Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Ingegärd Johansson
1
« skrivet: 2015-10-20, 00:08 »
Hej Ulf!
Måns eller Ingeborg kan möjligen vara en ättling till den Måns Lövingsson, som 1621 fick tingskötning på hela bondagården i Willtofta enligt ett protokoll från Kinnevalds härads dombok. Gården kallas ibland Lövingsgården. I tingsprotokoll från 1650-talet nämns hans söner Måns Månsson och Anders Månsson, som då bor i Willtofta. Jag har antecknat det här i förbifarten, eftersom jag är intresserad av Lövingssläkten, men jag har inte forskat vidare på Willtofta. Kanske kan du följa släkten i mantalslängderna, och i kyrkoräkenskaperna kan man också hitta intressanta uppgifter.
Hälsningar
Ingegärd
2
« skrivet: 2015-10-11, 20:02 »
Hej Sten!
Eftersom det inte finns några bevarade kyrkoböcker för Virestad tidigare ån 1738, så kommer vi inte att hitta någon födelsenotis för min (vår gemensamma?) anfader Per Månsson. Med hjälp av dödsnotisen har jag beräknat, att han är född omkring 1721, troligen i Övre Hyltan. Från släktforskaren Oskar Petersson i Håralycke har jag uppgifter om att han var son till Måns Jönsson, bonde i Hyltan, och Ingegärd Larsdotter. Oskar var en flitig läsare av domböcker, och antagligen finns hans källa där. Oskar Petersson var också känd som en noggrann och pålitlig släktforskare, och därför litar jag på hans uppgifter.
För övrigt vet jag ingenting mer om Måns Jönsson, men Ingegärd Larsdotter har intressanta anor, och det har också Elin Ingemarsdotter.
Hälsningar
Ingegärd
3
« skrivet: 2015-10-08, 00:43 »
Hej Peter!
Enligt KGF:s databas finns Kerstin Jönsdotter född 1766-03-05 i Kronobergs län. Däremot föds en Kerstin Jönsdotter 1766-05-26 i Klockargården i Agunnaryd. 1787-12-26- vigdes drängen Sven Jönsson i Byvärma och pigan Kerstin Jönsdotter i Klockargården. Jag antar att du har hämtat Kerstins födelsedatum från husförhörslängden, men jag vet av erfarenhet, att det vimlar av felaktiga födelsedatum i Agunnaryd AI:1. Sven Jonsson Lundqvist antogs som soldat för Århult Södergård 1788 (De små stugorna och deras folk i Agunnaryd). Kerstin finns i Klockargården åtminstone till 1785, då hon är antecknad för nattvardsgång. Hennes namn är sedan överstruket.
Mvh Ingegärd
4
« skrivet: 2015-10-01, 01:22 »
Hej Eva! Sissa är inte överstruken, se kryssen. Sonen Måns har tydligen flyttat eller är tillfälligt bosatt någon annanstans, eftersom anteckningen börjar med vid. Resten kan jag tyvärr inte läsa, men det är säkert namnet på den plats, där han befinner sig.
5
« skrivet: 2015-08-06, 23:00 »
Hej Rune och andra som möjligen läser det här!
Jag måste be om ursäkt. Det var nog lite rörigt i mina tankar så sent på natten. Naturligtvis var det inte Elin Henriksdotter utan hennes man Per Erngislesson, som var kusin till bröderna Nils och Gudmund Persson i Knihult.
Rune, Jag ser fram mot att få din utredning. Det brukar vara ordning och reda både med dina tankar och dina uppgifter.
6
« skrivet: 2015-08-06, 00:58 »
Hej Rune!
Per är ett frekvent namn i Knihult, och släktrelationerna mellan Knihult, Tullanäs, Knoxhult och Olofshylte är invecklade. Jag har kommit fram till att det troligen var så här:
Änkan Elin Henriksdotter f. i Vashult omkring 1690, dotter till Henrik Svensson i Vashult, gift med Per Erngislesson i Olofshylte. Han var född i Olofshylte, son till Erngisle Nilsson och Bengta Månsdotter, sonson till Nils Mattsson i Agnäs. Per Erngislesson dog i pesten 1711. Nils Mattsson skrev ett testamente, där han delade ut gårdar till alla sina barn. Hans dotter Elin fick Tullanäs. Hon var gift med Per Persson, son till Per Gudmundsson från Skallakulla och Botil Olofsdotter, f. i Knihult. De bodde i Knihult. Per Persson och Elin Nilsdotter flyttade från Tullanäs till Knihult, sedan Pers bror Olof hade dött omkring 1655. De hade minst sex barn: Nils, Per, Gudmund, Kerstin, Elin och Botel. Det är alltså Elin Henriksdotters kusiner bröderna Nils och Gudmund, som bland andra säljer Tullanäs till henne.
Elin Henriksdotters bror Sven var gift med Karin Bengtsdotter i Knoxhult. Hennes bror Per Bengtsson gifte sig med Botilla Nilsdotter i Knihult, dotter till svågerns kusin Nils Persson, och flyttade till Knihult. Det var alltså en av tre Per. Gudmund Perssons son Per Gudmundsson var den andre. Men vem var den tredje?
7
« skrivet: 2015-08-05, 00:11 »
Hej Rune! X-männing var ett fyndigt och praktiskt uttryck. Det är verkligen inte lätt att hålla koll på hur långt borta eller nära vi är släkt.
Den där Måns Persson i Knihult blir jag inte klok på. När du skriver, att han antagligen är son till Per Gudmundsson och Botel Olofsdotter, så menar du nog Botel Nilsdotter. Men det kan han inte vara, eftersom Per och Botel inte gifter sin förrän 1742. Möjligtvis kunde han vara son till Per Gudmundsson i hans första äktenskap ned Britta Jönsdotter, vigda 1728, eller till Per Bengtsson och Botilla Nilsdotter, vigda 1715. Men så vitt jag kan se, har inte någon av dem någon son Måns. Jag har över huvud taget inte hittat någon Måns i Knihult.
Nu dundrar åskan, så jag avslutar här.
Hälsningar
Ingegärd
8
« skrivet: 2015-08-03, 00:48 »
Hej Sten!
Anders Olofsson i Tullanäs är kanske den föravskedade soldaten Anders Olofsson Hultberg i Häradsmåla, Härlunda, som får en son Olof 1734-10-27. Modern heter Kerstin Håkansdotter. Olof Andersson i Tullanäs gifter sig 1755 med Elin Persdotter i Änganäs, V. Torsås och flyttar dit. I hfl för Änganäs 1789-1807 anges födelseåret 1732. Jag har gjort en anteckning om att bonden Håkan Andersson i Tullanäs f. (1730) kanske är en bror till Olof. Jag har också antecknat, att det föddes en Anders i Billarp, Härlunda 1695, fader Olof. Födelseåret stämmer ganska bra med Anders Olofssons dödsår, men det är naturligtvis en ren gissning.
Eftersom de här personerna inte är mina anor utan kommit med på en kant, så har jag inte gjort fler efterforskningar. Du får ta det som ett tips.
MVH
Ingegärd
9
« skrivet: 2015-05-04, 22:38 »
Hej Anna!
Elin Ingemarsdotter var nog gift med Nils Jönsson från Hjortsberga, men det fanns också en Nils Jonsson i Öpestorp samtidigt. Om du går tillbaka bland äldre inlägg under Öja och letar upp 25 dec 2012 och 7 april 2004, så hittar du riktigt bra redogörelser för Öpestorpsläkten.
Mvh
Ingegärd
10
« skrivet: 2015-01-30, 00:03 »
Hej Linus!
Jag har ingen aning om vem som har ritat bilden, men något torp föreställer den inte. Det är en stor mangårdsbyggnad, och Blommagården var en av Öpestorps fem skattegårdar.
Bilden är verkligen intressant, och jag skulle gärna vilja läsa den tillhörande artikeln. Finns den tryckt någonstans?
Mvh
Ingegärd
11
« skrivet: 2014-11-11, 20:52 »
Hej Lars!
Vederslöv är en liten församling. Du kan gå igenom mantalslängden för Vederslöv 1643 samt åren där omkring och leta efter Magnus Jonae och Elin Olsdotter. Namnet tyder på att Magnus är präst, och i så fall hittar du honom lätt. Mantalslängderna för 1640-talet är ovanligt innehållsrika, och även hustrurnas namn är utskrivna.
Mantalslängderna hittar du på svar.ra.se, men du behöver ett abonnemang för att kunna läsa dem.
Ingegärd
12
« skrivet: 2014-11-07, 23:52 »
Finns det verkligen ett Hungerstorp i Virestad? Kan det möjligen vara Hungerstorp i Skatelöv?
Undrar Ingegärd
13
« skrivet: 2014-10-22, 22:28 »
Tack Irma för svar! Intressant.
14
« skrivet: 2014-10-20, 22:52 »
När var torpare bönder på 1/4 hemman? Fanns det några bestämmelser om torpens storlek?
Ingegärd
15
« skrivet: 2014-10-18, 00:38 »
Hej Annika, Lena och Greger!
Här är ett mycket litet bidrag till diskussionen om Ture Svensson och hans barn. Enligt Kyrkoräkenskaper för Västra Torsås 1704 gav Ture Svensson på Åsen en gåva till kyrkan på sin hedersdag, dvs på sin bröllopsdag. Jag har inget datum, kanske var det svårläst eller på latin. Det här är en gammal uppgift från den tid, då jag vevade fram de mikrofilmade kyrkböckerna i en läsapparat. Kerstin Turesdotter d.ä. kan vara född när som helst mellan 1704 och 1720, och 1716 passar ju bra. Man kan ange det som ett beräknat födelseår.
I mantalslängden 1702 för Åsen finns bönderna Sven och Håkan med hustrur. (De är bröder och söner till Ture Håkansson den äldre.) Där finns också drängen Ture (son), en Börje och salpetersjudaren Sven. Att Ture kallas dräng betyder inte, att han är tjänstedräng utan att han är ogift man. Han har alltså inte varit gift före sitt äktenskap med Märta. På samma sätt är pigan Kerstin inte en tjänstepiga men en ogift kvinna, när hon gifter sig med Jon.
Just nu har jag inte tillgång till mitt släktforskarprogram, så jag kan inte kolla vilka uppgifter jag har om Ture Svenssons barn, om jag nu har några.
Ingegärd
16
« skrivet: 2014-10-02, 00:56 »
Förr kunde man sin släkt och och ärvde historierna om den. Min mor, född 1901, berättade om flera av våra förfäder, som levde på 1700-talet, om vad de hade gjort och vad de hade sagt.
En äldre släkting berättade om en dramatisk händelse, som vår gemensamme förfader var med om i början av 1600-talet. Händelsen är belagd i rättegångsprotokoll, men han hade med detaljer, som inte finns i protokollet. Ett strå vassare var en annan släkting, som sa att I vår släkt har vi alltid vetat ..., och så berättade han hur våra förfäder odlade upp släktgården i slutet av 1500-talet, då hela byn hade varit nedbränd och ödelagd under Nordiska sjuårskriget.
Så nu gäller det att prata med alla gamla släktingar, och att berätta vidare för barn, barnbarn och barnbarnsbarn.
Ingegärd
17
« skrivet: 2014-09-27, 23:48 »
Hej Stefan!
På 1600/1700-talet var det inte alls så ovanligt, att överlevande syskon fick samma namn. Jag har många sådana i min släkt. Förklaringen är vad man brukar kalla bunden namngivning. Det betyder , att när ett barn fötts skulle det få sitt namn efter den närmaste släkting, som senast avlidit. Namn som Elin, Jon och Jöns var mycket vanliga, så chansen var stor att det måste användas flera gånger i en syskonskara.
Mvh
Ingegärd
18
« skrivet: 2014-08-11, 23:17 »
Hej Hans!
Gården heter Skinnakärr, men tidigare (minns inte när) skrevs den Sketnakärr. Inte så vackert, om man förstår den småländska dialekten.
Ingegärd
19
« skrivet: 2014-07-16, 22:28 »
Hej Anne-Lee!
Uppgiften att Magnus Jonas Dahlquist blev antagen 1822 betyder att då blev han antagen som soldat för Björkebräcka rote. Han kan mycket väl ha varit soldat i någon annan rote tidigare. Ofta blev en soldat förflyttad, när han steg i graderna (då skulle han ha ett bättre torp), eller om han hade någon speciell kompetens, t ex stockmakare.
I I hfl kan du kanske se varifrån han kom, när han flyttade in på sitt torp.
Mvh
Ingegärd
20
« skrivet: 2014-06-23, 23:41 »
Hej Tommy!
Jag har boken om småländska gästgiverier och har konstaterat, att Nöbbele gästgivargård i Nottebäck är med i boken, men det finns inga uppgifter om de enskilda gästgivarna. Textan handlar om kända besökare och böndernas skjutsplikt, samt om verksamheten vid 1900-talets början, då gästgiveriet upphört och det bara var en skjutsstation.
MVH
Ingegärd
21
« skrivet: 2014-06-22, 00:56 »
Hej Mattias och tack för alla intressanta uppgifter!
Törnqvistarna är en fascinerande släkt, som tycks sprida sig över en stor del av Småland.
Att Elias Törneqvist i Kalmar säljer nattvardsvin till kyrkan i Mellby, (som kanske är hans hemförsamling) är rätt naturligt. Han var borgare och köpman i Kalmar och är upptagen i Rulla uppå Callmar Stads Borgerskap och dess köpdrängar första gången 1721. Elias finns med i rullan t.o.m. 1734. Jag har från olika håll fått tips och uppgifter om denna Elias. Han vigdes 1723 i Kalmar med Kristina Bratt 1723 (andra äktenskapet?), och de fick en rad barn fram till 1738. Namnen är typiska: Elias, Israel, Dorotea Margareta, Stina, Charlotta, Kristina Dorotea. Elias med familj flyttade till Fröbygården i Stora Frö, Vicklinge socken på Öland. Där fanns då Axel Törnqvist som gästgivare sedan 1737. (Enl mantalslängden). Axel gifte sig med Helena Katarina Kempf i Ryssby(G) 1740. (Hur hittade han henne?) Samtidigt gifte sig hans bror Fabian med Helenas syster, och de övertog gästgiveriet i Gottåsa, Skatelöv. Axels och Helenas första barn Elias Joakim föddes på Fröbygården 1741, men sedan vidtog stora flyttrundan genom Kronobergs län.
Jag antog först, att Axel var son till köpmannen Elias, men det stämmer dåligt med åldern. Elias Törneqvist dog på Frögården 1762 och angavs då vara 75 år. Han skulle i så fall vara vara född omkring 1687. Axel beräknas vara född 1707, och hans bror Fabian omkring 1698.
Det fanns tydligen en bouppteckning efter Elias. Någon släktforskare upptäckte, att en del av den i dåligt skick var bifogad till Kristina Bratts bouppteckning. Jag har fått de här uppgifterna av någon, minns inte vem, och jag hittar dem inte just nu. Ska leta efter dem.
Jag har också några andra uppgifter och frågor, men dem återkommer jag till.
Ingegärd
22
« skrivet: 2014-05-27, 23:47 »
Hej Monica!
För att hitta din soldat i Generalmönsterrullorna måste du veta vilket regemente han tillhörde, helst också vilket kompani. Om du känner till härader och socknar i det aktuella området, så kan du kanske du kan räkna ut, vilket kompani det kan vara, eftersom de oftast täcker ett visst geografiskt område. Sedan gäller det bara att leta, sida efter sida. Om du känner till soldattorpets nummer, så blir det förstås mycket lättare. De här uppgifterna brukar man få genom Centrala soldatregistret, men det har du ju redan försökt. Om du vet vilken rote torpet tillhörde, så kan du söka i soldatregistret på rotens namn, och få en lista på alla soldater, som tjänstgjort i roten.
Lycka till!
Ingegärd
23
« skrivet: 2014-05-12, 00:07 »
Hej Annika!
Du hittar Erik Nilsson på samma sida i hfl (s. 271) högre upp sidan. Där står han som son till änkan Elin Larsdotter.
Det framgår också att hustrun Kerstin Persdotter flyttade dit från Backstugan under Helmeshult, s.236, inte bara med sin dotter Anna utan också med sin mor änkan Elin Nilsdotter. Hon finns lite längre ner på sidan. Det står något framför Änkan, men jag kan inte tolka det. Elin Larsdotter dör 1817 och Elin Nilsdotter 1818. Kanske var det vid den tiden familjen flyttade. Vart vet man inte. Varför Nils inte finns med är ju också ett mysterium. En rimlig förklaring kunde vara, att han dog tidigt och aldrig blev inskriven i hfl, men han finns inte i dödboken.
Inte får du mycket hjälp av det här. Det var bara lite funderingar.
Ingegärd
24
« skrivet: 2014-05-01, 00:04 »
Hej Irene!
Tack för din fråga! Den gav mig en anledning att kolla min Vislanda/Blädingesläkt, och din Kerstin Ingemarsdotter fanns bland arvingarna till Märta Svensdotter i en bouppteckning efter hennes död i Spånhult 31 maj 1787. Där nämns också att Kerstin var gift med Nils Jonsson i Södra Vare.
Märta Svensdotter föddes i Röckla, Vislanda 1708-04-28, men hon bodde i Fållen, när hon gifte sig med Ingemar Persson från Ugnabygden 1725-07-04. I födelsenotisen kallas hon Karin, men det är ett skrivfel. Ingemar och Märta fick många barn, alla födda i Fållen, bland dem min morfars farfar mormor Britta Ingemarsdotter.
När jag kollade familjen i mitt släktforskarprogram, upptäckte jag, att de flesta av barnen saknade födelsedatum, så nu är den saken avhjälpt, tack vare din fråga. Men jag hittade inte Kerstin i födelseboken! Jag kan ha missat henne, men som du själv har upptäckt finns hon inte heller i KGF:s databas. Kyrkböcker är inte felfria, och ett eller annat barn tappas nog bort i prästernas anteckningar, men jag tror att det finns en annan förklaring. Kerstin Ingemarsdotter dog i Södra Vare 1802-01-27, 78 år gammal. (Dödbok, Blädinge) Hon skulle alltså vara född omkring 1724, och det är hon inte. Åldersuppgifter i dödnotiser är osäkra, ofta avrundade uppåt. I Vislandas födelseböcker finns en lucka från 24 april till 19 december 1727, och Kerstin passar bra in i den luckan. Första barnet Hillegärd föddes 1726-10-12 och min anmoder Britta föddes 1729-09-15. Kerstin kan vara född i slutet av 1727.
Hur som helst är det ingen tvekan om att hon är dotter till Ingemar Persson och Märta Svensdotter i Fållen, och deras anfäder är väl kända.
Hälsningar
Ingegärd
25
« skrivet: 2014-04-18, 01:04 »
Kloka ord, Stefan! Det är kanske synd, att vi använder ordet släktforskning för denna underbara hobby. Jag har aldrig ansett och aldrig haft någon ambition att min släktforskning skulle vara forskning i vedertagen mening, men det är just forskandet, processen som ger mig glädje och tillfredsställelse. Resultatet blir vad det blir, och det kan aldrig bli ett färdigt resultat, tack och lov för det.
Naturligtvis har jag gjort många misstag under de dryga femtio år, som jag har släktforskat, och tyvärr har jag väl spridit en del av dem också, precis som jag har tagit emot en del. Det är lätt att säga, att man inte ska godta eller sprida uppgifter, som inte är kontrollerade eller som bygger på andrahandskällor, men misstagen görs nog oftast, när det inte finns några enkla källor att kontrollera. Det är just där det spännande och roliga börjar. När man måste leta i många olika källor, när uppgifterna är svårtolkade eller motstridiga, när man har lärt sig att primärkällor också är kan vara felaktiga, när man måste fundera. Då är Anbytarforum viktigt. Du har en uppgift, jag har en annan, någon har en invändning, vi vrider och vänder på bitarna, och ibland blir det en mer eller mindre tydlig bild. Men hur blir det med källangivelserna, när källorna är små pusselbitar, där någon bit t o m kan vara fel?
Undrar Ingegärd
26
« skrivet: 2014-03-23, 22:18 »
Bild 1, första raden tolkar jag som Denna bok blev mig pantsatt av (pia = fromme?) ...
27
« skrivet: 2014-03-04, 22:33 »
Hej Natalie!
Sök efter honom i Centrala Soldatregistret. Du kan komma dit via DIS-Länkar-Sökbara databaser eller googla.
Ingegärd
28
« skrivet: 2014-03-03, 22:45 »
Hej Lennart!
Arkiv Digital har Generalmönsterrullor för Kronobergs Regemente 1759, 1760, 1764 och 1770, där det borde finnas uppgifter om din förfader. Båda rullorna -59 och -60 gäller soldater i Pommern. I rullan från 1770 finns det troligen uppgifter om din förfaders avsked 1768.
Mvh
Ingegärd
29
« skrivet: 2014-03-01, 23:38 »
Hej Ivar!
Jag tycker bestämt, att det står Botila, och det är ju bara en annan form av Botil.
Salpetersjudarna hörde till krigsmakten. Det fanns särskilda mönstringsrullor för salpetersjudare, och de borde finnas på krigsarkivet.
Hälsningar
Ingegärd
30
« skrivet: 2013-11-11, 23:47 »
Hej Linus!
Jag gissade, att det var Elin Henriksdotter från Vashult, men jag trodde inte att hon gifte om sig så tidigt. Elin var nämligen först gift med Per Erngisleson i Olofshylte, Västra Torsås. Han dog i pesten 1711. Varför Elin bodde i Tollanäs, när hon gifte om sig, vet jag inte riktigt, men det hade nog med hennes tidigare mans släkt att göra. Han var son till Erngisle Nilsson och Berta Månsdotter i Olofshylte, och Erngisle var i sin tur son till Nils Mattson och Elin Jönsdotter i Agnäs, Skatelöv. De ägde många gårdar, bl a Tollanäs, som de köpte 1632. (Allbo härads dombok 18 maj 1632)
Känner du till Helga Lindberg? Hon var en tidig släktforskare, död sedan länge. Hon skrev också berättelser om sina förfäder. En av dem är Bårtäcket, som handlar om Elin Henriksdotter. Där låter hon Olof Bengtsson påminna Elin om deras barndomslekar i Vashult. Det skulle ju betyda, att Olof också kommer från Vashult, men jag vet inte var Helga har fått det ifrån.
Det stämmer, att Karin Bengtsdotter var gift med Sven Henriksson. Han dog, när hon väntade deras fjärde barn, och hon flyttade tillbaka till Knoxhult. Om Olof Bengtsson var son till Bengt Olofsson, så blev det ett söskonabyte, ett gammalt uttryck för att två syskon gifter sig med två syskon.
Det var en intressant tanke, att Henrik Svensson i Vashult kunde vara son till Sven Henriksson i Röckla. Något särskilt som tyder på det?
Hälsningar
Ingegärd
31
« skrivet: 2013-11-10, 23:08 »
Hej Birgitta!
Det skulle vara trevligt att få dig med i Möllerydsläkten. Det verkar ju mycket troligt, att Germund Bengtsson är Bengt Larssons son, inte bara på grund av namnen utan också för att jag inte har sett någon annan Bengt i Mölleryd vid den här tiden. Men det finns också tveksamheter. Jag har hittills bara hittat tre barn till Bengt och Ingeborg, Kerstin f 1739 i Hörda Skattegård, Kerstin f 1748 i Abrahamsryd och Per (min anfader) f 1761 i Mölleryd. Jag vet inte, när Bengt och Ingeborg gifte sig, men din Germund borde vara äldsta barnet, om han är deras son. Kanske bodde de som nygifta i Mölleryd, innan de flyttade till Hörda.
Synd att födelseböckerna i Virestad är så sena, och tyvärr finns det inte heller några mantalslängder från 1730-talet.
Det skulle möjligen kunna finnas bouppteckningar. Bengt Larsson dog 1792-06-19 och Ingeborg 1782-05-26, båda i Mölleryd.
Hälsningar
Ingegärd
32
« skrivet: 2013-11-10, 21:52 »
Hej Linus!
Det var en intressant nyhet, och det låter mycket troligt. Men jag blev lite nyfiken på Elin Henriksdotter. Vem var hon?
Mvh
Ingegärd
33
« skrivet: 2013-11-08, 21:51 »
Hej Gerd!
Det borde finnas en bouppteckning efter både modern och fadern. Där står det vem eller vilka, som är barnens förmyndare. Det brukar vara nära släktingar. Kanske finns barnen hos dem.
Mvh
Ingegärd
34
« skrivet: 2013-11-06, 20:23 »
Hej Rebecca!
Om din förfader gjorde värnplikt, så har du ingen nytta av generalmönsterrullorna. De hörde till indelningsverket, som upphörde strax efter 1900. (Vet inte exakt.) Men din förfader var kanske indelt soldat? I så fall antar jag, att du känner till hans soldatnamn, kanske också var han var bosatt. Då kan du söka honom i Centrala Soldatregistret. Det finns en länk till det från Rötters startsida. Men glöm inte att läsa söktipsen, innan du börjar söka. Om du hittar honom, så får du namn på regemente och kompani och kan gå vidare till generalmönsterrullorna.
Lycka till!
Ingegärd
35
« skrivet: 2013-10-27, 23:15 »
Hej Åke, Niclas och Linus!
Fantastiskt! Jag åker så gärna snålskjuts på era trägna domboksstudier. Linus, du är bra på att gissa, och du Niclas är suverän på att göra snygga och tydliga sammanfattningar.
För min del betyder det här, att min anmoder Ingeborg Germundsdotter, f ca 1714, gift med Bengt Larsson från Hörda,var dotter till Germund Persson d.ä. och Anna Persdotter. På hennes sida har släkten funnits i Mölleryd åtminstone sedan tidigt 1600-tal. På Germunds sida via Bengta Germundsdotter går anorna bakåt till Håkan Larsson i Hormeshult. Jag funderar på om det inte finns släktskap med den Bengta Håkansdotter, som var gift med Ingemar Henriksson i Hormeshult, bror till Sven Henriksson i Röckla. Jag har inte hunnit titta närmare på det. Någon som vet?
Min anmoder Ingegärd Germundsdotter f 1741, gift med Nils Carlsson från Brommeshult, var dotter till Annas bror Germund Persson d.y. och Ingeborg Månsdotter, så där blir det en anförlust. Det blir det ofta i Möllerydsläkten.
Ingeborgs son Per Bengtsson gifte sig med sin syssling Kerstin Nilsdotter, Ingegärds dotter. Båda bodde i Mölleryd. Tre generationer senare gifte sig min farfar, ättling till Per Bengtsson, med min farmor, ättling till Ingegärd Germundsdotter. Lite väl mycket släktkärlek, kan jag tycka.
Ingegärd
36
« skrivet: 2013-10-26, 20:47 »
Jag trodde, att piparen blåste trumpet. En skalmeja var väl inte så mycket att komma med, när det skulle blåsas till drabbning. Eller var inte piparen med i fält?
Ingegärd
37
« skrivet: 2013-10-21, 22:17 »
Jättebra, Martin! Tusen tack!
Ingegärd
38
« skrivet: 2013-10-18, 22:21 »
Hej Jens! Hoppas att du har hittat hit.
Bastekulla ligger just på gränsen mellan Härlunda och Västra Torsås, med ett hus på vardera sidan sockengränsen. Det är lite besvärligt, eftersom man hittar uppgifter om familjen i än den ena än den andra församlingens kyrkböcker. Skolestugan i Bastekulla låg på Vashults ägor i Härlunda, och det andra torpet i Bastekulla kallades ofta Bohults torp, och låg alltså på Bohults ägor i Västra Torsås. Gummor i Bastekulla (Gummor=Gudmor) Elin Eskilsdotter föddes 1779-08-05 i Bastekulla (Härlunda födelsebok), och när hon gifte sig 1806-12-21 finns vigselnotisen mycket riktigt i Härlunda vigselbok. (vigdes) drängen Olof Svensson på Bohults torp, i Torsås socken och pigan Elin Eskilsdotter, boendes i skolestugan på Vashults ägor. Tydligen var Elin redan så etablerad som barnalärare, att hennes hem kallades skolestugan. Det finns ingenting som tyder på att det skulle ha funnits någon annan byggnad i Bastekulla. De tre första barnen föddes i skolestugan (Härlunda födelsebok), men det fjärde, sonen Jonas, föddes 1823 i Bastekulla, Västra Torsås.
De två stugorna i Bastekulla finns ju kvar, så för att veta vilket som är Skolestugan behöver man bara ta reda på i vilken socken man befinner sig.
Jag tycker det är så fantastiskt med denna torparflicka, som blir lärare långt före folkskolans tid. Bastekulla ligger ganska ensligt, så det måste ha varit bönderna i trakten, och kanske också torparna, som skickade sina barn till henne. Fick hon betalt in natura? Var Härlunda socken inblandad? Vet du Jens något mer om henne?
Mvh
Ingegärd
39
« skrivet: 2013-10-18, 20:35 »
Hej Jens!
Nu vaknar mitt dåliga samvete.
Skolehuset i Bastekulla låg i Härlunda, så jag fortsätter diskussionen där.
Ingegärd
40
« skrivet: 2013-10-14, 16:05 »
Hej Niclas!
Tusen tack för uppgifterna om Per Svensson! De kom just i rättan tid! Jag håller på att skriva om soldaterna i Tjurkö, och framförallt om soldaterna i Ödegård-Norregårds gemensamma soldatrote. Enligt Centrala soldatregistret var Per Svensson den första soldaten där, och det stämde inte med dina uppgifter. Soldatregistret är ju en andrahandskälla, så nu har jag kollat i generalmönsterrullan. Det visade sig, att registret har låtit soldaterna i Östregårds och Ödegård-Norregårds rotar byta plats. När det gäller de senare soldaterna har jag andra källor, som bekräftar att de är på rätt ställe, men jag ska ändå göra en extra koll.
Så tack Niclas, för att du räddade mig från ett pinsamt misstag.
Hälsningar
Ingegärd
41
« skrivet: 2013-10-11, 22:44 »
Hej Rune!
Jag hade noterat, att Sone, dräng från Mölleridh, blev utskriven som knekt 17 jan 1723, men jag har tolkat hans patronymikon som Algotsson, och jag tycks inte ens ha varit tveksam. (Det är länge sedan jag läste det)
Det är väl ganska troligt att denne Sone är far till Algot och Ebbe. Namnet är verkligen ovanligt, och jag har bara råkat på det en gång. 5 nov 1617 tingskötte Ragnill i Flugmyre (Västra Torsås) och hennes systrar Botill och Ingeborg sina arvedelar i Flugmyre gård och tillägnade dem sin bror Carl Nilsson. Ingeborg Nilsdotter är Jöns Ebbessons hustru, men det står ingenting om var de bor eller vem han är.
Ingegärd
42
« skrivet: 2013-10-08, 23:07 »
Hej Rune!
Visst är dina anteckningar viktiga. Om Per Suneson var 93 år, då han dog 1724, skulle han ha varit född omkring 1630 och ca 60 år, när Germund d.y. föddes. Ingen ung far, men inte heller ovanligt gammal.
Om Per Persson var 93 år, när han dog 1706, skulle han ha varit född ca 1613 och minst 75, när sonen föddes. Det är ju inte en omöjlighet, men nog är Per Sunesson en troligare far.
Niclas! Tyvärr vet jag ingenting om Ingeborg Månsdotter.
Hälsningar
Ingegärd
43
« skrivet: 2013-10-05, 21:49 »
Hej Niclas!
Jag tänker alltid på Mölleryd, när det gäller någon Germund, även om det vimlar av Germundar i Virestad. I det här fallet är det säkert rätt spår. Har kollat mina uppgifter om Mölleryd i dag och kommit till samma slutsats som du, även om jag inte tidigare hade hittat Ingrid Germundsdotter.
Germund Germundsson är en gåta. Det finns en i Gunhult, men han är född där, och inget talar för att han har med Möllerydssläkten att göra. Bengt Ingemarsson skulle ju kunna vara gift med en okänd dotter till Germund Persson d. y.
Diskussionen om de båda Germund Persson i Mölleryd är intressant, eftersom både den äldre Ingeborg Germundsdotter och Ingegärd Germundsdotter är mina anmödrar. Att båda Germund ger sina barn i stort sett samma namn talar för bröder-teorin. Någon Sune dyker inte upp någonstans.
Hälsningar
Ingegärd
44
« skrivet: 2013-07-27, 23:14 »
Förlåt May att jag stavade ditt namn fel!
Din fråga hade varit enklare, om det gällt skattehemman. I den del av Småland som kallas Värend ärvde son och dotter lika, och det man och hustru ägde före äktenskapet behöll de som sitt eget. Giftorätten gällde nog också i Sunnerbo.Men det här visste du kanske redan.
När det gällde kronohemman fanns en viss besittningsrätt, som kunde ärvas, men det var kanske mer sedvänja än laglig rätt.
Det fanns på mitten av 1600-talet en bonde, som ägde flera gårdar men också brukade ett kronohemman. Han skrev ett testamente, där han fördelade gårdarna mellan sina barn, och en av döttrarna fick kronohemmanet. Där gjorde han ett tillägg, att om hon inte fick behålla det, skulle de andra syskonen kompensera henne. Kanske var det samma sak med domkyrkohemman.
Det var nog inte omöjligt, att en man och hustru var mantalsskrivna på olika gårdar, men det var säkert mycket ovanligt.
Ingegärd
45
« skrivet: 2013-07-26, 21:49 »
Hej Maj!
Visst kan man och hustru äga varsin gård, men det beror på vilken tid och var någonstans.
Mvh
Ingegärd
46
« skrivet: 2013-07-09, 00:33 »
Hej Rune!
Tack för uppgifterna om Yttre/Nedre Hyltan! Själv har jag anfäder i Övre Hyltan. Ibland hittar man uppgifter om t ex Jöns i Hyltan, och då blir det gissningslek.
Dina Esbjörns-fall är riktigt intressanta, inte minst nr 14 Jöns Esbjörnsson i Grönhyltan. Han föddes i Bohult ca 1630, son till Esbjörn Jönsson och hans andra hustru Ingeborg Nilsdotter. Föräldrarna köpte Grönhult senast 1643, och Jöns tog över gården 1670. (enl Aron Axelsson)
Denne Jöns måste ha varit en speciell person. I Härlundas kyrkoräkenskaper hittade jag följande:
Kyrkvärden betalte till Jöns i Grönahylte för de kyrkoböcker som han efter Biskopens och Kyrkoherdens anordning till Herlunda kyrka uti Norrköping köpt. Inte visste jag, att 1600-talets bönder var så beresta.
Ingegärd
47
« skrivet: 2013-07-06, 22:10 »
Hej Göran!
Tack för upplysningarna om Bengt Esbjörnsson! Jag hade inte riktigt hängt med i diskussionen om alla Esbjörnarna, men jag upptäckte sen att du redan hade talat om, att Bengt Esbjörnsson var son till Esbjörn Bengtsson från Knoxhult. Det var lite av en överraskning. Bengt Olofsson är min mans anfader via Karin, och Bengt Esbjörnsson gifter in sig i min mans vallonsläkt. Men det är ju så. Man gifter sig gärna i släkten på lagom långt avstånd.
Bra att du nämnde det här med Yttre Hyltan, för jag hade tänkt att fråga om det. Hyltan vid Eneryda kallas ibland Övre Hyltan. Någon gång har jag sett namnet Nedre Hyltan. Är det då detsamma som Yttre Hyltan?
Hälsningar
Ingegärd
48
« skrivet: 2013-07-05, 00:35 »
Birgitta!
När jag en gång i tiden läste mantalslängder på mikrofilmsrullar, så hittade jag bilängden direkt efter respektive socken (tror jag, det är länge sedan), men de fanns kanske inte alltid för varje socken. Jag hittade bilängder för 1742-50. Tydligen var det prästen i församlingen, som skrev dem för att förklara varför så många människor inte längre fanns med i mantalslängden. Här är inledningen till en bilängd:
Längd uppå de husfattiga och oförmögna som intet förmå mantalspenningar att utlägga pro anno 1644 i Wislanda gield. Där finns inte bara de fattiga utan också t ex sold. Per i Skörda, är på tåget (krigståget) och Sissela i Nääs, döö.
1643 var det i Vislanda 6 soldater som hade rymt med sina hustrur till Danmark och Öland, 2 personer hade rymt till Danmark för lägersmål, och 12 personer var tiggare som gå med käpp och säck. Man får verkligen veta något om vanliga människors levnadsvillkor.
Göran!
Du nämner Bengt Esbjörnsson från Skeppshult, som gifter sig med Ingeborg Månsdotter i Grimslöv Svensgård. Vet du något mer om homom? Har han några kopplingar till de andra Esbjörnssönerna?
Rune!
Jag kanske kan bidra med något. Nr 1 Ragnill Esbjörnsdotter i Garanshult är dotter till Esbjörn i Lönashult och gift med Åke Jonsson i Garanshult.
Nr 3 Håkan i Hormeshult bör vara Håkan Larsson, vars dotter Bengta är gift med Ingemar Henriksson i Röckla (nr 4). Kan man tänka sig att Esbjörn Larsson och Håkan Larsson är bröder? Av en tillfällighet hittade jag en Esbjörn i Hormeshult på tidigt 1600-tal, men just nu vet jag inte var jag har min lilla minneslapp.
Hälsningar
Ingegärd
49
« skrivet: 2013-07-02, 23:56 »
Hej Birgitta! Tack för uppgiften om Bengt Olofssons son Karl. Klart att jag inte hittade honom, när jag hade fel födelseår.
Ang mantalslängden för Röckla 1642 så kan jag inte se att Sven är angiven som son till Esbjörn och hans hustru Kerstin Persdotter. Som jag har tolkat mantalslängden finns i Röckla åren 1640-46 Esbjörn och Kerstin med sonen Per, samt Sven och Tova med varierande barn, en son Måns, en dotter Kerstin och en son Per. Enl en bilängd 1647 är Sven i Röckla utgammal och Esbjörn i Röckla har flyttat till Härlunda. Den flytten var nog tillfällig, för Esbjörn än nämnd som sexman i Virestad socken 1648 och tillbaka i Röckla med h. Kerstin och dr. Per i mantalslängden 1650. Sven i Röckla finns i förteckningen över avsigkomna, förlamade och husarma i bilängden 1648. Där kan man också läsa, att Per i Röckla är gift till Härlunda socken. Det måste vara Per Svensson.
Bilängderna är fantastiska, men de finns bara under missväxtåren i slutet av 1640-talet.
När det gäller familjerelationerna i Röckla finns det ett protokoll i Allbo härads dombok 2 dec 1630, som ger klart besked. Det finns fyra syskon, Sven Henriksson gift med Tova Jonsdotter, Ingemar Henriksson gift med Bengta Håkansdotter, Ragnhild Henriksdotter och halvsystern Karin Månsdotter gift med Esbjörn i Lönashult i Västra Torsås. De har alla (utom möjligen Karin) arvelotter i både Röckla och Hormeshult, och de delar arvet och byter jord, så att Ingemar blir bonde i Hormeshult och Sven Henriksson med sin hustru Tova Jonsdotter äger halva Röckla gård. Den andra halvan ägdes förstås av Esbjörn och Kerstin Persdotter.
Jag har inte hittat någonting om släktskap mella familjerna.
Hälsningar
Ingegärd
50
« skrivet: 2013-07-01, 23:47 »
Hej Birgitta!
Bengt Olofsson hade många syskon men ingen syster Birta. Däremot en Britta, men hon var gift med Per Ingermansson.
Hans hustru Kerstins syskon har jag ingen aning om.
Göran!
Bengt Olofsson hade, utom de barn du nämnde, en dotter Bengta f 19 juli 1703. Enl Olof Ljungcrantz skulle det också finnas en son Karl f 1697, men honom hittar jag inte.
Hälsningar
Ingegärd
51
« skrivet: 2013-06-10, 23:04 »
Hej Martin!
Om Ingeborg Persdotter vet jag tyvärr ingenting. Det jag vet om Håkan är att hans far Måns Slenk i Formatorp också var nämndeman, och att Håkans syster Karin, min anmoder, var gift med Sven Jönsson i Olofshylte, Västra Torsås. Men det kände du kanske till.
Vad jag har undrat över är namnet Slenk. Vad kan det betyda?
Mvh
Ingegärd
52
« skrivet: 2013-06-07, 23:08 »
Hej Birgitta!
I Äldre inlägg till 2005-09-24 finns en diskussion om Esbjörn Persson i Bohult. Särskilt Niclas Rosenbalcks inlägg 20 feb ger många upplysningar.
Hälsningar
Ingegärd
53
« skrivet: 2013-05-31, 00:15 »
Hej Göran!
Tack för uppgifterna. Jag har vidarebefordrat dem till min amerikanska släkting. Hon är på rätt spår men tycker, att Virestads kyrkböcker är svåra att läsa. Jag kan hålla med henne.
Rune! Den Esbjörn Persson du nämner måste vara son till Per Svensson och Ingeborg Jakobsdotter i Röckla. Han var bonde i Bohult och återvände sen till Röckla. Niclas Rosenbalck har tidigare skrivit om honom här i Anbytarforum.
Hälsningar
Ingegärd
54
« skrivet: 2013-05-28, 00:02 »
Hej Göran!
I släktforskningen råkar jag ofta ut för märkliga men trevliga sammanträffanden
När jag lästa ditt senaste inlägg här, tänkte jag, att det här är personer, som jag inte vet någonting om, och vars namn jag inte har stött på förut, med undantag för Per Esbjörnsson i Knoxhult.
Nu är det så att jag väntar Amerika-besök i sommar, och jag forskar lite kring min släktings anor. De finns i Västra Torsås och Virestad, bl a flera generationer i Brommeshult. Där finns en Ingierd Persdotter född i Buhult Norregård 7 jan 1754. Till min häpnad upptäckte jag, att hennes föräldrar var Per Eskilsson och Sissa Persdotter. Lite konstigt var det ju, att hon föddes i Buhult, eftersom Per och Sissas övriga barn, äldre och yngre, föddes i Brommeshult. Jag funderade på om detta är ett annat par och kollade i mantalslängderna.
1747 finns Per Eskilsson i Brommeshult utan markering och med anteckningen skrifven i ?ppamåla. Vad kan det vara för en plats? 1748 - 1752 finns Per Eskilsson med hustru i Brommeshult. 1753 års längd är skadad och 1754 oläslig, närmast osynlig. I 1755 års mantalslängd finns inte Per Eskilsson och hans hustru, i varje fall inte i Buhult eller Brommeshult. 1756 är ordningen återställd, och Per med hustru bor i Brommeshult Norregård igen.
Jag är ganska säker på att din och min Per Eskilsson är samma person, men jag vet ingenting om honom eller Sissa Persdotter. Vet du något mer, så tar jag gärna emot. Och har du någon förklaring till den lilla utflykten omkring 1754?
Hälsningar
Ingegärd
55
« skrivet: 2013-05-23, 22:48 »
Hej Göran!
Enl KGF:s databas fick Esbjörn Persson och Kerstin Bengtsdotter en dotter Ingierd f 1731
och en dotter Ingierd f 1736. Båda födda i Fårshult, V. Torsås. Möjligen kan Esbjörn Persson vara född i Fårshult.
Mvh
Ingegärd
56
« skrivet: 2013-04-27, 20:54 »
Annelie!
Carl Johan föddes i Östra Torsås. Flytta ditt inlägg dit, så får du kanske hjälp.
Ingegärd
57
« skrivet: 2013-04-20, 00:32 »
Hej Nanna!
Det finns ingen Peter Nilsson som är född 1831-10-20 i Västra Torsås.
Här är de barn till Nils Svensson och Kerstin Larsdotter, som jag har hittat i KGF:s databas:
Jöns f 1832-11-03 i Ringshult
Sven f 1835-02-02
Paul f 1837-03-16
Peter f 1840-02-22
Sven Magnus f 1847-04-25 i Palmeryd
Lars Henrik f 1851-09-24 i Palmeryd
Nils Svensson står i hfl som inhysesman i Palmeryd.
Hälsningar
Ingegärd
58
« skrivet: 2013-04-19, 13:17 »
Hej Birgitta!
Jag har svarat under Agunnaryd.
Ingegärd
59
« skrivet: 2013-04-19, 13:15 »
Hej Birgitta!
Nu går det undan med din släktforskning. Din ide´ om att Katarina är syster till Daniel Nilsson och inte till hans hustru verkar helt riktig.
I KFG:s databas hittade jag följande barn till Nils Danielsson och Kerstin Jönsdotter:
Ingeborg f 1746 i Tjurkö Ödegård
Elin f -49 i Tjurkö Ödegård
Anna f -51 i Södra Grythult (= Lilla Grythult)
Daniel f -55 i Lilla Grythult
Bengta f -58 i Lilla Grythult
Eftersom Nils och Kerstin gifte sig 1743 är det mycket troligt, att de fick ett barn före -46, och Katarina passar verkligen in där.
En bouppteckning efter Nils Danielsson, död 1784-12-30, hade varit toppen. Den har kanske funnits, men eftersom det inte fanns några omyndiga barn, var det inte samma krav på att skicka in den till tingsrätten.
Däremot borde det finnas en bouppteckning efter Daniel Nilsson, som dör redan 1808, men den ger kanske inte så mycket.
Om Lilla Grythult är en skattegård, kan det finnas ett köpebrev, där Daniel Nilsson löser ut sina syskon ur gården.
Det var lite häftigt, att hitta den här familjen. Jag skickar ett mejl senare.
Hälsningar
Ingegärd
60
« skrivet: 2013-04-16, 00:47 »
Hej Birgitta!
Vid Germunds och Katarinas dotter Elins dop 1784 är en av faddrarna hustru Märta Nilsdotter i Lilla Grythult i Agunnaryd.
Det skulle kunna vara en syster till Katarina. Enl hfl AI:1 för Grythult Lillegård är Märta född 1752, enl AI:2 är hon född 15/7 1753. Hon finns inte i födelseboken något av dessa år, men jag vet av erfarenhet, att födelsedata i Agunnaryds första hfl är opålitliga. Jag hittar bara en Märta Nilsdotter i Agunnaryd vid rimlig tid, och hon föddes i Ramsås Norregård 15/7 1760. Obs! datum. Föräldrar Nils Persson och Elin Jonsdotter.
Tjurkö Västregård är en gammal släktgård. Vid tillfälle ska jag fråga den nuvarande ägaren, om han vet mer om Jöns Arvidsson.
Hälsningar
Ingegärd
61
« skrivet: 2013-04-12, 23:32 »
Hej Nanna!
Det stämmer att Kerstin Larsdotter gifte sig med Nils Svensson i Horsakulla 1631-06-23. Men Peter Nilsson föddes i Ringshult 1840-02-22. Nils flyttade till Ringshult vid giftermålet.
Jag har tittat lite mera på Olof Månsson, och det var som jag trodde. Vi är släkt igen!
Olof föddes i Sjögård, Västra Torsås 1750-06-22. Fel i hfl som vanligt. Olofs föräldrar var Måns Svensson f i Sjögård 1721-08-15 och Kerstin Persdotter, som jag inte vet något om.
Måns Svensson var son till Sven Månsson, född i Nybygden, Västra Torsås 1689, och Botil Håkansdotter, född i Sjögård omkring 1688. Detta är våra gemensamma anor.
Hälsningar
Ingegärd
62
« skrivet: 2013-04-11, 00:16 »
Hej Nanna!
Lars Olofsson f 1779-11-15 i Ringshult. Föräldrar: Olof Månsson f 1752 (enl. hfl) och Nilla Larsdotter f 1751 (enl hfl). De vigdes 1777-11-08, och då kom Olof från Sjögård och Nilla från Ringshult. Jag ska titta lite mer på Olof senare.
Lars Olofsson och Ingeborg Jönsdotter från Linneryd vigdes 1807-07-18! Även på den här tiden gifte man sig gärna på speciella datum, men det var inte någon garanti för ett lyckligt äktenskap.
Lars och Ingeborg fick barnen Kerstin, Jöns och Olof. 31 oktober 1816 dog Jöns, 4 år, 5 november dog Ingeborg, 30 år, och dagen därpå dog Olof, 2 år. Alla dog av rödsot. Det var bara fadern och äldsta dottern Kerstin, 8 år, som överlevde. Vilken tragedi!
Hälsningar
Ingegärd
63
« skrivet: 2013-04-07, 23:01 »
Hej Niclas!
Jag har inte hittat Bengt Olofsson i Knoxhult förrän 1689 (kyrkoräkenskaper), och då kopplade jag det till gårdsköpet 1690. Datum för köpebrev är ju ofta senare än det faktiska övertagandet. Jag förmodade då, att Per Esbjörnsson i Röckla köpte fjärdedelen åt sin dotter och svärson. Men jag måste erkänna, att jag inte har kollat mantalslängderna för Knoxhult, och det borde jag ha gjort. Bra, att du nu har rättat till det.
Beträffande Bengt Olofsson har jag precis samma uppgifter som du har. Jag har fått dem dels av Oskar Pettersson, dels av Olof Ljungcrantz.
Hälsningar
Ingegärd
64
« skrivet: 2013-04-06, 22:50 »
Hej Birgitta!
Du har rätt. Elin Jönsdotter i Knoxhult är helt säkert dotter till Jöns Månsson och Maria Bengtsdotter.
Din gissning om Jöns Månsson som son till Måns Jakobsson i Bohult är intressant. Tidsmässigt stämmer det väl bra. Jag ser att Jöns Månsson föddes 1711 enl hfl, och enligt hans dödnotis 1783 borde han vara född 1710. Måns Jakobsson är mycket riktigt bror till Ingeborg Jakobsdotter i Röckla. Nu börjar vi närma oss mina anor. Måns Jakobssons farfarsfar var min anfader Jöns Håkansson i Bohult.
Tyvärr blir det inte lätt att hitta bevis för det här. Möjligen kan det finnas något i mantalslängderna, men där finns en förarglig lucka mellan 1717 - 1740. Jag ska leta lite , så får vi se.
Hälsningar
Ingegärd
65
« skrivet: 2013-04-05, 23:21 »
Hej Birgitta!
Så bra att du har koll på Elin Jönsdotter i Bohult. Har du något som visar, att detta är rätt Elin? Att födelseåret i hfl är fel förvånar mig inte alls. Det är ju snarare regel än undantag.
Vet du om Jöns Månsson har sina anor i Bohult? Jag har anor som levde där på 1500 - 1600-talet.
Ang Bengt Olofssons i Knoxhult barn så har jag inte hittat fler än du, men det kan ju finnas barn, som föddes före 1689. Bengt dog 7 feb 1704. I begravningsnotisen är det svårt att se om hans ålder är 55 eller 66 år. Jag har tolkat det till 55 år, vilket verkar mest rimligt. Kerstin Persdotter överlevde honom med 40år. Hon dog 1744, 80 år gammal, och då var hon änka för andra gången. Kerstin gifte om sig 1716 med Jon Olofsson i Knoxhult.
Detta är min mans anor. Är det också dina?
Hälsningar
Ingegärd
66
« skrivet: 2013-04-04, 00:40 »
Hej Sten och Rune!
Jag har 1735-06-13 som födelsedatum för Sven Persson. 14 juni är kanske dopdagen. Han dog 1819-04-24 i Knoxhult.
Elin Jönsdotter är besvärlig. I Västra Torsås finns en Elin Jonsdotter f 1734 i Bosgården, men jag tvivlar på att det är rätt person. Om Elin föddes i Bohult, så är det ganska troligt att hon döptes i Härlunda, men där finns ingen Elin Jönsdotter f 1734. Det är inte heller säkert , att födelseåret i hfl är rätt.
I varje fall har Sven Perssons mor, Karin Bengtsdotter, fel födelsedatum i hfl. Hon föddes 1700-03-25 i Knoxhult, dotter till Bengt Olofsson och Kerstin Persdotter. Om detta är dina anor, Sten, så har du en riktigt intressant släkt där.
Per Nilsson är kanske också intressant, men tyvärr vet jag inte mycket om honom.
Mvh
Ingegärd
67
« skrivet: 2013-03-09, 20:28 »
Anbytarforum är fantastiskt! Här händer det verkligen saker.
Niclas! Jag har sökt i KGF:s databas, hela länet, efter en vigselnotis för Jon och Kerstin, men där fanns ingenting som passade. Kanske var Kerstin Jonsdotter också från Skåne.
Hälsningar
Ingegärd
68
« skrivet: 2013-03-06, 00:36 »
Hej igen!
Det var ju en nyhet att Jon Munter hette Svensson. (Var kom Johansson ifrån?) Nu hittade jag honom i Centrala soldatregistret. Där är hans födelseår 1757.
Jag har följt honom i husförhörslängden. Efter avsked på 1790-talet flyttade han med familjen till Degersnäs soldattorp och sedan till Peabodas backstuga, där han och hustrun sedan bodde kvar åtminstone till 1920. (Sen tog ADonline en paus) Då hade Jon också fått ett födelsedatum, 29/9 1756. Senare ändras det till 29/9 1755, så det finns mycket att välja på. Hustrun Kerstin Jönsdotter, el Jonsdotter dog 1816. När Jon Munter dog 1826-12-08 anges han vara 71 år.
Tyvärr Nanna, finns det knappast några möjligheter att hitta Jon Munters föräldrar. Du får försöka med Kerstin i stället.
Hälsningar
Ingegärd
69
« skrivet: 2013-03-04, 00:53 »
Hej Nanna Och Rune!
Min anfader Måns Johansson Munter föddes 1737 enl Centrala Soldatregistret. Svårt att säga om den källan är mer tillförlitlig än hfl.
Måns Munter var soldat för Höghults rote och bodde på Höghults soldattorp från 1761, då han blev antagen. Han gifte sig samma år med Kerstin Andersdotter (inte Jonsdotter). 1775 blev han avskedad för sina skador (krossade stortår, kunde inte marschera), och då flyttade han till torpet Altona under Degersnäs.
Kerstin Andersdotter dog 1785-06-27 i Långabrohult. Det verkar som om Måns Munter också brukade ett torp där, men han bor bor ju kvar i Altona vid sin död 1808.
Jon Johansson Munter blev tydligen soldat i Höghults rote efter Måns, men jag hittar honom inte i soldatregistret. Kanske finns han i KGF:s soldatdatabas. Namnet Munter övertog han säkert efter sin företrädare. Det var ju ganska vanligt.
Jag har inte heller trott på något släktskap mellan dem, men nu har jag hittat något märkligt. I Rydaholm Nederlid Södregård föddes 1737-11-30 en Måns, föräldrar Jon Isaksson och Marta Andersdotter. Mellan 1736 och 1758 får dessa föräldrar en skara barn. 1755-03-29 f. Jonas. Fadern kallas då Johan och modern Margareta, och de bor i Hjortsjö Södregård. Kanske är det inte samma föräldrar, och kanske har det ingenting med soldaterna Munter att göra, men det kan kanske vara värt att titta på.
Hälsningar
Ingegärd
70
« skrivet: 2013-02-24, 23:16 »
Hej Marie!
Domboken för Herrelunds Friherreskap börjar redan 1651, samma år som Anthoni Tourneur och hans son Welam (Wilhelm) köpte Smörhöga. Du hittar domboken i volymen EVIIAAAD:16, Bild 163/sid 1. Den är verkligen inte lätt att hitta, men när du väl har har kommit dit får du lön för mödan. Där finns mycket om familjen Tourneur. Lycka till!
Jag läste ditt inlägg under Läshjälp/Skatelöv, och jag tyckte att du klarade tolkningen alldeles utmärkt. Tänkte göra ett försök att skriva hela stycket, men jag hann inte med det. Får se hur det blir.
Hälsningar
Ingegärd
71
« skrivet: 2013-02-20, 00:35 »
Hej Nanna!
Det är inte troligt, att det finns några födelseuppgifter på Löfving Mörk. Han bör ha varit född ganska tidigt på 1500-talet, och att vi över huvud taget känner till honom beror på hans tre barnkullar och problemet med att fördela arvet. Om du läser de tidigare inläggen under den här rubriken, så hittar du nog alla kända uppgifter om honom och hans barn.
Där finns också uppgifter om Måns Löfvingsson och Anna Månsdotter. Du skriver inte var det här paret bor, så det är lite svårt att placera dem, men det verkar vara samma personer som nämns i några inlägg här ovan.
Hälsningar
Ingegärd
72
« skrivet: 2013-02-01, 22:31 »
Hej Lars-Erik!
Det var verkligen tur, att du blev involverad i det här. Det är en bra ide att skicka papperen till Aron. Han har koll på det mesta i V. Torsås och vet precis vem som är släkt med vem. Ingrid och Else skulle ha tyckt om att åtminstone en del av deras forskning kom hem.
Tack för en fin räddning!
Hälsningar
Ingegärd
73
« skrivet: 2013-01-31, 20:54 »
Rune! Vilka fantastiska kopplingar du har i din hjärna!
Du tänker förstås på mina goda vänner och släktingar Ingrid och Else Torgård. Deras farmor Ingrid Magnusdotter föddes 1846 i Torsås Turagård men flyttade med sin man till Torsås Storegård. Hennes släkt hade bott i Turagård i flera generationer bakåt. Visst kan det finnas ett samband.
Lars-Erik! Nu är jag väldigt nyfiken på var du hittade fotot och mappen om Turagård. Kan den där källaren möjligen finnas på Anders Spolegatan 28? Svara snabbt är du snäll, för det här är verkligen spännande. Och snälla, kasta ingenting!
Hälsningar
Ingegärd
74
« skrivet: 2013-01-27, 23:36 »
Jag har släktforskarprogrammet Disgen, och där finns en standard för ortsangivelser, som bygger på principen mindre, större, störst. Om du t ex skriver namnet på ett torp så kommer det först, sedan namnet på gården, därefter församlingen och länet. Hur är det i andra släktforskarprogram?
75
« skrivet: 2012-12-27, 19:23 »
Det är både logiskt och praktiskt att huvudrubrikerna står i bokstavsordning, så jag hoppas att den ordningen får bestå.
76
« skrivet: 2012-11-25, 23:09 »
Hej Annika!
Tack för dina uppgifter!
Kerstin Samuelsdotter kämpade verkligen på med sina barn. Hon hade inte fyllt 19 år, när första barnet i första äktenskapet föddes, och hon var 46 år då den sista kom till världen.
Hälsningar
Ingegärd
77
« skrivet: 2012-11-24, 20:50 »
Hej Göran!
Ibland kan en fråga på Anbytarforum bli till glädje för andra än frågeställaren.
Jag hade missat Katarina bland Olof Andersson Grändströms och Kerstin Samuelsdotters barn. De barn jag har antecknat är:
Anders f 1803-02-12
Ingrid f 1805-04-17
Olof f 1808-06-17
Magnus f 1811-03-22
De är alla födda i Grimslöv Svensgård i Kerstins Samuelsdotters andra äktenskap. Hon är själv född 1775-11-06 i Grimslöv Persgård, dotter till Samuel Arnesson och Maria Bengtsdotter.
Kerstin gifte sig 1:a gången 1792-06-12 med Olof Månsson från Hölme Norregård, men de flyttade snart till Grimslöv Svensgård. De hade tre barn tillsammans.
Jag vet inte när Olof Månsson dog, men Kerstin gifte sig 1802-04-06 med Olof Andersson Grändström från Röshult i Stenbrohult.
Hälsningar
Ingegärd
78
« skrivet: 2012-11-21, 22:18 »
Hej Solveig!
I´m afraid I can´t tell you anything about Carl Jacobsson Bordon, but maybe I can help you in another way. A friend of mine is a descendant of Jacob Bordon, and if you allow me, I can give him your e-mail address.
Friendly
Ingegärd
79
« skrivet: 2012-11-06, 23:06 »
Hej Bert!
KGF (Kronobergs Genealogiska Förening) har en egen soldat-databas. Du kan kontakta föreningen pr mejl eller telefon och fråga om Gustaf Månsson Mård finns där.
Mvh
Ingegärd
80
« skrivet: 2012-11-04, 22:37 »
Hej Ryssbyforskare!
Min ana Anders Esbjörnsson föddes i Norra Björkerås 1706-03-10. Han gifte sig 1727 (dec?) med änkan Karin Jönsdotter i ?. För länge sedan har jag antecknat, att Karin var född 1690?, dotter till Jöns Arvidsson och Botil Larsdotter i Staffansboda, men jag vet inte av vem jag har fått dessa uppgifter.
Jag hittar ingen Karin Jönsdotter med ovanstående föräldrar i födelseboken.
Är det någon som vet mer om Karin Jönsdotter och kan bekräfta eller dementera mina uppgifter, så är jag mycket tacksam.
Mvh
Ingegärd
81
« skrivet: 2012-11-04, 00:34 »
Hej Roger!
Jag har lite funderingar kring Gunnil Eriksdotter, som gifte sig med Jonas Andersson 1742. Hon var då änka från Odenslanda Söragård, och troligen är hon den hustru Gunnil, som var gift med Måns Persson, bonde i Söragården men född i Östanstorp 1713. Han dog 1740, 26 år gammal. Eftersom Måns Persson flyttade till Odenslanda Söragård, så är det troligt att hustru Gunnil var född där. I så fall är hon nog dotter till Erik Månsson från Ljungsåkra och Bengta Sigfridsdotter, född i Söragården. De gifte sig 1697 och fick ett antal barn fram till 1718. Bland dem finns ingen Gunnil, men i födelseboken saknas åren 1709 - 1713, och hon kan vara född under den tiden. Jag antar att födelseåret 1716 kommer från hfl, och då är det inte särskilt tillförlitligt.
Kanske finns det någon annan, som har bättre koll på Gunnil.
Mvh
Ingegärd
82
« skrivet: 2012-10-26, 21:58 »
Hej Bengt!
Jag har inte sett gårdsnamnet Berga någonstans i trakterna kring Ryssby. Däremot är Berga namnet på en av Ryssbys grannförsamlingar. Kan det ha blivit något missförstånd?
Eftersom uppgiften om gårdens namn går så långt tillbaka, kan gården ha bytt namn eller kanske försvunnit.
Ingegärd
83
« skrivet: 2012-10-25, 22:38 »
Hej Bengt!
Det finns också en Ryssby socken i Kalmar län.
Ingegärd
84
« skrivet: 2012-10-07, 23:35 »
Hoppsan, nu blev det fel! Det var förstås på Vislanda kyrkogård, som Per Olofsson kanske inte blev begravd.
Det är lätt att slarva konstaterar
Ingegärd
85
« skrivet: 2012-10-07, 23:28 »
Hej Gunlög!
Ja, det finns mycket slarv i kyrkböcker, vilket kan bero på att prästerna inte gick i pension utan behöll sin tjänst tills de dog. Både minne, syn och handstil blev ju sämre med åren.
Men att Per Olofsson inte finns med i begravningsboken kan också bero på, att prästen gjorde just det han skulle göra.
Per Olofsson var rusthållare och skulle utrusta en ryttare och häst. Det var ganska kostsamt, och ibland hände det att rusthållaren själv gick ut i fält. Jag vet ingenting om Per Olofssons död, men om han dog i kriget, så kom hans kropp inte hem och blev inte begravd på Virestads kyrkogård. Då skulle han inte heller föras in i begravningsboken och någon dödbok fanns det inte vid den här tiden.
Hälsningar
Ingegärd
86
« skrivet: 2012-09-07, 23:02 »
Hej Josefine!
Jag vet inte om du startade din släktforskning med en studiecirkel eller släktforskarkurs, annars rekommenderar jag det. Det är verkligen det mest effektiva sättet att lära sig om både olika arkiv och hjälpmedel för att använda dem. Ta kontakt med studieförbund, där du bor , och släktforskarföreningar, där du har din släkt.
För övrigt kör vi alla fast ibland (ganska ofta), och då behöver man fantasi, lite tur och ett idogt letande.
Mvh
Ingegärd
87
« skrivet: 2012-09-05, 22:18 »
Oskar Peterssons släktforskning har tagits väl om hand och finns i familjen, men alla äldre originalhandlingar, som rör Håralycke och människorna där, har lämnats till Smålands museum. Där är det tillgängligt för andra forskare.
Det är ett väldigt bra beslut, tycker jag. Vi borde nog alla fundera på hur värdefulla gamla dokument ska förvaras och säkras för framtiden.
Ingegärd
88
« skrivet: 2012-09-01, 22:32 »
Hej Niclas!
Jag ska ta reda på var Oskar Peterssons material finns.
Ingegärd
89
« skrivet: 2012-09-01, 22:16 »
Hej Marie!
Ja, det är Antonius hustru du har hittat. Hon var troligen född i Ströby, Skatelöv, och hennes syster Ingeborg var gift med Antonius bror Hindrich. Detta framgår av Allbo härads dombok 6 nov 1693.
Oluf Håkansson i Ströby låter upbiuda 1/4 af Tufvagården i Ströby, som han kiöpt hafver af sin broder Joan Håkansson och af sina svågrar Peder Jonsson i Odensiö, Antonius Påfvelsson i Smörhöga och Hindrich Påfvelsson i Smörhöga.
Hälsningar
Ingegärd
90
« skrivet: 2012-08-31, 22:08 »
Javisst är det Oskar Petersson och hans fru Marta. Jag minns inte de äldre flickornas namn, men den minsta kan vara Greta, som har lagt ner mycket arbete på att ta hand om och avsluta sin fars släktforskning.
Ingegärd
91
« skrivet: 2012-08-29, 23:16 »
Hej Marie!
Under Riksförbundet/Medlemsföreningar hittar du Kronobergs Genealogiska Förening (KGF) med kontaktuppgifter. Skicka ett mejl, så får du säkert tidningen, om den inte är slutsåld.
Ingegärd
92
« skrivet: 2012-08-09, 23:35 »
Hej Jörgen!
Jonas Törnqvist f 1748, vittne vid Arbmans dotters dop, var son till Axel Törnqvist. Han var gästgivare i Gottåsa 1800, så det var nog ganska naturligt att han var dopvittne, men jag tror också att det finns ett släktskap.
Fabian Törnqvist tog över gästgiveriet i Gottåsa 1741. Då var han nygift, och när första barnet, sonen Elias Joachim döptes 1741-11-10 var både Jonas Törnqvist i Diö och hans hustru vittnen.
Nästan jämnt ett år senare döptes dottern Dorothea Margareta, och då fanns bland dopvittnena en Elias Törnqvist (kanske gästgivaren på Öland), Madame Christina Elisabeth Bexell, samt en jungfru Margareta Törnqvist. Vet du vem det kan vara?
Joachim och Margareta var morföräldrarnas namn. Det skulle vara logiskt om Elias och Dorothea var farföräldrarnas namn.
Du märker kanske, att jag inte har gett upp hoppet om att Fabian och Axel är bröder till Jonas i Diö.
Hälsningar
Ingegärd
93
« skrivet: 2012-08-08, 00:47 »
Hej Jörgen!
Så roligt att någon hakar på diskussionen om gästgivarna Törnqvist. Ännu roligare är det att vi tycks vara inne på samma tankegångar.
Jag hittade Jonas Törnqvist, när han och hans hustru Christina Bexell var faddrar i Gottåsa, och jag tror inte att det är en slump, att de här Törnqvistarna drev gästgiverier så nära varandra. Jonas var först. Han fanns i Diö redan 1726. Det var långt från Mellby, men kanske hade hustrun någon anknytning till prästfamiljen Linneus. Vid varje barndop hos Jonas Törnqvist var flera medlemmar av prästfamiljen med som dopvittnen.
Har du läst Samuel Linneus nekrolog över Jonas Törnqvist vid hans död 1746? Det måste kännas bra, att läsa alla dessa lovord över sin anfader. (Tyvärr är jag ingen Törnqvist-ättling) Jonas hann verkligen uträtta mycket under sitt korta liv.
Av dödsrunan framgår det klart, att Jonas Törnqvist föddes i Mellby 1699, men frågan är om Fabian och Axel är hans bröder. Jag har noga läst igenom födelseböckerna i Mellby för den tid, som Elias Törnqvist och hustrun Dorotea Holtz kunde tänkas få några barn, men till min besvikelse hittade jag varken Fabian eller Axel.
Däremot upptäckte jag något underligt i dödböckerna. Den 26 Maj 1706 begrovs Elias Törnqvists barn Axel Johan, 2 år 8 mån och Charlotta, 8 månader. Dottern Charlotta finns i födelseboken men inte sonen Axel Johan. Jag tror inte att jag har missat honom. Mellbys kyrkböcker är ovanligt välskrivna och prydliga.
Kan det vara så att barnen inte alltid döptes i hemförsamlingen? Elias och Dorotea var ofta anlitade som dopvittnen, även i grannförsamlingarna, och deras egna dopvittnen var också ofta utsocknes. Jag tror inte att de flyttade ut ur Mellby någon gång under den här tiden. Elias finns på Värneslätt, cronohemman där befallningsmannen Elias boor redan 1689 och hustru Dordi i Wärneslätt var fadder 1693, så då var de gifta. Sedan nämns de som faddrar varje år, tror jag.
Jörgen, känner du till Mellby och trakten däromkring? Har du någon bra förklaring på Axel, som är död men inte född? Det skulle vara naturligt att nästa son fick heta Axel, men enligt födelseböckerna i Mellby får de inte någon mer son, bara flickor.
Hälsningar
Ingegärd
94
« skrivet: 2012-08-04, 23:17 »
Hej Nanna! Ja, Munter är ett soldatnamn, men det är inget familjenamn. Den indelte soldaten fick oftast sitt namn av kompaniets kapten, och det tillhörde honom så länge han var i tjänst eller så länge han levde. Sedan kunde någon annan soldat vid kompaniet få samma namn. Det var inte så ovanligt, att ett soldatnamn gick i arv från den ena soldaten till den andra i samma rote. Det var först när indelningsverket började avvecklas, som familjen fick behålla soldatnamnet, och då övertogs det oftast av barnen. Jag antar, att det är Måns Munter Johansson, soldat i Höghults rote i Virestad, som du har som exempel. Han fick avsked ur tjänsten 1775 på grund av sina krigsskador, men behöll namnet Munter till sin död 1808. Måns Munter är en av mina anor. Är det din ana också? Hälsningar Ingegärd
95
« skrivet: 2012-07-18, 00:26 »
Hej Nanna och Annika!
Peter Olof Samuelsson Gränström, f 1877-05-05 i Smörhöga Norregård, var professor i statsvetenskap och statistik vid Göteborgs universitet (enl. Johan Nilsson). Han var sonson till min farfarsfars syster Marta Blantingsdotter. Hon kom från Sällön i V. Torsås, så om du Nanna har någon anknytning till Sällön, Palmeryd, Sjögård eller Flogmyran, så är ni nog släkt. Men det kan ju lika gärna vara på någon annan släktgren.
Det här är vad jag vet om Olof Gränströms anor:
Hans far var Samuel Johan Gränström, f 1844 i Grimslövs Svensgård, men flyttade som litet barn med sin familj till Smörhöga Norregård, där han sen bodde hela sitt liv. Hans mor hette Eva Persdotter, och sen vet jag inte mer om henne.
Olofs farfar var Magnus Olofsson, född 1811 i Grimslöv Svensgård, död i Smörhöga Norregård 1886. Han var son till Olof Andersson, antagligen född i Röshult, Stenbrohult, och Kerstin Samuelsdotter i hennes andra äktenskap.
Olofs farmor Marta föddes i Sällön 1821, dotter till Blanting Månsson och Botil Månsdotter, som kom från Palmeryd.
De flesta av de här uppgifterna har jag fått från andra släktforskare.
Hälsningar
Ingegärd
96
« skrivet: 2012-07-14, 23:48 »
Hej Gunlög!
Det är din Gumme, som föds i Värmanshult 1740. I hfl 1765 och senare anges han vara född 1736, men det är som vanligt fel. Gummes far Olof Persson föddes i Piggaboda 1699, han mor Karin Gudmundsdotter f i Värmanshult 1701. (Hfl anger felaktigt 1704) Föräldrarna bodde först i Piggaboda, och de tre äldsta barnen är födda där; Karin 1721, Per (min anfader) 1723 och Kerstin 1726. Sen flyttade familjen tydligen till Värmanshult, där de båda yngsta, Aron 1736 och Gumme 1740, är födda.
Gumme tog över gården i Piggaboda, och släkten finns alltjämt kvar där, men det vet du kanske.
Du hittar mer om Olof Perssons anor, om du kollar bakåt bland inläggen här.
Hälsningar
Ingegärd
97
« skrivet: 2012-07-12, 23:41 »
Det här är fortsättning på en diskussion, som startade under Vislanda.
Det handlar om Kerstin Jönsdotter från Röckla i Vislanda, som sedan visade sig vara Kerstin Jonsdotter från Röckla i Virestad. Hon gifte sig 1742 med Per Ingemarsson i Fållen, Virestad.
Jag tyckte, att parets namn verkade bekanta och kollade en del antavlor, som jag fått av andra släktforskare. Jag hittade dem också, samt Kerstins föräldrar, Jon Persson och Elin Olofsdotter i Röckla. Det fanns inga källor angivna, och tyvärr är det för sent att fråga min sagesman, vilka belägg han har haft.
Kanske är det någon annan, som kan bekräfta den här uppgiften.
Gunlög! Om du vill veta mer om Jon Persson och Elin Olofsdotter, så hittar du en del bland inläggen här under Virestad.
Mvh
Ingegärd
98
« skrivet: 2012-07-12, 22:49 »
Hej Gunlög och Åke!
Jag fortsätter den här diskussionen under Virestad, för det är ju där det hör hemma
Ingegärd
99
« skrivet: 2012-07-06, 22:36 »
Hej Gunlög!
Du har gissat rätt. Jöns Simonsson blev nämndeman efter sin far Simon Jönsson i Opparyd Gunnarås, som avled 1725. Källa Johan Nilsson m fl släktforskare.
Simon Jönsson kom från Hynnenäs i V. Torsås, och jag tror att han var född där. Hans hustru hette Bengta Andersdotter. (Allbo härads dombok 1693 den 6 nov)
Jöns Simonsson flyttade från Gunnarås till Kull och sedan till Ryd.
Mvh
Ingegärd
100
« skrivet: 2012-07-03, 00:31 »
Hej Birgitta!
Jag tror inte att Per E och Kerstin hade några barn. Om man ska tro på Röcklavisan, så blev Kerstin bergtagen i samband med första barnets födelse. Dvs Per trodde att Kerstin var död, men vid begravningen avslöjade den synske prästen i Virestad, att det inte var Kerstins kropp som låg i kistan utan en alebild, och att Kerstin fanns hos trollen i berget.
Det här med två levande syskon med samma namn är minst sagt bevärligt, men det är inte så ovanligt. Det hade att göra med att de bestämda reglerna för namngivning. Att Per E hade en bror med samma namn framgår tydligt av domboksprotokollet, som jag hänvisade till här ovan. Det börjar så här: Peder Esbiörnsson i Rökla bevisar med kiöpebref sig hafva kiöpt af sin broder Peder Esbiörnsson i Knogzhult ...
Jag har ganska många exempel på det här bland mina anor. Ibland tar det lång tid att upptäcka det, och ibland upptäcker man det kanske inte alls.
Olof Ljungcrantz hade flera hänvisningar till domböckerna, när det gällde Bengt Olofsson och Kerstin Persdotter, men tyvärr är de inte digitaliserade, så det får anstå till nästa Vadstena-besök.
Hälsningar
Ingegärd
101
« skrivet: 2012-06-30, 00:24 »
Hej Birgitta!
Jag är alltjämt fundersam över Röckla och Växjö domkapitels katekismilängd 1691. Liksom du har jag lagt märke till parantesen och noteringen små, och jag har tänkt mig att det var barn, som ännu inte var konfirmerade. Men jag tror inte att den Kerstin, som står längst ner, är vår Kerstin. Kanske är det en yngre syster med samma namn.
Kerstin Persdotter i Knoxhult dog 20 maj 1744, 80 år gammal. Om det är rätt ålder, föddes hon 1664, samma år som Bengta är upptagen i mantalslängden som Per Esbjörnssons hustru. Årsangivelser i dödboken är osäkra, men Kerstin är nog ändå bland de äldsta barnen. Första dottern i andra äktenskapet ska få den döda hustruns namn, dvs Kerstin, men barnen hade också en farmor, som hette Kerstin, och som naturligtvis skulle uppkallas efter sin död. Kanske blev det den yngre systern Kerstin.
Jag tror att vår Kerstin inte finns med i katekismilängden, därför att hon då fanns i Knoxhult som trolovad eller gift, och jag är inte säker på att det var hon som flyttade till Bengt Olofsson. Kanske var det tvärtom.
Bland mina Röckla-anteckningar hittade jag ett protokoll från Allbo härads dombok 3 mars 1690. Per Esbjörnsson i Röckla bevisade med ett köpebrev, att han hade köpt Knoxhults gård av sin bror Per Esbjörnsson, och eftersom allt hade gått rätt och riktigt till så avhändes bemälte gårdafjärding ifrån Per Esbjörnsson i Knoxhult, hans hustru Sissa Faresdotter, deras barn och arvingar och tingskötes in under Per Esbjörnsson, hans hustru Bengta Kjällsdotter, deras barn osv ... (Jag har moderniserat stavningen).
Alldeles lagom till bröllopet ordnade Per Esbjörnsson en gård till sin dotter och måg. Han själv och Bengta bodde kvar i Röckla, vilket katekismilängden och mantalslängderna visar.
Tycker du inte, att vi kan avskriva Per Svensson som far till vår Kerstin?
Hälsningar
Ingegärd
102
« skrivet: 2012-06-27, 00:11 »
Hej Birgitta!
Detta är ett svar på ditt senaste inlägg under Härlunda. Eftersom det handlar om Kerstin Persdotters föräldrar i Röckla, tycker jag att det passar bäst här.
Tack för tipset om Växjö Domkapitel! Jag visste inte att det fanns katekisationslängder där. Det var ju en intressant källa, som jag ska använda mer.
Men jag blev inte så mycket klokare, när det gäller Kerstin Persdotters föräldrar. Barnens namn är inte så lättlästa, men jag tolkar dem så här.
Per Esbjörnssons barn: Nils, Esbiörn, Karin, Bengta, Jon och Kierstin.
Per Svenssons barn: Esbiörn, Jacob och Kirstin.
Per Svenssons Kirstin har skrivits med ett tydligt K. Per Esbjörnssons Karin och Kierstin börjar på samma bokstav, men det ser inte ut som ett K. Jag tror att det är prästen, som har slarvat, för jag kan inte få det till några andra namn. Vad tror du?
Uppgiften om Kerstin Persdotter som dotter till Per Esbjörnsson har jag fått dels från Oskar Petersson dels från Olof Ljungcrantz, och båda hade väl reda på sig, när det gällde Virestad. Jag tror att Olof Ljungcrantz hade lämnat hänvisningar till sina källor. Ska leta reda på det sen.
Hälsningar
Ingegärd
103
« skrivet: 2012-06-26, 23:25 »
Birgitta! Jag svarar under Virestad.
Ingegärd
104
« skrivet: 2012-06-16, 00:32 »
Hej Åke!
Det är kanske dags att runda av diskussionen om Piggaboda och släkten från Tubbaremma. Jag känner mig mycket nöjd med resultatet, och jag är verkligen tacksam för all din hjälp.
Tubbaremma är lite extra intressant, eftersom min mormors mormor Katarina Arnesdotter föddes där 1802. Hennes föräldrar ägde tydligen både Värmanshult och Tubbaremma och flyttade lite fram och tillbaka.
Hälsningar
Ingegärd
105
« skrivet: 2012-06-15, 23:37 »
Enligt Röcklavisan kom Bengta Kjellsdotter från Örkened, men mer vet jag inte. Jag har inte heller letat efter henne. Har du någon erfarenhet av kyrkböckerna i Örkened?
Per Esbjörnssons första hustru Kerstin dog antagligen omkring 1660. I mantalslängden är Kerstin antecknad som död 1663. Från 1664 finns Bengta i Röckla. Så tidiga vigsellängder finns det väl inte i Örkened?
Ingegärd
106
« skrivet: 2012-06-15, 00:35 »
Hej Rune!
Tack för domboksnotisen! Det verkar vara ett rejält undantag, men jag antar att undantagen fastställdes i förhållande till gårdens bärkraft.
Birgitta!
När jag tittade tillbaka på våra tidigare inlägg, blev jag påmind om att jag hade lovat dig en antavla för Elin Olofsdotter. Till min skam måste jag erkänna, att jag hade glömt bort det. Jag ska bättra mig, men först ska jag resa bort några dar.
Jag konstaterade också att inte bara jag utan också min man delade anor med din man. Hans anmoder Karin Bengtsdotter i Knoxhult var en syster till Per Bengtsson. Kanske vet du redan, att deras mor Kerstin Persdotter var dotter till Per Esbjörnsson och Bengta Kjellsdotter i Röckla och alltså syster till Jon Persson. Visst är det invecklat.
Hälsningar
Ingegärd
107
« skrivet: 2012-06-10, 20:48 »
Hej Åke och Lars!
Jag har lite funderingar om Ingemar Svensson och Britta i Tubbaremma. Enl. hfl 1688 fanns där bonden Sven med hustru och sonen Lars, samt Ingemar och hans hustru, två söner som senare är överskrivna och dottern Hillegierd. 1696 dog Ingemars son i Tubbaremma, 12 år, antagligen en av de överskrivna. Jag hittar inte någon Kierstin, men det är ju inte alldeles lättläst, så jag har kanske missat henne.
I hfl 1715 finns Ingemar 62 år, hustru Britta 70 år samt sönerna Anders 27 år och Lars 19 år. Åldersfördelnigen är lite märklig. Om den stämmer, skulle Britta ha varit 51 år, när hon fick sonen Lars! Inte omöjligt men ovanligt. Först tänkte jag att Britta kanske var en andra hustru. Hennes namn är ju tillskrivet i efterhand. Men i så fall borde det finnas en död hustru i Tubbaremma mellan 1692 och 1715, och det har jag inte hittat.
Varför just 1692? Den 26 juni 1692 döptes Ingemars barn i Tubbaremma. Inget namn på barnet och inga dopvittnen. Jag tror att prästen hade skrivit en minneslapp, som försvann, för han har lämnat plats för både namn och vittnen. Kan detta vara Lars Ingemarssons dopnotis?
Det är kanske bäst att inte lita alltför mycket på åldrarna i hfl. Om man i stället ser på åldersangivelserna i dödsnotiserna, så skulle Ingemar vara f 1645, Britta f 1650, Anders f 1687, Lars kanske f 1692. (Har någon hittat hans dödsnotis?) Detta är ju inte heller några säkra årtal, men åldersfördelningen i familjen blir rimligare, och Britta kan utan problem vara mor till barnen.
Vad tror ni?
Hälsningar
Ingegärd
108
« skrivet: 2012-05-31, 00:00 »
Hej Åke!
Tack för ditt inlägg! Nu faller nästan alla bitar på plats. Du har en fantastisk koll på Vislanda.
Jag är nu helt övertygad om att Anders Ingemarsson är son till Ingemar Svensson och Britta i Tubbaremma/Fållen/Piggaboda. Intressant med giftermålen i Blädinge. Där föll också några bitar på plats.
Att Karin Knutsdotters far hette Knut Clemetsson väckte ett minne till liv. Jag har kollat mina tidigaste anteckningar om Piggaboda (40-50 år gamla), och där har jag Knut Clemetsson som en möjlig far till Karin Knutsdotter. Tyvärr finns det inte den minsta antydan om hur jag har kommit fram till det (jag läste inga domböcker på den tiden), och jag har aldrig kunnat verifiera det.
Jag ser att du räknar med Clemet Jonsson och Elin som Knuts föräldrar, och det är ju högst troligt. Lille Knut är den yngre av två Knut i samma familj. Jag har förut sett exempel på att man använder store och lille i betydelsen yngre och äldre.
Hälsningar
Ingegärd
109
« skrivet: 2012-05-24, 00:43 »
Hej Lars!
Vilket sammanträffande! I morgon, dvs i dag, ska jag göra en utflykt till Piggaboda. Det är inte så långt, och jag har varit där förr. En släkting till mig bodde i Nyestu för sådär 40-50 år sedan, men jag tror inte att jag har någon släkt där nu.
Att Karin Knutsdotter var min mm mm fm fm har jag vetat länge, men det är genom den här diskussionen på Anbytarforum, som jag har kommit fram till att hon också var min mf ff mf mm. Jag förstår, att det är Elin Persdotter, som är vår gemensamma ana.
Hälsningar
Ingegärd
110
« skrivet: 2012-05-23, 01:09 »
Trädgårdsarbetet är en svår konkurrent till släktforskningen, men nu ska jag i alla fall ta upp diskussionen om Piggaboda igen.
Lars! Jag har konstaterat, att Ingemar Månssons svärmor och Jana Andersdotters mor hette Nilla Åkesdotter. Hon kom till Allbo häradsting med jämna mellanrum i början av 1700-talet, och hon hette alltid Nilla.
Åke! Jag har kollat rättegångsprotokollet 18 nov 1717, och det står inte ordet svåger i den renoverade domboken, som finns i Vadstena. Den avskrift som jag har haft tidigare kan möjligen vara hämtad från originalboken. Det fanns också några andra små skillnader i texten.
Hur som helst tycker jag att ditt resonemang kring faddrarna vid Anders Ingemarssons barns dop låter rimligt. Men om Anders kommer från Tubbaremma, så är det märkligt, att han har någon dei i Fållen att sälja. Du föreslår, att han har förväxlats med Börje Ingemarsson, men jag tvivlar. Visst finns det felskrivningar också i domböckerna, men jag tror inte att Börje Ingemarsson bodde i Piggaboda 1717. Han gifte sig 1720, och står då som bosatt i Piggaboda, men innan dess har jag inte sett hans namn någostans där.
Anders Ingemarsson är ett osäkert kort, och jag lämnar honom åt sitt öde tilkls vidare.
Niclas och Lars! Karin Knutsdotter är också osäker, men jag kan kanske få lite hjälp med att placera henne rätt.
Vi kan väl ta det från början. Enl. mantalslängderna finns Jon och Britta i Piggaboda 1740-1746. Av en arvstvist vid Allbo häradsting 7 feb 1654 framgår att Britta Eskilsdotter var Jon Knutssons andra hustru (omgift med Gumme Jönsson), och att det fanns 8 barn från första äktenskapet: Lars, Clemit, Jöran, Jon, Kerstin, Berita Ingiärd och Anna. I andra äktenskapet fanns 6 barn: Knut, Eskil, Peder, Måns, Marit och Karin.
I mantalslängden fanns (samtidigt med Jon och Britta) Clemit och Elin 1640-50, Clemet ensam till -54, Jöran o h Karin 1654-1662, Knut 1655, Knut o h Ingeborg 1657-58, Ingeborg ensam -61, dr Jonas 1654-58, Jonas/Jöns/Jon o h Kerstin 1659-67. Från 1669 finns inga hustrunamn, men Jon o hustru finns kvar ända till 1693. 1695 var Jon utgammal, förlamad och utfattig. Niclas, detta är väl din ana Jon Jonsson? Vidare finns Olof o h Karin 1665-76.
1672 dyker dr Knut upp, Knut o hustru 1676-1707. Ryttaren Knut var markerad i militärkolumnen 1685-88
Hfl Vislanda 1688: Lille Knut, hustru (överskriven) döttrar Karin, Lisbet, Elin, (son?) Knut, hustru, dotter Märit.
Bönderna Per, Jon och Erik finns också där, mer eller mindre överstrukna, men nu håller jag mig till Knut.
Hfl 1715: Lille Knut 78 år, hustru Märta 82, pig Karin, Lisbet, Elin, s. Knut, hustru, d. Märit.
1716 dog rusthållaren Knut, 72 år. Han var nog Karin Knutsdotters far, men jag tror att Märta var en andra hustru. Ingenstans har jar hittat Knuts patronymikon, och vad innebär lille Knut? Någon som vet?
Ingegärd
111
« skrivet: 2012-04-14, 23:46 »
Hej Lars!
Jag ska till Vadstena om någon vecka, och då ska jag kontrollera domboksprotokollet från 1704, där Ingemar Månsson klagar över sin svärmor, som rimligtvis bör vara Jana Andersdotters mor. Morfadern Åke Bengtsson är vi överens om, men jag visste inte mer. Roligt att få ännu flera intressanta anor. Tack för det!
Hälsningar
Ingegärd
112
« skrivet: 2012-04-14, 00:14 »
Hej Lars och Niclas!
Roligt att ni tar upp diskussionen om släktnätverket (vilket träffande ord) Piggaboda - Fållen - Spånhult - Mörhult igen. Jag har häpnat över hur man gifter sig kors och tvärs och alla är släkt med alla.
Karin Knutsdotter är barnbarnsbarn till Jon Knutsson, tror jag, men jag är väldigt osäker. Den här släkten började jag med, när jag var nybörjarforskare för 50 år sedan, så jag behöver verkligen damma av och kolla mina uppgifter. Jag ska göra en djupdykning i pärmarna och återkommer sen.
I stället tar jag upp Anders Ingemarssons släkt igen, för den tycks vara inblandad i dina Piggaboda-anor, Niclas.
Att Anders är son till Ingemar Månsson framgår av ett protokoll vid Allbo häradsting 18 nov 1717. Sven Olofsson i Fållen uppbjuder 3/8 i Fållen. En del har hans hustru Hillegerd Ingemarsdotter fått av sin far Ingemar Månsson, en annan del har han köpt av sin svåger Anders Ingemarsson i Piggaboda.
Om Anders mor Jana/Johanna Andersdotter har jag en del uppgifter. Hon är dotter till Nilla Åkesdotter i Fållen. Ingemar Månsson klagar vid Allbo häradsting över att han inte kan få sin svärmor Nilla Åkesdotter och sina svägerskor ut ur sin köpta del av Fållen. Överhuvudtaget har den här familjen många ärenden till tinget i början av 1700-talet ang köp och testamenten, och jag har kommit fram till att Nilla har, förutom Johanna, en dotter Karin och en son Bengt, som är bonde i Mörhult. Hon har också två bröder Jöns och Olof Åkesson, och jag har antecknat att hennes far är Åke Bengtsson i Fållen. (Hur jag vet det, vet jag inte)
Kan det här vara rätt? I så fall har Anders Ingemarsson och Elin Persdotter gift ihop släkten igen.
Hälsningar
Ingegärd
113
« skrivet: 2012-03-28, 22:58 »
Hej Annika!
Att det har blivit så tokigt i Disbyt beror naturligtvis på att uppgiftslämnaren har utgått från uppgifterna i hfl. Det gjorde jag också, när jag började, och det blev också fel. Det första man borde lära ut på släktforskarkurser är att inte lita på husförhörslängder.
Ang konfirmationsålder så var det nog så, att man blev konfirmerad, när man hade tillräckliga kunskaper om den kristna läran. Prästen i Vislanda satte kanske ribban högt.
Hälsningar
Ingegärd
114
« skrivet: 2012-03-28, 00:18 »
Tack Åke, tusen tack!
Det är så roligt, när gamla besvärliga knutar löser upp sig. Det här är särskilt intressant, eftersom Per Olofsson och Karin Knutsdotter också är mina anor - på en annan släktgren.
Lars! Drängen Per Olofsson och pigan Karin Knutsdotter vigdes 27 juni 1694, och båda var från Piggaboda. Det betydde inte att de tjänade som dräng eller piga på någon av gårdarna i byn. En dräng var en ogift man, och en piga var en ogift kvinna. Så var det också med pigan Elin.
Jag kan se i mina gamla anteckningar från mantalslängderna, att det fanns en Olof och h. Kerstin i Piggaboda från 1667 till 1675. Sen saknas några år, och jag har ingenting mer antecknat. Det skulle kunna vara Per Olofssons föräldrar, men det är ju en ren gissning.
Om Karin Knutsdotter vet jag lite mer, men eftersom det är länge sedan jag forskade på den här släktgrenen, så vill jag kolla mina uppgifter, innan jag lämnar dem vidare.
Hälsningar
Ingegärd
115
« skrivet: 2012-03-26, 23:35 »
Hej Lars!
I dödsnotisen för Elin Persdotter står det mycket tydligt 50 år, men det är inte säkert att det är hennes faktiska ålder. Min erfarenhet är, att åldersangivelser vid dödsfall ofta är avrundade, uppåt eller neråt. Kanske var det ingen som kände till Elins exakta ålder, och kanske var det inte viktigt.
Elin kan ha gift sig vid 15 och fått barn vid 17 års ålder. Den lägsta giftasålder jag har träffat på är 14 år; det finns ett fall i min släkt och ett i min mans, och det är sent 1600-tal och tidigt 1700-tal.
Jag har fler funderingar kring Elin Persdotter och hennes man, men jag ska läsa mantalslängder först. Sen återkommer jag till det här ämnet.
Hälsningar
Ingegärd
116
« skrivet: 2012-03-26, 01:14 »
Hej Åke!
Tack för uppgifterna om Per Klockares Elin!
Du är alltid lika välinformerad.
Hälsningar
Ingegärd
117
« skrivet: 2012-03-26, 01:08 »
Hej Lars!
Så trevligt att ha en släkting med samma namn! Elin Persdotter är min morfars farfars morfarsmor. Det är långt mellan generationerna i min släkt.
Jag märker att jag uttryckte mig otydligt i mitt förra inlägg. Det finns ingen uppgift om att Elin född i Norra Vare gifte sig 1718-05-25. Jag ville bara visa att det inte var omöjligt, att Elin som fanns i Norra Vare 1717 kunde vara gift och bosatt i Piggaboda 1718, men det blev fel.
Nu har ju Åke Dahl talat om, att klockarens Elin gifte sig 1726 med en helt annan person än Anders Ingemarsson, så hon är borta ur diskussionen.
Jag har funderat på Per Olofsson i Piggaboda, som vigdes med Karin Knutsdotter 1694-06-27. Jag hittar inget barn till dem förrän 1699, och det är ju lite underligt. Möjligen bodde de i någon annan socken i början av sitt äktenskap. Om vår Elin föddes t ex i Aringsås, Virestad eller Västra Torsås, så hittar vi inte henne i någon födelsebok, eftersom det inte finns några kyrkböcker från den här tiden.
Hälsningar
Ingegärd
118
« skrivet: 2012-03-24, 00:59 »
Hej Lars!
Elin Persdotter i Piggaboda är min ana, och jag har också letat efter hennes föräldrar, men det var ganska länge sedan. När jag nu tittade i mina anteckningar, hittade jag en uppmaning till mig själv: Leta i Blädinge! Jag hade nog upptäckt, att det oftast fanns faddrar från Blädinge, när Elins och Anders barn döptes.
Jag gjorde en snabbkoll i KGF:s databas och fann, att Per Clemetssons i Norra Vare dotter Elin döptes 14 maj 1699. Per Clemetsson var klockare, troligen i både Blädinge och Vislanda, och kallades oftast bara Per Klockare. Han är nog identisk med den Per Klockare, som var fadder 1725, när Anders och Elins dotter Birta döptes.
Det är naturligtvis inget bevis för att detta är rätt Elin, men det är en möjlighet. I en tidig hfl i Blädinge, 1717-23, finns Elin i Norra Vare. Hon gifter sig 1718-05-25.
Kanske finns det någon annan som vet mer?
Mvh
Ingegärd
119
« skrivet: 2012-03-21, 00:06 »
Fantastiskt, Åke! Ingeborg Månsdotter var en av dessa svårlösta gåtor, som jag nästan hade gett upp hoppet om.
Gunlög! Jöns Sibbesson föddes i Öja, och där finns mer att nysta i.
Hälsningar
Ingegärd
120
« skrivet: 2012-03-20, 23:44 »
Hej Rune!
Hjärtligt tack för de intressanta domboksnotiserna!
Hej Birgitta!
Jag visste inte att Nykyrke var ett tidigt namn på Örkened. Det skulle jag ha tolkat som Almundsryd. Alltid lär man sig något nytt.
Du har rätt i att vi har en hel del anor tillsammans. Om Elin Olofsdotter vet jag, att hon var dotter till Olof Persson och Karin/Kerstin Månsdotter i Gottåsa. Olof Persson kommer från Holdalasläkten, och den är ju mycket utredd och diskuterad. Känner du till den? Om du vill kan jag skicka en antavla för Elin.
Din man och jag har också en del gemensamt i Knihult. Johan Persson är väl son till Per Bengtsson, eller var det Per Gudmundsson? Det kan vi återkomma till.
Hälsningar
Ingegärd
121
« skrivet: 2012-03-20, 00:04 »
Jag har stött på Senior och Junior ibland men också den äldre och den yngre och någon gång store och lille. I samtliga fall har det handlat om bröder med samma namn.
Mvh
Ingegärd
122
« skrivet: 2012-03-19, 00:07 »
Hej Birgitta!
Jon Jonsson i Röckla är son till min anfader Jon Persson och alltså sonson till Per Esbjörnsson, vars första hustru blev bergtagen (enl Röcklavisan).
Jag förstår, att du inte har hittat någon vigselnotis för Jon och Britta. Det hittade jag inte heller, när jag sökte i KGF:s databas.
När Märta Carlsdotter och hennes man köpte 2/16 Trolleboda 1750 av Elin Och Inga Carlsdöttrar, så köpte de inte Brittas del av gården. Det berodde kanske på att hon var omyndig. Det måste ha funnits någon förmyndare för henne. Oftast var det någon släkting, gärna en farbror eller morbror. Vilka var Brittas föräldrar, och var kom de ifrån? Kanske bodde hon hos sin förmyndare, tills hon gifte sig.
MVH
Ingegärd
123
« skrivet: 2012-03-10, 23:59 »
Lena!
Måns Perssons och Ingegärd Larsdotters barn stämmer med de uppgifter jag har, men det fanns också en son Johan, död 1719, samt sonen Bengt f 1739, död 1740. Det finns ju ingen födelsebok för den här tiden, med undantag för Bengt, så man får väl se det som ungefärliga födelseår.
Rune!
Intressant med dina domboksanteckningar. Måns Perssons dotter Bengta f 1733 var gift med Jöns Jönsson i Hyltan. Möjligen tredje generationens Jöns.
Gamla pigan Sissa Persdotter var säkert syster till Måns Persson. Enl Oskar Petersson hade Måns syskonen Sissa, Bengta, Berta och Johan.
Hälsningar
Ingegärd
124
« skrivet: 2012-03-08, 23:03 »
Hej Lena!
Om Ingegärd Larsdotter är dotter till Lars Ingemarsson och Ingeborg Sunesdotter, så måste det vara Måns Persson i Övre Hyltan, som du frågar efter. Han dog där den 25 mars 1760. I så fall är Pipetorp kanske en felläsning? Jag tror inte, att det finns någon plats med det namnet i Virestad.
Måns och Ingegärd är mina förfäder, men jag vet ingenting om Måns föräldrar. Oskar Petersson i Håralycke, en annan av deras ättlingar, var en mycket duktig släktforskare, men han hade inte heller några uppgifter om Måns Perssons anor.
Vad jag vet är att Måns och Ingegärd vigdes 1717 enl kyrkoräkenskaperna för Virestads församling, och att de fick en massa barn. Per Månsson f ca 1721 är min ana.
Hälsningar
Ingegärd
125
« skrivet: 2012-02-19, 00:32 »
Per, du har alldeles rätt ang Månsarnas dödsdatum. Senior dog 1778 och junior 1786. Så står det också i mina anteckningar, men ändå lyckades jag blanda ihop det.
Jag har nog inte mycket nytt att komma med, när det gäller dina anor bakåt från Måns Larsson. När jag bläddrade i mitt släktforskarprogram såg jag, att jag för länge sedan fick en antavla med din Flogmyran-släkt, och jag har funnit att vi har i stort sett samma uppgifter. Lars Månsson vet vi inte så mycket om, men han finns i Flogmyran innan han gifter sig. 1706 och 1707 finns dr Lars, salpetersjudare nämnd i mantalslängden för Flogmyran, och från 1712 står han som en av fyra brukare. 1707 ger dr Lars Månsson i Flogmyran en gåva till kyrkan. Kanske kan man hitta uppgifter om honom i mönstringsrullorna för salpetersjudare. De finns hos Riksarkivet.
Mvh
Ingegärd
126
« skrivet: 2012-02-18, 03:05 »
Hej Per!
Det är inte lätt att få ordning på Flogmyran, det håller jag med dig om. Byn består av flera gårdar, men jag har aldrig sett några särskilda namn på de olika gårdarna. Kanske för att byn inte skiftades förrän på 1920-talet, och fram till dess låg husen mycket tätt intill varandra.
Jag har ägnat många timmar åt den här byn, men det är länge sedan, långt före ADOnline och Genline. Det var faktiskt på de gamla rullfilmernas tid, så av mig får du inga källhänvisningar med sidnummer. Jag anser faktiskt, att det är kyrkboken, mantalslängden, domboken etc som är källan, oavsett vilket hjälpmedel man använder för att läsa den.
Du hänvisar till den första husförhörslängden i Västra Torsås, 1773-1789, s 135 i originalet (motsvarar s 271 i AD), och det är en bra utgångspunkt. Här har vi först Inhyses (ditskrivet, när det blev aktuellt) Måns Larsson senior, och det betyder att han var den äldste av de båda bröderna Måns Larsson. Födelseåret 1712 kan vi inte kontrollera, men det stämmer bra. Hans föräldrar Lars Månsson och Ragnhild Jönsdotter gifte sig 1711. Det finns ingen vigselbok förrän 1720, men Lars Månsson i Flogmyran gav en gåva till kyrkan på sin hedersdag (= bröllopsdag) 1711 enl Kyrkoräkenskaper för Torsås Församling. Tyvärr har Arkiv Digital inte fotograferat kyrkoräkenskaperna. Det är en intressant källa, som oftast går längre tillbaka än förteckningarna över födda, vigda och döda. Jag återkommer till Måns Larssons föräldrar senare.
På vår sida i hfl har Måns Larsson noterats som död. Han dog 1786-11-15 enl dödboken.
Det finns ingen hustru till Måns Larsson i hfl, eftersom hon dog 1771-07-14.
1740-04-20 vigdes dr Måns Larsson i Olofshylte och pig Karin Jönsdotter (el Jonsdotter) i Flogmyran. Måns var kanske dräng i Olofshylte. Om han var son till Lars Månsson, bör han ha varit född i Flogmyran. Där föddes i alla fall hans äldste son Lars 1741-12-01. Det stämmer inte med hfl. Ingen Lars Månsson föddes i V. Torsås 1743, men födelseår i hfl är ju väldigt opålitliga. Jag har inte kollat de andra barnens födelsedatum, men det har du kanske gjort. Den här delen av Flogmyrefolket är inte mina anor, och jag har inte följt dem längre framåt i tiden.
På s 277 i ADOnline hittar du Måns Larsson Junior, som alltså är Seniors yngre bror, och hans hustru Elin Persdotter. Hon var änka i Hulevik vid giftermålet 1746, och de äldsta barnen är födda där.
Jag känner bäst till Flogmyran under 1600-talet och början av 1700, och det återkommer jag gärna till nästa gång.
mvh
Ingegärd
127
« skrivet: 2012-02-10, 23:49 »
Hej Fabian!
Vid en sökning i KGF:s databas, vilken omfattar Kronobergs län fann jag följande:
Nils f 17600202 i Hult, Berg socken. Föräldrar: Per Swensson och Martha Jonsdotter.
Per f 17630506 i Hults soldattorp, Berg socken. Fader gifte mannen Per Swensson i Hult, moder gifta soldathustrun Kerstin Persdotter.
Per f 17630518 i Hult, Berg socken. Föräldrar: Per Swensson och Martha Jonsdotter.
Jag lämnar åt dig att dra slutsatser av det här, men det kan vara värt att undersöka. Pers födelse i soldattorpet borde ha resulterat i ett dödsstraff. Efter 1763 finns det inte fler barn till Per Swensson och Martha Jonsdotter i Hult, däremot i Bjursjö, Berg. Namnen är vanliga, så det är kanske inte samma par.
Jag ska kanske också tala om, att databasens uppgifter om Berg börjar först 1755.
Mvh
Ingegärd
128
« skrivet: 2012-02-06, 00:50 »
Detta är en fortsättning på en diskussion, som startade under Småland, Kalmar landsförsamling. Den handlar om Axel Johan Törnqvist, som i vigselnotisen i Ryssby församling i Kronobergs län anges som handlare från Calmar. Det var inte helt riktigt, eftersom han då (1740) var gästgivare i Fröbygårda, Vickleby på Öland. Axel och hustru Lena Katarina Kempf lämnade Vickleby 1742-43.
I mars 1743 föddes dottern Dordi Greta på gården Sälleberg i Ryssby(G). Lena Katarinas föräldrar ägde gården och bodde där.
Första barnet, sonen Elias, var född i Vickleby 1741, och nästa dotter Margareta föddes i Gottåsa, Skatelöv(G) 1745. Då tituleras Axel gästgivare. Hans äldre bror Fabian, gift med Lena Katarinas syster Elsa Kristina Kempf var gästgivare i Gottåsa från 1741, men Axel försvinner därifrån ganska snart. Jag har inte hittat någon födelsenotis för sonen Jonas, f 1748 enl hfl. Kanske föddes han i Markaryd, där Axels svärfar hade gästgivarrättigheter, och där det inte finns några kyrkböcker för den här tiden. 1752 finns familjen Törnqvist i Bro,Berga(G), och där är dottern Anna Katarina född.
Senast 1754 har Axel och Lena Katarina återvänt till Gottåsa, och nu stannar de för gott och driver gästgiveriet tillsammans med brodern Fabian. De får ytterligare fem barn, Karl Kohan f 1754, Dorotea Kristina f 1755, Dorotea Kristina f 1757, Hans f 1760 och Samuel född och död 1763. Några månader senare 1763-05-08 dör Axel i lungsot.
Trots sjukdom och en stor barnskara tycks gästgiveriet ha varit lönsamt. Bouppteckningen efter Axel Törnqvist är mycket omfattande. Lena Katarina fortsatte att driva gästgivargården och gifte så småningom om sig. Tre av hennes söner blev gästgivare i Gottåsa för kortare eller längre tid, och det blev också hennes sonson och sonsonson.
Gunnlög Sibbesdotter, som startade den här diskussionen, frågade var Axel Törnqvist var född (ca 1707) och vilka hans föräldrar var. Det har inte kommit något svar på den frågan, men i Gottåsa finns ett intressant spår, som jag ska följa i nästa inlägg.
Ingegärd
129
« skrivet: 2012-02-04, 23:16 »
Hej Birgitta och Lotta!
Vad duktiga och flitiga ni är! Jag är så glad att du Birgitta har hittat bouppteckningen, som jag (och fler med mig) har letat förgäves efter. Liksom du är jag säker på att det är fadern Elias Törnqvists bouppteckning det handlar om. Jag tror att det vid den här tiden var så, att om en ogift person dog, och föräldrarna levde, så var det de som ärvde före syskonen. I så fall kan det inte ha varit sonens bouppteckning.
Nu kan jag fortsätta med den förutsättningen, att Elias i Fröbygårda inte är Axels och Fabians far.
Axel Törnqvist och hustrun Lena Catharina Kempf (ofta kallad Caisa) flyttade från Vickleby senast i början av 1743. Deras dotter Dordi Greta föddes i mars 1743 på gården Sälleberg i Ryssby(G). Axel och Lena Caisa var ett rörligt par, men lyckligtvis födde de barn lite varstans, sammanlagt 10 stycken, så därför kan man följa dem i spåren. Det fortsätter jag med under Släkter, Törnqvist.
Mvh
Ingegärd
130
« skrivet: 2012-02-04, 00:42 »
Hej Gunlög m fl!
Jag höll på att missa den här intressanta diskussionen om Axel Johan Törnqvist, eftersom jag inte brukar bry mig om Kalmar landsförsamling. En plötslig ingivelse fick mig att gå in och titta under rubriken!
Tyvärr kan inte jag heller svara på din fråga om var Axel och Fabian är födda, men jag har en hypotes. Den återkommer jag till.
Att Axel och Fabian är bröder framgår av bouppteckningen efter Axel. Jag trodde först att de var söner till Elias Törnqvist, som var borgare och köpman i Kalmar från 1721 enl Rulla uppå Callmar Stads Borgerskap. I så fall skulle de vara födda i ett första äktenskap, eftersom Elias gifter sig med Kristina Britt 23 nov 1723. Men när jag jämförde åldersangivelserna vid deras död, upptäckte jag att det var osannolikt. Elias dog 1762, 75 år gammal (f 1687), Fabian dog 1772, 70 år (f 1702), Axel dog 1763, 56 år (f 1707). Ev. fanns det en bror, som var född 1699. Det är nog troligare att Elias också var en bror eller någon annan nära släkting.
Jag ska återkomma till min teori om Axels födelseort och föräldrar, men det har ingenting med Kalmar landsförsamling att göra. Därför lägger jag den under Släkter, Törnqvist. Men det blir inte i natt.
Mvh
Ingegärd
131
« skrivet: 2012-01-19, 23:25 »
Hej Nils-Eric!
I Västra Torsås AI:2 finns Abraham Ramm med familj på tre platser.
1. I Ramnagård Skulatorps soldattorp, vilket inte låg vid gården utan i en torpbebyggelse, som kallades Hjerpalyckorna. Här finns sonen Jöns (Puttetorpa here) f 1791 och dottern Elin f 1793. (s 139) Familjen är struken, eftersom de har flyttat.
2. I Ramnagård Skulatorp s 215, och här har dottern Elin fått det felaktiga födelseåret 1794. I födelseboken (11 juli 1793) anges Elin som soldatbarn från Ramnagård, och är troligen född på soldattorpet. Familjen är struken, det finns inga anteckningar om dem och antagligen bodde de bara här en kort tid. (Om soldaten Ramm hade lämnat sin tjänst var de tvungna att lämna soldattorpet.)
3. I Jungfruboda, som också kallas Puttetorp, och här har Elin rätt födelseår igen (s 213). Det är en god gissning, att de efterträder Per Larsson, som flyttar 1795. Visst står det Com 1806 under Omständigheter, men vad det betyder vet jag inte.
MVH
Ingegärd
132
« skrivet: 2011-12-30, 23:24 »
Hej Anders!
Tack för svaret!
Ingegärd
133
« skrivet: 2011-12-29, 23:48 »
Hej Carina och Stig!
Ang. bild 2. Den första faddern skulle kunna vara Jon Geed i Gnubbarp. I så fall skulle faderns namn i bild 1 kunna vara just Jon Geed. Den enda Geed jag har hört talas om är min anfader Jon Nicolausson Geed i Karhult. Hans första hustru hette Svenbor, och hans son Niclas dömdes för delaktighet i Loshultskuppen. (se Torbjörn Malms inlägg ovan)
Plats och tid för Niclas födelse framgår inte i bild 1, men om det är Karhult 1649, så stämmer ju allting.
Det som förbryllar mig är faddern Jon Geed i Gnubbarp. Kan det vara samma Jon Nicolausson, och kan han vid något tillfälle ha bott i Gnubbarp? Från vilket år är bilden? Torbjörn, du har kanske ett svar?
Till sist lite kuriosa från bild 1: Faddern Jens Persson vid Liliens torp bodde troligen på Peder Biörnssons gård i Kongstorp. Peder Björnsson gick allmänt under smeknamnet Lillen, och gården kallas än i dag Lillens.
Hälsningar
Ingegärd
134
« skrivet: 2011-11-27, 23:39 »
Det är sällan vi vet vilken namnform våra anmödrar och anfäder använde, och ofta var det nog en skillnad på den muntliga namnformen och den man använde i skrift. Patronymika användes inte heller så ofta till vardags. Farmorsfar Johan Johannesson fick nog heta Johan i Vare mycket oftare än Johan Jonsson, vilket var vad han själv skrev.
Den stavning eller namnform som användes i kyrkböckerna var ju prästens val och inte den enskilda personens. Att den inte var konsekvent är exemplet ovan med Kerstin ett bra exempel på. Det fanns för övrigt inget krav på konsekvent stavning före 1900, och det var nog inget större problem när det gällde namnen.
Däremot blir det problem med namnens olika stavning i våra dar, när vi söker i databaser. Jag skulle vilja uppmana alla släktforskare att normera namnen i släktforskarprogrammets grunduppgifter men naturligtvis skriva exakt som det står i direkta citat. Dels för din egen skull, men framförallt för att dina efterkommande ska kunna söka i ditt program.
Mvh
Ingegärd (som enligt skatteverket borde stavas Ingegerd)
135
« skrivet: 2011-11-24, 00:31 »
Hej Ingrid!
Jag känner inte inte till så mycket om Slätthult, där Jöns föddes, och det tycks inte vara så lätt att hitta något om hans föräldrar. I KGF:s databas finns inte fler barn till de här föräldrarna. Jag hittar inte heller någon vigselnotis, Vilket kan bero på att vigsellängden börjar 1717. Namnet Sune är oerhört vanligt i Stenbrohult vid den här tiden. Germund är inte heller något ovanligt namn, men förekommer särskilt ofta i släkten från Höö (som hör till Agunnaryds församling). Faddrarna vid Jöns dop ger en vink om att han kan vara en Höö-ättling.
Mvh
Ingegärd
136
« skrivet: 2011-11-08, 21:28 »
Hej Annika!
Jag är glad att du inte gjorde en hemsida med inloggning, för då hade jag ju inte kommit in på den. Den var snygg, lättläst och mycket givande. Jag hör av mig så småningom via mejl med några frågor.
Hälsningar
Ingegärd
137
« skrivet: 2011-11-08, 00:11 »
Hej Petra!
Mordet på Lars Svensson blev mycket omtalat, och jag är nästan säker på att det var ett rånmord. Däremot vet jag inte om förövaren blev funnen, för i så fall måste det finnas ett rättegångsprotokoll. Västra Torsås hör till Allbo härad, och domböckerna finns på Landsarkivet i Vadstena. Ta kontakt med det och fråga!
En bouppteckning finns det säkert. Den kan vara intressant, men berättar ingenting om själva mordet. Om du prenumererar på ADonline, så finns den där.
Lycka till!
Ingegärd
138
« skrivet: 2011-11-07, 22:57 »
Hej Annika!
Det skulle kunna vara Tvetaryd, men då borde det också stå V. Torsås. Du kan ju kolla om han finns i Tvetaryd.
Ingegärd
139
« skrivet: 2011-11-07, 00:16 »
Hej Niclas och Ola!
Tack för släkttavlan och alla intressanta uppgifter som har kommit fram i samband med den! Det behövdes verkligen en visuell bild av denna hoptrasslade släkt. Jag misstänker, att våra diskussioner här har verkat ganska förvirrande ibland. Nu har jag också några kommentarer till släkttavlan.
Bengt Truedsson och Britta Samsingsdotter gifte sig ca 1679 enligt uppgifterna i Brittas dödsnotis. Det är troligt att Trued Bengtsson f 1680 och Ingeborg Bengtsdotter f 1682 är deras gemensamma barn. Första dottern i det nya äktenskapet bör ju få den avlidna hustruns nammn. Kanske bodde Bengt och Britta i Skålshult de första åren som gifta, eftersom barnen uppges vara födda där.
Ingemar Sunesson f 1705-08-20 i Skålshult, död 1782-10-17 i Bohult, gifte sig 1733-06-12 med Sissa/Sissela Jonsdotter (1714 - 1792) från Höö, troligen dotter till Jon Germundsson. I hfl för Skålshult 1731 - 44 finns Ingemar Sunesson och h. Karin. Jag tror att det är en felskrivning, eftersom det i Ingemars dödsnotis inte står något om ett tidigare gifte.
Truvid Sunesson i Skålshult var gift med Kerstin Sunesdotter, född i Rööshult 1702-01-12, död i Skålshult 1776-0308, troligen dotter till Sune Frännesson i Rööshult Västergård.
Deras dotter Kerstin Truvidsdotter dog 1801-06-21 hos sin dotter i Tubbaremma, Vislanda.
Roligt med alla nya uppgifter om förfäderna i Taxås!
Hälsningar
Ingegärd
140
« skrivet: 2011-11-04, 00:25 »
Så bra, Niclas! Tur för oss andra, att du är en så flitig och uppmärksam domboksläsare.
Och så roligt, Ola, att du också har hittat den tredje brodern. Som salpetersjudare har han nog varit ganska rörlig och inte vistats så mycket i Stenbrohult.
Hälsningar
Ingegärd
141
« skrivet: 2011-11-02, 23:49 »
Hej Krister!
Tack för länken till livstycket! Det var verkligen en intressant sida och ett mycket vackert livstycke.
Ingeborgs bror Per Andersson i Eneryda är min anfader.
Hej Ola!
I Agunnaryds dödbok har jag hittat dödsnotisen för Änkan Kerstin Sunesdotter i Årshuvud, död 1748-04-23, 59 år. Åldern stämmer bra med Kerstin Sunesdotter, föddd i Skålshult. Däremot har jag inte hittat någon dödsnotis för Västen Andersson, vilket kan bero på att dödboken för åren 1738 - 1744 saknas i Agunnaryd.
Hälsningar
Ingegärd
142
« skrivet: 2011-10-31, 00:34 »
Hej Niclas och Ola!
Intressanta uppgifter, men så förbryllande!
Ola, du har lyckats väldigt bra med att identifiera säljarna, men det finns ett alternativ. Den andre Bengt Sunesson är kanske inte en bror utan en svåger. (Det är tyvärr ganska vanligt vid gårdsförsäljningar, att svågrarna nämns i st f systrarna.)
Kerstin Sunesdotter f 1689, trolig dotter till Sune och Ester, var troligen gift med Bengt Sunesson i Dihult, enl hans dödsnotis i jan 1730. Jag hade antecknat den i förbigående, och jag har inte letat upp Kerstins dödsnotis för att kolla hennes ålder. Om min gissning stämmer, så är nog Trued Sunesson son till Sune och Ester. I så fall hade Sune och Britta sönerna Bengt, Ingemar och en till.
Hälsningar
Ingegärd
143
« skrivet: 2011-10-29, 20:48 »
Hej Johanna!
Anteckningen betyder antagligen att dödsfallet av någon anledning tagits upp på häradstinget nämnda datum. Häradstingens protokoll finns i domböckerna, som förvaras på landsarkiven. Arkiv Digital har också filmat domböcker på en del områden.
Mvh
Ingegärd
144
« skrivet: 2011-10-20, 00:05 »
Hej Ulf!
Jag har inte svar på alla dina frågor, men jag ska börja med att avfärda Kerstin Persdotter född i Bosgården 1689. Om hon var Mattis Nilssons hustru, så skulle hon ha varit 59 år, när deras yngsta barn föddes. Nästan rekord, tror jag. Olof Mattisson var född i nov 1748 i Kiättlagården, där alla barnen föddes.
I Västra Torsås tidigaste hfl 1773 - 1789 hittade jag i Kiättlagården inhyses änkan Kerstin Persdotter f 1704. Hon var överstruken men inte noterad död.
I dödboken fanns många änkor Kerstin Persdotter under den här tidsperioden, men bara en som passade åldersmässigt. 1785 den 4 sep dog änkan Kerstin Persdotter i Hagstad, 81 år. När jag kollade Hagstad i hfl (AI:1, s 451), hittade jag inhyses änkan Kerstin Persdotter f 1704, struken, noterad död.
Kerstin var inhyses hos (sin dotter) Elin Mattisdotter f 1743 och hennes man. Fanns det två döttrar Elin (sånt händer) eller är det fel datum i hfl (sånt händer också) eller är detta den Elin, som dog 1817? I varje fall tror jag att detta är rätt Kerstin Persdotter. Var hon är född kan jag inte svara på, och det gäller Mattis Nilsson också. Det finns ju ingen födelsebok för V. Torsås före 1720 (med undantag för några år på 1680-90 talet).
Möjligen kan det finnas en bouppteckning efter Mattis Nilsson. Han hade ju flera omyndiga barn, när han dog.
Hälsningar
Ingegärd
145
« skrivet: 2011-10-14, 00:22 »
Hej Ulf!
Jag förstår att ditt inlägg under Vislanda handlar om vår gemensamme anfader Per Månsson i Tumhult. Det finns inga bevis för att Per Månsson f 1735-06-02 i Bråna Södergård är identisk med den Per Månsson i Tumhult, som gifter sig med Karin Andersdotter i Grythult 1761-06-21, men det kan vara så. Jag har inte hittat någon annan Per Månsson, som passar in.
I Tumhult finns en Måns Månsson, som gifter sig med Anna Månsdotter i Stockhult 1730-03-30. Svenborg Månsdotter föddes i Tumhult 1732-03-29, modern Anna. Karin Månsdotter i Tumhult föddes 1734-01-14, modern Anna. Sedan föddes Per Månsson i Bråna Södergård, och därefter finns det en lucka i födelseboken på tio år. Kanske föds en Per i Tumhult senare under 1735 (födelseår enl hfl), kanske flyttar föräldrarna tillfälligt till Bråna Södergård. 1746-06-22 föddes Britta Månsdotter i Tumhult, modern Anna.
Jag tror nog att man kan se Måns Månsson och Anna Månsdotter som Per Månssons föräldrar, antingen han är född i Bråna eller Tumhult.
Hälsningar
Ingegärd
146
« skrivet: 2011-10-13, 22:49 »
Hej Ulf!
Lotta har rätt, och jag fortsätter diskussionen under Agunnaryd, eftersom Måns Persson och Karin Andersdotter i Vislanda inte har något med vår Per Månsson att göra.
Hälsningar
Ingegärd
147
« skrivet: 2011-09-30, 21:45 »
Hej Eva!
1. Du har tydligen ett släktforskarprogram, och troligen sköter ditt program om numreringen, så du behöver nog inte bekymra dig.
En annan sak är numreringen i antavlor och släkttavlor. Om du tittar på Inställningar i ditt släktforskarprogam, så finns där säkert en möjlighet att välja numreringssystem. Det du beskriver låter som Kekules system, som absolut är det vanligaste. Jag använder Kekules med generationer, eftersom det är lättare att hitta i, när antavlorna blir stora. Där skulle din son ha nr 0:1, din man 1:2 och du 1:3. Du och din man är ju den första generationen bakåt.
Du kan säkert också välja vilka personer, som ska vara med i antavlorna, t ex syskon, ingifta och tidigare eller senare giften. Det blir i alla fall bara rakt uppstigande led, som får nummer.
Jag vill verkligen råda dig att skriva in syskonen i programmet, och att över huvud taget ta med så mycket som möjligt. Det tar tid, men du kommer att ha nytta av det många gånger.
2. Det viktigaste i släktforskningen är väl att kunna läsa källorna, och där tycker jag att Arkiv Digital är klart bäst, och jag tycker också att det är lättare att hantera och hitta i.
Du har helt rätt i att släktforskning är beroendeframkallande. men roligt är det!
MVH
Ingegärd
148
« skrivet: 2011-09-24, 00:42 »
Hej Ulf!
Sommaren har varit bra med mera umgänge med den levande släkten än med den döda. Hoppas att det har varit så för dig också.
Jag hittade Elin Carlsdotter i en utflyttningslängd 1824 (Skatelöv BI:1, s 193). Pig. Elin Carlsdotter från Kull till Jämshög, HN Upb 24/6, att 22/10. Jag gissar att HN betyder Herrens Heliga Nattvard (brukar vara HHN), och det senaste datumet gäller förstås flyttningsattesten. Kollade också på Kull (V. Torsås) i hfl, AI:4, s 193, och där finns Elin tillsammans med sin mor. Hon återvänder till Kull 1825.
Lycka till med fortsättningen!
Hälsningar
Ingegärd
149
« skrivet: 2011-09-21, 22:49 »
Hej Ulf!
Det här var faktiskt lite knepigt. Vigselnotisen finns i Skatelöv EI:1,som är en Lysnings- och Vigsel- Bok för Skatelöfs, W. Thorsås och Härlunda Församlingar för att citera titelbladet. De här tre församlingarna hade ett gemensamt pastorat under ganska lång tid, men det är inte så ofta de har gemensamma kyrkböcker.
Om du går in på Härlunda i AD-Online, så hittar du lätt den här boken, men det är lite svårare att hitta i den. Härlunda kommer sist i boken, och notisen finns på bild 103.
Ha det så bra!
Hälsningar Ingegärd
150
« skrivet: 2011-08-31, 00:43 »
Hej Ola!
Jag lovade återkomma till Skålshult och hfl 1750 - 1772. Där fanns flera intressanta uppgifter.
Truvid Sunesson hade ett (nytt) födelsedatum, 1697-05-10, och det köper jag. Visserligen är födelseuppgifter i hfl osäkra och ofta felaktiga, men övriga födelsedatum i den här hfl är helt korrrekta med ett undantag. Truvids hustru Kerstin Sunesdotter, f i Röshult 1702 med en tvillingbror Ingemar, uppges vara född 1689-09-28. Prästen har tydligen förväxlat henne med Truvids kusin Kerstin Sunesdotter, som föddes detta datum. Jag förstår honom. Det finns nämligen ytterligare en hustru Kerstin Sunesdotter i den här husförhörslängden, och jag tänker inte ens försöka ta reda på vem det är.
Har du tänkt på att det föds relativt få barn i Skålshultsläkten? Truvid Sunessons dotter Kerstin hade tre syskon, men de dog tidigt, så hon växte i princip upp som enda barnet. Hon gifte sig med Bengt Jonsson från Höö, och de fick en son Germund och ingenting mer. Germund dog 1767, 17 år gammal. Två år senare föddes en dotter Ingeborg, och tur var det. Hon blev nämligen min mormors mormors mor. Bengt Jonsson dog två år senare, och modern Kerstin gifte om sig 1773 med Samuel Jönsson från Höghult. Hon var då 46 år och maken 24. Trots den stora åldersskillnaden blev Kerstin änka en gång till. Samuel dog efter 12 års äktenskap, bara 36 år gammal. Samma år gifte Kerstin Truvidsdotter bort sin dotter Ingeborg, som bara var 16 år gammal.
Jag hörde berättas om Ingeborg Bengtsdotter, när jag var barn. Det berättades att hon var så ung, när hon gifte sig, och att hon fick en tunna guld i hemgift, eftersom föräldrarna hade tjänat så bra på gästgiveriet. Det där med giftasåldern stämde ju, men när jag så småningom fick veta, att en tunna guld helt enkelt var ett uttryck för en bra hemgift. så blev jag lite besviken.
Det där med gästgiveriet förstår jag inte. Visserligen var Bengt Jonsson släkt med gästgivarna i Älmhult, men jag har inte hittat några uppgifter om att han var inblandad i det. Niclas, du som kan allt om gästgivare i Älmhult, vet du om Bengt Jonsson kan ha varit delaktig i gästgivargårdarna i Älmhult eller Dihult?
Hälsningar
Ingegärd
151
« skrivet: 2011-08-26, 23:51 »
Hej Ola m fl!
Sommarföljetongen är inte slut än. Ju mer jag läser i Stenbrohults kyrkböcker, desto fler blir frågetecknen. I en hfl 1750 för Skålshult finns gl Bengt Sunesson f 1693 6/6. Var det inte han som dog i Taxås 1748? Men gamle drängen Bengt Sunesson i Skålshult, född ibidem dog den 29 februari 1784, 91 år gammal. Det stämmer bra med födelseåret 1693. Bengt Sunesson i Taxås, född i Skålshult, var 54 år när han dog. Han borde alltså vara född omkring 1694. Han finns inte i födelselängden det året, och 1695 - 97 saknas.
Jag tror att det är så här: De båda bröderna Sune i Skålshult hade varsin son med namnet Bengt. Det är ganska rimligt med tanke på att farfar Bengt Truelsson dog 1690. Den ogifte Bengt var äldst och kallades gamle Bengt Sunesson för att skilja dem åt. Finns det någon annan bra förklaring?
Sen är ju frågan om vilken Bengt, som är son till vilken Sune. Jag skulle gissa, att gamle Bengt med tvillingsystern Johanna var Ester Jonsdotters barn. Britta (Eriksdotter) hade ju bara tre söner.
Jag återkommer till hfl 1750 en annan natt.
Hälsningar
Ingegärd
152
« skrivet: 2011-08-25, 23:05 »
Hej Matti!
Det är inte säkert att Nils hette Dahlbom, när han föddes i Virestad. Det låter som ett hantverkar- eller soldatnamn, och det kan han ha tagit sig eller tilldelats. Vad har han för yrke?
Hur säkert är hans födelsedatum? Det finns ingen Nils född i Virestad 14.02.1762, men här är några andra Nilsar att välja på:
Nils f 10 sep 1762 i Fållen. Fad. Per Johansson, mod. Elin Håkansdotter.
Nils f 20 okt 1762 i Lekarekulla. Fad. Jöns (Nilsson), mod. Svenborg Jönsdotter.
Nils f 15 feb 1761 i Garanshult Storegård. Fad. Per Larsson, mod. Bengta Nilsdotter.
Mvh
Ingegärd
153
« skrivet: 2011-08-14, 00:39 »
Hej Lars!
Den översta raden skulle jag nog tolka så här: Erh.(Erhållit) arb. b.(arbetsbetyg) t.(till) w.(?) d. 4/7 68.
Anteckningen längst upp till höger förstår jag inte.
Mvh
Ingegärd
154
« skrivet: 2011-08-11, 23:11 »
I Delary fanns ett pappersbruk, som blev nedlagt någon gång på 1960-talet, tror jag.
Längre tillbaka fanns ett järn bruk i Gustavsfors. Det drevs bl a av någon i släkten Cavallius. Jag vet inte riktigt var det ligger, rimligtvis vid Helge å, men det ska vara välbevarat och sevärt.
Göteryds Hembygdsförening har säkert koll på bruken. Den finns nog på nätet.
Mvh
Ingegärd
155
« skrivet: 2011-08-10, 00:00 »
Fantastiskt Niclas och Ola!
Ni hittar ständigt nya uppgifter, och nu tycker jag att vi har fått ett riktigt grepp om familjen i Skålshult. Allt pekar ju på att det är två bröder Sune Bengtsson och en bror Knut (från mtl 1685 - 86 och från roteringslängden 1683). Denne Knut är troligen identisk med Knut Bengtsson i Såganäs, som får en dotter 1690.
Jag kollade födelsenotiserna i början av 1700-talet och blev konfunderad. 1702 döptes Sissela Germundsdotter i Höö, 1705 Bengt Germundsson och 1708 Börta Germundsdotter. Vad är det för en Germund i Höö, som är produktiv vid den tiden? Det kan väl inte vara gamle Germund Frostensson, död omkring 1708 enl. hustrun Doroteas dödsruna. Dorotea själv verkar vara vital, men hon bör vara mellan 50 och 60 år! Någon som vet?
Hälsningar
Ingegärd
156
« skrivet: 2011-08-07, 23:10 »
Hej Åsa!
Var det i Spånghult, Virestad, som Bengt föddes? Du har glömt att tala om vad Bengt Peterssons föräldrar hette. Om du också känner till deras födelseår, så blir det lättare att hjälpa dig.
Mvh
Ingegärd
157
« skrivet: 2011-08-02, 01:35 »
Hej Bengt-Erik, Ola och Niclas!
Tack för alla intressanta inlägg! Jag har inte haft tid och möjlighet att ägna mig så mycket åt datorn de senaste veckorna, men nu vill jag gärna komma med lite kommentarer.
Bengt-Erik, det var trevligt att få veta, att jag inte bara är släkt med din fru Ingrid utan också med dig. Både Truvid och Ingemar Sunesson är mina anfäder. Hur det är med deras inbördes relationer är ju lite osäkert.
Ola, du har nog rätt i att Sune och Estrid kan vara föräldrar till Truvid, möjligen också till Bengt. 28 sept 1689 föddes Kirstin Sunesdotter i Skålshult. Börta i Skålshult var en av dopvittnena, alltså var hon inte modern, och då borde Estrid vara det. Ett annat dopvittne var Knuth i Såganäs. Lite senare föds Ingiär Knuthsdotter i Såganäs, och då är hustru Ester i Skålshult fadder. Det är nog ingen tvekan om att Estrid fick barn 1689.
Jag har letat upp mina gamla anteckningar om Skålshult, nedskrivna för 40 - 50 år sedan på mikrofilmernas tid, och då såg jag att jag hade ett födelsedatum för Truvid Sunesson. Han var född 1690-10-03 i Skålshult, källa: doplängd för Stenbrohult. Nu har jag kollat i AD och konstaterat att det är helt fel. Det finns inget barn som är fött på detta datum, och jag hittar inte Truvid Sunessons födelsenotis över huvud taget. Det är ju inte så märkligt, han kan vara född före 1689.
Med tanke på 3 söner som lever i Sune Bengtssons och Britta Eriksdotters dödsrunor är det ändå ganska troligt, att Truvid, Bengt och Ingemar är syskon. Någon annan lämplig Sunesson-bror har jag inte sett till.
Bouppteckningen efter Bengt Jonsson säger inte så mycket om släktskapen. BJ f 1720 var son till Jon Germundsson på Höö. Dottern Ingeborgs närmaste skyldemän var alltså hennes farbror Germund Jonsson i Verpeshult, (hennes fars kusin?) Måns Jönsson i Bergön och hennes egen (eller hennes mors) kusin Sune Bengtsson i Sällhult. Bengt och Ingemar Sunesson var väl gifta med varsin syster, döttrar till Jon Germundsson på Höö. Tala om söskonabyte!
Jag berättar gärna mer om Ingeborg Bengtsdotter en annan gång.
Ingegärd
158
« skrivet: 2011-07-18, 22:34 »
Hej Niclas!
Tack för rättelsen ang Sven Månsson i Fållen! Jag måste erkänna, att jag inte har en aning om vem som har lämnat uppgiften. Det beror på min dåliga vana att klottra ner några anteckningar på ett papper utan att ange källa. Ska försöka bättra mig.
Hälsningar
Ingegärd
159
« skrivet: 2011-07-16, 01:53 »
Det här inlägget är en fortsättning på en diskussion under Stenbrohult ang Erik Bengtsson i Brännhult och hans släkt. Erik Bengtssons mormors morföräldrar var Samsing Gudmundsson och Britta Svensdotter i Eneryda. Enl en muntlig uppgift var Britta dotter till Sven Månsson i Eneryda Fållen. Någon som kan bekräfta detta?
Släktforskaren Oskar Petersson i Håralycke, också en ättling till Samsing, har i sin bok Virestad, tradition och historia en intressant artikel om sin förfaders bravader med protokoll från Allbo härads dombok som källa.
Egentligen handlar artikeln om skjutsningsplikten, som var väldigt betungande för bönderna, särskilt under Karl XII:s krig. Bönderna i Virestad protesterade genom att inte ställa upp med skjuts för Wästgöta Dahls Infanteriregemente och blev instämda till tinget. Där lovade Samsing i Eneryda att skaffa fram en Resolution, att Virestad socken var befriad från den här skjutsningen, och saken uppsköts. Resolutionen kom naturligtvis inte fram, och Virestads sockenbor blev på nytt instämda till tinget den 11 nov 1709. Då var Samsing inte där, men man berättade , att han hade begärt och fått 1 Riksdaler silvermynt av varje gård i Virestad socken för att befria dem från alla bekymmer för den försummade skjutsningen. Det var tydligt att häradshövdingen (domaren) och nämnden, gjorde allt för att urskulda bönderna, och de bad kronans befallningsman att ta tillbaka stämningen. Men han menade att om Allmogen inte får plikta och Samsing böta, som uppstudsar Allmogen, kan han inte svara för om någon Marche kommer att studsa. Resultatet blev att de strejkande bönderna fick böta, men det finns inte ett ord om böter eller annat straff för Samsing. Märkligt nog kom han alldeles helskinnad från det hela.
Det var inte bara Virestadsbönderna, som vägrade skjutsa. I Allbo härads dombok 1709 - 1712 finns flera rättegångsprotokoll med namn på gårdar och bönder, som får böta. Samsing dyker också upp i domboken igen, i mars 1710 och 1712.
Ingegärd
160
« skrivet: 2011-07-15, 23:24 »
Hej Ola!
Jag har också observerat de dubbla dödsnotiserna för änkan Britta och kommit till samma slutsats som du. Frågan är bara om Britta är en Truwidsdotter (mannens dödsnotis) eller en Eriksdotter (hennes egen dödsnotis). Det sista är kanske det mest troliga, och det finns en Erik i Taxås. Jag har ännu inte kunnat bestämma mig, men med dina funderingar kring namnet Erik lutar det nog mest däråt.
Niclas! Det är riktigt att Samsing Gudmundsson är min anfader, och han tycks ha varit en ganska speciell person. Men han hör inte hemma i Stenbrohult, så jag skriver ett inlägg under Virestad.
Hälsningar
Ingegärd
161
« skrivet: 2011-07-14, 00:22 »
Hej Ola och Niclas!
Visst var det intressant. Det blev lite nya tillskott i min Stenbrohultsläkt.
Om Sune Bengtsson i Skålshult, min anfader, har jag noterat, att han var fadder vid Nils Linneús yngsta dotters dop.
Och här är hans dödsruna (moderniserad stavning): Anno 1725 d 22 juni dog ärlige mannen Sune Bengtsson i Skålshult född ibm anno 1665. Haft en god hälsa i sin ungdom, året efter han gift sig fick han passion i sitt bröst av en vattudryck. Han har varit gift med sin i sorgen efterlämnade änka Britta Truwidsdotter från Taxås i 40 år, avlat tillsammans tre söner,vilka alla leva. Han var fattig i början men på slutet väl behållen.Han har varit en gudfruktig from och redelig man, ibland de bästa i församlingen, utan falskhet, nykter och stilla. På 5 års tid ingen hälsodag haft av qvav och bröstvärk, dock icke alldeles sängliggande mer än 5 eller 6 veckor. Dagen förr än han blev död blev han besökt med Herrens Heliga Nattvard, uti tålamod väl förnöjd avled. Ålder 60 år.
Sune Bengtssons föräldrar var Bengt Truesson, bonde i Skålshult, och Ingeborg Ingmarsdotter. Efter hustruns död gifte Bengt om sig med Britta Samsingsdotter i Råshult.
En bror till Bengt var Sune Truesson i Kvarnatorp. Det framgår av ett rättegångsprotokoll i Virestad Friherreskaps dombok 15 mars 1654.
Hälsningar
Ingegärd
162
« skrivet: 2011-06-19, 21:40 »
Hej Ivar!
Jag har missat ditt inlägg från 31 maj. Upptäckte det just nu.
Jag kan skicka de uppgifter jag har med e-post. (Enklast för mig)
Är det OK om du får en bifogad fil i Rtf-format. Jag har haft lite problem med GEDCOM-filer, sedan jag bytte dator.
Hälsningar
Ingegärd
163
« skrivet: 2011-06-09, 23:52 »
Hej Kristian!
Jag har också undrat ibland vem Blanting Nilsson i Lönshult var. Blantingarna i Västra Torsås kan vi avfärda som föräldrar. Nils Blantingsson hade ingen son Blanting, eftersom hans far levde så länge, och hans son Nils var barnlös. Elin Blantingsdotter hade två barn utom äktenskapet, men deras far hette Måns.
Blanting i Råsarna kan vara en anfader. Det finns en diskussion om honom i Äldre inlägg till 16 mars 2008.
Att det fanns en Blanting i Tjurkö på tidigt 1600-tal visste jag inte, och han kan naturligtvis också vara ett alternativ.
Men jag kan också tänka mig att Blantings föräldrar kom från Stenbrohult, där namnet Blanting inte är så ovanligt. Lönshult ligger vid gränsen till Stenbrohult.
Mvh
Ingegärd
164
« skrivet: 2011-05-30, 22:47 »
Hej Niclas!
Bra att du tar dig tid att kolla de alltför hastigt hopkomna inläggen.
Och jag håller med dig om att KGF:s tolkning var bedrövlig. Hoppas att det bara är ett olycksfall i arbetet.
Hälsningar
Ingegärd
165
« skrivet: 2011-05-30, 00:47 »
Hej Lena!
Det här känner jag igen. Modern Elin hette Sunesdotter, inte Simonsdotter. Hon föddes i Torsås Stom 6 okt 1727, döptes den 8 okt. Föräldrar var klockaren Sune Jönsson och Karin Håkansdotter. Torsås Stom var egentligen ett prästboställe, som inte behövdes, och därför blev tjänstebostad för klockaren. När Sune Jönsson dog 1734-08-20, måste änkan och barnen lämna bostället och flyttade till Fröseberg, vilket antagligen var mannens födelsehem.
Karin Håkansdotters födelsenotis finns inte. Du har säkert upptäckt, att Västra Torsås kyrkböcker börjar 1720, med undantag för några år på 1690-talet.Efter noggrann granskning av faddrar vid dop, mantalslängder m m, så är jag ändå ganska säker på att Karin Håkansdotter kom från Åsen och var dotter till Håkan Turesson. Där har du en släkt, som man kan följa långt tillbaka.
Elin Sunesdotter och Johan Nilsson bodde i Fröseberg, och dottern Elin föddes där, men äktenskapet blev inte långvarigt. Johan Nilsson dog i bröstsjuka 1752-06-09.
Elin Sunesdotter gifte om sig 1754 med Sven Andersson, de bosatte sig i Ramnagård, och din ana Elin Johansson fick fem halvsystrar. En av dem var min mans ana.
För övrigt var Elin Sunesdotter mormor till den berömde Puttetorpa here
Hälsningar
Ingegärd
166
« skrivet: 2011-05-29, 23:23 »
Hej Lena!
Jag känner inte igen Anders men gjorde en snabb sökning i KGF:s databas. Där fanns en Anders Zachrisson f 1730 och döpt 1730-08-01 i Gydingsmåla, Hovmantorp. Bland faddrarna fanns en jungfru Annica i Gydingsmåla. Kan det möjligen vara den senare h. Annica Krook? Kanske värt att undersöka.
Hälsningar
Ingegärd
167
« skrivet: 2011-04-04, 22:28 »
Hej Hans!
Min mormorsmor, född i Vislanda i mitten av 1800-talet, hette Ingrid men kallades i dagligt tal för Ingert. (Se mitt användarnamn). Men här i södra Småland uttalar vi inte bokstaven r, så det lät som Inget, med betoning på första stavelsen och en mycket svag andra stavelse. Det var över huvud taget mycket vanligt att förvanska och förenkla namn. Själv växte jag upp som Inga i Ögon, eftersom gården jag bodde på hette Ödegård.
Ingegärd
168
« skrivet: 2011-03-21, 23:20 »
Hej Bjarne!
Vid barndop i Sverige är det alltjämt så att prästen säger barnets förnamn men inte efternamn, och så har det nog alltid varit. Hur mycket som skrevs i dop/födelseböckerna berodde till stor del på den enskilde prästen. Att skriva ut efternamnet var onödigt fram till år 1900. Om fadern hette Per Nilsson, så hette alla flickorna Persdotter och alla pojkarna Persson, precis som du skriver.
Men om fadern hade ett riktigt efternamn, som t.ex. Hagelquist, så är det troligt (men inte säkert) att barnen använde samma namn. Med undantag för soldatnamn, som hörde till soldaten och inte ärvdes.
Egentligen var det nog så att barn sällan behövde något efternamn, och vuxna kunde ändra sitt efternamn eller ta ett nytt, om de ville.
Mvh
Ingegärd
169
« skrivet: 2011-02-18, 23:55 »
Hej Ulf!
Födelseböckerna i Skatelöv börjar 1681, men det finns en lucka 1683 - 1687, alltså just de åren då Kerstin skulle kunna vara född. Men man kan inte vara säker på att 1685 är rätt födelseår. I dödsnotisen 1771 står det att hon var 90 år, men det var ganska vanligt att man rundade uppåt, när någon blev mycket gammal. Eftersom Kerstin fick barn så sent som 1735 var hon kanske yngre än kyrkoböckerna anger.
Det är inte heller säkert att Kerstin föddes i Skatelöv. Namnet Samuel får mig att tänka på Vislanda och Wieselsläkten. Där börjar födelseböckerna 1688, och det finns nog inte några församlingar i närheten med tidigare kyrkböcker. Man skulle behöva läsa mantalslängder och domböcker för att komma vidare, men jag har inte tillgång till sådana just nu.
Hälsningar
Ingegärd
170
« skrivet: 2011-02-15, 23:53 »
Hej Ulf!
Jag har tittat på Kerstin Samuelsdotters dödsnotis 1742, och den är märklig. Den handlar om Kerstin Samuelsdotter från Krokstorp, inte om hustru Kerstin Samuelsdotter i Barnhult, och jag tror inte att det är samma person.
1771-10-26 dog änkan Kierstin Samuelsdotter i Barnhult av ålderdom, 90 år. (KGF:s databas)
I Skatelövs första husförhörslängd, AI:1 s 182 finns Inhyses Enk. Kierstin Samuelsdotter f 1685 i Barnhult. Hon är inhyst hos (sonen) Sven Simonsson. Hennes namn är överstruket, antagligen efter hennes död 1771. Det är lite osäkert vilka år husförhörslängden omfattar, men det måste minst vara till 1772, eftersom det finns anteckningar från det året.
Jag tror att detta är din anmoder. Vad tror du själv?
Hälsningar
Ingegärd
171
« skrivet: 2011-02-14, 23:39 »
Hej Ulf!
Jag håller med dig om att det här inte går ihop. Simon Persson född 1704 i Skogsnäs kan inte vara far till Sven Simonsson f 1729 i Barnhult. Simons och Kerstins första barn föddes redan 1719.
Det finns en Simon Persson född 1693 i Haramoen, Vislanda (KGF:s databas), men ingenting säger att det är rätt person.
Tyvärr kan jag inte ge dig mer hjälp.
Hälsningar
Ingegärd
172
« skrivet: 2011-02-13, 23:24 »
Hej Ulf!
I Skatelöv CI:1 står det visserligen födda och döpta, men det är bara dopdatum som anges. 19 p Tr(initatis) Päär Jönssons i Skogsnäs son Simon. 19 söndagen efter Trefaldighet var den 22/10 år 1704, om man räknar med den julianska kalendern, och det var väl den man använde då. (Skogsnäs = Gottåsa Mellangård)
6 Maji (1700) Samuel S. Krogstorp dotter Kirstin. I den julianska kalendern blir det en måndag, men dopet skedde som regel vid söndagens gudstjänst, så vi ska kanske hålla oss till den svenska kalendern. I så fall döptes Kirstin den 5 maj och Simon den 23 oktober.
Jag tror inte att man kan hitta födelsedatum i någon annan källa, så du får nog nöja dig med dopdatum.
Hälsningar
Ingegärd
PS. Krogstorp är en plats, inte ett efternamn.
173
« skrivet: 2011-02-06, 23:15 »
Hej Ulf!
Det är möjligt och mycket troligt att Elin Månsdotter, som är gift med Jonas Persson i Tumhult, och som dör i Tumhult 1838-04-10, är identisk med Elin Månsdotter f 1768-02-20 i Höghult, dotter till Måns Munter. Men har du hittat något som bevisar att det är så? Det är ju min ana också, och det skulle verkligen vara roligt att få klarhet. Kanske finns det en bouppteckning efter Måns Munter?
Jag ska fortsätta leta efter Karin Andersdotters födelse, när jag hinner.
Hälsningar
Ingegärd
174
« skrivet: 2011-02-03, 22:47 »
I domböckerna, dvs häradsrätternas protokoll, finns i början av varje protokoll en förteckning över de närvarande nämndemännen, som regel tolv stycken. Domböckerna är arkiverade på landsarkiven.
Någon sökbar förteckning tror jag inte att det finns.
Mvh
Ingegärd
175
« skrivet: 2011-01-26, 00:21 »
Hej Ulf!
Här fortsätter jag diskussionen om Karin Andersdotter, som 1761-06-23 gifte sig med Per Månsson i Tumhult, Agunnaryd.
Vi vet att Karin kommer från Stora Grythult, Agunnaryd, troligen dotter till Anders Esbjörnsson där.
För många år sedan fick jag uppgifter från en annan släktforskare om att Anders Esbjörnsson flyttade till Grythult från Ryssby(G) 1754. Tyvärr vet jag inte, varifrån han hade fått uppgiften. När jag får tillfälle ska jag titta på mantalslängderna i Ryssby och Agunnaryd.
I vigselboken för Ryssby 1727 kan man se att det lyste första gången för dr. Anders Esbjörnsson från Norra Björkerås och änkan Karin Jönsdotter i Borsna Matzagård d 30 n0v. Vigseldatum finns inte.
Anders och Karin finns med i en hfl 1739, och då bor de i Norra Björkerås.
Jag har inte hittat dottern Karins födelsenotis ännu, men det hittar du kanske.
Tyvärr har jag inte så mycket tid för släktforskningen just nu.
Hälsningar
Ingegärd
176
« skrivet: 2011-01-24, 00:59 »
Hej Ulf och Eva!
Nu har vi kommit långt från Västra Torsås. Jag föreslår att anbytarvärden flyttar de här inläggen till Agunnaryd, eller kanske till Ryssby, eftersom Karin Anderssons familj kommer därifrån.
Eva, du har hittat rätt Karin. Hon bör vara född i Ryssby, men födelsedatum från hfl stämmer inte. Som vanligt!
Återkommer med fler uppgifter under Ryssby, men inte i natt.
Hälsningar
Ingegärd
177
« skrivet: 2011-01-17, 01:20 »
Hej Ulf!
Du kan inte få något födelsedatum för Elin Pehrsdotter. Vid den här tiden fördes dopböcker inte födelseböcker. Troligen föddes Elin någon eller några dagar före dopet 23-04-1710. (Du har ett litet skrivfel där)
Om Elin Pehrsdotter hade döpts i sin hemförsamling Västra Torsås, så hade vi inte haft några uppgifter om det, eftersom församlingens kyrkböcker för den här tiden inte finns bevarade. Med undantag för ett antal år mellan 1682 och 1692 finns inga uppgifter om födda, vigda och döda förrän 1720.
Thure Håkansson föddes nästan i kyrkbyn Torsås by, så han döptes naturligtvis i rätt kyrka. Alltså finns det inga exakta uppgifter om varken dop eller födelse. Om åldersuppgiften i Thures dödsnotis är riktig, så är 1702 ett troligt födelseår.
Hälsningar
Ingegärd
178
« skrivet: 2011-01-08, 23:48 »
Hej Jörgen!
Det var en besvärlig text, men du har klarat den bra.
Ruta 16 är nog en fortsättning på föregående. Först är det något om en attest, möjligen att dottern kom med utan attest. Resten tolkar jag så här: Nr 1 f.1868. Kat. Sjödin abs. (absolverades) d 6 Mars 1868 för 2. (andra) resan lönskaläge.
Mvh
Ingegärd
179
« skrivet: 2011-01-08, 23:17 »
Johanna Christina dog på Fållalund u(under) Klockaregården.
Mvh
Ingegärd
180
« skrivet: 2011-01-08, 22:54 »
Hej Jörgen!
Katarina flyttade in från Högsjö fsl (församling) V. Norrland, och med det menas nog Västernorrlands län.
Mvh
Ingegärd
181
« skrivet: 2011-01-04, 23:49 »
Hej Ulf! God fortsättning på det nya året!
Elin Thuresdotters föräldrar var Thure Håkansson och Elin Persdotter på Åsen. Hon var näst yngst av deras 14 barn. 1785-12-04 vigdes Elin och Erik Jonsson från Skulatorp. Där bodde de några år, sedan flyttade de till Moeboda och därefter till Flogmyran. Därifrån flyttade de efter 1795, men jag vet inte vart de tog vägen och inte heller var och när de dog.
Jag trodde att jag hade lämnat dig uppgifter om Elin Thuresdotters anor, men det har jag kanske inte. Jag skickar det med e-post.
Hälsningar
Ingegärd
182
« skrivet: 2010-12-18, 00:37 »
Hej Helena!
Datum i hfl är inte alltid tillförlitliga. Jag tittade på Degersnäs Södergård i hfl 1815, och där finns en del konstigheter. Br. Johan Gyllenquist tycks vara född 18/11 1788 i Virestad, inflyttad från Tävelsås 1812. Han är struken, och torparen Carl Johansson har skrivits in ovanför utan födelsedatum. Man kan tolka det som om Sophia Kjellsdotter var Johans hustru, och att hon nu är omgift med Carl Johansson. Lite längre ner på sidan bland tjänstefolket finns en dr. Johannes Johansson, född 18/11 1788 i Virestad. Han flyttade 1811 till Tävelsås. I födelseboken för Virestad hittade jag bara ett barn, som var fött detta datum. Det var Johannes, son till soldaten Johan Björck i Barkhult. Jag hittade familjen i hfl i Barkhults soldattorp med bl a barnen Carl f. 1787 och Johannes f. 1789. Det finns ingen Carl som föds 1789. Ingenting stämmer.
Det finns plats för vilda spekulationer. Kan det vara så att Johannes efter flytten till Tävelsås förvandlades till Johan Gyllenquist, vilket kanske passade bättre, om han skulle återvända och gifta sig med kaptenens och Christina Stålenhjelms dotter. Sen dog han, och brodern Carl tog över både hustrun och födelsedatumet.
Jag är ledsen, Helena, om jag har rört till det för dig, men jag glad att jag inte behöver klara ut det.
Mvh
Ingegärd
183
« skrivet: 2010-12-15, 00:33 »
Hej Lars-Anders!
Min man Oswald var en ättling till din Jon Esbjörnssons halvsyster Elsa Esbjörnsdotter. Hon var äldsta dottern i Esbjörn Anserssons andra äktenskap,så naturligtvis fick hon den döda hustrun Elsas namn.
I Esbjörns dödsnotis står det och eldens wida utbredande.
Man kommer inte längre tillbaka i de vanliga kyrkböckerna, men kyrkoräkenskaper, mantalslängder och domböcker kan ge en hel del information. Jag har tittat i mina anteckningar och konstaterat, att jag har uppgifter om Esbjörn Anderssons mor Märit Esbjörnsdotter och hennes anor i flera generationer. Hennes farfar är nämligen också min ana.
Många av mina uppgifter har jag fått av andra släktforskare, och därför lägger jag inte ut dem här, men jag skickar gärna det jag har i ett mejl, om du vill.
I Härlunda kyrkoräkenskaper har jag hittat en intressant uppgift, som bekräftar att det här var en inte bara välbärgad utan också väl ansedd släkt. Det handlar om Märits bror Jöns Esbjörnsson i Grönhult. 1679 (missat datum) betalte han (kyrkovärden Störje) till Jöns i Grönahylte för de kyrkioböcker som han efter Biskopens och Kyrkioherdens anordning till Herlunda kyrkia uti Norrköping kiöpt. En bonde i Västra Torsås som reser till Norrköping och köper böcker åt biskopen!
Mvh
Ingegärd
184
« skrivet: 2010-12-10, 22:07 »
Hej Lars Anders!
Enligt den gamle erfarne, sedan länge avlidne, släktforskaren Johan Nilsson från Västra Torsås var Jon Esbjörnsson son till Esbjörn Andersson i Elinsbäck och hans första hustru Elsa Jonsdotter. Det förekommer en del fel i Johan Nilssons forskning, men i det här fallet är det nog ingen som har ifrågasatt uppgifterna.
Esbjörn Andersson dog 22 maj 1739, 73 år gammal. Han omkom, då han höll på med att svedja och elden spred sig. (Västra Torsås dödbok)
Jag tror att jag har en del om Esbjörn Anderssons anor, men då får jag leta lite.
Mvh
Ingegärd
185
« skrivet: 2010-12-09, 22:49 »
Hej Helena!
I Virestads födelsebok 1788 finns ingen Carl Johansson, som är född 18 nov, och enl KGF:s databas finns det inte någon Carl Johansson, som är född i Virestad 1788.
Var har du hittat uppgifterna om födelsedatum och födelseförsamling?
Bodde familjen i Virestad? I så fall var?
Mvh
Ingegärd
186
« skrivet: 2010-11-30, 23:54 »
Hej Petra!
Anna Cajsa har inte bytt namn. I födelsenotisen heter hon troligen Catharina. (Har du kollat?) Cajsa är en vanlig förkortning, och det var nog så hon kallades i vardagslag. Vad det står i hfl beror på prästen som skrev, och det var kanske inte samma präst.
Din morfars farfars många efternamn är verkligen lite förvirrande. Jämför med andra källor. Vad hette hans far? Vad står det i vigselnotisen och i dödsnotisen?
Annars var det just som du skrev bara att byta namn före 1900.
Mvh
Ingegärd
187
« skrivet: 2010-11-26, 00:22 »
Jag undrar om inte uttrycket mätt av ålder har sitt ursprung i Bibeln. Jag tolkar det inte som en dödsorsak utan som ett konstaterande att någon är färdig med sitt liv, redo att dö. Ett ganska fint uttryck, tycker jag, som inte är riktigt mätt ännu.
Ingegärd
188
« skrivet: 2010-11-25, 00:03 »
Hej Charlotta!
Om du tittar i husförhörslängden för den tid, då Astrid Amanda föds, får du kanske veta både föräldrarnas vigseldatum, födelsedatum och födelseförsamling. Sedan kan du förhoppningsvis följa dem bakåt i tiden. KGF:s databas är utmärkt för att snabbt hitta någon, men det är ju en avskrift, så man bör alltid kolla uppgifterna i källan.
Mvh
Ingegärd
189
« skrivet: 2010-11-16, 21:14 »
KGF är en förkortning för Kronobergs Genealogiska förening, som ger ut en databas. Från Rötters startsida kan du gå till Släktföreningar, och där hittar du KGF. Där finns alla uppgifter om databasen.
Mvh
Ingegärd
190
« skrivet: 2010-11-15, 22:55 »
Hej David!
Har kollat i AD, och det syns tydligt att Bengta föddes i Åhrenäs torp. Eftersom det fanns ett par släktingar bland faddrarna, roade jag mig med en snabbkoll på familjen i KGF:s databas. Vigsel 1733-12-28. Sedan flyttade familjen tydligen omkring, för barnen föddes i Tvetaryd, Skulatorp, Fårshult och Årenäs. Det finns inga hfl för den här tiden.
Mvh
Ingegärd
191
« skrivet: 2010-11-14, 22:29 »
Hej David!
Jag är nästan säker på att det står Åhrenäs torp. Om du hade angett födelseår och datum, så hade jag kollat det i Arkiv Digital, som är betydligt lättare att läsa.
Mvh
Ingegärd
192
« skrivet: 2010-11-08, 23:14 »
Ordet suära = svära kan också vara en kortform för svärmoder. Jag har träffat på det några gånger i 1600-talstext. Det passar ju in i sammanhanget för eders svärmoders skull.
Mvh
Ingegärd
193
« skrivet: 2010-11-07, 23:28 »
Hej Mathias m fl!
Visst har ni rätt i att vi behöver hjälpas åt inom släktforskningen. De flesta av oss har väl fått mycket från andra släktforskare och delar därför gärna med sig.
Mycket av det som diskuteras här jobbar man med i släktforskarföreningarna, t ex att föra in kyrkoboksuppgifter i sökbara databaser, att upprätta register, att göra avskrifter ur domböcker m m. Inom föreningarna pågår också en hel del utbildning, t ex kurser i handstilsläsning. Det är ju så att varje avskrift är en tolkning av källan, och det behövs ganska mycket träning för att göra avskrifter.
Om ni inte redan är medlemmar i någon släktforskarförening, så ta gärna kontakt med den eller de föreningar, som har mest anknytning till din egen forskning. Alla föreningar som ingår i Sveriges Släktforskarförbund hittar man här på Rötter.
Mvh
Ingegärd
194
« skrivet: 2010-10-22, 23:41 »
Hej Erland!
Tack för ditt svar! I det här fallet tror jag på din ärvda släkttavla. Eftersom Axel och Fabian kom från Kalmar, har jag letat efter Törnqvistar i Kalmar stads borgarlängder. Jag hittade Elias Törnqvist och kunde följa honom i längderna till början av 1730-talet, då han var rotemästare i Västra kvarteret. Sen försvann han, men nu vet jag ju var han tog vägen.
Namnet Elias förekommer flitigt i Törnqvistsläkten; både Axel och Fabian hade en son med det namnet. Det är ju inget bevis för att Elias är deras far, men det kan man ju kontrollera i en bouppteckning. Förhoppningsvis finns det en sådan.
Har du också uppgifter om när och var Axel och Fabian är födda? Jag har letat efter dem i Kalmar Stadsförsamling 1700 - 1710, men hittade dem inte. Kunde konstatera att församlingens kyrkböcker var underbart välskrivna.
Hälsningar
Ingegärd
195
« skrivet: 2010-10-21, 22:40 »
Hej Niclas Rosenbalck och andra som forskat om Gottåsa gästgiveri!
En god vän till mig härstammar från Axel Törnqvist, gästgivare i Gottåsa från mitten av 1750-talet. (Jag är lite osäker eftersom jag inte har några papper här.) Axels bror Fabian Törnqvist var också gästgivare och kom till Gottåsa 1742, tror jag. Enl boken Småländska gästgivaregårdar och skjutsstationer tog Fabian över efter sin far Anders Törnqvist. Stämmer det? Vart tog denne Anders vägen? Jag har inte hittat hans dödsnotis i Skatelöv. Någon som vet var Anders Törnqvist kommer från? Axel och Fabian var gifta med två systrar, och i vigselnotiserna tituleras båda köpman från Calmar.
Hälsningar
Ingegärd
196
« skrivet: 2010-10-21, 21:39 »
Hej Niclas!
Intressant att du gjort en utredning om Gottåsa gästgiveri. Jag återkommer till det i ett inlägg under Skatelöv.
Hälsningar
Ingegärd
197
« skrivet: 2010-10-19, 23:24 »
Hej Erland!
Om Nils Ingemarsson föddes i Virestad och gifte sig 1743, så kan du inte hitta honom i någon födelsebok. Den äldsta bevarade födelseboken i Virestad börjar 1738. Det finns hfl från 1750, och du kan titta på Femlingehult och se om det finns någon lämplig Ingemar och några möjliga syskon. Kolla också faddrarna vid Ingemar Nilssons och hans syskons dop. Föräldrarnas syskon var ofta faddrar.
Om du hittar några möjliga föräldrar till Nils, kan du leta upp deras dödsdatum och sedan söka efter deras bouppteckningar. Tyvärr finns det inte så ofta vid den här tiden.
Mvh
Ingegärd
198
« skrivet: 2010-09-10, 23:38 »
Hej Daniel!
Alla släktforskarprogram har en mall för personuppgifter. Jag använder Disgen, men det finns många att välja på. De flesta har nog en gratis demo-version, så man kan prova det innan man bestämmer sig.
Det finns också många handböcker i släktforskning med exempel på skrivstilar från olika tider. Se efter vad som finns på ditt närmaste bibliotek eller kolla i Rötterbokhandeln.
Ett trevligt sätt att lära sig mer om släktforskning är att gå med i en studiecirkel. Då har man alltid någon att disl
kutera med. Studieförbunden brukar ordna.
Mvh
Ingegärd
199
« skrivet: 2010-09-07, 14:45 »
Hej Bo!
Det hölls säkert en rättegång, och protokollet från den bör finnas i Kinnevalds härads domböcker, om mordet begicks i Urshult. Domböckerna förvaras på Landsarkivet i Vadstena, och om du inte kan ta dig dit (det är värt ett besök), så tror jag att du kan beställa en kopia. Ring och fråga eller kolla på webben.
Mvh
Ingegärd
200
« skrivet: 2010-08-31, 23:00 »
Ja, det gällde vigseln med Magnus Lindqvist.
Lycka till med sökandet.
Ingegärd
201
« skrivet: 2010-08-29, 00:34 »
Hej Laila!
Det finns underliga sammanträffanden i släktforskningen. För några timmar sedan läste jag igenom en kopia av ett domboksprotokoll från 1669. Jag letade efter ett gårdsköp, en tingsskötning för att använda 1600-talets språk. Jag fann vad jag sökte, men jag hittade också något mer.
På samma sida fanns en annan tingsskötning, som meddelade att Störie Englasson och hans hustru Ingred Månsdotter hade köpt en tredjedel av Westregården i Knoxhult (Härlunda socken)av Tyke i Kompersmåla, Harald i Spjutatången (=Spjutaretorp) och Oluf i Ilatorp. Eftersom Störje är ett ovanligt namn, så tänkte jag genast på din Anna Störjesdotter. Det intressanta är att en av säljarna bor i Spjutaretorp, och Johan och Anna flyttar till Spjutaretorp efter giftermålet. På den här tiden sålde och köpte man gårdar inom släkten som regel. Man kan nog räkna med att det fanns någon släktskap mellan Störje eller hans hustru och de tre säljarna.
Kan Störje vara Annas far? Kanske, men det finns några tveksamheter. 1683 ger Störje en gåva till kyrkan i samband med hustruns död (Kyrkoräkenskaper för Härlunda). Om Anna föddes ca 1691, så är det i ett andra äktenskap, och det är ju inte ovanligt. Störje i Knoxhult dör 1695, men det finns ingen åldersangivelse.
Nu har du fått lite att fundera på.
Hälsningar
Ingegärd
202
« skrivet: 2010-08-28, 01:36 »
Hej Ronny!
Husförhörslängderna för Agunnaryd börjar först 1785, dvs två år efter Marias födelse. Hon och hennes föräldrar borde finnas där, men jag hittar dem inte i Målensås. Nåja, den första längden är svårläst och rörig (och full av fel), så jag kan ha missat dem, men jag hittar dem inte heller senare. De kan ha flyttat från Målensås före 1785, och de kan ha flyttat från församlingen. Det sistnämnda är ganska troligt, eftersom Lars och Ingeborg, enl KGF:s databas, inte får fler barn i Agunnaryd. Målensås var en ganska stor gård med flera torp och mycket tjänstefolk. Kanske bodde Lars och Ingeborg där bara något år.
Av ren nyfikenhet letade jag upp Marias vigselnotis i Jönköping, och där fanns ju många intressanta uppgifter, men det har du säkert läst. Bästa sättet är kanske att försöka följa Maria bakåt från vigseln.
Mvh
Ingegärd
203
« skrivet: 2010-08-25, 23:40 »
Hej Laila!
Annas far heter Störie. Både i vigselnotisen 21 aug 1715 (inte 21 maj) och i Böries födelsenotis 9 febr 1717 står det tydligt Anna Störiesdotter. Om morfadern levde, när Börie föddes, så gav man inte barnet hans namn.
Mvh
Ingegärd
204
« skrivet: 2010-08-11, 00:06 »
Hej Göran!
Det här var knepigt. Jag har konstaterat att familjen inte finns i Åhrhults soldattorp, varken Norregårds eller Söregårds, i de tre första husförhörslängderna, dvs 1785 - 1812. Det underliga är att deras tre barn föds i Åhrhults soldattorp 1794, 1798 och 1801 enl födelseboken. Kanske tog prästen för givet att soldaten bodde i sin rote, men det var inte alltid fallet. I AI:2 finns en anteckning om soldaten Magnus Friberg i Åhrhults Söregårds soldattorp, att han var knekt i Bråna Mellangård. Du kan ju se efter vem som bor i Brånas soldattorp.
Jag antar, att du har kontrollerat, att Sven Lundqvist är knekt för Åhrhults rote.
Mvh
Ingegärd
205
« skrivet: 2010-08-04, 01:16 »
Hej Eva, Fredrik och Åke!
Anteckningen i Bled tillhör nog Britta Ingemarsdotter, och den är alldeles riktig. Britta har nu flyttat till sonen Anders i Fållen (hennes födelsegård) i Vislanda, men några år ligger Vislanda hfl under Blädinge. Man kan alltså hitta henne i Blädinge AI:3, precis som Åke skriver. Där har hon fått sitt riktiga födelsedatum, 1729-04-15. Britta finns också på s 734 - 735 i samma bok, och i en kommentar längst till höger finns hennes (nästan oläsliga) dödsdatum. Det ska vara 1814-08-09.
Mvh Ingegärd
206
« skrivet: 2010-07-08, 21:54 »
Hej Ivar!
Om vi håller oss till 1 helt hemman Tubbamåla (1 i första kolumnen) så tror jag att det står:
1689 Per hustr: (förkortningstecken), Per Hust: (4 i nästa kolumn anger nog antalet skattskyldiga.)
1691 Per Hust:, Per Hust:
1706 Måns hust (Här finns en massa kolumner, som anger personernas ställning.)
Ingemar hust (Markering för gift man o gift kvinna.)
Pär änkl (Ingen markering i kolumnerna, dvs ej skattskyldig) Texten längst till höger: ? af barnen
1707 Måns hust
Ingemar hust: Pig: pernilla (Markerad i kolumnen för tjänstefolk, kvinnor)
1715 Måns h
Imgemar h Ture h (Hustrun reducerad till minsta möjliga)
Resten av texten handlar om Rekarshult, och där hittade jag en intressant notering. Tack för det!
Hälsningar
Ingegärd
207
« skrivet: 2010-06-20, 00:02 »
Hej Olle!
Jag har hittat gråtande män vid några tillfällen i Allbo härads domböcker från senare delen av 1600-talet. Gråten var kanske inte förbehållen kvinnorna, och att visa känslor kunde ju också vara ett sätt att framstå som uppriktig och trovärdig.
För övrigt händer det även nuförtiden, att män gråter i tingsrätten.
Ingegärd
208
« skrivet: 2010-06-05, 23:02 »
Ivar, jag skäms och jag skickar ett mejl.
Mvh
Ingegärd
209
« skrivet: 2010-06-03, 22:41 »
Hej Markus!
Du har nog rätt i din förmodan att Sissa Olofsdotter var tjänstepiga i Grönhyltan. Omkring 1728 verkar det inte finnas någon Olof där, som kan vara hennes far.
Grönhult ligger nära Virestadsgränsen, och om Sissa är född där, så finns det inte någon födelsenotis för henne. Födelseboken, liksom andra kyrkböcker i Virestad, börjar inte förrän 1738 tyvärr.
mvh
Ingegärd
210
« skrivet: 2010-05-27, 22:39 »
Tack Ola och Niclas! Det var intressant men inte precis någon släkting att vara stolt över. Det finns ju fler våldsdåd i släkten. Jag tänker då på Bengt Folkessons bröder, där den ene slog ihjäl den andre.
Virestads friherreskaps domböcker låter som ett bra tips. Synd bara att de inte finns kvar i Jönköping.
Mvh
Ingegärd
211
« skrivet: 2010-05-26, 23:44 »
Hej Ola!
Vet du på vilket sätt Sune Haraldsson var bördig från Almås?
(Och nu kommer jag lite på sidan av Osby.)
Ingegärd
212
« skrivet: 2010-05-14, 21:15 »
Tack Elisabeth, det var ett svar i rätt tid! Jag ska till Vadstena om några dar, och nu vet jag vad jag ska leta efter.
Hälsningar
Ingegärd
213
« skrivet: 2010-05-13, 22:49 »
Om man är en handelsman från Calmar vid mitten av 1700-talet, innebär det då att mannen har fått ett särskilt tillstånd att driva handel? Kan det i så fall finnas registrerat någonstans i stadens handlingar? För det var väl inte så att alla handelsmän måste ha borgerskap?
Undrar
Ingegärd
214
« skrivet: 2010-05-07, 21:30 »
Hej Eva!
Om du inte har tillgång till KGF-nytt, har du kanske nytta av några korta fakta om Pottetorpa here.
Han föddes 1791-06-27 på Hjärpalyckorna i Västra Torsås (ett område med torpbebyggelse). Fadern Abraham Jönsson Ram, f.1767 i Ebbön, Västra Torsås, var soldat men lämnade tjänsten och köpte gården Jungfruboda. Det gamla och vardagliga namnet på gården var Pottetorp, därav herens öknamn (here = pojke). Modern Karin Svensdotter kom från Skulatorp Ramnagård och var född där 1757.
Jöns Abrahamsson tog över gården och gifte sig med Kerstin Jönsdotter f. 1797-10-30. (Jag är alltså inte helt överens med Bjarne Ivarsson i ett inlägg ovan.) De fick åtta barn, alla födda i Jungfruboda/Pottetorp.
Sven f 1820, död 1821
Elin f 1821
Sven f 1823
Anna f 1825
Martha f 1828
Jon f 1830, död 1830
Stina f 1832
Jon f 1836
Alla uppgifter är hämtade ur kyrkoböckerna för Västra Torsås.
Lycka till med din fortsatta forskning
Ingegärd
215
« skrivet: 2010-05-05, 22:15 »
Hej igen Gunvor!
Att du inte hittar Stensjöholm i Arkiv Digitals eller Genlines register beror nog på att Stensjöholm är en nybildning. En frälsegård i grannbyn Stavhult och ett gammalt frälsehemman Bockaboda fick samma ägare i slutet av 1800-talet, och det var troligen han som gav den sammanslagna gården namnet Stensjöholm. Kyrkböckerna hängde kanske inte med , och i så fall får man titta efter Bockaboda.
Gården finns kvar med sina pampiga byggnader, men den nuvarande ägaren är inte jordbrukare och bor inte där.
Mvh
Ingegärd
216
« skrivet: 2010-05-04, 00:56 »
Hej Gunvor!
I Sunnerbokrönika del 5 hittade jag följande:
1901 blev en av landets nystartade statliga lantbruksskolor förlagd till Stensjöholm i Agunnaryd. Utbildningen flyttades 1913 till Markaryd ...
Tyvärr står det inte mer, eftersom artikeln egentligen handlade om en tidigare lantbruksskola i Ryssby.
Gården Stensjöholm ägdes vid den här tiden av en ingenjör Sven Möller, som inte bara var en driftig lantbrukare utan också anlade en storartad trädgård och en trädskola. (P. G. Vejde, Kronobergs läns herrgårdar)
Mvh
Ingegärd
217
« skrivet: 2010-04-04, 23:19 »
Visst har admitterad med konfirmationen att göra. Genom konfirmationen fick man ju tillträde till nattvarden.
Ingegärd
218
« skrivet: 2010-03-14, 23:26 »
Hej Lars!
Steglehylte tillhör Västra Torsås, men ligger inte långt från Härlunda. Jag gjorde en sökning i KGF;s databas över hela länet och för några år före och efter dödsdatum men hittade ingen dödsnotis för varken Anders eller Kerstin. Märkligt!
Ingegärd
219
« skrivet: 2010-03-11, 22:36 »
Hej Göran!
Jag hasr sökt i KGF:s databas och hittade följande:
Enklingen Oluf Arfwidsson i Drakamåla gifte sig med pigan Bängta Åkesdotter från Trähörna Söregård 1719-05-10. Oluf gifte sig första gången 1701-05-26, och han bodde också då i Drakamåla. Jag hittade ingen födelsenotis för honom, men det fanns en Arfwid i Drakamåla, som fick en dotter Inga döpt 1681-12-04.
En Bengta i Trähörne döptes 1694-02-18, fader Åke.
Mvh
Ingegärd
220
« skrivet: 2010-03-10, 00:12 »
There's a village Appelhult in Virestad parish too, and a village Kvarnatorp in the parish of Stenbrohult in Kronoberg County. All those villages are rather near Kristianstad County. Also there is a village Kvarnatorp in the north of Virestad parish.
Ingegärd
221
« skrivet: 2010-02-09, 23:32 »
Hej Linda!
Jag har faktiskt stött på ett likadant fall, och där tror jag att prästen helt enkelt glömde att anteckna föräldtrarna. Jag hade tur, för jag kände väl till platsen och de som bodde där och kunde ganska lätt placera flickan i rätt familj. När hennes syskon döptes fanns föräldrarna med.
När det gäller Gunnild Håkansdotter, så tror jag inte att faddrarna är fosterföräldrar. De är tydligen inte ett äkta par, eftersom de bor på olika platser. Om det finns husförhörslängder för tiden närmast efter 1766, så kan du se om det finns någon Håkan i Tofta, och om det finns en dotter Gunnild i familjen.
Lycka till!
Ingegärd
222
« skrivet: 2010-02-06, 23:30 »
Hej Marie-Louise!
Det är riktigt att en gevaldiger var en slags polis, och din ana sysslade naturligtvis inte med själva salpetersjuderiet. Hans uppgift var väl att hålla ordning på salpetersjudarna. Eftersom salpetersjuderiet lydde under krigsmakten och det finns mönstringsrullor för salpetersjudarna, så kan det ju också finnas någon rulla för gevaldiger. Hör med Krigsarkivet.
Hur det var med utbildningen för gevaldiger på 1760-talet vet jag inte. En av mina anor var regementsgevaldiger under senare delen av 1600-talet, och han var en bondson från trakten. Det är troligt att han först hade varit uttagen till knekt, (det var före indelningsverket) och så småningom avancerade han till rustmästare. Om hans lönevillkor vet jag bara att han hade tjänstebostad, som han fick lämna vid pensioneringen.
Mvh
Ingegärd
223
« skrivet: 2010-02-01, 23:43 »
Hej Anders!
Jag har några anor med namnet Sigfrid i Allbo i södra Småland. Stavningsvarianterna Sefrid och Sefred förekommer då och då, särskilt på 1600-talet. Jag normerar alla till Sigfrid.
Mvh
Ingegärd
224
« skrivet: 2009-12-29, 02:30 »
Hej Göran!
När det nu handlar om Buskahult och soldattorpet nr 105, så kan jag inte låta bli att komma med en kommentar.
I en mönstringsrulla från 19 okt 1744 hittade jag följande uppgifter om Kinnewalds Compani nr. 3, Soldattorpet nr. 105 Buskahult Tykagård:
Håkan Nilsson Widebuske död 16 april 1742 i Carlscrona. I stället approberad d. 30 maj 1742 Håkan Månsson Oljegren, förgången med skeppet Öland d. 17 nov. 1742. I stället antagen d. 23 nov. 1743 Sven Åkesson Widegren, 22 år, 3/4 tj.år.
Det var inte riskfritt att vara soldat. Sven Widegren, som är min mans ana, försvinner från husförhörslängden någon gång på 1770-talet. En ny soldat dyker upp, och hustrun Karin är nu inhyses änka och flyttar snart från soldattorpet. Jag hittar inte Sven Widegren i dödboken, men genom KGF:s soldatdatabas fick jag veta att han dog i Pommern. Eftersom kroppen inte begravdes i Urshult, blen han inte antecknad i dödboken.
Uppgifterna från Centrala soldatregistret skiljer sig en del från mönstringsrullan. Jag kan ha läst fel på Håkan Widebuskes patronymikon, men soldatregistret verkar inte heller vara säkert på sin sak, och dödsdatumet april kan knappast förväxlas med februari.
Göran, du har tidigare frågat om var soldaten Åke Carlsson Hultman dog, och det förblir kanske en obesvarad fråga. Det finns ju ingen ortsangivelse i dödsnotisen, och familjen hade flyttat från Hultalycke före 1750. Urshult är en alldeles för stor socken för att man ska leta planlöst i hfl.
Åke Hultman var gift när han dog, men jag hittar inte hustrun Karin i dödboken. Jag har några andra uppgifter om henne. Hon föddes i Hessleholm, Urshult 1688, döptes 1688-10-07 och hennes föräldrar var Eskil och Gunnel. De gifte sig 1687-01-01 och var då båda bosatta i Hessleholm. Detta enligt KGF:s databas.
Är Åke Hultman din ana? Det skulle i så fall vara roligt att veta vem av hans barn du härstammar från. Sonen Sven född 1722 är den Sven Widegren, som sedan blev soldat för Buskahult Tykagård, men det visste du kanske redan. Jag har snuddat vid tanken att Gunnel Åkesdotter, gift med Håkan Widebuske, skulle kunna vara dotter till Åke Hultman. Har du någon koll på det?
Hälsningar
Ingegärd
225
« skrivet: 2009-12-18, 23:01 »
Kalle!
Dina rusthållarförfäders plikter bestod främst i att utrusta och underhålla ryttare och häst. Om du läser tidigare inlägg under den här rubriken, så hittar du mycket information om rusthåll och rusthållare.
Mvh
Ingegärd
226
« skrivet: 2009-11-26, 00:10 »
Hej Sten!
Var bodde dina Karin Erengisledotter - Bengt Sunesson efter sitt giftermål?
Jag håller med Ola om att det är märkligt, om det i lilla Härlunda församling skulle finnas två ungefär jämnåriga par med samma namn vid samma tid. Ändå verkar det vara så.
Den Bengt Sunesson som var gästgivare i Häradsbäck föddes möjligen i Almås Bengtstorp i Virestad, men säkert inte i Carlstorp i Härlunda. Som Ola skriver var han son till Sune Svensson i Bengtstorp och Ingiär Åkesdotter från Garanshult i Virestad
Han gifte sig 1678 i Virestad med Karin Erengisledotter, som då var änka efter Håkan Jonsson i Valid, Virestad. Bengt och Karin bodde några år i Valid, innan de köpte Häradsbäck.
Ola. Lennerups teorier om Sven i Håldalas anor var helt nya för mig, men det beror kanske på att jag inte heller känner till Lennerup.
Gunnar Olof Hylten-Cavallius, som var ättling till Sven i Håldala, hade en del uppgifter om honom, som inte tycks finnas någon annanstans. Bl a nämner han att Sven var anhängare till Dacke, vilket han fick böta för, men jag tror inte han har skrivit något om de lågfrälse anfäderna.
Berta. Namnet Erengisle (eren=örn) verkar egendomligt och främmande, men det var nog inte så ovanligt i Skatelöv och Västra Torsås-trakten. Erengisle Olofsson kan ha fått sitt namn från sin mors släkt. Hon var syster till Nils Mattsson i Agnäs, som också hade en son Erengisle.
Mvh
Ingegärd
227
« skrivet: 2009-11-10, 22:44 »
Hej Ivar!
Jag hör av mig med e-post. Ska bara kolla mina uppgifter först.
Ingegärd
228
« skrivet: 2009-11-10, 00:10 »
Hej Ivar!
Sedan jag skaffade AD Online hittar jag en del som jag har missat förut, bl a Karin Abrahamsdotters födelsenotis:
1725 den 23 sept föddes Abrahams och hust. Elins dötter Karin och christnades den 26. Faddrar: Sune i Stumbn (=Stommen), dr Ture i Åsen, Måns Jonsson i Ståckhyltan, hust. Kirstin i Åsen, pig. Ingebor i Åsen, pig Elin i Hulevik.
Elin Håkansdotter är född på Åsen, dotter till Håkan Turesson och Britta Börjesdotter. Bland faddrarna finns inte mindre än tre av henennes syskon samt en svåger, klockaren Sune, gift med Karin Håkansdotter. Jag har fler uppgifter om Elins anor, men det har du kanske också.
Ang Abraham Olofsson funderar jag på om han kan vara son till Olof Persson i Sällön, som tydligen var född i Horjenäs. Men det är bara spekulationer än så länge.
Jag ser att du har en hel del anor i Steglehylte, och då ska jag passa på att fråga om du vet något om änklingen Per Jönsson i Steglehylte, som gifte sig med Märta Månsdotter i Stockhyltan 2 juni 1745. Enl åldersuppgift i hans dödsnotis, bör han vara född ca 1717.
Mvh
Ingegärd
229
« skrivet: 2009-11-02, 00:31 »
Hej Lena!
Jöns Larsson är son till Lars Jönsson och Brita Erichsdotter i Torhult. Jag har inget födelsedatum för honom, eftersom han är född före 1720, då kyrkböckerna för födda, vigda och döda i Västra Torsås börjar. Om det finns en åldersangivelse i dödsnotisen för Jöns kan du räkna ut hans ungefärliga ålder. Jöns föräldrar vigdes i Skatelöv 1709-01-03, och Brita är född i Torpaskog, Skatelöv. Jag har hennes anor ganska många generationer bakåt, eftersom det till stor del också är mina anor. Om du vill kan jag skicka en antavla per e-post.
Lars Jönsson är född i Torhult, son till Jöns Jacobsson, död 1683 i Torhult, och hans andra hustru Elisabeth Larsdotter. Möjligen är denna Elisabeth syster till Brita Erichsdotters mormor.
Mvh
Ingegärd
230
« skrivet: 2009-10-27, 23:48 »
Hej Inger!
Det föds ingen Sven Persson i Västra Torsås 12 okt 1753. Kanske menar du den Sven Persson, som föddes i Brogård, Västra Torsås 12 okt 1773. Föräldrarna heter Pehr Åkesson och Ingeborg Måmsdotter.
Mvh
Ingegärd
231
« skrivet: 2009-10-11, 00:43 »
Hej Bert! Jag har gjort ett försök att läsa födelsenotisen i Loshult C:1, s 29. Det här är min tolkning, och paranteserna betyder att jag är osäker.
Festo Circumeis döptes Jöns Börjessons barn ifrån (Kängsleboda) Jon,föddes d 29 December, modern Ingär,bars af Anders Perssons hystru Pernilla i (Ählekulla). Testes: (Tued Jonsson i Loshult, Oluf (Ährengissel) i ? hult, Lisbet Jöns hystru på Bengtstorp, pigan Ingär Börjesdotter i Kängsleboda.
Här har Jons far fel namn, Jöns i stället för Jon, men det händer att en Jönsson blir en Jonsson. Svårigheten blir väl att hitta något bevis för att denne Jon är din anfader. Försök att hitta familjen i Kängsleboda i Virestads första hfl, från 1771 tror jag. Om Jon är kvar i familjen, kan du kanske se när och vart han flyttar.
För övrigt ska du inte lita alltför mycket på födelseåret 1752.
Mvh
Ingegärd
232
« skrivet: 2009-09-29, 22:05 »
Hej Lotta!
Om du gör en cirkelformad antavla med dig själv i centrum, så är det lättare att få med många generationer. Men den kan bli ganska besvärlig att läsa, om den sitter på en vägg, och det finns ju inte plats för några ättlingar.
Ingegärd
233
« skrivet: 2009-09-03, 23:20 »
Hej Göran!
Jag börjar få en viss förståelse för prästerna, som skrev fel i kyrkböckerna. Jag lyckades ju vimsa till det i mitt senaste inlägg. På rad 8 och 9 skrev jag Där står han som son till änkan Karin, men det ska förstås vara änkan Britta.
Jag ber om ursäkt.
Hälsningar
Ingegärd
234
« skrivet: 2009-09-03, 01:40 »
Hej Göran!
Jöns Jönsson f 1771-08-30 är samma person som Jöns Jönsson f 1771-03-30. Det är lätt att läsa fel på 3 och 8.
Det är inte ovanligt att födelseuppgifter i tidiga hfl är felaktiga, men jag tror att Agunnaryd AI:1, senare delen, och AI:2 är de värsta jag har sett. Alla i vår familj i Nåckarp Wästergård har på något ställe fått fel födelsedatum!
Så var det den mystiske Måns. Jag förstår så väl att du inte hittar honom på s 290, för han finns inte där. Jag har väl, liksom prästen i Agunnaryd, skrivit ur minnet utan att kolla och då blir det fel. Måns finns bara i hfl för Tumhult i Agunnaryd AI:1, s 92 och s 346. Där står han som son till änkan Karin och naturligtvis med två olika födelsedatum. Jag hittade honom i födelseboken: 1779 den 6 maj föddes Måns Andersson i Tumhult. Moder Bengta. Han är alltså son till Anders Jonsson och inte till Britta Jonsdotter.
Jag hoppas att du nu känner dig säker på att vi talar om samma familj, och att dina uppgifter om Karin Jönsdotter är riktiga.
Hälsningar
Ingegärd
235
« skrivet: 2009-09-01, 02:33 »
Hej Göran och Ivar!
Visst är det rätt. Karin Jönsdotter och hennes syskon är alla födda i Nåckarp Wästergård. (Stavas numera Nockarp.) Men Karin flyttade inte till Tumhult som piga till sin bror Jöns.
I AI:1 för Agunnaryd finns två husförhörslängder, 1785 - 1789 och 1790 - 1794 (som antagligen srtäcker sig till 1798). Tittar man på Nåckarp Wästergård i den senare, ser man att sonen Jon (med felaktigt födelsedatum) har gift sig och tagit över gården. Dottern Kerstin f 1768 finns inte med. Eftersom hon är min ana vet jag att hon har gift sig och flyttat till Fåglasång. Pigan Karin, dr. Jöns och dr. Måns är Jons återstående syskon. Jöns Olofsson och Britta Jonsdotter är nu inhyses. Alla de fem sistnämnda är strukna.
Jag är väldigt glad över din fråga, Göran, för det var först då jag upptäckte var de hade tagit vägen. I den första hfl för Tumhult, 1785 - 89, s 92 finns en bonde Per Månsson med familj. Det är också mina anor, men jag har aldrig hittat några släktrelationer mellan dem och Nockarpsfamiljen. Nu börjar jag undra, för efter den familjen finns änkan Britta f 1741, dottern Karin 15 år och sonen Måns f 1778. Jöns finns inte med, han finns inte alls i Tumhult förrän i AI:2. Egentligen borde inte någon av dem finnas här, eftersom de är skrivna i Nockarp samtidigt. Om Karin var 15 år, när de flyttade till Tumhult, borde de ha flyttat dit 1790, men Britta blev inte änka förrän 1797, om man ska tro dödboken. Britta och hennes familj finns i Tumhult hos samma familj också 1790 - 94(98) enl AI:1, s 346.
Der syns tydligt att anteckningarna om Britta, Karin och Måns har gjorts i efter hand. Det är ett helt annat bläck än det övriga på sidorna. Jag tror att prästen har gjort ett misstag och skrivit in dem allt för långt tillbaka. Kanske har han också skrivit in dem på fel ställe. I verkligheten bodde de kanske hos Anders Jonsson, som finns på samma sida i hfl, och som troligen är Britta Jonsdotters bror.
Tvillingarna Anders och Jöns Jonsson föddes den 16/9 1733 i Ryd Söragård. Det stämmer med födelsedatum i hfl. Dr. Anders Jonsson i Ry Söragård och änkan Bengta Nilsdotter i Tumhult vigdes 6/1 1767. Änkligen Jöns Olofsson i Nåckarp Wästergård och pig. Britta Jonsdotter i Ry Söragård vigdes 3/1 1762. Britta föddes säkert 1741, men eftersom det saknas födelselängd 1735 - 1745 blir det svårt att bevisa, att hon är syster Anders Jonsson. Jag tycker ändå att det känns ganska säkert.
Hälsningar
Ingegärd
236
« skrivet: 2009-08-26, 00:10 »
Torgny och Per!
Jag tror att ni två är oense alldeles i onödan. Eftersom Frans August var Johans son, så var det ju helt naturligt att han hette Johansson. Sen kom namnlagen år 1900, och faderns patronimykon (i det här fallet Andersson) blev nu hela familjens efternamn. Prästen följde tydligen namnlagen, och Frans August behöll sitt Johansson. Det var nog inte så ovanligt. Min morfar hette Sven, och hans tre barn, födda mellan 1901 och 1913, hette Svensson. Vad det står i kyrkböckerna vet jag faktiskt inte.
Beträffande Frans Augusts yrke, så var det väl fadern som var arrendator.
Mvh
Ingegärd
237
« skrivet: 2009-08-12, 22:59 »
Hej Niclas!
Det där var intressant. Det finns inget uppgivet dödsdatum i bouppteckningen, men bouppteckningsmännen förordnades den 9 nov 1757, så då borde ju Anders vara död.
Det stämmer att man ofta glömmer bort mantalslängderna för de tider där det finns kyrkböcker. Nu börjar jag fundera på om det finns kyrkoräkenskaper för Vislanda 1757 - 58. Kyrkan brukade ju få en gåva i testamente. Finns det någon, som har tillgång till räkenskaperna och kan kolla?
Hälsningar
Ingegärd
238
« skrivet: 2009-08-12, 00:36 »
Hej Anni!
Jag litar mer på bouppteckningens uppgifter än på dödbokens. Kanske förde prästen anteckningar på lösa blad och renskrev dem sedan i dödboken, och då kunde Anders Sigfridsson ha sorterats in under fel år. Men om Anders dog den 22 juni, så dröjde det ovanligt länge, mer än ett halvår, innan bouppteckningen hölls.
Å andra sidan kan man tänka sig att bouppteckningsskrivaren (vilket ord!) i början av 1759 satt kvar i gamla vanor och skrev 8 jan 1758. Men då borde han inte ha skrivit att bouppteckningsmännen förordades den 9/11 1757.
Själv har jag nöjt mig med att ange Anders dödsår som 1757 enligt bouppteckningen, och sedan har jag redovisat de olika uppgifterna i en fotnot. Nu funderar jag på att inte ange något dödsdatum alls utan bara hänvisa till fotnoten.
Hälsningar
Ingegärd
239
« skrivet: 2009-07-31, 01:16 »
Hej Göran!
Jag tror att Andreas föddes i Hofdinge (avstavat) Söragård (förkortat). H-et i Hofdinge är visserligen väldigt likt G-et i Gustafsson, men det finns inte något annat ortsnamn som passar.
Efter Söragård står det fadren Gustav Johansson och modren Ingeborg Jönsdotter, så din förmodan är alldeles riktig.
Hälsningar
Ingegärd
240
« skrivet: 2009-07-29, 00:29 »
Hej Lena!
Enl. KGF:s databas gifter sig dr. Pehr Håkansson i Odensjö Jöns Eskilsson gård och gudfr. pigan Kirstin Jönsdotter i Skäggalösa Pehr Gertons gård 1722-04-28.
Det är ju inte säkert att de är födda i Skatelöv, även om de bor där vid vigseln, men nog kan det löna sig att leta efter dem där. Om det finns en åldersangivelse i deras dödsnotiser, så har du ju något att börja med.
Hälsningar
Ingegärd
241
« skrivet: 2009-07-29, 00:24 »
Hej Lena!
Enl. KGF:s databas gifter sig dr. Pehr Håkansson i Odensjö Jöns Eskilsson gård och gudfr. pigan Kirstin Jönsdotter i Skäggalösa Pehr Gertons gård 1722-04-28.
Det är ju inte säkert att de är födda i Skatelöv, även om de bor där vid vigseln, men nog kan det löna sig att leta efter dem där. Om det finns en åldersangivelse i deras dödsnotiser, så har du ju något att börja med.
Hälsningar
Ingegärd
242
« skrivet: 2009-07-29, 00:22 »
Hej Lena!
Enl. KGF:s databas gifter sig dr. Pehr Håkansson i Odensjö Jöns Eskilsson gård och gudfr. pigan Kirstin Jönsdotter i Skäggalösa Pehr Gertons gård 1722-04-28.
Det är ju inte säkert att de är födda i Skatelöv, även om de bor där vid vigseln, men nog kan det löna sig att leta efter dem där. Om det finns en åldersangivelse i deras dödsnotiser, så har du ju något att börja med.
Hälsningar
Ingegärd
243
« skrivet: 2009-07-23, 23:45 »
Hej Anette!
Efter Gunil står det inhyses.
Jag har tittat i KGF;s databas efter Gunils och Nils barn och har hittat följande:
1755-05-29 föddes Elin i Ströby, Skatelövs församling. Föräldrar: Nils Nilsson och Gunnil Håkansdotter.
1761-07-14 föddes Ingierd i Agnäs, V. Torsås församling. Föräldrar:
1763-12-26 föddes Ingiär i
Agnäs hör till Skatelövs församling, men det var mycket närmare till V: Torsås kyrka, som då låg i Torsås by, och därför valde väl färäldrarna den. Därmed blev barnen inskrivna i V. Torsås födelsebok.
Födelsedata för de båda Ingierd stämmer inte med hfl;s datum, men det är ju ganska vanligt vid den här tiden.
Din Britta hittar jag inte alls, men det finns ju missar i KGF:s databas, och därför bör du kolla mina uppgifter i kyrkböckerna.
Hälsningar
Ingegärd
244
« skrivet: 2009-07-17, 00:35 »
Hej Margareta!
Om Angantyr berättas i Hervarasagan, en isländsk saga som troligen nedtecknades på 1200-talet men går tillbaka till äldre muntlig tradition. Sagan gavs ut på svenska 1672, och jag tror att man kan hitta den på de flesta bibliotek i samlingar med isländska sagor. Men handlingen utspelas inte alls på Island.
På ön Bolmsö, som numera tillhör Sunnerbo härad och Kronobergs län, bodde kämpen Arngrim och hans hustru Eyvor. De hade tolv vilda söner, den äldste hette Angantyr, och alla voro de stora slagskämpar. Med hjälp av det dvärgsmidda svärdet Tirfing dödade Angantyr sveakungens hirdman Hjalmar, trolovad med kungadottern Ingeborg. Men Angantyr och de andra elva bröderna gick också åt i bataljen, och Angantyr fick svärdet med sig i graven. Hans dotter Hervor, som har gett namn åt sagan och som var galen, vettlös och vildsint, hämtade emellertid Tirfing. Sedan fortsatte svärdet att sprida död och erövra guld och makt i släktled efter släktled, och det fanns alltid en Angantyr, som höll i det eller blev dödad av det.
245
« skrivet: 2009-07-12, 00:56 »
Hej Göran!
Det här var inte lätt. Från mitten av första raden tolkar jag Wij haffwa ?, att Fru Görwel ? bökeskogh (=bokskog) i Danmark, må efter then Stettiniske fridsfördragh, igen bekomme, thy denna Lundh, som ? breff wijsa? hustru Anna, framlidne Erich Jacobssons efterlewerska, af ? hafwer warit förlänth, Derföre hafwa wij nu af gunst och.
Läs den här tolkningen med kritiska ögon, för jag inte alls säker på min sak. För övrigt förvånade det mig att 1500-talets och 1600-talets handstil är så lika.
Mvh
Ingegärd
246
« skrivet: 2009-07-01, 22:32 »
Hej Rolf!
Din fråga är verkligen relevant i en tid, när många mindre BB-avdelningar läggs ner. Ett exempel: Föräldrar som är skrivna i Ljungby(G) föder numera sina barn i Växjö(G), Värnamo(F) eller Halmstad(N).
Jag tror inte att det finns några fastställda principer, när det gäller släktforskning, men jag anger som födelseort den plats, där föräldrarna /modern är skriven. Vad ska man annars skriva om barnet föds i bilen på väg till BB?
Mvh
Ingegärd
247
« skrivet: 2009-06-12, 00:37 »
Hej Marcus!
Det är alldeles riktigt att dr står för dotter, och allmän praxis är nog att skriva ut hela namnet, Andersdotter och Carlsdotter. Det finns ju ingen anledning att skriva förkortade namn i antavlan, bara för att prästen har haft ont om plats i sina kolumner eller tyckt att det var jobbigt att skriva hela namn. Sen finns det ju delade meningar om stavning av namn, men det är en annan diskussion, som återfinns på annan plats i Anbytarforum.
Förkortningen ad känner jag inte till. I vilket sammanhang står det?
Mvh
Ingegärd
248
« skrivet: 2009-04-22, 23:43 »
Visst var vintrarna 39-40-41 väldigt kalla också i södra Sverige (och i hela Europa). Omkring -30 grader, tror jag, när det var som kallast. Jag var 9 - 10 år då, och jag minns att mor eldade en brasa i öppna spisen varje morgon, innan vi ungar skulle kliva upp ur sängen. Utomhus var det kaninskinnsmössa, tjocka hemstickade vantar, yllestrumpor, raggsockar och pjäxor som gällde, men jag fick ändå frost i fingrar och tår. Det kliade infernaliskt, när man kom in i värmen.
Många av våra fruktträd frös bort de vintrarna.
Ingegärd
249
« skrivet: 2009-03-26, 01:06 »
Hej Annika!
Visst är det krångligt. Det finns en Per Persson i Hynnenäs Söregård, f. 1730 enl hfl, gift med Elin Svensdotter (från Kråketorp). Det är alltså din man. Men det finns också en Per Persson i Hynnenäs Norregård, också f. 1730 enl. hfl. Det är tur att han inte också är gift med Elin Svensdotter.
Enl. dödboken dör Per Persson i Hynnenäs Söregård d 24 jan 1793, 65 år gammal. Det stämmer inte riktigt med födelseåret, och det är mer som inte stämmer. Du har ju också upptäckt att Per Persson i Hynnenäs Söregård dör omigen den 1 april 1795, 65 år gammal. Nu stämmer det bättre med födelseåret, mrn det är ju inte heller säkert. I Västra Torsås födelsebok finns ingen Per Persson född 2730, men 1731 d 28 mars f. Per Persson i Hynnenäs, Söregård eller Norregård ej angiven. Föräldrar: Per Persson och Karin Andersdotter.
Jag tror ändå att det är din Per, som dör 1795. Dels för att han anges som gifte mannen, och Elin Svensson dör 1805, medan Pers hustru i Norregård tydligen dör först. (Enl hfl, jag har inte kollat i dödboken) Dels för att jag har fått samma uppgift om dödsår av en annan släktforskare.
Du blev väl inte så mycket klokare av det här.
Mvh
Ingegärd
250
« skrivet: 2009-03-16, 01:23 »
Hej Ivar!
Om Nils Aspegren dog i fält blev han säkert inte begravd i Blädinge, och då finns han inte med i dödboken där. Dödboken var från början (och ganska lång tid framåt) en begravningsbok. I de äldsta dödböckerna finns oftast inget dödsdatum, bara begravningsdatum.
Kanske kan du hitta någon uppgift om var Nils Aspegren dog i KGF:s soldatdatabas. Den finns på KGF:S hemsida.
Arfvid och Katarina var nog trolovade när dottern Greta föddes, och då var hon inte oäkta. Trolovningen var juridiskt bindande. och vigseln var kyrkans välsignelse.
Mvh
Ingegärd
251
« skrivet: 2009-02-08, 02:08 »
Hej Carina!
Har du någon särskild anledning att tro att Margareta Sunesdotter skulle vara dotter till Sune Jonsson och Maria Wilhelmsdotter? Hon borde i så fall vara född i Skatelöv, och där finns enligt KGF:s databas ingen Margareta född 1690 - 1715. Naturligtvis finns det missar i databasen, men jag kan inte minnas, att jag någon gång stött på namnet Margareta i Skatelövs kyrkböcker vid den här tiden.
Det är troligare att hon är född i Almundsryd, och då är det ju svårt att hitta föräldrarna. Det finns husförhörslängder i Almundsryd för 1728 - 1732 (nästan oläsliga) med fortsättning 1753 - 55. Då är ju Margareta gift, men även om hon har flyttat hemifrån kan det finnas föräldrar och syskon.
Jag har tittat lite i dem och hittat två olika Quarnhult, i Bjellerhults och i Åbogens rote. I Bjellerhults Quarnhult fanns Suno 44 (kanske ålder), brukaren Nils Carlsson och h. Kierstin Sunesdotter. Jag tror att det gällde 1753 - 55.
I Åbogens Quarnhult fanns änkan Nilla, sonen Sune och sonen Matthis. Änkan Nilla Swensdotter i Quarnhult fanns också med i en katekismilängd 1753. Hon var alltså svag i kristendomskunskap och borde infinna sig till undervisningen på apostladagarna.
Som du märker fanns det Sune både här och där, och det var ju också ett ganska vanligt namn.
En annan möjlighet är att leta i Kyrkoräkenskaperna. Jag vet inte hur det är i Almundsryd, men de brukar finnas bevarade i de flesta församlingar, och ofta är de äldre än de vanliga kyrkböckerna. Där finns bl a anteckningar om gåvor som gavs till kyrkan vid begravningar (i testamente efter ...)
och på bröllopsdagen (hedersdagen).
Förresten, har du kollat hfl för Brännhult före Margaretas död? Där kan finnas några upplysningar.
Mvh
Ingegärd
Inlägget flyttat 18 februari 2010 från Hur gör jag: Margareta Sunesdotter, hur går man vidare
Camilla Eriksson, moderator
252
« skrivet: 2009-02-02, 23:46 »
Hej Carina!
Jag har inte letat efter Vilhelm Antonssons barn, men jag har stött på några Wilhelmsdöttrar då och då. Några Wilhelmssöner har jag inte sett skymten av. Detta är vad som finns i mina anteckningar:
Johanna Welimsdotter vigdes utan crona med (Bengt) i Hungerstorp d 1 jan 1980.
Hon var dopvittne i Smörhöga 1688.
Elisabeth Wilhelmsdotter var dopvittne i Sjöby 1688.
1694 vigdes Johan i Skogsnäs och Elizabeth i Smörhöga.
Maria Wilhelmsdotter i Sjöby var dopvittne i Torp 1690.
25 juni 1690 vigdes Sune Jonsson i Torp och Maria Wilhelmsdotter i Smörhöga.
Jag har inga bevis för att detta är Wilhelm Antonssons döttrar, men det mycket troligt. Wilhelm var inget vanligt namn och alla tre nämns i samband med Smörhöga-vallonerna.
Det finns säkert många som har fler och bättre uppgifter än jag, men jag tror inte att någon kan tala om exakt hur många och vilka barn Vilhelm Antonsson får. Det finns ju inga födelseböcker från den tiden, och de som inte levde till vuxen ålder har oftast inte lämnat några spår.
Mvh
Ingegärd
253
« skrivet: 2009-01-27, 01:23 »
Hej Ursula!
Jag tror att texten är: Har fallandesot. 1852 fullkomligt frisk sedan 14 år, inget betyg (uf.)
Jag är tveksam om sista ordet och satte det därför inom parantes. Kanske är det en förkortning för utfärdat.
Mvh
Ingegärd
254
« skrivet: 2009-01-19, 19:59 »
Hej Carina!
Det är inte så underligt om Sven Stadig inte är född i Agunnaryd. Soldater placerades där det fanns en ledig rote.
Jag har tittat efter Anna och Sven i KGF:s databas, och jag hittade en möjlig Anna.
I Lätthult i Slätthögs församling föddes en Anna 17540801 och döptes 17540804. Föräldrar var Pehr Jönsson och Maija Eriksdotter. Moderns namn är ju intressant, eftersom familjen ger det namnet till två av sina döttrar.
Sven är lite osäkrare, eftersom vi inte känner till hans fadersnamn. I Nöbbele, Öjaby församling föddes en Sven i april 1754 (inget datum), döpt 17540413. Föräldrar var Johan Arvidsson och Brita.
KGF:s databas är en andrahandskälla, så man bör alltid kolla uppgifterna i originalet.
Födelsedatum i hfl är inte heller alltid tillförlitliga, men det vet du nog.
Jag sökte också på Stadig i Soldatregistret, men hittade inte Sven. Det fanns två andra stadiga soldater i Stafhult Norregårds soldattorp (Stafryd är nog en felläsning), nämligen Jon Jönsson Stadig f 1720 och Nils Nilsson Stadig f 1753. Att Sven inte fanns där är ju underligt, men soldatdatabasen är ju också en andrahandskälla.
MVH
Ingegärd
255
« skrivet: 2009-01-09, 00:28 »
Hej Anne-Lee!
Jag har sökt i KGF:s databas med mycket klent resultat. Jonas Simonsson och h. Karin Samuelsdotter i Schien Norregård får en son Samuel f 17530416, döpt 17530420. Faddrarna består nästan enbart av personer från familjen Lemchen.
175503 får de ett barn till, inget namn angivet. Bland faddrarna finns förutom några Lemchen en Samuel Persson och en hustru Gunnil Samuelsdotter. Tyvärr är inga bostadsorter angivna. Detta är allt vad jag har hittat, men det är kanske bra att veta vad jag inte har hittat. Databasen innehåller uppgifter om födda, vigda och döda. För Annerstad är det uppgifter från 1708 och framåt. Det är lite märkligt att både Karin Samuelsdotter, Bengt Lund och hans hustru Karin är födda 1708.
Jag har inte hittat någon vigselnotis för Jonas Simonsson och Karin Samuelsdotter, och jag hittar inte någon av dem bland födda i Annerstad. Inte heller hittar jag någon dödsnotis för någon av dem. Det verkar ju troligt att de bott i Annerstad bara ett antal år.
Bengt Lund och h. Karin tycks inte ha lämnat några spår. Inga barn, ingen vigselnotis, ingen Bengt eller Karin född 1708.
Ang Nils Bolin så finns det flera Nils, som är födda 1741 - 44, men ingen av dem med familjenamnet Bolin. Han kan mycket väl ha tagit sig det namnet någon gång under sin karriär.
Ja, inte var det mycket hjälp du fick av det här.
Mvh
Ingegärd
256
« skrivet: 2008-12-18, 00:28 »
Främmande = gäster är inte bara ett nordligt språkbruk. Det användes av alla i den sydsmåländska landsbygd, där jag växte upp på 30-talet, och det omfattade också släktingar och nära grannar. Vi ska ha främmat betydde helt enkelt att man hade bjudit hem någon/några. Däremot hörde jag aldrig någon använda ordet gäster. Det var ett fint ord, som man bara läste i böcker.
Så småningom började jag skämmas för ordet främmande och försökte lägga bort det, men jag använder det nog alltjämt utan att tänka på det.
Ingegärd
257
« skrivet: 2008-12-07, 23:04 »
Hej Marianne!
Om du har Disgens släktforskarprogram, så titta på kalendern. Där finns alla söndagars och helgdagars namn på latin. Kanske finns det också i andra släktforskarprogram.
Mvh
Ingegärd
258
« skrivet: 2008-11-28, 23:38 »
Hej Mikael!
Jag kan tänka mig aatt det halva mantal, som Erik Jansson ägde, tidigare hade varit frälsejord men blivit friköpt. Någon gång
har jag träffat på en frälsebeteckning, som hängt med länge.
Mvh
Ingegärd
259
« skrivet: 2008-11-16, 23:00 »
Min tolkning:
Carl Persson Ehn_( ) Sjukl., oförmögen at tjena, tjent länge och wäl, afskedas
Mvh
Ingegärd
260
« skrivet: 2008-11-16, 22:49 »
Hej Ivar!
Jag gör ett försök.
16 April föddes Sven Anderssons och h. Britta Ingemarsdts barn i Piggaboda och döptes d 17
N. Elin. Testes: Håkan i (St.) Krogstorp, Anders i Lönshult, Siud. Åke i ( )torp, h. Britta i Piggaboda,h. Kerstin i Södra wahre, pig Britta i Piggaboda.
Min ADonline-tjänst är inte igång just nu, annars skulle jag ha jämfört med texten där.
Mvh
Ingegärd
261
« skrivet: 2008-11-12, 19:34 »
Hej Lena!
Domböcker är en fantastisk källa fär släktforskare, eftersom där bl a finns gårdsköp, arvstvister och en del tidiga bouppteckningar. Problemet är väl att man måste läsa sida upp och sida ner för att hitta något, och det tar tid. De finns från 1600-talets början, men det kan variera mellan olika härad. Arkiv Digital har fotograferat en del domboksmaterial. men för övrigt får man söka sig till landsarkiven eller hovrättsarkiven. Göta hovrätts arkiv håller just nu på att flyttas till landsarkivet i Vadstena.
Mantalslängder finns från mitten av 1600-talet och ger möjlighet att följa släkten på en viss gård. Oftast är de ganska torftiga, men tidvis kam man få namn på alla i familjen, som är mellan 15 0ch 60 år. De är tillgängliga på internet genom SVAR, men jag vet inte om det är heltäckande.
Kyrkoräkenskaper och sockenstämmoprotokoll är ofta tidigare än andra kyrkböcker. Jag vet inte om Genline har dem, men de finns hos Arkiv Digital.
Det kan också finnas andra arkiv, som täcker 1600-talet. Fråga på landsarkiven.
Mvh
Ingegärd
262
« skrivet: 2008-10-15, 00:12 »
Hej Lesley!
Domböcker är en fantastisk källa för släktforskare, men i häradsrätternas domböcker finns inga register. Där gäller det att skumläsa sida upp och sida ner och hoppas på ett gårdsköp, en bouppteckning eller en arvstvist i släkten. Domböckerna ger också mycken kunskap om vardagslivet och om människornas och samhällets värderingar.
Hos Arkiv Digital finns en hel del material från domböcker, domkapitel och andra arkiv. På deras hemsida kan du nog se om de har något från de församlingar, som du forskar i.
Annars får du ta dig till något av landsarkiven. Domböckerna är också mikrofllmade, men SVAR har ju inte längre någon utlåning, så jag vet inte hur man får tillgång till dem.
Mantalslängder, boskapslängder och jordeböcker kan man också ha nytta av, särskilt när ens anor är bönder. Mantalslängderna finns i Riksarkivet. Jag har läst dem på rullfilm en gång i tiden, men nu ingår de i SVAR:s prenumeration. Jag vet inte hur heltäckande det är, men det hittar du säkert på deras hemsida.
Lycka till!
Ingegärd
263
« skrivet: 2008-09-22, 23:19 »
Hej Hans!
Du är verkligen duktig på att plocka fram uppgifter om Råsarna.
När jag läste den här beskrivningen av gården kan intet widare förbätras, kom jag att tänka på hur min mormorsfar på 1800-talet sänkte Råsasjön, odlade upp jorden och fick stora havreskördar. Nu växer det skog på både åkrar och odlingar, eller rättare sagt växte, tills stormen Gudrun kom.
Det är aldrig lätt att förutsäga framtiden.
Mvh
Ingegärd
264
« skrivet: 2008-09-10, 22:25 »
Tack Sigvard,det var intressant. Ska leta i tingsprotokollen någon gång när jag hinner (om jag hinner). Jag hör av mig om jag hittar något.
Hälsningar
Ingegärd
265
« skrivet: 2008-09-04, 00:48 »
Hej Sigvard!
Sibbe Nilsson och Anna Nilsdotter i Öpestorp var min mans förfäder. Han härstammade från sonen Jöns f 1736. Är detta också dina anor?
Jag känner till Sibbes anfäder bakåt till Nils Gudmundsson och Ingrid Sibbesdotter, men jag visste inte att de också hade en son Daniel. Inte heller visste jag något om Anna Nilsdotter.
Det här är ju nytt och spännande. Om du vill dela med dig av dina kunskaper, så tar jag gärna mot lite uppgifter om Annas anor.
Tyvärr kan jag inte själv bidra med något.
Mvh
Ingegärd
266
« skrivet: 2008-08-19, 01:04 »
Slaveri och prostitution är utryck för samma förtryck, människor som handelsvara, men de är definitivt inga yrken.
Ingegärd
267
« skrivet: 2008-08-13, 00:23 »
Hej Carina
Jag har kollat födda i Vislanda 1780 - 1789 och inte hittat någon Anders Andersson. Kanske är det fel födelseförsamling.
mvh
Ingegärd
268
« skrivet: 2008-07-10, 23:48 »
Hej Annika!
Hustrun dog kanske inte i Skatelöv, men det dödade barnet borde ha funnits där.
Det kan inte vara dottern Ingrid som dödades, för hon finns med i hfl 1832 - 1839, AI:7 sid 1. Fl Ingrid Ingeborgsdotter f 1822 finns ganska långt ner på sidan. I flyttningskolumnen står det 1835 Åldersbevis till Virestad. Tyvärr finns det inte inflyttningslängder i Virestad före 1852.
Ingegärd
269
« skrivet: 2008-07-10, 00:10 »
Hej Annika!
Per Andersson finns i AI:7, hfl 1832 - 1849. Han är då änkling, så hustrun klarade troligen inte av sitt straff. Per flyttade till Virestad (1833). Dit hade dottern Catharina flyttat redan 1827 enl notering i flyttkolumnen i hfl AI:6.
Arkiv Digitals material är otroligt läsbart, en ren fröjd för en släktforskare.
Ingegärd
270
« skrivet: 2008-07-02, 23:32 »
Hej Torbjörn m fl!
Så intressant med kombinationen Jon Ged. Min anfader Jon Niculausson Ged är ju också ett exempel.
Ged (=get) påminner om de tillnamn, som inte var så ovanliga bland bönderna i södra Småland på 1500 - 1600-talet. Oftast enstaviga och ofta djurnamn. Jag har t ex Rå och Rääf bland mina anor. Det har diskuterats om de var släktnamn eller tillfälliga namn, som användes om en person eller familj. Namnet Rå användes om några bröder och om sonen till en av dem, namnet Rääf om två personer som troligen var nära släkt.
Har du något exempel på att Ged har följt med till nästa generation eller att flera Ged har varit släkt med varandra?
Hälsningar
Ingegärd
271
« skrivet: 2008-05-08, 00:00 »
Hej Carina!
Nej, det står tyvärr ingenting om deras ålder.
Ingegärd
272
« skrivet: 2008-05-07, 00:49 »
Hej Carina!
Jag hittade Ingier Swensdotters födelse i KGF:s databas. Hon föddes i Höghult, som ligger vid gränsen till Loshult. Föräldrar: Sven Jönsson och Karin Ingemarsdotter.
Jag tittade också efter föräldrarnas vigsel, men vid den här tiden sparade prästen i Virestad på bläcket och skrev bara ut brudgummens namn.
Det finns tre möjliga brudgummar att välja på.
Sven Jönsson i Appelhult gifte sig 1751-06-23.
Sven Jönsson i Haghult gifte sig 1760-07-13.
Sven Jönsson i Fölshult gifte sig 1761-05-03.
Det kan ju ochså vara så att bruden kommer från någon annan församling t ex Loshult, och den finns ju inte med i KGF:s databas.
Mvh
Ingegärd
273
« skrivet: 2008-04-20, 23:14 »
Hej Elin!
På 1930-talet, när jag följde med mina föräldrar till kyrkan, satt de flesta kvinnorna till vänster och alla männen till höger. När någon familj bröt mönstret och följdes åt i kyrkbänken valde de manssidan, som helt klart hade högst status.
Kyrktagning var också en sed, som levde kvar till 30-talet. Min äldsta bror föddes 1928, och då blev min mor kyrktagen, men därefter vägrade hon.
Jag minns också att mina föräldrar klädde sig i svart, när de skulle gå till nattvarden, och så gjorde de flesta. Den som gick till nattvarden i ljusa kläder, blev nog ganska ut-tittad.
Jag ska kanske tillägga att jag växte upp i en landsbygdsförsamlimg i Kronobergs län, och att länsbokstaven G ibland anses betyda gammalkyrklig.
Ingegärd
274
« skrivet: 2008-03-29, 00:32 »
Hej Carina!
Jag blir lite betänksam inför alla exakta födelseår och födelseorter på 1600-talet. De tidigaste födelseböckerna i Vislanda är ju från 1690-talet, och födelseåren är beräkningar, oftast från åldersuppgifterna i dödboken. När man kan kontrollera sådana uppgifter märkar man, att det finns en benägenhet för att höja den dödes ålder. Födelseorten blir ju också lite av en gissning, eftersom folk flyttade också på den här tiden.
Du skriver att Sibbe Nilssons morfar Sibbe i Näs är född i Jute Näs. Jute är ett efternamn, och vad jag vet finns ingen Jutagård i byn Näs. Jag tror att Jutagården ligger i Benestad, och möjligen är Sibbe Nilssons far Nils Gudmundsson född där.
Hälsningar
Ingegärd
275
« skrivet: 2008-03-26, 00:15 »
Hej Annika!
Erik och Johan har varit på arbete utanför socknen. Det här har jag lyckats läsa:
B t.[=(flyttnings)betyg till] jer? (18)69 21/5 återb. 70 2/2
B.t. Skåne 71 13/3 återb. 21/10
B.t. Carlshamnsbanan 6/3 72
B.t. Skåne 71 13/3 återb 21/10
B.t. Carlshamnsbanan ? 5/4 72
Järnvägsbyggena gav arbete till många fattiga smålänningar.
Mvh
Ingegärd
276
« skrivet: 2008-03-25, 00:53 »
Hej Anni!
Visst är det intressant med en del namn, som går som en röd tråd genom släktleden.
Först en liten rättelse. Anders och Per Sigfridssons mor heter Elsa. Elin Olofsdotter är hennes syster, gift med Måns Sigfridsson. Elsas och Elins far Olof är arrendator i Hästhagen, Vislanda. Jag har inte hittat hans patronimykon och inte heller något namn på deras mor.
Däremot har jag upptäckt att familjen i Hästhagen hade mycket nära relationer till prästfamiljen Wiesel. Elin Olofsdotter och Måns Sigfridsson, som övertog arrendet i Hästhagen, var ofta faddrar vid barndopen i prästgården, och när deras egna barn döptes fanns alltid någon från prästfamiljen med bland faddrarna.
Om Olof eller hans hustru var släkt med familjen Wiesel, så kan det kanske vara via Sibbe Nilsson i Näs eller rättare sagt hans hustru Märta Samuelsdotter, syster till Elias Wiesel d.ä.
Måns Sigfridsson kom från Odenslanda i Vederslöv, och jag tror att Sigfrid Månsson också kom därifrån. I Odenslanda vimlar det av Sigfridar, vilket annars är ett mycket ovanligt namn. Men några Sibbar har jag inte hittat där.
Det här var väl inte till så mycket hjälp, men om du hittar något mer, så är jag mycket intresserad.
Hälsningar
Ingegärd
277
« skrivet: 2008-03-17, 00:20 »
Hej Linus!
Jag tror att det står som på det sista fördes på socknen dvs var skriven på socknen.
Mvh
Ingegärd
278
« skrivet: 2008-03-17, 00:07 »
Hej Niclas, Hans m fl!
Så mycket intressant jag har fått veta om Råsarna! Det förvånar mig lite, att denna ensliga gård på gränsen mot Ryssby och Vislanda socknar var en frälsegård. Det fanns ingen körväg fram till gården förrän i början av 1900-talet. Min mormorsfar hade sin vagnbod i byn Granhult på andra sidan en ganska hög och brant ås, som antagligen givit gården sitt namn.
Tack Niclas för tipset om domböcker på AD Online. Jag vet att det finns en del domboksmaterial där, men jag har inte hunnit titta på det ännu.
Hälsningar
Ingegärd
279
« skrivet: 2008-03-14, 23:45 »
Hej Hans!
Du har verkligen fått fram många uppgifter om din Råsa-släkt.
Någon gång ibland tar jag mig till Göta Hovrätts arkiv i Jönköping. Nästa gång ska jag försöka hitta något om vad som hände i Råsarna 1617.
Allbo härads domböcker finns från 1604, och jag hoppas att Sunnerbo domböcker är lika tidiga.
Hälsningar
Ingegärd
280
« skrivet: 2008-03-12, 01:16 »
Hej Hans!
Jag har tittat i Agunnaryds födelsebok 1648 i AD Online (Lättare att läsa än Genline), men inte heller där kan man få fram mer än ett P. Det verkar som om resten av namnet har försvunnit, när arken har bundits till en bok.
Men din hypotes on Per Eriksson är väl inte så tokig.
Jag har också plockat fram mina gamla anteckningar ur mantalslängder, där jag bara för nöjes skull har kollat lite på Råsarna. Detta är vad jag har:
Råsarna 1642 - 43 Blanting
i samma gård Erich Blantingsson, h.Kerstin Påfvelsdotter
Råsarna 1648 Erich Blantingsson, h. Kerstin Påfvelsdotter
Skansåsa 1650 Erich Blantingsson, h. Kerstin Håkansdotter.
Det finns inga andra personer nämnda i Råsarna.
Lustigt nog har jag tittat just på några av de år då Erik får barn, men hans hustru heter inte Blantingsdotter. Som du ser har hon fått ett nytt patronymikon 1650, men det kan vara en felläsning från min sida.
Mantalslängderna för Kronobergs län börjar 1640, och fram till 1650 ger de många uppgifter. Sen blir de betydligt torftigare.
Hälsningar
Ingegärd
281
« skrivet: 2008-03-09, 00:57 »
Hej Hans!
Svar på fråga 4 och 5.
Pesten gick i Sverige 1710 - 1711, så det var inte bara Råsarna, som var drabbat. I en del församlingar var dödligheten så stor, att man ordnade särskilda pestkyrkogårdar, t ex i Agunnaryds grannförsamlimg Virestad.
Råsarna och Skansåsa är samma gård, och båda namnen används parallellt, även i nutiden. Råsarna är nog den äldsta benämningen. Jag har hittat den från tidigt 1600-tal. Skansåsa finns nog mest i skriftlig form, t ex i kyrkböckerna, medan Råsarna nästan alltid används i dagligt tal.
Själv är jag lite intresserad av Råsarna, eftersom min mormor föddes där, men mina anor fanns där bara i några generationer.
Mvh
Ingegärd Johansson.
282
« skrivet: 2008-02-28, 00:28 »
Känner någon till en inpektor Per Ponsler, som dog 1808-07-06 i Ljungå, Hällesjö, Jämtlands län, 50 år gammal? Var är han född? Föräldrar?
Är Ponsler en vallonsläkt? Ättlingarna har hört sägas att det är det.
283
« skrivet: 2008-02-25, 23:56 »
Hej Andreas!
Här ett försök till tolkning. Ett par av faddrarnas namn klarar jag inte.
23 juni föddes soldaten Gumme Bolms och hans hustru Gertruds barn i Tubbamåla och döptes den 25. Nom (namn)Joseph. Testes: (dopvittnen) ? i Ugnabygden, Anders i Hjulsry, ? i Tubbaremma, pig. Ingred i Siöbacken.
Mvh
Ingegärd
284
« skrivet: 2008-02-15, 00:32 »
Hej Annika!
Jag har just läst ditt e-postmeddelande. Min strulande mailserver är, åtminsone för tillfället, OK igen.
Vi har nog ganska mycket gemensamt, tror jag. Märta Sibbesdotter är också min ana. Men diskussionen under rubriken Aringsås borde kanske avslutas. Nu handlar det ju mest om Vislanda.
Jag hör av mig till dig via e-post.
Hälsningar
Ingegärd
285
« skrivet: 2008-02-13, 23:55 »
Hej Kerstin!
Min mailserver strular (igen!) så det dröjer kanske lite innan du får antavlan. Ha tålamod!
Hälsningar
Ingegärd
286
« skrivet: 2008-02-13, 23:46 »
Hej Annika!
Min anfader är Måns Olofsson f 1771, äldre bror till Olof f 1787. Han flyttade till Trästen, när han gifte sig, och det gjorde tydligen också din Olof. Måns äldste son Olof f 1798 (namnet var verkligen frekvent i släkten) fick en dotter Stina, som gifte sig med Jonas Jakobsson i Rickardshult. Därmed var släkten tillbaka i byn men kanske inte på samma gård.
En intressant sak är att Per Lagerkvist härstammade från Rickardshult. Måns och Olofs syster Kerstin f 1782 var hans farfars mor. Men det visste du kanske redan.
Hälsningar
Ingegärd
287
« skrivet: 2008-02-09, 00:40 »
Hej Kerstin!
Om Sune Jönsson vet jag faktiskt ingenting.
Om Swen Andersson finns det lite uppgifter i min mans släktutredning.
Han föddes 1729-03-19 i Ryttartorpet Applakullen under Sunnanvik i Skatelöv. Hans föräldrar var ryttaren Anders Segervall och Karin Swensdotter. (Så nu är vi under rätt rubrik igen efter utflykterna till Västra Torsås.)
Du kan nog hitta fler uppgifter om ryttaren Segervall, om du söker i Centrala soldatregistret. På Rötters startsida finns en länk till DIS hemsida. Där hittar du Centrala soldatregistret i vänstermenyn.
Beträffande Karin Håkansdotters anor så skickar jag en antavla till dig med e-post. Då får du med källanvisningarna, och där finns också lite utdrag från domböcker mm
Hälsningar
Ingegärd
288
« skrivet: 2008-02-08, 23:40 »
Cecilia!
Om du inte tar kontakt med din mans kusiner, så får du aldrig veta hur de reagerar. Det finns ju en chans att de blir glada.
Ingegärd
289
« skrivet: 2008-02-04, 01:27 »
Hej Kerstin!
Ja, du har förstått mig rätt, trots mitt röriga inlägg. Jag tror att samtliga Håkansdöttrar, som du nämnde, samt Ture Håkansson är syskon.
Jag ser nu att jag glömde tala om att det finns en pig. Karin på Åsen som fadder i Stockhyltan 1721. Det är en gammal anteckning, och jag har inte noterat något datum eller inte kunnat läsa det. Om det är Karin Håkansdotter, så borde det finnas en vigselnotis för henne, men jag har inte hittat den. I varje fall är Karin gift 22 april 1722, för då är hon fadder på Åsen som h. Karin i Stomben.
I KGF:s databas har jag just hittat en son till Sune Jönsson och Karin; Pär f 17222212 !? Det ska nog vara 22 dec, för han döptes 1723.
Du undrade var man kan hitta mina källor.
Mantalslängderna finns på Riksarkivet, och när jag läste dem var de mikrofilmade, men nu finns de också hos SVAR. Jag vet inte om de ingår i SVAR:s internetabonnemang. Mantalslängderna för Allbo härad börjar 1640, alltså långt före kyrkböckerna.
Kyrkoräkenskaperna hör till kyrkoarkivalier och borde finnas i Genline, men eftersom jag aldrig har använt det, så vet jag inte vad som ingår. Däremot så finns de säkert i Arkiv Digital Online, som har digitalfotograferat inte bara kyrkböcker utan också andra arkiv. De har väl inte kommit så långt i Sverige ännu, men hela Småland är klart.
AD Online har också en del domboksmaterial. Annars finns domböckerna på microfiche, och då måste man ha tillgång till läsapparat.
Jag brukar ta mig till Jönköping och Göta Hovrätts arkiv, där man får läsa direkt i originalböckerna. Det ger en särskild känsla, och dessutom är det lättare att läsa så.
Hälsningar
Ingegärd
290
« skrivet: 2008-02-03, 02:23 »
Hej Kerstin!
Jag måste kommentera en del av uppgifterna i mitt inlägg den 29 jan.
För det första glömde jag att nämna att Elin Sunesdotter var gift två gånger. Hon gifte sig först med Johan Nilsson 1751-01-06, men det blev ett kort äktenskap. Han dog av bröstsjuka 1752-06-09. De hade en dotter Elin f 1751-05-12.
Om Karin Håkansdotter skrev jag att hennes föräldrar var Håkan Turesson och Britta Börjesdotter på Åsen.
Egentligen har jag inget bevis för att det är så, men jag är ändå ganska säker på det. Eftersom det i stort sett saknas kyrkböcker före 1720 har jag letat i kyrkoräkenskaper, mantalslängder och domböcker. Jag har funnit att:
Håkan på Åsen är ogift 1688. (mantalslängd)
1690 döptes Kirstin, dotter till Håkan på Åsen. (doplängd) Troligen är det hans första barn.
1701 dog ett av Håkans barn. (kyrkoräkenskaper)
1726 gifte sig Ingeborg Håkansdotter på Åsen och flyttade till Jungfruboda.
1731 gifte sig Ture Håkansson på Åsen. Han tog över sin del av gården.
När Karin Håkansdotters barn döptes fanns bland faddrarna alltid någon eller några av hennes troliga syskon: h. Kerstin Håkansdotter i Stommen, H Elin Håkansdotter i Horjenäs, pig Ingeborg på Åsen (1725), h Ingeborg Håkansdotter i Jungfruboda (1727), Ture Håkansson på Åsen och eller deras make/maka. Karin Håkansdotter och Sune Jönsson var också faddrar vid barndop i Horjenäs, Åsen och Jungfruboda.
Anna Sunesdotter (Karins dotter) finns på Åsen 1748 och 1749, då hon gifter sig.
Du får själv avgöra om du kan godkänna Karins föräldrar.
Om du hittar något som talar för eller mot mitt antagande, så hoppas jag att du hör av dig.
Kanske finns det någon annan Västra Torsås-forskare som vet mer.
Nu undrar du förstås varför jag inte har nämnt Karins mor med ett enda ord. Det blir en annan gång. Det är på den grenen vi är släkt, om vi är släkt.
Hälsningar
Ingegärd
291
« skrivet: 2008-01-30, 23:37 »
Hej Christin!
Enl KGF:s databas hette Jörans föräldrar Anders Jonasson och Beata Petersdotter.
Jag hittar inte deras vigsel i Agunnaryd.
Mvh
Ingegärd
292
« skrivet: 2008-01-30, 00:22 »
Hej Kerstin!
Att here är ett dialektord för pojke vet du kanske. Puttetorp är ett gammalt namn på gården Jungfruboda i Västra Torsås, och där föddes Jöns Abrahamsson 1791, son till soldaten Abraham Jönsson Ram och Karin Svensdotter. Han blev enormt stor och framför allt oerhört stark. Det finns en mängd berättelser om honom. Johan Nilsson har skrivit om honom i sin bok Bygdeoriginal och folkminnen, som kom ut 1936 och nytrycktes 1991. Den finns nog inte att köpa, men biblioteken i Växjö och Alvesta borde ha den. Ditt bibliotek kan nog ordna ett fjärrlån.
Karin Håkansdotter och släkten på Åsen återkommer jag till.
Hälsningar
Ingegärd
293
« skrivet: 2008-01-29, 01:05 »
Hej Kerstin!
Om din farmors släkt kommer från Västra Torsås, så har du kanske hört talas om Puttetorpa here, en av Västra Torsås stora män (i bokstavlig mening).
Han var systerson till Ingeborg Svensdotter, son till hennes äldsta syster Karin.
Det finns en hel del intressant att berätta om den här släkten (är det dina anor?), och jag börjar med Elin Sunesdotter, som jag känner bäst till.
Elin föddes på Torsås Stom 1727-10-06. Hennes far Sune Jönsson var klockare, och Stommen var hans tjänstebostad. När han dog 1734-08-20, 55 år gammal, måste familjen lämna Stommen. De flyttade till Fröseberg, som antagligen var hans föräldrahem. Då var yngsta barnet 1½ år.
Elins mor var Karin Håkansdotter, född på Åsen, och om detta är dina anor så är du nog släkt med hälften av Västra Torsås befolkning.
I Västra Torsås finns kyrkböcker från 1720 (samt från några år på 1680-talet). Sune och Karin var troligen gifta före 1720. Jag vet inte hur många barn de hade, men jag har hittat tre i födelselängden; Anna f 1725-02-09, Elin och Botil f i733-01-23.
Karin Håkansdotters föräldrar var Håkan Turesson och Brita Börjesdotter på Åsen. Mer om det en annan gång.
Hälsningar
Ingegärd
294
« skrivet: 2008-01-27, 00:42 »
Hej Kerstin och Carina!
Det verkar som om ni har gemensamma anor med min man. I så fall är det alt 1 i Kerstins senaste inlägg, som gäller.
Johan Nilsson, legendarisk släktforskare från Västra Torsås, gjorde för många år sedan en släktutredning för mina svärföräldrar, och där hittar jag följande.
Swen Andersson f i Sunnanvik, Skatelöv 1729-03-19, gifte sig i V. Torsås 1754-06-23 med änkan Elin Sunesdotter i Ramnagård. Där föddes deras fem gemensamma barn. Den andra, Kerstin f 1760, var min mans anmoder, och den yngsta hette Ingeborg f 1769. Det finns inget födelsedatum för henne. Familjen flyttade sedan till Sunnerön, Skatelöv. (Det är möjligt att Sunnerön tillhörde Sunnanvik, som är en stor gård.)
Eftersom din Ingeborg Svensdotter bodde i Sunnerön när hon gifte sig, så är det ju ganska troligt att detta är den rätta Ingeborg, men man kan ju lätt kontrollera det i hfl för Sunnerön.
Jag har inte haft tid att kontrollera uppgifterna i den här släktutredningen, men det bör man ju göra. Här finns också uppgifter om Sven Anderssons anor, och jag har själv hittat ganska mycket om Elin Sunesdotter. Jag delar gärna med mig.
Hälsningar
Ingegärd
295
« skrivet: 2008-01-20, 00:47 »
Hej Annika!
Inte så underligt om det blir fel ibland, när hfl ser ut som ovan.
Här är Måns Anderssons familj så som jag har lyckats läsa det i AD Onlines version.
Måna Andersson f 1719
hust Kierstin f 1704 (struken, anteckning: död)
hust Britta f 1748
dot Maria f 1788 (delvis överskrivet av efterföljande)
son Per f 1744
hust Karin Andersd f 1734
Mvh
Ingegärd
296
« skrivet: 2008-01-18, 23:51 »
Hej Annika!
Jag har kollat den aktuella hfl i AD Online, där läsbarheten var mycket bättre. Detta är vad jag kunde läsa:
Måns Svensson (inte Andersson) f 1732
h.Kerstin Svensdotter f. 1739 (namnet struket, anteckning: död)
son Sven f 1760 (struken)
son Pehr f 1762 (svårläst anteckning, kanske abs: och något mer samt 84)
dott Elsa f 1770
Den nya hustruns namn kan jag inte läsa. Det börjar kanske med B, men det ser inte ut som Britta. Hon är i alla fall f 1744
Mvh
Ingegärd
297
« skrivet: 2008-01-15, 23:56 »
Hej alla!
Det är nog så att våra källor sällan avslöjar vad våra förfäder kallade sig eller blev kallade av andra. Jag har några exempel:
Min mormorsmor hette Ingrid, men en äldre släkting har berättat att hon alltid kallades Ingert. Det finns inte skrivet någonstans.
Min farmor hette Signhild, men jag hörde aldrig någon använda den namnformen. Hon kallades Singel, men i alla skrivna källor är namnet Signhild.
Själv har jag alltid stavat mitt namn Ingegärd, och det gjorde också mina föräldrar. (Turligt nog eftersom min namne här på Anbytarforum stavar med e.) Men officiellt heter jag Ingegerd. Dessutom har min familj i hela mitt liv kallat mig Inga, men det finns det inte heller några belägg för utom i några brev.
Så vi får väl göra som man tydligen alltid har gjort, skriva som det bör skrivas.
Ingegärd
298
« skrivet: 2008-01-14, 00:18 »
Först gjorde jag som du, Stefan, och följde stavningen i dopboken. Jag var medveten om att det var prästens stavning som gällde, men jag tyckte att den gav en tidsfärg åt namnen. Så småningom tröttnade jag på gissa stavnings-leken varje gång jag skulle söka ett namn i mitt släktforskarprogram. Då blev det normering med Anbytarforums namnlista som rättesnöre. Det betyder ju inte att Elisabet ska bytas ut mot Lisa t ex (eller tvärtom). Där är det inte en fråga om olika stavning utan om olika namnformer, och då håller jag mig till den namnform, som används vid dopet. (Men det är lite knepigt med mitt eget namn, som har många olika skepnader).
Jag önskar bara att jag hade tröttnat på gissningsleken lite tidigare. Det var både tidsödande och tråkigt att skriva om en massa namn. Så därför har jag ett råd till dig, som inte har kommit så långt: Tänk efter först!
Ingegärd
299
« skrivet: 2008-01-03, 01:00 »
Hej igen Annika!
Jo, det är riktigt. Enl dödboken dog Jöns Jonsson uti Spånhult den 20 Octob: 1689, 105 åhr gammal. Raden är understruken, antagligen för att markera att det här var något ovanligt.
Jag har hittat några hundraåringar under min forskning, men det finns nog en tendens att man plussar på lite, när någon bli riktigt gammal.
Ingemar Månsson i Spånhult dör 1727, 75 år gammal. Med tanke på åldern så är han nog snarare barnbarn än son till gamle Jöns. Men det vet jag ingenting om.
Hälsningar
Ingegärd
300
« skrivet: 2008-01-03, 00:07 »
Hej Annika!
Ingrid Bengtsdotter föddes 1750-10-04 i Alvesta Storegård (= Norregård), Aringsås enl födelselängden. Det datum som anges i hfl är ju, som du själv påpekar, ofta lite fel.
Ingrids föräldrar är Bengt Månsson och Märta Persdotter. Märta är också född i Alvesta Storegård, och Bengt kommer från Lövhult i Skatelöv. Om jag inte har fel så gifter sig Ingrid med sin kusin. Olof Håkanssons mor Kerstin Månsdotter är så vitt jag vet syster till Bengt Månsson.
Men det är en intressant släkt, som du kan följa långt bakåt.
Ingrid Bengtsdotter och Olof Håkansson är mina anor, så jag undrar förstås vilket av deras barn du härstammar från. (Om det nu är dina anor också.)
Hälsningar
Ingegärd
301
« skrivet: 2008-01-02, 00:04 »
Hej Camilla!
Virestads Hembygdsförening har gett ut en bok Torp och backstugor i Virestad. Där nämns två stugor under Mölleryd.
Den ena var Björkelund, som också kallades Törnastugan. På 1870-talet var den fattigstuga.
Den andra var Nystugan, och det var där din ana Katarina Törn bodde. (I boken kallas hon Johannesdotter.) Det finns en hel del uppgifter om Katarina, bl a att hon var god, gladlynt och trösterik.
Boken finns säkert på biblioteket i Älmhult (Virestad hör till Älmhults komun), och du kan nog låna den genom ditt bibliotek. Om det inte lyckas, eller om du vill ha ett eget ex, så kan du skicka ett mail till mig. Jag kan nog ordna ett exemplar till dig.
Hälsningar
Ingegärd
302
« skrivet: 2007-12-20, 00:39 »
Hej Carina!
Kanske är det Germunds sonsonson Germund Frostensson det handlar om. (Det var han som gifte in sig i gästgivarsläkten.) Han hade tre söner, Jon, Jöns och Arfvid. Ibland är det väldigt svårt att se om det står Jon eller Jöns i kyrkböckerna, och jag har själv lyckats förväxla dem.
Hälsningar
303
« skrivet: 2007-12-18, 23:59 »
Hej Torbjörn!
Det är inte sällsynt att en flicka gifter sig vid 17 års ålder. Bland mina anmödrar har jag några som var yngre än så, bl.a. Dorotea, född i mitten av 1600-talet. När hon dog vid 85 års ålder, skriver församlingsprästen Nils Linneus, att hon gifte sig vid 14 års ålder. Säkert anmärkningsvärt även på den tiden.
Men den yngsta bruden jag har hittat var Botel, född 1 nov 1744, gift 15 maj 1758, tretton och ett halvt år gammal!
I både de här fallen envisas mitt släktforskarprogram med att påpeka felaktiga personnotiser.
Den lagliga giftasåldern har väl skiftat genom tiderna, men jag kan inte det där. Det finns säkert någon annan som känner till det.
Mvh
Ingegärd
304
« skrivet: 2007-12-17, 01:16 »
Hej Carina!
Jag skulle också gärna vilja veta mer om Germund och Cecilia. I en bänklängd för Agunnaryds kyrka år 1622 står det ...Germund nu boendes i Höö..., och det tyder ju på att han inte bott i Höö så länge.
I varje fall bodde han där 1618, då han tingskötte allt sitt och hustrun Cecilias arv och ättleve i Hunna Södregård, vilket tydligen var halva gården. Men i den halvan fanns en sjättedel, som Marcus Uggla, borgmästare i Växjö, ansåg sig ha arvsrätt till. Han kallar Hunna sin gamla fädernesgård.
Germund har tidigare köpt Hunna Södregård av Herr Måns i Virestad och fick lagafångsbrev 1595. (Tillhör herr Måns släkten Spegel?)
De här uppgifterna har jag hämtat ut Allbo härads domböcker 9 mars 1618, 12 jan 1629 och 14 jan 1630. Om du vill ha hela texten, så kan jag maila den till dig.
Det finns några riktigt intressanta frågor: Är Germund eller Cecilia och Marcus Uggla släkt, och i så fall hur? Troligen är de också släkt till herr Måns? Kanske finns det någon som vet lite mer om de två sistnämnda.
I alla fall är du och jag släkt, eftersom jag härstammar från Gyrid Jonsdotters bror Frosten.
Till slut måste jag fråga dig om några av dina uppgifter. Jag kände bara till Germunds son Jon. Var har du hittat uppgifter om hans bror Jöns?
Finns det några belägg för att Germund och Cecilia har bott i Hallaryd eller Stenbrohult, och var kommer V.Torsås in? Jag har inte heller hittat något belägg för att de har bott i Skatelöv (Hunna), men det är ju ganska troligt.
Hälsningar
Ingegärd
305
« skrivet: 2007-12-08, 00:42 »
Hej C-G!
Det här är en väldigt intressant idé. Jag skulle gärna lämna bidrag till en sådan databas, förutsatt att det kan göras på ett relativt enkelt sätt.
Men det finns ett stort problem. Hur ska man kunna säkerställa kvaliten? Det förekommer nog fel i alla databaser, och i Disbyt t ex finns en hel del riktiga villospår.
Berätta gärna mer om din idé.
Ingegärd
306
« skrivet: 2007-12-08, 00:14 »
Hej Ingrid!
Du har ju redan fått Emils dödsdatum, men jag kan inte låta bli att berätta om en mycket ovanlig notering i hans dödnotis. (Källa: KGF:s databas) Där har prästen skrivit att Emils mor är ogifta hustrun Anna Svensdotter. Det var väl en bra beskrivning på vad vi nu kallar sambo.
Mvh
Ingegärd
307
« skrivet: 2007-10-11, 00:06 »
Hej Åke! Det finns 3 - 4 gårdar och en utskift, som har beteckningen Skulatorp Ramnagård. Jag har en släkting, som känner väl till de här gårdarna, men han har aldrig hört talas om nr 87. Varifrån har du fått numret? Om det är från en husförhörslängd eller mantalslängd, vilket år? Har du namn på några personer som bor på gården vid den aktulla tiden? Mvh Ingegärd Inlägget flyttades 20 februari 2010 från Språk, ord och namn: Ortnamn: Skulatorp Nr 87 Ramnagård Västra Torsås  ? Camilla Eriksson, moderator
308
« skrivet: 2007-10-04, 00:33 »
Hej Anna!
Agunnaryd ligger i Sunnerbo,så Erik Pilt finns troligen i rullorna för Sunnerbo kompani.
Mvh
Ingegärd
309
« skrivet: 2007-09-01, 01:24 »
Hej Ingolf!
Jag har några anteckningar om Löfvingsgården i Willtofta ur mantalslängden 1715 och 1717.
1715: Jöns och hustru
Måns och hustru (ingen ant för hustrun i hustru-kolumnen)
pigan MÄrit (i dotter-kolumnen)
Tor och hustru (i inhyses-kolumnen)
1717: Jöns och hustru
Måns och hustru (finns nu i hustru-kolumnen)
Pig Marit och Tor med hustru har försvunnit.
Jag har inte följt gården längre fram, men Måns och hans hustru fanns där redan 1690 - 95 samt 1701 - 02, då hans hustru var antecknad som utgammal. Det är ju inte säkert att det är samma Måns hela tiden.
Löfvingsgården är säkerligen den gård i Willtofta, som Måns Löfvingsson i Skäggalösa köpte i början av 1600-talet och som tingsköttes 3 februari 1621 vid Kinnevalds häradsting.
Mvh
Ingegärd
310
« skrivet: 2007-08-14, 00:26 »
Hej Lars!
Du ska nog inte räkna med Elin Jönsdotter i Olofshylte. I Västra Torsås dödbok 1744 har jag hittat följande: 26 January dog Elin Jönsdotter i Olofskylte,13 dagar gammal.
Åldern stämmer ju inte riktigt, men 16 jan är kanske hennes dopdatum.
Mvh
Ingegärd
311
« skrivet: 2007-08-09, 23:35 »
Hej Pia!
Lägg ditt inlägg under Landskap, Småland, Härlunda, så finns det större chans att få svar. Skriv gärna lite mer om Per Johan. om du kan.
Mvh
Ingegärd
312
« skrivet: 2007-07-23, 23:51 »
Jag kan inte kolla med originaldata, men i KGF:s databas finns en Carl Cederberg, som dog i Virestad 1754 av hastig feber, 36 år gammal. Begravningsdatum 1754-06-30.
Cederberg kan vara en felläsning av Söderberg. Tyvärr finns inga uppgifter om varken yrke eller bostad.
Mvh
Ingegärd
313
« skrivet: 2007-07-16, 23:03 »
Hej Per!
Jonsa Nilsson kom kanske från Tesås i Ryssby socken.
Mvh
Ingegärd
314
« skrivet: 2007-07-13, 00:50 »
Jag tror att Elin Svensdotter föddes i Sunnanwiks torp, att Swen Löfvingsson och Jonas Nilsson bodde i Sunnanwik och pigan Ingierd i Bonäs.
MVH
Ingegärd
315
« skrivet: 2007-07-11, 00:46 »
Hej Per!
Från min barndom i södra Småland minns jag uttrycket antingen är det ösa pösa eller härpa snärpa i betydelsen att antingen blir det för mycket eller för litet. Man kunde också säga det om en person, som var lynnig eller oberäknelig, och det var inget gott omdöme. Lagom är alltjämt en dygd i dessa trakter.
Ingegärd
316
« skrivet: 2007-07-11, 00:17 »
Hej Mikael!
Tack för dombokstexterna! Jag har försökt att läsa den senare, från Allbo härads dombok 3/4 1620, men jag lyckades inte så bra som du.
Det finns ett uttryck i slutet av texten, som jag har funderat över. Män han bekom inga Trögder. Har du någon aning om vad trögder var?
Tydligen något viktigt, eftersom det var en anledning till att målet kom upp igen.
Hälsningar
Ingegärd
317
« skrivet: 2007-06-29, 00:54 »
Hej Åke!
Tack ska du ha för dina uppgifter.
Jag kände till giftermålet mellan Olof Clemetsson och Britta Jonasdotter, och jag misstänkte att Olof var son till Clemet Persson. Men jag vågade inte lita på det, eftersonm jag i en hfl fann födelseåret 1735 för Olof. Jag antar att du är säker på att det är samma Olof.
Däremot visste jag ingenting om Britta Jonasdotters föräldrar. Har letat efter henne i födelseboken i Blädinge och hittade förstås ingen Britta, som passade riktigt. Nu ska det bli riktigt roligt att fortsätta med en släktgren, som jag inte sysslat med på länge.
Stort tack ska du ha.
Tyvärr kan jag inte hjälpa dig med Börje Nilsson. Nils Svenssons dotter Elsa är min ana, och jag känner inte till några fler av Sven Nilssons barn.
Hälsningar
Ingegärd
318
« skrivet: 2007-06-28, 02:19 »
Hej Åke och Anne-Lee!
Vilken tur, Åke, att du visste om ännu ett syskon till Anna Persdotter! Bland faddrarna finns ett intressant namn, h. Britta i Stolparås. Det kan vara Britta Jonasdotter, gift med Olof Clemetsson i Stolparås. Det är mina anor, så jag blev naturligtvis nyfiken på om Karin och Olof är syskon.
Karin kommer från N. Wahre enl. vigselnotisen och är tydligen dotter till Clemet Persson och Anna Håkansdotter i N. Wahre. Hon har en bror Olof, vars födelseår inte stämmer med det tämligen osäkra födelseår jag har på min ana.
Åke och Anna-Lee, vet någon av er mer om familjen i N. Wahre och kan bekräfta släktskapen?
Hälsningar
Ingegärd
319
« skrivet: 2007-06-27, 01:15 »
Hej Anne-Lee!
Här är de syskon till Anders, som jag har hittat i KGF:s databas:
Född: 17620226 Döpt: 17620226 Församling: Blädinge Löpnummer: 505
Namn: BOTIL bostad: OBY ÄSKAGÅRD
Fader: Moder: Kön: K
Titel: Titel: H
Förnamn: NILS Förnamn: KIRSTIN
Efternamn: JONSSON Efternamn: ANDERSDOTTER
Ålder: Ålder:
Faddrar: ANDERS I OBY, ANDERS IBIDEM, H.KARIN I OBY, PIG.MARTHA IBIDEM, ADAM I LISSEBRO, LARS I OBY, H.LISBETH I LISSEBRO, KIRSTIN I OBY
Anmärkning: TVILLING MED 506
-------------------------------------------------Född: 17620226 Döpt: 17620226 Församling: Blädinge Löpnummer: 506
Namn: ELIN bostad: OBY ÄSKABÅRD
Fader: Moder: Kön: K
Titel: Titel: H.
Förnamn: NILS Förnamn: KIRSTIN
Efternamn: JONSSON Efternamn: ANDERSDOTTER
Ålder: Ålder:
Faddrar: ANDERS I OBY, ANDERS IBIDEM, H.KARIN I OBY, PIG.MARTHA IBIDEM, ADAM I LISSEBRO, LARS I OBY, H.LISBETH I LISSEBRO, KIRSTIN I OBY
Anmärkning: TVILLING MED 505
-----------------------------------------------
Född: 17650107 Döpt: 17650113 Församling: Blädinge Löpnummer: 502
Namn: JÖNS bostad: STAFFANSBODA
Fader: Moder: Kön: M
Titel: Titel: H.
Förnamn: NILS Förnamn: KIRSTIN
Efternamn:JÖNSSON Efternamn: ANDERSDOTTER
Ålder: Ålder:
Faddrar: JONAS I NÅLATORP, KNUT IBM, DR.ADAM I LISSEBRO, H.MALIN I HÄSSLEMOEN, KIRSTIN I BLÄDINGE, PIG.MARTHA I OBY
--------------------------------------------------------------------------------
Född: 17690504 Döpt: 17690507 Församling: Blädinge Löpnummer: 504
Namn: ANDERS bostad: STAFFANSBODA
Fader: Moder: Kön: M
Titel: Titel: H.
Förnamn: NILS Förnamn: KIRSTIN
Efternamn: JONSSON Efternamn: ANDERSDOTTER
Ålder: Ålder:
Faddrar: JON I BLÄDINGE.SVEN IBM.H.KIRSTIN.H.KIRSTIN I NÄS.PIG.ELIN I BLÄDINGE.
-------------------------------------------------
Född: 17750801 Döpt: 17750806 Församling: Blädinge Löpnummer: 522
Namn: KARIN bostad: STAFFANSBODA
Fader: Moder: Kön: K
Titel: Titel: H.
Förnamn: NILS Förnamn: KIRSTIN
Efternamn: JÖNSSON Efternamn: ANDERSDOTTER
Ålder: Ålder:
Faddrar: JÖNS I NÄS.PEHR I KNAPAMO.PEHR I OBY.H.KARIN I BLÄDINGE.PIG.MARTA I NÄS.KARIN I N.WAHRE.
-------------------------------------------------
Och här kommer Anna Pehrsdotters syskon alltjämt hämtade ur KGF:s databas:
--------------------------------------------
Född: 17661026 Döpt: 17661101 Församling: Blädinge Löpnummer: 522
Namn: KIRSTIN bostad: ÅHS NORREG.
Fader: Moder: Kön: K
Titel: Titel: H.
Förnamn: PEHR Förnamn: KARIN
Efternamn: JOHANSSON Efternamn: CLEMETSDOTTER
Ålder: Ålder:
Faddrar: JON I SISSLEBODA, DR.HÅKAN I N.WAHRE, DR.NILS JOHANSSON I TRANSJÖ, H.KIRSTIN I ÅHS, INGRID IBM, PIG.LISBETH IBM.
-----------------------------------------------
Född: 17741201 Döpt: 17741204 Församling: Blädinge Löpnummer: 519
Namn: ANNA bostad: ÅHS NORREG. Fader: Moder: Kön: K
Titel: Titel: H.
Förnamn: PEHR Förnamn: KARIN
Efternamn: JOHANSSON Efternamn: CLEMETSDOTTER
Ålder: Ålder:
Faddrar: JÖNS I ÅHS.ANDERS I HULT.SEBBE I HJELMARYD.H.ELIN I N.WAHRE.PIG. KARIN FÅRHYLTAN.PIG.INGIÄR I ÅHS.
-------------------------------------------------
Född: 17800425 Döpt: 17800425 Församling: Blädinge Löpnummer: 506
Namn: INGIÄR bostad: ÅHS
Fader: Moder: Kön: K
Titel: Titel: H.
Förnamn: PEHR Förnamn: KARIN
Efternamn: JOHANSSON Efternamn: CLEMETSDOTTER
Ålder: Ålder:
Faddrar: PEHR I ÅS.DR.MAGNUS IBIDEM.NILS IBM.H.INGRID I ÅHS.PIG.INGEBOR O KARIN.
-------------------------------------------------
Hälsningar
Ingegärd
320
« skrivet: 2007-06-26, 00:52 »
Hej Annika!
Inte är det vanligt att två levande syskon har samma namn, men det förekommer, och då finns det alltid en anledning till det.
I den här familjen heter både farfar och morfar Per. Om en av dem dör så bör nästa son få namnet Per, och när den andre dör så får det bli en Per till.
Det kan också vara så att det finns två barnkullar i familjen. Om Chirstin Persdotter i ett första äktenskap varit gift med en Per, så bör förste sonen i det andra äktenskapet heta Per, även om der redan finns en Per i första barnkullen.Om man ser på barnens födelseår, så tycks det vara ett stort glapp mellan de äldre och de yngre barnen, och Per född 1786 är den förste bland de yngre.
Jag vet inte om den här bundna namngivningen användes överallt men i de här trakterna höll man hårt på den ända in på 1800-talet. Bland mina anor i Virestad och Västra Torsås har jag flera syskon med samma namn.
Mvh
Ingegärd
321
« skrivet: 2007-06-23, 23:56 »
Hej Marianne!
Kan det stå half-trafvar i Dagboken?
Jag minns från min ungdom hur vi satte upp de färdigbundna havrenekerna (kärvarna) till tork, lutande mot varandra två och två, i ganska korta rader. De kallades halvtravar, och det såg ut som en massa små tak utspridda över åkern.
Min far räknade alltid halvtravarna, och det var ett sätt att tala om hur stor skörden hade blivit. Jag tror att det var sex par neker i en halvtrave.
Mvh
Ingegärd
322
« skrivet: 2007-06-01, 01:25 »
Hej Anni!
Jag vet inte varför Anders inte finns med i hfl 1715. Kanske bor han tillfälligt hos någon släkting, eller har prästen bara glömt honom. Han finns ju med i hfl 1717.
Namnet Elsa är säkert ett släktnamn, det var ju nästan alla namn vid den här tiden. Alltid fanns det någon avliden släkting som skulle uppkallas.
Jag har funderat på Sigfrid Månssons köp av Skörda. Det var ovanligt att man köpte en gård utan att vara släkt med säljaren, eftersom släktingar alltid hade förköpsrätt. Åke Nilsson, som säljer halva gården i Skörda, kan vara son till Nils Larsson, bonde i Skörda. Det är lite intressant för min del, eftersom denne Nils var bror till min anfader Per Larsson, bonde i Gamla Rödjan i Vislanda. hans hustru hette förresten också Elsa.
Det blir mycket funderingar, när man håller på med släktforskning.
Hälsningar
Ingegärd
323
« skrivet: 2007-05-24, 01:17 »
Hej Anni!
Anders Sigfridsson flyttade till Lilla Skörda 1717 tillsammans med sina förfädrar och syskon. Det finns en hfl för åren 1717 - 1723, och i Lilla Skörda finns då: Bonden Sigfrid (med en anteckning om hans död 1723), H. Elin (borde varit Elsa, son Måns, son Anders, dot Kierstin. Änk Märta, pig Ingeborg.
Anders tar antagligen över gården efter fadens död.
Han vigdes i Blädinge 22 juni 1729 med Karin Olufsdotter från Lästa. (En herrgård i Blädinge)
Enligt KGF:s databas föddes alla deras barn i Lilla Skörda utom den yngsta Malin, som föddes i Skörda torp 1755. Möjligen har prästen skrivit fel, för när Anders dog 1757 och Karin 1758 bodde de i Lilla Skörda.
Anders Sigfridsson är inte bara din utan också min mans ana genom dottern Malin. Från vilken av Anders barn härstammar du?
Den Elsa som dör i Lilla Skörda 1724 är nog inte Sigfrids hustru. Jag har antecknat att det är gamla pigan Älsa, och det betyder ju att hon är ogift. Åldern stämmer inte heller så bra.
I en hfl 1715 finns i Skörda bonden Sigfrid 54 år, h. Älsa 46 år, dot Kierstin 19 år, son Måns 16 år. Även om de här åldersuppgifterna är ungefärliga, så blir skillnaden alldeles för stor. I Hästhagen finns en inhyses Älsa 62 år. Kanske är det hon som dör i Lilla Skörda 1724.
Hälsningar
Ingegärd
324
« skrivet: 2007-05-21, 01:09 »
Hej Anni!
Tack för dina funderingar! Det är faktiskt ett bra alternativ. Nu gäller det att hitta något som verkligen kan bekräfta eller avfärda alla dessa spekulationer.
Något som jag också har funderat över är det goda förhållandet mellan prästgården och Hästhagen. När Elias Wiesels dotter Margareta döps 1695 är Oluf i Hästhagen, Sigfrid i Hästhagen (Sigfrid Månsson) och pigan Elin i Hästhagen (Olufs dotter) med bland faddrarna.
Sedan fortsätter det på samma sätt. Varje gång Sigfrid Månssons och och Måns Sigfridssons barn döps finns någon från prästgården bland faddrarna, och vid prästgårdsbarnens dop finns alltid någon fadder från Hästhagen och Skörda.
Jag skulle gärna vilja veta lite mera om Oluf i Hästhagen. Är han vår gemensamma ana?
Hälsningar
Ingegärd
325
« skrivet: 2007-05-18, 00:30 »
Hej Sten!
I KGF:s databas finns ingen Måns Jönsson född 1754 i Virestad församling.
Kanske födelseåret är fel eller kanske det har missats i databasen
Mvh
Ingegärd
326
« skrivet: 2007-05-16, 02:23 »
Hej Laila!
Bland mina gamla anteckningar om Knihult har jag hittat följande:
Hfl 1772 - 79
Johan Pehrsson f 1725
h Inga Carlsdotter f 1729
son Bengt f 1750
Bengts namn är struket men återfinns längre ner på sidan tillsammans med hustru Elin Johansdotter f 1762
Hfl 1780 - 85
Bengt (Johansson el Jonasson) f 1750
h Elin Johansdotter f 1756
son Pähr f 1782
son Olof f 1785
Som du ser har Elin två olika födelseår, och Bengt Johanssons födelseår stämmer inte alls med åldersangivelsen i hans dödsnotis. Men jag tror ändå att det här kan vara din familj. Det är tyvärr vanligt med felaktiga årtal både i husförhörslängderna och i dödsnotiserna.
För att bli säker på att Bengt Johansson är son till Johan Persson måste man nog gå till originalkällorna, dvs Härlundas kyrkoböcker på Genline, Digiarkiv eller SVAR:s mikrofiche.
Här är fler uppgifter:
Hfl 1751 - 57
Johan Persson f 1726
h Inga Carlsdotter f 1726
son Bengt f 1751
Vigsellängd:
1750 25 mars vigdes dr Johan Persson från Knihult och pig Inga Carlsdotter fr Trolleboda.
Mvh
Ingegärd
327
« skrivet: 2007-05-15, 01:06 »
Hej Wade!
Jag har kollat i KGF:s databas och hittat en Anders f 1820-11-14 i Krylleboda. (Det var ett torp under gården Skantsåsa, vanligen kallad Råsarna.) Föräldrar: Jon Månsson och Ingeborg Sunesdotter.
Anders döptes 182o-11-19, men var harifrån har du fått uppgiften, att han döptes i Bytteboda?
Jag tror inte att det finns någon sådan plats i Agunnaryd. I regel döptes barnen i kyrkan, och det brukar finnas en anteckning om ett barn döps hemma. Kanske är Bytteboda en felläsning av Krylleboda.
Jag hittar inte någon Anders Jonsson född i Agunnaryd 1822.
Mvh
Ingegärd
328
« skrivet: 2007-05-14, 03:05 »
Hej Anni!
Ja visst är det komplicerat med de båda Sigfrid i Skörda. Jag undrar just var Sigfrid i Skörda torp kommer ifrån.
Men nu ska jag försöka förklara varför jag tror att Sigfrid Månsson kommer från Odenslanda i Vederslöv. Det är en stor by, där det bara dräller av Sigfridar, Sigfridssöner och Sigfridsdöttrar. Det betyder ju inte att alla Sigfrid kommer därifrån, även om det är ett mycket ovanligt namn bland bönder.
På 1700-talet fanns det en präst, Laurentius Odelin, som först var lärare i Växjö, sedan kyrkoherde i Vederslöv och i Älmeboda. I Växjö stifts herdaminnen kan man läsa att han var bondson från Odenslanda i Vederslöv och född 1686. Fadern hette Sigfrid. Laurentius, som säkert hette Lars från början, kan vara son till en Sigfrid Jönsson i Odenslanda, som får barn omkring 1680 - 90, eller till Sigfrid i Söragården i Odenslanda. I det senare fallet skulle han vara en yngre bror till Måns Sigfridsson i Hästhagen (min ana).
Men... det finns en del som tyder på att Lars Odelin växte upp i Vislanda och inte i Vederslöv. Han gick socken i Vislanda, dvs han fick tillstånd att samla in pengar till sina studier där, och under sin studietid var han informator för Samuel Wiesel, prästsonen i Vislanda.
Sigfrid Månsson gifte sig 1686, och det var snarare regel än undantag att första barnet föddes ganska snart efter vigseln. Kanske var Lars hans äldsta son och en bror till Anders (som är min mans ana). I så fall föddes han i Hästhagen och växte upp där. Det skulle förklara några några andra saker.
Lars Odelin gifte sig 1717 med Margareta Wiesel, Samuel Wiesels syster. Samma år föddes deras första barn, sonen Daniel. Det fanns tre faddrar vid dopet, ryttmästaren Netherwood och ryttmästaren Scheibe samt hans dotter. Familjen Scheibe var tidigare ägare till säteriet Hästhagen!
Säteriet bytte ägare ganska ofta, och Lars Odelin köpte in det 1732. Var det för att det var hans barndomshem? Han sålde tillbaka det till familjen Scheibe 1646.
Det här blev väldigt långt och som du märker, så är det mest spekulationer och gissningar. Men om jag har gissat rätt, så är det nog ganska säkert att Sigfrid Månsson kommer från Odenslanda.
Hälsningar
Ingegärd
P.S. Lars Odelins andra son föddes 1724 och fick namnet Sigfrid. Då var Sigfrid Månsson död (1723) och namnet var ledigt. Man uppkallade inte efter de levande!
329
« skrivet: 2007-05-12, 02:02 »
Hej Johann!
Om Olof Ingemarsson dog på 1780-talet men levde 30 sept 1786 när Märta Lisa föddes, så är det ju inte så många år att välja på.
Jag ska förklara varför ett dödsdatum kan vara viktigt.
Olof Ingemarsson f 1740-02-29 i Fållen är son till Ingemar Persson och Märta Svensdotter. Det är ett välkänt par bland släktforskare i Vislanda, och Ingmar Persson härstammar från både Ugnabygdasläkteen och Wieselsläkten. Jag vet inte hur mycket du känner till om Vislanda, men här finns mycket intressant. Ingemar och Märta är också mina anor.
Nu ska vi se hur din Olof passar in här. Märta och Ingemar flyttar från Fållen till Spånhult, som är Märtas föräldragård. Det stämmer bra. Din Olof bor i Spånhult, när han gifter sig 1767 med sin första hustru Ingrid Månsdotter. Hon dör i barnsbörd 1771, och han gifter om sig 1772-04-22 med Ingrid Jonsdotter/Jönsdotter från Brohult. De bor först i Trästen men flyttar så småningom till Brohult.
Märta Svensdotter, Olofs mor, dör 1787 och det finns en bouppteckning efter henne daterad 11 juni. Bland arvtagarna finns Olof Ingemarssons omöndige barn som nu äro boende i Brohult. Det betyder att Olof är död, och om man kan bekräfta det, så är det ingen tvekan om att Ingemar Persson och Märta Svensdotter är dina anor.
Själv härstammar jag från dem genom en dotter Britta, gift med Sven Andersson i Piggaboda. Han var en av faddrarna vid Märta Lisas dop, så jag tror nog att jag kan betrakta dig som en nyfunnen släkting, och det är ju alltid trevligt.
Jag berättar gärna mer om släkten, om du vill.
Hälsningar
Ingegärd
330
« skrivet: 2007-05-11, 02:33 »
Hej Anni Niklasson och Catharina Lindhe!
Jag missade totalt den intressanta diskussionen i februari om Anders Sigfridsson i Skörda och hans föräldrar. Häromdagen hittade jag den och jag vill gärna ta upp den igen, eftersom jag inte är överens med Catharina om en del av hennes uppgifter.
Sigfrid, Anders far, ska inte heta Persson. Han heter Månsson och ska inte heta något annat.
Här är ett utdrag ur Allbo härads dombok:
1702 2 mars, no 181
Framkom för rätten Sigfrid Månsson och bevisar med köpebrev daterat 27 mars 1699 sig hava
köpt ? Stora Siörda av Åke Nilsson för penningar 140 daler silvermynt, vilka finnes vara riktigt
betalte, jorden uppbuden och utan klander lagstånden, avhändes därför Åke Nilsson och dess
hustru, barn och arvingar och tingskötes in under Sigfrid Månsson och dess hustru Elsa
Olufsdotter, dess barn och arvingar med hus och jord etc. ut in Forma Communi.
Det finns Stora Skörda, Lilla Skörda och Skörda torp, men jag har aldrig sett benämningen Klockare Skördagården. Kommer det också från Johan Karlssons bok Gårdar i Vislanda?
Sigfrid och Elsa flyttade så småningom till Lilla Skörda enligt Allbo härads dombok 1717:
Det angiver Sigfrid Månsson i Siörda, sig vilja upptaga Siörda Lillegård som blev öde
halvparten 1715 och resterande del 1716, om han får 3 frihetsår.
Nämnden bevittnade att det varer sant angående ödesmålet men prövar nog med 2 frihetsår,
för samma hemmans upptagande och i fullkomligt bruk ställande, alltså submitteras under
Högvälborne Baron och Landshövding Herr Axel Ban?rs omprövande, huruvida han samma
frihetsår bör åtnjuta.
Catharina, du har inte hittat någon vigselnotis för Sigfrid och Elsa av den enkla anledninghen att det inte finns så tidiga vigselnotiser i Vislanda, och knappast i andra församlingar heller. Genom Kyrkoräkenskaperna 1686 kan man ändå få reda på att Sigfrid gifter sig. Sigfrid Månsson i Hästhagen på sin hedersdag gav 24 öre. Item för cronan 8 öre.
Namnet Sigfrid är ovanligt, och jag har inte hittat det någonstans i Vislanda före 1686. Jag har en teori (som jag inte kan bevisa), att Sigfrid Månsson kom från Odenslanda i Vederslöv och att hans hustru Elsa var dotter till bonden i Hästhagen, Oluf. I varje fall står han i mantalslängderna som brukare i Hästhagen tillsammans med Oluf till 1695. Sedan saknas några år i mantalslängderna.
1695 gifter Olufs yngre dotter Elin sig med Måns Sigfridsson från Odenslanda, och han fortsätter som brukare i Hästhagen.
Om Sigfrids och Elsas barn har jag också teorier, men dem sparar jag till en annan gång.
Mvh
Ingegärd
331
« skrivet: 2007-05-11, 00:01 »
Hej Johann!
Det är mycket som talar för att din Olof Ingemarsson är den Olof som föddes i Fållen 1740-02-29, bl a faddrarna vid hans barns dop. Men det går att få en mera säker bekräftelse.
Har du tillgång till Genline eller till Vislandas dödböcker?
Vill du i så fall kolla om Olof Ingemarsson dör 1786 eller 1787?
Jag har bara tillgång till KGF:s databas, och där finns en Olof, som dör 1787-03-21, men både efternamn och bostadsort har tydligen varit alltför svårlästa.
Om du inte kan kolla det, så ska jag titta in på biblioteket efter helgen.
När jag vet vem Olof Ingemarsson är ska jag berätta mer.
Hälsningar
Ingegärd
332
« skrivet: 2007-04-27, 00:08 »
Per Georg!
Det står nog fr ( ) Thorsåhs sokn. Ortsnamnet är väldigt svårt att läsa, men det skulle möjligen kunna vara Kiellhult. Thorsåhs sokn är nuvarande Västra Torsås.
Mvh
Ingegärd
333
« skrivet: 2007-04-22, 00:37 »
Hej Mårten!
Jag håller med dig om att sockenstämmoprotokollen kan vara väldigt jobbiga att läsa, och ibland hittar man ingenting. Så är det förstås också med domböckerna, nen de är oftast lättare att läsa, eftersom de skrevs av professionella skrivare.
Var Rahl Rahlsson skattebonde? I så fall kan du i domböckerna kanske hitta handlingar som visar av vem/vilka han köper sin gård. Det var nästan alltid i släkten. Problemet är att man kan få läsa många års handlingar, innan man hittar vad man söker.
Du behöver inte åka till ett arkiv för att läsa domböcker. De är nu (åtminstone delvis) mikrofilmade och kan beställas från SVAR. Sen kan du läsa dem på ditt närmsta bibliotek.
Kanske finns det mer att hämta hos Genline. Har du hittat någon vigselnotis för Rahl? Den bör ju tala om var han kom ifrån.
Kyrkoräkenskaperna kan också ge en del information, eftersom man betalade till kyrkan vid barndop, vigsel och begravning.
För mig låter Rahl som ett mycket ovanligt namn. Om det är så, kan det väl löna sig att leta efter namnet också i närliggande socknar. Och ta inte för givet att den angivna åldern i dödsnotisen är rätt. Min erfarenhet är att den nästan lika ofta är fel.
Lycka till med sökandet!
Ingegärd
334
« skrivet: 2007-04-14, 00:36 »
Hej Maj-Britt!
Jag har just inte någon hjälp att ge dig, bara några funderingar.
Sverige var i krig med Ryssland 1809, så det är ganska troligt att Jonas Hall dog i kriget. Det är också troligt att hans kropp inte kom hem och begravdes i Västra Torsås. I så fall har församlingsprästen kanske nöjt sig med att anteckna dödsfallet i husförhörslängden. Dödboken var ju egentligen en begravningsbok.
Efter Jonas Halls död tillsätts en ny soldat för Holdala rote, och då måste Sara Andersdotter flytta med sina barn. Soldattorpet var ju soldatens tjänstebostad, och ägdes och underhölls av rotebönderna.
Att hitta utflyttade soldathustrur kan vara knepigt. Ofta hamnade de som inhyseshjon hos någon, kanske hos en släkting. Så om du känner till hennes släkt kan det vara en ledtråd.
Mvh
Ingegärd
335
« skrivet: 2007-04-13, 01:06 »
Hej Ylva!
Elsa Esbjörnsdotter var också Oswalds anmoder. Jag har tittat i Johan Nilssons släktutredning om Oswalds släkt, och det är alldeles riktigt att Esbjörn Andersson var gift två gånger. I första äktenskapet med Elsa Jonsdotter har han sönerna Nils bomde i Blädinge, och Jon, bonde i Elinsbäck, samt en dotter Karin, gift med Per Jönsson i Olofshylte. Elsa är första dottern i andra äktenskapet, och mycket riktigt får hon den döda hustruns namn.
Elsa gifter sig mesd Pehr Ingemarsson från Tvetaryd, men honom vet jag inte så mycket om. Känner du till hans anor?
Jon Esbjörnsson och hustru Karin får en son Anders 1724, så du har tolkat hennes namn rätt.
Hälsningar
Ingegärd
336
« skrivet: 2007-04-09, 00:25 »
Hej Guy!
Jag har lånat tidningen av min släktforskarförening KGF, Kronobergs Genealogiska Förening. Vi har ganska många medlemstidningar. Kanske finns Värmlandsanor också hos din släktforskarförening, om du tihör någon.
Hälsningar
Ingegärd
337
« skrivet: 2007-04-08, 00:08 »
Hej Guy!
Det finns en utmärkt artikel om Håkan Persson Rambergs anor i tidningen Värmlandsanor 2005:1. Längre än så här kan man nog inte komma.
Det är en medlemstidning för Värmlands Släktforskarförening, och du kan nog skaffa den via redaktörens e-post cj.ivarsson@telia.com
Skulle det misslyckas, kan du skickas ett mail till mig.
338
« skrivet: 2007-03-31, 00:19 »
Hej Rolf!
Om korpral Jacob Bordon i Hunna är din anfader, så har du kungliga anor.
Eftersom det varken är mina anor eller mina egna uppgifter, så skickar jag ett mail.
Mvh
Ingegärd
339
« skrivet: 2007-03-23, 00:52 »
Hej Ingemar!
En snabbtitt i KGF:s databas visade att Jöns Jacobsson föddes 1778-09-19 i Stockanäs, Stenbrohult. Föräldrar: Jacob Niclasson och Anna Turesdotter.
Chierstin var dotter till Trufvid Håkansson och Ingeborg Bengtsdotter i Taxås Mellangård, där hon föddes 1784-05-10.
Själv har jag tidigare anor i både Taxås och Stockanäs, så jag blev lite nyfiken, men jag hinner inte leta mer just nu. Återkommer kanske senare.
Mvh
Ingegärd
340
« skrivet: 2007-03-23, 00:00 »
Hej Ylva!
Gumme Samuelsson hör till vår gemensamma Värmanshultsläkt, och det har du kanske redan misstänkt. Gumme är son till Ingrid Persdotter i Värmanshult och hennes andre man Samuel Persson.
Om Gummes död står det följande i begravningsboken 1761: 8 nov begrovs Gumme Samuelsson i Värmanshult, 41 år gammal, afhändt sig lifvet genom bösseskott.
Tragiskt, dottern Martha var då bara två månader gammal.
Hälsningar
Ingegärd
341
« skrivet: 2007-03-20, 00:58 »
Hej Gunilla!
Nej, de här församlingarna tillhör inte Kronobergs län.
Vrigstad ligger i Jönköpings län, och Norra Ljungby har jag aldrig hört talas om. Kan det vara Norra Ljunga församling? Den tillhör också Jönköpings län.
MVH
Ingegärd
342
« skrivet: 2007-03-18, 23:59 »
Hej Hans Petter!
Blädinge tillhörde Allbo häradsrätt.
Mvh
Ingegärd
343
« skrivet: 2007-03-08, 01:23 »
Hej Rune!
Tack för ditt intresse!
Aron Fredrik och Elsa Maria är inte rydaholmare. Som du ser i Susannes inlägg är de båda födda i Södra Ljunga, och Aron Fredrik fick namnet Eklund som soldat. Kanske har en del av deras ättlingar hamnat i Rydaholm, men jag tror att både Eklund och Holmqvist är ganska vanliga efternamn.
Hej Susanne!
Tack för dina uppgifter!
Jag kände till Aron Fredriks och Elsa Marias föräldrar, men just nu är jag mest intresserad av ättlingarna.
Emelie Albertina, Elsa Marias syster, visste jag inte om förut. Antagligen för att jag kollade hfl 1882 - 1891, och då hade hon nog redan flyttat hemifrån.
Är det ättlingar till målaren Linder du har? Det finns nämligen en (ganska känd) familj Linder här i Ljungby. Du får gärna e-posta, om det gäller personer på 1900-talet.
Det går nog att komma lite längre med Aron Fredriks och Elsa Marias barn, men jag försökte hitta en liten genväg här.
MVH
Ingegärd
344
« skrivet: 2007-03-06, 23:59 »
Hej Rolf!
Jag ska höra av mig, om det finns något intressant material.
Ingegärd
345
« skrivet: 2007-03-06, 00:29 »
Aron Fredrik Andersson EKLUND f. 1861 var soldat, skomakare och slutligen polis i Ljungby.
Han var gift med Elsa Maria Holmqvist f. 1856.
Två av deras åtta barn , Tekla Britta och Johan Victor, emigrerade till Amerika. Ättlingar till Johan Viktor ska besöka Ljungby i sommar och undrar om det finns några släktingar här.
Jag har lovat att i så fall förmedla kontakten.
Ingegärd Johansson
346
« skrivet: 2007-01-25, 23:49 »
Hej Susanna!
Grimslöv är en av de större byarna i Skatelöv med många gårdar. Det finns ingen Hjerssagård men väl en Björsagård.
Haga är antagligen namnet på ett torp under Björsagård.
Mvh
Ingegärd
347
« skrivet: 2006-12-29, 00:44 »
Hej Grethe!
Min mans farfarsfar var torparson, mrn gifte sig med en bonddotter och blev både bonde och barnalärare. Det berodde kanske på att hans mor också ägnade sig åt barnaundervisning under största delen av sitt liv, och det var före folkskolans tillkomst. Troligen hade hon lärt sig stt läsa och skriva av sin far, som var torpare men son till en soldat. Soldaterna fick ofta lära sig läsa och skriva, och vid Kronobergs regemente fanns det t o m en skola för soldaternas barn.
Mvh
Ingegärd
348
« skrivet: 2006-12-11, 01:40 »
Hej Sweneric!
Jag är rädd for att Anna Jönsdotter f 29/3 1741 är fel Anna Jönsdotter, men jag har skickat dig ett mejl om det.
Mvh
Ingegärd
349
« skrivet: 2006-12-11, 01:30 »
Hej Sweneric!
Du har rätt i att kyrkböckerna från Virestad inte är så roliga ibland. På 1750-talet fanns där en präst, som inte bemödade sig med att skriva in brudens namn i vigselnotiserna. Det fick räcka med brudgummen.
Per Håkansson i Fölshult vigdes 1759-12-28. Källa: KGF:s databas.
Jag har också hittat ytterligare ett barn till Per och Gunnil, Håkan f 1761-07-29. Bland dopvittnena fanns en Anders Håkansson i Graneryd.
Du undrade om KGF:s databas. Den består av avskrifter av födelse, vigsel och dödböcker i Kronobergs län, men den är inte riktigt färdig ännu, trots att den har funnits på CD i flera år. Sommaren 2007 beräknas tredje versionen komma ut,och då ska nog det mesta vara med.
Det är Kronobergs Genealogiska Förening som ger ut den, och den kan bara köpas av medlemmar i föreningen. Titta in på KGF:s hemsida, så får du veta mer.
Mvh
Ingegärd
350
« skrivet: 2006-12-09, 00:00 »
Hej Sweneric!
Jöns Gunnarsson (inte Gudmundsson) och Kierstin Jonsdotter var min mans farfarsmorfars farföräldrar, så jag har lite koll på dem och deras barn.
Jöns Gunnarsson dog 1751, då han bara var 39 år. Det borde finnas en bouppteckning efter honom, eftersom de tre barnen var omyndiga. (Fjärde barnet föddes åtta månader efter faderns död.) Vid den här tiden fanns bouppteckningarna bland häradsrättens tingsprotokoll, men det är knappast till någon nytta i det här fallet. Att deras dotter Anna föddes i Möcklehult 29/3 1741 är det ingen tvekan om.
Däremot kunde det vara bra med en bouppteckning efter den Anna Jönsdotter, som dog på Planen 1781. Den borde finnas, eftersom där också fanns minderåriga barn, och då var man skyldig att göra en bouppteckning.
Mvh
Ingegärd
351
« skrivet: 2006-12-08, 00:34 »
Hej Sweneric!
Enl KGF:s databas föddes två Jöns Olofsson i Skatelöv 1734. Ingen av dem stämmer riktigt med dina uppgifter. Om förkortningen s:t betyder soldat, så är nog det andra alternativet mest troligt.
Jöns f 1734-06-21 Löfhult Sibbagård. Fader: Oluf Jönsson, moder: Karin Gudmundsdotter.
Jöns f 1734-09-20 i Hungerstorp. Fader: soldat Olof Frimodig, moder: Karin Månsdr.
Anna Jönsdotter f 1741 i Möcklehult var dotter till Jöns Gunnarsson, men frågan är om detta var Jöns Olofssons hustru. Enl vigselnotisen i KGF:s databas var hans hustru Anna Jönsdotter från Piparelid, medan Anna från Möcklehult gifte sig med Måns Jonsson från Bohult 1768-02-06.
Var har du hittat Annas födelseår? Om det är i hfl, så är det inte alltid att lita på.
Mvh
Ingegärd
352
« skrivet: 2006-11-27, 00:04 »
Hej Marcus!
I KGF:s databas hittade jag följande vigselnotis:
Vigda Skatelöv
1742-12-03 Garfvaren Mäster Lorentz i Huseby och pigan Margareta Malm i Huseby
Jag hittade också ett antal barn, samtliga födda i Huseby:
1744-05-19 Anders
1745-11-05 Beata
1747-09-14 tvillingarna Peter och Stina
1749-02-28 Petter
1750-11-05 Alexander
1752-07-05 Petter
Modern Margareta kallas ibland Greta och fadern Lorentz kallas Lars, när första barnet föds.
KGF:s databas är en andrahandskälla, och det är alltid klokt att kolla uppgifterna i originalkällan.
Mäster Hultin var kanske anställd på Huseby bruk. Om du tittar på Huseby bruk i hfl, så kan det finnas en särskild sida för de anställda.
Kanske hittar du familjen där.
Mvh
Ingegärd
353
« skrivet: 2006-11-16, 01:12 »
Rune och Eva!
Per Gudmundsson gifte sig första gången 1728 med Britta Jönsdotter från Trollebo. De fick fyra söner:
Håkan f 1729-10-07
Bengt f 1733
Jöns f 1735
Jonas f 1738, död två veckor senare.
Någon son Måns har jag inte hittat.
Britta Jönsdotter dog 1742, så Per gifte om sig ovanligt snabbt.
Måns Persson är kanske inte född i Knihult, även om han bor där när han gifter sig.
Mvh
Ingegärd
354
« skrivet: 2006-11-15, 01:33 »
Hej Rune och Eva!
Hur många gånger var Håkan Andersson gift? I KGF:s databas finns en vigselnotis från Västra Torsås: 1750-11-18 vigdes dr Håkan Andersson från Tullanäs och änkan Ingierd Abrahamsdotter från Nybygden.
Kan det vara samma Håkan som sedan gifter sig med Märta Jonsdotter och Karin Persdotter?
Har också några andra funderingar ang Håkan Andersson. Har någon av er hans födelsedatum? Kan han vara bror till en Olof Andersson som kommer från Tullanäs och är gift med Elin Persdotter i Moen (Änganäs). Hon är en av dopvittnena vid Bengt Håkanssons dop. Ett annat dopvittne är Elin Andersdotter i Tullanäs, änka efter Elin Persdotters far Per Jonsson. Elin Andersdotter kommer också från Tullanäs och flyttade tillbaka dit efter mannens död.
Det finns ännu en anknytning mellan de här släkterna. Per Jonssons brorsdotter Elin Jonsdotter från Röckla gifter sig med Per Håkansson från Tullanäs 1795. Troligen är det Håkan Anderssons son Per f. 1767. Elin är då bara 15 år!
Till sist, Eva, en liten undring. Du skriver att Måns Persson är son till Per Gummesson och Elin Persdotter i Knihult. Vilka är det? Ett sådant par kan jag inte hitta i Knihult
Mvh
Ingegärd
355
« skrivet: 2006-11-12, 00:22 »
Hej Marcus!
Jöns Håkansson var bonde i Sjögård, Västra Torsås, och föddes troligen i slutet av 1600-talet. Det finns födelseböcker för några enstaka år mellan 1681 och 1693, men där finns han inte med.
Hans far Håkan Bengtsson i Sjögård är ogift 1687 enl mantalslängden.
Jöns syster Botil (min ana) beräknas vara född 1688 med ledning av åldersuppgift i dödlängden.
En annan syster Elin uppges vara född 1700 (hfl Hunna Kittegård, Skatelöv 1761 - 71).
Håkan Bengtssons lilla son och lilla dotter dör 1704, och Håkan Bengtsson själv dör 1710 och begravs 8 maj (kyrkoräkenskaper för Västra Torsås).
Jöns Håkanssons mor hette Anna Jönsdotter, men om henne vet jag ingenting mer.
Karin Månsdotter var Jöns Håkanssons andra hustru. De gifte sig 14 maj 1733, och hon kom från Stockhyltan i Västra Torsås. Antagligen är hon dotter till Måns Börjesson och Kerstin Håkansdotter i Stockhyltan. Det finns också en Måns Jonsson i Stockhyltan, men han gifter sig inte förrän 1720, så han kan knappast vara Karin Månsdotters far.
Måns Börjesson (min mans ana) är född i Stockhyltan 1690 enl den första födelselängden, men det kan också vara hans bror med samma namn (min ana). Måns är gift 1714 enl mantalslängden, och Karin är troligen född ungefär vid den tiden.
Om hennes mor vet jag ingenting mer än namnet.
Mvh
Ingegärd
356
« skrivet: 2006-11-05, 00:44 »
Hej Lena!
Här är en vigselnotis från KGF:s databas:
1780-05-04 vigdes dr. Sven Håkansson, Öveshult och pig. Ingeborg Jonsdotter, Öveshult.
H. Ingeborg Jonsdotter i Öveshult är en av faddrarna vid ett dop i Öveshults torp 1785. Hon borde också finnas i hfl 1773 - 1789, men den är så svårläst och med så många överstrukna namn, så jag hittar varken henne eller hennes man.
Hälsningar
Ingegärd
357
« skrivet: 2006-11-01, 02:08 »
Hej Anne-Lee!
Eftersom jag själv har anor i Lammakulla, kunde jag inte låta bli att titta på din familj i husförhörslängden 1785 - 1789. Det är den första husförhörslängden.
Där fanns Sune Gummesson och hustrun Britta Pehrsdotter samt följande barn:
Petter f 1758
Kirstin f 1763
Elin f 1766
Johan f 1771 12/3
Marija f 1774 7/11
Petter är troligen din Per med ett födelseår som inte stämmer riktigt, och så är det ofta i hfl.
I KGF:s databas hittade jsg fler barn:
Märta f 1754-08-26 i Fagerhult Wästregård
Per f 1757-09-15 (rätt datum) i Åhrshuvud
Johan f 1760-12-17 i Åhrshuvud
Kirstin f 1763-08-06 i Åhrshuvud
Johan f 1771-03-12 Lammakulla
Maja f 1774-11-07 i Lammakulla
Elin hittade jag inte i databasen, och jag hann inte med att titta i födelselängden.
I nästa hfl, 1800 - 1809, står Pehr Sunesson och Elin Svensdotter som brukare, och Britta Pehrsdotter är änka.
Elin Svensdotters födelsedatum 1753 6/11 står väldigt tydligt angivet, men hon finns inte i födelselängden, varken på angivet datum eller under de närmaste åren före och efter. Antagligen är hon inte född i Agunnaryd. Om man bor i Lammakulla är det inte långt till Virestad eller Vislanda socknar.
Vigselnotisen för Pehr och Elin gav inte mycket hjälp. 1792 23 juni vigdes dr Per Sunesson i Lammakulla med pig Elin Svensdotter därstädes.
Per och Elin hade tydligen flyttat ihop före vigseln, och första barnet var på väg, vilket var helt OK om de var trolovade.
Mvh
Ingegärd
PS. Jag har inte hittat någon släktskap mellan dina och mina anfäder i Lammakulla, men det finns minst två gårdar i byn.
358
« skrivet: 2006-11-01, 00:34 »
Hej Eva!
Jag har nu tittat i Födelselängden för Agunnaryd, och där finns ingen Gustav Nilsson, varken 1812 eller åren däromkring.
Mvh
Ingegärd
359
« skrivet: 2006-10-29, 01:25 »
Hej Lena!
Jag har hittat två syskon till Bengt i KGFs databas:
Elin f 1792-10-23 i Bjelleberg, Virestad
Gunild f 1801-10-31 i Bjelleberg, Virestad
Karin Jönsdotter och Måns Simonsson gifte sig troligen i Virestad, men jag hittar inte deras vigseldatum, eftersom det finns en lucka i databasen för vigda i Virestad mellan 1788 - 1794.
Änkan Carin Jönsdotter dog i Bjelleberg 1850-05-03, 78 år gammal.
Hälsningar
Ingegärd
360
« skrivet: 2006-10-29, 01:13 »
Hej igen Lena!
Sven Svensson är ett vanligt namn, och det bästa sättet att ta reda på när och var han avled är att följa honom i husförhörslängden.
Ingrid Håkansdotter föddes 1778-01-26 i Bräkneryd, Virestad. Det var väl en omkastning av siffrorna, antar jag.
Hälsningar
Ingegärd
361
« skrivet: 2006-10-12, 23:23 »
Hej Johan!
Näs i Blädinge ligger ganska nära Växjö, men enl KGF:s databas finns det ingen Erik Johansson, som är född i Blädinge på 1820-talet.
Mvh
Ingegärd
362
« skrivet: 2006-10-10, 00:49 »
Hej Susannah!
Knapagården låg i Torsås by. Jag skriver låg, eftersom den inte längre finns som en egen gård. Siste ägaren Nils Petter Jonsson, Knapa-Nissen, ägde många gårdar men gick i konkurs 1860. Hans gårdar såldes, Knapagården styckades och byggnaderna revs.
Konkursen berörde nog inte Linnedal, som egentligen inte är en gård, utan vad vi på småländska kallar ett ställe, ett torp eller eller ett hus på ett stycke friköpt mark. Linnedal låg under Knapagården, dvs hade byggts på mark som ursprungligen tillhörde Knapagården.
Om Linnedal vet jag inte mer än att Johan Augustinsson Toft föddes där den 20 november 1854. Namnet Toft fick han som soldat, och han blev sedan en känd kommunalman i V. Torsås.
(Källa: Boken TORSÅS BY gård och bygd)
Mvh
Ingegärd
363
« skrivet: 2006-10-08, 00:11 »
Hej Eva!
Jag tog en snabbtitt i KGF:s databas, men där fanns ingen Gustav Nilsson f 1812 och överhuvud taget ingen pojke född på angivet datum. Databasen är ju en andrahandskälla, så jag ska titta i födelseboken vid något tillfälle. Hör av mig om jag hittar något.
Kan det vara någon annan födelseförsamling än Agunnaryd?
Mvh
Ingegärd
364
« skrivet: 2006-09-15, 01:51 »
Hej Lena!
Jo, Jöns och Brita i Elinshylte hade många barn.
Anders f ca 1667, min anfader, bonde i Gunnarås, gift med Anna Jonsdotter f ca 1670 på Backen i Torsås by.
Sune f ca 1668, bonde i Hungerstorp, Skatelöv. Hans andra hustru Elisabeth är enl Johan Nilsson född i Näs, Blädinge och borde vara syster till Märtha Sibbesdotter.
Elsa gift 1689 med soldaten Gunnar Svensson, f på Åsen, v. Torsås.
Märta f ca 1672, gift 1704 med Ture Svensson från Åsen. (Här har vi ett syskonabyte, två systrar gifter sig med två bröder)
Gunnar f ca 1678, min mans anfader, bonde i Elinshylte och Grönhult, gift 1703 med Karin Jönsdotter från Virestad.
Katarina (Karin) bondhustru i Röckla, Virestad
Nils, bonde i Möcklehult, V. Torsås.
Botel, knekthustru i Brommeshult, Virestad.
Uppgifterna har jag dels hämtat ur kyrkböckerna, dels fått av Johan Nilsson och Aron Axelsson, som båda är specialister på V. Torsås.
Hälsningar
Ingegärd
365
« skrivet: 2006-09-13, 00:21 »
Hej Per!
I början gjorde jag som du och använde födelseboken som mall, men jag fick så mycket problem med att söka i mitt eget släktforskarprogram. Jag kunde ju inte komma ihåg hur jag hade stavat namnen!
Sen ändrade jag alla namn till normerad stavning och har fortsatt med det. Men det är inte helt enkelt. Mitt eget namn har så många varianter, att jag har svårt att avgöra när det är Ingegärd, Ingrid eller Inger.
Jag har också problem med namnet Gumme. När en person nämns Gumme i alla källor och barnen alltid kallas Gummesson/Gummesdotter, så känns det inte bra att skriva Gudmund. Hur gör ni andra som har Gummar i släkten?
Ett annat problem är mina skånska anor. Jag bestämde mig för att använda de danska namnen för alla som var födda före 1658. Men var det inte så att efter 1658 tvingades man att använda de svenska namnformerna? Då borde jag kanske använda danska namn bara för dem som dör före 1658. (Det blir inte så många) Hur gör ni skåningar?
Ingegärd
366
« skrivet: 2006-09-11, 01:33 »
Hej Magnus!
Jag har lite kompletterande uppgifter om Knoxhult.
Födelseboken 1735:
Sven Pehrsson i Knoxhult föddes den 13 och christnades den 15 juni. Föräldrar: Pehr Nilsson och Karin Börjesdotter i Knoxhult.
Faddrar: (Jon) Ohlsson i Knoxhult. Olof Bengtsson i Washult, Håkan Nilsson i Torbiörnahult, h. Kirstin Nilsdotter i (), h. Elin Nilsdotter i Torbiörnahult, (h.) Mårtha Börjesdotter i Knoxhult.
Hfl Knoxhult Östergård 1765 - 70:
Swen Persson f 1735
h. Elin Jönsdotter f. 1734
dot. Kirstin Swensd. f.1762
dot. Elin Swensdot. f. 1764
dot. Karin Swensdot. f. 1766
son Pehr Swensson f. 1768
son Måns Swensson f. 1770
Hfl Knoxhult 1758 - 60:
enk Karin f 1696
son Bengt f 1726, struken
son Sven f 1735
( ) f 1738, struken
dot. Bengta f 1742
Enl uppgift från släktforskaren Johan Nilsson skulle Elin Jönsdotter vara född i Bohult, V. Torsås. Jag tror att jag har letat efter henne där och inte hittat henne. Men det är länge sedan, så jag minns inte säkert, och jag har inga anteckningar om det.
Hälsningar
Ingegärd
367
« skrivet: 2006-08-19, 23:19 »
Hej Roland!
Uppgiften om Ingrid Andersdotters död har jag fått av en ättling till henne, och hon har lovat att berätta mera om det. Jag måste erkänna att jag inte själv har kollat vad det står i dödboken. Detta är inte direkt mina anor, och de har som så mycket annat kommit med i förbifarten.
Mvh
Ingegärd
368
« skrivet: 2006-08-19, 22:56 »
Hjärtligt tack Ingrid! Det var fantastiskt roligt att få veta något om Jon Jacobsson. Jag hade nästan gett upp hoppet om honom. Du har verkligen gjort ett gott jobb.
Hälsningar
Ingegärd
369
« skrivet: 2006-08-19, 00:30 »
Hej Niclas!
Så intressant! Men det blir ju en anförlust till.
Var i Anbytarforum hittade du uppgifter om Kerstin Gummesdotter?
Jag kände bara till tre av Gumme Jönssons och Ingrid Persdotters barn: Karin f 1701, Jöns f 1710 och Arne f 1713. Det finns ju ett rejält utrymme mellan Karin och Jöns.
Hälsningar
Ingegärd
370
« skrivet: 2006-08-15, 00:29 »
Hej Niclas!
Tack för en grundlig genomgång!
Uppgiften att Märta Svensdotter föddes 1713 har jag hittat någonstans, minns inte var. Jag kontrollerade den och konstaterade, att Sven i Spånhults dotter Martha döptes 8 maj 1713, så det godtog jag. Det var inte förrän långt senare, som jag började fundera på hennes ålder vid giftermålet. Bra att jag har fått det rättat.
På tal om en ingift släkt, så fortsatte den vanan. Ingemar Perssons och märta Svensdotters dotter Britta gifte sig med Sven Andersson i Piggaboda. Han var son till Anders Ingemarsson, en bror till Hillegierd Ingemarsdotter!
Hälsningar
Ingegärd
371
« skrivet: 2006-08-14, 03:05 »
Hej Annika!
Det står utan tvekan Karin Svensdotter i Fållen, men jag anser ändå att min anfader Ingemar Persson var gift med Märta Svensdotter, född i Spånhult och dotter till Sven Olofsson och Hillegierd Ingmarsdotter.
Ingemars första barn, dottern Hillegierd föds i Fållen 1726. Modern nämns inte. 1729 föds min anmoder Britta, och då heter modern Martha. Sen kommer en hel radda med barn och modern heter Martha varje gång. 1750 nämns hela hennes namn, Martha Svensdotter. Dessutom finns en bouppteckning efter Marthas död 1787, som visar att hon var gift med Ingemar Persson och vilka hennes barn var.
Det finns två möjliga förklaringar.
1. Prästen har skrivit fel namn i vigsellängden. Sånt händer.
Men den här vigselnotisen är lite problematisk. Martha tycks vara född 1713, och om det är hon som gifter sig 1725, så skulle hon då vara 12 år och bara 13 år när hon får sitt första barn.
2. Ingemar gifter sig med Karin Svensdotter, som dör efter första barnets födelse. Han gifter om sig med Martha.
Då hinner Martha växa till sig lite, men det finns ingen dödsnotis för hustru Karin och ingen vigselnotis för Ingemar och Martha. I varje fall har jag inte hittat någon.
Jag vet faktiskt inte vad jag ska tro. Kanske finns det någon annan som har ett bra förslag.
Hälsningar
Ingegärd
372
« skrivet: 2006-08-12, 23:31 »
Hej Birgitta!
Försök med soldat-databasen, som du når via Dis.
Mvh
Ingegärd
373
« skrivet: 2006-08-02, 01:22 »
Hej Göthe!
Vid en titt i KGF:s databas hittade jag fyra Elin Månsdotter födda i Skatelöv 1756 - 1760.
Mest intressant är väl den Elin, som föddes i Torp 1757-02-22, eftersom Elin Månsdotter kommer från Torp Södregård vid giftermålet. Föräldrarna heter Måns Jonsson och Karin Persdotter.
Hfl för Torp Södregård skulle kanske kunna visa om det här är rätt Elin, men dem har jag inte.
Mvh
Ingegärd
374
« skrivet: 2006-07-14, 00:53 »
Hej Niclas och Ola!
Niclas, visst kan man läsa fel på Starsholma och Marsholma, men jag har aldrig sett Marsholm skrivas så. Vid den här tiden skrevs det ju oftast Marensholm. Däremot förstår jag inte hur man kan bortförklara Hallaryd i Gyrits dödsnotis.
Det är inte alls orimligt att Jon Germundsson har bott i Starsholma. Kanske kommer hustrun Inger Andersson därifrån. Det finns väl inte heller något belägg för att Jon finns på Höö före 1600.
I stället har jag hittat några uppgifter som tyder på att familjen kommer från annat håll.
Germund i Höö, död 1632, är troligen Jons far.
I stolsordningen för Agunnaryds kyrka 1612 får Höö sig tilldelat stol nr 13, som är en liten skotstol vid dörren, men Germund nu boendes i Höö behöver inte mer än halva platsen.
Kanske har Germund och hustrun Cecilia kommit till Höö tillsammans med sin son.
En annan intressant uppgift finns i Allbo härads dombok 9 mars 1618. Germund och Cecilia i Höö har arv och ättleve i Södregården i Hunna, Skatelöv socken, och de säljer nu sin del tillsammans med en massa andra medarvingar.
Ola, tack för uppgifterna om Per Sunesson. Han är säkert rätt placerad,för det finns väl inte mer än en Dordi i Almås. Och hon är förstås dotter till Peder Lillen Björnsen och trolig syster till Elin Pedersdotter i Älmhults gästgivargård.
Hälsningar
Ingegärd
375
« skrivet: 2006-07-13, 01:06 »
Hej Ola och Lena!
Jag har en liten komplettering ang Höö-släkten.
V:17 Frosten Jonsson är troligen född på Höö. Det skulle också kunna vara i Stadsholma, Hallaryd sn, där hans föräldrar bodde innan de flyttade till Höö strax efter 1600.
V:18 Kerstin Arvidsdotter är född i Stockanäs, Stenbrohult sn. (Vigsellängd för Agunnaryd 1634-06-24)
V:19 Jöns Andersson, som inte bara är gästgivare utan också länsman, kan vara född i Lindhult, Stenbrohult.
V:20 Elin Pedersdotter, död 1661 i Älmhults Gästgivargård.
Ola, vem är V:29 Per Sunesson, född i Almås ca 1635? Sune Svensson har en son Peder, men han kan det väl inte vara?
Mvh
Ingegärd
376
« skrivet: 2006-07-09, 23:33 »
Hej Rune!
Per Gudmundsson och Botel Nilsdotter fanns väl kvar i Knihult så länge de levde. Hur var det med deras barn? Vet du hur länge gården var kvar i släkten, eller om det alltjämt är samma släkt i någon av gårdarna?
Det skulle vara intressant att veta, eftersom Olof i Knihult, Gudmund Perssons farmors far, är nämnd redan 1604.
Jag har försökt att följa Elin Gudmundsdotters och Jon Jakobsson barn, men det verkar som om de har försvunnit därifrån. Min anfader Per Jonsson köpte sin morbror Jöns gård i Olofshylte och flyttade dit.
Hälsningar
Ingegärd
377
« skrivet: 2006-07-07, 23:27 »
Hej Rune!
Lycka till med Loshultsanorna. Det finns mycket att hämta här på Anbytarforum.
Vilken av Gudmund Perssons och Svenborg Bengtsdotters barn är din ana?
Jag härstammar från Elin, gift med Jon Jakobsson från Bisterhult. Det är väl inte så att du vet något om honom?
Undrar
Ingegärd
378
« skrivet: 2006-07-07, 23:03 »
Tack Rune, för bouppteckningen!
Jag har anor i Kvarnatorp Södregård, men det är alltid lättare, när man vet vilka de övriga är.
Jag missade ditt inlägg här i går, för jag fördjupade mig helt i Bastekulla.
Hälsningar
Ingegärd
379
« skrivet: 2006-07-07, 01:43 »
Hej Rune!
Så intressant att du härstammar från Bastekulla (med t, inte k).
Sissa Bengtsdotter var min mans farfarsfars mormor, men Anders Eskilsson var inte hans anfader. Sissa var nämligen gift två gånger, och min man härstammar från andra äktenskapet.
Johan Nilsson, känd släktforskare från Västra Torsås, gjorde på sin tid en utredning om min mans släkt. Från den har jag hämtat några uppgifter.
Sissa skulle vara född 1740 enl husförhörsboken (i V. Torsås el Härlunda?), men jag har inte hittat hennes födelsenotis i någon av församlingarna.
Nu undrar du vad V. Torsås har med det här att göra.
Bastekulla är lite speciellt. Det är två torpstugor några hundra meter från varandra. Mellan dem går sockengränsen mellan Härlunda och V. Torsås. Den ena stugan är ett torp under Bohult i Västra Torsås, den andra ett torp under Vashult i Härlunda, men båda kallas Bastekulla.
Vashultstorpet kallas också Skolestugan, men det är en senare historia. Det verkar som om den här familjen flyttar fram och tillbaka mellan stugorna, för ibland dyker de upp i den ena församlingen, ibland i den andra, och ibland hittar man dem inte alls. Johan Nilsson har noterat, att han inte hittar Anders Eskilsson i någon dödbok.
Vigselnotisen finns i Härlunda: 1755 9 feb vigdes drängen Anders Eskilsson från Häradsbäck med pigan Sissa Bengtsdotter från Bastekulla.
När Sissa gifter om sig 1778 finns vigselnotisen i V. Torsås.
Johan Nilsson har noterat två barn i första äktenskapet, men inte angett källan.
Karin f 12/9 1757 (Jag har ändrat årtalet till 1758 men inte heller angett källa)
Elin f 15/11 1760
Sissa Bengtsdotter dog i Bastekulla 10/3 1804 av hetsig feber, 65 år.
Hennes föräldrar var Bengt i Bastekulla och hans hustru Kerstin Håkansdotter.
Kyrkoböckerna från Härlunda är bra, så det går säkert att komma längre bakåt, när det gäller Anders Eskilsson.
Det där med nämndemannasläkterna i Härlunda får du förklara närmare. Handlar det om Knihult?
Hälsningar
Ingegärd
380
« skrivet: 2006-07-06, 00:00 »
Hej Rebecca!
Förlåt att jag har blandat ihop saker och ting och gett dig fel uppgifter.
Sigfrid Jönsson gifte sig inte alls med Kerstin Påhlsdotter. Lena Andersdotter var hans första hustru, och efter hennes död gifte han om sig 1827 med en Lena Jacobsdotter.
Det var Sigfrids far Jöns Sigfridsson, som gifte sig med Kerstin Påhlsdotter, sedan Ingrid Andersdotter, Sigfrids mor, hade sänkt sig i brunnen. Det låter dramatiskt, men jag vet inte mer om det just nu.
Hälsningar
Ingegärd
381
« skrivet: 2006-07-05, 23:30 »
Tack Rune, det var ett bra bevis på att Clemets hustru är Per Månssons syster Ingebor Månsdotter. Att Per Månsson och Johan Månsson var bröder till Lara Månsson kände jag till, och jag har gissat att Jöns Jönssons hustru Bengta var en syster. Bra att få det bekräftat. Lars Jonasson var gift med Ingier Månsdotter, som tydligen också var en syster till Lars Månsson. Du som känner till Virestad så väl, vet du något mer om Lars Jonasson? Kan han vara son till Jonas Håkansson i Kvarnatorp?
Hälsningar
Ingegärd
382
« skrivet: 2006-07-05, 01:57 »
Hej Rune och Lena Lassen!
Jag har lite funderingar kring Clemet Månsson och Ingebor Månsdotter, eftersom de finns i kanten av mina anor.
1747-06-05 vigdes Clemet Månsson i Bräkneryd. Vem bruden var får man inte veta . Prästen i Virestad ansåg väl inte, att man skulle slösa bläck på något så obetydligt som en kvinna.
Nu vet vi att det var Ingebor Månsdotter, men vem var hon?
1804-10-07 dog inhyses enkan Ingeborg Månsdotter i Bräkneryd av ålderdom, 75 år gammal. Hon borde alltså vara född 1729. Det är säkert vår Ingebor.
Enl uppgifter från släktforskaren Oskar Petersson i Håralycke föddes en Ingebor Månsdotter i Övre Hyltan 1729. Jag vet inte var han har hittat den här uppgiften, men det kan jag kanske ta reda på.
Ingebor Månsdotter är ett mycket vanligt namn, och det kan finnas flera som är födda 1729, men det finns en del annat som talar för att detta är rätt Ingebor.
Här är Clemets och Ingebors barn, så många som jag har hittat:
Kerstin f 1749-06-19 i Öfra Hyltan
Ingierd f 1751-02-09 i Biörkesnäs
Måns f 1752-09-05 Björkeryd
Sissa f 1755-02-07 i Bräkneryd
Ingebor f 1764-01-25 i Håralycke
Bengta f 1769-07-28 i Backaryd (från KGF:s databas, tror att ortnamnet är en felläsning)
Detta ständiga flyttande verkar egendomligt, men Clemet och Ingebor är inte ensamma om det. Mellan Övre Hyltan, Håralycke och Bräkneryd är det ett ständigt flyttande. Gårdarna ligger nära varandra och alla tycks vara släkt med varandra.
När två ungdomar gifte sig fanns det ofta ingen ledig släktgård att överta. Då slog man sig ner, där det bäst behövdes arbetskraft eller där det fanns bäst utrymme, men nästan alltid hos släkten.
Det finns två saker som talar för att Ingebor Måndotter kommer från Övre Hyltan.
Det ena är att Clemet och Ingebor bor där när första barnet föds.
Det andra är faddrarna vid barnens dop. Vid alla dopen är minst ett ofta flera av Ingebors syskon eller svågrar/svägerskor faddrar.
Ett av dessa syskon är min ana Pär Månsson, bonde i Håralycke.
Ingebors och Pärs föräldrar är Måns Persson, bonde i övre Hyltan, f beräknat 1685, och Ingegärd Larsdotter, f beräknat1696 i Spånghult, Virestad. Ingegärd härstammar från Arnanässläkten, så där finns det mycket att hämta.
Mvh
Ingegärd
383
« skrivet: 2006-07-04, 00:28 »
Hej Lena Lassen!
Sven Månsson och Botil Håkansdotter gifte sig nyårsdagen 1712. Då gav Sven Månsson i Spårrequarn en gåva till kyrkan på sin hedersdag, dvs på sin bröllopsdag. (Kyrkoräkenskaper för Torsås socken) Spårrequarn heter numera Kvarnagård, och därifrån kom hans mor.
Kyrkoböckerna för födda, vigda och döda i V. Torsås börjar 1720. Sven och Botil fick säkert flera barn innan dess, men dem har jag inte kunnat spåra. Något av dem dog. I kyrkoräkenskaperna 1716 finns antecknat en summa i testamente efter Svens barn i Sjögård.
Här nedan finns de barn, som jag har hittat i födelseboken:
Måns f 1721-08-15. Bonde i Sjögård.
Håkan f 1724-0527, bonde i Torhult
Kerstin f 1727, död 1728.
Ingeborg f 1729-08-28, bondhustru i Sällön. (min ana)
Kerstin f 1733-11-29.
Botil dog 1734-06-07. Sven gifte om sig 1737 men dog kort tid därefter.
Mvh
Ingegärd
384
« skrivet: 2006-06-29, 00:42 »
Hej Lena!
Tydligen är vi släkt. Jag härstammar från Håkan Svenssons yngre syster Ingeborg.
Håkan är född 1724-05-27 i Sjögård, V. Torsås. Hans föräldrar är Sven Månsson f 1689 i Nybygden, V. Torsås, döpt 1689-03-03, och Botil Håkansdotter f. omkring 1688 i Sjögård.
Sven Månssons anfäder finns i Nybygden redan i början av 1600-talet.
Håkan gifte sig med änkan Maria Påhlsdotter i Torhult. Hon var bara 25 år, när hennes första man dog.
Maria är född 1724-05-25 (här kan man tala om ett jämnårigt par) i Smörhöga Norregård, Skatelöv. Hennes föräldrar är Påfvel Jacobsson f. omkring 1675 i Tannatorp, Skatelöv, och Bengta Månsdotter f beräknat 1679.
Maria är en ättling till vallonen Antonius Turnei i Smörhöga.
Hälsningar
Ingegärd
385
« skrivet: 2006-06-28, 00:28 »
Jag tror att namnet är Carlsson, inte Larsson.
Ingegärd
386
« skrivet: 2006-06-28, 00:03 »
Hej Rebecca!
Sigfrid Jönsson var först gift i Kalvsvik med Kerstin Påhlsdotter, som dog 1796.
Gift andra gången 1798 med Lena Andersdotter f. 1780-04-01 i Fröseberg, V. Torsås.
De hade en dotter Ingejerd f. 1814-09-21.
Namnet Sigfrid är ovanligt, i varje fall bland bönder och torpare, men i den här släkten har det funnits i många generationer bakåt. Ända från den Sigfrid Jönsson, som var bonde i Odenslanda Norregård i Vederslöv i början av 1600-talet.
MVH
Ingegärd
387
« skrivet: 2006-06-27, 00:51 »
Hej Rebecca!
Jag har en del uppgifter om Ingrid Andersdotter, men jag har inte själv tagit fram dem. Jag har fått dem av Kerstin Holmer, som är en van forskare, och hon har gett klartecken till att jag lämnar dem vidare.
Ingrid Andersdotter f. 1744-07-12 i Kalvsvik, d. 1772-09-12 i Kalvshaga Uglagård, Kalvsvik.
Föräldrar:
Anders Knutsson f. 1715-04-12 i Kalvsvik, bonde i Hårestorp Södregård, Kalvsvik, död där 1786-04-14
gift 1740-0407 med
Ingrid Ingemarsdotter f 1719, död i Hårestorp Södregård 1758-03-02.
Anders Knutssons föräldrar:
Knut Larsson f. 1678 i Kalvsvik. d. 1746-03-31 i Toragård, Kalvsvik.
Elin Toresdotter f. 1672 i Kalvsvik, d. 1746-06-02 i Toragård.
Ingrid Andersdotter och Jöns Sigfridsson har kanske många barn, men jag känner bara till sonen Sigfrid, som föddes 1771-12-07 och dog 1846-01-09 i Fröseberg, Västra Torsås.
Mvh
Ingegärd
388
« skrivet: 2006-06-26, 23:33 »
Rebecca!
Du kan kontakta Göran genom KGF. E-post: kronobergs.g@telia.com.
MVH
Ingegärd
389
« skrivet: 2006-06-23, 22:50 »
Ann-Marie!
Du har större chans att få ett svar, om du lägger ditt inlägg under Moheda i stället. Det är en egen socken och hör inte till Aringsås.
Mvh
Ingegärd
390
« skrivet: 2006-06-22, 03:21 »
Hej Rebecca!
Jag har lite uppgifter om Påhl Påhlsson.
Han föddes 1724-09-03 I Hölmö Norregård i Skatelöv. Föräldrar: Påwel Hindricksson och Kerstin Månsdotter. (KGF:s databas)
Jag har en anteckning om att Påfvel Hindricksson f. 1694 är son till Hindrick Påfvelsson i Smörhöga, Skatelöv, men jag har inte hittat honom i födelseboken. Kanske är årtalet fel.
Hindrick Påfvelsson var gift två gånger. Första hustrun Ingeborg Håkansdotter dog 1690, begravdes 30 september. Omkring 1693 gifte Hindrick om sig med Kristina Månsdotter.
Hindrick Påfvelsson beräknas vara född 1655 i Smörhöga Södergård. Föräldrar: Påfvel Persson (Personne?) och Francoise Antonidotter. Hon är dotter till kolaren Antonius Turnej (Tourneur) och Margareta Ruben.
Antonius beräknas vara född omkring 1600. Han kom till Sverige, Finspång, omkring 1630 med sin familj. 1650 nämns han som kolare vid Huseby bruk i Skatelöv, och 1651 köper han halva Smörhöga Norregård. Samtidigt köper Påfvel Persson och Francoise Smörhöga Södergård.
Antonius dör i Smörhöga 1696.
Källor: Skatelövs kyrkböcker, mantalslängder, domböcker för Allbo härad och Herrelunds borgrätt.
Mvh
Ingegärd
391
« skrivet: 2006-06-17, 00:35 »
Också för en smålänning är i jåns bekant och betyder som sagt nyss.
En gammal barnramsa dök just upp i mitt minne:
Kisse misse Måns
var var du i jåns?
Var du inte ut i köket?
Stal en liten fisk.
Kisse det blir smisk
om du gör om det försöket.
Ingegärd
392
« skrivet: 2006-06-10, 23:54 »
Hej Ulrika!
När jag var barn var pocker ett av många namn på djävulen.
Den som var le som pocker var alltså ond som djävulen.
Mvh
Ingegärd
393
« skrivet: 2006-06-06, 00:19 »
Hej Tord!
Så trevligt att du släktforskar i Småland!
Jag har lite mer information om Elin Gummesdotter. Hon är född 1830-06-01 i Röshult, Vislanda, och två av faddrarna vid Hannas dop är Elins syskon. Catrinas son Nils Johan Olsson gifte sig så småningom med min mormors syster Eva Pettersdotter i Råsarna!
Elins föräldrar är Gumme Samuelsson och Ingrid Larsdotter. Jag vet inte mer om dem just nu, men med tanke på faddrarna vid barnens dop så gissar jag att Gumme kommer från Värmanshult i Vislanda. I så fall hör han till min mormors släkt. Jag ska kolla det när jag får tid och tillfälle.
Hälsningar
Ingegärd
394
« skrivet: 2006-06-01, 01:00 »
Hej Eva!
Enl KGF:s databas finns en Måns Svensson född i Benestad Britagård 1792-03-13, döpt 1792-03-18.
Föräldrar är Sven Månsson och Ingeborg Johansdotter. Jag hittar dem inte bland Vigda i Aringsås.
Det finns ett antal syskon till Måns;
Jonas f 1785-03-26 i Benestad Offagård
Jean f 1787-07-16 i Benestad Offagård
Martha f 1789-09-17 i Benestad Britagård
Jonas f 1793-11-17 i Benestad Britagård
Jon f 1796-07-01 i Benestad Backegård.
Mvh
Ingegärd
395
« skrivet: 2006-05-30, 00:30 »
Hej Lars!
Enl KGF:s databas föds ingen Elin Jonsdotter i Västra Torsås 1744.
En Elin Jönsdotter föds i Olofshylte 1744-01-16, men hon dör samma år.
Om födelseåret 1744 är hämtat från en hfl, så kan det vara felaktigt.
1743-10-02 föds Elin Jonsdotter i Hagstad. Föräldrar Jon Larsson Och Brita Jonsdotter.
1745-0104 föds Elin Jonsdotter i Horjeboda. Föräldrar: Jon Håkansson och Kierstin Börgesdotter.
Om du har tillgång till hfl för Västra Torsås, vilka börjar 1773, kan du ju kolla om det finns någon Elin Jonsdotter i Hagstad eller Horjeboda, som flyttar till Almundsryd före 1775. Hon bor ju där när hon gofter sig 1775. Tyvärr är de första husförhörslängderna både svårlästa och kortfattade.
Lycka till!
Ingegärd
396
« skrivet: 2006-05-25, 23:28 »
Hej Ulrika!
Kirstin är nog ett av de vanligaste kvinnonamnen i Småland (i varje fall i södra Småland) på 1600-, 1700- och 1800-talet. Stavningen varierar. Kierstin tycks vara vanligast på 1600-talet, Kjerstin kommer på 1800-talet och i nutid stavas det väl oftast Kerstin.
Mvh
Ingegärd
397
« skrivet: 2006-04-12, 00:07 »
Hej Lena och Rebecca1
Emilia Maria föddes i Ströby Naglagård. Det är ett konstigt gårdsnamn, som lätt kan misstolkas.
Mvh
Ingegärd
398
« skrivet: 2006-04-07, 22:54 »
Tyvärr Andreas, Lisbet Nilsdotter tycks inte ha något med mina anor att göra, även om de finns i Brohult samtidigt. Jag antar , att Brohult är en by med flera gårdar.
Mvh
Ingegärd
399
« skrivet: 2006-04-05, 23:17 »
Hej Andreas!
Eftersom mina anor finns i Brohult i början av 1700-talet kan det vara intressant att veta vad Daniel Fondells hustru hette och när hon var född.
Mvh
Ingegärd
400
« skrivet: 2006-04-05, 00:57 »
Hej Git!
Jag tittade också i KGF:s databas och hittade några vigselnotiser, som säkert intresserar dig.
Den första är från Virestad. 1795-10-16 vigdes Pehr Håkansson från Tullanäs och Torsås socken och Elin Jonsdotter från Röckla. Det finns också en anmärkning: Brudens moder Britta Carlsdotter i Röckla. Det betyder att brudens far var död, och det stämmer. Jon Jonsson i Röckla dog av en tärande sjukdom 1786-07-19, 59 år gammal.
I databasen fanns också Elins födelsenotis.
1780-09-19 föddes Elin i Röckla. F. Jon Jonsson M. Britta Carlsdotter.
Elin var alltså bara 15 år när hon gifte sig, men sånt hände.
Jon Jonssons äldre bror Per Jonsson är min anfader, så vi är alltså släkt. Röckla-släkten är en intressant släkt med den sorgliga historien om hustru Kerstin, som blev bergtagen av trollen.
Nu till Pehr Håkansson i Tullanäs. Jag antar att du har hittat hans födelseår i hfl, men uppgifterna där är ofta felaktiga (åtminstone i Västra Torsås). Leta efter honom i födelseboken före och efter 1767, så kanske du hittar honom.
I KGF:s databas finns två vigselnotiser, som talar för att han är född i Tullanäs.
1750-11-18 vigdes i Västra Torsås dr. Håkan Andersson i Tullanäs och änkan Ingierd Abrahamsdotter från Nybygden.
1765-12-29 vigdes i Västra Torsås änklingen Håkan Andersson i Tullanäs och pigan Karin Persdotter i Bohult.
Jag har också en anteckning om bonden Håkan Andersson i Tullanäs f. omkring 1730, men jag vet inte var jag har fått den uppgiften. Möjligen kan Håkan vara bror till den Olof Andersson från Tullanäs, som gifte sig med min anfader Per Jonssons dotter. I så fall är nog Håkan liksom Olof född i Härlunda, son till soldaten Anders Olofsson Hultberg. Obs! Det här är bara en gissning, men det kan vara värt att kolla.
Hälsningar
Ingegärd
401
« skrivet: 2006-03-23, 23:53 »
Hej Markus!
Tittade i KGF:s databas och fann att Sven föddes i Hunna 1691, döptes 1691-02-01. Fader Måns Svensson.
Vilket inte bevisar någonting.
Hälsningar
Ingegärd
402
« skrivet: 2006-03-23, 00:19 »
Hej Andreas!
Daniel döpt 1717-10-13 var son till Laurentius (Lars) Odelin, kyrkoherde i Vederslöv och Älmeboda, och Margareta Wiesel, dotter till kyrkoherden i Vislanda Elias Wiesel. Du hittar mycket mer om Odelin i Växjö stifts herdaminnen, Älmeboda pastorat.
Att Odelin kallas Odelius i födelseboken kan ju bero på att han själv använde den namnformen vid den här tiden, men jag har aldrig sett den i något annat sammanhang.
Sonen Daniel är första barnet i första äktenskapet. Det står väl inte någon födelseort i kyrkböckerna, men jag skulle gissa att han föddes i prästgården, moderns födelsehem. Föräldrarna var nygifta, fadern hade nyss kommit tillbaka till hembygden från Åbo Universitet och hade nog ingen tjänst ännu.
Mvh
Ingegärd
403
« skrivet: 2006-03-12, 00:26 »
Hej Gustav!
Trevligt med en ny släkting, för det är säkert samma Swen vi talar om. Dopdatum stämmer, men jag har ett något annorlunda dödsdatum, 1737-05-02. Säkert har jag läst eller skrivit fel, för KGF:s databas har samma dödsdatum som du.
Swen Månssons mor heter Ingeborg Månsdotter, född i Kull, V. Torsås, någon gång omkring 1665 och död i Spårequarn (numera Kvarnagård), V. Torsås 1737-05-08, dvs bara några dagar efter sin son.
Swen Månssons föräldrar flyttade från Nybygden till Spårequarn, som var Ingeborgs föräldragård, i slutet av 1600-talet. 1698 nämns Måns Månsson i Spårequarn i kyrkans räkenskapsbok.
1712, 1 jan gav Swen Månsson i Spårequarn en gåva till kyrkan på sin hedersdag (bröllopsdag).
Swen Månsson hade två bröder, Måns Månsson, bonde på Åsen, och Gunnar Månsson, byggmästare och bonde i Ebbön. Kanske hade han också systrarna Kerstin, Ingeborg och Britta, men det är svårt att bevisa, eftersom det inte finns några kyrkböcker för födda, vigda och döda i V. Torsås
för åren 1691 - 1719.
För övrigt finns släkten alltjämt kvar i Sjögård, Åsen och Kvarnagård.
Det skulle vara roligt att veta från vem av Swen Månssons söner du härstammar.
Hans dotter Ingeborg f. 1729-08-28 är min ana.
Hälsningar
Ingegärd
404
« skrivet: 2006-03-03, 00:30 »
Hej Thomas!
Så trevligt! Vi har en hel del gemensamma anor.
Zachris Månsson från Sjögården och Ingierd Månsdotter från Åsen vigdes 25 juni 1769. (KGF:s databas) Det var ett av dessa nära släkt-äktenskap, som egentligen inte var tillåtna, men som ändå var ganska vanliga. Zachris gifte sig med sin fars kusin.
Den Zachris du har hittat, f 1745-08-24 i Sjögården, är alldeles säkert rätt person. Zachris är ett ovanligt namn. Att födelseåret i hfl inte stämmer är fullt normalt, när det gäller de äldre husförhörslängderna i Västra Torsås. Där får man betrakta födelseuppgifterna som ungefärliga.
Det gäller också Ingierd Månsdotter, som föddes på Åsen 6 oktober 1748. (födelseboken) Föräldrar: Måns Månsson och Ingiärd Larsdotter. Det var Måns Månssons andra äktenskap. Hans första hustru hette Kierstin Svensdotter och var född på Åsen. Måns kom från Spårequarn, nuvarande Kvarnagård.
Zachris Månssons farfar Sven Månsson i Sjögården kom också från Spårequarn och var bror till Måns Månsson.
Sven Månsson är min anfader, och bakom honom finns det många intressanta anor att utforska.
Med hälsningar
Ingegärd
405
« skrivet: 2006-02-25, 02:12 »
Hej Anna-Carin!
När du med all rätt frågade hur den gamla själavandringsläran är belagd, så blev jag ställd.
Jag hörde först talas om den, när jag försökte reda ut min släkt tillsammans med ett par äldre släktforskande släktingar. Tyvärr kan jag inte längre fråga dem till råds.
Men jag har också läst om den någonstans, var minns jag inte. Vad jag minns är att Vilhelm Moberg i sin roman Långt från Landsvägen skriver något om en uråldrig tro på att två levande i samma släkt fick inte bära samma namn, för då skulle den ena dö. Nu invänder du nog, att i så fall skulle man ju inte ge samma namn åt två levande syskon, men egentligen är det inte samma namn. Ett ex: Måns Larsson i Flogmyran, f i början av 1700-talet, är äldsta sonen i moderns andra äktenskap. Hennes avlidne man hette Måns Svensson, och första sonen ska därför få namnet Måns. Fyra år senare föds nästa son. Hans farfar Måns Larsson är död, och pojken ska få hans namn Måns. Bröderna är uppkallade efter olika personer och har alltså, efter själavandringsläran, inte samma namn. (I kyrkböckerna kallas de genomgående Måns Larsson d.ä. och Måns Larsson d.y.)
Jag känner att jag borde ha stoppat in ett kanske, när jag skrev att den värendska namnseden grundade sig på den gamla själavandringsläran. Det är ju bara en teori, men jag har tagit till mig den, därför att den ger en så bra förklaring på ett namnskick, som jag har sett otaliga exempel på i min släktforskning. Det beror kanske på att nästan alla mina anor bodde i Värend samt i Göinge, där det finns precis samma mönster för namngivning.
För övrigt har jag ett nästan nutida exempel på hur länge en gammal sed kan leva kvar. Varken jag eller min man hade hört talas om någon själavandringslära, när vår dotter föddes på 70-talet. Jag tyckte att hon skulle få namn efter sin farmor, som ännu levde. Min man blev lite bestört men gav med sig och sa, att hon kunde få det som ett andranamn, men hon skulle inte kallas så. Man uppkallar inte efter de levande.
Mvh
Ingegärd
406
« skrivet: 2006-02-21, 00:59 »
I Värend var namnseden mycket starkt förankrad (även om den inte var absolut) under hela 1600 - 1700-talet och en bit in på 1800-talet. Men den var mer komplicerad än Ingela beskriver den.
Äldste sonen fick farfars namn, om farfar var död, annars inte. Då kunde det bli farfarsfars namn i stället eller den närmaste släkting, som var avliden. Man uppkallade överhuvud taget inte någon efter en levande människa.
Den här namnseden grundade sig på en gammal själavandringslära. Den dödes själ kunde gå vidare, när ett nyfött barn gavs hans/hennes namn. Därför var det så viktigt att namnet efter ett barn som dött gavs till nästa syskon av samma kön. Annars skulle ju själavandringen ha brutits.
Som Ingela skrev fanns det en bestämd ordning i uppkallandet av släktens namn, även om den inte alltid kunde hållas. Plikten att i ett nytt äktenskap uppkalla den avlidna makan/maken tycks ha varit närmast absolut, och den gick före alla andra regler. (Till glädje för oss släktforskare.)
Namnseden innebar att urvalet av namn i en släkt blev väldigt begränsat, och att levande syskon kunde ha samma namn. (Till stot förtret för oss släktforskare.)
Jag tror att själavandringsläran har varit spridd över en stor del av Sverige, men den har kanske inte levat kvar lika länge överallt. Det är kanske någon annan, som vet mer om det.
Till slut borde jag nog tala om att Värend är en del av Kronobergs län, området omkring Växjö. Det är en bygd, där det har funnits mycket gamla och speciella seder och regler, och när dessa regler inte stämde med Sveriges lag, så var det gammal virdalag som gällde.
Mvh
Ingegärd
407
« skrivet: 2006-02-19, 22:35 »
I min barndoms Småland var skräppa ett ganska vanligt ord, som betydde just skryta, men också att ge lite överdrivet beröm åt andra.
408
« skrivet: 2006-02-02, 23:08 »
Hej Hanne!
Jag hittade din Sven Johan i KGF:s databas, född i Steningeboda, Virestad. Modern Stina Jönsdotter är 34 år. Sven Johan är antecknad som uä, och någon fader är inte angiven.
Möjligen kan du hitta något mer, om du följer honom i husförhörslängden i Steningeboda. Den ingår inte i databasen, och jag har den inte tillgänglig.
Mvh
Ingegärd
409
« skrivet: 2006-01-30, 23:57 »
Hej Anita!
Enligt KGF:s databas föddes sju Maria i Härlunda 1835. Ingen av dem hade namnet Charlotta, och ingen av dem hade en far med namnrt Vesterlund.
Mvh
Ingegärd
410
« skrivet: 2006-01-28, 01:18 »
Susanna, jag delar inte din uppfattning om allmogens ointresse för sin släkt. Tvärtom tror jag, att vanliga människor för några hundra år sedan hade väldigt god koll på sin släkt, både bakåt och i sidled. Som Anders skrev, så var det funktionellt , eftersom släktskap spelade en oerhört stor roll i många sammanhang.
Arvsrätten var teoretiskt sett obegränsad inom släkten.
Jorden tillhörde släkten snarare än den enskilde ägaren. Om någon ville sälja sin gård och det fanns flera intressenter, så måste man först avgöra vem som var närmast släkt. Denne hade nämligen företräde. Sälja sin gård till en oskyld kunde man bara göra, om ingen släkting ville köpa.
Man gifte sig gärna inom släkten, men på lagom långt håll. Dessutom var ju släkten det sociala skyddsnätet.
Den här självklara släktkunskapen levde kvar länge efter det att behovet av den hade försvunnit. Jag har träffat många gamla släktingar, som direkt ur minnet kunde berätta om släkten ett par generationer tillbaka.
Det är säkert många fler än min farmors farbror, som på ålderns dar har satt sig ner och skrivit En släkttavla. Det finns mängder av faktauppgifter i farbror Bengts släkttavla, datum för födelse, vigsel och död (och en del fel), men jag tror inte att han letade i kyrkböckerna efter de här uppgifterna. Om de inte fanns i hans huvud eller någon annan visste, så var de nog antecknade någonstans. Det är väl det som skiljer honom från oss nutida släktforskare.
Den starka släktkänsla som fanns förr var hade nog inte bara praktiska orsaker. Det fanns då och det finns nu ett behov av att höra till en grupp, att veta vem man är, och det är kanske det som driver oss nutida släktforskare också.
Mvh
Ingegärd
411
« skrivet: 2006-01-24, 22:51 »
Tack Ylva för uppgifterna!
Mvh
Ingegärd
412
« skrivet: 2006-01-24, 01:20 »
Hej Catharina och Göran!
Catharina, vi har tydligen exakt samma dombokstext att utgå från, men vi tolkar den olika. Det vi vet genom texten är att Sissa i Nebbeboda hade arv i Almås, och hur stort arvet var. Allt annat är antaganden och beräkningar.
Du undrar vem som är upphovsmannen till smeknamnet Sissa i Nebbeboda, men det vet vi ju. Det var skrivaren vid häradstinget. Han använde det vanliga sättet att ange någons namn, förnamn och gården där man bodde. Varför skulle det vara ett smeknamn?
Du tycks vara ganska övertygad om att Simon i Almås verkligen hade en dotter som hette Sissa, att hon var gift med Bengt Folkesson, och att hon var identisk med Sissa i Nebbeboda, och jag tvivlar på alltsammans. Vi har ju båda rätt att ha vår egen uppfattning, men det är viktigt att inte presentera antaganden, som om det vore belagda fakta.
Ang Sissas ålder så skriver du, att du får ändra den med tanke på sonens födelseår, men har du verkligen någon nytta av födelseuppgifter, som är konstruerade efter en förmodad sons beräknade födelseår eller efter en förmodad fars gissade ålder. Framförallt hoppas jag att du inte publicerar sådana födelseuppgifter.
Till slut skriver du om det finns två Sissa...
Det fanns säkert många Sissa både i Virestad och Jämshög. Det är ett namn som jag ofta har stött på, när jag har forskat om 1600-talet.
Avståndet mellan Almås och Nebbeboda är kanske inte heller så stort, som man kan tro. Jag vet ju inte var Nebbeboda ligger, men Almås ligger längst söderut i Virestad socken, vid gränsen till Loshult.
Göran! Jag har faktiskt aldrig kommit att tänka på att det kan finnas flera Nebbeboda, men visst kan det vara så. Har dock aldrig stött på eller hört talas om namnet i trakterna kring Virestad.
Att inte Danmark nämns i samband med namnet är inte så ovanligt i Allbo härads domböcker. Förbindelserna var täta över gränsen, och vid många gårdsköp var någon part från Danmark, men oftast nämns bara gård och ev socken.
Hälsningar
Ingegärd
413
« skrivet: 2006-01-22, 01:36 »
Hej Catharina!
Sissa i Näbbeboda kallades säkert så för att hon bodde i Näbbeboda. Däremot kan man inte säkert veta om hennes patrynomikon var Simonsdotter.
Sissa är, så vitt jag vet, nämnd bara på ett ställe, i Allbo härads dombok 26 juni 1627. Där får man veta att Jon Simonsson i Almås (bror till Herr Harald i Vislanda) tingskötte Per Jonsson i Fälhult en hel fjärding (fjärdedel) av Almås för 160 daler. Sissa i Näbbeboda fick för sin arvelott 32 daler, dvs en femtedel av fjärdingens värde. En del släktforskare har tolkat detta som ett bevis för att Sissa var syster till Jon Simonsson och därmed också till Harald, men jag tycker nog att det är mycket tveksamt. Eftersom hennes arvelott är så liten, så är det väl troligare att hon är t ex halvsyster eller syskonbarn. Man kan ju jämföra med Per Jonssons hustru Bengta, som också har en arvelott i gården. Det står i domboken att tillsammans med den arvelotten, så äger Per Jonsson en treding (tredjedel) av Almås. Nu behövs det en liten räkneövning. Per Jonsson köper 1/4 = 3/12. Med hustruns arvelott blir det 1/3 = 4/12. Alltså är Bengtas arv 1/12 av hela Almås. (Sissas arv är en tjugondel av hela Almås.)
Bengta räknas tydligen som en säker syster till Jon Simonsson, och det finns kanske fler uppgifter om henne. Sissa däremot är väl en olöst gåta, tills någon hittar fler fakta om hennes person. Var har du fått uppgiften att hon föddes i Almås 1570 - 1580?
Tyvärr har många gissningar om Sissa i Näbbeboda tagits för sanningar. Bengt Folkessons hustru hette Sissa, och Niclas Rosenbalck har någon gång föreslagit, att hon skulle kunna vara Sissa i Näbbeboda, men sedan har han konstaterat att det var fel. Bengt fick tingskötning på 1/4 av Almåsa gård och torp 1603 och han fanns kvar där 1629. Det är knappast troligt att hans hustru skulle bo i Näbbeboda 1627.
Hälsningar
Ingegärd
414
« skrivet: 2005-12-28, 23:45 »
Hej Lars!
Jag hittar faktiskt inte någon Carl Bengtsson född på nämnda datum och inte ens någon Carl (oavsett stavning).
Men Carl Bengtsson kan ändå finnas i Kronobergs län, eftersom alla socknar ännu inte är med på skivan.
Mvh
Ingrgärd
415
« skrivet: 2005-12-09, 23:43 »
Hej Ulrika!
I princip ska ju alla som är skrivna i en försmling finnas med i husförhörslängden. (Med undantag för små barn som föds och dör mellan två husförhör.) Men det är stor skillnad på hur noggranna olika präster var, liksom det är stor skillnad på husförhörslängderna vid olika tider. Det är lättare att svara på din fråga, om du talar om vilken tid det gäller, och gärna också vad för slags församling.
Det kan också vara så att de här personerna finns i husförhörslängden, men inte där du väntar dig. Med den stora folkökningen under 1800-talet var det många, som hamnade På socknen, i Socknens slut eller bland Obefintliga. De avdelningarna brukar finna i slutet av husförlängden.
Mvh
Ingegärd
416
« skrivet: 2005-12-06, 00:13 »
Jag tror också att det blir bra med de nya ordningsreglerna, särskilt med markeringen att inläggen i Anbytarforum ska handla om släktforskning och inget annat.
Hoppas bara att det inte kommer att drabba de ibland lite yviga diskussionerna omkring seder och bruk, titlar, gamla ord, dialekter osv. Kunskaper om våra förfäders levnadsvillkor är ju oerhört viktiga, om släktforskningen ska bli levande historia. Dessutom förebygger det en hel del missförstånd.
Mvh
Ingegärd
417
« skrivet: 2005-11-25, 00:02 »
Hej Christer!
Jag blev också intresserad av min släkt genom de berättelser jag fick höra som barn, men jag var inte klok nog att anteckna. Jag har i alla fall upptäckt att allt stämmer inte, och en del kan man inte kontrollera. Men tror jag att även osanna historier kan ge en bra bild av en människa.
De äldsta anor som jag har hört berättas om är min mormors mormors föräldrar, och det är ju faktiskt 5 led bakåt. Däremot har jag aldrig hört att man var rädd för att gifta sig med en släkting. Tvärtom verkar det nästan vara en medveten strävan att gifta bort sina barn inom släkten på lagom långt håll. Bland mina anor vimlar det alltså av äktenskap, där makarna är släkt i femte, fjärde och ibland också i tredje led. Dessutom finns det minst ett kusinäktenskap, och det var ju verkligen förbjudet.
Det har förvånat mig, att jag aldrig har hittat några kommentarer i kyrkböckerna till de här nära äktenskapen. Var prästerna månne mer överseende än lagen?
I domböckerna hittar man ju en del släktutredningar angående skyldskap, men jag tror inte att det sträckte sig längre än till tredje led.
Mvh
Ingegärd
418
« skrivet: 2005-11-21, 23:48 »
Hej Lars!
Det finns en Förteckning över bondeståndets ledamöter vid riksdagarna 1600 - 1697, men i den hittade jag inte någon Nils Bengt Johansson. Det är ju inte heller säkert, att han representerade bondeståndet. Kanske var han borgare. Jag vet inte om det finns någon motsvarande förteckning för borgerskapet.
Mitt exemplar köpte jag på Släktforskardagarna i Göteborg, men jag minns faktiskt inte av vem.
Mvh
Ingegärd
419
« skrivet: 2005-11-18, 00:14 »
Hej Birgitta!
I KGF:s databas hittade jag följande:
1716-11-15 f. Simon i Torbiörnahult.
F. Eric Simonsson M. Elin (Åkesdotter)
1706-06-17 vigdes Erik Simonsson i Häradsbäck och Elin Åkesdotter i Slätthult.
Däremot hittade jag inte någon Maria Jönsdotter född 1724.
Hoppas att detta kan vara till någon nytta.
MVH
Ingegärd
420
« skrivet: 2005-11-15, 23:37 »
Hej Dennis!
Hjelmaryd stavas numera Hjälmaryd. Kan det vara problemet?
Mvh
Ingegärd
421
« skrivet: 2005-11-14, 23:02 »
Hej Hans!
Ja, ibland är det besvärligt med släktforskning, som ligger nära i tiden.
V.Torsås dödböcker finns säkert som mikrofilm hos SVAR till början av 30-talet, men det bli ju många volymer, om du ska kolla dem i 20 år.
Församlingsböckerna för Skatelöv kan kanske ge dig närmare besked om när Maria dör, men det är ju också flera volymer.
Vet du om det finns någon torpinventering från Skatelöv? I så fall skulle det kunna finnas uppgifter om Maria där.
Mvh
Ingegärd
422
« skrivet: 2005-11-13, 23:51 »
Hej Hans!
Jag har tittat i KGF:s databas, döda i Skatelövs församling 1915 - 1932 (där databasens uppgifter slutar). Jag hittade följande:
Undantagshjonet Maria Johannesson död 1920-11-20 av hjärnblödning i Skallekulla Lillegård, f. 1845-11-20! (Kan det vara en felskrivning?) Änka.
Inhyseshjonet Maria Karlsson, f. Johannesdotter död 1920-11-22 av ålderdomsavtynande i Hungerstorp, f. 1832-07-03, änka.
Ingen av dem passar ju riktigt bra.
Dödsnotiserna för V. Torsås församling är tyvärr bara inmatade i databasen t o m 1908, så där finns ingenting att hämta.
Mvh
Ingegärd
423
« skrivet: 2005-11-06, 00:18 »
Smeden Nils Blantingsson, f 1830 i Västra Torsås[G], Småland, och bosatt där, dog i Carlsta 1872-04-29 enligt dödboken för Västra Torsås. Det hänvisas till en attest 1872-05-29, och han begravdes (i Västra Torsås) 1872-06-21.
Jag chansar på att det var i detta Karlstad han dog, även om det långt från södra Småland.
Finns det någon, som har dödboken för Karlstad för 1872 till hands, som kan kolla om hans död är antecknad där, och om någon dödsorsak anges. Nils var ju bara 42 år.
Mycket tacksam för svar.
Ingegärd
424
« skrivet: 2005-10-23, 23:52 »
Hej Madeleine!
Det är ju inte alls säkert, att den Erik som jag hittade, är rätt person. Har du hittat vigselnotisen för Erik och Ingeborg Åkesdotter? Där kan man kanske se var han kommer ifrån.
Mvh Ingegärd
425
« skrivet: 2005-10-14, 01:01 »
Hej Karolina!
Magni som patronymikon har jag stött på några gånger i södra Småland, och jag har en känsla av att det var ett försök att göra det lite finare.
Men från min barndom minns jag en och annan gammal farbror, som faktiskt hette Magni som förnamn, eller i varje fall kallades så. Vad det stod i dopattesten vet jag inte.
Mvh
Ingegärd
426
« skrivet: 2005-09-03, 00:24 »
Yvonne!
Ditt förslag är utmärkt, och jag tillstyrker det helt och hållet.
Under Småland - det landskap jag är intresserad av - finns just nu 44 942 inlägg, och det blir ju ständigt fler. En stor del av efterlysningarna gäller personer med mycket vanliga patronymikon och lika vanliga förnamn. Det finns kanske de som hittar något där, men jag letar hellre efter nålen i höstacken.
Naturligtvis är det orimligt att sortera in det här materialet under socknar. Kan man få det årtalssorterat, så kan det ju få ligga där så länge det finns plats. Sedan får man hoppas att efterlysarna skärper sig, och att anbytarvärden hinner hålla ett öga på efterlysningarna, så att det i fortsättningen blir en hanterlig mängd under varje årtal.
Till glädje för oss alla.
Mvh
Ingegärd
427
« skrivet: 2005-08-16, 00:23 »
Hej Markus!
Britta Eriksdotters far Erik Persson kommer från Stahult. V. Torsås. Han var gift med Elin Jönsdotter, dotter till Jöns Olofsson i Torpaskog.
Erik finns senare i Hägersjöhylte, V. Torsås, där både han och hans hustru dör 1728 resp. 1730.
En del av de här uppgifterna har jag fått från en annan släktforskare. Jag skickar ett mail till dig, så du kan få lite bättre källuppgifter.
Hälsningar
Ingegärd
PS. Om du vet något om Britta Eriksdotters syskon, så är jag intresserad.
428
« skrivet: 2005-08-11, 23:33 »
Hej Anders och Linus!
Jag får väl böja mig för era erfarenheter och ta tillbaka raderingsförslaget. Men alltjämt förstår jag inte hur man överhuvud taget kan hitta något bland alla dessa efterlysningar.
Det är riktigt som du påpekar Anders, att en stor del av dem borde ligga under en sockenrubrik, och jag tror att det är mycket större chans att få svar på dem där.
Mvh
Ingegärd
429
« skrivet: 2005-08-10, 23:08 »
Bra förslag, Börje!
Det borde nog också finnas en tidsgräns, så att gamla efterlysningar plockades bort efter hand. Jag såg att det fanns någon efterlysning från 1999, och jag undrar om en efterlysare verkligen håller på i sex år och kollar, om det kommit något svar.
Mvh
Ingegärd
430
« skrivet: 2005-08-02, 00:22 »
Hej Tom!
Nog tycker jag att mycket talar för att Johan Eneqvist är den Johan, som föddes i Agunnaryd 22 dec 1809, men en utflyttningsattest skulle ju vara ett bra spår att följa. Finns det några utflyttningslängder i Agunnaryd för den här tiden? Ofta finns det anteckningar om utflyttning i husförhörslängderna.
Var ligger det Väsby, där du har hittat Johan? Om det är Upplands Väsby norr om Stockholm, så är det ju en lång flyttning, eftersom Agunnaryd ligger i södra Småland.
Vilket yrke hade Johan? Inom en del yrken, t ex hantverkare och salpetersjudare var långa flyttningar inte ovanliga.
Mvh
Ingegärd
431
« skrivet: 2005-07-31, 23:43 »
Hej Tom!
Jag har tittat i KGF:s databas, och där finns bara en Johan, född i Agunnaryd 1809. Födelsedatum 23 dec (!), döpt samma dag. Föräldrar: Johan Pärsson och Sigrid Jacobsdotter, 45 år, bosatta i Wahlsnäs (torp under Byvärma).
Observera att databasen är en avskrift av SVAR:s mikrokort, och det blir lätt ett fel. Rätt födelsedatum kan mycket väl vara 22 dec. Det är ju ovanligt, att födelse- och dopdatum är detsamma.
Eftersom du tycks ha tillgång till Genline, kan du ju kolla hans födelse där.
Mvh
Ingegärd
432
« skrivet: 2005-07-18, 00:18 »
Hej Lars!
Din Elin Månsdotter är tydligen syster till min morfars morfars mor Ingrid, f 1775 i Trästen Östergård.
Deras far Måns Månsson föddes i Lindås Södergård 1750-05-17.(Vilken sifferkombination!) Han gifte sig med änkan Karin Persdotter i Trästen 1774.
Mvh
Ingegärd
433
« skrivet: 2005-07-17, 23:22 »
Hej Leif!
Namnet Erngissle/Erengisle är inte helt ovanligt i dessa trakter på 1600 - 1700-talet. Det blev väl omodernt så småningom, men helt försvunnet är det nog inte. Förleden betyder säkert örn, men vad Gissle betyder har jag ingen aning om. Det fanns också namnet Gisle eller Gise enbart, men jag har aldrig sett det med någon annan förled än Ern.
Mvh
Ingegärd
434
« skrivet: 2005-07-16, 00:51 »
Hej,min nästan-namne Ingegerd Johansson!
Jag undrar om vi två på något sätt har blivit bortbytta! Det är nämligen så att jag alltid har stavat mitt namn med ä i slutet, och det gjorde också mina föräldrar. Men i folkbokföringen stavas det Ingegerd och därmed också i alla officiella papper. Att jag envist undertecknar alla sådana papper, t ex körkortet och deklarationsblanketten, med min egen stavning, det är det aldrig någon som bryr sig om, konstigt nog. Hur gör du, Ingegerd, i sådana fall?
Ibland har jag undrat vad det egentligen står i doplängden, men jag har faktiskt aldrig gått till källorna, när det gäller mig själv, mina syskon, min mor och hennes syskon. Jag började släktforska tillsammans med min mor, och hon var något av en levande uppslagsbok, när det gällde den närmaste släkten.
Roligt, Anders Ryberg, att du startade den här diskussionen, för nu ska jag faktiskt kontrollera mig själv. I varje fall när det börjar blåsa kalla höstvindar.
Skön sommar på er allihop!
Ingegärd
435
« skrivet: 2005-07-04, 01:07 »
Hej Inge!
Du skulle nog kunna hitta kvarnen i mamtalslängderna. Problemet är väl att du inte vet hur gammal kvarnen är, men ett tips är att börja leta från mitten av 1600-talet.
I domböcker kan det ibland finnas ärenden som rör kvarnar, men där är det ju som att leta efter en nål i en höstack.
Mvh
Ingegärd
436
« skrivet: 2005-06-17, 23:12 »
Var det allmänt så att kvinnor inte var med på begravningar i början av 1800-talet? Av vilken anledning? När började det i så fall förändras?
Undrar
Ingegärd
437
« skrivet: 2005-06-16, 00:29 »
Hej Lennart!
Jag hittar varken Anders eller Bengta i Göteryd. När jag sökte på hela länet fann jag några Anders Jonsson/Jonasson födda 1803, men ingen på rätt datum. Någon Bengta född 1810 fann jag inte överhuvudtaget. Då får man räkna med att alla församlingar inte är införda i databasen.
Mvh
Ingegärd
438
« skrivet: 2005-06-11, 01:07 »
Gustaf med enig styrelse!
Om avsikten med er motion var att få till stånd ett samtal om förbundets resurser och hur de ska användas, så hade det kanske varit klokt att skriva en motion om just detta.
Nu har ni skrivit en motion, där ni i att-satserna föreslår att förbundsstyrelsen ska få ett antal förmyndaruppgifter. Det handlar om att söka förmå, uppmana, påpeka osv, och då får ni väl stå för det och ta en kamp för motionen på stämman.
Men det som fått mig att gå i taket är motionens brödtext (som inte hänger ihop med att-satserna särskilt bra), där texten består nästan helt av dina och den övriga styrelsens personliga, i mitt tycke föraktfulla, värderingar. Värst av allt är att ni helt grundlöst klistrar dessa värderingar på lokalföreningarna. Det kallar jag oförskämt.
Om ni nu tycker att jag har feltolkat motionen, så får ni skylla er själva. Det dunkelt skrivna ...
Ingegärd
439
« skrivet: 2005-06-10, 00:44 »
Hej Mats och alla andra föregående talare!
Jag sitter i styrelsen för Kronobergs Genealogiska Förening, och jag kan försäkra att vi är inte det allra minsta besvärade av varken x eller y. Vi har aldrig hört talas om dem, aldrig träffat dem, och jag tror inte att de finns. Den som vill ta reda på något om sin egen eller andras släkt har rätt att göra det, och var och en får ha sina egna motiv och sitt eget sätt att göra det.
Jag har heller aldrig hört någon i föreningen sucka och klaga över att släktsamlarna??? får för mycket utrymme i Anbytarforum. Tvärtom är vi glada över det stora intresset för släktforskning och över ett ständigt ökande medlemsantal.
Medlemsvärvningen sköts nog bäst av lokalföreningarna själva och bör inte läggas på förbundsstyrelsen, som motionärerna föreslår i en av sina egendomliga att-satser.
Riktigt ledsna skulle vi bli om förbundsstyrelsen (enligt en annan av att-satserna) skulle få rollen som någon sorts granskare av allt vad lokalföreningarna skriver, t ex i sina medlemsblad. Aja baja, så där får ni inte skriva, för det främjar inte släktforskningen. Censur?
Till slut undrar jag hur motionärerna har underbyggt alla sina påståenden om lokalföreningarna och om olika slags släktforskare. Delar förbundsstyrelsen verkligen dessa värderingar?
Ingegärd
440
« skrivet: 2005-06-08, 01:47 »
Jag vet inte om mina anmödrar och anfäder var speciella, men under 1600 - 1700-talet var det snarare regel än undantag att första barnet föddes en ganska kort tid efter vigseln, i varje fall betydligt tidigare än nio månader. Det finns inga kommentarer till detta, och jag har i de här fallen inte heller hittat några rättegångar om otidigt sängelag.
De blivande föräldrarna var säkert trolovade, och det var juridiskt bindande. Den kyrkliga ceremonin var ju faktiskt inte nödvändig, och jag tror att den ordnades vid ett lämpligt tillfälle, t ex när ett barn var på väg.
Vid ett tillfälle letade jag länge och väl efter en vigselnotis (tidigt 1700-tal) och jag fann den ungefär ett år efter första barnets födelse. Barnet var inte noterat som oäkta, och föräldrarna noterades inte som fästefolk.
Ang mökränkning så var det bara den manliga parten som bestraffades för detta fram till Karl XI:s kyrkolag 1685. Innan dess var kvinnan alltid oskyldig. Sedan blev straffet lika för både mannen och kvinnan.
Dödsstraff utdömdes när någon av parterna var gift, men lyckligtvis skickades alla dödsdomar vidare till hovrätten, där de oftast omvandlades till bötesstraff.
441
« skrivet: 2005-06-03, 01:32 »
Hej Fredrik och Janet!
Ja, nog är det en backsippa, men tämligen allmän är den inte längre, åtminstone inte i södra Småland. Men i min barndom var den vanlig på de småländska grusbackarna. Vi kallade den oxöron.
Mvh
Ingegärd
442
« skrivet: 2005-05-27, 23:31 »
Hej Gunnar!
Jag har skickat bilden på jaktlaget och konfirmationsfotot vidare. Få se om det kan bli något napp. Det kan ju ta lite tid, så du får kanske ha tålamod
MVH
Ingegärd
443
« skrivet: 2005-05-23, 23:11 »
En ros till avgående anbytarvärden Peter för allt tålmodigt arbete med våra bångstyriga och vilsekomna inlägg.
Med hälsningar från
Ingegärd
444
« skrivet: 2005-05-11, 23:06 »
Tack Maud för hjälpen!
Mvh
Ingegärd
445
« skrivet: 2005-05-09, 23:58 »
Fanns det fler barnhem i Stockholm än Allmänna Barnhuset omkring 1870? I så fall, var kan man finna uppgifter om dem?
Undrar
Ingegärd
446
« skrivet: 2005-04-27, 01:07 »
Min morfar f. 1863 minns jag väl. Jag var 11 år, när han dog, och jag träffade honom nästan dagligen. Han tillbringade mycken tid på vedbacken i mitt barndomshem.
Jag minns också två av min farmors farbröder, födda 1857 resp 1861. De bodde i grannbyn, och den yngre var dessutom gift med min morfars syster.
För övrigt vimlade det av gamla släktingar på alla barndomens kalas, men i minnet är de flesta av dem en ganska diffus och namnlös skara. Man hade ju fullt upp med att leka med alla treingskusiner, fjäringskusiner och andra ungar.
Hälsninga
Ingegärd
447
« skrivet: 2005-04-09, 22:55 »
Hej Walter!
I de äldre kyrkböckerna i Skåne används av naturliga skäl danska namn. Efter försvenskningen blev Sitza, eller vanligare Sitze, oftast översatt till Sissa, och det är ju också en variant av Sissela och Cecilia.
MVH
Ingegärd
448
« skrivet: 2005-04-09, 02:41 »
Hej alla forskare! Jag är en snyltare. Det vet ni inte om, för jag snyltar på andras frågor. Det är mycket givande.
Någon frågar om faddrarna vid ett barndop. En av dem är den där knekten, som jag hade tappat bort. Jaså, det var dit han hade flyttat.
Någon frågar om NN. Det visar sig, att det finns två NN, och saken blir ordentligt utredd. Tack så mycket! Den ene var min anfader, och nu föll han på plats i en släkt, som jag redan kände väl till.
Någon frågar om en plats. Stavningen är lite konstig, men platsen känner jag väl till. Hoppsan! Här fick jag kontakt med Amerikasläkten, som vi tappade bort för 60 år sedan.
Nu undrar ni kanske varför jag inte frågar själv. Enkelt. Jag vet inte vad det är jag inte vet, och då är det så svårt att fråga om det.
Fråga på ni bara, så fortsätter jag att snylta. Tur att Anbytarforum finns!
MVH
Ingegärd
449
« skrivet: 2005-04-07, 00:52 »
Hej Tord!
Rosana måste vara gården Råsarna i Agunnaryds församling, (nära gränsen till Vislanda) i Kronobergs län. Petter Jonasson f 1831 var min mormorsfar, och dina uppgifter om syskon och föräldrar stämmer precis.
Så fantastiskt roligt att du har kontakt med ättlingar till de emigrerade syskonen. Vad jag vet om dem är följande:
Johan Jonasson f 1838-12-16 kom till USA 1867 från Agunnaryd. Han tog efternamnet Lund. Dog i Boulder, Colorado 1907-08-23, 69 år gammal. (Svenska Amerika Tribunen 1907-09-10) Det berättades om honom, att han och hans fru hade ett hotell i Denver, där de särskilt tog emot och tog hand om svenska emigranter.
Johannes Jonasson Ros kom till USA 1869 och bosatte sig i De Kalb, Illinois. Flyttade tillbaka till Sverige 1876-11-02. (Hfl för den svenska församlingen i De Kalb) Johannes återvände till USA, möjligen 1882. Enligt muntliga källor gifte han sig sent och fick inte några egna barn. I stället tog han hand om en systerdotters fem barn, när systerdottern dog. De bodde antagligen i Denver.
Varken Johan eller Johannes tog ut någon attest för flyttning till USA, och de finns inte heller i några ut- eller inflyttningslängder. I hfl är Johan skriven På socknen 1867 - 81, och Johannes är också På socknen 1869 - 81. Båda finns bland Kvarstående obefintliga 1882 - 90, men med tillägget till Amerika? Någon riktig koll på sina församlingsbor hade prästen tydligen inte.
Maria Jonasdotter f 1841-03-21 gifte sig med Olof Simonsson från Vislanda 1869-04-24, och de tog ut attest för flyttning till N Amerika några veckor senare, men flyttade inte genast. Dottern Anna Martina föddes 1869-12-26, och familjen kom till De Kalb, Illinois och skrevs in i den svenska församlingen 1870-07-17. Där föddes dottern Anna Christina 1872 och sonen Albert Fabian 1874. Maria dog 1876. (Hfl för svenska församlingen i De Kalb 1870 - 80) I nästa hfl finns familjen inte, så där slutar mina spår.
Nu är jag verkligen nyfiken på dina uppgifter och väntar med spänning på ditt svar.
Hälsningar
Ingegärd
450
« skrivet: 2005-04-05, 00:23 »
Hej Annelie!
Du behöver verkligen inte be om ursäkt för att du är ny som släktforskare. Det har vi alla varit, och som nybörjare var jag så dum att jag inte ens angav källan.
Jag tycker att du har valt ett utmärkt sätt att ange källor, och det är förstås för att jag gör likadant. Dvs jag anger sällan sida, om det inte gäller husförhörslängder, för jag tycker inte att det är till någon större nytta. Av samma skäl är årtal ofta onödigt, tycker jag. Om jag har talat om att någon är född 1748-11-05 och anger födelseboken som källa, så finns det ju inte någon anledning att söka den här personen på något annat årtal.
Du undrar om SVAR:s volymbeteckningar gäller hela landet, och det gör de, men jag tycker ändå inte att de är bra som källangivelser. En födelsebok är en födelsebok, men C:1 är en beteckning för en födelsebok i ett visst system, som skapades för mormornernas filmning av kyrkböckerna. Om vi i en framtid får t ex digitalfotograferade kyrkböcker, så finns det ju ingen som helst anledning att ha kvar det systemet. För övrigt är de här själlösa bokstavs/sifferbeteckningarna så tråkiga, och det är så lätt att skriva lite fel när man antecknar dem.
Lycka till med släktforskningen, Annelie!
Ingegärd
451
« skrivet: 2005-03-29, 00:15 »
Hej Walter!
Min anmoder unga pigan Elin Gudmundsdotter var 28 år när hon gifte sig. Hur gammal hennes unge brudgum var har jag inte lyckats ta reda på, men en annan ung dräng var 30 år, när han gifte sig.
Jag tror att nästan alla par i Härlunda(G), som vigdes under en period omkring 1720 titulerades unga, och det hade nog ingenting med deras ålder att göra. Möjligen var det en anspelning på ung och oskyldig.
Var drängarna i Jönköpings län kanske mindre oskyldiga?
Mvh
Ingegärd
452
« skrivet: 2005-03-17, 23:57 »
Timmy!
Mantalslängderna för Jönköpings län innehåller antagligen samma uppgifter som för Kronobergs län, i varje fall när det gäller mitten av 1600-talet, eftersom de utgjorde ett gemensamt län några år.
För mig har mantalslängderna för Kronobergs län varit en riktig guldgruva, särskilt för åren 1640 - 1668, då det för varje gård och varje år (nästan) finns namn på bonden, hans hustru, vuxna söner och döttrar, inhyses, salpetersjudare och ibland också namn på tjänstefolk. Oftast nämns bara förnamnet, men någon gång kan man hitta ett patronymikon Särskilt intressanta är några år omkring 1650, då det finns bilängder, där sockenprästen har förklarat varför den och den inte har betalat någon skatt. Där kan man få veta vem som dött, flyttat till en annan socken eller går och tigger.
Senare blir mantalslängderna betydligt torftigare, ofta bara med uppgifter som Per och hustru eller änkan Elin. Jag tror att längderna blir fylligare igen från mitten av 1700-talet, men dem har jag inte använt.
MVH
Ingegärd
453
« skrivet: 2005-03-02, 01:25 »
Hej Niclas!
Ja, jag är ättling till Lucia Turesdotter, för hon är väl mor till Ingmar Nilsson. Jag tar gärna mot fler uppgifter om hennes anor, om du vill dela med dig.
Din anfader Jöns Jönsson i Övre Hyltan är det den Jöns, som var gift med Bengta Månsdotter? (Källa: Oscar Petersson i Håralycke). Han var ca 55 år äldre än hon, om man ska lita på åldersuppgifterna i dödboken. Jag tror att Bengta är syster till min anfader Per Månsson i Övre Hyltan, son till Måns Persson och Ingegärd Larsdotter. Ingegärd var dotter till Lars Ingemarsson i Spånghult och Ingeborg Sunesdotter och kom alltså från både Arnanäs- och Väljesläkten.
Jörgen!
Ang dina avskrifter från Allbo härads domböcker
och Lasses väderkvarn i Arnanäs, så har jag antecknat att han betalade skatt för en stark väderkvarn. Vad tror du om den tolkningen?
Hälsningar
Ingegärd
454
« skrivet: 2005-02-28, 01:25 »
Hej Niclas!
HJÄRTLIGT TACK för uppgifterna om Nils Ingemarsson och bouppteckningen efter honom! Det var fantastiskt att få en bekräftelse på min gissning och därmed så många nya och nygamla anor. Lucia Turesdotter var ett helt nytt namn för mig, och det låter spännande.
Några ord om Håkan Persson i Hyltan. Jag vet inte vilket Hyltan det handlar om, men med tanke på att Olof Persson i Kvarnatorp och Lars Månsson i Arnanäs är förmyndare för Håkan Perssons barn, så har jag nog tänkt mest på Övre Hyltan. Det finns en del släktrelationer mellan Kvarnatorp och Övre Hyltan i mitten av 1700-talet.
Hälsningar
Ingegärd
455
« skrivet: 2005-02-26, 01:27 »
Hej Niclas!
Du har så många intressanta uppgifter i dina inlägg. Nu återkommer jag till Kvarnatorp Södergård. Där finns en Ingemar Nilsson, f 1720 (hfl). Han gifter sig 1:a gången 1753 med Karin Olofsdotter. Hon dör 1757,och han gifter om sig 1760 med Kerstin Persdotter, möjligen från Valid.
Jag har tänkt mig, att han skulle kunna vara son till Nils Ingemarsson, som dör 1757.
Har du några uppgifter som skulle kunna bekräfta det?
Å andra sidan har Ingemar en dotter Elsa i varje äktenskap, och det för ju tanken till den äldre Nils Ingemarsson. Ingemars dotterson Per Olofsson blir också bonde i Valid.
Hälsningar
Ingegärd
456
« skrivet: 2005-02-23, 23:41 »
Britta, du har glömt att skriva vad din fmfm heter.
Mvh
Ingegärd
457
« skrivet: 2005-02-20, 23:54 »
Hej Niclas!
Du nämner Olof Persson i Kvarnatorp i ditt inlägg. Jag vet att han var bror till Håkan Persson i Hyltan, död troligen 1684 (Allbo härads dombok). Vet du något mer om bröderna?
Hälsningar
Ingegärd
458
« skrivet: 2005-02-20, 01:15 »
Hej Göran!
Det är Per Esbjörnsson, som är Per i Röcklavisan, och hans hustru Kirstin som blir bergtagen.
Mantalslängden för Röckla:
1657 - 59 Peder Esbiörnsson, h Kirstin, Peder i s g (i samma gård), h Ingebor
1662 Per, piga, Per o h Ingeborg
1663 Per, h Ingeborg, Per, Kirstin död
1664 Per, h Ingeborg, Per, h Bengta
Tyvärr kan jag inte hjälpa dig med något annat.
Hej igen Niclas!
Jag har inte mycket att komma med till dig heller.
Det finns en Jonas Håkansson i Quarnatorp Norregård på 1740-talet. Jag har antecknat honom i förbifarten som fadder vid två dop i Buhult, Virestad, 30 aug 1741 och 12 dec 1742. (Hans son) Lars Jonasson i Quarnatorp Norregård gifter sig 1754 med Ingiär Månsdotter i Övre Hyltan, en syster till min ana. Om Lars är bror till Karin Jonasdotter, så är han i varje fall mycket äldre än hon.
Hälsningar
Ingegärd
459
« skrivet: 2005-02-18, 23:21 »
Hej Pernilla!
Sistlidne betyder helt enkelt senaste, alltså den 23 senaste Juni.
Mvh
Ingegärd
460
« skrivet: 2005-02-15, 01:57 »
Hej Catharina!
Uppgiften om Jana Andersdotters dödsdatum har fått mig att tänka om. Om Ingemar Månsson var gift två gånger, så var hon tydligen hans första hustru. I varje fall kan hon inte ha varit mor till Måns Ingemarsson och Elin Ingemarsdotter, födda 1716 resp 1718 i Spånhult.
Men jag undrar varifrån du fått uppgiften att Ingemar Månsson dog 1714. Vid Allbo häradsrätt 1719 anhåller han om att få lösa ? Kronohemmanet Röckla till skatte. Från en annan släktforskare har jag fått veta att han dog 1727, men jag har inte själv hunnit kontrollera den uppgiften.
Det är riktigt att denne Ingemar Månsson är Hillegerd Ingemarsdotters far.
Hälsningar
Ingegärd
461
« skrivet: 2005-02-13, 00:27 »
Hej Niclas!
Jag har inget bevis för att Ingemar Månsson var gift två gånger, men om man ser på ålderspridningen bland hans barn, så är det nästan orimligt att de alla skulle ha samma mor. Hillegerd Ingemarsdotter skulle enl åldersuppgiften i dödsnotisen vara född 1682, och det yngsta barn, som jag har uppgift om är Elin f 1718. 36 års skillnad!
Åldersuppgifter i dödböcker är visserligen ganska osäkra, men eftersom Hillegerd gifter sig 1707 kan uppgiften inte vara alltför tokig. Så jag tycker att det är troligt, att Ingemar Månsson var gift två gånger. I varje fall har jag avstått från att skriva in Johanna Anderdotter som min anmoder. Vet du förresten något om Johannas ålder. Det skulle också kunna ge en ledtråd.
Hälsningar
Ingegärd
462
« skrivet: 2005-02-12, 00:50 »
Hej Catharina!
Jag tror att du har blandat ihop några personer eller fått motstridiga uppgifter från olika håll.
Jag har aldrig hittat någon uppgift om Jon Abrahamssons hustru, men jag tvivlar på att hon heter Ulrika Wiesel. Den förste som använde namnet Wiesel var nog Magnus f 1648. Hans betydligt äldre halvbror Samuel kallade sig Wiselius.
Om Abraham Ingemarsson vet jag inte heller någonting, men om han dog 1663 kan han omöjligen ha varit soldat i Karl XII:s arm?. Karl XII föddes nämligen 1682.
Så har vi nämndemannen Ingemar Månsson i Spånhult, som är vår gemensamme anfader, tror jag. Han dog 1727 och bodde då i Röckla. Enl dödsnotisen var han då 75 år och skulle alltså vara född 1652. Han kan definitivt inte vara farfar till Jon Abrahamsson. Däremot har jag en uppgift om att han har en son, som heter Abraham.
Jag har fått uppgiften från släktforskaren Johan Nilsson, men jag har inte kontrollerat den.
Ingemar Månsson var antagligen gift två gånger, och hans andra hustru hette Johanna Andersdotter. Det framgår av protokoll från Allbo häradsting 1704, där han har en tvist med sin svärmor.
Ingemars dotter (troligen) från första äktenskapet, Hillegerd, fick en dotter Märta Svensdotter, som gifte sig med Ingemar Persson, Jon Abrahamssons sonson. Men det känner du nog redan till.
Hälsningar
Ingegärd
463
« skrivet: 2005-01-28, 02:04 »
Hej Elias och Carl-Fredrik!
Det förundrar mig, att ni två är så säkra på att den enda normala släktuppfattningen i vår historia är den stelbenta struktur, som bara räknar släkt på mannens sida. Kanske var det normalt i adelssläkter, men adeln har ju alltid varit en mycket liten del av Sveriges befolkning.
Lyckligtvis har jag mina rötter bland vanliga bönder, och där har jag funnit att släkt var ett stort och vittomfattande begrepp. Arvsrätten sträckte sig genom flera generationer, neråt, uppåt och åt sidorna. Den var lika för kvinnor och män, eftersom min släkt finns i Värend, och det var ju inte heller normalt. Jorden, gården tycktes vara det viktigaste, och den fick inte gå ur släkten. Därför hade den avlägnaste släkting förköpsrätt framför en oskyld, och det spelade ingen roll på vilken sida man var släkt. För övrigt var det ungefär lika vanligt att en dotter övertog släktgården som att en son gjorde det.
När jag träffar släktforskande släktingar känns det helt naturligt för mig att säga: Jaså, du är också en Stahultare eller Hör du också till Ugnabygdasläkten, och vi har inte några problem med våra raka nedstigande led.
Precis som Marianne, Urban m fl skriver, så har begreppet släkttillhörighet säkert varierat mellan olika folkgrupper, bygder, tider osv, och det är väl det man behöver vara medveten om när man släktforskar.
464
« skrivet: 2005-01-20, 00:12 »
Hej Marianne!
Så roligt att småländska vinna också finns i Norge. Den gemensamma nämnaren är säkert inflytandet från danskan. Det märker man tydligt i mina hemtrakter. När jag var barn hade vi hemstickade håse (strumpor) och herana (pojkarna) stoppade näven i byxlomman (fickan).
Jag tror att dialekterna i södra Småland har mer gemensamt med Göinge och Blekinge än med Kalmar och Jönköpings län. Kontakterna över gränsen söderut har nog alltid varit livliga, också när det var en riksgräns.
Hälsningar
Ingegärd
465
« skrivet: 2005-01-17, 00:24 »
Hej Olle!
Du råkade mitt i prick med de olika betydelserna av ordet råka. Jag är född i Sunnerbo i södra Småland med anor i Allbo, och ordet råka = hitta rätt är så vanligt och så självklart för mig att jag knappast har tänkt på det som ett dialektord.
Men hur är det med ordet vinner = kan, lyckas?
Det är inte så vanligt längre, men när jag var barn sa jag Ja vinne inte, när det var något jag inte klarade av, och det hade ingenting med tävling att göra. Känner ni smålänningar från Kalmar och Jönköpings län igen det här?
Ingegärd
466
« skrivet: 2005-01-12, 23:55 »
Elias! Menar du verkligen att kvinnor förr i tiden inte hade någon släkttillhörighet?
När du skriver det finns ingen närmare beskrivning för dem som inte är rakt nedstigande (enl din defination), för det har aldrigt behövts i arvssammanhang, så förstår jag att du inte har släktforskat i södra Småland. Jag kan försäkra att så gott som alla mina anmödrar har haft exakt samma arvsrätt som mina anfäder. Och när tror du att kvinnorna i övriga Sverige fick arvsrätt? Var det månne 1 jan 1005?
Ingegärd
467
« skrivet: 2005-01-09, 01:10 »
Ingela, dina regler verkar både enkla och praktiska, men det är svårt att vara konsekvent.
I mitt släktforskarprogram har jag registrerat en massa anor i Västra Torsås(G), trots att nästan alla levde i Torsås socken i Kronobergs län. Namnet Västra Torsås kom till på 1860-talet. Egentligen tycker jag att det är fel, men SVAR-korten är märkta Västra Torsås, vi efterlyser våra Torsås-anor under Västra Torsås på Anbytarforum och undviker förväxlingar med Torsås(H). Ett ständigt tillägg enligt din modell vill jag inte heller ha; det skulle kännas väldigt tjatigt.
Men när jag anger källor skriver jag t ex Födelselängd för Torsås socken 1830, eftersom det aldrig har funnits någon Födelselängd för Västra Torsås 1830.
För övrigt är det ju inte så att orter med olika namn alltid byter namn vid en viss tid. I min forskning har jag hittat flera gårdar/byar med parallellnamn. Råsarna och Skantsåsa är namn på samma gård och de har använts växelvis från tidigt 1600-tal till våra dar. Jag skriver Råsarna (Skantsåsa), även om Skantsåsa är det nuvarande officiella namnet, eftersom Råsarna tycks vara det tidigaste namnet och det man alltjämt använder i dagligt tal.
Ingegärd
468
« skrivet: 2004-12-29, 01:31 »
Hej Inga!
Olofshylte och Möcklehult hör till de byar, som jag samlar anteckningar om, och jag hittade lite som kan intressera dig.
I födelseboken för HÄRLUNDA församling fanns en notis: 1730 den 14 nov föddes Elisabeth Nilsdotter uti OLUFSHYLTE. Föräldrar: Nils Persson och Karin Månsdotter. Bland faddrarna fanns flera från Tullanäs, men jag har inte antecknat namnen.
Nils Persson och Karin Månsdotter får en dotter Kerstin 1732, en dotter Elin 1735 och en dotter Karin 1742. Samtliga födda i Olofshylte och antecknade i födelseboken i Västra Torsås.
I MÖCKLEHULT föddes en Bengta Persdotter 1752 den 7 feb. Föräldrar: Per Olofsson och Gunnil Persdotter.
För övrigt känner jag inte till något mer om de här familjerna.
Hälsningar
Ingegärd
469
« skrivet: 2004-12-19, 00:37 »
Hej Linus!
Så vitt jag kan se finns ingen person med namnet Sunnervik nämnd på den här sidan. I Sven-Ove Brattströms inlägg från den 8 mars 1999 nämns två personer som föddes i Sunnervik, Skatelöv, men det är en felskrivning. Gården heter SUNNANVIK.
MVH
Ingegärd
470
« skrivet: 2004-12-12, 00:42 »
Hej Göran!
Enligt en släktutredning av Johan Nilsson (legendarisk släktforskare i Västra Torsås, död sedan länge) bodde Anders Segerwall på ryttaretorpet Applakullen under Sunnanvik. På 1760-talet flyttade han med sin familj till Grimslöv Esbjörnsgård. Antagligen blev han då pensionerad, eftersom en ryttare Johan Bengtsson flyttade in på torpet efter honom.
Anders Segerwall dog i Hårestorp, Kalvsvik församling 1780-11-14, ålder 85 år. (KGF:s databas) Han skulle alltså vara född 1695, vilket inte stämmer med födelseåret i hfl, som anges till 1700 (Johan Nilsson)
Anders Segerwall var gift 1:a gången med Karin Svensdotter, som dog 1748-01-23. (KGF:s databas) Redan den 13 nov 1748 gifte Anders om sig med Elin Nilsdotter från Usteryd i Öja församling.
Barn i 1:a äktenskapet:
Karin f 1727-11-05 i Sunnanvik. Fader: Ryttaren Anders Jonsson Segerwall. (KGF:S databas)
Sven f 1729-03-19 i Sunnanvik. (Johan Nilsson)
Barn i 2:a äktenskapet:
Johan f 1749-07-28 i Sunnanvik. (Johan Nilsson)
Catharina f 1756-09-19 i Sunnanvik.
Möjligen var den döda hustruns dopnamn Catharina, eftersom hon borde ha blivit uppkallad, när Anders fick en dotter.
Mvh
Ingegärd
471
« skrivet: 2004-12-01, 01:43 »
Hej Birgitta!
Här kommer en chansning till. I Röckla, Virestad fanns en Per Esbjörnsson, som gifte sig med Bengta Kjellsdotter från Örkened omkring 1664. Det var hans andra äktenskap. (Röcklavisan)
Deras son Esbjörn Persson, troligen född på 1660-70-talet, gifte sig efter 1694. (Mantalslängd 1694 - 95) Fadern Per Esbjörnsson dog omkring 1693, så Esbjörns äldste son (om han fick någon) borde ha fått namnet Per. Detta skulle kunna vara din Per Esbjörnsson. men som du förstår är det bara en vild gissning.
Esbjörn Persson är en bror till min anfader Jon, och jag har inte tagit reda på så mycket om honom. Jag vet att han hade en dotter Sissela, f. 1718, gift med Clemet Persson i Råphult, Virestad.
Om Per Esbjörnssons barn är födda i Örkened, kan dopvittnena kanske ge dig någon ledtråd. I Virestads kyrkoböcker hittar du knappast någonting, eftersom längderna för födda, vigda och döda börjar 1738.
MVH
Ingegärd
472
« skrivet: 2004-11-28, 00:55 »
Tack Kaj, för ditt innehållsrika och kunniga svar!
MVH
Ingegärd
473
« skrivet: 2004-11-27, 00:12 »
I Allbo härads dombok (Kronobergs län) 1622 finns protokoll från en jordeboksrannsakan, som framför allt handlar om gårdar som förmedlas till ett lägre hemmanstal. Kyrkohemmanet Skörda haver för ringa ägors skull aldrig mera bekommit än 1/4 både i vist och ovist. (min kursivering)
Är det någon som kan förklara det här uttrycket? Jag förstår att det inte handlar om vishet utan om visshet och ovisshet.
Ett annat exempel är skattegården Opparyd, som haver i gamla dagar varit förmedlat i halvparten uti ovissa (perseglar). Jag är osäker på det sista ordet, men vad kan det betyda?
Tacksam för hjälp.
Ingegärd
474
« skrivet: 2004-11-26, 01:33 »
Hej Madelene!
Nu har jag läst igenom födelsenotiserna för 1729 - 30 i Ryssby. Jag hittade bara en Erik, och här kommer notisen som jag har tolkat den. Osäkra ord inom parantes.
1730. Ottarp. Nils (Perssons), h Kerstin (Erichsdotters) Barn född d. (1) maj döpt d. 3 dito, heter Erik. Wittnen: Per - i Borsna, h Kerstin (Andersdotter) i Borsna, dr. Gumme Persson ibid, pig. Brita Persdotter i (Hörda).
Det är ju inte alldeles säkert att detta är din ana, för det fanns två notiser, som jag inte alls lyckades läsa. Däremot är jag säker på att det inte fanns någon Erik, som stämde med dina alternativa födelseuppgifter.
Jag tittade också i husförhörslängden för Ottarp 1749 - 1767, AI:2. Detta fann jag:
Nils (Thorsson) el (Persson), född i Otarp 1688 (Januari), 60 (troligen 60 år)
h. Kerstin (struken) född 1688, 60
s. Eric född 1730, 21
h, Maria Börjesdotter född 1730 nov 16, 19
(Sedan en stor bläckplump! Det enda som syntes var åldersagivelser 14, 15, och 17.)
d. Kerstin född 1754
d. Brita född (1759)
Det verkar som om vi har tittat i samma hfl, men den omfattar ju så lång tid, så Erik kan både ha blivit soldat och flyttat, men jag såg ingen anteckning om det.
Någon Blanting såg jag inte heller skymten av.
Hälsningar
Ingegärd
475
« skrivet: 2004-11-19, 22:54 »
Hej Madelene!
Det var just uppgiften om Blanting, som gjorde mig intresserad. (Planting är nog en felskrivning) Namnet är ovanligt, men jag har det i min släkt i Västra Torsås. Det finns också i Agunnaryd och Vislanda, som är grannsocknar till Ryssby.
Hör av dig när du har kollat födelsedatum, eftersom jag har tillgång till Ryssbys kyrkböcker här på biblioteket i Ljungby.
MVH
Ingegärd
476
« skrivet: 2004-11-18, 23:13 »
Hej Madelene!
Ja, nog är födelseboken för Ryssby svårläst så det räcker, men så vitt jag kan se föddes inget barn i Ryssby 17 jan 1730. En HELENA MARIA föddes den 7 jan, men någon Eric kan jag inte hitta.
Är du säker på att födelsedatum och födelseförsamling är riktiga? Det finns ju ett Ryssby i Kalmar län också.
MVH
Ingegärd
477
« skrivet: 2004-11-16, 00:57 »
1626 köpte Nils Svensson i Blädinge och hans hustru Elin Larsdotter ? Jutagården i Blädinge av hennes bröder Per och Nils. Elin hade själv arv i gården. Tingskötningen sköttes av syskonens farbror Gudmund Jute. (Källa: Allbo härads tingsrätt.)
Är det någon som vet mer om Nils Svensson och Elin Larsdotter? Finns de och deras barn kvar i Jutagården?
1632 hade min anfader Nils Svensson i Rekarshult (Rickardshult) i Vislanda en del affärer med Nils Gudmundsson i Näs, son till Gudmund Jute. Nils Svensson betalade Nils Gudmundsson för det han hade lagt ut i Färanäs gård. (Källa: Allbo härads tingsrätt)
Jag undrar verkligen vad Nils i Rekarshult hade med Färanäs att göra. Är det någon som vet något? Jag har snuddat vid en vild teori om att det är samma Nils Svensson i båda fallen. I så fall har han en andra hustru, eftersom hon senare heter Ingrid.
Ingegärd
478
« skrivet: 2004-11-01, 22:55 »
Hej Ndongo!
Agnäs är en gård i Skatelöv. Jag tror att den nu tillhör gården Sunnanvik.
Öja är en församling. Båda ligger i Kronobergs län i södra Småland.
MVH
Ingegärd
479
« skrivet: 2004-10-31, 01:23 »
Hej Ndongo!
Sven Håkanssons dödsnotis hittade jag i KGF:s databas. Där angavs hans födelsedatum, 29/5 1841.
Om detta datum är riktigt, så är han nog inte född i Skatelöv, i varje fall inte enl databasen.
Märkligt nog finns det i databasen (senaste uppdateringen)ingen Sven i hela länet, som är född på detta datum. Men alla församlingar är inte klara, så nog kan han vara född där i alla fall.
Mvh
Imgegärd
480
« skrivet: 2004-10-25, 00:05 »
Hej Ann-Christin!
Var Ringskulle ligger vet jag inte, men det låter på namnet som om det tillhör eller är avstyckat från Ringshult.
I KGF:s databas hittade jag Johannes f 1817-11-04 i Ringskulle.
Föräldrar: Anders Nilsson och Britta Pettersdotter.
Faddrar: Sven Nilsson, Magnus Johansson, Cathrina Johansdotter, Gunnel Esbiörnsdotter.
Ang Brogården antar jag att det är i hfl du inte hittar den. Brogård ligger i Opparyds rote och finns kanske som Opparyd Brogård.
Mvh
Ingegärd
481
« skrivet: 2004-10-22, 23:19 »
Hej Anders och Walter!
Jag skulle snarare tro att den förlofwade corporalen hade lämnat sin tjänst. I Ordbok för släktforskare av Andersson/Anderö anges förlovad = avskedad, men det betyder nog inte att corporalen hade misskött sig. När jag har stött på ordet (från slutet av 1600-talet och framåt) har det haft betydelsen pensionerad.
Mvh
Ingegärd
482
« skrivet: 2004-10-01, 00:05 »
Hej Judit m fl!
Så länge den bundna namngivningen tillämpades var det oundvikligt, att det ibland blev samma förnamn på flera syskon. Det hände inte bara när farfar/morfar och farmor/mormor hade samma namn. Det kunde också finnas någon från en tidigare generation, som levat länge och ännu inte blivit uppkallad.
Dessutom var det ju så, att om en änkling gifte om sig och fick barn i andra äktenskapet så skulle första dottern ha den avlidna hustruns namn. Detsamma gällde förstås när en änka gifte om sig. Då skulle förste sonen ha den döde mannens namn.
Ingegärd
483
« skrivet: 2004-09-30, 00:33 »
Hej Inga-Lill!
Tror jag har hittat vigselnotisen för Johan Gustaf, men jag lyckades inte kopiera den hit, så du får den via e-post i stället.
MVH
Ingegärd
484
« skrivet: 2004-09-06, 00:54 »
Till Eva Jonasson ang dina inlägg 8 feb 2004.
Bläddrade just igenom inläggen under Västra Torsås och fick se att du letat efter en Kerstin Bengtsdotter i Fagranäs, född 18(02). Tydligen har du inte hittat henne i födelseboken för Västra Torsås. Kanske har du nu hittat henne, annars har jag ett tips.
Kolla i födelseboken för Virestad. Fagranäs ligger alldeles vid sockengränsen och många barn därifrån har döpts och bokförts i Virestad.
MVH
Ingegärd
485
« skrivet: 2004-09-03, 01:04 »
Hej Catharina!
Infarten till Ugnabygdens gård markeras av två höga stenstolpar. På den ena finns initialerna SSS inristade. Det betyder troligen Sven Sibbesson, och jag gissar på den yngre. Hustruns initialer borde också finnas där, men jag kan inte minnas det.
Själv härstammar jag från Ugnabygdasläkten på min morfars sida. Min mor berättade att den siste i släkten som ägde Ugnabygden, Sven Sibbesson, blev tvungen att sälja gården för att han var bättre speleman än bonde.
Hälsningar
Ingegärd
486
« skrivet: 2004-09-03, 00:27 »
Hej Cecilia!
För att kunna leta efter Peter Anderssons barn behöver man veta vem han var gift med och var de bodde som gifta. Hardu några uppgifter om det?
MVH
Ingegärd
487
« skrivet: 2004-08-30, 02:31 »
Essan, Essan! Du är säkert ett riktigt proffs på släktforskning, men du tycks vara helt ovetande om hur det känns att läsa dina inlägg.
Använder ni er inte av släktforskarlitteratur ...?
Om du inte visste det tidigare ...
Om inte biblioteket i Junsele tillhandahåller ...
Och du, det är hur lätt som helst ...
Ja, det är hur lätt som helst att sätta sig på andra, och då hjälper det inte med en och annan glad gubbe.
Om du nu tycker att jag har satt mig på dig så håll till godo.
Henrik! Du har många kloka funderingar kring källhänvisningar och vad de ska användas till.
Som så många andra slarvade jag med källorna i början, och det har jag ångrat sen av rent praktiska skäl, men det mesta var ju ändå ganska självklara källor.
Jag har aldrig angett volym och sida för födelse-, vigsel- och dödböcker, och jag förstår inte poängen med att göra det. Volymbeteckningarna är ju en konstruktion för mikrofilmningen, men det är inte säkert att framtida forskning kommer att bygga på den. Sidhänvisning är helt onödig, eftersom det är lika lätt att gå direkt på årtal och datum.
Men jag har ett annat problem. Jag har fått en hel del uppgifter från släktingar, personer med lokalkännedom och andra släktforskare. Där har jag personens namn som källhänvisning. Det är tillräckligt för mig och mina närmaste, men det är väl värdelöst för alla andra samt för kommande generationer? (Med undantag för de uppgifter som jag har fått av kändisforskare)
Hur gör ni andra?
Ja, jag vet. Jag ska kolla alla dessa uppgifter i källan och ange den i stället.
Det finns två invändningar:
En del uppgifter bygger inte på någon skriftlig källa.
Tid är en bristvara, som du Henrik skriver, och jag inser att jag borde prioritera. Antingen kollar jag allt som ska kollas och hinner kanske med det innan jag dör. Eller också ser jag till att allt jag har samlat kommer in i släktforskarprogrammet snyggt och prydligt. Kanske hinner jag också göra något mer med det.
Jag väljer nog det senare, men jag tar gärna mot några goda råd.
Mvh
Ingegärd
488
« skrivet: 2004-08-21, 01:06 »
Hej Cecilia!
Jag har fått bekräftat av en annan släktforskare att Jöns Håkansson och Botel Håkansdotter i Sjögård är syskon. I ett protokoll från Allbo Häradsrätt 1726 uppges att Jöns Håkansson i Sjögård är svåger till Sven Månsson.
Sjögård har en intressant historia. Det tillhör Torsås by, och kallas ibland Torsås Sjögård.
Det är alltjämt Botel Håkansdotters och Sven Månssons ättlingar, som äger Sjögård. I den släkten har det berättats i generation efter generation att Torsås by brändes ner och blev ödelagd under Sjuårskriget (1570), och att kung Johan lovade skattefrihet för de bönder som odlade upp jorden igen. Den första gården som odlades upp var Sjögården vid Byasjöns strand, för den var så lättodlad. Det var en familj från Vemboö i Urshult, som slog sig ner där, och det är ännu samma släkt som brukar gården.
Det finns ju inget belägg för att det här är sant, men det är så fascinerande med en muntlig tradition, som har bevarats så länge.
MVH
Ingegärd
489
« skrivet: 2004-08-19, 23:56 »
Hej Elisabeth!
Jag har hittat många exempel på att namnformerna Per, Peter eller Peder har använts synonymt om samma person, och då blir ju barnens patronymikon fel ibland. Om du följer Pär Johansson en längre tid, t ex i hfl, födelselängder m m, så kan du ju se om han alltid heter Pär. På samma sätt kan du kanske kolla om den Johan du har hittat kallas Pärsson eller Pettersson.
Det fanns ingen namnlag före 1900, så det gick bra att frisera sitt efternamn efter behag.
MVH
Ingegärd (som envisas med att skriva mitt namn med ä, trots att jag är bokförd som Ingegerd)
490
« skrivet: 2004-08-18, 00:29 »
Hej Cecilia!
Även om du är trött på det här just nu, vill jag gärna fråga om några saker.
Var har du hittat Anna Jönsdotters födelseår 1738?
Jag har gjort några anteckningar om Jöns Håkanssons och Karin (inte Kerstin) Månsdotters barn, hämtade ur födelseboken och dödboken: Håkan f 1734, Kerstin f 1736, död 1740, Sven f 1738.
Mer har jag inte, men det är anteckningar i förbifarten och jag har inte ens skrivit datum.
Som du ser finns det ingen Anna f 1738, men två syskon kan ju vara födda samma år, även om det är ovanligt.
Ver du när Jöns och Karin flyttade till Årenäs?
Det finns ju inga hfl före 1773, så det är svårt att följa familjer som flyttar.
Hälsningar
Ingegärd
491
« skrivet: 2004-08-17, 02:09 »
Hej Cecilia!
Det här var riktigt intressant och släkt tycks vi vara.
Det finns ett Sjögård i Västra Torsås eller rättare sagt två gårdar, Övre och Nedre Sjögård, och jag vet inte säkert på vilken av gårdarna Jöns Håkansson och Karin Månsdotter bodde.
Det är ju mycket som talar för att Jöns Håkansson kommer från Åsen och är bror till Thure, Kerstin, Elin, Karin och Ingeborg, men jag är inte så säker på det. Jag har letat bland mina anteckningar om Sjögård och hittat följande:
1724 föds Sven Månssons (bror till Måns Månsson på Åsen) och Botil Håkansdotters son Håkan. Bland faddrarna finns dr Jöns i Sjögården.
I jordeboken 1725 står Jöns och Sven som bönder i Sjögård.
1726 gifter sig drängen Jöns Håkansson i Sjögård och pigan Elin Persdotter i Hunna. (Dräng och piga betyder inte att de är tjänstefolk utan att de är ogifta, inte varit gifta tidigare)
1726 föddes också deras dotter Anna, som dog 3 månader gammal. Jag har inte antecknat fler barn, och kanske dog hustrun Elin Persdotter ganska snart.
1733 vigdes änklingen Jöns Håkansson i Sjögård och pigan Karin Månsdotter i Stockhyltan.
Att deras son Håkan föddes 1734 vet du redan.
Eftersom det finns en ogift Jöns (utan efternamn), som är bonde i Sjögården, så ligger det nära till hands att tro, att han är bror till min anmoder Botil Håkansdotter. I så fall är han troligen son till Håkan Bengtsson i Övre Sjögård, som dog 1710. Hans lilla barn och hans lilla dotter dog samma år. (Källa: Kyrkoräkenskaper.)
Som du ser är det mycket som är osäkert här. Vi får väl hoppas att det är någon annan Västra Torsås-forskare, som har lite säkrare uppgifter.
Hälsningar
Ingegärd
492
« skrivet: 2004-08-13, 01:41 »
Hej Cecilia!
Födelseår i Hfl är ofta ungefärliga. I varje fall är det så i de tidiga Hfl i Västra Torsås, så det är fullt möjligt att det riktiga födelseåret är 1742. Har du följt Håkan framåt i Hfl och kollat om han har samma födelseår hela tiden? Om du har hittat hans dödsnotis, så kan du ju jämföra med hans ålder, men också den uppgiften kan vara felaktig ibland.
Beträffande kopplingen till Åsen så är Håkan ett typiskt namn i Åsen-släkten. Har du hittat vigselnotisen för de ev föräldrarna Jöns Håkansson och Elin? Om någon av dem är från Åsen, så är det ju en liten vink om att du är på rätt spår.
Lycka till!
MVH
Ingegärd
493
« skrivet: 2004-08-07, 00:40 »
Det fanns ett sanatorium Lugnet utanför Växjö, men jag vet inte om det hade startat så tidigt som 1913 - 14.
494
« skrivet: 2004-08-07, 00:35 »
Hej Markus!
Det är inte så mycket besvär att skicka uppgifter som man redan har.
Du har rätt i att det saknas födelse-, vigsel- och dödlängder i Västra Torsås före 1720 med undantag för några år på 1680-talet. Men det finns en annan bra källa, nämligen kyrkoräkenskaper från 1681 till ett stycke in på 1700-talet. Jag minns inte riktigt när de slutar.
Där redovisas t ex de gåvor, som man gav i testamente när någon dog. Det var också vanligt att brudgummen gav en gåva till kyrkan på sin hedersdag, dvs på sin bröllopsdag.
Kyrkoräkenskaperna finns på microfiche hos SVAR tillsammans med de andra kyrkoböckerna.
För övrigt är det mantalslängder (bara på rullfilm) och domböcker som gäller. De senare finns på microfiche, åtminstone för Kronobergs län.
Domböckerna ger väldigt mycket, men språket kan vara svårt att förstå, och det tar en massa tid att läsa dem. Men du har ju startat tidigt med släktforskningen, så du hinner nog.
Hälsningar
Ingegärd
495
« skrivet: 2004-08-06, 01:48 »
Hej Markus!
Jag vet ingenting om Abraham Perssons föräldrar, men jag har några anteckningar om honom. Han var först gift med en Anna i Skulatorp. Hon dog 1720, 24 år gammal. 1721 gifte han om sig med Ingierd Svensdotter i Nybygden. Deras första barn, en dotter, föddes 1722 och fick naturligtvis heta Anna. Men detta känner du kanske redan till.
Om Ingierd Svensdotters anor tror jag mig veta lite mer.
Efter mycket pusslande med uppgifter ur kyrkböcker och mantalslängder har jag kommit fram till att hon troligen är dotter till Sven Frennesson, som föddes i Nybygden någon gång på 1650-talet. När Ingierd Svensdotters dubbelsyssling Sven Månsson i Nybygden döptes 1689 fanns bland faddrarna alla tre Svennarna i Nybygden, och det är inte helt lätt att reda ut vem som är vem.
Sven Frennessons föräldrar Frenne Svensson och Elin Månsdotter är i mantalslängden upptagna som bönder i Nybygden från 1654 tillsammans med Elins bror Måns Månsson och hans hustru Kierstin Svensdotter, som är syster till Frenne. Det var ett så kallat syskonabyte. Släktskapen finns bekräftad i domboken för Herrelunds Friherreskap 3 Nov 1653. Frenne och Kierstin kommer från Öveshult i V.Torsås.
Det finns mycket mer att berätta om släkten i Nybygden, men det får räcka för den här gången.
Hälsningar
Ingegärd
496
« skrivet: 2004-07-31, 00:04 »
Hej Peter!
KGF:s databas innehåller notiser för födda, vigda och döda, men den är ännu inte fullständig. Bl a saknas födda i Växjö stadsförsamling 1800 - 1873, så man kan inte hitta Peters och Kerstins barn där. Inte heller finns det stor chans att hitta deras dödsnotiser, och därmed deras ålder, eftersom döda efter 1806 saknas.
Jag antar att du inte har några födelsedatum för dem.
Mvh
Ingegärd
497
« skrivet: 2004-07-26, 01:35 »
Hej Anita!
Här har du din lokala avvikelse. I min barndom i Agunnaryd i södra Småland var det helt normalt att säga: Håkken ä dä som komme?, när det klampade i köksfastan. Med en sån utbredning är väl frågan om man kan kalla håkken ett dialektord. Men kanske är det just uttalet och tonfallet, som är dialekten, medan orden är mera allmänna än vi tror.
Håken t ex, han med bockfot och horn, är nog känd över hela landet. Vad säger språkvetarna?
498
« skrivet: 2004-07-25, 00:49 »
Hej Urban!
Det felaktiga vart som du hörde i södra Småland uttalades nog inte av någon inföding. Här i mina trakter, dvs Sunnerbo, finns snarare en benägenhet att använda enbart var. Jag kan tolerera Var ska du gå?, men jag tycker att Vart är mina glasögon? låter alldeles förfärligt konstigt.
Mvh
Ingegärd
499
« skrivet: 2004-07-25, 00:00 »
Hallo Herbie,
There is a parish Ljungby in Kronobergs län = Ljungby(G) and another one in Kalmar län = Ljungby(H). If you move your question to the later place, you?ll have a better chance to get an answer.
MVH
Ingegärd
500
« skrivet: 2004-07-14, 00:17 »
Vilken trevlig diskussion!
Några av mina anfäder bodde i en gård, som heter Åsen. (Den ligger på en ås.) För mig känns det naturligt att skriva och säga Måns på Åsen, men i 1600-talets och 1700-talets texter, både kyrkböcker och domböcker, står det helt logiskt Måns i Åsen liksom Sven i Sjögård och Gunnar i Ebbön.
Och min anfader Germund är på 1600-talet boende i Höö, trots att Höö är en ö.
Har språkbruket ändrats från i till på över tiden?
Apropå födelseort så är jag själv född i Tjurkö Ödegård, fast egentligen är jag ju född på BB. Varför blir det på i det fallet?
Undrar
Ingegärd
|
Visa inlägg
Cookie policy