ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - hasseh

Sidor: [1]
1
Annelie, i församlingsboken finns en kolumn som heter Värnpliktsförhållanden. I den kolumnen finns de värnpliktigas inskrivningsnummer (värnpliktsnummer) noterade.
Inskrivningsnumren är tre-delade och skrevs på följande sätt: LLL RR/ÅÅ, där LLL är individens löpnummer i rullan, RR rullföringsområdet och ÅÅ inskrivningsåret.
Ett inskrivningsnummer som exempelvis 120 61/08 är 61 = Bollnäs rullföringsområde i Gävleborgs inskrivningsområde. 08 är året, dvs 1908. Inskrivningsområdet var efter 1901 knutet till länet och hade därför samma namn som länet.
Skaraborgs inskrivningsområde bestod vid denna tid av 3 rullföringsområden: 36, 37 och 38.
Om du letar i församlingsböckerna efter män med värnpliktsnummer med någon av dessa 3 rullföringsområde, dvs värnpliktsnummer liknande LLL 37/05. I detta exempel är rullföringsområdet Skövde rullföringsområde (37) för en värnpliktig som mönstrades 1905.
 Se vidare: http://www.hhogman.se/ro-1902-1942.htm
/Hans

2
För att du lättare skall kunna identifiera din värnpliktige soldat kan jag tillägga att vid den här tiden, dvs före 1914, blev man värnpliktig vid 21-års ålder. Normalt mönstrades man samma år som man inträdde i värnpliktsåldern. Det var den socken/församling man bodde i när man skulle mönstras som avgjorde vid vilket inskrivningsområde man skulle mönstras. I ditt fall blir det då Skaraborgs inskrivningsområde.
 Om ditt foto är taget mellan 1905 och 1910 skulle den värnpliktige soldaten vara född mellan 1884 och 1889. /Hans

3
Det finns ytterligare ett regemente som din soldat kan ha tjänstgjort vid och det är Livregementets husarer. Detta regemente fanns under indelningsverkets epok i Örebro län med omnejd. Men under den allmänna värnplikten var regemente från 1905 förlagd i garnison i Skövde. Då regementet i första hand är förknippat med Närke (under indelningsverket) kom jag inte att tänka på att de fanns i Skövde (från 1905) förrän nu.
Livregementets husarer (K3) bar dolma m/1895 med vit krage. Det är mycket möjligt att kragen på ditt svart/vita fotografi är vit och inte gul.
Så, om fotografiet är taget mellan 1905 och 1910 kan soldaten på bilden vara en värnpliktig soldat som fullgjorde sin värnpliktstjänstgöring på Livregementets husarer i Skövde.
http://www.hhogman.se/uniformer_armen_18_kavalleriet2.htm#xl_Dolma_m:471895_K
/Hans

4
Regementet var uppsatt som Smålands ryttare 1628 och hade namnet Smålands kavalleriregemente från 1684. År 1808 blir förbandet ett dragonregemente med namnet Smålands dragonregemente. År 1812 delas regementet och den nybildade delen (2:a bataljonen) får namnet Smålands dragonregementes infanteribataljon. Den ursprungliga delen av regementet behåller namnet dragonregementet men får 1822 namnet Smålands husarregemente. Regementet lades ned år 1927.
Regementet var innan delningen 1812 indelt med 1000 nummer (rusthåll) med 8 kompanier i hela Småland.
Efter delningen 1812 var Smålands dragoner (från 1822 husarer) indelt med 500 nummer (6 skvadroner á 83 man) i östra Småland (Jönköpings län 250, Kalmar län 138 och Kronobergs län 112). Efter 1833 var förbandet fördelad på enbart 5 skvadroner
Så under indelningsverkets epok hade regementet sina rusthåll i Småland, dvs ryttartorpen där dess soldater bodde fanns i Småland.
 Regementets övningsplatser: Från 1686 Ränneslätt, 1806 Qvarnarp, 1827 Ränneslätt.
Indelningsverket avskaffades 1901 och istället infördes ett system med allmän värnplikt. Då indelningsverket övergavs skulle regementena placeras i garnison i någon av landskapets städer och för Smålands husarregemente blev det Eksjö från och med 1906.
Så, regementets ryttartorp fanns under indelningsverkets epok i Småland, fördelad på alla de 3 länen i landskapet. Från 1906 var regementet förlagd i garnison i Eksjö, dvs från 1906 gjorde regementets värnpliktiga sin tjänstgöring i Eksjö.
Soldaten på ditt foto bär Dolma m/1895 vilket betyder att fotot är taget efter 1895 men före 1910 då hela armén fick en ny gemensam uniform, m/1910.
Visst kan soldaten på fotot ha varit på en tillfällig kommendering i Skövde trakten och då passat på att låta fotografera sig där, alternativt så åkte fotografen runt i Småland och fotograferade.
/Hans

5
Uniformen på bilden är husarerna uniform m/1895. Jackan kallas dolma och bars av husarregementena. Dolma m/1895 hade tre knapprader om 10 knappar vardera. Den hade ståndkrage som var öppen, snedskuren med avrundade hörn. Vapenrocken var i mörkblått kläde medan ståndkragen hade regementets färg. Livregementets husarer (K3) hade ståndkrage i vit färg, Smålands husarregemente (K4) gul färg, Skånska husarregementet (K5) mellanblå och kronprinsens husarregemente (K7) mörkblå.
 Kragen på ditt foto är ljus. Det är dock svårt att exakt avgöra färg på ett svart/vitt foto. Kragfärgen på fotot kan vara gul och i så fall bör regementet vara Smålands husarregemente (K4).
På dolman bars gradbeteckningar på kragen i form av stjärnor.
Mössan heter husarmössa m/1895. Omkring kullens övre del finns även ett visst antal galoner som agerar gradbeteckning. Dessa är densamma som för mössa m/1865. Framtill på mössan bars vapenplåt m/1895 som hos officerare var blåemaljerad.
Mössan och kragen på ditt foto tyder på att personen tillhörde manskapet, dvs menig soldat.
På denna bild visas ett färgfoto av dolma m/1895 för Smålands husarregemente:
http://www.hhogman.se/uniformer_armen_htm_files/23927.jpg
Bild på husarmössa m/1895 för manskap: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Husarm%C3%B6ssa_m1895_manskap_5.jpg
/Hans

6
Militaria / SV: Saknar stamkort för min farfar
« skrivet: 2019-03-15, 10:15 »
Göran, värnpliktsnumren/inskrivningsnumren var tre-ställiga på formen LLL RRR/ÅÅ, där LLL är individens löpnummer i rullan, RRR är rullföringsområdet och ÅÅ det år inskrivningen av individen skedde.
Ditt nummer 349 52/209 ser därför lite konstigt ut. Antagligen skall det vara 349 52/09, dvs inskrivningsåret är 09, dvs 1909 vilket du också anger i texten.
”52” står för Arboga rullföringsområde som vid denna tidpunkt tillhörde Västmanlands inskrivningsområde. Det stämmer också med det du skriver att din farfar mönstrades i Arboga den 4 mars 1909.
År 1909 mönstrades de värnpliktiga fortfarande vid 21-års ålder. Fram till 1936 var man kvar i värnpliktssystemet tills man fyllde 42 år. Om din farfar var född 1888 bör han därför varit värnpliktig fram till 1930.
Stamkorten följde den värnpliktige fram till dess han avregistrerades som värnpliktig. När en person mönstrades in som värnpliktig gjorde han det i det inskrivningsområde som hans bostadsort tillhörde vid mönstringstillfället. Stamkortet fanns därför vid denna tidpunkt i detta inskrivningsområde. Om den värnpliktige sen flyttade till en ort som låg inom ett annat inskrivningsområde så skickades hans stamkort till inskrivningsmyndigheten i detta inskrivningsområde.
Detta fortgick sen på samma sätt om den värnpliktige flyttade till orter inom andra inskrivningsområden tills det år han avregistrerades som värnpliktig. Då arkiverades hans stamkort slutgiltigt i det inskrivningsområde han till hörde detta år (dvs där han var mantalsskriven detta år).
Du behöver därför ta reda på var din farfar var bosatt år 1930 och sen titta under det inskrivningsområde denna ort tillhörde.
Indelningen i inskrivningsområden följde vanligen (men inte alltid) länsindelningen vilket gör att man kan gissa sig till rätt inskrivningsområde. Så ofta räcker det med län för att hitta rätt inskrivningsområde.
Därefter söker du din farfars stamkort i detta inskrivningsområde. /Hans

7
Uniformer / SV: Vilken sorts uniform kan det vara
« skrivet: 2019-01-13, 07:44 »
Vid kan börja med att fastställa när fotografierna är tagna. Du skriver att foto är taget av Oscar Rylander (1866-1951) i Eksjö. Rylander etablerade sig i Eksjö den 20 maj 1889 och var verksam i Eksjö mellan 1889-1920. Han hade också verksamhet i Kristianstad och i Jönköping.
 Mannen på dina fotografier bär husaruniform, m/1872. Husarerna fick en ny uniform år 1895, m/1895. Detta bör innebära att fotografierna är tagna mellan 1889 och 1895.
 
Smålands grenadjärkår (I7) var ett infanteriförband som fanns mellan 1812–1901.
De har sitt ursprung från Smålands dragonregemente (fd. Smålands kavalleriregemente), som 1812 delades i en infanteri- och en kavalleridel. Infanteridelen blev grenadjärer och kavalleridelen husarer.
 
Vid den tidpunkt som din släkting var grenadjär(1888 – 1900) bar grenadjärerna infanteriets uniform m/1886. Vapenrocken fanns i två varianter, modell I och modell II. Modell I användes av de ordinarie infanteriregementena och Jämtlands fältjägarregemente medan modell II främst bars av gardes- och grenadjärregementena. Modell I hade på ärmuppslagen två gula uppstående knapphål med båda knapparna knäppta medan modell II hade tre liggande knapphål (på klaffar) där de två översta två knapparna var knäppta.
Uniformen var mörkblå men regementena i modell II hade olika färger på uniformsdetaljerna som gör att de går att särskilja.
Smålands grenadjärkår bar modell II av uniform m/1886. Färgerna på detaljerna för detta förband var: mörkblå krage med två gula ”knapphål”. Vidare fanns en gul passpoal på kragens överkant. Axelklaffarna var mörkblå med en gul flammande granat (den flammande granaten var grenadjärernas förbandstecken). Vidare, ärmuppslagen var mörkblå, försedda med klaffar med tre gula horisontella ”knapphål”. Vidare en gul passpoal runt ärmuppslaget.
 
Den bild jag bifogat visar en grenadjär i uniform m/1886 (modell II). Grenadjären är dock inte från Smålands grenadjärkår.
På denna sida visas både Smålands grenadjärkårs och Smålands husarregementes uniformer på en plansch: https://digitaltmuseum.se/021016276814/plansch-i-fargtryck-med-uniform-for-smalands-grenadjarkar-indelta-infanteriregementena
 
Jag har svårt att se att ett infanteriförband skulle klä sig i ett annat truppslags uniform (husarer) som högtidsdräkt? Det ursprungliga kavalleriregementet var vid delningen 1812 ett dragonregemente. Den del som förblev kavalleri var först dragoner men blir år 1822 ombildad till husarer.
Så husarförbandet uppstod först efter delningen så grenadjärförbandet har ingen koppling till just husarerna.
Då du vet att din mormors far var grenadjär så bör personen iklädd husaruniform på fotografierna sannolikt vara en annan person? /Hans

8
Uniformer / SV: Vilken sorts uniform kan det vara
« skrivet: 2019-01-12, 07:36 »
Tack Gunnar. Två av dina bilder finns nu på min sida om kavalleriets uniformer. Jag har angett ditt namn intill bilderna; ditt användarnamn på forumet är gunnarspang, är ditt efternamn då Spång?
Bilderna finns på http://www.hhogman.se/uniformer_armen_18_kavalleriet2.htm
 Scrolla till slutet på sidan, där finns en samling bilder på kavalleriuniformer, bl.a. dina bilder tillsammans med en färgbild på samma typ av dolma.
 
Du skrev tidigare att personen på bilderna bör vara din mormors far och att han var grenadjär vid Smålands grenadjärkår. Är detta helt fastställt? Hur har du funnit denna information; i husförhörslängden eller några militära rullor. Var han indelt soldat eller bara värnpliktig i Beväringen? Kan han istället ha varit husar vid Smålands husarregemente med tanke på uniformen på bilderna? /Hans

9
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / SV: Militärer ?
« skrivet: 2019-01-11, 14:16 »
De två i mitten sitter sannolikt i skjortor. På underkroppen har de antagligen lägerbyxa m/1913.
 Mannen längre till vänster har troligen lägerrock/stallrock m/1913 på sig.
 Lägermunderingen var ett enklare plagg som användes då det inte var lämpligt att använda den ordinarie uniformen. /Hans

10
Uniformer / SV: Vilken sorts uniform kan det vara
« skrivet: 2019-01-11, 13:49 »
Gunnar, jag har varit i kontakt med Armémuseum avseende de två av dina uniformsbilder som jag var osäker på. De bedömer att dessa två bilder de visar en husardolma trots det mörka snörmakeriet, troligen dolma m/1870 eller m/1872 för manskapet. Kragfärgen på Smålands husarregemente var gul så det är troligt att samtliga dina bilder visar den dolma som använts av Smålands husarregemente. Sabeln han bär ser ut som kavallerisabel m/1867 enligt Armémuseum.
Det skulle det vara av värde att kunna exemplifiera de uniformer som din soldat bär, på min webbsida över svenska arméns uniformer. Har du något emot att jag lägger ut dina bilder på webbsidan för att visa hur dessa tidiga dolma-uniformer såg ut?

11
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / SV: Militärer ?
« skrivet: 2019-01-11, 11:18 »
Visst är det svenska uniformer. Soldaterna bär uniform m/1910. Denna uniform var gemensam för hela armén. Förbandsnummer och truppslagsbeteckning skymtar på några av soldaternas axelklaffar men det är svårt att tyda vad som står där. Kanske står det en 3:a och då skulle det kunna vara I3, dvs Livregementets grenadjärer i Örebro (infanteri). Då de bär uniform m/1910 så är fotot taget efter 1910. /Hans

12
Uniformer / SV: Vilken sorts uniform kan det vara
« skrivet: 2019-01-11, 06:20 »
Smålands kavalleriregemente delas år 1812 i två delar; Första bataljonen förblir kavalleri med namnet Smålands dragonregemente men får 1822 namnet Smålands husarregemente (K4).Andra bataljonen däremot omorganiseras till infanteri med namnet Smålands dragonregementes infanteribataljon. År 1824 ändras namnet till Smålands grenadjärbataljon (I7), från 1888 Smålands grenadjärkår.
Så ur Smålands kavalleriregemente uppstår således både Smålands husarregemente och Smålands grenadjärkår.
Därmed har du även en koppling till husarer i Småland. På en av dina bilder bär soldaten dolma m/1870 och som jag skrev ovan användes dolma m/1870 av husarerna, huvudsakligen Kronprinsens husarregemente (K7) och Livregementets husarkår (K3). Jag har letat information om huruvida även Smålands husarregemente bar dolma m/1870 men inte hittat någon information. Kanske någon annan vet detta? Om de inte bar dolma m/1870 så bör de burit husarernas attila m/1875 (3 knapprader med 5 knappar vardera med svart snörmakeri). Denna attila skall dock inte blandas ihop med artilleriets attila m/1872. /Hans

13
Uniformer / SV: Vilken sorts uniform kan det vara
« skrivet: 2019-01-10, 18:44 »
Soldaten på första bilden bland dina nya ser ut att bära husarernas dolma m/1870. Denna dolma hade tre knapprader om vardera 8 knappar per rad för manskapet. Detta ser ut att stämma bra med din första bild av de 2 nya bilderna. På axlarna bär han dolma-päls m/1870. Snörmakerierna och dekorationerna är ljusa. Denna dolma användes huvudsakligen inom Kronprinsens husarregemente (K7) och Livregementets husarkår (K3).
 Soldaten på bild 2 av de nya bilderna bär en uniform som påminner om din allra första bild. På båda dessa rockar är snörmakerierna och dekorationerna mörka och det verkar vara 7 knappar i de yttre knappraderna medan men i mitten har 8 knappar. Dessa 2 jackor påminner om attila m/1872 men har avvikelser. /Hans

14
Uniformer / SV: Vilken sorts uniform kan det vara
« skrivet: 2019-01-10, 14:17 »
Mellan 1886 och 1910 bar infanteriet uniform m/1886 och mössa m/1865.
Om din mormors far var grenadjär vid Smålands grenadjärbataljon har jag svårt att se att han inför en fotografering skulle låta sig fotas i en attila. Grenadjärbataljonen blev förövrigt en kår 1888 med namnet Smålands grenadjärkår. Smålands grenadjärkårs övningshed var Ränneslätt utanför Eksjö.
År 1901 slås Smålands grenadjärkår ihop med Blekinge bataljon och bildar 1902 ett nytt förband, Karlskrona grenadjärregemente. /Hans

15
Uniformer / SV: Vilken sorts uniform kan det vara
« skrivet: 2019-01-09, 06:04 »
Soldaten på bilden bär en attila (uniformsjacka). Den har använts av husarerna (kavalleri) och av artilleriet.
 Smålands Grenardjärbataljon var ett infanteriförband och infanteriet har inte burit attila.
Husarernas attila och dolma hade ljust snörmakeri (även om undantag finns) medan artilleriets var svart. Attilan på bilden ser ut att ha svart snörmakeri och den liknar artilleriets attila. Men det finns detaljer i attilan på bilden ovan som förbryllar.
Den attila som ligger närmast till hands är artilleriets attila m/1872 som användes av manskapet. Den hade tre knapprader med 7 knappar vardera. Attilan på bilden har tre knapprader och de två yttersta knappraderna har också 7 knappar, men den mittersta raden har 8 knappar.
 Vidare, attilan på bilden verkar ha ljusa ärmuppslag. Det hade inte artilleriets attila (inte husarerna heller).
 Attilan hade en hög ståndkrage. Attilan på bilden ser ut att ha en låg krage.
 Jag har en sida om artilleriets attila med bilder på http://www.hhogman.se/uniformer_armen_18_artilleriet1.htm som du kan jämföra med.
Soldaten på bilden bär en attila men jag tror inte den är svensk med anledning av de skillnader som jag angett ovan. Kanske den är dansk? /Hans

16
Swedish language / SV: Help with cause of death translation
« skrivet: 2019-01-05, 06:28 »
The cause of death is “Bröstplågor” which literally means chest pain. /Hans

17
Uniformer / SV: Uniform utan emblem och grad
« skrivet: 2018-11-28, 06:37 »
Uniformen som soldaten bär är m/1895. Det ser man bl.a. på de vita vertikala knapphålen med spetsiga toppar på ärmuppslagen.
Denna uniform bars av Livgardet till häst, dragonregementena samt Trängkåren. Uniformen fanns i två varianter; dels en mellanblå som användes av Livgardet till häst och dragonregementena och dels en mörkblå som användes av Trängkåren.
Kragen hade olika färg beroende på regemente. Det är svårt att se skillnad på färger på ett svart/vitt foto. Men soldaten bär läderstövlar vilket kan betyda att han är kavallerist, dvs tjänstgjorde vid livgardet till häst eller någon av dragonregementena. Kragen ser mycket ljus ut, kanske är den vit. Livregementets dragoner (K2) hade vita kragar varför det är troligt att denna soldat tjänstgjorde vid detta regemente. /Hans

18
Uniformer / SV: Uniform utan emblem och grad
« skrivet: 2018-11-27, 06:59 »
Soldaterna på bilden bär infanteriets uniform m/1886 med mössa m/1865. Soldaten på din första bild bär troligtvis försöksuniform m/1906. Båda dessa uniformer ersattes år 1910 av den nya enhetsuniformen m/1910.
Uniform m/1886 användes dock längre än så. De gamla uniformerna skulle slitas ut innan de byttes mot nya. Därför kan man se bilder av värnpliktiga från exempelvis 1910-talet där vissa värnpliktiga på ett och samma regemente kan bära m/1910 medan andra bär den äldre m/1886. Man använde även persedlar från m/1886 tillsammans med m/1910, exempelvis mössa m/1865.
Om det är samma person på de båda bilderna du har så kan ju han ha fått ny uniform efter att han påbörjat värnplikten. Han kan kanske även använts som modell vid fotografering då det är en försöksmodell han bär på första bilden. /Hans

19
Generalmönsterrullor / SV: Finns rullor?
« skrivet: 2018-11-22, 06:54 »
Generalmönsterrullorna fördes enbart fram till runt 1885. Därefter är det stamrullorna som tar över. De personer som Sonia har är värnpliktiga i Beväringen. Beväringarna rullfördes i egna mönsterrullor, de sk. beväringsmönsterrullorna. Rullorna är upplagda sockenvis och upprättades i 3 exemplar. Från år 1886 kallas dessa rullor för inskrivningslängder. Även beväringarna finns i stamrullorna.
 Från 1886 tilldelades alla värnpliktiga i Beväringen ett inskrivningsnummer vid mönstringen vilket Sonia också hittat.
 År 1918/1919 infördes individuella stamkort/värnpliktskort. Även för de värnpliktiga som mönstrat före 1919 men fortfarande var i värnpliktsåldern upprättades stamkort (dvs uppgifterna för dem överförs från stamrullan till stamkorten). Dvs, man hittar värnpliktiga på stamkorten även om de gjorde sin värnplikt före 1919. Detta under förutsättning att den värnpliktige fortfarande var i värnpliktsålder 1919. År 1919 var man värnpliktig fram till 42-års ålder.
Sonias värnpliktiga gjorde sin värnpliktstjänstgöring 1888 resp. 1894. Vid den tiden gjorde man sin vpl-tjänstgöring vid 21 års ålder. Dessa två personer bör därför ha varit född 1867 resp. 1873. Den yngsta personen, född 1873, blev 42 år gammal år 1915 varför ingen av dessa två personer kan hittas på stamkorten då de redan lämnat vpl-åldern före 1919.
Däremot bör de hittas på stamrullorna och inskrivningslängderna. /Hans

20
Uniformer / SV: Uniform utan emblem och grad
« skrivet: 2018-11-21, 06:54 »
Vid en första anblick ser uniformen ut att vara uniform m/1910. Men studerar man uniformen så ser man att det inte är uniform m/1910 då den hade axelklaffar. Uniform m/1910 var en gemensam uniform för hela armén.
I början av 1900-talet gjordes flera försök att ta fram en ny fältmässig uniform för armén. En första variant var uniform m/1903. Färgen på denna uniform var gråbrungrön och kragen var en nedfälld ståndkrage. Positionsartilleriregementet utrustades med denna uniform.
Uniform m/1903 blev år 1906 gemensam för hela infanteriet med beteckningen m/1906. Vissa ändringar gjorde dock, bland annat ändrades färgen till att vara helt grå. Liksom m/1903 saknade m/1906 axelklaffar. Vidare placerades truppslagstecken på en sköld av blått kläde på den högra överärmen medan gradbeteckningarna fanns på den nedre delen av ärmarna och på hatten på m/1906.
Modell m/1906 var fortfarande att betrakta som en försöksmodell. Den ändrades i vissa detaljer år 1910 och blev nu definitivt fastställd för armén. Till skillnad från m/1903 och m/1906 får m/1910 axelklaffar. Axelklaffarna hade blå färg.
Uniformen på din bild saknar axelklaffar så det bör vara uniform m/1903 eller m/1906 din värnpliktiga soldat bär. Men m/1903 användes enbart av ett fåtal regementen i utvärderingssyfte så troligtvis är det uniform m/1906 han bär. Men m/1906 hade truppslagstecken på den högra överärmen vilket inte syns på din bild om den nu inte är spegelvänd på fotot.
Före 1914 blev man inkallad till värnpliktstjänstgöring vid 21-års ålder. Du behöver ta reda på var han bodde vid 21 år ålder och i den församlingsboken titta efter hans värnpliktsnummer (står i en egen kolumn). Detta värnpliktsnummer ger en hint om var han kan ha gjort sin värnplikt. För att veta säkert måste man titta i hans värnpliktskort (stamkort) som finns inskannade. På Arkivdigital finns även en sökbar databas för att söka på värnpliktiga vid denna tid. /Hans

21
Uniformer / SV: Vilken sorts uniform kan det vara
« skrivet: 2018-10-07, 07:38 »
Kia, tack. Fotot 1 med bild på trängens uniform m/1885 är taget vid O. Sundbergs fotoateljé i Söderhamn. Fotografen Olof Sundberg (1871-1918), började sin karriär i Dalarna omkring sekelskiftet 1900 och flyttade till Söderhamn år 1901. Där var han aktiv till år 1904, varefter han flyttade vidare till Borlänge. Detta gör att det går att tidsbestämma när detta fotografiet togs, nämligen mellan 1901 och 1904. Värnpliktiga blev inkallad till militärtjänstgöring vid 21-års ålder vid denna tid vilket innebär att soldaten bör vara född mellan 1880 och 1883. /Hans

22
Uniformer / SV: Vilken sorts uniform kan det vara
« skrivet: 2018-10-03, 11:35 »
Hej Kia, Jag har, som du kanske sett, en sida över svenska arméns uniformer där jag med bild och text visar hur de olika uniformsmodellerna såg ut. Din bild ovan på trängens uniform m/1885 (foto-1) är bättre än de bilder jag har på denna uniform. Skulle du kunna tänka dig att ge mig tillstånd att få lägga ut denna bild på min sida över trängtruppernas uniformer? /Hans

23
Uniformer / SV: Vilken sorts uniform kan det vara
« skrivet: 2018-09-30, 07:22 »
Kia, även i artilleriet hade man läderstövlar liksom soldaten på foto 3 har. Och som jag skrev i förra svaret så bar man även i artilleriet kollett, kollett m/1872.
Så, ja, soldaten på foto 3 skulle kunna ha varit artillerist. För att vara helt säker skulle man behöva se vad som finns på axelklaffarna.
Du kan titta på bilder av kollett m/1872 på min sida om artilleriets uniformer, http://www.hhogman.se/uniformer_armen_18_artilleriet1.htm
Två streck på vänster överärm inom artilleriet betyder avlagd konstapelexamen (motsv. korpral).
Dina två namngivna soldater tjänstgjorde vid Svea artilleriregemente i Stockholm. Oscar var konstapel vilket då gör honom som en trolig kandidat till personen på foto 3. /Hans

24
Uniformer / SV: Vilken sorts uniform kan det vara
« skrivet: 2018-09-29, 07:04 »
Foto 1 visar trängens uniform m/1885. Vapenrocken hade två knapprader om vardera 8 knappar och var mörkblå. Trängens uniform m/1885 ersattes redan år 1895 av uniform m/1895 som hade enkel knapprad. Därför bör fotografiet vara taget mellan 1885 och 1895.
Trängtrupperna bildades år 1885 då Svea trängbataljon sattes upp i Stockholm. Denna bataljon delades sen 1891 i Svea- respektive Göta trängbataljon. Norrlands trängbataljon sattes upp 1893 och Wendes trängbataljon 1894. Någon trängbataljon fanns inte i Söderhamn så troligtvis tjänstgjorde denne soldat i Svea trängbataljon i Stockholm eller Norrlands trängbataljon som fanns i Stockholm fram till 1898 då de flyttades till Sollefteå.
 
Foto 3 visar en soldat med läderstövlar och sporrar vilket skulle kunna tyda på en kavallerist. Jackan han bör är en så-kallad kollet. Kollett var ett livplagg med mycket korta skört eller helt utan sådana samt med ärmar och ståndkrage och utan andra utstyrseldetaljer än gradbeteckning och axeltränsar.
Kollett m/1871 bars av Livregementet till häst, dragonregementena samt Trängkåren. Denna kollett fanns i två modeller, en mellanblå som bars av Livregementet till häst och dragonregementena samt en mörkblå som bars av Trängkåren. Det band som soldaten har på ärmuppslaget tyder på att han var korpral eller möjligen furir.
 Kollett m/1872 bars vid artilleriet. Denna kollett var mörkblå och hade en knapprad med åtta knappar.
De två strecken på vänster överärm är så-kallade skoltecken. Skoltecken användes för att visa vilken befälsutbildning en soldat genomgått, exempelvis korpralskola. Skoltecken anbringades på vänster överarm i form av en-, två- eller tre gula streck. Skoltecknen kunde dock skilja sig åt mellan truppslagen. I kavalleriet innebar två streck avlagd examen i underofficersskola. /Hans

25
Anledningen till att du inte hittar några senare generalmönsterrullor är att de slutade föras i mitten av 1880-talet. De fördes med vissa undantag mellan åren 1685 – 1885. Generalmönstringar förrättades dock fram till och med 1905 men efter cirka 1885 fördes inga generalmönsterrullor. För åren efter 1885 kan istället stamrullorna utnyttjas.
 Stamrullorna började föras för de värvade regementen 1885. Först 1889 började de föras vid de indelta regementena. /Hans

26
Generalmönsterrullor / SV: "Stockholms slot" - vilken rulla?
« skrivet: 2018-09-09, 12:51 »
Från 1500-talet och fram till 1850 fanns på Stockholms slott en särskild artillerivakt. Denna vakt hade ursprungligen till uppgift att bemanna befästningsartilleriet på slottet, men behölls även efter det att Stockholms slott hade upphört att vara en befästning. Denna vakt bestreds av Artilleriregementet och från 1794 av Svea artilleriregemente.
 Om din artillerist transporterats till Stockholm slott så är det troligt att han där ingick i artillerivakten. Det var som sagt Artilleriregementet som bemannade artillerivakten på slottet och du har redan hittat honom i Artilleriregementets GMR. Det finns rullor för artilleriregementets församling från 1779 under Svea artilleriregemente. Kanske fanns han kvar där 1779? /Hans

27
Uniformen påminner om den svenska infanteriuniformen m/1860. Men nej, detta är inte den svenska m/1860. Detaljerna på kragen och ärmuppslagen stämmer inte. Svenska m/1860 var blå med gula detaljer på krage och ärmuppslag.
 Eftersom bilden är tagen i Danmark så är den sannolikt dansk. /Hans

28
000 Osorterat / SV: Värnpliktskort
« skrivet: 2018-08-14, 12:52 »
Arkiv Digital har sen länge digitaliserat värnpliktskorten (stamkorten). Men de finns under fliken ”Arkivsökning”. Arkiv Digital har däremot nyligen gjort ett personregister till värnpliktskorten och detta register finns under fliken ”Registersökning”. För att söka i just personregistret krävs ”Allt-i-ett” abonnemang. /Hans

29
Jag blir lite konfunderad när du skriver att han hade ett soldatnamn, Flodin. Lantvärnet och dess efterträdare Beväringen (inrättat 1812) var värnpliktssystem för militär utbildning och träning av unga män. Varje år inkallades en årskull för utbildning. Denna utbildningstid var mycket kort. I Beväringen var de värnpliktiga inkallade för träning på endast 12 dagar. Först 1856 ökades utbildningstiden.
Dessa unga värnpliktiga som inkallades för militärträning fick inga soldatnamn (vad jag känner till). Det var de indelta soldaterna som hade soldatnamn.
Medelpad och Ångermanland var avdelad till båtsmanshållet under indelningsverkets epok. Eftersom din ana kom från Junsele i Ångermanland, hade ett soldatnamn/båtsmansman, så funderar jag på om han kan ha varit kronobåtsman men tilldelats till Lantvärnet i Västernorrland för att hjälpa till med träningen av de inryckte i Lantvärnet under kriget 1808 – 1809. Han kanske var korpral?
 Lantvärnet existerade enbart under kriget och lades därefter ned så det hann aldrig riktigt bli etablerat och jag undrar i vilken mån de han utbilda de lantvärnssoldater som skickade till kriget i Finland. Lantvärnet skulle förstärka de ordinarie förbanden men pga av bristande utbildning och utrustning slutade det ofta illa för de lantvärnssoldater som sattes in i kriget. Många dog dessutom i fältsjukan. Junsele hade 3 båtsmansrotar: numren 114, 115 och 116.
Men enligt Strömbergs databas på internet över Västernorrlands båtsmän har det inte funnits några båtsmän i Junsele med båtsmansnamnet Flodin (varken ordinarie eller fördubblingsbåtsmän). Se http://www.gstromberg.nu/index.htm
Så, din Flodin är en gåta. /Hans

30
Lantvärnet var som sagt ett slags tidig värnpliktssystem där unga män inkallades för militärtjänstgöring under viss tid. Då Sverige var i krig 1808 – 1809 var det krigstjänstgöring de blev inkallad till. Länet där de bodde styrde vilken lantvärnsbataljon de blev inkallad att tjänstgöra vid.
Efter kriget hemförlovades dessa ”värnpliktiga” och de bör väl då har återvänt till vardagen i sina hemsocknar. Det bör således inte ha spelat någon roll var din anas kompani befann sig när han blev hemförlovad då han ändå skulle bege sig hem.
 Vet du i vilken sockan han bodde innan han blev inkallad till militärtjänstgöring? Har du inte hittat honom i husförhörslängderna för den socken efter hemförlovningen? /Hans

31
Lantvärnet var ett slags tidigt värnpliktssystem som användes under det finska kriget 1808 - 1809.
 År 1808 kom ett påbud om inrättandet av ett Lantvärn vilket innebar att var fjärde/femte vapenför ogift man mellan 18 och 25-års ålder inskrevs i värnet. Samma år uttogs ca: 30.000 man till lantvärnet och fördelades landskapsvis på särskilda lantvärnsbataljoner. Men på grund av bristande utbildning och utrustning råkade hela lantvärnet i vanrykte. Ungefär 6.000 lantvärnsmän dog i olika fältsjukdomar (främst dysenteri) mellan hösten 1808 och våren 1809. Lantvärnet användes endast under en kortare period, nämligen kriget mot Ryssland 1808 – 1809 och Lantvärnet avvecklades helt 1811. I samlingen "Lantvärnet" på Krigsarkivet finns generalmönsterrullor över manskapet som tjänstgjorde i Lantvärnet. Tror inte detta material är digitaliserat. /Hans

32
Säljes / SV: Sveriges Dödbok 1901-2013 DVD-skiva
« skrivet: 2018-07-12, 13:56 »
Det är inte många datorer som säljs idag som är utrustade med en inbyggd DVD läsare/skrivare, framförallt inte bärbara datorer.
 Men, alla som använder de gamla DVD-skivorna från förbundet och SVAR kan dock fortsätta att göra det även om man köper en ny dator. Det finns nämligen externa DVD-spelare att köpa för några hundralappar i elektronikkedjornas butiker och som kopplas in på en USB-port i datorn. /Hans

33
Offerdal is a parish in Jämtland province. There was a regiment raised in Jämtland called “Jämtlands fältjägarregemente” or Jämtland Rifle Regiment in English. A “fältjägare” was a soldier serving in this regiment or rifleman in English.
A rifle regiment is a military unit consisting of a regiment of infantry troops armed with rifles and known as riflemen. While all infantry units in modern armies are typically armed with rifled weapons the term is still used to denote regiments that follow the distinct traditions that differentiated them from other infantry units. A similar term is army ranger. /Hans

34
Swedish language / SV: translation for the word Vargeringskarl
« skrivet: 2018-06-03, 05:56 »
This is a military term associated with the Allotment System. In wartime a military "rote" also had to recruit replacement soldiers or reserve soldiers, called "vargeringskarl". The system of keeping reserve soldiers was called “Vargering”. /Hans Högman

35
Övriga ämnen / SV: Kunde kronan sälja skattehemman?
« skrivet: 2018-06-01, 08:35 »
Leif, jag kan inte direkt svara på detta men jag skulle tippa på att det var jorden som såldes snarare än avkastningen. /Hans Högman

36
Övriga ämnen / SV: Kunde kronan sälja skattehemman?
« skrivet: 2018-05-31, 06:04 »
Äganderätt förr kan vara lite knepig och äganderätten har varierat under århundradena.
 Skattebönderna ägde sin jord, men det var en sanning med modifikation. De ägde rätten att bruka jorden, en rätt som också ärvdes. Om en skattebonde inte längre brukade jorden eller inte betalade skatten kunde han förlora rätten till jorden. Jorden övergick då till kronan och blev därmed kronojord. En skattebonde kunde inte heller som frälset arrendera ut jorden till någon annan. Endast adeln hade rätt att utarrendera privat jord. Denna rätt fick inte skattebönderna förrän i början av 1800-talet.
 Vid försäljning av skattejord måste hemmanet och jorden först bjudas till den närmaste släkten. Först om någon av dessa inte var intresserad kunde han sälja till någon utomstående. Den nye ägaren var sen i sin tur skyldig att bruka jorden.
Detta kanske inte svarar på om kronan kunde tvångsförsälja ett skattehemman men en skattebonde kunde förlora rätten till sin skattejord till kronan.
 /Hans Högman

37
Ja, om han var folkbokförd i Rörum när han fyllde 42 år så är det i det inskrivningsområde Rörum tillhör som hans stamkort bör var arkiverad. Vad jag förstår ligger Rörum i Simrishamns kommun, dvs i gamla Kristianstads län. Med andra ord samma rullföringsområde som det han mönstrades vid 1902, dvs Kristianstads rullföringsområde.
 /Hans Högman

38
Anders, inskrivningsnummer 389 10/02 innebär att han skrevs in i inskrivningslängden år 1902. ”10” betyder, som du redan klurat ut, att inskrivningen skedde i Kristianstads rullföringsområde som åren 1927-1942 ingick i Malmöhus norra inskrivningsområde. ”389” är hans löpnummer i rullan. 
Vid denna tid (1902) fördes de värnpliktiga i sk. stamrullor. År 1918 moderniserades dock rullföringen och nu börjar man föra de värnpliktiga på stamkort (kallas även värnpliktskort) istället för de tidigare stamrullorna. Men, även för de värnpliktiga som mönstrat före 1919 men fortfarande var i värnpliktsåldern upprättades stamkort (dvs uppgifterna för dem överförs från stamrullan till stamkorten).
Gustaf Persson Sjögren (f 1881) mönstrade 1902, men då han fortfarande var i värnpliktig ålder 1919 så finns även han på stamkorten. Du skall därför söka honom i stamkorten.
I rullföringsområdet fördes ett stamkort (värnpliktskort) för respektive värnpliktig. Stamkorten finns tillgängliga både hos Arkiv Digital och SVAR.   Vad gäller Arkiv Digital så bedriver de skanning av stamkorten för alla män som mönstrade (blev inskrivna) åren 1902-1941. Än så länge är inte hela materialet skannat och tillgängligt online, men nya volymer tillkommer löpande. SVAR har kanske fler stamkort skannade? 
 
Värnpliktsåldern varade tills man uppnått en viss ålder. Sjögren var född 1881 och mönstrades vid 21-års ålder vilket var den ålder då man inträdde i värnpliktsåldern år 1902. Mellan åren 1914 och 1936 utträdde man ur värnpliktsåldern när man blev 42 år. Sjögren blev 42 år 1923.
För att hitta en värnpliktigs stamkort måste man veta hur de arkiverades.   Varje värnpliktigs stamkort uppdaterades kontinuerligt fram till dess han utträdde ur värnpliktsåldern, dvs stamkorten följde den värnpliktige fram till dess han avregistrerades som värnpliktig, vilket år 1923 var vid 42 års ålder.   När en person mönstrades in som värnpliktig skedde det i det inskrivningsområde som hans bostadsort tillhörde vid mönstringstillfället. Stamkortet fanns därför vid inskrivningstidpunkten i detta inskrivningsområde. Men, om den värnpliktige senare flyttade till en ort som låg inom ett annat inskrivningsområde så skickades hans stamkort till inskrivningsmyndigheten i detta inskrivningsområde.  Detta fortgick på samma sätt om den värnpliktige flyttade till orter inom andra inskrivningsområden fram till det år han avregistrerades som värnpliktig. Då arkiverades hans stamkort slutgiltigt i detta inskrivningsområde (dvs där han var mantalsskriven detta år).  Man behöver därför ta reda på var en person var mantalsskriven det år han utträdde ur värnpliktsåldern (ex:vis vid 42 års ålder). I detta inskrivningsområde bör hans stamkort finnas.     Sjögren var född 1881, mönstrades vid 21-års ålder år 1902 och blev 42 år gammal år 1923. Om du vet var han bodde 1923 så är det i det inskrivningsområde som denna ort tillhörde du skall söka hans stamkort. Indelningen i inskrivningsområden följde vanligen (men inte alltid) länsindelningen vilket gör att man kan gissa sig till rätt inskrivningsområde. Så ofta räcker det med län för att hitta rätt inskrivningsområde.
På denna sida hittar du bl.a. information om vilken värnpliktsålder som gällt vid olika tidpunkter: http://www.hhogman.se/soka_soldater_vplikt.htm
På denna sida finns råd om hur man forskar på stamkorten: http://www.hhogman.se/soka_soldater_swe_vpl.htm
 /Hans Högman

39
Krono- / SV: Kronofiskare
« skrivet: 2018-05-11, 06:00 »
Kronofiskare var en fiskare som med tillstånd fiskade på vatten ägt av staten. Källa SABO.
 Jämför kronobönder var brukare av kronojord, dvs de arrenderade jord som ägdes av kronan (staten). /Hans

40
Skånska husarregementet / SV: Kronprinsens husarer uniformer
« skrivet: 2018-04-24, 06:32 »
Man kan tycka att det varit logiskt att låta Anders göra värnplikten där han tjänstgjort tidigare. Men vid mönstringen placerades man vid ett regemente där ett visst behov fanns. Den värnpliktige kunde inte själv välja vid vilket regemente han ville göra värnplikten.
 Man kan ju även undra varför han behövde göra värnplikt om han nu redan var militärt utbildad? /Hans

41
Skånska husarregementet / SV: Kronprinsens husarer uniformer
« skrivet: 2018-04-23, 10:15 »
Ja, det ser ut som om han gjorde värnplikt 1897, dvs efter tiden vid Kronprinsens husarregemente. Men Södra Skånska infanteriregementet var ett vanligt infanteriregemente och de bar uniform m/1886 modell I. På den bild av Anders i infanteriuniform som du lagt ut ovan bär han dock m/1886 modell II vilket främst användes av gardes- och grenadjärregementena. Detta är dock lite märkligt. /Hans

42
Skånska husarregementet / SV: Kronprinsens husarer uniformer
« skrivet: 2018-04-23, 07:44 »
Under Frejd och särskilda anteckningar finns ett nummer: 230 3/97. Detta är ett militärt inskrivningsnummer för värnpliktiga. 97 står för inskrivningsåret, dvs 1997. Siffran 3 står för det kompaniområde där hans skrevs in (mönstrades) och 1886 – 1901 var kompaniområde 3 = Skytts kompaniområde som var en del av Södra Skånska infanteriregementets inskrivningsområde. 230 är hans löpnummer i inskrivningsrullan.
Så, det verkar som om Anders har gjort värnplikt trots att han varit i tjänst i Kronprinsens husarer. Som namnet antyder var Södra Skånska infanteriregementet ett infanteriregemente och här kan vi ha förklaringen till varför du har ett fotografi på Anders införd en infanteriuniform.
Normalt gjorde man värnplikten vid 21 års ålder vid denna tid. Anders var född 1874 så år 1897 var han 23 år gammal.
Mao ser ut som om Anders gjorde värnplikt år 1897 vid Södra Skånska infanteriregementet. /Hans

43
Skånska husarregementet / SV: Kronprinsens husarer uniformer
« skrivet: 2018-04-22, 13:23 »
Livskvadronen var 1:a skvadronen i regementet och som sådan gick under beteckningen livskvadronen. På motsvarade sätt kallades 1:a kompaniet i infanteriregementen för livkompaniet. Livkompaniet/livskvadronen kallades även för överstens kompani/skvadron.
Skånes knektregister liksom Centrala soldatregistret är sekundära källor. Har du hittat honom i några primära militära källor, exempelvis i stamrullorna?
 Har du hittat honom i husförhörslängderna/församlingsböckerna och där sett några referenser till hans militära liv? /Hans

44
Skånska husarregementet / SV: Kronprinsens husarer uniformer
« skrivet: 2018-04-22, 06:43 »
Soldaten på bilden bär, som du också skriver, infanteriets uniform m/1886.
Uniform m/1886 fanns i två varianter; modell I samt modell II.
Modell I användes av vanliga infanteriregementena samt Jämtlands fältjägarregemente medan modell II främst bars av gardes- och grenadjärregementena, dvs Svea- och Göta livgarde, Livregementets grenadjärer, Första- och Andra livgrenadjärregementet, Karlskrona grenadjärregemente, Vaxholms grenadjärregemente samt Fortifikationen.
 För modell II varierade färgen på krage, passpoal, knapphål, klaffar mm beroende på regemente.
Modell I hade två gula uppstående knapphål på ärmuppslagen med båda knapparna knäppta.
Modell II hade tre liggande knapphål (på klaffar) där de två översta två knapparna var knäppta.
Soldaten på bilden ovan bär m/1886 modell II.
Kronprinsens husarregemente var ett kavalleriregemente och jag håller det för ytterst osannolikt att en infanterist skulle vara anställd vid ett husarregemente.

Du skriver att Anders Ziethen tjänstgjorde vid kronprinsens husarregemente 1890- 1893. Är du säker på att det är Anders Ziethen i uniform på fotografiet samt att fotografiet är taget mellan 1890 – 1893? Kan han ha tjänstgjort vid något av de regementen som bar m/1886 modell II före 1890 eller efter 1893? /Hans

45
Uniformer och utrustning / SV: Uniform
« skrivet: 2018-03-02, 07:38 »
Du frågade även om tidpunkt för fotot. Ja, uniformens modellår är 1886 så fotot är således taget efter detta år. Men sen blir det svårt för denna uniformsmodell var långlivad och användes även efter att en ny uniform togs fram 1910. Det var inte ovanligt att soldater inom ett och samma förband bar båda uniformerna, dvs några soldater bar den gamla m/1886 och andra den nya m/1910. Vidare, i brist på nya persedlar användes m/1910 ofta ihop med persedlar från uniform m/1886, inte mist mössa m/1865.
Om fotot är taget efter 1901 är soldaten en värnpliktig soldat i den allmänna värnplikten. Om fotot är taget mellan 1886 och 1901 är soldaten antingen en indelt soldat eller en värnpliktig i det äldre värnpliktssystemet Beväringen. /Hans

46
Uniformer och utrustning / SV: Uniform
« skrivet: 2018-03-02, 07:08 »
Det är inte mycket av uniformen som syns på bilden. Mössan är m/1865 som på bilden är försedd med mössplåt och plym. Uniformen är sannolikt infanteriets m/1886. För att avgöra regemente skulle man behöva se vad som står på axelklaffarna samt helst även ärmuppslagen. Men om fotografiet är taget i Lilla Edet, som ligger i närheten av Uddevalla, så kan det eventuellt röra sig om Bohusläns regemente. /Hans

47
Källor och arkiv / SV: Lämpliga arkiv, befäl c:a 1890-1930
« skrivet: 2018-02-15, 06:55 »

När det gäller officerare finns en hel del militära källor att granska för att kartlägga olika befäls karriärer.
Officerare och underofficerare skickade kontinuerligt in meritförteckningar till Arméns Pensionskassa under sin yrkesverksamma tid. Anledningen till detta var att med hjälp av meritlistan försäkra sig om att få rätt pension när den dagen kom.
I meritförteckningarna kan man hitta uppgifter om när officeren började, gradpasseringar, kommenderingar, utbildningar med mera. Dessa insända meritförteckningar finns samlade i Arméns pensionskassas arkiv. Meritförteckningarna är samlade i en storserie så kallade Meritband.
Registren omfattar perioden 1757-1895. Meritbanden finns i Arméns Pensionskassa, serie E5. I regel hittar man flera meritförteckningar för samma person.
Jag har en handledning om hur man forskar på officerare på http://www.hhogman.se/soka-officerare-exempel.htm
Se även http://www.hhogman.se/soka-officerare-rullor.htm
/Hans


48
Apprentice betyder lärling. Gesäll heter journeyman på engelska.
[/size]I Sverige avskaffades skråsystemet 1846 och full näringsfrihet infördes 1864. Efter detta år kunde vem som helst fritt praktisera ett hantverksyrke.
 Även efter att skråämbetna avskaffats 1846 fortsatte mästarna att ta sig an lärlingar och gesäller. Det fanns naturligtvis fortfarande behov av utbildning. Gesälltiteln försvann dock 1864 när alla fick rätt att utöva hantverksyrket. Hantverksföreningarna fortsatte även efter 1864 att utfärda gesällbrev. Också gesällvandringarna för att arbeta hos olika mästare fortsatte men avtog runt sekelskiftet 1900.

[/size]Då gesälltiteln avskaffats 1864 och ovanstående gesällbok är från 1868 så skulle man väl, som Monica skriver, kunna använda apprentice på engelska i detta fall? Men titeln gesäll är journeyman på engelska.
[/size]Gull-Marie, om du på engelska vill förklara hur det svenska skråväsendet fungerade kan du titta på denna sida: http://www.hhogman.se/swedish_guilds.htm
[/size]/Hans[/size]

49
Swedish geography / SV: Swedish Finns
« skrivet: 2017-12-31, 13:02 »
Bruce, I don’t know the village in Finland you are referring to but Korsholm is located near Vasa town in Österbotten which was a typical “Swedish” area in Finland. Most people living in this area do speak Swedish. Mind you, I’m not from Finland so any Finns reading this might correct me if I’m wrong. Both Vikby and Korsholm are Swedish names though, so are the surnames Vikman/Wickman.
[/size]Finland was a fully integrated part of Sweden between 1323 and 1809. During this period Finland was under the same political and juridical administration as the rest of Sweden. Swedish was the primary language used in administration, jurisdiction and higher education. Finland was one of four Swedish regions or "lands" (landsdelar); Svealand, Götaland, Norrland and Finland.
[/size]In 1809 Finland became the Grand Duchy Finland under Russian rule.
[/size]Also after 1809 the Swedish language remained the only official language. In 1863, both Finnish and Swedish become official national languages of Finland with equal status. Finland has since then been a bilingual country with a Swedish-speaking minority living mostly in the coastal areas of southern, south-western, and western Finland. The Swedish Finns are called “Finlands svenskar” in Swedish which literally means “Finland Swedes”. /Hans

50
Upplands regemente / SV: Soldattorp
« skrivet: 2017-12-07, 15:08 »
Jag kan inte svara på om FBU var detsamma som volontärer. Men volontärerna var en del av manskapet och tjänstgjorde som soldater, deltog i övningarna/utbildningen på regementsmöten, kompanimöten som alla andra soldater.
Att bli indelt soldat var en möjlighet för fattiga drängar etc att få ett eget ställe, ett torp med tillhörande täppa och flytta in i. Det var således en förmån att få flytta in på soldattorpet. Men det var naturligtvis inget tvång att göra det men det var nog ovanligt med indelta soldater som hade bostad på annat håll om det fanns ett soldattorp att tillgå. Däremot var det vanligare att officerare, speciellt högre officerare, inte bodde på befälshemmanet om de hade en egen gård i landskapet.
Det skall tilläggas att även volontärer kunde ha tillgång till ett soldattorp. Ibland ser man noteringen "underofficer i nummer", ”volontär i nummer” eller "anslagits till lönefonden" i generalmönsterrullorna. Detta innebar då att roten användes till att finansiera en underofficer eller volontär istället för en soldat. /Hans

51
Upplands regemente / SV: Soldattorp
« skrivet: 2017-12-07, 14:19 »
Volontärerna var frivilliga som utbildade sig till underofficerare och officerare både vid armén och vid flottan. Volontärinrättningen tillkom redan under slutet av 1500-talet. Volontärer var då en del av manskapet, men hade en bättre ställning än de övriga soldaterna. Under det yngre indelningsverket var volontärerna i regel skilda från indelningsverket och rustade sig själva mot kontantersättning och var att betraktas en grupp av blivande befäl. Volontärinrättningen bestod ända till 1952. Enligt 1901-års härordning var en volontär tvungen att vara minst 17 år vid antagningen och kontraktsanställdes för en period av 2 till 4 år. Kontraktet kunde sen förlängas i 1 till 2 år. En obefordrad volontär fick vara kvar i längst 6 år och fick inte vara äldre än 28 år. En befordrad volontär kunde vara kvar till han var 32 år. Även volontärerna i de indelta regementenas finns med i generalmönsterrullorna och efter 1885 i stamrullorna. /Hans

52
Upplands regemente / SV: Soldattorp
« skrivet: 2017-12-07, 14:08 »
Agneta, generalmönsterrullorna fördes fram till mitten av 1880-talet. Försvarsmakten fortsatte dock att göra generalmönstringar fram till och med 1905 men efter 1885 fördes inga generalmönsterrullor. För åren efter 1885 får man istället söka i stamrullorna. Arméns stamrullor finner man under respektive regemente, ibland under regementsexpeditionen eller majorsexpeditionen och ibland på kompaninivå. Tyvärr är digitaliseringen av stamrullorna långt ifrån komplett men det blir väl bättre framöver får man hoppas. /Hans

53
Upplands regemente / SV: Soldattorp
« skrivet: 2017-12-07, 06:28 »
Agneta, angående hans soldatnummer så har du redan det. Wallnerströms aktnummer hos Centrala soldatregistret är UR-06-0148-1892. I detta aktnummer betyder "UR" Upplands regemente, ”06” är kompaninummer, ”0148” är hans soldatnummer samt ”1892” är antagningsåret. Så hans soldatnummer (vilket även är rotenumret) är 148 i Sigtuna kompani, Upplands regemente.
 Så, själva aktnumret innehåller i sig en hel del information. /Hans

54
Soldattorp / SV: Soldattorpsnumrering
« skrivet: 2017-11-06, 13:31 »
Ett infanteriregemente hade normalt 1200 soldater och därmed fanns 1200 rotar som försåg regementet med soldater. Rotarna var numrerade 1 – 1200 och rotens nummer var även detsamma som soldatens soldatnummer. Exempelvis, soldaten på rote 75 var således soldat nr 75. Om en soldat förflyttades från en rote till en annan fick soldaten det soldatnummer som gällde för den roten.
[/size]En soldat tog således inte med sig soldatnumret om han flyttades till en annan rote. Soldatnamnen var även de förknippade med rotarna. Så de olika soldater som tjänstgjort för på en och samma rote genom tiderna har ofta haft liknande namn (med vissa variationer). Soldatnamnet skulle var unikt inom kompaniet. Om en soldat förflyttades till ett annat kompani på samma regemente fick han ofta ta soldatnamnet som gällde på den roten för att inte krocka med övriga soldatnamn på detta kompani.
[/size]För att svara på din fråga så har rotenumren varit rätt så statiska, dvs de har inte bytts särskilt ofta. Det finns exempel på rotar som fått nya rotenummer om någon förändring skett avseende indelningen av rotarna på regementet, speciellt i början av indelningsverket. /Hans[/size]

55
Övrigt / SV: Soldatutbildning tidigt 1800-tal
« skrivet: 2017-11-06, 13:14 »
Linnea, den av mina militaria sidor som du varit inne på handlar om utbildningen av värnpliktiga i beväringen på Malma hed under 1800-talet. Malma hed var Södermanlands regementes övningshed i Malmköping. Jag har dock även sida om de tjänstgöringar (övningar) som de indelta soldaterna gjorde på Malma hed, se http://www.hhogman.se/tjanstgoring-pa-malma-hed.htm
Här kan du läsa om de olika möten som soldaterna fick genomgå varje år. Exemplen gäller Södermanlands regemente som var ett infanteriregemente men övningstiderna var i stort sett lika för alla infanteriregementen. Under 1800-talet var det heller ingen skillnad mellan grenadjärregementen och övriga infanteriregementen. /Hans Högman

56
Gunnel, det nummer du hittat i församlingsboken, 54 67/97, är ett militärt inskrivningsnummer för värnpliktiga. ”97” står för årtalet (1897) och är det år han kallades in för mönstring som värnpliktig i Beväringen. ”67” är det kompaniområde där han mönstrade. ”54” är han löpnummer i inskrivningsrullan för detta år. ”67” står för Vedens kompaniområde som åren 1893-1901 ingick i Älvsborgs regementes 2. Inskrivningsområde.
[/size]Vid denna tid mönstrades man för värnplikt det år man fyllde 21, vilket innebär att din ana bör vara född 1876.
[/size]De rullor som är intressanta att titta i är inskrivningslängden och stamrullan för Vedens kompaniområde. Vad jag kan se i Arkiv Digital så har de inte skannat dessa rullor än. Hur det är med SVAR vet jag inte.
[/size]På denna sida finns hjälp om hur du går till väga för att söka beväringar i dessa rullor: http://www.hhogman.se/soka_soldater_swe_bev.htm
[/size]
[/size]År 1919 ersattes stamrullorna med stamkorten (värnpliktskorten). Men även för värnpliktiga som mönstrat före 1919 men som fortfarande var i värnpliktsåldern upprättades stamkort (dvs uppgifterna för dem överfördes från stamrullan till stamkorten). År 1919 var man värnpliktig fram till 42-års ålder. Men om din ana var född 1876 så hade han lämnat värnpliktsåldern 1919 och då finns han enbart i stamrullorna och inte i stamkorten.
[/size]/Hans[/size]

57
I might add that the stripes you can see on the upper left arm of the uniforms on your photos are not military rank insignias but so-called school signs. One stripe means that the soldier has passed the examination in Corporal School and two stripes means he had passed the examination in NCO School (NCO = Non Commissioned Officer). /Hans[/size]

58
Sheila, the photos of men in military uniforms you have posted at Google plus are wearing the Swedish infantry uniform m/1886 (issued in 1886). This uniform came in two models; model I and model II. Model I was used by the regular infantry regiments while model II was used by the Life Guard regiments and the grenadier regiments. The soldiers in your photo gallery are wearing m/1886 model II. There were two Life Guard regiments; Svea Life Guards and Göte Life Guards. The difference in the two regiment’s uniforms were the color on some details on the collar and the arm sleeves. The uniform was dark blue. Svea Life Guard had yellow details on the collar and arm sleeves while Göta Life Guards had red details. It is difficult to determine colors in a black and white photo but I think it safe to say that the color of the details on your photos are red since they are dark. In that case your soldiers are most likely wearing the uniform of Göta Life Guards. The two Life Guards had a Royal name cipher in silver on the shoulder straps.
 The soldiers might also be grenadiers since they had the same type of uniform but they had a flaming grenade on their shoulder straps. You can see the shoulder straps in one the photos and I believe name it is a name cipher. So, I believe your soldiers served in Göta Life Guards.
 See http://www.hhogman.se/uniformer_armen_18_infanteriet2.htm#xl_Uniform_m:471886_I for images of the uniform. Here is some information in English about Göta Life Guards http://www.hhogman.se/regiments_infantry-6.htm#Gota_livgarde_I2
 /Hans
[/size]

59
Övrig teknik / SV: Hur spara bilder från Arkiv Digital
« skrivet: 2017-08-05, 07:08 »
I Windows finns ett inbyggt verktyg som heter Skärmklippverktyget. Starta det.
  I Arkiv Digital, zooma in den aktuella bilden till lämplig nivå och markera sen med Skärmklippverktyget den del av bilden du vill spara. Klicka sen på Spara i Skärmklippverktyget för att spara det på din hårddisk. Detta fungerar utmärkt. /Hans
[/size]

60
Ibland ser man ett F eller ett M framför inskrivningsnumret. F står för Flottan och M för marinen. I Susannes fall gjorde personen sin värnplikt på KA1, Vaxholms kustartilleriregemente, vilket Åke hittade. Kustartilleriet var en gren inom Marinen. Personens inskrivningsnummer M 26 61/19 har ett ”M” vilket matchar detta. /Hans

61
Landstormens gradbeteckningar var chevroner (vinklar) med eller utan öglor och bars på armbindeln.
Christian har skickat bilder med högre upplösning till mig och när jag förstorade dem ser jag att det finns gradbeteckningar på några av landstormsmännen. På bilden med 8 män har de två till vänster exempelvis en enkel chevron på armbindeln. Denna gradbeteckning är landstromshalvtroppchef. Mannen i mitten med skägg har på armbindeln en enkel chevron plus en chevron med ögla vilket innebär att han var landstormskompanichef. /Hans

62
Under första världskriget började man i Landstormen allt mer byta ut sina civila kläder till arméns uniform m/1910 med landstormshatt m/1907, vapenrock m/1910 och byxor m/1910 samt i viss utsträckning kappa m/1910. Landstormshatt m/1907 är i stort lik arméns trekantiga hatt m/1906 (m/1910) och tillverkad av mjuk grå filt. Undersidan av brättet är mellanblå.
 Man hade en armbindel som igenkänningsmärke och armbindel m/1911 bestod av en kunglig krona av blått tyg på grågrön botten av tyg. På båda sidor av kronan bar befäl gradbeteckningar.
 Landstormsmärke m/1905 bestod av ett runt metallbleck målad med ett gult kors på blå botten. Märket användes på landstormshatt m/1907 men även på civila hattar om inget annat fanns att tillgå.
 Jag kan dock inte se några gradbeteckningar på de landstormsmän som finns på dina bilder.

[/size]På denna sida har jag lite hjälp om hur man söker värnpliktiga fram till och med 1901 http://www.hhogman.se/soka_soldater_swe_bev.htm
/Hans

63
Värnpliktsnumret 75 73/01 betyder följande: ”01” står för året då hans skrevs in i rullorna, dvs då han mönstrade (1901). Siffran före snedstrecket är kompaniområdet (KO) och åren 1886 - 1901 stod KO 73 för Göteborgs stads östra kompaniområde. Det vill säga han mönstrades i detta område. Under dessa år tillhörde KO 73 Västgöta regementes 1. Inskrivningsområde. ”75” är hans löpnummer i rullan.
Vad gäller den mörka uniformen så är det infanteriets m/1886. Så, sannolikt gjorde din farfar sin värnplikt vid Västgöta regemente (I6). I så fall bör det stå siffran 6 på axelklaffarna. Det går dock inte att tyda vad som står på axelklaffarna utifrån fotografiet. Översta knappen i mössan är kompaninumret. Här tycker jag att det står en 8:a. Detta skulle betyda på att de tjänstgjorde vid 8:e kompaniet i Västgöta regemente (troligtvis).
Om din farfar gjorde värnplikten vid Bohusläns regemente skulle det stått 17 på axelklaffarna. /Hans

64
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / SV: Militärfoto
« skrivet: 2017-03-13, 07:17 »
Maria, soldaterna på bilden bär Trängens uniform m/1895. Troligtvis tjänstgör de i ett sjukvårdskompani eftersom soldaten med mössan har ett sjukvårdsmärke i mössan (rött kors på vit bakgrund). För att avgöra vilket trängregemente det rör sig om skulle man behöva se vad det står för siffra på axelklaffarna.
 Foto är taget efter 1895 i Sverige. /Hans

65
Uniformer / SV: Hjälp med identifkation av uniform
« skrivet: 2017-03-01, 09:51 »
Soldaterna i den mörka uniformen bär infanteriets m/1886. Soldaten i den ljusa uniformen bär m/1910. Det ser ut som om det står ”17” finns på axelklaffarna på soldaten i mitten vilket då skulle innebära att dessa värnpliktiga gjorde sin militärtjänstgöring på I17, dvs Bohusläns regemente som höll till i Uddevalla. /Hans

66
Verner, soldaterna i skor och raka byxor och med två stående knapphål på ärmuppslagen är infanterisoldater i uniform m/1886. Soldaten i grå uniform bär uniform m/1910. Denna uniform var enhetlig för alla truppslag.
Soldaterna i stövlar och som har en mörk vapenrock utan knapphålen på ärmuppslagen bär antagligen artilleriets kollett m/1872. Artilleriet använde också stövlar. Artilleriets kollett m/1872 var mörkblå.
Även kavalleriet använde kollett, kollett m/1871. Den var dock mellanblå, dvs lite ljusare i färgen.
 Även fortifikationen bar kollett, kollett m/1873. Den var liksom kavalleriets kollett mellanblå.

Vapenrocken m/1886 var mörkblå. Kragen var en sk. ståndskrage och på både kragar och ärmuppslag fanns gula ”knapphål”.
Så, det är brokig samling soldater på bilden.
/Hans

67
Uniformen på bilden ser ut att vara kavalleriets uniform m/1895. Uniform m/1895 bars av Livgardet till häst och dragonregementena samt Trängen. Kavalleriregementenas uniform var mellanblå medan Trängkårens uniform var mörkblå (modell II).
Den värnpliktige soldaten på din bild har en uniform som verkar vara mellanblå och eftersom han var bosatt i Skåne så bör han ha gjort sin värnpliktstjänstgöring vid Skånska dragonregementet, K6.
De olika regementenas uniform m/1895 kan bl.a. särskiljas på kragens färg. Skånska dragonregementet hade gul krage och gula axelklaffar. Nu ser kragen på din bild mörk ut men gul färg på en svartvit bild kan se mörk ut.
Mer information om m/1895 hittar du på min sida om arméns uniformer: http://www.hhogman.se/uniformer_armen_18_kavalleriet2.htm
/Hans

68
Stamkorten kan vara lite knepiga att hitta. Man måste känna till hur de arkiverades.
Stamkorten följde den värnpliktige fram till dess han avregistrerades som värnpliktig. När en person mönstrades in som värnpliktig gjorde han det i det inskrivningsområde som hans bostadsort tillhörde vid mönstringstillfället. Stamkortet fanns därför vid denna tidpunkt i detta inskrivningsområde. Om den värnpliktige sen flyttade till en ort som låg inom ett annat inskrivningsområde så skickades hans stamkort till inskrivningsmyndigheten i detta inskrivningsområde. OBS, den värnpliktiges inskrivningsnummer ändrades aldrig utan var detsamma även om den värnpliktige flyttade till en ort i ett annat inskrivningsområde.
Detta fortgick sen på samma sätt om den värnpliktige flyttade till orter inom andra inskrivningsområden tills det år han avregistrerades som värnpliktig. Då arkiverades hans stamkort slutgiltigt i det inskrivningsområde han till hörde detta år (dvs där han var mantalsskriven detta år). Från 1942 var den övre värnpliktsåldern till 47 år.
Så, om en person avregistrerades som värnpliktig exempelvis år 1945 vid 47-års ålder så arkiverades hans stamkort slutgiltigt vid den inskrivningsmyndighet han tillhörde detta år. OBS, om en person avled, emigrerade eller frikallades innan han blev avregistrerad av åldersskäl (ex: 47 år) finns hans stamkort arkiverad vid den inskrivningsmyndighet han tillhörde då.
Du behöver därför ta reda på var Per Alfred Svensson var bosatt vid 47-års ålder och titta i det inskrivningsområde han tillhörde då. Inskrivningsområdena följde vanligen länsnamnen så de är inte svåra att klura ut. Sen får man titta på vilka rullföringsområden som fanns inom inskrivningsområdet och välja ett som är beläget nära bostadsorten. /Hans

69
Värmlands regemente / SV: Sunne Gullsby
« skrivet: 2016-12-07, 06:29 »
Margareta, det finns en handledning på denna sida http://www.hhogman.se/soka_soldater_start.htm om hur du söker soldater i de militära källorna. Där finns även en sida om hur man söker soldater i just Närke-Värmlands regemente som delades i två regementen 1812 nämligen i Värmlands regemente resp. Närkes regemente.
 Då Grills verk Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket är från 1856 och speglar förhållandet då så har man inte så stor hjälp av Grill när man forskar på Närke-Värmlands regemente eftersom rotarna för Värmlands regemente i regel inte stämmer med rotarna för det äldre Närke-Värmlands regemente, dvs för tiden före 1812.
 Även om många rotar har samma rotenamn så har de andra rotenummer. Vid delningen gjordes nämligen en helt ny numrering av rotarna. Den nya roteringen var klar 1814. Däremot är det totalt sett samma antal rotar i de två nya regementena som det var i det gamla Närke-Värmlands regemente. /Hans

70
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / SV: Vilket regemente?
« skrivet: 2016-10-22, 10:31 »
Jag undrar om detta är en svensk uniform? Jackan med svart snörliv är en attila. Attila var en kort rock med snörmakerier eller band tvärs över bröstet. Det verkar vara en officer med anledning av stjärnorna på kragen.
 Attila har burits av två olika typer av förband i Sverige; husarerna och artilleriet.

Husarernas attila m/1875 var mörkblå och hade svart snörmakeri i fem rader. Denna attila bars av samtliga husarregementen utom Kronprinsens husarregemente.
Artilleriets attila för manskap, attila m/1872, var mörkblå med svart snörliv på bröstet med tre lodräta knapprader och sju knappar på varje knapprad. Vidare hade den axelklaffar. Kragen hade olika färg beroende på artilleriregemente. Byxan hade svarta lister.
Officerarna i artilleriet bar attila m/1873. Attilan var tillverkad i mörkblått kläde och hade ett svart snörliv på bröstet med tre lodräta knapprader och tio knappar på varje knapprad.
 
På attilan bars gradbeteckningar i form av stjärnor på kragen.
Ingen av dessa två svenska attila liknar attilan på bilden. Det kan tilläggas att både husarer och artillerister vanligtvis bar stövlar.
Bifogar bilder av husarernas attila samt artilleriets attila, båda för officerare.

71
Jag prövar att posta meddelandet på nytt. Blev bättre men får dock inte med blanka rader mellan de olika styckena?
Ja, enligt Nävelsjö (F) AIIa:4 (1927-1936) Bild 41 / Sida 23 så är hans inskrivningsnummer 359 21/1927. ”21” står för Eksjö rullföringsområde som åren 1902 – 1927 ingick i Jönköpings inskrivningsområde. Nävelsjö ligger i Jönköpings län så det var logiskt att han mönstrade där. Det var bostadsorten som utgjorde var man mönstrade någonstans. År 1927 byter Jönköpings inskrivningsområde namn till Norra Smålands inskrivningsområde (Io 12).
I 1901-års värnpliktslag indelades Sverige i 26 inskrivningsområden. Dessa inskrivningsområden var mellan 1901 - 1942 knutet till länet och hade därför samma namn som länet, ex: Jönköpings inskrivningsområde.
Inskrivningsområden delades i sin tur in i rullföringsområden.
Själva inskrivningen gjorde per rullföringsområde vilket innebär att rullorna upprättades per rullföringsområde. Detta skedde årligen vid varje inmönstringstillfälle.
Mer information om hans värnplikt hittar man i stamkorten (värnpliktskorten). I varje rullföringsområde fördes ett stamkort över respektive värnpliktig. Stamkorten innehåller namn på den värnpliktige, födelsetid och mot slutet av perioden personnummer. Tilldelat truppslag, tjänstgöring (såväl grund- som repetitionsutbildning liksom beredskapstjänstgöring under andra världskriget), uttagning till olika befattningar, befordran, konstituering till olika grader, anstånd med inkallelse, eventuell frikallelse, ansvarig inskrivningsmyndighet, liksom ofta, men inte alltid, bostadsadress, eventuella bestraffningar, civilt yrke och resultat av inskrivningsproven framgår också.
Stamkorten finns tillgängliga både hos Arkiv Digital och SVAR. Båda kräver abonnemang.
Arkiv Digital håller på att skanna stamkorten. Allt är ännu inte skannat, men nya volymer tillkommer löpande. I AD kan man skriva Inskrivningsområde i sökrutan för att se vilka inskrivningsområden som finns skannade. Tittar vi på Norra Smålands inskrivningsområde så finns det med i resultatet av sökningen. Vi då tittar om Eksjö rullföringsområde (Ro 21) finns med och ser då att det finns skannat. Nästa sak att titta på är om värnpliktiga födda 1907 är inskannade (Martin Lindqvist var född 1907). Vad jag kan se så är enbart stamkorten för värnpliktiga födda 1885 – 1894 vad avser Eksjö rullföringsområde (Ro 21). Här är ett exempel på ett stamkort i Eksjö rullföringsområde avseende värnpliktiga födda 1893 - 1894: Norra Smålands inskrivningsområde (Io 12), Eksjö rullföringsområde (Ro 21) (F) D2:3 (1893-1894) bild 10 (AID: v806530.b10)
Stamkorten följde den värnpliktige fram till dess han avregistrerades som värnpliktig vilket skedde vid 47-års ålder (efter 1942). När en person mönstrades in som värnpliktig gjorde han det i det inskrivningsområde som hans bostadsort tillhörde vid mönstringstillfället. Stamkortet fanns därför vid denna tidpunkt i detta inskrivningsområde. Om den värnpliktige sen flyttade till en ort som låg inom ett annat inskrivningsområde så skickades hans stamkort till inskrivningsmyndigheten i detta inskrivningsområde. OBS, den värnpliktiges inskrivningsnummer ändrades aldrig utan var detsamma även om den värnpliktige flyttade till en ort i ett annat inskrivningsområde.
Om en person avregistrerades som värnpliktig exempelvis år 1945 vid 47-års ålder så arkiverades hans stamkort slutgiltigt vid den inskrivningsmyndighet han tillhörde detta år.
Men, om en person avled, emigrerade eller frikallades innan han blev avregistrerad av åldersskäl (ex: 47 år) finns hans stamkort arkiverad vid den inskrivningsmyndighet han tillhörde då.
Eftersom Martin Lindqvist avled 1935 i Nävelsjö (F) så är det i Norra Smålands inskrivningsområde (Io 12), Eksjö rullföringsområde (Ro 21), som hans stamkort skall finnas.  Men som sagt AD har ännu inte skannat värnpliktiga född 1907 vad avser Eksjö rullföringsområde vad jag kan se. Har du abonnemang på SVAR kan du söka han stamkort där?
/Hans

72
Det blev märkliga radbrytningar i mitt inlägg ovan. Orden är avhuggna mitt i ord för att fortsätta på nästa rad? /Hans

73

Ja, enligt Nävelsjö (F) AIIa:4 (1927-1936) Bild 41 / Sida 23 så är hans inskrivningsnummer 359 21/1927. ”21” står för Eksjö rullföringsområde som åren 1902 – 1927 ingick i Jönköpings inskrivningsområde. Nävelsjö ligger i Jönköpings län så det var logiskt att han mönstrade där. Det var bostadsorten som utgjorde var man mönstrade någonstans. År 1927 byter Jönköpings inskrivningsområde namn till Norra Smålands inskrivningsområde (Io 12).
I 1901-års värnpliktslag indelades Sverige i 26 inskrivningsområden. Dessa inskrivningsområden var mellan 1901 - 1942 knutet till länet och hade därför samma namn som länet, ex: Jönköpings inskrivningsområde.
Inskrivningsområden delades i sin tur in i rullföringsområden.
Själva inskrivningen gjorde per rullföringsområde vilket innebär att rullorna upprättades per rullföringsområde. Detta skedde årligen vid varje inmönstringstillfälle.
Mer information om hans värnplikt hittar man i stamkorten (värnpliktskorten). I varje rullföringsområde fördes ett stamkort över respektive värnpliktig. Stamkorten innehåller namn på den värnpliktige, födelsetid och mot slutet av perioden personnummer. Tilldelat truppslag, tjänstgöring (såväl grund- som repetitionsutbildning liksom beredskapstjänstgöring under andra världskriget), uttagning till olika befattningar, befordran, konstituering till olika grader, anstånd med inkallelse, eventuell frikallelse, ansvarig inskrivningsmyndighet, liksom ofta, men inte alltid, bostadsadress, eventuella bestraffningar, civilt yrke och resultat av inskrivningsproven framgår också.
Stamkorten finns tillgängliga både hos Arkiv Digital och SVAR. Båda kräver abonnemang.
Arkiv Digital håller på att skanna stamkorten. Allt är ännu inte skannat, men nya volymer tillkommer löpande. I AD kan man skriva Inskrivningsområde i sökrutan för att se vilka inskrivningsområden som finns skannade. Tittar vi på Norra Smålands inskrivningsområde så finns det med i resultatet av sökningen. Vi då tittar om Eksjö rullföringsområde (Ro 21) finns med och ser då att det finns skannat. Nästa sak att titta på är om värnpliktiga födda 1907 är inskannade (Martin Lindqvist var född 1907). Vad jag kan se så är enbart stamkorten för värnpliktiga födda 1885 – 1894 vad avser Eksjö rullföringsområde (Ro 21). Här är ett exempel på ett stamkort i Eksjö rullföringsområde avseende värnpliktiga födda 1893 - 1894: Norra Smålands inskrivningsområde (Io 12), Eksjö rullföringsområde (Ro 21) (F) D2:3 (1893-1894) bild 10 (AID: v806530.b10)
Stamkorten följde den värnpliktige fram till dess han avregistrerades som värnpliktig vilket skedde vid 47-års ålder (efter 1942). När en person mönstrades in som värnpliktig gjorde han det i det inskrivningsområde som hans bostadsort tillhörde vid mönstringstillfället. Stamkortet fanns därför vid denna tidpunkt i detta inskrivningsområde. Om den värnpliktige sen flyttade till en ort som låg inom ett annat inskrivningsområde så skickades hans stamkort till inskrivningsmyndigheten i detta inskrivningsområde. OBS, den värnpliktiges inskrivningsnummer ändrades aldrig utan var detsamma även om den värnpliktige flyttade till en ort i ett annat inskrivningsområde.
Om en person avregistrerades som värnpliktig exempelvis år 1945 vid 47-års ålder så arkiverades hans stamkort slutgiltigt vid den inskrivningsmyndighet han tillhörde detta år.
Men, om en person avled, emigrerade eller frikallades innan han blev avregistrerad av åldersskäl (ex: 47 år) finns hans stamkort arkiverad vid den inskrivningsmyndighet han tillhörde då.
Eftersom Martin Lindqvist avled 1935 i Nävelsjö (F) så är det i Norra Smålands inskrivningsområde (Io 12), Eksjö rullföringsområde (Ro 21), som hans stamkort skall finnas.  Men som sagt AD har ännu inte skannat värnpliktiga född 1907 vad avser Eksjö rullföringsområde vad jag kan se. Har du abonnemang på SVAR kan du söka han stamkort där?
 
/Hans

74
Prövar igen att bifoga bilden.

75
Mattias, det var inget ovanligt att stockholmare gjorde värnplikten utanför Stockholm.
 Vad gäller axelklaffarna så hade Svea Livgarde, I1, gula axelklaffar med kungligt namnchiffer i silver. Livgardet till häst, K1, hade mellanblåaxelklaffar med kungligt namnchiffer i silver och vit passpoal runt axelklaffen. Detta har inte din soldat på axelklaffarna.
Bifogar en bild på trägens axelklaffar på m/1895.
[/size]Jag antar att du hittat din ana i Församlingsboken? För att vara säker på var han gjorde sin värnplikt bör du utgå från Församlingsboken. Till höger i församlingsboken finns en kolumn ”Värnpliktsförhållanden”. Där bör du hitta han militära inskrivningsnummer (även kallat värnpliktsnummer). Det var tre-ställigt och kan se ut liknade 123 45/1927. Av inskrivningsnumret kan man se ta reda på var han gjorde värnplikten. Hur du tolkar inskrivningsnumren framgår av sidan [/size]http://www.hhogman.se/inskrivningsomraden.htm
[/size]”45” i mitt exempel ovan är rullföringsområdet och med hjälp av tabellen på webbsidan kan du se både rullföringsområdet och inskrivningsområdet i klartext utifrån inskrivningsnumret. Med hjälp av inskrivningsområdet kan man sen ta reda på vilket regemente som den värnpliktige tjänstgjorde vid genom att söka den värnpliktige i inskrivningslängden för rullföringsområdet för året i fråga. Vidare kan man söka honom i de individuella stamkorten/värnpliktskorten som innehöll detaljerad information om respektive individs värnpliktstjänstgöring. Exempel på hur man gör detta finns på sidan http://www.hhogman.se/soka_soldater_swe_vpl.htm/Hans

76
Ja, det verkar som att Svea Trängkår fanns i Örebro efter Marieberg men innan flytten till Linköping 1928, dvs de fanns i Örebro från 1907 och fram till 1928.

77
Man ser inte många detaljer av uniformen på fotot men jag tycker mig se Trängens uniform m/1895. Den var mörkblå med ljusblå krage och hade en knapprad med åtta knappar. Det verkar vara en etta på axelklaffarna vilket iså fall skulle innebära Svea Trängkår, T1.
[/size]Denna uniform bars även av Livgardet till häst och dragonregementena. Deras uniform var dock betydligt ljusare än trängtruppernas, snarare ljusblå - mellanblå.
[/size]Uniformen som soldaten på fotot bär verkar vara mörkblå vilket innebär att han bär trängtrupperna uniform m/1895 (modell II).
 År 1910 kom en ny uniform som blev gemensam för hela armén, m/1910. Nu användes de gamla uniformerna även efter 1910, de skulle slitas ut, så det kan vara möjligt att värnpliktiga så sent som 1927 bar den då gamla tränguniformen m/1895.

 [/size]Svea Trängkår höll till i Marieberg, Stockholm till och med 1927, men från 1928 i Linköping.
/Hans

78
02) Militära rullor / SV: GMR - Hälsinge regemente 1735
« skrivet: 2016-07-11, 07:39 »
Tack för hjälpen Ulla. Alberg är då född 1742 i Lillhärdal enligt Färila HVIa:2.
 I Hälsinge regementes GMR för 1744 finns uppgifter att soldaten Jonas Pärsson Alberg dog den 18 oktober 1742. Så Alberg levde då mellan 1702 – 1742.
Lillhärdal ligger i södra Härjedalen så det matchar även Albergs födelsereferens i GMR, dvs ”Sotdal”.

[/size]Källor:
Generalmönsterrullor - Hälsinge regemente (X) 678 (1735-1735) bild 2260 / sid 441 (AID: v374497.b2260.s441, NAD: SE/KrA/0023)

[/size] Generalmönsterrullor - Hälsinge regemente (X) 680 (1744-1744) bild 1740 / sid 339 (AID: v374499.b1740.s339, NAD: SE/KrA/0023)
[/size]/Hans[/size]

79
02) Militära rullor / SV: GMR - Hälsinge regemente 1735
« skrivet: 2016-07-09, 14:02 »
Tack för hjälpen att tyda födelseorten i GMR. Sotdahl var en ny ortnamnsbeteckning för mig.
 När jag nyss sökte på Sotdal hittade jag denna beskrivning av namnet: ”Järn har tillverkats i blästerugnar här i Härjedalen sedan 1500-talet men hanteringen kan vara
avsevärt äldre. Speciellt i Härjedalens nedre socknar stod röken tät från 100-tals blästerugnar och  denna provinsdel kom därför att kallas sotdalarna. Namnet återfinns redan år 1539.”. Källa. http://www.linsell.se/kultur_hantverk/kultur/kultur.htm
[/size]/Hans[/size]

80
02) Militära rullor / GMR - Hälsinge regemente 1735
« skrivet: 2016-07-09, 09:36 »
Jag hjälper en amerikan med en av hans svenska anor som var soldat vid Hälsinge regemente mellan cirka 1720 och 1742. Hans namn är Joen/Jon/Jonas Pärsson Ahlberg, soldat 105 vid Järvsö kompani. Roten är Storbyn i Färila.
 I Hälsinge regementes generalmönstring 1735 finns hans födelseort angiven men är svårläst. Källa: Generalmönsterrullor - Hälsinge regemente (X) 678 (1735-1735) bild 2260 / sid 441 (AID: v374497.b2260.s441, NAD: SE/KrA/0023)

 
[/size]Kan någon tyda vad det står i kolumnen till höger om kolumnen med 15. Troligen är det en ort i Hälsingland. /Hans[/size]

81
Värnplikt / SV: Stamkort
« skrivet: 2016-07-06, 06:39 »
Ja, det är en bra bild. Det är svårt att säga vad den kan vara tagen men soldaterna tycks arbeta med någon form av fortifikationsarbete. /Hans[/size]

82
Värnplikt / SV: Stamkort
« skrivet: 2016-07-05, 06:58 »
Kenneth, din pappa gjorde sin värnpliktsutbildning i Norra skånska infanteriregementet (I6). Detta skedde i försvarets fredsorganisation. Efter fullgjord grundutbildning fick man en krigsplacering i försvarets krigsorganisation. Rep-övningar gjordes sen vanligtvis i krigsorganisationen.
 Grundutbildningen gjorde han år 1933 enligt stamkortet samt repövningar 1933 och 1934.
 Under andra världskriget var han inkallad till beredskapstjänstgöring, bl.a. 1939, 40, 41 och 43. Denna tjänstgöring gjordes vid det förband han var krigsplacerad vid och detta förband var knutet till I6. Var detta förband var placerat under de olika krigsåren har säkerligen varierat och inget som direkt framgår av stamkortet men det var beredskapstjänstgöring, säkerligen vid landets gränser. Det fanns en linje av försvarsbunkrar längs Skånes kust, den sk. Skånelinjen.
 Skånelinjen, även kallad Per Albin-linjen, var en mer än 500 kilometer lång försvarslinje (fortifikation) som uppfördes längs den sydsvenska kusten under andra världskriget för att skydda området mot en befarad fientlig invasion.
 Så, det är väl troligt att din pappa tjänstgjorde i Skånelinjen åtminstone under en del av den beredskapstjänstgöring han gjorde.
 Pröva att kontakta Krigsarkivet, de bör ha information om var hans förband tjänstgjorde under krigsåren. De bör även kunna tolka vad texten i kolumnen ”Tjänstgöringens benämning” under krigsåren betyder.
 Din pappa gjorde även en repövning 1956 för att sen avregistreras som värnpliktig 1959.

[/size]Eftersom din pappa gjorde sin grundutbildning 1933 så bör han varit 20 år 1933 (man inträdde i värnpliktsåldern när man blev 20 år vid denna tid) och därmed född 1913. Man utträdde ur värnplikten vid 47-års ålder och om din pappa avregistrerades 1959 så bör han dock vara född 1912. Vilket år han är född vet du säkert. /Hans[/size]

83
Anbytarforums struktur / SV: Anbytarforums struktur
« skrivet: 2016-06-05, 10:43 »
Det händer även för mig att inställningen för språk byts från svenska till engelska men bara på Microsoft Edge. När jag använder Google Chrome ändras aldrig språkinställningen. Så, felet med de ändrade språkinställningarna verkar vara beroende av vilken internet browser man använder. /Hans[/size]

84
Anbytarforums struktur / SV: Anbytarforums struktur
« skrivet: 2016-06-05, 06:57 »
Jarl, längst upp på sidan har du möjlighet att ställa in språk: English  Svenska. Markera här svenska så får du Anbytarforum på svenska. /Hans

85
Livregementets grenadjärer / SV: Nordqvist, Carl August
« skrivet: 2016-05-14, 10:11 »
 Jimmy, 100 148/1891 är hans militära inskrivningsnummer (värnpliktsnummer). 148 är Väster-Bergslags kompaniområde som åren 1886-1893 tillhörde Livregementets grenadjärkårs inskrivningsområde. 1891 är det år inskrivningen skedde (dvs mönstringen). 100 är hans löpnummer i inskrivningsrullan. Vad jag kan se så finns inte stamrullorna för detta inskrivningsområde skannade på AD.
På denna sida finns information om hur du forskar på värnpliktiga:
http://www.hhogman.se/soka_soldater_swe_vplikt.htm
/Hans

86
Emigrationen till USA / SV: Biljettpris till Amerika
« skrivet: 2016-05-13, 09:28 »
 Eva, på min sida om utvandringen till USA har jag ett exempel på en emigrantbiljett inklusive pris. Biljetten är från 1904. Denna tredjeklass biljett kostade 60 kr. se http://www.hhogman.se/utvandringen_till_usa.htm
/Hans

87
Anbytarforums funktioner / SV: "Nya Anbytarforum"
« skrivet: 2016-04-29, 15:48 »
Ann-Mari, nej jag ser heller ingen skillnad mellan mina inlägg och andras vad gäller textstorlek och svärtningen på texten. Men vad jag ofta gör är att jag skriver inläggen i MS Word och redigerar dem där tills jag är nöjd för att därefter kopiera texten till Anbytarforum.
 Men när jag gör detta i nya Anbytarforum blir texten mikroskopiskt liten så att den inte går att läsa efter att jag tryckt på Förhandsgranska. Jag markerar då texten i svars-rutan på Anbytarform och väljer Arial som typsnitt och textstorlek 10pt för att få den till normal storlek.
 Av någon konstig anledning visas då ibland även redigerings-kommandon i texten, exemplelvis: size
. /Hans[/size]

88
Anbytarforums funktioner / SV: "Nya Anbytarforum"
« skrivet: 2016-04-29, 10:36 »
OK, tack Göran. Det är just Google Chrome jag använder. Prövade nu att använda Internet Explorer och där fungerar tillbaka-knappen som det ska. Då bör nya Anbytarforum anpassas så detta även fungerar med Google Chrome. /Hans

89
Anbytarforums funktioner / SV: "Nya Anbytarforum"
« skrivet: 2016-04-29, 08:05 »
När man exempelvis skrollar sidan med ”Senaste inlägg” och kommer fram till en tråd som man vill titta vidare på och då går in på den tråden så skulle jag önska att man kom tillbaka till samma ställe när man sen klickar på browserns ”tillbaka knapp”. Men som det fungerar nu kommer man istället högst upp på sidan med de senaste inläggen och därmed får på nytt skrolla ned till det ställe där man senaste var. I gamla Anbytarforum kom man alltid tillbaka till det ställe som man var på när man gick in på en tråd och sen klickade på ”tillbaka knapen”.
 Det skulle vara bra om Nya Anbytarforum fungerade på samma sätt.

[/size]Tittade nyligen på Dis Forum och deras forum fungerar på detta sätt. Se http://forum.dis.se/vb/ /Hans[/color]

90
Anbytarforums funktioner / SV: "Nya Anbytarforum"
« skrivet: 2016-04-28, 15:04 »
Om du klickar på din profilbild till vänster om ditt inlägg (även om du inte har lagt in någon bild) så får du fram en ny sida. Här kan du klicka på länken ”Visa inlägg”. /Hans

91
Pensioner och gratial / SV: Underhåll till avskedad soldat
« skrivet: 2016-04-20, 12:56 »
Den pension (gratial) som soldaten erhöll då han tog avsked från det militära räckte dock inte långt.
Det var ett bidrag men inte mycket mer.
 Om han var frisk och orkade kunde han få en tjänst som exempelvis dräng hos någon bonde eller enklare sysslor i socknen. Ofta var det dock fattigvården som väntade. Behovet av underhållsstöd var därför stort för en äldre soldat efter avslutad tjänstgöring, speciellt om han var sjuk eller skadad på något sätt.

Om en soldat var behörig till pension (gratial) finns vanligtvis en notering om detta i generalmönsterrullan då soldaten mönstrades ut. Det kan då stå "anmäles till underhåll" eller liknande formulering.
Under 1800-talet delade man in gratialisterna i 4 klasser. För klass 4, den lägsta klassen krävdes en ålder på 50 år samt 30 tjänsteår eller varit kommenderade i fält och genom sjuklighet eller andra åkommor var i behov av understöd. Fram till 1859 fick gratialisterna i denna klass 8 riksdaler per år.
Du kan läsa mer om detta och hur du söker information om din soldats pension på http://www.hhogman.se/soka_soldater_swe_pension.htm
 
/Hans

92
Anbytarforums funktioner / SV: "Nya Anbytarforum"
« skrivet: 2016-04-11, 13:59 »
Håller med Hans Olof Johansson ovan. Det ständiga upprepandet av mellanrubriker och blanka rader ger ett rörigt intryck. Den bild han bifogade i sitt inlägg om hur det bör se ut är nog det bästa formatet för Anbytarforum.
 Det utseende som forumet har ut just nu är inte bra. /Hans

93
Den första persontrafiken direkt från Sverige till USA inrättades först 1915 då Svenska Amerika Linjen, SAL, startade. Från 1860-talet och fram till 1915 fick de svenska emigranterna som utvandrade från Sverige först resa till England och sen vidare till USA. De reste då från Göteborg på mindre fartyg, ofta med Wilson Line, över Nordsjön vanligen till Hull eller Grimsby på engelska östkusten. Wilson Lines skepp var gröna och hade alla namn slutade med bokstaven O, som i Rollo, Hero, Ariosto och Romeo.
I England fick de sen ta sig med tåg till någon av de stora avresehamnarna, Liverpool, Southampton eller möjligen Glasgow. Här gick de sen ombord på de stora atlantångarna med destination till New York eller Boston i USA eller Quebec och Halifax i Canada. New York var dock den främsta emigranthamnen.
Exempel på rederier som fraktade emigranterna från England till USA är Inman Line, Cunard Line, White Star Line, Allan Line och Guion Line. På rutten Göteborg - England svarade Wilson rederiet för de flesta transporterna.  
Så, Ariosto tog dina emigranter från Göteborg till England. /Hans

94
Norra Hallands båtsmanskompani / 01) Allmänt
« skrivet: 2016-02-02, 13:55 »
Enligt Centrala Soldatregistret (CSR) tjänstgjorde båda dina båtsmän Weddig vid Norra Hallands båtsmanskompani. De tillhörde Kärra rote i Stråvalla socken enligt registret. Du bör mao leta upp Kärra i Stråvalla sockens husförhörslängder för att finna dessa båtsmän. Har du hittat Kärra i HFL utan att finna dem där?
 
Det framgår vidare i CSR att uppgifterna om Weddig båtsmännen kommer från Hallands Båtsmansregister som finns hos  Hallands Släktforskarförening. Deras hemsida finns på http://www.hallandsslaktforskare.se/  
På deras sida http://www.hallandsslaktforskare.se/index.php/publicerad-forskning/batsman finns mer information om Hallands båtsmän. De säljer tydligen även en CD innehållande Hallands båtsmän.
Du kan ju ta kontakt med Hallands Släktforskarförening för mer information.
/Hans

95
Längre upp på denna sida finns en länk till min sida om de militära inskrivningsnumren. Denna länk gäller inte längre.
 
Ny länk är http://www.hhogman.se/inskrivningsomraden.htm
 
Hans Högman

96
Personliga hemsidor / Personliga hemsidor
« skrivet: 2016-01-26, 10:44 »
Ny adress till min hemsida:
 
Till alla som besöker min hemsida på internet!  
Min hemsida på Algonet har upphört då tjänsten lagts ned. Adressen till hemsidan var www.algonet.se/~hogman/. Denna sida går inte längre att komma åt.
Jag har flyttat hemsidan från Algonet till en sajt med eget domän namn, hhogman.
 
De nya adresserna till min sajt är:
 
Huvudsidan: http://www.hhogman.se/  
 
Militaria-sidan: http://www.hhogman.se/militaria.htm
 
Engelska sidan: http://www.hhogman.se/swegen.htm
 
Alla besökare till min sajt måste från och med nu använda de nya adresserna enligt ovan. Vänligen ändra eventuella bokmärken i era webbläsare, länkar på egna hemsidor osv.
De släktforskarföreningar, institutioner m.fl. som länkar till min hemsida behöver göra detsamma. Om ni känner till föreningar, institutioner, hemsidor etc. som länkar till den gamla Algonet adressen får ni gärna påpeka detta till dem eller till mig så att de kan uppdateras.
 
Vänligen Hans Högman

97
Soldaterna på bilden är mycket riktigt trängsoldater i trängens uniform m/1885. Vapenrocken hade två knapprader om vardera 8 knappar och var mörkblå. Till uniformen bar man mössa m/1865 eller kask. På axelklaffarna bars förbandsnummer. I soldaternas bälten hänger en sk. faskinknivar.
Trängens uniform m/1885 ersattes år 1895 av m/1895 som hade enkel knapprad. Därför bör fotografiet vara taget mellan 1885 och 1895.
Trängtrupperna bildades år 1885 då Svea trängbataljon sattes upp i Stockholm. Denna bataljon delades sen 1891 i Svea- respektive Göta trängbataljon.
Jag tycker mig se en etta på den högra soldatens axelklaffar vilket skulle tyda på att det rör sig om Svea trängbataljon (T1). /Hans

98
Pensioner och gratial / Krigskollegium Krigsmanshuskontoret
« skrivet: 2016-01-07, 10:35 »
Moderatorn kanske kan flytta denna tråd till en ny rubrik så att den hamnar rätt. Kanske Gratialistrullor eller Krigskollegium Krigsmanshuskontoret eller möjligen Vadstena Krigsmanshuskassa. /Hans

99
Pensioner och gratial / Krigskollegium Krigsmanshuskontoret
« skrivet: 2016-01-07, 10:22 »
Jimmy, du kommer inte att hitta honom i Arméns pensionskassa. Vad jag förstår av ditt inlägg ovan så var din ana en mening soldat och inte en officer. Det är officerarna och underofficerarna du hittar i Arméns pensionskassa.
Rullor över soldater (inklusive korpraler) som fått pension, dvs rullorna över gratialister finns arkiverade under Krigskollegium, krigsmanshuskontoret.  
Dessa rullor är ordnade regementsvis med gratialisterna listade i alfabetisk ordning och sedan kronologiskt uppställda efter avskedsdatum.
OBS, det finns två varianter av rullorna över gratialister i Vadstena Krigsmanshuskassa:
1. Regementsvis och alfabetiskt uppställda rullor samt  
2. Regementsvis och kronologiskt uppställda rullor.
 
De två typerna av gratialistrullor innehåller något olika information. Det kan vara en fördel att börja med den alfabetiska rullan då det är lättare att hitta en viss soldat i den genom att leta namnet i alfabetisk ordning. I den kronologiska rullan behöver man veta när underhållsbrevet utfärdades och sen söka i kronologisk ordning på detta datum.
I början av varje gratialistrulla brukar det finnas en förteckning med sidhänvisning över regementena vilket underlättar sökandet efter regementet i rullan.
 
Om din ana fick avsked med ”anmälan till underhåll” år 1833 så söker du fram en alfabetisk gratialistrulla som omfattar detta år.  
 
Se Krigskollegium Krigsmanshuskontoret D:18a (1830-1851) Bild 2430 / sid 475 (AID: v777304.b2430.s475, NAD: SE/KrA/0014).
/Hans
 
(Meddelandet ändrat av hasseh 2016-01-07 10:28)

100
Det torde väl stå Praesens (andra stavningar Präs eller Pres, Pr. eller Presens). Denna kommentar betyder att soldaten i fråga var närvarande vid mönstringen. /Hans

101
Mia, inskrivningsnummer 361 10/1921 innebär att han skrevs in i inskrivningslängden år 1921. ”10” betyder, som du redan klurat ut, att inskrivningen skedde i Kristianstads rullföringsområde som åren 1927-1942 ingick i Malmöhus norra inskrivningsområde. ”361” är hans löpnummer i rullan.  
I rullföringsområdet fördes ett stamkort (värnpliktskort) för respektive värnpliktig. Stamkorten finns tillgängliga både hos Arkiv Digital och SVAR.  
Vad gäller Arkiv Digital så bedriver de för närvarande (2015) skanning av stamkorten för alla män som mönstrade (blev inskrivna) åren 1902-1941. Än så länge är bara en mindre del av materialet tillgängligt online, men nya volymer tillkommer löpande. SVAR har antagligen fler stamkort skannade?
 
Nej, stamkorten är inte sorterade på födelseår. De är sorterade på inskrivningsår och inom år på rullföringsområde och därefter på respektive värnpliktigs löpnummer.
 
För att hitta en värnpliktigs stamkort måste man veta hur de arkiverades.  
Varje värnpliktigs stamkort uppdaterades kontinuerligt fram till dess han utträdde ur värnpliktsåldern, dvs stamkorten följde den värnpliktige fram till dess han avregistrerades som värnpliktig, vilket efter 1942 var vid 47 års ålder.  
När en person mönstrades in som värnpliktig skedde det i det inskrivningsområde som hans bostadsort tillhörde vid mönstringstillfället. Stamkortet fanns därför vid inskrivningstidpunkten i detta inskrivningsområde. Men, om den värnpliktige senare flyttade till en ort som låg inom ett annat inskrivningsområde så skickades hans stamkort till inskrivningsmyndigheten i detta inskrivningsområde.
Detta fortgick på samma sätt om den värnpliktige flyttade till orter inom andra inskrivningsområden fram till det år han avregistrerades som värnpliktig. Då arkiverades hans stamkort slutgiltigt i detta inskrivningsområde (dvs där han var mantalsskriven detta år).
Man behöver därför ta reda på var en person var mantalsskriven det år han utträdde ur värnpliktsåldern (ex:vis vid 47 års ålder). I detta inskrivningsområde bör hans stamkort finnas.  
 
Din farfar var född 1901, mönstrades vid 20-års ålder år 1921 och blev 47 år gammal år 1948. Om du vet var han bodde 1948 så är det i det inskrivningsområde som denna ort tillhörde du skall söka hans stamkort. Indelningen i inskrivningsområden följde vanligen (men inte alltid) länsindelningen vilket gör att man kan gissa sig till rätt inskrivningsområde. Så ofta räcker det med län för att hitta rätt inskrivningsområde.
/Hans

102
Uniformer / Uniformer
« skrivet: 2015-12-10, 14:29 »
Marianne, Ja tyvärr har jag missat tillägget till ditt förra inlägg.  
Ja, det är i Västgöta regementes första inskrivningsområde du skall leta inskrivningslängden omfattande år 1900. Längden är förd årsvis och inom år per socken.
Jag använder Arkiv Digital och de har ännu inte skannat inskrivningslängderna för detta inskrivningsområde vad jag kan se. De kanske finns inskannade hos SVAR?
Om du vill se hur en inskrivningslängd är uppställd kan du hos AD exempelvis titta på Andra livgrenadjärregementets inskrivningsområde, Vifolka kompaniområde (Ko 57) D1:1 (1891-1895) Bild 20 som finns skannad.
Göteborg ingick fram till 1901 i ett inskrivningsområde och det var Västgöta regementes 1. Inskrivningsområde. Det var i sin tur uppdelat på två kompaniområden: Göteborgs stads västra kompaniområde (72) samt Göteborgs stads östra kompaniområde (73). /Hans

103
Uniformer / Uniformer
« skrivet: 2015-12-08, 15:14 »
Magnus, den länk du har med i ditt inlägg ovan avseende regemente går till Upplands regemente (I8) som var ett infanteriregemente. Din soldat på bilden gjorde dock sin värnplikt vid Upplands artilleriregemente (A5) som är ett annat regemente.
Vad gäller uniformer vid armén kan du även titta på sidan http://www.algonet.se/~hogman/uniformer_armen.htm
/Hans

104
Uniformer / Uniformer
« skrivet: 2015-12-08, 15:07 »
Marianne , som du konstaterat så innebar hans värnpliktsnummer 12 72/1900 att han mönstrades vid Göteborgs stads västra kompaniområde år 1900 som då ingick i Västgöta regementes 1. Inskrivningsområde. Han löpnummer i inskrivningslängden är 12. Så med största sannolikhet gjorde han sin värnpliktstjänstgöring vid Västgöra regemente.
Vilka som mönstrades samtidigt framgår av inskrivningslängden vid Västgöta regementes 1. Inskrivningsområde.
Jag har ett exempel på hur man söker värnpliktiga i Beväringen på följande sida: http://www.algonet.se/~hogman/soka_soldater_swe_bev.htm  
Här visas hur man söker i inskrivningslängderna samt i stamrullorna. /Hans

105
Uniformer / Uniformer
« skrivet: 2015-12-08, 08:48 »
Marianne, soldaten på din bild bär infanteriets uniform m/1886 som användes fram till 1910 då en ny uniform kom, m/1910 (m/1886 användes dock även efter 1910). Eftersom man inte ser vad det står på axelklaffarna är det svårt att avgöra regemente. Men, då fotografiet är taget i ”Lidköping och Axvall” är det troligt att det är en soldat vid Skaraborgs regemente som hade sin övningshed vid Axevalla. Men även Västgöta regemente övade vid Axevalla.  
Troligtvis är denna bild tagen före 1910. /Hans

106
Uniformer / Uniformer
« skrivet: 2015-12-08, 08:33 »
Magnus, soldaten på bilden ser ut att vara artillerist. Artilleriets jacka kallades attila och hade svart snörliv (attila m/1872). Men i artilleriet fanns även en daglig jacka som kallades kollett (kollett m/1872). Soldaten på bilden ser ut att bära kollett. Byxorna däremot måste vara de grå byxor med revärer som ingick i uniform m/1910 och på bilden är det antagligen ridbyxan av m/1910 som soldaten bär (ser vid ut över låren).
Artilleriet bar liksom kavalleriet läderstövlar men soldaten på bilden har särskilda benskydd. Eftersom denna bild är tagen efter 1910 och då personen på bilden är född 1895 så är bilden troligen tagen år 1915. Man gjorde nämligen sin värnplikt vid 20-års ålder.
Eftersom bilden är tagen i Uppsala så är det troligt att han gjorde sin värnplikt vid Upplands artilleriregemente (A5). /Hans

107
Södra Hallands båtsmanskompani / Fager, Anders
« skrivet: 2015-12-02, 14:42 »
Ingemar, jag hittade i den rulla jag refererade till ovan Anders Fager med information om att han är född i Köpenhamn samt att han antogs 1752. Se
Flottans arkiv, Amiralitetskollegium, sjömilitiekontoret. 2.0. Regementskrivaren för båtsmanshållet  EIIIa1:6 (1757-1759) Bild 5900 (AID: v748541.b5900, NAD: SE/KrA/0501005)
Denna mönstring av Södra Hallands kompani gjordes 1758. Det finns en mönstring av kompaniet från 1753 som du också kan titta i.
/Hans

108
Södra Hallands båtsmanskompani / Fager, Anders
« skrivet: 2015-12-02, 14:06 »
Rullor flottan 1635 - 1915 är namnet på själva arkivet. Detta arkiv innehåller i sin tur många volymer där även flottans generalmönsterrullor finns med.
 
Serie I - XIII innehåller alla rullor över båtsmän för 1700 - 1800-talen.
Serie IV omfattar kompanierna under Karlskrona Örlogsstation medan serie XIIIc omfattar kompanierna under Stockholms station. Här finns olika rullor bl.a. generalmönsterrullor.
 
En del rullor kan även hittas i Amiralitetskollegium arkiv. Det kan vara loggböcker, skeppsmönsterrullor mm.  
I en underserie till Amiralitetskollegium arkiv finns Sjömilitiekontoret som även de innehåller generalmönsterrullor. Här finns tre underavdelningar bl.a. ”Regementsskrivaren för båtsmanshållet” som innehåller generalmönsterrullor.  
 
Följande volym innehåller exempelvis generalmönsterrullor för Södra Hallands båtsmanskompani för år 1757:  
Flottans arkiv, Amiralitetskollegium, sjömilitiekontoret. 2.0. Regementskrivaren för båtsmanshållet  EIIIa1:6 (1757-1759) Bild 10 (AID: v748541.b10, NAD: SE/KrA/0501005)
/Hans

109
Uniformer / Uniformer
« skrivet: 2015-12-02, 09:39 »
Uniformen som soldaten på bilden bär är uniform m/1910 med den välkända tresidiga hatten.  
Denna uniform var gemensam för hela armén. Regementsbeteckningen fanns på axelklaffarna men det går inte att se vad det står på axelklaffarna på bilden. Eftersom uniformen kom 1910 är fotot taget efter 1910.
Har du inte sett hans militära inskrivningsnummer (värnpliktsnummer) i församlingsböckerna? De skulle ge en ledtråd om var han gjorde sin värnplikt. Men om han bodde i Kalmartrakten som 20-åring så är det väl troligt att han gjorde sin värnplikt vid Kalmar regemente. Mellan 1892-1927 hade Kalmar regemente beteckningen I21 och då bör det stå ”21” på hans axelklaffar om han gjorde värnplikten där. Om du vet när han är född kan du räkna ut när han ungefär gjorde värnplikten. När allmän värnplikt införde 1901 så blev man värnpliktig vid 21-års ålder. När första världskriget utbröt 1914 sänktes dock värnpliktsåldern till 20 år. /Hans

110
Södra Hallands båtsmanskompani / Fager, Anders
« skrivet: 2015-12-01, 15:12 »
Vad gäller båtsmän så skall du söka i ”Rullor flottan 1635 - 1915” och där bland ”Rullor båtsmanskompanier”. Leta efter Södra Hallands båtsmanskompani för den aktuella tiden som din Fager var båtsman, dvs 1752 - 1795. Hans rotenummer framgår av ditt inlägg, nr 42.
Här bör du finna uppgifter om när han antogs. Däremot hittar du inga uppgifter om hans föräldrar i båtsmansrullorna. På denna sida kan du få lite mer hjälp om hur du söker din båtsman, http://www.algonet.se/~hogman/soka_soldater_swe_f.htm
/Hans

111
Adelsfanan i Sverige / Vogel, Jean (Johan) Jacob
« skrivet: 2015-11-08, 10:02 »
Eftersom din Vogel var officer under det stora nordiska kriget så borde han finnas upptagen i Adam Lewenhaupts verk ”Karl XII:s officerare”. Jag tog en snabb titt och hittade där en Johan Jacob Vogell som bör vara din officer. Han namn stavas dock med 2 ”l” i Karl XII:s officerare.
Boken finns skannad av bl.a. Arkiv Digital. Sök där på ”tryckt litteratur”.  
Källa:  
Tryckt litteratur Lewenhaupt:1 (1700-1718) Bild 3870 / sid 769 (AID: v319671a.b3870.s769, NAD: SE/AD/00001)
 
Följande text finns om Vogell:
”Vogell, Johan Jacob, f. 1684, gemen vid D?ckers dragonregemente 1703; korpral därst. 1704; rustmästare därst. 1706; förare därst.; fången 1709 1/7 vid Perevolotjna; rymde s. å.; kvartermästare vid Svenska adelsfanan 1710; kornett därst. 1711 7/7; konfirm. 1717 6/4; sekundlöjtn. därst. 1718 26/6; avsked 1719 30/9; expektant vid Kalmar reg.; avsked 1741 13/7; d. 1771; Fältslag: Lemberg, Punitz, Grodno, Poltava.  
Så det var i Svenska adelsfanan han var kornett.
/Hans
 
(Meddelandet ändrat av hasseh 2015-11-08 10:06)
 
(Meddelandet ändrat av hasseh 2015-11-08 10:09)

112
Källor och arkiv / Stamkort
« skrivet: 2015-10-18, 10:01 »
Om en person gjorde sin värnplikt vid Norrbottens regemente i Boden år 1918 är det högst sannolikt att han också kom från Norrbottens län. Det var mycket vanligt att inskrivningsmyndigheten placerade en värnpliktig vid ett regemente inom det egna inskrivningsområdet, i detta fall inom Norrbottens inskrivningsområde.  
Detta utesluter dock inte att han skulle kunna komma från ett intilliggande län, exempelvis Västerbottens län eller från ett län ännu längre söderut.
 
Vad gäller tjänstgöringstidens längd så har den naturligtvis varierat genom tiderna men också beroende på typ av tjänstgöring som den värnpliktige togs ut för. Den allmänna värnplikten infördes 1901 och den tjänstgöringstid man då beslutade var 240 dagar. Under de första åren, 1902 - 1907, användes dock en kortare utbildningstid. Först 1908 förlängdes tiden till de stipulerade 240 dagarna. År 1914, inför första världskriget, utökades övningstiden till 340 dagar (250 dagars grundutbildning plus 3 x 30 dagars repetitionsövningar) för infanteriet.
Så, din person bör ha gjort en värnpliktstjänstgöring på totalt 340 dagar.
 
Stamkorten var individuella registerkort för varje värnpliktig så detta stamkort följde den värnpliktige under hela värnpliktstiden tills han avregistrerades vid 47-års ålder. Här antecknades när han gjorde grundutbildningen samt repetitionsövningarna. Så det fanns bara ett kort per värnpliktig där löpande anteckningar gjordes under hela hans  värnpliktstid. /Hans

113
Källor och arkiv / Stamkort
« skrivet: 2015-10-17, 14:24 »
Inskrivningsnumren har formatet LLL RRR/ÅÅ där LLL är löpnumret i inskrivningsrullan, RRR är rullföringsområdet och ÅÅ är årtalet då inskrivningen skedde.
Vad som styrde rullföringsområdet och därmed inskrivningsområdet var den bostadsort där den värnpliktige bodde när han mönstrades. Alla inom samma rullföringsområde / inskrivningsområde som mönstrades ett visst år har en löpnummerserie i rullan som börjar på 1 och sen går sen uppåt beroende på hur många som mönstrades i ett visst rullföringsområde detta år.  
Norrbottens inskrivningsområde bestod av 3 rullföringsområden: Piteå rullföringsområde (72), Bodens rullföringsområde (73) och Kalix rullföringsområde (74).
Eftersom du inte vet hans bostadsort kan han ha haft rullföringsområdesnummer 72, 73 eller 74 förutsatt att han var bosatt i Norrbotten vid mönstringstillfället. Men han kan ju även ha bott i Västerbotten och ändå tilldelats Norrbottens regemente, I19 och då har han ju någon av de rullföringsområdesnummer som fanns där (69 - 71).
 
Så, när en person skrevs in som värnpliktig fick han ett inskrivningsnummer som utgick utifrån var han bodde vid inskrivningen och inte utifrån det förband där han gjorde sin värnplikt.
Förutsatt att din person mönstrades 1918 och var bosatt inom Bodens rullföringsområde vid mönstringen fick han ett inskrivningsnummer enligt följande LLL 73/18 oberoende var han sen gjorde sin värnplikt.
Du kan mao inte utgå från uppgiften att han gjorde sin värnplikt vis 3:e kompaniet vid I19 för att få reda på vilka inskrivningsnummer som användes för de värnpliktiga vid detta kompani. De hade helt enkelt olika inskrivningsnummer beroende på var de bodde när de mönstrade. /Hans

114
Källor och arkiv / Stamkort
« skrivet: 2015-10-17, 11:16 »
Har du hittat hans inskrivningsnummer? Inskrivningsnumret skulle underlätta för dig att hitta hans stamkort. Man brukar hitta en värnpliktigs inskrivningsnummer (värnpliktsnummer) i församlingsböckerna efter det att han mönstrats, dvs skrivits in som värnpliktig. Detta skedde mellan 1914 och 1950 vid 20 års ålder. I församlingsböcker brukar det finnas en egen kolumn för värnplikt där inskrivningsnumret står.
Inskrivningsnumret innehåller bl.a. uppgift om rullföringsområde/inskrivningsområde samt inskrivningsår.
Nu är det inte säkert att du hittar hans stamkort i det inskrivningsområde där han mönstrades. Detta är lite komplicerat, men förenklat fungerade så här:
Stamkortet uppdaterades kontinuerligt till dess man utträdde ur värnpliktsåldern. Om den värnpliktige flyttade till en ort som låg inom ett annat inskrivningsområde än där han först registrerades så skickades hans stamkort till inskrivningsmyndigheten i detta inskrivningsområde. Detta fortgick sen på samma sätt om den värnpliktige flyttade till orter inom andra inskrivningsområden tills det år han avregistrerades som värnpliktig. Då arkiverades hans stamkort slutgiltigt i det inskrivningsområde han till hörde detta år.  
 
Ålder för utträde ur värnplikten:
Åren 1914 - 1936: 42 år
Åren 1937 - 1942: 45 år
Från 1942: 47 år.
 
Om din person mönstrades 1918 bör han varit 20 år detta år och därför född 1898. Han var därmed 47 år gammal 1945 varför han bör ha avregistrerats detta år. Om en person avregistrerades som värnpliktig år 1945 så arkiverades hans stamkort vid den inskrivningsmyndighet han tillhörde då.
Om du vet var din person bodde år 1945 bör du söka hans stamkort vid det inskrivningsområde han tillhörde då.  
OBS, om en person avled, emigrerade eller frikallades innan han blev avregistrerad av åldersskäl (ex: 47 år) finns hans stamkort arkiverad vid det inskrivningsområde han tillhörde då.
Indelningen i inskrivningsområden följde vanligen (men inte alltid) länsindelningen vilket gör att man kan gissa sig till rätt inskrivningsområde. /Hans

115
Titlar och befattningar / Rotemästare inom kavalleriet
« skrivet: 2015-09-10, 09:42 »
Begreppen rote och rotemästare fanns även i respektive kompani i regementena. Följande exempel är från infanteriet. Ett infanterikompani bestod vanligen av 150 soldater. Dessa var i sin ur uppdelade på 6 korpralskap. Ett korpralskap bestod av 24 soldater under ledning av en korpral.
Ett korpralskap indelades i sin tur i 4 rotar om 6 man vardera. Chef för varje rote var en rotemästare. Varje rote ställde upp på kolonn vilket innebär att ett korpralskap var 6 man djup och 4 man brett. Först i varje rote stod rotemästaren.
OBS, dessa rotar skall således inte förväxlas med benämningen rote i det ständiga knekthållet som var ett antal gårdar som tillsammans underhöll en soldat med soldattorp, uniform etc. /Hans

116
Uniformer / Uniformer
« skrivet: 2015-08-28, 14:49 »
Inskrivningsnumret 398 9/09 betyder att han skrevs in som värnpliktig vid Varbergs rullföringsområde (9) år 1909 (09) som då ingick Hallands inskrivningsområde. 398 är hans nummer i inskrivningsrullan.
Uniformen är infanteriets uniform m/1886 som användes fram till 1910 då en ny uniform kom, m/1910 (m/1886 användes dock även efter 1910).  
Så fotot kan mycket väl vara taget 1909. Vi ser även siffran 16 på axelklaffarna vilket är förbandsnumret och står för Hallands regemente. Så denne värnpliktige gjorde sin militärutbildning vid Hallands regemente. /Hans

117
Om han var soldat i Mörby, Stora Mellösa socken, Örebro län 1723 så bör han ha tjänstgjort vid Närke-Värmlands regemente. Han bör ha tillhört rote 48 eller 49 vilket var de två rotarna i Mörby, Stora Mellösa. Både dessa rotar ingick i livkompaniet, Närke-Värmlands regemente. /Hans

118
Lisbeth och Karin, om ni behöver hjälp om hur man söker soldater och båtsmän i de militära rullorna så finns på följande sida några praktiska exempel på hur detta går till. Se http://www.hhogman.se/soka_soldater_swe.htm
/Hans

119
Båtsmännen var inte organiserade i regementen utan i kompanier, sk. båtsmanskompanier.
Båtsmannen Johan August Hultström Tollerman, f. 1825-03-18, tjänstgjorde vid Andra Södra Roslags Båtsmanskompani. Hans rotenummer/båtsmansnummer är 111.
När man söker båtsmän tittar man lämpligen i ”Rullor Flottan 1635 - 1915” som är en motsvarighet till arméns generalmönsterrullor.
Jag gjorde ett nedslags i kompaniets mönstring år 1862 och hittade honom där. Se  
Rullor flottan 1635-1915 XIIIc:350 (1862-1862) Bild 2170 (AID: v399347a.b2170, NAD: SE/KrA/0503036)
 
Enligt rullan är Tollerman antagen den 17/5 1848 och hade vid mönstringen 1862 varit i tjänst i 14 år och var då 37 år gammal.
Den rulla som Lisbeth ovan refererar till kallas Båtsmansrulla och för den som forskar på båtsmän i slutet av 1800-talet kan dessa rullor vara en riktig guldgruva då de är mycket innehållsrika och detaljerade vad avser tjänst, seglatser, betyg mm. Varje båtsman fick en egen bok som kallades båtsmansrulla och i den kan man följa båtsmannens tjänstgöring både vid örlogsstationen och till sjöss. Dessa rullor började dock föras först på 1880-talet (möjligen redan på 1870-talet).  
När man hittar en båtsman i husförhörslängden bör man titta i Grill. Börja med sockenregistret och slå upp socknen (i detta fall Bo socken) och gå sen till den sida som sockenregistret refererar till för att få veta namnet på båtsmanskompaniet (inkl. rotenummer) som båtsmannen tjänstgjorde i.  
Se Grill på AD: Tryckt litteratur Grill:3 (1858-1858) Bild 210 / sid 31 (AID: v792655.b210.s31, NAD: SE/AD/00001) - sida 30 i Grills band 3.
Här ser vi att Bo socken hade 2 båtsmansrotar varav Tollarö och Backeböl - nr 111, var en av dem.
Därefter går man till ”Rullor Flottan 1635 - 1915” och söker upp båtsmanskompaniet och letar upp båtsmannen med aktuella båtsmansnumret (111).  
/Hans

120
Uniformer / Uniformer
« skrivet: 2015-06-25, 14:20 »
Det fanns nog inget krav på att soldaterna måste bo på soldattorpen men det var ovanligt att de inte gjorde det. Däremot var det vanligare att befälen, dvs underofficerare och officerare, bodde på egen gård istället för i befälsbostället som ingick i tjänsten om de hade en egen gård i området.
För att få redan på mer om Thomas Thorséns militära karriär bör du följa honom i generalmönsterrullorna. Jag tittade i Södra Skånska infanteriregementets generalmönsterrulla för år 1876 (din soldat antogs ju detta år) och hittade honom snart i ”Generalmönsterrullor - Norra skånska infanteriregementet 656 (1873-1876) Bild 514 (AID: v65354.b514, NAD: SE/KrA/0023)”. Denna generalmönstring av regementet skedde den 23 juni 1876.
Här står Thomas Thorsén som rekryterad den 21 februari 1876 och approberad (antagen) vid generalmönstringen i 23 juni. Thomas var vid mönstringstillfället 26 år och 4 månader gammal. Hans längd var 5 fot och 8 tum och han var vid detta tillfälle ogift.
Vi finner här en intressant uppgift. Trots att han bara varit vid regementet i 4 månader står det att han har 8 år och 4 månaders tjänstetid. Han har nämligen tidigare varit anställd vid Wendes Artilleriregemente i 8 år. Samtliga artilleriregementen var värvade regementen och inte indelta.
Ytterligare en intressant uppgift finns om Thomas i mönsterrullan. Han var antagen som volontär vid Södra Skånska infanteriregementet och inte vanlig rotesoldat. Ett vanligt sätt att bli befäl var att börja som volontär. Volontärerna var frivilliga som utbildade sig till underofficerare och officerare. De började som soldater men arbetade sig sen snabbt upp i graderna.
Så därför kan det stämma att Thomas har varit underofficer som du skriver (sergeant och fanjunkare). /Hans

121
Uniformer / Uniformer
« skrivet: 2015-06-24, 10:45 »
Nja, NS-07-0013-1876 är inte ett soldatnummer utan hans aktnummer hos Centrala Soldatregistret. NS står för Norra Skånska infanteriregementet, 07 är kompaninumret dvs 7:e kompaniet vilket var Luggude kompani, 0013 är rotenumret tillika hans soldatnumer och 1876 är det år han antogs som soldat. Rotens namn är Humlarp i Ausås socken.  
Enligt soldatregistret är Thomas Thorsén född 1850-02-11 och dog 1913.
I denna akt är han således vanligt rotesoldat.
Källa: Centrala Soldatregistret. Som referens för uppgifterna står Skånes knektregister.  
/Hans

122
Uniformer / Uniformer
« skrivet: 2015-06-22, 11:08 »
Uniformen är infanteriets m/1886. Uniform m/1886 var mörkblå och vapenrocken hade 8 knappar. Kragen var en ståndskrage som var öppen, snedskuren och häktades igen i nedkant. /Hans

123
Byggnader och miljöer / I20 övning
« skrivet: 2015-06-15, 10:17 »
Theresé, uniformen som soldaterna bär på bilderna ovan är som sagt m/1895. Från och med uniform m/1910 fick armén en enhetlig beklädnad, dvs m/1910 bars av hela armén. Detta gör att fotot bör vara taget mellan åren 1895 och 1910. /Hans

124
Byggnader och miljöer / I20 övning
« skrivet: 2015-06-14, 11:14 »
Soldaterna på bilden bär uniform m/1895. Denna uniform bars av Livgardet till häst, dragonregementena samt Trängkåren. Uniformen var mellanblå. Trängkårens uniform var dock mörkblå. Kragen hade olika färg beroende på regemente. Norrlands dragonregemente hade orangegula kragar vilka kan se mörka ut på ett svart/vitt foto.
Vapenrocken har en knapprad med åtta knappar. Ståndkragen var öppen och snedskuren med något avrundade hörn. Ärmuppslagen var försedda med ett uppstående knapphål broderat i silver. Knappen i knapphålet var knäppt. På bröstet fanns två fickor med lock.  
Norrlands dragonregemente hade beteckningen K8 mellan 1893-1927 och K4 från 1927. /Hans

125
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Ryttare på Lövsta bruk?
« skrivet: 2015-06-14, 11:00 »
Soldaterna på bilden bär uniform m/1910 med den välkända tresidiga hatten och användes av hela armén. På axelklaffarna finns regementsbeteckningen vilket dock inte syns på bilden. Byxorna m/1910 hade samma färg som vapenrocken. Längs yttersömmarna på byxorna fanns en blå 3 cm bred klädeslist. Vid tjänstgöring till häst bars ridbyxor m/1910.  
Nedtill på ärmarna finns en 6 cm bred mellanblå chevron med spetsen uppåt. Vapenrocken var grå och knäppt med 6 knappar. Ståndfällkragen var även den blå. Hatten var av grå filt och tresidig efter karolinsk förebild. På brättets vänstra sida fanns tre stycken kronor m/1906. Under kronorna bar manskapet kompanisiffran.  
Denna uniform kom att bäras i huvudsak oförändrat skick ändra fram till början av andra världskriget av vissa äldre åldersklasser, bl.a. i landstormen.
Från och med uniform m/1910 fick armén åter en enhetlig beklädnad. Det fanns dock detaljer som skiljde mellan olika förband och truppslag. /Hans

126
Jag kan inte uttala mig om bilden men Västernorrlands regementes benämning var mellan 1902 och 1927 I28, därefter I21. Dess förläggningsort var från år 1911 Sollefteå i Ångermanland.  
Fram till 1898 höll regementet till på Sånga mo och därefter fram till 1911 på Sollefteå läger.  
 
Västerbottens regemente, I20, var från 1909 förlagt i Umeå. Mellan 1649 - 1898 var Gumboda hed dess övningshed (6 mil nordost om Umeå) och från 1898 och fram till 1909 Vännäs läger.
/Hans

127
Vet någon vad detta är / Vet någon vad detta är
« skrivet: 2015-04-07, 09:56 »
Odd, du skrev i början av denna tråd att ni varit i kontakt med Nordiska museet men att de inte visste vad det var. Kanske du skall kontakta museet igen och, nu när du vet, berätta vad det är och hur den används? /Hans

128
Britt-Marie: År 1791 omvandlades Livregementet till häst till en brigad som delades i tre kårer:
 
.   Livregementsbrigadens kyrassiärkår (senare Livregementets dragoner, K2),
.   Livregementsbrigadens lätta dragonkår (senare Livregementets husarer, K3) och
.   Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon (senare Livregementets grenadjärer, I3).
 
Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon byter namn år 1808 till Livregementetbrigadens grenadjärkår och 1815 till Livregementets grenadjärkår.  När du skall leta soldater i exempelvis Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon så skall du i ArkivDigital söka dem i Livregementets grenadjärerkårs generalmönsterrullor. Skulle tro att du även i SVAR skall söka efter Livregementets grenadjärkår.
Du skriver att din soldat ”värvat sig till soldat” men Livregementets grenadjärer var inte ett värvat regemente utan ett indelt regemente så han var en indelt soldat och inte en värvad soldat. /Hans

129
Övrig teknik / Kopiera program via USB-minne (minnepinne)
« skrivet: 2015-03-31, 14:32 »
Det allra enklaste är nog att köpa en extern CD/DVD spelare. De kostar inte mycket, runt 300 kr. Den ansluts sen till PC:n med en vanlig USB-kabel (medföljer). Därefter är den färdig att användas på samma sätt som CD/DVD spelaren på din gamla dator. /Hans

130
Skaraborgs regemente / Roman, Magnus
« skrivet: 2015-03-31, 12:46 »
Var han bor som soldat framgår ju av rullan. Som soldat bor han på det soldattorp som tillhandahölls av rote nr 28 (Essunga rote) i Skånings kompani (no 8), Skaraborgs regemente. Det låg i Essunga socken, Barne härad. Roten måste ha varit en större gård för den satte upp 3 soldater till kompaniet, nämligen nr 26, 27 och 28 (Källa: Grill). Med denna information om socknen och roten Essunga bör du kunna finna honom i HFL?
Var en soldat kom ifrån eller var han var född står sällan i GMR, framförallt inte så här tidigt. Om det står något så brukar det vara en referens till landskapet, typ smålänning, östgöte od. /Hans

131
Skaraborgs regemente / Roman, Magnus
« skrivet: 2015-03-31, 11:00 »
Ja, Magnus Roman approberades (godkändes) vid denna generalmönstring vilket framgår av kolumnen längst till höger vilken innehåller noteringar för den aktuella mönstringen (approberas). En soldat som nyrekryterats skulle godkännas vid nästa generalmönstring. Om soldaten blev godkänd noterades approberas i GMR.
I kolumnen för tjänstetid står 4/3 vilket innebär att han varit i tjänst i cirka 16 månader (4/3-år) när han godkändes vid generalmönstringen. Han var vid mönstringen 32 år gammal samt gift. I kolumnen Längd framgår att han var 5 fot 11 tum lång. /Hans

132
Södermanlands regemente / Lifknekt, Carl
« skrivet: 2015-02-25, 12:01 »
I Södermanlands soldatregister finns han som soldat 924 Carl Lifkneckt och tjänstgjorde i Gripsholms kompani, Södermalands regemente. Rotens namn är 924 Lifsinge, Daga härad. Han är född 1767 och dog 1807. Han antogs som soldat vid regementet 1790-03-09 och tjänade i 12 år fram till 1802-06-15 då han tog avsked. Följande notering finns i registret: ”GM-02 sjuk på sjukhus. Obotligt bensår. Får avsked. Gift med pigan Ulrica Ersdotter i Lifsinge. Morgongåva 10 D. Spec.
Torpet, numera rivet, flyttades från byn vid laga skifte 1855.”
/Hans

133
Uniformer / Äldre inlägg (arkiv) till 25 februari, 2015
« skrivet: 2015-02-25, 11:10 »
Sven, i ditt inlägg från 23 februari skrev du att din släkting var fänrik i Konungens eget regemente/Kronprinsens regemente 1782 - 86. I så fall bör han ha haft infanteriuniformen m/1779. På min uniformsida har jag flera bilder av denna uniform, både officerare, underofficerare och manskap.
För att gå tillbaka till den karolinska enhetsuniformen som du undrade om så var den i stort sätt lika för manskap och befäl. Vad som framförallt skiljde var kvaliteten på materialet. Vissa detaljer skiljde sig dock åt. Fodret och ärmuppslagen var blå istället för gul. Officerarna bar i mitten av 1690-talet blå strumpor. Utsirningarna på rocken varierade med grad. Gradbeteckningar motsvarande de som används på dagens uniformer fanns inte vid denna tid. Istället markerades graden med den sk. ringkragen som bars runt halsen av officerarna. Ringkragarna var en slags motsvarighet till dagens brickor som dagofficeren bär (bar) och återinförs 1799 som just en symbol för vaktkommenderad officer. Ringkrage användes dock inte vid artilleriet eller vid kavalleriet.
De små skillnaderna mellan manskap och befäl gäller även uniform m/1756 och i stort även m/1765.
Både uniform m/1756 och m/1765 påminner mycket om den karolinska enhetsuniformen. Modell m/1779 däremot har ett helt nytt utseende. Här blir nu skillnaderna också mycket större mellan manskap och officerare.
Vad gäller Armémuseum och dess länk så har man flyttat samlingarna till Digitalmuseum, http://digitaltmuseum.se/ . Vad gäller värjorna så började man från 1748 att fasa ut värjan mot huggare m/1748 för infanterimanskapet. När manskapet lade av komissvärjan för huggare fortsatte dock befälet att använda värjor (Kommendervärjan). Under 1700-talets senare hälft bar de värjor med paradfästen. År 1796 kommer dock en order om att infanteriofficerarna skall byta ut sina värjor mot sablar. /Hans

134
Uniformer / Äldre inlägg (arkiv) till 25 februari, 2015
« skrivet: 2015-02-24, 11:30 »
Det regemente som bl.a. kom att kallas Kronprinsens regemente sattes upp som ett garnisonsregemente i Halland år 1719. De hade då namnet Smålands tre- eller femmänningsregemente till fot eller T. S. Horns värvade regemente.
Regementet har haft namn efter förbandscheferna varför regementets namn har varierat.  
Namn på regementet:
.   Prins Gustavs regemente till fot 1747 - 1753
.   Kronprinsens regemente till fot 1753 - 1771
.   Prins Adolf Fredriks regemente till fot 1771 - 1772
.   Konungens Eget värvade regemente 1772 - 1829
Regementet drogs in 1828 och avmönstrades i Landskrona den 18 maj 1829.
Regementet var organiserat på 8 kompanier.
 
I ovanstående inlägg fin en länk till min sida om 1700-tals uniformer. Jag har inga bilder på uniformer från just ovanstående regemente men på sidan finns bilder på hur uniformer såg ut vid denna tidsperiod. /Hans

135
Titlar och befattningar / Beväring
« skrivet: 2015-02-11, 16:27 »
Jag har aldrig sett förkortningen ”Bve” för beväring men jag antar att den kan ha förekommit speciellt om det var en privatperson som skrev det. Både Beväringsinrättningen och Indelningsverket avskaffades 1901 och ersattes av ett system med allmän värnplikt där de indelta- och värvade regementena ersattes med en värnpliktsarmé. De som gjorde militärtjänst i det nya systemet kallades värnpliktiga som förkortas ”vpl” och det vore väl det naturliga att skriva så sent som 1916. Men termen värnpliktig användes även på 1800-talet som en synonym till beväring och begreppet beväring levde säkert kvar även efter den allmänna värnpliktensinförande 1901. /Hans

136
Titlar och befattningar / Beväring
« skrivet: 2015-02-10, 14:19 »
Eva, här kan du läsa mer om Beväringsinrättningen: http://www.algonet.se/~hogman/bevaringen.htm
/Hans

137
Uniformer / Äldre inlägg (arkiv) till 25 februari, 2015
« skrivet: 2015-01-31, 13:57 »
Nej, jag tror knappast att värnpliktiga på 1920-talet skulle ha fått behålla uniformen efter att de muckat. Nya soldater skulle rycka in och de behövde också uniformer och det skulle bli alldeles för kostsamt för Försvarsmakten att sy upp nya uniformer för varje ny värnpliktig som ryckte in.
Vad jag förstår av ditt tidigare inlägg så vet du vem personen på fotona är eftersom du vet när han är född. Har du inte sett hans militära inskrivningsnummer i församlingsboken? Detta nummer skulle ge en ledtråd till var han mönstrades och var han sannolikt gjorde sin värnplikt. /Hans

138
Uniformer / Äldre inlägg (arkiv) till 25 februari, 2015
« skrivet: 2015-01-30, 10:18 »
Inte heller på detta foto ser man ärmuppslagen eller vad som finns på axelklaffarna. Ja, modellåret är 1886. Denna uniform blev mycket långlivad. År 1910 kom en ny uniformsmodell som var grå och hade den kända tresidiga hatten. Men m/1886 (som var mörkblå) levde kvar sida vid sida med m/1910 och man ser ofta fotografier med soldater i m/1910 men med persedlar från m/1886, inte mist mössa m/1865-1899.
År 1923 kom en ny uniform, m/1923, (gråbrungrön) men denna uniform blev aldrig fullt ut införd. Under 1920-talet var det stora besparingar med neddragningar som följd. Främst var det officerarna som bar den nya uniformen som de införskaffade för egna medel.  
Om fotot är taget i Uppsala är väl sannolikheten stor att det rör sig om Upplands regemente, I8. /Hans

139
Uniformer / Äldre inlägg (arkiv) till 25 februari, 2015
« skrivet: 2015-01-29, 15:47 »
Julius, uniformen är antagligen infanteriets modell m/1886. Tyvärr ser man inte ärmuppslagen för det skulle ge mer information om typ av infanteriregemente.
Du frågar vilket kompani han tjänstgjorde i och det var 2:a kompaniet vilket framgår av knappen med en 2:an i mössan.
De två strecken på vänster överärm är sk. skoltecken.
Däremot är det svårare att avgöra regemente då man inte ser vad det står på axelklaffarna.
Det står något på fotografiet nere till höger vilket antagligen är fotografens namn eller fotoateljéns namn. Det skulle underlätta att identifiera regementet om man vet var fotot är taget. /Hans

140
Jan-Erik, jag har svarat på din fråga om militära inskrivningsnummer här: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/370865/371098.html?1421848653  
/Hans

141
Jan Erik Lindström undrar i en annan tråd (Hitta i kyrkböcker) vad det militära inskrivningsnumret 661 58/27 står för.  
58 står för Falu östra rullföringsområde som då tillhörde Kopparbergs inskrivningsområde. 27 är det år inskrivningen skedde, dvs 1927. 661 är personens löpnummer i rullan. /Hans

142
Det de bär i bältena är ingen sabel utan en så-kallad faskinkniv m/1848. /Hans

143
Jag tycker mig se att detta är Trängtruppernas uniform m/1895. Denna uniform bars även av Livgardet till häst och dragonregementena. Trängkårens uniform var dock mörkblå med ljusblå krage.
Axelklaffen har en ljusblå passpoal runt klaffen samt siffran ett (1) för Svea Trängkår. Vidare syns också det uppstående knapphålet på ärmuppslaget. /Hans

144
Katrin, se mitt inlägg från den 21 december 2014 - 18:08 ovan. /Hans

145
Generalmönsterrullorna fördes fram till 1885, därefter började man föra de så kallade stamrullorna.  Detta gällde då de värvade regementena. Först 1889 började stamrullorna föras vid de indelta regementena.  
Stamrullan är en av soldatforskarens viktigaste källor efter 1885.  
För värnpliktiga ersattes stamrullorna år 1919 med registerkort, de sk. stamkorten.
Stamkorten innehåller uppgifter om namn på den värnpliktige, födelsedatum, och när personnumret kom även denna uppgift. Vidare tilldelat truppslag, tjänstgöringsuppgifter och ev. bestraffningar.
Sen har vi ju inskrivningslängderna. För dessa måste man känna till vilken socken personen bodde i vid inskrivningen för att finna honom i inskrivningslängderna.  
Jag känner inte till i vilken mån dessa rullor blivit digitaliserade men både stamrullorna, stamkorten och inskrivningslängderna finns på Krigsarkivet.
Riksarkivet har dock en sida där man beställa kopior eller framtagning av inskrivningslängder, stamrullor och stamkort rörande värnplikt för personer födda 1865-1954. Se http://riksarkivet.se/varnplikt. De tar dock ut en avgift för detta. /Hans

146
Jag skrev ovan att Skara rullföringsområde tillhörde Skaraborgs inskrivningsområde. Det gjorde det men under åren 1926-1942.
Under åren 1902-1926 tillhörde dock Skara rullföringsområde Älvsborgs norra inskrivningsområde. /Hans

147
Julius, 362 33/1911 är ett militärt inskrivningsnummer för värnpliktiga.
33 står för Skara rullföringsområde som då tillhörde Skaraborgs inskrivningsområde. 1911 är det år inskrivningen skedde. 362 är personens löpnummer i rullan. I övrigt se inlägget från 18 juli 2014 ovan. /Hans

148
Uniformer / Äldre inlägg (arkiv) till 25 februari, 2015
« skrivet: 2014-12-20, 10:29 »
Jo, visst är det sannolikt att det är så. Männen bär infanteriets m/1860, fotona är tagna i Luleå på 1870-talet så sannolikheten är stor att båda tjänstgjorde vid Norrbottens fältjägarkår. /Hans

149
Uniformer / Äldre inlägg (arkiv) till 25 februari, 2015
« skrivet: 2014-12-19, 15:12 »
Hej Ann-Mari, ja denne man bär infanteriets uniform m/1860. Här ser vi även en bit av de gula passpoalerna i byxorna. Vi ser också på ärmuppslaget de typiska två nyckelhålen som kännetecknar de vanliga infanteriregementena. Knapphålen på ärmuppslagen var stående och knapparna var knäppta. Uniform m/1860 bars av samtliga infanteriregementen utom av Svea- och Göta (andra) livgarde, Första- och Andra livgrenadjärsregementena samt Värmlands fältjägarregemente.
Av ramtypen att döma så bör väl även detta kort vara taget på 1870-talet? I texten under det kort som du refererar till står det att denne man var en officer vid Norrbottens Regemente. Detta regemente fick dock namnet Norrbottens Regemente först år 1892. Tidigare var det en kår med namnet Norrbottens fältjägarkår och den bildades år 1841 när dåvarande Västerbottens fältjägarregemente delades i två fältjägarkårer. Den norra kåren får namnet Norrbottens fältjägarkår. /Hans

150
Uniformer / Äldre inlägg (arkiv) till 25 februari, 2015
« skrivet: 2014-12-19, 10:10 »
Längst ned på ärmarna finns de typiska två knapphålen som det vanliga infanteriet bar. Uniformen har två knapprader och det hade infanteriets uniformsmodell m/1860. Vapenrocken till denna uniform hade mörkblå färg medan byxorna fick blåmelerad färg (dvs. olika färg på byxor och vapenrock där byxorna var ljusare). År 1872 ändrades byxorna som nu får samma mörkblåa färg som vapenrocken. Byxorna får då beteckningen m/1872.
På fotot ovan syns tydligt att byxorna har en något ljusare färg än vapenrocken så byxorna bör vara liksom vapenrocken m/1860. I och med m/1860 infördes axelklaffar i vapenrockens färg. Mannen på fotot har epåletter varför man inte ser axelklaffarna. Epålett bars på axlarna som axelprydnad eller gradbeteckning.  
På bordet ligger skärmmössa m/1865. Mössan är försedd med mössplåt. Gradbeteckningar bars på mössa m/1865 (m/1865-1899) i form av galoner. Runt mössans nedre del fanns gradbeteckningar i form av gula galoner som varierade i antal och bredd beroende på tjänstegrad. På vardera sidan om mössan bar officerare och underofficerare dessutom två stycken smala lodräta gula galoner (sergeant undantagen). /Hans

151
Källor och arkiv / Soldatregister
« skrivet: 2014-12-13, 12:56 »
Julius, om du går till Centrala Soldatregistret och tittar under ”Om Databasen” finner du information om registret, bl.a. ”Databasen gör inte anspråk på att vara fullständig, forskning pågår hela tiden och nya soldater förs till de tidigare registrerade samt nya uppgifter om soldaterna och den närmaste familjen.”
Vidare ”Syftet med registreringen är att registrera den menige soldaten upp till distinktionskorpral grad.” /Hans

152
Torpa / Torpa
« skrivet: 2014-09-12, 12:07 »
Jag hjälper en amerikan med sina rötter där 2 personer emigrerade 1883. Kvinnan kom från Broby, Torpa socken, Västmanlands län, Mathilda Björkholm, Torpa AI:17 (1881-1885) Bild 166 / sid 150. Mannen, Carl Johan Johansson kom från Broby, Tumbo socken, Södermanlands län, Tumbo AI:22 (1881-1885) Bild 95 / sid 89. Dessa båda socknar ligger intill varandra. Såg i AD att år 1950 överfördes Broby från Torpa i Västmanlands län till Tumbo i Södermanlands län.  
Min fråga är, är detta ett och samma Broby som var uppdelad på två socknar, dvs låg västra delen av Broby i Torpa medan den östra i Tumbo där sockengränsen klöv Broby i två delar? Eller är det två separata Broby? /Hans

153
Kronobergs regemente / Hörberg, Åke Erasmisson
« skrivet: 2014-07-19, 12:34 »
Jag tror att Stig råkade skriva fel sidnummer för 1764-års GMR avseende Åke Hörbergs avsked. Det skall vara sida 169 (AD) /Hans

154
Mellan åren 1902 och 1942 skrevs de militära inskrivningsnumren för värnpliktiga på formen LLL RRR/ÅÅ, där LLL är individens löpnummer i rullan, RRR är rullföringsområdet och ÅÅ det år inskrivningen av individen skedde. Således betyder 511 24/27 att 24 är rullföringsområdet vilket i detta fall är Motala rullföringsområde som mellan 1902 och 1927 tillhörde Östergötlands västra inskrivningsområde. 27 står för året 1927 och är det år inskrivningen skedde. 511 är den värnpliktiges löpnummer i rullan.
Med hjälp av inskrivningsområdet kan man sen ta reda på vilket regemente som den värnpliktige tjänstgjorde vid genom att titta på vilka regementen som fanns inom området. Ytterligare information kan man få genom att söka den värnpliktige i inskrivningslängden för rullföringsområdet för året i fråga. Därefter kan man söka honom i stamrullorna för mer information om hans tjänstgöring. År 1918 infördes individuella stamkort/värnpliktskort som innehöll liknande uppgifter som stamrullorna. /Hans

155
Swedish geography / Farm/Locality Names
« skrivet: 2014-07-18, 12:22 »
Sherri, Fredsberg in Västra Götaland Län (County) that Rune found can be found at Google Maps at 14.066667,11z/data=!4m2!3m1!1s0x465b7378a09eddb5:0xaed52f1b80e881d7?hl=sv,https: //www.google.se/maps/place/545+90+Fredsberg/@58.7499981,14.066667,11z/data=!4m2! 3m1!1s0x465b7378a09eddb5:0xaed52f1b80e881d7?hl=sv  (Use the zoom facility to zoom in or out to get a better idea where Fredsberg is located)
As you can see it is located northeast of the town Mariestad. The name of the province is Västergötland. /Hans

156
Hej,
I akt-numret har du de uppgifter du behöver för att söka honom i generalmönsterrullorna. Akt-numret BR-06-0089-1822 talar om att det är Bohuslänsregemente (BR). 6:an står för 6:e kompaniet (Bullaren kompani) och 89 är soldatens soldatnummer (inom kompaniet) samt 1822 är antagningsåret.
Om du tar fram Bohusläns regementes generalmönsterrullor i ArkivDigital och letar upp första generalmönstringen som regementet hade efter 1822 så finner du generalmönstringen år 1825.
När du sen får fram 1825-års GMR för regementet så måste du leta upp Bullarens kompani (då Andra Majorens kompani) och inom detta kompani bläddra fram till soldat 89. AD:s källhänvisning är: Generalmönsterrullor - Bohusläns regemente 636 (1825-1828) Bild 1350 (AID: v374167.b1350, NAD: SE/KrA/0023)
Här finner du soldat 89, Magnus Jonas Dahlquist på roten Björkebräcka. Här står han även som stockmakare. /Hans

157
Andra gardet har hetat något olika men från 1818 Andra livgardet och från 1894 Göta livgarde. /Hans

158
Bohusläns regemente / Krok, Sven
« skrivet: 2013-09-19, 11:02 »
I den information du hämtat från Centrala soldatregistret har du all information du behöver för att hitta honom i regementets generalmönsterrullor. I Aktnumret BR-03-0061-1813 så ser du att han antogs som soldat 1813 och han var soldat nummer 61 (rote 61) i 3:e kompaniet (03). 3:e kompaniet hette Södra kompaniet vilket också framgår av den information du listat och regementet är som sagt Bohusläns regemente.
För att hitta honom tittar du på Bohusläns regementes generalmönsterrullor från det år han antogs, dvs från 1813 och framåt. Normalt mönstrades ett regemente vart 3 år men detta stämmer inte alltid. När du får fram en generalmönsterrulla så börjar de med regementsstaben och därefter de olika kompanierna i rangordning. Leta reda på Södra kompaniet. Varje kompani börjar med kompanibefälet och därefter soldaterna i soldatnummer ordning. Din soldat är soldat 61 i kompaniet så scrolla fram till nr 61.  
På denna sida ser du ett exempel på hur en generalmönsterrulla (GMR) är uppställd: http://www.hhogman.se/gmr_1845.htm
På denna sida finns exempel på hur du kan tyda de olika noteringarna som står i en GMR: http://www.hhogman.se/GMR_noteringar.htm
På denna sida finns lite råd om hur du soldatforskar: http://www.hhogman.se/soldatforskning.htm
Jag tittade i AD som hastigast på Bohusläns regemente och för detta regemente har man arkiverat generalmönsterrullorna kompani för kompani istället för per år. Gå in i Södra kompaniets GMR och leta upp de rullor som finns från 1813 och framåt. Jag har inte sökt så noga men det verkar vara ett hopp i GMR för Södra kompaniet mellan 1811 och 1828? På denna sida v435331.b870 (för 1828 ) i AD finns en soldat 61 med namn Swen Krok. Är det din soldat? /Hans

159
Nättidningen Rötter / Engelsk ordlista
« skrivet: 2013-09-15, 12:46 »
På släktdatas sida (Elisabeths länk ovan) finns en länk till min hemsida som inte längre är aktuell. Jag har nu kontaktat Släktdata med uppgift om den nya adressen till min Sve/Eng ordlista. Den är http://www.hhogman.se/dictionary_genealogy.htm
Hans Högman

160
Västgöta regemente / Hjortberg, Fredrik Ludvig
« skrivet: 2013-09-01, 11:23 »
Det var lätt att hitta honom då all information finns i utdraget från Centrala soldatregistret. Han var soldat nr 19 i Barne kompani i Västgöta regemente. I informationen VG-04-0019-1807 så står VG för Västgöta regemente, 04 för kompaninumret (4=Barne kompani), 0019 för hans soldatnummer och 1807 för antagningsåret.  
Ludvig Hjortberg approberades (antogs) år 1807 men det finns inga generalmönsterrullor för Västgöta regemente mellan 1806 och 1816 men om du tittar i 1817-års generalmönstring av regementet (Generalmönsterrullor - Västgöta kavalleriregemente 546 (1817-1821) Bild 143 / sid 138 ) så finner du honom där som soldat nr 19 i Barne kompani. I början av generalmönsterrullan finns en innehållsförteckning och där ser man att Barne kompani börjar på sida 134. I AD har sidan ID= v60360.b143.s138 (dvs han finns på sida 138).
Hans ålder i GMR anges till 32 år och antalet tjänsteår till 9 1/2 år. Han var 5 fot och 11 tum lång. Han var även närvarande vid mönstringen.
Hans

161
Anledningen till att det inte finns några inskannade generalmönsterrullor (GMR) efter 1884 är att GMR upphörde då. Istället började man från 1885 att föra stamrullor för de värvade förbanden. De indelta förbanden fick stamrullor 1889.
Stamrullorna för underofficerare och officerare fördes fram till och med andra världskriget och omfattade all anställd personal. Stamrullorna ersattes 1945 med tjänstekorten. För värnpliktiga ersattes stamrullorna redan år 1919 med registerkort, de sk. stamkorten.
Stamrullan är en av soldatforskarens viktigaste källor efter 1885. /Hans

162
Mellan åren 1886 och 1901 skrevs de militära inskrivningsnumren för värnpliktiga på formen LLL KKK/ÅÅ, där LLL är individens löpnummer i rullan, KKK är kompaniområdet och ÅÅ det år inskrivningen av individen skedde. I ditt fall har vi 125 2/98. 125 är således hans löpnummer i rullan och 98 är årtalet då inskrivningen av individen skedde.
Kompaniområde 2 var Torna kompaniområde som ingick i Södra Skånska infanteriregementets inskrivningsområde. Med största sannolikhet fullgjorde en beväring sin militärtjänst vid det regemente i vars inskrivningsområde han mönstrades. /Hans

163
Ja, det ser ut som 207 och det har jag ingen förklaring på. Jag skulle föreslå att du kontaktar Krigsarkivet. De har en kontaktsida för värnpliktsfrågor, http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=26157
Hans

164
Rullföringsområdesnumren mellan 1902 och 1942 sträcker sig mellan 1 och 82. Mellan dessa år skrevs de militära inskrivningsnumren för värnpliktiga på formen LLL RRR/ÅÅ, där LLL är individens löpnummer i rullan, RRR är rullföringsområdet och ÅÅ det år inskrivningen av individen skedde. Är du säker på att 207 inte är individens löpnummer i rullan? Se gärna http://www.algonet.se/~hogman/inskrivningsomraden.htm /Hans

165
En generalmönstring var en inventering av regementet och ger en statusbild av hur regementet var sammansatt både vad avser personal och utrustning (vid kavalleriet även hästarna) vid ett visst datum då regementet mönstrades. Vid varje generalmönstring nedtecknades allt noggrant i en sk. generalmönsterrulla (GMR).
Generalmönstringsmöten hölls i regel vart 3:e år även om det inte alltid var fallet. I GMR ser du när en soldat antogs respektive när han fick avsked. Men du måste då titta i den GMR när detta skedde. I GMR finns två stycken noteringskolumner längst till höger. Den första av dessa gäller noteringar från den förra generalmönstringen och den längst till höger från den aktuella generalmönstringen. På sätt höll man ihop noteringar från två på varandra följande generalmönstringar. Om det i den vänstra står approberas och i den högra presens betyder det att han approberades vid den förra generalmönstringen och var närvarande vid den aktuella mönstringen. Du måste mao söka igenom alla GMR för den tidsperiod han var soldat vid det aktuella regementet.
En värdefull källa och ett komplement till GMR är serien Rullor fr o m 1724”. Denna serie kan eventuellt täcka in luckor i respektive regementes rullserier. Dessa rullor är uppställda på samma sätt som GMR.
Jag har själv hittat värdefull information om soldater som stupat i krig mellan två generalmönstringen genom att titta i Rullor fr o m 1724”.
På min hemsida har jag ett exempel på en uppställning av en GMR, i detta fall Södermanlands regementes mönstring år 1845, http://www.algonet.se/~hogman/gmr_1845.htm .
Jag har även samlat på min en stor mängd exempel på noteringar som man kan finna i en GMR och visar dem på tillsammans med förklaringar. De finns på http://www.algonet.se/~hogman/GMR_noteringar.htm
/Hans

166
Då är det rätt person för hans pappa heter just Isak Söderholm (1852-1919), Vik, Graninge. Om han angivit sin far i Sverige som närmast anhörig så var han väl inte gift 1918 i varje fall? Står det något om typ av militärt förband i hans WW I draft registration card?

167
Jag har en ana vid namn Johan Efraim Söderholm, född 1873-09-23 i Vik, Graninge (Y). Han har i Graninge AIIa:1 (1895-1908) Bild 1720 / sid 163 (AID v121296.b1720.s163) kommentaren N. Amerika och datumet 1/6 01.  
I ”Emigranten Populär 2006” finns en Johan Söderholm från Graninge (Y), ålder 25, född 1875/1876. Han utvandrade till USA från Sverige med Göteborg som avresehamn den 1901-06-14 med destination Wesley, Iowa, USA. Enligt databasen reste han ensam. Födelseåret stämmer dock inte helt på CD-skivan. Han är född år 1873.
Jag har hittat en John Efraaim Saderholm på familysearch.org. Denne person är född 1873-09 -23 vilket stämmer med min ana. Födelseort uppges ej, bara other country. Denne person avlider i San Diego, Kalifornien, USA 1957-02-10.  
Jag har även sökt honom i Ellis Islands databas men hittar honom inte där.
Är det någon med tillgång till amerikanska census som kan se om han gifte sig i USA och fick barn? Finns något om honom i amerikanska WW1 records? /Hans

168
Ljustorp / Äldre inlägg (arkiv) till 07 december, 2013
« skrivet: 2013-02-18, 10:15 »
Erik Jonas Högman (patronymikon Ersson), är en bror till min farfars far, och född 1846-06-19 i Väster Frötuna, Ljustorp (Y), död 1902-12-16 i Ljustorp (Y). I mitten av 1870-talet bor han i Högland, Ljustorp och i HFL Ljustorp AI:8 (1871-1880) Bild 183 / sid 170 (AID v121833.b183.s170) står kommentaren Dömd 31/5 1878 av Ljustorps Häradsrätt för första resan snatteri.
Är det någon med tillgång till rullor över fångar hos SVAR som kan titta vad det var han gjort, om det finns personalia och om det finns något fotografi på honom?
Var snatteri på 1870-talet samma som idag, dvs stöld av något som har ett relativt lågt värde?
/Hans

169
75 i inskrivningsnumret 110 75/1908 står för Visby rullföringsområde som ingick i Gotlands inskrivningsområde. /Hans

170
Människor / Militärer i Sollefteå?
« skrivet: 2012-10-22, 18:43 »
Soldaterna på bilden bär uniform m/1910 så fotografierna är tagna efter 1910. Denna uniform kom att bäras i huvudsak oförändrat skick ändra fram till början av andra världskriget av vissa äldre åldersklasser, inte minst i landstormen.
Det kom en ny uniform år 1923 (m/1923) men denna uniform blev dock aldrig fullt ut införd. Under 1920-talet var det stora neddragningar i försvaret och många regementen lades ned. Det ekonomiska läget var kärvt för försvaret och de gamla uniformerna fick slitas ut först innan den nya uniformen fick införskaffas. Främst var det officerarna som bar den nya uniformen som de införskaffade för egna medel. Den gamla m/1910 fick i många fall användas ute på kompanierna vanligen i en modifierad form, m/1910-1923 där de blå axelklaffarna på m/1910 ersatts med axelklaffar i samma färg som vapenrocken, dvs grå.
Så, det är inte lätt att datera fotografier med soldater i m/1910 eftersom den användes så länge. Fotot kan mao även vara taget efter 1923.  
Om du kan förstora upp något av fotografierna där man ser vad som står på axelklaffarna så får du en ledtråd till vilket regemente det kan röra sig om. I Sollefteå fanns Västernorrlands infanteriregemente som mellan 1902-1927 hade beteckningen I28 och då står det 28 på axelklaffarna. Från 1928 hade regementet beteckningen I21. I Sollefteå fanns även Norrlands Trängregemente med beteckningen T3.
/Hans

171
Lite mer information. Norrlands Trängbataljon hette vid tiden för ditt fotografi Norrlands Trängkår (T3) och fanns i Sollefteå. Norrlands Dragonregemente fanns i Umeå. Hans

172
Uniformen som soldaterna bär är m/1895. Den hade något ljusare färg av mellanblått kläde. Vapenrocken hade en knapprad med åtta knappar. Ärmuppslagen var försedda med ett uppstående knapphål. Knappen i knapphålet var knäppt. På bröstet fanns två fickor med lock.  
Kragen hade olika färg beroende på regemente. Livgardet till häst (K1) hade mellanblå krage, Livregementets dragoner (K2) vit krage, Skånska dragonregementet (K6) gul krage och Norrlands dragonregemente (K8) orange krage. Gradbeteckningarna bars på kragen.
Denna uniform bars av Livgardet till häst, dragonregementena samt Trängkåren. Trängkårens uniform var dock mörkblå.
Kragen på uniformerna på bilden ser mycket mörk ut. Norrlands dragonregemente hade orange kragar och det är möjligt att den var mörk orange och att den ser nästan svart ut på ett svart/vitt foto? Även trängtrupperna bar denna uniform men till skillnad mot den mellanblåa färgen som dragontrupperna hade var trängens mörkblå. Jag tycker att uniformerna ser rätt mörka ut i färgen men det kan vara ljuset på bilden som spelar ett spratt. Om vi nu rör oss i Norrland så kan soldaterna även tillhöra Norrlands Trängbataljon. Även trängen bar ridstövlar.
Den stående soldaten bär dock m/1910 så fotot är taget efter år 1910.
Hans

173
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / LIvgrenadjär?
« skrivet: 2012-03-07, 11:38 »
Vad jag kan se på bilden så ser det ut som en flammande granat på axelklaffarna vilket grenadjärtrupperna hade.  
Grenadjärerna använde från 1858 en vapenrock med två knapprader (som soldaten på bilden bär). År 1873 anbringades en flammande granat på axelklaffarna.  
År 1886 fick de den nya uniformen m/1886 som var en enradig vapenrock. Ann-Maries uppskattning av tidpunkt verkar stämma. Granaten på axelklaffarna infördes från 1873 och en ny uniform kom 1886 så troligtvis är kortet taget mellan dessa två år. /Hans

174
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Okänd militäruniform
« skrivet: 2012-01-30, 18:22 »
Det ser ut som en trängsoldat i uniform m/1885.
Trängtrupperna bildades år 1885 då en trängbataljon sattes upp på Marieberg i Stockholm.  
Denna bataljon delades sen 1891 och Svea- respektive Göta trängbataljon bildades. De följdes sen 1893 av Norrlands trängbataljon samt 1894 av Wendes trängbataljon.  
De fick sin första uniform 1885, m/1885. Vapenrocken hade två knapprader om vardera 8 knappar, hade axelklaffar samt var mörkblå och liknade dragonregementenas vapenrock m/1875. Till uniformen bar man kask eller mössa m/1865. På axelklaffarna bars förbandsnummer.  
Uniform m/1885 ersattes år 1895 av m/1895.
Svea trängbataljon fanns i Stockholm, Göta trängbataljon fanns först i Stockholm men från 1892 i Karlsborg och från 1902 i Skövde, Norrlands trängbataljon fanns även de först i Stockholm men från 1898 i Sollefteå, Wendes trängbataljon fanns först i Karlsborg men från 1895 i Landskrona.
Då soldaten bär tränguniform m/1885 bör fotot vara taget mellan 1885 och 1895 då en ny uniform kom. /Hans

175
Roland, detta är ett inskrivningsnummer för värnpliktiga. Från 1902 skrevs de på formen LLL RRR/ÅÅ, där LLL är individens löpnummer i rullan, RRR är rullföringsområdet och ÅÅ det år inskrivningen av individen skedde. Ditt inskrivningsnummer 270 67/10 betyder då följande: 67 står för Sollefteå rullföringsområde som ingick i Västernorrlands inskrivningsområde. Siffran 10 är året då inskrivningen skedde, dvs år 1910, och 270 är den värnpliktiges löpnummer i rullan.  
Med hjälp av inskrivningsområdet kan man sen lista ut vilket regemente som den värnpliktige tjänstgjorde vid genom att titta på vilka regementen som fanns inom området. Troligtvis så gjorde denna person sin värnplikt vid Västernorrlands regemente (infanteri). Mellan 1902 och 1928 hade regemente beteckningen I28 och I21 från år 1928. Detta regemente fanns i Sollefteå.
Ytterligare ett alternativ är Norrlands trängkår, T3 som från 1949 blev Norrlands trängregemente. Även T3 fanns i Sollefteå. /Hans

176
Åmot / Åmot B:1 1799 - 1860
« skrivet: 2012-01-15, 11:58 »
Tack för hjälpen. /Hans

177
Åmot / Åmot B:1 1799 - 1860
« skrivet: 2012-01-15, 11:03 »
Jag har fått en förfrågan från USA om en text i vigselboken för Åmot B:1 1799 - 1860 Gävleborgs län, avseende en vigsel 1818, nr 8. Texten börjar med C???????? Corporalen vid Helsinge Kongl. Regemente och Ofvansjö Compagnei Eric Stolt i Mojsjön och Pigan Brita Ersdotter i Åmotsby....... Vilket är det första ordet i texten, det som börjar på C....
/Hans

178
Värnplikt / Värnpliktsförhållanden
« skrivet: 2012-01-13, 13:00 »
Visst ser 426 54/31 ut som ett inskrivningsnummer för värnpliktiga som efter 1902 skrev enligt följande: LLL RRR/ÅÅ, där LLL är individens löpnummer i rullan, RRR är rullföringsområdet och ÅÅ det år inskrivningen av individen skedde.
I ditt fall står således 31 för år 1931 och 54 för Uppsala södra rullföringsområde som mellan 1902 och 1969 ingick i Uppsala inskrivningsområde. 426 är den värnpliktiges löpnummer i rullan. Troligtvis så gjorde han då sin värnplikt vid Upplands regemente som fram till 1957 var ett infanteriregemente,I8. /Hans

179
If a soldier have note with kasserades or cassation it normally means he was dishonorable discharged. Otherwise he would be noted as “avskedad” (discharged). /Hans

180
Titlar och befattningar / Hantlangare
« skrivet: 2011-12-08, 16:52 »
Hantlangare ingick i pjäsbesättningen och tillhörde manskapet. Pjäserna sammanhölls vanligen två och två med en underofficer (eller en fänrik) som chef. Manskapet utgjordes av de lägsta befälsgraderna, konstapel och lärkonstapel samt meniga hantlangare. Pjäschefen var konstapel. Dessutom fanns i servisen två lärkonstaplar och vid det grova artilleriet ytterligare en konstapel. Vanligen ingick 4 hantlangare per pjäs.
Konstapel kan jämställas med korpral i infanteriet och lärkonstapel med vice korpral. /Hans

181
98 - Osorterat / Vad betyder detta och vad blir nästa steg?
« skrivet: 2011-11-27, 10:33 »
Stamrullorna började föras år 1885. Stamrullorna innehåller namn, födelsedatum och aktuell grad eller befattning samt anteckningar om soldatens enskilda förhållanden, hantverksskicklighet etc.  
För värnpliktiga ersattes stamrullorna år 1919 med registerkort, de sk. stamkorten.
Stamkorten innehåller uppgifter om namn på den värnpliktige, födelsedatum, och när personnumret kom även denna uppgift. Vidare tilldelat truppslag, tjänstgöringsuppgifter och ev. bestraffningar.
 
När man tittar i inskrivningslängderna bör man känna till vilken socken personen bodde i vid inskrivningen för att lättare finna honom i inskrivningslängderna.
 
Stamrullorna och inskrivningslängderna finns på Krigsarkivet i Stockholm. Huruvida de skulle vara skannade och tillgängliga hos SVAR eller AD vet jag inte. /Hans

182
98 - Osorterat / Vad betyder detta och vad blir nästa steg?
« skrivet: 2011-11-27, 09:37 »
Detta är militära inskrivningsnummer för värnpliktiga. Inskrivningen av värnpliktiga gjordes per kompaniområde vid denna tidpunkt vilket innebär att rullorna också upprättades per kompaniområde. Detta skedde årligen vid varje inmönstringstillfälle. De som mönstrades rullfördes i de sk. inskrivningslängderna där varje individ identifieras med ett inskrivningsnummer.
 
Siffran 10 i 262 10/94 betyder Norra Åsbo kompaniområde som ingick i Norra Skånska infanteriregementets 1:a. Inskrivningsområde. 94 är årtalet dvs 1894. 262 är individens löpnummer i rullan.
 
Inskrivningsnumret 115 10/91 har motsvarande betydelse, dvs 10 är Norra Åsbo kompaniområde som ingick i Norra Skånska infanteriregementets 1:a. Inskrivningsområde. Och 91 är årtalet, dvs 1891. 115 är personens löpnummer i rullan.
 
Med största sannolikhet fullgjorde en beväring sin militärtjänst vid det regemente i vars inskrivningsområde han mönstrades, i detta fall i Norra Skånska infanteriregementet.
Ytterligare information kan man få genom att söka den värnpliktige/beväringen i inskrivningslängden för kompaniområdet för året i fråga. Därefter kan man söka honom i stamrullorna för mer information om hans tjänstgöring. /Hans

183
Andreas, med mening soldat menas en soldat ingående i manskapet. Eftersom Älvsborgs regemente var ett indelt regemente så sattes soldaterna upp via rotering, dvs via rotebönder som bl.a. tillhandahöll ett soldattorp för soldaten på roten.  
 
Om personen på bilden var en menig soldat så hade han ett soldattorp till sitt förfogande. Detta bör framgå i husförhörslängderna om du kan hitta honom där. Där får du då både soldatnamn, soldattorpets namn och vanligen också hans soldatnummer på roten.  
Om du kan hitta honom i husförhörslängderna så har du därmed hittat den socken där han bodde och förhoppningsvis hans soldatnummer. Med hjälp av Grill ”Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket” kan du sen ta redan på kompaniet han tillhörde. Därmed blir det lättare att hitta honom i generalmönsterrullorna och du slipper leta igenom alla kompanier i regementet.  
 
I Grill finns regemente för regemente upptaget och per regemente socken för socken de soldatrotar som ingick i regementet. Vidare framgår vilket kompani som respektive rote tillhörde. Ett regemente på 1200 man hade således 1200 rotar. Älvsborgs regemente var roterat med 1200 nummer med 8 kompanier i Södra Västergötland varav 1191 i Älvsborgs län och 9 i Göteborgs län.
 
Torpsyneprotokollen är i regel dåligt bevarade och störst sannolikhet är det att hitta torpsyneprotokoll från 1800-talet. Men även för 1800-talet är det inte alltid man finner ett torpsyneprotokoll för det torp man är intresserad av.  /Hans

184
Sorteras / Rosenberg (Regis)
« skrivet: 2011-11-19, 11:54 »
Jag kör Windows 7 (64-bit) och hade inga problem att installera Rosenberg. Följ Carl Szabads råd om val av programmapp vid installationen. Se tråden http://aforum.genealogi.se/discus/messages/274/247915.html?1291883771  
Leta sen upp den programmapp du använde vid installationen av Rosenberg och i denna mapp letar du upp filen RBG2004.EXE. Gör en genväg och lägg den på skrivbordet och starta sen Rosenberg via denna genväg.  
Om det är version 1.0 av Rosenberg du installerat finns det en uppgradering till v 1.1 att ladda ned under ”Buggfixar” på Rötters sida. /Hans

185
Jag vet inte om en avgående soldat fick behålla uniformen eller ej. Soldaterna fick lämna soldattorpet när de slutade och det upprättades då ett torpsyneprotokoll för att se att torpet var i gott skick. Om inte kunde soldaten bli ansvarig för reparationskostnaderna. Så man höll efter kostnaderna och en uniform skulle slitas ut innan en ny fick beställas. Så jag skulle inte tro att uniformen skänktes till soldaten när han tog avsked. Den skulle nog efterträdaren ha efter att storleken anpassats till honom.  
Uniformen fick dessutom enbart brukas efter order, vanligen i fält eller vid högtidliga tillfällen och förvarades i en låst kista hos rotemästaren tillsammans med andra fältpersedlar.
Det var roteböndernas ansvar att hålla med uniform. De ville nog inte sy upp en ny uniform om den förra soldatens uniform kunde återanvändas.
Efter 1858 tog staten över denna kostnad. Kanske ändrades reglerna då om vad som skulle ske med den avgående soldatens uniform?
Du skriver att den person du tror det är tjänstgjorde vid Älvsborgs regemente. Har du tittat i detta regementes generalmönsterrullor för den tid din ana tjänstgjorde vid regementet? Då kan du ju se när han rekryterades samt när han tog avsked. /Hans

186
Som jag skrev i mitt förra inlägg så bär personen på bilden uniform m/1860 och mössa m/1865. Byxorna till uniform m/1860 var ljusa. År 1872 kom en ändring av uniformen och nu får byxorna samma färg som vapenrocken, dvs mörkblå. Tittar man på bilden så syns det tydligt att byxorna har en ljusare färg vilket ger en indikation om tidpunkten när bilden kan ha tagits.
Nästa infanteriuniform kom år 1886. Denna uniform hade en knapprad jämfört med m/1860 som hade två.
 
Vi ser inte vad som finns på axelklaffarna men manskapet hade regementets nummer anbringat på axelklaffarna. Vad gäller gradbeteckningar så har vi mössan på bilden och den kan ge en ledtråd.
Gradbeteckningar bars på mössa m/1865 (m/1865-1899) i form av galoner. Runt mössans nedre del fanns gradbeteckningar i form av gula galoner som varierade i antal och bredd beroende på tjänstegrad. På vardera sidan om mössan bar officerare och underofficerare dessutom två stycken smala lodräta gula galoner (sergeant undantagen). Manskapet bar gula eller vita beläggningssnören på mössans nedre del.
Det är svårt att se om det är en galon eller ett beläggningssnöre som finns på mössans nedre del på Andreas bild ovan.
 
Nu ser vi inte mössan framifrån men officerare hade framtill på mössan en agraff med gul sidenkrokard, m/1865, samt en förgylld blåemaljerad knapp med tre kronor, m/1865, medan underofficerare bar en förgylld knapp med tre kronor, m/1865. Manskapet bar kompaninummer framtill på mössan och därunder en manskapsknapp.  
 
Jag har tittat i ”Svenska arméns uniformer 1875 - 2000” av Simon Olsson, och där finns bilder på mössa m/1865 sett från sidan med olika gradbeteckningar. Manskapets mössa och sergeantens mössa liknar varandra och är svåra att se skillnad på. Jag bifogar en bild från ”Svenska arméns uniformer 1875 - 2000” som visar hur gradbeteckningarna bars på mössa m/1865. /Hans  
 

187
Uniformen är infanteriuniform m/1860 med mössa m/1865. På ärmuppslagen syns de karakteristiska två stående knapphålen som användes inom infanteriet. Soldaten är med största sannolikhet en menig soldat. /Hans

188
03) Allmänt om soldatnamn / Ärvda soldat- och hantverksnamn.
« skrivet: 2011-08-23, 17:33 »
På Södermanlands soldatregister som innehåller information Södermanlands regementes knektar finns mer uppgifter om honom, se http://soldatregister.p10.se/  
Här finns även ett PDF-dokument med information om hans pensionsuppgifter. Om man söker på torpet får man fram lite information om roten samt en karta som visar var torpet låg.
 
WOLFF (tidigare Öman),  Axel Leander:
Kompani: Livkompaniet   Socken: Husby-Oppunda
Rotenamn: Väsby, nr 56   Härad: Oppunda
Född: 1846-02-28   Ort: Nikolai, Nyköping   Län: D
Död: 1930-06-15   Ort:    Län:  
Ålder: 84   Dödsorsak:  
Yrke:    Längd: 171   Grad: Ingen grad angiven
 
Antagen: 1869-12-09   Avsked: 1900-08-30   Tjänsteår: 31
Transport:    Inflyttad från:
Inflyttad år:    Utmärkelse:  
 
Vad gäller soldatnamnet Wolff/Wolf så har det använts av 17 soldater vid flera av Södermanlands regementes kompanier. Axel Leander Wolff tjänstgjorde vid Väsby rote, nr 56, vid Livkompaniet och enbart på denna rote har det funnits 3 soldater som burit soldatnamnet Wolff. Både stavningen Wolf och Wolff förekommer.  
Generellt vad gäller soldatnamnen så skulle de vara unika inom ett kompani. Däremot kunde samma soldatnamn användas vid olika kompanier inom samma regemente. Vid anställningen blev den nye soldaten tilldelad ett soldatnamn av sin kompanichef. Det var vanligt, som Ingela också skriver, att samma typ av namn, ofta med anknytning till rotens namn, användes på de soldater som under årens lopp tjänstgjort vid samma rote.
Hans

189
Smålands husarregemente / Friberg, Petter
« skrivet: 2011-08-20, 09:35 »
I Centrala soldatregistret finns ingen Petter Friberg född 1747 listad. Jag tittade i Grill för Svinhult, Hult (F) och i Svinhult fanns rusthåll nr 94 som tillhörde Livkompaniet (1:a komp) för dåvarande Smålands kavalleriregemente.
Så, om du tittar i generalmönsterrullorna för Smålands kavalleriregemente för åren din ana tjänstgjorde vid regementet så bör du hitta honom som nr 94 vid Livkompaniet. Om han är född 1747 bör han ha antagits runt 1767.
Hans

190
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Soldat - ungefär årtal
« skrivet: 2011-08-13, 10:08 »
De militära inskrivningsnumren hade från 1902 formatet LLL RR/ÅÅ, där LLL är individens löpnummer i rullan. Själva rullan identifieras av rullföringsområdet (RR) och ÅÅ det år då inskrivningen av individen skedde.
Om du har inskrivningsnummer 103 62/07 så betyder det att hans löpnummer i rullan är 103. 62 står för Ljusdals rullföringsområde som ingick i Jämtlands inskrivningsområde. 07 är då årtalet, dvs 1907.
År 1902 tog Jämtlands inskrivningsområde över Jämtlands fältjägarregementets inskrivningsområde samt delar ut Hälsinge regementes inskrivningsområde.
Med stor sannolikhet fullgjorde en värnpliktig sin militärtjänst vid det regemente som fanns i det inskrivningsområde han mönstrades, i detta fall i Jämtlands fältjägarregemente. Så troligtvis gjorde din soldat värnplikten där.  
Hans

191
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Soldat - ungefär årtal
« skrivet: 2011-08-12, 18:56 »
Om han bodde i Järvsö när han mönstrade så gjorde han med största sannolikhet värnplikten vid Hälsinge regemente. Om du hittat hans militära inskrivningsnummer i församlingsboken så får du reda på både årtalet (som du hittat) och det regementes inskrivningsområde han mönstrade vid.  
Om vi har ett inskrivningsnummer 137 60/07 eller 137 61/07så vet vi att denna värnpliktig skrevs in vid Gävleborgs rullföringsområde (61 och 61) som år 1907 (07) tillhörde Gävleborgs inskrivningsområde. Med hjälp av inskrivningsområdet kan man sen ta reda på vilket regemente som den värnpliktige tjänstgjorde vid genom att titta på vilka regementen som fanns inom området. I detta fall har vi bara Hälsinge regemente. Rullföringsområde 60 är Gävle och 61 Bollnäs, båda tillhörde Gävleborgs rullföringsområde.
Ytterligare information kan man få genom att söka den värnpliktige i inskrivningslängden för rullföringsområdet för året i fråga. Därefter kan man söka honom i stamrullorna för mer information om hans tjänstgöring. 137 är i detta exempel personens löpnummer i rullan.
Eftersom du hittat 1907 i inskrivningsnumret så vet vi att han mönstrades vid detta år. Kanske fotot är taget 1907 eller möjligen 1908 om han gjorde värnplikten följande år, dvs 1908.
Hans

192
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Soldat - ungefär årtal
« skrivet: 2011-08-12, 16:40 »
Personen på bilden bär uniform m/1886 med mössa m/1865 (här sannolikt m/1865-1899) och sannolikt är fotografiet taget efter 1900. Problemet med att tidsbestämma ett kort utifrån denna uniformsmodell är att den kom att bäras långt in på 1900-talet, även efter att andra modeller fastställts. År 1910 kom en ny uniformsmodell, m/1910 men denna nya uniform ersatte inte den gamla m/1886 på en gång utan de bars parallellt under en längre tid. Det är mycket vanligt att man ser fotografier av värnpliktiga från 1910-talet där man till och med på samma fotografi ser olika soldater i de båda uniformsmodellerna. Det var även vanligt att uniformspersedlar från den äldre uniformen bars till m/1910, exempelvis bars uniform m/1910 ofta med mössa m/1865-1899.
Samma problem är det att tidsbestämma fotografier med soldater i uniform m/1910 eftersom även den kom att bäras under en mycket lång tid. År 1923 var det tänkt att uniform m/1923 skulle ersätta m/1910 men under 1920-talet var det stora neddragningar i försvaret med regementsnedläggningar som följd och ekonomin i försvaret tillät inte att uniform m/1923 kunde införas fullt ut utan de gamla uniformerna fick slitas ut först innan den nya uniformen fick införskaffas. Främst var det officerarna som bar den nya uniformen m/1923 som de införskaffade för egna medel. Uniform m/1910 kom i huvudsak att bäras i oförändrat skick av vissa äldre åldersklasser ändra fram till början av andra världskriget, inte minst av landstormen.
 
Ditt fotografi är taget i Sundsvall och visst kan personen gjort värnplikten vid Hälsinge regemente men närmare till hands är kanske Västernorrlands regemente.
År 1854 bildades Västernorrlands beväringsbataljon, I29. År 1887 byter bataljonen namn till Västernorrlands bataljon och 1893 bildas Västernorrlands regemente (I29). Mellan åren 1902 och 1928 hade regemente beteckningen I28 och från år 1928, I21.  
 
Det är riktigt att 10:an i mössan är ett kompanimärke. Under indelningsverkets tidsepok hade ett indelt infanteriregemente vanligen 1200 soldater fördelat på 8 kompanier med 150 soldater per kompani. År 1901 avskaffades dock indelningsverket för att ersättas av en värnpliktsarmé. Detta kort är med största sannolikhet taget efter 1901 och då hade vi en värnpliktsarmé och då hade vi även en annan organisation på regementena med fler kompanier. Så 10:an i mössan betyder att den värnpliktige tjänstgjorde vid 10:e kompaniet troligtvis vid Västernorrlands regemente (Sollefteå) eller möjligen Hälsinge regemente, I14 (Gävle) eller eventuellt Jämtlands regemente (Östersund) som fram till 1927 hade regementsnummer I23 (senare I5). För att definitivt kunna bestämma vilket regemente han tjänstgjorde vid behöver man kunna se vad det står på axelklaffarna och det syns inte på denna bild.
Hans
 
(Meddelandet ändrat av hasseh 2011-08-12 16:44)

193
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 18 februari, 2012
« skrivet: 2011-08-10, 12:23 »
Det var i första hand skatte- och kronobönder som ingick i det ständiga knekthållet i indelningsverket och som hade skyldig het att rekrytera och underhålla knektar och båtsmän. Undantagna var bla frälsegods (med tillrörande gårdar inom rå och rör), rustningshemman, indelta befälshemman, ödehemman samt länsmans-, gästgivares-, bergslags- och postbondehemman m.fl.
Du skriver att Gimmersta var ett frälsehemman och då bör det hemmanet vara undantagen från roteringen i det ständiga knekthållet. Var Julita gård ett frälsehemman eller skatte-/kronohemman?
Hans

194
Övrigt KS - (General KS) / Emigrant i uniform
« skrivet: 2011-07-08, 23:08 »
Nästa uniform för infanteriet kom först 1886, m/1886. Nya uniformer infördes inte över en natt utan vanligen fick man slita ut den gamla uniformen innan nya införskaffades. Detta kunde medföra att soldater inom ett och samma regemente bar olika uniformsmodeller.
Så modell m/1860 bars fram till 1886 men i många fall även längre. På modell m/1886 fick vapenrocken åter en enkel knapprad istället för den dubbla knapprader på m/1860.
 
Jag känner tyvärr inte till vilka ålderskrav som gällde för korpralsskola. Men man brukade räkna tre år för att en knekt i indelningsverket skulle bli fullt utbildad. Om man rekryterades vid 18-års ålder så borde det vara möjligt att gå korpralsskola vid 24-års ålder?
 
För att en soldat skulle bli befordrad till korpral måste ha genomgå en godkänd korpralsutbildning. Den var uppdelad i två steg, först en förberedande korpralsskola och sen korpralsskolan. I den förberedande korpralsskolan kontrollerades att soldaterna hade de nödvändiga kunskaperna för att klara av korpralsskolan. Till korpralsskolan kom endast de som godkänts i den förberedande skolan.
Undervisningen i den förberedande korpralsskolan pågick i 42 dagar. Korpralsskolan var mer än dubbelt så lång som den förberedande skolan.
Hans

195
Övrigt KS - (General KS) / Emigrant i uniform
« skrivet: 2011-07-08, 15:17 »
Det mesta tyder på att soldaterna på bilden bär den svenska uniformsmodellen m/1860. Typiskt för den är de dubbla knappraderna. Vapenrocken hade mörkblå färg medan byxorna hade en blåmelerad färg (dvs. olika färg på byxor och vapenrock där byxorna var något ljusare).  
Tittar man på fotot ovan så har byxorna en något ljusare färgnyans. Uniform m/1860 modifierades dock något 1872 och då fick byxorna samma färg som vapenrocken. Mössan soldaterna bär är skärmössa m/1865. Soldaten i mitten har dessutom mössplåt med plym i sin mössa. Förbandsbeteckningen bars på axelklaffarna och det ser ut att stå 12 på den sittande soldaten i mitten vilket tyder på, som någon ovan också angett, Jönköpings regemente.
 
Tittar man på ytterligare detaljer så ser man längst ned på ärmarna de för svenska 1800-tals uniformer så typiska knapphålen som användes på flera olika svenska uniformsmodeller under denna tid. De flesta infanteriregementena hade två st gula avlånga stående knapphål medan en del andra regementen inklusive gardesregementena m.fl. bar tre st liggande knapphål.  
På de två ytterst sittande soldaterna ser man också tydligt två avlånga stående knapphål vilket också Jönköpings regemente bar.
 
De två strecken på den ena soldatens överarm är inte i sig en gradbeteckning utan bör vara ett sk. skoltecken som visade vilken militär utbildning man genomgått. Det fanns tre klasser för underbefälsskolorna, klass 1 till 3. Klass 1 till exempel var korpralsskola och klass 2 underofficerskola. Som examenstecken anbringades 1 till tre streck på vänster överarm beroende på vilken klass man tagit examen i. Se vidare om skoltecken på sidan 70 i ”Svenska arméns uniformer 1875 - 2000” av Simon Olsson.  
Hans

196
Militärer / Äldre inlägg (arkiv) till 18 juni, 2011
« skrivet: 2011-05-22, 14:00 »
Hej,
Beväringarna (värnpliktiga) som mönstrades rullfördes i de sk. inskrivningslängderna där varje individ identifieras med ett inskrivningsnummer.
61 i inskrivningsnumret 113 61/89 betyder att han tillhörde Halmstads kompaniområde (61) som ingick i Hallands bataljons inskrivningsområde. 113 är individens löpnummer i rullan. 89 är som anges ovan årtalet, dvs 1889. Hans

197
59/136/1900 betyder Sigtuna kompaniområde (136) ingående i Upplands regementes inskrivningsområde. 59 är individens löpnummer i rullan och 1900 är året.
 
Med största sannolikhet fullgjorde en beväring sin militärtjänst vid det regemente i vars inskrivningsområde han mönstrades, i detta fall i Upplands regemente.
Ytterligare information kan man få genom att söka den värnpliktige/beväringen i inskrivningslängden för kompaniområdet för året i fråga.
 
År 1892 antogs ett förslag på en ny härordning och utbildningstiden ökades nu till 90 dagar så de var inte inkallad lång tid.
Hans

198
Titlar och befattningar / Rotebåtsman
« skrivet: 2011-02-24, 18:13 »
Du har ju redan angivit hans patronymikon, dvs Olofsson??? Har du hittat honom i Attmars hfl? Därifrån kan du ju sen följa honom bakåt i tiden och förhoppningsvis hamna i den socken i Hälsingland han kom ifrån. Hans

199
AAA - Enskilda fartyg / Duker, galär
« skrivet: 2010-10-24, 10:42 »
Det finns en sida med en förteckning av gamla svenska örlogsfartyg. Den finns på http://www.fatburen.org/jan-erik.karlsson/ftgidx.htm  
Där finns en galär med namnet D?cker upptagen, sjösatt 1726. Mer information om denna galär finns på sidan. Hans

200
Sofia, de två värnpliktiga inskrivningsnummer du nämner, 193 21/14 och 253 21/16 betyder:
 
193 = individens löpnummer i rullan
21 = Eksjö rullföringsområde, Jönköpings inskrivningsområde
14 = året 1914
samt  
253 = individens löpnummer i rullan
21 = Eksjö rullföringsområde, Jönköpings inskrivningsområde
16 = året 1916
 
Med hjälp av inskrivningsområdet kan man sen ta reda på vilket regemente som den värnpliktige tjänstgjorde vid genom att titta på vilka regementen som fanns inom området vilket i ditt fall torde vara Jönköpings regemente (I12). Ytterligare information kan man få genom att söka den värnpliktige i inskrivningslängden för rullföringsområdet för året i fråga. Därefter kan man söka honom i stamrullorna för mer information om hans tjänstgöring.
Hans

201
Övrigt / Lantvärnet
« skrivet: 2010-07-31, 15:07 »
I samlingen Lantvärnet på Krigsarkivet finns generalmönsterrullor över manskapet som tjänstgjorde i Lantvärnet. I dessa generalmönsterrullor finns samma uppgifter som i generalmönsterrullorna för det indelta manskapet.
Hans Högman

202
Båtsman / Äldre inlägg (arkiv) till 07 september, 2011
« skrivet: 2010-01-02, 10:07 »
I Olof G Strömbergs båtsmansregister över Västernorrländska båtsmän står han som Halsstyf.
Här är informationen från databasen:
 
Rote 082 Halsstyf i Dal (Y)
Ordinarie båtsman
2108218: Halsstyf, Erik Johan Melinder
Född 1822-09-12 i Torsåker.
Antagen som ordinarie båtsman 1843-06-22, (21 år gammal)..
Död 1866-06-29, (44 år gammal).  
Gift 1845-02-16 med Anna Stina Olsdr. Född 1816-02-24 i Dal.
Se http://www.gstromberg.nu/

203
Jultraditioner / Äldre inlägg (arkiv) till 2010-12-10
« skrivet: 2009-12-26, 14:04 »
Det nämndes i ett tidigare inlägg att Sverige var ett av få länder som firar julen med utdelning av julklappar på julafton. Jag sökte på webben för att se vilka ytterligare länder som firar på julafton. Främst var det de Nordiska länderna plus Portugal, Polen och ytterligare delar av Centraleuropa.
 
På svenska Wikipedia hittade jag följande text:  
”Julafton firas framför allt av katoliker och protestanter. I Danmark, Finland, Norge, Polen, Portugal och Sverige samt i vissa delar av Schweiz, Tyskland och Österrike har just julafton fått en särskild stor betydelse, genom att den betraktas som en speciell familjehögtid då närmast anhöriga och släkt träffas, äter julmat samt ger varandra julklappar. I de flesta länder, till exempel Irland, Italien, Storbritannien och USA, förläggs firandet med traditionell julmat och julklappar till den 25 december.”
 
På Engelska Wikipedia räknar man även upp några länder till:
”In Argentina, Austria, Denmark, Finland, Germany, Hungary, Iceland, Norway, Poland, Portugal, Quebec, Romania, Uruguay, and Sweden, Christmas presents are opened mostly on the evening of the 24th, - this is also the tradition among the British Royal Family, due to their mainly German ancestry [7] - while in Italy, the United States, the United Kingdom, Ireland, English Canada, South Africa, New Zealand and Australia, this occurs mostly on the morning of Christmas Day.”
 
Hans

204
Militärer / Äldre inlägg (arkiv) till 15 januari, 2010
« skrivet: 2009-10-27, 08:47 »
Gun, ditt nummer 253-83-1896 bör vara ett inskrivningsnummer för Beväringen. Detta innebär då att din morfar inte var indelt soldat utan beväring som var inkallad för militär utbildning. Beväringsinrättningen fanns parallellt med indelningsverket under större delen av 1800-talet och var en slags föregångare till den allmänna värnplikten som infördes 1901. Soldatregistret innehåller bara de soldaterna som tjänstgjort inom indelningsverket så därför hittar du inte honom där.  
Inskrivningsnumren till beväringen skrevs vid den här tidpunkten på formen LLL KKK/ÅÅ där LLL är individens löpnummer i rullan. Själva rullan identifieras av kompaniområdet (KKK) och det år då inskrivningen av individen skedde (ÅÅ). I ditt fall har vi 253-83-1896 vilket innebär att inskrivningen skedde år 1896 samt att det skedde i kompaniområde 83. Kompaniområde 83 var Kåkinds kompaniområde som ingick i Skaraborgs regementes inskrivningsområde. Med största sannolikhet fullgjorde en beväring sin militärtjänst vid det regemente i vars inskrivningsområde han mönstrades, i detta fall i Skaraborgs regemente.  
Hans

205
Archive - Swedish language / Help in translating
« skrivet: 2009-09-28, 11:50 »
The term “cassera” in military rolls (for example the General Muster Rolls) means that the soldier was discharged in disgrace. Hans

206
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Soldat men när?
« skrivet: 2009-04-21, 12:03 »
Det står Salbohed på fotografiet och Salbohed var övningshed för Västmanlands regemente. På soldatens axelklaffar ser man 18 vilket var förbandsnumret för Västmanlands regemente (I18) fram till 1927 då regementet lades ned.
Den dubbelknäppta vapenrocken tillhör troligen uniform m/1872 (möjligen m/1860). En ny enkelknäppt vapenrock kom med uniform m/1886 men de gamla uniformerna levde kvar ett bra tag när det kom en ny uniformsmodell.
Hans

207
Enligt Södermanlands regementes register på Internet så finns det en soldat som uppfyller kriterierna född 1824 och soldatnummer 929. Däremot stämmer inte rotenamnet.  
Hans namn är Anders Rundgren och här är den information som finns om honom i databasen:
Kompani: Gripsholms kompani. Socken: Gryt. Rotenamn: Brunsäter. Härad: Daga
Född: 1824-07-29. Ort: Hyltinge. Län: D. Längd: 170.  Antagen: 1846-05-09.
Avsked: 1876-06-16. Tjänsteår: 30. GM-76. Begär avsked för ålderdomssvaghet. Underhåll genast. Tjänt väl.  
Hans

208
CD-R skivor / CD-R skivor
« skrivet: 2008-11-29, 09:44 »
Anders, När man vill ta med sig sina mail-filer från Outlook Express till Windows Mail i Vista så kopierar man dbx-filerna till en valfri mapp på hårddisken i Vista datorn. Därefter går du till Windows Mail (WM) och väljer Importera, Meddelanden  som finns under Arkiv. Du anger sen vilken mapp som du la dbx-filerna i. När importeringen i WM körs så konverteras dbx-filerna från OE till ett helt annat format som WM använder. När importeringen i WM är färdig så har du tillgång till dina meddelande som du hade i OE. I WM lagras varje mottaget meddelande som en egen fil vilket det inte görs i OE. Så, WM lagringsformat är ett helt annat format än det som OE använder. Eftersom WM är en nyare mail-klient än OE så kan man nog inte i OE importera mail från WM (jag känner i varje fall inte till att detta skulle gå).  
Du bör även importera dina email adresser (kontakter) till WM på din nya dator. I Internet Explorer kan du under ”Lägg till favoriter” även importera Favoriter & Cookies till din nya dator.
Hans

209
Ann-Mari, Om du är van vid Adobe Photoshop kan du använda en version av Photoshop som är avsedd för hemmabruk som heter Adobe Photoshop Elements (PSE). Den senaste versionen är 7.0 och finns på svenska. Med Photoshop Elements kan du spara bilder i vilket filformat du vill. Programmet är inte gratis men inte heller så dyrt, under 1000-lappen i varje fall. PSE är enkelt att använda.
Paint Shop Pro (PSP) som nämndes ovan är inte ett gratisprogram.
Hans

210
CD-R skivor / CD-R skivor
« skrivet: 2008-11-27, 19:14 »
Jag har en bärbar dator med Windows XP samt till nyligen en stationär PC med Windows XP som dock nu är nu ersatt med en Vista dator. När båda datorerna kördes med Windows XP hade jag därmed även samma version av Outlook Express. Den bärbara använder jag främst på resor och på landet under helger. Innan jag skall åka iväg med den bärbara kopierar jag alla Outlook Express mail-filer (dbx-filerna) från den mapp de ligger i till ett USB-minne, CD-skiva etc. Därefter kopieras de upp till motsvarande mapp i den bärbara. Efter kopieringen har jag direkt tillgång till alla mail på den bärbara. När jag sen kommer hem gör jag det omvända, dvs kopierar ned mail-filerna (dbx-filerna) till USB-minnet och sen tillbaka till den stationära datorn. Därmed har den nu tillgång till alla mail inklusive de jag tagit emot på den bärbara. Hos mig ligger dbx-filerna i mapp C:`Documents and Settings`Hans`Lokala inställningar`Application Data`Identities{2C89A59F-8748-45F7-952F-13D9BA527C85}`Microsoft`Outlook Express. Enklast är det väl att använda Windows sökfunktion (F3) för att söka efter dbx-filerna, då ser man var de ligger.
I Vista heter mail-klienten Windows Mail, dvs ett annat mail-program än Outlook Express, men det gick alldeles utmärkt att kopiera dbx-filerna till Vista-datorn för att sen i Windows Mail sen göra Import på dem. Därmed konverterades de till det format mail-filerna har i Windows Mail.
Backup eller säkerhetskopiera gör man för att säkra sitt material (släktforskningsdata till exempel) som man har på PC:n om den skulle krascha. Med en säkerhetskopia av sina datafiler kan man sen återställa data på PC:n efter att den fixats. Säkerhetskopian skall förvaras på en säker plats och den skall man inte använda för andra ändamål för att inte riskera att skada eller förstöra säkerhetskopian. Vill man ha en kopia av något för att ta med sig till en annan släktforskarkollega bör man göra det på en annan CD etc. OE:s dbx-filer öppnar man i Outlook express, inte i utforskaren eller motsvarande. Det finns en dbx-fil per mapp som man har skapat i OE, inte en fil per meddelande.  
Det går inte att öppna en dbx-fil i Word.
Om man vill kunna använda samma CD eller DVD skiva för att ta inkrementella backuper (dvs kopiera enbart det som har ändrats efter förra backupen bör man använda CD rw eller DVD rw (inte CD r eller DVD r).  
Anita, tänk på att Outlook och Outlook Express är två skilda mail-klienter. Om du har Outlook Express men frågar om råd på Outlook kan du få ett felaktigt svar.
Hans

211
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Landstormsofficerare?
« skrivet: 2008-02-21, 19:12 »
Eivor, soldaten på fotografiet bär uniform m/1910 med den trekantiga mössan. År 1923 kom sen en ny uniformsmodell, m/1923 och år 1939 kom m/1939.
Men uniform m/1910 kom att bäras i oförändrat skick ända fram till början av andra världskriget av vissa äldre åldersklasser.
Soldaten på ditt fotografi ser ut att vara ung så din bild bör snarare vara tagen under första världskriget än andra världskriget.
Hans

212
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Landstormsofficerare?
« skrivet: 2008-02-20, 17:40 »
År 1885 antogs en ny värnpliktslag som ökade värnpliktstiden till 6 år i Beväringen och 6 år i Landstormen.
1885-års beslut innebar mao att en Landstorm skulle organiseras av de sex äldsta åldersklasserna, dvs 27-32-åringar.  
 
År 1892 antogs ett förslag på en ny härordning vid en urtima riksdag. Nu utökades värnplikten till att omfatta 12 år i beväringen och 8 år i landstormen (dvs totalt 20 årsklasser).
Årsklasserna 1 - 8 ingick i första uppbådet, klasserna 9 - 12 i andra uppbådet och klasserna 13 - 20 utgjordes av landsstormen
Så, från år 1892 bestod Landstormen av de åtta äldsta åldersklasserna, dvs 33-40-åringar, och från 1914 av 35-42-åringar.  
 
I början var dock landstormen endast en organisation på papperet och fick enbart inkallas vid krig till hemortens försvar.
Först 1914 började man genomföra utbildningar om 5 dagar. Detta skedde endast under kort tid efter beslutet. Befälet till landstormsförbanden rekryterades huvudsakligen på frivillig väg.
Under Första världskriget, dvs 1914-18, mobiliserades stora delar av landstormen för gräns- och kustförsvar. Före 1936 fick landstormsförbanden inte föras utanför eget och angränsande inskrivningsområde. År 1936 infördes en obligatorisk utbildning om 5 dagar, för befälet dessutom befälsövning om 7 dagar. I början av andra världskriget (1939-41) mobiliserades åter landstormen. År 1941 slopades uppdelningen av de värnpliktiga i beväring och landstorm.
Hans
 
(Meddelandet ändrat av hasseh den 20 februari, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av hasseh den 20 februari, 2008)

213
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 28 december, 2007
« skrivet: 2007-08-19, 20:04 »
Hej, Det kan ha varit Västmanlands regemente hans tjänstgjorde vid. De höll nänligen till vid Salbohed utanför Sala.
Hans

214
På Centrala Soldatregistrets hemsida finns följande information om registret under ”Om databasen”:
 
”Utöver de uppgifter som Ni finner i basen finns det ofta hos respektive lokalt Soldatregister ytterligare uppgifter om soldaten. Dock bör poängteras att det är inget släktforskningsregister utan en registrering av soldater vilka tillhört den Indelta arm?n. För många av dessa män har vi från släkt- och hembygdsforskare fått in uppgifter om familjen. Dessa uppgifter har registrerats på respektive soldat, vi registrerar då även vem som lämnat uppgifterna, detta för att om lyckan är med oss, kunna sammanföra Dig med andra forskaren som håller på med forskning om samma soldat. Om Du har uppgifter om personer som varit indelta är vi mycket tacksamma att få ta del av dessa. Naturligtvis behöver Du inte senare betala avgiften för akter där Du själv lämnat uppgifter.  
Här nedan kan du se vilka förband som i dag helt eller delvis är registrerade, tänk dock på att detta är en andrahandsuppgift och att Du därför bör kontrollera det Du hittar. Tänk också på att vi hela tiden får in uppgifter om soldater, finns inte den Du söker med vid detta tillfälle kanske han kommer att finnas med vid nästa års uppdatering.”
 
Vidare:
”Det Ni finner i databasen är ett sammandrag av det material som finns hos 21 soldatregister, vilka samarbetar i projektet. Om Ni finner någon av soldaterna extra intressant vänd Er till det aktuella registret. Där finns ofta ytterligare uppgifter om soldaten.
   Dock är det viktigt att Ni tänker på att soldatregistret inte är någon släktforskning utan ett register över ett antal personer som varit soldater i den Svenska arm?n och som vi har mycket att tacka för. I registret kan det finnas uppgifter om soldatens familj, föräldrar mm. Detta beror på att vi till registret får in uppgifter från släkt- och hembygdsforskare som på detta sätt hjälper oss att belysa soldatens liv och leverne. Om Du har uppgifter som Du vill tillföra registret är vi mycket tacksamma för dessa, ange bara Din källa till materialet.”
 
Mao är Centrala Soldatregistret en sammanställning av soldatuppgifter som olika föreningar/personer/lokala register samlat in och sänt till registret. I registret visas basuppgifter om respektive soldat. Finns mer information så visas för resp. soldat vilket förening/lokala register som samlat in uppgifterna och det är dit man skall vända sig om man vill ta del av den ytterligare information som finns tillgänglig.
Man vänder sig mao till olika föreningar för tillägguppgifter beroende på vem som samlat in dem. Vad som finns i dessa tilläggsuppgifter beror naturligtvis vad man fått fram om respektive soldat.
Det bästa är väl om någon representant från dessa lokala register uttalar sig om vad som kan finnas i tilläggsuppgifterna.
Hans

215
Soldat (värvad) / Äldre inlägg (arkiv) till 04 maj, 2009
« skrivet: 2007-05-17, 09:23 »
Hej,
Om vi tar ditt inskrivningsnummer xxx 20/02 så ser vi att denna värnpliktig skrevs in vid Jönköpings rullföringsområde (20) som 1902 (02) tillhörde Norra Smålands inskrivningsområde. Med hjälp av inskrivningsområdet kan man sen ta reda på vilket regemente som den värnpliktige tjänstgjorde vid genom att titta på vilka regementen som fanns inom området. I ditt fall sannolikt Jönköpings regemente, I12.
Ytterligare information kan man få genom att söka den värnpliktige i inskrivningslängden för rullföringsområdet för året i fråga. Därefter kan man söka honom i stamrullorna för mer information om hans tjänstgöring.
Hans Högman

216
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 28 december, 2007
« skrivet: 2007-04-10, 15:23 »
Numret 40 132/95 är den värnpliktiges inskrivningsnumer som under åren 1886-1901 skrevs på formen LLL KKK/ÅÅ där LLL är individens löpnummer i rullan. Själva rullan identifieras av kompaniområdet (KKK) och det år då inskrivningen av individen skedde (ÅÅ).
 
40 är mao hans löpnr i rullan. Kompaniområde 132 utgjorde Rasbo kompaniområde som tillhörde Upplands regementes inskrivningsområde. Året 95 är således 1895.
Med största sannolikhet fullgjorde en beväring sin militärtjänst vid det regemente i vars inskrivningsområde han mönstrades. Så troligen gjorde Johan Andersson sin värnplikt vid Upplands regemente.
Hans Högman

217
Människor / I17 i Uddevalla
« skrivet: 2007-04-05, 08:56 »
234 29/16 är den värnpliktiges inskrivningsnummer.
234 är personen löpnummer i rullan. Själva rullan identifieras av rullföingsområdet (29) och det år då inskrivningen av individen skedde (16).
Rullföringsområde 29 är Göteborgs norra rullföringsområde som tillhörde Västgöta-Bohus inskrivningsområde (17). Året 16 är naturligtvis 1916.
Med hjälp av inskrivningsområdet kan man sen ta reda på vilket regemente som den värnpliktige tjänstgjorde vid genom att titta på vilka regementen som fanns inom området. Nu vet du ju att det är Bohusläns regemente (I17).
Ytterligare information kan man få genom att söka den värnpliktige i inskrivningslängden för rullföringsområdet för året i fråga. Därefter kan man söka honom i stamrullorna för mer information om hans tjänstgöring. Dessa finns på Krigsarkivet.
Hans

218
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Göteborgssoldat
« skrivet: 2007-03-11, 09:16 »
Jag tittade i ”Dräkt och uniform” av Erik Bellander och i denna bok finns ett foto på en beväringsuniform, infanteriet, där soldaten bär vapenrock m/1886 och mössa m/1880. Detta foto är taget i Skövde, årtal dock okänt. Vapenrocken har stora likheter med den på bilden ovan. Mössan däremot är inte lik den ovan. Men det kan mycket väl vara en beväringsuniform på foto ovan.
Vapnet som soldaten på bilden ovan håller i handen har ett sabelfäste. Nu var det inte enbart sablar som hade sabelfäste utan även pallascher. Huggarna kunde ha värjfäste, sabelfäste eller korsfäste men de var kortare än sablarna. Sablarnas klinglängd har naturligtvis varierat genom åren men den låg på en längd mellan 80 - 90 cm medan huggklingan var ca: 70 cm lång.
Soldaten på bilden ovan verkar sitta ned och håller vapnet på ett sådant sätt att klingspetsen bör vila på golvet. Fästet är då i höjd med bröstet vilket innebär att det bör vara ca: 90 - 95 cm ovan golvet. Längden på klingan plus fästet bör då ge en längd på vapnet som snarare motsvarar en sabel än en huggare.
Hans Högman

219
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Göteborgssoldat
« skrivet: 2007-03-09, 16:49 »
Jag kan inte säga att jag känner igen uniformen. Jag undrar om den är svensk?
Vapnet som soldaten håller i handen är en sabel eller möjligen en pallasch. I den svenska arm?n var det främst kavalleriet och artilleriet som använde sablar. Det har funnits sablar även i infanteriet men det gäller då officerarna.
Hans Högman

220
Archive - General questions / Military database help needed
« skrivet: 2006-11-24, 17:55 »
Karen, do you have any entry in the Household Examination Rolls (Hfl) for your Olof Persson? If you track him down in the Hfl to the period when he was a soldier you will find information about his soldier name, the name of the soldier croft (soldattorp) and his soldier number. The name of the parish where his soldier croft was located will help you identify the regiment he served in.
If he was born in 1772 he might have been enrolled in the early 1790's and if his soldier croft were located in Värmland he most certainly was a soldier in the Närke-Värmland regiment. His soldier number would help you to determine which company he served in.
A very valuable source for the military researcher is Lieutenant Colonel Grill's work Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket I - IV (Statistical Digest of the Swedish Allotment System) from 1856. This is the best source to locate the unit a soldier served in.
Once you have the name of the regiment you can have a go at the General Muster Rolls (GMR) and of course with his soldier name, the Central Soldier Register.
Please have a look at Research of soldiers in Sweden for further information.
Hans

221
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-10
« skrivet: 2006-10-10, 19:15 »
Jag glömde bort att ge rotarnas namn. Här är de:
Närkes regemente, Knista:
Magerheda 17, 18. Ned. Östa 19, 20, Öf. D:o  
21, 22. Göksvala 27, 28. Åsbytorp 29  
Staveläng 30. Halsberg 31. Brånsta 32.  
Berga 33. Gysta 34. Fjugesta 71, 72.  
 
Livregementets husarer, Knista:
Gysta 69. Fjugesta 70.
Hans

222
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 2007-01-10
« skrivet: 2006-10-10, 17:49 »
Livregementets husarer hade 2 rusthåll, 69 - 70, i Knista (T).
Närkes regemente (tidigare Närke-Värmlands regemente) hade 16 rotar i Knista (T).
Rotenumren som anges i Grill är17 - 22, 27 - 34, 71 - 72.
De fanns i Edsbegs kompani i Närkes regemente och innan dess Majorens kompani i N-V regemente.
 
Närke-Värmlands regemente delades år 1814 i två nya regementen enligt Grill. Jag har även sett uppgifter på att delningen skedde 1812 (Närkingar i krig och fred. Närkes militärhistoria, del I).
Hans Högman

223
Archive - Swedish language / Old Swedish titles in English
« skrivet: 2006-06-08, 09:24 »
Hej,
Häradsdomare was an honorary title of the oldest “nämndeman” in a häradsrätt (district court of law).  
A nämdemän is an appointed layman. Unlike an American juryman, a nämndeman actually is a member of the court and take an active part in the trial. Together with the judge they set the sentence. They also can ask questions to the prosecuted.  
Chairman of a häradsrätt was the häradshövding. He was the only member in the häradsrätt with a law degree.  
 
Båtsman was the Swedish name of a navy seamen provided by the Alloment System (Indelningsverket). The båtsmän was provided in the same manner as the soldiers in the Army, i.e. is through the rote farmers.
The båtsmän were deck hands doing all sorts of duties plus manning the guns during battle. Generally you could say that the båtsmän were low in rank and duties. It is difficult to find an English translation of the title Båtsman. They were a type of seamen serving onboard the Navy ships as explained above. The special thing about the båtsmän was the way they were provided - recruited - trained.
Hans Högman

224
Allmänt / Hur hittar jag en volontär??
« skrivet: 2006-05-15, 15:31 »
Den militära termen volontär har haft lite olika betydelse genom åren. Framför allt under 1700-talet var det en beteckning på frivilliga som utbildade sig till underofficerare och officerare både vid arm?n och flottan.
Den sida på min hemsida som har mer text om volontärer än den tidigare refererade sidan är volontärer
Det förekom även volontärer bland artilleripersonalen i flottan, sjöartillerister. De kallades även marinärer och deras främsta uppgift var att betjäna sjöartilleriet.  
Utbildning till underofficerare och officerare: Ett vanligt sätt att bli officerare var att börja som volontär.  
Volontärerna var frivilliga som utbildade sig till underofficerare och officerare både vid arm?n och flottan. Volontärinrättningen tillkom redan under slutet av 1500-talet. Volontärer var då en del av manskapet, men hade en bättre ställning än de övriga soldaterna.
Under det yngre indelningsverket var volontärerna i regel skilda från indelningsverket och rustade sig själva mot kontantersättning och var att betraktas en grupp av blivande befäl.
Åldern på volontärerna fastställdes år 1730 till 15 år. År 1736 ändras åldern så att de kunde antas när de var tillräckligt gammal för att ”regera gevär”. Under 1700-talets andra hälft försökte man dock begränsa antagningen av allt för unga volontärer genom att de inte längre fick räkna anställningsår under åldrarna 15 (år 1765) respektive 18 år (år 1796) vid befordringar. Vid befordringar var som nämnts tidigare antalet tjänstgöringsår en viktig faktor. Detta hindrade dock inte att mycket unga barn sattes upp som volontärer. Volontärinrättningen bestod ända till 1952. Enligt 1901-års härordning var en volontär tvungen att vara minst 17 år vid antagningen och kontraktanställdes för en period av 2 till 4 år. Kontraktet kunde sen förlängas i 1 till 2 år. En obefordrad volontär fick vara kvar i längst 6 år och fick inte vara äldre än 28 år. En befordrad volontär kunde vara kvar till han var 32 år.
Det jag har om Marinregementet är följande: Bildades 1845 ur det år 1832 bildade sjöartilleriregementet. År 1871 överförs Marinregementet till arm?n bildar 1887 Blekinge bataljon. Indraget 1901 då de överförs till Karlskrona grenadjärregemente.
Hans Högman

225
Titlar och befattningar / Sappör
« skrivet: 2006-04-25, 10:16 »
Är du säker på att det är soppör och inte sappör? Sappör är en äldre benämning på ingenjörsoldat främst utbildad för befästningsarbeten, särskilt att anlägga sapper, löpgravar, för stormning av fästningar (Källa: NE).
Hans

226
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-12
« skrivet: 2006-04-03, 09:23 »
Med jämna mellanrum, speciellt då en ny soldat skulle flytta in på torpet så upprättades ett torpsyneprotokoll. Under inspektionen antecknades alla brister och fel som skulle åtgärdas, exempelvis läckande tak, trasiga dörrar, fönster etc.  
Soldattorpsyneprotokollen är dock ojämnt bevarade.
Syneprotokollen finns förutom på KrA även på landsarkiven i kronofogdearkiven eller länsstyrelsearkiven.
Jag har ett exempel på ett torpsyneprotokoll från 1842 på min hemsida, se  
Torpsyneprotokoll
Syneprotokollen finns i resp. regementes arkiv och inom regementet per kompani. Ett sätt att hitta vilka arkiv och signum/volymer som handlingarna finns i är att använda Nationella Arkiv databasen, NAD. Den är dock inte helt lätt att använda.
Det finns lite beskrivning om hur du tar reda på signum och volym på denna sida: Soldatforskning  
Hans Högman

227
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 2006-08-12
« skrivet: 2006-03-28, 12:22 »
Eftersom han fanns vid Södermanlands regemente kan han också sökas i deras soldatregister, http://www.p10.se/
Hans Högman

228
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Soldat I 10, Malmköping
« skrivet: 2006-03-15, 18:37 »
På bilden från 1902 bär din morfarsfar uniform m/1886 och skärmössa m/1895. Mössan har för tillfället försetts med mössplåt och plym.
Han är en vanlig menig, dvs rekryt som det stod på fotot.
På gruppfotot från 1918 så har vi två typer av uniformer samt en blandning av de båda. De som bär den grå uniformen med den tresidiga hatten har uniform m/1910.
De som har den mörka uniformen med skärmmössorna har uniform m/1886 och skärmössa m/1895.
Det finns även några soldater som bär uniform m/1910 med mössa m/1895.
Det går inte att se några detaljer på uniformerna men det ser ut att vara meniga soldater.
Huruvida de var inne på repmöte eller mobiliserade pga kriget går inte att säga utifrån fotot.
Som Bo skriver så bör de vara utrustade med mauser m/1896.
Hans

229
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Kanon och soldat
« skrivet: 2006-03-15, 17:34 »
Margareta, kompaninumren och deras kompaninamn som jag beskriver på min hemsida är de kompaninamn som användes under indelningsverket.
Jag kan dock inte svara på om de behöll dessa namn under värnpliktstiden.
Under indelningsverket fick kompanierna ett namn som motsvarade det lokala område som kompaniets rotar fanns i, vanligen häradsnamnet.
Hans

230
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Kanon och soldat
« skrivet: 2006-03-04, 15:55 »
Det var inte ovanligt att man kombinerade uniform m/1910 med mössa m/1895. Jag har sett mängder av fotografier där detta förekommer. Kronan ville väl slita på den gamla mössan innan man tog den nya. Annars var det den tresidiga karolinerliknande mössan som användes till uniform m/1910.  
Ja, din morfar var vanlig menig värnpliktig, dvs ingen officer. Malmköping är namnet på orten. Malma hed i Malmköping var Södermanlands regementes övningsplats under indelningsverket. När indelningsverket upphörde 1901 och man införde en värnpliktsarm? så skulle man ju utbilda värnpliktiga både sommar och vinter. Då behövde de svenska regementena kaserner och ett enormt byggnadsprogram drog igång. Varje regemente skulle förläggas i en stad och där skulle kaserner byggas. Detta kostade stora pengar och staten hade enbart råd att skjuta till en viss summa per år så det tog många år innan alla regementen var förlagda i kaserner.  
Den 25/1 1907 tog Kungl. Maj:t beslut om att Södermanlands regemente skulle förläggas till Strängnäs. Det skulle dock dröja till den 3 juli 1921 innan regementet marscherade in i staden. Två kaserner stod då färdigbyggda, i övrigt återstod en hel del innan allt var färdigbyggt.
Jag misstänker att man använde Malma hed fram till 1921 för utbildningen av Södermanlands regementes värnpliktiga. Men från 1921 skedde utbildningen i Strängnäs. Huruvida man skulle ha använt Malma hed även efter 1921 känner jag dock inte till. Din morfar gjorde ju sin värnpliktstjänstgöring efter att regementet flyttat till Strängnäs.
Jag har ingen kunskap om vilket tillverkningsår det skulle vara på kanonen på bilden. Men det var ingen pjäs som användes 1926. Så den bör ha varit uppställd som ett museiföremål någonstans.  
 
Visst finns det uppgifter om de värnpliktiga. Stamrullorna som började föras 1885 är en av soldatforskarens viktigaste källor efter 1885.  
För värnpliktiga ersattes stamrullorna år 1919 med registerkort, de sk. stamkorten.
Stamkorten innehåller uppgifter om namn på den värnpliktige, födelsedatum, och när personnumret kom även denna uppgift. Vidare innehåller korten uppgifter som tilldelat truppslag, tjänstgöringsuppgifter och ev. bestraffningar. Stamrullorna förvars på Krigsarkivet.
 
Den 6:a som du såg i mössan på m/1895 bör vara kompaninumret, dvs 6:e kompaniet.
Hans

231
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Kanon och soldat
« skrivet: 2006-03-03, 18:05 »
Soldaten på bilden bär uniform m/1910 med mössa m/1895.
Eftersom din morfar bodde i Eskilstuna så fullgjorde han med största sannolikhet värnplikten vid Södermanlands regemente (I10) i Strängnäs. Som Eskilstunabo ingick han i varje fall i Södermanlands regementes inskrivningsområde (nr 10) och där i Eskilstunas rullföringsområde (nr 44).
Om han gjorde värnplikten vid Södermanlands regemente så skall de stå siffran ”10” på axelklaffen. Om du kan förstora fotografiet så kanske det är möjligt att se vad det står där.
Hans

232
Titlar och befattningar / Gardist
« skrivet: 2006-02-20, 15:52 »
En gardist är en soldat i ett gardesregemente, som på 1870-talet kunde vara Svea Livgarde I1, Andra Livgardet I2 (från 1894 Göta Livgarde) eller Livgardet till häst K1.
Hans

233
Archive - Swedish names / Skön - Parent name?
« skrivet: 2006-02-15, 09:20 »
Orlynn has given some details in the posting Genline Translation-1128.3.96400 and I have given an answer in that query that his Peter Skön was a grenadier in the Småland Grenadier Battalion. The time period is the 1830's.  
Hans

234
Archive - General questions / Genline Translation-1128.3.96400
« skrivet: 2006-02-14, 12:03 »
Orlynn, as far as I can see Peter Skön was a soldier, a grenadier to be more exact, nr 59 at the soldier croft Dragontorp, Norra Sandsjö (F). The county is Småland, he was a grenadier and the time frame is 1831 - 1837 - all this indicates that he was serving in the Småland Grenadier Battalion. The name of the rote was Rudu and this rote's soldiers, according to Grill, served in the Life Company (1st company). So, Skön is his soldier name.
The Småland Cavalry Regiment was divided in 1821. The first battalion remains as a cavalry unit and received the name the Småland Dragoon Regiment. The second battalion was reorganized into infantry and was from 1824 called the Småland Grenadier Battalion (Smålands grenadjärbataljon).
Hans

235
Archive - General questions / Millitary question
« skrivet: 2006-02-13, 23:35 »
Karen, a grenadier was originally a soldier armed with hand grenades. Later when the range of fire of the muskets increased the role of the grenadiers changed. Instead the grenadiers formed elite units.
At the end of the 18th century the grenadier units became ordinary infantry units,  
i.e. there were no longer any differences between grenadiers and other infantry even if they kept the “grenadier” names of these regiments.
 
Regarding the uniforms; I described the m/1845 uniform above. I ended the entry with “The infantry Life Guard regiments had a similar uniform as the rest of the infantry, however with some exceptions.” I should have included the grenadiers in that statement, i.e. the grenadiers had similar uniforms with some exceptions.
Hans

236
Ann Mari, År 1901 avskaffades, som bekant, indelningsverket och ersattes av ett system med Allmän Värnplikt. Innan 1901 fanns dock ett system som kallades Beväringen och var en föregångare till den allmänna värnplikten. Berväringsinrättningen och indelningsverket fanns således sida vid sida fram till 1901.
I den Allmänna Värnplikten behölls värnpliktsåldern från Beväringen oförändrad, dvs  från 21 till 40 år. Övningstiden för de värnpliktiga utökades dock kraftigt i den nya Allmänna Värnplikten.
En värnpliktig uttagen för linjetjänst i infanteriet övades från 1902 i 240 dagar varav 90 dagar utgjordes av 3 repetitionsövningar om vardera 30 dagar. Grundutbildningen var således 150 dagar - 5 månader.
År 1914, inför första världskriget, utökades övningstiden till 340 dagar (250 dagars grundutbildning plus 3 x 30 dagars repetitionsövningar) för infanteriet. Värnpliktstiden förlängdes också med ett år genom att pliktåldern sänktes från 21 till 20 år. Mao blev år 1914 varje svensk man inskrivningsskyldig i värnpliktssystemet det år han fyllde 20 år.
I och med 1925-års nedrustningar sänktes övningstiden till 140 dagar varav 2 repetitionsövningar om 25 dagar. År 1936 höjdes åter övningstiden, nu till 175 dagar varav 1 repetitionsövning om 25 dagar. År 1941, mitt under andra världskriget, höjdes övningstiden till 450 dagar fördelat på en första tjänstgöring om 360 dagar samt 3 repetitionsövningar om vardera 30 dagar.
Alla beväringar/värnpliktiga hade ett inskrivningsnummer som man brukar hitta i husförhörslängderna/församlingsböckerna. Med hjälp av dessa inskrivningsnummer kan man lista ut var personen i fråga gjorde sin militärtjänstgöring.
 
Så beroende på när en person gjorde sin tjänstgöring så var han antingen 20 eller 21 år när han inkallades.
Hans

237
Soldaterna på gruppfotot bär uniform m/1910 med den välkända tresidiga hatten. Denna uniform fanns även i två försöksvarianter, m/1903 och m/1906. Det var dock först på m/1910 som axelklaffarna kom. Färgen på uniformen var grå.
I hatten fanns tre stjärnor, dvs den symbol som den svenska försvarsmakten använder. Regementsbeteckningen för meniga flyttades på m/1910 från höger överarm till axelklaffarna och fick truppslagets färg. Från och med denna uniform fick arm?n åter en enhetlig beklädnad. Det fanns dock detaljer som skiljde mellan olika förband och truppslag.  
 
Soldaten till höger på gruppfotot bär både ridbyxor och ridstövlar. Den sittande personen har raka byxor och, som det ser ut, kängor. Fotot är taget i Halmstad och i Halmstad fanns ett infanteriregemente, Hallands regemente. Regementet var ursprungligen uppsatt som Västgötsdals regemente men år 1902 bytte regementet namn till Hallands regemente I16 och flyttas till Halland.
Det andra fotot är taget i Malmö och i Skåne fanns vid denna tid flera kavalleriregementen: Kronprinsens husarregemente K7, Skånska husarregementet K5 och Skånska dragonregementet K6.  
På m/1910 bars förbandstecknen på de mellanblå axelklaffarna på vapenrock och kappa.  
K5 bar förbandsnummer (V), K6 förbandsnummer (VI) och K7 förbandsnummer (VII), samtliga av ljusgult kläde. Förbandsbeteckningen gavs med romerska siffror.
 
På sidan m/1910 finns bilder på uniform m/1910.
De alla flesta infanteriregementena bar förbandsnumret (nn - arabiska siffror) av gult kläde på de mellanblå axelklaffarna på vapenrock och kappa.
Dockan på en av bilderna har siffran 9 på axelklaffen vilket innebär att han tillhörde I9, dvs Skaraborgs regemente.
 
På uniform m/1906 däremot bestod kavalleriets truppslagstecken av ett vitt mittfält, mellanblått emblem och regementsnummer. Ovan numret finns två korslagda värjor. Emblemet bars på höger överarm på både vapenrock och kappa. Efter som den ensamme kavalleristen på kortet till höger bär en sjua innebär det att han tillhörde K7, dvs Kronprinsens husarregemente. Eftersom emblemet sitter på höger överarm och han saknar axelklaffar innebär det att han bär uniform m/1906.  
Infanteriets truppslagstecken på m/1906 bestod av ett gult mittfält, mellanblått emblem och regementsnummer. Ovan numret finns två korslagda gevär.
 
På Halmstadsbilden, dvs gruppfotot, har soldaterna axelklaffar vilket innebär att de har m/1910. De skulle kunna vara soldater från Hallands infanteriregemente men då måste man kunna se vad det står på axelklaffarna.  
Hans

238
Archive - General questions / Millitary question
« skrivet: 2006-02-12, 14:45 »
Karen, to answer your question about the Västmanland regiment: This regiment was an allotted regiment with 1,200 rotar. Hence, the Regiment had 1200 soldiers organized into 8 companies. The regiment's rotar were located within the counties of Västmanland (940), Örebro (55) and Kopparberg (205).
You will find more information about the Allotment System and the allotted soldiers at  
Alloment System.
Information about the Västmanland regiment can be found at:  
Västmanland Regiment.
Hans

239
Archive - General questions / Millitary question
« skrivet: 2006-02-12, 14:24 »
Hi Karen, old uniform details are difficult to describe in Swedish, even more difficult to translate into English. That is way I haven't translated my page about the Swedish Army uniforms into English. I apologize for haven't done so yet.
However, I will, here and now, try to describe the uniform of 1845 in English.
The demands for uniforms more suitable for active service grow in the 1840's. The uniforms of the European armies did change a lot during this period. Sweden was fairly early to adopt these new ideas. In 1845 the Swedish uniforms was submitted to a far-reaching change. All defense branches, infantry, artillery and a to a large extent also the cavalry, got their uniforms changed, known as the model m/1845. The helmet (kask) was introduced as a new headgear.  
The tunic (vapenrock) was issued in a dark blue color with a yellow lining instead of the former tailcoat jacket. Each regiment had their own type of buttons of the tunic, placed in one row, 8 in numbers. The tunic had a stand-up collar (ståndkrage) that was open and cut on the bias in the front.
The officer's tunic was open at the back and had a yellow edging at the front of the collar, at the cuffs and at the pocket flaps. The officers also had epaulets on their shoulders, like a insignia.
 
The trousers were also in a dark blue color with a yellow braid (passpoal) on the outer seams.  
The soldier coat (kapott) was issued in a dark grey color with yellow details at the stand up collar. The officer coat was issued in a dark blue color, also with yellow details at the stand up collar.
The soldier “kolett” (a sweater with sleeves and a stand up collar) was in a dark blue color with shoulder straps including buttons at the front.
 
If you go to my page,  m/1845 and click on the link [1840-1900] you will find a uniform from 1845 worn by Göta Life Guards.  
The infantry Life Guard regiments had a similar uniform as the rest of the infantry, however with some exceptions.
Hans

240
Titlar och befattningar / Auditör
« skrivet: 2005-09-05, 09:10 »
I ”Kungl. Södermanlands regementes historia 1771 - 1915” av Karl K:sson Leijonhufvud, 1915, hittade jag följande text om auditörer:
En auditör är en jurist som biträder en militär chef vid avgörande av allvarliga disciplinärenden och angående skyldighet att ersätta värdefull egendom som skadats eller försvunnit. Auditören skall lämna ett yttrande och blir genom detta medansvarig för beslutet.
Vid 1833 års lönereglering fick auditören 500 riksdaler i lön och vid 1875 års lönestat 1.420 kronor. Uniformsbestämmelser för auditörerna utfärdades flera gånger under 1800-talet. År 1847 fick de tillåtelse att bära vapenrock istället för frack.
Auditörerna hade före 1837 underlöjtnants rang men fick detta år löjtnants rang. Vice auditören fick samtidigt underlöjtnants rang.  
Hans Högman

241
När jag startar Genline FamilyFinder 2 får jag upp ett felmeddelande som lyder:
”Din skärm är inställd med upplösning som är lägre än 1024 x 768. Alla fönster och knappar får inte plats på din skärm och därför kan du inte utnyttja programmet till fullo. Det är rekommenderat att du att kör programmet med en upplösning på minst 1024 x 768.”
 
Klickar jag sen på OK så får jag fram inloggningsfönstret. Väl inne i programmet kommer jag dock åt hela fönstret och samtliga knappar.
 
Jag har en LCD skärm som är designad för just 1024 x 768 och det är den inställning som visas då jag kontrollerar inställningen av skärmupplösningen. Så GFF2 borde inte klaga på min inställda skärmupplösning. Kör för övrigt Win XP.
Någon som råkat ut för samma felmeddelande fast ni kör på rätt skärmupplösning?
Hans

242
Båtsman / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-23
« skrivet: 2005-06-10, 14:29 »
I Södermanland fanns två båtsmanskompanier, Första- och andra Södermanlands båtsmanskompani. Överjärna tillhörde Första Södermanlands båtsmanskompani och i Överjärna fanns 4 båtsmansrotar: Mora 114, Bankesta 115, Tuna 116 och Ene 117. Eklunds båtmanstorp måste ha ingått i någon av dessa 4 rotar. Källa: Grill.
Hans

243
Stein, here is some information about the change of names for the regiment.
In 1791 the Östgöta Infantry regiment was merged with the Östgöta Cavalry Regiment and the infantry part of the regiments received the name; the rotehåll division of the Life Grenadier Regiment (Livgrenadjärsregementets rotehållsdivision).  
The cavalry regiment was then a dismounted regiment.
In 1816 the new regiment was divided and reorganized into the two old regiments. The former infantry regiment received the name the First Life Grenadier Regiment (Första Livgrenadjärregementet, I4) and the former cavalry regiment received the name the Second Life Grenadier Regiment (Andra Livgrenadjärregementet, I5).
I'm not familiar with the story behind the “liv” part of these two regiment's names. My guess is that it is just an honorary title. They are not life guard regiments. The life guard regiments have “livgarde” in their names, like Svea Livgarde, Göta Livgarde or Livgardet till häst (Mounted Life Guards).
 
If you are interested in the information you can find in the military records about “your” soldier you should start with the general muster rolls (GMR) of the Första Livgrenadjärregementet. In the US the Swedish GMRs can be obtained from the LDS Family History Centers.
Here is a page about  researching the Swedish military sources
 
The archiving institute for military records in Sweden is  Krigsarkivet (The War Archive).
Hans

244
Stein, the name of the regiment you are mentioning doesn't sound right. The Göta Life Guards (Göta Livgarde) was an enlisted regiment garrisoned in Stockholm. It was only the allotted regiments that had soldier crofts located in the different provinces. As I understand your query, your soldier was an allotted soldier (indelt soldat) in the province of Östergötland?  
Stångebro Company was a company within the Östergötland Infantry Regiment which from circa 1816 is referred to as First Life Grenadier Regiment (Första Livgrenadjärregementet, I4).
Hans

245
Archive - General questions / Information on soldattorps
« skrivet: 2005-03-28, 13:05 »
I'm not aware of any site with the soldier crofts of Gåsinge. There is a site of Gåsinge hembygdsförening (Gåsinge folklore society). They ought know of the soldier crofts in the Gåsinge parish. See Gåsinge Hembygdsförening
However, if you use the Södermanland soldier register mentioned above, you can enter the name of a soldier croft (rote), for example Ullsta, and you will get information about this rote/torp.
Or you can enter a socken (Gåsinge for example) and you will get all the soldattorp in this socken.
Hans

246
Archive - General questions / Information on soldattorps
« skrivet: 2005-03-27, 09:39 »
The Södermanland soldier register is at Soldatregistret i Södermanland
Here you can search either the soldier (Sök Torp) or the ”soldattorp” (Sök Torp).
 
The Taxinge site you are referring to must be Soldater och soldattorp i Taxinge  
Hans

247
Archive - General questions / Swedish measurements
« skrivet: 2005-03-09, 17:50 »
60 F är 15,6 C och 80 F är 26,7 C. Det finns flera sidor på internet som innehåller omvandlare för detta, bl.a http://www.omvandla.nu/
Hasse

248
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Årtal & regemente?
« skrivet: 2005-03-08, 09:53 »
Det går inte att tyda några truppslagstecken på uniformen men jag skulle gissa på infanteriet. Livsoldat innebär att han tjänstgjorde vid livkompaniet (1:a kompaniet).
Gratialist innebär att efter det att han avgått som soldat var mottagare av understöd, dvs pension.
Hans

249
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Årtal & regemente?
« skrivet: 2005-03-07, 16:20 »
Han bär uniform m/1860. Vapenrocken med de dubbla knappraderna kännetecknar denna modell. Denna uniform modifierades något 1872 och ersattes sedan av m/1886. Mössan är m/1865.
Hans

250
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-10
« skrivet: 2005-02-26, 08:26 »
Iréne,
Enligt Grill finns det ingen rote som heter Eke i Vaksala socken för Upplands regemente. Däremot så finns det en rote Eka i Vaksala socken för Livregementets dragoner. 
Denna rote hade rotenummer 48 och ingick i regementes Norra Upplands skvadron (4:e skvadronen).
Hans

251
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-10
« skrivet: 2005-02-24, 17:34 »
Iréne, Jag tittade just i Grill. Det fanns 2 regementen som hade rotar i Vaksala socken, dels Livregementets dragoner och dels Upplands regemente.
Livregementets dragoner hade 14 rotar och Upplands regemente 11 rotar i Vaksala socken.
Ingen av dessa rotar heter dock Håvgården.
Hans

252
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-10
« skrivet: 2005-02-24, 12:25 »
Du skriver inte vilken information du fått från soldatregistret i Uppland.
Hittade du dina uppgifter i Husförhörslängden?
Det fanns två st nummerserier för soldaterna. Upplands regemente var roterat med 1200 soldater fördelat på 8 kompanier med 150 man i resp. kompani.
Den ena nummerserien löper inom kompaniet och går från 1 - 150 i respektive kompani. Den andra nummerserien löper inom regementet och går från 1 - 1200.
Båda dessa serier finns med i generalmönsterrullorna.  
I första kompaniet (livkompaniet) är dessa serier lika. En soldat i andra kompaniet kan ha exempelvis kompaninummer (rotenummer) = 1 och nummer inom regementet = 151.
Det är nummerserien inom kompaniet som visas i Grill.
Numret inom kompaniet är tillika rotenumret, dvs det nummer som roten (soldattorpet hade) hade. Om en soldat flyttade mellan två soldattorp fick han ett nytt nummer, dvs det nummer som gällde för den nya roten.
Detta innebär att en soldat kan ha haft flera soldatnummer under sin tid som soldat om han flyttat mellan rotarna.
Så frågan är om det är samma nummerserie som du har jämfört med den som du fick från soldatregistret? Vidare, om soldaten har bytt rote har han haft mer än ett soldatnummer. Soldatnumret var inte personligt utan följde roten.
Vidare, i generalmösnterrullan står namnet på roten, inte namnet på soldattorpet.
Du kanske har namnet på torpet medan det namn du fått från registret är namnet på roten, vanligen namnet på huvudgården i roten.
Jag har inte tillgång till Grill just nu men där kan man slå upp Vaksala socken och se vilka rotar som fanns i denna socken och vilket kompani de tillhörde. Då bör man kunna se om Håvgården finns med där och viket rotenummer det hade.
Hans

253
Archive - Swedish language / Generalmönsterrullor translation
« skrivet: 2005-02-23, 18:11 »
Jeff,
It is difficult to decide which piece of information that belongs to which person.  
However if we start at the bottom of the text it is clear that Helge Grottz received orders to report to the Royal Army (Field Army) in 1701.
Wallman then replaced Helge Grottz in 1701 (at this NCO residence).
Wallman received orders for service (elsewhere) in 1703.
 
Knut Breman was transferred to this place/position from a position as a Corporal at No 546 in Febr 9, 1704 to replace Wallman.
Knut Breman died in July 10, 1708.
 
Börge Hellgren was promoted to Förare and transferred to this place/position from a previous position as a Furir in order to replace Knut Breman.
 
This is my interpretation of the text and I don't see this text as a list of Börge Hellgren's service records but rather a list of the NCOs that has served at this position prior to Börge H.
 
The Närke-Värmland regiment was mobilized in 1700 and then served along the Norwegian border. In the fall of 1700 800 soldiers (about half of the 1,674 soldiers in the regiment) were shipped to the Baltic region to serve with the field army. The regiment participated in the battle of Narva in November 1700. After this battle the Närke-Värmland battalion needed reinforcements due to losses in the battle. So maybe Helge Grottz was among these soldiers that was sent to reinforce the N-V battalion. Probably the battalion also needed reinforcements in 1703 when Wallman was ordered elsewhere.
Source for the information about the N-V regiement: “Svenska regementenas historia”, J Mankell.
Hans

254
Archive - Swedish language / Generalmönsterrullor translation
« skrivet: 2005-02-23, 09:20 »
Here is a translation into English of Siv's splendid interpretation.  
However, this text is not easy to translate since it is not one sentence but rather pieces of information without any commas.  
 
Förare Börge Hellgren  
Was promoted to this place from a position as Furir  
to replace Knut Breman who died July 10 Anno 1708 and  
was transferred here from corporal  
of No 546 at Feb 9 1704 instead
of Wallman who received orders for service elsewhere [utkommenderad] Anno 1703
who replaced Helge Grottz Anno 1701 who received orders to join the Royal Army same year  
Hans

255
Archive - Swedish language / Generalmönsterrullor translation
« skrivet: 2005-02-22, 22:12 »
Here is a partial interpretation of the roll entry for Börge Hellgren.
 
Jösse Härads Company:
Förare Börge Hellgren
??? avancerade från Furier  
maj? Knut Bromans  ??lla?
?som? dödder? 10 juli 1708
?? avancerad från Corporal
af Nr 546 ?? 9 Feb 1704 ???
Hällmans ??lla f??? blef ???
Commenderad År 1703 f?? blef ??
Helge Grottz? ??lla År 1701 ????
blef Commenderad  till? ????
A?m??n ???? ????
 
Furier is spellt Furir today.
Avancera = advance, promotion
Dödder 10 juli 1708 = died July 10 1708
Commenderad = kommenderad = receive orders for service in …..
 
This interpretation is far from complete. Maybe someone else could have a go with it.
 
Om någon kan tolka texten i generalmönsterrullan bättre än vad jag lyckats med men inte är säker på hur det skall översättas till engelska, svara då på svenska.
Jag eller någon annan kan då översätta detta för Jeff.
 
Peter, detta inlägg kanske skulle säkert få fler läsare som eventuellt kan lyckas med tolkningen av texten om det låg under ”Läshjälp / Övrigt / Militärrullor”.
Kanske det bör flyttas dit.
Hans

256
En kort sammandrag av slaget:
Enligt ”Kungliga Södermanlands regemente under 350 år” så landstiger 6.000 ryssar vid Baggensstäket (Södra Stäket ) den 13 augusti.
Vid Stäket fanns redan ett par svenska galärer. Vidare hade man placerat 3 stenfyllda skutor som spärrar vid de två smalaste passagerna i sundet. I anslutning till spärrarna hade två skansar upprättats på var sida om sundet. Skansarna bemannades av ca: 400 man ur Södermanlands och Östergötlands tremänningeregemente till fot. Chef över försvararna var fortifikationsöversten Balzar von Dahlheim.
 
Vid 14-tiden får Södermanlands-, Västmanlands- och Dalregementet order om att skyndsamt bege sig till Stäket. Sörmlänningarna som låg i Skarpnäck fanns närmast Stäket.  
Södermanlands regemente var inte fulltaliga utan räknade ca: 800 man. Den 2:a bataljonen under överstelöjtnant Henrik Johan von Essen skyndar i förväg till Stäket och anländer till vid 19-tiden. De inväntar där första bataljonen med överste Rutger Fuchs.
Under tiden var tremänningsregementet och galärerna inblandade i strider och lyckades fördröja ryssarna. Vid 20-tiden på kvällen får Södermanlands regemente order om att gå till anfall. Västmanlands regemente och Dalregementet hade då ännu inte kommit fram.
Ryssarna tvingas bakåt och då motståndet minskade lät överste Fuchs striden avstanna i det totala mörkret.
Vid midnatt anländer Dalregementet och Västmanlands regemente och striderna är då i praktiken över. Ryssarna drar sig nu tillbaka till galärerna och retirerar över Baggensfjärden.
Ryssarnas förluster uppgick till ca: 400 - 500 man medan Södermanlands regementets döda och sårade stannade vid 100 man. Fuchs skriver i sin rapport: Döde å wår sida är 1 öfver- och 2 under Officerare samt 25 gemena. Legerement  blesserade, Öfverst Lieutenanten, 3 officerare. Svårare sargade 2 Öfwer- och 6 under Officerare samt 61 gemene.
Fuchs blev för denna bragd befordrad till generalmajor och von Essen till överste.
Södermanlands regementes högtidsdag är den 13 augusti (till minnet av slaget vid Södra Stäket 1719).
Hans

257
Archive - General questions / Military terminology
« skrivet: 2005-01-26, 09:01 »
Karen, Kristianstad is a city in the Skåne province.
The allotted and enlisted soldiers were employed soldiers. It was their profession. They had no obligation to serve as soldiers. They had voluntarily signed up as servicemen.  
When you mention “soldier duty” I think that it refers to the involuntary military conscript system that was introduced in 1812 and was a system of draftees in parallel with the professional soldiers. This system was called “Beväringen” in Swedish. Beväringen was an early forerunner to the National Service System introduced in 1901.  
Every male between the ages of 21 to 25 was required to serve in the military.
Initially the draftees of the “beväringen” were trained together with the soldiers from the Allotment System. Later, however, beväringen were organized into their own Battalions (beväringsbataljoner). The draftees were a kind of reinforcement troops (augment).
The length of the training period was initially only 12 days per year. First in 1856 the training was changed to 30 days over a two year period.
In 1885 the length of the training period for the beväringen increased to 42 days per year. In addition, the number of years the male population was liable for military service was increased from 5 to 6 years.
In 1892 the length of the training period for the beväringen once again was increased; 90 days per year became the required training period. Additionally, the male population was now liable for military service up to12 years.
 
Finally, in 1901 the Allotment System was abandoned. Sweden then changed to a national service / draft service (allmän värnplikt) system with a conscript army (värnpliktsarmé).
 
You mentioned that he spent two years in the military. As mentioned above, the draftees of the Beväringen did not spend that long time in the military.
This rather indicates that your ancestor was an allotted soldier provided by a “rote”. The short period of only two years as a serviceman could be explained by the fact that the Allotment System was about to be abolished (1901) and a lot of “rotar” was vacated during the last years of the Allotment System.  
So, maybe he signed up as a soldier in 1897 and left the army in 1899?
If he was a draftee, you ought to be able to find his military enrollment number (inskrivningsnummer) in the clerical Household Examination Rolls (Hfl).
In 1885 every draftee / conscript (värnpliktig)) was assigned a three-part registration number, the so-called enrollment number (inskrivningsnummer). The three parts of the number consisted of; a serial number for the individual, a number for the roll keeping area and year of enrollment and was written in the form SSS RRR/YY, for example 102 153/92.
Hans

258
Archive - General questions / Military terminology
« skrivet: 2005-01-25, 15:54 »
Karen, I realized I didn't answer your question about the dragoon regiment.
The Scanian Dragoon Regiment (Skånska dragonregementet) was first established in 1676. The regiment was attached to the Allotment System in 1680 and then received the name the South Scanian Cavalry Regiment (Södra Skånska kavalleriregementet, K6).  
In 1822 the regiment received the name Scanian Dragoon Regiment (Skånska dragonregementet). In 1893 the regiment was reorganized into an enlisted regiment.  
The regiment was allotted with 1000 cavalrymen (1000 “rusthåll”) and formed 8 squadrons. All of the rusthåll were located in the eastern and southern parts of province of Skåne (510 in the county of Malmöhus, 490 in the county of Kristianstad).  
Vemmenhögs Squadron was the 8th squadron of the regiment.
The location of the primary Garrison of the Regiment was from 1882 the city of Ystad, southern Skåne.  
 
An infantry rote was in the cavalry called rusthåll. The cavalry “rusthåll” was organized in a bit different way than the infantry “rote”.
The farmer in a cavalry rusthåll had a personal contract with the Crown stating that he had to provide a cavalryman, horse and uniform. The contract was a voluntary agreement between the crown and the proprietor of an independent farm.
 
Dragoons were formerly mounted infantry. They traveled on horseback to the battlefield but they fought as foot soldiers. As mounted infantry they were very mobile units. It happened that dragoons fought as cavalry in battles. However, this was a type of warfare they weren't trained for and could end up in disaster.
During the 18th century the dragoons were more and more used as cavalry and therefore also trained as cavalry. Finally it was only the name that separated them from the light cavalry. During the 19th century dragoons was a term for heavy cavalry.
Hans

259
Archive - General questions / Military terminology
« skrivet: 2005-01-25, 09:05 »
Hi Karen,
Lifgrenadjären is not a military rank. However it tells you what kind of soldier he was. A “lifgrenadjär” means Life Grenadier and he served in a grenadier regiment, in your case the First Life Grenadier Regiment (Första Livgrenadjärregementet, I4).
So, a lifgrenadjär or a more modern spelling livgrenadjär, is a soldier at a Life Grenadier Regiment. He served in the Omberg Company. His “rote” number was 63 (soldier number). The First Life Grenadier Regiment was formerly Östgöta Infantry Regiment which was first established in 1636 as the Östgöta Infantry Regiment. The regiment was linked to the Allotment System in 1685.  
In 1791 the regiment was merged with the Östgöta Cavalry Regiment and the infantry part of the regiments received the name; The rotehåll division of the Life Grenadier Regiment (Livgrenadjärsregementets rotehållsdivision). The cavalry regiment was then a dismounted regiment.
In 1816 the new regiment was divided and reorganized into the two old regiments. The former infantry regiment received the name the First Life Grenadier Regiment (Första Livgrenadjärregementet, I4) and the former cavalry regiment received the name the Second Life Grenadier Regiment (Andra Livgrenadjärregementet, I5).
The location of the primary Garrison of the First Life Grenadier Regiment was from 1922 the city of Linköping, Östergötland County.
A grenadier was originally a soldier armed with hand grenades. The grenadier first fired his musket and then he would light the fuse of the grenade and throw it. The grenadiers were the first to be equipped with bayonets (beginning of the 18tn century). They were also equipped with a kind of grenade rifles.
Later when the range of fire of the muskets increased the role of the grenadier changed. In stead the best grenadiers formed an elite unit.
At the end of the 18th century the grenadier units became ordinary infantry units.  
You will find an interpretation of military ranks at  
Military Ranks
When you study the Swedish military system you have to understand the Allotment System (Indelningsverket). In 1682 the Swedish Armed forces was reorganized and a system called The Allotment System was introduced. The allotment system was the system of organizing and financing the Swedish armed forces in earlier times.
The way the soldiers were recruited to the allotted regiments differed from the enlisted regiments.
Before the New Allotment System the soldiers in the provincial regiments were recruited by an involuntary conscript system (utskrivning).
In the new system the soldiers were recruited and maintained by the farmers in each province. In the Allotment System the term “rote” is important to understand.
 
The infantry regiments normally had 1200 soldiers. Therefore each province was divided into 1200 districts (allotments) called rotar (its one “rote” but two “rotar”).  
The farmers within each rote together had to provide a soldier to the regiment of that province. In return the farmers were exempted from having to serve as a soldier (as long as they provided a soldier).
So each regiment in a province had a number of districts (rotar) providing a soldier for the regiment.
The number of farmers per rote depended of the “mantal” which was a tax return code. Normally there would be 2 - 4 farmers per rote providing a soldier.
 
Along side with the allotted regiments there were also the more traditional enlisted regiments (värvade regementen).
The soldiers in the enlisted regiments were recruited in a more normal way and had cash wages paid by the Crown. This was the way soldiers were recruited in Europe.  
Those regiments were garrisoned in the cities.    
The majority of the regiments were the allotted regiments. Both the allotted regiments and the enlisted regiments were regular army units.
For more information on the Allotment system, see The Allotment System  
Hans

260
Foto- och skanningsteknik / Två bilder bredvid varandra
« skrivet: 2005-01-22, 09:18 »
Ett annat sätt att få två bilder bredvid varandra är att lägga dem intill varandra på scannern och sen scanna in dem som en bild. Detta under förutsättning att bilderna får plats bredvid varandra på scannern, dvs att inte är för stora.
Det går även att klippa ihop två bilder till en i ett bildredigeringsprogram.
Med båda dessa sätt kan man skicka upp fotografierna som en bild.

261
As mentioned above, a suicide in 1859 was not allowed to be buried at the church cemetery. The phrase “begravd i tysthet” indicates that there was a funeral ceremony at the church which, in my opinion, means that he was buried at the church cemetery. That should mean that he wasn't a suicide. However, this is my speculation. Anyone else who has an idea?
Hans

262
John, do you have the period of time when this happened?
“avliden i förgifning” simply means, as you suggest; died of poisoning. However, from this short phrase it is almost impossible to draw any conclusions how he died. Was he submitted to a felony, was it an accident or was it suicide?
Is there more text in Swedish or is it just this phrase? Where did you find this text, in the death book or Hfl?
If this death took place between 1864 and 1894 the quite funeral could indicate suicide. However, you could have a quite funeral in the 19th century even without a suicide, I guess.
Hans

263
Titlar och befattningar / Konstapel
« skrivet: 2005-01-20, 08:36 »
Traditionellt har tjänstegraden konstapel använts inom artillerigrenarna i försvarsmakten. I arm?n var konstapel tidigare den näst lägsta underbefälsgraden inom artilleriet och luftvärnet, motsvarande korpral vid andra truppslag.  
Det är väl troligt att en konstapel i flottan tjänstgjorde med fartygsartilleriet.
Hans

264
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Halmstad - I16?
« skrivet: 2005-01-19, 18:39 »
Eivor, jag vet inte om du fått svar på din uniformsfråga på annat sätt eftersom det är ett tag sen, men soldaten på bilden är en artillerist och bär en attila m/1872 med svart snörliv.  
Attila var en kort rock med snörmakerier eller band tvärs över bröstet, vanligen i fem rader. Den användes av husarerna och inom artilleriet. Artilleriets snörliv var svart.
Om din soldat bodde i Bohuslän så tjänstgjorde han antagligen vid Göta artilleriregemente, Göteborg.
 
Anders,
m/1886 är modellbeteckningen på själva uniformer och m/1895 är modellbeteckningen på mössan.
 
Hans

265
I guess that ”begrav i tysthet” meant that it was a quite funeral with only the closest family present.
 
People that had committed suicide weren't allowed to be buried at the church cemetery. Instead they were to be buried by the “bödel” (hangman) somewhere else. If the suicide was committed due to mental derangement, someone other than the hangman was allowed to bury the dead, however not at the church cementry.
From 1864 the church agreed bury people at the cementry even if they had committed suicide, but the ceremony had to be i stillhet (quite). From 1894 this type of burials could be performed as any burials.
Source: Nationalencyklopedin.
Hans Högman

266
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Vilket vapenslag?
« skrivet: 2005-01-13, 18:35 »
Hej Sara,
Nej, tyvärr kan jag inte se något nummer på axelklaffen. Jag försökte förstora bilden men upplösningen är dock för dålig för detta.
Om du har bilden som ett pappersfotografi (dvs inte bara som ett digitalt foto) kan du pröva att scanna om bilden med en högre upplösning, kanske 300 dpi. Om du bara tar med samma område som föregående bild så blir den inte så stor utrymmesmässigt. Med högre upplösning går det lättare att förstora bilden med någorlunda bibehållen skärpa.
Hans

267
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Vilket vapenslag?
« skrivet: 2005-01-11, 17:46 »
Hej Sara,
Du skulle kunna pröva med att förstora upp axel- och kragpartiet på soldat nr två från vänster. Kanske man kan se förbandsnumret på axelklaffen.
Hans Högman

268
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Vilket vapenslag?
« skrivet: 2005-01-11, 10:17 »
Det ser ut att vara uniform m/1886 och skärmössa m/1895. Truppslagstecknet är svårt att se men sannolikt är det infanteriet. Det går inte heller att tyda förbandstecknet/förbandsnumret.
Hans Högman

269
Numret som du anger, 75 109/86 är ett inskrivningsnummer som användes för beväringar/värnpliktiga. De som mönstrades rullfördes i de sk. inskrivningslängderna där varje individ identifieras med ett inskrivningsnummer.
Inskrivningsnumren skrevs mellan 1886 och 1902 på formen LLL KKK/ÅÅ där LLL är individen löpnummer i rullan. Själva rullan identifieras av kompaniområdet (KKK) och det år då inskrivningen av individen skedde (ÅÅ).
 
I ditt fall är 75 personens löpnummer i rullan. Själva rullan identifieras av kompaniområdet (109) och det år då inskrivningen av individen skedde (86 = 1886).
 
Kompaniområdesnummer 109 utgörs av Vingåkers kompaniområde vid Södermanlands regementes inskrivningsområde.
Så sannolikt fullgjorde din person värnplikten vid Södermanlands regemente.  
Du kan titta i inskrivningslängden för aktuellt kompaniområde och årtal för mer information om individen samt i stamrullan. För att enkelt kunna hitta en person i inskrivninglängden måste du veta vilken församling han bodde i. Längderna var nämligen geografiskt uppställda inom respektive inskrivningsområdet.
På min sida Soldatforskning
finns mer information samt en länk till sidan: ”militära inskrivningsområden” där alla inskrivningsområden finns upptagna.
Hans Högman

270
Archive - Swedish language / Military Service and pension...
« skrivet: 2005-01-01, 17:52 »
More information about the “rote”.
A regiment normally had 1200 soldiers. Therefore each province was divided into 1200 districts (allotments) called rote (its one “rote” but two “rotar”).
The farmers within each rote (district) had to provide one soldier to the regiment of that province. In return the farmers were exempted from having to serve as a soldier (as long as they provided a soldier).
The number of farmers per rote depended of the “mantal”.
Mantal was a tax code and every farm that had to pay taxes was assigned a mantal. In the beginning one mantal meant a farm with a yearly return big enough to support the farmer's family and their farm hands.  
It was estimated that a ”rote” had to be of 2 ”mantal” in order to afford the cost of providing a soldier.
In some areas there could be two farms per rote (the two farms together had a return of 2 mantal).
In other areas there might be 5 - 6 farms per rote, while a wealthy farm of 4 mantal alone had to provide two soldiers.
However, in many areas there were two farmers per rote.  
Not all farmers were obligated to participate in the Allotment System. For example, the estates of the noblemen and the farms on noble land were exempted.
This had to do with the classification of land and the land ownership. Basically it was the people that lived on their own land, skattebönder and farmers that lived on land owned by the Crown, kronojord that provided the army with soldiers. Other groups like police officers, priests, innkeepers etc were also exempted.
 
The term “rote” is not exclusively used for the Allotment System; there were other types of “rotar” as well. However, since the Army rote is so special for Sweden and really has no equivalent in other armed forces it is my opinion, like Jeff's, that it is best to keep the Swedish word for it instead of inventing an English word.
Hans Högman

271
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-24
« skrivet: 2004-12-20, 13:21 »
You have to be aware of the fact that the military rolls weren't established for the purpose of genealogical research. They are not a secondary census. It is only in exceptional cases you will find information about the wives, children or parents of a soldier.
Regarding personal data the military rolls in the 1800's are more complete in this matter than the earlier ones. In the 1800's, you will find information about the name the soldier had before he was assigned a soldier's name (that is, his patronymic name).
Your ancestor was a soldier in the 1780's and it is not very likely that you will find his patronymic name in the general muster rolls.
However there are other military rolls. If you know the year of the soldier's recruitment you can have a look at the rekryteringsrullan/inmönstringsrullan (recruitment rolls/enrollment rolls) where you might find information about the soldier's patronymic name, date of birth, place of birth and sometimes the soldier's father's name. But, these rolls are not as well preserved as other rolls and there are very few of them around before the 1800's.
Whenever a soldier was killed in war, taken prisoner or passed away, there is a chance you might find information about his family. The soldier's wife or children could claim the salary that was due to him. On such occasions, his family might then show up in the rolls. A large collection of petitions with these requests (suppliker) are kept at the War Archives.  
 
As I mentioned in my previous answer, there is more information about the different military rolls at:
 Research of soldiers in Sweden
Hans Högman

272
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-24
« skrivet: 2004-12-19, 09:10 »
Nancy, you must at least provide the name of the parish where he lived as a soldier, the name of the province plus an approximate period of time when the ancestor served as a soldier.
With this information in hand it might be possible to find the regiment by looking at Grill's Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket I - IV (Statistical Digest of the Swedish Allotment System) from 1856. This is the best source to locate the unit a soldier served in.
For more information about researching soldiers, please have a look at: http://www.algonet.se/~hogman/soldiers_research.htm
 
If he had his soldier's croft in Haraker, Västmanland he could have been serving in the Västmanland regiment or the Livregementet till häst (Mounted Life Regiment).
Hans Högman

273
Båtsman / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-02
« skrivet: 2004-12-18, 09:09 »
Christina, om din ana tjänstgjorde vid Olands kompani, Upplands regemente så var han knekt, inte båtsman. Om han nu var båtsman ingick han i Norra eller Södra Roslags båtsmanskompani.
Upplands soldatregister finns på: http://hem.passagen.se/runslingan/soldatgr.htm
Soldatregistret omfattar både knektarna och båtsmännen.
Hans Högman

274
Styckjunkare was a military rank (non-commissioned officer, NCO) in the Swedish Artillery.  
This rank was called fanjunkare in other branches of the Army (in the infantry for example) and was the highest NCO rank from 1833 when it was introduced until 1945 when the higher NCO rank Förvaltare was introduced.
 
Madame ought to be madam which is the same in English: Madam.
Hans Högman

275
Titlar och befattningar / Fänrik
« skrivet: 2004-12-07, 18:02 »
Jag tittade i ”Karl XII:s officerare” av Adam Lewenhaupt (andra delen) och där finns följande information om Petter Paul Wulff:
”Född 1629 i Belgrad; fången i Ungern av översten Gustaf Horn; volontär vid Gustaf Horns frikompani 1666; korpral vid Jönköpings regemente 1675, furir därstädes samma år; sergeant därstädes samma år; antog lutherska läran 1679; fältväbel därstädes 9/5 1694; fänrik vid Jönköpings infanteriregemente 2/4 1703och kallas då ”en gammal försökt och god officer”; fången 28/6 1709 vid Poltava; hemkom 1722; avsked samma år 5/6 93 år gammal; död 1725; Deltog i följande slag: Ferbellin, Stettins belägring, Bohus belägring, Thorn, Meskowitz, Poltava; sårad i huvudet, genom axeln och i låret, ena foten förfrusen. Gift med Sophia Weisner, levde änka 1728.”
Hans Högman

276
Titlar och befattningar / Fänrik
« skrivet: 2004-12-06, 12:25 »
Om han var född 1629 och deltog i slaget vid Poltava år 1709 innebär det att han var 80 år vid detta tillfälle. Det måste vara ytterst sällsynt att en så pass gammal soldat hade aktiv fälttjänst. Bara alla påfrestningar under marscherna för en 80-åring måste vara stora, inte minst från Poltava till Moskva.
Och därefter klara åren i fångenskap är en prestation för att sen bli frisläppt år 1722 vid 93-års ålder.
Detta bör vara något av ett rekord.
Hans Högman

277
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-24
« skrivet: 2004-11-29, 18:34 »
Det var mer än ett regemente som hade rotar/rusthåll i Stora Mellösa (T).
Enligt Grill (som speglar förhållandet vid mitten av 1800-talet) så hade både Livregementets Husarkår (17 rusthåll ingående i 3:e skvadronen Östra Närkes skvadron) och Närkes regemente (38 rotar ingående i Livkompaniet) rusthåll/rotar i Stora Mellösa.
Nu gällde dock din fråga 1780-talet.
År 1791 förvandlades Livregementet till häst till en brigad och delades i tre kårer, Livregementsbrigadens kyrassiärkår (senare Livregementets dragoner, K2), Livregementsbrigadens lätta dragonkår (senare Livregementets husarer, K3) och Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon (senare Livregementets grenadjärer, I3).
Livregementet till häst var före 1791 indelt  med 1505 nummer med 12 kompanier (3 bataljoner) varav 3 kompanier i Närke.
 
Vad gäller Närkes regemente så hette det på 1780-talet Närke-Värmlands regemente. År 1812 delas regementet i två, Närkes regemente (I21) och Värmlands regemente (I22).
Närke-Värmlands regemente var roterat med 1.674 nummer med 10 kompanier (474 man i 3 kompanier i Närke och resten i 7 kompanier i Värmland). Närkekompanierna var Livkompaniet, Majorens kompani och Örebro kompani vilket innebär att Livkompaniet bör ha haft ungefär samma rotar 1780 som 1850.  
 
Så i ditt fall bör du nog börja med generalmönsterrullorna för Närke-Värmlands regemente. Hittar du inget där får du söka i GMR för Livregementet till häst.
 
Generalmönsterrullorna (GMR) upprättades i fyra exemplar:  
- Ett ex skickades till Krigskollegium (förvaras nu på KrA)  
- Ett ex skickades Landshövdingen i länet (finns numera i Landsarkiven)  
- Ett ex fanns på regementschefens expedition (förvaras nu på KrA)  
- Ett ex fanns uppdelat i 8 delar så att varje kompanichef hade sin del (förvaras nu på KrA)  
 
Så om du inte vill låna på SVAR så kan du titta i GMR på Krigsarkivet (KrA) i Stockholm eller landarkivet i Uppsala (Uppsala är väl LA för Örebro län?).
Hans Högman

278
Officers' homesteads:
Officers as well as the soldiers were assigned a dwelling when they signed up for an allotted regiment.
The soldiers received a croft, a soldier's croft. But also the officers and the NCOs plus the lower ranks received dwellings.
The officer's dwellings were more like farmhouses. The higher rank the larger dwelling.
So, the Crown granted homesteads or dwellings to the Officers to live in. The homestead was not a personal gift but related to their work as an Officer. When an Officer left the army they had to move from the homestead.
Instead of the Officers getting all the salary from the Crown, the rote farmers paid a certain amount of their taxes directly to the Officers. The Officers also had an income from tenants that had cottages on the homesteads' land.
The homesteads of the Officers were located in the same part of the province as the Company they served in. So the soldiers and the Officers more or less lived side by side. Officers could keep an eye on the soldiers even while they were at home.
 
In each company, for example, there was a captain's homestead. If a captain was transferred from one company to another he also changed homestead that is he moved to the new company's captain's homestead.
 
General Muster Rolls:
A general muster was held at each regiment every 3rd year (later every 5th year). The general muster rolls were kept at every regiment and since a new general muster roll was set up at each general muster you must know the time frame when your soldier served in the regiment.  
A general muster was an inspection of the regiment, where its strength in numbers, equipment etc were noted.
 
Within each general muster roll the soldiers were listed company by company. So it is a good thing if you know the company of the soldier.
Higher ranked officers, the so-called regimental officers (regimentsofficerare) are listed in the beginning of the GMR. In the Swedish Army the officers, from the rank of Major to Colonel, were called regimental officers - they were on the staff. The First and Second Lieutenant plus the Captain were called company officers (kompaniofficerare). They are listed in the beginning of their respective company.
Also, the NCOs and the lower ranks are accounted for in their respective companies in the rolls.
 
The places of the officer's and NCO's homesteads per regiment are listed in the Grill works: Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket I - IV (Statistical Digest of the Swedish Allotment System).
 
In the general muster rolls you will find information about the soldiers/horsemen as well as all the officers and NCOs, all listed company by company as mentioned above. The “regimental officers” are in the beginning though.
For the soldiers you will find information like:  
the soldier's name, the soldier's number (both within the company and within the regiment), the name of the rote, place of birth (normally just the name of the province, not the parish), age, number of years in service, how tall he was (normally in foot and inches), profession as a civilian and civil status (married or not).
Further, you will find notes on how well he had served/conduct as a soldier (normally at discharge), information of campaigns he has participated in, wounds and injuries, if he was absent at the general muster etc. These kinds of information were kept in a special remark column in the roll. After 1810 you will also find information on medals for bravery and other medals.
The soldier's patronymic name is in the rolls from the first half of the 1800's. From 1850 the GMR are much more detailed.
In the GMR of the cavalry regiments there are also information on each horseman's horse.
 
To get back to your questions:
Yes, the officers are included in the GMR. If you don't know the company it is easier to find an officer than a soldier in the GMR since they are fewer and listed in the beginning of each company in the GMR.
 
A normal size of an infantry regiment was 1,200 soldiers. They were divided into 8 companies of 150 soldiers each.  
So, a GMR has a section in the beginning with the regimental officers, the staff and then 8 sections containing the soldiers, the company officers and NCOs. The NCOs are listed in the beginning of each company.
 
If you know the company it should be possible to establish the parish for the homestead of your officers and NCOs. If you don't know the company you have to look at all the companies of the regiment in a GMR until you find your man.
The Grill books will definitely give information of the officers' and NCOs' homesteads.
 
Hans Högman

279
Archive - General questions / Which military regiment
« skrivet: 2004-09-08, 09:29 »
There are above all two allotted regiments that have been using the County of Örebro as a base for their recruitment. The two regiments are; the Närke-Värmland regiment and the Västmanland regiment.
That is, these two regiments have had soldier's rotar in the county of Örebro.
If your ancestor served as a soldier at the end of the 1600's and in the beginning of the 1700's in the county of Örebro, you should look at the general muster rolls for these two regiments, maybe start with the Närke-Värmland regiment.
The best way to find out the regiment is to find the parish he lived in as an active soldier, that is - find him in the church books. Once that is established it is easier to find the correct regiment. If that can't be done you have to look at different regiments rolls until you find him.
The general muster rolls were kept regiment by regiment and the general musters were normally held each 3rd year.  
Hans

280
Archive - General questions / Which military regiment
« skrivet: 2004-09-07, 18:16 »
If your soldier was serving in an Alloted regiment (indelt regemente) and if he lived at Björkhyttan, Linde as an active soldier, that is had a soldiers's croft there, he most likely served in the Västmanland regiment.
You don't say which period of time your ancestor served as a soldier. However in the “extra soldat roteringen” in 1809, Björkhyttan, Linde was assigned rote nr 42 in the Västmanland regiment.
Hans

281
Anbytarforum / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-08-18
« skrivet: 2004-08-18, 09:09 »
Håller med Helena att rubrikerna var lättare att se med svart text än att ha all text i blått. Rubrikerna är lättare att uppfatta om de har en avvikande färg.
Hasse

282
Hälsinge regemente / 01) Allmänt
« skrivet: 2004-06-28, 15:33 »
Jag har lite information om regementet på http://www.algonet.se/~hogman/regementen_lnf.htm
Under rubriken Innehåll: klicka på infanteriregementen och sen Hälsinge regemente.
Scrolla sen fram till 1808 - 1809-års krig.
Hans

283
Titlar och befattningar / Infanterist
« skrivet: 2004-06-28, 12:41 »
Under indelningverkets dagar fanns inte så många underavdelningar av arm?n utan det som fanns var främst infanteriet, kavalleriet och artilleriet.
Infanteriet var fotsoldaterna, knektarna. Kavalleriet stred till häst.
Så med infanterist menas en vanlig fotsoldat, en knekt som inom indelningsverket var en roterad soldat (det ständiga knekthållet).
Hans

284
Archive - Swedish customs / Skattegard?
« skrivet: 2004-05-28, 09:20 »
Skattegård has to do with the type of ownership of the land.
 
Ownership of land is quite complex and not easy to explain.  
Basically there were three types of land:  
 
- Land owned by the nobility (frälsejord - Noble land)  
- Land owned by the Crown (kronojord - Crown land)  
- Land owned by the farmers (skattejord - Taxed land)  
 
Farmers on frälsejord (noble land) paid their taxes to the nobility. Farmers on kronojord (Crown land) and skattejord (taxed land) paid their taxes to the Crown.  
The farmers on kronojord were called kronobönder (Crown farmers), farmers on skattejord were called skattebönder (Tax farmers) and farmers on frälsejord were called frälsebönder (farmers of the nobility).  
 
Hans

285
Polis- / Poliskonstapel
« skrivet: 2004-05-06, 11:42 »
Adressen till polisens två museer är:
http://www.museer.polisen.se
Hasse

286
Foto- och skanningsteknik / Photoshop
« skrivet: 2004-04-28, 08:30 »
Berit, Photoshop Elements 2 finns ju på svenska, varför köpte du inte den svenska versionen?
Hasse

287
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-05
« skrivet: 2004-04-23, 12:00 »
För att klargöra begreppen ovan:
Husarer var från början beteckningen tungt kavalleri i Ungern. I Sverige började man sätta upp husarregementen under 1700-talet. Husarerna bar dolma fram till 1870-talet då attila började användas som livplagg.
 
Det är riktigt att dragon från början var en beriden infanterist. De red till slagfältet men steg sen av och stred som vanligt infanteri (fotfolket). Det hände även att de sattes in som rytteri i slagen. Detta var dock en arbetsuppgift som de inte var tränade för och kunde sluta illa. Ett exempel där dragoner användes som rytteri är slaget vid Lund 1676.  
Under 1700-talet kom dragoner mer och mer att utnyttjas som rytteri och tillslut återstod enbart namnet som skillnad mot det lätta kavalleriet. Under 1800-talet kom dragonerna att räknas som tungt kavalleri.  
 
Efter det stora nordiska kriget behöll Sverige det starka kavalleriet. Under 1700-talet så har Sverige ett överdimensionerat kavalleri i förhållande till det landområde som fanns kvar efter 1721. I slutet av 1700-talet omvandlas därför en del kavalleriregementen till infanteri. Detta skedde på ett begränsat antal år men kom att permanentas. De avsuttna kavalleristerna förblev till en början indelta men senare kom många av dem att roteras som infanteriet. Så när man pratar om avsuttet kavalleri brukar man mena de kavalleriregementen som omorganiserades till infanteri.
 
Grenadjärer var ursprungligen soldater med uppgift att under striden kasta handgranater. De var de första att utrustas med bajonetter (början av 1700-talet). De var även utrustade med ett slags granatgevär.
När skottvidden ökades på skjutvapnen minskade betydelsen av grenadjärer. I stället togs de bästa grenadjärerna ut som en elittrupp. Under slutet av 1700-talet upphörde skillnaden mellan grenadjärer och övriga förband och blev under 1800-talet likställda med övrigt infanteri.  
Grenadjärer var således en del av infanteriet och inte kavalleriet.
 
Sverige hade under indelningsverkets epok både värvade regementen och regementen som var uppsatta inom indelningsverket (det roterade infanteriet) och det genom rusthållen uppsatta kavalleriet. Det stämmer att allt artilleri var värvad men det fanns både infanteri och kavalleri som var värvat. Exempel på det är Livgardet till fot (senare Svea Livgarde) och Livgardet till häst. Exempel på ett värvat husarregemente är Kronprinsens husarregemente.
 
De allra flesta infanteri- och kavalleriförbanden ingick dock i indelningesverket. Det enklaste sättet för att få veta om ett regemente var värvat eller del av indelningsverket är väl att titta i Gill.
I Grill finns enbart de regementen som var uppsatta inom indelningsverket.
Jag har på min hemsida uppgifter om vilka regementen som var värvade respektive indelta/roterade.
Hasse

288
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Halmstad - I16?
« skrivet: 2004-04-15, 13:11 »
Det är riktigt att förbandsnumret fanns på axelklaffarna för de allra flesta förbanden. Hallands regemente, I16, hade numret 16 på axelklaffarna.
Regementet hette tidigare Västgötsdals regemente. År 1902 byter regementet namn till Hallands regemente och flyttar till Halland.
För intresserade har jag en sida om förbandsnummer och förbandstecken: http://www.algonet.se/~hogman/regementen_forbandstkn.htm
Hans Högman

289
Archive - General questions / How do I find a military record?
« skrivet: 2004-03-29, 18:15 »
If your Bodin lived in Skön parish in the Västernorrland County and served in the armed forces he would have been part of the Navy.
Västernorrland was a part of the Navy part of the Allotment System and therefore all servicemen in Västernorrland were so-called “Båtsmän” serving in the Navy.
However there has not been a “båtsman” named Bodin in the Västernorrland County.
There is a database for the Västernorrland's båtsmän at http://www.gstromberg.nu/.
Hans

290
46 Ordet är fritt om släktforskning / Söklänk?
« skrivet: 2004-03-22, 13:37 »
Nu behöver man ju inte använda musen för att göra en Uppdatera (Reload). Det finns kortkommandon för detta. I Internet Explorer trycker man på F5 för att göra Reload.

291
Människor / Okänt släktkort
« skrivet: 2004-03-17, 22:12 »
Siffran 17 på axelklaffarna anger att det är Bohusläns regemente han tjänstgör vid (I17) vilket då stämmer med Solberga sn. I Solberga hade regementet 9 rotar tillhörande 1:a kompaniet (Livkompaniet) samt 28 rotar tillhörande 3:e kompaniet (Södra kompaniet).
Hans

292
Människor / Okänt släktkort
« skrivet: 2004-03-17, 15:53 »
Det är svårt att uttala sig om det är svärdsmedaljen soldaten bär på det första kortet men sannolikheten talar väl för det. För att komma i fråga för svärdsmedaljen måste man ha minst 16 års tjänstgörings tid. Detta kan ge ytterligare ledtråd för tidsbestämmandet av hans tid som soldat. När kortet togs hade han med andra ord minst 16 år bakom sig som soldat och kortet är taget efter 1886.
Hans

293
Människor / Okänt släktkort
« skrivet: 2004-03-17, 12:34 »
Vapenrocken fick två knapprader i och med modell m/1860 (dvs modellår 1860). Den dubbla knappraden fanns kvar även i m/1872.
I uniformsmodell m/1886 hade vapenrocken åter en enkel knapprad.
Så soldaten på bilden har en uniform som antingen är m/1860 eller m/1872.
Nu kan ju fotografiet ändå vara taget efter 1886 eftersom det tog en tid innan alla regementen hade bytt till nya uniformer.
På den första bilden har däremot soldaten en vapenrock med en knapprad vilket innebär att det fotot är yngre och att soldaten bär m/1886.
Hans

294
Dragon / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-12
« skrivet: 2004-03-16, 20:57 »
De kavalleriregementen som hade anknytning till Ystad var Södra Skånska kavalleriregementet (från 1822 Skånska dragonregementet) samt Kronprinsens husarregemente. Eftersom du eftersöker en dragon som bör det ha varit Skånska dragonregementet.
Du måste titta i Generalmönsterrullorna för förslagsvis Skånska dragonregementet för de årtal din ana var dragon. Generalmönsterrullorna kan lånas från SVAR.
Hans

295
Övriga källor / Gravationsbrev
« skrivet: 2004-03-12, 17:11 »
För att inte någon ska bli förvirrad av graviationsbevis så bör det påpekas att det heter gravationsbevis.
Hans

296
Archive - Swedish language / Velborna
« skrivet: 2004-03-12, 12:43 »
According to Norstedts English Dictionary välborne/välborna translates into the Honourable .. and högvälborne/högvälborna into the Right Honourable ..
 
The title the Honourable was carried by younger sons of counts (earls in the UK) and by children of barons plus by ladies-in-waiting (hovdamer), members of the Supreme Court (högsta domstolen ) and by certain government officials etc.
 
The title the Right Honourable was carried by counts (earls in the UK) and barons etc.
 
The dictionary makes references to Britain so I guess this title originates in the UK.
Hans Högman

297
Uniformer / Äldre inlägg (arkiv) till 25 februari, 2015
« skrivet: 2004-03-08, 12:21 »
Krigsarkivet har en hel del bilder på uniformer på sin sida, även trumslagare. Se http://www.ra.se/KRA/.
Denna bild visar en trumslagare i Livgardet från 1765: http://www.ra.se/KRA/bilder/0429/01/03.jpg
Hans Högman

298
02) Översättning till engelska / Översättning & tolkning
« skrivet: 2004-03-08, 09:30 »
En rustmästare var även en militär tjänstegrad för officerare vid artilleriet under 1500-talet. Vid infanteriet  var det en underofficersgrad från ca 1615 till 1835 samt högsta underbefälsgrad vid arm?n och flygvapnet 1957-1972.  
Så för att översätta detta till engelska måste man veta tidsperiod och truppslag.
Om vi tar den sistnämnda rustmästaren (1957 - 1972) så var det en tjänstrgrad som låg nära furir som i England översätts till sergeant.
 
En rusthållare inom indelningsverket var, lite förenklat, ansvarig för rekrytering och underhåll av en ryttare med häst för kavalleriet.
I kavalleriet kom rotemästaren att kallas rusthållare och roten rusthåll. Kontraktet mellan kronan och rusthållaren var ett enskilt kontrakt med respektive rusthållare.  
Eftersom detta var ett svenskt fenomen går det knappast finna ett ord på engelska för detta, speciellt då rusthåll och indelningsverk vare sig existerade i England eller USA. Rusthållare måste nog översättas med en beskrivande text, kanske liknade detta:
 
Rusthållare was also a phenomenon within the Swedish Allotment System (Indelningsverket), the system of organizing and financing the Swedish armed forces in earlier times.
It quite complex to describe the Allotment System in a few words. A rusthållare was a part of the Allotment System and was responsable of keeping a horseman for the cavalry.
 
The horsemen in the cavalry were recruited in a different way than the soldiers in the infantry.
A rote was used to provide a cavalry soldier. A rote in the cavalry was called rusthåll.
The farmer in a cavalry rusthåll had a personal contract with the Crown stating that he had to provide a cavalryman, horse and uniform. The contract was a voluntary agreement between the crown and the proprietor of an independent farm.
Just like in the infantry, the cavalrymen also were provided with a croft (ryttartorp) and land to farm. The farmer in a cavalry rusthåll was called a rusthållare and a cavalryman a ryttare.
Hans Högman

299
22 Mått, mynt & stämplar / Fjärding
« skrivet: 2004-02-26, 18:27 »
Hej Thomas,
Boken har också danska mått, men inte norska. Men då Norge tillhörde Danmark fram till 1814 så bör de norska måtten vara detsamma som de danska.
 
Danska mått - rymdmått, torra varor:
1 tönde = 8 skäppe = 32 fjerdel = 64 ottendel = 128 sextendel = 139,12 liter.
1 skäppe = 4 fjerdel = 17,39 liter
1 fjerdel = 4,35 liter.
Hans

300
22 Mått, mynt & stämplar / Fjärding
« skrivet: 2004-02-25, 22:58 »
Hej Thomas,
Jag var lite för snabb när jag läste din fråga och missade att det du frågade på var torra varor. Så det stämmer att mitt svar ovan avser våta varor.
 
När det gäller torra varor har Med mått mätt - Svenska och utländska mått genom tiderna
följande:
1 Tunna = 2 spann = 4 halvspann = 8 fjärdingar = 56 kannor = 146,55 liter  
1 Fjärding = 4 kappar = 7 kannor = 18,32 liter
Hans Högman

301
22 Mått, mynt & stämplar / Fjärding
« skrivet: 2004-02-25, 08:16 »
En tunna = 4 fjärding = 48 kannor vilket motsvaras av cirka 125,6 liter
En fjärding = 12 kannor vilket är cirka 31 liter.  
Källa: Med mått mätt - Svenska och utländska mått genom tiderna av Albert Carlsson, 1993  
Hans Högman

302
Hi Laura,
Dräng means farm hand.
Åbo is a form of tenant farmer.
Frälse or frälsehemman as in frälsehemmansåbo has to do with the ownership of the land the tenant farmer was farming.
Ownership of land is quite complex and not easy to explain.
Basically there were three types of land;  
- Land owned by the nobility (frälsejord - Noble land)  
- Land owned by the Crown (kronojord - Crown land)  
- Land owned by the farmers (skattejord - Taxed land)  
Farmers on frälsejord paid their taxes to the nobility. Farmers on kronojord and skattejord paid their taxes to the Crown.  
The farmers on kronojord were called kronobönder (Crown farmers), farmers on skattejord were called skattebönder (Tax farmers) and farmers on frälsejord were called frälsebönder (farmers of the nobility).
The åbo tenant farmer's right of use and enjoyment of the croft and the plot of land belonging to it was inheritable (åborätten). That is the children of a åbo tenant farmer had the right to continue with the tenancy.
There is more than one type of tenant farmers; we have for example torpare (crofters), landbo and åbo. Normally the åbo tenant farms were located on “kronojord” (crown land) and not on “frälsejord” (noble land).
 
Socken means parish and I guess that insockn or insocknes means he lived within the parish.
Hans

303
Ryss / Ryss
« skrivet: 2004-02-18, 18:18 »
Hi Dave,
Hi most likely served in the Kronoberg Infantry Regiment (Kronobergs regemente). This regiment had a soldier's croft at Långhult.
The soldiers at Långhult belonged to the 8th Company (Norra Sunnerbo Company).
 
You could try to find him in the Kronoberg regiment's general muster rolls for the time period he served as a soldier. Like the church records they are on microfiche.  
In the rolls you might find his birth date plus place of birth.  
Sweden was at war with Russia between 1808 and 1809. In the peace treaty Sweden lost Finland to Russia. So, if he died in Finland in 1808 he was probably killed in the war.
Hans Högman

304
Here is some information:  
Parish: Österslöv's parish  
Web site: http://www.svenskakyrkan.se/nosaby  
Diocese: Lunds stift (Lund's diocese)  
E-mail: Nosaby.pastorat@svenskakyrkan.se  
Post address: NOSABYVÄGEN 246  
291 47 KRISTIANSTAD  
Phone: 044-214500  
Fax: 044-120104  
Hans Högman

305
Maiken:
Jag vet inte om det direkt finns så mycket litteratur skrivet om inskrivningslängderna mer än de skrifter som Krigsarkivet gett ut.
 
Stefan:
Även efter 1901 när indelningsverket ersattes med allmän värnplikt fortsatte man att använda dessa inskrivningsnummer. När dom slutade att användas vet jag inte men jag har sett en kommentar till inskrivningsnumren om att åren 1902 - 1952 var rullföringsområdet detsamma som inskrivningsområdet. Rullföringsområdet var ju en del av inskrivningsnumret.
Så därför bör nummerserien ha använts under de båda världskrigen.
Hans Högman

306
I den värnpliktslag som tog 1885 indelades landet i 31 inskrivningsområden. Dessa var i sin tur indelade i bataljons-, kompani och avdelningsområden. Inskrivningsområdena var i regel uppkallade efter det infanteriregemente och dess rekryteringsområde som inskrivningsområdet tillhörde, exempelvis Hälsinge regementets inskrivningsområde.
 
Inskrivningarna utfördes av inskrivningsnämnden och granskades av inskrivningsrevisionen.
Inskrivningarna var mönstringar av ynglingar som skulle göra sin värnplikt och inskrivningslängderna användes vid mönstringarna.
Inskrivningslängderna innehåller uppgifter om namn, ålder födelseort, civilstånd och längd. Vidare kan det finns anteckningar om respektive person.
År 1885 erhöll varje beväring också ett tredelat nummer, inskrivningnumret. Numret bestod av löpnummer, rullföringsområde och årtal och skrevs på följande sätt: LLLL RRR/ÅÅÅÅ, exempelvis 153 25/92.
I detta exempel är 153 ett löpnummer för individen, 25 är rullföringsområde inom vilket inskrivningen skedde och är1892 inskrivningsårtalet.
Löpnumret var således kopplat till en viss individ.
Inskrivningslängden innehåller också uppgift om vilket truppslag som personen skulle göra sin värnplikt vid. Står det exempelvis infanteriet för en yngling som mönstrade i Hälsinge regementes inskrivningsområde så innebär det med största sannolikhet att han placerades vid Hälsinge regemente.
 
För att enkelt kunna hitta en person i inskrivninglängden är det viktigt att veta vilken församling han bodde i. Längderna var nämligen geografiskt uppställda inom respektive inskrivningsområdet. De var uppställda geografiskt fram till 1952. Från och med 1953-års inskrivningar registrerades de inskrivna i personnummerordning. Längderna ersattes då med sk. längdkort.
 
År 1901 avskaffades indelningsverket och ersattes med ett system med allmän värnplikt. I 1901-års härordning ersattes regementenas tidigare 31 inskrivningsområden med 26 inskrivningsområden (från 1926 21 stycken).
Även efter 1901 fick de mönstrande ett tredelat nummer med ett ordningsnummer för individen (löpnummer), ett nummer för rullföringsområdet samt en för inskrivningsåret.
Inskrivningsrullorna finns på Krigsarkivet.
Efter att man tittat i inskrivningslängderna och där fått information om vilket förband han fullgjorde värnplikten vid kan man gå vidare och titta i detta förbands arkiv och se om det där finns värnpliktsrullor eller andra handlingar och studera.
Hans Högman

307
Dessa beteckningar är militära inskrivningnummer. De bestod av löpnummer, rullföringsområde och årtal. Löpnumret används för att hitta den värnpliktige i inskrivningslängden för det aktuella rullföringsområdet och året i fråga.  
Mao: 362 är löpnummer, 41 är rullföringsområde och 17 är årtalet.
Hans Högman

308
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Okänd soldat
« skrivet: 2004-02-04, 09:30 »
Vad jag känner till så har det inte funnits något Jönköpings artilleriregemente. Du menar nog Smålands artilleriregemente som från 1898 funnits i Jönköping.
Om vi utgår från Halland och Skåne så har vi ju även Göta artilleriregemente i Göteborg samt Wendes Artilleriregemente i Kristianstad som tänkbara kandidater.
 
År 1872 får artilleriet ny uniform med attila som nytt livplagg. Artilleriets attila hade ett svart snörliv på bröstet.  
Regementsfärgerna vad avser axelklaffar och epåletter fastställdes år 1860 som mörkblått för Svea artilleriregemente, gult för Göta artilleriregemente och vitt för Vendes artilleriregemente.
Smålands Artilleriregemente är yngre än de tre regementena ovan som fick sina färger bestämda 1860, men jag tror mig veta att Smålands Artilleriregemente fick röd färg.
Det är svårt att se på bilden vad det är för färg på axelklaffarna men de ser mörka ut vilket skulle kunna tyda på Smålands Artilleriregemente (om vi pga geografin undantar Svea Artilleriregemente som hade mörkblå färg).
Hans Högman

309
Meijerfelts dragonregemente / Meijerfelts dragonregemente
« skrivet: 2004-02-04, 09:07 »
För värvade förband finns som regel GMR enbart bevarade för förband som varit stationerade i Sverige/Finland samt i Svenska Pommern. För temporära förband som sattes upp utomlands under Det stora nordiska finns tyvärr inte så mycket bevarat. Men pröva med KrA.
Meijerfelts dragonregemente blev fånget efter Poltava 1709 och återuppsattes ej.  
Hans Högman

310
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Soldat i uniform
« skrivet: 2004-01-30, 12:43 »
Anna,
Uniformen på den sittande soldaten är med största sannolikhet en artilleriuniform. Artilleriets attila hade svart snörliv på bröstet. Attilan infördes som livplagg år 1872 vid artilleriet. Byxan hade svarta lister. Men redan 1880 ersätts de svarta listerna i byxorna med gula redgarnssnören för underofficerare och manskap samt med guldgaloner för officerare.
Den attila som bars vid artilleriet skilde sig från den attila som bars av husarerna.
Regementsfärgerna vad avser axelklaffar fastställdes år 1860 som mörkblått för Svea artilleriregemente, gult för Göta artilleriregemente och vitt för Vendes artilleriregemente.
Sannolikt tillhörde artilleristen på bilden Svea artilleriregemente (axelklaffarna ser mörka ut).
 
Peter:
Jag håller med Kerstin att detta bör vara en gardesuniform. År 1886 antogs den enradiga vapenrocken där färgen på krage, foder, ärmuppslag och passpoal var gul för Svea livgarde och röd för Andra livgardet (från 1894 Göta livgarde) .
Hans Högman

311
Archive - Swedish geography / Where is Lulavan?
« skrivet: 2004-01-28, 09:20 »
The term Kontrakt mentioned above is not a Jurisdictional District. In this case Kontrakt is a church Deanery. The term for a Jurisdictional District is Härad.
Hans Högman

312
Archive - General questions / Eva Zimmer
« skrivet: 2004-01-27, 10:06 »
About the source SPAR mentioned above:
SPAR means Svenska person- och adressregistret (The Swedish Person and Address Register) and is a public register which are daily updated with information obtained from the National Registration (Folkbokföringen) and contains information on all registered persons (folkbokförda) in Sweden. The owner of the SPAR register is the authority the SPAR Board (SPAR-nämnden).
See: http://www.infodata.sema.se/spar/
Hans Högman

313
Archive - Swedish language / Lägenhetsegare???
« skrivet: 2004-01-17, 08:47 »
Lägenhetsägare:
Lägenhet is an apartment and ägare is owner, i.e. he owned an apartment.
Hans Högman

314
Archive - Swedish language / Translation - Nils Olofsson
« skrivet: 2004-01-16, 10:24 »
A free translation would be:
 
Nils Olofsson had been a parish blacksmith (sockensmed) for a period of 10 years in Vörå, province of Österbotten, Finland (Finland was a part of Sweden until 1809).
When the Swedish war with Russia broke out in 1741, a great part of Finland became a theater of war. To save his family from the horrors of war he returned to his home area in Sweden. Following year the bought a homestead in Gubböle, Umeå landsförsamling (country parish)  (Umeå is a town in the province of Västerbotten). This homestead is still today inhabited by descendents to him.
The many Swedish wars and their unfortunate effects gave rise to dissatisfaction around the nation. The fact that the Army personal was confronted with opposition at recruiting meetings was hardly surprisingly. The Court records (domböcker) are full of examples of these acts of protests.
The Russian war of 1741 - 1743, more known as the War of the Hats, was very unpopular in the province of Västerbotten. In Umeå the discontent was expressed at a meeting of the local administration council (sockenstämma) in September 12, 1742.
The country people / farmers had been summoned to the meeting by a fiery cross (relay). The participants were assembled in the meeting hall (town hall) and the leader of the Opposition was Nils Olofsson. Loudly he claimed that the best thing was to send a plead to the Russians rather than act with weapons. The meeting was so noisy that the County Governor had to get the assembly out of the assembly hall, and continue the meeting outdoors. A few days later, Nils was brought in front of a judge and was prosecuted for instigation of rebellion (uppvigling) and opposition of the Armed Forces.  
The panel of lay assessors in the court certified that Nils Olofsson was a great speeker and a daring man. The case was submited to a court of appeal (hovrätten) where the judicial decision is unknown. However it doesn't seem as he was sentenced to any a severe punishment, he did continue to be an odalman until his death in 1767.
Hans Högman

315
Soldat (värvad) / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-10
« skrivet: 2003-10-14, 09:33 »
Hej,  
Om din ana var knekt vid Österbottens regemente i Finland bör du ställa denna fråga under rubriken Soldater(Indelta) istället för Soldater(Värvade). Österbottens regemente var inte något värvat regemente utan ett indelt regemente ingående i det ständiga knekthållet.  
Eftersom Finland tillhörde Sverige fram till 1809 finns även rullor från de finska regementena. Regementsarkiven från de finska regementena är dock relativt små och i många fall dåligt bevarade. Detta beror på att mycket av dessa arkiv gick förlorat i kriget med Ryssland 1808 - 1809.  
Pröva med Krigsarkivet i Sverige http://www.ra.se/KRA/index.html eller i Finland http://www.sota-arkisto.fi/inet/ruotsi/index.html  
Men som alltid vid soldatforskning i de indelta regementena måste man veta i vilken socken knekten bodde i som aktiv soldat (och när) för få en vettig ingång i källorna, dvs du bör ta reda på vilken socken han bodde i som soldat i Österbotten. Du vet i varje fall regementet.  
Hans Högman

316
Hi Kurt,
Strömsholm near the town Köping (province of Västmanland) and the royal castle Stömsholm has been connected to horses for a very long time.  
Between the 1520's and 1872 Strömsholm was a government stud-farm, between 1868 and 1970 the home of the Army Horse School (Ridskolan, RS), between 1872 and 1956 also a stallion depot and also between 1885 and 1895? a remount depot.
 
Remounting means the process of supplying horses for the Armed Forces. A remount is an acquired young horse; a horse not yet trained.  
In the 1880's the Crown took charge of the remounting for the mounted enlisted regiments and for the harnessed regiments. An example of harnessed regiments is the artillery regiments.
A special remounting commission was set up in 1883. In 1886 the commission received the name the Remounting Board (Remonteringsstyrelsen). At the end of the Allotment System, also the horses provided by the ”rusthåll” (system of providing the horsemen to the cavalry in the Allotment System - Indelningsverket) were handed over to the Remounting Board.  
In order to handle all horses a number Remounting Depots was established in 1885.  
A lot of young horses was annually bought by a special committee and was sent to the remount depots for training. After one year of training at the depots the horses were sent to the regiments for a further one-year of training.
The horses were, like the soldiers, registered in general muster rolls.
 
I don't know if the Army Horse School (Ridskolan, RS) was open to horsemen or just for officers. However the records of  participants at the school ought to be at the War Archives in Stockholm, see http://www.ra.se/KRA/index.html
The War Archives is the Military Archives of Sweden and open to the public.
Hans Högman

317
Hi Kurt,
There has been a regiment in the province of Jämtland called the Jämtland Dragon Regiment (Jämtlands dragonregemente). However, this regiment wasn't mounted except for a cavalry company. This company became known as the Jämtland Mounted Rifle Company (Jämtlands hästjägarkompani).  
In 1770 the name of the regiment was changed to the Jämtland Infantry Regiment (Jämtlands infanteriregemente) and in 1820 to the Jämtland Rifle Regiment (Jämtlands fältjägarregemente).
Between 1853 and 1892 the regiment was reduced to a corps and carried the name the Jämtland Rifle Corps  
 
The Mounted Rifle Company received the name the Jämtland Mounted Rifle Squadron (Jämtlands hästjägarskvadron) in 1802 and in 1843 the Jämtland Mounted Rifle Corps (Jämtlands hästjägarkår). The Mounted Rifle Corps was separated from the Jämtland Rifle Regiment in 1853 and formed an independent unit.
The Mounted Rifle Corps was reorganized into an enlisted regiment (värvat regemente) in 1892 and was named The Norrland Dragoon Regiment (Norrlands dragonregemente, K8). At this time the regiment moved from Jämtland to the city of Umeå in the province of Västerbotten.  
 
In 1927 the Norrland Dragoon Regiment was consolidated with the Crown Prince's Hussar regiment and the new regiment received the name the Norrland Dragoon Regiment, K4.
In 1958 they carried the name the Norrland Dragoons (Norrlands dragoner) and in 1980 once again the Norrland Dragoon Regiment. In 1980 the regiment moved to Arvidsjaur, province of Lappland.
 
So, if your grandfather was a horseman in a cavalry unit between 1893 and 1903 it couldn't have been in Jämtland since this cavalry unit moved from Jämtland in 1892.
Hans Högman

318
Frontpage 2002 / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-29
« skrivet: 2003-09-02, 08:44 »
Hej igen,
Jag kom just på att man inte skall behöva ange index.htm eftersom det är default-namnet som hämtas in om man inte anger något filnamn.  
En anledning till att det inte fungerar i ditt fall kan vara att du stavat index.htm med versalt I, dvs Index.htm.
Pröva med att döpa om filen till index.htm (dvs med ett gement i).
Däremot så fungerar det alltid om du anger hela adressen, dvs http://w1.739.comhem.se/~u73900456/Index.htm  
Hasse

319
Frontpage 2002 / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-08-29
« skrivet: 2003-09-02, 08:35 »
Hej,
 
Du har inte med namnet på din fil i din internetadress. Du måste ange hela adressen, dvs skriv in http://w1.739.comhem.se/~u73900456/index.htm
Så fungerar det.
Hasse

320
Rusthållare / Äldre inlägg (arkiv) till 16 februari, 2006
« skrivet: 2003-08-04, 09:55 »
Hej Ingeborg,
 
Jag antar att du läst de refererade sidorna och rett ut skillnaderna mellan roetbönderna som ingick i det ständiga knekthållet (roteringen) och de frivilliga rusthållare som försåg kavalleriet med ryttare.
Roteringen försåg infanteriet med knektar och flottan med båtsmän. Ryttarna som rusthållarna försåg kavalleriet med var indelta. Det fanns även indelta båtsmän med den stora majoriteten av båtsmännen var roterade.
 
Mer finns att läsa om Indelningsverket på: http://www.algonet.se/~hogman/slsoldat.htm
 
Vad gäller din fråga om förekomsten av referenser till rusthållare i kyrkoböckerna i olika landskap beror på om det i landskapet (under det yngre indelningsverket) fanns något kavalleriregemente eller ej.
Skåne hade kavalleriregementen så där fanns rusthållare.
Västernorrland, dvs Medelpad och Ångermanland, tillhörde enbart båtsmanshållet och hade därför varken knektar eller ryttare utan enbart roterade båtsmän och därmed enbart rotebönder ingående i båtsmanshållet.
Värmland har enbart haft infanteri, inga kavalleri regementen. Därför hittar du där enbart rotebönder.
Jämtland har haft ett infanteriregemente. Detta regemente har dock haft ett kavallerikompani. Styrkan på kavallerikompaniet har varierat som mest var de 200 man.
Om du vill se hur de olika truppslagen fördelat sig på de olika landskapen kan du titta på följande sida: http://www.algonet.se/~hogman/regementen_oversikt_alla.htm
 
Vid sidan av de regementen som ingick i indelningsverket fanns även värvade regementen. Artilleriet exempelvis hade värvade soldater.
Hans Högman
 
Inlägget har flyttats hit från den numera raderade rubriken Övriga ämnen » 46 Ordet är fritt om släktforskning » Rusthållare. / Moderator Yrken

321
Hi Gene,
 
Yes, Sweden had a conscript system before the end of the Allotment System in 1901. This form of the conscript system was introduced in 1812 and was called Beväringen or Beväringsinrättningen.
You can read more about this at:  
Beväringsinrättningen.
Hans

322
Mästersmed / Mästersmed
« skrivet: 2003-05-20, 11:58 »
Hej,
När en person började sin bana som hantverkare var det som lärling hos en mästare. Villkoren för lärlingsutbildningen, exempelvis lärlingstiden, reglerades av skråordningarna och varierade mellan olika yrken.  
Efter lärotiden blev lärlingen gesäll. Det var först på slutet av skråtiden som det blev krav att han först skulle avlägga gesällprov. I gesällprovet skulle lärlingen tillverka någon vara inom sitt område, exempelvis en möbel. Detta bedömdes sen av olika mästare och varan måste bli godkänd för att lärlingen skulle bli upptagen som gesäll, dvs en slags examen. Upptagandet som gesäll följde en rituell invigningsceremoni. Ett bevis att lärlingen nu var gesäll var gesällbrevet.
En tidig benämning på gesäller var svenner.  
Det var vanligt att gesällerna gav sig ut på vandringar, sk gesällvandringar. Genom att arbeta hos olika mästare lärde de sig yrket på bästa möjliga sätt och kunde därmed bygga upp en egen yrkesskicklighet.  
 
För att bli mästare och kunna arbeta i egen regi var gesällen först tvungen att bli mästare. För att bli mästare måste de avlägga ett mästarprov.
Mästare var benämningen på hantverkare med den största hantverksskickligheten. Mästarna hade rätt att självständigt utöva sitt yrke och därmed anställa lärlingar och gesäller.  
Mästarbrevet var en hantverkares bevis på att han var en mästerhantverkare och verkligen kunde sitt yrke. Endast de av skråna godkända mästarna fick utöva yrket. Som mästare kunde han i sin tur lära upp nya gesäller.
Skråordningarna reglerade villkoren för att bli mästare och varierade mellan de olika hantverksyrkena.  
Hantverkare kunde enbart utföra sitt yrke i städerna. För att kunna göra detta måste de även ha en tillstånd från staden, dvs de måste söka om burskap. Burskapet beviljades genom att stadens magistrat utfärdade burbrev.  
På 1680-talet fick i begränsad utsträckning några yrkeskategorier rätt att slå sig ner på landsbygden för att utförs sitt yrke. Det var framförallt skräddare, smeder och skomakare.  
Hasse

323
Hi Gene,
The Artillery regiments were enlisted regiments (värvade regementen). It was only the Allotted regiments (indelta regementen) that used the system with rotar and soldattorp (Soldier's crofts). This system was called the Allotment System (Indelningsvedrket).
 
The enlisted regiments were garrisoned in the cities or at the fortresses. Andra Göta Artillery Regiment (from 1905 Smålands Artillery Regiment - A6) was garrisoned in Jönköping.
The soldiers were quartered in barracks in the city.
Hans

324
Archive - Swedish language / Another Translation Please
« skrivet: 2003-05-20, 09:26 »
Hi Gene,
Kornett (fänrik) is an old military rank used in the Cavalry corresponding to Second Lieutenant in the US.
Hans

325
Hej,  
Sjömannen är sannolikt en båtsman från Västergötlands båtsmanskompani. Samtliga rotar fanns i Älvsborgs län. Kompaniet tillhörde först Göteborgs örlogsstation men då den lades ned under mitten av 1800-talet, Stockholms örlogsstation.
Hasse

326
Hej,
Bild nr två är en infanterisoldat med uniform m/1886 och sannolikt skärmössa m/1865. Om det är en nia på axelklaffen så syftar detta på I9, dvs Skaraborgs regemente.
Den första bilden är sannolikt en husar från Livregementets husarer (K3). De olika husarregementena skildes åt med olika färger på kragen: Livregementets husarer vit, Smålands husarer gul, Skånska husarerna ljusblå och Kronprinsens husarer mörkblå krage. Livregementets husarer hade vit axelklaff med vitt kantsnöre samt tre kronor i gult kläde
Nu är det svårt att avgöra ljusa färger på ett svartvitt foto men det ser ut att vara vit färg på kragen.
Fler få gärna lämna sina synpunkter på uniformerna.
Hasse

327
Sjöman / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-08-02
« skrivet: 2003-03-06, 09:06 »
Hej Fredrik,
När man ser ordet avskedad i de militära rullorna så innebär det helt enkelt att soldaten slutade som soldat. Orsaken kunde vara på egen begäran eller efter beslut av regementet, oftast på grund av åldersskäl, sjukdom eller blessyrer/skada.
Idag är ordet avsked ett negativt laddat ord, närmast förknippat med vanära. Om man slutar på egen begäran idag används inte ordet avsked och om en person slutar på grund av bristande arbetsuppgifter brukar ordet uppsägning användas.
Förr innebar avsked om soldater helt enkelt att soldaten slutade som soldat. Naturligtvis kunde en soldat bli avskedad med vanära, men då hade soldaten begått något brott eller överträdelse av regelverket. I GMR står då vanligen kasserades eller cassation
Hasse

328
Dragon / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-12
« skrivet: 2003-03-03, 12:39 »
Hej Anders,
Från början var en dragon en beriden infanterist. De red till slagfältet men steg sen av och stred som vanligt infanteri (fotfolket). Genom att de var beridna infanterister blev de förband som snabbt kunde förflyttas. Det hände även att de sattes in som rytteri i slagen. Detta var dock en arbetsuppgift som de inte var tränade för och kunde sluta illa.
Under 1700-talet kom dragoner mer och mer att utnyttjas som rytteri och tillslut återstod enbart namnet som skillnad mot det lätta kavalleriet. Under 1800-talet kom dragonerna att räknas som tungt kavalleri.  
 
Marjatta:
Jag missade tyvärr din fråga från 18/1 angående länken till Upplands soldatregister. Jag kontrollerade dock länken idag och den fungerar. Den kanske tillfälligt var nere då du provade.
Hasse

329
Människor / Lumparfoto, men när ?
« skrivet: 2003-02-24, 12:48 »
Hej,
 
Soldaterna på fotografiet bär uniform m/1910 vilket innebär att fotografiet måste vara taget efter 1910.
Hasse

330
01) Sjukdomar och dödsorsaker A - Ö / Fältsjuka
« skrivet: 2003-02-03, 15:00 »
Hej,
Fältsjuka var ett samlingsnamn på de sjukdomar som vanligen drabbade soldater då stora trupper drogs samman. Det var vanligen infektionssjukdomar såsom rödsot Ändra sjukdomar som var inblandade var fläckfeber (fläcktyfus) och tyfoidfeber.  
 
Rödsot var i regel det man menade med fältsjukan och har alltid varit arm?ernas ständige följeslagare och orsakas av dålig hygien. Så fort en större mängd trupper sammanfördes på en mindre yta fanns risk för rödsot speciellt om avföring kom i kontakt med vattentäkter. Under alla krig förr i tiden skördade rödsoten betydligt fler offer än själva striderna.
Rödsot var det vi idag kallar som dysenteri. En akut tarminfektion, med sårbildning i tjocktarmens slemhinnor. Smittan sprids via livsmedel eller den sjukes avföring. Vanliga symtom är frossa, feber, muskelvärk samt slemmiga och blodiga diarr?er med magplågor av koliktyp. Inkubationstiden är två till sju dygn.
Hans Högman

331
22 Mått, mynt & stämplar / Tum
« skrivet: 2003-02-03, 13:10 »
Hej,
 
Före 1855 hade vi de gamla måtten med 1 fot (29,69 cm) = 12 tum. 1 tum (verkstum) var då 2,47 cm.
År 1855 infördes decimalsystemet och då blev 1 fot = 10 tum, dvs 1 tum blev nu 2,969 cm.
 
Om måtten hade varit omvända hade det stämt, dvs om han före 1855 varit 5 fot 9 tum och sen efter 1855 5 fot 7 1/2 tum.
Om soldaten före 1855 var 5 fot 9 tum så var han 5x29,69 cm + 9 x 2,47 cm = 170, 7 cm.
Om han efter 1855 var 5 fot 7 1/2 tum så var han då 5x29,69 cm + 7,5x29,69 cm = 170,7.
 
Men om det stämmer som du skriver att brytningen kom 1840/42 så kan skillnaden inte ha med decimalsystemet att göra då det kom först 1855. Vidare så verkar han ju först varit 5 fot 7? tum först för att sedan bli 5 fot 9 tum vilket innebär att han blev längre om samma måttstock använts.
 
Hans Högman

332
Bildgåtan - Uniformer och medaljer / Svensk uniform 1860?
« skrivet: 2003-02-03, 12:41 »
Hej,
 
Jag har på min hemsida två bilder på uniformer för Södermanlands regemente från denna tid, del en från 1880-tal och en vad jag tror är 1860-tal.
Den från 1880-talet är en bild på en enskild soldat och uniformsjackan från denne soldat är enkelknäppt, dvs med en knapprad.
Bilden från 1860-tal är en gruppbild och uniformsjackorna på denna bild har två knapprader ordnade i en V-form, dvs avståndet mellan knappraderna är bredare längre upp på jackan.
Detta överensstämmer någorlunda med knappraden på uniformen som efterfrågas här. Däremot är uniformsjackorna på gruppbilden mycket längre än på bilden på denna sida.
Vidare har soldaterna på gruppbilden skor eller kängor och inte läderstövlar. Södermanlands regemente är ett infanteriregemente och de hade inte stövlar. Soldaten på bilden som efterfrågas här kanske är kavallerist?
 
Uniformsmössorna på mina bilder påminner om den på den efterfrågade bilden men den verkar ha lite annat stuk.
Jag är definitivt ingen expert på uniformer men jag tycker att personen på bilden på denna sida har en uniform som påminner om den svenska men ändå inte känns svensk.
Jämför med uniformerna från Södermanlands regemente på denna sida:
http://www.algonet.se/~hogman/soldatforskning.htm
 
Hans Högman

333
Dragon / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-12
« skrivet: 2003-01-07, 12:39 »
Hej,
UFM borde vara Upplands femmänningsregemente till häst. Det fanns även ett Upplands femmänningsregemente till fot men mig veterligt var det bara från det förstnämnda som manskap överfördes till Finland.
Kort historik:
Upplands femmänningsregemente till häst  sattes upp 1702 med manskap från Uppland och Östergötland. Det var rotarna vid Livregementet till häst och Östgöta kavalleriregemente som satte upp soldaterna vid femmänningsregementet (301 man respektive 200 man).  
År 1705 tillfördes tremänningar från Småland, vilka tidigare tillhört Skånska tremänningsregementet till häst. De slogs år 1714 samman med Upplands tremänningskavalleri men delades nästan genast. Sattes på värvad fot 1714 - 800 man. Regementsnamnet erhöll man 1716. Reducerades i oktober 1721 varvid en del av manskapet tillfördes Livregementet till häst samt Nylands- och Tavastehus dragonregemente.  
 
För information om regementets soldater kan du kontakta Soldatregisteret i Uppland: http://hem.passagen.se/runslingan/soldatgr.htm  
 
Hasse Högman

334
Archive - Swedish language / Translation, Please!!
« skrivet: 2002-11-20, 13:01 »
Hi Ron,
Here is a translation:
 
Hi Niclas! Ingrid has done the research and I have made a summary of the information we have.
1. Cavalry Captain Johan Håkansson Trolle, Ryds kronorusthåll (a term used in the Allottment System for the part of that system that organized the Cavalry) in Sandsjö parish. Married to Margareta Nilsdotter.
Their children:  
- Håkan Trolle, Quartermaster, dead in Poland, no children. The mother got bakarv??
- Nils Johansson Trolle, He had the sons' Petter and Johan in Aggarp, Björkö.
- Jakob Johansson Trolle, Ryd (inherited the mother)
 
His wife Margareta's children in an earlier marriage:
- Margareta Persdotter,Ryd (inherited the mother)
- Knut Persson, Sålleryd
Main source of information: Östra Härads dombok VT 1738 §71 och 72. I have a copy of the source and if you would like me to send you a copy of it, just let me know.
 
2. Harald Sonesson Trolle, as you already have information on. There is information in the Västra härads dombok (dombok is a register in a court of law) of 1706 on cornettskan Elin Haraldsdotter Trolle, born 164(9), dead 1709, Näs, Bringetofta. (Cornett was a rank in the Cavalry corresponding to a Second Lieutenant in the Army. Cornettskan = the wife of a Cornett).
Elin was married to the Cornett Per Nilsson Hjort. There is information in the dombok stating that she sold the farm to her son Göte Götesson. However the sale had an exception (she could remain on the farm even after the sale).  
This was questioned at a later sale of the farm, however a court of law dismissed the objection of the exception and she could remain on the farm.  
The surname of the son indicates that she earlier had been married to a man with the first name of Göte.
Elin also had a daughter called Sara in a marriage to Per Nilssson. Elin had a sister with the same first name as her daughter Sara. The sister was married to the sergeant Knut Knutsson.
 
Hans

335
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-11
« skrivet: 2002-10-03, 08:09 »
Hej Emma,
Mellan varje generalmönstring, GM, höll man sk. brödmönstringar. Efter varje GM upprättades en brödmönsterrulla där löpande noteringar gjordes fram till nästa GM. På så sätt täcker denna rulla perioden mellan två GM. De innehåller samma typ av uppgifter som GM. De har därutöver även anteckningar om arbetskommenderingar, exempelvis kanalbyggen, fästningsbyggen etc.  
Hasse

336
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-10-11
« skrivet: 2002-09-03, 12:28 »
Hej,
Det är riktigt som Bengt-Göran skriver att med rotesoldat menas samma sak som indelt soldat.
Indelt soldat är dock ett populistiskt uttryck. Knektarna var egentligen inte indelta utan roterade och tillhörde det Ständiga knekthållet.
Officerarna, ryttarna och båtsmännen i Blekinge och Södra Möre var indelta. Knektarna och övriga båtsmän var roterade.
Dock har alla soldater (knektar, ryttare och båtsmän) kommit att kallas indelat soldater, dvs det har blivit ett vedertaget uttryck.
 
Det har dock faktiskt funnits indelta soldater. I slutet av 1700-talet hade Sverige ett överdimensionerat kavalleri. I början av 1790-talet så gjordes några av dessa kavalleriregementen om till infanteri. Dessa ryttare, uppsatta genom rusthåll, förblev indelta som knektar. Dvs de var fortsättningsvis underhållna av rusthåll (under ett par decennier i varje fall).
 
Hans Högman

337
Hi Clyde,
 
If you are interested in individual soldiers of the First Life Grenadier Regiment you might want to get in touch with the Garnisonsmuseet i Linköping (The garrison museum in Linköping).
The have a register/database covering the soldiers of the regiment. The register contains 14.507 names covering the period between 1600 and 1899.
 
See http://home.bip.net/garnisonsmuseet/
E-mail: garnisons.museet@telia.com
 
Hans

338
Hi Clyde,
 
The Vallerstad's soldiers of the First Life Grenadier Regiment belonged to the Vreta Kloster Company (6th Company). (The names of the companies are different from the ones of 1682).
Hans Högman

339
Hi Clyde,
The lst Lifg Rgt is short for the First Life Grenadier Regiment (Första Livgrenadjärregementet).
 
The regiment was first established in 1636 as the Östgöta Infantry Regiment. The regiment was linked to the Allotment System in 1685.  
In 1791 the regiment was merged with the Östgöta Cavalry Regiment and the infantry part of the regiments received the name; The rotehåll division of the Life Grenadier Regiment (Livgrenadjärsregementets rotehållsdivision). The cavalry regiment then became a dismounted regiment.
 
In 1816 the new regiment was divided and reorganized into the two old regiments. The former infantry regiment received the name the First Life Grenadier Regiment (Första Livgrenadjärregementet, I4) and the former cavalry regiment received the name the Second Life Grenadier Regiment (Andra Livgrenadjärregementet, I5).
 
The regiment was allotted with 1200 rotar.
Hence, the Regiment had 1200 soldiers organized into 8 companies. All of the rotar were located within the province of Östergötland.  
Names of the Companies making up the Regiment in 1682: The Life Company, The Lieutenant Colonel's Company, The Major's Company, Ydre Company, Östanstångs Company, Kinds Company, Västanstångs Company and Vadstena Company.  
 
I don't have access to my Grill at the moment so I have to get back to you with information about which company the Vallerstad soldier's belonged to.
 
Discharge from the Army:
The soldier's contract didn't stipulate a certain service time. It was a permanent tenure until further notice. Normally the soldiers served for a very long time, up to 30 years or more.  
A soldier could only get a discharge (avsked) at a general muster (generalmönstring). This could be on the soldier's request or be discharged by the army. The reason for discharge could be old age, war injury or sickness.
By the request of a soldier, the Colonel of the regiment could discharge the soldier between general musters if the rote farmer supported the proposal. This was called a provisional discharge and the discharge to be approved at the next general muster.
 
In order for a soldier to get a discharge on his own request he had to have a valid reason like old age, injury, sickness etc. Therefor he needed a medical certificate from the regimental surgeon in order to make the request.  
 
However is was no guarantee that the request was granted. If the army thought the soldier could do another couple of years in service they could reject the request for a discharge.
 
At time of war it was very difficult to get a request for discharged approved. Valid reasons then could be weakness of old age or severe injury/sickness.
 
A soldier could also be discharged if he had committed a crime like theft, crime of violence etc. The soldier was then discharged in dishonor and the general muster would the have the comment kasserades or cassation.
 
The majority of the regiments in Sweden at this time were organized in a system called the Allotment System (Indelningsverket). In order to understand how this worked you can have a go at this page: http://www.algonet.se/~hogman/slsoldat_eng.htm
And to understand the difference between the allotted regiments and the enlisted regiments you can take a look at this page: http://www.algonet.se/~hogman/allotted%20-%20enlisted.htm
I hope those pages will answer your question: What would his duties have been living with his family?  
 
Hans Högman

340
Hi Carolyn,
 
Cavalrymen or ”ryttare” in Källeryd, Källeryd parish (#113) belonged to the Småland Cavalry regiment.
 
The regiment was first established in 1628 as the Småland Horsemen (Smålands ryttare). The regiment was linked to the Allotment System in 1695.    
The regiment received the name the Småland Cavalry Regiment (Smålands kavalleriregemente) in 1684. In 1792 the regiment carried the name the Småland Light Cavalry Regiment (Smålands lätta kavalleriregemente) and in 1802 the Småland Light Dragoon Regiment (Smålands lätta dragonregemente).
In 1808 the regiment received the name the Småland Dragoon Regiment (Småland dragonregemente).  
The regiment was divided into two units in 1812. The former 2nd Battalion of the regiment was reorganized into infantry and received the name the Infantry Battalion of the Småland Dragoon Regiment (Smålands dragonregementes infanteribataljon).
The former 1st Battalion of the regiment remained as a cavalry unit and kept the name the Småland Dragoon Regiment. However this name was changed to the Småland Hussar Regiment (Smålands husarregemente) in 1822.  
According to your information your “ryttare” Gustav Kiellberg was living at Treleborgs ryttaretop #113 Källeryd, Jönköping län from about 1790 to his death in 1822.
This means he was a cavalryman during the time when the regiment was divided (1812).
Before 1812 the regiment was organized into 8 cavalry squadrons, in total 1000 horsemen. After 1812 the cavalry unit was organized into 6 squadrons, in total 500 horsemen.
The 2nd battalion was then reorganized into infantry of 4 companies, in total 500 soldiers.
Now the “rusthåll” of Källeryd was a part of the 2nd battalion and therefore the soldiers of the Källeryd's two soldier's cottages now became infantrymen.
The “Grill” work reflects the situation around 1854 and at that time the Källeryd soldiers belonged of the Jönköping Company. Probably the company had the same name during the cavalry period.
 
Soldiers in Burseryd parish, rote Ytterkull (#107) belonged to the Jönköping Infantry regiment.
The regiment was first established in 1623 as the Jönköping Regiment. The regiment was linked to the Allotment System in May 13 1685.    
According to your information your soldier Lars Månsson Mård was a soldier at Ytterkull rote #107 Burseryd, Jönköping län from 1764 to his death in 1789.
Maybe he died in action; Sweden was a war with Russia at that time.
The soldiers of Ytterkull, Burseryd belonged to Södra Vestbo Company of the Jönköpings regiment.
You can read more about the regiments at http://www.algonet.se/~hogman/regiments_inf1_eng.htm
 
Hans Högman

341
Dragon / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-12
« skrivet: 2002-08-05, 15:10 »
Ja det är troligast, dvs med Companie Piparen avses kompanipiparen.
I varje kompani fanns en musikkår, dvs Spelet som bestod av två trumslagare och en pipare.
Hasse

342
Dragon / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-12
« skrivet: 2002-08-05, 12:42 »
Skvadron - kompani
Ett litet förtydligande om begreppen skvadron och kompani.
Skvadron är ett begrepp som använts inom kavalleriet.  
Skvadron var kavalleriets stridsenhet, vanligen 250 ryttare. Skvadronen bestod av 2 kavallerikompanier om 125 man. Dvs begreppet kompani användes även i kavalleriet.
I början av 1800-talet kom dock beteckningen skvadron att användas som beteckning på kavallerikompanier. Så från 1800-talet kom skvadron att ersätta kompani-begreppet inom kavalleriet.
 
Inom infanteriet var kompaniet under indelningsverkets epok en enhet som vanligen uppgick till 150 man. Ett infanteri regemente hade normalt 8 kompanier fördelade på 2 bataljoner. Bataljon var det svenska infanteriets stridsenhet.  
 
Under första hälften av 1600-talet användes även skvadron inom infanteriet som beteckning på en stryka motsvarande en bataljon, dvs ca: 600 man.
 
Hans Högman

343
Dragon / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-04-12
« skrivet: 2002-08-05, 12:30 »
Hej Nils,
 
Södermanlands regementes 1200 soldatrotar var inte de enda militära rotar som fanns i Södermanland.  
 
Vilka socknar som Södermanlands regementets rotar fanns i framgår av denna sida:
http://www.algonet.se/~hogman/slregemente-d.htm#Regementets%20kompanier
Scrolla något nedåt så ser du vilka socknar som respektive kompani hade sina rotar i.
Här ser du då att i Stenkvista socken fanns 16 rotar. Dessa rotar tillhörde Öster Rekarne kompani.
Min sida går inte ned på enskilda rotar. För att få veta namnen på dessa 16 rotar måste man titta i Grill.
 
I Södermanlands län fanns förutom Södermanlands Regimentes 1.200 knektar även rusthåll som satte upp 111 grenadierer till Södermanlands Compagnie af Lif-Regimentets Grenadier-corps (Livregementets grenadjärer, I3) samt 15 ryttare (Husarer) till Östre Nerkies Sqvadron inom Lif-Regimentets Husar-Corps (Livregementets husarer, K3).  
I Södermanland sattes dessutom upp 142 båtsmän i Andra Södermanlands Båtmanskompani under Stockholms Station.  
 
På följande sida framgår vila socknar som dessa rusthåll/rotar fanns uppsatta i:
http://www.algonet.se/~hogman/regementen_d_ovriga_reg.htm
 
De båda regementena; Livregementets grenadjärer (infanteri) och Livregementets husarer (kavalleri) härstammar från Livregementet till häst (tidigare Upplands ryttare) som år 1791 delas upp på tre regementen (från början tre kårer men från 1815 regementen). Det tredje regementet var Livregementets dragoner, K2 (K2 hade inga rusthåll i Södermanlands län).
 
Om det är tiden före 1791 som du är intresserad av är det istället Livregementet till häst som gäller vad beträffar Södermanland (förutom Södermanlands regemente).
 
Livregementet till häst härstammar från de fanor och rytterikompanier som sattes upp i Uppland och Västmanland samt i Södermanland, Närke och Värmland. Livregementet till häst var före 1791 indelt med 1505 nummer fördelade 12 kompanier (3 bataljoner).  
 
Livregementet till häst var det enda regemente inom Stockholms garnison som inte var värvat.  
 
Inget av de uppräknade regementena hade något kompani kallat: Companie Piparen. Vad jag kan se så är det enbart Södermanlands regemente som hade soldatrotar i Stenkvista socken och Södermanlands regemente var ett infanteriregemente (mao inte dragoner). Idag är regementet ett pansarregemente, P10.
 
Livregementet till häst däremot hade dragoner under en tid i slutet av 1700-talet. År 1785 bildades en särskild trupp lätta dragoner vid regementet. Den bildades genom att 18 man från respektive kompani tillfördes dragonerna som bildade 4 kompanier om 36 man i vardera. Denna styrka utökades senare och 1789 under det ryska kriget uppträdde man som eget förband om 300 man, 6 kompanier, under namnet Lätta Dragonkåren av Kungl. Maj:ts Livregemente. Kompanierna var Dragonlivkompaniet, Upplands kompani samt Norra-, Södra-, Östra- och Västra kompaniet.
 
Hans Högman

344
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-07-02
« skrivet: 2002-06-06, 10:10 »
Hej,
Står det verkligen afstedad och inte afskedad?
Avsked innebar helt enkelt att personen slutade som soldat. Orsaken kunde vara på egen begäran eller efter beslut av regementet, oftast på grund av åldersskäl, sjukdom eller blessyrer/skada.
Naturligtvis kunde en soldat bli avskedad med vanära, men då hade soldaten begått något brott eller överträdelse av regelverket. I GMR står då vanligen kasserades eller cassation.  
 
Blev efter är jag inte säker på men bör väl inneburit att han blev kvar på slagfältet eller dog i någon fältsjukdom.
Hans Högman

345
Archive - Swedish language / Translation -
« skrivet: 2002-05-30, 12:48 »
Here is some more information about rusthållare.
A rusthållare provided horsemen for the cavalry regiments established within the Allotment System (Indelningsverket).  
A farmer in a cavalry rusthåll had a personal contract with the Crown stating that he had to provide a cavalryman, horse and uniform. The contract was a voluntary agreement between the crown and the proprietor of an independent farm.
The farmer in a cavalry rusthåll was called a rusthållare  
 
Just like in the infantry, the cavalrymen also were provided with a croft (ryttartorp) and a piece and to farm.  
In order to provide a cavalryman with a horse and uniform the rusthåll farmer got a large tax reduction. In some cases the rusthåll farmer had an extra farmer (augument) assigned to help covering the expenses for the cavalryman.  
The rusthåll farmer was also was exempted from military service.
 
The infantry soldiers within the Allotment System were recruited and provided in slightly different manner than the cavalry horsemen. The infantry used a system with rote farmers. The system with rote farmers was compulsory for the farmers. Some farmers were exempted from being a part of a rote though. That had to do with the classification of land and the land ownership.  
 
Here is more information about the Allotment System: http://www.algonet.se/~hogman/slsoldat_eng.htm
Hans Högman

346
Hej Sari,
Info om Kajana bataljon.  
Jag har inte tillgång till CD-skivan just nu så jag kan inte ge svar på huruvida soldaterna i de finländska regementens finns med på den men kan ge dig information om Kajana bataljon.
Kajana bataljon sattes upp i Österbotten år 1740 och var då 149 man starkt. I Paldamo socken fanns 99 nummer och i Sotkamo socken 50 nummer. De ingick då i Österbottens regemente som ett 9:e kompani.
År 1791 utökades bataljonen till 348 man och formerades på 4 kompanier.  
- Livkompaniet: 91 man från Paldamo socken  
- Sotkamo kompani: 118 man från Sotkamo socken  
- Hyrynsalmi kompani: 91 man Hyrynsalmi socken    (socknen avskild från Paldamo 1786)  
- Kusamo kompani: 48 man från Kusamo socken  
 
Kusamo socken var befriad från skyldigheten att underhålla manskapet under fredstid.
Bataljonen skulle i krig förstärkas med enrolleringsmanskap till 710 man.
 
Jag har lite information om Finlands indelningar på min hemsida, se: http://www.algonet.se/~hogman/indelningar_sf.htm
Hasse Högman

347
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-07-02
« skrivet: 2002-05-13, 12:25 »
Hej,
Generalmönsterrullorna finns på mikrofiche för tiden fram till slutet av 1800-talet, både hos SVAR och på Krigsarkivet.
Om du tittar på den bifogade länken till en sida om soldatforskning så får du nog den hjälp du behöver.
Se: http://www.algonet.se/~hogman/soldatforskning.htm
Hasse

348
Titlar och befattningar / Fördubblingsman
« skrivet: 2002-05-02, 08:17 »
Hej,
Jag har enbart stött på begreppet fördubblingsman inom båtsmanshållet, inte infanteriet. Det heter då fördubblingsbåtsman. Fördubblingsbåtsmännen erhöll i krigstid samma lön och utrustning som de ordinarie. Under fredstid hade fördubblingsmännen ingen lön alls.
Visst var de som Calle skriver, reservpersonal. Reservsoldater i infanteriet kallades i första hand vargeringsmän. En annan typ av reservstyrkor var de sk. männingsregementen som sattes upp under det stora nordiska kriget.
Hasse

349
Kyrkoherde / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-24
« skrivet: 2002-04-08, 12:17 »
Hej Sari,
En eller flera församlingar inom ett område bildar ett pastorat. Pastoratets ledare är kyrkoherden. Ett pastorat utgör området för kyrkoherdens ämbetsutövning.  
Den största församlingen inom pastoratet kallas moderförsamling och leds av kyrkoherden själv. Övriga församlingar inom pastoratet kallas annexförsamlingar och dessa står under ledning av en komminister (äldre benämning är kaplan). Komministrarna är underställda kyrkoherden.
 
Ett större eller flera mindre pastorat bildar ett kontrakt. Kontraktet står under ledning av en kontraktsprost.  
Prosten är en av kyrkoherdarna i kontraktets pastorat och tillika förman för prästerna i kontraktet.
Hasse Högman

350
Hemmansägare / Skattejordägare
« skrivet: 2002-03-22, 15:46 »
Det här med Skatte-, krono- och frälsebönder är inte helt okomplicerat och innebörden har ändrats under århundradena. Namnen kommer från den typ av jord dessa bönder brukade.  
 
Skattebönder var brukare av skattejord, dvs de ägde jorden och betalade skatt till kronan. Redan under tidig medeltid skattelade kronan den jord bönderna odlat upp och vilken de betraktade som sin egendom.
 
Kronobönder var brukare av kronojord, dvs de arrenderade jord som ägdes av kronan (staten) samt betalade skatt till kronan.
Kronobondens legotid var vanligen sexårig, och varje år betalade han arrende (avrad) för brukningsrätten till kronan. På 1680-talet fick de flesta kronobönder ärftlig besittningsrätt till gårdarna, en rättighet som dock kunde upphävas av kronan. 1789 stärktes den ärftliga besittningsrätten i något som benämndes stadgad åborätt.
En kronobonde har även benämnts landbo (kronolandbo).
Under början av 1700-talet (förordningar1701, 1719, 1723) fick kronobönder rätt att köpa loss sin jord. Dessa bönder blev därmed skattebönder och hemmanet skattehemman.
 
 
Frälsebönder var brukare av frälsejord, dvs de arrenderade jord av adeln och betalade skatt till adeln. Arrendet betalades i regel med dagsverken på markägarens gods.
Frälsebondens legotid var, liksom kronobondens, vanligen sexårig, och varje år betalade han arrende (avrad) för brukningsrätten till en frälse jordägare. Frälsebondens besittningsrätt var mindre trygg än kronobondens, framför allt efter mitten av 1700-talet.  
En frälsebonde har även benämnts landbo (frälselandbo).  
 
Hans

351
Hi Maxine,
By grenadian-soldier I guess you mean a grenadier.
A grenadier was originally a soldier armed with hand grenades. The grenadier first fired his musket and then he would light the fuse of the grenade and throw it. The next move was to charge the enemy with the bayonet mounted on the musket. In each company there were 12 grenadiers.
The grenadiers were the first to be equipped with bayonets (beginning of the 18tn century). They were also equipped with a kind of grenade rifles.
Later when the range of fire of the muskets increased the role of the grenadier changed. In stead the best grenadiers formed an elite unit.
At the end of the 18th century the grenadier units became ordinary infantry units.  
 
If your ancestor was a grenadier in Linköping he served in the First Life Grenadier Regiment or possible the Second Life Grenadier Regiment. Both regiments resided in Linköping. The Second Life Grenadier Regiment was formerly a cavalry regiment  
 
Hans

352
Archive - Swedish language / Seasick sailor tongue-twister
« skrivet: 2002-01-21, 09:12 »
Hi Judy,
Here is another tongue twister: Sex laxar i en laxask = Six salmons in a salmon box.
 
Regards
Hans Högman

353
Jag har just blivit varse att Carlos skickat sitt mail till flera personer i Sverige och att det redan i oktober varit infört i Rötter. Enligt dessa inlägg så har han redan fått svar på sina frågor.

354
Håkan,
Detta inlägg kan tas bort då det hamnade i fel landskap.
Hasse

355
Jag fick bifogad epost från Brasilien för ett tag sen. Carlos, som han heter, efterlyser information om sin svenska släkt Lannerdal (Landerdahl) som kom från Ukna och Lofta i Västervikstrakten.
Om någon har information om de efterfrågade personerna, kontakta mig så skall jag vidarebefordra dem.
Brevet är skrivet på något dålig engelska men dock fullt förståligt.
(Jag lade in denna efterlysning redan i morse men den har tydligen försvunnit så jag prövar igen.)
 
 
“I am Brazilian, I don't speak English. I read more or less. I am 52 years old, I am Agronomist, I have four children.
I search familiar. My Great-grandfather was born in Sweden-1860. He emigrated to Brazil (1890) with his wife Emma Gustafson, and two children, Anna - 1888 and Carl- 1890.
We know very little, about them. The father is Anders Landerdahl and the mother is Maria Landerdahl, according birth record in Brazil.
His name is Augusto Landerdahl (in Brazil).In the ship records his name is Andre Lanerdahl, according documents(Weser, 19 oktober 1890,Antwerpen). I accredit what his name in Sweden was Anders Erik August Lannerdal (1860-10-10) and he had a  
sister, Anna Maria Lannerdal (1862-09-30), but I have not certainty. All, born in Ukna. In 1866 the family moved to the parish Lofta.
I have a lot of informations, but I have not conviction of nothing.
In Brazil, They had four children: Carlos Jo?o Gustavo Alberto , Augusta Albertina and Gustavo Adolfo Landerdahl. We have no news of Anna and Carl that came of Sweden.
Excuse me my English
Thanks
I expect
Carlos Roberto Landerdahl”

356
Jag har fått epost från Brasilien där en släkt Lannerdal eller Landerdahl efterlyses. Släkten kom från Västervikstrakten, Ukna samt Lofta.
Om någon har information om denna släkt så kan jag förmedla den till Carlos i Brasilien.
Jag bifogar hans brev som är skriven på lite dålig engelska men fullt förstålig.
 
I am Brazilian, I don't speak English. I read more or less. I am 52 years old, I am Agronomist, I have four children.
I search familiar. My Great-grandfather was born in Sweden-1860.  
He emigrated to Brazil (1890) with his wife Emma Gustafson, and two children, Anna - 1888 and Carl- 1890.
We know little, about them. The father is Anders Landerdahl and the mother is Maria Landerdahl, according birth record in Brazil.
His name is Augusto Landerdahl (in Brazil). In the ship the name is  
Andre Lanerdahl, according documents (Weser, 19 oktober 1890,Antwerpen). I accredit that the name in Sweden was Anders Erik August Lannerdal (1860-10-10) and he had a  
sister, Anna Maria Lannerdal (1862-09-30), but I am not certainty. All, born in Ukna. In 1866 the family moved to the parish Lofta.
I have a lot of informations, but I have not conviction of nothing. In Brazil, They had four children: Carlos Jo?o Gustavo Alberto , Augusta Albertina and Gustavo Adolfo Landerdahl. We have not news of Anna and Carl that came of Sweden.
Excuse me my English
Thanks
I expect
Carlos Roberto Landerdahl

357
Hej,
Så länge man använde patronymikon som efternamn var det knappast aktuellt för kvinnan att ta mannens efternamn vid gifte.
Patronymikon namnet angav vem som var bärarens far, t ex -sonnamn eller -dotternamn.
En kvinna kunde aldrig vara någon annan mans son. Om mannen hette Karl Andersson så var han en son till Anders. Karls hustru var inte Anders son, hon var en kvinna och följaktligen någons dotter.  
Med anledning av detta kunde inte en kvinna bära ett patronymikon med ändelsen -son.
Nu fanns det grupper i samhället som tidigt började använda släktnamn, exempelvis hantverkare.
Kvinnan tog normalt inte heller mannens efternamn om båda hade släktnamn. Om mannen hade ett släktnamn och kvinnan ett patronymikon kunde hon på 1800-talet ta mannens efternamn.
Det går säkert att hitta undantag till ovanstående, lokala variationer etc.
Först under slutet av 1800-talet, då även allmogen började att ta släktnamn (och därmed övergav patronymikon), blev det vanligt att kvinnan tog samma efternamn som mannen.
Man bör dock vara medveten att det var mycket vanligt att man behöll sitt patronymikon som släktnamn. Exempelvis en person med patronymikonet Andersson tog helt enkelt namnet Andersson som sitt släktnamn.  
År 1901 antogs en lag som kom att reglera tagandet av familjenamn. Det viktigaste med denna lag var att bruket av patronymikon förbjöds. Från och med 1901 var alla svenskar tvungna att använda familjenamn, namn som ärvdes av barnen.
Därmed ökade också bruket för kvinnan att anta manens efternamn.
-son namn efter 1901 är således släktnamn och inte patronymikon.
Hasse

358
Betjänt / Stadsbetjänt
« skrivet: 2001-10-11, 08:33 »
Hej Kjell,
Jag har lite information om bl.a. stadsvakten och polisväsendets historia på min sida: http://www.algonet.se/~hogman/sl_polis.htm
Hasse

359
Archive - Swedish names / Naming practices
« skrivet: 2001-09-28, 09:35 »
It don't think it was common for farmers to have double surnames like Ersson-Rosén.
Ersson is his patronymic surname (He is a son of Erik - Erik's son = Eriksson = Ersson).
Rosén is a typical family name.
 
Craftsmen, clergy etc used family names when they became professionals. Soldiers were given special soldier's names when they were enrolled. Many individuals in the countryside started to adopt family names during the second part of the 19th century instead of their given patronymic names. From 1901 every Swede had to carry family names.
Many people just froze their patronymic name as their family name. Thats why we still have so many -son names in Sweden.
 
Both Per and Mats are his first names (his christening names). Gastgifvar or Gästgifvare is Swedish for innkeeper, that is an occupation.
I'm not sure of the first name: Annamats? It is really two names Anna and Mats. Anna is a typical female name and Mats a male name. So Annamats doesn't make sense to me.
 
On this page you can find information on Swedish naming practices in earlier times:
http://www.algonet.se/~hogman/Naming%20practice_eng.htm
Hans

360
Titlar och befattningar / Fältväbel
« skrivet: 2001-08-29, 13:48 »
Fältväbel användes i Sverige fram till 1833 då denna befälsgrad ersattes med fanjunkare. Fältväbel var således en underofficersgrad och tillsammans med kvarttersmästaren den högsta underofficersgraden på sin tid. Fältväbeln  hade ansvar för ett kompanis förläggning, underhålls- och expeditionstjänst. Han ställde upp kompaniet och såg till att allt stod rätt till i rotar och leder. Han skulle kunna läsa och skriva och kunde straffa soldater för mindre förseelser.
Vad gäller bestraffning så var profossen som hade det högsta ansvaret för detta. Det fanns både kompaniprofosser och regementsprofosser.

361
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Soldater
« skrivet: 2001-08-24, 09:01 »
Det har totalt funnits 28 st Sandberg inom det indelta Södermanland regemente. Detta finns att läsa i Evert Wahlbergs bok: Soldatnamn vid det indelta Södermanlands regemente. Boken innehåller statistik över de soldatnamn som använts inom regementet och handlar således inte om personerna bakom namnen.  
Evert är numera bortgången men var anställd vid regementet med soldatforskning som sitt stora intresse. Han har kartlagt samtliga soldater som verkat vid regementet under indelningsverkets tid. Hans material finns på Hembygdsgården i Malmköping samt på Södermanlands regementes museum i Strängnäs. Museet ligger inom regementets område (P10) men man kan efter överenskommelse med regementet få tillträde dit.På min sida http://www.algonet.se/~hogman/militaria.htm finns ett avsnitt om Södermanlands regementes historia med bl.a. information om hur man kommer i kontakt med museet.
Hasse

362
Båtsman / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-03-23
« skrivet: 2001-08-15, 09:38 »
Hej Tina,
 
När man soldatforskar måste man ta reda på ett antal basuppgifter om de personer man önskar söka information om i de militära källorna.
Detta för att man skall få en ingångspunkt i rullorna. De militära rullorna är ordnade förbandsvis och för att söka i rullorna måste man därför veta vilket förband personen tjänstgjorde vid.  
 
Ett första steg är att ta reda på var personen bodde som aktiv knekt/ryttare/båtsman, dvs i vilken socken han bodde, var han hade sitt soldattorp. Vidare måste man veta vilken tidsperiod det rör sig om.
Man måste även veta vilket namn han hade som soldat.  
 
Denna information hämtar man lämpligen från Husförhörslängden i den socken han bodde i som soldat. Här får man även soldatnamnet och eventuellt även soldatnumret han hade samt namnet på torpet.
 
När man vet var han bodde och vad han hette gäller det att ta reda på vilket förband han tjänstgjorde vid.
 
Nu tar man hjälp av överstelöjtnant Claes Grills verk: Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket, från 1856, I - IV. Den finns utgiven av Svenska Släktforskningsförbundet 1988 som facimil utgåva. Denna utgåva består av två böcker, del 1 och del 2. Den finns även på alla bibliotek.
 
Med socknen som utgångspunkt kan man ta reda på vilket regemente som personen tjänstgjorde vid. När det gäller båtsmän, vilket båtsmanskompani han tjänstgjorde vid.  
I vissa landskap fanns dock flera förband vilket innebär att man bör veta namnet på roten för att extakt avgöra förband. Flera regementen kunde ha rotar inom samma socken.  
 
Om din ana kom från Gotland och tjänstgjorde på ett skepp, som du skriver, så bör han ha tjänstgjort vid någon av Gotlands två båtsmanskompanier. Första kompaniet fanns på norra Gotland och andra på södra Gotland. Kompanierna tillhörde Karlskrona örlogsstation.
Från början fanns enbart ett båtsmanskompani på Gotland. Jag vet dock inte vilket år de delade på två kompanier.
 
När man vet soldatnamn, helst även soldatnummer samt kompani och regemente (i flottan namn på båtsmanskompaniet och örlogsstation alternativt eskader i Skärgårdsflottan) så kan man börja att söka i de militära rullorna. När det gäller arm?n är det Generalmönsterrullorna och för båtsmännen flottan rullor som är ordnade kompanivis.
 
Liksom kyrkans längder finns även de militära rullorna på mikrofiche och kan beställas från SVAR, http://www.svar.ra.se/.
 
På denna sida får du information om soldatforskning: http://www.algonet.se/~hogman/soldatforskning.htm
 
När man soldatforskar på anor som var verksam under indelningsverkets tid bör man även känna till hur detta var uppbygt och fungerade. Information om indelningsverket kan du få på http://www.algonet.se/~hogman/slsoldat.htm
Du kan beställa microfiche från SVAR även från utlandet men i USA så finns alla Family History Centers som du kan beställa från.
 
Annars är det Krigsarkivet i Stockholm som är arkivbildare för alla militära källor. http://www.ra.se/KRA/index.html
 
 
Hans

363
Husman / Husmannen
« skrivet: 2001-08-02, 09:03 »
Hej,
 
Nationalencyklopedin har följande text om husman:
 
Husman (da. husmand, no. husmann), i Danmark, Norge och Skåne förr benämning på bofast arbetare på landet eller mindre jordbrukare, ungefär motsvarande torpare. Husmannen ägde ingen del i byajorden utan i regel endast sin egen byggnad. Om huset stod på byns mark kallades det gatehus. För tomten och tillhörande betes- och åkermark fick husmannen erlägga jordskyld eller dagsverken till byn eller den enskilde jordägaren. Arbetsplikten kunde även omfatta kvinnor och barn.
 
Husmän är kända från medeltiden. I samband med folkökningen efter den agrara revolutionen under slutet av 1700-talet kom husmansklassen att tillhöra de snabbt växande proletära och halvproletära skikten i befolkningen. Husmännen i Sverige ökade i antal då förbudet mot jordavsöndring försvårade för mer än en arvinge att överta gården. Den jordlösa befolkningen fick slå sig ner i närheten av gods och gårdar där de stod till förfogande som arbetskraft. En del husmän var soldater och hantverkare.
 
I Danmark kunde många husmän under 1800-talet och början av 1900-talet genom förändrad lagstiftning förvärva den jord som låg runt huset. De blev småbrukare och deltog aktivt i den danska andelsrörelsen. Även i Skåne kunde många husmän friköpa marken runt husen, dels inom ramen för den s.k. egnahemsrörelsen och dels enligt 1925 års ensittarlag.

364
Swedish military names / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-07
« skrivet: 2001-06-21, 09:30 »
Hi Caroline,
 
I have two pages that might help you. One is Genealogy in Sweden which have a section on Military research.  
http://www.algonet.se/~hogman/swe_genealogy.htm
 
In order to do research on ancestor that's been in the Swedish army you also need to know about The Allotment System (Indelningsverket). The Allotment System was a system of organizing and financing the Swedish armed forces in earlier times.
http://www.algonet.se/~hogman/slsoldat_eng.htm
 
Hans

365
I Dynamic Family Tree har man möjlighet att komprimera databasen vilket gör att filen blir rejält mycket mindre än utan komprimering. Vanligt zip-format fungerar utmärkt.
Vad jag dessutom har gjort är att dela upp mitt material i mer än en DFT-databas varvid varje databas tar mindre plats.

366
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-12-30
« skrivet: 2001-06-01, 09:21 »
Hej Erik,
 
Det du måste börja med är att titta i Generalmönsterrullorna. De finns att låna från SVAR. Jag har en sida som beskriver hur du kommer igång med soldatforskning.
http://www.algonet.se/~hogman/soldatforskning.htm
 
Hans

367
Båtsman / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-08-11
« skrivet: 2001-05-30, 08:37 »
Hej,
Jag har inte läst artikeln du refererar till men möjligen bör årtalet vara 1887 och inte 1877.
Det är riktigt att indelningsverket avskaffades 1901. Vid 1901-års riksdag antogs ett förslag om att avskaffa indelningsverket och istället inrätta ett system grundat på allmän värnplikt samt en mindre värvad stam av befäl.  
Vad beträffar flottan på kan man säga att en avveckling av båtsmanshållet påbörjades tidigare även om båtsmanshållet avskaffades formellt först 1901.
 
Städernas båtsmansrotar vakanssattes år 1792 på 25 år. Vid 1815 års riksdag begärde borgarståndet att dessa rotar skulle få vara vakanssatta även i framtiden. Rätten att hålla dessa rotar förlängdes med 10 år dock med högre vakansavgift. År 1824 erhöll städerna tillstånd att tillvidare få hålla sina rotar vakanssatta. Nya vakansavgifter för städerna fastställdes 1839.  
 
Allt eftersom sjökrigsmaterielen utvecklades med nytt sjöartilleri, ångdrift etc. ställdes nya krav på bemanningen av fartygen. Båtsmännen ansågs inte kunna uppfylla dessa nya fordringar. Efter många utredningar beslöts 1887 att hela båtsmanshållet skulle sättas på vakans. Beslutet innebar att rothållarna fick erlägga vakansavgift allt eftersom rotarna vakanssattes.
 
Så i praktiken upphörde båtsmanshållet 1887 men avskaffades formellt först 1901.
 
Hälsningar
Hans

368
Archive - General questions / Illness on death records
« skrivet: 2001-04-27, 08:49 »
I have names of diseases in earlier times  translated to English on my page: http://www.algonet.se/~hogman/slsjuk_namn_eng.htm
Hans

369
Titlar och befattningar / Friryttare
« skrivet: 2001-04-15, 08:35 »
Hej Charlotte,
Jag är inte helt säker på friryttare. Däremot så fanns det något som kallades Frikompanier. Det är möjligt att en friryttare var en ryttare i ett frikompani?
Under det stora nordiska kriget användes under den ryska ockupationen av Finland s.k. frikompanier. Dessa kompanier kallades även för fotdragoner och stod under befäl av en officer. Dessa frikompanier fick ett förordnande om att på eget bevåg bedriva ett gerillakrig mot fienden. De fick livnära sig på de byten de tog från fienden under sina strövtåg. De anföll posteringar, tog proviantforor och hindrade i allmänt fiendens operationer. Med sina snabba och lättrörliga trupper var de en ständig irritationskälla för fienden. Den användes också i spaningsuppdrag för att samla in information om fiendens förehavanden. Ofta tog man då fångar som förhördes noggrant. Personer eller förband som användes just i spionsyfte kallades partigängare.
Disciplinen varierade i hög grad bland frikompanierna. En del var mer eller mindre rena rövarband, s.k. sissar som ställde till problem för både vän och fiende. Det hände att dessa förband även plundrade bönderna.  
Hasse

370
Soldat (värvad) / Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-04
« skrivet: 2001-02-07, 08:59 »
Hej Anette,
 
Krig medförde ständiga utskrivningar av nya soldater som ersättning för de som stupat eller avlidit i sjukdom.  
Under Det Stora Nordiska Kriget satte man upp extra förband på rotarna förutom de ordinarie, sk. männingsförband. Tremänningsförband innebar att rotarna gick ihop 3 och 3 och tillsammans svarade för ytterligare en soldat.  
Avsikten med dessa var att de skulle användas till landets försvar när de ordinarie förbanden låg i fält utomlands och skulle enbart användas inom landets gränser.  
Redan år 1700 började man sätta upp tremänningsförband. År 1702 sattes femmänningsförband upp vid de regementen som hade sina soldater ute i kriget. Vidare sattes fyrmänningsförband upp vid de regementen som fanns på hemorten. För att sätta upp femmänningsförband gick rotarna ihop 5 och 5 för att svara för en reservsoldat och för fyrmänningsförbanden 4 och 4.  
 
Trots begränsningen att männingsförbanden enbart skulle användas inom landets gränser sattes de ändå in för att komplettera fältarm?n.  
Under åren 1700 - 1707 sattes totalt 14.700 soldater upp i de olika männingsförbanden.  
 
Efter Karls XII:s död 1718 upplöstes somliga männingsförband och dessa soldater sattes in på vakanta rotar i de ordinarie regementena eller i värvade förband.  
 
Hans Högman

371
Livgrenadjär / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-06-05
« skrivet: 2000-12-28, 09:28 »
Hej Mats,
Vid 1901-års riksdag antogs ett förslag om att avskaffa indelningsverket och istället inrätta ett system grundat på allmän värnplikt samt en mindre värvad stam av befäl.
Från och med 1902 anställdes inga fler indelta knektar. Nu kunde dock en värnpliktsarm? inte skapas över en natt utan man behövde en övergångsperiod fram till 1908. De knektar, båtsmän och ryttare som fanns i den indelta arm?n skulle avvecklas men det skedde inga stora massiva avskedanden. Soldaterna skulle i första hand avvecklas på frivillig basis och som ett led för att underlätta detta förbättrades kraven för pension.
De indelta soldaterna försvann med andra ord inte över en natt. Avgångarna var ändå ganska stora under de första åren. Vid Södermanlands infanteriregemente hade andelen indelta knektar halverats till 1908 och 1913 återstod enbart ett 70-tal knektar i hela regementet.
 
Det skulle dock dröja ända till 1960-talet innan den siste indelte knekten gick ur tjänst.
Under första världskriget inkallades de kvarvarande indelta soldaterna till tjänstgöring.
Vid 1931-års riksdag tog man ett beslut om att låta de återstående indelta soldaterna gå i förtidspension. Alla gick dock inte i pension 1931.
Totalt under andra världskriget genomförde de indelta soldaterna mellan 20.000 och 25.000 tjänstgöringsdagar per år.
Under 1940- och 1950-talen avtog antalet indelta knektar i tjänst mycket snabbt. År 1956 fanns enbart 14 knektar kvar i tjänst och 1961 fanns 3 st kvar.
Den allra siste knekten som gick ur tiden var Axel Ljung som avled den 9 augusti 1983.
 
Med anledning av din fråga har jag kompletterat min sida om indelningsverket med text om vad som hände med de indelta knektarna efter 1901. Detta är ett utdrag av detta. Mer att läsa finns på den i mitt tidigare inlägg nämnda hemsidan om indelningsverket under ”indelningsverket avskaffande”. Där finns även källor.
 
Så visst kan din knekt ha varit anställd fram till 1907.
 
Hasse

372
Livgrenadjär / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-06-05
« skrivet: 2000-12-26, 11:06 »
Hej Mats,
 
Beträffande tilldelning av soldatnamn:
Vid anställningen blev den nye soldaten tilldelad ett soldatnamn av sin Kompanichef. Namnen utdelades ganska fritt, kanske även efter förslag från de nye soldaten. Soldatnamnet skulle vara unikt inom kompaniet. Däremot kunde samma namn förekomma på andra kompanier inom regementet.
I slutet av 1800-talet fanns exempelvis soldater med namnet Berg på samtliga 8 kompanier inom Södermanlands regemente.  
Det var även vanligt att den nya soldaten ärvde den förre soldatens namn, dvs. den nye soldaten på roten ärvde den förre knektens soldatnamn. Det kunde även hända att en soldat bytte namn av någon anledning.
Vid förflyttning till annan rote var det inte ovanligt att han tog med sig sitt soldatnamn till den nya roten. Om han flyttade inom kompaniet behöll soldaten i regel alltid sitt soldatnamn. Om han fick förflyttning till annat kompani var han ibland tvungen att byta namn då namnet kanske redan var upptaget i detta kompani.  En soldat kunde även råka ut för ett påtvingat namnbyte om exempelvis en korpral eller en mycket äldre soldat förflyttades till kompaniet och hade samma namn som en soldat där. Den yngre soldaten fick då i regel byta namn.
En soldat som varit krigsfånge fick ofta ett nytt namn då han åter trädde i tjänst om han placerades på en ny rote i kompaniet. Namnet och det gamla torpet kunde då vara upptaget av en ny soldat.
 
Efter att bruket med soldatnamn införts på 1680-talet återtog i regel soldaten sitt patronymikon-namn efter avskedet. Under 1800-talet blir det mer vanligt att soldaten behöll sitt soldatnamn efter avskedet.
Barn till soldater behöll i regel inte faderns soldatnamn utan tog tillbaka patronymikon-namnet. Detta kan dock variera i olika landskap men det blev vanligare på 1800-talet att barnen behöll soldatnamnet, framför allt då även soldaterna började behålla soldatnamnen som civila.
 
Mer om soldatnamn och indelningverket finns att läsa på min sida: Den indelte soldaten: http://www.algonet.se/~hogman/slsoldat.htm
 
Hasse

373
Hemmansägare / Skattebonde
« skrivet: 2000-12-21, 09:19 »
Hej Conny,
 
Under början av 1700-talet (förordningar 1701, 1719, 1723) fick kronobönder rätt att köpa loss sin jord. Dessa bönder blev därmed skattebönder och hemmanet skattehemman.
Det ät möjligt att man under en övergångstid kallades dessa bönder för kronoskattebönder?
 
Hans

374
Hemmansägare / Skattebonde
« skrivet: 2000-12-20, 08:43 »
Hej,
 
Man skiljer på Skatte-, krono- och frälsebönder. Dessa uttryck kommer från den typ av jord dessa bönder brukade.
Detta är inte helt okomplicerat och innebörden har ändrats under århundradena.
 
Förenklat kan de beskrivas enligt följande:
 
Skattebönder var brukare av skattejord, dvs de ägde jorden och betalade skatt till kronan.  
 
Kronobönder var brukare av kronojord, dvs de arrenderade jord som ägdes av kronan (staten) samt betalade skatt till kronan.
 
Frälsebönder var brukare av frälsejord, dvs de arrenderade jord av adeln och betalade skatt till adeln. Arrendet betalades i regel med dagsverken på markägarens gods.
 
Mer finns att läsa på: http://www.algonet.se/~hogman/torpare-bonder.htm
 
Hans

375
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-03-12
« skrivet: 2000-12-14, 13:19 »
Hej Peter,
 
Avsked från arm?n kunde en knekt erhålla först vid en generalmönstring, GM. Det kunde ske på knektens egen begäran eller på order från arm?n. Skälet kunde vara hög ålder, krigsskada eller sjukdom. En regementschef kunde även mönstra ut en knekt mellan generalmönstringarna om rotehållaren stödde förslaget eller själv fört fram ett sådant förslag. Detta kallades för interimsavsked och skulle godkännas av nästa GM.
För att en knekt skulle få avsked på egen begäran måste han ha ett giltigt skäl. Ett sådant skäl kunde vara ålder eller sjukdom. Han var då tvungen att ha ett intyg från Regementsläkaren. Det var inte alltid avsked beviljades, framför allt inte om man trodde att han kunde tjäna som soldat ytterligare en tid.
I krigstid var reglerna för avsked hårdare.  
 
Hans

376
Archive - Swedish language / Link with online translation!
« skrivet: 2000-12-12, 19:17 »
Hi,
 
I guess “Övre Ullerud” should be translated to Upper Ullerud. Maybe there is a Lower Ullerud as well?
It is rather common in Sweden with two nearby places that has the same name, separated by upper/lower, east/west, south/north etc.
 
Hans

377
Garvare / Garvare
« skrivet: 2000-11-09, 09:18 »
Hej Viktor,
 
En garvare arbetade med beredning av hudar som sen blev läder.
 
För att bli hantverkare började en person som lärling hos en mästare. Efter lärotiden skulle han avlägga ett gesällprov. I gesällprovet skulle han tillverka någon vara inom sitt område, exempelvis en möbel.  
Efter godkännande blev han upptagen som gesäll och fick sitt gesällbrev.
Det var vanligt att gesällerna gav sig ut på vandringar, sk gesällvandringar. Genom att arbeta hos olika mästare lärde de sig yrket på bästa möjliga sätt och kunde därmed bygga upp en egen yrkesskicklighet
För att bli mästare och kunna arbeta i egen regi var gesällen först tvungen att bli mästare. För att bli mästare måste de avlägga ett mästarprov.  
Mästarbrevet var en hantverkares bevis på att han var en mästerhantverkare och verkligen kunde sitt yrke.  
En hantverkare måste tillhöra ett skrå. Skråna hade monopol på tillsättandet av nya mästare.
 
Hantverkare kunde enbart utföra sitt yrke i städerna. För att kunna göra detta måste de även ha en tillstånd från staden, dvs de måste söka om burskap. Burskapet beviljades genom att stadens magistrat utfärdade burbrev.  
Undantaget från att enbart verka i städerna var de sk. sockenhantverkarna, vanligen skräddare, smeder och skomakare. De hade dock enbart tillstånd att verka inom sin socken.
 
Först 1846 avskaffades skråsystemet. Full näringsfrihet infördes 1864. Efter detta år kunde vem som helst fritt praktisera ett hantverksyrke.
 
Hans Högman

378
Fogde / Befallningsman
« skrivet: 2000-08-08, 13:31 »
Hej Anneli,
 
Titeln befallningsman har använts inom olika områden men i princip var det var en person som på uppdrag av någon överordnad hade till uppgift att sköta eller förvalta ett visst område. Detta gällde även inom jordbruket på större lantgårdar eller gods.  
Titeln inspektor kom under 1700-talet att ersätta titeln befallningsman.
En rättare var en förman eller arbetsledare inom jordbruket som i regel också själv deltog i arbetet.  
Antagligen arbetade din ana inom jordbruket och på ett mindre gods gick säker befallningsmannens och rättaren sysslor in i varandra.
 
Hasse

379
Fjärdingsman / Kronofjärdingsman
« skrivet: 2000-08-08, 10:04 »
Hej Anneli,
 
Jag är osäker men jag skulle tro att Landsarkiven bör ha information eftersom varje län ansvarade för lag och ordning inom sitt område. Kronofogden (senare landsfogden) var i egenskap av länspolischef, högsta polismyndighet i länet. Detta borde innebära att Landsarkiven har informationen du efterfrågar. Det är även möjligt att polismyndigheten har egna register.
 
Hasse

380
Swedish military names / Äldre inlägg (arkiv) till 2002-04-07
« skrivet: 2000-08-08, 09:51 »
Hi Virginia,
 
I have no information about your soldier but general information about soldiers' names.
When a soldier was enrolled the Captain of the Company gave him a special soldier's name. In each Company the soldiers had to have a unique last name.
When a soldier died or was retired the new recruit often inherited the old soldier's name.  
The same name could be used at different Companies, however within the same company every soldier's name was unique.
This means that many soldiers in a Regiment over a period of time could have used the same name. However, this doesn't mean they were related.
When a soldier retired he normally took back his ordinary last name, the patronymic name. But it also was not unusual for them retired soldiers to keep their soldier's name, especially during the 19th century.
 
So to answer your question, every person that has been carrying the soldier's name Bygden is not likely to be related.
If you are interested in the Swedish naming practices there is more to read at: http://www.algonet.se/~hogman/Naming%20practice_eng.htm
 
The primary source if you are researching soldiers is the General Muster Rolls. The War Archive in Stockholm stores the Swedish Military records.
In order to search these rolls you must know the name of the Regiment and the name of the Company. But in order to find the soldier in the rolls you also must know his name and his soldier's number or the name of the military “rote” (Ward) he belonged to.
 
In order to find out which unit he served in you must know where he lived as a soldier: the County (län) and preferably the parish (socken) and of course the years. The name of the military ward (rote) is the best information to get hold of.
The book “Statistiskt sammandrag av det svenska indelningsverket” (Statistical Digest of the Swedish Allotment System) by Claes Grill is the best literature to locate the unit a soldier served in. This book is available at the Family History Library.  
 
I don't have access to the Grill books right now, but maybe someone has a copy available.
 
Between the 1680s and 1901 Sweden had a system of organizing and financing the Swedish armed forces called the Allotment System. More information about the Allotment System is available at: http://www.algonet.se/~hogman/slsoldat_eng.htm
 
Hasse

381
Fjärdingsman / Kronofjärdingsman
« skrivet: 2000-08-04, 09:28 »
Hej Anneli,
 
Sedan 1600-talet har ansvaret för upprätthållandet av lag och ordning på landsbygden legat på kronofogdar, länsmän och fjärdingsmän.
 
Fjärdingsmannasysslan var från början av 1600-talet en förtroendepost. Innehavaren av denna post utsågs av befolkningen i respektive socken. Fjärdingsmannen utsågs för en tid av tre år åtgången. Två eller flera socknar kunde gå ihop och gemensamt anställa en fjärdingsman.
Fjärdingsmannen hade inte någon rätt att utöva självständig verksamhet i polisärenden utan hans åligganden var mer att ombestyra verkställighetsåtgärder. Fjärdingsmannen saknade vanligen polisutbildning.
 
Mer information om polisväsendet förr finns på: http://www.algonet.se/~hogman/sl_polis.htm
 
Hasse

382
Båtsman / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-11-17
« skrivet: 2000-08-04, 09:19 »
Hej Anneli,
 
Båtsmän var personal i indelningsverket som tillhörde örlogsflottan men även skärgårdsflottan mellan 1756 och 1823. I stort fungerade båtsmanshållet på samma sätt som det ständiga knekthållet i armén med rotebönder som rekryterade och underhöll en soldat (i detta fall båtsmän). Till skillnad från knekthållet fanns båtsmän även uppsatta i städerna.
I Blekinge och Södra Möre fanns även indelta båtsmän men de flesta båtsmän var roterade liksom knektarna.
 
Båtsmännen tjänstgjorde i land på örlogsstationerna med olika arbeten eller på skeppen under seglatser. Till sjöss bestod arbetet främst av sk släparbete. Detta var först och främst okvalificerade arbetsuppgifter då båtsmännen i regel saknade erfarenheter från sjölivet. Efterhand blev de mer erfarna och kallades då för befaren och kunde då få arbetsuppgifter som hade med själva seglandet att göra.
Örlogsfartygen hade dock behov av mer erfaret sjöfolk än vad båtsmännen i båtsmanshållet kunde bidra med. Därför anställde örlogsflottan genom värvning sjömän från handelsflottan, sk kofferdibåtsmän. De hade lön från flottan men behövde bara tjänstgöra i örlogsflottan under 6 månader per år. Under resten av tiden kunde de tjänstgöra ombord på handelsfartygen. Kofferdibåtsmännens arbetsuppgifter ombord var i regel till väders uppe i riggen. Däremot behövde de inte hålla på med de vanliga båtsmännens släparbete.
 
Mer information finns att läsa på min hemsida om båtsmanshållet: http://www.algonet.se/~hogman/slbatsman.htm
 
Hasse

383
Archive - General questions / Swedish money in 1790 and before
« skrivet: 2000-08-04, 08:53 »
Agneta, thanks for mentioning my homepage (http://www.algonet.se/~hogman/slaekt.htm). As a matter of fact, I'm in a process of translating my page about the history of the Swedish monetary system to English.
The page is almost ready and I will probably publish it on my site next week .
 
Hasse

384
Livgrenadjär / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-06-05
« skrivet: 2000-08-03, 10:44 »
Hej,
Information om Livgrenadjärsregementet.
1791 slås Östgöta infanteriregemente samman med det då avsuttna Östgöta kavalleriregemente och infanteridelen får namnet Livgrenadjärsregementets rotehållsdivision och kavalleridelen får namnet Livgrenadjärsregementets rusthållsdivision.
.  
Redan år 1816 delas den nya konstellationen i två delar. Det gamla infanteriregemente får nu namnet Första Livgrenadjärsregementet (I4) och det fd. kavalleriregementet får namnet Andra Livgrenadjärsregementet (I5).  
 
Liv i regementsnamnen innebar att regementena hade status som livregementen och dessa regementen och dess officerare fick därmed högre rang. Högst rang hade Livgardet (I1) och Lätta dragonerna (K1)  
 
Grenadjär var ursprungligen soldater med uppgift att under striden kasta handgranater. Grenadjären skulle först avfyra sin musköt och sen hänga det på ryggen, därefter ta fram handgranaten, tända den och slänga iväg den. Därefter åter fram med musköten och anfall med bajonetten. De var de första att utrustas med bajonetter (början av 1700-talet). De var även utrustade med ett slags granatgevär.
När skottvidden ökades på skjutvapnen minskade betydelsen av grenadjärer. I stället togs de bästa grenadjärerna ut som en elittrupp. Under 1700-talet skulle en grenadjär var minst 180 cm lång. Grenadjärerna hade även speciella huvudbonader. Under slutet av 1700-talet upphörde skillnaden mellan grenadjärer och övriga förband och blev under 1800-talet likställda med övrigt infanteri.  
Grenadjärerna fanns därefter endast kvar till namnet, handgranaterna var borta.  
Istället kom jägarna till de militära förbanden.
För strid i spridd ordning var varje brigad i början av 1800-talet utrustad med jägare. Jägarregementen hade satts upp i gränstrakterna och från 1806 fanns dessutom vid varje bataljon 100 man jägare. Jägarna fördelades på 2 plutoner och kunde hållas samman i en särskild division. I form av en kedja skulle jägarna användas för att betäcka fronten. De användes även för bevaknings- och patrulluppdrag.
Redan år 1745 sattes Savolaks jägarkår upp.
 
Hasse

385
Livgrenadjär / Äldre inlägg (arkiv) till 2001-06-05
« skrivet: 2000-08-02, 14:00 »
Hej Mikael,
 
Beträffande Malmö så besökte jag Malmö och Malmöhus nu i sommar. Malmöhus användes som fängelse på 1800-talet så om din knekt var dömd för stöld så kan han mycket väl ha suttit av sitt straff där. Vaför just Malmö i detta fall vet jag inte.
 
Hasse

386
Hemmansägare / Postbonde
« skrivet: 2000-06-20, 21:32 »
Hej Marcus,
 
Likt ett stafettsystem var det en postbondes uppgift att föra posten vidare inom sitt distrikt och överlämna den till nästa postbonde. På så sätt transporterades posten vidare inom Sverige.
Systemet med postbönder upphörde på 1860-talet. Du kan läsa mer på denna sida:  
http://www.algonet.se/~hogman/slpost.htm
 
Hasse

387
Here is some more information on torpare:  
Yes, a torpare could be definded as a small-scale farmer but there is a major difference between a farmer and a torpare.  
A torpare (crofter) was a tenant and therefore did no own the land he was farming. He paid the rent for the land to the landowner in form of a certain amount of days worked per year. Days worked or daily labor meant that the tenant had to do a certain number of full days' work per year on the landowner's land or estate as a payment for the tenancy.
The torp (croft) was always connected to a lager farm or an estate.
The crofter was part of a system with agricultural laborers that lived on the domains of the landowner but had his own croft and some land to farm. In return the crofter paid his tenancy by doing agricultural work for the landowner. This system with torpare was not abolished until 1945.
 
Hans

388
Hi Linda,  
 
Have a look at this page.  
http://www.algonet.se/~hogman/slsjuk_namn_eng.htm  
 
It will probably help you.  
 
Lungsot: A Tubercle-forming disease: an infectious disease that causes small rounded swellings ( tubercles ) to form on mucous membranes, especially a disease pulmonary tuberculosis that affects the lungs.  
 
Hans

389
Archive - Swedish customs / Choosing your children's names
« skrivet: 2000-05-30, 09:01 »
Hi Ishbel,
 
There has been many discussions at this website whether there is a naming tradition like the one you suggest or not in Sweden.
Traditions were the first child was given the same first name as the paternal grandfather's etc.
However, there is no statistical proof that support that theory. It might be true is some families for a couple of generation or in a smaller area for limited period of time.
In general there is no such tradition in giving first names to children.
 
I have not done any research in this area my self, but maybe some one else could give more information in this matter?
 
Hans

390
Archive - Swedish names / Swedish Naming Question
« skrivet: 2000-05-30, 08:47 »
Hi Sarah,
 
I have a page explaining the Swedish naming practice in earlier times. The address is:
www.algonet.se/~hogman/Naming%20practice_eng.htm
 
This article will probably answer your questions.
 
Hans

391
Titlar och befattningar / Hästjägare
« skrivet: 2000-05-22, 09:24 »
Hej Charlotte,
 
Jag har en sida med information om Jämtlands dragonregemente (plus andra regementen) där ett av kompanierna var ett kavallerikompani.
http://www.algonet.se/~hogman/regementen_lnf2.htm#Jämtlands fältjägarregemente
 
Hasse

392
Hi Harold,
 
1) Patronymic names were used in Sweden until around the 1860's when many individuals started to adopt family names. It soon became a fashion to adopt a family name but not everyone changed at this time.
Mind you that most people just froze their patronymic name as a family name. But many did choose to adopt a new name.
More about the Swedish naming practices:
http://www.algonet.se/~hogman/Naming%20practice_eng.htm
So your ancestors could have adopted a family name by that time. When the patronymic names were abolished the woman adopted her husband's family name when they got married.
 
2) Egebr maight be an abrivation, anyhow I can't think of a profession that corresponds to Egebr. Maybe someone else will know.
 
3) Both Aina and Cajsa are common Swedish first names.
 
4) And:dtr means Andersdotter.
 
5) Not really. At this time at the countryside, before or in the beginning of the industrial boom I would say it would be very unlikely to be an apartment building. At larger mill they had what we call arbetarbaracker (laborers quarter) where more than one family lived in the same building but I wouldn't call them apartment buildings.
It's more likely to be a farm.  
In the household examination records all persons living at a farm would be listed under that farms name. But in a mill all the employees would be listed together as well.
But if it's a farm or a mill will show in the household examination records.
 
Hans

393
Archive - Swedish language / Interpreting Landsarkivet Form
« skrivet: 2000-05-10, 10:12 »
Hi Barry,
 
The Household Examination Rolls or clerical survey are the same thing, Husförhörslängd.
You would find the same information independent were you get the husförhörslängd, that is from SVAR or the Family History Center.
In Sweden you turn to SVAR, a subdivision of Riksarkivet (The National Archive).
 
SVAR keep microfiche copies of most of the different types of records that are kept in the National Archive, the Provincial archives and the War archive. The microfiche are copies of the original records. The microfiche can be ordered from SVAR (as a loan or a purchase).  
http://www.svar.ra.se/
 
The Family History Library and Centers has microfilmed Swedish church records up to 1920.  
But it is the same copies that you would get from SVAR. See also Familyseasch: http://www.familysearch.org/
 
Other sources in the US:
The Swanson Swedish Immigration Research Center at Augustana Collage, IL,
sells microform copies of the Swedish church records. http://www.augustana.edu/administration/swenson/
 
The Evangelical Lutheran Church in America (Chicago, IL), ELCA, has microfilm of most Swedish immigrant church records in the U.S. The microfilm is available through Augustana Collage. http://elca.org/os/archives/intro.html  
 
Hasse

394
Livregementets husarer / Eklund, Per
« skrivet: 2000-04-03, 18:33 »
Hej Niclas,
 
Jag har en sida om soldatforskning. Titta gärna på den.
http://www.algonet.se/~hogman/soldatforskning.htm
 
Hasse

395
Archive - General questions / Marriage Certificates
« skrivet: 2000-03-15, 08:50 »
Hi,
 
The English word for kontrakt is Deanery.
Hans

396
Allmänt / Lösdriveri och straffarbete.
« skrivet: 2000-02-27, 09:06 »
Hej,
Det verkar som om tvångsarbete och straffarbete inte var samma sak. I NE finns följande text om straffarbete:
straffarbete, i äldre lagstiftning frihetsstraff förenat med plikt att utföra visst kroppsarbete. I praktiken förekom straffarbete i Sverige redan under 1600-talet. Straffordningen av 1653 upptog straffarbete som förvandlingsstraff. I 1734 års lag fanns bestämmelser om kroppsplikt med arbete, men termen straffarbete fanns inte i lagen. Lagkommittén förordade i sitt förslag till allmän kriminallag 1832 två slags frihetsstraff: straffarbete och fängelse. Det var dock först genom 1864 års strafflag som de två frihetsstraffen infördes i svensk lag. Till straffarbete kunde dömas på livstid eller viss tid, vanligen inte under två månader eller över tio år. Straffarbete och fängelse slogs samman till en form, fängelse, i 1962 års brottsbalk, som trädde i kraft 1 jan. 1965.
Straffarbete användes antagligen för grovare brott än lösdriveri (där de dömdes till tvångsarbete).

397
Titlar och befattningar / Adelsryttare
« skrivet: 2000-01-23, 09:33 »
Hej,
Komplement till Rolfs inlägg:
När kavalleriet organiserades i regementen på 1620-talet behöll adelsfanan sitt namn. Adelsfanan fanns kvar till 1809 då den avvecklades.
 
Hasse Högman

398
Soldat (indelt) / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-01-27
« skrivet: 2000-01-22, 14:52 »
Hej,
Lite mer om byte av soldatnamn.
Det hände att en soldat bytte namn på eget begär av någon anledning. Exempelvis så kunde den förre soldaten ha varit illa omtyckt på bygden och då ville nog den nya soldaten byta till ett annat namn.  
I Tuna socken, Medelpad fanns 1687 båtsmannen Fyllhund. Fyra år senare har han namnet Förbättrader. Här har tydligen kompanichefen tyckt att han förbättrat sig och gett honom ett nytt namn.
 
En soldat som varit krigsfånge fick ofta ett nytt namn då han åter trädde i tjänst om han placerades på en ny rote i kompaniet. Namnet och det gamla torpet kunde då vara upptaget av en ny soldat.
 
Vid förflyttning till annan rote var det däremot inte ovanligt att han tog med sig sitt soldatnamn till den nya roten. Om han flyttade inom kompaniet behöll soldaten i regel alltid sitt soldatnamn. Om han fick förflyttning till annat kompani var han ibland tvungen att byta namn då namnet kanske redan var upptaget i detta kompani.  
 
En soldat kunde även råka ut för ett påtvingat namnbyte om exempelvis en korpral eller en mycket äldre soldat förflyttades till kompaniet och hade samma namn som en soldat där. Den yngre soldaten fick då i regel byta namn.
 
En soldat som blev befordrad till korpral fick flytta till korpralrotens soldattorp. I samband med detta hände det även att han övertog namnet på ”korpralsroten”. Särskilda korpralsrotar upphörde dock den 21/1 1778.

399
Titlar och befattningar / Rotemästare inom infanteriet
« skrivet: 2000-01-17, 09:32 »
En rotemästare var inte en person som var anställd av armén men däremot var han en del av indelningsverket.
Under början av 1680-talet omorganiserade Karl XI den svenska krigsmakten. Riksdagsbeslutet som togs 1682 innebar i stort att ett ständigt knekthåll skulle upprättas i hela riket. Kontrakt skrevs med allmogen landskapsvis eller länsvis. Allmogen åtog sig att sätta upp och försörja ett regemente på 1.200 indelat i 8 kompanier om 150 man, både i krig och fred.  
 
Inom varje län eller landskap delades all jord som inte var undantagen in i 1200 jordlotter som benämndes sk. soldatrotar. Varje rote fick ett rotenummer inom regementet.  
Normalt skulle varje soldatrote motsvara 2 mantal men den disponibla jorden räckte inte alltid till för detta så vissa rotar hade ett lägre mantal. Hur många gårdar som krävdes för att få ihop två mantal varierade i olika landsdelar, beroende på gårdens areal och den avkastning jorden i trakten gav. Mantal var ett jordtaxeringsmått och ett mått på en gårds bärighet.  
 
Huvudgården i roten fick normalt ge namn åt roten.  
Som motprestation för roteringssystemet fick bönderna befrielse mot utskrivning. Det var sålunda rotens uppgift och ansvar att rekrytera och hålla en soldat/ryttare med häst/båtsman inklusive ett boställe (soldattorp) samt de ytterligare förmåner som ingick.
Den största gården i roten kallades för stamrote eller huvudrote. Övriga kallades för hjälprotar. En av bönderna, vanligen bonden på huvudroten eller en som de själva valde, kallades rotemästare och han ansvarade för att lönen och övrigt som de skulle förse soldaten med också överlämnades.
Hans Högman

400
Archive - General questions / How to join Rötter
« skrivet: 1999-11-09, 08:51 »
Carolyn,
 
Is this the section on genealogy books you mean:
http://www.genealogi.se/prislist.htm
 
Hans

401
Båtsman / Äldre inlägg (arkiv) till 2000-02-10
« skrivet: 1999-10-27, 21:09 »
Hej,
Ytterligare synpunkter på soldatnamnet.
Speciella soldatnamn användes även före 1680-talet men först med det ”Yngre Indelningsverket” bestämdes att alla soldater skulle ha ett soldatnamn  Detta namn skulle vara unikt inom ett kompani. Flottan började använda båtsmansnamn först ca: 20 - 30 år senare.
 
När en ny soldat anställdes var det relativt vanligt att han övertog den förre soldatens namn. Det var inte ovanligt att 4 - 5 soldater efter varann använde samma soldatnamn.
 
Varje soldat hade också ett nummer. Detta nummer tillhörde roten. Om en soldat fick förflyttning till en annan rote fick han alltid ett nytt nummer, nämligen det nummer som den nya roten hade.
Det var också vanligt att soldatnamnet ”följde” roten men inte alltid.
 
Om en soldat fick förflyttning till annan rote var det inte ovanligt att han ”tog med sig” sitt soldatnamn till den nya roten.
Följande exempel är från Oppunda kompani, Södermanlands regemente.
I rote 309, Borrsta, Floda sn har det funnits flera soldater med namnen Bårström, Borström, Borrström, Bårman, Bårsten etc. Alla dessa namn är att härleda från rotens namn, Borrsta.
I roten anställdes Lars Bårström som soldat år 1773. Före Lars hade flera soldater haft namnet Bårström (några med något annan stavning).
År 1778 får Lars förflyttning till rote 311, Banninge, Floda sn. Han får nu soldatnummer 311 men han behåller namnet från Borrsta, dvs Bårström.
När Lars efterträdare i Banninge anställs så får även han soldatnamnet Bårström, dvs ett namn som ursprungligen användes i Borrsta.
Jag kände inte själv till detta att man kunde ta med sig namet, innan jag stötte på det första gången men har efter detta har jag sett det vid ett flertal tillfällen.
Hans

402
Titlar och befattningar / Överfyrverkare
« skrivet: 1999-10-26, 09:16 »
Hej Karin,
En fyrverkare var en underofficer vid artilleriet. Det fanns både under- och överfyrverkare.
Fyrverkare kallades den personal som i äldre tider tillverkade fyrverk och betjänade vapen ur vilka fyr-, brand- och ljuskulor sköts ut. Alla fyrverkare sammanfördes under 1700-talet i fyrverkarkompanier men fördelades år 1779 ut på artillerikompanierna.
Mer information om artilleriet förr i tiden kan du läas på http://www.algonet.se/~hogman/sl_artilleri.htm
Hans Högman

403
Båtsman / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-10-26
« skrivet: 1999-05-17, 09:33 »
Jerry, Pröva Olof Strömbergs hemsida. Han har lagt ut Ångermanlands båtsmän, bla rote 63 i Torsåker där Hoffman varit båtsmansnamn. Där finns en Erik Rawalsson Hoffman, född 1690 i Styrnäs.
Adressen till sidan är: http://home2.swipnet.se/~w-25316/  
Mvh
Hans Högman

404
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Könberg Britta
« skrivet: 1999-04-04, 17:41 »
Hej Karin,
 
Det stämmer att alla som blev båtsmän i denna rote efter 1758 fick namnet Staf. Innan dess användes namnet Dunder på båtsmännen i roten (171).  
Jag har enbart namnen på de båtsmän som fanns i kompaniet vid mitten av 1800-talet.
 
Hans Högman

405
Efterlysningar (stängd för nya rubriker) / Könberg Britta
« skrivet: 1999-04-01, 12:26 »
Hej Karin,
 
Rote 171 låg som du skriver i Ljustorp och ingick i 1:a Norrlands 2:a dels Båtsmanskompani. Staf var det båtsmansnamn som användes av denna rote efter 1758.  
Den 25 /10 1843 antogs Per Hägglund-Staf (f. 1818-12-15) som ny båtsman vid roten. Jag har ingen information om Erik Johan Staf men han måste ha avgått som båtsman år 1843 eller möjligen 1842 (alternativt flyttats till annan rote).  
Hasse Högman

406
Båtsman / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-04-15
« skrivet: 1999-02-23, 16:17 »
Angående föregående inlägg. Året 1870 ovan skall vara 1850.
Mer information om båtsmanshållet i Västernorrland finns på min hemsida: http://www.algonet.se/~hogman/slaekt.htm

407
Båtsman / Äldre inlägg (arkiv) till 1999-04-15
« skrivet: 1999-02-23, 09:40 »
Till Karin Edvardsson:
Staf är ett båtsmansnamn som använts i Medelpad (Y). Medelpad ingick i N31, 1:a Norrlands 2:a dels Båtsmanskompani (109 rotar) som omfattade 5 socknar i norra Hälsingland och Medelpads samtliga socknar (utom Tynderö).  
Namnet Staf har använts av rote 171 i Ljurtorps socken från 1758. Under slutet av 1800-talet utgjordes rote 171 av gårdar i Frötuna och Edsåker och båtsmanstorpet låg i Bredsjön.
Båtsmannen Per Hägglund-Staf var båtsman nr 171 år 1870. Han antogs 1843 och var född 1818 i Medelpad.

408
Fjärdingsman / Fjärdingsman
« skrivet: 1999-02-23, 09:01 »
Tillägg till föregående: Fjärdingsmannen hade inte någon rätt att utöva självständig verksamhet i polisärenden utan hans åligganden var mer att ombestyra verkställighetsåtgärder. Fjärdingsmannen saknade vanligen polisutbildning.
Kronofogden var i egenskap av länspolischef, högsta polismyndighet i länet. Han var även som överåklagare chef över distriktåklagarna. År 1917 ersattes de dåvarande kronofogdarna med landsfogdar
Länsmannen fungerade som polischef inom sitt distrikt och var underlydande kronofogden (senare landsfogden). Det var länsmannen som ledde det egentliga polisarbetet i distriktet med fjärdingsmannen som biträde. Länsmannen fungerade även som allmän åklagare.  
På min hemsida har jag ett avsnitt om Polisväsendet förr i tiden.
http://www.algonet.se/~hogman/slaekt.htm

Sidor: [1]