ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Klas Kohlström

Sidor: [1]
1
05) Datum / Die Festo Viridium
« skrivet: 2016-01-17, 20:52 »
Tack Åke!
Där har jag aldrig letat. En sådan lycka att vi har Rötter med alla dess kunniga medlemmar att vända oss till med våra spörsmål.  
En bra sak med att ställa frågor på detta forum, är att även andra som läser här kan få svar på samma funderingar.
 
Mvh Klas

2
05) Datum / Die Festo Viridium
« skrivet: 2016-01-09, 19:15 »
I Östra Broby CI:1 (1647-1676) Bild 73 / sid 135 direkt efter ett dop på Domine Palmarum 1658 (4/4) finns en dopnotis daterad Die Fest. Virid.
Enligt mitt latinska lexikon betyder adjektivet 'viridis' 'grön', 'frisk', 'ung', och verbet 'viridor' betyder 'bli grön', 'grönska'.
Dock har jag aldrig förr sett detta som datum i någon kyrkobok. Vet någon mer om detta för mig gäckande datum?
M v h
 

3
Dimming / Dimming
« skrivet: 2014-11-03, 11:30 »
Enligt Elgenstierna SAÄ II, suppl. 2 - Ridderstolpe gifte sig kapten Anders Dimming den 6 nov 1720 med Dordina (Dorotea) Ridderstolpe (1/5 1694 - 19/5 1738), syster till Carl von Frischen adlad och friherre Ridderstolpe. Det enda belägg jag själv har om honom är då hans hustru den 3 april 1729 i Tortuna(U) är vittne vid sin systerdotters dop: ... Fru Dorothea Christina Ridderstolpe, Herr Capit: Dimmings Fru. Enligt Elgenstierna dog Anders Dimming 1734. Änkan blev omgift med komminister Mattias Collander.
 
Komplettering:
Jag kollade just födelseboken i Ytterenhörna(D). Kristian, din Anders Vilhelm (1724-1757) är son till de två jag nämner. De fick ytterligare en son, Carl Petter 19 dec 1722. Vid sina båda söners dop nämns fadern ”Wälb:ne”. Tack för tipset.
 
Mvh Qlaz
 
(Meddelandet ändrat av Qlaz 2014-11-03 12:31)

4
Titlar och befattningar / Saxsoldat
« skrivet: 2014-10-22, 10:20 »
Cristoffer, du är sannolikt rent ordmässigt svaret på spåret. Jag googlade just nu på vinst och förlust på Saxiska regementet, och det fanns verkligen ett sådant. Dessa soldater torde ha hört till detta regemente. Jag tänkte inte i de banorna igår.
Jag har stött på beteckningen 'livgrenadjär, 'femmänningssoldat' m.fl. men annars tror jag mig inte ofta ha stött på benämningar som hänvisar en soldat till ett specifikt regemente.
 
Mvh Qlaz

5
Titlar och befattningar / Byskytare
« skrivet: 2014-10-21, 21:15 »

Bokstaven efter 'B' är ett 'y' inte ”ij” (jämför med månaden Maij). På ett ställe står det ”Byyskytaren”.
Denna yrkesbeteckning ser man mycket ofta i Köpings kyrkböcker i början av 1700-talet. (Det finns tre till bara på den här sidan, alla vigda år 1701.) Beteckningen är ny för mig.
Kan det avse 'beskyddare', det vill säga någon sorts polis, brandvakt eller annan ordningsman?
Men eftersom alla byskytare jag sett har ett släktnamn av samma typ som ges till en soldat, är jag mer böjd att tro, att det rör sig om en militär beteckning. Kan det betyda böss-skjutare, det vill säga en soldat explicit utrustad med ett eldvapen?
På nätet fann jag två gossar döpta i Arboga 1671 respektive 1692 vars fäder har Byskytare som släktnamn, sannolikt är det sitt yrke de har fått som tillnamn likt Per Skomakare, Erik Skräddare o.likn.

6
Titlar och befattningar / Saxsoldat
« skrivet: 2014-10-21, 20:56 »
Denna yrkesterm förekommer då och då i Köpings kyrkböcker i början av 1700-talet. Mig veterligt har jag aldrig stött på den förut och blev ansenligt fundersam. Dock tror jag mig i SAOB under uppslagsordet ’sax’ ha funnit ut hur en sådan soldat möjligen kan ha varit utrustad, om denna min förmodan är riktig vill säga,
citat: ”[color=0077aa] I) (i skildring av forngerm., i sht fornnord. förh.) kort (rakt o. eneggat) svärd l. stor kniv (använt resp. använd ss. stickvapen); jfr EN-BAK. (Fvn.) Sax, . . (sv.) Sax, ett stackot eneggiat Swärd, Enbak. - - - Sax, Saxsvärd, eller Handsax betecknar ett mindre svärd, ämnadt till styng. HOLMBERG Nordb. 547 (1854)[/color]”.
 
Kan det verkligen vara så, att vissa soldater uteslutande(?) var vapenutrustade med endast ett kort, knivliknande svärd?  
Man kunde annars tänka sig soldater som lade ut ”trampminor” för fienden i form av björnsaxar. Eller var de månne en typ av väktare med rätt att fånga in en misstänklig person med en så kallad ’brandvaktssax’ eller ’bygel’ (vilket för övrigt givit oss slangordet ’byling’)? I min barndom kallades brandmän 'brandsoldater'. Månne är en saxsoldat en anställd i stadens tjänst och inte i rikets. Emellertid har jag i samma böcker även sett personer med yrkesbeteckningen 'stadstjänare'.
Finns det någon som verkligen vet vad en saxsoldat är?



7
05) Datum / Passionspredikodagen
« skrivet: 2014-04-09, 23:47 »
Tack för påpekandet, Calle!
Jag blev en smula intresserad av den här lite udda datumangivelsen och sökte efter fler i flera närliggande socknar. Efteråt hade jag tydligen för bråttom och blandade ihop mina sökresultat, vilket gav ett fult dubbelfel.
Året jag avsåg var 1705, och 3 söndagen i fastan inträffade det året 5/3. Men fyra dagar blev åtminstone rätt .
 
Med en lätt rodnad på kinderna, Qlaz

8
Cancer / 01) Hur benämndes cancer?
« skrivet: 2014-04-09, 12:12 »
I januari 1714 i Bro(O) dör en 70 år gammal man i Kreft . Närmare än så anger inte dödnotisen.

9
05) Datum / Passionspredikodagen
« skrivet: 2014-04-09, 11:40 »
En dopnotis i Bro(O) C:1 år 1704 har som datum ”Pations prediko dag”. Denna ligger mellan notiserna för 28/2 och den för 3:e söndagen i fastan (3/3), så just här är det bara fyra dagar att välja bland.  
Jag har mig veterligt aldrig stött på denna datumangivelse förut men den förekommer under den allra tidigaste delen av 1700-talet i Bro, Lyse och Brastad (O-län). Jag har i Lyse och Brastad sett både 1:a och 2:a passionspredikodagen, och dessa datumangivelser ligger alltid efter fastlagssöndagen men kan (för en släktforskare, dessvärre) dyka upp lite olika under fastetiden olika år. Man måste därför alltid kolla notiserna före och efter och interpolera eller ange ett intervall.
 
Svensk Uppslagsbok 1955 på nätet säger följande:
”Passionspredikan, predikan över text, hämtad ur passionshistorien*, vilken enl. Kyrkolagen skall fr.o.m. fastlagssöndag och till påskveckan hållas i städerna vid varje veckogudstjänst och aftonsång, på landsbygden endast vid de förstn. Under veckan före påsk skall i städerna p. hållas dagl.”
 
Nationalencyklopedin säger:
passionsgudstjänst, passionspredikan, i Svenska kyrkan en tidigare obligatorisk veckopredikan under fastan över Kristi lidande.

10
01) Sjukdomar och dödsorsaker A - Ö / Tvingsjuka
« skrivet: 2014-04-07, 17:22 »
I Brastad(O) C:1 (1703-29) sid 101 år dör 1716 en kvinna i ”tuinge siuke” (att ordet innehåller ett 'g' är utom allt tvivel - se bild). På sidan innan dör en treårs pojke i samma sjukdom. (Måste bara få nämna att på sidan 98 dör en ung kvinna ”af en dånelsse”. Underbar formulering!)  
Sammantaget i C:1 dör något fler barn än vuxna i tvingsjuka. Sjukdomen är förhållandevis vanlig.
 

 
För en del barn i Brastad C:1 nämns det att de varit sjuka sedan födelsen. För ett av de tvingsjuka barnen, en pojke på 2½ år som nämns allra först år 1707, står det bl.a. ”som hafuer warit siuk på 1½ åhrs tid af tuinge siuke oh Brystwärk”. Andra barn här dör av hosta, bröstvärk eller av ”brysting”, så en viss urskillning på andningsvägarnas sjukdomar tycks prästen ha haft.
 
Ingenstans i Brastad C:1 har jag sett dödsorsaken tvinsjuka eller tvinsot, vilken man annars ser överallt i landet, så en gissning är att det trots allt rör sig om ett dialektalt eller ett så kallat folketymologiskt ord för just tvinsjuka.
I Brastad C:1 1702-29 och i C:2 fram till 1740 förkommer heller aldrig den allestädes förekommande store dråparen lungsot, det vill säga inte ordagrant med angivande av ordet 'lungsot'. Jag kan inte erinra mig att jag sett ordet 'lungsot' någonstans i Brastads äldsta dödböcker, men nog måste folk ha dött även där i denna folksjukdom. Nog lutar jag åt att tvingsjuka är synonymt med tvinsjuka/tvinsot, det vill säga lungsot/lungtuberkulos.
 
Likafullt gnager det i mig att den lille pojken kanske hade allvarlig astma och därmed svårt att andas. Han ansågs kanske ha ”såsom en tyngd över bröstet som 'betvingade' honom”. SAOB ger flera förklaringar på ordet 'tvinga' som kan passa in på hur en sjukdom upplevs, exempelvis 'pressa ihop', 'klämma'.
Dock, i Brastad C:2 från 1730 och framåt skrivs dödsorsaken otvetydigt och konsekvent ”tuine siuka” utan 'g' och anges parallellt med andra bröståkommor samt med 'håll och sting' som dyker upp först nu i Brastad.

11
01) Sjukdomar och dödsorsaker A - Ö / Fång
« skrivet: 2014-04-04, 10:55 »
En tvåårig pojke dog av ”hårda fång” år 1811 i Bohuslän.
Denna dödsorsak har jag aldrig stött på förut. Enligt SAOB kan 'fång' bland mycket annat vara ”benämning på vissa sjukdomar. - särsk. a) bukrev b) djursjukdom ...” Bukrev (magrev) tolkas oftast som kolik.  
Enligt SAOB är fång även ett ord för ”stick, sting, hugg, slag”, och det är sannolikt detta som underförstås i betydelsen bukrev/kolik, vilket verkligen kan upplevas som knivhugg. Det var väl dock knappast ”vanlig kolik” folk dog av förr utan av kolik orsakad av exempelvis tarmvred eller någon typ av cancer, eller då det gäller späda barn, av näringsbrist och total utmattning på grund av ett mycket försämrat allmäntillstånd med ovilja eller ren oförmåga att äta orsakad av koliksmärtor.
 
Av benämningen att döma kunde man tänka sig att ”hårda fång” borde vara ett än mer svårartat buktillstånd, men så svår kolik att man dör av det må kunna anses vara ”hårt” nog. Hur som helst tycks det mig vara ett fasansfullt sätt att dö på.
Är det någon som kan ge ett mer uttömmande svar på det sistnämnda?

12
Västerfärnebo / Västerfärnebo C:2 1715-1735 s 161
« skrivet: 2014-03-22, 19:15 »
Någon Margareta nämns inte men väl:  --- Cherste Andersdr i Norlunda (Norrlund finns i Kila) och Kila Sochn med hvilken han sammanlefde i 14 åhr (...latin...) under tiden gick han 8 åhr i Solberg grufan (...latin...)  
Dödsorsaken:
(latin) eljest föll han och bröt sig at han intet kunde bärga sig, utan måste intaga sängen. Olzmässo tid(-en) i fiol fick han slag, som förtog både målet (talet) och förståndet afled d 12 Maj då han lefvat 86 åhr.
 
Mvh Qlaz
P.S. Snart kommer I.J. och reder ut alltsammans.

13
Norberg / Norberg FI:3 bild 62 1797 Hans Persson Flygare
« skrivet: 2014-03-22, 17:40 »
Irene, du är en klippa!
Det är precis så här vi skall arbeta. En kommer med sitt förslag och en annan fyller i, eventuellt en del debatt och till sist är det löst. Perfekt.
Jag tvekade länge om det stod Land eller Sand. Nå, vare hur som helst med den saken, din förklaring är helt logisk och därmed den mest trovärdiga, och det är det som är huvudsaken, Irene.
Det är kul att ha igångsatt ett rikt meningsutbyte.
 
Mvh Qlaz

14
Det var väl det minsta jag kunde göra som en anständig människa, Leif!
Dina uppgifter har försäkrat mig om fyra generationer nya anor plus ett hundratal syskon, syskonbarn, ingifta m.m. som jag till dess bara hade som tänkbar släkt.
 
Mina första ca tio år använde jag också bara papper. Därefter köpte jag ett släktforskningsprogram, och det gjorde min forskning till något helt annat, en mycket rikare sysselsättning.
För ca tio år sedan medverkade jag som oregistrerad medlem, och jag kan nämna att många inlägg jag då gjorde inte gav någon som helst återkoppling. Likafullt är jag av den uppfattningen att vi gamla stötar måste hjälpa och stödja de nytillkomna. Detta anser jag vara en gyllene ledstjärna i min forskning då jag har suttit på landsarkivet här i Göteborg, precis som jag och - hoppas jag - alla andra med mig inser att även du tycker.  
Det finns en stor glädje i att kunna hjälpa en syster/broder i vardande. Själv fick jag snubbla mig fram med att läsa böckerna som sådana då jag började för 35 år sedan, men att se hur en oerfaren nybörjare börjar få större och större ögon för detta ofta mycket svårdechiffrerade detektivarbete vi sysslar med är en sann fröjd, och jag blir så glad om jag kan hjälpa någon på traven. Lika glad blir jag självfallet för att själv få hjälp av någon som besitter större kunskaper i sitt ämne än vad jag gör, och på Rötter finns dessa människor i tusenden.
 
Min största triumf som ”adoptivfar” för en nybörjare är då jag för fyra år sedan träffade på ett par från Nya Zeeland som kommit till Göteborg bara för att försöka finna sina svenska förfäder. De kunde inte läsa våra böcker, men det kunde jag. Nu är vi inte bara vänner för livet utan även ”bröder”, och jag har fått en ”syster” för första gången i mitt liv! Förra året var de åter här, men denna gång för att få träffa mig och att med mig som guide få vandra på de gator som deras förfäder gått på. Dessutom kunde jag bjuda in dem i en privatbostad som deras anfäder levat i på 1830-talet. Det var dem en erfarenhet vill jag lova!
 
Flaggan i topp för dig, Leif, och för alla de andra underbara personer du nämnde! En sådan vansinnigt tråkig värld vi skulle ha om alla bara satt och ruvade i sitt eget hörn.
Ljusnarsberg och Ramsberg är två av mina största socknar på farssidan, men jag har blod från alla landskap i Sverige plus Norge, Finland, Danmark, Skottland, England, Tyskland med alla dess småstater, Ukraina, Lettland, Pommern, Polen, Frankrike och Italien samt att jag har en mycket god del samiskt blod, så jag kan inte säga att jag kommer från ”det eller det” stället. Däremot är jag hyfsat välblandad.
 
Sakarias Olofsson Fase är min FF MM MM MM FF, så vi är sannolikt släkt på något sätt.
 
Med stor tacksamhet, Qlaz

15
En hel Bergsmanstomt i Norra qwarteret och _ Roten (rotens nummer ej utsatt) med åbyggnad så å tomteplatsen i staden, som wid derunder lydande lägenheten Chatharinelund (lite osäker), uptagas, såsom af den afledne innehafd med wilkorlig äganderätt, inom linie till wärde af - 5000.
 
Mvh Qlaz
P.S. Först när jag väl hade postat mitt svar såg jag att du redan hade angivit lägenheten Catharinelund. Man skall läsa frågan noggrant .
 
(Meddelandet ändrat av Qlaz 2014-03-22 14:49)

16
Det finns ingen Måns Nilsson vare sig på sida 236 eller på Bild 236. Däremot fann jag en i Hyttbacken på sida 233, och han är mycket riktig fiskare, Fiskiare.
 
Mvh Qlaz

17
Rytterne / Rytterne, AIb:6, sid 38
« skrivet: 2014-03-22, 14:05 »
Per Andersson är född i Folkärna.
De flyttar till p: (pagina=sida) 113 St:B: (i det här fallet betyder det boken för Stora Rytterne). Jag kollade och ser att AIb:6 är för Lilla Rytterne och AIa:7 är samma tidsperiod för Stora Rytterne, och din familj finns verkligen i AIa:7 sid 113.
 
Mvh Qlaz
 
(Meddelandet ändrat av Qlaz 2014-03-22 14:06)

18
Ramsberg / Ramsberg AI:1 (1664-1690) Bild 59 / sid 52
« skrivet: 2014-03-22, 13:44 »
En snabbkoll på sid 111 Holmsjön: Där finns Mats Persson med familj. Han kan ju vara sonen Matthis till Per 1664. I den andra familjen på sida 111 heter hustrun Kerstin. Du får följa dem noga och se om du till slut hittar ett patronymikon eller rent av finner dem i dödboken.
 
Mvh Qlaz

19
Norberg / Norberg FI:3 bild 62 1797 Hans Persson Flygare
« skrivet: 2014-03-22, 13:28 »
Leverne: Christel.
Dödsorsaken är knepig: Slagen uti Landba.... Det kunde ha vara en utrikes ort. Han var ju soldat, men just runt 1797 var Sverige inte i krig. Tyvärr går jag bet här, ty jag tycker inte det står Landbacken.
 
Mvh Qlaz

20
Norberg / Norberg AI:6a 1775-1785 sid 232
« skrivet: 2014-03-22, 13:09 »
Ja, han är Nämde man, men ordet före är knepigt. Vad jag är försöker med, saknar det all mening. Det kan väl inte stå Ofreds?
 
Läs om 'torsk' här:
 
 
Mvh Qlaz

21
Medåker / Medåker, Dödbok, 1767
« skrivet: 2014-03-22, 12:21 »
DanneMannen Äldste Per Persson i Smedby är född år 1694 den 14 Juli af ärlige (avser att han är född inom äktenskapet) och Christelige föräldrar i bemälte by, fadren för detta DanneM: Per Andersson och modren Cherstin Nilsdotter. Denatus et bene educatus (= Döpt och fått god kristendomsundervisning). Efter sin faders frånfälle blef han till arfvinge uptagen af Lars Nilsson och effter et ständigt wistande i hans hus, inträdde han första gången i gifte med Pigan Marit Persdr. ifrån Fellensbro församl och Östra Norrby, med henne fått tre barn, 1 Son, som effterlefvr, näml. DanneM: And: Persön i Hagby, de andre äro för detta döde (de två andra barnen är sannolikt döda redan innan brodern blev danneman). Andra resan gifte han sig med sin effterlefwande h:o Karen Danielsdotter ifrån Hagby. I detta äktenskap blifvit wälsignad med 14 barn, af dem lefwa 3 söner och 4 dottrar (skall väl vara döttrar). Hans lefnad har warit lysande af Gs (skall vara 'Guds') fruktan, saktmodighz (skulle väl ha varit '-het') och stillhet. Mäst sedan febr: månads början warit sängliggande i Gulsot, then slöt des (dvs Pers) hädans wandring den 21 Junii, begrafwen den 26 ejusd: (i samma månad).”
 
Mvh Qlaz

22
Det står Rålinieåsen. Det jag först trodde var ett slut-'d' är avbockningen.
 
Mvh Qlaz

23
Ljusnarsberg (Nya Kopparberg) / Ljusnarsberg AI:20e s. 1241
« skrivet: 2014-03-22, 11:25 »
Ja, det står ... 74 Göteborg ... plus något, men vad där står är inte lätt att se. Om det inte gäller någon randkommun, måste det vara en av de gamla göteborgsförsamlingarna, men jag kan inte foga in något av de namnen i det jag ser. Där tycks finnas en rak diakrit, så kanske ett 'ö' eller 'ä' men det skulle även kunna vara strecket i ett 't'. Namnet kan börja på 'T'.
Tyvärr kommer inte heller jag så mycket längre. Jag skulle kontakta arkivet i Uppsala om be om hjälp direkt ur volymen.
 
Kolla om den i AI:23e kommer dit från Vassända, dit den här killen flyttade.
 
Mvh Qlaz

24
Familjen finns inte på denna sida, och det finns inget Norra Öhn i den volymen (Lindesberg AIa:25 sid 74).
Däremot fann jag dem i AIa:26, och även om jag nu låter grinig (det är jag normalt inte), så skulle det väsentligt underlätta om frågeställarna talar om exakt var uppgiften finns och kollar sina uppgifter mycket noga.
 
Det ser ut som att där står Andersso men ordet efteråt är knepigt; det ser ut som Ham eller Horn. Under detta står antagligen Per men inte heller här är jag bergsäker. Det skulle kunna vara Anderso(n) Hampus, sedan Olof. Nästa ord är lika illa. Det ser ut som Cartito men är sannolikt Carlsso. Under detta står Gusselhytt.
 
Mvh Qlaz

25
Lindesberg / Lindesberg AIa:6 sid 485
« skrivet: 2014-03-22, 10:36 »
Det ser ut att stå i Hästh, eller i Hästg dvs 'i Hästgården'. De fyra första bokstäverna i namnet är nästan identiska med Hust: vid hustrun men andra är ett 'ä'. Först trodde jag att det stod Huseg. = husägare, men det gör det inte.
Familjen tycks flytta till Ryda, men klammern är överkorsad, så de kanske ångade sig.
 
Mvh Qlaz

26
Karbenning / Karbenning F:3 bild 60 (GID 2346.17.69900)
« skrivet: 2014-03-22, 10:06 »
Fadr. Hemmansbr. Jan Andersson Modr. Hust. Christina Larsdr i Svinva och Nerike.
Jag är ganska övertygad om att Svinva avser Svennevad i Närke.
 
Mvh Qlaz

27
Järnboås / Järnboås dödsnotis 1750
« skrivet: 2014-03-21, 23:42 »
Brottstycken:
född 1680 i Wärmeland och Millswijk giäld, och Barud, fadren Olof Andersson modren Ingeborg Pehrsdotter, 6 åhr hemma, gick omkring i 6, kom till Bruuk (-?-) Thore Jönsson wid Brattfors i Philipstads Bergslag - - - blef dumbe i 3 åhr (blev tydligen döv i 3 års tid) giffte sig 1725 med Marina Jansdotter från Oretorp(?) - - - en dotter som ännu lefwer, siuk 4 dygn af fetstäng(?) sampt håll och sting begrofs d 15. ålder 68 åhr.
 
Mvh Qlaz

28
Hällefors / Hällefors F:2 (1772-1795) Bild 9
« skrivet: 2014-03-21, 23:24 »
Varför han kallas eller har tagit sig namnet Liten är något du själv får det stora nöjet att lista ut. Det är spännande att forska!
 
Ifrån Silfrgrufwan Jan Jansson Liten född år 1694 ibid. (på detta ställe) Fadr Jan Jansson Modr Margareta Michelsdr. Domi educati (lärt sin kristendom). Gift 1:sta gl (gången) 1718 med Anna Pehrsdr /5 år änkling / aflat 1 barn snart dödde. 1 års samman lefnad. effter 5 års änklingestånd gifft 2. gl. 1724 med Sigrid Olsdr från Örlin. aflat 5 barn, 2. S. 3. d. (2 söner och 3 döttrar) alla lefwa. vita com(?) honesta at (är inte bekant med det latinska uttrycket men det torde betyda 'levat anständigt') sjuk af ålderdom hela hösten död d. 13 febr. ålder 79. gifft 1sta gl 55  
 
Mvh Qlaz

29
Hällefors / Hällefors C:2 (1698-1717) Bild 111
« skrivet: 2014-03-21, 23:03 »
den 15 maij - - - eadem die (samma dag) begrofs Jan Janson Gruffdräng, denne föll i en sänctning(?) i grufwan och blef igenfunnen död, denne förde ett wackert lefwerne under sin fattigdom, försörgde sina, och dödde på sitt 44 ålders åhr.
 
Mvh Qlaz

30
Hubbo / Hubbo 1773 dödsboken
« skrivet: 2014-03-21, 22:44 »
Föräldrarna heter Isak Persson och Brita Jansdotter.
Christina är född i Tränhammar.
 
Mvh och snart Glad Påsk igen, Qlaz

31
Haraker / Haraker. Födelsebok 1734
« skrivet: 2014-03-21, 22:31 »
Huruvida du är inne på rätt person kan inte jag bedöma, men den 10 Maji Wardt Erick gl (gamle) Soldaten Anders Gers i Simtorpet Son född och döpt d 12 Hujus (samma månad) Faddrar woro Anders Andersson Hagman Ryttare, Anders Olsson i Siöbo och hust. Mareta Olsdotter i Hälla, samt pigan Brita Andersdotter Ryttaren Hagmans dotter i Hagby Torpet.
 
Ibland strök prästen under namnen för att lättare kunna finna dem. Någon annan funktion har det sannolikt inte.
 
Mvh Qlaz

32
Björskog / Björskog A1:9 s.21 1806-1813, vart flyttar Soldat
« skrivet: 2014-03-21, 22:10 »
De flyttar till Munktorp 17/9 1810. Huruvida det som står vid soldaten är ett gårdsnamn Fly... vill jag låta vara osagt. Jag kan inte nöjaktigt tolka det.
 
Mvh Qlaz

33
Jag håller en tia eller två på att det står Westerås 7/5. Som du säger, det finns inte mycket annat att välja på, men det kan också stå Alfverås, men det finns inget som heter så.
Jag säger som jag brukar i sammanhang som detta: sök efter fler barn i Födelseboken, så kanske det löser sig, eller gå igenom hfl och se om du kan finna ett liknande namn.
 
Mvh Qlaz

34
Björksta / Björksta F:2 (1761 - 1788)
« skrivet: 2014-03-21, 21:47 »
”Bonden Olof Ersson ifrån Orresta född 1733 uti Edsbeiga (skall väl vara Edsberga) Breds församling, af fadren Bonden Eric Johansson och hustru Catharina Olofsdr.  Tidast(? skall nog vara 'Tidigt') döpt, lärt läsa i och utan bok. Warit ständigt hemma utan 3 år, som han i Thortuna(?) tiänat, till han gifte sig år 1758, med pigan Sara Olsdr. i Orresta sin nu i sorgen qwarlemnade Enka. Haft tillsammans 7 barn, 5 Sönner och 2 döttrar som alla lefwa utom den älsta Sonen. Haft god hälsa samt Känd för beskedlig man. Siuknade if: (ifrån) 7 Maji af håll och styng (lunginflammation). Lätt bespisa sig med den H: Nattwarden, beredde sig till en salig hädanfärd och dog if: 14 Maji 39 år gl (gammal).”
I marginalen står: ”Aetas 39 år, Morbus Håll och styng.”, dvs ”Ålder 39 år, dödsorsak lunginflammation.”
 
Mvh Qlaz

35
Nu blir jag lite spetsig, men hustrun eller den tilltänkta bruden till en icke adlig person kallas aldrig fru förrän in på 1900-talet. Hon kallas 'hustru' rätt och slätt, i all synnerhet som bruden enl prästen kallas qwinsperson, vilket är ett i dåtiden mycket nedsättande epitet, eftersom hon har fött ett utomäktenskapligt barn. Ett ännu mer nedsättande epitet för en sådan kvinna är 'konan' eller 'kånan'. Notera att slusken som gjort henne med barn aldrig får något nedsättande epitet.
Hustrun till en icke adlig ståndsperson kallas Madam eller Matrona.
 
Hans föräldrar är Afl:e(avlidne) Smeden wid Kungsör Christopher Snitling, och afl:e hust: Cherstin Ericsdotter.
Hennes är Afl:e Torparen Eric Pärsson på Tibble Egor, och hustro (dvs, hon lever fortfarande) Anna Olofsdr.
 
Sammanwigde d. 11 Octobr. i Prästegården attest för honom nr(?) Lit. a, 1753.
 
Mvh Qlaz

36
Såvitt jag är läskunnig kan jag inte se annat än att du har fått till det helt rätt.
Jag skulle dock skriva Floda med stor bokstav.
Därefter är det en annan sak att transkribera det till modern svenska .
 
Mvh Qlaz

37
Forshem / Forshem C:2 1710-1750 sid 241
« skrivet: 2014-03-21, 16:02 »
Tack, Irene!
obehinderlighet står det naturligtvis. Slarvigt av mig. Det mystiska Herr-tecknet har jag aldrig stött på. Jag har i ett par år befunnit mig i Västmanland.
 
Mvh Qlaz

38
Horn / Horn Sockenprotokoll 1697 C:1 sid 495
« skrivet: 2014-03-21, 15:52 »
Ja du Lotta, det här blev en hel liten följetong!
 
Skall vi enas om att handstil inte alltid är absolut i sin tolkning. Jag tyckte också att 'party' lät egendomligt i sammanhanget, men blev tveksam då jag tittade på ordet en gång till. Strängt taget är likafullt budskapet det viktigaste, och det tror jag nog gick fram. Men det är intressant att diskutera just tolkning.
Men skrivaren har två diakritiska tecken ovanför y och inga ovan 'y' i hysas, så det är nog ij som jag misstänkte först. Men det var mycket slarvigt av mig att missa hwilket. Jag skäms!
 
För närvarande tänker jag ägna ett par dagar åt att ge lite läshjälp till dem jag tror mig om att kunna hjälpa. Jag ger mig emellertid inte gärna på sådant jag själv blir väldigt osäker inför. Det känns inte meningsfullt.
Jag undrar om dagens ungdom någonsin kan lära sig släktforskning. Alla klarar ju inte att läsa ens helt vanlig läslig handstil.
 
Mvh Qlaz - vi kanske ses igen, lite mothugg mår man bara bra av

39
Hjärtligt tack, Leif, hertigen av Ljusnarsberg! Jag har läst många av dina ytterst gedigna inlägg.  
Oj, vad du gjorde mig glad, eftersom Johan Sakrisson m.fl. numera är mina vedertagna anor, och jag älskar personer som gör mig glad, och jag tillhör den lilla skaran människor som gillar folk som kan sina saker!
 
Jag hade redan det mesta av det du räknat upp som sidomaterial, eftersom jag var så stark i min övertygelse om släktskapet, men jag för aldrig in personer i min databas som jag inte är helt säker på, och jag hade inte så på fötterna som du har. Det är ganska meningslöst att fuska i släktforskning.
Johans syster Katarina var mig däremot helt obekant. Hennes familj måste jag också samla in. Syskon och syskonbarn ingår ju i den närmaste släkten till varje ana.
 
Mvh Qlaz

40
Horn / Horn Sockenprotokoll 1697 C:1 sid 495
« skrivet: 2014-03-21, 14:54 »
Irene, du pekar på alla de ställen där jag var lite tveksam. Man skall egentligen alltid läsa in skribentens stil, innan man bestämmer sig för vad där står, men nu har jag bestämt mig för att under ett par dagar ge lite läshjälp till alla dem som jag förmår hjälpa.
 
Jag inser vid en efterkoll att där verkligen står party, men i hundraden av sammanhang har jag sett hur ord som pijgan, lijtet och Maij blivit transkiberade som pygan, lytet och May.
Smedens namn var knepigt för mig.
 
Mvh Qlaz

41
Segerstad / Segerstad döda 1782 C:1 sid 351
« skrivet: 2014-03-21, 14:34 »
Du har helt säkert rätt, Lotta, ty du har tydligen koll på området; det har inte jag. Jag bara gör det lilla jag kan för att bistå en vän i nöd. I släktforskningssammanhang gäller inte ordspråket ”Ju fler kockar desto sämre soppa”, utan precis tvärtom.
 
Mvh Qlaz

42
Grekiska / Agrámmatos
« skrivet: 2014-03-21, 14:24 »
Tack för dina värdefulla upplysningar, Ingemar! Jag är en sådan där underlig typ som älskar att lära mig nya saker och som älskar kunskap. Nu fick vi alla det här utrett. Vi vet ofta ungefär vad ett latinskt eller grekiskt uttryck betyder men kanske inte alltid exakt.
 
I folkmun talar man om sjukhuslatin eller läkarlatin när en läkare nämner något man inte förstår. Medicin har jag inte läst på universitetsnivå men väl zoologi, och min tanke är att minst 60 % av sjukhuslatinet är grekiska, så i detta har du mitt fulla stöd, Ingemar.
 
Mvh Qlaz

43
Trollhättan / Trollhättan CI:2 (1877-1887) s.361
« skrivet: 2014-03-21, 13:54 »
Jag säger som jag brukar i sammanhang som detta: sök efter fler barn i Födelseboken, så kanske det löser sig.
Tyvärr kan jag inte hjälpa dig.
 
Mvh Qlaz

44
Tranum / Tranum vigsel 1744
« skrivet: 2014-03-21, 13:46 »
Ja, ingen brukar fråga om enkla saker, och denna notis är lite flyhänt skriven.
 
d 7 Nov Wigdes (hans titel eller yrke tål att tänkas på, kanske 'upbördhmannen') Petter Tomin med Jungfru Elisabeth Wennergren, sedan han wederbörligen afyttrat sina barns Möderne (morsarv), neml: til Sonen Lars 50 Daler Smt, och hwarthera döttrarna 25 Daler Smt. af thens 3:dning (tre döttrar får en tredjedel). det fasta. morgongåfwan halfwa fastigheten i Tomten.  
 
Mvh Qlaz

45
Skepplanda / Skepplanda C:1 (1688-1715) Bild 92 / sid 171
« skrivet: 2014-03-21, 12:57 »
Hr Olaus Bruhn, och Jungfrun ärb. (ärbara) dygd- och Gudelskande Jungfru Stina Bruhn, Wigdes d 19 Junij.
 
Mvh Qlaz

46
Skallsjö / Skallsjö vilken gård
« skrivet: 2014-03-21, 12:46 »
Det står på nybygget sedan blir det värre, kanske Pehnnås/Pehnnäs.
 
Mvh Qlaz

47
Segerstad / Segerstad döda 1782 C:1 sid 351
« skrivet: 2014-03-21, 12:29 »
Min tolkning är fr. Torp i Hägnem/Hägnum.
Hon överst dör av bröstsjuka. Den under henne dör av samma sjukdom och obstruction (tror jag det står). Det är nog inte otvetydigt om Högman dör av bara bröstsjuka eller av båda åkommorna.
 
Mvh Qlaz

48
Råda / Råda dödsnotis 1760-154
« skrivet: 2014-03-21, 10:48 »
Jag är kanske lite petig men det finns två Råda i Västergötland. Ange gärna länsbokstav.
 
Anders, Nils Larsson Maria Andersdotter, Bonde i Ulfkroken, 66, ihjälslagen af en ornfil/orefil (osäker eftersom jag inte känner till vad det är för något; kanske menas 'örfil', dvs ett hårt slag mot huvudet så att Anders föll och slog ihjäl sig) af Carl Sid (lite osäker, troligtvis inte Lid):
 
Mvh Qlaz

49
Otterstad / Otterstad C:3 sid 543
« skrivet: 2014-03-21, 10:30 »
Jag ber så mycket om ursäkt, Leif, men jag missade att signum och sida finns i rubriken. Men det kostar ju så lite bläck att ange detta även i texten. När man börjar fundera är det lätt att glömma själva rubriken.
Jag är en gammal medlem som sedan länge arbetat på min egen kammare utan Rötters hjälp men har nu efter ett decennium äntligen återvänt till fadershuset, så jag är lite ringrostig.
 
Med skuldmedveten hälsning Qlaz

50
Otterstad / Otterstad C:3 sid 543
« skrivet: 2014-03-21, 10:21 »
Det hade underlättat om du hade angivit signum och sida, så att jag hade sluppit leta upp honom själv.
 
Anders, Jean Bryngelsg.(-gården) H.(hustru) Ingeborg Larsd.; Torp(-are) i Dordis lund; Lungsott; 47 år.
 
Mvh Qlaz

51
Näs / Bouppteckning
« skrivet: 2014-03-21, 10:13 »
... efter wår med döden afledna moder Catarina Larsdotter i Ledsgården i Näs: som blef död den 15 Juni samma år, och är liftiden med min förut med döden afledne man Suän (Sven) Arfvedsson tilsammans afladt fura barn ... sönner och 1. doter: sönner Johannes: Lars: och Magnis Suänsönner, möndiga och doteren Katarina Suänsdoter: och är gift med Rusthållaren Nils Hansson i Korfgården i Villestad: och för öfrigt befans ägendommen som föliande:
 
N.B. med min förut med döden afledne man  är uppenbart felskrivet. Det skall naturligtvis vara med sin förut med döden afledne man  
 
Mvh Qlaz

52
Norra Åsarp / Norra Åsarp, inflyttade 1799
« skrivet: 2014-03-21, 09:57 »
Jag får det till Äckran i Brystan/Bystan. ('Äckra' är dialektalt för 'åker'/'åkern'.)
 
Mvh Qlaz

53
Norra Vånga / N-Vånga B:1 bild 76, och N-Vånga B.1 bild 69
« skrivet: 2014-03-21, 09:51 »
Carl Bengtsson född 22/2 döpt 23/2; föräldrarna Bengt Carlsson och Maria Jonsdotter. De bor mycket riktigt i Brusagl., dvs Brusagården.
Det är tyvärr en lucka på ett par år i hfl runt 1770.
Jag säger som jag brukar i sammanhang som detta: sök efter fler barn i Födelseboken, så kanske det löser sig.
 
Stina Hansdotter är född 25/9 döpt 26/9; föräldrarna bor i Brusaheden. En gård med det namnet finns i Edsvära.  
 
Mvh Qlaz

54
Mariestad / Mariestad AI:13 1810-1817 p.125
« skrivet: 2014-03-21, 09:36 »
Märklig anteckning, men där står tvivelsutan Land Secret.
Även de övriga personerna har lite märkliga anteckningar. Sannolikt flyttade hon till en man i staden som är landssekreterare.
 
Mvh Qlaz

55
Mariestad / Mariestad AI:12 p. 135
« skrivet: 2014-03-21, 09:31 »
Allra längst till höger vid Maria tycker jag det står förlofv.
Min tanke är att Maria och Anders Petersson lite väl intensivt har tagit ut äktenskapets fröjder i förtid och Anders därför har ålagts komma till kyrkan för behandling, dvs förmaningar.
 
Mvh Qlaz

56
Marbäck / Marbäck A:10 p 60
« skrivet: 2014-03-21, 09:24 »
Ursäkta, jag glömde de överstrukna orden:
 
Är således ej äktenskapsledig (?) N.B. (?) är prästens egen skrift, inte min osäkerhet av tolkningen.
 
Mvh igen Qlaz

57
Marbäck / Marbäck A:10 p 60
« skrivet: 2014-03-21, 09:21 »
Det gäller tydligen Carl Fredrik fastän klammern hänvisar till Hilma Augusta.
 
Carl Fredrik
Har gl (genom) för pastorsemb.
visadt Kontrakt för-
bundigt sig att lemna barnupp-
fostringshjelp till sin
oäkta son (pag. 54).
 
Frejdeb. (-brev) den 4/8 86
för utr. resa.  
Amerika 88 6/4 med nådig tillåtelse
 
Mvh Qlaz

58
Länghem / Länghem husförhörslängd
« skrivet: 2014-03-21, 09:10 »
Hade du tillsammans med en bild angivit exakt signum och sida i hfl, hade jag kunnat kolla där själv.
 
Samtliga är skattskrivna i Ulricehamn.
Hans
Johs (Johannes)
Anna Stina
Gustaf
Alexander
Britta Stina
 
Mvh Qlaz

59
Long / Long Petter Funke , eller Fonke
« skrivet: 2014-03-21, 09:01 »
Den förste och den tredje är rusthållarna tillsammans med Eriks barn.  
 
Cristian Bengtsson och Erik Bengtssons barn samt Carl Swensson för Kåsuntorp St:en (skall väl betyda 'Soldaten') Petter Fonke.
ST:n (soldaten) 28 år, T:t (tjänstetid) 6 år, Ogift.
Guhlt sto 10 år gammalt, T:t 6 år.
 
Karlen Approberas (godkänns)
Klipparen start befinnes (känner inte till uttrycket men avser sannolikt bostaden)
Hålla målet och insättes
för tienstgörande samt
approberas. (dvs bostaden befinns hålla angivna mått och insätts som tjänstgöringsboställe - godkänns)  
 
Mvh Qlaz

60
Long / Long hfl AI:3 (1816-1820), sid 19
« skrivet: 2014-03-21, 08:39 »
Jag får det till Saleby.
 
Mvh Qlaz

61
Presentera gärna en lite större bild. När jag själv gick in i AI:1 fick jag det till följande:
Rest 1 Dlr smt (daler silvermynt) til mig betalas innan/inom (lite osäker) [på raderna nedanför] dett år(eller 'detta') utstiger.
Det tillskrivna ordet under det översta:Midsommar 77 ...
Jean är född i Klinta K: d: 9 Jan: 1732.
 
Mvh Qlaz

62
Du har rätt, men jag kan tyvärr inte klura ut allt, ity bilden är suddig.
Dömd för messhandel å annan person. Skall hållas å straffarbete i 4 års Tid.
 
Resten törs jag inte tolka om det skulle bli fel. Det tycks börja med bevis och avsluta med af 99/..., dvs bevisnumret.
 
Mvh Qlaz

63
Järpås / Järpås E:1 sidan 985
« skrivet: 2014-03-20, 23:12 »
Jag kan klura ut en del men inte allt:
dräng från Särestad, och ... der de blifva boende. Men gården där de bosätter sig är för grötig. Det första ordet slutar sannolikt på ...ka. Det tredje slutar på ...gl, dvs -gården.
 
Ja, hon heter Larsdotter. Som du ser heter hennes far Lars Carlsson, modern Elin Månsdotter.
Hans heter Olof Jonsson och Elin Nilsdotter.
 
Jag säger som jag brukar i ett sådant här sammanhang: leta efter deras barn i Födelseboken i Järpås och i Särestad, så kommer det nog att lösa sig.
 
Mvh Qlaz

64
Härja / Härja AI:2 b92 s88
« skrivet: 2014-03-20, 22:51 »
Jag hade tänkt kolla själv i Härja AI:2, men han finns inte på Bild 52 sid 88 och inte heller på Bild 92 sid 168-69.
 
Din tolkning verkar stämma men årtalet är knepigt, kanske 1839 eller 1879. Sedan står det nog - till men vart är också knepigt, Höcka/Hörka. Jag kommer inte längre.
Mvh Qlaz

65
Hällstad / Hällstad C:3 (1765-1829) sid 224-225 Barnamord
« skrivet: 2014-03-20, 22:37 »
sjelfa
nu först
Orlofssedel
Ett Tusende
ur skatte/skattes (dvs ej varit skattepliktig)
Joh. Leonh. (Johan Leonard Sundborg)
... Hellstad till skatts afgifvande teknad på den grund ...
 
Mvh Qlaz

66
Horn / Horn Vigda 1760 EI:1 sid 13
« skrivet: 2014-03-20, 22:02 »
Ursäkta mig, jag tänkte inte på själva överskriften. Jag finner dem emellertid inte i C:2 heller, vigda 1760. Någon volym EI:1 finns heller inte, men jag kollade givetvis E:1 sid 13.
 
Mvh Qlaz

67
Horn / Horn Vigda 1760 EI:1 sid 13
« skrivet: 2014-03-20, 21:55 »
Jag finner inte den här vigseln på angiven sida. Det hade underlättat betydligt om du även hade angivit vilket år den skedde.
 
Mvh Qlaz

68
Horn / Horn Sockenprotokoll 1697 C:1 sid 495
« skrivet: 2014-03-20, 21:49 »
”Löst partij finnes intet serdeles uthan taltes om Smeden Per  Purr (?), Finweds i Kålzhögen och H:r Tiberg sade intet böra der hysas: Berättade och Claes i Wälsåsen at några löpa gåål (gårdarna) emellan und (under) Gudztiensten to(två) hwilka nogare skall effterfrågas.”
 
Initialen i smedens efternamn får du försöka leta upp och kolla mot något namn du redan känner till, ty den är obekant för mig. Den kan även vara 'J' eller 'S'.
Mvh Qlaz

69
Hjo / Hjo stadsförsamling KI:1 1722-1832 sid 59
« skrivet: 2014-03-20, 21:31 »
”församlingens Invånare på det sättet besvarades, at om Herr Sahlholm skulle kunna hinna med at predika för Herr Comministern, kan han dock omöjlig:n, utan at försumma Scholan, komma ut med at betjena församlingen med Soknebud och annat, som dock lika granlagat är, hwarföre de draga till M. V. Consistorium det förtroendet, at de efter deras åstundan, med en sådan man, som utan hinder af andra sysslor, dem till deras nöje betjena kan, ihugkomen blifva, då de vilja göra alt hvad i deras förmåga stå kan till at/ut, med H:r Comministerns minsta känning honom förnöja och löna.”
 
Så står det enligt min tolkning (med reservation för att någon bokstav kan vara feltolkad), sedan får du själv lista ut vad det betyder .
Mvh Qlaz

70
Habo / Habo Döda 1740 C:8 sid 8 och 9
« skrivet: 2014-03-20, 20:52 »
Carl Carlsson i Hultarp en god förståndig byggemästare och snickare blef död d. 21 Maji 70 åhr och något öfver.
 
Det mesta hade du redan tytt själv.
Mvh Qlaz

71
Habo / Habo C:5 Bild 83, Sid 79
« skrivet: 2014-03-20, 20:45 »
I innermarginalen finns bokstäver som är dolda. Jag tror där skall stå ... Jöns Larsson i Vålarp uppwijst efter hans hustru., dvs Per Persson har visat ett intyg om avvittringen för Jöns Larsson. Jöns kanske är nämndeman i församlingen eller en i övrigt betrodd man.
 
Mvh Qlaz

72
Fässberg / Fässberg, infl B:2, bild 42, sid 77 1858
« skrivet: 2014-03-20, 20:36 »
Det står Lundby W.G. och det betyder mycket riktigt Västergötland. Detta för att inte förväxla det med Lundby i Göteborg.
 
Mvh Qlaz

73
Den här var knepig, men du får det lilla jag kan komma på.
Paret heter Måns Swens Son resp Karin Swens doter. Första bokstaven på ortnamnet blir jag inte vän med och inte är det mycket bättre med den sista delen: ...ellasta Kery. Det skulle kunna betyda Mellersta Keryd eller kanske Lella Stakeryd.
Pigan Karin bor der sammastädes, dvs på samma ställe.
 
Tyvärr kommer jag inte längre.
Mvh Qlaz

74
Grekiska / Agrámmatos
« skrivet: 2014-03-20, 18:49 »
Exakt min reflexion också, Jan, när jag fick reda på vad ordet betyder.
Jag glömde nämna i mitt svar till Maud att AI:7 även är prydd med en massa Ill, Illit m.fl.
Men så sent som idag kom jag att tänka på att det sannolikt fanns någon liten betydelseskillnad i att vara illiterat och att vara agrammatos. Kanske att det ena betyder att man aldrig har lärt sig läsa och det andra att man exempelvis är svårt ordblind eller av annan anledning inte kunde lära sig läsa. Kanske är agrammatos en eufemism för hopplöst obildbar.
I alla händelser har jag under mina 35 aktiva år aldrig stött på uttrycket agrammatos förut vad jag kan erinra mig.
 
Mvh Qlaz

75
Främmestad / Främmestad: vad led Katarina av?
« skrivet: 2014-03-20, 11:43 »
Allt klarar jag inte men en del: Från Barndomen sjuklig av tvinnesott, som från dagen mer och mer tilltagit - kan ej ... utan ... (ev. 'komma utan huset') att ... Doctors bevis(?).

76
Forshem / Forshem C:2 1710-1750 sid 241
« skrivet: 2014-03-20, 11:27 »
Min tolkning är:  - - - på Byslåtterna. Rättaren hafft % Cleanders/Chanders (osäker, men första bokstaven är identisk med 'C' i 'Cronorättaren'; möjligen står det annars Olander eller ett felstavat Ålander) if(? ifrån) Sandtorp d. 22 Sept. 1744 om ålder, föräldrars samtycke och obehind ledighet. Wigd i Giöthene (Götene).
 
Kolla i Herdaminnet om det finns någon präst Cleander/Ålander el. liknande i närheten.
Mvh Qlaz

77
Flo / Flo Vigselbok
« skrivet: 2014-03-20, 10:43 »
- - - muntligt bifall. Enligt Debetsedel för 1829 betalas Brudg. eft. 2 Art. Bevil. 1 Rdl:r 12 sk (sannolikt står det sk=skilling) och Sigl.(man erlade alltid en summa för själva vigselbeviset) 12 sk B:co. Brudgåfva efter lag. Vigde d. 16 Maii 1830.

78
Falköping / Falköpings stadsfs AI:12, s. 333
« skrivet: 2014-03-20, 10:28 »
Jag kan bara klura ut en del, men det har sannolikt ingenting med din smed att göra. Som du säger anger det bara vem som äger fastigheten:
Huseg. 1/3 F. Hedström 1/3 o Stenbrottet (osäker ity det låter märkligt) 1/3 Barn/Brem (eller något liknande) No 4 smed... (ev. Smedjeg.) Karlss.
 
Mvh Qlaz

79
Daretorp / Daretorp - dödsnotis 1694
« skrivet: 2014-03-20, 10:12 »
Jag får det till Barkeg. (Barkegården) i Hadenge/Hedenge/Hedinge.
 
Mvh Qlaz

80
Bällefors / Bällefors B:1 (1717-1763) Bild 24 / sid 737
« skrivet: 2014-03-20, 10:04 »
Jag får det till Lilla Backa (til Kyrkefalla).
 
Mvh Qlaz

81
Alboga / Alboga AI:3 s. 66 1874.4.55700
« skrivet: 2014-03-20, 08:57 »
Detta var kladdigt och svårläst.
Om Andr. Johans 83 ”Utfattig, abs (frånvarande) 36, abs 35, abs 36”
Om son Carl  23 ”...fad (osäker men det torde stå) strafad för stöld (nästa ord oläsligt men det skulle kunna sluta på -'tings' eller '-junga' och borde avse ett härad, men jag finner inget som kan stämma in; alternativt kan det stå vad det var han stal ) Tings (resten av ordet oläsligt men borde vara '-rätt') 12/6 (månaden osäker, kan vara 10) 31 första gn (gången, oftast används istället ordet 'resan'; exempelvis 'första resan stöld')”
 
Hoppas det kan ge dig någon liten vägledning. Jag gjorde i alla fall ett försök.
Mvh Qlaz

82
Väne-Åsaka / Väne-Åsaka Andreas Tholsson
« skrivet: 2014-03-19, 23:40 »
Det står Rogl. Prestgård eller Rogl. Postgård.
 
Mvh Qlaz

83
Västra Gerum / Västra Gerum hfl. AI:1 s. 75
« skrivet: 2014-03-19, 23:22 »
Det står Enkefru Magisterskan Helena [första delen av namnet dolt av lagningstejp] Svensdotter Hasselgren. Gerum - - - Död 1809, gift 1746.
 
Ulla, sök giftet i andra församlingar.
 
Mvh Qlaz

84
Att det står Olof Larsson är helt klart, och först trodde jag också att modern Cathrina heter Isaksdoter, men är mer böjd att tro att där står Larsdoter. Säker är jag dock inte.
Det som ser ut som ett 'I' är snarare en del av nedåtslingan på 's' i Larson, och nästa bokstav i moderns namn är identisk med 'L' i Larsson, ehuru något mindre. Vad som förbryllar mig är det som ser ut som ett 'k', men 'k' skrivs aldrig så inne i namn. Jämför 'k' i brukare uti Vixängen för paret nedanför. Namnet är sannolikt bara slarvigt skrivet.
 
Huruvida den familj du nämner är den riktiga törs jag inte råda dig om. Man måste ha rejält på fötter vid släktforskning. Följ familjen och se om deras Lisa gifter sig 1792.
 
Mvh Qlaz

85
Yllestad / Yllestad - Vilken gård?
« skrivet: 2014-03-19, 22:25 »
Där står Rusthollare i Ängg., dvs Änggården.
 
Mvh Qlaz

86
Östra Gerum / Östra Gerum - vigselnotis 1719
« skrivet: 2014-03-19, 21:58 »
Jag är inte säker men gissar att ryttarens nya namn är Per Bergman. Vad han hette innan är knepigare. Först tänkte jag Kamp, men där tycks finnas ett 'i' i det gamla namnet. Se om du kan finna honom som fader i Födelseboken.
 
Pigan heter Ingrin, dvs Ingrid eller möjligen Inger - säkert en dialektal form. Tänk på att präster förr stavade som de tyckte att namnet eller ordet lät.
 
Mvh Qlaz

87
Öxnevalla / Öxnevalla husförhör
« skrivet: 2014-03-19, 21:49 »
Det står S. Slut, dvs socknens slut.
 
Mvh Qlaz

88
Öttum / Öttum Husförhör 1814-1824 Gid:1042.13.95000
« skrivet: 2014-03-19, 21:37 »
De flyttar till Törestorp, men inget nämns om i vilken socken, Habo/Jung/Göteve/Daretorp?
 
Mvh Qlaz

89
Öttum / Öttum, AI:12 s87, GID 1042.6.24000, emigrant!
« skrivet: 2014-03-19, 21:27 »
Det var inte så lättläst på Arkiv Digitals bild heller:
 
Bevis 88 15/4 a. söka K. M. (Kungl. Maj:ts) tstånd (tillstånd) a (eller o) få utflytta t. Amerika
 
Mvh Qlaz

90
Hällestad / Hällestad
« skrivet: 2014-03-19, 20:55 »
Ytterligare ett tips när det gäller just gårds- och ortnamn är att konsultera Ortnamnsregistret:
http://www.sofi.se/ortnamnsregistret
 
Man kan söka i ett helt län (det kan dock ta tid) eller välja församling eller härad. Alla dessa är redan inlagda. Ange första bokstaven i rätt fält och stega vidare.
De använder procenttecknet som så kallad joker som man kan använda om man exempelvis bara säkert kan tyda några av bokstäverna i namnet.
Åtskilliga av mina släktingar flyttade både två och tre landskap bort, annars är det klokt att som Sverker nämner söka i ”cirklar” runt begynnelseförsamlingen.
Mvh Qlaz

91
Grekiska / Agrámmatos
« skrivet: 2014-03-19, 20:36 »
Maud, du är en ängel!
Hade jag bara fått till de missade tecknen, hade jag säkert kunnat lista ut det jag också, men jag fann inga tecken som jag tyckte liknade dem i husförhörslängden.
 
Hjärtligt tack för hjälpen!  
Härligt med så mycken kunskap och så mycken hjälpsamhet bland människor! Härligt också att ha fått lära sig något nytt.
 
Mvh Qlaz

92
Grekiska / Agrámmatos
« skrivet: 2014-03-18, 23:48 »
Det förekommer en kryptisk notering i Ramsberg AI:7, som jag inte kan komma på vad den betyder, ja, jag kan bara till nöds ens läsa den, eftersom den tycks vara skriven med grekiska skrivstilsbokstäver. I AI:8a är denna beteckning mycket ovanlig, och där står själva anteckningen nästan alltid på det ställe där prästens anteckningar om personens kristendomskunskap skrivs (sista bilden). På två ställen i AI:8a fann jag den tydligt skriven med grekiska bokstäver. Dock, utom något hundratal ord som rör anatomi är grekiska inte min starka sida.
 


 
 
Jag får det till

 ”A??ammatos”, men detta kan vara käpprätt fel. Andra och tredje bokstaven (eller om det bara är en bokstav) kan jag inte dechiffrera.
Här och var får personen omedelbart nedanför beteckningen ”Ejúsd. farina”, det vill säga ”av samma slag” (det är latin och betyder ordagrant ’av samma mjöl’). I just detta fall får en tredje person samma beteckning, ehuru i lägre grad: ”fere út súpra”, det vill säga ”ungefär som ovan”.  
 
Beteckningen är mycket vanlig i AI:7. Den förekommer på vart fjärde till femte uppslag. I nitton fall av tjugo rör det en person som nämns död. I ett par fall rör det dock levande personer, vilka inte nödvändigtvis alltid är åldriga personer.
Det måste naturligtvis inte vara fråga om något negativt, men varför har prästen inte skrivit ordet i klartext eller åtminstone på latin. Både kvinnor och män har fått denna anmärkning.  
 
Jag har google-översatt ord till grekiska såsom ’fattig’, ’befriad’, ’undantag’, utlevad’, ’gammal’, ’orkeslös’, ’osedlig’ m.fl utan att finna något som ens liknar detta ord.
 
För vissa personer skriver prästen aningen mer lättförståeligt vad han menar (åtminstone om man som jag har tillgång till ett latinskt lexikon). Här är några exempel ur AI:7:  
”lidderlig och osedig fogel”,  
”impos mentis” [ung. okontrollerbar],  
”idiota”,  
”caecus/cæcus” [blind],  
”insana” [gravt utvecklingsstörd],  
”surdus” [döv],  
”semi-mutus” [halvstum],  
”stupidus” respektive ”stolidus” [dum, trögfattad],  
”rudis” [oborstad/fräck, ouppmärksam, oskicklig],  
”incurvata” [’böjd’, sannolikt puckelruggig eller krumböjd],  
”fanatica pertinax & sententiæ sua tenax, ut/us S.[?] caena in totum adversatur” [ungefär: fullständigt omedgörlig och hennes ståndpunkter orubbliga, använder smuts och {hyser} helt motsägande/motstridande {åsikter}”; alternativt:  
”fullständigt omedgörlig och hennes ståndpunkter orubbliga, sålunda är hon smutsig och helt oppositionell” – en präktig salva om en kvinna med stark övertygelse,  
”fere nihil” [kan/gör/klarar ingenting].
 


 
 
Jag överlever om jag inte får reda på vad detta betyder, men kanske att någon här är kunnig i grekiska, så att jag får veta vad mina släktingar var för ena kufar.
Mvh Qlaz

93
24 Rekord / Antal dopvittnen
« skrivet: 2014-03-18, 22:55 »
Pastorn i Fosie, Ernst Johan Gabriel Nykiörk och hans hustru Maria Dorotea Muhrbeck får en son kl 19 den 28 april 1759. Denne lille gosse, Johan Gabriel behövde inte bekymra sig för att hans kristna uppfostran skulle bli lidande om några av hans faddrar skulle falla ifrån - han har 60 stycken att luta sig mot, 40 manliga och 20 kvinnliga plus farmodern som bar barnet!  
Osvuret är bäst, men detta torde vara svårslaget. Åtminstone måste detta antal dopvittnen vara en av toppnoteringarna i Sverige. Min tanke är att föräldrarna minsann skulle sätta rekord!
Hela härligheten finns att beskåda i Fosie CI:1 Bild 1830 sida 206.
Notera att bondhustrur skrivs med enbart förnamn samt vem de är gifta med, Marna Lars Nilssons.
 

 
Lite mer läsbara bilder:
 
 
 
 
Mvh Qlaz

94
På min fars sida har jag en hel del anor och övriga släktingar i Ljusnarsberg. Några av vikt sitter lite löst för mig. Jag har dem bara noterade på mer eller mindre välgrundade indicier, eftersom jag inte har tillgång till domböcker och mantalslängder.  
Här tycks finnas ett enormt vetande samlat. Efter att ha sökt på Fase tror jag mig inte ha missat ett eventuellt redan givet svar på någon av mina frågor i denna aningen svåröverskådliga ocean av kunskap.  
Jag har bl.a. läst Leif Gson Nygårds massiva inlägg av den 17/4 2011 (Äldre inlägg (arkiv) till 22 april, 2011) angående Sakris Olofsson Fase (min ana - hoppas jag), men har tre frågor obesvarade. Hoppas att intresse fortfarande finns för Fase-släkten:
 
1. Britta Johansdotter f. ca 1691 (ev. f. 25/9 1693) , död 1/8 1743 52 år gl i Finnfallet, g. 4/10 1715 m. Anders Kristoffersson, döpt 25/1 1685 (gård ej angiven), död 15/12 1767 i Finnfallet, son av Kristoffer Haraldsson (1652-1733) och Margareta Andersdotter (1650-1737).
Fyra fäder Johan får en dotter Britta 1687-94. En är avskriven, en är sannolikt avskriven.  Jag har därefter på indicier bl.a. med hjälp av dopvittnen och gårdsnamnet från vigselboken m.m. antagit att hon är den dotter till Johan Sakrisson (son till Sakris Olofsson Fase) och Katarina Johansdotter som föds 25/9 1693.
Har jag rätt? Är det i så fall någon som med källa kan belägga detta släktskap?
 
2. För ovannämnda Katarina Johansdotter f. 1671, död 28/12 1697 i Utanheden (g. m. Johan Sakrisson) finns två kandidater till fäder år 1671: döpt 28/7, far Johan Andersson i Siffertorp respektive döpt 13/8, far Johan Eriksson Bången (gård ej angiven).
Katarina kom från Heden enl vigselboken, min tanke lutar därför klart åt den sistnämnde fadern, eftersom Utanheden ibland skrivs bara Heden och eftersom Bångbro (enl arkivkort på Ortnamnsregistret) är uppkallat efter Jan Eriksson Bång på Utanheden.
Är det någon som med källa kan belägga detta? Kanske Tony Stålnacke - tänker på hans inlägg av den 13/5 2013 (Äldre inlägg (arkiv) till 20 november, 2013).
 
3. Anders Sakrisson f. 1691, död 16/4 1737 i Nygården, g. 29/9 1713 m. Anna Danielsdotter döpt 12/1 1690 (spartansk notis, inga dopvittnen), död 28/9 1743 i Nygården.
Med tanke på att Anders enl vigselboken kom från Ängesgården (uppbyggd av Sakris Olofsson enl arkivkort på Ortnamnsregistret) och att flera av hans barns dopvittnen är andra Sakrissöner/-döttrar samt även en syster till ovannämnde Anders Kristoffersson, misstänker jag att han är son till Sakris Olofsson, dock saknas han i födelseboken. Modern skulle i så fall vara 46 år, men om moderns ålder var något år överdriven i dödboken och Anders kanske egentligen är född ca 1690, är det inget att hänga upp sig på. Jag har äldre mödrar än så i min databas.
Har jag rätt i min misstanke?
 
Mvh Qlaz

95
Äldre ord L - Ö / Sadelmakarjord
« skrivet: 2007-09-26, 18:52 »
I flera bouppteckningar från Torshälla i Sörmland upptages bland fast egendom si och så många tunnland eller kappland 'sadelmakarjord' [inte 'sadelgjord' vilket är något helt annat]. Detta ord minns jag mig inte ha stött på i Västsverige.  
Är det någon som vet vad detta är för sorts mark? Varken SAOB eller Google ger något besked.

96
Äldre ord L - Ö / Mutter
« skrivet: 2007-09-24, 23:43 »
I två bouppteckningar från 1800-talet i norra Sörmland har det bland silversakerna nämnts en 'mutter'.
Vad är en silvermutter för något? Den tycks alltid vara gjord av just silver. SAOB ger inga nöjaktiga besked, så det rör sig antagligen om ett dialektalt ord.

97
Scherping / Scherping
« skrivet: 2005-10-16, 09:07 »
För ca en vecka sedan fick jag ett e-brev av någon som undrade vad jag visste om Detterberg.
P.g.a. ett mindre datorhaveri har min allra senaste e-post försvunnit, så jag tar tillfället att här säga att jag inte har mer än vad jag angivit ovan.
 
Mvh Klas

98
Äppelbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-19
« skrivet: 2005-08-25, 20:06 »
Hej och tack Anna!
Din Kristina Norström verkar mycket intressant, men jag har ändå ingen aning om det är hon. Jag vet nämligen inte mer om henne än vad jag skrivit ovan. Min farfars far gifte om sig med en Kristina Nor(r)ström efter att ha varit änkeman i 44(!) år. Uppgiften har jag fått av past.exp i Bomhus, Gävle.
Vid tillfälle ska jag kolla din kandidat.
 
Mvh Klas

99
Skåre / Skåre
« skrivet: 2005-08-25, 19:02 »
Hej Lennart!
Jag blir nästan förvånad (låter månne en smula övermodigt) över att stöta på ett prästnamn i Bohuslän som jag aldrig har hört förut, men tyvärr, Lennart, henne har jag inga uppgifter om.
 
Mvh Klas

100
Äppelbo / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-19
« skrivet: 2005-07-22, 18:04 »
Söker uppgifter om Christina Eriksdotter Norrström (ev. har hon släktnamnet från ett första gifte) f 8/4 1846 i Äppelbo, flyttad till Gävle Staffan kring sekelskiftet 1900 eller senare där hon gifte sig 1919.
 
Mvh Klas

101
Bark / Bark
« skrivet: 2005-07-22, 14:18 »
Stort tack för verifikationen, Samuel!
För en släktforskare kan det väl knappast finnas en större tillfredsställelse än att få nya anor? En ny ana väger ledigt upp dussintals andra intressanta släktingar. Här fick jag tre stycken av dig ... och ytterligare två av Jan Hultberg ovan ...
Alltså, tack även till dig, Jan!
Men, Jan, jag får inte ihop Johan J:son Barks båda giften med barnen. Första hustrun dör 1719, och äldste sonen Per är född 1703. Han borde väl vara av första giftet, men detta framgår inte av din uppställning?
Ytterligare en sak, Samuel. I ditt inlägg 17/2 i år skriver du ”Farfadern hammarsmeden Nicolas Hindersson ...” Var han således farfar till Johan Claesson?
 
Här är kompletta datum på Anders Johansson Barks och h Anna Olofsdotters barn som jag redan hade om någon händelsevis inte har dem. Alla är tagna ur födelseboken:
Johan 22/3 1741
Anna 12/12 1743
Brita 15/6 1745
Kerstin 25/9 1749
Olof 4/2 1753
Sara 5/9 1757
Brita 13/5 1760 - min ana, g 1786 (fann inte denna i Ljbg) m Anders Ersson f 1761 Ramsberg. Familjen var bosatt i Ramsberg. De fick fem barn.

102
Bark / Bark
« skrivet: 2005-07-21, 22:13 »
En av mina anor är Anders Jansson Bark g 5/10 1740 på Riddarhyttan i Skinnskatteberg(U) med Anna Olofsdotter. De fick sju barn (minst). Dottern Britta är g 1786 med Anders Eriksson från Ramsberg(T).
Min Anders skulle kunna vara identisk med den Anders Jansson Bark f 13/12 1720 som Jan Hultberg nämner i sitt inlägg den 5/3 2004 och som är en förfader till Samuel Simonsson.
Är det någon som kan verifiera eller vederlägga detta?
Mvh Klas

103
01) Allmänt om efternamn / Extra efternamn
« skrivet: 2004-11-29, 20:40 »
Hej Carl-Fredrik!
Ja, jag tror att jag har sett gamla adelsnamn skrivna med sitt patronymikon ställt sist. Jag har emellertid inte någon gång sett detta namnskick från 1700-talet och framåt annat än i Uddevalla. Det vore kul att veta om det förekom på flera ställen.
 
Någon gång för länge sedan (sannolikt i Kristianssons Uddevallakrönika) läste jag att uddevallasläkten Brunjeansson och göteborgssläkten Braunjohann inget har med varandra att göra rent släktmässigt. Om sedan Braunjohann och von Braunjohann har det, känner jag inte till, men det ligger nog nära till hands att tänka sig.
 
Mvh Klas

104
Uddevalla / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-01
« skrivet: 2004-11-29, 20:24 »
Hej Torunn!
Här är en del av mitt material om Maria Stjernberg och Olof Fransman. Henne finner du i Tabell 4. OBS, jag har inte skrivit in alla barn till Gabriel Borgenstierna. Han hade många barn även i andra giftet.
Var någonstans kommer du in? Vi kanske kan komplettera varandras uppgifter.
 
 
------------------------------- Tabell 1 -------------------------------
 
Stiernberg, Gabriel Eriksson. Generalgevaldiger. Död 1731-04-... Begravd
1731-04-04 i Uddevalla (O) (Db). Gevaldigerlöjtnant vid Västgötaarmén
20/8 1711; avsked 5/9 1717; (Elgenstierna SAÄ I) Bodde på svärfaderns
gods Brattås i Bäve sn utanför Uddevalla. Då han började driva handel
blev han tvungen att söka burskap i Uddevalla och bosätta sig i staden.
Det var han som 1688 utverkade strängt förbud att driva skogshygge på
Brattås skog till wedbränne eller andre tarfwor. (S Kristiansson:
Uddevalla stads historia II, Uddevalla 1953)
 
Gift med Werner, Margareta. Född 1651 (Dödnotis: 90 år). Död 1741-08-...
Begravd 1741-08-09 i Uddevalla (O) (Reg). Far: Werner, Jörgen
Jörgensson. Rådman. Född 1626. Död 1699 i Brattås, Bäve (O). Verksam i
Uddevalla. Elgenstierna anger en länsman i Svineberg i Ö Sund(S) Måns
Werner som svärfader till Gabriel Eriksson Stjernberg. Dock anser jag
Kristiansson i detta fall mer vederhäftig.
Han ägde Brattås i trakten av det gamla Oddevall, nära det nuv.
Uddevalla vid mitten av 1600-talet. hans dotter Margaretas make Gabriel
Eriksson Stjernberg bosatte sig där. Han verkade som rådman i Uddevalla
från före 1658 till 1695, då han avgick. Han tillhörde en gammal
Uddevallasläkt som kan spåras ner till 1500-talet. (S Kristiansson:
Uddevalla stads historia II, Uddevalla 1953)
 
                                 Barn:
   Stiernberg adl. Borgenstierna, Gabriel. Född 1684-08-04 i Brattås,
     Bäve (O) (Elgenstierna SAÄ). Se tabell 2.
   Stiernberg, son. Död 1698-03-... Begravd 1698-03-03 i Uddevalla (O)
     (Db).
   Stiernberg, Maria. Född beräknat 1698 (Dödnotis: 76 år). Se tabell 3.
   Stiernberg, Erik. Död 1700-07-... Begravd 1700-07-25 i Uddevalla (O)
     (Db).
   Stiernberg, Erik. Född 1701-06-22 i Uddevalla (O) (Fb).
 
 
----------------------- Tabell 2 (generation 1)  -----------------------
                            (Från Tabell 1)
 
Stiernberg adl. Borgenstierna, Gabriel. Major. Född 1684-08-04 i
Brattås, Bäve (O) (Elgenstierna SAÄ). Död 1748-09-10. Begravd 1748-09-26
i Uddevalla (O) (Db). Löjtnant vid Närkes och Värmlands reg. 6/11 1709;
kaptenlöjtnant där 13/10 s.å.; Sekundkapten där 19/9 1712; premiärkapten
där i dec s.å.; avsked med majors titel 22/5 1719; adlad 4/9 s.å..
Bevistade bl.a slaget vid Gadebusch och belägringen av Tönningen, där
han blev dansk krigsfånge. Dödnotis: ... begrovs Hr Major Gabriel
Borgenstierna i Kyrkan uti Choret, död den 10, 64 år.
 
Gift 1:o 1706-07-10 i Uddevalla (O) (Vb) med Hammar, Margareta. Född
1686-09-22 (Elgenstierna SAÄ). Död I barnsäng 1722-05-20 (Elgenstierna
SAÄ). Far: Hammar, Christen. Rådman. Död 1741-05-... Begravd 1741-05-26
i Uddevalla (O) (Db). Verksam i Uddevalla. (S Kristiansson: Uddevalla
stads historia II, Uddevalla 1953) Mor: Wallengren, Regina.
(Elgenstierna SAÄ)
 
                                 Barn:
   Borgenstierna, Gabriel. Född 1707-02-... Döpt 1707-02-28 i Uddevalla
     (O) (Fb).
   Borgenstierna, Christian. Född 1708-05-... Döpt 1708-05-24 i
     Uddevalla (O) (Fb). Död 1709-09-... Begravd 1709-09-19 i Uddevalla
     (O) (Db). Begraven på nya kyrkogården i Udevalla. (Dödnotisen)
   Borgenstierna, Regina. Född 1709-06-... Döpt 1709-06-08 i Uddevalla
     (O) (Fb).
   Borgenstierna, Margareta. Född 1712-04-26. Död 1719-01-30 i Södra
     Bro, Bro (S) (Db). (Elgenstierna SAÄ)
   Borgenstierna, Karl Christian. Sekundmajor. Född 1714-04-04 i Södra Bro, Bro (S) (Fb). Död 1759-05-28 (Elgenstierna SAÄ). Dopvittne
     bl.a. Erik Stjernberg [farbror].
   Borgenstierna, Ulrika. Född 1715-04-26 i Södra Bro, Bro (S) (Fb).
   Borgenstierna, Petrus. Född 1717-12-18 (Elgenstierna SAÄ).
   Borgenstierna, Margareta. Född 1719-10-26 i Södra Bro, Bro (S) (Fb).
 
Gift 2:o 1729-05-26 i Lindärva (R) (Elgenstierna SAÄ) med Hård af
Segerstad, Anna Christina. Född 1706-10-20 i Lindärva (R). Död
1765-02-13 i Näs Mellangård, Yllestad (R). (Elgenstierna SAÄ) Far: Hård
af Segerstad, Johan Fredrik. Löjtnant. (Elgenstierna SAÄ) Mor: Soop,
Maria Elisabeth. (Elgenstierna SAÄ)
 
 
----------------------- Tabell 3 (generation 1)  -----------------------
                            (Från Tabell 1)
 
Stiernberg, Maria. Född beräknat 1698 (Dödnotis: 76 år). Död av
åldersbräcklighet 1773-02-17 i Lilla Foss, Foss (O) (Db). Uddevalla Fb
börjar först år 1700. Hon bodde hos sin dotter Anna stina och måg i
Naverstad runt åren 1750-63 enl AI:1 och var då 60 år.
  Hon erfor deras tragiska död 1761 och närvarade vid bou efter dem
båda: Sedan Svärmodern Maria Stjernberg som vid dödsfallet varit
tillstädes blifvit åtwarnad om ägendommens laga angifvande under edelig
förpliktelse, företogs des upteknande ... Hon undertecknade bou med
egen hand. (Tanum, Bullaren m.fl HR F II:9 s 17).
 
Gift med Fransman, Olof. Bonde. Sågverksskrivare. Kvartermästare. Död
1754-05-17. Levde i Foss(O). Far: Fransman, N.N..
 
                                 Barn:
   Fransman, Olof. Född 1725-09-... Döpt 1727-09-12 i Södra Bråland,
     Foss (O) (Fb).
   Fransman, Margareta. Född 1727-02-... Döpt 1727-02-05 i Södra
     Bråland, Foss (O) (Fb). Död av håll och styng 1765-03-24 i Lilla
     Foss, Foss (O) (Db).
   Fransman, Catharina (Lonetta). Född beräknat 1729-01-14 (Dödsnotis, 3
     mån 21 d). Död 1729-04-09 i Foss (O) (Db). Kallas Katrina Lonetta i
     dödnotisen- 3 mån 21 dagar gl.
   Fransman, Catharina Lonetta. Döpt 1730-02-22 i Södra Bråland, Foss
     (O) (Fb). Född 1730-02-... Död 1798-10-13 i Norra Bäckevall, Håby
     (O) (Db). Moder Maria Stjernberg. Bodde i Lilla Foss vid sitt
     första gifte.
   Fransman, Olof. Född beräknat 1732-01-12 (Dödsnotis, 2 år 21 d). Död
     1734-02-02 i Lilla Foss, Foss (O) (Db). Dödnotis: Oluf Nilsson [?]
     ... 2 år 21 dagar, Fader: Frankman Quartermästare. Sannolik son.
Det kan inte finnas två kv.mäst Fransman/Frankman i Lilla Foss vid samma tidpunkt.
   Fransman, Maria. Född 1735-01-... Döpt 1735-01-09 i Lilla Foss, Foss
     (O) (Fb). Död av vattusot 1750-05-04 i Lilla Foss, Foss (O) (Db).
     Moder Maria Gabrielsdotter. Blev 14 år.(Dödnotis)
   Fransman, Ingeborg Margareta. Född 1737-05-... Döpt 1737-05-10 i
     Lilla Foss, Foss (O) (Fb). Död av ålderdoms bräcklighet 1808-09-22
     i Djurhogen, Öbbön, Foss (O) (Db). Modr Maria Stjernberg. Hon var
     piga från Lilla Foss enl första vigselnotisen, änka från Öbyn enl
     den andra och den tredje. Blev 71 år 4 mån. (Dödnotis)
   Fransman, Gabriel. Född 1739-02-... Döpt 1739-02-02 i Lilla Foss,
     Foss (O) (Fb). Död 1740-04-03 i Lilla Foss, Foss (O) (Db). Moder
     Maria Stjärnberg.
   Fransman, Anna Christina. Född 1740 i Lilla Foss, Foss (O). Drunknade
     1761-01-09 i Naverstad (O) (Db). [Finner inte hennes dopnotis i
     Foss] Gick tillsammans med maken igenom isen vid Tingevalla sund,
     mellan Norra och Södra Bullaren, och drunknade.
 
Mvh Klas

105
Äldre ord L - Ö / Salig
« skrivet: 2004-11-29, 17:54 »
Hej Stig!
Personerna du nämner har sannolikt inte blivit välsignade. Även om jag aldrig tror mig ha sett epitetet Salig/Sal: vid ett litet barn, så betyder det endast att den personen, som prästen just sitter och skriver in, är avliden. Prästen skrev väl så av pietet inför den döde, eftersom han räknade med att denne numera befann sig i Paradiset.
Oftast är det, som du själv påpekar, ett ord med vilket man omnämner en redan död person. Man kan ibland se det i födelsenotiser Sal: Cornetten NN:s lille son..., dvs barnet är posthumt fött (i förhållande till fadern).
 
Mvh Klas

106
Förnamn - I / Indolina
« skrivet: 2004-11-29, 17:10 »
I kapellpredikant Bernhard Wikströms familj i Gravarna bodde en Fröken Indolina [17]84 enl Kungshamn AI:1 1790-93 (opaginerad).
Jag har aldrig stött på detta namn förr. Det har en lätt anstrykning till tvetydighet.
Ordet indolens =lojhet och oföretagsamhet är belagt från 1742 enl NE:s ordbok.
Namnet finns som ovanligt spanskt efternamn på Internet - men är för övrigt inget spanskt ord, enl Real Acadedemia Espa?ola.
 
Känner någon namnets ursprung?
Mvh Klas

107
Förnamn - G / Glöör
« skrivet: 2004-11-29, 16:43 »
Hej Olle!
Det hade jag inte kunnat ana, att min lilla fundering skulle ge en sådan utdelning.
 
Ibland skriver jag ner ovanliga och tankevänkande uppgifter. Sådant ger alltid material till intressanta diskussioner. Tyvärr fann jag ingen Glöör i mina anteckningar - i mitt minne finns det emellertid kvar. Det var tidigt 1700-tal, och jag vågar nästan ta gift på att det var i Bro(O) C:1 (1703-29) jag fann namnet. Där finns minst ett, sannolikt flera dopvittnen med namnet som patronymikon. Någonting inom mig säger att jag dessutom kan ha sett det i en vigselnotis där.
Jag kommer sannolikt inte att besöka GLA mer i år, men jag kan ta en titt nästa gång, för såvitt du inte själv hinner före.
 
Mvh Klas

108
01) Allmänt om efternamn / Extra efternamn
« skrivet: 2004-11-10, 13:30 »
Hej!
I Uddevalla på 1700-talet och lite framåt, förekommer ett namnskick som jag mig veterligen inte har sett någon annanstans. Långt ifrån alla personer men påfallande många skrivs och skriver sig själva (i bouppteckningar t.ex) med sitt patronymikon efter släktnamnet, Andreas Trana Eriksson, Anders Knape Hansson m.fl. Dessa är de enda jag hittar i mina papper, men i en dopbok från den tiden ser man exempel på varenda sida.
Så lär för övrigt släktnamnet Brunjeansson ha uppstått.
 
Mvh Klas

109
Adel eller inte / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-09-24
« skrivet: 2004-11-10, 12:37 »
Det förekom att exempelvis smeder, soldater, båtsmän och säkert även andra tog sig eller fick sig tilldelat ett namn som råkade vara upptaget såsom adelsnamn. Man kan nog utgå ifrån att detta var omedvetet. Stålhandske låter rätt passligt för en smed tycker jag, men Silversköld, Reutercrona och liknande namn ursurperades säkerligen inte. Folk insåg nog att dessa var adelsnamn.
Emellertid var det antagligen inte så lätt att veta att namn som Kruuse/Kruse och Kurck var adliga. Dessa har jag sett som soldatnamn. Båda är korta och militäriskt rappa att uttala. (Jag har för övrigt en utredning om ett båtsmansnamn Kurck under Släkter, Introducerad adel, Kurck - här.)  
Jag kan mycket väl tänka mig att det även finns soldater Fock, Funck, Rappe, Starck, Waern/Wärn m.fl.
I min databas har jag även en familj Cremer som jag inte har lyckats knyta till den adliga ätten med samma namn, och den nämns inte i Elgenstierna. Mannen lät sig dessutom vid något tillfälle anges som välboren, vilket således inte heller det ger en säker indikation om adlighet. Gammal och utfattig kallas han dessutom ”rotehjon nobilis”.
 
Som alltid när det gäller släktforskning får man aldrig ta något för givet, utan fortsätta söka tills man (i bästa fall) kommer fram till namnets ursprung.
 
Mvh Klas

110
Förnamn - G / Glöör
« skrivet: 2004-11-09, 23:09 »
I Bro socken i Bohuslän har jag hittat detta märkliga mansnamn, oftast stavat med två 'ö'. Jag har även sett det som patronymikon. Kan någon förklara dess ursprung?

111
Förnamn - P / Påvel
« skrivet: 2004-11-09, 23:01 »
I min databas har jag 19 Påvel, varav 18 finns i Bohuslän i slutet på 1600-talet och i början på 1700-talet och en i Kinne-Kleva(R) i slutet på 1700-talet.
Jag uppfattar namnet som förhållandevis vanligt i Bohuslän vid ovannämnda tid. Den härligaste stavningen jag sett är, Poffuell.

112
Skåre / Skåre
« skrivet: 2004-11-05, 17:37 »
Hej Eivor!
Tack för uppgifterna. Nu har jag fört in dem. Jag skickar mina Rhodins till dig. Det verkar som du inte har alla data. En liten rättelse: prosten i St Lundby, Johan Torbjörnsson, gifte sig 3/3 1826 i Fjärås.
Plus en komplettering: Till din rad av barn har jag Anette Torbjörnsson, sannolik dotter. Hon är dopvittne 15/1 1830 tills. med systern[?] Charlotta T-n till brodern Eriks äldsta dotter.
[I mina papper leder Britta Margareta Hallberg g m Johan Boustedt barnligan. Hon födde 17 barn.
 
Kanske vi ska sluta här, så att inte Skårarna blir gramse på oss.
 
Mvh Klas

113
Hoppe / Hoppe
« skrivet: 2004-11-04, 20:23 »
Hej!
Jag har en liten familj Hoppe bland mina präster.
Komminister Johan Henrik Hoppe, f beräknat feb 1712, d 19/8 1781 Ljushult(P). Han var verksam i Ljushult. Gift m Margareta Lysell, f beräknat 1715, d 27/10 1783 på fattighuset i Ljushult. Hon är sannolik dotter till kh:n i Dalstorp(P) Simon Gudmundi Lysell, d 17/3 1733, och Christina Rhania, d före 1761. Säkerställda barn till denne kh är dopvittnen till Margaretas barn och tvärtom.
J H Hoppe hade två barn, Wilhelm 9/9 1744, d före 1781 och Simon 9/9 45 [skickligt att få nästa barn på dagen ett år efter det första], d 11/10 1745 - båda i Ljushult.
 
Mvh Klas

114
Skåre / Skåre
« skrivet: 2004-11-04, 18:45 »
Hej Eivor!
Uppgften om Lars Torbjörnssons födelse är från Sv män och kvinnor VIII s 8. Resten är egen forskning, men som sagt det finns luckor. Det var tre år sedan jag sist sysslade med den här linjen. Det är härligt att få hjälp på traven - släktforskning är nog så tidskrävande som det är. ALLA uppgifter bör man dock själv vidimera vid tillfälle. Det händer ju tyvärr att man snubblar med fingrarna på tangenterna då man skriver in sida data fast man dubbelkollar. Om datumet då inte blir orimligt, så att programmet upptäcker felet, är det näst intill omöjligt att själv se det.
Jag skall kolla om det är något jag kan tänkas sakna, då jag arbetat lite med linjen.
Jag kom in på den från två håll, och vet att jag av någon outgrundlig anledning saknar data för och hustun till ovan nämnde häradshövding Johan Torbjörnsson. Jag hör av mig igen. Du får min e-postadress så länge.
 
Hej Lennart!
Jag upptäckte just i mina papper att föräldrarna till Jacob född 2?/6 1761 Ljung(O) C:1 s89 är Arvid Skåre och Lona Nöring i Derhuset. Jag visste att jag sett Apollonias namn på något mer ställe, men kom inte på det förut.
 
Mvh Klas scriptor snabel-a telia.com

115
Skåre / Skåre
« skrivet: 2004-11-04, 13:44 »
Hej Lennart.
Skårarna är tydligen perifera för dig och ändå är du så väl insatt i den släkten. För mig är de ytterst perifera. Därför har jag inte lagt så stor möda på dem och har inte ens fört in alla anteckningar. Jag har så vansinnigt mycket annat att ta itu med nu när jag är ”klar” med mina bohusländska präster. En del anteckningar kan emellertid vara bra att ha om man stöter på fler spår.
Jag glömde säga att jag i biografin över Arvid Skåre bara skrivit honom som sannolik far till Mattias. Det var slarvigt att jag inte angav det. H Christensson anger i sin Fräkne - Bygd ... Arvid som sannolik son till Rasmus och att han gifte sig till gården Dirhuvud. Jag får nöja mig med det tills vidare. En Maria Britta Skåre och en Lona [Apollonia] Skåre bor på ”Derhuvud” då de är dopvittnen till Mattias barn, exempelvis 3/10 1781 i Ljung. Sannolikt är dessa syskon, och eftersom systrarna bor på Arvids gård Dirhuvud, antar jag tills vidare att de all är barn till Arvid. Detta är månne en smula förhastat, men det var inte Skårarna utan den angivna kvinnolinjen som jag har arbetat med som jag i första hand ville visa. Jag tänker mig att exempelvis du, Lennart, kommer att reda ut filiationen med tiden.
 
Nej Lennart, någon förväxling har du inte gjort, och inte jag heller, om du tänkte att jag med Apollonia avsåg den Lona Skåre som jag satt som Arvids sannolika dotter. Du har nog bara missat en förlösande notis. Arvid Skåres första hustrus namn fick jag ur hans vigselnotis med C H von Beetzen i Bokenäs C:2 s 412. Med reservation för att jag månne inte skrev av den fullkomligt bokstavstroget:
”27/8 1775 lystes första gången för Styrmannen Arfwid Schåre fr. Dirhufvud på Fräkne, Forshälla Sokn och Jungfru Christina Helena von Beetzen i Lanahed, den förra Enkoman intygade, dels med framledne Gymnasii Befallningsmannen Herr Carl Jonsson Scarin den 27 Aug 1771 hållen Boupteckning, dels med Vice Häradshöfdingen Herr Carl Emanuel Eneroths granskning och intyg deröfver gifvet Uddevalla den 11 April 1775 och laga afwittring skedd efter dess framledna maka Madame Lonetta Schåre född Nöring. Wigdes efter tilstånd på Dirhufd den 29 Dec.”
Det finns kanske fler Arvid och Mattias som man kan förväxla. Men det hoppas jag som sagt att ni ”Skåringar” har bättre koll på än jag.
[För övrigt är den i notisen nämnde Carl Jonsson Scarin gift med ännu en för mig obekant Nöring, Maria Catharina.]
 
Beträffande Ingrid Tegner, så visste jag inte att hennes patronymikon var Henriksdotter. Det var en intressant upplysning. Ja, i så fall kan jag inte tänka mig annat, än att hon är syster till Torborg. En av Torborgs döttrar är född beräknat 1667, och sonen som var gift och hade ett barn dog 1694, så hon själv torde vara född runt 1630-40. Ingrid bör i så fall ha varit yngre än sin syster Torborg, ity hon gifter sig 1703? enl C Henriksson.
Detta får jag försöka kika på vid tillfälle.
 
Hej Eivor/Ema.
Den Catharina Skåre som jag angav gift med Eric Boije och som tydligen är din ana, är dotter till Rasmus Skåre. Det framkommer av maken Eriks bouppteckning.
Det var trevligt att få några data om riksdagsman Anders Larsson i Ingetorp. Jag har honom, utan hustru, i mina papper. Denna koppling kände jag med andra ord inte till. Hans yngre bror Johan, f 1757, använde faderns, Lars Torbjörnssons (även han riksdagsman, f 26/3 1719, d 3/3 1786), patronymikon som släktnamn. Hela hans linje kallar sig Torbjörnsson. Johan var lagman i Himle hd i Halland. Hans son Johan, f 25/2 1794, d 10/10 1865, var prost i St Lundby. Hans son Teofil, f 12/11 1838, påkörd av en bil och dödad  31/1 1926 var gift med Amanda Karolina Mattsson, f 23/8 1846, d 6/1 1925, en syster till min mors farmor. Amanda Karolina är dottersondotter till Birgitta Charlotta Simmingsköld, f 13/2 1706, d 26/11 1783 - gift med prosten i Uddevalla Jonas Wahlborg, döpt 4/7 1697, d 18/2 1777 - yngre syster till Ingeborg ”Bolla” Simmingsköld gift med Olof Boije, farfar till din Britta-Maja. Så vi är tydligen x-männingar du och jag.
 
En syster till Anders Larsson och Johan Torbjörnsson hette Anna Larsdotter och var 2:o gift med kh i Solberga Johan Adam Rhodin och födde honom 14 barn.
Nästan ett lustigt sammanträffande tycker jag, för Torbjörnsson är just en av de linjer jag har tänkt ta itu med inom det närmaste, eftersom mina data är lite spridda där.
 
Mvh Klas

116
Boye / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-30
« skrivet: 2004-10-29, 17:11 »
I Västerlanda(P) får en Olof Almgren och Ingrid Jonsdotter en son Nils 12/2 1744. Hoppas inte jag ställer till något nu.
En gammal anteckning som jag inte minns varför jag skrev upp.
Även i Alingsås har jag stött på Almgren.
 
Mvh Klas

117
Uddevalla / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-12-01
« skrivet: 2004-10-29, 14:31 »
Hej Eva Almqvist!
Här är ett lite senkommet svar  angående borgmästare Anders Larsson.
Låna och läs Ganstrand: Lars Svensson och hans ättlingar - borgmästare i Gränna. Där finner du allt.

118
Skåre / Skåre
« skrivet: 2004-10-29, 13:41 »
Hej alla Skåre-, Almgren-och Boijevänner!
Jag har stött på dessa namn då jag arbetat med mina prästsläkter (har senaste året varit Bengt Sjögren på GLA behjälplig med att samla uppgifter till det nya herdaminnet över Göteborgs stift, därför att jag har så mycket präster i min släkt). Flera av deras hustrur hänger ihop med varandra via prästsläkten Nöring med ingifta, så jag tyckte att jag skulle presentera mina rön för er om kvinnolinjen dem emellan. Slutet vet ni redan, men jag drar det också, fast utan data.
Jag kommer sannolikt inte att finna så många fler direkta anor, därför ägnar jag mycken tid åt att väva ihop släktingar som har samma efternamn och som från början har legat spridda här och där i mina papper.
 
Torbor Henriksdotter Tegner (dtr av kh i Tegneby Henrik Jenssen Tegner och N.N. Holgersdotter Ronning) var gift två gånger:  
1:o med kh i Tegneby Mats Jonsson Haffenberg, d 1677. Med honom hade hon minst sex barn, bl.a. dottern Metta, d ca 1745, gift med sedermera ryttmästare Nils Skåre.
2:o med komministern i Tegneby Johannes Jacobsson Nöring, d 5/4 1734, (son av den danske fogden över Orust och Tjörn Jacob Hansson Nöring och Cecilia Påvelsdotter av den kända Bäcksläkten i Uddevalla). Med honom hade hon minst tre barn, bl.a. sonen Mattias Nöring, 1683 - 27/11 1732, kh i Tegneby.  
 
Mattias Nöring var också gift två gånger (1:o med Catharina Jordan), 2:o med Britta Tillrot, f 20/6 1702 Långelanda (dtr av bef.m. Peter Tillrot och Cecilia Grotte). De fick sonen Johan, f 1724 sannolikt i Tegneby [alla gamla böcker i Tegneby har brunnit], d 27/12 1787 Tegneby.
Han var gift med Inger Margareta Holmsten, f 12/11 1736 Morlanda, d 11/10 1787 Tegneby (dtr av komministern i Morlanda, sedermera kh i Tegneby Olof Månsson Holmsten, f 23/11 1708 Töllsjö(P), d 1764 Tegneby, och Anna Elisabeth Blomberg, d 6/5 1794 i Stala).
Johan Nöring och Inger Margareta Holmsten fick åtta barn, bl.a. dottern Britta Elisabeth, f 1757 sannolikt i Tegneby.
Britta Elisabeth Nöring blev gift med Mattias Skåre, brorsons son till Nils Skåre.
 
Inger Margareta Holmsten har en yngre syster som heter Catharina, f 25/10 1738 i Morlanda, d 27/5 1777 i Spekeröd. Hon var gift med Nils Almgren i hans första gifte. 2:o var han gift med Catharina Skåre - brorsdotter till Nils Skåre och faster till Mattias Skåre - i hennes andra gifte. Först var hon gift med skeppare Erik Boije.
 
Helt självklart, eller hur!
 
(Överkurs: En annan av Torbor H-dr Tegners döttrar, Karin Haffenberg d 1703, blev gift med Påvel Jacobi Nöring, d 1706, kh i Morlanda - bror till Torbors andre make; Karin var således svägerska till sin mor. De hade minst fyra barn. Sonen Hans Henrik Nöring, f  beräknat 1697, d 4/8 1735 Morlanda, blev gift med Catharina Kierman, d ca 1761, (dtr av en handlande i Göteborg, och omgift med makens efterträdare). De fick fem barn.
Dottern Anna Magdalena Nöring, f 13/3 1728 Morlanda, d 24/4 1782 Morlanda, blev gift med komministern i Morlanda Jonas Månsson Holmsten, f 25/2 1725 Töllsjö, d 3/7 1778 Morlanda, yngre broder till ovan nämnde Olof Holmsten.)
 
Lennart efterlyser Skårar som dopvittnen: Ovan nämnde Mattias Nöring har en syster, vars namn jag inte känner till, som blev gift Grotte. Deras dotter Cecilia Catharina Grotte [ej identisk med C G ovan] är gift med löjtnant Johan Lilja. Vid två av deras barns dop i Herrestad är Christian Skåre vittne: 24/11 1731 ”Cornett Schåre på Röd” resp 8/1 1736 ”Hr Christian Scåre på Rållanda”. Vid båda dessa tillfällen var dessutom Anders Eliasson Bagge från Uddevalla vittne, så en viss stabilitet finns det i umgänget. De är alla släkt. Jag har även sett ”Cornett Schåres hustru på Rööd” som dopvittne, exempelvis 3/12 1721 i Herrestad.
Christian Skåre var ju gift med Ädela Pontan. Den ”Lieutnantskan Maija Schåre” som är gudmoder i Bokenäs d 22/5 1716 kan knappast vara en första hustru. Glömde kolla i Lewenhaupt sist jag var på GLA, men hon kan ju även vara född Skåre.
I Uddevalla gifter sig en Barbara Schåre med Olof Ahlgren (tyvärr inte Almgren) 26/7 1728.
 
Så har jag en fråga. Innan styrman Arvid Skåre gifte sig med Christina Helena von Beetzen (vigda  29/12 1775), så var han gift med Apollonia (Lona/Lonetta) Nöring. Vet någon vilka hennes föräldrar är? Jag misstänker ovan nämnda Mattias och Britta, men lösa indicier räcker inte.
 
Mvh Klas

119
Hedvig Eleonora / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-26
« skrivet: 2004-10-26, 21:00 »
Hej Östen Händel!
Stort tack för dina två svar på mina två frågor.
Familjen von Bröcker har jag själv hittat under tiden men inte uppgifterna om Per Landegren och Karolina Matilda Lexelius. Det blir en trevlig överraskning för min uppdragsgivare.
Det var länge sedan jag själv besökte Rötter, därför har jag missat ditt svar.
 
Mvh Klas

120
Boustedt / Boustedt
« skrivet: 2003-08-17, 21:01 »
Hej alla Boustedts-sökare.
Släkten Boustedt är mycket perifer i min släktforskning men jag har likafullt lagt ner en del arbete på den.
Min anknytning är arrendatorn, tullnären, gästgivaren Jonas Boustedt i Lilla Edet, Fuxerna(O) gift med Britta Maria Nöring. Anledningen till att jag först ratade hans far, Bengt Andersson Utberg i Partille trots att födelsedatum och dito socken, vilka nämns i Fuxernas hfl, var att denne ju heter Utberg och inte Boustedt. Emellertid, ett av dopvittnena vid både Jonas och hans äldre syster Christinas dop var en visitör (tullare) Anders Boustedt i Göteborg. Vid yngre systern Elisabeths dop en Elis. eller Elin Boustedt likaså från Göteborg. Detta gjorde att jag fortsatte att gräva i Partille. Till yttermera visso fann jag denna notis i Rommele B:1 1792 nr 14 s 7: Kerstin Boustedt född i Partille, kom därifrån med sedel, ledig, tjänar hos sin bror på Edet.  Hon står som Jungfru Kerstin Boustedt 41 [år] alldeles efter gästgivare Jonas Boustedt 40 [år] i Fuxerna AI:1 1792 s 16, Edet södra sidan. I dito 1798, Nedre Fuxerna står Jungfru Christina B. 47. I dito 1801, Nedre Fuxerna står systern Christina Boustedt 49. I AI:2, 1813-14, s 31 står syster Kerstin Andersdotter  4/1 1751. Släktskap och födelsesocken torde därmed vara gott belagda.
Vilka dessa dopvittnen Anders och Elisabeth/Elin Boustedt är, har jag inte lyckats lista ut. Jag har exempelvis hittills inte lyckats koppla dem till Kungälvssläkten Boustedt. Något säger mig dock att det kan föreligga ett släktskap mellan dessa två och Bengt Andersson Utberg.
 
I Lilla Edet bodde även tullinspektören Niklas Boustedt, son till organisten i Kungälv, Olof Andersson. Jag kan därför inte förneka att jag tycker det luktar lite släktskap även mellan Kungälvs- och  Partillesläkten, även om jag inte har några som helst belägg för detta. Enbart namnlikheten mellan Olof Andersson och den Bengt Andersson som 89 år gammal dog 7/2 1766 på, vad jag förmodar är sonen Anders Bengtsson Utbergs gård Partille Mellangård, törs jag inte dra några större växlar på.
Här är en del av en avskrift ur Olof Anderssons bou (Kungälv RR F IIa:5 s 585):
” År 1754 den 18 October infunno sig undetecknade Rådmän uti aflidne organisten Oluf Anderssons stärbhus till laga Upptecknings och delnings förättande, hwarvid sedan samptlige arfvingarna om terminen blifwit kundgiorda. Tilstädes kommo Rådman Herr Niclas Lidbom så wäl som å sin K. Hustrus Marija Boustedts som efter upwiste fullmackter å Sönerna Hans och Rickard Boustedts wägnar. Likaledes woro Sönerna Petter och Detlof Boustedt tilstädes, och för then hemma warande omyndiga dottern Elisabeths sampt hennes i Norrköping warande Swåger Petter Sefbergs och thes Hustru Margareta Boustedts wägnar, Borgaren Conrad Andersson. Men för Niclas och Jacob Boustedt som Mågen Johan Hermansson och thes Hustru Catharina Boustedt war ej någon tilstädes, ehuru the therom kundgiorde blifwit, hwartil Brodern Petter Boustedt. Theras rätt härutinnan, äfven kommer att bevakas. - - -  
Efter räckning fordrar ena Sonen, Tullinspectoren wid Lilla Edet Herr Niclas Boustedt så wäl innestående moderne arfv 30 Rdl Smt som en för sin Halfbroder Rickard Boustedts underhåld ...”
 
I bou efter Olof Anderssons dotter Elisabeth Boustedt - även hon likt systern Maria gift Lidbom - nämns att hon hade tio syskon, nämligen brodern organisten i Wäsby i Skåne Hans Boustedt, organisten i Onsala [ser mer ut som Ongsala] Jacob Boustedt, avl. tullinspektor i Stockholm Rickard Boustedt, organisten härstädes [Kungälv] Detlof Boustedt och systern avl. handlanden i Göteborg Johan Hermanssons avl. hustru Catharina Boustedt samt halvbröderna avl. tullinspektorn i Lilla Edet Niclas Boustedt och avl. vaktmästaren i Göteborg Peter Boustedt samt halvsystern, rådmannens här i staden Niclas Lidboms avl. hustru Maria Boustedt och tullnären Sefbergs i Norrköping avl. fru Margareta Boustedt. (Kungälv RR F IIa:8 s 159)
 
De i detta forum eftersökta Hans och Detlef Boustedt är således bevisligen söner till organisten Olof Andersson i Kungälv.
Eftersom jag ännu inte är säker på att Kungälvssläkten ingår i den gren jag är befryndad med, har jag inte arbetat så mycket med den. Jag har till exempel inga födelsedata, giftermål etc.
 
Jonas Boustedts äldre bror Johan har en dotter Gustava Elisabeth gift med Karl Magnus Hernlund. Hans mor heter Christina Utberg. Hennes föräldrar i sin tur var muraren i Göteborg Engelbrekt Assarsson och Catharina Bengtsdotter Utberg. Dessa var emellertid gifta i och bodde första tiden i Partille - hon kom från Utby Nordgård enl Vb - innan de ca 1755 flyttade till Otterhällan i Göteborg.
Trots genomgång av flera källor har jag inte lyckats finna hennes föräldrar. Dock misstänker jag starkt att Catharina Bengtsdotter Utberg är syster till Anders Bengtsson Utberg.
 
Hoppas detta kan vara någon till gagn.
Mvh Klas Kohlström

121
Sommar / Äldre inlägg (arkiv) till 24 december, 2012
« skrivet: 2003-03-02, 12:06 »
Maud!
Tack för upplysningen. Nu har jag något att gå på.
Mvh Klas

122
Kohlström / Kolström / Kohlström / Kolström
« skrivet: 2003-03-02, 11:13 »
Hej Berith!
Får jag fråga om du har sovrat bland namnen? Jag har åtta Kohlström som levde den 31/12 1890, som dock inte finns med i din lista här ovan. Min farfars far Karl Wilhelm och hans son Karl, min farfar, finns där i alla fall.
 
Mvh Klas Kohlström

123
Kohlström / Kolström / Kohlström / Kolström
« skrivet: 2003-03-02, 10:51 »
Hej Eija!
Det gäller inte min egen släkt, men jag har i mina anteckningar en Jan Erik Kohlström f 16/8 1811 i Linde(T) (nuv. Lindesberg). Datum härrör från en husförhörslängd, Ramsberg(T) AI:14b s518, så månaden kan ju vara felskriven där, eller kan jag ha läst fel.
Hans föräldrar var hjälpsmeden vid Prästsmedjan i Ramsberg(U), dit familjen flyttade 1818, Johan Kohlström f 1/11 1783 i Malma och Mar. Delander f 1776 i Linde(T).
Jan Erik hade systrarna Maja Lovisa 20/7 1814 Linde och Anna Charlotta 5/8 1817 Linde.
 
Någon hustru till Jan Erik har jag tyvärr inte, men det mesta stämmer ganska bra med dina uppgifter.
Mvh Klas Kohlström

124
Människor / Familjen Lodin
« skrivet: 2002-10-12, 12:45 »
Hej Doris!
Känner du till en bankkamrer August Lodin gift 1902.08.05 med Elisabeth Sallander f 1876.11.20?
 
Mvh Klas Kohlström

125
Sommar / Äldre inlägg (arkiv) till 24 december, 2012
« skrivet: 2002-10-12, 12:39 »
Den 29/8 1873 gifte sig Carl Gerhard Ludvig Sommar (f 1841.01.27) med Sofia Elisabeth Sallander  
(f 1845.02.24) i Bärfendal(O). Han var underlöjtnant vid Kronobergs reg. enl. vigselnotisen.  
Familjen bodde en tid i Karlskrona enl. uppgift. Paret fick sju barn.
Jag söker hans ursprung.
 
Mvh Klas Kohlström

126
02) Sjukdomar och dödsorsaker på latin / Obstruktion
« skrivet: 2002-05-09, 22:59 »
Det är alltid vanskligt att ge sig ut på ett fält man inte behärskar, men eftersom det finns ett adekvat latinskt ord för förstoppning, nämligen constipation och ett för allmän trög mage, obstipation, så håller jag med Rune om att det troligen avser tarmvred. Alternativt kan det röra sig om någon form av blockering av luftvägarna - mekanisk pga något nedsvalt föremål eller rent inflammatorisk. Detta borde dock snarare ha givit dödsorsaken kvävning. Båda tillstånden torde emellertid förr ha utgjort en mycket stor dödsrisk.
 
Mvh Klas Kohlström

127
Hej Margareta!
Jag ringde kyrkogårdsförvaltningen här i Göteborg och fick svar direkt.
Anna Greta Wide gravsattes 14/9 1965 på Kvibergs kyrkogård, urnlund 3, gravnummer 152.
 
Mvh Klas Kohlström

128
Kristine / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-22
« skrivet: 2002-04-26, 23:59 »
Christofer.
 
Herrestad(O) ligger utanför Uddevalla - lite långt kanske. Annars kunde orten vara Harestad(O). Det ligger på andra sidan Nordre älv från Hisingen räknat, men där fanns knappast något BB, och i Göteborg fanns inget sjukhus med det namnet.
Ge ett exempel på dopnotis så kan jag ta mig en titt.
 
Mvh Klas Kohlström

129
Hej Björn!
Jag kunde inte se att de fick några egna barn, men ta inte detta för en absolut sanning.
Här är Carls första gifte:
Vigda i Göteborg Kristine [verifierat]: 18/7 1868 Carl Bjursten, skräddarmästare och Stina Cajsa Eriksdotter jungfru - lysning nr 25 år 1868. Han var född 18/10 1841 i Bjurkärr(T) och kom därifrån 1/7 1864. Hon var född 28/11 1840 i Ånimskog(P) och infl fr Göteborg Kristine 18/11 68. Hon dog 15/5 82 [verifierat], så ditt årtal för hans omgifte, 1833, torde vara en felskrivning.
Barn i detta 1:a äkt:
Maria Elisabet 13/5 1869
Carl Enoch 1/4 1871
Hanna Rebecka 19/11 1872 - död 22/7 1873
Gustav Nathanael 27/3 1874 - död 18/11 samma år
Hanna Christina 20/3 1877
Hulda Naemi 15/9 1878
Signe Sofia 12/12 1880
Barnens födelsedatum är alla verifierade. OBS, allt utom vigseln stammar ur Göteborg Domkyrko. I AI:10 s 184 står att de sedan flyttade till 2:a roten nr 122.
 
Angående Helena Sofia Jonsdotter gift med Stockman. Jag har inte funnit hennes dopnotis i Domkyrko, Kristine eller Amiral [Karl Johan fanns inte då]. Men hon var gift i Göteborg Kristine 26/12 1821 med polis Martin Gabriel Stockman 21/4 1788, död 5/10 1822 i Kristine. Änkan flyttade till okänd ort 3/2 1826 enl Kristine AI:4 s 334.
 
Läs gärna mitt inlägg under Gbg Karl Johan för att förstå vedermödorna med att släktforska på Göteborg.
 
Mvh Klas Kohlström

130
Hej Lennart!
Rasmus Hallberg finns inte med i mantalslängden för år 1770 el 1780. Varken honom eller hans hustru finner jag i dödboken eller i vigselboken för Kristine, Marieberg eller Amiralitet.  
Den födelsenotis du anger är riktig, men det var också allt jag fann. Inte ens personer med släktnamn är alltid lätta att finna i Göteborg.
 
Mvh Klas Kohlström

131
Hej Donna!
Göteborgs Marieberg födda: 1806.08.15 Samuel Petter oäkta p barn [piltebarn=pojke]. Moder änkan Britta Jonsdotter. Barnafadern angavs vara bokhållaren Samuel Petter Dahlman.
Tillskrivet i efterhand: ”Modern är lyst och tagen för Dahlmans äkta hustru. Bevis härå förvaras ibland Prästsedlarna för år 1806.”
Denne son, Samuel Petter, flyttade till Vänersborg(P) 1830 attest 56 - tyvärr börjar Vänersborg B:1 inflyttning på år 1831! Han återfinns i Vänersborgs AI:9 s 130+145B, AI:11 s 271.
Detta är allt jag fick fram. Fadern tycks ha uppehållit sig i Göteborg endast tillfälligt. Han finns inte i mantalslängden för år 1810.
 
Mvh Klas Kohlström

132
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Dahllöf
« skrivet: 2002-04-25, 20:44 »
Hej Anna!
Karl Johan AI:38, 1883-89, s 1391: Skräddare Carl Magnus Dahllöf 22/12 1856 Vassända(P) gift 23/8 1885, Hu Charlotta Alexandersson 21/12 1858 Vassända, son Gustaf Henning 28/2 1886 Karl Johan. Utfl 25/2 1886 attest 390. De kom från 3:e roten 145L. De är ej vigda i Karl Johan.
Vassända(P) AI:11 1856-69:  
Bonden i Finnegårdsred Lars Jacobsson 6/7 1825 Vassända, Hu Britta Maja Andersdotter 7/11 1827 Naglum(P) [annex]. Jag fann inte hennes dopnotis vare sig där eller i Vassända.
Barn:
Johan August 6/12 51
Matilda 22/4 54
Karl Magnus 22/12 56
Anders Gustav 8/2 59
Augusta [el Agneta] Charlotta 2/12 60
Lars Fredrik 3/12 62
Anna Maria 30/1 65
Frans Edvard 2/8? 67
Moder [till Lars J-n] Greta Larsdotter 26/5 1798.
 
Läs gärna mitt inlägg under Gbg Karl Johan för att förstå vedermödorna med att släktforska på Göteborg.
 
Mvh Klas Kohlström

133
Hej Sven!
Petter Andreas Dahlgren är född i Göteborgs Domkyrko 8/1 1800. Hans föräldrar är betjänten Peter Jacob Dahlgren och Anna Andersdotter. De gifte sig där 7/4 1799. De fick även ett s.k. oäkta barn där innan de var gifta, Anna Margareta 2/11 1797.
Jag kunde emellertid inte finna fadern i mantalslängden för 1800-1815.
Läs gärna mitt inlägg under Karl Johan för att förstå vedermödorna med att släktforska i Göteborg. Här hade jag dock tur, för dina uppgifter var lätta att finna.
 
Mvh Klas Kohlström

134
Hej Anna!
Jag kunde inte finna henne i mantalsregistret för år 1870. Kanske bodde hon här bara något år.
Läs gärna mitt inlägg under Karl Johan för att förstå vedermödorna med att släktforska i Göteborg.
 
Mvh Klas Kohlström

135
Karl Johan / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-12-01
« skrivet: 2002-04-21, 08:51 »
Hej på er - nästan alla ovanstående!
Här kommer en bunt svar av varierande glädjespridningsförmåga - en del är nedslående, medan andra  är en smula mera innehållsdigra. Först skulle jag emellertid vilja få rikta en uppgiven kommentar till alla som skickar in efterlysningar till olika göteborgsförsamlingar.
Jag har aldrig forskat på exempelvis Stockholm, men kan svårligen tänka mig att någon region i hela Sverige kan vara tillnärmelsevis lika svårforcerad som just Göteborg. Göteborg var ett mycket svåröverskådligt virrvarr där församlingar delade på två olika slags rotar och på kvarter, och där vissa gränsgator kunde ligga i tre olika församlingar beroende på husnummer. Att folk sedan kunde skriva sig i vilken församling som helst var de än bodde gör inte saken enklare.
Mina svar nedan är det ynkliga resultatet av en och en halv dags arbete som jag avsatte för att dra ett strå till stacken för denna diskussionsgrupp plus en handfull svar under Efterlysningar. Det är inte ovanligt att det tar en dag för att få lite kläm på en enda familj - om man har tur att alls finna den vill säga!
Jag har i tjugotre år fasat inför att ta itu med Göteborgsgrenarna av min forskning, men har nu kommit till insikt om att jag måste tömma denna bittra kalk om jag ska komma vidare med min närliggande släkt.
Det är ingen överdrift att säga att Göteborg är exceptionellt svårforskat.
Att jag svarar på efterlysningar under Karl Johan, hänför sig just till det faktum att Göteborg är i det närmaste omöjligt att fjärrforska på. Ofta räcker det inte med födelseböcker och förhörslängder. Man måste ha tillgång till mantalslängderna och dessas register för att komma någon vart.
En landsförsamling med 100 sidor kan man till nöds gå igenom helt. En enda längd för Karl Johan kan ha 2000 sidor, och familjen/personen kan likafullt ha flyttat till en annan församling. Att som fjärrforskare söka på måfå bland en handfull landsförsamlingar via SVAR kan till slut ge utdelning. Att göra detsamma i Göteborg är i princip lönlöst. Det är därför jag valde att försöka hjälpa till just här.
 
Det är inte för att vara elak utan sagt som en ren upplysning, men den som skickar in en efterlysning i stil med (ingen i detta forum ska känna sig särskilt utpekad): ”Söker en Johan Andersson som flyttade till Göteborg 1864. Fick han barn och vad blev det av dem?”, vet inte vad han/hon begär! Inte ens om man får ett korrekt födelsedatum torde detta understiga ett par timmars arbete, och att följa ett par barn tar säkert ytterligare minst en dag. Detta känns inte så angeläget att sätta av för en så vag ingångspremiss hur hjälpsam man än vill vara om och man har lyckan att bo i en stad med ett landsarkiv. Här finns gott om register, men eftersom ”Johan Andersson” och liknande extremt vanliga namn brukar uppta en ? två sidor vardera, är detta en klen tröst. Släktnamn är givetvis något enklare även om det på intet sätt är en självklarhet att man kan finna ens dem.
Naturligtvis kan någon känna till just den person du söker, så misströsta inte, utan fortsätt att komma med efterlysningar.
 
 
Yvonne Larsson - lördag den 2 sept 2000 kl. 22.23:  
 
Ivar Alexius [enl dopboken hette han inte Ivan] 8/3 1885 i Lundby(O), föräldrar: Arbeteren Anders Andersson och Inger Maria Andersdotter 40 år från Strömsberg.
Tyvärr kunde jag dock inte hitta dem under Strömsberg i Lundby. Möjligen har prästen skrivit fel. Lundby är en mycket stor församling att leta igenom.
 
 
Åke Myrnäs - lördag den 20 nov 1999 kl. 19.16
 
Barnen till timmerman Carl Carlsson [något annat namn har jag inte sett på honom]. Hustrun är mycket riktigt född i Göteborg Amiralitets 18/10 1813 - fader timmerman Jonas Andersson, moder Lovisa Holm 23 år.
Amalia Charlotta 26/1 1843
Anna Sofia 2471 45, död 30/12 46
Karl Emil tvilling 21/4 49, död 24/4 49
Dödfödd tvilling 21/4 49
Johanna Sofia 21/7 50
Carl Oskar 4/10 53
Ingen av föräldrarna har jag hittat i dödboken för Karl Johan, Domkyrko eller Kristine t.o.m år 1886.
 
 
Pia Wallengren - måndag den 24 april 2000 kl. 17.04:  
 
Anna Elisabeth Beckström är född 10/1 1823 i Karl Johan. Föräldrarna: Styrman Claus Beckström och Anna Britta Olsson 43 år.
Hon gifte sig med kofferditimmermannen Hans Torkelsson 6/3 1842.  
Han dog 29/11 1848 34 år gammal. Inget sägs om var eller hur.
Änkan Anna Elisabeth Torkelsson gifte om sig 20/5 1850 med kofferdisjömannnen  Johan Olof Andersson - död 7/9 1869.
Barn i första äkt:
Karl Theodor 7/9 1841 (”i fästom” = trolovningsbarn), död 10/1 42
Emma Amalia 24710 44
Matilda Karolina 18/12 46
Barn i andra äkt:
Olivia Josefina 6/11 51
Amanda Justina 18/11 54
Charles Cletus [arma barn!] 26/4 57
Johan Edvard 26/3 59 - familjen bodde då i 1:a roten W30 [osäkert, smått och grötigt]
Nicolaus 6/12 61 [på S:t Nicolaus dag!] - modern kallas Alma Elis., torde vara en felskrivning
Carl Wilhelm tvilling 14/4 64, död 6/10 64
Axel August tvilling 14/4 64, död 14/10 64
Hilma Theresia 7/12 65
Anna Elisabeth 7/7 68
Samtliga uppgifter hämtade ur Karl Johan.
 
 
Thore Swahn måndag den 20 nov 2000 kl. 20.31:  
 
Jag fann smedarbetare Karl Gustaf Bergman i Göteborgs mantalsregister för år 1880 - han bodde då i Majornas 3:e rote nr 107 men flyttade till Masthugget 1/5 1883 (Domkyrko AI:13 s 132). Där fanns ingen anteckning om någon hustru. Han fanns heller inte med i registret för år 1890 ej heller i dödboken för Karl Johan Domkyrko eller Kristine.
 
 
Antony Bayer tisdag den 3 juli 2001 kl. 10.53
 
You'll have my information by e-mail, but I also put some of it here for everybody to read.
There isn't much I can give you, the family is quite a bit elusive, but it is at least a hint.
Laborer Johannes Andersson born 4 Dec 1802 - dead 23 Jan 1875 of old age [verified], his wife Maja Beata Larsdotter born 1807 - dead 9 (unreadable month-figure) 1853 and their daughter Anna Lovisa born 7 Nov 1828 moved from Bollebygd, Älvsborgs län (county) to Karl Johan 21 Nov 1851 (Karl Johan B:2 1851 nr 333).
However I couldn't find them i Bollebygd B:1 1836-65 ”moved out” or within the parish. Further, the daughter Anna Lovisa Johansdotter is neither born in Bollebygd nor in any of its annex-parishes Töllsjö or Björketorp.
In Karl Johan AI:13, 1851-54 1st ”rote”, on page 7 you can find this family including Anna Lovisas husband also named Johannes Andersson. He was born 24 July 1827. They were married 3 Oct 1852 [verified]. Unfortunately this Johannes is not born either in Karl Johan or in Domkyrko or in Kristine.
In Karl Johan AI:13 , 1851-54 1st rote, on page 102 in a house called Södra Sandbacken (Southern Sandhill) you can find the young family Andersson with their four children:  
Johan Ferdinand 31 Aug 1852
Anna Beata 31 Mars 1855
Carl August 28 Aug 1857
Anders Peter 30 Oct 1859
The childrens dates are all verified.
The family moved from this address before 1854 but I wasn't able to find them again. I am at my wit's end!
 
 
Åke Mattson lördag den 21 juli 2001 kl. 17.32:  
 
Oleana Lindblad finns ej med i mantalslängden för Göteborg av år 1880 och inte heller i Karl Johans dödbok. Hon tycks heller inte vara död i Karl Johan, Domkyrko, Kristine el Garnison. Jag har heller inte funnit någon bouppteckning (- 1901) på henne.
 
 
Ingela Spångberg onsdag den 30 jan 2002 kl. 22.38:  
 
Frans Oskar Nilssons föräldrar var arbetskarl Carl Nilsson 23/8 1827 och hustru Anna Eriksdotter 5/4 1830 död 11/9 1866. De bodde först i 1:a roten nr 62 sedan i d:o nr 73?. (Karl Johan AI:26 s 202+178).  
Barn:
Johannes 1851.07.01
Emma 1854.02.22
(Josef?) Frans Oskar 1859.06.29
Carl Albin 1864.04.24
Susanna 1849.09?.02
Emma Josefina 1861.09.07
Carl Nilssons broder Josef? Frans B Nilsson 1844.04.16 och hans syster  Josefina Albertina Nilsson 1837.04.11.
 
 
Britt-Marie Arpemyr söndag den 24 febr 2002 kl. 12.59:  
 
Skomakeriarbetare Carl Peter Pettersson 1829.05.12 (uppges vara född i Karl Johan men jag har inte funnit honom i födelseboken - inte heller hustrun), hustru Charlotta Jonsdotter [på ett ställe kallas hon Pettersson]1834.02.28.  
Barn:  
Maria Elisabeth 1858.03.25
Gustav Adolf 1861.08.18
Carl Oskar 1863.07.06
Carl Wilhelm 1868.04.10
Hulda Charlotta 1870.08.19
I dopnotisen för Gustav Adolf kallas modern Charlotta Kjellberg, fader är dock Carl Peter Pettersson. Att det rör sig om samma familj stöds av Göteborgs mantaluppgifter F Ic:1854 för år 1870 där även sonen Gustav Adolf räknas upp tillsammans med Maria Elisabeth och Carl Wilhelm. Carl Oskar var uppenbarligen död före år 1870.
Familjen bodde i Majornas 3:e rote 48&49. Enl AI:26 s196 hade de begärt lysning 1861.06.14.
 
 
Ralph Torgardh - söndag den 17 mars 2002 kl. 18.15:  
 
Som du säger finns det många Skånberg i Göteborg. Jag tog mig en liten titt, men kom snart underfund med att det skulle ta alltför lång tid för mig att reda ut alla. Jag rekommenderar därför ett besök på vårt eminenta landsarkiv - det bästa i Sverige vad beträffar register, referenslitteratur m.m.
 
 
De som inte har fått något svar har antingen kommit med för vaga premisser eller så begär de för mycket eller så gäller deras fråga 1900-talet. Hela utredningar kan jag inte ta mig tid med och uppgifter efter år 1900 är ännu mer tidskrävande att ta fram.
 
Med vänlig hälsning till er alla, Klas Kohlström

136
Klara / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-15
« skrivet: 2002-04-07, 13:30 »
Hej Lena!
Stort tack för din snabba hjälp i alla fall.  
Det jag skrev ovan är det enda jag vet om honom. Jag fann uppgifterna i Emibas - emigrantregistret. Jag blev så glad då jag fann dessa, ty under Stockholm, Efterlysningar söker jag en Johan Jonsson Sallander född 1734.09.19 i Torsö(R) som ska ha flyttat till Stocholm, och nu hade jag hoppats på att denne Viktor Emanuel kunde vara en ättling. Storstäder är ju så hopplöst svåra att söka i om man inte vet församlingen.  
 
Jag får söka vidare.
Mvh Klas

137
Klara / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-15
« skrivet: 2002-04-05, 18:35 »
Hej!
Har någon månne möjlighet att kolla på Klara-skivan vilka föräldrarna är till Viktor Emanuel Sallander f 1875.01.02 i Klara. År 1891 flyttade han till Göteborgs Masthugget för att året därpå ensam emigrera till Amerika.
 
Mvh Klas

138
Scherping / Scherping
« skrivet: 2002-03-29, 21:02 »
Hej Marcus!
Scherping är ett så pass ovanligt namn, att även jag kan misstänka ett samband mellan dem i Skaraborg och dem i Ed(P). Dock kan jag inte utifrån mina egna se att någon skulle ha flyttat till Dalsland - eller tvärtom. Men jag har personer som flyttat betydligt längre än så på 1700-talet, så varför inte.
Även namnet Klas/Claes är förhållandevis ovanligt och förekommer i båda familjerna - ännu ett gott indicium.
Mer har jag tyvärr inte som kunde kasta ljus över din fundering.
 
Låt se vad framtiden har i sitt sköte.
Mvh Klas

139
Winberg, Carl Andreas Emil f 1853.08.25 i Lunds Domkyrko. Kom 8/12 1876 till Lysekil från S:t Petri i Malmö. Han gifte sig i Lysekil med Elvira Ottilia Gjötberg. Paret fick sonen Carl Gustav 1878.09.08 i Göteborgs Kristine. De flyttade till Stockholm 1880.
Känner någon hans föräldrar - eller familjens öde i Stockholm?
 
Mvh Klas

140
Hedvig Eleonora / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-30
« skrivet: 2002-02-11, 12:32 »
Glömde en familj.
Jag har en uppgift att en Carl Adam föddes här 26/1 1749 och möjligen även brodern Adolf Fredrik 23/8 1751. Föräldrarna var Johan Reinhold von Bröcker (ej introducerad) och Elisabeth Noring.
Har någon uppgifter om dessa barn och deras mor.
Familjen utan sonen Ad. Fr. (död?) flyttade sedermera till Bollnäs(X).
 
Mvh Klas

141
Adolf Fredrik / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-03-25
« skrivet: 2002-02-11, 12:20 »
Hittade en uppgift i FamilySearch att en Jacob Axel skulle vara född här 15/3 1751. Föräldrar uppgavs vara Jacob Axel von Bröcker (ej introducerad )och Greta Lisa Berg.
Känner någon möjligen till deras öden och data?
 
Mvh Klas

142
Hedvig Eleonora / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-02-11
« skrivet: 2002-02-11, 12:15 »
Den 2/1 1871 föddes Hildur(Hilda) Elisabeth Petronella. Föräldrarna var skådespelaren Per Landegren och Karolina Matilda Lexelius.
Är det månne någon som vet något om dessa föräldrar - fler barn, anor, syskon etc?
 
Mvh Klas

143
Jokkmokk / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-05-07
« skrivet: 2002-01-28, 21:25 »
Hej Kjell-Åke!
Tack för ditt bidrag. Som du misstänkte, så har jag redan dessa uppgifter, dock ej Majas gifte.
Det blir att söka vidare.
Jag har fler syskon till Gunna om du är intresserad.
 
Mvh Klas

144
Sallander / Sallander
« skrivet: 2002-01-08, 20:27 »
Hej Mikael!
Kul att höra av ännu en Sallander-forskare. Vi är många. Eftersom du söker Johan Jonsson Sallanders förfäder, kanske du vet något om honom själv. I så fall skulle du göra mig mycket glad!
Din mormor Selma Augusta har jag i mina papper, men inget om hennes eller om hennes farbror Rickard Wilhelms ättlingar.
Klicka på mitt namn, så får du min e-postadress. Hör av dig, så byter vi uppgifter.
 
Mvh Klas

145
Sallander / Sallander
« skrivet: 2001-11-10, 19:07 »
Hej Berith Svantesson! Jag kan inte längre nå dig på din e-postadress. Har det hänt något?
 
Mvh Klas

146
17 Juridik / Myndighetsålder
« skrivet: 2001-10-16, 13:53 »
Hej Sten!
Det var märkligt att höra, att myndighetsåldern varit så stabil under så lång tid. Nog tänkte jag mig att den ändrats något oftare.
 
Stort tack, Klas

147
17 Juridik / Myndighetsålder
« skrivet: 2001-10-12, 12:49 »
Det skulle vara intressant att få en översikt av myndighetsåldern för både pojkar och flickor under olika tider av vår historia och veta hur gammalt begreppet som sådant är.  
I ÄSF står ofta nämnt och var då omyndig, men vad innebar detta på låt säga 1300-talet?
Var skillnaderna stora genetmot andra länder?
Vilka övriga juridiska aspekter var förknippade med myndighetsåldern under olika tider förutom ålder för att ingå äktenskap?  
 
Mvh Klas

148
Dubb / Dubb
« skrivet: 2001-10-01, 16:54 »
Hej John!
Inte är det mycket jag har att koma med, men man ska alltid lusläsa alla dopnotiser.
En insp And Dubb är vittne vid Christina Dubbs förstfödda barns, Elisabeth Lidholms dop 19/7 1713 i Gökhem(R).
En Elisabeth Dubb är vittne vid hennes andra barns, Petrus Lidholms dop 15/9 1716 i Gökhem(R).
Dessa båda dopvittnen torde sannolikt vara syskon till Christina Dubb.  
Insp. Anders Dubb kan dessutom vara far till den Stina Dubb som Sven-Olof Yngve nämner.
 
Mvh Klas

149
Krook / Krok / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-03-26
« skrivet: 2001-10-01, 15:57 »
Hej Yousef!
Biskopens dotter Malin har inte jag, och en del av mina födelseupgifter är uppskattade, men till din lista av den 1/9 kan jag lägga Christina född 1626 död 1665, samt antingen min N.N. Nilsson Krook född efter 1626 död 1646, eller N.N. Nilsdotter Krook beroende på vilket kön din NN Krook (senare Gyllenkrook?) har. Att även denne/denna kallades Gyllenkrook ställer jag mig tveksam till. Det var mig veterligen bara sonen Anders som adlades.
Någon son Abraham till biskopen har jag heller inte. Biskop Krok hade visserligen 22 barn, men bara sju som överlevde honom, och det var ofta bara dessa som räknades förr, så vem vet.
 
Biskop Krok hade en bror Davidus Gudmundi Krok f 1570 död 1653 i Villstad(F) gift med Maria Söfring, som i sin tur hade sonen Andreas Krokius f 1605 i Uppsala död 1681.05.25 i Villstad(F) gift med Catharina Petri död ca 1645, som i sin tur hade en son Abraham f 1644.02.24 död 1722.10.15 i Norra Sandsjö(F) där han var kyrkoherde. Det är den närmaste Abraham jag har. Tyvärr slutar dock mina uppgifter där.
 
Mvh Klas

150
Scherping / Scherping
« skrivet: 2001-10-01, 00:47 »
Jag glömde nämna att inspektor Claes Håkansson Scherping dog 1700.03.11 på Hökaberg i Särestad(R) 62 år gammal, så han torde vara född 1632.
 
Mvh Klas Kohlström

151
Scherping / Scherping
« skrivet: 2001-10-01, 00:43 »
Hej Per!
Tyvärr kan jag inte förse dig med med Claes Håkansson Scherpings föräldrar, men fadern torde ha hetat Håkan, och du ska få de barn jag har till honom:
Christopher f 1688.02.24
Claes f ca 1690.09.10, död 1690.10.24 6 veckor och några dagar gammal i Källby(R)
Jacob f 1692.02.??, död 1759.03.17 Källby(R). G 1:o 1722 m Catharina Litz, död 1732, 2:o 1733.05.03 i Källby(R) m Anna Catharina Rydenia f 1711.09.??, död 1801.12.24 90 år och 3 mån gammal i Källby(R).
Britta Catharina f 1695.04.29
Elisabeth (Lisken i Fb) f 1697.03.21
Samtliga barn är födda i Särestad(R).
 
Jag kände inte till Ebbas patronymikon, Erasmi. Dock har hon en bror Magnus, prost och fil.dr. Han Nämns i systersonsonen Claes Magnus dopnotis som en av de två som pojken uppkallades efter. Pojkens far var prosten Jacob Scherping.
 
Har du mer på Detterberg?
Mvh Klas Kohlström

152
46 Ordet är fritt om släktforskning / Plats för tack?
« skrivet: 2001-07-15, 23:31 »
Hej!
Jag är ofattbart gammaldags och omodern. Enligt den uppfostran jag fick mig given ansågs det nämligen som en självklarhet att tacka för något man fått!
En av de mest värdefulla gåvor man kan få är att få av någons tid. Att få uppgifter av en medforskare är att få av hennes/hans tid. Jag kommer således alltid att sända in ett tack för hjälpen då jag fått ett svar, hur otillåtet detta än må anses vara och kommer framgent att bli lite besviken på dem som inte visar mina ansträngningar samma enkla artighet, även om det är saligare att giva ...
 
 
Innerligt tack för att RÖTTER finns! Klas

153
Allmänt om arkiv / Landsarkiv
« skrivet: 2001-07-15, 22:12 »
Av ditt alias att döma tycks det mig att detta inte kan vara fråga om ett riktigt användarnamn - jag kan dock ha fel därvidlag - och det är inte tillåtet att vara anonym i RÖTTERs diskussionsforum. Här bör man kunna stå för sina åsikter.
 
Alltnog. Det bästa jag kan rekommendera dig, förutom det av Karin ovan uppräknade, är att noga gå igenom ditt material innan du åker och skriva upp exakt vad det är för data du hoppas finna: Båda makarna A:s dödsorsak; finns det ytterligare ett barn mellan C och D; förnamnet på dottern E:s make etc. Tiden rinner iväg snabbt nog ändå, så det kan vara bra att åtminstone få det viktiga gjort på kortast möjliga tid.
Glöm heller inte att ta med fika. En rast måste man unna sig och ring gärna först och fråga om öppettider samt P-platser om du har bil.
En kartbok kan också vara bra att ha. Det är inte så lätt att känna till var alla socknar finns.
 
Lycka till önskar Klas

154
Scharff / Scharff
« skrivet: 2001-07-13, 14:17 »
Hej Roland!
I Torpa(U) hette en kontraktsprost Florentinus Pauli Scharff. Han dog där 8/1 1773  71 år 11 mån gammal. Han hade flera söner varav direktör Florens(!) Scharff gifte sig med en av mina släktingar Ulrika Sofia von Bröcker ?/1 1775.
Du får säkert fler upplysningar i lämpligt herdaminne.
 
Mvh Klas

155
Sallander / Sallander
« skrivet: 2001-07-13, 00:24 »
Hej Agneta!
Tyvärr är det omöjligt att ge ett generellt svar på en sådan fråga som din, eftersom det här med rätt stavning är ett ganska sent påfund. Åtskilliga av namnen i min egen forskning har jag sett stavade på ibland både tre och fyra olika sätt. Oftast ger sammanhanget, om det då är rätt eller fel person. I dylika fall gäller det således att vara mycket källkritisk och söka stöd i sidouppgifter.  
Tänk bara på våra 'sje'-ljud - de kan visst stavas på 29 olika sätt i svenska ord (inkl låneord) har jag läst någonstans.
Till viss del beror mitt svar även på i vilken tid namnet figurerar. Ju senare datum, desto mera troligt är din Salander verkligen ska stavas med ett 'l', och då rör det sig inte om samma släkt som den min mormor tillhörde,Torsösläkten, vilken avhandlas i bl.a. denna diskussion.
 
Ge gärna några data om dina Salander, så ska jag jämföra. Det kunde ju vara en ättling till den jag söker i mitt första inlägg ovan som av någon anledning slopat ett 'l'. Om denne vet jag inte mer än vad som står i det inlägget.
Annars kunde han möjligen vara en ättling till komminister Lars Andreas Sallander, född 1699 i Saleby (R), död 1767-09-17 i Otterstad (R).
 
Mvh Klas

156
Vänersborg / Äldre inlägg (arkiv) till 27.11.2001
« skrivet: 2001-06-27, 21:29 »
Hej!
Söker föräldrarna till en Fredrika Charlotta von Bröcker född 1749, död 1817.15.13 i Vänersborg, gift med fabrikör Johan Skarstedt född 1748 i Vänersborg, död 1808.10.?? därstädes.
Paret fick sex barn.
Jag tar självklart gärna upplysningar även om maken.
 
Mvh Klas

157
Sallander / Sallander
« skrivet: 2001-06-27, 21:04 »
Hej Berith!
Ja, då ses vi även på den här sidan. Min mors kusin heter Hans Sallander, men det är inte han som har sålt böcker. Den du refererar till har själv författat åtskilliga. I skrivnande stund kan jag inte erinra mig i vilka ämnen, men tror det bl.a. är inom släktforskning. Troligen är han verksam inom något universitet.
Dock känner jag inte till huruvida denne författare och boksäljare Hans S. är en släkting och vet heller inte om N. Sallander är det. Han kan givetvis vara en ättling till min här eftersökte förlorade son Johan.  
Att du och jag är släkt vet vi dock vid det här laget.
 
Så ett ord till Lennart.
Jag hörde aldrig av dig i höstas efter mitt utskick. Jag skulle fortfarande gärna ta emot din gren.
 
Mvh till er båda, Klas

158
Bro (Kolsva) / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-21
« skrivet: 2001-06-27, 17:23 »
Finns det någon by eller gård i Bro som heter Stockholm eller något snarlikt?
 
Mvh Klas

159
Kurck / Kurck
« skrivet: 2001-06-11, 19:21 »
Det har dröjt lite, men här kommer mitt slutinlägg.
Jag fann en Jacob född 16/2 1698 med fader Anders Månsson och med mor Margareta Jacobsdotter, och en Jacob född 21/2 1694 med fader Anders Bengtsson - båda födda i Mariestad.  
Jag håller på den förstnämnde, dels då jag tillmäter åldern vid inskrivningstillfället större tillförlitlighet än åldersuppgiften då han dog (se tidigare inlägg), dels därför att hans morfar i så fall också hette Jacob.
Det var mycket få Jacob som föddes denna period. Mellan 1698-1701 var det ingen alls och en Jacob med far Lars 1693.
 
Jacobs andra hustru hänger lite i luften. Varken vigsel eller barn har jag funnit, men hon står som J. Kurcks hustru, och att det skull gälla Jean Kurcks hustru är uteslutet, ty denna Cajsa Josephsdotter dog 1768.01.14.
 
Så namnet Kurcks ev ursprung. Jag håller med dig Mikael om att en trana är ett förträffligt heraldiskt djur. När jag tittade i Elgenstierna hade dock den adliga släkten Kurck, vilket det alltså inte är fråga om här, hjärtan och balkar (tror jag?) i sitt vapen.
Beträffande båtsmansnamnet kan det mycket väl ha varit så att en finne varit dess första bärare, men det kan jag tyvär inte uttala mig om. Så långt har jag inte fört mina forskningar. Tanken är dock utmärkt.
 
Mvh Klas

160
Oanständiga ortnamn / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-05-26
« skrivet: 2001-04-11, 09:55 »
Råkade höra då en dam på landsarkivt här i Göteborg ville ha hjälp med uttydningen av ett bynamn (minns tyvärr inte var). Hennes reaktion var måttligt entusiastisk då arkivarien glättigt förklarade att där stod Helvetet.
Har kört förbi en vägskylt i Halland där det stod Stjärte (el Skärte?).
Två favoriter på ämnet är annars Sexdrega i Vgl och Näsböle i Dalsland.
Stockholmsföroten Fittja kan väl också platsa?

161
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Grels Matsson
« skrivet: 2001-04-11, 09:21 »
Hej Yousef!
Du får inte ta mina ord för givet, men jag har inte sett någon uppgift att Grels Mattsson skulle haft en son med namnet Michel. Jag känner till sönerna Jacob, Anders och Johan och döttrarna Annika, Maria och Lisbet.  
Det vore givetvis mycket värdefullt att få veta om din uppgift stämmer Som släktforskare kan det ibland vara lika intressant att ha fel som att ha rätt. Helt nya möjligheter kan då uppenbara sig.
 
Kan du inte ge några steg på din linje från din Michel och framåt, så är det lättare att kolla?
 
Mvh Klas K

162
000 - Att sortera / Latinska förkortningar
« skrivet: 2001-04-08, 23:37 »
Eftersom det gäller ett omdöme om lönskalägesbrott, är min spontana tanke att pr?r VI helt enkelt betyder något som har med sjätte budet att göra.
 
Mvh Klas

163
Äldre ord L - Ö / Äreboren
« skrivet: 2001-04-08, 23:10 »
Kan någon placera in epitetet 'välbördig' på rangskalan? Är det liktydigt med välboren, eller står det månne ett trappsteg lägre? Kan tänka mig att en präst nöjer sig med ordet välbördig, om han inte är säker på att en för honom okänd person verkligen är adlig, även om denne säger sig vara det. En tanke bara.

164
01) Latinska ord A - V / Sustineo
« skrivet: 2001-04-07, 19:39 »
I en dopnotis fann jag följande uttryck. Först ett visserligen läsligt ord, men ett ord som bestod av så egenhändigt formgivna bokstäver, att jag likafullt inte kunde begripa var där stod, trots att uttrycket förekom två ggr. Möjligen var även det orden latin. Därefter stod 'sustinerade' Pastor (namnet).
 
Enligt mitt latinlexikon kan 'sustineo' ha flera betydelser, av vilka dock en del verkar lite motsägelsefulla: att stödja, att uppehålla, att fördröja, att förse (med mat), att stå ut med (problem) m.fl.
 
Vad var den där pastorn egentligen? Betyder uttrycket helt enkelt 'den som just nu uppehåller tjänsten'?
 
Mvh Klas

165
Kurck / Kurck
« skrivet: 2001-04-07, 18:46 »
Hej Peter och hej Berit!
Nu tror jag att jag till 93,62% har löst gåtan med den gäckande ”adelsdamen” på Torsö. Tack vare Berits tips om Mariestad beträffande Peters och Marias barn. Tack!
Jag hade delvis fel vid mitt första antagande, men också delvis rätt.
Maria hette verkligen Maria Jacobsdotter Kurck! Släktnamnet Wettermä har jag dock inte funnit något annat belägg för än hennes vigselnotis. Det namnet kan, vilket jag antog redan i första inlägget fast beträffande Kurck, ha varit en nykonstruktion inför hennes gifte. Detta är som sagt ganska vanligt.
Än Kurck då? Jo, det är helt enkelt ett soldatnamn, ehuru med ansenligt god klang. Smaka på namnet – det har onekligen militärisk stuns. Det är kort, rappt och har fonetiskt bett – är kort sagt lite explosivt i motsats till Mjuk och Blom. Inga omständigheter hittills talade enligt mitt förmenande för att det verkligen skulle röra sig om ett adelsnamn.
 
Maria är född 10/2 1723 i Mariestad, och föräldrar var Jacob Andersson Kurck, född ca 1696 (var 73 år vid sin död [glömde kolla], men detta är inte hela sanningen, se nedan) död i Mariestad 13/6 1767, och Catharina Jonsdotter. Henne fick jag emellertid ingen riktig kläm på, ty Jacob verkar ha varit gift tre gånger. Tre förnamn på hustrur Kurck fann jag, men jag fann inga data om just Catharina.
Jacob och Catharina gifte sig 2/4 1721 i Mariestad. Deras barn hade, för en borgarfamilj, högst ordinära dopvittnen, och Jacob Kurck titulerades inte vare sig Wälborne eller ens Herr någonstans, vilket stadens honoratiores gjorde.
 
Alltnog, Jacob Kurck var båtsman. Här följer uppgifter ur Marinen rullor för båtsmanskompanier i Västergötland 1729-1802 (1729, 1740, 1789, 1790, 1802):
Han antogs som båtsman 1716 och påstods då vara 16 år, född i Mariestad och i skrivande stund, dvs år 1729, vara 28 år. Denna uppgift höll jag gärna för troligare än den åldersuppgift som står i hans dödsnotis, 73 år, och som är  given av den efterlevande tredje(?) hustrun. För att dock göra det ännu lite besvärligare står hans födelseår som 1690 i AI:2 s 138. Och som om inte detta vore nog, så anges födelseåret i AI:4 s 97 till 1792! – skulle nog ha varit 1692 dock. Nog borde en inskrivningsnotarie kunna se skillnad på en pojke på 16 år och en karl på 26.
Hans rotenummer som ordinarie båtsman var 176. Vicebåtsmannen på nr 176 (eller hur det kallas) hette Burk! De andra namnen för Mariestad var 171 Boja, vice 171 Koppar, 172 Skalle, 173 Råå, 174 Blom, 175 Knapp, 177 Ekman, vice 177 Ljungberg,178 Malm, 179 Blom (jodå, två Blom 1729).
År 1729 kasserades Kurck såsom oduglig - liksom även Burk.  
Den nye nr 176 hette Petter Andersson Kurck. Som födelseort angavs endast Skaraborgs län. Han hette visserligen också Andersson, men varför inte klart ange honom som broder till sin föregångare om han nu var det. Den vaga födelseangivelsen ger åtminstone på mig intrycket av att det inte föreligger något släktskap, utan att Kurck är det gängse namnet på nr 176.
År 1740 är det en ny man på 171 och han heter också Boja. 1789 ännu en ny man Boja och en ny Råå. Året efter en ny Malm och en ny vice 176, Nils Sturck (känns ljudlikheten igen?) - ordinarie heter då Mesan. I hfl AI:2 1757-63 står på s 147 ”Båtsman Kurck el Mesan, Enkan Cajsa 1723 …”. Detta avser troligen båtsmannen Jan Kurck (se nedan) men ändå.
Den 27/11 1747 vigs Jean Kurck - fader Johan[inte Jacob!], kronobåtsman - och Cajsa - fader Josef. Även denne Jan blir båtsman. Det finns det belägg för, bl.a. dödnotisen 28/12 1755. Och inte heller han tituleras ens Herr.
 
Så sent som för två veckor sedan fann jag som dopvittnen i Foss(O) både Baron Kruuse och korpral Kruse och vet med mig att jag under decenniernas gång ha sett fler liknande exempel. Vissa, särskilt äldre, korta adelsnamn lånar sig faktiskt utmärkt som soldatnamn. De blåblodiga må förlåta mina hädiska ord! Alla soldatnamn ser inte ju ut som mitt eget – även det ett soldatnamn nämligen, från Bergslagen. Föregångaren till min namnanfader hette också Kohlström. Därför vet jag att jag  i n t e  är släkt med alla som heter Kohlström, ehuru det är ett tämligen ovanligt namn.
För att så komma med en passande slutkläm, har jag på två sajter (bl.a. på Svenska Heraldiska Föreningens sida) sett uppgiften att namnet Kolström (utan ’h’) skulle ha någon sorts adlig anknytning. Såvitt jag vet är det dock inte mitt efternamn det gäller. Men visst vore det vore kul om någon annan visste bättre besked!
 
Mvh Klas

166
Kurck / Kurck
« skrivet: 2001-03-18, 21:52 »
Hej Berith!
Här ska informationen vara öppen, så jag skrivet ett par rader, men eftersom du har lagt in din e-postadress, så tar jag mig friheten att skicka dig ett brev.
Det är väl lika bra att även du får hela familjen, så kan vi diskutera via e-post efteråt. Månne har du något matnyttigt för mig i gengäld? Det är många  bitar som fattas mig ännu.
 
Mvh Klas K

167
Tullpersonal / Visitör / Visiteur
« skrivet: 2001-03-15, 19:46 »
Hej!
Ett stort och hjärtligt tack till er alla!
Du milde en sådan kraftig respons på min anspråkslösa lilla fråga! Det här blev rena folkupplysningen.
Synd att jag inte själv kollade ordet 'besökare' i SAOB, men då hade å andra sidan alla andra undrande gått miste om era fina upplysningar, så jag är glad att jag inte gjorde det.
 
Nu förstår jag bättre min vititörs sociala ställning - hans barn hade åtskilliga andra ämbetsmän som dopvittnen.
 
Anneli, du ska få de två visitörer jag har i mina egna anteckningar ... och alla ev framtida sådana.
 
Mvh Klas

168
Kurck / Kurck
« skrivet: 2001-03-15, 19:20 »
Hej Peter!
Kul att höra av dig igen. Jag betar av mina inlägg lite då och då.
Så sent som 1750 har jag givetvis inte sökt efter någon Kurck. Men jag lovar att kolla nästa gång jag är på landsarkivet. Dock är jag synnerligen skeptisk till att detta ev 'K' skulle stå för Kurck. Varför i så fall inte skriva ut hela namnet? Varför smyga med sitt adelskap?
 
En tanke är annars att Maria kanske lite tystlåtet sagt ett namn hon valt och som var snarlikt Kurck, Kurt, Kruk, Kurf etc och prästen missuppfattat det hela, eller att hon namnets historia ovetande verkligen sagt Kurk,och prästen då stavat det med ett 'c'. Sedan har felet stått kvar där i 250 år. Kanske prästen själv inte visste att Kurck är ett adligt namn - det är finskt och säkert inte så vanligt överallt i Sverige.  
Det var nog heller inte särskilt ofta sockenborna själva vare sig kunde eller tilläts kika i kyrkoböckerna för att kontrollera riktigheten i prästens anteckningar. Åtminstone har jag aldrig stött på uppgiften att de gjorde det.
 
Jag återkommer. Till dess kan du få de familjer du frågar efter.
Mvh Klas Kohlström

169
Tullpersonal / Visitör / Visiteur
« skrivet: 2001-03-05, 23:45 »
Då och då har jag stött på yrkesbeteckningen (eller vad det nu är) visiteur.  
Det torde ordagrannt betyda 'besökare', men har det en mera specifik innebörd?  
SAOB har tyvärr inte kommit till bokstaven 'v' ännu, så där finns ingen hjälp att hämta.  
Jag fann en som bodde i Foss(O) i flera år och hela tiden titulerades visiteur i födelseboken.

170
Stenberga / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-23
« skrivet: 2000-12-28, 13:08 »
Hej Bert!
Jag har av egen forskning fått full visshet i denna fråga, men tack ändå för svaret. Skriften du nämner tar jag gärna emot - den verkar intressant. Klicka för att få min e-postadress.
 
Mvh Klas

171
Hej Bert!
Ja, dopnotiserna är samtliga från Ukna C:2.
Dagarna före jul fick jag Ukna AI:1, ”1713-1725?”. Döm om min besvikelse, då jag inte fann röken av någon familj Brodderus. Enligt dopboken bodde komminister Brodderus hela tiden i Tjustad, liksom sedermera en av hans svärsöner länsman Tranaeus, men där fanns bara två andra hushåll upptagna.
Det är som du säger, det blir att hoppas på att en bouppteckning eller någon annan källa kan ge oss det fullt avgörande svaret. Nog tror jag dock att vi till dess med tunn blyerts kan infoga komminister B med maka och barn i våra papper.
Åldersskillnaden jag nämnde var bara en spekulation från min sida. Som jag tidigare sagt blir det annars trångt att få in Anna Elisabeth med födelseåret 1718 bland de övriga syskonen.
 
Så till Forsberg. Tack för svaret under Stenberga.  
Som ivrig nybörjare lade jag inte märke till att man inte fick göra samma inlägg på två ställen, så jag har ännu ett om denne Forsberg under Småland, Efterlysningar. Där har jag desstillikes svarat mig själv (för att andra ska slippa leta för min räkning längre), eftersom jag av egen forskning har fått släktskapet fullt bekräftat. Men tack i alla fall och tack för den dråpliga upplysningen om löjtnant L.G. Forsberg. Den där skriften om officerare vid Kalmar reg. tar jag gärna emot. Klicka för att få min e-postadress.
 
Vi får väl båda kolla detta forum då och då om något skulle dyka upp om Brodderus med tiden.
 
Mvh och önskan om ett Gott Nytt År, Klas

172
Hej Bert!
 
Nu har jag forskat lite på komminister Brodderus i Ukna. Det är med sorg i hjärtat jag måste säga att jag inte fann någon dotter Anna Elisabeth. Men jag gjorde ett annat fynd, vilket jag ser som ett nästan lika starkt argument för teorin att komminister Carl Fredrik Forsmarks son Lars Gabriel är systerdotters son till Anders Rydelius.”
Under perioden 1730-43 fann jag tre belägg år 1732 och ett belägg år 1736 för ett dopvittne Jungfru Anna Lisken Broddera - Lisken är som säkert många vet en smekform av Elisabeth. Vid två av tillfällena var det en systerdotter som döptes. Till yttermera visso såg en femte dopnotis, den 17/4 1735, ut så här:
”Gustaf Ulfschiölds Fru Anna Mariae son Mauritz den 17 Aprilis : Wählborna Hr Hans Hindrich Boije, Hr Antoine Flaurie, Mons:r Hesselgren, Madame Charlotta Amalia von Risen [NB inte von Rosen], Jungfru Anna Elisabeth Broddera, Jungfru Sara Lönbom”
 
Jag ska villigt erkänna att jag har svårt att se denna jungfru Anna Elisabeth Broddera som en person, helt annan än den vi båda söker. Hon skulle naturligtvis kunna vara en brorsdotter till komminister Brodderus, men det ser jag som en aning långsökt. Den citerade dopnotisen ger även en fingervisning om att det sannolikt föreföll sig helt naturligt för henne att hamna hos en greve vid sitt besök i Stora Herrestad där hon som bekant gifte sig med Carl Fredrik Forsmark.
 
Det blir till att låna på mig Ukna AI:1 för 1713-25 också. Flyttningslängder för ca 1742 saknas både för Ukna och för St Herrestad. Tyvärr saknar Ukna även konfirmationsböcker för 1700-talet.
Har du annars något annat tips, Bert?
 
Det blir trångt att klämma in Anna Elisabeth såsom född år 1718 mellan Giertrud 15/8 1719 och Johannes 5/1 1717, men det finns även utrymme mellan Johannes och Gertrud 1/11 1715 samt även efter år 1719. Det är inte så vanligt men heller inte helt sällsynt att barn föds då modern är på besök i någon annan socken, i annat fall blir det svårt att förklara hur notisen till ett av prästens egna barn blir bortglömd.
Jag känner inte till om det fanns en minimiålder för ett dopvittne, men var A.E. född 1718, så var hon bara 14 år 1732 och detta förefaller mig en aning ungdomligt, varför jag tror henne om att vara född antingen 1716 eller hellre ca 1713 i luckan mellan Gertrud 1/11 1715 och Anna Stina 8/4 1711. Månne kändes det en smula okonventionellt för A.E. att officiellt visa sig vara flera år äldre än sin make - därav uppgiften om ett födelseår ett år efter makens.
 
Låt oss hoppas på ett definitivt svar nästa gång jag hör av mig.
Mvh Klas K.

173
Vänersborg / Äldre inlägg (arkiv) till 26.11.2000
« skrivet: 2000-11-17, 12:06 »
Under Efterlysningar #900-999 (nr 971) söker en Per Dalek föräldrarna till rådman Anders Dahlbom, död i Vänersborg i april 1761. Han var gift med Margareta Hedman och hade en son Nils född 1737. Jag skulle gärna vilja fråga honom om min Ingrid Dahlbom född 1734, gift med en förmögen handelsman här i Göteborg, Lorentz Jenssen, kunde vara en dotter. Per Daleks egen efterlysning är gammal nu, så hans e-postadress har tydligen blivit inaktuell.
Skulle du läsa detta eller om någon annan vet besked, tar jag tacksamt emot ett svar.
 
Mvh Klas

174
Alseda / Äldre inlägg (arkiv) till 29.1.2002
« skrivet: 2000-11-17, 11:09 »
Här kommer fyra svar:
 
1. Hej Håkan J!
En ryttare Johan Nyman och hustru Christina Bengtsdr Klint får tvillingarna Annica och Magdalena 17/12 1737. Då bor de på Slättåkra Persgård.
8/1 1742 får de sonen Magnus och bor då på S-a Lillgård.
14/2 1752 får de sonen Jonas, men har då flyttat till Nyaby.
Jag har inte nagelfarit denna familj, eftersom jag, med tanke på deras barns dopvittnen, håller det för osannolikt att ryttaren är en släkting till mina Nyman.
 
2. Hej Åsa J!
En enda Sven föddes i Alseda 1755 med en far Olof enligt vad jag kunde se. Ett par andra Sven har fel fadersnamn.
15/9 föddes 21/9 döptes Olof Johanssons och hustru Ingebor Ericsdotter barn i Ödetorpet.  
1754 fanns en Sven, men med fel fadersnamn. Volymen med 1756 och framåt har jag inte hemma.
 
3. Hej Sigvard A!
Nils är inte precis något ovanligt namn att leta efter, men du har kanske också tur, för såvitt jag kunde se föddes det endast en Nils i Alseda år 1744 och det var den 5/9, döpt 7/9. Han var son till Jon Åkesson och Maria Jonsdotter i Mökberg (med reservation). Yrket stod inte utsatt.
År 1743 föddes ingen Nils alls.  Den 3/5 1745 fick sold. Johan Ricktig och Annika Larsdotteer på Linde soldattorp en son Nils, och den 19/5 fick Johan Hindriksson och Maria Larsdotter i Åbofors(med reservation) en Nils.
Du får själv välja kandidat.
 
4. Hej Lars S.
Du adresserar inte ditt inlägg, men jag förmodar att det gäller mitt, eftersom jag nämner Stenberga.
Det kan mycket väl vara min trumpetare Carl Nyman, men detta är det naturligtvis svårt att uttala sig om på så vaga premisser. Nämndes det ingen hemhörighet på ditt dopvittne K.N.?
Läs även under punkt 1.  
 
En sak till om nu någon funderat för min skull. I mitt första inlägg nämner jag ett ev släktskap mellan två Forsmark. Detta har jag numera själv nöjaktigt rett ut.
 
Mvh Klas K

175
Hej Monika!
Ja, förutom de två jag nämner i mitt inlägg, hade han även sonen Lars Gabriel född 15/8 1745 i Alseda(F). Denne blev komminister i Fröderyd(F) och gifte sig med Anna Ryberg.  
Jag har visst glömt att skriva upp deras barn ser jag, så detta är vad jag vet än så länge. Kolla gärna Växjö stifts herdaminne.
Är det månne en ana till dig? Det finns visst en Skånesläkt Forsmark också och minst en smedsläkt, förslagsvis från Forsmark i Uppland. Kolla i så fall smedsläkter här i RÖTTER.  
 
Mvh Klas

176
Per Samuel Kohlström, född 9/8 1799 Bro(U), står flyttad till Stockholm i slutet av april/början på maj år 1813. Jag fann honom aldrig i någon inflyttningslängd. Stora städer är alltid knepiga att forska i. Där finns så många församlingar och folk flyttade ofta hej vilt.
Är det någon som känner till denne knappt fjortonårige pojkes öden i huvudstaden, vore jag tacksam för besked, då jag bland annat håller på att lägga upp en stamtavla över hans far, den förste i vår släkt med vårt släktnamn. Jag tar gärna även emot besked om andra släkter Kohlström, eftersom jag på lite sikt tänker försöka sammanställa dem alla (låter kanske lite ambitiöst!).

177
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Sallander
« skrivet: 2000-11-14, 08:35 »
Hej Roland och hej på dig också Helena - vi har ”pratats vid” förut!
Enligt mina papper tror jag inte att din Sallander står att söka bland den släkt som stammar från Torsö, bl.a. Israel, som Helena nämner. Tanken hos Helena är mycket god, men jag tror mig om att just i dagarna ha samlat ihop samtliga kusiner till Israel, och bland dem finns ingen Johan Fredrik.
En möjlighet är dock att han är son till en till Stockholm utflyttad handlare Johan Sallander, farbror till Israel. Denne har jag ännu inte lyckats spåra, så skulle du finna honom vore jag mycket tacksam att få vetskap om detta. Lycka till i alla händelser!
 
Med vänliga hälsningar Klas Kohlström

178
Jokkmokk / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-05-07
« skrivet: 2000-11-14, 08:30 »
Hej Ulf Stefan!
Så glad du gjorde mig med ditt svar! Äntligen en liten inbrytning!
När nu inte Hultblad nämner mer än det han gör, trodde jag fallen vara ”körda”. Jag vet heller inte riktigt hur man gör för att söka i Norge. Det är tydligen inte alls lika öppet och smidigt som här i Anbytarforum.
Du har tydligen gått rakt på en källa. Ja, det är naturligtvis så man skall göra . om man känner till den och har tillgång till den vill säga. Att Caja Pannasdotter är Påhls andra hustru motsäger uppgiften i AI:5 s 237, där hon sätts som hustru nr 3. Visst, han kunde ha hunnit med en första hustru i Norge (om det nu är där han är kommen ifrån), men skulle då bara varit något över 20 år, varför jag inte hållit detta för mer än måttligt sannolikt.
Det du säger tycker jag nog stödjer teorin om att Påhls familj och kanske även Gunnas mor Sunna (eftersom du inte hittat något på henne heller) stammar från Norge.
Nu har även jag tittat på den fil du nämner från Forskningsarkivet i Umeå. Där fanns en del kandidater såsom varande föräldrar till Påhl, men detta gick inte att med säkerhet utläsa.
Detta verkar vara en sajt som jag borde ha vetat om för länge sedan. Jag återkommer om jag får reda på något ytterligare.
 
Mvh Klas

179
Äldre inlägg / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-01-02
« skrivet: 2000-11-11, 08:49 »
Enligt släktpapper skall en Brita Greta (Jonsdotter) Sallander född 1770.08.19 i Möne i Västergötland, Sverige ha gift sig med en vagnmakare Molander i Kristiania och flyttat dit. Jag utarbetar bl a en stamtavla över släkten Sallander och denna dam är bland de få som fattas för mig.
Vid en sökning i Folketeljinga for Norge for året 1801, den gamla sidan (via Digitalarkivet fick jag ingen träff) fann jag en hjulmagersven Peder Molander 30 år gift med Berthe Selander (med felaktig ålder angiven). Deras adress var amt:Christiania, prestgjeld:Nordre Qvarteer, ?vre Volgaden No 378.
 
Detta är onekligen ganska likt min grundinformation, i all synnerhet som en syster till Britta Greta är gift med en vagnmakare Molander i Uddevalla, född 1768. Det ligger ganska nära till hands att tro, att dessa två Molander också är släkt. Vill du i din tur ha info om honom i Uddevalla så byter vi!
Vid sökning på år 1865 fann jag en del Molander, men ingen jag med säkerhet kunde binda till dem jag fann år 1801.
Finns det någon som känner igen familjen och kan ge mig några upplysningar om när och var de är födda, gifta, ev barn, helst med födelsedatum och plats, eller som annars kan visa mig hur jag själv ska kunna gå vidare?  
Skulle bli mycket tacksam för lite hjälp. Jag bor nära Göteborg och ska gärna söka någon uppgift för dig inom Västsverige som tack för hjälpen.
 
Med vänliga hälsningar Klas Kohlström

180
Bred / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-16
« skrivet: 2000-11-09, 20:42 »
Hej Göran!
Tack för ditt svar, även om jag inte exakt ser kopplingen. Hette löjtnanten som din ryska ”hade en historia med” möjligen Bröcker? Jag vet själv inte mycket mer än det jag skrivit i mina tidigare inlägg och numera även det som Marie bidragit med - än så länge vill säga.  
Dock, när du nämner Gunsta inser jag att det kan vara just det ortnamnet som står väldigt otydligt skrivet i den av mig ovan nämnda dopnotisen.
Modern till mitt uä-barn var dock av svensk härstamning. Huruvida släkten Bröcker är det, kan jag inte svara på, men kan gott tänka mig baltisk, dvs nästan rysk, eller finsk eller tysk sådan. Återkom gärna om du kan presentera några namn eller datum. Diskussioner här i Anbytarform tenderar alltid att bli intressanta, även om de glider en smula från ämnet.
 
Mvh Klas

181
Hoppas att det inte anses såsom ett etikettsbrott att besvara sin egen efterlysning. Nu har jag emellertid själv forskat mig fram till ett svar, och vill därför nämna detta till alla dem som kan ha rotat i sina gömmor för att hjälpa mig, så att de kan sluta offra tid för min skull. Dessutom passar jag på att be om ursäkt för att jag såsom ivrig nybörjare sände detta och ytterligare ett inlägg i dubbla upplagor, innan jag lade märke till att detta inte är tillåtet. Det skall inte upprepas!
 
Jodå, min misstanke visade sig vara riktig. Det var allt för många detaljer som stämde överens, för att det skulle kunna röra sig om två helt olika släkter med var sin småländsk militär Johan Henrik Forsmark född 1755 med anknytning till Stenberga. Både Johan Henrik och hustrun Eva Sophia visade sig vara födda i Alseda, en omständighet som ytterligare stärkte min sak, till dess jag fann tre avgörande upplysningar, deras vigsel, deras nya hemvist och en kommentar om ryttarna i Alseda.
 
Klas

182
Hoppsan! Jag lade inte märke till att du redan satt inne med denna upplysning, Bert, innan jag glad i hågen över att kanske kunna vara behjälplig skickade mitt bidrag. Nåja hellre ett för mycket... Jag ser nog ändå saken som något starkare än enbart en ren hypotes, detta med tanke på alla ditskrivna rättelser i de herdaminnen som finns på Göteborgs landsarkiv.
Jag har redan varit inne på denne Brodderus, men avfärdat honom. Ditt tidigare inlägg gav dock saken ett annat ljus.
 
Mvh Klas

183
Hej Bert!
Man antar tydligen att Rydelius och Broderus är knutna till varandra på något sätt. I Westerlund&Setterdahl Linköpings stifts herdaminne finns en komminister Lars Beronis Brodderus i Ukna f 1659 d 1721. Han har dock inte någon dotter som heter Anna Elisabeth, och de andra barnen kommer så tätt, att det inte blir lätt att klämma in ytterligare ett. Men han var gift med Anna Maria Rydelius(sic) död ca 1744, född i Fornåsa och bör således vara dotter till kh Johannes Rydelius där (väl?), och bror till Anders Rydelius. Här föreligger onekligen en stark koppling av Brodderus till just Rydelius-släkten!
Det är inte direkt ovanligt att uppgifter i ett herdaminne är fel. Anna Elisabeth skulle kunna vara en tvillingsyster till något av de andra barnen. Är det någon som har koll på barnen till denne Brodderus?
 
Mvh Klas

184
Sallander / Sallander
« skrivet: 2000-10-28, 13:50 »
Hej Lennart!
Ja, det är han. Det är denne komminister Sven S. som är en anfader till mig.
Underlättar detta ditt ställningstagande? Vill du ha info om honom eller om någon annan i hans släkt i gengäld, så säg bara till. Jag har allt.
 
Mvh Klas

185
Sallander / Sallander
« skrivet: 2000-10-24, 20:50 »
Enligt släktpapper skall en Johan Jonsson Sallander - hans syskon kallade sig alla Sallander, så jag tror även denne man gjorde det - född 1734.09.19 i Torsö i Skaraborg, ha flyttat till Stockholm och blivit handlande där.  
En Viktor Emanuel Sallander f 1875.01.02 i Klara i Stockholm står inflyttad till Göteborgs Masthugget 1891. Året efter emigrerar han till Amerika. Han skulle kunna vara en ättling.
Jag utarbetar bl a en stamtavla över släkten Sallander och denna gren fattas för mig. Är det någon som känner igen honom och kan ge mig några upplysningar om hans öde, vore jag mycket tacksam. Per Anders Fogelström har visst nämnt en patron Sallander i ”Vävarnas barn”. Månne är det denne man jag söker?
 
Mvh Klas Kohlström i Göteborg

186
Alseda / Äldre inlägg (arkiv) till 29.1.2002
« skrivet: 2000-10-20, 23:27 »
Hej Bo Persson!
Här följer fortsättningen på mitt inlägg till dig under Socknar, Småland, Vena.
Du säger att du kartlägger ättlingar till Johan Nyman i Krokstorp. Själv har jag kommit fram till min första Nyman från andra hållet, dvs genom att söka efter mina rötter. Det skulle vara roligt om vi kunde mötas en bit på vägen. Jag har visserligen inte så mycket mer än en enstaka familj och samtliga deras barn, inkl alla döda små söner, men då kunde jag åtminstone bespara dig den mödan. Kunde du samtidigt konfirmera mitt antagande om släktskapet mellan två Forsmark, bleve jag dig än mer tacksam. Jag har en fråga om detta framställd på Småland: Socknar, Stenberga. Min Nyman ingår där.
Om följande stämmer in med vad du har kunde du e-posta till mig, för såvitt du inte bedömer saken ha allmänt intresse. I så fall kan du lägga ut dina linjer här, så får du mitt på samma ställe. Som med allt annat i släktforskningssammanhang tar jag gärna allt jag kan få och ger lika gärna allt vad jag själv har av intresse.
 
Utgångspersonen är Eva Sophia Nyman, född i Alseda 1752-53, gift omkring 1773 m korpral, sedermera kvartermästare Johan Henrik Forsmark f 1755.
På Drakegården i Reperde rote i Alseda bodde trumpetare, sedermera kvartermästare Carl Nyman f 1723, gift med Catharina (Cajsa) Örnberg f 1730. De har bl a en dotter Eva Sophia som enligt åldersuppgifterna i hfl bör vara född 1752-53. Av barnens faddrar att döma, samt att döma av de barns föräldrar (och övriga faddrar) åt vilka Carl Nyman och hans hustru själva var faddrar - vilket de mycket ofta var - bör familjen Nyman ha tillhört socknens översta skikt.
Då jag så nyss har hamnat i Alseda vet jag ännu inte om denne Carl Nyman kan vara bror till den Ulrika Margareta Nyman f ca 1720 (tituleras välborna då och då) som 1:o är gift med major Carl Magnus Ulfsax f ca 1696 på Karlsjö säteri därstädes, 2:o med adjutanten Fromholt Erik Wulfsson. Hon hade en dotter Carolina Ulrika f 1739 i första giftet. Jag tar dock nästan för givet att dessa Nyman är släkt liksom också trumpetare sedermera kvartermästaren Anders Nyman och möjligen även ryttaren Johan Nyman. Jag har alla(?) Carl Nymans barn.
Två veckor till har jag Alseda AI:2 1754-72 och C:3 1756-73 från SVAR, om jag kan hjälpa dig med något som en gentjänst. Jag får AI:1+3 och C:2+4 om en vecka.
 
Mvh Klas

187
Vena / Äldre inlägg (arkiv) till 6.1.2001
« skrivet: 2000-10-20, 23:23 »
Hej Bo Persson!
Vid en allmänsökning på namnet Nyman hamnade jag bl a på sidan för äldre inlägg på Vena socken. I ditt inlägg 99.05.16 säger du att du kartlägger ättlingar till Johan Nyman i Krokstorp. Då när jag en förhoppning om att dina och mina Nyman hör till samma släkt. I så fall kunde vi månne bistå varandra med uppgifter. Jag har visserligen inte så mycket mer än en enstaka familj och samtliga deras barn, inkl alla döda små söner, men då kunde jag åtminstone bespara dig den mödan.
Jag placerar mitt inlägg till dig under Socknar, Småland,Alseda, så slipper jag ta upp plats här under Vena.
 
Mvh Klas Kohlström

188
Kurck / Kurck
« skrivet: 2000-10-05, 18:04 »
Hej Peter!
Din Petter Jonsson är bror till min ana Sven Jonsson Sallander, så jag blev intresserad.  
Strängt taget kallas inte Maria (hon heter verkligen Maria) för mer än Wettermä i vigselboken, ty Kurck står lite ensamt, övergivet och skevt i kolumnen Nomina Parentes.  . Kunde inte flickan ha kommit på ett vettigt förnamn på sin (förment?) adliga pappa?
Vid hennes död 15/5 1784 är i Torsös dödbok noterat, i kolumnen Nomina Parentes: Jacob And. Cathr. Wdr (eller möjligen Wä - lite svårtytt).  
I hennes bouppteckning, Hasslerör 1784 s 693 kallas hon blott och bart Maria Jacobsdotter. Varför ståtade hon inte med namnet Kurck där om nu detta verkligen var hennes riktiga namn?
Det har heller inte lyckats mig att finna någon attest på att en adlig person med namnet Kurck dött det året - prästerna var ju enligt lag skyldiga att göra myndigheterna underkunniga om sådana saker.
O. Sundholm ”Några Ståndspersoners kyrkoboksdata i Skara stift, del 2, sida 335-360, behandlar 85 sådana släktnamn från Torsö, men inte Kurck. På sida 360 tas ovan nämnde Sven Jonsson Sallander, i egenskap av präst, upp med data om familjen. Om brodern Peter skrivs ”Har varit 3 gånger gift och lämnat barn efter sig, hvilka alla äro i bondeståndet.” Det var bara med Maria han fick barn, åtta stycken.
Själv har jag bara läst kh Forsells tunna, lilla skrift - läsvärd den också trots allt. Fint att få gårdarnas alla namn samlade.
 
Min tanke är att Maria bara ville förgylla vigselnotisen med ett spännande namn hon snappat upp. Jag har många exempel på att personer tar sig ett släktnamn vid sin vigsel, så det är inget ovanligt. Därmed vill jag dock inte ha sagt att det ÄR på det viset! Jag har nämligen inte forskat vidare på henne, mer än att jag inte fann någon Maria Jacobsdotter(Kurck) född i Torsö år 1723-25, då hon ska vara född. Jag tar emellertid gärna emot uppgifter på att jag har fel. Det är alltid kul med en återuppväckt adelslinje!
 
Mvh Klas Kohlström

189
Hej Elisabeth!
Ville bara nämna att Filip Hultblad i sin avhandling 1968 placerar Pär Ersson i Purkijaure och hans bror Pål Ersson (min ana) i Randijaure (om det är samma personer vi talar om?). Din uppgift om levnad stämmer dock bättre in på just Pål. Per levde enl Hultblad 1699-1749.
Dessa bröder var gifta med var sin dotter till Nils Nilsson i Randijaure. Påls hustru hette Malin och var född 1696. Hultblad ger dock så vitt jag kunnat se ingen hänvisning om fader till ovan nämnde länsman Nils Granström, varför det vore intressant att få din koppling. Jag har sönerna Erik och Jon till Per Ersson men ingen Nils. Pål har en son Nils men han efterträder fadern som hemmansägare.
N.B. Dessa invändningar är Hultblads, inte mina egna! Ity Hultblad är NÅGOT svårtydd, kan jag ha missat hälften.
Du hjälpte mig med en sonhustru till Grels Matsson (på hans egen efterlysningssida), så du sitter antagligen inne med mycket mer om Jokkmokk. Ehuru göteborgare är Jokkmokk min största släktsocken, så jag tar alla chanser till ett meningsutbyte, även om jag därmed glider från ämnet en smula.
Har du mer om Nils Nilsson och bröderna Ersson? Känner du till om de har samiskt ursprung? Känner du till om Kouka-släkten (Grels Matsson) har det? Många av dem levde samiskt.
 
Mvh Klas Kohlström

190
Bred / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-16
« skrivet: 2000-10-02, 09:13 »
Hej Marie!
Ännu en gång stort tack för ditt intressanta svar.
Släktforskning har jag hållit på med länge, men jag är mycket färsk som forskare på nätet. Än så länge har jag inte haft anledning att nyttja mig av annat än DISBYT och Anbytarforum och diverse personliga hemsidor och bara kyrkoboksuppgifter tills vidare. Jag har kikat på SVAR:s sajt - den är minst sagt enorm. Idag lade jag märke till att det finns en länk som heter Domstolsarkiv där. Fint att du gjorde mig uppmärksam på den möjligheten!
Emellertid frågade jag för ett tag sedan på Landsarkivet i Göteborg om deras domböcker var mikrofilmade och fick ett tvekande nej till svar. Det gick heller inte att få fotokopior ur dem ens via deras egen personal, på grund av böckernas format, så jag trodde domböcker var något som måste ses in situ. Vid en snabbkoll i SVAR tycks faktiskt långt ifrån alla västsvenska domböcker vara filmade, Hasslerör, Hisings, Inlands Torpe, Inlands Södra, Orust och Tjörn, Styrsö, Tunge är bland de många jag inte kan finna där.
Nåja, då ska jag inte besvära dig med domboken. Den får jag klara själv. Skulle du emellertid snubbla över någon mer Bröcker i din egen forskning tar jag givetvis gärna emot den upplysningen. Du kunde i så fall e-posta direkt till mig om du vill.
Dock tar jag tacksamt emot namnet på någon välinformerad person i Sparrsätra-Breds Hembygdsförening. Och vill du ha besvär med att höra dig för på Skälby, tackar jag givetvis även för det. Det skall inte förnekas att du tände ett hopp i mitt hjärta om att få se ett porträtt av den gamle kaptenen. Jag förmodar att du har försänkningar i området. Kunde jag, skulle jag därför gärna göra något för dig i min tur.
 
Det är inte utan att jag kunde tänka mig någon sorts koppling till Göran Holmbergs inlägg av den 20 sept, om ”en svensk löjtnant (eller liknande) som lämnat sitt barn till en bonde i Uppland”.
Om du läser detta, Göran, så kunde du kanske precisera dig lite och säga vad ditt fall rör sig om.
En sak jag glömde nämna angående den hfl 1745-49 jag skrev om i mitt förra inlägg, var nämligen att på Skälby även fanns en Jan Erik född 1742(40?) [men ingen Sara Olofsdotter]. Jag känner inte pojkens öde tills dess han dyker upp som gift i Torpa 1767 och året efter i Kungs-Barkarö, där han bor granne med en korpral Bröcker och med en ryttmästare Bröcker. Månne var det den pojken som lämnades till en bonde i Uppland? Månne fadern/farfadern likafullt varkunnat sig över barnet, ja, kanske t.o.m. fattat tycke för det men sedan ångrat sig? Vad myckenhet kan icke gömmas i människors hjärtans djup?
 
Mvh Klas

191
Bred / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-16
« skrivet: 2000-09-30, 17:22 »
Hej Marie!
Hjärtligt tack för ditt synnerligen intressanta svar! Det passar märkligt väl samman med de få uppgifter jag har om denna familj av officerare och militärer … som skulle vara till värn för Sverige och för dess inbyggare.
Jag har en liknande historia, men jag trodde den rörde kapten Bröcker. Det två belägg för namnet Bröcker jag har är dels det som står i den nedan citerade födelsenotisen, dels en kapten Bröcker på Skälby(?) född 1697 (enl hfl AI:1b 1745-49 sid 19). I ljuset av dina uppgifter, verkar det snarare vara kornetten Johan Bröcker som är den utpekade barnafadern. Han gör en flicka med barn och skickar henne sedan från bygden, med fars myndighet - antagligen med några daler i fickan.
Har du månne även stött på namnet Sara Olofsdotter i domboken? (Jag har inget mer än hennes namn.) Hon födde en son, Johan Erik, i Bred(C) 9/3 1742. I födelsenotisen står ” … Fader föregafs H. Johan Reinhard Bröcker”? En, enligt en forskare jag talat med, helt otänkbar anklagelse för en piga att komma med och för en prästman att skriva ut i sin kyrkobok, vore den inte allmän sanning.
 
Idag ringde jag till Strömsbergs säteri. Det verkar emellertid som om det är en privatbostad numera, ty jag hamnade hos ägaren och han påstod med bestämdhet att det inte fanns något porträtt av någon kapten Bröcker. Han var för övrigt inte särskilt angelägen att prata, och det må vara hans sak. Det lägger jag mig inte i. Men visst var det tråkigt att en så fantastisk inkörsport försvann för mig!
I dopnotisen ovan står visserligen Strömsnäs, men det måtte väl vara samma ställe vi menar? Det kan inte ha varit Strömsta säteri du var på? Det ligger i närheten.
Kursledarna som arbetade där borde ju känna stället ganska väl. Tror du det går att få reda på vilken organisation som höll kurser där?
 
I annat fall har jag ett förslag. Åtminstone kan jag framföra det till dig, men känn dig för allt i världen inte tvingad att anta det!
Jag vet inte var i Sverige du bor, Marie, och vet inte hur du i din tur fått dina uppgifter och varför. Det låter dock som om det var genom personlig forskning, och om du skulle kunna tänka dig att även söka i domboken för hösten 1741 fram till våren 42 och se om denna Sara Olofsdotter stämt sitt barns fader, och kanske t.o.m. kunna ge mig kapten Bröckers familj och några data om dem, så gör jag motsvarande för dig på Landsarkivet i Göteborg om det är något du i din tur söker där. Jag bor inte så astronomiskt långt från Göteborg. Tjänster och gentjänster med andra ord. Det är så ofantligt mycket smidigare att forska på ett landsarkiv än via SVAR.
Detta är en idé jag framförde till Håkan Skogsjö för ett bra tag sedan. Jag såg framför mig ett forum här i RÖTTER för önskemål om utbytande av rena forskartjänster, men han har inte svarat ännu. Jag har även tipsat DIS om detta. Visst kan man beställa mikrokort från SVAR, men   i n t e   med domböcker, bouppteckningar och mantalsskrivningslängder, och inte med de renskrivna register som brukar finnas hyllmetervis av på landsarkiven. Det är uteslutande sådana tjänster som skulle få begäras enligt mitt förslag.
Givetvis måste jag själv åka till Uppsala och arbeta där två-tre veckor - minst. Till dess vore det dock skönt att ha så mycket av grunderna avklarade, att det bara blir finliret kvar då.
Kan inte du, så står mitt förslag öppet för eho som känner sig hågad att anta det! Beträffande domboken skulle det räcka att få ett par passager renskrivna, datum, själva målet, ev data om kontrahenterna och utgången samt målets nr. Att få hela processen skulle ta för lång tid i anspråk. Det begär jag verkligen inte.
 
I alla händelser än en gång tack för din intressanta komplettering.
Mvh Klas

192
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Grels Matsson
« skrivet: 2000-09-14, 08:17 »
Hej Elisabeth!
Ursäkta mig för att jag läste så slarvigt och kallade dig vid fel namn.
Jag tar om det. Tack, Elisabeth, för uppgiften om Grels första hustru.
 
Mvh Klas K

193
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Grels Matsson
« skrivet: 2000-09-13, 08:06 »
Hej Lili-Anne!
Tack för uppgiften om Grels första hustru.
 
Mvh Klas K

194
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Grels Matsson
« skrivet: 2000-09-09, 07:05 »
Hej Gunnar och stort tack för ditt svar!
Så glad jag blir över alla människor som vet så mycket som även jag vill veta!
Give att den dagen kommer då jag skall kunna betala tillbaka ur egen forskning!
 
Visst är det så som du säger, Gunnar. Den passagen du refererar till hos den gode Hultblad måste jag ha läst med ena ögat slutet och det andra oöppnat.
Och angående Jacob Grelssons dotter Lisbet, så har jag av någon anledning inte angivit barn till honom tidigare än 1720. Jag kan inte säga varför, ty det var ca arton år sedan jag förde in dem.
Har du dem alla? Vet du något om Jacobs första hustru? Hultblad nämner honom som omgift år 1712.
 
Så kan jag inte nog tacka dig för att du bekräftar att min Brita Johansdotter verkligen är dotter till Johan Nilsson Lundius. Det där kändes tryggt! Har du någon vältalande källhänvisning? Därmed har jag fått tillgång till åtskilliga generationer av Lundius anor.
Johan Nilsson Lundius mor hette ju Grubb och om hennes sannolike farfar, Markus Andreae Grubb, säger Bygdén att man inte känner till om han hör till den stora Grubbsläkten. Emellertid har jag funnit en lämplig kandidat som tidsmässigt stämmer som tänkbar far till den senare, och om så vore, då kan jag kliva in bland Burarnas månghövdade skara även på fars sida.  
Det skulle vara en underbar känsla för mig att kunna binda ihop fars och mors sida 500 år tillbaka i tiden.
 
Kanske skulle jag kunna få ställa ännu en fråga även om jag borde ha öppnat en ny diskussion. Känner du till om Anders Petri Lundius hustru Margareta Evertsdotter verkligen är den anonyma ”Evertsdotter född 1629”, dotter till Piteås förste borgmästare Evert Eriksson, och hans hustru Brita Nilsdotter, vilket jag har från en annan källa? Denna källas argumentation vederlägger dessutom att (Margareta) Evertsdotters moder skulle vara Brita Burman, vilket Nils Burman anser - en argumentation vilken även jag finner välövertänkt, ity ett brev till Axel Oxenstierna av den 16 maj 1613 fullgott tycks styrka det rätta förhållandet. Antagligen var Evert Eriksson gift två gånger.
Vet du även något om dessa damer? Du verkar kunna ditt Norrland.
 
Mvh Klas Kohlström

195
Jag söker föräldrarna och ev syskon samt vad övrigt går att anskaffa om kapten Johan Reinhard Bröcker, född 1697. År 1742 bodde han på (något oläsligt+) Strömsnäs i Bred socken, Upplands län, precis på gränsen till Västmanland. I Familysearch har jag sett en del von Brocker (engelska saknar åäö som bekant) i bl a Tortuna, två kilometer därifrån i Västmanland, där flera män har namn som Johan Reinhold, Gustaf Reinhard etc. Jag är dock långt ifrån säker på kopplingen.
I hfl för Kungs-Barkarö åren 1767-75 på Nederbyn, Hellgården har jag hittat en Hr Corporalen Gustav Bröcker - förmodligen en släkting.
Tar tacksamt emot alla uppgifter.

196
Jokkmokk / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-05-07
« skrivet: 2000-08-26, 07:45 »
Påhl Andersson Häntak född 1798, gift 13/4 1823 i Jokkmokk med Gunna Knutsdotter Tånkå född 23/12 1804 i Sirkas sameby i Jokkmokk. Båda är från Sirkas enligt vigselnotisen. De får två söner Knut. Den första dör några dagar gammal 1827, den andre föds 18/3 1830.
Gunna dog ca 1837 i Norge. Påhl gifte 1838 om sig med änkan Maja Pannasdotter Parrak och står attesterad till Norge omkring 1870.
Gunnas föräldrar är Knut Amundsson Tånkå (vid sin vigsel och vid första barnet dock Larjas efter sin fosterfar, Panna Knutsson Larjas 1750-83) född 1760, död 9/11 1815 och Sunna Andersdotter Pådso född 1770, död 31/7 1815. Båda dog i Sirkas i Jokkmokk..
Känner någon till Påhls ursprung? Känner någon till Gunnas båda föräldrars ursprung? Är de allihop norska samer månne?
Jag har läst Filip Hultblads doktorsavhandling om Jokkmokk, men har inte fått något svar på detta trots att alla nämns där.

197
Påhl Andersson Häntak född 1798, gift 13/4 1823 i Jokkmokk med Gunna Knutsdotter Tånkå född 23/12 1804 i Sirkas sameby i Jokkmokk. Båda är från Sirkas enligt vigselnotisen. De får två söner Knut. Den första dör några dagar gammal 1827, den andre föds 18/3 1830.
Gunna dog ca 1837 i Norge. Påhl gifte 1838 om sig med änkan Maja Pannasdotter Parrak och står attesterad till Norge omkring 1870.
Gunnas föräldrar är Knut Amundsson Tånkå (vid sin vigsel och vid första barnet dock Larjas efter sin fosterfar, Panna Knutsson Larjas 1750-83) född 1760, död 9/11 1815 och Sunna Andersdotter Pådso född 1770, död 31/7 1815. Båda dog i Sirkas i Jokkmokk..
Känner någon till Påhls ursprung? Känner någon till Gunnas båda föräldrars ursprung? Är de allihop norska samer månne?
Jag har läst Filip Hultblads doktorsavhandling om Jokkmokk, men har inte fått något svar på detta trots att alla nämns där.

198
Bred / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-16
« skrivet: 2000-08-26, 07:38 »
Jag söker föräldrarna och ev syskon samt vad övrigt går att anskaffa om kapten Johan Reinhard Bröcker, född 1697. År 1742 bodde han på (något oläsligt+) Strömsnäs i Bred socken, Upplands län, precis på gränsen till Västmanland. I Familysearch har jag sett en del von Brocker (engelska saknar åäö som bekant) i bl a Tortuna, två kilometer därifrån i Västmanland, där flera män har namn som Johan Reinhold, Gustaf Reinhard etc. Jag är dock långt ifrån säker på kopplingen.
I hfl för Kungs-Barkarö åren 1767-75 på Nederbyn, Hellgården har jag hittat en Hr Corporalen Gustav Bröcker - förmodligen en släkting.
Tar tacksamt emot alla uppgifter.

199
Jag söker föräldrarna och ev syskon samt vad övrigt går att anskaffa om kapten Johan Reinhard Bröcker, född 1697. År 1742 bodde han på (något oläsligt+) Strömsnäs i Bred socken, Upplands län, precis på gränsen till Västmanland. I Familysearch har jag sett en del von Brocker (engelska saknar åäö som bekant) i bl a Tortuna, två kilometer därifrån i Västmanland, där flera män har namn som Johan Reinhold, Gustaf Reinhard etc. Jag är dock långt ifrån säker på kopplingen.
I hfl för Kungs-Barkarö åren 1767-75 på Nederbyn, Hellgården har jag hittat en Hr Corporalen Gustav Bröcker - förmodligen en släkting.
Tar tacksamt emot alla uppgifter.

200
Stenberga / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-23
« skrivet: 2000-08-26, 07:26 »
Jag söker föräldrarna och ev syskon samt vad övrigt går att anskaffa om kvartermästare Johan Henrich Forsmark, född 1755, gift omkring 1773 med Eva Sophia Nyman, född 1753. Givetvis gärna även vad som finns om hustrun. De hade sex eller sju barn, alla med namn vilka jag förknippar med samhällets övre skikt - Carl Fredrik, Henrich Leonard, Johan Gabriel, Adolphina Lovisa etc. År 1798 flyttar de till Barkeryd från Svarttorp, båda i Jönköpings län, och bor på Erikstorp. År 1804 flyttar familjen till Stenberga.
Komministern i Stenberga(F-län), Karl Fredrik Forsmark, har enligt G. Virdestam Växjö stifts herdaminne band 6 en son Johan Henrik född 23/12 1755 (och en Anders Leonard) 1749 i sitt första äktenskap. Komministerns far heter Lars Gabriel och är militär, löjtnant.  
Det är onekligen bestickande att utan vidare spisning anta att sambandet är klarlagt - namnlikheterna är slående - men törs jag det?

201
Jag söker föräldrarna och ev syskon samt vad övrigt går att anskaffa om kvartermästare Johan Henrich Forsmark, född 1755, gift omkring 1773 med Eva Sophia Nyman, född 1753. Givetvis gärna även vad som finns om hustrun. De hade sex eller sju barn, alla med namn vilka jag förknippar med samhällets övre skikt - Carl Fredrik, Henrich Leonard, Johan Gabriel etc. År 1798 flyttar de till Barkeryd från Svarttorp, båda i Jönköpings län, och bor på Erikstorp. År 1804 flyttar familjen till Stenberga.
Komministern i Stenberga(F-län), Karl Fredrik Forsmark, har enligt G. Virdestam Växjö stifts herdaminne band 6 en son Johan Henrik född 23/12 1755 och en Anders Leonard 1749. Komministerns far heter Lars Gabriel och är militär, löjtnant.  
Det är onekligen bestickande att utan vidare spisning anta att sambandet är klarlagt - namnlikheterna är slående - men törs jag det?

202
Vallda / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-05-01
« skrivet: 2000-08-26, 07:17 »
Lorentz Jenssen född 27/11 1734 erhöll burskap i Göteborg 28/9 1759. Han uppsade detsamma 19/2 1790 då han flyttade till Gustavsberg i Vallda, Hallands län. Han var handelsman och riksdagsman. Han var gift med Ingrid Dahlbom och alla deras sju barn är födda i Göteborgs Kristine.
1. Vet någon var Ingrid Dahlbom kommer ifrån och var och när paret gifte sig? Hon dyker upp som ur tomma intet och står inte omnämnd i något register på Landsarkivet här i Göteborg förutom som hustru till Lorentz Jenssen. Hennes dödsruna ger heller ingen ledtråd. Hon dog 16/3 1792 i Vallda.
2. Lorentz far, Johan Jenssen född ca 1670, gifte sig 12/2 1734 med Catarina Elisabeth Bagge född 11/7 1710. Paret hade åtta barn. Han var köpman i Göteborg. Det är allt jag känner till. Vet någon varifrån denne Johan Jenssen kommer?

203
Lorentz Jenssen född 27/11 1734 erhöll burskap i Göteborg 28/9 1759. Han uppsade detsamma 19/2 1790 då han flyttade till Gustavsberg i Vallda, Hallands län. Han var handelsman och riksdagsman. Han var gift med Ingrid Dahlbom och alla deras sju barn är födda i Göteborgs Kristine.
1. Vet någon var Ingrid Dahlbom kommer ifrån och var och när paret gifte sig? Hon dyker upp som ur tomma intet och står inte omnämnd i något register på Landsarkivet här i Göteborg förutom som hustru till Lorentz Jenssen. Hennes dödsruna ger heller ingen ledtråd. Hon dog 16/3 1792 i Vallda.
2. Lorentz far, Johan Jenssen född ca 1670, gifte sig 12/2 1734 med Catarina Elisabeth Bagge född 11/7 1710. Paret hade åtta barn. Han var köpman i Göteborg. Det är allt jag känner till. Vet någon varifrån denne Johan Jenssen kommer?

204
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Grels Matsson
« skrivet: 2000-08-24, 21:17 »
Hej Gunnar och Jill!
Suck! Så här långt efter er intressanta diskussion är det väl ingen av er som ägnar denna sida en tanke! Det var tråkigt för mig det, och vem vet kanske för er också. I synnerhet dig, Gunnar, skulle jag vela ha ett allvarligt samtal med. Du anger inte om ditt inlägg även rör dina egna anor. Om så vore, kunde vi månne byta info med varnadra. Du gav mig i alla fall en hel del nya uppgifter om gamle Grels. Jag har i min egen forskning kommit så långt att jag hade hans namn i mina papper. Resten jag vet om honom och detaljer om hans barn har jag från Filip Hultblads ”Övergång .” ja, du vet. Jag är dessutom säker på att jag funnit uppgiften att Grels hustru skulle heta Brita och vara dotter till samen Nils Mattson hos Hultblad. Detta har jag redan skrivit in hos mig. Hultblad verkar ansenligt välinformerad i övrigt, ty det mesta han skriver och som rör min släkt har jag kunnat vidimera utifrån mina egna rön, bland annat det om min egen inflyttade farfar. Din argumentation för Lisbet ter sig dock synnerligen adekvat, även om inte jag har funnit någon dotter Lisbet till Jacob Grelsson som du säger dig ha gjort - däremot till Anders.
Via en medlem i DIS - där jag själv (givetvis) är medlem, medan detta är mitt allra första inlägg i anbytarforum - har jag i min tur fått ganska mycket om släkten Lundius. (Så har jag en del om prästsläkten Fjellström.) Lundius var ju nära lierad med Koukasläkten i flera led. Dock har jag två frågor om hustrur, som månne du eller någon annan välunderrättad läsare känner till.  
Hustrun till Grels son Jacob heter Brita Jönsdotter född 1696(98), död 1789? I Jokkmokk. Är det någon som vet något om hennes ursprung?
En son till nyssnämnde Jacobs heter Mathes/Mattes/Matts/Mats Jacobsson. Dennes hustru heter Brita Johansson, och Hultblad säger att hon är dotter till Johan Nilsson Lundius, son till prästen Nils Lundius. Min sagesman från DIS saknar emellertid denna dotter, vilket bekymrar mig. Kan någon hjälpa mig?
Jag tar för övrigt allt jag får om dessa släkter. Kan jag, ska jag mer än gärna ge något tillbaka!
Där finns fler frågor, men dem tar jag upp i två egna fora senare.

Sidor: [1]