han gifte sig 1766 och fick avsked 1770 för att anta hemmansbruk. Just 1770 antog en Sven Persson bruket av Mjösjön (Myggsjön) i Borgsjö (mtl 1771). Den 18/9 1768 erlägger Löfdahl en summa till Bräcke kyrka, vilket kan vara för hustruns kyrkogång.
(Meddelandet ändrat av Kge 2013-09-16 00:41)
714
« skrivet: 2013-08-26, 21:23 »
Kringvandrande Sjömannen Lorentz Christian Jacob Fischerström avled 4/11 1865 av bröstinflammation i Bergs sn (Jämtland). Hans födelse- och Kyrkoskrifningsort är okänd. Derom saknas betyg och han uppgaf det icke sjelf före sin död.
715
« skrivet: 2013-08-18, 22:14 »
Pär Olßon i Úbyn med pigan Lißbeta Ers d:r i Gällön
716
« skrivet: 2013-08-10, 13:01 »
John Rune Johansson (1916-) var son till skogsarbetaren Johan Olofsson (1879-1925) i Mo (tidigare i Grenås), Hammerdal och Gunilla Kristina Åslund (1884-1953).
717
« skrivet: 2013-06-23, 20:54 »
Den Sara Skragge som omtalas född , dotter till kamreren Lars Skragge, finns tillsammans med fem äldre syskon upptagen i modern Catharina Brenners inventarium från 1699. Tre av döttrarna var gifta med präster (AD: v222342.b4680.s448).
718
« skrivet: 2013-06-09, 18:20 »
Etymologi är en sak, men praxis kan vara en annan. Att namnen Jonas och Jon, trots olika ursprung, i källorna ändå används båda för en och samma person har jag hundratals exempel på från Jämtland/Härjedalen. Bland dessa en Jonas f.25/7 1792 i Rödön (Rödöns kyrkoarkiv C:3 s. 389) som i dödsnotisen namnges Jon (a. kyrkoarkiv C:5 s. 132).
I skolmatriklar från 1600-1700-talen latiniserades Jon generellt som Jonas.
Jag övertygad om att forskare från andra forskningsområden kan intyga om samma förhållanden.
719
« skrivet: 2013-06-08, 14:51 »
Av det ytterst omfattande materialet (avser Johannes-namnen, min anm.), över 50 000 belägg på de olika varianterna, kan man bl a dra slutsatsen att Johan, Jöns och Hans under medeltiden, lika litet som i dag, kunde användas omväxlande om samma person. ... En person som benämns Johan i urkunderna är aldrig identisk med en som benämns t ex Jöns, något som allt av allt att döma har varit en utbredd missuppfattning bland t ex historiker (Anita Eldblad: Johan, Jöns och Hans - populära medeltida namn, Uppsala Nya Tidning 1.12.1992).
Iohan (Ion) särhålls i fornsvenskan normalt från Hans och Iønis .. (Sveriges medeltida personnamn häfte 16, 2011. sid. 98).
Att missuppfattningar har funnits, även på auktoritativt håll, kan klarläggas. I en beskrivning av ÖLAs registersamling skriver dåvarande landsarkivarien Arne Öhberg (1911-1988): Ett barn, som enligt födelse- och dopboken fått namnet Johan kan i andra handlingar (vigselbok, dödbok, bouppteckning eller mantalslängd) vara antecknad som Jens, Joen, Johannes, Jon, Jonas eller Jöns. Sonen till en Johan kan mycket väl senare kallas Jonasson (Jämten, Föreningen Heimbygdas årsbok 1972, Östersund, sid. 191). Öhberg anför ett belägg för sitt påstående, som emellertid visar sig vara ett enstaka skrivfel i kyrkboken.
Nu bygger naturligtvis inte uppfattningen om dessa namns ekvivalens på ett enda enskilt exempel, utan omfattades sannolikt av en stor del av forskarvärlden. Historikern och forskaren Lars Ericson (numera Ericson Wolke) skriver i historiken om Jämtlands fältjägarregemente: En av jämtarna i Armfeldts armé var dragonen Mårten Jönsson från Bergs socken vid Storsjöns södra strand. Han var född som bondson i Bergsbyn, där fadern Jon Pedersson brukade en gård (mina understrykningar) .. (Jämtlands fältjägarregemente, band 2, Helsingborg 2002, sid. 26).
720
« skrivet: 2013-06-08, 14:51 »
Betydelsen av besökare i det föregående inlägget stöds näppeligen av SAOB, därför torde det vara på sin plats med en specificering i tid och rum. Särskilt som det hävdas att något så kontroversiellt som brottsprovokation från myndighetsperson förekom. Jag har själv aldrig hört talas eller läst om sådant i domböckerna. Vad skulle syftet för övrigt vara ? Del i böterna ?
I mitt eget forskningsområde Jämtland/Härjedalen förekommer besökare/visitör som titel på fäder i födelsenotiser från 1703 till 1818. Samtliga dessa tillhörande tullstaten, var bosatta i landskapens västra delar i de socknar som gränsar till Norge. Bland dessa bofasta tjänstemän förekommer bl.a. Bengt Ekman i Funäsdalen och Tännäs. Hans son Jonas, född 1752, finns införd både i Tännäs och Ljusnedals ministerialböcker. Bengt tituleras där som visitör resp. besökare och jag har inte heller bland övriga tjänsteutövare funnit anledning tro annat än att båda benämningarna avser samma yrkeskategori. Att därifrån generalisera hur det förhölls sig i andra landsdelar låter sig inte alltid göras.
721
« skrivet: 2013-05-27, 22:22 »
Handelsmannen Mickael Fransson Sutthoff avled 4/1 1726 enligt bouppteckningsregister för Stockholm [SVAR A0041909_00034]. Begravd 15/1 1726 [Riddarholmens kyrkoarkiv CI:1 s. 441v]. Hans änka, omgift [AD v89121.b368.s362] med Daniel Geist, avled 11/6 1730 [SVAR A0041909_00112]. Begravd 15/6 1730 i Maria församling [Riddarholmens kyrkoarkiv CI:1 s. 452v].
722
« skrivet: 2013-05-11, 00:06 »
Bland de källor ovannämnde Erik Henrik Lind (1849-1931) uppger finns bl.a. Diplomatarium Norvegicum, så jag tror nog att äldre norska källor torde vara bra penetrerade. Eftersom den norska personnamnsskatten är mer variationsrik än den svenska, finns dock all anledning att söka belägg där. I 1801 års folkräkning kan jag inte hitta namnet Altrud eller liknande. Den norske namnforskaren Kristoffer Kruken (1950-) har gjort undersökningar över namnförekomster och -frekvenser från 1600-talets mitt, men dessa har jag tyvärr inte tillgängliga f.n.
Det är lite vanskligt med hypoteser när det gäller namn som är så svagt belagt som Altrud. Janzén kände troligen inte till namnet på runstenen i Medelpad och därmed kan man här ifrågasätta det antagna tyska ursprunget - det är ju ett rejält skutt från Tyskland till Norrland; därtill utan något känt nedslag i landsdelar däremellan. Dock torde man kunna utgå ifrån att de omtalade namnbärarna 1522-1653 bör ha haft företrädare med samma namn i sina hemtrakter.
723
« skrivet: 2013-05-10, 02:44 »
Namnforskaren Assar Janzén (1904-1971) skriver att En liten grupp kvinnonamn har slutleden -þrúð. De torde vara lånade samtliga.1) Vidare, I den tyska namnleden -drud, -drut, -trud2) o.dyl. har sammanfallit två ord, dels motsvarigheten till fvn. *þrúðr 'styrka', dels fhty. trut 'älskad', och de är svåra att skilja åt3). Namnet Altrud är ytterligt sällsynt och märkligt nog kan det endast beläggas i Norrland. Med hänvisning till Algot Hellbom uppger Lena Peterson att formen [ a] lrþuþr (Alþruðr) finns på en runristning i Berga, Medelpad4). I Sveriges medeltida personnamn finns namnet inte upptaget och inte heller i E.H.Lind, Norsk-isländska namn och fingerade namn från medeltiden (1905-1915). En Altrud Gunnarsdotter, som ägt jord i Myssjö Jämtland, omnämns 1522, men var då död5). I 1535 års hjälpskattelängd för Medelpad omtalas en Altrud (alttrudh) i Stavre och Hässjö6). I 'Svenskt dopnamnsskick vid 1500-talets slut' av Ingwar Fredriksson (1974) påträffas inte namnet. Utöver dessa nämnda och nu Leif Boströms belägg ovan, känner jag bara till ytterligare tre - alla från Jämtland. I 1645 års mantalslängd upptas en Elldru Stensdotter i Mo, Lits sn och en Aaltrod Davidsdotter7) i Backen, Kalls sn. Den sistnämndas sondotter, namngiven efter sin farmor, föddes 1699 och har i födelsenotisen fått den hyperkorrekta stavningen Aldrog8). 1) Nordisk kultur, band VII: Personnamn, Stockholm 1947, sid. 138.
2) Här skulle ett diakritiskt tecken i form av en horisontal linje över vokalen ha varit med, men Af:s program gjorde något annat av detta. 3) a.a. sid 139. 4) Lena Peterson, Kvinnonamnens böjning i fornsvenskan, Uppsala 1981, sid. 63.
5) Jämtlands och Härjedalens diplomatarium, del III 1520-1530, sid. 22.
6) Algot Hellbom, Medelpads äldre urkunder, Östersund 1972, sid. 199.
7) Namnges i begravningsboken Ålldru Davidz dott. (Kalls kyrkoarkiv C:1 sid. 27).
 Kalls kyrkoarkiv C:1 sid. 32.
724
« skrivet: 2013-04-12, 17:48 »
Ana nr 3 var Elisabet Ocklind f.1897 i Piteå. Hon var av en släkt härstammande från Överocke i Mörsils socken, Jämtland.
725
« skrivet: 2013-04-10, 01:32 »
Om Britas ursprung, se nedladdningsbar PDF-fil för Ström och där tabell 308.
726
« skrivet: 2013-03-21, 08:47 »
Sockenlappar - en etnologisk studie av bofasta samer och deras nomadiska förfäder i Mellansverige av Ingvar Svanberg utgavs 1981. Den upptar bl.a. frågor om deras ursprung, sysselsättning och utbredning. Volymen har nr 31 i Etnologiska institutionens i Uppsala småskriftsserie.
727
« skrivet: 2013-03-20, 18:21 »
Se .
728
« skrivet: 2013-03-16, 09:19 »
De enda med namnet Flygare på Nygårdsroten i Offerdal var Nils och hans företrädare Pål Flygare. Visserligen hörde Nygård till Åflogränden, men att soldatnamnet ifråga skulle vara sprunget ur ortnamnet är inte troligt. Pål i sin tur var son till den förste Flygaren i Offerdal, korpralen Erik Flygare, vilken uppges född i Kumla, Närke.
729
« skrivet: 2013-03-13, 22:46 »
Alexander Lindquists inlägg ovan är inte hans utan klippt från en artikel (se slutet) av framlidne Sven Schylberg. Detsamma gäller källor- och litteraturförteckningen. Några egna ståndpunkter till följd av själv utförd granskning är det alltså inte.
Svens insatser inom den Jämtländska hembygdsrörelsen kan knappast överskattas. Hans uppfattning om landskapets medeltida persongalleri var däremot i stort sett den gängse med äldre forskarkollegor och förändrades inte särskilt mycket genom decennierna - med ett tydligt undantag. Den av Roger de Robelin år 1995 utgivna Skanke ätten tog han till sig vad jag kan se, utan reservationer. Det framgår av hans texter trots att boken ifråga inte är upptagen i nämnda litteraturförteckning. En avgörande svaghet med hans artikel är att han där trots insikter1) om Blix-debatten på Anbytarforum avstår att kommentera och ta ställning till denna. Så gör man inte, särskilt som där framförs ståndpunkter som går emot ens egna.
1) Som SS-g skriver: En livlig diskussion har på Internet förts åren 2002-2008 om Blixgrenen.
730
« skrivet: 2013-03-13, 22:16 »
Buskan är ett gårdnamn som kan påträffas i flera Härjedalssocknar. Därmed också personer med namnet Busk, som sins emellan alltså inte nödvändigtvis var släkt. I 1600-talets domböcker återfinns Busk på personer i Buskan och Funäsdalen. Under 1700-talet är det dock svårare att belägga bärare av namnet ifråga i källorna och enligt kutym åligger det då släktforskare som hävdar att namnbärare fanns sistnämnda sekel bevisa att så var fallet.
731
« skrivet: 2013-03-12, 19:43 »
Att det fornnordiska Emfrid/Emfre skulle vara en variant av det hebreiska Eva, det grekiska Eufrosyne eller det latinska Emerentia är naturligtvis orimligt med hänvisning till namnens disparata ursprung. Det är nog prästerlig okunnighet eller kanske snarare innovation som ligger bakom deras uppfattning om ekvivalens namnen emellan.
Det mer kvantitativa än kvalitativa Ancestry har uppenbart fel när man talar om ett barn. Här ovan är ju två redovisade och ytterligare tre till finns i ministerialboken. Det intressanta emellertid är att modern benämns Emfre i födelsenotiserna för barn nr 1, 2 och 4, men däremot Emerentia för nr 3 och 5 (barnen födda tiden 1760-1780). Beroende på tidsperiod, skrivare och källa benämns namnbärarna i Tännäs olika. Vad de kallades av sin samtid kan vara besvärligt att bevisa, men en gissning är att Emfre var naturligare och bekvämare i mun hos den dialekttalande majoriteten.
Emfre (Emerentia Hansdotter enligt dödsnotis) avled 7/9 1802 (ej 1803). Att hon bar namnet Busk har jag inte påträffat i någon primärkälla.
732
« skrivet: 2013-03-10, 12:21 »
Emedan Eda ligger i Värmland, bör diskussionen flyttas under läshjälp där.
733
« skrivet: 2013-02-25, 22:24 »
Den äldsta anteckningen (7 kl. 87) torde ha något att göra med det militära intresset av yngre män. De andra avslöjar att Ljung inte kan ha bott särskilt länge i Fors. Som järnvägsarbetare förflyttade man sig ofta. Prästen har 29/3 1887 avsänt ett betyg till honom, då vistande i Långsele. Året därpå finner vi honom i Eds sn och sedermera i Mo sn. Alla dessa församlingar ligger i Ångermanland.
734
« skrivet: 2013-02-08, 23:15 »
Läsåret 1734-1735 inskrevs i 1:a klassen vid Frösö trivialskola Nicol. Waldberg, Freder. Waldberg, Johan. Waldberg och Olaus Waldberg. De står i matrikeln upptagna efter varandra. 1737-1738 är de fyra försedda med en klammer och ordet fratres, d.v.s. bröder. Vi kan utgå ifrån att de är inskrivna efter ålder, d.v.s. den äldste av dem först o.s.v.
Nils och Fredrik uppges båda vara födda 1722 enligt ministerialböckerna. Johan anges 43 år gammal vid sin död 1767. Att Olof var född 1726 förefaller därför rimligt. Av de åtta barn jag noterat för komminister Olof Waldberg är inget infört i någon födelsebok.
Redan i anförd skolmatrikel benämns bröderna också Walberg, vilket namn (Wallberg) sedermera blev den gängse stavningen. Uttalet av stavningarna Waldberg - Walberg - Wallberg torde inte ha skilt sig från varandra.
(Meddelandet ändrat av Kge 2013-02-08 23:22)
735
« skrivet: 2013-02-07, 00:31 »
Edfast Jonßon i Bÿ, en stilla och tÿstlåtig man i werlden, född i Säter 1703 Olofsm. d: 11. Aug. hade 3. fäder och 2. mödrar under sin upfostran och ungdom, tog Rusthållet i Bÿ emot 1723. gifte sig 1724. Nÿåhrsd. med Kerstin Månsd. ifrå Digernäs, 11. barn: warit 3. el: 4. åhr något opaßlig, blodet förskämdt, och brast äntel: ut i siukdom 4. d. Påsk, 25. Apr. i hetzighet bröst= och hufwudwerk, brukadt HERrans nattw. 1. Maji, sedan Läkaren i ....? Gud ärnat hör til ett annat lif, hörde Guds ord, sång med stadig och hög röst wid aftonbönen d: 5. och d: 6. om Sönd. morg. afsomnade, begrofs d: 13. Maji. ætas ej full 50. åhr.
736
« skrivet: 2013-01-28, 01:31 »
Sön[er] ... et [=och]
737
« skrivet: 2013-01-15, 08:41 »
I sonen Ingemars födelsenotis 28/10 1809 anges faderns namn otvetydigt som 'Per Rak' (Vislanda kyrkoarkiv CI:4/7).
738
« skrivet: 2013-01-15, 00:36 »
Det står snarare Rak (jämför sista a:et i Piggaboda).
739
« skrivet: 2013-01-05, 22:53 »
eller
740
« skrivet: 2012-12-27, 04:46 »
Kron behöver nödvändigtvis inte vara ett förnamn och därmed inte heller Kronsson ett patronymikon. Framlidne riddarhusgenealogen Pontus Möller (1921-2009) presenterade vid något tillfälle ett antal -sonnamn vars förleder huvudsakligen bestod av tillnamn. Men, eftersom jag fn inte har något underlag får jag hänvisa till exempel jag själv påträffat. Där finns t.ex. Ekmansson, Genbergsson och Styfvenson.
741
« skrivet: 2012-12-22, 14:55 »
Trumslagare var unga när de antogs till tjänst, vanligen i 10-12-årsåldern. I motsats till korpraler och meniga soldater uppges i mönsterrullorna inte födelselandskap för spel och övrigt befäl. Petter D:s fadersnamn Gert är mycket ovanligt i Jämtland. Bland allmogen saknas det, så det är tänkbart att hans far, om han till äventyrs var bosatt i landskapet, var inflyttad soldat. Hade det funnits en Gert i Ragunda kan vi vara ganska säkra på att Lindqvist skulle ha omtalat detta.
En ingång kan ju vara att hos Östersunds LA efterfråga om det finns någon Gert i deras soldatregister.
Den inledande beskrivningen ovan är väl inte helt korrekt. Av Dretzarna var det endast Petter d.ä. som var bosatt i Ragunda. Sonen Christoffer och sonsonen Petter, båda soldater med samma tillnamn, var bägge bosatta i Sundsjö socken. Det samtida jämtlandsregementet hade 48 korpraler och 16 trumslagare, varav 4:e korpralen och 2:e trumslagaren vid Revsunds kompani hade sina kvarter i Torsgård nr 1 resp. nr 2.
Staffan L. skriver i sin Ragundabok ytterst sällan var personer var födda. Trots det förefaller det snarast vara en trend på nätet att han anges som källa när boendeort många gånger oriktigt också uppges som födelseort.
742
« skrivet: 2012-12-15, 01:59 »
Se familj 368 i PDF-Ström
743
« skrivet: 2012-12-04, 21:49 »
Artikeln i Personhistorisk Tidskrift har titeln De svenska grenarna av skottska ätterna Campbell och omfattar sidorna 109-128 i a.a. Den går ju att anskaffa från bibliotek medelst interurbanlån och det finns ju åtminstone två skäl att göra det. Dels lämpar sig inte någon framställning av artikeln i detta forum p.g.a. sin längd och dels är det värt att med egna ögon avgöra vad som är relevant.
Familjen (C:s föräldrar) var bosatt i Östergötland och Indebetou hävdar att barn (d.v.s. syskon till Christopher) finns upptagna i Gammalkils dopbok från 1668.
Christopher, med farsnamnet Davidsson och nationen östgöte (GMR 1692), avancerade från gemen till korpral vid Jämtlands regemente och fick avsked från den tjänsten 14/12 1708. Därefter flytt till Forsa och tjänst vid Hälsinge regemente. Ur mina gamla noteringar hittar jag en anteckning om att han 1721 var furir vid Majorens kompani därstädes.
C:s hustru omtalas i Hälsingland som Margareta (med varierande stavningar), men det synes mig problematiskt. Vid dotterns dopnotis 1708 namnges hon Märita. I Jämtland skilde man då på namnen Margareta resp. Märet(a)/Märit(a)/Märta, vilket man emellertid inte tycks ha gjort samma tid i Hälsingland. Orsaken kan vara att namnen har samma ursprung. Jag har påträffat flera exempel på jämtländska töser döpta till Märet/Märit vilka efter flytt till Hälsingland fått finna sig i att där benämnas Margta/Margareta. Till yttermera visso har jag indikationer på att Campbells hustru har en syster Margareta boende i Storgården.
744
« skrivet: 2012-11-28, 21:46 »
Wilhelm var inte född i Näs utan i Forsa 1711 (Forsa kyrkoarkiv C:1 s. 179r). P.g.a. en mycket vanvårdad och delvis förstörd äldsta ministerialbok från Näs1) påträffas där endast dottern Cathrina f.1708 (Näs kyrkoarkiv C:1 s. 17r). Fadern avled även han i Forsa 1743 10/3.
1) Hur volymen ifråga såg hur när ÖLA fick den om händer kan man se i pdf-filen sid. 5 här.
745
« skrivet: 2012-11-16, 17:08 »
Ortnamnet är Storgården, som är en del av Bjärme by i Näs. .. med sin K[ära] moder - . hon gaf sig .. - Bostället i föränge ..
746
« skrivet: 2012-10-15, 19:35 »
Inlägg med stor tvekan emedan sist nämnde Wulf inte har något som helst att göra med rubrikens Rutencrantz. Bör nog flyttas till östra Jämtland och någon av socknarna Håsjö, Fors eller Ragunda, vilka han samtliga bebodde.
Det är riktigt att han står som upplänning 1682. I GMR 1692 benämns han emellertid västmanlänning för att under 1710-talet omtalas som sörmlänning (se SVAR A0028709_00263 eller A0028710_00243 resp. A0028712_00311).
747
« skrivet: 2012-10-14, 20:39 »
Att kvartermästaren Anders Wulf försetts med farsnamnet Göransson av von Warnstedt beror sannolikt på att han påträffat en korpral och namne vid Jämtlandsregementet. Vår Anders W. uppges ju korpral vid vigseln, så slutsatsen ligger nära till hands. Nu var kvartermästaren ifråga korpral vid kavalleriet 1697 medan däremot hans namne Anders Jöransson Wulf tillhörde infanteriet. Ursprunget till farsnamnet Olofsson kan möjligen härröra från en diskussion under släktnamnet , men något bevis för ett samband med regements-/stadsfältskären Olof Lorentz Wulf eller att denne haft med Skåne att göra har emellertid ännu ingen nätsajt lyckats prestera. För säkrare uppgifter om Wulf bör han följas upp bakåt i rullorna; 1686 är han upptagen som korpral vid Överstelöjtnantens kompani (Jämtland).
Hans hustru Dorothea Rutencrantz avled som anförts år 1706. Där dock utan återgivande av källan varför en avvaktande hållning till påståendet har varit given. Kvartermästarbostället, som Wulf påbodde innan han flyttade till ett eget hemman i Brunflo socken, var beläget i grannsocknen Ås och Backen. Dorothea måste ha avlidit före september 1707 eftersom maken gifte om sig då. Ministerialböcker för Ås saknas före 1727 så man nödgas gå till kyrkoräkenskaperna och där finns hon med för vilka det getts testamentspengar. Emellertid inte där man kunde förvänta sig utan först räkenskapsåret 1709, då prosten Salomon Hofverberg skrivit: H:r QwarterMäst:r Wulffz hustru som gafz 1706. in Julio men nu först inkom(m)it1).
Christina Rutencrantz make hette Vallentin (Olofsson) Wirck2). Något von instucket emellan hans namn har jag aldrig påträffat i samtida källor. 1705: Christi förklaringz dag begrofz H:r Capiten Wallenten Wirck som var 60 år och 6 Månader3). Enligt mönsterrullorna avled han 27/6 1705 varför han torde ha varit född omkring 1644. Det stämmer även gott med att han enligt meritförteckningarna antogs som ryttare 1662. Han och hustrun måste ha gift sig senast 1690. Detta årtal grundar jag på att dottern Catharina Regina vid sin död i december 1758 uppges 70½ år gammal4). Även om åldersuppgifter från denna tid generellt är högst osäkra stöds uppgiften i viss mån indirekt av att systern Vendela får en son så tidigt som 17115).
1) Ås kyrkoarkiv LIa:1, ÖLA [C0036349_00110].
2) Se Rullor 1620-1723, KrA; t.ex. mönsterrulla A.Plantings regemente 1672 s. 125r [A0053872_00131]; Meritförteckningar, Svenska indelta regementen vol. 11 åren 1682 [A0004223_00007] och 1692 [A0004223_00043].
3) Frösö kyrkoarkiv C:1 s. 215, ÖLA [A0012615_00105]
4) Katarina kyrkoarkiv FI:4, SSA.
5) Hallens kyrkoarkiv C:1 s. 155v, ÖLA.
748
« skrivet: 2012-09-27, 09:30 »
Tanken är att den brinnande värken kändes som att ha [glödande] järntenar i magen. Om framställning/användning av dessa tenar se t.ex. Smedjan och sök på ordet järnten.
(Meddelandet ändrat av Kge 2012-09-27 09:31)
749
« skrivet: 2012-09-26, 23:03 »
.. måste 1720 .. sås[om] jerntenar ..
1951 utgav Ol[of] N[ikolaus] Larsson (1878-1963) i Vaplan en Släktbok med ättlingar till nämnde Lars Nilsson i Tullus. Den omfattar 113 stencilerade A4-sidor och innehåller 372 tabeller samt register. Jag kan dessvärre inte på nätet hitta denna volym hos någon offentlig institution. Endast Genealogiska Föreningen ger träff, där nämnde Larssons släktsamlinger tycks ha hamnat.
750
« skrivet: 2012-09-20, 19:53 »
En med anknytning ?
751
« skrivet: 2012-08-28, 20:02 »
Sidan är stympad vilket gör att man tvingas supplera, men kanhända den var i något bättre skick för drygt 80 år sedan då följande tolkning gjordes: den 11 Augusti begrofs i kyrkian på gången Com(m)inister i Berg Sahl. Hr Hans Caroli Bröms, som dödde den 20 Julii uppå sin ålderdoms - - - åhr. haffr sig i Läran och lefwernet wäl - - -. (Bönder, torpare och knektar i det gamla Klövsjö, del II, Gösta Ullberg, Uppsala 1933, sid. 725). Författaren tillägger i en not att papperet är trasigt och en del ord otydliga, men att meningen dock är klar.
Ullberg har dock gjort ett uppenbart misstag beträffande ordet ålders, men det kanske är ett redigeringsfel. I övrigt misstar han sig på några enskilda bokstäver, men det är av mindre betydelse.
Utrymmet mellan ålders och Åhr är lämnat för att kunna fylla i siffrorna senare, men blev aldrig gjort.
Pigobarnet som begravdes 22/9, tillhörande vandringsmannen Jöns från Christiania, har inget med Herr Hans att göra.
752
« skrivet: 2012-07-02, 18:45 »
En hedersman både i församl[ingen] och sitt hus.
753
« skrivet: 2012-04-21, 21:58 »
Sofia i föregående inlägg hade en bror Anders Magnus, född i Katisjaur [=Gattejaur?] och Lycksele 5/3 1863, men döpt först 19/11 s.å. i Sunne, Jämtland. Föräldrarnas hemort i kyrkboken uppges vara Elverums prestgjeld af Aggerhus Stift i Norrige. Känner någon till denne broders öden ?
754
« skrivet: 2012-04-19, 22:38 »
Sofia (Sofie) död i Skage (Overhalla), Nord-Tröndelag 27/3 1892.
755
« skrivet: 2012-02-26, 04:11 »
Bruksinspektor Graan var son till sin namne, pastorn i Hammerdal, Jämtland, och född 1736 17/5 ibm.
756
« skrivet: 2012-01-14, 10:07 »
Omreisende blikkenslager Carlsen död 20/2 1906 i Grong, Nord-Tröndelag, Norge.
Uppges född i Dalarne i Sverige, men varken ålder eller födelseår är angivna.
Dödsorsak: Frosset ihjel i drukkenskab.
757
« skrivet: 2012-01-12, 02:00 »
+ nephritis - njurinflammation
758
« skrivet: 2012-01-10, 18:10 »
Jon (R iun) sidoform till Johan (äldre Joan, Joen). ... Jonas (1303) grek. form av hebr. Jona, bet. 'duva', dock snarast kortform av Johannes. (Svenska förnamn - Roland Otterbjörk, Stockholm 1964, sid. 104f).
759
« skrivet: 2012-01-04, 11:59 »
Lensm[an]d Rolanders hustru, der af sin Mand var1 indlogeret paa Kongsvinger
skar Puls aaren ?..er i halsen Trots att dödsnotisen i Ny ger ett prydligt och korrekt intryck är det något lurt med den. För det första uppges ingen dödsorsak och för det andra var den angivna begravningsdagen inte en helg (15/7 1852 var en torsdag). För alla övriga avlidna på samma sida ges dödsorsaker och de är begravda på söndagar. Kan det vara att min tolkning av anledningen till hennes frånfälle är riktig och att hon därför begravts i tysthet på en udda dag ? Den första meningen tycks indikera existensen av någon institution i Kongsvinger. 1) Första bokstaven i ordet är inte entydig, men för att det ska ha någon mening bör det vara ett h eller ett v.
760
« skrivet: 2011-11-02, 03:18 »
Bland remtygspersedlar återfinns knappast marokängskinn. Hellre en Musköt (Mousqvete) Rem.
Att svarta stövlar kan finnas med är tänkbart, men transkriberingen stöbbler är jag inte helt överens med. St- OK, men att det därefter skulle stå ett ö kan jag inte se. Sedan kommer ett b följt av : (kolon), som här sannolikt är ett förkortningstecken. Resten är synnerligen svårtytt om man inte har något att associera till. För övrigt är jag från äldre skrift hellre bekant med stavningen stöflor.
Kan den röda halsduken vara försedd med en vit Remsa och spenne ?
Att det bland klädespersedlarna skulle återfinnas en piska är inte sannolikt.
Korta och exakta utsnitt av texter kan förefalla vara adekvat för att man ska fokusera endast på det som ska tolkas, men många skrivare har sina egenheter och formar bokstäverna högst personligt. Då fordras ibland flera, alternativt längre texter av densamme för att man ska kunna göra jämförelser och därmed en säkrare tolkning. Det blir förstås alltid en avvägning hur mycket man kan ta med. Finns emellertid materialet tillgängligt på nätet kan och bör man göra en adresshänvisning.
Rot Säck
Sjortor
761
« skrivet: 2011-10-30, 06:59 »
Född i Grön wiken, gift med Märta Pers dotter i Bensjö, haft 5 barn 3 söner 2 döttrar. Arbetat opp nÿbÿgget Stugusjön af ris och rot til 3 tunnors utsäde. äng therefter hwarmed kunde framfödas 3 hästar 16 a 18 nöt. dog i hetsig feber ætas 62. (Bräcke kyrkoarkiv C:1 s. 171).
762
« skrivet: 2011-10-15, 17:17 »
Fastigheterna i Östersund bestod från äldsta tid av två delar. Ena tomten avsågs att bebyggas och den andra att odlas. Numreringen av Stadsgården var vid äldsta karteringen 131-132, där nr 132 låg mot Köpmangatan och sedermera bebyggdes. Odlingslotten nr 131 låg mot Sjögatan (idag Strandgatan). Ännu 1794 var dock denna fastighet obebyggd. Enligt 1820 års mantalslängd (SVAR) var glasmästaren Anders Bergström bosatt där. Tyvärr är gårdarna i de äldre mantalslängderna inte numrerade så vill man detaljgranska enskilda gårdar tvingas man gå till andra källor.
Stadsgården (bilden ovan) låg vid Köpmangatan 24 och Strandgatan 9. Huvudbyggnaden var riven redan vid början av 1960-talet. Kvarteret och Sjötorget togs i anspråk när det nya polishuset byggdes 1970(?).
Vid närmare eftertanke känner jag en liten tvekan om fotografiet ifråga eftersom den skiljer sig från äldre bilder av Stadsgården. Huset kan ju ha blivit ombyggt, men på 1850-talet och ännu på 1880-talet fanns en dörr på hörnet. Ovanför tycks det ha varit något som liknar balkongdörrar, men balkongen måste i så fall ha varit ytterst liten. Se Då Järnvägen kom till Östersund - E. Chr. Genberg (Östersund 1948) sid. 23 och Stortorget i Östersund - Bengt Br?gge (Bräcke 2005) sid. 22.
(Meddelandet ändrat av Kge 2011-10-15 17:42)
763
« skrivet: 2011-10-13, 01:11 »
Om 'Svenska personnamnsregler i ett historiskt perspektiv' har Sonja Entzenberg skrivit i en liten intressant skrift (82 sidor) utgiven av SOFI 2006. Bland rubrikerna återfinns bl.a. 'De första bestämmelserna beträffande personnamn', 'Namnlagarnas framväxt och mottagande' och 'Gifta kvinnors släktnamn/efternamn'.
Hon använder sig av det könsneutrala ogiftnamn som beteckning för vad personer hette innan giftermålet.
I skriften omtalas att Karin Kock (Sveriges första kvinnliga statsråd, 1891-1976) aldrig använde .. sitt giftasnamn Lindberg i offentliga sammanhang, men på CD:n Sveriges dödbok ser jag nu att makens efternamn helt lyser med sin frånvaro.
764
« skrivet: 2011-10-10, 07:28 »
nafwar = navare (en slags handborr)
wre = vred (handtag)
skiedjern = skedformat stämjärn
bogrede = boglokor
765
« skrivet: 2011-08-22, 00:37 »
Död 14/6 1763 Friedric Adler, handtl: af Second Majorens Compag: 32 år g: gift, .. (Svea artilleriregementes kyrkoarkiv F:1).
Hans änka Catharina Adler död 23/6 samma år.
766
« skrivet: 2011-08-18, 18:31 »
Livkompaniet.
767
« skrivet: 2011-08-15, 00:52 »
Flickorna nr 3 och 4 i främre ledet på övre fotot återfinns också på det andra fotot som nr 3 och 1 sittande till vänster. Något spel eller teater bör det senare vara ifrån eftersom flera är utklädda (flickor i byxor förekom väl knappast den här tiden).
768
« skrivet: 2011-08-07, 03:50 »
Samme man, Nils Hansson (1873-1942), något äldre här.
769
« skrivet: 2011-08-05, 14:43 »
I utdraget till SCB från Hörby länssjukhus anges dödsorsaken vara blodförgiftning [A0030678_01363].
Ordet pyrrhicha hittar jag i mitt gamla latinlexikon med betydelsen vapendans. I dödboksutdraget kommenteras att döden förorsakats av olyckshändelse vid brottning. Sannolikt bör det finnas en notis i lokalpressen om händelsen.
770
« skrivet: 2011-06-13, 17:45 »
.
771
« skrivet: 2011-05-29, 19:42 »
September 6 [född] 29. [döpt] Eva Maria Bonden Jonas Pehrsson och Hustru Maria Helena Ericsdotter. 32 [år] Hjukenfjerd
Skribenten är pastor Olof Elias Burman (1785-1849), sedermera i Ragunda, Jämtland.
772
« skrivet: 2011-05-26, 01:06 »
Tyvärr blandas många gånger säkra kort med alltför osäkra dito på nätsajterna, vilket framgår ovan. Inte minst återkommande revideringar av dessa visar hur svagt underbyggda en del påståenden varit. Har man inte tillgång till källorna är det mycket svårt att bland all vederhäftig information sålla bort felaktigheter. Bland dem att kvartermästare Wulf överallt sägs vara Olofs son. Huruvida alla är överens om det är jag tveksam till. Vad som är klart är däremot att vare sig indicier eller bevis framförts, så jag bibehåller min skepsis framgent.
Att fältskären Olof Lorentz Wulf hade en son Anders torde nog vara riktigt. Redan 1679 återfinns en Andreas Olai Wulf i Frösö trivialskolas matrikel och senare finns en Andreas Wulf i motsvarande matrikel för Härnösand. Vad som blev av honom är emellertid knappast otvetydigt klarlagt.
En uppgift som tycks vara förbisedd är att blivande kvartermästaren Anders Wulf i sin vigselnotis 1697 uppges vara född i Skåne. Jag erinrar mig en uppgift bland mina äldre anteckningar att han skulle vara född i Malmö av svenska föräldrar.
När det gäller namnkombinationen Wulf Ertz är det en märklig hybrid som jag inte kan hitta i några samtida källor (ej heller hos barnen). Jag antog att han som läkare bör vara upptagen i Sackléns matriklar, men blir tveksam om så är fallet. I mantalslängderna benämns personen ifråga endast Anders Ertz och tituleras operatör och senare inspektor.
Alltså, var finns kopplingen mellan Wulf och Ertz ?
773
« skrivet: 2011-05-20, 20:59 »
Synnerligen intressant inlägg. Det innebär att Wulf och hans hustru bör ha återupptagit samlivet efter hustruns snedsteg . Det ger också en hum om Barbro Alstadias födelsetid till perioden 1640-1650. Efter en snabb genomgång kan jag inte påträffa Samuel bland Stockholms bouppteckningar.
774
« skrivet: 2011-05-19, 22:27 »
Dödsorsaken är riktigt citerad. Däremot finns ingen anledning att benämna personen ifråga Gisslén. Visserligen bar systern det namnet, men i dödboken står: Carl Ol. Olsson. Den anförda namngivningen är alltså konstruerad och saknar belägg i källorna.
775
« skrivet: 2011-05-19, 22:27 »
Gullik var inte heller född 11/4 1731, utan döpt nämnda dag. Någon födelsedag anges inte.
776
« skrivet: 2011-05-16, 00:47 »
Indikerar denna hypotes att Olof Lorentz Wulf skulle vara far till båtsmannen Frunk ? Kanske möjligt, men tveksamt.
Frunk tillträdde båtsmansskapet först på 1710-talet, medan däremot förefaller vara vuxna senast år 1690 [Brita Wulf får barn 1692; Isak Wulf blev fältskärsgesäll 1686; Lorentz Wulf var ryttare för OL Wulfs hemman Vike i slutet av 1680-talet och Elisabet/Lisken Wulf gifte sig 1691]. OL Wulf förvärvade Vikehemmanet 1666 (Wikegård - Rödöns socken, byar och gårdar, Östersund 1968, sid. 302) och hans äldsta barn torde vara födda från den tiden och in på 1670-talet. Barbro Alstadias födelsetid känner vi inte, men hon var bevisligen fertil ännu 1678, då hon under makens frånvaro i Tyskland avlat barn med en officer Hindrik Schmidt och som följd därav födde en dotter nämnda år.
777
« skrivet: 2011-05-15, 17:24 »
Sonen Thord har till dessa foton a och b lämnat uppgifter som tyder på att Jonas och Ingeborg sedermera levde separerade. Ingeborg var uppenbarligen också fotograf.
Enligt Ströms församlingsbok (AIIb/125) flyttade paret till Östersund 1911 och jag vill nog ifrågasätta om JE därefter någonsin återvände till Ström.
778
« skrivet: 2011-05-15, 15:18 »
Jonas Emanuel blev 1911 gift med småskolläraren Ingeborg Maria Nordfors (1883-1961). De hade barnen Tord Ingvar Emanuel (1914-1998) och Maj Ingeborg (1918-1997).
779
« skrivet: 2011-05-08, 04:22 »
Elisabet Margareta (även benämnd Lisa Greta) Bistock (1770-1859) var smedsdotter från Härnösand och född där 5/9 1770 (Härnösands domkyrkoförsamling CI:1 s. 373).
780
« skrivet: 2011-05-08, 04:21 »
Fotografen m.m. Nils Svensson i Laxviken (1886-1989) berättar vid 95 års ålder att hans intresse för fotografering väcktes tack vare att han i två års tid i detalj kunde följa göteborgsfotografen C. J. Olssons verksamhet, när denne bodde på Nils hemgård. (Jämten 1982 s. 114).
781
« skrivet: 2011-05-03, 22:23 »
Rubriceringen är inte helt korrekt eftersom Johansson i det här fallet inte är något patronymikon (=farsnamn) - fadern hette ju så vitt är känt Per (se t.ex. äldre diskussion om ).
Fenomenet att anta ett son-namn, som inte är relaterat till faderns förnamn, torde vara väldigt sällsynt. Ett halvdussin soldater inom mitt forskningsområde antog/försågs emellertid under första halvan av 1800-talet med sådana namn. Materialet förefaller något tunt för hypoteser och slutsatser. I sammanhanget undantar jag naturligtvis dels namn av typen Edmansson och dels den nyare trenden med s.k. stelnade patronymika. D.v.s. att faderns patronymikon av barnen antas som familjenamn, vilket vanligen förekom i stadsmiljöer.
782
« skrivet: 2011-04-14, 23:35 »
Myocarditis post diphter. + Appendicitis chronica (Östersunds lasarett B:1 s. 10v-11r/Näskott F:1 uppslag 23).
783
« skrivet: 2011-03-27, 11:20 »
I början av 1860-talet påträffas i Föllinge socken en bleckslagare Magnus Andersson f.1825 och hh Axelina Fredrika Johansdotter (nämns även Persdotter) f.1823. De finns inte upptagna i någon flyttningslängd men uppges vara födda i Östmark, Värmland. Där har jag inte lyckats påträffa varken dem eller deras barn. I familjen finns en dotter Charlotta Regina Wallin f.1845, som sannolikt hör till ett Axelina Fredrikas tidigare förhållande. I hfl. anges deras gemensamma barn vara: Emma Gustava f.1851, Wilhelm f.1858, Maria Lovisa f.1860, Frans Teodor f.1862, Anna Christina f.1865 och Fredrik f.1867 (de två sistnämnda födda i Föllinge). Omständigheterna att de är svårfångade, uppges vara från Östmark och personnamnen, ger mig en misstanke om att de tillhör de resande. Denna misstanke styrks när jag hittar ytterligare ett barn som inte finns upptaget hos sina föräldrar.
I Trönö, Hälsingland föds nämligen 28/11 1853 en Carl Magnus av Ogifte Kopparslagaren Carl Magnus Andersson i Säfsnäs af Fahlu län och passlöse qvinspersonen Fredrika Axellina Johansdotter ibidem. Bland dopvittnena hittar vi Formsmeden Petter Andersson och H:u Ulrica Fredrica Fredriksdotter i Franshammars S:n och södra (Mi?)tbäcken.
Familjemedlemmarnas fortsatta öden känner jag till. Har någon kunskap om deras antecendentia ?
784
« skrivet: 2011-03-25, 19:51 »
hon syftar på barnaföderskan, vilken alltså avled för än (=innan) barnet föddes. I äldre texter, särskilt religiösa, har ordet förlossning även betydelsen befrielse.
785
« skrivet: 2011-03-20, 22:50 »
Ingeborg Nilsdotter (1763-1837) var från Mellgård, Revsund och Jämtland. Det framgår såväl av hennes vigsel- som dödsnotis (Revsund C:2 s. 249r [9.16.94400] resp. Bodsjö C:3 s. 177 [7.16.96500]). Jag kan inte begripa hur hon kunnat kopplas ihop med nämnda personer i Sunne och Värmland. För övrigt heter hennes far givetvis Nils och inte Jöns.
786
« skrivet: 2011-03-20, 15:53 »
Här föreligger ett misstag. Dels kan jag inte se något samband mellan Suhoinen och Brunfeldt; dels hette Brunfeldts hustru Ingeborg Nilsdotter (se Revsund AI:4 s. 23 [9.4.32600]).
787
« skrivet: 2011-01-06, 18:54 »
Alltför textfattiga utsnitt begränsar möjligheterna till bokstavsjämförelser, men det förefaller stå Ziccille (motsv. Cecilia). Att c dubbeltecknats är så ovanligt, att jag skulle om möjligt ha velat säkra den bokstaven i andra delar av texten.
788
« skrivet: 2010-11-12, 02:41 »
"Corazones", mode[l]o pintado en cobre 63x41? por José Morlet.
Bajo el marco esta lo siguiente C?ontado
Ofrecio Iesuchristo N[uestro] S[eñor] ala V[uestra] M[adre] Margarita Alacoque que todos los que reverenciaren con especial culto la ymagen de Su Sagrada Corazó[n] serían colmados de c[e]lestiales dones y que, en todas partes donde se expusiese dicha ymagen para ser singularmente honrada, las llevaría (?llenaría?) de todo ...... de bendiciones.
789
« skrivet: 2010-11-11, 21:48 »
Om jag la upp en sajt där jag bjöd in de som vill, att gratis få skicka mig sina forskningsresultat, utgår jag ifrån att de flesta med rätta skulle förhålla sig skeptiska. Därför är det förvånande att man kan hävda att Geni och liknande sajter (där kodordet förefaller vara gratis) handlar om något altruistiskt samarbete.
Geni är ett privatföretag grundat av David Sacks med 18 anställda. Andra företag har investerat miljontals dollar i Geni och det vore naivt tro att dessa inte skulle förvänta sig någon avkastning. Om inte nu så senare. Basen till intäkterna kan knappast vara något annat än allt gratisarbete man erhållit från sina miljontals användare.
790
« skrivet: 2010-10-07, 20:57 »
Det svenska ordet vril heter rigel på jämtländskt mål. En utveckling och sammandragning av detta till ril, förefaller mig naturlig. Även uttalsvarianterna ryl och rul är belagda.
791
« skrivet: 2010-09-08, 21:04 »
De ska ha gift sig 1909, men var känner jag inte till. Jag skulle dock gissa på Stockholm som vigselort eftersom Oscar flyttar dit (Adolf Fredrik) i början av 1900-talet. Exakta årtalet för flytten är emellertid oläsligt i Genlines kopia av församlingsboken (Näs AIIa:1 s. 154). Den blivande hustrun Maria Magdalena är upptagen i 1900 års folkräkning (Jakob och Johannes), men uppenbarligen frånvarande vid räkningstillfället. Utrymmet för ett eventuellt gifte i Norge förefaller mig litet men kan naturligtvis inte uteslutas.
792
« skrivet: 2010-09-06, 16:45 »
Lantmätaren Oscar Edströms hustru var Maria Magdalena Qvale, född 25/8 1873
793
« skrivet: 2010-08-17, 22:27 »
Här finns en något sånär samtida namne.
794
« skrivet: 2010-07-27, 11:32 »
Raka och ljå = räfsa resp. lie på jämtländskt och norskt mål. Min morfarsmor kom till Jämtland på 1870-talet från Nord-Tröndelag och arbetade bl.a. som rakstra (rakster), d.v.s. räfserska.
795
« skrivet: 2010-07-23, 23:18 »
Både kvinn- som manfolket har rakor, men var är ljåna ? Eller har man slagit med något nymodigt ? Mannen längst till höger har ju långtömmar. Kanske finns det en slåttermaskin för hästen att dra utom bilden.
E hälvklänt påläst sir je etterat.
(Meddelandet ändrat av Kge 2010-07-23 23:28)
796
« skrivet: 2010-07-10, 12:17 »
Även om inte alltid u.ä. barns fäder är upptagna i födelsenotiserna, kan det vara en bra regel att ändå börja där. I detta fall framgår det att Erik Olofs far var bondsonen Göran Larsson i Husås (Lit C:5 uppslag 35).
797
« skrivet: 2010-07-06, 02:22 »
... dock(?) ibland varit för sig sielf ...
798
« skrivet: 2010-07-01, 20:22 »
Nationen framgår av mönsterrullorna och även hans farsnamn Clas.
799
« skrivet: 2010-07-01, 14:54 »
Fredrik var född 1696 11/8 i Söre, Lit.
Fadern soldat och sedan fältskärsgesäll vid Jämtlands regemente. Avskedad 1699; ej ångermanlänning (som hävdas i förbundets årsbok '95) utan från Småland.
800
« skrivet: 2010-06-27, 20:14 »
Även om Per Johan Strindberg sannolikt inte var släkt med Johan August Strindberg, går det inte utesluta förrän hans, liksom modern Märta Johansdotters anor är klarlagda.
Bertil Hasselberg har utgått ifrån att ovan nämnde Per Magnusson var sonson till Helena Elisabet Malmström, vilkens farfar var kaptenen Petter Malmström1.
1) Rätteligen född i Österlövsta, Uppland.
801
« skrivet: 2010-06-10, 21:02 »
Orsaken till tolkningsvårigheterna har berörts i föregående inlägg. Vad jag kan se är brevet formellt, men inte så underdånigt man kunde förvänta.
Den mening som i slutet börjar med 'Tanbien embio la carta para el gobernador ...' tolkar jag sålunda:
Jag sänder även brevet [avsett] för Pescaras guvernör don J(uan?) Çapata, och vädjar till Er att fortsätta vara försiktig med denne man, man kan inte lita på någonting från honom ...
Om man utgår ifrån att den julianska kalendern då gällde stämmer inte det uppgivna året 1630. Det står ju lördagen den 28 september i brevet, men angivet år var 28/9 en tisdag.
Behjälplig i dateringen skulle konservatorer vid våra arkiv kunna göra genom att titta på papperet som använts.
Säkert kan man också skriva till spanska ambassaden och be om en kommentar, för det finns ju en hel del avvikande stavningar från nutida spanska.
(Meddelandet ändrat av Kge 2010-06-10 21:03)
802
« skrivet: 2010-04-05, 05:44 »
... wid Balsviken [=Barsviken], af rök uti och os uti en bastuga wid ÅviKe Bruk, 37 år gammal, och begrofs ...
803
« skrivet: 2010-03-31, 22:11 »
Att Lars' far avled i Bergom och Tuna sn förefaller inte ha något samband med ättelägget. Åtminstone ser jag inga jämtlandsanknutna bland Bergomsborna. Vid moderns död 1868 lever inte Lars (se Offerdals tingslags häradsrätt F:10 nr 103).
Den sista noteringen jag har om honom är från Kall: tjenar på Bruket (Kall AI:4 s. 21 - 2220.7.76600).
804
« skrivet: 2010-03-13, 14:34 »
Volymen Brunflo C:5 inrättades 1795 av dåvarande adjunkten Eric Nordenberg. Han gjorde då också Et kort utdrag af denne Sochns Dop-Böcker öfver de här födde, som ej med döden då woro afgångne, hvilken förteckning börjas med år 1720. Nu hade Nordenberg inte fullständig insikt över de födda, utan har även med tagit redan avlidna personer. Ett annat misstag är att han uppger dopdata som födelsedata när han skapar sitt utdrag. Brunflo C:1 innehåller endast undantagsvis födelsedata för de döpta.
För perioden 1720-1794 är C:5 uppenbart en andrahandskälla.
Ett barn döptes i Brunflo 24/2 1725, men en del av notisen med barnets och föräldrarnas namn är utskuren. Namnen på dopvittnena finns emellertid kvar och de utgör enbart högreståndspersoner. ÖLA:s tjänstemän har på goda grunder antagit det vara Eva Greta, dotter till kaptenen Eric Björkebom1 (även om man uttryckt sig väldigt försiktigt: Möjligen avses här:). Det finns små namnrester kvar: det första börjar med en övre halva av ett versalt E och det andra kan vara övre delen av ett versalt G och sedan syns övre delen av ett gement t mot slutet. För att styrka antagandet uppges att åldersuppgiften för den i Klövsjö avlidna Eva Margareta Björkebom överensstämmer och att kapten Björkebom var bosatt i Brunflo 1725.
Systrarna Catharina Elisabeth och Brita Lena döptes 7/12 1726 resp. 13/5 1732 (Brunflo C:1 s. 71r resp. 80v).
Brodern Simon Gustaf fanns ursprungligen inte i dopboken utan är införd av senare hand (Brunflo C:1 s. 68v). Det framgår dels av handstilen, dels att den är inskriven mellan de numrerade notiserna 13 och 14 samt att den är ofullständig. Som frågeställaren insett går det inte ihop med en bror född i januari och systern i februari samma år. Den sentida notisen är alltså felaktig.
Liknande problem brukar ibland kunna lösas om det finns husförhörs- eller kommunionlängder aktuell tid och man där kan se om det finns nattvardsanteckningar. Av dessa kan man dra slutsatser om yngre folks ungefärliga födelsetid. I det här fallet behöver vi inte det eftersom en senare födelsebok även innehåller en husförhörsdel där Simon Gustaf uppges vara född i december 1730 (Brunflo C:3 s. 87). Han inskrevs vid Frösö trivialskola läsåret 1739-1740 och födelseåret 1730 förefaller då rimligare i jämförelse med att hans två äldre bröder blev skolelever i 7-8 årsåldern.
Familjen B. inflyttade till Brunflo från Stockholm2.
1) Om stavningen av hans namn se .
2) Sonen Carl (rätteligen Carl Johan) finns upptagen i Thord Bylunds Jämtlänningar och härjedalingar vid Härnösands gymnasium .. (Jämten 1966 s. 59), men som infödd stockholmare platsar han egentligen inte där.
(Meddelandet ändrat av Kge 2010-03-13 14:43)
805
« skrivet: 2010-03-04, 20:54 »
Observera att Genline använder sig av den tryckta pagineringen längst upp till vänster, medan prästen hänvisar till den handskrivna längst upp till höger (se alltså 93.8.53300).
806
« skrivet: 2010-03-02, 00:53 »
Namnet är Kårström, se Sundsvalls Gustav Adolf DII:1 s. 66 (2083.13.11700).
807
« skrivet: 2010-02-28, 03:11 »
Hör hit ?
En hovslagare Fredrik Pettersson med sin styvson Jonas Falberg ger pengar till Tännäs kyrka, Härjedalen 12/6 1774 (Tännäs LIa:1 s. 98 - 2227.20.64900).
808
« skrivet: 2010-02-27, 13:20 »
von Nandelstadts originalskrift torde finnas här och ingå i Nils Johan Ekdahls samlingar. Dessa är ju ganska omfattande, men jag vill minnas att såg och läste denna skrift i samband med att jag studerade häradshövding Erik Tryggdahls (1722-1792) historieutkast över Jämtland ett par-tre decennier sedan. Den kan alltså ha legat bland dennes handlingar. Förhoppningsvis är förteckningen över Ekdahlska samlingen detaljrikare idag.
809
« skrivet: 2010-02-16, 19:38 »
Exercerat
810
« skrivet: 2010-01-31, 17:44 »
Ett av svaren på frågan är säkert att mer utforskade socknar debatteras mer. Ge ut en bok, CD-skiva eller lägg upp en hemsida om Bondstorp eller Kattnäs och inläggen om dessa socknar kommer att öka betydligt. Att döma av svaren på ställda frågor här i Af härrör kanske 70-80% av dem från sekundära källor. D.v.s. från register, utredningar, hemsidor m.m. tillgängliga på nätet, e-mejl, CD-skivor och tryckta skrifter. De lovvärda tappra som bl.a. söker läshjälp här och andra som ger sig tid att nagelfara de generellt besvärligare primärkällorna utgör ännu en förhållandevis liten skara.
En av trösklarna för ökad diskussion om mindre debatterade socknar bör alltså vara lägre tillgänglighet.
811
« skrivet: 2009-12-11, 08:31 »
Hej Björn
Mode[r]n gifvit sitt tillstånd till att Gårdsegaren Jon Olsson å Nº 190 skulle få taga flickan med sig till Norge som eget barn. d. 29/8 1893.
Jon eller John Olsson återfinns i AI:12c s. 893 (oriktigt 12b enligt GID 2680.9.62800).
Utflyttning 1893 29/8 till Norge och Throndhjem.
Familjen återfinns i här i FR 1900.
812
« skrivet: 2009-11-16, 03:35 »
Enheten efter 32 är en förkortning för skillingar. 3½ x 32 = 112 skillingar = 2 riksdaler 16 skillingar
Brännvinspannan om 1 lispund och 2 (skål)pund à 12 skillingar pundet gör (20 + 2) x 12 = 264 skillingar = 5 rdr 24 sk
813
« skrivet: 2009-10-27, 22:42 »
Eftersom många forskare har samma anor är så vitt jag kunnat se Dis' databas behäftad med åtskilliga dubbletter, d.v.s. redundansen torde vara stor. Har man i Discount lyckats komma runt detta problem när man presenterar sin namnstatistik ? Sedan ställer jag mig frågan vad som avses med ungefär en tredjedel av Sveriges historiska befolkning finns i Disbyt. Vad bygger den slutsatsen på ?
Forskaren Ingwar Fredriksson presenterar i sin Svenskt dopnamnsskick vid 1500-talets slut (Vänersborg 1974) en genomgång av svenska/nordiska namn i Sverige och Finland. Här finns både statistik och kommentarer till varje namn.
814
« skrivet: 2009-10-18, 16:25 »
Barnhusbarnet nr 5359 (senare nr 8952) Erik, född 1817 23/8, blev i mitten av 1820-talet upptagen till fostran av bonden Bengt Olofsson i Sörviken i Sundsjö sn (Jämtland). Senare blev denne gosse med namnet Erik Bengtsson Eurenius1 bosatt i Bräcke socken och stamfar för den jämtländska släkten med samma namn.
Farsnamnet Bengtsson synes taget efter fosterfadern; alltså inte efter rätte fadern.
På nätet finns uppgifter om att Eriks far var en Jakob Eurenius i Stockholm, men några indicier eller bevis framläggs inte. Alltså, finns det något som styrker Eriks relation till Jakob E. och därmed till den ångermanländska släkten Eurenius.
1) Googlar man på detta namn får man ingen träff, däremot på 'Erik Benitsson Eurenius'. I hfl. kan fosterfaderns namn slarvigt tolkas som Benit (se Sundsjö AI:2 s. 82 - 2593.14.94400), men där står rätteligen Benct. Det tyder uppenbart inte på någon självständig forskning när samtliga påträffade sajter har samma fel.
815
« skrivet: 2009-09-26, 15:13 »
Maijmans .
816
« skrivet: 2009-08-26, 19:00 »
Det verkar inte som det går att länka direkt till sökresultat, men sök henne själv här (det räcker med att att skriva Frosterus vid faderns efternamn och tidsintervallet 1725-1725).
Korpralen von Nandelstedt betalar pengar till Ragunda kyrka för sitt bröllop 24/3 1751. Maria Christinas äldre syster var ju prästhustru där.
(Meddelandet ändrat av Kge 2009-08-26 19:06)
817
« skrivet: 2009-08-15, 17:01 »
I slutet av 1830-talet inflyttar två barnhusbarn till Åre, Jämtland - tvillingarna Lovisa och Sara Skog, födda i april 1828. SSA:s på nätet sökbara rulla uppger att de var döttrar till vallackaren Didrik Skog.
För Lovisas vidkommande finns två barn införda i födelseböckerna. En uä son Gustaf Adolph f.1856 16/4 i Mörsils sn och dottern Emma Mathilda f.1861 20/9 ibm. Enligt denna dotters födelsenotis var hon då hustru till kopparslagaren Arne Andreas Andreasson i Tromsö, Norge.
Sara får också två uä barn; gifter sig sedermera och blir bofast.
818
« skrivet: 2009-08-12, 01:55 »
Kan det avse den minst sagt dubiösa släkten
819
« skrivet: 2009-08-04, 20:14 »
Hej Johanna,
Ditt ifrågasättande av auktoriteter, som jag skulle vilja se mer av i dessa spalter, är stimulerande.
Släktkedjan du nämner är riktig. Se Lit AI:2 sid. 56 [2173.15.46400].
820
« skrivet: 2009-08-02, 18:22 »
Redan i mitten av 1900-talet framlades i bl.a. Östersunds lokalpress att Zakris Bolling var son till Ingel Björkman. Något mera påtagligt bakom denna teori har jag aldrig sett. Sannolikt var det p.g.a. att det unika namnet Ingel presenterades första gången i Jämtland av just korpralen Björkman och att det sedan återfanns som patronymikon hos Bolling. Vare sig i kyrkböcker eller domböcker har jag funnit några andra beröringspunkter mellan Ingel samt hans söner i Lit och Zakris Ingelsson Bolling.
När jag sedermera erfor att Bollings födelseort i rullorna uppgavs vara 'Barkarö' i Småland blev avståndet till Björkman ännu större. Vän av ordning anmärker då att det finns ingen socken med det namnet i Småland. Förklaringen till stavningen torde vara att ortnamn som slutar på -röd/ryd är mycket vanliga i södra Sverige, men saknas helt i Jämtland. Slutleden är besläktade med ordet röja, tidigare rydhia, vilket alltså i forntiden uttalats med ett d. Detta trycksvaga d torde också beträffande ortnamnen ha försvunnit i dagligt tal. Barkeryd bör f.n. alltså vara den starkaste hypotesen när det gäller Bollings födelsesocken.
Uppgiften om Bollings angivna födelseort finns på nätet. Med hjälp av sökmotor hittar jag emellertid endast två sajter som noterat denna uppgift (varav ingen anger källan).
Beträffande Ingel Jonsson Björkman uppger samtliga träffar på honom att han föddes i Lommaryd[s socken], Småland. Nagelfar man hans nekrolog står det inte riktigt så. Där uppges födelseorten Lommaryds Prästegäld, d.v.s. pastorat. Ingel kan därmed lika väl vara född i Bälaryd = Lommaryds annexförsamling.
821
« skrivet: 2009-07-28, 23:49 »
Lits äldsta ministerialböcker har tidvis skralt med uppgifter och alternativa källor är då nödvändiga. Karins frånfälle är indirekt noterat i kyrkoräkenskaperna; det betalas alltså testamentspengar efter henne nämnt år.
(Meddelandet ändrat av kge 2009-07-28 23:50)
822
« skrivet: 2009-07-23, 04:16 »
823
« skrivet: 2009-07-20, 21:20 »
Grill ger viss handledning, men inte alltid. Jag hoppas någon med lokal kännedom kan upplysa eller ge handledning om var man kan hitta information. Det gäller vilka boställen regementspastorerna för Västerbottens resp. Västra Skånes regementen hade under 1700-talet.
824
« skrivet: 2009-07-16, 01:40 »
Nja, Al- kan det knappast stå.
Ser man hur skrivaren generellt för pennan när han skriver gemena t:n, kan jag inte se annat än att andra bokstaven i det av mig föreslagna etc: är just ett t.
Eftersom de flesta skrivare förr hade egenheter kan det vara besvärligt att utifrån kortare textsnitt göra säkra tolkningar. För det som synes svårt och udda behöver man mycket text av samma penna så att man förhoppningsvis kan hitta något att jämföra med. Helst därtill också skriften i originalstorlek.
Att utan hela dokumentet inför ögonen dra några definitiva slutsatser om vår okände skrivares ortografi skulle jag inte våga mig på.
825
« skrivet: 2009-07-15, 13:03 »
..een behaglig ..mhå hafue frijtt dedtz ..
826
« skrivet: 2009-07-15, 12:46 »
För sammanhanget - frågans upprinnelse (sista meningen).
Sedan sist har jag synat den där nämnde Per Erikssons bouppteckning, där det endast framgår att han saknade bröstarvingar och att hans kvarlåtenskap upplåts hushållerskan.
827
« skrivet: 2009-07-15, 12:38 »
Hemmansägare är i Jämtland en benämning som huvudsakligen framkommer under 1800-talet. Det är mycket sparsamt använt i kyrkböckerna seklet innan.
Hammerdal C:1 är hårt bunden och ofta är bladens yttre kanter så slitna att bokstäver/text nu delvis saknas. Förutom andra svårigheter gör det att volymen kan vara svår att tolka.
Per Hallbäcks titel vid vigseln är inte hemmansägare utan Drag:, d.v.s. dragon. D:et, som kan anas på kopian, är fullt synligt i originalet.
828
« skrivet: 2009-07-14, 03:35 »
Bortser man från slutet av de två raderna blir meningen helt förståelig. Kan anteckningarna i marginalen höra ihop och vara något latinskt ? De M:r etc:
829
« skrivet: 2009-06-23, 22:48 »
Se anknytande spörsmål här och här.
830
« skrivet: 2009-06-23, 21:50 »
Swågren ..
Sw. Mohr ..
(Föllinge AI:1 sid. 74)
831
« skrivet: 2009-06-16, 23:19 »
Ett inlägg berör släktnamnet Blix. Att alla namnbärare skulle ha ett givet samband är inte självklart. Jag har tidigare nämnt , men även den i Georg Hanssons inlägg ovan den 15 juni nämnde Olof Mårtensson i Grelsgård hade en bror, sockenskrivaren Halvar Mårtensson Blix, utan känd anknytning till några tidigare Blixar.
Från min förstnämnda länk ovan är det frapperande med vilken tveklöshet alla berörda personer ned till 1400-talet försetts med både födelse- som dödsår. Även om uppgifterna primärt erhållits från någon annan måste man alltid själv göra en kritisk bedömning om det är hållbart eller inte.
Utan tvekan härrör uppgifterna ursprungligen från de Robelins Skanke ätten sid. 431. (Röros 1995). Han skriver där: Mogens Olofsson, kyrkoh i Rödön, stamfar för en av släkterna Blix i Jämtland och hänvisar till Henning Sollieds artikel i Norsk Slektshistorisk Tidskrift III s. 81-91. Men denna hänvisning är irrelevant och nonsens eftersom Sollied inte alls nämner herr Måns i Rödön. Sollied skriver ordagrant så här: .. en Mogens (Blix), som maa ha levet omtrent samtidig med hr. Mogens Karlsson [i Undersåker (min anm.)]. Noget nærmere om ham vites ikke, men de nedenfor anførte I Erik Mogenssøn Blix og II Laurits Mogenssøn maa ha været hans sønner, .. (Norsk Slektshistorisk Tidskrift band III, 1931, sid. 81).
832
« skrivet: 2009-06-11, 00:29 »
Kälen är inte helt korrekt. Det står ifr. Kiälan, vilket är jämtska för Kälarna. Längre upp samma år och sida i kyrkboken nämns en kvinna som född i Kiälom. Här medför prepositionen i att ortnamnet står i sin dativform. Kälom är än idag områdets benämning ( länk), men är inte ett jordregisternamn utan snarare ett s.k. grändnamn för flera byar. I det här enskilda fallet är det Västerulvsås som avses (se 2369.21.37000 hushåll nr 4 på högersidan = Offerdal AI:1 pag. 3r).
(Meddelandet ändrat av Kge 2009-06-11 00:33)
833
« skrivet: 2009-05-21, 12:07 »
Göran Patrik Rickman påträffas i elevmatrikeln för Frösö trivialskola läsåren 1805-1809, sedan dyker han upp som bokhållare i Graninge (AI:1 s. 2 - 2043.1.83300). Sedan vet jag inte, men han kan ha blivit sjöman. Vid födelsenotisen är antecknat om honom: bortflyttat och seglar.
834
« skrivet: 2009-05-21, 12:07 »
Alba Charlotta Elisabet Rissler avled ogift 1933 27/8 i Östersund.
835
« skrivet: 2009-05-16, 14:59 »
Anders Hind:rikzson
836
« skrivet: 2009-05-09, 16:59 »
Det förkortade bynamnet avser Stångviken och Erik återfinns på sid. 83. Han uppges där vara född 1786. Jag förmodar att den eftersöktes föräldrar är de som påträffas i Tuna AI:6 s. 174 (2092.6.85000). Är det riktigt torde Erik i Stångviken vara en annan person och inte deras son. Helt säker är jag dock inte.
837
« skrivet: 2009-05-09, 03:09 »
Elsa Malm (1706-1768) i Bräcke har inget med resandesläkten av samma namn att göra. Hon var född i Bergs socken (Jämtland) och bror till snickaren Anders Malm (död 1760).
838
« skrivet: 2009-05-06, 00:25 »
Hemming Olofsson, född i Lits socken, finns även omnämnd .
839
« skrivet: 2009-04-20, 21:57 »
Tack för det svaret.
840
« skrivet: 2009-04-19, 13:18 »
Le 28. Octobre on batisa Frederica Dorothea, née la Surveille, ...
Inledningen är det inga svårigheter med, men kan någon ge en tolkning av slutet: född ...... ?
Fransk-Lutherska C:1 s. 298 [GID 2705.4.32800]
841
« skrivet: 2009-03-28, 13:24 »
.. född i Ringsta i Lits Socn.
Hustru Karin återfinns i Föllinge AI:1 s. 12 [114.17.73800] med föräldrar och make.
842
« skrivet: 2009-03-28, 13:24 »
.. förra Bond. ....... Rosfluss
843
« skrivet: 2009-03-28, 13:24 »
.. Kjelsson, Pål, födorådstagare i Laxviken ..
844
« skrivet: 2009-03-27, 07:47 »
I Stockholms mantalslängder finns åren 1863-1868 en vedbärare J.E.Åkerman i Staden inre (och östra).
845
« skrivet: 2009-03-17, 00:03 »
Nils Holmlunds hemby Havsnäs (Holmen) ingår numera i församlingen Alanäs som utbröts ur Ström 1808. Han och hans anor finns upptagna i Georg Hanssons häfte/CD Familjer i Alanäs 1650-1820 (tabell 36 sid. 25). Se även tillägg (samma tabellnummer) här.
846
« skrivet: 2009-03-10, 20:00 »
Olof Jonsson var från Härjåsjön i Lillhärdal. Han skattar för Härjåsjön nr 2 1691-1693, varefter hans yngre bror Jon övertar hemmanet.
Föräldrarna var Jon Olofsson och Maria Larsdotter (död 1707). Modern Maria omnämns även som Marina i domböckerna.
Hos (Måg) Olof Jonssons barn i Särna påträffas för övrigt namnen Marina och Lars.
Se även Härdalsboken 1985, där det finns en artikel om Härjåsjön.
847
« skrivet: 2009-03-04, 18:11 »
Fotografen Gusten Helin var inte en han, utan en hon. Anna Gustava ('Gusten') Turé (1870-1908) gift 1 Helin och 2 Pettersson. Inflyttad änka från Sundsvall till Ragunda 1896. Skriven som handlandehustru i Solna, avled hon av TBC i Östersund.
848
« skrivet: 2009-02-25, 00:49 »
Björn !
Ett förtydligande.
Min fars efterlämnade forskningspapper är nerpackade i lådor. Likaså hans korrespondens, så för stunden kan jag tyvärr inte hämta några uppgifter därifrån.
Några kopior på egna avsända brev gjorde han aldrig, så min tolkning ovan utgår ifrån Tord Nordenströms svarskorrespondens. Helt klart har min far förmedlat kopplingen mellan Nils Nordström och Olof Persson i Kläppe (jag hittar nu bland mina egna anteckningar en hänvisning till ett arvskifte efter OP daterat 1734 5/9, vars innehåll torde vara ursprunget till uppgiften i fråga). Det gäller också Olof Perssons anknytning till Boda.
Staffan Lindqvist uppger i sin Ragundabok ingen födelseort för Nils Nordström. Fanbyn, Sundsjö avser orten där han bodde.
Beträffande tidigare innehavare bakåt i tiden av gården i Boda var de Per Sjulsson-Sjul Andersson-Anders Sjulsson, vilket kan fastställas i både domböcker och skattelängder (jfr även Litsboken VII, 1956 sid. 16).
Nordenström har sannolikt även fått de sistnämnda uppgifterna av min far, men det kan jag inte säkert uttala mig om. Anledningen är att de var offentliggjorda redan 1939 i en ägarlängd för Boda nr 2 (se t.ex. här - nedom underrubriken Anmärkningar). Textens den nuv. äg:s hustru avser Stina Larsson (1880-1956; kusin med min farmor).
Tord N. hyrde ju in sig en del somrar på den gården och om jag inte blivit felunderrättad har väl Nordenströmarna vid ett eller annat tillfälle haft sina släktträffar där.
Under en cykeltur i 10-årsåldern var jag själv dit med min far och såg minnesstenen efter bl.a. Martin Simonsson, men som gårdskatten just då fått ungar tyckte jag den var intressantare.
849
« skrivet: 2009-02-24, 18:03 »
Den större1 jämtländska Nordenströmsläktens stamfar var medelpadingen Martin Simonsson, bosatt i Boda och Lit från 1500-talets början. Tord Nordenström (1910-1995) anför detta i sin artikel om sin farfars far, prosten Olof Nordenström (1738-1819) i Offerdal (se En bok om Offerdal, del II, Östersund 1962, sid. 444-445).
Tord N. erhöll dessa uppgifter från min far, musiklärare Nils Eriksson, som under 1940- och 1950-talen gjorde omfattande utforskningar av Lit med grannsocknar.
1) Det fanns en annan obefryndad släkt Nordenström vilken TN ovan beskrivit i Jämten 1983 (De kejserliga hovskräddarna i S:t Petersburg).
850
« skrivet: 2009-02-10, 00:23 »
Johan Lindberg var fotograf i Östersund redan vid mitten av 1860-talet. Min gissning är att hans foto är från den tiden, medan Anders Olsons (övertog Lindbergs ateljé) torde vara från 1870-talet.
Det långa huskomplexet ovan Fyrkanten var Stadsgården, som låg efter Köpmangatans västra (nedre) sida. Vägen norr (till vänster) om dessa byggnader är nuvarande Samuel Permansgatan i riktning mot torget.
Strandgatan är inte så tydligt markerad, men gick utefter residensets och Stadsgårdens/Fyrkantens staket.
Strandlinjen bör ha ändrats genom schaktning sedan Lindbergs/Olsons tid.
851
« skrivet: 2009-02-09, 19:56 »
Visst är det Östersund. På båda bilderna finns åtminstone tre välkända byggnader, varav två ännu finns kvar. Gamla kyrkan och (gamla) läroverket [längst upp till höger]. Den sistnämnda byggnaden används numera som turistbyrå. Det kvadratiska huset (fyrkanten) låg där nuvarande polishuset är beläget.
I centrum på nedre bilden har vi residenset.
852
« skrivet: 2009-02-07, 03:11 »
Moderns namn är Sisela [=Cecilia].
Dottern var dock inte född 1644 som dödboken hävdar. Hon föddes 1645 och döptes 1/6 enligt Offerdal C:1 s. 163.
853
« skrivet: 2009-01-22, 22:40 »
Richard Nordin
Jag antar att det är Maria Karolina (Manna) född 1857 du avser. Att hon var en dotter, trots att hon inte finns i någon födelsebok, finns ingen anledning att betvivla. Hon är ju upptagen som barn i husförhörslängderna. Hon torde vara född i någon av Härjedalssocknarna Hede eller Vemdalen eftersom syskonen före resp. efter i ordningen var födda där.
Av döttrarna blev åtminstone fyra gifta i Sverige med män som hade följande titlar år 1900: handlande, folkskollärare, snickare och snickare. Knappast skäl till diskriminering av enstaka alltså.
En liten lustighet är ju att de fyra äldsta döttrarna i hfl. benämns Anna, Nanna, Manna och Hanna.
854
« skrivet: 2009-01-22, 22:40 »
Ortnamnet ifråga är skrivet tre gånger i notisen men stavat olika varje gång: Biälstad - Biästad - Biällstadh. Det är först i sista fallet som begynnelsebokstaven börjar likna ett B jag vanligtvis är bekant med i 1700-talstexter. B:ets två magar kan dras ihop till en enda men har här avslutats alldeles för högt upp.
[noterar även stavningen av första dopvittnets förnamn - Ehirch (!)]
855
« skrivet: 2009-01-22, 01:17 »
Att Leonard Bygdén av familjehänsyn skulle ha borttagit en prästdotter ur sitt herdaminne låter minst sagt som en skröna. Han var akademiskt skolad och känd för att, till skillnad från äldre herdaminneförfattare, gått till källorna. Han har inte undvikit mindre goda sidor hos dem han biograferat vilket bl.a. följande mening om nämnda dotters fader tyder på: Anklagad för fylleri fick han på egen begäran afsked 6 okt. 1869.
Komminister Philip Tannlund [så stavade han själv namnet] hade nio barn av vilka åtta uppnådde vuxen ålder, medan däremot endast fyra är upptagna hos Bygdén. Anledningen kan vara att familjen delvis saknas i kyrkböckerna. Trots att barn finns införda i födelseböckerna för Hede och Vemdalen, har jag inte kunnat påträffa dem i husförhörslängderna där. Ett av barnen har jag förövrigt misslyckats att hitta i någon födelsebok. I Attmar AI:8 är uppgifterna högst summariska. Barnen försvinner sedermera från föräldrahemmet, en del redan före tonåren. Det kan tyda på fattigdom eller mindre goda förhållanden i hemmet. Alkoholmissbruk kan ju vara en tänkbar anledning.
856
« skrivet: 2008-12-16, 22:37 »
Här en inledande, hastig och ofullständig transkribering, men huvudinnehållet framgår nog trots det:
..som under flera tiders omskiftelse (?), måst utstå många förändringar, sakna fader och broder 1719, då gripa til gårdsbruket utan manshielp, lefwa effter twänne kiära män i änkiostånd med små.? barn, warit en flitig arbetare och god huushållerska, som derföre hafft sin utkomst, under en stadig förtröstan till Herren Gud, lefvat ärligt och alfvarsamt, hafft god och stadig hälsa til för 3. år sedan, sedan ?..rit hälsan nog ostadig dock lefvat nögd, och begrafdes d:n 16. septemb:r ...... (Hallen C:1 s. 247r).
857
« skrivet: 2008-12-08, 17:29 »
Af Fru Gretha Ubbman Sal. Cavallerie Lieutnant Lindstedts efterlefwerska är till kÿrkian gifwit rödt Kläde1 till Altare skrankets beklädande.
1) Ordets sista bokstav/tecken ser inte ut som ett e utan snarare ett t, men det kan också avse en förkortning.
858
« skrivet: 2008-10-07, 22:26 »
Petrus Melander var verksam under 1920-talet i Östersund/Jämtland och framåt. Det framgår av hans fotografier som finns sökbara på nätet (Jamtli Arkiv).
När han fyllde 75 år uppmärksammades det i Jämten 1937 s. 269 (jfr ovan): .. Kunnig yrkesman, verksam för Heimbygda som fotograf, särskilt för klicheringar..
Att han skulle ha varit fotograf redan 1866 faller naturligtvis på sin orimlighet, eftersom han var född 1862.
859
« skrivet: 2008-10-05, 23:32 »
Fotografen Petrus Melander i Östersund avled 7 mars 1942 enligt Heimbygdas tidskrift Jämten 1942 sid. 237.
860
« skrivet: 2008-08-13, 01:43 »
Petter G:s d.ä. första hustru var dotter till ryttmästaren Frisk, de båda senare prästdöttrar från Undersåker resp. Rödön (Ås).
Uttrycket avskedad hade förr inte den negativa klang det har idag. En avskedad soldat var då generellt inte uppsagd i dagens mening, utan vederbörande hade oftast p.g.a. ålder eller på egen begäran fått avsked.
Petter G. var furir vid Hälsinge regemente endast åren 1719-1720. Uppges i rullan vara 20 år 1719, född i Hälsingland och tidigare tjänt som förare vid Enterkarlaregementet. Om han tidigare tjänt som gemen är det inte omöjligt att det går få fram hans patronymikon.
861
« skrivet: 2008-08-12, 01:21 »
Det fanns två samtida personer vid namn Petter Gestrin i Jämtland - den ene nämnd ovan.
Den andre var en furir som fick transport från Hälsinge regemente till Jämtlandsregementet 1720. Avskedad 1723 och senare öden okända.
862
« skrivet: 2008-08-01, 01:05 »
Signe var tillika hans tilltalsnamn. Under min gymnasietid i Östersund var jag medlem i en förening som han tillhörde 90 år tidigare och från dess arkiv erinrar mig ett brev eller en skrivelse till honom som inleddes med: Broder Signe !
Uppgiften bekräftas av husförhörslängd. Det var alltså inte enbart ett smeknamn bland skolkamraterna (Östersund AIa:11a s. 274 rad 21 [2680.4.10900]).
863
« skrivet: 2008-05-16, 19:18 »
Anders Malms hustru Karin (Catharina) avled 1755 (Sundsvalls Gustav Adolf DII:1 s. 163). Dottern Brita (döpt 1726 i Brunflo d.1796 i Hässjö) gift med stadsmålaren Lars Westberg i Sundsvall (f.1725 i Oviken d.1814 i Hässjö).
Jämför med Gudrun F. Brännberg - Målare i Medelpad 1700-1890 (Kristianstad 2007) där emellertid Lars Westbergs svärfar förväxlats med en namne (a.a. 380-381).
(Meddelandet ändrat av Kge den 16 maj, 2008)
864
« skrivet: 2008-04-29, 21:31 »
Jsrael Hanßon ganska fattigt folk, och intz kunna sielf:a utan hwad iag [=prästen] serdeles måst Lärdt barnen, och äga inga kläder att komma till kÿrckian. (Hammerdal AI:1 s. 25v-26r). Jämför även inlägg under Hammerdal (11 april 2003 - 21:21).
865
« skrivet: 2008-04-20, 23:47 »
Byråchefen och släktforskaren Tord Nordenströms (1910-1995) i Stockholm farfarsfar var prosten Olof Nordenström (1738-1819) i Offerdal, Jämtland.
866
« skrivet: 2008-03-29, 16:09 »
Anna Maria, Hofslagaren ifrån Wästerbotten, Johan Halfvarssons Ströms och hust. Karen Påls d:rs dotter, död 6/10 1802 i Bergsjö, Hälsingland. Hon uppges vara född på gränsen mellan Norge och Dalarna i juli månad och döpt i Särna pastorat (Bergsjö F:1).
867
« skrivet: 2008-03-29, 15:53 »
Gustaf Adolph, borgarens och linhandlarens i Öregrund Vidric Gripenfeldts son, död 28/12 1799 i Bergsjö, Hälsingland. Uppges född 13/11 s.å. i Mo (Bergsjö F:1 [2205.3.15200]).
868
« skrivet: 2008-01-27, 22:00 »
Bland mina forskningsobjekt har jag några barnhusbarn som under sina liv aldrig erhöll några efternamn. Om man inte gör våld på verkligheten kan de alltså inte platsa i t.ex. DISBYT, där efternamn med emfas fordras. Idag är efternamnet det primära namnet för oss alla i officiella sammanhang, men i Norden är det en förhållandevis sen företeelse inom de breda folklagren. Går vi 200-300 år tillbaka och tidigare är det förnamnet som är viktigast. I husförhörslängder från 1700-talet där jag påträffat pigor och drängar upptagna på särskilda sidor, är de alltid sorterade efter sina förnamn. Denna tradition avspeglar sig i t.ex. namnregister till domboksutgåvor, men också inom biblioteksvärlden. På KB:s hemsida fann jag följande: Svenska personer med släktnamn skrivs alltid med omvänd ordföljd, medan personer med fadersnamn (son- eller dotternamn) alltid auktoriseras med rak namnföljd om de tillhör tiden/ huvudsakligen har verkat före 1700, därefter inverteras namnet. ( http://www.kb.se//auktoritetspraxis/personer/riktlinjer.htm#5). D.v.s. Heliga Birgitta söks alltså på Birgitta Ulfsdotter och inte Ulfsdotter, Birgitta. När det gäller släktforskarprogrammen har de större anknytning till amerikansk tradition än svensk (nordisk). D.v.s. efternamnet (surname) är oftast inte bara den starkaste sorteringsgrunden utan också vanligen nödtvunget (jfr DISBYT). I t.ex. FamilySearch (FS) har alla efternamn, men många av dem är konstruerade. Söker man där på Anders Andersdotter får man upp ett antal. För de som är söner till en Anders är namnen förstås helt enkelt felskrivna, men det finns också de för vilka någon far inte finns angiven. De har istället fått moderns patronymikon som efternamn. Ett rent påhitt alltså från FS sida, vilket dessutom är nästan helt meningslöst i sökhänseende. Det var förr ingen självklarhet att efternamn ärvdes (beträffande patronymikon behöver det inte påpekas), men att döma av CD-utgåvor och nätsajter kan man tro att många släktforskare är av den uppfattningen. Eller kan vi skylla på programvaran ?
869
« skrivet: 2008-01-19, 00:28 »
Ministerialregistrets tolkning är Hara [i Sunne]. Emellertid står där Hafre, d.v.s. Haverö. Personen ifråga återfinns här.
870
« skrivet: 2007-08-29, 23:52 »
Fältkamreren Per Hallström (1783-1870) är väl i Jämtland kanske den mest kände. Omtalad i Släkten Berg från Söderhamn av Nils Hård af Segerstad (Göteborg 1981). Enligt denne ska Per H:s dagböcker och almanackor finnas bevarade på ÖLA. Per var son till Anders H.(född 1736) och uppges i a.a född i Bollnäs, men jag har inte påträffat honom i födelseboken där.
871
« skrivet: 2007-08-29, 20:49 »
Elias Hallströms föräldrar påträffas här. Han har namnet Hallström redan som elev vid Frösö trivialskola 1693-1694. Hur det namnet tillkommit är svårt att sia om. Tidigare i samma matrikel (1691-1692) benämns han Elias Johannis Hackseng, vilket snarare än ett namn är en hemortsangivelse. Föräldrarna var alltså tidigare bondfolk i Haxäng och Lockne. Det är möjligen också Elias födelseort, men som vi inte har någon åldersuppgift på honom kan det inte avgöras. Flera Hallströmare är släkt med varandra, men inte alla.
872
« skrivet: 2007-08-16, 17:21 »
Inget diakritiskt tecken, utan en 2:a resp. en 1:a över efterföljande namn som skulle kunna vara Hans eller Henrik. D.v.s. namnen ska läsas i korrigerad ordning. En Henrik Julius Woltemat finns som författare till Anwisning til hela Stats-Kundskapen.. (1742).
873
« skrivet: 2007-06-24, 17:34 »
Måns (1770-1807) var född i Rödön och bror till professor Carl Z (1767-1829).
Inlägget har idag flyttats hit från Yrken » Yrken F-I » Fänrik. /Moderator Yrken
874
« skrivet: 2007-05-16, 17:32 »
Uppgifterna som står i hfl återfinns också här om man söker på Anders Källgren.
Vart paret tar vägen vet jag inte. Kanske de flyttade till Finland.
I Lidköping (GID 1036.70.25200) står en hänvisning till sidan 1429, vilken emellertid saknas. Antingen är det felskrivet eller också har den som kopierat gjort en miss.
875
« skrivet: 2007-05-10, 17:23 »
Föräldrarna till Norge 1785. Bosatta i Levanger 1801 med dotterna Magdalena (Malena).
876
« skrivet: 2007-05-05, 18:30 »
1814 inflyttade till Östersund en kakelugnsmakare Carl Fredrik Branting. Födelseåret enligt hfl. är 1758.
I ett försök att identifiera honom påträffas en namne i Family Search, som anges född 7/11 1757 i Köpings stadsförsamling. Föräldrarna uppges vara Carl Hindric Branting och Lisa Larsdr.
Emellertid kan jag inte påträffa någon motsvarande födelsenotis i kyrkboken. Inte heller finns någon Branting i mantalslängden för Köping (1758).
Känner någon till personerna ifråga ?
877
« skrivet: 2007-04-13, 18:45 »
1767 blef hon Äncka och har sedan, så wäl som tilförene i hela sin lefnad igenom sitt stånd likmätigt, sig hederliga och christerliga upfördt. Hon har varit af swag kropps constitution och ostadig hälsa i s?nnerhet m?cket plågad af moderpassion. d(en) 28 sistledne Maji blef så hårdt angripen af frå?feber, at hon måste intaga sängen och uthärdade, under ett nögdt sinne, tolamod och ståndaktighet i trone1, til den 18 derpå följande Junii, då hon sagtmodeligen insomnade på sit 71 ålders år __ 71.
Jag kan tillstå att min kopia är betydligt bättre än Genlines.
1)=troen. Bokstäverna e och n är omkastade här (jämför samma bokstäver i ordet sinne) - om det nu inte rentav står tronn.
878
« skrivet: 2007-04-13, 01:27 »
.. kom i tjenst hos Bruks Patron Krapp på Lögdö Bruk på sitt 10:de ålders år och war hos honom i 11 års tid, til de? hon ingick ett ..
879
« skrivet: 2007-03-22, 00:56 »
Almanzo finns visserligen som spanskt efternamn, men är mycket sällsynt. Därför är det sannolikt att ovanstående dopnamn hämtats från Laura Ingalls bok.
De flesta spanska ord på al- har dock arabiskt ursprung, där första den stavelsen motsvarar bestämd artikel.
880
« skrivet: 2007-02-27, 17:56 »
Otto S Groot ?
881
« skrivet: 2007-01-23, 18:27 »
Lan?om, d.v.s. Landsom var Kjels födelseort. Han kan inte ha bott så länge i Kall eftersom han och hustrun finns i Västerböle, Brunflo så sent som 1747 (Brunflo AI:1 s. 36).
882
« skrivet: 2006-11-21, 23:04 »
Despite what is said later, as H. Westerberg says above and according to primary sorces Erik Olof Näslund was born 1850 in Stugun - not in Borgvattnet.
In his first marriage he had 8 children: Natanael Nikolaus (1872-1876), Jonas Olof (1874-1876), Nathanael Nikolaus (1876-1919?), Justina (1876-1877), Jonas Olof (1878-1887), Erik Petter (1880-), Karl Valfrid (1882-1884) and Otto Olaus (1884-1884).
His youngest sons Olof Walfrid and Karl Julius both died in Borgvattnet october 1905 of pneumonia.
883
« skrivet: 2006-10-30, 11:05 »
Dragonen Ambjörn Falk d y:s hustru hette enligt hfl. Johanna Jönsdotter (se Lockne AI:1 s. 190).
884
« skrivet: 2006-10-28, 01:01 »
den 11 Februarii dödde Iacob Olof?on i Arfwesund, född på K?rckobordet i Mattmar År 1682. der hans föräldrar woro Landbondefolck, och sedan kiöpte Arfwesundshemman, varit Dragon och bevistadt tvänne krigztåg: det första 1712 ifrån Herjeådalen til Röros. det andra år 1718. med Kongl: Swänska Armen Öfwer til Norge. Gifft År 1720. med sin hustru Brita Ersdotter ifrån HalaBacken och Mattmar S:n med hvilken han lefvat i ächtenskap utj 44 år; warit stark arbeta[re] och en god huushållare; har derföre mått väl och lefvat vackert (?). Simonis Iud? tid började blöda näsblod, som (?) continuerade i .. at han der efter (?) mattades och måste intaga sängen; Beredde sig wackert til döden, och begrafdes den 23. Februarii sedan han lefwat in emot 84. År. Ålderdom. Kyrkbokskrivaren i Hallen förefaller ha haft god tillgång till bläck med följd att texten är väldigt svart och plumpig. Beträffande Jacob Olofsson, se tidigare diskussion här
885
« skrivet: 2006-10-23, 19:48 »
Erik Jonsson Lustig, medelpading enligt rullorna, tjänstgjorde vid Jämtlands regemente från 1694 till sin död 1707. Var sist korpral vid en rote i Hammerdals socken, men finns inte upptagen bland givna testamentspengar i kyrkoräkenskaperna där.
I dottern Glorias födelsenotis 1703 anges om modern Maria Ambjörnsdotter: barnfödder j Umeå stad. (Hammerdal C:1 sid. 75).
Om följande personer har någon relevans i sammanhanget är obekant, men vid Brunflo kompani finns 1693-1697 (död) en soldat, värmlänningen Ambjörn Svensson Falk. Vid samma kompani och år avled en Adam Svensson Falk, nationen av mig okänd. Senare på samma rote som föregående var kopparbergsbon Ambjörn Ambjörnsson Falk, död 1716.
Intressant är att Otterbjörk i sin Svenska förnamn (Stockholm 1964) uppger namnet Gloria tidigast belagt år 1844. Han kan förstås ha ändrat det i senare upplagor.
Namnet förefaller i äldre tid vara så pass sällsynt att man kan misstänka släktrelationer mellan namnbärarna. Förutom ovannämnda Gloria, född i Hammerdal, påträffas två till i jämtländska födelseböcker. Det är Gloria (dotterdotter till Clas Hasselqvist) född 1734 i Bergs sn och hennes sondotter född 1791 i Sunne sn.
886
« skrivet: 2006-09-18, 20:59 »
vnfagne=undfångne=erhållna
förmente=påstådda
hemulssedel=skrivelse utfärdad av auktoritet
887
« skrivet: 2006-09-16, 07:59 »
ifrån bärje i Altzen Sochn anger ursprunget till Elin Olofsdotters mor.
I båda nekrologerna står inte föddes, utan födder. Skillnaden kan förefalla liten, men klargör tydligare att Jon Nilsson i Offne var född i samma by [ibidem födder]. Han nedersattes i Jorden.
888
« skrivet: 2006-09-14, 22:25 »
d(en) 9 Junij gambla redeliga mannen Olof Jons(s)on i Opne född af ärliga föräldrar Jon Nils(s)on och hust(ru) Elin Ols dotter A(nn)o 1671. På sitt 27 ålders år trädde han i ächtenskap med sin för detta afledne maka Brita Ers dotter med hwilken han uti all sämja och Kiärlek lefde i 35 år, afladt tillsammans 2:ne [=tvenne] söner och 2:ne döttrar. Emot hwar man har han förhållit sig som en rätt christen, älskat gudz huus och predikoämbetet, gerna gifwit de fattiga och sina salighetz medell ofta brukat. derföre wederfors honom Barmhertighet i det han efter 8 dagars med tålamod utstående siukdomb stilla och sachmodel(igen) afsåmnade, sedan han lefwat uti _ _ _ _ _ _ _ 63 [år]
889
« skrivet: 2006-09-10, 11:33 »
Namnen på föräldrarna har i nekrologen blivit omkastade. De ska vara Enok Mårtensson och Brita Olofsdotter.
890
« skrivet: 2006-09-10, 11:33 »
Ålderstegne Länsmannen Simon Gunnarßon i Backen född d(en) 25. April 1663 ? Öhne i Näsk. som hafver ? warit i 20 åhr, sochneskrifware i 14. ? nämndeman 6. åhr, Länsman ? 6½ (til 1719), Kÿrkiowärd 48 åhr. Warit gift 3:ne ggr i 54 åhr, lefvat 87¼?, afled then 29. Iul. af ? andetäppa, och begrofs d(en)12. Aug. ? inom torn? i kÿrkan ? långa gången. Psal. 71:9
Filmen är så underexponerad att text närmast sidkanten är i stort sett oläslig. Vid en första anblick tyckte jag att torn följdes av muren, men vid närmare granskning förefaller en 'båge' då saknas i m:et.
891
« skrivet: 2006-08-27, 15:32 »
Christina Larsson
Kyrkoherde Magnus Nordenströms i Revsund handstil är relativt lättläst. Däremot kan felexponerade kyrkböcker göra tolkningen besvärlig. Med stöd av husförhörslängderna går det lättare att läsa födelseböckerna. Om övrigt är svårt att tolka, tror jag inte är svårt att se att den ovan efterfrågade Halwars mor hette Märeta. Inte heller att födelseorten var Mälgåsen. Halvar[d] och Gölin var alltså inte syskon utan, som man kan ana av frågan, makar. Bägge, med föräldrar, återfinns i Revsund AI:3 s. 116 [9.3.25100] resp. 119 [9.3.25300].
892
« skrivet: 2006-05-24, 20:14 »
Konstvaktaren Johan Moverare (1771-1809) var farbror till Johan Moverare (1782-1833), som även han nämns konstvaktare (1823).
893
« skrivet: 2006-04-08, 00:11 »
Namnfrågor är problematiska. Oftast är våra enda källor till dessa av kyrkligt ursprung, vilkas representanter, prästerna, ibland hade helt egna tankar om namnen ifråga. I mitt hemlandskap Jämtland blir under 1700-talet Radgerd, ett gammalt fornordiskt namn, genom prästerskapet omvandlat till Regina (norrut) och Rakel (västerut). Här är naturligtvis prästerna riktigt ute och cyklar eftersom Regina är av latinskt och Rakel av hebreiskt ursprung. De har alltså egentligen inget med Radgerd att göra. Men eftersom kyrkan råder över en skriftlig kultur är det den som överlever. Den Råggiel som föddes 1702, men i dödboken 1772 benämns Rachel, har enligt min mening aldrig kallats för Rakel, får dock finna sig i det av sentida släktforskare. Hon har själv ingen talan i den frågan liksom de flesta av sina samtida. Dessa skriftliga och muntliga världar levde parallellt långt fram i tiden. Även om skrivkunnigheten allmänt ökade under 1800-talet spelade det ingen större roll. Kyrkböckerna stod ju inte under någon allmän kontroll. Det kyrkliga inflytandet bestod länge. Jämför man namnstavningen på CD-skivan över döda med dödsannonser och gravstenar finns där åtskilliga diskrepanser.
Beträffande Släktforskarförbundets namnlista innehåller den sakfel. Ett av de märkligare påståendena, är att personnamn, som vi idag kan betrakta som ett och samma, genom alla århundraden ska ha uttalats likadant. Det är orimligt, vilket var och en som har erfarenheter av dialekter kan bekräfta.
Av inläggen ovan ser jag att man är väldigt bunden av sin egen samtid. Man kan ha ett officiellt namn (det registrerade) och ett annat som man kallas för. Med ett fåtal undantag tror jag inte den skillnaden fanns i den muntliga kulturen. Det namn man kallades för, det hette man generellt. Skillnader i kyrkböckerna i det avseendet, kan ju inte tolkas som att man blivit omdöpt eller döpt om sig varje gång det dyker upp en annan stavning.
För att återgå där jag började. Eftersom kyrkböckerna är det vi generellt har att lita till, utgår jag själv vanligen från frekvens. Står det Lisa Kajsa i dopboken och sedan likadant i hennes barns födelsenotiser får det gälla. Att sedan prästen som begraver henne skriven Elisabet Katarina bortser jag då ifrån.
894
« skrivet: 2006-04-02, 02:21 »
Noterar ett skrivfel: hertzlichen står det förstås, inget annat.
DS
895
« skrivet: 2006-04-02, 02:11 »
Det var ett bra sedan man gick på gymnasiet och läste tyska, men en liknande stil i äldre kyrkböcker har under åren ofta rådbråkats. Naturligtvis har jag utgått från föregående inlägg, men eftersom direkta suppleringar där inte är möjliga har jag skrivit tolkningen på nytt. Resultatet kan nog med fördel dras ytterligare på slipstenen.
Hochverehrte gnädige Frau Ahlgren !
Da Sie die Güte haben, unser geliebtes Kind Charlotte in Ihrem werten Hause Auf..?hme [?Aufnähme?] finden zu lassen, schon wir uns schon jetzt verpflichtet Ihnen hochverehrte Frau unsern herzligen, innigen Dank auszusprechen. Vom festen Vortrauen, überzuegt, daß unser Kind in Ihrem werten Hause Ihre lieben Eltern nicht vermissen wird. Charlotte hat ein sehr gutes Gemüt. Nur den einen Fehler besitzt sie, sie ist sehr ängstlich beim allein sein. Zur großen Ehre wurde es uns gereichen aus Ihrer werten Hand aus die Ankunft unserer Loth mitzuteilen. Dies wurde eine große Beruhigung für liebende Eltern sein. Gottes Segen geleitere sie auf
896
« skrivet: 2006-03-28, 21:34 »
Om syftet med denna utredning är anforskning saknar Olof Westholm relevans. Maria Pålsdotter var tidigare gift med Olof Olofsson Söder (död 1856), vilken var far till Olof Paulus.
897
« skrivet: 2006-03-18, 15:16 »
I A.J. Hanssons Släktbok för Stuguns socken förekommer fem barn till Carl August Charlier som föddes efter flytten från Härjedalen 1861. Samtliga utom en är försedda med felaktiga födelsedata. Adolf Fredrik Oskar var rätteligen född 8/12 1869, så någon Anna född 1870 4/5 kan alltså inte ha funnits. En Anna Eleonora Theresia föddes 1867 men hon avled redan 1869. Jag har funnit 11 barn i familjen. Tolv nämns ovan. Kan det vara den icke existerande Anna från 1870 som då är inräknad eller har jag missat någon ?
Hustru Christina, eller Kerstin som det står i födelseboken, var född 2/10 1832 i Graven; d.v.s. Kyrkbyn nr 3 [gamla numreringen] i Vemdalen.
Jag vill minnas att jag vid något tillfälle läst om Anna. I personregistret till årsskriften Gamla Östersund finner jag att Nils Strindberg finns upptagen för år 1982. Det kan tänkas att det står något där.
898
« skrivet: 2006-02-18, 18:09 »
Henrik Wilhelm R. var enligt Bergs födelsebok född 1722 i november av överstelöjtnanten Jacob Johan R. Notisen är emellertid införd betydligt senare, eftersom fadern blev överstelöjtnant först vid sitt avsked 1750. Sannolikt var sonen döpt i november, men rätt födelsedatum (28/10) återfinns i jämtlandsregementets meritförteckningar.
Han finns inte i någon dödbok, men testamentspengar betalades för honom till Frösö kyrka 28/3 1802.
899
« skrivet: 2006-01-25, 03:19 »
Nog står det Moman och Liustorp allt, samt Herr Eric ... En bra mohr låter malplacerat. Jag kan inte se att andra ordet i meningen börjar med ett b. Ordet öm ger bättre sammanhang för denna tid, även om m:et då förefaller väldigt knaggligt. Liktexten är Job 19:25,26,27: [Dock, jag vet, att min förlossare lever, och att han till slut skall stå fram över stoftet. Och sedan denna min sargade hud är borta, skall jag fri ifrån mitt kött få skåda Gud. Ja, honom skall jag få skåda, mig till hjälp, för mina ögon skall jag se honom, ej såsom en främling; därefter trånar jag i mitt innersta.]. Vad som står sist går jag bet på.
900
« skrivet: 2005-12-18, 18:41 »
Jag finner det rimligare att normera Bodil till Botil(da), eftersom jag anser att hög frekvens (=norm) är en avgörande variabel. I 1890 års folkräkning återfinns ett 10-tal kvinnor Bodil, varav ca hälften födda i Danmark. Botil o likn. representas av närmare 4000 individer i samma källa. Skillnaden är så stor att siffrorna utan tvivel också speglar förhållandena 100 år tidigare.
Stavades det generellt Botil inom ett visst område och tid, uttalades naturligtvis namnet då med t.
Det tycks vara en utbredd uppfattning att prästernas stavning var lite hur som haver och därmed inget att fästa något avseende vid. Jag misstänker att inledningsorden till Släktforskarförbundets namnlista (se Rötter) kan ha spelat en roll i det sammanhanget.
Att uttal och därmed stavning av våra ord, där namnen ingår, förändrats genom tiderna är naturligt. Mycket av våra kunskaper om fornsvenskan bygger ju på detta. Frånvaro av uttalade stavningsregler innebar ju inte att man skrev helt efter eget skön, utan det fanns ett mönster. Vi får väl utgå att man även då ville göra sig förstådd. Att det kunde finnas individuella särdrag hos en del skrivare (förkärlek för latinisering, okunskap, rena missuppfattningar etc.) förändrar inte detta.
901
« skrivet: 2005-12-17, 21:16 »
Samma Söndag, den 26 Jan. döptes Swen, Olof Han?on och Hust. Görle Olofs dotter i Hallen tilhörig, hwilken den 23 Ian. til werlden föddes.
902
« skrivet: 2005-12-17, 21:16 »
Hans Carlson och Aletha Jöransdotter.
Ortnamn förekommer endast undantagsvis i Bergs födelsebok från 1714 till 1730-talets början (se för övrigt mitt inlägg 11 dec. 2004 ovan).
I det här fallet var emellertid hemorten Vattviken.
903
« skrivet: 2005-10-10, 01:00 »
.. fors sochn och utaned .., d.v.s. Utanede i Fors.
904
« skrivet: 2005-09-14, 21:21 »
Naturligtvis speglar stavningen av fornsvenska ord, dit också namnen hör, det samtida uttalet. Vore det inte så, skulle vetandet inom fornnordiska språk legat på en betydligt lägre nivå än det gör idag. De enskilda prästerna bör antingen stavat personnamnen i enlighet med deras eget uttal eller också enligt vad de trodde vara korrekt (bl.a. hyperkorrekt stavning). Att enskilda namn generellt under århundradena bakåt i tiden, har uttalats likadant som vi gör idag, är osakligt.
Ingebor ovan platsar utan vidare i min fars bekantskapskrets från den jämtländska landsbygden, vilka jag aldrig hört benämnas annat än Hinrik, Imbor/Imber, Margreta, m.fl.
905
« skrivet: 2005-08-20, 03:16 »
Inom den etablerade namnforskningen i Norden pågår sedan länge en diskussion om bl.a. terminologi. Man är inte enig, men nog har man hunnit en bit. Micha?l Lehmans inlägg ovan finner jag mindre genomtänkt eftersom samtliga termer han anför redan används inom forskningen och alltså redan har sina betydelser. Låt vara, att när jag bläddrar igenom ett antal uppsatser i ämnet från de sista 25 åren, finner att flera skribenter finner det då motiverat att förklara använda termer, men idag tror jag samstämmigheten ändå är stor idag.
Definitionen av för-, efter- och tillnamn framgår redan av deras ordalydelse.
Förnamn är väl något adekvatare än dopnamn, men är ändå inte helt bra, eftersom t.ex. de framförställda gårdsnamnen i Dalarna definitionsmässigt sätter den vanliga betydelsen ur spel.
Efternamn avser vardagligt ett namn som ärfts av endera förälder, eller ett nytaget, som följer förnamnet (-namnen). Inom forskningen följer man, så vitt jag kan se, den språkliga definitionen. D.v.s. alla personnamn som följer det som vanligen benämns förnamn. Naturligtvis är man där medveten om skillnaderna mellan olika namn, som t.ex. patronymikon och ärftliga släktnamn. Tyvärr har den distinktionen generellt inte kunnat upprätthållas bland släktforskare. Sannolikt framförallt beroende på att släktregisterprogrammen inte gör någon skillnad på dessa namn. Här skulle jag önska att man från släktforskarhåll skulle anpassa sig till bl.a. källutgåvor av äldre källor (vars personregister utgår från förnamnen), men också Kungliga Bibliotekets praxis, där primärt sökelement för personer med patronymika före år 1700 är deras förnamn. Exempelvis finner man alltså Heliga Birgittas skrifter först på Birgitta, inte Birgersdotter. För övrigt är samtliga personer med äkta patronymika i mina egna register sorterade på sina förnamn.
Personnamn (personnavn), ett begrepp om vars betydelse det inte råder någon oenighet om i hela Nordens institutioner för nordiska språk, avser samtliga namn som kan tänkas bäras av människor.
Tillnamn är inom forskningsvärlden ett samlingsbegrepp för alla personnamn utöver det vi idag vanligen kallar förnamn. D.v.s. binamn, patronymikon, släktnamn, framförställda gårdsnamn etc.
Släktnamn bör för att göra skäl för sin innebörd ha ärvts och burits av minst två generationer.
Slutligen beträffande patro- resp. metronymikon, föredrar man i våra västra grannländer istället kortformerna patro- resp. metronym eftersom de böjningsmässigt är lättare att anpassa till språken.
Juridiken har en namnterminologi, men den har jag förbigått ovan.
906
« skrivet: 2005-08-14, 23:16 »
I det här fallet är det Östansjös grannby Högen.
907
« skrivet: 2005-08-13, 19:26 »
.. Sven Halvardson ..
908
« skrivet: 2005-08-01, 16:40 »
.. 34 år och 5 Månader och således född 1725 den 27 Martii af Soldaten Iöns Engström och Lisbet Andersdotter. År 1742 blef han Soldat. 1748 gifte han sig första gången med Pigan Ella Ol?dotter Rahm, som dog i Barn säng 1749. Samma år den ?? November trädde han andra gången i gifte med Pigan Brita Mårtensdotter från ? med hvilken han ägt en dotter. Gik til WesterBotn 1743 och strax derpå till Bohus, samt med första commenderingen till Pommern ..
Ortnamn kan vara svåra att tolka om man inte vet i vilka trakter man befinner sig. Ange därför alltid vilken församling det är fråga om.
909
« skrivet: 2005-07-17, 19:59 »
Rena grekiskan med andra ort. Tack för det. Texten återfinns i slutet av 5:e Mosebok, som den alltså heter på svenska.
910
« skrivet: 2005-07-17, 16:41 »
.. och än han aldrig låter konstigt; har han aldrig är min tolkning (kan det vara en smutsfläck före h:et i har ?).
I texten förekommer genomgående diakritiska tecken ovanför bokstaven u. I det föregivna Deut: saknas det. Bör det inte därmed vara Dent: 34. capitlet 7. versen. Oavsett, går jag bet på vilken text som avses.
911
« skrivet: 2005-07-17, 16:41 »
U.=Unge, avser sannolikare a) skilja Daniel Olofsson från en samtida namne och inte hans avlidne farfar; eller b) att han helt enkelt anses som ung.
Ordet efter Danjel Olof?ons är Jbm (ibidem), d.v.s. sammastädes.
Ordet hiertraamande är mig okänt och ger inget sammanhang; bör väl vara hiertrörande.
912
« skrivet: 2005-06-03, 18:18 »
Kluk är namnet på två byar i Jämtland. De ligger i Alsen resp. Mattmar, d.v.s. i två grannförsamlingar och därmed inte alls långt från varandra.
Den store auktoriteten på jämtländska ortnamn var Bertil Flemström och i sin Jämtländska ortnamn- Östersund 1972 skriver han: .. är [det] nog inget tvivel om att det en gång funnits ett levande jämtländsk ord kluk, som betytt slags höjd. (a.a. sid. 120)
913
« skrivet: 2005-06-02, 22:53 »
Sidan är väldigt mörk (underexponerad), men orten som avses är Mattmar och Kluk. Texten fortsätter på följande sida .. 27 års sammanlefnad. Har lefwat stilla, fridsamt och gudfruchtigt. .. Dödsorsaken uppges vara magsweda och bråk.
914
« skrivet: 2005-06-02, 14:59 »
Med lite mera söktid än i morse finner jag att Christophorus Cristoph: Bure [Stenklyft] finns upptagen i Buchts matrikel läsåret 1652-1653 (a.a. s. 2). Alltså året innan som uppges ovan.
915
« skrivet: 2005-06-02, 07:57 »
Någon Jacob Christophorus Bure med ett senare tillägg Stenklyft kan jag inte påträffa 1653. Inte heller något annat år i matrikeln. Däremot finns Christoph. Jacobi [Stenklyfft] inskriven 1666 i första klass (Gösta Bucht (utg.) - Härnösands gymnasiematrikel 1650-1800, sid. 14).
916
« skrivet: 2005-05-28, 23:43 »
Uppgifter om kyrkoherde Jonas Wagenius i Arnäs återfinns förstås i Bygd?ns herdaminne, som finns på nätet (se http://www.blasta.tk). Zacharias Plantins i Offerdal dotter hette enbart Maria Magdalena och var född tidigast omkring 1660 ( hennes yngsta barn föddes 1707 !).
917
« skrivet: 2005-05-15, 14:08 »
Det är skilda gårdar det är frågan om. Båda avser ursprungligen naturnamn (mo resp. mor).
Halvar Rolfssons hemman [Kyrkbyn nr 29] var en av de tre gårdarna på Mon. Hans efterträdare var länsmän varav följde att gården ibland benämndes Länsmansmon.
Moren är helt klart ett yngre bebyggelsenamn. När Jon Halvarssons yngsta barn föddes 1750, uppges Kumbla som hemort. Vid hans dödsruna 1787 är det Moren. Efter en hastig genomgång av dopvittnen finner jag nu Jon Halvarsson i Moren 1760. Gårdens namn bör alltså ha förändrats under 1750-talet.
918
« skrivet: 2005-05-14, 19:25 »
Kumbla var ett äldre namn för Kyrkbyn nr 34 (gammalt nummer), d.v.s. Moren-Morn.
919
« skrivet: 2005-04-26, 20:52 »
Olof Lorentz Wulfs hustru Barbro var dotter till Isak Alstadius, kyrkoherde i Revsund. Enligt dombok var mäster Kr?gers hustru Brita Wulf systerdotter till herr Carl Alstadius. Att Lisken Wulf hör hit indikerar både hennes farsnamn och dotterns dopnamn (Barbro). Fältskärsgesällen, f d ryttaren, Lorentz Olofsson Wulf likaså. Även fältskärsgesällen Isak Wulf, som på Offerdals ting uppges som far till en Barbro f.1690, torde väl också kunna räknas in i syskonskaran (är ev. identisk med sin namne, furiren Isak Wulf vid Dalregementet, död 1706 i Polen). Övriga ovan angivna barn till regementsfältskären Wulf, Katarina och Sabina, är jag tveksam till. Åtminstone så länge som bevis eller indicier saknas.
För övrigt noterar jag med både intresse och förvåning att Lisken Wulfs dotter Barbro Lund, på alla tre sajter som anges ovan, skiljer sig beträffande födelse- resp. dödsorter. Hon var alltså född i Alsen 1696 och avliden i Åre 1741. Död 28/5 enligt bevarad bouppteckning och begravd 19/6 (ej 14/6).
920
« skrivet: 2005-04-16, 01:35 »
Vad von Warnstedt stödjer sig på vet jag inte, men han har fel beträffande Sofia Rutencrantz. I hennes vigselnotis uppges Småland som födelseort samt namnen på hennes föräldrar, d.v.s. Gustaf R. och Vendela Leijonram.
I vigselnotisen (Oviken EI:1) för Carl Grip är brudens namn explicit Anna Carlsdotter, samtidigt som fadern anges vara Carl Rutenkrantz. I ett inlägg i det lokala släktforskarbladet (Jämtland) 1995 hävdade jag att det tydde på att hon troligen var född utom äktenskap. Anna uppges också enligt nämnda källa vara född i Hovermo. Sannolikt är hon resultatet av en förbindelse som Carl R. hade med en Brita Persdotter. På Ovikens höstting 1668 tillstår han lägersmålet med Brita och det upplyses även att deras sammanavlade barn föddes 14 dagar efter midsommar samma år. Hovermo i Myssjö socken hörde judiciellt till Ovikens tingslag.
I Dorotea Rutencrantz' (död 1706) äktenskap med Anders Wulf föddes flera barn. De som är noterade i födelseboken är följande: Carl f.1698, Regina Magdalena f.1700, Regina f.1702 och Gustaf f.1703 (Rödön C:1). Att en relation med Carl R. och Regina Drummond fanns är ju uppenbart, men att de skulle ha varit föräldrar till Dorotea är osannolikt. Även om det är teoretiskt möjligt, tycker jag kronologin blir lite snäv med barnbarn till det sistnämnda paret redan 1698. Avgörande är dock att både Carl och Regina uppträder som dopvittnen till Wulfs barn. Det vore för mig unikt om morföräldrar skulle ha varit faddrar till sina egna barnbarn.
Av kronologiska skäl kan Christina Rutencrantz inte ha varit dotter till Regina Drummond. Christinas dotter Vendela Wircks äldste son Valentin föddes redan 1711 (Hallen C:1).
921
« skrivet: 2005-04-15, 16:18 »
Citaten ovan, vigselnotisen från 1694 (Oviken EI:1) och husförhörslängd (Berg [Jämtland] AI:1 s. 9v) ger vid handen att Nils Gyllensparres hustru enbart hade Sofia som dopnamn. Alltså, var kommer Elgenstiernas Anna Sofia ifrån ?
922
« skrivet: 2005-04-15, 15:26 »
I Släktnamn i Umeå 1622-1820 (Anthroponymica Suecana 10 - Umeå 1984) används förkortningen handl. för handelsman/handlande. Volymen innehåller säkert över 5000 exerperade personnamn med titlar.
Beteckningen handlare kan jag inte erinra mig från mitt eget 1800-talsmaterial (Jämtlands län), utan där är handlande det vanligaste, följt av handelsman.
En viktualiehandlande sålde viktualier, d.v.s. livsmedel.
Inlägget har flyttats hit från den numera raderade rubriken Övriga ämnen » 46 Ordet är fritt om släktforskning » Handlare och handelsmän- någon skillnad?. / Moderator Yrken
923
« skrivet: 2005-03-28, 13:16 »
Här föreligger ett misstag. Den person, var existens jag bestridit ovan, är Måns Olofsson Blix. I Rödön fanns visserligen en kyrkoherde Måns Olsson, men att han var en Blix kan inte beläggas.
Att Mogens Karlsson, kyrkoherde i Undersåker, existerat, finns ingen anledning att betvivla.
924
« skrivet: 2005-02-18, 11:04 »
Det som står i propra böcker och snygga hemsidor kan verka övertygande, men behöver inte ha större värde än det som står på en lös lapp. Det som avgör är om det finns korrekta källhänvisningar, indicier eller ett resonemang som försöker styrka det som hävdas. Saknas detta kan man generellt avfärda det som påstås.
De Robelin skriver om Gullov Mogensdotter: .. sannolikt dotter av .. eller måhenda .. (Skanke ätten s. 38). Sådana påståenden är fullständigt värdelösa såvida de inte motiveras/styrks på något sätt. Vilket alltså inte görs.
925
« skrivet: 2005-02-08, 20:26 »
Ett par år före sin död erkände kyrkoherde Bertil Hasselberg (1897-1965) sitt misstag beträffande Erik Mogensson Blix. Efter att i över 30 år ha hävdat att denne var son till Mogens Karlsson (Blix) i Undersåker fick han nu alltså tillstå att han hade fel om Eriks ursprung. I Norsk Slektshistorisk Tidskrift (1963) lägger han dock fram en teori som också finns i hans supplement till Herdaminnet. Vad skriver han då ? Jo, att Eriks och brodern Lauritz' härkomst är tills vidare osäker. Vissa skäl tala för, att de voro söner till kyrkoherden Mons Olsson i Rödön. (Forum Theologicum XXI s. 158 - Örnsköldsvik 1964). Den första meningen är dock här central. Att vissa hellre tar fasta på den senare och gör den till ett faktum, är oförmåga att tolka text och/eller rent önsketänkande.
Gullov Mogensdotters ursprung är okänt. Det finns inget om hennes härkomst i vare sig herdaminne eller supplement. De Robelin spekulerar om henne men har tunt på fötterna. D.v.s. inget konkret resonemang utan endast löst framkastade fantasier (Skanke ätten s. 38).
926
« skrivet: 2005-01-23, 14:18 »
Dos nulla, d.v.s. ingen gåva erlagd till bruden.
927
« skrivet: 2005-01-23, 13:57 »
Bör väl vara det mer gängse:
.. anhållit om barnets anteknande som [ev såsom] hennes.
928
« skrivet: 2005-01-22, 17:44 »
Bäckmarks presentation är i huvudsak bra, men han är tyvärr inte helt uppdaterad i litteraturen. Bl.a. Hasselbergs komplement (1964) till Bygd?ns herdaminne är förbisett. B:s påstående att kyrkoherde Erik Mogensson i Oviken var son till Mogens Karlsson i Undersåker är alltså oriktigt (Släktforskarnas årsbok 2003 ss. 101 och 114).
929
« skrivet: 2005-01-22, 06:48 »
Till Thomas Loos utmärkta inlägg finns inte mycket att tillägga. Ett par uppsatser till dock:
Bjerme-ätten i Jämtland av Bertil Hasselberg (Norsk Slektshistorisk Tidskrift VII s. 249-260) och Til prestesoga for Jamtland og Herdalen av Oddvar Gr?nli (Norsk Slektshistorisk Tidskrift X s. 199-211). Det var Gr?nlis bidrag som föranledde Hasselberg till sitt Beriktigande (se ovan).
930
« skrivet: 2004-12-22, 17:50 »
Lars Emil Hägg emigrated 1923. I assume he's identical with Lars Hagg who died June 1982 (Illinois). His wife was Karolina Augusta Östlund, b. Sept 20th 1890 at Klövsjöbyn, parish of Klövsjö.
931
« skrivet: 2004-11-03, 16:04 »
Kan det vara Ämfri som förekommer som stavningsvariant på kvinnonamnet Emfrid ?
932
« skrivet: 2004-10-25, 17:31 »
Texttolkningar från obekanta forskningsområden kan vara vanskligt, men jag gör ända ett försök. Meningen .. tient uthi hemet .. förefaller något krystad. Ett ortnamn borde väl snarare vara att vänta. Mitt förslag är därför: .. tient uthi Lenna ...
933
« skrivet: 2004-10-20, 00:04 »
Folk från Skogen [=i Nordli socken] uppträder som dopvittnen till Johan Julius barn.
Ole och Petra Christine var uppenbart ett rörligt par. Eftersom de dessutom var ogifta är det inget konstigt om man i kyrkboken år 1858 är osäker på vilket lägersmål i ordningen det är fråga om. Särskilt om barnet ifråga sannolikt var fött någon annanstans. Dottern Matilde är år 1865 upptagen hos sin farbror Johan Peter Brotein i Grong. Där uppges hon vara född i Sverige !. Det bör ju framgå i kyrkboken om dopnotisens underlag (d.v.s. attesten) är undertecknad av en svensk präst och man därmed kan få kunskap om i vilken församling hon egentligen var född. Jag skulle själv gissa på Frostviken, med tanke på vad Svein Stensen skrivit ovan.
Att barn i så unga år är placerade utom familjen tyder på att dess försörjningsmöjligheter varit obefintliga.
Generellt finner jag det helt osannolikt att en prästdotters son skulle ha lämnats i ett omkringresande och därtill ogift pars omvårdnad.
Svårigheterna att återfinna Petra Christine efter Oles död kan ha flera förklaringar. Hon kan själv ha avlidit eller också flyttat till Sverige, liksom många norskar den här tiden.
Det är skillnad på de bägge ländernas folkräkningar. De norska upptar de som verkligen är bosatta på vederbörlig ort, medan i de svenska endast mantals/kyrkskrivna personer införts.
934
« skrivet: 2004-10-15, 22:53 »
En lapsus ovan: Namnet Napoleon kan knappast vara representerat av endast 20 personer i 1890 års folkräkning. Enbart i Jämtlands län finner jag 18 personer som bar namnet ifråga.
935
« skrivet: 2004-10-14, 22:54 »
Lars Run(n)ebergs i Alunda far var soldaten Erik Larsson Runnberg (Rönberg), född i Östergötland. Örnbergska släktkalendern misstar sig alltså.
Skoleleven Laurentius Erici Rönberg, d.v.s. den blivande kyrkoherden, bevistade Frösö trivialskola läsåren 1698-1706. Därför finns det anledning att ifrågasätta uppgiften om hans angivna födelseår, 1679. En trivialskoleelev om 27 år förefaller inte sannolik.
936
« skrivet: 2004-10-14, 00:43 »
Johan Julius Bernadotte Olsson avled i Ströms socken 1924 12/10 (Ström F:4 uppslag 128). Som då död sedan 17 år, kan Oscar II inte ha avsänt något sorgebrev. Johan Julius' hustru Ingeborg Kristina Persdotter var född i Ström (ej i Frostviken). Far till hennes son Olof Petter var Johan Julius Bernadotte enligt födelseboken (Frostviken C:2 s. 32). Redan sonen Anders Ludvig benämns Sannemo (se Strömsboken III:28 ss. 235 och 251).
937
« skrivet: 2004-09-14, 22:08 »
I Håsjöbyn föddes 1894 en Olof Axel Wahlberg (död 1977). Densamme som fotografen ?
938
« skrivet: 2004-08-30, 21:19 »
En viktig aspekt av källhänvisningarna är deras utformning. Om källan anges så exakt som möjligt är det väl mer sannolikt att forskare ger sig i kast med att kontrollera den. Det tror jag de flesta anser vara önskvärt ur kvalitetssynpunkt. Det blir också mer liv i forskningen och den drivs framåt. Det bör alltså vara så enkelt och lätt som möjligt: Ta fram boken (skriften) - slå upp angiven sida - läs och se om det som hävdas stämmer.
Ofta är det dock inte ens möjligt med kontroll. Ger man sig ut på nätet kan man finna åtskilliga släktforskarsajter med källor typ: Namnet på det landsarkiv man bevistat, Dombok för åren 1743-1748, Sockenkrönika för NN socken (utan sidangivelser) etc. Den sortens källförteckningar kan möjligen ge författaren en känsla av vederhäftighet, men för läsaren är de i stort sett värdelösa.
Beträffande angivelser av typen f (=födelsebok) och liknande har jag till nöds kunnat acceptera dem tidigare. Ett problem är dock att t.ex. vid kontroll av dödboken, man först måste ta reda på om den för tidsepoken och församlingen ifråga utgör en egen volym eller ingår i en annan. Utan omvägen över kyrkoarkivsförteckningen löser man alltså inte den uppgiften.
Allvarligare är att det är för lätt att enbart hänvisa till födelseboken. I en av förbundets databaser under uppbyggnad, Emigrantforum, har jag sett den typen av källor med helt felaktiga uppgifter. I ett fall var uppgifterna så avvikande att jag drog slutsatsen att uppgiftslämnaren inte kan ha varit i närheten av någon födelsebok. Ställde man krav på exaktare källa skulle med säkerhet kvalit?n öka.
Därmed kommer jag in på ett problem som huvudsakligen uppstått först i samband med användandet av datorer och internet. Generellt tror jag att de flesta släktforskare tagit till sig hur viktigt det är med källredovisningar. Däremot är jag tveksam om förbundet helt lyckats med att föra ut vad är frågan om. Källa är ju inte enbart ett fält i släktforskningsprogrammet som ska fyllas i bara för att det finns där.
Det är uppenbart att datafiler i stora mängder skickas mellan forskare. Källhänvisningarna åker väl med av bara farten. Även på nätet finns det utredningar med källredovisningar som säkert klipps ut och klistras in.
Jag tror det är utomordentligt viktigt att betona att källor man fått, ärft eller på annat sätt fått om händer, dem kan man aldrig utge för att vara ens egna. Redovisar man en källa (utan förbehåll) är det indirekt en intygan om att man sett den med egna ögon.
Bl.a. genom förbundets och cirkelledares bildningsarbete är det angeläget att detta blir allmän insikt bland släktforskare. I motsatt fall blir det ju inte självklart att en källhänvisning på Anbytarforum i sig borgar för bättre kvalitet.
939
« skrivet: 2004-08-12, 20:42 »
Min farmor bar till vardags ett huckle som dolde håret ända till sin död 1966. Hon var inget undantag utan följde med de flesta av sin sin generation på landsbygden i Jämtland en mycket gammal tradition. Denna tradition härrör sannolikt från tiden när gifta kvinnor enligt lag inte fick visa sitt hår offentligt. Det förbudet förefaller, enligt följande citat, även ha gällt gravida kvinnor. Niellß gunderßenn Westerhus haffde besouffuet Sinn festemòe for bròlupet och gick met oben haar (min understrykning) thill Kiercken, der fore Sounet och gaff till Kongl: Maijtt pendinge ________ viij dlr. [Fogderäkenskaper för Jämtland/Härjedalen 1622-1623, Riksarkivet]. I en bok av Jonas Frykman - Horan i bondesamhället (1977) - vill jag minnas framföras att nämnda kvinnokategori var ålagda att bära en viss typ av huvudbonad. Jag kan just nu dock inte återfinna boken i mina hyllor och är därför osäker vad som gällde för det plagget.
940
« skrivet: 2004-05-28, 01:37 »
Namnet Öfel(d)t påträffas redan på 1720-talet i Jämtland. Som soldatnamn är det generellt inte ärftligt. Anledningen till att Olof Löfströms son Per tog/fick namnet Öfeldt var att han tjänstgjorde för en soldatrote i Öd, Marieby.
Mathias Öfeldt, flyttade senare från Frösö till Östersund, där han blev traktör. Hans namn är sannolikt taget efter samma ort, d.v.s. Öd.
Efter förfrågan år 1975 till Landsarkivet i Östersund om sonen Johannes, utflyttad till Norge, gjorde dåvarande kansliskrivaren Knut Byström en utredning om familjen ifråga. Det bör vara möjligt att beställa en kopia av den.
941
« skrivet: 2004-05-25, 21:21 »
According to Bengt Pamp: Ortnamnen i Sverige [Place names in Sweden], Lund 1988 p. 90 bråte means röjning, svedjeland [clearance, burnbeaten land]. The placename Stenbråten is obviously a descriptive one.
942
« skrivet: 2004-05-21, 15:48 »
Johannes Öfeldt föddes 1801 i Frösö socken av artilleristen Mathias Öfeldt och hans hustru Lisbet Nilsdotter.
943
« skrivet: 2004-05-13, 00:19 »
Korrigering: Källan återfinns i Ragunda tingslags häradsrätts arkiv, ÖLA
944
« skrivet: 2004-05-13, 00:13 »
Carl Gustaf Liljesköld (1784-1847) i Edsele finns upptagen hos Elgenstierna, men anges inte ha något säkert samband med stamfadern. Han antas emellertid vara son till sergeanten Johan Gustaf L. Sambandet kan emellertid säkerställas och förenämnda antagande är helt riktigt. Det framgår av ett arvskifte efter avlidne sergeanten Johan Gustaf Liljesköld daterat 22/10 1793. Där nämns hans änka Ingeborg Forssvall samt sonen Carl Gustaf, för vilken Anders Andersson i Bispgården [Fors sn] utsetts till interimsförmyndare (se Ragunda häradsrätts tingslag, volym F:6 bou nr 30, ÖLA).
945
« skrivet: 2004-04-27, 22:36 »
Ytterligare barn till Gunnar Backman: Eric Daniel f.1813 d. s.å., Erik Daniel f.1815, Pehr Eric Abraham f.1816 d. s.å., Pehr Abraham f.1817 d.1818 och Pehr Abraham f.1820 d.1873.
946
« skrivet: 2004-04-24, 20:43 »
Alexander Gylfe föddes 27/11 1843 i Krokvåg, Ragunda. Han var gift med Catharina Helena Frisendahl född 1846. Hon är identisk med den Catarina Gylfe, 43 år gammal, som med barnen Anna och Axel, emigrerar över Trondheim 1889, med Rush City, Iowa som resemål.
947
« skrivet: 2004-02-16, 12:50 »
Enligt nekrolog född 1688 30/11 av kronobefallningsmannen i Västergötland Sven Borin och Margareta Gerling (Brunflo C:3 uppslag 159). Uppger sig själv enligt meritförteckning vara född i Borås.
948
« skrivet: 2003-11-28, 16:47 »
I Lena Petersons artikel om namnet Gölin från 1992 (SAS) hävdar hon att det går tillbaka på det fornsvenska Gudhl?gh med den fornvästnordiska motsvarigheten Gu?laug. Hon ställer sig också frågan hur dessa namn kunnat utveckla sig till Gölin. För den som är intresserad av resonemanget om ljudutvecklingen får jag hänvisa till artikeln ifråga. Enligt P. påträffas emellertid de första skrivningarna med ö i förleden från Gärder och hjälper 1535 (t.ex. gödheligh). Att slutkonsonanten sedan faller bort är inget att förvånas över. Inte heller konsonanten efter den tryckstarka första vokalen. Var kommer då slut-n-et ifrån ? P. menar att det härrör från en hyperkorrekt stavning. D.v.s. skrivaren vet att namnet borde ha en slutkonsonant, men det rådande uttalet (Göli, Göle) ger inget stöd för vilken det ska vara. Från mitt eget jämtländska material finns paralleller. T.ex. för namnet Sigrid (uttalat Sigri/Siri) har jag belägg för båda stavningarna Sigrig och Sigrin.
Det dialektala uttalet där namnet levat kvar längst och i störst omfattning, Jämtland, är ungefär Gål? enligt min mor (f.1917).
Vara tvungen att heter även där på mål jett (presens) [gatt i imperfekt och götte i supinium].
949
« skrivet: 2003-11-25, 03:39 »
Tillägg:
I Gamla Östersunds årsskrift för 1998 finns en högst intressant artikel: Mer än en kvarts miljon negativ i Rådhusets källare.
Citat: I rådhusets källare finns ca 276 000 negativ [ca hälften glasplåtar, min anm.] som tillhör Föreningen Gamla Östersunds fotografiska negativsamling. Samlingen har tillkommit genom gåvor. Den första större gåvan var arkivet efter Oscar Olssons atelj?er som överlämnades av Wiktor Lundberg 1957. Den andra större gåvan var frå Bengt Weilert som 1981 och 1984 skänkte Georg Lingsells kvarvarande negativsamling samt negativ från egen verksamhet.
1997 påbörjades ett arbete med att konservera plåtarna, varvid intressanta negativ kopieras på papper. Däremot inte porträttbilderna, till vilka det finns accessionsliggare och därmed är sökbara på namn.
Vidare i texten: I en inte alltför avlägsen framtid önskar vi att medlemmarna och allmänhet kan besöka FGÖ:s dator i Stadsmuseet eller via internet få tillgång till samlingen.
Hur långt man hunnit med detta arbete känner jag inte till.
950
« skrivet: 2003-11-25, 02:57 »
Bra jobbat Peter !
Jag har tidigare tittat på denne handlande Johan Lindberg i hfl (AIa:8 och AIa:9), men någon anteckning om att han även sysslade med fotografering finns inte där. Att det fanns yrkesmässig fotografering i Östersund redan under 1860-talets första hälft har jag varit klar över länge. Under min skoltid var jag medlem av en gymnasieförening, i vars arkiv finns ett protokoll från våren 1865. Enligt detta beslutades då att låta fotografera medlemmarna vilket resulterade i ett foto som ännu finns kvar.
Johan Lindberg var född 1836 i Fors sn, Jämtland. Han flyttade till Stockholm 1856 och det är väl där han torde ha lärt sig fotografikonsten. Inflyttad till Östersund 1864, men lämnade staden och begav sig till Stockholm (Ladugårdslandet=Hedvig Eleonora) 1874.
Det fanns åtminstone ytterligare en fotograf till denna tid. I Östersunds historia av Janrik Brom? (Östersund 1936, del I, s. 173) finns ett foto från 1860-talet som uppges taget av major E.G.M?hlfeldt. Han bör vara identisk med majoren Gustaf Fredrik Julius M?hlfeldt (1815-1893), den ende tänkbare med namnet som förekommer. Om det nu inte ska vara majorskan som avses, d.v.s. hans hustru, som hette Emma Gustava !
Med hjälp av foto #19352 kan vi nu i alla fall länka ihop atelj?ns innehavare från 1864: Johan Lindberg (1836-) > Anders Olson (1840-1898) > Oscar Olsson (1858-) > Wiktor Lundberg (1890-1976).
Litteratur för intresserade: Anders Olson - stadens förste egentlige yrkesfotograf av Wiktor Lundberg (Gamla Östersund, årsskrift 1961, s. 40-41) och Atelj? Oscar Olsson i Östersund av Göran Rosander (Jämten, Föreningens Heimbygdas årskrift 1970, s. 132 ff).
951
« skrivet: 2003-11-23, 12:23 »
J. Lindberg - Östersund ?
Vem var J. Lindberg ?
I Porträttfynd attribueras ett flertal foton J.Lindberg i Östersund. Upprinnelsen till detta torde vara ett enda foto, #19352, vilket på baksidan hävdas ha texten: J.Lindbergs Fotografi Atelier, Östersund, A. Olsson. Trots flera försök har jag dock inte lyckats påträffa någon fotograf med namnet Lindberg där. Han (hon?) lyser med sin frånvaro, såväl i kyrkböcker som litteratur.
En tanke är ju att fotografen Anders Olson (1840-1898) hade med sig ateljénamnet vid sin inflyttning till staden och använde det till en början. Mot det vill jag invända att det i så fall borde finnas kvar betydligt fler fotografier med firmanamnet. För övrigt stavade Anders Olson konsekvent sitt efternamn med ett enkelt s.
952
« skrivet: 2003-11-06, 00:28 »
Arnold Pastelberger, said to be from Stockholm, lived in Härnösand, province of Ångermanland, in the 18th century. His son Per Samuel (1762-1813) died i Hammerdal, province of Jämtland.
953
« skrivet: 2003-09-10, 17:29 »
Oscar Olsson (f.1858) står som inflyttad från Malmö 1883 och är då fotografibiträde hos fotografen Anders Olson (1840-1898) i Östersund. Han tycks dock ha vistats utomlands åren 1883-1884 enligt anteckning i husförhörslängden. Fotografen Wiktor Lundberg (1890-1976), Oscar Olssons efterträdare, hävdar att den sistnämnde ska ha överlåtits atelj?n av Anders Olson omkring 1886. Emellertid står han som utflyttad till Gävle 1889, men återkom året därpå.
[Se Gamla Östersund - Årsskrift 1961, s. 40f]
954
« skrivet: 2003-09-02, 19:50 »
Lars Winberg and his family are listed at Bergsviken (Bergs Wiken), not Bergsbyn (see Berg AI:3 p. 117). The household examination role states that he was ifr. Sunne, i.e. from Sunne. In those days such a note generally included all the parishes the pastorat of Sunne then consisted of. They were, beside Sunne, Frösö, Hallen, Marby and Norderö.
Lars was any way born 5/29/1752 at Rasten, parish of Frösö, by Jon Ersson and Dordi Jonsdotter.
There is no place Winberg in Jämtland. Lars inherited his soldier name from his predecessor. The end syllable -berg Lars also wore together with every private soldier in his company.
955
« skrivet: 2003-08-23, 16:11 »
Som dopnamn förekommer namnet ca 20 ggr i de jämtländska födelseböckerna från 1650. Lägger man därtill föräldrars förnamn och patronymika blir det sammanlagda antalet belägg för Tyris/Toris säkert ett hundratal. Att formen Toris hör hit kan säkerställas.
1709 föds i Rödöns socken en T?ris (död 1710) av Anders T?ri?on. Den sistnämnde får en son Toris 1720, som vid sin död 1771 benämns Torges.
I Hallens socken föds 1794 en Tyris (död 1794) av bonden Eric Tyrisson. Drygt tolv år senare (1806), då benämnd Eric Torrisson, får han sonen Torris.
En soldat/bonde i Marieby socken benämns på följande sätt i sina barns födelsenotiser: 1724 - Tyris Zach. Hallberg, 1726 - Turitz Zachari?, 1729 - Torris Zachari??on och 1732 - Thoris Zachrison.
Ett par präster har vid några tillfällen sammanblandat namnet med Thore. T.ex. finns en Thore bland födda i Hallen 1796. Husförhörslängden har dock Tyris för samme person och dödboken har Torris.
956
« skrivet: 2003-08-23, 01:39 »
Att namnet Torgils skulle ha varit så gott som stendött vid slutet av 1800-talet är inte riktigt. Under dialektala former (Tyris, Töris, Toris etc.) har det levt vidare. I mitt forskningsområde Jämtland finner jag tre namnbärare i 1645 års mantalslängd. I folkräkningen 1890 finns tre Thoris av allmogestam i Hallens socken, vilka knappast var döpta p.g.a. något nymornat medeltida intresse.
957
« skrivet: 2003-04-25, 20:08 »
Skribenten i LT utgår ifrån en artikel i Jämten av år 1921, Johan Ludvig Runebergs jämtländska härstamning av Matts Ling. Ling citerar helt korrekt en äldre kollega, kyrkoherde H. Söderst?en, vilken hävdar att diktarens farfarsfar, prosten och hovpredikanten Lars Runebergs föräldrar hette Erik Larsson Runeberg och Brita Carlsdotter Bröms.
Med hjälp av en god vän har Ling påträffat en nekrolog efter Lars Runebergs syster född i Revsund 1693, men avliden i Brunflo, där modern uppges heta Brita Larsdotter. I stället för att kontrollera denna uppgift i Revsunds födelsebok, tar Ling den för given och spinner vidare på med en mytisk Lars Falk som fader till denna Brita Larsdotter.
Uppgifterna i bl.a. Revsunds födelsebok styrker däremot Söderst?ens påstående om Brita Carlsdotter som moderns namn. Denna Brita var född i Offerdal 1654, men hennes föräldrar var inte jämtar.
Lars Runnebergs far Erik Larsson benämns Rönberg i rullorna, undantaget vid sin rote i Ströms socken (där avskedad 1695), då han skrives Runneberg. Sonen Lars benämns däremot vid sin skolgång på Frösö skola hela tiden som Rönberg.
Den Runebergska anknytningen till Jämtland existerar alltså visserligen, men går uppenbart inte särskilt djupt.
958
« skrivet: 2003-01-22, 23:52 »
Datum kan ofta bli galet och vanligen finner man att husförhörslängderna är felkällan. I det här fallet kan det emellertid inte vara korrekt. Vad jag vet anges inte exaktare data än födelseår i Åre AI:1-3. Åtminstone är det så på de sidor där Ingrid Jonsdotter är upptagen (AI:1 s. 100 och 180, AI:2 s. 46v [eller uppslag 47] och AI:3 s. 6v). Kan felet ha smugit sig in någonstans i Adler-Ridderbergs släktförenings skriftserie ?
959
« skrivet: 2003-01-06, 06:08 »
Alexander Lindquist
[Svar på fråga under rubriken: Medeltiden: Prästsläkten Blix]
Sedan Henning Sollied, Bertil Hasselberg och Oddvar Gr?nlie från 1930-talet och några decennier framåt presenterade sin forskning beträffande släkten (eller kanske riktigare släkterna) Blix, har det, så vitt jag vet, inte tillkommit ytterligare källmaterial som skulle kunna tillföra något nytt om dess medeltida ursprung.
Både Sollied och Hasselberg spekulerade inför olösta problem. Det är en självklarhet inom forskningen. Tyvärr har sentida läsare tagit dessa hypoteser för sanning och utan vidare plockat bort alla frågetecken.
Alltså, oavsett vad som sägs i böcker och på nät-sajter: Vem Karl Laurensson i Klocksåsen (sist nämnd 1538) var gift med är okänt.
Någon Måns Olofsson Blix [kyrkoherde i Rödön] har aldrig existerat.
Jag vill råda intresserade att själva ta del av berörda källor och litteratur. Det mesta är tolkat och utgivet av trycket. Det man vinner med det är att man relativt snabbt kan bedöma vad som är seriöst och vad som är strunt inom forskningen.
960
« skrivet: 2002-12-08, 09:55 »
Soldaten Gustaf Sölfwerbran tilstår sig häfdatt kåhnan Märitt Ol?dotter ifrån Vahlne och barn aflatt tilhopa som läfwer ... (Brunflo höstting 1684 ? 4, Jämtlands domsaga AI:10 s. 250r).
Valne är en by i Lockne socken.
Att jag vågat mig på att identifiera detta icke namngivna barn med soldaten Nils S. har följande orsaker:
1) Nils antogs som soldat 1703, varmed födelseåret 1684 kan anses vara relevant.
2) Förutom soldatnamnet bär han i rullorna farsnamnet Gustafsson.
3) Han tjänstgör först vid en soldatrote i Lockne, sist i Brunflo; bägge tillhörande Brunflo kompani.
Gift 1718 2/2 i Brunflo med Ingeborg Carlsdotter, född 1691 i Ope, Brunflo (döpt 25/10), död 1774 27/11 ibm.
Sonen Nils född 1718 i Brunflo, döpt 21/11, död s.å., begravd 7/12.
961
« skrivet: 2002-12-07, 09:33 »
Nils Silfwerbrand var visserligen gift, men har inga efterkommande. Sonen Nils föddes 1718 [under faderns frånvaro i Norge] men avled samma år.
Frågan om Nils G. var en erkänd son finner jag lite förbryllande. Gustaf Silfwerbrand tillstår vid Brunflo höstting 1684 hävdandet av barnets mor. Hade han inte gjort det är det tveksamt om vi skulle ha haft någon kunskap om denne son.
962
« skrivet: 2002-12-03, 22:17 »
En soldat Nils Silfwerbrand (1684-1719) vid Jämtlands regemente var u.ä. son till Gustaf Adolf.
963
« skrivet: 2002-10-04, 19:06 »
Christian Jägare var en kort tid på 1760-talet torpare i Kougsta, Häggenås. Hans mor Maria Persdotter finns också upptagen där (Häggenås DII:1 s. 88). En dotter Maria föddes 1757 i Västerteg, Umeå landsförsamling.
964
« skrivet: 2002-06-02, 21:03 »
Patent- och registreringsverket (PRV) har tidigare varit mycket restriktiv till att bevilja ansökningar om nya efternamn, där dessa har varit adliga eller haft adelsliknande karaktär. Trendbrottet kom 1989, då den högre instansen Patentbesvärsrätten (PBR), efter överklagande från den sökande, godkände namnet Silfverstjerna (PRV hade avslagit). Det fick prejudicerande följder och PRV har därefter tvingats ändra sin praxis.
För dem som söker en bov i sammanhanget är det alltså inte i första hand PRV man bör rikta sin upprördhet mot, utan PBR.
Riddarhuset har överklagat ett antal ärenden, men inte alla. PRV godkände 1994 namnet Leijoncrona vilket överklagades till PBR. När den avslog överklagandet gick Riddarhuset för första gången vidare till Regeringsrätten (RR) och fick där rätt 1996. Om denna dom har fått vidare konsekvenser känner jag inte till.
En viktig skillnad mellan dessa instanser är att Namnenheten vid PRV har språkvetenskaplig expertis knuten till sig. PBR och RR består enbart av jurister.
965
« skrivet: 2002-05-23, 05:21 »
Adelsnamn och efternamnsbyte behandlades på ett symposion om svenska efternamn i Uppsala 1994. Tre ännu läsvärda uppsatser på temat finns införda i Studia Anthroponymica Scandinavica - Tidskrift för nordisk personnamnsforskning årgång 1995. Uppsatserna är betitlade: 1) Adelsnamn och efternamnsbyte från juridisk synpunkt, 2) Adelsnamn och efternamnsbyte från Riddarhusets synpunkt och 3) Adelsnamn och efternamnsbyte från språkvetenskaplig synpunkt.
Orsakerna till denna typ av efternamnsbyte är så vitt jag vet inte undersökta. I en sociologisk studie bör det vara möjligt att hos vederbörande personer finna en eller flera gemensamma nämnare. Jag misstänker själv att variabler som yrkeskategori och social grupptillhörighet spelar en viss roll.
966
« skrivet: 2001-11-16, 19:10 »
Den första punkten ovan som Stefan citerar från Lars Eriksson är viktig. Tyvärr är min erfarenhet att det framförallt släktforskare själva som är syndarna här. Vad Lars Eriksson avser är att en ägare av en skrift, tror sig med lagligt stöd kunna hindra att den publiceras genom att hänvisa till sin äganderätt. Det är emellertid endast författaren, d.v.s. upphovspersonen eller dennes arvingar som har rätt att besluta om publicering (kopiering/spridning) eller inte. Att detta även gäller brev (handskrivna likväl som e-post) är uppenbart mindre känt. Skickar jag ett elektroniskt forskningsbrev till en kollega blir denne givetvis ägare av detsamma, men mottagaren har ingen rätt att utan mitt medgivande vidarebefordra (kopiera) innehållet till tredje person. Jag tror att väldigt många släktforskande kollegor i det avseendet är lagbrytare utan att veta om det. Att inte bli citerad när ens forskningsmödor av någon annan person läggs ut på nätet är inte uppmuntrande, men för mig är det lika illa när mina brev blir citerade av någon jag inte korresponderat med. Om upphovsrätt: http://www.csd.uu.se/datorhandboken/DHB/node271.html
967
« skrivet: 2001-10-12, 01:42 »
Tvillingbröderna Hugo Reinhold och Carl Wilhelm Rickman var båda bosatta i Falun. Att Carl Wilhelms son Hugo Reinhold skulle vara född 1775 i Falun finner jag tveksamt. Jag kan ju ha missat honom i vederbörande födelsebok, men om jag inte minns fel står i husförhörslängden att han föddes i Gustafs församling. Carl Wilhelms hustru Anna Grönvall dog i Falun 1787 16/4.
968
« skrivet: 2001-10-08, 17:32 »
Överstelöjtnanten Jacob Johan Rickman [skrev sig själv Rickmann, liksom äldste sonen] tjänstgjorde vid Hälsinge regemente innan han kom till Jämtland. Han uppges vara född i Livland 1688. Med sin hustru Christina Ogilvie hade han 11 barn. De fem äldsta föddes på bostället Se i Ovansjö sn, Gästrikland. De andra torde alla vara födda i Jämtland, även om endast tre av dessa återfinns i födelseböckerna. Av dem är åtminstone två notiser dessutom inte samtida.
Barnen var: Georg Patrik f.1713 1/1 d.1791 9/4 (J?rgen Patric enl födelsebok; kapten vid Jämtlands regemente [JR]), Jacob Johan f.1714 -/12 (officer vid Hälsinge regemente), Otto Fredrick f.1715 19/12 d.1762 9/5 (löjtnant vid Dalregementet), Johanna Sophia f.1716 -/12 d.1717, begravd 24/6, Anna Christina f.1718 21/3 d.1798 8/9 (gm kaptenen Magnus Berger), Hugo Reinhold f.1719 20/5 d.1784 1/5 (kapten vid Jämtlands regemente), Sofia Eleonora f.1720 20/11, Henrik Wilhelm f.1722 28/10 d.1802 (major vid JR), Carl Gustaf f.172(4) d.1747 16/1 (fänrik vid JR), Johanna Juliana f.1725 16/5 (gm Erik Gustaf Liljesköld) och Bengt Daniel f.1727 10/12 d.1796 23/3 (kapten vid Hälsinge regemente).
969
« skrivet: 2001-08-31, 22:38 »
Andrietta påträffas första gången år 1815 bland döpta i Jämtlands (befintliga) födelseböcker. Till en början är det endast ståndspersoner som nyttjar namnet, men 1843 ger en Ragundabonde en sin dotter namnet Andrietta Vilhelmina.
970
« skrivet: 2001-08-21, 20:31 »
Den paragraf som Elisabeth Thorsell hänvisar till gällde åtminstone ännu 1887. I den samma år utkomna Sveriges Rikes Lag står dessutom i Strafflagen, 18:e kapitlet (Om sedlighetsbrott) ? 2: Öfvar fader eller moder otukt med barns eller afkomlings maka, eller stjuffader eller stjufmoder med stjufbarn och dess afkomling; dömes till straffarbete från och med sex månader till och med fyra år...
971
« skrivet: 2001-06-02, 16:35 »
Skrivaren förefaller inte glömma sätta ut diakritiska tecken över u och y (jfr Sittuna och lysning). Drängens namn kan jag därför hellre tänka mig som Kort (dagens Kurt). Av samma skäl är det svårt att se första ortnamnet som slutande på -ryd. Kan det istället vara Ullaberg i Bettna som avses ?
Som Håkan påpekar skulle det behövas mer text för att lära sig den här prästens handstil. I synnerhet när det gäller förkortningarna, som brukar dyka upp när anteckningarna blivit rutin.
972
« skrivet: 2001-01-14, 08:51 »
Per Olov,
bakgrunden till smedsläkten Åbergs anknytning till Stugun och Ragunda är följande. Vid Ragunda ting i juni 1758 kärar knipsmedsdrängen Isak Olofsson Åberg vid Graninge bruk till Jon Jonsson i Stugubyn nr 4 angående del i hemmanet eller lösen därur. Han återkommer nästa ting och där framgår det att hans systrar Ingeborg och Märta Olofsdöttrar har till förmyndare Anders Flemström och Mats Ivarsson i Östergraninge. Det upplyses också att deras farfar var Olof Jonsson och att denne var bror till tidigare nämnde Jon Jonssons i Stugun farmor.
Året därpå instämmer Isak Åberg bonden Olof Johansson i Döviken [nr 1] angående hemmanet därstädes. Åbergs farmor uppges vara Brita Olofsdotter och hennes far var Olof Andersson [i Döviken].
Går man sedan tillbaka till 1742 års ting finner man kompletterande bitar. Där meddelas att hustru Brita Isaksdotter i Näset är änka efter dragonen Olof Åberg. Även att hon är 43 år och har fyra barn [ett av dessa barn synes alltså ha avlidit senast 1758].
Med hjälp av Stuguns kyrkböcker [eller A J Hanssons Stugubok] inser man snart att Olof Jonssons och hh Brita Olofsdotters i Stugun son Olof f.1705 15/1 var densamme som den avlidne dragonen Olof Åberg.
Olof Jonsson var en tid bonde i Stugubyn nr 4, blev därefter fjärdemanssoldat med namnet Åberg, flyttade sedan emellan Stugun och Ragunda innan han i början av 1730-talet [dombok] begav sig till Lits socken, där hans son Per var bonde. Hos honom avled Olof 1736/1737 (testamentspengar betalda det räkenskapsåret; alltså ej 1735). Hans änka levde till 1743.
973
« skrivet: 2000-12-13, 01:07 »
Om jag inte minns fel ska det i Släkt och hävd (1950-60 tal?) finnas kompletteringar till Elgenstierna beträffande Anders Blommenschöld [utdrag ur någon Hälsingesockens kyrkböcker]. Till Jämtland torde han ha kommit 1705 då han blev mönsterskrivare vid regementet där. Sedan länsman i Berg. Han var född ca 1665 och död 1732. Gift med Anna (Annika) Persdotter. Jag känner endast till tre barn. Hanna (gift 2 ggr, men sedan avflyttad till Norge), Anna f.ca 1704 (gift med Lars Jonsson i Vattviken) och Catharina f.1706 23/7 i Sundsjö.
974
« skrivet: 2000-03-05, 12:38 »
I Lits socken (Jämtland) avled en fältskärsgesäll Kiebbonius Bergsteen år 1703 (49 år gammal).
I grannförsamlingen Kyrkås föddes 1694 ett barn av hustru Britha Kiebbeßdotter. Vid ett annat barns födelse år 1700 benämns hon Brita Gibbesdotter. Om Kiebbe och Gibbe har gemensamt ursprung törs jag inte yttra mig om. Gibbe finns åtminstone belagt tidigare (se Sveriges Medeltida Personnamn).
975
« skrivet: 2000-03-05, 12:36 »
Uppgifterna om Brita Catharina Bozæa har Bygdén (Herdaminnet) hämtat från hennes nekrolog (Brunflo F:1 s. 22-23). Hon finns inte upptagen i någon födelsebok. Att hon någonsin burit sin mans namn Borin (se S.Simander ovan) kan jag inte hitta något belägg för. Vid sin död benämns hon Enke-Fru Capitainskan Brita Catharina Bozæa. Maken, kaptenen Anders Borin, uppges i sin nekrolog vara född 1688 30/11 av kronobefallningsmannen i Västergötland Sven Borin och hans hustru Margerata Jerling (Brunflo C:3 s. 158r).
Systern Justina Elisabet Bozæa var aldrig kyrkoherdinna i Sunne, eftersom hon avled 11 år innan maken tillträdde pastoratet.
Efter Frösö-tiden fortsatte Johan Adam Bozæus sina studier i Härnösand. Där skrevs han in i trivialskolans rektorsklass 1716 18/10 såsom Uplandus, æt(as) XIV, d.v.s. från Uppland och 14 år gammal. Läsåret efter har han epitetet Uplandia Upsal. 1718 övergår han till gymnasiet, i vars matrikel en senare hand om honom skrivit: Rei Nauticæ se addixit. 1720 är det dags för Uppsala universitet. I Modin/Söderbergs nationsmatrikel (Stockholm 1889) uppges att han var född i Stockholm och att han senare ägnade sig åt sjömansyrket.
976
« skrivet: 2000-01-13, 23:41 »
I dödboken står Herman Tideman som Majoren och Ridd: (Rödön C:4 s. 323).
Sannolikt fick han majorstiteln vid sitt avsked 1812 22/10 även om det inte framgår av generalmönsterrullan (vid dottern Ulrika Gustavas födelse 11/10 s.å. är titeln ryttmästare, men när dottern Emilia föds 1814 3/12 är det major). Epitetet riddare har här inget med adelskap att göra utan är en ordenstitel.
977
« skrivet: 2000-01-13, 23:40 »
Lavsjön and Övergård(en) can also bee found in the parish of Rödön, Jämtland.
978
« skrivet: 1999-12-12, 12:30 »
Ulla,
Classon/Klasson heter Claudii på latin.
Claudius (ej Cladius) är Clas/Klas i latiniserad form. Att Klockhovius skulle ha använt ett dopnamn som efternamn är inte sannolikt. Inte förrän jag ser det, kan jag tro det.
979
« skrivet: 1999-12-11, 21:14 »
Magnus,
I sin namnundersökning (Svenskt dopnamnsskick vid 1500-talets slut) skriver Ingwar Fredriksson att Rikolf, buret av tre personer, endast är känt från Jämtland. Det synes mig dock lite misstänkt att namnet endast förekommer i den svenska ockupationsmaktens räkenskaper (det gäller även belägget från 1611). I namnregistren till Jämtlands och Härjedalens diplomatarium finns ingen Rikolf, däremot Rikard. T.ex. Rikard j bærghom 1435 och Rikward i Rasthen 1512. Kan det vara så att jämtarnas uttal var orsaken till skriftformen Rikolf ? Det är i allafall min teori. -rt eller -rd kan ju i dialektalt språk uttalas som ett tjockt l (jfr gård-gål). I kyrkböckerna återfinns bl.a. Rechort (Frösö 1699), Reckord (Frösö 1715, 1719) och Regård (Lit 1719), vilka stavningssätt sannolikt låg närmare det dåtida uttalet än Rikard.
980
« skrivet: 1999-12-11, 17:19 »
Bygdén nämner i sitt Herdaminne en Petrus Claudii Klochovius vid Köpenhamns universitet som sannolik broder till Hans Klockhovius. Det är högst troligt, eftersom Litsprästen i en mantalslängd från 1645 skrivs Her Hans Claußòn. Att han skulle hetat Hans Claudius i förnamn har jag inte lyckats finna några belägg för. Sannolikt är det ett tryck- eller korrekturfel i herdaminnet eller också har Bygdén misstagit sig och skrivit fadersnamnet som ett förnamn. Tiondelängderna är oftast undertecknade i latiniserad form, Johannes Klockhovius, pastor Lithensis. Han torde ha gift sig 1638/39 emedan Her Hanns Claußenn Pastor i Liidtz Sogenn enligt samma års fogderäkenskaper bötar 12 daler för begangett Lòenn leije, med sin höstrue, förend dieris Egte Wiielleße Stoed.
981
« skrivet: 1999-10-12, 22:55 »
Eftersom det näranog kategoriskt hävdas att äkta makar förr inte övertog sina hustrurs namn måste jag invända. Vanligt var det förstås inte, men här är några exempel: Garmakaren Olof Bergman (1670-1754) hade bara döttrar, av vilka dottern Maria gifte sig med en Olof Jonsson. Denne övertog namnet Bergman. Sistnämnda pars dotter Märet Olofsdotter Bergman gifte sig 1779 med Olof Jonsson Sörmo, vilken vid sin död 1807 benämnes O J Bergman.
Bruksarbetaren Per Svensson Bur gifte sig 1780 med Sigrid Jonasdotter Flygare. Från 1781 (vid första barnets födelse) och framåt benämnes denne Per Svensson alltid med namnet Flygare.
Jöns Svensson Bur gifte sig 1784 med Sigrid Olofsdotter Åhsberg. Ännu när en dotter föddes 1786 heter han Bur, men fr.o.m. nästa barns födelse 1788 till sin död 1831, är hans namn Åhsberg. Samtliga dessa exempel är hämtade från Ljusnedal i Härjedalen. Någon säker förklaring till dessa namnbyten har jag inte, men deras förekomst kan alltså inte betvivlas.
982
« skrivet: 1999-07-04, 17:56 »
Den danske namnforskaren John Kousgård Sørensen skriver: Den nærmast explosive vækst i brugen af navnet Ida i årtierne omkring 1850 kan føres tilbage til et bestæmt værk, nemlig H.C. Andersens Den lille Idas Blomster (Studia anthroponymica scandinavica 1994 s. 75). Denna berättelse, som även kom ut i Sverige, har sannolikt även inspirerat svenska föräldrars val av dopnamn.
983
« skrivet: 1999-07-01, 00:51 »
Smeden Johan Narfs dotter Anna Maria föddes 1771 11/6 i Ljusnedal, Härjedalen.
984
« skrivet: 1999-04-29, 00:36 »
Husman var ursprungligen beteckning för en man, som bodde i hus eller gård hos en annan, men med eget hushåll (Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, band 7, min översättning från danskan). Den definitionen stämmer bra på t.ex. de gifta bondsöner som jag i påträffat i 1600-talets skattelängder över husmän. De kunde alltså benämnas husmän innan de övertog fädernegården. Att även födorådstagare med eget hushåll kallas husman är vanligt i kyrkböckerna. Till skillnad från husmannen kunde torparen äga både hus och jord. Dessutom bodde torparen så vitt jag vet aldrig på bondens gård, utan vanligen på hemmanets utjord.
985
« skrivet: 1999-04-17, 17:48 »
Jag skulle anta att namnet Hercules är ett förkortat patronymikon. Julius bör sannolikt ha haft någon relation till länsmannen Sven Herkules(son) Wikman (1655-1743) i Oviken, Jämtland. Denne hade bland sina barn sönerna Herkules, Julius, Crispinius och Ægidius.
986
« skrivet: 1999-03-30, 10:32 »
I Hammerdal, Jämtland föddes 23/7 1799 Gabriel, son till smeds- och glashandlaren Johans Faltins styvdotter Albertina (20 år gammal) från Österåsen och Häggenås sn. Emottar gärna uppgifter om denne Gabriel.
987
« skrivet: 1999-03-28, 20:34 »
I debatten om modernisering (normering) av namn tycker jag man måste hålla isär dess olika aspekter. Dels gäller det en normering för bättre sökbarhet av datoriserade namn. Dels vilka personnamn som är mest adekvata att använda vid en framställning i skrift eller på annat sätt. Att denna åtskillnad inte görs kanske beror på att de som debatterar använder sig av samma program för både både registrering och framställning. Varför bör då namn moderniseras eller normeras ? Ett av de viktigaste motiven som framförs är att det är nödvändigt vid dataregistrering. Skulle vi inte stava alla Per på ett entydigt sätt blir det svårt att hitta igen dem. Det är nu en sanning med modifikation. Det är bara att titta i en telefonkatalog så kan vi t.ex. se att namn som uttalas lika, men med olika stavning (exempelvis Dahlin/Dalin), ändå är sorterade tillsammans. Vad jag förstår ligger här normeringen i programmet. Att man även kan söka oberoende av stavning, finns exempel på vid Östersunds landsarkiv. I deras datoriserade bouppteckningsregister kommer du rätt oavsett om du söker på Pähr, Pehr eller Per. Principiellt bör ju dataprogram anpassas till deras användare, inte tvärtom.
När det gäller att presentera våra anors namn kan det vara rimligt att använda de mest frekventa namnformerna, om man nu har ett behov av att standardisera dem. Frågan är hur nödvändigt det är. Som jag varit inne på ovan behöver inte stavningen i utskrifter vara lika med den normerade sorteringsformen. Jag vet att många släktforskare av olika anledningar vill behålla gammalstavning och varför skulle inte de som önskar det, kunna göra så. Det händer att jag själv, beroende på källan, ogenerat använder olika stavningar för en och samma persons namn.
988
« skrivet: 1999-03-14, 21:25 »
Olof: Elsa Jägare föddes 29/6 1763 i Häggenås, Jämtland av Christian Jägare och hh Maria Christensdotter. Så ett samband med din Kristina finns säkert. Christian Jägare kan tidigare påträffas i Umeå landsförsamling.
989
« skrivet: 1999-03-13, 23:39 »
Det finns de som ser forskningen inom släktforskarrörelsen som ett enda gemensamt projekt, där vi ständigt fyller på kunskapsmassan och generöst delar med oss till våra kollegor. Man tycks stå på samma plattform besjälade av samma idealitet utan hänsyn till arbetsinsats och kostnader. För en del är det därför också följdriktigt att dela med sig av forskningsresultat man får av andra. Generositeten är tyvärr inte alltid ömsesidig. Att få plats med det lilla utrymme som en uppgiftslämnares namn kräver, förefaller många gånger svårt (erhållen information var kanhända för omfattande). Även om situationen förbättrats gäller det i synnerhet nätets genealogiska hemsidor. Förutom denna etiska aspekt är det förstås också oacceptabelt i forskningshänseende att utelämna källorna. De flesta forskare vill ha kontroll över sitt material. Han/hon kan välja allt mellan att släppa det fritt på internet eller att låta det ligga i skrivbordslådan. Detta val är tillhör emellertid alltid den som utfört forskningen, ingen annan. Jag kan alltså inte använda mottagen forskning och delge den för en tredje person (avser även Internet), såvida det inte från början var uttalat eller införstått. Vill vi bibehålla generositeten bland släktforskare måste vi visa respekt för våra uppgiftslämnande kollegor, annars är risken stor att fler väljer att sitta på sitt material.
990
« skrivet: 1999-03-13, 09:00 »
I namnsammanhang hör bindestrecket ihop med dubbelnamnen. Även om man har fler dopnamn är det endast två av dessa som kombineras inom svensk tradition. Någon Björn-Ture-Sven som Hasse Alfredson skämtar om i en show, lär alltså näppeligen kunna påträffas. Dubbelnamnen karaktäriseras av ett annat uttal än när namnen står för sig själva. T.ex. i stället för Kárl Ótto får vi Karl-Ótto. Detta annorlunda uttal fanns förstås redan innan man började använda bindestreck i skrift. Roland Otterbjörk hävdar att det är i slutet av 1800-talet som denna stavning börjar uppträda, men den blir allmän först en bit in på 1900-talet. Varför tillkom då denna förbindelselänk? Jag tror helt enkelt att det var en markering som informerade både om uttalet och samtidigt upplyste om att namnbäraren använde sig av båda namnen. För egen del har jag aldrig erfarit denna stavning i några primärkällor före 1900-talet. Att Anna Johnson har belägg från tidigt 1800-tal låter därför så pass intressant att jag gärna tar del av närmare källhänvisningar.
991
« skrivet: 1999-02-23, 21:57 »
Anton Gilliam f.1701 d.1760
Fältskärsgesäll vid Jämtlands regemente 1721-1760 och bosatt i Åberg, Alsens socken. Enligt nekrolog född 1701 vid Gimo bruk med ovan angivna föräldrar. Fadern uppges som mästersmältare, senare arrendator på Seglinge herrgård i Roslagen. Antons tjänstgöring talar emot att han skulle vara född 1708.
Gift 1733 i Alsen med Margareta Bergqvist f.1710 d.1766
Barn:
Johan Hindrick f.1733 21/11, kyrkoherde i Ramsele.
Petrus f.1738 7/5 d.1740 28/7
Petrus f.1741 2/3, lantmätare i Mo (Hälsingland).
Andreas f.1744 12/7, kyrkoherde i Burträsk.
Anton f.1747 20/6, garvare i Umeå.
Anna Maria f.1750 1/12, gift med Jon Månsson i Trusta, Rödön.
992
« skrivet: 1999-02-20, 12:30 »
Med anledning av sista inlägget (Mattias Andersson) kan det vara på sin plats med en definition av begreppet patronymikon (fadersnamn). Primärt talar det om vem man är son/dotter till. Det betyder att en mansperson som har ett efternamn som slutar med -son, t.ex. Andersson, per definition endast är ett patronymikon om fadern hette Anders. Den kvinna, som i exemplet ovan, säges vara född Jansson bär alltså inget patronymikon. Lika lite hennes barns med efternamn Karlsson. Även om de flesta forskare intellektuellt har lärt sig och förstått skillnaden, färgar senare tids referensramar av sig i släktframställningar. Ett vanligt misstag är att en person namnges med enbart sitt patronymikon. Det kan ibland stå .. bonden Jonsson .... För hans samtid skulle det vara helt obegripligt eftersom ett patronymikon aldrig kunde stå självständigt. Det blir tydligare om man ser till det andra könet. Ett uttryck som Pigan Persdotter skulle inte säga någonting om vem det är fråga om annat än en Pers dotter, okänd till namnet.
Ibland kan man se att syskon av samma kön benämnas t.ex. Johan och Nils Torstensson, som vore fadersnamnet ett släktnamn av sentida typ. När det är fråga om patronymikon ska det rätteligen heta Johan och Nils Torstenssöner.
För en islänning är detta fortfarande vardag. Där kan man alltså inte tilltalas enbart med sitt efternamn. President Vigdis är möjligt att säga, däremot inte President Finnbogadottir.
993
« skrivet: 1999-02-14, 00:13 »
Tyvvärr förekommer det en del feltolkningar av dem som excerperat folkräkningen. I det här fallet ska det stå Sönne. I befintliga födelseböcker för Härjedalen påträffas namnet först som Sÿn(n)eff (1638-1639). Nästa gång inte förrän 1813 och då som Sönne. Om jag inte minns fel är det också den stavning som förekommer i Ytterhogdal
994
« skrivet: 1999-02-12, 23:46 »
Brobergs/Linds son Johan anges avliden 1746 19/2 i Tunhems socken (vid Vänersborg) efter ett intyg uppvisat vid tinget. Abraham B. uppges enligt samma källa vara soldat nr 30 vid kapten von Baltzars kompani vid ovannämnda regemente. En dotter ska ha också ha dött i Solberga sn (Bohus) 1745, fem månader gammal. Troligen reste paret sällskap med en Jens Asmundsson Hejerman och hustru. För mer information se Hede (Härjedalen) urtima ting 1748 7/7 (Hede tgl AI:1, mikrokort S10853)
995
« skrivet: 1999-02-12, 17:21 »
Resande ? Arrestanten Abraham Broberg från Norge och konan Karin Clasdotter får en son Olof f.1749 29/1 i Frösö, Jämtland. Båda dessa (mässingsarbetare) tilltalades för hor och landsstrykande vid tinget året innan. Abraham Johansson Lind/Broberg, uppger sig vara född ca 1718 i Skesmo socken i Norge. Gift med Annika Persdotter, som avlidit i Dalsland 1743. Karin Clasdotter Hasselqvist uppger sig vara född ca 1713 i Söderhamn. Gift med norrmannen Ernst Andersson Bottn/Malm. Abraham och Karin synes ha uppehållit sig i Göteborg, Dalsland och Värmland och sedan begett sig vidare norrut (fler detaljer finns i protokollet). Ytterligare uppgifter om senare öden emottages tacksamt.
996
« skrivet: 1999-02-12, 17:17 »
Vandrande hästskäraren Anders Bergström och Maria Persdotter, 27 år gammal, får dottern Maria f.1792 11/4 i Rödön, Jämtland. Har någon ytterligare upplysningar om denna familj ?
997
« skrivet: 1999-02-10, 05:18 »
Samtliga Apollonia i Ås är bonddöttrar. Det är möjligt att de alla har gemensamma anor, men vid en hastig översyn ser man två skilda släkter. Majoriteten är relaterade till byn Dille utom Apollonia f.1746 (här är stavningen av namnet ej samtida utan en förbättring från 1800-tal) och A. f.1848. Den sistnämnda är barnbarnsbarn till föregående och var yngsta barnet i en kull på åtta. Jag förbisåg tidigare en Brita Apollonia f.1812, äldst bland sina syskon och uppkallad efter både sin mormor (Brita) och farmor (Apollonia f.1746)
998
« skrivet: 1999-02-09, 20:02 »
I Ås sn (Jämtland), vars födelsebok börjar 1726, finns följande införda: Ablun f.1733, Apollonia f.1746, Ablonia f.1780, Apollonia f.1786, Apollonia f.1819 och Apollonia f.1848. En namngivningstradition utan avbrott med andra ord.
999
« skrivet: 1999-02-08, 23:08 »
Visst finns stavningar av Gölin med -r. T.ex. Görle f.1725 i Rödön och Görli f.1739 i Sunne, båda församlingar i Jämtland. Sannolikt markerar de ett uttal med tjockt -l. Namnets stavning och ljudutveckling finns omskrivet i en uppsats Gölin av Lena Peterson i årgång 1992 av Studia Anthroponymica Scandinavica. Framställningen är emellertid något mindre populär.
1000
« skrivet: 1999-02-07, 03:35 »
Swen: I en uppsats om Dalarnas gårdsnamn skriver namnforskaren Harry Ståhl: »Gårdsnamn» är inget entydigt begrepp. Dels användes det i ofta i samma betydelse som det i facklitteraturen vanliga gårdnamn, d.v.s. namn på enstaka gård, dels också i betydelsen framförställd bestämning, som anger från vilken gård vederbörande är, t.ex. Backa Erik Eriksson, Baggbo Elis Johansson. Det är i denna senare, dalska, betydelse jag nedan använder ordet gårdsnamn, detta i brist på annan, mera tillfredsställande term för begreppet. (Sjungar Jonas och Kronsgårds Per av densamme i Ortnamnssällskapets i Uppsala årskrift 1956 s. s. 17ff). Jag vill påpeka att det är endast i facksammanhang jag har påträffat denna begreppsåtskillnad.
|
Visa inlägg
Cookie policy