Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - LarsOlof Lööf
501
« skrivet: 2015-12-22, 19:55 »
hej,
Josephina Alfonsina Svenberg f 1831 23/1 kan ju vara modern själv ?
Henne återfinner jag i alla fall i registret till Stockholms mantalslängder 1870, då bor hon med timmerman Jonas Nilsson Stenström f 1836 6/6 i Hedvig Eleonora förs och kallas hans fästekvinna. Hos paret bor även fostersonen Olof Theodor f 1858 28/1.
Inte mycke information, men kanske något?
Hälsningar LarsO
502
« skrivet: 2015-12-19, 00:51 »
Hej Gullvi,
Ja det va något kladdigt ! Jo hennes far heter ju Hanson i efternamn, jämför andra h:s i anteckningen. Sedan är förnamnet så väldigt överskrivit, men det tycks stå Olla - tycker i alla fall jag. Det slutar ju på -lla , va blir då det med något förled? Finns det någon slags mantalslängd eller skattelängd för året (1693) kan det väl undersökas där på orten: Lilla Rystorp, väl förmodligen Lilla Rydstorp.
Hälsningar LarsO
503
« skrivet: 2015-12-15, 09:40 »
Hej igen
Jo informationen är ju uppbygd som du ser enligt mallen: Namn och föräldrar, Yrkeskarriär, Släktingar och sedan Noter eller hänvisningar, som är den långa delen. Hans mor och far anges vara Jakob Andersson Lang och Kerstin Henriksdotter. Lagercreutz och Mollerus återkommer bland informationen rörande släktingarna. I mina studier av den finska delen av riket har jag lärt mig att personer/tjänstemän mycket flyttades till den östra rikshalvan under just 1600-talet, i den snabbt utvecklande byråkratin saknades väl folk helt enkelt. Langs ursprung är därmed troligen svår att finna i Uleåborg. Jag skulle mer leta i Riksarkivet i Stockholm efter hans bakgrund, just tulltjänstemännens karriärer och befordringar finns säkert dokumenterade där, med kungliga fullmakter osv.
Hälsningar LarsO
504
« skrivet: 2015-12-13, 23:25 »
Hej Anna af Klinteberg,
Universitetets matrikel lämnar följande uppgifter:
kl. 1667 Jakob Lang (myös Langius) Jacobus Jacobi, Ostrobotniensis 1889. * Gävlessä 1.5.1648. Vht: Oulun tullinhoitaja, raatimies Jakob Andersson Lang ja Kerstin Henriksdotter. Oulun pedagogion oppilas. Ylioppilas Uppsalassa 9.10.1664 Jacobus Jacobi Langius Bothniensis. Uloa c. testim. venit. | Tand. Episc. Lincopiensis. Ylioppilas Turussa kl. 1667 [Langius] Jacob. Ostrob _ 90. Nimi on kopioitu Pohjalaisen osakunnan matrikkeliin [1667] Jacobus Langius. | Natus Gevaliæ. | Uhloensis. Upsaliæ depositus. Philosophiæ et Theologiæ Doctor, imprimis Pastor regimenis. Postea Superintendens Narvensis. et demum Episcopus Lincopensis. ` | 5. Jacobus Langius, Uhloensis. Upsaliæ depositus. Inskrifven i afdelningen under Mat. Professoren Simonis Kexleri Nericiensis tredje Rectorat, år 1667. Philosophiæ och Theologiæ Doctor. Först Regements Pastor. Sedermera Superintendent i Narwa. Slutligen Biskop i Linköpings stift. Respondentti 23.3.1667 pro exercitio, pr. Axel Kempe 168. Respondentti Uppsalassa 3.6.1674 pro gradu, pr. kaunopuh. prof. And. Norcopensis. Ylioppilas Oxfordissa 1677. Vihitty papiksi 1683. Preeses 27.6.1690 pro doctoratu. TT Turussa 3.7.1690. - Ruotsin ylim. alilähettilään Nils Lillierootin sihteeri Pariisissa 1678. Lähettiläs vapaaherra Nils Bielken sihteeri siellä 1680-81. Nevanlinnan kirkkoherra 1683. Rovasti s.v. Inkerin hiippakunnan superintendentti Narvassa 1688, samalla Narvan ruots. seurak. kirkkoherra. Liivinmaan pääsuperintendentti Riiassa 1700, samalla Pärnun yliopiston varakansleri. Tallinnan piispa 1701, pakeni sotaa Ruotsiin 1710. Linköpingin hiippakunnan piispa 1711. ? Linköpingissä 17.2.1716.
Pso: 1682 Anna Bunge.
Poika: pääsotatuomari Jakob Lang, aatel. 1716 Lagercreutz U485 (? 1756).
Tyttärenpoika: Ahvenkosken postitirehtööri, sihteeri Nils Gustaf Duncan 5889 (yo 1731/32, ? 1771).
Veljentyttären poika: oululainen kauppias, raatimies Abraham Nylander 9646 (yo 1779, ? 1821).
Lanko(?): Skuoritsan kirkkoherra Bengt Elgfooth 2837 (yo 1680, ? 1695).
Lanko(?): Loimaan kirkkoherra Jakob Rungius 2904 (yo 1681, ? 1723).
Lanko: Oulun tullinhoitaja Johan Mollerus 3765 (yo 1691).
Vävy: Lundin yliopiston professori Arvid Mollerus, myöh. Moller U495 (? 1758).
/ Uppsalassa 12.12.1672 maisteriksi promovoitu Jacobus Nicolai Lang (ks. Melander, Personskrifter #587 ja Elgenstierna IV s. 499 von Lang) ei ollut tämä, vaan värmlantilainen kaima, joka yo Uppsalassa 18.2.1663 ja ? Gillbergan kirkkoherrana 1691. /
Viittauksia: HYK ms., Index s. 111a; HYK ms., Pohj. osak. matr. #189; HYK ms. AKA:4, Konsistorin registratuura 1690-1699 s. 46 (5.7.1690); KA valtakunnanregistratuura 4.5.1683 f. 222 (Öppet bref på Nyens Swenske och Finske Pastorat för Mag. Jacobo Lang); KA mf. ES 2035 (rr 20) Limingan käräjät 9.-12.2.1683 s. 130 (Rådman wel:t Jacob Lang), 150 (Handelsmannen Petter Langh fordrade af Nembdeman Elias Eliæson ifrån Temmes efft:r Sal: Zachris Jenderians book femtio D:r Km:t); KA mf. ES 2037 (rr 25) Oulun ja Hailuodon käräjät 13.-15.2.1688 s. 103 (Handelssman Peer Lang ... sin Antesessoris Zacharias Jenderians book); KA mf. ES 2039 (rr 34) Sotkamon käräjät 4.-5.2.1697 s. 237 (Lijkmätigt den högl: kongl: Hoffrättz resolution af d:n 9 Novemb: 1694, haar man förlängst warit sinnadh att optaga Saacken emellan Handelssman i Uhleå Stadh wähl:t Petter Langh och För detta Fougdeskrifwaren Isaac Lööfbladh angående något undersleef som den senare wedh dess warande tiänst hoos bemällte Langz antecessorem matrimonij Befall:n Sahl: Petter Scharijn (katso U88) medh Crono Spanmålens uthlefwererande skall begådt), Limingan käräjät 10.-12.2.1697 s. 267 (Sahl: Swen Antonisons Änkia, hustru Juditha Langh ... Änckians broder Rådman wähl:t Petter Langh, som af denne retorsion blef något altererad, kallandes på dess Systers wägnar honom [Rådman ifrån Uhleå Stadh wähl:t Johan] Hoffren U378 för tiuf igen); KA mf. ES 1877 (kkk 1) Spasskin, Kelton, Inkeren ja Venjoen ylim. käräjät 15.12.1684 f. 120v (Probsten H:r Mag: Jacob Lang); KA mf. ES 1878 (kkk 3) Kelton, Kuivaisin, Korpiselän ja Spasskin käräjät 15.-18.8.1687 f. 122; KA mf. ES 1879 (kkk 13) Venjoen ja Tuutarin käräjät 5.-10.7.1697 s. 158 (Cronones Befallningzmannen Wälb:de Jesper Weidman lät denne publicera drottningz Christinæ Resolution af d: 16 Junij 1642 öfwer Pastorum, Sacellanorum och Klockarnes i Ingermanlandz boende underhåld); KA mf. ES 1792 (ff 5) Jaaman läänin käräjät 19.-21.1.1692 s. 29 (... sedan ett Slagzmåhl warit uthe på gården öfwerstånde emellan [Conducteuren] Christopher Bure och Studios: Biörck U387, som är H:r Superintendentens Domesticus), 31; KA mf. ES 1793 (ff 11) Ivangorodin läänin käräjät 3.6.1698 s. 135 (Uppå Superintendentens H:r Doctor Langhs wägnar anhölt Vice Pastoren i Cosemkina H:r Jöran Krook 3318 att allmogen som tretskas giöra till Pastoratz bohlet dhe dagzwärcken som dhem i föllie af Kongl: Maij:tz Allernådigste resolution af d: 30 Septemb: Åhr 1693 att giöra åhligger måtte nu af Rätten till deras skyldigheetz effterlefwande alfwarligen förmanas); KA mf. ES 1793 (ff 12) Ivangorodin läänin käräjät 26.-31.1.1699 s. 9. - V. Lagus, Studentmatrikel I (1889-91) s. 116 (XXVII); Consistorii academici Aboensis äldre protokoller III 1664-1671 (utg. H. Dalström, 1898) s. 262; Turun akatemian konsistorin pöytäkirjat VI 1685-1690 (julk. T. Carpelan, 1940) s. 600; Turun akatemian konsistorin pöytäkirjat VII 1690-1699 (julk. T. Carpelan, 1940) s. 3; Uppsala universitets matrikel I 1595-1700 (utg. A. Andersson et al., 1900-11) s. 182; A. Jörgensen (toim.), Kuninkaalliset ja kanslerin kirjeet 1640-1713 (1940) s. 248-249 #245 (19.12.1688); A. Luukko, Pohjalaisen osakunnan nimikirja I 1640-1713 (1946) #189; Akademiska konsistoriets protokoll VII 1664-1666 (Uppsala 1971) s. 131 (20.12.1664, Dito wittnade Jacobus Langius det samma under edh); Akademiska konsistoriets protokoll VIII 1667-1670 (Uppsala 1971) s. 333; Akademiska konsistoriets protokoll IX 1671-1672 (Uppsala 1972) s. 55, 178; Akademiska konsistoriets protokoll X 1673 (Uppsala 1972) s. 30 (5.2.1673, Jacobus Lang supplicerar till Consistorium, att blifwa hulpen till stipendium in fac. theologica. Resolutio. Suppliken gifwes facultati theol. att de hafwa honom i minne, när examen skeer, så kan han der effter accommoderas, efftersom skäliget finnes), 275 (13.12.1673, Wachten inkom emot Ostrobothnienses, Jacobum Lang och Sylvestrum Biugg 1536, anklagandes dem för oliud och skäldzord på sig); Akademiska konsistoriets protokoll XI 1674-1675 (Uppsala 1973) s. 9, 18, 19, 40, 44, 46, 54 (2.5.1674, katso U324), 239; Akademiska konsistoriets protokoll XII 1676-1677 (Uppsala 1973) s. 293 (2.5.1677, Bewilljades Jacobo Lang testimonium). - J. Schefferus, Svecia literata (1680) p. 323; G. Sjöberg, Pernavia literata (1703) [p. 14]; J. H. Lidén, Catalogus disputationum I. Disp. Upsalienses (1778) p. 361; J. J. T[engström] (utg.), Utdrag rörande Finland, utur de otryckta delarna af A. A. von Stiernmans Bibliotheca Suio-Gothica. Suomi 4 (1844) s. 279; H. Paucker, Ehstlands Geistlichkeit (1849) s. 15; C. E. von Napiersky, Kirchen und Prediger in Livland I-III (1850-52) II s. 46; K. G. Leinberg, Dissertationes academicæ Fennorum extra patriam. BNF 58 (1900) #28; J. Westerlund och J. Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne I (1915-16) s. 82; C. V. Jacobowsky, Svenska studenter i Oxford ca. 1620-1740. PHT 28 (1927) s. 123; G. Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor IV (1928) s. 449 (Lagercreutz Tab. 1); E. Suolahti, Porvarispoikien opinkäynti (1946) s. 223; J. Vallinkoski, Turun akatemian väitöskirjat 1642-1828. HYKJ 30 (1962-66) #98D, 2023R, 2140P, 2339D, 3356D, 4205D; P. Baerent et al., Die evangelischen Prediger Livlands bis 1918 (1977) #1013; A. Byman, Komplement till Die evangelischen Prediger Livlands bis 1918 [moniste 1977] s. 7 #1013; J. Nuorteva, Suomalaiset muistokirjat ja muistokirjamerkinnät ennen isoavihaa. HTutk 123 (1983) s. 89; K. Väänänen, Herdaminne för Ingermanland I. SSLS 538 (1987) #184; A. A. Stiernman, Aboa literata - Turun akatemian kirjallisuus (suom. R. Pitkäranta). SKST 518 (1990) s. 91; Suomen kansallisbibliografia 1488-1700. SKST 642 (toim. T. Laine ja R. Nyqvist, 1996) #1241H (prom. TT 1690), 1508, 1978H (prom. TT 1690), 2118R, 2262-2269, 2591H (prom. TT 1690), 2717R, 3208H, 3407D, 3413D, 3728H (prom. TT 1690); Suomen kansallisbiografia 5 (2005) s. 724.
Mycket info att ta ställning till, men fadern var alltså tullnär i Uleåborg !
Hälsningar LarsO
505
« skrivet: 2015-12-13, 01:54 »
Hej igen, litet tillägg, snott från nätet:
Den äldre G.F. Beyers dotter Elisabeth Dorotea Beyer var gift med skeppsbyggmästaren Johan Fredrik Roempke, Magdalena Beyer (1734-1803) var först gift med superkargören Anders Gadd (1721-67) och andra gången med grosshandlaren, varvsägaren och brukspatronen Peter Bagge, Anna Maria Beyer (1740-) var gift med amiralitetslöjtnanten Karl Samuel Malm, Greta Stina Beyer (1749-) med brukspatron Adam Ericsson i Filipstad och Lovisa Dorotea Beyer (1753-) med med.dr. Peter Drös Pettersson i samma stad. Övriga döttrar var ogifta.
Adam Eriksson och Peter Drös Pettersson var alltså svågrar.
Häls igen
506
« skrivet: 2015-12-13, 01:41 »
Hej Gabriel,
Nja så förhåller det sig knappast, texten lyder:
Fullmagt för Doctorn Herr Petter Drös Pet-
tersson, at bewaka min rätt wid Ale härads
winterting i Katleberg, som pågår den 12te i den-
na månad. Christinaehamn d: 5 Martii 1783
Adam Eriksson
Vilka rättigheter som Adam Eriksson kan tänkas ha i målet framgår ju inte av fullmakten, eller om den ens har med bouppteckningen att göra. Säkrast i detta sammanhang är väl dock att något kolla protokollet för den aktuella tiden.
Häls LarsO
507
« skrivet: 2015-12-08, 22:22 »
Hej
Ang Margareta Lithander mfl släktingar kan följande sammanställning göras:
Släkten Lithander från Nagu
Tab 1 Föreståndare för Hospitalet på Själö, Nagu 1746-70 Erik Zachrisson Litander (d 1772), gift med Katarina Tallqvist (1701-75). Söner tab 2 och tab 3, döttrar tab 4 och tab 5
Tab 2 Son:
Advokatfiskal Daniel Lithander (f 1731 i Hämeenkyrö d 1806 i Stockholm). Bou Stockholms RR F1A:430 år 1823 s 49. Gift med Helena Björn (d 1795). Se Åbo universitets studenter. En förmögen man med hus i Gamla stan mm. Förmyndare för dottern var brorsonen Carl Ludvig Lithander.
Dotter: Brita Catharina Lithander (f 1769 avliden på Danvikens hospital 28 aug 1822).
Tab 3 Son:
Kyrkoherde i Nuckö pastorat Estland Johan Lithander (f 1742 i Hämeenkyrö d 1789 på Nuckö). Kyrkoherde i Reigi (sv Röicks), Dagö 1768, sedan på Nuckö 1774. Gift med 1. NN Carlbom och 2. Kristina Hollming
Barn:
1. Löjtn vid FortificationsBrigaden af IngeneurCorpsen Herr Carl Ludvig Lithander (f 1773 på Dagö d 1843 i Greifswald). Pianist, musiklärare och tonsättare. Lithander hade först en militär karriär, i vilken han bland annat undervisade i matematiska ämnen vid Karlbergs Krigsakademi. Senare övergick han till att ha musiken som levebröd. 1814-1818 vistades han i London, där han var verksam som pianolärare och samtidigt gav ut egna verk. Därefter långa konsertresor i Europa, bl a 1821-24 till Berlin, Holland och Danmark. Hans kompositioner var mycket uppskattade av samtiden. Från 1824 var han organist vid S:t Nicolai-kyrkan i Greifswald vid Östersjökusten. Omtalad i Svenskt biografiskt lexikon !! Gift med Eva Theresia Berndtsson (1775-1843), dotter till Bergshauptman Bernhard B och Brita Tandberg.
2. Ernst Gabriel Lithander (f 1774 på Nuckö d 1803). Sångpedagog vid Borgå gymnasium 1793, domkyrkoorganist i Borgå 1802. Gift med Anna Maria Flensborg (d 1829).
3. Medicus Gustaf Daniel Lithander (f 1776 på Nuckö). Apotekare i Pernau år 1800. Skall vara avliden i Ukraina och lämnat hustru och barn efter sig (1823).
4. Musicus Fredric Immanuel Lithander (f 1777 på Nuckö d i St Petersburg 1823?) i St Petersburg.
5. Bergsfiskal i Stora Kopparbergs bergslag Herr Christlib Samuel Lithander (f 1778 i Nuckö d 1823). Se Åbo universitets matrikel rörande hans karriär.
6. David William Lithander (f 1790 på Nuckö d 1807 i St Petersburg). Musiker i St Petersburg. Se Åbo universitets matrikel rörande hans karriär.
7. Catharina Magdalena Lithander gift med 1. Handl i Pernau Jacob B Philippoff och med 2. Handl Fredric Lenartzen i St Petersburg.
8. Maria Charlotta Lithander gift med Kyrkoherden i Crucis pastorat i Estland Herr Peter Carlblom.
9. Christina Elisabeth Lithander, gift och skiljd från Handl Lehman. God man 1823 för henne är Alexander Philippoff.
10. Anna Margaretha Lithander gift med Landtbrukaren Mitscherlich.
Tab 4 Dottern:
Margaretha Lithander (f 1733 i Hämeenkyrö d 1810). Gift med Kamreraren och häradsbokhållaren Gabriel Haartman (1728-92), även han verksam i Nagu.
Barn:
1. Hovrådet i Åbo och Riddaren av Kejserliga Ryska St Annae Ordens 2a Class Jacob Benedict Haartman
2. Gustava Sophia Haartman
3. Statsrådet och Riddaren Eric Gabriel von Haartman (d 1817):
Barn: I första äktenskapet: Kejserliga Ryska statsrådet mm Lars Gabriel von Haartman, Medecinae Doctorn Stads Physicus i Åbo Carl Daniel von Haartman, Hedvig Margaretha von Haartman gift med HofRättsrådet mm Carl Fredric Richter, Lovisa Dorothea von Haartman gift med Capt Otto Fock. I andra äktenskapet: Georg Gabriel von Haartman, Gustaf Reinhold von Haartman, Fredrica Ulrica von Haartman, Sophia Margaretha von Haartman.
4. Beata Catharina Haartman gift med Prosten Daniel Hirn (d före 1823). Barn: Assessorn vid Hovrätten i Åbo Herr Daniel Hirn, Theol Adj vid Universitetet i Åbo Herr Gabriel Hirn, Maria Hirn gift med Kh i Esbo Herr Ezechiel Hildéen.
5. Margaretha Constantia Haartman gift med Kronobefallningsman Lorentz Conrad Lohman (d för 1823), dottern: Lovisa Lohman, änka efter sockenadj Jacob Calenius, boende i Maskai Laulais (?) församling i Finland.
6. Johanna Haartman (1766-1817), gift med kyrkoherden i Själö Herr Abraham Gottskalk (1760-1819). Äktenskapet var barnlöst.
Tab 5 Dottern:
Christina Ulrica Lithander (f 1747 d före 1823), utan ättlingar.
Hälsningar LarsO
508
« skrivet: 2015-12-03, 19:15 »
Kristina Gunnarsdotter,
Jo det står obefaren, just det begreppet var viktigt för flottans personal. Jag försökte bara läsa texten - så gott jag nu kunde - men sneglade inte tillrärckligt på vilken källan var.
Hälsn LarsO
509
« skrivet: 2015-12-03, 19:10 »
BOS
Hej
Några regelrätta husförhörslängder har nog aldrig existerat, möjligen en föregångare till de personallängder, som finns från början av 1800-talet. De finns ju inte heller för Kristinae församling, vars församlingsexp inte skadades i branden i början av 1800-talet. På grund av detta är ju domböcker och bouppteckningar extremt viktiga för Göteborgs del, även om dessa källor inte räcker hela vägen fram. Ett gränsår i Göteborgsforskningen blir då 1762 eftersom det inte finns några vanliga kyrkböcker överhuvudtaget för Göteborgs Domkyrkoförsamling före detta årtal.
Nästa katastrof för Göteborgs del var att staden var befriad från mantalspengar, alltså finns det inte heller några mantalslängder för själva centrala staden, men dock för de nuvarande församlingarna i väster och på Hisingen, som förr var utanför Göteborg.
Hälsningar Larso
510
« skrivet: 2015-12-02, 20:00 »
hej
recruterad med karlen Anders Johans-
son, född i Kiöpenhamns stad, 18 år gam-
mal, är förut d 12 Sept: 1752 på LandsCan-
celliet för Roten antecknad. Befinnes
frisk och färdig. Antages och inskrifves
erfaren
Häls LarsO
511
« skrivet: 2015-12-01, 19:23 »
hej,
Näset i V Frölunda är känt för sitt stenhuggeri. Alltså helt OK med tanke på yrke. Det finns bilder av denna verksamhet vid Göteborgs stadsmuseum, troligen även hos hembygdsföreningen i Västra Frölunda.
häls LarsO
512
« skrivet: 2015-12-01, 01:54 »
hej
BSC: där står väl ngt à la Rd Silfmnt, jag kan inte tyda alla enskilda bokstäver, men det anger ju antingen den summa pengar brudgummen ger till bruden i morgongåva (en symbolisk gåva), ofta noterad i vigselböcker över hela landet, eller kanske en avgift till kyrkan för förrättad vigsel?
häls LarsO
513
« skrivet: 2015-11-30, 11:00 »
Hej igen,
Pigan Ingrid Zetterberg inflyttar till Göteborgs Dk förs den 27/11 1797 från Fristad och uppges vara född i Backa. Se inflyttningslängden - hänvisningen är enligt registret:
I 1797:45.
Häls LarsO
514
« skrivet: 2015-11-30, 02:02 »
Hej BSC,
Även om du angett lite snåriga uppgifter om året och sidan för Isaak Grananders konfirmation i Garnisonsförsamlingen i Göteborg, står det ju väldigt tydligt t h i en kolumn att han är född i Wadstena 1770. Namnet Granander ger i alla fall inte mig några känslor av tillhörande militärernas skrå, mer av allmänborgerligt snitt. Det borde även vara ett namn som är utrett tidigare och som återfinns i olika släktkalendrar, litteraturen är väl värd att undersöka.
Hälsning LarsO
515
« skrivet: 2015-11-29, 22:26 »
hej
en sista kommentar från den här sidan: Fors socken, möjligen skall vi - och kanske troligen - tolka det som Foss socken och då hamnar vi en bit norrut i Bohuslän.
häls larso
516
« skrivet: 2015-11-29, 09:53 »
Hej BSC
Det enda man kan göra för att nå ett resultat för den här tiden i DKförs., Göteborg, om man inte brukar helt andra källor är att använda inflyttningslängden-inflyttningsattesterna och deras register. Här finner vi dock ingen Isaak Granander men väl en Anna Maria Granander, piga som inflyttar 1784. Passar ju bra i tiden. Hon kan ju vara en syster, och om henne står att hon är från Vadstena och även född där. Det finns två kolumner i inflyttningslängen: Varifrån och Född var. Är namnet på inflyttningsorten långt utdraget över båda kolumnerna tolkar jag det som att samma gäller för båda.
Hälsningar och tillönskan om God Advent
från LarsO
517
« skrivet: 2015-11-29, 02:11 »
hej
I dödboken heter han Olof Jacobsson Svanberg d 1796 14/8, 64 år gammal - dvs f ca 1732.
Hälsningar och God Natt
från LarsO
518
« skrivet: 2015-11-29, 01:14 »
Hej igen,
Det brukar vara en del rörlighet mellan centrala Göteborg och grannsocknarna, alltså kollade jag även: Göteborgs domkyrkoförsamling, som har en intressant inflyttningslängd vid den här tiden och däri finner jag Olof Swanberg inflyttad från Örgryte, till församlingen 1772, se inflyttningslängen vid den här tiden 1772:94 (dvs s 94). Han uppges vara född i Fors socken. Kanske något av intresse ??
Häls LarsO
519
« skrivet: 2015-11-28, 19:38 »
Hej igen
Eftersom Mariebergs församling är en del av Örgryte återfinns hans änka föga förvånande i Mariebergs hfl AI:1 (1800-09) s 15. Kollar vi sedan i släktnamnsregistret för Göteborgs och Bohus län finns uppgifter om en Olof Svanberg 1762-80 med i huvudsak hänvisningar till Örgryte församling, men med uppgift om tvillingbarn som föds i Jörlanda 1763 /11. Dessa barn tycks passa väl in i vår Olof Svanbergs barnaskara. Hans äldste son Berndt, avlider i Örgryte 1762 6/10, men vi har ingen uppgift om var han är född. Just förnamnet Berndt passar väl in i en tänkt härkomst från Bohuslän (tycker i alla fall jag).
Häls LarsO
520
« skrivet: 2015-11-28, 11:59 »
Hej Gabriel P
Just den här husförhörslängden är mycket intressant, den lämnar årliga uppgifter 1773-81. Olof Swanberg är först antecknad som Repsl. arb, sedan är uppgiften om Repslageri överstrukit och han har fått titeln Tim:m. År 1779 ser det sedan ut som han får titeln Garfvare, men även det har strukits över. Vid den första anteckningen för honom år 1773 ser du att han är 38 år och har vistats i församlingen under 10 år och år 1781 är han så 46 år och har bott i församlingen i 18 år. Hade han rest på Kina hade det varit antecknat på dessa rader. Tre hustrur antecknas för honom under de här åren 1. Börta Johansdotter 2. Coesilia Krok och 3. Brita Larsdotter. Den första hustrun tycks vara avliden redan vid längdens uppläggande. Hustru nr 2 gifter han sig med 1774 men hon avlider redan följande år. Tredje hustrun antecknas i längden första gången 1777 och båda de senare kvinnorna tycks vara inflyttare i församlingen.
Hälsningar LarsO
521
« skrivet: 2015-11-24, 17:19 »
Hej
en medlem av släkten Röhss? En familj som genom bröderna R var grundare av Röhsska museet här i Göteborg.
Hälsningar LarsO
522
« skrivet: 2015-11-19, 17:02 »
Hej Gabriel P,
Idag såg jag också efter Olof Svanberg i Landsarkivets databas över Svenska ostindiska kompaniets personal. Tyvärr blev det ingen träff på honom, som verksam i kompaniet. Men har du andra indikationer på att han gjorde det är ju inte databasen vattentät, så då får du jobba vidare med frågan.
Hälsningar LarsO
523
« skrivet: 2015-11-19, 16:56 »
Hej Inger
Din adress uttolkas 1.a roten 72-73, dvs i stadsdelen Inom Vallgraven i Göteborgs domkyrkoförsamling. Du hittar familjen i personallängden AIa:36, bild 242/s 232. Familjen bor i området Vallgatan-Larmgatan söder om domkyrkan.
hälsningar LarsO
524
« skrivet: 2015-11-15, 18:33 »
Hej GP
Jo jag har ju sysslat så länge med de äldre kyrkoarkiven i Göteborg att jag aldrig slutar att förvånas. För att snurra till det (kanske) vill jag gärna återigen skriva: Mariebergs församling var vid den här tiden ett annex till Örgryte församling, registren för Örgryte kan dessutom med fördel brukas för att studera 1700-talets Majorna. Intill där vid Mariebergs församling (som i princip var en territoriell församling) fanns då Amiralitetsvarvsförsamling, som ju av nödvändighet inte hade en ytmässig begränsning - personerna där kunde bo både i Majorna, i nuv Haga och tom på Hisingen vid den här tiden.
Men till skillnad från själva centrala Göteborg finns vid den här tiden mantalslängderna för Majorna bevarade och dem kan man studera i Göteborgs och Bohus Läns länsstyrelse. Torpstället under Kungsladugård, Björkedahl eller Biörkedahl borde därför kunna följas ganska hyggligt i dessa längder.
Hälsningar LarsO
525
« skrivet: 2015-11-15, 10:45 »
Hej
Lite information in Hans Björk/Biörck:
Han är uppenbarligen son till timmermannen Anders Björk (d 1795 20/5) i Mariebergs församling. Detta framgår av den senares bouppteckning 1795: no 91 vid Sävedals häradsrätt (vol FIIa:11). Av bouppteckningen framgår att Anders Björk sålt sitt torp Biörkedahl no 170 den 14 april 1787 till sonen Hans. I Hans Björks egen bouppteckning 1819 i Sävedals häradsrätt vol FIIa:19 no 81 (bild 454) framgår att han ägt just Biörkedahl, som är upptagen och värderad i bouppteckningen.
Ser vi sedan i Mariebergs husförhörslängd 1800-1809 s 17 ser vi att han av sina då 42 år bara bott i församlingen i 15 men hans hustru Britta Stina Svanberg har bott där hela sitt liv, dvs det står i kolumnen t h om namnen 37 37 - vilket skall tolkas som att hon är 37 år gammal (år 1800) och bott i församlingen i 37 år. Visst är det lite underligt att det i inflyttningsattesten påstås att han är född i Amiralitetsvarvsförsamlingen. Men då må vi betänka den mycket stora rörlighet som det finns i den här församlingen, personer kommer från alla landets hörn, även från den östra rikshalvan Finland.
I de digitalierade volymer över SOICs personal som vid finner i Göteborgs universitetsbibliotek finns antecknat att Hans Björk seglat som 4.e timmerman på Lovisa Ulrica 1781 till Kanton och haft samma tjänst på skeppet Terra Novas resa 1783.
Häls LarsO
526
« skrivet: 2015-11-14, 21:28 »
Hej
Här i Göteborgs landsarkiv finns en databas över personalen i SOIC, jag kan kolla det nästa vecka när jag är där och sända dig den informationen. Härutöver finns det nog inget lätt sätt att lösa den frågan - bara jobbiga -, om jag inte kollar ner i mina egna avskrifter alltså.
Återkommer
LarsO
527
« skrivet: 2015-11-14, 16:20 »
hej
Det står Storesten
Hälsningar LarsO
528
« skrivet: 2015-11-14, 16:16 »
hej
tack för tack. jo det finns fler generationer bortom hans georg dathan, men de kan du slå upp i de utmärkta registret landsarkivet i göteborg har gjort över släktnamn i forna älvsborgs län. god jakt !!
för egen del har jag koncentrerat mig på ostindiefarargenerationen.
hälsningar larso
529
« skrivet: 2015-11-13, 22:19 »
Hej Gabriel P,
Jag förstod först inte riktigt din fråga om Hans Dahl, eftersom han och AC Sjöberg inte återfinns i några register för församlingarna i Majorna, men när jag slog upp dem i födelseboken insåg jag att du menade följande familj:
Dathan, Eric Wilh. (f 1749 30/3 på Gamla Varvet i Göteborg d 1790/91), son till sjöman Hans Georg D (f 1723 i Timmele sn., Vgd) och Anna Catharina Sjöberg.
Jungman på Finland 1769, kvartermästare på Lovisa Ulrica 1781 (Rullan GUB). Dathan kallas för det mesta kofferdistyrman i samband med barnens födelse i Amiralitesvarvsförs. i Majorna (Göteborg). Troligen avled han i ryska kriget. Familjen var bosatt i Coop.Capt Nils Neukerks hus i Hästhagen.
Gift med Britta Maria Lund (f 1755 d 1830 i Karl Johans förs., Göteborg).
Dessa är ett urklipp ur mina biografier rörande personalen i Sv Ostindiska kompaniet.
Hälsningar LarsO
530
« skrivet: 2015-11-11, 10:31 »
Hej
Jag kan inte se att det finns fullständiga uppgifter för Carl Gustaf Silfverlåås (f 1762 28/10 i Hogstad sn) i tabell 18 hos EÄ. Han återfinns i Stockholms sjömanshus rullor och avled på sjöresa i Nordsjön den 5/4 1799.
Hälsningar LarsO
531
« skrivet: 2015-11-10, 14:35 »
Hej igen,
Lite mer info från registrens värld:
Mårten Qvick f 1793 21/4 d 1840 18/1
gift med (i Marstrand på Karlstens fästning) 1835 18/10
Anna Wallstedt f 1794 i Göteborg d 1878 14/8 i Göteborg
Hustrun är änka efter artilleristen Abraham Lundberg no 64 vid regementet f 1788 16/9 d 1825 2/1.
Av bouppteckningen efter hennes farbror tygvaktare Wallstedt framgår att hon är dotter till artilleristen Sven Wallstedt, som har en dotter Anna Elisabeth gift med Mårten Qvick. Se Göteborgs rådhusrätts bou 1835:3589.
Häls LarsO
532
« skrivet: 2015-11-10, 12:33 »
Hej
eftersom det finns utmärkta register till alla äldre kyrkböcker i Göteborg kan du bara undersöka Garnisonsförsamlingens register. Jag gjorde en snabb koll och fann då följande:
Mårten Qvick fd artillerist avled i församlingen den 18 jan 1840. Egentligen var han musiker och skötte spel i regementet, men det var ju ett artilleriregemente, alltså var han artillerist. Du finner honom upptagen i församlingens husförlängder/listor över personal i AIa:2 s 59, AIa:4 s 31 och AIa:5 s 240. Han uppges som född i Göteborg den 21 april 1793. Uppgiften om det oä barnet finns i tillhörande register över födda. Hustrun/fästmön återfinns inte på samma ställe som Qvick själv, de tycks alltså inte ha gift sig, men i anslutning till honom i hfl-längden finns även uppgift om hans fästmö Anna Lundsted/Lundberg f Wallstedt.
Hälsningar LarsO
533
« skrivet: 2015-11-09, 15:22 »
Bi
Men det tycks väl stämma och vara samma personer?
Jag har sett igenom mantalslängderna 1806 och 1807. Jag kan inte finna honom 1806, men i slutet av längden för 1807 för Bokenäs återfinns följande text, under rubriken
Lösdrivare i socknen... Dr Olof Nilsson 30 år. Han passar ju bra in på uppgiften med drängen som gifter sig 1807 med pigan Maria från Bön. Ålder stämmer ju också väl med karlen som är född den 14 juli 1776.
Torpet Kihlen som paret bosätter sig på finns inte upptaget i husförhörslängden före 1813, vilket kan tyda på att de fick ta upp det själva, men var de uppehöll sig 1807-13 återstår då att försöka belysa. Tyvärr finns inga inskannade mantalslängder för perioden, men de finns säkert på hyllan i arkivet. Men man kan ju också gräva lite mer i husförhörslängderna för tiden, men de är inte i alla stycken så lätta att tolka.
Hälsningar LarsO
534
« skrivet: 2015-11-08, 19:20 »
Hej
Ytterligare en Anton Cleophas:
är Guld och silverarbetaren Anton Cleophas d 1808 2/7 i Örebro, med hustrun Greta Caisa Hammarström och sönerna Jan Eric 8 år och Carl Magnus 6 år, detta enligt bou i Örebro FII:18 no 55.
Häls LarsO
535
« skrivet: 2015-11-08, 18:49 »
Bi
Lite mer info, som du kanske redan har:
I husförhörslängderna för den här tiden återfinner vi familjen/erna under torpet Laget/Låget
Nils Andersson f 1730
Börta Olofsdotter f 1746
sonen Olof -
dottern Annicka f 1758
do Greta f 1767
do Catharina Fredriksdotter f 1770 oå
swärmoder Ingegerd Olofsdotter f 1716
Torpet finns i längderna första gången 1771, s 10 och då är familjen
Nils Andersson f 1730
Börta Engelbrektsdotter f 1739 Krokrygget
son Anders f 1761
dott Annicka f 1758
dott Greta f 1767
Samma familjeuppställning 1772, 1773, men 1775 har hustrun namnet Börta Olofsdotter
och om sonen Anders finns följande antecknat vistas i Fiskebäckskil på grund av fattigdom
Häls LarsO
536
« skrivet: 2015-11-08, 16:24 »
Hej,
Den som lyckas reda ut relationerna mellan alla bärare av namnet Anton Cleophas och förresten hela släkten/släkterna Cleophas är värd guldmedalj i ämnet genealogi. Från databasen över personer inom det Holländska ostindiska kompaniet har jag saxat:
Information concerning Adam Cleophas from Deventer
Date of commencement of employment: 21-04-1750 Date of termination of employment: 08-04-1751
Occupation at commencement of employment: Gunner Reason for terminating employment: Deceased
Sailed away with the ship: Langewijk Where ended tenure of service: Asia
Month certificate: No Debenture: Yes
Information concerning the voyage
Ship: Langewijk Departure: 21-04-1750
Chamber: Amsterdam Cape: 03-08-1750
04-09-1750
Inventory number: 6257
Folio: 231 Arrival: 23-12-1750 Batavia
Adam Cleopas var alltså från Deventer i östra Nederländerna, vilket väl kan ge en fingervisning om namnets härkomst i västra Europa ?? Adam avled i Batavia 1751 efter tjänstgöring som artillerist i kompanietr.
Hälsningar LarsO
537
« skrivet: 2015-11-08, 13:54 »
BI
Jo jag tänkte så.
Häls LarsO
538
« skrivet: 2015-11-08, 10:08 »
Bästa B
Min tolkning blir:
den 1 octob. lystes 1sta gången för Torparen Nils Andersson på Långet och qwinspersonen Börta Olofsdotter. Nils som warit gift, är aldeles utfattig icke ägande något Creatur, hustru före --- icke mer kunde tilläggas, än deras moder af(lidna?) hustru Börta Engelbrektsdotter få gångkläder, som nog mycket äro sletne. Wigdes här i Presteg. den 27 Decemb.
Var andra hustrun syster till första hustrun? vilket det tycks enligt vigselanteckningen.
Häls LarsO
539
« skrivet: 2015-11-06, 14:00 »
hej igen
August Ljungqvist var son till domkyrkoklockaren i Skara Johan Ljungqvist (d 1848) och Lisa Andersdotter (d 1841). Själv var han född den 25 febr 1823. I bouppteckningen efter fadern uppger August boet och han undertecknar även bouppteckningen med en elegant namnteckning.
PS: Kunde inte låta bli att titta lite på detta.
hälsningar larso
540
« skrivet: 2015-11-05, 22:34 »
Hej
Jo Chris, det var väl lite hjärnsläpp från mitt håll: jag har bara läst så många sjöförklaringar här i Göteborgs rådhusrätt att jag tänkte fel. Visst: när Svenska ostindiska compagniets skepp gick förlorade i Skottland vid mitten av 1700-talet återfinns ju mycket av handlingarna i lokala arkiv. Att det dessutom finns papper i London beror på att kompaniet närmast var som Kronans förlängda arm och gav upphov till en del politisk korrespondens.
Häls LarsO
541
« skrivet: 2015-11-05, 19:54 »
Hej
Sjömanshus: det enda jag vet är att utlänningar ofta var inskrivna vid våra sjömanshus under 1700-talet - eller inskrivna och inskrivna - skeppens besättningar antecknades i alla fall när de lämnade hamnen, både med tyskar och britter bland besättningsmännen.
Thorsell: Den sjöförklaringen bör ju ligga vid rådhusrätten i Gävle, om skeppet hade Gävle som hemmahamn NB.
Hälsningar LarsO
542
« skrivet: 2015-11-05, 17:47 »
Hej
Inledningen handlar om en avliden Madam Elsa Suedberg med efterlevande änkeman Sven Segerstedt.
Häls LarsO
543
« skrivet: 2015-11-05, 17:42 »
Lars Åke,
Du skall kolla i: Grape, Ernst: Postkontor och Postmästare. Stockholm (1951).
Boken är väldigt detaljerad rörande alla personer som varit postmästare i både Sverige och Finland i gångna tider -
intressant och innehållsrik, det kan jag lova.
hälsningar
LarsO
544
« skrivet: 2015-11-05, 17:35 »
Hej Kjell K,
Enligt Göteborgs Garnisonsförs. register AIb:9 s 231, AIb:10 s 153 och AIb:12 s 207 är
Maria Lind (f 1825 14/12) gift med
August Ljungqvist (f 1823 25/2 d 1863 23/10). Mannen kallas omväxlande Poliskonstapel och Vaktm.
Barn: August Ludvig f 1853 6/1 d 26/2 68
Thure Wilhelm f 1857 29/4
Carl Hugo f 1861 30/1
Maria Charlotta Elisabeth f 1864 8/3 d 1864 16/5
Tyvärr finns inga uppgifter om makarnas inflyttande i församlingen eller deras födelseorter.
Hälsningar LarsO
545
« skrivet: 2015-11-03, 09:36 »
Katrin,
Jo här på Västkusten får man ofta ta till just mantalslängder, de är bra tillgängliga för Bohuslän och Halland. Saknas de kan man alltid kolla de som fanns/finns på RA i Stockholm. De har gjorts sökbara genom SVAR. Kul att du fann torpet på en modern karta! I födelsenotisen för Samuel står torpnamnet i början och i skarven mellan två rader, så där är det ganska otydligt, men helt uppenbart kan det tydas Skah-alstorp.
Häls LarsO
546
« skrivet: 2015-11-02, 21:50 »
Hej igen Katrin,
Jo det tycks stämma - med föräldrarna alltså. Jag har kollat i Mantalslängderna 1799, 1809, 1819 och 1820 (den sista som finns tillgänglig i AD). Torpet heter Skahalstorp/Skahalta/Skahatz och ligger i Övreby socken, som enligt inledningen och beskrivningen till Halmstads stadsförsamling är en annexförsamling till Halmstad och ingår i pastoratet Halmstad. Det ligger också under Sperlingsholms gods. Fadern heter ju Bengt Mårtensson och är upptagen som torpare hela tiden tillsammans med sin hustru (som enligt födelseboken för Samuel år 1792 är Nilla Samuelsdotter).
I mantalslängden 1819 upptas på torpet först Samuel Lilja 26 år och sedan Bengt 61 år (f c 1758) och hustrun 52 år (f ca 1767). Vilket tycks vara Samuel Lilja och hans föräldrar !! Nu är det är det väl dax att försöka kolla bouppteckningarna efter Bengt och Nilla för att få hela frågan utredd.
Hälsningar LarsO
547
« skrivet: 2015-11-02, 17:12 »
Hej igen Katrin,
Jag var borta på Universitetsbiblioteket här i Göteborg (för att hämta ett par böcker) och passade då på att se igenom Sjöströms matriklar för studenterna i Lund (det finns ett gemensamt heltäckande register för alla delarna) och ett motsvarande för Uppsala universitet, men kunde inte finna att Samuel Lilja varit inskriven vid något av dessa två universitet. Men det finns dessutom förteckningar (bok?) över auskultanterna vid Göta hovrätt, den boken kanske skulle vara bra att även kolla igenom.
Texten ovan: det står ett litet kryss under Samuel här i födelseboken, det är värt att kolla ytterligare - även innan man transkriberar hela texten. Korset kan tyda på att han dog redan som barn.
Eftermiddagshälsningar
från LarsO
548
« skrivet: 2015-11-02, 13:42 »
Katrin,
Jo jag har bara bönder och framförallt soldater och båtsmän i den egna släkten - som jag utforskade för länge sedan. Just därför har ju arbetet med Svenska Ostindiska Kompaniet varit speciellt intressant och som du skriver uppfriskande. Just Jacobina tyckte jag lät ganska skottskt, tänker på tex Jacobina Barclay och andra kvinnor som jag vet burit det namnet.
Jag såg också de olika kopplingarna till Pripp mm. Just i Sv OstInd Comp finns dessutom en annan person ur släkten Pripp.
Ytterligare kommentar: Jo Sjöströms matriklar finns på ADonline, skriv bara litteratur i sökrutan får du upp de böcker som firman har digitaliserat och däribland just Sjöströms matriklar för universitet i Lund. Tyvärr finns inte matriklarna för Uppsala och Åbo lika lätt tillgängliga (litteraturvägen).
Hälsningar LarsO
549
« skrivet: 2015-11-02, 10:01 »
hej igen
Lite småkommentarer:
Jo det är ju en intressant släktkonstellation, som det finns mycket uppgifter om både i Svenskt biografiskt lexikon och bland Sjöströms matriklar över studerande i Lund. Bland släktingarna Hay finns ju flera personer som både lyckats i affärer och varit riksdagsmän. Släkten (af) Agardh är ju även den utredd och återfinns i Elgenstiernas ättartal. Även Samuel Lilja går det säkert att göra något med ytterligare, han kallas hovrättskommissarie i något fall och hade alltså tjänstgjort vid en hovrätt och har troligen även han en universitetsutbildning.
Just i min skottska förmodan tog jag naturligtvis fel, men den fick mig i alla fall att gå igång och undersöka personerna lite närmare ! Googlar man namnen visar det sig att många personer tidigare intresserat sig för dem och även gjort uppställningar över släkterna.
Hälsningar LarsO
550
« skrivet: 2015-11-02, 00:43 »
Hej igen och lite fortsättning,
Jag kunde bara inte hålla fingrarna i styr utan kollade runt lite:
Jo vi finner Jacobina Hays inflyttningsattest i Halmstad HII:1 (1787-1818), bild 2230. Hon är född i Laholm den 10 juli 1794 - och där dotter till Handelsmannen Gustaf Berndt Hay (f ca 1756) och hans hustru Sara Agardh (f ca 1772). Familjen var bosatt i gården nr 16 vid den här tiden. Han råkar i en del ekonomiska problem 1804 och det tycks som hus och gård säljs på auktion för en skuld till kyrkan. Det senare finns att studera bland bouppteckningarna för Laholm 1804: 8 :361 och 363.
Tack för mig och god natt
hälsar
LarsO
551
« skrivet: 2015-11-02, 00:08 »
Hej Bengt-Göran,
Jag har väl inte så mycket att tillägga ang din fråga, men fann hennes bouppteckning i Halmstads häradsrätts bou för tiden - bild 2870 i AD. Bouppteckningen lämnar ingen ledning till frågan om hennes härkomst: och trots att det var hustrun i familjen som avled nämns ingen närstående släkting till henne som bevakade arvingarnas rättigheter, vilket känns underligt/intressant, se följande kommentar.
Dessutom tycker jag hennes namn är intressant och spännande. Jag har hållit på med Svenska ostindiska kompaniets personal väldigt länge (ja faktiskt i flera årtioden !), och tycker jag har lite allmän koll på skottar och britter i Göteborg med angränsande län. I den förbindelsen vill jag bara säga att namnet känns väldigt skottskt och skulle i alla fall inte bli överraskad om det gick att bevisa dessutom i hennes fall. Mycket folk från Storbritannien var på Västkusten i de mest olika roller - bl a i sillsallterinäringen och även som drängar och pigor - vid den här tiden, och det tänker man kanske inte så ofta på. Jag ville bara få det sagt.
PS: kan ju vara en fråga för den numera så populära DNA-forskningen inom vårt gebit?
Hälsningar LarsO
552
« skrivet: 2015-11-01, 13:47 »
Hej Marcus
Intressant fråga, som bara får mig att tänka på Olga Dahl. Vår stora forskare i Göteborgs äldre fastighets- och personhistoria, måste då vara släkt med dig! - rättare sagt kanske hennes man Sven Dahl. Hon måste ha forskat igenom den här familjen mycket och jag minns hon talade om trakterna norr om Uddevalla i något av alla de samtal vi hade. Olga har ju även skrivit en del om äldre familjer i Uddevalla, så min förmodan häri känns riktigt trovärdig. Kanske kan Olga Dahls barn hjälpa dig vidare i familjehistorien?
Göteborgshälsningar
från
LarsO
553
« skrivet: 2015-10-31, 22:42 »
Georg,
nej nej, de finns på nätet på ArkivDigital. Skriv bara in Litteratur i sökrutan, så kopplas du dit. Eller besök ett välsorterat bibliotek och sök upp dem, eller låna dem på distans.
Det finns flera vägar att söka reda på dem.
Hälsningar LarsO
554
« skrivet: 2015-10-23, 17:16 »
Hej
Kolla:
1775 ”Then 1 Oct. för Hök:n Jonas Kleberg samt Jfr. Catharina Molin. Han, dr., född i Klefwa i Skara Stift, vnde hit til gällgjut:n Borgström, Oliveholm, Björk etc för 15 år sedan. Nullo etc. Hon född och upfödd vid Gust. Nullo etc. Molins syster.”
Göteborgs domkyrkoförsamling E:1 s 57. Anteckningen handlar om lysning för paret Kleberg-Molin. Han kom alltså till Göteborg, enligt anteckningen här, år 1760! Den Catharina Molin som är född 1739?, är i så fall bror till Johannes Molin f 1746.
Detta är en avskrift av lysningslängden, egentligen en kladd av domprosten Olof Ekebom, som idag befinner sig i Göteborgs universitetsbibliotek, men alltså har infogats i Domkyrkoarkivet i kopia. Länge bortsåg jag från denna längd, eftersom lysningslängder vanligtvis inte är av något större intresse - kanske lite lättsinnigt uttryckt här. Ekebom lämnar dock ganska omfattande detaljer kring de personer han låter lysa för och viga vid domkyrkan under de här åren. Många kommer långt ifrån och det redogör han för, att en del karlar rest på Ostindien nämner han också omsorgsfullt. Det gäller ju att klara ut om någon har gift sig i främmande land och kanske få reda på om det finns något legalt hinder för det planerade äktenskapet. En del personer uppmanas att lämna ytterligare bevis och det skall göras ytterligare undersökningar i några fall. Fallet Kleberg-Molin verkar därför ganska glasklart, eftersom Ekebom uppger att Kleberg kom till Göteborg från just Kleva i Skara stift för 15 år sedan.
Den underliga skrivningen VNDE strax före uppräknandet av hans anställningar bör säkert uttydas som anlände
Många hälsningar
LarsO
555
« skrivet: 2015-10-18, 02:27 »
Hej Georg N,
Litet tips: Prästsläkterna Starkelius av Göteborgs stift, finns hyggligt biograferade i Lunds universitets matriklar av Sjöström.
Go natt hälsar
LarsO
556
« skrivet: 2015-10-17, 22:30 »
Marianne,
Mantalslängderna finns ju för tiden i Göteborgs och Bohus läns landskontor, Majorna ligger (låg) ju utanför Göteborg. Det erbjuder ju en knaprig läsning, men det går ju att följa torpen och ställena i Majorna vid den här tiden.
Även jag har tittat lite i register för församlingarna i Majorna, men inte heller funnit något.
Hälsningar LarsO
557
« skrivet: 2015-10-17, 21:23 »
Hej Georg N
Huset låg vid Stora Slottsgatan i Halmstad, vilket framgår av Ingrid Wetterströms (f Starchell) bouppteckning i Göteborg. Hon bodde väl i Göteborg hos dottern.
Se bouppteckningen i Göteborgs rådhusrätt bou 1799-1800, vol EIIIa:38 s 515 ff.
Hälsningar LarsO
558
« skrivet: 2015-10-15, 10:15 »
Hej
När jag arbetade med Göteborgs fotografer tolkade jag nog det hela som att Fotografering av döda var lite av en helt egen genre. Det fanns till och med fotografer på 1800-talet som annonserade att de fotograferade lik och barn tex. Att fotografera barn var ibland svårt. Bland vår store fotograf Aron Jonasons (d 1914) kvarlämnade negativ här i Göteborg finns en hel samling av bilder av döda, ung. ett femtiotal. Då gick han hem till familjen och kistan med den döde - kanske en grosshandlare eller kommunalman - som fotograferades i hemmet omgiven av en blomsterskörd, i många stycken liknande ett foto av en 50-åring eller någon annan högtid. I Göteborgs stadsmuseums samlingar finns både sådana här professionella bilder men även mer amatörtagna, de senare troligen av något senare datum. Min bestämda uppfattning är att de här bilderna har varit många fler, men inte blivit bevarade i så stor utsträckning som andra bilder; utan alltså blivit förstörda av efterlevande. Synen på döden har uppenbarligen ändrats.
Hälsningar LarsO
559
« skrivet: 2015-10-06, 16:43 »
Hej,
Vill bara skriva att jag håller med Ulf Dahlberg, mest troligt är väl att han drabbats av någon skada och inte kunde verka som vanligt, det var ju heller inte helt ovanligt att smeder blev gratialister, dvs just pensionärer när de blev äldre och orkeslösa. Reträttposten som eldvakt var heller inte helt ovanlig, som väl precis ovan pensionär.
Någon om titulatur kring smeder: den är faktiskt ganska knepig, det finns ju så många sorts smeder: rangordning för hammarsmeder var ju mästare, gesäller/svenner och lärdrängar/lärpojkar. Frågan blir då om man alltid ville sätta ut hammar--- före följdtiteln, det kanske var självklart?
Då har vi bara talat om de grovsmeder som arbetade vid järnbruken och framställde stångjärnet, som sedan skulle exporteras eller föras till någon större ort för vidare förädling. Ofta tänker vi då inte på de smeder som var verksamma i städerna eller inom andra områden, som vi med ett samlingsnamn ofta kallar klensmeder: pistolsmeder, bössmeder, pipsmeder, harnesksmeder, låssmeder, beslagssmeder, sporrsmeder, svärdsmeder osv. Dessa hade ju också gesäller och lärdrängar/lärpojkar. Är en förfader stångjärnssmed och verksam vid ett järnbruk är det nog mest logiskt att använda termerna Hammarsmedsmästare, hammarsmedsgesäll och lärpojk - för att särskilja dem från klensmedernas stora skara.
Källäge: den riktiga termen kan väl sägas vara den som brukas inom järnbruket självt, är dess räkenskaper bevarade är det formodligen rätt och riktigt att titta på vad smeden kallades i bruksräkenskaperna. Mer sekundära källor för yrkesnamn, såsom kyrkböcker och domböcker kan nog enbart öka på förvirringen. Präster och tingssekreterare kan nog tänkas vara ganska lättsinniga eller skall vi säga okunniga om titulaturen, så då får man nog själv välja en passande titel för den förfader som hade en syssla som smed eller välja en titel som ofta/oftast återkommer i alla de källor man har framför sig och som man hanterar.
hälsningar LarsO
560
« skrivet: 2015-10-01, 22:55 »
jan-olof
det kan ju röra sig om Göteborgs lantvärn, som sattes upp 1808 under/inför kriget mot rikets fiender, både i öst och väst. arkivet efter lantvärnet finns vid krigsarkivet och jag kan inte se att något blivit digitaliserat i AD.
hälsningar larso
561
« skrivet: 2015-09-29, 21:19 »
hej och tack Leif,
Jag lyckades lura mig av de olika numren: men du fann honom på s 22, vackert! Jag gjorde oxå lite efterforskningar i böckerna 1807 och 1809 men fann honom inte där, men som du skriver men han måste väl gjort fler (dvs resor)? Det korta svaret blir att: ja det borde han ha gjort, men tydligen inte för sjömanshuset i Stockholm. Då gäller det bara att klura ut vilket sjömanshus han var verksam för och ha lyckan att de handlingarna finns bevarade ! Just den senare synpunkten är inte helt oväsentlig, faktiskt. Även om Sverige delades upp i en östlig del och en västlig del 1809, lär sjömanshusen i Finland ha fungerat vidare som de gjort tidigare.
hälsningar LarsO
562
« skrivet: 2015-09-29, 08:53 »
hej,
de kallas Mönstringsrullor och återfinns i serie DIa:, just 1808 är DIa:62.
hälsningar larso
563
« skrivet: 2015-09-29, 00:48 »
hej,
Jag kollade lite i Stockholms sjömanshus för 1808 ang Mathias Eklund, och finner honom i mönstringsrullan vol DIb:58 (1808), man får där uppgifterna att han är matros från Åbo län, Korpo och 24 år gammal och ogift. Det hänvisas till rullorna över skeppsbesättningar s 124 men där finner jag honom tyvärr inte. Då skulle man fått reda på vilket fartyg han seglat med, troligen är han upptagen i volymen men hänvisningen har gjorts på ett felaktigt sätt. Det går säkert att söka vidare på kringliggande årtal för att finna mannen i det här materialet !!
hälsningar LarsOlof Lööf
564
« skrivet: 2015-09-28, 22:51 »
Hej igen och
PS till PS
Även släktnamnet Tolpo drar bort mot Viborg som är Tallbergarnas hemtrakter, jfr tex den adlade Tolpos släkt Losköld.
hälsningar ds
565
« skrivet: 2015-09-28, 22:48 »
Hej igen och
PS Att Carl Fromhold Tallberg och Peter Benjamin Tallberg fick sitt adelskap bekräftat samma dag gör att jag misstänker att det framgår av protokollet (riddarhuset ?) att de är bröder. Det går säkert att få belyst just i riddarhusets arkiv.
hälsningar ds
566
« skrivet: 2015-09-28, 22:20 »
hej,
Nja, du har tolkat Älgen fel: det står i ingressen att Peter Benjamin Tallgren (d 1749) är en yngre bror till den introducerade Tallberg, dvs Carl Fromhold Tallberg som blev introducerad 1723. Alltså en son till Johan Tallberg (d 1676). Några säkra uppgifter om hans födelseår har vi ju inte, så det kan ju stämma !
Tyvärr är ju kyrkböckerna för domkyrkoförsamlingen i Göteborgs böcker uppbrunna före 1762 och lämnar lite hjälp. Men av räkenskaperna - som är bevarade - framgår att hans hustru Anna Tolpo begravdes 1724 5/2, en liten dotter 1739 29/4 och ytterligare en hustru 1742 21/5 på Stora gången, dvs mitt i Domkyrkan.
Första hustruns namn Tolpo har intresserat släktforskarna i Finland en hel del och släkten/släkterna har även blivit delvis utredda. Kanske kan det vara ett intressant spår att kolla upp?
hälsningar LarsO
567
« skrivet: 2015-09-28, 17:20 »
hej Thomas G,
Jo uppgiften om Stadsmajor Peter Benjamin Tallbergs härkomst är ur Elgenstiernas ättartal i ingressen till adliga ätten Tallberg. I mitt arbete med personer i 1700talets Göteborg har jag ofta haft anledning att läsa om släkten Tallberg och känner mig därför väl bekant med informationen. Elgenstierna skriver i den här omtalade ingressen En under 1700-talet i västra Sverige bosatt gren härstammar från den introducerade yngre broder majoren vid Österbottens femmänningsinfanterireg. Peter Benjamin Tallberg, sist stadsmajor i Göteborg och d 1749 på Häggåsen i Romele sn (Älvsb.). Ser vi sedan i uppställningen över familjen är han då bror till överstelöjtn. Carl Fromhold Tallberg (d 1735), gift med 1. Helena Catharina Gyllenberg (1680-1706) och med 2. Catharina Elfving (1688-1736).
Bröderna Tallberg är sedan söner till löjtnant Johan Tallberg och kanske hustrun Cathrina Meck (d 1723 på Skofteby i N Härene sn., Skaraborgs län). Löjtnanten Tallberg stupade 1676 i slaget vid Lund. Ytterligare en äldre generation meddelas av Elgenstierna.
Jämför vi sedan med suppl som förbundet utgav 1998 återkommer uppgiften om stadsmajoren Peter Benjamin Tallbergs härkomst, med ett litet eventuellt son till ... som tillägg. Dessutom erhåller vi upplysningen att Peter Benjamin Tallberg även han adlades 1719 29/10, alltså samtidigt/samma dag (!!) som Carl Fromhold Tallberg, vilket ytterligare kan stärka antagandet om släktskapet dem emellan.
Hälsningar LarsO
568
« skrivet: 2015-09-27, 22:27 »
hej
Jag har inte sett några bilder av de Blanck med en egen förtryckt kartong, dock med namnet stämplat i blått på baksidan. Troligen var det en bebyggelsebild från Lysekil eller Uddevalla. Den kanske går att leta fram i Göteborgs stadsmuseums arkiv, men det är troligen ganska svårt eftersom fotograferna inte alltid anges i äldre katalogsammanhang. Men som sagt, han inte någon frekvent förekommande fotograf ! detta närmast skrivit här som en underdrift.
Hälsningar LarsO
569
« skrivet: 2015-09-21, 17:56 »
Christian R: japp.
de e vi väldigt vana vid här på västkusten !
hälsningar larso
570
« skrivet: 2015-09-21, 14:04 »
hej
det tråkiga svaret är att dalbo och dahl betyder dalslänning och dalsland !
hälsningar Larso
571
« skrivet: 2015-09-19, 01:46 »
Hej
För några år sedan stod det att läsa om J G Wigrell här under Norra Sandsjö. Det borde röra sig om buteljörsmathen Jöns Gabriel Wigrell (f 1757), son till styrmannen i Sv Ostindiska kompaniet mm Anders Wigrell (1717-61), boende på Visingsö med hustrun Christina Catharina Wikman (1719-1810). Hustruns mor hette Agnis Kiellebeck, vilket efternamn också var med i samtalet kring familjen Mollerus. Sonen Wigrell seglade bla på skeppet Cronprins Gustaf 1782-84, men jag har inte kartlagt hans resor i övrigt.
nattliga hälsningar LarsO
572
« skrivet: 2015-09-13, 18:59 »
hej
hur läser du barbro ? det finns med.
hälsningar LarsO
573
« skrivet: 2015-08-28, 14:43 »
hej marianne,
ja
hälsningar larso
574
« skrivet: 2015-08-25, 09:41 »
Hej,
Egentligen får vi inte reda på något om Lindahl i den här anteckningen:
Lindahl, som d 16 Decembr. fott uppå ansökning afskied. I stället samma dag den åhr 1721 afgångne fältwäbeln Petter Åckerberg ... , sedan handlar det vidare om de personer som avgår/flyttas osv till det här numret.
Hälsningar LarsO
575
« skrivet: 2015-08-23, 17:58 »
Hej
Jag har sett igenom socknarna Laxarby, Vårvik, Edsleskog, Fröskog och Mo: och drar samma slutsats som du, Charlotta Petersdotter står inte upptagen i födelseböckerna för de här församlingarna. Födelseboken för Laxarby för 1856 finns och antecknas som kopia, men det hjälper oss inte.
En Petter Olsson (f 1779 i Svanskog) finner jag under Färnäs i Laxarby, han flyttar som änkeman till Egenäs i Sillerud år 1841 - men avlider redan 1855 29/1 i Sillerud. Han bör dock vara en generation för gammal för att passa dig och dina funderingar - och som sagt: någon lämplig dotter född 1856 kan jag inte finns till honom.
Hälsningar LarsO
576
« skrivet: 2015-08-20, 15:28 »
Hej
Ok ok, det gick väl lite väl fort:
Jag håller dock fast vid att barnhusgossen Carl Gustaf Hedman (f 1/12 1810) född i Stockholm, är samma person som sedan kommer till Sundsvall med omgivningar och blir båtsman med namnet Björk. När han skrivs in i barnhuset antecknas han som son till en timmerman.
Då blir följdfrågan bara vilken timmerman Hedman i Stockholm vid den här tiden han är son till?
Häls LarsO
577
« skrivet: 2015-08-18, 22:36 »
hej igen,
födelseboken för Hedvig Eleonora har jag inte kollat, men egentligen tycker jag inte den har någon större relevans - i det här sammanhanget märk väl! När Carl Gustaf bor i Skön, Sundsvall och Selånger antecknas ju hans födelsetid till den 1 dec 1810, liksom i Stockholms barnhus handlingar. Den Carl Gustaf H som är född i aug 1809 kan ju dessutom vara en äldre bror, som fått samma namn, undersök dödeboken för församlingen!
Att personer fick nya namn när de blev båtsmän, soldater är väldigt vanligt, så det förvånar inte - min egen familj är ett bra exempel på det: farfar var född Lööf, men hans pappa hette Gundleqvist i efternamn - på en annan soldatrote naturligtvis. I Hult där gubben Lööf blev soldat hette även hans föregångare detta, men de var naturligtvis inte far och son.
häls LarsO
578
« skrivet: 2015-08-17, 10:01 »
Hej igen,
Jo jag kunde inte riktigt släppa det här utan kollade vidare:
1. I husförhörslängden för Ladugårdslandet som lades upp 1814 kan vi konstatera att sonen redan då saknas hos modern, här står bara storasyster Carolina Christina kvar som boende hos modern.
2. ser vi sedan i rullan över i Stockholms barnhus inskrivna barn, som finns att söka på nätet under Stockholm stadsarkiv, återfinns sonen Carl Gustaf Hedman f 12 dec 1810 där, med uppgift om att han är son till timmerman Hedman. Han är inskriven som no 6995 och upptagen för underhåll från 1821. Det finns även en anteckning om att han uppfostras hos prosten och kyrkoherden Anders Boumedahl i Skön socken och Medelpad.
Häls igen LarsO
579
« skrivet: 2015-08-17, 09:44 »
Hej igen,
använder vi så dessa kunskaper och med deras hjälp ser igenom bouppteckningsregistret för Stockholms bou stämmer uppgifterna väl på bouppteckningen 1814 vol III s 241 (vol FIA:395) för skeppstimmermannen Carl Eric Hedman död 12 dec 1812, 42 år gammal med änkan Christina Johansdotter. De har barnen Carolina Christina 10 år och Carl Gustaf 4 år. Timmermannen ägde ett mindre hus på Ladugårdslandet och Styrmansgatan, Qv Lindormen no 75, men tyvärr fanns det även stora skulder i boet som gjorde att tillgångar och skulder i det närmaste tog ut varandra. Man kan därför misstänka att änkan skulle få svårt att klara sig och barnen. Ett spår väl värt att ytterligare undersöka!
Hälsningar LarsO
580
« skrivet: 2015-08-17, 00:02 »
hej
jo han kommer från Bergsåker när han gifter sig. I hfl AI:8a för Selånger 1823-36, s 76 finner du honom som inhyst just i Bergsåker med namnet Carl Gustaf Hedman. Där står även något tillskrivit vid hans namn som jag i sin helhet inte kan tyda. Han tycks ha blivit antagen till båtsman under tiden i Bergsåker.
En liten pusselbit i alla fall.
hälsningar LarsO
581
« skrivet: 2015-08-16, 09:17 »
hej igen,
nu blir jag lite osäker här i sommarstugan, när jag inte har tillgång till annat än minnet. Det är nog riktigt att kamerafabriken heter Hugo Svensson. Jag var också lite osäker när jag skrev Victor två gånger i förra mailet. Då blir det att utreda förhållandet mellan Hugo Svensson och Victor Svensson. Jag blev även överraskad av det du skrev att Victor S avled så tidigt; det gjorde inte den man jag tänkte på -
hälsningar LarsO
582
« skrivet: 2015-08-15, 19:47 »
Marianne,
Det gick alldeles utmärkt att köpa kamera av Victor Svensson, det var en mycket framgångsrik kameratillverkare och föregångare till Hasselblad! Du vet historien när Victor Hasselblad gick upp till Svensson och visades sina kalkyler för den senare och han bara suckade över de dåliga siffrorna och möjlighet att få ordning på en sådan idé, ganska kul. Men sedan kom ju 2a kriget och senare även månfärderna och då blev det en helt annan utveckling för Hasselblad. Besök gärna museets faktarum, där finns mer uppgifter kring fabriken.
Hälsningar LarsO
583
« skrivet: 2015-08-10, 08:10 »
hej igen Ulla,
Jo det är det väl (som svar på din fråga). Lösningen borde väl vara att hon varit gift tidigare innan hon gifter sig med Nils Magnusson (1766-1832) och boken refererar till detta tidigare äktenskap. Men det skall man ju kunna kolla.
häls LarsO
584
« skrivet: 2015-08-10, 00:11 »
Hej igen,
När jag nu kollade i Trankil dödebok för 1825-26, ser jag att det är så olyckligt att prästen byter bok just här vid årsskiftet och anteckningarna för avlidna 1826 börjar han inte föra förrän den 19 mars. Troligen avled Erik Nilsson tidigare under året och har aldrig blivit riktigt införd i boken över döda detta år. Tyvärr är ju inte dödsdatum infört i husförhörslängen, bara årtalet. Finns det ingen bouppteckning i häradsrätten är det väl små möjligheter att finna exakt datum för dagen när han dog.
Hälsningar LarsO
585
« skrivet: 2015-08-10, 00:01 »
hej
Det intressanta med heraldik är att det är blasoneringen, dvs beskrivningen i ORD som är själva grejen. Hur denna text sedan tolkas är det upp till samtidens konstnär att göra, vilket betyder att vapenbilderna ser något olika ut när tiden går och man bestämmer sig för att låta en modern konstnär göra en ny version av vapnet. Han/hon är då inte bunden av den tidigare tolkningen utan har full frihet att göra en bild som är i samklang med samtiden, rent visuellt alltså. Detta gör att de heraldiska bilderna har en underbar förmåga att anpassa sig alltefter tidsandan. Se tex på Göteborgs vapen över tid, bilden av lejonet med svärd och sköld har sett väldigt olika ut alltsedan 1600-talet - och det är helt OK och så som det är tänkt.
hälsningar LarsO
586
« skrivet: 2015-08-09, 23:47 »
Hej Ulla,
Husförhörslängen AI:5 för Trankil omfattar åren 1821-32 och Ränkin (Ränkeforsen) förekommer på tre ställen i längden. På
s 259 omfattande åren 1826-28 återfinner du familjen, nu med anteckningen för fadern Erik Nilsson Död 1826. Vilket ju kan betyda att han tex avled på annan ort, om han sedan inte återfinns i församlingens dödebok.
hälsningar LarsO
587
« skrivet: 2015-08-09, 16:07 »
Hej
Efter Erik Nilsson står ju 13/7, men hans yrkestitel är Kolardräng, här stavat Kollaredrängen.
Häls LarsO
588
« skrivet: 2015-08-07, 16:20 »
per inge
jo ett brott i Göteborg, skall sökas i rådhusrättens papper. det finns ju kontrollböcker, där man kan se när ett ärende kom in och när det behandlades. där får man börja leta. sedan gick väl ett sådant ärende till högre instans, men man må börja lokalt.
hälsningar larso
589
« skrivet: 2015-07-30, 09:20 »
hej mats,
Det står Polyfoto ---- Repr. När jag läser Polyfoto tänker jag mest på de kartor av ateljéebilder de producerade när man satt för firman. Sedan kunde man kryssa för eller paxa för någon av bilderna och beställa förstoring av just det porträttet som intresserade. Just det här mångfoto/polyfotoförfarandet var en speciell teknik för firman - som måste haft atejéer över hela landet.
Hälsningar LarsO
590
« skrivet: 2015-07-27, 10:20 »
Hej Per mfl
Jo så var det här i Västsverige oxå: att kvinnan fick/tog mannens efternamn i samband med att hon blev änka och precis som du skriver blev Eriksdotter madame Malmberg redan på bouppteckningen efter sin avlidne make. Inte bara att hon kallades så av andra - hon skrev det också, vilket vi kan se av de signerade bouppteckningarna i domstolarna. Just detta namnbyte reglerades säkert av lagboken och det blir väl att titta ner i 1734 års lag för den intresserade.
Mitt problem med den här frågan har snarare varit att de kvinnor som blivit änkor flera gånger har bytt skepnad och uppträder med olika efternamn och blir då mycket svårsökta när kyrkböcker saknas. De uppträder inför domstolarna under nya namn, som svårast blir ju när madame Malmberg (ursäkta ditt namnexempel) helt plötsligt blir madame Lindstedt och jag ibland har förvillats att tro att det rör sig om två personer, och inte bara jag förresten.
sommarhälsningar
LarsO
591
« skrivet: 2015-07-26, 22:45 »
hej,
jo det står Hisingen, men det finns ju några församlingar till:Tuve i Västgötadelen och sedan Björlanda och Rödbo i Bohusdelen. Sedan hör ju även Öckerö samman med de västra församlingarna i V Hisings Hd och Rödbo är Kungälvs landsförs. Kan ju ge några uppslag till kanske?
Häls LarsO
592
« skrivet: 2015-07-26, 22:39 »
Hej
whops jag kollade inte inläggen ovan. Ursäkta
ds
593
« skrivet: 2015-07-26, 22:38 »
Hej Jimmy P,
Studera tex: Warnstedt, Christopher von: Medaljerna för Tapperhet till Sjöss (i: Forum navale. Skrifter utgivna av Sjöhistorska Samfundet No 29. Östervåla 1974). Uppsatsen är lång och innehållsrik och du får säkert god information rörande din fråga.
Hälsningar LarsO
594
« skrivet: 2015-07-25, 10:16 »
hej
och stort tack för ditt intresse i detta. dina ideer ger lite ytterligare bränsle till fantasin och lite nya möjligheter att kolla på.
stort tack
från
larso
595
« skrivet: 2015-07-25, 00:03 »
hej
Fråga till er som kan Värö i Halland - med omgivningar: i Hfl 1762 för Värö sn, som ingår i vol AI:5 (1761-65), s 97 är familjen Baltazar Alsing upptagen under Anders Olssonsgård, Backa med anteckningar om vartill de flyttar! Fantastiskt med så tidiga husförhörslängder med så mycket detaljer kring människorna -
skriver jag som har alltför mycket erfarenhet av läget i Bohuslän. Tyvärr är jag inte så haj på att klippa in bilder i detta medium, men kan någon tyda flyttanteckningen, eller bara ge en lämplig god tolkning, så skulle jag bli mycket lycklig.
Tack på förhand
LarsOlof Lööf
596
« skrivet: 2015-07-24, 21:50 »
hej
kanske kan det vara Johan Alfred oä född den 25/12 1856 och son till pigan Sofia Albertina Pettersdotter i Sörby Andersgård i Fors sn (tillhör samma pastorat)? Ett av dopvittnena är en Svensson - kanske en släkting?
hälsningar LarsO
597
« skrivet: 2015-07-04, 20:53 »
Stefan,
Ang Superkargören Fredric Borg: ofta förknippar vi ju just titeln superkargör med Svenska ostindiska kompaniet, men så är det inte alltid! Jag har stött på flera superkargörer som arbetat utanför SOICs domäner. Detta är ganska naturligt, men ville bara meddela dig (och andra detta faktum). Fredric Borg är en sådan person, så i mitt ostindiska material förekommer han inte. Tyvärr.
hälsningar larso
598
« skrivet: 2015-06-20, 19:29 »
a
din tolkning är lika bra som min, flyttade han 1805 stämmer ju datumen så långt
hälsningar larso
599
« skrivet: 2015-06-20, 17:46 »
Anders mfl,
tomt 26 är ju en liknande text, dock mer svårtolkad:
26 Volunteuren Mag. Fagerbergs Enka. 139 6/9
skoflickar Magnus Mård et: Br h 8 sept 1777 (en gaffel för någon hänvisning) o
till Logarfvaren Jonas Petter Mård som sållt till
garfwaren Magnus Rafstedt tillika ... 2 små de
lar af No 27 upb f d den 23 october 1805
min tolkning: en rad ägare noteras fram till försäljningen 1805. Siffran 139 mm är väl en uppgift om tomtens ytinnehåll. Vad hänvisningen med poseidons gaffel visar har jag ingen aning om, kan väl ses längre ner på sidan.
hälsningar larso
600
« skrivet: 2015-06-19, 21:03 »
Fredrik:
En del af No 24, sex al. i bredd och tolf al. i längden
med åbyggnad såld af Båtsman Gabriel Blomberg til vo-
lonteuren Jonas Ekelund upb ...
Kommentar: Jo boken användes längre än 1758, en del av tomten såldes alltså till volontären Blomberg. Den del han förvärvade anges med alnmått. Anteckningen slutar med upb, dvs en datumangivelse när uppbud för köpet gjordes.
Häls LarsO
601
« skrivet: 2015-06-19, 19:23 »
hej
ett försök till läsning kan ju vara:
Boende
soldate änckia
på Nabo
heden
hälsningar larso
602
« skrivet: 2015-06-19, 17:20 »
cc
Hvalstad är grannsocknen till Dimbo !! En modernare stavning är väl Valstad.
häls larso
603
« skrivet: 2015-06-05, 01:06 »
hej igen
jo Maja Lena f 1824 på torpet Trösten i Nödinge har ju en tre år äldre bror Anders. Men tyvärr är ju det ett rasande vanligt förnamn! Frågan är bara vart familjen och syskonen på torpet tar vägen.
Häls Larso
604
« skrivet: 2015-06-04, 21:13 »
hej
det kan ju vara Maja Lena f 1824 på torpet Trösten i sept ? i Nödinge. Följ henne och kolla lite noggrannare.
Häls LarsO
605
« skrivet: 2015-06-02, 17:23 »
Solveig:
fr Långeberg ...
hälsningar LarsO
606
« skrivet: 2015-05-31, 17:21 »
PB
måg = svärson.
Ur mina anteckningar om Sv ostindiska kompaniet: Handelsman Jonas Svensson Heggh (f ca 1670 d 1722 i Björsäter sn., Vgd) gift med Mariken Sahlgren (f ca 1667 d 1732 i Björsäter sn., Vgd).
Ättlingarna till dessa makar är ganska intressanta, här finner du dottersonen och professorn Torbern Bergman. I en del av hans biografier noteras att hans mor var kusin till Niclas Sahlgren, som i sin tur hade donerat pengar till Vetenskapsakademien.
Häls LarsO
607
« skrivet: 2015-05-30, 15:08 »
kerstin,
stort tack för lite klargörande i den ständigt pågående diskussionen kring familjen Sahlgren från uddevalla och göteborg.
för egen del har jag för länge sedan accepterat systrarna Mariken och Regina i syskonskaran, men Gezelius frågetecken tycks ännu irritera.
hälsningar
larso
608
« skrivet: 2015-05-26, 17:09 »
hans t
Jag hittar familjen i följande volym för 15Roten dvs AIa:52 s 306, här bor familjen till 1896 och flyttar då vidare inom roten till 24H s 412. Här bor de sedan när volymen slutar och det hänvisas vidare till Nya Boken 6240.
häls LarsO
609
« skrivet: 2015-05-25, 01:05 »
Hej
Jodå årtalet stämmer säkert ! Det är en resekoffert med ett vanligt utseende från 1600-1700-talen. Dessa koffertar surrades fast utanpå den vagn eller det transportmedel man skulle färdas med. Oftast är de klädda med sälskinn, men så tycks inte vara fallet här.
Hälsningar LarsO
fd museiintendent
610
« skrivet: 2015-05-25, 00:57 »
Hej
Jag har väl inte så mycket att tillägga till denna diskussion men kan ge följande kompletteringar:
Södergren-Kihlberg vigdes i Garnisonsförsamlingen i Göteborg 1818 den 5/10. Här återfinns också hennes inflyttningsattest från Mariestad och uppgiften att hon är född 1795 2/3 i Mariestad. Det är helt korrekt och hon är dotter till Skutkarlen Olof Kihlberg och Brita Månsdotter i staden. Dessa båda föräldrar är sedan enkelt att följa med hjälp av de goda register som finns till husförhörslängderna där. Fadern är född i Fägered 1752 och modern i Hassle 1751.
Efter att Södergren-Kihlberg lämnat Garnisonsförsamlingen 1821 bosätter de sig i dåvarande Örgryte församling: Krokslätt, som dräng och piga på Stora Änggården. Intressant nog är det nuvarande Botaniska trädgården i Göteborg och huvudbyggnaden på platsen - som byggdes ungefär vid den här tiden - finns ännu kvar i trädgården och fungerar som prefektens bostad!
Hälsningar LarsO
611
« skrivet: 2015-05-05, 21:42 »
Hej
Släkten Krafft från Arboga är publicerad av Örnberg i Svensk slägt-kalender för år 1888. Stockholm (1887). Kapten Bengt Askbom i Svenska ostindiska kompaniet är ingift i familjen. Hit här även målarna och professorerna Per Krafft d ä (1724-93) och hans son Per Krafft d y (1777-1863).
Hälsningar LarsO
612
« skrivet: 2015-05-02, 19:34 »
hej
kollade lite på nätet, det finns ett särskilt Båtsmanskompani för Östergötland, som innehöll 194 rotar (enligt Grill).
Hälsningar igen
LarsO
613
« skrivet: 2015-05-02, 19:30 »
hej
lite osäker, men det borde man kunna kolla genom Grills bok om indelningsverket.
hälsningar LarsO
614
« skrivet: 2015-05-02, 13:56 »
hej
just i samband med ryska kriget 1788-90 dog det väldigt mycket sjöfolk i Karlskrona. Jag skulle nog kolla amiralitetsvarvsförsamlingens arkiv där vid den här tiden. Men visst tillhörde han ett båtsmanskompani hemifrån och i dess rulla har naturligtvis också gjorts en anteckning.
Hälsningar LarsO
615
« skrivet: 2015-04-09, 23:59 »
Claes-Göran mfl
Ang namn på T eller F ovan. Kan kanske även läsas som Frausiek och skulle då kunna vara en variant av namnet Frantzick. Det finns militärer, i alla fall omkr år 1700 med detta namn i den svenska armén.
Hälsningar LarsO
616
« skrivet: 2015-04-08, 23:06 »
hej
intressant nog finns det två bouppteckningar i Göteborg som kastar något ljus över Alexander Roslins släkt-
År 1753:195 avled i Göteborg Hans Roslins hustru Cath Wertm?ller och som arvingar upptas dottern Christina Roslin, gift med hovslagarålderman Niclas Bolm och sönerna conterfejaren Alexander, tenngjutargesällen Bengt och juveleraren Ulric Roslin.
1757: 1095 återfinner vi Christina Roslin bouppteckning, hon avled utan egna barn och nu preciseras uppgifterna om hennes bröder: Alexander befinner sig i Paris, Bengt i Holland och Ulric i Tyskland.
Hälsningar LarsO
617
« skrivet: 2015-04-07, 10:03 »
Hej igen,
jo man var noga med Östersjön och Västersjön. Det var vid den här tiden en omfattande sjöfart till Narva, Reval, Riga, Königsberg och vidare söderut till Svenska Pommerns hamnar. Många sjömän var också från Wismar, Bergen och Barth mfl platser i Pommern. Ganska intressant och väl värt ytterligare studier.
Häls LarsO
618
« skrivet: 2015-04-06, 22:26 »
hej
Förklaringen är: rotebåtsmannen är permitterad från flottan för att resa på kofferdi, dvs i handelssjöfart. Det var ett ganska vanligt förfaringsingssätt vid den här tiden. För egen del har jag stött på detta vid många tillfällen när jag arbetat med Svenska ostindiska kompaniet. Företaget engagerade lite då och då båtsmän från flottan för att göra besättningen fulltalig. I fredstid - och kanske även i mer allvarliga tider - var det förmodligen ett bra sätt för enskilda båtsmän att tjäna lite extra pengar.
Hälsningar
LarsO
619
« skrivet: 2015-04-01, 07:38 »
Hej
Vissa kompletterande data ang släkten finns dessutom att hämta ur den svenska församlingen i Londons kyrkböcker. Dessa data saknas även i tillägget till Älgen.
Häls LarsO
620
« skrivet: 2015-03-21, 23:54 »
Hej
och liten fortsättning: tänkt bara på att Örs pastorat består av många församlingar, man måste plöja dem alla! I attesten står även att hon flyttar till sin syster, det kan vara värt att kolla vem hon är, då ökar även möjligheten att finna föräldrarna (med två namn på barn alltså).
hälsningar igen
larsO
621
« skrivet: 2015-03-21, 23:33 »
hej
du finner henne som inflyttad till Amiralitetsvarsförsamlingen 1811 från Fässberg (=Mölndal idag) enligt bevarad attest i församlingen 1811:121. Hon kom då med en flyttningsattest som var påtecknad i Örsberg, väl prästgården i Örs pastorat (?) redan 1809. Kan kanske vara någon ledtråd.
häls LarsO
622
« skrivet: 2015-03-16, 22:54 »
hej
barnen heter: ....4 st omundiga Barn son Jean och döttrarna Stina Kattarina och Marja ...
hälsningar LarsO
623
« skrivet: 2015-03-15, 16:19 »
hej!
jag har inte något enkelt svar på din fråga, men vi inser båda att han tillhör något värvat regemente, som var utomordentligt vanligt förr i tiden. En tanke har på senare tid sjunkit in hos mig är - hur utomordentligt präglade vi svenskar är av Wilhelm Mobergs Raskens och liknande skildringar av 1800-talets rote- och bondesoldater! Men för den äldre tiden, säg före förlusten av den östra rikshalvan efter ryska kriget 1808-09, präglades militären väldigt mycket av olika värvade regementen som kunde sändas snabbt och lite kors och tvärs i landet. Ibland uppfattar jag nästan landskapsregementena från den här tiden som ett slags hemvärn och elitarméns förband utgjordes av de värvade.
hälsningar larso
ps: man får i de här fallet se igenom meritlistor mm för de värvade regementena. Eftersom ditt tidsspann inte är så stort tror jag inte problemet med att finna honom ej heller är så omfattande.
624
« skrivet: 2015-03-08, 12:12 »
hej
en liten pusselbit till släkten Amelung/Ammilong mm, ur mitt material kring Svenska ostindiska kompaniets män:
Lundström, Eric (d omkr 1770). Ostindisk skeppshovmästare, som ingår äktenskap den 7 aug 1761 i Örgryte sn., Gbg, med Maria Helena Ammilong (f 1741 d 1780 i Stockholm). Hustrun är troligen dotter till fältskären Jacob Erdtman Ammilong (1718-55) i Malmö, (Torshälla och Eskilstuna) och Erika Catharina Herbst (d före 1752).
häls LarsO
625
« skrivet: 2015-01-31, 12:12 »
Hej Bo Larsson,
När jag tittade lite på Sven Jungström såg jag att han var packhuskarl vid Ostindiska kompaniet, vilket något väckte mitt intresse. Eftersom jag gått igenom allt vid Göteborgs rådhusrätts arkiv med bäring på just kompaniet har jag sett igenom mina kopior i ärendet, men tyvärr inte funnit något särskilt spännande av intresse. Förutom att: Han var INTE med i den lista över uppsyningsmän och packhuskarlar som kompaniet upprättade 1748 (RRs årshandlingar vol EIIb:46) och han finns ju inte heller med i Domkyrkoförsamlingens böcker som börjar 1762. Dessa årtal ger i alla fall ett tidsspann när han var verksam i Göteborg. Sedan ser jag här på forumet att andra har funnit hans vidare historia i Bohuslän, även om frågan om hans ursprung ännu tycks olöst.
Hälsningar LarsO
626
« skrivet: 2015-01-28, 14:53 »
Lennart,
Jo så kan det ju ha varit, folk var knappast ädlare och bättre förr än nu. Kruxet (om man nu tycker så) med bouppteckningen, är att den skulle underskrivas av den som uppgav boet och vederbörande uppgav alltså på heder och samvete att inget var utelämnat.
Hälsningar LarsO
627
« skrivet: 2015-01-27, 22:07 »
hej
Nejdå vart ända öre skulle tas upp! Bouppteckningarna inleds alltid med just kontanta pengar och/eller värdet av en fastighet. Vad man måste ha i medvetande är att precis det här värdet man kom fram till var underlag för den skatt som var lagd på arvet. Lite osäker blir jag rörande värderingen under 1700-talet. Min erfarenhet är att när en bouppteckning ibland - nu skriver jag om tiden omkr 1900 - noterade ett stort ekonomiskt krav på ett dödsbo och därigenom arvsskatten blev lika med noll, så kom arvingarna att leva gott och köpa en fastighet senare - och jag undrade alltid hur det kunde gå till.
Svaret blir väl närmast att den som hade ett stort ekonomiskt krav helt enkelt avskrev det senare. Bouppteckningen visade alltså ekonomiska tillgångar och ekonomiska krav på dödsboet just vid tiden för dödsfallet, men behöver ju inte vara en absolut ekonomisk sanning.
Hälsningar LarsO
628
« skrivet: 2015-01-25, 22:05 »
hej
kollar vi i Älgen, ser vi Elisabeth Hästesko upptagen, under adliga ätten Hästesko utan känt samband. Hon uppges vara f 1670 d 1744 3/1 i Huddinge prästgård. Hon var gift med komm. i Ösmo förs av Strängnäs stift: Petrus Benedict Carelius d 1726. Detta par har förmodligen med Carelius-Hästesko i ditt meddelande.
Hälsningar LarsO
629
« skrivet: 2015-01-25, 11:17 »
Hej
Jo Wisby står det nog, men det är överstruket. Födelseuppgiften tydligen lämnad utan prästbevis som det är noterat under namnet. Prästen har tydligen efterlyst det i Wisby, men utan framgång, min tolkning: därav strykningen.
Hälsningar LarsO
630
« skrivet: 2015-01-22, 17:17 »
Hej
Det står följande: Enk Maja Svensdotter Sköfde 88 22/9 Herreg. 50. Har ej funnits i församlingen på 4 år (uptagen i utdraget 61) bor under Skartorp 59. *Flyttade till Sköfde 50.
Så återstår ju bara att begripa detta. Hon återfinns mycket riktigt i den tidigare längden under Herrgården, men anteckningen om flytten till Sköfde 1850. Att hon är upptagen i utdraget 1861 kan väl vara till SCB som ville ha reda på församlingens befolkning.
Hälsningar LarsO
631
« skrivet: 2015-01-21, 20:03 »
hej
I det här avseendet tycker jag kanske inte att Göteborg erbjuder så hårt tuggmotstånd: Det finns inflyttningslängder (med register!) för den här tiden. Jag har sett igenom: Domkyrkoförsamlingen, Kristinae församling, Garnisonsförsamlingen och även Karl Johans församling och får inte napp i något fall. Visst finns det kanske några få register kvar, för tex Hospitalsförsamlingen, Engelska församlingen och kanske även Örgryte församling (som inte tillhörde Göteborg förrän 1922). De första är dock mest troliga, om de bosatte sig i Göteborg, vilket familjen INTE tycks ha gjort. De kanske emigrerade? Har du kollat registren för den svenska emigrationen?
I själva husförhörslängden för Linderås har prästen skrivit över något annat, både det överskrivna och Göteborgs namn är svårtytt. Flyttade kanske familjen till någon annan ort som de har släktingar vid - eller ??
Hälsningar LarsO
632
« skrivet: 2014-12-25, 23:57 »
hej niklas,
ang bou i göteborg-majorna - vilken tid tänker du ?
hälsar och frågar larsolof
633
« skrivet: 2014-12-03, 14:43 »
Hej
foton finns på många ställen, både i offentliga samlingar och privat. Själv har jag en lång erfarenhet av museer och skulle därför börja inom detta område. Läns- och stadsmuseerna har stora samlingar av bilder. Sedan kan man alltid gå vidare med 1. Nordiska museet, som har samlingar från alla delar av landet 2. Kungl Biblioteket (sammalunda). 3. Tidningarnas bildsamlingar, för kanske de senare decennierna är inte att förakta. 4. Lands- och stadsarkiven har ofta samlingar av bilder, både just samlingar men även bilder som är dolda inom arkivvolymerna själva. 5. Hembygdsmuseer är alltid värda att söka upp. 5. Privata storföretag har ofta stora bildsamlingar från sina områden, här i Göteborg har tex Volvo och SKF stora samlingar, kanske mycket koncentrerade kring produktionen, men säkerligen även andra bilder.
Ja detta är några exempel på institutioner och aktörer som förvarar bildsamlingar, tyvärr finns i det här landet inte något samlat ansvar för just äldre foton och bilder.
många hälsningar
LarsO
634
« skrivet: 2014-12-02, 22:26 »
hej igen,
Till Carl och andra: jag råkade se er diskussion från 2010 och blev lite förvånad. Sådana belopp delbara med tre är extremt vanliga förr i tiden när man räknade med riksdaler silvermynt och riksdaler kopparmynt, då givetvis silvermyntvärdet var siffermässigt lägre. Vi hade alltså en dubbel räkning åtminstone före myntrealisationen under Gustaf IIIs regering. Säkerligen dröjde sedan det räknesättet kvar i folkmeningen långt in i 1800-talet. Myntsorten måste man alltid ta med i beräkningen när studerar äldre affärer. Härtill kan jag dessutom lägga, från min Göteborgska horisont, att man i affärer utrikes räknade både med Hamburger Banco, St?ck von Achten, Pesos Mexicanos och inte minst pund och holländska myntsorter för övrigt.
Hälsningar LarsO
635
« skrivet: 2014-12-02, 22:14 »
hej
det fanns ju gott om invandrare i Göteborg vid den här tiden (och tidigare), ett gott exempel på det är ju medlemmar av familjen Röhss. De kanske såg lite av sig själva i den nyanlände och gärna stödde honom, såsom de troligen själva blivit tidigare. Skråna själva var dessutom en typ av korporationer som säkert hade möjlighet att förmedla sådant du efterfrågar.
Många hälsningar
LarsO
636
« skrivet: 2014-11-23, 19:58 »
hej
efter koll ser jag att Tjuvkil ligger i Lycke sn.
hälsningar (igen)
LarsO
637
« skrivet: 2014-11-23, 19:52 »
hej igen,
hon flyttar från Restad till Tiufkiel 1815. Detta är tex Ytter Restad mfl gårdar i Hålta sn. Det hon flyttar till är Tjuvkil i socken ....
hälsningar
LarsO
638
« skrivet: 2014-11-23, 16:25 »
hej igen,
nästan alla herrgårdsmiljöer vid den här tiden, till vilket vi måste räkna järnbruken hade trädgårdmästare. Helt naturligt.
Bra att du blev nöjd.
Hälsningar
LaarsO
639
« skrivet: 2014-11-23, 12:05 »
hej
Träg.m. = Trädgårdsmästare
Häls larso
640
« skrivet: 2014-11-23, 10:30 »
Hej,
jo det står Starrkärr, som förklaring för pastoratet S. Familjen återfinner du i annexförsamlingen
Nödinges hfl AI:2 (under åren 1827-30), bild 111, s 25 under torpet Caronsberg.
häls
LarsO
641
« skrivet: 2014-11-22, 19:34 »
Hej
Han slutade ju hastigt sin tjänst:
Qwartermästare Abraham Gustaf Ziebeth
Förordnad til hejderidare d 13 Decembr
1748. Istället hit awancerad d 20
Decembr samma åhr andra Corporalen
av Compagniet Johan Melchior Kienyris.
Häls LarsO
642
« skrivet: 2014-11-22, 10:18 »
ja
det låter ju mer troligt. Ursäkta mitt slarv med generationerna.
hälsningar
LarsO
643
« skrivet: 2014-11-21, 23:34 »
hej
kanske en son eller brorson till kyrkoherden Kvidinge och Sönnarslövs pastorat Alexander Ziebeth (1703-1780)? Det finns även adelsmän med namnet.
hälsningar
LarsO
644
« skrivet: 2014-11-19, 17:16 »
hej
Sjötullvaktmästare Anders Andersson från Kronhusförsamlingen (= Garnisonförsamlingen) flyttar tillsammans med hustrun Anna Maria Lundqvist från Majorna, dvs Örgrytes annex Mariebergs församling (i det här fallet) den 25 juni 1810 enligt en attest signerad av kh Roempke i just Majorna. Tydligen hade mannen hämtat hustrun där.
Det som du Marianne tycker ser ut som Landala (?) skall troligen vara Ramdala, dvs i Blekinge. Det finns många sjömanskontakter mellan Majorna och Blekinge/Karlskrona vid den här tiden.
Ett par förslag från min horisont.
Hälsningar LarsO
645
« skrivet: 2014-11-05, 11:39 »
hej
Vågnman på danska, dvs just ungefär Vagnman i svensk språkform betyder ju helt enkelt Åkare.
häls
LarsO
646
« skrivet: 2014-10-27, 23:04 »
hej igen morgan,
la du märke till att hans bror bagaren Olof Olsson f 1841 23/8 i Ravlunda bodde i Skattkärr vid den här tiden? Min tolkning blir väl då att han tog ut flyttningsbetyg från Ravlunda för att bege sig till brodern i Värmland 1869, men kanske bara rundade honom för att sedan åka vidare till Norge?
Hälsningar larso
647
« skrivet: 2014-10-27, 20:59 »
hej igen,
men du såg att det var en annan person Olsson från Ravlunda i Skattkärr?
En släkting, som kanske kan bjuda på något spår.
hälsningar
LarsO
648
« skrivet: 2014-10-26, 23:56 »
hej Anders,
Lite läskigt, men---
.... sin fader af berådt mod med slag af yxan i hufvu-
det, och sedan med knif skuren i halsen
häls
larso
649
« skrivet: 2014-10-26, 23:38 »
Hej Morgan,
Han flyttar med säkerhet till Carlstad Län, ung det samma som Värmland, om vi tänker landskap. Sedan blir det lite svårare när platsen skall identifieras, mitt förslag är läsningen Skattjärr dvs om vi kikar i Rosenbergs lexikon skulle kunna vara det samma som Skattkärr i Fogelvik sn.
många hälsningar
LarsO
650
« skrivet: 2014-10-23, 22:25 »
hej
anteckningen gäller inte henne, hon är bara struken i längden utan någon anmärkning th. Kanske finns hon på något annat ställe i hfl?
häls
LarsO
651
« skrivet: 2014-10-21, 22:37 »
hej
Bouppteckningen i Vadstena efter Carin Stark 1834 tycks röra rätt person: Du finner den i Rådhusrättens volym FII:10 (1815-34) , s 889 ff. Hon avled enligt denna den 4 sept 1834.
Häls
LarsO
652
« skrivet: 2014-10-20, 22:55 »
Hej
Sedan långliga tider finns ju släktnamnsregister för alla län och alla häradsrätter inom Göteborgs landsarkivs distrikt - dit en gång Värmland hörde. Dessutom finns givetvis kompletta personaregister för just det juridiska området inom hela gamla distriket. Alltså finns sådan även framtagna vid GLA för Värmland - före 1800 vill säga, vad släktnamn anbelangar. Jag förmodar att de finns i kopia i AD, men är inte säker eftersom jag oftast kollar originalen som står på hyllan här på landsarkivet i Göteborg.
Hälsningar LarsO
653
« skrivet: 2014-10-18, 22:00 »
Hej
Jo visst har de flyttat, vi finner änkan och barnen i följande volym AI:32 på s 321, dvs 1 roten 89. Uppgiften ur dödeboken för mannen!
häls LarsO
654
« skrivet: 2014-10-14, 21:03 »
Hej,
Mannen i familjen flyttar till Amerika 26/5 1893 och övriga familjen flyttar till 6 roten 2 kvarteret D (= ny adress i församlingen)
Den återfinns i nästa längd s 701 (det röda strecket som överkorsar familjen). De flyttar sedan därifrån till Amerika 5/6 1895.
Häls
LarsO
655
« skrivet: 2014-10-14, 19:40 »
hej
serien AIII:1- är böckerna över obefintliga.
Hälsningar LarsO
656
« skrivet: 2014-10-13, 01:30 »
Evelyn,
För ett par år sedan frågade du efter släkten Hedin/Springchorn. Detta är Sven Hedins släkt med rötter i Närke. Den finns publicerad i Svenska ättartal, åttonde årgången (1892).
Hälsningar
LarsO
657
« skrivet: 2014-10-11, 23:03 »
hej alla intresserade av
Jonas Löfman: hela hans spännande karriär i flottan under åren 1703-37 har han själv redogjort för i en meritlista han sammanställde den 20 dec 1737 på Amiralitesvarvet i Göteborg. Han var inblandad i många spännande händelser med Gathenhielm och Tordenskiold, mkt intressant läsning. Han uppger sin ålder till 50 år och 2 månader, alltså var han född i okt 1687. Berättelsen finns på AD Meritförteckningar, flottan vol F1:19, bild 5450 ff.
hälsningar
LarsO
658
« skrivet: 2014-09-29, 23:27 »
Hej
kolla tex :
Andersson, Bror A., 1909-1980 (författare)
Skepplanda socken : från forntid till nutid i ord och bild / skriven av Bror A. Andersson med flera författare ; redigerad av Sven Forsæus
1972
Hans författarskap innehåller även flera böcker kring trakten du söker i.
många hälsningar
LarsO
659
« skrivet: 2014-09-28, 16:02 »
Hej igen
Jo med Nils Högrell som underlag finns följande text i boken ovan: N Högrell (Hygrell), mästare, silverarbetare 9.10.1813, mästerstycke: kaffekanna; stämplade 1813-1830; död 4.3.1830, 48 år gammal. Änkan Carolina Magdalena Stubbe (född 20.9.1778) stämplade till 1834; uppsade burskap 21.3.1837; intogs på Borgerskapets änkehus 9.7.1840. - Sthlms prot; kontrollprot; SSA uppsagda burskap, reg Borgerskapets änkehus och bou. Arbeten: sked 1818; brännvinskalk 1820; NordM teskedar 1826.
Hälsningar LarsO (åter)
660
« skrivet: 2014-09-28, 15:55 »
hej
namnet saknas i stora silverbibeln Svenskt silversmide av Andrén, Hellner, Hernmarck och Holmquist (2000). Något annat förslag på namn?
hälsningar
LarsO
661
« skrivet: 2014-09-27, 22:56 »
Hej
Till er som ställt frågor kring mosaiska församlingen/judiska församlingen, Göteborg. Det är ett privatarkiv och inget pliktarkiv, som i sina äldre delar förvaras vid Region-och stadsarkivet i Göteborg.
hälsningar LarsO
662
« skrivet: 2014-09-26, 20:35 »
Hej
Du kanske menar amiralitetspastorn mm Harald Sandberg (d 1793)?
hälsningar
LarsO
663
« skrivet: 2014-09-09, 11:35 »
Per mfl
Att Carl Johan Georg Kleberg (Fixen) hade två familjer är egentligen väl känt inom familjen Kleberg. Jag vill inte förtala någon, men detta är ju ett bekant faktum.
många hälsningar
LarsO (igen)
664
« skrivet: 2014-09-09, 09:45 »
Hej
Relationen mellan Jonas Kleberg och Björk bevisas av hans betyg från anställningen (i RRs inneliggande handlingar), här hade han arbetat sedan 1769:
1775 20/1 Ang. Benjamin Bagge och sockerbruksarb Kröpke. Häri handl. exhib. i RR 16/12 1774 ”Monsieur Jonas Kleberg, har sedan han kom hit till Gotheborg, som är nu på femte året, warit i tjenst hos undertecknade, såsom betjent wid det så kallade Enerootska, men med mera Biörckens bryggerie werck. Uti denna tjenst, som bestått uti upsickt wid Bryggerie wercket och arbetarne därwid, och uti flere dermed förknippade göromål såsom några räckningars förande, och i synnerhet pennge incasseringar, har bemälte Klefberg wisat en besynnerlig flit och ogemen trohet, under en rättskaffens gudfrucktig, dygdig nogen wandel, hwaraf ofelbart följer at herran låter sig wårda om honom, och at det goda loford honom härmedelst gifwas blifwer både sannfärdigt och påliteligit. Han kan ock i följe häraf med all trygg- och säkerhet Recommenderas, i hwad ansökning han må förehafva, i all ödmiuckhet till det bästa. Götheborg d. 13 de December 1774
Joh Oliveholm Bengt Gustaf Biörck”
Dito betyg av Lars Kullman, dat. 14/9 1774, hos vilken Kleberg arbetat i öppen handel.
Årshandlingar RR 1775 jan-mars, vol. EIIb:168.
Hälsningar LarsO
665
« skrivet: 2014-08-26, 10:31 »
Hej
... Fredrich Jansson (osynligt) Forssa, hwilcken nog hastigt dödde d 22 under Bröllopsmåltiden i samma gård, sedan han i werlden Lefwat uti 54 1/2 år
Hälsningar LarsO
666
« skrivet: 2014-08-25, 21:27 »
Hej
Det finns särskilda husförhörslängder för Mariebergs förs., men du kan även söka i Örgrytes (där vissa tider Marieberg/Majorna ingår). Men som sagt, det finns register till längderna så de är ganska lättsökta. Mitt intryck är att Anna Maria Lundqvist bodde i Majorna, men Anders Andersson egentligen hela tiden tillhörde Garnisonsförsamlingen, men tillfälligtvis skrev sig i Majorna vid tiden för äktenskapets ingående. Det knepiga är att Anders Anderssons födelsetid ändras något i längderna för Garnisonsförs. och han därför blir svår att finna bland flera personer med liknande namn, men helt omöjligt är det inte. Tyvärr finns det dock inte någon bouppteckning efter honom - han avled ju 1820 i Göteborg.
Hälsningar
LarsO
667
« skrivet: 2014-08-25, 09:12 »
hej
ja, gunberg finns inte i rosenbergs geografiska lexikon, vilket talar för din idé fredrik.
hälsningar
larso
668
« skrivet: 2014-08-24, 22:05 »
Hej
Attesterna du hänvisar till är undertecknade av prästen Magnus Roempke i Majornas prästgård. Detta är vid denna tid det samma som Mariebergs församling (annex till Örgryte församling), men vid den här tiden var prästen i Örgryte bosatt i Majorna, där de flesta av hans församlingsbor var bosatta.
Du finner dem vidare i ett par attester i denna församling (= Mariebergs) 1809:305 och 1809:727, som är i HIl:7. Hustrun flyttar till Örgryte 1804 (trol = Majorna vid den här tiden) och är född i Råda församling. Deras lysning och vigsel är även antecknad på dessa attester.
hälsningar
LarsO
669
« skrivet: 2014-08-23, 12:54 »
hej
eftersom inte karl johans församling existerade vid denna tid blir det att leta i Amiralitetsvarvsförsamlingen, Mariebergsförsamlingen eller i deras moderförsamling Örgryte. det finns dock goda register, så arbetet är enkelt att utföra.
hälsningar larso
670
« skrivet: 2014-08-15, 21:54 »
Hej
Han flyttar nog inte ur pastoratet, utan borde återfinnas i Forshälla, Grinneröd eller Ljung. Den svåra frågan är bara vad där står att läsa. Idag - efter att för alltför länge sedan forskat i dessa trakter- så har jag inte tillräcklig kunskap för att klura ut vad det står.
hälsningar larso
671
« skrivet: 2014-08-14, 13:45 »
hej
Det lär väl handla om Jacob Reinhold A (f 1781 22/11 enligt EÄ och d 1824). Elgenstierna skriver om honom: volontär 1793, löjtnant vid Närkes 1. lantvärnsbataljon 1808, löjtnant och kompanichef vid Närkes sammanslagna bataljon 1809, kallades sedermera kapten.
Gift 1812 med Gustava Charlotta Monthan (1791-1873). Makarna fick två söner som avled ganska unga i Örebro. Paret återfinns under tab 8 i Elgenstiernas uppställning över släkten.
Hälsningar
LarsOlof
672
« skrivet: 2014-07-17, 10:16 »
hej
under Göteborg: Göteborgs amiralitetsvarvsförsamling. Det finns även goda register till de alla längderna i församlingen, förnämligt gjorda här vid landsarkivet i Göteborg. Somliga av registren måste man dock söka under Karl Johans församling - i Genline.
hälsningar
LarsO
673
« skrivet: 2014-07-14, 22:20 »
Hej
Jan F
En intressant skildring av olyckan har jag stött på som rör Jakob Kjerrmansköld (1745-1818), som var med ombord:
Kjerrmansköld var den 9 augusti 1790 med om en dramatisk händelse - han var löjtnant ombord på skeppet Lovisa Ulrica när hon förliste söder om Marstrand.
Eftersom han var en av de få överlevande officerarna ombord kan vi ta del av hans berättelse:
Han väcktes i hytten av sin uppassare kl 6 på morgonen och klädde sig hastigt eftersom vattnet stod 26 tum högt i skeppet:
”. att han för att rädda sig tog sig genom kajutan ut på altanen i tanke att, när skeppet definitivt syntes
gå till botten, kasta sig i sjön, där han väl alltid skulle få tag i något flytande föremål att klamra sig fast
vid. Under tiden skyndade några engelska kofferdifartyg till olycksplatsen. När Kjerrmansköld kom ut
på altanen fann han just under stormlejdaren en slup liggande. Den var full med folk, däribland eskader-
chefen. Sedan man satt av med slupen och tagit några få årtag, såg man skeppet lägga sig på sidan och
sjunka, dragande med sig i djupet de ombordvarande. På mindre än en timma var den hemska tragedien
utspelad. Av bestättning omkom största delen, .”.
Skildringen finns i boken: Göteborgs eskader och örlogsstation 1523-1870.
Historik utarbetad och utgiven av Försvarsstabens krigshistoriska avdelning. Göteborg (1949), s 272.
Ser du igenom Varvsförsamlingens husförhörslängd för den här tiden finns många sorgliga anteckningar i marginalen för dem som omkom på Lovisa Ulrika. Det måste ha varit mycket egendomlig stämning på Gamla Varvet vid den här tiden. Manskapsförlusten var ju vida större än de förluster som flottan gjorde i sjöslag vid den här tiden.
Hälsningar LarsO
674
« skrivet: 2014-07-02, 21:00 »
Hej
Stort tack för klargörande uppgifter om makarna Dickman-Fägersten. Ang Lohm, ur Lewenhaupt: Karl XIIs officerare, som ibland har blivit lite av en familjebibel för mig -
- Lohm, Erik Johan f ca 1690 i Östergötland; kom i tjänst 1708; underoff; sekundfänrik vid Östgöta inf.reg 1713 12/2; fången s.å 13/11 av danskarna; hemkom 1714 22/1 och kommenderad i kommendör Ehrenskiölds sjöexpedition; fången s å 27/7 vid Hangö udd; hemkom 1722 13/6; löjtn:s karaktär 1723 8/8 med rang från 1722 26/6; d 1739 4/8 i Nykil; (bataljer) Gadebusch, Hangöudd; ej sårad.
-Lohm, Johan Gustaf, kom i tjänst 1704; mönsterskrivare vid Vestgöta tremän. inf.reg 1708; kvartermästare vid Östgöta kav.reg 1709 22/10; kornett därst 1711 21/8; sekundlöjtn. därst 1717 8/8; ryttmäst.s avsked 1719 20/10; intogs på Vadstena krigsmanshus 1723; blev sinnesrubbad; d 1746 8/2 i Vadstena. - G 1710 23/10 m Anna Christina Roxendorff, d 1741 16/1 i Linköping; dotter av översten Bertil R och Valborg Jönsdotter. Barn: Valborg f 1714 7/5 i Skeppsås; Johan f 1717 15/9 i därst.; Barthold Petrus f 1719 19/9 därst.
Rörande personerna vid Vadstena krigsmanshus finns dessutom ytterligare tryckt litteratur, som kan användas för att stämma av uppgifterna ovan.
Hälsningar LarsO
675
« skrivet: 2014-07-01, 21:28 »
hej
följdfråga: har du någon kunskap om var Johan Gerhard D och Gunilla Margaret Fägersten avled?
hälsningar (igen)
LarsO
676
« skrivet: 2014-07-01, 01:24 »
Hej,
Så här ser styrman Dijkmans äldre historia ut, i mina anteckningar kring SOICs män:
Dijkman, Joh. Gerhard (f 1747 i Göteborg), son till tullförvaltaren och senare packhusinsp mm i Göteborg Johan Ingevald D (1710-74) och Maria Elisabet Lohm (f 1714 i Stralsund d 1773 i Göteborg). Föräldrarna hade ett förmöget hem på St Hamngatan i Göteborg och bouppteckningen slutar på 24.478 daler smt. Av Wilhelm Bergs släktutredningar framgår att år 1886 fanns porträtt bevarade av tullförvaltare Dijkman och hans maka, målade av N Biörck. Sonen omtalas 1774 i föräldrarnas gemensamma bouppteckning utan någon yrkestitel.
Kadett på Adolph Friederich 1766, dito på samma skepp 1768 och lärstyrman på Lovisa Ulrica 1771 (Rullan GUB och Kalmar stadsbibliotek).
Hälsningar
LarsO
677
« skrivet: 2014-06-23, 10:37 »
hej
kolumnerna har följande rubriker (huvudsakligen): Ålder - Tienståhr - Födelseort - Handtwärk - Gifter
och det är ifyllt enligt följande: 21 - 1 1/4 - Wästergötl. - ---- - ogift.
Den långa texten i viket handlar om soldatens utrustning och i vilket skick den är. Till höger står, som väl för gubbarna i hela kompaniet: Commenderad till Stromstad.
Hälsningar
LarsO
678
« skrivet: 2014-06-21, 10:21 »
hej
Kollar jag Älgen under Dufva i Finland kan vi läsa under tab 9 Jakob, till Näset i Borgå sn; levde 1530 - G m Margareta Tuvesdotter. Makarna har bara en dotter Ebba i denna uppställning levde ännu 1556, gift med 1 slottsloven på Tavastehus Olof Grelsson och 2 med Henrik Eriksson Risbit d för 1545.
hälsningar
LarsO
679
« skrivet: 2014-06-12, 16:59 »
hej
christer a: nej den vet jag inget om - någon anteckning om bokens existens finns ju inte heller i nad (nationella arkivdatabasen). men som du skriver; den har naturligtvis funnits om den finn omtalad på det sättet, men som så mycket annat av kyrkoboksmateial här i göteborg gått förlorad. i databasen finns dock upptaget en kyrkobyggnadsräkenskapsbok för hospitalsförsamlingen för år 1836, som tydligen finns på ub:s handskriftsavdelning här i göteborg. underligt bara det.
många hälsningar
larso
680
« skrivet: 2014-06-11, 21:33 »
Susanne mfl
Lite om Wallin och Göteborg mm. Jo mina erfarenhet efter att länge ha umgåtts med kyrkböckerna i Göteborg är väl ungefär: man måste kolla i alla de församlingar som har några handlingar i behåll och slå i alla tillgängliga register för att försöka förstå hur det hänger ihop. Några exempel: i Domkyrkoförsamlingens räkenskaper återfinns intäkter för begravningar och ringningar som rör personer som sedan blev begravda i Kristinae församling - och också troligen tillhörde denna. I den kyrka som lång långt i öster Hospitalsförsamlingen, som formellt var ett annex till Domkykorförsamlingen finner vi både grevar och baroner definitivt inte bara hopitalshjon! Det låg en del större gårdar där i öster och folk därifrån brukade då Hopitalskyrkan för sina förrättningar och gudstjänster. Det finns säkerligen fler underligheter av den här arten som gör oss sentida forskare brydda.
Wallin förresten , det känns ganska logiskt att han tog namn efter Wallda församling!
Hälsningar
LarsO
681
« skrivet: 2014-06-08, 15:50 »
Arne W,
Efter att jag gått bet på Andreas Wallin ovan, kan jag meddela följande om kaptenlöjtnanten Jonas Löfman:
Börjeson skriver, i sin bok Biografiska anteckningar om Örlogsflottans officerare 1700-1799 (1942): var 50 år gammal 1737; arklim 1703; holl örltj matros (sk Edam) 1703-05 och svårt sårad i strid med eng sk; hemkom 1707; konst Gbgs stat 1710; brigant Sofia så; ord ulöjtn Gbgs stat 21.2 1717; freg Halmstad så; gal Viktoria senare ch Uppassaren 1718; trpt Sthlms stat 1720; kaptlöjtn så; blockhuset Elefanten så; trpt Ka stat så; freg Reval 1721; kaptenlöjtn lön 14.1 1729, trpt Gbgs stat 1736; var död 1742. Änkan hette Kristina Kollinia (KBr 9.11. 1742):
Texten är ganska lapidarisk och kanske något svårtolkad, men ... så ser det ut. Han finns även biograferad i lite kortare text i Adam Lewenhaupt: Karl XIIs officerare.
Hustrun tillhör säkert prästsläkten Kollinius inom Göteborgs stift.
Hälsningar
LarsO
682
« skrivet: 2014-06-08, 15:30 »
Marianne mfl
Det finns ju register över dessa, både attesterna och inflyttninglängden för den här tiden vi talar om. Den ende And Gunnarsson som finns upptagen i inflyttningsl. på 1700-talet är drängen, med detta namn, som inflyttar 1783 närmast från Walda och uppges som född i Sjogerstad. Men det passar ju dåligt till frågan.
Hälsningar
LarsO
683
« skrivet: 2014-06-08, 13:52 »
hej
tyvärr är Göteborg vid den här tiden i hög grad ett svart hål, man kan bara arbeta med de ynkliga verktyg som står till buds av register som landsarkivet upprättat och de få längder som finns bevarade. Av inflyttningsattesten att döma heter Andreas Gunnarsson just så, med namnet Wallin tillskrivit. Släktnamnet har tillkommit vid flytten till Amiralitetsvarvsförs., som jag kan jag tolka det som. Församlingarna i Majorna (Amiralitetsvarvsförs., Mariebergs och Örgryte) hörde ju formellt inte till staden vid den här tiden. De församlingar vi alltså skall se till är Domkyrkoförsamlingen, Kristinae förs (lite olika stavningar) och Hospitalsförsamlingen. Underligt nog tycks de alla något länkade till Domkyrkoförsamlingen vid den här tiden, enligt mina erfarenheter.
hälsningar
LarsO
684
« skrivet: 2014-04-02, 21:54 »
Hej
Den goda och viktiga boken om lantmätare, som väl innehåller allt är ju: Ekstrand, Viktor: Svenska Landtmätare 1628-1900. Umeå & Uppsala (1896-1903). Jag har inte sett den fulla titeln i diskussionen här.
Hälsningar LarsO
685
« skrivet: 2014-03-30, 20:24 »
hej ralf mfl,
nja jag har inga ytterligare komentarer, kan för lite i ämnet. jag ville bara peka på en situation där jag mött odet (som vi säger här i göteborg).
hälsningar
larso
686
« skrivet: 2014-03-29, 19:59 »
hej
vid tex doktorspromotioner avslutar ofta promotorn sitt tal just med frasen dixit, dvs i detta sammanhang - Jag har talat.
Häls
LarsO
687
« skrivet: 2014-03-29, 16:51 »
hej,
Jag skulle behöva hjälp/råd med följande: För en god väns räkning (som fyller år här under sommaren), försöker jag göra en mindre släktutredning - ni vet redan hur det går. Men till saken: hennes farfar är Carl Otto Wilhelm Carlsson (Lesslie?) född 1879 20/10 i Åbo, Finland. Eftersom det tycks vara så att Hiski och andra hjälpfunktioner för släktforskning i Finland upphör ca 1860 och inriktar sig på de sedan äldre källorna blir det ju ett problem för någon som är född som Carl Otto Wilhelm under senare delen av 1800-talet.
Frågan alltså, hur går jag vidare med detta? tacksam för alla tips och all hjälp!
Hälsningar
LarsOlof Lööf
688
« skrivet: 2014-03-27, 23:10 »
hej
Jättemycket tack, jag skall genast undersöka detta.
Hälsningar
LarsO
689
« skrivet: 2014-03-27, 19:32 »
hej
vidare: det är alltså inom samma församling, men i en annan volym och adress.
Hälsningar
LarsO
690
« skrivet: 2014-03-27, 19:26 »
hej
kollade bara i det fönster jag såg (kanske lite hastigt). ÖH betyder dock Östra Haga, den del av stadsdelen Haga som ligger närmast kyrkan med samma namn alltså. Jag får kanske sluta med att försöka hjälpa till, eftersom jag tycks vara för slarvig.
häls
LarsOlof
691
« skrivet: 2014-03-27, 15:47 »
Hej
De var roterade inom angränsande län och tillhörde därmed formellt Älvsborgs regemente.
Sävedals härad (vilket är mest troligt att de återfinns innom) tillhörde ju även på nått sätt Göteborgs stad.
Hälsningar
LarsO
692
« skrivet: 2014-03-27, 15:42 »
Hej
till Masthugget (Masth.) 1908 1/1, 2931. Den senare siffran är väl en sidhänvisning.
Hälsningar
LarsO
693
« skrivet: 2014-03-27, 13:20 »
Hej,
Känner någon till något ytterligare om:
Jöran Wilhelm Maninen (f 1749 i Helsingfors, Finland d 1789 3/7 i Norrköpings St Olai förs.). Maninen/Manninen inflyttade till Mariebergs förs. i Göteborg år 1771 från Helsingfors och som änka återkom hustrun 1792 från Norrköping.
Manninen seglade på följande ostindiska skepp: Kvartermästare på Lovisa Ulrica 1778, båtsmans math på Sophia Magdalena 1780, dito på samma skepp 1783 och kvartermästare på Gustaf III 1785 (Rullan GUB).
Makarna gifte sig i Örgryte förs., Göteborg den 7 nov 1773, hustrun var piga från Hästhagen. Familjen finns upptagen som boende på Masthuggsberget i Majorna 1774-81 och Maninens resor med SOIC är noterade i husförhörslängden.
Gift med Anna Brita Rolin (f 1753 28/4 i Borås), dotter till Bengt R och Maria Svensdotter Röding.
Möjligen är han son till: avsk Constapeln Jöran Mannien f ca 1709 d 1781 ¾ i Helsingfors 72 år gammal. Hur kan man hitta en bouppteckning från Helsingfors från 1781?
Hälsningar LarsOlof Lööf}
694
« skrivet: 2014-03-21, 20:11 »
hej
fotografen Carl Mikael Olsson (1858-1900) hade sin sin ateljé i Rangströmsliden vid Masthuggstorget i Göteborg. Efter makens död fortsatte änkan Maria Elisabeh Olsson (f Johansson) verksamheten länge. 1940 överlämnades negativsamlingen efter ateljén till nuv Göteborgs stadsmuseum.
Hälsningar
LarsO
695
« skrivet: 2014-03-20, 23:57 »
Hej igen,
Ytterligare en kommentar (före jag somnar): Det måste röra sig om en äldre rad av hus än de jag tidigare skrivit om här, se flera inlägg. Under adressen Södra vägen (i Göteborgs stadsmuseums samlingar) finns dock ytterligare bilder som jag tycker starkt påminner om dessa - vad jag vill minnas. Då hamnar vi närmare Korsvägen, säg Södra vägen 75-85 ung. Bla under nuv platsen för Carlanderska sjukhuset.
Hälsningar LarsO
696
« skrivet: 2014-03-20, 23:51 »
Hej Marianne mfl,
Jo så e de ju, jag bläddrade inte tillbaka långt nog. Det finns fler bilder i denna samling, som jag dock inte ser här.
Hälsningar (igen)
LarsO
697
« skrivet: 2014-03-20, 22:59 »
Hej,
Lite geografi: Just i övergången mellan Södra vägen 97 och Mölndalsvägen 1 är det idag ett hak i stadsbilden - här ungefär låg ganska länge bla husen Stora och Lilla Magnered mfl. För några år sedan registrerade jag några bilder på Göteborgs stadsmuseums arkiv som visade dessa tidigare miljöer - dvs före dagens höghus. Denna del av stan hörde också tidigare till Örgryte sn., så kanske kan man få ytterligare information i Fritz Stenströms bok om det äldre Örgryte. Tyvärr tror jag inte bilderna är digitalt tillgängliga över nätet (i museets databas Carlotta). Digitaliseringen har kommit fram till bokstaven k, men troligen kan den intresserade få sig tillsänd en alldeles vanlig xeroxkopia om det finns intresse - eller om inte annat besöka museets faktarum och plocka fram grundmaterialet.
Hälsningar
LarsO
698
« skrivet: 2014-03-10, 15:54 »
hej
bör väl uttydas gruvbrytare, som jag förstår väl närmast = gruvarbetare.
hälsningar
LarsO
699
« skrivet: 2014-03-09, 22:53 »
Iréne Olsson,
Va fint att du hittade vad du sökte. Kanske trasslade jag till det något med att förväxla Ryr-socknarna. Jag har alltid svårt att hålla isär: Sundals-Ryr, Valbo-Ryr, Väne-Ryr och Lane-Ryr. Även denna gång råkade jag i hastigheten ge fel uppgift, men det redde ju upp sig.
hälsningar
LarsO
700
« skrivet: 2014-03-09, 22:49 »
Hej
Elsa Wallgren är dotter till Handelsmannen i Uddevalla Pehr Pehrsson, vars bouppt upprättades 1738 24/8. Han ärvdes av änkan Anna Heman, sönerna Petter Wallgren och Oluf Wallgren och mågen skepparen Påfwel Schröder. Efter Schröder finns även bouppteckning vid Uddevalla rådhusrätt från 1745. Han omkom väl troligen till sjöss. Tyvärr lämnar inte bouppteckningen år 1745 någon information om hans död.
Zander Claesson Schröder är omtalad av Olga Dahl i hennes uppsats om Uddevallasläkten Bratt i Västsvensk genealogi och personhistoria, utg av Västra Sveriges genalogiska förening (1972).
hälsningar
LarsO
701
« skrivet: 2014-03-09, 00:13 »
hej igen
torpet Fredrikshall återfinns i annexförsamlingen Ryr (Valbo - Ryr) s 193, kan kanske vara till någon hjälp.
Häls LarsO
702
« skrivet: 2014-03-08, 23:57 »
Hej
Jag tycker ju man kan läsa Styckjunk. Norrm, Fredrikshall.
Hälsningar
LarsO
703
« skrivet: 2014-03-05, 23:09 »
Hej
Som fd ansvarig för faktarummet vid detta museum kan jag lämna många tips i detta ärende, men svaret är inte lätt att kort sammanfatta eller överblicka. Först skulle jag föreslå att du ser lite i ortnamnslitteraturen för Bohuslän och Västergötland (Halland har jag tyvärr inte koll på). I de häradsvisa ortnamnsböckerna får du reda på mycket, om gårdarnas historia och även tidigare ägare - av borgerligt slag NB. Se gärna på häraderna omedelbart omkring stan: Askims hd, Sävedals hd, Hisingens härader och kanske de i södra Bohuslän; Inlands Södra och Norra härader. För just staden Göteborgs mark finns dessutom en egen ortnamnsbok i den här serien som kan vara väl värd att studera. Steg två blir väl sedan att lite mer noga kolla de landerier som ligger/låg på stadens egen mark. I detta ämne gav Fischer ut en del i 20-bandsverket som kom till stadens 300-årsjubileum 1923. En lite modernare bok om landerierna kom för några år sedan som en avhandllng av en författare Enhörning. I själva faktarummet, öppet för besök under dagtid, finns dessutom en lång svit av maskinskriven litteratur av Wilhelmsson som kan vara intressant att studera. Han har med väldigt mycket detaljer kring förvärv och ägande som personer med vår läggning gillar särskilt mycket.
Lycka till med fortsättningen
önskar
LarsOlof Lööf
704
« skrivet: 2014-03-02, 14:25 »
hej återigen,
En sista gång: eftersom det finns flera kopplingar mellan Sv Ostindiska kompaniet och medlemmar av släkten de Bronikowski kollade jag lite på det, men tyvärr inget napp ang Steinhausen där - min förteckning över befälspersoner NB. Går vi däremot till det holländska kompaniets databas (över alla personalkategorier) kan vi läsa om Jakbo Engelhart Steenhausen som seglade ut med VOC (Veereinigte ...) 1737-38, men det tycks inte vara rätt person.
Inge heller
Jan Steinhuisen som seglade ut 1736-37 tycks passa in.
Jag kan dock fortfarande tänka mig att rikta blickarna i denna riktning
hälsningar
LarsO
705
« skrivet: 2014-03-02, 14:04 »
hej
Angående Jacob och Engel (Borg) Steinhausens barn lämnar Örnberg (1905) följande information:
Anna Catharina f 1712 gift med tullinsp vid Barösund Olof Nordstrand (1701-63)
Engel f 1714 gift med kyrkoherden i Skällvik Daniel Nordstrand (1701-75)
Ulrica f 1716 gift med kapten Sigismund de Bronikowski (1697-1758)
Jacob f 1717 i Västra Husby
Carl Henric f 1722, d ogift 1783 23/4 - ogift.
Tyvärr förmedlar Örnberg inga ytterligare uppgifter om just sonen Jacob.
Hälsningar
LarsO (igen)
706
« skrivet: 2014-03-02, 13:57 »
hej,
Jodå han är med där med följande text:
Steinhausen, Jakob, döpt 1685 6/12 i Norrköping, bror till föregående, student vid universitetet i Uppsala 1703; adjutant vid en skv. kav. (nyuppsatt av svenska och finska rekryter) 1708; löjtn. därst. 1709 18/2; löjtn vid Östgöta kav.-reg. 1710; ryttm därst s.å. 18/11; major vid Skånska stånddragonreg. 1712 9/4; överstelöjtnants avsked 1719 30/9; d 1741 2/5 på Luddingsbo i Vestra Husby sn, Östergötland; (bataljer) Riga, Hälsningborg. - G 1711 m Engel Borg, döpt 1688 28/12 i Norrköping, d 1773 20/2 i Skällvik, dotter till tullförvaltaren Wedich B och Anna Brita Lindeflycht.
Om hans släkt och avkomlingar, se Örberg: Svenska ättartal XIII.
Häri är också släkten publicerad 1905.
Hälsningar
LarsO
707
« skrivet: 2014-02-26, 15:07 »
Hej,
Jag skriver följande om Engelholm i min fotobok
:Engelholm, Carl Hortulanus
F. 1830 21/7 i Norrköping. ? D. 1894 11/2 i Domkyrkoförs., Göteborg.
I St:a Gertruds tyska församlings vigsellängd i Stockholm 1859 kallas Carl Engelholm för maskinist. I enlighet med KB:s förteckning över svenska porträttfotografer har Engelholm senare varit fotografiskt verksam, först i Örebro och sedan i Västerås.
Fotograf Carl Engelholm inflyttade till Göteborgs Domkyrkoförsamling den 18 juni 1890 från Stockholms tyska församling, enligt kyrkoboksmaterialet. I St:a Gertruds tyska församling i Stockholm kan han inte återfinnas vid denna tid.
Firmaadressen var Södra Hamngatan 59, och den är omtalad i adresskalendrarna 1890-94. Ateljén arbetade bara med porträttfoto. De bevarade kartongerna har på baksidan till visitkortsporträtten dessutom längst ner tillägget ”Nerlien”, här får vi uppgift om en materialleverantör.
Alfred Johansson Back arbetade som fotobiträde 1892.
Gift med 1. (1859 14/11) Florentine Anna Maria Täubner f. 1838 20/2 i Königsberg, Tyskland. Efter vigseln i Stockholms tyska församling flyttade hustrun den 14 november 1859 till Norrköping (här har hon inte återfunnits). d. 1871 23/11 i Maria förs., Stettin, Tyskland. 2. Magdalena Wilhelmina Olsson f. 1869 6/11.
Hälsningar LarsO
708
« skrivet: 2014-02-05, 11:04 »
hej igen,
För en person vistandes i storstaden får man nog lämna kyrkoboksspåret och försöka gå andra vägar: Här i Göteborg har uppgifterna till mantalsskrivningarna hjälpt mig mycket i liknande fall. Tyvärr är de inte alltid bevarade och tidigt gick tydligen ut en instruktion i arkivväsendet att de skulle gallras, vilket de lydiga tjänstemännen väl ofta gjort. Men --- ser vi i de register som Stockholms stadsarkiv har över dessa finner jag i alla fall en mantalsuppgift för P G Marelius år 1860. Här skriver han sig som f d Brukskamrerare utan några närmare uppgifter om det du söker. Hoppeligen finns det fler mantalsuppgifter bevarade, men inte digitalt tillgängliga. Ett annat spår är ju adresskalendrarna för Stockholms stad, de finns väl för stora delar av det tidsspannet som intresserar dig, men hur man hittar dem utanför Stockholms stadsarkiv vet jag inte (Universitetsbiblioteken kanske?). Förresten så tror jag att Landsarkivet här i Göteborg har en omgång av dessa!
hälsningar
LarsO
709
« skrivet: 2014-02-05, 10:25 »
hej
Jo rullor (och generalmönsterrullor) är ju en sak, men de lämnard ofta inte så många uppgifter förutom titel och tillträdesdag till tjänsten. För knektarna får vi sedan lite personliga uppgifter om tex längd och härkomst mm. För officerare finns ju meritförteckningarna, som de skrivit och undertecknat själva. Här finner du sådana uppgifter du letar efter. Men även i Adam Lewenhaupt: Karl XIIs officerare - jag har bara den senare upplagan från 1977 - finner du sådana uppgifter du söker.
hälsningar
LarsO
710
« skrivet: 2014-01-31, 19:29 »
Bästa Barbro
Jo han avled tydligen 1867 i Stockholm. Hans bouppteckning har i Stockholms rådhusrätts arkiv (nummer/återfinns under) 1867, vol 4 (detta år) och s 122.
Hälsningar
LarsO
711
« skrivet: 2014-01-31, 19:22 »
Hej
Göteborg och Majorna är ju inte precis som andra ställen vad gäller - inflyttninglängd, husförhörslängd osv osv - du vet det vanliga hantverket i släktforskeriet.
Jag kollade i församlingens register, som delvis återfinns under Karl Johans församling (kolla vidare där). Karl Johans församling eller Förenade kustförsamlingen är ursprungligen ett sammanlägg av Amiralitetsförsamlingen och Mariebergsförsamlingen.
Jag fann då skeppsbyggmästaren Lars G Benjamin Ståhl som avliden i Mariebergsförsamligen den 18/10 1793 och hans bouppteckning kan du ta del av i Sävedals häradsrätt 1794: no 49.
Hälsningar LarsO
712
« skrivet: 2014-01-23, 22:45 »
Hej igen
Jo så är det ju (med Tellander), som oxå Olga nämner, såg jag nu. Olga som jag kände under många år var en mycket duktig och samvetsgrann person, det kan jag intyga. Hon brukade mycket av de inneliggande handlingarna i Göteborgs rådhusrätt för sina jämförelser och klargöranden; men här jag kommer jag till lite av min privata synpunkt, hon var naturligtvis inte utan forskningsmässiga felslut. De inneliggande handlingarna är många och finns för hela tiden du undersöker här, därmed blir det svårt att finna rätt papper.
många hälsningar
LarsO
713
« skrivet: 2014-01-23, 21:22 »
hej
Jag har tittat lite på lösning till din fråga (från min göteborgska horisont), men tyvärr inte funnit någon bouppteckning från vare sig Aron Holst (d 1748) eller Maria von Seth (d 1777). Däremot kan jag se Aron Hs namn i bouppteckningen efter borgm Eric Tellander (d 1744) som var gift med Catharina von Seth. Aron Holst anges här som svåger till den avlidne. Ett litet spår kanske, men vi får inte reda på makarna Holsts gemensamma barn - trots allt.
Hälsningar
LarsO
714
« skrivet: 2014-01-21, 10:35 »
hej
Jo läsningen i Börjeson ang officerarna är lite knaprig och kanske delvis svårförståelig med sina förkortningar, men så här ser det ut ang bröderna B:
C A: Blässing, Karl Abraham; f 26.7. 1763; broder t föregående (dvs DG); fänr 23.4 1779; löjtn 21.2 1788; sk Prins Fredrik Adolf så; + Hogland 17.7 1788; för tapperhet sd kapt 21.7 så, major 22.12 1793; öl i flottorna 1.3. 1805 och öl vid fl 26.5 1812; RSO; ch sk Gustaf den Store 1813; d 2.2 1815.
DG; Blässing, David Gustaf; f 10.3 1750; son t kapt Tomas Adam B; kadett 7.12 1762; löjtn 6.6 1774; fr örltj enseigne de vaisseau sk le Palmier 1778-79; lieutenant de vaisseau sk le Conquéran 1780-82; svårt sårad 1782; RSO 1781, FrOPlemer 1782; hemkom 1783; kapt 4.6 så; sek sk Drottning Sofia Magdalena 1789; + Ölands su 26.7 så; artkapt 24.4 1791; major 25.2 1793; ch freg Thetis 1797-99; för trogna tjänster och i synnerhet dess välförhållande under honom anförtrodda exp m freg Thetis i Marocko; öl 6.7 1799; LKomÖÄ 1802; överste i flottorna 9.11 1808; ch sk Försiktigheten 1809; d 2.5 1815.
Förkortningarna ang utmärkelser mm för David Gustaf skall uttolkas följande RSO= Riddare av Svärdsorden, FrOPlemer = Franska orden Pour le mérite (dvs Hederslegionen) och LKomÖÄ = Ledamot av kommiten för örlogsflottans sjöärenden.
Somliga skepp de seglat med får man alltså reda på, men troligen inte alla?
Hälsningar LarsO
715
« skrivet: 2014-01-19, 15:58 »
hej igen
jo sidan är ju helt en avskrift av Elgenstierna - all adelsgenalogis lexikon, så det kan väl betraktas som säkert. Dock skulle det vara intressant med lite kyrkoboksunderbyggnad, även om det inte är nödvändigt.
Hälsningar
LarsO
716
« skrivet: 2014-01-17, 09:46 »
hej
så är det! - höglärde Mag. And Flodin
hälsningar
larso
717
« skrivet: 2014-01-16, 19:19 »
Hej igen
Efter lite koll hittar jag under samma år och samma datum en dotter Christina född som dotter till soldaten Sven Wiss och Anna Andersdotter på Stommen i annexförsamlingen Eggvena.
hälsningar LarsO
718
« skrivet: 2014-01-16, 17:43 »
hej igen,
Ja egentligen var den väl till för fattigt folk och för personer som var på Hospitalet. Men som vanligt är det bara en huvudregel när det gäller Göteborg och lite allt möjligt var tänkbart. Domkyrkoförsamlingen var ju den centralt belägna och Hospitalsförsamlingens kyrka låg lite östligt och som jag tolkat det: personer som bodde i kyrkans närhet kunde skriva sig där. Men samtidigt var församlingen lite av en underförsamling till Domkyrkoförsamlingen och folk gick registermässigt mellan flera församlingar, inte bara dessa två. För personer som avlidit långt västerut i Majorna och var kyrkbokförda i tex Mariebergsförsamlingen, ja då kunde det plötsligt stå i tex vigsellängd eller begravningslängd att denna ceremoni ägt rum i Domkyrkan. Hur församlingslivet verkligen fungerade i Göteborg i äldre tider är jag osäker på om någon kan svara på överhuvudtaget.
Hälsningar LarsO
719
« skrivet: 2014-01-16, 16:49 »
hej igen
Med hjälp av de många utmärkta register som finns till församlingarna i Göteborg kan följande iakttagas:
Svante Håkansson f 1818 24/4 och hans hustru Christina Svensdotter f 1824 7/10 finner vi i Domkyrkoförs AIa:5 s 302. Mannen avled 24/1 1869 och hustrun 1882 1/11.
Ser vi sedan i Hospitalsförsamlingen (dvs först registret) finner vi hänvisning till hfl AI:2 s 20 (1846-68). På s 20 i längden står att Christina Svensdotter (f 1824 7/10) är född i Herrljunga och kom inflyttad från Alingsås 13/11 1853 och flyttar vidare till Örgryte 28/11 1854.
Hälsningar
LarsO
720
« skrivet: 2014-01-16, 16:24 »
Hej
Det står af Hospit. Pred J Magnusson, dvs att paret vigdes av Hospitalspredikanten J Magnusson.
Häls LarsO
721
« skrivet: 2014-01-12, 11:00 »
Hej,
Jo Karlskrona är ju ett svårt ställe att forska på, lite lyckat här att de har sin hemvist i Amiralitetsförsamlingen, då finns lite hopp. Bara ytterligare en kommentar till Börjeson ovan: Hans bok är ju inget släktforskarverk, han redogör för dessa sjömilitärers karriärer, med vissa familje- eller personhistoriska nedslag. Så förvisso Jonas, har du helt rätt rörande de inblandade männen Blässings hustrur. De äktenskapen är ju helt klarlagda!
Hälsningar LarsO
722
« skrivet: 2014-01-11, 22:48 »
Hej
I mitt arbete med Svenska ostindiska kompaniets officerare mm har Hjalmar Börjesons:Biografiska anteckningar om Örlogsflottands officerare 1700-1799. Stockholm (1942) blivit lite av en familjebibel för mig - härur kan följande citeras:
Abraham Blässing skrev sig Blaesing (d 3.3 1746) gift med Katarina N (d 1761). Han slutade som skeppskapten i flottan.
Barn:
Märta Stina gift med kompaniskrivare Jakob Lychovius
Tomas Adam (f ca 1712 d 4.10 1786 ... Se nedan
Tomas Adam Blässing (1712-86), via graderna i flottan blev han slutligen överstelöjtnant. Gift med 1. Ingrid Maria Anckarloo och 2.Ulrika von Feilitzen
Söner (sjöofficerare):
David Gustaf f 10.3. 1750 2.5. 1815 .... Se nedan
Karl Abraham f 26. 7 1763 d 2.2. 1815... Se nedan
David Gustaf Blässing (1750-1815). Via utlandstjänst blev han slutligen överste i flottan. Han var med i Gustaf IIIs ryska krig i slaget utanför Öland. Ingen hustru omtalad i Börjesons verk.
Karl Abraham Blässing (1763-1815). Även han deltog i Gustaf IIIs ryska krig och var med i slaget vid Hogland 1788. Ej heller för denne man nämner Börjeson någon hustru.
Många hälsningar
LarsO
723
« skrivet: 2014-01-02, 23:03 »
Hej,
Jodå: så här ser min lilla biografi ut över Charles Chapman
Chapman, Charles (}1718 9/9 - 76 24/12), son till Tomas C (f 1683 i Stockton, Yorkshire, England d 1769 i Majorna, Göteborg) och Susanna Colson (1691-1771), således yngre bror till Fredrik Henrik af Chapman. I familjebibeln heter modern Susanna Hudson.
Chapman tituleras kapten i SOIC när han 1755 blir medlem i Frimurarlogen. Varvskapten vid SOIC (1762).
Chapman levererade kalk och stenkol till Göteborgs glasbruk hösten 1763. Han ägde också ett tegelbruk och ett kalkbränneri under Älsborgs kungsladugård, samt lägenheterna Klasängen och Hålekärr. Kalkbränneriet ägde han sedan hösten 1761, men arbetet hade legat nere av brist på tillgänglig kalk. Tanken var att kalken skulle föras in från England som barlast. Tegelbruket fanns ännu i hans ägo när bouppteckningen upprättades 1777, dock i förfallet tillstånd. En ugn kan dock brukas för kalkbränning. Några mindre markstycken ägde han också tillsammans med en bod för sillsaltning med en lång brygga vid varvet Wiken.
Gift med 1. Brigitta Elisabeth Beck (f ca 1734 d 1757 8/6), dotter till handelsmannen i Stockholm Carl Beck Lorenson (d före 1759) och Brita Christina Dahlström (d 1759 i Stockholm) och med 2. Anna Cajsa Palmberg (1738-78), dotter till Peter och Margareta Palmberg.
Från Enighetens resa 1757-58 rapporterar Götheborgs weckoblad:
”Af berömlig nit för nyttiga inrättningar, har uppå Capitain Herr Carl Chapmans föreställning, et Sammanskått af 462 Dal. Silf:mt blifwit gjort af samtelige uppå Swenska Ost-Indiska Compagniets Skepp Enigheten; hwilken Summa wid des nu lyckeliga hemkomst, blifwit skänt til det af Frimurare Samhälhet här i Götheborg inrättade Barn - och Koppympnings Hus”.
3.e styrman 1742 på Drottningen af Swerige, 1.e styrman på Stockholm 1745, 1.e styrman på Prins Gustaf 1746 och 1.e styrman på Cronprins Adolph Friederic1749.
Kapten: 1752 på Götha Leijon, 1757 på Enigheten, 1760 på Prinsessan Sophia Magdalena, 1764 på ekipagekontoret, 1775 på Terra Nova, 1777 på Drottning Sophia Magdalena. Kjellberg (1974). Den sista resan enligt s 182 i boken, på s 206 i förteckningen över kaptenerna framgår att det rätteligen var C G Ekeberg. Charles Chapman var avliden när denna resa anträddes!
Hälsningar
LarsO
724
« skrivet: 2013-12-28, 01:15 »
Hej,
Eftersom även jag är intresserad av familjen Burtz - kan jag nog skriva att Nej den tycks inte vara särskilt utredd. Just idag har jag dessutom gått igenom: 1) Genos. Tidskrift för släktforskning och 2) Genealogiska samfundets i Finland. Årsskrift. Häri har jag inte funnit någon utredning. Det kan ju förstås finnas något monografiskt verk, som helt fokuserar på familjen Burtz - men jag har inte lyckats finna något sådant heller.
Hälsningar LarsOlof
725
« skrivet: 2013-12-17, 17:25 »
hej igen,
bouppteckningarna hittar du under Inlands Fräkne hd, registret är uppställt på efternamn (som vanligt).
hälsningar
larso
726
« skrivet: 2013-12-16, 23:07 »
Hej igen,
Troligen är det den Olof som är född i Forshälla den 24/12 1838 som son till torparen Helge Mårtensson och Anna Persdotter på torpet Stallhagen under Ammenäs. De får även en dotter 1840 8/11 och är då kvar på Stallhagen, så även 1841-52 i vol AI:9. I följande vol AI:10 för åren 1851-62 tycks det ha hänt något eftersom detta torp saknas under Ammenäs. Här får man nog blada hela volymen. I någon hfl såg jag på Olof Helgesson att prästen fört in födelsedatum 24/10 och sedan skrivit 1836 i kolumnen för födelseår och 1838 för tid för dop!
Mycket märkligt.
Många hälsningar
LarsO
727
« skrivet: 2013-12-16, 22:27 »
Hej
Helgesson påträffas som utflyttad från Ljung 1862. Han bor då på Simmersröd i AI:12 s 150 och kan sedan följas tillbaka i AI:11 på denna plats. Han anges här som född i Forshälla 1836 24/10. Men här kan han inte återfinnas som du kanske redan konstaterat. Kanske kan han ytterligare spåras i Ljung (vilket jag förmodar).
Häls LarsO
728
« skrivet: 2013-12-13, 21:52 »
Hej
Kolla i boken: Anna Malvina Wigert: Släkten Wigert. Göteborg (1923).
Hälsningar
LarsO
729
« skrivet: 2013-11-30, 16:19 »
hej
modern bor i/på 12 roten no 28. sedan gäller det att klura ut var det kan ligga (utanför centrala stan).
hälsningar
larso
730
« skrivet: 2013-11-24, 23:28 »
hej
han är i alla fall inte upptagen i Elgens Ättartal.
hälsningar
LarsO
731
« skrivet: 2013-11-23, 14:57 »
Hej,
Mannen kommer från Lby Stora dvs Stora Lundby
Kvinnan från Skepplanda.
Hälsningar
LarsO
732
« skrivet: 2013-11-20, 15:48 »
Hej
Lär väl handla om någon klädstamp och något som blivit stampat. Wammaret är då = vadmalet dvs tyget vadmal.
Häls
LarsO
733
« skrivet: 2013-11-08, 18:19 »
aj
tryckte fram meddelandet igen. Jasså det finns en bou efter Henrik Å, det skapar ju lite klarthet i alla fall!
Hälsningar (igen)
LarsO
734
« skrivet: 2013-11-08, 18:16 »
Hej
Jo, det står ganska mycket, men tyvärr inte så väldigt mycket som skapar ytterligare klarhet för oss detaljsnokar - texten är enligt följande:
Åberg, Henrik; var 49 år gammal 1754; son t amtskapt Zakarias Å; vol 1723; ord 1styrm 12.9 1724; konstmat 4.6 1726; konst 14.2 1733; holl ostind komp tj i Batavia 1735-36; löjtn sv amt 23.12 1736; sk Sverige 1738; freg Jaramas 1741;eo kaptlöjtn 5.2 1742; sk Pommernå; ord kaptlöjtn 17.2 1743; sk Finland så; ch lastdr Jakobstad 1748; kapt 4.5 1754; ch freg Postiljon 1755; komdkapt 1.4 1757; ch sk Sofia Charlotta 1759; ch freg Uppland 1761; d 2.2 1767. G 1) m Brita Sofia Strömbeck; 2) 15.6 1763 m Metta Råberg, änka efter kaptenlöjtn Gustaf Adolf R. Barn: Helena Sofia, f 24.12 1747, gm konteramiral Tomas Nordenstierna, samt Kristina Maria och Britta Beata, gm öl Klas Gustaf Fleming af Liebelitz. - I holl tj t Ostinden förde han en brigantin på Malacka och Sumatra. Under en sådan exp kom han i strid med malajiska sjörövare och blev sårad i benet av en förgiftad pil.
Alltså mycket om hans tjänst enligt meritförteckningar - med en myckenhet detaljförkortningar, och inte något särskilt om hans bostadsort och familjeförhållanden.
Många hälsningar
LarsO
735
« skrivet: 2013-11-08, 17:30 »
Hej
Jo, det står ganska mycket, men tyvärr inte så väldigt mycket som skapar ytterligare klarhet för oss detaljsnokar - texten är enligt följande:
Åberg, Henrik; var 49 år gammal 1754; son t amtskapt Zakarias Å; vol 1723; ord 1styrm 12.9 1724; konstmat 4.6 1726; konst 14.2 1733; holl ostind komp tj i Batavia 1735-36; löjtn sv amt 23.12 1736; sk Sverige 1738; freg Jaramas 1741;eo kaptlöjtn 5.2 1742; sk Pommernå; ord kaptlöjtn 17.2 1743; sk Finland så; ch lastdr Jakobstad 1748; kapt 4.5 1754; ch freg Postiljon 1755; komdkapt 1.4 1757; ch sk Sofia Charlotta 1759; ch freg Uppland 1761; d 2.2 1767. G 1) m Brita Sofia Strömbeck; 2) 15.6 1763 m Metta Råberg, änka efter kaptenlöjtn Gustaf Adolf R. Barn: Helena Sofia, f 24.12 1747, gm konteramiral Tomas Nordenstierna, samt Kristina Maria och Britta Beata, gm öl Klas Gustaf Fleming af Liebelitz. - I holl tj t Ostinden förde han en brigantin på Malacka och Sumatra. Under en sådan exp kom han i strid med malajiska sjörövare och blev sårad i benet av en förgiftad pil.
Alltså mycket om hans tjänst enligt meritförteckningar - med en myckenhet detaljförkortningar, och inte något särskilt om hans bostadsort och familjeförhållanden.
Många hälsningar
LarsO
736
« skrivet: 2013-11-06, 23:48 »
Hej,
Vi kan nog utgå från att Johan Melanders hustru Ingeborg Kristina Åberg var nära befryndad med släktingarna Gyllenstam/af Klint:
1. Johan Melander (1756-1839) var gift med 1. Ingeborg Kristina Åberg 2. Hedvig Ulrika Gyllenstam och 3. Hedvig Sofia af Klint (detta enligt Börjeson Örlogsflottans officerare).
2. Enligt Älgen: Hedig Ulrika Gyllenstam (1764-1808) var i sin tur lillasyster till Catharina Charlotta Gyllenstam (1749-1808) som var gift med Erik Klint, adlad af Klint (1732-1812). Jfr ovan.
3. Svärfar Zakarias Åberg (1674-1715) hade två söner -a) Henrik Åberg (1705-67) och b) Jonas Åberg-Gyllenstam (1708-90), båda blev sjömilitärer.
4. En Helena Sofia Åberg (1747-90), var dotter till just kommendörkapten Henrik Å och Brita Sofia Strömbeck. Denna dotter var gift med amiral Tomas Nordenstierna (1731-1810).
5. En Kristina Maria Åberg (1753-1834) var dessutom gift med konteramiral Nils Elias Pettersén-Rosensvärd (1743-1817).
Det känns lite som alla dessa härovan omtalade personerna har ett ganska tätt samband. Jag föreslår att du riktar blickarna mot den äldre av sönerna Åberg. I mitt arbete med officerarna i Sv Ostindiska kompaniet har jag själv haft en del problem med den här familjen/na.
Många hälsningar LarsOlof
737
« skrivet: 2013-10-16, 00:13 »
hej
Det bör betyda 9 kvarteret (qvarteret) tomt no 1.
Häls
LarsO
738
« skrivet: 2013-10-13, 17:20 »
Nordanväder mm
En underlighet i sammanhanget är att det finns en adlig ätt Nohlanvähr, som adlades 1682 och ursprungligen hette Nordanväder.
Hälsningar
LarsO
739
« skrivet: 2013-10-13, 10:25 »
hej
Jodå i registret för DK förs inflyttningsattester/inflyttningslängder finns en hänvisning till en styrman Oscar Wilhelm Flodins inflyttningsattest 1855:14249. datum för inflyttningen i hfl 7/11 55 är säkert korrekt antecknat. Just attesterna är tyvärr inte alltid tillgängliga i arkiv digital (men kanske genom NAD). Flyttningsattesterna har inte alltid bedömts som viktiga, men just för domkyrkoförsamlingen i Göteborg - som saknar mycket andra kyrkböcker - är de centralt betydelsefulla.
hälsningar
LarsOlof
740
« skrivet: 2013-10-06, 20:37 »
Hej igen,
Nja inte mer än att det finns lite uppgifter i Göteborgs stadsmuseums faktarum under rubriken Wilhelmsberg, jag minns inte riktigt men det var nog några foton och kanske även några andra grundaruppgifter/och/eller tidningsklipp.
Hälsningar LarsO
741
« skrivet: 2013-10-04, 19:50 »
Hej
Konkursen kan finnas vid Göteborgs rådhusrätt; till konkurserna här finns register - kanske bara vid Landsarkivet i Göteborg? Lite av ett problem är att varvet låg på Hisingssidan av Göta älv och kan formellt ha tillhört Östra Hisings häradsrätts område. Men även för denna rättsinstans lär det finnas förteckningar över registrerade konkurser.
Hälsningar LarsO
742
« skrivet: 2013-07-31, 20:42 »
Bästa Dolly,
Såg din fråga kring familjen Häger först idag. Du har kanske lyckats med din forskning sedan dess och sitter nöjd. Mina rader här handlar bara om att det finns en mycket framgångsrikt släkt av rådmän mm i Göteborg med namnet Häger. Jag vet i alla fall att de ägde gårdar i Angered sn - på den tiden norr om Göteborg och utanför stan. Att de skulle kunna ägt och haft gårdar vidare norrut längs Göta älv känns mycket tänkbart.
hälsningar
LarsO
743
« skrivet: 2013-07-19, 23:55 »
Hej
Släkten Weinholtz är en framgångsrik militärsläkt i Bohuslän. Sök på googel på översten Peter W - så borde du få en del träffar. Missminner jag mig inte var han överste för Bohusläns reg., och den vägen finns det givetvis fler bokliga källor att kolla. Han är givetvis upptagen i Adam Lewenhaupts bok om Karl XIIs officerare.
Hälsningar LarsO
744
« skrivet: 2013-07-18, 01:41 »
Hej
Rörande Göteborgsförsamlingarna har du väl trillat i det knepiga hål som många gör som forskar i vår stad. Efter att de territoriella församlingarna upprättades 1883 finns det i princip inte någon Tyska församling. Församlingen är då Kristinae församling, för en del av nordstan och trakterna bort mot Stampen. Men lika underligt finns det förmodligen - liksom ännu idag - en Tysk församling, dvs närmast som en förening inkapslad i Kristinae församling. Man kan alltså mycket väl vara född i tex Vasa församling (kanske den territoriella tillhörigheten), men ändå tillhöra den Tyska exterritoriella församlingrn (eller förening om vill kalla den så - här lite slarvigt).
Hälsningar LarsO
745
« skrivet: 2013-07-17, 01:21 »
Hej
Du finner familjen Olof Jacobsson och Brita Johansdotter med (bla?) dottern Elisabeth f 1826 under kvarteret Kransen i AI:9 s 66.
Hälsningar LarsOlof
746
« skrivet: 2013-07-07, 10:47 »
Hej,
Släkten Memsen finns publicerad av Sumelius, Rafael: Memsen (Memssen) (i: GENOS. Tidskrift utgiven av Genealogiska Samfundet i Finland. 15) (1944), s 37-55. Häri finns även den svenska delen av familjen upptagen.
Hälsningar
LarsOlof
747
« skrivet: 2013-06-29, 16:20 »
Hej
De som jag spontant tänker på är väl närmast släkten De la Rose ?
Hälsningar LarsO
748
« skrivet: 2013-05-05, 00:18 »
Hej igen,
Tyvärr finns inget rotemansarkiv i Göteborg även om Göteborgs mantalskontors personregister fungerar ung. på liknande vis (finns fotograferat via NAD). Däremot har jag kollat vidare på fotografer med förnamnet Axel, och jovisst det finns en del men alla ligger lite längre tillbaka i tiden än omkr år 1900. Då passar bara Axel Mauritz Lundin (1861-1910) in. Han hade på 1880-talet arbetat för Axel Lindahl (!) och följde också denne under hans resor i Norge och slog sig sedan ner i Södertälje, där han oxå dog. Just 1910 är Axel Lundins firma upptagen i adresskalendrarna för Göteborg på adressen Östra Hamngatan 44. I denna ateljé hade han då efterträtt en mer omtalad fotograf: Hjalmar Brink.
Lite geografi: i Göteborg finns det fyra hamngator: Västra Hamngatan, Östra Hamngatan, Södra Hamngatan och Norra Hamngatan. Fotoateljéer har bara funnits på Södra Hamngatan och Östra Hamngatan (kanske med något enstaka undantag).
Hälsningar LarsO
749
« skrivet: 2013-05-03, 22:30 »
Hej Maria M,
Eftersom jag forskat mycket kring fotograferna i Göteborg - vill jag meddela dig följande: Jo Axel Larsson är en fotograf som etablerade egen ateljé 1891, troligen då med adress Skolgatan 2 (i Haga). På denna adress är han kvar till 1897, då han förvärvar ateljén på Victoriagatan 11 (fd Dahllöf & Hedlunds). Han emigrerade 1911 till Australien, där han också avled 1945. Just i ateljén på Victoriagatan har han en mycket omfattande verksamhet med butik och ateljé. Han har även filialer och agenter lite runt om i landet (i alla fall det senare). Många av de förstoringar vi finner på våra auktioner av bonden och bondmoran som har hängt i salen på gården har Larsson som upphovsman. Just det här att göra förstoringar var lite av en specialitet för firman.
Alla fotobiträden jag har funnit i hans ateljéer har efternamnet Larsson, men tyvärr är inte uppgifterna om de anställda så omfattande som de var lite längre tillbaka i tiden. Därför är det fullt möjligt att din Sven Eriksson arbetade för Axel Larsson, men här har du några firmaadresser att förhålla dig till.
Hälsningar LarsOlof
750
« skrivet: 2013-05-02, 19:01 »
Hej igen
Hups, jag såg inte högre upp att Thorsell och Gunshaga svarat med uppgiften om Örnberg. Ber om ursäkt för det; men kan tillägga att Örnbergs egna anteckningar idag finns tillgängliga på nätet genom NAD, och de är intressanta att ta del av.
Hälsningar (igen)
LarsO
751
« skrivet: 2013-05-02, 18:58 »
Hej,
Släkten Drangel är publicerad i Örnberg, L. M. V.: Svenska Ättartal. Sjunde årg. Stockholm (1891), sl Drangel.
Häls
LarsOlof
752
« skrivet: 2013-03-31, 11:01 »
Hej
Numren var uppbyggda enligt: löpnummmer (karlen)-fo.nummer (försvarsområde/rullföringsområde) - år när inskrivningen ägde rum. Dvs enligt ovan: farfar har nummer 113 i försvarsområde 61 och skrevs in 1889. Från försvarsområdet kunde han sedan tilldelas vilket regemente som då behövde rekrytera folk, men ofta hamnade man väl i närområdet.
Hälsningar och Glad Påsk
från LarsOlof
753
« skrivet: 2013-03-26, 23:34 »
Hej,
jo för länge sedan (mycket länge sedan) när jag forskade i mina egna förfäder så hamnade jag i slutet av 1600-talet just på en Faltin/Valentin Meckler/Mackler som var hovsmed vid Bohusläns regemente. jag vill minnas att han var tysk och väl förmodligen hamnat där med det regemente som placerats där av den svenska statsmakten. det var ju inte så länge efter att bohuslän blivit svenskt.
hälsningar
larso
754
« skrivet: 2013-03-06, 23:18 »
Hej,
Huvudmatrikeln för de studerande vid CTH är Gösta Bodman: Chalmerska Tekniska Institut. Matrikel 1829-1929. (1929). Häri finns inte Carl Lindberg upptagen. Verket omfattar de som gick ut med examen, men det saknas personer som blev inskrivna, men som - jag redan skrivit - ej tog examen.
Häls LarsO
755
« skrivet: 2013-02-24, 09:31 »
Hej, i min rulla över befälen i SOIC ser Rothliebs biografi ut såhär:
Rothlieb, Erik Daniel (1767 10/12 - 85 16/8), son till kapten Johan David R (1726-1801) och Christina Corvin (1728-96). Extra kadett på Prins Gustaf 1781 och kadett på Gustaf Adolph 1783 (Rullan GUB). R var fänrik i arméns flotta. EÄ, sl Rothlieb tab 10: ” d av frossa 1785 i Kanton i Kina, dit han gjort en resa på ett svenska ostindiska kompaniets skepp, samt begr. på européernas begravningsplats France Island.” Bn, s 161: ”d i Ostindien 16.8 1785 och begravd på France Island, Kanton”.
Hälsningar
LarsO
756
« skrivet: 2013-02-17, 18:52 »
Hej,
af Apostem invärtes, dvs Apostem är enligt Svenska sjukdomsnamn i gångna tider utväxt, svullnad, böld.
Häls LarsO
757
« skrivet: 2013-02-16, 17:48 »
Åse Ann,
Jo det står förmodligen Venersborg. Ur Forshälla flyttade hon från Liane.
Hälsningar
LarsO
758
« skrivet: 2013-02-13, 20:31 »
Hej,
fol eller f. = sida, som alltså sedan följs av siffran för sidan som personen flyttade till (eller från).
H LarsO
759
« skrivet: 2013-02-13, 08:43 »
Hej,
Ett något underligt och svårtytt fotografi. Jag kan hålla med om att uppställningen/stilen ser väldigt amerikansk ut, men förmodar ändå att det är taget i det här landet. Däremot tror jag inte det är proffsgjort i ateljé, det ger absolut intryck av att vara taget hemma i soffan med lite rester av julen i förgrunden. Just det något hoptryckta perspektivet tycker jag talar för det.
Kartonger att montera bilder på fanns att köpa separat, och baksidan lämnar ju ingen uppgift om någon eventuell ateljé. Så här anonyma var de kartongerna man köpte för att använda för den egna produktionen. Ibland stod det bara Fotografi på kartongen, antingen undertill fram eller diagonalt baktill.
Häls LarsO
760
« skrivet: 2013-02-03, 11:08 »
Hej,
Bara ett par korta kommentarer:
1. Något krig var landet inte inblandat i 1787; han bör ha dött av naturliga orsaker.
2. Det finns åtminstone tre garden: Svea, Göta och Finska.
Häls
LarsO
761
« skrivet: 2013-01-31, 22:27 »
Hej
Visst var det kanonrör som göts av bössgjutaren! Gevärspipor smiddes och välldes samman av ett långsmalt plåtstycke. Sedan kan man fråga sig om gjuteriet sysslade med brons eller med järn. I äldre tider var ju bronskanoner det vanliga men redan under 1600-talet blev svenska järnkanoner ett begrepp.
Häls
LarsOlof
762
« skrivet: 2013-01-20, 17:03 »
Hej
döde afskedade Rote båtsm. Olof Olsson Swart wid timhall föräldr. Olof Olsson och Anna Biörnsdotter, åldren 38 åhr, drunknade.
Häls LarsO
763
« skrivet: 2013-01-17, 21:44 »
Paul N,
Förstår inte riktigt din fråga? Kasta jord på är väl det som präster ännu idag gör i begravningsgudstjänsten - med de tre skovlarna mull på kistan. Jag är med benägen att tro att det mer handlar om att variera sitt språkbruk.
Häls LarsO
764
« skrivet: 2013-01-03, 17:25 »
Hej,
Monica Fogelqvist, Hans Hansson och Masthugget
Jo idag har jag gått igenom de register som finns här vid landsarkivet (i Göteborg) och lite mm ang din frågeställning och vill då meddela att:
Jag trodde först som en arbetshypotes att Hans Hansson kunde ha varit knuten till Sv Ostindiska kompaniet (som jag har mycket material kring), men den konstapel Hans Hansson i kompaniet jag har uppgifter om överlappade din person, så den idén föll ganska omedelbart.
Att finna inflyttningshandlingen till Mariebergs församling 1768:288 var ganska enkelt och sedan kollade jag lite i registren ytterligare och fann att Banekarl Hans Hansson gifter sig i Amiralitetsförsamlingen 1764 21/10 med Catharina Andersdotter, sedan gifter sig Sjöman Hans Hansson i samma församling med Okänd piga (vilket bör vara med Anna Britta Månsdotter) 1768 /12. Går vi sedan till registren till födelseböckerna för församlingen finner vi följande:
Sjöman Hans Hansson och Cath Andersdotter (d 1768 4/4 i Amiralitetsförsamlingen) får följande barn:
Johannes f 1765 13/8 (d 1776 18/1)
Anna Catharina f 1768 21/3 (d 1776 12/4)
Sjöman Hans Hansson och Anna Britta Höglund får följande barn:
Christina f 1775 19/4
Anna Catharina f 1779 8/4
Anna Maria f 1783 30/5 - alla födda i Amiralitetsförsamlingen.
Bouppteckningar saknas.
Vi finner änkan i Amiralitetsförsamlingen hfl AI:a (1789-91) på s 27
u Tegelbruket och Hästhagen
Sjöman Hans Hanssons Änka
Anna Britta Höglund f 1747
dott: Christina f 1775
Anna Maria f 1783
Sophia f 1787
Familjen är borta i följande husförhörslängd 1790-1827.
Sammanfattningsvis: Sjömannen Hans Hansson är mycket svårfångad. Kanske avled hans till sjöss och kan kanske sökas ytterligare vidare i Sjömanshusmaterial. 2.a hustrun visar sig även heta Höglund i efternamn, kan vara bra att veta i den fortsatta forskningen.
Hälsningar LarsO
765
« skrivet: 2012-12-30, 23:45 »
Hej,
Aha, då förstår jag din fråga bättre.
Gott nytt år
önskar
LarsO
766
« skrivet: 2012-12-30, 23:38 »
Hej
Sönderjylland förlorades till Preussen 1864 och återförenades (del av) med Danmark efter att tyskarna förlorat 1.a världskriget. En folkomröstning avgjorde den nya gränsens sträckning. Skölden tycks föreställa just denna händelse: Schleswigs och Danmarks vapen och att södra delen av Jylland återkom till moderlandet.
Hälsningar
LarsO
767
« skrivet: 2012-12-30, 15:14 »
Hej,
Kollar vi i Lewenhaupt: Karl XIIs officerare, kan vi se att Kapten Johan Modh (1647-1742) blev kapten vid just Vestgöta femmännings inf reg 1710 och så småningom fick avsked därifrån 1718. Kapten Modhs kompani bör alltså röra sig om ett annat kompani vid samma regemente som Majorens (Wulffschmidts) kompani.
Häls Lars
768
« skrivet: 2012-12-30, 00:30 »
Hej
Om Baneman: I Majorna fanns vid den här tiden många banor, dvs, repslagarbanor. Han kanske arbetade vid en sådan?
Häls
LarsO
769
« skrivet: 2012-12-29, 15:32 »
Hej igen,
Ett par ytterligare kommentarer:
1. Med Masthugget i förra inlägget menade jag den del av Göteborg som ligger strax utanför Vallgraven i väster och just väster om Haga, alltså inte det som vi oftast tänker på idag Församlingen Masthugget, som förmodligen ofta spökar.
2. Min bestämda uppfattning är dessutom att kyrkan som bär namnet Masthuggskyrkan idag, inte överhuvudtaget ligger i stadsdelen Masthugget! - om vi tänker på det äldre begreppet. Dagens Oscar Fredriks församling omfattar mer den gamla historiska stadsdelen Masthugget.
Eftersom jag har ett långt förflutet på Göteborgs Stadsmuseums arkiv, hoppas jag att jag vet vad jag talar om.
Häls
LarsO
770
« skrivet: 2012-12-29, 13:24 »
Hej,
Lite igen, till diskussionen/samtalet kring Göteborg/Majorna och Masthugget: Jo Masthugget har alltid hört till Göteborg. I äldre tider var det förmodligen en del av 12e roten, även om just Masthugget ofta har kommit att behandlas speciellt, tillsammans med Haga. Under 1800-talet blev sedan roteindelningen utanför själva stadskärnan annorlunda.
Eftersom Majorna (med Varvs- Amiralitets- och Mariebergsförsamlingarna) tillhörde Örgryte församling, kom just Örgryte - med sina annexförsamlingar - att i det närmaste omge stadskärnan.
Göteborg hade ju inte någon fast församlingstillhörighet före 1883, utan man kunde tillhöra vilken man nu tyckte passade. Ett par tips för de som sysslar med förflyttningar mellan dessa församlingar, säg omkring 1800:
1. Bruka bouppteckningarna flitigt - obs! Örgryte med sina annexförsamlingar tillhörde Sävedals härad och inte Göteborgs Rådhusrätts jurisdiktion!
2. Flyttningslängder med sina attester är välbevarade en bit ner i 1700-talet och de är mycket värdefulla, inte minst för annexförsamlingarna i Majorna. Att observera: Flyttningsattesterna för församlingarna i Majorna tycks enbart vara tillgängliga i SVAR!
3. Vissa mantalslängder finns oxå som kan vara bra att bruka. Register till dessa finns i alla fall i exp på landsarkivet i Göteborg.
Hälsningar
LarsO
771
« skrivet: 2012-12-22, 17:25 »
Hej,
Lite osäkert i vilken ordning uppgifterna är skrivna: ?
Flyttar till Göteborg hitattesterad
Comm. ....
Carl Johan fly. d 24 Nov 1855
Infl. 7/12 55.
Joh Hörbeck
Dvs en påteckning av Johan Peter Hörbeck (1787- 1860), som var Kh i Örgryte, vartill Karl Johans församling hörde.
Hälsningar LarsO
772
« skrivet: 2012-12-08, 20:52 »
Hej Gudrun,
Har du kollat Sixten Strömboms index över svenska porträtt? Något porträtt av makarna H finns i alla fall inte upptaget i Boo von Malmborgs Svensk Porträttkonst genom fem århundraden(1978), som kan tyckas vara en version lätt av Strömbom. Jag har också kikat i K K Meinander Porträtt i Finland före 1840-talet (1931) och där finns inte heller något porträtt omtalat.
Hälsningar
LarsOlof
773
« skrivet: 2012-10-27, 21:24 »
Hej
Jag vet inte om det finns fångrullor för fästningen så tidigt, men landsarkivet har digitaliserat fynd de gjort i länsräkenskaperna för Göteborgs och Bohus län och därmed gjort fångrullor tillgängliga. Just denna databas är dock enbart sökbar i just det arkivets datorer och alltså inte på nätet.
h LarsOlof
774
« skrivet: 2012-10-17, 22:46 »
Hej
Lite koll med Älgen: Carl Knutsson adlad Lagerblad till Rorstad i Ukna sn (Kalm) f 1656 19/5 i Vinketomta i Vimmerby landsförsaml; student i Uppsala 1673 16/10; auskultant i Svea Hovrätt 1684; häradshövding i N Och S Tjusts härader av Kalmar län 1688; adlad 1689 15/3 ... d 1693 10/1 på Stensnäs i Ukna sn och begr i Västerviks kyrka, där hans vapen uppsattes.- G.m. Clara Larsdotter Fahlström
Barn: Clara d 1703 18/2 på Hammar i Gamleby sn (Kalm) och begr s å 26/3. G.m. ryttmästaren vid Västgöta tremänningskavallerireg. Lorentz Lagerberg d 1715.
Häls LarsO
775
« skrivet: 2012-10-17, 00:24 »
Roland Z,
Säkert fick du väl info från hembygdsföreningen. Jag vill bara nämna att han finns biograferad i min bok om Göteborgsfotograferna, Göteborgs fotografer, ateljéer och yrkesmän 1840-1910(1999), s 112-114.
Hälsningar
LarsO
776
« skrivet: 2012-09-23, 22:22 »
Bäste Sven B,
Normalsvaret för den här tiden (före 1883): INGEN församling! Vi talar här om 12 Roten k, dvs en stuga/mindre byggnad vid nuvarande Ånäsvägen. Invånaren där kunde valfritt tillhöra den församling i Göteborg han önskade, men det finns egentligen inte så många att välja på - Domkyrko förs., Kristinae förs., Garnisonsförsaml. eller i en del få fall Hospitalsförsamlingen.
Hälsningar LarsO
777
« skrivet: 2012-09-12, 22:20 »
B Patrik,
Det är väl faddrarna som står sist, som brukligt.
Hälsningar
LarsOlof
778
« skrivet: 2012-09-12, 19:55 »
Bäste Patrik,
Där faderns namn skulle stått - står istället F Nicht aufgegeben dvs Fader ej uppgiven, vad vi vanligtvis kallar fader okänd.
Under barnets namn står något som handlar om Sahlg. krankenhaus, dvs att hon är född på Sahlgrenska sjukhuset.
Rörande uppgiften om flyttning kan jag misstänka att hon överförts till Obefintligshetsboken, men kolla utflyttningslängd och kanske även broderns flyttningar.
Hälsningar
LarsOlof
779
« skrivet: 2012-06-30, 00:50 »
Hej,
Utan att vara någon större specialist på detta dristar jag mig till ett svar: Vad jag förstår ändrades det ganska drastiskt och det ständiga knektehållet upphörde - det som vi lite felaktigt brukar kalla indelningsverket. Det innebar ju då en skattelättnad för bönderna, säkerligen mycket välkommet. Officerarna som stannade kvar i den östra halvan av riket slapp tjänstgöring och blev hemförlovade med pension, även detta var en välkommen belöning för yrkeskåren. Dessa förmåner var säkert en av orsakerna till att folk i allmänhet fann sig väl tillrätta inom det ryska kejsardömet.
I Finland förlades istället stora ryska garnisoner i nyuppförda kaserner. Officerssöner erbjöds nu nya tjänstgöringsmöjligheter i den ryska armén och utbildningar inom de traditioner som fanns i det nya moderlandet. Det finns en del intressanta berättelser om hur svenska officerare träffade ryssar i slutet av napoleonkrigen nere på kontinenten och till sin förvåning fann dessa talande svenska - dvs de var gamla vapenbröder klädda i ryska uniformer!
Slutkommentar: Det blev ju dessa ryska garnisoner som i slutet av den ryska tiden i Finland blev till ett stort problem genom att dessa militärt agerade på den röda sidan i det finska inbördeskriget i slutskedet av 1. världskriget. Någon inhemsk militär fanns ju egentligen inte i landet.
Hälsningar
LarsOlof
780
« skrivet: 2012-06-23, 15:34 »
Hej igen,
Jo jag ser oxå Skrelunda nu, ville mest bidra med början av ordet SK..
Häls
LarsO
781
« skrivet: 2012-06-23, 11:53 »
Hej
Det står: fr Skalunda
H LarsO
782
« skrivet: 2012-05-26, 19:35 »
Bäste Knut Fasting,
För många år sedan frågade du om: Johan Adam Petersén (1676 - 1740) som gifter sig 1712 med Christina Maria Thormöhlen (1690 - 1737). Kanske har du löst gåtan, men om inte så skriver jag dessa rader. Av olika anledningar har jag kommit att lite titta på Pettersen/af Petersens.I Elgenstiernas ättartal rörande släkten af Petersens stöter vi på de två du frågar efter.
Johan Adam Petersen (1676-1740) återfinns under tabell 25 för den adlade ätten af P. Han är son till handlanden i Stockholm Volter Petersen (d 1710) och hans hustru Anna Maria Kalckberner (d 1731). Hustru Thormöhlen är i sin tur dotter till köpmannens i nämnda stad Lorentz T och Maria Tham.
Hälsningar
LarsOlof
783
« skrivet: 2012-04-01, 21:24 »
Hej
Hon flyttade säkert till Haga, Annedal bröts inte ut ur församlingen förrän i början av 1900-talet (1904?). Men stadsdelen Annedal existerade ju som en del i Haga!
Hälsningar
LarsO
784
« skrivet: 2012-03-26, 22:04 »
Hej
Vi hanterar här medlemmar av adliga ätten de Frese:
Metta Catharina de Frese är född 1729 2/8 i Bitterna sn (Västergötland) och dotter till ryttmästaren Georg Christian de Frese (1693-1759) och Margareta Koch (1699-1785). Någon hovpredikant finner jag ej hos Elgenstierna, dock gott om militärer och godsägare.
H
LarsOlof
785
« skrivet: 2012-03-12, 23:18 »
Alf,
Korteligen: Nej det finns tyvärr inte. Man måste söka igenom de olika församlingarna (men de är å andra sidan inte så många). Det finns index till de flesta församlingarna, försök med dem.
Häls
LarsOlof
786
« skrivet: 2012-03-11, 00:45 »
Hej Johan R,
Jo kollar vi i EÄ är din Christina Hästesko upptagen under ätten Hästesko nr 257, som utan känt samband med ätten och också gift med prosten och kyrkoherden i Litslena pastorat Erik Waselius (d 1715). Ser vi vidare i supplementet utg av förbundet finns några kompletterande uppgifter att fundera över. Hon upptas där som dotter till Olof Hästesko, friherre Lage Meijendorff von Yxkulls förvaltare på Skattmansö i Vittinge sn. Olof H var i sin tur gift med Elisabet Simonsdotter (begr 1698 29/6 i Ösmo, och då antecknad som Weldts svärmor). Fortfarande kvarstår dock den olösta frågan hur knyts dessa personer till ätten Hästesko?
Söndagshälsningar
från
LarsOlof
787
« skrivet: 2012-02-22, 23:21 »
Olofström mm,
Tack Björn-Åke P för denna kompletterande information. I släktboken från 1989 återfinns hon troligen på s 174 Ulrica utflyttade till Jönköping 1795. Senare var hon hos Carl Kemph i Eksjö? En Ulrica Tolf gift Sjögren var gästgiverska i Holje, Listers Hd (Jämshög sn) i Blekinge - enligt Post och Inrikes tidningar 1833 no 179. Hon är då dotter till mästersven Jacob Carlsson Tolf (1750-1832) och Greta Abrahamsdotter (1750-1812), tab 58.
Många hälsningar LarsO
788
« skrivet: 2012-02-07, 23:03 »
Hej
För den som nu vill vara med och pekuniärt bjuda på ett par oljemålade porträtt av paret Magdalena Heslenander och trumpetare Daniel Elias Wädich vill jag bara meddela att de finns till köps på Bukowski market!
Hälsningar LarsOlof
789
« skrivet: 2012-01-31, 21:07 »
Gradmanforskare,
Om Ida Karolina Gradman skriver Filip Wahlström i sin bok Sanningen om Filip (1965) s 60-61: Den äldste i denna syskonkrets, Lars Samuel står mitt hjärta mycket nära. Han var nämligen den förste i vår släkt som utövade konstnärens yrke - delvis åtminstone. Tecknat och målat hade han gjort sedan barndomen, gick i K J Beyers ritskola och drömde om att få bli konstnär. Senare blev han själv lärare vid Beyers skola. Annars var han stadsfiskal eller stadsbefallningsman med tjänsterrm på rådhuset.
1843 gifte han sig med Ida Karolina Gradman, född 1815 och dotter till tobaksfabrikör J A Gradman på Gubbero. Hon dog barnlös 1844. Efter åtta år gifte sig Lars Samuel 1852 med Amalia Regina Silvander ...
H LarsO
790
« skrivet: 2012-01-21, 21:36 »
Hej Peder U (igen),
En intressant passage här i arkiven i Göteborg är beträffande Johan Unander (fänriken) - ur mina anteckningar kring honom, att:
Konstapel i SOIC som hamnade i en tvist i rådhusrätten 1786 om fyra porträtt, som han lämnat att förvaras hos hovmästare S M Beckwall och också betalt en summa pengar för dess förvaring. De var nu sönderslagna. Egendomligt nog talas det även i släktboken om några porträtt som funnits efter fänriken Unander, men som sedan försålts på auktion till en bonde och ”förkommit”. Dessa var målade i Amerika av pastor Hesselius, där fadern tjänstgjort som svensk själasörjare.
Det bör alltså röra sig om dessa porträtt som förgicks i Göteborg, lite utanför Johan Us möjligheter, som jag bedömer det.
Hälsningar
LarsO
791
« skrivet: 2012-01-10, 00:18 »
Bästa Anneli,
Enligt citerad släktbok ovan Unander Smareaus. Genealogi med biografi av W A Unander. Stockholm (1914), s 41 ff får vi följande uppgifter Karl Adolph Unander (f 1840), levde troligen när boken gavs ut. Han var först bokhållare vid järnvägsbyggande i Norrland och sedan kontorsskrivare i Stockholm (inom samma förvaltning). Fick pension 1911. Gift med 1. Amanda Augusta Billing (1839-74) och 2. med Ida Henriette Lindström (f 1853). Barn: Anna Nicoline Vilhelmina f 1867 i Almunge sn, slutligen postexpeditör i Uppsala, Ida Martina Amanda f 1879 kontorsskrivare, gift med Edvin Gustaf Norrström, Axel Ivar (1881-91), Anny (1882-83), Einar (f o död 1884) och Axel Einar (f 1886 26/1). Kontorschef vid Adolf Ungers Industri AB i Lottefors 1911. Korrespondent i Stockholm 1912. Ogift.
Hälsningar LarsO
792
« skrivet: 2012-01-01, 14:11 »
Hej
Även om C G Schwendetzschy/Schwendezky d y väl inte tillhör ditt närmaste problemområde kan jag inte låta bli att berätta om honom, eftersom jag arbetar med befälen i Svenska Ostindiska kompaniet.Han döptes ju på Läckö (i Otterstad sn, Vgd) och med vid dopet var morbrodern Carl Gustaf Ekeberg. Denne man är ju den mycket berömde sjökaptenen i kompaniet, och han tog oxå hand om systersonen ganska mycket. Enligt den omtalade meritförteckningen som S själv daterade den 5 aug 1784 fick han undervisning i hemmet till 1773 då han for på sjöresa till Medelhavet. Mellan åren 1775-81 gjorde han han sammanlagt fyra resa med ostindiska kompaniet under morbroderns befäl och kom hem sjuk i juli månad 1781. I flottan blev han extra arklimästare 1774 och styckjunkare 1782.
Går vi sedan till E Ä finner vi där en fröken Lovisa Matilda von Schwendetsky (f 1786), omtalad som dotter till kaptenen von S i holländsk tjänst och av polsk härkomst. Hon återfinns under släkten Strussenfelt och gifter sig 1814 med majoren Mikael von Strussenfelt (1770-1827). Troligen rör det sig om min Schwend. eftersom han tycks försvinna ur både flottans och det ostindiska kompaniets synfält. Han svenskar gav sig iväg till Holland var ganska vanligt.
Hälsningar LarsOlof
793
« skrivet: 2011-11-22, 14:00 »
Diane Macgowan,
Om denne Smedbergsläkting har jag följande information:
Smedberg, Johan Adolph d ä (f 1753 d 1793 i Kanton), son till rådmannen i Stockholm Anders S (1695-1763) och Helena Charlotta Schméer (1708-71). Skeppsskrivare på Lovisa Ulrica 1771, dito på Sophia Magdalena 1773 och assistent på Finland 1775 och 1777, sedan supercargeur i SOIC (Rullan GUB). Smedberg var gift med donna Florenzia Machado Da Costa (d 1791 i Kanton), barn: Juan André (f 1789 d 1791 i Macao) och Maria Valeriana (f 1790 i Macao d og i Stockholm 1837).
Superkargör: 1781 - 4 - Drottning Sophia Magdalena, 1784 - 3 - Gustaf Adolph, 1787 - 3 - Drottning Sophia Magdalena, 1792 - 1 - Drottning Sophia Magdalena. Kjellberg (1974).
Fotnot: Örnberg, L M V: Sv Ättartal 1898, tolfte årg. Stockholm (1898), sl Smedberg.
Många hälsningar
LarsOlof
794
« skrivet: 2011-11-20, 21:07 »
Hej igen
Rörande SOICs män: Att söka i mina baser har tagit en del tid, det finns mycket att välja på med Berg - du vet Liseberg, Ormsjöberg osv osv bland orterna för att inte tala om alla svenska namn med ledet Berg - Kullberg, Anderberg, Swanberg, Hallberg, Bergström osv osv. Jag vågar ju inte skriva Hans Andersson Berg i sökrutan, eftersom jag skrivit som källorna i originalhandlingarna och därför står det Hans Berg, supercargeuren Berg eller något sådant och då måste varje träff något övervägas. Jo mitt korta svar blir tyvärr att jag inte fann något trots detta arbete. Men jag ber att få återkomma det finns ju andra vägar att gå ...
Hälsningar LarsO
795
« skrivet: 2011-11-20, 15:16 »
Hej igen Rustan,
Jo årshandlingarna och registraturen vid RR är väldigt innehålls- och informationsrika, men tyvärr har jag inget på namnet Olof Berglund (1797). En matros Daniel Berglund förekommer i just årshandlingarna för år 1763 (vol EIIb:104), beträffande vad han testamenterar bort, förmodligen till sin fästmö.
Häls LarsO
796
« skrivet: 2011-11-20, 11:20 »
Hej Rustan
Jo det tycks tydligt vara platsen för Nya Varvet. Man ser på undre bilden huset Vita vägga vid bergets fot, det är ju en karaktärsbyggnad på platsen. På övre bilden ser vi den pålspärr som avgränsar/de hamnbassängen och till vänster är väl ett av flottans sk logementfartyg.
Hälsningar
LarsOlof
797
« skrivet: 2011-10-22, 11:59 »
Hej,
Casserad, för liten
och swag, får afsked
Häls LarsO
798
« skrivet: 2011-10-17, 23:59 »
Hej,
De som vill studera de svenska fårkonsulenterna närmare kan ta del av deras historia i Fårkonsulenter på 1700-talet. Biografisk matrikel över eleverna vid Jonas Alströmers schäferskola på Höjentorp och i Alingsås 1736-64 författad av Per-Ola Räf och utg av Kungl Skogs och lantbruksakademien i deras meddelanden, som no 46 (2010).
Häls LarsO
799
« skrivet: 2011-10-16, 11:05 »
Hej
Nja det har jag inte sett, men det finns ju många andra möjligheter: T.ex bör han ha varit i kontakt med Domkapitlet i Göteborg, både när han konverterade och när han gavs möjlighet att gifta sig (med en svenska, vilket jag förmodar han gjorde). Jag skulle oxå undersöka länsstyrelsens arkiv i Göteborgs och Bohus län, där det säkerligen i någon serie finns uppgifter om ankommande främlingar och vad de kan tänkas ha för sig i Göteborg.
Hälsningar
LarsOlof
800
« skrivet: 2011-10-16, 09:23 »
Hej,
Här står det d 8 föddes Dawid Adrianssons och thes hustrus Maret Olofsdotters
barn i Tufwe Sörgården, döptes d 10 och kallades ...
Hälsningar LarsOlof
801
« skrivet: 2011-10-02, 11:55 »
Hej
I Elgen antecknas att Catharina Skraggensköld levde 1739, men tyvärr inte något mer utöver de uppgifter du lämnat tidigare om giftermålet och hennes make.
Hälsningar
LarsOlof
802
« skrivet: 2011-10-01, 21:08 »
Hej Göran
Tack för vänliga ord, om de nu var avsedda för mig. Uttrycket: Plåten förvaras, är lite svår att förhålla sig till. Den betyder helt enkelt att fotografen gjorde ett negativ för att sedan kunna göra en positiv bild till kunden och ingenting om det är en repro.
Jag har sett åtskilliga bilder av personer i helfigur (typiska för 1860-talet) monterade på kartonger från 1890-talet. Helt uppenbart reprofotografier (!), men det anger inte de sentida fotograferna, utan låter gladeligen montera bilden på sin egen förtryckta kartong. Detta lär man sig se upp med när man analyserat många av dessa bilder. Just reprobilderna är ofta något gryniga och inte så skarpa som originalbilderna är.
Hälsningar
LarsOlof
803
« skrivet: 2011-10-01, 02:06 »
Hej Charlotte mfl
Guldkanten på Sandlunds bild tycker jag nog visar att just den bilden är något yngre (jmf med den/de andra du har). Tendensen är att ju tjockare kartongen är som bilden är monterad på och ju mer guld bilden är prydd med, desto senare är den.
Alfred Johansson Back (1866-1938) började sin verksamhet 1896. Ateljén har under hela sin tid, dvs ända till Backs död 1938 adressen Södra Hamngatan 59.
Hälsningar
LarsOlof
804
« skrivet: 2011-09-27, 19:47 »
Hej,
För att något gaffla in tiden när fotot är taget är det viktigt att kolla vilken adress Gustaf Sandlund (1852-1911) är verksam på. Av min forskning framgår att hans fotofirma i Göteborg etablerades den 19 juni 1891 med adress Olskrokstorget 3 och 6 åren 1891-96. Efter 1896 flyttade ateljén över Redbergsvägen och adressen blev då Redbergsvägen 16.
Hälsningar LarsOlof Lööf
805
« skrivet: 2011-09-12, 00:24 »
Hej
De här bilderna är inte avfoto av några äldre bilder. Denna typ av bilder är inte helt ovanliga, enligt mina erfarenheter. Bilderna är tagna i ateljé, som nästan alla porträtt omkring är 1900 och ramverket är inkomponerat samtidigt som porträtten är kopierade i mörkrummet. Jag skulle kalla denna typen av bilder för vänporträtt, eftersom de är gjorda mycket personliga och i det här fallet också av en anonym fotograf eftersom han/hon brukat en förtryckt kartong utan angivande av något ateljénamn. Sådana fanns att köpa för en amatör/professionella fotograf som önskade bruka denna typ av kartong.
Häls LarsO
806
« skrivet: 2011-08-07, 15:15 »
Hej igen Gunilla,
Jo inledningen till en BOU för Abraham Löthner skulle ju vara klargörande (ur min synvinkel). : Son till Lona Löthner: Carl Daniel Löthner. D 1804. Styrman i Ostindien. komp.tjänst. Hur tolkar jag det?
Mina uppgifter ur källorna i Göteborg ser ut enligt följande:
Löthner, Carl Daniel (d före 1790). Styrman i SOIC. Gift med Lovisa Ulrika Borgman (d 1788 19/5), änka efter styrmannen i SOIC Nils Bergnehr och dotter till superkargören Birger Borgman (1710-86) och Cath Cajsa Wimnell (1713-89). Förväxling med nedanstående? I herdaminnet heter styrmannen Carl Daniel (även i EÄ). Texten här tycks i huvudsak vara enligt Berg.
Löthner, Carl Daniel (1756 31/1 -1804 21/3 i Kristinehamn), son till kh. Abraham L (1714-83) och Christina Emerentia Erasmi (1719-95). ”överstyrman vid ostindiska kompaniet” (EÄ Pistolekors tab 7). Gift med 1. Johanna Pistolekors (1765-90) 2. Christina Elisabet Dimberg (1755-99). Extra lärstyrman på Adolph Friederich 1779, 1.a lärstyrman på Lovisa Ulrica 1781, 5.e styrman på Gustaf Adolph 1783 och 4.e styrman på Cron Prins Gustaf 1787 (Rullan GUB).
Hälsningar
LarsOlof
807
« skrivet: 2011-08-06, 11:25 »
Bästa Gunilla,
Jag blev väldigt glad när du skriver om Löthner (min fråga kanske hör hemma där), men eftersom diskussionen finns här frågar jag:
Sedan många år är jag sysselsatt med att studera/skriva om befäl och direktörer mfl tjänstemän i Osindiska kompaniet och då har jag fått väldigt motstridiga uppgifter om styrman Löthner, herdaminnet anger att han är son till kh Löthner och jag har även två dödsdatum för honom (d före 1790 eller d 1804). Du anger hans mor som dotter till Kh Löthner, men vem är fadern?
Hälsningar LarsOlof
808
« skrivet: 2011-06-16, 21:36 »
Bäste Leif M,
Elgenstierna skriver om honom (förutom födelseuppgifterna) Student i Lund 1825; fanjunkare vid skånska husarrregt 1826 6/4; kornett därst. 1827 17/1; löjtnant därst 1831 12/2 och genom byte vid södra skånska infanterireg 1837 15/12; avsked 1839 23/12; överflyttade på 1840-talet till Nordamerika och därifrån till Sydamerika; d sistn land. Tyvärr - och underligt nog - finns han inte upptagen i Nils William Olssons Swedish Passenger Arrivals in New York 1820-1850 (1967).
Hälsningar
LarsO
809
« skrivet: 2011-06-14, 14:33 »
Sandra K
I GRS (GöteborgsRegionens Släktforskare) har vi ordnat och sorterat Erland Långströms alla klipp av just dödsannonser A-Ö. Nu närmar sig detta arbete sitt slut och resultatet förvaras vid Landsarkivet här i Göteborg. För kännedom.
Hälsningar
LarsOlof Lööf
810
« skrivet: 2011-06-12, 17:45 »
Bästa Eva-Christina,
Börjeson upptar följande Ringheim(ar):
Johannes Ringheim (d 1789) sjöofficer
Karl Ringheim (f ca 1701 d 1787) sjöofficer
Salomon Ringheim (1769-1834) sjöofficer
Simon Ringheim (f ca 1726 d 1794) sjöofficer
Simon Petter Ringheim (f 1744) sjöofficer
Johannes, Karl och Simon var bröder.
Börjeson för oss sedan inte vidare, men jämför vi med Karl XIIs officerare av Lewenhaupt nämner han dragonkaptenen Johan Henrik von Ringenheim som blev fången vid Perovelotjna den 1 juli 1709. Han kan ju vara något att fundera över?
Hälsningar
LarsOlof
811
« skrivet: 2011-06-10, 21:50 »
Eva-Stina,
Kanske har han något att göra med, kopia ur mitt material om ostindiska kompaniets officerare och personal:
Ringheim, Karl (1730-87), son till kompaniskrivaren i Karlskrona Petter R och Catharina Braadke (d 1756). Kapten i flotten. Bn, s 158: ”; ostind komp tj (sk Hoppet) 1751-54”. Gift med Eleonora Lovisa Mandling (1745-1833) . Hustrun heter Mendling enl Sjöström.
Bn = Hjalmar Börjeson: Örlogsflottans officerade 1700-1799 (1942)
Sjöström = Blekinge nation vid Lunds universitet.
Hälsningar
LarsOlof
812
« skrivet: 2011-05-19, 22:16 »
Kära Tolfvänner Björn B mfl
Rörande Tolfs och Sigrids ursprung svävar vi väl lite utan riktig markkontakt. Men forskar vi vidare i Bergslagens mantalslängder/boskapslängder eller vad de kallas i början av 1600-talet skall det väl inte vara helt omöjligt att få upp något spår. I vår senaste släktbok från Tolfarna fick hustrun även ett efternamn Olofsdotter - erhållet ur en av de renoverade domböckerna för Tveta härad (Småland). Detta kan kanske hjälpa till att kasta något ljus över frågan.
Underligt att det ofta hänvisas till smedskivan i sammanhang med Tolfsläkten och inte till den källa som skivan vilar på - Släktföreningens olika utredningar!
Hälsningar
LarsO
813
« skrivet: 2011-05-13, 21:27 »
Bäste Leif S
Alla som vilar på den Friedländerska begravningsplatsen i Backa är kort biograferade i: Martin Bratt: Friedländerska enskilda begravningsplatsen i Backa församling. I Göteborg Förr och Nu, nr 25 (1994) utg av Göteborgs Hembygdsförbund.
Hälsningar
LarsO
814
« skrivet: 2007-07-11, 15:08 »
AE
Detta lär röra sig om den Olof Ström som var kusin till Niclas Sahlgren och stor intressent i Ostindiska kompaniet. Släkten finns publicerad. Men jag återkommer gärna om du så vill när jag åter kommit i närheten av lite litteratur.
815
« skrivet: 2007-03-18, 14:47 »
I min bok om göteborgsfotograferna är Gustaf Teodor Willman, f 1860 9/11 i Göteborg, upptagen s 221-222. Så kort verksamhet som fotograf tycker jag nu inte att han har. Redan 1883-84 var han hos fotograf Mathilda Rydholm i Uddevalla. Sedan flyttade han väl till Eskilstuna och återkom som fotograf till Göteborg under tiden 1897-1902. Under de åren var han både på Södra Hamngatan 41 och Södra Liden 14. Sedan arbetade han uppenbarligen som retuschör och typograf, men i bouppteckningen 1939 kallas han fortfarande fd Fotograf!
816
« skrivet: 2007-02-09, 09:15 »
Berit T
Du skall vända dig till Region- och stadsarkivet på Norra Liden med din fråga. Där kan man förmodligen söka fram mer uppgifter och material om daghemmet.
817
« skrivet: 2006-12-07, 15:59 »
... wid Swarteån
818
« skrivet: 2006-11-10, 09:15 »
Christian och Georg,
Denna familj Krusell ser ut enligt följande: Boktryckerikonstförvanten Fr Wilhelm Krusell gift med Annika Larsdotter i Kristina förs i Göteborg 1790 10/10 - de har sönerna Erid Adolf K f 1793 24/6 och Karl Magnus f 1799 17/7. Hfl börjar tyvärr så sent 1812 och däri är familjen inte upptagen. Jag skulle även skrivit att sönerna föds i Kristine församling här i Göteborg. Det finns inga uppgifter i in- eller utflyttningsländerna om dessa namnbärare Krusell - trots att dessa längder finns i behåll!
819
« skrivet: 2006-10-03, 15:30 »
I min bok om göteborgsfotograferna skriver jag på s 130 om Wilhelm de Blanck med hänvisning till fotnot 221. 1869 kom Wilhelm till Uddevalla från Göteborg för att arbeta i Axel Lindahls fotoatelj?. Redan 1871 återvände han till Göteborg. Han återfinns i Katolska församlingens böcker vid Landsarkivet i Göteborg och tog nattvarden i församlingens kyrka första gången den 30 sept 1866. Det finns dessuto en kvinna Maria F. H de Blanck (f 1850 11/12) som arbetar som fotograf och tillhör katolska församlingen i Göteborg. På 1890-talet är hon hos Alfred Json Dahllöf i Stockholm. Förmodligen en syster till Wilhelm.
820
« skrivet: 2006-09-02, 22:03 »
I Hammartingsprotokollen.
821
« skrivet: 2006-05-15, 14:29 »
Annette mfl
Det kan ju också betyda någon som handlade med varor från Vedevågs bruk. Se även Sixten Rönnow: Wedevågs bvruks historia (1944). Just Vedevågs bruk är ett av de äldsta manufakturverken där man redan på 1600-talet tillverkade en mängd varor för avsalu i bl.a Stockholm. Det fanns särskilda bodar som sålde verktyg och annat från Vedevåg (jfr Eskilstunaboden i senare tider).
822
« skrivet: 2006-05-12, 09:12 »
Lindholmen
823
« skrivet: 2006-02-19, 17:32 »
BB
Jodå jag har fått din beställning vilket jag tackar för. Jag ordnar, men nu är det nog den sista boken som går iväg.
824
« skrivet: 2006-01-09, 09:22 »
Olof A
Kaptenen hette Herman Trolle.
825
« skrivet: 2005-12-09, 09:55 »
Bästa Gabrielle RW
Jodå jag kan bara bekräfta att Lars Rolander har seglat under sitt rätta namn i SOICs tjänst. Eftersom jag arbetar här vid Göteborgs stadsmuseum - här i arkivet -har jag stött på hans namn, och ber att få återkomma med ytterligare detaljer. Superkargör var han dock inte, de är ju väl kända och utredda.
826
« skrivet: 2005-11-16, 12:45 »
Bebo,
Eftersom det för din del rör sig om släktingar så långt tillbaka i tiden förutsätter jag att din Catharina Elisabeth Tolf redan finns publicerad i min bok. Diskussionen valloner/icke valloner mm uppehåller jag mig en del kring i ett särskilt kapitel. Min slutsats är att familjen (via Tolfgenen/Tolfnamnet) inte har något vallonskt påbrå. Jo den planerade boken är just bara planerad ännu!
827
« skrivet: 2005-11-15, 10:00 »
Forskarvänner;
Till läsare av Tolfboken vill jag bara komma med ett tips, det finns alltför många Anders/Andreas eller Johan/Johannes/Jean vilket gör sökandet svårt. Leta istället på hustruns namn - det är förmodligen mer unikt i den här boken!
828
« skrivet: 2005-11-14, 09:45 »
Ulrica,
Jean Larsson Tolf född 1749 23/11 i Tösse sn. Han är son till smeden vid Hvitlanda bruk Lars Larsson Tolf (1710-50) och hustrun Britta ( ). Paret är upptaget i Tolfska släktboken s 171-172. Det finns många ättlingar till detta par och de skall redovisas i en kommande släktbok, förhoppningsvis under 2006. Släktnamnet har de (tyvärr) alla lagt av.
829
« skrivet: 2005-10-03, 11:44 »
Anna G
Nix, han saknas i Hjalmar Börjeson.
H LarsO
830
« skrivet: 2005-04-28, 10:15 »
Lars B
Beträffande Lovisa Carlsdotter Berglund finns en kortare biografi i Joh Ohlander: Befattningshavarna vid Göteborgs folkskolor förr och nu (Göteborg 1923) s. 78 - den lyder i sin helhet: Lovisa Carlsdotter Berglund. Född i Urshult, Kronobergs län, 4/5 46. - Småsk.-ex. vid B. C. Rodhes sem. 70. E. o. småskollär. i G. 1/10 71, ord. 1/4 72. Avgick med pension 1/1 02. Död 4/12 02.
831
« skrivet: 2005-04-21, 21:23 »
Niclas mfl
När jag tittar tillbaka på mina kopior ur hammartingsprotokollen kan jag meddela följande:
Vid Hörle bruk finns följande personer (1696)
John Månsson Hammarsmed
Tohl Andersson Hammarsmed
Swendh Ericksson MästerSwen
Måns Johansson Lärodräng
Johan Tholsson Lärodräng
Erick Jönsson Bygge Mästare
Nills Johansson dags Wärckare
Nills Tholsson Kåhle Pojk
Nills Johansson dito
Maths Nilsson dito
Anders Thollsson dito
Mats Nilsson är tydligen den man som senare kom att heta Osbäck. De enda karlar med namnet Nils i förnamn i Taberg bergslag detta år är: Under Tabergs bruk uppsättaren eller dagsverkaren Nils vid Giöl (?)- dagsverkaren på Os Nills Matzson och dagsverkaren vid Hörle Nills Johansson. Mats Nilsson kan ju vara bondson, om inte är ju någon av dessa tre män möjlig fader till honom och kanske därmed ursprung till Osbäckska släkten. Jag skulle närmare undersöka Nils Johansson vid Hörle eftersom Mats är så ung vid detta tillfälle.
I förteckningen över smederna vid Taberg 1692 finns inte någon av de två nyckelpersonerna härovan upptagna.
832
« skrivet: 2005-04-21, 16:41 »
AMB
Bilden lär vara tagen i slutet av 1940-talet eller början av 1950-talet. Kanske den senare tidpunkten med tanke på de många bilarna. Negativen från Göteborgs Konstförlag finns vid Göteborgs Stadsmuseum, ytterligare information kanske kan erhållas där.
833
« skrivet: 2005-04-16, 15:39 »
Bäste BB,
Enklast är väl att svara ett rakt och enkelt Nej på din fråga. Fn går arbetet med den nya släktboken ut på att publicera förut ej helt utforskade grenar. Några djupdykningar i 1600-talet skall jag inte göra igen. Det är extremt tidsödande och erbjuder troligtvis för många frågetecken för att vara fruktbart. I Osbecksammanhanget ville jag bara uttrycka en känsla jag fått i arbetet med de äldre källorna, som jag tycker ändå kan kännas relevant och riktigt att uttrycka. För den som vill arbeta med det som en arbetsmodell är det i alla fall en bra och intressant utgångspunkt.
834
« skrivet: 2005-04-09, 17:44 »
Bäste Niclas R;
Precis det har jag egentligen misstänkt (!), men inte egentligen velat skriva ut. Tyvärr blir det då en del lösa antaganden om man skulle försöka bevisa det eftersom kyrkböckerna saknas.
835
« skrivet: 2005-03-23, 11:36 »
Med ombord under sjöresor till avlägsna länder var ofta under 1700-talet, enligt mina efarenheter i alla fall, ofta en supercargeur. Han representerade då lastens ägare och hade att göra handlesaffärer på den främmande orten. Titeln var mycket vanlig inom Svenska Ostindiska Compagniet (1731-1813).
836
« skrivet: 2005-03-03, 15:55 »
Hej R
Jag har inte grundtexten framför mig, men är uttolkningen enligt Yvonne C. riktig bör nog snarare läsningen vara Kronhusförsamlingen dvs vad vi vanligtvis kallar Garnisonsförsamlingen.
837
« skrivet: 2005-02-21, 13:58 »
Det betyder på vanlig svenska sjörövare!
838
« skrivet: 2005-01-16, 14:59 »
Ja, precis - det kan ju bli konsekvensen!
839
« skrivet: 2005-01-16, 13:45 »
Det var under 1800-talet inte helt ovanligt att man gick till fotografen och gjorde reprofoto, precis som vi gör än idag! Säg tex att ett foto ursprungligen var taget på 1860-talet och att man gjorde omfotograferingen på 1890-talet så satte fotograf nr två sitt namn på den nya produkten. Detta gjorde han/hon alltså på samma sätt som nbär hon fotograferade andra personer i sin atelj? och levererade resultatet till kunden. Detta måste man absolut ta med i beräkningen när man daterar en del äldre och något tveksamma portfättfotografier.
840
« skrivet: 2004-10-29, 09:14 »
Bästa M A,
Mina databaser omfattar nästan alla serier inom rådhusrätten i Göteborg för den aktuella tiden och med sikte på Ostindiefarare. Tyvärr kan jag meddela dig att vid kontroll där har jag inte funnit den sökta personen i något mål eller övrigt i något papper.
H LarsOlof
841
« skrivet: 2004-10-28, 08:50 »
Bästa MA,
Väldigt få rullor från resorna finns bevarade. De finns vid Universitetsbiblioteket i Göteborg eller på Sjöfartsmuseet i samma stad. UB har gjort sina rullor/listor sökbara och digitalt tillgängliga via nätet. Härtill finns det ju också litteraturen att tillgå och Sven T Kjellbergs stora bok Svenska Ostindiska Compagnierna 1731-1813 innehåller åtskilliga förteckningar över direktörer, kaptener mfl personer i kompaniet och dessutom en del av rullorna ovan i facksimil. Lycka till med letande, det är tyvärr inte lätt. I mina egna forskningar kring SOIC har jag en del uppgifter om sjömän i kompaniet, så återkom gärna med en konkret fråga.
842
« skrivet: 2004-10-21, 11:54 »
Curt R: Efter att ha varit i Uppsala och forskat kring familjen Berg i Falun på 1600- och 1700-talen kan jag konstatera att din Bfm Lars Berg var Befallningsman och förmodligen en ganska betydelsefull person i dåtiden. I länsräkenskaperna hade han ett eget redovisningsområde. Jag tolkade det som att han fungerade som Kronofogde i ett fögderi.
843
« skrivet: 2004-10-05, 09:05 »
Det finns fler personer med namnet Rommel i Göteborg under 1700-talet. Förmodligen inte så underligt då församlingen Rommele ligger lite långre åt norr vid Göta älv. Troligen har väl en del tagit namnet efter den.
844
« skrivet: 2004-07-27, 09:41 »
Bäste CA
Vad jag har fått lära mig är att en beskjutare är en som provar nygjorde gevärspipor vid ett faktori; män men den yrkesbeteckningen finns vid gevärsfaktoriet i Jönköping.
845
« skrivet: 2004-06-19, 12:20 »
På tal om försenade reaktioner: Byggnaden som hyser Landsarkivet i Göteborg, som också är en ändamålsbyggnad uppförd för att hysa just Landsarkivet, har även den blivit såld av Wasakronan för drygt ett år sedan. Byggnaden tillkom dessutom på sin tid (1904?) efter ett mycket fördelaktigt avtal med Göteborgs stad - vilket man i vår upplysta tid givetvis helt struntade i. I det här fallet såldes huset till en privat byggmästare i Göteborg. Han lär ha en del ganska långtgående planer för den centralt belägna tomten har jag förstått.
846
« skrivet: 2004-06-08, 09:08 »
Bästa LL
Du kan låna den på Universitetsbibloteken eller i V Ed (om du bor där i närheten). Några få exemplar har jag också till försäljning.
847
« skrivet: 2004-06-07, 16:25 »
Hej,
Elisabeth (Lisken) är dotter till Ålderman Tolfve Persson (Tolf) (1671-1751 i V Ed)och hustrun Johanna Andersdotter Schult (1699-1745)- se för övrigt i Smedsläkten Tolf genom tre sekler (1989) s 183-184 av undertecknad. Hon gifte sig 1730 20/5 i V Ed med Niclas Mårtensson från Hjorted. Hennes syster Johanna (Hanna) gifte sig för övrigt 1731 29/9 i V Ed med hammarsmedsgesällen Johan Piersson Lomell(1703-1767)- se tidigare fråga.
848
« skrivet: 2004-04-15, 09:52 »
Nellie Irene,
Din fråga passar något in på Gertrud Rebecka Tolf f 1891 10/4 i Västrum sn och dotter till Befallningsman Carl Gustaf Tolf f 1857 i Västra Ed sn och hustrun Sofia Konradina Andersson f 1854 i Hannäs sn. Jag har inte följt henne och familjen längre in på 1900-talet. Hon är föräldrarnas enda barn.
H LarsOlof
849
« skrivet: 2004-04-07, 08:30 »
Jodå, det är korrekt uppfattat. Namnet brukas än idag i Norge - och kanske på Island, annars har det väl lite fornnordisk känsla.
850
« skrivet: 2004-03-24, 13:06 »
Förnamnet Joneta är ju vanligt inom den adliga ätten Belfrage (Befritz) som har just skottskt eller brittiskt ursprung. Just nu har jag inte ättartalen framför mig.
851
« skrivet: 2004-02-09, 09:44 »
En ganska omfattande levnadteckning rörande fotografen Carl Alfred Träff född i Nottebäck sn 1880 återfinns i boken Bohuslän i svartvitt av Bertil Quirin s 11-19 och en del grunduppgifter om C A Träff erhöll författaren från min bok Göteborgs fotografer ... s 212-213.
852
« skrivet: 2004-01-09, 09:54 »
Bästa Torunn,
För din fråga Personalförteckning kan jag svara att det betyder att personerna är upptagna i just en förteckning som kallas så; här är de bara antecknade A - Ö. De kunde alltså bo lite var som helst i Göteborg. Fram till 1883 finns inga Husförhörslängder för Domkyrkoförsamlingen.
Dessutom Boh.l betyder ju Bohuslän.
853
« skrivet: 2003-12-01, 10:06 »
Bästa Richar och Jan mfl
Trevligt med nya synpunkter på släktboken. Givetvis gäller gravbrevets/dödsbokens uppgifter framför mina i trycket! Jag vill nu bara meddela att en ny släktbok med ämnet Släkten Tolf är under planering och vi har kommit ganska långt. De tidigare ej helt utforskade släktgrenarna kommer nu att publiceras samt en del rättelser och rön inom den redan publicerade släkten. Eftersom vi kommit såpas långt vågar jag nu lova att den nya boken kommer ut inom två år! Alla eventuella rättelser tillägg mottages därför tacksamt.
854
« skrivet: 2003-11-11, 10:05 »
Jenny
Han bör vara inskriven vid ett sjömanshus. Bland sjömanshusarkiven vid Landsarkivet i Lund skall han alltså sökas.
855
« skrivet: 2003-10-31, 09:30 »
Hej Schreiberintresserade,
Rörande fanjunkarens militära karriär kan man läsa i Kongl Svenska Pommerska legionen 1813-14 Några anteckningar av Magnus Schreiber (i Meddelanden XXXVI, Arm?museum 1975-76).
856
« skrivet: 2003-10-29, 11:17 »
PD
Handlar frågan om fanjunkare Gust Edv Schreiber (1789-1859)? I så fall har jag en del uppgifter.
857
« skrivet: 2003-10-21, 16:51 »
Bästa Marianne A
Bruden var från Torslanda församling - inte brudgummen! Hans hemadress får sökas någon annan stans. Hästevik heter gästgivaregården i T-a.
858
« skrivet: 2003-10-20, 17:30 »
Bästa Eva,
Enligt mina erfarenheter är denna text helt snurrig. Jag har inte heller funnit några valloner (dvs fransktalande) bland smedernas förfäder i Taberg eller dess närhet. Namnen har mer tysk klang när man rör sig i mitten och början av 1600-talet: Hempel, Duse, Schultz, Pilsmed (Pfeilschmit) osv. Jfr kanske också mina texter i Tolfska släktboken.
859
« skrivet: 2003-09-08, 16:36 »
Bäste Anders J,
Familjen Sohlberg-Tolf har jag stött på i Västervik - liksom du. Tyvärr har jag bara uppgift om hustrun som återfinns i vår släktbok Smedsläkten Tolf - genom tre sekler på s 187 som dotter till masmästare Peter Larsson Tolf och Margaretha C B:dotter Berg.
860
« skrivet: 2003-06-26, 11:23 »
Bäste SC,
Målarskrået har säkerligen medeltida anor. Sök på Nordiska museets arkiv som förvarar äldre skråhandlingar.
Obs! man måste vara varse skillnaden mellan målare (= konstnär) och målare (= plankstrykare) även om skillnaderna i äldre tider var mycket mindre.
861
« skrivet: 2003-04-17, 14:24 »
Bästa SW,
Nej jag tänker inte på något särskilt när jag skriver så, det är bara en känsla som jag får eftersom jag jobbar mycket med äldre föremål och foton. Jag har sett en del foton som varit gjorda som vykort med just det här utseende från denna tid. Skulle paret också vid denna tid ha firat sin 40 åriga bröllopsdag finns ju en intressant koppling. Förr var man mycket noga med sådana jubileer.
MVH LarsO
862
« skrivet: 2003-04-16, 14:22 »
Bästa SW,
Jag som arbetat mycket med äldre foton får precis som du känsla av att bilden kan vara tagen före 1917, men då är det förmodligen mellan åren 1915 och 1917.
863
« skrivet: 2003-04-11, 09:56 »
LW
Jodå mantalskontorets arkiv finns på Landsarkivet i Göteborg. Där finns alla personerna på små kort
oavsett vilken församling de bor i!! Så mitt tips är: ställ frågan direkt till GLA.
864
« skrivet: 2003-04-04, 08:38 »
Bäste Stig,
NB lär inte betyda nota bene i ett sådant här sammanhang. I en husförhörslängd vid denna tid betyder det tex ofta Nya Boken och så återföljs det av en sidosiffra så att man kan återfinna personen i den nyupplagda husförhörslängden. Nattvarden kallades ju Herrens Heliga Nattvard och skulle i så fall ge en annan förkortning.Men ett ett förslag kunde ju vara Hinder vid Nattvardsbesök.
865
« skrivet: 2003-03-18, 19:43 »
Är det någon som vet var Eka Norregård i Ljungby låg,eller ligger? Där bodde Frans Oskar Frej,f.d.husar och hans hustru Eva Matilda Jenny Svensdotter, 1920. Deras dotter hette Rut Maria Ingeborg, och bodde där även hon. Deras söner Karl Oskar Folke,och Karl Erik Ftitjof Vet jag inget om, men Gustav reste till America den 9/8 1909 vet jag. Skulle vara roligt att veta var platsen ligger, då troligen Torvalds bodde i närheten. (se förra sökningen)Torvalds är min mans farmors föräldrar.
866
« skrivet: 2003-03-18, 14:52 »
Hej LH
Rör det sig om Peter Stiernman (1722-1768) son till prosten i Falun Olof Stiernman; då finns det ju mycket uppgifter om honom.
867
« skrivet: 2003-01-28, 16:41 »
Bästa Sari,
Eftersom kyrkböckerna för den aktuella tiden och den aktuella församlingen (DK) saknas kan Du aldrig få den uppgift Du söker. Däremot finns det säkert dessa uppgifter i Domkapitlets arkiv (Göteborgs Landsarkiv) och det är väl de som ligger till grund för Herdaminnet.
PS För närvarande arbetas det dessutom på ett nytt herdaminne för Göteborgs stift.
868
« skrivet: 2003-01-24, 22:32 »
Bästa MB
Släkten Olbers är publicerad redan hos Anrep i slutet av 1800-talet. Har du undersökt detta?
869
« skrivet: 2003-01-11, 12:10 »
AW
Tyvärr kan jag inte adressen (sitter i Göteborg och är inte så haj just på gatorna i Uddevalla). Det ligger en öppen plats framför huset, norr om Bäveån, och hotellet ligger nästan vägg i vägg. Slut på mina kunskaper! Björn Jacobson, bildkunnig på museet i Uddevalla, kan säkert resten. Häls LarsO
870
« skrivet: 2003-01-10, 15:29 »
Bäste AW,
Huset finns faktiskt kvar i centrala Uddevalla, i mycket gott skick dessutom! Det är inte vilken familj Krook som helst. När jag gick i skolan (1960-talet) brukade vi ännu Krooks mfl flora över de svenska växterna. Författaren var son i huset. Mer detaljer om byggnaden går att få genom Bohusläns museum i Uddevalla
871
« skrivet: 2002-12-31, 18:50 »
Stig Hansson mfl,
Jodå sådana sittningsböcker finns säkerligen bevarade vid många av våra större museer. Vid det museum som jag arbetar (Göteborgs stadsmuseum) finns böcker till följande samlingar, med reservation för minnesluckor just nu: James Bourn, Fritz Bruce, Anders Karnell, Axel Lindahl och mindre för Carl M Olsson, Aron Jonason mfl. Problemet är ofta att de bevarade böcker inte sammanfaller tidsmässigt med de bevarade negativsamlingarna. Men i flera sådana fall har negativ täckpapper där fotografen gjort anteckningar. Kataloger skulle alltså vara möjliga att rekonstruera.
En fallgrop är dock att det är just beställarens namn som återfinns i böckerna dvs. man kan finna en kvinna avporträtterade medan det står ett mansnamn i katalogen. Då är det möjligen hennes far, fästman eller bror som är beställaren.
Ett annat problem är att böckerna fördes i ateljeerna som dagböcker och alla människor som hette något på bokstaven A fördes in under denna huller om buller - tex för åren 1891-92: A. Andersson, Fröken Algur?n, Antonsson, löjtnant Birger Andersson osv. Sedan började fotografen med en ny bok för åren 1893-94 osv.
Böckerna är därigenom relativt svåra att använda, jag har tex funnit Brevbäraren under bokstaven B hos fotografen James Bourn. Kunderna var ju kända hos fotograferna och skulle följande vecka hämta resultatet, något arkiv var ju inte fotografen i behov av.
Men som här skrivits; negativen förvarades för efterberställning och kom förmodligen att stanna kvar i atelj?n, även om denna övertogs av någon annan. Glasnegativen var mycket tunga att släpa med sig! Många glasplåtssamlingar har kommit att återfinnas under golven eller i väggarna i gamla fd fotoateljeer.
872
« skrivet: 2002-12-26, 17:31 »
Bäste Fredrik,
Peter Schultz var född 1751 22/9 på Nissafors och son till Mästaren Jacob Schultz f i Tofteryd 1718-22 och hans hustru Elsa. Makarna har följande barn: Peter (se ovan), Ingeborg f 1756, Catarina f 1757, Johannes f 1760 och Stina f 1762. De här uppgifterna är inte mina egna utan jag erhöll dem för många år sedan från Ruben Schultz i Falun.
873
« skrivet: 2002-12-08, 23:33 »
Bästa LN,
Christian Wilhelm Ranch (1828-1906)var fotograf i Göteborg från 1865, men först från 1867 kan man väl anse honom som självständig fotograf. Efter en uppslitande tvist med Levall (och Aron Jonason) lämnade han staden 1872 och bosatte sig i Varberg. Här etablerade han sig som fotograf och ägare av ett stenbrott! Hans atelj? där övertogs mycket riktigt av dottern Mathilda Ranch.Denna atelj? finns ordentligt omskriven av Varbergs museums årsbok (jag kommer tyvärr inte ihåg vilken årgång just nu - förmodligen omkr 1990).
874
« skrivet: 2002-11-22, 16:36 »
Bästa Agneta,
Min kontakt just i Portland, Oregon kanske kan hjälpa dig på något sätt: Dvs Cheryl Gage med adress: (rcadjs@west.net). Lycka till!!
875
« skrivet: 2002-11-16, 16:11 »
Bästa Erik och Jonas,
Släktboken om Hammarstrand finns i sin restupplaga att köpa hos GöteborgsRegionens Släktforskare på Erik Dahhlbergsgatan 36, Göteborg! Priset vågar jag inte skriva här, men den måste vara ganska billig (häftad).
876
« skrivet: 2002-10-24, 20:57 »
Bäste KH Rydén,
Leonard Larsson Tolf f 1723 23/4 i Västra Ed sn och avliden i samma församling 1774 6/7. Han är son till Hammarsmeden Lars Persson Tolf f 1679 9/2, verksam vid Eds bruk. Modern är Elisabeth Persdotter Hero (1687 17/4 - 1740 9/11). Det här paret har flera barn och släkttrådarna sträcker sig fram i nutiden: Peter f 1709, Catharina f 1711, Johanna f 1714, Elisabeth f 1717, Johan f 1720 (Lennart/Leonard 1723) och Lars f 1730. Se för övrigt min bok som förekommer i litteraturlistorna här i förbundet. Lycka till med den vidare forskningen!
877
« skrivet: 2002-10-19, 19:46 »
Bästa Lotta K,
Mjölnare Erik Gustaf Tolf f 1810 3/3 i Asker sn är son till Mästersven Anders Tolf (1782-1840) ohh Lena Stina Boman (1789-1847) vid Brevens bruk i Asker sn.
Mjölnaren gifte sig 1834 18/10 i Asker med Fredrika Olofsson (1805-1899). Redan 1835 flyttade makarna från Asker/Svennevad till Skepplanda sn i Västergötland.Tyvärr kan jag inte uppge mer exakt tid och plats för flyttningen. Forskingen i Tolfsläkten fortgår med flera inblandade och har sambanden mellan generationerna belagts följer vi tyvärr inte alltid upp detaljerna.
878
« skrivet: 2002-10-09, 12:37 »
Hej Sara W,
Det som du har är uppenbarligen ett glättverktyg som förr brukades ung som ett ett nutida strykjärn. Möjligen brukades det när man stärkte tyger. Detta sätt att stryka/glätta tyger gjordes redan på vikingatiden! Glättbräden (dvs underlaget) till denna typ av syssla är känt redan från grävningarna på Birka - om jag inte missminner mig.
879
« skrivet: 2002-10-08, 16:21 »
Ang glaskula:
Stig Gebers förslag och uttolkning är säkerligen den rätta. Här i museets samlingar finns glaskula under Skomakare. Som vattenfylld var den ett utmärkt sätt att samla ljuset genom för den som hade ljusskygga arbeten.
880
« skrivet: 2002-09-26, 17:16 »
Bästa Lotta K,
Givetvis. Makarna Tolf var inflyttade från Svennevad sn (eller gransocknar, minns inte riktigt nu. Mannen var född i Svennevad i alla fall. I den nya planerade boken kring Tolfsläkten, som släktföreningen planerar inför jubileet 2006 kommer även denna familj att vara med och dokumenterad.
881
« skrivet: 2002-09-09, 15:53 »
Bäste JT,
Uppenbarligen står de som får ett bördsbrev just i början av sin karriär. Omkring 1740 är de sökande således födda omkring 20 år tidigare. Jag har därtill funnit vid ett tillfälle att samma person ber om bördsbrev, för att börja i ett annat yrke än det hans första bördsbrev gav uttryck för! I alla avseende har jag inte gått igenom RR i Göteborg, men jag har nog en känsla av att de kan avta mot 1700-talets slut. Men för detta får jag nog återkomma.
882
« skrivet: 2002-09-09, 09:19 »
Bäste JT,
I min genomgång av handlingar vid Rådhusrätten i Göteborg under 1700-talet kan jag i alla fall vittna om att man stöter på flera bördsbrev per år. Rådhusrätten/Magistraten utfärdade dem således regelbundet.De innehåller en kort uppgift om födelsetid för den sökande, uppgifter om föräldrarnas namn - med angivande av faderns yrke - och slutligen en notering om vilket yrke/hantverk den sökande skulle ägna sig åt.
883
« skrivet: 2002-08-27, 17:28 »
Bästa Ingela U,
Enligt Kungl Biblioteket förträffliga Rapport Nr 19 Förteckning över svenska porträttfotografer i Kungl. bibliotekets samlingar (1992) äger biblioteket bilder av fotografen J F Norling i Nelhammar och Ukna daterade 1883 och 1895. Det senare året var fotografen även verksam i Storsjö (H).
884
« skrivet: 2002-08-05, 15:10 »
Ang Engelholm:
Han var i Göteborg 1890-1894 (där han även avled). Se för övrigt i min bok Göteborgs Fotografer. Atelj?er och yrkesmän 1840-1910. (1999)- 258 s
885
« skrivet: 2002-04-24, 10:02 »
Bäste Christian R,
I min bok om Göteborgs fotografer: Göteborgs Fotografer. Atelj?er och yrkesmän 1840-1910 (1999) har jag biograferat Roikjer på en sida. I de städer familjemedlemmarna verkat finns säkerligen foton att köpa, inte minst porträtt. Tyvärr kan jag själv inte förse dig med något sådant.
886
« skrivet: 2001-11-13, 11:37 »
Bäste Alvar S,
Kort kommentar om Grafström: Jag har i alla fall konstaterat att han var styrman i Svenska ostindiska kompaniet 1783 då han var ombord på skeppet Gustaf III. Hans hustru hette dessutom Mästa Grafström. Hälsningar LarsOlof
887
« skrivet: 2001-10-24, 09:18 »
GB,
Fotot är ganska typiskt och fotografen har säkerligen blivit kontrakterad för att ta den här bilden. Många fotografer hade just denna typen av foton som speciallitet och gjorde också reklam för att de tog sådana. Det typiska ligger i att personerna grupperades framför huset och hästen med sin kärra också ställdes upp för fotografering. Att fotot föreställer en prästgård känns mycket troligt.
Hälsningar LarsOlof Lööf
888
« skrivet: 2001-10-23, 09:23 »
Bästa GB,
Vilken vacker bild! Fotograf Wetterholm är verksam i Jönköping under 1870-80-talen enligt Förteckning över svenska porträttfotografer i Kungl. bibliotekets samlingar (dess rapport nr 19 utg. 1992)
Hälsningar LarsOlof Lööf
889
« skrivet: 2001-10-23, 09:17 »
Fältskärer mm
I Sackl?n Sv läkare ... eller vad den exakt heter finns i en äldre del upptagna kirurger (fältskärer) från slutet av 1700-talet. Koppenrath bedömer jag som mycket troligt att du hittar där.
Häls LarsOlof Lööf
890
« skrivet: 2001-10-18, 14:53 »
Bästa Anette mfl,
Visst fanns det Borgerskapets infanteri och kavalleri också i Göteborg!
Med hälsningar från Götet och Stadsmuseet där.
891
« skrivet: 2001-10-04, 12:57 »
Bäste Sven
En järndragare transporterade helt enkelt järn. Just i Vänersborg, vid den här tiden, före trollhättekanal invigdes, var transporterna av värmlandsjärnet förbi forsarna vid Vänerns utlopp ett extremt viktigt arbete. Järnet fördes sedan vidare på båt till Göteborg för export ur landet.
Mvh LarsOlof Lööf
892
« skrivet: 2001-09-03, 13:10 »
Bästa Marianne,
Du kan ha alldeles rätt rörande Wilhelm Eurenius (f 1863 26/6). Han kom till Göteborg och etablerade sin atelj? i okt 1888. Han har atelj? i Göteborg på Drottninggatan 31 1889-93, Kungsportsavenyn 1 1893, Drottninggatan 58 1895 och slutligen på Östra Hamngatan 44 åren 1896-97. Tillsammans med familjen flyttade han vidare till Karlshamn den 5 nov 1897. Han avled först 1925 i Karlskrona.
Många Hälsningar LarsOlof
893
« skrivet: 2001-08-16, 17:17 »
Bästa CT,
Fotografen Augusta Chytraeus är med i min bok (Göteborgs fotografer 1840-1910),med en kortare biografi. Hon var född i Ronneby den 30 juni 1853 och avled i Göteborg 1921 den 24 augusti. Hon har enligt egen uppgift startat fotoverksamhet 1878, men till Göteborg kom hon närmast från Åmål 1893. Här var hon sedan verksam och skriven till sin död.
Mvh LarsOlof Lööf
894
« skrivet: 2001-08-07, 22:28 »
Arbetaren Adolf Hindrik Lexander och Marta Nilsdotter f 1840 5/4 i Hoby sn Bleking fick sonen Carl Oskar Wilhelm L f 1868 29/6 i Karlshamn. Sonen blev fotograf i Göteborg, men försattes i konkurs 1895. Han och hustrun Hedda Christina Nilsson f 1864 16/5 flyttade från Göteborg 1897 till Stoby i Skåne.
895
« skrivet: 2001-06-14, 17:42 »
Bästa Ingrid A,
Se Platins släktbok, där släkten finns publicerad! Tyvärr har jag inte uppgift om författaren just här.
Hälsningar LarsOlof
896
« skrivet: 2001-06-08, 22:07 »
Bästa Gudrun,
Ang Militz: Från mina anteckningar om SOIC (sv Ostindiska Compagniet) har jag någon enstaka uppgift om en Bernhard Militz som 1792 omtalas som inspektor vid kompaniet i Göteborg. Peter M hade förresten en egendom i Masthugget här i Göteborg 1802.
Hälsningar LarsOlof
897
« skrivet: 2001-06-06, 09:33 »
Bäste Ulf,
Ytterligare om Källman: Daniel K var född 1868 (tidigare omtalat datum) i Motala landsförsamling och son till Faktorn Lars Peter Kjellman (f 1833) och Anna Stina Jonsdotter (f 1829). Han kom som fotograf till Göteborg den 18 okt 1900 men flyttadre redan den 27 mars följande år till Viby i Närke. Se för övrigt min bok: Göteborgs fotografer. Ateljeer och yrkesmän 1840-1910 (1999).
898
« skrivet: 2001-05-31, 16:31 »
Hej Gun,
Hon är dotter till Johan Larsson Tolf och Maria Henriksdotter i V Ed sn. Anna Elisabeth Tolf f 1745 1/4 i V Ed. Se min bok om Tolfarna Smedsläkten Tolf genom tre sekler (1989) s 189.
Hälsningar LarsOlof Lööf, tel: 070/560 28 40
|
Visa inlägg
Cookie policy