Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Samuel Simonsson
501
« skrivet: 2004-12-14, 18:38 »
Jag söker uppgifter om släkten Cronbergs härkomst (adlig ätt 646, friherrlig ätt 132, utdöd på manssidan), och eftersom jag inte har tillgång till Elgenstierna försöker jag med ett inlägg här.
Tacksam för alla tipps!
Samuel
502
« skrivet: 2004-12-02, 14:12 »
Christina Dalhede nämner i sin bok Augsburg und Schweden in der fr?hen Neuzeit en inflyttad tysk adelsman, Otto Heinrich Schmidt von Schwaben, som arrenderade Garpenbergs bruk år 1620. Enligt det tyska Institut f?r Adelsforschung nämns en släkt Schmidt aus Schwaben resp Schmidt aus Schwaben und Bayern i ett genealogiskt verk som utkom 1740.
Vet någon något om denna släkt och om det finns en koppling till Otto Heinrich. Dennes dotter Christina gifte sig med bergmästaren Hans Philip Lybecker.
Tack för alla tipps!
Samuel
503
« skrivet: 2004-11-19, 10:28 »
Gunne 30 okt: ett sent tack för hjälpen!
Samuel
504
« skrivet: 2004-10-30, 15:05 »
Hej,
torparen i Hagnäs, Nils Larsson, f. 7/9 1765 var gift med Ingeborg Olsdotter (11/2 1771 - 1/2 1836).
Känner någon igen dem? Jag söker Nils anor.
Mvh,
Samuel
505
« skrivet: 2004-10-30, 14:54 »
Hej,
Carl Johan Andersson, f. 24/4 1816 i Linde, d. 19/10 1877 i Ramsberg, hemmansägare.
Gift 2/7 1843 med Anna Stina Ersdotter, f. 23/3 1822 i Västra Löa, Ramsberg.
Har någon stött på Carl Johans anor?
Mvh,
Samuel
506
« skrivet: 2004-10-30, 14:47 »
Hej,
Erik Hansson, f. 1765 i Ramsberg, d. 25/2 1842 i Holmsjön, Skinnskatteberg, g.m. Stina Jansdotter, f. 2/5 1757 i Nedre Skärsjön, Skinnskatteberg, d. 19/10 1843 i Holmsjön.
Känner någon till Eriks anor?
Mvh,
Samuel
507
« skrivet: 2004-10-30, 14:36 »
Hej,
jag söker anorna till Anna Andersdotter, f. 10/9 1714 i Lienshyttan, d. 24/4 1806 i Haraldsjön.
30/7 1739 gifte hon sig med Jan Jacobsson från Haraldsjön.
Har någon stött på henne?
Mvh,
Samuel
508
« skrivet: 2004-10-25, 00:02 »
Göran, tack för de intressanta uppgifterna, som för ögonblicket tycks vara ganska entydiga. Nu anger ju också Christina Dalhede Maria som Britas mor i sin bok Augsburg und Schweden in der fr?hen Neuzeit - men vi f?r väl se vad Anders säger om det hela. Jag väntar med att skriva om min antavla....
Mvh/Samuel
509
« skrivet: 2004-10-23, 21:45 »
Märta Månsdotter (d. ca 1575), dotter till Måns Svensson (Somme) och Anna Turesdotter (Bielke)var enligt de nämnda källorna gift med den ofrälse t?ske ryttaren Hans Schmidt (el. Smidt), d. ca 1617. Vet någon om de fick avkomlingar?
Mvh/Samuel
510
« skrivet: 2004-10-23, 21:32 »
Jag har just blättrat igenom en artikel av Elis Wettergren i Släkt och Hävd 2-3/1954. På sidan 151 hittar man antagandet att Brita Mickelsdotter (hustru till Nikolas Pemer f. 1642) med största sannolikhet var dotter till Laxbro-Mickel i hans första äktenskap med Anna Lybecker, och inte till Maria van Gent. Hans resonemang tycks bygga på indicia om att Anna fortfarande levde 1670 men var död 1671. Brita föddes ju redan 1666.
Hur ser det aktuella forskningsläget ut? Enligt Släktföreningen Pemer var Maria mor till Brita.
Mvh/Samuel
511
« skrivet: 2004-10-17, 12:56 »
Hej Walter,
tack för svaret! Tyvärr är jag inte utrustad för att läsa mikrokort. Jag bor utanför Sverige och har därför tagit avstånd från att använda dem utom när jag besöker Sverige. Men dina uppgifter om att det tydligen fanns en släkt Kalkopp i Skepplanda var värdefulla, så jag tänker nu se vad jag kan göra för att få tillgång till Skepplandas böcker.
Mvh/Samuel
512
« skrivet: 2004-10-16, 23:23 »
Hej Walter,
Uppgiften om Olof Kallkopp skulle kunna vara viktig för mig. Jag söker nämligen anorna till Peter Kalkopp, f. 11/2 1788 i Skepplanda men har kört fast, se mitt inlägg den 2/10 2004 ovan. Har du möjlighet att ta fram Peters föräldrar? Skulle fadern kunna vara Olof, och/eller farfadern Gisle?
Hälsningar från Hamburg,
Samuel
513
« skrivet: 2004-10-13, 14:01 »
Kaj, tack för svaret och förklaringarna runt salubrevet. Jag har bara tillgång til huvudkartoteket via internet och därför bara korta sammandrag av innehållet.
Frågan om Bengt Duns dotter Gyrit hade klarnat efter mitt första inlägg. I registret till Brasks släktbok nämns hon ju också Gyrit Bengtsdotter (Dun).
Kanske nya forskningsresultat någon gång i framtiden kan ge svar eller kommentarer till de andra frågorna.....
Mvh/Samuel
514
« skrivet: 2004-10-12, 00:12 »
Jag har funderat på vad jag kann tillägga, för att till slut ändå kanske kunna dra någon medeltidsexperts uppmärksamhet till mina tidigare frågor utan att vara alltför penetrant.
Nu har jag försökt att ta fram ägarlängden till Dala hus, eller Stora Dala, i Gudhems hd, dit Olof Ryting skrevs senast 1444 (SoH se ovan). Efter honom skrevs även hans son Bengt Olofsson dit. Enligt Raneke levde Bengt ännu 1481, men jag har grund att tro att han var död redan 1476.
I Christian Lovén, Borgar och befästningar i det medeltida Sverige, 1996, hittade jag följande:
Stora Dala var enligt en 1500-talsuppgift sätesgård för rr Knut Karlsson (Sparre av Tofta), d. 1389. Dala kallas 1426 huvudgård då det säljs till av systerns man, rr Sten Turesson (Bielke) till riddaren Bo Knutsson (Grip). 1444 skrev sig vp Olof Ryting hit och senare hans son Bengt. I slutet av 1400-talet hade Katarina Nilsdotter (Sparre av Ellinge) dottersons dotter till Sten Turesson, Dala som arvegods. Gården anges ha blivit bränd av danskarna 1520 men återuppbyggts. Den fungerade sporadiskt som sätesgård under vasatiden.
Knut Karlssons syster torde ha varit Margareta, som först var gift med Knut Tordsson Bonde och därefter med Sten Turesson.
Bo Knutsson var 1442 kung Eriks fånge på Gotland och dog förmodligen där (ÄSF II, SBL), trots att en delegation försökte köpa honom fri. Två år därefter ägs den av Olof Ryting.
Nu var Stora Dala ingen liten frälsegård, utan en gammal befästning, som kan liknas med Glimmingehus enligt byggnadsarkivarien Harald Wideen och som sägs ha tillhört ”folkungaättan” under tidigare medeltid. 1546 fanns 20 frälsehemman inom socknen, av vilka de flesta torde ha tillhört Stora Dala. Den borde alltså ha varit ganska stor redan på 1400-talet.
Hur kunde en okänd väpnare (okänd ur dagens läge, varken föräldrar eller hustru är kända, häradshövding tycks han ha blivit betydligt senare ) förvärva en så stor gård, som egentligen var en borg, och som tillhört betydande personer, riksråd mm? Och här börjar jag då teoretisera: kanske Olofs okända hustru ärvde den efter Bo Knutssons död? Men jag har inte hittat några barn till Bo Knutsson och hans hustru Ramborg Matsdotter.
Bo Knutsson hade en syster Katarina, g.m. Nils Eringesleson. Utom sonen Bo hade de en dotter Anna som dog senast 30.4.1442 (ÄSF II), men jag har inte funnit fler uppgifter om henne. Men dödsåret skulle ändå kunna passa.
Om man nu utgår från att Brask hade rätt när han beskriver Olof Ryting som broder till Bengt Dun, så är det i sammanhanget kanske intressant, att Bo Knutsson var hövitsman på Axvall ca 1440 och Bengt Dun fogde där ca 1456.
Intressant är kanske också att efter Bengt Olofsson så återvänder Stora Dala till en direkt ättling till Sten Turesson och Knut Karlsson, nämligen Katarina Nilsdotter (Sparre av Ellinge). .
En amatörs funderingar. Jag vore glad och tacksam om en medeltidskännare antingen kunde sätta stopp på dem eller upplysa om forskningsläget eller kanske visa på andra aspekter som jag inte är medveten om!
Mvh/Samuel
515
« skrivet: 2004-10-11, 14:20 »
Namnet Bose förekom bland adliga och borgerliga släkter på tyskt område åtminstone fr.o.m. 1400-talets slut. En släkt Bose var förmögna handelsmän och rådmän i Leipzig. De handlade bl.a. med guld- och silvervaror.
Caspar Bose f. 9.7.1645, d. 1681 Leipzig
Georg Bose f. 25.1.1650, Leipzig d. 23.7.1700 Leipzig. En gata i staden med namnet Bosestrasse, är kallad efter honom.
Georg Heinrich Bose, granne och befryndad med familjen Bach. Ett hus som han köpte och byggde om 1710 heter fortfarende Bosehaus och är en av sevärdigheterna i staden. Bacharkivet i Leipzig befinner sig där idag.
Georg Mathias Bose, f. 22.11.1710, Leipzig, blev professor i naturvetenskap i Wittenberg.
Namnet von Bose är känt senast 1498. Herrarna von Bose är kända i Meissen (nära Dresden) från 1600-talet. Senare dyker namnet upp i flera sammanhang, bl.a. hade generaler och högre offizerare under 1700- och 1800-talet namnet von Bose.
Förbindelser med Petrus i Äskog och hans barn med namnet Bose känner jag inte till. Men det finns andra släkter från tyskt område, t.ex. Pemer och andra familjer från Augsburg, med liknande bakgrund (protestanter, intressen i metallhantering) som sökte sig till Sverige under 1500- och 1600-talet.
Mvh
Samuel
516
« skrivet: 2004-10-09, 17:26 »
Lennart: Efter det att jag skrev mitt inlägg hittade jag ett annat under Lysvik, 8. september 04. Enligt detta tog Erik namnet Skymberg när han kom till N. Råda och eftersom hans barn tycks ha fötts där borde han ha varit soldat för Skymnäs. Innan dess var han indelt soldat i Sunne och hade där namnet Bank. Födelseförsamlingen tycks vara Lysvik.
Mvh
Samuel
517
« skrivet: 2004-10-04, 15:42 »
Lennart, hjärtligt tack! Har du också uppgifter om ff Per Jonasson Skymbergs föräldrar? Mitt antagande, att Erik Staffansson Skymberg skulle ha varit Per Johan Skymbergs ff är p.g.a. Pers d.ä. patronymikon tydligen fel. Kanske Erik hade en son med namnet Jonas? Tidsmässigt skulle det kunna passa.
Mvh
Samuel
518
« skrivet: 2004-10-04, 02:00 »
Hov- och operasångerskan Hjördis Schymbergs far Per Johan Schymberg, föddes enligt uppgifter jag har 17/9 1861 i V. Skymnäs, N. Råda fs, Värmland och kom till Gustafsberg, Alnö sn utanför Sundsvall på 1880-talet.
Per Johans farfar torde ha varit Erik Staffansson Skymberg, f. 1788, d. 28.12.1850. Han var indelt soldat, flyttade till N.Råda 1814 och var gift med Maria Nilsdotter, f. 10/9 1789 i S. Arneby, Sunne.
Erik och Maria tycks ha haft åtminstone tre söner: Nils f. 1/4 1818, Erik f. 5/10 1821, och Jan. Nils var torpare i V. Skymnäs.
Vem vet känner till Hjördis Schymbergs farföräldrar?
Tack för alla tipps!
Mvh
Samuel
519
« skrivet: 2004-10-02, 22:16 »
Jag söker anor och uppgifter om förfäder från Sunne:
- Erik Staffansson Skymberg, f. 1788 el 1791, d. 28/12 1850. Enligt de uppgifter jag har flyttade han 1814 från Sunne till N. Råda, där han var indelt soldat.Han var gift med Maria Nilsdotter, f. 10/9 1789 i S. Arneby, Sunne. Deras dotter Kerstin Eriksdotter, f. 9/1 1824, d. 1907, gifte sig med Per Nilsson från Hagnäs, N. Råda (7/11 1811 - 16/9 1889). Per är min ff ff och Kerstin min ff fm.
- Marias föräldrar Nils Danielsson och Carin Bryngelsdotter. Jag har de noterade som boende i S. Arneby.
Har någon stött på dessa personer någon gång? Tacksam för alla tipps!
Mvh,
Samuel
520
« skrivet: 2004-10-02, 19:17 »
Jag söker uppgifter om anorna till min förfader Peter Kalkopp, f. 11/12 1788 i Skepplanda, d. 18/12 1855 i Närlunda, Undenäs (R). Hans hustru var Anna Maria Olofsdotter f. 12/10 1796 i Närlunda. De fick flera barn, som behöll namnet Kalkopp.
Mvh,
Samuel
521
« skrivet: 2004-08-09, 00:14 »
Hej Tomas,
det är tydligen Elgenstierna, som kallar henne Gyrit Bengtsdotter Ryting och även SMP (”1495 1/3 Brwn Suenson, hdh i valle, Vg, sgv; av Forstenasläkten, hdh. I Valle, Vg. 1484-1495 (LagS 2 s. 249), g.m. Gyrit Bengtsdotter (Ryting), se SAÄ 2. s 804;”) använder SAÄ som källa för den enda hänvisning till henne, som jag funnit. Det finns visserligen många stamtavlor på webben, som upptar henne, men de har förmodligen också använt Elgenstierna som källa.
SBL nämner Brun Svensson men ej hans hustru. Där finns en hänvisning till Anna Pedersdotters (Bielke) släktbok, men den vet jag ingenting om. Eftersom Brun kallas ”till Häggatorp”, och eftersom Bengt Dun bodde där kan man förmodligen anta att Gyrit ärvt gården efter fadern.
I sin kommentar till Hans Brask Släktbok bekräftar Gillingstam att Bengt Dun i ett dokument kallat Olof Ryting broder. Men det skulle också kunna betyda att de var halvbröder, kusiner eller kanske svågrar. Skulle det kunna ha funnits en grund, t.ex. politisk eller social, att Gyrit använde sig av ett annat släktnamn än faderns, eller vice versa att Bengt Dun använt ett annat namn än den (helt hypotetiska) fadern med namnet Ryting? Kanske det är intressant i sammanhanget att Bengt Dun var fogde på Axvall medan Karl Knutsson regerade och att Olof Ryting nämns som häradshövding när Kristian I var vid makten. Skulle det svenska inbördeskriget ha gått mitt igenom släkten? Och skulle man av detta till slut kunna dra slutsatser om Bengts och Olofs anor eller om Olofs hustru? Varken Bengt Dun eller Olof Ryting tycks ha använt patronymika, vilket enligt ÄSF skulle kunna tyda på utländskt, framför allt tyskt ursprung - vilket skulle kunna passa bra in i tidens politiska förhållanden.
Ett tag spekulerade jag också på att Olof Rytings son Bengt Olofsson var samma person som Bengt Dun. Men då fick jag inte kronologin att gå ihop och dessutom kan man kanske anta att Brask hade ganska bra begrepp om just denna släkt, eftersom han ansåg den vara så viktig för sitt syfte (det finns ju olika teorier om varför han skrev släktboken) att han nämner den flera gånger och detaljerat beskriver med vilka släkter den var befryndad.
Den jag dessutom är intresserad av är Bengt Olofssons (Ryting) son Nils Bengtsson, som nämns fyra gånger av Brask. Jag har inte lyckats hitta något mer om honom men jag hoppas fortfarande på att det beror på min mycket begränsade tillgång till källmaterial.
Ryting borde ha varit ett ovanligt namn på den tiden, men det förekom ju också i Stockholm och Västerås. Nicolaus Ryting (också utan patronymikon), Karl Knutssons kansler, är den mest kända, men dessutom nämns kleriken Clemens Henrici Ryting i olika dokument. Hans Hildebrand, Stockholms stads Jordebok 1420-1474 nämner dessutom1428 en Jon Rytinge och 1432 en Hans Ryting. Jon Ryting lär enligt Kjell Kumlien (Västerås till 1600-talets början) ha varit vaktbefälhavare i Stockholm under åren 1433 och 1434. Dessutom nämner SMP en Harald Rytingh från Bobergs hd, Östergötland under året 1458. Utom Clemens, som för övrigt ägde en av de största boksamlingarna i Sverige på den tiden, nämns ingen med patronymikon.
Komplicerat och intressant!
Mvh
Samuel
522
« skrivet: 2004-08-08, 18:42 »
Jag tar chansen att någon medeltidskännare är tillbaka från semestern och hänvisar till mitt inlägg från den 3:e juli.
Jag är tacksam för alla kommentarer!
Mvh
Samuel
523
« skrivet: 2004-08-08, 18:30 »
Efterlyser anorna till Anna Olsdotter, f. 19/11 1715 i Norrbärke, d. 28/4 1755 i Nedre Skärsjön, Skinnskatteberg. G.m. Anders Bark (13/12 1720 - 23/5 1782). Barn:
Jan f. 1741
Anna f. 1742
Maria f. 1751
Olof (4/2 1753 - 27/12 1830). Olof är en av mina anor.
Mvh
Samuel
524
« skrivet: 2004-07-19, 13:57 »
Hej igen Sven-Olov,
jag hittade Dina Kalkoppar på DISBYT. Skulle Peter Kalkopp, f 1788 i Skepplunda, Älvsborgs län, d. 1855 i Undenäs, kunna vara Anna Stinas far?
Underligt namn - på plattyska skulle det kunna betyda flintskalle.
Mvh
Samuel
525
« skrivet: 2004-07-19, 12:35 »
Hjärtligt tack S-O Yngve! Erland är min mmff, som vi annars vet mycket litet om. Har Du eventuellt mer uppgifter om Johans eller Anna Stinas anor?
Mvh
Samuel
526
« skrivet: 2004-07-15, 15:06 »
Björn: Jag har två olika uppgifter om namnet från två släktningar som forskat på denna grenen av familjen. Namnet på torpet torde vara Tjärn. Enligt den ena uppgiften :
Tjärn, Enåsen, Västra Skymnäs, Norra Råda fs
Och enligt den andra:
Tjärn i Ena, Norra Råda fs.
Torpet lär finnas på den gamla Värmlandskartan, som gjordes 1883-95, men togs så småningom ned och flyttades till en annan plats. På 1950/60-talet kunde man fortfarande finna den gamla jordkällaren, grundstenar och murstocken vid en kraftledningsgata.
Till Ekshärad har jag förmodligen en del anknytningar men har ännu inte undersökt det.
Mvh
Samuel
527
« skrivet: 2004-07-14, 11:25 »
Hej,
jag söker föräldrar och anor till Erland Johansson, f. 6/1 1858 i Undenäs, Skaraborgs län, d. 19/10 1945 i Engelsberg, Västmanland. Han flyttade 1881 från Undenäs till Gammelby, Ramnäs.
Gift 7/7 1883 med Erika Jansdotter, f. 17/3 1854 i Grangärde, Dalarna, d. 29/9 1943 i Engelsberg.
Mvh
Samuel
528
« skrivet: 2004-07-14, 10:15 »
Hej Catharina, trevligt att hitta någon från den släktgrenen. Jag bor utanför Sverige - skulle du kunna skicka mig din email address?
Mvh
Samuel
529
« skrivet: 2004-07-12, 19:50 »
Hej Göran,
Hjärtligt tack för bekräftelsen. Jag härstammar från Anders Eriksson genom båda döttrarna Catharina och Kerstin (Stina). Vet du om det finns litteratur om bergsmännen i dessa trakter under den tiden det är frågan om? Det är ju flera bergsmansfamiljer som gifter in sig i varandra.
Mvh
Samuel
530
« skrivet: 2004-07-12, 18:47 »
Hej,
Jag söker anorna till Stina Jacobsdotter, f. 15/2 1781 i Grangärde. Enligt vigselboken kom hon från Lilla Löfskogen. Hon gifte sig 31/10 1807 med Peter Gezelius, f. 12/8 1784 i Sundet, Ljusnarsberg, d. 27/8 1820 i Lilla Löfskogen.
Jag har antecknat barnen Stina Maria f. 13/3 1808, Johan f. 23/9 1809, Gustaf f. 6/6 1820.
Tacksam för tipps!
Mvh,
Samuel
531
« skrivet: 2004-07-10, 17:44 »
Hej igen,
enligt SBL bd 30 hette Torsten Rudéns andra hustru Magdalena Wallwik (inte Margareta) och var dotter till Jöns Klasson Wallwik i Falun. Det betyder alltså att Jöns och Magdalena har både Wilhelm Stenhammar och Selma Lagerlöf bland sina avkomlingar.
Mvh
532
« skrivet: 2004-07-10, 16:18 »
Hej, fråga till Bo Perssons släkttavla ovan:
var Margareta Wallwik dotter till Jöns Klasson Wallwik (1631-1691), rådman i Falun, och Magdalena Rudbeckia (1647-1726)?
Mvh
533
« skrivet: 2004-07-10, 15:16 »
Bergsmannen Anders Eriksson Knapp, f. 12.8.1711 i Västra Born, d. där 30.4.1758 och hans hustru Anna Eriksdotter, f. 6.1.1732 i Brattberget, Ljusnarsberg, hade enligt angiven källa en dotter Catharina, f. 9.2.1755 i Västra Born. De hade gift sig 1750.
Är fler barn kända? Skulle t.ex. Stina Andersdotter, f. 3.2.1752, kunna vara dotter till dem? Enligt vigselboken (g.m. Johan Göran Gezelius, bergsman i Sundet, Ljusnarsberg, den 15.10.1769) var Stina dotter till en bergsman i Västra Born.
Källa: 24 Famous Swedish Americans (artikeln om Glenn Seaborg)
Mvh
Samuel
534
« skrivet: 2004-07-10, 10:43 »
Hjärtligt tack, Gerti! Vet du något mer om Anders och Maria eller om de har nämnts tidigare här på Anbytarforum?
Mvh
Samuel
535
« skrivet: 2004-07-09, 15:57 »
Jag söker informationer och anor till Ingeborg Andersdotter, f. 6.11.1836 i Långlidberg, Gustaf Adolfs fs, d. 12.1.1923 i Bäcken, Lilla Skymnäs, N. Råda. Hon kallades också Bolla och gifte sig 3.10.1858 med Lars Larsson, f. 18.11.1831, d. i Bäcken den 20.2.1908. De är min farfars morföräldrar.
Tacksam för all informationer och tipps!
Mvh
536
« skrivet: 2004-07-09, 15:55 »
Jag söker informationer och anor till dessa personer med stark anknytning till Norra Råda fs:
- Per Nilsson f 7.11.1811, g.m. Kerstin Eriksdotter f. 9.1.1824, d. 1907. Sonen Per Johan Persson föddes 30.1.1855 i V. Skymnäs, N. Råda fs och dog 28.2.1935 i Bråtfallet, Ena, Skymnäshagen, N.Råda.
- Lars Larsson, f. 18.11.1831, d. 20.2.1908 i Bäcken, Lilla Skymnäs, N. Råda. G.m. Ingeborg Andersdotter, f. 6.11.1836 i Långlidberg, Gustaf Adolfs fs, Värmland, d. 12.1.1923 i Bäcken, Lilla Skymnäs. De hade flera barn, varav dottern Engelborg Larsdotter föddes 13.10.1862 i Bäcken och dog 14.4.1897 i Tjärn (el. Kärn), Enåsen, V. Skymnäs.
Per Johan och Engelborg gifte sig den 19.12.1888 och fick barnen Daniel, Gustaf Simon, Augusta Maria (Mia). Mias son var riksdagsmannen Holger Mossberg. Gustaf Simon är min ff.
Tacksam för all informationer och tipps!
Mvh
537
« skrivet: 2004-07-04, 19:29 »
Enligt Styffe (Skandinavien under unionstiden, s. 125) lär den Asgot, som omtalas 1339 och bebodde Tådene, ha varit av Krumme-släkten. Raneke (s 515) kallar honom Asgotus de Thotheni, k. 1331-39 och upptar honom under Stolaätten förmodligen pga vapenlikheten och den geografiska närheten.
Följande personer, som jag intresserar mig för, nämns av Brask och Raneke som att senare ha bott i Tådene:
Abjörn Jönsson (sparre över blad), k. 1392-1413 och hans brorsdotter Elin Lindormsdotter, k. 1418-40, g.m. Sven Brynjulfsson (bagg- eller gumsehuvud), som levde ännu 1450.
Gunnille Staffansdotter, k. 1391-1423, (g.m. Magnus Haraldsson (2 sparrar)).
Litet kringinformation, som du kanske redan har:
Abjörn Jönsson var far till Märta Abjörnsdotter (d före 1496), som enligt Brask och Raneke var gift med Nils Svensson Krumme. Styffe nämner att en Nils Krumme, hh på Dal, bodde i Tådene på början av 1500-talet.
Jag söker tipps om möjliga föräldrar till Gunnille.
Mvh
538
« skrivet: 2004-07-03, 16:15 »
Bengt Dun i Häggetorp och Olof Ryting i Dala var enligt Brask ”bröder”, dvs antingen bröder, halv- eller styvbröder eller kanske kusiner. Gillingstam tycks bekräfta det i kommentaren. Deras gårdar i Gudhems hd låg nära varandra. Båda var väpnare och häradshövdingar i mitten av 1400-talet, Bengt dessutom fogde på Axvalla.
Bengts barn uppges som Gyrit Bengtsdotter (Ryting), g.m. Brun Svensson (Forstena-släkten) och Lars Dun, kyrkoherde i Södra Ving. Olofs barn var Bengt Olsson (Ryting) och Märta Olofsdotter och hans barnbarn Gunhild Bengtsdotter och Nils Bengtsson. Den siste nämns inte mindre än fyra gånger av Brask. Gyrits och Gunhilds avkomlingar är väl utredda.
Bengt Dun, som förde en sparre i vapnet, var gift med Bengta Abjörnsdotter (sparre över blad). Jag har inte funnit några uppgifter om Olofs hustru eller hans vapen, och inte heller om Bengt Duns eller Olof Rytings föräldrar.
1352 nämns en Sven Dun i Fagerslätt, Tveta hd, som skänkte all sin jord till Nydala kloster.
1520 blir en annan Bengt Dun tillfångatagen och steglad. Han ledde 80 män, som blev slagna tillsammans med honom.
Det här leder till många frågor, bl.a.:
- Hur kan man tyda Bengt Duns och Olof Rytings släktförhållande i betraktande av att Bengts dotter kallas Ryting? Nämns deras föräldrar eller härstamning någonstans?
- Finns det mer uppgifter om Nils Bengtsson (Ryting) eller Märta Olofsdotter?
- Kan man antaga att Dun var ett släktnamn och att därför Sven, Bengt d.ä. och Bengt d.y. var släkt på något vis?
- I Brasks släkttavlor används ibland tecknet ? bredvid ett namn, bl.a. en gång bredvid Nils Bengtssons (sida 106). Vad betyder det?
Tack för alla tipps!
Mvh
Källor:
Gillingstam o Setterkrans: Biskop Hans Brasks släktbok, s. 84, 90, 104, 106
ÄSF I/3, s 251a
Raneke I, III, s. 124, 347, 799/800.
SoH 1963, s. 210
Almquist: Lagsagor 2, s. 37, 114
Styffe: Skandinavien under unionstiden, s. 134
DS bl.a. Brevnr. 6426, 24523, 27967, 29109, 38387
539
« skrivet: 2004-06-23, 18:47 »
Tack igen, Roger. Jag hade också misstänkt att det var osannolikt att NR hade gift in sig i högfrälset. Trots att han var kansler blev han tydligen varken riksråd eller dubbad till riddare. Herman Sch?cks artikel gav mig intrycket att det finns mer material om honom än jag var medveten om. Framför allt är jag intresserad av uppgifter eller teorier om hans föräldrar och deras sociala bakgrund. Kan du ge något tipps?
Tack på förhand,
Samuel
540
« skrivet: 2004-06-21, 12:33 »
Enligt SBL, Bd 31, var Nicolaus Ryting (d. 6.5.1472) gift med Valborg Bengtsdotter, som var änka efter magistern Andreas Bondonis i Uppsala. De hade en son Erik Klausson.
C.G. Starbäck och P.O. Bäckström (Berättelser ur svenska historien (1885), s. 753), nämner att Nicolaus var gift med en syster till upplandlagsmannen Bengt Jönssons (Oxenstierna) hustru. Kan man antaga att deras uppgifter är tillförlitliga och kan denna syster vara identisk med Valborg? Eller var Valborg kanske Nicolaus 2:a hustru? Hur skulle förbindelsen kunna se ut?
Om någon dessutom känner till andra källor vore jag tacksam för tipps.
Mvh,
Samuel
541
« skrivet: 2004-06-12, 14:59 »
Ulla M?nter: jag har en Anna Elisabeth Berger f. mars 1719 som dotter till en ryttmästare Berger i Björksund. Hon gifte sig med Georg Gezelius på Sundet i Ljusnarsberg. Om Björksund också ligger i Ljusnarsberg skulle det kunna passa och därför undrar jag om du har mer uppgifter om familjen Berger. Tack för alla tipps!
Mvh
Samuel
542
« skrivet: 2004-06-02, 09:41 »
Hej Christina!
Hjärtligt tack för hjälpen!Jag ska försöka undersöka en tråd - om jag hittar någonting lämnar jag meddelande.
Mvh
Samuel
543
« skrivet: 2004-05-29, 17:36 »
Hej,
jag har följande anor från Söderbärke, varav flera var skräddare och undrar om någon känner igen dem:
1 Fredrik Wilhelm HAR?N. Född 11 5 1869. Dog 23 10 1924
G m Ida GEZELIUS.
2 Per Gustaf HAR?N. Född 11 5 1829 i Haraldstorp/Söderbärke. Yrke: skräddare.
G m Stina NÄSTRÖM.
Barn:
1 i. Fredrik Wilhelm (1869-1924)
ii. Johan
3 Stina NÄSTRÖM. Född 15 8 1839. Dog 1910
4 Johan HAR?N. Född 5 2 1795 i Haraldstorp/Söderbärke. Dog 7 4 1873. Yrke: skräddare.
Två barn:
2 i. Per Gustaf (1829-)
8 Pehr HAR?N. Född 8 6 1764 i Haraldstorp/Söderbärke. Dog 27 10 1829. Yrke: skräddare. Tog namnet Har?n efter Haraldstorp.
G m Anna NILSDOTTER.
Fem barn:
4 i. Johan (1795-1873)
9 Anna NILSDOTTER. Född 2 8 1764.
16 Jan PERSSON MENLÖS. Född 6 1720 i Larsbo (Larrbo?) Bruk.
G m Anna ANDERSDOTTER.
Fyra barn:
8 i. Pehr (1764-1829)
17 Anna ANDERSDOTTER. Född 15 12 1726 i Haraldstorp/Söderbärke.
Var ligger Haraldstorp?
Mvh
Samuel
544
« skrivet: 2004-05-29, 16:55 »
Tack Janne,
har du uppgifter om syskon eller andra barn till Johan Menlös?
Jag bor i utlandet och därför är det svårt att komma åt källorna.
Tyvärr har jag ingenting om Elvgren aller Morch.
Hälsningar,
Samuel
545
« skrivet: 2004-05-29, 11:33 »
Enligt familjeuppgifter hade en Jan Persson Menlös f juni 1720 i Larsbo (el. Larrbo) bruk fyra barn med hustrun Anna Andersdotter f 15.12.1726 i Haraldstorp, Söderbärke. En av deras söner var Pehr Har?n f 8.6.1764 i Haraldstorp, som tog namnet efter orten/gården. Pehr, hans son och sonson bodde kvar i Haraldstorp och var alla skräddare.
I fjärde delen, s. 362 av Georg Gezelius' Försök till ett biographiskt Lexicon, som utgavs på 1700-talet, nämns en Daniel Menlös, född i Arboga 1699, som blev professor i Lund. Fadern nämns inte, men modern anges som Susanna Schnack.
Vet någon någonting om andra personer med namnet Menlös på den tiden? Skulle det kunna vara ett soldatnamn?
Mvh
Samuel
546
« skrivet: 2004-05-24, 00:25 »
Tack Torsten! Jag är nog medveten om det du skrev, men eftersom jag bor i utlandet, så har jag inte alltid tillgång till alla källor. Men jag är tacksam för hjälpen på Anbytarforum!
Mvh
Samuel
547
« skrivet: 2004-05-23, 13:26 »
Hjärtligt tack, Christina för utredningen och källorna! De var till stor hjälp. När det gäller dopnoteringen får jag tills vidare antaga att det föreligger ett fel på min sida. Den text jag citerade blev avskriven två gånger, visserligen av samma person men hans huvudintresse gällde Gezeliussläkten.
En Gabriel Timm jag hittat i andra källor beskrivs som direktör/ägare till bruken i Högfors och Engelsberg. Teoretiskt skulle han kunna ha varit gift med Christiana Isacsdotter år 1748 och därefter skiljd före giftermålet med Emerentia Sophia Barchaeus 1753.Det förekom väl inte ofta på den tiden, men vi har en skiljsmässa inom Gezeliussläkten på 1700-talet. Men skulle hon då nämnas som ogift efter sin död?
Den teorin är naturligtvis rent spekulativ, så tillsvidare utgår jag från att ett fel smygt sig in i citatet jag använde.
Mvh
Samuel
548
« skrivet: 2004-05-23, 01:19 »
Tack Jan och Leif!
Skulle då Johannes Andreae Forsner var son till Anders Forsberg och evtl bror till Christina Forsner? Finns det någon förklaring till ändringen av namnet Forsberg till Forsner?
Mvh
Samuel
549
« skrivet: 2004-05-23, 00:59 »
Tack till Torsten Berglund! När det gäller Gabriel Timm kan jag bara citera ett utdrag ur födelse- och dopboken, så som det avskrivits av en släkting till mig som för längre sedan forskat på Gezeliussläkten:
År 1748 den 20 november: Sundet: Inspectorn högaktade Hr Georgen Gezelii och dess hustru Christina Forsners son Jean Gieuran
Wittnen:
Kyrkoherden högaktade Magister Isac Isacson i Prästgården, dess hustru Margareta Catharina Christiernin, Directeuren högaktad Hr Gabriel Timm, Högfors, och dess hustru Christiania Isacsdotter i Prästgården.
Mer har jag inte om Gabriel Timm. Några få andra uppgifter jag funnit om honom tycks bestyrka att han var gift med an Barchia.
Jag har en Emerentia: E. Lybecker gm Per Jakob Christiernin, son till Johannes Christiernin och Magdalena Simonia. Är det länken genom det ganska ovanliga namnet Emerentia?
Sen har jag en fråga till:
vem vet något om förfäderna till Catharina Eriksdotter, Christiern Månssons (1595-1659 ) hustru?
Mvh
Samuel
550
« skrivet: 2004-05-22, 11:41 »
Margaretha Christiernin (1669-1753), dotter till kyrkoherden i Fellingsbro Johannes Christiernin (1631-1688) var gift med Jacob Gezelius (1663-1724). 1748 nämns en Margaretha Catharina Christiernin tillsammans med äkta mannen kyrkoherden Isac Isacson som dopvittne till Johan Göran Gezelius. Då det torde röra sig om en och samma person (Margaretha C var farmor till barnet) så hade hon alltså gift om sig efter Jacobs död.
Isac Isacson tycks enligt samma födelse och dopbok ha haft en dotter Christiania Isacsdotter, som var gift med direktören i Högfors, Gabriel Timm. På grund av Margaretas ålder när Jacob dog, var hon nog född i ett tidigare giftermål.
Vem vet något om denne Isac Isacson och hans familj?
Mvh.
Samuel
551
« skrivet: 2004-05-22, 11:22 »
Jag söker informationer om Christina (Stina) Andersdotter på Westra Born f 1752-02-03, som gifte sig den 15 okt 1769 med den ovan nämnde Johan Göran, som ärvt Sundet, Ljusnarsberg efter fadern Georg G. Hon nämns i vigselboken som dotter till en bergsman. Enligt mina anteckningar fick de en dotter och sönerna Carl Niclas, Eric, Johan, Peter och Anders.
Vem var hennes föräldrar? Tack för alla tipps!
Mvh
Samuel
552
« skrivet: 2004-05-21, 19:21 »
Hej Måd och Monica!
I min stamtavla har jag 11 ganska säkra generationer av Gezelius- och Gesalasläkten och dessutom 4 tidigare som leder tillbaka till Paedher Iliansson och som är något spekulativa men åtminstone delvist sannolika. Paedher nämndes som tidigast 1371. Gezeliussläkten är intressant därför att man genom hustrurna kommer in på släkter som t.ex. Rudbeck och Hising, Christiernin, Columbus. Av namnen som nämnts ovan är Johan Göran f 1748 min yngste anfader. Om ni är intresserade av det kan jag mejla det jag har, men det blir då en ganska stor fil.
Med vänlig hälsning,
Samuel
553
« skrivet: 2004-05-20, 20:48 »
Hej!
Titta på mitt inlägg under Släktnamnet Forsner. Kanske det fyller något hål eller ger vidare tipps. Jag söker också efter Christina Forsners familj och förfäder.
Mvh
Samuel Simonsson
554
« skrivet: 2004-05-20, 20:26 »
Hej!
Det blir ett sent svar, men jag råkade händelsevis se de här inläggen. Jag har i min stamtavla en Christina Forsner, som var gift med Georg (Göran) Gezelius, som ägde Sundet i Ljusnarsberg. Christina föddes i Avestad (eller Avestafors) den 1.1.1710 och gifte sig med Georg den 13.7.1746. Vigselboken: Inspectorn högaktade hr Göran Gezelius i Sundet och Madam Christina Forsner i Högfors. Hon dog den 28 april 1779. Kyrkoboken:Hon var Enka 1:o med Håkan Holmgren och 2:o med hr G. Gezelius. Söner 3, döttrar 1. Uppförande:Hederligen. Dödsorsak: Ålderdom.
Jag söker fortfarande uppgifter om hennes förfäder.
Mvh
Samuel Simonsson
555
« skrivet: 2004-04-20, 22:36 »
Anders,
tack för snabbt svar! Jag skickar några filer med separat mejl.
Mvh
Samuel Simonsson
556
« skrivet: 2004-04-20, 15:44 »
Anders,
jag återkommer till ditt meddelande från den 6:e mars. Landsarkivet i Uppsala har nu utrett min fmmm Maja Lovisas släktförhållanden och det ser ut som om Fredrik Eriksson var hennes farfar:
Maja Lovisa Carlsdotter f. 1839
Carl Fredriksson f. 1814
Fredrik Bengtsson f. 1775
Erik Bengtsson f. 1734-08-28 i Ljusnarsberg
som då väl är son till Maria Pemer och Bengt Larsson.
Detta var bara ett utdrag - jag kan gärna skicka mer detaljer direkt med e-post.
Nu har jag läst någonstans att en Michael Hindersson och en Maria van Gent bodde i Kopparberg 1673 och att deras dotter Britta var gift med en av de två Nicolaus Pemer? Var kan man hitta mer om dem och deras förhållanden?
557
« skrivet: 2004-03-06, 21:57 »
Hej Jan, tack för det. Jag ska försöka revanchera mig med några av de uppgifter jag har och med mina egna tankar om Margareta och hennes familjeförhållanden.
På andra ställen har jag funnit följande texter angående Margereta Stensdotter:
Gawell: ”Föddes i Västergötland, i Korsils härad
och kom till Bergslagen med sin make och sin broder Swen Rytingh. Hon var sedan änka i 25 år och levde på allmosor fram till sin död. Hon blev 95 år och sägs ha fött 13 barn.“
Källan till det här har jag inte just nu till hands, förmodligen en dödsruna: ”Salig Jon Arvedssons i Geethyttan, född i Västergötland kotis (Kåkinds) härad och Kiörkefalla fs. Upkommen med sin man till Fahlun och Sven Rytingh som var hennes bror. Men icke lenghe där för______. Uthan sedan hennes man en tijd arbetat på nya kiörkan blef han kohlare vid Åhlshytta i Tuna fs. Dher dhe bodde i 18 år och allt sedan bott i samma fs i Geethyttan därh först i Högfors i 4 år. Varit änka i 25 år. Niutit allmosa medh dhe fattiga. Des ålder weet ingen wist. Uthan förmodas wara 95 åhr.”
Min teorie är att hon härstammade från Rytingsläkten i Västergötland, som förmodligen hade kommit till Sverige från Mecklenburg på slutet av 1300-talet eller början av 1440-talet. Det sista är en teorie till, som jag undersöker just nu både i Sverige och i Tyskland. Men jag saknar fortfarande 1-2 generationer, t.ex. mellan Bengt Olsson Rytings son Nils (se Raneke) och Margaretas far Sten.
Själv härstammar jag från Barksläkten i Skinnskatteberg på följande sätt (och du får ner linjen till min dotterdotter):
Lars Bark f. 24/10 1842 Schilån, Skinnskatteberg, d. 17.7.1883 Bjursjön.
g.m. Johanna Charlotta Persdotter, f. 25.7.1847, Holmsjön
Barn bl.a. :
Johanna Amanda Bark född 1881 Bjursjön, dog 1914 Skinnskatteberg
g.m. Carl Henrik Karlsson, f. 1.3.1878 Borgfors, Skinnskatteberg, d. 25.7.1937 Skinnskatteberg
Barn bl.a.:
Carl Henning Karlsson, f. 13.11.1901 Skinnskatteberg, d. 21.9.1978 Köping
g.m. Svea Johansson, f. 1906, d. 1980
Barn bl.a.:
Gunnel Linnea Karlsson, f.3.2.1928 Riddarhyttan
g.m. Bengt Johan Simonsson, f. 2.10.1923 Grängesberg, d. 17.12.1983 Sacramento, CA
Barn bl.a.:
Samuel Bengt Sture Simonsson, f. 3.2.1949 Malå (AC)
g.m. Uta Roberta Werner, f. 28.2.1947 Schwerin (Mecklenburg)
Barn:
Sophia Simonsson f. 26.1.1978 Hamburg
Lilian Simonsson f. 20.5.1975 Braunschweig
g.m. Hadrien Carr?
Barn:
Carlota Simonsson-Carr?, f. 25.7.2003 Hamburg
Lasse Bark är känd i min familj som en ganska välkänd bygdespelman.Min mor kommer ihåg en visbok från sin barndom (numera tyvärr försvunnen) som började med texten: ”Mitt namn är Lasse Bark och dessa visor jag diktat haver”. Hon har t.o.m. träffat någon på Vasaorden i Kalifornien som kände till honom.
Jag har mer uppgifter också, om du är intresserad av det, men dina egna är ju av en imponerande fullständighet!.
Mvh
Samuel
558
« skrivet: 2004-03-06, 13:24 »
Hej,
Jag efterlyser föräldrarna till Maja Lovisa Carlsdotter, som ärvt Stjälkenstorp,Grängesberg, där hon levde med sin man Per Gustav Gezelius (gifta 7.4.1867). Per Gustav blev gruvarbetare i S. Grängesberg.
Tack för alla svar!
Mvh
Samuel
559
« skrivet: 2004-03-06, 11:03 »
Anders, tack för det snabba svaret! Jag ska kolla det här i lugn och ro och återkommer.
Mvh
Samuel
560
« skrivet: 2004-03-06, 00:58 »
Den svensk-amerikanske nobelpristagaren i kemie och rådgivaren till president Kennedy, Glenn Seaborg, tycks ha haft Pemerättlingar bland sina förfäder.
Nu är min farmors mormor (Maja Lovisa Carlsdotter, g.m. Per Gustaf Gezelius) kusin till Glenn Seaborgs morfar. Känner någon till släktförhållandet mellan Seaborg och Pemersläkten?
Mvh
Samuel
561
« skrivet: 2004-03-06, 00:37 »
Jan, hjärtligt tack! Anders Bark (f. 1720) är en av mina förfäder, sedan går det ner till bygdespelmannen Lasse Bark, som var min morfars morfar. Jag har leden upp till Johan Claesson också, men sen tar det slut. Han tycks ha kallat sig Hiro (Herou?). Vet Du eller förmodar Du någonting om hans härstamning? Det tycks finnas delade åsikter om frågan om han verkligen kom från Herou-släkten
En annan fråga: Lasse Barks far Anders Bark, som var född 1806 i Skilån, var gift med Anna Berg (född 1813 i Skilån), som tycks härstamma från Margareta Stensdotter (dog 1705 i Gethyttan) och Jon Arwedsson från Västergötland. Vet Du någonting om deras förfäder?
Jag hoppas att det inte var för mycket på en gång....
Mvh
Samuel
562
« skrivet: 2004-03-05, 16:31 »
Jag söker uppgifter on Gethyttan/Skinnskatteberg. Idag kan det namnet inte finnas på kartor, men förekommer åtminstone på 16-1700-talet.Jag har sett det i sammanhang med mina förfäder Jon Arwedsson/Margareta Stensdotter. Jon tycks ha dött där 1681 och Margareta 1705.
Det kan ju handla sig om en ort/gård/torp som senare införlivats med Skinnskatteberg.
Mvh
Samuel
563
« skrivet: 2004-03-04, 22:50 »
Det finns flera familjer med namnet Bark, men bl.a. en med bergsmansbakgrund från Bergslagen. Äldste kände är Johan Johansson Bark (född 1677 i Riddarhyttan, dog 1748), som tog namnet Bark men själv tycks härstamma från en vallonsläkt, antingen Herou eller Mathieu.
Namnet togs också av flera personer med anknytning till Söderbärke, bl.a. greven Samuel Bark.
Mvh
Samuel
564
« skrivet: 2004-03-04, 22:31 »
Johan, du kan ju också titta på websidan http://www.rudbeck.dk/ som behandlar de olika släkter som härstammar från Rudbeck i södra Jylland. Biskopen Johannes Rudbeckius?far Johan Pedersson Rudbeck tycks härstamma därifrån. Samtidigt tar man ställning till de svenska Rudbeckarnas påstående att de härstammar från en Ove Ovesen och därmed från den urgamla adelssläkten Reventlow. Jörgensens arbete nämns också. Istället för man tillbake Johan Pedersson till en dansk bondsläkt med Hanis Jensen som den äldste kände. Godset Rudbeck (som fortfarande existerar med en nyare byggnad från 1700-talet) hade på medeltiden tillhört en släkt med namnet Rudbeck och som tycks haft förbindelser med Reventlows och Schauenburgs. En dansk kung (har för ögonblicket glömt vem) köpte det och arrenderade ut det, bl.a. till Hanis Jensen. Mvh Samuel
565
« skrivet: 2004-03-04, 13:19 »
Roger, hjärtligt tack! Det hjälper mig vidare.
Mvh
Samuel
566
« skrivet: 2004-03-03, 12:39 »
Tack, Roger! Enligt Raneke (Bd III s 134, Bd I s 347) förs namnet även i Haralds och Henriks familjer: Gunhild Henriksdotter och Gunhild Bengtsdotter Ryting(g.m. Sven Abrahamsson Somme), dotter till Haralds dotter Ingegerd och Bengt Olofsson Ryting. Det skulle kunna tyda på att den äldre Gunhild ändå är moder till Henrik och Harald, så att frågan kanske är öppen. Beroende på hennes ålder i 1391 vore det ju inte biologiskt omöjligt att hon hade mer än ett barn.
Har en Henrik Mekelborg (Maekilsborg) dykt upp i Dina forskningar eller i Din litteratur? Albrecht von Mecklenburg hade visserligen en broder Heinrich, men det siktar för högt. Om man läser tysk litteratur för man intrycket att förbindelserna mellan Sverige och Mecklenburg (och naturligtvis Danmark) var tätare än vad jag har läst om i svensk, även om Raneke nämner flera tyska familjer som slagit sig ner i Sverige. Mecklenburgarnas inflytande växte ju betydligt efter 1364. Se även mit inlägg om Nicolaus Ryting, Karl Knutssons kansler.
Mvh
Samuel
567
« skrivet: 2004-03-01, 14:00 »
Jag måste korrigera mitt påstående: inte Harald Magnusson utan naturligtvis väpnaren Magnus Haraldsson gav morgongåva till Gunille. Både Magnus? far och Magnus? son hade namnet Harald Magnusson. Det hade blivit sent när jag skrev det....
mvh
Samuel
568
« skrivet: 2004-02-28, 01:27 »
Vem vet något om fadern till Harald Magnusson (två sparrar, g.m. Ingegerd Jonsdotter Stolpe)? Om denne Magnus har jag inte kunnat finna någonting. På 1300-talet fanns det ju tydligen många med det namnet.
mvh
Samuel
569
« skrivet: 2004-02-28, 01:20 »
Väpnaren Harald Magnusson gav 1413 morgongåva till Gunille Staffansdotter (SD). SMP nämner dessutom en Gunild Staffansdotter som 1400 var änka till Henrik Maekilsborg (Mekelborg). Hon ägde gods i Borgunda sn. Västergötland, förmodligen Gudhems hd. Kan det handla sig om samma person, vilken släkt tillhörde hon och vem vet någonting om en Henrik Mekelborg? Mekelborg på lågtyska betyder Mecklenburg. Jag tackar för alla svar!
mvh
Samuel
570
« skrivet: 2004-02-27, 23:57 »
Jag söker uppgifter om Nicolaus Rytings (Karl Knutsson Bondes kansler) förfäder och släktförhållanden (Raneke S. 347). I två dokument kallas han också Rutnik. Nu finns det i Mecklenburg en by och ett gods med namnet R?ting, där en obotritisk borg ska ha funnits redan på 800-talet. Byns slaviska namn var Rutnik. En riddare Rutnik är känd från Lichtenberg (Berlin) under 1290-talet. Mitt antagande är att släkten Ryting härstammade från R?ting och att den kom med Albrecht von Mecklenburg till Sverige. Jag vore tacksam för kommentarer och tips som skulle kunna leda mig vidare!
571
« skrivet: 1999-09-05, 16:16 »
Jag vet bara att jag pa morfars sida är släkt med Barkfamiljen, som sägs ha vallonska rötter (Bouvin). Jag söker boken H.Bark: Ur Skinnskattbergs historia. Har nagon den?
Samuel Simonsson, Bonn, Tyskland
|
Visa inlägg
Cookie policy