Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Mikael Persson
501
« skrivet: 2004-03-01, 12:25 »
Sven Sonesson och Nilla Svensdotter gifte sig 1607 (enl hans dödsnotis) eller 1611 (enl hennes dito). Enl den avskrift som Hallberg gjort av Osbys första kyrkobok så hade de 5 barn tillsammans. Där står att dessa 5 levde när fadern dog, men att det bara var 3 kvar när modern dog. Jag undrar om inte Hallberg möjligen har läst fel så att det bara var 3 i livet redan när fadern dog; en dotter Truen hade nämligen dött lite drygt 8 månader innan fadern. (Jag har också en anteckning att ytterligare ett av de barn som jag inte känner till namnet på ska ha dött innan fadern, och jag har förmodligen läst direkt i mikrofilmen.) Dottern Kirstine kände jag inte till sedan tidigare, och efter en koll på www.ddss.nu så känner jag fortfarande inte till henne ...!!! Den Kirstina som dog det datumet i Farstorp hette nämligen Jonsdotter och var född i Simontorp, Osby, som dotter till Jon Hansson och hans hustru Gunnel Svensdotter. Denna Gunnel, däremot, var dotter till Sven Sonesson och Nilla Svensdotter. Angående Una Truedsdotter som ska ha dött 1610 i Osby: Var har du fått hennes patronymikon och dödsår ifrån? Liljenberg eller Abrahamsson? I så fall kan du nog med gott samvete stryka de uppgifterna. Hälsningar, Mikael!
502
« skrivet: 2004-02-19, 09:32 »
Så vitt jag vet måste du nog ladda ner PAF (leta under http://www.familysearch.org/), öppna filen i det programmet och exportera den som GEDCOM. Sedan kan du importera den i ditt program. (Räkna dock inte med att få med dig all information, för trots att det är mormonernas program och att de har haft mycket att göra med utvecklingen av GEDCOM-standarden, så följs den inte till fullo i deras program!) Det är säkert möjligt att m.h.a. diverse program omvandla PAF-filen till en GEDCOM-fil, men jag skulle inte vilja ge mig på det. Och det är absolut snabbast att gå den här vägen, för jag känner inte till att det skulle finnas några färdiga konverteringsverktyg. Hälsningar, Mikael!
503
« skrivet: 2004-02-09, 10:57 »
Lite fel blev det: Frågetecknet efter datumet på en del av ställena betyder inte att datumet är osäkert. Min avsikt var att markera att jag inte är helt säker på att det rör sig om rätt Nils i Toalycke.
Hälsningar,
Mikael!
504
« skrivet: 2004-02-09, 10:52 »
Tack så mycket för uppgifterna, Håkan!
Jag fyller här på med när antingen Nils eller Inger var faddrar: (datumen är dopdatum)
16551202: Måns i Mörkhult, s t Nils, Elna Jöns', Mörkhult; Lars, Grimmekulla; Per Olsson, Karstorp; Inger Nils', Toalycke; Inger Pers, Ekeröd
16551216: Elna i Lindhult, d t Laurits, Svenborg Håkans, Holmö; Olof, Lindhult; Truls Jepsson, Åbrolla; Pernilla Pers, Åbrolla; Inger Nils', Toalycke
16590123: Dorotea i Åbrölla, d t Truls Jepsson, Märta Olofs, Lindhult; Nils Jepsson, Toalycke; Anders Jepsson, Åbrolla; Kerstin Tuves, Åbrolla; Kerstin Truedsdtr, Åbrolla
16590918: Pernilla i Lindhult, d t Laurits Gammelsson, Inger Nils', Toalycke; Anders, Åbrolla; Björn, Måsaröd; Agda Truls', Åbrolla; Una Börges, Segutslycke
16600304?: Tova i Hamsarp, d t Jon Tuvesson, Elna Bengts, Hamsarp; Nils, Toalycke, Per, Hackeboda; Sissa Olofs, Lindhult?; Dorotea Laurits', Lindhult
16610331: Nils i Ekeröd, s t Per, Elna Jöns', Mörkhult; Nils, Mörkhult; Frosten, Bökeberga; Tora Pers, Olastorp; Inger Nils', Toalycke
16610922: Bengta i Lindhult, d t Laurits, Pernilla Nils', Svinön; Olof Jepsson, Lindhult; Nils Jepsson, Toalycke; Bolla Nils', Slähult; Elsa Nilsdtr, Slähult
16620202: Nils i Hamsarp, s t Jon Get, Bengta Jöns', Hamsarp; Olof, Lindhult; Nils Jepsson, Toalycke; Agda Jons, Åbrolla; Märta Laurits', Lindhult
16620706: Truls i Lindhult, s t Olof, Märta Laurits', Lindhult; Nils Jepsson, Toalycke; Jon Get, Hamsarp; Inger Pers, Ekeröd; Tova Månsdtr, Hamsarp
16620914: Una i Toalycke, d t Lars, Inger Nils', Toalycke; Jöns Persson, Mörkhult; Per, Rävakulla; Elna Jöns', Mörkhult; Nilla Måns', Osby
16630215: Bolla i Osby, d t Gammel Botelsson, Märta Laurits', Lindhult; Anders, Åbrolla; Nils, Toalycke; Bengta S Anders', Slähult
16630608: Gunna i Mörkhult, d t Nils, Inger Pers, Åbrolla; Nils Jepsson, Toalycke; Lars Nilsson, Toalycke; Sissa Olofs, Lindhult; Kerstin Håkans, Angshult
16640710: Sven i Lindhult, s t Laurits, Sissa Olofs, Lindhult; Anders, Åbrolla; Nils Jepsson, Toalycke; Kerstin Lars', Toalycke
16650416?: Anders i Slähult, s t Nils Nilsson, Bengta Pers, Måsaröd; Olof, Lindhult; Nils, Toalycke; Bolla Nils', Slähult
16650827: Pernilla i Ekeröd, d t Jon, Bengta Pers, Rävakulla; Jöns lille, Mörkhult; Tuve, Åbrolla; Inger Nils', Toalycke
16660328?: Hanna i Hackeboda, d t Per, NN Jon Gets, Hamsarp; Nils, Toalycke; Folkvard, Glabhult; Elna Jöns', Mörkhult
16660930: Una i Glabhult, d t Olof, Inger Olofs, Gungekulla; Nils Jepsson, Toalycke; Jöns lille, Mörkhult; Elna Nils', Mörkhult
16661205?: NN i Toalycke, barn t Lars, Bengta Pers, Rävakulla; Nils, Toalycke; Jöns lille, Mörkhult; Bengta Nils', Slähult
16670113?: Gammel i Lindhult, s t Laurits, Bengta Nils' (Agda), Slähult; Olof, Lindhult; Nils, Toalycke; Svenborg Håkans, Holmö
Dessa är de jag kan hitta.
Jag återkommer med något slags sammanställning av uppgifterna.
Hälsningar,
Mikael!
505
« skrivet: 2004-02-06, 11:39 »
Hej Torbjörn och Anders!
Att det blandades mellan Johanna, Hanna och Anna var ganska vanligt. Det är däremot lite allvarligare att patronymikon blev Nilsdtr i st.f. Persdtr. Men som Anders redan påpekat så blev det ju också fel på hustruns patronymikon, så prästen hade nog inte så väl reda på förhållandena.
Om man också ska tro på när fadern dog så bör det ha varit omkr 1625 och om föräldrarna då hade varit gifta 52 år så skedde vigseln 1573 -- då modern, enligt dödsnotisen för henne, var ca 4 år gammal!!! Så antingen stämmer inte längden på äktenskapet, eller så var Nils äldre när fadern dog.
Vidare så är det fel antingen på Nils' ålder eller på uppgiven ålder när han gifte sig. 1652 var han 34 år gammal, eller också blev han bara 85 år.
Jag kan inte heller hitta dödsnotisen för Inger Månsdtrs 1:e man, Sven Niklasson. Han var fadder i början av 1650, men död innan 20/6 1652 då änkan gifte som sig (troligen död redan innan 20/6 1651, eftersom det skulle gå minst ett år innan en änka fick gifta om sig).
Hälsningar, Mikael!
506
« skrivet: 2004-02-05, 16:03 »
Ett fall som berör socknarna Ö Broby, Osby och Glimåkra i NÖ Skåne är följande:
När Åke Nilsson från Broby skulle gifta om sig 1702 med Lucia Persdtr från Röena (f i Hönjarum) så fick de tillstånd till det. Enligt forskaren Ivar Johansson --som så gott som aldrig uppgav källor-- så har han funnit anteckningen att Lucia var Åkes 'förra hustrus förste mans brorsdotter', vilket också stämmer.
I Osby C:2, Absolverade 1702, så nämns det att de var släkt i 2:a led.
Frågan är nu, om det ovannämnda bevisade släktförhållandet rimligen kan ge upphov till att de sägs vara släkt i 2:a led? Lucias mor var också från Ö Broby och hade samma patronymikon som Åkes mor, men vid en uppräkning av Lucias morfars alla (som det uttryckligen nämns) döttrar så är det ingen som passar in. De båda berörda familjerna i Ö Broby socken var ganska insyltade med varandra i fråga om fadderskap kors och tvärs, så de var nog släkt; dock ser det inte ut som att de var så nära släkt att det skulle kunna ge upphov till kommentaren i Osby C:2.
(De fick tillstånd att gifta sig, kanske till stor del beroende på att Åke redan var så gammal.)
Hälsningar, Mikael!
507
« skrivet: 2004-02-04, 09:27 »
Hej Tony!
Eftersom jag inte mindes exakt så skrev jag nyligen. Jag hade nämligen absolut för mig att det var på 1980-talet som kravet på särskilt tillstånd togs bort (skriva till kungs kallades det visst, trots att kungen själv inte hade ett dugg med det att göra längre). Men jag kan naturligtvis minnas fel, så att det var någon annan aspekt som ändrades på 1980-talet? (1850-talet har jag dock inte hört talas om tidigare.)
Hälsningar, Mikael!
PS. Din kommentar släktäktenskap förbjuds till 7:e led -- vad kommer den sig av? (Vad jag kan minnas så står det inget sån't i Bibeln. Katolska kyrkan ska visst ha haft en gräns att det var först om man inte var besläktad i ens 6:e ledet som man fick gifta sig med varandra, fast det har ju inte så mycket med Bibeln att göra ...) DS
508
« skrivet: 2004-02-03, 11:18 »
Det är ju först nyligen som kusiner får gifta sig utan att skaffa särskilt tillstånd, medan 3-männingar sedan tidigare kunde göra det. Så det var ju ett gränsfall. Ännu tidigare behövde även 3-männingar tillstånd; jag vet dock inte NÄR det ändrades.
Under Skånes danska tid behövdes tillstånd för 3-männingar, och närmare, om de ville gifta sig. Om det ändrades när Skåne efter ett tag gick över till svensk lag, eller om det skedde ännu senare, har jag inte lyckats få svar på.
Hälsningar, Mikael!
509
« skrivet: 2004-02-03, 10:37 »
Allbo härad
510
« skrivet: 2004-02-02, 11:29 »
Den typen av anteckningar har jag alltid tolkat som att någon av Mats' 4 far- eller morföräldrar var densamma som någon av Annas 8 fars eller mors far- eller morföräldrar.
Hälsningar, Mikael!
511
« skrivet: 2004-01-27, 09:56 »
Hej Lotta (och ni andra)!
Jag förmodar att det var som en kommentar till följande del av inlägget som Henrik svarade Jag vill dock inte rekommendera att ha så stora databaser.: ... en databas på 100.000 pers som stadigt växer ...
Hälsningar,
Mikael!
512
« skrivet: 2004-01-23, 15:37 »
Per Nilsson/Eriksson i Höghult (1585-1660) kallas Nilsson i sin egen dödsnotis, men Eriksson i hustrun Elna Olsdotters (1600-1666) dödsnotis. Vilket är rätt? Eller är båda rätt, på något vis? Har någon haft möjlighet att kolla upp vad som står i de olika skattelängderna? Jag skulle bli mycket tacksam om jag kunde få del av dessa uppgifter.
Hälsningar, Mikael!
513
« skrivet: 2004-01-23, 14:44 »
Hej Käll!
Tack för ett mycket uttömmande svar. Och ett ännu större tack på förhand för kopian!
Anledningen till att jag frågade om hur du kommit fram till åldern var att det finns olika uppfattningar i fråga om identifieringen av Eriksson och hans barn (nämnda i skötebrevet 1643). Så det kunde finnas lite olika orsaker till en gissning på åldern. I vilket fall som helst så har vi uppgiften att sonen Per var född 1585, så din gissning på åldern på fadern bör stämma i stort sett.
Om jag inte missminner mig, så kan vi nog stryka Nils Raffn d.ä. som identisk med Eriksson. Detta p.g.a. att hans uppdykande i Slähult stämmer dåligt överens med Botel Björnssons uppdykande i Marestorp. Enligt uppgiven ålder på Botel när han dör så var han född 1578, och skulle i så fall ha varit 6 år när Nils Raffn d.ä. redan fanns i Slähult.
Skötebrevet ger inte någon större klarhet i fråga om NÄR de sålde till BB, eftersom det enda som anges är att det skedde för 'rund tid sedan' -- fast 60 år tidigare vore kanske i mesta laget ...? Jag skulle vilja gissa att det skedde ungefär i samband med att Botel Björnsson gifte sig -- och då förmodligen gärna ville ha eget gårdsbruk -- och enligt åu så skedde det 1612.
En något kryptisk notering i Helsingborgs Lensregenskaber, husbondehold 1610/11, visar på att Per Eriksson i Slähult då tog över gården i Höghult, Loshult, så de bör ha bott där redan vid den tiden.
Eftersom det var Erikssons barn som skötte så antyder det att Eriksson själv hade dött, medan Oldingedomen visar att han levde då, dvs. död 1637-43.
Det blir mycket värdefullt att få ordning på kopior och excerpter som Liljenberg hade samlat på sig. Som väl alla har förstått så håller jag sällan med om hans slutledningar, men kopior av originalhandlingar är ju alltid värdefulla att studera. Tyvärr så har jag inga större möjligheter att hjälpa till med det praktiska arbetet.
Hälsningar, Mikael!
514
« skrivet: 2004-01-21, 13:35 »
Jag har nu varit ute och letat på danska sidor och fann då att i Danmark fanns det skilling redan från Erik av Pommerns tid.
Vidare fann jag följande förhållande mellan de olika mynten, gällande från 1625: 1 Rigsdaler = 6 mark = 96 skilling
Hälsningar, Mikael!
515
« skrivet: 2004-01-20, 10:47 »
Jag läser en hel del i domböckerna för Ö Göinge härad (Skåne) från tiden strax efter det att Skåne blev svenskt. Emellanåt nämns där summor som består av tre delar, ex. 5 dlr 1 mk 1 ?. P.g.a. lite varierande uppgifter från olika håll så skulle jag vilja få klarlagt vad de olika delarna betyder. Det jag har skrivit 'dlr' är tämligen tydligt just bokstäverna 'dlr' -- ofta med 'r':et upphöjt -- och betyder säkert 'daler'. Det jag har skrivit 'mk' är i texten en krumelur som närmast ser ut som ett bakvänt, horisontellt genomstruket 'P' -- ibland direkt följt av ett upphöjt 'r'. I alla referenser jag sett står det att det betyder 'mark' och ska translittereras 'mk'. Den sista -- som jag har skrivit '?' -- är lite mer knepig. Tecknet ser främst ut som just '?', men kan möjligen vara 'st'. På flera ställen har jag sett att man anser det betyda 'skilling'. Å andra sidan har jag i ett häfte om olika myntsorter inte lyckats upptäcka någon uppgift om att marken delades upp i skilling. Däremot -- har jag för mig -- så delades den upp i (run)stycken ...
Hur ligger det till egentligen? Är häftet jag tittat i undermåligt? Eller har jag helt enkelt trots idogt sökande i det inte lyckats hitta rätt uppgifter? Eller var det kanske andra förhållanden i Skåne på den tiden, jämfört med övriga Sverige?
Hälsningar,
Mikael!
516
« skrivet: 2004-01-20, 10:27 »
Hej Anna!
Äldre skrift är inte per automatik svårare att läsa än yngre. (Nackdelen med äldre dokument är främst att de hara haft längre tid på sig att smutsas ner och/eller skadas på annat sätt.) Personligen finner jag det lättare att läsa text från 1600-talet än att läsa brev som min egen farmor eller mormor har skrivit -- och de levde helt och hållet på 1900-talet!
Hälsningar,
Mikael!
517
« skrivet: 2004-01-16, 10:58 »
Hej Tony!
Det låter klart intressant! Har du någon uppfattning om när det kan tänkas vara klart?
Hälsningar,
Mikael!
518
« skrivet: 2004-01-12, 11:51 »
Tack Håkan för ditt svar. Jag har texten från en avskrift av kyrkoboken, så jag har inte kollat själv i originalhandlingen. (Det rör sig om när Truls Persson i Hönjarum, Osby, begravs Dn. 1. p. Epiph. 1674)
Hälsningar,
Mikael!
519
« skrivet: 2004-01-12, 11:29 »
Hej Käll!
Tack för den uppgiften! Det protokollet kan jag inte påminna mig ha hört talas om tidigare. Finns det många sådana i hembygdsföreningens arkiv?! Vore det möjligt att få skaffa sig kopior av detta/dessa(?)? Alternativt: Var finns de i original?
De 'runt 80 åren' för Nils Raffn d.ä. har du -- förmodar jag -- kommit fram till m.h.a. födelseåret 1585 för sonen Per, eller ...?
Hälsningar,
Micke!
520
« skrivet: 2004-01-09, 08:52 »
Vad betyder 'vir pius et cordato'? 'En from och förståndig man'?
En sökning på 'cordato' på nätet gav 3 olika betydelser: 1) 'hjärtformad' (heart-shaped); 2) 'uppmärksam' (heedful); 3) 'förståndig' (forstandig). Av dessa 3 verkar 'förståndig' mest trolig som ett karaktärs-beskrivande ord.
Hälsningar,
Mikael!
521
« skrivet: 2004-01-07, 12:05 »
Hej Käll!
Jag har också lurat lite på de där andra Raffnarna, men inte hittat så mycket.
Han i Bökeberga kan ju tänkas vara far till Truls Nilsson, som enligt åu när han dör 1661 ska ha varit född 1583. Modern hette Kerstin. Han gifte sig 1612-1617 med Elsa Nilsdtr från Slähult (sic!), vars föräldrar hette likadant i förnamn. Hennes åu vid dödsfallet 1667 ger vid handen att hon föddes 1603, vilket antyder att antingen längden på äktenskapet eller hennes ålder är felaktig -- eller båda! Jag har hittat 2 barn till dem: 1) Truls (1613-1698) och 2) Kerstin (1631-1696), men det var ju 4 till som levde efter modern.
Samma par i Bökeberga var säkert föräldrar till Jysse Nilsson i Fjärkulla, vilken enl åu när han dör 1665 var född 1584.
Till han i Hamsarp hittar jag inga ättlingar.
Ang. Nils Raffns (1604-1682) härstamning kan man ställa upp lite olika teorier. De får lite olika utseende beroende på vad man utgår ifrån. Vi har här framfört lite olika teorier, men jag har personligen inte blivit helt övertygad av någon -- ens av mina egna teorier! Det enda jag kan säga med någorlunda övertygelse, är att jag tror att han är släkt med Nils Raffn d.ä. och att han är släkt med Eriksson i skötebrevet. Detta tror jag p.g.a. namnlikheten med honom själv resp. med hans son.
Hälsningar, Mikael!
522
« skrivet: 2003-12-29, 17:27 »
Hej Anders!
Tidigare kände jag bara till de båda genom patronymikon för Orlin Bodelsdotter respektive -- om gissningen är rätt -- Nils Nilsson Lille, samt att Bodel finns med i mtl för 1596, 1606, 1610 och 1613, utan patronymikon. Det nämns också en Nils utan patronymikon i mtl 1610 och 1613 som mycket väl kan vara den nu påträffade Nils Larsson.
I jb 1583/84 finns det med en Laurtz Nillsenn som bör vara densamme som i mtl 1584 (det blandades ju ganska friskt mellan Lars, Lasse och även Laurits, samt mellan Nils och Niklas).
Jag har också fått till släktsammanbandet på samma sätt som du redovisar här. Själv kommer jag bara in via Orlin.
Om också Raffn passar in i sammanhanget hoppas jag att vi kommer till klarhet om någon gång. Sjöblom stoppade in honom som son till den äldre Nils Raffn, men jag har inte sett någon argumentation för varför. Så han gick nog bara på namnlikheten.
Hälsningar,
Mikael!
523
« skrivet: 2003-12-29, 11:38 »
Gudrun Wallengren!
Du verkar ha god koll på olika källor och böcker, så därför vill jag fråga dig en sak: Finns Skåninge Landsting bevarade från tidiga år? (Här har vi bara domar åren 1654-1683 --med luckor-- och protokoll 1677-1683.)
Hälsningar,
Mikael!
524
« skrivet: 2003-12-29, 11:29 »
Jag hade glädjen att under ledigheten göra ett högst intressant fynd i Skåninge Landsting 1671-72, 1671-06-06, nr 3:
Vthi sacken emillom Nils Nilßon och Truls Jönßon, ähr således afsagt.
Effterdy Truls Jönßon i Sleolte torp icke allenest bewijser sig w[ara(?)] arfwing(?) och [C(?)]ij[t(?) ?] till att börda och inlösa den Jord som [?] blifwer uthi Sleolte Skattegård medh [Nils(?)] Nilßen; Vthan och i Rätten legger en [?] [?] Landstingsdom Vthgifwen Aº 1613. d. 16 [?] aff då warande Landsdommare Sahl: [w]älb: H: Lawe Vrne till Beltebergh. Der [de? beg]ge Bröderne, Nembl: Nils Larßen och B[ot(?)]el Larßon som wore Nils Nilßons farfa[der] och Truls Jönßons Moders Morfader, ähre [?]kiende att wara lijka gode både att [är(?)]fwa, kiöpa och leija i förene deras Fader[?] gård hwadh falt blifwer; Vndanta[ga]ndes det deras Fader Lars Nichlaßon aff deras Möderne Jord Solt och afhent hafwer; Då kienner Rätten begge parter skyldige, så her effter som her till sig der effter i alla måtto att retta och förhålla, och inge Samfrender wijdare der på att stedas. Des till wißo etc.
Många gånger hänvisas det i Ö Göinge domböcker till andra dokument, men då citeras aldrig någon text därifrån. Här var det glädjande nog inte så! Samtidigt så kan man ju beklaga att de beslutade att inte stämma in några samfränder ... det hade varit kul att få se lite mer av släktkretsen!
Jag GISSAR att Elna Larsdtr (1565-1651; g 1580 m Per i Lindhult (D 1610)) är ytterligare ett syskon. Hennes mor hette Svenborg.
Den Nils Nilsson som omnämns GISSAR jag är Agdas Nils Nilsson Smed (1631-1694). Detta grundar jag på 1) Han hade en syster som hette Svenborg, vilken med ledning av ovanstående GISSNING i så fall kanske var uppkallad efter sin farfars mor; 2) Nils Nilsson Raffn brukar oftast kallas bara Nils Raffn; 3) hans son Nils Nilsson Eriksson brukar oftast kallas (Nils) Eriksson; 4) Nils Nilsson Lille var tämligen gammal vid det här laget (86 år).
Kommentarer till mina gissningar mottages tacksamt.
Hälsningar,
Mikael
525
« skrivet: 2003-12-29, 10:51 »
Med koppling till ett fynd av Martin Kulldorff som han relaterar fredagen den 28 sept 2001 kl. 02.51 vill jag här redovisa ett fynd jag gjorde i Skåninge Landsting 1669-70, 1670-01-26, nr 19:
Vthj sakan emillan Joen Niel?on i östre Emmitzlöff, och Ludse MånsDotter, Är således afsagt.
Efftersom Jon Niel?on i östre Emmitzlöff beWijsar, Wed Namb och Werdering, haffua betalt dhe 200 drs: Capital, som Ludse MånsDotter och hennes Sydschon arffueligen tillfallet ähr, och Jon Nielson tillförne haffuer hafft Vnder Wergemåhl; Så emädan Jon Niel?on med Witnesbörd bewijsar sig intet niutet till godhe för sit omak, den tid han War Pigens Werge, som Lag och Rett honom dock tillhåller. Ludse Måns datters broder Jöns Mån?on i dalshult, och Farbroder Olluff Niel?on i Hillestorp, som för tiden äre hennes Werie, tillstå, och uthj deras framsende Atest, att de samtychia gerna der till, at Jon Niel?on för Rentan må bliffua förschont, aldenstund han huffwudstolen haffr haffuer betalt; hwarföre finner Rätten schieligt, att han för Räntan aff förne -200 dlr Capital bör frij Wara. Des till Wi?o etc
Jag vet inte säkert, men jag förmodar att Dalshult är det som ligger i Glimåkra.
Hällsningar,
Mikael
526
« skrivet: 2003-12-29, 08:44 »
Har någon stött på namnet Gerlacus förut? Jag fann en Gerlacus Tugelius i Skånes Landsting 1673-75, 1673-03-01, nr 52 (fol 105).
Hälsningar,
Mikael
527
« skrivet: 2003-12-29, 08:41 »
Har någon stött på namnet Pantel förut? Jag fann en murmästargesäll Rasmus Pantelsson i Vomb (Skåne) i Skånes Landsting 1670-08-01, nr 45 och 46 (fol 120v-121).
Hälsningar,
Mikael
528
« skrivet: 2003-12-23, 08:24 »
Hej Anne-Lee!
Prova med 1784-02-13 i Ö Broby. (Det är inte alltid man kan använda normalstavningen av namnen ... jag tog n% som förnamn och j% som efternamn.)
Hälsningar, Mikael!
----------
Inlägget hitflyttat från Landskap » Skåne » Efterlysningar och har här insorterats kronologiskt.
Moderator Skåne (Ingvar Kristiansson)
529
« skrivet: 2003-12-22, 11:39 »
Det första datumet föddes i Möllarp, Ö Broby, en Bolla, dotter till Sven Nilsson o h h Svenborg Svensdotter (så barnet bör ju rimligen ha hetat Svensdotter). Faddrar var: H:W:B: Fröken Stahl von Hollstein från Bassarup ock H: Bengta Clemedsdotter i Getaberga B:B: Faddrar Anders Åkason ock Jöns Månson i Broby dr: Sven Nilsson. ock Pär Jönsson H: Ingiär Nils dott: pig: Karna Jons dott:
Det andra datumet föddes i Brobytorp, Ö Broby, en Jöns, son till Nils Jönsson o h h Kerstin Persdotter. Faddrar var: Hust: Truen Pärs dott: B:B: Faddrar Petter Svensson fr: Westraby ock dr: Jon Jönsson Hustrun Bengta Svens dotter pig: Una Torstens dotter.
Du kan själv söka vidare på DDSS, så hittar du en vigsel för dessa föräldrar och även en del syskon som du efterfrågar.
MVH, Mikael!
----------
Inlägget hitflyttat från Landskap » Skåne » Efterlysningar och har här insorterats kronologiskt.
Moderator Skåne (Ingvar Kristiansson)
530
« skrivet: 2003-12-22, 11:12 »
En följd av slutklämmen i mitt förra meddelande -- bl.a. att jag litar mer på deras begravningsnotis uppgifter än på sonen Pers dito -- blir att det bara fanns en hustru till Jöns Persson, dvs. Svenborg Torbjörnsdotter. Följaktligen behöver jag då inte ha ett uppskattat vigselår för dem heller utan kan gå på det nästan oläsliga talet i begravningsnotisen som anger längden på deras äktenskap (vid överföring av uppgifter mellan olika program så kommer inte alltid alla uppgifter med, i detta fall ett omkr). Jag tolkar det till 32, men jag är inte säker. De dör i början av 1656, och bör i så fall ha gift sig under 1623. Om man litar alltför blint på åldersuppgifter i döds- och begravningsnotiser så skulle det vigselåret innebära att sonen Per föddes innan de var gifta, eller i ett tidigare äktenskap. Man bör dock utan minsta tvekan tänka sig att sådana årtal (åldrar, längd på äktenskap, osv.) som inte styrks på något sätt mycket ofta är upp till 5 år fel. Vi har även funnit exempel på en del som är upp till 15 år fel!
Så svaret på din fråga blir Nej (inte ens om jag skulle behållt det uppskattade vigselåret som 1625).
MVH,
Mikael
531
« skrivet: 2003-12-19, 12:32 »
Som Niclas helt riktigt påpekar så står det inget i Jöns Perssons dödsnotis om ett tidigare gifte. Uppgiften stammar säkert från att det i sonen Per Jönssons dödsnotis tydligt står att modern hette Svenborg Larsdotter.
Vad som talar för att modern verkligen hette Larsdotter är att Per Jönsson hade en son Lars (1669-1739). Denne skulle alltså i så fall ha blivit namngiven efter sin farmors far. Men han kan också möjligen ha fått namn efter sin mormors far (mormoderns patronymikon är dock okänt), eller från någon i nästa generation (dock ej efter farfars farfar som hette Jöns).
T.ex. så hade Svenborg Torbjörnsdotter en bror Lars (1583-1660) -- han och Lars Persson kanske hade samma namngivare (möjligen efter morfadern till Lars och Svenborg? -- deras moders patronymikon är dock också okänt).
Av Jöns Perssons egna barn så känner jag inte till någon namngivare till de följande: Elna, Elsa, Ingeborg, Sven och Per (nr 2). Inte heller Bengta (1624-1649 i Svenstorp, Osby) har någon känd namngivare om man tänker sig den i övrigt okända Svenborg Larsdotter som hennes mor (men Svenborg Torbjörnsdotters mor hette Bengta ...).
Så strängt taget är jag nog vid närmare eftertanke inne på linjen som Niclas antyder, nämligen att Jöns Persson var gift bara en gång, och det med Svenborg Torbjörnsdotter. Samt att Per Jönssons mor i hans dödsnotis kallas Larsdotter p.g.a. sammanblandning med faderns patronymikon.
Kommentarer från övriga Loshults-kännare tas tacksamt emot.
Hälsningar, Mikael!
532
« skrivet: 2003-12-16, 13:26 »
Hej Ylva!
I ett program som jag har här i datorn så står just året 1620 som Torbjörn Jönssons födelseår. Det står dock ingen förklaring till det året.
När hans hustru Kerstin Jönsdotter dör 4/11 1701 så nämns det att hon varit änka i 26 år och att de var gifta i 20 år. Det ger ju ett dödsår 1675 för honom och vigselåret blir ju 1655. Eftersom hustrun var från Virestad så finns det ingen bevarad vigselnotis, och inte heller kan man finna Torbjörn i Loshults dödbok.
Så det finns så vitt jag kan se nu ingen orsak till att sätta ett födelseår på Torbjörn Jönsson, allra minst 1620, och jag ber om ursäkt för det.
Hans förnamn ger dock vid handen att han skulle vara son till just Svenborg Torbjörnsdotter, och inte till Svenborg Lassesdotter.
Hälsningar, Mikael!
533
« skrivet: 2003-12-11, 09:50 »
Jag fick -- på förekommen anledning, eftersom jag hade använt benämningarna fel -- följande förklaring av Urban Sikeborg:
Vid tryckt nummer på varje sida i en volym så används beteckningen sid(a). (Ex.: sid 15)
Vid handskrivet nummer på varje sida används pag(ina). (Ex.: pag 83)
Vid handskrivet (även vid tryckt?) nummer på ena sidan av bladet (oftast högra sidan av uppslaget) används fol(io). Ofta lägger man till ett r(ecto) efter själva talet, vilket -- om jag fattat rätt -- ska betyda 'rätsidan' eller 'framsidan' av bladet. För andra sidan av bladet -- som alltså inte har ett eget nummer påskrivet -- används, efter numret från föregående sida av bladet, tillägget v(erso) som ska betyda 'baksidan' eller 'andra sidan'. (Ex.: fol 58; fol 87r-87v)
Hälsningar, Mikael!
534
« skrivet: 2003-12-10, 17:45 »
När Elna Jönsdotter i Sibbarp, Osby, dött 1647 stod det bl.a. följande i hennes dödsnotis:
in scortationis crimen semel prolapsa animum in motius mutant, et solitaria cast? vixit.
Kan någon vara snäll och översätta det?
Jag har en id? om att det betyder att hon först levde syndigt, men sedan ändrade sinne och levde ensam och kysk. Om detta stämmer, så skulle det antyda att hon levde tillsammans med en man utan att vara gift med honom, vilket i sin tur skulle kunna passa in på två personer som dog i Hästveda: 1) Sven Trulsson. D 3/1 1697 i Hästveda by, 70 år gl, och 2) Olof Trulsson. D 13-14/9 1712 i Tubbarp, 'i sitt 76:e år'. Båda dessa nämns som barn till Truls Svensson och Elna Jönsdotter. Det står dock ingenting om att Sven och Olof skulle vara av 'oäkta säng'. Och det står inte heller något särskilt i dödsnotisen för den Truls Svensson som bodde i Sibbarp (fast det behöver inte heller ha varit just han).
Hälsningar, Mikael!
535
« skrivet: 2003-12-08, 14:29 »
Jag tycker att ni är inne och nosar på något som kommer allt mer och mer: Uppfattningen att det inte finns någon absolut sanning. En närbesläktad uppfattning är att inget är sant förrän det har bevisats vara sant. (Den senare användes (används?) bl.a. när man skulle (skall?) förklara kvantfysiken.)
Båda dessa uppfattningar är för mig horribla -- men jag har också fått intrycket att så får man ABSOLUT inte säga, eller tycka. Dessutom ger dessa uppfattningar ett -- i mitt tycke -- väldigt stöddigt intryck: Om inte jag (eller vi) vet det eller tycker så, så kan det inte vara på det viset.
Inom de flesta områden vet vi väldigt lite. Vi kan inte alltid förklara allting i enkla termer, dvs. termer som ligger inom vårt kunskapsområde och snabbt dyker upp i vårt sinne. Men det innebär ju inte i sig att det INTE GÅR att förklara dem.
MVH, Mikael!
536
« skrivet: 2003-12-04, 10:04 »
Är inte även det finska Tarja en version av namnet?
Dario är ju annars vanligt på pojkar både i Italien och i ex-Jugoslavien.
Hälsningar, Mikael!
537
« skrivet: 2003-12-02, 09:58 »
Ang. frågan här ovan av den 14:e oktober, så behöver ni inte leta; jag fick tillfälle att kolla Isaks dödsnotis, och det står klart och tydligt Hea.
Hälsningar, Mikael!
538
« skrivet: 2003-11-21, 08:45 »
Källorna för min del är Almquists sammandrag av domböckerna och Linnaruds avskrifter av kyrkoböckerna, vilka i sin tur har originalhandlingarna som grund.
Hälsningar, Mikael!
539
« skrivet: 2003-11-20, 09:27 »
Och så fanns ju förnamnet Lund åtminstone in på 1600-talet (står precis före Lunn i listan av namn här ...)
Hälsningar, Mikael!
540
« skrivet: 2003-11-11, 10:14 »
Jon Örn bör ha varit barnets farfars systers, Bollas, 2:e man, Jon Trulsson i Örnanäs, Örkened.
Nästa son, om det blev fler, bör ha fått namn efter den i juni 1716 avlidne farfadern, Anders Trulsson.
Hälsningar, Mikael!
541
« skrivet: 2003-11-11, 09:27 »
Hej Ylva!
Jag har en uppgift som anger att det är rätt namn på Hannas make, åtminstone. Jag vet dock inte deras bostadsort.
Sjöblom är mycket tillförlitlig. Jag har väl bara hittat en uppgift där jag inte håller med honom + en som jag finner tvivelaktig. Jag och många andra har också funnit kompletterande uppgifter, men det är tämligen säkert att ingen av oss kommer att efterlämna ett så digert och gediget material som han när vi dör.
Han forskade väldigt mycket i och kring Göinge, och sammanställde olika familjetabeller i sin samling. Han blev aldrig färdig med sammanställningen (vem blir väl det? - och speciellt inte om den är av en sådan omfattning!), men resultatet finns på Landsarkivet i Lund. P.g.a. kraftigt slitage fördes dessa papper över på mikrofiche för några år sedan, och det finns uppsättningar av denna samling i Lund och på biblioteken i Osby och Broby. (I Osby är det lite svårt att läsa dem, för korten är blåtonade och det är också skärmarna på läsapparaterna. I Broby vet jag inte hur det är, men i Lund går det bra.)
Hälsningar, Mikael!
542
« skrivet: 2003-11-10, 10:54 »
Hej Ylva!
Jag har inga direkta uppgifter om Sven Truedsson, men jag vill påpeka att Trued Truedsson o h h Nilla var FARföräldrar till Ingeman Truedsson (1682-1759), via dennes far, Trued Truedsson (1655-1732; g m Bengta Trulsdotter, 1663-1729).
Hälsningar, Mikael
543
« skrivet: 2003-11-07, 10:44 »
Hej Joakim!
Jag vet inte hur utbredda de är, men det förekommer ju bilder av olika slag på 'hit-sidan' av Sydamerika, föreställande skepp och skäggiga män. Det förekommer också skulpterade byster av personer med klart negroida drag (åtminstone en av den var t.o.m. gjord i svart sten). Så personligen är jag kanske mer inne på id?n att det var de goter som hade invaderat Afrika som for över dit, och hade med sig infödda afrikaner. Men att utifrån de lämningar som finns sätta ett specifikt år för ankomsten, och att härleda inkornas namn till ett nordiskt mansnamn, det tycker jag är att gå för långt.
Den andra delen har du ju redan fått kommenterad av Torbjörn (som också har mer uppgifter än jag i denna fråga), men jag kan ju lägga ut det jag av en händelse fann i 'Inneliggande handlingar i Kristianstads rådhusrätt' (även om jag har för mig att jag lagt ut det tidigare):
Kristianstads rådhusrätt 19/10 1643
Anno 1643. Den. 19 October: Skötte oc Affhende, Peder Annon?en i Knis?linge, fra Sig och sin hustrue, Trune Niel?daatter och deris Arffuinger, Alt huis Jord och Eiendomb Som hinde Arffueligen er bleffuen tilfalden Vdj Gnubefeldetorp i Loe?holt Sogen, Effter hindes Sl: Moder Sidtze Madtzdaatter, Och det Indtill hans Moderbrödere ibm, Niglaus och Tyge MadtzSönner Och deris hustruer, Ki?lle Jen?daatter, och Ingeborg Moen?edaater, och deris Arffuinger, dennem till Lige fordeell, och till Euig Eyedomb etc: Efftersom hand der fore betalt er _15 dlr:, Och er Samme Jord till Laugbud sambtöcht Vden Kaldz Giffuel?e, Effterdj Ingen staar Nermere, til den at bör Kiöbe, End de for.ne hans Morbrödre:
Att Dette ehr enn Richtig Copio,
Aff ?ster Giöngherridtz Tingbog
Vdschreffuen Saauit den dag om fors.ne Passerit
er, bekiennder Jeg, wnderschreffne,
Jens?
Jens?ön? E: Haandh
Denna Trune Niel?daatter var alltså kusin till Pernillas far Sven Tykesson.
Hälsningar, Mikael!
544
« skrivet: 2003-11-06, 08:36 »
Hej Per och Anders, och alla andra!
Karl Gustaf Liljenberg (1914-1991) hade en ganska omfattande korrespondens med Torvald Sjöblom (1889-1972) och formligen bombarderade honom med dessa mer eller mindre (oftast mindre ...) väl underbyggda antavlor. Vid något tillfälle lyckades han t.o.m. rycka med Sjöblom för ett tag - dock inte med någon av de mer utsvävande konstruktionerna. Ganska snart kom dock Sjöblom underfund med Liljenbergs bristande grunder för sina påståenden.
Liljenberg har jag pratat med per telefon; det bör ha varit 1978/1979, och han hade fortfarande ganska vilda id?er då. (Jag kan ju bl.a. vidarebefordra hans avslöjande att inka-indianerna kallas just 'inka' efter en viking vid namn Inge som kom till Sydamerika med sitt drakskepp år 782 (tror jag det var) ... Och namnet Atahualpa är inget annat än en förvrängning av namnet Athaulph, som ju förekom i Europa ...)
Sjöblom hade jag tyvärr aldrig någon direkt kontakt med, utan mitt intryck av honom baseras helt på hans efterlämnade alster och korrespondens, samt även av vad jag har fått mig berättat av personer som träffat honom personligen. Jag uppfattar honom som noggrann och strikt (kanske en effekt av hans tid som anställd vid försvarsverket), men också lite egen, åtminstone på äldre dagar.
Det är både intressant och uppfriskande att se i Sjöbloms samling hur han på ett ställe redovisar en av Liljenbergs uppfattningar, och sedan lägger till kommentaren Liljenbergs vanliga fantasier!.
Jag säger inte att alla Liljenbergs gissningar är felaktiga - någon gång har han kanske träffat rätt! - men grunden för dem är synnerligen bristfällig.
Hälsningar, Mikael!
545
« skrivet: 2003-10-29, 08:50 »
Tack så mycket för uppgifterna, Gudrun! Jag ska försöka låna böckerna via biblioteket.
Hälsningar, Mikael!
546
« skrivet: 2003-10-29, 08:17 »
Hej igen Catharina!
I skriften som jag nämnde så har man inte tagit med hela gåvobrevet. (Det handlar om att Fredrik II gav Bäckaskogs gård i gåva till Henrik Ramel - fast släkten stavade väl Rommell på den tiden?!) Där nämns de underlydande bönderna och hur mycket de gav i skatt, fast i avskriften har man bara tagit med 2 stycken, som exempel.
Så jag ska försöka få tag i hela gåvobrevet, i avskrift eller som kopia.
Hälsningar, Mikael!
547
« skrivet: 2003-10-29, 08:08 »
Hej Per och Anders!
Botelsdotter är en liljenbergsk konstruktion, möjligen med någon föregångare. Han hade en något begränsad och förenklad uppfattning i fråga om hur gårdar och namn kunde gå i arv eller förvärvas, och har med utgångspunkt i det sammanställt diverse antavlor med 2-3 generationer FÖRE de tidigast dokumenterade personerna. För att hans id? ska stämma så passar det bra om Dorotea hette Botelsdotter ...
Hälsningar, Mikael!
548
« skrivet: 2003-10-24, 12:07 »
Hej Lena A Löfström!
Du skriver här ovan, som avslutning, ... tillgång till Arkion, Genline samt mycket annat .... Tre intressanta delar, vilka jag dock ställer mig lite frågande inför. Under mycket annat kan man säkert sortera in medlemspriser på diverse skrifter, blanketter och annat material. (Kanske ytterligare något ingår under den rubriken?) Men vad menar du med tillgång till Arkion, Genline? Det ser ut som om du halkar in på den något kritiserade Stockholms-fixeringen, för den tillgången är väl begränsad till att man personligen infinner sig på föreningens lokaler?
Hälsningar, Mikael!
549
« skrivet: 2003-10-24, 10:18 »
Hej igen Catharina!
Jag gjorde en sökning på nätet och fick då fram att det finns i avskrift, och med kommentar, i en skrift som heter Handlingar angående Villands härad 40, 1994, s. 25-33. Jag fick då också fram en uppgift om en kontaktperson så jag ringde henne och beställde skriften i fråga, alternativt kopior av de nämnda sidorna. Det verkar som om jag inte skrev upp numret, för jag kan inte hitta det nu, men det var ett 044-nummer (Kristianstad).
Hälsningar, Mikael!
550
« skrivet: 2003-10-23, 10:22 »
Ian skriver här ovan (onsdag den 22 okt 2003 kl. 14.00): Mängden kvalitativa genealogiska artiklar kanske minskar jämfört med den sammanlagda textmängden i SoH och SfÅ i dag, men inte jämfört med vardera skriften var för sig. Just det, det är exakt det som jag och flera andra beklagar. Min personliga gissning är att flertalet läser båda publikationerna, vilket skulle innebära att de flesta skulle få uppleva en minskning.
Hälsningar, Mikael!
551
« skrivet: 2003-10-22, 08:07 »
Hej Anne-Lee!
Du kan gå ut på DDSS så får du nöjet att själv hitta dem.
Hälsningar, Mikael!
552
« skrivet: 2003-10-21, 18:04 »
Ja, Tord, självklart har du rätt. Det gick av bara farten.
MVH, Mikael!
553
« skrivet: 2003-10-21, 10:20 »
Ian Hamilton skriver ovan: Släktforskarnas årsbok har hittills haft ett sidantal kring 350 sidor. Sidantalet kan kanske ökas något. För att vi som prenumeranter inte ska förlora något i fråga om hur mycket vi får för våra pengar, så bör ju detta något betyda åtminstone 220 sidor. Det skulle bli en ganska mastig årsbok: åtminstone omkring 570 sidor! Å andra sidan kan man ju tänka sig en mindre årsbok än så, fast då ska man också betala mindre! Enligt GF:s hemsida så kostar medlemsskapet 60 kronor och GF-Aktuellt + Släkt och Hävd kostar 190 kronor. Om en eventuell sammanslagen årsbok skulle innehålla t.ex. 405 sidor, då borde medlemskapet i GF ligga på 110 kronor (jämfört med nuvarande priser). Fast detta är ju bara den ekonomiska aspekten.
Av inläggen att döma så tycker flertalet att man kunde börja med att avskaffa GF-Aktuellt, åtminstone i pappersformat. Man kunde kanske i stället lägga det på GF:S hemsida. Å andra sidan är det ju främst de som har tillgång till Internet som skriver inläggen här, så den lösningen skulle nog inte passa alla.
Vi vill inte gå miste om Släkt och Hävd. Många kan säkert möjligen tänka sig en utgåva på årsbasis, men då inte med minskat totalt sidantal!
OM SoH läggs ned eller redan OM det blir ett drastiskt minskat totalt sidantal så kommer nog många att gå ur GF och nöja sig med att vara medlemmar i Släktforskarförbundet. Där får man ju också Släkthistoriskt Forum. Valmöjligheterna kommer ju till synes att vara 1) Vara medlem i GF och få GF-Aktuellt (?) och den sammanslagna årsboken (med okänt sidantal) + vara medlem i Släktforskarförbundet och få Släkthistoriskt Forum, eller 2) Vara medlem i Släktforskarförbundet och få Släkthistoriskt Forum + subskribera på årsboken (med okänt sidantal). Den ekonomiska aspekten kommer i det läget att begränsas till: Är subskriberingen på årsboken billigare än ett medlemskap i GF?, och kompliceras något av hur mycket man värderar (GF-Aktuellt och (?)) övriga tjänster hos GF till.
554
« skrivet: 2003-10-21, 08:36 »
Hej Bo!
Man kan ju också lägga apparaten ner och fixera släden på något sätt så att den stannar på rätt bild ...
MVH
Mikael!
555
« skrivet: 2003-10-20, 13:25 »
Personligen har jag inte alltför god ekonomi, med tre personer som lever på en lön. Så jag skulle inte anse det värt pengarna att betala enbart för att få vara medlem, även om avgiften sänktes betydligt. Släktforskarförbundets årsbok m.m. får jag ju ändå via den prenumerationen.
Jag vill också hålla med om att det har varit en förbättring både i fråga om innehåll och i fråga om utseende på senaste tiden, efter en tids nedgång. För några år sedan skulle kanske ett sådant här förslag haft en viss möjlighet att gå igenom, men jag båda hoppas och tror att det inte kommer att gå vägen nu.
Jag hoppas också att förslaget inte skapar för stor förstämdhet och/eller tveksamhet i fråga om att påbörja och fortsätta med artiklar inom ämnesområdet. Annars kunde förslaget i sig få till följd ett förhållande där nedläggning ses som ett bra alternativ.
Hälsningar, Mikael Persson
556
« skrivet: 2003-10-20, 12:04 »
Hej Gudrun!
Dessa böcker låter helt klart intressanta. Hur kan man köpa dem?
Hälsningar, Mikael!
557
« skrivet: 2003-10-20, 10:24 »
Hej Catharina!
Tack för ditt svar. Gåvobrevet har jag inte hört talas om tidigare, men jag ska försöka få tag på en kopia av det, för det verkar intressant.
Förutom att man förr i tiden kallade sin pappa för fader, så var det också ibland titeln som kyrkoherden fick vid tilltal. Men jag tror nog att det senare främst var under den katolska tiden och i katolska länder.
Fader fanns (finns?) ju som ett förnamn också, men om de övriga 4 verkligen var söner till honom så kan det ju inte ha varit frågan om det (en hette ju Jönsson).
När jag såg att du hittat mycket av uppgifterna hos en Sone, så misstänkte jag med en gång att det rörde sig om uppgifter härrörande från Sone Abrahamsson (d.ä.). Av vad jag sett hittills så kan det vara en god idé att lägga stor vikt vid första halvan av 5:e meningen - inklusive hälsningsfrasen - av det du skriver.
Hälsningar, Mikael!
558
« skrivet: 2003-10-17, 10:31 »
Hej Gudrun!
Finns där mycket från Halland, Skåne och Blekinge?
Hälsningar, Mikael!
559
« skrivet: 2003-10-17, 10:03 »
Hej Catharina!
I fråga om Nils och Per Månsson Örn så beror tillnamnet förmodligen på kopplingen till Örnanäs, Örkened.
Men Skärsnäs får mig att reagera eftersom jag har en ganska invecklad och löst underbyggd teori i sammanhanget. Denna inkluderar Skärsnäs och Nyteboda i Vånga, Böglarehult i Örkened och Skogen i Loshult.
Vad har du för uppgifter om Peder Jönsson Örns ättlingar 2-3 generationer framåt?
Var kan man få tag i Fredrich II:s gåvobrev?
Vad har du för övriga källor till släkthärledningarna?
Hälsningar, Mikael!
560
« skrivet: 2003-10-14, 11:18 »
En anfader till mig -- och till många andra --, Isak Haraldsson, ryttare bosatt på lite olika ställen i Loshult sn, Skåne, anges i sin dödsnotis ha varit f i Östergötland. Vi har tytt födelsesocknen till Heda, men igår såg jag att en förskare har tytt socknen till Skeda. Eftersom det redan ligger en fråga om hans föräldrar -- som ska ha hetat Harald och Katarina -- under Heda socken, utan resultat, så vill jag passa på att fråga här om någon har hittat honom i Skeda handlingar.
Alltså: Isak Haraldsson, f 1647 [åu], s t Harald och Katarina.
Han kanske t.o.m. finns med i födelseboken, vilken ska börja redan 1640?!
Hälsningar, Mikael!
561
« skrivet: 2003-10-09, 10:26 »
Har någon stött på namnet Jesup tidigare? Jag fann det 1672 i Ö Göinge hd dombok.
Mikael
562
« skrivet: 2003-09-18, 10:27 »
Hej Patrik!
Detta innehåller ju egentligen ytterligare ett problem: Vad ska fenomenet egentligen kallas? Beroende på var i landet man bor och/eller vad man har fått lära sig, så bör ju namnet innehålla antingen -sysslingar, -bryllingar eller -nästkusiner, även om det egentligen skulle röra sig om samma genealogiska förhållande(n). (Se annan diskussion på Anbytarforum för detta ämne.)
Hälsningar, Mikael!
563
« skrivet: 2003-09-15, 08:50 »
Tack så mycket Jörgen!
(Har varit sjuk några dagar, därav deöjsmålet.)
Hälsningar, Mikael!
564
« skrivet: 2003-09-09, 10:27 »
Jag kan -- via min morfar -- ståta med följande lista:
mffmfffmffff
mffmffmmfffmmf
mffmfmfmfmfmmf
mffmfmfmmfffmmf
mffmfmfmmmffff
mffmfmmfmmmfff
mffmfmmmmfffmf
mffmmfmmmmfff
mffmmmfmfffmmf
mffmmmmffmmfmmf
mfmfmfmmfmmfmmf
mfmfmmfffmmmmf
mfmfmmmfmmfmmf
mfmfmmmmffff
mfmmfffffmfmmf
mfmmfffmmmfmmf
mfmmffmmmfffmmf
mfmmffmmmmffff
mfmmfmffmmmfff
mfmmfmfmmfffmf
mfmmfmmmmffff
mfmmmffmmfmmfmmf
mfmmmfmfmffff
mfmmmfmmmfffmmf
24 gånger i 5 olika generationer från en och samma förfader, Truls Haraldsson, Hönjarum, Osby. (Och det är inte helt omöjligt att det kan ramla in några härstamningar till efter hand!)
Hälsningar, Mikael!
565
« skrivet: 2003-09-09, 08:26 »
Tack så mycket Jörgen!
Vågar man förmoda att med 'Peder Nilsson' så avser han PN i Åbuen, Hästveda?! Är han son till PN så bör han vara det yngsta barnet, medan han bör vara det äldsta om han är son till Per Persson, Glimminge.
Får man möjligen besvära om vad det står för noteringar om Kerstina Persdotter (B218:5:1)?!
Hälsningar, Mikael!
566
« skrivet: 2003-09-08, 10:30 »
Hej!
Truls Persson i Svartarp (1624-1698) med familj är intressant för min del för att få en bättre överblick av släktkretsen. (Det finns en del indicier på att han skulle vara son till Per Persson (f ca 1600 i Hönjarum, Osby) o h h Tova Trulsdotter (f 1602. D 1673 i Glimminge 1) i Glimminge 1.)
Enligt registret så finns familjen med som nr B433:5:1 i Sjöbloms samling, men jag hann inte kolla upp det själv. Så om någon har möjlighet att kolla upp det åt mig -- eller redan har uppgifterna -- så vore jag tacksam. Jag vet nämligen inte när jag själv kommer att få möjlighet att kolla upp det.
Hälsningar, Mikael!
567
« skrivet: 2003-09-02, 07:50 »
Tack för svaret, Bo. Jag har för mig att det finns en variant av bokstaven 'p' som skulle kunna tolkas som ett 'f' -- så det skulle kunna vara en felläsning --, men jag är lite osäker.
(Annars var det just namnet Höffner som jag är ute och far efter. Jag har sett lite olika varianter på dess stavning.)
Hälsningar, Mikael!
568
« skrivet: 2003-09-01, 11:53 »
Jag är nyfiken på om man för dessa personer emellanåt också sett stavningsvarianter som 'Höfvener', 'H?fvener', 'H?bener' eller 'H?bner', eller något annat?
Hälsningar, Mikael!
569
« skrivet: 2003-08-25, 10:46 »
... they gave the next child of the right sex ...
570
« skrivet: 2003-08-25, 10:45 »
In the province Skåne -- formerly a Danish province -- they used to give the children the same names that their DEAD ancestors -- at the time of the birth (baptism?) of the child -- had had. They started looking for dead ancestors of the right sex as close as possible, starting on the fathers side.
Sometimes this meant that two LIVING children had the same name! (There is even at least one example of THREE living children!) One of my ancestors got twins, and both were named Måns -- one after his paternal grandfather, and one after his maternal grandfather.
If a child died, many times they gave the child of the right sex the very same name, just as you mention. But I'm not certain if they 1) named the new child after the now dead child, or 2) if they named the new child after the same ancestor that the now dead cild had been named after, thus ascertaining to have a LIVING child named after that very ancestor. (I guess I'll never know!)
Many hold the view that this is a remnant of the heathen belief that the soul kept on living after the body had died (ignoring the fact that the soul IS the person), and hence they needed to give the name of the dead person to a new person.
Regards, Mikael!
571
« skrivet: 2003-08-21, 08:43 »
Hej!
Bodde det en avskedad sjöartillerist Carl Grimschöld någonstans i Segerstad omkring åren 1825-1828 (det nämns så i andra handlingar)? Hur såg hushållets sammansättning ut?
Om någon kan hjälpa mig med detta blir jag mycket glad.
Hälsningar, Mikael!
572
« skrivet: 2003-08-21, 08:37 »
Hej!
Bodde det en avskedad sjöartillerist Carl Grimschöld någonstans i Nor omkring åren 1825-1828 (det nämns så i andra handlingar)? Hur såg hushållets sammansättning ut?
Om någon kan hjälpa mig med detta blir jag mycket glad.
Hälsningar, Mikael!
573
« skrivet: 2003-08-13, 12:18 »
Hej Christian!
Jag kan svara på den ena av frågorna: Vem är 'jag själv'?
Det är -- precis som det står -- jag själv. Jag är emigranten och, nästan 2,5 år senare, även immigranten, och det är jag som skrivit in uppgifterna. Jag vet när jag är född och när jag emigrerade och immigrerade, så därför har jag skrivit jag själv som källa. Jag kunde ha skrivit personbevis som källa för mina födelsedata, och stämpel i passet som källa för de olika flyttningarna, men åtminstone det senare är ju inte en offentlig handling. (Jag vet inte heller var i myndigheternas alla arkiv det finns registrerat.)
Motsvarande gäller för min fru.
Även jag och min fru har begåvats med död på Okänd Plats, Sverige, vilket tydligtvis sker automatiskt! Fy, vad dåligt! Jag lever ännu så länge, och det hoppas jag att även min fru gör!
Jag är lite tveksam till att jag lades upp med två poster (46 och 47) när nu ändå både emigrationen och immigrationen fanns med på varje post (fast dessa poster är borta nu). Och sen lades jag upp med ytterligare en post (48) när min frus post länkades till min (47 !!). ('48' finns kvar.)
Men det finslipas säkert efter hand.
Hälsningar, Mikael!
574
« skrivet: 2003-08-08, 09:07 »
Hej Mikael och Jojje!
Jag fann två intressanta sidor om spanska språket: här och här.
Bl.a. så kan man på dessa och angränsande sidor läsa om 'seseo' -- att uttala 'c' och 'z' som om det vore ett 's' -- och om 'ceceo' -- att uttala 's' som om det vore ett 'c' eller ett 'z'. På den första finner vi också att båda fenomenen började i Sevilla med omnejd på 1400- och 1500-talen, och därifrån spred de ut sig. I fallet 'seseo' spred det sig till delar av Andalusien, Kanarieöarna, de spanska delarna av Amerika, och små områden i Badajoz, Murcia och Alicante. Det förekommer också i Katalonien, Valencia, Galicien och Vascongadas, men här räknas det som ett talfel. I fallet 'ceceo' spred det sig till delar av Andalusien, Kanarieöarna, de spanska delarna av Amerika och små områden av C?ceres.
Enligt den andra webb-sidan så räknas 'seseo' inte längre som felaktigt eller dialektalt (där fick jag ...) p.g.a. sin utbredning (El costumbre hace rey). Det är nämligen enklare att räkna upp de områden där man inte 'sesear': De två Kastilierna, Madrid, några områden där man talar katalanska, Asturias, Kantabrien och Baskien. Och 'ceceo' begränsar sig till några områden i västra Extremadura och till Andalusiens landsbygd.
Slutsats: Man talade med läspljud innan den nu så vanliga formen utan läspljud ('seseo') började breda ut sig. Eftersom 'seseo' uppstod ganska exakt samtidigt med upptäckandet av Las Indias så var det kanske inte främst conquistadorerna som hade det med sig, utan snarare senare vågor av invandrare. Det finns ju också en möjlighet att det har rört sig om en parallell utveckling. Kastilianskan i Las Am?ricas är ju mjukare och mer behaglig att lyssna på än den i Spanien. (Motsvarande gäller också portugisiskan i Brasilien vis-?-vis den i Portugal.)
För drygt 10 år sedan gick jag en 4-veckors språkkurs i Salamanca i Spanien. Staden skryter med att vara utbildningens högborg i Spanien. Trots det så stötte jag t.ex. på en kvinna (i 50-årsåldern) som på fullt allvar trodde att staden C?diz skrivs 'C?did'! De uttalar nämligen ett finalt 'd' som om det vore ett 'z' och därav följde förvirringen i fråga om detta namn som verkligen slutar på 'z'.
Hälsningar, Mikael P!
575
« skrivet: 2003-08-07, 10:29 »
Hej Mikael och Jojje!
Jag menade inte att man i Spanien kallar språket för spanska; jag vet att de kallar det för kastilianska. (Att jag skrev Riksspanska var som ett slags analogi till det vi kallar Rikssvenska.) Liksom i Sverige har man bestämt -- mer eller mindre avsiktligt -- att ungefär den dialekt som talas i och omkring huvudstaden ska vara det officiella språket. För Spaniens del har jag fått intrycket att det bestämdes under Franco-tiden som ett led i att binda samman landet och i att motverka de olika separatistiska strömningarna. (Av vilka den mest kända väl är i fråga om Baskien.)
Jag är också medveten om att de olika dialekterna i Spanien egentligen skiljer sig mer än enbart i fråga om uttalet av orden. Baskiskan är ju egentligen ett eget språk, och det kan man nästan säga om katalanskan också. I fråga om andalusiskan känner jag inte till hur pass det skiljer sig i fråga om ordförrådet, men jag vet att i den egentliga andalusiskan så läspade man inte på 'c' och 'z', till skillnad från i kastilianskan. Och vad jag har läst så var det främst folk från Andalusien som var med och koloniserade på andra sidan Atlanten. (Jag höll på att skriva 'Sydamerika', men det hette det ju inte då ...) Å andra sidan kan man som Jojje påpekar ifrågasätta om det någonstans på den Iberiska halvön användes läspljud i språket då. Ursprungligen var det nog inte så. (T.ex. ordet 'quiz?s' ('quiz?') har ju idag ett läspljud i Spanien, men som det ursprungligen är sammansatt av 'qui?n sabe' så är det väl tveksamt om det var fallet från början.)
I fråga om det vi idag kallar 'norrländska' och det vi kallar 'skånska' så skiljer det sig inte mycket i fråga om ordförrådet, det är uttalet som är olika. Norrländskan lite sjungande och med ganska 'rena' vokalljud, skånskan med skorrande 'r' och diftonger på de flesta förekomster av vokaler. (OBS!: generalisering)
Så i princip har jag använt begreppet dialekt i den meningen att det skiljer i uttalet.
Slutsats (enligt min mening): Om man kallar det officiella talspråket i Spanien idag för kastilianska, då bör man inte kalla de dialekter som talas i de olika f.d. kolonierna för kastilianska.
(Sen kan det för all del ifrågasättas vad jag har för rätt att ha en åsikt i frågan. Numera är ju det mesta tiillåtet, och man får kalla precis vad som helst för vad man vill, även om det redan finns en etablerad betydelse för den benämningen. Det kallas 'utveckling', bevars! OBS! Detta är inte avsett som någon slags anmärkning mot någon av er båda, utan det var en allmän reflektion!)
Och Jojje, jag avsåg läspningen på 'c' och 'z', men jag förmodar att det var en lapsus från din sida ...
Hälsningar, Mikael!
576
« skrivet: 2003-08-06, 09:10 »
Personligen tycker jag att säga att man talar kastilianska i de spansktalande länderna är ungefär likvärdigt med att säga att man talar stockholmska i Sverige! (Detta stämmer ju i Sveriges fall i den del som verkligen är Stockholm, men det stämmer dåligt i de andra delarna.)
I Spanien talar man numera generellt sett Riksspanska och det blir ju den dialekt som talas där huvudstaden ligger, med läspljud och andra särskiljande egenheter.
Men många av de som for ut att kolonisera kom från Andalusien, där man historiskt sett inte använder läspljuden, och därav följer att i de spansktalande f.d. kolonierna så används det inte heller -- till skillnad från i kastilianska.
Hälsningar, Mikael!
577
« skrivet: 2003-08-06, 08:38 »
Hej Olle!
Jag har inte själv kollat i EÄ -- utan såg här eller i någon annan lista/publikation att han inte omnämndes där -- och inte heller meddelat eventuella kompletterande uppgifter. Fast nu är det väl för sent att komplettera iallafall ...
Hälsningar, Mikael!
578
« skrivet: 2003-08-05, 16:43 »
De andra orterna som nämns gör att jag nog skulle gissa på Ebbarp i Osby.
Hälsningar, Mikael!
579
« skrivet: 2003-08-05, 09:50 »
Ang. den av mig efterfrågade Per Kjellsson, så är han född i Skogen, Loshult, och son till Kjell Jonsson (1592 i Skogen - 1679 ibm) o h h Bengta Persdotter (1608 i St Nyteboda - 1679 i Skogen). Detta framgår av målet 1663 i Listers härads dombok, där det nämns att han var bror till (deras son) Simon Kjellsson (1626 i Skogen - 1657 ibm).
Bengtas föräldrar nämns som Per och Kerstin. Någon som känner till dessa? Eventuella syskon till Bengta?
Hälsningar, Mikael!
580
« skrivet: 2003-08-05, 09:41 »
Ang. Simon Persson:
Med referens till några inlägg av mig och Ingrid Nielsen ovan (2:e och 5:e maj), så tror jag nog att jag vill återuppliva min hypotes!
Göran Gunnarsson, Tingsryd, har nämligen funnit ett mål i Listers härads dombok 1663 (tämligen svårläst; begriper inte hur han fann det!) där Per Kjellsson i Skärsnäs kärar till en annan bonde angående en skuld som denne hade till hans 'salige broder Simon Kjellsson i Skogen' (Begr 5/4 1657, 30 år gl). Att bevisa att Simon Persson, f 1656 [åu] i Skärsnäs, var son till Per Kjellsson i Skärsnäs (1663) återstår att bevisa, även om jag personligen redan nu är övertygad om det. Han ska alltså ha varit dräng hos sin farbror.
Hälsningar, Mikael!
581
« skrivet: 2003-08-05, 08:46 »
Tack Olle för svaret! Ibland förväntar man sig inte längre något svar ... men så dyker det upp ett ändå! Det där med ryttmästare var väl ganska säkert en utsmyckning, något snäpp bättre än kvartermästare (inbillar jag mig).
Hälsningar, Mikael!
582
« skrivet: 2003-08-04, 09:11 »
När vi ändå är igång med diverse ord som har en ursprungligen oförarglig innebörd, så kan vi ju också ta med 'usel' och det tidigare nämnda 'idiot'.
'Usel' kommer av 'usäll', dvs. olycklig, och började väl användas nedsättande i fråga om personer i olyckliga omständigheter, som t.ex. fattiga. (Dessa var kanske mer benägna att stjäla och mörda för att försöka förbättra sin ekonomiska situation, och så överfördes ordet till tjuvar och mördare och liknande.)
'Idiot' betyder egentligen 'lika(dan)' (från grekiskans 'idio'). Det började användas i nedsättande mening av de 'upphöjda' och 'välutbildade' om det 'vanliga folket' vilka -- i deras ögon -- alla var likadana sinsemellan (i fråga om bildning) och inte mycket värda.
Människors värde bestäms ju oftast av samhällets eller den närmaste omgivningens behov eller uppfattningar. Idag är t.ex. raket-ingenjörer och dator-experter tämligen uppskattade personer, åtminstone hos deras arbetsgivare. Men om de hade existerat för 500 år sedan, med exakt samma kunskaper som de har nu, så skulle de förmodligen ha blivit inspärrade -- om inte värre -- för sina idéer och uppfattningar.
Eller om vi idag skulle släppa ut dem i djupaste Afrika utan några tekniska hjälpmedel -- hur länge skulle de klara sig? Jämför det med hur bushmännen (det är väl inget nedsättande uttryck, hoppas jag -- inte ens bland dem som eventuellt har synpunkter på en viss president?) klarar att överleva under samma förhållanden.
Hälsningar, Mikael!
583
« skrivet: 2003-08-01, 07:56 »
Hej Ingrid!
Jag tittade i en del andra inlägg för att försöka se om någon skrivit att Sissa i Nebbeboda var änka 1627, men kunde inte finna något ... (Av formuleringen verkar det som om du protesterar mot att någon skulle ha sagt det.)
Hälsningar, Mikael
584
« skrivet: 2003-07-31, 08:51 »
Är det någon som stött på någon resande med efternamnet Nyström i länen (Värmland,) Örebro, Västmanland och/eller Södermanland?
Hälsningar, Mikael
585
« skrivet: 2003-07-29, 17:14 »
Känner någon till Per Kjellsson som bodde i Skärsnäs åtminstone 1663 (Listers domb)? Om min teori håller streck så bodde han där redan 1656, och är f omkr 1630 och död innan 4/5 1683.
Hälsningar, Mikael Persson!
586
« skrivet: 2003-07-29, 08:49 »
Som en extra kommentar: Man kan --enligt myndigheterna-- inte längre ta efternamn med bindestreck. De efternamn som redan skrivs så får dock behålla bindestrecket.
Hälsningar, Mikael!
587
« skrivet: 2003-07-25, 07:50 »
Tack Göran och Jörgen för era svar. Ett annorlunda svar hade ökat på indicierna för att PMÖ:s mor skulle ha hetat Börgesdotter, så nu står jag alltså kvar och är minst lika osäker.
Rent allmänt: Hur ofta står det fel i fråga om föräldrarnas namn i dödsnotiserna i Vånga? (Jag har ju redan sett ett exempel - se ovan 11-12 juni 2003.)
Hälsningar, Mikael!
588
« skrivet: 2003-07-24, 16:42 »
Hej Jörgen Granroth!
Den 5 juni 2002 hade du med en anlista där det bl.a. förekommer en Börge Persson i Bökenäs. Hur säkra är hans anor som du har med där?
Anledningen till att jag frågar är att Thorvald Sjöblom i sin samling har med honom som en högst eventuell son till Per Månsson o h h Maja Knutsdotter i Nyteboda.
Hälsningar, Mikael!
589
« skrivet: 2003-07-22, 10:29 »
Hej Lisbeth!
Tack för erbjudandet, men min gubbe är ju en generation äldre. Han nämns som född 1743, men när han dör 1791 sägs det att han var 58 år gl.
Hälsningar, Mikael
590
« skrivet: 2003-07-22, 09:39 »
Under Vånga ligger det två bilder ur jordrevningsprotokollet 1671 för Örkened. De visar uppgifterna för Böglarehult. Men det verkar vara lite mer invecklat än så: På folio 171 är uppgifterna överkryssade, och så återkommer Böglarehult på folio 172, med helt olika uppgifter. Det enda som ser likadant ut är namnet på en av brukarna, Jöns Månsson (vilket är ett mycket vanligt namn). Frågan som infinner sig nu är: Är de överkryssade uppgifterna helt felaktiga -- t.ex. egentligen uppgifter för en helt annan gård -- eller är det verkligen uppgifter för Böglarehult, fast hämtade ur en äldre jordebok? Personligen gissar jag på det första, främst grundat på att mängden jord för de olika delarna är olika, men även att den tidigare brukaren på folio 171 hette Måns Jepsson och inte Jönsson som jag sett i andra längder. Det är dock lite bestickande att en av brukarna heter likadant och att det fanns en änka Elsa (Persdotter) på folio 171. I ml 1659 står hustrun till Måns Jönsson med, och hon hette just Elsa. Finns det någon som har tillgång till hela jordrevningsprotokollet 1671 för Örkened och kan kolla om det finns någon annan gård som har samma uppgifter som de överkryssade på folio 171 (det står ju uttryckligen att det är infört dubbelt)? Hälsningar, Mikael!
591
« skrivet: 2003-07-22, 09:10 »
Hej Niklas! Tack så mycket för notiserna! Det är ju hur tydligt som helst att ingen läst fel iallafall. Sen om de har skrivit fel är en annan fråga. Vidare om bilderna ur jordrevningsprotokollet under Örkened. Hälsningar, Mikael!
592
« skrivet: 2003-07-21, 14:20 »
Hej Ros-Mari!
Javisst är det honom det handlar om (fast jag får till födelseåret 1626 efter de uppgifter som redan redovisats i min fråga).
f
Måns Jönsson, f i Böglarehult. Åbo i Böglarehult (kvarnlängd 1621, ml 1646, jb 1651, ml 1659)
m
Elsa (ml 1659) Börjesdotter (enl. sonen Pers dödsnotis; vilket jag alltså nu vill få bekräftat eller dementerat). Martin Kulldorff skickade mig ett mail där han säger att han sett 'änkan Elsa Persdotter' i jordrevningsprotokollet 1671. (Jag har bett honom kolla noga att det inte står 'Bersdotter' eller liknande.)
barn:
Bengt. Åbo i Böglarehult (jordrevn 1671), sen bosatt i Karlshamn
Jöns [bl.a. min mf mm mm fm ff f]. Åbo i Böglarehult (ml 1659, 1684). Fjärdingsman (1679). G m Elin. (G 2:o m Truen (ml 1688)?)
Per, 1626. Bonde i Örnanäs, sen i Nyteboda. G 1:o 1647 m Maja Knutsdotter (f 1634 i Örnanäs. D 1692 i Nyteboda, 57 år gl); 2:o 14/8 1692 i Vånga m Svenborg Svensdotter (f 1655 i Kasseboda, Vånga. D 1711). D 8/3 1709 i St Nyteboda, 82 år. Begr 14/3
Eiler, f 1630 [bl.a. min mf mf mf mm mm f]. Åbo i Färgeshult och Hemlinge, båda Glimåkra. Kronolänsman (slutat innan 16/1 1694). Nämndeman (1694 -) (Källa Ö Goinge domb 16/1 1694). G m Kerstina Larsdotter
Nils [bl.a. min mf fm ff fm mf]. Åbo i Örnanäs (1671-1673). G 1:o m NN Niklasdotter (f i Lönsboda, Örkened); 2:o m Bolla Trulsdotter (f 1662 i Kjellstorp, Glimåkra. D 1736 i Örnanäs, 74 år gl. Begr 10/10)
ff
Jöns Trulsson. Lejebonde i Böglarehult (ml 1584, jb 1597, länsräk 1615). Länsman (länsräk 1615)
Hälsningar, Mikael
593
« skrivet: 2003-07-21, 14:06 »
Hej igen!
Om den vänliga personen samtidigt kunde kolla vad som står om Maja Knutsdotter när hon dör i Nyteboda 1692, 57 år gl, så vore det ännu bättre ...
Hälsningar, Mikael!
594
« skrivet: 2003-07-21, 10:55 »
Hej alla!
Per Månsson Örn, Nyteboda, dör 8/3 1709, 82 år gl. Kan någon vänlig person skriva av hans dödsnotis så bokstavstroget som möjligt? Kanske t.o.m. Niklas vill vara behjälplig igen ...? Anledningen är att det möjligen kommit upp lite avvikande indicier i fråga om hans mors patronymikon -- Börjesdotter/Persdotter.
Hälsningar, Mikael!
595
« skrivet: 2003-07-21, 09:30 »
Hej Lisbeth!
Jag har motsvarande problem. En förfader till mig, tullbesökare (!) Johan Jakob Eklöf, nämns som född i Rögslagen (får jag det till) när han 24/9 1773 i Gävle gifter sig med Eva Björkman. Det som ligger närmast till hands är att förstå det som 'Roslagen', men det är som sagt lite ogörligt att leta i alla socknar som har räknats dit. En tradition i en av grenarna av ättlingar säger att släkten skulle komma från Pommern, men jag har inte lyckats hitta någon lämplig ort där heller.
Hälsningar, Mikael
596
« skrivet: 2003-07-18, 09:26 »
Hej!
Jag har tidigare använt Holger 5 och skapade lite olika databaser m.h.a. det. Nu har jag inte längre programmet eller installationsdisketterna, men jag har fortfarande databaserna. Jag skulle mycket gärna vilja få tag i uppgifterna i en av dessa, men den är för stor för demo-versionen av 6:an. Min fråga är nu om någon som har version 5 eller 6 skulle vilja ha vänligheten att hjälpa mig genom att ladda in databasen och sedan exportera den som en GEDCOM? Meddela mig så skickar jag över de zippade filerna (180 kB). (Det rör sig om personer i Loshult sn i Skåne som egentligen kom ifrån Småland från början.)
Hälsningar, Mikael
597
« skrivet: 2003-07-18, 09:00 »
Helt riktigt, Jan, så är det jobbigt att titta på mikrokort m.h.a. trådläsaren. Mikrofilm går däremot ganska bra. Jag tycker snarast att det är ryggen som löper mest risk i det fallet.
(Det är ju fullt möjligt att man inte HAR de pengar som en läsapparat kostar, och att det skulle ta ett antal år att spara ihop till en sådan.)
Hälsningar, Mikael!
598
« skrivet: 2003-07-18, 08:44 »
Hej Ingegärd!
Man ska inte tala illa om de döda, sägs det, men kolla noga upp alla uppgifter som kan hänföras till honom. Uppgifter som han hämtat i kyrkobokföringen är väl tämligen säkra -- även om det finns exempel på motsatsen -- men från tidigare perioder svävade han ganska ofta ut rätt så fritt. Det finns en hel del artiklar av honom i Osby hembygdsförenings årsböcker, och som nybliven släktforskare blev jag överlycklig när jag fann dem. Lite mer insikt i verkligheten föranledde ett omfattande rensningsarbete för att försöka bli av med hans uppfinningar. Han kunde t.ex. få ihop några led extra enbart m.h.a. den av honom synnerligen omhuldade namngivningsprincipen.
Thorvald Sjöblom har på (åtminstone) ett ställe i sina samlingar relaterat någon av Liljenbergs teorier, och sedan tillagt Liljenbergs vanliga fantasier!
Dessa två orter var de enda lämpliga i Kronobergs, Blekinge eller Skåne län som jag kunde finna på CD:n Svenska ortnamn 1999.
Hälsningar, Mikael!
599
« skrivet: 2003-07-17, 12:43 »
Hej igen!
Ursäkta, Ljungby kommun ska det vara. Socknen är Berga, och om det rör sig om byn Kvänjarp så är socknen Kånna.
Hälsningar, Mikael!
600
« skrivet: 2003-07-17, 12:33 »
Hej alla!
Jag har nu sett att Biltema säljer luppen som finns med på Stens bild ovan. Förstoringen är enligt deras katalog 7 ggr, och priset är 19.90 kr
Hälsningar, Mikael
601
« skrivet: 2003-07-17, 10:19 »
Hej Ingegärd!
Ja, det har jag också frågat mig. Det är ju bestickande med namnet Harald. I samband med honom så undrar jag också om Quenarp ska identifieras med Kvänarp i Ljungby socken?
Per Jonsson i Fälhult nämns ju som gift med Simon Haraldssons dotter Bengta. Jag har för mig att det var någon Cavallius som skrev upp den kopplingen någon gång på 1800-talet. Men är det någon som har sett henne omnämnas med detta patronymikon, eller sett henne kallas SH dotter, i någon originalhandling? Anledningen till att jag undrar är bostadsorten, Fälhult. Det är inte möjligen så att hon egentligen heter Folkesdotter och att de bor i Fälhult eftersom det är hennes födelsegård? Kopplingen till Almås kanske är likadan som i vår teori för Bengt Folkesson i Bengtstorp?
Hälsningar, Mikael
602
« skrivet: 2003-07-16, 12:34 »
Hej Ingegärd!
Torpet var ju upptaget på Almås' mark, och om jag har fattat texten rätt i målet efter när Simon Haraldsson blev skadskjuten till döds så använde SH torpstugan och befann sig precis utanför denna när han träffades. I början har de alltså hört ihop ganska intimt, men efter hand så har uppdelningen mellan de båda enheterna blivit mer och mer markant. (Jag har t.o.m. för mig att en person som så gott som alltid nämns i Torpet/Bengtstorp ibland nämndes i Almås, men jag är inte helt säker på att jag minns rätt.)
Folke är ett mycket ovanligt namn i trakterna (många gånger stavades det Folquard eller liknande; jag har normaliserat till Folke -- vilket inte alla håller med om att man ska göra ...), men här kommer vad jag har inmatat av de tidiga bärarna:
Folke. I Marklunda. G m Sissa (son Sven, f 1574 [åu])
Folke. I Hasslaröd. G m Una (son Sone, f 1557 [åu])
Folke. I Osby. G m Tyra (döttrar: Elna, f 1603; Pernilla, f 1605; Hanna [Hanneken], f 1619; Nilla, f 1626 [åu för alla])
Folke Andersson. Gårdman i Brunkelstorp (1596, 1613). G m Gunnel (barn: Bengt, f 1585 [åu]; Karin, f 1604 [åu])
Folke Jonsson, f o 1623 i Svanshals. Åbo i Svanshals. D 1684 i Svanshals. G 27/6 1658 m Karin Andersdtr, f 1643 i Holma. D 1678 i Svanshals (dotter: Kerstin, f 1661)
Folke Jönsson, f 1631 [åu] i Hamsarp. D 1693 i Glabhult. G m Sissa Jepsdtr, f o 1639 [åu] i Östanböke, Loshult. D 1680 i Glabhult
Folke Nilsson (farfar t fg). I Hamsarp (söner: Jöns, f 1597 [åu]; Måns)
Folke Nilsson, f 1672 i Gullarp
Folke Persson, f o 1625 i Osby (den i mitt tidigare meddelande nämnde sonsonen t Torbjörn). D 1685 i Osby. G 1659 m Tora Persdtr, f 1636 [åu] i Hässlehult, ?. D 1697 i Osby
Folke Simonsson, f [uä] 1669 i Brunkelstorp (?; dp i Kvidinge)(sondotters son t Folke Andersson). D 1669 i Brunkelstorp
Folke Sonesson, f 1568 [åu] i Gunänga. D 1650 i V Hyltan. G 1593 [åu] m Bodil
Folke Svensson, f 1647 i Hasslaröd (sonson t den förste Folke -- ja, fadern var så gammal enligt böckerna; 2:a äktenskapet). D ibid 1647
Hälsningar, Mikael
603
« skrivet: 2003-07-15, 14:29 »
Hrm ...
Han hade tydligen funnit kopplingen i de excerpter av namn som jag själv gjort ur Allbo härads dombok ... och sedan fyllt på med vigseln som han fann i Agunnaryds vigselbok 1620.
MVH, Mikael
604
« skrivet: 2003-07-15, 09:22 »
Hej Ingegärd!
Uppgiften fick jag som sagt av Niclas, men jag har inte antecknat något om var eller när han ska ha omnämnts. (Det är nog ett fall av kul, jag ska genast föra in dem i listan, och så fyller jag på detaljerna sen, vilket sedan inte blivit av.) Men jag skickade en fråga till Niclas så får vi se vad han svarar.
Man kan också fråga sig varifrån namnet Torbjörn ramlar in i släkten. Niclas frågade det och jag tog fram de jag hade inmatade:
De jag har som är tidigare eller samtida med Torbjörn Svensson är som följer:
Torbjörn. I Osby, Osby (1579, 1588). G m Gunnel
Torbjörn Frostensson (ca 1610-1697). I Osby, Osby (gissningsvis sonson till den föregående)
Torbjörn Jönsson (1620 i Ekön-1677). I Loshult, Loshult
Torbjörn Jönsson. I Killeboda (1569 (?)-1606 (?)). Farfar till fg
Torbjörn Larsson (1645 i Killeboda-1677 i Stockhult). Sonson t 2:e TJ
Torbjörn Tuvesson. I Hovgården, Verum (1662-1699)
Den förstnämnde har en sonson Frosten och en dito Folke ...
Dina avslutande kommentarer är också intressanta, eftersom man inte alltid tänker på den möjligheten. (En sak jag har funderat på är: Ett barn som får samma namn som ett tidigare avlidet syskon, blir det namngivet efter syskonet? Eller blir det namngivet efter samma förfader/-moder som syskonet blivit namngivet efter, för att DET SKULLE FINNAS ett barn uppkallat efter den förfadern/-modern?)
MVH, Mikael
605
« skrivet: 2003-07-14, 12:16 »
Hej Inger!
De barn jag känner till är Sone/Sune (som enligt uppgiven ålder skulle ha fötts 1609, men troligare föddes 15-20 år senare, även om det också innebär att han var ganska mycket yngre än sin hustru), Pär (f 1624) och Torbjörn. Utöver dessa hade Sven och Inger 2 barn som var döda redan 1668 (när Sven dog) och ytterligare 2 stycken som fortfarande levde 1687 (när Inger dog). Något av dessa kan ju ha hetat Folke.
Men jag förstår inte riktigt varför något av barnen skulle ha behövt heta Harald eller Simon, för Sven var ju troligen inte släkt med dessa (i Almås). Enligt vår teori så var det hans farmor som gifte om sig med Simon Haraldsson.
MEN ... Bengt Folkesson hade en son Harald (i Ramsås, Agunnaryd; g m Märta Jönsdotter -- uppgift från Niclas Rosenbalck) så det är möjligt att han blev faderlös tidigt och upplevde Harald i Almås som sin farfar. Eller också hade han eller hustrun också en förfader Harald.
De av Bengt Folkessons och Sissas barn jag känner till är:
Elna (f 1581. D 1674 i Enön, Loshult). G m Jon Een, Enön
Bengta (f 1587. D 1672, begr i Osby). G 1:o m Nils, Loshult, Loshult; 2:o m Per Svensson, Västertorp (Gnubbefälle), Loshult; 3:o m Harald Sonesson, Gråshult, Loshult
Sone. G m Kerstin Sonesdotter
Måns. I Kjellstorp, Loshult, sen i Kälsved, Osby. G m Agda
Sven (se ovan)
Harald (se ovan detta inlägg)
MVH, Mikael
606
« skrivet: 2003-07-14, 11:18 »
Hej Ingegärd!
Simon Haraldssons son Jon kallades Broke, så det var säkert han. Han var skattebonde i Almås.
MVH, Mikael
607
« skrivet: 2003-06-23, 11:30 »
Ang. tionde och pingstvännerna så vet jag (källa: jobbarkompis vars pappa var/är pastor där) att även på mitten av 1980-talet så togs det i princip för givet att man gav tionde. Jag tror dock inte att det förekom något slags koll över att man verkligen gav något.
Ang. tionde och Jehovas vittnen så vet jag (källa: så gott som hela släkten på mammas sida) att man INTE ger tionde, och om man någonsin gjort det så ligger det långt tillbaka i tiden, åtminstone innan 1940-talet. Det som ges materiellt är individuellt och utan någon direkt koppling till hur mycket inkomster man har.
Angående att uppgifter finns kvar i register även efter det att man har upphört som medlem: Jag förmodar t.ex. att det finns kvar uppgifter om mig i registren hos DIS, hos Dellenbygdens RadioKlubb (DRaK) och även hos Dellenbygdens GrottKryparKlubb (eller vad den nu hette ...) om den finns kvar. Jag har även funnit mängder av uppgifter i gamla kyrkböcker om mina förfäder och andra ...
Hälsningar, Mikael
608
« skrivet: 2003-06-18, 10:48 »
+ att det förutsätter att alla leden sedan honom har hållit sig inom skaklarna ...!
Hälsningar, Mikael!
609
« skrivet: 2003-06-18, 10:39 »
Hej igen Birte!
Jag kom att tänka på en sak: Våra teorier kräver inte att det finns en Jon Andersson där. Eftersom vi inte vet Anders Heylyckes patronymikon så går det lika bra med en Anders Andersson! (Detta grundat på GISSNINGEN att Anders Heylycke ska ha varit sonson till Anders Andersson i Gullarp, Osby.)
Så även om Tony Olsson fann en Jon Andersson där i trohetsförsäkringen 1677 så är inte han mer trolig som Anders Heylyckes far --eller som Anders Anderssons son, för den delen-- än Anders Andersson i mtl 1684 och 1688.
För AA har vi ju också en åldersangivning i mtl 1688 som visar att han har ungefär rätt ålder för att vara son till AA i Gullarp.
Hälsningar, Mikael!
610
« skrivet: 2003-06-18, 10:10 »
Hej Torbjörn!
Av de uppgifter jag har samlat på mig om Nils Andersson --främst ur olika böcker-- så ser det ut som att han var i Köpenhamn mellan nov 1677 och feb 1678, samt i feb 1680. Han ska även ha varit på Själland 1679.
Nils Andersson eller hans hustru anlitades ganska ofta som fadder fram till slutet av 1673, och de fick egna barn bl.a. feb 1677, jul 1679 och mar 1682. Så där finns det inga motsättningar om vi förutsätter att han åkte hem till Gullarp mellan dessa perioder.
I övrigt känner jag inte till mer om honom.
Hälsningar, Mikael
611
« skrivet: 2003-06-18, 09:33 »
Tack Birte och Käll!
Era bidrag klarlägger ju en hel del. Och det visar också på att det jag fann i dödboken för 1657 inte hör till den här familjen.
Hälsningar, Mikael
612
« skrivet: 2003-06-17, 10:39 »
Hej Käll!
Den här gången ställer jag mig aningen frågande till dina uppgifter, även om jag inte har något som direkt motsäger dem. Dvs.: jag undrar om det finns lite kompletterande uppgifter?
Detta fann jag i Osby död 1657:
Dn. 6. P. Trin. Jon Bendt?ön i Gulerup. Mtr. Elne. Hiemme Döbt oc Strax Döed.
(står ej med i födelseboken)
Bengt Andersson verkar ha varit densamme som Bengt skomakare i Gullarp vilkens hustru Elna var fadder 16/8 1657. Sedan kan jag inte se något om honom i Osby kyrkoböcker förrän han dör i Gullarp. (Den Bengt skomakare i Brunkelstorp som är fadder 19/11 1671 och 9/6 1672 verkar inte vara samma person.) Både i Bengts och i Elnas dödsnotiser så nämns det att de fick 2 barn, varav ett fortfarande levde; jag har dock inte kunnat finna det i födelseboken för Osby. Så frågan är om Bengt och Elna flyttade till Hässlehult i Visseltofta för en tid, och att det bara är åldern som blivit fel i Jon Bengtssons dödsnotis?
Osby död 1723:
Dn Palmarum, Jon Bengtson af Gullarp, föd i Heslehult? och Wisseltofta sochn, mod Ellin, uxorem duxit Karin Swensdotter, in conjug 41 åhr, lib 6 quor 3 filii superst, dödde d 30 mart, aet 65 åhr
Hälsningar, Mikael
PS. Lite intressant att TVÅ av Kerstin Svensdotters barn --ett som hon fick innan hon var gift och ett från äktenskapet med Valdemar Larsson-- blir gifta med barn till Anders Andersson. DS
613
« skrivet: 2003-06-16, 09:27 »
Hej Niclas!
Tack för att du samlade ihop det som hittills framkommit om denna familj.
Hälsningar, Mikael
PS. Ursäkta, alla, att jag skrev om Örkened här. Anbytarvärden kan kanske flytta mitt svar och meddelandet jag svarade på dit, med hänvisning? DS
614
« skrivet: 2003-06-16, 09:11 »
Hej Ingrid!
Tack för målen om Örnarna. Det första hade jag redan, men det andra var helt nytt för mig.
Är det någon som känner till hur Elna Persdotter passar in i släkten? Det känns lite långsökt att sätta in henne som dotter till Nils' och Ejles bror Per Månsson Örn, för då bör hon ha fötts tidigast ca 1650, och hon --och hennes bror Jöns innan henne-- bör ha dött senast 1682.
Jag har på senare tid börjat misstänka att jag har lite felaktiga uppgifter i fråga om de av mina förfäder som härstammar från Böglarehult, Örkened, så jag skulle nog behöva gå igenom dem ordentligt.
Hälsningar, Mikael
615
« skrivet: 2003-06-12, 10:12 »
Tack så mycket Niklas!
Om jag inte visste att faderns patronymikon var Jonsson [domboken] så skulle jag nog ha skrivit Hansson vid en avskrift av denna notis.
Hälsningar, Mikael
616
« skrivet: 2003-06-12, 09:53 »
Hej Torbjörn!
Här kommer det utlovade målet:
Ö Göinge dombok 8/6 1671
Woldmahr La?en i Gullarp Beuiste med Km: Kiersten Mickelsen och Per Bengtsen ibm, som hiemblede wed Eed effter Recess: til försteting Och til opbud Louligen at hafue jndsteffnt Elline Tröllses i Gullarp med sin Lauwerje Swen Volldmahr?en och Trölls Woldmarsen ibm sambt och Niels i Gyldmyre, til At jmodtage Richtig Skifte och dhelling effter dieris Sal: Moder Kierstine Svends datter som Faderen for.e Waldmahr beretter dennom offte tilbödet hafr Och nu Endhelig achter at holdhe Fuldkommen Sckiffte och Jefnet med ?frighedens Fuldmegtiges ofuerVerrelse, Nemblig Freedagen nest effter Pintze dag som er den 16 Junij förstkommendhe, At for.e Indsteffnte da sambtlige wille möede på platzen, at imodtage, huis som ?fuer Giellden kan Vere til Skiftes och dend: tilfalde kan, effter Bem.te dieris Sl: Moder, Och begierrer Woldmar Lasen at hand her af Retten til dis fornödenhed, Tuende mend at motte opmelldes som kunde Skifte Faderen och börnen baade gotz och Gielld Imeld: effter derohm Allerede Giordhe Registeringz formellding, och derohm Jgien her jnden tinge Affsigt, etc: Pårobt, Mötte Ingen herjmod noget at suare, Bleff Sted och opmellt, Heming Knudsen i Ha?leröed och Per Aagesen i Sebbarp, At möedhe nahr tilsiges etc:
Hälsningar, Mikael
617
« skrivet: 2003-06-12, 09:49 »
Hej Birte!
Kerstin föddes 1621 i Gullarp [åu] och dog 1689 i Gyllmyra, 68 år. Begr 15/12 1689
Anders Andersson o h h Hanna Jonsdotter hade barnen
Bengt f 1611
Truls
Kerstin f 1621
Nils
Erik f 1640
+ 3 barn, döda innan fadern dör 1659
+ 2 barn, döda efter modern dör 1663
De 2 sistnämnda barnen har med största sannolikhet flyttat ifrån Osby (och bodde troligen inte heller i Loshult) då de inte har återfunnits i dödböckerna där.
En VILD GISSNING, när vi nu har kommit så här långt, är att den Jon Andersson som Tony Olsson nämnde är ett av dessa barn. Men det återstår att bevisa, och även kopplingen från honom till Anders Heylycke behöver bevisas.
Hälsningar, Mikael
618
« skrivet: 2003-06-11, 15:08 »
En Lucia Mattisdotter dör i Vånga sn 1710. Kan någon vänlig person skriva av hennes dödsnotis så bokstavstroget som möjligt? Speciellt är det av intresse att få veta om moderns förnamn är Meya eller Metta.
Hälsningar, Mikael
619
« skrivet: 2003-06-11, 07:40 »
Hej Torbjörn!
Det var länge sedan! (Såg du min kommentar för ett tag sedan om Grå-herarna som decimerades till bara 6 stycken?)
Kyrkböckerna ger inga belägg för kopplingen Nils Tuvesson - Kerstin Svensdotter, fast de motsäger inte heller den. Lösningen dök upp i ett mål i domboken. Tyvärr har jag inte med mig datum för målet här idag, men jag ska försöka komma ihåg det till i morgon. Kontentan är dock att Nils Tuvesson är bror till Truls och Sven Valdemarssöner, vilka är söner till KS i hennes äktenskap med Valdemar Larsson. I hennes dödsnotis nämns det också att hon tidigare har försett sig mot det 6:e budet, vilket innebär --med den numrering av budorden som kyrkan tillämpar-- att hon haft utomäktenskapligt sex.
Hälsningar, Mikael
620
« skrivet: 2003-06-11, 07:37 »
Hej Birte!
Anders Andersson (f 1576 i Osby klockaregård. D 1663 i Gullarp). G m Hanna Jonsdotter (f 1594 i Gullarp. D 1659 i Gullarp). Klockaren ska ha hetat Anders Hansson (hans patronymikon är inte allmänt accepterat) och dennes hustru Anna.
Tuve Nilsson var gift 2 ggr: 1:o 13/3 1681 m Ingeborg Svensdotter (f1657 i Gnubbefälle, Loshult. D 1688 i Gyllmyra); 2:o 20/10 1689 m Kerstin Persdotter (f 1668 i N Lindhult, Loshult. D 8/5 1736 i Gyllmyra).
NT o KA 3:e barn hette Hanna (f 1674). (Jag har inga uppgifter inmatade om vart de 2 döttrarna tog vägen.)
Hälsningar, Mikael
621
« skrivet: 2003-06-11, 07:35 »
Hej Anders!
Jag är mycket tveksam till att det skulle vara Gullarp och Ekeröd i Osby som avses. Detta av 2 skäl: 1) Det nämns inte att det skulle röra sig om Ö Göinge i dessas fall; 2) Ingen Sven Jönsson eller Ola Jönsson får barn i respektive by 1647-1690.
Hälsningar, Mikael
622
« skrivet: 2003-06-10, 12:42 »
Man ska inte skriva inlägg utan att vara tillräckligt vaken ...
Både för Nils Tuvesson Gullarpen och för hans hustru Kerstin Andersdotter så står det tydligt att de fick 3 barn. Så det är inte ens en teori längre ...
Det jag skrev inom parentesen är jag dock fortfarande nyfiken på, om någon har några tankar eller någon information i saken.
Hälsningar, Mikael
623
« skrivet: 2003-06-10, 10:58 »
Hej Anders!
HÖGST TEORETISKT så skulle ju Tuve Nilsson kunna ha en lite yngre bror Anders, som skulle vara identisk med den nämnde Anders Heylycke. Tuves mor hette ju Kerstin Andersdotter. Från det att Tuve föddes i Marklunda 1659 tills nästa syskon, Kerstin, föddes i Gyllmyra 1672 hann det ju gå några år, så det finns gott om tid för fler syskon.
(Det är ju också intressant att föräldrarna bodde en tid i Marklunda, dit de synbarligen inte hade någon koppling. Men: Tuves far, Nils Tuvesson Gullarpen, föddes utom äktenskapet av en Tuve och Kerstin Svensdotter Den lange (ca 1598-1668). En TEORI: Fadern Tuve --Tuve Nilssons farfar-- skulle mycket väl ha kunnat varit Tuve Trulsson Sort, Marklunda.)
Men för att återgå till frågan: Finns det något belägg eller någon antydan om Anders Heylyckes patronymikon? Eller kanske att han skulle vara ättling till klockare? Eller att han skulle härstamma från Osby? Eller något annat intressant?
Hälsningar, Mikael
624
« skrivet: 2003-06-10, 08:31 »
Angående namngivningen, så kan ju samma person som fick vara namngivare till fadern mycket väl också vara namngivare till sonen.
MVH, Mikael
625
« skrivet: 2003-05-30, 07:43 »
Under Ö Broby socken finns det idag något lite om någon är intresserad av en Nils Tulsson i Kälkestad, f i början av 1600-talet.
Hälsningar, Mikael
626
« skrivet: 2003-05-30, 07:38 »
Jag hade en lite annorlunda minnesbild av målet än den som framgår av min avskrift (!). Så jag kollade igen, och mycket riktigt: Han i Kielkestad hette Niels Tulsen (INTE Tuesen!!!). Så det bör vara han som är den omtalade farbrodern.
Och frågan --som jag p.g.a. min felaktiga avskrift tyckte uppstod-- bortfaller naturligtvis.
Hälsningar, Mikael
627
« skrivet: 2003-05-27, 15:23 »
Hej igen!
För att återknyta till diskussionen som jag började den 19:e februari under denna rubrik vill jag lägga in ytterligare ett mål jag hittat i domboken:
Ö Göinge dombok 22/6 1671:015
Vellt: mand Niels Tuesen i Kielkested, Beuiste med Km: Niels Persenn Och Niglaus Markusen ibm, som hiembledt til 1, ting til dombs, 2. 3 och 4 ting oh Behoff Giörres Lauligen at hafue hjdsteffntt Tulsen Nilson i Broubye, Ahnlangendhe först 2? pund Rug schepen -28 sk som hand Niels Tulsen skyldig er, effter Vdgiffuen handskriftes formelding, Nu i Rette Lagt, Så Lydendhe etc, Lest och påsch.t Dernest 5? dal.r med sin forfallden Rentte, effter en haandschrifft Så formeldendhe, etc: Lest och påsch.t: Herforuden ehr Tulsen Nielsen skylldig til for.e sin Faderbroder peningr: 2 dlr: for et Seijloo Garn hand af hand: Bekomet hafr: Formehnner och Setter udj Rette, Ohm for.e Tulsen Niel?en iche bör sine handskrifter Indfrj, och same Gield, hofuetstol och rentte, med sambt AhnVendhe ohmkostning betahlle, Inden 15 dage, etc: Begierrer domb, pårobt Mötte iche, Domb Stedh at betahlle etc: Effter Stijllen,
(Numreringen av målet är min.)
Om jag förstår det rätt så hade Tulson Nilsson en farbror som hette Nils Tulsson. Även Tulsons far bör ha hetat Nils [Tulsson - OM han var helbror med Tulssons farbror]. Vidare uppstår frågan om Nils Tulsson - med hustru Nilla Nilsdotter - (som nämns som skogvaktare Nils Nilssons i Vånga föräldrar i dennes dödsannons, enligt Bo-Arne Stenqvists inlägg av den 7:e mars ovan) i Broby är hans far eller farbror.
Hälsningar,
Mikael
628
« skrivet: 2003-05-07, 08:40 »
Hej Gunnar!
Just i Värend -- där Allbo ingår -- hade man ju lika arvsrätt för söner och döttrar. (I större delen av landet (resten?) ärvde sönerna 2 andelar och systrarna 1.)
Så det kan kanske förklara att du har sett mycket om kvinnornas villkor förr i tiden just i Småland. Kanske 'grupptrycket' från kringliggande områden blev för stort sedan så att även virda-kvinnorna blev lite undanskuffade ...
Hälsningar,
Mikael
629
« skrivet: 2003-05-06, 08:15 »
Hej Ingrid!
Tack för informationen, där var flera detaljer som jag inte kände till. Du har samlat på dig en hel del uppgifter, ser jag. Jag håller på och samlar -- det gör vi väl alla?! -- men det är svårt att få tid till allt man vill göra.
Hälsningar, Mikael
630
« skrivet: 2003-05-05, 16:13 »
Hej Anders!
Nästan alla Dorotea jag har inmatade (det rör sig om Osby-Loshult-Örkened-Glimåkra) härstammar från hon i Hökön/Marestorp. (Och nästan alla Agda härstammar från hennes andra uppsättning av svärföräldrar, även om det också finns en gren i Osby som jag inte lyckats koppla dit.)
Men denna Dorotea Svensdotter har jag inte mer uppgifter om än att föräldrarna ska heta Sven och Svenborg Svensdotter (detta senare efternamn genom ovannämnda sammankoppling av domboksmålet som Ingrid funnit och dödsnotisen som Göran funnit). Men det fanns ju också tidigt Dorotea i Vånga, dit de här familjerna har kopplingar.
Hälsningar, Mikael
631
« skrivet: 2003-05-05, 15:52 »
Kolla gärna under Loshult för en del uppgifter som berör Lönsboda.
Hälsningar, Mikael
632
« skrivet: 2003-05-05, 09:38 »
Hej!
Jag undrar om någon känner till en Per med hustru Elna i Skärsnäs? De fick 1656 (åu) en son Simon. De hade även sönerna Jon och Lars, dottern Elna samt 2 döttrar vid namn Kerstin (!). De 3 döttrarna var alla ogifta 4/5 1683 och Per och Elna var döda (Ö Göinge dombok).
Hur ser deras släkt ut i övrigt? Dyker namnen Kjell eller Niklas upp? Eller kanske Börge? Finns det någon koppling till Nyteboda?
Jöns Persson i Böglarehult, Örkened, (vem var det?) var förmyndare för de båda Kerstin, och Per Månsson Örn i Nyteboda (f i Böglarehult) var förmyndare för Elna. Måns Kjellson i Skogen, Loshult (1633-1682) hade haft hand om arvet efter deras föräldrar. MK var gift med Svenborg Niklasdotter, vilkens syster NN var gift med Per Månsson Örns bror Nils Månsson Örn. Invecklat, eller?
Hälsningar,
Mikael
633
« skrivet: 2003-05-05, 08:51 »
Hej Göran och Ingrid!
Tack för uppgiften ur Vånga dödbok, Göran. Väldigt intressant och givande!
Om vi litar på uppgifterna i kyrkoböckerna och domboken så går det ju mycket väl att pussla ihop det hela, Ingrid.
Sven i Lönsboda var gift med Svenborg Svensdotter och de fick (åtminstone) dottern Dorotea, f 1639 (åu). Denna Svenborg gifte sedan om sig med Niklas Bengtsson och de fick (åtminstone) sonen Sven, f 1648 (åu) (namngiven efter moderns 1:e make eller efter morfar?). 15/1 1654 gifte Niklas om sig i Osby med Kerstin Ormarsdotter från Boarp. Dessa fick (åtminstone) dottern Svenborg, f 1656 (åu) (namngiven efter faderns 1:a maka?).
Vilken av dessa hustrur som var Nils Månsson Örns 1:a hustrus moder är en fråga som dyker upp. (Han var åbo i Örnanäs, Örkened, 1671-1684.)
Vilken som var Bengt Niklassons moder är en annan fråga. (Han bodde 1685 i Lönsboda.)
Sven Niklasson nämns 1674 i Lönsboda (källa?), så det passar ju in att han gifte sig 1678.
Jag kommer med lite följdfrågor under Vånga.
Hälsningar,
Mikael
634
« skrivet: 2003-05-05, 08:28 »
Hej Ingrid!
Tack för uppgiften om Simon Persson. (Så gick det med den hypotesen!) Nåja, det är fortfarande intressant för min del, för det är kopplingen till Böglarehult, Örkened, som jag är ute efter egentligen.
Hälsningar,
Mikael
635
« skrivet: 2003-05-02, 08:22 »
Hej Tony!
Det kan nog stämma att det är Per Jonsson (mtl 1584 och 1596) -- Per (mtl 1606) -- som är far till Frosten Persson (f 1584), Jep Persson Räv (f ca 1587) och Pernilla Persdotter (f 1588).
(Födelseår enligt åldersuppgifter, och NÄR på året de dog.)
Hälsningar, Mikael
636
« skrivet: 2003-05-02, 07:59 »
Skulle någon kunna hjälpa mig med Simon Perssons, Skogen, Loshult, närmaste anor och släktingar? Han dök upp i ett för mig intressant mål i Ö Göinge dombok 4/5 1683. Av målet kan man se att hans far var död och att han har 3 ogifta systrar och 2 bröder.
Simons förnamn och bostadsort leder mig till att tro att han är barn till en (för ögonblicket) hypotetisk Per Kjellsson, som i sin tur ska ha varit son till Kjell Jonsson (f 1592 i Skogen. D där 1679), g 1627 m Bengta Persdotter (f 1608 i St Nyteboda, Vånga. D 1679 i Skogen), Skogen. Bengtas föräldrar hette Per och Kerstin, och Kjells Jon Kjellsson (f 1551 i Skogen. D där 1654), g 1589 m Kerstin Simonsdotter (f i Almås, Virestad (slutledning av mål i domboken). D 1639). Jons föräldrar hette Kjell och Karin och Kerstins far hette Simon Haraldsson (f i Almås. D där 1613 (domb)), skattebonde i Almås 1574-1600. Simons far i sin tur hette Harald och var skattebonde i Almås 1550-1565.
Kopplingen mellan Simon Persson och de övriga är som sagt hypotetisk -- den kan ju gå genom hans mor eller vara obefintlig --, så jag skulle vilja ha besked av någon som kan mer om hans släkt.
Hälsningar, Mikael
637
« skrivet: 2003-05-02, 07:38 »
Hej igen Ingrid!
Två kommentarer till:
Rätt datum var 29/3 1683, även om själva målet står på samma uppslag som 4/5 1683 börjar.
Sven Niklasson bodde i Boene, vilket möjligen kan vara Boana i Vånga, men troligare är Boön i Hjärsås.
Hälsningar, Mikael
638
« skrivet: 2003-04-30, 13:26 »
Hej Tony!
Problemet med ditt resonemang för att placera hustrun Kerstin i Grimmekulla vid tiden för hennes död, eller att säga att dottern Kerstin föddes i Grimmekulla är att de inte nämns där i dödsnotisen respektive födelsenotisen. Det närmaste en ortsbestämmelse som jag kan finna är att Per Skräddare i Grimmekulla nämns som fadder 24/9 1748, vilket gör det troligt att dottern föddes där och att hustrun dog där.
Utöver ovannämnda tillfälle så nämns han eller hustrun följande datum som fadder:
15/8 1652
25/11 1655
6/1 1656
29/6 1656
21/12 1656
12/4 1657
16/1 1659
(Per Jönsson, 14/11 1647, är troligen inte han)
Hälsningar,
Mikael
639
« skrivet: 2003-04-30, 11:43 »
Hej Ingrid! Jag känner inte till denne Sven Niklasson, men kommer med några tankar ändå. Han kan ju mycket väl vara halvbror till Dorotea Svensdotter. Det finns 3 Boarp inom vettigt avstånd: i Osby, i Hästveda och i Vinslöv. Min gissning skulle nog bli Hästveda, men på www.ddss.nu hittar jag ingen Sven Niklasson, död i Hästveda (fast han KAN ju ha hunnit dö innan 1690). Hälsningar, Mikael
640
« skrivet: 2003-04-29, 09:34 »
Hej Tony!
Om du vill ha referenser till vilka år eller datum jag hittat Per Jönsson Skräddare eller någon av hans hustrur som fadder så säg till -- det kan ju vara lite jobbigt att leta igenom alla födslar även om det inte rör sig om så många år.
En sak som jag glömde fråga dig: Varifrån har du att 1:a hustrun Kerstin Olofsdotter bodde i Grimmekulla när hon dog? Det står ju inget om det i dödboken. Är det pga att Per Skräddare nämns där det året när han var fadder?
Hälsningar, Mikael
641
« skrivet: 2003-04-28, 10:49 »
Hej igen Tony!
Jag finner ytterligare belägg för min teori när jag kollar hos vilka han och hans hustrur har varit fadder. Påfallande ofta har det rört sig om att han varit fadder åt barnbarn till syskon till den nämnda Pernilla Persdotter, dvs. åt sina kusiners barn enligt teorin.
Man kan möjligen förvillas lite av att flera av dessa kusiner hette Frostensson/-dotter, och kanske tro att de är syskon till Gunnel/Gunilla. Men de är barn till Frosten Persson ohh Anna i Grimmekulla, medan Gunnel var dotter till Frosten ohh Bolla Trulsdotter i Osby. (Ena gången 1656 när Gunnel var fadder så var det åt ett barn till sin bror.)
Hälsningar, Mikael
642
« skrivet: 2003-04-28, 08:19 »
Hej Tony!
Av de två Pernillor som jag har inmatade och som har varit gifta med en Jöns (en i Gråshult och en i Kyrke-Loshult, båda Loshult) är säkert i båda fallen åtminstone en generation för gamla.
Däremot finns det en annan kandidat:
Pernilla Persdotter, f i Grimmekulla. D 1673, 84 år gammal. Per Jönsson Skräddare skulle kunna vara resultatet av hennes utomäktenskapliga sex (som omnämns i dödsnotisen). En möjlig lösning.
Hälsningar, Mikael
643
« skrivet: 2003-04-25, 08:24 »
Hej Ingrid!
Intressant med ytterligare belägg på Lars Nilssons tid i Örkened. Och det ser ut som om det verkligen är densamme som senare hamnar i Stränghult, Virestad. Ännu en skåning med friskytte-/snapphane-kopplingar -- vare sig Nils Lauritsson var hans son eller inte -- som hamnar uppe i det gamla Sverige!
Hälsningar, Mikael
644
« skrivet: 2003-04-24, 09:07 »
Hej Ingrid!
Ja, jag uppmärksammade det sen, men det kändes dumt att komma in med ytterligare ett tillägg. Jag ber om ursäkt. (Jag var nog inte riktigt vaken.)
Jag och Niclas Rosenbalck diskuterade din fråga igår, och det ser ut som om svågerskapet består i att Bengts 2:a hu Karin Erngisledotters syster Elin i sitt andra gifte var gift med en Lars Nilsson, vilken på 1690-talet bodde i Stränghult (han ska även ha bott en tid i Fälhult).
Den senaste uppgiften jag har om Lars (Laurits) Nilsson, Gylsboda, är att han 1679 åter bodde i Edema (det bör väl ha varit i samband med ena trohetsförsäkringen). Så han skulle ju kunna passa in kronologiskt, även om han då måste ha återvänt till Gylsboda först.
Jag har en uppgift att han skulle ha en son Nils Lauritsson som var friskytt 1676-1680, fast den uppgiften kommer nog från Thomenius ... OM uppgiften stämmer så bör Laurits Nilsson ha varit gift tidigare. Och OM det är samma person som senare gifter sig med Elin Erngisledotter, så bör han ha varit ungefär en generation äldre än hon var (LN bör ha varit f senast ca 1630 -- länsman 1657-1671 i Edema -- och Elins syster Ingierd f 1657 (åu) och hennes syster Karin f senast ca 1655 (gift 1:o före 5/11 1673 (domb))).
Att han skulle heta 'Nilsson' har du bara från identifieringen av honom som Laurits Nilsson i Gylsboda, bror till Bengt Nilsson i Edema, eller hur?
Ovanstående kopplingar får ses som en arbetshypotes så länge vi inte känner till namnet på Laurits Nilssons hustru i Gylsboda. Man kan kanske finna något mer i domböckerna.
Hälsningar, Mikael
645
« skrivet: 2003-04-23, 09:30 »
Hej igen Ingrid!
Jag skullu förstås ha kollat INNAN jag skickade det förra meddelandet: Vet du om att det finns ett Gylsboda i Härlunda också?
Hälsningar, Mikael
646
« skrivet: 2003-04-23, 09:27 »
Hej Ingrid!
Jag är inte så insatt i Lars' familjeförhållanden, så jag undrar vad hans hustru hette? (Dvs., passar inte hon in som syster eller svägerska till Bengt i Häradsbäck?)
Hälsningar, Mikael
647
« skrivet: 2003-04-10, 09:31 »
Jag kanske missminner mig, men jag har för mig att både Medan och Midian räknas bland arabernas förfäder. Annars var den delen fel i mitt första meddelande.
MVH, Mikael
648
« skrivet: 2003-04-09, 09:05 »
Namnet kommer från Bibeln. Abrahams sist nämnda hustru hette så, och med henne blev han stamfar för de som nu kallas araber.
Hälsningar, Mikael
649
« skrivet: 2003-04-07, 08:46 »
Hej Stefan!
Du skrev: Urban Sikeborg ondgör sig ovan över den dåliga kvalit?n på disbyt, men glömmer att förklara varför han överhuvudtaget besöker en så hemsk sida.
Och du själv glömde citera svaret, som redan fanns med i Urbans text:
Jag tog DISBYT som exempel på hur fel det kan bli när det inte finns någon kontroll eller ens försök att staga upp kvaliteten på det som skickas in i stora genealogiska databaser.
Jag tror knappast att du -- eller någon annan -- hade godtagit Urbans kritik av kvalitetsinriktningen på DISBYT om han samtidigt hade nämnt att han aldrig besökt basen!
Du citerar också: ... men i praktiken är det av tidsskäl och ekonomiska skäl omöjligt för många. Jag vet inte säkert, men av sammanhanget förmodar jag att Urban menar ... utan exakta källhänvisningar. Det kan nämligen många gånger vara både tidsödande och kostsamt att leta efter en specifik uppgift, även om man har en uppfattning om hur den uppgiften är formulerad. Om man däremot har en källhänvisning så kan man gå direkt till källan och få uppgiften bekräftad (förhoppningsvis).
Det finns ingen eller inget som säger att man måste använda DISBYT. Men ingen kan nog med bibehållen trovärdighet förneka att många gör det. Jag vill gärna tro att de flesta kollar upp de uppgifter de hämtar därifrån, men det finns också talrika indikationer på att alldeles för många inte gör det. Och det är det Urban är bekymrad över, och slår ett slag för att bättra på.
Jag har själv varit med i DIS och skickade in ett utdrag av min morfars anor. Han som tog emot det var imponerad över hur många träffar det blev, dvs. hur många personer jag hade gemensamma med tidigare inskick av andra personer. Jag var inte lika imponerad: Jag fick ett klart intryck av att många av dessa tidigare uppgifter åtminstone delvis var hämtade ur mina bidrag till Svenska Antavlor och/eller från min hemsida.
Hälsningar,
Mikael
650
« skrivet: 2003-03-26, 16:53 »
Hej Johan!
Frosten Jonssons syster Johanna (f 1636 i Fjärkulla, Loshult. D 26/4 1702 i Långhult, Virestad) var min
mf ff fm ff mf m
och Elna Börjesdotters bror Hans (f 1657/1658 i N Hulta, Loshult, dp 6/1 1658. D 5/10 1737 i Svinön, Loshult) var min
mf fm ff mm mf,
mf fm mm fm mf,
mf mm ff mm ff och
mf mm mf mm mm f
MVH,
Mikael
651
« skrivet: 2003-03-26, 10:37 »
Hej Johan och Torbjörn!
Här kommer lite rättelser, tillägg och kommentarer:
nr 3: döpt 12/11, begr 15/2
nr 4: född 1604 (begr 3/3, 73 år), g 1630. (Den Jon Andersson som var född 1612 - g m Tova och död 1669 - var hans yngre bror)
nr 5: begr 7/3. (G 1:o i 18 år med Måns (Andersson?))
nr 6: begr 24/6
nr 7: begr 15/3
nr 8: VAR han dog vet man nog inte säkert, men det är riktigt att han bodde i Mörkhult (och -- i konsekvensens namn -- död omkring 1625)
nr 9: begr 11/1 (2:e maken begr 10/12)
nr 11: f i Loshult, Loshult, begr 15/4. (G 2:o 1640 m Jon Torkelsson)
nr 12: begr 16/11
nr 13: begr 28/6
nr 14: begr 31/5. G 1:o 1614; 2:o 1663
nr 15: begr 14/9
nr 18: VAR han dog vet man nog inte säkert
nr 22: Jöns Nilsson. Åbo i Loshult, Loshult
nr 23: Pernilla
nr 27: begr 3/12
nr 30: begr 5/3
nr 36: hette förmodligen Svensson
nr 54: Jep Persson. Åbo i S Hulta, Loshult (mtl 1584)
nr 60: Nils Jönsson. Lejebonde i Gungekulla, Loshult (mtl 1584)
nr 7, 12, 13, 27: Det är väl fel att skriva född uppskattat -- respektive gift uppskattat för 12 och 13 -- eftersom det är en BERÄKNING med utgångspunkt i uppgiven ålder vid dödsfallet -- respektive uppgiven längd på äktenskapet. Däremot vore det på sin plats vid nr 24, 25 och 26.
Personligen tycker jag att man inte ska gissa på ett födelsedatum med utgångspunkt i dopdatumet. Då är det bättre att helt enkelt skriva upp dopdatumet som sådant. (Förr skrev jag upp födelsemånad om någon döptes fr.o.m. ca 10:e i den månaden, men det gör jag inte längre.)
MVH
Mikael
652
« skrivet: 2003-03-25, 07:59 »
En liten undran vid sidan om: På den första sidan man hänvisas till för att se en bild på Håkan Skogsjö så står hans postnummer som AX-22100, medan det på sidan med hela styrelsen står ÅL-22100. Vilket är rätt? (Jag skulle gissa på det senare, men man vet ju aldrig ...)
Hälsningar,
Mikael
653
« skrivet: 2003-03-25, 07:47 »
Tack Magnus för uppgiften. Så var det med det!
MVH, Mikael
654
« skrivet: 2003-03-24, 08:46 »
Kan någon bekräfta eller dementera följande:
Under katolsk tid räknades det som incest om de var släkt i 6:e led (in sexto grado; därav benämningen) eller närmare.
Hälsningar,
Mikael
655
« skrivet: 2003-03-18, 07:05 »
Hej igen!
Precis som jag började misstänka så stod det varken svåger eller svågers son, utan SVegerSohn vilket åtminstone jag får till svärson.
Hälsningar,
Mikael
656
« skrivet: 2003-03-17, 15:57 »
Hej Ingrid och Bo-Arne!
Ja, svåger till Kerstin Nilsdotter var han nog inte, den gode Bengt Nilsson i Kilinge. Först när jag såg Bo-Arnes meddelande så tänkte jag att det var ytterligare ett fall av när de har blandat ihop orden svåger och måg, vilket inte var så ovanligt förr i tiden. Men det finns även andra lösningar: Svenska språket är ganska mycket påverkat av tyskan, och svärson heter ju på tyska Schwiegersohn, vilket helt uppenbart är ganska likt ett svenskt svågerson (vilket jag även sett vid annat tillfälle). Och det var ju just svärson som han var, även om han också var svågers brorson.
Jag ska ta och kolla målet i kväll för att se om jag kommer fram till samma text som Ingrid.
Hälsningar,
Mikael
657
« skrivet: 2003-03-17, 08:55 »
Tack för de uppgifterna, Käll.
Hälsningar,
Mikael
658
« skrivet: 2003-03-12, 16:09 »
Tack igen, Bo-Arne!
Även dessa uppgifter kommer väl till pass då de ytterligare bekräftar vad vi tidigare har samlat på oss. Med alla dessa uppgifter kan man nog få till en ganska heltäckande väv så småningom.
Hälsningar,
Mikael
659
« skrivet: 2003-03-12, 11:40 »
Till Torbjörn Malm, och ni andra:
Av det ovanstående kan man se att de 7 Grå-herarna -- om vilka du skickade mig en artikel, skriven av Per Olof Persson -- minskade till 6! Åke Nilssons koppling till Kilinge var inte som son till tidigare brukaren, Nils Persson, utan troligen som 'konserverare' av änkan:
Enligt 'V Göinge härad och domsaga' av Ivar Johansson så skrev Åke Nilsson till Domkapitlet i Lund i samband med att han ville gifta sig med Lucia Persdotter (jag har inte hittat det i Äktenskapshandlingarna, utan det bör finnas någon annanstans, kanske i serien som kallas 'Acta Cleri'?). Anledningen var att Lucia var Åkes 'förra frus forne mans brorsdotter'. (Meddelat av Martin Kulldorff.)
En bror till Per Persson i Hönjarum hade alltså varit g m Bengta Knutsdotter, och eftersom hon kom från Kilinge vid vigseln, så är det nära till hands att dra slutledningen att hon var änka efter Per Perssons bror Nils Persson därstädes! Att BK kom från Glimåkra men vigseln ändå hölls i Ö Broby stärker indicierna för att hon var änka, trots att hon inte specifikt nämns som sådan. När hon 1648 var fadder åt Truls Perssons i Hönjarum dotter Sissa så kallas hon också med förnamn och patronymikon, vilket ger intrycket att hon inte var gift då -- fast det kanske hon ändå var!
Om den här släktkopplingen är grund till noteringen i Osby C:2, absolverade 1702, om att Åke Nilsson och Lucia Persdotter var släkt i 2:a led, eller om de även var det i egentlig mening, har inte hunnit undersökas. Den enda möjlighet som jag ser med tillgängliga uppgifter, vore att Åke Nilssons mor Nilla Nilsdotter var syster till Lucia Persdotters mor Elsa Nilsdotter, och följaktligen dotter till Nils Jonsson (o h h Lucia?) i Olastorp, Ö Broby. Men detta skulle inte stämma med en annan handling ur Ö Göinge dombok 13/2 1650 (som Kulldorff fann som inlaga i Länsräkenskaperna), där det specifikt nämns att Nils Jonsson hade 3 döttrar.
Hälsningar,
Mikael
660
« skrivet: 2003-03-12, 10:48 »
Tack så väldigt mycket Pär, B-A och Käll!
Här ramlar det in pusselbitar från alla möjliga håll och kanter! Jag håller visserligen på att gå igenom Ö Göinge domböcker, men fort går det inte! Det skulle dröja ett tag till innan jag kom fram till 1703.
Man får en bättre överblick när många hjälps åt -- fast här är det mest andra som kommer med uppgifter och jag som tar emot. Nåja, jag kan förhoppningsvis hjälpa till med något annat.
Tack än en gång!
Hälsningar,
Mikael
661
« skrivet: 2003-03-12, 10:21 »
Hej B-A!
Jag är personligen bekant och/eller släkt (nästkusiner till mig; kusiner till min morfars mormor, etc.) med ett flertal ättlingar till dessa personer, och därför har jag kollat en aning på deras anor. Jag har dock samma uppgifter som du, så där kan jag inte bistå med något nytt. Däremot skulle jag ju kunna skicka dig en lista/GEDCOM-fil med de ättlingar jag känner till, bl.a. med namnet Åhman. Till det behöver jag dock din e-post-adress ...
Hälsningar,
Mikael
662
« skrivet: 2003-03-03, 12:38 »
Jag tror att det är om man kör Windows 95 som begränsningen ca 10000 personer gäller.
Hälsningar,
Mikael
663
« skrivet: 2003-03-03, 12:36 »
Hej Stefan!
Den ska också finnas på biblioteket i Ö Göinge kommun, vilket väl bör bli i Broby. Det är ju möjligt att det är närmare för dig. Men ring och kolla först. Proffsforskare (dvs. som tjänar pengar på det) har dock ingen rätt att titta i materialet.
Hälsningar,
Mikael
664
« skrivet: 2003-02-26, 09:06 »
Hej Pär!
Känner du till om Nils Truedssons hustru Karna Åkesdotter möjligen var dotter till Åke Nilsson o h h Bengta Knutsdotter? Visserligen bör BK ha varit ca 50 år då (D 1699, 79 år gammal), men ändå ...
Hälsningar,
Mikael
665
« skrivet: 2003-02-24, 11:29 »
Hej! I ett inlägg jag gjorde för några månader sedan ( Småland: Virestad, 9 dec 2002) nämnde jag att Niclas Rosenbalck m.h.a. fadderuppgift kommit fram till att Sven Bengtssons i Östanböke, Loshult (f 1594 i Bengtstorp, Virestad. D 1668 i Lindhult, Loshult) hustru Inger Trulsdotter (f 1586. D 1687 i Lindhult) skulle varit född i Kälsved, Osby. Grunden är, att hon den 21/1 1649 bar Anders Trulssons (f 1605 i Kälsved. D 1666 i Kälsved) dotter Bengta till dopet + att Ingers och Anders' föräldrar har samma förnamn. Jag har nu funnit att de förmodligen i viss mån var lite släkt på ytterligare ett sätt, om än mer avlägset. Anders Trulssons hustru, Märta Månsdotter (f 1610 i Kjellstorp, Loshult. D 1679 i Kälsved) var dotter till Måns och Agda enligt dödsnotisen. Denne Måns bör vara identisk med den Måns Bengtsson i Kälsved som hade barnen Sone och Märit, och som han nämns tillsammans med andra Bengts-barn som kommer från Bengtstorp, Virestad, så är han förmodligen bror till dessa. Summering: Förutom att vara faster till lilla Bengta, så var Inger Trulsdotter förmodligen också morfars svägerska till henne. (En annan ingift bland Bengts-barnen -- Harald Sonesson, Gråshult, Loshult (f 1593 i Gråshult. D 1674 i Gråshult), g m Bengta Bengtsdotter (f 1587 i Bengtstorp. D 1672 i Gråshult) -- var fadder när Anders Trulssons nästa dotter, Agda, döptes 18/9 1653. Han var alltså morfars svåger till barnet.) Anm.: Det är ju lite tunnsått med folk i släktleden så tidigt, så det är ju ingen omöjlighet att de även är släkt på annat håll. Hälsningar, Mikael
666
« skrivet: 2003-02-20, 08:15 »
Visst Jan!
Även den latinska varianten av namnet, Morbus Gallicus, förekom.
Hälsningar,
Mikael
667
« skrivet: 2003-02-19, 11:36 »
Hej!
Känner någon till häradsdomare Åke Nilssons, Broby, (1637-1703) släktförhållanden?
Hälsningar,
Mikael
668
« skrivet: 2003-02-17, 09:39 »
1673-06-08 i Loshult
Hälsningar
Mikael
669
« skrivet: 2003-02-13, 12:41 »
Och 'lång löpnot' står det väl?
670
« skrivet: 2003-02-13, 12:40 »
Se om du hittar någon förklaring på 'Enkelldrättor', 'drätta' (i st.f. 'Enbittaröllar' ...)
Hälsningar
Mikael
671
« skrivet: 2003-02-12, 10:50 »
Han hade också något slags äktenskapsproblem. Jag såg namnet nu i helgen, men brydde mig inte om att sätta mig in i exakt vad det rörde sig om. Målet finns med i Lunds Domkapitel, Äktenskapsmålen (FIIf) något av åren 1680, 1681, 1682, slutet av 1684, 1:a halvan av 1685 (troligen 1680, 1681 eller 1682).
Hälsningar,
Mikael
672
« skrivet: 2003-02-12, 10:29 »
Hej Ingrid!
Tingskötning är -- om jag fattat rätt -- ett bekräftande av att man fått betalt och att äganderätten nu går över till den nye ägaren. Där behöver man inte nödvändigtvis nämna alla som har haft arvsrätt i egendomen.
Vad som skulle tyda på att Bengt bara hade två syskon förstår jag inte riktigt? Om du menar 'Begges dheras Barnn' så betyder det snarare 'både Sune Svenssons och Svens Ingers barn'.
De som sålde var hans far och 'Svens Inger'. Det KAN stå fel där så att det egentligen ska stå 'Sunes Inger', dvs. hans mor. Men det kan också röra sig om hans farmor.
Av målet framgår också att Bengt hade minst två bröder.
Hälsningar,
Mikael
673
« skrivet: 2003-02-07, 18:20 »
Domboksmål som det hänvisats till under Skåne, Osby:
Allbo dombok 19/9 1638:
Sammadagh framträdde för reten Ehrlige och förnumstige män, Jon Månsson i Vällie fulmechtig på Måns Nielssons wegnar i Strenghult, och Johan i Hyltan, fulmechtig på Erick Månsons Vegnar i Lindhult, och gåfuo tilkenna muntligen som skriffteligen, at Måns Nielson hafuer friuilleligen Vplåtit sin arffuaJord Vthi Såganäs Östregårdh huilket är ? af 1/4 till Trulz Eriksson i Såganäs, och therföre Vpburit 54 dlr Sölfuermönt, bådhe för Jord och Etleffuet. Men Erik månson i Lindhult, hafuer af berådde mode Vpdragit sine Söner, Måns i Maristorp och Trulz i Såganäs sin arfuelot i Såganäs gårdh till tuedeelen af en fierdingh, halfpartin huar, och therföre vpburit trångstadder, 40 dlr Sölfuermönt, både för Jord och bördh. Huarföre afhenda bete: Selgare sigh och sinom arfuom, föddom som oföddom, och tilägna bete: kiöpare de samma Jordeloter. Lagbudne och Lagståndne: Ty dömdes deta Jordekiöp gilt.
Här framgår det tydligt vem Måns Eriksson i Marestorp, Loshult, är son till.
Hälsningar,
Mikael
674
« skrivet: 2003-02-07, 18:15 »
... i Småland, alltså
675
« skrivet: 2003-02-07, 18:13 »
Målet som jag nämnde här ovan onsdagen den 5 febr 2003 kl. 07.59 har jag lagt in under Stenbrohult, så att det hamnar rätt.
Hälsningar,
Mikael
676
« skrivet: 2003-02-05, 14:29 »
Hej alla! Jag har tidigare under Osby, söndag den 4 juni 2000 kl. 17.02, nämnt om en Niels Legger Vdj Slleoldtt. Efter att ha tittat direkt i mikrofilmen ber jag att få ta tillbaka det; bynamnet är Elleoldtt. Hälsningar, Mikael
677
« skrivet: 2003-02-05, 07:59 »
Hej Ingrid!
Ja, som jag nämnde redan då så framgår det tydligt av domboken (jag får väl ta och prestera datum och annat i morgon för att identifiera målet) att Måns Eriksson var s t Erik Månsson o h h Elsa i Lindhult, Stenbrohult. Men hustrun var född i Stolparöd, Glimåkra. (Förste mannen ska ha hetat Jonsson i efternamn.)
Hälsningar,
Mikael
678
« skrivet: 2003-02-04, 13:24 »
Hej igen!
Jag tog kontakt med Niclas Rosenbalck och fick lite mer kött på benen. Han skrev följande:
Jag hittar att i Virestad frh. db. 1650 15/3 f 5-6 nämns om Åbogens gård, Johan Olsson nu dhöder ähr hafuer taget sigh een hustru Inger benembdh, medh hwilken han afladt ett barn, som nu eij högre består af åhren ähn sex, broder till Johan Olsson : Olof Olofsson i Åbogen
Det står att de avlat ett barn, men enligt Inger Åkesdotters dödsnotis så fick de tre barn, av vilka ett fortfarande levde när hon dog. Det enda som passar in är just Olof Johansson. Han får födelseåret 1634 enligt uppgiven ålder när han dör, men 1643/1644 enligt domboken.
Niclas skrev också: har antecknat att Johan Olsson nämns 1638-45 - det är troligen ur mina excerpter ifr mtl, så där har vi bakgrunden till mina data.
Så det ser ut som om Bengt Sunesson ska ha begåvats med ca 20 år extra i dödsnotisen, och bör istället ha varit född ca 1651. Då passar det mesta in riktigt bra.
Hälsningar,
Mikael
679
« skrivet: 2003-02-04, 09:19 »
Hej Ingrid!
Jag har i de papper jag har tillgängliga just här och nu en anteckning att Johan Olsson ska ha dött 1645/1646. Men jag har ingen källhänvisning till det här, så det får stå med ett frågetecken än så länge.
Hälsningar,
Mikael
680
« skrivet: 2003-02-04, 09:10 »
Hej Ingrid!
I den mån Sissa nämns med något slags efternamn i källorna, så är det bara Eriksdotter som förekommer.
När Per dör nämns han med efternamnet Nilsson; när hustrun dör kallas han Eriksson.
I den mån Nils Raffn nämns med något patronymikon så är det Nilsson som gäller. (I hans fall så kvarstår dock frågan om han är identisk med Nils Eriksson i Slähult, nämnd i skötebrevet 1643. De flesta verkar vara övertygade om det, men det finns lite obesvarade frågor fortfarande. Bl.a. så gifter sig en sonson till Per Nilsson/Eriksson med en dotterdotter till Nils Raffn den 29 jan 1688, och det utan att det nämns något om att de skulle vara 3-männingar.)
Sammantaget så KAN Per ha kallats Nilsson av misstag. Men Nils Raffn kallas också Nilsson när han dör, så OM de verkligen är bröder så är det nog troligt att fadern verkligen hette Nils i förnamn; att det skulle bli fel efternamn på TVÅ stycken i samma syskonskara är inte särskilt troligt. Därav osäkerheten i fråga om att kalla Sissa för Nilsdotter.
Frågan har däremot dykt upp om Eriksson i Slähult, vilken tidigare bodde och ägde i Marestorp, inte egentligen är den Erik Persson som fanns i Marestorp åtminstone 1584 och 1596. (Han utpekas ofta som son till just Per Håkansson.)
En tänkbar indikation på att så kan ha varit fallet, är notisen i Helsingborgs Lensregenskaber 1/5 1610 - 30/4 1611 (under Glimmagger Aatting!): Aff tingidt Peder Erick?enn i sleolldt, paa hanns Sönns Wegne for ho?bonndhold for j fde Jord i Hiöalldt viij dlr. Denna notis kan ge lite ledning i fallet om vi tänker oss att den som skrev antingen blandade om för- och efternamn på den som betalade, eller sammanblandade faderns och sonens namn. Men även denna förutsättning är ju en hypotes.
Sjöblom har vid släkterna som utgår från dels Per Nilsson/Eriksson, Höghult, och dels Björn Persson, Marestorp, skrivit Möjligen samma släkt som och sen numret på den andra av dessa 2 släkter. Vid den ena av dessa släkter har han sedan strukit Möjligen och ändrat samma till Samma. Han redogör inte för vad som har lett honom till denna slutsats, men vi har inte funnit något som ens antyder att han skulle ha sett skötebrevet från 1643. Vi ska rota vidare.
Elna Persdotter - Erikssons hustru - nämns så vitt jag vet aldrig med det efternamnet, utan det är förmodligen bara något hon fått sig tilldelat av den eller de som har gjort kopplingen att hon skulle vara dotter till PH. Så det är högst osäkert om den kopplingen föreligger.
Att någon kallas Lille[n] kan ju ha lite olika orsaker. Det kan ju bero på storlek eller ålder, och det kan vara i förhållande till något syskon eller till någon annan i samma by. När det rör sig om ålder så används många gånger uttrycket den yngre.
Namnet Agda är intressant. I Osby och Loshult så verkar det förekomma främst bland ättlingar till Per Håkansson och till Jep Andersson, Åbrolla. Därför är det ju lite bestickande att även Nils Raffn hade en dotter med detta namn...
Hälsningar,
Mikael
681
« skrivet: 2003-02-03, 09:42 »
Hej Ingrid!
Nej, det är många gånger svårt att få ihop årtalen i de första kyrkböckerna.
När Söne Svensson själv dör, så sägs det att de varit g i 45 år, vilket skulle ge året 1649. Hans uppgivna ålder (86 år) ger födelseåret 1608, medan föräldrarnas längd på äktenskapet ger vigselåret 1623 för dem ...
Så man ska ta tidsangivelserna med en nypa salt. (Du kunde ju roa dig med att lägga upp en statistik över uppnådda åldrar för dem som är födda innan födelseböckerna började föras. Du skulle helt säkert få en övervikt på jämna 5-tal år, med extra höga toppar på jämna 10-tal år.)
Hälsningar,
Mikael
682
« skrivet: 2003-02-03, 09:04 »
Hej Ingrid!
Det är väl helt riktigt att Peder Pedersson är född omkring 1615, men eftersom man så vitt jag vet inte har hittat någon som helst åldersuppgift på honom så är det svårt att begåva honom med något födelseår.
Den enda gång som vi funnit Sissa omnämnd med något slags namn utöver förnamnet, är i det så kallade skötebrevet från 1643 i Inneliggande handlingar i Kristianstads rådhusrätt. Och där står det Erich?datter. Av hennes syskon så står det Per Nilsson ett flertal gånger och även när han dör 1660. När hustrun Elna Olofsdotter dör, däremot, så står det att hon varit g m Peder Erichs (därav identifieringen av honom som den Peder Erich?en som omnämns i skötebrevet). Många vill identifiera Nils Nilsson Raffn som den Niels Erich?en som omnämns i skötebrevet (personligen har jag inte blivit övertygad ännu) och där har man alltså återigen en fader Nils. Men det hela är ganska osäkert, så man kanske bör nöja sig med att kalla henne Sissa Eriksdotter, vilket är det enda belagda namnet.
Inte heller för Per Persson i Glimminge har jag sett något slags åldersuppgift i handlingarna.
När jag just hade börjat forska på Göinge och där omkring så stötte jag på Liljenbergs alster. Jag blev mycket glad och antecknade för glatta livet. Sedan jag lärt mig lite mer dyker det upp stora blinkande varningstexter så fort jag ser Liljenberg. (På något ställe har Sjöblom redogjort för någon av Liljenbergs teser, och sedan skriver han: Liljenbergs vanliga fantasier.) Vissa saker har han naturligtvis rätt i, men det är VÄLDIGT mycket som är fel. Så man måste vara SYNNERLIGEN försiktig när man använder hans material.
T.ex. så stämmer det att Peder Pedersson var bondeledare och gästgivare. Och uppriktigt sagt så är det nog lättare att acceptera en Kirstina Pedersdotter f omkring 1615-20 som gift 1654 än en dito f omkring 1640, så den kopplingen är ju förklarlig. Men med målet från domboken i handen så är det inte så mycket att välja på. (Och i protokollet står det att Måns Svensson var dotterson t PP, och inte att han var systerson till PP och hans bror TP. Men andra halvan av meningen stämmer ju.)
Hälsningar,
Mikael
683
« skrivet: 2003-01-31, 08:35 »
Hej igen Ingrid! Jag har nu skickat en fil med nämnda mål ur Ö Göinge dombok direkt till din e-post-adress. Där talas om Per Persson och hans bror Truls Persson, och PP har dottersonen Måns Svensson. (Målet är synnerligen intressant även förutan aspekten som tas upp här. Efter Martin Kulldorffs fynd, omnämnt här, torsdag den 20 sept 2001 kl. 00.30, så förstår jag lite mer av målet, men ännu fattas det en hel del pusselbitar. Om någon annan är intresserad av en avskrift så kan ni meddela mig det, helst privat direkt till min adress.) Jag undrar också över var uppgiften att Måns Svensson tog över gästgiveriet efter sin morbror kommer ifrån. Är det någons kommentar som baseras på hur han/hon har förstått uppgifterna? Eller står det så i någon originalhandling? Jag vet inte säkert, men jag förmodar att Per Persson d.y. (f 1653) inte hann ta över först, eller ...? Hälsningar, Mikael
684
« skrivet: 2003-01-30, 09:52 »
(Svar/fortsättning från Småland: Socknar: )
Hej igen Ingrid!
Ja, tanken slog mig när jag knåpade ihop svaret till dig, men sen hann jag inte kolla igår kväll.
Mina uppgifter stammar från Thorvald Sjöblom, och han hade ytterst sällan fel. Jag ska ta och kolla med domboken -- 16 okt 1673, f 77v, där uppgiften ursprungligen kommer ifrån -- så fort jag kan.
Samtidigt kommer man in på frågeställningen om hur släktlinjen egentligen ser ut:
Per Persson, f 1653 - Per Persson, d 1684/88 (g m Elsa Nilsdotter) - Per Persson (g m Sissa Eriksdotter) - Per Trulsson (g m Kirstine) - Truls Haraldsson (g m Kirstine)
eller
Per Persson, f 1653 - Per Persson, d 1684/88 (g m Elsa Nilsdotter) - Per Trulsson (g 1:o m Kirstine, 2:o m Sissa Eriksdotter) - Truls Haraldsson (g m Kirstine)
Jag lutar numera snarast åt det senare fallet. Det skulle i så fall betyda att Peder Trulsson redan har 2 döttrar Kirstine, en med vardera frun (den första gissningsvis döpt efter sin farmor [fast i så fall är hon född senare än den uppgivna åldern vid dödsfallet anger -- 1591 --, eftersom farmodern fortfarande lever strax innan 29 juni 1596, om nu inte också Truls Haraldsson hade gift om sig ...], den andra efter pappans första fru).
Du nämner att Peder d ä [Pedersson?/Trulsson?] skulle ha en son född 1619. Vilken skulle det vara? Jag känner till en dotter Kirstine som dör i början av 1662, 52 år gammal, alltså f 1609. Och jag känner till Truls som dör i jan 1674, 56 år gammal, alltså f 1617. De övriga 4 sönerna känner jag inte till några sådana data på.
(Det är lite vanskligt att skriva Peder Pedersson f 1580 för det ger intrycket att du har något slags födelse- eller åldersuppgift på honom. Och samma sak för Peder f 1615. Det vore bättre att skriva omkr 1580 eller ca 1580. Eller du kanske HAR hittat någon uppgift om det?)
Hälsningar,
Mikael
685
« skrivet: 2003-01-29, 09:44 »
Jag undrar om du inte egentligen menar så här:
Det är däremot inte tillåtet att diskutera kända, nu levande personers privatliv.?
Eller kanske t.o.m. ... nu levande eller nyss avlidna ...?
Undrar
Mikael
686
« skrivet: 2003-01-29, 09:22 »
Hej Ingrid!
Jag har inga exakta datum på någon av dem, men du kan ju ta del av de slutledningar vi gjort.
Bengt Jonsson dog efter januari 1676, då han nämns i en dombok (har tyvärr inte uppgiften om VILKEN dombok det gäller med mig här, men det bör vara för Ö Göinge).
Angående Kirstin så är det lite mer komplicerat. Hon har 7 st syskon födda åren 1647 - 1661 enligt födelseboken och en syster född 1643 enligt uppgiven ålder när denna dör 1690. Man är då frestad att stoppa in Kirstin som född ca 1645. Problemet är dock att hon den 11 juni 1654 gifte sig med Sven Olofsson i Jonstorp, Osby. Även om flickorna emellanåt gifte sig tidigt, så vore det nog fel att tro att hon gifte sig vid 9 års ålder! 1640 - 1641 låter mer troligt, även om hon även i så fall var ganska ung vid 1:a äktenskapet. Det var i så fall också ganska glest mellan de första barnen för föräldrarna.
Hälsningar,
Mikael
687
« skrivet: 2003-01-27, 09:46 »
Blev det någon sammanblandning nu? Hette både hans farfar och hans morfar Krumme i efternamn?
Hälsningar,
Mikael
688
« skrivet: 2003-01-23, 07:42 »
Finns det någon som har tillgång till registret och kan kolla vilka Åke Nilsson som finns med under 1700-talet?
Hälsningar,
Mikael
689
« skrivet: 2003-01-20, 10:19 »
Hej Tony!
Föräldrarna till honom var Nils Persson, Åbuen, Hästveda (D före 9/12 1652) o h h Pernilla Tuvesdotter (D efter 9/12 1652).
Syskonen var Sven Persson, Åbuen (D ca 1688; g ca 1638 m Kerstin Persdtr, ca 1620 i N Essestorp, Hästveda - 28/4 1710 i Åbuen), Inger Persdtr, Hästveda, Hästveda (g m Erik), och Tuve Persson, Hasslaröd, Osby (1615 i Åbuen - 1687 i Hasslaröd; g 1:o ca 1645 m Elna Jönsdtr i h 2:a g (f i Bjälkarp, Hästveda - 1653 i Hasslaröd), 2:o 16/4 1654 i Osby m Sissa Jonsdtr (ca 1639 i Simontorp 2, Osby - 17/1 1706 i Hasslaröd)).
Nils Perssons då förmodligen avlidna syster NN hade barnen Tuve Nilsson, Värestorp, Hjärsås, Nils Nilsson, Osby, Osby, och Per Nilsson, Hästveda, Hästveda.
Uppgifterna funna i Inneliggande handlingar i Kristianstads rådhusrätt, 9/12 1652, nr 146.
Hälsningar,
Mikael
690
« skrivet: 2003-01-16, 17:03 »
Och (åtminstone) 9/12 1652 stavades det 'Bon?let' ...
Det kanske är därför man (jag tror det var Carl Szabad) trycker på att vi ska använda ortnamns-cd:n, och absolut inte Rosenbergs, t.ex. (eftersom det är för gammalt)
Hälsningar,
Mikael
691
« skrivet: 2003-01-16, 12:28 »
Det är mycket möjligt, men jag har lite svårt att komma åt dem. Jag bor i Malmö, så det är ett ganska stort projekt att ta mig till biblioteket. (I Norrköping kunde jag åtminstone ta mig till biblioteket på ca 20 min per cykel, men här är det inte så väl beställt.)
Hoppas de har dem på Landsarkivet i Lund, dit jag ska nu strax.
Hälsningar,
Mikael
692
« skrivet: 2003-01-16, 09:02 »
Tack så mycket Björn!
Kan han möjligen ha varit son till Eva Björkmans (f 1747) äldre (?; troligen - grundat på hans hustrus födelseår) bror Peter (Lots i Gävle. G m Anna Lindgren (f 1735. D 23/4 1791, 55 år. Begr 29/4))? Han ska i så fall ha varit kusin till den han var giftoman för.
Finns det någon som känner till Per Björkman Peterssons förfäder?
Hälsningar,
Mikael
693
« skrivet: 2003-01-16, 08:42 »
Tack Stig!
Men jag blir lite fundersam: ATT du kollade bland dopnotiserna, innebär det att du FÖRST hittade Jonas Larsson och hustrun Maria Jansdotter i Mälby?
Hon är mycket gäckande, denna Anna Maria Nyström som ska ha fötts 30/9 1927, förmodligen av 'oäkta börd'. Enligt bilaga när hon togs in på barnhuset i Stockholm, så var hon f i Mällbyn i Nors sn. Det fanns ett Mellby i Nor i Värmland, och det finns ett Mälby i Nora i Västmanlands län (Uppland). Eftersom modern uppges ha haft mycket att göra med Västmanland, så tyckte jag det var värt att kolla upp här också. Men så gott som inga data vad gäller modern verkar heller ha stämt.
Hälsningar,
Mikael
694
« skrivet: 2003-01-16, 08:22 »
Tack så mycket, Tony!
Är du möjligen ättling till dem eller skulle du av någon annan anledning vilja få reda på hans föräldrar, 4 syskon och 3 systerbarn?
Hälsningar,
Mikael
PS. Varför skriver alla 'Bonslätt' här i detta forum? (Enligt CDn Svenska ortnamn 1999 så stavas det 'Bonnslätt')
695
« skrivet: 2003-01-15, 11:57 »
Fanns det omkring år 1652 en Nils Persson i Bonnslätt?
Hälsningar,
Mikael
696
« skrivet: 2003-01-15, 11:50 »
Fanns det år 1827 någon Jonas Larsson i Mälby? Och någon hustru Maria Jansdotter? (Eftersom de står med i en dopnotis så vet jag inte om de var gifta med varandra, men det är mycket möjligt.)
Om det stämmer, så skulle jag bli väldigt tacksam om någon kunde kolla en som föddes 30 sep 1827 och döptes 2/10. Det vore intressant att få se hela dopnotisen.
Hälsningar,
Mikael
697
« skrivet: 2003-01-14, 15:07 »
Skulle någon vänlig person kunna upplysa mig om vilka som bott i Spårtorp (ev. någon gång stavat Sporrtorp) mellan åren 1810 och 1827 (med födelsedata)? Om jag har förstått det hela rätt så nämns inte alltid Spårtorp, men det ska ha legat under Granhammar.
Hälsningar,
Mikael
698
« skrivet: 2003-01-14, 09:19 »
Det här börjar få ett löjets skimmer ...
För sista gången (sen får du klafsa runt i sörjan helt på egen hand): (citerande Niclas' citat torsdag den 21 nov 2002 kl. 12.34) ... Nils Håkansson Trolle. Denne dog först i december 1705, vilket framgår i samband med att en dotter i januari 1706 kvitterade sin fars gratial för år 1705.
Ingeborg Sabelskjöld blev änka efter Tornerefelt 27 juli 1702. Hon var FORTFARANDE änka när hon 1704 (i februari eller senare) kvitterade ut Håkan Trålles pension. Hon KAN INTE ha varit änka efter Nils Håkansson Trolle, eftersom han fortfarande var i livet då, och ytterligare åtminstone ett år.
Vilka är dessa 'somliga handlingar' där det skulle ha nämnts att de gifte sig?
I vilka dokument har Håkan Trolle född 1605 hittats?
Hälsningar,
Mikael
699
« skrivet: 2003-01-13, 12:46 »
Tack Lennart!
Jag var inne på dem också, men jag har även sett en halvintressant notis i 1735ht 113, där det barnlösa paret Per Elofsson ohh Ingeborg Olofsdotter, Tosseberg, vill ta till sig ett av Eriks [Olofsson, Åsegård, bror till IO] barn, 'som skall äga lika god arvsrätt som de själva'. Det sägs inte vad barnet hette, eller vilket kön det hade, eller ens om det blev som planerat, så det är ju högst osäkert om det är något som passar in i sammanhanget. Av 1738ht 55 ser det också ut som om de säljer arvsrätten.
Även den familj som Per Erssons bildade med Kerstin Andersdotter verkar lite osäker:
Det föds ju en son Erik 23/2 1738 (dp 24/2), men han dör ju 22/9 1740 i Tosseberg, 2 år och 2 mån [!]. Begr 29/9 (om jag fattat rätt).
Den 16/12 1740 föds det en dotter Maria till Per Ersson i Tosseberg (utan dopdatum), men hennes mor kallas Kerstin Persdotter. Är det ändå rätt familj, och bara moderns efternamn som blivit fel?
En annan son till Per Ersson ska vara den Erik Persson som den 28/12 1767 i Lysvik blev g m Ingeborg Andersdotter (23/9 1748 i Väsby, Lysvik. D 1824 i Väsby). Han dog 8/9 1792 i Väsby (drunkning), 52 år (begr 16/9). Han bör alltså ha varit född 1740, men står inte med i födelseboken.
Trots alla osäkerheterna, är följande linje ändå rätt?
Erik Persson, 174(0) i Tosseberg. D 1792 i Väsby
Per Ersson, 170(5) i Tosseberg. D 1741 i Tosseberg
Erik Månsson
Hälsningar,
Mikael
700
« skrivet: 2003-01-13, 11:59 »
Lars-Gunnar!
Det förekom att samtidigt levande barn i en familj hade samma förnamn, så omöjligt är det inte.
Hälsningar,
Mikael
701
« skrivet: 2003-01-08, 16:28 »
Är det någon som har lyckats lista ut vilka som var föräldrar till Per Ersson i Tosseberg (D 25/1 1741 i Tosseberg, 35 år. Begr 1/2)? Han blev g 26/12 1736 i Sunne m Kerstin Andersdotter (14/12 1717 i Gullsby, Lysvik. D 20/7 1770 i Tosseberg (modersjuka), 54 år. Begr 22/7) i hennes 1:a äktenskap.
702
« skrivet: 2002-12-30, 16:33 »
Tack ändå, Lena. Jag hade inget större hopp iallafall.
703
« skrivet: 2002-12-30, 13:03 »
Själv har jag varken adel eller präster, men har ändå kommit bak till skiftet 14-1500-talen på några grenar. Å andra sidan har jag en gren där jag inte ens kommit bak till 1800-talet ...
704
« skrivet: 2002-12-30, 12:14 »
Jag har en anmoder som jag inte lyckas lokalisera efter att hon blev utsläppt från Norra korrektionsinrättningen, Stockholm. Om hon blev riktigt gammal (95 år) så bör hon finnas med i folkräkningen 1890, så nu hoppas jag att någon skulle vilja kolla upp det ...
Hon verkar ha hållit till i trakterna av Västmanland. Hon var född 1795 och de namn hon gått under i de olika handlingar jag sett är:
Maria/Maja [Cajsa] Eriksdotter/Nyström
Tack på förhand
Mikael
705
« skrivet: 2002-12-20, 09:09 »
Jag har inte provat det följande på ett tag, men om jag valde 'Sök inlägg skickade sedan 'klockslag' 'dag'' så spelade det ingen roll vilket klockslag jag angav -- jag fick ändå från kl 00.00 angiven dag. (Jag missade ju inget på det viset -- så det var ju bra -- men det blev ju en del dubbleringar.)
Så jag har så gott som hela tiden räknat om tiden i antal timmar och använt 'Sök inlägg skickade under senaste 'antal' 'timmarna'' och det brukar fungera. Alltför långa tidsperioder (över en vecka (?)) vill den funktionen dock inte vara med om.
Hälsningar,
Mikael
706
« skrivet: 2002-12-20, 08:21 »
Om du går ut på DDSS så kan du leta där. (Jag hittade dock ingen lämplig person, ens genom att söka på förnamnen var för sig.)
Hälsningar,
Mikael
707
« skrivet: 2002-12-19, 08:35 »
En kusin till min mamma heter Sinner i efternamn. Han reste ofta till Canada i jobbet ...
Fast när jag frågade släkten där så sa de att de aldrig gjort någon sådan koppling.
Hälsningar,
Mikael
708
« skrivet: 2002-12-18, 11:50 »
Om vi ändå är inne och nämner inskränkningar, så kan jag ju tala om att åtminstone den version av den lilla tryckta ordlistan som jag skaffade, så saknas en hel del av de frekvent förekommande latinska orden. (Listan införskaffad år 2000, och området för vars kyrkoböcker jag har behövt anlita något slags latin-lexikon är främst olika församlingar i Ö Göinge härad i NÖ Skåne.)
Jag har inte tittat i listan i år eller förra året, men jag vill minnas att när jag tittade igenom den direkt när den ramlade in i brevinkastet så hittade jag inget ord som jag inte redan kunde.
Då kostade listan 60:- (om jag minns rätt), men jag tycker nog att SVARs erbjudande om att köpa alla 12 delarna av Glossarium till medeltidslatinet i Sverige för 800:- (eller 560:- om man är medlem i Pro Memoria) är en bättre affär.
Hälsningar,
Mikael
PS. Naturligtvis kan ju Jojjes lilla lista ha utökats och förbättrats avsevärt under dessa dryga 2 år, och då kommer kanske saken i ett helt annat läge. DS
709
« skrivet: 2002-12-17, 11:45 »
Jo, det har du visst: Släkter: Övriga släkter T-Z: Trolle, tisdag den 19 nov 2002 kl. 11.27 och onsdag den 20 nov 2002 kl. 09.44 Hälsningar Mikael
710
« skrivet: 2002-12-16, 09:19 »
Jag stötte på namnet i Sveriges dödbok 2 i samband med min kartläggning av Delsbo invånare. Jag förmodar att vi pratar om samme man (Eligurd Emanuel Westerlund), och hans hustru var ju från Delsbo.
Hälsningar,
Mikael
711
« skrivet: 2002-12-11, 13:27 »
Och 'bull' (=tjur) kommer från svenskan/danskan (jag har sett 'böll' i en dombok för Ö Göinge hd på 1670-talet).
Fast hela tiden har man ju 'problemet' att orden kan ha gått direkt från germanskan, utan att ta omvägen om nordiskan.
Hälsningar
Mikael
712
« skrivet: 2002-12-09, 10:36 »
Hej Christer och Torbjörn!
Här kommer lite kompletteringar, korrigeringar och funderingar:
8 ff f
Truls Eriksson, f i Lindhult, Stenbrohult. Nämndeman. Bonde i Näranshult, Virestad
9 ff m
Ingeborg Jonsdotter (trol f i Näranshult)
16 ff ff
Erik Månsson. Bonde i Lindhult, Stenbrohult (f.ö. även far till Måns Eriksson, som blev g till Marestorp)
17 ff fm
Elsa
26 mf mf
Åke Jonsson. Åbo i Garanshult, Virestad
27 mf mm
Ragnhild Esbjörnsdotter, f i Lönashult, V Torsås [Niclas Rosenbalck]
50 mf fm f
Truls
51 mf fm m
Bengta
54 mf mm f
Esbjörn. Bosatt i Lönashult, V Torsås [Niclas Rosenbalck]
55 mf mm m
Karin Månsdotter [Niclas Rosenbalck]
22
Jag har väl knappast satt ut (i SA 110) att de gifte sig i Loshult?! [Min spontana reaktion, utan att ens kolla.]
25
Niclas Rosenbalck har funnit det troligt (genom fadderuppgifter) att hon var född i Kälsved, Osby, i stället
44
Jag har väl knappast satt ut (i SA 110) att han dog i Marestorp?! [Min spontana reaktion, utan att ens kolla.]
45
Jag vet inte vad Urban säger, men enligt mig så var hon FÖRST g m Jeppe i Hökön. Detta (vilket jag inte är ensam om, utan har anammat av en annan forskare (Sjöblom?)) grundar sig på att den nämnde sonen Ola Jeppesson nämns som uppvuxen (eller kanske snarare 'utbildad'? -- educati) i Marestorp, och hennes tämligen ovanliga namn.
Att hon skulle heta 'Bodelsdotter' är något helt nytt för mig -- var kommer det ifrån? Att de skulle ha gift sig 1573 är också nytt?
46
Jag vill nog be att få ta tillbaka antagandet att han hette 'Nilsson' i efternamn och att han var riksgränsnämndeman 19/3 1555. Det blir lite ansträngt kronologiskt sett, om han var tillräckligt gammal för ett sådant ansvarsuppdrag 1555 och fortfarande fick barn kring 1580.
48
Den Bengt som fanns i Bengtstorp, Virestad, vid den tiden hette inte 'Simonsson' utan 'Folkesson'. Men i ett arvsmål vid Allbo häradsting -- har tyvärr inte datum med mig -- nämns en brorson till Haraldus Simonis Almosius vid namn NN Bengtsson tillsammans med ett antal Bengts-barn vilka enligt sina dödsnotiser var födda i Bengtstorp.
OM alla dessa Bengts-barn i målet var syskon och OM det bara fanns en Bengt (dvs. Bengt Folkesson) i det lilla torpet Bengtstorp, så bör Haraldus Simonis Almosius och Bengt Folkesson ha varit halvbröder. Med tanke på det ovanliga efternamnet, så kanske Bengt var bror till Per som nämns under nr 96, och hans bror Povel som Per hade ihjäl. I så fall bestod kanske frändskapet i att Simon Haraldsson var Per Folkessons styvfar?!
88
Att Per Håkansson skulle ha varit riksdagsnämndeman blev fel i SA 110; vad jag skulle skriva var att han var riksgränsnämndeman, dvs. det som står i nästa mening.
Jag är också nyfiken på vilken grund Oscar Lennerup har för att påstå att han och hans far skulle vara födda i Marestorp.
89
Var har man hittat namn och efternamn på denna ana?! [Av ättlingarnas namnskick att döma är det mycket troligare att hon hette Agda.]
Hälsningar
Mikael
713
« skrivet: 2002-12-05, 12:29 »
Hur gör jag om jag vill få ut en lista med folk som är födda och/eller döda i t.ex. Delsbo församling? Jag vet hur jag ska göra för att skriva ut en lista med födda där, och även dito med döda där. Men jag skulle vilja ha EN lista som är en kombination av dessa.
Jag har gjort det förr (jag exporterade en lista av vardera i textformat, slog ihop dessa, sorterade raderna i TextPad med valet 'ta bort identiska rader' ikryssat, och voilá!), men nu får jag inte till det. Om det beror på att det är skillnader i fråga om själva programmet, eller om det beror på att jag bytt operativsystem till Widows 2000, det vet jag inte. Jag kanske helt enkelt blivit dummare?!
Någon som har något tips?
714
« skrivet: 2002-11-28, 07:56 »
'Andersdotter' är INTE ett metronymikon. Metronymikon är -- strängt talat -- MODERNS förnamn + son / dotter. I fallet du anför så bör det snarast räknas som släktnamn.
Hälsningar
Mikael
715
« skrivet: 2002-11-28, 07:33 »
Nu -- tror jag -- att jag blev lite förvirrad. Men jag förmodar att eftersom det är 'laga försvar' som definieras enligt citatet ovan, så bör 'försvarslös(het)' vara tvärtom. Har jag fattat rätt?
Rubriken (Barn som döms till att bli försvarslös) förvillar mig lite också: Den tidigaste jag funnit på mitt raka möderne blev dömd till 3 månaders straffarbete FÖR försvarslöshet. (Hon var alltså redan 'försvarslös', det var inget hon dömdes till att bli.)
Hälsningar
Mikael
716
« skrivet: 2002-11-27, 10:41 »
Om Jojjes kommentar stämmer så har jag fattat fel om en del händelser.
Jag har förstått det som att förändringarna från faderns namn + -son / -dotter till faderns namn + -son (1880-talet (?)) och från patronymikon till släktnamn (=samma efternamn som fadern; 1920-talet(?)) var påbjudna uppifrån. Även förändringen att hustrurna skulle ha mannens efternamn verkar ha skett på 1910/1920-talet. Förmodligen var det mycket enklare för myndigheterna om alla i familjen hade samma efternamn, och då spelar det kanske inte så stor roll med några seklers hävdvunnenhet?!
Just i övergången var det tydligtvis en del förvirring och t.o.m. protester från de 'drabbades' (?) sida. Jag vet att prästen i något intyg ville skriva min farfar (f 1904) som Ersson, men farfar ville heta Persson efter sin far, Per Ersson. Efter en del tjat så fick farfar som han ville.
Hälsningar
Mikael
717
« skrivet: 2002-11-27, 10:18 »
Jag har fattat det som att försvarslös och försvarslöshet innebar att personen inte hade någon specifik inkomst och bostad eller någon som höll honom/henne med mat och husrum.
Dvs. en lösdrivare.
Hälsningar
Mikael
718
« skrivet: 2002-11-25, 08:09 »
Hej Jojje!
Att jag skrev fått finna sig i var främst för att markera bytet från den flera sekel gamla seden att få sin faders namn + -dotter som patronymikon. Förut talade ju hennes patronymikon om att hon var Johans dotter; att plötsligt kallas Johans son var kanske inte så kul. (Fast det är ju gissningar från min sida och inget som jag VET något om.)
Hälsningar
Mikael
719
« skrivet: 2002-11-22, 08:25 »
Och jag som hade för mig att det var i början på 1920-talet ...?! Med början på 1880-talet ska döttrarna ha fått finna sig i att få ett patronymikon som slutade på -son.
Hälsningar
Mikael
720
« skrivet: 2002-11-21, 07:49 »
Vad finns det för belägg för att de verkligen var gifta? Så vitt jag vet så grundar sig den uppgiften på att Ingeborg Sabelsköld vid något tillfälle kvitterade ut hans pension. Men nu ser jag att du t.o.m. kommer med ett specifikt år; i vilken källa har det hittats? I ditt svar till mig i den andra diskussionen så skriver du enl.Björn Svensson USA; eftersom han (förmodligen) inte levde vid den tiden så undrar jag vilka källhänvisningar han har gett?
Hälsningar
Mikael
721
« skrivet: 2002-11-20, 08:28 »
Vid ett flertal tillfällen har jag gjort sökningar och har fått ett annorlunda resultat mot tidigare, exakt likadana sökningar. Jag har då gjort om sökningen med en gång och fått ett annorlunda resultat. Man blir ju lite fundersam och frågar sig vilket av resultaten som är det riktiga, om något ...
Hälsningar
Mikael
722
« skrivet: 2002-11-20, 08:15 »
Hej Stig!
När och var adlades Nils Håkansson Trolle?
Vilka barn fick han med Ingeborg Sabelsköld? Och vad sa samtiden om detta (eftersom de inte var gifta ...)?
Strikt talat, så bodde han inte i Örkeneds kommun, eftersom kommuner är ett långt senare påfund.)
Hälsningar
Mikael
723
« skrivet: 2002-11-19, 09:31 »
Ett litet tillägg till Tollessons meddelande:
I vissa fall kan det skilja, t.ex. om man flyttar till en ny ort den 25/10 men först den 5/11 anmäler flytten. Då skulle man stå kvar som mantalsskriven på den gamla orten hela nästa år, trots att man egentligen bodde på den nya redan innan den 1/11.
En annan möjlig orsak till skillnader:
Jag flyttade en gång till en annan ort den 12/11. Efter ett tag fick jag besked från skattemyndigheten (tror jag att det var) om att jag var skriven på den nya orten under det följande året (bör vara detsamma som mantalsskriven) och alltså skulle betala skatt enligt den tabellen. (Eftersom det var högre skattesats på den nya orten protesterade jag med hänvisning till att jag inte bodde där den 1/11 året innan, och fick rätt.)
Så i vissa fall kan det vara så att man är/var skriven där man inte bodde 1/11 året innan.
Hälsningar
Mikael
724
« skrivet: 2002-11-19, 09:09 »
Men man bör också tänka på att ordet 'saga' då inte betydde vad det betyder idag. Idag betyder det ju 'påhittad berättelse' medan det då betydde 'berättelse'. Så det faktum att den kallas 'saga' försämrar inte dess värde. Å andra sidan så ska man helt riktigt vara mycket försiktig med att använda den som källa.
Hälsningar
Mikael
725
« skrivet: 2002-11-12, 09:45 »
Hej Björn!
Vad som har framkommit tidigare här på forumet -- under Högsjö socken -- är att 'byn Oringen och stationshuset ligger i Säbrå socken'.
Så min fråga kvarstår: Var i Säbrås böcker 1906 -1921 kan jag finna något om Oringen?
Hälsningar,
Mikael
726
« skrivet: 2002-11-11, 13:18 »
Jag har sedan tidigare en oklar uppgift att min mormors (halv?)brors far skulle ha bott i Oringen. Jag beställde hem mikrokorten Säbrå AIIa:2c som innehåller församlingsböckerna för 1906-1921, byarna som börjar på N t.o.m. Ö, samt Lungön. Jag hittade dock ingen by Oringen (ingen by alls som börjar på O), så nu undrar jag var i dessa böcker jag kan finna de som bott i Oringen (t.ex. på stationshuset)?
Hälsningar
Mikael
727
« skrivet: 2002-11-11, 10:31 »
Har någon stött på det här namnet? Jag har hittat det i Helsingborgs Lensregenskaber 1597-1598. Jag förmodar att det inte betyder 'morfar' eftersom det vid den tiden skrevs 'moderfader' (med varierande stavning); och det är väl inte troligt att han skulle stå omnämnd så i en sådan handling även om han var det eller hade det som tillnamn.
Hälsning
Mikael
728
« skrivet: 2002-11-06, 17:09 »
Det förekommer -- som väl alla vet -- att kyrkoböckerna är skadade. Det kan t.ex. fattas hela sidor. Då kan det vara bra att tänka på en sak, vilket jag uppmärksammat i en socken.
Födelseboken var upplagd på så sätt, att barnets namn, födelsedatum, dopdatum och föräldrars namn stod i en följd på vänstersidan av uppslaget, medan faddrarnas namn stod på högersidan. På några ställen i boken saknades det ett blad, vilket -- om man inte var uppmärksam på det -- kunde innebära att man band samman fel faddrar med barnen. Det saknades ju en sida faddrar till en förefintlig sida barn, medan det (på baksidan) saknades en sida barn till en förefintlig sida faddrar!
Ett litet påpekande för att inte tappa bort sig.
Hälsningar
Mikael
729
« skrivet: 2002-11-05, 08:16 »
Om man gärna vill ha ovanstående bok och samtidigt inte har något emot att spara in drygt 70 kr, så kan man gå till Bokfynd och söka på det angivna ISBN-numret.
Hälsningar
Mikael
730
« skrivet: 2002-10-30, 11:43 »
Tack för responsen, det är alltid trevligt!
Av svaren att döma så verkar de svenska exemplen finnas i Dalarna och Bergslagen, med ett stråk som går upp över Hälsingland och till Ångermanland.
Själv har jag funnit 2 stycken i Delsbo, Hälsingland: Marina Jonsdotter, f 23/8 1693 i Långede (dtr t Jonas Persson o h h Anna Olsdotter), och hennes farmor Marina i Långede 5 (g m Per Larsson). Farmodern bör ha varit f ca 1640. (I 'Släktboken' står det 'Marit', men det är alltså fel.)
Hur som helst så verkar det ha varit mycket ovanligt.
Hälsningar
Mikael
731
« skrivet: 2002-10-29, 11:01 »
Var i Sverige och när förekommer namnet Marina (1700-talet och tidigare)?
Hälsningar
Mikael
732
« skrivet: 2002-10-29, 08:23 »
Husförhör hölls regelbundet (fast jag vet faktiskt inte om det var en gång om året eller flera gånger varje år -- jag tror dock att det var en gång på våren och en gång på hösten) för att kolla upp hur goda kristendoms- och katekeskunskaper folket i hushållet hade. Ofta i samband med detta passade man på att fylla i alla förändringar som hade skett i fråga om hushållets sammansättning.
Hälsningar
Mikael
733
« skrivet: 2002-10-23, 08:20 »
OK. Tack för upplysningarna. Hoppas att jag ändå hittar den eftersökte i Högsjö, eftersom ortsbestämningen var 'Oringen, Rö, Högsjö, Skog'. Annars får jag väl beställa fler församlingsböcker!
Hälsningar
Mikael
734
« skrivet: 2002-10-22, 16:11 »
Michael Östman:
Den 25 juni 2000 skrev du Om du skall leta efter personer i bosatta i Oringen skall du titta i Säbrås församlingsbok. Stämmer det verkligen? Jag har lyckats rota fram en karta där Oringen finns med. Det ligger där E4:an gör en skarp sväng och där järnvägen går igenom en liten tunnel, ca 2 km NO om byn Skog. Jag har förstått det som att byn Skog ligger i Högsjö sn, och då bör väl också Oringen göra det, eftersom det ligger närmare Högsjö kyrka?! Eller gör Säbrå sn någon konstig instickare i Högsjö sn?
Hälsningar
Mikael
735
« skrivet: 2002-10-18, 08:58 »
Och alla fall där jag sett benämningen 'kvinnsperson' på en kvinnsperson så har det varit en som har gått till sängs med en man utan att vara gift med denne. Jag är inte säker, men jag har för mig att det är de fall där det också har resulterat i ett havandeskap.
736
« skrivet: 2002-10-18, 08:53 »
Tack så mycket Anne och Peter för upplysningarna. Jag misstänkte nog att det skulle vara ett för vanligt namn att söka på.
Jag hade å andra sidan fått för mig att det inte fanns kvar något av kyrkobokföringen för dessa år, förutom SCB:s avskrifter och utdrag.
737
« skrivet: 2002-10-17, 11:39 »
Hur unga personer finns med i folkräkningen?
Jag är intresserad av en Gustaf Karlsson. Jag vet inte när han är född, men enligt en anteckning i födelseboken när Erik Adolf Olsson föddes 21/9 1918 i Strömsund, Jämtland, så bodde han i Högsjö, Ångermanland, och var far till nämnda barn. Jag har dock inte lyckats återfinna någon lämplig kandidat, vare sig i SCB 1920 för Högsjö eller i de familjetabeller för Högsjö som ligger ute på nätet.
Erik Adolf var min mormors yngre (halv?)bror -- själv trodde hon att de var helsyskon. Jag har en kopia av ett kort som föregavs föreställa hennes far och mor, taget förmodligen i Sandarne, Hälsingland. Mannen på den bilden var troligen född 1880-1895 (gissningsvis något av de 5 senaste av dessa år) om jag jämför med mormors mor och att hon var född 1895.
Så jag är nu intresserad av vilka Gustaf Karlsson som fanns i det området -- Gävleborg, Västernorrland, Jämtland -- och som var 5-20 år gamla år 1900.
738
« skrivet: 2002-09-13, 10:52 »
Med anledning av tidigare diskussioner på Anbytarforum så känner jag att jag måste fråga: Med 'rakt fäderne', avses då far, farfar, farfars far, osv.? Och med 'rakt möderne', avses då mor, mormor, mormors mor, osv.?
Om det är det som gäller här, så blir ju konsekvensen den följande:
I 1:a generationen är ju hälften av våra 'förfäder' vårt raka fäderne och hälften vårt raka möderne. I 14:e generationen blir motsvarande siffra 1/16384-del. Så stor andel av förfäderna blir det inte man kan visa på på detta viset. (Om jag förstått det hela rätt, så kan man inte med DNA-teknik påvisa släktskapet ens med sin morfar?!)
Hälsningar
Mikael
739
« skrivet: 2002-09-12, 07:58 »
Och trots det finns det nu levande människor som är väldigt lika neanderthalarna (åtminstone som de har representerats av vetenskaps-artisterna) ...
740
« skrivet: 2002-08-12, 08:26 »
Bör väl vara ungefär motsvarande vad vi idag skulle skriva 'förordning'.
Misstänker också ett egentligt 'ägendomen'.
Hälsningar
Mikael
741
« skrivet: 2002-08-07, 09:44 »
'förmedelst' [gissning!; 'm'-et ser konstigt ut, och -'delst' syns det inte mycket av]
'ordning' [även om pricken i 'i'-et i så fall hamnat fel]
De sista 2 orden har jag ingen gissning på för tillfället.
Hälsningar
Mikael
742
« skrivet: 2002-08-06, 09:02 »
Emellanåt dyker det upp mål i domböckerna där man kallar in '12 samfränder' att vittna eller ge synpunkter. Avsikten med arrangemanget var att de inte skulle vara partiska, förmodar jag.
Som jag har förstått det, så är var och en av dessa samfränder släkt med båda (alla?) parterna i målet, eller make till en sådan släkting. (Med släkt menar jag här att de har gemensamma förfäder inte alltför lång tid tillbaka.)
Detta kan ju vara synnerligen matnyttigt inom släktforskningen, så därför vill jag var så säker som möjligt på att jag förstår vad det innebär. Emotser alltså tacksamt kommentarer och information i frågan.
Hälsningar
Mikael
743
« skrivet: 2002-08-05, 11:07 »
Rent allmänt sett så bör de väl finnas i digital form: Någon (eller något program) har ju skapat den fil som sedan har tryckts. Jag tror nämligen inte att tryckeriet har fått ett handskrivet manus som de sedan har matat in och tryckt, för att slutligen slänga den fil som sättningsmaskinen har använt!
I värsta fall kan man spara registerfilen --i ordbehandlingsformat av något slag-- i textformat och sedan läsa in den i Excel. Från Excel är det sedan inga nämnvärda problem med att få in alla uppgifterna i en databas. Men jag kan mycket väl tänka mig att man kan göra det på ett enklare sätt.
Hälsningar
Mikael
744
« skrivet: 2002-07-17, 10:39 »
Hej Björn, Torbjörn och Chris!
mf mf: Enligt uppgift i hans och/eller hustruns dödsnotis så beräknas vigselåret till 1629. (Att de har en dotter vars uppgivna ålder vid hennes död ger ett födelseår 1626 för henne tycker jag inte spelar någon större roll. Det är nog lika troligt för vilken som helst av uppgifterna att den är fel.)
mf mf f: Har jag verkligen honom som Erik Persson? I något av tilläggen måste det väl ändå vara rättat?! Skäms på mig annars! Det är en kvarleva av uppgifter som Lars Lundberg har lämnat.
Hans rätta namn är Erik Månsson, vilket framgår av domboken (tyvärr har jag inte målet tillgängligt här och nu). Han var bonde i Lindhult, Stenbrohult, och hade med sin hustru Elsa åtminstone sönerna Måns (redan omnämnd), Truls (Bonde i Lindhult, sen i Näranshult, Virestad. Nämndeman. G m Ingeborg Joensdotter) och Anders (Bonde i Vedåsa, Agunnaryd).
Hälsningar
Mikael
745
« skrivet: 2002-07-17, 09:41 »
Hej Chris och Niclas!
Latinet är jag också osäker på, men orten Stadsholma i Hallaryd har jag också fått det till. Vilket naturligtvis inte hindrar att de sedan har bott på ett flertal andra ställen ...
Det kan ju för den delen också stå fel i dödsnotisen, av olika orsaker. Det hade ju ändå gått några år sedan hon föddes ...
Hälsningar
Mikael
746
« skrivet: 2002-07-11, 08:04 »
Min egen dator (här på jobbet) har pajat så jag kommer inte åt släktdatabasen. Men jag gjorde en liten utskrift igår så lite kan jag nämna: hennes son i 1:a äktenskapet i Åbrolla Truls Jönsson blev gift med Anders Svenssons dotter Bodil. Nils Andersson var alltså svåger till sonen.
(Det är denne Truls Jönsson som kallas 'jorddrotten' när han gifter sig.)
Jag har Trued och Agda (hon dör 27/5 1709 i Marklunda) som barn till Nils Larsson och Kerstin Frostensdtr, och Bengta och Gertrud som barn till Nils Andersson och Kristjon Trulsdtr.
För att vara helt korrekt -- och petig -- får jag rätta mitt tidigare påstående: Det var sonen Truls som gifte sig med sin mors svägerska.
Hälsningar
Mikael
747
« skrivet: 2002-07-10, 12:23 »
Hej Sigge!
Det är lite svårt att veta vad för uppgifter du vill ha ...
(En sak kan ju vara att han var SON till de ovannämnda ... *S*)
Han var salpetersjudare, åbo och nämndeman (dock kanske inte samtidigt).
Jag förmodar att du känner till hans äktenskap och hans 7 barn?
Modern Inger Torbjörnsdtr är kanske dotter till Torbjörn Tuvesson och Elna i Hovgården, och kanske sondotter till Tuve på samma ställe (nämnd 9/3 1662 i katekismilängden).
Intressant att notera är att 29/12 1695 i Loshult så vigs ett par med denna inte helt vanliga namnkombination (Jeppe Truedsson av Marestorp och Inger Torbjörnsdtr av Höghult). Men det kan mycket väl vara en ren slump.
Hälsningar
Mikael
748
« skrivet: 2002-07-10, 09:05 »
Hej Sigge!
Nils Anderssons (1604-1650) hustru hette Kristjon, inte Kristina.
Denna Kristjon är intressant såtillvida att hon blev gift med sin sons svåger (i hans 1:a äktenskap) i sitt 2:a äktenskap. Det är nog nästan så att man förväntar sig hitta något i Domkapitlets äktenskapsmål.
Vidare kan man se - genom att uppmärksamma denna lilla skillnad - att Trued Nilssons (1639-1685) föräldrar inte var de ovannämnda, utan Nils Larsson (1595-1676) och Kerstin Frostensdtr (1606-1677). Hur dessa kom att hamna i Angshult har jag dock inte lyckats lista ut.
(Du skriver inte att Trued Nilsson skulle vara son till Nils Andersson och 'Kristina' Trulsdtr, men man får nästan det intrycket.)
Hälsningar
Mikael
749
« skrivet: 2002-07-02, 11:01 »
Anders Pemer skrev Lade in ett genitivapostrof för tydlighets skull, även om jag själv i petimeterdiskussionen om särskrivningar i förra veckan poängterade vid ett tillfälle att vi inte använder sådana i svenskan.
Jag brukar inte finna anledning att korrigera hans inlägg, men här finns det faktiskt en liten anledning -- vilket han för övrigt också antyder själv.
Enligt Svenska skrivregler, (c) 2000 Svenska språknämnden och Liber AB, 2:a upplagan, punkt 262, så gäller följande:
Genitiv-s läggs inte till ord som slutar på -s, -x och -z i grundform: Marx teser, Schweiz banker. Vid egennamn kan man använda apostrof, om man anser att sammanhanget inte tydligt nog visar att genitiv avses: Sveriges banker är fattigare än Schweiz' (banker). Det här är inte min hund, det är Anders'.
Det spelar i princip ingen roll om -s, -x och -z uttalas eller är stumt. Det är skriftbilden som är avgörande, inte uttalet. Vid stumt x och z kan apostrof dock vara tillrådligt: Det var de la Croix' residens; Josquin Desprez' motetter. På samma sätt är det skriften som avgör att namn som Terese, Alice behandlas som andra namn som slutar på -e, t.ex. Lise. Genitiv-s tillfogas direkt utan apostrof: Tereses, Alices liksom Lises.
Namn som Bangladesh, Rasch, Ferenc (uttalas: ['ferents]), Kis (uttalas: [kish]), skrivs i genitiv Bangladeshs, Raschs, Ferencs, Kiss.
Det förekommer, speciellt i namn på företag, att apostrof sätts ut före genitiv-s (Anna's salong, Johansson's livs, Grönköping's gym). Detta skrivsätt används i engelskan men hör inte hemma i svenskan.
...
(Ordagrant avskrivet, med undantag för 2 tecken i uttalsanvisningarna [som jag representerat med 'e' -- 2 ggr -- respektive 'sh'] som jag inte har i min teckenuppsättning. Jag är alltså inte skyldig till konstruktionen namn som Terese, Alice behandlas som.)
Hälsningar
Mikael
750
« skrivet: 2002-07-02, 08:23 »
I also have Jöns Jonsson and Karin Persdotter as her parents. But I do not have any death notice for her. According to the ages of her siblings when they die, I have put them in this order:
Jon (1633), Pernilla (1635), Bengta (1639), Inger (1641), Björn (1642). And then I have entered Sissa. The first of the siblings to appear in the birth records is Nils (bp 30/1 1648), so my guess is that Sissa was born 1643-1647.
Regards
Mikael
751
« skrivet: 2002-06-24, 09:53 »
Hej Åke!
Nej, jag har ingen referens. Jag kollade bara mailen på det sätt som jag beskrev ovan och såg då att trots att det stod en mängd olika adresser i 'From'-fältet så var det mycket få adresser i 'Return-Path'-fältet (jag vet att det inte är ett fält i egentlig mening, men ...).
Men om det också är lätt att ändra vad som presenteras där, så är säkert ditt råd att kolla IP-adressen mycket säkrare.
Hälsningar
Mikael
752
« skrivet: 2002-06-24, 09:39 »
'Lusse Pellen' betyder väl 'Lucias Per', antingen 'Lucias son Per' eller 'Lucias man Per'?!
Hälsningar
Mikael
753
« skrivet: 2002-06-24, 09:32 »
Hej Ulf!
Vad Jojje delvis vill visa på (tror jag åtminstone) -- och du bevisar att han har rätt -- är att ett felaktigt använt uttryck ofta får en stor genomslagskraft, speciellt om det används i negativa sammanhang.
Om ordet 'jude' används som skällsord eller i nedsättande ordalag, så slutar folk att kalla judarna för 'jude'.
Om antisemitism (nästan) uteslutande används när man talar om förföljelse av judar så 'tappar man bort' kunskapen att även andra folkgrupper i området är semiter. Och de ÄR semiter även om de inte gillar andra semiter som t.ex. judar.
Jag motsätter mig alltså inte att 'antisemitism' (numera) betyder 'judeförföljelse'; problemet är att ordet har använts felaktigt (= i begränsad mening) under lång tid.
Hälsningar
Mikael
754
« skrivet: 2002-06-20, 11:50 »
Hej Svante!
Att folk ger sig på din dotter för att hon är av blandat härkomst, du tror inte det kan bero på avundsjuka? Rent generellt så blir dessa blandningar väldigt lyckade utseendemässigt. Åtminstone min dotter är den sötaste som jag kan minnas att jag har sett, även om jag försöker tänka objektivt!
Hälsningar
Mikael
755
« skrivet: 2002-06-20, 11:45 »
Hej Maud!
Jag var lite otydlig tidigare, så jag kan ju försöka förtydliga: Du har helt rätt i att man inte kan kalla vilken som helst främling för neger, inte ens i de områden av världen där man gör det vänner och släktingar emellan. Men att min svärmor kallar min svärfar för sin lille neger är inte en isolerad företeelse, inte ens om man begränsar urvalet till endast det kvarter där de bor. Det är mycket vanligt i Ecuador (det har jag hört personligen), och enligt min fru så är det ganska vanligt i hela Latinamerika. Men det är ju oftast begränsat till inom släkten och inom bekantskapskretsen. Å andra sidan så har man stora sådana i dessa delar av världen ...
Hälsningar
Mikael
756
« skrivet: 2002-06-19, 11:30 »
Hej Maud!
Av mitt föregående inlägg kan ses att följande är en grov generalisering: Att mörkhyade personer upplever det kränkande att kallas ”neger” är allmänt känt sedan åtminstone 1970-talet.
Hälsningar
Mikael
757
« skrivet: 2002-06-18, 00:17 »
Hej Olle!
Frasen betyder inte 'kung Johans köksmästare' då? Vilket iofs inte hindrar att köksmästaren också hette 'Johan(nes)'. Men det är förmodligen inte samma person som har varit både köksmästare och kyrkoherde (OM det nu handlar om två olika jobb). Din formulering lämnar också rum för att det skulle kunna vara Mats Bengtsson som har varit kung Johans köksmästare, men jag vet inte om formulering i originaldokumentet också gör det.
Hälsningar
Mikael
758
« skrivet: 2002-06-16, 23:24 »
Om man gör följande: Markera brevet->Högerklicka->Egenskaper så kan man nästan överst se en rad som börjar 'Return Path' eller något liknande. Den adress som följer är den riktiga avsändaradressen (tills viruset/masken kommer på ett sätt att byta ut den också ...). Man kan vara tämligen säker på att det är något ofog på gång om det står en annan adress på raden som börjar med 'From' (ganska långt ner).
Jag har fått ett antal mail med Klez (nåja, när jag väl fick dem så hade antivirus-programmet rensat bort Klez) med väldigt många 'avsändare'. Vid kontroll enligt ovan fick jag ner antalet avsändare till en 6-8 stycken.
De senaste 13 mailen har jag fått från (verklig avsändare) office@goteborgbostader.se, och som svar på mina påpekanden om att de borde rensa sin dator från virus, så har jag fått till svar att de minsann inte har något virus i sin dator. Vidare har jag fått beskrivningar om hur jag bör göra i fråga om att ladda ner en fil och köra den, och om antivirusprogrammet protesterar så ska jag bara köra vidare ändå!!! Då om någonsin skulle jag nog få virus i datorn!
Det senaste brevet jag fick var ganska oförskämt till på köpet.
Inte underligt att dessa virus/maskar kan spridas!
Hälsningar
Mikael
759
« skrivet: 2002-06-16, 22:38 »
Att använda 'mor' eller 'morian' borde vara lika förkastligt som att använda 'neger'. Ursprunget till 'neger' har redovisats ovan ('svart' på latin) medan betydelsen av 'morian' bara kom halvvägs i sin förklaring. Det betyder också 'svart', fast det kommer från grekiskans 'mavros' (via det latinska 'mauro').
Så vilket som helst av dem borde vara lika 'illa'.
Som upplysning kan jag också nämna att det inte överallt ses som fel eller fult att kalla någon för 'neger'. Min svärmor kallar min svärfar för 'min lille neger', trots att han varken är liten eller speciellt svart. (Det var väl egentligen hans farmor som var tämligen renrasigt afrikansk, om än med ett antal släktlek mellan henne och de som verkligen bodde i Afrika.) Hon kallar honom så på ett kärleksfullt sätt.
Hälsningar
Mikael
760
« skrivet: 2002-06-06, 07:47 »
efter them som [lite osäkert]
inlewererat
underskrifr N Tunners [eventuellt -- en del avslutande 's' har en extrasläng -- någon eller några -- i så fall täckta av sigillet -- bokstäver till]
Hälsningar
Mikael
761
« skrivet: 2002-06-05, 08:10 »
Hej Sari!
'Varför' är nog både svårt och kontroversiellt att svara på. Det ligger helt klart på det psykologiska planet, men exakt hur kopplingarna går, det vet jag inte säkert.
En GISSNING kan dock vara -- i fallet med adeln -- att dessa ursprungligen hade makt över 'det vanliga folket'. Bönder arrenderade mark av dem och var tvungna att utföra dagsverken och/eller betala i reda pengar eller in natura. Var bonden besvärlig på ett eller annat sätt kunde han bli vräkt.
Adeln var närmare knuten till själva kungahuset, kanske t.o.m. släkt med det. Och kungen skulle man ju visa både aktning och vördnad, det fick man veta av både kyrka och stat! Och då kunde man ju inte riskera att någon adelsman klagade hos sin bekant -- kungen -- för då kunde det gå illa! Nej, bättre då att lisma och ställa sig in.
Denna inställning blev så inrotad i folks sinne att den fortfarande finns kvar I VISS MÅN, trots att det gått många generationer sedan dess.
Och så vidare 'nedför stegen' med präster, borgare och andra som har varit lite mer 'upphöjda' i samhället. (Prästerna hade ju även det kraftiga 'argumentet' -- om än kanske inte alltid direkt uttalat -- att de hade förbindelse med Gud. -- OBS! Enligt eget påskinande!!)
De flesta av dessa människor hade (också) efternamn som inte var patronymikon. Eller också tog de sig ett sådant när de nådde 'upp' till sin nya position.
Som exempel kan man ju ta en soldat som avancerar: Som soldat har han ett 1- eller 2-stavigt efternamn -- som hans överordnade snabbt kan ryta fram. När han sedan blir korpral (eller något sådant) så ändras det till ett 3- eller 4-stavigt dito -- dels så uppfattades det nog som finare, och dels så fanns det inte längre SÅ många över honom som skulle kunna ryta fram hans namn, så behovet av ett 'enkelt' efternamn var mindre.
Nuförtiden har ju denna -- oftast oförtjänta -- vördnad minskat betydligt och även 'upphöjda' personer har 'vanliga' efternamn. Vi har ju t.o.m. en statsminister med ett högst förnämligt efternamn!!!
Men min personliga uppfattning är att en del av det lever kvar.
Nej, fram för uppfattningen 'Ära den som äras bör'.
Hälsningar
Mikael
PS. I rättvisans namn får jag påpeka att det finns och har funnits människor med adliga och andra ovanliga efternamn som verkligen förtjänat/-r uppskattning. DS
762
« skrivet: 2002-06-04, 09:18 »
Jag vill bara bekräfta att en hel del människor har någon slags 'vördnad' inför lite ovanligare namn.
Min morfar hette Stenelo i efternamn, efter att tidigare ha hetat Svensson. (Två av hans bröder hade en del affärsverksamhet och eftersom åtminstone en av dem fick sin post förväxlad med grannens -- grannen fick hans affärskontrakt och han fick grannens kravbrev -- så beslöt de att byta 1957. Att det nya namnet också börjar på 'S' berodde på att de inte ville byta monogram på örngott och annat. Morfar fick hänga med gratis på själva namnbytet, så han hade aldrig något att göra ens med själva valet av namn.)
Många gånger -- speciellt när jag var yngre -- har folk frågat vem jag är, som man gör/gjorde när vuxna konverserade med barn, och då berättade jag vilka mina föräldrar och far- och morföräldrar var. Ofta fick man då höra 'Ååhh, Stenelo!'. I ungefär hälften av de fallen så kände de verkligen morfar, och hälften av resten hade hört talas om honom. Men den sista fjärdedelen medgav smått generade att de inte ens hört talas om namnet tidigare.
Jag kan inte tolka det som annat än 'vördnad' inför ett ovanligt namn, vilket bara var 10-20 år gammalt, till på köpet! (Och jag begriper inte att någon kan förneka att det här fenomenet existerar.)
Hälsningar
Mikael
763
« skrivet: 2002-06-04, 07:45 »
Se under Hästveda för lite uppgifter som dykt upp, men som egentligen hör hemma här.
Hälsningar
Mikael
764
« skrivet: 2002-05-27, 08:20 »
Visserligen är det vanligare att man i de sydamerikanska länderna tar 'utländska' (här: =icke-latinska) efternamn som förnamn (t.ex. Wilson, Nelson, -- mycket vanliga -- Henderson och andra. Har t.o.m. stött på några H?tler!). Men det är också tämligen vanligt att man tar berömda personers förnamn -- och varianter på dessa -- och ger sina barn (speciellt sönerna). Så med tanke på att vi har ett par världsmästare med namnet 'Ingemar' så skulle jag personligen inte fundera särskilt mycket över förekomsten av det namnet i de trakterna.
Detta utesluter dock inte möjligheten att han verkligen skulle kunna ha svenskt påbrå.
Hälsningar
Mikael
765
« skrivet: 2002-05-21, 09:16 »
Får man befara att det är hämtat från Genline? Kanske via skärm-dumpning?
Hälsningar
Mikael
766
« skrivet: 2002-05-21, 08:53 »
Det finns ju en del som lyckats ta utdöda adelssläkters namn, utan att vara agnatiska ättlingar, och trots att den först adlade var 'berömd för att ha dödat en av snapphanarnas ledare' (Ridderskantz; nu Ridderskans --åtminstone 3 stycken i Stockholms-området -- källa: http://privatpersoner.gulasidorna.se/) Hälsningar Mikael
767
« skrivet: 2002-05-21, 08:14 »
Har jag fattat rätt att man inte kan spara bilderna? Jag var ute och kollade lite, men kunde inte hitta någon knapp eller meny för det.
Vidare tycker jag att bilderna är ganska grovkorniga (i klass med de kopior man får köpa på Lunds Landsarkiv) så de är inte så väldigt lämpade för detaljstudier. Vad är den allmänna uppfattningen om detaljrikedomen? Har jag lyckats kolla på de värsta sidorna?
Hälsningar
Mikael
768
« skrivet: 2002-05-17, 07:57 »
Most likely the parents came to belong to another church/congregation and therefore thought that their children shouldn't be baptized in the Swedish Church.
(Some of the so-called 'free churches' (='frikyrkor') have understood that a person has to be taught, and he has to learn/understand, before he can be baptized. -- Compare Matthew 28:19, 20.)
Regards
Mikael
769
« skrivet: 2002-05-14, 08:40 »
Trådräknare ska det säkert vara, jag kom nog ihåg fel. Tack Lars-Erik. Och det finns (naturligtvis) olika modeller. Den jag har är gjord i aluminium, förutom själva linsen. Den består av tre aningen rektangulära delar: en bottendel med ett fyrkantigt hål i (är alltså en liten ram) vilken man ställer på objektet som ska studeras; ett bakstycke; och en överdel, där linsen är infattad. Hela trådräknaren är hopfällbar på så sätt att linsen hamnar i mitten, mellan de två andra delarna. Väldigt praktisk liten sak, men man kan lätt få ont i ryggen om man sitter några timmar och läser mikrofilmer m.h.a. den!!! Min är väldigt lik den som finns på denna bild: http://www.makab.se/order/index.asp?Item=6326 men är alltså gjord i aluminium, och jag har för mig att den har mer förstoring. (Hur kan man kolla förstoringsgraden om det inte står något på trådräknaren?) Här finns det ytterligare: http://www.teknooptik.se/optronik/handmikroskop/ Hälsningar Mikael
770
« skrivet: 2002-05-14, 08:03 »
Store Jon Mattisson var g m Gunnel Bengtsdtr (1626 i Nybygden - 1680 i Holma). Han var dessutom åbo i Holma, där de båda bröderna Store och Lille JM var födda.
Olus föräldrar känner jag dock inte till. Var har du funnit att hon skulle vara syster till Jeppe Pedersön i Holma?
Hälsning
Mikael
771
« skrivet: 2002-05-13, 09:10 »
Det här låter ju intressant! Jag har själv för länge sedan fått tag i en lupp (kallad 'trådläsare') som -- om jag kommer ihåg rätt -- har 16 gångers förstoring. Det kanske blir riktigt bra. Eller det kanske blir FÖR bra ...? Måste prova
Hälsningar
Mikael
772
« skrivet: 2002-05-08, 07:31 »
Det kan vara lite förvirrande med två olika Anders Olofsson, var och en gift med en Katarina Höffner ...
Om jag har fattat det hela rätt, så blev Lisken/Elisabet Ernestdotter Höffner i sitt andra gifte svägerska till sin svärson. Hon hade med 1:e maken Nils Eriksson en dotter Ingeborg som var gift med Lars Mickelsson, bonde i Myringby, Lysvik, vilken var bror till Ingemar Mickelsson.
Jag skulle nog vilja gissa att Maria Rachow åtminstone har rötter i Polen. Detta grundat på att det finns/fanns en stad där med samma namn.
Även Lars Johansson var gift 2 ggr, eller hur? (1686 dör 'Lars Johansson hustru' i Askersby. Begr 19/12)
Hälsningar
Mikael
773
« skrivet: 2002-05-06, 09:13 »
Hej Sten!
Är det verkligen så att det är mikroKORT (=fiche) som du har lyckats skanna? Undertecknad är i så fall SYNNERLIGEN intresserad av vad du använde för inställningar! Jag har nämligen inte lyckats med det -- vilket jag också nämnt vid ett flertal tillfällen. Resultatet blev väl närmast i klass med hur den första bilden i denna diskussion ter sig för oss.
Hälsningar
Mikael
774
« skrivet: 2002-04-30, 08:55 »
Vad du ska undvika är dubbel-klicka på det, för då öppnas det, och det vill du säkert inte! På ett eller annat sätt måste du markera mailet där det ligger i din Inkorg. (Du kan också ha ett antivirus-program som automatiskt slänger alla mail som det upptäcker innehåller virus.) Men om du sköter det manuellt, så får du antingen enkel-klicka på mailet, eller också ställa dig på mailet ovanför i din lista och gå neråt med piltangenten, eller på det under och gå uppåt. När du har det infekterade mailet markerat så skickar du det helt enkelt till papperskorgen. (Töm sedan gärna papperskorgen, eller åtminstone släng det infekterade mailet.)
Det är bara bra att du får virusvarning, för det visar ju att ditt virus-skydd fungerar, åtminstone i viss utsträckning. Oftast (alltid?), i samband med en virusvarning, så får man valmöjligheten att kasta filen/mailet som innehåller virus, en möjlighet som man nog bör utnyttja!
Hälsningar
Mikael
775
« skrivet: 2002-04-30, 08:42 »
Vi bör också betänka att efternamnet inte alltid stavades exakt 'Höffner'. Jag har vid ett tillfälle sett ett dokument som helt klart handlade om Mårten eller Ernst, och där stavades det 'H?bener' (om jag minns rätt; tyvärr så har jag varken kopia på det eller vet var det finns i original). Och jag har även sett andra stavningsvarianter. Så man får hålla sinnet öppet.
Hälsningar
Mikael
776
« skrivet: 2002-04-30, 08:27 »
Diskussionen som Åke Tilander nämner finns på Anbytarforum: Språk, ord och namn: Övriga språkfrågor: Anförlust (jag vet tyvärr inte hur jag ska lägga in det för att det ska bli direkt klick-bart).
Hälsningar
Mikael
777
« skrivet: 2002-04-26, 11:06 »
Lugn och fin!
En annan, fullt legitim, orsak till att en del inte anger sin e-postadress kan ju faktiskt vara att de inte har någon! De kanske sitter på biblioteket eller i skolan och surfar ut på Rötters och Anbytarforums sidor.
Hälsningar
Mikael
778
« skrivet: 2002-04-25, 10:28 »
Som jag har nämnt flera gånger, så har åtminstone jag inte sett någon lyckad inskanning av mikrokort (=mikrofiche). Däremot så blir det utmärkta resultat vid skanning av mikrofilmer med denna skanner.
Problemet är, som du nämner, att bilden aldrig blir bättre än originalet. Varje överföring till annat medium innebär en försämring. För att minimera försämringen vid elektronisk inskanning kan man spara så mycket information som möjligt om bilden, men det medför att filen blir stor. Det är en avvägning man måste göra.
779
« skrivet: 2002-04-22, 09:59 »
De kommer (även om du i efterhand har begränsat urvalet för en del av dem; 16/2 2002)
Hälsningar
Mikael
780
« skrivet: 2002-04-19, 09:40 »
Hej Christina! Jag kan nog inte bistå med någon lösning i ditt fall. Min Elisabet gifter sig 1751/1752 med Nils Månsson, Axmar bruk, i hans 2:a gifte. För detaljer, kolla http://hem.fyristorg.com/micke-p/Genealogy/fm09.htm nr 688 Hälsningar Mikael
781
« skrivet: 2002-04-18, 10:16 »
Är det någon mer som har hittat förnamnet Tilluff? Jag fann det i Skånes Landstings böcker 1668. Tilluff Hansson var själv död, och hans arvingar bråkar med arvingarna till en annan man. Jag hann inte kolla så noga och kommer inte ihåg den andre mannens namn, men han var borgmästare. Av vad jag kunde se så nämndes inga orter, men jag ska kolla upp det bättre. Och nej, det står INTE Olluff, utan mycket tydligt Tilluff och Tilloff och en son nämns Tilloffsson.
Hälsningar
Mikael
782
« skrivet: 2002-04-18, 09:35 »
Tack Jan för uppgifterna!
Du skriver att Hambrunger kallar honom Noe Bertramsson Pousette. När en av döttrarna dör nämns hennes far som Noe Bertilsson Puse. Jag har inte med mig anteckningen om vilken av döttrarna det rör sig om, men det måste vara antingen Katlen (D 20/8 1779 i Axmar bruk) eller Elisabet (D 11/1 1765 i Axmar bruk). Men det är förmodligen just så att han är son till Bertram (egentligen bör det väl vara Bertrand ...?) Pouse, och att prästen hört och/eller skrivit fel.
Hälsningar
Mikael
783
« skrivet: 2002-04-17, 10:30 »
Om ni vill kan jag bidra med ett par exempel från protokoll i Skånes Landsting 1668 där kyrkoherden nämns prästen, d.v.s. att det inte är han själv som har skrivit det.
Men det kanske var danska förhållanden som gällde?
Hälsningar
Mikael
784
« skrivet: 2002-04-17, 10:09 »
Jag har en Noe Bertilsson Pouse i Axmar bruk, Hamrånge (X), vilkens barn är födda första decenniet på 1700-talet. Hans far, Bertram Pouse, ska av och till ha varit verksam vid Lövsta bruk, enligt uppgift jag fått. Kan du se om det stämmer? (Det rör sig kanske om slutet av 1600-talet, men ändå ...)
Hälsningar
Mikael
785
« skrivet: 2002-04-16, 08:43 »
Jag undrar vad det finns för uppgifter om medlemmar av släkten Pousette i denna socken?
Micke
786
« skrivet: 2002-04-11, 08:39 »
Jag klockade en inskanning av en exponering på en mikrofilm igår och det blev över 2,5 minuter! Den fysiska storleken på just den exponeringen (2,5*3,1 cm) var aningen större än de mått jag uppgivit ovan, men man måste nog räkna med åtminstone 2 minuter per inskanning med en sådan skanner och med den upplösningen. Lite tråkigt att det tar så lång tid och blir så stora filer, men detaljrikedomen är jättebra.
Storleken 6 MB som jag nämnde i mitt förra inlägg är vid 8 bitars gråskala, d.v.s. varje punkt tar upp en byte (=8 bitar). En bild som är exakt en tum i kvadrat blir då --med upplösningen 2400*2400-- 5760000 bytes (5,49 MB). Mitt exempel är ju lite större, så det blir egentligen nästan 6,4 MB.
Och ja, Roland, åtminstone jag skiljer på film och kort. Vem var det som inte gjorde det?
Hälsningar
Mikael
787
« skrivet: 2002-04-10, 10:34 »
Det kom upp en fråga om de fina faddrarna till det utomäktenskapligt födda barnet.
Det är inte något ovanligt alls, enligt de fall jag har sett. Jag tror nästan att jag kan gå så långt som att säga att det var ovanligt att släktingar --d.v.s. de som normalt var de vanligaste som faddrar-- figurerade som faddrar till utomäktenskapliga barn. Däremot var det väldigt vanligt att prästen och/eller hans fru och barn fick ställa upp som faddrar. Många gånger hände det också att andra prominenta personer som bodde i socknen ställde upp.
En gissning från min sida är: att vid omkring hälften av dopen av utomäktenskapliga barn så ställde 'höjdarna' i socknen upp som faddrar; och vid omkring hälften av dopen var det NÅGON släkting som var fadder (jämför med att normalsnittet var att de flesta av faddrarna var släkt med barnet).
Ofta nämns inga faddrar alls i sådana här fall, eller också står det något i stil med 'församlingen var vittnen'.
Sederna har ju naturligtvis varierat med tiden, och det fanns säkert skillnader geografiskt också.
Hälsningar
Mikael
788
« skrivet: 2002-04-10, 09:36 »
Hej Staffan!
Jag har en kompis som skannade i 1600*1600 och det var fullt tillräckligt. Själv har jag skaffat en senare version av samma skanner som han har (min heter Epson Perfection Photo 2450) som jag använder i högsta optiska upplösningen (2400*2400), vilket alltså blir ännu bättre.
Ju högre upplösning man har, desto större blir ju bildfilerna. Själva exponeringarna på mikrofilmerna är ju olika stora, men en inskannad bild i storleken 2,5*3 cm blir lite drygt 6 MB om man sparar den i formatet TIFF, och omkring 700 kB om man sparar den som JPG.
Företaget Microscan som skannar in diverse urkunder använder sin egen teknik i fråga om mikrofilmer. Om jag förstod det rätt, så skannar de i princip in projiceringen av bilden. Detaljinnehållet i bildfilen blir logiskt sett mycket mindre, men även själva bildfilerna blir ju det: 300-500 kB i formatet TIFF. Och på deras sätt tar varje bild ca 4 sekunder att skanna in, jämfört med över en minut på mitt sätt.
Hälsningar
Mikael
789
« skrivet: 2002-04-08, 11:08 »
Tilläggas kan väl att även namnet Agda är starkt knutet till Marestorp (även om det naturligtvis också förekommer i familjer utan påvisbar koppling dit).
(Så det är ju intressant att Nils Nilsson Raffn hade en dotter Agda ...)
Hälsningar
Mikael
790
« skrivet: 2002-04-07, 23:41 »
Sitter mest och är förvirrad över Johannes Stuarts koppling till Scotland.
Har själv Anders Stuart dä i min ana och vill försöka klarlägga nästa led bakåt och även då en eventuell koppling till det skotska kungahuset. Kan någon sammanfatta detta?
mvh
Mikael Persson
791
« skrivet: 2002-04-02, 14:57 »
Hej Niclas!
Det finns en by Kylen i Visseltofta, som kanske är ursprung till tillnamnet.
Hälsningar
Mikael
792
« skrivet: 2002-03-21, 09:53 »
Om en volym innehåller endast ett kort, så bör man kanske överväga att köpa volymen/kortet?! Skillnaden i pris är väl minimal, och sen äger man ju kortet och kan använda det hur och när man vill.
MVH
Mikael
793
« skrivet: 2002-03-18, 10:33 »
Jag har nu införskaffat en Epson Perfection 2450 Photo. Den skannar i 2400*4800 dpi hårdvarumässigt, och ska klara ända upp till 12800 mjukvarumässigt. Den är avsedd för vanlig skanning, men också för inskanning av fotonegativ.
Resultatet blir mycket bra vid skanning av mikrofilmer och jag ska nog ta och prova med mikrofiche också (även om jag inte har stora förhoppningar).
Jag har jämfört med en Hewlett Packard 5490C (i detta sammanhang likadan som 5470C), vilken ska ha samma upplösning, men resultatet blir avsevärt sämre vid skanning av mikrofilm. Den är också ca 2000:- billigare.
Epson Perfection 2450 Photo har länge varit så gott som omöjlig att få tag i -- trots att den är tämligen ny --, men nu för någon vecka sedan kom det in en laddning. Priserna varierar mellan olika försäljare, men ett ställe som normalt inte är så billigt ligger på ca 4800:- inkl moms, så man bör absolut inte betala mer än det.
Jag råkade ut för en del lustigheter när jag skulle skanna:
1) När man markerar området på filmen som man ska skanna så visas i två rutor bredd och höjd på detta som ursprung. Under dessa rutor finns två likadana där det ska stå resulterande storlek, och om man inte skriver in något särskilt där så står det detsamma i dessa + att det står 100% skala i en annan ruta. Logiskt sett så tycker man att det borde räcka med det för att få ut en bild av samma storlek som den man skannar in. Men så är inte fallet! Om man vill ha lika storlek ut som in så får man trycka på en knapp med ett lås på, annars väljer den 96 dpi i upplösning, och vid skanning av en exponering på en mikrofilm i 2400 dpi upplösning så blir alltså den resulterande bilden ca 25 ggr så stor som originalet! Man kan också själv välja bredd och höjd eller vilken skala man vill ha. Man måste dock göra ett medvetet val (verkar det som).
2) På en film som jag skannade fick jag oftast fula ränder uppifrån och ner på de inskannade bilderna. Det kostade mig en hel del experimenterande att komma fram till hur jag skulle slippa ifrån det. (Det är först nyligen som jag kom på lösningen att klicka på låsning av skalan till 100% -- se ovan -- så det kan MÖJLIGEN vara en lösning i det här fallet också.) P.g.a. att det medföljande negativlocket har för breda kanter -- vilka täcker en del av exponeringen -- så använder jag inte det, utan lägger filmen direkt på glaset. Jag la filmen i skannerns längdriktning och kunde då skanna 8 exponeringar innan jag behövde dra fram filmen. Första omgången jag skannade gick alldeles utmärkt -- som tur är! --, men sedan har det mest strulat. Jag provade och trixade med de olika inställningarna utan att komma fram till någon lösning. Vid något enstaka tillfälle fungerade det igen för att sedan vid nästa omgång återigen bli fult. Jag fick omsider id?n att det kunde bero på själva filmmaterialet, och att det alltså skulle vara ett optiskt fenomen. Jag provade då att lägga filmen tvärs över skannern, och sedan dess har det fungerat. Man kan dock bara skanna in tre exponeringar på det sättet innan man behöver flytta fram filmen. Jag ska experimentera lite till för att se om det finns någon bättre lösning eller kombination av lösningar, men nu fungerar det iaf.
Jag har inte hunnit prova med så många olika filmer ännu, men den jag hade problem med var en med negativ exponering (dvs. mörk bakgrund och vit text), medan en annan som alltid gick bra var normal. Det märktes dock tydligt att det också var olika material i själva filmen. Jag är inte helt säker på orsaken till problemet, men jag gissar på filmmaterialet.
Så slutsumman är att jag verkligen kan rekommendera den här skannern för de som vill skanna in mikrofilmer.
MVH
Mikael
794
« skrivet: 2002-03-14, 09:12 »
Jag har fattat det som att det t.o.m. var ett adels- eller frälse-namn?! (Om jag läste rätt så fanns det även en kvinna i Delsbo med det efternamnet. Jag har för mig att det var i den första hfl.)
Hälsningar
Mikael
795
« skrivet: 2002-03-13, 09:51 »
Jag har en anfader, Johan Jakob Eklöf, som när han gifter sig 24/9 1773 i Gävle sägs komma från Rögslagen. Detta ställe har jag inte lyckats identifiera, även om det man tänker på först är Roslagen. Nu ser jag att med lite god vilja och mycken långsökthet så skulle det kanske kunna vara Rogslösa.
Johan Jakob föddes 1743 enl hfl och 173(2) enl uppgiven ålder när han dör. Finns det någon lämplig kandidat här? Efternamnet (Eklöf) kan han ha tagit sig när han blev tullbesökare, så det är kanske inte så viktigt att leta enbart på det.
Hälsningar
Mikael Persson
796
« skrivet: 2002-03-13, 09:14 »
'Kopulera' betyder att ha samlag. 'Copulerades' bör då i princip ha betydelsen att de gavs tillstånd att ha samlag, d.v.s. att de vigdes. (Det var ju annat förr ...)
Hälsningar
Mikael
797
« skrivet: 2002-03-12, 12:43 »
Jag hittade nu mina egna namn-excerpter från dessa domböcker:
2. I denna framgår det att Jöns Lång är far till Nils Jönsson. Att han 'räckte hand' betyder alltså att han gick i god för rågtunnan som sonen lovade till Anna Jonsdtr.
3. I min excerpering finner jag inte den Nils som var död före 24/11 1654. Har Gunnar Ståhl blandat ihop något i sin excerpering? Har jag missat i min excerpering? Eller har jag uppfattat denne Nils som densamme som 'h. Nils'?
Vidare har jag vid min excerpering uppfattat det som att Hr Nils, Ingeborg och Peder är syskon.
Jag tror jag får leta fram filmerna igen och kolla upp det.
Hälsningar
Mikael
798
« skrivet: 2002-03-12, 09:48 »
Angående att virus-mail slutade komma efter att man slutade med att sätta ut sin mailadress: Jag kan mycket väl tänka mig att det är ett sammanträffande. Jag har mig veterligen inte skickat ett enda inlägg här utan att sätta ut min adress i avsedd ruta. När det var som värst, så fick jag 5 virus mail per dag under 2 dagar. Sedan har det klingat av, och nu har jag inte fått något på ett par veckor. Så de slutade komma UTAN att jag behövde sluta med att sätta ut min mailadress.
Hälsningar
Mikael
799
« skrivet: 2002-03-12, 09:18 »
Som jag förstår de fragmentariska avskrifterna, så handlar nr 3 om ett arv efter Gl Nils (D före 24/11 1654: 'bytet' hållet då), eftersom han dog barnlös.
Jöns Långs avlidna hustru Ingeborg Nilsdtr var syster t Per Nilsson, Hössjö (eftersom han var hennes barns morbror). Vidare verkar den avlidne Hr Nils ha varit kusin ('syskonbarn') till dessa barn, vilket skulle innebära att hans mor eller far var ytterligare ett syskon. Hans änka hette Kerstin, och det gjorde hans mor också. Hans mor hade ytterligare en son och en dotter. Eftersom det är modern som omnämns, antyder det att det är hon som är det tredje syskonet. Det skulle alltså se ut sålunda:
(Nils)
Per Nilsson. I Hössjö. D efter 27/6 1655
Ingeborg Nilsdtr (se nedan)
Kerstin [Nilsdtr] (se nedan)
Ingeborg Nilsdtr. G m Jöns Lång, Hössjö. (D efter 27/6 1655). D före 27/6 1655
minst 2 barn ('deras morbror'). D efter 27/6 1655
Kerstin [Nilsdtr]. G m NN (Trol d före 27/6 1655). D efter 27/6 1655
Nils (se nedan)
son. D efter 27/6 1655
dotter. D efter 27/6 1655
Herr Nils. I Hössjö. G m Kerstin (D efter 27/6 1655). D före 27/6 1655
Var gl Nils (D före 24/11 1654) hör hemma, framgår inte, men han var ju säkert släkt med de tre syskonen, kanske t.o.m. ytterligare ett syskon. Att ha tillgång till hela målet skulle kanske hjälpa.
Hälsningar
Mikael
800
« skrivet: 2002-03-07, 12:02 »
Tack för svaren Stephan och Andreas!
Nu blir både Anders och jag glada! Rent programmeringsmässigt är det ingen större svårighet att lägga in en sådan här funktion, så jag var förvånad att den inte fanns med i något av de program /-versioner som jag kollat. Men nu finns den alltså med i åtminstone två program. Bra!
Hälsningar
Mikael Persson
801
« skrivet: 2002-03-06, 16:11 »
Jag undrar om någon känner till om det finns något släktforskarprogram där man kan söka efter en familj baserat på kombinationen av föräldrarnas namn i för- och/eller efternamn (t.ex. alla familjer där fadern har hetat Per och modern Anna)?
Emellanåt vet man vad båda föräldrarna heter i t.ex. förnamn, men man vet inte säkert var de bodde (kanske p.g.a. att de har flyttat omkring under en tidsperiod som inte täcks av hfl). Funktionen skulle kanske främst vara användbar för att samla ihop en syskonskara som fötts innan några kyrkoböcker fördes.
Hälsningar
Mikael
802
« skrivet: 2002-03-01, 11:01 »
Nu blir jag lite fundersam. Om Janet vill bli registrerad som en person som absolut inte vill ha besök av Jehovas vittnen bör hon väl helt enkelt kunna be att få bli det?! Och om det är så att Datainspektionen motsätter sig ett sådant register --även om de som skulle förekomma där vill vara med på egen begäran-- så borde ju svaret bli att det är Datainspektionen som motsätter sig upprättandet av registret. Och då återstår väl bara för Janet att sätta upp en skylt på dörren som visar på vilka som inte får besöka henne?! Tänk bara på att datera den också, annars riskerar du att få besök så ofta som en gång om året av någon som kontrollerar att den verkligen gäller fortfarande! (Jag är lite nyfiken på NÄR du ringde dem. Var det verkligen EFTER PULs införande?)
Jag begriper inte heller Christians kommentar Alltså, stöt på och begär att få ta del av registret. Om Janet --eller vem som helst-- inte förekommer i registret så har hon --eller vilken som helst person i fråga-- inte rätt att ta del av registret. Det skrev du ju själv: man enligt PersonUppgiftsLagen har rätt att ta del av det som står i respektive register om en själv.
Efter det att PUL trädde i kraft gick man ut med lappar till församlingsmedlemmarna med det som fanns registrerat, vilka skulle återlämnas. Detta dels för att godkänna att man fanns med i registret och dels för att säkerställa att uppgifterna var korrekta.
Och Christian, OM det nu är så att de har Ett register som de INTE har tillstånd att föra enligt DataInspektionen, varför anmäler du dem inte?
Hälsningar
Mikael
803
« skrivet: 2002-02-28, 10:03 »
Förr fanns det ett adressregister med de som prenumererade på 'Vakttornet' och/eller 'Vakna!'. Men postens prissättning (=dyrare att skicka tidskrifterna än prenumerationsbeloppet) och nu senare att man inte längre tar betalt för litteraturen har gjort att prenumerationer --och det därtill kopplade adressregistret-- i stort sett har försvunnit.
Varje församling har någon form av adressregister för de respektive medlemmarna, och det är möjligt att det också finns ett sammanslaget dito för hela landet. Men det är tämligen säkert inte tillgängligt för allmänheten.
Hälsningar
Mikael
804
« skrivet: 2002-02-26, 11:38 »
I Sunnansjö, Delsbo (Hälsingland), bodde det en Johan Henrik Lilljebjelke. Han uppges vid 2:a giftet vara s t ryttmästare Sven Nilsson Lilljebjelke o h h Hedvig Eleonora Rebecka Wase, Stångsätter, Skövde. Han blev furir v Hälsinge regemente 1697, fänrik 1702, löjtnant 1706, regementskvartermästare 1710 och kapten 1711. 1717 får han avsked p.g.a. sjuklighet. Han uppges vara f 1679, och dör 28/5 1765 i Sunnansjö, 86 år gammal. Begr 9/6. Han var g 1:o m Brita Andersdtr, vilken varit g tidigare med NN, Ö Hammaren, Delsbo. Hon dör 1732. G 2:o 15/9 1734 i Delsbo m Annika Brask (f 6/12 1695 i Heden, Delsbo. D 16/12 1778, 83 år 1 v 3 dgr gammal. Begr 22/12), även med henne i hennes 2:a gifte. Med 2:a hustrun fick han en son, Alexander, 9/1 1736, vilken dog 18/4 1736. Han fick också en utomäktenskaplig son, Karl, 5/8 1738 med en Margreta Olofsdtr. Denne dog 12/1 1739.
Jag har för mig att jag läst någonstans att dessa Lilljebjelkar inte går att passa in ibland övriga kända av denna släkt. Hur ligger det till med det? Finns det någon som känner till vidare led bakåt för Johan Henrik?
Hälsningar
Mikael
PS. En del av uppgifterna är tagna direkt från Delsbo släktbok, och en del har jag hittat vid egen forskning. DS
805
« skrivet: 2002-02-19, 10:52 »
Som exempel från Delsbo, Hälsingland, kan nämnas att när någon dog så hände det att prästen kollade i födelseboken för att se vilken ålder personen hade - förmodar jag. Han passade då ibland på att skriva in i födelseboken att personen i fråga var död, och då inte alltid med angivande av dödsdatum. Så Niclas har rätt i att det förekommer att även vuxna eller konfirmerade personer har fått ordet 'Död' inskrivet vid sin födelsenotis.
Hälsningar
Mikael
806
« skrivet: 2002-02-19, 09:48 »
Enligt Björn Olson fanns det en skattebonde Per Eklöf (f 1758) i Ahlby, Ununge. Hade han möjligen en bror Johan Jakob Eklöf (f 1743; hfl)? Min JJE flyttade senare till Gävle där han var tullbesökare.
(Eddie: Jag har inte tappat bort ditt svar om en JJ i Valbo; jag gör bara ett nytt försök.)
MVH
Mikael
807
« skrivet: 2002-02-19, 09:24 »
Hej Björn!
Det är ju ett uppslag iallafall. Johan Jakob föddes 1743 enl hfl och 173(2) enl uppgiven ålder när han dör. Känner du till några syskon till Per eller när föräldrarna föddes och/eller gifte sig? Deras namn och övriga data blir ju naturligtvis också intressanta om det visar sig att Johan Jakob kommer därifrån! Namnen på föräldrarna kan ju förresten vara intressanta redan nu, för att jämföra namnfloran.
Hälsningar
Mikael
808
« skrivet: 2002-02-15, 11:39 »
För ordningens skull kan man påpeka att inte heller Mats Pärlemo var speciellt tydlig i sin anmärkning: 'Vart' handlar inte bara om riktning, utan mer specifikt om RÖRELSEriktning. Vilket ytterst sällan kan användas om gårdar, även om det HAR hänt att en gård flyttats mer eller mindre avsiktligt. Och om en gård LIGGER någonstans, så säger det sig självt att den inte har någen rörelseriktning. Så Rune Edströms kommentarer passar inte in i det verkliga sammanhanget.
Svaren på Mats Pärlemos frågor blir enligt min uppfattning:
Nej. Ja, förmodligen. För ca 15-20 år sedan.
Som kuriosa kan nämnas att i Delsbo (Hälsingland) - och förmodligen på fler ställen - så används ordet 'vart' som synonym för 'blev'.
Jag håller med dig Mats; jag retar mig också på när man hela tiden skriver fel. (Att man ibland trycker på fel tangent är en helt annan sak.) Men jag har upptäckt att det är väldigt få som är tacksamma för den möjlighet till förbättring som ett påpekande innebär. Många föredrar att fortsätta att skriva fel. Och eftersom de flesta inte bryr sig, så innebär det ju inte heller något socialt handikapp i deras respektive omgivning. Så jag har i princip slutat klaga - även om man ibland behöver fråga vad de egentligen menar - och nöjer mig med att försöka lära min fru och min dotter lite svenska. (Jag har t.ex. mycket bestämt påpekat att de INTE får tro att den 'svenska' som används i dagstidningarna är riktig svenska.)
Linda Wickström menar att det kan vara dialektalt betingat, och det kanske hon har rätt i. Men jag har annars trott att rikssvenskan lärs ut i skolorna och är tänkt att användas just för att alla ska kunna förstå, oavsett vilken dialekt de använder inom familjen och i närmaste bekantskapskretsen. Men vi kanske skulle ta och skriva på dialekt?! Jau onnrar hua maunga söm skulle föstau aållt söm jau skriva? Nae, nu fau jau ausluda mitt inlaegg unna Hau ligga gauan?.
Hälsningar
Mikael
PS. Jag tycker att det är mycket intressant med etymologi och att se hur ett språk utvecklas med tiden. Men jag gillar inte alls att det utvecklas och förändras nu, under min levnad. Vad tycker ni om den bakvända logiken?! DS
809
« skrivet: 2002-02-11, 11:33 »
Tack Torsten för informationen från ordböckerna om 'likväl'. Ordet har tydligen skiftat i betydelse med tiden (eller har jag fullständigt missuppfattat vad det betyder nu?).
Håller med Ulf om att det är bra att få se lite mer text. Ordet efter 'likwäl' kanske börjar med ett 'k' (jfr 'kunna' - 1:a ordet i sista raden 14/9).
Däremot vidhåller jag att det står 'förne' (om det också står 'til' framför är både otydligare och osäkrare). 'för' är väldigt tydligt, och 'ne' sitter ihop med stapeln i 'd' på nästa rad.
I fråga om att missuppfatta stora bokstäver inne i ord, så väntar jag bara på en skanner för att kunna presentera några exempel på dessas förekomst. Blir det bra med 10 exempel? Jag kan kanske också skicka med några 'Effter', 'Samma', 'Sampt', 'Och', 'Nempligen', och 'Doch' - inget av dem substantiv - för utvärdering?
Hälsningar
Mikael
810
« skrivet: 2002-02-04, 11:26 »
Jag ställer mig tveksam till att 'anmoda' skulle betyda 'tillkalla'. 'Anmoda' betyder snarare att man säger till eller uppmanar någon att göra något. Alla tre bokstäverna 'lmo' -- i ett förmodat 'tilmoda' -- finns inte heller med där.
Jag håller med Ulf om att det inte börjar på 't', bl.a. därför att 't' i 'tilsamman' har öglan åt andra hållet. Däremot förstår jag inte kommentaren för i så fall hade det varit ett stort L, men det stämmer inte på ett verb. Vad jag har sett så kan skrivaren använda stor bokstav var som helst i ett ord, och också i början av vilken som helst typ av ord. Det är många gånger ingen ordning alls.
Sedan undrar jag om det syns någon skillnad i bläcket som har använts till att skriva den här delvis svårtydda kommentaren, jämfört med bläcket till själva dödsnotisen? Anledningen till att jag undrar är att om det verkligen står 'endade Pästen' e.dyl. -- vilket jag personligen inte tror -- så måste det ha lagts till en tid senare, eftersom man inte gärna kunde veta att pesten verkligen hade tagit slut så kort tid efter det sista dödsfallet.
För att förstå det hela rätt, verkar det vara viktigt att tyda det som står innan 'endade (?)'. Svängen som är till höger om pricken i 'i', hör den ihop med det som står mellan 'i' och 'e', eller är det en markering liknande den som brukar finnas över 'u' (eller det kanske ÄR just en sådan markering?)?
Det hela blir ju bara svårare av att en del streck och svängar bevisligen har försvunnit. (Se t.ex. 'G' i 'Gudmundz'.)
Betydelsen av ordet 'likwäl' kan också ha betydelse i förståelsen av texten. 'Jon Olsson gjorde något dagen innan, men trots det så dog han sen.' Eller: 'Jon Olsson gjorde något dagen innan, men trots det så dog han inte förrän följande dag.' Eller något annat. Men ordet 'likväl' antyder ett motsatsförhållande.
Hälsningar
Mikael
811
« skrivet: 2002-02-04, 09:45 »
Håhå-jaja ...
... men eftersom det rörde en 100 år gammal uppgift, och eftersom det var från Jämtland -- där man har/hade ett i stora stycken eget språk --, så var chansen ganska stor att det var frågan om ett ord som jag inte känner till. Till yttermera visso förekom ordet -- med en liten förändring -- tre gånger. Vilket alltså föranledde min fråga -- som f.ö. inte har fått något svar ännu.
Att det sedan förekommer en hel del underligheter i inläggen på Anbytarforum kan jag visst hålla med om. Fast det kan vara svårt att avgöra vilket som är värst: Att en del inte klarar att skriva så man vet vad de menar, eller att en del börjar gnälla så fort man försöker få reda på vad de ovannämnda egentligen har avsett.
Personligen vore jag tacksam om jag fick ett påpekande om jag använder ett ord eller ett uttryck felaktigt eller om jag genomgående stavar ett ord fel.
MVH
Mikael Persson
812
« skrivet: 2002-02-01, 11:20 »
Vågar man förmoda att 'skadestjutet' egentligen ska vara 'skadskjuten'?
undrar Mikael
813
« skrivet: 2002-01-31, 14:03 »
Var det moms medräknat i priset 5500:- för faximilutgåvan av de nio första banden av EÄ? I så fall bör de numera kosta 4664:-
Någon som kan bekräfta eller dementera - med förklaring - detta?
Vad kommer kompletteringsbanden att kosta? Finns det något närmare besked om när de kommer?
Hälsningar
Mikael
814
« skrivet: 2002-01-29, 09:49 »
Hej Peter! Min Jerpe kan du finna på http://hem.fyristorg.com/micke-p/Genealogy/ff08.htm , nr 267. I min sökning efter hennes släkt sökte jag i diverse tryckt litteratur. Hon är nämligen en av de få jag har som förfäder som har ett efternamn som inte är patronymikon och inte heller ett soldatnamn (åtminstone inte den generationen). Det är nu några år sedan jag höll på och rotade i det, men jag TROR att jag såg uppgiften om en slottsfogde (eller liknande) Järpe i Personhistorisk Tidskrift. KRONOLOGISKT sett skulle denne ha kunnat vara farfar till Anna - eller möjligen far om han blev fogde tidigt i livet och fick sin dotter sent. Någonstans - men inte tillgängligt för ögonblicket - har jag några anteckningar om olika möjliga Järpar. Men det är kladdanteckningar, för kopplingarna var så långsökta. Jag sökte samtidigt efter Björkman och Eklöf (svärsonen), men utan någon större framgång. En klockare Per Björkman var dock fadder vid dottern Evas dop. Hälsningar Mikael
815
« skrivet: 2002-01-28, 10:29 »
Min mor lärde mig ordningen kusin, nästkusin, syssling, brylling och pyssling. Jag har dock märkt stora skillnader i hur det uppfattas - och i vilken ordning syssling och brylling ska komma - så jag använder själv kusin, nästkusin/tremänning, fyrmänning, femmänning, o.s.v.
Vid några tillfällen har jag för bekanta och släktingar försökt förklara ursprunget till orden 'syssling' och 'brylling', men det verkar inte gå in, så det är helt klart ett komplicerat ämne.
Hälsningar
Mikael
816
« skrivet: 2002-01-28, 09:48 »
Är intresserad av personer med efternamnet Hjärpe - förutom de från smedsläkterna. Främst intresserad av området Uppland - Gästrikland. Bl.a. ska det ha funnits en slottsfogde med det efternamnet, men allt av intresse.
Hälsningar
Mikael
817
« skrivet: 2002-01-25, 11:30 »
Är det absolut belagt att Jon Månssons hustru hette Månsdotter i efternamn (dvs. står båda med i en handling med både för och efternamn på ett sätt som lämnar utom rimligt tvivel att de är gifta)? Står Jon utan efternamn och hustrun med både för- och efternamn i ml 1640?
Hälsningar
Mikael
818
« skrivet: 2002-01-23, 11:07 »
Som likwäl [L|t]i[?]nedade Prästen dagen tilförne
819
« skrivet: 2002-01-22, 10:06 »
Nej, det står 'lifzfrucht'. Det som syns innan 'Gudmundz dotter' är troligen något slags markering för att visa att det egentligen inte ska komma efter ordet 'lifzfrucht'.
Hälsningar
Mikael
820
« skrivet: 2002-01-22, 08:54 »
Om du menar skillnaden i stavning 'K-' och 'C-' e.dyl. så var det mycket vanligt att man inte gjorde skillnad på dem. Det förekom båda stavningarna i samma mening ibland!
Att byta från t.ex. Nilsson till Casström kunde också förekomma -och just det exemplet har förekommit- och det berodde ofta på att man blev lite 'finare': bättre jobb eller mer pengar än de flesta i omgivningen. (Detta fenomen förekommer ju fortfarande, även om det är mer byråkrati inblandat nuförtiden: Om man har kommit upp sig -eller vill komma upp sig- så byter man efternamn. Tyvärr -och fullständigt ologiskt- är det ju så att en person med ett annorlunda -men svenskt! eller välkänt utländskt- efternamn som regel har lättare att få jobb.)
821
« skrivet: 2002-01-21, 09:35 »
Det köper jag också
Mikael
822
« skrivet: 2002-01-21, 08:35 »
And the continuation is sköttes av sju sköna sjuksköterskor = were cared for by seven nice/beautiful nurses
Regards
Mikael
823
« skrivet: 2002-01-18, 10:41 »
Det första ordet kan jag mycket väl få till 'Store'. Första bokstaven är ett 'S' och fjärde ett 'r'. Andra ordet börjar med 'H' och fjärde bokstaven är ett 's' eller ett '?'. Vad finns det för byar i Ljungarum? Någon som passar in? Tredje ordet verkar börja på 'Arerå', men den enda bokstav jag är tämligen säker på är den fjärde.
Hoppas att det hjälper något iallafall.
Hälsningar
Mikael
824
« skrivet: 2002-01-17, 10:55 »
Kanske Per och Gisel Mattissöner kan tänkas vara kusiner till den Karin Bengtsdtr som föddes i Kylen 1629 (g 1652 i Osby m Nils Bengtsson, Gullarp (1618-1681). D 1684 i Nybygden)? Hon var ju dtr t Bengt Bengtsson o h h Elna Giselsdtr i Kylen.
Hälsningar
Mikael
825
« skrivet: 2002-01-16, 09:52 »
Jag har inte hunnit ordna upp allt i Loshult ännu, men jag har en Per Trulsson som gifter sig 1707 i Loshult med en Kerstin Svensdotter (normaliserad stavning). Här är notisen:
Die Joh Bapt Desp Per Trulson i Karhult, Kirstin Swensdotter af Ståckhult, Copul Dn 6 p Trin, sponsorer Jöns Trulson i Loshult, Nicklas Swenson i Ståckhult
Brita Persdotters dödsnotis 1705:
item [Dn 25 p trin], Bryta Persdotter af Karhult, föd i Kyllö och Wisseltofta sockn, Mat Thruen, Nupsit Per Trulson i Loshult, in conjugio 12 1/2 åhr, Liberi 4 modo superstity, döde d 13 Nov, aet 48 ann, LS ibidem
Kerstin Svensdotter dödsnotis 1709:
Dn Sexag, Kirstin Swensdotter af Karhult, föd i Stockhult, Mat Inger, Nupsit Per Trulson i Karhult, in conjugio 1 1/2 ann, Unica proly modo demortia, dödde den 18 febr, aet 35 ann
Per Trulssons dödsnotis 1754:
Fornahässle. den första söndagen efter Påsk begrofs gamla enkomannen Pär Trulson från Fornahässle, barnfödd i Gnubbefälle, warit gift första gången med Bierta Jönsdotter, andra gången med Chirstina Jönsdotter, haft med den förra under 9 års sammanlefnad 4 barn, och med den senare 1 barn, dödde af ålder d 18 april, då han lefwat wid pass 85 år
Sonen Esbjörn Perssons dödsnotis 1754:
Fornahässle, Första söndagen efter Trettondedagen begrofs gifta åboen Esbjörn Person från Fornahässle, moderen Bierte, warit 2ne gånger gift, första gången med Chirstina Pärsdotter i ? dels år, andra gången med Karena Jönsdotter från Gnubbefälle, med hwilken han aflat 2ne döttrar under theras sammanlefnad 15 års tid, siuknade den 29 sistl decemb af bröstsiuka och dödde deraf d 9 hujus, 58 år 1 månad och 11 dagar gammal
Som vi ser uppges två olika längder på äktenskapet mellan Per Trulsson och Brita Persdotter. Enligt dessa gifte de sig antingen 1693 eller 1696, men som Torbjörn nämnde så skedde det inte i Loshult.
Jag har inte min mikrofilm tillgänglig här, så om någon kan kolla upp vigseln - eller kanske redan har uppgiften - så vore det bra.
Hälsningar
Mikael
826
« skrivet: 2002-01-14, 13:49 »
Jag vidhåller att det står Segrin, speciellt med tanke på den lilla likhet sista bokstaven i namnet har med övriga förekomster av 'd' i texten, men också att det är likt övriga förekomster av 'n'. Det som syns till höger om pricken i 'i':et är säkert bara att nedtecknaren missat med pennan eller så har det tillkommit efteråt.
Hälsningar
Mikael
827
« skrivet: 2002-01-14, 13:35 »
Hej Carl!
Ang CDn med landskapshandlingar: Innehåller den verkligen avskrifter av alla de landskapshandlingar som finns (med de undantag som du nämner)? Eller är det bara sammandrag av något slag?
Hälsningar
Mikael
828
« skrivet: 2002-01-14, 13:24 »
Finns de olika fängelserna med?
Hälsningar
Mikael
829
« skrivet: 2002-01-14, 13:21 »
Finns Hälsinglands regemente med?
Hälsningar
Mikael
830
« skrivet: 2002-01-11, 10:09 »
Hennes namn var Segrin
Den latinska delen tyder jag till
fuit olim artium illiciter suspecta, sed in s[encitnta?] illuminata
Jag är mycket dålig på latin, men jag tolkar det till 'var misstänkt för olika förbjudna kunskaper, även om hon var upplyst i ?'
Hälsningar
Mikael
831
« skrivet: 2002-01-10, 09:05 »
Den 18 Octob. Matz Gulichson i Br?ffte warit af Gud begåfvat med en starck och helsosam Natur m?st hela sin ljfstjd, under Jagare Staten på den tjden h?r i Medelpad någre år; Sedan h?r i församblingen L?nsmans-Tiensten i 15 år förwaltat med flijt effter Höga Öfrhetens befalningh begrafven, utj sine Fäders griffte på kyrckogården 81 år 4 (?) månader och någre dager gammal.
Hälsningar
Mikael
832
« skrivet: 2002-01-10, 08:43 »
Ja, man betalade för de platser man hade i kyrkan! Jag har dock inte uppfattat det som att det var någon slags auktion på platserna, så att de gick till högstbjudande. Det verkar snarare - av vad jag sett, vilket inte är just denna längd - som om de 'finaste' familjerna hade de bästa platserna, och betalade en 'gåva' för dessa platser. Att det heter 'stedsmål' antyder ju dock att man har just bett om en särskild plats.
Och varför? Kyrkan har alltid varit duktig på att ta betalt. Jämför också gärna med avgifter för dop, vigslar och begravningar. Eller med att kyrkoräkenskaperna ofta är de äldsta bevarade handlingarna i kyrkoarkiven. (För övrigt är dessa ofta en ganska givande - om än förbisedd - källa, rent personhistoriskt.)
(Man kan kanske också jämföra med följande uppmaning till de kristna: 'Ni har fått för intet, så ge för intet.')
Hälsningar
Mikael
833
« skrivet: 2002-01-07, 09:53 »
Jag har ett exempel ifrån Glimåkra socken, Skåne:
Lars Månsson (1674 i Brötakulla - 1730 i Trollakulla, begr 1/3) o h h Bengta Månsdotter (1680 i Trollakulla - 1722 ibid, begr 9/12) fick - bland sina 13 barn - sönerna Måns (1700, dp 28/12 - 1701, begr 26/5); Måns (1702, dp 4/5 - ?); Måns (1706, dp 26/8 - ?); och 1718 - slutligen - TVILLINGARNA Måns (båda döda 1720, begr 24/6 resp 2/10).
(Nummer 2 och 3 har jag inte kollat upp så noga ännu, men jag förmodar att de dog innan tvillingarna föddes.)
En del menar att barn som får samma namn som tidigare avlidna syskon, är namngivna efter detta syskon. Min id? är snarare att föräldrarna ville ha ett barn med det namnet - ofta namngivet efter någon förfader -, och om det inte gick med det första barnet så provade man med ett till. Det andra barnet ska alltså - enligt min uppfattning - ha blivit namngivet efter samma person som det föregående, nu avlidna barnet, blev namngivet efter. (Detta naturligtvis under de tider och förhållanden som man verkligen namngav barnen efter avlidna förfäder.)
Det finns också ett exempel från Loshults socken med TRE söner som alla hette likadant; namngivna efter farfars far, farfar och morfar. (Men jag tror jag har nämnt det tidigare här på Anbytarforum.)
Hälsningar
Mikael
834
« skrivet: 2002-01-04, 15:03 »
I fråga om upplösningen:
Om man vill detaljundersöka en bild genom att förstora upp en del av den, då bör man ha så hög upplösning som möjligt. Annars blir det bara kornigt och kantigt.
Det är helt riktigt att på många skärmar kan man inte tillgodogöra sig hela kvalit?n av en högupplöst bild (och ännu sämre är det med de flesta TV-apparater). Men om något eller några år är situationen troligen annorlunda. Vill man då ställa sig och fota av/skanna in dokumenten en gång till, med högre upplösning?
Angående exemplet:
Kamerans upplösning mäts i bildpunkter per kvadrat-tum. Teoretiskt sett kan man ha hur stora bilder som helst - fysiskt sett, vid en utskrift - med en specifik upplösning. Jag förstår det som så, att man enligt tumregeln inte bör ha mindre än 10 punkter - på höjden eller på bredden - per mm i utskriften.
(Det förvillar lite när du sen blandar in SKÄRMupplösningen, vilket alltså är något annat - antal linjer på skärmen * antalet punkter per linje. Eller om det var tvärtom ...)
Hälsningar
Mikael
835
« skrivet: 2002-01-03, 09:09 »
Jag måste nog säga att jag håller med Lasse rent logiskt. Men - trots att lagringsmedia är billigt - så tar det emot att spara så stora filer när det är så lite skillnad utseendemässigt på en packad fil. (Det kanske är mina småländska gener som ger sig tillkänna ...!) Man kan ju kanske gå en medelväg: Man skapar - skannar eller fotograferar - bild-filerna i TIFF-format som en original-bild. Men för att spara dem så kan man ju först packa dem i ZIP-format, så tar det mindre plats. Denna packning förstör ju inte heller bild-filen på något sätt, så om man bara har TIFF-filen som original för att från den kunna skapa olika versioner av bilden, så gör det ju inget om den ligger undanstoppad med den packningen.
Det kan ju också ge vissa svårigheter i fråga om minnet om man fotograferar och vill ha bilderna i TIFF-format. Man måste ju då tanka ner bilderna till en dator betydligt oftare. (När kommer det digitalkameror med inbyggd CD-brännare?!)
Hälsningar
Mikael
836
« skrivet: 2002-01-02, 15:27 »
Hej Marianne!
Det där med storleken på bild-filerna är ett problem. Medan man å ena sidan vill ha en perfekt bild - d.v.s. samma läsbarhet som det ursprungliga dokumentet - så vill man å andra sidan ha så små bilder som möjligt i fråga om kB. Det första är en omöjlighet - även om man hela tiden kommer närmare det målet - men det är också omöjligt att få oändligt små bild-filer. Man måste alltså i viss mån kompromissa mellan läsbarhet och fil-storlek. Men innan man kompromissar för mycket bör man undersöka möjligheterna i fråga om att redigera sina bilder. Man kanske inte behöver 48 bitars färgdjup eftersom det strängt taget är svart-vita bilder man tar. Å andra sidan räcker det nog inte med inställningen 'svart-vitt' på skannern - eller ens att skanna med 16 olika grå-toner - eftersom det nästan alltid finns olika fläckar och andra störningsmoment i dokumenten som skulle få samma färg i en grå-skala även om de på originaldokumentet är t.ex. olika nyanser av brunt.
Jag ser nu att jag har blandat in skanning av dokument, medan det egentligen skulle handla om fotografering av dito med digitalkamera. Ursäkta.
Men vare sig man har skannat eller fotograferat ett dokument så kan man sedan använda ett bildbehandlingsprogram för att redigera resultatet och minska storleken på bild-filen. Man kan t.ex. ta bort färger som används ytterst lite i bilden. Detta påverkar med största sannolikhet inte läsbarheten, och bilden blir mindre. Det finns en hel del man kan göra, men jag själv har (ännu så länge ?) inte så stor erfarenhet. Jag har dock tänkt ge mig in på allvar på detta område tämligen snart, och delar sedan gärna med mig av mina erfarenheter.
Hälsningar
Mikael
837
« skrivet: 2002-01-02, 14:18 »
Hej alla!
Även om Anders raljerar lite, så kan jag ju passa på tillfället och tala om hur jag gör när jag räknar ut födelseår med utgångspunkt i uppgiven ålder vid dödstillfället.
Jag tar åldersuppgiften som det antal år personen verkligen har fyllt, om det inte nämns något särskilt som på sitt 78:e år, cirka 78 år, 78 år plus, nästan 78 år, 78 år minus ... eller något annat. Om han/hon då dör första halvan av året (strängt taget så ligger ju brytpunkten på 2/7, men eftersom man ändå räknar med månader utan att ta hänsyn till om de innehåller 28 eller 31 dagar så har jag inte brytt mig om den petitessen) så är det troligare att han/hon har fötts under året före det år man kommer fram till genom att dra ifrån åldern från dödsåret.
Ex.: En person som dör i juni 1675, 80 år gammal, får alltså hos mig födelseåret 1594, medan en annan som dör i juli samma år, med samma ålder, får födelseåret 1595.
Att detta sedan inte stämmer p.g.a. felaktiga åldrar är en sak för sig, men jag utgår från de uppgifter jag får fram i handlingarna. Om dessa uppgifter inte stämmer - eller verkar otroliga - vid en jämförelse med andra uppgifter, så antecknar jag det eller kanske t.o.m. också sätter ett annat troligt födelseår.
Hälsningar
Mikael
838
« skrivet: 2001-12-27, 10:04 »
Jag har ingen egen digitalkamera (ännu ?), men jag fick låna en av en jobbarkompis. Den har 3.3 megapixels upplösning och jag körde med 2048*1536 vilket blev alldeles utmärkt. Jag har sparat bilderna i jpg-format, och de blir omkring 700 kB stora, lite beroende på hur mycket text som finns på sidan.
Först frågade jag mig själv om det verkligen var tillåtet att fotografera originalhandlingarna på arkiven, men det måste det vara eftersom de tillhör staten, d.v.s. oss. (De olika arkiven har ju bara fått förtroendet och jobbet att bevara och sköta dem, de äger dem inte.) Resultatet av de avfotograferingar jag gjorde är BETYDLIGT bättre än de fotostatkopior man kan köpa för 4 kr/styck på det Landsarkiv som jag frekventerar mest.
Personligen tycker jag att de olika Landsarkiven bör fotografera av alla handlingar de har och spara dem på olika datamedia. Det kan tänkas att man börjar med att fotografera av det som olika forskare är specifikt intresserade att få kopior av. Efterhand som man sedan har tid och möjlighet så bör man fotografera av handlingarna emellan de som man redan har kopierat till forskarna, för att slutligen ha allt bevarat i elektronisk form.
Hälsningar
Mikael
839
« skrivet: 2001-12-20, 12:15 »
Hej igen Käll!
Jag förmodar att omnämnandet av Ingrid Lassesdotter och Kirstine Knutsdotter beror på kopplingen till Froafälle (jag hittar dem nämligen inte omnämnda tidigare i diskussionerna här)?!
Ingrids 1:e make hette Knutsson i efternamn, och den 2:e hette Olsson (f 1614 i Stockhult. D 1686, begr 17/1). När han dör uppges en annan längd på äktenskapet, så de vigselår jag får fram m.h.a. uträkning ger 1641 eller 1646.
Anders Knutsson fick den 26/1 1624 fasta på att ha köpt Froafälle av Anders Svensson.
Med hu Ingrid fick han 1619 en dotter Sissa (D 1679 i Stockhult, begr 7/9). Hon var g i 17 år m Börge, bonde i Froafälle. Sedan, den 12/6 1659, gifte hon om sig i Loshult med sin mors svåger Jon (f 1618 i Stockhult. D ibm 29/4 1704).
Men redan 1608 fick Anders Knutsson och Ingrid Lassesdotter en son Knut. (D 1675 i Stockhult, begr 25/4.) Han var g 2 ggr: först m Pernilla och sedan m Sissa. 1645 föddes en dotter, Kirstine, till honom och Pernilla, och de bodde då fortfarande i Froafälle.
Denna Kirstine Knutsdotter har jag och Chris diskuterat tidigare (jag hittar dock inte var!), och Knut Andersson nämndes också då. Och det är densamma som du också nämner här ovan. Så de är alltså släkt: Kirstine Knutsdotter och hennes farmor Ingrid Lassesdotter.
Hälsningar
Mikael
840
« skrivet: 2001-12-20, 10:17 »
Hej Käll!
Kolla upp mitt inlägg av den 13 december under Stenbrohult så finner du ytterligare ett känt barn till Mats Esbjörnsson.
Hälsningar
Mikael
841
« skrivet: 2001-12-18, 10:20 »
Sven var f 1630 (dog 27/12 1714, 84 år gammal)
Johanna var f 1635 (dog 9/3 1703, 67 år gammal)
Sven var g 1:o 15/6 1656 i Loshult m Elna Larsdtr (f 1638 i Marestorp. D 1669 i Gnubbefälle); 2:o 2/5 1669 i Loshult m Karin Nilsdtr (f 1639 i Höghult. D 5/3 1713 i Gnubbefälle).
Johanna var g 21/3 1658 i Loshult m Niklas Jonsson, Mjöbygget, Visseltofta (f 1616 i Svanshals, Osby. G 1:o m Kerstin. D 1689 i Gyllmyra, Osby). Detta är samme NJ som jag och Martin Kulldorff diskuterade under Verum 19-21/12 2000, och sedan under Visseltofta 18/1 2001. Så datum och plats för hans 2:a vigsel + efternamn på hustrun kan väl vara intressant, Martin?
Hälsningar
Mikael
842
« skrivet: 2001-12-13, 14:51 »
Hej Per o Niclas!
Bengta Sonesdtrs ålder vid dödsfallet är 10 år för hög. Hon döptes 12 feb 1654. Hon och Måns Tykesson gifte sig 14 maj 1671 i Loshult.
Följande kan kanske vara av intresse ytterligare en generation bakåt:
Inneliggande handlingar i Kristianstads rådhusrätt 19/10 1643
Anno 1643. Den. 19 October: Skötte oc Affhende, Peder Annon?en i Knis?linge, fra Sig och sin hustrue, Trune Niel?daatter och deris Arffuinger, Alt huis Jord och Eiendomb Som hinde Arffueligen er bleffuen tilfalden Vdj Gnubefeldetorp i Loe?holt Sogen, Effter hindes Sl: Moder Sidtze Madtzdaatter, Och det Indtill hans Moderbrödere ibm, Niglaus och Tyge MadtzSönner Och deris hustruer, Ki?lle Jen?daatter, och Ingeborg Moen?edaater, och deris Arffuinger, dennem till Lige fordeell, och till Euig Eyedomb etc: Efftersom hand der fore betalt er _15 dlr:, Och er Samme Jord till Laugbud sambtöcht Vden Kaldz Giffuel?e, Effterdj Ingen staar Nermere, til den at bör Kiöbe, End de forne hans Morbrödre:
Att Dette ehr enn Richtig Copio,
Aff ?ster Giöngherridtz Tingbog
Vdschreffuen Saauit den dag om forsne Passerit
er, bekiennder Jeg, wnderschreffne,
Jens?
Jens?ön? E: Haandh
Hälsningar
Mikael
843
« skrivet: 2001-12-13, 09:44 »
En annan mansperson av samma släkt blev i början på 1900-talet fosterson uppe i Delsbo, Hälsingland. Han var född i Älmhult. Tyvärr har jag inte exakta data med mig här.
Hälsningar
Mikael
844
« skrivet: 2001-12-07, 10:55 »
Är ni säkra på att det är en kortform av Johannes? Jag kan mycket väl tänka mig att det är ett annat bibliskt namn som det handlar om. Om jag inte missminner mig, så nämns Jannes och Jambres i 2 Timoteus 3:8, och de ska ha varit samtida med Mose. Visserligen är det inte absolut säkert att det rör sig om egentliga namn, och de nämns inte heller i ett speciellt smickrande sammanhang, men iallafall ...
845
« skrivet: 2001-11-26, 09:01 »
Tack Nils för förtydligandet. Jag ska se om det går bättre nu.
Hälsningar
Mikael
846
« skrivet: 2001-11-21, 14:04 »
Bokstaven innan 'd'-et har ju en stapel neråt som sedan övergår i en sväng uppåt för att slutligen stöta ihop med 'd'-ets översta del. Jag tycker den ser mest ut som ett 'g', men kanske ändå inte riktigt.
Så jag är lite inne på (?)?l(a|e)gdzson
Inledande bokstaven är lite knivig. De som jag tycker mig kunna identifiera bland de övriga namnen är: A, E, G, H, J, K, L, M, N, P, T, Ö. Och dessa kan nog uteslutas som kandidater, med följande reservation:
Det skulle kunna vara ett 'H', möjligen med något framför. Ganska stor likhet föreligger med det som står innan 'Erich' två rader upp, och det som står så brukar vara antingen ett 'H' (för 'Herr') eller 'Sl' (för 'Salig'). Eftersom man knappast tar med en redan död person i en regementsrulla, så förmodar jag att det är ett 'H' som står innan 'Erich'. Och det trots den stora skillnaden mot 'H'-et i 'Hindrich' allra först på bilden.
Men det kan också börja på ett 'W' eller ett 'Is'.
Å andra sidan ger detta inget vettigt -son-efternamn. Det närmaste jag kan komma med de namn jag känner till - och om jag antar att svängen jag nämnde inledningsvis är en miss - är Wladzson.
Hälsningar
Mikael
847
« skrivet: 2001-11-15, 09:34 »
And, to continue:
Per Frostensson, 1722 in Smålatorp, Örkened
Frosten Persson, 1691 in Rävatorp, Örkened. Åbo in Smålatorp, Örkened. D 19/3 1767 in Smålatorp. Buried 29/3. Marr 16/4 1721 in Örkened with
Nilla Månsdotter, 1691 in Kungsgården, Örkened. D 17/8 1771 in Smålatorp. Buried 18/8
Per Truedsson, 1654. Åbo in Rävatorp, Örkened. D 1737 in Rävatorp, 82 years old. Buried 26/6. Married
Olu Persdotter, 1663 in Rävatorp, Örkened. D 1727 in Rävatorp, 63 years old. Buried 31/3
Måns Jönsson, 1670 in Applahult 1, Örkened. Åbo in Kungsgården, Örkened. D 1640 in Kungsgården, 69 years old. Buried 13/4. Married
Lucia Nilsdotter, 1670 in Kungsgården, Örkened. D 1746 in Kungsgården, 76 years old. Buried 20/7
Per Jonsson. Åbo in Rävatorp, Örkened (at least 1651-1659). Married
Britta
Jöns Månsson. Smith. Åbo in Applahult 1, Örkened (at least 1671-1684). D before 1696. Married
Nilla. D after 1700
Nils Olsson. Living in Kungsgården, Örkened. D in Kungsgården between 18/1 1672 (court book) and 17/12 1674 (court book). Married
Karin Jönsdotter, born in Uthövdan, Virestad
Jöns Eskilsson. Living in Uthövdan, Virestad. Moved to Lister härad
That's how far I've got
Regards,
Mikael
848
« skrivet: 2001-11-12, 09:37 »
Jag har en uppgift att Karna Lassesdtrs far hette Lars Nilsson
Hälsningar
Mikael Persson
849
« skrivet: 2001-10-30, 09:44 »
Hej Käll!
Bökeskog finns överhuvudtaget inte med vare sig i 1629 års eller 1649 års jordeböcker, så där kan man inte se något. Andra jb och/eller mtl? (Jag har för tillfället inga andra som skulle kunna passa in, men jag vet att Martin Kulldorff för ögonblicket har lånat hem ett antal olika skattelängder. Jag skickar en fråga till honom.)
Jag skulle kunna tänka mig att åldersuppgiften för BA är fel: Han gifte sig för andra gången 1638 (?), och även om han bara var gift 1 år med Svenborg så ska han alltså ha varit mycket ung vid första giftet. Hustrun i 2:a giftet, Truen Persdtr, var ca 9 år äldre än Bengt (åu) vilket väl också antyder att han var född tidigare. Men att med ledning av dessa funderingar lägga på honom ca 20 år jämfört med uppgiften i dödboken ...
Bengt och Svenborgs son Trued (f 1618) gifte sig med Una Stensdtr (f 1622), så det ger ingen direkt antydan om att hans födelseår skulle vara fel. Och följden av de 4 som jag uppfattar som syskon i den familjen, har en fullt logisk spridning i fråga om födelseår.
Så det rör sig ganska säkert om 2 olika Bengt, båda gifta med en Svenborg (möjligen densamma).
Jag har inte (och hade inte heller) barnen till Bengt och Svenborg som barn till Bengt Andersson, utan de ligger i två olika familjer. Men i hastigheten så tänkte jag inte så mycket på att jämföra faderns och barnens födelseår, utan såg bara till namn och by, vilket föranledde min förra fråga.
Ett mycket bra redskap, Anbytarforum, där man snabbt och lätt kan utbyta tankar och id?er.
Hälsningar
Mikael
850
« skrivet: 2001-10-29, 09:37 »
Hej igen Käll!
En annan fråga om dessa personer: Bengt och Truen gifte sig 1638 (eller 1639, beroende på hur man vill göra beräkningen) och fick barn 1640 och 1642. Bengt fick med förra hustrun, Svenborg, barn 1618, 1622, 1627 och 1634 enligt deras dödsnotiser. Så det verkar passa in. Men när Bengt dör, så står det (enligt Tord Jöran Hallbergs transkribering) att de var gifta i 1 (ett) år, och det står inget om några barn med Svenborg. Har du någon vidare kunskap i frågan?
Hälsningar
Mikael
851
« skrivet: 2001-10-29, 09:14 »
Hej Käll!
Min fråga föranleddes av att jag hade ett fel i min databas. Jag hade där att han också dog i Ö Genastorp, och utan att kolla upp uppgiften så ställde jag alltså föregående fråga. Jag ber om ursäkt för detta.
Hälsningar
Mikael
852
« skrivet: 2001-10-25, 13:30 »
Hej Käll!
Den Bengt Andersson som dör 1682, bodde han inte också i Ö Genastorp?
Hälsningar
Mikael
853
« skrivet: 2001-10-22, 16:23 »
Hej Krister!
Denna dombok låter högst intressant! Var får man tag i den?
Hälsningar
Mikael
854
« skrivet: 2001-10-22, 16:20 »
Hej Krister!
Jo det blir onekligen lite tätt mellan generationerna! Men om Per Nilsson var f 1600 och Jep Persson 1618, så går det ju med nöd och näppe ...
Kerstin Jepsdotter gifter sig ju 4/1 1657 i Osby med Sven Svenssons son! Sone Svensson (f 1626 i Holmö. D 1697 i Holma), så hennes ålder kan ju strängt taget vara ca 5 år fel, och då skulle det passa in ännu bättre.
Men detta är ju bara spekulationer.
Hälsningar
Mikael
855
« skrivet: 2001-10-22, 15:39 »
Tack så mycket Ulf för uppgifterna. Ytterligare information är ju naturligtvis av intresse.
Och naturligtvis har du rätt i att det hade varit enklare med siffror. Jag får be om ursäkt för det nuvarande utseendet, men det var inskrivet så i kladdlapparna för amerikanen ville ha det så!
Hälsningar
Mikael
856
« skrivet: 2001-10-17, 09:13 »
Tack för tipset Sam. (Jag har skivan, men det går inte att installera den på min dator!) Vi ska kolla upp dessa.
Hälsningar
Mikael
857
« skrivet: 2001-10-17, 09:10 »
Se gärna den avknoppade diskussionen under Språk, ord och namn: Personnamn:Allmänt:Förstanamn, andranamn etc.
858
« skrivet: 2001-10-17, 09:08 »
P.g.a. ett inlägg i Språk, ord och namn: Personnamn:Förnamn:Elvir av Peter Borg, 16 okt 2001, kl 18:39 så dök det upp en fråga i mitt huvud: Vad menar man normalt med uttrycket 'förstanamn'? Är det helt enkelt det namn som kommer först av förnamnen - om man har flera - eller är det tilltalsnamnet, d.v.s. det man först tänker på när man tänker på en person?
Peter skrev nämligen ... det verkar inte vara så ovanligt ändå, även om många hade det som andra eller tredjenamn. Ordningen på de namn man har är ju ofta inte relaterad till vilket namn man använder som tilltalsnamn. 10000-tals personer kan ju ha ett och samma namn - bland övriga namn som var och en av dem har - men om ingen eller endast få av dem använder det som tilltalsnamn så uppfattar jag det som ett ovanligt namn ändå. Och på döds-CDn kan man väl inte se vilket som har varit personens tilltalsnamn?
MVH
Mikael
859
« skrivet: 2001-10-16, 09:46 »
Jag kan bara se ett 'e' i efternamnet.
Hälsningar
Mikael
860
« skrivet: 2001-10-16, 09:27 »
Tack för informationen. Jag har sökt på dödsskivan efter Elvir Jönsson, men inte funnit honom, så det verkar som om han fortfarande lever.
Hälsningar
Mikael
861
« skrivet: 2001-10-15, 10:59 »
Jag tycker det ser ut som om ordet efter efternamnet slutar på 'öll' med ett möjligt 'H' framför. Jag är tämligen säker på att det inte ska vara något som slutar på 'äll'. Vad ett eventuellt 'Höll' är eller betyder vet jag inte; kanske ett släktnamn?
Angående 'Christiania' så tror jag också att ordet börjar med 'Ch' och slutar med 'iania'. Men sen blir det lite svårare: 'r':et stämmer nog också, även om det är lite fult, 'i':et (?) saknar pricken, 's':et saknas helt och 't':et (?) saknar tvärstrecket.
Hälsningar
Mikael
862
« skrivet: 2001-10-15, 10:27 »
Vilka Elvir finns/har funnits i Sverige?
Speciellt är jag intresserad av en Elvir Jönsson, f i början av 1900-talet, som min mormors fosterföräldrar, Olof Olsson och Teresia Eriksdotter i Örkened, också tog hand om av och till. Jag tror han bodde i Malmö egentligen.
Hälsningar
Mikael Persson
863
« skrivet: 2001-10-15, 09:58 »
Hej Anders!
Vid en föreläsning i Stockholm för några år sedan om barn födda utom äktenskapet, så kom just frågan om dessa barns efternamn upp, och svaret var då att det var mycket vanligt att barnen fick efternamn som om de varit barn till moderns far, d.v.s. samma patronymikon som modern. Jag har själv sett att det har varit mycket vanligt att lösa det så.
Vidare undrar jag vem du avser med Sissas styvfar? Sven Ingemansson tog ju ut skilsmässa och Barbro skrev: Gunnil lever kvar på Rävatorpet resten av sitt liv som boende hos sin son Trued. Visserligen hann ju Sissa födas innan skilsmässan trädde i kraft (tror jag iallafall), men ändå ...
Hälsningar
864
« skrivet: 2001-10-12, 12:13 »
När fadern var okänd - eller modern inte ville uppge vem det var - fick barnet ofta (alltid?) samma patronymikon som modern. I det här fallet uppges ju vid ett tillfälle att han hette Bengt, men barnet får ändå efternamnet Svensdotter. Kan det bero på att man inte visste vilken Bengt det rörde sig om? Eller trodde man inte på att han hette Bengt?
Hälsningar
Mikael
865
« skrivet: 2001-10-10, 17:11 »
... och Epson Perfection 1650 Photo är ännu billigare ...
866
« skrivet: 2001-10-10, 14:01 »
Jag har nu varit i kontakt med Henrik Dannberg och fått lite mer ingående förklaringar till de val han har gjort i fråga om vilka detaljer han vill ha med, så jag förstår honom bättre. Jag håller inte med om alla bedömningar han har gjort, men så går det förmodligen heller inte att få alla nöjda alltid.
Hälsningar
Mikael
867
« skrivet: 2001-10-10, 10:04 »
Hej igen Anders!
Jag var inte tillräckligt uppmärksam tidigare: Jag ser nu att du nämner att du försökt skanna mikroKORT. Det känner jag inte till om någon har lyckats med. Vad min kompis gör är att skanna mikroFILM.
Hälsningar
Mikael
868
« skrivet: 2001-10-10, 09:55 »
Hej Ove!
Som svar på första frågan, så har jag väl inte någon direkt orsak att misstänka det, utan det var bara fråga om att 'stämma i bäcken'.
Som svar på andra frågan säger jag 'OK. Fixat'.
(Jag förstår inte riktigt vad du menar med 'gått på'. Jag tycker att det jag presenterat har varit en ganska rak redovisning av hur det ligger till.)
Hälsningar
Mikael
869
« skrivet: 2001-10-10, 09:25 »
Hej Anders!
Jag föreslår att du kollar med honom själv (adressen står i förra inlägget), eftersom jag inte vet mer än att han säger att han använder den skannern med 1600 dpi upplösning. Han har visat mig ett flertal av de inskannade sidorna, och det är inga problem att läsa dem.
Hälsningar
Mikael
870
« skrivet: 2001-10-09, 18:14 »
Hej Ove!
Med upprepa (eller rättare sagt 'fortsätta') så menade jag just: 'Hur många exempel vill ni se?', främst för att visa hur tjatigt det blir. Och ja, jag kan ju lägga in detaljerna till källan ibland noterna, men det är ju en lite ful lösning. Då ligger ju dessa detaljer parallellt med källan och inte som en undernivå, eller specificering till källan.
Och nej, jag skriver inte GEDCOM-filer manuellt! Det var ett exempel på hur den delen skulle se ut med Henriks lösning.
Programmet jag använder heter Family Origins 5 och jag har också mina data inlagda i PAF 5.1. Det förstnämnda är på engelska så jag blev glad när jag såg ett vid första påseende bra program på svenska. PAF finns ju också på svenska så jag kanske nöjer mig med att använda det.
Men jag gillar generellt sett Min Släkt, så jag ser gärna att det blir bättre.
Hälsningar
Mikael
871
« skrivet: 2001-10-09, 17:55 »
Hej Olle! Priset ligger på 2945:- inkl. moms ( http://www3.skribofont.se/prislistan/ ) Senast jag kollade (nu) hade de inte några i lager, men man kan tydligtvis boka. Samtidigt är det tråkigt att se att Anders inte lyckades med just samma skanner som min kompis använder. Jag vet inte varför det lyckas för Göran (webmaster@jamshog.net) och inte för dig, Anders. Vad körde du med för upplösning? Just oskärpa brukar det ju bli om man har fel avstånd. Ett dialock ska ju egentligen användas till diabilder, d.v.s. 35-mm film monterad i diaramar. Att filmen är monterad i en ram innebär ju att den kommer 0.5-1 mm längre ifrån själva bädden än om man lägger på den direkt i dialocken. Kan det ha varit orsaken? Intresserade kan kanske kontakta Göran för att höra hur han gör. Jag har själv tänkt kontrollera med honom innan jag skaffar mig en egen sådan skanner. Hälsningar Mikael
872
« skrivet: 2001-10-09, 17:34 »
Hej Anders!
Problemet är i grund och botten att Min Släkt inte följer GEDCOM-standarden. När man då försöker importera en GEDCOM-fil som kommer från ett program som följer standarden, så går det inte alltid så bra. (Jag kan tänka mig att INGET program följer standarden fullt ut, men vissa saker tycker jag är ganska grundläggande.) Jag var i kontakt med Henrik för ganska länge sedan eftersom jag fick en mängd fel och varningar när jag importerade en fil. En stor mängd av dessa härrörde sig till att i filen fanns det med nycklar som heter SURN och GIVN, förutom den som heter NAME. (Dessa betyder SURName (=efternamn) och GIVeN name (=förnamn), respektive.) Jag fick då till svar att dessa nycklar inte ingår i GEDCOM 5.5-standarden. Detta är inte sant, vilket vem som helst kan kolla i dokumentet som specificerar denna standard.
I det specifika fallet med källor vill jag kunna göra följande:
Ange namnet på källan (t.ex. dombok, födelsebok, kommunionlängd).
Ange datum och/eller sidnummer där uppgiften förekommer.
(Ange var källan finns.)
(Citera (en del av) texten.)
Enligt Henrik kan man bara ge namn på källan (nyckel TITL). Om man alltså inte vill nöja sig med att bara ange t.ex. Ö Göinge dombok som källa, utan vill specificera lite mer så att också andra ska kunna hitta uppgiften utan att behöva läsa igenom 10000-tals sidor med domboksprotokoll, så måste man ange även övriga uppgifter och detaljer i namnet på källan. Detta namn blir då 1) tämligen otympligt, 2) i och med att nästan varje hänvisning till Ö Göinge dombok är unik och jag inte kan ha flera olika namn på en och samma källa så blir det en stor mängd 'olika' källor. (Det är ju egentligen bara en källa - Ö Göinge dombok - men lösningen i Min Släkt gör att de olika hänvisningarna behandlas som unika källor.)
Jag har alltså inga problem med att få med källorna (jo, lite problem, eftersom inte heller det program jag använt hittills följer standarden! - men det kan jag lösa med ett litet program som ändrar GEDCOM-filen), men jag vill alltså även ha med detaljerna som visar VAR i källan uppgifterna står. Och detta utan att skriva dessa detaljer som en del av källans namn.
Jag hoppas också att det är det första alternativet som gäller. Han svarade dock på min första fråga efter exakt en kvart, men min följdfråga - något bitskare, det är sant - från den 5/10, kl 17:35, har ännu inte belönats med något svar.
Hälsningar
Mikael
PS. För den händelse någon tror att Henrik inte skrivit det jag anför ovan så följer här ett direktcitat från hans svar:
2) MinSläkt stöder inte PAGE i en referens till en källa. Enda sättet att få med sidhänvisningen är att infoga den i källans titel:
2 SOUR @S13@
...
...
0 @13@ SOUR
1 TITL .... , sida: 30 jul 1674
Hälsningar
Henrik Dannberg
873
« skrivet: 2001-10-09, 12:23 »
Hej!
Är det någon som känner till vilka 'underavdelningar' till källor (SOUR) Min Släkt godtar? Jag har frågat Henrik Dannberg, men han 1) har inte hunnit, 2) kan inte (?), eller 3) vill inte (jag klagade på att Min Släkt inte följer GEDCOM-standarden) svara.
Henrik menar att man i 'Titeln' (TITL) till 'Källa' ska ange källan och alla detaljer om den. Eftersom detta skulle medföra något liknande detta:
0 @S1@ SOUR
1 TITL Ö Göinge dombok, 8/1 1675, p 38
0 @S2@ SOUR
1 TITL Ö Göinge dombok, 8/1 1675, p 39
0 @S3@ SOUR
1 TITL Ö Göinge dombok, 8/1 1675, p 40
0 @S4@ SOUR
1 TITL Ö Göinge dombok, 8/1 1675, p 41
(hur länge vill ni jag ska fortsätta?)
så känner jag att jag inte kan acceptera detta. Det är illa redan om man skulle behöva lagra nya uppgifter på detta sätt, men vad händer om man försöker ladda in en GEDCOM-fil från ett annat program? Vilda protester!
Den mest praktiska lösningen (som jag ser det; och den är inte särskilt praktisk!) vore att gå in i GEDCOM-filen och ändra för hand: Göra en ny uppsättning av källor, i princip lika många som man har hänvisningar. Lägga in den TITL som redan finns + alla detaljerna (hur lång får den vara?) med ledning av de olika hänvisningarna till den källan, ändra numren på SOUR (de kan ju inte ha samma nummer!) och säkerställa att alla hänvisningar sedan går till rätt käll-nummer!
Det kan vara lagom kul om man har några hundra eller några tusen källhänvisningar!
Någon som har en bra lösning? Eller: Någon som har en lösning som man till nöds skulle kunna acceptera?
Hälsningar
Mikael
874
« skrivet: 2001-10-09, 11:55 »
Hej!
Jag har en kompis som använder en Epson Perfection 1640SU Photo, och det med mycket bra resultat. Den har en dialock som man kan använda för att skanna mikrofilmer. Upplösningen är 1600*3200 dpi, med en maximal upplösning på 12800 (mjukvaru). 42 bitars färgdjup. Anslutningar är SCSI och USB.
De har nu kommit ut med en ny modell, Perfection 1650 Photo, som skiljer i att den har 48 bitars färgdjup, och bara USB-anslutning. Den är också några 100-lappar billigare.
Hälsningar
Micke
875
« skrivet: 2001-10-02, 09:07 »
Tänk vad mycket ni två kunde få uträttat i fråga om grundforskning om ni ägnade er åt denna, i stället för åt denna verbala pajkastning som inte påverkar er respektive motståndare i någon större grad, och oftast inte tillför sakfrågan något nytt!
Vem av er blir först med att våga släppa på sitt ego, och ger sig ut i arkiven och plockar fram de dokument som styrker era - eller Nordströms, eller Olssons, eller Elgenstiernas, eller Måneskjölds, eller Danmarks Adels Aarbogs, eller ... - argument?
Hälsningar
Mikael
876
« skrivet: 2001-09-28, 09:04 »
Jag tror också att Elisabeth har rätt (samtidigt som jag gläder mig åt att ha fått hälften rätt!). Betydelsen är ju säkert att denne landssekreterare Krok var en hjälp och ett stöd.
MVH
Mikael
877
« skrivet: 2001-09-28, 08:53 »
Hej Torbjörn!
Nej, tyvärr har jag inget mer på någon av dem
MVH
Mikael
878
« skrivet: 2001-09-28, 08:46 »
Faddrarna stämmer bra in på att han hette Måns Ingemansson Bolenberg och var född i Böglarehult.
Här följer det jag har inmatat:
Första Generation
1. Måns Bolenberg föddes år 1691 i Böglarehult, Örkened.
Andra Generation
2. Ingeman Jönsson föddes år 1661 i Böglarehult, Örkened. Han dog år 1727 i Böglarehult, Örkened. Han begravdes den 15 oktober 1727. Han gifte sig den 19 oktober 1690 i Loshult med
?
66 år
3. Sissa Jepsdotter föddes år 1674 i Svinön, Loshult. Hon kristnades den 8 mars 1674. Hon dog den 7 februari 1753 i Böglarehult, Örkened. Hon begravdes den 4 mars 1753.
(ålderdomsbräcklighet) 79 år
Tredje Generation
4. Jöns Månsson föddes i Böglarehult, Örkened. Han gifte sig med
5. Elna 1 .
6. Jep Månsson föddes år februari 1638 i Svinön, Loshult. Han dog den 23 mars 1702 i Svinön, Loshult. Han begravdes den 30 mars 1702. Han gifte sig år 1662 med
64 år 4 v
7. Lisbet Mattisdotter föddes år 1638 i Drakeberga, Glimåkra. Hon dog den 22 november 1715 i Svinön, Loshult. Hon begravdes den 27 november 1715.
77 år
Källor
1. #4, 1659.
Fjärde Generation
8. Måns Jönsson 1 föddes i Böglarehult, Örkened. Han gifte sig med
Var han brorson till Olof Månsson Grå (787)?
9. Elsa Börjesdotter 2 .
12. Måns Klementsson föddes år 1597 i Svinön, Loshult. Han dog år 1680 i Svinön, Loshult.Han begravdes den 18 januari 1680. Han gifte sig år 1625 med
82 år
13. Tova Persdotter föddes år 1604 i Fälhult, Virestad. Hon dog år 1690 i Svinön, Loshult. Hon begravdes den 7 september 1690.
86 år
14. Mattis Jonsson föddes i V Kalhult, Osby. Han dog före 6 april 1676. Han gifte sig med
15. Maja .
Källor
1. #12, 16 oct 1673.
2. #15, sonen Pers dödsnotis.
Femte Generation
16. Jöns .
24. Klement Jonsson .Klement gifte sig med
25. Anna .
26. Per Jonsson .Per gifte sig med
PJ tingsköttes 1627 av sin svåger Jon Simonsson i Almås
27. Bengta Simonsdotter föddes i Almås, Virestad.
28. Jon Svensson Bengts föddes år 1564 i V Kalhult, Osby. Han dog år 1657 i V Kalhult, Osby. Han begravdes den 28 januari 1657. Han gifte sig med
Bötfälld 1593/1594 för att ha orsakat blodvite, 1 daler
Fick 1619/1620 friköpa sig sen han stuckit ihjäl soldaten Tröls Mogensön i Bökeskog. (Tröls' änka
varit änka i 50 år 1665)
92 år
29. Gunnel Sonesdotter föddes i Gunänga, Osby.
Sjätte Generation
54. Simon Haraldsson föddes i Almås, Virestad. Han dog år 1613 i Almås, Virestad.
Besökte 1595 hertig Karl av Södermanland (sedermera Karl IX) ochutverkade nåd för sin frände Per
Folkesson i en livssak
vådaskjuten av Bengt Svensson, Kruseböke, Hallaryd
56. Sven .Sven gifte sig med
57. Bengta .
58. Sone .Sone gifte sig med
59. Una .
Sjunde Generation
108. Harald . Skattebonde i Almås, Virestad (1545)
Formateringen blev det lite si och så med, men jag hoppas att du reder ut det.
Hälsningar
Mikael
879
« skrivet: 2001-09-27, 09:09 »
Hej Bodil!
Jag kan inte få det till annat än latin. Som jag inte kan latin så vet jag inte om jag lyckas tyda orden, men det verkar som om det står
Senct (?), qui goutent (?) eum (?)/cum (?) esse petram.
Hälsningar
Mikael
880
« skrivet: 2001-09-27, 08:51 »
Hej Torbjörn!
Enligt de uppgifter jag har, så ska hon vara dotter till Mickel Rasmusson, åbo i Haganäs, Ö Broby, vilken i sin tur var son till Rasmus Jepsson, jordägare där (1584).
Hälsningar
Mikael
881
« skrivet: 2001-09-25, 09:07 »
Min mor är uppväxt i Loshults socken och hon har berättat tre historier om 'tattar Björk':
Tattar Björk åkte en gång in till marknaden och köpte gummistövlar till flera av de äldre barnen, men inte till yngste sonen. När denne märkte att han inte skulle få några stövlar, medan alla de andra fick, så sa han: Hör du fara-jävel, du var mig en taskig faan. Och då blev jag så rörd, så jag åkte genast tillbaka och köpte ett par till honom också, sa tattar Björk.
Tattar Björk hade kört med sin lastbil en längre tid utan körkort, men slutligen så bestämde han sig för att skaffa sig ett. Vid ett tillfälle när han var ute och övningskörde, så sa körläraren: Och så tar vi till höger här, men tattar Björk körde bara vidare rakt fram. Men, jag sa ju att vi skulle ta till höger! För sent tillsagt! sa tattar Björk.
En annan gång lät han yngste sonen köra lastbilen, och efteråt berättade tattar Björk att när sonen växlade 'så kom det in små, små kuggar i förarhytten'.
Lite bidrag till historierna om tattar Björk.
Hälsningar
Mikael
882
« skrivet: 2001-09-25, 08:48 »
Hej!
Om ni kommer fram till att det är Måns Bolenberg/Bolgenberg/Bögelberg det handlar om, så kan jag hjälpa till med 2-6 generationer bakåt, beroende på vilken linje man räknar på.
Hälsningar
Mikael
883
« skrivet: 2001-09-24, 10:46 »
Finns det någon som känner till något mer om Nils Hövidsson i Svinön, vilken levde och hade en giftasvuxen dotter, Bengta, är 1592? Han hade åtminstone ytterligare en dotter då, yngre eller äldre.
Hälsningar
Mikael
884
« skrivet: 2001-09-21, 09:57 »
Mikael Persson sitter just nu med en massa nytt material som han ska smälta. Bl.a. kan jag lite snabbt meddela att Truls Haraldsson i Hönjarum - Per Perssons farfar, enligt vad vi tror - också hade en dotter vid namn Tova. Hon var förlovad - dock inte med präst - ett tag med Måns Persson i 'Westra Gymersta' (förmodligen V Genastorp). Förlovningen slogs upp 1596, enligt Äktenskapsmålen i Lunds Domkapitel. (Detta mål såg jag omnämnt av Anders Andrén för ca 15 år sedan, och först nu har jag alltså fått tag på det!)
På anbytardagen i Osby för omkring ett år sedan nämnde Lennart Altin i Stockholm ett högintressant dokument som han hittat ibland det numera berömda Inneliggande handlingar i Kristianstads Rådhusrätt (FIa:3). Han sa han skulle skicka mig kopior på det, men det har inte blivit av. Så jag gav mig till att försöka hitta det själv, vilket inte lyckades. Jag nämnde det för Martin Kulldorff, och som han är mycket metodisk och målmedveten så gav han sig i kast med att leta upp det. Han har nu funnit det (ca 10 år längre fram än Altin hade sagt), och som lite bonus har han även funnit de ovannämnda målen. Det förstnämnda målet är minst lika intressant som de han redovisat här, men som det är på 16 sidor så tar det lite tid att gå igenom det. Men det kommer att redovisas här på ett eller annat sätt. Som en liten aptitretare kan nämnas att även detta har kopplingar till nämnda personer i Hönjarum.
Hälsningar
Mikael
885
« skrivet: 2001-09-19, 16:10 »
I jordeboken för 1629 (Örkened) finns en 'Börre Strichers.' i 'Nöddeboe'. (Som jag har fattat det, så är detta det samma Nyteboda som sen har kommit att tillhöra Vånga socken med namnet Stora Nyteboda.)
Finns det någon som kan upplysa om ättlingar till denne Börje Strickersson? Och jag har inget emot att få reda på hans förfäder också!
Efter honom (jordeböcker 1658 och framåt några år) så är det en Kjell Frostensson som står på hemmanet. Är det möjligen en måg?
Senare kommer det dit en Per Månsson Örn, f 162(6) i Böglarehult, Örkened. D 8/3 1709 i St Nyteboda). Han var g 1:o 164(7) m Maja Knutsdtr (f 163(4) i Örnanäs, Örkened. D 169(2) i St Nyteboda); 2:o 14/8 1692 i Vånga m Svenborg Svensdtr (f 165(5) i Kasseboda, Vånga. D 1711).
Eftersom PMÖ:s mor hette Elsa Börjesdtr så är min teori att hon är dotter t Börje Strickersson och att PMÖ alltså tog över den gård som hans morfar brukat.
Uppgifter och kommentarer rörande detta mottages tacksamt.
886
« skrivet: 2001-09-19, 12:52 »
Hur pass vanligt var mansnamnet Stricker (med stavningsvarianter)? Jag har hittat en 'Börre Strichers.' i 'Nöddeboe', Örkened, så jag är främst intresserad av nordost-skånska exempel, men allt kan vara av intresse.
Hälsningar
Mikael
887
« skrivet: 2001-09-19, 12:34 »
Och den 31/10 1578 levde någon slags prelat i eller i närheten av Lund med detta namn. Jfr Landskap:Skåne:Allmänt:Äktenskapsmålen i Domkapitlet i Lund
Hälsningar
Mikael
888
« skrivet: 2001-09-19, 11:22 »
Hej alla!
Jag får vid närmare eftertanke lämna in lite reservationer mot Bengta Jönsdotters (med referensnummer 6421) far Jöns Nilsson (med referensnummer 12842). Han måste antingen ha varit väldigt ung när han var med som nämndeman vid riksgränsdragningen 1555 (inte speciellt troligt - de brukade välja mogna män till sådant) eller också väldigt gammal när Bengta föddes 1579 (inte heller så troligt). Så det bör vara 1 eller 2 generationer mellan dem, om de överhuvudtaget är släkt!
Hälsningar
Mikael
889
« skrivet: 2001-09-14, 10:02 »
För den händelse någon blev skrämd, så kan jag meddela att det bara är ingresserna som är skrivna på latin. Resten är på dåtidens lokala språk.
Hälsningar
Mikael
890
« skrivet: 2001-09-10, 09:44 »
I'd also like to mention, that Svenska Språknämnden (in charge of deciding how to spell the Swedish language) recommends to simply write an 'a' instead of 'å' and 'ä', and an 'o' instead of 'ö' if your keyboard can't produce them easily and you don't feel like using the proper way that Peter Karlsson indicated above.
Regards,
Mikael
891
« skrivet: 2001-09-10, 09:30 »
Hej alla!
Här kommer en omgång till från Äktenskapsmålen i Lunds Domkapitel. Det rör sig om ingresserna till målen som avhandlades 1577-1579, d.v.s. lite annorlunda upplagt än i det förra inskicket. Dessa finns i K. 6, Ekeströmska samlingen (?), Uppsala Universitetsbibliotek.
Synpunkter på den latinska texten mottages tacksamt. Vissa bokstäver är väldigt lika varandra, men eftersom jag inte kan latin så kan jag inte använda uteslutningsmetoden i tveksamma fall. Lite hjälp har jag haft av att jag kan spanska flytande, men det finns säkert en hel del fel kvar.
Torbjörn: Målet som jag var säker på skulle finnas i den här volymen verkar inte finnas med. Så jag får fortsätta med en genomgång av resten av serien för att försöka finna det.
Anno a Christo nato 1577.
Feria sexta ante Reminiscere.
Præsidentes. Biörn, Episcopus, Archidiaco=
nus, Cantor, Johannes Thomæ, Clemens,
Magnus [??]
Apelonie peders datther i Malmöe,
decepta ab eo quj antè habuit vxorem, alio loco Superstitem .
Aage Niellsönn i Clagstorp
ab uxore impotente deceptus.
Feria sexta ante Oculj.
Præsidentes ut supra .
Vnge Hans Badsker aff Aahus
desertus ab uxorefurace & adultera, liberat.
Gerthrud Jenße datth Effuerlöff
desponsata cuidam apud se detinentj alterius virj uxorem & de adulterio accusato, ab rodem libentur, facto repudio .
Lauritz Ibsönn i Lundt
à sponsa repudiatus ob nescio quas offensiones, reconciliatione frustra tentata .
Hogenn Hansönn i Örsöe,
Repudium factum ob imperfecta sponsalia, Sponsa interim ab alio Compressa.
Boeld Mortens Datth i östrethorn
defecta post imperfecta sponsalia ab eo quj dicebatur homicidium patrasse, & aliam Coniugem alibj habuisse superstitem .
Eline peders datther i Östrethorn,
deserta à marito adultero notorio .
Feria secunda post Misericordia Dnj ÷ 22 Aprilis .
Præsidentes. Episcop. Arch. Cant. Joan. Th. Cle. Magn. Christiernus, Holst, porss: Tÿch. Machab. Pet. Isaac.
Mauritzs Niellsönn i Mallmö
Adulter ab adultera separatus .
Marine Jörgens Datther i Malmö .
Olluff Niellsönn i Arendall,
à manifesta adultera separatus.
Her Morthenn Jörgensönn
desertus ab Adultera,
Feria sexta ante pentecosten 24 Maij
Præsidentes. Arch. Cant. Joan. Th. pont. Cle. Magnus. Christ. Christoph. Tÿch.
Birgitte Lass möllers datther,
deserta ab adultero alibj habente Coniugem supstitem.
Feria secunda post Johannis Bapt. ÷1 Julij
Præsidentes: Episc. Archid. Cant. Joh. Th. Pont. Cle. Mag. Christier. Otth. Tÿch. Lau. Machab. Georg. Isa:
Jens Hemmingsönn i Lÿrendbÿ
desertus ab vxore sexennium.
Thomis Kock wdj Borebÿ
sponsæ sororem duxit, ab alia quam t[emere?] per ebrietatem sibj interim desponsarat separatus.
Inger peder Böckers datther aff whæ.
Repudium propter temeraria & imperfecta sponsalia.
Anne Frands datther
Sponsalia [tris?] confirmata, [alledente?] copula [iu?] [dilantur?] [ram?].
Agnes Nielse Datther i Hissholt i Hallandt
Mandatum excommunicandj.
Till her Hans i hissholltt .
Ingeborg Truidtz Datther
Separatio facta post Concubitum promissione Coniugij .
Jens Nielsönn i Biernekulle
Sÿmenn Toerdsönn i Trelleborgh
Separatio facta propter desertionem & adulterium .
Feria sexta ante Margarete ÷ 19 Lulij.
Præsidentes.
Episco. Archid. & reliquj.
Hans Suendsönn i Fossie.
Coniugium adultero Concessam post seriam pœnitentiam
Nille Bondes Dotther i hobÿe
Liberata à desertore furace post decimum annum
Feria Secunda post Dionÿsij ÷ 14 Octobris
Præsidentes. Episc. Archid. Cant. Johan. Tho. Pont. Clemens, Mag. Christ. Cell. Holst. porss. Tÿch. Laurent. Macab. pet.
Karine Anderse datther i hidsager
ab adultero incestuoso & profugo liberata,
Elline Jennße Datther
Sponsalia dicempta, quod imperfecta, profugiente Sponso ob suspicionem male administrata, præfectura & diutius emanente.
Niells Gyding
Adulter & Adultera reconciliatj .
Niells Gudmundsönn i Giemsiö,
Sententia lata pro Coniugio, post Consuetudinem 14 septimanarum, à solennj Copulatione, facta prius desponsatione in ætate sponsæ immatura, & quibusdam Consanguineis non plenè tum Consentientibus .
överst på vänstersida
Feria sexta post Martinj, id est 15 Nouembris .
Præsidentes. Archid. Cant. Joan. Tho. Clemens. Mag= Christier. Christoph. Porss. Thÿch. Laur. Georg. Pet. Isac .
Jens Jepss paa Brödegaardt ,
Diuortium propter adulterium & desertionem .
Ellne Jep Toerdtz i Lumdbÿ
Diuortium factum ob adulterium .
Feria sexta ante natiuitatem Dominj, id est 20 Decembris .
Præsidentes, Archid, Cant. Jo. Tho. Pont. Mag. Christier. Christop. Tÿch. Laurent. Georg. pot. Isac.
Sara Suends Datther.
Coniugium repudiater Concessum Cum stupra tore (sed alio in loco) potissimum ob prolem legiitimandam.
Sententia lata in Causa eiusdem Sara Suenonis, Cùm repudiaretur à Sponso, ob violatam à se datam sidem, archa simul reddita .
Feria secunda post Misericordia dnj . 77 .
Die 23 Decembris .
Ellne Suends dotther i Neffnitzhöy
Repudium factum, sponso suspecto de furto aliorsum recedente & iumto alij, sponsa similiter ab alio Compressa, à qua ducitur.
Anno [??] 1578.
Feria Secunda post octauam Epiph. dnj .
id est 20 Januarij.
Præsidentes . Biörn . Episcop. Archid . Cant . Joan. Tho. Mag. Christier. Cell. Host. Ottho. Tÿch. Laur. Georg. Pet. Isac
Per Lassenn i Fengsolt
Sponsalia dinulsa propter adulterium à sponso perpetratum , & tamen videm Cum Compressa , post triennium permissum Coniugium .
Marette Iffuers Datther.
Sander Aroch i ÿdstedt,
Separatio Coniugum , post diu frustra tentatam reconciliationem , vtrinqz existente granj suspicione de adulterio vxore tamen magis suspecta.
Elsebe Otthis Datther.
Jehanne Bonde Hiortzs i Aabÿ Norre ,
Separatio adrempus quoad thorum & mensam ob senitiem [?]
Inger Hansse Datther i Norrebyringe
Coniugium Concessum incestuosæ post poenitentianj marito prius defuncto , & similiter incestuoso .
Kirsthine Anderse datther i öffuede,
Sponsalia dissoluta , marito sen sponso suspecto ob Consuetudinem Cum alia muliere.
Mette Söffrens datther i Hÿlltebierg i Skurup sognn .
Mulier deserta à fure manifesto absolutine Vita interim non satis integra .
Anders Mattzsen Sognedegnn i quærestedt,
Delatio Caussæ & suspensio .
Feria Sexta ante Inuocauit, id est, 14 Februarij.
Præsidentes. Archid. Cantor & pleriqz Capitulares .
Niells Lautitzss i Giislöff,
De Legitimatione .
Feria Sexta ante Oculj,
Præsidentes, Archid. Cant. & pleriqz Capitulares .
Hans Schomagere i Buckeboo i Gersherrit,
Coniugium Contessum Cum ea, quæ viuente vxore adultera Cogerita fuit .
Feria sexta ante Lætare, id est 7 Martij
Præsidentes . Archid. Cant. Jo. Tho. pont. Clem. Mag. Christier. Christo. Ottho , Tych. Macab. Georg . pet. Isaac . Nicol .
Bente Per Mogensis i Nannæss.
Separatio propter manifestum adulterium .
Feria Secunda post Misericordia dnj, id est 14 Aprilis
Præsidentes . Biörn , Albinus, Archid. Cant. Joh. Th. Lago, Pontanus, Clem. Mag, And. Christoph. Tych. Laur. petrus.
Hogenn Jensönn i Raabÿ i Frosteherridt, noe filij.
De tertio & quarto gradu .Consanguinitatis
Iffuer Nellsönn i Hobÿ ,
diuortium propter desertionem & adulterium
Boo pedersönn i Frenninge ,
Separatio quoad toruin & mensam.
Niells Haagennsönn i Suansödt
Desertio & adulterium occasio diuortij.
Peder Pedersönn i Gessie,
Compressa separatur à s[tu?]pratore numerata pecunia.
Gudtzar Rasmussenn,
Causa dilata & suspensa ad tempus
Feria Sexta ante Cantate id est, 25 Aprilis .
Beritte Clemeds dotther
Separatio propter Coartionem & Contu[nt?]aciam.
Feria Sexta ante Bernabæ ·(>)· 6 Junij,
Præsidentes, Albinus, Archid. Cant. & reliquj.
Niells Rasmuss Oc Beritte Jeppis datther i Skanör,
De tertio & quarto gradu Affinitatis.
Peder Laucke i Bleginge,
desertio Coniuncta Cum Contumacia diuortij Causa.
Feria sexta post Baptistæ, id est, 27 Junij.
Præsidentes. Alb. Archid. Cant. & reliquj .
Morthenn Stiissenn i Falsterboe,
Separatio ob adulterium & desertionem,
Feria secunda post Johan: Baptistæ id est 30 Junij.
Præsidentes. Biörn, Albinus, Archid. Cant. Joan. Tho. pont. Clem. Magnus. Christoph. Otto, Tÿch. Laur. Georg. pet. Isaac . Nic:
Erland Ipssenn i Maglerup,
Sententia de legitimatione.
Aage Oelsönn paa Iffueöö,
Coniugium Concessum Cuidam ob vxoris insaniam immedicabilem, & desperatam.
Margrette Nielsedatther i Aahuss,
Sponsalia facta inuita sponsa in ætate huius immatura, dirimuntur, ea no Consentiente & fit amica partium reconciliatio .
Anne Strickersdotther i Törestorp
Sponsalia imperfecta dirimuntur , facta partium reconciliatione.
Per Jonssenn i Villandtsherrit ,
diuortium ob suspicionem adulterij , & desertionem post frustra tentatam aliquoties reconciliationem .
Boeld Andersedatther i Werbÿ,
Deserta & post sponsalia & Copulam ab alio Compressa , à desertore liberatur.
Peder Oellsenn i Hobÿe,
Insimulatus premissj Coniugij, liberatur ab accusat[ione?] non Comparente, etsi Compressa, sed quo famæ fuerit parum integræ .
Feria sexta post Canutj Regis id est 11 Julij.
Simen Anderss Oc Jehanne Anderse Datther i Wallderom.
De tertio & quarto gradu Affinitatis
Feria Secunda post Johannis Baptist.
Tröels Jenssen i Örmæle.
Maritus innocens liberatur ab vxore furace & adultera Conuicta de vtroqz Crimine & simul fatente propriam turpitudinem .
Margrette Jensedatter i Grentinge.
Vxor deserta ab homicida profugo lata in hunc sine exceptione sentencia Condemnationis per quindecimuiros liberatur post temporis non nihil nouo Connubio ridem Concesso.
Feria secunda post Laurentij id est 11 Augustj .
Præsidentes Biörn, Alb . Archid . Cant. Joh. Th. Pont . Clem. Mag. holst. pors. Tych. Laur. pet Nic
Ellse Jense Datther i Fridzhöÿ,
Liberatur ab eo quj per Capitulj sententiam alij est adiudicatus ante Contracta sponsalia
Ellsebe Jörgenns Datther i ÿstedt ,
deserta sextum annum liberatur,
Töre Niellsedotther i Kraagerup,
Sponsalia solemnora præseruntur minus solemnibus Conditionalib & imperfectis .
Hans Madsönn Madts Lundssön i Malmö
Sententia de Legitimatione .
Feria Sexta post Bartholomej ·(>)· 29 Augustj,
Herman popelow.
Accusatus de stupro & promisso Coniugio absoluitur nulla prolata sufficientj promissionis probatione, & ne stupro quidem plane aginto .
Feria secuda post Dionÿsij, id est, 13 Octobris.
Præsidentes . Alb. Archid. Cant. Joh. Th. Pont. Cle. Mag. Christier. And. Christop. Ottho , Tÿch. Machab. Laur. Georg. pet. Isa . Nicol.
Bent Bentss i Raabelöff,
Sponsa alterius Compressa, ducitur à Stupratore non intercedente Cum priore Copula.
Niells Bram i Hammerbÿ i Jemgiödesognn,
desertus liberatur post triennium ab vxore furace & inhonesta.
Niells Lauriss wdj Nöbölle i Gersherrit,
desertus ab vxore adultera , & ab eadem post qua driennium liberatus.
Schipper Lauritzs Ebbess Borgere wdj Kiöbenhaffnn
Diuortium ob adulterium, non seruata obligatione.
Estred GundersDatther i Vissinge i Vedinge Sognn ,
Incestuosæ Concessum Coniugium, acta pænitentia .
Knud Gunderssenn i Ornarp i Snestrup sognn .
Matrimonium Conditionale dissoluitur, no seruata Conditione, accusatore non Comparente iuxta Condictum .
Niells Ollss i Skartoffte paa hans Datther Marines vegnne ,
Sponsalia dirempta ob non seruatam Conditionem, intercedente etiam Cuori alia Copula.
Mette Lauritze Datther i Örsiö,
desertio decemnalis .
Ellne Jensedatther i Effuerlöff,
Repudiate ob adulterium , acta pænitentia, nouum Concessum Coniugium .
Henrick Ollssenn i Vestretorp,
Imperfecta sponsalia dirimuntur ac cedunt solennioribus per Copulam Confirmatis .
Kiisthine Michell Lauritzes effterleffuerske wdj Trelleborg.,
Sponsalia Confirmata Cohabitatione & Copula iudicantur eata.
Ellne pedersdatther i Lund ,
Quidam relicta propria vxore , aliam alibj procatur & Cognoscit per adulterium , à quo ob id prior Coniunx legitima per sententiam liberatur.
Kiisthine Lauritzs Hansis effterleffuerske. wdj Trelleborgh.
Hæc à priorj adultero, à quo seducta fuerat, facta desponsatione, liberatur.
Gudzar Rasmussenn,
Separatio quoad mensam & thoram.
Pernille Bendts Datther,
Desertio nouvm armorum & adulterium diuortij Causæ ,
Niells Anderss aff Mallmö.
Desertus ab adultera per quinquennium liberatur.
Rasmus Laurissenn i Tatterup .
Sponsalia imperfecta & minus solennia pronunciantur irrita, prælatis solennioribus.
Vltimo Octobris in profesto omnium Sctoru
Præsidentes . Baltazar . Vedzelus ctcn.
Hans Bendtßenn i Andelöff
Sponsus liberatur à Sponsa quam alius Compressit.
Primo Decembris, id est postridie Andreæ,
Præsidentes . Albinus . Archid. Cant. ctcn
Jens Erickssenn i Trönninge i Norre Halland
Desertus liberatur à desertrice adultera post 12 anj.
Feria Sexta post Andreæ ·(>)· 5 Decembris.
Præsidentes . Alb. Archid. Cant. ctcn .
Boeld Rasmusse Datther aff Fosie .
Desertio nouenalis & Adulterium diuortij Causa
Feria Sexta post Luciæ, id est, 19 Decembris
Præsidentes . Alb. Archid. Cant.
Jens munck i Jelstorp .
Acta poenitentia adultero permittitur nouum Coniugium.
Feria Secunda post Octauam Epiph., id est,
19 Januarij. Anno . 79.
Præsidentes . Archid . Cantor
Inger Joensdatther i Fieldelunde i Halland
Desertio decamnalis vxorem liberat à desertore, sed quam postea alius per diutinam maritj absentiam Compressa.
Gudnild Jensedatther i Suedstorp i Halland.
Deserta liberatur à desertore poct Octennium, ipsa famæ integreinna etiam ante questionem in foro vtroqz habitam, sed cum Conditione habendie questionis .
Anne Suends Datther i Maarup Munckegaard
Coarta Sponsalia etiam post Copulacionem facta in Coecu Ecclesiæ, sed sine præuia intimatione, dirimuntur .
Jens Lauritzenn i Eluffstorp.
Liberatur à quadam Aÿde Torckelsdotthr post suscepias proles nomillas , sed non probata promissione Coniugij , & re non satis intrgra, numerata tamen pecunia, Cum Conditione non recidiuandj .
Bolle Mogense i Aaröd
Imperfecta sponsalia dirimuntur
Feria Sexta ante Inuocauit, id est, 6 Martij.
Præsidentes. Albinus . Archid. Cant .
Elline Nielsedatther i Hölmbÿ.
Casus non multum dissimilis præcedentj.
Feria Sexta ante Oculj ·(>)· XX Martij.
Præsidentes Archid Cantor
Tue Jensönn i Kulbertorp.
Maritus innocens liberatur ab vxore desertrice & adultera superioribus sceleribus addente Contumaciam.
Feria Sexta ante Oculj ·(>)· 20 Martij.
Præsidentes. Epis. Archid . Cantor ctcn .
Tröls Erichsönn i Ingelstorp.
Hic despondit sibj alterius vxorem Cum qua maritus diuortium fecerat priuatim, non intercedente Ordinarij iudicis sententia, & pronuntiatur desponsatio irrita, & diuortium factum illegitimum.
Hälsningar
Mikael
892
« skrivet: 2001-08-30, 09:38 »
Frenne/Frende ska väl ursprungligen betyda 'släkting', men kanske t.o.m. i så lös grad att man kan räkna in svågrar och liknande bland fränderna.
Magnus Påhlsson undrade om 'Gbn' skulle betyda 'Garabinjär'. Det gör det förmodligen inte, eftersom det heter/hette 'karabinjär'. Det har ju naturligtvis också stavats 'carabinjär' och liknande, så om det egentligen stod 'Cbn' och inte 'Gbn' så finns det ju en möjlighet att det skulle betyda 'Carabinjär'.
Hälsningar
Mikael
893
« skrivet: 2001-08-29, 09:01 »
Jag har också en liten undran:
Jag har bestämt för mig att jag läst någonstans att delen 'von', som finns i en del adliga efternamn, enbart fick föras vidare av äldste sonen. Om det aldrig föddes någon son i familjen, eller om äldste sonen dog innan han fick barn inom äktenskapet, så försvann 'von'-delen för alltid.
Kommer jag ihåg rätt? Stämmer det?
Hälsningar
Mikael
PS. Jag är här intresserad av vad som är korrekt enligt de regler som gäller (/gällt). Om den praxis som råder --åtminstone i en del fall-- är korrekt, så stämmer inte min minnesbild eller förhållandet som sådant. Men praxis är ju inte alltid korekt...
894
« skrivet: 2001-08-24, 17:43 »
Hej Torbjörn!
Jo, det stämmer bra. Jag har beställt mikrofilm på de åren. Och visst ska du få tips
Hälsningar
Mikael
895
« skrivet: 2001-08-24, 08:56 »
Hej Olle!
Tanken är väl att det ska bli ett lite mer ordnat upplägg, men jag vet inte riktigt hur. I slutändan skulle jag vilja ha hela serien (!) avskriven, men det inser jag är tämligen utopiskt. Personligen är jag på jakt efter ett specifikt mål som jag vet finns med, och jag får se om jag fortsätter efter det.
Det jag har gjort är att leta efter bekanta namn/orter. Hittills har jag inte funnit något av specifikt intresse för mig, men jag passar ändå på att skriva upp de namn och andra biografiska detaljer som jag finner. Dels skapar det ett litet avbrott i själva läsandet --så att jag håller mig vaken lättare!-- och dels så hoppas och tror jag att det blir till nytta för någon annan.
Det mål jag är intresserad av ligger i en annan, tidigare volym som jag har beställt och väntar otåligt på. Den är på 107 sidor, dvs. 4 ggr så lång som det jag hittills har hunnit med.
Så något mer i fråga om liknande namnlister kommer säkert, men hur mycket det blir kan jag inte säga nu.
Hälsningar
Mikael
896
« skrivet: 2001-08-23, 13:16 »
Här följer några namn ur Lunds Domkapitels Äktenskapsmål, åren 1589 och 1590
(beklagar att jag inte hunnit mer på 2 veckor, men jag har ett litet barn...)
p2. 15891013 Anne, Chritoffersdotter, Rondeby, äkta husbonde: Jens Pederss
p2v-3v. 15891013 (måndag) Rasmus Pederss Brygger, Praestö, fd borgare i Malmö, äkta hu: Else Hansedotter, Malmö (hade flera barn tillsammans)
p4, 4v. 15891013 Inger, Per Mölleris på Trelouborg, för 4 år sedan förlovad m murmästare Lauritz N 'där i byen'
p5, 5v. 15891013 Tosten Andersen, Naes, äkta hu: Magnil Lauritsdotter, systers man: Per Kiöbmand, Lund. ML barn m Anders Krock
p6, 6v. 15891013 Kirstine Keldzdotter, Landtzkrune, äkta husbonde: Lauritz Olssön, barnfödd i Kiöge, rymt efter 1 år tillsammans, nu varit borta på det 4 året. Trygge Pedss, Löderop, Dn Matthiae Trugilli, Löderop sn
p7. 15891103 Ingeborg Jensdotter, Landtzkrune, äkta husbonde: Niels Christentzen Bödker (g midfasten 1583), övergett henne i 6 år (från Bodelsmässa). sockenpräst Hr Jacob Jonss, Landtzkrune. Michel Suendss och Anders Buse, borgare ibid
p7v-8v. 15891219 Marine Nielsdotter, Kiöge, äkta husbonde: Rasmus Pederss, ibid, rymt efter 1/4 år, nu ihop m kvinnfolket Marina Rasmus Piltzdotter. Vittnen: Eline, Niels Kremmeres och Hans Snidker
p9, 9v. månd 15900720+ Beincte Nielssdotter, Vandstatorp, trolovad fästman: Niels Andss, wandstad. sockenpräst Hr Braseng? Jensen, Wandsta och Tohelange snr. Morten Jensen, vandstatorp, Lauritz Pedss, vandstad
p10. 1590 die Lamiar Anders Mogenss, giörsslöff NorenAa, hu: Magdalene Jensdotter, hor med deras dräng Aage hanssön
p10v. 15891119? (på latin) Johannes Canutus (i marg: Jens Knudss), Wibbre, hu: Catharina Trugilli (i marg: Karine Tröelsdotter)
p11. 15891219 (fredag) Jens Knudsön, Wibbre, hu: Karine Trölsdotter, rymt strax efter bröllopet. Hr Bruncher Jacobsen, Wibbre
p11v-12v. Truind Tostensdotter, äkta husbonde: Suend Jenss ('Johnss' i överskriften), sckiberslöff, övergett henne på hösten för 10 år sedan, vigda strax innan, vid pingst. Efter 7 av dessa år: lägersmål och barnavlande med Hans Johnss, fremmenneRöd, Göinge härad
p13. 15900123 Swend Jenssön, Skibersslöuff, Truind Tostensdotter, Hans Johnss, Fremmenneröd
p13v. månd 1590(0720)+ Ole Pedss, Söndre Willihe, äkta hu: Boild Mogensdotter, Blentarp (5 barn tillsammans), rymt för 5 år sedan, har en annan karl, och har barn med honom. Anders Bilde, Söufde. Hr Jacob Spandemager
p14, 14v. 15900511 Agda Anderssedotter, Norre Vram, man: Önder Aagess, Westre gaard, Eegby sn, äktenskapsbrott efter 1 år, skilda för 8 år sedan. (Han omgift för länge sedan.) Vill gifta sig med Schielm Mortenssön (ung). Hr Christoffer Pallesen, Nörre Wram
p15, 15v. 15900119 Citze Bentsdotter, 'hindz fuldmyndige hederlig mand' Hr Oluff Nielssön, Mielby; 'hindis Echte husbonde' Lauritz Olss Baad, Löffuerbij, Miolby sn, begått mandråp för länge sedan, och rymt för 11 år sedan. Bent Jenss, Hosebij, tingfogit thil Liister herritz ting. Otte Otssen, Landtzdommere i Bleginge. Peder Jenss Tingschriffuere
p16. 15900119 Haagen Nielssön, Hasle, Stödhaff sn, hu: Giertrud pedrsdotter. Anklagad för hor med en ung man strax före jul senast. Sockenpräst Hr Hans
p16v. 15900119 Nille Tulisdotter, fullmyndig: Eijler Anderss, Axill Gyldenstierns fogde; äkta husbonde: Peder Suendssön, wandbierre, rymt för nu vid pingst 6 år sedan
p17, 17v. 15900227 Poffuell F-/Holmerssön, Thorn, vid Lund, äkta hustru: Elline N.d., rymt efter ? års äktenskap, för 9 år sedan. Pouels farbror: welacht mand Christopher, Torn
p18. 15900429 Hans Nielssön, Maglerop, tidigare g m Boild Nielsdotter, skilda för 6 år sedan (lägersmål med en piga), efter 2 år lägersmål med en annan kvinna, som också hette Boild Nielsdotter, vill nu gifta sig. Hr Niels Pederss, sockenpräst i Treleuborg
p18v-19v. 15900529 Morten Aruidss, Magleheem, äkta hustru: Tyre Pedersdotter, rymt, vid nästa Laurentij för 7 år sedan. Hr Lauritz Olssen, sockenpräst i Höryd och Magleheem. Anders Buck, Munsslunde, sakhörare i Albo häradsting. Anders Pederss, S. Oluff. MA vill g m Pernille Tröelsdotter, kvinnfolk
p20. 15900605 (på latin) Achonis Sunonis ('Aage Sönnessön' i överskriften), Mod?ra Wilhelmica ('Moder Willomsdot.' i överskriften)
p20v, 20. 15900504 Beinct Jenssön, Hellistad, äkta hustru: Elne Hellisdotter, Raebinge, libberlaug med en skougiemmer i Söllagre, Gunner; rymt till hollumbij på Machabaej gods. Välb Gabriel Suale till Biellerop. BJs själasörjare: Hr Lauritz Anderss, Dalby. Hr Peder Jenss, Guds Ords tjänare, Sylagre
p21v, 22. 15900504 Tosten Tostess, f i Lund, äkta hustru: Christentze Simensdotter. Hr Niels Jörgenss, Aussaas och Ströbelstorp. Doctor Pouuel Matzön, superintendent y Sieland och Verdige Rector vdi Kiöbenhaffns Collegio. Professor Mester Jörgen Dybuad
p22v-23v. 15900629 Margreta Jacobsdotter, Ystad, fästman: Johann van welfeld, skilda. Hr Morten Albritss, sockenpräst i Ystad
p23v. 15900218 Anders Knudss, Landtzkrune, guldsmedssven, friat till: Marine Willomsdotter, ibid, fullmäktig: Hr ped. Lauritze, sockenpräst i Tyellse. MW förlovad med en annan, lyst för dem. Mester Hans Christentzö, sockenherre i Malmö
p24. 1590 (måndagen efter Dionysius) Mette Christensdotter, Elsskilstorp i Oxiherrit, äkta husbonde: p Möller, ibid, stulit för 4 år sedan och rymt med en piga
p24v. 1590 (måndagen efter Dionysius) Anders Bentss, Kgl Majts båtsman, äkta hu: Kirstine Ibsdotter, lägersmål med borgare p holst, Coruitzis boder, Lund
p25. 15891114 Beinte pedsdotter, biellerup, belägrad av: Niels pss, Waessn (?)
p25v-29. 15901012 (måndagen efter Dionysius) Joen Nielss, Horne, bad för 9 år sedan om till äkta: Birgitta Boesdotter, far: Bo Jenss, Rinckeby (?), gift. Inger Oluffsdotter, kvinnfolk, nära släkt m BB, hade styvfader. JNs husbonde: Peder Brahe. Matz Hiort, Rinckeby, sakhörare vid Villands häradsting, Bertill Matzön, Aahus, häradsskrivare. Henrich Thomessön, fogde på Haimes gaard, peder Nielss, Rinckeby, Rasmus Ollss, Steen Toess och Michel pederss, sammastädes, Anders pederss, Rinckeby, Christen Lund Niellsissön, ridefogde över Aaus laen, Peder Christoffer, hade son. JNs far: Niels Henrichssen. Jens Christenss. BJs husbonde: Hendrick Ramel til Beckeskouff, domprost her sammestedtz
(Dessa mål finns mikrofilmade, KL5710)
Hälsningar
Mikael Persson
897
« skrivet: 2001-08-22, 09:54 »
Det fanns i Hamsarp, Osby, NÖ Skåne, en Måns Assarsson, vilkens hustru Truen var fadder 1656. Måns själv var fadder 1665 och 1670. Jag har bara fadderuppgifterna tillgängliga för ögonblicket, så jag vet inte var de föddes eller dog. (Men hans far bör ju ha hetat Assar.)
En anfader till mig med samma namn fanns lite tidigare i angränsande trakter i Småland, och om jag kommer ihåg rätt så finns han far belagd i någon av de tidigaste skattelängderna.
Hälsningar
Mikael
898
« skrivet: 2001-08-22, 09:33 »
Jörgen! Det är nog fel på din dator eller skärm, annars hade du sett under rutan där man skriver sitt inlägg --bredvid rutan för Användarnamn. Där står det: Denna diskussion är öppen för alla. Om du saknar användarkonto, skriv ditt riktiga för- och efternamn i fältet ”Användarnamn” och lämna fältet ”Lösenord” tomt., och det är säkert det Tord avser.
Hälsningar
Mikael
899
« skrivet: 2001-08-22, 09:20 »
Hej igen Charlotte!
Tyvärr, jag har inga uppgifter som kan leda vidare (trots att förutsättningarna för att kunna hitta något förbätrades avsevärt)
Hälsningar
Mikael
900
« skrivet: 2001-08-21, 13:16 »
Det framkom tidigare i diskussionen en undran över att man inte skulle få gifta sig med sin styvdotter (eller styvson, för den delen). Frågan verkar ha grundat sig på att kontrahenterna inte var släkt. Men det handlar egentligen om att den tidigare frun var släkt med den tilltänkta nya frun -- t.o.m. så nära som hennes mor! Och det var det som inte var tillåtet. (Man kan ju både förmoda att han hade haft sex med den första frun, och förvänta sig att han skulle ha sex med den nya om/när de väl gifte sig.)
Det finns mängder med exempel i domböckerna på tillfällen när det sågs mycket allvarligare på fall av utomäktenskapligt sex om mannen hade haft det med flera kvinnor som var nära besläktade (t.ex. systrar eller där den ena var systerdotter till den andra, eller till nuvarande frun), än om de inte var släkt med varandra.
Däremot vågar jag inte uttala mig om ifall det grundar sig på förhållandet att en man och hans hustru ska vara ett, och sex med sin svägeska i det läget skulle räknas som sex med sin syster! För om det hade den grunden, skulle ju sex med sin fru räknas som sex med sig själv!
Hälsningar
Mikael
901
« skrivet: 2001-08-20, 12:14 »
Jag har stött på ett liknande namn, Rodgierd (o liknande stavningar), i Hälsingland, men jag tror att det har rört sig om ett mansnamn
902
« skrivet: 2001-08-16, 08:48 »
Är virusen verkligen så infernaliskt stora? Jag hade fått intrycket att de var små behändiga program som kunde skickas med utan att det märktes något särskilt på nedladdningstider eller filstorlekar.
Hälsningar
Mikael
903
« skrivet: 2001-08-10, 11:14 »
Hej Per!
Den du egentligen ska ha kontakt med är Niclas Rosenbalck. Det är av honom som jag har fått uppgiften. Anders hade fyra syskon: Frosten, Ingeborg, Brita och Gyrid. Av dessa hamnade Gyrid i Loshult socken, och åldersuppgiften när hon dör ger att hon föddes 1595. Födelseorten anges till Marsholm, Agunnaryd, men familjen bodde senare i Höö, Agunnaryd. Föräldrarna var bonden Jon Germundsson o h h Inger Andersdotter. (Intressant med Germund igen)
Hälsningar
Mikael
904
« skrivet: 2001-08-09, 09:44 »
Hej Per!
Hur långt bak har du i Röshult? Kommer du t.ex. in på Anders Jonsson, som 1652 dömdes till döden för hor?
Hälsningar
Mikael
905
« skrivet: 2001-08-07, 09:15 »
Dessa båda personer (om än hon hette Lucia och inte Sissa; byn heter Applahult och inte Applahuset) var gifta med varandra och föräldrar till den Måns Ingemansson som du efterfrågar under Loshult socken. Vilket gör mig lite fundersam -- det verkar ju som om du trots allt har funnit dem?!
Hälsningar
Mikael
906
« skrivet: 2001-08-07, 09:03 »
Hej Johan!
Byn heter Enön
Det blir en ganska omfattande fil, så jag kan inte skicka den här. Utskriften med familjeblad från det program jag har tillgängligt här ger i .rtf-format 105 sidor och en filstorlek på nästan 5 MB! I antavle-format blir det 17 sidor (624 kB).
Men Loshult är väldigt lättforskad -- vad hindrar dig från att forska själv?
Hälsningar
Mikael
907
« skrivet: 2001-08-06, 10:28 »
Till Ingrid Bergström:
För att understryka det Anders Pemer ett par gånger tidigare idag citerade genom att använda fetstil:
Du skrev Dock kan man se både i Anbytarforum och tryckta skrifter, att Anders Pemer och Johan Sjöberg har mycket vidare intressen än släkterna de tillhör, varför det där med leva kvar i sin lilla värld var orättvist. Det du citerade är ryckt ur sitt sammanhang, varför hela meningen följer här (med lämplig markering för att visa på vad du hade missat): Om han MOT FÖRMODAN skulle tro att det gör honom personligen bättre på något sätt, låt honom leva kvar i sin lilla värld och tro det då!
Tack för mig
Mikael
908
« skrivet: 2001-08-02, 12:31 »
Jag håller med Anders. Man är släkt med alla i hela världen. (För tillfället har jag varken tid eller möjlighet att kolla upp alla kopplingarna, men det kan förhoppningsvis bli ändring på det framöver!) Sen kan man också tillhöra en viss släkt, med t.ex. namnet Pemer. Eller så kan det vara en släkt utan ett specifikt namn, som kanske har bott många generationer på en viss gård och nämns efter den gården, eller där flera medlemmar har utmärkt sig inom medicinen eller någon annan vetenskap. Det spelar inte så stor roll.
Låt Anders intressera sig för vilken släkt (eller socken eller vad det nu rör sig om) som han vill. De finare släkterna har ofta den fördelen med sig (i forskningshänseende) att det finns mer material om dem. Man kan alltså förvänta sig att hitta mer. I övrigt vet jag inte om det skulle vara någon fördel att härstamma från dem (eller tillhöra dem). Rent etiskt och moraliskt är det nog många gånger tvärtom. Rent naturligt forskar man ju först och främst på den egna släkten -- på gott och ont! Så låt Anders forska på släkten Pemer om han vill. Om han mot förmodan skulle tro att det gör honom personligen bättre på något sätt, låt honom leva kvar i sin lilla värld och tro det då! Det skadar med all sannolikhet inte oss andra bönder och torpare, dvs. Sveriges (och världens) grundstomme.
MVH
Mikael
909
« skrivet: 2001-08-01, 11:43 »
Hej igen Maud, och ni andra!
Angående vad som räknas som anförluster verkar vi ha hamnat på samma ställe. Jag presenterade mitt inlägg fel: Normalt så räknar jag också anförlusterna per generation. Ursäkta förvirringen! Ytterligare ett förtydligande, för säkerhets skull: Jag skiljer på anförluster som man kan räkna ut att man har, och dem som jag verkligen har hittat. Så som jag räknar det så blir inte antalet anförluster nödvändigtvis dubbelt per generation, vilket det egentligen blir, åtminstone! Vi vet ju alla att vi har ett matematiskt antal anor för, säg 3000 år sedan, medan antalet personer som verkligen existerade då var betydligt mindre. Vi har då ett stort antal anförluster från den tiden. Men eftersom jag inte har funnit någon av dem (!) så har jag inte heller någon anförlust då! Förvirrande? (Verkar lite kvantfysik över det hela ...)
Ett exempel: Jag har i en generation 16 par som förekommer på en annan gren i trädet. Följaktligen har jag 32 anförluster i den generationen. Men jag har bara hittat föräldrarna till en av dessa personer. Under förutsättning att det inte dyker upp någon anförlust på någon annan gren, så har jag då bara 2 anförluster i nästa generation. (TROTS att jag VET att det egentligen var åtminstone 64!)
För att inrikta sig lite på Anders' fråga, så kan jag ge ett exempel från mina egna anor. Jag presenterar dem som Generation: teoretiskt antal anor, funnet antal anor, antal anförluster av dessa
I: 2, 2, 0
II: 4, 4, 0
III: 8, 7, 0
IV: 16, 14, 0
V: 32, 28, 0
VI: 64, 55, 0
VII: 128, 108, 4
VIII: 256, 202, 12
IX: 512, 338, 39
X: 1024, 463, 95
XI: 2048, 532, 147
XII: 4096, 579, 269
XIII: 8192, 532, 331
XIV: 16384, 276, 223
XV: 32768, 59, 48
XVI: 65536, 6, 4
Som Maud var inne på, kunde det vara intressant att veta vilka/hur många av anförlusterna i generation n som är anförluster p.g.a. att de är föräldrar till anförluster i generation n-1, och vilka/hur många som är nya anförluster. Men det har jag ingen koll på i den här uppställningen, för den är hämtad från en annan summering som jag gjort för ett tag sedan.
Hoppas att det hjälper något
Hälsningar
Mikael
910
« skrivet: 2001-07-31, 11:30 »
Mauds svar leder till frågan om inte också anförlusternas föräldrar räknas som anförluster. Det hela försvåras av begreppsförvirringen: En del menar nästkusiner (barn till kusiner; tremänningar) när de säger sysslingar, andra menar nästa generation, och ytterligare andra menar ändå nästa generation. Jag har uppfattat det som om detta i viss mån bestäms av varifrån i landet man kommer. Slutligen finns det de som vill använda uttrycket sysslingar i sin ursprungliga betydelse, vilken är --om jag fattat rätt-- 'släkting på systersidan', dvs. en ättling till en syster till någon av mina förfäder/-mödrar. Detta sista fall säger inget om hur långt bak leden går ihop, och innebär inte heller nödvändigtvis att man är i samma generation som sin syssling.
I Mauds fall --om jag fattat allting rätt-- så har hon en anförlust (eller två om barnen var helsyskon) i 8:e generationen eller senare. Vilket då skulle betyda att hon har 3 (eller 6) anförluster bak t.o.m. 9:e generationen, 6 (eller 12) bak t.o.m. 10:e och 12 (eller 24) bak t.o.m. 11:e. Just i hennes fall så kan det ju naturligtvis vara så att hon inte hittat några fler förfäder till sin enda anförlust (även om hon generellt sett har hittat till 10-11:e generationen), men frågan som dök upp i mitt huvud är alltså:
Räknar man eller räknar man inte också förfäder till anförluster som anförluster?
Hälsningar
Mikael
911
« skrivet: 2001-07-23, 14:49 »
Ångående Nils Hård af Segerstads hänvisning till Ö Göinge dombok 1685 HT ? 24, så skulle jag gärna vilja veta var han hittat det?! Jag har nämligen den domboken på mikrofilm och har inte lyckats hitta den...
Boken är för hela år 1685 (även om 1683 eller 1684 hade separata böcker för VT och HT), men det finns två nummerserier, en som börjar på våren och en som börjar på hösten. Notiserna ligger inte helt i nummerordning (!), men jag har lyckats hitta de som har nr 24. I ingen av dem nämns någon Trolle, och om jag minns rätt så nämns inte ens någon Håkan eller någon Nilsson. Så frågan är: Har det blivit fel på år eller nummer, eller finns det en annan bok med samma nummer men andra mål?
Hälsningar
Mikael
912
« skrivet: 2001-07-23, 09:33 »
Det finns (fanns?) en stad i nuvarande Polen som har/hade det namnet. Om jag minns rätt (av en artikel jag läste) så hade man i staden en annorlunda uppfattning av Bibelns läror än de flesta runt omkring, så det bestämdes till slut (av de andra) att stadens befolkning skulle deporteras (eller att staden skulle förstöras?)
Det kan ju tänkas att stadens namn och efternamnet har någon koppling.
Hälsningar
Mikael
913
« skrivet: 2001-07-23, 09:19 »
Hej Niklas!
Jag förmodar att du redan vet om det, men för den skull du inte skulle göra det: Det stavas ibland även Radziwil(l)
914
« skrivet: 2001-07-20, 09:56 »
Hej Charlotte!
Du har inte möjligen något namn (och kanske t.o.m. efternamn) på kvinnan i fråga?
Med 'S Duvhult' menas nog det som ligger i Örkened
Hälsningar
Mikael
915
« skrivet: 2001-07-13, 09:10 »
Vidhåller mitt tolkningsförslag, med skillnaden att det nog står 'Noch för hennas Broder' och 'den dödas Revers for'.
En kommentar till 3:e raden i mitt tidigare förslag: Hr. Holmgren kan inte gärna ge Martin Boyes 2/3-delar en depositionssedel, medan det är fullt möjligt att ge en depositionssedel för eller angående dessa
Hälsningar
Mikael
916
« skrivet: 2001-07-12, 10:40 »
Tolkningsförslag:
af d: 11. Decemb. 1738 af boet under senare äcktenskapet lefwererat till
Noch fru helenas (?) Broder
gifwit sin depositions (?) sedel for, och Hr
den dödes Revers for,
Hälsningar
Mikael
917
« skrivet: 2001-07-11, 08:32 »
Hej Mikael!
Ursäkta en halvt-om-halvt ovidkommande fråga, men stod verkligen ordet 'själar' inom citationstecken i originaltexten? (Att presentera det så vid en avskrift ger annars en uppfattning av att man finner det uppseendeväckande av någon anledning, men i det här fallet kan jag inte finna att det skulle vara det.)
Hälsningar
Mikael
918
« skrivet: 2001-07-10, 10:33 »
Vidare tror jag nog att det står 'Stiufmoder', och det TROTS att det verkar finnas ett streck under u-et.
Hälsningar
Mikael
919
« skrivet: 2001-07-10, 09:59 »
Hej alla!
Avbön och förklaring.
Först och främst vill jag tacka för det trevliga sätt som svaren på mitt inlägg i debatten har presenterats på (särskilt i kontrast till förra gången, då det som sagt blev ett direkt påhopp).
Håkans exempel från Svensk uppslagsbok (?Man skiljer mellan släktskap i rätt upp- och nedstigande led, t.ex. farfar-sonson, samt släktskap i sidled, t.ex. mellan syskon?) var ju inte lika tydligt som det från SAOB (eftersom det var just kopplingen farfar-sonson som jag hittills har uppfattat som 'raka' eller 'räta' led), men det verkar ju finnas tillräckliga bevis för att det betyder antingen 'ättlingar' eller 'förfäder' och inget mer, beroende på vilken riktning det handlar om.
Maud: Min säkra uppgift har alltså visat sig vara inte alls så säker. Min uppfattning har grundat sig på det sätt som man i min omgivning (släktforskningslärare, andra amatör-släktforskarkollegor, mor- och farföräldrar och andra) har använt uttrycket. Vidare har jag funnit den förklaringen synnerligen logisk: Ordet 'rak' eller 'rät' finns med, och det ger åtminstone mig en id? om symmetri och ordning, vilket jag inte får att gå ihop med att emellanåt följa ett släktled på manssidan och emellanåt på kvinnosidan. (Jag ritar ofta --mentalt, för fysiskt har jag inte plats med det-- upp förfäderna i träd- eller halvcirkelform, där fadern till en generation får den vänstra halvan av nästa nivå och modern den högra. Att i en sådan uppställning få till en rak eller rät linje medan jag följer omväxlande mans- och kvinnolinjen är för mig en omöjlighet. Och om jag räknar in alla mina förfäder --vilket alltså också kan vara fallet-- så uppammar inte heller en större eller mindre, mer eller mindre regelbunden, halvcirkel id?n om 'rak' eller 'rät'.) Så det inverkade också på att jag såg det som säkert. Å andra sidan måste jag ju hålla med om att en linje som följer enbart kvinnosidan skulle vara lika 'rak' eller 'rät', men, som sagt, användningen i min omgivning har angett manssidan.
Elisabeths påpekande om att man i stället kan använda uttrycken 'rakt fäderne' och 'rakt möderne' tycker jag är en bra lösning.
Anders' redovisade förklaring från SAOB går det ju inte att ta miste på. Men exemplen säger ju inget i frågan: Härstamma i rätt nedstigande led kan lika gärna betyda son, sonson, sonsons son, osv.; En af mina afkomlingar i rätt nedstigande led (se ovan); (Personer) som voro skylda i rätt upp- och nedstigande led kan betyda min farfars farfars sonsons sonson -- vilken i sig skulle kunna vara en av flera hundra personer.
Vidare håller jag med Per om att det är förvirrande: Varför ha uttryck som Ättling/Härstamma i rakt nedstigande led om nu ändå alla härstamningar är raka? Och varför ha med ordet 'rätt' eller 'rakt' om det ändå inte har någon innebörd? Om inte annat, så innebär det ett slöseri med tid, papper och pennor (eller vad man nu använder)! Och det utan att tillföra något!
Hälsningar
Mikael
920
« skrivet: 2001-07-09, 10:49 »
När jag började släktforska så fick jag lära mig att uttrycket i rakt nedstigande led betyder släktlinjen som följer sönerna (och deras söner, osv.) till någon. (Rakt uppstigande led skulle alltså betyda någons raka fäderne: far, farfar, farfars far, osv.) Jag vill minnas att jag ska ha sett en förväxling mellan förklaringarna till dessa två termer, så jag är inte absolut säker. (Jag tänker mig dock det hela som ett slags släktträd: Probanden längst ner, och för att finna hans far så får man klättra uppåt - uppstigande.) Vad som är säkert är att det går enbart på manslinjen.
Jag kommer också ihåg att jag blev påhoppad vid ett tidigare tillfälle när jag lämnade den här förklaringen. Klagomålet var då att det 'raka ledet' visst kan gå kors och tvärs mellan män och kvinnor.
Hälsningar
Mikael
PS. Detta är INTE ett inlägg i frågan om mäns och kvinnors respektiva värde
921
« skrivet: 2001-07-09, 08:42 »
Ursäkta om detta är ett dumt inlägg, men jag har fattat det som att 'förare' är i grund och botten det som heter 'furir' idag. Någon kommentar?
Hälsningar
Mikael
(som är så gott som helt okunnig om militära förhållanden)
922
« skrivet: 2001-07-04, 09:44 »
Sissa is/was a proper name, mainly in Skåne. It has evolved from the name Cecilia.
Regards,
Mikael
923
« skrivet: 2001-06-26, 17:08 »
Frågan var delvis föranledd av att jag har en Lasse Lauridtzsön som dör 1673 i Möllegården, Visseltofta. Varför fick han inte heta Lars Larsson eller Lasse Lassesson? Senare har jag sett en annan person som omväxlande får heta Lars och Laurits, så därför är jag nog mest inne på att hålla med er, iallafall.
Hälsningar
Mikael
924
« skrivet: 2001-06-25, 16:05 »
Tidigare har jag fått intrycket att man skilde på namnen Laurits och Lars, men jag är inte så säker längre. Vad har ni övriga för uppfattning?
Hälsningar
Mikael
925
« skrivet: 2001-06-21, 12:29 »
Önskar kommentarer om följande personer: (Jag forskade fram detta lite snabbt för många år sedan åt en amerikan vars far var nedanstående Bror Oscar, och har nyligen funnit papperen igen. Jag har för mig att jag sedan fann något i Svenska Antavlor som jag då fyllde på med, men jag tror dock att det går att finna mer om dessa familjer.)
ff
Per Magnus Larsson, 22/6 1816 i ?, Frödinge. Infl fr Hedvig 1835. Polisgevaldiger. D 10/1 1881. G 7/5 1847 m
fm
Hedvig Charlotta Tingvall, 1/5 1827 i Brunneby, Tåby. Infl fr V Husby 1847
Hildegard Eugenia, 14/7 1852. G 8/111 1873 m spannmålshandlare Carl Otto Törngren. Fl t Linköping 1873
Victor Gunnar, 19/9 1855. Konfirmerad i Hedvig. Fl t Hällestad 1873. Bokhållare. Infl fr Hällestad 1875
Betcy Albertina, 7/4 1858. G 25/11 1879 m NN Bjurman
Bror Oscar, 12/3 1867
fmf
Bothvid Erlandsson, 22/3 1786 i Alm, Tingstad. Nämndeman. Kyrkvärd. Skatteman. Hemmansbrukare i Brunneby, Tåby. Fl t Tingstad 1817. I Alm. Fl t Tåby 31/10 1819. D 6/3 1831 i Brunneby (nervfeber), 44 år 11 mån. Begr 12/3. G m
fmm
Anna Brita Karlsdtr, 23/9 1796 i Lund, Drothem. Fl t Tingstad 1817. Fl t Tåby 31/10 1819. D 31/10 1829 i Brunneby, Tåby (lungsot). Begr 8/11
Anna Lovisa, 31/1 el. 21/7 1814. Krympling. Fl t Tåby 31/10 1819. Fl t Drothem 1831
Brita Stina, 10/9 1816. Fl t Tåby 31/10 1819. D 4/2 1821
Johanna Maria, 9/7 1819. Mycket ofärdig. Fl t Tåby 31/10 1819. D 11/10 1828
Karl August, 22/2 1822
Brita Stina, 7/10 1824. Fl t Fristad (?)
Hedvig Charlotta, 1/5 1827, dp 3/5
fmff
Erland Jonsson, 10/8 el. 2/10 1749 el. ca 1753 el. 29/9 1755 i Hulta, Kimstad. I ?, Tåby. Fl t Tingstad 1770. Rusthållare. Bonde i Alm, Tingstad. Fl t Tåby 1819. Undantagsman i Brunneby, Tåby. D 24/11 1830 i Brunneby (förstoppning), 81 år 10 mån. Begr 28/11. G 1781 m
fmfm
Ingrid Stina Bothvidsdtr, 17/3 1760 i Smedby, Tingstad. Fl t Brunneby, Tåby 1819. D 20/11 1829 i Brunneby (rödsot), 69 år. Begr 24/11
Jonas, 27/4 el. 11/5 1783
Bothvid, 22/3 1786, dp 25/3
Anna Stina, 1789
Maja Lisa, 10/5 1792
Hans, 10/3 1795. D 1797
Hans, 27/9 1800. Tingvall
fmmf
Carl Olsson. Skattbonde i Lund, Drothem. D 1822 i ?, Drothem
fmmm
Brita Johansdtr, 1762 i ?, Drothem. Fl t Tåby 11/2 1823. Fl t Drothem 7/6 1824. Fl t Tåby 1827. Fl t Drothem 1828
Anna Brita, 23/9 1796
fmfff
Jonas Eriksson. I Hulta, Kimstad. Sedan i Fristad och sedan i Alm
fmffm
Anna Gabrielsdtr, 1725 i (S:t Lars?). D trol före 1796
Erland, 10/8 el. 2/10 1749 el. ca 1753 el. 29/9 1755
Per, 1758. Svagsint. Fl t Tåby 1819. Hemmansägare i Brunnby, Tåby. D 2/1 1827
Jacob, 1762
Maria
fmfmf
Bothvid Bengtsson, 26/1 1727 i Gnedby, Kuddby. Rusthållare. Bonde i Smedby, Tingstad. D > 1799
fmfmm
Stina Månsdtr, 4/8 1731 i Smedby, Tingstad. D
926
« skrivet: 2001-06-18, 12:23 »
Hej Tore!
Du skrev: "LAURITS PEDERSSØNS HUSTRU: Jeg påpekte det helt urimelige i at Laurits Pederssøn (Måneskjold) til Ristenes skulle være gift med en datterdatter av Laurits Jørgenssøn til Strøm. Dion fastholder tydeligvis sin konklusjon her, og jeg må derfor ta dette opp på nytt. Laurits P M skulle nemlig ikke bare være gift med en datterdatter av Laurits Jørgenssøn, men også med en datterdatter av Anne Knutsdatter (Måneskjold). Dion hevder altså i fullt alvor at Laurits Pederssøn skulle være gift med en datterdatter av sin egen fullsøster. Dette er helt sykt, og strider imot lovene. Det hjelper ingen ting at redaksjonen i Personalhistorisk tidsskrift lot dette passere !"
Menar du att Laurits Pederssøn (Måneskjold) och Anne Knutsdatter (Måneskjold) var helsyskon? Jag tycker inte att patronymika stödjer det antagandet.
Hälsningar
Mikael Persson
927
« skrivet: 2001-06-15, 08:26 »
Hi Sandie,
As far as I know, only the normal parish archives were microfilmed (birth, marriage, death, economical accounts, protocols from parish meetings, bishop visitations, and some other more or less official documents), but I'm not certain.
Regards,
Mikael
928
« skrivet: 2001-06-14, 15:52 »
Hi Sandie,
I would think that they got his parish and county from some note on a paper. Earlier Osby was spelled Ousby, and the way they wrote, you could mistake the 'u' for an 'n'. 'Krist' must be the shortened form of 'Kristianstad län'. I'd say it's the correct parish.
The combination 'Elsa Persdotter' is not very rare. I have 14 different persons by that name in my collection of about 13000 people in and around Osby parish, with birth years 1652-1877. (One even was born 1849, in Gunänga, Osby.) But as Käll showed, the Elsa born in Brunkelstorp is the mother of Sven Johan. The thing is to connect 'Sven Johan' with 'John Sigurd'. Sigurd is not a very common name, and especially not in southern Sweden. So why did he chose that (if it wasn't his real name and we're all lost)?
Evaluating what we've got so far regarding John Sigurd = Sven Johan:
-Not exact name match
+John = Johan, and Sigurd starts with an S, like Sven
+Exact birth date
+Correct parish
+Same surname as his (step?)father
-Oral (?) information (written down) in USA says he came in 1891, while Sven Johan left in 1892
My personal guess is that it's the corrrect match.
The next problem is to determine whether Nils Strömberg was his real father or not (and if not, who was it?). And this can be a bit tough. At that time --and already more than 100 years earlier-- it wasn't illegal any longer to give birth without being married. Rather, it was illegal to treat the mother or the child differently. So if the mother wasn't trying to get some economical help from the father by means of taking him to court, there is not much hope of any official records showing who the real father was. Of course, you always have the cases where the biological father assumed his responsibility and it was common knowledge and hence mentioned in the church records.
Regards,
Mikael
929
« skrivet: 2001-06-13, 09:41 »
Hi Sandie,
The place in Stockholm where the archives are is called Arninge (to avoid mixing it up with Arlanda, which is the airport!). As I understand it, they have all the records there, so I think it would be an unnecessary waste of money going to Lund.
Yes Lösenord means Password. If you have a user account, then you can put your password in that field. With a user account you pay a small amount to help running this site, and you get the right and possibility to update your user information. You can also use a nickname as username. (I hope I got this explanation accurate)
Regards,
Mikael
930
« skrivet: 2001-06-12, 09:55 »
Hi Sandie, Apart from what you're suggesting as steps in your research, it also could be useful to see if Sven Johan is mentioned as deras (=their) son after Elsa and Nils got married, like his brother Johan Albin. (If you haven't noticed: Johan Albin must have been conceived almost on the very same day Nils Strömberg's first wife died! Seems to have been very callous, this Nils!) You'd find that in the husförhörslängd (which, if you don't know it, is a record the church kept on the people living on the different farms and cottages, and how well they knew their Bible and catechism; it's a long list (längd) of exams or interrogations (förhör) that were held in their houses (hus)). The risk you face in identifying John Sigurds father, is that it was bad socially being born outside of wedlock, and many who were in this situation took the first opportunity to slip out of this fold. If they also at the same time could get a surname that wasn't one of those common -son-names, so much the better. And Sven Johan could, to a certain point, properly claim that Nils Strömberg was his father, since it was Nils that had brought him up (or maybe he didn't?; see next paragraph). Maybe you also could look up where Nils Strömberg and all his children from the first marriage went in USA. When did Nils Strömberg come back? Or didn't he come back? When did Elsa Persdotter come back? Or she never went? ('Cause either they were newly wed when Nils Strömberg went, or he did come back and they married then.) (--Based on Käll's information) Mind you, I'm not saying that Nils Strömberg wasn't the father of Sven Johan; I'm only saying that you need to check this out, and prove it or at least get to this conclusion beyond reasonable doubt. It could also be that Olof was the son of Nils Strömberg, only that it never became official, and he got his surname the way I mentioned before. Or the father was really a Per Something. Or --to be somewhat crude-- maybe Elsa didn't know who was the father, and didn't want to mention anyone specific. Who knows? (I have a similar problem with an unknown father to my grandma. She thought that her younger brother was her full brother, and his father's name is stated when he got born. So all I have to do is to identify this man (if he wasn't only an invention to make it look a little better...), find a photo of him and compare with the photo I have of him, together with my grandma's mother. Or maybe find some children or grandchildren of his, and compare their blood type with the one of my grandma, or...) I don't have much material from Osby this late (1880's), but if you get a little further back --and still have your ancestry there in Osby-- I can almost promise you at least 10 generations on all the branches. Regards Mikael PS. Checking the death records in www.ddss.nu, I have to correct one point in what Käll mentioned. Elsa died in Ignaberga, as stated n the record: Afled i Ignaberg och begrofs derstädes enl. attest fr. Pastorsemb. af d. 21/12 91 (Died in Ignaberga and was buried there according to certificate from the Parish office of the 21 of dec 1891)
931
« skrivet: 2001-06-11, 10:59 »
Hello Käll and Sandie!
Käll wrote Sven Johan Strömberg b. 1874-01-28 in Brunkelstorp, to America 1892-02-25
Olof Persson b. 1879-03-08 in Brunkelstorp, to America 1895-04-27
This indicates that Nils Strömberg was the father of Sven Johan while Olof's father had the name Per.
Please keep in mind that Sven Johan was born 6 years before the first wife of Nils Strömberg died. This makes it a little bit (but just a little bit, as men are men, and many times gladly would find themselves an extra woman) less probable that Nils Strömberg was the father, in spite of Sven Johan adopting the surname; he could have adopted it merely for being the surname of his stepfather.
Käll also wrote that Olof's father had the name Per. This could be true, but I (and many others) have found that a child of an unwed woman (and with no appointed father) often got his/her surname based on the name of the father of the mother (i.e., the surname the child got was the same it would have gotten being a brother or sister (by father) of its own mother), which could have been the case here.
Sandie wrote: I know in Sweden the name popularly used was the middle name. I, rather, have found (for men) that the order of the names is --in most cases-- depending on the length of the names, at least when you pronounce them. A name that is quicker to pronounce would come before a name that takes longer. (Normally this would also be both with less letters and less syllables.) In any case, it seems to have been very important that it had to flow when you read the names out loud. And this doesn't change the fact that --generally speaking-- the statement of Sandie also is true. (Some examples: My names are Per Mikael - I use Mikael; my brother's are Stig Jonas - he uses Jonas; my father's are Per Stig - he uses Stig; my grandfather's where Erik Alfred - he used Erik; my uncle's are Erik Tore - he uses Tore. In the last case, you wouldn't put Tore Erik, although the length, number of syllables and ease of pronunciation of each name by itself would permit it. It wouldn't flow; it would sound more like Tor-Erik than Tore Erik.)
Some explanations that I hope have been enlightening.
Regards
Mikael
932
« skrivet: 2001-06-08, 09:32 »
There might be, but I don't know of any. But there are a lot of other researchers for those areas, so I guess you've got a good chance of getting an answer if you send your questions.
Regards
Mikael
933
« skrivet: 2001-06-07, 11:13 »
Hej Niklas!
Tack, jag vet. Det lilla problemet är bara det att jag aldrig tycks hinna med att läsa så mycket i rullen innan den ska lämnas tillbaka ...
Men det går ju alldeles utmärkt att låna dem flera gånger och så slutligen ha klarat av hela. Och nu då jag bor i Malmö så går det ju hyfsat lätt att ta sig till biblioteket själv. (Så tyvärr kan jag inte hjälpa dig med några snabbkollningar i Kristianstad längre.)
Hälsningar
Mikael
934
« skrivet: 2001-06-06, 14:17 »
Ursäkta, mikrofilmer
935
« skrivet: 2001-06-06, 09:19 »
Hej!
Jag söker uppgifter om en Ulla Toll (född eller gift till detta efternamn) som levde åtminstone i december 1873
Hälsningar
Mikael
936
« skrivet: 2001-06-06, 09:07 »
Finns dessa mikrokort även tillgängliga att köpa?
Mikael
937
« skrivet: 2001-06-06, 08:52 »
Brunkelstorp is one village and Sibbarp is another, not too distant. To find the information go to www.ddss.nu select In English select Databases (to the left) select Birth and baptism records select Osby in Select parish here: type 1874-01-28 (including the hyphens) in Date from Regards Mikael
938
« skrivet: 2001-06-05, 17:55 »
Fantastiskt arbete, speciellt med tanke på skicket på kyrkoböckerna! Tack så mycket, Martin! Hoppas att vi andra också kan bidra med något som ytterligare kan kasta ljus över denna halvt-om-halvt svårforskade socken.
939
« skrivet: 2001-06-05, 17:52 »
Jag undrar om det finns någon som har utarbetat något slags register till äktenskapsmålen (1550-1937) ifrån Domkapitlet i Lund?
Hälsningar
Mikael
940
« skrivet: 2001-05-30, 10:58 »
Jag håller med Andreas Karlssons definition av hur man är släkt med någon.
Men så finns ju också begreppet 'en släkt'.
En del säger att det begreppet hänför sig till de som har samma efternamn och har en gemensam förfader(/-moder). Vilket skulle göra att de som har använt patronymikon eller av annan anledning har ett annat efternamn än sin far inte längre tillhör släkten. Vidare skulle en del som har tagit upp moderns släktnamn då komma att tillhöra släkten.
Andra menar att en släkt är ättlingar av en viss man, men bara på manssidan, oavsett efternamn och social status. (Vilket synsätt brukar stöta på mothugg från de som inte gillar detta 'patriarkaliska sätt att bedöma släkttillhörigheten'.)
Så det finns lite olika uppfattningar (och säkert fler än dessa) om vad 'en släkt' är. Det vore intressant att höra vad ni övriga har för uppfattning.
Hälsningar
Mikael
941
« skrivet: 2001-05-30, 10:16 »
Hej Henny!
Det finns ett Ubbaboda i Örkened i nordöstra Skåne. (Men om du misstänkte att det ligger nära Jönköping, hur kommer det sig att du sökte under Västergötland?!)
Även om jag har en del uppgifter från Örkened, så har jag tyvärr inget som passar in på din farmor - OM det nu är så att hon kom därifrån.
Hälsningar
Mikael
942
« skrivet: 2001-05-28, 15:33 »
Hej Gabriel!
Nej, det var det enda antivirusprogrammet som jag hade aktivt då. Så det var ingen krock som det handlade om
MVH
Mikael
943
« skrivet: 2001-05-28, 15:23 »
En av de förklaringar som framförts i samband med Böglarehult, är att 'böglare' skulle betyda någon som krånglar.
Hälsningar
Mikael
944
« skrivet: 2001-05-23, 08:54 »
Angående InoculateIT så kan jag nämna att jag hade det installerat ett tag på min dator, och under hela den tiden så var det ganska ofta (mellan hälften och en tredjedel av gångerna) som datorn låste sig när jag skulle starta den.
Så programmet passar inte i alla datorer/konfigurationer.
MVH
Mikael
945
« skrivet: 2001-05-21, 11:11 »
Hej Barbro, Monica och Maj-Britt!
Jag måste erkänna att den Sven Jonsson som jag har i min databas har jag varken funnit själv eller kollat upp i originalböckerna. Den enda genealogiska koppling jag har till honom är en uppgift om hans fars namn - ingen mor, inga syskon, ingen hustru, inga barn. Nu verkar det ju som om inte ens födelsedatum eller -ort är riktiga ...
Monica, har du Karnas förfäder?
Hälsningar
Mikael
946
« skrivet: 2001-05-18, 09:32 »
Hej Monica!
Personligen förstod jag Barbros inlägg som att det är Karna som föddes 17950421 ...
Som hon nämner, så kan i striktaste mening inte den Sven Johnsson som dör i Ulvshult vara densamme som också föddes där. Men vi vet ju alla att den som skrev inte alltid lyckades få alla siffror rätt - det lyckas vi ju inte heller med själva nuförtiden! Hon nämner inte vilket datum han dog, men om det var 21 augusti så är det ju faktiskt bara antalet år som har blivit fel (72 i st.f. det riktiga 71). Så personligen tror jag - utan att ha kunnat kolla upp det - att den Sven Jonsson som föddes i Ulvshult 17990626 är identisk med dito som dör där 1870.
Frågan är därför: Vilken är du intresserad av - han som föds i Ulvshult 17990626 eller han som gifter sig 1818 med Karna Persdtr (vilken verkar vara den som sedan bor i N Esseboda)?
Om det är det senare, så är hennes förfäder - på hennes morfars sida - kända i upp till 8 generationer. I övrigt känner jag bara till så långt som farfar, farmor och mormor.
Hälsningar
Mikael
947
« skrivet: 2001-05-16, 11:48 »
Hej Monica!
Sven Johnsson var s t Jon Olofsson, enligt mina uppgifter. I övrigt har jag inget om honom, så det finns fortfarande en hel del att hitta där! Om övriga personer har jag inte mer än du själv nämner.
Hälsningar
Mikael
948
« skrivet: 2001-05-15, 09:49 »
Hej Göran!
Änklingen Gabriel Eriksson, N Arneby, och änkan Britta Olsdtr, Ivarsbjörke, gifte sig 26/12 1773 i Sunne.
Det nämns 2 Gabriel Eriksson födda i Sunne: dp 4/5 1690, s t Erik, Björserud, och f 15/6 1718, s t Erik Bryngelsson o Maria Kaspersdtr, Angersby. Modern till den senare var troligen född i Ivarsbjörke.
Jag har inte funnit Gabriel död fram till 1793, vilket antyder att det skulle vara han i Angersby det handlar om (om någon av dem!), trots att han i så fall var drygt 7 år yngre än sin första hustru.
En vandringsman Gabriel Eriksson, Maggeby, fick en dotter Barbro 11/4 1710. Kronologiskt sett skulle han kunna vara identisk med den Gabriel som föddes 1690, men troligare är väl att det var någon helt annan.
Hälsningar
Mikael
PS. Fortfarande mha Linnaruds avskrifter
949
« skrivet: 2001-05-15, 09:29 »
Ursäkta, Ingemar?!
landet som 'flyter av mjöd och honung'. Var det inte mjölk och honung? Eller var det något slags ironi från din sida i fråga om invånarnas i Rudsjö förmodade preferenser?
Hälsningar
Mikael
950
« skrivet: 2001-05-14, 11:19 »
Hej Göran!
Jag har nu äntligen lyckats få ihop något, mha Linnaruds avskrifter.
Sven Månsson. I Prästtorp (1766, vid vigseln), i Åleby (1766-70, 1780), i Gylleby (1773), i Rådomstorp (1777). G 26/12 1766 i Sunne m
Lena Gabrielsdotter, 14/5 1743 i Åleby. D 26/9 1790 i N Arneby (frossa), 47 år
flicka 21/6 1766 dp 21/6. D 21/6 (okänd barnsjuka), 1/4 dag. Begr 27/7 (!)
Magnus 9/12 1767 dp 10/12
Maria 23/3 1770 dp 25/3. D 30/6 1773 i Gylleby (rödsot), 4 år. Begr 4/7
Katarina 14/4 1773 dp 14/4
Håkan 17/9 1777 dp 18/9
Maria 6/2 1780 dp 8/2
Gabriel Eriksson. I Åleby (även vid vigseln). G 17/6 1739 i Sunne m
Katarina Jonasdtr Hagman, 9/3 1711 i Ivarsbjörke. I Åleby (även vid vigseln). D 21/2 1773 i N Arneby (modersjuka), 62 år. Begr 28/2
Christina Maria 26/6 1739
Helena 14/5 1743
Petter 14/4 1746
Maria 1/8 1750
Katarina 26/10 1753
Lisken 26/1 1756
Jonas Hagman, 1669. I Åleby (1705-08?), i Ivarsbjörke (1711). G 2:o 16/11 1714 i Sunne m Helen Brant, Åleby (f 1662. G 1:o 12/2 1689 i Sunne m mönsterskrivare Gustaf Aldrin. D 21/10 1742 i Åleby, 80 år. Begr 31/10). D 9/3 1749 i Åleby, 79 år. Begr 18/3. G 1:o m
Kerstin Svensdtr
?Lisa 1705. D 1/4 1754 i Åleby, 48 år
?Magnus 1708. D 18/9 1754 i Åleby, 46 år
Katarina 9/3 1711
?Britta. G 30/10 1733 i Sunne m Erland Johansson Frykström, Tjustersby
Det fanns i Sunne 5 stycken Sven Månsson som föddes 1721-34. Han 1721 får 7 år senare en yngre bror med samma namn och har alltså troligen dött ung. Han 1731 dör drygt 9 år senare, 8 år gammal. Återstår han 16/12 1734 som var s t hr Magnus (von) Kiesel o fru Sara Beata Vigelia, Kolsnäs och han 28/4 1728 som var s t hr (handelsman) Magnus Forsman o madame Sara (Bengtsdtr) Vigelia, Klockaregården. Personligen tror jag på det senare paret. Dessa gifte sig 21/6 1720 i Sunne och fick ytterligare några barn. Forsman nämns vid vigseln vara från Karlstad, trots att han redan några år tidigare förekommer i domboken som verksam i Sunne. Sara var troligen dotter till klockaren Bengt Olofsson Vigelius.
Tyvärr har jag inte kunnat kolla upp detta mer än så här, men du får ta vad som bjuds. När man nu ramlade in på Vigelius så kan säkert någon annan komma med ytterligare upplysningar.
Hälsningar
Mikael
951
« skrivet: 2001-05-09, 09:56 »
Jag tackar Lennart och Fredrik för svaren. Synd att ni inte vet hur länge han var verksam som fotograf, för att möjligen kunna begränsa tiden för när fotot är taget. Någon annan som vet?
Hälsningar
Mikael
953
« skrivet: 2001-05-08, 08:30 »
Det här 'Fångvårdstyrelsens arkiv', gäller det också personer som varit dömda för lösdriveri och har suttit på Spinnhuset i Stockholm?
MVH
Mikael
954
« skrivet: 2001-05-08, 08:22 »
För att få använda dessa attiraljer så var väl bruden tvungen att vara orörd, en jungfru. Om hon inte var jungfru (=oskuld) så fick hon inte använda en vit brudklänning, utan var tvungen att välja en annan färg. Men vem ville på sin bröllopsdag skylta med att hon inte var jungfru? Följden blev då i stället att man många gånger fick böta inom 9 månader efter bröllopet. (Det är därför det så ofta nämns om barnet var fullgånget eller inte, vilket se'n också ofta nämndes även om det inte var fråga om att utröna exakt när det hade avlats.)
Så har jag uppfattat det, iallafall.
MVH
Mikael
955
« skrivet: 2001-05-07, 10:52 »
Om York hette York innan det hette Jorvik, hur kommer det sig då att de själva (dvs. staden Yorks 'styrelse') i sina turistbroschyrer säger att namnet York kommer av namnet Jorvik, vilket vikingarna hade gett platsen?
MVH
Mikael
956
« skrivet: 2001-05-02, 09:18 »
Isas inlägg bevisar i viss mån sig självt: Jag uppfattade Ann-Maris inlägg som ironiserande. Så för min del hade det inte varit tillräckligt med Isas uppfattning om det, utan jag behövde läsa det själv!
MVH
Mikael
957
« skrivet: 2001-05-02, 08:32 »
Finns det ett Linnefalla i Hallaryd och ett Linnefälle i Virestad? Som bäddat för förväxlingar, speciellt om de flyttat in till Skåne och det i övrigt bara står Småland.
(Själv har jag en Ingemar i Linnefälle, Virestad, så jag hajade till. Men han är en halv generation senare.)
MVH
Mikael
958
« skrivet: 2001-04-28, 14:57 »
Det fanns några stycken i Hälsingland, åtminstone under 1500-talets första hälft.
Någon av förfäderna till Olof Palme hette Wilken Freese, om jag minns rätt. (Jag har för mig att det t.o.m. var far och son som hette likadant.) Dessa ska ha bott i Ystad. Personligen tycker jag att det lutar åt Tyskland eller Holland som ursprung.
MVH
Mikael
959
« skrivet: 2001-04-26, 10:41 »
Hej Sven-Inge!
Jag upptäckte att jag har lite annorlunda uppgifter i några fall. Vem av oss har knappat fel? (Jag har för ögonblicket ingen möjlighet att kolla upp i originalhandlingarna.)
Kirstina Persdotter: Jag har att hon dog i Killeboda (även om hon var gift i S Hulta).
Bodel Jönsson (Ingeborg Persdotters man): Jag har att han döptes 20 februari.
Elsa Månsdotter (Jöns Perssons hustru): Jag har att hon dog 10 november.
MVH
Mikael
960
« skrivet: 2001-04-26, 09:22 »
Hej Martin och ni andra!
Angående anmodern Kirstine så finns det antydningar om att hon ska komma från Småland. (Funnet i dombok, när man bjuder upp jord. Jag har dock inte med mig uppgifterna om när och i vilken.)
Jag har tillgång till domboks-målet om nämnda incident. Det är färdigavskrivet och jag skulle kunna maila det i t.ex. .rtf-format till de som önskar. (Jag har även flera mål där Peder Jenssen förekommer, om någon är intresserad.) Tyvärr har jag det inte här, så det får anstå till helgen -- men den börjar ju nu snart.
MVH
Mikael
961
« skrivet: 2001-04-21, 00:15 »
Hej Nisse!
Nja, de gav inte något särskilt. Uppgifterna som sådana har jag sett förut. Vad jag var ute efter var att kanske få reda på några källhänvisningar. Liljenberg har nämnts tidigare i sammanhanget och det var den här typen av uppgifter som han många gånger presenterade. Tyvärr lämnade han aldrig några källhänvisningar till de släktkedjor han så vackert målade ut. Vilket har lett många till att tro att det inte ens finns några sådana hänvisningar ... Icke desto mindre är jag fortfarande på jakt efter dessa, i förhoppning om att de trots allt ska finnas.
(Även en del av Liljenbergs forskning som gäller personer och händelser som det verkligen finns källor till lämnar en del i övrigt att önska. Men så kanske är fallet för oss alla?)
Hälsningar
Mikael
962
« skrivet: 2001-04-17, 08:31 »
Och jag är ganska intresserad av om det finns några källor angivna till Tuve af Gulathorp, och ännu hellre källor till några ättlingar till honom.
MVH
Mikael
963
« skrivet: 2001-04-11, 21:02 »
Förresten Anders, Tulle heter så, det handlar inte om Tue. Tulle Nilsson i Strönhult skrev på trohetseden 1677
Hälsningar
Mikael
964
« skrivet: 2001-04-10, 08:43 »
Klement har jag funnit några få i Loshult, Skåne. Vidare i Alfta, Hälsingland, och Sjul har varit inte alltför ovanligt i Delsbo, Hälsingland.
Hälsningar
Mikael
965
« skrivet: 2001-04-10, 08:37 »
Namnet är mycket vanligt i NÖ Skåne. Jag har inte kollat exakt, men jag tror nog att man kan finna 100-tals i socknarna Osby, Loshult, Örkened och Glimåkra. (Främst i formen Lusse , med diverse stavningar.)
Hälsningar
Mikael
966
« skrivet: 2001-04-10, 08:29 »
Jaha, där ser man. För bråttom igen, tillsammans med lite önsketänkande om att hitta något intressant om Slähult. Det passade ju så bra in att Lille Nils hade dött 1673 ...
Men då hade ju knappast farbröderna hunnit ha haft hand om arvet (1673 till 1674). Så det är säkert så som Anders har rett ut det. Och Martin bekräftar ju moderns namn. Enda lilla kruxet är ju efternamnet.
Svaret på den andra frågan blir ju då att Kerstin förmodligen hette Nilsdotter i efternamn. Men är det någon som har hittat något om henne eller hennes man(?), förutom det som står i deras dotter Bengtas dödsnotis?
Hälsningar
Mikael Persson
967
« skrivet: 2001-04-09, 00:39 »
Toalycke-Slähult-Osby
Jag har hittat ett intressant litet mål i Ö Göinge dombok:
10/12 1674:
Endnu Måns Jonsen [i Boellt (framgår av föregående mål; trol Glimåkra)] Gaf Quitantz och afkalld til Tulle Nilson i strönnollt och Lasse Nilsen i Toelöche, for Alld sin hustrue Bengte Nilsdatter tilfaldne fædernearff, Item effter sin Sl: Faderbroder Nils Nielson i Sleollt, saawellsom effter sin Sl: farmoder, Allt såwjt som for.e Tulle och Lasse Vnder Werjemåhl hafft hafr : Tackendes for hofuetstol och Rente, Och derfor Gandske quiterer Skadeslös, effter Stjlen som Nest forskrefuet ståhr,:
Jag tolkar det som att Tulle och Lasse är bröder och har haft om hand sin systers Bengtas arv på fädernesidan. (Följande mål indikerar också att de två är bröder.) Lars Nilsson är son till Nils Jonsson och Kerstin Gammelsdotter i Toalycke. (Dessa hade 10 barn, av vilka 2 dör innan 1656 - då Nils dör - och 2 till innan 1667 - då Kerstin dör. 6 av barnen dör i Osby, så det finns plats för de två övriga - Tulle och Bengta - även om det redan fanns en Bengta i familjen.) Om mitt antagande stämmer, så skulle alltså Nils Jonsson i Toalycke (1576-1656) och Nils Nilsson Lille i Slähult (1585-1673) vara bröder, och följaktligen halvbröder. (Det kanske är därför han kallas Lille? - fast jag har ytterligare en möjlig lösning till det.) Båda dessas mödrar hette Bengta, så det passar in alldeles utmärkt. Några kommentarer?
Ytterligare en fråga, relaterad till den förra:
27/11 1650 begrovs Bengta Jepsdotter i Osby. Hon var född 1620 i Osby by, men dog hos sin morbror Lille Nils i Slähult, 30 år gammal. Hennes föräldrar hette Jep och Kerstin och jag har inte lyckats hitta när de dog. (Den enda ytterligare kombination Jep-Kerstin som jag hittat och som skulle kunna passa in kronologiskt är 1635/1644 i Holma. Inte heller dessa har jag hittat i död-boken.) Nu är alltså frågan: Hette Kerstin som var (gift?) med Jep i Osby Nilsdotter eller Jonsdotter i efternamn?
Hälsningar
Mikael Persson
968
« skrivet: 2001-04-02, 08:28 »
Hej Arne!
För ögonblicket har jag inte tillgång till mina samlingar, men några reflektioner kan jag kosta på mig:
I Loshult finns Norra Hulta och Södra Hulta, så det ska förmodligen vara Södra Hulta. Vidare så hette modern troligen Thoa (Tova) Olofsdotter. (Jag har aldrig sett namnet Thea i Loshult, medan däremot Thoa är ganska vanligt.)
MVH
Mikael
969
« skrivet: 2001-04-02, 08:18 »
Hej Anna!
Tack för svaret. Det var väl främst visavi min far som det var lite spänt. Personligen märkte jag inget av det, men jag var ju å andra sidan bara ett litet barn när de nämnda incidenterna inträffade.
Mikael
970
« skrivet: 2001-03-29, 12:04 »
Tyvärr saknas många andra, vanligen förekommande, latinska ord i nuvarande utgåva. Men som jag förstår det så utökas den hela tiden och kommer ut i nya upplagor, för att bli än mer användbar.(?)
MVH
Mikael
971
« skrivet: 2001-03-27, 08:43 »
Hej Jens!
Jag kan inte riktigt hålla med dig om att det inte spelar någon roll. Det är sant i fråga om de olika sätten att exportera namn, för där kommer det upp ett felmeddelande och sedan fortsätter importeringen. Men vissa events får inte ligga direkt som nivå 1 (åtminstone inte när de ska importeras i vissa program) för då struntar programmet i att importera resten av informationen för den personen. Vidare gillar åtminstone Min Släkt inte om man försöker importera ett årtal som '1717/18'. 'Men lägg inte in det så då' säger kanske någon. Och det har jag inte heller gjort, utan jag matar in det som 1717-1718 och Family Origins (i mitt fall) gör om det till 1717/18, vilket alltså sedan inte kan importeras. Jag har för mig att även i detta fallet så slutar importeringen av aktuell person. För ögonblicket jobbar jag på annan ort, men jag ska försöka få tid att ta fram ett exempel på en fel-logg i helgen.
Och om det blir för många felmeddelanden så blir logg-filen för stor och importeringen lägger av helt.
Hälsningar
Mikael
972
« skrivet: 2001-03-25, 15:18 »
Hej alla!
Utmärktheten kan kanske diskuteras. Bl.a. så skapar det vid export en GEDCOM-fil som inte följer standard (och programmet Family Origins följer dess exempel). Bl.a. så exporteras namn både som ett sammantaget fält och uppdelat i för- och efternamn. Vidare lägger de in extra uppgifter till personerna på fel nivåer i hierarkin. Allt blir pinsamt tydligt när man sedan försöker importera GEDCOM-filen i ett annat program, t.ex. Min Släkt eller DISGEN. Mängder av felmeddelanden och varningar, och är det riktigt många man försöker importera så kan det t.o.m. hända att mottagande program lägger av! En loggfil om flera megabyte är mer än de klarar av!
Jag måste dock erkänna att det verkar underligt att t.ex. PAF inte skulle hålla sig till standarden. Det är skapat av mormonerna, och om jag förstått det rätt så är också GEDCOM-standarden skapad av dem. (Rätta mig om jag har fel.)
(Jag har inte lusläst GEDCOM-specifikationen, men Henrik Dannberg --skapare av programmet Min Släkt-- intygar att det är så.)
Hälsningar
Mikael
973
« skrivet: 2001-03-25, 15:05 »
Hej!
Jag kan bekräfta att Betty Perssons på Böglarehult, pl 802, make hette Oskar Persson. Jag växte nämligen upp granne med dem. Bl.a. gick vi dit och gav deras höns mat (t.ex. potatis- och äggskal). Vid ett tillfälle räckte jag fram maten till dem i min bara hand, antingen för att jag inte ville smutsa ner deras mat med att kasta den på marken, eller också för att jag ville att de skulle komma så nära att jag kunde klappa dem (det finns två versioner och jag minns inte själv för jag var för liten). Nåväl, hönorna hackade sönder min hand och jag fick åka ner till doktorn --som också hette Persson i efternamn!-- i Lönsboda.
Vi barn var till stor del omedvetna om bråken som var mellan vår far och Oskar. Men lite har vi förstått av det. Bl.a. så ändrade Oskar gränsmärken för att få mer mark på vår bekostnad. Men han fick ändra tillbaka dem när lantmäteriverket (eller vilken myndighet det nu var) gjort inspektion. Å andra sidan lyckades han få igenom att gränsen skulle gå mitt i stengärdet på ena sidan av vår tomt, trots att hela gärdet var uppfört på vår tomt. (Skillnaden i mått framgår av gamla köpehandlingar jämfört med dagens mått på vår f.d. tomt.) Vidare tog han tillbaka tillståndet ägaren till vår tomt (pappa, i det här fallet, eftersom han köpt tomten; tillståndet var dock från tidigare ägarens, Malmberg, tid) hade att passera genom ett hörn av hans ägor för att komma till vår tomt.
Jag blev aldrig riktigt klok på var den ursprungliga frågeställaren passar in. Men formuleringen av frågan tyder på att hon är dotterdotter till en dotter till Oskar och Vendela Elvira Nillson. Stämmer det?
Oskar och Betty hade flera barn tillsammans. En son dog liten, och en dotter kommer jag inte ihåg vad hon hette. Den enda jag kommer ihåg namnet på just nu är en dotter, Majvi. Hon är gift med en Georg Axelsson och de bor i en liten villa längs länsväg 121 mellan Lönsboda och Loshult. (I telefonkatalogen finns det med en skorstensfejare Georg Axelsson i Böglarehult, vilket jag förmodar är den rätte svärsonen, även om jag inte har något minne av att han skulle ha varit skorstensfejare.) Det är några hundra meter från där Oskar och Betty bodde. De i sin tur har 4 barn, tror jag. Döttrarna Kersti och Kristina och sönerna Stefan och Ulf. Ulf föddes 1961 och Stefan något eller några år tidigare medan döttrarna är ännu äldre. Jag vet att de hade släktingar i USA (vem har inte det?) som var och hälsade på dem vid något tillfälle. Men jag vet inte om det var på Georgs eller Majvis sida. Jag vet inte heller om familjen Axelsson känner till något halvsyskon till Majvi ...
Detta är vad jag kan bidra med. (Någon tycker säkert att en del av det jag skrivit ska man inte nämna, men Anna Evenson skrev: Allt är av intresse. Jag hoppas att hon menade det, för annars har jag trampat i klaveret!)
Hälsningar
Mikael
974
« skrivet: 2001-03-07, 13:41 »
Hej Nils!
Har du möjligen något telefonnummer dit?
Gäller registret tulltjänstemän från hela Sverige, eller är det bara från Stockholm?
MVH
Mikael
975
« skrivet: 2001-02-27, 03:44 »
Hej Håkan!
Tyvärr får jag göra avbön. Jag har tidigare gjort avskrifter av valda delar av dödboken för Osby och då fått ett namn till att vara skrivet 'Orlig'. Men när jag nu kollade noga direkt på mikrofilmen så ser jag att jag sett fel, det står 'Orlin' där också. Det var --som vanligt-- lite streck som lyste igenom från andra sidan, tillsammans med texten på nästa rad, som gjorde att jag såg fel tidigare.
MVH
Mikael
976
« skrivet: 2001-02-26, 02:03 »
Hej Håkan!
Eftersom namnforskaren Lena Peterson menar att det avslutande n-et är hyperkorrekt, känner jag att jag måste meddela att jag har sett stavningen med ett 'g' på slutet. En snabbkoll just nu gav inget resultat, så jag får försöka vaska fram det till lite längre fram.
MVH
Mikael
977
« skrivet: 2001-02-20, 00:03 »
För en inbiten släktforskare finns det förmodligen inget bättre sätt att hedra någon än just genom att försöka finna hans anor, även om han inte är en släkting
MVH
Mikael
978
« skrivet: 2001-02-17, 11:56 »
För den som är intresserad så lär 'pinkare' betyda plåtslagare. Fast det förtar ju en del av skämtet ...
MVH
Mikael
979
« skrivet: 2001-02-14, 23:26 »
Hej!
Som redan framkommit här så finns det ett antal Nora att välja på, och det finns ju även Nor i Värmland. Så jag är lite osäker på om jag hamnat rätt. Ett svar på följande fråga skulle kanske kunna leda mig rätt: Fanns det en pastorsadjunkt Al?n verksam här i slutet av 1827?
MVH
Mikael
980
« skrivet: 2001-02-14, 23:18 »
Hej!
Fanns det en pastorsadjunkt Al?n verksam i denna församling i slutet av 1827?
MVH
Mikael
981
« skrivet: 2001-02-14, 23:05 »
För att fortsätta mitt inlägg ovan: Har jag överhuvudtaget hamnat i rätt socken? (Jag fick uppgiften från stadsarkivet i Stockholm.) Ett sätt att kolla det är att finna svaret på frågan: Fanns det en pastorsadjunkt Al?n här i slutet av 1827?
MVH
Mikael
982
« skrivet: 2001-02-14, 00:34 »
Det fanns i Stockholm (jag vet inte när) en Blasius Dundee, troligen från Skottland. Han har lämnat spår efter sig i form av Blasieholmen.
Mikael
983
« skrivet: 2001-02-13, 01:24 »
Hej Britt!
drängen Erik Bryngelsson, Spelnäs g 26/12 1740 m pigan Karin Mattesdtr fr Boseby. KM d 26/10 1757 i Spelnäs, 40 år. Begr 30/10
Olof 14/1 1742 dp 17/1
Lars 18/10 1744 dp 21/10
Kerstin 26/3 1746 dp 28/3
Karin 10/2 1750 dp 11/2
Marit 9/12 1752 dp 13/12
Maria 11/4 1755 dp 13/4
änklingen Erik Bryngelsson g 2:o 21/5 1758 m pigan Britta Tomasdtr fr Arnstorp. EB d 25/7 1759 i Spelnäs, 42 år. Begr 29/7. BT g 2:o 26/12 1760 m drängen Nils Eriksson fr By
Ingeborg 30/1 1759 dp 2/2
Bryngel Jönsson, Spelnäs g 28/12 1714 m Marit Olofsdtr, By. BJ d 12/4 1749 i Spelnäs, 63 år. Begr 16/4. MO d 23/7 1770 i Spelnäs (ålder), 86 år. Begr 29/7
Jöns 14/9 1715 dp 18/9
Erik 15/1 1718 dp 19/1
Marit 9/8 1722 dp 10/8
Jöns 3/2 1727 dp 5/2
Mattes Klemetsson, Tosseberg g 28/12 1703 m Kerstin Nilsdtr, Boseby. KN d 14/7 1741 i Boseby, 53 år. Begr 19/7
Olof 16/3 1708 dp 22/3
Per 13/1 1711 dp 15/1
Kerstin 23/10 1714 dp 28/10
Karin 13/7 1718 dp 20/7
Nils 14/1 1722 dp 21/1
Jöns Jonsson, Spelnäs g 24/7 1681 m Karin Johansdtr, Bjälverud
Anna dp 21/5 1682
Karin dp 20/1 1684
Johan dp 16/9 1688
Bryngel dp 14/4 1689
Jon dp 2/4 1691
(Nr 3 o 4 verkar inte höra till samma familj, men det förekom ganska ofta feldateringar i Sunnes kyrkoböcker.)
Olof Göransson, By g 16/6 1678 m Gertrud Jönsdtr, By. GJ d 27/9 1737 i By, 90 år. Begr 2/10
Peder dp 8/1 1682
Jöns dp 20/1 1689
Marit dp 9/6 1690
Nils Larsson, Boseby g 18/6 1682 m Karin Eriksdtr, Åmberg
Elin dp 24/6 1683
Kerstin dp 15/8 1686
Marit dp 10/11 1689
Ingeborg 22/10 1692 dp 23/10
(Namnen på föräldrarna är lite osäkra för de tre sista familjerna, för jag har bara kollat lite snabbt i Linnaruds utdrag ur kyrkoböckerna.)
Hälsningar
Mikael
984
« skrivet: 2001-02-11, 23:37 »
Känner någon till om Landshövdingeämbetets i Västerås handlingar är tillgängliga på något sätt? Jag är intresserad av 21/4 1828 och en Maja Cajsa Eriksdotter Nyström
Hälsningar
Mikael
985
« skrivet: 2001-02-07, 01:51 »
Hej Börje!
Det har jag hittat i Thorvald Sjöbloms forskning, och nej, jag har inte kollat upp det. Jag har dock ett litet frågetecken på kopplingen, liksom även TS.
Samtidigt vill jag passa på att be om ursäkt för att inte ha svarat på ditt mail direkt till mig i denna samma fråga. Jag hade inte tid just då, och så hamnade det längre och längre bak ...
Hälsningar
Mikael
986
« skrivet: 2001-02-06, 02:09 »
OM (dp 19/11 1682 i V Genastorp) i Anders' lista var dtrdtrdtr t OB(1), och OB(2), dp 5/12 1666 i Osby, var sondtr t OB(1)
Orlin Andersdtr, Angshult, g 30/4 1648 m Per Nilsson, Sibbarp (11/7 1647 döptes hennes dtr Sissa, vilken hon fick med en s t Nils lille, Slähult)
Orlin Jönsdtr g m Jöns Sonesson (f 1736 i Dubbarp)
Orlin Jönsdtr, dp 24/6 1659 i Slähults torp, dtr t Skog-Jöns
Orlin Jonsdtr, dp 1/1 1660 i Slähult, dtr t Jon Valdemarsson
Orlin Botelsdtr, dp 7/10 1660 i Osby, g 2/8 1680 m Måns Nilsson, Mörkhult
Orlin Nilsdtr, dp 10/3 1661 i Slähult, dtr t Nils Svensson
Orlin Jonsdtr, dp 17/9 1665 i Osby, dtr t Jon Trulsson
Dessa Orlinar känner jag till
Hälsningar
Mikael
987
« skrivet: 2001-01-29, 01:42 »
I Delsbo (X) kyrkoräkenskaper 1/5 1664-30/4 1665 omnämns en bidragsgivare som TattarCorporalen. Vem var det?
988
« skrivet: 2001-01-29, 00:39 »
Lars Nylander! Äntligen har jag tagit mig tid till att läsa Släktforskarnas årsbok år 2000. Jag fann där din artikel om Bullernaesius, vilken jag läste med stort intresse. Men jag tror att jag har funnit lite ytterligare detaljer som kan vara av intresse för att komplettera. (Eftersom det har gått så lång tid sedan du sammanställde artikeln så är det mycket möjligt att du redan har funnit dessa uppgifter, eller att någon redan har gett dig dem. Så jag ber om ursäkt om jag är ute i ogjort väder.) Vid en snabbgenomgång av mina befinliga utdrag ur Hälsinglands dombok fann jag följande: 1618, f 5v: Mattz Nielssonn, borgare i Stocholm, kärade om sin hu:s arvs lösöre till Anders Hansson och Lasse Hansson i rösteboo 1619, 1621-1624: Anders Hansson i Röstebo nämndeman 1622, f 144v: Anders Larsson i reen och Mester Jonas Hambreus 1622, f 144v: Joen Knutsson i Sörboo 1622, f 144v: Her Wellam Caplan lagbjöd sitt hemman biörtiära 1623, f 169v: Her Wellam Caplan lagbjöd sitt hemman biörtiära som han fått genom arv 1622, 1623: Erik Nilsson i Biörtiära nämndeman 1624, f 212v: Anders Hansson och Lasse Hansson i Rösteboo 1626, f 282v: Oluf Hansson i Rösteboo (?) 1626, f 283v: Anders Hansson i Rösteboo, Lars Hansson i Rösteboo, Oluf Joensson i Rösteboo och Andhers Larsson i Reen och Andhers Nilsson i Wäflinge [de nämns alla tillsammans, så jag tog med alla; jag vet inte hur OJ och AN skulle kunna passa in] 1631, f 44v; 1633, f 95, f 97: Erik Nilsson i Biörtiär [ej längre länsman] 1635, f 137: Jonae Hambre 1636, f 188v: Bengt Joensson i Södherboo [2 ggr] 1638, f 250: Jonae Hambraeus 1638, f 250: Anders Hansson i Rösteboo 1640, f 58v: Erik Nilsson i Biörtiära 1642, f 191v: Bängdt Joenson i Södhrboo 1642, f 199v-200: Herr Oluf Cnutsson, kh i Tuna sn, öster Bärgzlagen; halvbror: S: Hans Olufsson i Nårbo (gift dit) (Hade 2 samsyskon). OC bror: Joen Cnutsson; far: S: Knut i Söderbo. JC son: Bängdt Joensson i Södherboo. (Första ätten på hemmanet var 2 bröder och 2 systrar.) OC son: Israel Olufsson i Stocholm (har syskon); bror: Daniel Olsson, befallningsman i ? 1643, f 84v: Nilz Bängdtss i Södherboo 1643, f 85: Israel Olson i Stocholm; S: bror: Jöran Olsson. IO S: fars brors son: Bengt Jonsson, gammal; S: bror: Knut Jonsson (det rör sig om hus och jord i Söderbo) 1643, f 86: Israel Olufsson. Bängdt Joenson; son: Nilz Bängdtsson 1643, f 97: Lars Hanson i Röstebo 1644, f 141: Israel Olsson; S: fars brors son: Bächt Jonson i Söderboda 15/7 1646, f 139: Jon Cnutsson i Södherboo 5/11 1649, f 11v; 11/11 1657, f 85v [2 ggr], f 99; 16/6 1656, f 104v: Nilz Bängdtsson i Södherbo 21/11 1659, f 156; 28/6 1661, f 160v; 5/11 1662, f 175v; 3/11 1649, f 11: Nils Bengdtss i Sörbo, nämndeman 3/11 1649, f 11v: Nilz Bängdtsson i Södherbår (De sista kommer i den ordningen i domböckerna, med datumen huller om buller.) Vidare har jag funnit följande i Delsbo kyrkoräkenskaper (Det är ganska länge sen jag gjorde dessa utdrag, så jag är inte säker på hur sidnumreringen var gjord, dvs. om det var sidor eller folio-numrering. Eftersom jag kände till mindre då så står sidnumret för det nummer som förekommer på uppslaget, om det egentligen är folio-numrering.): 1/5 1659 sist på sida 65: Ingenieuren Lars Wilhelmsson Biörkman. Gustaff Wilhelmsson Biörkman 1/5 1662, sid 72: Ingebrekt Larson i Röstebo på sin hedersdag 1/5 1665, sid 81: Gustaf Wilhelmson Biörkman på sin bröllopsdag 1662, sid 109: Ingelbrekt Larson på sin bröllopsdag Jag tror att denne Engelbrekt var son till Lars Hansson. De indicier som tyder på det är: Ort, patronymikon [svagt], förnamnet [svagt], en son Jonas blev studerande [svagt], en son kallades Markus [starkt]. Men med sina 2 fruar hade han även ytterligare barn (bl.a. 2 st Anna som levde samtidigt!). Familjen har nummer 2K3 i Delsbo släktbok, om du vill kolla upp det. Det finns dock en del felaktigheter där, så om du vill kan jag skicka över en uppställning över hans ättlingar --alla eller bara genom sönerna--, så som jag har förstått det. MVH Mikael Persson
989
« skrivet: 2001-01-18, 23:11 »
I föregående inlägg (om nu inte någon hinner emellan med något annat) så nämner jag Hovgården, varifrån det vid två tillfällen kom faddrar till Pers och Olus barn. Det var Torbjörn och Elna 1662 och 1666 lyckades jag inte tyda. Torbjörn bör vara T Tuvesson som nämns åtminstone 12/3 1662-1699 i Verums kommunionlängd, och Elna bör ha varit hans hustru som nämns fr.o.m. samma datum och t.o.m. 1694. (Var Torbjörn son till den Tuve i Hovgården som var fadder i Verum 9/3 1662?) Vad jag har kunnat se hade de barnen Nils, nämnd 1688-1697 (komm). G
990
« skrivet: 2001-01-18, 22:48 »
Tack så mycket, Martin, för uppgifterna. Som jag nämnde under Verum så kände jag inte till detta tidigare.
Du verkar känna till en hel del om dessa socknar. Har du (--eller någon annan, för den delen--) möjligen gjort någon sammanställning över kyrkoböckerna för Visseltofta? Jag funderar annars på att göra det, även om jag inte vet riktigt när jag skulle få tid med det ...
Hälsningar, Mikael
PS. Kolla gärna min nya fråga under Verum
991
« skrivet: 2001-01-04, 00:22 »
Hej Lars Nylander! Jag känner ganska väl till vad Glysisvallur är, och har även haft tillfälle att titta i den. Min fråga föranleddes av att din formulering antydde att den fanns utgiven (igen, det vill säga) och till salu. MVH Mikael
992
« skrivet: 2001-01-01, 22:38 »
Hej Lars Nylander!
Du skriver Bromans Glysisvallur, som numera finns utgiven. Det var intressant!
Vem har gett ut den? Var kan man köpa ett ex?
MVH
Mikael
993
« skrivet: 2001-01-01, 22:27 »
Hej Gösta!
Olof föddes 24/8 1757 och döptes 28/8. Han var son till Bengt Olofsson och Kerstin Nilsdotter, vilka hade gift sig 26/12 1756 i Sunne. Båda nämns då vara från Ivarsbjörke.
Allt enligt Linnaruds avskrifter av kyrkoböckerna.
MVH
Mikael
994
« skrivet: 2000-12-22, 09:01 »
Hej Åke!
Rent matematiskt kan det förmodade fallet (med barnen till Holm) inte stämma. Svenska alfabetet har väl 28 (eller 29 om man räknar med 'w') bokstäver vilka inte är jämnt delbara med 3.
MVH
Mikael
995
« skrivet: 2000-12-21, 02:09 »
Hej Bia!
8/9 1763 föddes mycket riktigt en Lisken, dp 11/9, dtr t mäster Anders Nyquist o h h Ingeborg Persdtr, Lövstaholm. Om de gifte sig i Lysvik, så är drängen Anders Simonsson, Sätter, och änkan Ingeborg Persdtr, Solberg, gifta 26/12 1750, de enda som kan passa in. (Dessa två fick barn 8/2 1751 och 16/6 1754 i Solberg, medan Nyquists enda kända barn är ovannämnda Lisken.) Jag har inte lyckats finna några fler barn som skulle kunna passa in, och med tanke på det långa uppehållet så är det inte särskilt troligt att det skulle vara samma par.
25/3 1764 föddes också en Lisken, dp 30/3, dtr t Anders Torbjörnsson o h h Ingeborg Larsdtr, Väsby. Dessa gifte sig 27/5 1744 i Lysvik, och Anders nämns då som änkling. (Jag har 4 nästan fullständiga generationer på dessa -- det fattas bara ett par -- plus en del ytterligare förfäder.)
MVH
Mikael
996
« skrivet: 2000-12-21, 02:09 »
Hej Martin!
Jag ska nu försöka beta av dina punkter i tur och ordning.
1. Tack för uppgifterna!
2. Jag har samma barn i 2:a äktenskapet, med undantag av att jag inte hade uppmärksammat Elna. En liten fråga dock: Vad kommer uppgiften om Mjöbygget i fråga om Niklas ifrån? Det har jag inte sett förr. Han föddes ju i Svanshals, enligt dödsnotisen, liksom de övriga kända.
Barnen bör vara namngivna enligt följande: Niklas efter farfar, Nilla efter 1:a hustrun, Folke efter ? (min gissning: på Birgittas sida), och Elna efter farmor eller mormor.
2, 3. Jag har ingen aning om hur det gick för Elna. Men jag lutar nog mer åt att Olu var dotter till Birgitta.
3. Angående att Anders skulle ha uppkallats efter sin förmodade mormor Birgittas far, så kan jag nämna att det fanns en Anders i Maglaröd som figurerade som fadder till fyra av Per och Olus 8 (första?) barn, och hans hustru Karin till minst två (förmodligen tre) av dem (eventuellt till fyra av dem, och i så fall hette Karin Håkansdotter i efternamn). Så det indikerar ju en möjlig annan källa till namnet.
4. Nej, ingen dotter Nilla.
5. Mjöbygget igen ...?
Faddrarna till Olu barn kom från Maglaröd (1648, 1652, 1655, 1656, 1662, 1666), Mölleröd (1651), Tulatorp (1651), Malseröd (1652; Niklas), Hästberga (1652), Horsaskog (1656), Hovgården (1662, 1666), Hörlinge (1666; Nils), Verum? (1666)
När 'Lille Pederß' barn i Maglaröd, Bengt, döptes, så var faddrarna 'Nicholas i Maldzeröd, Anderß i Egholm Sönne i Magleröd, Pouellß hustru i Magleröd Bolle Bar barnet, Sl: Tulle Ellineß paa Tulletorp Tören Nicholasdaatter'. Detta uppvisar stora likheter med fadderuppsättningarna till de övriga här nämnda, så det här barnet kanske också hör till samma familj.
6. Se föregående punkt för ett svar på halva funderingen.
7. Vet ej.
8. Inte jag i alla fall.
10. Toren 1659 (död 1662, 3 år gl), Olof 1662 (Ole), Toren 1666, och eventuellt Bengt 1672
11. För närvarande inte mer än med ovanstående ...
MVH
Mikael
997
« skrivet: 2000-12-19, 02:29 »
Med tanke på svaret jag fick av Anders Berg på min fråga under Verum, så antar jag att man kan ta för givet (så gott som) att Nils Sonesson i Råstad (1609-1662) och Tulson Sonesson i Hässlehult (1618-1705) var bröder. De var faddrar hos varandra ett flertal gånger, och båda har Sara, Nils och Per som namn på sina barn. De båda sistnämnda är ju inte särdeles ovanliga, men Sara däremot är synnerligen ovanligt i de trakterna.
Några kommentarer?
MVH
Mikael
998
« skrivet: 2000-12-19, 02:18 »
Tack för hjälpen Anders. Som jag förstod det så känner den andre forskaren dig, åtminstone lite. Så jag trodde att du redan kände till hans teori. Han heter Altin och bor på Kungsklippan i Stockholm.
MVH
Mikael
999
« skrivet: 2000-12-18, 00:26 »
Hej!
Jag har lite funderingar kring Per Svenssons i Maglaröd hustru Olu.
De fick 8 barn 1648-1666. (Den 'Lille Peder' som fick en son Bengt 1672 är nog en annan, kanske den Per i Maglaröd norregård som var fadder hos dem vid två tillfällen.) En av de 8 finns ej med i födelseboken, utan bara i dödboken 1662 när hon dör 3 år gammal.
Nu vid senaste anbytarträffen (28 oktober i Osby) så träffade jag en annan forskare som också har funderat på vem Olu var och varifrån hon kom. Han menar att hon hette Jonsdotter i efternamn och kom ifrån Svanshals, Osby. Så vitt jag förstod det så grundar han det på att hon bar barn till dopet åt flera av Jon Niklassons barn (dvs. hon bar JN:s barnbarn).
Men OM hon nu var syster till dessa JN:s barn, hur kommer det sig att inte en endaste gång var det någon från Osby som blev anlitad som fadder till något av hennes barn?
Finns det något mer som bevisar eller åtminstone antyder att Olu hette Jonsdotter?
Förekom det ofta att det bara var ett syskon som var fadder åt de andras barn, och att de aldrig 'återgäldade tjänsten'? (Om någon enbart fick något enstaka barn så vore det kanske inte så konstigt om hans/hennes syskon aldrig hann bli faddrar i den familjen, men i det här fallet fick hon ju faktiskt 8 stycken!)
Är det någon som har uppgifter för Maglaröd ur skatte- eller mantals-längder?
Hälsningar
Mikael
1000
« skrivet: 2000-12-14, 23:45 »
Hej Nils Erik!
Nej, tyvärr så känner jag inte till något om ens någon av de personer Du nämner.
Soldatnamnen hade nog sällan något att göra med vad han sysslade med som soldat, eller vem han var. De var nog mestadels tagna rakt ur luften, och hade som enda krav att det skulle gå snabbt att säga det.
Hälsningar
Mikael
|
Visa inlägg
Cookie policy