Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Ingegärd Johansson
501
« skrivet: 2004-07-09, 00:41 »
Häraden finns ju kvar men har väl ingen administrativ uppgift. Många häradsrätter har dragits in, och den utvecklingen fortsätter tyvärr.
Men för oss släktforskare är det viktigt att känna till häradsindelningen, eftersom så mycket byggde på den.
Mvh
Ingegärd
502
« skrivet: 2004-06-06, 00:20 »
Hej!
Att ge sitt barn mer än ett förnamn är tydligen ovanligt på många håll i världen. Men det är väl inte unikt för Sverige eller Norden? Någon som vet?
Flera förnamn är ju en sen företeelse bland vanligt folk. När det började vid mitten av 1800-talet (tror jag) var det nog ett sätt att ta efter fint folk. Då var det som regel två förnamn, och båda namnen användes som tilltalsnamn.
Sen tror jag att det här med flera förnamn, varav ett är tilltalsnamn, snabbt blev populärt därför att det gav föräldrarna möjlighet att ge sitt barn ett modernt namn och samtidigt följa den gamla seden att uppkalla far- och morföräldrar.
Nu är det ju så att första förnamnet automatiskt blir tilltalsnamn. I varje fall blir det detta namn som mynndigheterna använder.
Tur att det inte var så när jag föddes. Inte kunde jag ha hetat Ingegärd Maj!
Mvh Ingegärd
503
« skrivet: 2004-05-25, 01:16 »
Hej Catharina!
Jag måste ge dig en liten varning för Vislanda - Blädingeboken av Johan Karlsson. Det finns mycket intressant i den, men också många felaktiga uppgifter.
Jag har läst domboksprotokollet angående vådaskjutningen av Simon i Almås, men jag har det inte här, och jag minns inte säkert namnet på mannen som sköt.
Liksom du har jag mycket släkt i Vislanda, och det skulle vara roligt att veta i vilken mån vi har gemensamma anor. Om du är intresserad kan jag skicka en antavla över min Vislandasläkt direkt till dig pr e-post.
Hälsningar
Ingegärd
504
« skrivet: 2004-05-24, 00:47 »
Hej Catharina!
Det finns väl inte så stora möjligheter att få fram uppgifter om Wiesels anfäder före 1500.
Du skriver att Harald i Almås ska ha varit gift med Catharina. Det är en nyhet för mig, och jag är förstås nyfiken på var du har hittat den uppgiften.
Simon Haraldsson var troligen född före 1550, eftersom han beskrivs som mycket gammal i rättegångsprotokollet ang vådaskjutningen 1613.
Däremot blev han inte skjuten, när han besökte kungen med en nådeansökan för (sin släkting) Per Folkesson. Det hände i Almås, utanför den koja där han bodde på ålderdomen.
Simons son Harald, som blev präst, använde aldrig namnet Wiesel. Han tog namnet Almosius efter Almås och var kyrkoherde i Vislanda och Blädinge församlingar, vilka bildade ett pastorat.
Sonen Samuel kallade sig Wieselius, och jag tror , att det var först sonsonen Elias som använde namnformen Wiesel.
Gården Almås består nu av två gårdar samt Bengtstorp, som kanske styckades av redan omkring 1600. Det nämns som Almåsa torp 1604.
Jag tror att båda gårdarna alltjämt ägs av ättlingar till Harald i Almås.
MVH
Ingegärd
505
« skrivet: 2004-05-23, 23:17 »
Hej Per!
Sköldstad är en stor by, som ligger i Kvenneberga socken.
Något mer vet jag inte.
Hälsningar
Ingegärd
506
« skrivet: 2004-05-05, 00:50 »
Hej Catharina!
Karin Olofsdotter var dopvittne hos sin granne Johan Svensson i Kärr, när hans son Per döptes 26 sept 1709. Johans nästa son, Måns, döps 5 feb 1711, och då är Jon Andersson dopvittne.
Det fanns (och finns alltjämt) två gårdar i Kärr, ett skattehemman och ett militärboställe. Johan Svensson och Jon Andersson var ägare till skattehemmanet, men jag vet inte om de på något sätt var släkt. Johan är nämnd 1688 och är enl mantalslängden ägare 1701. Samma år finns där en änkling Olof, som inte är nämnd senare. Tyvärr saknas mantalslängden för 1696 - 1700.
Mina anor har bott på båda gårdarna i Kärr under 1600-talet men flyttade därifrån strax före och strax efter 1700.
Mvh
Ingegärd
507
« skrivet: 2004-05-04, 00:10 »
Hej Catharina!
Jag har letat efter vigselnotisen för Karin Olofsdotter och Jon Andersson i KGF:s databas, men jag hittade den inte. Det tyder på att Karin inte var från Skatelöv.
I mantalslängden 1707 finns Jon m hustru i Kärr. Tyvärr finns inget namn på hustrun, men en hustru Karin Olofsdotter i Kärr är nämnd som dopvittne 1709.
Det här är väl inte till någon större hjälp för dig, men några andra uppgifter har jag inte.
MVH
Ingegärd
508
« skrivet: 2004-04-29, 02:35 »
Hej Catharina!
Holdalasläkten brukar man kalla den släkt som utgår från Sven i Holdala, skattebonde och anhängare till Nils Dacke. Han bör alltså ha varit född i början av 1500-talet. Den Olof Pedersson du nämner kan möjligen vara Svens sonsons sonson. Han hade en hustru Karin el Kerstin Månsdotter. Vad vet du mer om honom? De här namnen är väldigt vanliga.
Beträffande Karin Olofsdotter är uppgifterna om henne alldeles för knapphändiga för att man ska kunna koppla henne till några föräldrar. Vem var hon gift med? Har du hittat hennes vigselnotis?
Hör gärna av dig igen.
Mvh
Ingegärd
509
« skrivet: 2004-04-14, 02:03 »
Hej Lasse!
Bengts i Häradsbeck Börie döptes Dominica Tri 13, dvs 11 sept (om jag läst rätt i Härlunda födelsebok ) 1704. Bengt i Häradsbeck är Bengt Börjesson gift med Sissa Bengtsdotter, f beräknat 1684 troligen i Bengtstorp, Virestad(G). Hon är dotter till Bengt Sunesson och hans 2:a hustru Karin Erengislesdotter.
Jag vet inte om du känner igen namnen, men det är två mycket intressanta släkter, som har lämnat många spår efter sig. Om du går bakåt här under Härlunda och under Virestad, så hittar du en hel del diskussioner om Bengt Sunesson.
Mvh
Ingegärd
510
« skrivet: 2004-04-03, 23:57 »
Hej igen Niclas!
Ett litet tillägg till uppgifterna om Maria Påfvelsdotter och Sven i Hult:
I KGF:s databas hittade jag Maria, döpt 1701-03-24
Bostad: Hult. Fader: Sven Jonsson.
Faddrar: Måns i Hölme, Anthon i Smörhöga, H. Karin ibid. Bengta i Hölme.
Det intressanta är att Sven nu har ett efternamn, men Maria är naturligtvis inte nämnd
Hälsningar
Ingegärd
511
« skrivet: 2004-03-28, 23:27 »
Hej Niclas!
Gunnil Påfvelsdotter i Hunna kände jag inte till förut, men jag har lite uppgifter om Maria i Hult.
Maria Påfvelsdotter. Bondhustru i Hult. Död 1745-12-14 (Niclas Rosenbalck).
Far: Påfvel Pedersson. Bonde i Smörhöga. Död mellan 1676 och 1680 (Mantalslängd)
Mor: Francoise Antonidotter Turnei. Bondhustru i Smörhöga. Död 1688 i Smörhöga Södergård, Skatelöv (G) (Begravningslängd)
Gift före 1689 med
Sven, bonde i Hult.
Barn: Nils Svensson. Född 1690 i Hult, Skatelöv (Doplängd)
1690 (27) sept döptes Svens barn i Hult, Nils. Faddrar: Antonius i Smörhöga, Sune Jonsson
ibid, Johan drängen ibid, dr Germund i Hölme, Benkta i Kull, Ingrid Benktsdotter i Grimslöf, pig Sissa i Hölme, pig Sissa i Nystorp.
Barn: Maria Svensdotter. Född 1696 i Hult, Skatelöv (Doplängd)
1696 Palmsöndagen döptes Svens barn i Hult, Maria. Faddrar: Germund i Hölme, den unge
Germund ibid, Jacob Påhlsson i Gottåsa, Anna Påhlsdotter, (Martha) --- och (Ingar) --- i Hult.
Egentligen har jag inget bevis för att Nils och Maria är Maria Påfvelsdotters barn, men faddrarna talar för det.
Hälsningar
Ingegärd
512
« skrivet: 2004-03-18, 00:49 »
Hej Björn!
Obefintliga kallades personer som inte fanns kvar i sin hemsocken, men inte hade tagit ut flyttningsattest. Prästen som skötte folkbokföringen visste alltså inte var de fanns. (Ofta hade de rest till Amerika, Danmark eller Tyskland). En del av dem fick man väl reda på så småningom, men de andra blev kvarstående obefintliga.
Mvh
Ingegärd
513
« skrivet: 2004-02-29, 01:14 »
Hej Johan!
Här är fler uppgifter hämtade i KGF:s databas:
Vigda 1767-12-27 i Stenbrohult
Dr Arfvid Bengtsson i Lilla Stenbrohult och pig Elin Arfvidsdotter i Sälhult Östregård.
Barn: Elsa f 1768-10-07
Ingeborg f 1770-10-21
Jana f 1773-04-25
Arfvid f 1774-06-06
Jöns f 1779-09-14
Alla barnen födda i Lilla Stenbrohult.
Döda: 1797-08-08 Arfvid Bengtsson i Stenbrohult Lillegård, f 1734-10-20. Anhörig: Änkan Elin Arfvidsdotter.
1817-06-14 Inhysesänkan Elin Arvidsdotter i Stenbrohult Lillegård, f 1739-11-20.
Namnet Arfvid och en del av faddrarna vid barnens dop (från Taxås, Höö, Skålshult och Stockanäs) gör mig nyfiken på äldre anor. Jag kommer inte längre i KGF:s databas, eftersom födelseuppgifterna börjar 1751. (Men det kommer en uppdatering senare i år) Om du forskar vidare, så kan du väl tala om för mig vad du hittar.
Några andra uppgifter ur databasen:
Vigda 1776-05-19 i Stenbrohult:
dr Sune Bengtsson i Sutraboda (Sutareboda) och pig Karin Jönsdotter i Röshult Wästregård.
Barn: Sissa f 1779-01-01 i (Råshult) Wästregård. Det finns både Råshult och Röshult i Stenbrohult, och detta ska troligen vara Röshult.
Döda: 1818-08-29 F: hem.bruk. inhyses m. Sune Bengtsson i Röshult Wästregård, f 1750-03-01. Anhörig: Änkan Carin Jönsdotter.
Mvh
Ingegärd
514
« skrivet: 2004-02-19, 23:51 »
Hej Preben!
Enligt KGF:s databas vigdes Anders Persson och Anna Larsdotter 1800-11-16. Båda var då bosatta i Tjurkö Ödegård, men det är bara Anders, som är född där. Hans föräldrar är Per och Anna.
I databasen hittar jag bara tre barn till dem, förutom Anders är det sönerna Carl f 1771-09-08 och Jonas f 1776-04-21.
Ödegård var ett frälsehemman, en landbogård under Elmtaryd. Enligt en ägar- och brukarlängd för Tjurkö Ödegård var Per Carlsson med hustru Anna Germundsdotter brukare på halva gården 1770 - 1794, då Anders Persson och Anna Larsdotter tog över.
1768 vigdes dr. Per Carlsson i Myrarås och pig. Anna Germundsdotter i Jättakistan.
Mvh
Ingegärd
515
« skrivet: 2004-02-12, 23:30 »
Hej Sweneric!
Jag läste Uno Nyhs inlägg 21 jan, och tyckte mig känna igen uppgifterna om Jon Puffs svärmor Britta Persdotter. Mycket riktigt hittade jag henne bland mina anteckningar. Hon är dotter till Per Germundsson och Ingierd Månsdotter i Björkenäs. Jag har lite fler uppgifter om Per Germundsson, om du är intresserad.
Mvh
Ingegärd
516
« skrivet: 2004-02-07, 23:53 »
Hej Bo!
Domböckerna från hela Götaland finns i avskrift (renoverade domböcker) i Göta Hovrätts arkiv i Jönköping. Kanske är det närmare för dig att åka dit.
Hur det är med den pågående mikrofilmningen av domböcker borde SVAR kunna svara på.
MVH
Ingegärd
517
« skrivet: 2004-02-03, 01:57 »
Hej Nina!
Är vi kanske släkt?
Samuel Gummessons föräldrar var Gumme Samuelsson, f. 1720 i Värmanshult, Vislanda, döpt 16 juni, och Märta Bengtsdotter från Fållen, Vislanda. Om henne vet jag ingenting mer, men jag har en hel del uppgifter om Gumme Samuelssons anor, eftersom hans mor Ingrid Persdotter är min mmmmffmm. Gummes far Samuel Persson föddes 1696 i Ugnabygden i Vislanda och är en Wieselättling.
Det blir för långt att räkna upp släktleden här, men om du vill ha fler uppgifter så kan du kontakta mig pr e-post
MVH
Ingegärd
518
« skrivet: 2004-01-31, 00:16 »
Ur släktforskarsynpunkt är det lite bekymmersamt att ha anfäder, som är frälsebönder på 1600-talet. Det finns ju inga intressanta köpebrev med namn på föräldrar, syskon och andra släktingar.
Men hur gick det till vid byte av en frälsebonde? Upprättades det något slags kontrakt? Kan sådana finnas bevarade, och var finns de i så fall?
Undrar
Ingegärd
519
« skrivet: 2004-01-17, 00:19 »
Hej Gunilla!
Agunnaryd är ingen annexförsamling och har inte heller någon.
Var har du hittat uppgiften om Agunnaryd som födelseförsamling? I husförhörslängden? Uppgiften kan ju vara fel.
Om det finns inflyttningslängder i den församling där du hittat personen kan du kanske spåra henne/honom bakåt.
Hälsningar
Ingegärd
520
« skrivet: 2003-12-23, 01:32 »
Hej Nina!
Enl. KGF:s databas vigdes sold. Anders Kråka på Wiqsiö (=Viggsjö) soldattorp och Anna Esbiörnsdotter i Wiqsiö 1763-11-13. Sonen Anders föddes också i Wiqsiö soldattorp, men jag hittar inte fler barn. Det kan ju betyda att soldaten dör ganska snart och inte begravs i Agunnaryd. Jag hittar honom nämligen inte i dödboken.
Änkan Anna Esbjörnsdotter dör i Wigsjö backstuga 1813-01-31, 82 år gammal.
Mvh
Ingegärd
521
« skrivet: 2003-12-14, 23:17 »
Tyvärr Sweneric, jag har inget nytt att komma med beträffande Daniel Håkansson.
MVH
Ingegärd
522
« skrivet: 2003-12-12, 00:33 »
Jag håller fullständigt med Anders Berg, när det gäller sidhänvisningar till ministerialböckerna. De är onödiga och ställer snarare till problem, eftersom de så ofta är tvetydiga.
Det är en annan typ av källa, som jag har funderat ganska mycket över.
Jag delar förstås mina anor med många andra släktforskare, och det har varit mycket utbyte av uppgifter. Då anger jag min uppgiftslämnares namn som källa, och om jag vet det, källans källa inom parantes efter namnet. Det är en klart tillräcklig källangivelse för min egen del, men är den av något värde för andra forskare? Några av mina källor är visserligen väl kända för (äldre) släktforskare i Kronobergs län, men de flesta är säkert helt anomyma, och några av dem lever inte länge.
Mitt mål är förstås att kontrollera uppgifterna och ersätta namnen med originalkällan, men jag inser mycket väl att min livstid räcker inte till det, och en del kan jag inte kontrollera.
Tacksam för fler synpunkter på det här problemet.
Mvh
Ingegärd
523
« skrivet: 2003-12-01, 00:04 »
Hej Ingemar!
Det är mycket troligt att Adolf är född i Västra Torsås eller i varje fall finns i födelseboken där. Torpaskog ligger alldeles vid gränsen till Västra Torsås, och det hände att barnen där döptes i grannsocknens kyrka.
Tyvärr kan jag inte hitta Adolf i KGF:s databas, eftersom födda 1806 - 1814 i Västra Torsås ännu saknas i databasen.
Hälsningar
Ingegärd
524
« skrivet: 2003-11-30, 00:08 »
Hej Ingemar!
I KGF:s databas hittade jag en vigselnotis, som kan intressera dig.
Församlimg: Västra Torsås. Vigseldatum: 1801-01-14
Brudgummen: Änkm Jöns Persson, Torpaskog, 71 år.
Bruden: Pig Anna Månsd, Hynnenäs, 19 år.
(Kan det vara rekord i åldersskillnad inom äktenskapet?)
Mvh
Ingngärd
525
« skrivet: 2003-11-21, 01:05 »
Hello Thomas,
I think I?ve found the marriage notice of Karolina?s parents.
Date: 1848-05-22. Parish: Västra Torsås.
Bridegroom: Drängen* Samuel Svensson, Gottåsa Södregård, (Skatelöv parish), 22 years old.
Bride: Pigan** Martha Månsdotter, Orraslätt under Opparyd, 22 years old.
*The title of an unmarried man or a farmhand.
** The title of an unmarried woman or a maid.
Maybe Samuel above is the boy Samuel, who was born 1826-11-22 in Smörhöga Norregård, Skatelöv.
Parents: Sven Persson och Cathrina Sibbesdotter.
To be sure you have to look for the family in husförhörslängderna for Smörhöga, and they are not available to me just now.
My Source: The CD with the database of KGF (Kronobergs Genealogiska Förening)
Friendly
Ingegärd Johansson
526
« skrivet: 2003-11-19, 23:33 »
Tack Olle för ditt inlägg!
Tips&Råd i Rötter har jag alldeles missat. Men det är som du säger väldigt lätt att glömma bort Rötter, när det alltid finns något nytt och intressant i Anbytarforum
MVH
Ingegärd
527
« skrivet: 2003-11-18, 00:48 »
Hej Monica!
I Holdala, Västra Torsås föds en Magnus 1818. Föräldrar: Måns MÅnsson och Elin Sunesdotter.
Hfl kan kanske ge fler uppgifter
Mvh
Ingegärd
528
« skrivet: 2003-11-14, 00:29 »
Hej Monica!
Detta är ett svar på din förfrågan under Härlunda.
1807-05-27 vigdes drängen Måns Månsson från Olofshylte och pigan Elin Sunesdotter i Öfveshult. (KGF:s databas)
Detta är Stina Månsdotters föräldrar. De finns upptagna i hfl för Öveshult 1808 - 1820, och Måns står som brukare. Födelsedata 1782 resp 14 april 1784.
Måns Månsson är troligen den Måns, som föddes i Olofshylte den 2 jan 1782, son till Måns Jonsson och Anna Jönsdotter. (Födelselängd för V. Torsås). Jag kan inte kontrollera uppgiften mot husförhörslängden, eftersom jag inte har den hemma. Men om det stämmer, så vet jag en hel del om hans anor, eftersom de till en del är gemensamma med min mans och mina egna anor.
Mvh
Ingegärd
529
« skrivet: 2003-11-13, 23:51 »
Monica Enemark!
Jag har en del uppgifter om Stina Månsdotters föräldrar, men jag lägger in dem under Västra Torsås, så det blir rätt socken.
Mvh
Ingegärd
530
« skrivet: 2003-11-02, 23:31 »
Hej Sweneric!
Tyvärr känner jag inte till någon av personerna du nämner. Har sökt i KGF:s databas, men den är ännu ganska ofullständig när det gäller Virestad, så jag hittade inte mer än några syskon till Nils.
En annan möjlighet är att söka i soldatregistret för Kronoberg. Det är under uppbyggnad, men man kan göra förfrågningar. Om du har tur så finns soldaten Puff där. Skicka ett mail till
ai.sandahl@swipnet.se får du se.
Mvh
Ingegärd
531
« skrivet: 2003-11-02, 01:28 »
Carl-Fredrik, jag håller helt och hållet med dig!
Ändå sitter jag här och skriver in mina anor med normerad stavning i mitt eget släktfoskarprogram.
Jag känner hur fel det blir, men jag har tröttnat på att inte hitta personer för att jag inte minns hur jag stavade namnen. Dessutom tänker jag på andra släktforskare, som ibland får ett utdrag i GEDCOM-format av mig.
Men - det finns ju redan en teknisk lösning på det här. I KGF:s databas skrivs alla namn in med exakt den stavning, som används i originalhandlingen (det gäller också alla underliga förkortningsvarianter), och man kan göra en normerad sökning på både förnamn och efternamn och få fram den ursprungliga stavningen.
Jag vet inte hur avancerad den här funktionen är, men nog skulle den kunna finnas också i ett släktforskarprogram. Vad säger de tekniskt kunniga?
Mvh
Ingegärd
532
« skrivet: 2003-10-23, 23:56 »
Tack Jojje!
Min annorlunda stavning är troligen en felläsning. Jag har inte sett originalet än.
Ingegärd
533
« skrivet: 2003-10-19, 00:26 »
En person avled 1872 av Poreumonia (enl läkare).
Vad dog han av ?
MVH
Ingegärd
534
« skrivet: 2003-10-01, 02:00 »
Hej Sweneric!
Jag tittade i KGF:s databas och hittade Johan Nilsson f 1845-01-01 i (Ware() torp). Föräldrar: Nils Jonsson och Maria ().
Från 1846 till 1856 föds fem barn i Josefsdal under Wirestadnäs/Wirestadnäs torp. Föräldrar: Nils Jonsson och Maria Danielsdotter. Troligen är detta också Johans föräldrar, och möjligen är Johan också född i Wirestadnäs torp, eftersom hans födelseort är tveksam. En av faddrarna vid Johans dop är också fadder, när andra barnet döps.
Det finns några åldersangivelser för Maria, lika skiftande som de brukar vara i födelselängder. 1848 anges hon vara 28 år, 1852-08-16 är hon 34 år 4 mån, och 1856 har hon blivit hela 43 år.
I KGF:s databas finns inga vigsellängder för Virestad för åren närmast före 1845, och det finns inte heller för Härlunda. Det är synd, för jag hittar inte Maria Danielsdotter i födelselängden för Virestad, men hon skulle kunna vara den Maria, som föds i Washults torp i Härlunda, (grannsocken till Virestad) 1818-04-11. Föräldrar: Daniel Håkansson och Lisbet Johansdotter.
Hoppas att det här kan vara lite hjälp på vägen, när du forskar vidare i originalkällorna.
Mvh
Ingegärd
535
« skrivet: 2003-09-19, 00:53 »
Hej Markus!
Är inte Jöns Abrahamssons hustru alltid angiven som Kerstin Jönsdotter? I så fall kan du nog utesluta Christina/Stina.
Kerstin Jönsdotter kommer från Elinsbäck vid vigseln 1819, men det har du kanske redan kollat upp. Husförhörslängden för Elinsbäck vid den här tiden borde kunna avslöja vem Kerstin är.
Hälsningar
Ingegärd
536
« skrivet: 2003-09-17, 01:23 »
Hej Sweneric!
Som barn hörde jag äldre människor säga att vi är skyllade till tredje eller vi är skyllade till fjärde. Jag förstod mycket väl, att de var treingskusiner eller fjäringskusiner, men jag tyckte att skyllade var ett konstigt ord i det sammanhanget. Nu förstår jag att det var det dialektala uttalet av det gamla ordet skylda = släkt med.
Egentligen var det ju ett mycket praktiskt sätt att ange släktskap. Man kan ju vara skyllad till tionde också eller till tjugonde eller hur långt som helst.
Det är väl bara våra kunskaper om anor och ättlingar, som sätter gränsen?
Mvh Ingegärd
537
« skrivet: 2003-09-17, 00:44 »
Hej Peter!
Vad vill du säga med pokalen/profilerna? Det är väl inte bara gubbar som släktforskar.
För övrigt tycker jag att styrelsens förslag till logo är bra. Det är vackert, och trädet, som är en så vedertagen symbol för släktforskning, är tecknat på ett nytt och lite spännande sätt.
Mvh
Ingegärd
538
« skrivet: 2003-09-15, 23:20 »
När jag var barn räknade vi siden, sammet, trasa, lump på knapparna på våra kläder. Det var alltid en massa knappar på den tiden. Om sista knappen på plagget fick benämningen trasa t ex, så var man alltså klädd i en trasa. Men man kunde ju också ha tur, så att den gamla koftan förvandlades till siden eller sammet.
Mvh
Ingegärd
539
« skrivet: 2003-09-10, 02:18 »
Hej Arna!
Jag har tittat i KGF:s databas och hittat några uppgifter.
Antagligen vet du redan att Nils Johansson och Caisa Persdotter vigdes i Kalvsvik (borde varit Berg) 1818-12-31. Hjortatorp kan ju vara en plats i Kalvsvik, eftersom ingen annan socken är angiven.
Caisa Persdotter f. 1798-11-18, döpt 1798-11-22 i Geboda, Berg. Föräldrar: Per Jonasson den yngre och hustru Ingrid Carlsdotter 22 år.
Nils och Caisa bosätter sig antagligen i Hårestorp i Kalvsvik, eftersom undantagsmannen Nils Johansson i Hårestorp Södregård dör 1843-04-21, 46 år gammal, och enkan Caisa Petersdotter i Hårestorp Södregård dör 1867-12-11, 69 år gammal.
Jag kan inte kolla Nils Johanssons födelse varken i Kalvsvik eller Västra Torsås, eftersom uppgifterna för de aktuella åren ännu inte är inmatade ännu.
Mvh
Ingegärd
540
« skrivet: 2003-09-08, 00:13 »
Hej Arna!
Även om du inte har årtal för personerna du efterlyser, så vet du säkert på ett ungefär när de levde. Utan någon tidsangivelse är det väldigt svårt att hitta dem.
Du skriver att Nils Johansson troligen var född i Hjortatorp. Kan det vara Hjortatorp i Västra Torsås? Var är dottern Ingrid Maria född?
Mvh
Ingegärd
541
« skrivet: 2003-09-03, 23:35 »
Hallo Kay!
Bankeryd is about a Swedish mile north of Jönköping in Småland. It is situated at the west coast of the lake Vättern.
Ingegärd
542
« skrivet: 2003-08-30, 00:17 »
Hej Markus Gunshaga!
Jag har ett meddelande till dig ang Puttetorpa heres ättlingar, men du har tydligen inte kvar din e-post på Nicolaiskolan. Kontakta mig pr e-post, om du kan, eller pr brev.
Adress: Torsgatan 59, 341 32 Ljungby.
Hälsningar
Ingegärd
543
« skrivet: 2003-08-09, 23:15 »
Hej Ingrid!
Tack för ditt snabba svar. Det tycks inte finnas något samband mellan Blanting Jonsson och Blanting i Diö.
Blanting är ett ovanligt namn, men just i Stenbrohultstrakten förekommer det lite oftare.
Mvh
Ingegärd
544
« skrivet: 2003-08-09, 00:33 »
Eva!
Jag tycker att den tid man använder för att hjälpa andra, eller snarare för att samarbeta med andra, är lika väl använd som någon annan släktforskartid. Det handlar ju nästan alltid om att ge och få, och om man någon gång har ett färdigt svar, så är det ju inte mycket besvär.
Jag tror inte att någon får hela sin släkt utredd på Anbytarforum, men jag är säker på att vi alla behöver hjälp ibland.
Det är mer än 40 år sedan jag började forska, (och nu är jag pensionär men hinner inte ändå) jag har fått jättemycket hjälp, och jag har massor kvar att göra. Undrar just hur det skulle ha sett ut, om jag bara hade gnetat för mig själv.
Dessutom är det ju så roligt att diskutera släkt.
Mvh
Ingegärd
545
« skrivet: 2003-08-08, 23:37 »
Hej Ingrid!
Du har antagligen hittat bössesmeden Nils Blantingsson i Diö, Stenbrohult, som 1621 ställdes inför rätta för stöld. Han dömdes så småningom till döden och avrättades. Det var ingen som ville be om nåd för honom.
Troligen var han son till den Blanting i Diö, som köpte Skålshult 1604.
Jag skulle gärna vilja veta lite mer om din Blanting Jonsson, om du vill dela med dig av dina uppgifter.
Mvh
Ingegärd
546
« skrivet: 2003-07-30, 23:55 »
Hej Jens!
Jo, det finns ofta en koppling mellan namn och gård. Gumme Jute bodde nog på Jutagården, släkten Råås gård heter än i dag Råsgård, liksom Gunnar Råås gård heter just Gunnarås. Därför tror jag att det var personerna som gav namn åt gården snarare än tvärtom.
Och det förklarar inte varför namnen försvann.
Mvh
Ingegärd
547
« skrivet: 2003-07-30, 00:54 »
Hej alla!
Släktnamn är ju inte alltid det som vi nu kallar släktnamn.
I Värend, södra Småland, var det på 1500 - 1600-talet inte alls ovanligt att bönder hade släktnamn. Bland mina anfäder har jag Råå, Ring och Rääf, Jute, Mörk och Slank. Det finns inga kyrkböcker från den här tiden, så namnen är belagda i domboksprotokoll, och där används enbart förnamn och släktnamn, inga patronymikon. Men om det verkligen är släktnamn vet jag inte, för namnen försvinner redan tidigt på 1600-talet. Av Löfving Mörks 14 barn är det t ex bara sonen som övertar gården, som kallas Mörk omväxlande med Löfvingsson. Honom skriver jag in som Anders Löfvingsson Mörk, även om jag aldrig sett den kombinationen i något dokument. Hur skulle jag annars göra?
Soldatnamn var ju inte släktnamn. Alla soldatforskare har väl upplevt hur besvärligt det är när soldatnamnet ärvs av nästa knekt på torpet och inte av familjens barn. Släktnamn blev det när indelningsverket upphörde.
Hantverkare av olika slag tog ju ofta ett tillnamn. Är det inte den sortens namn, som ibland försvinner eller används sporadiskt? Kanske upplevdes sådana namn som i första hand yrkesnamn, ett slags firmanamn mer än släktnamn.
För övrigt undrar jag lite över rubriken på den här diskussionen. Ingen döps till ett namn, allra minst till ett efternamn, och när man byter namn blir man inte omdöpt.
Mvh
Ingegärd
548
« skrivet: 2003-07-28, 01:09 »
Hej Anne-Lee!
Per har tolkat mig rätt. Jag använder parantes för att ange mina källor. Tror att det är ganska vanligt.
Anna-Greta Svensson är en ättling till Swen Åkessons bror Per. Möjligen känner hon också till Swens ättlingar. Om du vill kan jag be henne kontakta dig.
Mvh
Ingegärd
549
« skrivet: 2003-07-27, 01:47 »
Hej Per och Anne-Lee!
Upptäckte att Swen Åkessons troliga föräldrar är gamla bekanta. Här är de uppgifter jag har. Som synes har jag hämtat en hel del ur KGF:s databas, så det skadar ju inte att kontrollera i källorna och jämföra med hfl.
Jonas Berg. Sämskemakare i Benestad. Född 1657 i Jönköping (KGF:s databas). Död 1734 i Benestad, Aringsås (G) (KGF:s databas).
Barn:
Anna Helena Jonasdotter Berg. Född beräknat 1712 i Benestad, Aringsås (G) (KGF:s databas). Död 1777-06-13 i Alvestad Pålsgård, Aringsås (G) (KGF:s databas).
Gift 1732-10-22 i Aringsås (G) (Anna-Greta Svensson) med Åke Persson. Skomakarmästare. Född beräknat 1703 (KGF:s databas). Död 1785-11-20 i Alvestad Pålsgård, Aringsås (G) (KGF:s databas).
Barn:
Britta Åkesdotter. Född 1733-07-23 i Alvestad Jacobsgård, Aringsås (G) (KGF:s databas). Död 1737 i Alvestad Pålsgård, Aringsås (G) (KGF:s databas).
Jonas Åkesson. Född 1734-12-08 i Alvestad Jacobsgård, Aringsås (G) (KGF:s databas).
Per Åkesson. Född 1737-01-18 i Alvestad Pålsgård, Aringsås (G) (KGF:s databas). Död av kopporna 1740 i Alvestad Pålsgård, Aringsås (G) (KGF:s databas).
Sven Åkesson. Född 1739-05-09 i Alvestad Jacobsgård, Aringsås(G) (KGF:s databas).
Per Åkesson. Född 1743-01-01 i Alvestad Pålsgård, Aringsås(G) (KGF:s databas) Bonde i Brogård, Västra Torsås. Död 1823-03-24 i Brogård, Västra Torsås(G) (Dödlängd för Torsås socken) Gift 1767-02-04 i Västra Torsås(G) (Vigsellängd för Torsås socken) med Ingeborg Månsdotter, född 1740-04-16 i Sågsberg, Västra Torsås(G) Födelselängd för Torsås socken).
Andreas Åkesson. Född 1744-08-04 i Alvestad Pålsgård, Aringsås (G) (KGF:s databas).
Magnus Åkesson. Född 1746-11-09 i Alvestad Pålsgård, Aringsås (G) (KGF:s databas).
Britta Åkesdotter. Född 1748-12-14 i Alvestad Pålsgård, Aringsås (G) (KGF:s databas).
Hälsningar
Ingegärd
550
« skrivet: 2003-07-25, 22:59 »
Hej Anne-Lee!
Lekeryd(F) och Lekaryd(G) är två olika församlingar, som också ligger i olika län. Hjärtanäs ligger i Lekaryd i Kronobergs län, och därifrån är det inte långt till Aringsås.
MVH
Ingegärd
551
« skrivet: 2003-07-24, 00:39 »
Hej Mikael!
Tack föe dina varningar. Det är ju faktiskt bättre med frågetecken i släktträdet än uppgifter som inte håller.
Hälsningar
Ingegärd
552
« skrivet: 2003-07-23, 00:10 »
Hej Anette!
Från min barndom i södra Småland minns jag att det var hett så det lomma. Loar och lomma är säkert samma ord, (men vi uttalade aldrig r i slutet av ord). Jag tror att det beskriver känslan av att luften dallrar, när det är riktigt hett.
Mvh
Ingegärd
553
« skrivet: 2003-07-18, 00:16 »
Hej Mikael!
Bland Släktforskaren Johan Nilssons efterlämnade papper finns ett brev från Carl-Gustaf Liljenberg, genealog och historiker. Jag tror att han var bosatt i Osby.
Brevet handlade om släktförbindelser mellan Almås, Kongstorp och Marestorp, och denne Liljenberg hade gjort ett stamträd över tre släkter, som då och då gifter ihop sig. De gemensamma anorna för de tre släkterna var Bengta Simonsdotter, dotter till Simon i Almås, och hennes man Peder Jonsson i Fälhult.
Det är några år sedan jag läste brevet och gjorde några anteckningar om det, men jag tror att Liljenberg uttryckligen skrev att Bengta var dotter till Simon i Almås.
Du som har så god kunskap om Norra Skåne, känner du till Liljenberg och hans forskning?
Johan Nilssons efterlämnade släktforskarmaterial finns på Emigrantinstitutet i Växjö.
Beträffande Harald Jonsson i Quenarp, så är jag tveksam till både Kvänjarp och Kvänarp i Ljungbytrakten. Särskilt det senare ligger bra långt från Virestad/Loshult. Vattenlederna går i norr/söder och vägarna på tvären var nog både få och dåliga i början av 1600-talet. Finns det inget Kvänarp på närmare håll?
Mvh
Ingegärd
554
« skrivet: 2003-07-17, 00:26 »
Hjärtligt tack Niclas och Mikael för dessa innehållsrika svar! Nu har jag verkligen fått kött på benen, och teorin om Bengt Folkesson som en halvbror verkar ju mycket trolig.
Men jag har alltjämt en liten undring. Jag kände till domboksprotokollen från 1603 och 1604, och jag har funderat på om dessa Jonssöner och Jonsdöttrar, Harald, Bengt, Jon, Märit och Inga, är Jon Simonssons barn. Vad tror ni?
Hälsningar
Ingegärd
555
« skrivet: 2003-07-16, 00:19 »
Hej Mikael!
Om Harald Bengtsson gifter sig och flyttar till Ramsås 1620, så stämmer det ju bra med hans edgång 1618, då han ännu bor kvar i Almås. Men det tycks vara på Almåsa gård han bor och inte på Torpet. Å andra sidan har ju Bengt Folkesson köpt lika stor del i både gården och torpet.
Din inventering av namnet Torbjörn gav kanske inte något klart besked, men det var ju intressant, att namnet Folke dök upp igen. Det är väl ett ganska ovanligt namn.
Mvh
Ingegärd
556
« skrivet: 2003-07-15, 00:25 »
Hej Mikael!
Tack för ditt svar, och tack också för alla intressanta uppgifter i svaret till Ingrid. Som så ofta i Anbytarforum har man mycken glädje och nytta av andras frågor och svar.
Harald Bengtsson i Almås, som gör en 12-mannaed 1618, bör väl rimligtvis vara Bengt Folkessons son Harald. Vet du när han dyker upp i Ramsås?
På tal om att ge sina barn rätt namn, så borde Simon Haraldssons äldsta son i äktenskapet med Folkes änka ha fått namnet Folke. Kanske har han också funnits. Vi känner ju bara till de barn som blev vuxna.
Mvh
Ingegärd
557
« skrivet: 2003-07-06, 01:32 »
Hej Ingrid!
Apropå ditt inlägg under Jämshög om Sissa i Näbbeboda och formuleringen hon kom från Bengtstorp. Vad grundar du det på?
Om vi utgår från att Sissa är dotter till Simon Haraldsson, så skulle jag nog säga att hon kom från Almås. I varje fall har jag haft den uppfattningen, att Harald Simonsson var ägare till Almåsa gård, från vilken Bengtstorp hade styckats av, kanske redan före 1600.
Är det förresten någon som vet, när namnet Bengtstorp börjar användas? I början kallas det ju bara Torpet.
1604 köper Bengt Folckesson 1/4 i Almåsa Gård och 1/4 i Almåsa Torp. Är det han som gett torpet dess namn?
1618 gör Harald Bengtsson i Almås en 12-mannaed, och bland edmännen finns Bengt på Torpet, Måns i Almås, Swen på Torpet, Oluf på Torpet, Broke i Almås. Bengt på Torpet är väl troligen Bengt Folckesson och Swen på Torpet hans son. Måns i Almås kan ju vara Måns Brokin, men vem är Broke?
Undrar
Ingegärd
558
« skrivet: 2003-07-06, 00:31 »
Hej Ingrid!
Tyvärr vet jag ingenting om Sissas liv i Näbbeboda, men jag blev lite fundersam över din formulering hon kom från Bengtstorp. Men de funderingarna lägger jag in under Småland, Virestad, så ta gärna en titt där.
MVH
Ingegärd
559
« skrivet: 2003-06-28, 22:58 »
Hej Kerstin!
Det är väldigt likt Torpa kyrka i Sunnerbo, Växjö stift.
Mvh
Ingegärd
560
« skrivet: 2003-06-26, 23:51 »
Hej Linn!
Ett skattehemman ägdes oftast av den bonde som brukade det. I varje fall var ägaren ofrälse. Skatten betalades till kronan, dvs staten.
Ett kronohemman ägdes av kronan, men brukaren hade ofta en viss besittningsrätt, som kunde ärvas eller köpas. Skatten betalades till kronan.
Ett frälsehemman ägdes av någon som var frälse, dvs en adelsperson. Brukaren betalade skatt till ägaren.
Mvh
Ingegärd
561
« skrivet: 2003-06-26, 00:14 »
Hej Stefan!
Varken Anna Maria eller Olof finns på KGF-skivan. Det troligaste är väl att de är födda i Kalmar län, och KGF:s databas omfattar enbart Kronobergs län.
Mvh
Ingegärd
562
« skrivet: 2003-06-12, 01:01 »
Hej Ylva!
Jag har också hört att ägaren till den gård i Gottåsa, som blev gästgiveri, inte ville bli gästgivare, men egentligen hade han nog inget val.
Det var Olof Pedersson (Holdalasläkten)och Karin/Kerstin Månsdotter, som ägde den här gården i slutet av 1600-talet, men Olof dog 1698. (Begravningslängd för Skatelöv)
Änkan, de tre sönerna och dottern Elin fick kronohemmanet Fagranäs i Torsås socken som ersättning för Gottåsa och flyttade dit. Kerstin Månsdotter lånade ut pengar och köpte gårdar, så hon finns nämnd i Allbo härads dombok, bl a 14 nov 1698 och 2 juni 1702.
Möjligen delades hemmanet mellan de tre sönerna, eftersom alla tre tycks bo kvar där med sina familjer. Elin gifte sig med Per Jonsson i Röckla.
Hälsningar
Ingegärd
563
« skrivet: 2003-06-10, 23:56 »
Hej Niclas och Anna-Greta!
Göran Magnusson i Alvesta har länge hållit på med att samla in alla uppgifter om Tourneurs ättlingar, och han har nog ingenting emot att jag talar om det. Görans adress och tel hittar ni i KGF:s medlemsförteckning.
Hälsningar
Ingegärd
564
« skrivet: 2003-06-03, 00:22 »
Hej Jeanette!
Om du inte har alltför långt till Jönköping, så kan det vara mödan värt att göra ett besök på Göta hovrätts arkiv. Där finns alla domböcker för hela Götaland från ca 1600 till 1970, så där måste också domboken för Sunnerbo härad 1878 finnas. Du behöver inte boka tid, det kostar ingenting, och du får all hjälp du kan behöva.
Öppettider: månd - fred 9 - 12, 13 - 15.
Besöksadress: Lantmätargränd 4, tel 036-156564.
Lycka till!
Ingegärd
565
« skrivet: 2003-05-31, 01:21 »
Hej Sweneric!
Om Elin Sofia och Gerda Maria vet jag ingenting, men jag har en del uppgifter om fadern Sibbe Johansson. Han föddes i Piggaboda, Vislanda 11/12 1862. Var gift 3 gånger:
1:a 1886 13/2 med Katarina Samuelsdotter f 1866.
2:a 1894 27/12 m Ingrid Maria Ring f 1863.
3:e 1902 3/5 m Ida Katarina Samuelsdotter f 1875.
Det är tydligen den första Katarina som är flickornas mor.
Jag vet en hel del om Sibbe Johanssons anor, som delvis också är mina, men den som kan svara på dina frågor är hans svärdotter. Jag tar kontakt med dig per e-post senare.
Mvh
Ingegärd
566
« skrivet: 2003-05-22, 23:45 »
Hej Klara!
Om din morfars morfar var född i Lagan, så var det troligen i Ljungby(G) han dog. Lagan ligger nämligen en knapp mil norr om detta Ljungby. Lagan hör till Berga församling. (Jag vet att det finns ett Berga i Kalmar län också) Jag tittade i KGF:s databas, men det fanns ingen Karl Svensson född i Lagan 1871. Då utgick jag från att hans far hette Sven.
Hoppas någon annan kan ge dig bättre hjälp.
Mvh
Ingegärd
567
« skrivet: 2003-05-14, 02:17 »
Hej Jeanette!
Det fanns en tingsrätt i varje härad, så rättegångsprotokollet ang din anfaders stöld bör finnas i Sunnerbo härads dombok. Svar har filmat domböckerna länsvis. Titta under Kronobergs län så hittar du Sunnerbo härad.
Mvh
Ingegärd
568
« skrivet: 2003-05-05, 02:55 »
Hej Jojje!
Varför använder du uttrycket moralisera, när några kvinnliga släktforskare konstaterar att kvinnorna ofta är ganska osynliga i kyrkböckerna, och att en del av dem har haft ett hårt liv.
För mig är det alldeles självklart att fundera över mina anmödrars och anfäders liv, och att skaffa mig så mycket kunskaper om deras tid att jag kan tolka de uppgifter jag finner. Gör inte manliga släktforskare det? Och tror du verkligen, Jojje, att alla accepterade de värderingar som rådde då? I så fall skulle det ju aldrig ha blivit några förändringar!
Intressant är att se hur kvinnornas synlighet i släktforskarkällorna skiftar under 1600-talet. I mantalslängderna för Allbo, Kinnevalds och Sunnerbo härader i Kronobergs län finns män och hustrur med förnamn och ibland patronymikon samt döttrar och söner åren 1640 - 1668. Sedan är det mannens förnamn och hustru samt en och annan son t o m 1717. Längre har jag inte kommit.
Betyder det att kvinnans status sjönk i slutet av 1600-talet? (Man kan ju jämföra med häradsrätternas bedömning av mökränkning före och efter Karl XI:s kyrkolag.)
Är det likadant i mantalslängderna i andra delar av landet? I Värend hade ju kvinnorna full arvsrätt och i Sunnerbo giftorätt, och det påverkade naturligtvis deras ställning. Förlorade den gamla regionala Virdarätten efter hand i betydelse jämfört med rikets rätt?
Jag hoppas, att någon annan har funderat på det här.
Mvh
Ingegärd
569
« skrivet: 2003-05-04, 23:49 »
Hej Jeanette!
KGF, Kronobergs Genealogiska Förening, har som ambition att skapa en databas över födda, vigda och döda i Kronobergs län. Det är ett stort arbete, som utförs ideellt av föreningens medlemmar, och det är långt ifrån färdigt. Vi ville ändå göra det tillgängligt och har gett ut en CD-skiva, som kom ut i en andra uppdaterad version 2002.
Innehållet är lite ojämnt fördelat över länet. För en del församlingar finns alla uppgifter, för andra kan det finnas mycket lite. På skivan finns också en släktforskarförteckning för Kronobergs län. Naturligtvis kommer en tredje version så småningom.
Men - det är bara medlemmar i KGF, som kan köpa skivan. Bl a därför att den inte är fullständig.
Mvh
Ingegärd
570
« skrivet: 2003-05-03, 00:40 »
Hej Jeanette!
Ryssby är ett samhälle, som nu ligger i Ljungby kommun, men när din anmoder Emma Kristina föddes, hade Ryssby ingenting att göra med den dåvarande köpingen Ljungby. Ryssby och Ljungby var och är två helt skilda församlingar, och om Emma Kristina föddes i Klockargården i Ljungby, så kan Ryssby inte vara hennes födelseförsamling.
Klockargården var en av de fem gårdarna i byn Ljungby, som fanns långt innan köpingen. Nu finns den inte kvar, och jag kan mycket väl tänka mig att Lasarettet är byggt på dess mark.
Mvh
Ingegärd
571
« skrivet: 2003-04-24, 00:59 »
Hej Catarina !
Anna Sunesdottter f 1725-02 09 i Torsås Stom är Bengta Larsdotters mormor, alltså mor till Kerstin Olofsdotter f 1751 08 06 i Opparyd Gunnarås.
Hälsningar
Ingegärd
572
« skrivet: 2003-04-21, 01:16 »
Hej Catarina !
Du har en anförlust i din Västra Torsås-släkt.(Säkert inte den enda) Jöns Sunesson var bror till din anmoder Anna Sunesdotter f i Stommen 1725-02-09. Det fanna tre systrar till:
Elin f 1727-10-06, antagligen dog hon tidigt eftersom nästa dotter f 1729 också fick namnet Elin. Denna Elin var i sitt andra äktenskap gift med Sven Andersson från Sunnanvik. Detta är morföräldrar till Pottetorpa here, Jöns Abrahamsson Ram. Jag vill minnas att det har funnits en efterlysning om honom för inte så länge sedan.
Tredje systern Botil Sunesdotter f 1733-01-23
vet jag inget mer om.
Jöns Sunessons hustru Kierstin Jönsdotter från Ryd är dotter till nämndemannen Jöns Simonsson i hans andra äktenskap, men det vet du säkert redan.
Jöns Simonssons föräldrar var Simon Jönsson i Opparyd Gunnarås f beräknat 1650 och Bengta Andersdotter f beräknat 1655 i Holdala. (Dombok för Allbo härad 1730-10-01)
Uppgiften om Karin Håkansdotter som Simon Jönssons hustru måste vara fel.
Hälsningar
Ingegärd
573
« skrivet: 2003-04-13, 01:19 »
Hej Catarina !
Om du ger mig din e-postadress, så skickar jag dig en antavla för Bengta Larsdotter. Passar det bra med GEDCOM-format, eller vill du hellre ha en RTF-fil ?
Mvh
Ingegärd
574
« skrivet: 2003-04-10, 00:04 »
Hej K-M !
Anna Maria Olofsdotters mor hette Catharina Svensdotter och föddes 1817-10-14 i Hungerstorp i Skatelöv. Kan Larsdotter vara ett läsfel?
Olof Jonsson och Catharina gifte sig 1845-11-08. Anna-Maria är alltså äldsta barnet. Sedan följer en rad med barn, där den yngsta är född 1854, och Catharina Svensdotter är mor till dem allesammans.
Källor: Födelsebok V. Torsås, Födelsebok och vigsellängd Skatelöv.
Mvh
Ingegärd
575
« skrivet: 2003-04-09, 02:03 »
Hej K-M !
Var har du hittat Peter Johan Thors födelsedatum ?
I vigsellängden anges födelseåret 1847, men det kan ju vara fel.
1873 den 20 december vigdes Petter Johan Andersson Thor soldat under Opparyd Gunnarås f. 1847 och Anna Maria Olofsdotter f. 1846 hemmadotter i Ryd. Vigsellängd V.Torsås)
Korpralen Thor flyttar (eller förflyttas ) tydligen till Möcklehult, men han är kvar i Opparyd Gunnarås 1882, då sonen Gustaf Oskar dör, 23 dagar gammal. (KGF:s databas)
Om Anna Maria vet jag lite mer. Hennes farfar var f ö född i Möcklehult.
Mvh
Ingegärd
576
« skrivet: 2003-04-08, 00:16 »
Hej Catarina !
Jag ser att du härstammar från Torhult-släkten. Här kommer några tillägg/rättningar:
Bengta Larsdotter hade ytterligare ett syskon, Sune f 1792-03-02 i Ebbön (Kerstin Holmer)
Lars Jonsson f 1747-11-16 i Torhult, d 1794-04-14 i Ebbön, gift 1770-05-06 med Kerstin Olofsdotter f 1751-08-06 i Opparyd Gunnarås, V.Torsås, död i
Ebbön 1815-03-13. (Födelse-, vigsel- och dödböcker i V. Torsås)
Lars Jonsson härstammar genom sin mor Maria Påvelsdotter från vallonerna i Smörhöga.
Om du vill veta mer om Lars Jonssons och Kerstin Olofsdotters anor, så får du gärna höra av dig.
Mvh
Ingegärd
577
« skrivet: 2003-04-05, 01:59 »
Hej Inger !
Visst ligger ditt Finnanäs i V. Torsås, i södra delen av socknen. Enl KGF:s databas dog Jon Bengtsson och Kerstin Jonsdotter i Finnanäs 1862, med bara en månads mellanrum. Dödsorsak
bröstlidande, antagligen tbc. Kerstin dog 18620120, 56 år 10 månader 8 dagar gammal. Jon dog 18620221, 70 år 3 månader 13 dagar gammal. Du ser att åldersangivelserna stämmer bra med de födelsedatum du redan har.
Kerstin Jonsdotter är nog inte född i V. Torsås. Jag hittar inte hennes födelsenotis i databasen, och jag hittar inte heller deras vigsel.
Jon Bengtsson födelse kan jag inte kolla, eftersom 1700-talet inte finns med i databasen för v. Torsås.
Hfl är nog en bra ingång. Lycka till med forskningen.
Mvh
Ingegärd
578
« skrivet: 2003-04-02, 23:56 »
Hej Malena!
I Vislanda finns gårdarna Tubbaremma och Tubbamåla. Fridolf Jönsson skriver i sin bok Ortnamn i Kronobergs län, att Tubba är genitiv av Tubbe, som i sin tur är barnspråksform av Torbjörn. Så fogdens namn var kanske Torbjörn.
Mvh
Ingegärd
579
« skrivet: 2003-03-28, 23:44 »
Hej Henrik!
Håkan Thuresson på Åsen, död 13 jan 1732, 77 år gammal, var gift med Britta Börjesdotter från Södra Arnön i Skatelöv, död på Åsen 25 jan 1739, 72 år. Hon var dotter till Börje Månsson, salpetersjudare och bonde i Södra Arnön, en verksam och kraftfull person som är omnämnd i flera olika sammanhang. (Av en dombokstext framgår det att Håkan Thuresson var hans svärson.) Jag har också hittat en åldersangivelse för honom i ett domstolsprotokoll:
Anno 1701 den 2 augusti
Hölls syn efter Grimslöfs åboars begäran uppå tvisteparten emellan bemälte by och Ströby.
- - -
Börje Månsson i Arnön, 78 år gammal, vittnar efter avlagd ed . (Dombok för Allbo härad)
Av en annan släktforskare har jag fått en uppgift om att Börje blev 102 år gammal, men jag har inte hittat honom i Skatelövs dödbok.
Börje Månsson var gift med Maria Nilsdotter (mantalslängd 1668), så troligen är hon Brittas mor. Om Maria vet jag ingenting, men om Börje Månsson vet jag att han var min fffffmmmm Britta Månsdotters bror. Deras föräldrar var Måns Blantingsson, soldat och bonde i Södra Arnön, och Britta Löfvingsdotter.
Om Blantingar och Löfvingar har det tidigare varit diskussioner här på Anbytarforum under rubriken Personnamn, Efternamn.
Hälsningar från
Ingegärd
580
« skrivet: 2003-03-24, 01:53 »
Hej igen Henrik!
Just nu kom jag ihåg att Kerstin Simonsdotters bror, Jon Simonsson i Jungfruboda, var gift med Ingeborg Håkansdotter från Åsen, en syster till Thure Håkansson! I en del släkter gifte man ihop sig titt och tätt.
Hälsningar
Ingegärd
581
« skrivet: 2003-03-22, 23:37 »
Hej Henrik!
Jovisst är din Thure Håkansson son till Håkan Thuresson på Åsen. (När man hittar en Thure i Västra Torsås, kan man misstänka att det är en Åsen-ättling, och ofta stämmer det.) En av Thures systrar, Karin Håkansdotter gift med klockaren Sune Jönsson, är min mans mfmmmm mor.
Jag har en anteckning om att Thure Håkanssons hustru Elin Persdotter kommer från Tullanäs i V. Torsås. Känner du till hennes anor?
Med tanke på Thures och Elins 14 barn borde det finnas många ättlingar till dem i V. Torsås. Hur länge var dina anfäder kvar i socknen?
Mvh
Ingegärd
582
« skrivet: 2003-03-20, 02:57 »
Hej Stenqvist!
Jag har lite uppgifter om Olof Perssons far Per Svensson. 1723 (jag har missat datum) copulerades salp. sjudaren Per Svensson på Åsen och pig. Kierstin Olofsdotter i Holdala (Vigsellängd, Torsås socken)
1690-03-16 döptes Pär. Fader: Swen på Åhsen. (KGF:s databas)
Åsen ligger också i Västra Torsås.
Pers far Swen Thuresson var gift före 1676 med Kierstin Abrahamsdotter. De hade också en son Thure och en dotter Kierstin. (Mantalslängder och dombok för Allbo härad 1680) Det är Kierstins ättlingar som nu bor på Åsen.
Swen Thuressons föräldrar var Thure Håkansson och Kierstin Gummesdotter. De köpte Åsen av Thures systrar Kierstin och Britta (Dombok för Herrelunds friherreskap 1656).
Åsen var först ett kronohemman men friköptes av Thures far Håkan och blev då ett skattehemman. Håkan och hans hustru Kierstin samt sonen Thure nämns i den första mantalslängden 1640, och redan 1642 har Thure gift sig med sin Kierstin. (Det enda gångbara hustrunamnet på Åsen)
Håkan dog omkring 1645, men hans hustru levde åtminstone till 1659. Thure Håkansson dog 1667. Han hade, utom sonen Swen, en son Håkan och en dotter Kierstin. Håkan Thuresson var min mans anfader.
Om Olof Persson skriver du att han bodde i Mörkershult, när han gifte sig 1777. Jag antar, att det är Möcklehult. Bodde han och Bengta Persdotter kvar där? Jag hittar ingen Olof Persson i Möcklehult i mina anteckningar från den äldsta husförhörslängden 1773 - 1789, men å andra sidan har jag inte haft någon anledning att leta efter honom, och texten är svårläst.
Ang Kierstin Olofsdotter i Holdala har jag bara gissningar, så dem behåller jag för mig själv så länge.
Mvh
Ingegärd
583
« skrivet: 2003-03-18, 23:51 »
Hej engelbrekt!
Eka är en by som ligger strax norr om tätbebyggelsen i Ljungby. Om man svänger av från E4 mot Ljungby vid Ljungby N, så har man Eka på höger sida, när man har kommit upp på infarten.
Vad gårdarna heter och hur de är placerade vet jag ingenting om.
Mvh
Ingegärd
584
« skrivet: 2003-03-17, 01:46 »
Hej Jörgen!
Hans Nilsson i Ryd och Gumme Åkesson i Skallakulla är mina anor. Du tycks ha god koll på dem och deras ättlingar. Jag har bara några kommentarer.
Hans Nilsson är upptagen i mantalslängden för Ryd första gången 1654. Då är han alltså minst 15 år, och han är ogift.
1657 - 1652 är han salpetersjudare, sedan bonde i Ryd. Han har en hustru Sissa (Cicillia) 1658.
1679 finns Hans Nilsson med i nämnden vid Herrelunds borgrätt.
1685 är hans hustru död, och 1688 har han en ny hustru (Ingeborg Gudmundsdotter från Kull).
Hans och Ingeborg finns kvar i Ryd till 1694. Då har han sålt gården till sina döttrar och svärsöner.
Jag vet inte om Hans och Ingeborg flyttade till Kull, men de finns i Brogård hos sonen Nils (från andra äktenskapet) 1706 - 1707, och då är Hans utgammal.
Hans Nilssons föräldrar är troligen Nils Bengtsson och Kerstin. Nils Bengtsson dör före 1655 (Dombok för Allbo härad), och då bor Kerstin i Ryd, men hon är aldrig nämnd i mantalslängden. 1684 dör Hansas mor i Ry. (Kyrkoräkenskaper för Torsås socken)
Hans och Sissa har tre döttrar, Anna (min anmoder), Ingrid och Svenborg. Ingrid gifter sig med Gudmund Persson, en bror till Svenborgs man Per Persson.
Jag nämnde att Gumme Åkesson också är min ana. Han hade tre söner, Måns i Påttetorp, Jon Gudmundsson i Skallakulla och Peder Gudmundsson i Knihult, Härlunda. Det är den sistnämnde som är min anfader.
Jag visste inte att Per Persson i Ringshult var son till Per Persson i Jungfruboda. Vet du varför han flyttade dit? Och varifrån kom Gunnill Håkansdotter?
Mvh
Ingegärd
585
« skrivet: 2003-03-15, 01:27 »
Hej Bjarne!
Du har rätt. Olof Jonssons födelsedatum är 14/7 1822, och det datum jag angav,21/7 1822 är hans dopdatum.
Jag har inte tänkt mig Jon Jönsson som son till Jöns Svensson och Bengta Johansdotter i Hjortatorp. Däremot skulle hans hustru Martha Jönsdotter kunna vara deras dotter. Hon kommer från Hjortatorp vid vigseln, och hennes födelseår 1798 stämmer väl överens med åldersangivelsen, när Olof föds. Men det behöver ju kontrolleras i en födelsebok. KGF:s databas är mycket ofullständig när det gäller Västra Torsås.
Mvh
Ingegärd
586
« skrivet: 2003-03-14, 02:35 »
Hej Bjarne!
Jag har letat lite i KGF:s databas och hittat Olof Jonsson f 1822-07-21 i Ringshult, Västra Torsås. Fader: Jon Jönsson, moder: Marta Jonsdotter (ska vara Jönsdotter) 24 år.
Övriga syskon:
Jöns f 1821-03-05 i Ringshult
Cathrina f 1824-10-27
Jöns f 1827-04-01
Kjerstin f 1829-01-26
Sven f 1832-09-10 i Hjortatorp
Sven f 1834-04-29
Jonas f 1836-04-29
Bengt f 1839-04-27
1820-04-23 vigdes dr Jon Jönsson i Ringshult och pig Martha Jönsdotter i Hjortatorp, Västra Torsås.
Om Jon Jönsson vet jag ingenting mer.
I hfl 1789 - 1807 Hjortatorp hittade jag br. Jöns Svensson f -76, hustru Bengta Johansdotter f -75
dot Martha f -98
dot Karin f 1801
son Sven f 1804, död 1808
son Magnus f 1807, 17 jan
I hfl 1808 - 1820 hittade jag:
son Sven f 1809 15/9
son Jon f 1812 22/5
son Bengt f 1814
son Johan f 1816, död 1818
I databasen hittade jag några fler barn:
Jöns f 1819-04-10- i Hjortatorp
Cathrina f 1820-12-03
Kjerstin f 1824-01-19
Hjortatorp är numera hembygdsgård i Västra Torsås. En vacker tvåvåningsbyggnad som är typisk för de här skogrika trakterna.
Mvh
Ingegärd
587
« skrivet: 2003-03-08, 00:50 »
Hej Gustav!
Nej, jag vet inte var resterna av Knapagården ligger. (Har inga egna anor där.) Men jag skickar din fråga vidare till någon som säkert vet.
Hälsningar
Ingegärd
588
« skrivet: 2003-03-04, 23:06 »
Hej Hans!
Jag är ingen expert på Torsås, men jag har många anor där. Det är en socken med ovanligt många skattebönder. Gårdarna gick i arv i många generationer, i några fall från 1600-talets början till nutid. Man gifte sig gärna i grannbyn eller med en släkting, så den delen av min släkt är väl samlad.
Du är välkommen med frågor. Jag svarar gärna om jag kan.
Hälsningar
Ingegärd
589
« skrivet: 2003-03-04, 00:06 »
Hej Hans!
Jag kan lämna lite uppgifter om Knapagården i Torsås by. Den finns inte längre som en egen gård. Av byggnaderna återstår en stensatt källare.
Siste ägaren till gården var Knapa-Nissen Nils Peter Jonsson, född där 1820. Han ägde många gårdar, förutom Knapagården också Storegård och Ebbön i V. Torsås samt några gårdar utomsocknes.
Men Knapanissen kom på obestånd och försattes i konkurs. Knapagården styckades upp och byggnaderna revs.
De här uppgifterna har jag hämtat ur boken Torsås by, gård och bygd, utgiven av byalaget som resultat av en studiecirkel.
Mvh
Ingegärd
590
« skrivet: 2003-03-03, 01:30 »
Hej stig!
En Kjellsdotter i Virestad, det gjorde mig nyfiken, även om min ana Bengta Kiällsdotter var åtminstone hundra år äldre.
Jag har tittat i KGF:s databas. Tyvärr saknas ännu en del årtal i Virestad, så jag hittade inte så mycket, och kanske ingenting som är nytt för dig.
Karl Johansson står som torpare i vigselnotisen, och paret bor på Degersnäs Södregårds torp, men Sofia Margareta låter inte som en torpardotter.
Det är hon nog inte heller, eftersom två av faddrarna vid andra barnets dop är herr fältco: G. Kjelsson ifrån Degersnäs Södregård och herr fouriren Kjellsson ifrån dito. Gissningsvis hennes bröder. Kjell är inte något vanligt namn.
Jag hittade tre barn, Johan f. 18130529, (då är Sophia 28 år), Carl Magnus f 18150331 och Maria f 18200712. Det kan finnas fler barn, eftersom det finns en lucka i databasen efter 1823.
Jag hittar inte Sophias dödsnotis, (troligen dör hon före 1848) och Karl Johansson dör 18660830, inte -86, men det var kanske en felskrivning.
Mvh
Ingegärd
591
« skrivet: 2003-02-21, 00:10 »
Johnny!
Det är OK att ha olika uppfattning om saker och ting. Jag tycker att Dislulogen är lättläst.
Men jag förstår inte vad du menar med ännu mer konstuktivt i slutklämmen. Man kan väl inte ha ännu mer av något som inte alls finns.
Mvh
Ingegärd
592
« skrivet: 2003-02-19, 23:30 »
Hej Allan !
Vilka spännande funderingar du har! Det finns ganska många äktenskapliga förbindelser mellan Västra Torsås och Jämshög, även om de inte är grannsocknar. Jag antar att Holländarvägen, som gick genom Västra Torsås och vidare söderut till Karlshamn, hjälpte till. Så visst skulle din Blanting kunna komma från Västra Torsås.
Hur säkert är födelseåret 1671? Om han skulle vara son till Nils Blantingsson och Elin Persdotter, så är han ungefär 10 år för gammal.
I mantalslängden för Flogmyran 1676 och 1680 finns Blanting och hustru samt dr Nils. 1685 har Nils en hustru, så han kan ha gift sig när som helst 1680 - 84.
Nils Blantingsson dog 1732 80 år gammal. Han skulle alltså vara född 1652 och tillräckligt gammal att få en son 1671, men jag tror att han föddes minst fem år senare. Om Elin Persdotters ålder vet jag ingenting.
Det finns en annan sak som talar mot att din Blanting Nilsson är Nils Blantingssons son. Han borde inte heta Blanting! Nils Blantingssons far Blanting Nilsson i Flogmyran dog efter 1701 (då han sålde 1/4 Flogmyran till sonen Nils) och borde inte ha blivit uppkallad förrän efter sin död. Namngivningsreglerna var mycket bestämda.
Ett tips är att söka Blantings förfäder i Stenbrohult socken, där namnet inte är så ovanligt.
Mvh
Ingegärd
593
« skrivet: 2003-02-17, 22:48 »
Tack Niclas säger jag också. Du kan alltid ge sådana klara och rediga besked, och som vanligt låter jag mig övertygas. Det gör jag gärna förresten, det är ju roligt att ha fått några generationer till bland anorna.
Hälsningar
Ingegärd
594
« skrivet: 2003-02-17, 01:31 »
Hej Ingrid!
Jag vet inte varför Svenborg och Gudmund gav sin andra dotter namnet Sissa. Det var ett vanligt namn i de här trakterna, så Svenborgs mor hette kanske Sissa, även om det inte var Sissa Jonsdotter. Och kanske var Svenborg verkligen född i Bengt Sunessons första äktenskap. Åldersangivelsen i hennes dödsnotis är kanske inte alldeles rätt. Förreste när gifte sig Bengt och Sissa?
Hälsningar
Ingegärd
595
« skrivet: 2003-02-15, 03:32 »
Hej Ingrid!
Du hade ett intressant inlägg om de båda Svenborg Bengtsdöttrarna i Knihult. Jag har haft lite problem med dem, men jag har aldrig kommit på tanken, att de kunde vara systrar.
Svenborg, gift med Gudmund Persson, är min anmoder. Hon är helt säkert dotter till Bengt Sunesson, eftersom det finns ett domboksprotokoll ang en skuld, som Gudmund Persson har till Bengt Sunesson. Bengt efterskänker skulden, eftersom Svenborg inte fick lika bra bröllop, som hennes syster (Sissa). Jag hittar inte protokollet just nu, och jag är inte säker på om systerns namn nämns.
Detta är den Svenborg som dör 17 juli 1727 och begravs 30 juli. Hon finns i hfl 1724 - 28 som Gudmund Perssons hustru men är struken. Hon bör alltså vara f ca 1671, som du skriver, och är väl troligen Bengts utomäktenskapliga barn. Det stämmer med uppgifter, som jag har fått från andra släktforskare.
Jag har inte heller hittat Gudmunds och Svenborgs viselnotis. Svenborg i Knihult är nämnd som dopvittne 1690, och jag trodde först att de var gifta då, men dr Gudmund finns i mantalslängden för Knihult 1690 - 1692 och Gudmund och hustru 1693. Det finns ingenting som talar för att Gudmund skulle ha varit gift tidigare. När han köper ? Knihult av sina syskon (Allbo härads dombok 15 okt 1688) nämns ingen hustru. Den Elin som du har funnit 1689 är antagligen hans mor Elin Nilsdotter eller kanske hans syster Elin Persdotter.
Svenborg Bengtsdotter, gift med Jacob Månsson, (nämnd i mantalslängden som skogvaktaren Jacob 1701 - 1715) har jag inte ägnat mig så mycket åt. Om det är hon som dör i Rosendal 1763 100 år gammal, så skulle hon vara född 1663. I så fall kan hon knappast vara dotter till Bengt Sunesson, men vi vet ju hur osäkra åldersangivelser i dödnotiser kan vara.
Mvh
Ingegärd
596
« skrivet: 2003-02-15, 01:55 »
Hej Jörgen!
Den här tolkningen av trögder passar bra mycket bättre än min gissning, och i så fall ska det naturligtvis vara han och inte hon som inte bekom några trögder. Tack ska du ha!
Mvh Ingegärd
597
« skrivet: 2003-02-15, 01:44 »
Hej Per!
Du läste alldeles rätt i vigselnotisen 1 april 1722, när du tolkade (unge drängen) Jon Jacobssons hemvist som Bisshult, Virestad socken. Bisshult = Bisterhult. Troligen är han inte född där, efterson jag inte har kunnat hitta någon Jacob där överhuvud taget.
Västra Torsås hette bara Torsås ända fram till 1863. Östra Torsås hette också bara Torsås, och båda är väl lika riktiga.
Hej Ingrid!
Jag har lite kommentarer till ditt inlägg, men jag lägger det under Härlunda, eftersom det handlar om Knihult.
Hälsningar
Ingegärd
598
« skrivet: 2003-02-12, 23:24 »
Jag har gjort några verkliga fynd här i Anbytarforum, och då med hjälp av frågor som andra har ställt. Men bland det värdefullaste i detta forum är nog diskussionerna om svårbelagda och tveksamma uppgifter, tolkning av texter och kunskaper om äldre levnadssätt och seder.
Så visst är Anbytarforum till stor glädje för oss släktforskare.
Mvh
Ingegärd
599
« skrivet: 2003-02-10, 00:42 »
Hej Jörgen!
Jag antar, att du citerar ur rättegångsprotokollet ang. Per Folkessons mansbot till sin brors hustru och hennes barn. Jag har läst det som Men hon bekom inga trögder, och jag antog att det syftade på var dotter i den tidigare meningen. De två döttrarna fick ju faktiskt lite mindre än sönerna, och det var tydligen på grund av de saknade trögderna, som modern och barnen inte var nöjda med förlikningen.
Men vad det var de inte fick, det har jag också funderat på. I Svensk uppslagsbok läste jag, att Trögds härad i Uppland möjligen fått sitt namn av ordet trög, som var dels ett åkerytmått, dels ett rymdmått för säd, motsvarande 1/6 tunna. Skulle döttrarna möjligen ha fått en viss mängd säd också?
Hoppas det finns någon som vet lite mer.
Mvh
Ingegärd
600
« skrivet: 2003-02-07, 00:25 »
Hej Lars!
Eftersom salpetersjudarna tillverkade salpeter, som stavas salpeter även 2003, så är det förstås den rätta stavningen. Jfr salpetersyra. Felstavningen med t hänger kanske ihop med att salpeter kemiskt sett är ett salt, och ordet betyder faktiskt klippsalt. Det är bildat av lat. sal = salt och petra = klippa.
Mvh
Ingegärd
601
« skrivet: 2003-02-06, 01:23 »
Hej Ingrid och Mikael!
Eftersom Bengt Sunesson (jag föredrar den svenska stavningen) också är min anfader, så har jag följt den här diskussionen med intresse och tacksamt noterat en hel del uppgifter, som jag inte hade förut.
Jag har bara några kommentarer till dina funderingar, Ingrid, angående Johan Sunessons ålder.
Förste sonen i Inger Åkesdotters andra äktenskap bör heta Johan efter den döde mannen i första äktenskapet. Det var en namngivningssedsed, som tydligen var väldigt viktig, i varje fall i södra Småland.
Du tycker också, att äldste sonen borde överta gården, men mitt intryck är att det oftare var något av de yngre barnen, son eller dotter, som gjorde det. En rent praktisk följd av att en gård ofta inte såldes förrän efter föräldrarnas död, och då hade de äldre syskonen troligen redan skaffat en gård.
Ingrid, du nämnde Swenborg Bengtsdotter (min ana) i ett inlägg, och jag vill gärna höra vad du vet om hennes mor. Jag har fått olika uppgifter från olika håll.
a) Att Swenborg föddes utom (före) äktenskapet, men att Bengt tog hand om henne och gav henne arvsrätt.
b) Att Swenborg föddes i första äktenskapet, dotter till Citze ?
Du är tydligen lite tveksam till att Citze är hennes mor. Det enda jag själv har hittat är en domboksnotis om att Bengt Sunesson efterskänker en skuld till Swenborgs man Gudmund Persson i Knihult, eftersom Swenborg inte fick lika bra bröllop som hennes (halv)syster Sissa.
Troligen var det i Allbo härads dombok, men tyvärr kan jag inte ange datum just nu. Det tar tid att hitta bland alla anteckningar, som ännu inte är renskrivna.
Mvh
Ingegärd
602
« skrivet: 2003-01-20, 22:42 »
Hej Gunnar!
De flesta av mina anor finns i Allbo härad, men jag har bara hittat en Sestred. Det är min anmoder hustru Sestred i Finnanäs i Västra Torsås, nämnd i mantalslängden 1640 - 1651. Någon gång skrivs namnet Sestredt och en gång Estred, men stavningen är ju sällan konsekvent.
Den här namnformen är kanske ganska lokal. Slätthög och Västra Torsås är ju inte riktigt grannsocknar, men ligger ganska nära varandra.
Jag vissta inte att det finns ett Moeboda i Slätthög. Det finns det nämligen i Västra Torsås också.
Mvh
Ingegärd
603
« skrivet: 2003-01-14, 01:12 »
Hej Björn och Niclas!
Visst slarvade jag med att ange källor,när jag nämnde släktskapen mellan Dorotea Jönsdotter och
Lillen i Kongstorp, men jag lämnade ju inte heller några uppgifter. Jag hade ju bara andrahandsuppgifter.
Mina uppgifter om Kongstorp - Marestorp-släkten har jag fått från Britt Sonesson och Birgit Ohlsson (systrar), och de har i sin tur fått dem från Mikael Löwe, som själv har forskat om släkten. När jag fick dina uppgifter Niclas, kunde jag konstatera att de stämde helt med Mikaels, och det kändes ju pålitligt och bra.
Mikael anser också att länsmannen Jöns Andersson var son till Anders Andersson och Marit Månsdotter i Lindhult.
Med släkthälsningar
Ingegärd
604
« skrivet: 2003-01-13, 01:26 »
Hej Arne Högberg m fl!
Visst har namnet Arne använts. I min Värmanshultsläkt (Vislanda och Skatelöv, G-län) har namnet ärvts och använts från tidigt 1600-tal till nutid. Riksdagsman Arne Gummesson f. 1713 är ett exempel.
Men namnet är också så ovanligt, att praktiskt varje Arne, som jag har hittat i området, har visat sig höra till släkten.
Mvh
Ingegärd
605
« skrivet: 2003-01-11, 00:08 »
Hej Linus!
Jag gissar, att dina tre anor från Agunnaryd har bildat familj, när du har hittat dem i hfl. Försök att hitta vigselnotiserna, så får du kanske veta från vilka byar de kommer. Sedan kan du ju pröva med husförhörslängderna (fast de börjar visst ganska sent i Agunnaryd), och kanske hittar du möjliga syskon födda före eller efter den där luckan. Syskon är ju ofta faddrar vid barndop.
Om Jon Gummesson kommer från Bråna, så får du gärna höra av dig med e-post. Då är vi kanske släkt. Lycka till!
Mvh
Ingegärd
606
« skrivet: 2003-01-10, 01:18 »
Min farmor född 1868 i Virestad, Kronobergs län hette Signild men kallades alltid Singel. Jag tror att det var en ganska vanlig förenkling av namnet, och den formen kan mycket väl ha skrivits in i hfl.
Signild/Signhild är väl ett nordiskt namn, som knappast har med vallonerna att göra.
Mvh
Ingegärd
607
« skrivet: 2002-12-11, 00:03 »
Tack för svaret, Peter! Jag förstår, att det inte bara är mina dataprogram, som sätter sig på tvären ibland.
Mvh
Ingegärd
608
« skrivet: 2002-12-10, 01:53 »
Hallå anbytarvärden!
Var finns inläggen om Västra Torsås efter den 7 okt? Sista inlägget tycks ju vara daterat 1 dec.
Undrar
Ingegärd
609
« skrivet: 2002-11-30, 00:19 »
Hej Cecilia!
Ett litet tips. Det finns byar el gårdar, som heter Uppsala, t ex i Södra Ljunga församling i Sunnerbo härad, Kronobergs län. Jag gissar att det finns fler. En ortsförteckning skulle kunna vara till hjälp.
Mvh
Ingegärd
610
« skrivet: 2002-11-04, 01:28 »
Hej Peter!
Nu är vi uppe i 181 inlägg under senaste dygnet. Roligt att det är sådan fart på Anbytarforum.
Mvh
Ingegärd
611
« skrivet: 2002-10-26, 02:03 »
Niclas!
Du har nästan övertygat mig när det gäller namnet Ödegård. Dessutom har du alldeles rätt i att frälsehemmanen i Tjurkö lydde under Elmtaryd, men 1873 friköptes Ödegård från Ryd, och den muntliga traditionen berättade, att gården alltid hade hört dit. Jag har bara tagit för givet, att det var så.
Har just tittat på Möckelsnäs i P. G. Vejdes Kronobergs läns herrgårdar. Där finns en uppgift om att Möckelsnäs på 1560-talet var landbohemman under Elmtaryds sätesgård.
Vad gäller Bo Bengtssons barn så vet jag ingenting. När jag för ett antal år sedan letade efter mina anor i Agunnaryds kyrkböcker, så handlade det om Århult, Fåglasång, Ryd och Bråna.
Det är helt nyligen som jag har upptäckt, att mina förfäder hade nära släktingar i Tjurkö.
Annika!
Om Germund Bengtsson verkligen var 70 år när han dog, och om han föddes på Möckelsnäs, så är det tveksamt om han var son till Bengt Nilsson. 1665-06-11 begrovs Bengt Nilssons barn i Tjurkö (KGF:s databas). Men en sådan åldersangivelse är ju ofta ungefärlig, så möjligheten finns.
Tack Annika och Niclas för att ni har delat med er av alla era kunskaper.
Hälsningar
Ingegärd
612
« skrivet: 2002-10-24, 04:26 »
Hej Annika och Bengt!
I ett sockenstämmoprotokoll från 1671 är gårdarna i Tjurkö uppräknade: Möllargården, båda Ödegårdarna, Östregård och Vestregård. Någon Mellangård finns inte. Ödegårdarna är Norregård och Ödegård, som alltjämt heter så. I Ödegård är jag född och uppvuxen.
Både Norregård och Ödegård tillhörde Ryd, antagligen sedan medeltiden. De övriga tre gårdarna var skattegårdar.
Niclas, jag är lite tveksam till din förklaring av namnet Ödegård. I skifteshandlingar 1807 anges Ödegård som ett helt frälsehemman, förmedlat till ett halvt, och under lång tid fanns det två arrendatorsfamiljer på gården. Nog borde den ha varit tillräckligt bärkraftig för skatten.
Då är Annikas förklaring kanske rimligare. Ryd kom under Toftaholm i slutet av 1400-talet. Det ägdes av Stenbocksläkten, och drottning Katarina Stenbäck blev ägare till Ryd 1578. Senare blev kronan ägare till gårdarna, men de kom tillbaka till drottningens bror, innan de lämnades över till bröderna Grip på Stensnäs som betalning för en skuld.
Om Ödegård och Norregård var ödgårdar till drottningen, så kallades de snart ödegåra på Agunnarydsdialekten. I min barndom var benämningen ö´gån.
Intressant att det fanns en släktskap mellan ägarna till Möckelsnäs och Ryd. Det var väl inte så ovanligt att arrendatorer flyttade mellan frälsegårdar, som hörde till samma släkt.
Till sist en liten undring. Är det någon som vet mer om Blanting Nilsson i Lönshult? Namnet är intressant, och jag har stött på honom förut, men jag minns inte i vilket sammanhang.
Mvh
Ingegärd
613
« skrivet: 2002-10-23, 01:57 »
Hej Annika och Niclas!
Tack för alla intressanta uppgifter! Min bild av Bengt Nilsson och hans efterkommande har klarnat betydligt. Det är fantastiskt vad ni båda är pålästa.
Det verkar ju mycket troligt, att Bengt Nilsson är gift två gånger, och om han bor i Möckelsnäs vid första giftermålet, så finns det nog ingen vigselnotis i Agunnaryd. Det borde det inte finnas för hans andra vigsel heller, eftersom Elisabeth Ebbesdotter är från Virestad. Har ni tänkt på att i Agunnaryd tycks vigslarna bokföras i mannens hemförsamling? Kanske var det vanligt på 1600-talet. Vi har ju inte så många vigselböcker från den här tiden.
Bengt Nilsson var arrendator på Möckelsnäs. Är det någon av er som sett någon uppgift om att Bengt och Bo är skatte- eller frälsebönder i Tjurkö? Där fanns redan vid mitten på 1600-talet fem gårdar, och två av dem de båda ödegårdarna var frälsegårdar under Ryd i Agunnaryd. Öde var de inte men hade kanske varit det efter digerdöden.
Namnet Bo är ovanligt. Tidigare har jag bara hittat det i Västra Torsås, där jag har en anfader Bo i Nybygden i slutet av 1500-talet och sedan några släktled framåt. Men bara i den släkten.
Hälsningar
Ingegärd
614
« skrivet: 2002-10-22, 01:47 »
Hej Annika!
Förlåt att jag har dröjt länge med att svara.
Det där med Bengt Nilssons hustru är knepigt. Jag tycker nog att man kan utesluta den Bengt Nilsson, som gifter sig 1635. Men det finns enl KGF:s databas en vigsel i Agunnaryd 1664 mellan Bengt Nilsson i Tjurkö och Elisabeth Ebbesdotter i Virestad. Om detta är vår Bengt, så är hustru Ingrid, Bengts i Tjurkö inte hans hustru, såvida inte Bengt gifter sig en andra gång 1664. Bengt Nilssons barn i Tiurkö begrovs 1665-02-25. Vet du när Bo Bengtsson är född?
1700-02-25 begrovs hustru Lisbet i Tjurkö, 62 år. (KGF:s databas) Detta kan vara Bengt Nilssons hustru Elisabet, men i så fall är det lite underligt om Bengt befinner sig på Möckelsnäs 1673.(Allbo häradsting)
Jag märker att alla som forskar på den här släktgrenen är säkra på att Bengt Nilsson i Tjurkö är identisk med Bengt Nilsson i Möckelsnäs, men jag har aldrig sett något belägg för det. Känner du till det?
Mvh
Ingegärd
615
« skrivet: 2002-10-19, 23:27 »
Hej Eva!
I mina hemtrakter, Sunnerbo och Allbo i Kronobergs län, är plejlatröska detsamma som att tröska med slaga (plejel). Kanske är plejladruns en del av slagan, som består av två långa trästycken, sammanfogade med ett läderstycke.
Mvh
Ingegärd
616
« skrivet: 2002-10-10, 01:05 »
Hej Per Göthe!
I ett inlägg den 28 sept frågar du om hustrun Karin Bengtsdotter i Hiärtanäs. Det skulle kunna vara min fmffffm Karin Bengtsdotter i Hjärtanäs Junkaregård. Hon var gift med Sigfrid Andersson, och de fick barn på 1740 - 50 talet. Dumt nog har jag inte antecknat faddrarnas namn. Karin dog 1784 enl. Lekaryds dödbok: Den 7 december 1784 dog enkan Karin Bengtsdotter i Hiertanäs Junkaregård av ålder, 72 år. Om åldersuppgiften är riktig skulle Karin vara född 1712.
Jag har inte hittat Sigfrid och Karin i Lekaryds vigsellängd, men dina uppgifter gav mig ett gott tips. Karin Bengtsdotter skulle kunna vara syster till Jonas Bengtsson i Alvesta Eriksgård och Lisken Bengtsdotter i Målaskog (ett annat dopvittne). Jag tittade på vigda i Aringsås i KGF:s databas och hittade fiskaren Sigfrid Andersson från Engaholm (det är väl Lekaryds socken) och pigan Karin Bengtsdotter från Benestad (Svensgård), vigda 1736-06-14. Det kan ju vara vår Karin Bengtsdotter. Sigfrid är ju ett ganska ovanligt namn.
Vad vet du om Jonas Bengtsson? Är han din anfader?
Det skulle verkligen vara roligt, om jag kunde komma lite längre på den här släktgrenen.
Hälsningar
Ingegärd
617
« skrivet: 2002-10-08, 01:36 »
Hej Lotta!
Var låg skattegården, som du frågar om? Det har faktiskt en viss betydelse.
Lennarts svar på dna frågor är ju klara och tydliga och stämmer säkert för största delen av Sverige, men inte helt för Värend. Där hade man en egen arvslag, som innebar att man och hustru hade lika stor giftorätt, och att son och dotter ärvde lika.
I ett domboksprotokoll från 1600-talets början i Allbo härad, som gällde arvet efter ett barnlöst par, hittade jag formuleringen att enligt gammal virdarätt skulle arvet delas lika mellan mannens och kvinnans släktingar. Så vitt jag vet fanns den värendska arvsrätten kvar, tills det övriga landets lagar hade hunnit ifatt dem.
För övrigt var arvsrätten obegränsad under 1500 - 1600-talet både nedåt, uppåt och åt sidorna, så ibland kunde det bli ganska avlägsna släktingar som ärvde.
Mvh
Ingegärd
618
« skrivet: 2002-10-04, 01:08 »
Hej Annika!
Jag tror att det är samme Germund i Höö, som blir änkling 1621 och gifter sig 1622, även om han bör vara ganska gammal då. Han har barnbarn, som är födda på 1590-talet. Jag har inte hittat något som tyder på att det skulle finnas någon annan Germund i Höö vid den här tiden. Men säker kan man ju aldrig vara.
Mvh
Ingegärd
619
« skrivet: 2002-09-30, 23:39 »
Hej alla Uggla-forskare!
Nedanstående utdrag ur Allbo härads dombok (med moderniserad stavning) är kanske det som du Niclas nämnde i ett inlägg.
1629 12 jan
Samma dag kom för rätta Magnus Ugla, fordom borgmästare i Wexiö, och talade till Jöns Carlsson i Tollanäs, om ett gårdaköp som Jöns gjort hade om deras gamla fädernes gård Hunna, vilken Giermund i Höö för trehundra daler sålt haver. Jämväl andra som ock därför samma uppburit haver, beviste ock att han två gånger tillförne förr än lagafångsbrevet givet var, samma köp klandrade, en gång på tinget i Aringsås, den andra gången på tinget i Skatelöf, och åter nu klandrar lagafångsbrevet, daterat den år 1618.
1630 14 jan
Samma dag kom för rätta Marcus Uggla, borgmästare i Växiö, och klandrade 1/6 i Hunna gård, Giermund i Höö köpt haver av framlidne herr Måns i Wirestad, och herr Måns hade varit fullmäktig på sina egna vägnar och sina medarvingars vägnar och hade tingskött Giermund i Höö halva Hunna gård för 230 lod silver. Lagafångsbrevet givet av Christiern, skrivare i Washult anno 1595 den 26 aprilis. Så haver Giermund haft den halva gården oklandrad intill 1618 den 9 martii. Då haver Giermund sålt samma halva gård till Jöns Carlsson i Tullanäs, som Jöns Jöranssons brev utvisar, datum ut supra. Och efter det av släkten klart är, att den sjättingen Marcus klandrar, är i den halva gården, Giermund i Höö sålt haver, blev Giermund stämd till utskrivningen i Växiö den 1 febr 1630 att bevisa huru han haver fått den sjättingen.
Själv är jag inte ättling till Marcus Uggla, men har en annan Uggla i min släkt.
Däremot skulle jag gärna vilja veta varför min anfader Giermund i Höö (Agunnaryds socken) och hans hustru Cecilia köper halva Hunna. Troligen har någon av dem arv i Hunna? I så fall finns det kanske också någon släktrelation till Marcus Uggla, möjligen också till herr Måns i Virestad.
Domboksprotokollet från försäljningen av halva Hunna ger en hel del namn. Är det någon som vet något om dessa medarvingar?
1618 9 mars
Kom för rätta Giermund i Höö på sina egna vägnar och på sin hustru Cecilias vägnar, Anders Håkansson i Torp på sina egna och på alla sina medarvingars vägnar och på Måns Jonssons vägnar i Hunda, så ock fullmäktig på Nils Larssons och hans hustru Karins vägnar. Desse förbenämnde tingskötte allt det arv och ätteleve, som de åtte och ärvt hade i Södregården i Hunda, och det tillägnade Jöns Carlsson i Tullanäs, hans hustru Karin och deras arvingar. Och haver han dem därför givit, nämligen Giermund i Höö 280 lodd silver och 10 daler danska pengar och uti ättleve 5 daler penningar och en 4 lodd sked, Nils Larsson för sig och sin hustrus ättleve 15 daler, haver ock Nils Larssons hustrus fader Måns i Hunda i sin livstid uppburit 33? daler.Anders i Torp bekommit 40 daler och en 3 lodd sked, Måns Jonsson i Hunda för sig och sina syskon bekommit 125 daler och för kvarnen som ligger i Torne ström, samt de ängar utom sjö och i sjö som kring ligga och av ålder tillägnat haver, och för det ---bete där på --- är utgivit 35 daler. Sammaledes ock haver Jöns Carlsson givit Nils i Sönderöhna 35 daler att Nils skulle upplåta Jöns sitt köp till Hunda gård.
Mvh
Ingegärd
620
« skrivet: 2002-09-09, 00:25 »
Hi Thomas,
You?ve already been told to look for your great grandmother in Stenbrohult. I had a look at the databas of KGF and found Martina there.
She was born in Sutareboda (page 20) in the parish of Stenbrohult 1883-02-17. Her parents were hemmansägaren (the owner of a farm) Magnus Petersson and Karolina Samuelsdotter.
She was their first child, and they had been been married 1 year. I didn?find their wedding notice.
Magnus och Karolina apperantly moved to Furutångshult in Virestad, as their other 9 children were born there.
I also found birth dates of Magnus och Karolina, so it was easy to check them up.
Magnus was born 1854-07-08 in Valid Södregård in the parish of Virestad. His parents were Peter Johan Gummesson and Ingrid Gummesdotter. They earlier lived in Quarnatorp Söregård in Virestad. (I?ll have another look at these two, as my great grandmother?s ancestors lived in Quarnatorp and Valid.)
Karolina was born 1858-11-29 in Degersnäs Södregård in Virestad.Her parents were Samuel Svensson and Martha Månsdotter, 33 years old.
Maybee they are the same persons as these two:
1848-05-22 Samuel Svensson from Gottåsa Södregård in the parish of Skatelöv, 22 years old, married Martha Månsdotter from Orraslätt,Opparyd in the parish of Västra Torsås, 22 years old.
Well, there are mistakes in this databas sometimes,so you had better controll them in the church books.
Bye
Ingegärd
621
« skrivet: 2002-08-30, 00:20 »
Hej Sven-Ove!
Min dator har inte drabbats av virus. Det är bara min e-postadress, som har lånats som avsändare, och jag har aktat mig för att öppna bifogade filer i de returnerade mejlen.
Senaste dygnet har jag inte fått något mejl i retur, så jag hoppas att det lugnar sig.
Är det någon som vet hur länge lånade avsändare brukar vara i gång? Kan man inte på något sätt hindra dessa lån? Jag förstår att de är ganska vanliga.
Mvh
Ingegärd
622
« skrivet: 2002-08-29, 01:08 »
Hej Björn!
Vem förde protokoll på husförhöret? Och varför?
Mvh
Ingegärd
623
« skrivet: 2002-08-29, 00:49 »
Hej alla släktforskarvänner!
Varning!!!
Om du får e-post med mitt namn som avsändare, så öppna det inte. Det är inte jag som har skickat det, och det innehåller virus.
Jag tror att det hela startade, när jag fick ett mail från Lars Erik Svensson (han är säkert oskyldig) 21 aug. Dumt nog svarade jag, och det svaret har nog valsat runt en hel del. Jag har fått tillbaka en massa e-post med min adress som avsändare och med de mest fantasifulla e-postadresser som mottagare. Det går ju an, men jag misstänker, att också existerande e-postadresser har drabbats av mina mail. Oftast finns en bifogad fil med ämne som protokoll, verksamhetsberättelse, släktforskarstämma. Det låter ju seriöst men är det verkligen inte.
Mvh
Ingegärd
624
« skrivet: 2002-08-28, 01:57 »
Husförhör pågår alltjämt, i varje fall i Agunnaryd och andra församlingar i Sunnerbo i södra Småland. De moderna husförhören spelar ju inte längre någon roll, varken för folkräkningen eller för kontrollen av kunskaperna i kristendom, men det ger ett bra tillfälle för prästen att träffa sina församlingsbor och diskutera aktuella frågor med dem.
I min barndom (30-talet) var husförhöret (eller läsmötet som vi sa) ett måste. Det var gårdarna i husförhörsroten, som i tur och ordning stod för värdskapet. Eftersom det fanns nio gårdar i vår rote, så var det bara var nionde år, som mina föräldrar rustade till husförhör, men då rustades det verkligen.
Husförhöret tog hela dagen, började med allvar och slutade med kalas.
Allvaret tog prästen hand om. Han höll en betraktelse, det sjöngs psalmer och sen kom förhöret, läsningen. Vår snälle prost tog ganska lätt på den delen, men jag minns att det året när jag hade konfirmerats fick jag ganska många frågor.
Sen var det folkräkningens tur. Prosten läste noggrant upp namn och födelsedata på alla personer i varje hushåll i roten och frågade om det stämde. In- och utflyttning, födelse och död under det gångna året kommenterades, och allt noterades i husförhörslängden.
Efter det var alla hungriga, och då var det dags för det stora kalaset. Det fortsatte också nästa dag, för då bjöd man släkt och umgänge utanför roten.
Björn, du skriver att det fördes protokoll, men det var ju husförhörslängderna, och de är ju mikrofilmade. Har du hittat någon annan form av protokoll från husförhör?
Mvh
Ingegärd
625
« skrivet: 2002-08-15, 01:25 »
Marianne!
En bra styrelse ska vara på alerten, öka sina kunskaper, knyta kontakter och på så sätt bredda förbundets verksamhet. Till det ska naturligtvis föreningens kassa användas, inberäknat medlemsavgifterna från såväl de stödjande medlemmarna som de anslutna medlemsföreningarna.
De senare representerar ett mycket stort antal släktforskare.
Jag tycker att SwedGenTour är väl motiverad, och den tycks redan ha varit till nytta och glädje för många släktforskare.
Min erfarenhet är att det finns ett enormt intresse för släktforskning bland svenskättlingar i USA, och det finns väl få svenska släktforskare, som inte har någon emigrant-anknytning i sin släkt. KGF, den släktforskarförening som jag är medlem i, har nu så många medlemmar i USA, att vi har inrättat en filial där.
När du Marianne skriver att du inte har någon nytta av styrelsens Amerikaresa, så är det ganska kortsynt. I släktforskningen kan ju det mest oväntade dyka upp. Förresten finns det någon förening som bara sysslar med det som just du har nytta av just nu?
Mvh
Ingegärd.
626
« skrivet: 2002-07-12, 01:10 »
Hej Sigge!
Jag delar så gärna med mig av mina uppgifter, eftersom jag själv så ofta har fått god hjälp av andra släktforskare.
Bengt Frostenssons far heter Frosten Jönsson enl. vigsellängden 1732-06-04. Det är lite knepigt med Jönsson och Jonsson, eftersom Frostens far Jöns Germundsson hade en bror Jon, och båda bodde samtidigt på Höö (en ö i sjön Möckeln, som då tillhörde Agunnaryd socken, nu Stenbrohult)
Frosten är alltså född på Höö 1707 (enl dödlängden),död i Tångarna 1748.
Sissa Germundsdotter f 1717 i Sälhult, Stenbrohult.
Jöns Germundsson f beräknat 1672 på Höö, död där 1748, gift med Ingeborg Bengtsdotter.
Jöns? föräldrar: Germund Frostensson, död på Höö 1709, och Dorotea Jönsdotter, född beräknat 1647 i Elmhults gästgivargård, död 1733 på Höö. Hon var syster till gästgivaren Jon Jönsson.
På sin mors sida härstammar de från Lillen i Kongstorp. Det finns en del diskussioner om den släkten här i Anbytarforum under Landskap, Skåne, Loshult.
Jag har flera uppgifter om Höösingarna och ett par generationer till, men det blir för långt att skriva här. I stället skickar jag dig ett utdrag från min antavla med e-post. Vill du ha det i Gedcom-format eller som Rtf-fil? Mitt släktforskarprogram är Disgen 7.
Hälsningar
Ingegärd
627
« skrivet: 2002-07-08, 01:32 »
Hej Per och Sigge!
Ingeborg Boosdotter kommer från Möckelsnäs. Något mer vet jag inte om henne.
Jag antar att du Sigge känner till Svenborg Andersdotters man, Bengt Frostensson och hans anor. Svenborg och Bengt var ju släkt. Svenborgs farfar Jon Jönsson var bror till Bengts farfarsmor Dorotea Jönsdotter, som är min ffmmmmmmfm men också min mmmmmffm.
Mvh
Ingegärd
628
« skrivet: 2002-06-26, 01:37 »
Hej Mikael!
Jag tror inte riktigt på din förklaring eller ska vi säga gissning. Den gamla sydsmåländska genitivformen (användes ända fram till min barndom) slutar på a, och det skulle i så fall ha stått Lussa Pelle.
Mvh
Ingegärd
629
« skrivet: 2002-06-22, 01:47 »
Hej Niclas!
Jag gissar, att en av dina Pellasson är Per Nilsson i Brommeshult som ock kallar sig Pellason (Dombok för Allbo härad 25 juni 1613). Per Nilsson behövde kanske på något sätt särskilja sig från sin styvdotters man Per Sonesson, som bodde i samma gård och som han var i ständig fejd med. Dessutom fanns det samtidigt en Per Jönsson i Brommeshult.
10 juni 1618 framfördes för rätten Lusse Pellen i Brommishult. Den följande texten talar för att det är Pellason, som varit i farten igen. Vet du Niclas, eller någon annan, om benämningen Lusse har med Lucifer att göra, och om detta i så fall är ett öknamn, ett skällsord. Inte så konstigt med tanke på alla hans bravader.
Konstigt är det däremot att vid nästa ting, 16 nov 1618, nämns länsmannen Pellason i Brommishult som en av gamla trovärdiga män.
Vilka andra Pellason har du hittat? Jag är lite nyfiken.
Hälsningar
Ingegärd
630
« skrivet: 2002-06-03, 00:14 »
En bonde behöver inte äga jorden han/hon brukar. De flesta nutida bönder arrenderar mark vid sidan av sitt eget jordbruk.
Historiskt sett fanns det frälsebönder och kronobönder, som inte ägde sin gård, till skillnad från skattebönderna.
Jag tror att uttryck som hemmansägare, arrendator osv knappast användes förrän på 1800-talet, och de är ju inte yrkesbeteckningar utan uttrycker ägandeförhållanden.
Men en torpare är inte en bonde.
Mvh
Ingegärd
631
« skrivet: 2002-06-01, 01:48 »
Hallo Anders,
Maybe I?ve found your ancestors in the data base of KGF (Kronobergs Genealogiska förening).
Sven Adolph was born 1859-11-08 in Hjertenholm in the parish of Lekaryd (very near to Aringsås). He was baptisted 1859-11-13. Parents: Peter Svensson and Emma Carolina Svensson, 19 years old. Faddrar (Witnesses): Orgelnisten Osbäck, h. Christina Svensdotter i Aringsås Svensgård, dr. Anders Johan Svensson på Hjertenholm and pig. Fia Jonsdotter i Hjertanäs Thorsagård.
Knut Arvid was born 1870-06-03 in Aringsås Svensgård. Parents: Kyrkvärd,hemmansarrendator Johannes Gummesson and h. Christina Svensdotter, 32 years old.
1869-06-26 Johannes Gummesson from Aringsås Svensgård, born 1827, married orgelmästaränkan Christina Svensdotter Osbäck from Alfvestad Storegård.
Pigan Christina Svensdotter from Alfvestad Storegård in the parish of Aringsås married first time 1857-04-24. She was born in Patebro, Aringsås 1839-11-02, bapt. 1839-11-10. Parents: Sven Jonsson and Anna Cajsa Petersdotter, 46 years old. Faddrar: Peter Andersson i Carlsborg, dr. Peter Magnusson i Blommagård, hust. Karin Petersdotter i Carlsborg, pig. Johanna Jonsdotter i Sparfhult.
Sven Adolph and Knut Arvid were probly related to each other.
I hope you can control if these two persons are the right ones, and if you don?t understad everything, just ask me about it.
Best wishes
Ingegärd
632
« skrivet: 2002-05-17, 02:06 »
Hej Per!
Det märkliga Hillansgiärde skrivs numera Hillandsgärde, men Flogmyran är märkligare. Det finns ingen annan ort i Sverige med det namnet. Västra Torsås-borna säger Flåmyran,och det finns många skiftande stavningar.
Eftersom Flogmyran är en av utgångspunkterna för min släkt, så kunde det vara roligt att veta om och hur du har dina anor där.
Kontakta mig gärna på min e-postadress:
ingegard.j@home.se
Förresten Elin i Kiettlagården heter Mattisdotter precis som du läste det.
Mvh
Ingegärd
633
« skrivet: 2002-05-17, 01:17 »
Tack Bo! Det var intressant.
Mvh
Ingegärd
634
« skrivet: 2002-05-14, 23:55 »
Tack för ditt svar, Bo. Vet du också vilka slags hudar man använde till sämskskinn?
Mvh
Ingegärd
635
« skrivet: 2002-05-13, 23:07 »
Sämskemakaren Mäster Jonas Berg i Aringsås, Kronobergs län dog 1734. Vad kan han ha sysslat med? Tacksam för svar.
Mvh
Ingegärd
636
« skrivet: 2002-05-11, 23:34 »
Hej Christina!
Jag tror inte att du har fått svar på din fråga om att namnge ett barn i andra giftet efter den avlidne maken/makan. Det var en mycket vanlig sed i hela Värend under 1600 - 1700-talet, och det var då den äldsta sonen/dottern, som skulle ha den döde mannens/hustruns namn. På 1800-talet var det kanske inte så vanligt, men nog fanns det en hel del familjer, som höll på den gamla seden.
Mvh
Ingegärd
637
« skrivet: 2002-05-03, 01:27 »
Hej Vederslövsforskare!
I Odenslanda fanns under 1600-talet (och senare) en släkt, där namnet Sigfrid ständigt återkommer liksom namnet Karin.
Min anfader var den Sigfrid, som från 1668 var bonde i Söragården, en frälsegård som också kallades Sigfridsgården. Han var då gift, och sonen Måns föddes ungefär vid den här tiden.
På 1690-talet nämns Sigfrid i Odenslanda och Sigfrid Jönsson i Odenslanda ofta i kyrkböckerna, och de är säkert inte samma person.
Dessutom fanns det ett antal Sigfridssöner och Sigfridsdöttrar i byn.
1697 gifter sig Sigfrids dotter Bengta med Erich Månsson från Ljungsåkra, och han skatteköper Söragården 1701.
Finns det någon som kan hjälpa mig att reda ut vem min Sigfrid är och hur han är släkt med de övriga, så är jag mycket tacksam.
Mvh
Ingegärd
638
« skrivet: 2002-04-26, 00:03 »
Till anbytarvärden.
Hej Peter!
Mitt svar till Sara Roner om KGF:s databas ligger naturligtvis på alldeles fel ställe. Det har ju ingenting med Vislanda att göra.
Flytta det till lämpligt ställe, tack! Om du nu inte raderar det för att det innehåller reklam. Svårt att undvika.
Nvh
Ingegärd
639
« skrivet: 2002-04-25, 23:53 »
Hej Sara och ev andra som undrar över KGF:s databas !
KGF (Kronobergs Genealogiska Förening) har ambitionen att skapa en databas med alla kyrkboksuppgifter om födda, vigda och döda i Kronobergs län. Vi är långt ifrån färdiga, men det material som är klart finns på en CD, som nu i februari kom ut i 2:a upplagan. Den kostar 350 kr men kan bara köpas av medlemmar.
Förutom själva databasen innehåller CD:n en aktuell släktforskarförteckning för Kronobergs län samt avskrifter av Konga härads domböcker 1614 - 1714 (mål som berör Älmeboda församling).
Om du har dina anor i Kronobergs län, så har du säkert glädje av både medlemskapet och CD:skivan.
Kontakta Conny Gustavsson för inf, beställning och medlemsanmälan. E-postadress: conny.gustavsson@bredband.net
Mvh
Ingegärd
640
« skrivet: 2002-04-15, 01:17 »
Tack Gunnar och Christer!
Nu känner jag mig ganska säker på att det handlar om södra Löfhult. Att det fanns (och finns) ett norra Löfhult vet jag. Av någon anledning uttalas det som om det var ett enda ord (Norralövult) med betoningen på första stavelsen.
Mvh
Ingegärd
641
« skrivet: 2002-04-13, 23:53 »
1 mars 1626 tingsköttes en full triding af syndan gården i Löfhult i Skattelöfs socken (Småland). Jag vet att en triding är en tredjedel, och jag gissar att syndan betyder södra.
Är det någon som kan bekräfta min gissning eller ge mig en annan översättning?
Är det här kanske ett danskt ord från början?
Undrar
Ingegärd
642
« skrivet: 2002-04-12, 23:34 »
Hej Lars-Erik och tack för ditt svar!
Jag ska studera faddrarna ordentligt.
Märtas och Karins föräldrar är också intressanta. Har du fler generationer bakåt?
Det finns en Abraham Börjesson,(min anfader) som är bonde i Årenäs på 1650 och 60-talet, son till Börje i Tvetaryd. Så namnet Anders Börjesson ger ju lite associationer.
Bästa hälsningar
Ingegärd
643
« skrivet: 2002-04-11, 00:42 »
Hej Lars-Erik!
Olof Månsson i Torp intresserar mig. Vet du något om hans tidigare gifte (jag antar att han varit gift förut) och hans barn i första äktenskapet? Kan möjligen Måns Olofsson, född beräknat 1679, vara hans son?
Vet du på vilken gård i Torp Olof Månsson bodde? Känner du till namnen på faddrarna, när Måns Olofsson döptes 1729?
I KGF:s databas anges att Olof Månsson dör 24/11 1730, men jag förmodar att det är du, som har rätt årtal.
Märta Andersdotter från Årenäs kan kanske vara syster till den Kerstin Andersdotter från Årenäs, som gifter sig med Gunnar Jönsson i Äbbön 28 maj 1720.Mer vet jag inte om henne, men enligt mantalslängden finns det en Anders med hustru i Årenäs från 1701 och ett antal år framåt.
Mvh
Ingegärd
644
« skrivet: 2002-04-08, 23:24 »
Hej Niclas!
Så trevligt med en Löfving i min gamla hemsocken!
Både Ramsås och Löfvingstorp ligger i östra kanten av Agunnaryd. Ramsås, som alltjämt är kyrkans egendom, ligger på en udde som skjuter ut från Möckelns norra strand, och gränsar till Stenbrohult socken. Ramsås backar är väl värda ett besök så här i blåsippstiden.
Löfvingstorp ligger lite längre åt norr och gränsar till Virestad socken. Den gamla allmänna farvägen mellan Agunnaryds och Virestad kyrka gick över Löfvingstorp.
Det är konstigt så hemmablind man är. Jag har letat efter Löfvingar både här och där och inte haft en tanke på Löfvingstorp, som jag känner till så väl.
På tal om Löfvingsgårdar så har jag just upptäckt att 1/4 av Löfvings gård i Torsås uppbjöds vid Allbotinget 28 sept 1627. Jag tror att Torsås i det här sammanhanget betyder Torsås by, och där har jag inte hittat någon Löfving förut.
Hälsningar
Ingegärd
645
« skrivet: 2002-04-08, 02:00 »
Hej Sigurd!
Dina uppgifter om Löfving Nilsson och hans barn stämmer väl med de uppgifter jag har hittat i KGF:s databas, men där finns också en son Jonas född i Agnäs så sent som 1731-07-18.
Löfving och hans första hustru får tydligen också ett barn, Elin, född i Wrankunge 1703 och döpt den 9 augusti.
Ang Löfving Nilssons föräldrar, så får Nils Löfvingsson i Wrankunge ett barn 1681, döpt 1681-09-04 (enl KGF:s databas), och det kan ju vara Löfving Nilsson. I varje fall vågar man kanske gissa, att denne Nils Löfvingsson är hans far.
Däremot kan det omöjligt vara samma Nils Löfvingsson, som är son till Löfving Mörk i Sjöby. Där måste finnas ett par generationer emellan. Roligt om någon kunde hitta den felande länken
Mvh
Ingegärd
646
« skrivet: 2002-04-04, 23:50 »
Hej Anette!
SVAR har bouppteckningar på mikrofishe, och det finns en volym med utmärkta registerkort. Det var länge sedan jag tittade på dem, men jag tror att det började år 1800.
Det finns tidigare bouppteckningar också, men då ligger de som regel inblandade i häradsrätternas protokoll, och det finns inga register över dem.
Om du vet när en person med omyndiga barn har dött, kan du leta bland protokollen från tiden närmast efter dödsfallet. På 1700-talet fanns ingen allmän skyldighet att lämna in bouppteckningar, det var bara om den döde/döda hade omyndiga arvtagare.
Jag vet inte hur långt tillbaka man kan hitta bouppteckningar. Den tidigaste jag har hittat är från Allbo häradsrätt (Småland) 1746.
Domböckerna finns som redan nämnts i Landsarkiven men också i Hovrätternas arkiv. SVAR har filmat en del av dem, men jag vet inte hur långt de har hunnit.
Lycka till!
Mvh
Ingegärd
647
« skrivet: 2002-03-23, 00:20 »
Hej Per!
Domböckerna är mikrofilmade länsvis. Alla är nog inte klara, men Kronobergs län är det.Det är alltså det du ska söka i SVAR-katalogen. Inom länet är domböckerna ordnade häradsvis. Någon uppdelning på församlingar finns inte, men både Urshult och Almundsryd hör till Kinnevalds härad.
Jag har inte läst några domböcker från 1800-talet, men jag tror inte att det finns något register, så det är bara att läsa och leta på den aktuella tidpunkten.
Om du vill läsa direkt i domböckerna, vilket är mycket lättare, så får du ta dig till Göta hovrätts arkiv i Jönköping. Det rekommenderas! Man får en mycket god service där.
Mvh
Ingegärd
648
« skrivet: 2002-03-03, 00:07 »
Hi Nancy,
Could the word possibly be nabo? In the south of Sweden it?s an old word for neighbour. You see the two words are very alike, especially when you pronounce them. Nowadays we say granne.
Ingegärd
649
« skrivet: 2002-03-01, 23:19 »
Hej Ulf !
Att Samsing skulle vara ett danskt namn låter väl ganska troligt. Här i södra Kronobergs län har det alltid varit livliga förbindelser med Danmark/Skåne och Blekinge, och i Stenbrohult vimlar det av danska namn. Men att Samsing skulle betyda Samsö-bo låter lite otroligt. Kanske finns det en överförd betydelse. Det var på Samsö Bolmsö-vikingarna utkämpade sin stora strid (enligt de gamla sagorna). En samsing var kanske en krigare, en riktig viking. Obs! Det här är bara vilda spekulationer.
Mvh
Ingegärd
650
« skrivet: 2002-02-27, 23:53 »
Tack Sam och Bertil för uppgifterna ! Samsing verkar inte ha haft någon större spridning i Sverige.
Mvh
Ingegärd
651
« skrivet: 2002-02-26, 00:16 »
Tack Niclas för lästipset om Johan Samsingson!
Samsing i Råshult hade också en dotter Brita, gift med Bengt Truelsson i Skålshult.
Per! Intressant att namnet Samsing har en sådan spridning.
Mvh
Ingegärd
652
« skrivet: 2002-02-25, 23:58 »
Olle!
Visst kan det vara ett läsfel. Ska kontrollera det igen om jag får tillfälle.
Mvh
Ingegärd
653
« skrivet: 2002-02-25, 23:50 »
Hej alla !
Tack för alla intressanta belägg och tips !
Niclas! Mycket intressant med en Håkan Mörk i Grimslöv, eftersom Svensgården i Grimslöv tidigt kallades Mörkagården. Tyvärr minns jag inte var jag har hittat det.
Beträffande Löfving i Konga härad, så hade Löfving Mörk en dotter Bengta, bosatt i (Nistensöö?) i Konga härad 1628, samt en dotter Gyrit bosatt i Fiskestad, Väckelsång, och det ligger väl också i Konga. (Dombok för Allbo härad 20 mars 1628)
För övrigt håller jag med dig om att Löfving troligen betyder arvinge.
Anders! Jag vill gärna blanda mig i diskussionen om normering av namn, men det blir en annan gång, och då blir det väl också på en annan plats.
Mvh
Ingegärd
654
« skrivet: 2002-02-25, 01:06 »
Inte heller Samsing finns med i Släktforskarförbundets namnlista, och det är ju ett egendomligt namn. Jag har tre belägg för det.
Samsing i Råshult, soldat. (Bilängd till mantalslängden 1643 för Stenbrohult socken i Kronobergs län.) Jo, Samsing bor i Linne?s Råshult, men då var komministergården en vanlig bondgård.
Ur Kvarntulls mantalslängder för 1646, Vrankunge (Skatelöv, Kronobergs län): Samsing, h. Marit
ibm Samsing Persson, h. Botill.
Dessa båda Samsing kallas också Store Samsing och Lille Samsing.
Uti saken mellan Samsing Gudmundsson i Eneryda (Virestad socken)och - - - (Dombok för Allbo härad 1710). Denne Samsing var min anfader och han var en riktig lurifax.
Nu undrar jag om det är fler som har hittat någon Samsing,och var detta konstiga namn kan komma ifrån.
Ingegärd
655
« skrivet: 2002-02-25, 00:22 »
Att Sagrit inte finns i Släktforskarförbundets namnlista är kanske inte så konstigt. Jag har bara sett det en gång, i en bilängd till mantalslängden 1650 för Torsås socken (Västra Torsås) i Kronobergs län. Sagrit i Torsås, husfattig. Jag antar att Sagrit var en kvinna.
Är det någon annan som har hittat det här namnet ?
Ingegärd
656
« skrivet: 2002-02-24, 23:59 »
Det verkar ju faktiskt som om Löfving varit ett ganska ovanligt namn. Då är det ännu troligare att Löfvingarna i Allbo - Kinnevald hör till samma släkt.
Att det finns så många med efternamnet Löfving kan ju bero på att det har tilldelats som knektnamn, och en och annan Löfvingsson och Löfvingsdotter har kanske tagit bort den sista leden.
Annika, var i Blekinge ligger Backaryd socken ?
Kontakterna mellan Södra Småland och Blekinge har ju varit ganska livliga.
Mvh Ingegärd
657
« skrivet: 2002-02-24, 23:34 »
Hej Sam och Christian!
Tack för svaren! Det förvånar mig att det inte fanns fler Gise i PLF:s databas, men kanske var namnet vanligast i Kronobergs län. Namnformen Gijse har jag inte sett.
Mvh
Ingegärd
658
« skrivet: 2002-02-24, 23:20 »
Tack ska du ha, Sam! Roligt att det gamla släktnamnet Frosten alltjämt lever.
Mvh
Ingegärd
659
« skrivet: 2002-02-23, 22:32 »
Till min förvåning hittade jag inte Löfving i Släktforskarförbundets namnlista. Det är kanske självklart att det ska normeras Löving, men det skulle vara roligt att veta lite mer om namnet, om dess ursprung och var det förekommer. I Skatelöv, Vederslöv och Kalvsvik (Kronobergs län) finns det många Löfvingar, men de är kanske alla ättlingar till Löfving Mörk i Sjöby i Skatelöv. Han dog omkring 1600, och lämnade efter sig 14 barn.
660
« skrivet: 2002-02-23, 22:15 »
I Släktforskarförbundets namnlista anges att Gise finns i Småland på 1500-talet, men det är ett ganska vanligt namn, i varje fall i Allbo härad, även på 1600-talet och i början av 1700-talet.
Apropå diskussionen om Gyse är samma namn som Gise, så har jag hittat en domboksnotis, som tydligt visar att det är så:
Samma dag kom Gyse i Såsberg och klagade att Anders i Torstalycke - - - . Anders och Gise förliktes vänligen och väl - - - (Dombok för Kinnevalds härad 8 nov 1645).
661
« skrivet: 2002-02-22, 22:53 »
I Släktforskarförbundets namnlista anges att Krok har funnits som förnamn i Skåne, Blekinge och Bohuslän, men det fanns (sparsamt) också i södra Småland.Här är två exempel:
Kom för rätta Krook Erlandsson i Brommeshult i Viresta socken (Dombok för Allbo härad 1 mars 1613)
Krook Johansson i Brommishult (Mönstringsrulla 1693 för salpetersjudare i Kronobergs län).
De båda Krookarna var förstås släkt med varandra.
662
« skrivet: 2002-02-22, 22:36 »
I Släktforskarförbundets namnlista anges att Frosten var vanligast i Norra Skåne och Östergötland.Jag vill ge ett belägg för att det också fanns i Södra Småland: 1634 vigdes Frosten i Höö och Kirstin Arfvidsdotter i Stockanäs. Vigsellängd för Agunnaryd(G)
663
« skrivet: 2002-02-18, 23:34 »
Hej Ylva !
Kunde inte låta bli att titta efter dina tre Svennar i KGF:s databas. Det här hittade jag: När Sven Johan Svensson gifter sig med Maria Petersdotter (9 resp 1 år gamla !)är han från Möcklehult och hon är hemmavarande dotter från Helmeshult. Men också Maria är född i Möcklehult 1864-04-27. Hennes far Peter Jonsson är arrendator i Skulatorp, och modern Kerstin Olofsdotter är hans fästekvinna.
Kopplingen till Möcklehult intresserar mig mycket. Jag tror att Sven Johan är son till Sven Svensson i Möcklehults backstuga, vilken är son till Sven Svensson f. i Möcklehult 1800-01-05. Men det räcker inte med att tro. Det är bara kyrkböckerna från Västra Torsås, som kan ge dig svaret.
Hör av dig om du kan bekräfta det här sambandet.
Jag känner till fler anor.
Hälsningar
Ingegärd.
664
« skrivet: 2002-02-04, 23:47 »
Hej Börje Olsson och John Siden!
Här är några anor till Påfvel Jacobsson född ca 1675 i Tannatorp, Skatelöv. Han var son till Jacob Påfvelsson, född i Smörhöga, Skatelöv omkring 1650. Hustruns namn är okänt.
Jacobs föräldrar var Påfvel Pedersson, bonde i Smörhöga och Francoise Antonidotter Turnei, död i Smörhöga 1688. Den senare var dotter till kolaren Antoni Tourneur, en vallon som kom till Sverige ca 1630, och hans hustru Margareta Ruben.
Jag har sett att det har funnits en diskussion om släkten Tourneur/Turnei under rubriken Valloner här i Anbytarforum.
Det finns många intressanta uppgifter om den här släkten, alltför mycket att skriva här. Jag har hittat en del i domböcker och fått lite av några äldre släktingar, men det allra mesta har jag fått av Göran Magnusson i Alvesta, som har forskat väldigt mycket om Fransoserna i Smörhöga och deras ättlingar. Jag skickar gärna en kopia på mitt material, men om ni vill ta kontakt med Göran, så är det OK. Jag har fått tillåtelse att lämna hans tel.nr 0472-12602.
Börje, jag är nyfiken på vilken av Påfvel Jacobssons barn du härstammar från. Både Maria och Karin är ingifta i min mans och min släkt.
Till sist en enkel förklaring till att Skatelövs födelseböcker före 1680 inte är inmatade i KGF:s databas. De finns inte!
Mvh
Ingegärd
665
« skrivet: 2002-02-03, 23:30 »
Hej Börje och John!
Jag har en del anor till Påfvel Jacobsson, som var gift med Bengta Persdotter i Skäggalösa, men de hör inte hemma under den här rubriken. I stället gör jag ett inlägg under Socknar:
Skatelöv, så snart jag hinner.
Mvh
Ingegärd
666
« skrivet: 2002-01-21, 23:51 »
Hej Ylva!
Eftersom Värmanshult är min mormorsmors födelseby, blev jag verkligen nyfiken på Oskar Samuelsson. Jag gjorde en snabb koll i KGF:s databas, och visst är vi släkt!
Din farfars fullständiga namn var Jon Oskar, och han föddes 1889-08-11 i Wärmanshult. Hans föräldrar var Samuel Jonsson f. 1862-12-11 i Vermanshult och Kristina Svensdotter från Östratorp under Ljustorp i Ryssby församling, f. 1854-07-20.
Samuel Jonsson visade sig vara son till Jon Andersson och Cathrina Sibbesdotter, och därmed är släktskapen klar. Jon Andersson var nämligen bror till min mormorsmor Ingrid. Jon tog över fädernegården i Värmanshult, och det är alltjämt våra släktingar som bor där. Det har släkten gjort i ca 400 år.
Jag har en massa anor på Samuel Jonssons sida. Vill du ha dem, så skicka mig ett meddelande. Min e-postadress är ingegard.j@home.se.
Till sist en liten brasklapp. Det finns fel i KGF:s databas, så du bör nog kolla datumuppgifterna här ovan, men det är ingen tvekan om att detta är Oskar Samuelssons föräldrar och farföräldrar.
Mvh
Ingegärd
667
« skrivet: 2002-01-18, 23:30 »
Hej Niclas!
Tack för många nya (eller rättare sagt gamla)intressanta anor.
Beträffande Per Lagerkvists anor, så är det alldeles riktigt att Kerstin Olofsdotter och Samuel Persson är hans farfars föräldrar. Enl. Johan Nilsson föddes Samuel Persson 13/1 1781 i Kalkatorp, son till Per Samuelsson och Britta Månsdotter.
Kerstin och Samuel bodde först i Kalkatorp, och där föddes barnen Stina 1805, Olof 1807 och Ingrid 1810. I Persgård, Grimslöv föddes Magnus (Per Lagerkvists farfar) 1812 och Maria 1815.
Sedan skildes föräldrarna, vilket måste ha varit mycket ovanligt på den tiden. Samuel gifte om sig 1824. Alla uppgifter här har jag fåttt genom Johan Nilsson.
Varma hälsningar Ingegärd
668
« skrivet: 2002-01-14, 01:19 »
Hej Per!
Jag är nybörjare på nätet,och har därför inte kunnat svara på ditt inlägg tidigare. Om Trästen vet jag inte så mycket, men Olof Månsson f. 21/3 1798 känner jag till. Han är min morfars morfar! Olof gifte sig 1822-05-18 med Karin Pehrsdotter, född i Värmanshult ,Vislanda 1802-02-20. De bosatte sig i Lindås Östergård, alldeles intill Vislanda kyrka, men flyttade tillbaka till Trästen 1847.
Följande barn har jag hittat:
Magnus f. 1823
Peter f. 1826
Stina f. 1828-12-23 (min morfarsmor)
Håkan f. 1832
Ingrid Maria f. 1836
Johan Peter f. 1840
Här är Olofs och Karins förfäder: (Stina proband)
II:4 Måns Olofsson f. 1771-12-08 i Rickardshult, Vislanda, bonde i Trästen. Gift 1793 med
II:5 Ingrid Månsdotter f. 1775-08-09 i Trästen.
Barn: Olof f. 1798
Per f. 1800
Kerstin f. 1802
Katarina f. 1805
Marta f. 1808
II:6 Pehr Jacobsson f. 1764-12-23 i Balkarp, Nöttja. Bonde i Haghult, Vermanshult och Lindås Östergård. Gift med
II:7 Cecilia (Sissa) Germundsdotter f. 1769-11-05 i Haghult, Virestad. Död 1824-10-27 i Lindås.
Barn: Germund f. 1791
Jon f. 1798
Anna f. 1806
Karin f. 1802-02-20
Peter f. 1808
III:8 Olof Håkansson f. 1747-09-12 i Rickardshult
(Rekarshult). Död 1791-06-01 i Rickardshult.
Gift med
III:9 Ingrid Bengtsdotter f. 1750-09-12 i Alvesta Storegård, Aringsås. Död 1796.
Barn: Håkan f. 1769-10-09. Bonde i Rickardshult.
Måns f. 1771-12-08
Per f. 1774
Olof f. 1778
Kerstin f. 1782, anm. till Per Lagerkvist.
Olof f. 1787
Samuel f. 1789
III:10 Måns Månsson f. i Lindås 1750-05-17. Bonde i Trästen. Död i Trästen 1796. Gift 1768 med
III:11 Karin Pehrsdotter f. 1741, änka vid giftermålet.
Barn: Britta f. 1769
Ingrid f. 1775-08-09
Elin f. 1778
Per f. 1782
III:12 Jacob Olofsson, gift med
III:13 Johanna Persdotter.
Barn: Per f. 1764-12-23
Familjen flyttade till Traryd 1765.
III:14 Germund Jonsson, bonde i Haghult. Gift med
III:15 Carin Månsdotter
Barn: Cecilia 1769-11-05
IV:16 Håkan Nilsson, bonde i Rekarshult.
IV:18 Bengt Månsson f. 1713, död 1791-06-26. Bonde i Alvesta Storegård. Gift med
IV:19 Märta Persdotter f. 1728 i Alvesta Storegård. Död 1806-02-23.
Barn: Karin f. 1746
Ingrid f. 1750-09-12
Per f. 1748, övertog gården
Kerstin
Ingierd f. 1763
IV:20 Måns Ingemarsson f. 1711, död 1788. Bonde i Lindås Södergård. Gift med
IV:21 Ingered Månsdotter f. 1721, död 1788.
Barn: Ola f. 1742, bonde i Lindås
Per f. 1745
Måns f. 1750
Det här blev långt, och du har kanske redan en hel del av de här uppgifterna. De är alla hämtade ur kyrkböckerna för Vislanda.
Är Olof Månsson också din anfader? I så fall skulle det vara roligt att veta hur vi är släkt. Hör av dig.
Hälsningar från Ingegärd
|
Visa inlägg
Cookie policy