Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Karl Göran Eriksson
2001
« skrivet: 2007-01-30, 19:58 »
Jäpp. Hon dog hos mågen Jon Jönsson i Brynje.
2002
« skrivet: 2007-01-21, 17:52 »
Rättelse:
Födelseuppgiften i Hackås C:4 återfinns på uppslag 79.
2003
« skrivet: 2007-01-21, 17:49 »
I båda primärkällorna står Oskars far som Olof August Pettersson, arbetare från Arvika i Värmland (Sunne C:4 uppslag 56 och Hackås C:4 uppslag 56). Ävenså i SCBs utdrag för Gillhov. Dopförrättare var kontraktsprosten Ernst Arbman, så det är naturligtvis Sunne i Jämtland det är fråga om.
Olof August förefaller inte finnas med i folkräkningarna (1880, 1890, 1900). Han tycks vara besvärlig att komma åt, men är han begravd i Gillhov bör han finnas med i död/begravningsboken. Där torde då också finnas uppgifter om hans födelsetid.
2004
« skrivet: 2007-01-20, 14:37 »
Bondsonen Grels Persson (1688-1769) från By nr 1, blev 1715 gift med bondänkan Kerstin Larsdotter i Kölsillre nr 3 och övertog hemmanet. Med henne fick han sju barn. 1750 överlät han gården till styvmågen Olof Andersson och flyttade till Brunflo socken i Jämtland. I hfl. där uppges han vara landbonde i Vamsta, men i mantalslängden är det sonen Lars som är inskriven. Familjen bodde där endast ett år och flyttade sedan till Brynje, Kyrkås. Där blev paret i två år innan de återvände till Haverö.
Av barnen stannade åtminstone två kvar i Jämtland. Märet (född 1718) gifte sig med dragonen Olof Lundahl. De fick två barn i Brunflo och ytterligare ett i Haverö innan de bosatte sig i Hälsingland. Märets syster Kerstin (född 1727) gifte sig med Lundahls bror Anders Olofsson i Singsjön, Brunflo och dog där 1772.
Hustru Kerstin Larsdotter, född 1684, var från Magdbyn nr 2, Borgsjö socken och avled 1766 hos mågen i Färila.
2005
« skrivet: 2007-01-09, 17:20 »
Arne Elfqvist
Jon Pålsson (1752-1822) i Kolsätt var ogift. Benämns gamla drengen i sin dödsnotis (Älvros C:2 s. 97).
Jon Pålssons i Remmen hustrur omtalas bägge i hans nekrolog (Älvros C:2 s. 113). Där står heller inget närmare födelsedatum än februari 1747, så jag blir lite brydd över ditt 13/2.
2006
« skrivet: 2007-01-08, 18:26 »
Uppgiften ovan om Jon Olofssons i Kyrkbyn son Jon, är hämtad ur landskontorets arkiv. Informationen därifrån kan aldrig tas för given eftersom man t.ex. inte skiljer på egna barn och styvbarn. Jon O:s hustru hette Brita Persdotter och hon var tidigare gift med en Jon Jonsson (död 1789). Den sistnämnde var alltså far till Jon Jonsson (1785-1857).
Arne Elfqvist, oftast väldigt vederhäftig, tycks här ha tryckt lite fel på tangenterna. Dels har dödsdatum för Jon Pålssons i Remmen fått siffrorna omkastade - han avled 1824. Dels var hans hustru - död 1794 - Gunilla Persdotter från Rismyr. Sigrid Svensdotter, med vilken han gifte sig 1796, var senare hustrun.
2007
« skrivet: 2006-12-12, 17:32 »
Nja, födelsedatumet du nämner finns i Tuna hfl. Anledningen till min fråga är att det finns en namne född just den dagen i Brunflo, Jämtland. Dock har jag inte funnit något övrigt som indirekt eller direkt kan knyta denna Brita till Olof Abrahamsson och Tuna.
Diskussioner om utgivna CD-skivor förekommer här på forumet, men ingen om Medelpadsditon. En mer ingående redovisning från vederbörande över innehållet av densamma skulle jag gärna se.
2008
« skrivet: 2006-12-12, 17:22 »
Gunnar Stein
Bröderna föddes i Delsbo. Jag vill minnas att fadern Bardo Asp var av norskt ursprung.
Bardo fanns i Härjedalen redan på 1500-talet.
2009
« skrivet: 2006-12-11, 06:52 »
Enligt Medelpadsregistret var Olof Abrahamssons (1770-) i Allsta hustru Brita Johansdotter från Sörfors i Attmar och född 1773. Vet någon var den uppgiften kommer ifrån ?
Paret gifte sig 1797, men var ?
2010
« skrivet: 2006-12-02, 01:48 »
den 23 November begrofz Jöns Mickelson i N?gården som war födder i Krokom och Vgård När Man skref Åhr 1622. warit hemma hoo? föräldrarna i 27 Åhr tient wid Kopparberget i 3 Åhr gift med Anna Olofzdotter å N?gården i 31 Åhr Aflat Med henne 7 st?cken barn 4 sönner och 3 döttrar warit Enckling i 1? Åhr åter gift medh Kirstin Olofzdotter ifrån Ragund och for? Sochn med henne lefwat i semia och kierlek 17? Åhr hafwer Altså lefvat gudeligen och well i 80 Åhr. (Aspås C:1 uppslag 35 - höger sida)
En helt konsekvent tolkning är det inte. Gränsen mellan stora och små bokstäver är inte alltid lätt att dra. Se t.ex. att det inte är någon avgörande skillnad på originaltextens k i Krokom och skref.
2011
« skrivet: 2006-11-28, 05:44 »
De av Sven Halvarssons förfäder som platsar här, d.v.s. kom från Haverö, var hans mff Lars Larsson, född 1695 i Ön och hans mmfm Helena Mickelsdotter, född 1675 i Vassnäs.
2012
« skrivet: 2006-11-27, 00:41 »
Ingrid föddes i Överhogdal innan föräldrarna flyttade till Haverö.
2013
« skrivet: 2006-11-26, 01:11 »
Bonde i Turingen nr 3 (Överturingen) var en Halluord Ped:r??n som är upptagen i 1600-1601 års tiondelängd. Enligt räfsteprotokollen med jämtarna från 1613 hade Halvar svurit trohetsed till svenskarna och hans odelsjord blev därför indragen till kungen och kronan. Han brukar hemmanet ännu 1628-29 (tiondelängd), men 1635 finns här Jon Halvarsson som möjligen kan vara en son. Jon står ännu 1654 i tiondelängden, men uppges ha blivit utkommenderad som soldat 1655. Det kan förklara varför jordeboksnamnet för detta hemman 1663-1702 är Jon Jönsson. Sannolikt har den sistnämnde varit landbonde här en kortare tid.
Jon Halvarsson var enligt 1645 års mantalslängd gift med Jnger Chrestophers d: (död efter 1670). Med henne hade han minst två barn: Christoffer och Ingeborg.
Ingeborg gift till Rätan och Christoffer bonde på farsgården, men död redan 1675. Christoffers änka Lisbet Jonsdotter hade svårigheter att hävda hemmanet under krigsåren i slutet av 1670-talet. Hustru Lisbet var möjligen från Oviken eftersom hennes barns förmyndare var därifrån. Hon blev omgift 1678-79 med Christoffer Olofsson, som sedan innehade gården tills hans företrädares dotter Gölin blev gift med Anders Olofsson från Kölsillre. Christoffer O. flyttade därefter till Berg och sedan till Oviken, där han avled 1732.
Bonden och nämndemannen Anders Olofsson (död 1691) och Gölin hade tre barn: Olof f.1685 (utflyttad till Bergs socken; han är upptagen i dopboken, men förbisedd i Medelpadsregistret), Lisbet f.1687 (gift till Kölsillre) och Christoffer f.1689 (dragon med namnet Wallberg och död 1719 på fjället).
Efter Anders' död gifte Gölin om sig med Olof Olofsson.
2014
« skrivet: 2006-11-25, 17:50 »
Hypotetiskt skulle Petter Kjempe kunna vara identisk med den Petrus som föddes 1776 2/1 i Hammerdal av Christina Kiempe. Denne son finns upptagen i Hammerdal AI:3 sid. 84v (GID 2174.13.17600). Däremot inte hos modern och hennes make Erik Jonsson i Västerottsjön (Föllinge AI:2 sid. 11 [GID 114.18.80100]), fast han borde vara i väldigt unga år. Det tyder på att han antingen då redan avlidit eller också omhändertagits av andra. Jag har ännu inte funnit indicier eller bevis för endera.
Per Källgrens vistelseort 1890 finner man här.
2015
« skrivet: 2006-11-24, 20:42 »
Kjell Als?n
Anders Andersson i Överbyn avled 1698 och hans änka Sigrid Eriksdotter 1704.
Några födelseuppgifter för deras barn existerar inte. Sonen Anders Andersson finns i skattelängderna t.o.m. 1704, men omnämns 1709 som boende i Trondheim.
Ismael (Tobiasson) Tax, född i Norge av tyska föräldrar enligt mönsterrulla, flyttade till Trondheim tidigast 1699 och senast 1709. Av hans barn finns endast fyra upptagna i födelseboken. Om det som föddes 1698 var det yngsta, torde väl hustru Marit vara född någon gång på 1650-talet.
Anna Ismaelsdotter blev gift med bonden Måns Olofsson i Sörviken, Brunflo. Med honom hade hon åtminstone fem barn, av vilka två fick efterkommande.
Jag tar gärna emot ytterligare uppgifter om Ismael Tax och familj. Blir det för vidlyftigt här, går det bra att mejla mig.
2016
« skrivet: 2006-11-24, 18:02 »
Är det den Marit (Märet) Andersdotter som sedermera var bosatt i Trondheim ?
2017
« skrivet: 2006-11-23, 06:37 »
Dottern Julia Fredrika (1879-1957) hade Anders med pigan Juliana Jonsdotter (1850-1879). Sedan gift med Katarina Andersdotter (1848-1888), med vilken han hade tre barn; dock bara dottern Ida Katarina (1887-) överlevde barnaåren.
Brita Persdotters äldsta barn, Anna Betty Magnina (Magnusson) (1887-1969), kan knappast ha varit dotter till Anders F. Hennes efternamn - hon var ogift - ger inget stöd för den uppfattningen.
2018
« skrivet: 2006-11-23, 06:37 »
Visst finns Ottsjön och Västerottsjön med i deras skriftserie. Den utgavs 1988. Tyvärr lämnar volymens personregister mycket att önska.
Vill man veta vad som utgivits beträffande Jämtland kan man med fördel leta här. Biblioteket i Östersund har ibland bättre täckning av Jemtlandica än universitetsbiblioteken och det går naturligtvis utmärkt att låna interurbant därifrån.
2019
« skrivet: 2006-11-21, 23:03 »
Föllinge hembygdsförening har i sin skriftserie gett ut ett häfte om Skärvången och Stångviken (Östersund 1979). Där finns de flesta Skärvångsbor upptagna.
2020
« skrivet: 2006-11-21, 23:03 »
Adresseringen för Olof Hansson kan inte vara riktig; kanske fick han slentrianmässigt och slarvigt samma som måg och dotter. I Rätan föds 1814 resp. 1816, två personer med namnet Olof Hansson. Bägge finns upptagna i Digerberget på 1830-talet. För den yngre ses jämna anteckningar om nattvard åren 1832-1836. För den äldre finns inga noteringar om nattvard mellan 1832 30/9 och 1836 23/10.
Den yngre Olof Hansson bosätter sig redan på 1840-talet i Hackås - den äldre i Nästeln där han dör 1889.
Hypotetiskt borde väl den sistnämde ligga närmast till som far till Sofia. Skulle han därtill kunna påträffas i Haverö AI:11-12 kanske man kan börja dra åt snaran och fånga i honom.
2021
« skrivet: 2006-11-21, 23:01 »
Av 1613 års räfsteprotokoll framgår att Jon Olofssons i Västbacken svärfar var en Anders, som ägde ett pantgods i Mällbyn. Jon levde ännu 1641, men var död 1645. 1640 18/7 upplät han halva gården i Västbacken till sonen Anders och andra halvan året därpå den 26/10 till sonen Olof. Båda dessa bröder avled 1674.
En av de kompletterande källorna som använts till födelseregistret är en mantalslängd från 1645, som upptar namnen på alla skattepliktiga i Jämtland. Det exemplar av längden man på ÖLA använt sig av är en handskriven och bristfällig kopia, utförd av en privatperson på 1920-talet. Kompletteringar gjorda med hjälp av den för uppgifter före 1645, kan självklart ifrågasättas. T.ex. för ovannämnda Karen från Backen, döpt 1643 5/2. Fadern omnämns endast som Olluff i originalet. Även om man utgår ifrån att det är Olof Jonsson det är fråga om, kan han vid den tiden ha varit gift med någon annan än Kerstin Eriksdotter.
För t.ex. Svegs pastorat, där man använt sig icke samtida källor, känner jag till exempel på barn som fått sin styvmor angiven som moder i Ministerialregistret.
I mantalet 1645 (fotokopia) ser jag att det finns en Gunild Anders d: bland husfolket i Västbacken. Med tanke på fadersnamnet kan det ju potentiellt vara brödernas moder eller någon annan släkting.
2022
« skrivet: 2006-11-19, 08:05 »
Rätanforskaren Axel Grinde (1897-1994) utgav 1985 en volym benämnd: Folket i lillstugan. Rätan. Det är huvudsakligen en samling avskrifter av överenskommelser vid hemmans- eller torpöverlåtelser ur domböckerna.
Turingeborna fick visserligen redan på 1600-talet kyrklig hemortsrätt i Haverö, men rättsligt hörde de till Rätans socken ända till slutet av 1800-talet. Därför är även de representerade i Grindes bok.
Från 1719 (a.a. sid. 333) finns en handling där Olof Jonsson1 i Turingen kommer överens med sin hustrus Kerstin Nilsdotters syskon, bröderna Jöns och Isak Nilssöner samt ogifta systern Anna Nilsdotter, om deras framlidne fader Nils Perssons hemman ibm om 1 tunnlands skatte- och ? tunnlands kronojord.
Att nämnda Kerstin Nilsdotter var dotter till Nils Persson stöds också av Medelpadsregistret. Men något lurt är det trots allt. Dels var Nils Persson bonde i Överturingen, men den föregivne mågen och hemmansövertagaren Olof Jönsson var ju bosatt i Ytterturingen. Dels finns ju alla Kerstins ovan nämnda syskon i födelseboken, inte som barn till Nils Persson, men väl till Nils Jönsson i Ytterturingen !
Vari ligger problemets lösning ?
Ja, ett seglivat misstag är att förenämnda Kerstin, född 1683, ansetts vara upptagen i födelseboken som dotter till Nils Persson. Så är dock inte fallet. Dopnotisen ifråga lyder: [1683] d: 25 Trin:s Söndag, Niel? Vne?ons dotter Chierstin i Öhn (Haverö C:1 sid. 8). Prästen har en egenhet. Hans skriver oftast vokalljudet u med ett v, som i sin versala form blivit mycket snarlikt ett P. Därför har en del godtagit tolkningen Nils Persson2 och samtidigt bortsett från att ortnamnet inte stämmer.
Om nu vår Kerstin inte finns upptagen i födelseboken, vem var hon då dotter till ? Som hand i handske skulle Nils Jönsson passa, men det står ju uttryckligen Nils Persson i 1719 års dombok.
Nils Jönssons änka Karin Isaksdotter avled 1697 och arvskifte hölls. Jon Jönsson i Turingen blev på tinget 1697 förordnad som målsman för Karins [och Nils Jönssons] barn. Våren 1706 tilltalas dock samme Jon Jönsson som tillförordnad målsman för Nils Perssons barn, men på hösttinget samma år uppges att Jon J. haft Nils Jönssons barns arv om händer. Då uppges också att Nils Jönssons måg är Olof Jönsson.
Uppenbart är att det slarvats med uppgifterna i domböckerna och felen traderats vidare. Orsaken torde vara att både Nils Persson i Turingen och Nils Jönsson ibm dog samma år, 1696. De omtalade barnen blev ju också moderlösa året efter.
Enligt skattelängderna tillträdde aldrig Nils Jönsson formellt hemmanet efter svärfadern Isak Persson. Från 1697 är Olof Månsson landbonde här och han tog även hand om de föräldralösa barnen. 1707 blev Olof Jönsson skriven för gården.
Isak Persson (1625-1703) var sannolikt gift till Turingen. I domboken uppges han vara bror till Olof Persson i Vassnäs.
Sammanfattningsvis ser släkten i Turingen nr 6 (Ytterturingen) ut så här:
Isak Persson (1625-1703), sannolikt från Vassnäs, gm Brita Persdotter (1626-1696) dottern Karin Isaksdotter (1656-1697) gm Nils Jönsson (?-1696) dottern Kerstin Nilsdotter (1683-1759) gm Olof Jönsson (1676-1749)
1) Jag läser Olof Jönsson vid kontroll av dombok (Jämtlands domsagas häradsrätt AI:30 s. 73r). 2) Exakt samma feltolkning har gjorts av Maria Hansdotters vigselnotis 1697 (Haverö C1 sid. 41), vilken i CD-registret uppges vara Nils Perssons styvdotter. Men hon var alltså Nils Unessons i Ön styvdotter !
2023
« skrivet: 2006-11-15, 20:54 »
Nu är det väl snart ett par decennier sedan jag förmedlade uppgifter om utflyttade Borgsjöbor, bosatta bl.a. i Brunflo. Jag har knappast kvar all korrespondens från den tiden eftersom filer försvinner eller blir oläsliga p.g.a. gammalt format. Jag har säkert bytt dator 8-9 ggr sedan dess.
Hur det var med den förstnämnda kvinnan kan jag inte erinra mig, men Brita Jonsdotter kommer jag ihåg. Hon finns också i Medelpadsregistret, men inga föräldrar är omnämnda där. Namnet Jon Bertilsson känner jag inte igen och efter kontroll i dödboken står där rätteligen: Jon Gulik?on. Nu kan man inte alltid lita på uppgifter i nekrologer som rör tid långt tillbaka. Så vitt jag vet hette Jon Gullikssons hustru Lisbeta Eriksdotter; alltså inte Andersdotter.
I nekrologen står även att Brita J. först tjänat hos sin svåger Mats Grelsson i Solberg. Han var gift med Ingrid Jonsdotter, som även hon finns i registret. Varför dessa systrar inte kopplats samman med sina föräldrar har jag ingen förklaring till. Att jag skulle ha underlåtit omnämna dem i min korrespondens kan jag inte finna någon anledning till.
2024
« skrivet: 2006-11-11, 02:23 »
Tillägg:
Om Engelbrekt (Engelbert) Norman d.y. finns uppgifter på nätet att han skulle vara född 1796 21/12 i Stöde, utflyttad till Torp och död 1841 3/2 (länk)
Uppgifterna kan dock inte verifieras i Stöde eller Torps kyrkböcker.
2025
« skrivet: 2006-11-11, 02:02 »
Engelbert Norman:
Dottern Anna Stina född 1782 16/3 i Hammerdal - död ogift 1861 5/6 i Tuna, Medelpad.
Sonen Zakarias född i Södra Ångermanland enligt nekrolog. Jag har inte gett mig i kast med den uppgiften, men är den riktig torde det väl högst ta någon timme att kontrollera riktigheten om man har tillgång till Genline.
Sonen Henrik Norman. Tittar man på uppslagets högra sida i dödboken står där att han är född i Voxna. Uppgiften är dock oriktig. När föräldrarna inflyttar till Hassela uppges att de kom från Voxna, men efter en snabb kontroll kan jag inte påträffa några barn i födelseboken för sistnämnda församling.
Sonen Ingebreckt född 1789 i Gastsjö, Hällesjö sn (dock döpt i grannsocknen Revsund 25/1) enligt Revsund C:2 s. 85r.
Sonen Gustaf född 1790 6/3 i Håsjö sn (C:2 s. 70v-71r).
Sonen Anders född 1792 16/3 i Myssjö sn (C:1 s. 99).
2026
« skrivet: 2006-11-10, 23:43 »
På Bergs ting 1706 kärar dragonen Anders Thurman, 24 år gammal, på sina och syskons vägnar till Lars Mickelsson i Turingen angående deras mödernehemman därstädes, vilket Lars tillhandlat sig under deras omyndiga år. Thurmans mostrar uppges vara Ingeborg och Gertrud Andersdöttrar. Det framgår också att det är fråga om Överturingen om 1? tunnland och dragonhåll nr 122 vid Bergs kompani, d.v.s. Turingen nr 4. Thurman, sedan benämnd Anders Nilsson, återvann rätten till hemmananet. Efter en tid överläts gården till Anders Nilssons svåger Olof Persson.
En jämförande granskning med Medelpadsregistret klargör en del felaktigheter där.
Anders Nilsson ovan, sedermera kyrkvaktare, uppges där vara son till en Nils Andersson i Turingen. Någon sådan person finns inte omnämnd i källorna, utan avser rätteligen Nils Pedersson. Nils P. uppges i Medelpadsregistret vara gift med Brita Olofsdotter (1650-1722), men hustru Britas fadersnamn framgår vare sig vid barnens dopnotiser eller hennes egen dödsnotis. Olofsdotter torde därför vara hugget ur luften. Hon hette, som alltså indirekt framgår av domboken, Brita Andersdotter.
Återgår vi till Anders Nilsson, gift med Karin Sjulsdotter, är hans barn anmärkningsvärt anonyma i registret. Av deras sju barn är en förbisedd - Brita (1713-1785) som blev gift med Göran Friberg (Anders Perssons i Ytterturingen dotter med samma namn och född samma år blev gift till Ytterhogdal - alltså inte med Friberg). Sonen Sjul (1721-1762), gift och bosatt i Ljusdal samt sonen Olof (1724-1776), bonde i Kölsillre.
2027
« skrivet: 2006-11-09, 22:35 »
Engelbert Normans ålder enligt dödboken var 85 år, 7 månader och 12 dagar. Uppges däremot i hfl. (t.ex. Hassela AI:2 s. 86) född i juni (eller januari) 1748. Hustru Maria anges i sin nekrolog född i februari 1753 i Voxna av kolaren Zakris Zakrisson och Christina Gustafsdotter. Hennes fars namn torde dock snarare vara Zakris Matsson, vilken med sin hustru Stina Gustafsdotter är noterade för barn i Voxna C:1. I nämnda nekrolog uppges parets barn vara 12 till antalet, där Albertina bör vara det yngsta. Av dessa barn var sex födda i Jämtland och deras äldste (?) son Johan var född 1778 där i Rödöns socken.
2028
« skrivet: 2006-10-30, 01:07 »
För fortsatta anor, se Staffan Lindqvists Familjer i Ragunda - en sockengenalogi (Bräcke 1998), ss. 120 och 112.
2029
« skrivet: 2006-10-29, 20:14 »
Märta var dotter till bonden Jon Olofsson och hh Ingrid Eriksdotter i Kånkback, Ragunda.
Märta och hennes make gifter sig 1805 i Ragunda. Som dopvittne till deras tvillingar 1819 finns en demoiselle Inga Christina Lidén. Hon var född i Stöde och dotterdotter till Jon O. i Kånkback.
2030
« skrivet: 2006-10-29, 20:14 »
Även om 1890 års folkräkning ofta är en ingång till vidare forskning kan man aldrig utgå ifrån att uppgifterna där är korrekta.
Efterfrågat par gifte sig 1859 i Sundsjö, vilken var brudgummens födelseförsamling. Karolina Matilda föddes i Stugun.
2031
« skrivet: 2006-10-26, 20:13 »
Ovan antyder jag tillkortakommanden inom Haveröforskningen och någon kanske undrar vad jag konkret avser. Först, efter att mer ingående ha tittat på denna sajt finner jag är den mer vederhäftig än jag från början insåg. Dock vilar framlidne Helge Nybergs forskning med sina förtjänster och brister tungt över Haverö, liksom hela Medelpad. Men ansvaret ligger inte bara på honom, utan på oss efterkommande att själva kontrollera uppgifterna.
Ett par exempel. I Kölsillre nr 3 fanns under andra halvan en bonde Olof Andersson. Han uppges i Medelpadsregistret vara född 1721 och son till en Anders Larsson. Åldersuppgiften i dödboken förefaller ge stöd för detta. Men, tittar man i husförhörslängden (Haverö AI:3 s. 15 eller GID 2047.12.64200) framgår det hur klart som helst att Olof A. var född 1724 och son till en Anders Nilsson.
I registret påträffas även en soldat Lars Olofsson Floberg med hustru Karin Sjulsdotter samt barnen Gertrud, Anders och Erik. Här har emellertid skett en sammanblandning av två olika gifta par. Lars Olofsson, från Ytterhogdal, gifte sig visserligen med Karin Sjulsdotter från Vallen, men de flyttade från socknen ganska snart.
Tvillingarna Anders och Erik var barn till soldaten Lars [Persson] Floberg och hans hustru Karin [Jonsdotter]. I detta fall är det lite svårare att komma åt fakta, men man bör ha dragit öronen åt sig när tvillingarnas namn helt avviker från dopsed.
2032
« skrivet: 2006-10-24, 08:33 »
Henrik f. omkr 1676 blir dragon med namnet Tiällman; död 1715, men är inte upptagen i dödboken. Av någon anledning saknas också anteckningar i Revsund om testamentspengar för just 1715. Äldsta dottern gift till Solberg i Brunflo. Anna Larsdotter torde därför vara identisk med sin namne död i Solberg 1736.
2033
« skrivet: 2006-10-24, 08:30 »
Sajterna där uppgifterna hämtats om Gölin Nilsdotter finns här och här. Eftersom uppgifterna är närapå identiskt formulerade är det omöjligt att avgöra vilken som är ursprunglig.
En stor svaghet är att ingendera har källhänvisningar. Efter en snabb översikt förefaller det mesta vara riktigt även om uppgiftskontrollen är dålig (t.ex. finns inte något Messlingen i Rätan). Närmar vi oss 1600-talet finns där uppenbart ett flertal felaktigheter.
Se med fördel efter själv !
2034
« skrivet: 2006-10-23, 19:45 »
Ur 1682 års rulla: Iön? Eri[c]h?on Hiort Nerikeboo verfd [16]82. D.v.s. han värvades 1682 och var från Närke.
Om hans änka anges i husförhörslängden: Hos sin måg i Hodal (Oviken AI:1 s. 272).
2035
« skrivet: 2006-10-23, 01:41 »
Myssjö F:1 omfattar hela pastoratet, d.v.s. avlidna i socknarna Oviken, Myssjö och Hackås. Av de 21 avlidna personer som införts för år 1714 i nämnda volym hör de 13 första i ordningen till Ovikens socken (däribland sergeanten Jöns Hiort). Sedan kommer 6 stycken från Myssjö och därefter 2 från Hackås. Det framgår klart vid läsning av texten. Även att Jöns Hiort begravdes långfredagen 1714. Enligt mönsterrulla avled han 9/3 - sannolikt på sitt boställe i Gåxåsen.
Hans änka Märet Eriksdotter dog 1753 i Ytterhogdal.
2036
« skrivet: 2006-10-21, 19:50 »
Familjen flyttade till Österåsen i Berg, Jämtland 1691/1692. Henrik död där 1733 och hans hustru Anna Jöransdotter 1731.
2037
« skrivet: 2006-10-20, 01:03 »
Iakttagelsen är riktig. Även finnen Anders Hindriksson i Bingsta, Berg, var en son till Hindrik Markusson.
2038
« skrivet: 2006-10-14, 11:45 »
När det gäller 1890 års folkräkning (FR) för Undersåkers pastorat är den inte alls att lita på. Decennierna innan har prästerna sällan infört födelseorter i husförhörslängderna (eller ens korrekta födelsedata). Därför är FR grovt generaliserad i det att de flesta har fått den församling man var bosatt i som födelseort. Man bör alltså inte skriva under på dessa uppgifter utan kontroll.
För Johan Petter Erssons del måste man därför följa honom bakåt i husförhörslängderna för att säkra hans ursprung.
2039
« skrivet: 2006-10-08, 21:33 »
Om visan och författaren kan man läsa i Härdalsboken (årsskrift för Lillhärdals hembygdsförening) 1985 sid. 10-15.
2040
« skrivet: 2006-10-08, 20:25 »
Ministerialregistret är mycket användbart, men har sina begränsningar. Alla som levat i Jämtland/Härjedalen under den tidsperiod CDn omfattar finns naturligtvis inte med. Se inlägg. Beträffande ovanstående pars barn grundar sig uppgifterna på andrahandskällor, eftersom födelseböcker före 1818 saknas för Ragunda. Äldste sonen Daniel uppges enligt CDn vara född 27/8 1783. Källan finns i 1809 års landsboksverifikationer. Ser vi i motsvarande källa för år 1807 anges han däremot vara född 27/8 1784. Församlingar där kyrkböckerna förkommit bjuder ju större motstånd att arbeta med. Annars finns ett arbete av Staffan Lindqvist - Familjer i Ragunda (Bräcke 1998) där din Brita påträffas i byn Torsgård.
2041
« skrivet: 2006-10-07, 01:53 »
Patrik Larsson
Nu faller bitarna på plats.
Guldsmeden Carl Edwall föddes 26/9 1753 i Åsen, eller korrektare, Klocksåsen nr 3 - vilket var och är jordeboksnamnet på faderns hemman.
Modern Margareta (Greta) Bång (1706-1789?) var länsmansdotter från Alsen.
När det gäller komminister Johan Edwalls föräldrar tycks mig Hasselberg trovärdigare än Bygd?n. I mantalslängd för Sundsvall 1699 kan jag inte påträffa någon Hans Göransson, men väl en rådman Hans Jön?on Edhe. Bland Johan E:s döttrar finns en Johanna, som rimligtvis bör vara uppkallad efter sin farmor.
2042
« skrivet: 2006-10-06, 16:30 »
Martin Bergman
Du slarvar. Ditt citat är varken från 1977 eller av mig, utan från 1996 och av Anders Colld?n #153. Vad andra skriver, även om man hänvisar till mig, kan jag generellt inte ta ansvar för. De flesta uppgifter Anders C. uppger känner jag emellertid igen, så att jag förmedlat dem (1977) är nog riktigt [en kontroll i källarlådorna skulle säkert bekräfta det].
Du frågar efter källan. Till vad ? Texten innehåller åtskillig information från skilda källor, så du får nog precisera.
Uppgifterna från Maritha Berglund verkar för mig vara tämligen exakta och säkerställda skriver du. Exakta kanske, men säkerställda ? MB försöker sannerligen inte dölja att det mesta hon förmedlar, är hämtat från nätet, databaser och CD-skivor - utan värdering (d.v.s. sant eller falskt). Inom primär Jämtlandsforskning är hon (mig) helt obekant.
Googlandet bidrar visserligen till rundgång, men ansvaret för det ligger lika mycket på dem som tar emot uppgifterna, men inte förmår värdera dem kritiskt.
Uppgifternas ursprung i det citerade inlägget från 19/1 2006 är Wido Lith, Knut Byström och jag. Födelseorten Stöde känns jag dock inte vid. Att Erik Erikssons [Bång] härkomst var Stöde framgår av kyrkböckerna, men sonen Erik uppges i sin nekrolog vara född i Sundsvall. Ett studium av mantalslängderna för Medelpad skulle eventuellt klarlägga var familjen var bosatt (Stöde eller Sundsvall) innan flytten till Jämtland.
2043
« skrivet: 2006-10-06, 12:35 »
Patrik Larsson
Din följdfråga visar bl.a. vikten av att ange om vilken tid förfrågningen rör sig om. Ju precisare underlag desto bättre svar.
Någon Barbro Bång gift med Carl Edwall i Oviken känner jag inte till.
Kyrkoherden Lauritz Edwall i Oviken var gift med Sigrid Johanna Oldberg, som har Bångar i släkten. Sistnämnda par hade en son Karl Johan, född 1826. Men härifrån till Anders Bång på 1600-1700-talet är så långt i tid att jag inte förstår din tänkta relation.
2044
« skrivet: 2006-10-06, 10:41 »
Nämnde Johan A. blev torpare i Hissmoböle.
Jag har tittat på övriga namnar och uä-födda med namnet Johan i tidsperioden utan påträffa någon tänkbar i Jämtland.
2045
« skrivet: 2006-10-06, 10:40 »
I en udda uppslagsbok jag hade för länge sedan kunde man under Ivar Blå läsa: se Joar Blå. Slog man då upp Joar Blå stod där: se Ivar Blå. Den frustration jag kände då blir jag ofta påmind om här på forumet. Rundgång av hänvisningar leder ju till att man inte får något fast under fötterna.
Av föregående inlägg drar jag slutsatsen att uppgifterna hämtats från Martin Bergmans hemsida, men där kan man läsa att han i sin tur hänvisar till Maritha Berglund !
Så långt det är går bör man sträva efter att hänvisa till så ursprungliga uppgifter man kan. Jag kan inte vara säker, men skulle gissa att de i det här fallet från början tagits från länk.
Beträffande sakuppgifterna har jag ännu inte påträffat något samtida belägg att länsmannen Erik Eriksson någonsin bar namnet Bång. Det är först i hans barns nekrologer han förses med det. Levde 1673, då han uppträdde på tinget, men var död 1679.
Att sonen Anders var född 1660 i Stöde är endast en uppskattning, inget faktum. Han var definitivt inte född i Ånge, som ligger i Borgsjö socken.
Ej påträffad i någon dödbok, men död i början av 1730-talet (omtalas 1733 som länsman Bomans avlidne svärfar).
2046
« skrivet: 2006-10-05, 00:18 »
Thore och Ida (Idde) avled 13/3 1892 i Kall (Brattäggen) resp.16/2 1900 i Undersåker.
2047
« skrivet: 2006-10-05, 00:17 »
Visst finns han. Född 22/12 1841 i Nyland, Undersåker av Thore Jonsson. Mer om föräldrarna finns under rubrik: Socknar: Kall
2048
« skrivet: 2006-10-05, 00:17 »
Jonas K:s äldre bror Erik var nog den förste med namnet. De var söner till bonden och riksdagsmannen Nils Andersson i Kösta. Fyra av hans söner gick på Frösö trivialskola, men bar där namnet Altzeen.
2049
« skrivet: 2006-09-24, 08:30 »
Brita var född 2/7 1708 i Brattbyn, Revsund av Johan Persson (son till länsmannen Per Andersson Wrång) och hans hustru.
Jag påträffar Brita som piga i Bodsjöbyn och Bodsjö, där det faktiskt står att hon flyttat till Skiälevad (Revsund AI:1 s. 97).
2050
« skrivet: 2006-09-23, 16:55 »
I födelseböckerna finns ingen Brita Johansdotter född 1704. En som dock är intressant i sammanhanget är en nanme född 1708 i Revsund. Dotter till Johan Persson och hans hustru Agnes Olofsdotter. Britas kusin var gift med kyrkoherden Jonas Lochn?us i dennes senare gifte.
2051
« skrivet: 2006-09-18, 20:21 »
Enligt Bygd?n var kyrkoherden Salomon Drakes i Rödön dotter Christina gift med häradsskrivaren Olof Westerberg. Var så fallet torde sonen Olof vara född postumt fadern. Christina Drake uppges död 8/5 1782 i Sundsvall som änka. Uppgiften kan tyda på att B. haft tillgång till en likpredikan efter henne.
2052
« skrivet: 2006-09-18, 20:21 »
Per Hansson Tvilling med familj är förvånansvärt anonyma. Dragon i Sikås [inte i Hallen] får han avsked 1717 efter dryg 30 års tjänstgöring. Hustrun Anna avlider 1716 och begravs på nyåret 1717. Hon bör vara född omkring 1670 efter att ha fått minst åtta barn åren 1692-1715. Om de fyra äldsta har jag inget utöver födelsedata. Yngsta dottern Anna, som var avita, får en son 1755, vilken uppfostras av sin morbror Jöns Modig. Karin dör i Lit 1769. Sonen Per, född 1712, kan vara identisk med Per Persson (Hallbeck) i Görvik. Ännu har jag dock inte funnit något kan knyta honom till Tvilling. Visserligen stämmer födelseåret, men Per Persson är ett alltför vanligt namn för att det ska räcka som indicium. Lika lite som våra föräldrar är en fråga om val, må det gälla alla våra anor.
2053
« skrivet: 2006-09-17, 17:44 »
Från den tid man kunde studera kyrkböckerna i original, har jag antecknat att Ingeborg Jonsdotter avled 1811 i Näskott. Om det var husförhörslängden som var källan, kan jag inte säga, eftersom en kontroll nu är högst osäker. Filmen är alltför underexponerad för att all text ska framgå.
Däremot finner jag att testamentspengar betalas för änkan Ingeborg Jonsdotter i Faxälven nämnt år. Möjligen går det påträffa ett exaktare datum för frånfället i bouppteckningen (enligt CD-register: Rödöns tingslags häradsrätt F:4 nr 759).
2054
« skrivet: 2006-09-16, 08:04 »
Ingeborg var från Bleckåsen, men född 1723 i Så och Åre socken, där föräldrarna vistades en kort tid.
2055
« skrivet: 2006-09-14, 23:40 »
Magnus Gustins hustru Karin Henriksdotter avled 26/5 1885 i Hammerdal. Någon vigselnotis för paret har jag inte påträffat. Sett till parets tidigare uppehållsorter [Brunflo, Marieby och Östersund] och barnens dopnamn, ligger Henriks Ströms dotter Catharina (f.1821 i Marieby) potentiellt bra till som Gustins hustru.
2056
« skrivet: 2006-09-14, 23:40 »
Hindrik Byfeldt var från Västeråsen [och Byom], vilket det också står i kyrkbokens vigselnotis. CD-registrets Österåsen grundar sig på en feltolkning. Av hans och hustruns efterlevande barn var alla bosatta i Jämtland - utom Brita. Hon blev gift till Forsa, Hälsingland och avled där [för de som har tillgång till Genline, se 2232.47.87100].
Eftersom Meldal ligger i Sör-Tröndelag kan det ligga nära till hands att söka Brita Henriksdotters ursprung i Härjedalen. Men, innan man går vidare - finns det något underlag till den tveksamma uppgiften ovan - eller är det endast ett hugskott ?
2057
« skrivet: 2006-09-14, 23:39 »
Den efterfrågade Brodde Larsson var knappast gift vid den tid han omtalas i källorna, alltså 1670-talet. Han kan i allafall inte ha haft barn födda på 1650-talet.
I 1645 års mantalslängd finns sex personer med namnet Brodde. Som tänkbar far till Karin ovan, kan vi troligen bortse från de två av dem som var bosatta i Sunne och Häggenås. Vill man lägga krut på Karins anor skulle jag föreslå en undersökning av de övriga: Brodde Broddesson i Torvalla, Brunflo, Brodde Jonsson i Hosjö, Sundsjö, Brodde Olofsson i Hunge, Bodsjö och hans namne i Anviken, Revsund.
I vigselnotisen för Sven och Karin 1690 kan tolkas som att Östgården var hemort för samtliga omnämnda personer. Men inga andra källor tyder på att så var fallet. Östgården är ett annat namn för jordebokens Östergrimnäs. I en skattelängd från 1683 finns där en Ivar Hansson, vilken var Karins tidigare make. Den adressering som tycks avse Svens föräldrar gäller inte dem utan sonen, som troligen var dräng i Östergrimnäs. I nämnda skattelängd från 1683 återfinns Evert Halvarsson i Ammer. Namnet är så ovanligt att det sannolikt är fråga om Svens far.
2058
« skrivet: 2006-09-12, 21:55 »
Handöl finns inte omtalat i diplomatariet och torde därför vara ett ungt ortnamn. Helt säkert namngivet efter ån Handölan. Förleden törs jag inte ge mig på, men efterleden har med dal att göra.
Avstavas alltså Han-döl och inte Hand-öl, som man i studentikosa kretsar här i Uppsala gärna vill göra gällande.
2059
« skrivet: 2006-09-10, 11:32 »
Genom ett misstag har ZE försetts med en namnes födelsedatum, vilken också han var född i Ström. Zakarias i Båtas föddes 25/1 1847 i Gärde, Ström av pigan Brita Zachrisdotter och drängen Eric Andersson i Lövberga. Brita med son, flyttar sedermera till en syster i Lövsjön och Dorotea.
2060
« skrivet: 2006-08-26, 16:34 »
Några personnamn är det inte på slutet. Genlines kopia av sidan ifråga är inget vidare (oskärpa och fotoklämman över sista ordet). SVARs omfilmade version är betydligt bättre: .. effter een Gudfruchtig och sacht modig vandell både i Helsingeland och här i S:n [=socknen] (Berg C:1 s. 79).
2061
« skrivet: 2006-08-26, 14:44 »
Generationsmässigt passar inte syskon eller barn till Olof O Löfdahl in. Däremot gör hans kusin Olof J Löfdahls barn det. Äldsta dottern Anna född 1712 och fler barn torde ha funnits.
Brödernas farn behöver nödvändigtvis inte ha hetat Westerberg, utan sönernas namn kan ha åsatts änkan i tingsprotokollet i brist på insikt. Alltså, finns det någon tänkbar Anders i Härnösands mtl. under seklets början ?
Olof Westerberg torde väl vara densamme som enligt studentmatrikeln avled 1770. Född omkr. 1740 kanske han inte var gift och/eller var utan bröstarvingar. Kan hans ursprung framgå i någon bouppteckning ?
2062
« skrivet: 2006-08-26, 14:16 »
Knut Handeland
Du missar poängen. Mina inlägg är avsedda att visa på din forskningsmetods brister, inte i första hand att korrigera enskilda och felaktiga anor. Ditt underlag är helt enkelt för begränsat när du drar dina slutsatser. Det torde väl vara uppenbart om vi återgår till din antavla från den 16/6 där ett antal anor nu måste utgå. Släktforskning utgörs alltså inte enbart av kyrkböcker eller register.
För att fastställa att t.ex. Ingeborg Olofsdotter från Äggen är identisk med sin namne född i Bynom behövs andra källor, vilket jag påvisat ovan.
Ävenså vem Olof Larsson (ana nr 12) var, skulle ha varit närmast omöjligt att fastställa utan alternativ källa (se länk)
23. Att Olof Mårtenssons i Lund hustru Kerstin Persdotter identifierats med en namne född 1689 i Handöl, har vad jag kan se endast en grund. Hon finns i kyrkboken, därmed registrerad och lätt att få tag på. Men för övrigt finns det inget som talar för att det är rätt. Någon vigselnotis finns inte för paret. De hade bara två barn, Mårten och Anna. Eftersom Olofs mor hette Kerstin, torde dottern Anna vara uppkallad efter sin mormor.
27. Kerstin Hansdotter i Nyland.
Någon Göran Hansson finns inte i Rör. Förövrigt bör Göran Hansson, född i Mörviken 1690, ha avlidit ung, eftersom han inte är omnämnd bland arvingarna där.
30. Kerstin Olofsdotter i Bunnerviken avled 1760. Åres äldsta husförhörslängd upprättades 1765, så någon åldersuppgift för henne kan man inte finna där. Med hänsyn till att hon gifte sig 1:a ggn 1736 och yngsta barnet föddes 1753, torde hon vara född 1710-1715.
[Nils Nilsson i Vik (Björnänge) och hans hustru Anna Svensdotter fick en son 1733 (Åre C:1 s. 214). På samma sida i kyrkboken uppträder hustru Anna Svensdotter i Kyrkbyn som dopvittne. Hon var gift med Nils Persson ! Deras son Per föddes 1732, men födelsebyn anges inte. Något stöd för KH:s Overvik finns alltså inte]
57. Ingeborg Olofsdotter dog inte 1778. Hon blev omgift till Mörviken och avled där 1794.
86. Nils Karlsson född 1620, med far Karl Eriksson född 1610 !!??
2063
« skrivet: 2006-08-23, 00:29 »
Var är Anders Svenssons åldersuppgift hämtad ifrån ?
Det finns en Anders Svendsen, 39 år gammal i Stiklestad 1801, men tydligen har något misstag skett redan vid den ursprungliga folkräkningen (?), eftersom han uppges av kvinnligt kön.
Skomakaren Sven Storm, för vilken jag har indikationer på utflyttning till Trondheim, hade en son Anders, f.1758 i Sunne och Jämtland, vid vilkens födelsenotis är tillskrivet: i Norje (Sunne C:1 s. 540).
Namnet Tyris (Töris, Toris) fanns företrädesvis i Hallens socken, men någon tänkbar Anna T. kan inte påträffas i födelseböckerna. Nu återfinns ju namnet även i Verdal.
2064
« skrivet: 2006-08-20, 16:03 »
Även om Jöns Målbergs två yngsta barn är införda i Rätans födelsebok, var de födda i Ljusdal, Hälsingland.
Målbergs far Per Högberg var soldat för Söderhögen, men föddes 1750 11/9 i Vitvattnet av Jöns Ersson och Gölin Olofsdotter.
2065
« skrivet: 2006-08-20, 12:24 »
1855 flyttar drängen Lars Ersson, född 1835, från Kall till Hov i Alsen. I flyttningsattesten (Alsen HII:1 1855 28/10) uppges han vara från Fäviken och son till pigan Anna Larsdotter. Han måste därmed vara identisk med den Lars som föddes 24/10 1835 (döpt 1/11) i Fäviken av nämnda piga. Till en början finns inget födelseår angivet för Anna i hfl. (se Kall AI:5 s. 179), men sedermera är året 1807 infört. Hon dog 1891 i Kall. Jag misstänker att födelseåret hellre bör vara 1806 och att hon var dotter till smeden Lars Nilsson Engelberg i Fäviken. Av Lars' barn bosatte sig en son i Näskott och två döttrar i Alsen. Beträffande Häggman, se inlägg 15-16/11 2002 länk
2066
« skrivet: 2006-08-20, 12:24 »
Karin Olofsdotter, född 1738, avled som änka 1811 18/11 i Ström hos dotter och måg.
2067
« skrivet: 2006-08-18, 22:47 »
Av mitt föregående inlägg framgår det att enbart kyrkböcker inte alltid räcker till vid anforskning. Andra källor måste till.
Beträffande Jon Danielsson i Nyland framgår det av skattelängder att hans företrädare på hemmanet hette Daniel Jonsson. I 1719 års dombok (=tingsprotokoll) kan man läsa att Jon var son till nämnde Daniel J.
Pesonnamnen är ovanliga och med ledning av Jons ålder enligt dödboken (56 år) kan en Jon D., född 1697 i Mattmar av en Daniel Jonsson, vara den vi söker. Modern till detta barn hette Karin Jonsdotter och händelsevis avlider en änka med samma namn i Nyland 1735, 78 år gammal.
Daniel Jonsson i Nyland framträder i skattelängderna först 1709. Som ett sammanträffande försvinner hans namne i Mattmar samma tid.
Bland dopvittnena till Jon Danielssons barn uppträder en dragon Bengt Stamberg. Enligt mönsterrullor var den sistnämnde född 1707-1708 och hade farsnamnet Daniel. Daniel J. i Mattmar hade nu faktiskt en son Bengt, född 1707.
Med stöd av föegående uppgifter kan vi nog dra slutsatsen att Jon Danielsson i Nyland var född 1697 i Mattmar.
Hans hustru Kerstin Hansdotter från Rör i Kall synes lite besvärligare att få grepp om. I Rör fanns en samtida bonde, Johan Hansson, vars äldsta dotter hette Agnes. Jon och Kerstin i Nyland hade även de en dotter Agnes. Därmed kan vi hypotetiskt tänka oss att Johan och Kerstin var syskon. Att finna en tänkbar far till dem är inte lätt, men i 1688 års kontributionslängd påträffar jag en Hans Larsson i Rör. I motsvarande längd för 1689 finns han inte med. Förövrigt är han mig okänd.
Bunnerviken i Åre framträder inte i mantalslängderna förrän på 1750-talet. I 1749 års jordebok uppges att B. brukas under hemmanet Sta. Följdaktligen vore det naturligt att se om det kan finnas någon anknytning mellan Per Nilsson i Bunnerviken och Sta. I Sta föddes 1712 en Per Nilsson och domböckerna upplyser att han senare var bosatt i Bunnerviken. Både han och hustrun saknas i dödboken, men i mantalslängden för 1761 står att bägge avlidit och att hemmanet överlåtits till [styv]sonen. Dödboken för Åre saknar en sida våren 1760.
2068
« skrivet: 2006-08-17, 22:39 »
Att ovanstående antavla i huvudsak grundar sig på digitaliserade kyrkoboksregister är uppenbart. Därtill är det också klart att andra personer har bidragit med uppgifter [t.ex. gårdars jordeboksnummer på 1600-talet, som få forskare har egen kunskap om].
Register är utomordentliga som utgångspunkt, men för 1600-1700-talens anforskning duger de ofta bara till att göra mer eller mindre goda hypoteser. Därtill är de också lite förrädiska därför att användare lätt glömmer att inte alla personer under vederbörlig tid finns med. Kyrkböcker har ju brunnit och förstörts på annat sätt, präster har slarvat etc.
Sökandet kan påminna lite om det lilla barnet som tappat nyckeln, men bara letar under gatlyktan därför att det är lättare att söka där.
Migrationen i äldre tider var mer omfattande och alls inte så statiskt som många tror. Av den orsaken händer det att forskare letar på fel ställe.
Med hjälp av en handfull exempel ovan vill jag visa på en annan metodik vid användning av register. Man bör dels ha en öppen och kritisk blick för att inte hamna vilse och dels aldrig påstå något som inte hävdas i källorna. I uppgifterna ovan slarvas det väldigt med födelse- resp. dödsorter. Före 1740 är det också nästan genomgående begravningsdatum som uppges i dödböckerna för hela Undersåkers gäll; alltså inte dödsdatum !
I april 1696 begravdes barnet Jöran Carlsson ifrån Mörviken, 2 år gammalt. Bonden Göran Carlsson (nr 20) däremot avled däremot 1761 15/7, 59 år gammal. Han torde därmed vara densamme som barnet Georg född 28/7 1702 i Mörviken.
Jon Danielsson i Nyland (nr 26) uppges vara född i Rör, Kall 1702 26/10. I kyrkboken är däremot födelsedagen 8/10, dopet 26/10, med Sunne som födelseort - vilket är ett äldre namn för Segerdalen. Jon i Nyland avled helt riktigt 1752, men åldern uppges vara 56 år och då bör den ovan angivna identiteten ifrågasättas. I synnerhet som det finns en annan Jon Danielsson, som dog 1766 4/5 i Brattäggen, Kall, 63 år gammal.
Kerstin Hansdotter i Nyland (nr 27) avled 1772 [ej 1782] i en ålder av 82? år. På vilken grund kan man då identifiera henne med en namne, född i Åre 1696 ? I vigselnotisen från 1720 framgår att hon varit gift tidigare och uppges då änka från Ocke, Mörsil. Hennes tidigare make var dragonen Erik Öman å sistnämnda ort och enligt vigseln med denne var hon från Rör i Kall.
Ett uppenbart misstag som borde ha uppmärksammats är att Per Nilsson (nr 30) i Bunnerviken uppges född 1732 och gift 1745. En 13-årig brudgum är ju helt osannolik [kontrasten blir slående när det samtidigt hävdas att kyrkboken har fel farsnamn (vilket alltså inte är fallet)].
När Per Jacobsson Hallbom gifter sig 1731 med Ingeborg Olofsdotter, uppges hon vara från Äggen (Eggen). Ovan har hon angetts vara född i Järpen 1701 och död 1778 i Äggen. Men det är falskt eftersom dödsorten är Järpen enligt kyrkboken. Det indikerar snarare att personen ifråga inte är identisk med Hallboms hustru, utan att Ingeborg O. från Järpen är den som gifter 1721 och gifter om sig 1727.
Ser man i skattelängderna på Äggen, som vid denna tid bestod av endast en gård, finns där en Olof Halvarsson från 1712. Med hjälp av Ministerialregistret (CD-skiva) finner man en Ingeborg O. född 1704 i Bynom, Hallens socken av Olof Halvarsson. Den sistnämnde finns enligt skattelängder i Bynom till 1712 !
2069
« skrivet: 2006-08-15, 22:00 »
I Brunflo kyrkoarkiv är det väldigt tunt med uppgifter om Westerberg. Några barn finns inte antecknade, men en sons frånfälle anges i kyrkoräkenskaperna 1746. Han var gift med Margareta Theet, brukspredikantdotter från Lögdö, död sistnämnt år. Sedan med Anna Maria Niure (1716-1789), vilken sedermera blev omgift 2 ggr i Härnösand. Jag vet inte om några barn finns i Härnösands födelsebok, men i mantalslängden för Brunflo 1742 uppges W. med hustru och en piga ännu som skrivna i Härnösand. Några efterlevande barn tycks inte ha funnits, emedan Anna Maria Niure tvistar med sin avlidne makes arvingar på Brunflo höstting 1748. Modern Brita Westerberg representeras där av landsfiskalen Olof Klingberg och avlidne brodern Olof W:s son Olof av förmyndaren Samuel Er. Huss.
2070
« skrivet: 2006-07-21, 01:00 »
Enligt Jämten 1949 och Sveriges dödbok (CD) avled Arvid Perssons hustru Helga 2/5 1949. Hon finns dock av någon anledning inte i egen person på CD-skivan (inte ens anonymt). Digitalt material tycks därmed inte räcka som ingång till problemets lösande.
Namnet Aron Eriksson associerar emellertid till Hackås. Där finns en person med namnet ifråga.
Torpardottern Karolina Eriksdotter i Rogsta får 14/11 1892 en dotter Helga Emilia. För att kunna fastställa om hon är rätt person, krävs dock bättre underlag.
2071
« skrivet: 2006-07-15, 21:58 »
Svårigheter att fastställa real födelseort den här tiden grundar sig på att det var SCB som från 1860-talet styrde kyrkboksskrivningen. Deras huvuduppgift var att skaffa fram så bra statistik som möjligt - inte att förse framtida släktforskare med uppgifter om t.ex. födelseort. Tyvärr är det ibland omöjligt att i efterhand fastställa annat än kyrkoskrivningsort, vilket kan vara något helt annat än både födelse-och dopförsamling.
Christina Josefina uppges år 1890 (folkräkningen) vara född i Söderala. Det är rimligt, eftersom hon också döptes där. I husförhörslängderna är det vanligare än i födelseböckerna att real födelseort uppges. Även om det nu inte anges i Mattmar AI:9 (1883-1892) kanske det görs i efterföljande längd.
Det kan även vara värt att kontrollera födelsen i Söderalas födelsebok. En del präster antecknade nedkomstort.
Emanuel Kjellberg arbetade för järnvägen och flyttade uppenbarligen dit hans arbete förde honom, fast han var skriven i Offne. Inga av hans barn förefaller vara födda i Mattmar, fast alla är införda i födelseboken där. Sonen Johan August uppges död i Degerfors enligt Mattmars dödbok.
2072
« skrivet: 2006-07-13, 21:03 »
Laxsjö fanns inte ens som bebyggelse förrän i mitten av 1700-talet. Namnet i Tun är bonden Per Gudmundsson. På sidan i Föllinge AI:1 framgår att det är en katekismilängd och därmed är endast konfirmerade upptagna. D.v.s. personer som uppnått minst ca 15 år.
I Lena AI:1a, som är väldigt oskarp, kan det eventuellt stå M?lpad Län Sjön Sochn Kråcksta. En förfrågan vid HLA om en titt i originalet kan nog ge bättre besked. Ett Kråksta i faggorna finns i Njurunda.
En efterlysning under Medelpad skulle nog också vara på sin plats.
2073
« skrivet: 2006-07-09, 21:07 »
Sannolikt är det rätt person även om Karl Johan var född 26/8 enligt födelseboken.
Tvillingbröderna Albert Vilhelm och Bror Harald Johansson bör vara de som enligt CD-Sveriges dödbok avled 11/1 1951 i Håsjö resp. 4/11 1954 i Sundsvall.
2074
« skrivet: 2006-07-09, 20:48 »
Den finns tydligen inte på biblioteket Sundsvall, men går att beställa där genom interurbanlån från t.ex. länsbiblioteket i Östersund.
2075
« skrivet: 2006-07-09, 01:55 »
Hon återfinns i Släktbok .. Stuguns socken .. av A. J. Hansson, Östersund 1927 tabell 163 (sid. 71).
2076
« skrivet: 2006-07-05, 09:34 »
Kommunen ifråga heter Strömsund, vilken omfattar bl.a. socknarna Hammerdal och Ström. Byn Yxskaftkälen tillhörde från sin äldsta tid Hammerdals socken, men överfördes 1893 till den nybildade Gåxsjö socken.
2077
« skrivet: 2006-07-04, 14:26 »
Folke Johanssons (1922-1996) mor hette Selma Kristina Olofsson (1905-). Hon var dotter till Olof Jönsson (1868-1928) och hh Ingrid Persdotter (1876-1958) i Orrmo. Selma blev gift 1928 med Karl Valfrid Bergström (1900-1985).
2078
« skrivet: 2006-06-27, 13:29 »
Bonden Olof Andersson i Krokvåg, f.1789 28/5 d.1817, var son till bonden Anders Olofsson och hans hustru Margreta Salomonsdotter sammastädes. Olof och Catharina vigdes 7/1 1816 i Indal.
Inom forskning med historisk anknytning bör man generellt inte använda ord som idag har annan betydelse än förr. Detta för att undvika missförstånd. T.ex. syskonbarn, som tidigare avsåg det vi nu benämner kusin. Finner vi ordet änkefru i en text från 1700- eller 1800-talen, avser det utan undantag en högreståndsperson. Förflyttar vi oss ännu längre bakåt i tiden var fru en kvinna av adligt stånd. Förövrigt kan jag inte ens från min barndoms somrar på landet erinra mig bland lokalbefolkningen någonsin hört ordet fru om en gift kvinna.
2079
« skrivet: 2006-06-14, 23:29 »
Dopvittnen för flickan Anna Maria var bl.a. Olof Haldorsson med hu i V?ra, Elin Haldorsson och Sofia Haldorsson. Något barn fött/döpt tiden 1891-1894 till någon Haldo(r)sdr finns inte upptaget i födelseboken för Kall.
2080
« skrivet: 2006-05-31, 11:55 »
Jag har snabbt skummat igenom mina excerpter från Ragundas domböcker med negativt resultat. Jag vill dock minnas att Carl Gustaf Hägg någonstans figurerat bland arvingarna till Salomon Hofverberg. Är det riktigt bör han vara son till kaptenen Petter Gustaf Hägg och hh Christina Margareta Hofverberg. Lewenhaupts Karl XII:s officerare kanske kan ge säkrare besked.
2081
« skrivet: 2006-05-26, 01:54 »
Gården Vallen (eller Vålan) i Hån (=Vemhån), Vemdalens socken ?
Detta inlägg flyttades den 12 mars 2011 från Allmänt, Var ligger platsen.
Magnus Hjärtström, moderator
2082
« skrivet: 2006-05-24, 19:57 »
Du har rätt Janne. Jag kan inte se att Jon Jonsson i Stavre någonsin var soldat. Jon Jonsson Stafverman var alltså en annan person. Gift med Anna Persdotter, död 1746.
2083
« skrivet: 2006-05-23, 17:43 »
Hej Janne,
Dina båda frågor kan besvaras med ja.
I Jämten finns ett foto av Ward, taget kort före hans död 1923. En riktig jämtgubbe med luva och snugga (se Jämten 1925 s. 167).
2084
« skrivet: 2006-05-09, 22:00 »
Född 8/11 1771 i Näs av dragonen Olof Bjermstedt och hans hustru Karin Svensdotter.
2085
« skrivet: 2006-05-05, 11:26 »
Om Idde, se länk till namnet. Den hänvisning jag gjort, (SAS 1994 sid. 75., avser Studia Anthroponymica Scandinavica. I en artikel benämnd Ida og Adelaide skriver där den nu bortgångne danske forskaren John Kousgård S?rensen att: Ide er et forholdsvis sj?ldent navn til kvinder i adelsstanden i middelalderen og ren?ssancen ... Adelsnavnet Ide, som også har former med geminat -dd- i middelalderen .. bed?mmes normalt og sikkert med rette som et lån fra Tyskland, ... Beträffande namnen Ida-Ide (Idde) hävdar han att det inte finns någon forbindelse, kronologisk eller socialt, mellem de to navne.
Nils Engelbergs hustru Idde var helt säkert från Norge. Söken man på namnet får man nästan 300 träffar i 1801 års norska folkräkning. Om Idde Larsdotter står ju också: läser dansk (Kall AI:2 sid. 251).
2086
« skrivet: 2006-04-22, 01:24 »
Nej. Dock framgår av moderns nekrolog att Lisbetha levde ännu 1809.
2087
« skrivet: 2006-04-20, 23:01 »
Vid födelsenotisen för Flobergs dotter Brita är noterat: .. i Marby, gift. (Myssjö C:2).
2088
« skrivet: 2006-04-17, 22:22 »
I agree that the above mentioned Erik from Offerdal was a soldier and moved to Aspås parish. But his name was not Ekbom, it was Holm. He died at Lundsjön, Aspås in 1861. When he marries Märet Jonsdotter 1815, the records say that he is born in Offerdal. With her he had five children.
[Erik Ekbom was born in Norway].
2089
« skrivet: 2006-04-17, 22:22 »
Mormonernas register grundar sig på filmade registerkort. När datum avser dopdag har detta markerats med en efterföljande accent (?), men detta faktum känner man uppenbarligen inte till i Utah. Torparen Olof Jonsson i Svensta var alltså döpt 1/1 1801, men födelsedagen är okänd. I den äldsta husförhörslängden där han förekommer uppges han vara född 1800 (Åre AI:3 s. 120), vilket sannolikt är riktigt.
Beträffande föräldrarna kan jag inte finna någon vigsel noterad. Modern Brita var emellertid född 1772 av Per Göransson i England. Fadern, Jon Olofsson Ström, uppges vara född 1762 11/12. Han kan inte återfinnas i någon födelsebok. Det är dock tänkbart att han var född i Åre, eftersom födelseboken där har en lakun åren 1760-1763.
Det dödfödda barnet från 1804 hör inte hit utan till ett namnlikt par i Revsund (som ligger i en helt annan del av Jämtland).
2090
« skrivet: 2006-04-17, 22:21 »
Janne,
jag håller det för mycket troligt, men har inte vågat fastslå det utan ytterligare bevis/indicier. Ekström blir ju sedermera soldat vid Hälsinge regemente och hans hustru Karin Jonsdotter avlider 1749 i Järvsö. Där uppges hennes ålder då vara 34 år; därav min tvekan.
2091
« skrivet: 2006-04-13, 16:33 »
Familjen finns upptagen i hfl (Östersund AIa:1 s. 8) och uppges inflyttade 1795. De är dock strukna. Ingen nattvardsgång är antecknad, men de har flyttat någon gång 1802-1806. Jag noterar att hustrun oriktigt står som Christina Ions d:r. Kanhända det misstaget har följt henne till den nya destinationen ?
2092
« skrivet: 2006-04-13, 14:09 »
Den enda Kerstin Persdotter född 1821, som finns i kyrkboken för Älvros var dotter till Per Jonsson i Kyrkbyn 2.
Den efterfrågade torde nog ändå vara den som anges ovan, Per Pålssons dotter. Men hon var inte född i Älvros utan i Hackås, dit familjen flyttade 1820. Sist torparfolk i Bergsviken, Berg.
2093
« skrivet: 2006-04-07, 18:24 »
Även om det var ytterst sällsynt att Kallbor flyttade till Frösö socken vid den här tiden är det naturligtvis värt att pröva olika teorier. Tyvärr förefaller det inte finnas bouppteckningar efter Erik Grönblad och hans hustru. Inte heller efter deras dotter Brita, som avled ogift. Sådana här undersökningar kräver ofta att man får kartlägga övriga familjemedlemmar för att på den vägen komma åt den person man söker.
Anna Eriksdotter uppges vara piga i Fillsta vid sitt giftermål. Ser man där i hfl. (Frösö AI:5 s. 133) uppges hon vara född 4 eller 7 november (?). Svårt att avgöra, men det är definitivt inte 14/11. Hon kan ju ha tjänstgjort på andra ställen tidigare, så ytterligare eftersökningar i samma hfl. kan ju eventuellt ge resultat. Det förekom att prästerna i husförhörslängderna skrev in dopdatum istället för födelsedito. Anna i Kall blev döpt 6/11.
Olofs och Annas dotter Brita finns onekligen i Ministerialregistret, men har fått fel namn på fadern. Något märkligt eftersom den registerexcerperande hade tillgång till originalkällan - födelseboken. Något misstag från den senare digitaliseringen kan det inte vara. Det står visserligen Eric Olofs son, men skribenten har korrigerat detta. Ovanför Eric står en 2:a, ovanför Olof en 1:a och över son anges en 3:a. Vilket betyder att namnet ska läsas i den ordningen, d.v.s. Olof Ericsson.
2094
« skrivet: 2006-04-07, 07:19 »
Överens.
2095
« skrivet: 2006-04-06, 00:49 »
Tack för uppgifterna.
Herman D. var artillerist 1758-1773 på Kronstads skans, Frösö socken. Rullorna upplyser att han var västerbottning och snickare. I Frösö hfl. uppges han vara född 1737, d.v.s. något yngre än i Umeåkällorna. Han och Magdalena [f 1738 enl hfl] gifter sig 1764 6/1 och får två barn: Johan f.1766 (död s.å.) och Anna Margareta f.1770. Sista antecknad nattvard för paret är 15/11 1772.
Vid vigseln uppges Magdalena vara piga från Stocke. Jag har inte kunnat hitta hennes ursprung i Jämtland.
1760 utsågs skolmästaren Herman Höckert i Umeå till rektor på Frösö skola (belägen i Stocke). Han tillträdde 1/5 1761, men avled efter bara några dagar. Han var gift med Lövångerprosten Dahlings dotter Elisabet. Därmed finns en koppling till Lövånger och en förklaring till hur Degerströms hustru kan ha hamnat i Jämtland. Magdalena och D. står båda upptagna som tjänstefolk hos rektorskan Höckert.
2096
« skrivet: 2006-04-05, 21:50 »
I hfl. ser jag att Johan Andersson i Degerfors har en dotter Karin. Hon är endast upptagen i den äldsta husförhörslängden. M:r Ekmans hustru Catharina Johansdotter avlider 1782 i en ålder av 71 år, så det förefaller vara en rejäl spännvid på barnaskaran. Nu var Johans hustru Malin född ca 1691, så det är inte orimligt att alla barnen är samsyskon.
Ett krux i är dock om Catharinas broder Herman Johansson var bosatt i Umeå 1760. I så fall kan han inte vara identisk med den sedermera snickaren Degerström därstädes. Den sistnämnde antogs redan 1758 som hantlangare [artillerist] vid Frösö skans.
2097
« skrivet: 2006-04-05, 17:13 »
Snickaren Herman Degerström avled 1808 i Umeå sfs i en ålder av 76 år. Jag misstänker att han var född 1733 i landsförsamlingen av Johan Andersson i Degerfors. Kan någon verifiera detta ?
2098
« skrivet: 2006-04-03, 21:06 »
I födelsenotisen för Ester Hildegard står modern som
Berntine Zachariasd:r Näss. Hon bör därmed vara det Pleiebarn som i 1875 års norska folkräkning finns upptagen i Inder?y.
2099
« skrivet: 2006-03-31, 21:01 »
Register ger bra ingångar, men man bör alltid följa upp och se efter själv, eftersom register består av excerpter och inte avskrifter i fulltext. Ytterligare värdefull information kan finnas.
Följer man Ingeborg Nilsdotter i spåren ser man i senare hfl. att hon uppges vara född 21/11 1759 (Frösö AI:6 s. 148). Enligt Ministerialregistret föddes en Ingeborg den dagen av Nils Gerdberg i Brunflo.
Ser vi sedan på födelsenotiserna för Ingeborgs båda barn, finner vi där en piga Brita Nilsdotter från Gärde, Brunflo som dopvittne för sonen Nils. Ytterligare eftersökningar visar att Nils Gerdberg även hade en dotter Brita. Hustru Ingeborg i Knytta var alltså med största sannolikhet dotter till Nils Gerdberg i Gärde, Brunflo.
2100
« skrivet: 2006-03-25, 11:15 »
Med osedvanlig tur påträffas direkt i 1793 års lagfartsprotokoll att Jacob Andersson köpt halva Backehemmanet av brodern Jonas Andersson !
2101
« skrivet: 2006-03-25, 11:04 »
Ja, det kan vara han. Av Anders Svenssons i Backen barn i första kullen har jag inga noteringar om denne Jonas. Hans övriga syskon var bosatta i Kall, förutom en syster som var gift i Offerdal. För att fastställa om Jonas uppnått manbar ålder har jag försökt finna honom som dopvittne till syskonens barn, men inte lyckats. Han kan ju ha begett sig till Norge tidigt. Mödernehemmanet Backen övertas av Jacob Andersson och han bör ha gjort någon överenskommelse med syskonen om detta som dokumenterats.
2102
« skrivet: 2006-03-18, 11:27 »
I Brunflo avlider 1837 Erik Jönsson, vilken då uppges som torpare i Berge och Frösö socken. Han och hans familj är besvärliga att följa eftersom de flyttar mycket. Jag lyckats spåra hans barn, utom en dotter och sonen Olof, vilken föddes 13/8 1804 i Brunflo. De sista noteringar i hfl. jag har om både denne och fadern är Kyrkås AI:1 s. 44.
2103
« skrivet: 2006-03-15, 21:04 »
Jöns Bertilsson står som bonde i Vitvattnet från åtminstone år 1600 och in på 1660-talet. På 1670-talet heter bonden Bertil Jönsson. Naturligtvis är det inte samme Jöns det är fråga om under denna långa period. Det framgår av fogderäkenskaperna för 1634-1635 under rubriken Böxell. Där finner man att Jenn? bertell?: Aff halfftredie t?nnde Seed Wdj Huiduatten, ?om hann? bestefader for hannom oploed, .. därför erlägger 12 daler i böxelavgift (Från NRA år 1900 ... vol. 14:9, SRA).
Bonden Jöns B i Överhogdal finns där ännu i 1628 och 1629 års tiondelängder, men inte i mantalet 1645. Det vore naturligtvis av intresse att få veta när han upphör uppträda i Härjedalens skattelängder. Jag tror det inte, men teoretiskt är det möjligt att Jöns i Hogdal var sonsonen som sedan återkom till Vitvattnet. I så fall bör Jöns d.ä. ha varit utgammal 1634 och född senast omkring 1550.
Vid den här tiden fanns två gårdar i Vitvattnet. Granne och samtida med Jöns B. d.ä. var Bertil Guttormsson. Kan denne Bertil ha haft en son Jöns (i Hogdal) ?
Beteckningen Huidwatten för husmannen 1623 identifierade och angav härkomst för samtiden. Eftersom vi inte känner hans farsnamn är det knappast möjligt för oss sentida att få reda på vilken av gårdarna i Vitvattnet han kom ifrån [I sammanhanget erinrar jag mig en oluff Hamerdall i 1628 års tiondelängd för Frösö socken. Förklaringen till namnet återfinns i Räfsten 1613: Olluff Ollssenn, som komb fra Hammerdall, boendis i Gienwold. Han boddes alltså inte i Hammerdal 1628].
2104
« skrivet: 2006-03-15, 13:55 »
Begreppet husman torde i äldre tiders skattelängder ha haft en vidare betydelse. Utan att närmare ha granskat just Härjedalens skattedragare kan jag bara dra paralleller från Jämtland. I t.ex. 1623 års sölvskattelängd kan man bland husmännen i Alsens socken påträffa Las Mortennsenn Nuordb?e .. Simonn i Houff .. Erich Lauritzsen i Walne. Alla dessa tre återfinns i senare skattelängder som bönder på fädernegårdarna (Lars M. redan 1628). Min hypotes är att bondsöner uppförts bland husmännen enbart därför att de hade egen familj (men inte nödvändigtvis eget hushåll). I 1645 års koppskattelängd är befolkningen indelad i fyra kolumner: Bönder m. hustrur - Barn - Tjänstefolk - Husfolk. Tolkningen av de tre första innebär inga svårigheter, men vilka ingår bland husfolket ? Syttningsfolk (bl.a. föräldrar och svärföräldrar) är en stor kategori. Men där finns också gifta syskon och gifta barn till gårdarnas huvudmän. Det framgår helt klart av andra källor (kyrkböcker, domböcker m.fl.). Även ett mindre antal innehavare av väldigt små brukningsenheter finns i denna kolumn med sina familjer.
Om vi återgår till Jens Huidwatten ser jag två tolkningsmöjligheter. Är han identisk med Jöns Bertilsson i Vitvattnet (Rätan) kan han inte ha varit bosatt i Hogdal eftersom denne finns i tiondelängderna för Vitvattnet åtminstone 1600-1628. Landskatt (ovan) tyder ju på att skatten ålåg jord - inte person - vilket i så fall inte skulle hindra att Jöns B skulle kunna vara uppförd i två längder samtidigt. Det lilla jordstycke Jöns innehade i Hogdal, omfattande en fjärdings utsäde [=? tunna], kan inte räknas som gård utan förefaller hellre vara en outlöst arvslott. Jag kan inte se något hinder om han därför införts bland husmännen.
Alternativt avser Jens Huidwatten en annan person, dock från Vitvattnet.
2105
« skrivet: 2006-03-14, 21:31 »
Det bör vara Vitvattnet, Rätan som avses. Jöns Bertilsson [Jenns Bertelsenn] i Vitvattnet uppges 1613 ha oddelsguotz i Herdall i en bye kaldis Houffdall 1 f:rg seed och till 5 les höe (Hasse Petrini - Räfsten med jämtarna 1613 sid. 57). Det blev förbrutet till kronan och Jöns får erlägga landskyld för bruket.
2106
« skrivet: 2006-03-11, 02:00 »
Enligt Gustaf Gustafsson lagfästes gränsen mellan Jämtland och Härjedalen 1799 på Bergs tingsplats (Ångermanland, Medelpad och Jämtland - Riks-, läns- och landskapsgränser i forna tider av d.s. sid. 75, Härnösand 1974). Eftersom han inte nämner något om förändringar därefter, utgår jag ifrån att så inte skett.
2107
« skrivet: 2006-03-06, 21:45 »
Anna Maria Lodin avled 1898 som ogift och inhyses i Näset, Ragunda. Hon hade tre utomäktenskapliga barn, men bara ett efterlevande. Det var Anna Matilda Karlsson f.1868, som flyttade till Stockholm 1901 och vidare därifrån till Strängnäs 1902.
2108
« skrivet: 2006-03-06, 10:37 »
Olof Olofsson Lycke var född 2/12 1802 i Åckeråsen, d.v.s. det som nu benämns Vallrun (Föllinge C:2 s. 146).
Den Olof Olofsson som föddes 1796 16/6 i Rörvattnet (ej i Häggsjön) var en helt annan person och inte den som avled 1887 i Gunnarvattnet. Misstaget härör från dödboken som oriktigt uppger den avlidne vara 91 år gammal vid sin död. Det uppenbaras om man följer upp dödbokens sidhänvisning till husförhörslängden, där det rätta året (1802) står.
Vallrun och Dal (Offerdal 1994) av Hilding Johansson, är en liten skrift som kan vara av intresse.
2109
« skrivet: 2006-02-28, 19:56 »
Magnus Forsgren kom till bonden Göran Mårtensson i Bergsviken 1806 och blev kvar där till året därpå (Allmänna Barnhusets arkiv D2FA:11 N:o 5471). Från 14 års ålder bör han väl ha ansetts klara sig själv och tagit tjänst någonstans. Jag har inte kontrollerat om han (eller Trumberg) uppträder som dopvittne, annat än för Göran M:s barn, vilket han inte gör. Däremot är Göran Mårtensson dopvittne för Trumbergs yngsta dotter Helena.
Jag håller det för mycket sannolikt att Forsgren och Trumberg är en och samma person, men de skilda födelseuppgifterna stör. Ibland kan man ana hur förändringar av det slaget gått till. Att en 7:a eller 9:a senare blir en 1:a i husförhörslängden, eller tvärtom, är ju vanligt förekommande. I sällsynta fall händer det att personer försetts med födelsedata som hör till någon annan i hfl. närplacerad person. Men någon övrig person i vederbörliga trakter som skulle vara född 11/8 1794 kan jag inte hitta. Det problemet får därmed lämnas därhän.
Trumbergs äldsta dotter hette Ulrika och skulle därmed kunna vara uppkallad efter hans mor. Eventuellt kan det ju finnas en bouppteckming efter Ulrika Östmark som kan ge svar.
En omständighet som jag hittills inte beaktat är att i mina äldre anteckningar har jag Trumberg som född 1793. Uppgiften återfinner jag i 1826 års generalmönsterrulla där han uppges vara född i Stockholm och är 33 år gammal !
Därmed är jag böjd att låta Forsgren o Trumberg uppgå i en och samma person.
2110
« skrivet: 2006-02-28, 15:56 »
14/1 1842 avled i Offerdals socken Nybyggaren Hed Eric Ersson i Forss och Fiskviken av andtäppa i en ålder av 51 år, 3 månader och 8 dagar (Offerdal F:1 s. 172).
2111
« skrivet: 2006-02-26, 10:04 »
Familjen blir bondfolk i Trättgärde, Ås (se Stafwerfeldt - Ås sockens historia s. 450). Om sonen Olof Hedman står att han utflyttat till Lofoten 1861.
2112
« skrivet: 2006-02-26, 01:04 »
Någon tvilling är det inte frågan om. Prästen har skrivit in fel barn till Ajax både i födelsebok och hfl. Efter att ha insett sitt misstag har han strukit på båda ställena och istället fört in Sara Katharina. Sannolikt har Sara K. därmed försetts med fel födelsedatum, d.v.s. det som hör till barnet Erik Petter (jämför barnet antecknat efter Sara K. i födelseboken). Födelsenotisen har ju 10/3 (Ragunda C:1 s. 155r), men enligt hfl. var hon född 11/3 (Ragunda AI:4 s. 10).
2113
« skrivet: 2006-02-24, 14:27 »
Magnus Forsgren var född 9/7 1793 i Stockholm (Svea artilleriförsamling C:4) av artilleristen Magnus Forsgren och Ulrika östmark. Problemet kvarstår dock att knyta ihop denne med Magnus Trumberg. Alltför många gånger har jag läst i detta forum och det räcker för mig. Som om forskning vore ett spel där man själv kan själv kan bestämma reglerna eller en tro efter eget skön.
Bergs husförhörslängder har sådana brister, så där finns knappast någon lösning på problemet. I kommunionlängden, som jag själv inte studerat, kanske man däremot kan finna när Forsgrens nattvard upphör och Trumbergs tar vid.
2114
« skrivet: 2006-02-22, 22:04 »
Marieby får inga egna ministerialböcker förrän 1770. Innan är födda, vigda och döda införda i Brunflo, som var huvudförsamling. Med några undantag är de flesta kyrkliga förrättningar i Marieby förda under egen rubrik. Det går alltså allmänt avgöra om de försiggått i Marieby eller Brunflo, även om Ministerialregistret inte gör någon åtskillnad.
Ivar var född 1694 i Bye. Han och hustrun gifter sig i Marieby 1716; några ortangivelser för kontrahenterna är emellertid inte angivna. Att Anna var från Brunflo grundas på en generalisering som vigselregistret genomgående gör utifrån volymens namn. Framför allt när närmare ortangivelser saknas.
2115
« skrivet: 2006-02-22, 12:06 »
Hej Janne,
Det bör vara Simon f.1810 i Hallen. Fadern Olof Simonsson (Als?n), sedermera mjölnare i Sölvsved, Kall. Karlskogen är nog feltolkat/-skrivet för Ka(r)l sogn, d.v.s. Kalls socken.
Av Simons syskon känner jag till systern Ursila f.1801, gift med Lars Göransson i Kyrkbyn, Kall, sedan i Getan, Alsen och Per f.1791, torpare i Önet, Offerdal.
2116
« skrivet: 2006-02-22, 01:35 »
I början av 1700-talet åsattes gårdarna i Turingen n:ris 1-6. Överturingen avser nr 1-4 och Ytterturingen nr 5-6. Turingen är rätta jordeboksnamnet, så något Överturingen nr 3 eller Ytterturingen nr 6 finns egentligen inte.
Nils Persson (död 1696) var bonde på nr 4 och måg i gården. Var han kom ifrån känner jag inte till. Hemmanet sedermera till dennes son Anders vilken överlät det till sin svåger Olof Persson.
[I Medelpadsregistret har Nils även försetts med en dotter Kristina (Kerstin) född 1683. Det är fel och beror på en feltolkning. Hon var dotter till Nils Unesson i Ön].
Ytterturingen, då odelat, innehades i början av 1600-talet av Anders Månsson. Senast 1611 överlåtet till sonen Mickel Andersson och denne i sin tur 1628 till mågen Per Mårtensson. Per landsförvisad vid landstinget 1641, men är återkommen efter 1645. Då är gården delad mellan honom och Olof Mårtensson (även han måg till Mickel). Den sistnämndes halva (=Turingen nr 5) upplåten landbovis till Anders Persson senast 1650; sedermera sannolikt också försåld till densamme. Anders efterträddes av Per Mårtensson d.y., som torde ha varit hans måg.
Var Pal?n har fått Mårten Jönsson och Per Olofsson ifrån förstår jag inte. Dessa namn kan jag inte hitta i Turingen under 1600-talets första decennier.
2117
« skrivet: 2006-02-19, 23:53 »
Family Search är i det här fallet rena soppan.
Magnus Trumberg var enligt hfl. född 1794 11/8 (Berg AI:4a s. 68). Barnhusgossen Magnus Forssgren var född 1793 9/7. Att denne kom till Berg är bevisligt (se Berg AI:3 s. 61). Att Trumgren därmed kan vara identisk med den tidigare Forssgren finns ju indicier för, men jag anser dock inte att man utan vidare kan bortse från de skiljaktiga födelseuppgifterna.
2118
« skrivet: 2006-02-19, 22:12 »
Se Nils Peter Olsson
2119
« skrivet: 2006-02-13, 22:50 »
Nja, till Värmland behöver vi väl inte bege oss. Sunne sn finns ju även i Jämtland. Dottern Märta född i grannsocknen Frösö. Per Fors född i Namn, Frösö sockens fastland av Måns Johansson ohh Karin Jonsdotter.
2120
« skrivet: 2006-02-08, 18:22 »
Volymen finns på ÖLA och omfattar tiden 1679-1799. Registret är uppställt i tre kolumner. I den första står eleverna alfabetiskt under sina oftast tillfälliga skolnamn. I kolumn två anges under vilka läsår de studerade och i sista kolumnen har jag i förekommande fall uppgett födelsedata/ort. Efter skoltiden användes generellt inte skolnamnen och då kan det vara svårt att hitta specifika personer. I synnerhet bland bondeståndet. Registret omfattar 50 A4-sidor och därför är det emellertid inte alltför arbetskrävande att leta bland födelseuppgifterna.
Om jag ska ge en allmän bild över elevernas bakgrund, finns där naturligtvis högreståndens (officerare, präster, civilbetjänte) söner. Bland allmogen spelar geografisk närhet en viktig roll. Frösö socken är alltså starkt representerat. Många senare nämndemän och kyrkvärdar hade tillbringat en tid på skolan. I Östjämtland var det tidvis vanligare att låta eleverna gå i Härnösands trivialskola.
2121
« skrivet: 2006-01-27, 12:40 »
I Härdalsboken 1980 uppges att en av döttrarna till nybyggaren Erik Eriksson i Fjätdalen blev gift till Särna. Hennes namn var Anna Eriksdotter, I husförhörslängden uppges hon mycket riktigt vara född i Gulleråsen (Särna AI:3 s. 3), vilket bekräftar uppgifterna ovan. I Boda finns fem barn upptagna i födelseboken åren 1745-1756, varav tre (söner) torde ha avlidit späda. Emellertid redovisas även i hfl. två äldre barn: döttrarna Malin f.1740 och Karin f.1743. Frågan är var familjen uppehållit sig tidigare.
I ÖLA finns en förteckning över manspersoner son sedan 1739 begett sig utur landet, d.v.s. Jämtland och Härjedalen. En Erik Ersson från Östansjö uppges där gift till Siljesdalarna och Ore (Avskriftssamlingen vol. 1:18). Tyvärr saknar socknen födelseböcker för vederbörlig tid. Att de varit bosatta där kan dock klarläggas. I kyrkoräkenskaperna finns en uppgift om att: Eric Er?on och Margta Nils d:r wjd Dahlfors för otidigt sängelag bötar 6 daler 4:e dag jul 1740 (Ore LIC:6). Beviset för deras brott bör ju vara dottern Malin, som då alltså måste vara född i Ore. Malin blev sedermera gift med smeddrängen Hans Nilsson Westring från Furudal.
2122
« skrivet: 2006-01-27, 02:07 »
I Gösta Wikegårds bok Rödöns socken - byar och gårdar (Östersund 1968) kan man läsa om familjen (sid. 253).
Det är endast döttrarna Märet och Sigrid jag har noteringar om efter 1740-talet. Min slutsats är att alla övriga syskon och föräldrar begett sig över kölen.
För Verdal finns det registrerade/digitaliserade kyrkböcker på nätet, men inte så här tidigt. Förutom här på Anbytarforum finns det fråge- och diskussionsmöjligheter på norsk sida. Bl.a. Digitalarkivets Brukarforum,
DiS Nord-Tr?ndelags Tr?nderslekt och DIS-Norges Slektsforum
2123
« skrivet: 2006-01-25, 13:10 »
Anders Andersson Fullerton med familj flyttade till Verdal, Norge i början av 1740-talet. Kvar i Jämtland blev två döttrar. ur Liste over svensker i Norge i 1747: Bonden Anders Anderson och 2ne thes Söner, Fadern 43 år gl Sönerne om 10 å 19 års ålder, bor i Wardals Sochn i Norie - ( http://www.arkivverket.no/trondheim/smakebiter/innvandring/svensker.html)
2124
« skrivet: 2006-01-24, 00:34 »
Rättelse: Offerdal AI:4 s. 72 ska det vara.
Hustruns födelseförsamling är Rödön, som är en 1700-talsförvrängning av Röden (ett s.k. vinnamn). Sistnämnda stavning finns också på skinnomslaget till Rödön C:1. Någon ö är det alltså inte frågan om, utan det heter i genitiv Rödöns församling.
2125
« skrivet: 2006-01-24, 00:26 »
Familjen finns upptagen i Offerdal AI:4 s. 82: Drag. OLof Faxberg, Modigs Son [född] 1732 ... D.v.s. hans far var Olof Modig.
2126
« skrivet: 2006-01-23, 23:59 »
Ur 1745 års generalmönsterrulla för Erik Eriksson Bryberg: Karlen gammal bräkelig och inwärtes siuk får afskied. Förr tient wid Åboläns Cavallerie altsedan år 1708, samt bewistat actionerne wid PelKene och Stor Kyro, samt tilförne warit på ett partie wid Borgo därest han blifwit fången och illa medfaren, men eschaperat utur fångenskapen, Sedermera som Officers dräng Campagnen i norige, altid, tient troget och wäl är ganska fattig, så at han sig e? kan försörja Recommenderas till underhåll ..
2127
« skrivet: 2006-01-22, 13:18 »
Se fråga om Margareta Dalin under Ångermanland: Efterlysningar.
Robert Hammarstedt
Magnus Njures hustru Catharina Kiöstadia uppges vara född 1733 enligt hfl. och avled 1815 i Lit. Att hon inte finns med i något födelseregister är inget märkligt. Luckorna i kyrkböckerna är mer omfattande än vad som redovisas i t.ex. Ministerialregistret för Jämtlands län.
Länsman Jonas Kiöstadius bodde omväxlande i Lit och Hammerdal. 1740 köpte han ett hemman i Fyrås och flyttade dit. I slutet av 1740-talet är han tillbaka i Lit och Klösta nr 3, för att i början av 1750-talet bosatta sig i Hammerdal för gott. Efter hans död är Klöstagården föremål för uppgörelse. I det sammanhanget omtalas JK av Magnus Njure som .. min Afledne Swärfader Länsm: Kiöstadius .. (Jämtlands domsagas häradsrätt AII:20 s. 111r).
2128
« skrivet: 2006-01-21, 15:19 »
Följer man mönsterrullorna kan jag inte se anledning till förväxling och avlöser varandra år 1848 .. måste vara ett missförstånd.
Olof (Malm) Kling (1802-1886) [född i Norderö], nr 66 Ovikens kompani 1823-1827, nr 52 Hallens kompani 1827-1848 (efterträdaren var Christian Örn).
Olof Malm (1799-1866), nr 21 Hallens kompani 1818-1845 (efterträdaren hette Anders Björk).
Det fanns samma tid ytterligare en Olof Malm (1802-1858), nr 16 Livkompaniet 1818-1848.
2129
« skrivet: 2006-01-18, 23:39 »
Lisa var dotter till Anders Nilsson Hall och hans första hustru Brita Svensdotter i Hallen, Undersåker. Fadern (och dottern) flyttar sedermera till Fäviken, Kall. När Erik och Lisa får sitt första barn 1858, före vigseln, uppges Lisa hemort vara Fäviken.
2130
« skrivet: 2006-01-11, 15:19 »
Om auditören Per Hiorts ursprung kan man läsa i bl.a. Östgötars minne s. 83 (Klas Gustav Od?n - Stockholm 1902), Östgöta nation i Lund s. 163 (Johan Axel Setterdahl - Linköping 1913) och Linköpings stifts Herdaminne, del 2 ss. 388-389 (Johan Isaac Håhl - Norrköping 1846).
2131
« skrivet: 2006-01-08, 16:59 »
Jacob var österbottning enligt mönsterrulla. Är det riktigt, kan väl bara Stor- och Lillkyro socknar [Isokyrö resp. Vähäkyrö] komma ifråga (-kyro uttalas med tje-ljud).
I Finska flyktingar i Sverige under stora ofreden [http://www.genealogia.fi/hakem/flykting/flykting1.htm] kan jag inte påträffa vare sig mor eller son.
2132
« skrivet: 2005-12-31, 09:01 »
Fadern står tidigare som Tyris Andersson och hade ytterligare barn, vilka alla utom en var bosatta i Jämtland. Dottern Ingeborg bör vara den som finns i Själevad 1807. Enligt hfl (Rödön AI:4 s. 16) flyttade hon till Ångermanland.
2133
« skrivet: 2005-12-02, 01:30 »
Any Husförhörslängd or household examination roll for Brunflo from the beginning af the 18th century will never be available, as it does not exist. The eldest volume of the kind is from 1741.
Good research is not just picking up any suitable or available person you come upon, despite identical name with the one you are looking for. Karin baptized 05/13/1700 in Brunflo parish explicitly died 04/13/1771 in the neighbouring parish of Marieby.
2134
« skrivet: 2005-11-16, 20:39 »
Catharina E. (f 1770) från Byn, blev gift till Sundsvall och avled där 1849.
2135
« skrivet: 2005-11-13, 12:01 »
Om Åsarne står ovan: OBS! Delvis i Härjedalen.
och under Härjedalen kan man läsa: Åsarne ligger till större delen i Jämtland, och diskuteras således under Jämtland: Åsarne.
Uppgiften är oriktig. Åsarna eller Åsarne har aldrig tillhört Härjedalen, vare sig helt eller delvis (se t.ex. Kyrkoarkiven i Länsarkivet i Östersund 1939 - R. Swedlund, s. 65).
2136
« skrivet: 2005-11-13, 12:01 »
Jodå, de vigdes 1857 22/10 i Hede.
Jag ser nu att också hennes bror Jöns (född 1835) emigrerade 1869 mot samma destination.
2137
« skrivet: 2005-11-13, 11:59 »
Det fanns en Jöns Jönsson i Ede, men han tycks mig för ung att vara giftoman 1779. Vid närmare genomläsning finner jag att det snarare står Jöns Jonsson och då hamnar vi hos en familj som tidigare omtalats under Jämtlandsföreningens efterlysningar (se fråga nr 120 samt svar där). Jonas Jönsson och hans hustru Elin Hemmingsdotter i Ede hade alltså barnen Jöns, Hemming och Gertrud. Efter föräldrarnas död bör följdaktligen äldste brodern ha blivit systerns giftoman. Hon avlider 1810 i en ålder av 63 år, d.v.s. född omkring 1747. Födelseåret ligger bra till. I mantalslängderna, vars uppgifter gäller för året innan angivet, finns inga barn antecknade för Jonas J. 1759. Däremot uppges 1765 en äldre och en yngre son, samt en dotter. Så långt stämmer indicierna. Däremot blir jag fundersam eftersom Gertrud inte enligt födelseboken förefaller ha någon dotter Elin (uppkallad efter sin mormor), vilket skulle styrka indiciekedjan.
I hennes bouppteckning (Brunflo tingslags häradsrätts arkiv F:11 nr 131) omtalas emellertid en dotter Elin, bosatt i Lockne. Men, hur platsar hon i sammanhanget ? Bland dopvittnena till sonen Svens barn nämns 1818 soldaten Selin med hustru i Ede, Lockne. I Lockne hfl. återfinns Johan Selin med makan Elin Persdotter (född 1779), vilken sistnämnda alltså bör vara Gertruds dotter. En min misstanke, som tycks bekräftas av kyrkoräkenskaperna, är att denna dotter var utomäktenskaplig. 1779 bötar bl.a. Pehr Pehrsson i Haxäng och Gertrud Jönsd:r i Ede för lönskaläge (Lockne LIa:2 s. 216).
Ärendet bör återfinnas i domböckerna och där kan förhoppningsvis räkenskapsbokens farsnamn Jönsd:r vederläggas.
2138
« skrivet: 2005-11-10, 23:12 »
Den Per Olofsson som avled i Vagle 1780 var född 1733 i Sunne socken. Per O. från Mällbyn blev slutligen torpare i Östberg och avled där 1813, samma år som hustrun.
2139
« skrivet: 2005-11-10, 02:06 »
Uppgifter om ortnamnet Fugelsta finner man i Bertil Flemström - Jämtländska ortnamn (Östersund 1972).
2140
« skrivet: 2005-11-10, 02:01 »
Lovisa Matilda lär knappast ha uppgett eller hittat på något, utan uppgifterna är sannolikt hämtade från den flyttningsattest från Östersund hon bör ha haft med sig till Norrköping.
Vill man själv försäkra sig om relationen till Brita Kristina Westberg är det väl enklast att gå till husförhörslängden för Östersund eller Bergs socken, där modern var kyrkskriven vid dotterns födelse.
2141
« skrivet: 2005-11-09, 23:41 »
Brita saknas i födelseboken. Enligt de äldsta noteringarna i hfl var hon född 1826 15/11 (Hede AI:3 s. 58), dotter till bonden Olof Jonsson och Sigrid Jonsdotter i Långå. Med maken Jonas Eriksson fick hon tre barn (ett dött spätt) innan de 1867 emigrerade till Red Wing i Minnesota. Även hennes systrar Emfrid (med familj) och Kerstin emigrerade samma år. Äldste brodern Jon hade gett sig iväg västerut redan 1857. Modern Sigrid drog också iväg 1871 som änka.
2142
« skrivet: 2005-11-02, 16:35 »
1741 är en felläsning. Se 30 år senare, d.v.s. 1771, samma datum så påträffas han i födelseboken. Dalin bör väl finnas upptagen i Jonas Norrbys utgivna sammanställning över familjer i Ytterhogdal.
2143
« skrivet: 2005-10-27, 16:59 »
Johan Nessör, föddes (Hans) 12/1 1773 i Näset, Lit. Påståendet att familjespåren skulle ta slut i Lit finner jag märkligt, eftersom det där där de fortsätter. Se 1890 års folkräkning !
2144
« skrivet: 2005-10-27, 16:44 »
Se inlägg 2 sept. 2001 ovan.
2145
« skrivet: 2005-10-23, 02:42 »
Att Erik Olofssons i Böle yngste son Ivar blev studerande framgår av en anteckning vid hans födelsenotis. Han inskrevs i Härnösands trivialskola läsåret 1775-1776 som Ivarus Forslöf. Från 1780 emellertid skrivs namnet Edvard(us) i matrikeln. Senare ävenså vid gymnasiet och universitetet. Som dopvittne åt sin äldsta systers barn 1786 benämns han dock Studiosus herr Jvar Forslöf.
[Fors kyrkoarkiv C:2 s. 78, Härnösands trivialskola DI:2 1735-1815 (HLA), Härnösands gymnasiematrikel 1650-1800 (G Bucht 1926) ss. 111-113, Matrikel öfver ... norrlänningar 1595-1889 (Modin/Söderberg 1890) s. 181 och Fors kyrkoarkiv C:2 s. 249]
2146
« skrivet: 2005-10-21, 16:29 »
Kyrkoherde Edvard Forslöf var född 1766 12/11 i Böle, Fors av bonden Erik Olofsson och Karin Mattsdotter.
2147
« skrivet: 2005-10-18, 23:46 »
Föllinge C:1 har en lakun. Ett blad med sidorna 105-106 saknas alltså, vilka omfattade tiden mellan 1773 19/9 och 1775 30/8.
I hfl (Föllinge AI:2 s. 38) finns en Gunild [utan födelseår] upptagen hos Bengt Jonsson och Malin Mårtensdotter i Frostviken. Hon bör vara dotter i familjen.
Kommentarer om kungliga tillstånd i samband med vigslar, har jag bara påträffat när kontrahenterna gifter sig i förbjudna led. Sannolikt är Per och Gunilla kusiner.
2148
« skrivet: 2005-10-15, 03:09 »
Samtliga av Marie Jansson ovannämnda (4) Lars Persson födda 1780, som kan påträffas i befintliga jämtländska födelseböcker, avled också i samma landskap.
Hjälpredor på nätet med tillgång av diverse CD-skivor, jag vågar påstå de flesta, har sällan egna insikter om berörda forskningsområden. Därmed är det lätt att glömma att det finns församlingar i Jämtland som saknar födelseböcker aktuell tid. Även utomäktenskapliga barn, utan farsnamn i födelseböckerna, kan ofta förbises.
Man bör även ibland ifrågasätta frågeställarens uppgifter. Avlider man t.ex. i augusti 1851 i 71 års ålder, kan man lika gärna vara född 1779 som 1780. Därför är det viktigt att precisera exakt vad man kan belägga och inte bara vad man tror.
Bland utomäktenskapligt med namnet Lars, födda omkring 1780, kan jag i befintliga kyrkböcker inte finna någon tänkbar Lars Persson.
I Hackås socken, som saknar födelseböcker åren 1764-1813, hittar jag ett bondpar Per & Elsa, men ingen son Lars i deras barnaskara.
Ser vi till närliggande år, finns en Lars född i oktober 1779 av Per Olofsson och Elsa Larsdotter i Gräfte, Aspås. Han kan ju vara potentiell om han nu inte är identisk med den dräng Lars Persson, född 1779, som uppträder i Gräfte 1819 (se Aspås AI:4 s. 17).
Ser vi till namnet Hägglund, associerar jag i första hand till socknen Häggenås. Sedan finns det ju också byar i andra socknar med samma förled i samma tid. T.ex. Häggen och Häggsåsen i Oviken.
2149
« skrivet: 2005-09-21, 22:08 »
Anders Månsson, född 1770 27/4, var gift två ggr. 1798 resp. 1809.
Det namn som står i födelseboken är Anders Magnusson [ej Anders Magnus Jöns]. Han föddes i Ansjö, men hemmadopet examinerades och bekräftades i Håsjö kyrka.
2150
« skrivet: 2005-09-02, 23:34 »
När man går igenom olika källor är inte alltid uppgifterna helt entydiga. Ofta får man samla ihop flera pusselbitar innan man förstår sammanhanget. Ibland gör man det aldrig, men lyckas man, händer det att nya släktrelationer helt plötsligt klarläggs.
Ur mina excerpter från Härjedalens domböcker, kan följande text säkert fungera som underlag för en diskussion för den som är något insatt i 1600-talets Lillhärdal:
(10. Joen Oluf?on Sunnanåån, låter första gången opbiuda g:a Pigans, Ingebor Olufs dotters S??tnings skrifft, Men klandras, af Jngebor broders, Mågar, Måns Oluf?on i Orrmo, Halfwar Michel?son och S?stersönerne, Oluf Påhl?on Nordan håån och oluf Jon?on bäck, närmare Slächt och bördigh wara, än han. Den 13. Jan: Sambt?chte Måns oluf?on och Oluf bäck, dhe andra kommo eij tilstädes, uthan lembnas til nästa tingh. (Lillhärdals ting 1680 12/1, Svea hovrätt, renoverad dombok, Västernorrlands län)
2151
« skrivet: 2005-08-25, 22:46 »
Det finns anledning att inte lita alltför mycket på sekunda varor som DISBYT. Magdalena Stenbäck var född i Ragunda. Se vidare i Staffan Lindqvist: Familjer i Ragunda - en sockengenealogi (Bräcke 1998) sid. 183.
2152
« skrivet: 2005-08-25, 22:19 »
De släktrelationer Kalle Gärdin redogör för ovan finns inget att anmärka på. Dock är jag ense med Susanne Holmin ovan, där hon visar att Elin Olofsdotter var född 1825 i Funäsdalen, Tännäs; alltså inte Hede. Fadern Olof Eriksson var visserligen född i Hede, men flyttade med föräldrarna till Funäsdalen i sina späda år. Alla hans barn, förutom det yngsta, föddes också där.
2153
« skrivet: 2005-08-25, 22:18 »
Bonden Per Nilsson Gärdin i Höla, Hallen, var född 18/4 1786 i Marby (se Marby C:1 s. 37). Förser man alla uppgifter, åtminstone i sitt eget material med källhänvisningar, kan man reducera lapsusar av denna art högst betydligt.
2154
« skrivet: 2005-08-14, 23:16 »
I Ministerialregistret (CD) är Matts Erssons hustrus namn supplerat i tre fall. D.v.s. i kyrkboken uppges moderns namn endast för yngste sonen. Dock är det feltolkat. Både i födelseboken (C:1 s. 110) och husförhörslängden (AI:2 s. 69) är namnet Catharina Jansdotter. I Tåsjö, där makarnas äldsta barn är födda, benämns hon Catharina Johansdotter.
2155
« skrivet: 2005-08-08, 19:14 »
Olof Borg, som var färgare i Slandrom (byn ligger inom Frösö sockens fastlandsdel), hade en son Daniel Andreas f.1777. Eftersom ett flertal blad saknas i aktuell födelsebok, finns han inte upptagen där.
2156
« skrivet: 2005-08-08, 19:03 »
Nils var född omkring 1731 och Kerstin omkr 1728. Lits socken saknar födelseböcker för den tiden, men Kerstin var i allafall dotter till klockaren i Lit, Lars Andersson och hans hustru Gölin Nilsdotter.
2157
« skrivet: 2005-08-01, 00:06 »
Det här är en familj som intresserar mig. Lars Nilsson finns i tre upplagor i Family search, men bara en har rätt föräldrar: Nils Ekström och Kerstin Larsdotter. Nils Olofsson Ekström var en tid soldat, men drog sedermera till Norge med familjen. Sannolikt redan på 1760-talet. I kyrkboken finns fyra barn upptagna: Olof f.1756, Göli f.1759, Lars f. 1761 och Kjerstin f.1764. För de tre yngsta av dessa anges vid födelsebokens notiser: i Norje. Någon av Lars syskon finns törhända bland dopvittnena till hans barn. Kan detta bekräftas bör identifikationen vara säker.
2158
« skrivet: 2005-07-24, 15:14 »
Löjtnanten Enok Ernst Frisk var född i Uppland och son till ryttmästaren Staffan Frisk. Staffan F. hade sist tjänst vid Kavallerikompaniet i Jämtland och var då bosatt i Rödön på Rödögården.
2159
« skrivet: 2005-07-24, 15:13 »
Bonden Anders Ivarsson i Fugelsta var från Vålbacken. Det framgår av hans moders, Karin Andersdotters bouppteckning (Brunflo tingslags häradsrätt volym F:13 nr 9).
Ivar Söderqvists son Anders föddes 1778 12/12 (Brunflo C:4 [opaginerad]. Eftersom han inte förekommer i modern Kerstin Enoksdotters bouppteckning (Brunflo tingslags häradsrätt volym F:14 nr 55), torde han ha avlidit utan bröstarvingar.
2160
« skrivet: 2005-07-16, 00:07 »
Gölin Persdotter avled 1719. Hon torde vara dotter till bonden Per Olofsson (vars mor hette Gölin) och hans hustru Anna Nilsdotter i Duved.
2161
« skrivet: 2005-07-15, 23:11 »
Att Johan Landberg skulle vara identisk med den Johannes (Andersson) som föddes 1721 i Sölvsved är oriktigt. Vid äldsta dotterns, Elisabeths födelse 1753, benämns den sedermera Landberg då som Jan Ersson. Namnskicket tyder på att han inte var född i Jämtland. Hustrun Kerstin Danielsdotter var född 1726 21/8 i Torsåker, Gästrikland.
2162
« skrivet: 2005-07-14, 20:28 »
Olof Jonsson blev bonde i Ottsjö, Undersåker omkr 1815. Hustrun död där 1817. Olof återflyttad till Åre, blev nybyggare, omgift 2ggr och död 1859 i Enkroken.
Beträffande Vik-Björnänge. När de svenska myndigheterna upprättade nya jordeböcker efter 1645, fördes av någon anledning ett av hemmanen i Vik under Björnänge. Det blev senare delat och blev i början av 1700-talet Björnänge nr 2 och 3. Personer hemmahörande på dessa gårdar anges emellertid i äldre kyrkböcker konsekvent vara från Vik. Det gäller också Olof Jonsson, som hörde hemma på jordebokens Björnänge nr 2.
Nybyggaren Anders Henriksson i Enkroken finns inte upptagen i dödboken. I hfl (Åre AI:7 s. 178) är han antecknad för nattvard sista ggn 1852 27/6; är dock struken. Jag ser att det ska finnas en bouppteckning efter honom från 1853.
2163
« skrivet: 2005-07-13, 02:21 »
Björk kan jag inte påträffa bland soldaterna i Jämtland. För övrigt är mig familjen helt obekant.
2164
« skrivet: 2005-07-12, 08:45 »
Ekendahl var soldat, men blev efter avskedet landbonde i Rödöns socken där han avled. Änka och barn sedermera inflyttade till Östersund.
2165
« skrivet: 2005-07-10, 11:27 »
Agneta Ekendahl f.1764 11/9 i Offerdal av Nils Ekendahl ohh Inga Hammar, d. 1838 20/11 i Östersund. Urmakaren Erik Nordlund född 1765 12/?, död 1836 10/5. Eriks ursprung är okänt, men modern hette Margareta Eriksdotter (1740-1816).
2166
« skrivet: 2005-06-19, 11:29 »
The customs officer and farmer Jon Svensson Kallström (b 1725 at Beljom) and his wife Anna Olofsdotter (b 1740 at Sölvsved) had 9 children. Amongst them you find the above mentioned Olof Hyttsten (1765-1852) and Jonas Östberg (1772-1851). Erik Kallström (1779-1860), the youngest son, took over the farm at Beljom.
2167
« skrivet: 2005-06-07, 19:46 »
Den 16/9 1720 inskrevs Eric Gesterick Vermlandus som student vid Uppsala universitet. Känner någon till hans ursprung ?
2168
« skrivet: 2005-06-05, 20:40 »
Erik Lindholm (f 1790) med hustru Agnes Ersdotter (f 1805) finns upptagna i Huså (se Kall AI:5 s. 208). Där finns även dottern Anna (f 1838) samt Ingeborg (f 1833; anges styvdotter) med. Åtskilliga födda i Kall under 1830-1840-talen är inte införda i födelseboken. CD-skivor och andra register räcker då inte till, utan man får ge sig i kast med gammalt hantverk.
2169
« skrivet: 2005-05-21, 12:48 »
Björn Kämpe
Anna var dotter till malmbrytaren Stefan (Staffan) Troll (1794-1879) och hans hustru Anna Jonsdotter (1800-1843) på Bruksvallarna i Ljusnedal.
Rigmor Andersson
Johan Moverare (d.ä.) var död vid sin yngsta dotter Iddes födelse. Anna, född 1811, hör till en yngre namne.
Dottern Agnes (1804-1877) blev gift med kolaren Jonas Rödin i Fäviken, Kall.
[systern Idde, var som ovan uppgetts bosatt i Huså och där föddes även hennes barn (inte i Fröå)]
2170
« skrivet: 2005-05-18, 15:48 »
Visst är det Vålbacken nr 2 det rör sig om. Sista frågan besvaras därför med ja.
2171
« skrivet: 2005-05-15, 22:44 »
Både Svenskt biografiskt lexikon och Svenska släktkalendern är försiktiga och nämner endast personen ifråga som Karl i Kloxåsen. Setterdahl benämner honom utan vidare Carl Blix och att han anses vara sonson till Magnus Blix, omtalad i Mordvikenbrevet 1410. Tyvärr förser oss inte Setterdahl med några referenser i motsats till övriga här förenämnda.
Den äldsta tryckta skriften som hänvisas till är Viktor Behms bok om Näs och Hackås socknar (1913). För närvarande har jag inte tillgång till den, men kanske någon annan har det och kan se efter vad den kan upplysa om.
2172
« skrivet: 2005-05-14, 09:13 »
Jag tycker de är trevligt att Härjedalen och i det här fallet Lillhärdal nu tagit större del av debattutrymmet. Mina kunskaper om socknen ifråga ligger framförallt på 1700-talet och har därför svårt att ta ställning till de uppgifter som framförts från tidigare sekler. Det som emellertid förvånar är att de framställs tveklöst och med sådan exakthet. När det inte är uppenbart vad man stödjer sig på känner jag reflexmässigt en skepsis till vad som påstås. Jag vill kunna kontrollera och veta vilken metod som använts vid framtagningen av informationen. Dessutom, för att kunna bedöma, är det nödvändigt att veta vem eller vilka som gjort forskningsarbetet. Vid enstaka tillfällen har refererats till framlidne Bruno Persson och Fritz Busk, men jag anar att åtskilligt mer ovan härrör från nämnda personer.
2173
« skrivet: 2005-05-05, 13:53 »
Bångas i Nordanhå torde utan tvekan avse gården nr 6 (gammalt nummer). Olof Jonsson Bång (1699-1786) i Sunnanå, övertog sin avlidne svärfars, Rolf Tolssons hemman i Nordanhå 1721. Han överlät den till sonen Johan Olofsson (1724-1794). Bång-Kari var den sistnämndes hustru Karin Olofsdotter, född i Ytterberg 1720 och död 1790.
Rolf Olofsson (1731-1786) benämns Bång vid vigseln och i en av barnens födelsenotiser.
Pers och Ingrids döttrar i Nordanhå nr 4 (gammalt nummer), Märet och Sigrid, blev gifta med Per Olofsson (1816-1853) i Nordanhå resp. Jöns Salomonsson i Sunnanå (1824-1912).
Nordanhå har vid 1700-talets början åtta numrerade brukningsenheter i skattelängderna. I realiteten var det färre - endast fyra; och det redan efter några decennier in på seklet. Nr 2 blev lagt samman med nr 5, nr 3 med nr 1 och nris 7-8 med nr 4.
2174
« skrivet: 2005-05-03, 02:10 »
Pål Larssons föräldrar var Lars Pålsson och Märet Jonsdotter i Älvros (Kyrkbyn). Hustru Kerstins föräldrar var Per Olofsson och Sigrid Matsdotter i Kolsätt.
Per Jönssons i Sunnanå hustru Märeta Jonsdotter var född omkring 1747. Något födelseår uppges inte i nekrologen, däremot åldern: 45 år (Överhogdal C:1 s. 214). Hennes far Jon Olofsson kan inte vara född så tidigt som 1670. Han gifte sig 1729 resp. 1742 och står i skattelängderna ännu 1765 !. Han bör alltså ha varit omkring 30 år yngre. Märetas mor var Jons senare hustru Karin Olofsdotter.
Matts Ersson torde vara född i Sveg. Bonde i Andåsen, Älvros från 1775, sedermera inflyttad till Överhogdal 1788. Fadern Erik Matsson var visserligen en tid landbonde på Skuggården i Kolsätt (1745-1752), men blev sedan bonde på fädernehemmanet i Ytterberg.
2175
« skrivet: 2005-04-25, 19:36 »
Nils Johansson Moverare (f.1807) med hustru Anna Jonsdotter (f.1803) emigrerade till Minnesota 1874. Ett porträtt av Nils finns i Huså bruks historia s. 363 (Gösta Ullberg, Östersund 1967).
Även sonen Jonas Nilsson Moverare med familj emigrerade 1870. Jonas tog sig namnet Moberg i Amerika.
2176
« skrivet: 2005-04-22, 15:19 »
Ragunda saknar födelseböcker före 1818.
I 1851 års generalmönsterrulla står att Per Ajax tidigare hette Ljungberg och är född i Ragunda 27/10 1810. I hfl. (AI:1 s. 158) är Per Ljungbergs son Per Olof struken, men han dyker upp på sid. 195 i samma volym som soldaten Per Ajax.
Ljungberg var tidigare gift med Stina Bergström, som torde vara Ajax mor.
Vid Revsunds kompani dyker under 1800-talet upp namn hämtade från antiken. Helt säkert var det kompanichefen som stod för namngivningen av soldaterna Ajax, Hercules, Romulus, Remus m.fl.
2177
« skrivet: 2005-04-21, 15:39 »
Tillägg: Bengt Bergman är helt säkert son till paret jag nämnde ovan. Enligt hfl. är han född 25/3. Bristen i födelseboken beror på att ett blad saknas.
2178
« skrivet: 2005-04-21, 07:51 »
Han bör vara son till bonden Christen Olofsson ohh Ursilla Larsdotter i Berge, Kall. Paret har en son Bengt f.1806, men han finns inte upptagen i födelseboken. En annan son var Olof Bergman (1798-1875), handelsman i Sundsvall.
2179
« skrivet: 2005-04-11, 00:20 »
Rättelse: Märet Olofsdotter var Jungbergs tredje hustru.
Åldersuppgifter för soldater återfinns i generalmönsterrullorna.
I december 1762 avled Lisa Andersdotter, hustru till dragonen Måns Lindqvist i Berge, Lockne. De hade inga bröstarvingar och Lisa ärvdes därför av sina hel- och halvsyskon. I inventariet och arvdelningsinstrumentet efter henne uppräknas bl.a. Jacob Ljungberg, Per och Anders Anderssöner (se Brunflo tinglags häradsrätt volym F:2 nr 23 och 25). Per och Anders var bönder på hälften var av framlidne fadern Anders Jungbergs gård i Vålbacken.
2180
« skrivet: 2005-04-10, 16:04 »
En historik och släktkrönika för Skärvången och Stångviken är publicerad i Föllinge hembygdsförenings skriftserie, del IX (Östersund 1979).
2181
« skrivet: 2005-04-10, 15:54 »
Hinderslöshetsintyget från 1782 namnger inte Nils Jacobssons blivande brud. Hon omtalas endast som Corporalen Ljungbergs dotter ifrån Lockne och Wåhlbacken (Lockne EI:1). Hennes namn, Catharina Jacobsdotter, framgår emellertid av födelsenotiserna för parets barn (jag kan inte finna att hon vid något tillfälle skulle ha burit faderns namn Ljungberg). Vid denna tid fanns endast en person i Lockne med namnet Jacob Ljungberg. Han var född omkring 1730 och avled 1799. Fadern Anders Persson Jungberg var hantlangare på Frösö skans, men köpte vid mitten av 1720-talet ett hemman i Vålbacken. Modern, Märet (Mareta) Olofsdotter var från Bye o Marieby; gift 1727 och Jungbergs andra hustru.
Som jag nämnt 30/1 under rubrik Brunflo, avled Anna Catharina Ollongren 1795/96 i Lockne. Hon var alltså utan tvekan mor till Catharina.
2182
« skrivet: 2005-04-03, 12:37 »
1) Karin Månsdotter (1774-1820) var från Namn, Frösö sn, men född i Ås.
2) Dottern Karin avled redan 1803. Modern återflyttar till Namn 1805.
3) Lucia var tidigare gift med Nils Nilsson från Kvissle, Mattmars sn.
4) I hfl. står att han var dömd till fästning.
2183
« skrivet: 2005-03-26, 11:15 »
Viveca Asproth
Elin Larsdotter har sin nekrolog fått oriktiga födelseuppgifter. Enligt Offerdal AI:4 s. 74 var hon född 1705 ! Hon och maken var bosatta på bonden Lars Larssons hemman i Böle. Den sistnämnde och Elin var syskon och barn till dragonen Lars Högman och hans hustru Ingeborg Larsdotter i Håxås, Hammerdal. Lars Högman var född i Offerdal och son till Sjul Olofsson och hans hustru Elin Gunnarsdotter [omtalade under fråga 258 bland efterlysningar på Jämtlandsföreningens nätsida].
2184
« skrivet: 2005-03-23, 16:09 »
Vid Rödöns vårting 1712 framgår att Nils Håkansson i Vejmon var gift med Erik Larssons i Faxnälden syster.
2185
« skrivet: 2005-03-23, 15:58 »
Barbro Funseth
Beträffande Olof Risberg torde det inte vara några svårigheter, eftersom Offerdals dödböcker från slutet av 1600-talet och ett par decennier in på 1800-talet oftast innehåller goda och intressanta nekrologer. Offerdal F:1 innehåller med säkerhet de upplysningar du söker och mer därtill.
2186
« skrivet: 2005-03-22, 14:54 »
Olof Hansson Spjut (a twin) was born out of wedlock 1/14/1820 at Huså, parish of Kall. His mother was according to the church book, Stina Olofsdotter, aged 32. No father is mentioned.
2187
« skrivet: 2005-03-22, 00:03 »
When the couple marries, the record says that the bride?s father Ole Hansen Spjuth in Throndhjem has given his permission (source: Alsen EI:1 p. 39).
2188
« skrivet: 2005-03-21, 20:33 »
Per Gustin f.1805 22/2 i Bye, Marieby, d.1884 21/10 i Viken, Brunflo. Hustrun Anna d.1890 22/2 därsammastädes.
2189
« skrivet: 2005-03-14, 21:29 »
Ser man till summorna är det uppenbart att arvet består av tre delar = Sigrids, Olof Fasts och Jons parter. De bör alla tre vara syskon och barn till Olov Svensson i Holm. Arvdelningen löser alltså några genealogiska frågor, men ställer också nya. Jon Olofssons tvillingbror Per Olofsson står i hfl. som försörjare av modern Helge Jönsdotter. Per är sedermera struken och jag antar att han lämnat församlingen. Helge dör 1843, men saknas i dödboken. Någon bouppteckning efter henne kan jag tyvärr inte påträffa.
Ett krux är jag har indikationer på att den postumt födde sonen Olof (f.1799) också efterlämnat barn. Frågan är då varför dessa inte finns upptagna bland Jon Nilssons arvingar. På den har jag ännu inte något svar.
2190
« skrivet: 2005-03-13, 22:40 »
Jon Nilsson var enda barn till bonden Nils Jonsson och hans hustru Brita Jönsdotter i Västanbäck (Kyrkbyn nr 15), Hede. Ett par farbröder hade Jon, men båda avled ogifta. Arvingarna torde därmed höra till morssidan.
Bonden Olof Svensson i Holm (Hån nr 12) och Vemdalen var gift med Helge (Helga) Jönsdotter. Helge bör vara syster till ovannämnda Brita.
Bland Olofs och Helges barn fanns Sigrid (gift med Olof Jönsson och mor till de fyra först uppräknade arvtagarna) och Jon Olofsson (far till Kerstin Jonsdotter). Olof (Olofsson) Fast bereder dock ett problem. Förutom nämnda barn hade Olof Svensson också: Jöns f.1794, Per f.1797 och Olof f.1799. Jag förutsätter att dessa söner Jöns och Per avlidit utan arvingar. Yngste sonen Olof är knappast identisk med Fast. Denne uppges nämligen i längderna vara född 1796 !
Problemets lösning kan vara den Olof f.1796 i Hån, vilkens föräldrar uppges vara Olof Olofsson och Helga Jönsdotter. Moderns namn är så ovanligt att man på goda grunder kan misstänka att prästen gjort ett skrivfel i kyrkboken beträffande fadern.
2191
« skrivet: 2005-03-13, 22:39 »
Dragon
Anders
Söderman
Cherstin
Persd:r
Fadren
Johan Sör mortii
man och des
hustru Göli
[Lit AI:1 s. 38]
2192
« skrivet: 2005-03-06, 10:40 »
Ryttaren Per Asps son Erik blev bonde i Böle, Aspås. Det framgår av Aspås AI:1 s. 142.
Att använda sig av Ministerialregistret för att hitta potentiella anor är naturligtvis utmärkt. Det kan emellertid vara lätt att glömma att det inte är heltäckande, utan bygger på bristfälliga kyrkböcker. Av de ca 15 Erik Persson födda 1700-1705 som finns i registret, är det en (1) som jag inte har några spår efter och det är Per Hieltes son Erich, f.1704 i Norderö sn. Även om jag tror denne är mindre trolig, kan han vara värd att syna.
Andra vägar är att titta ingående på Erik Persson Moman. I någon av husförhörslängderna vill jag minnas att han står som född 1704, men det kan vara ett ungefärligt årtal. Sedan kan man ställa sig frågan om namnet Moman. Erik tjänstgjorde för rotar i Ås socken, men där finns inget bynamn Mo. Ett by som sedan gammalt har förbindelser med Ås är Mo i Lit. Finns det alltså några tänkbara föräldrar där ?
Kontroll av barnens dopvittnen är alltid en bra start, för att se om det går finna potentiella släktingar. Av deras dopnamn kan man också dra slutsatsen att Momans mor bör ha hetat Karin (sannolikast) eller Ingeborg.
2193
« skrivet: 2005-03-06, 10:38 »
Abraham Hassels son Anders blev båtsman i Härnösand med namnet Forsman. Död 1766 å sistnämnda ort.
2194
« skrivet: 2005-02-27, 18:51 »
De tiondelängder jag hänvisat till finns kvar i Norge och jag tror inte Hasselberg var bekant med dessa. Hans herdaminnesforskning grundade ju sig i huvudsak på tryckta källor. Jag inte gjort mig någon teori varför Herr Måns bar namnet Blix. Underlaget tycks mig alltför magert.
Olof Holms Katalog .. finns utgiven under titeln Träkyrkor, stenkyrkor, västtorn och absider som nr 6 i ÖLA:s serie av Forskningsrapporter (2003). Där ingår även texten från Jämten.
2195
« skrivet: 2005-02-26, 13:44 »
Lars Hägglund
Du hade ju faktiskt lite mer. Paret jag nämner ovan hade en son Per f.1839 1/1. Han finns inte i födelseboken, men påträffas i husförhörslängden. Han kan ju vara född utom länet, men jag tror inte det. Sannolikt har han förbigåtts eftersom han föddes före föräldrarnas vigsel. Jag slarvade ovan. Det fanns ytterligare en son, Olof Wallin, som bosatte sig i Klövsjö.
Sedan decennier finns kyrkböckerna på mikrofilm och som de flesta bibliotek har läsapparater ska det inte spela någon roll var man bor för att kunna läsa dem. Själv bor jag 50 mil från mitt landsarkiv.
2196
« skrivet: 2005-02-25, 19:06 »
Lars Hägglund
Varför så ogin ? Jag är helt övertygad om att du har mer information om efterfrågad familj än du lämnat ovan. Jag önskar lite feed back och har du upplysningar om parets ende son Johan Johansson Wallins öden i Amerika tar jag gärna emot det.
Hans föräldrar Johan Larsson (f.1813 17/3 i Tännäs) och Ingrid Persdotter (f.1805 30/6 i Vemdalen) var enligt 1890 års folkräkning bosatta i Klövsjö.
2197
« skrivet: 2005-02-22, 16:19 »
Martin,
självklart kan du citera. Man bör dock ha i minnet att i och med min avskrift har tolkningen gått igenom minst fyra led (Borch-Lassen-Sollied-Ego), sannolikt flera, från en ursprunglig förlaga.
Jag utgår ifrån att Borch och Schöning använt sig av samma förlaga (eller kopior därav). Eftersom Schöning är en generation yngre än den förstnämnde, men ändå är mycket utförligare, bör deras gemensamma källmaterial ha varit tillgängligt ännu vid mitten av 1700-talet.
Bygd?n måste ha känt en viss vånda inför Sollieds brev. Här kommer en 63 år yngre juridikstuderande och presenterar för honom helt okända uppgifter. B., som säkerligen avslutat sin forskning sedan mer än ett decennium, måste ha ställt sig frågan om han kunde lita på denne för honom obekante unge norrman. Att han besvarade brevet först efter 2? månader tyder naturligtvis på att han bör ha konsulterat andra. Någon egen ny forskning var vid hans höga ålder förstås inte att tänka på.
Beträffande namnet Blix erinrar jag mig ännu ett tidigt belägg. I 1608-1609 års korntiondelängd påträffas i Ragunda Her Moenns Blix. Även om inget bynamn anges, ger placeringen i längden stöd för att det är Hammarsgård/Gisselgård det är fråga om. Att det är Herr Mogens Eriksson i Ragunda som avses är det därför ingen tvekan om. Att denne hade namnet Blix är nog ganska okänt och ställer nya frågor för Blix-forskare.
Om någon skulle ha frågat mig en jämtländsk ort Klingeraasen vore det mig inte främmande att se det som en feltolkning av Kluxaasen. Ett x i den gamla tyska (gotiska) stilen påminner ju om ett g. Ävenså är det inte långt ifrån att ett u med diakritiskt tecken kan ses som in.
2198
« skrivet: 2005-02-21, 13:35 »
Anna var född 10/1 1743 (Berg C:2 s. 66-67). Fadern Jon [ej Jöns] Olofsson (Rosenqvist) var bonde i Östberg. Familjen finns upptagen på flera ställen i husförhörslängderna. Bl.a. Berg AI:1 s. 197v, AI:2 s. 61v och AI:3 s. 59.
P.g.a. en tidslucka mellan volymerna AI:1-2 finns inte mågen med här, men återfinns i Sundsjö AI:1 ss. 12 och 124. Där är det dock mycket skralt med personupplysningar.
2199
« skrivet: 2005-02-20, 14:36 »
Av naturliga skäl kan inte Family Search skilja på Fagerberg och Fägerberg. Det fanns alltså soldater med dessa namn, båda med förnamnet Hans och bosatta i Berg.
Ifråga om Bergs kompani har Gustaf Lund rätt. Jag vill minnas att två soldater där vid slutet av 1700-talet önskade byta namn. Som skäl angavs att de var de enda inom kompaniet vars soldatnamn inte slutade på -berg. Så Berggren och Nyman blev Grenberg resp. Nyberg.
Däremot har han fel när han hävdar att soldaterna bytte sina farsnamn (Olofsson, Eriksson etc.) mot soldatnamn. Vid den här tiden identifierades ingen enbart med sitt patronymikon, så namntyperna är inte ekvivalenta. Det viktigaste namnet var dopnamnet. Ser man i rullorna finns ju också fars- jämte soldatnamnet med ända till slutet av 1700-talet så Lunds argument håller inte. Om bonden Per Erikssons son Erik blev soldat med namnet Tannberg, var han fortfarande Pers son. Det är så farsnamnen ska läsas och tolkas; vem man är. Så är det fortfarande på Island, där denna namntradition ännu är levande.
2200
« skrivet: 2005-02-20, 13:27 »
Paret gifte sig 4/1 1867 i Undersåker. Sven uppges i vigselnotisen vara från Tossåsen och Storsjö och Lisa Märta från Vallbo [mellan dessa orter är det ca två mil]. Det uppges även att brudens mor lämnat skriftligt bifall, vilket betyder att modern bör vara änka eller ogift. Att Lisa Märta inte återfinns i registren bland födda i Undersåker, behöver inte betyda att hon inte var född där. Just den här tiden har åtskilliga födda i Undersåkers pastorat inte införts i födelseböckerna.
Problemets lösning torde finnas i husförslängderna. Börja förslagsvis med Undersåker AI:6 (1861-1875) och sök där reda på Vallbo.
Sven Jacobsson återfinns i boken Storsjö socken av Lewi Gredander.
[Hällesjöflickan ovan blev gift i hemsocknen]
2201
« skrivet: 2005-02-20, 13:19 »
Vid slutredigeringen av sitt Herdaminne för Härnösands stift, korresponderade Leonard Bygdén (1844-1929) med Henning Sollied i Oslo. Att uppgifter från den sistnämnde använts framgår av bl.a. Herdaminnets slutord (band IV s. 431) och mer specificerat i en fotnot och en källhänvisning i a.a. ss. 70 resp. 271. Om Blixarna skriver Sollied:
Så var det Blixene igjen, - det er nu lykkedes mig at bringe på det rene hvor den tidligere omtalte stamtavle i Lassens Samlinger skriver sig fra. Lassens optegnelser er afskrift av „Bernhofternes Familiebog”, forfattet av Professor theol. Hr. Hans Borch [f.1697 †1765] og foröket av Hr. Ebbe Carsten Tönder [f.1726 †1785]. Nærmere om optegnelserne og forfatterne vil De finde i „Stamtavle over Slægten Bernhoft” av Emilie Bernhoft, [Christiania 1885] s. IX m fl. st. I optegnelsene findes også korte stamtavler over de med Bernhoftene forbundne familier Opdal, Bull, Herdal, Balq og Blix m.fl., og gjennemgående synes disses pålidelighet at være meget stor. Endel navner er selvfölgelig misforstått og forvansket og traditionene om slektenes oprindelse i et par tilfælde neppe rigtige [Således Bernhoft og Opdal], men forövrig synes det som om oplysningene trygt kan stoles på, da de stadig, hvor kontrol kan ske, bekreftes av oplysninger fra andet hold.
Da det bare er meddelelsene om Bernhoft som, i revideret stand, er trykt i den ovenfor nevnte stamtavle, skal jeg her meddele nogen utdrag av de övrige stamtavler som turde interessere Dem.
------
IV Blix
Carl Klingaasen (!), en Adelsmand i Jemteland
Sön Hr. Mogens Carlsen til Undersager i Jemteland
Sön Hr. Lars Monsen, Pastor til Undersager, gift med Kirsten Eriksdatter. Se Nedenfor. Börn
I Hr. Mogens Larsen Blix, en velbereist Student fik siden et Tilfælde da han laa paa Bunden av et vand i 24 timer. Jeg holder paa at det er denne som var sogneprest til Domkirken i Trondhjem. [Dette siste antagelig tilfölet av Tönder]
II. Mag. Hans Blix, döde samme Dag Han skulde ordineres til Biskop over Wiborg Stift
III Hr. Erich Larsen Blix. Pastor til Opdal.
IV Margrethe Larsdatter Blix et Hr. Hans Pastor til Ravund.
V Lisbeth Larsdatter et Hr. Joen, Pastor til Tierrebye i Sielland
VI Marte Larsdatter Blix et Arild Olsen, foged i Jemteland
VII Hr. Salomon Larsen Blix. Pastor til Liid og provst.
————
Erich Stad, Provst i Jemteland
——————————————————————————————————————
Kirsten Se ovenfor - Johannes Erichsen Secretair hos Konge af Sverrig [=föreg:s barn, min (KGE) anm.]
Denne stamtavle synes virkelig at bekreftes av hvad vi vet fra andet hold. .....
[ur Brev av Henning Sollied 1926 18/10 - Bygdén NC 1517, Uppsala universitetsbibliotek].
I sina kommentarer berör inte Sollied Carl Klingaasen. Identifieringen av denne som Karl i Klocksåsen måste Bygdén, med sina kunskaper om jämtländsk medeltid, ha gjort själv. En svaghet med detta är att han utgår från något han inte själv sett och tolkat (man kan för övrigt fråga sig om någon enda forskare sett dessa dokument sedan Sollieds tid).
Förutom den Magnus Blixe som omtalas 1410 kan namnet Blix inte beläggas i Jämtland förrän på 1600-talet. T.ex. står Her Lauritz Blix för Åkeräng i 1607-1608 års korntiondelängd. Herr Mogens Karlsson i Undersåker bör alltså inte tillföras namnet ifråga.
2202
« skrivet: 2005-02-18, 09:22 »
Jöns Edvards mor hette Juliana (ej Johanna) Jönsdotter (1849-1897) och var från Svaningen i Ström. Hon blev omgift med Erik Andersson i Håkafot.
Anders Eriksson i Fågelberget föddes 1818 1/5 (Föllinge C:3 s. 49r).
2203
« skrivet: 2005-02-15, 18:57 »
Född 1726 10/6 i Frösö socken. Kyrkvaktaren Jonas Roths mor Brita Jacobsdotter (1698-1775) var född i Aspås och avled ogift i Bergsjö socken.
Var framgår faderns namn ?
2204
« skrivet: 2005-02-12, 16:59 »
Problemets (båtsmannens identitet) lösning finns i husförhörslängden. Se Berg AI:3 s. 117v.
2205
« skrivet: 2005-02-10, 19:48 »
Wikegård måste ha misstagit sig. Någon Anders Pedersson i By kan jag inte påträffa i källorna. Peder Pedersson i By nr 2 efterträddes på hemmanet av Herr Anders senast 1636 enligt skattelängder vid RA. I de tidigaste svenska jordeböckerna återfinns hustru Ingeborg här, men även samma namn påträffas i Vike nr 3. Båda gårdarna anges skattebefriade.
1645 års mantalslängd redovisar i By Ingeborg änka med sonen Christopher Andersson. Vike nr 3 finns inte med. Slutsatsen måste bli att jordebokens Ingeborg i By och i Vike är en och samma person och änka efter herr Anders Henriksson.
Ser man på kartan framgår det att byarna Undrom, By och Vike ligger intill varandra. Christopher bodde i By, men hade samtidigt en hemmansdel i Undrom (Nygården) vilket också kan ses i 1660 års jordebok.
Namnarna ifråga kan därmed reduceras till en person.
2206
« skrivet: 2005-02-09, 00:28 »
Minneslunden uppges bygga på framlidne Earl Alexandersons forskning. Nu är detta inte riktigt överensstämmande med sanningen. Earl, som jag lärde känna under hans flertaliga besök i Sverige, uppdrog utforskningen av sina jämtländska anor till dåvarande kansliskrivaren vid ÖLA, Knut Byström. Det resulterade i en skrift som Earl utgav 1976: Family tree of Alexander Alexandersson 1866-1936. Uppriktigt skriver han: I have merely assembled the data .. (s. 93). Där står också att läsa på sidan 48: NILS is possibly son of CHRISTOFFER ANDERSSON at Rödön. Senare när Earl presenterade sin antavla i Swedish American Genealogist (Vol. V, No. 3, p. 129-136 - September 1985) saknas ordet possibly och Nils uppges där explicit vara son till Christoffer. Denna omredigering får nog Earl stå för, men som i det närmaste helt obekant med svenska språket och hur man tolkar källorna, torde han väl i viss mån vara ursäktad.
2207
« skrivet: 2005-02-03, 22:02 »
Kerstin Nilsdotter var dotter till Nils Christophersson och hans hustru Kerstin Svensdotter i Dvärsätt nr 5. Har Wikegård rätt i sin Rödönsbok, torde väl Anders Tyrissons hustrus bördsrätt till hemmanet nr 2 gå genom hennes mor.
2208
« skrivet: 2005-01-30, 21:35 »
Föraren Gustaf Ollongren och dottern Anna Catharina kom från Själevad, Ångermanland. Efter den sistnämnda betalades testamentspengar i Lockne räkenskapsåret 1795/96. Hennes yngre syster Eva Stina avled i Bodsjö 1805.
Bland min korrespondens finner jag en kopia av en artikel av Per Sundin (Örnsköldsvik): GUSTAF OLLONGREN - båtsman i Själevad. Den är publicerad i något Ångermanlänskt medlemsblad senast 1992.
2209
« skrivet: 2005-01-25, 17:05 »
Vare sig dopnamnet eller farsnamnet är vad jag kan finna jämtländskt/härjedalskt.
Gulliknamnet dyker upp i Härjedalen och Östjämtland i senare hälften av 1600-talet. I båda fallen vill jag minnas att ursprunget då är Medelpad.
Rejer är enligt Otterbjörk (Svenska förnamn) en dialektal (västsvensk*) form av Reidar. Jag kan dock inte finna någon ytterligare namnbärare i Jämtland/Härjedalen med skrivningen Rejer. I 1801 års norska folkräkning finns det emellertid hundratals.
*) Jag utgår ifrån att Otterbjörk med uttrycket västsv. också innefattar den forntid då delar av nuvarande Västsverige tillhörde Danmark/Norge.
2210
« skrivet: 2005-01-24, 18:20 »
Det var först in på 1800-talet som härjedaling generellt blev beteckning för invånare i Härjedalen. Tidigare kallades de, både av sig själva och andra, för dalkarlar. Härjedalingar vid Hälsinge regemente uppges oftast i rullorna som födda i Dalarna. I Härjedalen användes i äldre tider uttrycket Siljesdalarna om dagens Dalarna.
2211
« skrivet: 2005-01-24, 00:01 »
Rejer Gulliksson var tidigare bosatt i Lillhärdals socken, Härjedalen. Namnet förefaller mig dock ha norsk prägel. Med sin hustru Gölin Gunnarsdotter fick han i alla fall där barnen Gulich f.1694 och Sesel f.1696.
2212
« skrivet: 2005-01-22, 21:06 »
Eric Hemmingsson i Rise bör vara identisk med torparen därstädes, född 1796 och död 1872. Denne hade en dotter Malin f.1833, vilken var gift med Erik Karlsson ibm. Sistnämnda par hade en son Karl f.1863 21/9.
2213
« skrivet: 2005-01-18, 20:37 »
Visst var Nils Lif son till Michel Bax. Familjen splittrades eftersom fadern avled tidigt. Nils finns hos modern (Mörsil AI:2 s. 15), tycks därefter ha flyttat till Rista i Undersåker. Efter det militära avskedet bildar han familj i Mattmar (AI:5 s. 25), dit han återkommer efter en sejour i Hallen och Undersåker (Hallen AI:4 s. 90, Undersåker AI:2 s. 70 och Mattmar AI:5 s. 32-AI:6 s. 29 [första uppslaget]).
Modern Ursilla Mårtensdotter får som änka en son Simon (Carlsson) 1808. Denne finns upptagen i Hallen hos halvbrodern Nils.
2214
« skrivet: 2005-01-16, 09:26 »
Om Flodakolonins bakgrund och praktik kan man också läsa i Att bota en drinkare [sid. 215-253], en historieavhandling av Anna Prestjan, framlagd vid Örebro universitet i december 2004.
2215
« skrivet: 2005-01-12, 04:57 »
Vid den här tiden förändrades generellt inte kvinnors namn i samband med giftermål. Brita Jonsdotter behöll alltså, så länge hon bodde i Sverige, sitt eget namn.
Det emigrationsår (1884) jag angett ovan är inte riktigt, utan endast en administrativ konstruktion som gjorts efteråt i hfl (sannolikt också i flyttlängden). Hon reste redan 1882 med sina fyra yngsta barn till Cocato Minn. Det bör avse dagens Cokato i Wright county, Minnesota.
Maken Lars Jansson emigrerade året innan.
Sonen, sjökaptenen Jonas Johansson, bodde i Katarina församling, Stockholm (1923).
Hennes äldsta dotter, Kristina Johansdotter f.1866, uppges även ha begett sig till Amerika samma officiella datum som de övriga, d.v.s. 1884. Henne har jag dock inte lyckats påträffa i emigrantlistorna.
2216
« skrivet: 2005-01-11, 00:38 »
Johan Alfred Andersson (1884-1967) var gift med Emma Karolina Johansdotter (1889-1982). Fadern Anders Larsson (1855-1913) var bonde i Svartnäset och gift med Kristina Jonsdotter (1857-). Kristina kom inte med i Ingrid Wikbergs förteckning ovan eftersom hennes mor felaktigt fått namnet Segrid Olofsdotter i födelseboken.
Kristinas syskon: Ingeborg, gift med bleckslagaren Gustaf Alfred Eklund i Bollnäs, Märta (se ovan), Brita (gift två gånger), emigrerade 1884 till Amerika, Per Olof, bonde i Sandnäset, Nils, bonde i Västerskucku och Jonas (död 1871). Dessutom en dödfödd syster 1852.
Syskonens föräldrar Jon Persson (1810-1894), född i Berg, och Ingrid Olofsdotter (1816-1890), född i Hackås.
2217
« skrivet: 2005-01-10, 23:11 »
Karin torde vara född i Holms sn av torparen Carl Nilsson (1759-1841) och hans hustru Magdalena Larsdotter (1770-) i Vike.
2218
« skrivet: 2004-12-21, 23:42 »
Snickaren Karl Olof Eklund med familj emigrerade 1891 till Tower, Minnesota. Hans hustru bör vara den Hedvig Eklund som avled 1934 26/2 i St.Louis county. De hade barnen: Märta Johanna Eleonora f.1883 (eventuellt identisk med den Eleanora Johnson som avled 1981 i Wisconsin), Karl Oscar Johannes f.1885 (död 1965 i Minnesota), Olof Victor Emanuel f.1887 (död 1960 i Minnesota) och Nils Anton Ragnar f.1889 (troligen död 1970 i Michigan).
Erik Jonsson Blix och hans hustru Sara Teolina Eklund emigrerade till Duluth, Minnesota 1906.
Kajsa Ulrika Hansdotter (1835-1905) blev gift med torparen Andreas Wilhelm Ros i Sikås, Hammerdal.
2219
« skrivet: 2004-12-20, 18:04 »
Rättelse:
Anna Greta Andersdotter var förstås inte född 1829 utan 1828 2/9. Död ogift 1889 23/8 i Revsund.
2220
« skrivet: 2004-12-11, 01:09 »
Erik Huss var kyrkoherde i Berg 1714-1727. Dessvärre tycks han inte ha skrivit en enda notis i kyrkböckerna. Födelsenotiserna från 1714 år inskrivna av Jöns Drake, som vid den tiden var komminister och bosatt i Klövsjö. Först 1729 blev han kyrkoherde i Berg. Uppenbart är att Drake vid sitt tillträde som kyrkoherde fick omhänder ett stort antal lösa attester efterlämnade av Huss. Att i efterhand införa dessa i rätt ordning var nog ett synnerligen besvärligt arbete som han inte helt gick iland med. Därutöver saknas också många födda som borde ha funnits med.
T.ex. är två barn som införts som födda 1726 pånytt införda 1729, men detta misstag har Drake insett och skriver: Detta är wordet misskrifvit (Berg C:1 s. 274). Det finns även exempel på syskon som införts endast med ett halvårs ålderskillnad. Oftast anses kyrkböcker vara sankrosankta som källor, men här har vi ett exempel där så inte är fallet. Uppgifterna här bör alltså i flera fall prövas mot andra källor.
Beträffande Pål Jönssons barn finns inget av dem införda i födelseboken, vilket också hävdas ovan. De torde dock alla vara födda i Berg eftersom Pål efterträdde sin far Jöns Pålsson på hemmanet Eltnäset. Däremot förefaller det inte riktigt att Ingeborg Nilsdotter skulle vara mor till alla barnen. Vid Bergs höstting 1744 tilltalas nämligen Ingeborg av sin styvson Jöns Pålsson.
2221
« skrivet: 2004-12-05, 22:32 »
Sissel Endresen
Kerstin Svensdotter från Gärdsåsen och Undersåker hade åtminstone tre utomäktenskapliga barn: Magdalena f.1785 19/6, Sven f.1789 9/7 och Catharina f.1793 22/2. Det förstnämnda barnet föddes i Undersåkers sn och de senare i Åre sn (Undersåkers kyrkoarkiv C:2 s. 2v-3r, Åre kyrkoarkiv C:2 s. 102-103 och 128-129). 1795 gifte hon sig med skräddaren Halvar Andersson och fick med honom dottern Barbru f.1796 12/3 i Åre (Åre C:2 s. 148-149).
I 1801 års norska folkräkning uppges ytterst sällan personers ursprung. Trots det går det att säkerställa identiteter, särskilt om personer kan knytas till varandra med andra källors hjälp. Att paret är detsamma som återfinns i Meråker 1801 är ovedersägligt eftersom de av mig namngivna barnen (utom Magdalena) också återfinns där. Sonen Anders om två års ålder som också finns upptagen, bör vara född i Norge. Därmed kan man dra slutsatsen att Halvar och Kerstin flyttat till Meråker någon gång under åren 1796-1799.
Om jag nu har rätt i att tjänstegossen Svend Halvorsen på gården Lövlie också hör till vår Kerstin Svensdotter, innebär det inte att jag hävdar att Sven med nödvändighet skulle vara son till hennes make. Det förekom att styvbarn blev försedda med patronymika efter styvfäder.
Däremot är jag skeptisk till att dåvarande ryttmästaren Johan Herman Tideman utan känt underlag utses till Svens far, därav min fråga. Jag kan ange skälen till min skepsis, men så länge min fråga kvarstår finner jag ingen anledning till det. Sissel, du får ursäkta, men hävdandet att min tippoldefar var Svend Hermansen övertygar inte, såvida inte källan till den namnuppgiften (farsnamnet) anges.
2222
« skrivet: 2004-12-05, 12:21 »
Kerstin Svensdotter, f.1758 i Undersåkers sn, blev gift med skräddaren Halvar Andersson. Familjen begav sig sedermera till Meråker och med i flytten fanns även Kerstins son Sven f.1789. Denne Sven omnämns i 1801 års folkräkning som Svend Halvorsen. Jag undrar därför vilken grund det finns till att Johan Herman Tideman uppges som fader till denne Sven.
2223
« skrivet: 2004-11-30, 17:59 »
Olof Wernberg (1714-1752) föddes i Rödön av Olof Simonsson Fisk ohh Ingeborg Jonsdotter i Dvärsätt. Wärnberg var först ryttare för Värmon, men avled som landbonde å Näskotts Prästbord.
2224
« skrivet: 2004-11-29, 01:19 »
Anders Bergfelt föddes 1757 20/5 i Berge, Frösö sn av dragonen Per Åkergren och hh Gertrud Carlsdotter. Dottern Gertrud avled redan 1789.
Pål Jacobsson blev nybyggare i Lillsjöhögen. Född 1753 i Lit och död där 1826.
2225
« skrivet: 2004-11-18, 23:22 »
Under decenniers harvande genom dödböcker och husförhörslängder har jag inte sett något livstecken från Nils i Jämtland efter hans rymning till Norge. Om han, som jag misstänker, saknar efterkommande lär han väl knappast ha varit av intresse för släktforskare.
2226
« skrivet: 2004-11-18, 23:21 »
När jag för tre decennier sedan sammanställde familjer i Alsen fick jag några lösa tampar beträffande Olof Carlsson Sellman. Hans barn har ändå förblivit mig förvånansvärt anonyma. Bland de som uppnådde vuxen ålder finns sonen Carl (1809-1889). Han tycks ha saknat barn, men någon bouppteckning som vägledning till hans syskon tycks inte finnas efter honom. Jag har nu aldrig forcerat någon forskning utan förväntat mig att saknade personer så småningom dyker upp. Bland mina anteckningar har jag här dock bara här en Olof Olofsson, som uppges född 1801 i januari i Alsen (Aspås AI:5 s. 66). Bör väl vara Sellmans son. Sista nattvard antecknad 1833, sedan struken.
2227
« skrivet: 2004-11-18, 19:55 »
Födelsedata blir ofta förvanskade i husförhörslängderna. I Vålbacken (Lockne AI:5 s. 190) står Märta som född 22/1 1813. Följer man henne bakåt i tiden (AI:4 ss. 193>28>25>23>AI:3 s. 19) ändras datumet åter till 28/1 och man hamnar hos hennes föräldrar, dragonen Erik Tandlöf och hans hustru Anna Jönsdotter i Bleka. Hon var alltså född 28/1 1813 i Bleka och Lockne (Lockne C:1 s. 19).
2228
« skrivet: 2004-11-14, 06:19 »
Nils Håkansson var först landbonde i Åberg nr 1 sedan i samma by på nr 2. 1725 är han skriven som brukare av Tullus nr 1. Att han skulle ha varit soldat finner jag inget belägg för; han finns inte i rullorna för Jämtlandsregementet vad jag kan se. Nils levde ännu 1728 som landbonde å Prästbordet i Aspås. Dottern Anna född där 1728 9/9. Hans vistelse i Aspås bekräftas dock inte i kyrkoräkenskaperna där.
Hans närmast spårlösa försvinnande från jordelivet föranleder mig göra följande hypotes. Antingen har han avlidit utanför landskapet eller också är han en självspillning. Det går att ringa in tiden för hans frånfälle till tiden 1728-1732.
I protokollet från Lits höstting 1732 står: S: d: ärkände Niels Håkanßons ifrån Aspåhs änka hustru Lisbetha Olofsdåtter i Söre wara skÿldig Nils Anderßon i Kjösta .. (Jämtlands domsagas häradsrättsarkiv AI:53b s. 539v).
Sannolikt var änkan bosatt hos sin bror Pål Olofsson i Söre. Bland husfolket hos honom finns en Lißbeta Olofz d:r (Lit AI:1 s. 76)
2229
« skrivet: 2004-11-11, 22:32 »
Ingeborg Persdotters föräldrar var Per Persson (1814-1878), sist i Kyrkbyn, Vemdalen, och Anna Larsdotter (1820-1887). Paret uppges officiellt inflyttade till Lillhärdal år 1862 från Malung. De gifte sig dock först 1864. Föräldrarna var alltså ännu inte skrivna i Lillhärdal när dottern föddes och hon blev därmed inte införd i födelseboken där.
Ingeborgs dotter Anna Margretha föddes i Vemdalen (inte i Hede; se Vemdalen C:2 s. 48). Enligt födelseboken var det hennes andra barn och mycket riktigt finns även en dotter Anna Cathrina f.1878 13/5, även hon i Vemdalen (död s.å.).
2230
« skrivet: 2004-11-01, 00:02 »
1740-1742 var svåra nödår i Jämtland och kornproduktionen sjönk katastrofalt (se diagram i Jämtlands och Härjedalens historia, del IV, s. 138). En kraftig åderlåtning av befolkningen skedde inte bara p.g.a. kriget, utan många lämnade landet som det står, d.v.s. landskapet, för att hitta sin försörjning. I listor över utflyttade sammanställda 1747, kan man utläsa att de framförallt begett sig till kustlandskapen men även till Norge. Värst drabbade dåliga tider barnen förstås, vilkas motståndskraft var nedsatt av näringsbrist. En av de vanligaste dödsorsakerna benämns i kyrkböckerna blodsjukan, vilket torde avse dysenteri.
Andra år med många döda som jag erinrar från kyrkböckerna mig är 1752, 1785 och 1809.
2231
« skrivet: 2004-10-30, 10:51 »
Far till ovan nämnde Magnus Svensson föregifves vara ryttaren Sven Dahl (Brunflo C:5 s. 93). Till Katarina Andersdotters övriga barn är ingen far angiven i födelseboken.
2232
« skrivet: 2004-10-30, 00:46 »
Prosten Henning Tideman (1699-1763) skriver om denna händelse i sin dagbok, som förvaras på länsbiblioteket i Östersund. Jag vill minnas att han använder uttrycket rensopat eller något liknande vid beskrivningen av de många omkomna på andra sidan sundet. De var visst på väg hem från Frösötinget.
2233
« skrivet: 2004-10-30, 00:22 »
Att hitta igen Anders Svensson (Nyberg) är i det här fallet en fråga om systematik och envishet. Går man igenom Ragunda AI:3 (1835-1848) återfinner man honom på sidan 143 där han anges ha flyttat till Fors. Återgår man till föregående längd och samma hushåll (Ragunda AI:2 s. 143) uppges han där vara född 29/8. Har man sedan tillgång till ÖLA:s födelseregister eller deras utgivna CD-skiva kan man finna en Andreas född nämnt datum i Brunflo av pigan Katarina Andersdotter. I Brunflo husförhörslängd påträffas Katarina Andersdotter med barnen Magnus (Svensson), Anders och Anna Catharina (Svensdotter) (se Brunflo AI:2 s. 135). Nämnda Katarina blev 1832 gift till Hammarsgård i Ragunda.
När ett av Anders Nybergs barn föds uppträder som dopvittne Magnus Svensson, bruksarbetare i Graninge. Anders Nyberg med hustru är själv dopvittne i Ragunda för Anna Catharina Svensdotters dotter i Hammarsgård 1844.
Uppenbarligen är Anders Svensson Nyberg född 1809 29/8 i Brunflo som son till pigan Katarina Andersdotter.
2234
« skrivet: 2004-10-29, 15:15 »
Sockenskrivaren Nils Persson var från Nästgården i Hölje, Lit och son till bonden där, Per Nilsson. Nils blev ryttare 1697 med namnet Höljeman och avancerade till mönsterskrivare 1709. Avskedad 1712. Han måste ha flyttat från Hammerdal senast 1699, eftersom han samma år fick en son Nils, född i Nästgården och Lit. Sönerna Per och Olof blev båda soldater med samma tillnamn som fadern. Den förre avled 1718 och den senare rymde från tjänsten. Dottern Sara blev gift med Israel Åkerman i Forsa, Hälsingland och avled 1774 i Harmånger.
1716 får f d mönsterskrivaren Niels Hölieman en u ä son med Magdalena Olofsdotter ifrån Helsingeland. Sannolikt är Magdalenas farsnamn då fel återgivet i kyrkboken eftersom NH och Magdalena Johansdotter får en dotter Kerstin 1721.
Sedan försvinner spåren efter Nils Jämtland och han torde ha begett sig till Hälsingland. Åtminstone erinrar jag mig en uppgift ur en mantalslängd från 1740-talets Arbrå, där Nils Höljemans döttrar var införda.
2235
« skrivet: 2004-10-22, 00:58 »
Vid arvskiftet år 1797 hos bonden Pål Persson (1731-1812) i Gevåg nr 3 omnämns hans fyra barn. Bland dessa finns ingen Anders (se Ragunda tingslags häradsrätts arkiv F:7/nr 19).
Bonden Anders Pålsson i Köttsjön nr 2 var från Utanede, Fors (se Fors AI:2 s. 52). Född 1775 26/12 som son till Pål Forslund och hans hustru Karin Andersdotter. Gift 1805 16/10 med änkan Stina Andersdotter, med vilken han hade åtminstone tre barn: NN f.1806 d.1806, Anders f.1807 d.1808 och Catharina f.1809, gift till Borgvattnet.
2236
« skrivet: 2004-10-21, 22:03 »
I Ingrid Wikbergs inlägg ovan framgår det ju att CD:n Ministerialregister - Jämtlands län är hennes källa och inte kyrkboken. Det är bra och korrekt eftersom det inte finns någon hemort angiven i vigselnotisen för Thol Torwisson Tummel (se Sunne C:1 s. 233). Varifrån Wattjom, Oviken kommer ifrån begriper jag därför inte.
Vid sin ansökan om lysning för sig och sin brud har prästen skrivit om honom: Thol Tummel ifrån Hara (Sunne C:1 s. 456) [Hara är i det här fallet grändnamn för Hara, Bräcke och Nygård].
Brudens hemort uppges vara Halln, vilket inte avser någon by i Sunne socken, utan = Hallens socken.
Nu ser jag att CD:n uppenbarligen har använts på annat håll i Anbytarforum, men där hänvisning endast gjorts till kyrkboken. Med anledning av ovan nämnda exempel, vill jag därför betona hur viktigt det är att ange vilken källa man verkligen använt.
2237
« skrivet: 2004-10-18, 00:57 »
Kyrkböckerna för Fors har stora brister under 1720- och 1730-talen. Därför är det lite besvärligt att skapa sig en bild av familjerna.
Att den första av Olof Clemetssons barn som påträffas i födelseboken har namnet Elias, kan synas märkligt med tanke på tidens dopsed. Nu hade emellertid Olof en bror Elias som avled på fjället under Armfeldtståget, vilket kan förklara dopnamnet. Olof hade dock en son Erik vilken uppges vara född 1729. Detta kan ha föranlett ett antagande om att Elias i kyrkboken är ett misstag och att det i stället bör vara Erik.
I ett delningsinstrument från 1761 (Ragunda tingslags häradsrätt F:1/nr 12) efter Olof Clemetsson uppges hans barn: Erik, Jon, Wilhelm och Dorotea (=Dordi). Att Erik är äldst av sönerna framgår av ordningen.
I landsboksverifikationerna för år 1748 finns en förteckning över halvvuxna personer, som omfattar barn och tjänstefolk. För Jämtlands del är de inte namngivna. Dock anges att Olof Clemetsson i Byn har en son född 1730 31/10 (Jämtlands läns landskontor EIb:52 s. 5684). Det kan inte avse någon annan än sonen Erik !
2238
« skrivet: 2004-10-17, 18:46 »
Paret får en son 1738. I 1741 års mantalslängd finns ingen hustru antecknad för Nils Månsson. Hustru Brita bör alltså ha avlidit 1738-1740. Jag kan dock inte återfinna henne i dödbok eller bland kyrkoräkenskapernas uppgifter om testamentspengar.
Nils Månsson och hh Kerstin Eriksdotter i Odensala flyttade till Norderö socken. De avled där 1777 resp. 1797.
2239
« skrivet: 2004-10-17, 16:36 »
Nils Månsson uppges i nekrologen som gift tre ggr, född 1694 i Finnäs o Bodsjö av Måns Persson och hh Ingeborg Nilsdotter.
Föräldranamnen är felaktigt återgivna och ska vara Måns Jonsson och Ingeborg Persdotter. Dessa hade två söner vid namn Nils, födda 1691 resp. 1697. Båda anges dock i dödboken som avlidna 1697. Den yngre föddes 18/4 och begravdes 26/5, fyra veckor gammal. Dessa uppgifter i Bodsjö C:1 förefaller ju helt riktiga och trovärdiga, men det märkliga är att Nils d y kvarstår i husförhörslängden ! (se Bodsjö AI:1 s. 14v-15r). Fel i dödboken alltså.
När Nils Månsson gifter sig till Vamsta 1723, uppges han vara dräng från Bodsjö sn.
Nils Månsson i Odensala var en annan person.
2240
« skrivet: 2004-10-15, 00:47 »
Olof Byström hade en dotter Anna f.1765.
Sonen Ingel Olofsson (1760-1834) var bosatt i Nora sn, men där har jag inte påträffat några andra familjemedlemmar. Ytterligare syskon var Lars f.1762 och Lisbet f.1771.
2241
« skrivet: 2004-10-14, 23:19 »
Kristina Edström
Brita torde utan tvivel vara född 1757 18/11 i Hammerdal av dragonen Olof Byström och hans hustru Cecilia Ingelsdotter. De sistnämnda uppges i källorna ha flyttat till Ångermanland.
Har du några anteckningar om vilka dopvittnen som förekommer till Britas barn ?
2242
« skrivet: 2004-10-12, 16:58 »
Anna benämns torpardotter från Tångeråsen vid vigseln.
Uppgifterna i dottern Karins vigselnotis får mig dock att tveka om något faderskap blivit rättsligt fastställt. Hon står där som Bonden Johan Johanssons i Åkersjön stjufdotter Karin (oäkta och utan fadersnamn). Modern tycks dock vara hennes giftoman, vilket knappast skulle ha varit fallet om fadern varit officiellt erkänd.
Detta behöver inte vara detsamma som att ärendet inte tagits upp vid tinget, utan det kan ha varit så att rätten bedömt att fällande bevis saknats.
2243
« skrivet: 2004-10-11, 22:30 »
Nils Eliassons hustru hette Gertrud Olofsdotter.
2244
« skrivet: 2004-10-11, 21:34 »
Dragonerna Nils Giööks och Anfin Nimmermans (ej Zimmerman) föräldrar var Elias Nilsson och hans hustru Karin Anfinsdotter.
Deras farfar Nils Eliasson var gift till Böle. Något ursprung från Västerede kan jag dock inte se. Bland de många fordringsägarna på Elias Nilsson och Bölehemmanet uppträder bl.a. Sven Olofsson i Västerede. Svens far hette Olof Eliasson. Denne var dock inte född i Ede, men väl gift dit. Det är väl tänkbart att Nils och Olof var bröder.
2245
« skrivet: 2004-10-11, 18:21 »
Thomas Loo
Du uppger inte närmare var du har letat. Det är inte säkert att detta lägersmål har tagits upp på tinget, men det faktum att barnet fötts i Föllinge, behöver ej betyda att ett eventuellt åtal utgått inom Lits tingslag (under vilket Föllinge sorterar). Generellt beivrades brott inom det juridiska område där det begåtts. Lägersmålet kan ha skett någon annanstans och det bör alltså vara värt att undersöka protokollen även för exempelvis Offerdals tingslag.
Barnets mor Anna Johansdotter (1833-1885) blev gift med Johan Johansson i Högrun. Ibland kan man påträffa anteckningar i hfl. som ger upplysningar om faderskap. Jag rekommenderar därför en uppföljning av Anna i dessa.
2246
« skrivet: 2004-10-08, 15:38 »
Roland Ek
Jag kan inte avgöra om ditt inlägg är en fråga eller ett påstående.
Torparen Per Bångfeldt (1745-1826) i Specksta, var född i Alsen av Erik Bång och Kerstin Persdotter. Även hans hustru Ursilla Persdotter (1748-1830) var från Alsen. Bångfeldts far bodde aldrig i Medelpad, däremot flyttade hans svärfar Per Backman (1724-1812) dit 1809.
2247
« skrivet: 2004-10-06, 18:23 »
Lars och Anders Tyrissöner var bröder. Fadern hette Tyris (el. Töris) Jonsson (död 1698) och Anna Andersdotter, nämnd ovan.
2248
« skrivet: 2004-10-06, 00:13 »
Ingrid Greta (or Margreta) Coll?n (1861-1904) was married 1900 to the widower Per Wassberg (1843-1909) at Utanede, Fors. They had several children born in different parishes in Jämtland before their marriage.
When their daughter Märta Brita was baptized in Föllinge 1890, the mother's name was initially written Ingrid Margreta Olsdotter in the church book, but it has later been changed to Coll?n (Föllinge C:5 p. 27).
2249
« skrivet: 2004-10-05, 23:43 »
Bertil Flemström (1908-2003) från Ragunda, var förste arkivare vid Ortnamnsarkivet i Uppsala. Bland hans böcker kan nämnas Jämtländska ortnamn (1972), vilken ursprungligen presenterades i Östersunds-Posten som en mycket uppskattad artikelserie under rubriken Våra ortnamn. En annan är Ortnamn i Jämtland (1983).
2250
« skrivet: 2004-10-01, 21:22 »
Farthegn i Vattjom omtalas aldrig med patronymikon. Vill man förse honom med ett sådant bör ju detta styrkas.
Någon gård Näs finns inte vad jag vet i Oviken. Däremot brukar Matnäset i grannsocknen Myssjö stundom benämnas Näset i senare tider.
I sin bok Jämtländska ortnamn (Östersund 1972) behandlar Bertil Flemström ortnamnet Vattjom. I sin diskussion om förleden tar han definitivt inte upp att det skulla ha med vatten att göra. Han hänvisar till norska orter med samma förled samt bynamnet Vattjom i Tuna, Medelpad. I tolkningen lutar han åt ett gammalt fornvästnordiskt adjektiv hvatr som hade betydelsen rask, snabb, oförfärad. Flemström skriver att man på norskt håll anser det i ortnamn syftar på god jordmån.
2251
« skrivet: 2004-09-30, 14:23 »
Avser Vattjom i Ovikens socken, som är ett gammalt hem-namn. Beläggen är emellertid inte från 1300-talets början, utan dess senare hälft.
2252
« skrivet: 2004-09-30, 00:25 »
Fältjägarens, sedermera bondens i Stavre, Johan Olof Stadins (1834-1884) föräldrar, Per Munter (1810-1849) och Greta Olofsdotter (1809-1892), föddes båda i Revsund, Anviken respektive Ammer.
Hans hustrus, Brita Katarina Andersdotters (1838-1929) föräldrar Anders Fjäll (1798-1865) och Sigrid Andersdotter (1799-1894), var födda i Vamsta, Brunflo resp. Börön, Lockne.
2253
« skrivet: 2004-09-28, 17:11 »
Bonden och nämndemannen Olof Bardosson var infödd. Namnet Bardo är ovanligt men typiskt för Vemdalen. Där finns även en gård benämnd Bardosgård.
Per Persson var också infödd. Hans far och farfar bar samma namn och alla var bönder på gården Uppmon i Vemdalen.
2254
« skrivet: 2004-09-25, 15:21 »
Rättelse: Kapellförsamlingen Voxna hade egen kyrkobokföring och Per W. borde därmed finnas upptagen i födelseboken (Voxna C:1). Per Olofsson Woxberg (Wåxberg) var nybyggare i Störåsen (ursprungligen hörande till Hammerdal, men sedan till Föllinge) åren 1826-1830. Han flyttade sedan till Vilhelmina i Lappland. Med sin hustru Maria Holst (från vilken han blev skild 1838) hade han åtminstone två barn, Anders Gustaf och Lisa.
2255
« skrivet: 2004-09-25, 12:54 »
Många nybyggare som bosatte sig i det som senare blev Hotagens socken var från Norge.
Kerstin Jonsdotters föräldrar anges utflyttade till Norge enligt husförhörslängden.
Sannolikt är det i Sörli både ursprung och frånfällen bör eftersökas för äktaparet.
Förövrigt skulle det underlätta betydligt om frågeställare lämnade fylligare bakgrundsinformation. Nu nödgades jag söka mig fram i Hotagens byar tills jag återfann personerna ifråga i Valsjön.
2256
« skrivet: 2004-09-25, 12:21 »
Ivar Andreas Kristensen
Per Woxberg (ej Vaxberg) var inte född i Hammerdal. Han var från Voxna och Ovanåker i Hälsingland. Födelsebok saknas för aktuell tid och församling. Föräldrarna torde väl istället kunna återfinnas i husförhörslängderna.
Har du uppgifter om hans barn, tar jag gärna emot dem.
2257
« skrivet: 2004-09-25, 01:27 »
Att bedöma Family Search (Jämtland/Härjedalsdelen) och ÖLA:s Ministerial-CD som oberoende av varandra är oriktigt. Båda bygger på det kortregister som framtagits vid landsarkivet i Östersund.
I samband med digitaliseringen av den sistnämnda CD:n har dock åtskilliga rättelser gjorts.
Eftersom registren upprättats under lång tid med hjälp av många olika medarbetare, skiftar tolkningar, skrivsätt och innehåll för posterna.
Ju yngre uppgifterna är desto bokstavstrognare har avskrifterna varit. För äldre delar finner jag dem mer anpassade och användarvänliga. D.v.s. bokstavstrogenheten är inte strikt, förkortningar är genomgående upplösta, ortnamn är ibland skrivna med sentida stavning, m.m. När ursprungliga källans uppgifter har varit alltför sparsam, har dessa ofta kompletterats med andra källor. T.ex. när ortnamn inte uppges i födelseboken, har de i stället hämtats från husförhörslängderna (vanligt bland Härjedalsuppgifterna). Det är alltid en risk med detta förfaringssätt, eftersom felaktiga kompletteringar utan tvivel därmed har smugit sig in i materialet.
Förekomsten av exakta källhänvisningar är mindre vanlig bland poster före år 1800. En värdefull variabel som saknas är mödrars åldrar, vilka började införas i födelseböckerna fr.o.m. 1770-talet.
För att visa på att det kan vara skillnad mellan originalskrift i kyrkbok och register har jag tittat på ett par av de uppgifter som Ingrid Wikberg lämnat ovan. Bland släktforskare kanske dessa skillnader kan uppfattas som petitesser, men det är ju inte bara den kategorin som forskar i kyrkböcker.
Faderns farsnamn år 1800 är stavat Anderson (ej Andersson). Moderns namn är snarare Orsill än Årsill och hennes ålder uppges vara 30 år.
Ortnamnet 1764: Röö (ej Rör).
Glöm inte heller att alltid kontrollera uppgifterna mot källan. (citat från CD-skivan).
[Register är bara ett redskap med brister, vilka i bästa fall endast förekommer i källorna]
2258
« skrivet: 2004-09-01, 18:44 »
Ibland glömmer man vad man har i bokhyllorna. Bland excerperade bouppteckningar från Brunflo tingslag är den för hustru Sara Carlsdotter daterad 1793 30/12 och hon uppges ha avlidit sommaren 1793. Förutom maken efterlämnade hon fyra omyndiga barn.
2259
« skrivet: 2004-08-31, 23:50 »
Vid Ragunda höstting 1713 ? 10 omtalas Nils Hanssons i Västeråsen svärfar Erik Andersson som kolare från Gålsjö bruk i Boteå.
2260
« skrivet: 2004-08-31, 20:59 »
Olof Jönsson betalar testamentspengar för hustru och barn 1793 (Brunflo LIa:3). I det nyutgivna digitaliserade bouppteckningsregistret ser jag att det finns en bou efter hustru Sara i Brunflo tingslags häradsrätts arkiv F:8, nr 65.
Olof Jönssons senare hustru Anna Jacobsdotter föddes 1754 i Lockne och avled 1825 16/12 (Brunflo F:1). Hennes föräldrar var bonden Jacob Nilsson och hans hustru Karin Ivarsdotter i Ångsta nr 1.
2261
« skrivet: 2004-08-28, 17:55 »
Kyrkoherden Fredrik Hofverbergs (1736-1809) son Johan Samuel uppges bosatt i Rödöfors enligt Bygd?ns herdaminne. Ortnamnet kan jag inte återfinna i nutida ortregister. Alltså vilken ort och församling avses ?
2262
« skrivet: 2004-08-27, 17:58 »
Harvard i Stugun förefaller väldigt seglivad. Anledningen är förstås A.J.Hanssons stora inflytande genom sin släktbok för Stuguns socken. Det förhållandet framhöll jag i en granskande artikel av hans bok i nr 75 av JLS-Nytt. Sedan 1978 är emellertid först nämnde person utmönstrad från medeltidens jämtländska personligheter. I ett brev från 1494 omtalas eryk halwardson vilken upplåtits Själastugan i Ragunda (Jämtlands och Härjedalens diplomatarium, del 2 s. 214; Brevet omdaterat från 1493 till 1494 i Olof Holm: Supplement till Jämtlands och Härjedalens diplomatarium s. 126). Namnet ska därmed inte vara Harvard, utan Halvard, vilken alltså endast är känd genom sonens patronymikon.
I min anförda artikel argumenterar jag för att Erik Halvardssons bror Pål (omtalad i brevet från 1494) sannolikare är att anse som många Stuguättlingars stamfar.
2263
« skrivet: 2004-08-26, 23:08 »
Jon Olofsson i Byn var gift med Sara Eriksdotter, Erik Anderssons dotter. Den sistnämndes och hans hustrus anor har jag inga kunskaper om. Han ska ha varit kolare, men den uppgiften kan jag dock f n inte verifiera.
Nils Hansson efterlämnade vid sin död fem barn. Alla bosatta i Östjämtland, förutom den yngsta, som blev gift till Järkvissle i Liden.
Jon Hansson i Västeråsen var mycket riktigt son till Hans Simonsson i Håsjöbyn nr 2.
2264
« skrivet: 2004-08-26, 01:26 »
Erik Andersson och hans hustru Lisbeta Ersdotter inflyttade till Fors 1710 (första nattvard antecknad 26/12 s.å.). De uppges ha warit på offer bruuk (se Fors AI:1 s. 85v-86r). Offer ligger i Boteå socken. Paret var bosatt hos mågarna Nils Hansson i Västeråsen och Jon Olofsson i Byn. Om jag inte minns fel avled Erik A. i hög ålder på 1740-talet.
Arvskifte efter Nils Hansson hölls 1734 och samma år gifte änkan om sig med Jon Hansson från Håsjö.
2265
« skrivet: 2004-08-03, 01:07 »
Jöns Andersson i Klaxåsen nr 1, död 1711 6/4 (63 år gammal). Hans hustru Kerstin Carlsdotter, död 1708 23/4 (56 år gammal).
Endast två av deras barn är upptagna i födelseboken: Carl f.1695 2/10 och Gölu f.1698 25/5.
Till syskonskaran torde utan tvivel också höra följande i Överhogdal avlidna: 1) Enkan Jngri Jöns d:r ifrån Säter, födder i Rätans Annexa och Klacksås b?, död 1757 20/8, 80 år gammal, 2) Pigan Segri Jönsdotter, som war född år 1680 uti Klaxåsen och Rättans Sockn, död 1777 24/7 och 3) Pigan Gertru Jöns d:r ifrån Säter. Född i Rätan och Klacksåsen, död 1758 5/8, 77 år gammal.
2266
« skrivet: 2004-07-29, 12:21 »
Ragunda ting 1661 18/12
6. Angaf widhare Giästgifwaren Påhl Pederßon ett Lönske-Läger sack, det een Ogifft Giänta, Ingebor Rasmusdotter på Åßen i Fårß Sochn, är besofwen af een Rÿttare Nils Olufson Vnder Wälb:d Ion Tufweßons Compagnije, och som han här ifrån sig eÿ kan befrija, dÿ Sackfälles han nu samma Rÿttare Nils Olufson till 40. mkr. Gifftmål B 3. Cap. L:L:. Deß för uthan är be:te Ingebor Raßmusdotter åther worden belägrat af een Annan Rÿttare Jacob Mattheßon Ram, och derföre fälles till -. 3. mkr. böther effter C?1 P?1 Capt: G: B LL: och hon konan Ingebor Rasmusdotter böther 20. mkr 3. Capt: G:B: LL:
(Jämtlands domsagas häradsrätt AI:5 s. 50v)
Not. 1 Texten svårläst dels p.g.a. att min kopia är underexponerad och dels p.g.a. att den går in mot bokryggen samt på nästa rad delvis är överskriven av en marginalanteckning.
2267
« skrivet: 2004-07-27, 15:22 »
Rättelse:
Det var Rasmus Hanssons bror Nils Hansson som hade gifte från Boteå.
2268
« skrivet: 2004-07-27, 15:19 »
Rasmus Persson i Västeråsen (=Pålåsen) hustru hette Brita Pålsdotter. Ingeborgs dotter, som bar samma dopnamn, kan alltså vara upp uppkallad efter henne.
Det finns bevisliga kontakter från nämnda trakter i Ångermanland till Västeråsen. 1692 års dombok omtalar att Era?mus Han?on [sonson till Rasmus Persson] på Wästeråsen .. berättas wara rest till Ångermanlandh och Sidensiö Sochn till sin faderbroder. Den sistnämnde, som inte namnges, kan eventuellt vara identisk med den Olof Rasmusson, vilken med hustrun Sigrid Olofsdotter inflyttade till Fors från Ångermanland i början av 1720-talet.
Förövrigt hade Erasmus eller Rasmus Hansson en brorson med gifte från Boteå.
2269
« skrivet: 2004-07-22, 11:43 »
Stig Gunnar Spökis Anderssons (1923-1974) föräldrar var Otto Andreas Andersson (1896-1977) och Anna Maria Olofsdotter (1896-1963).
Gredanders bok går att låna interurbant från nästan vilket bibliotek som helst.
2270
« skrivet: 2004-07-21, 14:40 »
Det finns ingen anledning att bege sig till Värmland. Om befolkningen i Lövdalen, se sid. 257-261 i Lewi Gredanders bok Storsjö socken (Sveg 1996).
2271
« skrivet: 2004-07-13, 18:26 »
Christer Hoflin
Beträffande uppgifterna 1-2 är du på rätt spår. Angående 3. är det väl att betrakta som ett hugskott (?). Slår man däremot i ÖLA:s register över vigda [1775 1/1], framgår det att Brita E. var från Hökbäck i Lit.
Vare sig Magnus Niure eller Catharina Kiöstadia finns i födelseböckerna. Om jag inte missminner mig var Niure från Landsom i Sundsjö [som på resande fot saknar jag f n underlag]. Catharina, sannolikt född i Lit, var dotter till länsmannen Jonas Kiöstadius och hans hustru Margareta Hallström. De sistnämnda bosatta i Fyrås och Hammerdal från början av 1740-talet.
2272
« skrivet: 2004-06-23, 23:53 »
Ingmarie Fridlund
Den snabbaste vägen torde väl vara att du ser efter i den mikrofilmade födelseboken för Hammarby. Den kan du låna direkt från SVAR i Ramsele eller genom närmsta bibliotek. Skulle han mot förmodan inte återfinnas där ligger närmast till hand att se i inflyttningslängden för Torps socken (volym B:3), för att ta reda på vilken sida han kan påträffas i hfl. där. Därefter är det bara att följa honom bakåt i tiden i husförhörslängderna. Detta är kutym inom släktforskningen som man inte kommer ifrån. Gör man det inte själv, betyder det bara att någon annan måste göra det.
2273
« skrivet: 2004-06-23, 17:04 »
Han står som dräng i husförhörslängden (hfl). Inflyttad 1871 från Torp och utflyttad till samma ort 1872. Det är oriktigt att han återflyttade till Östersund. Åtminstone påträffas han inte någon fler gång i hfl.
2274
« skrivet: 2004-06-13, 21:31 »
Även om man inte har någon ortnamnsförteckning tillgänglig, kan man med hjälp av någon sökmotor på nätet finna att Litsjönäs ligger i Vilhelmina. Tar man det lugnt och kontrollerar själv slipper man oftast vattenturerna över ån.
2275
« skrivet: 2004-06-10, 23:39 »
Det finns säkert andra Härjedalsforskare som kan ge bättre besked om numreringen. För egen del tror jag den berodde på att uppgifterna i skattelängderna alltmer skilde sig från verkligheten, att en reform blev nödvändig. Från Lillhärdal kan jag t.ex. nämna att Orrmo nr 4 redan på 1700-talet försvann som egen gård genom uppgående i andra. Byn Klubbnäset är vid den tiden också i skattelängderna införd både som Kyrkbyn och Härjåsjön eftersom den anlades därifrån.
Från de andra socknarna finns liknande förhållanden.
2276
« skrivet: 2004-06-06, 23:32 »
Under senare hälften av 1800-talet reviderades hemmansnumreringarna i hela Härjedalen. Det är denna yngre numrering Modin refererar till. Jag brukar använda mig av den samtida numreringen, vilken är nödvändig att känna till om man ska kunna orientera sig i källorna. Vid framställningar är det vanligt att man hänvisar till både äldre och yngre hemmansnummer.
2277
« skrivet: 2004-05-25, 18:18 »
Det hemman som avses i Älvros kyrkby är inte Tjärn som hade nr 18 utan Holm [=nr 19, gamla nummerindelningen]. Vid Svegs ting 1761 framgår att Sven Svenssons i Holm farfar var Sven Didriksson ibm. Sven Svensson d y övertog gården 1744 efter sin mor Kerstin Mattsdotter, som omtalas i mantalslängderna åren 1741-1744. Sven Svensson (d ä) i Holm död 1741 enligt kyrkoräkenskaperna.
2278
« skrivet: 2004-05-17, 22:36 »
Enar Olofssons hustru hette Brita Stensdotter (1698-1774), dotter till Sten Olofsson (1644-1706) i Ren. Sten var enligt dödboken född i Mårdsund, Hallens sn.
2279
« skrivet: 2004-05-17, 00:33 »
Norge: I No. er visseleg alle gardsnamn opphavleg namn på einskildgardar, i motsetnad til landsby-namnetypen som er representert i Sv. og er den ålm. typen i Da. (Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, band 5, spalt 640).
Att det kamerala uttrycket gård kunde motsvara flera brukningsenheter är riktigt. Det framgår bl.a. av de svenska jordeböckerna för grannlandskapet Jämtland från 1500-talets mitt. Men de speglar inte den samtida verkligheten utan beskriver sannolikt medeltida förhållanden.
Det faktum att Härjedalen i äldre tider hörde till Norge medför inte automatiskt att uttrycken 'gårdsnamn' och 'gård' i Tollessons mening är relevanta i sammanhanget. Visserligen fanns det byar som bestod av ett eller ett par gårdar, men det som karaktäriserar Härjedalen är stora bykomplex med ett stort antal brukningsenheter. Om 'gård' i slika sammanhang är detsamma som ett eller flera bruk under samma namn .. undrar jag hur långt man kan sträcka sig beträffande antal bruk.
Lillhärdals kyrkby är nämnd ovan. Den bestod av över 30 brukningsenheter redan på 1600-talet som alla fick var sitt jordeboksnummer i början av 1700-talet. Tännäs och Vemdalens socknar i Hede prästgäll utgjordes i princip endast av två stora byar vardera. Det finns flera liknande exempel.
Om dessa stora byar i en grå forntid ursprungligen bestått av en gård vardera, bör ägosplittringen påbörjats så långt före den tid frågeställaren hänvisar till, att uttrycket 'gård' i nämnd mening helt förlorat sin relevans.
Någon Rolf i Kyrkbyn, Lillhärdal kan jag inte vid en snabb genomgång hitta. Däremot i Nordanhå och Orrmo.
Gårdnamnet Toft bör vara felskrivet/-tolkat. Det närmaste jag kan komma på i Hede gäll är Tomt [Tompt] (Tomtan) som är en gård i byn Långå.
2280
« skrivet: 2004-05-13, 21:18 »
Martin Bergman Katarina Andrietta tog sin styvfars, David Dahlins namn, och hette alltså inte Nygren vad jag kan se. Om du går in på 1890 års folkräkning ( http://www.foark.umu.se/folk/y/sok.asp) kan du söka och finna du två stycken Anders Gustaf Nygren i Medelpad. Sannolikt är det väl han vid Mons ångsåg i Sköns socken som är flickans far.
2281
« skrivet: 2004-05-06, 17:56 »
Den 25/7 1802 födde pigan Brita Ersdotter i Älvros kyrkby sonen Erik (Älvros C:1 s. 40-41). Att 25/7 med tiden kan ha omvandlats till 25/11 i husförhörslängderna är inget ovanligt. För att kunna fastställa om denne Erik är identisk med Erik Swed i Stömne fordras nog en systematisk uppföljning i tid av Swed i de kyrkliga källorna.
2282
« skrivet: 2004-05-05, 18:50 »
Stamnäs
De äldsta beläggen är stafuan?s (1425, 1447), staffnes (1440) och stafwan?si (1443). Observera att genitiv-s saknas mellan de båda stavelserna. Jag kan vid en snabb genomgång inte heller finna något sådant i kyrkböckerna, trots att det hävdas ovan. Bland födelsenotiserna finner jag t.ex. stavningen Stamnes 1701 och 1708, däremot Stafnes 1713 och 1715. Prästerna skrev alltså inte entydigt under 1700-talet. Ortnamnsforskaren Bertil Flemström (1908-2004) menar att sedan mellanvokalen a (se medeltidsbeläggen) fallit har v [f]+ n utvecklats till mn (se Bebyggelsenamnen i Bräcke kommun, Uppsala 1995). Signifikativt är dock att han först från den svenska tiden redovisar stavning med mn.
Från andra socknar i Jämtland vet jag att de nya svenska jordeböckerna från 1640-talet skiljer sig från de tidigare danska. Det kan t.ex. röra sig om radikalt annan stavning eller att en mindre by helt sonika uppförs under en större grannby och därmed försvinner. Om det alltid var en medveten tanke eller okunnighet låter jag vara osagt. De äldre ortnamnen har ibland levt vidare i kyrkböckerna, men i det långa loppet har namnformerna i jordeböckerna med en uthållig byråkrati i ryggen avgått med segern och är därmed de som gäller i vår tid.
En liten parallell som nu slår mig är att det vida och oprecisa begreppet plats, bl.a. genom Släktforskarförbundets auktoritet, alltmer håller på att ersätta det tidigare ort.
2283
« skrivet: 2004-05-03, 20:19 »
Med sin senare hustru Karin Jönsdotter hade Per Andersson i Silje inga ättlingar. Däremot i sitt första gifte med Anna Larsdotter (f.1713 28/10 d.1755 4/12) hade han elva barn. Annas föräldrar var Lars Tyrisson (f.1691 29/5 i Offerdal d.1763 12/6) och Brita Gudmundsdotter (d.1737).
2284
« skrivet: 2004-04-18, 02:29 »
Pål och Margareta var båda från Haverö sn i Medelpad, där de gifte sig 1818. De bodde på flera ställen i Jämtland innan de 1837 flyttade till Sundsvall från Ragunda.
2285
« skrivet: 2004-04-12, 20:38 »
Bodil
Eftersom du inte hittar igen första dottern, utgår ifrån att du använder dig av SCB-utdragen av födelseboken. Dessa utdrag har till syfte att vara statistikunderlag och innehållet skiljer från kyrkböckerna (primärkällorna).
I Frostviken C:2 finns dottern Cajsa Johanna upptagen. Född 1875 6/3 och döpt 27/6. Föräldrarna var skrivna i Dorotea, men sannolikt var dottern född i Frostviken. Åtminstone hävdas det i FR 1890.
2286
« skrivet: 2004-04-12, 12:17 »
Nils Johan Jonsson uppges vara från Rissjön i Dorotea enligt födelsenotisen för äldsta dottern 1875. Bonden Anders Larsson och hh Olava Fredriksdotter i Raukasjön hade en dotter Kerstin f.1841 2/9, vilken väl är högst möjlig som hustru till Nils Johan. I synnerhet som deras andra dotter hette Olava Albertina.
2287
« skrivet: 2004-04-12, 02:12 »
Herman Månsson, född 1728 18/6 i Grimnäs, Revsund, död 1792 i Sösjö, Bräcke (begravd 10/9). Son till bonden Måns Hermansson och hans hustru Agnes Nilsdotter.
2288
« skrivet: 2004-03-27, 12:20 »
Olof var född i Västnår, Oviken av bonden Elias Olofsson och hans hustru Brita Carlsdotter. Vid en hastig genomgång av hfl. fann jag ingen notering om att han var målare.
2289
« skrivet: 2004-03-27, 12:14 »
Mårten Jönsson, född omkr 1685 i Ström och död 1765 i Hammerdal. Brita Eriksdotter, född omkr 1682 (sannolikt i Lit) och död 1761 i Hammerdal.
Mårten övertog svärfaderns, Erik Grelssons gård (Hallen nr 2), inte sin fars. Den (Hallen nr 3) överläts systern Anna Jönsdotter och hennes makar.
2290
« skrivet: 2004-03-27, 12:13 »
Ingiel Matsdotter, född 1716 1/3 i Utanede, Fors, död 1795 1/9 i Liden, Medelpad. Dotter till bonden Matts Jonsson och hans hustru Kerstin Persdotter.
2291
« skrivet: 2004-03-27, 12:13 »
Fanjunkaren Petter Nyberg var född 1778 10/7 i Frösö sn av dåvarande dragonen Lars Nyberg och hans hustru Kerstin (Stina) Persdotter. Lars N. benämns även guldsmedsgesäll.
Notisen saknas i födelseboken eftersom den har stora luckor under 1770-talet.
2292
« skrivet: 2004-03-17, 11:54 »
Vid närmare eftertanke på omnämnd patientkategori är det sannolikare att med hospitalet avses Frösö sjukhus (stundom adresserat Östersund). Avlidna hospitalspatienter där är införda i Frösö dödböcker. Även här med dödsorsak på latin.
2293
« skrivet: 2004-03-17, 11:44 »
Det finns dödböcker för Östersunds lasarett (eget kyrkoarkiv) från 1904. Där är dödsorsakerna inskrivna på latin.
2294
« skrivet: 2004-03-15, 17:34 »
d: 2. Febr: [1765] begrofs ålderstegne manen Johan Pehrsson ifrån Klösta. Född i Norige: död af bröstwärk. 72 åhr gammal. (Lit C:2 s. 305v)
Enligt husförhörslängden emellertid född 1690 (Lit AI:2 s. 166).
Han förekommer vid något tillfälle i domböckerna, men någon information om hans härkomst har jag inte påträffat. Påståendet om att han varit korpral har jag sett tidigare, men det har inte verifierats. Jag vågar påstå att han åtminstone inte finns i jämtlandsregementets rullor.
2295
« skrivet: 2004-03-11, 00:08 »
Per Jönsson (1833-1908), bonde i Hallen (nu Hallviken), blev år 1874 gift med Brita Johanna Halén från Ullånger. Hennes son Johan Adolf Halén, enligt FR 1890 född 1855 i Ullånger, gift 1897 30/11 med bonddottern Brita Jönsdotter från Hallen, född 1860 26/7.
2296
« skrivet: 2004-03-04, 20:22 »
I History of the Swedes who settled in Clay County, South Dakota and their biographies av August Petersen (1947) hittar man uppgifter om George Norbeck m.fl.
2297
« skrivet: 2004-02-24, 22:53 »
Frågan är lite felplacerad och bör ligga under rubrik Åre (grannsocken till Kall), där Äggsjön är beläget. Makens namn var i alla fall Nils Grönlund.
2299
« skrivet: 2004-02-14, 13:13 »
Erik Olof Tunforss var enligt hfl. född 1822 20/10. CD-skivan för Medelpad uppger honom vara född samma datum i Torps socken, Medelpad. Han gifte sig 1852 1/2 i Östersund med Matilda Carolina Lind, född 1829 17/11 därstädes. Hon var dotter till lantmätaren Jonas Petter Lind och hans hustru Susanna Magdalena Pilo. Familjen flyttade till Härjedalen 1857. Jemtlands Tidning av 15/1 1876 uppger Tunforss som avliden 2/1 i Härnösand.
2300
« skrivet: 2004-02-12, 20:47 »
Olof Rönn var född 1803 1/8 i Bergs sn av dragonen Olof Flyberg och hans hustru Aleta Carlsdotter (se Berg AI:4a s. 60, Alsen AI:5 s. 118 och AI:6 s. 139-143-186).
Per Jonsson och hh Lisbet Andersdotter (ovan) var i början av 1770-talet bosatta i Glösa, Alsen. Familjen var emellertid åren 1775-1777 bosatta i Faxnälden och Näskott som landbondefolk. Här föddes dottern Anna 22/11 1775.
2301
« skrivet: 2004-02-12, 20:27 »
Olof Ersson död 1853 1/3 som fattighjon.
En reflektion över faderns namn. Erik Nilsson benämns, så vitt jag vet, Vinter vid endast ett tillfälle och det är i dödboken. Jag skulle tro det ger en indikation på vad han egentligen kallades av sina samtida. Alltså inte det officiella namnet enligt skattelängder och kyrkböcker för övrigt. Sannolikt användes tillnamnet framförställt, vilket ofta var fallet bland Jämtlands allmoge ända in på 1900-talet. D.v.s. han bör ha kallats Vinter-Erik. Namnet är taget efter farfadern ryttaren Anders Winter. Om mitt antagande är riktigt torde även hans far, bonden Nils Andersson i Valne, ha benämnts med samma tillnamn.
2302
« skrivet: 2004-02-10, 01:42 »
Jonas Andersson flyttade till Fors som änkling med tre barn, däribland Anna Märta. Eftersom jag inte kan se att han skulle ha något med Ragunda att göra, tror jag inte att det finns något om honom där. Det är tänkbart att hans födelseort kan påträffas i någon senare husförhörslängd för Fors. Han, eller dessa tre barn, kan inte påträffas som födda i Jämtland. En gissning är därför att de är inflyttade från Ångermanland eller Medelpad.
2303
« skrivet: 2004-02-08, 19:19 »
Enligt Anna Märtas vigselnotis är hennes far inhysesmannen Jonas Andersson i Bispgården (Fors EI:1). Denne synes ha inflyttat till Fors och Annedal från ej angiven ort (Fors AI:6 s. 117).
2304
« skrivet: 2004-01-12, 17:54 »
Både Österåsen och Västeråsen var benämningar som användes förr inom Lits socken. Den förra avsåg dagens Åsen, en by söder om älven. Den senare avsåg det som nu kallas Norra Lit, innefattande ett flertal byar mot Föllingehållet.
Ännu så sent som 1813 finner jag i födelseboken att Österåsen används om Åsen.
2305
« skrivet: 2004-01-12, 00:55 »
Skräddaren och torparen Per Eriksson (Njure) avled i Fors 1801, men finns inte upptagen i dödboken. Hans änka flyttar till släkten i Alanäset omkring 1810. Hennes sista nattvard där är 1821, sedan är hon struken. Sannolikt är hon densamma med torparänkan Karin Persdotter, död 1824 i Storåsen, drygt 92 år gammal. Hon hade ju även släkt där (dotter och måg).
Om Pers ursprung har jag inget. Endast en hypotes om att han kan ha varit från Rösta i Sollefteå (jfr S.Lindqvist - Familjer i Ragunda s. 72)
2306
« skrivet: 2004-01-10, 12:45 »
Anders var från Östbacken. Son till Anders Andersson (död 1706) och Ingeborg Nilsdotter (död 1725).
2307
« skrivet: 2004-01-06, 23:36 »
Bengt Månsson var visserligen bosatt i Häggenås, men född och uppväxt i Boda, Lits sn.
Han var först gift med Märta Fastesdotter från Backen, Ås sn och sedan med Karin Olofsdotter från Storhögen.
2308
« skrivet: 2004-01-06, 23:16 »
Bonden Erik Jonsson i Österåsen höll arvskifte 1791 och där framgår att dottern Märta var gift med Erik Persson (se Ragunda tingslags häradsrätt vol. F:6).
Även Erik Persson i Alanäset var född i Fors.
2309
« skrivet: 2004-01-05, 16:33 »
Av husförshörslängden (Föllinge AI:6 s. 276) framgår att Ingeborg var född 20/9 1820 och inflyttad från Häggenås. Hennes föräldrar: bonden Bengt Månsson och hh Karin Olofsdotter i Knutkaribränna.
2310
« skrivet: 2004-01-05, 03:36 »
Märeth född 1752 9/11 i Österåsen av pärlfiskaren Erik Jonson och hust: Lisbeth Esbiörsdotter, blev gift med bonden Erik Persson i Alanäset nr 2, Hällesjö. I dödboken benämns hon Märtha.
2311
« skrivet: 2004-01-04, 22:24 »
Några mindre tillägg och korrigeringar angående Silfverdahl.
Johannes (John) Silverdahl, född 1889 10/5 och död 1982 i St. Louis county, Minnesota.
Johan Silverdahl, född 1858 30/3 och död 1939 i Koochiching county. Hans hustru bör vara den Karolina Silverdahl som avled 1950 i St. Louis county.
Bonden Johan Svensson i Svedje bar inte, vad jag kan se, namnet Silfverdahl.
Föraren Sven Silfverdahl föddes i Persåsen 1776 (inte i Tosåsen).
Susanna Olofsdotter var född 1785 21/9 (det fanns en namne född 1/10, men hon var från Ede).
Brita Larsdotter föddes 28/1 (döpt 30/1) 1740 i Hallen. Någon by är inte angiven. Visserligen var hennes far då dragon för en rote i Ytterhallen, men det är ingen garanti för att dottern var född där.
Sven Silfverdahl, född 1814, var menig soldat och fick 1848 avsked för broskskada i axeln.
2312
« skrivet: 2004-01-04, 02:18 »
Erik Hegner var son till torparen Daniel Henriksson och hh Kerstin Persdotter i Ottsjö. I Östersund var Erik lärling hos spegelmakaren Åkerström, vilken även tituleras målare. Hegner utflyttad därifrån till obestämd ort 1863 7/10.
2313
« skrivet: 2004-01-04, 01:59 »
De fyra nämnda Hedman var alla födda i Östersund av postiljonen Johan Hedman (f.1838 i Undersåker). Uppgifterna ovan är hämtade från Då järnvägen kom till Östersund (s. 30) av E. Chr. Genberg (Östersund 1948). Ytterligare information om syskonen finns även i en artikel av Lennart Westlinder i Gamla Östersund- Årsskrift 1961.
2314
« skrivet: 2003-12-16, 00:31 »
Den Ursilla som avled i Oppåsen [ska nog rätteligen vara Åsen] 1762, var sannolikt änka efter Pål Stark. Åtminstone tyder åldersuppgiften därpå.
Den andra Ursilla Jonsdotter var född omkring 1657 och dog ca 1725. Hon var först gift med Olof Olofsson i Bispgården, sedan med Olof Jonsson i Österede.
2315
« skrivet: 2003-12-14, 20:53 »
Födelseboken för Fors socken har stora luckor för 1720-1730-talen. En av de efterfrågade kvinnorna finns inte upptagen där.
Lisbeta f.1727 25/1 av bonden Nils Hansson och hh Malin Eriksdotter i Västeråsen.
Malin Johansdotter var dotter till bonden Johan Jonsson och hh Kerstin Nilsdotter i Västeråsen.
Pålåsen är ett gammalt namn för Västeråsen, men används inte numera.
2316
« skrivet: 2003-12-07, 08:30 »
Jonas Sveds far hette endast Per i förnamn (alltså inte Johan) och var född 23/3 1766.
2317
« skrivet: 2003-12-07, 08:15 »
Maria Månsdotter (1811-1899) var född i Dalåsen, Berg och Susanna Olofsdotter (1785-1868) i Lorås, Hammerdal. Susanna flyttade som barn med föräldrarna till Svedje i Myssjö.
2318
« skrivet: 2003-12-05, 19:24 »
I Urban Sikeborgs sammanställning om Norrala finns ett antal personer som uppges vara från Jämtland. Här följer ett par kommentarer om dessa.
Två Andersdöttrar uppges vara från Munkåsen, Sunne. Någon sådan by finns inte, utan det ska vara Månsåsen. Deras far var sannolikt Anders Eriksson (omkr. 1632-1709), som var bonde i Månsåsen nr 1.
Anna Israelsdotter, född 1817 3/6 i Genvalla, Frösö, av Israel Olofsson och hh Brita Persdotter. Hon flyttade till Östersund 1832 och erhåller i hfl. där helt felaktiga födelsedata (7/5 07). En hennes dotter, Brita Catarina föddes 1836 26/5.
2319
« skrivet: 2003-12-02, 05:22 »
Enligt kyrkboken begravdes Olof Jonssons i Hovdsjö mor 1716 25/11. Uppges ha levat 91 år. Kyrkoräkenskaperna upplyser att hennes namn var Märet Jönsdotter. Det stämmer bra med en upplysning från Revsunds ting 1690, där Jon Olofssons hustru anges ha det namnet. De båda söner som delade gården efter faderns död 1704, Olof och Jöns Jonssöner hade bägge döttrar vid namn Märet, vilket är en bra indikation.
Ett krux är emellertid hur en upplysning från 1687 i det sammanhanget ska tolkas. På tinget samma år tilltalas Jöns Olofsson i Hovdsjö av Olof Anderssons arvingar, d.v.s. den OA han 1661 köpte hemmanet av, om hur han kommit att besitta gården. I det protokollet står uttryckligen: Jön? broder Jon Ol?on som eena dottren till hustru haar, .. (Jämtlands domsagas häradsrätt AI:12 s. 67, ÖLA). Hur jag än vrider och vänder på det kan jag inte komma på någon lösning. Märet Jönsdotter var från Gällön och något samband henne och Olof Andersson emellan kan jag inte finna.
2320
« skrivet: 2003-12-01, 20:35 »
Tillägg: Denna uppgift finns tidigare i Hovdsjö-släkten av Bertil Hasselberg, publicerad i Jämtlands Biblioteks Årsskrift 1947.
2322
« skrivet: 2003-11-30, 19:38 »
Med hänsyn bl.a. till att en son till Dunderhake döps redan 1687, är hans angivna födelseår 1669 sannolikt felaktigt. När han får avsked från dragontjänsten 1717, uppges han vara 62 år och att han tjänt 33 år.
Fadern Jon Olofsson i Hovdsjö förefaller ha varit gift två gånger. Var är det belagt att Dunderhakes mor hette Anna Olofsdotter ?
Den Magnus Blixe som omtalas i dokumentet från 1410 kan inte påvisas ha något som helst släktsamband med vare sig dåtida eller nutida personer. Han bör alltså inte tas med i något sådant sammanhang utan reservationer.
2323
« skrivet: 2003-11-20, 21:40 »
Löjtnanten Ambrosius Westring var född 1712 och avled 1774 i Brunflo sn. Gift 1749 med Johanna Sofia Holmberg.
2324
« skrivet: 2003-11-13, 21:06 »
Om Per Östlund står följande i 1851 års generalmönsterrulla: .. förut Pehr Jonasson född i Bergs S:n af Jemtlands Län den 17 December 1818 Antogs den 11 Januari 1840. Någon Per född detta datum i Berg finns inte, däremot den 7/2 samma år av Jonas Östberg med hustru i Östberg. Denne är dock identisk med Per Östlund. Prästen har nämligen lyckats med att direkt skriva fel datum (17/12) för denne i husförhörslängden (Berg AI:4b s. 101).
2325
« skrivet: 2003-11-10, 18:24 »
Frågan om Didrik Johansson genererar nya frågor. En uppdelning av vad som är fakta och vad som är antagande från frågeställarens sida vore önskvärd, samt vad dessa uppgifter i sin tur bygger på. Påståendet om en 16-årig änkeman förefaller orimlig.
Det fanns emellertid i Jämtland en Didrik Johansson (f.1819) med anknytning till Norge, men för att eventuellt kunna knyta honom till den efterfrågade fordras bättre underlag från norskt håll.
2326
« skrivet: 2003-11-05, 02:22 »
Jag finner inga samband med Hans S. och dessa äldre soldater. Det hörde till undantagen för Jämtlandssoldaterna under 1700-talet att namnlikhet innebar släktskap. Bakgrunden till Hans' soldatnamn är svårt att dra någon slutsats om. Jag ser ingen påtaglig förklaring till namnet.
2327
« skrivet: 2003-11-04, 00:14 »
Åflo användes ofta förr som ett grändnamn för grannbyarna Åflo och Nygård. I jordeböckerna är de emellertid åtskilda enheter. Det är därför inget märkligt att Nils Jonsson (1620-1700) uppges vara från Åflo vid sin död. Hans föräldrar anges i nekrologen vara Joon Tor?. Mod. hust. Dårdid Erich?dotter.. Sistnämnda personer finns i 1645 års mantalslängd upptagna i Bångåsen, tillika med barnen Nils, Per, Kerstin och Brita.
Enligt dödsnotisen för Nils Jonssons änka, Märet Nilsdotter (1633-1723), gifte de sig 1662, fick fem söner varav tre levde ännu 1723. Vigselåret är fel, det ska vara 1663, även om notis om detta saknas i vigselboken p.g.a. en lakun. Däremot upplyses att 4/10 1663 trolovades i Offerdals kyrka Niels Joenson i Bungås med Marete Nielsdatt i Oflod (Offerdal C:1 s. 82).
Av deras barn Jon, Per, Olof, Nils och Erik, finns endast de två äldsta i dopboken. Joen döpt 9/10 1664 och Peder döpt 1/1 1667, båda födda i Bångåsen (Offerdal C:1 s. 196 och 201).
I dödsnotisen för Per Nilsson i Bångåsen uppges han född i oktober 1663 med föräldrarna Nils Jonsson i Bångåsen och Märeta Nilsdotter ifrån Åflo. Dessa föräldrar är kända från andra källor varför det inte finns anledning att betvivla deras existens. Däremot förefaller ju det angivna födelseåret högst tveksamt eftersom paret inte ens var gifta i oktober 1663. Den äldre Per Nilsson kan vi därför mönstra ut.
Nygården i Åflo, dit Nils Jonsson flyttade senare, torde ha varit hans svärföräldrars hemman.
Beträffande födelseorter är det naturligtvis samtida primärkällor som har företräde framför sentida uppgifter i t.ex. nekrologer.
2328
« skrivet: 2003-11-04, 00:03 »
Hans Silfverdahl föddes 1737 12/1 i Myssjö och avled 1790 24/6 i Lovisa. Föräldrar var dragonen Sven Jonsson och hh Maria Persdotter.
2329
« skrivet: 2003-11-02, 20:48 »
Kerstin Beimel
Du förefaller inte ha läst dödsnotisen med egna ögon. Uppgiften om att han varit soldat måste komma från annat håll, eftersom han där enbart benämns Främlingen Engelbrect Loberg (el Leberg). Där står också född i Kall S:n, död af ålderdom - 77 år g.. Texten på mikrofichen är väldigt mörk, så sockennamnet är alls inte entydigt. Emellertid brukar det i kyrkböckerna förtydligas om det rör sig om en församling utanför Jämtland.
Någon Engelbrekt Andersson född i Kall finns inte i födelseboken. Därför undrar jag om Engelbrekts farsnamn. Var framgår det att det var Andersson ?
Engelbrekt Lerberg finns inte i rullorna för jämtlandsregementet.
2330
« skrivet: 2003-11-02, 17:02 »
Födelsenotisen för Jon Lands finns i Myssjö C:2 (en högersida, tyvärr opaginerad), uppslaget före motsvarande för Jöns Jonsson i Bynom.
Hos Jöns Hallgren i Gisselgård finns en dräng Olof Olofsson, inflyttad från Oviken, född 1816 1/1. Sannolikt är det hans halvbror, även om datum inte stämmer helt. Denne Olof blev fältjägare med namnet Göthe, men dog redan 1836. Finns dock inte i dödboken för Ragunda.
2331
« skrivet: 2003-11-02, 13:10 »
Dotter till bonden Per Olofsson och hh Kerstin Jonsdotter i Häggsåsen.
2332
« skrivet: 2003-11-01, 15:07 »
Johan Söderplan var knappast från Skåne. Sägner eller påståenden som inte går att binda till vare sig tid eller person har låg trovärdighet.
Sannolikt var han född i Jämtland eller Norge. Troligen det senare eftersom hans mor Ingeborg Andersdotter enligt dombok var bosatt i Trondheim år 1730. Ingeborg hade en syster Karin Andersdotter i Oviken, död 1724, varför man kan anta att även hon själv var därifrån.
Att Jon Lands skulle vara identisk med den person (Jöns) som föddes 20/9 1759 är oriktigt. Dels är namnen Jon och Jöns inte ekvivalenta och dels kan det fastställas att denne Jöns blev bonde i Bynom och avled 1831 17/9 (se nekrolog i Myssjö C:3). Jon Lands var född 1759 23/1 och son till Jon Persson och hh Marin Persdotter i Landsom (Myssjö AI:1 s. 102).
Anna Jönsdotter föddes 5/5 1847 i Kövra enligt födelsebok och husförhörslängd (Myssjö C:3 s. 173 och AI:5 s. 56).
Rättelse: Jag hävdar ovan att Ingeborg Olofsdotters i Hovermo föräldrar inte var gifta. Det var de, men inte med varandra.
2333
« skrivet: 2003-10-31, 01:56 »
Ovanstående nekrolog innehåller två sakfel trots sin vederhäftighet för övrigt. 1) Ingeborgs föräldrar var aldrig gifta och 2) Per Harberg avled inte i Varberg utan i Hirvikoski, Finland [Han är närvarande vid mönstring enligt rulla daterad sistnämnda ort 14/10 1789. I följande rulla, daterad Kvarnby 25/8 1790, är antecknat om honom: död i Hirwik. d. 21 Dec. 1789].
Sonen Jöran död 1812 i Myssjö.
2334
« skrivet: 2003-10-30, 21:37 »
Sven
När nybyggaren Anders Johansson låter döpa sin son Anders 1784 står som hemort: Herbergslandet eller Strångsund. Även det näraliggande nybygget Gullboviken sorterade ursprungligen under nämnda ortnamn.
2335
« skrivet: 2003-10-28, 14:44 »
Per Ingebrektssons gård i Funäsdalen delades mellan den äldste och den yngste av sönerna, Halvar och Per Perssöner. Halvar Persson i Funäsdalen var dopvittne till Ingebrekt Perssons son Samuel 1772. Vid dopet av Per Perssons i Funäsdalen äldste son Per 1775, förekommer en Ingebrekt Persson som dopvittne, dock utan angiven hemort.
Dessa uppgifter indikerar att Ingebrekt Funberg i Ljusnedal, sedermera i Malvik, var son till Per Ingebrektsson. Sannolikt går det att finna säkrare bevis i domböckerna.
2336
« skrivet: 2003-10-27, 19:22 »
Namnet Funberg ger associationer till Funäsdalen. Bonden Per Ingebrektsson och hans hustru Märet Halvarsdotter i Funäsdalen hade 10 barn, fem söner och fem döttrar. Av dessa levde sju stycken 1773. Sannolikt var en av dem Ingebrekt. Man bör dock beakta att det fanns åtskilliga gårdar i Funäsdalen samt att namn som Per eller Ingebrekt inte var ovanliga där.
Bland Ingebrekts barn återvände dottern Märet till Ljusnedal. Han var gift med bokhållaren Olof Ahlness, vilken var från Norge.
Jag har misstanke om att även Per återvände - eller avled han i Malvik ?
I 1742 års mantalslängd för Ljusnedal uppträder smeden Samuel Grönberg första gången. Han avled 1776.
2337
« skrivet: 2003-10-27, 19:15 »
Karl och Anna Brita gifte sig 1913 17/2. Han var då änkeman. Anna Brita torde väl ha gift sig igen, eftersom den kvinna från Frostviken som avled 16/10 1970 uppges änka sedan 1956 23/5.
2338
« skrivet: 2003-10-22, 22:15 »
Någon Per i Lit nämnt datum finns inte i födelseboken. Bland övriga Per födda det året återfinns en Per f. 26/10, men han förefaller ha flyttat till Dalarna 1843 (Lit AI:7b s. 61). Jag har tittat på samtliga Per födda i Jämtland 1825, men inte påträffat någon f.n. potentiellt tänkbar. Namnet Lithsten är dock unikt och för emellertid onekligen tankarna till Lits församling. Det är möjligt att han är förbisedd i födelseboken eller inflyttad dit som barn.
2339
« skrivet: 2003-10-22, 21:38 »
Björn
Jag börjar ana ett mönster i dina sistlidna förfrågningar med Näskott-Alsen som bakgrund.
Garvargesällen Per Bergman uppges även i Östersunds hfl (AIa:6 s.106) som utflyttad till Ström 1860 27/11. Det är min sista anteckning om honom. Jag har genom åren gått igenom Strömshäftena flera gånger och även dödboken har traskats igenom några gånger till 1920-talet, utan någon anteckning om vederbörande. Det hindrar ju inte att jag kan ha missat honom, men min gissning är att han flyttat vidare.
Den Frösöfödde Per Persson som 1890 var bosatt i Häggenås var en annan person.
2340
« skrivet: 2003-10-21, 18:59 »
Björn
Se Klampenborg och Njurunda socken i 1890 års folkräkning (?).
2341
« skrivet: 2003-10-18, 11:06 »
Fadren är angifven vara Rymmaren Johan Olofsson som låfvat ägtenskap.
2342
« skrivet: 2003-10-17, 17:48 »
Bodil
Mina svar på dina båda frågor är vet inte respektive nej.
Den eller de Olof Ersson som uppträder tidigt i Frostviken är förvånansvärt anonym(a). Jag känner inte till några personliga data om honom/dem. Olof Ersson med hustru Elin Persdotter uppges enligt hfl. avflyttade till Norge, men jag kan inte finna dem i Nordli 1801.
Brita som föddes 1777 hade till mor Sara Ivarsdotter (död 1777), vilken torde vara dotter till Ivar Jönsson.
Jon Olofssons dotter Sara uppges gift till Norge, men ingen närmare adress där. Den som blev gift till Limingen [med Olof Fredriksson] var hennes äldre syster Brita.
2343
« skrivet: 2003-10-15, 01:32 »
Bodil
Även om du vänder dig till Angeli vågar jag besvara din fråga. Ivar Jönsson var bosatt i Frostviken (se Föllinge AI:2 s. 39). Vänder du bladet i hfl. (s. 41) ser du Ivar Jonsson i Kyrkbolandet med familj. Det är alltså två skilda personer. När Kyrkbolandet blev bebyggt känner jag inte till, men det bör ha varit betydligt senare än Frostviken. Ingen Ivar Jonsson finns i mtl. 1775. Inte heller påträffas något av hans barn i födelseboken. Ser jag i 1797 års mantalslängd finns inte Kyrkbolandet med, däremot en Ivar Jonsson med hustru och två söner i Mon. År 1800 är Daniel Ivarsson upptagen där. Det är alltså uppenbart att Kyrkbolandet vid denna tid uppförts under grannbyn Mon.
2344
« skrivet: 2003-10-11, 20:25 »
Kenneth
Nils Rödells son Jöns blev ryttare under namnet Söderqvist (se Aspås AI:2 s. 96 (= S700016 3/6, ej 700016 3/3). Det är antecknat att Jöns begår nattvarden 1788, men soldatnamnet är inte från denna tid utan tillagt senare. Enligt Ås AI:2 uppslag 2 s. 74 flyttar Jöns Söderqvist till Ångermanland 1802. Han avlider i Sånga socken 1832.
Beträffande Jöns Stare håller jag för troligt att han är förbigången i födelseböckerna eller också är han född i någon socken där dessa saknas vederbörande tid. En annan möjlighet är att han är inflyttad till Jämtland i sin barndom och därför i rullorna uppges som jämtlänning.
2345
« skrivet: 2003-10-11, 20:24 »
Jag tror det är vanskligt utgå ifrån att Karin Mårtensdotters påstående vid tinget vem som var hennes dotters far är sant. Särskilt som dottern Lisbeta inte sedermera bar farsnamn efter denne. Det finns dessutom också exempel på ogifta barnaföderskor som tubbades (ev. betalades) att skylla på en dräng eller soldat när den rätte barnafadern sannolikt fanns bland de högre samhällklasserna.
2346
« skrivet: 2003-10-11, 10:13 »
Angeli
Din fråga förvånar lite, eftersom jag tolkar den som om att du ifrågasätter födelseboken som källa. Inom släkt- och personforskningen har födelseuppgifter hämtade därifrån företräde framför andra. Det hindrar inte att även sådana kan var felaktiga, men då åligger det skeptikern att bevisa eller presentera indicier för sin ståndpunkt.
Att husförhörslängder ofta innehåller felaktiga eller förvanskade födelseuppgifter är allmänt känt.
2347
« skrivet: 2003-10-10, 01:08 »
Det är riktigt att Jöns Jonsson enligt bl.a. dödboken var född 20/11 1845. Men det är fel och rätt datum är det som Bodil angett ovan. Beträffande just Frostviken är det tyvärr osedvanligt många födelsedata som skiljer mellan födelsebok och husförhörslängd/dödbok.
För Jöns finns detta misstag med redan från första början i hfl. Den Lars som föddes 20/11 som son till Jon Jonsson och Sara Aronsdotter [födelsenotisen har felaktigt Sara Enarsdotter] var kusin till kungen. Båda familjerna är upptagna på samma sida i hfl. vilket kan ha föranlett misstaget (se Frostviken AI:3 s. 41v [alternativt s. 39, gamla sidnumreringen]).
Denne Lars tog namnet Lindgren och blev bosatt i Dorotea.
2348
« skrivet: 2003-10-09, 01:23 »
Noterar en lapsus från min sida. Naturligtvis är det kaptenen Daniel Grip (inte Carl) som torde ha varit född i Marby.
2349
« skrivet: 2003-10-08, 04:05 »
Även om det är positivt att generositeten på Anbytarforum är stor, tycker jag det är bekymmersamt för forskningens kvalit? att en så liten del av de som besvarar frågorna grundar sina svar på primära källor. Detta gäller generellt den del av Anbytarforum jag känner till: Jämtland/Härjedalen. Visserligen uppmanas oftast frågeställarna att själva kontrollera källorna, men det blir svårt för en nybörjare att ta det på allvar när inte ens de som svarar tycks följa den uppmaningen. Rundgången av uppgifter gör det också svårt att veta var de ursprungligen kommer ifrån. Men denna diskussion kanske med fördel bör föras någon annanstans.
Carl Grip föddes 20/2 1737 (inte 20/3; se Myssjö C:1)
Hovermo ligger i Myssjö sn, inte i Berg. Carl Grip torde vara född i Marby, som dock saknar födelsebok före 1764. Anledningen till denna förmodan är att faderns indelningsboställe från 1704 låg i sistnämnda socken.
Christina Klockhoffs födelsedatum är enligt födelseboken 29/2 (Sundsjö C:1). Att detta är felaktigt är lätt att konstatera, men att det rätta skulle vara 28/2 vet vi inget om.
Carl Rutencrantz var aldrig gift med någon Brita Persdotter. Primärt härrör uppgiften från ett svar på en efterlysning av övertecknad i jämtlandsforskarnas skrift JLS-Nytt, novembernumret 1995. I svaret upplystes att Rutencrantz vid Ovikens ting 1668 tillstod ett lägersmål med en Brita Persdotter.
Länsmannen Olof Klockhoff avled inte 1716. Efter sin första hustrus död 1733 gifte han om sig 1735.
Att kyrkoherden Theodorus (Tyris) Laurentii i By burit namnet Falk är oriktigt (se Karlstads stifts herdaminne del 4, s. 288f).
2350
« skrivet: 2003-10-06, 22:06 »
Bodil
I Släktforskarnas årsbok 1999 målar Håkan Skogsjö upp bilden av hur prästen under förhören gör noteringar om sina församlingsbor direkt i husförhörslängden (Släktforskarnas årsbok '99 s. 29). Han kan ha rätt, men jag betvivlar det. Jag kan svårligen tänka mig att prästerna släpade med sig de värdefulla kyrkböckerna på sina förrättningar. Vi kan ju tänka oss hur dessa skulle ha sett ut efter att i ur och skur transporterats omkring varje år. I synnerhet i ett väglöst land som gamla Frostviken. Om de då överhuvud taget skulle ha funnits kvar idag ! Naturligtvis bör prästen ha fört en kladd som vid återkomsten till prästgården skrevs in.
Om det nu finns diskrepanser mellan födelsebok och husförhörslängd beror det nog i flesta fall på prästens slarv. Vad som stod i dessa böcker var då inte underkastade någon offentlighet som kunde påtala felaktigheter där. Inte heller tror jag att prästen hade någon anledning att för allmänheten saluföra vad han skrivit i dessa. Ditt förklaringsförslag kan jag därför inte ta till mig. Möjligen kan någon Elins ättling veta.
2351
« skrivet: 2003-10-06, 07:09 »
Elin Hansdotter är enligt födelseboken otvetydigt född 13/6 1888 i Gäddede (Frostviken C:3 s. 18). När hon gifter sig i Hammerdal 1915 är födelsedatumet ändrat till 12/6, vilket datum förefaller stå sig till hennes död 1969. Är denna ändring officiellt sanktionerad i någon källa eller är det en lapsus någonstans på vägen ?
2352
« skrivet: 2003-10-05, 20:10 »
Jon Jönsson ohh Märet Aronsdotter står som inflyttade från Norge (Frostviken AI:3 s. 41v [39 äldre numrering]). Båda torde vara födda i Nordli. Märets far Aron Enarsson (1783-1858) var infödd, men flyttade till Norge och blev där gift med en änka. Han återkom i mitten av 1820-talet med hustru och tre döttrar, varav Märet var den yngsta.
Det förstnämnda parets dotter Elin Jonsdotter (1851-1917) hade före sitt äktenskap en dotter Johanna, född 1878. Att hennes blivande make Hans Bengtsson var fadern framgår av ett senare tillägg i födelseboken (Frostviken C:2 s. 33).
Jöns Jonsson (Kungen i Jorm) avled 26/10 1925.
2353
« skrivet: 2003-09-30, 20:08 »
Olof Dahlberg är med all säkerhet en felläsning för Olof Sohlberg. Född 1823 13/3 i Sörviken, Brunflo av Olof Solberg och hh Lisbet Persdotter. So(h)lberg återvände från Sundsvall redan 1862 (ej 1864) och blev målare i Östersund. Gift med Ingrid Olofsdotter.
Jöns Olof Lind var son till snickaren Olof Olofsson Lind och hh Anna Lisa Jönsdotter. Föräldrarna sedermera utflyttade till Njurunda.
Anders Nilsson Stad?n torde vara född 1815 9/9 i Måläng, Sunne av Nils Mård och hh Märet Andersdotter. Familjen inflyttad till Östersund 1824.
Någon far finns inte angiven i kyrkboken för August Wilhelm Wadsten.
2354
« skrivet: 2003-09-30, 20:07 »
Nils Magnus Hansson f.1841 3/1 i Revsund av torparen Hans Eskilsson och hh Sara Eriksdotter i Grimnäs. Nils Magnus benämns först målare, sedermera resehandlande i Billsta, Sollefteå. Ska ha avlidit där 1909.
2355
« skrivet: 2003-09-30, 20:06 »
Lars Westberg f.1725 2/2 i Oviken, son till bonden Per Andersson och hh Elisabet Eriksdotter i Västnår. Hans hustru Brita Malm var borgardotter från Sundsvall.
Magnus Byström f.1844 6/9 i Västnår, Oviken av fältjägaren Jon Byström och hh Märta Göransdotter.
Jon Svelander f.1822 20/1 i Oviken av bonden och fjärdingsmannen Anders Jonasson och hh Karin Zakariasdotter i Svensåsen.
2356
« skrivet: 2003-09-26, 16:45 »
Dragonen Nils Falk i Offne avled 1740 1/3 enligt rullorna. Han var alltså död redan vid dotterns födelse senare samma år, vilket också framgår av hennes födelsenotis. Han finns emellertid inte i dödboken eller i kyrkoräkenskaperna för Mattmar. Så vitt jag vet inte heller i någon annan församlingsdödbok i Jämtland.
Dottern Kerstin har jag ännu inte lyckats spåra fram till frånfället. Däremot hennes son Nils. Han blev dragon med namnet Brandt och avled 1835 16/1 i Näskott.
2357
« skrivet: 2003-09-24, 17:07 »
Källan till drängen Olof Larssons födelsedatum är inte husförhörslängden (Lit AI:3), eftersom där återfinns endast födelseåret. Tidigare på Jämtlandsforskarnas nätsida, nu uppenbarligen borttagen, presenterade Georg Hansson mindre uppmärksammade arkivkällor. Bland dessa omnämndes en Förteckning på vissa halvvuxna personer från år 1748 som ingår i samma års landboksverifikationer. Lars Olsson i Fjäl anges där ha en son (ej namngiven) född 1729 3/5, vilken tveklöst måste vara ovannämnde Olof Larsson.
Att jag generellt avstår från att göra källanvisningar här i Anbytarforum är ett medvetet val. Orsaken är att ett antal släktforskare (eg. -registrerare) övertar dessa anvisningar och för in dem i sitt material, utan någon som helst ambition att kontrollera källorna. Om detta fenomen, okänt inom andra discipliner, ökar i omfattning, kan paradoxalt nog källanvisningar i ett släktmaterial lika gärna tyda på låg kvalitet, som dess motsats.
2358
« skrivet: 2003-09-19, 16:25 »
Denna Dordia [Johansdotter] flyttade till Vaplan/Önet i Näskott. Hon får där ett flertal utomäktenskapliga barn. Avliden 1871 27/10.
Hennes mor var dock inte den Gertrud Olofsdotter som föddes 1760 i Ugård, utan en äldre namne född där 1756. Därav beteckningen Stor Gertrud.
2359
« skrivet: 2003-09-08, 22:34 »
I artikeln Tidsbilder från Vemdalen, skriven av folkskolläraren Olof Jansson (1888-1963) i Sveg, återfinns historien om Frubacken. Se Jämten 1959 s. 15f.
2360
« skrivet: 2003-09-08, 00:15 »
Boken om Nils-släkten innehåller endast 154 tabeller.
Carl Simonssons änka Margreta Jonsdotter avled 1744 24/4, 77 år gammal.
2361
« skrivet: 2003-09-07, 23:56 »
Siw Lindberg
Som jag anfört i mitt inlägg på engelska, behöver inte en anteckning som ifr. Sunne alltid implicit betyda Sunne socken. Vanligen är det pastoratet som avses.
Ser man sedan efter i födelseböckerna för vederbörande socknar finns det inte så många Lars födda 1752 [den Lars Du anför ovan föddes 1751, inte 1752; vidare avled denne 1752. Hans föräldrar Halvar Orre ohh lät även döpa en yngre son till Lars år 1758].
De enda relevanta jag kan finna är Lars från Rasten och en Lars född i Hallens socken, men den sistnämnde dog 1753.
Jag har inga direkta bevis för Lars Winbergs identitet, men indicierna pekar mot Rasten.
1) Att Winberg var från Sunne [pastorat] är redan anfört.
2) Lars' i Rasten far Jon Eriksson avled redan 1759. Denne Jon hade en bror Olof som var bonde i Bergsviken, för vilket hemman Lars Winberg år 1774 blir soldat.
3) Olof Erikssons i Bergsviken dotter Kerstin får 1771 en son. Bland dopvittnena finns drängen Lars Jonsson därstädes. Någon Lars Jonsson, född i Bergsviken eller förövrigt i Bergs socken, som skulle kunna ha varit dopvittne 1771 finns inte i födelseboken. Dopvittnet Lars Jonsson var sannolikt Kerstins kusin från Rasten.
4)Winbergs äldsta barn hette Jon och var sannolikt uppkallad efter sin farfar.
5)Lars Winberg hade en son Göran född 1783. Vid dennes födelsenotis är av senare hand antecknat: på Frösön. Härmed menas troligen att sonen någon tid befunnit sig i Frösö socken. En anknytning till Frösö socken kan alltså beläggas. Enligt min uppfattning torde han efter att tidigt ha blivit faderlös, liksom sin far omhändertagits av släktingar.
2362
« skrivet: 2003-09-07, 20:19 »
Min födelsedatabas omfattar endast personer födda i Jämtland och Härjedalen. Infödda i Tåsjö ingår alltså inte.
Jag vill dock minnas att Brita Lisa flyttade till Ångermanland med sina föräldrar. De bör därmed kunna återfinnas i husförhörslängderna för nämnda socken.
2363
« skrivet: 2003-09-03, 00:04 »
Till denne Henrik Olofsson har jag en potentiell kandidat. Dragonen Olof Moberg och hh Sigrid Persdotter i Klövsjö fick en son Hindrik 1809 30/10 (döpt 5/11). Henrik finns upptagen i Klövsjö AI:1 s. 48 och sannolikt i samma volym s. 39. På sistnämnda sida är dock födelsedatumet 3/11. Enligt författaren till Klövsjöboken ska denne Henrik ha flyttat till Föllinge. Jag har dock inte lyckats knyta ihop honom med den Henrik Olofsson som sedermera dyker upp i Huså, Kall. Ett indicium är åtminstone namnet på HO:s äldsta dotter Sigrid.
Förhoppningsvis finns bouppteckning(ar) efter Olof Moberg och/eller hh, som skulle kunna bekräfta eller vederlägga hypotesen.
2364
« skrivet: 2003-09-02, 22:57 »
Brita Lisa var född 1833 4/10 i Storholmen, Alanäs av torparen Olof Persson. Moderns namn finns inte angivet i födelseboken, men var Anna Dorotea Nilsdotter.
2365
« skrivet: 2003-09-02, 19:52 »
Vad boken om Gusta skulle vara ställer jag mig undrande till. Var, när och av vem är den utgiven ? Jag kan inte hitta något som skulle kunna motsvara den i Jämtlands länsbiblioteks bestånd. I Nils-släkten från Gusta av Stig Sid?n nämns inte Carl Simonsson.
Carls första hustru var Ingeborg Eriksdotter, död 1688.
2366
« skrivet: 2003-09-01, 22:42 »
Robert,
Carl Simonsson står för Ope nr 1 till 1727. Därefter övertar hans söner Jonas och Olof Carlssöner gården, hälften vardera. Olof finns med i skattelängderna t.o.m. 1735, därefter hans änka. Hans död finns varken noterad i dödboken eller i kyrkoräkenskaperna. Det är ju möjligt att han avlidit på resande fot utanför landskapet. Tyvärr finns han inte heller med i födelseboken trots att han tillhör sin fars barnkull med senare hustrun Margreta Jonsdotter. Detta par gifte sig 1690 och födda barn finns antecknade bl.a. åren 1691, 1693, 1694, 1696, 1697, 1699 och därefter ett hopp till 1704. Olof torde därmed vara född 1701/02.
Alla Olofs och Britas sju barn utom ett finns införda i kyrkboken. De var: Margeta f.1723 döpt 22/9, Lisbet f. ca 1725, Ingebor f.1728 döpt 31/3, Carl f.1729 döpt 29/8, Nils f.1730 döpt 29/11, Simon f.1732 döpt 7/5 och Jöns f.1734 döpt 1/9. Av dessa barn omnämns endast de två äldsta döttrarna samt sonen Nils bland arvingarna till Olofs bror Per Carlsson (död 1755) i Torvalla.
2367
« skrivet: 2003-08-31, 11:04 »
Lars Petter Amr?n f. 22/7 1838 i Ragunda, d. 18/12 1908. Bonde i Ammer. Son till bonden Jöns Persson och hh Sigrid Larsdotter i Ammer.
Märta Brita Larsdotter f.3/10 1837 i Ragunda, d.23/11 1926. Dotter till torparen Lars Andersson och hh Ingrid Märta Esbjörnsdotter i Ammer.
2368
« skrivet: 2003-08-24, 01:17 »
Per Rödin föddes 1735 24/9 i Vike, Rödön. Föräldrarna var Jon Nilsson och hh Brita Persdotter, vilka sedermera blev bruksfolk i Åre.
2369
« skrivet: 2003-07-19, 21:18 »
Avser nutida Ulvkälla i Svegs socken.
Byn omnämns Alkiela (1566), Nää? (1611) och N?sset (1637).
2370
« skrivet: 2003-07-19, 17:53 »
I 1564 års tiondelängd för Härjedalen återfinns nio bönder i Biörnhamar och åtta stycken i Moom. Dessa två byar utgör dagens Kyrkby i Lillhärdal. Så vitt jag vet används inte längre namnet Björnhammar, men ännu på 1830-talet är det omnämnt i kyrkboken.
Apropå tidigare fråga ser jag nu att i samma längd finns en Anders Skrub i Sunnanå.
I Älvros kyrkby finns gården Hammaren.
Modin omtalar även samma gårdsnamn i Olingdal och Funäsdalen, men dessa är sannolikt sentida jämfört med Älvros.
Vid Kyrkbyn i Lillhärdal finns en före detta skans, Hamre, som nu är ett fornminne.
2371
« skrivet: 2003-07-19, 01:20 »
Skrubbas är en gård i Lillhärdals kyrkby.
Inom Härjedalens kommun återfinns även namnet Skrubb i Ängersjö och Ytterhogdal, men dessa socknar ligger bägge i Hälsingland och saknar därmed relevans för 1600-talets Härjedalen.
2372
« skrivet: 2003-07-14, 14:05 »
Nils Larsson f.1925 17/12 d.1991 25/4, son till bonden i Boggsjö Olon Sigfrid Larsson f.1893 16/2 d.1973 1/3. Familjen finns upptagen på sid. 976 i Jämtlands läns bygd och folk - red. Owe Ahlfors-Geyer (Malmö 1949).
2373
« skrivet: 2003-07-13, 15:07 »
Jöns Olofssons i Dödre föräldrar var Olof Olofsson (1832-1920) och hh Bendikt Jönsdotter (1837-1908). Olof och Bendikt var födda i Näs respektive Hackås socken.
2374
« skrivet: 2003-06-08, 16:29 »
Bonden Sven Andersson (Friberg) var sannolikt son till dragonen Anders Olofsson Smed och hh Sigrid Nilsdotter (död 1761). Bland dopvittnena till Svens äldsta dotter Sigrid finns korpralen [Olof Andersson] Smed. Efter sin mosters, pigan Kerstin Nilsdotters död, tvistar Sven om hennes lön på Brunflotinget 1747. [Sven gifte sig 1750 1/1]
2375
« skrivet: 2003-06-08, 00:58 »
d: 14 Junii Begrofs Johan Anderssons i Ottersgården lilla dotter Kjerstin Johansd:r, hwilken då hon skulle af g. Pigan Gölin Nilsd:r föras på hästen til fäbodarna och war fastbunden i klöfjan, har den gamla Pigan Gölin satt sig på wägen til at hwila och låtit hästen med barnet gå som han bäst wille, när Gölin flera resor så gjorde kom ändteligen hästen ifrån hänne in uti skogen hwarest Barnet fallit utur klöfjan på jorden och efter 2 Dagar fans ther dödt igen. 1? år gaml. (Lit C:2 s. 302r)
2376
« skrivet: 2003-06-05, 18:18 »
Lars Upplänning f.1715 och döpt 6/6, var son till klockaren Erik Larsson och hh Brita Jöransdotter i Kall.
Hustru Kerstin Ersdotter föddes 1713 23/11 i Överocke, Mörsil och avled 1788 23/4 i Nyland, Undersåker.
Någon dotter Ingeborg hade inte paret. På angiven sida står D: Åkerberg, vilket avser Upplännings företrädare på roten.
2377
« skrivet: 2003-05-11, 09:01 »
Pirkko
Tyvärr har jag inget svar. Domböckerna för Hallens tingslag har jag för 1680/90-talen excerperat. Dessutom har jag läst dem (på diagonalen) fram till ca 1705 utan anteckningar. Därefter är de några så pass fuktskadade att de delvis är oläsliga från mikrofilm.
Vid tillfälle kommer jag återuppta dessa studier, men f.n. är jag upptagen av socknar öster om Storsjön.
PS
Min tidigare hypotes om att Per Jonsson i Sundsbacken var från Dalen i Sunne visar sig vara riktig. Per i Dalen omtalas som nämndeman redan 1647 (se JDL del IV 1647-1648). Efter flytten till Hallen tog han också säte bland nämndemännen i Hallens tingslag. Första gången jag påträffar honom där är 1661, då ännu med Dalen som adress ! Sannolikt är det ett misstag av skrivaren, men det kan vi nu vara tacksamma för.
Att han, som dödboken hävdar, skulle ha varit född omkring 1600 finner jag tveksamt eftersom han ännu 1683 är skriven för Sundsbackshemmanet.
2378
« skrivet: 2003-05-11, 08:21 »
Kenneth Holgersson
Dina frågor ger anledning till några synpunkter.
Alexander Stafwerfeldt(1891-1971) var en intresserad och idog forskare, men enligt min mening inte särskilt skicklig. Hans böcker om Näskott och Ås socknar är ganska röriga och ofullständigt redigerade. Delvis beror det nog på tidsnöd. D.v.s. när tryckdatum närmade sig blev det inte tid att kontrollera alla anteckningar.
Jöns Stare var en tid landbonde i Trollsåsen och Näskott, men att han där skulle ha benämnts Jonas är oriktigt (se t.ex. Näskott AI:5 s. 25). Att förnamnen Jöns och Jonas den här tiden skulle vara utbytbara är en utbredd vanföreställning, som tyvärr även understötts av en del auktoriteter. Ämnet har diskuterats tidigare i Rötter.
Petter Larving kan vara identisk med sin namne född i Rantasalmi. Detta dock förutsatt att hans mor blev omgift med hovslagaren Jonas Wallgren, med vilka Petter kom till Undrom på 1740-talet.
Beträffande Petter Larvings hustru har Stafwerfeldt också fel. Hon hette rätteligen Ingeborg Jönsdotter och var född 1732 i Aspås.
Avgörande i sammanhanget är emellertid om Larving hade någon son Jöns (som senare kan ha tagit sig namnet Stare). Kan det fastställas finns anledning att gå vidare. Födelseböckerna ger inget besked; återstår då att gå igenom husförhörhörslängdena.
2379
« skrivet: 2003-04-30, 00:55 »
Ytterligare:
Olof blir sedermera bonde i Hammarnäs och avlider där år 1800. Hustru Brita död 1806.
2380
« skrivet: 2003-04-30, 00:26 »
Några tillägg:
Olof Högbom (f.1734 10/9) var bondson från Högen (=Ytterhallen) i Hallens socken.
Sonen Enar f.1768 var trilling, men eftersom hans bröder var dödfödda blev de inte införda i födelseboken. Någon syster Märeta f.1769 ställer jag mig tveksam till, eftersom jag inte kan hitta henne i kyrkboken. Yngste sonen Enar blev bonde i Klingsta och Tuna socken i Medelpad.
2381
« skrivet: 2003-04-24, 21:51 »
Sune Lundin
Karl Otto var född 1890 19/11, men avled redan 8/6 året efter.
Björn Kämpe
Tack för uppgiften om Kerstin. Nils Gustaf Gerdahl var född 1824 i Ström. Vid sin död 1897 nämns han f d torpare i Åkre.
Om Olof (Månsson) Eng har jag ingen senare notering än att han blev tillfångatagen under kriget 1809 och senare aldrig återkommen. Sannolikt dog han i fångenskap.
2382
« skrivet: 2003-04-23, 21:53 »
Timmermannen Olof Eng anges som född i Dalarna enligt mönsterrullor. Födelsedatum uppges först till 1784 9/1, men sedermera är dag o månad överstruket (Lockne AI:3 s. 105v). Detta årtal stämmer väl överens med rullornas uppgifter. Sedermera är födelseåret ändrat till 1778 (AI:5 s. 318v), vilket också är i konkordans med dödbokens åldersuppgift (68 år).
Jag ser att paret har en dotter Kerstin född 1818. Vet du vad det blev av henne ?
2383
« skrivet: 2003-04-19, 23:04 »
Olof Jonsson (död 1708) var son till Jon Nilsson och hh Sara Olofsdotter på Ede nr 6.
2384
« skrivet: 2003-04-19, 19:10 »
Någon Olof Jonsson i Ede död 1716 kan inte påträffas. För att komma åt honom krävs alltså fylligare information.
Dödboken anger ingen ålder för Gunilla Svensdotter. Att hon skulle vara född 1660 är därmed ett antagande. Sven Perssons i Lorås mor hette Gunilla, vilket indikerar att han torde ha haft en dotter med det namnet. Nu har Sven med sin hustru Anna Hemmingsdotter barn födda så sent som 1693. Slutsatsen blir att antingen var Gunillas mor inte hustru Anna eller också var hon betydligt yngre än angivet. Påpekas bör att Anna Hemmingsdotter i sin dödsnotis uppges vara född 1652.
2385
« skrivet: 2003-04-19, 19:09 »
I sin bok Frösö trivialskola (Östersund 1935) tar Gudmar Hasselberg upp frågan om elevernas ursprung. Han utgår från deras tillnamn i skolmatrikeln och drar därur slutsatser om deras ursprung. Han påpekar dock att de allra flesta namnen äro emellertid ej med säkerhet identifierbara (a.a. s. 148). Han gör också endast ett fåtal identifieringar av enskilda personer. Beträffande apologisterna (räkneklassens elever) menar han att de till största delen torde ha återvänt till sina fäders värv (a.a. s. 150). Lyckligtvis har Hasselberg fel, när han anser att eftersom de flesta senare i livet la bort sina tillnamn, är det nästan omöjligt att identifiera dem.
När jag för drygt tio år sedan gick igenom den äldsta matrikelns elever kunde efterhand merparten skolgossar identifieras. Utan att i detalj gå in på metod och källor, måste bland de senare kyrkböckerna nämnas. Schola är en, om än inte ofta, återkommande kommentar i marginalen till födelsenotiser. Detsamma gäller husförhörslängderna. Även i åtskilliga nekrologer förekommer uppgifter om skolgång.
Jag har inte gjort någon statistisk sammanställning av elevernas ursprung och liv efter studierna. Därför vågar jag mig inte på några generella slutsatser.
Under det Stora nordiska kriget kom åtskilliga flyktingar från Finland till Jämtland. Det avspeglar sig också i skolmatrikeln.
2386
« skrivet: 2003-04-19, 19:07 »
Församlingen är Hällesjö. Albacken är ett sentida namn (påhittat av Postverket) för Alanäset.
2387
« skrivet: 2003-04-17, 21:56 »
Kerstin Hansdotter var dotter till bonden Hans Persson i Ångsta, Lockne.
2388
« skrivet: 2003-04-17, 21:56 »
Materialet till de släktgårdsinventeringar som genomfördes under 1920-talet för Jämtland/Härjedalen bör nog ses över innan man godtar uppgifterna i Jämten år 1929. Under årens lopp har det visat sig att flera av dessa undersökningar inte håller måttet. I sin Handbok i släkt- och personforskning (s. 183) är Bengt Hildebrand med rätta skeptisk till flera av Matts Lings utredningar av medeltidsgamla släktgårdar i Bergs socken. I egen forskning har jag kunnat konstatera felaktigheter bl.a. i Alsens socken. Det stora antalet redovisade släktgårdar från 1500-talet i Härjedalen (Hede/Tännäs) finner jag tveksamma, med tanke på områdets sparsamma källor.
2389
« skrivet: 2003-04-17, 21:55 »
Detta är viktiga upplysningar. Det är dock svårt att identifiera vederbörande. Beträffande den förstnämnda vågar jag mig på en hypotes.
Könik Oldberg började sina studier i Härnösand 1687 och övergick sedermera till Åbo. Hans mor hette Lucia Olofsdotter, men hennes härkomst är okänt. Är mitt antagande riktigt bör hennes ursprung kanske sökas i Undersåkers pastorat. I 1645 års mantalslängd finns där två personer med namnet i fråga.
2390
« skrivet: 2003-04-17, 21:55 »
Kenneth Holgersson
Erik Nystedt, sedermera Kingstedt, var född 1726 22/3 i Aspås av Erik Larsson och hh Ingeborg Eriksdotter.
2391
« skrivet: 2003-04-17, 19:13 »
Visst är det rätt person. Nämnda Karin Hansdotter anges förnedrad i sin dödsnotis. Det är ett epitet som användes om kvinnor dömda för lägersmål.
2392
« skrivet: 2003-04-11, 21:21 »
Israel Hansson från Håxås var bonde i Ede nr 10. Han avled 1704 (ej 1705). I husförhörslängden står det inte att de måst bära barnen utan .. och intz kunna sielfva utan vad iag måst Lärdt barnen, .. med ett senare tillägg: dock är nu med barnen någon bättring skedder (Hammerdal AI:1 s. 25v-26r). Med det menar prästen att det är han och inte föräldrarna som gett barnen insikter i elementa som tio guds bud, trons artiklar etc. Hans hustru Margeta var dotter till bonden Jon Nilsson och hh Sara Olofsdotter i Ede nr 6. Paret efterträddes på gården av mågen Per Olofsson och dottern Gunilla. Någon dotter Lucia (f.1702) hade de av naturliga skäl inte; Margeta var ju född 164(  !
2393
« skrivet: 2003-04-04, 17:00 »
Gunnar Söderlin, f.1746 i Åre av Jon Söderlin och hh Märet Gunnarsdotter, d.1782 i Falun. Dottern Magdalena f.1775 i Åre, också död i Falun samma år som fadern.
2394
« skrivet: 2003-04-04, 16:59 »
Enligt generalmönsterrulla för år 1851 anges Nils Klingberg vara född 1809 1/1 i Näskott och att hans patronymikon är Jonsson.
Tyvärr är ett flertal födda i just Näskott under 1800-talets första decennium, inte införda i födelseboken.
Jon Matsson (1761-1832) och hh Märet Carlsdotter (1774-1864) i Nordannälden hade bevisligen en son Nils f.1809. Denna familj flyttade 1812 till Offerdal och blev sedermera bosatta i Tulleråsen. Jag har ännu inte följt upp denne son, men skulle våga en slant på att han identisk med Klingberg.
2395
« skrivet: 2003-04-02, 21:57 »
Jon Olofsson i Sidsjö var sannolikt son till sin företrädare på hemmanet, Olof Jonsson och hh Märet Bengtsdotter.
Hans hustru Gertrud Olofsdotter (ca 1638-1717) var dotter till Olof Jonsson i Döviken.
Per Bengtsson i Björnön var från Stugun och son till Bengt Hemmingsson. Hustru Valborg Kjelsdotter, tidigare gift med Herman Jonsson i Gåsböle, var från Sund och dotter till Kjel Jonsson därstädes.
Herman Biörndahl var gift tre gånger. Hans första hustru Brita Jönsdotter (1700-1735) var bonddotter från Sund.
2396
« skrivet: 2003-04-02, 00:55 »
Det står att soldaten avflyttade Mikaelitid 1732 från församlingen till Berg. Uppgiften avser Norberg.
Att Per Norstrand var soldat för Nor i Revsund och född i Torps socken framgår av källan du hänvisar till. Jag blir därför lite brydd över vad svar du förväntar på din fråga.
Olof Persson i Björnön var son till sin företrädare, bonden och nämndemannen Per Bengtsson.
Olofs hustru Märet Jonsdotter var från Sidsjö och mycket riktigt dotter till Olof Jonsson därstädes. Med sin hustru hade Olof P. fyra barn: Jon, Per, Herman och Gertrud. Efter vilka de två äldsta är uppkallade är uppenbart. Herman blev namngiven efter sin avlidne farbror och Gertrud efter sin mormor i Sidsjö. Namnet Herman inkom i familjen genom att Per Bengtssons äktenskaplige företrädare bar det namnet.
2397
« skrivet: 2003-04-01, 16:35 »
Pers företrädare på Skuruns soldatrote var Jon Norberg (Persson) och det är det namnet som är överskrivet. Det angivna födelsedatumet hör alltså inte till Per, utan till denne Jon.
2398
« skrivet: 2003-03-31, 19:25 »
Christian Aspgren föddes 1763 12/10 i Aspås av bonden Christian Eriksson och hh Ingeborg Jonsdotter i Gräfte. Av födelsenotisen framgår att han bevistat Scolan, vilket i det här fallet avser Frösö trivialskola.
2399
« skrivet: 2003-03-31, 19:24 »
Ett par kompletteringar:
Erik Erssons hustru Brita Olofsdotter föddes 1757 13/2 i Rödöns socken.
Eriks sambo Anna Persdotter föddes 1797 1/9 i Rätans socken. Något mellannamn (Kristiane) förekommer inte i de jämtländska kyrkböckerna.
2400
« skrivet: 2003-03-31, 19:22 »
Ättlingar till Abel Röjsing återfinns i Släktbok över Föreningen Gunnar-släkten från Näskott av Alexander Stafwerfeldt (Östersund 1960).
En uppdaterad släktkrönika över Gunnarsläkten utkom förra året (kontakta Brita Ellström tel. 0640-20139).
2401
« skrivet: 2003-03-19, 19:13 »
Maria Nilsdotter var bosatt hos sonen i Östersund. I 1829 års kolumn för nattvard/förhör är död antecknat om henne (Östersund AIa:3 uppslag 51). Hon finns emellertid inte införd i dödboken.
Nils Jonsson (1681-1723) var bondson från England [F: Jon Estensson ohh Ingrid Hindriksdotter] och övertog svärföräldrarnas gård i Sta. Sonen Esten (Östen enligt födelsebok) döptes 18/4 1714, men föddes 10/4.
Jon Persson (1666-1754) var först bonde på fädernegården i Forsa [F: Per Andersson ohh Ragnil Jonsdotter], men bosatte sig 1724 i Medstugan.
2402
« skrivet: 2003-03-17, 01:13 »
Den äldsta födelseboken för Bodsjö har flera luckor och ett stort antal födda, bl.a. Per Nilsson, finns inte införda. Den kompletteras lyckligtvis av en mycket bra husförhörslängd (Revsund AI:1, där även Bodsjö ingår). Personuppgifterna (födelse-, vigsel- och dödsdata resp. -orter) är där oftast väldigt noggrant inskrivna.
Genom Nils Andersson kommer man in på redaktören Håkan Skogsjös anor (publicerade i Rötter). Nils var nämligen dotterson till komminister Nicolaus Boderus.
Hustru Märet Sjulsdotter var bonddotter från Tavnäs i Sundsjö.
2403
« skrivet: 2003-03-15, 19:51 »
Bonden Per Nilsson i Skurun var född 1713 12/10 [ej 24/11] och var son till Nils Andersson och hh första hustru Märet Sjulsdotter (död 1714). Med Brita Larsdotter gifte sig Nils A. först 1715.
Sekundära uppgifter kan ge goda uppslag men någon ersättning för primärkällorna blir de aldrig !
2404
« skrivet: 2003-03-12, 18:31 »
Bro (Brua) är en gård i Älvros kyrkby och har där nr 1 i jordeböckerna. Modin skriver i sin Härjedalens ortnamn och bygdesägner (Stockholm 1911, 2:a upplagan sid. 89): Vid denna gård har varit och är ännu bro över Norrälven. Det är säkerligen den först bebyggda platsen i denna by ...
2405
« skrivet: 2003-03-12, 00:10 »
Lars och Anna var landbondefolk i Vången, sedan i Åberg. De flyttade till Medelpad 1786. I födelsenotisen för dottern Margareta har modern fått fel farsnamn: Jacobsdotter. Det ska vara Isaksdotter. Hon var född 1745 19/12 i Slåtte av dragonen Isak Hellman och hh Sigrid Olofsdotter.
2406
« skrivet: 2003-02-17, 21:01 »
Per Asp blev soldat vid Livkompaniet 1813. Tidigare återfinns han i Ås socken som drängen Per Eriksson.
2407
« skrivet: 2003-02-17, 08:09 »
Per Asp föddes 16/2 1792 i Ljusnedal. Föräldrarna var koldrängen Erik Högberg och pigan Sara Loo.
2408
« skrivet: 2003-02-08, 20:38 »
Kenneth Holgersson
Din slutsats vore sannolik om Margaretas ålder [97 år] är rätt angiven vid hennes död 1747. Nu är den inte det. Det framgår av husförhörslängden [Mörsil AI:1 1695-1788] som är samtida. Av den kan man utläsa att Margareta var omkring 25-28 år äldre än sin son Jon. Hon torde alltså vara född 1655/58.
2409
« skrivet: 2003-02-08, 08:18 »
Skattehemmanet Bensjö N? 4, om trefjerdedels Tunneland ..., hwilket Pål Pärsson på Krogen ..., såldt til sin Son Corporalen Olof Sjöberg ... (Jämtlands domsagas häradsrättsarkiv AII:35 s. 121r [1785]).
Andra halvan av sitt hemman Bensjö nr 4 hade Pål Persson skiftat bort till Eskil Jonsson mot Jämtkrogen enligt bytesbrev av 1777 10/3. Det framgår av Revsundstingen 1777-1778.
Gårdarna nr 3 och 4 i Bensjö hade samma skattetal och byter ofta plats i skattelängderna, vilket kan förvirra. Men med Bensjö nr 3 hade Pål Persson inget att skaffa.
Att Jon Eskilsson på Krogen skulle vara far till ovannämnde Eskil Jonsson har förekommit så länge i litteratur och släktutredningar, att det blivit ett axiom. Likväl är det fel ! Synar man bouppteckningen efter Jon E. visar det sig att han var barnlös och ärvdes av sina syskon (se Revsunds tingslags häradsrättsarkiv F:2 Bou nr 78).
2410
« skrivet: 2003-02-08, 06:29 »
Uppland används i kyrkböckerna ofta som grändnamn för byarna Högen, Uppland och Österuppland, vilka i jordeböckerna är särskilda. Den Jon Jonsson som förekommer aktuell tid i gränden, var en och densamme och bonde på Högen.
2411
« skrivet: 2003-02-07, 21:38 »
Dragonen Christian Corneliusson Demant, av tysk nation, dyker upp vid Livkompaniet 1690 och transporteras sedermera till Bergs kompani, där han får avsked 1716. Oavsett om förnamnet var Christoffer eller Christian, kan han knappast ha varit far till Alexander Hölman. Hölmans far bör inte ha varit född senare än 1640-talet. Därmed faller Demant utanför med hänsyn till dennes tjänstgöringstid.
Mårten Burmans hustru Anna Eriksdotter var ett av Erik Pålssons i Höla fem barn som omtalas i domböckerna. Att ett av Burmans barn avled i Rödön är nog en slump. Jag har andra exempel på soldatfamiljer som var på tiggarstråt denna tid.
2412
« skrivet: 2003-02-07, 21:31 »
Sigrid Larsdotter var född 1817 5/7 i Nordhallen, Åre, av bonden Lars Jonsson och hh Elisabet Johansdotter. Död 1892 30/7.
Förutom de av Janne H. ovannämnda barnen hade hon med sin make sonen Erik f.1844 20/3 i Nordhallen.
2413
« skrivet: 2003-02-07, 06:11 »
Soldatnamn den här tiden är i egentlig mening inte släktnamn eftersom de inte var ärftliga. Hur och varifrån Hammarberg är bildat vet jag inte, men Roman återgår på rotens bynamn Romo i Undersåker.
2414
« skrivet: 2003-02-03, 21:09 »
Elisabet Laurina föddes 1891 14/4 i Hammerdal av pigan Elisabeth Johansdotter, 24 år gammal.
2415
« skrivet: 2003-02-03, 07:18 »
Jacob Alexandersson var född 22/8 1699.
Hallens äldsta kyrkbok är långt ifrån lättläst. Liten piktur och dåligt papper där bläcket flutit ut, gör att det ofta är omöjligt med en korrekt tolkning från mikrokort.
Från originalet har jag gjort tolkningen: Alexander Hölman trolofwades mz Pigan Märet Jacobs d:r ifrån Högen ... etc., vigda 19/4 1693. De tre första bokstäverna i ordet Pigan är ihopplumpade så att det skulle kunna tolkas som Hust, men första bokstaven har överst den släng åt vänster som brukar karakterisera ett versalt P. Sedan har prästen nästan skrivit ihop d:r med ifrån där i:et flutit ut och blivit väldigt brett. Med hjälp av ett diakritiskt tecken som påminner om dem som som brukar höra till ett ä, går det att göra den läsningen av bokstaven. I originalet framgår emellertid att nämnda tecken är bläck som lyser igenom från baksidans text. Ortnamnet Högen är dock helt läsbart.
Märet Jacobsdotter var dotter till bonden Jacob Andersson och hh Märet Jonsdotter i Högen.
Alexander Hölmans ursprung är mig obekant. Namnkombinationen Alexander/Christopher låter emellertid ojämtsk. Kan han vara son till en inflyttad soldat ?
Jeppe Sommar var bondson från Gåje 3.
2416
« skrivet: 2003-02-02, 19:50 »
I början av 1720-talet överlåts Högstahemmanet till fänriken Reuter. Detta klandras av Anders Jonsson i Ubyn på Hallens ting 1722. Denne uppges bördig till gården som brorson till Olof Nilsson. Denna relation kan emellertid inte stämma eftersom Anders var son till Jon Mårtensson och hh Märet Grelsdotter. En gissning är att det var Anders hustru som i stället var brorsbarn till Olof. I så fall skulle Olof vara en son till Nils Mårtensson och hh Agnis Jacobsdotter i Kvissle.
När jag tittar på dopvittnena till Olof N:s barn, styrks denna misstanke. Där återfinns 1695 hustru Maret Nilsdotter i Kvissle och 1696 hennes make Nils Nilsson i Kvissle, vilken var son till Nils Mårtensson samt 1713 Nils Larsson i Gåje, som var gift med en dotter till Nils Mårtensson.
Ytterligare: en Olof Nilsson i Kvissle ger pengar till Mattmars kyrka 18/1 1691.
Det relativt ovanliga namnet Barbro bland Olof N:s döttrar leder nog också till Kvissle. Anders Jeppessons i Kvissle mor hette Barbro. När Anders J:s dotterson döps 26/1 1690, finns bland dopvittnena en piga Elin Andersdotter i Kvissle, som sannolikt var hans dotter.
2417
« skrivet: 2003-02-02, 10:05 »
Jeppe Mårtensson i Gåje och Jöran Nilsson i Höge bytte gårdar 1640. Att Jeppes hustru Brita skulle vara från Höge finner jag mindre troligt. Dels hävdar ju Halvar Nilsson i Bäck att föräldrarna, trots att de lovats sytning av Jeppe, drevs från gården inom året. Dessutom att de gamla hotats med yxa av Jeppes hustru. Knappast ett dotterligt uppträdande. Dels vet vi inte heller vilket patronymikon hustru Brita bar. Mantalslängden upplyser bara om att hon hette Berette N: dotr, vilket bör tolkas som att hennes farsnamn var okänt för skrivaren.
1650 är Halvar Nilsson bosatt i Höge, men var hade då Jeppe M. tagit vägen ? I Hallens tiondelängder finns han inte. Däremot påträffas en namne i Myckelåsen och Marby, vilkens hustru enligt domboken samma år heter Brita Halvarsdotter.
Jöran Nilsson finns i Gåje [nr 2] ännu i 1651 års tiondelängd, men året efter dyker Jeppe Mårtensson åter upp där. Dennes efterträdare är Nils Jeppesson.
Nils Jeppessons äldste son Jacob blev bonde i Gåje nr 3. Tidigare bonde på den gården var Halvar Jeppesson, till vilken Jacob omtalas som brorson. Halvar J. hade även en syster Gertrud Jeppesdotter i Finnsäter och Alsen, som enligt dödsnotis var född i Gåje.
Att Nils var son till Jeppe Mårtensson, år 1645 bosatt i Höge, därom kan vi nog vara överens. Huruvida hustru Brita även var mor till Nils kan man tveka om. Är dödböckernas uppgifter någorlunda riktiga, finns åldersskillnader på över 20 år bland Jeppes barn.
2418
« skrivet: 2003-02-01, 13:33 »
Moses föddes 1717 26/4 i Ammer, Revsunds socken, av fältväbeln Lars Hammar och hh Sigrid Holmer.
2419
« skrivet: 2003-02-01, 10:20 »
Jacob Olofsson Hammarberg-Roman föddes 1707 4/5 i Bynom, Hallen av Olof Halvarsson och hh Märet Gudmundsdotter.
2420
« skrivet: 2003-02-01, 10:20 »
Sten Enarsson
Om du fortsätter ditt sökande i Offerdal C:2 sid. 468f, finner du en innehållsrik nekrolog över Olof Andersson som ger svar på din fråga och mer därtill. Jag tror inte du kommer att ha några problem med att läsa texten.
2421
« skrivet: 2003-01-31, 00:21 »
Visst hör Elin i Ytterocke till Olof Jacobssons i Arvesund barnkull. Hon var uppkallad efter sin mormor i Ugård. Olofs hustru Karin Nilsdotter uppges vid sin död 1740 vara 98 år gammal. Denna åldersuppgift kan dock inte vara korrekt eftersom yngsta dottern var född 1695. Redan när jag för några år sedan gjorde några bidrag till boken om Lalander-släkten, hade jag misstanke om hustru Karins ursprung, men fann först senare bevis. Hon var född 1651 i Mattmar (döpt 14/12) av bonden Nils Jonsson i Ugård och hans hustru Elin. Den sistnämndas farsnamn var enligt sonen Jon Nilssons nekrolog Pålsdotter, men jag har inte någon ytterligare källa som kan styrka detta och ställer mig därför ännu avvaktande till uppgiften.
2422
« skrivet: 2003-01-29, 00:40 »
Många anor tycks leda till Ån nr 3, så hemmanets innehavare är av intresse.
År 1645 redovisas här som bonde Olof Arvidsson med hustru Kerstin Jacobsdotter samt barnen Jacob, Erik, Lars och Kerstin.
Lars Olofsson (1628-1706) löste denna sin fädernegård av sina syskon 1661. En av bröderna var Olof Olofsson i Backen, sedermera i Hammarnäs. Brodern Jacob Olofsson var 1661 död, men efterlämnande barn. Jacob var enligt tiondelängderna sin brors företrädare på gården i Ån, men synes aldrig ha gjort någon handel om hemmanet med syskonen.
Förflyttar vi oss till 1696 avled då hustru Sigrid Eriksdotter i Gåje. Med Nils Jeppesson hade hon barnen Jacob och Erik Nilssöner, båda bönder i Gåje. Domboken visar emellertid att Sigrid hade varit gift tidigare.
Även Olof Jacobsson i Arvesund, Jon Mårtensson i Ubyn, Jon Persson i Högsta samt Olof Matsson i Heljesund har synpunkter till sin bror Erik Nilsson i Gåje om arvet efter hustru Sigrid . Med kännedom om att Jon M. var gift med Kerstin Jacobsdotter, Jon P. med Brita Jacobsdotter (död 1743 vid 95 års ålder) och Olof M. med Märet Jacobsdotter, blir det uppenbart att Sigrids förre make måste ha hetat Jacob. Hennes äldste son i senare giftet, Jacob Nilsson, var född omkring 1661. Jacob Olofsson var ogift 1645. Olof Jacobsson i Arvesund avled 1727 vid 76 års ålder.
Dessa pusselbitar (bevis om potentiell anas existens, geografisk närhet, överensstämmande kronologi och dopnamnen) indikerar att Sigrids förre make högst sannolikt bör ha varit Jacob Olofsson i Ån.
Lars Olofsson Åberg (1705-1742) var gift 1 ggn med Kerstin Månsdotter (1707-1738) från Mårdsund, men född i Mattmar.
2423
« skrivet: 2003-01-26, 22:17 »
Födelsenotisen för den Sven som föddes 1697 av Anders Persson i Ytterhallen är givetvis felaktig och jag har tidigare tvekat att införa honom bland Anders i Överhallen barnkull. Namnet Sven föreföll inte heller ha någon hemortsrätt där, men vid närmare skärskådan uppenbaras att hustru Ingeborg Jonsdotter haft en i yngre åren avliden bror Sven.
En son Bertil torde enligt hfl. också ha funnits, men jag har inte kunnat påträffa honom i någon annan källa.
Jag har tittat lite närmare på Böle.
Jon Olofsson övertar gården omkring 1636, vilken uppläts honom av modern Brita Tyrisdotter (änka efter Olof Jonsson). Jon var gift med Anna Olofsdotter och jag har inte funnit någon anledning att betvivla att hon var mor till alla hans barn: Tyris, Sven, Brita, Kerstin och Ingeborg. Brita (död 1717) var gift med Lars Olofsson i Ån, vilket förklarar att deras son Jon blir bonde i Böle. Tyris synes ha varit ogift men får 1689 ett barn med sin kusin Anna Persdotter [=hans mosters dotter] från Järsta, Marby. Barnet ifråga bör vara den Per Tyrisson som avled i Böle 1698 i en ålder av nära 9 år.
2424
« skrivet: 2003-01-25, 00:56 »
Gölin var dotter till bonden Erik Jöransson och hh Marin Andersdotter i Tullingsås.
2425
« skrivet: 2003-01-25, 00:52 »
En utredning av Bertil Anderssons ättlingar låter vidlyftigt. Förutom i Hallen finner man barn och barnbarn gifta i Aspås, Myssjö, Mörsil och Norderö socknar.
Bertils företrädare på gården var Anders Larsson och med kunskap om att han utlöst sina systrar därifrån, kan man utgå från att Anders L. var deras far. I synnerhet som Bertil även hade en son Lars.
Anders Persson hade med sin hustru Ingeborg Jonsdotter (1689 nämnd syster till Tyris Jonsson i Böle) barnen Per, Jon, Erik, Kerstin, Olof, Anna, Anders och Jöns.
Kerstin blev gift med Jon O. i Ytterhallen i dennes andra gifte, men blev änka inom en månad. Senare gift med sin brors svåger Per Eriksson i Sundsbacken.
2426
« skrivet: 2003-01-23, 23:23 »
Frågan om Ursillorna är relevant. Jag har inte lyckats påträffa någon dotter med det namnet vare sig hos Erik Olofsson i Hammarnäs eller Olof Jonsson i Backen. Hade inte domboken explicit upplyst om att deras mor bar det namnet skulle jag nog till en början ha ställt mig tveksam. Mitt antagande är att dessa halvbröders döttrar med namnet ifråga avlidit späda/unga.
Tittar jag som hastigast på deras syskons barn finner jag en brorsdotter Ursilla till Olof född 1689 i Alsen.
1645 års mantalslängd, som verkligen är en guldgruva, finns på Riksarkivet. Den ingår i de jämtländska/härjedalska räkenskaper som överlämnades från norska Riksarkivet år 1900. Förteckningen över dessa har nr 514 [Från NRA år 1900 överlämnade ...] och volymen ifråga har signum 23:7 och omfattar drygt 100 foliosidor. Bergs och Hallens socknar omfattar sex resp. fyra sidor.
Volymen ska uppta alla skattepliktiga personer (15 år och äldre) i Jämtland, men naturligtvis saknas åtskilliga personer som borde ha funnits med. Den slutsatsen kan dras av flera orsaker. Bl.a. p.g.a. den sneda könsfördelningen. Av de däri drygt 7000 ingående personerna är ca 60 % kvinnor.
En väl använd avskrift har sedan länge funnits på landarkivet i Ösd. Efter att ha konstaterat att den innehöll många felaktigheter skaffade jag en egen fotokopia från RA, som jag i sin tur lät ÖLA göra en kopia av för egen del.
Numera använder jag nästan enbart min databaserade version.
Uppgifterna om Överhallen nr 1 finns på ÖLA. Tyvärr är mina anteckningar så gamla att jag inte minns exaktare var, men det bör eventuellt vara ett gårdsarkiv eftersom excerpterna innehåller information om Bertil Anderssons, Per Bertilssons och Anders Perssons arvingar.
Bertil Anderssons syster Sigrid Andersdotter var gift med Jon Larsson i Hårdlund, Kall. Han får fasta på hennes och systern Märet Andersdotters utlösta delar i Överhallen 1655.
2427
« skrivet: 2003-01-23, 02:01 »
Erik Olofssons i Hammarnäs nr 4 mor var inte Ingiel Persdotter. Hans mor hette Ursilla Eriksdotter, död 1683, och var tidigare gift med Jon Andersson i Backen (se mtl 1645). Olof Jonsson i Backen omtalas 1698 som Eriks halvbror.
Olof Olofsson var från Ån, sannolikt nr 3.
Erik Persson i Sundsbacken uppvisade på tinget 1696 sin fars köpebrev på hemmanet från 1661. Han är son till den Per Jonsson som då köpte gården av Mårten Jeppesson. Vid samma ting uppges att Erik är syskonbarn (=kusin) till Olof Jonsson i Backen. Eriks mor torde därmed kunna vara syster till ovannämnda Ursilla Eriksdotter.
Erik P. hade i sitt första gifte med Brita [?Olofsdotter?] dottern Brita och sonen Olof. Söker jag i mtl 1645 efter potentiella föräldrar finner jag Per Jonsson och hh Brita Eriksdotter i Dalen [=Andersön], Sunne.
2428
« skrivet: 2003-01-20, 20:04 »
Erik Bertilsson i Våge nämns bland åtta efterlevande barn till Bertil Andersson i Överhallen. Att Kerstin Andersdotter var Eriks mor skulle jag inte ta för givet. Bertils son och efterträdare på hemmanet var Per Bertilsson, vilken finns upptagen med hustru i 1645 års mantalslängd. En dotter Märet till Bertil, gift till Norderö socken, var född omkring 1643. Även om det är fullt möjligt att dessa nämnda barn hörde till en och samma kull, bör man p.g.a. den stora ålderskillnaden försäkra sig om ytterligare indicier/bevis innan man skriver in hustru Kerstin bland sina anor.
Erik Bertilssons hustru Brita kan tyvärr inte återfinnas i dödboken och hon är därmed ännu ganska anonym. Han kan dock inte vara dotter till Per Jacobsson i Våge eftersom Erik B:s yngsta barn var födda i mitten av 1680-talet. Per J:s dotter Brita var född senast 1630 emedan hon finns med i mtl 1645.
Jöns Eriksson i Våge/Överhallen hade visserligen en dotter Brita, men han hade även andra äldre döttrar. Min hypotes är därför att Brita var hans styvmor och fadern Erik Bertilssons senare hustru.
2429
« skrivet: 2003-01-18, 17:51 »
Olof Sjöberg var son till Pål Persson och hans hustru Brita Persdotter i Bensjö. Olof efterträdde fadern på hemmanet i Bensjö.
Någon soldat Abraham Sjöberg är denna tid inte känd vid Jämtlands regemente.
Om Abraham Sjöberg förekommer det spekulationer. För att kunna vidare vore det därför en fördel att skilja dessa från samtida fakta.
Är det t.ex. fullständigt klart att hans patronymikon var Persson ? (bör framgå av skattelängder).
Att han var från Bensjö, var framgår det ? (lysningssedel ?)
2430
« skrivet: 2003-01-08, 02:23 »
Eriks faddrar var:
Jngemar [Clemetsson] i Pri?gård, Erich olofsson i ringsta, Erich Arfvidsson i Krocksgård, hustru Märetta Recholzdotter i K[orsta], hustru Märetta [Olofsdotter] i Krockzgård, pigan Brijta Jönsdotter. Alla vittnen med känd bostadsort var från norra Lit och grannnar till föräldrarna. Undantaget är Korstahustrun.
Företrädare till Eriks far Per Eriksson på gården i Husås var Erik Jonsson (död 1681). Det är möjligt att det var Pers far.
2431
« skrivet: 2003-01-08, 02:19 »
Hon var dotter till bonden Olof Hansson och hans hustru Brita Jonsdotter i Håsjöbyn nr 2.
2432
« skrivet: 2003-01-08, 02:18 »
På rote nr 9 finns en Olof Pålsson Sjöberg (1743-1801). Är det han som avses ?
2433
« skrivet: 2003-01-06, 05:58 »
Alv Edvardsen
Det som skilde Olof Andersson från flera i hans stånd var inte generna utan hans driftighet. Den påtalas i hans nekrolog. Han lyckades även förvärva andra halvan av Östbacken från sin kusin Pål Jonsson.
Han höll alla sina söner vid Frösö skola, där de bar namnet Östlinder. Dock endast där !
Jag kan inte finna någon släktförbindelse mellan Gunnar Olofsson (Falck) och Svensta-hemmanets innehavare i början av 1600-talet.
Har du exaktare data för Anders Andersson ? Var var han bosatt och när avled han ?
2434
« skrivet: 2003-01-03, 23:31 »
Alv Edvardsen
Olof Anderssons (1642-1693) hemman Östbacken köptes 1696 av mågen Jon Pålsson. Sonen Anders (1675-1718) blev först landbonde å Prästbordet (=Kyrkbyn), men kunde 1715 25/2 inlösa halva sitt fädernehemman. Med sin hustru Gölu Jöransdotter (1674-1721) hade han sex barn. Efter föräldrarnas död fick deras äldste son Olof Andersson överta gården samt dra försorg om sina syskon.
Olofs bror Carl Falck (1716-1791) blev som nämnts ovan handelsman i Trondheim. Även Carls brorson Per Falck (1741-1798) samt dennes brorson Per Falck (1769-1823) [son till Anders Olofsson] blev bosatta i Trondheim.
Hustru Gölu ovan var dotter till bonden Jöran Eriksson och hans hustru Karin Carlsdotter i Nyland, Undersåker.
Du nämner att Anders Andersson f.1714 kom till Verdal. Har du ytterligare upplysningar om denne ?
2435
« skrivet: 2002-12-23, 01:30 »
Bo Larsson
Någon Mårten Jonsson finns inte upptagen i Hallens födelsebok år 1767.
För att kunna lösa problemet bör du nog vara lite utförligare beträffande Mårten Jonsson. Var är t.ex. angivna uppgifter hämtade ifrån ? Var var han bosatt etc. ?
2436
« skrivet: 2002-12-23, 01:18 »
I födelseboken (Näs C:4 s. 44) står som föräldrar till Selma Ulrika: Arbetaren P.J. Andersson och Ulrika Boja från Löfsta i Uppland.
Prästen anger att han skickat en dopattest till pastorsämbetet i Lövsta, men också Attesten återsänd - Uppgiften origtig. Uppenbarligen var hon inte heller skriven där.
2437
« skrivet: 2002-12-17, 00:49 »
I mainly work with primary sources, either as originals or copies (micro fiche/xerox). In this case the information is taken from the church book, page 85 of Ljusnedal C:1 [Micro fiche # 70801 from SVAR, a branch of the Swedish National Archives] which contains births, marriages and deaths from 1749 to the end of 1792.
2438
« skrivet: 2002-12-08, 17:01 »
Olof Holm had a daughter Karin who lived at Funäsdalen. At the baptizing of her child in january 1781 I found that both Halvar Eriksson and wife Ingeborg Olsdotter Holm were witnesses. Obviously it seems that Ingeborg also was one of Olof Holm's several children.
That Halvar Eriksson's mother was Anna Persdotter is not only confirmed by the source mentioned above. His eldest daughter was baptized Anna !
Olof Holm's mother Anna Persdotter was daughter of farmer Per Eriksson (1640-1716) and Ramborg Jonsdotter (1651-1719) at Västnår # 1 in Oviken parish.
Sven Olofsson Holm is called lathe operator at the mill (Brukz Swarfware) in 1692 according to court protocole.
2439
« skrivet: 2002-12-08, 09:52 »
Johan Andersson Berg var son till Anders B. I hfl. nämnd sida står om Agnis Ersdotter: Encha och Moder.
Anders Johansson Berg föddes i Undersåker 1738, döpt 8/1 och avled i Fäviken 1787 22/6. Fadern var Johan Grelsson Berg (1714-1782), sedermera kolare i Fäviken. Modern Emfrid Andersdotter (1705-1785) från Sölvsved.
2440
« skrivet: 2002-12-08, 09:47 »
Correction: Stuesjö should of course be Stuedal.
Customary in writing english dates you put the month first, then the day. I.e. in this case consequently Dec. 4th 1777.
I find it plausible that Ingeborg Olofsdotter's father was Olof Jonsson Holm. But in what sources is she sometimes called Holm ?
According to the population register (mantalslängd) of 1743 Erik Halvarsson, then at Ljungdalen, was born in Norway.
His first wife, and mother to his children, was not Märet Olofsdotter. Protocol from the district court of Hede in 1753 names his former wife as Anna Persdotter. She was probably from Storsjö as the guardians of her children was from there.
2441
« skrivet: 2002-12-08, 01:33 »
Mats Jonsson (Berglund) i Vallen var född 1810 8/10 i Rätans sn och avled 1864 25/10 i Bergs sn.
2442
« skrivet: 2002-12-07, 09:31 »
Ola Halvorsen was born 12/4/1777 at Bruksvallarna in Ljusnedal by the tailor Halvar Eriksson and his wife Ingeborg Olofsdotter. The parents later moved to Messlingen, then to Stuesjö in Tydal parish [Norway]. They returned to Sweden and settled at Ljungdalen in Storsjö parish.
2443
« skrivet: 2002-12-07, 09:28 »
Olof Jonsson, bonde i Nyland nr 2, född 170(2) i Föllinge, död 1766 4/5. Son till företrädarna på hemmanet, Jon Uddesson och hh Karin Olofsdotter.
Gift 1731 6/1 i Hammerdal med Margeta Jönsdotter, född 1707 8/1 i Hammerdal, död 1748 5/8. Dotter till bonden Jöns Jönsson och hh Anna Andersdotter i Sikås nr 3.
2444
« skrivet: 2002-12-03, 22:11 »
Några smärre rättelser och tillägg till Willum Jensens antavla:
5 - Brita Jönsdotter ska förstås vara Brita Jonsdotter.
11 - Märet Jonsdotter, döpt 1734 2/7 i Undersåker.
17 - Ortnamnet läses inte Tegum utan i kyrkböckerna står det Tegom (=dativ pluralis). Avser jordebokens England nr 3.
19 - Ingeborg Olofsdotter, från Sulviken, född omkr. 1675, död 1717/1719.
21 - Brita Jonsdotter uppges vid sin 1750 död vara 70 år och 10 månader gammal. Från Vik enligt vigselnotis [den BJ som föddes i Duved 1690 blev gift med en Gunnar Larsson].
42 och 43 - Utgår.
2445
« skrivet: 2002-11-22, 18:42 »
Jag finner det inte särskilt märkligt att man från amerikansk sida gör misstag i sina registreringar. Något större förtroende inger inte deras (i det här fallet Family Search) kunskaper och behandling av svenska personnamn. T.ex. får utomäktenskapliga barn, där endast modern är känd, sin mors efternamn. Det resulterar alltså i att man kan påträffa namntyper som Erik Svensdotter. Men, vilken från svenskt håll söker efter sådana omöjliga namnkombinationer ?
Att man finner de namn som är korrekt registerade är bara naturligt. Problemet är när namnen i kyrkböckerna tolkats fel. I vilken omfattning det skett kan vi aldrig få veta, eftersom dessa personer i praktiken blivit fiktiva och som man enbart slumpartat stöter på.
Jag skulle kunna göra en sådan undersökning, eftersom jag för egen del har resurserna, men sökvariablerna hos Family Search är därtill alldeles för begränsade.
Jag innehar alltså bl.a. födelseböckerna (mikrofiche) för samtliga församlingar i Jämtland/Härjedalen t.o.m. 1894. Merparten är registrerad. Finner jag där uppgifter som strider mot vad som hävdas på t.ex. nätet, gör jag givetvis en kontroll av filmen innan jag går i svaromål.
Conny
I Marby finns en bonde Erik Mårtensson med hustru Brita som har en son Jöns, dock född 1750 enl. hfl. Från 1777 finns inte denne Jöns med i samma källa. Kan födelseåret för Jöns i Torp vara resultat av en feltolkning ?
Jöns Eriksson där hade ju i alla fall en dotter Brita.
2446
« skrivet: 2002-11-21, 23:25 »
Alla dessa tre barn var utomäktenskapliga. Deras senare öden känner jag inte till.
Vilken syster till Karin Elisabets mor Elisabet Hermansdotter (1827-1914) var bosatt i Ragunda ?
2447
« skrivet: 2002-11-21, 23:19 »
Någon Jöns finns inte i födelseboken för Sunne år 1755. Erik Jonssons son som föddes detta år hette Jonas, vilken avled i samma socken 1782. Det finns anledning granska uppgiften om härstamningen för Jöns Eriksson. Anger källan i Torp explicit Sunne socken i Jämtland eller står det bara Sunne ? Den attest Jöns hade med sig till Medelpad kan mycket väl vara undertecknad av pastorn i Sunne, men denne var inte bara kyrkoherde för enbart huvudsocknen utan även för ytterligare fyra socknar, som då ingick i Sunne pastorat: Frösö, Hallen, Norderö och Marby.
Emellertid kan inte heller i dessa församlingar någon Jöns Eriksson påträffas född 1755. Dock bör uppmärksammas att Marby äldsta födelsebok börjar först år 1764.
2448
« skrivet: 2002-11-19, 23:14 »
Visst finns det en far till hennes barn. För samtliga nämnda tre barn uppger födelseboken Salomon Andersson [1854-1899] i Skogen vara far.
Carin Elisabet Wendtland avlider 1899 22/5 som hustru till Anders Hellström i Skogen.
2449
« skrivet: 2002-11-19, 23:10 »
Per föddes i Lits socken av Lars Andersson och hh Märet Persdotter från Loka, Älvdalen. Paret flyttade till Graninge.
2450
« skrivet: 2002-11-16, 11:09 »
Anders Häggman föddes i Nordannälden och Näskott 1832 10/10 [alltså ej i Borgsjö]. Död 1923 17/2 i Rise, Offerdal. Han tillhörde en målarfamilj och finns omnämnd i Maj Nodermanns bok Mästare och möbler s. 225. Hans mor (död 1900 8/12) tillika med hans syskon, förutom de två yngsta, var däremot födda i Borgsjö.
Fadern Jonas Häggman föddes 1803 25/8 i Ede, Offerdal och avled 1873 4/4 i Näskott. Son till målaren Anders Eriksson (1772-1855) och hans hustru Karin Eriksdotter (1776-1854), vilka sedermera flyttade till Näskott. Anders E. var från Västerottsjön i Föllinge. Hans hustru Karin var dotter till bonden Erik Larsson i Ede,Offerdal (inte till tjärbrännaren Erik Nordahl å Näldön).
2451
« skrivet: 2002-11-02, 11:54 »
Hustru Elin Jonsdotter i Könsta, föddes uti Undersåker och Lillvallen 1738 af Kopparsmeden vid Gustafs Grufva Jon Mårtensson och Modren Elin Pehrsd:r Til dess hon fylt 22 år var hon hemma hos Föräldr[ar]ne. Giftade sig förra gången med Dragon Nils Kjellström år 1761, som då bodde i Bleckåsen, hade med honom tre döttrar, af hvilka ännu 2:ne lefva. Var sedan Enka uti 9 år, eller ifrån 1764 til 1773, då hon andra gången ingick Ägtenskap med sin öfverlefvande man, Urmakaren Erik Floberg i Könsta, hvarunder de blifvit välsignade med 2:ne Döttrar, lefvande och Gifta. Elin har ägt godt hushollsvett och styrt alt til det bästa. Något pratsam och sqvalleraktig, dock ej til någons synnerliga förfördelande. Plågats i flera år af inspärrat Bråk i hvilken sjukdom hennes dagar och ändades. Sjukdom: Bråk - Ålder 69 År. (Offerdal F:1 s. 60)
Här bör anmärkas att Floberg i vigselnotisen felaktigt försetts med sin fars namn Bergström.
Ett besvärligare problem är att det visar sig omöjligt att finna bevis för existensen av det föräldrapar som omtalas i nekrologen. Vare sig i kyrkböckerna eller i skattelängderna kan de påträffas.
Från sitt första äktenskap hade hustru Elin de efterlevande döttrarna Ingrid och Elin. Äldsta dottern var uppkallad efter sin farmor och därför borde den yngre, Elin, fått sin mormors namn. I Undersåker och just Lillvallen finns ett par Jon Forsström och hh Elin Mårtensdotter som potentiella föräldrar till Elin Jonsdotter (se Undersåker AI:1 s. 5v). De gifte sig 1736 i Åre som Jon Nilsson från Forsa och Elin Mårtensdotter från Edsåsen. Enligt födelseböckerna får Jon och Elin barnen: Anna f.1737, Ingrid f.1742 och Nils f.1744 (de två äldsta födda i Åre och sonen i Undersåker). Nu hette även Elin Mårtensdotters mor Elin, varför Jon och Elin borde ha haft en dotter med det namnet. I Åres födelsebok finns ett nöddöpt (14/3) barn Elin upptaget år 1739. Tyvärr anges inga föräldrar, men dopvittnena är från Forsa. Detta barn hör sannolikt till Jon och Elin.
Om hustru Elin Jonsdotters i Offerdal föräldrar hel säkert var Jon Forsström (död 1784) och Elin Mårtensdotter (död 1792) i Lillvallen, kan eventuellt bevarade bouppteckningar efter dessa förhoppningsvis klargöra.
2452
« skrivet: 2002-11-02, 11:51 »
Register är bra, men de upptar inte nödvändigtvis all information som anges i kyrkböckerna. Det kan ofta vara av värde att själv se efter. Vigselnotisen ifråga lyder: d: 12 Iunii [1728] Såldaten Nils Bertils Son Frisk af Hallens Compagnie född här i ugården, med pigan Agnis Anders dotter Anders Mårtens Sons dotter i Holbacken. (Mattmar C:1 s. 286)
2453
« skrivet: 2002-10-30, 12:03 »
Korpralen Johan Rosendahl uppges vara född omkring 1752 i Närke. Hans dotter Brita föddes 1781 i Hallens sn.
2454
« skrivet: 2002-10-26, 14:43 »
1.
Erik Larsson (Nording) f.1710 9/3 i Hammerdal d.1778 (testamentspengar betalda 8/12)
Cecilia Persdotter döpt 1711 1/1 i Hammerdal d.1787 5/6
2.
Olof Olofsson f.1795 8/7 i Hammerdal d.1862 31/7
3.
Brita Eriksdotter f.1778 27/12 i Hammerdal d.1860 30/11
2455
« skrivet: 2002-10-26, 14:42 »
Helje Larsson far Lauritz greger??nn eller Lars Grelsson i Åflo omtalas 1600-1621. Dennes änka Brita [Andersdotter] är upptagen i 1628 års korntiondelängd och lever ännu 1645.
Heljes hustru Brita Bengtsdotter var från Kougsta, inte Kösta.
2456
« skrivet: 2002-10-26, 14:41 »
Märeta Olofsdotter var född 1741 4/5 i Föllinge sn av Olof Jonsson coh hh Margeta Jönsdotter i Nyland.
2457
« skrivet: 2002-10-26, 14:39 »
gudfaster a aspasum eller Gudfast på Aspås är unik. D.v.s. i det att han endast omnämns en gång i källorna. Vi vet inte heller något om hans fäderne eftersom han omtalas utan patronymikon.
Förhållandet för gudthormer dagfinszon eller Guttorm Dagfinsson, som omnämns 1447, är nästan detsamma. Trots han torde ha hört till de mer betydelsefulla personerna i Jämtland på sin tid, vet vi inte ens var han bodde.
Att vissa forskare placerar honom i Ångsta och och Lockne är lika förvånande som märkligt. Ångsta omtalas ju för första gången 1435 ! (se Bertil Flemström - Jämtländska ortnamn s. 248f). Detta misstag kan med all säkerhet härledas till Roger de Robelin och hans Skanke ätten s. 438f. Han påstår där nämligen att en föregiven son till Guttorm, Torbjörn Guttormsson, skulle vara känd i Ångsta och Lockne. Någon källa för detta uppges inte och det av en enkel orsak. Påståendet är falskt och saknar således grund.
2458
« skrivet: 2002-10-18, 21:02 »
According to church records (Frösö AI:8 p. 18 and AI:9 p. 21) Per Olofsson at Bällsta was born 4/10/1824 in Sunne. When he marries in 1848 he is said to be a farmer's son from Svedje, Sunne. If we turn to Sunne AI:5 (1827-1838) and AI:6 (1838-1847) it is obvious that he is a son of Olof Persson and his wife Lena Jonsdotter at Svedje. This couple moved to Sunne in Per's childhood, at the latest 1827, from the parish of Frösö. The birth records of Frösö tells us that Per was born 3/12/1824 at Rasten, Frösö parish. I.e. not 4/10/1824 in Sunne.
This is an example that you cannot always take parish catechetical records as unquestioned sorces.
2459
« skrivet: 2002-10-13, 01:41 »
En början:
Olof Hög f.1769 14/7 i Lillsjöhögen, Lit d.1850 21/11 i Stugun
Dragon nr 106 vid Brunflo kompani och Jämtlands regemente 1792 15/3-1817 1/7.
Bonde i Näverede, Stugun.
Son till drängen Olof Larsson [f.1729 3/5 i Lit d.1803 11/1] i Fjäl och pigan Ingrid Svensdotter [f.1737 d.1804 11/5 i Stugun].
Gift 1794 7/9 i Stugun med Kerstin Olofsdotter f.1776 16/5 i Lit d.1860 14/4 i Stugun
Dotter till bonden Olof Rasmundsson [f.1735 9/3 i Lit d.1818 13/7 i Stugun] och hh Brita Nilsdotter [f.1737 i Lit d.1813 19/5 i Stugun] i Näverede.
Barn: Ingrid f.1794 28/9,Olof f.1796 3/4, Sven f.1798 18/2, Johan f.1799 8/8, Brita f.1800 28/7, Märta f.1802 23/9, Johan f.1805 31/3, Christina f.1805 31/3, Ingeborg f.1807 12/5, Anna f.1811 26/4, Paulus f.1813 27/10, Erik f.1816 13/5 och Nils f.1821 13/8.
Stor-Högen är omskriven, tidigast 1874 av Magnus Nordström (Jämten 1974 s. 44-51) och senare av A.J. Hansson (Jämten 1923 s. 65-74).
2460
« skrivet: 2002-09-29, 11:41 »
Frågeställarens uppgifter är något förvirrande. I inlägg den 15/8 under rubrik Hammerdal hävdas att farmodern var född 1891 i Hammerdal, men här ovan påstås det vara Lit. Den Lydia Maria som föddes 1891 28/5 i Hammerdal, var dotter till stenarbetaren Frans Oskar Pettersson och hh Maria Westlin (Hammerdal C:5 s. . Hon avled som nämnts på annat håll här i Anbytarforum 1973 18/11. Hennes adress var då Häradsgården, Lit, vilket avser ålderdomshemmet där.
2461
« skrivet: 2002-09-25, 22:27 »
Jag brukar tveka att offentliggöra hypoteser och osäkra uppgifter. Anledningen är att det trots allt finns läsare som gärna skalar bort frågetecken och utan vidare tar hypoteser för givna. Även om det visserligen sällan sker, vill jag inte heller att sådana obelagda uppgifter ska kunna hänföras till min egen person.
De kommer därför med E-post.
2462
« skrivet: 2002-09-25, 22:24 »
Vare sig någon Jöns Eriksson eller Kerstin Mårtensdotter kan angiven tid påträffas i Svedje, Häggenås. Min fråga blir därför: Var kommer dina uppgifter ifrån Jerry ?
2463
« skrivet: 2002-09-23, 19:41 »
Det är ingen dum fråga. Att soldathustrur generellt uppfördes på mannens rote i mantalslängderna, oavsett om de var bosatta där eller inte, hör knappast till allmän kunskap.
Lindblads rote var Smedsåsen i Näskott, men jag har inte kunnat finna att han skulle ha varit bosatt där eller ha någon släktanknytning dit. Jag vet inte var han var född, men har en arbetshypotes till prövning.
Hammerdals äldsta kyrkbok är besvärlig att läsa. Ibland är uppgifterna mycket ofullständiga. T.ex. anges för döpta barn tidvis endast fädernas förnamn och mödrarnas namn inte alls.
Erik Eriksson Lindblads [efter 1762 har jag inga belägg för att han använt sitt soldatnamn] första hustru Karin Hansdotter var född 1724 29/7 med de föräldrar du angett ovan [födelsenotisen är stympad och av dopnamnet syns endast de sista bokstäverna -rin]. Paret gifte sig troligen 1758 22/10.
Karin hade en syster vid namn Gunilla, men hon var född 1717.
2464
« skrivet: 2002-09-18, 21:42 »
Hon kan möjligen vara dotter till Erik Persson Hamberg i Matnäset, Myssjö. Sista nattvard antecknad för honom och hustrun är 1824 10/10. I husförhörslängdens kolumn för år 1827 står för honom och övriga familjemedlemmar Njurunda. Någon dotter Johanna f.1826 finns inte antecknad. Det är dock fullt möjligt att föräldarna flyttat redan före 1827 och att dottern föddes i Medelpad. 1827 avser eventuellt endast tidpunkten för flyttattestens avsändande från Myssjö.
2465
« skrivet: 2002-09-18, 21:39 »
Erik Eriksson Lindblad övertog 1758 halva sin avlidne svärfars hemman Fyrås nr 4. Han står för gården i mantalslängden 1759, medan däremot hustrun som brukligt är uppförts på roten Smedsåsen i Näskott. Ännu 1771 finns Erik Eriksson i Fyrås, men inte 1775. Hustrun Karin Hansdotter avled 1760 (testamentspengar 30/11). Erich Ersson i Fyrås blev omgift 1762 26/12 (Hammerdal LIIIa:1 s. 58).
2466
« skrivet: 2002-09-16, 22:34 »
Anders Rybergs ambition förefaller mig lika mycket vara att bemöta Maaneskjold som att lämna upplysningar. Dock har han helt rätt att de åtminstone sedan medeltiden kända byar Rise som finns i Jämtland saknar anknytning till någon adel. Det är bara att studera Jämtlands och Härjedalens diplomatarium för att komma till den slutsatsen. Detsamma gäller för Anviken i Revsund. Anvågen i Offerdal är ett sentida nybygge och kan i detta sammanhang inte komma ifråga.
Jag finner det självklart att uppgifter från dokument som likpredikningar bör kontrolleras mot andra källor. I synnerhet om dessa är sentida avskrifter. Likpredikningar har ju oftast ett bestämt syfte. För sin samtid hade de bl.a. sannolikt till avsikt att förmedla uppgifter om goda anor. Ingen på kyrkbänken torde ha haft någon möjlighet eller kunskap att invända mot påstådda släktskapsförhållanden hundratalet år tillbaka.
När kartan inte överensstämmer med naturen är det förstås kartan som måste ifrågasättas. I det här fallet vill jag alltså vända på steken. D.v.s. kan inte inte anorna i likpredikan styrkas på annat håll, bör de sättas ifråga.
Peder Skanche til Andviggaard udj Jempteland, oc Welbr: Magdalena Maaneschiold af Rii?e i Sverrige finns så vitt jag kan se intet spår efter i Jämtland. I en avskrift kan personer och ortangivelser vara så osäkra och vaga att skribenten torde mer ha gissat eller t.o.m. kunnat hittat på dem själv.
2467
« skrivet: 2002-09-15, 20:49 »
Erik Wallberg föddes 1759 14/10 i Hammerdal. Kyrkboken uppger föräldrarna vara dragonen Erich Lunblad och hans hustru Karin Hansdotter. Namnet Lundblad torde dock vara oriktigt även om det också förekommer i Hammerdals fattigräkenskaper (1760 30/11). Enligt mantalslängd (1759) och nämnda fattigräkenskaper (1758 22/10) var namnet Lindblad. Dragonen Erik Eriksson Lindblad, född omkring 1730, återfinns vid Överstelöjtnantens kompani. Denne var gift senast 1759 (mantalslängd). Lindblad fick avsked 1762 för sitt mottagna hemmansbruk och gifte om sig samma år med Maria Larsdotter. Han avled 1813 5/1 i Ede, Hammerdal, 83 år gammal.
2468
« skrivet: 2002-08-24, 01:43 »
Ingen av dessa ovannämnda söner till Lagercrantz finns i födelseboken för Storsjö. Erik Adolf återfinns däremot som född i Åre (C:5 s. 28v). Med sin senare sambo Sigrid Jonsdotter Malm hade Lagercrantz flera barn, samtliga födda i Storsjö. Se för övrigt Lewi Gredander: Storsjö socken sid. 181 och 284.
2470
« skrivet: 2002-08-19, 22:43 »
Per Nilsson i Bångåsen hade med sin första hustru Kerstin följande barn (namnen stavade enligt födelsebok): Malin f.1698, Mariet f.1700, Nils f.1702, Simon f.1703, Kirstin f.1706 och Karin f.1708.
Med senare hustrun Karin Andersdotter (död 1749): Jonas f.1710, Agnis f.1712 och Anders f.1715.
Erik Dahlströms far bar det fornnordiska namnet Gudfast (ej Gustaf). Namnet Dahlström bör vara taget efter sockennamnet Offerdal. Per Jonssons son ovan (f.1778) hette även han Gudfast.
2471
« skrivet: 2002-08-19, 22:20 »
Halling föddes sannolikt i Lits socken. Föräldrarna var Johan Persson (från Norge) och hh Elisabet Klockhoff i Klösta.
2472
« skrivet: 2002-08-17, 00:20 »
Lita på källorna. I det här fallet har Grinde fel.
2473
« skrivet: 2002-08-17, 00:18 »
Här föreligger ett misstag. Kyrkås socken i Jämtland har tidigare aldrig hetat Sandbäck. Namnet Kyrkås är känt sedan 1435. Dessförinnan bar socknen namnet Hjällsjöås (Hi?lzsioasa sokn).
2474
« skrivet: 2002-08-17, 00:17 »
Per Nilsson i Bångåsen var inte så gammal som dödboken uppger, d.v.s. född i oktober 1663. Han döptes 1667 1/1 och torde alltså ha varit född 1666. Hans föräldrar var Nils Jonsson och hh Märet Nilsdotter. Detta par gifte sig 1663 och fick fem söner, av vilka Per var den andre i ordningen. Nils Jonsson var bondson från Bångåsen, men blev bonde i grannbyn Nygård.
Per Nilsson var gift två gånger och hade nio barn i sina båda äktenskap.
Bonden Per Jonsson i Stavre nr 2 var i sin ungdom elev vid Frösö skola med namnet Stafr?n. Alla hans barn var bosatta i Offerdal och avled där. Jag kan tillägga att hans bror Gudfast Stafring/Staverin (f.1745) var skräddare i Trondheim. Även deras farbror handelsmannen Erik Dahlström (f.1709) var bosatt i Trondheim.
2475
« skrivet: 2002-08-17, 00:13 »
I källorna skrivs namnet oftast Hammarhel(f)t, någon gång Hammerhelt.
Dragonen Simon Hammarhelt avled 1777 29/10 (testamentspengar betalades 23/11).
Gästgivaren Jöran Christophersson, tidigare dragon med namnet Hammarhelft och måg till sin företrädare gästgivaren Håkan Erlandsson, avled inte 1732 29/9. Däremot betalades testamentspengar för honom detta datum. Bland Jörans söner, studerade Christoffer (senare korpral) och Anders (död 1727) en tid vid Frösö trivialskola. Sonen Nils Jöransson efterträdde fadern som gästgivare i Bräcke.
2476
« skrivet: 2002-08-06, 07:21 »
Jodå. Per var soldat för föräldragårdens rote 1799-1813.
2477
« skrivet: 2002-08-05, 08:57 »
Per Staf var son till bonden Carl Eriksson och hh Märeta Olofsdotter i Stavsgård, Häggenås. Lisa (Lisbeta) Carlsdotter var mycket riktigt en syster till Per. Även en syster Margreta fanns, men hon var redan på 1780-talet gift i hemsocknen, så hon kan inte vara identisk med sin namne i Tjäll. I Ströms födelsebok finns ingen tänkbar kandidat heller.
2478
« skrivet: 2002-07-06, 22:27 »
Ammi och Harriet
Anders Eriksson var född omkring 1669. Gift 1 ggn år 1700 med Kerstin Persdotter, med vilken han hade sex barn (ff. 1700-1711). Han blev omgift 1717 med Märeta Halvarsdotter. Med henne fick han 11 barn (ff. 1717-1737). Familjen flyttade till Oviken omkring 1730 (de fyra yngsta barnen födda därstädes) och Märeta dog där 1742. Av dessa sammanlagt 17 barn avled åtminstone fem i barndomen. Av övriga har jag funnit åtta, dock inte sonen Olof , som vuxna bosatta i Oviken.
Att denne son Olof, född 1717 18/12, skulle vara identisk med soldaten, sedermera bruksarbetaren Olof Hellberg, är möjligt men mindre troligt. Det enda jag kan se som stödjer den hypotesen är åldersuppgifterna i dödboken och mönsterrullorna. Av dessa framgår att Hellberg var född omkring 1718.
Vad som talar emot nämnda identifiering är att familjen för övrigt synes ha brutit kontakten med Åre. Viktigare ändå är att Hellberg, med sin hustru Agnis Larsdotter från Så, bland sina döttrar (Brita, Göle och Agnis) inte har någon uppkallad efter sin föregivna farmor Märeta. Dottern Brita är uppenbarligen namngiven efter sin mormor Brita Svensdotter i Så, Åre.
Kan Hellbergs mor i stället ha hetat Göle (Gölin) ? Gör jag en sökning på ett föräldrapar Anders/Gölin i socknarna väster om Storsjön, dyker en soldat Anders Olsson Byman och hh Gölin Jacobsdotter i Mattmar upp, med en son Olof född 1715 16/12. Födelseåret tycks inte stämma något vidare, men följer man upp familjen framgår en del intressanta fakta. Gölin Jacobsdotter uppges enligt sin vigselnotis vara från Gåje i Hallen. Där blir också maken Anders bonde efter avsked från soldattjänsten 1716. Skattelängderna upplyser att Anders står för hemmanet (Gåje nr 3) 1716-1718 och året efter Gölin Jacobsdotter. D.v.s. hans hustru (sannolikt då hans änka). Åren 1720-1721 är gården osådd och öde. Kyrkböckerna för Hallens socken är skrala under den här tiden och lämnar inga upplysningar om familjen. Kan både man och hustru ha avlidit ?
Återvänder vi till Åre finns där som bonde på en av gårdarna i Så, från slutet av 1720-talet, före detta soldaten Erik Jacobsson Nyman. Denne var enligt kyrkböckerna från Gåje i Hallen. Har Anders/Gölins son Olof som föräldralös kommit till sin morbror i Åre, sedermera blivit soldat i grannbyn Brattland och gift sig med bonddottern i granngården ?
För att säkerställa vem Olof Hellberg var, behövs helt säkert ytterligare fakta.
2479
« skrivet: 2002-06-16, 07:46 »
Kerstin Jonsdotter föddes 1847 22/3 i Hede sn. Föräldrarna var Jon Olofsson och hh Dordi Guttormsdotter. Familjen flyttade sedermera till Rätan (se Grinde a.a. tab. 468) och sedan till Myssjö.
2480
« skrivet: 2002-06-07, 02:02 »
Sara Märta var född i Gusta av Johan Jonsson (1781-1868) och hh Lisbet Johansdotter (1783-1849). Olof Qvick var från Näs, men hans föräldrar råkade vid tidens för hans födelse vara bosatta i Eltnäset, Bergs socken. De var Sven Håberg (1771-1853) och hh Anna Olofsdotter.
Jag tar tacksamt emot uppgifter om Qvick och hans familj i Skön.
2481
« skrivet: 2002-06-07, 01:42 »
Anders var född nämnt datum i Åse och övertog gården efter föräldrarna Olof Olofsson och hh Karin Månsdotter. Hans hustru Lisbeta finns inte upptagen i någon födelsebok, men var från Faxälven i Näskott. Föräldrar: Måns Nilsson och hh Ingeborg Persdotter.
2482
« skrivet: 2002-06-02, 21:10 »
Min mormor var född i Rödön, men vad jag vet har hon ingen anknytning till Tomte.
Brita Halvarsdotter var gift två gånger, men hade endast efterlevande med första maken.
Att det i äldre tid skulle ha funnits en Tomtesläkt är helt felaktigt i den meningen, att familjer härstammande därifrån allmänt skulle ha känt en släkthörighet. Begreppet och dess omfattning skapades i.o.m. utgivningen av Hanssons bok.
2483
« skrivet: 2002-05-29, 00:17 »
Peter, Garvaren Johan Eriksson föddes i Rödöns socken 1855 och avled i Alsens socken 1913. Hans son Reidar Boie Ericson finns inte i födelsboken för Rödön. Enligt norska folkräkningen år 1900 var han dock född i Trondheim år 1892 (se http://draug.rhd.isv.uit.no/ftsoek/ftsoek.asp?kommando=bosted&ftaar=1900&spraak=norsk_bokmål&kommnr=1601&kretsnr=010&bostnr=0033&leilnr=01). Båda nämnda personer finns upptagna med familjer i A.J. Hanssons släktbok under tabellerna 275 och 512. Bland anmödrarna finns en Brita Halvarsdotter, född i Tomte omkring 1649. Jag misstänker att man från norskt håll inte varit helt bekant med de jämtländska namnformerna. Utgår man då stället från sina egna referensramar, faller det sig naturligt att tro att man även i Jämtland använt ortnamnen som personnamn. Flera från landskapet till Tröndelag utflyttade gjorde ju det. Beträffande forskning handlar det bl.a. om att ifrågasätta. Det gäller i synnerhet utsagor som inte är kontrollerbara. Skulle vi bygga vår kunskap på att ta för givet vad okända personer påstår i olika fora på nätet, stode sig forskningen slätt. Det tror jag vi i grunden är överens om.
2484
« skrivet: 2002-05-23, 17:57 »
Den första frågeställaren hänvisar till tomteboken. Med denna avses Släktbok innehållande familjetabeller för släkter härstammande från gården Tomte i Rödöns socken i Jämtlands län av A.J.Hansson (Östersund 1929). För Jämtlandsforskare har Tomtesläkten varit synonymt med de familjer som ingår i denna bok. Som Georg dock påpekar ovan har ingen av dess medlemmar i Jämtland använt ortnamnet Tomte som personnamn. Om någon av dess medlemmar utanför landskapet brukat Tomte som tillnamn, känner jag inte till. Det är dock tänkbart, i synnerhet om de begett sig till Norge.
Peter Ericson bör emellertid kontrollera och presentera sina källor bättre innan han klappar i händerna. Det ges ju andra tänkbara ursprung för de i Tröndelag bosatta med namnet.
I södra Jämtland finns i Klövsjö socken en gård Tomtan.
Går vi sedan över landskapsgränsen till Härjedalen finns också gårdar tomt/an. Precis som i Norge kunde personer där i äldre tider, benämnas med gårdsnamnet utan prepositionen i före. D.v.s. ortnamnet användes son tillnamn. T.ex. Olof Jonsson Tomt (omtalad i slutet av 1600-talet), vilken var från gården Tomtan i Långå, Hede socken.
2485
« skrivet: 2002-05-21, 22:03 »
I boken Messlingen - byn vid vägens ände (1996) sid. 167 ff, finns både foton och berättelse om Jon Olofsson och hans släkt. Ytterligare om släkten bakåt finns i Storsjö socken (u.å.) av Lewi Gredander s. 317ff. Finns dessa böcker inte på bibliotek i Norge, går de låna interurbant från Sverige (Östersund).
2486
« skrivet: 2002-05-17, 23:30 »
Magdalenas far Olof Persson var född 1828 7/5 i Raftkälen, Hammerdal. Det framgår när man följer honom i husförhörslängderna (Hammerdal AI:7b s. 197v och Föllinge AI:6 s. 274v).
Olof Rapps hustru Margreta Olofsdotter var född i Lits socken.
Brita Jonsdotter (Magdalenas mor) blev gift med bonden Per Persson i Knutbränna, Häggenås. Hon avled 1895. Hennes far Jonas Pålsson, var inte född i Häggenås, utan i Holmsjön, Föllinge. Han blev slutligen bonde i Fyrkälen, Häggenås och avled 1879. Dennes änka Karin Andersdotter dog 1882.
2487
« skrivet: 2002-05-15, 00:26 »
Enligt Offerdal AI:6 s. 89 var Olof Sundqvist född i febr. 1791, med hänvisning till attest från Undersåker [avser pastoratet, ej socknen]. Vid sin död 1866 22/1 uppges emellertid Sundqvist ha varit 73 år, 11 månader och 14 dagar gammal. Räknar man bakåt ger det födelsedatumet 8/2 1792. I födelseböckerna för Undersåkers pastorat finns endast en man född denna dag. Det var Nils Sjöbergs i Fröå, Åre, och hh Kerstin Hansdotters son Olof.
2488
« skrivet: 2002-05-13, 23:52 »
Pål Nordling var född 1860 29/2 i Storsjö av Jon Pålsson och hh Brita Staffansdotter (se Lewi Gredander - Storsjö socken u.å. [1996?] sid. 220). 1891 flyttade Nordling med familj till Östersund. Sonen Karl Johan dör 1892. Barn födda i Östersund (det kan finnas flera): Karl Bernhard f.1892 och Brita Katarina f.1894 (se husförhörslängd - Östersund AIa:12 s. 20).
Carl Adam Macklins hustru Katarina Jonasdotter avled 1864 18/12 i en ålder av 41 år.
2489
« skrivet: 2002-05-10, 19:26 »
Någon Anders Eriksson f.1800 26/5 i Häggenås finns inte upptagen i födelseboken.
Enligt Holmsjön, Troll-Maxens hembygd av Per Tejbo (Föllinge Hembygdsförenings skriftserie del X), 1987 var Anders E. född 1804 2/11. Detta datum föddes i Föllinge sockenskrivaren Erik Nilssons och hh Anna Andersdotter i Lägden son Anders.
Anders Eriksson med familj finns upptagna i a.a. sid. 98. Hans hustru var född 1809 1/10 i Holmsjön, Föllinge. Att hon var från Holmsjön har nämnde författare inte observerat, men hennes föräldrar finns i samma bok sid. 66.
2490
« skrivet: 2002-05-10, 19:21 »
Karin f.1761 28/10 i Berge, Frösö av dragonen Olof Berggren och hh Anna Olsdotter. Karin avled 1836 25/10.
Med sin make hade hon barnen: Margareta f.1796 15/9 och Olof f.1799 28/4.
Familjen finns upptagen i Frösö AI:4 s. 45
Olof (Olaus) Söderqvists dopvittnen var: Conrector Herr Olof Forsman, Rustmästaren Moses Holmer, Carl Gustaf Milde, Rectorskan Fru Märta Lisa Kenzelia, Mad: ? [förnamnet oläsligt från mikrofiche] Oldberg, Pigan Sigrid Siögren på Kongsgården.
2491
« skrivet: 2002-05-06, 01:13 »
Sven Emanuel Jonsson avled redan 29/7 1909 av lungsot. Han var fosterson till bonden Per Persson i Kyrkbyn nr 57, Vemdalen.
2492
« skrivet: 2002-05-02, 16:18 »
Den Olof f.1726, som enligt ovan återfunnits i Family Search [FS], är mycket riktigt identisk med den eftersökte Olof Johansson (Löfdal). Däremot var inte Cisla f.1717 hans hustru. Det år (1823) jag ovan angett för hustruns död är fel. Det ska vara 1803.
I ett försök att hitta den rätta i och samtidigt pröva FS fann jag följande efter något fantasifullt letande:
Cisla ERIKSSON
Birth: 5 May 1716 Hammerdal, Jamtland, Sweden
Father: Erick ORN
Mother:
Enligt kyrkboken (Hammerdal C:1 s. 112) var emellertid Erick Örn endast först inskrivne fadder till detta barn. Föräldrarna, dragonen Jon Dunderhake och hh Walborg Persdotter, är angivna i slutet av notisen, vilket alltså inte observerats av den som registrerat.
2493
« skrivet: 2002-05-01, 07:15 »
Jerry,
mig förefaller det som du har en något sekunda uppgift, eller är det bara en felläsning ?
Olof Johansson (Löfdal) i Åsen (f.1726 d.1814), sedermera nybyggare och bonde i Yxskaftkälen, var gift med Cecilia [Si?illa] Jonsdotter (f.1716 d.1823), dotter till dragonen Jon Dunderhake. Med henne hade han fem barn, däribland sonen Johan.
2494
« skrivet: 2002-04-21, 23:37 »
Kaptenen Herman Tideman berättar att han i maj 1704 blev kommenderad att överföra 150 Jämtlandsdragoner till Påhland, där de rekryterades till Livgardet (Meritförteckningar vol. 11). Av dessa känner jag endast till en som kom tillbaka till Jämtland. Ytterligare en har jag påträffat vid Hälsinge regemente. De övriga torde ha stupat, vilket också i några fall påtalas i efterlevande hustrurs nekrologer. I stort sett alla de 150 var icke-jämtar.
2495
« skrivet: 2002-04-15, 22:26 »
Pirkko, du har utan tvivel ringat in rätt person. Han är emellertid svårfångad. Någon Lars Halvarsson i Höla kan inte påträffas i 1645 års mantalslängd (en piga Ingeborg Halvarsdotter dock). Han kan ju ha hållt sig utanför landskapet under stridigheterna den tiden, men går jag längre tillbaka kan inte något av namnen Lars/Halvar hittas bland bönderna i Höla (tiondelängder 1616, 1621 och 1628).
I Hallens tiondelängder för 1651-1653 finns heller ingen Lars H. Sannolikt tillhörde han folkskiktet under bönderna.
I 1656 års dombok är för varje tingslag längder över huusmän och giärningzkarlar [gärningskarl=hantverkare] införda. Där finns han inte med. Ej heller i mantalslängden över husfolk år 1673.
En genomgång av mönsterrullor och därefter domböcker är nog av nöden för att kunna finna fler uppgifter om honom.
2496
« skrivet: 2002-04-14, 21:04 »
Bonden Lars Jonsson i Vattviken nr 1 var född omkr. år 1700 i Myssjö. Fadern Jon Larsson (ca 1665-1706) köpte gården i Vattviken 17/3 1705, men kom aldrig att flytta dit. Hans änka Gölin Jonsdotter (död 1743) fick fasta på hemmanet 1707. Detta par gifte sig 1692 1/11 i Myssjö och var landbondefolk i Österhallom till makens död. Jon L. uppges i vigselnotisen vara född i Hallens socken av Lars Halvarsson i Höla [en person jag ännu inte lyckats belägga i andra källor]. Gölin var dotter till bonden Jon Svensson och hh Brita Persdotter i Österhallom nr 1. Hustru Gölin gifte om sig med Jöns Jönsson (Frisk) som brukade gården till 1733.
2497
« skrivet: 2002-04-07, 12:30 »
Gustaf Lund har fel i sin artikel i Jämten. Det är en och samma Mårten Bergström det är fråga om. Han var son till föraren Per Mårtensson (1633-1703). Hustrun Dordi Andersdotter nämns dotterdotter till Jon Mickelsson (1602-1700) i Utgård, Rödön. Jon hade en dotter Märet, senare bosatt i Norge, som i sitt första gifte med en Anders (?Arvidsson?), hade denna dotter Dordi.
Mårten Bergströms barn:
Anders f.1693 (ej 1692) i Orrviken, Sunne d.1697 i Knytta, Frösö
Catharina f.1697 i Knytta d.1778 i Änge, Lockne, gift med Jon Larsson Hurtig.
Margareta f.1699 i Knytta (dock döpt i Sunne) d.1779 i Torsäng, Sundsjö, gift med Johan Sellin.
Kerstin f.1702 i Knytta d.1776 i Blästa, Rogsta, Hälsingland, gift med Johan Salin.
Pär f.1704 i Matnäset, Myssjö d.1769 i Önsta, Norderö.
Carl f.1707 i Matnäset, enligt födelsenotisen förryckt til sina sinnen, fick avsked 1741 som rustmästare och levde ännu 1748 i Sunne.
Anders f.1711 i Medvigge, Berg d.1732 i Norderö, trumslagare. Efter rullorna död 1731, men enligt kyrkoräkenskaperna betalades testamentspengar 1732.
En Maria Bergström, död 1719 i Oviken 24 år gammal, torde även ha varit en dotter.
2499
« skrivet: 2002-03-20, 06:04 »
Nekrologen i Mattmars kyrkbok är uppenbarligen fel. Någon annan Jacob i Rönningsberg än Jacob Nilsson kan jag inte påträffa i källorna. Enligt fogderäkenskaperna upplåter han hemmanet till sonen Nils år 1642. Sonen bör alltså ha varit vuxen och myndig vid den tiden. Som nämnts är Jacobs hustru år 1645 Kerstin Larsdotter. En Agnes Jacobsdotter f.1624, gift till Kvissle, uppges ha samma föräldrar i sin nekrolog. Var denna hustru Kerstin född omkring 1600 hindrar det inte att hon fick en dotter Brita år 1642. Brita och hennes make Gudmund Gunnarsson har ju också faktiskt en dotter Kerstin. Kan Jacob ha varit betydligt äldre än sin hustru ? Det skulle i så fall kunna förklara varför han överlät gården redan 1642. Hur kan man då förklara den oriktiga nekrologen ? Förutom att prästen varit helt ute och cyklat är det ju tänkbart att Jacobs hustru gift om sig med en Nils Olsson.
2500
« skrivet: 2002-02-23, 11:35 »
Rachel i Revsund avled redan 1726.
Rakel f.1727 var med största sannolikhet dotter till Jon Eriksson Berg och hh Gertrud Jonsdotter i Bleckåsen. Detta par hade enligt uppgift i nekrolog fem döttrar. Av dessa finns endast fyra upptagna i födelseböckerna.
Ytterligare indikationer: a) Rakel Jonsdotter och Anders Larsson (Åman) hade en dotter Gertrud, b) Jon Bergs mor avled i hans späda år och han uppfostrades av sin styvmor, Rakel Olofsdotter.
|
Visa inlägg
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Cookie policy