Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Constantinus Lindfors
1001
« skrivet: 2015-01-11, 22:40 »
Karl: Ursula de Neefs dödsår har tidigare besvarats av mig i om Hultenberg.
1002
« skrivet: 2015-01-11, 18:09 »
TACK för denna uppgift, Niklas!
1003
« skrivet: 2015-01-11, 17:49 »
Per, du har helt rätt! I 1725:års mantalslängd, som jag inte hade kollat innan, fanns faktiskt en son Nils i moderns hushåll. År 1730 hade Nils Avanders änka 2 söner, men 1731 bara en son, som bör vara Axel. Nils Avander den yngre är avliden senast 17/5 1756 eftersom han inte är omnämnd i bouppteckningen efter brodern Bernhard Avander i Stockholm.
1004
« skrivet: 2015-01-11, 00:51 »
Nils Perssons son Nils Nilsson Avander från Avan 1 går att finna i Umeå stads mantalslängder för åren 1687-1710. Denne gifter sig någon tid innan 13/1 1692 (mtl) med salig Berent Lamberts dotter Catharina Lambert, som noteras änka 25/2 1711 (mtl) och avlider i staden 30/6 1757 vid 87 års ålder. Det finns minst 6 barn inom familjen:
a/ Barbro Avander, död 7/12 1758 i Stockholm (Klara fs?).
gift första gången 20/10 1713 i Hedvig Eleonora fs med Johan Nyman, död 30/8 1717 i Hedvig Eleonora fs. Bryggare.
gift andra gången i mars 1719 i Hedvig Eleonora fs med Mattias Norström, död 7/11 1754 i Stockholm (Klara fs?). Bryggare.
b/ Magdalena Avander, död senast 8/11 1765.
gift första gången före 4/1 1719 med Christian Holm, död 1/2 1729 i Jakob och Johannes fs. Sämskmakare.
gift andra gången med Jonas Carlsson Hahn, handelsman i Wolgast i Svenska Pommern.
c/ Bernhard Avander, död 11/2 1756 i Nikolai fs 60 år gammal. Hökare.
gift 23/6 1723 i Nikolai fs med Catharina Sundberg, död 6/12 1755 i Nikolai fs 77 år gammal.
d/ Brita Avander, död 20/5 1750 i Umeå stad 49 år gammal.
gift 17/2 1726 i Umeå stad med Anders Degerman, död i Stockholm 1741. Handelsman i Umeå.
e/ Axel Avander, född 1707. Död 1757. Handelsman i Umeå.
f/ Catharina Avander, död 17/10 1765 i Skeppsholm fs (begravd 21/10 i Klara fs) 55 år gammal.
Min ursprungliga fråga löd: Känner någon möjligtvis till vart de tre äldsta barnen kan ha tagit vägen...? Svaret: Stockholm!
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2015-01-11 20:43)
1005
« skrivet: 2015-01-10, 21:50 »
Jag vill komplettera mitt tidigare inlägg med en ytterligare generation i dåvarande Nya Kopparbergs socken, men först en rättelse - Maria Charlotta Lindbergs morfars far Olof Nilsson i Björkbro föddes (döptes 11/12) 1670...!
farfars farfar: Johan Göransson, död 22/6 1728 i Born vid en ålder av 66 år, 8 månader och 3 veckor.
gift 6/10 1689 med
farfars farmor: Anna Larsdotter från Viktorp. Död 23/12 1736 i Born 82 år gammal.
farfars morfar: Jöns Eriksson, död 10/11 1741 i Lilla Smedberget vid en ålder av 75 år och 6 månader.
gift 6/11 1692 med
farfars mormor: Kerstin Knutsdotter, född (döpt 12/3) 1654 i Björkberget. Död 19/1 1726 i Lilla Smedberget.
farmors farfar: Per Persson Båth från Nora socken. Död 16/1 1743 i Högfors i en ålder av 63 år och 3 veckor.
gift 21/12 1710 med
farmors farmor: Margareta Eriksdotter från Hällefors socken. Död 6/4 1762 i Högfors 82 år gammal.
farmors morfar: Lars Larsson, född (döpt 25/2) 1677 i Hörken. Död 20/12 1747 i Storsten.
gift 7/10 1706 med
farmors mormor: Karin Larsdotter, född februari 1676 i Fäbobacken. Död 6/3 1765 i Storsten.
morfars farfar: Nils Nilsson, död (begravd 24/6) 1712 i Björkbro 87 år gammal.
gift senast 1658 (mantalslängd) med
morfars farmor: Karin Persdotter, död (begravd 20/3) 1710 i Björkbro vid en ålder av 84 år och 4 veckor.
morfars morfar: Erik Danielsson Dunder, född (döpt 22/4) 1644 i Dunderbo. Död (begravd 1/12) 1707 i Born.
gift 17/10 1669 med
morfars mormor: Anna Andersdotter från Harakers socken. Död 22/8 1736 i Ställdalen 96 år gammal.
mormors farfar: Erik Clemetsson, död (begravd 11/3) 1706 i Bredsjön vid en ålder av 49 år och 8 månader.
gift 24/6 1687 med
mormors farmor: Kerstin Bengtsdotter från Finnfall. Död (begravd 28/8) 1715 i Avlången 53 år gammal.
mormors morfar: Henrik Larsson från Grangärde socken. Död 12/12 1736 i Bredsjön vid en ålder av 65 år och 3 månader.
gift 29/6 1700 med
mormors mormor: Kerstin Mattsdotter, född (döpt 26/3) 1671 i Bredsjön. Död 11/8 1751 i Bredsjön.
1006
« skrivet: 2015-01-06, 19:05 »
Inspektor Sven Törnstedt och hans hustru Elisabeth Norendahl fick åtminstone tre barn:
a/ Magdalena Christina Törnstedt, född 6/8 1739 på Hässelbyholm i Fogdö sn. Död 15/9 1810 i Tarv, Husby-Långhundra sn. Gift 20/9 1764 i Dunker sn med bokhållare Per Eriksson Nordenberg, född 30/8 1726 i Strödja, Söderby sn. Död 6/5 1803 i Tarv, Husby-Långhundra sn.
b/ Eva Helena Törnstedt, född 5/1 1741 på Hässelbyholm i Fogdö sn. Död 25/10 1798 i Tarv, Husby-Långhundra sn. Gift 28/11 1775 på Björkö säteri i Knutby sn med kyrkoherde Johan Sundius, född 9/10 1695 i Undersåker sn och död 22/12 1781 i Almunge sn.
c/ Carl Magnus Törnstedt, född 3/6 1743 på Hässelbyholm i Fogdö sn. Död 13/5 1819 i Uppsala domkyrkofs. Kammarskrivare och lanträntmästare. Gift 26/4 1772 i S:t Nikolai fs, Stockholm med Charlotta Grönlund, död 6/6 1804 i Uppsala domkyrkofs vid 56 års ålder.
Jag får hoppas att dessa uppgifter är till hjälp för någon annan forskare.
1007
« skrivet: 2015-01-06, 13:22 »
Carina, vore det inte bra att uppge källa till att Anna Catharina Händel och Charlotta Helwig skulle ha varit bosatta i Stockholm år 1713 - för att underlätta för oss andra och även framtida forskare...?
1008
« skrivet: 2015-01-06, 13:14 »
Tack vare denna sajt har jag fått tillgång till Uleåborgs tidigare oåtkomliga kyrkoräkenskaper samt ministerialböcker för åren 1730-1754 - och kan därmed komplettera stamtavlan med följande uppgifter, men först lite om häradshövdingen Törnstedt:
1/ Brita Isaksdotters sonson Olof Törnstedt gifte sig första gången 1719 30/6 i Hovförsamlingen, Stockholm. Familjen var skriven på Bureå 4 i Skellefteå lfs åren 1722-1729 (AI:2 sida 378). Tre kända söner i detta äktenskap:
a/ Erik, döpt 1720 12/4 i Lövånger sn (död 28/4 samma år 19 dagar gammal och begravd 1/5).
b/ Mattias, döpt 1722 16/1 i Lövånger sn (död 28/1 samma år 12 dagar gammal och begravd 1/2).
c/ Olaus Magnus, född och döpt 1723 24/2 i Uleåborg.
Sondottern/systern Brita Törnstedt död 1752 25/3 i Uleåborg vid 57 års ålder.
2/ Johan Isakssons son Isak Törngren gifte sig 1715 6/11 i Nikolai fs, Stockholm.
4/ Margareta Isaksdotter, datum 1701 24/11 (kyrkoräkenskap; för ringning och gravöppning).
Hennes andre man Anders Dahl, datum 1692 3/7 (kyrkoräkenskap).
Hennes tredje man Jakob Holmsten, begravd 1735 18/11.
Dottern Catharina Dahl, död 1753 28/9 vid 72 års ålder.
Hennes andre man Josef Andersson Määttä, begravd 1735 1/2.
5/ Erik Isakssons änka Maria Pilckar, begravd 1734 15/9 vid 73 års ålder.
Dottern (från tidigare gifte) Anna Catharina Calicia, död 1741 26/8 vid 40 års ålder.
10/ Nils Isaksson, begravd 1745 29/6 vid 64 års ålder.
Hustrun Elisabeth Niska, död 1753 4/6 vid 69 års ålder.
Dottern Catharina Calicia gift första gången med Lars Cajanus som begravdes 1735 12/1.
Dottern Clara Calicia, begravd 1750 12/4 vid en ålder av 39 år och några månader.
12/ Isak Isakssons änka Maria Niska, begravd 1737 18/2.
Sonen Isak Isaksson Höjer, död 1741 29/4 (begravd 2/5).
Dottern Maria Calicia gift med Gustaf Åhs, som dog 1745 29/11 vid 52 års ålder.
Dottern Magdalena Calicia troligen född 1723 22/10 och döpt som Clara 23/10.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2015-01-06 15:35)
1009
« skrivet: 2015-01-04, 02:20 »
Ulf: Möjligen född 7/2 1711 till soldaten Johan Johansson Fordell (död 13/3 1718) och Beata Christoffersdotter på Brändön 10. Modern senare omgift med fjärdingskarlen Anders Larsson (död 15/3 1740) på Kyrkobordet.
1010
« skrivet: 2014-12-31, 22:15 »
Var Anna Henriksdotter (född 31/8 1702 i Bredsjön) dotter till Henrik Larsson och är namnet på modern känt...?
1011
« skrivet: 2014-12-31, 22:00 »
Familjen Lindbergs härkomst har gäckat mig under 15 års tid, men inte nu längre (Olof, jag är dig evigt tacksam!!).
Ljusnarsberg AI:12 (1796-1805) Bild 143 / sid 134 (AID: v51880.b143.s134, NAD: SE/ULA/10860)
Piteå stadsförsamling AI:1a (1812-1822) Bild 141 / sid 136 (AID: v138682.b141.s136, NAD: SE/HLA/1010155)
Maria Charlotta Lindberg, född 6/4 1794 i Sotbo, Ljusnarsberg sn. Död 8/3 1861 i Norrmalm, Piteå stad.
Gift 6/4 1817 med sjömannen Jonas Holmdahl (1785-1844).
far: Erik Mattsson Lindberg, född 24/6 1766 i Rönnberget, Ljusnarsberg sn. Död 26/3 1814 i Norrmalm, Piteå stad. Åkare.
gift 11/10 1785 i Ljusnarsberg sn med
mor: Anna Olofsdotter, född 1/12 1754 i Rönnberget, Ljusnarsberg sn. Död 16/12 1829 i Norrmalm, Piteå stad.
(härifrån gäller samtliga uppgifter för Ljusnarsberg sn)
farfar: Matts Johansson, född 9/3 1732 i Rönnberget. Död 7/2 1796 i Rönnberget.
gift 23/6 1765 med
farmor: Maria Eriksdotter, född 21/9 1742 i Högfors. Död 8/2 1786 i Rönnberget.
morfar: Olof Olofsson Skytt, född 3/10 1717 i Björkbro. Död 26/11 1773 i Rönnberget.
gift senast 1749 med
mormor: Kerstin Eriksdotter, född 19/9 1728 i Rönnberget. Död 21/5 1810 i Sotbo.
farfars far: Johan Johansson, född 7/3 1698 i Born. Död 13/12 1775 i Rönnberget.
gift 7/10 1722 med
farfars mor: Maria Jönsdotter, född 7/5 1703 i Svartviken. Död 12/1 1774 i Rönnberget.
farmors far: Erik Persson Båth, född 21/7 1714 i Högfors. Död 11/5 1782 i Högfors.
gift 31/10 1736 med
farmors mor: Maria Larsdotter, född 15/6 1716 i Fäbobacken. Död 30/12 1776 i Högfors.
morfars far: Olof Nilsson, född årsskiftet 1666/67 i Björkbro. Död 22/6 1737 i Björkbro.
gift 15/10 1699 med
morfars mor: Kerstin Eriksdotter (Dunder), född april/maj 1675 i Ställdalen. Död 4/8 1752 i Björkbro.
mormors far: Erik Eriksson Skytt, född 20/3 1701 i Bredsjön. Död 12/5 1743 i Rönnberget.
gift 4/10 1724 med
mormors mor: Anna Henriksdotter, född 31/8 1702 i Bredsjön. Död 16/12 1794 i Rönnberget.
1012
« skrivet: 2014-12-30, 19:20 »
Lars: Kan du tänka dig att sammanställa Umeå stads 1700-talsbefolkning, som jag tidigare gjort med Luleå stad?
1013
« skrivet: 2014-12-26, 13:39 »
Jag kan egentligen ingenting om Gävles befolkning. På förfrågan har Per Sundin vänligen svarat mig att fadern bör heta Johan, och modern Anna (förutsatt att Gölin Jonsdr:s mor heter Margareta). Jag har letat efter gemensamma faddrar och egentligen bara hittat två: Hdl Johan Damnström (1724-65) som jag inte heller vet ursprunget för, och Catharina Ekeberg som är f 1724 i Söderala.
När det gäller vaktkarlen i Gävle: Där har jag egentligen bara en, Olof Olsson Norqvist från Nora (Y; 1708-1778), slottsbetjänt, men inte gift med vare sig någon Hallin eller Johansdotter. Däremot med Christina Larsdr som skall vara syster med Sven Hallins hustru Brita Larsdr Åkerlund.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2014-12-26 14:22)
1014
« skrivet: 2014-12-23, 04:40 »
Stefan: Tullbesökaren Jonas Hallin och stadstjänaren Sven Hallin var bröder. En syster var gift med vaktkarlen Norqvist.
Bou efter Sven Hallins hustru Brita Larsdotter i september 1761:
Gävle stad Rådhusrätt och magistrat FIIa:11 (1761-1768) Bild 1870 / sid 166 (AID: v151951a.b1870.s166, NAD: SE/HLA/1050003)
Kände du sedan tidigare till att Jonas Hallin och Gölin Jonsdotter ingått äktenskap i Hanebo sn 2/10 1743...?
1015
« skrivet: 2014-12-18, 08:32 »
Varsågod, bara kul att kunna hjälpa till lite. Efter ytterligare sökning visade det sig att Petter och Magdalenas bröllop ägt rum i en oväntad församling som Finska, där även makarnas äldsta son Johan Petter föddes 5/2 1788 (modern 33 år).
1016
« skrivet: 2014-12-17, 20:35 »
Ett tillfälligt fynd: Henrik Strömbeck från Nederkalix var tillfälligt bosatt på Drottningholm (Lovö sn AI:7 sida 63). Han hade flyttat dit från Stockholm 1793 och fortsatte vidare mot Västerbotten 1795.
1017
« skrivet: 2014-12-17, 20:21 »
Johan Schönstedt dog 22/4 1788 i Klara fs i en ålder av 44 år och 16 dagar, och hans son Carl Petter den 20/9 samma år och församling.
Erik Schönstedt bodde i Uppsala mellan 1772 och 1776. Sistnämnda år flyttade han till hemsocknen Nätra, där han var född 1750 (Uppsala domkyrkofs AIa:2 sida 25). Jag känner inte ev. koppling till bagargossen Isak Schönstedt som drunknade 19 år gammal 5/6 1803 i Uppsala.
Jonas Schönstedts änka Brita gick bort 10/4 1825 i Jakob fs vid 68 års ålder.
Vagnmakaren Olof Schönstedt avled 60-årig 29/2 1816 i Jakob fs. I dess dödbok står att han var en ogift man, men det stämmer inte enligt 1810:års mtl. Olof kom att gifta sig två gånger; först 10/6 1790 i Adolf Fredrik fs med Eva Gustava Schröder (död 26/7 1794 i Katarina fs, 28 år) och senare 14/6 1795 i Katarina fs med Elisabeth Beckström.
Vagnmakaren Petter Schönstedt gick bort vid 34 års ålder 9/2 1792 i Riddarholmen fs, Han gifte sig 18/11 1787 i Finska fs med Magdalena Widenström, som möjligen var född 15/1 1755 i Gävle.
Bou 21/8 1792: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:305 (1792-1792) Bild 8370 / sid 823 (AID: v222943.b8370.s823, NAD: SE/SSA/0145a)
Catharina Christina Näterlund gifte sig 9/11 1788 i Nikolai fs med tumstockmakaren Mattias Schönstedt, som dog där 47-årig 25/2 1807. Hon blev omgift 8/10 1809 i samma församling med instrumentmakaren Nils Engnander, och avled såsom 66-årig änka 18/3 1835 enligt bou.
Bou 15/6 1807: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:367 (1807-1807) Bild 7840 / sid 762 (AID: v223005.b7840.s762, NAD: SE/SSA/0145a)
Bou 22/4 1835: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:482 (1835-1835) Bild 9540 / sid 940 (AID: v223131.b9540.s940, NAD: SE/SSA/0145a)
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2014-12-18 08:33)
1018
« skrivet: 2014-12-17, 07:38 »
Lustigt, jag stötte just på vagnmakaren Johan Schönstedt eftersom han gift sig i Klara fs 12/5 1782 med Anna Margareta Martinell vars halvbror Gottfrid Martinell var rotebåtsman i Anundsjö sn (se ). Makarna Schönstedt fick sonen Carl Petter i Jakob och Johannes fs 7/5 1787.
1019
« skrivet: 2014-12-17, 07:20 »
Katarina: Tack för din observation! Då konstaterar jag att Frans pappa och Johannas mamma var syskon.
Johanna Tillman, som föddes 1702 (dop 26/11) vid Lövsta bruk i Österlövsta sn, var änka efter skeppstimmermannen, sedermera brandvakten Mattias Meijholm som hade gått bort i juni 1737.
Barn:
a/ Evert Meijholm, döpt 30/1 1730 i Jakob och Johannes fs. Stadsbåtsman i Adolf Fredrik fs.
b/ Jakob Meijholm, döpt 19/3 1732 i Jakob och Johannes fs. Klockare i Sånga sn.
c/ Barbro Meijholm, döpt 1/6 1735 i Jakob och Johannes fs. Död före 3/5 1738 (bou).
Bou efter Mattias 3/5 1738: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:119 (1738-1738) Bild 6000 / sid 568 (AID: v222436.b6000.s568, NAD: SE/SSA/0145a)
Enligt Family Search gifte skeppstimmermannen Frans Martinell och Johanna Wising sig i Jakob och Johannes fs den 23/5 1738, men vigsellängden för detta år (CIa:14) har tre bortrivna sidor och börjar först den 11/6. Man kan undra varför Johanna vid denna tid kallade sig Wising. Hon kom att avlida 11/6 1759 i Johannes fs, och åter heta Tillman i dess dödbok.
Barn:
d/ Brita Martinell, döpt 25/10 1738 i Skeppsholm fs. Död före 6/8 1759 (bou).
e/ Gottfrid Martinell, döpt 24/2 1740 i Skeppsholm fs. Rotebåtsman i Anundsjö sn.
f/ Frans Martinell, döpt 5/6 1743 i Skeppsholm fs. Kyrkvaktare i Brännkyrka fs.
Bou efter Johanna 6/8 1759: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:179 (1759-1759) Bild 12880 / sid 1261 (AID: v222545.b12880.s1261, NAD: SE/SSA/0145a)
Frans gifte sig andra gången med Margareta Elisabeth Sandberg, född 2/3 1740 i Väntholmen, Hilleshög sn. Död 13/6 1765 i Johannes fs.
Barn:
g/ Anna Margareta Martinell, döpt 28/7 1762 i Jakob och Johannes fs. Gift med vagnmakare Johan Schönstedt.
h/ Anders Gustaf Martinell, född 18/11 1764 i Jakob och Johannes fs. Spannmålsmätare i Johannes fs.
Bou efter Margareta Elisabeth 17/1 1766: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:205 (1766-1766) Bild 6160 / sid 598 (AID: v222774.b6160.s598, NAD: SE/SSA/0145a)
Frans blev omgift tredje gången (lysning 25/11 1766 i Jakob fs enligt bou-registret, men ej återfunnen i EII:2?) med änkan Maria Johansdotter från Södermanland. Hon var tidigare gift med sluproddare Lars Kollberg, som dog 30/4 1759 i Johannes fs vid 31 års ålder. Frans slutade sina dagar 67-årig 15/3 1773 i Johannes fs och Maria likaså 40-årig 25/5 1772 i samma församling.
Bou efter makarna 24/3 1773: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:227 (1773-1773) Bild 1680 / sid 769 (AID: v222827.b1680.s769, NAD: SE/SSA/0145a)
1020
« skrivet: 2014-12-17, 04:26 »
I bouppteckningen efter vagnmakaren Jonas Schönstedt, som den 25/3 1816 avlidit barnlös i Jakob fs, namnges tre sambröder och en av dom var bonden Isak Isaksson i Kornsjö, Nätra sn. Är föräldrarna kända, måtro? Åldern på Jonas varierar lite: 56 år i 1810:års mtl, 62 år (dödbok) eller 59 år (bou).
Bou 20/6 1816: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:401 (1816-1816) Bild 5880 / sid 96 (AID: v223040.b5880.s96, NAD: SE/SSA/0145a)
1021
« skrivet: 2014-12-14, 21:06 »
Det var Jakob Grubb (1664-1736) och Catharina von Walter (1661-1756) som dopvittnade i Luleå stad den 11/10 1699.
1022
« skrivet: 2014-12-14, 19:34 »
En uppgift på sida 28-29 i Genos 48 (1977) gör gällande att: ”Fabian Reinhold Burmeister (no 38) syntyi Tartossa 2.8.1738 ja asui Astrakanissa 1760-61 (prof. Erik Amburgerin antamia tietoja). Haminan rippikirjojen mukaan Burmeister asui siellä perheineen jo 1768 ja Käkisalmen rippikirjojen valossa on ilmeistä, että Mikael Wireniuksen (no 421) ja Joel Stubben (no 366) vaimo Katarina Burmeister oli hänen tyttärensä. Burmeisterin leski muutti 1820-luvulla Käkisalmesta Pietariin.”
Med hjälp av databasen HisKi har upplysningar om berörda familj kunnat samlats in:
Fabian Reinhold Burmeister, f. 2/8 1738 i Tartu. Död 27/1 1805 i Kexholm. Tyskspråkig präst.
Gift första gången senast 1762 med Elisabeth Paulin, död 6/9 1771 i Veckelax vid 39 års ålder.
Barn från 1:a giftet:
a/ Hanna, död 16/11 1769 i Veckelax i en ålder av 7 ¼ år.
b/ Catharina, se tidigare inlägg.
c/ Christina, f. 26/9 1770 i Veckelax. Gift 16/7 1790 i Björkö sn med Georg Bartsk.
Gift andra gången 28/6 1772 i Veckelax med Catharina Elisabeth Stricker, född 2/8 1745 i Veckelax. Utflyttad till S:t Petersburg på 1820-talet.
Barn från 2:a giftet:
d/ Georg, f. 16/4 1773 i Veckelax. Död 18/5 1782 i Kexholm.
e/ David Johan, f. 24/11 1774 i Veckelax.
f/ Anna Dorotea, f. 17/11 1775 i Veckelax.
g/ Maria Johanna, f. 30/11 1776 i Veckelax.
h/ Mårten Joakim, f. 10/11 1778 i Kexholm.
i/ Timoteus, f. 18/4 1780 i Kexholm. Död 1780 (bg. 15/6) i Kexholm.
j/ Anna Lisa, död 24/10 1782 i Kexholm i en ålder av 1 år 6 månader 11 dagar.
k/ Christian Adolf, f. 23/1 1783 i Kexholm. Död 1/2 1817 i Kexholm. Major.
l/ Andreas Sigfrid, f. 17/8 1784 i Kexholm.
m/ Samuel, f. 10/4 1786 i Kexholm.
n/ Peter Paul, f. 29/6 1787 i Kexholm.
1023
« skrivet: 2014-12-14, 16:18 »
Carina: Jag har ingen koppling till Blomfeltarna, men läser varenda inlägg och tycker att du och Kristian gjort en storartad insats! Denna tråd har genererat över 600 inlägg, men hittills utan resultat rörande föräldrarna till syskontrion Johan Henrik, Casper Fredrik och Ottiliana. Det måste kännas väldigt frustrerande, men utan en närmare genomgång av Rigas eventuella domböcker och bouppteckningar (som måste göras på plats?) blir det helt omöjligt att komma någon vart.
Erik Hellströms hustru Margareta (1687-1739) var dotter till borgaren Johan Johansson junior (1647-1689) i Piteå stad och Lucretia Johansdotter Sundell (1659-1727) i moderns första äktenskap av tre. Jag kan inte se någon kapten Junio i Luleå stad år 1693, kan jag få be om källhänvisning tack...?
1024
« skrivet: 2014-12-13, 18:37 »
Den 79-åriga Anna Dorotea Burmeister, som slutat sina dagar i Björkö sn den 14/6 1784, bör ha någon koppling till dåvarande komminister Michael Wirenius (1752-1801), som gift sig 6/2 1780 i Kexholm med Catharina Burmeister, död 1/3 1811 i Kexholm vid 46 års ålder. En kanslist Daniel Burmeister stod fadder vid barnet Catharina Vilhelmina Wirenias dop i Björkö sn den 23/3 1784. Varifrån kom Catharina och Daniel...?
1025
« skrivet: 2014-12-12, 02:40 »
En liten komplettering till mitt tidigare inlägg från den 2/5 om familjen Lohman:
Under loppet av drygt ett år gav Johan Lohman peng till kyrkan i S:ta Katarina fs för sin svärmor Dorotea Henriksdotters lik (27/1 1687), sin lilla sons lik (11/3 1687) och sin hustru Helena Berntsdotters lik (12/2 1688). Ett icke namngivet barn, döpt 16/7 1684, har jag ej återfunnit i räkenskaperna. Ifall någon är intresserad finns en bouppteckning efter Johan Lohmans bror mästerskräddaren Frans Albrekt Lohman daterad 12/2 1698, där övriga syskon räknas upp.
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:55 (1698-1698) Bild 1730 / sid 157 (AID: v222341.b1730.s157, NAD: SE/SSA/0145a)
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2014-12-12 03:55)
1026
« skrivet: 2014-12-12, 01:36 »
Carl Falcks andra hustru Brita Larsdotter har visat sig vara gift två gånger tidigare.
1/ med skeppslöjtnanten Cornelius Zetze(?) från Holland, död ½ år innan (våren 1676) och begraven i S:ta Katarina fs.
2/ 1676 14/10 med skepparen Olof Nilsson, född vid Örebro. Senare hökare, död 1687 i S:ta Katarina fs (peng till kyrkan 11/8).
AD: Katarina CI:3 (1674-1684) Bild 221 / sid 529 (AID: v86980.b221.s529, NAD: SE/SSA/0009)
SVAR: Katarina kyrkoarkiv, Kyrkoräkenskaper med verifikationer, SE/SSA/0009/L I a/41 (1687-1688), bildid: C0055905_00105
3/ 1689 6/4 med borgaren och hattmakaren Carl Göransson Falck, född i Kopparbergs stad.
Denne hade gett peng till kyrkan 1/2 1688 för förra hustrun Anna Köniksdotter och två dödfödda barn.
AD: Katarina CI:4 (1685-1692) Bild 192 / sid 373 (AID: v86981.b192.s373, NAD: SE/SSA/0009)
SVAR: Katarina kyrkoarkiv, Kyrkoräkenskaper med verifikationer, SE/SSA/0009/L I a/41 (1687-1688), bildid: C0055905_00125
Enligt andra vigselnotisen kom Brita från Västerbotten och enligt tredje vigselnotisen från Norrland.
1027
« skrivet: 2014-12-10, 20:23 »
Evelina: Per Anton föddes den 24/10 1874 i Ragvaldsträsk, Skellefteå lfs (C:13 sida 221; AI:12F sida 81).
1028
« skrivet: 2014-12-09, 23:35 »
Jan: Maria Gardeling var gift med fadern Krumhorn på Nästgård i Långnäs by, Dragsfjärd sn (källa).
1029
« skrivet: 2014-12-08, 22:20 »
Carina: Johan Christiersson (ca 1636-1708) från Antnäs 4 i Luleå landsförsamling var bosatt i staden åren 1660-1706 (mtl). Johan var gift två gånger; första gången 1663 med Karin Olofsdotter tillhörande ätten Fordell från Persön och andra gången senast 1667 med Helena Berg av okänt ursprung. Samtliga fyra vuxna barnen (två från varsitt gifte) antar släktnamnet Antman.
1030
« skrivet: 2014-12-07, 13:03 »
Maria Persdotter bodde en period hos systern Anna med familj i Somero sn (1764, 1771) och senare i Björneborg, där Maria antog namnet Norsilia (1777, 1783). Hon flyttade åter till Umeå 1788.
Jag ser i webbversionen av Kråken att hela familjen Björn är inmatade två gånger och även att Paul Björn gift sig 27/11 1756 i Umeå lfs med Anna Katarina Hedström, som dog 12/3 1728(!) samt sonen Emanuel (född 5/8 1772) som född 100 år senare.
1031
« skrivet: 2014-12-06, 22:35 »
Leif R. Blom har vänligen låtit meddela följande:
Angående noteringarna i hfl Rödön AI:1, så är både Regina Catharina och Anna Juliana döttrar till ryttmästaren Staffan Frisk. Anna Juliana är född i Danmark socken i februari 1693, samma år som corpralen Frisk blir cornett, och Regina Catharina är född i Balingsta socken i mars 1699. Anna Juliana gifter sig f.ö. i Rödön sommaren 1712.
Lischen Grip är dotter till antingen captenen Daniel Grip vid Räfsunds kompani och hans hustru Christina, eller till löjtnanten Carl Grip vid Hallens kompani och hans hustru Anna. Båda har döttrar Lisken i lämplig ålder. Catharina Margareta f. 1707 och Christina Drake f. 1709 är döttrar till avlidne kh. Salomon Drake och hans hustru Catharina Micrander.
Mvh
Leif R.
Carina: Stämmer e-postadressen på din profilsida?
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2014-12-06 22:39)
1032
« skrivet: 2014-12-06, 18:07 »
Efter ett påpekande visar det sig att den överstelöjtnant N.N. Bloom som avlider 69-årig och begravs i Åbo svenska fs den 6/3 1740 är identisk med Johan Blom. Jag sökte först på HisKi, och fick ingen träff på sökordet Blom. Så kan det gå. Beklagar felet från min sida.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2014-12-06 18:10)
1033
« skrivet: 2014-12-06, 15:54 »
Den Johan Blom, som avled 73-årig den 27/8 1740 i Åbo finska fs, var väl timmerman...?
1034
« skrivet: 2014-11-26, 17:05 »
Casper Johansson Utter och Eliana(?) Mårtensdotter Geller vigdes i Nikolai fs den 21/8 1666. Om familjen ifråga, se not 5 på sida 121 i den tryckta vigselboken.
1035
« skrivet: 2014-11-26, 16:52 »
Man brukade fadersnamn (patronymikon) som efternamn. Soldatnamn ärvdes sällan. Olof Redutts raka fädernelinje i Piteå lfs:
far: Isak Jönsson Holm, född 6/5 1804 i Svensbyn.
farfar: Jöns Staffansson Gåpå, senare Färm, född 1755 i Byn (saknad i födelsebok).
farfars far: Staffan Olofsson, född 8/11 1733 i Roknäs.
farfars farfar: Olof Olofsson Dryg, döpt 29/9 1703 i Roknäs.
farfars farfars far: Olof Olofsson Bråm, döpt 6/2 1678 i Roknäs.
farfars farfars farfar: Olof Olofsson Busk, död 29/5 1733 i Roknäs vid 83 års ålder.
1036
« skrivet: 2014-11-26, 03:10 »
Karls föräldrar:
Olof Isaksson Redutt, född 17/5 1839 i Svensbyn, Piteå lfs. Död 27/8 1925 i Roknäs, Piteå lfs. Fältjägare.
Maria Fredrika Eriksdotter, född 19/8 1832 i Roknäs, Piteå lfs. Död 15/3 1909 i Roknäs, Piteå lfs.
Makarna vigda 17/6 1860 i Piteå lfs.
Marias föräldrar:
Nils Petter Johansson Risto, född 6/4 1843 i Keräsjoki, Nedertorneå sn. Död 26/3 1917 i Korpikylä, Karl Gustav sn. Torpare.
Sofia Matilda Löpare, född 26/6 1848 i Keräsjoki, Karl Gustav sn. Död 4/12 1872 i Korpikylä, Karl Gustav sn.
Makarna vigda 24/1 1865 i Karl Gustav sn.
1037
« skrivet: 2014-11-17, 22:10 »
Christina: Murmästaren Jöns Jönsson Murbergs son handelsmannen Anders Murberg (ca 1696-1776) var gift tre gånger.
1) 28/4 1724 i Torneå med Nils Larsson Kohres änka Maria Olofsdotter, död 12/4 1730 vid 53 års ålder.
2) 1731 (mantalslängd) med Brita Tornberg från Övertorneå sn, död 5/12 1731 vid 31 års ålder.
3) 9/7 1734 i Torneå med Christina Hansdotter Fellman, döpt 1/4 1706 i Fällan, Lövånger sn. Död 27/12 1775.
1038
« skrivet: 2014-11-12, 20:48 »
Hans Forsberg: Det stämmer bra. Margareta Samuelsdotter Blix döptes 31/5 1665 i Nikolai fs (CIa1:2 sida 193; i dopboken står felaktigt Maria) till klädskrivare Samuel Nilsson (begravd 15/8 1669 i Nikolai fs) och Anna Persdotter Blix (död 2/1 1709 i Nikolai fs) i moderns mellersta gifte.
Anna Blix var dotter till landsbokhållare Per Persson Blix i Uppland/Stockholm och dotterdotter till landskamrer Per Månsson Blix i Styrnäs sn. Anna hade tidigare varit gift med Baltzar Rokus (begravd 26/11 1657 i Tyska fs) och blev tredje gången gift med Jockum von Ahlstedt (begravd 28/2 1680 i Tyska fs).
Bou 23/9 1670 efter Samuel Nilsson: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:13 (1670-1670) Bild 6530 / sid 1260 (AID: v222297.b6530.s1260, NAD: SE/SSA/0145a)
Bou 24/5 1709 efter Anna Persdotter Blix: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:68 (1709-1709) Bild 8570 / sid 828 (AID: v222364.b8570.s828, NAD: SE/SSA/0145a)
Bou 15/3 1746 efter Anna Margareta von Ahlstedt: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:140 (1746-1746) Bild 9130 / sid 830 (AID: v222465.b9130.s830, NAD: SE/SSA/0145a)
1039
« skrivet: 2014-11-10, 21:28 »
Blomfelt stod fadder i Piteå lfs fem gånger (dock ej samtidigt med Åhman). Den 6/8 1726; 12/3 1727; 10/12 1730; 4/4 1731 och 21/10 1732.
1040
« skrivet: 2014-11-10, 14:06 »
Carina: Jag kan inte finna någon Carl Åhman i Åbo...?
1041
« skrivet: 2014-11-07, 08:24 »
Olof G. Strömbergs båtsmansdatabas ger födelseåret 1721...?
Ytterlännäs
Rote 073 Friman
Ordinarie båtsmän
2107313: Friman, Aron Olofsson
Född 1721.
Antagen som fördubblingsbåtsman 1758. Antagen som ordinarie båtsman 1767-01-17, (46 år gammal)..
Död 1787-03-04, (66 år gammal).
Gift med Margareta Jonsdr. Född 1738.
1042
« skrivet: 2014-11-06, 02:47 »
Bra! Då stämmer det att Catharina Fagerberg är född i Ytterlännäs sn den 14/2 1783 (C:2 sida 103).
1043
« skrivet: 2014-11-05, 19:14 »
Stig-Lennart: Du har en poäng där. Tänkte du på någon särskild familj? Den 14/6 1821 sändes Christina(!) Fagerberg med barn till Falun av landsh[övdingen?] i Gävle efter att hon uppgett oriktig födelseort. Därifrån avsändes familjen den 20/6 till Umeå stad i väntan på inställelse i den föregivna födelsebygden, som är Ytterlännäs sn i Härnösands län. Åter till Falun den 25/7, för att därefter på egen begäran förpassas till Helgeland i Norge - där Catharina Fagerberg hade sin svåger och syster.
Kriminalvårdsanstalten i Falun D2c:2 (1821-1830) Bild 160 (AID: v286322.b160, NAD: SE/ULA/10454)
Kriminalvårdsanstalten i Falun D2c:2 (1821-1830) Bild 210 (AID: v286322.b210, NAD: SE/ULA/10454)
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2014-11-05 19:29)
1044
« skrivet: 2014-11-05, 18:08 »
Hjälper kompletterande upplysningar er att komma vidare i fallet Fagerberg?
16/7 1821: ”Qvins personen Catharina Fagerberg med hennes 3:ne minderåriga barn, uppå fång pass af Konungens befallningsh:e i Fahlun d. 19 sidste Junii till D:o i Umeå samt därifrån vidare enl. fång pass d. 10 denna åter till Fahlun. Barnens namn döttrarna Regina Christina och Ulrica Wilhelmina samt sonen Hildebrand.”
Västernorrlands läns landskansli BV:3 (1818-1835) Bild 1090 (AID: v640858.b1090, NAD: SE/HLA/1030003)
23/8 1822: Qvins personen Catharina Fagerberg jemte sine 3:ne barn till Westerbotn för att därstädes upsöka slägtingar, hvilka hon uppgifvit vara mästerman Friström. (...)
Gävleborgs läns landskansli BXIIIa:7 (1819-1822) Bild 840 / sid 160 (AID: v637646.b840.s160, NAD: SE/HLA/1030001)
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2014-11-05 18:31)
1045
« skrivet: 2014-11-01, 14:25 »
Finns mantalslängder, bouppteckningar och domböcker från Livland bevarade eller är det helt stopp nu...?
1046
« skrivet: 2014-11-01, 13:17 »
Sven Eriksson hade barnen Olof, som var soldat från 1691 och på roten 90 Kuse från 1695, Johan, Erik (1662-1744), Anna [se ovan] samt troligen sonen Hans, som var soldat på roten 10 Kuse. Sönerna Olof och Erik tog senare över hemgården.
Sven Andersson var gift och hade troligen sonen Anders (1695-1724) som flyttade till Ostvik 6. Vart Sven tog vägen? Med tanke på nödåren, som skördade åtskilliga liv vid 1600-talets slut, får jag förmoda att Sven dog. Östen Andersson från Kusmark 12 kom att köpa gården, men Johan Eriksson från Kusmark 5 (son till Svens bror Erik Andersson, som var soldat åren 1663-1676 och stupade i sjöslaget vid Öland sistnämnda år) lyckades som arvsberättigad till denna gård få Östens köp upphävt och brukade därefter gården.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2014-11-01 13:25)
1047
« skrivet: 2014-10-31, 16:46 »
1702:års mantalslängd upptar bl.a. en Gabriel Andersson med hustru i Hirvlax by.
1048
« skrivet: 2014-10-31, 15:42 »
På sida 345 i boken Skellefteå socken 1650-1790 framgår att Sven Eriksson på Kusmark 5 (en farbror till Sven Andersson) var gift med Karin Hansdotter och de hade bl.a. en dotter Anna (1667-1757) som kom att gifta sig till Innervik 15.
1049
« skrivet: 2014-10-31, 12:23 »
Per: Det rör sig möjligen om Sven Andersson på Kusmark 17, nämnd i mtl 1680-1696. Denne var gift alla åren.
1050
« skrivet: 2014-10-31, 03:02 »
Vad är din tolkning av namnet i 1638:års roteringslängd?  Källa: Roterings- och utskrivningslängder, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0025/0/179 (1638), bildid: A0055027_00038
1051
« skrivet: 2014-10-30, 20:41 »
Lars: Se ett av mitt tidigare i denna tråd.
1052
« skrivet: 2014-10-30, 10:34 »
Lars Hanssons hustru hette Sigrid Eriksdotter, som avled 22/1 1722 i en ålder av 57 år (C:1 sida 309).
En hustru Sigrid Nilsdotter fanns i Ale, död 25/9 1726 vid 90 års ålder (C:2 sida 15). Gift med vem?
1053
« skrivet: 2014-10-29, 20:59 »
I somras underrättades jag mejlvägen av Mikael Nahlén om ett fynd från Nora tingslag dat. 11/11 1661 §7, där det framgår att Hans Andersson i Nyland i Skog sn avlat ett oäkta barn tillsammans med Sara Mosesdotter i Storkåge i Skellefteå sn. Hans hade skickat pengar till henne genom nämndeman Olof Persson i Nässom i Bjärtrå sn, och detta skedde cirka två år innan.
Källa: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3142 (1658-1661) Bild 3210 / sid 309 (AID: v421275.b3210.s309, NAD: SE/RA/42042202)
Kan Sara vara en dotter till Moses Persson på Storkåge 4, nämnd åren 1622-1649 ? Någonstans bör finnas ett mål som behandlar det utomäktenskapliga barnet, men det finns inget sådant mål i såväl Nora som Skellefteå tingslag.
1054
« skrivet: 2014-10-29, 17:24 »
Lars: Står det verkligen Hans Ersson? Jag som trott att det rörde sig om Hans Hansson...!  Källa: Mantalslängder 1642-1820, Västerbottens län, SE/SVAR/RA-111010024/M 24/1 (1642), bildid: A0001748_00023
1055
« skrivet: 2014-10-28, 00:22 »
Jag hade tidigare inte uppmärksammat att en avlägsen släkting(?) till Blomfelt, livländaren Joakim Cronman den yngre, varit bosatt i Luleåtrakten åren 1718-1724 - något som jag finner intressant. Den 10/2 1714 installerades 16-årige Joakim Cronman, med sin kusin kapten Joakim Aminoffs hjälp, på 41:a rotan vid kapten Carl Adlerfeltz' och sedermera Sven Ridderstråhles kompani hos livgardet. Generalmönsterrullor - Svea livgarde 1119 (1714-1714) Bild 900 (AID: v437257.b900, NAD: SE/KrA/0023)
Generalmönsterrullor - Svea livgarde 1120 (1715-1715) Bild 1090 (AID: v437258.b1090, NAD: SE/KrA/0023)
Generalmönsterrullor - Svea livgarde 1121 (1717-1717) Bild 5250 (AID: v437259.b5250, NAD: SE/KrA/0023) Den 23/7 1715 avancerade Cronman till 1:a förare vid kapten Aminoffs kompani. Generalmönsterrullor - Svea livgarde 1121 (1717-1717) Bild 5890 (AID: v437259.b5890, NAD: SE/KrA/0023) Cronman blev senare förflyttad till Västerbottens regemente. Ur Kenneth Mossbergs sammanställning: Fänrik vid Livkompaniet Joachim von Cronman Antagen 1718-03-18 Från: Sergeant vid Livgardet. Mönstringsår m.m; 1719: 20 år Livländare 7½ tj.-år sjuk. Tienstgör här för den i Ryssland fångne Fänrik Nils Clausén som hemkom 1722-07-19. Förflyttad till Fältväbel indelning 1722-07-19. Fältväbel vid Livkompaniet Joachim von Cronman Antagen 1722-07-19 Från: Fänrik. Mönstringsår m.m; Förflyttad till Sergeant indelning 1723-08-26. Sergeant vid Livkompaniet Joachim von Cronman Antagen 1723-08-26 Från: Fältväbel, med Fänrik character. Avgått 1724-05-00 Till: Avsked. Cronman flyttade hem till Livland tillsammans med hustru och barn. Går det att, med hjälp av vidare uppgifter från Adelsvapens sajt, att luska ut dödsförsamling för Joakim Cronman, som avled den 1/12 1745 och hans maka Anna Elisabeth Renhorn den 6/1 1764? Anna Elisabeth var dotter till befallningsman Hans Renhorn och dennes maka Christina Plantin på Gäddvik 1 i Nederluleå lfs.
1056
« skrivet: 2014-10-25, 17:25 »
Borgaren Johan Räsäinen (7/5 1699 - begravd 9/1 1736) var son till borgaren Mickel Räsäinen (begravd 9/8 1733 i Brahestad) och Brita Mattsdotter Palo, som skall ha dött någon gång under flyktåren.
1057
« skrivet: 2014-10-23, 07:00 »
Kan det handla om rådmannen därstädes Petter Kellin (24/9 1682 - 8/7 1769), som var gift med Brita Mattsdotter Sovelia (12/1 1689 - 14/12 1764) ? Makarna vigdes dock 31/8 1709 och de fick åtminstone tre barn under flyktåren 1715-1721.
1058
« skrivet: 2014-10-20, 21:36 »
Kan Erik Dahlpil, död 1/7 1762 i Nyköpings Alla Helgona fs vid 63 års ålder, vara far till bröderna Peter och Erik (1734-1812) ?
1059
« skrivet: 2014-10-20, 16:12 »
 Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:320 (1795-1795) Bild 10760 / sid 1015 (AID: v222958.b10760.s1015, NAD: SE/SSA/0145a)
1060
« skrivet: 2014-10-16, 12:46 »
Börje: Det hade varit bättre om du lagt in ditt senaste inlägg under istället.
1061
« skrivet: 2014-10-06, 01:22 »
Eva: Erik Axel Bure och Catharina Fernström gifte sig i Villberga sn 29/4 1748.
Villberga AI:2 (1759-1778) Bild 156 / sid 149 (AID: v127088.b156.s149, NAD: SE/ULA/11692)
Makarnas andra barn, Anna Brita Bure, föddes 16/10 1751 i Åby, Östervåla sn.
Östervåla C:3 (1736-1779) Bild 90 / sid 86 (AID: v75087.b90.s86, NAD: SE/ULA/11824)
1062
« skrivet: 2014-10-05, 19:20 »
Barnens födelsedatum och -församling i startinlägget stämmer inte alls!
Fale Axel Bure, född 20/7 1757 i Skarptorp, Vittinge sn (C:3 sida 102).
Carl Gustaf Bure, född 10/1 1760 i Skarptorp, Vittinge sn (C:3 sida 113).
Johan Fredrik Bure, född 18/9 1763 i Skarptorp, Vittinge sn (C:3 sida 130).
Dessutom föddes storasystern Fredrika Beata 4/10 1754 i Tyckbo, Vittinge sn (C:3 sida 89).
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2014-10-05 19:26)
1063
« skrivet: 2014-10-03, 17:33 »
Christian: Varsågod. En sökning i Olof G. Strömbergs båtsmansdatabas gav följande träff:
Arnäs
Rote 135 Bodum
Ordinarie båtsmän
2213512: Bohman, Lars Erichsson
Född 1720 i Lycksele.
Antagen som ordinarie båtsman 1742, (22 år gammal)..
Död 1742, (22 år gammal).
Gift 1742 med Anna Michelsdr.
1742:års vigselbok för Arnäs ger: d. 22 Marti wigdes Båtzmanen Lars Boo möd Enkan Anna Nils dåter...!!!
Arnäs C:1 (1668-1747) Bild 28 / sid 29 (AID: v120943.b28.s29, NAD: SE/HLA/1010007)
Redan fyra dagar efteråt får makarna Boman en dotter Anna, född 26/3 1742. Här kallas modern Mickelsdotter (sida 184).
Återigen saknas dödbok för Arnäs sn åren 1732-1746, och därmed ev. uppgifter om Elias Andersson och Lars Eriksson.
Vid närmare eftertanke så kan anteckningarna om lappfolk i slutet av Umeå lfs AI:5 vara gjorda efter 1745 istället, eftersom inga datum finns på vänstersidan och högersidan är beklagligt nog bortriven.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2014-10-04 12:52)
1064
« skrivet: 2014-10-03, 15:48 »
Christian: Se tidigare inlägg i tråden , här och . Jag väntar fortfarande på 1712:års dombok hos Arkiv Digital.
1065
« skrivet: 2014-10-03, 03:15 »
Av Umeå lfs AI:5 sida 272 tolkar jag det som att Maria Eliasdotter och hennes mor Anna Nilsdotter återflyttat till socknen före 1742: Hust. Anna, Lars Erssons änka, är nu igenkommen ifrå Angermanland, och har bewis ifrå Presterskapet i Grundsunda samt dottern Maria noterad längre ned på samma sida.
Umeå landsförsamling AI:5 (1742-1751) Bild 1380 / sid 268 (AID: v139802a.b1380.s268, NAD: SE/HLA/1010219)
Tyvärr saknas dödbok för Grundsunda sn åren 1729-1784, och därmed ev. uppgifter om Elias Andersson och Lars Eriksson.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2014-10-03 03:17)
1066
« skrivet: 2014-09-28, 11:08 »
Stig-Lennart och Eva Susann: Även Helenas syster Sara Olofsdotter finns i Kråken.
Sara Olofsdotter
Född: 1715 Skellefteå lands Lövånger
Källa: HFL
Död: 1788-06-10 Lövånger Vallen
Källa: EI:1
Make
Nils Larsson *1722-11-04 Lövånger Lövånger †1799-04-20 Lövånger Vallen
Barn
1 Magdalena Nilsdotter *1744 Skellefteå lands? Skellefteå lands? †1809-11-08 Lövånger Lövånger
2 Olof Nilsson *1746-11-14 Lövånger Vallen †1748-03-02 Lövånger Vallen
3 Markus Nilsson *1748-04-22 Lövånger Vallen †1800 Lövånger Lövånger
4 Anders Nilsson *1749-10-26 Lövånger Vallen
5 Matts Nilsson *1751-12-19 Lövånger Vallen †1753-03-15 Lövånger Vallen
6 Nils Nilsson *1753-03-22 Lövånger Vallen †1754-04-28 Lövånger Vallen
7 Karl Nilsson *1755-04-11 Lövånger Vallen †1755-06-20 Lövånger Vallen
8 Brita Genström Nilsdotter *1757-04-24 Lövånger Vallen †1838-03-18 Ullånger Invik
Samma familj på sida 431 i Agneta Olofssons Lövångers byar och gårdar 1600-1800:
Nr40 HURTIG, Vallen
Nils Larsson 1722 - 1799 20/4 hetsig feber [från] Bröms
g Sara Olofsdotter 1715 - 1788 10/6 [från] SKL o Holmsvattnet
Malin 44 * - 09 8/11 Kyrkstaden g85 14/8BY Per Persson Bodin Ytterklinten
Olof 46 14/11 Vallen - 48 2/3
Marcus 48 22/4 Vallen [till] Junkare
Anders 49 26/10 Vallen [till] SKL76
Matts 51 19/12 - 53 15/3
Nils 53 22/3 - 54 28/4
Karl 55 11/4 - 20/6 magrev
Brita 57 24/4 (??g84 4/4 Anders Nilsson Klingsjön NY??)
*oä Jacob 80 12/3 - 12/10 far Jacob Båga Burvik SKL
1067
« skrivet: 2014-09-01, 09:55 »
Kan Elisabeth komma från Mångbyn 3 i Lövånger sn? Utflyttad 1802 (AI:4 sida 236).
1068
« skrivet: 2014-08-27, 22:01 »
Mantalskommissarien Hans Magnus Wiens gifte sig den 23/10 1714 i Hedesunda sn med Elsa Jonsdotter Halenia (C:1 sida 13). Makarna återfinns på sida 336 i Nils Burmans släktbok.
Elsa var dotter till Jonas Johannis Halenius (död 1724), kyrkoherde i Hedesunda sn och sondotter till Johannes Jonae Halenius (död 1676), kyrkoherde i Väddö sn - vars släkt också är omnämnd i Erik Sehlbergs Gefle och dess slägter, se länk.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2014-08-27 22:12)
1069
« skrivet: 2014-08-27, 15:42 »
Katarina: Arrendator Per Hane (född 20/10 1729 i Västra Vingåker sn, död 25/5 1789 i Nedre Runby, Ed sn) var farbror till Fredrik Hane, i övrigt se mitt tidigare inlägg ovan från 2/1 2014 kl. 02:56.
1070
« skrivet: 2014-08-25, 22:22 »
Marie: Daniel var bosatt i Heljesund i Hallen sn år 1774 enligt hfl. Dödsdatumet satt till 31/12 1775 enligt bou.
Hallen AI:2 (1731-1777) Bild 1910 / sid 183 (AID: v114495.b1910.s183, NAD: SE/ÖLA/11057)
Hallens tingslags häradsrätt F:1 (1741-1780) Bild 3020 / sid 106 (AID: v155363.b3020.s106, NAD: SE/ÖLA/10819)
1071
« skrivet: 2014-08-12, 10:27 »
Ur Kenneth Mossbergs Västerbottens regemente under Karl XII 1689-1719:
Pipare vid Skellefteå Kompani: Hans Hansson
Antagen 1709-12-00 Från: Värvd. Avgått 1710-10-00 Till: Död. Mönstringsår m.m; 1710
1072
« skrivet: 2014-07-05, 05:49 »
Katarina: Tack för din observation! Jag hade stavat fel på Stangenberg i mitt startinlägg, oops.
Återigen får jag krypa till korset och addera ett fjortonde barn till Isak Erikssons talrika familj:
14/ ett barn, död 1688 i Torneå (kyrkoräkenskap, bet. datum 1688 23/7).
4:e barnet Margareta Isaksdotter fick tre döttrar i Uleåborg enligt följande protokoll (tack Olof Andersson!):
”Handelsman Jacob Holmsten inkom med berättelse det han är sinnad att träda
uti gifte ned Råd och Handelsmans i Brahestad Vält Hans Forbus dotter, J Maria
Forbus, och han fördenskull bör lagl avvittra sin framl hustrus Margareta
Isaksdotters, men vilken han inga barn sammanavlat, barn med dess förra man
Anders Dahl, som äro 3ne döttrar Carin, Brita och Margareta, av vilka den
äldsta är med giftermål försedd, men de 2ne yngre ännu små och omyndiga.
Uppvisandes Holmsten ett av dess sal hustru d 13 juni 1696 gjort testamente var
uti hon uti goda mäns närvaro, och deras underskrift, i anseende till den möda
och flit, hon till hennes och hennes barns föda och uppehålle haft
testamenterat och lovat honom Holmsten sin förra mans rättighet, och att mäkta
efter hennes död hälften av det som finnas kan i bo, så i löst som fast,
rörligt och orörligt, varemot ingen skulle haa av närmare afl tjänare att
klandra, havandes hon på sitt yttersta, uti främmande mäns Handelsman Zachris
Isaksson Bångs och Rustmästaren på Uleåborg Simon Steffanders närvaro, d 6
november 1701, låtit en förordning, som efter hennes död hållas och efterlevas
skulle, skriftligen författa, däruti hon tillsäger 3ne sina barn, att njuta
efter hennes död, så fäderne som möderne, näml 400 dr kmt, vardera. ? Barnen
som där med behållne, varandes också den äldsta dottern Karin som är försedd
med giftermål med Olof Ansala.” (Uleåborg RR 25 april 1703)
Släkten Dahl i Uleåborg är utredd i Arvo Ilmoniemis ”Oulun Dahl-suku” på sida 124-129 i Genos 36 (1965). Där återfinns Anders Dahl med familj under tabell 3. Anders hade tidigare varit borgare i Stockholm och namnet på första hustrun framgår ej i nämnda artikel. Det visar sig att Anders gift sig 1678 21/7 i Riddarholmen fs med änkan Elisabeth Håkansdotter, som tidigare trätt in i äktenskap 1670 25/9 i samma församling med hökaren Nils Håkansson Knagg. Makarna Dahl lät döpa deras gemensamma son Anders i Jakob och Johannes fs 1679 8/10.
1073
« skrivet: 2014-07-02, 06:28 »
Stefan Simander: Kornetten Anders Dahlpihl avled den 30/3 1746 i Klara fs. Enligt bouppteckningen var han bördig från Dalarna (kan det stå Skedvi socken, eh...?) och hade två icke namngivna bröder. Första hustrun Maria Mackeij, som gick bort den 22/11 1720 i Klara fs, efterlämnade en helsyster och en halvbror.
Bou 1/7 1721: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:89 (1721-1721) Bild 750 / sid 64 (AID: v222394.b750.s64, NAD: SE/SSA/0145a)
Bou 5/6 1746: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:139 (1746-1746) Bild 3050 / sid 285 (AID: v222464.b3050.s285, NAD: SE/SSA/0145a)
Anders Dahlpihl gifte om sig 22/5 1740 i Klara fs (EI:1 sida 6) med änkan Margareta Lind, som tidigare varit gift med hökaren Lars Berg (död 14/5 1726) i Maria fs, med vilken hon avlat döttrarna Margareta och Ingeborg. Anders Dahlpihl blev således styvfar till Carl Gustaf Carlströms maka Ingeborg Berg - se Niclas Rosenbalcks inlägg ovan från 18 april 2008. Margareta Linds föräldrar var klädmakaren Johan Persson Lind (död 20/4 1729) och Margareta Berg (död 30/12 1718) i Maria fs. Hösten 1758 kom Margareta Lind att överleva hennes måg vinskänken Nils Sandman (vigd 20/10 1743 i Klara fs med Margareta Berg).
Bou 6/7 1721: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:89 (1721-1721) Bild 8280 / sid 816 (AID: v222394.b8280.s816, NAD: SE/SSA/0145a)
Bou 30/7 1729: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:100 (1729-1729) Bild 1820 / sid 785 (AID: v222411.b1820.s785, NAD: SE/SSA/0145a)
Bou 20/3 1740 (efter Lars Berg): Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:123 (1740-1740) Bild 4610 / sid 404 (AID: v222443.b4610.s404, NAD: SE/SSA/0145a)
Bou 16/10 1758: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:174 (1758-1758) Bild 5890 / sid 581 (AID: v222535.b5890.s581, NAD: SE/SSA/0145a)
1074
« skrivet: 2014-07-01, 17:01 »
Erik: Jag har för närvarande inte tillgång till Bönder och Gårdar i Skellefteå socken 1539-1650, kan du kika efter ifall hustru Ingeborg nämns där? Jag är inte på det klara om Östanbäck, för det kan gärna röra sig om Ostvik istället. Protokollet återfinns på sida 34 i Stockholms stads tänkeböcker 1549-1553 (Almquist, Stockholm 1937) och i ortregistret på sida 286 står det: Östanbäck (Östanwiick!) i Skellefte (nu Byske) sn, Västerbotten 34.
[136 v.] Swen Persons [sic] hustrues erffwingar.
Anno Domini 1549 then 23 septembris stodh jn fór retta hederliigh man, her Joonn, kyrkeherre j Bygda sochn på Westra bothnen, fulmyndugh och mektugh aff Swen Joensons hustrves erffwingar, ßom war aff hans saluges hustrves modher, ßóner och dottrar. Moderren hett hustrv Jngeborgh j Óstawiick j Skellefftta sochn. Och bekende thenne her Joonn ßiig aldeliis fórnógdan wara fór samma arff aff erliig man Swen Joenson epther hans saluge hustrv, Gudh hennes siell nade, och thetta epterscriffne bekende her Joonn siig vpburit haffue fór samma arff, fórst rede peningar sextiio march ortuger, en grytta, en teen kanna, en grón engilsk kiortiill, en klocke kåpa och en kiista, medh huilkit han siig aldeliis åthnóie lotth. Och vplott och quitterade fór:ne her Joonn på sine fulmagtz wegna fórbemelte Swenn Joenszonn fór altt thetta arff honom erffua burde epter samma Swens hustrv och gaff honom quitt, frij, ledug och lóß fór altt ytthermere klandher eller tiltall vm szamma arff thenne dagh både fór fódde och ofódde, och her om en klar, fórliigtt och afftaled saack tiill ewigh tiidh, och ther på rægte her Joonn Swen Joensonn handena jn fór retta.
1075
« skrivet: 2014-06-21, 21:37 »
Jonas Nicolai i Bygdeå nämns kortfattat på sida 30 i Ulf Lundströms artikel Birkarlar och handelsplatser i Skellefteå socken i Oknytt 1-2/1989:
1549 uppträder kyrkoherden i Bygdeå, Jonas Nikolai, som fullmäktig för sin avlidna hustrus mor, söner och döttrar, vilka är arvtagare efter Sven Jonssons i Stockholm avlidna hustru. Herr Jonas svärmor var bosatt i Ostvik i Skellefteå socken.
Mycket intressant! Modern till kyrkoherdarna Jonas och Petrus Jonae synes alltså ha varit född i Ostvik och var avliden senast 1549. Har någon, med tillgång till Stockholms stads tänkeböcker, lust att redogöra för fler detaljer?
För övrigt hette hustrun till Petrus Turdinus i Arjeplog troligen Sofia Hossia, begravd i Piteå lfs 15/7 1660 (CI:1 sida 225).
1076
« skrivet: 2014-05-25, 18:49 »
Eva Susann: Av vad jag förstått så har Eva Dahlberg inte varit involverad i arbetet med böckerna om Skellefteå socken. I stället bör du ta en direkt kontakt med Ulf Lundström på Skellefteå museum och be denne om källhänvisningar.
1077
« skrivet: 2014-05-22, 14:30 »
Maud: Maria Greta Sjöberg dog den 9/5 1786 vid 35 års ålder och begravdes den 14/5 i Adolf Fredrik fs (FI:5 sida 180). I bouppteckningen från 12/8 1789 omtalas en morbror silkesfärgaren Martin Modin som sannolikt är identisk med den färgare som får tvillingbarn i Jakob och Johannes fs den 10/11 1774 (CIa:17 sida 200). Varifrån denne Modin och systerdottern Sjöberg kommer vet jag inte.
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:288 (1789-1789) Bild 2120 / sid 192 (AID: v222934.b2120.s192, NAD: SE/SSA/0145a)
1078
« skrivet: 2014-05-16, 00:14 »
I tidigare inlägg nämns majoren Niklas Girström. Jag blev intresserad och tänkte börja med vad som står om honom i Lewenhaupts Karl XII:s officerare: Född 164- i Stockholm; volontär vid De la Chapelles bataljon i Narva 1664; förare därstädes 1665; fältväbel vid C. C. Königsmarcks regemente i Holland 1671; fänrik därstädes 1674; adjutant vid Livgardet 1675; kaptenlöjtnant vid Västerbottens regemente 1677 9/6; kapten därstädes 1685 10/5; adlad 1691 6/2; majors avsked 1703 2/10. Deltagit i fältslagen vid Gröningen, Coverden, Neuhusen, Seneff, Oudenarde, Lund, Landskrona.
Niklas Girström var son till skräddaren Per Nilsson (död i november 1677) i dennes första gifte. Andra hustrun hette Elsa Svensdotter. Familjen var bosatt på Ladugårdslandet, tillhörigt Hedvig Eleonora fs, och Niklas hade två syskon: Johan och Maria.
Niklas gifte sig första gången 1681 12/6 i Riddarholmen fs med änkan Gertrud Stötteroge, som döptes 1646 29/1 i Tyska fs till hattstofferaren Markus Stötteroge från L?beck (död 1685 23/4) i dennes första gifte 1642 12/6 i samma församling med Elisabeth Meissner (begravd 1651 15/9). Gertrud Stötteroge var tidigare gift 1665 22/8 i Tyska fs med handelsmannen Hans Kleinsorger (begravd 1675 7/5), med vilken hon fick fyra barn. Två av dessa överlevde bägge föräldrarna.
Makarna Girström kom att skaffa ett allodialt frälsehemman i Eggeby, Östuna sn, men senare bytt mot ett motsvarande i Långtibble, Vänge sn. Ministerialböcker saknas vid denna tidpunkt men tack vare bouppteckningen efter Gertrud, daterad 1685 17/6, vet man att paret fått två barn:
1a/ Carl, född ca 1682. Var enligt Lewenhaupt fältväbel vid Västerbottens regemente 1701; fänrik därstades 1703 22/1; löjtnant därstädes 1706 1/3, Kapten därstädes 1707 14/5; stupade 1709 16/2 vid Radjofka.
1b/ Niklas, född ca 1684. Fadern kom att ge testamentspenning till Luleå landskyrka efter sitt barn i september 1685.
Niklas Girström gifte om sig tidigast 1690 med Margareta Tornaea, vars datum för födelse och bortgång redan tillhandhållits av Bengt-Göran Nilsson ovan. Hon var änka efter kyrkoherde Henrik Jönsson Tornström, som begravdes 1682 18/6 i Torneå sockenkyrka enligt notering i begravningsboken för Nederkalix. Vid 1688:års början tillhandlade Girström sig ett hemman Innerbäcken 8 i Nederkalix sn och där kom familjen att bo fram till majorens bortgång 1705. Niklas och Margareta tycks bara ha haft ett barn:
2c/ Reinholt, för vilken fadern kom att ge testamentspenning till kyrkan i Nederkalix 1695 8/8.
Källor i urval:
Tryckt litteratur Lewenhaupt:1 (1700-1718) Bild 1180 / sid 231 (AID: v319671a.b1180.s231, NAD: SE/AD/00001)
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:16 (1677-1677) Bild 6970 / sid 1597 (AID: v222307.b6970.s1597, NAD: SE/SSA/0145a)
Riddarholmen CI:1 (1636-1735) Bild 320 / sid 314 (AID: v89121.b320.s314, NAD: SE/SSA/0013)
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:28 (1685-1685) Bild 9340 / sid 913 (AID: v222319.b9340.s913, NAD: SE/SSA/0145a)
Nederluleå LIb:3 (1681-1726) Bild 390 / sid 54a (AID: v396459.b390.s54a, NAD: SE/HLA/1010132)
Nederkalix LIa:1 (1656-1715) Bild 1430 / sid 262 (AID: v396399.b1430.s262, NAD: SE/HLA/1010131)
Leif Boströms tryckta bok ”Nederkalix sockens familjer 1539-1739” från 2004, sida 182-187.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2014-05-16 09:10)
1079
« skrivet: 2014-05-12, 19:35 »
Den 14/2 1758 blev råd- och handelsmannen Petter Wallmans piga sedan 1756, hustru Karin Jönsdotter, anklagad på rådhusrätten i Luleå för slagsmål och sabbatsbrott. I protokollet framgår att Karin var några och 40 år gammal, kom från Ullatti i Jukkasjärvi sn och hade tidigare varit gift med en soldat under Kalix kompani vid namn Mattias Ren.
Luleå stad Rådhusrätt och magistrat AIa:15 (1756-1758) Bild 2520 (AID: v367006.b2520, NAD: SE/HLA/1050027)
Jag förmodar att Karin är en dotter till Jöns Mickelsson i Ullatti. Är hon redan känd sedan tidigare?
1080
« skrivet: 2014-05-11, 13:29 »
Stefan: Tack för ditt svar! Föräldrarna är alltså Henrik Henriksson Tuohea och Karin Henriksdotter i Korpikylä, bägge avlidna 1743. HisKi saknar makarnas vigselnotis liksom sonen Nils födelsenotis. Brodern Henrik föddes 18/5 1721 och dog 17/6 1756.
1081
« skrivet: 2014-05-10, 20:45 »
Borgaren Nils Henriksson Norström i Luleå kom från Korpikylä enligt stadens dombok 16/4 1753. Han hade en broder Henrik Henriksson som var bonde i hembyn. Går födelsedatum samt föräldrapar att fastställa för Nils Norström? Denne gifte sig 5/6 1754 med Johan Hagmans änka Margareta Rödlund, född 18/2 1724 i Luleå. Makarna flyttade bort efter 1/1 1767, vart är mig obekant.
Luleå stad Rådhusrätt och magistrat AIa:14 (1751-1755) Bild 2290 (AID: v367005.b2290, NAD: SE/HLA/1050027)
1082
« skrivet: 2014-05-08, 12:12 »
Jag har misstagit mig om Catharina Herråkers farföräldrar i Visby! Tidigare antagen familj:
Nils Börgesson, möjligen född i Kalmar. Begravd 30/11 1679 i Kungsholm fs. Rådman i Visby.
Gift med Catharina Henriksdotter, född 6/1 1634 (AI:1 sida 196).
a/ son, begravd 27/6 1662.
b/ Börge, döpt 9/6 1663. Begravd 23/7 1665.
c/ Metta, döpt 5/6 1666. Levde ogift 1709 (AI:1 sida 196).
d/ Nils, döpt 2/7 1669. Död 21/6 1740. Rådman i Visby.
e/ Hans, döpt 1/5 1672. Begravd 1/4 1675.
När familjen undersökts hittar jag ingen Magnus bland barnen (observera att efternamnet Börgesson i detta fall är ett släktnamn). Därför lutar jag mig istället åt att båtsmannen Magnus Börgesson döptes den 12/3 1671 i Visby till skräddaren Börge Nilsson från Småland (död 13/2 1690) och dennes hustru Catharina (död 10/10 1713).
1083
« skrivet: 2014-05-08, 09:15 »
Dominicus Larsson Nerbelius från Norrala kom att gifta sig den 4/5 1673 i Hovförsamlingen med Brita Persdotter, som dock avled på hösten samma år i Katarina fs (bet. datum 7/10 1673). Äktenskapet höll således bara fem månader.
Hovförsamlingen CI:1 (1648-1673) Bild 91 / sid 173 (AID: v85361.b91.s173, NAD: SE/SSA/0007)
Katarina FI:1 (1665-1674) Bild 1120 (AID: v87036.b1120, NAD: SE/SSA/0009)
1084
« skrivet: 2014-05-08, 09:00 »
Några fynd från dödboken för Katarina fs:
12/5 1667: Anna Danielsdotter Meissner låtit begrava sin man kaplanen Johannes Belingius.
Katarina FI:1 (1665-1674) Bild 230 / sid 41 (AID: v87036.b230.s41, NAD: SE/SSA/0009)
17/3 1670: Anna Bunge låtit begrava sin man Daniel Meissner.
Katarina FI:1 (1665-1674) Bild 570 / sid 109 (AID: v87036.b570.s109, NAD: SE/SSA/0009)
28/4 1673: Inspektor Fattenborg låtit begrava salig Meissners styvdotter Sofia.
Katarina FI:1 (1665-1674) Bild 1010 (AID: v87036.b1010, NAD: SE/SSA/0009)
29/8 1674: Erik Johansson Trippelhus låtit begrava sin svåger Jakob Meissner.
Katarina FI:1 (1665-1674) Bild 1280 (AID: v87036.b1280, NAD: SE/SSA/0009)
1085
« skrivet: 2014-05-07, 09:58 »
Ritva: Tack för uppslaget! Kikade i Katarinas dödbok igen och ja, det var Carl Camerån som låtit begrava sin far (en felläsning från min sida). Rådmannen Carl Baltzarsson Cameron skall enligt uppgift i länken ovan ha avlidit 1666. Jag ser i HisKi att peng gavs för ringning och bårkläde åt Sal. Kammoinen den 28/3 1666. Det rör sig alltså om en förväxling. Peng gavs till Uleåborgs stadskyrka i juli 1680 för en Anna Kammoises som inte kan vara identisk med Carl Camerons änka (Anna Danielsdotter Nurkka), för vilken peng gavs till kyrkan den 9/6 1685.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2014-05-07 10:20)
1086
« skrivet: 2014-05-07, 07:40 »
Den 4/5 1668 lät kamrerare Carl begrava sin faders lik i S:ta Katarinas kyrka i Stockholm: fordom rådmannen i Västerbotten och Uleå stad, och för de penningar som de norrländske kläder, till vår kyrkan contribuerat hava, fick han, för gravens öppnande, 2 ringningar med alla klockor. 20:-
Katarina FI:1 (1665-1674) Bild 340 / sid 63 (AID: v87036.b340.s63, NAD: SE/SSA/0009)
Här är jag osäker på om det handlar om Uleåborg eller Umeå. Kan fadern och sonen ifråga identifieras?
1087
« skrivet: 2014-05-02, 18:04 »
Några uppdateringar:
Brita Isaksdotters sondotter Brita Törnstedt slutade sina dagar år 1752 hos sin dotter Catharina Mört i Uleåborg.
Anna Margareta Lohman (gift med kusinerna Erik Henriksson och Anders Samuelsson) döptes 1682 14/3 i S:ta Katarina fs. Hennes föräldrar Johan Lohman hade gift sig 1680 17/4 i samma församling med änkan Helena Berntsdotter. Johan kom från Bremen-Verden och var skräddare hos holländske ambassadören i Stockholm. Brodern Frans Lohman närvarade på bröllopet. Helena var dotter till skepparen Bernt Höök och Dorotea Henriksdotter i S:ta Katarina fs, och änka efter sjömannen Lorens Östensson från Marstrand (vigda 1673 25/10 i S:ta Katarina fs). Familjen Lohman var bosatt på en gård vid Svartens gränd. En son Christian Lohman, döpt 1686 27/4, avled ung.
Johan Isakssons hustru Catharina Brodina var dotter till Johan Andersson och Margareta Hansdotter i Gävle, vars barn antog släktnamnet Brodin (tack Per Sundin!). Catharina Johansdotter Brodina flyttade såsom änka hemåt till Gävle, där hon går att finna under Sjunde kvarteret i mantalslängderna för åren 1697-1709. Catharina levde än 1733. Johan Isaksson och hans maka fick två barn, som troligen var födda i Gävle då dessa inte påträffats i S:ta Katarina fs:
a/ Isak Johansson Törngren, född ca 1685. Död 1733 21/5 (bg. 22/5) i Hedvig Eleonora fs. Hökare. Gift med Anna Ezekielsdotter Westman.
b/ Anna Johansdotter Törngren, född ca 1689. Död efter 1757. Gift 1714 21/1 i Gävle med Lars Wallman, född 1681 31/7 i Ljusdal sn. Död i Mo sn 1757 18/5. Komminister i Ljusdal från 1713 och kyrkoherde i Mo från 1736.
1088
« skrivet: 2014-05-02, 07:40 »
Den 21/7 1670 vigdes Mattias Drakenstierna d.y. med änkan Margareta Roloffsdotter Cale(?) i Katarina fs. Enligt vigselboken var han född i Wismar och hon i Uppsala.
Katarina CI:2 (1667-1673) Bild 142 / sid 279 (AID: v86979.b142.s279, NAD: SE/SSA/0009)
1089
« skrivet: 2014-05-02, 07:21 »
OK, nu har jag knåpat ihop en översikt över Thunorna åt oinsatta forskare. Då jag använt mig av enbart mantalslängder så utgör första familjen ett minerat område, där det är mycket lätt att trampa fel! Jag tackar för mig och överlåter resten åt andra.
Mickel Arendtsson Thun, död tidigast 1670 i Avesta. Inflyttad till Säter 1624. Nämnd där till 1644 och i Avesta 1645-1670 (mtl). Patronymikon framgår av 1659:års mtl. Kopparsmed.
Gift med NN (ensam i mtl 1671-1675).
Barn:
a/ Mickel Thun. Måg till Anders Jonsson i Ugglebo enligt Säters dombok 8/5 1641. Möjligen gift med Sara, nämnd i Säter 1642-1643 (mtl). En sannolik son är skrivaren Abraham Mickelsson Thun i Svappavaara 1665-1671 (mtl).
b/ Baltzar Thun, se nedan.
c/ Mattias Thun, nämnd 15/4 1637 (Säters dombok).
d/ Lydert Thun, död mellan 11/4 och 12/4 1637 (Säters dombok).
e/ Anna Thun, gift 2/12 1644 i Tyska fs, Stockholm med skomakare Philip Bäcker.
Baltzar Thun. Nämnd i Avesta 1643-1658 och i Kengis 1659-1671 (mtl). Kopparsmed.
Gift med NN, borta efter 1660.
Barn:
a/ Gustaf Thun, nämnd i Kengis 1659-1660, i Masugnsbyn 1665-1671 och vid Norns bruk 1675-1677 (ev. framåt). Gift. En trolig son är bokhållaren Baltzar Thun som fanns vid Kimo bruk i Oravais sn 1707.
b/ Mattias Thun, gift ca 1656 (mtl) i Avesta med NN. I övrigt, se tidigare inlägg.
c/ Baltzar Thun, se nedan.
d/ Jakob Thun, död 1663 (källa?).
e/ Catharina Thun, född i Avesta. Gift första gången 27/10 1669 i Katarina fs med tobaksinspektör Lars Christoffersson Wallman från Hudiksvall och andra gången 29/5 1686 i Katarina fs med Per Svensson från Linköping.
Baltzar Thun. Nämnd i Kengis 1659-1688 och i Svappavaara 1690-1708 (mtl), var sistnämnda året ”några och 70 år gammal”. Garmakare.
Gift ca 1659 (mtl) med Brita [Carlsdotter enligt sonen Baltzars dödsnotis], borta efter 1698 (mtl).
Barn:
a/ Catharina Thun, död 31/3 1738 i Torneå. Gift med Erik Olofsson i Masugnsbyn, nämnd från 1678 (mtl).
b/ Dordi Thun, död (bg. 21/11) 1742 i Masugnsbyn 81 år gammal. Gift ca 1681 (mtl) med Niklas Servio i Svappavaara, nämnd från 1678 (mtl).
c/ Susanna Thun. Gift ca 1684 (mtl) med Johan Jonsson Spett i Svappavaara, nämnd från 1680 (mtl).
d/ Baltzar Thun, död 13/4 1743 i Torneå stad 78 år gammal. Nämnd från 1697 (mtl). Gift ca 1696 (mtl) med Brita Larsdotter.
e/ Maria Thun, död 2/2 1743 i Kengis 70 år gammal. Gift med Petter Persson Pipping, död 5/2 1747 i Kengis 78 år gammal.
f/ Olof Thun, död 29/10 1736 i Kengis 61 år gammal. Garmakare, nämnd från 1701 (mtl). Gift med Kerstin Eriksdotter Stålnacke.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2014-05-02 23:29)
1090
« skrivet: 2014-05-02, 07:03 »
Elisabeth Mattsdotter Thun från Norrland gifte sig 2/5 1680 i Katarina fs med borgaren Johan Andersson, som var bördig från Vrena sn i Södermanland. Johan var tidigare bryggare och gift 22/2 1673 i samma församling med Brita Lukasdotter från Finland, död 23/8 1679. Brita hade i sin tur varit gift med besökaren Sven Andersson. Sönerna Mattias Fagerholm döptes 31/12 (11?) 1682 i Katarina fs och Johan Johansson likaså 22/5 1684 (död ung). Bou 7/12 1667: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:1 (1667-1667) Bild 3020 / sid 597 (AID: v222292.b3020.s597, NAD: SE/SSA/0145a) Vigsel 22/2 1673: Katarina CI:3 (1674-1684) Bild 166 / sid 418 (AID: v86980.b166.s418, NAD: SE/SSA/0009) Bou 10/12 1679: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:21 (1679-1679) Bild 7670 / sid 1537 (AID: v222312.b7670.s1537, NAD: SE/SSA/0145a) Vigsel 2/5 1680: Katarina CI:3 (1674-1684) Bild 257 / sid 602 (AID: v86980.b257.s602, NAD: SE/SSA/0009) Bou 9/3 1711: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:64 (1711-1711) Bild 2030 / sid 660 (AID: v222369.b2030.s660, NAD: SE/SSA/0145a)
1091
« skrivet: 2014-05-01, 08:16 »
Karin: Intressant! Arkiv Digital bör uppmanas att fotografera av det register som finns över borgare i Stockholm. Man kan hänvisa till Handelskollegiet (SE/SSA/0147) och sen... vilken serie och volym?
1092
« skrivet: 2014-04-30, 23:19 »
Efter närmare undersökningar kan jag konstatera att kopparsmeden Mattias Thun, nämnd i mantalslängderna för Avesta åren 1657-1663 och Kengis bruk 1665-1685, hade fyra barn i Stockholm: 1/ Elisabeth Thun, död 30/11 1710 i Maria fs. Gift med handelsmannen Johan Andersson, död 13/10 1710 i Maria fs. Den 18/4 1694 köpte Johan ett litet stenhus vid Återvändsgränden på Södermalm, som hans två söner kom att sälja vidare till deras morbror Baltzar den 22/9 1712. Bland barnen: a/ Mattias Johansson Fagerholm, död 20/1 1736. Bagare alt. hökare. Gift första gången 17/1 1711 i Gävle med Dorotea Hagman, döpt 21/12 1681 i Hovförsamlingen och begravd 27/6 1713 i Maria fs (dotter till änkedrottningens skaffare Petter Hansson Hagman och Dorotea Hansdotter Montanea). Mattias blev omgift 15/2 1714 i Maria fs med änkan Anna Tomasdotter, med vilken han hade sonen Johan Fagerholm som vid tidpunkten för upprättandet av faderns boppteckning den 22/7 1736 var en 22-årig bokbindaregesäll. b/ Carl Johansson Fagerholm, döpt 1/8 1686 i Katarina fs. Flyttade till Uleåborg där han blev borgare. Död 13/12 1760. Gift med Elisabeth Uhlander (1688-1775). c/ Roloff Johansson, döpt 1/1 1689 i Katarina fs. Död ung. d/ Elisabeth Johansdotter, döpt 11/6 1691 i Katarina fs. Död ung. 2/ Baltzar Thun, död 8/6 1731 i Maria fs. Kanslibetjänt alt. vaktmästare vid Justitierevisionen. Flyttade till Maria inre hösten 1712 efter att tidigare varit bosatt i Nikolai västra. Gift två gånger och förutom barnen Johan Thun, som blivit löjtnant och gått i fransk krigstjänst, och Anna Catharina Thun fanns en ytterligare son Mattias Thun döpt i Nikolai fs den 29/11 1697 (död ung). 3/ Catharina Thun, hustru. Omnämnd i en bouppteckning efter brodern den 30/6 1731. 4/ Mattias Thun[berg], gardeskarl. Bosatt på broderns gård 1731. För övrigt kan meddelas att blivande befallningsmannen i lappmarken Knut Böök (död 26/11 1711) gift sig 14/3 1709 i Maria fs med Margareta Joseph, dotter till en hovslagare och änka efter vinskänken Annon Thun. Någon koppling till familjen ovan kan jag inte se. (Meddelandet ändrat av Ratengo 2014-05-01 10:46)
1093
« skrivet: 2014-04-29, 18:20 »
Själaringning hölls efter en Jakob Bäcker Tun i Nikolai fs den 18/1 1690. Jag får gissa mig till att denne var son till skomakaren Philip Bäcker och Anna Thun, syster till Baltzar Thun i Kengis. Edit: Jag tar (tillfälligt) tillbaka min gissning efter att påträffat en kapten Bäckertun som låter döpa sin dotter Charlotta i Maria fs den 27/11 1687! Maria Magdalena CIa:4 (1683-1690) Bild 114 / sid 219 (AID: v88225.b114.s219, NAD: SE/SSA/0012) (Meddelandet ändrat av Ratengo 2014-04-30 17:51)
1094
« skrivet: 2014-04-29, 07:52 »
En hovslagare, sedermera svarvare Mickel Thun (av okänd härkomst, död 14/9 1710 i pesten) var bosatt på Kungsholmen i Stockholm. Hans första hustru Kerstin Johansdotter Burman (gift före 1676, bg. 29/12 1690 i Klara fs) hade en icke namngiven syster bosatt i Torneå, där hon fick barn. Det vore bra att få systern ifråga identifierad om möjligt. Överståthållarämbetet för uppbördsärenden G1BA:5:1 (1676-1676) Bild 79 / sid 118 (AID: v367093a.b79.s118, NAD: SE/SSA/003106) Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:37 (1692-1692) Bild 2170 / sid 193 (AID: v222328.b2170.s193, NAD: SE/SSA/0145a) Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:77 (1717-1717) Bild 10300 / sid 1020 (AID: v222386.b10300.s1020, NAD: SE/SSA/0145a) För övrigt undrar jag om det finns någon ordentlig sammanställning över ätten Thun i Norrland...?
1095
« skrivet: 2014-04-28, 01:07 »
Jag har ännu inte fått grepp om släkten (släkterna?) Bjur i Umeå stad. Söker föräldrarna till Hans Bjur:
Handelsman Hans Bjur, död (begravd 17/10) 1732 i Umeå stad. Gift före 22/4 1719 (Umeå stads mtl) med Margareta Lythraea från Torneå, död 18/4 1763 i Umeå stad vid 64 års ålder. Dotter till Henrik Eriksson och Brita Ulhegia i Torneå. Makarna fick fyra barn. Margareta gifte om sig 14/11 1734 i Umeå stad med regementsfältskärsgesäll, sedermera rådman Carl Gustaf Falck som flyttade bort 1765 - är dennes ursprung känt?
a/ Christina Bjur, döpt 30/1 1721 i Lövånger sn. Död 21/10 1787 i Söderhamn. Gift första gången 1/5 1753 i Torneå med rådman Nils Johansson Fluur, död 12/5 1753 i Torneå vid 50 års ålder. Gift andra gången 1757 i Stockholm (Torneås vigselbok) med rådman Lars Danielsson Stenbit, f. 2/4 1713 i Söderhamn. Död 12/9 1763 i Söderhamn.
b/ Lars Bjur, döpt 21/12 1722 i Lövånger sn. Död 8/3 1782 i Torneå. Gift 4/6 1752 i Torneå med Catharina Johansdotter Törner, f. 15/11 1729 i Torneå. Död 8/10 1813 i Torneå.
c/ Brita Bjur, döpt 30/5 1724 i Umeå lfs. Död 11/4 1802 i Söderhamn.
d/ Margareta Bjur, död 22/12 1763 (24/12 enligt bou) i Nikolai fs vid 39 års ålder. Gift 21/10 1753 i Nikolai fs med kryddkrämare Jöns Flintenberg, född 22/12 1719 i Bergsjö sn. Död 3/7 1801 i Nikolai fs.
1096
« skrivet: 2014-04-27, 17:55 »
Bra, Karl Göran! Målet ifråga finns under punkt 6. Johan Drakenstierna hade försvunnit innan faderns bortgång och medarvingarna var ovissa om denne lever eller inte.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3161 (1678-1679) Bild 5860 / sid 579 (AID: v421955.b5860.s579, NAD: SE/RA/42042202)
Vid tinget i Berg den 28/10 1678 under punkt 2 nämns att Petter Drakenstierna fått barn ihop med tjänstepigan Ingeborg Torstensdotter från Viken i Näs sn. Petter hade redan pliktat under krigsrätten och för Ingeborg hänsköts saken vidare till tinget i Näs. Dessutom framgår under punkt 7 att Catharina Avander avlidit i Färila sn i Hälsingland i juli 1678 och därmed återkallas donationsbrevet från den 16/2 1666 på 16 tunnland i Gallhammar i Berg sn och Kungnäs i Näs sn. Modern bodde sannolikt hos Anna Drakenstierna, gift med löjtnanten Anders Curry (se även under punkt 10-11 på Bergs ting den 30/10 1679).
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3161 (1678-1679) Bild 6030 / sid 596 (AID: v421955.b6030.s596, NAD: SE/RA/42042202)
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3162 (1679-1679) Bild 7310 / sid 716 (AID: v421956.b7310.s716, NAD: SE/RA/42042202)
Löjtnanten Petter Drakenstierna och Catharina Rahm låter döpa sin son Johan i Hedvig Eleonora fs den 30/8 1688.
1097
« skrivet: 2014-04-27, 15:01 »
Berit: Varsågod!
Har du sökt på Hedvig Eleonora fs? Själv väntar jag på kyrkoräkenskapsböcker för samtliga stockholmsförsamlingar.
Makarna Bergman var skrivna i Hovförsamlingen, där familjefadern var kassör hos änkedrottningen. Jag har påträffat fyra barn döpta: Anna Maria den 5/6 1678; Maria den 16/1 1680; Johan den 6/3 1681 och Anna den 6/12 1682.
Jag har ännu inte läst artikeln i Släkt och Hävd. Hoppas att Brita Hörlings vigseldatum 28/10 1671 i Riddarholmen fs är känt.
1098
« skrivet: 2014-04-27, 00:37 »
Mattias Drakenstiernas dotter Elsa gifte sig den 20/7 1675 i Riddarholmen fs med kapten Petter Knagg. Adelsvapen-Wiki har fel förnamn på henne.
1099
« skrivet: 2014-04-26, 23:57 »
Enligt tidigare inlägg i denna tråd skall kamrer Mårten Hörlings dotter Beata Hörling ha avlidit 1668. Jag ställer mig frågande till denna uppgift, eftersom hon levde ännu den 24/10 1676 i samband med giftermålet i Hovförsamlingen med bokhållaren Sven Persson Bergman - och vid upprättandet av bouppteckning efter mannen den 24/4 1694...?
Hovförsamlingen CI:2 (1673-1714) Bild 128 / sid 249 (AID: v85362.b128.s249, NAD: SE/SSA/0007)
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:41 (1694-1694) Bild 5310 / sid 514 (AID: v222332.b5310.s514, NAD: SE/SSA/0145a)
1100
« skrivet: 2014-04-26, 22:56 »
Är det allmänt känt att Mårten Hindersson Nyman gift sig i Hovförsamlingen den 23/11 1674 med pigan Sara Abrahamsdotter?
1101
« skrivet: 2014-04-18, 08:20 »
Jag hade missat att Isak Eriksson hade ett 13:e barn, som därmed sätts in emellan 6:e och 7:e barnet i min sammanställning:
6a/ ett barn, död 1670 i Torneå (kyrkoräkenskap, bet. datum 1670 12/6).
7:e barnet Elisabeth Calicias familj fanns i Umeå åren 1694-1698, där maken Jakob Grape var lanträntmästare. Denne noteras i Grisbacka 1694 och Innertavle 1695, bägge tillhörande landsförsamlingen, och i Umeå stad 1695-1698 (mtl).
När det gäller Isak Erikssons ursprung så har Leif Boström i ett tidigare mejl till mig pekat ut en tänkbar fader:
”Erik Eriksson i Gammelgården var nämndeman 1655-1666 19/3. Han efterträddes 1666 16/7 som nämndeman av Jöns Eriksson, Gammelgården 8. (.) Då borgaren Isak Ersson 1666 3/5 i Torneå betalade bårkläderna för sin fader i Kalix kan om fadern var Erik Eriksson orsaken till att han inte forsätter som nämndeman vara att han avlidit. Erik Eriksson nämns inte med namn i någon skatte- eller mantalslängd i Nederkalix. Möjligen kan han ändå ha haft familj. Kanske dog hans hustru innan det började finnas mantalslängder. (...)”
Jag tycker att detta låter rimligt. Erik Eriksson bör vara svåger till Jöns Persson i Gammelgården 10, nämnd 1615-1643. Denne hade nämligen en son Per Jönsson, som blev borgare i Torneå och gift med Elisabeth Wolcker från Gävle (medlem av Bureätten, hon senare omgift med Olof Swart från Strängnäs som blir borgmästare i Torneå). Per Jönsson hade bland barnen en dotter Anna, som blev gift med Hans Grape från L?beck. Makarna Grape försvann tidigt och Isak Eriksson kom att åta sig förmynderskapet för deras barn enligt meddelande från Bruno Wikström:
Kom för Rätta Olof Swart och David Persson och besvärade sig däröver att Arendt Grape allena är tillordnat att vara förmyndare för sal. Hans Grapes serbhus och dess omyndiga barn, begärande alltså att en på mödernes sida och må tillordnas och att Arendt Grape måtte sätta i nöjaktig caution för förmynderiet. Blev alltså beslutat det Isak Ersson på mödernes sida bliver förmyndare och Arendt Grape på fädernes sida och skall han ställa för sig caution. (Torneå RR den 14 aug. 1667)
Släktskapet förklaras i så fall med att Isak Eriksson och Per Jönsson var kusiner. Barnet ifråga var Anna Hansdotter Grape som kom att gifta sig med Torfast Abrahamsson i Torneå, och skall inte förväxlas med kusinen Anna Arendtsdotter Grape som blir gift med Nils Andersson i Torneå och senare med Olof Halsius i Överkalix.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2014-04-18 08:52)
1102
« skrivet: 2014-04-18, 01:24 »
Björn: Intressant. Jag kände inte till Mattias Drakenstierna erhållit flera jämtländska kronohemman i förlängning och att Per Larsson Knagg var hans måg...! Vissa upplysningar om Drakenstierna finns att hämta i tråden om Avander. Kyrkoräkenskaperna för Burträsk socken upplyser att Östen Thomasson och konan som hade barn med honom intogs i denna församling tredjedag pingst 1674. Östen var Moses Nilssons soldat i Bodbyn och pliktade 9 daler, medan konan kom lindrigare undan med ungefär hälften. Burträsk LIa:1 (1630-1685) Bild 75 (AID: v393306.b75, NAD: SE/HLA/1010024) Kikar man i Mossbergs material om Lövånger kompani fås följande om Östen Thomasson: Antagen 1675-?0-00 Avgått 1676-07-01 Till: Död Sjöslaget vid Öland. Mönstringsår m.m; Göteborg 1675 i Skellefteå Kompani. Stockholm 1676 i Piteå Kompani. På skeppet Cronan, Draken, Anna Margareta 1676. Hemvist Bodbyn o Burträsk Jaha, då är det bara att konstatera att föraren Östen Thomasson Trast i Jämtland var en helt annan person.
1103
« skrivet: 2014-04-17, 18:36 »
I april 1674 ställdes Östen Thomasson i Medle och lapptolken Per Gunnarssons dotter Brita från Arjeplog inför rätta i Skellefteå efter att ha avlat och fött ett barn åtta veckor tidigare (sida 966-967 i renoverade domboken). Jag är osäker på om de kom att gifta sig med varandra trots löfte.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län EXIe:3965 (1672-1674) Bild 7240 / sid 966 (AID: v427335.b7240.s966, NAD: SE/RA/42042202)
Östen Thomasson har ej återfunnits i mantalslängderna och det finns en soldat med samma namn inom Skellefteå kompani enligt Kenneth Mossbergs material om Västerbottens regemente. Har Östen påträffats någonstans i Jämtland?
Kapten Per Larsson Knagg Tremänningskompani i Jämtland 1676-03-18
Furir Östen Thomasson-Trast. Antagen 1676-03-18 Avgått 1678-01-08 Till: Förare vid Kapten Knagg Tremänningar
Kapten Per Larsson Knagg Tremänningskompani Rödön o Jämtland 1678-01-08
Förare Östen Thomasson-Trast. Antagen 1678-01-08 Från: Furir vid Kapten Knagg Tremänningar
1104
« skrivet: 2014-04-17, 15:11 »
Carl Larsson Sparre anlade Graninge bruk 1673 och Karlströms bruk 1682, som nog är året då familjen Tillberg flyttade söderut. Att sonen Marcus är född i Ångermanland kan nu betraktas som helt säkert, men för storebrodern Petrus behövs en fortsatt sökning och jag hittar inte bruksfolket i 1670-talslängder. Var dessa människor noterade någon annanstans?
1105
« skrivet: 2014-04-17, 12:04 »
Mikael: Tja, om Nils Altovius antas vara son till lappfogden Anders Andersson i Öjebyn 23 vore Nils och dennes hustru nära släkt (hustrun gift med sin mors kusin). Apropå namnets härledning kom jag först att tänka på byn Alter, men den tillkom först under sent 1700-tal. Latinets altus (= hög eller djup) säger mig inget. Sen kallade Nils sig nog aldrig Altovius under sin livstid. Han kvitterar 1652:års mantalslängd för Skellefteå med Nicolaus Andreae [SVAR bild-id: A0001758_00064] och skall ha avlidit under året. Kaplanen Olof Puchaeus har en hustru i mtl 1654-1665 (ev. 1669).
Studenten Nils Altovius i Åbo bör rimligtvis vara son till en i övrigt okänd Lars Altovius, bror till Sofia Altovia och tullskrivaren Nils Altovius - som jag letat efter i Jakobstad, men denne återfinns varken 1671 [SVAR bild-id: A0001772_00107] eller 1674 [SVAR bild-id: A0001773_00095].
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2014-04-17 13:05)
1106
« skrivet: 2014-04-14, 04:00 »
Per Sundin: Fortsättning följer på mitt ovan från den 30/12 i fjol.
Morföräldrarna till Olof Hapstadius i Härnösand är ÄNTLIGEN funnna!! I februari 1673 framträdde kaplanen ifrån Råneå Nils Hapstadius på tinget i Skellefteå angående arv efter hans framlidna svärföräldrar. Av protokollet framgår att herr Nils Altovius och dennes hustru efterlämnat en dotter och två söner, varav en är tullskrivaren Nils Altovius i Jakobstad. Modern gifte senare om sig med kaplanen Olof Puchaeus, även han avliden vid tingstillfället.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län EXIe:3965 (1672-1674) Bild 3040 / sid 548 (AID: v427335.b3040.s548, NAD: SE/RA/42042202)
Av Bygdéns herdaminne (tredje delen, sida 304 [rad 13-14] och 319) konstaterar jag att Nils Altovius är identisk med den Nicolaus Andreae Pitensis, som tjänstgjort som lärare vid Piteå skola och senare som vice pastor i Skellefteå åren 1651-1652, och att dennes till namnet okända hustru var dotter till kyrkoherden Johan Hossius i Piteå lfs.
Nils Hapstadius maka Sofia Nilsdotter är sålunda identisk med Jonas Linds maka Sofia Altovia!
1107
« skrivet: 2014-04-13, 01:02 »
Intressant! Marias mor Lisbet Nilsdotter dog 1754 i Söre, Häggenås sn vid 84 års ålder och begravdes den 2/7. Hon kom från Häggesta vid vigseln 9/12 1700 med dragonen Erik Olofsson Fjällström.
Lisbets mor Ingeborg Mickelsdotter dog 1725 i Häggesta, Häggenås sn vid 89 års ålder och begravdes den 21/2. Ingeborg överlevde sin son Mårten Nilsson (bg. 50-årig 7/2 1720), som hade tagit över hemgården efter sin far Nils Olofsson år 1700 (mtl). Jag antar att det inte går att komma vidare, så vi får sätta punkt här.
1108
« skrivet: 2014-04-12, 23:18 »
Karl-Göran: Tack! En ryttare Jonas Björkman var far till Ingeborg (Lits dombok 12/11 1731 § 10; 28/2 1732 §  . Jag har dock inte uppfattat om lensmannens ogifta qwinnospersonen Maria Eriksdotters ursprung nämns någonstans? Jämtlands domsagas häradsrätt AI:52b (1731-1731) Bild 1550 / sid 431 (AID: v407082.b1550.s431, NAD: SE/ÖLA/10822)
Jämtlands domsagas häradsrätt AI:53a (1732-1732) Bild 710 / sid 65 (AID: v407083.b710.s65, NAD: SE/ÖLA/10822)
1109
« skrivet: 2014-04-12, 18:22 »
Per och Björn: Tack för hjälpen!
När vi ändå är inne på Maria Eriksdotter, finns hennes utomäktenskapliga(?) barn Ingeborg Jonsdotter (1731-1816) och Olof Olofsson Solberg (1740-1826) även med i ministerialregistret på CD?
1110
« skrivet: 2014-04-11, 21:23 »
Föräldrarna söks till Maria Eriksdotter, som skall vara född 1708 i Kallsta, Lit sn, men är ej funnen i Lits C:1...? Maria kom att äkta sig med nybyggaren Anders Andersson (1702-1777) och senare sluta sina dagar 12/12 1798 i Aspnäs, Borgvattnet sn i en ålder av 90 år och 6 månader. Deras dotter Helenas födelse- och dopnotis (1748/49) har inte heller återfunnits i Hammerdals C:1. Helena Andersdotter avled 7/3 1830 i Aspnäs, Borgvattnet sn. Se under familj 878 och 883 på Björn Espells hemsida.
1111
« skrivet: 2014-04-11, 01:44 »
Enligt Wikipedia gifte sig en brorson till Stängnäsbiskopen Ericus Gabrielis Emporagrius (1606-1674) okända mor sig med en dotter till Nicolaus Petri (Turdinus) i Bygdeå.
Det vore ju intressant att få reda på källan till denna uppgift! Ifall den är riktig så gissar jag på Johannes Erici Gestrinius i Segersta sn (gift med Kerstin Nilsdotter Trast) som brorson. Dennes fader Ericus Nicolai Gestrinius var bl.a. rektor vid Gävle skola och broder Martinus Erici Gestrinius var professor vid Uppsala universitet. Morföräldrarna till Erik Gabrielsson Emporagrius vore då fiskarborgaren Nils Persson Grå och Kerstin Olofsdotter i Gävle.
1112
« skrivet: 2014-04-10, 17:20 »
Mycket bra! Bruksfolket, däribland Jöns Tillberg, noterades under Långsele sn i mtl 1681 [SVAR bildid: A0005604_00222].
1113
« skrivet: 2014-04-09, 23:25 »
Tommy: Har du undersökt kyrkoherdarna Burgerus i Hamrånge sn (se Peter Siljeruds startinlägg ovan) ?
Och jag skulle tro att sadelmakaren Anders Olofsson är far till Nils Andersson Sadlare i Umeå stad.
1114
« skrivet: 2014-04-04, 10:36 »
Mikael: Ett stort tack för dina upplysningar! Då kan Erik Evertssons familj avföras.
Då pitebon Evert Erikssons ursprung är okänt får man ju söka brett. Namnet och kombination (Evert är ett ovanligt namn långt uppe i norr), befattning (fogde) och social ställning (Evert Henriksson var son till en kyrkoherde, Evert Eriksson var måg till en kyrkoherde) gjorde att jag började intressera mig för Evert Henrikssons familj.
I sammanhanget kan nämnas att kyrkoherden i Arvidsjaur i Pite lappmark Daniel Offerdalins första hustru Brita Jakobsdotter Wagnera (död 3/12 1680) hade till farföräldrar Matts Jakobsson, borgare i Härnösand, och Sara Evertsdotter från Holm i Överlännäs. Jag tänkte då att ifall Brita haft släkt i Piteå, behövde makarna så att säga inte vara helt ensamma i området.
1115
« skrivet: 2014-04-03, 18:41 »
Jag undrar över den Evert Henriksson från Torsåker som blef underlagman i Jämtland 1564, var dels underlagman, dels fogde i Ångermanland under åren 1574-1600, bodde på skattehemmanet Holm i Öfverlännäs och lefde ännu 1615. (Härnösands stifts herdaminne - del IV, sida 142).
Nätuppgifter gör gällande att Evert Henriksson skall ha avlidit 1624 och ha haft en son med förnamnet Erik. Vad är i så fall känt om denne Erik Evertsson och kan han i så fall antas vara far till Evert Eriksson i Piteå...?
1116
« skrivet: 2014-03-31, 19:01 »
Den röriga tvisten mellan hustru Kerstin Andersdotter i Luleå och borgmästaren Per Jakobsson Grubb i Gävle gällde gamla arvs- och skuldfordran. Åtskilliga människor hade skulder till råd- och handelsmannen Anders Jonsson i Gävle, som avled någon gång före 9/3 1640. Dåvarande befallningsmannen i södra Västerbotten, Daniel Jonsson, åtog sig förmyndarskapet för hans tre brorsbarn. Anders Jonssons änka Barbro gifte senare om sig med Per Jakobsson i (tror jag) Stora Tuna socken. Barbros bröder (framgår ej vilka) hjälpte till att samla in en del av skulderna. Målet fortsatte in på 1658 och upp i Svea hovrätt för ett slutligt avgörande.
Gävle kämnärsrätt 13/1 1658: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3139 (1658-1658) Bild 470 / sid 38 (AID: v421272.b470.s38, NAD: SE/RA/42042202)
Gävle rådhusrätt 6/3 1658: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3139 (1658-1658) Bild 150 / sid 7 (AID: v421272.b150.s7, NAD: SE/RA/42042202)
Hösten 1658 (SVAR): Svea Hovrätt, Huvudserie [Liber causarem], SE/RA/420422/01/E VI a 2 aa/167 (1658), bildid: A0068086_00121 (till 00171)
Andreas Marci Grubb, en sonson till underlagmannen Anders Jakobsson Grubb i Umeå lfs, förordnades till predikant i Lule lappmark 1671. Det står en hel del om honom i Härnösands stifts herdaminne, som dock saknar uppgift om Kerstin Andersdotters frånfälle. Hon var i alla fall avliden före 19/2 1694 enligt ett brev från superintendenten Mattias Steuchius i Härnösand [Bergskollegii arkiv: Brev och suppliker 1694, del I; sida 516. RA.]
Av mantalslängderna att döma hade makarna minst tre döttrar:
a/ Barbro Andersdotter Grubb, död (bg. 17/4) 1713 i Jokkmokk. Gift före 14/2 1680 (mtl) med Nils Andersson Lundius, död (bg. 25/9) 1726 i Jokkmokk. Han var ursprungligen hjälppräst åt sin svärfar men blev avsatt 1685 efter att ha fått barn med pigan Malin Nilsdotter från Persön i Luleå socken. Nils blev senare klockare och nybyggare i Vaikijaur.
b/ Margareta Andersdotter Grubb, dömd 1685 för lönskaläge med gifte mannen Per Olofsson Smed i Purkijaur.
c/ Kerstin Andersdotter Grubb, enligt nätuppgift.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2014-03-31 19:18)
1117
« skrivet: 2014-03-31, 12:37 »
Hehe. Men kikar man i kämnärsrättens protokoll från 7/7 resp. 17/7 1657 så framgår det tydligt där att Daniel Jonsson i Umeå var förmyndare för Anders Jonssons barn i Gävle: hustru Kerstin Andersdotter i Luleå och hennes bröder Jonas och Anders Anderssöner. Deras mor synes ha gift om sig med en Per Jakobsson i Tuna socken.
Dagens framsteg: Andreas Marci Grubbs hustru Kerstin Andersdotter i Luleå var således en Trast-ättling!
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3138 (1656-1657) Bild 1110 / sid 96 (AID: v421271.b1110.s96, NAD: SE/RA/42042202)
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3138 (1656-1657) Bild 1140 / sid 99 (AID: v421271.b1140.s99, NAD: SE/RA/42042202)
1118
« skrivet: 2014-03-31, 11:23 »
Kan Daniel Jonsson ha varit förmyndare till skolmästare Andreas Marci Grubbs hustru Kerstin i Luleå?
Gävle RR 22/7 1657: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3138 (1656-1657) Bild 380 / sid 24 (AID: v421271.b380.s24, NAD: SE/RA/42042202)
1119
« skrivet: 2014-03-30, 11:45 »
Lars: Jag saknar tillgång till Ossian Egerbladhs böcker. Vad är det som pekar mot Lars Mattsson i Kussjö?
1120
« skrivet: 2014-03-29, 19:00 »
Med tanke på att Ingevald Ingevaldsson i Örträsk, senare i Björksele och Hjuken, omtalas som måg till Mårten Henrikssons änka Margareta Johansdotter i Örträsk (dombok 4/1 1701) och senare som svåger till Karin Jonsdotter i Rusksele (dombok 3/1 1708) så undrar jag verkligen om Margareta gift om sig med Jon Larsson i Rusksele (död 1736) och att hon är identisk med den hustru Märet som begravdes i Lycksele 25/3 1719...? Vad tror ni andra om det?
1121
« skrivet: 2014-03-29, 12:31 »
Jon Larsson Strandmans ursprung har tidigare diskuterats . I den bästa av världar skulle Jon kunna vara son till soldaten Lars Jonsson i Hjuken och Sara, som senare blir omgift med Olof Mickelsson i Granön - samt sonson till Jon Larsson och Brita i Hjuken/Rusksele. Men det saknas bevisning som pekar åt detta håll, så därmed råder stopp.
1122
« skrivet: 2014-03-29, 08:24 »
Tack för källhänvisningarna! Jag ser nu att Nils Andersson Sadlare var morbror till syskonparet Israel Nilsson och Brita Nilsdotter. De var således dotterbarn till store Anders Olofsson i Umeå stad. Anders Olofsson hade en hemmavarande dotter 1650-1654. Jag håller det ännu för möjligt att dottern ifråga gift sig först med en Nils och senare med Petrus Burgerus.
Brita Nilsdotter synes ha varit gift två gånger; först ca 1680 med Hans Eriksson (nämnd 1669-1695) och senare ca 1697 med Anders Avander (nämnd 1693-1710), vars änka noteras i mantalslängderna till och med 1721.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2014-03-29 08:29)
1123
« skrivet: 2014-03-28, 20:03 »
Direktlänk: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län EXIe:3966 (1691-1691) Bild 5710 / sid 558 (AID: v427336.b5710.s558, NAD: SE/RA/42042202)
Enligt Rune Johansson var Lars Burgerus och Israel Nilsson för barnet Nils Eliasson Burgerus. Då får jag lov att gissa att Israel Nilsson var en halvbror till Lars Burgerus, men däremot styvbror till Elias Burgerus. Om man rotar i Israels bakgrund och lyckas skaka fram moderns namn, då har man sannolikt namnet på den ena av Petrus Burgeri hustrur.
Elias Burgerus finns noterad i Umeå stads mantalslängder åren 1678-1686, Israel Nilsson åren 1679-1696 och Lars Burgerus åren 1683-1696. Frågan är vilken av halvbröderna Burgerus som är äldst - Elias eller Lars...?
Israel Nilsson gifte sig ca 1679 med Anna Eriksdotter Biur, som senare blir omgift ca 1697 med Anders Johansson Westling (nämnd 1698-1699) och ca 1701 med Olof Eriksson Teeg i dennes andra äktenskap (nämnd 1682-1721). En dotter Catharina bodde hemma åren 1698-1702 och hennes vidare öden är obekanta för mig.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2014-03-29 08:25)
1124
« skrivet: 2014-03-28, 11:41 »
Tommy: Hittade notiser om Gumboda 14 på sida 341 i Agneta Olofssons Nysätra-material. Hur tolkar man släktskapet?
Dmb1691 31/3 Matts Olofsson i Gumbodan förekom presenterandes en skrift av Jöns Larsson i Brände o hu Margareta utgiven.det hemman som Olof Nilsson i Gumbodan för en kort tid sedan genom giftermål månde antaga.. nu har han och rest med sin hustru nästledne höst från allt ihopa.. såsom hans svåger Matts Olofsson i Estersmark..dess äldsta syster till äkta tagit men för krigstjänstens skull.. tillåts MO i Estersmark att emottaga sin svärfaders hemman i Gumboda.. sedermera har denna Mattis förskaffat sig borgaren i Umeå Israel Nilssons kreditsedel uppå sin sal broders Elias Burgeri omyndiga sons vägnar.. hans hustrus broder en ung dräng Lars Persson förmenar sig vara närmare till hemmanet än systern
Dmb1717 26/3 Matts Olofssons änka hu Karin Persdotter i Gumbodan tillstår sig ännu vara skyldig till borgaren N Burgerus.
1125
« skrivet: 2014-03-27, 17:07 »
Per: Sven Gustaf Borin fick en dotter Eva Eleonora i Heljesund, Hallen sn 7/3 1770 (C:1 sida 244, AI:2 sida 183).
Jonas Borin och Anna Catharina Holmberg vigdes i Adolf Fredrik fs 13/4 1798 (EI:1 sida 547) med notering att han är född i Alfta sn 1770 och hon i Håtuna sn 1775. Dottern Gustava Juliana föddes i samma församling 23/1 1799 (CIa:5 sida 624).
1126
« skrivet: 2014-03-27, 14:51 »
Ursäkta, jag förväxlade bokstäverna med siffror! Enligt den skala som finns i början av boken skall 'm' utläsas som december och 'i' som september. I makarna Erikssons fall betyder det alltså 25/12 (1751) och 13/9 (1752, Erik ensam).
1127
« skrivet: 2014-03-25, 12:11 »
Jag har inte själv forskat på Matts Henrikssons familj. Han var gift två gånger och Helena Larsdotter var hans andra hustru. 6 döttrar alstrades i faderns senare äktenskap, enligt Umeå sockens dombok från 4/10 1698.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län EXIe:3973 (1698-1699) Bild 1190 / sid 113 (AID: v427343.b1190.s113, NAD: SE/RA/42042202)
Jag vet inte vad för slags bevis som tidigare forskare framlagt om Lars Hansson? Kanske bara ett antagande att denne legat närmast till, geografiskt sett.
1128
« skrivet: 2014-03-24, 16:32 »
Gunilla: Du gissade rätt. Det var Erik Perssons hustru från Gran[byn] som begravdes 24/2 1755. Hon hette Gunnel (AI:1 sida 30). Erik Persson gifte sig med Bengt Anderssons dotter Gunnil i april 1728 (F:1 sida 134).
På sida 45 i AI:1 ser jag att Erik Eriksson hade hustru 25/11 1751 och att han var ensam redan 13/2 1752.
1129
« skrivet: 2014-03-20, 10:00 »
Börje Robeck fanns i Tyska fs åren 1686-1700. Adelsvapen-Wiki har hans familjeuppställning men där fattas tre barn och dessutom har samtliga barn getts efternamnet Gyllenbååt, något som är oriktigt då familjefadern adlades först 1719. Då kontaktuppgifter till berörda sajt saknas, får jag istället lägga in här:
a/ Catharina Robeck, döpt 19/9 1688 (sida 676).
b/ Mattias Robeck, döpt 26/10 1689 (sida 686).
c/ Carl Robeck, döpt 20/11 1690 (sida 696).
d/ Brita Maria Robeck, döpt 28/12 1691 (sida 709).
e/ Aegidius Robeck, döpt 5/2 1693 (sida 721).
f/ Catharina Robeck, senare Gyllenbååt, döpt 14/3 1694 (sida 732).
g/ Maria Elisabeth Robeck, döpt 6/11 1695 (sida 751).
h/ Sofia Robeck, döpt 1/2 1697 (sida 768).
i/ Brita Christina Robeck, döpt 24/3 1698 (sida 781).
j/ Birger Robeck, döpt 3/7 1700 (sida 803).
k/ ...
Överkommissarien Birger Gyllenbååt (alltså Börje Robeck!) dopvittnar i Jakob och Johannes fs 31/1 1738.
1130
« skrivet: 2014-03-20, 09:19 »
Jag har gjorts uppmärksam på att Jonas Robeck d.y. inte avled barnlös. Han efterlämnade två dotterbarn. Beklagar misstaget!
Jonas Robeck, död 22/3 (bg. 26/3) 1777 i Klara fs 77 år gammal. Assessor, senare justitieborgmästare och hovrättsråd.
bou 10/6 1777: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:250 (1779-1779) Bild 1830 / sid 169 (AID: v222873a.b1830.s169, NAD: SE/SSA/0145a)
gift 8/6 1736 (enligt uppgift) med
Maria Lucia Lampa, senare Gyllenbååt, död 10/5 (bg. 13/5) 1771 i Klara fs 58 år gammal.
Deras barn födda i Jakob och Johannes fs, bara 3 levde till vuxen ålder:
a/ Catharina Lucia Robeck, döpt 31/1 1738.
b/ Maria Catharina Robeck, döpt 13/8 1739.
c/ Caspar Robeck, döpt 9/10 1740.
d/ Lucia Sofia Robeck, döpt 28/12 1741.
e/ Carl Robeck, döpt 11/8 1743. Se nedan.
f/ Ulrika Catharina Robeck, döpt 23/3 1745.
g/ Gustaf Robeck, döpt 31/7 1746. Notarie i handelskollegium, död ogift 1/7 1776 (bg. 4/1) i Klara fs.
h/ Johan Robeck, döpt 25/9 1747.
i/ Maria Carolina Robeck, född 23/10 (döpt 25/10) 1748. Se nedan.
j/ Catharina Lucia Robeck, född 5/6 (döpt 7/6) 1750.
k/ Jonas Robeck, född 19/8 (döpt 21/8) 1752.
Carl Robeck, död 2/6 1771 (bg. 4/6) i Klara fs. Notarie i handelskollegium.
bou 13/8 1771: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:216 (1772-1772) Bild 2330 / sid 224 (AID: v222820.b2330.s224, NAD: SE/SSA/0145a)
gift 15/5 1769 i Klara fs med
Catharina Margareta Westrell, död 23/2 (bg. 25/2) 1770 i Klara fs 20 år gammal.
bou 15/8 1770: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:212 (1770-1770) Bild 9710 / sid 959 (AID: v222809.b9710.s959, NAD: SE/SSA/0145a)
Carl var vid sin bortgång förlovad med Johanna Carolina Grevesmöhlen.
Maria Carolina Robeck, död 13/3 (bg. 16/3) 1775 i Klara fs.
bou 22/7 1775: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:231 (1775-1775) Bild 670 (AID: v222849.b670, NAD: SE/SSA/0145a)
gift 1771 i Klara fs (EI:2 sida 35) med
Fredrik Wilhelm Goldkuhl från Osnabr?ck i Niedersachsen. Död 13/11 (bg. 17/11) 1784 i Klara fs 52 år och 6 månader gammal. Tobaksfabrikör.
bou 3/2 1785: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:273a (1785-1785) Bild 3560 / sid 337 (AID: v222908.b3560.s337, NAD: SE/SSA/0145a)
Barn:
a/ Jonas Fredrik Goldkuhl, född 13/12 (döpt 14/12) 1772 i Klara fs. Assessor.
bou 27/9 1839: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:495 (1839-1839) Bild 4610 / sid 443 (AID: v223180.b4610.s443, NAD: SE/SSA/0145a)
b/ Maria Charlotta Goldkuhl, född 12/12 (döpt 13/12) 1773 i Klara fs. Död 1774 30/8 (bg. 1/9) i Klara fs.
c/ Carolina Wilhelmina Goldkuhl, född 28/2 (döpt 1/3) 1775 i Klara fs.
bou 5/9 1803: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:351 (1805-1805) Bild 1750 / sid 167 (AID: v222997.b1750.s167, NAD: SE/SSA/0145a)
Fredrik Wilhelm blev gift en andra gång med Catharina Christina Grevesm?hl.
1131
« skrivet: 2014-03-13, 01:28 »
Eva-Karin: På sida 74 i Arjeplogs DII:1. Det gäller nog bara 1798-1799 ser jag nu.
1132
« skrivet: 2014-02-15, 14:29 »
Kristian: Vilka spännande upplysningar! Svågerskapet mellan borgarna Anders Mattson Diurman och Jakob Hansson Fällman förklaras alltså med att Diurmans hustru (Margareta?) Buschera och Fällmans hustru Elisabet Jonsdotter Grubb var kusiner.
1133
« skrivet: 2014-02-04, 10:58 »
Ur filen: (OS) 2001-09-17 Enligt fin 148 skulle Nils Anderssons hustru heta Gertrud: '...blev mycket gammal; hon talade svenska, då hon vistats någon tid i Sidensjö. De hade en son, Henrik Nilsson, samt fyra döttrar, varav två gifte sig i Gafsele ...' enligt Nenséns anteckningar. Alla andra källor uppger dock samstämmigt att hustrun är Ella Henriksdotter. Nenséns uppgiftslämnare har kanske förväxlat hustrun med dottern - eller möjligen modern - Gertrud?
Källan är nog J.A. Nenséns handskriftsmaterial som bevaras på Uppsala universitetsbibliotek. Samtliga fyra döttrar i Nils Anderssons familj blir i så fall Märet/Margareta, Ella, Karin och Gertrud. Därmed får hustru Kerstin i Noret avföras helt.
1134
« skrivet: 2014-02-04, 10:21 »
En Jöran Larsson fanns i Ihalais enligt jordeboken 1700.
1135
« skrivet: 2014-01-30, 21:05 »
På en hemsida framgår följande: På Åseletinget 1669, som hörde till Ångermanlands lagmän vid denna tid, anmäldes att tvenne skolpojkar, vilka en tid varit och lärt att svenska språket läsa rent och förstå, nu lösgivits. Därför utvaldes de, Nils Hanssons och Christoffer Olofssons söner att få gå i Lycksele Lappskola. Nils son var frånvarande men Christoffers son Adam fick i stadgepenning till kläder 6 alnar vadmal, eftersom Christoffer är fattig och icke förmår honom kläda. Och ehuruväl Christoffer sade sig hellre mista sitt liv än sätta sin son till Lycksele skola. Likväl vore sonen pliktig dit till skolan föras (DB 1669 4/1 § 1 Åsele). Så bröts ynglingen Adam Christoffersson med våld ut ur sina fäders levnadssätt. Han blev ej lärare, catachet eller präst, som man kanske avsett utan han blev nybyggare i Noret i Åsele 1690, senare kallat Västra Noret, och hans efterkommande blev nybyggare och bönder genom många led fram till vår tid. Eftersom Adam gått i skola blev han också klockare vid Åsele kyrka och dessutom tolk åt finnar och lappar vid tingen. Citat hämtat ur Tyko Lundkvists bok: Olåt och munbruk, 1977, sidorna 181-182.
Om Adam pratat finska finns det ju en möjlighet att hans hustru varit finskspråkig. Nils Andersson var finne och jag känner dessvärre inte till om familjen i Gafsele är fullständigt utredd så att man kan avföra denna tankebana helt.
1136
« skrivet: 2014-01-30, 11:46 »
Varifrån kan Adam Christoffersson ha hämtat sin hustru, må tro. Christoffer Olofssons klan gavs en framträdande plats i samhället i likhet med Mårten Jonssons klan i Lycksele och Jakob Anderssons klan i Sorsele (ättlingarna blev samiska nybyggare). Har ingen koll på Åseles samer och tidiga nybyggarfamiljer, men Nils Anderssons familj i Gafsele ligger nog närmast till - eller finns det en annan, mer passande faderskandidat...?
Christoffer Olofsson. Skattar för Alsträsket 1636-1678. Gift med NN (Sigrid?). Tre kända söner:
1/ Olof Christoffersson. Skattar för Alsträsket 1682-1704. Troligen barnlös.
2/ Erik Christoffersson. Skattar för Alsträsket 1695-1730. Gift med en dotter till Erik Persson och Malin Persdotter i Örträsklandet i Umbyn (Lyckseles dombok 5/1 1701).
a/ Per Eriksson (död 1772?) i Alsträsket/Älgsjölandet. Gift 1/5 1715 i Lycksele med Margareta Larsdotter från Umbyn (Stöttingfjället), Lycksele sn.
b/ Erik Eriksson (död 1730), till Vägsele i Lycksele sn. Gift 6/1 1726 i Åsele med Karin Andersdotter från Gafsele, Åsele sn.
c/ Malin Eriksdotter (död 1778?). Gift 6/1 1732 i Åsele med Carl Nilsson i Albloselelandet, Åsele sn.
d/ Sigrid Eriksdotter (död 1778?), Gift 23/4 1739 i Åsele med Per Nilsson i Älgsjölandet, Åsele sn.
3/ Adam Christoffersson, död 1720 (bg. 18/12). Klockare och nybyggare i Västernoret. Gift med Kerstin Nilsdotter, död 1720 (bg. 17/4).
a/ Adam Adamsson (1686-1712). Fördubblingsbåtsman Bäck under rote 94 Björk i Anundsjö sn år 1711 [Strömbergs båtsmansdatabas]
b/ Christoffer Adamsson (död 1777). Gift 28/12 1716 i Åsele med Margareta Olofsdotter från Hoting, Tåsjö sn.
c/ Anna Adamsdotter (1693-1743). Gift 4/12 1710 i Åsele med Samuel Samuelsson i Örträsk, Lycksele sn.
d/ Sigrid Adamsdotter (död 1765). Gift 1/5 1718 i Åsele med Hans Eriksson från Lillegård, Junsele sn.
e/ Kerstin Adamsdotter, dopvittnar första gången 8/10 1711.
f/ Nils Adamsson, dopvittnar första gången 21/4 1716.
g/ Margareta Adamsdotter, dopvittnar första gången 17/7 1720.
1137
« skrivet: 2014-01-30, 08:27 »
Länsräkenskaper 1631-1820 (SE/RA/5511) bör införas som klickbart alternativ under fliken Specialsök - Digitaliserade arkiv!!
1138
« skrivet: 2014-01-29, 13:44 »
Gunilla: Det är nog så att det var Christoffer Adamsson och Margareta Olofsdotter som gift sig den 28/12 1716.
1139
« skrivet: 2014-01-28, 21:54 »
Jonas: Med hjälp av Agneta Olofssons arbeten Bygdeå/Nysätra byar och gårdar 1600-1800 får man följande led:
Maria Christina Persdotter, f. 13/4 1799 i Brände 13.
Beata Pehrsdotter, f. 7/1 1755 i Brände 13.
Karin Olofsdotter, f. 16/1 1730 i Brände 14.
Gunilla Jonsdotter, döpt 19/1 1708 i Brände 18.
Brita Jönsdotter från Estersmark 15, död 24/10 1767 vid 86 års ålder.
Margareta Zackrisdotter från Edfastmark 5 i Bygdeå sn, begravd 25/9 1715 vid 63 års ålder.
Karin, gift med Zackris Persson i Edfastmark 5 (AO namnger henne som Lucia, som jag dock tror var en andra hustru).
1140
« skrivet: 2014-01-12, 18:23 »
Assessorn Johan Wernle (död 1692) efterlämnade inga barn. I bouppteckningen efter hans syster tillika vinhandlaren Mattias Ditmans änka Anna Wernle (död 8/6 1700) nämns samtliga syskon och -barn:
1/ Wernle, Maria Moicken, änka efter Brenner, Henrik, assessor i Åbo
2/ avl. Wernle, Mikael, inspektor. Barn:
a/ Wernle, Markus, kommendör i Göteborg
b/ Wernle, Christina Elisabet, g.m. Witting, Christoffer Georg, major
c/ Wernle, Anna Hedvig, g.m. Gripenstedt, Hieronymus
d/ Wernle, Catharina, änka efter Spalding, Gabriel
3/ avl. Wernle, Catharina, g.m. Litz, Nikolaus, assessor. Barn:
a/ Litz, Catharina, änka efter Munck, Johan, arrendator
b/ Litz, Clara, änka efter Aejmelaeus, Jakob, lagman
4/ avl. Wernle, Maria Elisabet, g.m. Porteus, Jakob, handelsman. Barn:
a/ Porteus, Jakob, handlande i Narva
b/ Porteus, Johan, sekreterare vid kommerskollegiet
c/ Porteus, Reinhold, handelsman i Narva
d/ Porteus, Nikolaus, bokhållare vid Tjärkompaniet
e/ Porteus, Margareta
f/ Porteus, Anna Maria, g.m. Lind, Lars Bertilsson, major i Narva
g/ Porteus, Andreas, häradshövding
5/ avl. Wernle, Magdalena, g.m. Schultz, Jost, handelsman. Barn:
a/ Riddercrantz, Joakim, assessor vid Åbo hovrätt
b/ Schultz, Baltzar, rådman i Åbo
c/ Schultz, Johan, borgare i Åbo
d/ Schultz, Nikolaus, borgare i Åbo
e/ Schultz, Jost, häradshövding i Narva
6/ avl. Wernle, Elisabet, g.m. Scheffer, Johan, borgmästare i Åbo. Barn:
a/ Scheffer, Henrik, fiskal i Åbo
b/ Scheffer, Elisabet, g.m. Paulin, Johan, professor
(Johan Scheffer senare omgift med Anna Wittfooth som jag stött på tidigare - se )
7/ avl. Wernle, Christina, g.m. Wallenstjerna, Samuel, assessor i Åbo. Barn:
a/ Wallenstjerna, Beata
b/ Wallenstjerna, Catharina Charlotta
c/ Wallenstjerna, Olof, sekreterare
d/ Wallenstjerna, Samuel, drabant
e/ Wallenstjerna, Baltzar
Källa: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:50 (1700-1700) Bild 7730 / sid 752 (AID: v222343.b7730.s752, NAD: SE/SSA/0145a)
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2014-01-12 23:21)
1141
« skrivet: 2014-01-08, 20:23 »
Carl: Det var ju förargligt att din publicerade antavla försvunnit helt från nätet. Ett dilemma, för om inte ens Rötter hjälper, så går det aldrig att försäkra sig om att ens forskningsresultat består för all framtid och till gagn för övriga forskare...!
1142
« skrivet: 2014-01-08, 20:02 »
Bobby: Makarna har felaktiga födelseårtal i Sorsele AI:3. Måns Sjulsson var född den 23/10 1785 enligt Sorseles C:1 sida 49 (20/10 enligt Lycksele AI:3 sida 54?) och Maria Månsdotter den 16/8 1773 (Lycksele AI:3 sida 24, 51).
1143
« skrivet: 2014-01-08, 18:52 »
Carl: Se svar av Lotta Nordin .
1144
« skrivet: 2014-01-08, 17:37 »
Det finns redan en tråd om Israel Eriksson Edin här, men problemet verkar inte ha lösts sedan år 2000.
1145
« skrivet: 2014-01-02, 02:56 »
I min forskning har jag stött på en sekreterare vid namn Fredrik Hane, född 18/8 1767 i Tuna i Rystad sn, som son till slottskamrer Erik Hane (döpt 28/4 1734 i Västra Vingåker sn, död 22/12 1786 i Solna sn). Fredrik gifte sig år 1800 med Anna Fredrika Segerholm (1783-1859) från Ekolsunds värdshus i Husby-Sjutolft sn. Hennes familj finns redovisad .
Fredrik Hane var bosatt i Svartsjö i Sånga sn åren 1781-1784; i Huvudsta i Solna sn åren 1784-1790; i Brottberga i Skerike sn åren 1790-1802; i Frösunda i Solna sn åren 1802-1804 (dock ej funnen i Solna AIa:6); på Herrestad säteri i Kärda sn åren 1804-1812 och i Örsholm i Ör sn åren 1812-1821. Sedan flyttade familjen Hane till Skåne, ett landskap där jag har dålig koll på, varför kompletteringar som ex. dödsdatum emottas tacksamt. Fredrik har påträffats ensam i 1825/26:års husförhörslängd för Skillinge i Munka-Ljungby sn. Han förefaller ännu ha varit i livet 1844, men som avliden innan 1859 i samband med hustrun Anna Fredrikas bortgång i Ängelholm.
Källor:
Rystad C:3 (1719-1772) Bild 272 / sid 521 (AID: v40011.b272.s521, NAD: SE/VALA/00314)
Sånga AI:1 (1771-1786) Bild 113 / sid 108 (AID: v91146.b113.s108, NAD: SE/SSA/1568)
Solna AIa:4 (1782-1789) Bild 19 / sid 14 (AID: v90060.b19.s14, NAD: SE/SSA/1564)
Solna AIa:4 (1782-1789) Bild 97 / sid 92 (AID: v90060.b97.s92, NAD: SE/SSA/1564)
Västerås Skerike AI:4 (1775-1815) Bild 179 / sid 1 (AID: v74956.b179.s1, NAD: SE/ULA/11334)
Västerås Skerike AI:4 (1775-1815) Bild 180 / sid 2 (AID: v74956.b180.s2, NAD: SE/ULA/11334)
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:344 (1803-1803) Bild 7030 / sid 688 (AID: v222990.b7030.s688, NAD: SE/SSA/0145a)
Kärda AI:5 (1788-1807) Bild 85 / sid 155 (AID: v20708.b85.s155, NAD: SE/VALA/00207)
Kärda AI:5 (1788-1807) Bild 161 / sid 307 (AID: v20708.b161.s307, NAD: SE/VALA/00207)
Kärda AI:6 (1805-1810) Bild 15 / sid 19 (AID: v20709.b15.s19, NAD: SE/VALA/00207)
Kärda AI:7 (1809-1822) Bild 10 / sid 5 (AID: v20710.b10.s5, NAD: SE/VALA/00207)
Ör AI:3 (1810-1814) Bild 43 / sid 65 (AID: v21573.b43.s65, NAD: SE/VALA/00479)
Moheda AI:4 (1814-1819) Bild 275 / sid 529 (AID: v19111.b275.s529, NAD: SE/VALA/00251)
Ör AI:4 (1820-1828) Bild 87 / sid 75 (AID: v21574.b87.s75, NAD: SE/VALA/00479)
Munka-Ljungby AI:1 (1819-1832) Bild 240 / sid 153 (AID: v101545.b240.s153, NAD: SE/LLA/13271)
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:514 (1844-1844) Bild 110 (AID: v223207.b110, NAD: SE/SSA/0145a)
Ängelholm AI:17 (1857-1859) Bild 89 / sid 83 (AID: v102267.b89.s83, NAD: SE/LLA/13499)
1146
« skrivet: 2013-12-30, 23:21 »
Kan Gustaf Anton (Nilsson) ha varit född den 28/12 istället? I så fall i Hedensbyn. Han flyttade till Norsjö 11/10 1854.
Skellefteå landsförsamling AI:10h (1853-1863) Bild 123 / sid 317 (AID: v139576.b123.s317, NAD: SE/HLA/1010174)
1147
« skrivet: 2013-12-30, 22:43 »
Per: Det stämmer, bara en indirekt koppling. Jag tror även som du att namnet Abigael härrör från Christina Warenias okända mor. Vet du om 1690:års sexmanslängd finns tillgänglig på SVAR? Jonas Lind noterades nog i samma längd även 1691-1693.
1148
« skrivet: 2013-12-30, 08:57 »
Jag vill återknyta till Olof Nilsson Hapstadius (se tidigare från 2010).
Jonas Lind var Olofs styvfar enligt 1700:års dombok och efter koll i Härnösands mantalslängder kan jag konstatera att det inte handlar om postmästaren med samma namn (och vigd med Elisabeth Beronia) utan den notarius scholae som omnämns åren 1694-1716 och på raden direkt under brodern, rector cantus Hans Lind. I längderna har Jonas Lind en dotter 1694, en son 1698-1699 (som ju bör vara Olof!), en dotter 1710-1711 samt 1713-1714. Jonas saknar hustru i mtl 1711, så han förefaller vara änkling (SVAR bild-id: A0005628_00213). Han har återigen en hustru från 1712 och framåt.
Familjen återfinns senare i Frösö sn, där Jonas Lind blivit kollega och omnämns med hustru i mtl åren 1718-1733 och en son 1721, 1723 och 1725-1733 samt två döttrar 1732-1733. Linds ej namngivna änka noteras tillsammans med en son i mtl 1734-1738 och försvinner sedan. Änkan hette Anna Mårtensdotter Dalin enligt ett annat från 2005.
Jonas Lind finns anslutning till Hans Lind i mtl redan 1690 (SVAR bild-id: A0005608_00255), men jag kan inte uttyda hela meningen ”upförder i s......längden” och var denna i så fall går att hitta. En Sofia Altovia finns direkt under Hans Lind i mtl 1693 (SVAR bild-id: A0005611_00264) och då återstår att avgöra om hon är identisk med brukspredikanten Nils Hapstadii änka Sofia Nilsdotter från Kvikkjokk och ifall Sofia är släkt med den Nils Larsson Althovius från Västerbotten som studerade i Åbo 1681.
Dessutom, kan konstapeln Jonas Lind (ca 1710-1784 och vigd med Christina Warenia) i Härnösand vara en son till Jonas Lind och Anna Dalin på Frösön, må tro? Makarna låter döpa en dotter till Abigael (1738-1829), ett ovanligt kvinnonamn som även dyker upp hos Olof Hapstadii sondotter Abigael (1778-1833).
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-12-30 09:06)
1149
« skrivet: 2013-12-28, 22:42 »
Kyrkoherde Niklas Burtz (d. 3/6 1712) i Sysmä sn hade åtminstone tre söner i Sverige:
Martin Burtz, f. 1/5 1693 i Helsingfors, d. 10/1 1767 i Helsingfors. Lanträntmästare.
Gift första gången med Hedvig Eleonora Michell i hennes andra äktenskap, d. 4/4 1742 i Stockholm (bouppteckning).
Gift andra gången 2/5 1744 i Jakob och Johannes fs med Anna Maria Paulin i hennes andra äktenskap, d. 11/6 1747 i Jakob och Johannes fs.
Nils Burtz, f. 25/2 1701 i Helsingfors, d. 21/8 1776 på Skärviks gård i Danderyd sn. Bankokommissarie.
Gift med Anna Charlotta Östman, död 10/8 1789 i Jakob och Johannes fs 79 år gammal.
Gustaf Burtz, f. 13/3 1702 i Helsingfors, d. 20/4 1733 i Stockholm (bouppteckning). Kronobefallningsman.
Gift med Elisabeth Andorin i hennes första äktenskap.
1150
« skrivet: 2013-12-24, 12:43 »
Stefan, tack för rättelsen. God Jul på er alla!
Erik Fjellström förefaller vara avliden senast 1750, då hans hustru Catharina tituleras häradsfogdeänka.
Storkyrkoförsamlingen AI:6 (1750-1759) Bild 41 / sid 65 (AID: v90440.b41.s65, NAD: SE/SSA/0016)
Sonen Per Fjellström saknade familj då. Har jag råkat förväxla denne porträttmålare med en annan målare vid namn Petter Fellström i Klara fs (gift med Helena Scherling), som i 1760:års mantalslängd hade en 12-årig dotter?
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-12-24 12:47)
1151
« skrivet: 2013-12-23, 13:04 »
Tack för alla svar.
I Täby bodde Margareta Fjellström hos sina kusindöttrar Anna Wulf och Barbara Margareta Wulf från Piteå, vars familj är kartlagd .
Anders Fjellström var en kusin till Margareta. Anders föddes 11/3 1741 i S:t Nikolai fs och dog 9/3 1822 i Hovförsamlingen. Han var även kontrollör vid nummerlotteriet.
En ytlig översikt över ätten Fjellström finns på Leif Boströms hemsida.
1152
« skrivet: 2013-12-22, 13:33 »
Åh, vad underbart med ett svar i denna tråd. En stor tack! Jag vill gratulera till ert fastighetsköp samtidigt som jag konstaterar att Levide sn saknar kyrkoböcker för aktuell tid (dess födelsebok börjar först 1802). Emotser gärna fler uppgifter om Erik Fjellström, när dessa blir kända.
Erik eftersöktes på tinget i Jokkmokk 7/2 1740, där inga upplysningar fanns att ge i ärendet. Det framgår inte varför man letat där, eftersom han saknar kända kopplingar till Luleå lappmark.
Jokkmokks tingslags häradsrätt AIa:3 (1740-1749) Bild 5 / sid 2 (AID: v153362.b5.s2, NAD: SE/HLA/1040006)
Jag har funnit Per Fjellströms bouppteckning från 3/5 1790, där hans syster Margareta omnämns. Det förklarar uppgiften i Svenska Ättartal 1898 om att hon skulle ha dött sist av syskonen.
Nedre Borgrätten F6:16 (1790-1794) Bild 1630 / sid 159 (AID: v433443.b1630.s159, NAD: SE/SSA/3699)
1153
« skrivet: 2013-11-27, 13:28 »
Staffan Bengtsson: Inga Catharina Flintenberg döptes 15/12 1717 i Bergsjö sn, Hälsingland. Hennes lillebror Jöns föddes där 22/12 1719.
1154
« skrivet: 2013-11-13, 00:21 »
Frank: Jag har ingen koll på släkten Alenius, men Anders Persson verkar dock vara namndöpt efter sin farfar Anders...?
1155
« skrivet: 2013-11-05, 13:46 »
Ulf: Enligt föräldrarnas bouppteckningar blev Carl Johan Klint handelsbokhållare i Piteå stad. Fadern David Klint, född 1/9 1731 i Falu Kristine fs, blev så småningom direktör i Stockholm där han slutar sina dagar i Finska fs 12/5 1806. Modern Christina Wahlström avled i samma församling 12/6 1798 i en ålder av 64 år, 5 månader och 8 dagar.
1156
« skrivet: 2013-10-19, 14:32 »
Jag konstaterar att Tomas Olofsson (maken) och Maria Sjulsdotters farfar Olof Mårtensson var .
1157
« skrivet: 2013-10-17, 01:10 »
Handelsmannen Moses Israelsson dog 1689 enligt bouppteckning från 3/2 1694. Han efterlämnade två söner och två döttrar. Hustrun Catharina Johansdotter Höök hade tidigare ingått äktenskap 30/4 1666 i Katarina fs med murmästaren Matts Berntsson, död 1673 (bou 19/9 1674) med vilken hon fick en dotter Catharina Mattsdotter Wulf, döpt 3/3 1667 i Katarina fs. Denna gifte sig där 6/11 1686 med järnbärareålderman Jonas Eriksson Lidman, död i juni 1690 (bou 29/5 1691).
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:41 (1694-1694) Bild 760 / sid 56 (AID: v222332.b760.s56, NAD: SE/SSA/0145a)
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:10 (1674-1674) Bild 11130 / sid 1095 (AID: v222301.b11130.s1095, NAD: SE/SSA/0145a)
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:36 (1691-1691) Bild 9980 / sid 975 (AID: v222327.b9980.s975, NAD: SE/SSA/0145a)
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-10-17 01:36)
1158
« skrivet: 2013-10-16, 09:56 »
Erik: Känner du möjligen till den Augustinus, som var i Piteå socken år 1602...? Kanske bodde han i Hortlax.
Peder: Augustin Olofsson blev väl farfar till borgaren Augustin Persson Maijström i Torneå, nämnd i mtl 1704-1722?
1159
« skrivet: 2013-10-07, 06:22 »
Sven-Ove, här är min tolkning:
1693, 1698: Til tiänst h. Marita
1703/04: Hanses hustru Marita
1707: hos Johan Andersson i Afwan (skrivet ovanpå annat namn)
1708: Lappiga Maÿsa från Hwitån, Knut Knutsson (den senare efter något ortnamn?)
1709/10: En finska h. Karin i Böhle, en finska h. Giertrud i Degersel, en finska i Hwitån h. Anna, item en ibidem h. Sisla, item en i Niemisehl, Lapp Jöns.
Av Hans Hanssons barn dör Dordi 2/5 1693 (Råneå F:1 sida 2), Brita 31/10 1762 (Jokkmokk C:2 sida 274) och Anders 4/1 1749 (Jokkmokk C:2 sida 252). Dödsdata för Hans och Kerstin hade du redan.
1160
« skrivet: 2013-10-04, 14:25 »
Tull- och avisskrivaren Carl Petter Montell i Luleå stad anges efter sitt frånfälle 5/4 1743 vara född i Nyland år 1702 enligt dödboken. Men vid rådstugurätten 21/8 1745 lät änkan Maria Ahlman upplysa att hennes man varit född i Åbo vid pass år 1694 med en fader som underofficer vid Nylands infanteri och en moder vid namn Catharina, syster till stadsfältskären Stakels hustru. I övrigt är inget känt om mannens släkt. Går det att ta reda på föräldrarnas namn med hjälp av dessa upplysningar...?
Luleå domkyrkoförs C:2 (1738-1780) Bild 17 / sid 13 (AID: v138192.b17.s13, NAD: SE/HLA/1010117)
Luleå stad Rådhusrätt och magistrat AIa:13 (1745-1750) Bild 150 (AID: v367004.b150, NAD: SE/HLA/1050027)
1161
« skrivet: 2013-09-24, 11:00 »
Tack för din hjälp, Kristian. Jag får inte kronologin i uppgifterna från databsen att stämma bra överens. Det verkar troligare att Mårten Fredrik Bottneri far var Tomas Bottnerus, farfar Anders Bottnerus i Duderhof och farfars far Tomas Andersson Bottnerus i Loppis (istället för att den sistnämnde skulle vara farfar till Mårten Fredrik). Skomakaren Anders Bottnerus hade en son Mårten Fredrik, född 1/5 1779 i Valjeby, Härkeberga sn. Namnet talar för ett släktskap. En koppling till ärkebiskopen låter lite väl långsökt men denne var sannolikt kusin med Nicolaus Andreæ Rehn, mormors mormors morfar till skomakaren Bottneri andra hustru Agatha Wulf.
1162
« skrivet: 2013-09-24, 09:56 »
Thomas: Anna Maria Olofsdotter slutade sina dagar hemma i Skatamark 8/6 1868.
Överluleå F:1 (1866-1879) Bild 23 (AID: v138959.b23, NAD: SE/HLA/1010250)
Sten-Ove: Carl Gustaf Nordqvist var åtminstone västerbottning.
Generalmönsterrullor - Västerbottens regemente 753 (1805-1811) Bild 340 (AID: v374936.b340, NAD: SE/KrA/0023)
1163
« skrivet: 2013-09-23, 06:32 »
Var äkta paret Tomas Bottnerus och Christina Ström bosatta i Åbo? Makarna hade två söner Mårten och Anders i Finland samt två döttrar Sofia och Cajsa i Stockholm enligt en bouppteckning efter bryggaren Johan Larsson Ström i Stockholm, daterad 22/12 1752.
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning D1A:23 (1751-1775) Bild 1940 / sid 4061 (AID: v480760.b1940.s4061, NAD: SE/SSA/0145a)
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:146 (1752-1752) Bild 6430 / sid 624 (AID: v222488.b6430.s624, NAD: SE/SSA/0145a)
Av vad jag förstått så handlar dessa barn om nedanstående individer:
a/ Mårten Fredrik Bottnerus (1724-1756), som blev biträdande kyrkoherde i Pemar sn fr.o.m. 1750.
b/ Anders Bottnerus, född 14/3 1718 i Åbo (enligt dödbok, bör istället vara 1728?). Död 6/4 1813 på Hälla ägor, Badelunda sn. Skomakare.
Gift första gången 30/9 1759 i Klara fs, Stockholm med Barbro Beata Dahlstedt. Död 14/7 1773 i Ekolsunds Bro, Husby-Sjutoft sn 37 år gammal.
Gift andra gången 11/8 1774 i Husby-Sjutolft sn med Agatha Wulf, född 16/9 1749 i Öjebyn, Piteå lfs. Död 20/4 1817 på Hälla ägor, Badelunda sn.
c/ Anna Sofia Bottnera, född 1741 i Åbo (enligt dödbok, bör istället vara 1731?). Död 25/6 1812 på Hamre ägor, Badelunda sn.
Gift (lysning 28/1?) 1774 i Klara fs, Stockholm med frälsekamrerare Jonas Lundell.
d/ Catharina Christina Bottnera, död 15/10 1794 i Klara fs, Stockholm 59 år gammal.
Gift 7/3 1754 i Jakob och Johannes fs, Stockholm med parmmätare Anders Wreth.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-09-23 08:34)
1164
« skrivet: 2013-09-22, 08:57 »
Här har jag sammanställt uppgifter om Daniel Wulfs familj från Öjebyn, som säkert är till hjälp för övriga forskare:
Daniel Wulf, född (döpt 17/5) 1719 i Öjebyn, Piteå lfs. Död 9/4 1758 på R?gen. Soldat på rote 96 Orre 1747-1758. Gift 3/12 1741 i Piteå lfs med Agatha Sorsell, född (döpt 11/9) 1720 i Silbojokk sn. Död 10/3 1782 på Ekolsunds värdshus i Husby-Sjutolft sn. Familjen finns på sida 125 i Piteå lfs AI:2, dock struken utan notering om utflyttning.
1/ Anders Wulf, född 11/3 1742 i Öjebyn, Piteå lfs. Död 15/7 1795 i Svea livgardes fs, Stockholm. Betjänt.
2/ Anna Wulf, född 20/11 1743 i Öjebyn, Piteå lfs. Död 7/11 1813 i Viggbyholm, Täby sn. Gift med Erik Himberg, född 8/10 1744 i Edsberg, Sollentuna sn. Död 20/10 1825 i Klara fs, Stockholm. Lantbrukare/arrendator i Viggbyholm, Täby sn 1783-1823.
3/ Catharina Wulf, född 18/11 1745 i Öjebyn, Piteå lfs. Död 15/8 1803 i Stockholm. Gift 15/11 1768 i Husby-Sjutolft sn med traktör Johan Eriksson Segerholm, född 1738 eller 1744 i Västergötland. Död 1/3 1795 på Lista gård i Sankt Ilian fs. Denne förestod t.o.m. 1789 Ekolsunds värdshus i Husby-Sjutolft sn, där samtliga elva barn var födda:
a/ Charlotta Catharina Segerholm, född 8/2 1769. Död 30/12 1836 i Klara fs, Stockholm. Gift 6/11 1792 i Västerås med knappmakare Georg Gagge, född 7/7 1762 i Dalarö sn. Död 20/8 1816 i Jakob fs, Stockholm.
b/ Johan Erik Segerholm, född 30/9 1770. Död 18/3 1779.
c/ Anna Segerholm, född 30/5 1772. Död (bg. 18/4) 1779.
d/ Adolf Segerholm, född 25/11 1773. Kommissionslantmätare i Salberga 1803.
e/ Maria Sofia Segerholm, född 15/7 1775. Död 27/3 1823 i Lisselberga, Skerike sn. Gift 30/6 1795 i Västerås med kommissionslantmätare Fredrik Bellander, född 23/7 1760 i Hovdesta, Sankt Ilian fs. Död 15/4 1836 i Lisselberga, Skerike sn.
f/ Carl Gustaf Segerholm, född 15/11 1777. Död 29/11 1846 i Västerås. Kortfabrikör. Gift med Sara Christina Bäckelin, född 31/7 1791 i Solberga, Skultuna sn. Död 5/2 1852 i Västerås.
g/ Per Fredrik Segerholm, född 19/2 1779. Färgaregesäll i Maria fs, Stockholm 1810.
h/ Johan Daniel Segerholm, född 26/8 1780. Död 16/2 1785.
i/ Anna Fredrika Segerholm, född 30/4 1783. Död 16/8 1859 i Ängelholm. Gift 1800 med sekreterare Fredrik Hane, född 18/8 1767 i Östergötland (son till slottskamrerare Erik Hane).
j Claes Magnus Segerholm, född 15/5 1785. Död 24/4 1788.
k/ Gustava Magdalena Segerholm, född 24/7 1786. Död 25/4 1788.
4/ Magdalena Wulf, född 25/2 1748 i Öjebyn, Piteå lfs. Död (bårpeng 24/6) 1748.
5/ Agatha Wulf, född 16/9 1749 i Öjebyn, Piteå lfs. Död 20/4 1817 på Hälla ägor i Badelunda sn. Gift 11/8 1774 i Husby-Sjutolft sn med skomakare Anders Bottnerus i hans andra äktenskap. Född 14/3 1718 i Åbo. Död 6/4 1813 på Hälla ägor i Badelunda sn.
a/ Agatha Sofia Bottnera, född 10/6 1775 i Ekolsunds Bro, Husby-Sjutolft sn. Död (bg. 18/10) 1778 i Valjeby, Härkeberga sn.
b/ Mårten Fredrik Bottnerus, född 1/5 1779 i Valjeby, Härkeberga sn. Död 9/9 1804 på Hälla ägor i Badelunda sn.
6/ Barbara Margareta Wulf, född 1/2 1752 i Öjebyn, Piteå lfs. Död 11/10 1843 i Klara fs, Stockholm.
7/ Erik Wulf, född 18/7 1754 i Öjebyn, Piteå lfs. Död 19/3 1806 i Svea livgardes fs, Stockholm. Fältväbel och upplysningsman. Gift 15/4 1794 i Svea livgardes fs, Stockholm med Christina Behm.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-09-23 08:37)
1165
« skrivet: 2013-09-20, 08:59 »
Tilläggsupplysningar till Svenskt biografiskt lexikons artikel som inte nämner Erik Fjellströms son Per Fjellström som gift två gånger:
Målaregesällen vigs första gången med pigan Helena Scherling: lysning i Nikolai fs 8/9 1745 och vigsel i Skeppsholm fs 2/10 samma år.
Storkyrkoförsamlingen EIa:2 (1733-1747) Bild 139 / sid 269 (AID: v90710.b139.s269, NAD: SE/SSA/0016)
Skeppsholm CI:1 (1714-1757) Bild 37 / sid 55 (AID: v89890.b37.s55, NAD: SE/SSA/0014)
Makarna får åtminstone två barn i Klara fs: Margareta, född 19/3 1747, och Per född 18/10 1749.
Klara CIa:1 (1744-1754) Bild 90 / sid 171 (AID: v87350.b90.s171, NAD: SE/SSA/0010)
Klara CIa:1 (1744-1754) Bild 162 / sid 303 (AID: v87350.b162.s303, NAD: SE/SSA/0010)
Helena Scherling levde ännu 23/5 1758, då hon omtalas i en bouppteckning. Jag känner ännu inte till hennes dödsdatum.
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:164 (1758-1758) Bild 9190 / sid 902 (AID: v222531.b9190.s902, NAD: SE/SSA/0145a)
Per Fjellström blir omgift i Haga sn 28/10 1760 med jungfru Catharina Charlotta von Brobergen i Forslunda.
Haga CI:1 (1751-1785) Bild 23 (AID: v85091.b23, NAD: SE/SSA/1513)
År 1793 flyttade Erik Fjellströms ogifta dotter Margareta från Stockholm till Viggbyholm i Täby sn där hon slutade sina dagar 7/12 1812 i en ålder av 89 år.
Täby AI:6 (1790-1796) Bild 77 / sid 72 (AID: v91468.b77.s72, NAD: SE/SSA/1578)
Täby CI:3 (1762-1815) Bild 251 / sid 246 (AID: v91496.b251.s246, NAD: SE/SSA/1578)
Danderyds skeppslags häradsrätt FII:8 (1813-1815) Bild 60 / sid 3 (AID: v161008.b60.s3, NAD: SE/SSA/1469)
1166
« skrivet: 2013-09-20, 05:06 »
Anna Hansdotter Wenman gifte sig med timmermannen Jonas Björckman i Nikolai fs 5/10 1746. Hon begravdes i Katarina fs 2(?)/8 1747.
Brita Wenman gifte sig med timmerman Bertil Bertilsson i Katarina fs 13/10 1745. Fru Ekberg dog utblottad 1757 och begravdes där 8/6.
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:167 (1758-1758) Bild 6620 / sid 648 (AID: v222535.b6620.s648, NAD: SE/SSA/0145a)
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-09-20 05:06)
1167
« skrivet: 2013-09-15, 15:14 »
Tack! Sven Fagg var således proberare vid Kungliga Myntet i Stockholm åren 1674-1684. Om han gift sig där är ovisst, då inga napp gjorts i Gamla stans församlingar.
SVAR: Kammarkollegiet Ämnessamlingar, Myntverket t.o.m. 1680 serie A och B, SE/RA/522/16/54/1, bildid: A0067811_00145
1168
« skrivet: 2013-09-14, 22:32 »
Bergmästaren Sven Fagg testamenterar 50 daler till Luleå stads kyrka efter sin svärmor år 1693. Vem var hon?
Luleå domkyrkoförs LIa:1 (1684-1754) Bild 240 / sid 35 (AID: v396255.b240.s35, NAD: SE/HLA/1010117)
Enligt Bergsstatens hemsida förestod Sven Larsson Fagg tionde bergmästardömet (Västerbotten med lappmarkerna) åren 1685-1691 samt 1693-1694. Silverbruket i Kvikkjokk tjänade nog som bostadsort. Sven Larsson Fagg kom senare att förflyttas till sjätte bergmästardömet (Värmland jämte Dalsland och Bohuslän) där denne var åren 1694-1695. Alla upplysningar om hans familjeförhållanden tas tacksamt emot.
1169
« skrivet: 2013-09-05, 07:57 »
Per: Samuel Strandberg i Luleå hade varit gift en gång tidigare med Helena Ahlman. Samuels och Helena Åbergs första gemensamma barn Helena kan således vara döpt efter både faderns förra hustru samt modern. Andra halvan i namnet Simon Petrus kanske härrör från moderns tidigare man Petter Näsman. Varifrån sonen Johan fått sitt namn vet jag inte. Makarna Dahlstedts barn kan gärna vara uppkallade efter själva föräldrarna.
Gävles vigselbok 1771 anger Helena Åberg som född i staden och 26 år gammal (CI:6 sida 21:45). Luleås hushörhörslängd har henne som född 1742 i Nätra (AI:3 sida 372). Uppgifterna i någon av böckerna är helt enkelt felaktiga. Eller skall man nu tolka det som att Helena inte är född i Nätra, utan bara flyttade därifrån till Luleå. Samma sak gäller för Margareta Åberg (sida 182). Finns lämpliga föräldrapar måhända i Gävle, kanske med en Johan som faderskandidat...?
1170
« skrivet: 2013-09-04, 19:48 »
Jag känner inte till Petter Näsmans föräldrar i Gävle(?). Samuel Strandberg resp. Jakob Dahlstedts föräldrar i Luleå hette Jöns Eriksson Strandberg och Maria Olofsdotter resp. Bengt Dahlstedt och Catharina Wallman.
1171
« skrivet: 2013-09-04, 06:20 »
Per: Helena Åberg gifte sig första gången i Gävle 13/8 1771 och vars dotter Christina Näsman, föddes där 3/11 1771. Barnet dog dock 10/10 1772, en månad efter dess faders bortgång. I Luleå fick Helena tillsammans med andre mannen Samuel Strandberg barnen Helena född 4/9 1780, Simon Petrus född 27/6 1782 och Johan 16/10 1784.
I Luleå bodde även en Margareta Åberg, född i Nätra 1753 (AI:3 sida 182). Hon och Helena Åberg dopvittnade för varandras barn. Margareta gifte sig 11/10 1779 med borgare Jakob Dahlstedt och de fick barnen Jakob född 25/12 1780 och Margareta född 18/8 1785. Margareta hade en syster Dorotea Åberg född 1765 som flyttar ut 1783 (AI:2 sida 66). Dorotea fanns även i anslutning till Strandbergs hushåll, då som född 1764 och utflyttad 1786 (AI:2 sida 132). Var dessa tre kvinnor möjligen systrar...?
1172
« skrivet: 2013-09-04, 00:54 »
Tommy: Man tackar. I ett tidigare skrev du om en Anna Jonsdotter Trast som blev gift efter 1664 med Anders Nilsson Grubb i hans tredje äktenskap. Det låter rätt sent eftersom fogden Jon Jonssons barn var födda åren kring 1600 (dottern Barbro var enligt en likpredikan född i Gävle 25/9 1602). Anders Grubb var borgare i Umeå stad åren 1627-1674, men vad mer är känt om Anna Trast?
1173
« skrivet: 2013-09-03, 10:07 »
Går (1742-1830) föräldrar i Nätra att spåra upp?
1174
« skrivet: 2013-09-03, 07:03 »
Via Tommy Anderssons informativa om en jordförsäljning i Tavle i Umeå socken år 1594 (enligt brev ur Anders Sigfridsson Rålambs byten) kan Nicolaus Petri i Bygdeå och Jon Jonsson i Gävle med familjer kopplas ihop. Med hjälp av nätuppgifter och Bygdéns herdaminne har jag vaskat fram en ätt som utslocknade på manssidan efter tre generationer, men man kan aldrig veta med säkerhet:
Jonas Nicolai, död 1557. Slutl. kyrkoherde i Bygdeå 1534-1557. Två söner Jonas och Petrus.
A/ Jonas Jonae, död 1593. Kyrkoherde i Bygdeå 1557-1593. En son:
Jon Jonsson, död 1634. Borgare i Gävle, senare landsfogde i Västerbotten med bas i Umeå.
gift med Margareta Danielsdotter Svinhufvud, kyrkoherdedotter från Vika i Dalarna. Tre barn:
a/ Jonas Jonae Turdinus, död 1654. Slutl. kyrkoherde i Nederluleå 1651-1654.
gift 1) med en dotter till kyrkoherde Johannes Olai Anthelius i Gävle.
gift 2) med Elisabeth Dominiksdotter, kyrkoherdedotter från Delsbo.
b/ Barbro Jonsdotter Trast, död 1648 i Kaseburg, Pommern.
gift 1) med bokhållare Anders Nilsson, död 1632 i S:t Nikolai fs, Stockholm. Fyra barn.
gift 2) med skeppsmajor Lars Mattsson Strusshielm, död 1653 (morfar till skalden Lasse Lucidor).
Nils Andersson, döpt 17/2 1624 i S:t Nikolai fs. Död ogift.
Karin Andersdotter, döpt 4/10 1627 i S:t Nikolai fs. Gift med Jöns Olofsson, postmästare i Stettin, Pommern.
Brita Andersdotter, döpt 15/1 1630 i S:t Nikolai fs. Gift med Johan Jöransson, kamrerare i Stockholm.
Anna Andersdotter, döpt 14/6 1632 i S:t Nikolai fs.
c/ Daniel Jonsson Trast, död 1662. Borgmästare i Umeå stad.
gift med Anna Gertsdotter, kyrkoherdedotter från Skellefteå. En dotter:
Anna Danielsdotter Trast, gift med Petter Eriksson Stack, död 1677. Överstelöjtnant vid Västerbottens regemente.
B/ Petrus Jonae, död 1579. Slutl. kyrkoherde i Umeå lfs 1576-1579.
gift 2:a gången med Sigrid, som levde än 1584 men inte 1594.
En son från 1:a giftet Nicolaus Petri, död 1626. Kyrkoherde i Bygdeå 1593-1626. Fem barn:
a/ Petrus Nicolai Turdinus, död 1641/42. Slutl. kyrkoherde i Arjeplog, gift med Barbro(?) Johansdotter Hossia från Piteå lfs.
b/ Karin Nilsdotter Trast, gift 1) med Christophorus Olai Gestricius i Lövånger, död 1637 och 2) med Dominicus Olai Arnaesius i Delsbo, död 1653.
c/ Kerstin Nilsdotter Trast, gift med Johannes Erici Gestrinius i Segersta, död 1644.
d/ Anna Nilsdotter Trast, gift med Olaus Petri Kuuth i Anundsjö, död 1650.
e/ Brita Nilsdotter Trast, gift med Andreas Nicolai Burman i Lövånger, död 1653.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-09-04 01:30)
1175
« skrivet: 2013-09-01, 06:27 »
Göran: Av Björneborgs husförhörslängder förefaller äktenskapet mellan rådman Johan Rancken och Maria Novander ha varit barnlöst.
Direktlänkar: I Aa1:3 sida 1:18, sida 1:76, sida 2:13; I Aa1:4 sida 26; I Aa1:5 sida 56; I Aa1:6 sida 50 och I Aa1:7 sida 37.
1176
« skrivet: 2013-08-31, 19:36 »
Jag har kollat upp Kerstin Persdotter från Töre 10. Lars Nilsson i Vitån omnämns i mantalslängderna 1642-1679. Han har en hustru från och med 1651. Hustru Kerstin nämns i mtl 1680-1683. På grund av luckor vid den aktuella tiden runt 1670 är det svårt att säga om Lars resp. Kerstin varit gift två gånger eller bara en gång vardera.
Sonen Nils Larsson omnämns i mtl 1684-1690 (soldat Hintz-Giertz, antagen 4/7 1683 och död vid Göteborg 30/4 1690 enligt Kenneth Mossbergs soldatmaterial) och gift med Sigrid Jönsdotter från Vitån, nämnd i mtl 1692-1703. Sigrid dör i Vitån 3/2 1735 vid 92 års ålder. Makarna fick åtminstone tre barn: Lars Nilsson, nämnd i mtl 1704-1711 (soldat på rote 32 Snabb från 1711, död 4/11 1717 enligt Mossberg) och som kom att bli gift 5/12 1714 med Ella Persdotter, i sin tur omgift 15/1 1721 med Erik Davidsson i Töre 8, Nederkalix sn (sida 580 i Leif Boströms bok) och systrarna Karin och Sigrid, omnämnda i mtl 1712-1713. Karin Nilsdotter var gift senast 1718 med Nils Olofsson som tidigare varit soldat på rote 21 Skär åren 1711-1712. Sigrid Nilsdotter gifte sig 15/2 1727 med Johan Davidsson från Töre 8, Nederkalix sn. Mågarna blev bönder i Vitån.
1177
« skrivet: 2013-08-29, 22:43 »
Det verkar stå Johan Hafwerberg, som varit inkvarterad hos bonden David Olofsson mellan julen 1714 och april 1715.
1178
« skrivet: 2013-08-28, 22:45 »
Johan Andersson i Bondersbyn 6 fanns i mtl åren 1651-1663. Han begravdes 16/4 1664. Änkan Kerstin fanns i mtl 1665-1667, och saknar dödsdatum.
Jag vet inte om hustrun ifråga är identisk med den hustru Kerstin Persdotter i Vitån som dog 6/5 1696 vid 70 års ålder (nr. 122 i Råneås dödbok). Möjligen kan hon ha gift om sig dit. Som föräldrar anges Per Nilsson och Marit i Kalix socken och Töre. Makarna återfinns under Töre 10 på sida 583 i Leif Boströms bok. Per Nilsson (bonde 1618-1656) anges år 1637 ha 5 små barn. 4 av dessa redovisas i boken, däribland Kerstin och då finns det en liten möjlighet att Jöns Karlssons hustru Marit kan vara femte barnet...?
1179
« skrivet: 2013-08-28, 20:38 »
Varifrån kommer uppgiften om Stråkanäs som Brita Johansdotters hemort? Hennes dödsnotis i Råneå per 24/2 1736 (nr. 348) har föräldrarna som Johan Andersson och Kerstin Persdotter i Nederkalix. De bodde i Bondersbyn 6 enligt Leif Boströms bok på sida 62. Johan Olofsson i Stråkanäs 4 var gift med Barbro Persdotter. Och tack vare Tommys domboksuppgift om Brita Johansdotter som gift senast 1673, så tror jag nu att Hans Hansson var gift bara en gång.
1180
« skrivet: 2013-08-26, 22:49 »
Hans Caspersson Ekmans son Casper Hansson Ekman finns noterad i Torneå stads mantalslängder åren 1709-1714 och 1721-1736, och däremellan som båtsman i Nederkalix sn. Denne var gift hela fyra gånger och drunknade 10/8 1736 i Torneå vid 50 års ålder. Jag känner inte till föräldrarna till Caspers samtliga fruar:
1) 1708 (lysning i januari) i Torneå med Gertrud Eriksdotter, död 17/4 1717 i Nederkalix sn 50 år gammal.
2) 21/6 1718 i Nederkalix sn med Margareta Larsdotter från Ytterbyn, död 15/9 1721 i Torneå.
3) ca 1723 med Ingeborg Nilsdotter, död 1/7 1725 i Torneå. Casper fick med henne sonen Hans Caspersson Ekman (skomakare; född 1/5 1724, död 14/1 1805).
4) 26/5 1726 i Torneå med Ingrid Nilsdotter från Kalix, som blir omgift 29/3 1743 i Torneå med hantlangare vid Kungl. Maj:ts artilleriregemente av Torneå kommendation(?) n:o 108 Nils Svanström från Värmland. Ingrid kallas då Olofsdotter i vigselboken.
1181
« skrivet: 2013-08-26, 22:06 »
Peng gavs till Luleå landskyrka 26/7 1702 för gravöppning åt jungfru Maria Elingia. Dotter till Christian Elingius i Jukkasjärvi?
Nederluleå LIb:3 (1681-1726) Bild 1160 / sid 206 (AID: v396459.b1160.s206, NAD: SE/HLA/1010132)
Vem var regementspastor Wanaeus som lät begrava sitt barn i Luleå landskyrka 13/11 1715?
Nederluleå C:1 (1696-1725) Bild 132 / sid 247 (AID: v138426.b132.s247, NAD: SE/HLA/1010132)
För övrigt bör denna diskussion slås ihop med en annan tråd på finska sidan...!
[ Fixat. Dessa inlägg finns nu i den arkiverade tråden ovan. / mvh Anders Berg, Moderator Släktnamn ]
1182
« skrivet: 2013-08-25, 13:55 »
Moses Sundell i Överkalix har en hustru och en dotter i mtl 1680. Året därpå har efterträdaren (nådårspredikanten?) Nils Johansson Tornaeus en hustru med okänt namn och en dotter i mtl. Detta hushåll senare fanns i Torneå stads mtl 1682-1683 och i Nedertorneås mtl 1684-1690. Kan Nils Tornaeus ha gift sig med kyrkoherde Sundells änka...?
1183
« skrivet: 2013-08-25, 11:45 »
Tommy, är namnet på kyrkoherde Sundells hustru känt?
1184
« skrivet: 2013-08-24, 17:34 »
Ewa: Margareta Forsman gifte om sig 5/3 1717 i Lövånger sn med kyrkoherde Henrik Forbus i Nedertorneå sn, som även han hade varit gift två gånger innan.
Av Torneå stads vigselbok att döma vigdes makarna Fougt i Lövångers kyrka 3/3 1719. Abraham Fougt blev sin styvsvärfars efterträdare i Nedertorneå sn.
Även Magdalena Forsman i Luleå kom att bli gift tre gånger (med Johan Steen, Hans Björn och Paul Ström). Hon var moster till häradshövdingen Michael Eurenius Höijer enligt stadens dombok 11/6 1733.
1185
« skrivet: 2013-08-10, 10:44 »
Efter närmare koll i Torneå stad visade det sig att Henrik Strand den äldre var en halvbror till Henrik Strand den yngres mor...!
FAMILJ 1
Hans Henriksson från Nedre Raumo i Nedertorneå sn. Bror till bonden Staffan Henriksson enligt Nedertorneå DB 22-24/7 1689. Borgare, nämnd 1623-1654.
gift med Karin, nämnd 1655-1662.
Barn:
a/ Henrik Hansson, se familj 3.
b/ Margareta Hansdotter, se familj 6.
c/ Anna Hansdotter, levde än 28/4 1675 (RR). Gift med Elias Sigfridsson, nämnd 1656-1663.
d/ NN Hansdotter? (mtl 1654)
FAMILJ 2
Elisabeth, levde än 1/2 1690 (mtl).
gift 1) med Anders.
gift 2) med Henrik Henriksson. Borgare och rådman, nämnd 1650-1663.
gift 3) med Christoffer Jönsson från Torneå. Borgare och rådman, nämnd 1665-1705.
Barn:
1a/ Margareta Andersdotter, se familj 3.
1b/ Anna Andersdotter? (RR 1677).
2c/ Henrik Henriksson Strand, se familj 4.
2d/ Simon Henriksson Strand, se familj 5.
FAMILJ 3
Margareta Andersdotter (från familj 2). Nämnd 1680-1682, levde än 16/3 1703 (mtl).
gift 1) med Henrik Hansson (från familj 1). Borgare, nämnd 1663-1679.
gift 2) med Hans Henriksson Piekko från Matarengi i Övertorneå sn (RR 1697). Borgare, nämnd 1683-1705.
Barn:
1a/ Henrik Henriksson Strand, nämnd 1699-1708. Sockenskrivare. Gift med Ingeborg Persdotter (tidigare gift med borgare Petter Joris enligt RR 12/12 1700).
1b/ Hans Henriksson Strand, nämnd 1703-1732 i Luleå stad. Borgare. Gift med Anna Olofsdotter Skotte (tidigare gift med Erik Eriksson Avander i Luleå stad).
2c/ Brita Hansdotter Piekko, nämnd 1706-1712. Gift med Henrik Olofsson, nämnd 1713-1714.
FAMILJ 4
Henrik Henriksson Strand (från familj 3). Död senast 4/4 1683 (kyrkoräkenskap). Nämnd 1679-1683.
gift med NN Eriksdotter från Torneå, död före 24/4 1682 (kyrkoräkenskap). Dotter till rådman Erik Grelsson (RR 18/10 1684).
Inga barn.
FAMILJ 5
Simon Henriksson Strand (från familj 3). Död 14/11 1709 i Haukipudas, Ijo sn (RR 1709). Nämnd i Torneå 1680-1688.
gift med Brita Eriksdotter, nämnd 1679 och 1690 (tidigare gift med Johan Tomasson, nämnd 1651-1678).
Inga barn.
FAMILJ 6
Margareta Hansdotter (från familj 1). Död före 3/2 1674 (mtl).
gift 1) med Elias Olofsson som noteras såsom måg i mtl 1652-1655. Skeppare (RR 20/4 1670).
gift 2) med Casper Ekman som noteras såsom måg i mtl 1659-1660 och som har en bror Petter Ekman i Stockholm (Torneå RR 28/4 1662). Borgare, nämnd 1662-1688.
Barn:
2a/ Hans Caspersson Ekman. Nämnd 1683-1693. Gift med Margareta Mattsdotter, nämnd 1694-1695.
2b/ Henrik Caspersson Ekman. Nämnd 1690-1713. Gift med Sara Larsdotter, som levde än 7/2 1710 (mtl).
2c/ NN Ekman, död senast 8/3 1667 (kyrkoräkenskap).
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-08-10 14:47)
1186
« skrivet: 2013-08-07, 23:33 »
Adam Christoffersson ger testamentspeng till Åsele kyrka efter sin hustru 1720 [SVAR bild-id: C0034636_00043]. Här har prästen antingen skrivit fel förnamn för Anna (Olofsdotter) i dödboken, eller så är brudgummens namn från 1716 felaktigt. Jag tror inte namnet på första hustrun nämnts uttryckligen i källorna, men då namnet Kerstin återkommer bland barnbarnen får hon anses ha hetat så. Och eftersom Adam Christoffersson hade en son med namnet så undrar jag om den Kerstin Nilsdotter som dopvittnade 8/10 och 26/12 1711 gjorde det tillsammans med sin man klockaren och deras dotter Kerstin Adamsdotter...?
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-08-07 23:36)
1187
« skrivet: 2013-08-07, 22:12 »
Per Johanssons äldsta dotter Ulrika gifte sig i Nederluleå lfs 9/12 1753 med bonden och änklingen Olof Olofsson (1727-1786) i Alvik 13, vars numrering senare ändras till 14. Där avled Ulrika Persdotter 3/1 1799 vid 75 års ålder.
Per Johansson med familj bor första tiden hos svärföräldrarna Mårten Persson på vid Österbacken i Umeå lfs, och dennes hustru Anna. Mårten Persson, som var född i Bygdeå sn, var kyrkvaktare och dog 1734 (bg. 31/8). Hustrun Anna kom från Djäkneböle i Umeå lfs och dog 1733 (bg. 20/5). Enligt jordeboken 1730 upptar Per Johansson år 1728 ett ödehemman Gubböle 2 på skattefrihet fram till 1735. Där noteras Per i mantalslängderna 1730-1735 och han blir senare sockensmed i Rolfs i Nederkalix sn åtminstone 1738-1739 innan återflytten till Purkijaur i Jokkmokk sn.
Per hade en syster Gertrud Johansdotter, som hemma i Jokkmokk även vittnade med namnet Holm vid dopet av Olof Pålssons son Olof från Jokkmokks lappby den 15/8 1717. Även Gertrud blev gift till Umeå lfs 1721 med en av Sigfrid Königssons söner från Västerteg, Olof Sigfridsson, som var soldat på rote 132 Degerfält 1718-1740 och på rote 125 Sundman 1743-1744. Gertrud Johansdotter avled 11/2 1743 i Västerteg vid 50 års ålder och Olof Sigfridsson 23/3 1759 vid 56 års ålder. Deras barn:
a/ Johan, döpt 4/2 1722 och begravd 13/10 1722.
b/ Per, född 9/8 1723 i Innertavle, död 25/12 1758 i Västerteg. Soldat på rote 41 Lund 1741-1747, vigd 2/3 1746 med Karin Olofsdotter (1719-1793) från Gumboda 8 i Nysätra sn.
c/ Natanael, född 27/11 1725 i Västerteg, död 13/3 1758 i Pommern. Soldat på rote 41 Lund 1747-1758, vigd 28/1 1750 med Sara Olofsdotter (1721-1790) från Gumboda 8 i Nysätra sn.
d/ Margareta, begravd 17/2 1728.
e/ Johan, döpt 8/10 1727.
f/ Sofia, född 31/1 1729. Vigd 3/3 1753 med soldat Tomas Andersson (1731-1758) från Bissjön i Lövånger sn och soldat på rote 145 Gunstig 1752-1758.
g/ Malin, född 7/2 1732 och död 28/4 1745.
1188
« skrivet: 2013-08-07, 18:10 »
Österbacken alltså...! Där bodde min ana Per Johansson som måg till Mårten på Heden (AI:1 sida 230). Denne Mårten Persson var kyrkvaktare och kom från Bygdeå sn (AI:3 sida 287). Han begravdes 31/8 1734 (C:1 sida 190). Hustrun Anna från Djäkneböle begravdes 20/5 1733 (C:1 sida 187). Är hennes patronymikon känt, måtro? Per Johansson slutade troligen sina dagar 1743 i hembyn Purkijaur, Jokkmokk och hans änka Maria Mårtensdotter 5/3 1794 i Luleå gamla stad vid 90 års ålder (Nederluleå lfs EI:1 sida 249).
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-08-07 18:24)
1189
« skrivet: 2013-08-07, 13:21 »
Några barn föddes på Heden i Umeå landsförsamling under 1720-talet. Heden verkar dock inte ha varit en egen by, var låg den? Tack på förhand.
1190
« skrivet: 2013-08-06, 08:59 »
Hej Gösta. När kyrkoböcker inte räcker till kan mantalslängder ge vissa ledtrådar, och där kan man se att Lars Larsson övertar bonden Jöns Perssons placering i längden från och med 1697, och har då en hustru. Hustrukolumnen står tom hos Lars Larsson i mtl 1718-1720, så man kan uppskatta att han blivit änkling resp. omgift vid tidpunkten för längdernas upprättande 30/1 1718 resp. 23/1 1721. När det gäller övriga frågor överlåter jag åt andra insatta forskare att försöka besvara om möjligt. Lycka till med din forskning!
1191
« skrivet: 2013-08-05, 11:24 »
Oj, var det så länge sedan man var här inne senast?
Efter diverse nya fynd kan konstateras att smeden Per Johansson från Purkijaur i Jokkmokk är barnafadern. Denne kallade sig Holm redan 15/10 1715 då han stod fadder för Jakob Grelssons son Jöns från Storluleå. Pers sista livstecknen tycks ha varit 24/6 1743, då han dopvittnar för Nils Israelssons son Matts från Nattavaara. Per Johanssons föräldrar var Johan Persson (död 1741) och Brita Jöransdotter (död 1729) i Purkijaur. Ytterligare fem barn kan inkluderas i familjen:
a/ Johan Persson, född 19/8 1723 i Heden, Umeå lfs. Död 8/3 1750 i Purkijaur. Gift 1744 i Jokkmokk med Karin Larsdotter från Svartlå 3, Nederluleå.
b/ Ulrika Persdotter, född 19/10 1724 i Heden, Umeå lfs.
c/ Petter Holm, född 2/11 1726 i Heden, Umeå lfs. Död 23/5 1754 på Kyrkobordet, Nederluleå. Murargesäll.
d/ Anna Brita Holm, född 13/9 1729 i Gubböle, Umeå lfs. Död 7/3 1807 i Långnäs 3 Ale, Nederluleå.
e/ Erik Holm, född 12/12 1731 i Gubböle, Umeå lfs. Död 6/10 1790 på Kyrkobordet, Nederluleå. Murmästare.
f/ Maria (Maija) Persdotter, född 13/4 1734 i Gubböle, Umeå lfs. Gift 7/12 1760 i Jokkmokk med Jöns Persson, född 27/3 1737 i Purkijaur. Till Norge?
g/ Hans Persson, född 9/2 1738 i Rolfs, Nederkalix sn. Bosatt i Purkijaur 1758 (Jokkmokk AI:1 sida 105).
h/ Olof Holm, född 25/4 1739 i Nederkalix sn. Död 7/1 1780 i Luleå stad. Borgare.
i/ Karin Persdotter, född 4/7 1741 i Purkijaur, Jokkmokk sn. Ej påträffad i dödbok.
j/ Catharina Holm, född 31/10 1742 i Purkijaur, Jokkmokk sn. Död 26/8 1825 på Kyrkobordet, Nederluleå.
Arvstvist mellan Maria Mårtensdotter och sonhustrun Karin Larsdotter på tinget i Jokkmokk 5/2 1751:
Jokkmokks tingslags häradsrätt AIa:5 (1750-1759) Bild 66 (AID: v153363.b66, NAD: SE/HLA/1040006)
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-08-05 13:05)
1192
« skrivet: 2013-08-05, 07:57 »
Gösta: Du känner nog till att Johan Persson dött av koppor 8/3 1750 och att hans änka Karin Larsdotter hamnat i en arvstvist med sin svärmor? Målet behandlades på tinget i Jokkmokk 5/2 1751, där det framgår att Johan Perssons föräldrar är Per Johansson och Maria Mårtensdotter i Purkijaur. Maria (Holm) kom att flytta till Kyrkobordet i Nederluleå med fem barn medan två barn valt att stanna kvar i Purkijaur: Hans Persson, född 9/2 1738 i Rolfs, Nederkalix sn och dennes storasyster Maija, född 13/4 1734 i Gubböle, Umeå lfs. Jag skulle tro att Karin Larsdotter bodde i anslutning till syskonparet och kom att åtfölja Maija Persdotter då hennes familj emigrerade till Norge tidigast 1762...?
Jokkmokk AI:1 (1758-1780) Bild 114 / sid 105 (AID: v137639.b114.s105, NAD: SE/HLA/1010091)
Jokkmokk AI:1 (1758-1780) Bild 116 / sid 107 (AID: v137639.b116.s107, NAD: SE/HLA/1010091)
Jokkmokks tingslags häradsrätt AIa:5 (1750-1759) Bild 66 (AID: v153363.b66, NAD: SE/HLA/1040006)
Nederluleå AI:4a (1749-1764) Bild 105 / sid 100a (AID: v138317.b105.s100a, NAD: SE/HLA/1010132)
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-08-05 13:07)
1193
« skrivet: 2013-08-04, 17:41 »
Stefan: Familjen bodde i Roknäs och återfinns under lappfolk [Piteå lfs AI:3a sida 245; AID: v138570.b131.s245].
Clemet föddes i Arjeplog sn 5/10 1740 [C:1 sida 21; AID: v137504.b28.s21] och Brita i Piteå lfs 21/9 1753 [CI:2 sida 401; AID: v138642.b205.s401].
1194
« skrivet: 2013-08-03, 08:03 »
Hej Arkiv Digital! Jag vill rikta ett stort TACK till er som gjort domboksrenovationerna för Norr- och Västerbotten med lappmarker åren 1680-1688 och 1690-1699 tillgängliga igår!
När det gäller årtalet 1689 blev jag förvånad över att Västernorrland 10-11 fattas, den senare volymen saknad sedan 14/1 1997 enligt AD Online. Någon tjuv som varit i farten?
Turligt nog finns dessa två böcker på mikrokort, som hos SVAR har beteckningen D00361 respektive D00362.
Jag får verkligen hoppas att Arkiv Digital inte utesluter avfotografering från en läsapparat om nödvändigt ifall böckerna är försvunna för gott! Eller...?
1195
« skrivet: 2013-08-03, 04:55 »
I ett tidigare från 2008 frågade Frank Ärlebrant efter förnamnet på Erik Erikssons syster i Knaften. Hon hette Elsa.
Lycksele LIa:1 (1704-1783) Bild 390 (AID: v394083.b390, NAD: SE/HLA/1010118)
En av Erik Erikssons söner i Knaften avled någon gång före den 6/1 1707, då testamentspeng gavs till kyrkan i Lycksele.
Lycksele LIa:1 (1704-1783) Bild 330 (AID: v394083.b330, NAD: SE/HLA/1010118)
1196
« skrivet: 2013-08-01, 18:02 »
Av 1732:års förteckning över slottsbyggnadsavgifter att döma skiljde man i de flesta fall på rang och titel (en grad högre). Inom Skellefteå kompani var Lars Dahlberg egentligen kapten men titulerades major, Alexander Magnus Dahlberg löjtnant med kapten-titel och Arvid Markus Dahlberg förare fast denne var furir. Onödigt förvirrande...!
Arkiv Digital-källa: Norrbottens läns landskontor EIc:1 (1699-1736) Bild 5880 / sid 2287 (AID: v402312.b5880.s2287, NAD: SE/HLA/1030007)
1197
« skrivet: 2013-08-01, 02:37 »
Intressant att Arvid Olofsson Dahlberg hade en bror med namnet Lars! I så fall verkar sonen Lars Dahlberg i Skellefteå ha uppkallats efter sin stupade farbror. Denne var enligt Adam Lewenhaupt född i Västergötland 1680 och blev sergeant vid Västerbottens regemente från 12/12 1700. Han avancerade i graderna och blev slutligen major, död 16/1 1744. Jag har ingen koll på militärväsendet, men krävdes det inte adelskap för majors grad eller...? Lars blev gift med adliga Juliana Sofia Tigerschiöld, från Vemmenhög i södra Skåne, som var änka efter kyrkoherde Johan Westadius (död 28/12 1719) i Naverstad i Bohuslän. Makarna Dahlberg hade inga gemensamma barn, men Juliana Sofia (död 1740) hade åtminstone två döttrar från förra giftet: Elisabeth Margareta Westadia, gift med fältväbel Carl Reinhold Moritz i Skellefteå, och Anna Christina Westadia, gift med komminister Erik Nätrin i Skellefteå.
Arvid Dahlberg hade även sonen Bernt Dahlberg per 26/8 1698 (på sida 104 bland löneavräkningarna; SVAR bildid: A0066801_00100).
Arvid Dahlberg befann sig i Stockholm(?) 13/5 1685, bara två veckor före Alexander Magnus födelse (SVAR bildid: A0066801_00112).
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-08-01 02:54)
1198
« skrivet: 2013-07-30, 00:59 »
Försök har gjorts att sammankoppla jämtländska ätten Blix med ätten Skancke och vidare mot norska vikingakungar på Isle of Man. När någon lade ut en påstådd och frågade efter belägg tog det stopp redan vid probandet, vilket inte uppskattades. Personen ifråga tog till hätska utfall per e-mail, som renderade en direkt avstängning från Anbytarforum efter vidarebefordran till de ansvariga. Jag tycker att ett sånt förfarande säger ganska mycket om vissa människor och deras vardag, där en kungahärstamning skulle sätta lite krydda på tillvaron. Att hjälpa eller stjälpa, det är frågan.
1199
« skrivet: 2013-07-28, 19:14 »
Olof Jönsson var gift två gånger, först med Ingrid Larsdotter från Fällan [SVAR: R0001348_00049] och sen med Lucia Olofsdotter från Lappvattnet [SVAR: R0001348_00078].
1200
« skrivet: 2013-07-28, 05:52 »
Under 1500-talet bestod Avan av fem hemman som successivt minskar till två från 1617 och framåt. Klanen Avander i längderna till 1699:
Avan 1 (från nr 2)
Anders Jönsson 1583-1606
Jöns Andersson 1607-15 (till nr 2)
Per Andersson 1609-56
hustru Barbro 1657
Nils Persson 1658-96
hustru Malin 1697
Anna Nilsdotter Avander 1698-99
Avan 2
Per Olofsson 1539
Jöns Persson 1543-74
Olof Jönsson 1575-1616
Jöns Andersson 1617-36 (från nr 1)
hustru Karin 1640
Samuel Jönsson 1641-59
hustru Margareta 1660-63, 1680, 1687, 1690-93
Nils Håkansson (2:e man) 1665-79, 1681-86, 1688, 1694-95
Östen Östensson (måg) 1696-97
Hemmanet sålt till Johan Nilsson Black
Några domboksutdrag om Avan 2 på sida 169 i Agneta Olofssons Lövånger byar och gårdar 1600-1800:
Dmb1667: Nils Persson i Avan kärande till Nils Håkansson i ibidem om någon jord som han förmenar sig vara bördig till begärandes få inlösa så emedan Nils Håkanssons hustru haver åbott? Hemmanet varunder bemälte jord ligger mest var gäld innan hon ingick äktenskap med denna sin senare man..
Dmb1691 12/8 sockenskr Nils Persson i Avan besvär mot soldaten Johan Utter ang nyttjande av fiskevatten .. Johan Utter berättigad att nyttja.. eftersom han bor i samma by hos sitt svärfolk.. Men efter svärfolket Samuel Johanssons o hu Margaretas (Dmb92: Persdotter) död får Johan träda till hemmanet.
Dmb1694 11/8 2g lät Östen Östensson uppbjuda Avanhemmanet var till han tillhandlat sig arvsrättigheten av sin svåger Johan Utter.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-07-28 08:20)
1201
« skrivet: 2013-07-27, 18:34 »
Oj, vilka intressanta uppgifter! Man kan konstatera att Mattias Drakenstiernas hemmansköp i Bjurön var problemfyllda.
21/6 1655: Klandertalan av Herman Svensson i Skellefteå, Rasmus Andersson i Fjällbyn och Jöns Nilsson i Selet.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3136 (1654-1655) Bild 3780 / sid 329 (AID: v421263.b3780.s329, NAD: SE/RA/42042202)
12/6 1656: Pigan Barbro i Bjurön om sin bördsrätt.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3137 (1655-1656) Bild 3330 (AID: v421264.b3330, NAD: SE/RA/42042202)
19/10 1657: Rasmus Anderssons hustru och Anders Nilssons hustru i Bjurön om sina bördsrätter.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3138 (1656-1657) Bild 3790 / sid 346 (AID: v421271.b3790.s346, NAD: SE/RA/42042202)
9/6 1658: Ingemar Carlssons hustru i Umeå om en skuldfordran(?) efter salig hustru Karin i Delsbo som finns i Bjurön.
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3139 (1658-1658) Bild 3340 / sid 318 (AID: v421272.b3340.s318, NAD: SE/RA/42042202)
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-07-27 18:37)
1202
« skrivet: 2013-07-26, 16:32 »
På det Bölehemman som fanns i tiondelängderna åren 1566-1596 (6 hemman; 5 före och efter) förekom täta byten: Matts Svensson 1566-1569, William Markusson 1570-1571, Lars Mårtensson 1572-1574, Anders Köniksson 1575-1584, hustru Elisabeth 1585-1588, Knut Hansson 1589-1590 och Torfast Abrahamsson 1591-1596.
Eventuella släktskap är omöjliga att fastställa utifrån enbart dessa längder.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-07-26 17:08)
1203
« skrivet: 2013-07-25, 23:46 »
Pitebon Torfast Abrahamssons fastighetsköp i Umeå kan ha underlättats av att han var en Trast-ättling alternativt ingift i ätten Trast. Eller hur man nu ska tolka innebördet i Leif Boströms och Per-Olof Snells artikel i Genos 3, 2008: 'Torneåborgares släktskap med personer i Kalix, Piteå och Skellefteå':
”I fogderäkenskaperna för Västerbotten nämns att lappfogden i Umeå lappmark Jon Larsson, hans broder Lasse Larsson och deras svåger Hans Nilsson jämte Torfast Guldsmed var vreda på Västerbottensfogden Östen Nilsson för att de inte fick handla med lapparna som de ville och mycket länge hade gjort. Torfast Abrahamsson fanns fram till 1600 i Yttertavle i Umeå socken. Då bördsrätten för hans hemman där inlöstes av kronan för att läggas under Kungsladugården i Umeå flyttade han till Öjebyn i Piteå socken där han 1603 redovisas med brodern Joen på ett hemman kallat Hällan om 1/2 mantal. (...)
Jon Abrahamsson brukade Öjebyn 14 åren 1596-1636 och kom att efterträdas av ogifta dottern Brita Jonsdotter (1601-1694) åren 1637-1660.
1204
« skrivet: 2013-07-25, 21:32 »
Petrus Jonae (död 1579) i Umeå var nog son till kyrkoherde Jonas Nicolai (död 1557) i Bygdeå. I så fall var Nicolaus Petri och Jon Jonsson kusiner.
1205
« skrivet: 2013-07-25, 20:53 »
Tommy, finns breven ur Anders Sigfridsson Rålambs byten möjligen mikrofilmade och tillgängliga på nätet?
Borgaren Jon Jonsson i Gävle är identisk med blivande landsfogden Jon Jonsson i Grisbacka, som var gift med Margareta Danielsdotter Svinhufvud.
Man kan ana ett släkskap mellan denne Jon Jonsson och herr Nicolaus Petri i Bygdeå, då deras barn antar släktnamnet Trast/Turdinus.
1206
« skrivet: 2013-07-25, 17:10 »
Leif: Tack så mycket för dina mycket värdefulla uppgifter!
Då bör uppenbara felaktigheter på din hemsida rättas till, om bl.a. Byriet Jonsdotter som gift med Östen Holgersson i Kåsböle (se mitt tidigare inlägg ovan från 17/7). Känner du möjligen till om barnen till Östen Holgersson och Anna Larsdotter är medtagna i Johan Bures släktbok?
Knut Hansson, som brukar ett hemman i Böle 1589-1591 resp. Yttertavle 1589-1592, tycker jag känns som en trolig far till Hans Knutsson som blir bonde i Mångbyn 3 åren 1615-1675. Hans Knutssons åldersuppgift (58 år) i roteringslängden 1637 tror jag inte stämmer. Reducerar man med 10 år ges ett ungefärligt födelseår på 1589, som passar ihop med Knut Hanssons uppdykande i Umeå och ändå blev Hans Knutsson minst 86 år gammal. Och eftersom Hans Hansson finns i Fällan 1638 (roteringslängd) kan denne vara född omkring 1615, vilket skulle passa ihop med Hans Knutssons uppdykande i Lövånger.
Kan någon titta efter och avgöra vem som Hans Knutssons företrädare hustru Gertrud i Mångbyn varit gift med? Ifall det var Nils Persson, så var de sannolikt föräldrar till Hans Knutssons hustru Karin Nilsdotter.
1207
« skrivet: 2013-07-24, 23:41 »
Anders Mickelssons son Per Andersson Wikman från Gammelbyn 3 finns i mantalslängderna för Umeå stad 1678-1707 och 1711-1714. Karin Olofsdotter Ström noteras under mellanåren 1708-1710. Förutom sonen Anders har makarna åtminstone två döttrar i mtl 1705. Anders Persson Wikman noteras 1715-1723, hans Catharina Andersdotter Sand från Ytterhiske 1724 och nye mannen Johan Steckzen från 1725 (de gifta i Umeå lfs 29/12 1724 och Catharina Sand dör 40-årig i staden 23/10 1734).
Kan Anders Mickelsson ha haft någon koppling till Gammelbyn 4? Agneta Olofsson: Dmb1672 /5 anbelangandes borgaren i Umeå Johan Pederssons pratention till sin frände och faderbroders son Per Nilsson i Gammelbyn o BU sn om arv uti Gammelbyhemmanet vilket PN tillförne besuttit men nu sedermera uti ett annat hemman med Olof Pedersson uti samma by sig ifrån bytt.. Emellan honom Johan Pedersson samt PN och hu Ingeborgs Johan Pederssons fader syster. icke heller är Anders Mikaelsson i bemälde by tillstädes.
1208
« skrivet: 2013-07-23, 22:17 »
Tommy: Vilka intressanta uppgifter! Känner du möjligen till att flera barnbarn till herr Mickel i Burträsk blev i Luleå stad?
1209
« skrivet: 2013-07-21, 16:27 »
Efter att ha skrivit detta under Lövånger fick jag ett syrligt e-mail från en avstängd forskare som frågade efter källhänvisningar till mitt påstående att Per Andersson och Barbro [Nilsdotter] i Avan 1 blev stamföräldrar för borgarsläkten Avander i Umeå stad. Jag svarade hövligt på brevet ifråga och i nästa e-mail: Tack för detta Constantinus, men jag vet redan detta.
Nåja, jag känner till fem av Per Anderssons barn som samtliga antog släktnamnet Avander:
a/ Anders Persson Avander, död 1689. Rådman i Umeå stad. Gift med Brita Jakobsdotter Grubb.
b/ Anna Persdotter Avander, död 1693. Gift med kyrkoherde Petrus Stecksenius i Lövånger.
c/ Nils Persson Avander, övertar hemgården i Lövånger. Sockenskrivare. Gift med Malin.
d// Catharina Persdotter Avander, gift med överstelöjtnant Mattias Franck, adlad Drakenstierna.
e/ Per Persson Avander, död före 1674 (mantalslängd). Borgare i Umeå stad. Gift med Anna Jonsdotter Wenman, hon omgift med kyrkoherde Daniel Solimontanus i Nordmaling.
Agneta Olofssons Lövånger byar och gårdar 1600-1800 ger några domboksutdrag på sida 166:
Dmb1645 Peder Anderssons hustru i Avan, hustru Barbro besvärar sig över Holger Östenssons handlingar i Fällan.
Dmb1656 Kyrkoherden hr Peder besvärade sig över sin svärmoder hu Barbro i Avan och Hans Hansson i Fällan för det de avstängt Afvasundet..
Dmb1658 emellan Stefan Andersson i Selet och hans medarvingar om någon gammal gäld som välborne Drakenstierna fodrar efter sin svärfader sal Per Andersson i Avan..
Dmb1660 Överstelöjt Matts Drakenstjärna över sin svåger Nils Persson i Avan om 30 riksdaler.
Dmb1678 29/10 Anders P Avander förekom och gav tillkänna hurusom hans framl broder sal Per Persson Avanders omyndiga barn hava 117dkpm uti Christoffers Helgessons hemman i Webbomark inneståendes vilket hemman är nu utan åbo och tillödesmål förfallit.
1210
« skrivet: 2013-07-20, 13:51 »
Hans Knutsson efterträder hustru Gertrud (Nils Perssons änka?) i Mångbyn alt. Svedjan år 1615.
1610: Svedjan, hustru Gertrud. A0044471_00034
1612: Svedjan, hustru Gertrud. A0044475_00091
1613: Mångbyn, hustru Gertrud. A0044476_00076
1614: Svedjan, hustru Gertrud. A0044477_00047
1615: Svedjan, Hans Knutsson. A0044478_00055
1211
« skrivet: 2013-07-20, 12:41 »
Tack! Hm, efter att ha jämfört med flera 50-åringar på föregående sida tolkar jag Hans Knutssons ålder som 58. Om ni andra vill kolla upp: A0055026_00341
1212
« skrivet: 2013-07-20, 10:07 »
Är denna längd tillgänglig hos SVAR och hur söker man dit i så fall...?
1213
« skrivet: 2013-07-20, 09:52 »
Ett stort problem! Hans Knutsson i Mångbyn 3 framträder i mantalslängderna 1642-1675, i likhet med Hans Hansson i Fällan, och efterträddes av soldaten Christoffer Hansson i nästa mtl 1678 och av Anders Hansson från 1679 och framåt. Denne lämnade jordalivet först 12/1 1749 vid 93 års ålder.
Kan det röra sig om två skilda Hans Knutssöner eller? Att någon född 1579 alltjämt noteras i längder ända fram till 1675 känns otroligt. Annars måste Hans Knutsson ha varit gift två gånger ifall han får barn på 1620-talet och på 1650-talet.
Dmb1674v Hans Knutsson i Mångbyn lät uppbjuda sitt svärfolks förgångsbref första gången.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-07-20 09:55)
1214
« skrivet: 2013-07-20, 08:09 »
Peder: Tack för samtliga avskrifter! Ditt ”bevarande” av den ursprungliga skrivstilen imponerar på mig varje gång.
Tommy: Du kom med ett intressant uppslag...! Hans Knutssons dotter Anna Hansdotter från Mångbyn, död 22/4 1708 i Rånbyn vid 79 ½ års ålder, blev styvmor till rådmannen Paul Ström i Luleå stad.
Jag har lagt märke till att Erik Nilsson i Hökmark 8 var gift med Margareta Hansdotter av okänt ursprung. Hon dog 84-årig och begravdes 22/8 1709. De hade bl.a. sonen Petter Eriksson Höijer i Umeå stad, som i sin tur blev far till Michael Eurenius Höijer, häradshövding i Nederkalix och Christina Eurenia Höijer gift med kyrkoherde Abraham Fougt i Nedertorneå.
Petter Höijer var gift med Margareta Mickelsdotter Forsman i hennes första äktenskap av tre. Även hennes syster Magdalena Forsman kom att gifta sig tre gånger, sista gången med just Paul Ström i Luleå. Samband eller slump...?
1215
« skrivet: 2013-07-19, 16:57 »
Barbro: Jag ser att Gun Wiklund angett Marc Hernelinds omdiskuterade bok som källa. Låt oss se fram emot den digitala publiceringen av Johan Bures släktbok istället!
1216
« skrivet: 2013-07-19, 16:22 »
Ulf: Kan svaret finnas på sida 277 (den till höger) i Burträsk AI:5 ?
1217
« skrivet: 2013-07-19, 14:27 »
Barbro: Utan ordentliga källhänvisningar = noll trovärdighet. Lars Jakobssons dotter Anna är väl densamma som blev gift med en Östen i Rysböle enligt Johan Bure (se Tommys inlägg ovan från 17/7 kl.09:58). Holger Östensson i Fällan levde än 1645, då på sitt 69:e år. Två domboksutdrag som kan vara värda att titta närmare på (tack, Agneta Olofsson!): Dmb1645 Peder Anderssons hustru i Avan, hustru Barbro besvärar sig över Holger Östenssons handlingar i Fällan. Dmb1656 Kyrkoherden hr Peder besvärade sig över sin svärmoder hu Barbro i Avan och Hans Hansson i Fällan för det de avstängt Afvasundet.. Per Andersson och Barbro [Nilsdotter] i Avan 1 blev stamföräldrar för borgarsläkten Avander i Umeå stad.
1218
« skrivet: 2013-07-18, 11:06 »
Per, har du sökt genom Gävles födelseböcker efter Petter Wettergrens samtliga barn?
1219
« skrivet: 2013-07-18, 02:32 »
Stig-Lennart: Bouppteckning efter Petter Wettergrens änka Margareta Skog i Gävle, dat. 20/12 1777 (FIIa:13 sida 1431).
Petter Degergren var dräng i Stöcke åren 1783-1785 (Umeå lfs AI:8 sida 47). 1786 flyttade han till... Brännan?
1220
« skrivet: 2013-07-17, 15:53 »
Tommy: Jag gissar att Lars Svensson Wakens föräldrar var Sven Larsson (död 1678) och Barbro Andersdotter i Bygdeträsk 12.
Kenneth Mossberg om soldaten Sven Larsson: Antagen 1678-02-00 Avgått 1678-09-00 Till: Död. Mönstringsår m.m; Går för eget hemman i Bodbyn till hälften o lejd av Johan Hansson i Åbyn till hälften. Large 1678. Niuter boskapspeng 1678. Förskonningslängd 1678-11-06 Sven Larsson i Bygdeträsk o Burträsk socken; Sielf soldat, hustrun på hemmanet medh fyra små barn uthi stoor fattigdomb, sitter i stoor giäldh, och ähr intet betrodd, kan intet betahla denna rest. Afkortningslängd 1679 hustru Barbro i Bygdeträsk; utfattigh sitter medh fyra små barn, niuter förskonning på ½ Räntan. Hemvist Bygdeträsk o Burträsk.
Två godbitar ur Agneta Olofssons material om Burträsk:
Dmb1679 14/3 Sven Larsson i Bodbyn haver tillhandlat sig 2/3 delar utav Olof Jonssons hemman i Bygdeträsk för 260d kpmt, men hans efterlevande änka, hu Barbro beklagar nu gälderna.. Olof Jonsson brukar förgångsjord av 4skl..vid hans död bör den emot billig lön komma under de andra ägorna igen och icke vidare av hans hustru hävdas som därtill ingen rättighet haver.
Dmb1681 14/3 Hu Margareta Andersdotter ifrån Bygdeträsk tillika med sin man Johan Olofsson haver försålt deras hela hemman till Sven Larsson ifrån Bodbyn och hans efterleverska hu Barbro Andersdotter.
Hustru Barbro noteras i mtl 1679-1688 och lille Lars Svensson 1690-1696. Tidsmässigt passar Sven Larsson in som son till Lars Jakobsson och Lucia Svensdotter i Bodbyn 13.
1222
« skrivet: 2013-07-17, 07:18 »
Per: Helena (Näsman) gifte om sig 11/10 1778 i Luleå med Samuel Strandberg (1720-1788). Enligt AI:3 sida 372 och 422 skulle hon vara född 1742 i Nätra sn, som saknar födelsebok före 1809. Går det ändå att ta reda på föräldrarna tror du? Helena dog 22/6 1830 i Luleå vid 88 års ålder.
1223
« skrivet: 2013-07-17, 06:37 »
Per: Är inte Margareta Wettergren född 11/5 1725 i Gävle som dotter till handelsman Petter Wettergren? Margareta var husjungfru hos landshövdingen i Grubbe 1, Umeå lfs 1759 (AI:6 sida 190). Där bodde även hennes blivande make Lars Andersson Degergren (1730-1803) från Degernäs 1758-1760, som sistnämda året flyttade till Piteå stad.
Samtliga fem barn födda i Piteå stad:
a/ Anders, f. 15/5 1761. Död 22/6 1774 i Avan, Lövånger sn.
b/ Petter, f. 18/1 1763.
c/ Brita Margareta, f. 16/9 1764. Död 29/9 1764 i Piteå stad.
d/ Johan, f. 18/10 1766. Död 26/10 1766 i Piteå stad.
e/ Brita Christina, f. 16/2 1771.
Familjen bodde i Avan, Lövånger sn 1772-1774 (AI:3 sida 134). Vart den senare tog vägen är mig obekant. Lars Degergren återkom ensam till hembyn Degernäs 1792, där han blev omgift och slutade sina dagar (Umeå lfs AI:9 sida 42; AI:10a sida 48). I bouppteckningen från 14/3 1803 (FIIa:2 nr 5) omtalas barnen Petter och Brita Christina hwilka för en lång tid sedan warit från orten frånwarande och kan eÿ för någon wisshet sägas om de lefwa eller eÿ.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-07-17 06:56)
1224
« skrivet: 2013-07-16, 23:18 »
Hej Christian!
Du kom med bra synpunkter. Jag har nu kollat i tiondelängderna och jordeböckerna.
År 1620 bestod Fällan av två hemman med Holger Håkansson resp. Olof Larsson som brukare. Deras efterträdare var Håkan Holgersson (1622-1629) och Carl Olofsson (1621-1631).
Fällan utökas till tre hemman i och med Holger/Hångiel Östenssons ankomst till byn 1622, men denne blir ensam brukare någon gång mellan 1631 och 1635. Holger återfinns i 1639:års jordebok och i nästa jordebok från 1642 har hemmanet övertagits av Hans Hansson, som i mantalslängden från samma år har en hustru, en son och en dotter.
Jag tror dock att sonen och dottern ifråga var Anna Holgersdotters syskon. Brodern försvinner redan samma år (1642) och lillasystern 1652, samtidigt som store Anders Olofsson i Umeå stad har en sonhustru i mtl 1653-1660. Brita Holgersdotter (död 1685) hade alltså gift sig till Umeå 1652 med Anders Olofssons son Nils Andersson Sadlare (mtl 1662-1675) och senare med Elias Persson Burgerus (mtl 1678-1686).
Hans Hansson noteras i mtl 1642-1675 och efterträds av hans änka Anna åren 1678-1688. De hade 6 barn:
a/ Jon, son i mtl 1662-1688 och har hustru från 1678. Tar över hemmanet i mtl 1690-1702. Gift med Kerstin.
b/ Nils (Fellenius). Bosatt i Piteå stad, Luleå stad och slutligen i Överkalix. Gift med Catharina Mårtensdotter Melandra.
c/ Karin, dotter i mtl 1665-1684. Gift med Olof Carlsson i Bureå 8, Skellefteå och senare med Johan Larsson Degerman i Piteå stad.
d/ Brita, dotter i mtl 1674-1681. Gift med Abraham Andersson Boman i Umeå stad.
e/ Jakob, son i mtl 1678-1684. Bosatt i Umeå stad, mtl 1686-1714. Gift med Elisabeth Jonsdotter Grubb.
f/ Anna, dotter i mtl 1678-1688. Gift med Erik Svensson Vikman i Piteå stad.
Anna Holgersdotter kan inte vara född så sent som 1631, eftersom hon var gift senast 1642 och föder barn! Hon bör vara uppemot tio år äldre och som jag ser på saken finns det bara en passande faderskandidat i Fällan: Holger Östensson i längderna 1622-1639.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-07-17 04:40)
1225
« skrivet: 2013-07-09, 02:26 »
År 1659 skänkte Anders Åsvidsson en silversked till Burträsks kyrka i testamente efter sin sal. hustru (LIa:1).
Andra hustrun, som alltså var Sven Nilssons dotter, dog 1716 (testamentspeng till kyrkan 25/3; LIa:2 sida 227).
Nils Åsvidsson i Bodbyn 5 (som efterträddes av Anders Nilsson) och Anders Åsvidsson var sannolikt bröder:
Dmb1688 23/2 Vad vidkommer Anders Östensson i Bodbyns käromål till sin svåger tolvm Anders Nilsson där sammastädes om tvenne dess systrars tillfallna arv efter deras föräldrar som hos AN skall vara innestående. Den ena syster som döder är hennes sytningsman Måns Elisasson ifr Lövånger tillstädes.. den andra systerns arv bliver hos AN innestående..
Dmb1689 16/8 1g lät Nils Andersson i Bodbyn uppbjuda den sytningslön som honom uppdragen är av dess föräldrar.
Dmb1692 27/1 Anders Åsvedsson i Bodbyn / Anders Nilsson ang arv efter 2ne Åsvedssons systrar.
Dmb1693 /8 Nils Andersson i Bodbyn, begär laga fasta på den sytn hans fader Anders Nilsson ibidem honom uppdragit..
1226
« skrivet: 2013-07-08, 23:03 »
Peder: Mårten Mattssons hustru Karin Jonsdotter i Piteå var dotter till Jon Persson och NN Holgersdotter i Hjoggböle 3.
Tommy: Det är inte lätt att få grepp om barnen till Lars Jakobsson (död 1683) i Bodbyn 13. Enligt Agneta Olofssons Burträsk-material finns två ytterligare notiser som man bör ta en närmare titt på: Dmb1711 7/4 Lars Vakens änka ifrån Ljusvattnet Margeta Johansdotter citerar Johan Jakobsson i Bodbyn, Jakob Andersson i Lappvattnet och Anders Östensson i Svarttjärn för något arv efter Nils Larsson i Lappvattnet... Nils Larssons broderson Johan Jakobsson i Bodbyn 7d84öre dito Sven Larssons barn 7d24öre systrar Kerstin, Brita, Malin och Anna Larsdotter 3d28öre. Dessutom Dmb1698 9/3 Jöns Gunnarsson i Bygdeträsk/ Anders Arvidsson och Johan Jakobsson om arv.
a/ Jakob Larssons (död 1684); son Johan Jakobsson (1667-1736) i Bodbyn 13
b/ Nils Larsson i Lappvattnet 1
d/ NN Larsdotter (död 1698) gm NN (Sven Larsson?); dotter Malin gift med Jöns Gunnarsson i Bygdeträsk 9
c/ Malin Larsdotter (1654-1730) gm Anders Östensson i Bursiljum 6 (Svarttjärn)
e/ Anna Larsdotter (1658-1733) gm Anders Svensson i Gammelbyn 2, sen Vebomark 7 i Lövånger
plus några till...
Jag misstänker att Anders Arvidsson = Åsvidsson i Bodbyn 7 är svåger med Lars Jakobsson. Åsvidssons första hustru (död 1659) skulle då ha varit dotter till Jakob Larsson i Bodbyn 13.
Någon Lars Waken nämns ej i soldatrullorna? Hm...!
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-07-08 23:17)
1227
« skrivet: 2013-07-08, 19:10 »
Efter koll i längder för åren 1610-1695 har följande pusslats fram:
Lappvattnet 1
1610-1627 Holger Persson
1628-1645 Nils Olofsson (måg)
A
1646-1678 Olof Nilsson (dotterson)
1679 hustru Karin (Olof Nilssons andra hustru)
1680 Barbro (Olof Nilssons dotter)
1681-1684 Olof Andersson (Olof Nilssons första måg)
Hemmanet sålt till Nils Larsson från Bodbyn 13
B (= Lappvattnet 4)
1657-1660 Holger Nilsson (dotterson)
1662-1675 Johan Jonsson (Holger Nilssons kusin från Hjoggböle 3)
1678-1695 Anders Nilsson (Olof Nilssons andra måg)
Lappvattnet 2
1610-1625 Holger Olofsson
1626-1655 Nils Holgersson (son)
1656-1667 Per Nilsson (Nils Holgerssons första måg)
1669-1678 Östen Andersson (Nils Holgerssons andra måg)
1679-1682 hustru Anna (Östen Anderssons hustru)
1683 Anna (Östen Anderssons dotter)
1684-1686 Margareta (Östen Anderssons dotter)
A
1687 Olof Andersson (möjlig felskrivning för Jakob Andersson)
1688-1695 Jakob Andersson (gift med Anna Östensdotter)
B (= Lappvattnet 3)
1692-1695 Lars Andersson (gift med Margareta Östensdotter)
Jakob och Lars Anderssöner var bröder från Bodbyn 7
1228
« skrivet: 2013-07-08, 16:59 »
En sammanhållen diskussion är att föredra så redovisa gärna de övriga två utdragen här, tack. Mårten Mattssons ursprung är okänt för mig.
1229
« skrivet: 2013-07-08, 14:59 »
Tommy: Tack, nu har jag kikat i domboken och gör den tolkningen att Olof Nilssons fyra medarvingar var syskon (Holger Perssons dotterbarn) som efter deras moders bortgång fått ärva hemmanets andra halva.
I boken Skellefteå socken 1650-1790 på sida 538 under Hjoggböle 3: Jon Persson (1588-1676) var ägare till gården 1628-71. Han var gift och hustrun dog 1679. Hon var en dotter till Nils Holgersson i Lappvattnet i Burträsk socken. Makarna hade barnen Johan (1622-1685) och Per.
Här konstaterar jag två felaktigheter: Jon Perssons hustru var dotter till Holger Persson, och hon var död senast oktober 1677 (tinget 9-11/10). Mårten Mattssons hustru Karin i Piteå var alltså dotter till Jon Persson i Hjoggböle, och samtidigt förklaras bakgrunden till Jonas Melanders dopnamn!
1230
« skrivet: 2013-07-08, 13:14 »
Tommy: Vad intressant för jag kände inte till ursprunget på Mårten Mattssons hustru Karin! Källa på domboksuppgiften?
Mårten Mattsson (död 1683) och Karin (död 1686) skrevs ibland under staden (1651-1684) och ibland under Öjebyn 22 Svartnäs (1653-1680). Makarna hade sju barn, av vilka fem är kända med namn: Catharina Melandra, Matts, Mårten, Jonas Melander och Margareta.
1231
« skrivet: 2013-07-06, 22:32 »
Carina: Änkor till två Christoffar dopvittnar 1641. Den förste utläser jag som Christoff Bihlowen Witwe (släkt med majoren Kristoffer i Österbotten?).
Det andra dopvittnet var Christoff Baldowen Witwe, som i stadens bou-register namnges till Anna Wulff gift med Christoffer Baldauf d.ä.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-07-07 08:09)
1232
« skrivet: 2013-07-06, 13:48 »
Olof växte upp i föräldrahemmet i Vitån och upptas i husförhörslängden från 1759: Råneå AIa:3 sida 128 och 195. Kom även ihåg AIa:4 sida 42 (Niemisel)...!
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-07-06 13:55)
1233
« skrivet: 2013-07-06, 07:02 »
Sven-Erik: Olof Olofsson Basun (tidigare Skjär) avled 29/11 1788 i Finland enligt generalmönsterrullan.
Källa: Generalmönsterrullor - Västerbottens regemente 750 (1789-1789) Bild 370 / sid 66 (AID: v374933.b370.s66, NAD: SE/KrA/0023)
Pigan Anna Maria Olofsdotter (f. 29/12 1747) i Vitån dopvittnar 7/12 1778 för sin brorsdotter Maria från Niemisel.
1234
« skrivet: 2013-07-05, 10:05 »
Per Persson noteras i mantalslängderna 1686-1697. Han dör den 22/11 sistnämnda året vid 41 års ålder; föräldrar Per Jönsson och Anna Jakobsdotter i Mjöfjärden. Änkan Marita Jönsdotter, född 1/11 1658 som Jöns Perssons dotter från Rånbyn, blir omgift 4/12 1698 till Rånbyn 11 och avlider där 7/3 1757.
Nils Persson dyker upp i mtl 1694 och efterträds av Jakob Persson 1695-1697. Nils är en son i familjen och dopvittnar för Per Perssons son Per 27/2 1694. Nils Persson blir soldat Mjöberg och gifter sig 33 år gammal 23/1 1698 med pastoris piga Marita Jonsdotter från Ångermanland, som blir änka blott en månad senare - den 22/2! Marita stannar dock kvar inom Råneå socken, där hon avlider 6/12 1736 vid 70 års ålder. Finns det något passande föräldrapar Jonas Hansson och Sara i Ångermanland?
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-07-05 10:15)
1235
« skrivet: 2013-07-04, 20:55 »
I 1694:års husförhörslängd hade Jakob Persson (33 år) i Mjöfjärden en syster Lisbetha (40 år). Hon är möjligen identisk med den ogifta Lisbetha från Mjöfjärden som avled 6/5 1715 vid 67 års ålder; föräldrar Per Jönsson och Anna därstädes. Per Jönsson nämns i mantalslängderna för åren 1651-1685 och efterträds av sonen Per Persson.
1236
« skrivet: 2013-07-04, 01:17 »
Erik Persson var i så fall systerson till Abluna Eriksdotter. Kom Ingeborg Olofsdotter, som vittnade vid samma dop, även hon från Junsele?
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-07-04 02:12)
1237
« skrivet: 2013-07-03, 12:30 »
Tråkigt att Junseles födelse- och dopbok för åren 1714-1741 inte finns kvar, för där hade man kunnat gräva fram en mängd information.
Jöns efternamn verkar vara på fem bokstäver med -an på slutet. Sen står det Abram Grelsson i Gafsele (kusin till Per Jakobssons mor).
1238
« skrivet: 2013-07-02, 13:46 »
Stig-Lennart, det är inte lätt med en översikt då många av faddrarna är långväga ättlingar till Anders Andersson i Omsjö eller Henrik Jonsson i Ruske.
Sen har jag missat att Per Jakobsson i Svanabyn har en syster Abluna (1711-1795), gift till Krånge. Härmed utgår min synpunkt om namnet Abluna.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-07-02 14:16)
1239
« skrivet: 2013-07-02, 12:20 »
Efter koll i Åseles och Fjällsjös dopböcker får jag hålla det för troligt att Per Eriksson dykt upp från ingenstans vid vigseln med finnen Jon Eriksson Kiervels dotter Elisabeth. Kan han och modern ha varit finska flyktingar? Även svågern Henrik Mattsson (gift med Kiervels dotter Sofia) hade finsk bakgrund. Då Per Eriksson på 1740-talet anses ha rotat sig ordentligt i trakten, har valet av faddrar på grund av släktskap mindre betydelse.
1240
« skrivet: 2013-07-02, 09:52 »
En kort titt på faddrarna till Per Erikssons barn i första kullen:
Erik 1722: Göran Johansson på Hällan. Jon Andersson i Gafsele. Abluna Eriksdotter på Hällan. Hustru Kerstin Danielsdotter i Krånge.
Jon 1724: Henrik Mattsson. Daniel Markusson. Lars Zackrisson. Magdalena Rockstadia. Lisbeta Mattsdotter. Margareta Ingelsdotter.
Märet 1727: Kristoffer Adamsson. Hans Eriksson. Markus Markusson. Hustru Malin på Hällan. Pigan Kerstin Adamsdotter. Hustru Kerstin Andersdotter.
Göran Johansson var kusin till Per Erikssons hustru.
Jon Andersson var bror till Nils Andersson i Svanabyn och kusin till Göran Johanssons hustru.
Abluna Eriksdotter var kusin till Göran Johanssons hustru och svägerska till Lisbeta Mattsdotter.
Kerstin Danielsdotter från Krånge var mor till Markus Markusson och Daniel Markusson, som var kusiner till Per Jakobsson resp. Ingeborg Eriksdotter i Svanabyn.
Henrik Mattsson var finne och svåger till Per Eriksson och vid tidpunkten bosatt i Svanabyn.
Lars Zackrisson var same.
Lisbeta Mattsdotter var Jon Anderssons hustru.
Margareta Ingelsdotter var kusin till Jon Andersson.
Kristoffer Adamsson var kusin till en annan Per Eriksson boende på Stöttingslandet som dopvittnar i Åsele bl.a. 20/6 1717 och 1/8 1718.
Hans Eriksson var svåger till Kristoffer Adamsson.
Malin Persdotter var Göran Johanssons hustru och kusin till Jon Andersson resp. Abluna Eriksdotter.
Kerstin Adamsdotter var syster till Kristoffer Adamsson.
Kerstin Andersdotter... ? (obekant ursprung)
Sen ställer jag mig tveksam till att makarna Per Jakobsson och Märta Eriksdotter vore kusiner! Då det fanns en dotter Abluna (döpt 18/8 1740) i familjen, vad motsäger att Märta skulle kunna vara dotter till Erik Salomonsson i Eden och därmed syster till Abluna Eriksdotter på Hällan och även kusin till Malin Persdotter därstädes?
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-07-02 10:05)
1241
« skrivet: 2013-07-01, 06:40 »
Den 3:e maj 1666 levererade Isak Eriksson 1 daler 20 öre till Torneå stads kyrka för bårkläder åt sin salige fader i Kalix. Saken underlättas dock inte av att före detta kyrkoherde Ericus Birgeri i Nederkalix blivit jordfäst ett halvår innan, den 12:e november 1665, enligt Bygdéns herdaminne.
Dessutom har kyrkoherden en dotter i 1656:års mantalslängd, som tycks vara den jungfru Brita Eriksdotter som är boende på kyrkobordet år 1657. Hon försvinner samtidigt som Isak Erikssons syster Brita äktar sig med borgmästaren (1641-1647) Per Perssons son Anders Persson i Torneå, som har en hustru uppförd i stadens mantalslängder 1658-1659. År 1660 är Brita ensam och år 1661 framlägger Isak Eriksson på rådstugurätten en räkning emot Hans Larsson i Packala uppå sin systers sal. Anders Perssons änkas vägnar på 20 daler kmt (Torneå RR 27 juli 1661). Brita Eriksdotter blir omgift med borgmästaren (1664-1666) Jöns Mickelssons son Johan Jönsson. Frågan är om jungfrun i Nederkalix är identisk med systern i Torneå...?
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-07-01 07:55)
1242
« skrivet: 2013-06-30, 17:10 »
Hej Peder!
Tack för den intressanta domboksuppgiften som var helt ny för oss! Jag har personligen inte gått genom domböckerna, utan det har andra forskare gjort och de har låtit mig få veta att årtalet 1657 saknas nästan helt i originalboken (vilken tur då att en kopia finns hos Svea Hovrätt! ). Lägger ut 1687:års protokoll här:
Dato insinuerade Rådman Isak Eriksson, där emot åter sin förklaring, att han ingen lön vill tillstå sin
sal hustrus systerson, Rådman Per Eriksson Planting, utan pretenderar av honom förnöjelse, för
det han honom hållit och påkostat, som straffen vidare fömäler. Hustru Anna Olofsdotter, bekände
att hon den tiden tjänt hos Rådman Isak Eriksson, då såsom Per Eriksson dit kommit, vilken kan
berätta Per Eriksson varit en liten gosse, och haver så gott i skolan, men tiden tillika med hans ...
barn, och blev som där hållen, både i ... och kläder.
Där på Herr Rådman Per Eriksson, så muntligen som skriftligen, uti sin inlagda skrift av d 23 april
1687 således svarat 1 att han intet kommit hos Isak Eriksson uti späda år, utan varit hos sin sal
moderfader Hr Erik Birgeri i Kalix prästgård och han låtit informera honom, uti läsande oh
skrivande in till Ao 1658, och då först kommit uti Isak Erikssons bröd, därest han varit en liten tid
och strax begivit sig i tjänst hos sal Hr Daniel Kruus och varit där ett år, sedan tjänt hos sal
Cappellanen Hr Peders änka in till 1660, och då åter kommit uti Isak Erikssons tjänst, då han var till
sina 16 år ålder kommen, och kunde förtjäna sig mat och kläder, både emot sträng körmande och
tjänt arbete, till Ao 1664, då han begynte driva Isak Erikssons betalningar, med köpande och
sljande, både på Stockholm och annorstädes. Och när han trädde i äktenskap 1670, krävde han intet
medel äga än emot 100 daler kopparmynt. Så emedan Rådmannen Isak Eriksson, där emot upptedde
Per Erikssons egenhändiga dr på utgivne kvittens av dato s 2 november 1668 vilket ord ifrån ord,
utan något förbehåll lyder. Bekänner jag mig undertecknad, hava uttagit av Hr husbonden vält Isak
Eriksson, men arvspant, efter min sal mormoder hustru Anna Pedersdotter i Kalix prästgård, vilket
honom här med kvitteras. (Torneå RR 23 april 1687)
Petter Plantings föräldrar var borgmästaren Erik Mickelsson Planting och Margareta Eriksdotter i Piteå stad. Jag vill luta mig åt 1687:års uppgifter, eftersom Isak Erikssons son Jakob Isaksson Planström annars skulle vara kusin med sin egen svärfar Anders Eriksson Planting, i övrigt en bror till Petter Planting (Jakob vigd med Christina Andersdotter Planting).
1243
« skrivet: 2013-06-30, 15:23 »
Stig-Lennart: Du menade förstås farmor Gertrud (Per Jakobsson den äldres hustru).
1244
« skrivet: 2013-06-30, 09:26 »
Per Jakobsson och Märta Eriksdotter i Svanabyn låter döpa sin dotter till Gertrud 24/2 1734 (Åsele C:1 sida 276). Man undrar liksom över källan till dopnamnet.
Nätuppgifter gör gällande att berörda makar skulle vara kusiner (Per Jakobssons mor Märta Danielsdotter och Märta Eriksdotters mor Ingeborg Danielsdotter som barn till Daniel Kristoffersson i Mo) och härmed ringer min varningsklocka...! Erik Olofsson i Krånge var dock gift två gånger - är det rimligt att anta att det eventuella syskonparet Per Eriksson och Märta Eriksdotter var födda i faderns första äktenskap med en dotter till Per Israelsson i Bölen (som möjligen hetat Gertrud) ? Om uppgiften nu stämmer, eftersom denne Per Israelsson skulle vara född så tidigt som omkring 1590.
Jag passar på och frågar Peder om källan till begravningsåret 1748 för Per Erikssons mor (ej funnen i Åseles dödbok/kyrkoräkenskaper) ?
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-06-30 10:16)
1245
« skrivet: 2013-06-30, 02:41 »
Hehe, min enda Åsele-koppling går via Daniel Edins familj men jag har faktiskt ingen koll alls på Salomon Perssons klan från Eden.
Hittar inga nätuppgifter om ursprunget på Göran Johanssons maka, är Malin Persdotters föräldrar Per Jonsson och Anna Salomonsdotter i Eden? Men i så fall vore ju Anna Göransdotter (Salomon Persson -> Anna Salomonsdotter -> Malin Persdotter ->) tremänning med hennes man Erik Pålsson i Råsele (Salomon Persson -> Erik Salomonsson -> Abluna Eriksdotter ->).
1246
« skrivet: 2013-06-28, 13:29 »
Arkiv Digital har vissa av Svea Hovrätts domboksrenovationer. Torneå stad för åren 1649-1679 återfinns i volym 2-27 under Advokatfiskalen Gävleborgs län.
1247
« skrivet: 2013-06-28, 11:46 »
Oj, vilka spännande uppgifter! Stället Mukkersy måste förstås åsyfta Muckersie i Forteviot, Perthshire. Därifrån kom ätten Nairn[e], som kan spåras ända till 1406 (ni Blomfelt-ättlingar får hålla tummarna stenhårt!) men frågan blir vart i släktträdet som våran överste Johan Nairn passar in (just namnet John är vanligt förekommande där!). Vad är förresten känt om hans bror Alexander? Källänken leder till en databas som kräver förhandsregistrering.
1248
« skrivet: 2013-06-28, 11:10 »
Peder: Varsågod. En undran bara, var kvinnonamnet Gertrud vanligt förekommande i Åseletrakten? Jag gissar att 1744:års flickebarn kan ha namngetts efter sin farmor.
1249
« skrivet: 2013-06-28, 00:34 »
Kristian: Jag måste återigen ge dig beröm för dina väldigt fantastiska insatser som kommer framtida släktforskare tillgodo!
Ett par funderingar bara. Vad är källuppgiften där det framgår att Ottiliana Berner levde än 1712? Om hon var född redan på 1620-talet vore det inte otänkbart att barnet NN Nairn är en potentiell morfar/mormor till syskonparet Blomfelt - och i så fall kompliceras sökandet efter deras anor ännu mer! Och känner någon till om det finns bevarade bouppteckningar från äldre tider i Riga och övriga Livland?
PS. Ottiliana Berner var avliden senast 1715 enligt ditt inlägg ovan från den 26/6.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-06-28 00:39)
1250
« skrivet: 2013-06-27, 21:36 »
Stig-Lennarts antagande om Bölen i Junsele synes vara riktigt. Henrik Andersson och Kerstin Andersdotter (Daniel Salomonssons maka) var Kerstin Kristoffersdotters kusiner (barn till Anders Henriksson i Eden i Junsele, vars bror Kristoffer Henriksson kom att bli gift till Bölen).
1251
« skrivet: 2013-06-27, 20:57 »
Tommy: Jöns Ingevaldsson, borgmästare i Torneå åren 1647-1655, var son till rådmannen Ingevald Olofsson i Stockholm som i sin tur var son till Olof Ingevaldsson i Sunderbyn, Luleå lfs. Jöns Ingevaldsson var morbror till Frans Crusebjörn, som var landshövding i Västerbottens län åren 1641-1653.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-06-27 21:06)
1252
« skrivet: 2013-06-25, 07:27 »
Det vore bra om någon kunnig tittar närmare på sigillet från de två dokumenten, och även jämföra mot ett ev. sigill som kan finnas bland Anund Perssons brev.
1253
« skrivet: 2013-06-08, 17:18 »
Anders Persson och [Brita] Gertsdotter fick två söner, Per och Gert. Båda var döda senast 1640 och saknade egna barn.
1254
« skrivet: 2013-06-08, 13:33 »
Tommy: Anders Persson i Torneå var gift med en av kyrkoherde Gert Jonssons döttrar från Skellefteå, sannolikt dottern Brita.
Leif Boström har sedan tidigare meddelat mig att När det gäller om Olof Andersson i Stråkanäs var bror till Per Andersson i Torneå (borgmästare 1638-1641, min anm!), så är deras bomärken varandras spegelbilder. Det kan tyda på släktskap. Jag har visserligen börjat tvivla på det. Deras bomärken är även lika Jöns Karlssons i Stråkanäs. Ett vågrätt streck är tillagt till Jöns Karlssons bomärke, så får man Per Anderssons. Olof Andersson som gifte sig till Jöns Karlssons gård kan ha modifierat Jöns bomärke lite.
1255
« skrivet: 2013-06-03, 16:46 »
Hustru Elisabeth Andersdotter i Lillpite 2 kom från Lillpite 6. Hennes far Anders Persson däremot kom från Lillpite 4, där farfadern Per Andersson (död 1697) var bonde.
1256
« skrivet: 2013-06-03, 16:01 »
Anders Olofssons (1715-1800) föräldrar bör vara Olof Larsson och Malin Eriksdotter i Lillpite 19. Dopvittnet Per Persson kom ifrån Rosvik.
1257
« skrivet: 2013-06-03, 14:57 »
Av vad jag kan se i Piteanor så gifte sig dåvarande soldaten Olof Månsson (död 1719) första gången 1674 med Margareta Jönsdotter (död 1713). De fick åtminstone sju barn - ett dödfött barn i Håkansön 1675 och följande i Lillpite: ett dödfött barn 1681, Sara (1683-1683), en son död 1684, Måns (1685-1685), en dödfödd dotter 1687 och återigen en dödfödd dotter 1689.
Om knekten Olof Månsson Hÿback ur Kenneth Mossbergs Västerbottens regemente under Karl XI 1667-1695, Piteå kompani:
Antagen 1666-00-00 Mönstringsår m.m; Går för fader Måns Olsson i Lillpiteå. Hemma 1667--1672. Göteborg 1675. Stockholm 1676 i Piteå Kompani. På skeppet Cronan, Draken, Anna Margareta 1676, commenderade ähro och effective befunna uti Calmar den 24 juni anno 1676. Malmö 1677-05-14 sj 06-01--09-01 commenderad. Åhus 1678. Ystad 1679. Stralsund 1680. Piteå 1683. Niuter boskapspeng 1679--1680--1681--1682--1683. Hemvist Lillpiteå
Anders Johansson Skryt i Lillpite gifte sig 1706 med Anna Samuelsdotter. 3 barn: Elsa (1706-1706), Johan (1707-1734) och Samuel (1709-1710). Jag hittar inte någon passande Skryt i Mossbergs soldatmaterial, kanske någon av dessa två nedan?
Rote 63 (Sjulnäs): Soldat Anders Johansson Krook
Antagen 1710-00-00 Mönstringsår m.m; Commenderad till Nymynde 1710-05-28.
Rote 102 (Kopparnäs): Soldat Anders Johansson Sjungare
Antagen 1710-00-00 Mönstringsår m.m; Commenderad till Nymynde 1710-05-28.
Olof Månsson och Anna Samuelsdotter trädde in i varsitt andra äktenskap 1714. 3 barn: Olof (1715-1745), Samuel (1715-1781) och Anna (1716-1735).
År 2005 fick jag följande uppgift av en Piteforskare: 1731 - stämning nr 38 - stämmer Johan Johansson i Pitholm sin moders syster, hustru Anna Samuelsdotter i Lillpite för det han uppfött hennes son i hans omyndiga år och därför intet erhållit någon vedergällning. Forskaren ifråga kunde inte återge källan till stämningslistan. Denna son bör förstås gälla Johan Andersson från Annas tidigare äktenskap.
Föräldrarna till min ana Johan Johansson (1700-1748), som var bonde i Pitholm 18, var soldaten Johan Nilsson Hasselbuske i Lillpite och Karin Samuelsdotter (1677-1751), som kom att gifta om sig 1716 med bonden och änklingen Elias Persson i Pitholm 19.
Systrarna Maria och Elsa, som noteras i husförhörslängden AI:1, bör ha varit Anna Samuelsdotters egna systrar Maria Samuelsdotter (född 1682) resp. Elsa Samuelsdotter (1685-1733, detta år erlade Anna peng till landskyrkan för sin syster).
Elin Abrahamsdotters föräldrar var Abraham Eriksson och Anna Larsdotter (båda döda 1696) i Lillpite 13.
1258
« skrivet: 2013-06-03, 12:01 »
Tommy: Din slutsats är riktig. Anna Samuelsdotter var dotter till Samuel Larsson och Elin Abrahamsdotter i Lillpite 14.
1259
« skrivet: 2013-06-03, 06:26 »
Tommy: Olof Olofsson (1715-1745) och Elisabeth Nilsdotter (1712-1775). Familjen återfinns i Lillpite 16 (Piteå lfs AI:1 sida 343).
1260
« skrivet: 2013-06-01, 11:26 »
Vem var (styv)dottern Stina på 19:e året som nämns i bouppteckningen efter Anna Svedman, upprättad 27/4 1757?
AD-källa: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:165 (1758-1758) Bild 1500 / sid 1069 (AID: v222533.b1500.s1069, NAD: SE/SSA/0145a)
1261
« skrivet: 2013-05-30, 23:14 »
Kristian: Kan Birgitta Drysander ha varit syster till Anna Drysander, som tidigare i denna tråd? Tillägg: Hustrun hette Brita Dryander (utan s) om man ska tro studentmatrikeln. Hon blev gift minst två gånger, och bodde i Sverige såsom flykting 1719 (nr. 5728). (Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-05-31 06:33)
1262
« skrivet: 2013-05-26, 15:25 »
Bra. Jag kan åtminstone bidra med att borgmästaren Jeremias Elis son Jakob Elis från Gävle var bosatt i Torneå stad åren 1684-1690, där denne övertagit sin moster Sara Jöransdotter Folckers placering i mantalslängderna. Jakob Elis, som verkar ha avlidit barnlös, var gift med Sofia Johansdotter vars föräldrar var handelsmannen Johan Jönsson och Brita Eriksdotter i Torneå. Brita Eriksdotter var syster till rådmannen Isak Eriksson, vars talrika familj finns sammanställd här, och tidigare gift med Anders Persson, vars föräldrar var borgmästaren Per Persson och Kerstin Gertsdotter i Torneå (båda var födda i Skellefteå). Sofia Johansdotter blev sedan omgift med rådmannen Johan Pipping och deras gemensamma barn Petter Pipping kom så småningom att bli borgmästare i Torneå.
1263
« skrivet: 2013-05-25, 23:00 »
Och vad står □ för...?
1264
« skrivet: 2013-05-20, 21:01 »
Gitte: Ingvar Söderhielm (ja, så står det i SCB-utdraget hos SVAR) föddes 11/11 1938 i Klara fs, Stockholm. Fadern okänd, modern Irma Paula Margareta Engström, född 10/6 1903.
1265
« skrivet: 2013-05-19, 10:14 »
Carina: Sterbhuskamrer Johan G?nter gifte sig första gången 14/11 1686 i Katarina fs med Margareta Palm, som dog 7/12 1705 (bou). Makarna fick åtminstone tre barn och efter det att yngsta barnet Catharina Margareta G?nter, döpt 22/2 1704 i Katarina fs, avlidit 24/4 1754 i Nikolai fs (bg. i Katarina fs) uppges hon i bouppteckningen ha syskonbarn men hemmastadda vistande eller om de levde kunde icke sägas.
1266
« skrivet: 2013-05-16, 14:50 »
Ulf: Hon kan vara identisk med den dotter till kyrkoherde Lars Nilsson Sidenius (död 1666) i Sidensjö som blev gift med handelsmannen Johan Jonsson i Söderhamn, men knepigt att passa in tidsmässigt. Vad är källan till dödsårtalet 1746, eftersom Ovanåkers dödbok börjar först 1772?
1267
« skrivet: 2013-05-14, 03:59 »
Peter: Anna Greta föddes i Kitajaur. Du hittar familjen på sida 186 i Jokkmokks husförhörslängd AI:7.
1268
« skrivet: 2013-05-11, 18:05 »
Handelsmannen Carl Govenius med fru samt drängen Daniel Danielsson från Manjärv stod faddrar till kyrkvärden Daniel Pålssons son Nils i Kvikkjokk 7/4 1793. Jag finner skäl att tro att denne dräng är identisk med vice klockaren Daniel Manberg, som dopvittnar 22/1 1794. Troligtvis tjänade Daniel först hos makarna Govenius i Luleå och medföljde familjens flytt till Peuraure någon gång efter 25/3 1792 (Luleå stad DII:1 sida 2).
Daniel Man(n)berg kom att bli gift med Daniel Pålssons dotter Magdalena, och äldsta barnet Brita Christina måste väl ha namngetts efter mormodern Brita Eriksdotter i Kvikkjokk och farmodern Christina Eriksdotter i Manjärv?
1269
« skrivet: 2013-05-10, 21:44 »
Lisbeth: Står det inte Jockmock under Daniels namn på sida 182 i Piteå lfs AI:3a? Utflyttad 1792.
1270
« skrivet: 2013-05-08, 03:19 »
Odd: Volymen, där bouppteckningen efter Anna Maria Möller (dat. 2/5 1809) finns, är tillgänglig på Arkiv Digital.
Källhänvisning: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:368 (1809-1809) Bild 10040 / sid 968 (AID: v223014.b10040.s968, NAD: SE/SSA/0145a)
1271
« skrivet: 2013-05-06, 22:42 »
En forskare har, mycket vänligt nog, meddelat mig per e-mail om nedanstående uppgifter ur skråhandlingar i Stockholms stadsarkiv som ännu inte digitaliserats:
Lars Lundelius återfinns i Skomakarämbetets kvartalsböcker och lådräkningar 1:a gången 1765-10-24 då han utgör den vanliga avgiften. Ingen annan notering än att han var mäster, ingenting varifrån han kom eller ålder. Han återkommer kvartalsvis fram till mars 1778 då längden upphör.
Han dyker således upp i ämbetet samtidigt med giftet 1765 vilket tyder på att han kom från annan ort. Detta förstärks när man går genom in- och utskrivningsböckerna där han inte förekommer som lärling eller gesäll utan redan är mäster 1765.
I en ämbetets Mantalsbok från 1784 är han uppförd med ackumulerande skuld för samtliga kvartal vilket pågår årligen fram till och med 1788. För 1789 är han uppförd de 2 första kvartalen men struken och marginalnotering död. Han har förmodligen vistats på annan ort, bl.a. i Luleå, denna period och inte utgjort någon avgift till ämbetet i Stockholm.
I ämbetets Dödlåderäkning återfinns Lundelius på kreditsidan för Jul kvartalet 1789. Den 4 april har ämbetet utbetalat för mäster Lundelius begravningspengar 10 daler 12 öre. Årets 1:a kvartal kallades tydligen för Jul kvartal och började nog räknas från jul. Det närmaste man kan komma är väl att säga att han dog före den 4 april 1789 på hittils okänd ort.
Jag är böjd att hålla med forskaren, eftersom Lars Lundelii dödsår har satts till 1789 i Luleå stad AI:2 sida 235 utan någon notering i stadens dödbok.
1272
« skrivet: 2013-05-03, 22:36 »
Gösta: Tack för ditt bidrag!
Erik Hansson, hans hustru Margareta och deras dotter Barbro avled alltså i Luleå stadsförsamling, men familjen tycks ändå inte ha bott där då den varken kunnat återfinnas i DII:1 eller AI:2 (där Erik Hansson visserligen nämns i personregistret i slutet av boken utan någon sidhänvisning) ?
Susanna Eriksdotter blev förmodligen piga hos handelsman Carl Govenius' hushåll 1778 (AI:2 sida 5).
Bra att Hanna Eriksdotter återfunnits, eftersom jag trodde att namnet var en felskrivning för Johan!
Är Erik Eriksson (1781-1866), som gifter sig i landsförsamlingen 9/6 1809 och blir bonde på Avan 8, identisk med Brita Eriksdotters utomäktenskapliga son Erik?
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-05-03 22:52)
1273
« skrivet: 2013-05-02, 11:12 »
En Anna Brita Lundelia bosatt på Styrmansgatan n:o 90 får en utomäktenskaplig dotter med en kammartjänare Rumph, som döps till Anna Catharina i Hedvig Eleonora fs 30/10 1751 (n:o 159 i boken). P.g.a. namnlikheten undrar man över ev. koppling till Lars Lundelius. Hon är i alla fall inte identisk med den Anna Brita Lundell, som blir gift två gånger (1751 resp. 1758) och avlider i samma församling 27/9 1761 vid 42 års ålder.
1274
« skrivet: 2013-05-01, 15:59 »
Ewa: Har du sedan tidigare påträffat familjen i Österåker fs (AI:5a sida 141) och i Danderyd fs (AI:2 sida 13)?
1275
« skrivet: 2013-05-01, 15:41 »
Av en slump återfanns följande förteckning från 1686 som jag fått via e-mail år 2010, som jag senare tappat bort - argh! Vore det inte bra om kartläggning kunde göras av varje student?
Transumt af dhen opsatz, som Rector Scholae uthi Umeå lapmark H:r Olaus Stephani Graan, till Consistorium Hernosandense ingifwit, på dieknarna, som där freqventerat, och nu byggia och boo uthi åthskillige Lapmarker.
Umeå by
1. Joens Joensson
2. Nils Andersson
3. Anund Anunsson
4. Bängt Andersson
5. Joen Andersson
6. Thomas Andersson
7. Erich Joensson
8. Mårten Martensson
9. Matthias Matthiae
10. Adam Christophersson klåckaren
11. Jöran Thomsson
12. Mårten Joensson
13. Jackob Joensson
14. Joran Thomsson
Ahrsella och Ångermanlandz Lapmark
1. Lars Nilsson Jerpe
2. Guttorm Clemets:
3. Lars Zachariaeson
4. Jöran Nilsson
5. Bryngel Erichson
6. Jacob Pedersson
7. Nils Hansson
8. Joran Joensson
9. Wärnich Ersson
11. Jacob Swensson
12. Peder Markusson
(observera att nummer 10 i Åsele saknas, d.v.s. borttappad på vägen från första upppsatsen till bokens tryckning)
Wapsten
Olof Siulsson
den andre Ture Jonsson är döder
(Ranbyn saknas helt)
Granby
1. Mårten Joensson
2. Päder Martensson
3. Nils Olofzon
4. Nils Håkansson
(Arvidsjaur saknas helt)
Arieplog
1. Päder Gunnarsson
2. Essper Larsson
3. Lars Olofzon Häff
Silbojoch
1. Påwall Andersson
2. Olof Andersson
Luleå
1. Lars Påhlsson
2. Knuth Olofsson
3. Nicolaus Lundius
Källa: Härnösands konsistorii skrivelse till Kungl. Maj:t, RA. Bilaga till domkapitlets skrivelse den 15 mars 1686 angående avguderiet i Silbojokk (via Källskrifter rörande kyrka och skola av Erik Nordberg).
Lika bra att jag passar på att förteckningen över skolmästare på Skytteanska skolan här:
2. Jakob Backæus (kring 1640)
3. Olof Graan (från 1657, även pastor från 1673)
4. Nils Graan (skolm. 1686, pastor 1701)
5. Erik Plantin (skolm. 1702, drunknade 1704, ogift)
6. Nils Klingberg (skolm. 1704)
7. Daniel Randklef (1679-1726, skolm.1706)
8. König Granlund (skolm. 1716)
9. Pehr Fjellström (skolm. 1719)
10. Bernhard Ask (skolm. 1739)
11. Carl Gustaf Bernhard Alenius (skolm. 1779)
12. Anders Alenius (skolm. 1791)
13. Pehr Rådström (skolm. 1802)
14. Anders Nordenstam (skolm. 1847)
Källa: Isak Grapes Lappmarkens herdaminne från 1853, som börjar med Namnet på den första, år 1632, här anställda skolmästare kan ej med säkerhet uppgifvas. Kanske den förste predikanten Jonas Östensson?.
1276
« skrivet: 2013-05-01, 12:44 »
Johnny, tack för påpekandet om mitt tolkningsfel! Jag var för snabb som uppfattade 6 Jan: och som 6 Junius istället.
Att Margaretas far Erik Jönsson är identisk med soldaten Erik Loo framgår av denna sida som redogör kortfattat om byns historia: Vid den tiden flyttade tolvman Erik Jönsson Loo med hustrun Barbro till Mjöfjärden från Högsön respektive Vitån. Han blev stamfar för bönderna i byn och är så än idag. Hustruns namn är dock fel, och skall vara Brita Jakobsdotter som dog 11/10 1783 vid 84 års ålder.
1277
« skrivet: 2013-05-01, 06:53 »
En intressant läsning! Georg Friedrich Böckelman med fru bodde i Öjebyn 31 i Piteå lfs åren 1723-1728 (mtl). Åren 1730-1742 fanns makarna på Kyrkobordet i Nederluleå lfs (mtl, AI:2B sida 148; AI:3B sida 170). Men ändå föddes bara ett barn under denna period: Catharina Elisabeth, döpt i Piteå lfs 1/5 1723 med noteringen död (peng ges till landskyrkan den 25/7 samma år). Bland faddrarna märks översten Henrik Magnus von Buddenbrock. Kapten Böckelman med fru stod faddrar för Jakob Böös' son Fredrik döpt i Piteå lfs 24/11 1721. Här kanske man kan förklara valet av barnets dopnamn? Gemensamt för herrarna Böckelman, von Buddenbrock och Böös är att samtliga var av livländsk börd.
Blott två träffar finns i Stockholms bou-register:
Bouppteckning 15/11 1667 efter Helena Böckelmans man borgaren och handelsman Hans Bartels.
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:1 (1667-1667) Bild 5500 / sid 1088 (AID: v222292.b5500.s1088, NAD: SE/SSA/0145a)
Bouppteckning 24/12 1733 efter sjöman Tomas Böckelmans första maka Catharina Eriksdotter från Finland, död i juli s.å.
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:102 (1733-1733) Bild 7260 / sid 705 (AID: v222424.b7260.s705, NAD: SE/SSA/0145a)
1278
« skrivet: 2013-04-30, 15:10 »
Kompletteringar till förra årets inlägg ovan från den 11:e och 14:e maj med Arkiv Digital-källor:
Erik Hansson föds 1723 14/1 i Mårdsel och döps 9/2 i Jokkmokk.
Jokkmokk C:1 (1701-1736) Bild 47 / sid 43 (AID: v137657.b47.s43, NAD: SE/HLA/1010091)
Erik Hansson i Mårdsel gifter sig 1749 2/7 med pigan Margareta Eriksdotter från Mjöfjärden.
Råneå EI:1 (1749-1767) Bild 5 / sid 3 (AID: v138787.b5.s3, NAD: SE/HLA/1010165)
Margareta kom från Mjöfjärden 1, där hon noteras såsom gift till Mårdsel.
Råneå AIa:3 (1745-1766) Bild 76 / sid 71 (AID: v138738.b76.s71, NAD: SE/HLA/1010165)
Margareta föds således 1722 6/6 i Högsön och döps 7/6 i Råneå.
Råneå C:1 (1693-1733) Bild 76 / sid 72 (AID: v138776.b76.s72, NAD: SE/HLA/1010165)
Familjen (med 9 barn, utflyttad till Råneå) noteras i Mårdsel de första åren i Gällivares HFL.
Gällivare CI:1 (1759-1768) Bild 23 / sid 81 (AID: v137593.b23.s81, NAD: SE/HLA/1010055)
a/ Marta, född 1749.
b/ Hans, född 1750.
c/ Brita, född 1752.
d/ Barbro, född 1753.
e/ Anna, född 1754.
f/ Susanna, född 1756.
g/ Johan, född 1760.
h/ Clara, född 1762.
i/ Erik, född 1766.
De 6 äldsta barnens födelse- och dopdata saknas, eftersom de första 42 sidorna i Gällivare CI:1 är bortrivna.
Hans Eriksson dör 1770 19/4 vid Hårdvattnet och begravs 28/4 i Råneå, 18 år gammal.
Råneå C:3 (1768-1795) Bild 180 / sid 177 (AID: v138778.b180.s177, NAD: SE/HLA/1010165)
Johan Eriksson föds 1760 20/10 (ort ej angiven) och döps 22/1 1761 i Gällivare.
Gällivare CI:1 (1759-1768) Bild 6 / sid 47 (AID: v137593.b6.s47, NAD: SE/HLA/1010055)
Johan dör 1770 11/4 vid Hårdvattnet och begravs 14/4 i Råneå, 7 år gammal.
Råneå C:3 (1768-1795) Bild 179 / sid 176 (AID: v138778.b179.s176, NAD: SE/HLA/1010165)
Clara Eriksdotter föds 1762 13/7 i Mårdsel och döps 24/7 i Gällivare.
Gällivare CI:1 (1759-1768) Bild 11 / sid 57 (AID: v137593.b11.s57, NAD: SE/HLA/1010055)
Clara dör 1832 3/10 i Gamla staden och begravs 7/10 i Nederluleå, 66 år gammal.
Nederluleå F:1 (1824-1861) Bild 61 / sid 58 (AID: v138451.b61.s58, NAD: SE/HLA/1010132)
Erik Eriksson (född 1766 28/5) dör 1766 6/9 i Mårdsel och begravs 13/9 i Råneå, 3 mån och 9 dagar gammal.
Råneå EI:1 (1749-1767) Bild 137 / sid 267 (AID: v138787.b137.s267, NAD: SE/HLA/1010165)
Jag letade efter familjen i Hårdvattnet (Holsvattnet) i Nederluleå utan resultat:
Nederluleå DII:1b (1765-1780) Bild 1290 / sid 126 (AID: v366629.b1290.s126, NAD: SE/HLA/1010132)
Desto bättre gick det i Råneå sn, där familjen återfunnits under Böle inhysesfolk:
Råneå AIa:4 (1770-1807) Bild 71 / sid 128 (AID: v138739.b71.s128, NAD: SE/HLA/1010165)
Här antecknas Erik Hansson som utflyttad (samt död?) 1772. Likaså är hustrun utflyttad 1772.
Brita utfl. 1770, Barbro död 1773, Anna utfl. 1776, Susanna utfl. 1778 och Clara utfl. 1770.
Kanske återflyttade familjen till Gällivare, som saknar dödbok för åren 1765-1774...?
1279
« skrivet: 2013-04-30, 10:50 »
Kristian, det är fantastiskt vilket jättejobb du lagt ner på forskande i Livland!
Jag har inget nytt att bidra med, men kom att tänka på Carinas tidigare i denna tråd från den 22 juli om kaptenen vid Västerbottens regemente Georg Friedrich Böckelman (1688-1750). Denne kom från Livland, men är föräldrarna kända? För jag hittar ingenting på nätet. Om denne kapten visar sig vara befryndad med Daniel Heinrich Bökelmann i Riga, är du syskonparet Blom[felt]s föräldrar på spåren. Spännande!
1280
« skrivet: 2013-04-20, 04:08 »
I Stockholm fanns en sekreterare, sedermera kommissarie Anders Brodinus som begravdes 6/8 1683 i Jakob och Johannes fs. Han gifte sig 30/4 1676 i samma församling med Aletta Larsdotter, begravd där 28/6 1681 (dotter till generalkamrer Lars Jonsson, begravd 22/5 1675, och hans hustru Catharina Skoug, död 10/4 1708. Makarna var bosatta i Jakob och Johannes fs, men ägde likväl hemman i Bergby, Hanmora och Lundkulla på Adelsön). 3 barn: 1/ Catharina Brodina, döpt 29/4 1677 i Jakob och Johannes fs. Död 4/4 1762 i Hanmora, Adelsö sn vid 85 års ålder. Gift med pronotarien vid Svea Hovrätt Jonas Robeck från Kalmar, begravd 23/2 1701 i Jakob och Johannes fs. 1 barn: a/ Jonas Robeck (1700-1780), hovrättsråd och justitieborgmästare i Stockholm. Gift 1736 med Maria Lucia Gyllenbååt (1712-1771). Makarna dog barnlösa. 2/ Anders Brodinus, döpt 12/10 1678 i Jakob och Johannes fs. Begravd 31/12 1710 i Barnhusförsamlingen, där han var kyrkoherde och vars hela familj avled i pesten. Gift med Birgitta Plenningsköld, begravd 8/12 1710 i Barnhusförsamlingen tillsammans med sin späda dotter. 2 barn: a/ Ebba Jaquetta Brodina, döpt 17/9 1709 i Jakob och Johannes fs. Begravd 29/12 1710 i Barnhusförsamlingen.
b/ Catharina Brodina, död späd och begravd tillsammans med modern 8/12 1710 i Barnhusförsamlingen. 3/ Aletta Brodina, döpt 2/2 1681 i Jakob och Johannes fs. Ej nämnd i bou efter mormodern 12/10 1708. Två möjliga syskon till Anders Brodinus d.ä.: - Olof Brodinus, som var bokhållare hos friherre Lars Fleming och begravdes 12/10 1683 i Jakob och Johannes fs. - Catharina Brodina (som levde än 11/7 1698) vigd före 1683 med Johan Isaksson från Torneå stad, vars familj finns redovisad här. Denne var bokhållare i Nikolai fs och senare grosshandlare i S:ta Katarina fs, begravd där 8/12 1693. Är föräldrarna till dessa Brodinar möjligen kända...? En tullnär Jonas Persson Brodinus med familj var kortvarigt bosatt i Torneå stad år 1660 (mantalslängd). Han fick silkessnöret samma år p.g.a. balance i tullräkenskaperna och andra felaktigheter i tullordningen. Vart denna familj senare tar vägen vet jag inte. (Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-04-20 04:35)
1281
« skrivet: 2013-04-19, 16:44 »
Bygdéns herdaminne (andra delen, sida 257) nämner inga barn till komminister Jonas Johansson Tornaeus, död i december 1715 i Nedertorneå sn, men han blev gift före 4/3 1701 (mantalslängd) och fick minst två döttrar: Catharina Tornaea, som dog ogift 14/6 1744 i Torneå stad vid 43 års ålder, och Margareta Tornaea, död 6/6 1751 i Nikolai fs, Stockholm; vigd 1725 (lysning 11/7) i Finska fs, Stockholm med handelsman Hans Degerman från Umeå stad (son till Hans Jonsson Degerman och Anna Jakobsdotter Grubb), död 25/6 1754. Makarna fick åtminstone fyra barn.
Jonas Tornaeus maka Margareta Andersdotter Planting, död 58-årig 30/4 1740 i Torneå stad, blev omgift 15/12 1718 i Torneå stad med befallningsman, senare borgmästare Petter Johansson Pipping i dennes första äktenskap, död 72-årig 3/5 1766 i Torneå stad.
1282
« skrivet: 2013-04-18, 23:16 »
Peder: Om du har Arkiv Digital så kan du ta del av domboksrenovationerna i Svea Hovrätt, under Advokatfiskalen Gävleborgs län som innehåller bl.a. Umeå lappmark för åren 1649-1679 (i volym 2-27). Lycka till!
1283
« skrivet: 2013-04-18, 14:35 »
Peder: Svar nej, och det går nog inte på grund av obefintligt källmaterial (enbart skattelängder är till ingen hjälp).
1284
« skrivet: 2013-04-16, 12:10 »
Anton: Fick makarna gemensamma barn? I så fall bör man undersöka samtliga dopvittnens/faddrars härkomst för eventuella släktkopplingar.
1285
« skrivet: 2013-04-16, 09:07 »
Samma sida hos Arkiv Digital: Generalmönsterrullor - Västerbottens regemente 742b (1728-1728) Bild 2760 (AID: v374925.b2760, NAD: SE/KrA/0023).
1286
« skrivet: 2013-04-13, 10:37 »
Komplettering till mitt tidigare från 10/10 2007 om båtsmannen Petter Byskman, som sökte bli borgare i Piteå:
Jag har nu återfunnit denne Petter Byskman såsom begravd i S:ta Katarina fs i Stockholm 18/10 1710 (nr. 1728).
Arkiv Digital-källa: Katarina CI:11 (1711-1715) Bild 43 / sid 40 (AID: v86988.b43.s40, NAD: SE/SSA/0009)
1287
« skrivet: 2013-04-12, 14:04 »
För mig är det helt obegripligt att man kan kräva att få Arkiv Digitals högupplösta bilder för privat bruk utan extra kostnad. Här håller jag med Stig-Ove! Företaget erbjuder enstaka kyrboböcker på CD- eller DVD-skivor, så om man inte vill köpa dessa är man allt bra snål!
1288
« skrivet: 2013-04-08, 19:40 »
Göran: I november sammanställde jag uppgifter om Tomas Mårtenssons familj ur Umeå lfs C:3:
Tomas Mårtensson, född 1743 i Granbyn, döpt -/2 i Sorsele (Lycksele C:2). Avrättad 1768 13/1 (sida 97).
Gift 1761 20/4 i Nordmaling (C:2 sida 234) med
Karin Larsdotter, född 1729 19/3 i Umeå lfs, döpt 22/3 (C:1 sida 90). Död 1767 5/8, bg. 8/8 (sida 91).
(fader Lars Sjulsson, begravd 1739 27/10 i Umeå lfs 50 år gammal; C:2 sida 391)
Barn:
Brita Catharina, född 1761 9/6, döpt 10/6 (sida 283). Död senast 1767 (moderns dödsnotis).
Mårten, född 1762 11/7, döpt 12/7 (sida 292). Död/begravd 1762 24/9 (sida 53).
Anders, född 1763 15/8, döpt 21/8 (sida 302). Död 1766 6/2, bg. 23/2 (sida 80).
Nils, född 1764 26/11, döpt 29/11 (sida 314). Död 1766 22/1, bg. 2/2 (sida 80).
Mickel, född 1766 6/2 (dödbok). Död 1766 11/2, bg. 23/2 (sida 80).
Föräldrarna var Mårten Nilsson (död 1745) i Granbyn och nybyggardottern Brita Tomasdotter (1721-1767) från Racksund i Arjeplog i hennes första äktenskap. Nybyggaren Johan Tomasson (1716-1770) i Bastuträsk i Lycksele, som blev satt på antingen Kalmars eller Marstrands fästning för olovligt umgänge med sin dotter Maria, var morbror till Tomas Mårtensson.
Erik: Har du lagt märke till min ännu obesvarade fråga från den 29:e januari, ställd under ?
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-04-08 20:00)
1289
« skrivet: 2013-04-04, 16:08 »
När man går genom böckerna för Torneå stad under 1600-talet kan man inte undangå att möta på handels- och rådmannen Isak Eriksson, som en forskare beskriver, hade haft tentaklerna ute åt alla håll och man stöter ihop med hans namn i så många sammanhang. Dessutom hade Isak en talrik familj med tolv kända barn och förgreningar till Uleåborg. Jag härstammar inte själv från familjen ifråga, men efter att många tidigare uppgifter konstaterats vara otillräckliga eller direkt felaktiga, kändes det lika bra att kavla upp ärmarna och göra en ordentlig genomlysning över Isak Erikssons samtliga barn och barnbarn för tiden fram till 1720 (under perioden hade barnen från första kullen hunnit få egna barnbarn, som här ges mycket kortfattade beskrivningar). Denna sammanställning har blivit möjlig tack vare medverkan av Bruno Wikström, Olof Andersson och Ulf Holmberg och jag tackar verkligen dessa forskare jättemycket! Alla kompletteringar och rättelser välkomnas förstås.
Handels- och rådmannen Isak Eriksson betalade 1666 3/5 i Torneå bårkläderna för sin fader i Kalix. Isak förekommer i stadens mantalslängder åren 1651-1692 och är död före 1693 12/4 (RR). I första äktenskapet med NN Eriksdotter, död ca 1656 (mtl; dotter till kyrkoherde Ericus Birgeri och dennes hustru Anna Persdotter i Nederkalix enligt RR 1687 23/4) alstrades minst fyra barn:
1/ Brita Isaksdotter, död 1696 före 10/8 i Torneå (RR). Gift 1) 1667 23/1 i Nikolai fs, Stockholm med Hans Hansson, död i Torneå 1667 före 4/9 (bou 1668 5/5, sidnr. 786). Borgare i Stockholm. Gift 2) med borgare Henrik Eriksson i hans första äktenskap. Död mellan 1711 4/12 och 1712 6/9 i Torneå (RR). Nämnd 1671-1711 (mtl).
a/ Erik Henriksson, död (begravd i april) 1706 i Torneå. Handels- och rådman, nämnd 1694-1706 (mtl). Gift 1) före 1692 15/2 (mtl) med Catharina Olofsdotter Salin, kyrkoherdedotter från Lövånger. Död i april 1699 i Torneå (RR 1699 19/4). Gift 2) före 1702 15/2 (mtl) med Anna Margareta Lohman i hennes andra äktenskap (första gången skedde 1699 31/1 i Tyska fs, Stockholm med skepparen Friederich Strangenberg). Anna Margareta blev omgift med Eriks kusin Anders Samuelsson Calicius, se under 3b.
Barn:
Olof Eriksson Törnstedt, död 1738 22/1 (bg. 4/2) i Brahestad. Häradshövding; gm Maria Sofia Soolberg.
Brita Eriksdotter Törnstedt; gm inspektor Samuel Olofsson Mört i Torneå.
Ett barn, begravt i november 1702 (kyrkoräkenskap).
Ett barn, begravt i mars 1704 (kyrkoräkenskap).
Ett barn, begravt i februari 1705 (kyrkoräkenskap).
Ett barn nedkom i december 1706 men strax dött (bou-bilaga i RR 1706 30/7; 14/12) och begravt i januari 1707 (kyrkoräkenskap).
2/ Johan Isaksson, död (begravd 8/12) 1693 i S:ta Katarina fs, Stockholm. Bokhållare hos rådman David Wolcker i Nikolai fs, Stockholm 1671 (Torneå RR 1671 13/11) och senare grosshandlare i S:ta Katarina fs. Gift före 1683 (mtl) med Catharina Brodina, som levde än 1698 11/7 (Torneå RR 1698 1/8).
3/ Samuel Isaksson, död före 1703 16/3 i Torneå (mtl). Var skeppare 1671 (RR 1671 28/6). Borgare från 1678, nämnd 1679-1702 (mtl). Gift i januari 1679 med Malin Andersdotter, nämnd 1703-1705 och som utfattig sistnämnda året (mtl).
a/ Karin Samuelsdotter, var 14 år gammal 1694 (RR 1694 5/11).
b/ Anders Samuelsson Calicius, död 1741 17/7 (bg. 22/7) i Torneå 60 år gammal. Handelsman. Nämnd 1706-1741 (mtl). Gift 1707 (lysning i april) med Anna Margareta Lohman i hennes tredje äktenskap, död 1757 8/2 i S:ta Katarina fs, Stockholm 75 år gammal.
Barn:
Samuel Calicius, död 1757 3/1 (bg. 9/1) i Torneå 48 år gammal. Handelsman; gm Christina Olofsdotter Hjulberg.
Ett barn, begravt i maj 1710 (kyrkoräkenskap).
Helena Calicia, död 1775 27/12 (bg. 1776 11/1) i Kvarnböle, Kimito sn 65 år gammal; gm kyrkoherde Zackarias Forbus.
Johan Calicius, död 1760 7/8 i S:ta Katarina fs, Stockholm 45 ¾ år gammal. Slaktare; gm Catharina Elisabeth Lohman.
Anders Calicius, f. 1726 28/2 (dop 2/3) i Torneå. Död 1726 23/6 (bg. 26/6) i Torneå.
c/ ett barn, död 1684 (kyrkoräkenskap, bet. datum 1684 9/3).
d/ ett barn, död 1685 (kyrkoräkenskap, bet. datum 1685 5/7).
e/ ett barn (RR 1701 11/3). Antagligen begravt i maj 1706 (kyrkoräkenskap).
4/ Margareta Isaksdotter, död i Uleåborg mellan 1700 16/3 (mtl) och 1702 15/3 (mtl). Gift 1) kort före 1675 22/2 (mtl; Uleåborg RR 1685 28/3) med tobaksinspektor Abraham Strandenius, död (begravd 14/11) 1675 i Uleåborg dit han kom tre år tidigare (Uleåborg RR 1672 20/3). Gift 2) senhösten 1684 (Uleåborg RR 1684 18/10) med handelsman Anders Eriksson Dahl i hans andra äktenskap. Tidigare borgare i Stockholm. Gift 3) före 1695 18/1 (mtl) med handelsman, senare landsfiskal Jakob Holmsten i hans första äktenskap. Död 1735 i Uleåborg.
a/ Catharina Dahl, död 1753 i Uleåborg. Gift 1) före 1704 17/3 (mtl) med handelsman Olof Ansula, död före 1723 i Uleåborg. Gift 2) före 1724 3/5 (husförhörslängd) med handelsman Josef Andersson Falk, död 1735 i Uleåborg.
Barn (stavas alternativt Ansilia, Ansenia, Aurelia):
Catharina Ansula (husförhörslängd).
Margareta Ansula, död 1776 (bg. 9/9) i Uleåborg 71 år gammal; gm stadsinvånare Anders Johansson Sipelius.
Maria Ansula, död 1793 4/11 (bg. 7/11) i Uleåborg 82 år 6 månader gammal; gm postmästare Johan Mickelsson Wacklin.
Isak Eriksson fick inga barn i andra äktenskapet (ca 1659) med NN, död före 1662 (mtl; RR 1693 20/5). Med tredje hustrun (vigda före 1665) Catharina Eriksdotter Höjer fick makarna åtminstone åtta barn. Catharina Höjer var dotter till handels- och rådman Erik Nilsson Höjer och dennes hustru Anna Dagesdotter i Luleå stad och dog (begravd i oktober) 1710 i Torneå.
5/ Erik Isaksson, död före 1723 i Uleåborg. Nämnd 1698-1712 i Torneå (mtl), borgare i Torneå 1703-1712. Gift 1) före 1701 6/3 (mtl) med kyrkoherdedotter Malin Mårtensdotter Kempe från Övertorneå, död (begravd i mars) 1709 i Torneå (RR 1709 8/5). Gift 2) 1712 med änkan Maria Simonsdotter Pilckar, död 1734 i Uleåborg. Genom detta äktenskap blev Erik Isaksson svärfar till hans egna bröder Nils och Isak.
a/ ett barn, begravt i juli 1701 (kyrkoräkenskap).
b/ ett barn, begravt i juli 1703 (kyrkoräkenskap).
c/ Anna Catharina Calicia, död 1741 i Uleåborg. Gift 1723 med handelsman Anders Persson Salander, död 1727 (bg. 21/6) i Uleåborg 27 år gammal.
d/ ett barn, begravt i juni 1709 (kyrkoräkenskap).
6/ en dotter nämnd i 1685:års mantalslängd, möjligen identisk med Anna Isaksdotter, död 1738 8/11 (bg. 12/11) i Torneå 72 år gammal. Gift före 1692 (mtl) med tullbesökare Ture Mårtensson Hedman, död 1750 29/12 (bg. 1751 28/1) i Torneå 100 år gammal.
a/ Mårten Turesson Hedman, död 1749 13/12 (bg. 21/12) i Torneå 55 år gammal. Tullbesökare. Gift 1722 (mtl) med Brita Nilsdotter, död 1760 1/3 (bg. 18/3) i Torneå 68 år gammal.
b/ Catharina Turesdotter Hedman, död 1737 4/3 (bg. 7/3) i Torneå 41 år gammal. Gift 1722 9/9 i Torneå med stadsinvånaren Anders Granberg.
c/ NN Hedman, begravd i augusti 1705 (kyrkoräkenskap).
d/ NN Hedman, begravd i juni 1708 (kyrkoräkenskap).
7/ Elisabeth Isaksdotter Calicia, död 1736 16/11 (bg. 23/11) i Torneå 63 år gammal. Gift 1691 med befallningsman Jakob Arendtsson Grape, död 1720. Enligt mantalslängderna var familjen bosatt på Kyrkobordet i Övertorneå 1687-1692; i Torneå stad 1699; i Gammelgården 10, Nederkalix sn 1700; åter i Torneå stad 1701; i Haparanda 2, Nedertorneå sn 1702-1703 och i Mattila 3, Nedertorneå sn 1704-1714 (öde 1715-1718).
a/ Clara Grape. Gift 1711 (lysning 16/6) i Finska fs, Stockholm med Staffan Staffansson Wänänen, handelsman i Uleåborg. Paret utflyttade till Lumijoki sn 1742.
b/ Arendt Grape, död 1720 i Stockholm (bou 1722 5/4 i volym 1724:1, sidnr. 512). Värvades såsom 19-årig student till soldat (nr 12) i Livkompaniet under överste Ribbings ledning 1712 8/7, transporterad till korpral (nr. 13) under kapten Pipers kompani 1718 2/9 och där via Kungl. Maj:t erhållit avsked 1719 15/10. Gift 1718 9/3 i Svea livgarde livbataljons fs med Maria Jakobsdotter Sahlström.
c/ NN Grape, begravd i maj 1701 (Torneås kyrkoräkenskap).
d/ NN Grape, begravd i augusti 1703 (Torneås kyrkoräkenskap).
e/ NN Grape, begravd i december 1705 (Torneås kyrkoräkenskap).
f/ Johan Grape, död 1771 16/6 (bg. 24/6) i Hietaniemi sn 63 år gammal. Sockenskrivare. Gift 1748 10/7 i Nederkalix sn med Anna Olofsdotter Strålberg, f. 1723 14/4 (dop 15/4) i Töre, Nederkalix sn. Död 1791 28/2 (bg. 13/3) i Påtan, Nedertorneå sn.
8/ Jakob Isaksson Planström, död 1743 (bg. 24/1) i Piteå stad 68 år gammal. Borgare från 1705, senare rådman. Nämnd 1706-1742 (mtl). Gift före 1701 6/3 (mtl; måg hos Anders Eriksson Planting) med Christina Andersdotter Planting, död 1761 3/4 (bg. 21/4) i Torneå 79 år gammal.
a/ Anders Planström, död 1776 2/1 (bg. 7/1) i Torneå 76 år gammal. Borgare. Gift 1) 1727 22/10 i Torneå med Gertrud Persdotter Strömbäck, död före 1750 7/12 (mtl). Gift 2) 1753 1/4 i Torneå med Christina Olofsdotter Bjurström från Överkalix sn, död 1781 4/4 (bg. 8/4) i Torneå 73 år gammal.
b/ Jakob Planström, drunknade i oktober 1733, igenfunnen 1734 18/5 och begravd 30/5 i Luleå stad, 31 år gammal. Tullnär. Gift 1728 5/12 i Piteå stad (alternativt 1728 8/12 i Torneå stad) med Elisabeth Johansdotter Höjer, f. 1708 (dop 25/11) i Piteå stad.
c/ NN Planström, begravd i januari 1704 (kyrkoräkenskap).
d/ NN Planström, begravd i augusti 1705 (kyrkoräkenskap).
e/ Gertrud Planström, död 1759 (bg. 24/10) i Norrköpings S:t Olai fs 52 år, 8 månader och 4 dagar gammal. Gift i Finska fs, Stockholm 1727 9/2 med Paul Christoffer Braad, död 1748 (bg. 18/9) i Norrköpings S:t Olai fs 42 ¼ år gammal. Handelsman och fabrikör i Norrköping.
f/ NN Planström, begravd i maj 1708 (kyrkoräkenskap).
g/ Catharina Planström, död 1748 31/12 (bg. 1749 10/1) i Torneå 39 år gammal. Gift 1729 9/12 i Torneå med handelsman Henrik Johansson Pipping, död 1739 25/12 (bg. 28/12) i Torneå 33 år gammal.
h/ NN Planström, begravd i maj 1714 (kyrkoräkenskap).
i/ Elisabeth Planström, f. 1718 18/8 (dop 23/8) i Torneå.
9/ Nils Isaksson, död 1745 i Uleåborg. Rådman. Gift före 1702 15/3 (mtl) med Elisabeth Samuelsdotter Niska, död 1753 5/6 i Uleåborg (enligt bou 1754 10/1).
a/ Catharina Nilsdotter Calicia, död 1788 13/9 (bg. 21/9) på Sipola hemman i Haukipudas sn 87 år gammal. Gift 1) före 1723 med handelsman Lars Cajanus, död 1735 i Uleåborg. Gift 2) 1739 25/11 i Uleåborg med borgare Jonas Holm, död 1769 (bg. 31/5) i Uleåborg.
b/ Maria Nilsdotter Calicia, f. 1705 28/2 i Uleåborg. Död 1779 24/8 (bg. 29/8) på Granlund hemman i Haukipudas sn 74 år gammal. Gift före 1723 med borgare Johan Johansson Sinius, död 1760 (bg. 12/2) i Uleåborg.
c/ Clara Nilsdotter Calicia, död 1750 i Uleåborg. Gift 1730 15/1 i Uleåborg med handels- och rådman Gabriel Johansson Sinius, död 1766 2/3 i Uleåborg.
d/ Elisabeth Nilsdotter Calicia, död 1781 (bg.17/7) i Uleåborg. Gift 1) 1738 med kollega Johan Snellman, död 1738 13/7 under en resa till Ijo och 2) 1741 16/2 i Uleåborg med handelsman Jakob Fass från Brahestad, död 1772 (bg. 7/3) i Uleåborg.
10/ ett barn, död 1681 i Torneå (kyrkoräkenskap, bet. datum 1681 9/3).
11/ Isak Isaksson, död 1725 (bg. 10/1) i Uleåborg 42 år gammal. Handelsman. Gift före 1707 2/3 (mtl) med Maria Samuelsdotter Niska i hennes första äktenskap. Död 1737 i Uleåborg.
a/ Isak Isaksson Höjer, död 1741 i Uleåborg. Gift i januari 1736 i Piteå stad med Catharina Uddman i hennes första äktenskap. Född 1717 (dop 28/12) i Piteå stad, död 1780 27/2 (bg. 10/3) i Uleåborg.
b/ Maria Isaksdotter Calicia, född 1714 i Uleåborg. Död 1773 (bg. 1/3) i Uleåborg. Gift 1737 1/5 i Uleåborg med handelsman Gustaf Åhs i hans tredje äktenskap. Död 1745 i Uleåborg.
c/ ett barn, död 1718 6/9 (bg. 12/9) i Torneå.
c/ ett barn, död 1721 (Torneås kyrkoräkenskap).
d/ Magdalena Isaksdotter Calicia, född 1724 i Uleåborg. Död 1773 (bg. -/8) i Uleåborg.
12/ Catharina Isaksdotter Calicia, död 1752 13/6 (bg. 18/6) i Torneå 69 år gammal. Gift 1) 1704 (lysning i april) med bataljonspräst Nils Hansson Chore, död 1707 26/1. Gift 2) före 1709 29/1 (mtl) med bruksföreståndare vid Kengis bruk, senare handelsman Abraham Arendtsson Grape i hans andra äktenskap. Död 1713 i Torneå. Gift 3) 1718 9/12 med rådman Anders Abrahamsson Burman i hans andra äktenskap. Död 1722 i Torneå. Gift 4) 1725 25/11 med borgare och rådman Clas Abrahamsson Deboe i hans första äktenskap. Död 1771 1/11 (bg. 7/11) i Torneå 75 år gammal.
a/ NN Chore, begravd i februari 1705 (kyrkoräkenskap).
b/ NN Grape, begravd i augusti 1709 (kyrkoräkenskap).
c/ NN Grape, begravd i maj 1712 (kyrkoräkenskap).
d/ NN Grape, begravd i februari 1714 (kyrkoräkenskap).
e/ Anna Margareta Burman, f. 1719 11/9 (dop 13/9) i Torneå, d. 1719 20/9 (bg. 26/9) i Torneå.
f/ Elisabeth Burman, f. 1722 23/8 (dop 26/8) i Torneå, d. 1722 30/8 (bg. 3/9) i Torneå.
g/ Abraham Deboe, f. 1726 13/7 (dop 15/7) i Torneå, d. 1726 24/7 (bg. 31/7) i Torneå.
h/ Isak Deboe, f. 1728 8/10 (dop 12/10) i Torneå, d. 1728 21/11 (bg. 24/11) i Torneå.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-04-05 03:02)
1290
« skrivet: 2013-03-24, 14:52 »
Handelsman Jakob Olofsson Mört i Torneå dog 1717 vid 27 års ålder och begravdes den 28/3 i Överkalix sn. Hans enda barn Anna Mört döptes i Överkalix 8/1 1717 och avled 7 månader och 14 dagar gammal den 15/8 i Nederkalix sn, där lillflickan blev begravd den 25/8 samma år. Barnets mor var Anna Margareta Leps (född 12/11 1693 i Ijo sn, död 23/6 1762 i Kemijärvi sn) i hennes första äktenskap av tre. Anna Margareta var dotter till major Fromhold Johan Leps av balttysk adel och dennes andra hustru Anna Andersdotter Karck från Torneå i hennes andra äktenskap av tre.
Eftersom namnen Anna och Olof var bland de första att framträda i Samuel Mörts barnaskara drar jag slutsatsen att inspektorn ifråga är bror till handelsman Jakob Mört och således son till borgare Olof Olofsson Mört och hans hustru Anna Jönsdotter i Torneå. Samuel Mörts hustru Brita Eriksdotter Törnstedt tillhörde inte släkten Lythraeus i Uleåborg. Britas mor Catharina Salin, död i april 1699, var kyrkoherde Olof Eliasson Salins dotter från Lövånger sn (ej nämnd i Bygdéns herdaminne).
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-03-24 14:57)
1291
« skrivet: 2013-03-24, 09:31 »
Ett tillfällighetsfynd i Luleå stads dombok: D. af d: 25. april 1737. Högvälborne Hr Baron och landshöfdingens höggunstiga ordres af den 9. i denna månad att låta efterslå cronofougden Erich Fielström ifrån Södra häradet i Wisby lähn eller Gottland. har Magistrat den 17. i ödmiukhet insändigat och den 22. äfwen i denna månad å kradikostosen(?) låtit honom efterlysa men sedermera om des ertappande hwarken kundskap el. förhoppning kunnat avsätta hwilket i ödmiukhet berättas med wördsammaste framsändande. J.T. Arkiv Digital-källa: Luleå stad Rådhusrätt och magistrat AIa:11 (1737-1738) Bild 1640 (AID: v367002.b1640, NAD: SE/HLA/1050027)
Befallningsmannen Erik Fjellström gifte sig med jungfru Catharina Herråker i Visby stadsförsamling 29/12 1718 (CI:3 sida 196). Medan mannen befann sig på rymmen stod Catharina fadder för handels- och rådmannen Bernt (Bernhard) Herråkers dotter Brita Margareta i Visby 27/11 1740 (CI:4 sida 107). Bernt Herråker föddes i Stockholm 11/9 1697 och dog i Visby 10/11 1762 (AI:2 sida 59; AI:3B sida 535).
Edit: Syskonparet Herråker föddes i S:ta Katarina fs, Stockholm. Bernt döptes 14/9 1697 (CI:7 sida 81) och Catharina likaså 3/11 1701 (CI:9 sida 31) som barn till kompanibåtsman Magnus Börgesson från Visby stad och hans hustru Margareta Hansdotter från Stockholm. Föräldrarna vigdes i S:ta Katarina fs 29/11 1696 (CI:7 sida 166).
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-03-24 17:19)
1292
« skrivet: 2013-03-13, 17:59 »
Det finns ytterligare en intressant Blix- under Undersåker, som fortsätter på följande sida.
Alexander: Det är korrekt att man ska bilda sig en egen uppfattning om vad som är rimligt eller inte, utifrån tillgängligt källmaterial (där är litteratur ibland till stor hjälp). Men i detta fall rörande Måns Karlsson ser jag ett stort trovärdighetsproblem, nämligen att de allra flesta förbisett avsaknaden av Herr Måns i det dokument där hans påstådda fader Karl Laurensson överlåter sin gård till sonen Olof. Även om prästen ifråga inte kan eller vill ta över gården själv, så skulle Herr Måns, enligt rådande lagstiftning eller praxis, ändå i likhet med sina systrar ha rätt till att emotta sitt fädernearv. Håller du med mig om rimligheten i detta eller...?
Senare skriver du att sonen Peder Månsson Blix var präst. Var inte han landskamrer i Västernorrland enligt föregående inlägg?
Avslutningsvis betackar jag mig för ditt e-mail med personliga, grova påhopp av sexuell natur som inte alls bidrar till att föra denna diskussion framåt.
1293
« skrivet: 2013-03-13, 03:09 »
Om vi nu struntar i samtliga gissningar/antaganden och fokuserar på det grundläggande:
Kyrkoherden Måns Karlsson omnämns ej i Karl Laurenssons arvskifte från 1538. Varför?
1294
« skrivet: 2013-03-12, 11:01 »
Två fynd från S:ta Katarina fs vigselböcker i Stockholm. Känner någon till syskonparet Liffs föräldrar?
5/8 1693: Skrivaren Joel Persson Liff född i Norrbotten och Torneå stad med hustru Elisabeth Wellamsdotter, änka efter trädgårdsmästaren Per Andersson sedan ett år.
AD-källa: Katarina CI:6 (1693-1695) Bild 107 / sid 103 (AID: v86983.b107.s103, NAD: SE/SSA/0009)
29/7 1694: Rustmästare Lars Jonsson Lindquist, född i Östergötland och Dals härad med hustru Beata Persdotter Liff född i Norrbotten och Torneå stad, hennes förre man ullkammaren Per Jonsson dött för två år sedan.
AD-källa: Katarina CI:6 (1693-1695) Bild 123 / sid 119 (AID: v86983.b123.s119, NAD: SE/SSA/0009)
1295
« skrivet: 2013-03-09, 19:24 »
Hattmakaren Carl Falcks svägerska Cecilia Larsdotter bodde i S:ta Katarina fs, Stockholm och blev gift tre gånger:
1/ med skeppslöjtnanten Mårten Hansson Berg, som blev död på estniska Dagö.
2/ 1693 15/7 med borgaren Daniel Jöransson Gladin från Härnösand, död 1694 6/1 (bg. 12/1).
Daniel gift tidigare 1689 24/11 i Nikolai fs med Brita Mattsdotter Qwast, som blev död och begraven i S:t Olof fs.
AD-källa: Katarina CI:5 (1690-1694) Bild 316 / sid 591 (AID: v86982.b316.s591, NAD: SE/SSA/0009)
3/ 1695 20/1 med skräddargesällen Nils Nilsson Berg från Gotland.
AD-källa: Katarina CI:7 (1695-1697) Bild 36 / sid 32 (AID: v86984.b36.s32, NAD: SE/SSA/0009)
Enligt andra vigselnotisen kom Cecilia från Luleå stad och enligt tredje vigselnotisen från Österbotten istället. Hm!
1296
« skrivet: 2013-03-09, 18:41 »
Några Umeå-fynd från S:ta Katarina församling i Stockholm:
Anna Ingemarsdotter från i Umeå stad gifte sig 20/9 1694 med kompanibåtsman Per Andersson Runsvik från Uppsala.
AD-källa: Katarina CI:6 (1693-1695) Bild 127 / sid 123 (AID: v86983.b127.s123, NAD: SE/SSA/0009)
Anna hade tidigare tjänat hos sin släkting Matts Ram och fått ett oäkta barn med herretjänare Wilhelm Hansson. Barnet Maria föddes 30/3 1693 på en gård vid Nytorget.
AD-källa: Katarina CI:5 (1690-1694) Bild 308 / sid 583 (AID: v86982.b308.s583, NAD: SE/SSA/0009)
Anna Ingermarsdotter fick plikta för lönskaläge med brukspatron Johan Baggensköld 30/1 1698. Hon gifte återigen sig 13/2 1700 med kompanibåtsman Cornelius Rolofsson född i S:ta Katarina fs.
AD-källa: Katarina CI:8 (1698-1701) Bild 146 / sid 163 (AID: v86985.b146.s163, NAD: SE/SSA/0009)
Är Anna dotter till tullnären Ingemar Carlsson i Umeå stad, må tro?
Frånskilda Sigrid Abrahamsdotter från Umeå stad gifte om sig 30/5 1697 med kompanibåtsman Sivert Sivertsson, född i S:ta Katarina fs. Hon hade tidigare varit gift med engelske båtsmannen Wilhelm Jung och fått barn med honom.
AD-källa: Katarina CI:7 (1695-1697) Bild 166 / sid 172 (AID: v86984.b166.s172, NAD: SE/SSA/0009)
1297
« skrivet: 2013-03-08, 05:49 »
Borgmästaren Petter Johanssons svärföräldrar var rådmannen Jöran Persson (Folcker) och Elisabeth Danielsdotter Kröger i Gävle.
1298
« skrivet: 2013-03-03, 01:40 »
Karin: Vad har du för belägg att makarna flyttade till Piteå? De förblev bosatta på Penttilä hemman, där han avled 1743 och hon 1748.
1299
« skrivet: 2013-03-03, 00:51 »
Matts Mattsson var son till Matts Mårtensson i Öjebyn 21, Piteå lfs och Anna Larsdotter i hennes första äktenskap. Catharina Melandra (död 1727 i Luleå stad) som var gift med kyrkoherde Nils Fellenius i Överkalix sn, var Matts Mattssons faster. Hustrun Rakel Persdotter från Umeå dog inte 1751, däremot 11/3 1769.
Moderator får flytta denna diskussion till andra sidan Bottenviken, förslagsvis under Piteå landsförsamling.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-03-03 02:21)
1300
« skrivet: 2013-02-27, 16:18 »
Alexander: Hur tillförlitliga är egentligen dessa uppgifter? Ur Georg Hanssons utmärkta från 17 maj 2006:
Henning Sollied skriver om Karl Laurenssons ”arvskifte” (år 1538) i sin i övrigt utmärkta artikel Blix´erne av Jemtland (i Norsk Slektshistorisk Tidskrift 1931). Han kommenterar dock inte det faktum att varken Måns Karlsson eller hans broder Jens (som också var präst) nämns i detta arvskifte. Och vad värre är - de får inte ta del av arvet! Sonen Olof Karlsson får överta hemmanet i Klocksåsen mot att föda och sköta fadern så länge han lever. Systrarna (minst två) nämns inte med namn, men de får vardera 50 mark av fadern och ytterligare 2 av Olof. (Brevet finns publicerat i Diplomatarium Norvegicum som nr 1153 i bind III.)
Att Måns INTE förekommer i nämnda arvskifte är övertygande nog. Bara att skrota den fabricerade antavlan!
1301
« skrivet: 2013-02-02, 20:51 »
En notering i Lyckseles dombok 1671-01-09: ”Jacob Andersson Skickare i Graanbÿen och Ture Turesson i Uhmeåbÿen, giorde in för Rätten handhstrechningh, att dhe å sal. Håkan Larssons änkias wägnar, den dhe ärfdt hafwa, skola till Borgaren och handelsmannen i Uhmeå, wäl. Nils Ersson Wänman, betala 6 t:o(?) torra giäddor hwathera tillhopa 12 t:o. Ture Turesson betalte här på 1 Rig. dal:r. Jacob Andersson begärte upskåf och dilation till nästkommande åhr, då han betallningen lefwerera will.
Källa hos Arkiv Digital: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län EXIe:3152 (1671-1671) Bild 1500 / sid 665
Håkan Larsson finns i Umbyn i mtl 1661-1662. I nästa längd 1667 skattar Ture Turesson åt Håkan Larssons änka. Jag börjar fundera på om Jakob Andersson kan ha varit gift med en syster till Ture Turesson, och att Ture Jakobsson i Granbyn är således döpt efter sin morfar...
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-02-03 00:12)
1302
« skrivet: 2013-01-29, 10:14 »
Erik: Vilka intressanta fynd som ändrar familjebilden kring Elias Andersson som jag försökt teckna upp! Måste fråga dig var 1712:års dombok finns att tillgå? Just detta årtal saknas bland häften under Västerbottens lappmarkers domböcker (Lappmarkens justitiarius arkiv) på SVAR och som jag trodde var borta för alltid.
1303
« skrivet: 2013-01-26, 06:14 »
Carina: Apropå sista meningen - går det att dra en helt säker slutsats, innan resten av Östersjölandskapen är kollade? Vi saknar tillgång till tyska kyrkoböcker, även för sådana i nuvarande Polen (där Kolberg är beläget) och... tja, även Königsberg.
1304
« skrivet: 2013-01-24, 17:38 »
Fogden Per Anundsson tycks vara född i Västergötland! Var låg Åke och Ture Axelssöner Natt och Dags egendom?  Källa: Länsräkenskaper; Norrland verifikat 1631, SVAR bildid A0035194_00415
1305
« skrivet: 2013-01-02, 09:49 »
Tullskrivaren Johan Vilhelm Hjelm och hans hustru flyttade till Åbo 1766 (Kristinestads hfl 1762-1767 sida 5).
Makarnas äldsta barn Elisabeth Christina Hjelm (född 1728) gifte sig 20/11 1748 i Åbo svenska fs med hautboisten, sedermera fältväbeln Olof Johansson Spondahl (född 1711) i hans andra äktenskap. Denne hade fram till 1775 sitt boställe på Riikilä hemman i Raukala by, Lundo socken. Där föddes deras äldsta barn Maria Elisabeth Spondahl 20/7 1749, som i sin tur blev vigd blott 15-årig 25/4 1765 med fältväbeln Johan Fredrik Lembke. Denne hade sitt boställe i Kårkulla i Kimito socken, och flyttade till Åbo efter 1768.
Johan Vilhelm Hjelm befann sig alltså på besök hos sin dotterdotter med familj i Kårkulla när han avled där julen 1767.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-01-02 09:56)
1306
« skrivet: 2012-12-31, 18:33 »
Tack! Enligt Finska fs CI:3 sida 246 var Hjelm vid vigseln kammartjänare hos landshövding Brauner.
Henrik Gardelings barn kan ha varit födda i Halikko socken där familjen var bosatt (enligt en sajt).
Hustrun Christina kanske har någon koppling till adliga ätten von Kræmer i Hauho socken?
1307
« skrivet: 2012-12-30, 23:11 »
Anders: Var kan jag finna vigselattesten? Datum?
1308
« skrivet: 2012-11-23, 13:17 »
Lappen Mårten Andersson och hans hustru stod faddrar i samband med Lars Sjulssons dotter Karins dop i Umeå lfs 22/3 1729 (C:1 sida 90). Därför får Mårtens antagna dödsår 1714 strykas.
1309
« skrivet: 2012-11-18, 00:26 »
Carl Wilhelm Hjelms farfars farbror var Anders Hjelm, slutligen kyrkoherde i Algutsboda sn (gm Brita Holmingia). Läs vidare .
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-11-18 17:08)
1310
« skrivet: 2012-11-14, 15:21 »
Denne Lars Larsson, som föddes i Kittelfjäll, kom att flytta till Norge 30/6 1872 tillsammans med sin far Lars Larsson, född 25/1 1806 i Järna sn (Dalarna). Även brodern Gustaf Larsson, född 12/4 1845, hade flyttat till Norge tre månader innan (22/3 1872).
1311
« skrivet: 2012-11-14, 01:24 »
Hermod: Lars Larsson föddes i Vardofjäll 19/4 1839; föräldrar Lars Larsson och Anna Larsdotter (Vilhelmina C:2 sida 79). Innan flytten till Norge 11/10 1870 var han dräng i Gitsfjäll och hade även varit på missionsskolan i Gafsele (Vilhelmina AIb:5 sida 47).
1312
« skrivet: 2012-11-12, 16:37 »
Ann-Louise: Zackris Zackrissons föräldrar var enligt Råneås födelsebok Zackris Eriksson och Brita Hansdotter i Degersel. Hustrun Cajsa Stina Bäckström föddes 7/3 (ej 7/2!) 1802 i Ljuså, Nederluleå lfs. Där föddes även hennes far Jöns Hansson Bäckström 30/5 1780, till nybyggaren Hans Persson Bäckström (f. 15/5 1731 i Degersel, Råneå sn; d. 7/2 1817 i Ljuså, Nederluleå lfs) och Karin Mårtensdotter (f. 25/3 1742 i Prästholm [Liden], Råneå sn; d. 18/2 1827 i Degersel, Råneå sn), som vigdes i Råneå sn 24/6 1764. Kenneth Mossbergs material om Livkompaniet 1720-1762 nämner Hans Persson som soldat på rote 14 Bäckström (tidigare Bäck) i Prästholm från och med september 1751. Denne blev utkommenderad till Pommern 12/9 1757, R?gen 12/2 1759. Bissdorf 20/11 1759, Löitz 14/11 1760 och Gribbnow 15/12 1761.
1313
« skrivet: 2012-11-08, 15:12 »
Jag har lagt in ett nytt om Mårten Anderssons förmodade familj under Sorsele.
1314
« skrivet: 2012-11-08, 15:02 »
Jag har fått hjälp av Sven-Erik Johansson (stort tack!) med Elias Anderssons bakgrund:
Ett lägersmål om dubbelt hor mellan Clemet Sigfridsson och Cecilia Persdotter kom att avhandlas på tinget i Umeå lfs 19/10 1733. Dessa två var gifta på varsitt håll (Clemet med Maria Nilsdotter och Cecilia med Erik Jönsson) och hade vid ett tillfälle plägat köttsligt umgänge i Röbäck. Flera släktingar inkallades för att vittna i målet. Av domboken framgår bland annat att lappmannen Elias Anderssons hustru Anna Nilsdotter är Cecilias mans brorsdotter, och att Elias har en halvbror Anders Mårtensson, som i sin tur är gift med Ingrid Nilsdotter, en syster till Anna Nilsdotter. Cecilia Persdotter, som är cirka 58 år gammal och barnfödd i Ranbyn i Ume lappmark, uppges vara syskonbarn (kusin) med Anders Mårtenssons far. Samtidigt noteras att Clemet Sigfridsson har en bror Per Sigfridsson, och att Anders Mårtensson är Clemet Sigfridssons systerson. Emellertid var Clemet inte närvarande i rätten, för han hade bortrymt från orten.
När Anders Mårtensson träder in i äktenskap med Nils Jönssons dotter Ingrid i Umeå lfs 24/9 1732 uppges han i vigselboken komma ifrån Granbyn. Nu är frågan vilka som var föräldrar till halvbröderna Elias Andersson och Anders Mårtensson? Jag tror mig nu ha funnit svaret.
Lyckseles dombok 5/1 1705: ”Lappmannen Anders Nilsson i Granbÿn, gifter man, framkom för Rätta, tillstod och bekiende sigh uti Augusti månad 1703 begått eenfalt hoor med lappmannens Lars Pärssons dåtter Maria, uti hennes faders kåtta, enähr förälldrarna wahrit borta i skougen, der af hon blifwit hafwande och 1704 om wåhren födt ett pilltebarn, som ännu ähr i lÿfwet, hwilket Kånan jämbwähl tillstod och bekiände, fördenskull blifwer Anders Nilsson efter 1§ uti 653 åhrs strafhordning saakfält till 80 C:r Silff:r myndt /: hwarför han plichtar med gatulopp :/ och Kånan till 40 C:r Dito myndt (…) ”
Maria Larsdotter äktar sig första gången med Sjul Olofsson Panna (Banna?) i Granbyn, som återfinns drunknad vid 26 års ålder hösten 1706. Senare väcks en misstanke om dråp och saken behandlas på tinget i Lycksele 7/1 1710 och 11/1 1711. Domboken berättar att Marias far är Lars Persson och bror Pål Larsson i Granbyn (de skattar för landet Rammalocht). Lars Perssons dräng Per Sigfridsson kallas in som vittne i målet.
Senare har jag fått till följande familjesammansättning:
Mårten Andersson i Granbyn, död 1714 bg. -/12 i Sorsele.
(kusin med Cecilia Persdotter från Ranbyn, gift med Erik Jönsson från Umbyn)
gift 1710 i Sorsele med
änkan Maria Larsdotter; död 1/10 1739 i Umeå lfs 70 år gammal.
(fader Lars Persson i Granbyn, död 1710 bg. -/4 i Sorsele)
Barn:
oä/ Elias Andersson, född 1704, gift 15/8 1731 i Umeå lfs med Anna Nilsdotter.
(fader Anders Nilsson i Granbyn, död 1723 bg. -/4 i Sorsele)
a/ Anders Mårtensson, gift 24/9 1732 i Umeå lfs med Ingrid Nilsdotter.
b/ Lars Mårtensson, gift 17/12 1732 i Umeå lfs med Elsa Persdotter.
c/ Mårten Mårtensson, gift 20/5 1733 i Umeå lfs med Märta Turesdotter.
Exakt hur bröderna Clemet och Per Sigfridssöner är besläktade med Lars Perssons familj vet jag inte riktigt. Lars Perssons hustru hette Gunilla Isaksdotter enligt Lyckseles dombok 13-15, 19/1 1692.
Ifall Mårten Andersson i Granbyn är identisk med den person som skattar för Åmfjäll i längderna 1694-1727 och omtalas som klockaren Hans Erssons egen svåger i Lyckseles dombok 3/1 1706 - förefaller det helt logiskt om Mårten först varit gift med klockarens syster och sen med Maria Larsdotter 1710. Att Åmfjäll senare saknar en efterträdare, måste rimligtvis bero på att arvingarna lämnat detta land för en flytt neråt kusten och Umeå...?
Härmed vill jag mena att makarna Hans Hansson och Maria Eliasdotter i Stensund är ingifta släktingar redan från allra första början, genom det att Marias styvfarfar (dvs Elias Anderssons styvfar Mårten Andersson) hade varit gift med Hans farfars syster (dvs Hans Erssons syster)!
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-11-09 13:25)
1315
« skrivet: 2012-11-06, 12:43 »
Har du undersökt Torneå stads kyrkoböcker?
1316
« skrivet: 2012-11-02, 08:27 »
Är denna domboksnotis om Hans Erssons svåger känd sedan tidigare?
Lycksele 12/1 1694 (s.749): Det framkom för Rätten Mårten Andersson i Sårsele, anhållandes, att honom måtto efterlåtas, opptaga sitt boställe på Åhmfjäll landet, och därföre ährläggia sin tillbörlige skatt, till Kongl.Maÿ och Cronan, så emedan det nogsampt intygar blef, att detta landh nu alleredan i 5 åhrs tÿdh öde legat, och dessförinnan ingen skatt därföre ähr prœsterat worden, alt för den skull inrÿmmes bemälte Mårten i bem:d landh åthniutandes det samma medh alla dess ad portinentœr, i skogh och mark sampt fiskwattn :/ dess utan andra skattelappars prœneditz och förfångh :/ så längie han gitter och förmåhr, ehrläggia till högtbem:te Kongl.Maÿ:t den där afgående skatträttighet. Med reservation för feltolkningar.
Anders Persson från Tegsnäset i Umeå lfs, som flyttade ut till lappmarken 1686, verkar ha slagit sig ner på Anund Anundssons skatteland (Turträsk) i Umbyn om man får tro Lyckseles dombok från 1688 9/1. Mikrofilmningen av just denna volym håller usel kvalitet och gör det svårt att läsa vidare.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-11-02 10:50)
1317
« skrivet: 2012-10-31, 17:07 »
Samma sak i Jokkmokks C:1 (1701-1736), se .
1318
« skrivet: 2012-10-30, 03:58 »
Sonja: Stockholm stads bouppteckningar har gjorts tillgängliga på Arkiv Digitals sajt.
Agneta Nilsdotter; datum 25/9 1719
SE/SSA/0145a Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:80 (1719-1719) Bild 2130 / sid 199
Mäster Nils Flodman; datum 19/12 1724
SE/SSA/0145a Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:87 (1725-1725) Bild 2860 / sid 264
Nils Flodman ägde en gård på Garvaregatan på Kungsholmen, som hans änka Elsa Larsdotter Lind sålt till glasmästaren Frans Möller för 1.400 daler kopparmynt (köpebrev dat. 20/11 1724). Dock tror jag inte på uppgiften i bou att Flodman skulle ha avlidit i januari 1709, då denne inte gått att finna i Kungsholms dödbok. Istället bör han vara identisk med den smed Nils Jonsson som begravdes 28/12 1709.
SE/SSA/0011 Kungsholm FI:1 (1688-1778) Bild 95 / sid 91
Jag stöder mitt antagande på att ett barn, som förlösts hemma hos smeden Nils Jonsson, döptes 24/6 1707. Bland vittnena finns då smedsgesällen Lars Floman och jungfru Anna (dvs Agneta) Floman.
SE/SSA/0011 Kungsholm CI:2 (1688-1726) Bild 155 / sid 293
Jonas Flodmans tre barn från första äktenskapet bodde hos deras moster Maria Eriksdotter, gift med bonden Staffan Johansson på Ekerön. Familjen fanns i Alby, Sånga sn i mtl 1721-1729 och senare i Berga, Skå sn.
Mäster Lars Flodman dog i värmländska Åmål 1734 (ringning 7/7, C:1 sida 33). Smeden äktade sig omkring 1720 med Annika Larsdotter Holm (levde än 1744) och makarna fick fem barn i Åmål:
- Catharina, född 23/7 1721.
- Jonas, född 12/3 1723. Död 1747 24/2.
- Johan, född 17/4 1724.
- Lars, född 25/11 1728.
- Agneta, född 8/9 1730.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-10-30 10:03)
1319
« skrivet: 2012-10-27, 23:14 »
Peder: Bra att du beställt den mycket informativa boken!
När man tänker efter lite så bör Mårten Jonsson egentligen skrivas på Sveiterlandet istället för Altavarilandet. Sida 124: Vid tinget i Lycksele 1664 hade Mårten Joensson fått rätt att bruka Anders Olofssons land, eftersom han var arvinge till detta. Han fick dock bara göra det tills Anders Olofssons barn blivit myndiga och kunde bruka landet själva. Ett av dessa barn kan ha varit klockaren Nils Andersson, som även han hade varit djäkne... och på sida 91: Här tager sedan emot ett land som heter Alltawari eller Altarberg, vilket Nils Andersson vid denna tiden brukar... och i en fotnot att Nils Andersson, som var klockare och hade studerat vid Skytteanska skolan, uppgavs av Holm även som innehavare av Sveiterlandet. Gedda placerar honom endast här.
1320
« skrivet: 2012-10-27, 18:07 »
Peder: Svar ja. På sida 69 i Gudrun Norstedts nämnda bok: Intill oftabemälte land Pausel gränsar ett annat som heter Swäiter, vilket en lapp Mårten Joensson tillförne åbott, och nu hans son Olof Mårtensson eller måg Nils Andersson, nu klockare, åbor och dess lägenheter brukar till land och vatten...
1321
« skrivet: 2012-10-27, 08:12 »
Från och med igår (26/10) har Stockholms stads tidiga bouppteckningar gjorts tillgängliga på Arkiv Digital. För Brita von Gardens släkt finns följande:
Mejnert von Garden och Maria Kruus; datum 6/7 1674.
SE/SSA/0145a Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:10 (1674-1674) Bild 8230 / sid 805
Gabriel Mejnertsson (gift med Catharina Pålsdotter); datum 4/11 1691.
SE/SSA/0145a Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:36 (1691-1691) Bild 16520 / sid 1628
Catharina Pålsdotter (omgift med Hans Groll i hans 2:a gifte); datum 12/10 1697.
SE/SSA/0145a Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:47 (1697-1697) Bild 13820 / sid 1342
Herman Mejnertsson (gift med Brita Eriksdotter); datum 25/9 1679.
SE/SSA/0145a Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:21 (1679-1679) Bild 4500 / sid 1220
Mejnert Hermansson (gift med Magdalena Larsdotter Avelman); datum 16/8 1711.
SE/SSA/0145a Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:65 (1711-1711) Bild 3220 / sid 1242
(Här uppges den avlidne ha en halvsysterdotter boende hos mjölnaren vid Tumba kvarn – sant?)
Herman Mejnertssons änka Brita Eriksdotter gifte om sig med hökaren Tomas Persson, vars syster Margareta Persdotter var konstapeln Hans Grolls första hustru; datum 9/11 1691.
SE/SSA/0145a Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:36 (1691-1691) Bild 16920 / sid 1668
Christian Mejnertsson gifte sig i Tyska fs 22/11 1674 med Anna Richaus, dotter till borgaren och bryggaren Johan Richaus i Kolberg. Det vill säga samma stad där stadsmajoren Per Larsson Blomenfelts familj bodde. Christian och Anna fick åtminstone dottern Maria Elisabeth, döpt i Tyska fs 24/10 1675, och familjen verkar senare ha flyttat bort från Stockholm.
1322
« skrivet: 2012-10-15, 12:57 »
Stig-Lennart: Tack för påpekandet! Det är nu rättat. Har du någon koll på vad det blev av med Clemet och Per Turessöners barn - kom dessa att stanna kvar inom Sorsele eller?
1323
« skrivet: 2012-10-14, 16:57 »
Med denna diskussion som utgångspunkt har jag, med visst bistånd från andra forskare, ställt samman Mårten Jonsson djäknes ättlingar i tre led. Arbetet har varit mödosamt eftersom Lyckseles husförhörslängd påbörjades som bekant inte förrän 1742 - mer än ett sekel efter det att Mårten Jonsson börjar nämnas i källorna och så fått barnbarn på 1670-talet och framåt. Frågetecken har satts framför osäkra individer och för de flesta barnen i tabell 7-28 har vigsel- och dödsdata samt boendeort fått lyftas bort av utrymmesskäl. Eventuella felaktigheter får stå för mig själv. Denna sammanställning får lov att tjäna som grund för vidare forskning om Lycksele-Sorseles nybyggarhistoria, som jag tror måste delvis få ses i nytt ljus med tanke på den stora roll som just Mårten Jonssons samiska dynasti spelat för kolonisationen i Västerbottens inland!
Tabell 1
Mårten Jonsson. Skattar för landet Altaware (inkl. Twaraträsk) i Umbyn, Lycksele 1640-1671. Gift med NN (Kerstin?).
Barn (osäker ordningsföljd):
a/ Barbro, se tabell 2.
b/ Olof, se tabell 3.
c/ Kerstin, se tabell 4.
d/ Mårten, se tabell 5.
e/ Anna, se tabell 6.
Tabell 2 (från tabell 1)
Barbro Mårtensdotter, död före 1697 7/1 (dombok). Gift (i hans 1:o gifte) med Ture Turesson, död 1720 i Umbyn bg. 19/6 i Lycksele. Ture skattar för Vormsele (Umbyn) 1667-1720. Ture gift 2:o 1700 (dombok 1702 2/1) med Elsa Nilsdotter (Arjeplogs tingslag FI:1 s.199).
Inga barn.
Tabell 3 (från tabell 1)
Olof Mårtensson, död 1729 i Umbyn bg. 2/2 i Lycksele. Skattar för Twaraträsk (Umbyn) 1667-1723. Gift med NN, död 1740 i Umbyn bg. 18/4 i Lycksele (Olof Olofssons moder).
Barn:
?/ Anders, född 1680. Se tabell 7.
b/ Kerstin, se tabell 8.
c/ Anna, född 1695. Se tabell 9.
d/ Mårten, född 1697. Se tabell 10.
e/ Barbro, född 1701. Se tabell 11.
f/ Elsa, född 1702. Se tabell 12.
g/ Olof, döpt 1709 24/6 i Lycksele. Se tabell 13.
Tabell 4 (från tabell 1)
Kerstin Mårtensdotter, död före 1697 7/1 (dombok). Gift (i hans 1:o gifte) med Nils Andersson, död 1719 i Umbyn bg. 29/12 i Lycksele. Klockare 1671 (Anders Olofsson Holm). Skattar för Juktälven (Umbyn) 1681-1699 och är länsman åtm. 1694-1704.
Barn (4 söner och 2 döttrar):
?/ Maria, född 1672. Se tabell 14.
b/ Anders, se tabell 15.
c/ Kerstin, född 1676. Se tabell 16.
d/ Mårten, född 1678. Se tabell 17.
e/ Nils, född 1680. Se tabell 18.
?/ Olof. Dopvittnar tillsammans med sin hustru Elsa i Umbyn för Nils Nilssons dotter Kerstin 1723 11/2 i Lycksele (se tabell 18).
Tabell 5 (från tabell 1)
Mårten Mårtensson, död 1719 i Falträsk bg. 23/2 i Lycksele. Klockare 1697 7/1 (dombok). Nybyggare i Falträsk. Gift senast 1686 14/1 (enligt inlagd avskrift på hösttinget i Umeå 1727) med Karin Mårtensdotter, död 1740 i Falträsk, bg. 24/2 i Lycksele.
Barn:
a/ Jonas, se tabell 19.
b/ Johan, född 1694. Se tabell 20.
c/ Anna, född 1695. Se tabell 21.
d/ Sofia, se tabell 22.
e/ Karin, döpt 1702 1/9 i Lycksele. Se tabell 23.
Tabell 6 (från tabell 1)
Anna Mårtensdotter. Möjligen gift (i hans 1:o gifte) med Ture Jakobsson, död 1737 i Granbyn, Sorsele. Ture skattar för Olselet (Granbyn) 1711-1727. Ture gift 2:o 1727 -/9 i Sorsele med Karin Larsdotter från Granbyn, död 1749 bg. -/11 i Sorsele.
Barn:
a/ Mårten, se tabell 24.
b/ Karin, född 1693. Se tabell 25.
?/ Margareta, se tabell 26.
d/ Clemet, född 1700. Se tabell 27.
e/ Per, född 1704. Se tabell 28.
Tabell 7 (från tabell 3)
Anders Olofsson, född 1680. Möjligen son till Olof Mårtensson, i så fall från ett tidigare äktenskap. Borta efter 1760 25/3 (AI:2). Gift 1712 25/2 i Lycksele med Sigrid Olofsdotter från Umbyn. död 1756 i Umbyn bg. 21/2 i Lycksele 73 år gammal.
Barn:
a/ Sara, döpt 1716 25/12 i Lycksele. Död 1735 i Umbyn bg. 26/12 i Lycksele.
b/ Elsa, född 1718. Borta före 1759 (AI:2).
c/ Anna, död 1748 i Umbyn bg. 13/3 i Lycksele 24 år gammal.
Tabell 8 (från tabell 3)
Kerstin Olofsdotter. Gift 1716 27/2 i Lycksele med Pål Andersson, död 1728 i Ranbyn bg. 25/2 i Lycksele.
Inga barn.
Tabell 9 (från tabell 3)
Anna Olofsdotter, född 1695. Död 1760 i Umbyn, bg. 27/12 i Lycksele. Gift 1723 25/3 i Lycksele med Nils Nilsson från Vapsten, död 1754 i Umbyn bg. 12/10 i Lycksele, 64 år gammal.
Inga barn.
Tabell 10 (från tabell 3)
Mårten Olofsson, född 1697. Död 1762 i Umbyn bg. 28/11 i Lycksele. Skattar för Ture Turessons land Vormsele (Umbyn) från 1723. Gift 1718 2/2 i Lycksele med Cecilia Larsdotter, född 1699 i Vapsten. Död 1776 bg. 26/5 i Norge (Lycksele C:1).
Barn:
a/ Olof, döpt 1720 26/11 i Lycksele. Gift 1:o med Malin Mattsdotter. Gift 2:o med Maria Johansdotter.
b/ Lars, döpt 1723 4/10 i Lycksele. Gift 1:o med Anna Turesdotter. Gift 2:o med Ingrid Pålsdotter Skarp.
c/ Christoffer, född 1726 20/9 (AI:3), döpt 1726 25/9 i Lycksele. Gift 1:o med Maria Sjulsdotter. Gift 2:o med Maria Tomasdotter.
d/ Anna, döpt 1730 22/2 i Lycksele. Gift med Anders Tomasson Banna i norska Ranbyn.
e/ Tomas, döpt 1733 12/1 i Lycksele. Gift 1:o med Maria Mattsdotter. Gift 2:o med Gunilla Enarsdotter. Gift 3:o med Anna Andersdotter Skank.
f/ Maria, döpt 1736 2/2 i Lycksele. Död 1807 3/11 i Volmsjö, Fredrika. Gift med nybyggarlappen Erik Jonsson Alstedt.
g/ Anders, döpt 1739 8/6 i Lycksele. Död 1741 i Umbyn, bg. 22/3 i Lycksele.
h/ Nils, döpt 1743 10/6 i Lycksele. Gift med Brita Jonsdotter.
Tabell 11 (från tabell 3)
Barbro Olofsdotter, född 1701. Död 1767 i Umbyn bg. 1768 -/1 i Lycksele. Gift (i hans 1:o gifte) 1735 19/1 i Lycksele med Jon Clemetsson, född 1708 i Umbyn. Död 1787 4/2 i Sävar, Umeå lfs. Jon gift 2:o 1768 -/4 i Lycksele med Gunilla Sjulsdotter, född 1735 10/6 i Granbyn, Sorsele. Död 1794 16/10 i Umeå lfs.
Barn:
a/ Olof, döpt 1737 11/1 i Lycksele.
b/ Kerstin, döpt 1738 26/2 i Lycksele.
Tabell 12 (från tabell 3)
Elsa Olofsdotter, född 1702. Död 1776 i Umbyn bg. 5/10 i Lycksele. Gift 1:o (i hans 2:o gifte) med Christoffer Gunnarsson i Granbyn, Sorsele (Lycksele AI:3). Gift 2:o 1746 31/3 i Lycksele med Anund Mårtensson från Umbyn, död 1784 i Umbyn, bg. 15/1 i Lycksele 58 år gammal.
Inga barn.
Tabell 13 (från tabell 3)
Olof Olofsson, döpt 1709 24/6 i Lycksele. Död 1793 25/8 i Umbyn. Skattar för Twaraträsk (Umbyn) från 1730. Gift 1732 27/2 i Lycksele med Kerstin Sjulsdotter, född 1707 i Vapsten. Död 1793 10/8 i Umbyn.
Barn:
a/ Maria, döpt 1733 21/4 i Lycksele. Död 1821 15/2 i Rusksele.
b/ Kerstin, född 1736 7/1 (AI:4), döpt 17/1 i Lycksele. Gift med Johan Johansson.
c/ Elsa, döpt 1738 25/3 i Lycksele. Gift med sin syssling Anders Andersson i Rusksele (1737-1826, se tabell 15).
d/ Anna, döpt 1741 27/4 i Lycksele. Gift med Herman Olofsson.
e/ Elisabeth, döpt 1744 18/10 i Lycksele. Död 1766 i Umbyn, bg. 25/12 i Lycksele.
f/ Margareta, döpt 1747 4/11 i Lycksele. Gift med Johan Andersson.
g/ Olof, döpt 1750 1/4 i Lycksele. Gift 1:o med Ulrika Gunnarsdotter. Gift 2:o med Maria Andersdotter.
h/ Katarina, döpt 1753 26/3 i Lycksele. Gift 1789 med en lapp i Enånger i Hälsingland.
i/ Tomas, döpt 1756 24/9 i Lycksele. Död 1829 17/9 i Gardnäs, Stensele. Gift 1:o med Magdalena Olofsdotter. Gift 2:o med Maria Sjulsdotter.
Tabell 14 (från tabell 4)
Maria (Nilsdotter?), död 1742 i Brattfors, bg. 28/11 i Lycksele om sina 70 år. Möjligen dotter till Nils Andersson. Gift med Jakob Jakobsson, död kort före jul 1740 bg. 1741 12/1 i Lycksele över 70 år gammal. Klockare i Lycksele åtm. 1702-1708 och 1716-1740. Nybyggare i Brattfors från 1704.
Barn:
a/ Margareta, död 1726 i Nyby, bg. 12/11 i Umeå lfs. Gift med Anders Isaksson Silver.
b/ Jakob, död 1737 10/6 i Brattfors, bg. 30/6 i Lycksele. Gift med Malin Persdotter.
c/ Karin, döpt 1708 10/5 i Lycksele. Död 1744 1/6 i Säbrå. Gift med Pål Persson.
d/ Maria, död 1716 i Brattfors, bg. 26/12 i Lycksele.
Tabell 15 (från tabell 4)
Anders Nilsson, död i Umeå lfs (Lycksele AI:3). Bosatt på Lyckseles prästbordsland. Gift 1:o med Sigrid (dopvittne 1732 8/2). Gift 2:o 1735 7/4 i Lycksele med Karin Sjulsdotter, döpt 1716 -/6 i Granbyn, Sorsele.
Barn:
1a/ Kerstin. död 1726 i Umbyn, bg. 25/3 i Lycksele. Gift 1716 27/2 i Lycksele med Jon Anundsson i Umbyn (son till Anund Jonsson enligt dombok 1715).
1b/ Barbro. född 1701. Gift med Olof Sjulsson i Granbyn, Sorsele.
1c/ Maria, döpt 1706 6/10 i Lycksele. Dopvittne där 1726 25/9. Gift 1731 1/11 i Umeå lfs med Per Persson.
2d/ Anders, döpt 1737 8/3 i Lycksele. Nybyggare i Rusksele. Gift 1:o med sin syssling Elsa Olofsdotter från Umbyn (1738-1782, se tabell 13). Gift 2:o med sin sysslings dotter Margareta Jakobsdotter från Saxnäs, Sorsele (1754-1833, dotter till Jakob Persson 1728-1800 se tabell 28).
2e/ Mårten Umström, döpt 1740 27/12 i Lycksele. Död 1804. Expeditionslänsman i Vassara, Gällivare. Gift 1776 26/12 i Gällivare med Kristina Bengtsdotter (1750-1836) från Svappavaara, Jukkasjärvi.
Tabell 16 (från tabell 4)
Kerstin Nilsdotter, bg. 1760 17/1 i Lycksele, 70 år gammal. Född 1676 (AI:2). Gift 1709 25/3 i Lycksele med Måns Månsson i Vapsten, död före 1742 (AI:1).
Barn:
a/ Maria, döpt 1712 26/12 i Lycksele. Gift 1:o med Jon Jonsson. Gift 2:o (i hans 2:o gifte) med Christoffer Andersson. Gift 3:o med Olof Sjulsson Olits, samtliga i Vapsten.
b/ Kerstin, döpt 1715 22/2 i Lycksele. Gift med Jon Nilsson i Vapsten.
c/ Nils, döpt 1718 9/3 i Lycksele. Länsman i Vapsten. Gift 1:o med Maria Andersdotter. Gift 2:o med Gunilla Andersdotter Wilk.
d/ Anders, döpt 1721 8/2 i Lycksele.
e/ Tomas, född 1725 24/6, döpt 25/12 i Lycksele. Länsman i Vapsten. Gift med Anna Henriksdotter.
Tabell 17 (från tabell 4)
Mårten Nilsson, död 1764 i Umbyn, bg. 1/4 i Lycksele, 108 år gammal. Var dock 20 år gammal 1699 12/1 (dombok). Skattar för Juktälven (Umbyn) från 1701, Gift 1709 25/3 i Lycksele med Karin Persdotter, född 1688 i Umbyn. Död 1764 i Umbyn, bg. 2/2 i Lycksele.
Barn:
a/ Kerstin, döpt 1712 25/5 i Lycksele. Gift (i hans 1:o gifte) med Anders Mårtensson Nump.
Tabell 18 (från tabell 4)
Nils Nilsson, död 1750 i Umbyn, bg. 18/3 i Lycksele, 70 år gammal. Skattar för lille Olof Mårtenssons land Bjursele (Umbyn) från 1711. Gift 1:o 1704 25/2 i Lycksele med en Larsdotter från Umbyn. Gift 2:o 1708 10/3 i Lycksele med Anna Solasdotter, född 1682 i Norge.
Barn:
a/ Maria. Gift med Olof Sjulsson från Vapsten. Paret bodde i Umbyn fram till 1746.
b/ Nils, född 1711. Gift med Sigrid Sjulsdotter (ej Cecilia Bengtsdotter!).
c/ Anna, född 1712. Gift med Mårten Sjulsson i Granbyn, Sorsele.
d/ Kerstin, döpt 1713 10/7 i Lycksele.
e/ Mårten, döpt 1716 18/1 i Lycksele. Gift (i hennes 2:o gifte) med Elsa Andersdotter.
f/ Kerstin, döpt 1723 11/2 i Lycksele.
Tabell 19 (från tabell 5)
Jonas Mårtensson, död 1738 i Falträsk, bg. 16/10 i Lycksele. Länsman. Gift 1717 29/9 i Lycksele med Anna Nilsdotter, född 1689 i Lubboträsk 3, Burträsk. Död 1749 i Falträsk, bg. 7/4 i Lycksele.
Barn:
a/ Maria, född 1719 i Björksele, döpt 5/9 i Lycksele. Gift med Philip Samuelsson.
b/ Karin, döpt 1721 2/7 i Lycksele.
c/ Mårten, döpt 1723 27/1 i Lycksele. Gift med Maria Olofsdotter.
d/ Jonas, döpt 1724 24/4 i Lycksele. Gift med Maria Samuelsdotter.
e/ Anders, döpt 1727 8/10 i Lycksele. Död 1754 i Bjursele, bg. 26/12 i Lycksele.
Tabell 20 (från tabell 5)
Johan Mårtensson, född 1694. Död 1776 i Falträsk, bg. 30/3 i Lycksele. Länsman och tingstolk. Gift 1719 29/9 i Lycksele med Elsa Nilsdotter, född 1694 i Lubboträsk 3, Burträsk. Död 1782 2/1 i Falträsk.
Barn:
a/ Mårten, döpt 1722 3/7 i Lycksele. Gift med Maria Johansdotter.
b/ Sofia, döpt 1724 25/3 i Lycksele. Gift med Johan Johansson.
c/ Karin, döpt 1726 26/11 i Lycksele. Död 1727 i Falträsk, bg. 30/4 i Lycksele.
d/ Johan, döpt 1728 19/4 i Lycksele. Gift med Brita Andersdotter. Gift 2:o med Karin Larsdotter.
e/ Nils, döpt 1731 25/3 i Lycksele. Gift med Karin Eriksdotter.
f/ Karin, döpt 1734 16/2 i Lycksele. Död 1734 i Falträsk, bg. 23/5 i Lycksele.
g/ Per, döpt 1735 7/8 i Lycksele. Gift 1:o med Helena Samuelsdotter. Gift 2:o med Sigrid Persdotter.
Tabell 21 (från tabell 5)
Anna Mårtensdotter, född 1695. Död 1765 i Stensund, bg. 14/5 i Sorsele. Gift 1721 18/1 i Lycksele med klockaren Hans Hansson, född 1692 i Stensund, Sorsele. Död 1765 i Stensund, bg. 14/5 i Sorsele.
Barn:
a/ König, döpt 1721 -/12 i Sorsele. Död 1758 bg. 21/4 i Lycksele.
b/ Katarina, född 1724 24/1 i Sorsele. Gift med nybyggarlappen Anders Persson.
c/ Mårten, född 1726 6/1 i Sorsele. Gift med Katarina Jonsdotter.
d/ Erik, döpt 1728 -/1 i Sorsele. Klockare. Gift 1751 26/12 i Arjeplog med Beata Johansdotter från Bastuträsk, Nordmaling.
e/ Johan, född 1730 10/3 i Sorsele. Gift 1757 26/12 i Arjeplog med Katarina Læstander.
f/ Hans, döpt 1732 -/5 i Sorsele. Gift med Maria Eliasdotter från Ångermanland (troligen född i Umeå lfs).
g/ Kristina, döpt 1735 -/3 i Sorsele. Gift med Erik Jonsson.
h/ Anna, döpt 1740 -/6 i Sorsele. Gift med nybyggarlappen Anders Sjulsson Gertz.
i/ NN (dotter), död 1742 i Stensund, bg. -/3 i Sorsele.
Tabell 22 (från tabell 5)
Sofia Mårtensdotter, död 1743 i Granön, Umeå lfs, bg. 22/11 i Lycksele 40 år gammal. Sofia står dock före systern Karin i två separata dokument. Gift (i hans 1:o gifte) 1725 3/10 i Lycksele med bonden Olof Olofsson, född 1704 i Granön, Umeå lfs och död där 1770.
Barn:
a/ Sara, född 1726 14/7 i Granön, Umeå lfs. Gift 1:o med Matts Andersson. Gift 2:o med Anders Andersson.
b/ Katarina, född 1727 6/8 i Granön, Umeå lfs. Gift 1:o med Erik Nilsson. Gift 2:o med Johan Nilsson.
c/ Sofia, född 1731 20/5 i Granön, Umeå lfs. Gift med Hans Mattsson.
d/ Olof, född 1732 24/11 i Granön, Umeå lfs. Gift med Margareta Persdotter.
e/ Maria, född 1734 27/2 i Granön, Umeå lfs och döpt 11/3 i Lycksele med fel dopnamn Johan.
f/ Malin, född 1735 22/12 i Granön (Umeå lfs C:1) och döpt 1735 28/9 (Lycksele C:1) ? Död 1743 bg. 22/11 i Lycksele.
g/ Mårten, född 1737 25/12 i Granön, Umeå lfs. Gift med Anna Magdalena Nilsdotter.
h/ Jonas, född 1740 22/3 i Granön, Umeå lfs.
Tabell 23 (från tabell 5)
Karin Mårtensdotter, döpt 1702 1/9 i Lycksele. Död 1765 i Ekorrträsk, Lycksele. Gift 1724 21/9 i Lycksele med Per Persson, född 1700 i Granön, Umeå lfs. Död 1768 i Ekorrträsk bg. 17/6 i Lycksele. Nybyggare i Ekorrträsk från 1740 och klockare i Lycksele från 1741.
Barn:
a/ Per, född 1725 6/8 i Granön, Umeå lfs. Gift med Margareta Nilsdotter.
b/ Lars, född 1727 13/2 i Granön, Umeå lfs. Gift med Magdalena Nilsdotter.
c/ Magdalena, född 1729 6/1 i Granön, Umeå lfs. Gift med Israel Andersson.
d/ Katarina, född 1730 10/10 i Granön, Umeå lfs. Död 1731 i Granön, bg. 13/2 i Umeå lfs.
e/ Anna, född 1731 22/12 i Granön, Umeå lfs. Gift med Erik Eriksson.
f/ Erik, född 1733 22/7 i Granön, Umeå lfs. Död 1744 i Ekorrträsk bg. 20/5 i Lycksele.
g/ Katarina, döpt 1737 2/4 i Umeå lfs. Död 1764 i Ekorrträsk, bg. 10/3 i Lycksele.
h/ Mårten, född 1738 12/11 i Granön, Umeå lfs.
i/ Johan, döpt 1740 11/4 i Lycksele. Gift med Anna Jakobsdotter.
j/ Olof, döpt 1743 9/9 i Lycksele. Död 1744 i Ekorrträsk, bg. 5/2 i Lycksele.
k/ Olof Lycksell, född 1745 6/1 i Ekorrträsk (AI:4). Länsman. Gift med Katarina Larsdotter.
l/ Sofia, döpt 1750 27/6 i Lycksele. Gift med Johan Samuelsson.
Tabell 24 (från tabell 6)
Mårten Turesson. Skattar för Olselet (Granbyn) 1730-1739. Gift 1725 -/11 i Sorsele med Barbro Hansdotter, född 1700 i Stensund, Sorsele. Död 1763 i Gargnäs, Sorsele. Barbro bodde såsom lappänka på Kyrkobordet i Skellefteå åtm. 1745-1757.
Barn:
a/ Kerstin, döpt 1727 -/1 i Sorsele. Död 1753 17/2 i Arjeplog.
b/ Hans, döpt 1729 -/4 i Sorsele. Gift 1756 i Skellefteå (AI:2) med Karin Nilsdotter.
c/ Anna, döpt 1731 -/4 i Sorsele. Död 1814 i Båtsjaur, Arjeplog. Gift 1760 28/12 i Arjeplog med klockaren Olof Larsson Læstander.
d/ Erik, döpt 1733 -/11 i Sorsele.
e/ Karin, döpt 1736 -/3 i Sorsele. Död 1750 på Kyrkobordet, Skellefteå (AI:2).
f/ Nils, döpt 1737 -/7 i Sorsele. Gift med Anna Mårtensdotter.
g/ Henrik, döpt 1739 -/6 i Sorsele.
Tabell 25 (från tabell 6)
Karin Turesdotter. Död 1749 23/5 bg. 27/5 i Bygdeå 56 år gammal. Gift 1723 i Sorsele med Jon Sjulsson från Arvidsjaur, död 1760 25/10 bg. 2/11 i Nysätra 66 år gammal. Bosatt i Granbyn, Sorsele till ca 1730.
Barn:
a/ Anna, döpt 1724 -/6 i Sorsele. Död 1796 i Sejejaur, bg. 2/12 i Arvidsjaur. Gift 1:o 1743 11/1 i Lövånger med Anund Persson, död 90-årig(!) 1754 7/1 i Nysätra. Gift 2:o med sin kusin Tomas Persson (1736-1769, se tabell 28). Gift 3:o med Erik Sjulsson (1743-1811) i Sejejaur, Arvidsjaur.
b/ Elsa, döpt 1726 -/8 i Sorsele.
c/ Lussi, döpt 1728 -/9 i Sorsele.
d/ Lars, död 1786 20/7 i Nysätra 53 år gammal. Gift 1771 24/3 i Umeå lfs med Maria Enarsdotter, död 1810 10/1 (Skellefteå AI:4C).
Tabell 26 (från tabell 6)
Margareta Turesdotter. Möjligen dotter till Ture Jakobsson. Fick ett utomäktenskapligt barn med gifte bonden Nils Jonsson, död 1742 8/5 i Brännvattnet, Burträsk 79 år gammal. Osäkert OM identisk med den Märta Turesdotter som dog 65-årig 1773 14/2 (bg. 21/2) i Umeå stad och som gift 1733 20/5 i Umeå lfs med Mårten Mårtensson, död 1742 6/10. Från maj 1741 blev Mårten vid 30 års ålder soldat på roten 51 Junkare i Fjällbyn, Lövånger (Kenneth Mossberg).
Barn;
(uä)/ Margareta, född 1722 i Burträsk (dombok 1722 15/10).
?/ Jonas, född 1734 2/7 i Umeå stad. Död 1754 22/11 i Umeå stad.
?/ Johan, född 1735 (databas Kråken).
?/ Mårten Hellberg, född 1736 8/12 i Umeå lfs. Bosatt i Ytterhiske, Umeå lfs. Gift med Margareta Jonsdotter Sjögren.
?/ Anna, född 1740 18/12 i Lövånger. Död 1741 17/2 i Lövånger.
?/ Maria, född 1742 29/1 i Fjällbyn, Lövånger.
Tabell 27 (från tabell 6)
Clemet Turesson, född 1700. Död 1759 i Granbyn bg. -/5 i Sorsele. Skattar för Pattniken (Granbyn) 1759. Gift 1:o med Brita, död 1745 i Granbyn bg. -/12 i Sorsele. Gift 2:o (i hennes 1:o gifte) 1746 i Sorsele med Anna Mårtensdotter, född 1711 i Granbyn. Död 1794 i Granbyn bg. 3/2 i Sorsele.
Barn:
2a/ Tomas, född 1748 5/8 i Granbyn (Lycksele AI:3).
2b/ Anders, döpt 1751 -/5 i Sorsele.
2c/ Karl, född 1753 25/2 i Granbyn (Lycksele AI:3).
Tabell 28 (från tabell 6)
Per Turesson, född 1704. Död före 1773. Skattar för Olselet (Granbyn) 1759. Gift 1:o 1726 -/4 i Sorsele med Margareta Henriksdotter, född 1700 i Granbyn. Död 1754 i Granbyn bg. -/4 i Sorsele. Gift 2:o (i hennes 1:o gifte) 1755 -/4 i Sorsele med Ingrid Tomasdotter född 1728 i Granbyn, död 1787 i Umbyn.
Barn:
1a/ Henrik, döpt 1727 -/6 i Sorsele.
1b/ Jakob, döpt 1728 -/9 i Sorsele. Gift 1:o med Karin Mårtensdotter. Gift 2:o med Gertrud Tomasdotter.
1c/ Kerstin, döpt 1730 -/8 i Sorsele.
1d/ Nils Granström, döpt 1732 -/1 i Sorsele. Död 1808 18/1 i Stenträsk, Jokkmokk. Expeditionslänsman. Gift 1759 16/9 i Jokkmokk med Eva Nilsdotter (1735-1825) från Ersnäs i Nederluleå.
1e/ Mårten, döpt 1734 -/12 i Sorsele.
1f/ Tomas, döpt 1736 -/9 i Sorsele. Död 1769 15/4 i Bodbyn, Burträsk. Gift (i hennes 2:o gifte) med sin kusin Anna Jonsdotter (1724-1796, se tabell 25). Efter diverse stölder och fuffens hittades Tomas skjuten i sin kåta.
1g/ Lussi, döpt 1740 -/12 i Sorsele.
2h/ Per, döpt 1758 -/4 i Sorsele.
2i/ Nils, döpt 1759 -/4 i Sorsele. Död 1770 bg. 25/3 i Burträsk.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-10-15 13:19)
1324
« skrivet: 2012-09-29, 18:58 »
Katarina Sohlborg: Catharina Rolofsdotter döptes 11/3 1664 i Tyska fs och begravdes där i juli 1687. Föräldrarna var enligt Stockholms bou-register mäklaren Rolof Corneliusson och hans hustru Adrians Deufijn. Bland övriga syskon märks Lobericke (g.m. handelsman Henrik Oppenorth), Cornelius och Veifgen (Sophia?) döpt 31/7 1666.
1325
« skrivet: 2012-09-16, 11:43 »
Ulf: Jag kan knappt bärga mig tills ni är klara med kartläggningen av Piteås stadsbefolkning tom 1811. Nämnda året bosätter sig åkaren Erik Mattsson (1766-1814, nämnd i mtl from 1812), hans hustru Anna Olofsdotter (1754-1829) och deras fyra barn som samtliga antar släktnamnet Lindberg. De hör till mina anor och jag har efter många års sökande ännu inte lyckats finna ursprungsorten. Eftersom det känns mycket trist med en släktgren som slutar för tidigt, så håller jag tummarna att ni hittar åt mig. Stort lycka till!
1326
« skrivet: 2012-09-14, 03:37 »
Av vad jag kan se i källorna så var Baltzar Thuun vaktmästare vid Justitierevisionen och bosatt i Maria församling. Han dog 8/6 1731 och var gift två gånger: första gången med Brita Mårtensdotter (d. 22/2 1714) och andra gången med Catharina Johansdotter Fors (d. 16/12 1725). Baltzar hade vid sitt frånfälle en fästekvinna vid namn Elisabeth Kiellman. Två barn från första äktenskapet: Johan Thuun, som blev löjtnant, och Anna Catharina Thuun (d. 19/2 1731), vigd 26/8 1729 i Maria fs med tröjvävaren Bernhard Esping (d. 1/6 1737) i hans första äktenskap. Baltzars två systersöner omnämns i bouppteckningen efter honom: Carl Fagerholm (1686-1760), handels- och rådman i Uleåborg, och Mattias Fagerholm (d. 20/1 1736), en kronobagare som blev vigd 15/2 1714 i Maria fs med Anna Tomasdotter i hennes andra äktenskap. (Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-09-14 03:55)
1327
« skrivet: 2012-09-06, 16:56 »
En änka Susanna Hansdotter dog 80-årig i Piteå stad 20/5 1786 (C:1 sida 146). Vem var hennes man?
1328
« skrivet: 2012-08-25, 08:09 »
William: Här kommer lite tilläggsinformation om din familj:
Ur Carl Szabads artikel Ångermanlands präster i äldre tider - Ett supplement till Bygdéns herdaminne i Släktforskarnas årsbok 2001 på sida 199 under Arnäs:
11. Hans Damianus (1662-1663) kallar han sig själv vid mantalsskrivningen 1663.(Mtl)
G.m. Maria Gottman, dotter till amiralitetsproviantmästaren Henrik Anthoni Gottman och hustrun Elisabeth Dufva i Finland.(Gs 1982:1)
Barn: Gustavus, stud. i Frösö trivialskola 1679-1683; Emanuel Widegren, tullförvaltare i Västervik, d. 12/3 1749; Maria Hvedstorp, g.m. Bernd Kullberg i Borgå, lever 1724; Johanna Margareta Hvedstorp, g. 1) 24/1 1694 m. kyrkoherden i Viborg Kristian Winblad, 2) omkr. 1707 med domkyrkosysslomannen i Viborg Erik Holmenius, begr 2/1 1744 i Borgå.(Gs 1982:1)
Ur Bertil Hasselbergs Supplement till L. Bygdén Härnösands stifts herdaminne för pastoraten i Jämtland och Härjedalen från 1964 på sida 188 under Rödön:
19. JOHANNES DAMIANUS VAN HVEDSTORP (1663-1683). Enligt rulla över Anders Muncks regemente i Trondheim 1658, som omfattade norrmän under svenskt befäl och i svensk tjänst, hette regementsprästen där Herr Dominius = Hans Damianus van Hvedstorp. Han kom alltså i svensk tjänst under den tid som Trondheims amt hörde till Sverige och kunde icke återvända efter freden 1660. Han bör från dansk sida ha betraktats som överlöpare, vilket kan ha varit anledningen till, att han icke vågade ta emot kyrkoherdetjänsten i Undersåker, där livs och gods farlighet stå före. Muncks regemente förlades efter Trondheim amts avträdelse till Alnö.
Tillägg bland barnen: Damianus Gustavus van Hvedstorp, inskriven i Frösö skola 1679, gick i rektorsklassen juni 1683. Emanuel van Hvedstorp, i Frösö skola jämte brodern 1679-1683, i Härnösands gymnasium 1686-1687, abiit Strengnesiam.
1329
« skrivet: 2012-08-16, 16:52 »
Björn: Jag kan inte återfinna Erik Sehlbergs verk Gefle och dess slägter på SVAR:s hemsida. Jag vore därför tacksam för instruktioner/vägledning till berört material...!
1330
« skrivet: 2012-08-01, 00:22 »
Niclas Standaerts änka Ursula de Neef begravdes i Jakob fs 1683 13/9.
Parets dotterdotters dotter Maria Catharina Lundberg och dennes man bokhållaren Carl Åhlman fick ytterligare en dotter Maria Catharina döpt 1720 14/2 i Maria fs.
1331
« skrivet: 2012-07-28, 18:26 »
Kristian: Vad är källan till Maria Catharina Blomfelt som gift med en Langman? I så fall kan jag tänka mig någon av majoren Anton Magnus Langmans söner från Umeå, kanske Adam Magnus (1727-1799).
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-07-28 18:26)
1332
« skrivet: 2012-07-28, 11:22 »
Kristian: Tänkte du på denna person som blev gift med Anna Kruus? Han dör 1714.
1333
« skrivet: 2012-07-22, 20:54 »
Varsågod. Vad bra att vi nu har Britas dopdatum (ej födelsedatum!) och nyss fann jag lillebrodern Mejnerts dopdatum 24/10 1688. Deras storasyster Maria var 14 år gammal 1691 och bör således vara född 1677 (lucka i dopboken). Maria var vid tidpunkten för upprättandet av sin mors bouppteckning 1697 gift med hökaren Isak Jöransson, som låter begrava ett barn i Maria fs 29/12 1699 och ännu ett barn där 17/10 1700. Maria fs har förargligt nog luckor i dopboken 1691-1714 och vigselboken 1679-1705.
I 1718:års notiser hade Brita stavningen von Garden. Även hennes farfar Mejnert hade von Garden, så min åsikt är att släktnamnet bar bokstaven D istället för T.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-07-22 20:57)
1334
« skrivet: 2012-07-22, 10:37 »
Då Maria Krus har en son med namnet Christian, kan hon ha att göra med den Graff Mangnus sein Hoffjuncker Christian Krause som låter begrava sin mor i Tyska fs 10/2 1653. En ung adelsman som tjänar vid hovet tituleras hovjunker.
Alternativt, med två medlemmar av ätten Oxenstierna som dopfaddrar 1645 i åtanke, finns ett brev från Axel Oxenstierna till fältmarskalk Carl Gustav Wrangel, dat. Stockholm 23/11 1650 (reg. nr. 1825): Rekommendation för Christian Kruus, tidigare och numera avdankad fänrik under Lorenz von der Lindes regemente, på någon plats vid garnisonerna i Pommern. Kanslioriginal. RA/Skoklostersamlingen //E 8440.
1335
« skrivet: 2012-07-22, 08:55 »
Anders: Charlottas fader gick bort när hon var endast 3,5 år gammal. Modern Sofia Laestander (1697-1777) hade en kusin Erik Burmarck (1682-1746) från Piteå, som kom att bli kyrkoherde i Landskrona. Möjligen sände något av hans barn iväg en informator.
Gunnar Lorens Schevenius blev prost i Fjälkinge sn från 1798. Där dog hustrun Charlotta Böös av vattusot 1807 6/11 (bg. 20/11) och han själv av rödsot 1809 5/9 (bg. 31/10). Enligt Charlottas dödsnotis fick makarna en son och fyra döttrar, av vilka endast yngsta dottern ännu levde; d.v.s. Charlotta Schevenius, född 1778 15/10 i... inte verkar det vara Landskrona i alla fall. Kan någon tyda ut hennes födelseort i AI:2, tack? SVAR bild-id: C0059453_00205.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-07-22 09:01)
1336
« skrivet: 2012-07-21, 20:24 »
För att återknyta till mitt inlägg från 12 juli så hittades av en slump Gabriel Mejnertsson som döpt 2/9 1645 i Tyska fs till skomakaren Mejnert von Garden (även von Gardell, bg. 20/6 1674) och dennes hustru Maria Krus (bg. 20/3 1673). Flera adelspersoner närvarade som dopvittnen, så det kan vara värt att kolla upp. Av Gabriels syskon återfinns i Tyska fs dopbok Herman 16/7 1639, Christian 25/7 1641 och Regina 23/4 1643.
1337
« skrivet: 2012-07-21, 15:13 »
Hej, Kristian! Tidigare hyste jag exakt samma tankegångar som du, men efter att kikat i Kenneth Mossbergs material om Västerbottens regemente under Karl XII 1689-1719 resp. ...under Fredrik I 1720-1762 i delen om Piteå kompani kunde följande information skakas fram:
2:a Trumslagare: Jacob Andersson-Böös
Antagen 1710-01-00 Från: Värvd. Avgått 1711-07-00 Till: 1:a Trumslagare. Mönstringsår m.m; Commenderad till Nymynde 1710-05-28.
1:a Trumslagare: Jacob Andersson-Böös
Antagen 1711-07-00 Från: 2:a Trumslagare. Avgått 1713-09-00 Till: Soldat 043 Buller. Mönstringsår m.m; 1712.
Soldat Jacob Andersson-Buller
Antagen 1713-09-00 Avgått 1717-09-14 Till: Rustmästare Böös vid Skellefteå Kompani. Mönstringsår m.m; 1713: 21 år 1715: Lejd 1713 21 år ogift född i Stockholm kan läsa och skriva corpral 1715-07-00.
Rustmästare (vid Skellefteå kompani): Jacob Andersson-Buller-Böös
Antagen 1717-11-00 Från: Soldat 043 Buller vid Piteå Kompani. Avgått 1718-01-15 Till: Secundförare vid Piteå Kompani.
Secundförare: Jacob Andersson-Böös
Antagen 1718-01-15 Från: Rustmästare vid Skellefteå Kompani. Avgått 1719-07-00 Till: Förare.
Förare: Jacob Andersson-Böös
Antagen 1719-07-00 Från: Secundförare. Mönstringsår m.m; 1719: 28 år Livländare 9 tj.-år. Förflyttad till Furir 1721-12-12.
Furir: Jacob Andersson-Böös
Antagen 1721-12-12 Från: Förare. Mönstringsår m.m; Förare character. Förflyttad till Rustmästare 1722-06-00.
Rustmästare: Jacob Andersson-Böös
Antagen 1722-06-00 Från: Furir. Mönstringsår m.m; Förare character. Förflyttad till Furir 1726-12-00.
Furir: Jacob Andersson-Böös
Antagen 1726-12-00 Från: Rustmästare Avgått 1741-09-20 Till: Sergeant vid Livkompaniet. Mönstringsår m.; 1728 Förare character. 1735: 48 år 25 tj.-år. Reval. 1739: 52 år 29 tj.-år. Reval, commenderad till Finland 1739-09-24. Kvitterat 1741 års lön i Piteå 1742-04-02; hans hustru Sophia Böös.
Sergeant (vid Livkompaniet i Luleå): Jacob Andersson-Böös
Antagen 1741-09-00 Från: Furir vid Piteå Kompani. Avgått 1742-10-21 Till: Död. Mönstringsår m.m; Fänrik character 1742-06-09.
Vi ser att motsägelsefulla uppgifter råder om Jacob Böös födelseort. Var han livländare eller född i Stockholm eller Reval? Eller var han rentav en skånepåg ifall fadern kom därifrån? Hmm...
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-07-21 15:16)
1338
« skrivet: 2012-07-21, 09:24 »
Anders Berg: En dotter till Jacob Andersson Böös i Piteå lfs kom faktiskt att flytta till Skåne, så familjen kan ha en historisk koppling dit. Charlotta Böös, f. 4/4 1739 i Piteå lfs, äktade sig 10/8 1769 i Piteå lfs med magister Gunnar Lorens Schevenius, f. 8/10 1747 i Skurup sn, Vemmenhögs kontrakt. Jag vet bara att denne var inskriven i Lund 19/8 1760, skolrektor i Landskrona innan 1778 och slutligen kyrkoherde i Fjälkinge sn. Paret fick en dotter före äktenskapet: Maria Sofia, f. 20/12 1767 i Piteå lfs. Charlotta skall enligt uppgift ha avlidit år 1807, okänt var.
1339
« skrivet: 2012-07-18, 12:55 »
Med hjälp av insamlade uppgifter från flera forskare (en stor tack går till dessa - ingen nämnd, ingen glömd!) vet vi nu att borgmästaren i Torneå Per Perssons änka Kerstin Gertsdotter gift om sig med en Daniel Kruus, som vid Stockholms rådhusrätt den 27 oktober 1649 begärde att rådmannen Johan Persson, som i egenskap av Anders Perssons farbror, skulle förordnas som förmyndare för Kruus styvson Anders Persson, då han inte ansåg sig kunna anförtro förmyndarskapet till någon i Torneå.
Den 2 mars 1663 presenterade Petter Johansson hos rådhusrätten i Torneå en fullmakt över den gäld som hans fader sal. Johan Persson hade att fordra i Väster- och Österbotten. Fullmakten, daterad i Stockholm den 16 feb. 1663, skrevs under av Arvid Gustafsson, Mickel Dubb, Jacob Grubb och Anders Grubb. Senare blev Petter Johansson borgmästare i Torneå åren 1666-1680 och dog barnlös. Han var välbärgad och hustrun sedan 1654, Sara Jöransdotter, kom att hamna i arvstvist med mannens släktingar enligt ett rådhusrättsprotokoll från 1682 i Torneå.
Att Grubbarna har norrländska kopplingar stämmer bra. Kassören Jakob Andersson Grubb begravdes i Nikolai fs 1668 5/5. Han var gift med Johan Perssons dotter Karin och de fick tillsammans sonen Jakob Grubb d.y., som dog såsom student och begravdes i Nikolai fs 1680 24/10. I bouppteckningen (nr. 1205) från samma år noteras följande arvingar till Jakob Grubb d.y.:
Fadersyskon:
- Margareta Andersdotter Grubb, gift med Joen Buscherus, stadspredikant Umeå
- Wellam Andersson Grubb, sockenskrivare Umeå
- Anna Andersdotter Grubb, gift med Daniel Plantin, tullnär Umeå
Mostrar:
- Margareta Johansdotter, änka efter Albert Barckman, kämnär
- Brita Johansdotter, änka efter Mickael Dubb, assessor
- Clara Johansdotter, änka efter Arvid Gustafsson, borgmästare
- Anna Johansdotter, änka efter Anders Grubb, sekreterare
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-07-18 13:30)
1340
« skrivet: 2012-07-14, 20:51 »
Tack. Maria Gardeling (stavas så i dödboken) blev 54 år gammal vid sitt frånfälle. Hon kan ha en möjlig syster i tullnärsänkan(?) Christina Garling som dog 72-årig i Frögdböle i Kimito sn 7/7 1776. Christina Gardeling, som har födelsedatumet 26/5 1705 i Åbo svenska församling I Aa2:1 sida 167, gifte sig två gånger; sist 6/3 1737 i Aura sn med major Axel Malm (död 66-årig i Åbo sv. fs 14/8 1753). Makarna fick tillsammans dottern Hedvig Christina Malm (f. 11/10 1737 i Aura sn, d. 7/11 1822 i Tyrvää sn) som även hon blev gift två gånger. (Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-07-14 22:11)
1341
« skrivet: 2012-07-14, 10:39 »
Enligt denna sida begravdes en Henrik Garling i Åbo 20/9 1712.
Christel: Har du något dödsdatum och -ort på Maria Garling?
1342
« skrivet: 2012-07-13, 21:54 »
Man tackar! Ser nu att det finns lite mer om Joakim Gardeling i texten om hans svärfar i studentmatrikeln på nätet och vid ett tillfälle stavad Garling: ... Blanckenhagens hustros, hustro Margretha Wagners Fullmechtige, Fältskaren Jochim Garling.
Johan Pratanus hustru hette Maria Isaksdotter Rothovia, så där kan jag tänka mig att Maria Garling är namndöpt efter sin mormor. Om Joakim Gardelings mor hetat Elisabeth betyder det att Elisabeth Garling namndöpts efter sin farmor och då verkar saken klar.
1343
« skrivet: 2012-07-12, 20:54 »
Jag vill också veta föräldrarnas namn. Maria Garling bodde först hos sin syster Elisabeth Garling och hennes man tullnären Johan Vilhelm Hjelm i Luleå stad. Där gifte Maria sig 20/6 1731 med Nils Johansson Svedman (död ca 1742). Nils Svedman var handelsman/fiskare i Piteå stad, där hustrun Maria noteras såsom båtsmansänka i 1743:års mantalslängd. Hon tycks flytta därifrån under 1744.
Johan Vilhelm Hjelm föddes i Åbo så jag tror att även systrarna Garling (alternativ stavning Gardeling?) kom därifrån. Efter att ha bott i Piteå stad 1728 och Luleå stad 1729 fortsatte familjen Hjelm vidare till Björneborg 1734, Raumo 1736, Nystad 1737, Åbo 1747 och Kristinestad 1760.
Mvh, Constantinus
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-07-12 20:59)
1344
« skrivet: 2012-07-12, 16:22 »
Två småfynd som kompletterar mitt inlägg från 14 juni 2010:
Hattmakaren Carl Falck och Anna Köniksdotter fick tvillingbarn två gånger.
Könik och Annika döpta i Nikolai fs 1685 15/11.
Anna och Elisabeth nöddöpta i Katarina fs 1688 21/1, båda dog efteråt.
1345
« skrivet: 2012-07-12, 02:37 »
Bravo, Kristian! Då har vi nog hittat Casper Fredrik Blomfelts svärföräldrar i Maria fs:
Lärftskrämaren Gabriel Mejnertsson [Gart] (begravd 1690 1/8) trädde in i äktenskap 1673 24/2 med skutskepparen Pål Clemetssons (begravd 1678 26/4) dotter Catharina (död 1695).
Föräldrarna efterlämnade tre barn: Maria, Brita och Mejnert. En ytterligare dotter Catharina, döpt 1680 28/10, begravdes 8 veckor gammal 1681 8/1. Brita döptes 1682 23/11, men hon var troligen identisk med det barn som begravdes 1684 7/7 eftersom Britas ålder uppgivits till 7 år i faderns bouppteckning 1691 (nr. 1628) och till 11 år i moderns bouppteckning 1697 (nr. 1342). Brita bör således vara född omkring 1685, vilket stämmer bra med kaptenskan Brita Blomfelts dödsnotis från 1761 13/6 (bg. 19/6) om 75 års ålder i Nederluleå lfs. Nu börjar jag undra om Gart = de Weingardten? Eller så är stavningen Weingarten en förvrängning av namnet Mejnert?
Också värt att notera är att Catharina Pålsdotters svåger var en hökare Tomas Persson. Dennes syster Margareta (död 1691 24/3 enligt bou) var konstapeln Hans Hansson Grolls första hustru.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-07-12 02:39)
1346
« skrivet: 2012-07-10, 06:41 »
Kristian: Jag skulle tro att guld- och silverarbetaren Carl Fjellström är döpt på juldagen 1746 i Karlskrona amiralitetsförsamling. Hans föräldrar var doktor Johan Fjellström (1699-1760) från Silbojokk och välborna Anna Maria Anckarfjell (1716-1749) vars släkt har finskt ursprung. Fadern blev senare omgift med välborna Charlotta Eleonora von Numers (ca 1721-1772), vars farfars far Lorens von Numers var borgmästare i Narva och som hade släktmedlemmar boende i Livland vid krigsutbrottet. I översikten återfinns namnet von Tiesenhausen som nämnts i denna tråd.
1347
« skrivet: 2012-07-01, 20:22 »
Kristian: Ursäkta mig! Makarna vigdes den 15 oktober 1761 (Nederluleå C:3 sida 562 tryckt, 372 ditskrivet). Johan Blomfelt var då förare vid Liljesvärds värvade regemente, vars generalmönsterrullor jag inte kan återfinna på SVAR. Sonen Carl Fredrik dog 1763 6/4 (bg. 15/4) och det dödfödda piltebarnet 1763 22/12 (bg. 1764 5/1).
Vissa finländska kyrkoböcker är skannade och fritt tillgängliga på nätet. Här en direktlänk till 1756:års dopnotis.
1348
« skrivet: 2012-07-01, 16:49 »
Kristian: Jo, denne Johan Blomfelt i Helsingfors och Luleå tycks vara en och samma person. Han gifte om sig i Nederluleå 1763 med Catharina Stenberg (1722-1772) vars fader kom från Sagu socken i Åbo län. De fick barnen Carl Fredrik (1763-1763, namngiven efter halvbrodern), en dödfödd son 1763 och Brita Catharina (1765-1765).
Kan jungfrun Juditha Berner, som stod dopfadder 1756, vara en avlägsen släkting till Henrik Magnus von Buddenbrocks mormor Ottiliana Berner?
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-07-01 16:52)
1349
« skrivet: 2012-06-26, 11:26 »
Carina: Juliana von Ringenheim var dotter till kapten Gabriel von Ringenheim i Stockholm (död före 7/3 1684) och hans hustru Anna Maria Eberhard, som alltså var den mormoder som närvarade vid dopet i Gävle 1697. Juliana stod fadder vid hennes syskonbarn Johan Christian Brachfelds dop i Tyska fs 29/6 1688.
1350
« skrivet: 2012-06-26, 07:02 »
Tillägg till mitt inlägg ovan från 23 maj 2007 om familjen Nyberg i Stockholm:
Dottern Charlotta Nyberg, döpt 1761 3/12 i Svea livgardes södra bataljons församling. Det påstådda födelsedatumet 1762 6/12 kan härmed avfärdas. Hon verkar ha namngetts efter en av faddrarna, dåvarande kapten (slutl. överste) Johan Reinhold Wrangel af Sauss fru grevinnan Charlotta Wachtmeister af Björkö.
Sonen Anders Nyberg, född 1764 27/11 (dop 29/11) i Svea livgardes södra bataljons församling.
1351
« skrivet: 2012-06-24, 21:23 »
Carina: Bara en liten detalj. Judith Cambou (1659-1731) står med namnet Holstz i Skellefteå lfs AI:2 sida 168. Nåja, inte lätt att avgöra om hennes mans släkt skall egentligen stavas Holtz eller Holst.
Tillägg:
I ett inlägg ovan från 18 maj 2012 kl.00:19 skriver du att Johan Holst hade en halvsyster Juliana von Ringenheim. Jag får inte uppgiften att stämma, för det står inget namn på mormodern till Sven Printz barn Gabriel döpt 1697 20/2. Judith Cambou var inte det i alla fall. 3 män och 3 kvinnor stod faddrar (det brukade vara ett jämnt antal av varje kön). Är denna Juliana identisk med Holstens piga Gunnilla, fadder vid Jöns Håkanssons dotter Karins dop i Gävle 1696 16/8? Och har personer med släktnamnet von Ringenheim måhända observerats i Baltikum?
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-06-25 09:00)
1352
« skrivet: 2012-06-24, 21:16 »
Per: Judith Cambou (1659-1731) bodde sista tiden hos dottern Anna Margareta Holst i Degerbyn 2 i Skellefteå lfs (AI:2 sida 168). Anna Margareta (ej Anna Lena!) döptes i Gävle 1699 14/8 och dog i Karlshamn 1761 17/3 och var gift med Alexander Magnus Dahlberg (1685-1772), slutligen major. Enligt Svenskt biografiskt lexikon gifte de sig i Gävle 1716 21/5, men jag har inte kunnat återfinna vigselnotisen där.
1353
« skrivet: 2012-06-09, 02:35 »
Carl Magnus Du Rietz var skriven på majorsätet Haparanda 1 i Nedertorneå sn i mantalslängderna 1728-1738. Sistnämnda året hade han 2 drängar och 3 pigor. Nedertorneås äldsta husförhörslängd påbörjas först 1750.
Stig-Lennart: Intressant! Johan kom alltså som 10-åring till organisten Ernst Ferdinand Papes hushåll i Västerås. Då verkar han ha blivit tidigt föräldralös...
1354
« skrivet: 2012-06-08, 13:52 »
Anton: Det är bara att gå in i födelseboken för Dahlia Maria, föräldrarnas vigseldatum står där.
Per: Du finner familjen i Jörns AIIa:4 sida 411 samt AIIa:6 sida 339. Lokreparatören Öhngren fick två barn i Jörn: Syster Kristina, f. 1902 29/3 samt Petrus f. 1904 21/9, d. 1928 4/4. Öhngren gifte om sig 1920 15/5 med Jenny Matilda Bergstedt, f. 1880 18/1 i Piteå stad.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-06-08 13:56)
1355
« skrivet: 2012-06-07, 11:42 »
Maria: Tack för påpekandet. I dödboken framgår att Anna Greta öfverlefves af 5 Barn med förra giftet så antog jag att det handlade om dessa fem Tåme-barnen som omnämns i HFL.
Stig-Lennart: Du har rätt! Då skulle Charlotta Lovisa vara född i september 1810.
När lillans efternamn Hallin matats in i min databas slås jag av att samtliga tretton barn i faderns andra äktenskap brukade faders- eller soldatnamnet istället för släktnamnet Hallin som kastats på historiens sophög! Erik Hjelm (d. 1857 8/8) gifte om sig 1821 20/5 i Skellefteå lfs med Maria Christina Jonsdotter, f. 1802 23/1 i Bursiljum, Burträsk sn. d. 1872 23/1 i Tåme - nåja, hoppas bara att hon hunnit fira sin 70-årsdag då...!). Deras barn:
a/ Erik Vilhelm Eriksson, f. 1821 9/2. Död 1867 29/6 i Jävre, Piteå lfs, där han var torpare. Gift 1848 8/2 i Piteå lfs med Catharina Margareta Holmbom, f. 1823 5/10 i Pitholm, Piteå lfs. Död 1907 8/7 i Jävre.
b/ Hedvig Maria Eriksdotter, f. 1823 11/11. Död 1878 30/5 i Selsvik, Byske sn. Gift 1845 12/5 i Skellefteå lfs med bonden Per Karlsson Rundqvist, f. 1805 18/6 i Tåmeträsk, Skellefteå lfs. Död 1879 19/3 i Selsvik.
c/ Anna Catharina Eriksdotter, f. 1826 14/8. Död 1881 11/5 i Baktåive, Arvidsjaur sn. Gift 1) 1851 26/2 i Skellefteå lfs med nybyggaren Samuel Olofsson Lindfors (min farfars farfars far), f. 1821 26/8 i Källbomark, Skellefteå lfs. Död 1857 14/11 i Lindås, Arvidsjaur sn. Gift 2) 1861 14/7 i Arvidsjaur sn med bonden Jonas Lundstedt f. 1826 31/1 i Glommersträsk, Arvidsjaur sn. Död 1904 23/1 i Baktåive.
d/ Erika Lovisa Hjelm, f. 1828 25/1. Död 1904 5/2 i Åbyn, Byske sn. Gift 1871 7/11 i Skellefteå lfs med Johan Adamsson Lindgren, f. 1808 9/7 i Åbyn, Skellefteå lfs. Död 1882 20/3 i Åbyn, Byske sn.
e/ Helena Johanna Eriksdotter, f. 1829 23/7. Död 1887 27/4 i Gagsmark, Byske sn. Gift 1850 i Skellefteå lfs med soldaten Johan Svensson Stål, f. 1828 30/3 i Gagsmark, Skellefteå lfs. Utflyttad till Nordamerika 1887 6/8.
f/ Ulrika Sofia Hjelm, f. 1831 8/12. Död 1878 27/4 i Tåme, Byske sn. Gift 1856 18/1 i Skellefteå lfs med Anders Jakobsson, f. 1823 31/10 i Bergsbyn, Skellefteå lfs. Död 1896 9/2 i Tåme.
g/ Jon Gustav Eriksson, f. 1834 25/1, d. 1834 5/8.
h/ Amanda Christina Eriksdotter, f. 1835 23/3. Död 1905 12/7 i Östanbäck, Byske sn. Gift 1860 3/11 i Skellefteå lfs med bonden Per August Lidman, f. 1833 10/11 i Östanbäck, Skellefteå lfs. Död 1908 24/3 i Östanbäck, Byske sn.
i/ Gustav Eriksson, f. 1836 14/7, d. 1837 2/10.
j/ Elsa Gustava Eriksdotter, f. 1838 4/2, d. 1839 10/4.
k/ Karl Johan Eriksson, f. 1841 7/5, d. 1841 3/11.
l/ Brita Karolina Hjelm, f. 1842 16/6. Död 1864 (bg. 6/3) i Nyfors, Skellefteå lfs.
m/ Beata Albertina Eriksdotter, f. 1842 16/6, d. 1842 2/9.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-06-07 11:54)
1356
« skrivet: 2012-06-07, 03:47 »
Tack! Enligt dödboken dog Charlotta Lovisa vid 2 1/2 veckors ålder av magplågor. Eftersom modern dött redan den 7/11 så kan åldersuppgiften inte stämma. Lillan blev dubbelt så gammal, minst 5 veckor och 1 dag.
Känner du möjligen till Anders Börjessons dödsdatum?
1357
« skrivet: 2012-06-07, 02:41 »
Överstelieutnantens Kompani Rote 130
Soldat Anders Börjesson-Orre-Flygare
Född 1725-00-00 i Södermanland. Antagen 1742-12-00. 18 år ogift. 1744: 19 år 1 11/12 tj.-år. Södermanland. 1748: 23 år 5 11/12 tj.-år. ogift Sörmlänning. 1757: Kallas nu Flygare. 38 år 14 5/12 tj.-år. gift Södermanland. 1759: 40 år 16 tj.-år. gift Södermanl. Commenderad till Pommern 1761-09-12, gift. Gribbnow 1761-12-15, från Wästerbotten till Stralsund 1761-10-24 ankommen, 42 år 19 tj.-år. 1763: 43 år 19 5/8 tj.-år. gift Södermanland. Vigd 1749-10-07 med Malin Jacobsdotter född 1728-11-06 i Innertavle av Jacob Tavelin trumslagare o Brita Simonsdotter. Innertavle 1751--1759, Täfteå 1761--, Barn; Jacob född 1749-09-26, Barbro Lisa född 1751-01-22, Olof född 1754-06-18, Anders född 1756-00-00, Per född 1759-03-29, Johan född 1761-11-27. (källa: Mossberg)
Anders Börjesson är en intressant person, hur han nu hamnat i Västerbotten...
1358
« skrivet: 2012-06-07, 01:48 »
ÅH, vilken rejäl överraskning...! Jag som inte känt till att Erik varit gift i Umeå!
Erik Hallin gifte sig alltså första gången i Umeå lfs 1810 17/6 med änkan Anna Margareta Andersdotter (f. 1777 9/1 i Frostkåge 5, Skellefteå lfs; d. 1810 7/11 i Röbäck, Umeå lfs). Hon avled i barnsbörd, men jag kan inte finna barnet. Strök det tillsammans med modern?
Anna Margareta hade tidigare varit gift med Per Jonsson (f. 1767 16/1 i Tåme 4, Skellefteå lfs; d. 1809 25/1 i Röbäck, Umeå lfs) och fått fem barn med honom, alla födda i Tåme åren 1799-1805. Sistnämnda år flyttade familjen till Umeå lfs. I hushållet fanns även Pers mor Catharina Johansdotter (1740-1832) som bodde i Röbäck åren 1806-1813 och senare flyttat åter till Tåme.
Nu begriper jag mycket bättre hur Erik Hallin kom att hamna i just Tåme...! Han kom att efterträda Anders Nilsson på roten 122 Fiskare 1811 26/4, bara ett halvår efter hustruns bortgång. Fiskare var ett soldatnamn som Erik år 1820 begär och får ändra till Hjelm istället. Bland andra noteringar: Erik var 5 fot och 9 tum (ca 177 cm) lång, avgick från roten på grund av sjukdom 1836 4/7 och fick beviljat underhåll.
1359
« skrivet: 2012-06-06, 10:00 »
Johans efternamn skrivs med två L i 1748:års soldatrulla (SVAR bild-id: A0028747_00221). Synd att hans nationalitet (sörmlänning?) inte framgår av rullan eller hos Mossberg, så att man kunnat vara på den säkra sidan...
Kuriosa: I Kärnbos (där Mariefred ligger) nordliga grannsocken Toresund finns ett ställe benämnt Hallinge som dyker upp i husförhörslängderna från 1876 och framåt (AI:21-).
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-06-06 10:51)
1360
« skrivet: 2012-06-06, 09:05 »
Niklas: Bara en undran gällande punkt 4 - finns såna längder tillgängliga hos SVAR?
1361
« skrivet: 2012-06-06, 08:13 »
Aha, det skulle vara AI:2 istället. Tack! Där finns överstelöjtnanten och grevinnan med två jungfrur. Märkligt att tjänaren Johan Hallin noteras i en separat längd medan flickorna (Margareta Swan och Brita Christina Randklef) finns hos makarna Du Reitz! Det lär bli mycket svårt att spåra Johans föräldrar. Bra datumobservation för övrigt!
Jag har inte funnit Nils Hallin i Piteå men väl inhyses i Gumboda, Nysätra:
-AI:1 sida 235
-AI:3 sida 224
-AI:4 sida 212
-AI:5 sida 291
-AI:6B sida 105
Att det tagit mig så lång tid att koppla ihop Erik Hjelm med familjen Hallin beror på att släktnamnet är felstavat i soldatrullorna: 1811 Halén, 1813 Harlin, 1820 Hortlin, 1823 Hartlin, 1826 Hortlin, 1830 Hortlin, 1833 Hartlin och 1836 Hortlin. Därmed försökte jag koppla ihop honom med vissa släkter från Hortlax i Piteå lfs utan resultat.
1362
« skrivet: 2012-06-05, 12:06 »
Carl Magnus Du Rietz tillhörde en fransk ätt med rötter från 1100-talet(!). Han kom tjänstgöra vid Västerbottens regemente hela tiden från 1694 och framåt. Var i Umeå AI:4 går makarna att återfinna? Ur Mossbergs soldatmaterial (sista noteringen):
Överstelieutnant Carl Magnus Du Rietz
Antagen 1737-02-07 Från: Major [i Torneå, min anm.]. Avgått 1741-08-23 Till: Död vid Willmanstrand. Mönstringsår m.m; 1739: Commenderad till Finland 1739-09-27. Kvitterat 1741 års lön i Piteå 1742-04-02; fullmäktige för hans änka grevinnan Ebba Catharina Horn, Reinhold Johan Möller.
1363
« skrivet: 2012-06-04, 21:00 »
Tack för ditt svarsförslag, Stig-Lennart! Spåret är värt att följa upp.
Jag kan notera en viss Norrlandskoppling: Carl Magnus Du Rietz broder häradshövdingen Gustaf Samuel Du Rietz (1679-1733) var svåger till kyrkoherden Daniel Solander i Piteå lfs. De var mågar till professorn Carl Lundius i Uppsala.
1364
« skrivet: 2012-06-03, 03:12 »
Vad är dagens kunskap om Johan Hallins ursprung? Jag har honom i mitt släktträd och kyrkoböcker alt. mantalslängder i Mariefred ger ingenting. I Kenneth Mossbergs Västerbottens Regemente under Fredrik I 1720-1762, Bygdeå kompani:
Furir Johan Hallin
Född 1718-00-00. Antagen 1741-09-17 Från: Värvd, med Förare character. Förflyttad till Förare 1741-11-00. Vigd 1750-01-30 med Anna Olofsdotter född 1730-06-09 i Hertzånger av Olof Larsson soldat Tröger och Malin Andersdotter, död 1788-08-27 i Gumbodabäcken, 58 år. Barn: Alla födda i Hertzånger. Anna Christina född 1750-10-25 död 1751-03-01 18 veck 1 dag, Nicolaus född 1751-09-17 Hallin sjöman vigd 1779-06-06 med Anna Jonsdotter från Brände, Johannes född 1753-11-19 död 1754-03-13 16 veck 1 dag, Anna Maria född 1755-01-06 hemma ogift 1780, Olof född 1758-03-25 död 1758-11-02 38 veck 2 dag, Anna 2:a vigd 1762-01-31 med Erik Larsson i Gumbodabäcken. Bou 1788-12-17 av Erik Larsson efter avlidna hustrun Anna Olofsdotter, deras dotter Stina Cajsa Eriksdotter gift med Lars Persson från Estersmark, Eriks styvson Nicolaus Hallin.
Förare Johan Hallin
Född 1718-00-00 Död 1758-06-15 i Pommern. Antagen 1741-11-00 Från: Furir Avgått 1758-06-15 Till: Död. Med Sergeants character från 1743-06-13. Förflyttad till Furirs indelning 1743-12-25 och hit från Sergeant Jacob Lidén som här niuter sin lön och går åter 1744-04-00 till Sergeant o hit igen Johan Hallin. 1748 1757: Commenderad till Pommern 1757-08-25. Kvitterat 1757 års lön i Bygdeå 1758-01-30: hans hustru Anna Hallin. Kvitterat 1758 års lön i Bygdeå 1759-01-27; änkan Anna Hallin. Ant. 1759-02-12 R?gen. Personalia: se under Furir.
Jag härstammar från Nils Hallins (1751-1831) son Erik Hallin Hjelm (1783-1857), som blir soldat i Tåme, Skellefteå lfs åren 1811-1836.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-06-03 03:21)
1365
« skrivet: 2012-05-31, 18:01 »
Andreas: Smeden Anders Bergström med familj var bosatt vid Alters Bruk i Piteå lfs mellan 24/3 1826 och 1/11 1834 (AI:6B sida 483, AI:7C sida 1109). Sen flyttade de tillbaka till Råneå.
1366
« skrivet: 2012-05-28, 22:14 »
Olof Larssons son Lars Brendholm (1699-1743) blev skräddare i Luleå stad.
1367
« skrivet: 2012-05-18, 00:46 »
Anton: Här.
1368
« skrivet: 2012-05-17, 23:45 »
Anton: Familjen Steinhard kom att bo i kv. 38 i Falu Kristine från 1793 (AI:4 nr. 163 och AI:7 nr. 154) och senare i Andrakeby i Vika sn från 1802 (AI:4 sida 209, AI:5a sida 120, AI:6a sida 147 och AI:7a sida 192).
Eftersom näst äldste sonen född 1794 döptes till Fredrik, så kan en borgare Fredrik Stenhardt, som får barn i Åbo finska församling 1759-1767 enligt databasen HiSki, vara värd att kollas upp.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-05-17 23:48)
1369
« skrivet: 2012-05-17, 12:26 »
Margareta: I Falu Kristine AI:4 står att kronolänsmannen Steinhard ditkom från Norrb[ärke?] 1793. Har du provat att söka i Norrbärke?
1370
« skrivet: 2012-05-16, 23:17 »
Sten-Ove: Vilken utgåva av boken har du? Östanbäck 12 finns på sida 83-84 i min bok. Att David och Anders Hanssöner inte räknas till barnskaran kan väl ha att göra med att de var födda efter Johan Buraeus' besök i Norrland 1601? Syskonen Lisbet, Johan och Jakob är säkra barn till Hans Jakobsson eftersom de är medtagna i släktkrönikan.
Annelie: Här är boken Skellefteå socken 1650-1790 tyvärr inte till någon hjälp. Under Hornträsk 2 (sida 777) står följande: Åren 1761-1790 ägdes gården av Jakob Nilsson (1735-1824) som kom från Storkågeträsk 1. Han gifte sig 1759 med Barbro Hansdotter (1724-1809). Makarna hade barnen Nils, f. 1760; Margareta (1761-1833) som blev nybyggarhustru i Pärlström; Brita (1764-1832); Jakob, f. 1766 och Johan, f. 1770. Jakob Nilsson utsynade nybyggen i Pärlström och Mossarotträsk 1780. Johan Jakobsson var nybyggare 1798.
Enligt Indiko flyttade Barbro in till församlingen år 1755, så du bör leta bland grannsocknarna.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-05-16 23:30)
1371
« skrivet: 2012-05-14, 10:57 »
Sven-Ove: Om du kikar i AI:2a sida 5 ser du att det handlar om Bäcks syster Karin Nilsdotter, död 16/12 1736 (C:2 sida 362). Där finns även en dotter Cecilia och det står något efter hennes namn som jag inte kan utläsa. Sannolikt är hon Nils Hanssons dotter, född 20/6 1733 (C:2 sida 233).
Man kan konstatera att Hans Hansson (1680-1756) i Mårdsel hade barnen:
-Brita (1706-1739) g m Anders Pålsson i Prästholm, Råneå sn.
-Marta (1709-1781) g m Mickel Jönsson i Persön, Luleå lfs.
-Karin (1712-1795) g m Anders Lundius i Vaikijaur, Jokkmokk sn.
-Dordi (1715-1795) g m Per Jöransson i Mårdsel, Gällivare sn.
-Hans (1718-1738).
-Erik, dopvittne i Jokkmokk 1747. Bodde i Mårdsel 1766.
1372
« skrivet: 2012-05-12, 17:31 »
I min forskning är jag mest sysselsatt med perioden 1680-1750 och man har lärt sig att böckerna gör ingalunda anspråk på att vara heltäckande - särskilt i början. Man hade ännu inte kommit på tanken att böckerna skulle komma till väl användning 300 år senare. Prästen noterade kyrkliga händelser på smålappar, som senare skulle föras över till kyrkoboken och dessa kan ju ha förkommit på vägen dit. Du har nog sett att 1710-talet är rörigt med sidorna omkastade huller om buller i Nederluleå C:1! Där har jag stött på flera avlidna barn som saknat födelse- och dopnotis i samma bok.
1373
« skrivet: 2012-05-12, 15:01 »
Bonden Erik Nilsson i Harads 1 (död 1707 29/12, son till Nils Eriksson och Cecilia Hansdotter i Harads) och hans hustru Marta Andersdotter (död 1734 11/4, dotter till Anders Olofsson och Marta Persdotter i Heden) hade barnen Anders, Cecilia och Marta.
Anders Eriksson (död 1743 17/9) tar över hemgården från 1710. Han gifte sig ca 1703 med Judit Nilsdotter (död 1740 3/2, dotter till Nils Jönsson och Anna Hansdotter i Harads 3).
Cecilia Eriksdotter (död 1745 19/7) gifte sig ca 1705 med Hans Nilsson Bäck i Harads 3 (död 1762 28/9, dotter till Nils Jönsson och Anna Hansdotter i Harads 3).
Marta Eriksdotter gifte sig ca 1704 med Hans Hansson (1680-1756) i Mårdsel.
Barnen till Harads-Hans och Mårdsel-Hans var alltså kusiner. Intressant!
1374
« skrivet: 2012-05-12, 10:11 »
Sven-Ove: Där slog du huvudet på spiken! Sonen Hans Hansson från Mårdsel dör alltså 19 år gammal 1738 7/1 (bg. 9/1). Då kan Mårdsel-spåret äntligen avföras!
Låt oss istället återgå till Harads-spåret. Bonden Hans Nilsson Bäck och Cecilia Eriksdotters son Hans från Harads 3 i Luleå finns hos Past. Alstad. (AI:1A sida 3), i tienst hos Alstadius 1734(?) (AI:2A sida 5) och i Lappmarken (AI:3B sida 5). Petrus Alstadius (min ana) med familj bodde ju i Kvikkjokk! Denne Hans ska inte blandas ihop med en annan Hans Hansson från Harads 9 som blir kvar på hemgården och som gifter sig 1741 27/12 med Brita Hansdotter från Svartlå.
Hans Nilsson Bäck och hans hustru fick 6 söner:
Nils, f. 1707 12/1 (dop 20/1, sida 33).
Erik, f. 1710 22/12 (dop 23/12, sida 73).
Hans.
Jöns, f. 1716 8/8 (dop 12/8, sida 122). Död 1716 24/8 (bg. 9/9, sida 137).
Anders, f. 1718 20/12 (döpt av Petrus Alstadius 22/12, sida 141).
Jöns, f. 1721 25/9 (dop 25/9, sida 152).
På gården fanns pigan Karin (Larsdotter) från Mårdsel innan hon blev gift till Svartlå.
Vad talar emot att Hans Hansson i Kvikkjokk skulle komma från Harads 3?
1375
« skrivet: 2012-05-11, 09:57 »
Varsågod. Det är inte lätt att följa Mårdsel under 1700-talet på grund av oklar administrativ gränsindelning (Råneå, Jokkmokk eller Gällivare).
Erik Hansson i Mårdsel får dottern Clara 1762 13/7 (dop 24/7 i Gällivare). Med hjälp av Råneås dödbok konstaterar man att hans hustru hette Margareta Eriksdotter. Parets son Erik föds 1766 28/5 och dör 3 månader och 9 dagar gammal 6/9 (bg. 13/9). Möjligen blir familjen bosatt i Hårdvattnet (var ligger platsen?) där Erik Hanssons 7-årige son Johan dör 1770 11/4 (bg. 14/4) och 18-årige son Hans dör 1770 19/4 (bg. 28/4).
Vem var förresten Hans Hansson som gifter sig med Valborg Olofsdotter i Gällivare 30/3 1755?
1376
« skrivet: 2012-05-10, 18:05 »
Hans Hansson (1714-1791) finns i Kvikkjokk såsom dopvittne tidigast 16/3 1735 och ihop med pigan Ingrid Eriksdotter 16/4 1738. De kom att dopvittna tillsammans vid upprepade tillfällen och gifta sig sju år senare. Den 31/1 1742 dopvittnar Hans Hansson för Anund Perssons son Olof i Nafwilocht(?). Den 6/2 samma år döps Per Pålsson och Kerstin Hansdotters dotter Maria därstädes med hustru Karin Hansdotter som fadder.
Tar man en titt på Karin Hansdotters barn med Anders Lundius från Vaikijaur ser man att var Hans och Ingrid var faddrar för sonen Hans 30/4 1743. Hans Hansson och Margareta Eriksdotter från Mårdsel var faddrar för dottern Maria 8/2 1745. Syskonparet Erik Hansson och Dordi Hansdotter från Mårdsel var faddrar för dottern Brita 31/1 1747.
Att barnen till Hans Hansson (1680-1756) i Mårdsel inte går att återfinna i Råneås födelsebok efter 1709 beror på att stället fördes över till Jokkmokk vid denna tid. Familjen noteras sista gången i Råneå AIa:1 sida 124v med noteringen Jockmock år 1710. Där borde Karin, Hans, Kerstin, Erik och Dordi alltså gå att återfinna i födelseboken men det gjorde de tyvärr inte...!
Mantalslängderna är inte till någon hjälp, där Mårdsel fanns under Råneå åren 1683-1686, de sista två åren med en notering om lappfrihet för Hans Hansson (1643-1693).
Hans Hansson var 14 år gammal vid 1694:års förhör (sida 18v), vilket betyder att han var född 1680 istället för överdrivna 1660 som dödnotisen från 1756 ville ge sken av. Han har hustrun Margareta hos sig från år 1705. Parets vigselnotis saknas i Råneå, så de måste ha gift sig i Luleå lfs vars vigselbok börjar först 1706.
Hans hade åtminstone fem syskon och fyra halvsyskon: Dordi som dör 12 år, 25 veckor och 2 dagar gammal 2/5 1693; Kerstin i förhör 1693-1696 (senare gift till Purkijaur); Johan i förhör 1698; Brita i förhör från 1703 (senare gift till Vaikijaur) och Anders i förhör från 1706 (denne dör 60-årig i Mårdsel 4/1 1749 och förs till Jokkmokk 4/2) samt halvsyskonen (deras fader är Lars Andersson från Böle i Råneå): Lars, f. 15/5 1695; Karin f. 31/5 1696 (gift 9/12 1730 i Luleå lfs med Nils Larsson Bergman, soldat på roten 55 i Svartlå 1729-1735); Kerstin, f. 3/8 1697 och Margareta, f. 9/6 1699.
En Hans Hansson från Harads dopvittnar i Jokkmokk 30/3 och 28/8 1737. Det rör sig förmodligen om en helt annan person.
Så Johnny, nog tycker jag att ni skall behålla föräldrarna och syskon tills vidare.
1377
« skrivet: 2012-05-09, 14:37 »
Johnny: Du kan prova att söka i Jokkmokks norska grannförsamlingar vars kyrkoböcker finns skannade på norska Arkivverkets hemsida. Lycka till! Hans Hanssons äldsta dotter Anna (1747-1816) blev gift 2/2 1767 med klockaren Olof Silvin (1740-1815) i Haraudden, Jokkmokk. Är hans ursprung känt?
1378
« skrivet: 2012-05-09, 13:34 »
Johnny: Jag har inte klockaren i Kvikkjokk med familj i mitt släktträd så jag har inte haft någon anledning att undersöka den närmare. Men vid en koll av dottern Kerstins (Stina) födelsenotis 1748 13/10 (dop 16/10) är en hustru Kerstin Hansdotter från Norge närvarande vid dopet. Hm...?
1379
« skrivet: 2012-05-09, 12:27 »
Johnny: Jag har tidigare antecknat att Hans Hansson (1714-1791) i Kvikkjokk, som gifte sig 1745 med samen Erik Pålssons dotter Ingrid (1717-1798) från Jokkmokk, kom från Mårdsel i Råneå sn. Hans hade en syster Karin Hansdotter (1712-1795) gift med Anders Johansson Lundius (1714-1747) i Vaikijaur.
Föräldrarna var Hans Hansson (ca 1682-1756) i Mårdsel, gift med bonden Erik Nilssons (1640-1707) dotter Margareta (1681-1752) från Harads 9 i Luleå lfs. Hans d.ä. hade systrarna Kerstin Hansdotter (1682-1734) gift med nybyggarna i Purkijaur Jöns Nilsson (fader Nils Turesson i Storsand i Luleå) och Nils Nilsson (död 1712, fader gamle Nils Nilsson i Bredåker 10 i Luleå) samt Brita Hansdotter (1693-1762) gift med Johan Nilsson Lundius (1682-1772) i Vaikijaur i hans andra äktenskap.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-05-09 17:08)
1380
« skrivet: 2012-05-05, 03:30 »
Ur Agneta Olofssons Lövånger byar och gårdar 1600-1800 sida 16, Vallen 3:
Dmb1688 20/2 1g lät Nils Andersson i Skellefteå uppbjuda den sytningslön som Anders Olofsson o hans hu Ingeborg honom den 22 jan 1688 uppdragit.
Dmb1690 14/2 ..det arv som corp salig Nils Olofssons dotter Anna Nilsdotter haft innestående hos sin farbroder Anders Olofsson i Vallen. Som AO måg Nils Andersson i Vallen brukar o åbor.. vilket arv hu Margareta Pedersdotter/ Anna Nilsdotters farbroders hustru ifrån Frostkåge o Skellefteå sn/ .Anna Nilsdotter söderöver, man vet ej om död eller levande.
1381
« skrivet: 2012-05-05, 00:47 »
Otto Carl Thile fanns i rådmannen Lorens Steens hushåll i Gamla Karleby åren 1724-1726. Vid ett tillfälle var han dopvittne för borgaren Erik Mattsson Huckas dotter Elisabeth 7/1 1725.
Handelsmannen Otto Carl Thiles dotter Anna Lisa ifrån Gamla Karleby begravdes i västerbottniska Lövånger 19/7 1728 (C:2 sida 17).
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-05-05 03:35)
1382
« skrivet: 2012-05-04, 04:34 »
Carl-Oskar: Jag kan inte erinra mig att jag lagt märke till någon kvinna med namnet Agnes eller Agneta i Arjeplog. Kan du ge ett par exempel, tack?
Jag har ett exempel, som inte berör samer: Halvfinnen Jakob Eskilsson Håmans (1726-1796) mor Agneta Persdotter (1683-1755) kom från Öjebyn 17 i Piteå. Hon fick sitt namn efter sin farmor tillika Simon Simonssons (1616-1691) hustru Agnes Nilsdotter, död 1698 i Öjebyn 6, Piteå. Denna Agnes var möjligen ättling till (birkarlen Olof Nilssons hustru) Agnes Olofsdotter, nämnd 1577-1583 på hemmanet Gamla Kyrkobyn i Öjebyn, Piteå. Du vet att Jakob Håman blev nybyggare i Missenträsk, Arvidsjaur.
Tillägg:
Jakob Håmans mor hette Agneta i Skellefteå AI:2 sida 162, men i DII:1 sida 84 och DII:2 sida 93 har namnet bytts ut mot Anna. Jakob Håmans äldsta dotter döpts till just Anna. Lite märkligt, men då kan jag tänka mig att i samernas fall blir namnet Angnis = Anna. Per Jonssons äldsta dotter i Umbyn hette Anna Persdotter (1708-1778, gift i Sorsele 1726 med Nils Anundsson från Umbyn).
Lill-Anders Persson och hans hustru Helga (vilka var de?) stod faddrar vid Mårten Olofssons son Olofs dop i Arjeplog 5/11 1721. Är denna tankebana rimlig: Aili (heligt) = Helga = Ella eller Elin?
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-05-04 22:54)
1383
« skrivet: 2012-05-04, 01:39 »
Carl-Oskar: Det där med samisk namngivningssed var mycket intressant! Per Jonssons mor i Umbyn hette Angnis (Lycksele DB 5/1 1707; SVAR bild-id: H0000333_00129) och unge Sjul Jonssons dotter i Vapsten hette Aili (Lycksele DB 4/1 1708; SVAR bild-id: H0000333_00238). Översatta till svenska blir namnen...?
1384
« skrivet: 2012-05-04, 00:55 »
Carina: Jag förstår inte hur du fått till att Judith Cambou (dotter till skolläraren Pierre Cambou vid Lövsta bruk), Sara de Graïs (dotter till barberaren Pierre de Graïs vid Lövsta bruk) och Maria Chamers (dotter till kommissarie Peter Chamers i Stockholm) skulle vara systrar. Visserligen gifte de Graïs' änka, som möjligen hette Jeanne (Toussaintsdotter) Guillaume, om sig med Pierre Cambou men jag känner inte till exakt tidpunkt, så Judith Cambou och Sara de Graïs kan vara antingen halv- eller styvsystrar.
Bra att du uppmärksammat att Valentin Holtz och Märta Catharina Lilliebrunn från Finland låter döpa sin dotter Maria Florentina i Svea livgardes norra bataljons församling 20/3 1718! Valentin Holtz kom att avancera till löjtnant och dör 19/4 1760 på Hyvikkälä gård i Janakkala socken. Hans hustru avlider där 3/7 1779. Alltså var det dåvarande sergeanten Valentin Holtz som stod fadder till barnet Johan Blomfelt 9/3 1718.
1385
« skrivet: 2012-05-03, 13:38 »
Tack återigen för de nya uppgifterna. I så fall mycket märkligt om inte ett enda namn blivit rätt i Anna Nilsdotters dödnotis! Vårdades den 90-åriga damen av släktingar i Umeå? Om inte, så kan jag förstå namnröran ifall ingen i Annas nära omgivning haft koll på tidiga män i hennes liv. Ville enda barnet i Sorsele inte veta av sin mor? Hmm...
Det kan vara en god idé att kontakta författaren bakom Nätra-boken om vem som var Lars Pålsson Fougells far i Åsele lappmark om förkortningen bå står för båtsman?
1386
« skrivet: 2012-05-03, 13:05 »
Ytterligare kompletteringar till Anna Jonsdotters stora familj:
Lövånger EI:1 sida 3, år 1743: Januar. d. 11 Blef Lappmannen Anund Pehrsson ifrån Bygdeå wigd med Lapp=pigan Anna Jonsdotter i Löfånger. (Tack till Erik Holmlund!)
Anna Jonsdotters son från andra äktenskapet, den år 1758 födde Carl Tomasson, som bodde hemma i Bygdeå 1778 (AI:4 sida 167) och inte följde med familjen till Sejejaur i Arvidsjaur omkr. 1780, styrde kosan mot Nordmaling istället. Han finns där noterad i AI:6 sida 73 åren 1795-1798 tillsammans med hustrun Anna Larsdotter, med födelseåret 1761 i födelsenotisen 1796, och två söner Tomas och Erik.
Carl Tomasson hade ytterligare tre kända barn:
-Maria Catharina, f. 2/10 1794 (dop 5/10) i Grundsunda sn. Död där 17/1 1795.
-Carl, f. 1/1 1796 (dop 2/1) i Ledusjö, Nordmaling sn. Antar efternamnet Bjurström och efterlämnade talrika ättlingar vid sin bortgång i Graninge sn 13/12 1875.
-Johan, f. 6/5 1798 (dop 13/5) i Ava, Nordmaling sn.
(Stort tack till Sven-Erik Johansson för dessa uppgifter!)
Anna Jonsdotters dotterdotter Margareta Jonsdotter (1775-1843) gifte sig första gången 1798 med Per Eriksson (1772-1809) i Skellefteå (AI:3B sida 645).
1387
« skrivet: 2012-05-03, 01:12 »
Stig-Lennart: Tack för uppgiften om Märta Turesdotter död 14/2 1773 (bg. 21/2) i Umeå stad! Om åldern är riktig är hon inte identisk med lappigan i Burträsk.
Då varken Olof Ivarsson och Elias Anundsson ens går att återfinna någonstans så tror jag att namnen i Anna Nilsdotters dödsnotis från 1781 är delvis felaktiga.
Norske Lars Persson saknas i båtsmansdatabasen, men där finns en annan Lars Persson Urlander (1733-1764) från Nordmaling som blev båtsman från 1760 - fast han vore alltför ung för att vara påtänkt som Anna Nilsdotters siste make. För tillfället undersöker jag en annan lappfamilj och en piga Greta Urlander är fadder till lappen Carl Tomassons son Johan döpt 13/5 1798 i Nordmaling sn. Återstår att se om det finns något samband mellan pigan och båtsmannen.
1388
« skrivet: 2012-05-02, 15:25 »
Stig-Lennart: Tack för uppgifterna om Anna Nilsdotter. Hon dog alltså 18/1 1781 i en ålder av 90 år och och begravdes 26/1. Mycket intressant att Anna hade ett barn bosatt i Sorsele! Förste maken bör vara Sjul Ivarsson (paret vigt i Umeå lfs 21/12 1729) som får sonen Nils född två dagar efter bröllopet (23/12, döpt 24/12). Emellertid begravs barnet redan 4/1 1730 och senare försvinner Sjul Ivarsson - antagligen identisk med Lappen Sjul begravd i Umeå lfs 14/3 1730.
Vid Nils' dop stod följande personer faddrar: Jöns Nilsson och dess hustru, Anders Bengtsson och dess hustru, Clemet Sigfridsson och hans hustru.
Med hjälp av Samefynd på Rötter får jag fram att ifall Anna och Jöns var syskon, så var de barn till lappen Nils Jönsson, begravd i Umeå lfs 24/1 1730. Nils Jönsson skattar för sin fader Jöns Svenssons land Alträsket i Umbyn, Lycksele sn, under åren 1701-1704.
Jöns Nilsson var gift minst två gånger - första hustrun Gunilla (AI:2 sida 287) begravs i Umeå lfs 27/9 1730. Senare gifter Jöns Nilsson från Umbyn om sig i Umeå lfs 3/12 1732 med Gertrud Andersdotter från Ranbyn, som begravs 44-årig 27/10 1739.
Anders Bengtsson från Granbyn dog i Umeå lfs 1748 15/10. Han var far till Elsa Andersdotter (1712-1764) gift med Lars Andersson och Olof Sjulsson, se mitt förra inlägg.
1389
« skrivet: 2012-05-02, 06:37 »
Lappänkan Anna Nilsdotter stod fadder vid Clemet Gunnarsson och Margareta Sjulsdotters son Anders' dop i Umeå lfs 9/10 1757 (C:3, sida 212, nr 89). Går Anna att återfinna i hfl, må tro? Även lappmannen Olof Sjulsson och lappänkan Märta Turesdotter stod faddrar vid samma dop.
Olof Sjulssons hustru Elsa Andersdotters förre man Lars Andersson (som bägge kom ifrån Granbyn) kom att bli båtsman i Nordmaling. Men jag hittar varken denne Lars eller Elias Andersson i Olof G Strömbergs båtsmansdatabas.
Märta Turesdotter gifte sig 20/5 1733 i Umeå lfs med lappen Mårten Mårtensson (död 6/10 1742) som från maj 1741 blev soldat på roten 51 Junkare i Fjällbyn, Lövånger. Jag skulle tro att Märta är identisk med den lappiga Margareta Turesdotter som år 1722 fick ett barn med gifte bonden Nils Jonsson i Brännvattnet, Burträsk och i så fall var hon en trolig dotter till Ture Jakobsson i Granbyn.
1390
« skrivet: 2012-04-30, 08:17 »
Fadern till Hans Hanssons maka Maria Eliasdotter i Stensund skall ha varit båtsman i Ångermanland av lapsk nation (Lycksele AI:4 sida 103). Kan Maria för den sakens skull antas vara dotter till lappen Elias Andersson i Umeå lfs?
Denne gifte sig 15/8 1731 med lappigan Anna Nilsdotter. Fyra kända barn: Anna, f. 1/1 1733; Karin, f. 30/7 1734; Elsa 8/1 1737, bg. 9/7 s.å. och Johan 6/5 1738. Senare försvinner familjen spårlöst. Namnet Elias var mycket ovanligt bland lapparna och det kunde även hända att vissa lapska barn aldrig noterats i kustsocknars födelse- och dopböcker. Vart tog Elias Anderssons barn vägen?
1391
« skrivet: 2012-04-28, 13:27 »
Carina: Bra att du klargjorde att Judith Cambou var mor till Johan Holtz/Holst! Föräldrarna äktade sig i Nikolai fs i Stockholm 15/10 1679: Bookhållaren widh Löfsta Bruuk Mons:r Marcus Håldtz & J. Judith Cambou.
Jag kunde inte heller uttyda efternamnet på prosten Schäfers svärmoder. Men tack vare Google får man veta att hovkirurgen Balthasar Salinus' son Carl hade i äktenskap med Anna Eriksdotter Drysander bland annat dottern Anna Elisabeth Salina (d. 1711), gift med prosten Schäfer i Gävle. Carl Salinus och hans hustru ligger begravda i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Anna Drysander bör vara dotter till kyrkoherden i Väderstad i Linköpings stift Erik Drysander (1589-1653).
Du nämnde två bröder Calamnius från Kalajoki som gifta med två systrar Fjellström från Silbojokk (Arjeplog). Brita Læstadia, som fick barn med Johan Holst, var kusin med systrarna Fjellström.
Jag har inget mer att bidra till i denna diskussion, men kommer att följa den med stort intresse. Stort lycka till med utforskandet av syskonparet Blomfelts härkomst!
1392
« skrivet: 2012-04-27, 23:12 »
Besvarar min egen fråga med SKELLEFTEÅ (AI:3B s.643; AI:4C s.93, 106; AI:6E s.55 och AI:7G s.49)...!
Jon Sjulsson dog 1809 15/6. Makan Katarina Anundsdotter (i Arvidsjaur och Skellefteå kallad Catharina Aronsdotter) dog 1831 21/12 i Innervik. Deras barn:
-Margareta, död 1843 24/5 i Yttervik. Hon blev gift tre gånger:
g1 1797? m Per Eriksson, f. 1772 26/8 i Semisjaur, Arjeplog. Död 1809.
g2 1816 15/4 i Skellefteå m svågern Sjul Henriksson, f. 1781 23/4 i Järfojaur, Arvidsjaur. Död 1818 23/12 i Ostvik.
g3 1822 25/3 i Skellefteå m Olof Andersson Klang, f. 1792 27/3 i Blåsmark, Piteå lfs. Död 1822 25/9 i Kusmark.
-Katarina, död 1860 26/1 i Roknäs, Piteå.
g 1805 17/2 i Skellefteå m Olof Clemetsson, f. 1781 26/4 i Roknäs, Piteå. Död där 1852 25/10.
-Brita Kristina, död 1808.
g (lysning 1804 9/12) i Skellefteå med Sjuk Henriksson (1781-1818, se ovan).
-Aron, drunknad i Pitesundet i juli 1802.
-Maria, f. 1782 14/10 i Skellefteå, var piga i Selet 1835 (AI:7A s.118) med noteringen Bro.... Kan någon tyda åt mig?
Katarina Anundsdotters dotter Anna (som Tomas Persson var far till och som föddes 1769 18/1 hemma hos Anders Hansson i Stensund, Sorsele) kvarstannade i Arvidsjaur. Anna fick använda sin styvfars namn som patronymikon och kom att gifta sig omkr. 1802 med Nils Nilsson, f. 1775 29/9 i Levattnet. Anna Jonsdotter dog där 1824 och Nils Nilsson likaså 1831.
I Skellefteå AI:3B s.643 finns även Lars Jonssons (f.1735) änka Maria Eriksdotter från Bygdeå (AI:4 sida 168) och deras barn noterade. Jag gissar att Lars var bror till Anna Jonsdotter (1724-1796).
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-04-28 01:02)
1393
« skrivet: 2012-04-27, 07:54 »
Kompletteringar till mitt inlägg från den 21:a april efter att ha funnit berörda familjer i Bygdeå AI:4 sida 167, Nysätra AI:1 sida 249 och Arvidsjaur AI:2 sida 14-15:
Anna Jonsdotter dog i Sejejaur, Arvidsjaur 1796 (tacksägelse 7/8, bg. 2/12). Hennes tredje man var Erik Sjulsson, f. 1743 26/3 i Sejejaur, d. där 1811 (bg. 31/3). Hans styvsöner Carl och Johan Tomassöner född 1758 resp. 1767 fanns i Bygdeå.
Katarina Anundsdotter, född 1749?, blev gift med Jon Sjulsson, f. 1741 26/1 i Sejejaur. Makarna fick barnen Margareta 1775, Karin 1776, Brita 1778?, Aron 1780 27/10 i Sejejaur, Maria 1783 och Eva död 1788 i Sejejaur (bg. 22/6, 2 1/2 år). I hushållet fanns även Katarinas dotter Anna Tomasdotter född 1769. Familjen bortflyttade från Arvidsjaur 1798.
Föräldrarna till Jon och Erik var Sjul Hansson (1708-1782) och Margareta Olofsdotter (1714-1784) i Sejejaur.
Vart tog Jon Sjulssons familj vägen? Är någon sugen på efterforskning?
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-04-27 08:56)
1394
« skrivet: 2012-04-27, 00:55 »
Kristian: Nja, Blomenfelt-spåret känns inte vidare hett. Rikta in er på Livland.
Kom Johan Jakobs mor Helena Johanna Appelgren att bli omgift? Hennes syster Eva Christina föddes i Snesta, Spelvik sn, och döptes 1687-10-03 (LIa:1 sida 122). Här finns lite om ätten Appelgren.
1395
« skrivet: 2012-04-26, 19:11 »
Carina: Johan Henrik och Casper Fredrik kom till Svea livgarde samma år 1711 - den första till kapten Flemings kompani, den senare till kapten Lovisins kompani. Bägge blev förare/fänrik, så det talar för att de var bröder. Således är kapten Johan Jakob Blomfelt (1712-1765) brorson till Casper Fredrik och Ottiliana Blomfelt.
1396
« skrivet: 2012-04-26, 17:07 »
Svaret finns.
1397
« skrivet: 2012-04-26, 16:44 »
Erik: Oj, denne Johan Wallström var ju född 17/5 1801 i Arjeplog sn och som flyttade ut med sin familj från Bjurliden i Skellefteå till Arvidsjaur sn 20/8 (ej 30!) 1831. Gift 8/3 1829 med Eva Kristina Andersdotter, f. uä 21/7 1804 i Innervik. Dottern Brita Magdalena föddes 31/1 1829 i Dalliden (föräldrarna hade lyst 7/12 1828, så hon räknades som född inom äktenskapet).
Eva Kristinas mor Magdalena Johansdotter f. 27/4 1772 i Myckle flyttade ut från Ånäset i Skellefteå till Arvidsjaur sn 20/5 1824. Hon dog där i Svanträsk 19/2 1863 hos sin son Johan Petter Persson (1797-1879).
Allt enligt Indiko och Piteanor.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-04-26 16:56)
1398
« skrivet: 2012-04-26, 05:10 »
Kristian: Eftersom Fredrik Johan[sson] Blomfelt var förare vid Kapten Lovisins kompani mellan 1716-05-08 och 1718-03-18 så är han identisk med Casper Fredrik Blomfelt, ja.
Välborna Eva Christina Appelgren testamenterade 1762-08-22 Ludgonäs till sin systerson Johan Jakob Blomfelt och hans fru. Du finner familjen i Ludgos husförhörsböcker AI:2 sida 2 och AI:3 sida 5. Kapten Johan Jakob Blomfelt dör 1765-11-16 och gravsattes i den Silfverstiernska familjegraven (hans mormors mor tillhörde adliga ätten Silfverstierna) 1765-11-26. Frun Charlotta Benedikta Wiesmantel, som föddes 1726-05-04 i tyska Wismar, avlider 1771-12-02.
Erik Blomfelt var gardeskarl vid Majorens kompani 1722 och vid Per Gustaf Pfeiffs kompani 1729. Dopvittnet 1722 har jag tolkat som Lars Brodin. Enligt 1730:års rulla förflyttades Erik Hansson Blomfelt 1728-10-23 från korpral nr. 2 till nr. 22. Han blev för stöld och rymmande av generalkrigsrätten dömd 1730-11-01 till Marstrands fästning (SVAR bild-id: A0029186_00504, -00510). Jag tror inte att Erik hade någon koppling till syskonparet Blomfelt.
1399
« skrivet: 2012-04-26, 01:16 »
Kristian: Johan Henrik Blomfelt var 2:e förare vid Livgardet till fot och Kapten Flemings kompani, som avancerade till sergeant vid Majorens kompani 1711-03-21 (SVAR bild-id: A0029173_00370) och därifrån till fänrik vid Västgöta-Dals regemente och Sundals kompani 1711-08-21. I 1714:års generalmönsterrulla framgår att Johan Henrik blev kvar med ett kvarlämnat sjukt manskap i Stralsund och senare rymt därifrån mot Ryssland. Hans ersättare tillträdde 1713-07-29 (SVAR bild-id: A0028547_00104).
Fredrik Johansson Blomfelt förflyttades från korpral nr. 91 till korpral nr. 19 i Livgardet till fot och Kapten Lovisins kompani 1712-07-17 (SVAR bild-id: A0029175_00362, -00370). I 1715:års rulla står att ogifta livländaren Fredrik Johan Blomfelt var 23 1/4 år gammal, att han ankommit år 1711 och tjänat 3 2/3 år (SVAR bild-id: A0029177_00211). I 1717:års rulla har Fredrik Johan Blomfelt avancerat till förare 1716-05-08 (SVAR bild-id: A0029178_00277, -00281).
1400
« skrivet: 2012-04-25, 22:26 »
Överste von Buddenbrock stod fadder vid två tillfällen i Piteå: 1720-06-04 för häradshövdingen Carl Sadelins dotter Sofia Greta och 1723-05-01 för kapten Georg Fredrik Böckelmans dotter Catharina Elisabeth.
Jag noterar att Ottilia[na] Blomfelt hade en dotter Charlotta Magdalena. Överstens mor hette Charlotta. Johan Holsts näst äldsta dotter född 1736-12-02 i Piteå fick heta Charlotta Sofia. Inte mycket är egentligen känt om Johans släkt. Fadern Markus Holsts (rådman i Gävle, d. 1725-05-28) ursprung är okänt och han skall ha varit gift med en Judith Cambou, men ingen Judith finns bland barnen till Johan Holst. Kanske finns någon avlägsen koppling till syskonparet Blomfelt, som lät döpa sina äldsta söner till Johan...?
Jag passar på och rättar min feltolkning - det står kapten Lovisins kompani (vid Svea livgarde)! Hittar inte någon passande generalmönsterrulla på SVAR.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-04-25 22:29)
1401
« skrivet: 2012-04-25, 01:16 »
Kristina: Där var du duktig som hittade Johan Johansson Wallström med familj!
Jag hittade även storebrodern Jonas med familj i Storkåge. Med hjälp av Piteanor och databasen Indiko (som numera är kostnadsfri att bruka) har jag sammanställt uppgifter om familjerna. Observera att det rör sig om andrahandsuppgifter som behöver kontrolleras. Jag har rätt dålig koll på Arjeplog för tiden efter 1750 så jag vet inte var i socknen som familjerna uppehöll sig innan flytten till Skellefteå.
Jonas Johansson Wallström, f. 6/11 1771 i Racksund, Arjeplog, d. 1811 i Storkåge, Skellefteå.
g 1/12 1793 i Arjeplog med
Lovisa Abrahamsdotter [Karlberg], f. 16/10 1773 i Adolfström, Arjeplog, d. 24/2 1842 i Storkåge, Skellefteå.
barn:
Karl Fredrik, f. 27/3 1795 i Arjeplog, d. 8/4 1850 i Ytterstfors bruksförs.
Johan, f. 1796 i Arjeplog, d. 1796 i Arjeplog.
Abraham Johan, f. 27/8 1797 i Arjeplog, d. 6/7 1851 i Storkåge, Skellefteå.
Per Erik, f. 1799 i Arjeplog, d. 1799 i Arjeplog.
Kajsa Ulrika, f. 14/4 1800 i Arjeplog, d. 22/2 1855 i Byske, Ytterstfors bruksförs.
Per Gustav, f. 22/8 1801 i Arjeplog, d. 29/1 1838 i Storkåge, Skellefteå.
Israel, f. 1803 i Arjeplog, d. 1803 i Arjeplog.
Johan Vilhelm, f. 9/2 1805 i Arjeplog, d. 6/9 1810 i Storkåge, Skellefteå.
Jakob, f. 30/3 1807 i Storkåge, Skellefteå. Utflyttad till Stockholm 28/9 1830.
Anders, f. 17/11 1808 i Storkåge, Skellefteå, d. späd.
Anna, f. 16/12 1810 i Storkåge, Skellefteå, d. späd.
Johan Johansson Wallström, f. 24/11 1774 i Racksund, Arjeplog, d. 30/1 1822 i Ersmark, Skellefteå.
gift 1799 i Arjeplog med
Brita Kajsa Olofsdotter, f. 18/2 1781 i Nurrholm, Arjeplog, d. 22/12 1847 i Ersmark, Skellefteå.
barn:
Johan, f. 17/5 1801 i Arjeplog. Utflyttad till Arvidsjaur 30/8 1831.
Magdalena, f. 10/5 1803 i Arjeplog, d. 13/8 1887 i Ytterstfors. Byske.
Brita Kristina, f. 1805 i Arjeplog, d. 9/10 1868 i Ytterstfors, Skellefteå.
Olof, f. 28/3 1807 i Arjeplog, d. 25/10 1869 i Ersmark, Skellefteå.
Marta, f. 24/7 1812 i Arjeplog. Utflyttad till Arjeplog 1/4 1835.
Karl, f. 2/8 1814 i Ersmark, Skellefteå, d. 2/4 1815 i Ersmark, Skellefteå.
Greta Kajsa, f. 12/9 1816 i Ersmark, Skellefteå, d. 2/5 1817 i Ersmark, Skellefteå.
Karl, f. 12/8 1818 i Ersmark, Skellefteå. Borta efter 1860, troligen död (AI:11C sida 225).
Greta Kajsa, 16/11 1820 i Ersmark, Skellefteå, d. 17/9 1900 i Ytterstfors, Byske.
Per (tvilling), f. 5/2 1822 i Ersmark, Skellefteå, d. 5/2 1822 i Ersmark, Skellefteå.
Anders (tvilling), f. 5/2 1822 i Ersmark, Skellefteå, d. 26/7 1822 i Ersmark, Skellefteå.
1402
« skrivet: 2012-04-24, 22:19 »
Carina, du har rätt i att Holtz och Holst är en och samma person. Johan Holst tjänstgjorde i Staben (i Stockholm?) vid tidpunkten för Johan Blomfelts dop. Denne Holst övertygade säkert familjen att flytta norrut! Ur Mossbergs soldatmaterial: Livkompaniet: Johan Holtz Antagen 1715-07-00 Från: Volonteur vid Skellefteå Kompani. Avgått 1716-11-00 Till: Secundfältväbel Johan Holtz Antagen 1716-11-00 Från: Sergeant. Avgått 1717-09-28 Till: Adjutant Staben: Johan Holtz Antagen 1717-09-28 Från: Secundfältväbel vid Livkompaniet. Avgått 1718-03-18 Till: Secundlieutnant vid Bygdeå Kompani Bygdeå kompani: Johan Holtz Född 1695-06-18 i Gävle. Antagen 1718-03-18 Från: Adjutant. Avgått 1719-07-00 Till: Reducerad Överstelieutnantens Kompani Johan Holst Född 1695-06-18 i Gävle. Antagen 1722-12-01. Varit Secundlieutnant vid Bygdeå Kompani o 1719 reducerad, Lieutnant character. Skellefteå kompani: Johan Holst Antagen 1723-08-00 Från: Sergeant vid Överstelieutnantens Kompani, med Lieutnant character. Mönstringsår m.m; Absenterat utan lof 18 augusti 1725 den övriga lönen besparas för 1725. 1728 Frikänd för duellsbrott. Förflyttad till Fänrik vid Piteå Kompani 1731-07-01 Piteå kompani: Johan Holst Antagen 1731-07-01 Från: Fältväbel vid Skellefteå Kompani. Mönstringsår m.m; 1735: Med Lieutnant character. 36 år 23 tj.-år. Gävle. 1740: 41 år 28 tj.-år. Gefle. 1741: 42 år 29 tj.-år. Gevle, frånvarande i Stockholm för regementsbeklänads skull. Kvitterat 1741 års lön i Piteå 1742-04-02; hans hustru Sara Dorothea Sadelin. Förflyttad till Lieutnant vid Calix Kompani 1743-03-30. Kalix kompani: Johan Holst Antagen 1743-03-30 Från: Fänrik vid Piteå Kompani. Avgått 1749-09-19 Till: Kapten genom tienstebyte. Mönstringsår m.m; 1744: 46 år 32 tj.-år. Gävle. 1748 Johan Holst Antagen 1749-09-19 Från: Lieutnant genom tienstebyte. Avgått 1756-07-00 Till: Död. Kuriosa: Johan Holst har en viss koppling till lappländska Arjeplog. Där stod löjtnanten ifråga tillsammans med Brita Læstadia faddrar vid en lapptolks barndop 1726-09-17. Forskaren Carl-Oskar Lundström meddelade mig år 2009 att Kyrkoherden Johan Læstadius dotter Brita som avled 1735 i Lycksele, nämns vid tinget i Arjeplog 1729-01-29. Där framgår att hennes make Jakob Möller i mars 1723 reste till Danzig (Gdansk) och sedan aldrig låtit höra av sig. Vid tinget framkommer att han skall ha gift sig med en piga där och sedermera avlidit och på dödsbädden omtalat att han var gift även i Sverige. Orsaken till tinget var att Brita nu fått en son med löjtnanten Johan Holst vid Skellefteå kompani. (Mönsterskrivaren Möller tllhörde f.ö. Piteå kompani). Sonen som vid tinget ännu levde var född 1727-12-12. Men det hör egentligen inte hit. Carina, du har väl observerat att Överstens kammarjungfru Ottilia Johanna Blomfelt stod fadder vid regementsfältskären Conrad Stenhagens son Henrik Magnus dop i Piteå lfs 1720-03-18? Vem var nämnda överste? Jo, Henrik Magnus von Buddenbrock (1685-1743) från Livland, vars mormor hette Ottilia[na] Bärner zu Bülow. Kammarjungfrun tjänade sannolikt hos sin släkting och eftersom namnet Ottilia[na] var mycket ovanligt, så vill jag härmed ge dig rådet att söka efter syskonparet Blomfelts ursprung bland just dessa ätter! (Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-04-25 01:38)
1403
« skrivet: 2012-04-24, 18:51 »
Här är vad som finns om Caspar Fredrik Blomfeldt i Kenneth Mossbergs material om soldater i Västerbottens regemente under Fredrik I 1720-1762. För att gå tillbaka ytterligare i tiden, kanske en kontakt med Krigsarkivet kan hjälpa...?
Piteå kompani:
(fänrik)
Casper Fredrich Blomfelt
Antagen 1718-03-18 Från: Furir vid Livgardet. Mönstringsår m.m; 1719: 22 år Livländare 2 tj.-år. Tienstgör här för den i Ryssland fågne Fänrik Anders Palm. Förflyttad till Fältväbel 1721-12-12.
(fältväbel)
Casper Fredrich Blomfelt
Antagen 1721-12-12 Från: Fänrik. Mönstringsår m.m; Förflyttad till Sergeant 1723-00-00.
(sergeant)
Casper Fredrich Blomfelt
Antagen 1722-06-00 Från: Fältväbel. Mönstringsår m.m; Fänrik character. Förflyttad till Fältväbel 1726-12-00.
(fältväbel)
Casper Fredrich Blomfelt
Antagen 1726-12-00 Från: Sergeant. Mönstringsår m.m; 1728: Fänrik character. 1735: 45 år 24 tj.-år. Livland. 1739: 49 år 28 tj.-år. Livländare, commenderad till Finland 1739-09-24. Kvitterat 1741 års lön i Piteå 1742-04-02; hans hustru Brita Blomfelt. Förflyttad till Fänrik vid Skellefteå Kompani 1742-01-02.
Skellefteå Kompani:
Casper Fredrich Blomfelt
Antagen 1741-01-22 Från: Fältväbel vid Piteå Kompani. Avgått 1752-05-07 Till: Kaptenlieutnant vid Livkompaniet. Mönstringsår m.m; Lieutnant Carl Johan Tingvall gör tienst här 1741-05-26--1741-07-00. Med Lieutnant character från 1742-06-09. Rulla för de i Stockholm commenderade dehlen af Västerbottens Regemente, till hvilken Reqvireras 4 dagars Fält Tractamenter från 1 Marti till och med 4 dito 1744 som commenderingen den 5:e marti kommer att marschera härifrån. 1744: Livland. 1748
Livkompaniet (i Luleå):
Casper Fredrich Blomfelt
Antagen 1752-05-07 Från: Lieutnant vid Skellefteå Kompani Avgått 1760-06-23 Till: Avsked. Mönstringsår m.m; Kapten character 1753-01-14. 1757 Commenderad till Pommern 1757-09-12. Kvitterat 1757 års lön 1758-02-18; hans hustru Brita Blomfelt. R?gen 1759-02-12, ant. permitterad i Sverige 1758-05-12. Kvitterat 1758 års lön 1759-01-15 , 1759 års lön 1760-01-19, 1760 års lön i Luleå 1761-02-21; han själv. Bissdorf 1759-11-20 ant. permitterad till Sverige. 1759: Angifver sig wara så siuklig och gammal att han ej förmår widare utgå.
1404
« skrivet: 2012-04-24, 12:20 »
Stig-Lennart: Jag hade bokstaven H i åtanke. Latiniserat blir Johan = Johannes, Jöns = Joannes och Jon/Joen = Jonas. Ibland gör en liten detalj stor skillnad!
1405
« skrivet: 2012-04-24, 02:16 »
Erik: Du kan ha en poäng där. Jag kom att tänka på kyrkoherden Hapstadius i Arjeplog, som stavade sitt latinska namn som Joannes Olai Hapstadius (utan h!). Det indikerar att hans ursprungliga namn kan ha varit Jöns istället för Johan. Äldste sonen till Samuel Hapstadius i Råneå hette Jöns Samuelsson.
Sen var namnet Jöns mycket vanligt förekommande i Luleåtrakten och länge ansåg jag detta vara en lokal variant på Johan, men inte nu längre efter att ganska nyligen fått reda på att Måns Jakobsson i Persön hade två söner Johan Månsson Fordell, som blev borgmästare i Luleå, och Jöns Månsson Fordell (Joannes Magni Forthelius) som blev skolrektor i Piteå.
1406
« skrivet: 2012-04-23, 22:40 »
Carina: Caspar Fredrich Blomfelt gifte sig med änkan Brita von Garden i Stockholm 6/4 1718. Han var förare vid kapten Lorichs kompani (källa: Svea livgardes norra bataljons församling C:1, som alltså filmrullen M43304-1 avsåg på FamilySearch; sidnummer saknas men bildnumret är 157 hos Arkiv Digital).
Har du undersökt om Brita kan ha ev. koppling till ätten von Gertten?
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-04-23 22:46)
1407
« skrivet: 2012-04-23, 15:47 »
Kristina: Det fanns många utflyttade arjeplogsbor under äldre tid. Marta Johansdotter hade flera syskon som flyttade ut ur församlingen: Johan (f.1774, utfl. 1795), Anna (f. 1780, utfl. 1800) och Karin (f. 1785, utfl. 1804). Deras faster Marta Persdotter (f. 1747, utfl. 1750?) stod fadder när brorsbarnet med samma namn döptes 1777.
Jag saknar också kännedom om vart tingstolken Olof Jakobssons två söner från hans första äktenskap tog vägen: Jakob (f. 1747, utfl. 1766) och Anders (f. 1750, utfl. 1776). Dottern Karin (f. 1743) gifte sig 1768 i Piteå lfs med sjömannen Nils Tjernberg i Böle/Öjebyn. Olof Jakobssons bror Sven (f. 1726) som stod fadder vid Karins dop 1743 tycks även han ha blivit utflyttad.
Länsmannen Daniel Lestander (1750-1795) i Kasker hade en stor familj som skingrades efter föräldrarnas bortgång, bl.a. Abraham (f. 1779, utfl. 1796), Maria Magdalena (f. 1785, utfl. 1796), Margareta Sofia (f. 1787, utfl. 1799) och Elisabeth (f. 1791, utfl. 1814). Eva (1788-1860) fick bo hos sin farbror Johan Lestander i Piteå stad och Johan (f. 1790) togs om hand av fastern Brita Lestander i Skellefteå. Yngste barnet Daniel (1794-1869) kom att bo i Tväråträsk i Sorsele.
1408
« skrivet: 2012-04-22, 23:22 »
I en diskussion på finska om Kemi-kyrkoherden Johan Johansson Somerus (d. 1672) släkt dyker Kristoffer Bertilsson till Alnäs upp. Hur är de relaterade till varandra?
1409
« skrivet: 2012-04-22, 00:05 »
Peder: Vissa hemsidor på nätet har lagläsaren Kristoffer Bertilsson till Alnäs som barn till Bertil Johansson (död 1577), kyrkoherde i Pälkäne socken från 1552, och dennes hustru Malin. Elin Kristoffersdotters förste man var lagläsaren Göran Henriksson Speitz enligt denna sida.
1410
« skrivet: 2012-04-21, 13:46 »
Som svar på mitt eget inlägg från 13 juli 2011 kan härmed meddelas att Kerstin Anundsdotters föräldrar är äntligen hittade! Lappmannen Anund (Aron) Persson dog 90 år gammal i Nysätra 1754 7/1 (bg. 20/1, C:3 sida 236). Han var gift med Anna Jonsdotter och makarna fick förutom döttrarna Kerstin och Katarina även sonen Per, död i Nysätra 1752 29/9 (bg. 1/10, C:3 sida 234) i en ålder av 12 veckor och 2 dagar.
Anna Jonsdotter föddes i Granbyn och döptes i Sorsele i juni 1724 (Lycksele C:2 sida 163). Hennes föräldrar var Jon Sjulsson från Arvidsjaur, död 66 år gammal i Nysätra 1760 25/10 (bg. 2/11, C:3 sida 252) och Karin Turesdotter, död 56 år gammal i Bygdeå 1749 23/5 (bg. 27/5, C:2 sida 207). Efter Anund Perssons bortgång gifte Anna Jonsdotter om sig med Tomas Persson, död i Burträsk 1769 (bg. 15/4, C:1 sida 357). De var kusiner enligt Nysätras dombok 1757 31/3 (Tomas far och Annas mor var samsyskon från Granbyn) och hade fyra kända barn:
-Maria, död i Nysätra 1757 2/2 (bg. 13/2) 14 veckor 2 dagar gammal. Född före äktenskapet.
-Maria, död i Nysätra 1770 20/1 (bg. 4/2) 8 år gammal.
-Per, död i Nysätra 1770 19/1 (bg. 4/2) 6 år gammal.
-Johan, född i Granbyn, Sorsele 1767 13/10 (döpt 17/10). Död i Nysätra 1785 1/7 (bg. 3/7).
Puh, det var många socknar att leta runt i. Skönt att kunna lägga det hela bakom mig nu!
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-04-21 13:52)
1411
« skrivet: 2012-04-15, 07:58 »
Jag postade ett under Uppsala om Per Perssons son Samuel Sjöman (1706-) från Örträsk som blir lärling i skräddaryrket från 1727. Det visade sig att han flyttar vidare till Vidbo socken 2/9 1730 (Uppsala AIa:1, sida 399). På grund av luckor i Vidbo tappar man tyvärr spåret efter Samuel. Det återstår att se om han är identisk med brandvakten i Stockholm via en träff i stadens bou-register:
Sjöman, Samuel, brandvaktare, d. 30/10 1742 (1744/1:874)
änka Edman, Margareta Eriksdotter
söner:
Peter, 13 år
Erik, 11 år
Observera att barnens ålder härrör från tidpunkten för bouppteckningen som upprättades 1744.
Erik: Tack för dina svar! Du har visserligen en poäng med flera samiska Jakobar på närmare håll som tänkbara faderskandidater till Jakob Jakobsson i Brattfors, men vis av erfarenheter från tidigare sammanställningar där man sett ett mönster i giftermålen som går runt olika familjer/vissa släkter håller jag ändå det för troligt att Jakob kom från Granbyn i Sorsele tills saken kan anses motbevisad. I nuläget är våra kunskaper om de övriga Jakobars familje- och släktförhållanden lika med noll.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-04-15 08:00)
1412
« skrivet: 2012-04-14, 18:33 »
Åke: Du ska ha en stor tack! Dessvärre har Vidbo flera luckor i kyrkobokföringen så där tappar jag spåret efter Samuel Sjöman. Oturligt, men det är bara att kämpa vidare!
1413
« skrivet: 2012-04-14, 13:23 »
Hej! Har skräddargesällen Samuel Pettersson Sjöman påträffats i Uppsala? Han föddes i Örträsk i Västerbottens inland som enda barnet till Per Persson, senare båtsman i Nordmalings socken, och hans hustru Sofia Samuelsdotter; och döptes i Lycksele den 24/1 1706,. När en mäster Magnus Becklind i Uppsala stad antar gossen Samuel Sjöman att lära sig yrket begärs ett bördsbrev att utfärdas av tinget i Lycksele den 16/1 1727 (Källa: Västerbottens södra lappmarks domböcker (Södra lappmarkens justitiarius arkiv) AI:2 1725-1729 sida 500 §6; SVAR bild-id H0000335_00503).
Jag har sökt efter Magnus Becklind och Samuel Sjöman i Uppsala i 1727:års mantalslängd men hittar inte dom där. Kom Samuel Sjöman att stanna kvar i Uppsala? Gifte han sig och/eller dog han där? Tack på förhand!
Med vänlig hälsning, Constantinus
1414
« skrivet: 2012-04-07, 18:15 »
Erik: Jag har funderat lite på Åsele-spåret. Du menar alltså att lappfogden König Olofsson Kuuth omkring 1657 skulle ha fått en utomäktenskaplig dotter Barbro med lappigan Lucia Andersdotter, som äktar sig 1658/59 med Erik Persson i Åsele (som senare flyttar till Umbyn/Örträsk). Lucia dör och Erik gifter om sig med Malin Persdotter, med vilken han fick två döttrar som blev gifta med Matts Mattsson i Umbyn resp. Erik Christoffersson i Åsele.
Så här långt är allt OK, men hur hamnade Barbro Königsdotter i Sorsele? Efter mammans bortgång tar morbrodern Jakob Andersson hand om flickan, som får växa upp hos hans familj. Barbro gifter sig senast 1682 med Hans Ersson (parets äldste son König föds då). Jakob Andersson skattar för Olselet 1661-1704 och får sällskap av Hans Ersson som skattar för samma lappland 1686-1720. I Jakobs delområde anläggs så småningom Saxnäs/Storvallen och i Hans' delområde tillkommer Stensund. Platserna ligger bara någon mil från varandra fågelvägen. I så fall kan man konstatera att Hans Ersson blev ingift i Jakob Anderssons familj genom fosterdottern Barbro, och då kan du mycket väl ha rätt i ditt antagande så det är bara att gratulera.
MEN det finns ett stort frågetecken i denna historia! Du skriver själv i detta att du inte vet om något barn blev avlat genom kärleksaffären mellan König Olofsson Kuuth och Lucia Andersdotter, och det är ett uppenbart svaghetstecken (hela historien står och faller på denna lilla detalj!). Även Åsele-spåret består av en mängd spekulationer och detta är inte så mycket bättre än Granö-spåret där vi vet att bonden König Persson hade en dotter med namnet Barbro! Likväl skulle jag uppskatta att chansen åt endera hållet är fifty-fifty. Säkra på hur det hela faktiskt förhöll sig kan vi aldrig vara.
Om nu Barbro Königsdotter och Per Noraeus Fjellström i Silbojokk var tremänningar, så blir jag nyfiken över Erik Persson Sorsell (1682-1754) från Sorsele som gifte sig med Pers dotter Barbro Fjellström (1684-1759). Erik bodde i Silbojokk åtm. 1716-1721 där han var klockare och familjen flyttar senare till Heden i Öjebyn, Piteå lfs. Erik kom då att fungera som tingstolk i lappmarken. Vem är tänkbar fader till Erik Persson Sorsell?
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-04-07 18:36)
1415
« skrivet: 2012-04-07, 06:52 »
Erik: Lars Nilsson i Sjuga, Arjeplog, var gift med en dotter till bonden Esbjörn Mattsson (ca 1582-1667) i Svensbyn 6, Piteå lfs. Det styrks av ett rådhusrättsprotokoll från 1672 i Piteå stad. Makarna hade barnen Esbjörn Larsson (se Carl-Oskars inlägg i denna tråd från 25/2 2011 kl.00:13) och Karin Larsdotter, som tjänade hos Silbojokk-födda Sofia Noraeas hushåll i Piteå stad och fick barn med hennes man Johan Andersson Burman år 1689.
Esbjörn Larsson hade i sin tur en dotter Brita Esbjörnsdotter (1670-1758) gift 1:o med Mickel Andersson (som varit uppe flera gånger tidigare) och 2:o med Per Larsson, som senare blev 2:o gift med Karin Eriksdotter från Granbyn, som intressant nog var dottersons dotter till Erik Persson i Åsele/Örträsk som du passande tagit upp i ditt senaste inlägg (se även mitt i tråden om Anna Andersdotter)!
År 1675 förklarade Lars Nilsson bonden Nils Nilsson i Lillpite som arvtagare i gengäld mot att denne såg till att försörja Lars Nilsson och hans hustru så länge de levde. Varför inte sonen skulle ärva vet vi inte, men med tanke på att skattelandet Sjuga senare ägdes av just Esbjörn kan vi tänka oss att Nils Nilsson aldrig mottog sitt löfte eller mottog sitt arv. Rimligtvis var Nils Nilsson på något sätt befryndad med Lars Nilsson eller dennes hustru. På vilket sätt har inte varit möjligt att ta reda på. (sida 36 i Carl-Oskars C-uppsats Bland präster, borgare och bönder - en genealogisk blick på fast bosatta i Arjeplog 1640-1750, Umeå universitet 2000).
Vid denna tid var Nils Nilsson gift med Ingeborg Persdotter, som dömdes till döden 1682 för att ha trollat ihjäl Arvidsjaurherden Daniel Offerdalins hustru Brita Jakobsdotter Wagnera 1680-12-03. Ingeborg anses alltjämt vara den näst sista som avrättats i Sverige för häxeri, läs gärna bloggtexten här! Bygdéns herdaminne anger felaktigt Britas släktnamn som Wangstadius och dödsåret som 1681. Jag finner också det en smula anmärkningsvärt att ingen forskare tidigare kopplat ihop Brita Wagnera med blivande superintendenten Mattias Steuchius i Härnösand, som liknade samernas kultur vid trolldom och försökte förhindra dessa med olika medel! Brita var dotter till bonden Jakob Mattsson i Vangsta, Härnö sn och hade två bröder Mattias Wagner (ca 1635-1693), kyrkoherde i Jakob fs, Stockholm och Petter Wagner (ca 1637-1689), kyrkoherde i Köping. Mattias Wagner och Mattias Steuchius var gifta med döttrar till Linköpingbiskopen Jöns Terserus (1605-1678). Jag citerar dina ord Det är svårt hitta en starkare maktapparat att ha i ryggen. när trolldom skulle beivras, något som Ingeborg Persdotter fick sota hårt för!
Nils Nilsson i Lillpite gifte om sig i Piteå lfs 1686 med bondflickan Sara Ingevaldsdotter från Gråtrsäk och här kommer vi in på exempel 2 och 3: Saras systrar Malin Ingevaldsdotter gifte sig i början av 1680-talet med samen och nybyggaren Johan Thomasson i Kasker, Arjeplog; och Brita Ingevaldsdotter gifte sig 1684 med klockaren Per Gunnarsson och senare med hans efterträdare Nils Pålsson i Ajeplog (bägge samer). Johan Thomassons förmodade kusin Thomas Sjulsson gifte sig i Piteå lfs 1691 med Malin Nilsdotter från Hortlax 28 och blir bonde där. Längre fram i tiden dyker allt fler exempel på giften Piteå-Arjeplog och vice versa, som inte behöver tas upp just nu.
Sen nämner du Lucia Andersdotter och genast tänker jag på Ture Jakobssons klan i Granbyn, som har tre Lucior: Lussi Jonsdotter 1728, Lussi Turesdotter 1731 och Lussi Persdotter 1740! Varifrån kan namnet ha kommit och finns något tänkbart samband med Erik Perssons första hustru i Åsele? Hmm... kan Tures far Jakob Andersson och Lucia Andersdotter ha varit syskon?
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-04-07 07:12)
1416
« skrivet: 2012-04-05, 06:47 »
Kompletteringar ur Sånga C:1-2, kyrkoräkenskaper LIa:1 (krk) och mantalslängder (mtl):
Jonas Flodman, slottssmed vid Svartsjö i mtl 1708-1718. Död 1719 (krk 22/12 för hans begr.; sida 31)
g1 med Catharina Eriksdotter, död 1718 (krk 12/8, testamente; sida 27)
barn:
-Maria
-Mårten
-Petter, född 1715 9/12 (dop 13/12) vid Svartsjö slott, död 1716 (krk 29/6, testamente; sida 20)
-Jakob, född 1717 2/8 (dop 3/8) vid Svartsjö slott
Mtl 1708: har Enkan till hustru, möjligen företrädaren slottssmeden Jöns Ekmans hustru Karin (mtl 1705)
Johan Ekman, född 1697 9/7 (dop 11/7) vid Svartsjö slott. Slottssmed vid Svartsjö i mtl 1721-1730
(son till slottssmeden Jöns Ekman, nämnd i mtl 1695-1705, och hans ev. första hustru Catharina Jockimsdotter)
g1 med Brita Henriksdotter Engström i hennes andra gifte
(de var ännu inte gifta 1721 11/2 enligt mtl; SVAR bild-id: A0005318_00012)
barn:
-Petter
-son, född i mars 1725 (krk; barnsbörd, sida 45), död 1726 (krk 11/4 för sonens begr; sida 53)
-Anna Catharina, född 1727 1/11 (dop 2/11) vid Svartsjö slott
-Johan Fredrik, född 1730 5/11 (dop 7/11) vid Svartsjö slott, död 1730 25/12 (bg. 1731 3/1)
Smeden Ekmans svägerska Lisa fanns hos familjen i mtl 1730.
Uppgifter från Kungsholm fs kyrkoböcker i Stockholm:
Agneta Nilsdotter Flodman
g1 1709 8/8 med besökaren Lars Nyman
g2 1711 (lysning 29/10) med besökaren Anders Sommarin (ibland Sommerin)
Anders Sommarin, död något över 50 år gammal 1736 13/5 (bou-reg), bg. 16/5 (begravningsbok)
g2 1719 11/10 med
Christina Mårtensdotter Holm, död 36 år gammal 1736 31/3 (bou-reg, datum trol. fel), bg. 16/3 (begravningsbok)
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-04-05 07:06)
1417
« skrivet: 2012-04-04, 22:03 »
Av en ren slump återfann jag Ulrika Åhlmans dopnotis i Kungsholm fs!! Hon döptes där 1713 6/9, som dotter till bokhållaren Carl Åhlman och Maria Catharina Lundberg. Om de nederländska släkterna Standaert och de Neef, se vidare här och här. (Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-04-04 22:08)
1418
« skrivet: 2012-04-04, 17:10 »
Olof Larsson var ännu klockare 28/2 1716 (Umeå lfs mantalslängd).
Senast 26/8 samma år är Jakob tillbaka på sin befattning (dopbok).
1419
« skrivet: 2012-04-03, 16:59 »
Kompletteringar till mitt inlägg från 27/2 2012 kl. 06:05:
Då ingav nämligen kyrkoherden Nils Gran - med påstående om pliktfällning eller uppvisande av laga förfall - en specifikation på de finnar och nybyggare, som fjärde böndagen den 8 aug. 1708 ej varit i kyrkan och bevistat gudstjänsten, nämligen »Pähl Pärsson och Mårten Mårtensson i Vägsehlet, gamle klockaren Jacob Jacobsson i Örträsket, länsman Mårten Mårtensson och dess son Jonas i Fahlträsket, Evald Evaldsson i Björkselet, Jon Larsson och hans son Nils i Björkselet [felskrivning för Ruskselet, min anm.] och Jonn Jonson i Knappseiet», anhållande att de för denna kyrkoförsummelse måtte pliktfällas. Av dessa saknas i jordeböckerna ännu 1722 Jacob Jacobsson i Örträsket, Jonas Mårtensson i Fahlträsket och Evald Evaldsson i Björkselet. Härjämte är i jordeboken år 1712 en Pähr Pährsson antecknad tillsammans med Samuel Samuelsson i Örträsk, också en person, vars ditkomst ej omtalats i något tingsprotokoll.
(Källa: Sida 286-287 i Göthes avhandling från 1929 ”Om Umeå lappmarks svenska kolonisation från mitten av 1500-talet till omkr. 1750” ; ursprungligen från Lyckseles DB 2/1 1709.)
Eftersom Jakob Jakobsson ännu var klockare 3/1 1708 pekar en inte alltför kvalificerad gissning mot att den gemensamma protestaktionen mot kyrkan eller kyrkoherden Gran i augusti samma år lett till att Jakob fick sparken från sin tjänst. Han skulle senare återkomma någon gång mellan jan. 1715 (tinget) och aug. 1716 (dopkok).
Per Persson i Örträsk, som levde ännu 1712, är död senast 26/5 1717 då hans änka Sophia Samuelsdotter dopvittnar för sin späda kusin Malin Mårtenadotter i Lycksele.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-04-03 17:04)
1420
« skrivet: 2012-04-03, 08:41 »
Hittade en intressant sak på sida 153-154 i boken ”Om Umeå lappmarks svenska kolonisation från mitten av 1500-talet till omkr. 1750”, en akademisk avhandling av Gustaf Göthe, Uppsala 1929. Publikationen kan laddas hem här:
”Samma år [1671, min anm.] kommer för första gången striden om Falträsket mellan bygd och lappmark till synes i domböckerna. Könich Pedersson i Granön, som år 1667 å Ume ting hade första gången uppbjudit ett av honom upptaget hemman för vinnande av fastebrev, klandrades nämligen av lappen Nils Andersson från Umbyn, för att han hindrade denne att »bruka sina fisketåhlar» i nämnda sjö. Könich genmälte, att av urminnes tider vore detta träsk under hans hemman hävdat, men att Nils Andersson ändock fiskade däri, även just den tid, då Könich idkade själv där »sina våhnar»; detta säges han, Nils Andersson, göra »efter förriga bruk och gammal sedvänjo givandes dessförinnan andra lov detsamma att göra». Vidare klagade Könich, att, när han ber lappen för betalning föra hans fisk därifrån, denne förvägrar sig att bispringa honom. Resultatet blev, att de härom blevo »inför rätten med handsträckning förlikte (emedan bevisligt är berörde träsk av fornt och urminne Könichs hemman tillytt hava), att Nils Andersson brukar med Könich Pederssons lov och minne samma träsk uti hans frånvaro, men när Könich själv är närvarande, skall Nils Andersson därmed avstå, icke heller någonsin androm lov giva där att fiska. Nils Andersson tillsäger sig ock vilja för betalning hjälpa Könich Pedersson med sin avel ifrån förbemälta träsk, då han därom til litas».”
Källa: Sept.-tinget 1667 i Umeå socken samt Umeå lappmarks tingsprot. 9 jan. 1671. Motparterna på Lyckseletinget kom längre fram i tiden att bli ingifta släktingar genom makarna Hans Hansson och Anna Mårtensdotter i Stensund.
Jag kan ännu inte slita mig från tanken på Hans Erssons ekonomiska status (se tidigare inlägg om barnlik från 27/2 kl.00:12) så jag vill lyfta upp frågan om socioekonomiska ställning på den tiden. Hur pass välbärgad eller ”inflytelserik” var König Perssons familj? Jag hade tidigare förundrat mig över att en simpel bondson från socknens utkant kunnat gifta sig med en dotter till en regementsfältskär, där hennes far resp. bror titulerats med Mäster Olof resp. Axel. Ett sådant yrke innebar ju en högre status i lokalsamhället. Axel Orms dotter Margareta blev gift med landskapten Jakob Grubb. König hade en bror Per Persson, som blev borgare med namnet Gran i Umeå stad och där gift sig med Anna Danielsdotter vars far var Daniel Olofsson (stamfar för ätten Steckzenius); styvfar Anders Nilsson Grubb och bror Burträskherden Israel Danielsson Steckzenius (vars svärfar lappfogden Ægidius Otto tillät Erik Eskilsson att flytta till Umeå lappmark, där hans mor föddes). Svaret måste väl bli att Per Mattssons hustru i Granön var av borgarsläkt. På den tiden betydde kontakterna mellan folk väldigt mycket mer än man kan tro...!
Med en fot i samhällets högre skikt - hur kunde König Persson gifta bort sin äldsta dotter Barbro till lappmarken? Vi vet nu att Hans Ersson måste ha varit av samiskt ursprung pga svågerskap med Mårten Andersson i Granbyn samt König Granlunds utsago om att han är född lappojke. Det faktum att König Persson fiskar i lappmarken med jämna mellanrum gör att han kommer i kontakt med samer, sådana som kunde fördjupas ytterligare i samband med barngiftermål. Flera tidiga exempel finns från Arjeplog där en svensk bondflicka gift sig med en same - det första kända är från 1640-talet. För att matcha König Perssons ställning måste lappojken komma från en tämligen rik familj och där passar Erik Eskilssons utmärkt (han skall ha ägt 1.000 renar) i brist på andra lämpliga alternativ. Jag kan tänka mig att Hans Ersson och Barbro kom att bo i Granö till en början med det misslyckade köpet av Mäster Axels hemman i Västerhiske från 1680 i åtanke. Köpet kostade 700 daler kopparmynt, varav 200 daker redan utbetalats och någonstans måste pengarna till gårdsköpet ha kommit ifrån - en hjälpande hand från släkten på var sin sida?
Hans Ersson ifrån Sorsele låter begrava sitt barn i Arjeplogs kyrka i maj 1685 och skattar sen för Olselet i Granbyn 1686-1720. Efter Erik Eskilssons bortgång 1693 splittrades hans stora förmögenhet upp på många barn som skulle dela på kakan, och bistra tider ledde Hans Ersson till ruinens brant 1701 med efterföljande nedflyttning flera pinnhål på samhällsstegen. Familjen blev nu som en vanlig bland alla andra, men behåller ändå sin lilla ”särställning” genom att gifta ihop två söner med döttrar till kyrkoherden i Arjeplog samt de övriga två med Lyckselesamen Mårten Jonsson djäknes barnbarn.
Ja, det var den socioekonomiska biten! Vem vet om jag bara cyklar runt och inget i historien visar sig stämma alls?
1421
« skrivet: 2012-04-02, 15:07 »
Ulf: Eftersom Staffan uppges ha publicerat en artikel om borgarsläkten Grubb i Södra Västerbottens Släktforskares tidskrift Släkten måste han väl ha koll på Nils Brenholms hustru. Staffan har tagit en tillfällig paus från forskningen så du får kontakta honom direkt per e-mail.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-04-02 15:08)
1422
« skrivet: 2012-04-02, 11:41 »
Maritha: Jag får bara upp ett felmeddelande på länkarna: Not Found. The requested URL /genealog/bure/11-301_215.htm was not found on this server.
Ulf: Staffan Bengtsson har skrivit lite om Wilhelm Grubb , dock utan att nämna en dotter Anna. Att sockenskrivaren Nils Andersson Brenholms hustru Anna Grubb i Öjebyn kom från Umeå framgår av en dopnotis från 11 dec. 1689 (för nämndemannen Johan Eliasson Rehns dotter Elisabeth) i Piteå lfs. Du känner väl till att Annas son lantmätaren Nils Brenholm blev bosatt i Klabbetorp och begravdes 68-årig Dom. Cantate (23 april) 1749 i Söderåkra kyrka (C:2, sida 445, nr 20) ?
Tillägg: Ser nu att Wilhelm Grubb har bara en dotter i mtl 1678-1687. Det bör vara just Helena, som sistnämnda året gifte sig med Nils Andersson Forsman i Umeå stad, som har en hustru i mtl från 1688 och framåt.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-04-02 13:33)
1423
« skrivet: 2012-03-27, 18:42 »
Kompletteringar till mina tidigare inlägg, som är för gamla att kunna redigeras nu:
15/3 2012 kl.01:08 om Sjul Jakobsson, så har Erik i detta påvisat att Sjul Jakobsson var son till Jakob Andersson i Granbyn! Sjul skattar för sin faders land år 1699. Skönt med besked!
12/3 2012 kl.17:16 som egentligen inte har med denna tråds innehåll att göra men likväl: Ett utkast till bouppteckning efter Örträskfinnen Erik Johanssons (bg. 1721-04-21) på Prästbordet / Heden finns i Arjeplogs FI:1 sida 225 och 228, där även Eriks släktingar nämns. Han och hustrun Margareta Mårtensdotter var barnlösa. Enligt en hemsida talar 1717:års dombok dock om att Erik har en fullvuxen, ej namngiven, son. Uppgiften behöver kontrolleras och DB 1717 är inte tillgänglig hos SVAR.
DB 1724 13-15/1 §9: Nybyggarna Mårten Mårtensson i Örträsk, Erik Johansson i Knaften och Johan Johansson i Bastuträsk avtalar om att Mårten tar till sig sin ålderstigna syster Margareta Mårtensdotter, som är framlidne Erik Johanssons på Heden efterlåtna änka, att föda och uppehålla henne till döddagar. Jag finner skäl att tro att just den Matts Ersson Silver som var 16-årig 1714, och som blir soldat i Mårten Mårtenssons ställe 1715 och dör vid Strömstad 1718-03-08, är son till Erik Johansson och Margareta Mårtensdotter på Heden.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-03-27 18:47)
1424
« skrivet: 2012-03-27, 12:13 »
Erik: Har du hittat uppgifter om Jakob Jakobsson d.y. i lappskolans material?
Ändelsen -vall får mig att tänka på Ture Jakobssons sondotter Kerstin Mårtensdotter som, vid hennes bortgång i Arjeplog 1753, angavs komma från Sorsele och Storvallen. Det borde ge en närmare precisering på var i landet Olsele som Jakob Andersson med efterkommande kom att bebo. Namnet Forsvall behöver inte ha direkt med Storvallen att göra, men likväl är det ett intressant indicium.
1425
« skrivet: 2012-03-27, 08:45 »
Vilken himla bra analys av Erik att man blir mållös av häpnad!
Det kan vara bra att veta att söderlappen Jakob Clemetssons barn Sara (svårläst, överskrivet med KOIN - jag tolkade tidigare namnet som Rogert) samt Jon Jakobssons barn Merit döptes i Arvidsjaur 1655-02-01 (LIa:1 sida 129).
Erik, du ska ha en stor tack för att du klargjort att Jakob Andersson i Granbyn har sonen Sjul, för då är det han som kommer att bli nybyggare i Arjeplog (dombok 1708) och klockare i Silbojokk åtm. 1723-1745! Sjul Jakobsson (f. 1672) och hans andra maka Margareta Johansdotter (1683-1769) bor på äldre dagar i Racksund hos hustruns brorson Per Zackrisson med familj. Paret flyttar från församlingen 1752 och Margareta återkommer ensam 1761 (Arjeplog AI:1 sida 5).
Sjuls dödsnotis har inte återfunnits i någon av grannförsamlingarna, så man får anta att han avled i Norge. Bokserien Saltdal Gård og slekt, fjärde delen, sida 105: Det er mulig at Bleiknesfjell var bosatt omkring denne tida (1758). Presten oppga denne plass da han begravde Sjur Jakobsen i 1759. Inga uppysningar om hans familj finns, men åldersuppgiften ställer till det för i tredje delen, sida 494 står att Han var 62 år da han döde.. Hm!
När Åsele C:1 är färdigkollad, kanske det blir läge att ta en titt i kyrkoböckerna på andra sidan gränsen efter fler spännande fynd. Dessa finns fritt tillgängliga på norska Arkivverkets hemsida.
1426
« skrivet: 2012-03-25, 15:46 »
I ett inlägg från den 23/2 kl.01:54 nämnde jag Erik Mattsson (son till Matts Mattsson och dotterson till Erik Persson och Malin Persdotter samt bror till Sigrid Mattsdotter gift med Matts Larsson, samtliga i Umbyn). Erik dopvittnar för sin systerson Matts i Lycksele 1719-07-25 och försvinner spårlöst efteråt. Jag gjorde just ett kul fynd i Lyckseles DB 1722-01-12...!
En kvinnosperson Ingrid Mårtensdotter i Granbyn födde sistledne tredje bönehelg en dotter kallad Karin som ännu lever. Tillfrågad om barnets fader, svarade Ingrid att en lappdräng Erik Mattsson, som hon besovit under äktenskapslöfte och att han därefter farit till Norge. Kapellanen i Sorsele kunde intyga att han lyst för paret vid predikostolen en gång och kyrkoherden Olof Gran underrättade tinget om att Erik Mattsson är född i Umbyn och dessutom varit i Ångermanland och Åsele lappmark. Med hjälp av kyrkolagens tredje(?) kapitel förklarades Ingrid för Erik Mattssons hustru, efter hon blivit kyrkotagen och även erlagt två daler silvermynt till Sorsele kyrka.
Parets vigselnotis saknas i både Lycksele och Sorsele. Ingrid Mårtensdotter (1692-1763) kom att gifta (om) sig i Arjeplog 1739-06-11 med Måns Mårtensson i Gargaur (f.1701, utflyttad 1767) i hans andra eller tredje äktenskap. Ingrids civilstånd anges ej i vigselboken. Även dottern Karin Eriksdotter gifte sig i Arjeplog 1760-02-25 med min ana Per Larsson från Dellaur (f.1702, utflyttad 1770) i hans andra äktenskap. De fick tillsammans barnen Lars (f.1761) och Ingrid (f.1764) i Gargaur. Karin hade innan vigseln fött två utomäktenskapliga barn: Tomas Persson (1743-1806), som stannade kvar i Gargaur, och Karin (1749-1750).
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-03-25 16:04)
1427
« skrivet: 2012-03-22, 15:16 »
Under tidsperioden 1735-41 blev en mönsterskrivare Carl Otto Thile med familj stationerad på Talosela hemman i Kokkola by i Ilmajoki socken (Österbotten). Han tillhörde Ilmola kompani, som år 1737 hade översten greve Gustaf Creutz som chef.
Carl Otto Thile föddes år 1703, sannolikt på Mutajärvenmäki hemman i Pulkkila by i Kerimäki socken (Södra Savolax). Han kom att äkta sig med Margareta Fjellström, kyrkoherdedotter från Silbojokk (inom nuv. Arjeplogs kommun) i svenska Lappland, och fick med henne åtta barn, varav sju var avlidna före 1748 (uppgift ur Svenska ättartal 1898; ursprunglig källa är ärominnet efter Margaretas mor Agatha Læstadia, tryckt i Stockholm 1748). Fem barn kom att födas i Ilmajoki sn:
Petrus Otto, f. 1735 30/1 (dop 31/1), d. 1735 2/2 (bg. 4/2).
dödfött barn, f. 1735 26/12 (bg. 1736 1/1).
Johan Fredrik, f. 1737 21/10 (dop 23/10), d. 1737 8/11 (bg. 11/11).
Otto Wilhelm, f. 1738 28/9 (dop 2/10).
Petrus Laurentius, f. 1740 24/7 (dop 27/7).
Enda barnet som var i livet 1748 hette Catharina Margareta, enligt ärominnet. Familjen flyttade bort under hattarnas ryska krig. Med hjälp av artiklarna om släkten Strengberg och Meinander i tidskriften Genos och uppgifter ur diverse nätsidor har jag kunnat sammanfatta Carl Otto Thiles anor i tre generationer:
far: Otto Carl Thiele, död före 1706 2/7. Kronobefallningsman i Savolax nedre härad från 1699.
mor: Elisabeth Strengberg. Omgift trol. 1711 med kapten Abraham Falck (-1735), som i sin tur blev omgift i svenska Attmar 1721 19/10 med kyrkoherdedottern Margareta Plantin (-1736) från Umeå i hennes tredje gifte.
farfar: NN Thiele. Bosatt i Viborg.
farmor: Kristina Ottosdotter. Omgift med Samuel Nycopensis (-1688), son till en biskop i Viborgs stift och slutligen kyrkoherde i Parikkala sn från 1685.
morfar: Petter Matsson Strengberg, död 1676 på Viborgs slott. Kronobefallningsman.
mormor: Helena Holländer-Ridder, levde än 1702. Omgift med regementsskrivaren Kasper Johansson (Elfvengren, -1685) och advokaten Gideon Ingerman (-1699) i Viborg.
farfars far: Carl Thiele. Kassör i Viborg.
farfars mor: Anna Schmidt, död 1672 i Viborg. Omgift 1662 med handelsmannen Johan Tesche (-1679) i Viborg.
farmors far: Otto Botolfsson, död 1672 i Viborg. Regementsskrivare.
farmors mor: Ebba Kaspersdotter Drycker, död 1695 i Viborg.
morfars far: Matts Jönsson, död 1670 i Strängnäs. Handelsman och gästgivare i Strängnäs.
morfars mor: Malin Mattsdotter, rådmansdotter från Strängnäs.
mormors far: Hans Holländer-Ridder, död 1658 i Åbo. Ränt- och proviantmästare på Viborgs slott.
mormors mor: Brita Johansdotter (1626-1660), rådmansdotter från Stockholm.
Carl Thieles far var troligen den Casparus Thile som var justitieborgmästare i Viborg 1630- 1617[?]. ”...Erhöll 1614 konfirmation å Arvid Tönnesson Wildemans tomt, hvilken vid regalariteten slogs under torget. Bogislaus Rosens fullmäktig i Viborg 1626. 'Till hvilken grad han var fullblods tysk, framgår bl. a. däraf, att han ännu ett decennium sedan han blef borgmästare själf, när han hade privataffärer inför rätta, begagnade tyskan i sina inlagor.' Kallas burggrefve 1643.”
Jag tar tacksamt emot information om Carl Ottos farfars namn och yrke samt vart familjen tar vägen efter 1740 - och gärna även hans och hustruns dödsdata!
Källor i urval:
Ilmajoki husförhörslängd I Aa:3 (1732-1740), sida 110.
Ilmajoki husförhörslängd I Aa:4 (1739-1755), sida 23.
Släkten Strengberg i Genos 48 (1977). Direktlänk.
Släkten Meinander i Genos 46 (1975). Direktlänk.
Släkten Meinander (tillägg) i Genos 48 (1977). Direktlänk.
Stadens tjänstemän, fullmäktige och representanter i Viborg stads historia. Direktlänk.
1428
« skrivet: 2012-03-22, 11:04 »
Åh jösses, hur kunde jag glömma den där diskussionen från 2006!!
Nåja, så lätt kan det gå när jag inte noterat Rune Forsgren som uppgiftslämnare till Per Mattssons barn i min databas (argh!). Jag får be honom om ursäkt! För övrigt är Rune Forsgren en skicklig släktforskare och kan säkert bidra till våran pågående diskussion - vet någon var han håller hus (varit helt osynlig på Anbytarforum sedan förbundet började ta ut en sk kontoavgift, som dock slopades efter ett par års tid)...?
1429
« skrivet: 2012-03-21, 09:21 »
Nej, där bommade jag! I diskussionen om Kussjön som jag tidigare länkade till, framgår ju av ett inlägg från Staffan Bengtsson att: En bror till Nils Ersson var Per Ersson i Granö. Han var knekt 1678-1694. Enligt domboken 1705 har Per Ersson redan 1695 övertagit barnlöse Olof Olofsson den äldres hemman i Granö mot att Olof skulle bli förgångsman. Per Ersson var syskonbarn till O.O och Per Erssons hustru var brorsdotter till O.O:s hustru.
Härmed vill jag försöka reda ut två Granö-släkter:
Jöns Gullesson.
Olof Jönsson, n.1564-1598, g. Barbro, n.1601.
Simon Olofsson, n.1602-1631. Tre barn: Simon, Mickel och Barbro.
Olof Simonsson, n.1633-1669, g. Malin, n.1671
Olof Olofsson, n.1674-1699. Hans kusin Per Eriksson tar över hemmanet.
Bror Mickel Olofsson (död 1678), g. Cecilia Persdotter (ca 1649-1739).
Olof Mickelsson (1675-1743). Gift 1:a gången med Sara (-1734).
Olof Olofsson (1704-1770).
Per Nilsson.
Matts Persson. Tre barn: Per, Anders (i Kussjö) och Josef (i Kussjö).
Per Mattsson, n.1635-1655. Minst tre barn: Erik, König och Per (i Umeå stad).
Erik Persson, n.1655-1665, g. Barbro Simonsdotter. Fyra barn: Per, Nils (i Tegsnäset), son, dotter.
Per Eriksson Greve (-1733), n. från 1701. Gift 1:a gången med Malin.
Per Persson (1700-1768), nybyggare och klockare i Ekorrträsk, Lycksele.
Olof Olofsson och Per Persson blev mågar till Mårten Mårtensson i Falträsk.
Om jag missat något, så säg gärna till. Jag har en gammal anteckning om att Per Mattsson i Granö kan ha haft ytterligare barn: Nils, soldat 1638; Jon, soldat 1640; Olof, soldat 1642; Zackris, soldat 1644; Elias, soldat 1648; Matts, soldat 1657. Men frågan blir om Per Mattsson hade verkligen så många söner?
1430
« skrivet: 2012-03-21, 03:04 »
Mantalslängderna för Granön ger ett lite förvirrande intryck:
1698:
hust. Malin Joen Pärs 1 hu, 1 son
Olof Olofsson 1 bo, 1 måg, 1 do
Corporal Michell Jönsson 1 hu
Joen Hansson, 1 bo, 1 hu
hustru Cicilia, 1 hu, 1 son, 1 sonahu, 1 do, 1 inhyses
Kiönich Persson, 1 bo, 2 do
1699:
hust. Malin Jon Pers 1 bo, 1 föräld., 1 inhyses
Olof Olofsson 1 bo, 1 måg, 1 do
Corporal Mikel Jöns 1 hu
Jon Hansson 1 bo, 1 hu
hustru Sissilla 1 hu, 1 son, 1 sonahu, 1 do
Kiönik Persson 1 bo, 2 do
1701:
Joen Hansson 1 bo, 1 hu, 1 son
Olof Michelsson 1 bo, 1 hu, 1 föräld.
Pähr Joensson 1 bo, 1 föräld., 2 syskon
Pähr Eriksson, 1 bo, 1 hu
Könich Pährsson 1 bo, 1 do
Corporal Michel Öhmans hust. Barbro 1 hu
1702:
Joen Hansson 1 bo, 1 hu, 1 son
Olof Michellsson 1 bo, 1 hu, 1 föräld.
Pähr Joensson eller Oluf Joensson 1 bo, 1 föräld., 1 soldat
Pähr Erichsson 1 bo, 1 hu
Kiönich Pärsson 1 bo, 1 do
Corporalen Michael Öhmans hustru 1 hu
Som jag uppfattar det gifte Olof Mickelsson sig med en dotter till företrädaren Olof Olofsson.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-03-21 03:06)
1431
« skrivet: 2012-03-21, 00:00 »
Soldaten Lars Hjukström var sannolikt identisk med bonden Lars Persson i Degerfors, vars hustru Karin står för hemmanet i 1705:års mantalslängd (Christen och Hjukström var alltså inte en och samma person). Jag har kollat faddrarna till Jon Larsson Strandmans barn och hittar ingen koppling till Ruskele, vilket tråkigt nog talar MOT släktskap med Jon Larssons familj!
Vid sidan om prästfolk (kyrkoherde Olof Gran dopvittnar vid fyra av fem tillfällen och dåvarande skolmästaren Per Fjellström tre gånger av fem!) finns idel Granö-kopplingar som nog har mer att göra med att Jon Larsson Strandmans stationering där: Olof Olofsson och Cecilia Olofsdotter i Granö var faddrar till barnet Lars, änkan hustru Brita i Granö fadder till barnet Sara, König Zackrissons hustru i Granö fadder till barnet Jonas och Lars Olofsson i Örträsk samt König Zackrissons piga Anna i Granö faddrar till barnet Olof.
Jag har förstått att föräldrarna till syskonparet Olof och Cecilia var Olof Mickelsson och hans hustru Sara (med okänt fadersnamn och ursprung) i Granö 2 samt att König Zackrissons i Granö 4 mor var Brita Königsdotter och hans maka Brita Abrahamsdotter. Har ni någon aning om varför Jon Strandmans döttrar döptes till just Brita och Sara?
Vilket år äktade Olof Mickelsson sig? Kan han vara Saras (som var åtta år äldre) andre man?
Leif: Som svar till din förra inlägg så återkommer namnen Mårten och Kerstin ofta bland Mårten Jonssons ättlingar. Att de inte gör det hos Jakob Jakobssons efterkommande är en försvårande omständighet, vilken talar för att hustrun Maria var en trolig syster till Nils Andersson.
Anna Andersdotters dotter Sara gifte sig med Erik Nilsson i Falträsk, vars farfars farfar var Mårten Jonsson. Annas son Israel gifte sig med Elsa Johansdotter från Umgransele, vars morfars farfar var Mårten Jonsson. Erik Nilsson och Elsa Johansdotter var kusiner.
För övrigt var Erik Nilssons mor Karin Eriksdotter från Vägsele. Där korsas -äntligen- Anna Andersdotter och Karin Eriksdotters vägar (som ett svar på Stig-Lennarts inlägg i denna tråd från 21 februari kl.02:33).
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-03-21 00:14)
1432
« skrivet: 2012-03-19, 03:58 »
Oj, ser nu att Nils Larsson (död 1735 i Kussjön) blir bonde redan 1705. Då är han omöjligt en son till Lars Jonsson i Hjuken! En ev. koppling bör istället finnas mellan Jon Larsson Strandmans hustru Malin Olofsdotter och Israel Nilssons mor Karin (död 1753 i Mårdsele) eller hustru Anna Olofsdotter, född 1700. Israel gifte sig i Umeå lfs 1743-09-25, men hustruns namn och ort saknas i vigselboken. Så dumt! Men däremot när Israels ogifta svägerska Brita Olofsdotter dör 83-årig i Mårdsele 1778-01-29 anges hennes hemort som Nyby (Lycksele C:1 sida 244v). Fast hon kan inte vara dotter till Olof Jonsson i Nyby i Umeå lfs som har dottern Brita (1709-1788) gift med Olof Johansson i Brattfors i Lycksele. Hmm....
1433
« skrivet: 2012-03-19, 01:29 »
Ur Kenneth Mossbergs Västerbottens Regemente under Karl XII 1689-1719, Överstelieutnantens kompani står följande om far och son i Hjuken:
Soldat Joen Larsson
Antagen 1678-02-12 Avgått 1694-06-18 Till: Avsked. Mönstringsår m.m; Lejd av Jacob Hindrichsson i Baggböle. Umeå 1683. Gbg 1689--1690. Rulla på det siuka manskapet att ... siövägen till Västerbotten Sthlm 1690-09-22. Niuter boskapspeng 1679--1680--1681--1682. Förskonningslängd 1678-10-14 hustru Brita i Hjuken o Umeå socken; Man soldat, hustrun medh sin gambla modher och ett litet barn uthan manshielp på hemmanet, eger sielf ingen koo uthan två till låns.1694: Gammal och högra handen ofärdig tient 16 år får avsked och underhåll efter han inte längre mäcktar bruka hemman. Erhållit underhåll från Vadstena krigsmanshus, och undertecknat Generalmönsterplatsen Piteå gamla stad 1694-06-20 Johan Hoghusen. Piquenerare ... som i 16 års tid tient under Militien och derutinnan worden Brächlig ... att istället för tre tunnor spannmåhl sex daler 24 öre silfvermynt, efter cronovärdering å 9 daler silfvermynt tunnan åhrligen mot quittence sampt kyrkoherdens i hvilkens församling denna soldat Boendes är Attest att han lefver och sina salighets medel brukar tillställa och lefverera... Att Cronans gamble soldat Jon Larsson ifrån Umeå socken och Juks byn efter Kongl. Maijts. nådiga gåfvo privilegier hafver sökt sig boställe wid Windelen och Rusksele lever och hörer till Lycksele föramling ... undetecknat i Umeå Stad 1699-11-14 Magnus Bång Pastor i Lycksele. Kvitterar 1698 års sex daler 24 öre silfvermynt i Umeå 1699-07-22; han själv Hemvist Hjukan o Umeå
Jon och Britas lilla barn som omtalas 1678 måste väl vara Lars.
Rote 88 Överstelieutnantens Kompani
Soldat Lars Joensson-Christen
Antagen 1695-03-23. Mönstringsår m.m; Går för fader Joen Larsson i Hjukan. Rote 88 i Umeå Kompani 1695. För denna rote ställes Lars Johansson transporterad ifrån rote 95.
(nästa soldat på roten först 1707)
Jon Larsson Strandmans äldsta dotter döptes till just Brita, en ledtråd där.
Jag förstår inte riktigt vad som menas med transporterad ifrån rote 95:
Rote 95 Överstelieutnantens Kompani
Soldat Philip Andersson-Hiuk
Antagen 1683-05-31. Mönstringsår m.m; Lejd av Håkan Andersson i Hjukan. Skriven till dräng, enl.
Contributionslängd 1683, hos Anders Andersson i Hjukan. Umeå 1683. Göteborg 1689--1690. Piteå 1694. Rote 95 i Umeå Kompani 1695. Philip Hiuk har här bygdt blir vid roten och Lars Joensson trpt till rote 88.
Är fadersnamnet på nästa soldat på roten 95 känt?
Soldat Lars Hjukström
Antagen 1704-00-00. Mönstringsår m.m; Utgång 1704-06-04 Likvidationer Stora Nordiska Krigen; Penningar som Anders Lindahl lånat av soldater ur Överstelieutnantens kompani och återlämnat till de döda soldaternas arvingar. Undertecknat vid Companiet vid Bentzer 1705-10-27. Till: Lars Hiukströms hustru Karin i Degerfors.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-03-19 01:37)
1434
« skrivet: 2012-03-18, 23:15 »
Erik: Har du tagit del av denna diskussion från 2007? Om vi skall diskutera Anna Andersdotters svärföräldrars ursprung förs den bäst där istället för här. För att återgå till Ture Turesson finns en koppling till nybygget Rusksele: Ruskselet var Hjuken-böndernas förnämsta skattelagda 'fisketräsk', och till Jon Larssons hemman hörde hävdvunnen och laglig rätt att fiska där. Man antar att Jon Larsson som förste nybyggare i Rusksele, till en början bodde i någon byggnad som hans förfäder timrat upp, då han 1674 började odla upp marken. På grund av ofred utskrevs Jon Larsson samma år som soldat och kom tillbaka för att fortsätta med sitt nybygge först 1694. Han hade då med sig hustru och minst tre barn. I förteckningen över Ruskselefamiljer nämns att han först var gift med Märet och senare med Anna Hansdotter. Barnen hette Nils, Lars, Elsa, och Karin. Han blev granne med skogssamen Ture Turesson, en så kallad skattelapp. Ture var bosatt i en kåta någonstans vid Vindelälven och enligt skattelängden, på sin tid den rikaste lappen i hela Umeå lappmark. Redan 1668 fick han rätt att nyttja lappskattelandet Staggowara, ibland kallat Wormselelandet. Han var gift två gånger men dog barnlös. Enligt Lyckseles dödbok begravdes Jon Larsson från Ruska 1736-02-01. Han blev några och 90 år gammal. Vad är känt om hans son Lars? Kan denne Lars Jonsson ha varit far till Jon Larsson Strandman - och kanske även far till Nils Larsson som hade sonen Israel Nilsson i Mårdsele? (Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-03-18 23:43)
1435
« skrivet: 2012-03-18, 01:47 »
Ture Turessons (bg. 1720-06-19) andra hustru sedan 1700 hette Elsa Nilsdotter.
Sidan 199 i Arjeplogs tingslags häradrätt FI:1 börjar med Tures änka Elsa Nillsdr opgaf för sitt inventarium på Lycksehle ting d. 14 Janu 1721... Hon hade även fått två räkningar att betala till länsmannen Jonas Mårtensson, Johan Mårtensson, Anders Nilsson och Mårten Olofsson för att de fört liket till kyrkan och låtit begrava det. Vi känner till att samtliga fyra var syskonbarn till Tures första hustru Barbro Mårtensdotter.
Änkan Elsa Nilsdotter från Umbyn gifte om sig 1724-03-25 med Anders Andersson i Ranbyn.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-03-18 02:21)
1436
« skrivet: 2012-03-17, 06:56 »
Jösses, jag som tänkte på Catharina i Örträsk som döptes 1743-04-24 med noteringen död i dopboken. Lycksele socken är jobbig att forska i!!
1437
« skrivet: 2012-03-16, 23:57 »
Stig-Lennart: Som svar på ditt inlägg från 2007-07-24: Ingeborg (som dog en vecka gammal 1744) var dotter till Per Persson i Örträsk, döpt efter förra hustrun Ingeborg Danielsdotter. Klockaren Per Persson i Ekorrträsk fick däremot en ny son Olof (döpt 8 januari 1745) som du påtalat i ett senare inlägg.
1438
« skrivet: 2012-03-15, 01:08 »
Jag glömde en person: Sjul Jakobsson (1672-ca 1759) som var klockare i Silbojokks församling åtm. 1723-1745. Han kom från Sorsele och omtalas som nybyggare i Arjeplog år 1708 jämte Nils Pålsson (se mitt förra inlägg ovan) och Mickel Andersson (källa: Arjeplogs DB 1708-01-08; SVAR H0000333_00247). Jag ser nu det som fullt möjligt att Sjul var son till Jakob Andersson i Granbyn!
1439
« skrivet: 2012-03-14, 21:07 »
Peder: Olof Laestander var klockare i Arjeplog åtm. 1702-1755 och sonsonen Olof Larsson Laestander 1755-1797 (tror jag). Efter Olof ärvdes klockarsysslan nedåt i ytterligare tre generationer, samtliga med namnet David Laestander, fram till 1932(!).
Jag tänkte inte på kopplingen till Arvidsjaur. Olof Laestanders måg Anders Johansson, dennes son Johan Andersson Renberg som i sin tur hade sonen Anders Renberg var samtliga också klockare. Jag vet inte hur det gick senare där.
Värt att påpeka en sak om Anders Johanssons måg, tingstolken i Kuorrokveik, Arjeplog sn: Olof Jakobssons farmors far Per Gunnarsson (död 1692) var troligen Arjeplogs förste klockare åtm. 1678-1692. Gunnarssons änka i senare giftet Brita Ingevaldsdotter äktade om sig med Nils Pålsson som var klockare under återstoden av 1690-talet, innan denne blev utbytt mot Olof Laestander.
En korrigering bara: Lars Laestanders hustru hette bara Anna, ej Anna Kristina.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-03-14 21:10)
1440
« skrivet: 2012-03-14, 19:17 »
Min magkänsla säger att jag hittat rätt! Klockaren Olof Laestander i Båtsjaur, Arjeplog sn, gjorde ett tämligen utmärkt väl när han tog Anna Mårtensdotter (1731-1814) från Granbyn till sin hustru, som visat sig komma från en etablerad klockarsläkt i Lycksele-Sorsele.
Farfars bror: Jakob Jakobsson, Brattfors
Farmors far: Mårten Jonsson, Altaware
Farmors bror: Mårten Mårtensson, Falträsk
Morfar: Hans Ersson, Stensund
Morbror: Hans Hansson, Stensund
Kusin: Erik Hansson, Stensund
Alla dessa hade någon gång varit klockare, så Anna var inte vilken samekvinna som helst. Samtidigt besvaras även frågan som många forskare någon gång säkert undrat över varför Hans Erssons enda dotter Barbro gift sig med samen Mårten Turesson, som skattar för Olselet 1730-1739. Denne var besläktad med tre klockare!
För övrigt var Anna Andersdotter, huvudpersonen i denna diskussionstråd, svärmor till Olof Laestanders bror Daniel Laestander, expeditionslänsman i Kasker, Arjeplog sn. Rätt kul att se kopplingar som går runt, runt mellan vissa familjer/släkter!
1441
« skrivet: 2012-03-14, 17:00 »
Anders Nilsson och Sigrid i Umbyn hade förutom dottern Maria (f.1706) även döttrarna Kerstin (jamen!) och Barbro.
Kerstin Andersdotter (bg. 1726-03-25) gifte sig 1716-02-27 med Jon Anundsson i Umbyn. Efter hustruns bortgång fick Jon en utomäktenskaplig son med sin svägerska Barbro, som döptes till Mårten 1728-07-28 med klockaren Jakob Jakobsson som dopvittne.
Att Barbro var dotter till Anders Nilsson framgår av dopnotiser dat. 1718-03-09, 1721-02-08, 1722-07-03 och 1725-12-25. Barbro Andersdotter (1701-1776) äktade sig 1731-03-25 med Olof Sjulsson (1707-1782) i Granbyn.
Det är också värt att notera att Jons bror Nils Anundsson i Umbyn gifte sig i Sorsele i april 1726 med Anna Persdotter (1708-1778) från Umbyn. Annas mor var Margareta Jakobsdotter som var först gift med Jöns Svensson i Umbyn och sen 1705-02-25 med Per Jonsson i Umbyn (bägge männen skattade för landet Alträsket). Margareta begravdes 1752-02-22 i en ålder av 95 år, en siffra som är något för hög. Hon kan vara en möjlig syster till Ture och Jakob som ju hade varsin dotter Margareta.
Peder: Tack för påpekandet. Det felaktiga årtalet i mitt förra inlägg är nu rättat!
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-03-14 17:14)
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-03-14 17:33)
1442
« skrivet: 2012-03-14, 07:05 »
Peder: Det har inte varit lätt att urskilja Olof Mårtenssöner resp. Mårten Olofssöner i Umbyn. Jag ska försöka ge klarhet i vilka personerna var:
Mårten Jonsson skattar för Twaraträsk 1643-1671
son (st./gl.) Olof Mårtensson 1667-1723
sonson Olof Olofsson från 1730
g 1732-02-27 m Kerstin Sjulsdotter från Vapsten
sonson Mårten Olofsson skattar 1720, för Ture Turessons land Vormsele från 1723
g 1718-02-02 m Cecilia Larsdotter från Vapsten
Lille Olof Mårtensson skattar för Bjursele 1690-1704
Nils Nilsson (länsmannen Nils Anderssons son) skattar från 1711
[av DB 1709-01-05 får man veta att såväl L. Olof Mårtensson som dennes hustru är avlidna, och skattelandet är utan åbo. Då ingen av hans syskon vill ta över, upplåts landet till unge Nils Nilsson från Umbyn att bruka]
Olof Clemetsson (bg.1727-12-28) skattar för Gardejaur (Kardejaur) 1683-1723
son Mårten Olofsson Tysk skattar från 1720, g m Anna (AI:1)
Mårten Larsson (bg.1733-04-08) skattar för ospecificerat land 1683-1711
son Sjul Mårtensson skattar från 1720
dess bror Olof Mårtensson g 1720-01-10 m Märet Persdotter från Umbyn
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-03-14 07:11)
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-03-14 15:05)
1443
« skrivet: 2012-03-13, 17:11 »
Carina: Regementsskrivaren Johan Johansson Thalin (1708-1782) var son till en mönsterskrivare i Jämtland. Farfadern Elias Eliasson Thalin (1640-1717) var kyrkoherde i Sidensjö i Ångermanland. Maria Hellström (1716-1794) var dotter till kronobefallningsmannen Olof Hellström (död 1746) och Brita Klefberg (1678-1767) i Nordvik, Nora sn. Elisabeth Zellinger (1732-1802) var dotter till kyrkoherde Samuel Zellinger och Elisabeth Hellström i Ramsele. Brita Klefberg var dotter till borgmästaren Magnus Klefberg i Härnösand, se Per Sundins inlägg ovan.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-03-13 17:15)
1444
« skrivet: 2012-03-13, 00:06 »
Det är synd att Anna Mårtensdotters man i Granbyn inte nämns vid namn i 1697:års dombok! Jag önskar verkligen att hon var gift med Ture Jakobsson, vars äldsta son Mårten Turesson kom att gifta sig med Sorseleklockaren Hans Erssons dotter Barbro år 1725. Namnen på deras döttrar (Kerstin, Anna och Karin) förekommer inom Mårten Jonssons släkt.
Jag har en uppgift att Mårten Jonsson skall ha varit klockare någon gång och även hans måg Nils Andersson. Känner någon möjligen till tidsangivelserna? Sen blev Mårten Mårtensson klockare (dombok 1697-01-07) och så Jakob Jakobsson (dopvittne 1702-08-14).
Ture Jakobsson, som skattar för Olselet 1711-1727, var son till Jakob Andersson som skattar för samma land 1662-1704. Två döttrar är kända från Ture Jakobssons första äktenskap: Margareta och Karin. Jakob Jakobsson hade också döttrarna Margareta och Karin. Då ser jag det som fullt tänkbart att JJ var son till Jakob Andersson i Granbyn, som passar tidsmässigt perfekt in i bilden! JJ (om han var same, vilket tyder på eftersom han det lappska språket mächtig är ) behöver själv inte ha kommit från Lyckseleområdet men däremot hans hustru, gärna från Nils Anderssons släkt med tanke på förekomsten av namnet Maria.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-03-13 00:08)
1445
« skrivet: 2012-03-12, 20:43 »
Peder: Om du har Mårten Jonsson som ana bör du vara intresserad av vår diskussion om länsmannen Nils Anderssons familj, där tre söner och en dotter identifierats. För allmän kännedom bör domboksnotisen från 1697 återges här:
DB 1697-01-07: Det förekommo för Rätten Ture Turesson i Umebyn framledne hustrus sal. Barbro Mårtensdotters Erfwingar Nembl. twenne st hennes Bröder Mårten Mårtensson, klockaren, och Olof Mårtensson ib samt hennes syster Anna Mårtensdotter i Granbyn och hennes systers barns sahl hustru Kierstin Länsmannens Nils Anderssons i Umebyn förra hustrus 6 st Barn och Erfwingar, fyra söner och twenne döttrar, anhållandes att emedan ofwanbem:te Ture och hans hustru med inga Barn woro wälsignade de då Swäriges lagh likmåligt måtte utbekomma det arf som dem efter henne tillfalla kan af den befinteliga Egendomen, helst emedan Ture nu fullsinnad ähr att begifwa sig i annat äktenskap.... I DB 1702-01-02 framgår att Ture Turesson för ett år sedan ingått nytt äktenskap utan att förra hustruns släktingar och arvingar avvittrats. Han får böta. Samma sak i DB 1703-01-05 och återigen väntade böter för Ture!
Ture Turesson (bg. 1720-06-19) skattade för lapplandet Vormsele 1667-1720. Hans änka och Mårten Olofsson skattar 1723 och Mårten ensam 1730. Jag förmodar att Mårten (1697-1762) var son till Olof Mårtensson (bg. 1729-02-02) i Umbyn. Men det kan gärna vara Mårten Olofsson Tysk istället.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-03-12 20:50)
1446
« skrivet: 2012-03-12, 17:16 »
Erik: Jag tycker att det är jättebra att du tänker extra brett och arbetar förutsättningslöst (vänder på alla möjliga stenar) för att försöka komma vidare när källmaterialet inte räcker till! Du bör kontakta Staffan och fråga efter varifrån uppgifterna om Jakob Backius hustru Karin Persdotter och hans son Jakob, soldat 1704, kommer samt be om redovisning av några pusselbitar som knyter honom till Umeå socken.
Kenneth Mossbergs material om Västerbottens regemente (1689-1719) medtar inte någon soldat som knyter an till skolmästarens son, men kanske 3-4 kandidater:
Lövånger Kompani Rote 17 Lövånger socken
Soldat Jacob Råbock Antagen 1704-00-00. Mönstringsår m.m.; Utgång 1704-06-04.
Lövånger Kompani Rote 43 Lövånger socken
Soldat Jacob Lustig Antagen 1704-00-00. Mönstringsår m.m.; Utgång 1704-06-04.
Rote 117 Överstelieutnantens Kompani
Soldat Jacob Nystedt Antagen 1704-00-00. Mönstringsår m.m; Utgång 1704-06-04.
Rote 139 Överstelieutnantens Kompani
Soldat Jacob Backman Antagen 1706-00-00. Mönstringsår m.m; Utgång 1706-08-18.
Hittat två intressanta saker. Vem var ynglingen Matts Ersson hos Rusele-Mårten (som vid denna tid ännu bodde i Örträsk) ?
Rote 81 Överstelieutnantens Kompani
Soldat Mårten Mårtensson-Silfver
Antagen 1714-03-22 Avgått 1715-?0-00 Till: Utbytt. Mönstringsår m.m; 1714: Denna Mårten Mårtensson som nu besitter ett nybygge i Lappmarken och skattar för 6 skäppland, uppviste sitt knektämne Mats Ersson 16 år som ännu något späd är och der före blir hemma till dess han blir något tilltagare och Mårten blir som enda bonde hemma på sitt boställe.
Soldat Mats Ersson-Silfver
Antagen 1715-?0-00 Avgått 1718-03-08 Till: Död vid Strömstad. Mönstringsår m.m; 1715
Kan nedanstående soldat kopplas till Lycksele?
Lövånger Kompani Rote 10 Burträsk socken
Soldat Joen Jacobsson-Snabb
Antagen 1672-00-00. Mönstringsår m.m.; Lapprästen Jacob Pontamy son lejd 1672 av Anders Johansson i Miödvattnet. 1689 1690 1694 1695: Joen Snabb blir här, Anders Frisk trpt 14. Länsräkenskapsbok 1698; Saköreslängd 25-26 augusti: Soldat Joen Snabb för begånget dråp på en tiggarflicka Karin Joensdotter dömd till lifsstraff. Länsräkenskaper 1699: För fångne soldaten Joen Snabb ... för begånget dråp blef dömd till lifsstraff 25 augusti ... och 13 september af Håfrätten dömd till att halshuggas. Undertecknat Burträsk 1698-11-26. Dombok 1713: Jon Snabbs änka hustru Mariet, han för 16 år sedan gick i döden för begånget dråp.
1447
« skrivet: 2012-03-11, 23:27 »
Gunvor: Jag får buga och tacka för ditt erbjudande, men det är nog bäst om jag letar själv i domböckerna och räkenskaperna, för att anteckna allmänna familjeförhållanden som inte framgår direkt av kyrkoböckerna. Det vore alltför mycket begärt att be någon annan att gå igenom hela volymer!
Men om du vill, får du gärna ta en titt i domkapitlets visitationshandlingar om Jakob Jakobssons lappskatteland (se Eriks senaste inlägg ovan) nästa gång du besöker landsarkivet och se om något nytt/intressant kommer fram där? Ingen brådska!
1448
« skrivet: 2012-03-11, 20:12 »
Jo, jag behöver köpa Norstedts bok om man ska fortsätta med kartläggningen av hela den samiska befolkningen bara för att lyckas med Jakob Jakobssons familj - hehe! Domkapitlets visitationshandlingar finns bara på mikrokort. Varken Lyckseles kyrkoräkenskaper (L:1 1704-1783) eller domböcker för tiden innan 1699 finns tillgängliga på SVAR! Jag tror inte att det går att komma längre nu utan att behöva gå till något arkiv.
1449
« skrivet: 2012-03-11, 13:39 »
Erik: Tack för utdraget om Jakob Jakobssons lappland, åh var det Knaften-Erik som skattade för detta.! Antog tidigare att det var Vägsele-Erik, vars moster var Matts Mattssons hustru.
Som jag tidigare nämnt var Nils Andersson gift med Kerstin Mårtensdotter enligt domboksuppgift. Anders Nilsson var således dotterson till Mårten Jonsson djäkne. Det jag intresserar mig för är att Anders, Nils och Kerstin hade varsin dotter med namnet Maria, som även Jakob Jakobssons hustru hette (Mårten hade bara en dotter Kerstin döpt efter farmor. Nils och Kerstin hade även varsin dotter Kerstin).
Kan den Nils Nilsson som du refererar till i 1701:års dombok vara identisk med gamle länsmannen (åtm. 1671-1693) som står direkt under Nils Andersson i skattelängderna? Nils Nilssons dotter Malin gifte sig 1712-03-25 med Matts Andersson som skattar för svärfaderns land från och med 1720. Gamle länsmannen Nils Nilsson var son till en Nils Tomasson enligt DB 1705-01-03.
Lappdrängen Mårten Nilssons tvenne lägersmål med Mårten Sjulssons änka Brita Larsdotter behandlas på tinget 1699-01-12 (framgår att Britas föräldrar är döda medans Mårtens far ännu lever), 1707-01-03 (Brita 48 år, Mårten 28 år) och 1708-01-03. Kan det vara riktigt att Mårten tituleras lappman 1701 men lappdräng 1708? Han gifte sig i alla fall först 1709.
Stig-Lennart: Erik Nilsson har inte påträffats som dopvittne hos de andra. Han noteras i hfl från och med 1745, om Erik gift sig det året eller året innan - så hör han till en senare generation eftersom de övriga äktade sig under 1700-talets första decennium.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-03-11 13:48)
1450
« skrivet: 2012-03-10, 16:19 »
Ytterligare tre, kanske fyra, barn till Nils Andersson (som skattar åren 1681-1699, länsman åtm. 1694-1704, bg. 1719-12-29) i Umbyn är identifierade:
-Mårten Nilsson (skattar från 1701, bg. 1764-04-01) g 1709-03-25 m Karin Persdotter från Umbyn
-Nils Nilsson (bg. 1750-03-18, 70 år) g1 1704-02-25 m en Larsdotter från Umbyn; g2 1708-02-26 m Anna Solasdotter från Norge
-Kerstin Nilsdotter g 1709-03-25 m Måns Månsson i Vapsten
Anders, Mårten, Nils och Kerstin dopvittnar för varandras barn vid en rad tillfällen. En Olof Nilsson med hustru Elsa i Umbyn som dopvittnar för Nils Nilssons dotter Kerstin 1723-02-11 kan höra till familjen, men Olof har dock inte påträffats i andra källor.
Den hypotes jag går efter just nu är om Jakob Jakobssons familj är besläktad med Nils Anderssons. I så fall skulle Jakob ha släktförbindelse med socknens två tidigare klockare (Mårten Mårtensson var det 1694) samt förklara varför Jakob inte återfinns i skattelängderna om hans familj räknats till Nils Anderssons hushåll på Lyckseles prästbordsland, där Brattfors kom att ligga inom. Är det ett rimligt antagande eller har jag missat något av vikt?
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-03-11 12:27)
1451
« skrivet: 2012-03-10, 10:36 »
Anders Nilsson med hustru Sigrid i Umbyn dopvittnar för Jakob Jakobsson d.y:s dotter Eva år 1732. En Anders Nilsson på Prästbordet var dopvittne samtidigt med klockaren Jakob Jakobsson och hans hustru Maria till Mårten Mårtenssons dotter Karin i Falträsk 1702-09-01. Anders Nilssons förfäder hade varit skattelappar på Lycksele prästbordsland enligt AI:3 sida 4. Då bör han vara son till länsmannen Nils Andersson (som någon gång varit klockare?) och dennes första hustru Kerstin Mårtensdotter i Umbyn (Mårten Mårtenssons syster enligt DB 1697-01-07).
Anders Nilssons dotter Maria döps 1706-10-06. Han, hustrun och dottern dopvittnar för (kusinen) Mårten Olofssons son Christoffer i Umbyn 1726-09-25. Anders gifter om sig 1735-04-07 med Karin Sjulsdotter från Granbyn och får då två söner; en blir nybyggare i Rusksele och en blir länsman i Gällivare. Anders Nilsson slutar sitt liv i Umeå lfs och är begravd där. Jag har inte återfunnit första hustrun Sigrid och dottern Maria i Lyckseles dödbok. Måhända går även dom att finna i Umeå?
Vad är känt om Nils Anderssons släkt? Anders skall ha haft tre bröder och två systrar.
Tillägg: Johan Mårtensson och hans syster Anna i Falträsk samt deras kusin Mårten Olofsson med hustru i Umbyn dopvittnar för Lars Tomassons dotter Märet i Umbyn 1719-04-30. Lars var son till Tomas Andersson och hans hustru Märet (bg. 1736-12-23) i Umbyn. Tomas var troligen bror till Nils Andersson, så det är något att spinna vidare på.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-03-10 12:30)
1452
« skrivet: 2012-03-10, 08:20 »
Erik: Har du hittat notisen om Jakob Jakobssons lappland i någon dombok?
Leif: Tack så mycket för din utredning! Vi får dock ha i åtanke att barnet Israel Jakobsson i Brattfors kan ha fått sitt dopnamn från någon i modern Malin Persdotters släkt.
1453
« skrivet: 2012-03-07, 15:09 »
Per: I Kenneth Mossbergs soldatmaterial Västerbottens Regemente under Karl XII 1689-1719, Livkompaniet står bara följande:
Rote 92 Luleå socken o Livkompaniet
Soldat Nils Eriksson-Brandt
Antagen 1711-00-00 Avgått 1718-03-02 Till: Död. Mönstringsår m.m; 1712: 20 år infödd ogift. 1713 1715: Lejd 1711 Wästerb. 22 år ogift kan läsa och skriva.
Jag har inte kunnat återfinna makarnas vigsel samt dottern Karins födsel i Nederluleå C:1. Frågan är om soldaten Brandt med familj egentligen hade Gävle som hemvist?
1454
« skrivet: 2012-02-28, 01:07 »
Det är riktigt att Karin Olofsdotter dog 1733. Clemet Sjulsson gifte om sig i sept. 1734 i Sorsele med Ingrid Sjulsdotter från Gran. Clemet Sjulssons änka Ingrid Sjulsdotter och hennes styvson Erik Persson nämns i DB 1737-01-17 (SVAR H0000374_00250). Erik Persson i Gran (begr. i april 1755) gifte sig i april 1728 med Bengt Anderssons dotter Gunilla.
Tillägg:
Anders Nilssons son Jon Andersson Hunti el. Halto i Ranbyn skattar 1702-1730. Jon begravdes i mars 1733 och hans hustru i dec. 1732. Bland barnen: Enar (1698-1760), Pål (1702-1782), Enar(!) f.1712, Margareta, f.1714 och Anders f.1718. (Lycksele AI:3; sida 15, 70)
Anders Sjulsson i Granbyn (bg. 1737-01-16 i Lycksele) var gift med Märet (bg. i april 1750). Bland barnen: Erik, f.1712, Gunilla och Anna (Lycksele AI:1, sida 32). Märet bör vara identisk med den Margareta Eriksdotter från Granbyn som nämns i DB 1710-01-10.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-02-28 12:08)
1455
« skrivet: 2012-02-27, 23:53 »
Erik Jonssons hustru Sissill var dopvittne till Per Mårtenssons i Gran son Mårten döpt 1718-02-23 i Lycksele. Övriga vittnen Anders Nilsson med hustru samt Gunnar Clemetsson kom ifrån Gran. Vem var Erik Jonsson?
1456
« skrivet: 2012-02-27, 23:00 »
Lycksele DB 1729-01-13 S: dag efter föreslagen förlikning af Rätten förklarade sig afl:ne änkians h. Sissila /: dess faders namn kunde ingen gifwa besked om :/ i Grahnbÿn här närwarande arfwingar nambl:n Nämndemannen Anders Siuhlsson, Siuhl Nilsson, och Clemet Siuhlsson ifrån Granbÿ samt änkan, hustro Kerstin Eriksdotter och Joen Andersson ifrån Rahnbÿ wilia hwar för sig och för sina andehlar tillfrids ställa Erik Östensson ifrån Granbÿ med 1 Car. 16:/: Kop:mt. giör tillhopa 7 Car. 16:/: Kopp:mt. för dess innestående fordran af några st. Rehnar för ben:de hustru Sissilas sterbhuus; hwarmed och Erik Östensson utlät sig wara nögd, och därför protocollerad blef. (SVAR H0000413_00010)
1457
« skrivet: 2012-02-27, 13:01 »
Per Erikssons moder i Granbyn begr. i feb. 1725. Per själv begr. i dec. 1727. Per var gift med Karin Olofsdotter (begr. mars 1733?) som i sin tur gifte om sig 1728-01-21 i Lycksele med Clemet Sjulsson i Granbyn (begr. 1736-02-24 i Lycksele). Av barnen:
Kristoffer, döpt 1710-02-25 i Lycksele
Gunilla, döpt 1718-03-23 i Lycksele (Clemet Nilsson med hustru Karin dopvittnen)
Ingrid, döpt 1720-03-25 i Lycksele (Clemet Nilsson med hustru samt Jon Andersson dopvittnen)
Olof, döpt 1721-03-23 i Lycksele
Cecilia, döpt jan. 1727 i Sorsele
För övrigt har jag varit med om en ana i Arvidsjaur, Clemet Sjulsson som skattar i Levattnet 1684-1723 och som var gift tre gånger. Han hade 4 barn i första kullen, 4 barn i andra kullen och 1 barn i tredje kullen. Två söner från första resp. sista kullen fick till och med bära samma förnamn (Sjul)! Så det är inte otänkbart att Hans, Anders och Mårten Anderssons hustru kan ha tillhört Erik Eskilssons första kull och de övriga i hans andra kull.
Erik: Nu hänger jag inte riktigt med. Är änkan Sissela och änkan Gunilla två skilda personer?
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-02-27 13:06)
1458
« skrivet: 2012-02-27, 06:13 »
Jag har missat (nu igen!) att gamle Matts Mattsson i Umbyn gifte om sig 1708-02-26 med änkan Anna Clemetsdotter från Ranbyn. Så det betyder att Matts Mattssons hustru Anna som var fadder vid ett dop i Lycksele 1716-12-25 inte var mor till Matts Larssons maka Sigrid Mattsdotter i Umbyn och då vet jag ännu inte vad Erik Perssons i Umbyn bägge döttrar hette i förnamn. Tusan också!
1459
« skrivet: 2012-02-27, 06:05 »
Pål Persson var först bosatt i Örträsk innan han blev nybyggare i Vägsele på Lars Mattssons skatteland och åtnjuter frihet mellan 1704 och 1720 (Lycksele DB 3/1 1706). I ett annat ärende samma dag kallas Pål Persson liksom Samuel Samuelsson för Örträskfinnarna.
Samma år 1704 skall ju Jakob Jakobsson ha påbörjat sitt nybygge i Brattfors. Slumpartat eller finns det något samband? Jakob var ännu klockare 3/1 1708 (SVAR H0000333_00235). Erik Holmlund skrev i sitt inlägg från 22/2 att Klåckaren Olof i Lycksele finns i 1708:års mantalslängd, men det rätta uppgiften skulle vara mtl per 9/3 1709. Jakob Jakobsson benämns riktigt ”gamble klockaren” i DB 2/1 1709 och anges då vara bosatt i Örträsket. Skumt! (SVAR H0000333_00314).
En Per Persson i Örträsk gifte sig med Sofia Samuelsdotter i Lycksele 1705-04-08. Sofia dör som änka i Örträsk och begravs 1722-05-16. Deras enda (?) barn Samuel döptes 1706-01-24. Vad är känt om Per Perssons ursprung - kanske en bror till Pål Persson?
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-02-27 06:08)
1460
« skrivet: 2012-02-27, 05:31 »
Några noteringar som hjälper på vägen (med viss bistånd av Carl-Oskar från tidigare):
DB 10/1 1710 (H0000333_00419): En dräng Anders Henriksson i Ranbyn belägrat konan Margareta Eriksdotter från Granbyn.
DB 9/1 1705 (H0000332_00939): Per Eriksson i Granbyn skattar för Kiangort.
Eskil Iddessons änka Botil Bengtsdotter uppges vid tinget 1/2 1723 ha en fosterson Anders Persson som hon vill ska bruka hennes skatteland gemensamt med henne på norra sidan af Kiängort. Anders Persson var gift med Anders Anundssons änka Karin Nilsdotter (se Carl-Oskars inlägg från 24/2 2011). Eskil Iddesson hade inga barn. Han tycks ha skattat för Prabmajaur. Botil Bengtsdotter nämns vid tinget 1/2 1745 vara moster till Eskil Anundsson i Semisjaur.
DB 12/1 1715 (H0000333_01120): Per Eriksson i Granbyn slagit vice länsman Mårten Andersson ifrån samma by.
En intressant sak är att Per Eriksson i Granbyn döper sin son till Kristoffer i Lycksele 25/2 1710! Har det något att göra med nedan?
DB 1708 och 1709 (H0000333_00239, H0000333_00324): Anders Sjulsson och Kristoffer Sjulssons änka i Granbyn skattar för Ammarfjäll. Kristoffer var far till Erik Kristoffersson (1698-1775) i Semisjaur. Carl-Oskar har noterat att: Kerstin Eriksdotters förste make Kristoffer Sjulsson anges vid Arjeplogstinget 29/1 1736 ha avlidit 28 år tidigare, vilket medför att han dött antingen året 1707 eller 1708. Vid tinget 28/1 1748 anges han med patronymikonet Sjulsson.
1461
« skrivet: 2012-02-27, 00:12 »
Jag kan inte låta bli att undra hur Hans Eriksson Gran från Sorselet kunde ha råd att lägga ut hela 6 daler för att begrava sitt barns lik i Arjeplogs kyrka i maj 1685? Någonstans måste hans rikedom ha kommit ifrån. Man kan gärna jämföra med Erik Eskilssons änka som ger bara 3 daler efter hennes man i febr. 1693 (LI:1).
1462
« skrivet: 2012-02-26, 23:46 »
Peder: Nu har du säkert gjort många forskare och ättlingar till Adam Christoffersson lyckliga över litteraturuppgifter om klockaren ifråga! (^_^)b
Själv består min enda koppling till Åsele av kyrkoherde Daniel Edins hushåll. Jag är bara intresserad av att luska fram förnamnet på Erik Christofferssons hustru, och blir inte klokare av luckor i Gavelins bok och Lundströms röriga sammanställningar! Man tycks inte ha betraktat dopfaddrar i någon större utsträckning. Jag kan dock konstatera emellertid att den Malin Eriksdotter, gift med Carl Nilsson, är utesluten och jag får söka upp Erik Christofferssons dotter Malin någon annanstans istället. Tack för hjälpen, Peder!
Jag får återkomma senare om jag hittar nya kopplingar mellan Åsele och Umbyn.
1463
« skrivet: 2012-02-26, 22:48 »
Mickel Andersson nämns som nybyggare i Arjeplog jämte Nils Pålsson och Sjul Jakobsson (Arjeplog DB 18/1 1708. SVAR H0000333_00247). Sjul Jakobsson kom även från Sorsele.
Om Pål Jonsson i Ranbyn får man veta att: ”(...) Pär Anderssons fader Anders Eriksson i Arjeplog har varit Pål Jonssons moders köttsliga syskon och därför är de köttsliga syskonbarn.” (Lycksele DB 15/1 1725; 16/1 1727; SVAR H0000335_00012, H0000335_00310 och H0000335_00500).
1464
« skrivet: 2012-02-25, 20:12 »
Peder: Tummen upp för kompletteringar! Anna (tabell 6) skall förstås heta Adamsdotter.
Om inte Adams bröder Olof och Erik Christofferssöner med resp. familj återfinns i Gavelins bok, kanske det står något om Eriks tre barn där (av fyra)?
Per Eriksson g 1715 i Lycksele m Margareta Larsdotter från Umbyn, barnen däribland Erik 1720, Ingrid 1726 och Christoffer.
Malin Eriksdotter gm Carl Nilsson; sonen Erik 1734.
Sigrid Eriksdotter g 1739 m Per Nilsson; sonen Erik 1744.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-02-25 20:15)
1465
« skrivet: 2012-02-25, 07:30 »
Peder: Tack för den lilla sammanställningen! Menar du att Gavelins bok inte medtar Adam Christofferssons egen familj? Gud, vad trött man blir på ofullständiga publikationer! Vad årtalet 1674 nu skall syfta på...
Adam hade ytterligare fyra barn. I ordningsföljd tror jag blir:
1/ Adam (1686-1712), fördubblingsbåtsman Bäck under rote 94 Björk i Anundsjö sn år 1711 [källa: Strömbergs båtsmansdatabas]
2/ Christoffer
3/ Anna
4/ Sigrid
5/ Kerstin, dopvittnar första gången 1711-10-08
6/ Nils, dopvittnar första gången 1716-04-21
7/ Margareta, dopvittnar första gången 1720-07-17
Om man tittar på namngivningen bland barnbarnen så hette Adams hustru sannolikt Kerstin och hans moder (Christoffer Olofssons hustru) Sigrid.
Barnens morföräldrar kan ha hetat Nils och Anna, finns någon tänkbar familj?
För övrigt återfanns lite lustigt nog Matts Larsson ifrån Lycksele och Sigrid Mattsdotters (Matts Mattssons dotter i Umbyn) vigseldatum 1715-01-06 i Åsele.
1466
« skrivet: 2012-02-24, 23:32 »
Såväl Per Eriksson som Sigrid Eriksdotter levde än 1772 och de var bosatta i Älgsjölandet (Åsele AI:1, s.43). Per hade en son Christoffer.
Har någon tillgång till Karl-Erik Gavelins Åseleborna 1674-1920 och kan ge oss överblick över Christoffer Olofssons barn och barnbarn med familjer? Jag har försökt få fram förnamnet på Erik Christofferssons hustru men inte lyckats.
Peder: Tack för uppgiften om att Adam Christoffersson upptagit sitt nybygge före 1691 - inte att undra på att han saknas i skattelängderna (som bröderna Olof och Erik gör).
1467
« skrivet: 2012-02-24, 23:14 »
Niklas Lindroth har ställt samma under 2010.
1468
« skrivet: 2012-02-24, 00:57 »
Erik: När Per Eriksson och Margareta Larsdotter i Stöttingfjäll döper sin dotter Ingrid i Åsele 1726-10-29 stod följande personer faddrar: Christoffer Adamsson i Noret, Hans Eriksson ibidem, Nils Andersson i Gafsele, Margareta Olofsdotter i Noret, Margareta Adamsdotter och Sigrid Eriksdotter.
Jag kan konstatera att Christoffer Adamsson och Margareta Olofsdotter var ett äkta par; Hans Eriksson var gift med Sigrid Adamsdotter; Margareta Adamsdotter var syster till Christoffer och Sigrid; Nils Anderssons syster Karin var gift med Erik Eriksson i Vägsele och Sigrid Eriksdotter var syster till Per och Erik Erikssöner. Är det inte ett starkt tecken på släktskap så säg?! För min del råder ingen tvekan alls om att Adam och Erik Christofferssöner var bröder.
1469
« skrivet: 2012-02-23, 23:52 »
Stig-Lennart: Ångermanlands böcker är främmande för mig. Fördes Anundsjö lappmark i separata längder vid sidan om bondbyarna (där fanns tre stycken Christoffer i 1679:års mantalslängd) ?
Erik: Åh, Mats Christoffersson har jag missat helt - sneglade bara på förnamnet! Men då kan Jakob Christoffersson kanske ha efterträtt Mats medan Olof Christoffersson tagit över efter sin fader. Olof och Erik Christofferssöner skattar tillsammans mellan 1695 och 1704. De måste väl ha varit bröder.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-02-24 00:00)
1470
« skrivet: 2012-02-23, 22:40 »
Erik: Tack för upplysningen om Lanaträsket! Vad jag kan se så finns ingen annan kandidat (Christoffer är i och för sig är ett ovanligt namn för samer) att välja på. Du som verkar ha gått genom Åseles domböcker - har Christoffer Olofssons familj påträffats där?
1471
« skrivet: 2012-02-23, 21:01 »
Jakob Christoffersson skattade för Lånaträsk. Låg landet nära Alsträsk?
Erik Perssons måg Matts Mattsson skattar för Örträsket 1702-1723. Han är ersatt av Erik Eriksson (jo, han i Vägsele) i 1730:års längd. Finns 1726 och 1727 på SVAR? Matts Mattssons hustru Anna var fadder vid ett dop i Lycksele 1716-12-25.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-02-23 21:28)
1472
« skrivet: 2012-02-23, 15:42 »
Stig-Lennart: Svaret är ja.
1473
« skrivet: 2012-02-23, 05:02 »
Christoffer Olofsson i Åsele skattar 1643-1678. Han hade fyra söner:
1/ Olof, skattar för Alsträsket 1682-1704, ihop med Erik 1695-1704.
2/ Erik, skattar för Alsträsket 1695-1730.
3/ Jakob, skattar för (svårtytt) 1682-1704.
Dennes söner Tomas och Per 1711, enbart Per 1720-1723.
4/ Adam, klockare - ingen närmare presentation behövs.
Erik Eriksson dopvittnar för Christoffer Adamssons son Olof 1720-07-25. Har någon forskare tidigare kunnat föreställa sig att Erik Eriksson i Vägsele och Samuel Samuelssons hustru Anna Adamsdotter i Örträsk var kusiner? Om bara Jakob Jakobsson i Brattfors skulle gå att passa in som son till Jakob Christoffersson i Åsele, så får vi till ett mycket stort samiskt släktträd!
1474
« skrivet: 2012-02-23, 01:54 »
Klockaren Olof Larsson nämns i samband med Maria Bång i DB 1715 (§8, punkt 2). Han kom från Lövånger och tillträdde övergivna nybygget Björksele 1716. Jakob Jakobsson blir återinsatt som klockare senast 1716-08-26 (se nedan!) och behåller sysslan fram till sin död 1741.
Erik: Intressant att du nämnde Stöttingfjällslandet! Lappmannen Lars Mattsson skattar för Stöttingslandet under Umbyn i längderna 1661-1702. Hans änka skattar 1703-1711 och tillsammans med sin son Matts Larsson 1720, 1723. År 1730 skattar Matts tillsammans med nybyggaren Pål Persson 3 daler.
Matts (begravd 1742-11-20, 50 år gammal) var gift med Sigrid Mattsdotter (1689-1759?). Då deras dotter Malin döps 1716-08-26 är klockaren Jakob Jakobsson dopvittne och när sonen Matts döps 1719-07-25 är en Erik Mattsson i Umbyn dopvittne. Jag skulle tro att Sigrid och Erik var barn till Matts Mattsson i Umbyn, som på sin framlidne svärfar Erik Perssons vägnar, blivit skyldig Mårten Henrikssons änka Margareta Johansdotter i Örträsk åtta daler kopparmynt. Matts Mattsson åbor sin svärfaders land och svärmodern uppges heta Malin Persdotter och svågern Erik Christoffersson i Åsele (källa: Lycksele DB 1701-01-05, SVAR H0000332_00377).
Jag har tidigare missat att Per Eriksson från Åsele gifte sig i Lycksele 1715-05-01 med Margareta Larsdotter från Umbyn (måste vara Matts Larssons syster)! Makarna bodde i Stöttingfjället i Åsele 1726, i övrigt se mina tidigare inlägg från 18/2 kl.17:56 samt 19/2 kl.00:20. Min fråga är nu om Stöttingslandet och Stöttingfjället kan betraktas som delar av samma landområde?
Det faktum att Erik Eriksson (gm Karin Andersdotter) bodde i Vägsele vid samma tidsperiod som Pål Persson i Vägsele skattar tillsammans med Matts Larsson (åtminstone 1730) gör att jag nu tror att Erik och Matts var ingifta släktingar. Erik Eriksson var således son till Erik Christoffersson i Åsele, och dotterson till Erik Persson och Malin Persdotter i Umbyn!!
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-02-23 03:20)
1475
« skrivet: 2012-02-22, 10:57 »
Leif: Vad jag kan se så finns nio västerbottniska kandidater (kan inte svara för Nordmalings socken) som man kan undersöka närmare:
1/ Israel Nilsson i Umeå stad, i mtl från 1679.
2/ Israel Andersson Ramblare i Stocksjö, Umeå lfs. Antagen som soldat 1663, död 1676-07-01 i sjöslaget vid Öland.
3/ Israel Olofsson Örn i Västerhiske, Umeå lfs. Antagen som soldat 1669.
4/ Israel Persson i Ytterhiske, Umeå lfs, i mtl 1671-1678. Antagen som soldat 1676-09-08, död 1676-12-04 vid Lund.
5/ Israel Eriksson i Röbäck, Umeå lfs, i mtl från 1684. Soldat Bagge från 1691.
6/ Israel Orm i Vännäs, Umeå lfs. antagen som soldat 1689.
7/ Israel Hansson i Grimsmark, Nysätra sn, i mtl 1678. Antagen som soldat i feb. 1678, död i nov. 1678 i Ripa vid Åhus.
8/ Israel Håkansson Lustig i Vallen, Lövånger sn. Soldat från 1691.
9/ Israel Jonsson i Bodbyn, Burträsk sn, i mtl från 1687.
1476
« skrivet: 2012-02-22, 09:40 »
Måns Bång och Sigrid Olofsdotter (Graan) vigdes sannolikt 1679. Herr Bång var ensam bosatt i Härnösand 1679-02-12 (mtl), för att senare noteras i Umeå stad med två personer i hushållet 1680-03-10 (mtl). Parets döttrar upptas i mtl första gången 1695 respektive 1698 (under Umeå lfs), så jag uppskattar Maria Bångs födelseår till 1682.
Via Per Sundins register över elever vid trivialskolan i Härnösand finner jag en Olaus Bång (född ca 1685) som var student 1698-1701 och en Nicolaus Bång (född ca 1690) som var student 1703-1704, bägge med okända ursprung och öden. Någon, eller både två, kan ju komma från Lycksele.
Värt att notera att registret upptar en Olaus Olai Graan (född ca 1664 och skolmästarson från Lycksele) som var student i Härnösand 1678-1681 med okänt öde. Olof d.y. avled förstås före sin fader, då han inte räknas upp bland arvingarna (Lycksele DB 1700-01-04).
Herr Olof i Lycksele noteras med hustru, en dotter med måg i mtl 1675-03-26. Vilka kan paret tänkas vara?
1477
« skrivet: 2012-02-22, 03:29 »
Under avsnittet Viktigare rättelser och tillägg i herdaminnets sista del står: Khde Måns J. Bång efterlämnade två döttrar: Anna och Maria. I 1703:års kvarntullslängd är antecknadt, att den förra då tjänade hos häradshöfding A. Plantin samt att den senare var förrest till Österbotten och där tagit tjänst.
Maria Bång blev inte långlivad, stackarn. Hon avled hemma hos skolmästaren Daniel Randklef i Lycksele och begrovs 1714-10-04. DB 1715 nämner att Maria Bång har en bror och en syster, samt att hon under sin sjukdom hade gett två klädplagg till före detta(!) klockaren Jakob Jakobssons hustru.
Källa: Lycksele dombok 10-12/1 1715 §8; SVAR H0000333_01116[-1118].
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-02-22 03:31)
1478
« skrivet: 2012-02-21, 08:48 »
Att Anna Andersdotter inte finns i Umeås HFL är nog ett tecken på att hon bodde hos morföräldrarna i Lycksele (se mitt inlägg från 17/2 kl.19:20).
Makarna Jakobssons ursprung är ännu höjda i dunkel och det känns mycket trist att inga forskare lyckats ta reda på deras bakgrund! Förra året skrev Lars-Olof Delsing i tråden 'Hans Ersson i Stensund, Sorsele' på detta forum bland annat att: Till eventuella klockarsamer kanske man också ska överväga att räkna Jacob Jacobsson i Brattfors. Såvitt jag vet har ingen gett förslag på hans ursprung (men jag hoppas jag har fel). Hans nybygge skattläggs dock 1720. Själv har han” nedsatt sig” 1707. Oavsett om han var same eller inte så verkar han inte ha varit ägare till skattlandet där Brattfors ligger. Det sägs uttryckligen i domboken att Lapplandet ”hörer Pastorn till” (DB 1727; Egerbladh, Fyra gamla Lyckselebyar, s 34).
Familjen finns i Lycksele tidigast 1702, då klockaren är med som vittne i de två allra första dopnotiserna i boken (C:1). Någonstans måste Jakob Jakobsson ha erlagt sin mantalspenning årligen (förstås med undantag mellan 1704-1719). Om vi tänker oss att Anders Isaksson Silver valt att kalla sitt nybygge i Umeå efter hemorten Mjösjö, kanske man inte ska utesluta att Jakob Jakobsson kan ha gjort samma sak, d.v.s. döpt sitt nybygge efter hemorten Brattfors i Nordmaling?
1479
« skrivet: 2012-02-21, 01:31 »
Peder: Av Ulf Holmberg har jag fått veta att Det är helt klarlagt att det inte är Erik Mickelsson Planting som avlider i Piteå 1651. Det är istället bonden Erik Mickelsson i Pitholm (som bott i Pitholm hela sitt liv) som dör då. Planting dog i Stockholm 1652-12-09. Det framgår av en skrivelse ställt till Piteås borgare där man hör sig för om tillgångar för att betala hans skulder i Stockholm. Erik M Planting har i Stockholm dels bott, dels fått sitt uppehälles kostnader täckta av sin bror Peder Mickelsson, som bör ha varit borgare i staden, och relativt välbärgad eftersom han efter brodern Eriks död berättar att han försträckt Erik med drygt 1200 daler, fått tillbaka 300, men drygt 900 daler återstår av skulden.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-02-21 01:37)
1480
« skrivet: 2012-02-20, 17:06 »
Jag hittade uppgiften bland mina gamla anteckningar; har själv Anna Erikdotter, (1707-1789) som ana. Jag har även noterat, utan källhänvisning, att en broder Anders Eriksson fanns i Kussjön 1737-1738. Har inte gjort någon egen forskning kring Erik Månssons familj så den känns som en minerad mark (lätt att trampa fel). Kanske dog Anna Persdotter inte i Lycksele. Den där soldaten Gallin som trolig dopvittne till Sara i Siksele låter ju intressant!
Sen har jag funderat lite om den s.k. mjösjömannen Matts Olofsson. Flera hemsidor ger motstridiga uppgifter om han varit gift en gång eller två. Matts måste ha varit i 60-årsåldern 1690 så om han blev änkling detta år, så passar Karin Mattsdotter i Vägsele betydligt bättre in som en dotter i familjen (Isaks syster och namndöpt efter mormodern Karin Larsdotter) tycker jag.
1481
« skrivet: 2012-02-20, 05:00 »
Jag har kollat upp Mjösjö i mantalslängder för Nordmaling åren 1690-1720:
1690 Matts Olofsson m hu
1691 Matts Olofsson, hu saknas (änkling?)
1692-1698 Matts Mattsson, ej hu
1699 Matts Mattsson m hu
1700 Pål Persson m hu
1701-1702 Isak Mattsson, ej hu
1703-1704 Isak Mattsson m hu
1705-1714 Matts Mattsson m hu, ej son
1715 Matts Mattsson m hu, m son och sonahu
1716-1717 Matts Mattsson m hu och sonahu Karin
1718 Matts Mattsson, ej hu
1719 Matts Mattssons hustru
1720 öde (enligt dödboken är Matts Mattsson bg. 1720-04-03, Dom. Judica)
Isak Mattsson m hu finns i Nordsjö i mtl 1705(20/2)-1706(feb.)
- alltså vid tiden för sonen Anders' födelse 1705 (döpt 21 maj).
Enligt uppgift på en hemsida: Om deras avfärd härifrån står antecknat i en längd över ödehemman 1719: Nordsjö n:o 1 1/8 3 seland, som en benämnpd Isak Matsson bebod och rymbde derifrån till Lappmarken år 1706 för fattigdom, hvarigenom hemmanet legat öde t.o.m. 1719.
Samma hemsida berättar att: (...) Isak Mattsson i Örträsket stod i ackord för att köpa Erik Johanssons hemman därstädes för 120 dlr. Det stämmer och kan återfinnas i Lycksele dombok 1707-01-02 (SVAR H0000333_00120).
Eftersom Isak blivit uttagen till soldat fick han dock ej köpet godkänt och det återgick.
Isak Mattsson från Mjösjö var inkallad som vittne i ett mål om olaglig älgjakt i Hummelholmskogen (Agnäs dombok 1707-10-21 - om det är vad förkortningen AGN betyder?).
Emellertid nämner hemsidan att: Samma år berättar domboken för Lycksele: Isak Mattsson ifrån Mjösjö erkände sig skyldig till Mormodern hustru Karin Larsdotter 2 Caroliner och 6 alnar vadmal till Mor Systern Kirstin för 13 famnar Not och 7 Mesar Näver. (Meddelat av Ossian Egerbladh). Dessvärre har jag inte hittat notisen i Lycksele, kanske finns den i Arnäs istället - om domboken finns på SVAR får någon gärna meddela mig...?
Båtsman Isak Mattssons hustru finns i Bredvik, Nordmaling i mtl 1708-1709(3/3). I nästa mtl daterad 1710-03-07 finns en hustru Anna hos Johan Mattssons hushåll i Bredvik 1. Sen vet jag inte vart hon tar vägen.
Stig-Lennart: När skulle Isak Mattsson vara bosatt i Hoting (enligt inlägg från 18/2, kl.03:44)?
Vem var änkan hustru Anna från Umeå socken som begrovs i Lycksele 1747-11-22? (Besvarar min egen fråga: Tänkte först ifall hon kunde vara Isak Mattssons hustru men det visade sig vara Jon Jonssons i Vindelgransele svärmor tillika Erik Månssons i Kussjön änka Anna Persdotter.)
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-02-20 05:18)
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-02-20 06:21)
1482
« skrivet: 2012-02-19, 20:53 »
Stig-Lennarts förklaring om dottern Sara låter helt rimligt!
Sen kan man konstatera att Anna Andersdotter hade tre möjliga kusiner på mödernet på 1750-talet, ifall de ännu levde (Maria och Eva Jakobsdöttrar samt Jakob Pålsson i Vägsele, döpt 1732-09-02). Samtliga dock utflyttade från Lycksele och kontakterna möjligen minimala, så de blev inte dopvittnen till Annas barn i Siksele.
Vad är känt om Isak Mattssons övriga barn? Hade Anna också kusiner på fädernet?
1483
« skrivet: 2012-02-19, 00:20 »
Carl Nilsson och Malin Eriksdotter låter döpa sin son Erik 1734-04-15 (Åsele C:1, s. 278). Per Eriksson är då dopvittne. Vi får väl konstatera att Erik, Per, Malin och Sigrid (g. 1739-04-23 med Per Nilsson, s. 313) tillhörde en syskonskara av samiskt ursprung. Läge att lägga dom åt sidan.
Gunvor: Varifrån kommer uppgiften om Anders Isakssons dotter Sara, född före vigseln (som framgår av ditt inlägg från 16/2)?
Jag har missat att Jakob Jakobsson den yngre i Brattfors gift sig 1726-09-16 med pigan Malin Persdotter. De får sonen Israel, döpt 1727-03-25 och bg. 1727-05-23, dottern Maria, döpt 1728-09-12 och dottern Eva, döpt i feb. 1732. Vart kan Malin och hennes döttrar tänkas ha tagit vägen...
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-02-19 01:36)
1484
« skrivet: 2012-02-18, 17:56 »
Gunvor: Intressanta upplysningar! Erik Eriksson i Vägsele var dopfadder till lappen Matts Larssons son Lars i Umbyn 1726-05-29 (Lycksele C:1). Närvarande vid samma dop var en Sigrid Eriksdotter från Åsele.
Per Eriksson och Margareta Larsdotter låter döpa sin son Erik 1720-09-29. Då är en Erik Eriksson dopvittne (Åsele C:1, sida 235). Då makarnas dotter Ingrid döps 1726-10-29 är Sigrid Eriksdotter dopvittne (sida 251, kan någon tyda ut familjens bostadsort?).
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-02-18 19:55)
1485
« skrivet: 2012-02-18, 15:16 »
En koll i Olof G. Strömbergs båtsmansdatabas över båtsmän i Västernorrland gav:
Fördubblingsbåtsmän (under rote 175 Wikman i Nordmaling)
2217554: Runman, Isak Matsson
Antagen som fördubblingsbåtsman ?...
Död 1709-02-06.
Har varit uppfodrad till vakt och arbete år 1708. Död den 6 februari 1709.
Isak Mattsson och Anna Andersdotter i Mjösjö fick tre barn enligt födelseboken:
Mats, döpt 1703-01-18
Margareta, döpt 1704-03-20
Anders, döpt 1705-05-21
Är den här båtsmannen under samma rote identisk med Isaks son Mats?
2217507: Wikman, Mats Isaksson
Född 1706 i Nordmaling.
Antagen som ordinarie båtsman 1730, (24 år gammal)..
Död 1730-05-??, (24 år gammal).
1486
« skrivet: 2012-02-18, 13:20 »
Anders Isaksson var bosatt i Vägsele vid vigseln 1720-10-06 i Lycksele (ej 1720-02-24 i Nordmaling!) med Margareta Jakobsdotter från Brattfors. Men vad gjorde Anders i Vägsele som 15-åring? Jag föreställer mig att Anders såsom föräldralös fick tillbringa sin barndom hos farmodern Karin Mattsdotter (tidigare gift med Matts Olofsson i Mjösjö) och hennes andre man Pål Persson.
Efter Vägsele-Karins död (bg. 1730-02-23) äktade Pål Persson om sig 1731-06-07 med Karin Jakobsdotter från Brattfors (här ser man att giftermål går runt inom vissa familjer/släkter!). Brattfors-Karin dog i Säbrå 1744 och Pål Persson skall även ha dött där 1753 enligt nätuppgifter, men han påträffas ej i socknens dödbok.
Enligt inlägg av Gunvor (och även Gunnar Nässén) från 2003 fostrades Anna Andersdotter av sin styvmor Malin Jakobsdotter från Röbäck, omgift med soldaten Per Jönsson Höglander. Framgår det verkligen av HFL eller andra källor?
Anna Andersdotter var i sin ungdom sannolikt piga hos änkan Karin i Örträsk enligt HFL. Denna Karin Andersdotter kom från Vägsele(!) vid vigseln 1732-07-02 med änklingen Lars Håkansson i Örträsk. Hon hade tidigare varit gift med Erik Eriksson i Vägsele. Men vilka var Erik Erikssons föräldrar? Något släktsamband med Karin Mattsdotter eller Pål Persson måste Erik väl ha haft.
1487
« skrivet: 2012-02-18, 00:04 »
Enligt Kenneth Mossbergs Västerbottens Regemente under Fredrik I 1720-1762 så tycks jag vara ute och cykla. HM!
Överstelieutnantens Kompani Rote 81: Soldat Anders Isacsson-Silfver
Född 1705-00-00 i Nordmaling Död 1737-12-27 i Mjösjön. Antagen 1725-05-00 Avgått 1735-06-14 Till: Casserad. 1728: 23 år 3 tj.-år. gift Ångermanlänning, har tvänne små sår uti wänstra benet, regementfältskiären låfvar att curera honom, i the händelse gillas han, men der samma icke skulle blifva fullkanderlig casserad och Jon Olofsson skaffar annan karl. 1735: 30 år 10 tj.-år. gift Ångermanlänning, karlen ännu icke curerat af orsak att roten ej welat kosta på honom. Jon Olofsson som 1725 interimsutbytt sig mot denna, blir stående för roten.
1:a vigd 1725 senast med Margareta N-.dotter född 17??-00-00 död 1726-11-12 i Nybyn, 2:a vigd 1727-11-02 med Malin Jacobsdotter född 1702-00-00 i Röbäck av Jacob Andersson och Sophia Persdotter, Malin 2:a vigd 1739-10-14 med soldat Per Jönsson Höglander i Nybyn, död 1783-11-21. Nybyn 1726--1734, Mjösjön 1737--.
Barn; Anna född 1726-05-18 vigd 1756 senast med Hindrich Hindrichsson i Brattby, Jacob född 1729-01-02 soldat 086 Rosenbuske vigd 1750-09-15 med Maria Hansdotter från Vännfors senare i Armsjö, Isac född 1730-10-01 vigd 1752-09-12 med pigan Karin Olofsdotter från Vännäs, Anders född 1732-01-08 vigd 1753-03-03 med pigan Malin Wilhelmsdotter från Vännäs, Abraham född 1734-08-15 vigd 1757 med pigan Elisabeth Wilhelmsdotter från Vännäs senare i Armsjö, Mats född 1737-01-15 vigd 1760 senast med Malin Johansdotter.
Hittar inte Isak Mattsson i Mossbergs soldatmaterial, så han var ej knekt.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-02-18 00:08)
1488
« skrivet: 2012-02-17, 23:20 »
Av vad jag kan se ute på olika hemsidor så var Mattias Mårtensson (Rusén, 1722-1801) son till Maria Mattsdotter (1682-1766) i Rusele. Maria var bror till Isak Mattsson i Mjösjö (far till Anders Isaksson Silver, 1705-1737). Mattias och Anders var således kusiner.
Knekten Isak Mattsson och hans maka Anna Andersdotters dödsår förefaller vara okända och jag börjar undra om även Anders Silver blivit föräldralös i unga år?!
1489
« skrivet: 2012-02-17, 19:20 »
Även Lyckseles kyrkobord saknas i HFL för tiden innan Annas vigsel (om hon kan ha tjänat där).
Jag har funderat efter lite och Gunvors uppslag låter faktiskt rimligt! Om vi ponerar att Brattfors-Anna var Anders Silvers dotter: En ung pappa skulle ha haft stora besvär att på egen hand sköta om ett halvårsgammalt barn efter mammans bortgång 1726. Då får antagligen far- eller morföräldrarna (de senare högst troligt!) istället ta över vårdnaden av barnet.
Anders Silver gifter om sig och bildar en ny familj, men Anna väljer att stanna kvar hos morföräldrarna i Lycksele. Fadern dör emellertid 1737 och änkan tillika Annas styvmor kommer att gifta om sig med en ny man. Fullt tänkbart om Brattfors-Anna inte kom att ha (några vidare) kontakter med sina halvsyskon i Umeå socken överhuvudtaget!
Efter 1742 fanns ingen i Jakob Jakobssons familj kvar i livet (och som kunde vara dopfadder åt Annas barn). En 16-årig flicka kunde inte gärna bo ensam hemma på en gård i Brattfors, så hon tjänar som piga lite varstans ända fram tills vigseln med Lars Jonsson. Vilken tragisk barndom! Är mitt antagande rimligt eller är jag ute och cyklar?
1490
« skrivet: 2012-02-17, 17:17 »
Gunvor: TACK för ett jättebra uppslag! Hoppas att vi kommit närmare Annas familj nu.
Stig-Lennart: Anges inte Annas ålder till 30 i dödboken? Svårtydd där också!
1491
« skrivet: 2012-01-24, 18:21 »
Maria Geijer nämns inte i bouppteckningen efter Anna Waken:
Waken Anna, (bunt 1655 12/4: 49)
änka eft. Röllefinck & Geijer, Fredrik
barn: Röllefinck, Verner
'' , Johan
'' , Henrik
'' , Edvard
avl.'' , Christian, barn:
Röllefinck, Brita Christiansdotter
'' , Christian Christiansson
'' , Margareta Christiansdotter
[Källa: Stockholms magistrat och rådhusrätt: Bouppteckningsregister 1578-1700]
Vidare uppgifter om Röllefinck (även Rolfink) går att få fram via Tyska fs kyrkoböcker.
Om Fredrik Geijer var gift med Juliana Klein, så skedde det i ett tidigare äktenskap.
1492
« skrivet: 2012-01-23, 14:33 »
Pierre Cambou och kommissarie Peter Chamers kan inte vara en och samma person.
Chamers (död 1678 bg.31/10) gifte sig i Tyska fs 1647 17/6 med Maria Preschow. De fick tillsammans döttrarna Elsa f.1648 dop 15/3 och Maria f.1650 dop 18/1.
Maria Chamers (död 1728 bg.16/12) gifte sig 1668 7/1 med kammarskrivare Conrad M?ller Stenhagen (f.1645 dop 7/3, d.1690 bg.1/8). De fick bl.a. sonen Conrad Stenhagen, f. 1679 dop 19/9, som blir regementsfältskär och dör i Torneå stad 1740 30/5.
Till Karin: Anna Waken (död 1655 bg.5/4 i Tyska fs) var inte mor till Maria Geijer. Anna var först gift med en Röllefinck, med vilken hon fick fem vuxna söner, och senare med Fredrik Geijer (död 1642 bg. 8/5).
1493
« skrivet: 2012-01-22, 10:19 »
Peder: Jag saknar kännedom om Christians öde. Han stannade inte kvar i Piteå stad som vuxen. Noterad med årtalet 1739 i Piteå lfs AI:1 andra delen, sida 80 - utflyttad eller?
1494
« skrivet: 2012-01-21, 20:32 »
Peder: Kanske ynglingen Christian (Nilsson) Elingius från Piteå stad?
1495
« skrivet: 2011-12-17, 02:49 »
Anders: Den familj som Niklas föreslagit är felaktig. Anders Andersson med hu Greta Larsdotter kan återfinnas i Råneå AIB:5 sida 775 (lappar). Makarnas son Anders, född 1801, blir dräng i Vitån 8 (AIB:5 sida 511, AIB:6A sida 325, 433).
Det är svårt att få grepp om din familj. Makarna gifte sig i Råneå sn för att Cajsa var piga där i byn Böle? De kom först att bo en kort period i Skatamark i Luleå lfs, där sonen Johan föds (han saknas i Råneå födelsebok). Ytterligare barn till paret Blomqvist finns ej i Luleås födelsebok. Näst på tur i syskonskaran, Maja Cajsa, föddes däremot i Högsön 21 dec. 1821 till lappen Anders Andersson och hu Cajsa Johansdotter (Råneå C:5).
Jag har tidigare konstaterat att präster längs kustsocknarna inte var noga med noteringar om lapska familjer i kyrkoböckerna och kan bara gissa mig till faktorer som språksvårigheter (från prästens sida) eller att samer flyttade runtomkring och bodde i kojor i närheten av byarna (ej fast boende = således ej upptagen i husförhörslängden). Lycka till med vidare efterforskningar!
1496
« skrivet: 2011-12-15, 14:48 »
Det verkar stämma för enligt Råneå C:4 så utfärdades lysning till äktenskap mellan lappdrängen Anders Andersson Blomqvist från Luleå och lappigan Catharina Johansdotter i Böle den 15 dec. 1816 och vigseln förrättades den 5 jan. 1817.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2011-12-15 14:51)
1497
« skrivet: 2011-12-15, 14:25 »
Anders: Kan Johan i Högsön vara identisk med en Johan född 24 aug. 1818 i Luleå landsförsamling med föräldrar lappen Anders Blomqvist och Cajsa Johansdotter i Skatamark?
1498
« skrivet: 2011-08-24, 23:14 »
Jag har fått en förteckning över skolmästare i Lycksele av Carl-Oskar (tack!). Källan är Isak Grapes Lappmarkens herdaminne från 1853, som börjar med Namnet på den första, år 1632, här anställda skolmästare kan ej med säkerhet uppgifvas. Kanske den förste predikanten Jonas Östensson?.
De följande uppger Grape är:
2. Jakob Backæus (kring 1640)
3. Olof Graan (från 1657, även pastor från 1673)
4. Nils Graan (skolm.1686, pastor 1701)
5. Erik Plantin (skolm.1702, drunknade 1704, ogift)
6. Nils Klingberg (skolm.1704)
7. Daniel Randklef (1679-1726, skolm.1706)
8. König Granlund (skolm.1716)
9. Pehr Fjellström (skolm.1719)
10. Bernhard Ask (skolm.1739)
11. Carl Gustaf Bernhard Alenius (skolm.1779)
12. Anders Alenius (skolm.1791)
13. Pehr Rådström (skolm.1802)
14. Anders Nordenstam (skolm.1847)
1499
« skrivet: 2011-08-09, 14:22 »
Erik: Jag ville bara påpeka att Peder Turdinus i Arjeplog visserligen var gift med en dotter till kyrkoherde Johan Hossius i Piteå enligt herdaminnet, men att hon hette Barbro kan nog inte stämma. På sida 61 i boken Piteå församlings äldsta historia 1300-1700 talen från 1999 står det att Barbro Hossia gifte sig 1651 med Daniel Olofsson Sundell och 1660 med borgmästaren David Persson Fordell, bägge i Piteå stad. Sista barnet föddes år 1678.
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2011-08-09 14:28)
1500
« skrivet: 2011-08-04, 07:28 »
Erik: En intressant tanke! Om Barbro Königsdotter verkligen kom från Vapsten så skulle det kunna förklara varför hustrukolumnen hos Hans Ersson är tom i mtl redan från 1718 (se ditt tidigare inlägg från den 17 februari 2011 kl. 22:06 i den här tråden). I mantalslängderna upptogs folk mellan 15 och 60 år och Barbro skulle ha passerat 60-strecket 1717/1718. Men samtidigt ställer jag mig lite skeptisk till det faktum att Barbro vore 50 år gammal när yngste barnet Anders Hansson föds 1707, dock ingen omöjlighet.
|
Visa inlägg
Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
Cookie policy