Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Lena-Maria Jansson
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2008-06-17, 11:27 »
Håller med om att det skulle kunna vara samma par, men då är det snarare barnbarn på bild ett än döttrarna. Kan det stämma? Då skulle det vara dotter med svärson och barn på bild ett och då kan det skilja en 10-15 år mellan bilderna. Bild ett efter första världskriget, är mitt tips.
Lena-Maria
3
« skrivet: 2008-05-05, 13:51 »
Såvitt jag minns så fick de plats även i förhören när jag konfirmerades. Men det jag sa var att katekesen innehöll det som man skulle lära sig. Därför var den inte kontroversiell. Att lära sig läsa från den var därmed något som kyrkan godkände. Om den var bra som lärobok är en helt annan sak.
Att läsa bibeln kunde däremot vara kontroversiellt. Men att äga en bibel var det inte, oftast. Däremot att läsa den som läsarna gjorde.
4
« skrivet: 2008-05-05, 10:56 »
Vad intressant. Handlade nog om att både hjälpa folk och att få in de på den rätta vägen vad gällde tron.
5
« skrivet: 2008-05-04, 12:53 »
Jag tror vi talar om olika tider. När skolorna kom(och det var innan folkskolestadgan), så kom ABC boken. Men dessförinnan lärde man sig läsa i de böcker som fanns i hemmet, och då främst i katekesen, eftersom det var en bok man skulle lära sig. Man lärde sig katekesen utantill. Att lära ut fel i den, var nog i det närmaste omöjligt, eftersom man skulle kunna varje ord. Det är inte så många ord. Om du läst den. Den innehåller de tio budorden och Luthers förklaringar till vad dessa står för.
Man bevarade böcker länge, dessa var värdefulla. Även gamla böcker ock böcker som man inte kunde läsa i. Finns exempel på franskaromaner som funnits hemma hos vanligt folk(i det fallet en uttråkad hustru, från Frankrikie, som läste romaner i vagn och kastade ut de när hon läst färdigt).
6
« skrivet: 2008-05-03, 22:08 »
Jag håller med. För varför skulle prästen skriva in det ? Måste ha funnits ett själ. För även om inte alla hade bibel, så var det inte ovanligt. Jag kan tänka mig att kyrkvärdarna(som var ett hedersuppdrag) ofta hade, eller skaffade sig bibel. Men då var det väl som troende.
Kanske var det i samband med sådana uppdrag som anmärkningarna skrevs? Att de som fick den sortens uppdrag förväntades ha en bibel, då de ofta var eller ansågs som lite finare?? Svårt att uttrycka det, men jag hoppas ni förstår vad jag menar.
7
« skrivet: 2008-05-03, 15:43 »
Jag har sett massvis av katekeser från äldre tider. Men inte lika många psalmböcker. Att det finns massor av katekeser i frakturstil visar att dessa var vanliga. Dessutom skulle jag vilja veta vilket fakta underlag du har? Jag har läst folkskolans framväxt i Sverige och har för mig att det stod att katekesen var den bok man hade i hemmen och lärde sig läsa i? Men detta är inte mitt ämne, så jag kan ha fel.
8
« skrivet: 2008-05-02, 22:16 »
Ska vi diskutera saken. Vad man ägde var i första hand en katekes, eftersom man lärde sig läsa i denna, tills skolan infördes. Katekesen talade dessutom om hur man skulle tolka den sanna kristna läran. Sen kunde man ha en psalmbok. Detta var och är(?) en vanlig gåva vid konfirmation. Sedan ville man gärna ha en familje bibel, inte för att läsa. Utan många användes till att skriva upp familjemedlemmar i och visa att man hade råd. Sen följer andra kristna böcker.
Så detta med att prästen skriver äger bibeln har jag aldrig sett, jag har släktforskat i minst 7 landskap och i ca 26 socknar och Finland, men har aldrig sett en sådan anmärkning. Dock har vi en familje bibel, från 1800-talet. Så det man läste var i första hand katekesen, den skulle man helst kunna utantill vid konfirmation.
9
« skrivet: 2008-05-01, 17:18 »
OBS jag skrev att OM man ägde en bok var det bibeln. Det betyder inte att alla hade råd med bibel. Men det var inte ovanligt att familjer hade bibel. Det var ovanligare att enskilda, yngre personer hade. Enligt de forskningar jag sett hade svenska hushåll ovanligt mycket böcker, jämfört med andra länder.
Att det blev fler som hade böcker på 1800-talet har att göra med att det blev billigare att trycka. Därmed billigare att införskaffa. Vad gäller anteckning om bibel i kyrkboken har jag inte sett det någon gång. Då har jag ändå släktforskat i många socknar(spridd släkt).
10
« skrivet: 2008-05-01, 10:22 »
Man har länge varit läskunniga i Sverige. Familjebibeln var den vanligaste boken. Om man ägde en bok var det en bibel. Man tror att i stort sett varje familj hade en bibel, ofta gick den i arv. Hur tidigt man fick eller skaffade sig bibel är varierande. Men åtminstone sen reformation har det varit en strävan att ha en bibel i familjen. Det blir naturligtvis fler biblar desto billigare dessa blir.
11
« skrivet: 2008-05-01, 10:15 »
För att spåra sånt ska man se på öronen, de är lika unika som fingeravtryck. Så jag tycker att öronen säger att de inte är samma person. Dessutom tycker jag att det inte är så stor skillnad i ålder på personerna. Den till höger ser äldre ut, men det är svårt att avgöra hur gammal hon är.
Den högra kan mycket väl vara mor till flickan, det finns en hel del likheter tycker jag. Men det kan vara att båda de äldre damerna är jämngamla. Den vänstra fotad i yngre ålder. Men det skulle inte tala emot din teori?
Förlåt att jag inte läste texten ordentligt tidigare och blandade ihop personerna.
12
« skrivet: 2008-04-30, 20:05 »
Men de är lika varandra, men inte samma personer? Så då kan det väl vara mor, dotter och dotterdotter?
13
« skrivet: 2008-04-30, 20:03 »
Ja, det kan vara 1890-tal. Finns inget som talar emot det.
14
« skrivet: 2008-04-29, 10:34 »
Håller med. Ser nästan inga inlägg i mina socknar. Men nu har även jag betalt avgiften så då blir det väl mer? Känns lite dubbelt att betala för något som man inte tycker man får något utav.
15
« skrivet: 2008-04-29, 10:25 »
Tillräckligt många likheter för att de skulle kunna vara släkt, men lite olika så det är nog inte samma person. Den äldre kvinnans foto är från runt 1900 eller 1880 och framåt. Stämmer mycket bra överens med andra bilder från den tiden. Om du ser på öronen så är den lilla flickan och den yngre samma person, men den äldre inte samma.
16
« skrivet: 2008-04-29, 10:14 »
Det finns några ledtrådar i bilden, gärdsgården, var är den typen vanligast? Vilken är takbeklädnaden ? Var var det vanligt med helfönster nere, helfönster på gaveln och halvfönster på långsidan uppe? Svarar man på det så får man ett möjligt område. Kan tyvärr inte så mycket själv om detta. Men här i Uppland finns det väl liknande hus? Dock ej hemma på Dal.
17
« skrivet: 2008-04-28, 23:06 »
Före första världskriget. Frisyren, blusen och broschen. Men senare än 1890.
18
« skrivet: 2007-08-25, 19:30 »
Rektor Johannes Henriksson född den 26/1 1853 i Bråna i Järns socken. Läste vid läroverket i Vännersborg där han tog studenten 1884. 1885 grundade han sin privat skola i Mellerud, i Bengtsfors 1903-06, senare i Dals Rostock. Han var mest intresserad av botanik och särskilt medicinalväxter. I Dals-Rostock hade han drogväxtodling och frökläckningsanstalt. Dessutom skrev han ett antal böcker om växter och folkliv. 1902 förlovade han sig med sin före detta elev Hilda Gustavsson. Hon hade då ännu inte fyllt 17 år och Henriksson var nästan 50. 1912 fick de en dotter som döptes till Verna. Johannes Henriksson dog 1935 vid 82 års ålder. Vill du veta mer rekomenderas denna hemsida. http://home.swipnet.se/rostock_ortagard/historiaram.htm Dessutom finns det mer information om honom om man kontaktar Kerstin som har hand om hemsidan. MVH Lena-Maria
19
« skrivet: 2007-08-15, 17:31 »
It should still be open, it is closed in winter time, but here are the phonenumber in case it is not. 0171-412005 I am shour they woulde love to see you.
Lena-Maria
20
« skrivet: 2005-12-21, 21:27 »
God Jul och Gott Nytt År önskas alla  Lena-Maria
21
« skrivet: 2005-12-15, 11:53 »
Tror nog mer på hr Christensen og fru men det är svårläst.
MVH
Lena-Maria
22
« skrivet: 2005-12-14, 16:15 »
Kan det stå Christensen ?
Ett förslag
mvh
Lena-Maria
23
« skrivet: 2005-12-09, 14:23 »
Hej har redan gjort det och fått svar om att bilden är ifrån Norrtälje. Samt att den inte är ett porträtt. Se rubrik Rättvik 1880?
Tack för tipsen ialla fall
MVH
Lena-Maria
24
« skrivet: 2005-11-17, 23:14 »
Hi sederm. is short for Sedermera witch means there afther or later so the sentens would be, and there afther in Trögds...
I hope that makes sense,
Lena-Maria
25
« skrivet: 2005-11-01, 16:27 »
När det gäller numreringen av telefoner så noterades de på varje station, d.v.s. att ortsnamn+nr i ordning1 för den som först skaffade telefon ansluten till den växeln, vanligen affären eller länsman. Min familj fick nr 42 enligt min far för att det var telefon nr 42 på den växeln.
mvh
Lena-Maria
26
« skrivet: 2005-10-04, 18:22 »
Slottsfogde är en man som arbetar på ett slott, har hand om vem som får vara där och ansvarar för att saker blir gjorda. t.ex. reparationer.
Vem som har rätt beror nog mycket på vilken typ av slott, vid de kungliga slotten var det vanligt vis kungen som bestämmde och vid Uppsala Slott var det vanligt vis en lägre officer som fick tjänsten efter aktiv tjänst men innan pensionen(ibland satt de till sin död). Det var väl i princip den högste chefen på slottet förutom slotts ägaren själv.
På Uppsala slott finns det en fogde än idag, men han är väl mer en vaktmästare med utökade befogenheter som att se vem som får komma in var. Har alla nycklar och är övervakare av vem som gör vad i slottet och så.
Hoppas att det hjällper men som sagt det var slottets ägare som utsåg fogde. Så hur man blev fogde berodde på den som ägde slottet.
MVH
Lena-Maria
27
« skrivet: 2005-08-04, 18:19 »
Hej och förlåt att jag skrev fel årtal har tydligen lyckats skriva hans fars dödsår på honom. Anders dör 1811. Brita är född i Harg, där hennes föräldrar bor. Däremot så är hennes mor född i Edebo. Hoppas att det hjälper med dessa uppgifter.
MVH
Lena-Maria
28
« skrivet: 2005-07-28, 19:05 »
Hej Solveig, jag härstammar från deras dotter Anna Cristina Ersdotter Född 1837 17/8 i Harg (gift 1859 utvandrat till USA 1902 död i Utha 1912).
Erik Ersson har fader okänd (än så länge) och moder Catharina Andersdotter f. 1777 d. 1819
Brita Andersdotter har Far Anders Hamar f. 1768 Harg d. 1779 Grufdräng Mor Greta Mattsdotter f. 1773 Edebo d. 1845
Eriks morfar
Anders Jansson Jernberg f. 1749 d. 1792 Ryttare och mormor
Catarina Matsdotter f, 1750 d. 1805
Britas farfar
Lars Hamar f. 1741 g.1763 d. 1779 Harg Båtsman och farmor
Caisa Olsdotter f. 1743 d. 1811
Britas morfar
Mats Erson f. 1748 Edebo g. 1775 d. 1830 och mormor
Caisa Gustafsdotter f. 1752 d. 1839
Caisa (Carin) Gustafssons rötter har jag fåtti ett dokument själv, så jag vill inte lämna ut det utan du får fråga Carl-Evert Gustafsson som är den store kunnaren av Edebo(tack till honom för all hjälp jag har fått), samt titta gärna på tidigare inlägg så kan du få en del till om släkterna.
MVH
Lena-Maria
29
« skrivet: 2005-05-13, 18:28 »
Du menar Per Vilhelm Blom gift med Anna Charlotta 1887 som hade dottern Anna Viktoria Eleonora. Blom gifte om sig med Anna Charlottas syster Elin Erika Söderqvist f. 1872 Tensta, Uppsala Län, med vilken han hade dottern Engla Wilhelmina f. 1894 enligt Arkion 1900. Vilka var kusiner med min Farmor (Anna Elisabet f 1892 Mor Johanna Maria Söderqvist f. 1870 Tensta) Så har jag inte uppgifter om ättlingar till de, förutom det jag hört om farmors kusiner, att de skulle ha varit fem flickor. Någonstans ska jag även ha ett kort på dem, ska försöka hitta det. Jag har dock forskat på släkten bakåt(dvs Söderqvist) och har uppgifter om alla syskonen Söderqvist, även de som flyttade till USA
MVH
Lena-Maria
30
« skrivet: 2005-05-07, 17:48 »
Damsadel användes så länge kvinnor använde lång kjol när de red. Det finns även nytillverkade damsadlar att köpa om man vill. Hur man red, om du kan rida så kan du pröva att sitta i en vanlig sadel med bägge bennen på samma sidan dvs ett ben runt sadelknappen. På en damsadel finns ett stöd som man lägger det övre benet över. Det är förvånansvärt bekvämt att sitta i en sådan, dock har man mindre möjlighet att hålla sig kvar om hästen skulle krångla.
MVH
Lena-Maria
31
« skrivet: 2005-05-05, 22:46 »
Djurö kyrka byggd 1683, kapellförsamling under Värmdö. Egna kyrkböcker som ligger i Stockholmsstads arkiv. Har där läst om min egen släkt från 1834 och framåt.
MVH
Lena-Maria
32
« skrivet: 2005-05-03, 20:32 »
Jag tror inte att det fanns några speciella seder för detta. Det kunde variera mellan de närmaste till alla närvarande. Min mormor talade om en syster tilll sig som fick sitt foto taget dagen efter, då fotografen inte kunde komma på bröllops dagen. Då hade en del av gästerna åkt hem så för att få ett stort följe bjöds grannarna in(ej medbjudna på bröllopet) så att det skulle se mycket ut. Dessutom är fotot kul då det finns både fint klädda gäster och vardagsklädda personer på samma bild.
mvh
Lena-Maria
33
« skrivet: 2005-04-26, 19:27 »
Ren gissning, men kan inte den äldre damen på det övre fotot vara samma som Greta (kvinnan i det äldre paret). Dessutom står väl brudparet från det övre fotot på var sin ytter kant på det undre och den yngre mannen i mitten på båda, men med längre hår på det nedre? Samt den yngre damen från det övre är även hon med på det undre ? Ser så ut i mina ögon.
MVH
Lena-Maria
34
« skrivet: 2005-04-17, 17:17 »
Vad jag har läst så handlade det även om att lära sig. Att en flicka sändes till den husmor som var duktigast på att väva, sen till en som var erkänt bra på matlagning, en som hade god hand om djuren osv Därmed så när det var dags att gifta sig kunde hon allt en god husmor skulle kunna. Kan ha varit liknande för män. Men har inte sett något om det.
Men en annan viktig del var att som anställd fick man betalt, hemma så arbetade man utan lön. Lönen var i kläder och tyg, på så sätt kunde man tjäna ihop kläder för ett helt liv. Man var rädd om de kläder man hade och om man förblev fattig så kunde det hända att man fick använda samma kläder hela livet. Så desto duktigare man var desto mer hade man i kistan som man sen hade att klä sig med.
Lite som jag snappat upp under åren som etnolog och arbete på museum, så därför inga källor.
MVH
Lena-Maria
35
« skrivet: 2005-03-24, 13:06 »
Strålande sol och varmt ute. Vad är väl mer vår och en riktig Glad Påsk til er alla
Lena-Maria
37
« skrivet: 2005-03-08, 10:03 »
Enligt min erfarenhet så målades möbler och kistor av flera olika orsaker.
1 Som minne av en händelse som bröllop, eller annan större händelse. Men detta gjordes när man hade råd. Till bröllop så var det föräldrarna som betalade, men paret kunde låta måla möbler de fått i bröllps gåva när de hade råd. Ofta då upp till 5-10 år efteråt och daterade då möbeln vid målningstillfället.
2 För att visa att man hade gott om pengar, möbeln daterades vid målningstillfället.
3 För att det fanns en bra målare som kunde måla i önskade färger och mönster. Möbeln daterades vid målningstillfället.
Detta är mer och mer det som man kommit fram till när man försökt forstka kring möblernas måleri.
MVH
Lena-Maria
38
« skrivet: 2005-03-08, 09:56 »
Skulle gissa på tidigt 1900-tal.
När hade brudarna svarta kläder, det berodde på klass och var i Sverige man var. Högrestånden börjar med vita kläder på första hälften av 1800 talet. Bland bönder förekom svarta klänningar in på 1900-talet i vissa delar av Sverige. Mitten av 1800-talet borde större delen av sveriges brudar haft svarta klänningar. Detta eftersom dessa sedan blev fin klänningar och det var inte ovanligt att man till och med begravdes i bröllopsklänningen.
MVH
Lena-Maria
39
« skrivet: 2005-03-04, 15:44 »
Som gammal mac användare är det snarare så att Microsoft inte är kända för att göra sina program läsbara av andra. Då köper de ju inte Microsoft(PC) produkter!
Detta är en gammal tvistefråga som har diskuterats sedan jag köpte min första mac (1984) och ofta kan Mac klara av pc produkter men aldrig tvärtom. Vi som har haft Mac skaffar oss ofta billiga PC för att kunna delta i och läsa PC produkter. Anledningen till att inte gå över till PC är en grundläggande irritation över Microsoft och att min Mac alltid fungerar och sällan bryter ihop.
Hoppas att ni inte blir altför irriterade över PC nedgörandet, men som Mac användare blir man så trött på att PC är normen, ofta eftersom mycket av det jag gör(som bildhantering design och Layout) funkar bäst på Mac.
MVH
Lena-Maria
40
« skrivet: 2005-01-16, 11:12 »
För att svara på första frågan brukade min mormor (f. 1902) tala om Galiziska jordbruksarbetare som kom till Skåne i hennes barndom och hjälpte till med säsongs arbeten. Hennes främsta minne är att dessa polacker på nätterna låstes in i en lada. Detta mindes hon speciellt eftersom hon funderade på hur det skulle gå om ladan började brinna, något som kunde ha hänt då dessa pesoner lagade sin mat inne i den låsta ladan. MVH Lena-Maria
41
« skrivet: 2005-01-14, 09:43 »
Jag vet inte men här kommer ett förslag.
Kan det vara tre olika ägare ?
1 BID
2 BM?
samt
3 FJ och IE dvs ett gift par ?
Bara ett förslag.
MVH
Lena-Maria
42
« skrivet: 2005-01-12, 10:08 »
Alla folkdräkter är vackra och det viktiga för mig var att jag kände att min dräkt betydde något för mig. Jag har Färgelandadradräkten då jag är född inte så långt därifrån.
Men enligt traditionen brukar man välja dräkt efter 1 var du är ifrån 2 där dina föräldrar är ifrån 3 var dina mor eller farföräldrar är ifrån.
Så din fråga om mor eller far är som tidigare sagts, den du själv gillar mest. Inget är sen fel för det är var du tycker att dina rötter finns som är det viktiga.
MVH
Lena-Maria
43
« skrivet: 2004-12-20, 12:19 »
 GOD JUL Med en bild från då, från familje almbumet. Lena-Maria
44
« skrivet: 2004-12-05, 11:30 »
Kan det vara dialekt för bävar?
MVH
Lena-Maria
45
« skrivet: 2004-11-18, 21:19 »
För den som är intresserad av DNA och släktforskning kan jag meddela att det kommit en ny bok. DNA and Family History. How Genetic Testing Can Advance Your Genealogical Research. av Chris Pomery 2004. I boken beskrivs hur man använder DNA i historisk forskning och att man börjat med DNA i släkrforskning. Författaren hänvisar till webb sidan. www.DNAandFamilyHistory.com Som man ska läsa jämnsides med boken men som även kan besökas utan bok. Detta är ett tips för de som är intresserade av DNA och släktforskning MVH Lena-Maria
46
« skrivet: 2004-11-12, 14:10 »
Jag har skrivit lite om det på det andra stället för denna fråga.
Kalmuckien ligger i nuvarande Ryssland, på den europeiska sidan av Volga(mellan Volgas nedersta lopp och kaspiska havet)
Det är den enda infödda Mongoliska och buddistiska folkgruppen i Europa. Därför att det vart svenskar där på 1700-talet så kan man i äldre Svenska källor läsa om kalmuckien och kalmuckier. Men folkgruppen existerar än idag, en stor grupp bor i USA. Men en hel del har flyttat hem igen efter Stalin förföljelserna som även drabbat denna folkgrupp.
MVH
Lena-Maria
47
« skrivet: 2004-11-12, 10:23 »
Jag har tyvär inget på de, jag vet att jag någonstans har läst om ett antal mongoler som kom till sverige vid samma tidpunkt, tillsammans med fd fångar, efter Poltava, som utnyttjats som kartritare av tsaren och hamnat i Mongoliet. Dessa skulle ha döpts i Stockholm och ett spår av dem är en dräkt som finns i Uppsala universitets samlingar, först förklarad som gammal vaktmäster uniform när den återupphittades på 1800-talet. Men sen förklarad som en mongolisk dräkt.
Kan dina Kalmuckier ha något att göra med en skrift från 1744 av J. Christ. Schnitscher som beskriver Kalmuckien ?
Titeln är väldigt lång och skriften finns på Carolina Rediviva i Uppsala.
Hoppas att du får reda på något om dessa personer.
För de som inte vet så är Kalmucker de Mongoler som bor i Europa(i Ryssland som blev kvar där när de flesta Mongoler som bodde där beslöt sig för att återvända till Mongoliet).
MVH
Lena-Maria
48
« skrivet: 2004-11-11, 13:25 »
Jag har två böcker av Torgny Öberg. Karavanklockornas land 1957 och Sällsam resa 1958. På baksidan står att han är född i Kina, men svensk. Att han varit i radion flera gånger för att tala om Kina. Hans föräldrar var missionärer och han själv arbetade i Kina i många år bl.a. som guide. Böckerna är utgivna på Folket i bilds förlag Stockholm. Mer kan jag inte säga eftersom jag då måste läsa om böckerna som jag läste för flera år sedan. Han föddes och växte upp i det område som idag kallas för Inre Mongoliet.
Hoppas att detta var till någon hjälp.
Lena-Maria
49
« skrivet: 2004-11-01, 10:49 »
Som allergiker har jag diskuerat saken många gånger och klart är att hösnuva funnits länge, men på den gamla tiden var det något man levde med eller dog av. Allvarlig allergi, astma mm är dödlig utan mediciner och troligen dog folk med allvarlig allergi redan som små. Med tanke på barnadödligheten på den tiden är det omöjligt att säga vad alla dog av.
Min farfar var bonde och kunde aldrig rykta hästarna för då blev han sjuk, det bara var så och enligt min far så nämndes aldrig allergi i det sammanhanget. Det var först när min storebror fick diagnosen allergiker som de kopplade ihop farfars oförmåga att rykta hästar med allergi.(farfar levde 1888-1963 äldst av 6 syskon)
Dessutom finns det än idag försök att bota allergi genom att utsätta kroppen för små mängder av de allergi framkallande ämnena ofta och regelbundet, när man förr i tiden växte upp med alla dessa ämnen runt omkring fick många säkerligen tollerans för dessa ämnen. Jag bodde själv på bondgård mina första fyra år och visade då inte upp allergi för djur, utan först efter att vi flyttat därifrån.
Jag vet att man diskuterat olika orsaker för allergi, den som låter vettigast tycker jag är att de reaktioner som man får som allergiker egentligen är vettiga försvarsmekanismer om man inte får rent vatten och bakterie fri mat m.m. Att de som kan leva på vatten och mat som inte är bra skulle bli allergiker i västerlandet. Men jag tror inte att frågan är fullt utredd ännu.
MVH
Lena-Maria
50
« skrivet: 2004-10-25, 11:00 »
Tack för det, jag blev lite fundersam när jag såg bilden då jag har ett album med helt okända människor från Norrtälje ca.1880 till 1904. Möjligen 1890-1905, där det enda fotot som ej föreställer människor är det ovan. Därför blev jag fundersam på om det kunde vara Rättvik, men som ni säger verkar det inte vara otroligt att det är Norrtälje,men eftersom den enda anknytning till Norrtälje som finns är att min farmors föräldrar arbetade i trakten runt 1895 så kan vi inte räkna ut ens vems almbumet är. Den fanns ibland efterlämnade saker hos min farmor, men jag har förmig att inte ens hon visste riktigt något om detta almbum. Jag kommer att lägga ut porträtten på porträtt fynd, de med alla okända personer. Men detta foto platsade inte där så då tog jag denna chans att se om någon kunde se var det var för plats.
Med tack för hjälp
Lena-Maria
51
« skrivet: 2004-10-24, 22:23 »
Jag har ingen aning var fotot är ifrån, det finns i ett album med porträttfotografier från Norrtälje. Detta är ett porträtt foto, men antaglingen ett ovanligt sådant och all ledtråd jag har är att det står att fotografen är från Rättvik. Så därmed antog jag att det var ett foto därifrån. Om någon har ett annat förslag så gärna det.
En andra fråga är om detta kort ska behandlas som ett porträtt foto eller vykort? Formatet är porträttstorlek och även uppklistrat på samma sätt.
MVH
Lena-Maria
52
« skrivet: 2004-10-24, 11:52 »
Känner ingen till Rättvik? Så att jag kan få reda på om denna bild är därifrån och var någonstans i så fall ?
MVH
Lena-Maria
53
« skrivet: 2004-10-20, 17:14 »
Har hittat den här bilden i ett album av okänt ursprung(ja, den tillhör familjen men med, för oss, okända personer, från framför allt Norrtälje). Min fråga är om detta är en stads bild(ja det är det) eller ett porträtt då den uppenbarligen är tagen av en fotoatelje och publicerad som ett vanligt porträtt. Fråga ett: Så ska den läggas in på porträtt fynd eller ej? Fråga två: Var är bilden tagen, vilken gata. På baksidan finns den tryckta texten: Prisbelönt vid Lantbruksmötet i Bollnäs 1880 Fotografi af L.Eriksson Rättvik Förminskningar och förstoringar Grupper i det fria, Wyer m.m.  Råkade publicera samma fråga och bild under fel rubrik kan någon ta bort den ? MVH lena-Maria
54
« skrivet: 2004-10-20, 12:15 »
Varför fick jag fel rubrik på denna ?
55
« skrivet: 2004-10-20, 12:13 »
Har hittat den här bilden i ett album av okänt ursprung(ja, den tillhör familjen men med, för oss, okända personer, från framför allt Norrtälje). Min fråga är om detta är en stads bild(ja det är det) eller ett porträtt då den uppenbarligen är tagen av en fotoatelje och publicerad som ett vanligt porträtt. Fråga ett: Så ska den läggas in på porträtt fynd eller ej? Fråga två: Var är bilden tagen, vilken gata. På baksidan finns den tryckta texten: Prisbelönt vid Lantbruksmötet i Bollnäs 1880 Fotografi af L.Eriksson Rättvik Förminskningar och förstoringar Grupper i det fria, Wyer m.m.  MVH Lena-Maria
56
« skrivet: 2004-10-13, 12:01 »
Jag tycker det är en bra id?. Kanske om man har intressanta brev även om de inte är en gåta?
Sådant man kan dela med sig av som inte finns på annat håll. Ett familje brev som innehåller uppgifter som kan vara mycket intressanta för andra. Funderar på ett brev som jag har om ni andra tycker det vore en bra id?.
MVH
Lena-Maria
57
« skrivet: 2004-10-09, 14:29 »
Tror att det är ganska vanligt. jag har Engela Ersdotter f. 1696 d. 1773. Hennes sonsonsdotter Ängela Andersdotter f. 1798 d. 1872(Sundskär, Rådmansö). Senare fick även hennes sonssonsdotter andra namnet Engela(1891). Det roliga i det här fallet är att det är samma intervall emellan generationerna. Tillfällighet eller ?
MVH
Lena-Maria
58
« skrivet: 2004-09-20, 21:51 »
När jag har gjort levnadsödesintervjuer så har jag alltid bett om att de börjar med att tala om vad de kommer ihåg från början. Låt henne tänka efter och göra pauser.
Ställ sedan frågor om hennes föräldrar och deras föräldrar. Säg att alla datum, även ungefärliga har ett intresse. För har du ett ungefärligt årtal så blir det mindre sidor att läsa.
Ha gärna bandspelare men glöm inte penna och papper. Där du skriver upp namn och årtal datum mm Papperen är bra att ha som utgångspunkt även om banden är kul att ha senare.
Om du har möjlighet så gör en intervju till efter någon dag, ofta kan en intervju bli lite stressande, men få henne att börja tänka och så någon dag senare kommer hon på men det glömde jag att säga.
Så får jag önska dig lycka till och hoppas att det inte blir som med min farmor som vägrade att tala in på band
MVH
Lena-Maria
59
« skrivet: 2004-09-01, 16:56 »
Hej och tack för uppgifterna. Jag härstammar från dottern * Brita, f. 1768 11/10 i Hertsön. Men enligt mina anteckningar skulle Mickel Mattson vara född 1736 29/7 Karleby Vasa Finland,flyttad till Västerbotten 1758. Han hade i Finland även namnet Suomalax och var son till Mats Pålsson Suomalax f. 1711 d. 1772 och hans hustru Margareta Nilsdotter Bastubacka f. 1714 d. 1752. Den släkten finns sedan utforskad i boken Caino-Torp hemsida http://www.abo.fi/~hkrokfor/caino_torp/ Där släkterna går tillbaka så långt det går. Boken har jag läst på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Åter igen tack för dina uppgifter Lena-Maria
60
« skrivet: 2004-08-31, 12:25 »
Söker lite information om anfäder i Nederluleå.
Utgår ifrån Barbro Nilsdotter född 1741 29/3 och har hennes föräldrar som
Far Nils Andersson
Mor Barbro Jönsdotter
Tar taksamt emot alla uppgifter om datum och gårdsnamn mm
Hon står som gift på Hertsön (med Mickel Mattson från Finland) och dör 1773.
MVH
Lena-Maria
61
« skrivet: 2004-06-04, 11:45 »
Angående Gammelgården i Myckelgensjö, så är den från 1600-talet, men som den ser ut än idag är som den såg ut ca 1850, då stora förändringar och moderniseringar gjordes.
Sedan dess har i princip inget gjorts, vilket gör den till mycket sevärd. Inte mins för att den ligger på sin ursprungliga plats och har ca 28 av de ursprungliga byggnaderna kvar. Däremot är smedjan och kolboden flyttade ett hundratalmeter till sina nuvarande platser och bl.a. bakstugan saknas då några byggnader revs åren innan Länsmuseet införskaffade gården. Anledningen till rivningen var att ägarna hade tänkt modernisera gården på 20-talet.
Strax efter att länsmuseet införskaffat och ställt iordning byggnaderna(bl.a. tagit bort vissa moderniseringar som gjorts) spelades delar av filmen Barnen från frostmofjället in på platsen. Många av den tidens bybor deltog i filminspelningen som statister.
Angående klockan så var den ett hemma bygge och det sägs att den driftige bonden (ca 1850) då gjorde avståndet för middagsvilan något kortare så att man inte skulle lata sig för mycket.
Om man åker förbi brukar byaföreningen ordna en utställning i sommar caf?t på gården med bilder från trakten bl.a. bilder från filminspelningen.
Att jag vet detta är att jag jobbat som sommarvärd på Gammelgården 2002, så vissa saker har jag glömt(som bondens namn). Med hälsning till alla och Myckelgjensjöborna
Lena-Maria
62
« skrivet: 2004-05-10, 14:52 »
Om jag kommer ihåg rätt från skolan så kan alla som dog före mormonsbok hittades bli döpta i efterhand. Det handlar om att på domedagen så kommer de troende att återuppväckas och få leva i paradiset(?) och att de måste då vara döpta, men får vid detta tillfälle själva avgöra om de vill gå med eller ej. Något sådant var det, men minnet är ej det bästa. Hur det går för de som ej är släkt med mormoner vet jag inte heller.
MVH
Lena-Maria
63
« skrivet: 2004-05-03, 16:18 »
Är man medveten om att den sista hursförhörslängden innehåller en flyttbok, med folk som flyttat till Gråmanstorp från Vedby(tror jag att det står). DVS ingen husförhörslängd alls. Det känns som falsk varu beteckning.
MVH
Lena-Maria
64
« skrivet: 2004-04-28, 12:01 »
Angående kläder så får man anse att modekläder alltid använts, dvs att man klädde sig efter det rådande modet. Men det var inte som vi menar med mode idag. I vissa socknar hade man sina egna moden. Det som vi idag benämner folkdräkter, medan i andra ändrades kläderna oftare. Vanligt vis så skaffade man tyger och kläder som varade. Samma fin klänning kunde användas från brölloppet till att begravas i(det gäller förstås svart siden klänning). Men på 1800 talet började fotografier och tidningar att spridas och då blev det vanligare att man försökte efterlikna de kläder som visades.
Vid större gods och i städerna har man alltid burit mode kläder dvs man härmade efter den dräkt stil som de viktigaste personerna bar(de som ansågs mest betydande). Det är inte alls ovanligt att herrgårdsfökens sidenklänning kopierades i ylle av lokal befolkningen. Det finns många klagoskrifter och inlägg i sockenstämmor där de äldre och präster beklagade sig över att ungdomen slösade pengar på nya kläder i nya modeller istället för att skaffa samma förståndiga kläder som sina föräldrar. När man ser till Sverige som helhet var det vanligare att klädstil och kläder förändrades från generation till generation än att man använde samma dräkter som sina föräldrar. Men kläder syddes för att vara, så att det som ansågs ungdomligt, kunde användas av samma person tills de betraktades som urgamla och ute. Kläder kunde och ärvdes mellan generationer om de var gjorda i fint tyg och påkostade tex genom att en skräddare hade betalats för att sy. Det var vanligt med både skräddare och sömmerskor som sydde kläder. Dessa kunde om kundunderlaget var litet resa mellan byarna och på så sätt sprida nya mode detaljer och snitt.
När olika detaljer kommer och olika klädes plagg införs varierar därmed mycket. Men i grunden kan man följa modeklädernas utveckling i europa och med fördröjning finna desamma i bonde hemmen. I vissa fall upp till 2-300 år senare(så kallade relikter som man höll fast vid i vissa områden av olika orsaker) i andra fall efter ett eller några år. I vissa fall har man räknat med att modet i Sverige låg ca 2-3 år efter europa och sen tog det ytterligare något år för borgerskapet att härma efter och ytterligare ett eller två år för bonde befolkningen. Dessa tider blev betydligt kortare när tidningar med bilder började bli vanliga.
Så frågan om hur man klädde sig är stor och inte lätt att besvara. I stort sett kan man påstå att varje socken i Sverige hade sitt eget sätt att se på modet och använda kläder.
MVH
Lena-Maria
65
« skrivet: 2004-03-28, 15:57 »
Kan det vara Saltsjöbanan ? Tycker det ser ut som vid Nacka. Med det rundahuset(vattentornet?) på ena sidan motorvägen, idag och Saltsjöbanan på den andra. En gissning från min sida
MVH
Lena-Maria
66
« skrivet: 2004-03-23, 11:48 »
Ramsan är nog vanligare än du tror. Jag har sett den som exempel på minnes ramsor som lästes så att man lättare skulle kunna svara på frågor vid husförhören.
MVH
Lena-Maria
67
« skrivet: 2004-03-17, 11:47 »
Tyvär, enligt mina papper kan han inte vara släkt med mina Söderqvistar. Jan Erik (f. 1835 Harg) och Anders Gustaf (f. 1839 Börstil)var enda barn till Erik Söderqvist f. 1802 i Harg och han hade bara en syster. Så i så fall är släktskapet mer komplicerat. Lycka till med din efterforskning.
MVH
Lena-Maria
68
« skrivet: 2004-02-26, 11:57 »
Skolgången kunde variera mycket. Så vid den tiden har det nog mer att göra med var i Sverige och vilken lärare man hade att göra med än vad som stod i lagen. Min mor brukar jämnföra min morfars och mormors skolgång (f. 1898 och 1901) Där min morfar hade en 1800 tals skola med aga och enligt honom dåliga lärare. Där man fick betyg efter hur mycket föräldrarna kunde bidra med till lärarnas försörjning. Medan min mormor gick i en radikalt modärn skola för den tiden, som lade vikt vid elevernas förmåga och uppmuntrade de duktigaste eleverna oberoende av var de kom ifrån.
Skollängden kunde variera och speciellt i glesbygden kunde man ha ambulerande lärare som tillbringade delar av termin i olika byar, så terminen kunde intensivinläsas på några veckor för att sedan skulle läraren till nästa by. Detta hör dock till ovanligheterna i Sverige där det finns gott om skolor, men även var det lättare förr för föräldrarna att hävda att barnen behövdes hemma, för att hjälpa till. Kraven var dessutom att man skulle klara examen, läsa skriva och räkna. Om man gjorde det så kunde man komma undan med kortare tid i skolan. Det finns avhandlingar och utredningar om skolarbete om man vill veta mer.
Som
Skolmostrar Och Läsmästare : Lärare På Landet Före Folkskolereformen 1842 av Carin Bergström
Från Folkskola Till Grundskola : Lärare Berättar av Annelie Johansson,
MVH
Lena-Maria
69
« skrivet: 2004-02-24, 12:06 »
Hej
har precist varit inne i soldatregistret och hittade där min morfarsfar som fältjägare i Värmland. Om någon har uppgifter om honom mottages de tacksamt.
Gustaf Adolf Kersell f. 1845 17/1 Vännersborg Fadern dör 1850
Fäljägare Gustaf Adolf Kjersell Värmland (1860 tal?)
f.d. fältjägare och Kopparslagaren Gustaf Adolf Lindgren Kopparbergslän, Göterydsförsamling (ca 1890) Änkling, försvunnen efterlämnade fyra barn
Gustaf Adolf Lindgren, Kopparslagare får sonen Gustaf Valdemar 1898(min morfar)
dör 21/6 1902 Länghem, Västergötland
Är de uppgifter jag har på honom.
70
« skrivet: 2004-01-30, 10:52 »
Skulle tro att det är en nationalromantisk variant på folkdräkt. Dessa dräkter var inspirerade av folkdräkter, framför allt från dalarna och samedräkter, men helt enligt tidens mode i övrigt. De användes ofta som sportdräkter, för fritid.
De finns från slutet av 1800-talet och en bit in på 1900-talet.
MVH
Lena-Maria
71
« skrivet: 2004-01-23, 13:24 »
Kul med uppgifterna, fick en hel del matnyttigt. Får man fråga om ni möjligen har någon uppgift om Anders Jernbergs dotter Chatarina och hennes oäkta son Erik född 1800?
Vore kul om så vore. Men tack för de uppgifter jag fått.
MVH
Lena-Maria
72
« skrivet: 2004-01-20, 13:43 »
Det jag har har är Anders Jansson Jernberg född 1749 död 1792, Föräldrar Johan Ersson och Anna Persdotter. Gift med Chatarina Mattsdotter född 1750 död 1821. Jag härstammar från deras dotter Chatarina Andersdotter född 1777 död 1819.
De har även barnen
Marta Maria f. 1773 (död tidigt ?)
Johan f. 1770
Mats f. 1776
Chatarina f. 1777(som ovan)
Maria f. 1781
Britta Stina f. 1783
Anders f. 1786
Noach f. 1790
Det är rörigt med barnen och ibland verkar det som om de får olika födelse år, kan vara fler barn med samma namn(om det äldre dött)
Men på samma torp verkar före 1777 (mysko anteckningmen tror att det är från kyrkoboken vid den tiden) Fanns även Daniel Jernerg född 1765 med hustru Britta dock ej släkt med den andra familjen.
1793-1806 Står däremot ryttaren Petter Järn född 1784 med familj.hustru Margareta barn
Catharina f. 1750
Britta Christina 1763
Anders 1766
Britts 1770
Margareta(?) 1777
Dock bor min Chatarina kvar där med sin oäkta son Erik född 1800.
Det är lite rörigt i mina anteckningar, men hoppas att det ger något
MVH
Lena-Maria
73
« skrivet: 2004-01-19, 12:00 »
Ännu på 20-30 talen pågick detta, enligt min mormor som var med och letade lägenhet. Även om de inte flyttade så sökte hon upp och tittade på lägenheter varje vår och höst.
En annan uppgift är att Strindberg tillhörde de som flyttade mycket. Han hade även vanan att flytta utanför stan när han blev allt för hårt ansatt av geldenärerna. Jag har i kyrkoboken sett att han t.ex. bodde i Djurö församling ett helt dygn! Sen flyttade han tillbaks till Stockholm, men med denna manöver blev han svårare att hitta för de som ville ha pengar av honom.
MVH
Lena-Maria
74
« skrivet: 2004-01-09, 11:19 »
Det är enligt de böcker jag tittat i en uniform från första världskriget, troligen från USA, men ser ut att vara sydd i england? Det finns vissa frågetecken om ficklocken som ser brittiska ut på en i övrigt amerikanskuniform.
(med hjälp av en militärkunnig bror)
MVH
Lena-Maria
75
« skrivet: 2003-12-04, 12:56 »
Pröva med Dalsland då Åmål ligger där och ej i Västergötland.
MVH
Lena-Maria
76
« skrivet: 2003-11-27, 11:06 »
Kul med alla roliga historier, Min morfar var från Västergötland och en mycket god historieberättare. Den här historien är en av ett fåtal som han skrev ner innan han dog. Tyvär har vi alldeles för få av hans historier bevarade. Men håll till godo med den här . med hans egna ord.
Jag var 1962 på mitt 50- års konfirmations minne i min hemsocken. Alla var överens om att vår lärare i skolan var den mest sämsta man kunde önska sig. Kyrkoherden, den nuvarande, var även närvarande och han sa att han hade hört samma sak från trovärdigt håll. Jag steg upp och bad att få protestera mot detta. Visserligen lärde vi oss inget eller i varje fall mycket ringa. Men jag beundrade vår gamle lärare. För han hade en begåvning som ingen annan jag träffat under mitt långa liv. Jag har försökt att vara affärsman, men aldrig kunnat nå dit som vår gamle lärare. Han var folkskollärare med en ynklig liten lön. Han hade en stor trädgård som vi ungar fick gräva och klara för hans räkning. Så var han en stor biodlare, kyrkoorganist samt fick ungtuppar av bönderna. Dessa tuppar gödde han upp och de blev ett bra tillskott i hushållet. Så var han försäkringsagent och agent för försäljning av orglar. Det är denna gren av hans verksamhet som alltid har varit föremål för min beundran. I socknen bodde tre bröder i 45-50 års åldern. Allmänligen kallade ”Kalles pojkar i Holm”. Ingen av de var musikaliska, men en stor och bra manbyggnad fans. Min lärare cyklade dit och undrade om herrarna kanske var spekulanter på en orgel. Jo det kunde inte vara så dumt med en sådan möbel, att sätta i stora salen. Det gick lätt, men min lärare var smart. Han säger ”Jag kom att tänka på en sak ifall någon eller några gifter sig, då blir det kanske knivigt. Då alla vill ha denna vackra möbel och instrument. Därför föreslår jag att ni köper tre stycken. En var och inga misshälligheter kommer att uppstå.” Detta tyckte köparna var förståndigt och när det nu var organisten själv som tyckte så, var det bäst att köpet blev av (köparna var mycket förmögna). När jag hade sagt detta till min lärares försvar. Så säger kyrkohedern. ”Jag tror att du inte talar sanning.” Men då steg socknens nuvarande förtroende man upp och sade ”Det stämmer nog, jag var på auktionen efter dessa personer och där var tre orglar. Som nog ingen hade tagit en ton på.” Detta till min vördade lärares åminnelse och för alla de rottingslag som jag fått av honom. För vad som än hände, så var jag en till som fick stryk. Visserligen så sågade vi av rottingen ”nästan”. Visserligen spikade vi fast hans galoscher, så att han stod på näsan. Visserligen kastade vi småsten på hans ungtuppar som sprang på skolgården. Vi blev rätt träffsäkra och träffade i skallen och då svimmade tupparna, låg stilla i några minuter för att sen springa som vanligt. Till sist fick han reda på förhållandet. Jag och kompisen fick smaka på rottingen även för de andras räkning. Frid vare över hans minne, vem vill tävla och sälja tre orglar på ett enda ställe. Kyrkoherden bad att vi två skulle dricka kaffe tillsammans och då ville han göra gällande att jag talade osanning. Men till detta återkommer jag en annan gång.
77
« skrivet: 2003-11-23, 13:40 »
Kolla på nätet när de har öppet(stockholmstads arkiv har haft stängt för ombyggnad, är möjligen ännu inte öppet, men det finns allternativ om så är fallet och det bör finnas i deras info)
Ta med dig ALLA namn och årtal som du har. Kyrkböckerna börjar när de är inlämnade till arkiven dvs de nyaste böckerna finns ännu ute i kyrkorna(ca. 1890 tal och senare, men de börjar komma in).
Principen är att desto fler namn och datum som du har desto lättare är det att hitta något. Årtal som Födelse år och datum, döds år och giftermål är de som finns att söka på.
Du behöver inte boka tid, men som sagt de flesta arkiv har information på nätet om öppet tider och om man ska boka eller ej.
Lycka till
Lena-Maria
78
« skrivet: 2003-11-21, 11:33 »
Tack för det. Vi har undrat sen jag fick tag på uppgifterna om Gustav Adolfs föräldrar varför han använde sig av sin mors efternamn och inte sin fars. Här är plötsligt båda med även om jag har stavningen Kersell i mina anteckningar.
MVH
Lena-Maria
79
« skrivet: 2003-11-20, 12:46 »
Gustaf Adolf Lindgren har enligt Arkion varit i Göteryd. Han är min morfarsfar och då hans tidigare liv varit okänt i släkten blev jag mycket överraskad av att hitta honom här. Han föddes 1845 i Vännersborg. Därefter har han tydligen varit runt på olika platser. Vid en sökning i Arkion hittade jag följande uppgifter:
Gustaf Adolf Lindgren
Kopparslager f.d. fältjägare, frånvarande
Änkling
Barn
Oscar William f. 1873
Jenny Matilda f. 1876
Ida Sofia f. 1884
Karl Anders Fritiof f. 1886
Nu till min fråga. Är det någon som vet något om familjen? Finns det några uppgifter om dessa, min morfars tidigare okända halv syskon och deras mor?
Min morfar föddes 30/1 1898 i Länghem Västergötland fyra år innan sin fars död 21/6 1902. Hans mor står som Trolovad med fadern.
MVH
Lena-Maria
80
« skrivet: 2003-11-20, 12:33 »
Jag har som barn träffat min farmorsmor född 1870. Hon levde till 1963. Min farmor var född 1892 och dog -91. Min far hade även kontakt med sin morfar född 1860 och har träffat sin farfar född 1858 och farmor född 1859.
Inga rekord då jag tror att desto äldre man är desto äldre personer har man träffat.
Den äldsta person jag har träffat var 104 år och detta är snart 20 år sedan. Så hon var några år äldre än min Farmor.
Men det är kul att veta att man har träffat människor som kommit ihåg 1800 talet och hur det var att leva då
MVH
Lena-Maria
81
« skrivet: 2003-11-20, 12:16 »
För att klarlägga geografin av Djurö är det så att Djurö av idag ligger i Stockholmsskärgård och räknas till Stockholms län. Tidigare hörde Djurö, Värmdö och öarna norr därom till Uppland. Medan öarna söder om räknades till Södermanland. Detta gör att äldre uppgifter finns i Uppland, men att kyrkböckerna i orginal ligger på Stadsarkivet i Stockholm.
Hoppas att detta ger en viss bild av geografin
Vad gäller Tunvall så består mina uppgifter av att när jag gick igenom kyrkböckerna noterade jag att på mina anfädersgård bodde under några år en Madmoiselle Tunvall(1861-75) och strax före det fanns en Kommunister Tunvall i Djurö kyrka. Så jag har ingen koppling själv till denna släkt men vet att Kommunister Tunvall med familj finns i kyrkböckerna 1856-60. Möjligen även tidigare men detta har jag inte i mina anteckningar.
MVH
Lena-Maria
82
« skrivet: 2003-11-20, 12:05 »
This is an intressting subject. I have as a student of anthropology earlier considered this. As far as I can tell in Sweden of today it is a secularised society and no common ritual exist. Ofcourse graduation and things like getting your drivinglicens(18 Years), beeing allowd to shop alcohol(20 years) are some points where you can start to be counted as grown up.
Earlier it was the most important time when you pased your first communion exame. Then it was an exame whitch made it so that not all got their communion. It took place at the age of 14-15 years. When you got your first communion you where allowd to take work where you wanted. Before the 1900 it ment you could move away from home. And the system worked into the 1900:s. Both my grandmothers got their first jobbs att about 14.
Hope it is not to much information
Lena-Maria
83
« skrivet: 2003-11-15, 14:48 »
Kan det vara afton ?
Lena-Maria
84
« skrivet: 2003-11-13, 11:33 »
Det Sr inte Rostocksbrunn. DO jag vuxit upp i Rostock och
skrivit en uppsats om den brunnen Sr jag helt sSker pO
saken. Brunnshuset som inte finns lSngre, innehsll tvO rum
med en altan runtomkring.
MVH
Lena-Maria
85
« skrivet: 2003-09-01, 10:36 »
Om jag kommer ihåg rätt. Steg ett 1 Döp den nya sidan till
samma namn som den gamla. Steg två 2 Byt ut den gamla
sidan på nätet mot den nya, dvs se till att den gamla sidan
INTE ligger ute då det kan bli en konflikt med den nya
sidan.(ha en kopia på den gamla sidan på din egen dator).
Om detta inte fungerar gör om hela siten, med den nya
sidan som index sida på din dator och byt ut samtliga filer
på ftp. Lycka till
MVH
Lena-Maria
86
« skrivet: 2003-08-29, 21:33 »
Gör ett försök med ÅÄÖ
Hej!
Om du tittar efter Hargshamn i kartboken bör du hamna
rätt om jag förstått det hela rätt själv.
Vad har du med släkten att göra ? Jag härstammar ifrån
Cajsa Drygs f. 1775, son Erik Dryg som tog sig namnet
Söderqvist.
De uppgifter jag har ärBåtsman Peter(Per) Dryg f. 1735 d.
1782 gift 1762. H.h. Cajsa Andersdotter f. 1737 d. 1818
Cajsa Drygs f. 1775 12/10 fick en son Erik 1802. Ingen
anmärkning i kyrkboken, varken om far eller som oäkta.
Gift 1807 med Båtsman Gustaf Drygs som dör 1811 i
frossa. De hade barnen Jan Petter f. 1808 d. 1811 i Rödsot.
Anna Cajsa f. 1810 står som piga 1826.
Caisa Dryg gifte sig med den person som övertog tjänsten
efter hennes fars död.
Sen har jag alla generationer efter Erik Söderqvist fram till
mig själv. Han var min fmmff.
MVH
Lena-Maria
87
« skrivet: 2003-08-29, 21:29 »
Hej!
Om du tittar efter Hargshamn i kartboken bsr du hamna
rStt om jag fsrstOtt det hela rStt sjSlv.
Vad har du med slSkten att gsra ? Jag hSrstammar ifrOn
Cajsa Drygs f. 1775, son Erik Dryg som tog sig namnet
Ssderqvist.
De uppgifter jag har SrBOtsman Peter(Per) Dryg f. 1735 d.
1782 gift 1762. H.h. Cajsa Andersdotter f. 1737 d. 1818
Cajsa Drygs f. 1775 12/10 fick en son Erik 1802. Ingen
anmSrkning i kyrkboken, varken om far eller som oSkta.
Gift 1807 med BOtsman Gustaf Drygs som dsr 1811 i
frossa. De hade barnen Jan Petter f. 1808 d. 1811 i Rsdsot.
Anna Cajsa f. 1810 stOr som piga 1826.
Caisa Dryg gifte sig med den person som svertog tjSnsten
efter hennes fars dsd.
Sen har jag alla generationer efter Erik Ssderqvist fram till
mig sjSlv. Han var min fmmff.
MVH
Lena-Maria
88
« skrivet: 2003-08-28, 10:55 »
Det yngre paret ser ut att vara frOn 1890 talet. KlSdstilen
tyder pO det, kvinnans kjol saknar 1880 talets tornyr, men
har antydningar Ot det hOllet. Min gissning blir runt 1890.
Det Sldre paret ser ut att vra frOn ca 1917. LOnga kjolar blir
senare omorderna.
MVH
Lena-Maria
89
« skrivet: 2003-07-30, 11:57 »
Detta är en intressant diskussion.
Jag har två fall i min släkt som jag tänkte omnämna. Det första är en lotssläkt på Tjockö, där det finns ett släktnamn(Holm) som jag bara funnit i lotsrullarna. DVS inte i kyrkboken. Det börjar sedan användas som släktnamn, men min gren har då lämnat ön och skrivs endast med patronymikon.
Så är det då ett släkt namn ? eller en form av soldatnamn.
Det andra fallet är en soldat som har släktnamnet Dunderborg(skrivs allternativt Dunderberg och hans dotter får namnet Dannerborg vid flytt) som får soldatnamnet Tysk. Han har följdaktligen familjenamnet som alla barnen använder, men även ett soldatnamn som skrivs i kyrkoboken men aldrig använts av familjen?
Jag tror inte att jag är den enda som blivit förvirrad av hur namn ändras och byts bland anorna. Speciellt att prästerna kan skriva olika namn och stava namn olika från kyrkobok till kyrkobok.
MVH
Lena-Maria
90
« skrivet: 2003-06-02, 11:45 »
Jag har hört det förut i modern tid då jag har två bekanta i Estland vid namn Tiiu och Tiia. Men inte annars.
MVH
Lena-Maria
91
« skrivet: 2003-05-06, 10:56 »
Kul diskussion. Jag har sett i min släktforskning att ibland får man läsa mellan raderna. Men visst finns det många intressanta öden, både män och kvinnor. Ibland mina anmödrara har jag en som är statarhustru, hennes man dör men hon får behålla full stat för att hon är en så duktig mjölkerska(enligt muntlig tradition), hon utvandrar sen till USA vid 80 års ålder 1912(till sina döttrar som bor där). En som tidigt blir änka. Där hon står som ägare till gården(ett skärgårdshemman) och bygger en skuta, som äldste sonen får när han gifter sig. Varpå hon bygger en större skuta som yngste sonen får när han gifter sig och sen får dotter och måg över ta gården när hon dör. En annan som enligt tingsprotokoll stämmer sin första man inför tinget, hon vill omyndigförklara honom eftersom han super och hon är rädd för att han ska supa upp hennes gård.
Starka kvinnor fanns det förr också och man funderar på hur de var som individer. Men en sak till för den som är intresserad av Prästfruar finns en av handling i Etnologi av Birgitta Meurling om prästfrurollen under 1900 talet.
Naturligtvis finns det en del om männen också men av någon anledning fastnar jag som kvinna för mina anmödrar.
MVH
Lena-Maria
92
« skrivet: 2003-04-28, 10:40 »
Folkdräkt är ett begrepp som tillkom i slutet på
1800-talet som en nationalromantisk symbol för
Senskhet. Angående folkdräkter är det i
ursprunglig mening de dräkter som användes av
folk i vardag och i fest. De dräkter som vi idag
benämner folkdräkter är oftast fest eller
söndagsdräkter. Att folkdräkter ser olika ut
beror på att de alltid har börjat som moderna
dräkter, men av olika anledningar har folk valt
att frysa dräcktskiket i sin soken vid olika
tider. I Skåne är det vanligt med drag från 1600-
talet då detta var en ekonomisk höjdpunkt för
bönderna där. Man har ofta valt att frysa
dräcktskiket vid ekonomisk högkonjuktur. Delvis
beroende på att man då haft råd att skaffa
dyrbara dräkter som senare gått i arv och
ättlingarna har då valt att endast byta ut delar
som slitits ut mot nya liknande delar. Därmed
finns det även ganska stora områden i Sverige som
alldrig haft folkdräkt utan har försökt följa
modet. Dvs de har sett på adel och borgare samt
försökt att härma efter deras dräkter om än i
enklare material. För att ta reda på vad en
person bar vid en speciell tidsperiod gäller att
man vet det dräktskik som råder, om det finns en
tradition av folkdräkts bärande eller ej. Om
denna folkdräkt som även kunde bli omodern och
endast bäras av gamla. Medan de yngre anpassade
sig till rådande mode. Så för att säga något om
en person bör man veta i vilket område(finns det
folkdräkts tradition eller ej) han är, vad som
gäller i just den socknen(dräktskik följer oftast
socken gränser, men även häradsgränser) vilken
tidsperiod det handlar om. Ett sätt att kolla
sådana frågor är att gå igenom bouppteckningar
från den aktuella perioden(om alla har samma typ
av kläder, i likadana färger är det troligen
folkdräkt)
En kort samman fattning av folkdräkters
användning(om någon vill kan jag skriva mer )
Lena-Maria
93
« skrivet: 2003-04-09, 10:28 »
Hej Mirriam, ännu på 1880 talet så klädde man sig på olika sätt i olika delar av landet. Men om vi talar om vanliga kläder på landet så hade flickor långt hår med flätor. Klänning och förkläde(ofta karl-larsonförkläde om du känner till de?). Om de inte gick barfota hade de stickade yllestrumpor(svarta upp till låren) och kängor. Min farmor berättade för mig att hon fick sticka sådana strumpor i skolan, men det var 1899.
Kvinnorna var klädda på liknande sätt men med långa kjolar och midjeförkläden, blus och sjalett om huvudet. Långt hår, uppsatt i knut.
Pojkar hade skjorta, kortbyxor och hängslen(ungefär som Emil i Lönneberga). Kort hår.
Männen skjorta, långbyxor och livrem. Kort hår.
Hoppas att det går bra med uppsattsen.
Mvh Lena-Maria
94
« skrivet: 2003-04-06, 12:13 »
Söker en syster till min anmoder. Är nyfiken på varför hon flyttade till Gotland.
Anna Sofia Hempling född 1747 i Lindesberg flyttade 1767 enligt kyrkoboken till Gottland, hennes båda systrar flyttade till Stockholm.
Hennes föräldrar var organisten Jacob Hempling och madmoaiselle Maria Juliana Råbåck
Vore tacksam för uppgifter
Lena-Maria
95
« skrivet: 2003-03-24, 11:05 »
Värderingar av ord är väldigt olika beroende på vem som använder dessa. I fråga om beteckningar som Eskimå, Lapp och Abouriginer är det benämningar som använts om folk. D.v.s. ord som använts av fiender eller kolonialmakter om folkgrupper som redan tidigt bedömts som underlägsna och mindre värda, ofta bedömda som primetiva. Dessa ord anses därför i antroplogin som icke önskvärda. Att man sedan i andra sammanhang anväder dessa ord neutralt i vardagligt tal och inte avser samma negativa värdering som ligger i den ursprungliga beteckningen, mycket för att man inte har alternativa beteckningar är en annan sak. Korrekt språkbruk är alltid att använda den beteckning som folk själva vill. I fråga om Inuiter är det en sak eftersom Eskimå är en skällsbeteckning ifrån de närmaste fienderna. Lapp är den stormaktsbeteckning pålagd uppifrån för att särskilja en folkgrupp från den normala svensken. När det gäller Auboriginer betyder ordet i sin ursprungsbetydelse inföding. Så att bli kallad inföding är något som de själva föredrar att slippa. Om vi i detta sammanhang också tar upp ordet neger så är det ett mer svårbegripligt ord eftersom det bytt betydelse under århundraden. Från början är det ett ord för svart, d.v.s. det betyder bara mörkhyad person och har används om många olika folkslag i världen. Men p.g.a. olika omständigheter har det mer och mer förskutits i betydelse och fått en negativ och nedvärderande mening. Det är så att idag när vi säger neger menar de flesta inte bara en mörkhyad person utan det får även en underklang av mindre värd och underlägsen ras. För att undvika dessa negationer bör man tänka sig för i användandet av ordet. Detta är mina åsikter om dessa ord baserat på några års studier i antropologi MVH Lena-Maria
96
« skrivet: 2003-02-27, 11:54 »
Soldater i Gunnarsnäs socken. Jag vill lägga till en uppgift som jag har, men först för den som inte vet, så är Rostock ett samhälle i Gunnarsnäs socken. En gammal brunnsort med på sin tid goda kontakter med Norge.
I mina studier skrev jag en första uppsats om soldater och soldattorp i Gunnarsnäs socken och följande är ett utdrag ur denna text.Uppgifterna är ifrån krigsarkivet och jag valde att starta 1719 av tre anledningar, 1 tidsbrist 2 tydning av skrift(mycket var oläsligt) samt att 3 syftet för uppsatsen inte krävde det.
GENERALMÖNSTERRULLORNA
Här följer de soldater som bott i torpen mellan 1719 till dess torpen lades ner. Tyvärr finns det få uppgifter i rullorna. Ibland måste folk ha dött eller försvunnit under fälttågen men det finns inte antecknat. Ofta är det en slutsats som man får dra genom att jämföra årtal. En möjlighet hade varit att jämföra rullorna med kyrkobokföringen. detta har jag tyvär ej kunnat göra. Framför allt beroende på tid och möjlighet.
Soldat torpen var följande i Hunnebyn torp nr468, i Östevatten nr 469, i Bäckebol södra nr479,i Hällan nr 471, i Bäckebol norra 472, i Backa nr 473, i Låttsbyn nr 474 och i Rinnen nr 475.
Under tiden 1719 års general mönstring till avskaffandet av indelningsverket bodde i:
I torpet 468 Hunnebyn:
Soldatens namn Insriven-Avsked, födelse.socken
Alfred Jansson Sifern 22 år 1717-1736 40 år.
Carl Andersson Granström 20 år 1758-okänt
Anders Andersson Blekfelt 19 år 1769-1808.
Jan Olofsson Fyr 22 år 1808-1821.
Då han raporteras sjuklig och oförmögen till krigstjänst, han begär och får avsked.
Jon Jansson Blomster 25 år 1821-1834.
Göran Jansson Blomster 27 år 1834-1859,Gunnarsnäs
Karl.Fredrik Andersson Fram 38 år 1859-1875,Ör
Då hade han tjänst gjort i 11 år
August Andersson Melin Fram 19 år 1877-1887,Holm
Kom ifrån Vermlands fältjägare med ett tjänste år
Johan Anton Jansson Fram 20 år 1887-1895,Holm
Indraget till statsverket 1896
I torpet 469 Östevatten:
Carl Carlsson Östman 19 år 1717-1736
Lars Larsson Östman 29 år 1758-1778
Då är han 50 år.
Johan Johansson Östman 19 år 1786-1813
1802 kallas han Jan Johansson Östman. Han är då sjuk men kan fortfarande göra tjänst. 1813 är anmärkningen följande att Jan Johansson Östman är oförmögen till kronans tjänst och han har tjänt med utmärkt beröm och får avsked samt anmäles för underhåll. Han är då 47 år.
Jonas Olofsson Öst 28 år 1813-1835
Som efter 5 års tjänst begär att bli överflyttad till beväringsman, detta beviljas tydligen ej utan han tjänstgör till 1835. Vid mönstringen klarläggs det att han är låghalt och därmed oförmögen till krigstjänst, han begär och får avsked.
Jonas Olofsson Öst 28 år 1816-1835
Anmärks att han är låghalt och oförmögen till krigstjänst,begär och får avsked.
Olof Andersson Öst 21 år 1835-1844 död
Anders Eriksson Lind 21 år 1844-1874, Holm
Sedermera Korpral, död å roten.
Anders Johan Pettersson Falk 18 år 1875-1887,Gunnarsnäs
August Johansson Falk 21 år 1887-1904,Holm
I torpet 470 Bäckebol södra:
Anders Orvarsson Ogelman 26 år 1709-1736
Jonas Andersson Beckfelt 22 år 1761-1778
Då 50 år
Bengt Larsson Beckfelt 31 år 1787-okänt
Han försvinner ur rullorna och är 1802 ersatt av;
Nils Torsten Bäckfält 25 år 1791-okänt
Han i sin tur försvinner före 1813 års general mönstring.
Olof Jansson Bister 24 år 1808-1813
Han har 1813 fått bråck och är oförmögen till krigstjänst men även till annat arbete och anmäles därför till understöd.
Sven Larsson Bister 21 år 1815-1821
Då förflyttad till Örs socken.
Anders Olsson Pihl 22 år 1822-1844
Johan Carlsson Pihl 26 år 1844-1862, Gunnarsnäs
Begär avsked 1859 erhåller avsked 1862
Jan Petterson Pihl 23 år 1862-1873 ,Gunnarsnäs Död å stommen.
August Carlsson Fram Qvick 19 år 1873-1899
,Holm Död å stommen.
Axel Henning Larsson Qvick 21 år 1901-1908 ,Sparlösa i Skaraborg
I torpet 471 Hällan:
Hans Haraldsson Hjällberg 28 år 1714-1729
Jan Jansson Hällfält 20 år 1730-1730
Då Hällan blev vakant.
Eric Jonsson Hellfelt 26 år 1767 död1782
Anders Jonsson Torpenfelt 30 år 1783-Okänt
Han försvinner ur rullorna och ersätts med;
Corporal Nils Gunnarsson Rudqvist 35 år 1789-okänt
Anmärkning att han tjänstgjort i 12 år. Han blev befordrad till Corporal 30 dec. 1785. Han är 1802 47 år och har tjänstgjort i 26 år. därefter finns han ej med. Det anmärks att han är sjuk vid mönstringen.
Carl Abrahamsson Torpfält 21 år 1808-1838
Då 50 år, han har då bevistat tre fälttåg, tjänat väl och har gikt. Han anmäles till understöd genom befälet vid mönstringen har skrivit under papperen.
Erik Bengtsson Fyr från Nr 472-1849
Begärt och fått avsked p.g.a. ögonskada ådragen å Carlstens fästning under tjänst.
Jan Andersson Fyr 24 år 1849-1878 p.g.a. ålder,Ör
Anders Andersson Fyr 20 år 1879-1887, Gunnarsnäs
Johannes Carlsson Hellgren 21 år 1888-1906, Gunnarsnäs
I torpet 472 Bäckebol norra:
Anders Andersson Enggren 24 år 1717-1727
Anders Orvarsson Enggren 21 år 1727-1760 talet.
Torpet fanns vakant 1767.
Anders Olofsson Bäck 24 år 1768-1809
Då är han 60 år ungefär, det är möjligt att han dog i tjänst.
Jan Olofsson Hällfält 22 år 1809-1821
Avsked p.g.a. nyckelbensbrott i högra axeln som gör honom oförmögen till krigstjänst.
Anders Bengtsson Fyr 17 år 1821-till nr.471 1839
Anders Halfardsson Fält 22 år 1839-1869, Steneby
August Olofsson Fält 18 år 1869-1899,Holm
I torpet 473 Backa;
Johan Olufsson Bäckström 23 år 1717-1727
Daniel Nilsson Bäckström 19 år 1727- okänt
Han försvinner efter 1736 från rullorna.
Anders Andersson Backström okänt okänt- okänt
Han var ej kvar 1767 men det står att platsen står vakant efter honom.
Johan Andersson Back 28 år 1767-1780-talet.
1786 fanns torpet obesatt.
Sven Johansson Back 32 år 1786-1806.
Jacob Jansson Backlund 21 år 1806-1829
Efter 21 års tjänst befinnes han bräcklig. Han har bevistat tre fälttåg och begär samt får avsked, han anmäles till understöd.
Anders Jansson Backlund 28 år 1830-1856, Skållerud
Jan Mangnus Olsson Alm 20 år 1857-1887, Holm
Abel Andersson Alm 20 år 1888-1891, Tisselskog
Carl Magnus Fält Alm 21 år 1891-1902, Gunnarsnäs
I torpet 474 Låttsbyn;
Salomon Andersson Hjärtgren 20 år 1717-1729
Orvar Olofsson Låttsfält 22 år 1729- okänt
Han nämns inte mer.
Nils Månsson Låtsfelt 26 år 1752-1760-talet
Hans Andersson Låtsfelt 20 år1767-1789
Då är han död.
Grels Olofsson Låtsfeldt 23 år 1789-1809
Petter Jonsson (Jönsson ?) Sandfält 24 år 1809- 1838
I 1821 års rulla omnämns att han är denssamme som no 452, men han begär deportion. I fortsättningen enbart som nr 474. År 1838 begär han avsked vid 53 års ålder och anhåller om understöd med omedelbar verkan. Han har då bevistat tre fälttåg.
Lars Jonasson Sand 23 år 1839-1869, Dalskog
Anders Magnus Magnusson Sand 20 år 1869-1900,Holm
I torpet 475 Rinnen;
Oluf Bryngelsson Rinnfält 27 år 1716-okänt
Han är över flyttad från Backa 1716. Han tog tjänst 1707 vid 18 års ålder. Han omnämns sista gången 1736.
Nils Larsson Rinfelt okänt okänt- okänt
1767 omnämns han som död. Torpet befanns vakant 1778.
Jon Jonsson Rinnfelt 21 år 1778-1788
Då död.
Johan Andersson Rinfelt 18 år 1789-okänt
Han försvinner ur rullorna och anteckningen 1802 lyder som följer att Per Svensson Rinnfelt då 24 år och efter 2 års tjänst har Bråk under arbets och Commando vid Trollhettan, oförmögen att lyda får afskedas.
Olof Olofsson Ring 19 år 1808-1838
Han får avsked efter tre fälttåg och anmäles till understöd.
Anders Olsson Ring 20 år 1839-1856, Gunnarsnäs
Nils Jonasson Ring 21 år 1856-1882, Gunnarsnäs
Anders Johan Aronsson Ring 20 år 1882-1892, Holm
Rymd och avförd.
Carl Oskar Johansson Ring 20 år 1893-1897, Gunnarsnäs
Rymd och avförd.
Axel Ferdinand Jansson Rinndal 20 år 1897-1902, Gunnarsnäs
MVH
Lena-Maria
Hoppas att någon har användning för uppgifterna
97
« skrivet: 2003-02-21, 13:08 »
Fick just följande meddelande angående denna fråga:
Det måste nog vara jämtlands fältjägar som har zovhack uniform värmlands hade bersaglieri uniform från 1860, med stor fjäder i haten och enkel knäppt rock, för kan det ha varit mera likt men de verkar inte ha haft de stora byxkorna.
Hoppas att det är till hjälp
MVH
Lena-Maria
98
« skrivet: 2003-02-20, 12:26 »
Hej, förutom en nationalromantisk variant, så skulle det kunna vara en norsk dräkt. Det vore i alla fall värt att kolla upp
MVH
Lena-Maria
99
« skrivet: 2003-02-19, 12:33 »
Bydelsback or Buhlesback is probably of german origin. This is a time in sweden with a lot of influenses from germany and a lot of germans moved to sweden, mostly to towns and mostly to Stockholm.
The other names are as mentioned names of nobility. The nobility came from ordinary people and made it(for different reasons) to nobility and did make a show of their status by creating family creasts. To display for others, as in the above mentioned coat of arms. And later these where used as names.
Lena-Maria
100
« skrivet: 2003-02-07, 12:07 »
Värmlands fältjägare?
Hej, igen
jag har efter tips av en godvän, som är uniforms intresserad fått veta, att liknande uniformer användes av Värmlands fältjägare, eventuellt kan det även vara Jämtlands fältjägare(han var inte helt säker), vid denna tid. Det är fransk inspirerad uniform(zuavebyxor) och fältjägarna hade mörka byxor, amerikanarna röda. Så där har du ett alternativ till danmark.
MVH
Lena-Maria
101
« skrivet: 2003-02-03, 11:13 »
Enligt min bror så liknar den mycket uniformer från amerikanska inbördeskriget, men det finns varianter på uniformen från andra håll såsom frivilligkårer i sverige. Byxorna lär vara franskt inspererade t.ex. Den typen av byxor var vanliga i USA. Men bilden är inte allt för tydlig
MVH
Lena-Maria
102
« skrivet: 2003-01-24, 10:11 »
Jag har en hel familj som jag stött, på bosatt på samma ort hela tiden, där inga av barnen är döpta, men där folk på orten kände till att de var frikyrkliga. Därmed döpta i frikyrkan, men där prästen mycket noggrant i varje kyrklängd skrivit odöpta på alla barnen.
Lena-Maria
103
« skrivet: 2003-01-22, 12:50 »
En gissning av kläderna skulle ligga på ca 1910. Mannens kavaj, sjömanskostymer för pojkarna och att förklädet är med på bild, samt korta ärmar på damen tyder på det.
Mvh
Lena-Maria
104
« skrivet: 2002-12-14, 14:37 »
Hej,
en möjlighet är att följa denne Pär framåt i tiden och se var han tar vägen. Det har jag gjort på en förfader som helt omotiverat bytte efternamn vid flytt mellan två socknar(han flyttade förövrigt 22 gånger i sitt liv).
MVH
Lena-Maria
105
« skrivet: 2002-12-12, 10:42 »
Hej, alla eftersom det kommit upp i denna diskussion om Hertigen av Mongoliet så enligt sinna memoarer kom han som missionär till mongoliet, för en amerikansk missionärs rörelse och övergav missionen för att han fann mongolerna alldeles för intelligenta för att omvända. Det fanns en stor mission från Sverige i mongoliet mellan 1890 till 1924 då de fördrevs av kommunisterna. Det var dessa missionärer som hjälpte till vid Hedins sista upptäktsfärder. Hedin hade inte tagit dit dem. Larsson kom till mongoliet på 1880 talet och blev utnämnd till hertig av hutuktun av mongoliet(teokrat som styrde mongoliet, den tredje största laman inom tibetanska buddismen). Detta kort om dessa saker. Vad gäller rubriken Kilmer så kan mongoliskt blod ha kommit in på flera olika sätt. Inte minst finns en kolloni av Kalmucker i USA(mongolisk folkgrupp från ryssland, de enda europeiska buddisterna). Samt att USA är förutom frankrikie en av de länder som har flest mongoliska invandrare, det fanns mongoler som föredrog landsflykt framför kommunism.
MVH
Lena-Maria
ps jag har skrivit om mongoliet i min fil.kand. uppsats i Antropologi
106
« skrivet: 2002-11-30, 18:30 »
Ett litet tilllägg, jag råkade arbeta på historiska museet under utställningen Den Svensk Historien då Herman L. första bok kom ut. Där kom flera av historikerna på museet och beklagade sig över de faktafel som smugit sig in i texten (blivit fel). Men flera av dessa rättades till andra upplagan. Då handlade det om rena fel som årtal och namn, vilket inte är allt försvårt att kolla upp. De uttryckte det som att om man skriver en bok som läses av alla är det extra viktigt att ha rätt eftersom vanliga människor inte går till källorna och kollar upp. Just för att det är populärt och läses av många är det extra viktigt att det är rätt så att folk inte kommer och påstår felaktigheter. Det är något som Herman L. själv valt eftersom han skrivit böckerna och därmed får han utstå kritiken. Att han sen spekulerar och tror andra saker är upp till honom och står för hans personliga syn (vilket en historiker väl aldrig skulle göra, dvs. spekulera).
MVH
Lena-Maria
107
« skrivet: 2002-11-20, 13:43 »
Translation:
Hi Niclas! Ingrid have done the research,I vill compromice what we know abaout two lines of the Trolle family. 1.Ryttmästare(military title aproximatily cavalry captain)Johan Håkansson Trolle, Ryds kronorusthåll(the royalfarm of military asignment that comes with the military service) in Sandsjö sn(parish)married to Margareta Nilsdotter. The children :Håkan Trolle, petty officer,died in Polen,no children,the mother inherreted.-Nils Johansson Trolle his sons Petter and Johan in Aggarp,Björkö-Jakob Johansson Trolle,in Ryd. Wife Margaretas children from an earlier marriage:Margareta Persdotter,Ryd (inherreted her mother)and Knut Persson,Sålleryd. Main sources are Östra Härads dombok VT 1738 ?71 och 72.(East judgemental districts bok) Have a copy, can send if you want to read by your self.
2. Harald Sonesson Trolle,that you have more about. In Västra härads dombok 1706(West judgemental districts bok) are information about cornettskan(wife of cornet) Elin Haraldsdotter Trolle bourn 164(9)d 1709,Näs, Bringetofta married to cornet Per Nilsson Hjort. It says she sold the farm to her son Göte Götesson, but set aside an except(form of pension from old time). It was questioned at a later sale but the court turned aside it and she kept the except. Name of the son indicate that she was married earlier with a man named Göte.
Elin did also have a dougther named Sara in the marriage with Per Nilsson, same name as her sister Sara Haraldsdotter, married to Seargant Knut Knutsson
This is approxemately translated since there are some words that are very old fashioned in Swedish. I hope I did not missspel to much.
Lena-Maria
108
« skrivet: 2002-11-14, 23:30 »
Min morfar jobbade på mejeri i sin ungdom och hade en god vän som var meijerska. Detta var i Västergötland, Hälsingland och Skåne. Så meijerska är oftast en tittel för en kvinna som jobbar i mejeri, men kan även eventuellt användas om mjölkerskor på större gårdar.
MVH
Lena-Maria
109
« skrivet: 2002-11-13, 14:52 »
Hej, har släkt på Blidö. Enligt följande
fffmm Christina Nilsdotter född 1794 Blidö(död 1857 Djurö)
Hennes föräldrar
Nils Olofsson född 1763 Blidö(Norröra) död 1809
Greta Eriksdotter född 1765 Rådmansö död 1805
Sedan finns inga kyrkoböcker, men enligt ett testamente i släkten så nämns Nils Olofssons mor Margareta Johanssdotter död 1786(finns även bevarade tingsprotokoll från arvstvisten som följde)
Likaså är min ffffmm Anna Olsdotter enligt kyrkoboken på Rådmansö född i Blidö 1759
Men det verkar svårforskat eftersom jag inte sett några kyrkböcker där innan 1790-talet.
Däremot verkar Nils Olofssons släkt ha varit på Norröra ett tag.
110
« skrivet: 2002-11-08, 14:33 »
Just a comment, in parts of Sweden you have the three name as a rule. But it is different in other places. Some district even have a dubble name practice like Sven-Ingvar and such. So the naming practice depends on where you live, where you come from and sometimes family has there own way. Usual for most of Sweden I would say that a name was in the family- grandfather to grandson or grandmother to granddoughter, but it is not always that, and in familys with many children you some times has dificulties to find enouhg names. Therefore exist names with number, like Elva(=11), Tolva(=12) or my grandmother De Nina(=9)
Regards
Lena-Maria
111
« skrivet: 2002-11-02, 13:46 »
Varför börja släktforska ?
Alla har väl olika skäl. Själv var det att jag studerade Etnologi och läste om mycket om människor i Sverige och började fundera över mina egna rötter. Samt började fundera på att gå en kurs i släktforskning. Det var när jag började den kursen naturligt för mig att börja på farmors sida eftersom hon fortfarande levde då (dog 1991 vid 99 års ålder). Det blev mest hennes mors sida, eftersom de kom ifrån Uppland och jag läste i Uppsala.
Senare efter några år då jag inte gjorde så mycket fortsatte jag med farfars sida. Där fick jag mycket uppmuntran, inte minst av släkten som visade ett stort intresse för mina fynd.
Senare har jag bytt uppgifter med en kusin till min far, så min farmorssida är ganska väl fylld. Farfars sida är det mest fråge tecken på hans mors sida.
Men nu har jag även min mors sida att leta rätt på. Så släktforskning är en evighets syssla. Desto mer man lär sig och hittar destomer finner man. På min farfars sida kom gårdsarkivet fram som innehåller papper från 1789 och framåt. Men även alla frågor som man får, varifrån folk kommer och varför t.ex. min farmors morfars mor flyttade från Skellefteå till Uppland ? Hon var piga och arbetade som sådan i stort sett hela livet.
Jag tycker att det är kul att forska och ju längre man kommer desto mer frågor får man. Dessutom innser man att man är inte bra ifrån en plats, i mitt fall har jag rötter i Uppland, Västmanland, Närke, Västergötland, Skåne, Västerbotten, Norrbotten, Finland, Danmark och möjligen valoner och/eller tyska smeder i släkten. Än så länge vem vet vad jag hittar i framtiden ?
På väg mot nästa spännande upptäkt.
112
« skrivet: 2002-10-27, 17:26 »
Måste protestera mot att man kallar mongoler för Tatarer- då dessa inte har med varandra att göra- de som kallas för tatarer är andra asiatiska folkgrupper-inte mongoler som utgör en egen särskild folkgrupp- med eget språk. Att det sen finns flera missförstånd i användandet av tatar. Diskussionerna idag säger att det är en benämning av folkgrupp som levde öster om mongolerna, eller kommer det från bibelen som ett av namnen på djävulen. Det har oftast i Sverige använts som beskrivning av icke kända grupper öster ifrån. Namnet i sig är äldre än de äldsta beläggen för mongolerna.
MVH
Lena-Maria(mongol forskare)
113
« skrivet: 2002-10-10, 14:57 »
Efter att ha tittat lite närmare på kortet så kan jag säga att den första dräkten är troligen en Lappdräkt som användes som skiddräkt bl.a. Den andra är en skåne variant, suns på klut, väst och silverspännena som är typiska. Men i en något annorlunda variant än vad vi idag skulle acceptera av en folkdräkt, den tredje är som tidigare sagts en Värend dräkt, även den utan vissa detaljer som behövs för att betraktas som en riktig folkdräkt. Det var vanligt att ha liknande dräkter i Stockholm, utan hänsyn till eget ursprung. Det som vi idag talar om som folkdräkt och har bestämda regler om hur de ser ut och ska användas var vid denna tid okänt. Då var det mer en nationalkänsla man eftersträvade med traditionella svenska dräkter (Utan ursprungs ort behövdes)Därför skapades även Sverigedräkten vid den här tiden som en variant av de ovan visade.
MVH
Lena-Maria
ps hoppas att det inte blev för akademiskt
114
« skrivet: 2002-10-03, 20:23 »
Hej!
Vad jag kan se har du tre fasionabla damer från runt cekelskiftet som klätt ut sig i folkdräkt a?la nationalromantiska tolkningen. Det var den nationalromantiska rörelsen som tog upp folkdräkterna och lade till eller drog ifrån för att de skulle se så bra ut som möjligt(dvs vad vi idag skulle kalla moderna). Det finns många exempel på liknande dräkter de flesta uppsydda på salong av sömmerskor, ifrån Stockholm och bars ofta vid frilufts aktiviteter som promenader osv
MVH
Lena-Maria
115
« skrivet: 2002-09-22, 11:15 »
Enligt mina anteckningar bodde Demoiselle Tunvall på Gården Djurö 1866-1875 hon kan ha varit dotter ? till kommunister Tunvall som bodde på Gården 1859-61. Gården Djurö tillhörde då min farfarsfarfar och jag har bara antecknat namnen i förbifarten på de som hyrt hus på gården och bott där enligt kyrkböckerna. Så något mer har jag inte om dessa.
MVH
Lena-Maria
116
« skrivet: 2002-05-09, 10:22 »
Enligt de muntliga traditioner som kollats i bl.a. Indien och delar av afrika är de lika pålitliga som skriftliga historiska käller. Dvs det finns alltid en marginal för fel. Men i många kulturer baserar identitet för individen på kunskap om förfäderna, en del muntligt men även t.ex. kineserna på skriftliga dokumentationer.
MVH
Lena-Maria (antropolog)
117
« skrivet: 2002-03-02, 12:15 »
Hej, är även jag intresserad av listan då jag har släkt i Ramsberg och Skinnskatteberg
MVH
Lena-Maria
118
« skrivet: 2002-02-13, 18:39 »
Tack !!
MVH
Lena-Maria
119
« skrivet: 2002-02-13, 18:36 »
Hej kul med uppgifterna, jag härstammar från yngsta dottern Albertina Dannerborg(som hon kallas när hon kommer till Uppland)
På krigsarkivet har jag fått reda på att Johan Petter Dunderborg spell i nummer och det betyder att han var med i det som skulle bli regementetsmusikkår Han var bosatt på soldattorpet 96 Tysk, Storkåge dvs hans soldatnamn var Tysk
mvh
Lena-Maria Jansson
120
« skrivet: 2002-02-12, 18:06 »
Jag har hittat en anfader J.P. Dunderborg i Skellefteå landsförsamling, han var Musiker i spel i nummer vilket ska vara föregångaren till musikkåren(enligt krigsarkivet) Hans förnamn ska vara Johan Petter född 1769 i Västerbotten(var ??) död 1819, inflyttad till Skellefteå lansförsamling 1813 enligt mönstrimgsrullan och 1814 enligt kyrkoboken. Han har även efternamnet Tysk efter soldattorpet Storkåge, men kallas omväxlande för Dunderberg, Dunderborg, Dannerberg, jag undrar om någon har en ledtråd till var han är född eller var han kom inflyttande ifrån?
Han var gift med Britta Michelsdotter f 1768 död 1840 även hon från okänd ort de had 8 barn alla födda på okänd ort
MVH
Lena-Maria Jansson
121
« skrivet: 2002-01-25, 20:18 »
Söker efter ursprung och släktingar till min anfader organisten Gustaf Råbåck,Lindesberg Västmanland, i kyrkboken 1698-1726 och hans hustru Magdalena Neubaur
deras dotter var Madmaselle Maria Juliana Råbåck Född 1714 död 1762 var gift med Jonas Hempling organist i Lindesberg efter sin svärfar.
De hade även sonen Anders född före 1709(har ej antecknat om det stått i kyrkboken)
Tydligen kom Råbåck inflyttad från annan ort okänd vilken, dock finns flera soldater med namnet Råbåck i trakterna har jag förstått
MVH
Lena-Maria
122
« skrivet: 2001-08-03, 10:55 »
Hej söker uppgifter om min fffmfmff Mäster Jonas Hempling död 1749 Fellingsbro gift med Anna Hussma?? död 1736
Deras son var Jacob Hempling (organist i Lindesberg) född 1719 död 1772
de hade även en dotter
MVH
Lena-Maria
123
« skrivet: 2001-07-26, 08:34 »
Hej
är intresserad av uppgifter om min ffmfmff Mäster Jonas Hempling död 1749 Fellingsbro och dennes hustru Anna (något som kan vara Hussma?) död 1736
Deras son Jonas Hempling f. 1719 d. 1772 blir organist i Lindesberg och är där gift med förre organistens dotter Madmoasell Maria Juliana Råbåck f. 1714 d. 1762 Föräldrar Gust. Råbåck och Magdalena Neubaur (okänt var ifrån)
Råbåck är vad jag förstått ett soldat namn ? men de kommer från Lindesberg tror jag
Med hopp om svar
Lena-Maria
124
« skrivet: 2001-07-24, 13:50 »
Jag har två förfäder som var organister
Gust. Råbåck Organist i Lindesberg i slutet av 1600-talet början av 1700 gm Magdalena Neubaur
Deras dotter Madmasell Maria Juliana Råbåck f. 1714 gm efterträdaren
Jonas Hempling organist i Lindesberg f. 1719 d. 1772
MVH
Lena-Maria
125
« skrivet: 2001-07-24, 13:29 »
Ville bara tala om att jag härstammar från Tjockö de äldsta anerna är
Erik Ersson f. 1703 d 1775 g.m.
Margareta Pärsdotter f. 1711 d. 1775
Deras son
Erik Ersson f 1735 d. 1801 med tillnamnet Holm i lots böckerna gm
Britta Nilsdotter f. 1740 d.1799
Brittas far
Nils Nilsson f. 1705 d 1762gm
Brita Persdotter f. 1707 d okänt
Brittas och Eriks son
Erik Ersson f. 1774 d 1802 på Widinge gm
Anna Jansdotter f.1783 på Ålandet d. 1856 Widinge
son
Johan Ersson f. 1802 Widinge d. 1849 Sundskär gm
Ängla ANdersdotter f. 1798 Sundskär d. 1872
son
Johan Erik Jansson f. 1829 Östernäs(där föräldrarna bodde då) d. 1856 Djurö gm
Margareta Christina Åkerblom f. 1826 Blidö d. 1888 Djurö
dessa är min farfars farfar och farmor
Det är min anknytning till Tjockö, gården och lots platsen togs över av Per Eriksson äldre bror till siste Erik Ersson
MVH
Lena-Maria
126
« skrivet: 2001-07-24, 13:09 »
Hej söker uppgifter om Anders Andersson f. 1702 Danderyd- Död på okänd ort(Botflyttad utan att det står vart) han var gift med Catharina Andersdotter f. 1700 Esterna. De hade sonen Anders Andersson f. 1742(43) Rö död 1810 Österåker (min FFMFF)
Har inte kunnat hitta några uppgifter om någon av föräldrarna
MVH
Lena-Maria
127
« skrivet: 2001-07-24, 12:00 »
Hej gällande Fågelbro skulle jag rekomendera Strömma hembygdsförening, tror att någon där håller på med Fågelbro och dess arbetare.
Lena-Maria
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy