Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Irma Ridbäck
501
« skrivet: 2001-03-22, 21:28 »
Till Youcef, Gunvor, m fl
Alla som forskar om släkt i Tornedalen har stor nytta av att ha till hands: Meän kielen sanakirja - Tornedalsfinsk ordbok. (Utg. Luleå: Kaamos, 1992).
Ordboken, utarbetad av en kommitt? inom Tornedalens Akademi, ger först orden från meän kieli (tornedalsfinskan) till svenska, sedan omvänt. 'Oja' är vanligen 'bäck' medan 'tiiki' översätts med 'dike'. Ordboken är bra, den har ord som 'suku (släkt), 'setä' (farbror, även: morbror) och 'eno' (morbror) och 'konttipari' (sambopar) men däremot saknas ordet 'jalkakläppi' (o.ä. barn) /ett ord som används men kanske inte betraktas som salongsfähigt/.
m v h
Irma
502
« skrivet: 2001-02-14, 22:37 »
Bengt Ode,
Tack för den fina redogörelsen. jag kan tillägga följande:
nr 19 Anna Sofia Olofsdotter (1812-1847) blev gift med Adam Persson i Narken (1807-1884). Deras son (nr 89 ovan) Nils Petter Adamsson, f 1838, var hetsig till humöret och gick inte alltid de raka vägarna, blev åtalad och dömd bl a för att ha gjort falska mynt och han satt på Långholmen i tre år. Det är en intressant rättegångshistoria, och man kan fundera över vad han egentligen var skyldig till. Hans yngre syster Maja (Maria Carolina) (1844-1928), fick gifta sig med den åtta år yngre Johan Petter Fredriksson Lakso från Jerijärvi (1852-1930). Nils Petter, som frigavs 27 december 1865 med pass till Luleå, övertog några år senare en gård i Jerijärvi.
Irma
503
« skrivet: 2001-02-11, 12:39 »
Ett litet PS till ovanstående: jag har redan läst Stefan Sundbäcks och Håkan Bergströms m fl inlägg om
Abluna under ämnet Språk, ord och namn. Om namnet kom in med Konst/Constenius, hur mycket spreds namnet utanför bruksområdet?
Därför ställs frågan här, om någon av er har funderat över namnskicket.
Irma
504
« skrivet: 2001-02-11, 12:20 »
Tack Gunvor
för uppgiften om Hederyds senaste bok. Den ska jag omgående försöka få tag på.
Hej igen Donald
Gör en kontroll mot födelseboken betr. Ablona Persdotters födelseår!! Den uppgift jag lämnade fick jag i en större sammanställning från en annan forskare. Hon kan vara född 1768 eller 1760, det förra känns mer sannolikt.
Vad gäller församlingsbeteckning så bör man ange den församling där uppgiften finns, d v s källuppgiften.
Hennes namn, Ablona, är intressant. Inom svenskspråkiga Överkalix förekommer namnet nog inte alls. Abraham Hülphers påpekade ju i sin reseberättelse om de fåtal kvinnonamn som var i bruk. Hur vanliga är namn som Abluna (Ablona, Apollonia) inom Tornedalsförsamlingarna? Kom dessa namn in med de till Kengis bruk inflyttade??
Hälsningar
Irma
505
« skrivet: 2001-02-11, 02:25 »
Till Donald Frej
Jag har inte kontrollerat allt nedan men har fått delar av uppgifterna från två olika forskare. Enligt dem:
Ablona Persdotter f 1768-03-09 i Soukolo el. Kuivakangas (Övertorneå fs), d 1833-08-06.
dotter till
Per Pehrsson Ohtanajärvi f 1736-08-31 i Kuivakangas, d 1795-01-18 (lungsot) i Ohtanajärvi [därav namnet]; g. 1757-11-24 m Clara Ersdotter;
son till
Per Larsson och Caisa Hindersdotter Strand
Ablona gifte sig 1790 med Olof Larsson med tillnamnet Jatko. Namn efter gården Jatko.
Olof Larsson Jatko f 1764, d 1825-01-21 i Jerijärvi.
son till
Lars Larsson f 1724 (1725?) i Narken nr 2, d 1795-06-08 i Jerijärvi, g. 1746-02-09 med Malin (Maria) Larsdotter Kangas från Kauliranta. Om Lars: se Överkalix AIa:1,fol.1b, samt jfr AIa:2 fol.8. (1749 bodde han inte kvar i Narken, g. 1746).
son till
Lars Thomasson i Narken nr 2, 1679-1768, och h h Kerstin Jocksdotter 1693-1755. Se Överkalix
AIa:1,fol.1b.
son till
Thomas Larsson 1655-1727, och h h Karin Jönsdotter, 1649-1727, i Narken. (Och det var hans son Esaias Thomasson, f 1702, som blev mördad i Satter/Järämä 1762-05-14. Se om honom under Gällivare.)
Lars Thomassons hustru Kerstin Jocksdotter var
dotter till Jockim (Joakim) Mickelsson och h h Margareta.
Om Jockim Mickelsson, se Hedenryd, Olof, Överkalix historia. D.1 (1982), s.161; även: NSD 1969-01-11 Hedenryd, Olof, Människor och händelser kring sju hemman och en fors : Jocks by är 300 år.
Hälsningar
Irma Ridbäck
506
« skrivet: 2001-01-16, 22:02 »
Karin Jegelius,
Jag ser att du forskar på Nora och du nämnde även namnet Hästesko.
Har du stött på: ryttaren Nils Hansson Hästesko (1632-1711)? Han var i alla fall en tid bosatt på Bengtsbo i Nora.
Kopian ur vigselboken och berättelsen omkring händelsen berättar att kvinnan, en ung piga, blivit kränkt (rådd med barn eller våldtagen??). Min fundering är då om den gamle mannen ställde upp för att rädda henne och gifte sig med henne.
Detta en tanke som dök upp, för texten är ju lite ovanlig.
Hälsningar
Irma Ridbäck
507
« skrivet: 2001-01-13, 21:25 »
Hej Roland Ek,
Här den tidigre efterfrågade kompletteringen.
Olof Larsson Springare, 1762-
f 1762-10-29 i Nyland, Säbrå. Döpt 31/10. Son till kronobåtsman Lars [Olsson] Frisk och hustru Juliana Johansdotter
[Jansdotter].
Dopvittnen: Eric Ersson i Brån, Skräddaren Carl Fr Utter (=broder t Juliana), dräng Pär Pärsson i Nyland, hustru Märta
Johansdotter i Brån, hustru Anna Pärsdotter i Nyland, pigan Anna Greta Johansdotter i Härnösand (=syster t modern)
Vigda 1781-12-06: Sammanvigdes i prästgården drängen Olof Larsson från Nyland med pigan Margareta Matsdotter från
Finsvik. I morgongåva erhöll bruden 5 riksdaler, 26 shiling och 8 runstycken. (Morgongåvan var löfte om framtida utbetalning
av arv.)
Bodde i Säbrå. 1781 i Nyland (dräng); 1784 i Betlehem (dräng); 1786 i Norrstig (reservbåtsman); 1792 i Äland, inhysesfolk,
kronobåtsman Olof Springare. I Norrstig ger båtsmansstället
namnet Ahlquist, och Olof blir reservbåtsman. 1796 bor
familjen i Österskäland och Olof har bytt båtsmansnamn, här heter han Springare.
Barn:
1. Juliana, f 1782. Senare i Solum.
2. Matthias, 1783 - 1795
3. Lars, f 1786, flyttat 1808.
4. Cajsa Greta [Catharina Margareta], f 1792-01-07. G. 1811 m. Anders Hiller d.y.. Död 1861.
5. Olof, f 1795
6. Anna Brita, f 1796.
Som framgår ovan är Olof Larsson Springare samme person som Olof Larsson Ahlqvist.
Hälsningar
Irma
508
« skrivet: 2001-01-11, 19:18 »
Hej Christina,
Om din fråga är olöst; Läs:
Hembygdsforska! Steg för steg av Per Clemensson och Kjell Andersson, särskilt s 163-165. Det andra lästipset är Skurkar och vanligt folk årsbok 1993 av Sveriges Släktforskarförbund. I den årsboken möter man domböckerna från ett annat perspektiv. Intressant och givande läsning!
Kolla husförhörslängderna en gång till (även den tidigare längden) om där inte finns inskrivet datum för domen, utfärdad av tingsrätten eller av Svea Hovrätt. Ta reda på till vilket tingslag församlingen hörde.
Med de uppgifterna är det lättare att gå vidare med att forska i domböckerna, i Landsarkivet i Härnösand eller i Riksarkivet, eller läsa mikrofilm/mikrokort av domböckerna.
Ur domboken får du fram brottet, vittnesberättelserna är ofta fylliga, men glöm inte bort fångrullor och andra handlingar som berättar om vistelsen i fängelset. Fångrullorna ger dig en beskrivning av mannen.
Hälsningar
Irma Ridbäck
509
« skrivet: 2001-01-01, 22:18 »
Hej Olle,
Enligt Svensk ortförteckning 1956 fanns VAXNÄS, by i Arjeplog, postadress: Jutis, telfonsamtal: Vaxnäs.
Hälsningar
Irma
510
« skrivet: 2000-12-28, 21:31 »
Hej Berit,
Börja med att kolla i Övertorneå församling. Korpilombolo församling bildades först år 1856 genom utbrytning ur Överkalix, Övertorneå och Pajala.
Littiäinen ligger i Hietaniemi församling.
Kanske föddes Olof Olofsson Vuolo i den by som sen blev kyrkbyn (Korpilombolo). Om jag minns rätt är gårdarna Vuolo och Palo på något sätt sammanlänkade.
Byn Takajärvi (i Kpo), där också en Vuolo bodde, var nog grundad något senare, mot mitten av seklet, som nybygge.
Hälsningar
Irma
511
« skrivet: 2000-12-04, 22:51 »
Hej Kenth
Tack för Ditt tips. Det är Schlaikjers tid som arrendator på Norr Starfors som min uppsats handlar om, och jag har gått igenom huvuddelen av konkurshandlingarna. Jag hoppas att någon släktforskare kanske har stött på honom tiden före, d v s då han var i Kulltorp eller i Forsmark.
Hälsningar
Irma
512
« skrivet: 2000-11-17, 22:41 »
Jag söker mer uppgifter om Josef Schlaikjer, som var arrendator på Norr Starfors i Västerlövsta (Västm.) i början av 1890-talet. Han var född i Schlesvig, hade tjänstgjort några år nära Hannover, och därefter var han inspektor på Kulltorps gods vid Ängelholm. Det är tiden före 1888 och tiden efter 1894 som är intressant. Hans hustru hette Louise och hon var bl a mejerist, och innan de kom till Norr Starfors hade de varit på Forsmarks bruk i nordöstra Uppland.
Uppgifterna är intressanta för en lokalhistorisk forskning för en uppsats.
Med hälsning
Irma Ridbäck
513
« skrivet: 2000-11-15, 23:45 »
Håkan Clifford frågar efter litteratur om Korpilombolo. Det har inte skrivits så mycket om K. som om socknar i södra delarna av
landet. Inte bara språket var ett hinder. De som behärskade svenska kom vanligen utifrån och hade sin egen forskning lagd till sin
hembygd. Det tog många långa år innan det växte upp lokala forskare.
Jag gjorde en ganska bred genomgång av litteraturen för ca 15 år sedan och fann då att K. nästan alltid hade beskrivits av andra (av
svensktalande), att bygden ansågs som pittoresk, fattig, grå, avsides, utom av Fredrik Böök, som skrev om det manshöga kornet och den
vackra sommarkvällen.
Det finns ingen speciell bibliografi (=förteckning över litteratur om ex. en ort) för K. Däremot finns databasen Bothnia (för Norr- och Västerbotten) på Internet, och man kan
söka i den. Bäst är att gå till sitt lokala kommunbibliotek och fråga där. Man kan också kontakta Tornedalens bibliotek i Övertorneå (specialister på Norrbotten och Tornedalen), Länsbiblioteket i Luleå eller Länsmuseet i Luleå, och fråga vad de har eller vad de föreslår
man ska börja med. Adresser finns på Internet.
Nu finns också databasen NAD, Nationella Arkivdatabasen, på nätet. Här finns uppgifter om kyrkoarkiv, enskilda arkiv, företagsarkiv men också uppgifter om arkiv i Landsarkiven, Krigsarkivet och Riksarkivet. Söker man på Korpilombolo, så får man flertal träffar. En sommarsemester med arkivforskning ger mycket stoff till vinterns skrivbordsarbete. NAD når man via Riksarkivets hemsida och via SVAR (Svensk arkivinformation). Litteraturen är inkörsporten men arkivhandlingarna ligger närmare händelserna, och folkskoleinspektörens rapporter, skolrådets protokoll eller kyrkostämmans protokoll, men också konseljakterna i Riksarkivet eller landsfiskalens arkiv i Landsarkivet ger mycken god information om en bygd som Korpilombolo.
Bokliga forskarhälsningar
Irma Ridbäck
514
« skrivet: 2000-09-02, 22:46 »
Här nedan presenteras delar av Anders Walls antavla. Jag har valt att koncentrera mig på gen. IV och bakåt. Det för med sig kortfattad information om kvinnorna i de första generationerna. Intressant är att nr 1.1.1.2 Cajsa Olsdotter, 1770-1837, under några år i början av 1800-talet var kökspiga på den större gård, som Anders Wall äger och bebor sedan mer än 20 år.
Om intresse finns kompletterar jag senare och redovisar generationerna VIII och bakåt.
Jag tar också per e-post emot synpunkter och kompletteringar och kan besvara frågor.
Hälsningar
Irma Ridbäck
Anor på fädernet för industrimannen
Anders Wall, född 1931-03-10 i Giresta. MD hc. Generalkonsul.
generation I
1. f
Karl Edvin Algot Andersson, född 1889-10-05 i Hagalund, Nysätra; död 1948-12-21 i Danmarks församl. Arrendator, lantbrukare.
Gift 1930-04-29 i Giresta med Elin Augusta Frycklund, 1900-1986.
generation II
1.1. ff
Karl Erik Andersson, född 1860-06-30 i Domta Fäbodar, Vittinge; död 1893-06-12 på lasarettet i Enköping, begravd i Nysätra. Snickare.
Gift 1883-12-31 i Nysätra med Josefina Vilhelmina /Mina/ Eklund, 1849-1910).
generation III
1.1.1. fff
Anders Olsson Wall, född 1815-02-06 i Hjulmyra [Julmyra], Vittinge; död 1877-12-30 i Rosenbacka, Vittinge. Grenadjär 1837-1852, nr 77 Wall, i Vappeby, Torstuna socken; torpare i Vittinge. Gift 1842-08-02 med Anna Stina [Anna Christina] Mattsdotter, född 1817-09-12; död 1890-01-06 i Rosenbacka, Vittinge.
generation IV
1.1.1.1. ffff
Olof Pehrsson, född 1774-05-22 i Stigsbo, Nora; död 1843-06-12 i Domta fäbodar, Vittinge. Landbonde i Vansjö, Västerlövsta; statdräng (lantarbetare) i Julmyra, torpare/landbonde i Domta fäbodar, Vittinge. Gift II: 1808-11-11 med nästa ana
1.1.1.2. fffm
Cajsa Olsdotter, född 1770-07-31 i Yttersävne, Västerlövsta; död 1837-08-04 i Domta Fäbodar, Vittinge.
generation V
1.1.1.1.1. fffff
Pehr Nilsson, född 1746-12-31 i Stigsbo, Nora; död 1810-06-23, i Julmyra, Vittinge. Husman (torpare). Gift 1765-12-29 med nästa ana
1.1.1.1.2. ffffm
Anna Andersdotter, född 1739-04-11 i Nora; död 1813-10-28 i Julmyra, Vittinge.
1.1.1.2.1. fffmf
Olof Andersson, född 1747-04-05 i Staffansbo, Västerlövsta; död 1833-10-21 i Yttersävne, Västerlövsta. Landbonde. Gift 1770-10-09 med nästa ana
1.1.1.2.2. fffmm
Caisa Johansdotter (Karin Jansdotter), född 1745-11-13 i Yttersävne, Västerlövsta; död 1823-11-03 i Västerlövsta.
generation VI
1.1.1.1.1.1. ffffff
Nils Pehrsson, Stigsbo, Nora. Torpare. Gift med nästa ana
1.1.1.1.1.2. fffffm
Margareta (Margrete) Olofsdotter, född 1718; död: ca 1785-1787, i Nora.
1.1.1.2.1.1. fffmff
Anders Ersson, född 1717-01-14 och död: 1798-09-29 i Staffansbo, Västerlövsta. Bonde. Gift 1740-10-05 med nästa ana
1.1.1.2.1.2. fffmfm
Marigt /Margareta/ Eriksdotter, född 1713-07-17 i Sör Starfors, Västerlövsta; död 1792-05-02 i Staffansbo, Västerlövsta.
1.1.1.2.2.1. fffmmf
Johan Andersson, född 1717-10-19 i Västerlövsta; död 1758-04-16, Yttersävne, Västerlövsta. Frälsebonde på Sävne nr 8. Gift I: 1738-06-24 med nästa ana
1.1.1.2.2.2. fffmmm
Kerstin Zachrisdotter, född 1712 i Tälje, Tärna förs.; död 1757-03-24 i Yttersävne, Västerlövsta
generation VII
1.1.1.1.1.1.1. fffffff
Per Olsson /Olofsson/, född 1675, död: 1732 i Nora. Torpare. Gift 1700-10-14 med nästa ana.
1.1.1.1.1.1.2. ffffffm
Margareta Nilsdotter, född 1669 och död 1759-04-16 i Nora.
1.1.1.1.1.2.1. fffffmf
Olof Pehrsson, Nora. Gift med Brita.
1.1.1.2.1.1.1. fffmfff
Erik Larsson, född 1689-05-10 och död 1758-12-28 i Staffansbo, Västerlövsta. Bonde. Gift 1713-03-16 i Biskopskulla med nästa ana
1.1.1.2.1.1.2. fffmffm
Sara Eriksdotter, född 1685-01-22 i Västerfärnebo (dotter till Erich Johansson och hustru Anna Mattsdotter i Islingeby); död/begr.: 1743-10-16 i Staffansbo, Västerlövsta.
1.1.1.2.1.2.1. fffmfmf
Erik Larsson, född 1673-05-18; död 1760-08-17 i Sör Starfors, Västerlövsta. Bonde. Riksdagsman. Gift 1693 i midsommartid med nästa ana.
1.1.1.2.1.2.2. fffmfmm
Kerstin Andersdotter, född 1671 i Arnebo; död 1739-10-05 i Sör Starfors, Västerlövsta.
1.1.1.2.2.1.1. fffmmff
Anders Hansson Maaklöös, född 1686-11-26; död 1772-04-27. Soldat, Littersbo-roten; hemmansbrukare i Yttersävne. Gift I: 1716-02-26 med nästa ana
1.1.1.2.2.1.2. fffmmfm
Malin Johansdotter, född 1689-05-22 i Västerlövsta; död 1743-05-17 i Yttersävne, Västerlövsta.
1.1.1.2.2.2.1. fffmmmf
Zachris Andersson Wadström, född 1684-08-01 i Persbo, Tärna förs.; död 1754-03-26 i Dalkarlstorpet, Tärna förs.. Ryttare i Sävasta, Altuna, sedan i Wad, Simtuna.
Gift I: 1708 med nästa ana.
1.1.1.2.2.2.2. fffmmmm
Anna Persdotter, född ca 1685/1690 i Wad, Simtuna; död 1734 i Tälje, Tärna.
515
« skrivet: 2000-08-29, 21:22 »
Svar till Björn Thunberg (och andra som frågat):
Jag råkade se frågan här idag, och kan berätta att jag har en omfattande släktutredning för industrimannen Anders Wall. Den uppsats i årsboken 1998, som ovan betecknas som lite hoppig var avsedd att vara berättande, inte enbart en redovisning av anorna. Om några dagar återkommer jag med generationerna bakåt här på Anbytarforum.
Med hälsningar
Irma
516
« skrivet: 2000-08-17, 23:42 »
Till Anders Alapää
ett tillägg:
Den ovannämnde Nils Nilsson med dottern Kristina f 1757, hade hustru Anna. Överkalix C:2 fol. 57.
Kontakterna utmed älvdalen från Narken och Lahnasuando ner till Jokk och byarna söder därom var naturliga.
Det finns vid samma tid flera Nils Nilsson i Landet och Vännäs (Ventäniemi) och en annan är:
Nils Nilsson i Landet, 1737-1807, var gift med Malin Andersdotter Vännäs, 1720-1770.
517
« skrivet: 2000-08-17, 23:21 »
Till Anders Alapää
Ang. Sofia Nilsdotter, f 1734-02-18, död 1812, så är hon enligt Överkalix C:2,fol.27, dotter till bonden Nils Olofsson och h h Kerstin
Erichsdotter vid Landet (mellan Heden och Svedjan). Faddrar vid dopet var:komminister Herr Hans Halsius med dess hustru Anna Greta Leps;
Jöns Olofsson i Bränna (?) med dess hustru Karin Erichsdotter.
Sofia gifte sig 1761-11-29 med soldaten Erik Persson Jerf, och de bosatte sig i Eriks hemby Narken.
Sofia och Erich blev föräldrar till min fffmm Märta Eriksdotter (1763-1834), g med Per Thomasson.
Vid samma tid fanns en Nils Nilsson i Landet och han fick en dotter 1757 Kristina, som gifte sig till Lahnasuando. När Kristina föds anges han i
Vännäs eller Ventäniemi.
Byn Landet sägs ha sin grundläggning från omkring 1750 men bebyggelsen är av äldre datum.
518
« skrivet: 2000-04-29, 19:14 »
Rådman Kråka var gift med Margareta Johansdotter Halsia, f 1679, d 1750. Deras dotter Maria Kråka, född 1699, blev gift med länsman Elias Rehn i Öjebyn.
Enligt boken Norrlandssläkten Rehn var Kråka en gammal birkarlasläkt och ägare till Kråkhemmanet i Öjebyn. Kolla upp vad som står i den boken ytterligare om Kråka.
519
« skrivet: 2000-02-18, 23:17 »
Jag har i Överkalix och Korpilombolo (by: Narken) träffat på Elias Eliasson Lindbäck, 1865-1907.
Han var son till Elias Eliasson Lindbäck, f 1839, från Bredviken i Överkalix. Men denne Elias
Eliasson tog sig namnet Lindbäck. Han var son till Elias Hansson Morin o h h Lisa Stina
Johansdotter, båda från Nederkalix.
520
« skrivet: 2000-01-23, 22:03 »
Från Finland inkom personer under 1800-talet till Sverige som säsongarbetare, men blev sedan kvar. De kom inte in i kyrkobokföringen här. I hemsocknen blev de (som jag förstått det) införda i Längden över dem som vistas i annan församling (ung.). Hur vanligt var det att t ex en skräddare kunde vistas mer än 20 år i landet, i samma socken eller två-tre socknar och vandra med symaskin på ryggen för att sy kläder, utan att vara kyrkobokförd någonstans? Jag har skräddaren
Abraham Haurula, född 1855 i Temmes i Uleåborgs län, död 1922. Han finns i Sverige (Korpilombolo) från 1880/81, men blir införd i församlingsboken
först år 1899, när han efter nio barn ska gifta sig. Har någon annan erfarenhet av detta, att personer vistades utan att vara kyrkobokförda? Detta hade inte något med medborgarskapet att göra, eftersom han aldrig synes ha blivit svensk medborgare.
521
« skrivet: 2000-01-09, 03:01 »
Tack Stefan för din information!
För att komplettera de ovanstående uppgifterna om Aapajoki och de tre Henrikssönerna, kan jag nämna att i Korpilombolo HI:1 finns inlämnat som nr 2/1888 ett hinderslöshetsbevis utfärdat i Nedertorneå förs. 1887-12-14 för Johan Herman Henriksson Pirkonkoski, f 1859-05-02.
522
« skrivet: 2000-01-09, 02:48 »
Isak Isaksson född 1857-05-07 i Pajala var son till Brita Kajsa Isaksdotter. Han kom till fadern från Pajala 1871-06-27 attest nr 6. Fadern: Jöns Jönsson, då i Puolamaajärvi, var sedan 1861-04-21 gift med Eva Kajsa Henriksdotter. (Korpilombolo AII:2)
523
« skrivet: 2000-01-03, 21:31 »
Kronobåtsman Olof Larsson Frisk, 1722-1800
Kronobåtsman. 6. Nylands rotan, nr 15 Frisk.
Gift 1) 1746-04-02 med Stina (Kerstin, Christina) Andersdotter från Norrstig och Äland, f. 1723; kom till församlingen 1744. Död ca 1758.
Barn: Catharina, f 1744-06-11
Brita, f 1746-11-07
Magdalena, f 1748-06-13
Stina, f 1749
Maria, f 1754
Märta, f 1757
Gift 2) 1759-09-30 med Juliana Johansdotter från Näs, 1729-1799. Flyttade in i församlingen 1742, kom trol. via Finland med föräldrarna.
Barn:
Anna Greta, f 1760,
Olof, f 1762-10-29
Brita, f 1768
Juliana, f 1773.
Andra hustrun Juliana var dotter till skräddaren, f d avdankade soldaten, Johan Utter (1690-1782) o h h Margareta Pärsdotter Löfberg, (1695-1753).
Sonen Olof blev reservbåtsman Olof Ahlqvist i Norrstig, och senare kronobåtsman Olof Larsson Springare i Österskäland. Vill du ha även hans familjebild?
Hälsningar
Irma
524
« skrivet: 2000-01-01, 19:29 »
Hej Christer,
Betr. barnet Israel Olofssons död 1838: har du undersökt om det finns något förhörsprotokoll i länsmannens i Överkalix distrikt arkiv? Det arkivet förvaras på Landsarkivet i Härnösand.Innan ärendet gick till tinget så fanns det säkert en utredning som underlag.
Hälsningar
Irma
525
« skrivet: 1999-11-08, 22:12 »
Ett förtydligande!! I mitt inlägg ovan nämner jag Han behandlar barnavårdslitteraturen ... etc. Jag syftar naturligtvis då på Anders Brändström och hans avhandling.
526
« skrivet: 1999-10-31, 03:22 »
Till Övertorneå församling inflyttade år 1843 från Norge engelsmannen byggmäst. Thomas Emmoth med hustru och 3 barn, Turtola (säger sig vara reformerta kyrkans medlemmar).
Uppgiften hämtad från Emil Grym, Från Tornedalen till Nordnorge. (1959), s. 115.
527
« skrivet: 1999-10-26, 23:15 »
Hej Johan, Jag har en kort fråga: har du några fler uppgifter om Christopher Kobergs son Michael, född 1762?
Adam Hindersson Pekkaris hustru Anna Ericsdotter var gift tidigare och hon hade två barn 'hustruns barn', sonen Eric Michelsson (f 1786) och dottern Stina (f 1787).
Jag söker efter en länk mellan Christopher Koberg och Adam Hindersson. Kan du hjälpa mig?
528
« skrivet: 1999-10-26, 22:44 »
Är de födda i Turtula men flyttade senare till Övertorneå? Jag forskar om en man, född i Temmes i Finland. Han gifte sig i Sverige men blev aldrig svensk medborgare. När han dog 1922 skickades attest till SCB i Stockholm och till Temmes, vilket ju också var den församling där han senast varit skriven i Finland. Hans hustru, född i Sverige, dog 1931, och även då gick en attest iväg. Uppgifter om finländare (eller: utlänningar) finns även i landsfiskalens arkiv (före 1918: länsman). Den som kom från utlandet behövde uppehållstillstånd. Liggare över utlänningar ger tydlig födelseuppgift, beskriver personen och inehåller ibland även foto.
Jag föreslår därför att du kollar dödboken en gång till, sen söker i landsfiskalsarkivet för Övertorneå distrikt (förvaras på Landsarkivet i Härnösand).
529
« skrivet: 1999-09-17, 23:34 »
I Västmanlands län, fanns ryttaren Nils Hansson Hästesko, Bengtsbo i Nora förs., f 1632, d 1711.
530
« skrivet: 1999-09-17, 22:37 »
Britta Brännström, Bästa sättet att hitta litteratur om Dalarna och även om byar i Älvdalen är att använda Olle Wingborgs utmärkta bibliografi, Litteratur om Dalarna. Del 1-4, där del 3 är registerband. Finns på flertalet kommunbibliotek, särskilt på de större biblioteken.
531
« skrivet: 1999-09-17, 09:48 »
Enligt Svensk ortförteckning 1956 finns varken Pirkonkoski eller Raumo i landskapet Norrbotten (Sverige). Har du undersökt Finland, Raumo stads- och landsförsamling (Rauman mlk), via Landsarkivet i Åbo. Sök också i HisKi, Genealogiska Samfundets databas, här på nätet. Kan 118 Doctare varit soldat?
532
« skrivet: 1999-09-12, 18:07 »
Hej Marie, Här ett försök till lösning på gåtan Adolf Henning, som har ett inte så vanligt släktnamn.
I min mormors släkt finns ingift sågställaren och kopparslagaren Fredrik Adolf Edlund, f. 1825 i Piteå, g. m Eva Karolina Fredriksdotter. De bodde bl. a. i Korpilombolo, Pajala och Tärendö. Äldste sonen hette Erik Adolf, f. 1855 18/5 i Haparanda (enl. min ant.). Kopparslagare, arbetare. G. 1888 med Johanna Mickelsdtr Aittamaa, f 1849. Son Johan Fredrik f 1892. Gissningsvis kunde nästa son få namnet Adolf.
De bodde omväxlande i Pajala och i Tärendö. Kan din Adolf Henning vara född i Tärendö eller i Pajala och son till Erik Adolf? I Korpilombolo är han inte född. Kolla därför utdrag SCB Födda 1901 för Tärendö församling.
Erik Adolf hade två bröder: Johan Fredrik, f 1859, och Gustaf Vilhelm, f 1861. Om dessa har jag inte så många uppgifter just nu.
Detta inlägg flyttades den 7 januari 2011 från Okänt landskap / Spårlöst försvunna, Adolf Henning Edlund.
Magnus Hjärtström, moderator för Okänt landskap / Spårlöst försvunna
533
« skrivet: 1999-09-12, 13:01 »
Hej Wulfila Enkler, Din efterlysning har varit obesvarad. Jag har råkat på uppgiften om Lars Erik Albin Elmstedt, f 1874 30/11, dels 1911 att han var skriven i Väskinde sn, anges som f.d. handelsbiträde, hade blivit varnad för lösdriveri i Eskilstuna; dels 1913 uppgift om att han häktades och dömdes av rådhusrätten i Lysekil att böta 20 kr för olaga gårdfarihandel samt 40 kr för brott mot 18 kap. 13 § Strafflagen. Uppgifterna finns i Polisunderrättelser 1911 resp. 1913.
Om emigranter till Ryssland efter revolutionen (mest 1930-talet) kom de flesta från Malmfälten. Läs Proletariatet genomgår olika utvecklingsstadier i årsboken Norrbotten 1976-77. Någon Elmstedt nämns dock inte i den uppsatsen. Författaren Carl-Uno Hanno är arkivarie på Folkrörelsearkivet i Norrbottens län. Det finns också en bok av Sven Bjelf om de svenskar som utvandrade, och den utkom 1984 i Moskva.
534
« skrivet: 1999-09-05, 22:46 »
Min svärmors morfars mor var född Dewall, av Högfors-Gålsjögrenen. I min forskning har jag haft nytta av den sammanställning som publicerades i Släkt och Hävd 1958:2, där Erik Hellerström skrev Bidrag till släkten de Wahls genealogi och genom diskussionen här i Anbytarforum har jag fått ytterligare material. Britt-Marie, jag rekommenderar läsning av artikeln i SoH.
535
« skrivet: 1999-09-05, 00:11 »
Kvallan ligger i Huddunge medan Molnebo ligger i Västerlövsta. Jag tar här bara upp den senare. Med början av 1800-talet antar jag att du avser brukspatron Marcus Westers tid på Molnebo, 1797-1820, då också nuvarande huvudbyggnad uppfördes. Ur husförhörslängderna för Västerlövsta får man ett bra underlag, namnen på dem som var skrivna under Molnebo. Däremot kan det vara svårare att få fram forkarlar m fl. Ett lästips är Karl Erik Fredriksson, Järnbruken i Ramsjö och Molnebo, (Heby 1997), som också har ett par sidor om Patron Westers tid. Bra är också att kontakta kommunarkivet i Heby, där handlingar från Västerlövsta och Huddunge forna kommuner finns. Det kan dock vara svårt att hitta så mycket om dem som hörde under Molnebo, eftersom bruket skötte sina angelägenheter.
536
« skrivet: 1999-08-07, 00:45 »
Det kom också många värmlänningar till såväl Härjedalen som vissa delar av Jämtland, ofta för skogsarbete. En forskare i Jämtland har publicerat en del om dessa inflyttare. Bäst för dig är att kontakta Landsarkivet i Östersund, som säkert har koll på den forskning som gjorts om värmlänningar i Jämtlands län.
537
« skrivet: 1999-07-29, 23:04 »
Den här diskussionen är mycket intressant, och med stort intresse har jag läst såväl nyare som äldre inlägg. Min erfarenhet är att det oftast finns en kärna av sanning i all muntlig tradition, sen kan en liten detalj fått ökad betydelse. När det gäller Tekla Svensk: var hon handikappad? Halt? Vanför på något sätt? Döv? Men begåvad. Var gick hon i skola? De månatliga utbetalningarna kan ha kommit från en fond, kanske med anknytning till kungahuset. I så fall skulle prästen i Gottröra sett till att hon fick den hjälpen. Det var ju inte ovanligt att kronprinsen eller kronprinsessan / kungen eller drottningen stod som beskyddare för en fond. Mot den bakgrunden tycker jag att Teklas äktenskap med den enkle skrivaren går att förstå.
538
« skrivet: 1999-07-27, 23:15 »
Seden förekom också i Norrbotten, i Tornedalen. Fotograferingen var naturlig eftersom släkten då hade samlats. Bilderna kan ha olika motiv, den döde i sin kista ensam, familjen bakom den öppna kistan eller släkten (ganska stor) bakom kistan. Det här var en högtid och den behövde dokumenteras.
539
« skrivet: 1999-07-27, 22:44 »
Jag måste göra en rättelse till ovanstående: Vådelden synes enligt kyrkoräkenskaperna ha inträffat hösten 1736 och det var 4 advent 1736 , som beloppet betalades. Under 1737 uppkom vådeld i två andra byar, Vansjö och Hedeby.
540
« skrivet: 1999-07-26, 22:54 »
Hej Sonja, Jag har också träffat på denna vådeld i samband med att jag forskat om b{riksdagsmannen Erich Larsson i Sör Starfors}, Västerlövsta. Alla hus brann inte ner. Den u{4 advent 1737} betalade Erich Larsson och hans broders, bonden Lars Larsson, änka tillsammans en mindre summa till kyrkan för att deras hus hade skonats av vådelden. Lars Larsson hade avlidit tidigare på hösten. I kyrkoräkenskaperna omnämns detta.
541
« skrivet: 1999-07-24, 20:14 »
You had better send an email to Swenson Swedish Immigration Research Center, [Swenson Center], in Rock Island, in order to find out if they can help you with an interlibrary loan. If you are not a regular user, I am afraid the can not help you with an interlibrary loan. I think the best way is to ask the public library in your hometown or in the nearest larger city. You probably already know of the facilities at Family History Library - LDS in Salt Lake City.
542
« skrivet: 1999-07-24, 19:57 »
I min forskning har jag Sara Eriksdotter född 1685-01-22 i Gistlinge by (trol. Islingby) i Västerfärnebo, död i Staffansbo, Västerlövsta, oktober 1743, begravd 16 okt. Hon var dotter till Erik Johansson och hans hustru Anna Mattsdotter. Än så länge har jag inte haft tid att följa henne bakåt från föräldrarna. Har någon stött på Erik och Anna? Jag kan dela med mig av några grenar av Sara Eriksdotters ättlingar fram till idag.
543
« skrivet: 1999-07-19, 23:29 »
Hej Tedi, If you ask your local library they will tell you, if the American libraries use international interlibrary-loans to borrow books from Europe. And if the customer/researcher has to pay for this service. You could also contact The Swenson Swedish Research Center at the Augustana College in Rock Island, Illinois. They have a very good selection of Swedish literature, and I hope they also have the above mentioned The people of the red barns. I am sure your local library or the nearest city library will lend you a hand in searching the books.
544
« skrivet: 1999-07-16, 21:58 »
Om V. Gott. ska tolkas som församlingsnamn, så kan det inte vara Gottsunda, eftersom Gottsunda bildades först 1974. Möjligen kunde det vara Gottröra, i Stockholms län men i landskapet Uppland. Jag föreslår att du går igenom underlaget en gång till och sedan söker församlingsbeteckning i Sveriges församlingar genom tiderna. Boken finns på de flesta kommunbibliotek. Ett annat sätt är att kontakta Soldatregistreringen inom föreningen Släktforskare i Uppland. Kom igen och berätta vad det blev! Lycka till!
545
« skrivet: 1999-07-07, 20:59 »
May I suggest you contact the county library for Norrbotten, at Luleå folkbibliotek, Kyrkogatan 15, SE-971 79 LULEÅ, Sweden. They have good knowledge of the bibliography of Norrbotten.
546
« skrivet: 1999-07-04, 23:47 »
Släkten Koberg är intressant, dels för att det är ett unikt namn, dels för att det troligen (??) handlar om två helt skilda släkter. Kanske har jag fel.
Johan, lämnade Christopher Hansson (1712-1798) några barn efter sig? I mina anteckningar har jag också klockaren Hans Koberg, 1792, Pajala (bou 1792), hans hustru Helena och dottern Appolonia Christina. Även en anteckning om änkan Sara Koberg, död 1793. Men jag har inte ännu länkat dem samman med min släkt Koberg.
Jag har följt min släkt Koberg bakåt till ca 1765, men de får släktnamnet enligt kyrkböckerna först ca 1820, eller när Fredrik Andersson Nivas flyttar till en gård i Kengis, varifrån hans hustru Eva Adamsdotter kommit. Adam Henriksson övertog gården efter just Christopher Hansson.
Fram till ca 1820 har de släktnamn efter den gård de bebor, och byter släktnamn om de flyttar till en annan gård. Vanligt i Tornedalen. Jag har haft en teori om att det släktnamnet uppstod när han tog över en gård, som var känd under namnet Kobergs gård eller att en översättning skedde av finska Lehmävaara till Koberg.
Enligt släkttraditionen skulle den senare (om det är två släkter?) Koberg kommit söderifrån, under 1700-talet. Vid ett besök i Lübeck upptäckte jag en vägskylt mot Koberg intill staden. Kanske en ledtråd??
547
« skrivet: 1999-02-20, 23:53 »
I Olof Hederyds bok Överkalix. Del 2. (1986), omtalas s 272 följande: Nybygget Järämä eller Satter påbörjades av finnen Grels Mattsson på 1680-talet. I ett tingsprotokoll från Överkalix hösten 1688 anklgades ... en finne vid namn Grels Mattsson ifrån Österbotten och Pyhäjoki socken och barnfödd, vilken för tio år sedan tagit sig boställe uppe i marken, emellan Ängesån och Satajerfwi in på lappmarksgränsen, tre mil ovanför tvenne andra finnar, Lars Pålsson och Jöns Ivarsson vid Ängesån. (alltså inte 'Pyhämäki'!) Det är samma text som Gunnar Hoppe har i sin uppsats. Grels Mattsson förekom flitigt inför rätta, enligt Hederyd. Enligt Gösta Forsström & Bo Strand i Gällivare (d.2) var Grels skriven på nybygget (=Satajerf eller Satter eller Järämä) fram till 1720 men han dog trol.omkring 1710. Grels tycks ha rest runt en hel del, bl a besökt Stockholm. Ingen uppger födelsedatum för Grels. Kan gå att få via Vasa Landsarkiv i Finland?
Enligt Norrländskt lexikon togs malmen till Kengis från Svappavaara och en tid från Sjangeli syd om Torneträsk. Skulle Grels Mattsson känt till Gällivare-malmen genom eventuell medverkan i Abraham Reenstiernas resor till Norrbotten i mitten av 1600-talet? AR:s resor omnämns av Gösta Forsström i boken Malmberget, (1972), s 9.
|
Visa inlägg
Cookie policy