Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Jan-Erik Björk
501
« skrivet: 2002-10-17, 19:16 »
Hej Agneta
Såvitt jag vet tillhör Kvarnäs fortfarande Norra Råda. Jag har även kollat i Värmlands ortregister av Gunnar Jonsson och i Svenska ortnamn.
Kvarnäs antecknades i jordboken första gången 1615 som skatte. Det kan innebära att det upptogs runt 1610 eftersom nybyggaren beviljades ett visst antal års skattefrihet innan torpet eller hemmanet skattlades.
En av de första uppodlarna hette Olof. Kopplingar finns med Lakene i samma socken. Men det kan jag eventuellt komma tillbaka till längre fram. Just nu håller jag på att skriva av Älvdals härads domböcker för åren 1651-1699 för publicering om något år.
hälsn
Jan-Erik
502
« skrivet: 2002-10-13, 12:15 »
Hej Jouni
Jag är amatör i detta sammanhang och har inga ambitioner att diskutera samefrågor. Jag vill endast meddela att det finns ett lappnamn i Solbergs hemman i Ekshärad: Lappkullen.
Jag kan även nämna (om det har någon betydelse i sammanhanget) att Solberg vid mitten av 1600-talet köptes av en finne från Dalarna.
hälsn
Jan-Erik Björk
503
« skrivet: 2002-10-10, 22:36 »
Magnus, Leif, Karin m fl
Jag har inte haft någon möjlighet att göra en fullständig släktutredning för personerna i Berga. Det får eventuellt anstå till ett annat tillfälle. Men jag ska nedan svara på era frågor om de tidigaste längderna samt i någon mån kommentera era frågor om vissa personer i dessa tidiga längder.
1500-talets längder
Lika lite som för Bergsäng uppger de tidigaste skattelängderna för Berga några personuppgifter. Och om de någon enstaka gång föreligger saknas i regel patronymikon.
Således dyker Måns i Berga upp i tiondelängden 1564. I saköreslängden för 1570 förekommer en Nils i Berga. Kanske var han timmerman, eftersom en Nils redovisas som sådan i ett s.k. förtäringsregister samma år. I tiondelängden 1573 upptas Måns, Engelbrekt och Nils. Även i järnskattelängden för år 1581 står dessa tre förtecknade. Därefter förekommer dessa tre namn i kvarnskattelängderna för åren 1582, 1583, 1585, 1586, 1590, 1600, 1602, 1603 och 1604. Släktforskaren mabo har uppmärksammat att personnamnen kan stå kvar lång tid, eventuellt även efter personens död. Detta ger ju då en felaktig bild.
1600-talets längder
Erik i Berga har lämnat kvittens på en häst till kronan år 1609. Hästen kostade faktiskt 11 daler.
I tiondelängden för år 1609 antecknas Jon, Erik och Jöns. Samma namn förekommer i hjone- och tiondelängderna för år 1610.
I tiondelängderna 1613 - 1616 samt 1618 och 1620-1621 redovisas Jon, Erik och Halvard. Dessa personer finns även upptagna i Älvsborgs lösen för åren 1613-1619. De senare förekommer sedan i mantalsländerna fram till slutet på 1620-talet, i Halvards fall (såvida det är fråga om samme Halvard) ända fram till 1645. Änkan Karin står antecknad i varje fall åren 1628-1629. En Karin förekommer även i tiondelängden för år 1633.
I länsräkenskapernas tiondelängder antecknas Erik olika år under perioden 1633-1644. En Jöns är redovisad under åren fram t.o.m. 1668. Det kan avse såväl Jöns Hedensson som sonen Jöns Jönsson.
Under 1640-talet och framåt redovisas i skattelängder personerna Jöns Hedensson, Per Eriksson, och Anders Mickelsson. Den förre finns upptagen i mantalet fram till 1659. Per Eriksson förekommer i mantalet fram till 1666 och Anders Mickelsson t.o.m. 1672. Dessa förekommer även som jordägare enligt domboken för 1649. I tiondelängderna förekommer Per Eriksson t.o.m.1675 och Anders fram t.o.m. 1669.
Jon Engelbrektssons släkt
Som framgår av ovanstående redovisning förekommer inte i något fall patronymikon. Jag har noterat här under Ekshärad att Erik i Berga hade patronymikon Larsson. Om detta är riktigt är det en viktig ledtråd till släktförhållandena i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet. I domboken för år 1655 redovisas en jordaffär där Per Engelbrektsson i Bergsäng byter sin, efter sin halvbror Erik Larsson, ärvda jord i Berga mot Jon Jonssons mors jord i Bergsäng. Ett förhållande som jag inte tillräckligt har analyserat ännu. Här kan finnas ledtrådar som kopplar ihop Bergsäng med Berga.
Man kan på goda grunder anta att Jon som finns redovisad ovan i början av 1600-talet avser Jon Engelbrektsson. En indikation på detta är också de jordeköp som han gör under 1600-talets början. Jon Engelbrektsson säljer jord i Solberg år 1600; kanske för att finansiera sina kommande jordeköp i Berga. Vidare köper han 1603 jord i Berga av Elof Pålsson och Ingrid Nilsdotter. Dessa senare lär sannolikt ha någon anknytning till hemmanet även om det av målet inte framgår att det är arvejord. Kerstin var kanske dotter till den ovan nämnde Nils. Vidare köper Jon Engelbrektsson jord i Berga 1605 av Elof Bengtsson i Tutemo. Det torde innebära att det finns en anknytning till Berga. Eftersom namnet Bengt inte har förekommit i Berga tidigare kan det möjligen vara så att Elofs hustru härstammar därifrån.
Nils släkt
Jöns Nilsson i Berga köper jord 1610 av Kerstin Sonesdotter samt Åsa i Månäs. Jöns kan vara en son till Nils i Berga. Men vi kan inte vara säkra på det eftersom någon koppling inte anges. I övrigt kan nämnas att någon Jöns Nilsson inte är känd i Berga från några längder.
Jöns Hedenssons släkt
Jöns Hedensson ägde jord i Halla i Ekshärad, vilket kan tyda på att hans härstamning är att finna där. Mycket riktigt finns en Heden Jönsson i Halla. Sambandet bekräftas i domboken för år 1667. Där sägs att Jon Hedensson i Halla köper jord av broderbarnen Jöns, Jon, Börit/Britta och Ingeborg Jönsdöttrar. Vidare kan nämnas att Jöns Hedensson hade koppling till Åstrand i N Ny genom sin styvdotter Marit Larsdotter. Enligt domboken 1668 säljer hon nämligen jord där till Håkan Persson i Åstrand. Vi får därmed veta att Jöns hustru hade varit gift tidigare. Sönerna Jöns och Jon Jönssöner synes ha stannat kvar och blivit bosatta i Berga. Britta och Ingeborg Jönsdöttrar försvinner ut ur historien.
Per Erikssons släkt
Per Eriksson finns inte omnämnd i något av målen i domböckerna. Med tanke på att det fanns en tidig Erik i Berga, eventuellt med efternamnet Larsson se ovan, är det möjligt att Per är dennes son. Något belägg för detta har jag dock inte funnit. Några av Pers eventuella barn finns det dock uppgifter om. Ingeborg Persdotter i Bäck ägde enligt domboken 1686 jord i Berga. Erik Persson i Berga ägde jord där enligt domboken 1710.
Anders Mickelssons släkt
Inte heller Anders Mickelsson förekommer särskilt ofta i 1600-talets domböcker. Han är nämnd endast 1655-1656 samt 1664 och 1667. Namnet Mickel är inte känt tidigare i Berga, varför han torde vara ingift i hemmanet eller ha köpt jord på annat sätt. Anders tar hjälp av en Jon Mickelsson i Ö Edebäck med en varuleverans till Filipstad. De är kanske bröder? Anders hustru hette enligt domboken för år 1664 Britta Persdotter. Hon kan vid första anblicken misstänkas vara dotter till Per Eriksson, men hon kom sannolikt från S. Skoga. En indikation på detta är hennes försäljning av jord där till den sannolike brodern Jon Persson i S Skoga. Anders hade kanske sönerna Nils och Jöns Anderssöner. Den senare var soldat. Det är möjligt att han även hade sonen Jon. Någon sådan har jag inte hittat. Men en märklig notis i domboken 1685 talar om en syneförrättning där Jon Perssons i S Skoga systerson Jon vittnar om gränser. Ovan framgår att Jon Persons syster var gift med Anders Mickelsson.
hälsn
Jan-Erik Björk
504
« skrivet: 2002-10-03, 22:09 »
Hej Martin
Det är en imponerande stamtavla du har presenterat här i augusti. Men jag har några frågor om en del personer. det gäller källan för uppgiften.
1) Vilken källa har du beträffande Per Pålsson Hakkarainen och uppgiften om att han bodde hos Posainen?
2) Vilken källa ligger bakom uppgiften om 108 Lars Larsson Karjalainen eventuellt med släktnamnet Hotakka?
3) Var har du hittat uppgifterna omm att Henrik Henriksson Kukkoinen föddes 1585 och dog 1671?
4) I övrigt kan jag nämna att Näsberget inte ligger i Ekshärads socken utan i tidigare Norra Ny socken eller numera Nyskoga socken.
hälsn
Jan-Erik Björk
505
« skrivet: 2002-09-30, 20:19 »
Hej Anna-Lisa
Tack för uppgiften.
Agnes förekommer. Jag känner till några stycken, men det tillhör inte de vanligaste namnen på de finska kvinnorna.
hälsn
Jan-Erik
506
« skrivet: 2002-09-30, 20:15 »
Hej Monica
Jag har en skrift här hemma som handlar om Stjärnbergstorpen och Stjärnfors kopparverk. Skriften ingår i serien Filipstads Bergslags arkiv, häfte 2 och är författad av Albert Palmqvist. Den är antikvarisk och betingar ett pris mellan 50 och 100 kr. En hastig titt i den avslöjar något av det som du är ute efter i dina frågor. Om du är intresserad av den kan du höra av dig till mig via mejlen.
hälsn
Jan-Erik Björk
507
« skrivet: 2002-09-28, 21:34 »
Anna-Lisa
Albert Palmqvist, den store Rämmenforskaren gav ut en del läsvärt material om området, bl.a. skriften Rämsbergs gruvor och Näsrämshyttan, nr 3, en av många delar i Filipstads bergslags arkiv. Den kan säkerligen lånas från något bibliotek. Där står en del av det jag har redogjort för ovan. Den gode Albert har även lämnat efter sig ett betydande arkiv som finns förvarat i Värmlandsarkiv. Jag har själv tittat i det och funnit många godsaker i hans anteckningar om släkter.
hälsn
Jan-Erik
PS Henrik Kurki flyttade sedermera till västra Värmland. DS
508
« skrivet: 2002-09-27, 20:48 »
Hej igen Anna-Lisa
Ingeborg eller Ingrid Henriksdotter torde vara dotter till Henrik Henriksson Kukkoinen eller möjligen Kokkoinen. Härför talar följande omständigheter. Men historien kommer att nystas upp så att säga baklänges.
I Älvdals härads dombok för år 1707 finns några mål som belyser släktskapsförhållanden mellan Näsberget och Färnebo. Där sägs att Olof Olofsson Kropp har köpt jord av sin morbrors änka hu. Karin Henriksdotter. Det visar sig vid närmare efterforskningar att hon är änka efter Jöns Henriksson i Näsberget. Av tidigare mål från Älvdals härad vet vi att Jöns hade syskonen Henrik, Kerstin och Ingeborg. Det innebär att modern till Olof Olofsson Kropp hette Ingeborg eller Kerstin. Olof Olofsson byter till sig jord i Näsberget mot jord i Fiskhushöjden i Färnebo. Härigenom bestyrks sambandet ytterligare. Innebörden är att han har disponerat jord i Färnebo, men vi vet inte med bestämdhet att det är hans arvejord. Slutsatsen torde emellertid bli att deras ursprung är att finna i Färnebo. Nu vet vi också att Näsberget upptogs i slutet av 1650-talet(R Broberg). I en domboksnotis omtalas ett nedsättningsbrev från år 1659. Gottlund anger i sin resedagbok för år 1817 att Västra Näsberget först upptogs av en Henrik Kukkoinen.
För att ytterligare säkerställa sambanden går vi så till mantalslängderna för Färnebo under 1640-talet och framåt. I Rämmenområdet finns minst fyra Henrik att välja mellan. Men finns någon Kukkoinen bland dem? Jovisst! Tre av Henrikarna uppträder med olika epitet: Hecke Henrik, Kucke Henrik och Kurk Henrik. Den fjärde anges som Henrik Sigfridsson. Det är ingen tvekan om att Kucke Henrik står för Henrik Kukkoinen eller möjligen Kokkoinen.
I mantalslängden för år 1654 dyker så i stort sett hela familjen upp: Kock Henrik, hu Agnes och sonen Henrik. Dottern Ingeborg är inte nämnd i detta sammanhang men hon var sannolikt gift vid denna tid. I samma mantal står antecknad Olof Persson Kropp med hu. Ingrid. Vi kan därmed utesluta ovannämnda Kerstin som moder. (I förbigående kan nämnas att hon blev gift till Solberg i Ekshärads socken). Paret står antecknade i längden alldeles före Kukkoinen-familjen. I mantalet för år 1656 tillkommer Kock Henriks son Jöns. Mantalet för år 1659 är det sista år som de är antecknade i längden för Färnebo. Det stämmer ju bra med flyttningen till Näsberget.
Hälsningar
Jan-Erik
509
« skrivet: 2002-09-26, 21:40 »
Hej Anna-Lisa
Du tar upp några frågor om en av Värmlands mest kända finnar. Henrik Tomasson med släktnamnet Häkkinen var med all sannolikhet gift åtminstone en gång tidigare innan äktenskapet med Kerstin Bengtsdotter. Hustruns namn är förborgat för oss. Jan Myhrvold (Norge) har i Finnkultur presenterat en i de flesta stycken övertygande bevisning för att Henrik i sitt första äktenskap hade sonen Sigfrid. Denne vistades sina sista år i Mulltjärn i Fryksände. Henrik Häkkinen hade sannolikt även sonen Nils, vilket Niclas Persson på ett förtjänstfullt sätt har utrett. Även Nils avslutar sin jordevandring i Mulltjärn.
Henrik Häkkinen ingick sitt andra äktenskap med änkan efter Henrik Larsson Manninen, vid namn Kerstin Bengtsdotter. Vissa forskare anser att detta skedde vid mitten av 1620-talet. Men det finns indikationer på att giftermålet ingicks vid ett betydligt senare tillfälle. Henrik Manninen och Kerstin Bengtsdotter var bosatta i Djuprämmen åtminstone år 1620 (register på tionden). Det är möjligt att den Henrik som anges i hjonelagslängden år 1610 är Henrik Manninen. I så fall är Djuprämmen ett av de först upptagna finnhemmanen i Värmland. Källorna flödar tyvärr inte särskilt rikligt vid denna tid varför det är osäkert vilken av de fyra senare Henrik (Manninen, Häkkinen, Kukkoinen eller Kurki) som avses. Det märkliga är att Henrik Manninen inte förekommer med patronymikon någon gång i skattelängder eller liknande i Rämmenområdet. Hans efternamn Larsson är enbart känt från Fryksdals härads dombok.
Henrik Häkkinen sålde hemmanet Djuprämmen till Erik Kristoffersson (sannolikt släktnamn Honkainen, en son till långe Kristoffer Jönsson) och vandrade västerut till Värmland. Han uppodlade där Rattsjöberg i Fryksände socken omkring 1646 (Broberg). Kanske fanns han där redan år 1645, eftersom Häcke Henrik enligt anteckningar i domboken för Färnebo antecknas för rest av lagmansräntan för åren 1645 och 1646. Rattsjöberg finns omnämnt i jordeboken första gången år 1649.
Henrik Häkkinen fick i sitt andra äktenskap sonen Pål och dottern Anna/Annika. Pål dog ganska tidigt men efterlämnade en son vid namn Henrik. Denne dog dock redan som minderårig. Anna/Annika var gift två gånger.
I Gottlunds Resedagbok från Värmland från 1821 finns upptagen en avskrift av en bouppteckning över Henrik Häkkinens kvarlåtenskap. Häcke Henrik torde ha dött år 1669, vilket innebär att han kan ha varit född omkring sekelskiftet.
Hälsningar
Jan-Erik Björk
510
« skrivet: 2002-09-20, 23:51 »
Hej igen Björn
Jag vill poängtera att Samuel Klåckare står under rubriken husfinnar. Först kommer ett tiotal sådana i Spaksjö med bl.a. Abraham. Därefter antecknas sex stycken för Svartnäs, varav Samuel är nummer fyra och sist Göran Nilsson i Björnmossen.
hälsn
Jan-Erik
511
« skrivet: 2002-09-20, 22:40 »
Hej Björn
Vi har träffats på någon av FINNSAM:s konferenser.
Jag har i tiondelängden för Svärdsjö antecknat två Göran: en med patronymikon Eriksson i Björnmossen och en som husfinnen Kan Göran i Svartnäs. Även för 1665 i tiondelängden har jag Göran Eriksson i Björnmossen. Men för 1668 och 1669 finns enbart upptagen en Göran Eriksson utan angivande av ort. Vem är vem kan man fråga sig??
Jag vill även nämna en husfinne Samuel Klåckare i Svartnäs i tiondelängden för 1664. I detta fall synes han inte vara klockare utan namnet kan stå för släktnamnet Lukkarinen. Jag har för mig att Gottlund nämner detta i samband med Svärdsjö?! Det finns också belagt från Värmland att Lukkarinen har förvrängt till Klåckare. Har du några kommentarer om detta?? Du har kanske uppgifter om familjebildning etc?
Tiondelängderna från 1631 och framåt är inte mikrofilmade utan måste läsas på Riksarkivet i stockholm.
hälsn
Jan-Erik Björk
512
« skrivet: 2002-09-17, 18:11 »
Hej alla Svärdsjöforskare
Jag är en värmlänning som forskar på finnar och finnsläkter. I Riksarkivet finns särskilda verifikationsband. I dessa hittar man bl a tiondelängder. Vid en genomgång av 1664 års längder hittade jag en anteckning om en viss Kan Göran i Svartnäs. Finns det någon som har någon teori om detta? Är det ett eventuellt släktnamn Kanainen?
hälsn
Jan-Erik Björk
513
« skrivet: 2002-08-22, 22:52 »
Lars och Johan
Tack för de uppskattande orden om mina redogörelser. När det gäller Lång Kristoffers släktnamn vill vissa påstå att det är Havuinen, medan andra anser att det är Honkainen. Ingen torde veta med full säkerhet eftersom hans eller de efterkommandes släktnamn inte har kunnat beläggas i någon källa, vare sig domböcker eller skattelängder. Jag har själv gått igenom domböckerna från såväl Fryksdals, Älvdals som Färnebo härader under åren 1600-1699. Vidare har jag undersökt mantalslängder, tiondelängder, roteringslängder, boskapslängder och andra skattelängder.
Anledningen till släktnamnet Havuinen torde vara en förväxling med Kristoffer Havuinen i Brunnberg i Ekshärad. Han kallas av Maximilian Axelsson för vildHavvonen.
Finnforskare som Lars-Olof Herou, Arne östman med flera har genom att spåra bakåt personer med släktnamnet Honkainen (angivet enligt Gottlund i hans reseskildringar) på flera grenar kommit tilbaka till lång Kristoffers söner. Detta är givetvis inga fullödiga bevis men sannolikheten torde vara stor för att detta släktnamn är det rätta.
hälsn
Jan-Erik Björk
514
« skrivet: 2002-08-21, 20:36 »
Hej Marianne
Vi ses igen efter besöket vid Värmlandsarkiv.
Uppgifter om mantalslängder för det berörda området uppträder ibland under namnet Filipstad, ibland under Färnebo.
Du kan läsa om dessa mantalslängder för åren 1650-1655 på mikrofilm CD 798.
hälsn
jan-erik
515
« skrivet: 2002-07-31, 21:30 »
Hej!
Mitt föregående inlägg angående Bergsäng kan kompletteras med en uppgift rörande Engelbrekt Elofssons hustrus mor, dvs hustrun till Håkan Halvardsson. Hon hette Valborg Nilsdotter och säljer 1648 jord i Ennarbol i Norra Ny socken. Uppgiften står att finna i mitt eget Sammandrag av Älvdals härads domböcker 1600-1649, sidan 90 längst ner,som jag nyligen har gett ut.
Jag har fått ett mejl från Björn Stålhed men din e-postadress godtas inte av min dator.
hälsn
Jan-Erik Björk
516
« skrivet: 2002-07-30, 22:30 »
Hej Björn, Eva, Marianne, Rolf och Vaieleth
Mitt namn har nämnts flera gånger under den senaste tiden varför jag känner mig manad att kommentera era inlägg. Jag har gått igenom mina anteckningar och kan lägga fram följande resultat.
Det är alldeles riktigt som många av er skriver att det har funnits två olika Elof i Bergsäng under 1500- och 1600-talen. Den tidige Elof finns omnämnd i några få källor. Hans patronymikon framkommer tyvärr inte i någon av längderna varför vi i fortsättningen kan kalla honom Elof X. Den senare Elof hette Elof Persson och föddes omkring 1628 (enligt dödnotisen). Det är möjligt att de är besläktade med varandra, men några bevis härför har jag inte hittat.
Men låt oss först backa tillbaka till senare hälften av 1500-talet och se vad som finns redovisat beträffande Engelbrektsläkten i Bergsäng.
Engelbrektsläkten
Namnet Engelbrekt är inte så vanligt i Bergsäng under den aktuella tiden. Trots det har någon fullständig klarhet inte gått att få. Tyvärr är bristen på namnuppgifter från denna tid stor, varför nedanstående uppgifter om de tidigaste släktleden ska ses som spekulationer och inget annat. Där fakta föreligger redovisar jag till den aktuella källan.
1. generationen
En notis från domboken för Älvdals härad (Ä) för 1657 ger uppgift om att Erik Larsson i Berga och Per Engelbrektsson i Bergsäng var halvbröder. Det innebär normalt att de har samma mor men olika fäder. Erik Larsson kan vara gift till Berga. Såväl Lars som Engelbrekt förekommer i Bergsäng under aktuell tid. Tyvärr framkommer inte patronymikon för någon av dem. Lars och Lasse är belagda från tiondelängder (til) 1573. Vidare finns en Lasse i Älvsborgs lösen (ÄL) 1613 och 1615.
Även en viss Engelbrekt är noterad i den nämnda til. Därefter saknas uppgifter om någon Engelbrekt ända fram till register över legodrängar mm för år 1590. Då dyker en Engelbrekt Engelbrektsson upp, sannolikt en son till den förste Engelbrekt. Vidare är Engelbrekt omnämnd i hjälpskattelängden år 1601. Han finns dock inte i til för år 1609 eller någon av de följande til eller i ÄL. Men han kan ha haft sonen Per Engelbrektsson som finns i mantal (mtl) under åren 1633-1657. Kanske hade Engelbrekt också en dotter som gifte sig med Elof X, närmare om honom nedan eller så var Elof X:s patronymikon Engelbrektsson. Jag stödjer mig därvid på dels namnet Engelbrekt som finns belagt tidigare (se ovan), dels på namnets uppdykande i kommande släktled.
2. generationen
Elof X torde ha varit född under senare delen av 1500-talet. Hans namn förekommer endast i boskapslängderna 1626-1629, mantalslängden (mtl) 1628 samt rot. längden för år 1627. Han kan ha avlidit ganska tidigt. Han var gift men hustrus namn är inte känt. Det är tänkbart att han var gift med en kvinna vid namn Karin. Detta namn dyker nämligen plötsligt upp år 1629, d.v.s. året efter att Elof X försvinner från mtl. Karin är noterad fram till 1650. Namnet återkommer i senare generationer.
Elof och hans okända hustru hade i varje fall två barn, Engelbrekt och en till namnet okänd dotter, mer om dem nedan.
3. generationen
Engelbrekt Elofsson föddes sannolikt några årtionden efter sekelskiftet. Han var gift med NN Håkansdotter (Ä 1675). Hennes far var sannolikt Håkan Halvardsson i Bergsäng. En syster till henne vid namn Ingeborg Håkansdotter nämns i sammanhanget. Engelbrekt och NN fick fyra kända barn, allihop döttrar. Deras namn är säkerställda genom notiser i domboken: Sigrid född 165(3), Karin, Gertrud och Ingeborg född 1665 (Ä 1686, 1691, 1698, 1708 och 1711). Några söner är inte kända. Per Engelbrektsson är av tidsskäl inte möjlig. Deras giftermål mm är tidigare omskrivna här på Rötter och förefaller vara riktigt återgivna. En intressant iakttagelse beträffande Engelbrekt är att han ägde arvejord i Berga (Ä 1710). Detta tyder på att någon av hans föräldrar kan härstamma därifrån. Sambandet med Berga finns ju för övrigt belagt ovan. Här finns mera att forska om. För att ytterligare krångla till det hela kan nämnas att det finns en Engelbrekt också i Berga antecknad i 1580-talets skattelängder.
Elofs dotter är som sagt inte känd men förekommer i Ä 1698 och uppges där vara gift med en viss Jon. Detta är allt vi vet om dem. Bosättningsort etc. anges tyvärr inte.
Elof Persson
Han är ett ”problem”. Hans härstamning eller ursprung är höljt i dunkel, såvida inte han är son till Per Engelbrektsson. Men ingenting tyder på detta. Det finns dock många andra tidiga Per i Bergsäng bl.a. en del soldater som lika gärna kan vara hans fader. Inte heller har jag hittat uppgifter om och var han äger jord, vilket i många fall kan vara en indikation på ursprung.
Hans liv i övrigt är dock känt genom skattelängder och domböcker. Här på rötter har bl.a. Eva Hansson utförligt redogjort för detta.
Hans giftermål med Sigrid Persdotter är inte klart uttryckt i källorna, utan kan säkerställas först genom ett slutledningsförfarande. I domboken för år 1675 nämns Elof Persson med hustru NN Persdotter. I domboken för år 1706 uppges Sigrid Persdotter med mannen Elof och sonen Jon.
Sigrid Engelbrektsdotter
Hon har uppenbarligen ställt till med problem för våra dagars släktforskare. Genom domböckerna får vi dock tag i henne. I domböckerna för åren 1708 och 1711 får vi veta att hon är svägerska till Arvid Sigfridsson i Bergsäng samt att hon är gift med en bror till Arvid. Sambandet står klart genom domboken för 1691. Där anges att en av Engelbrekt Elofssons döttrar var gift med Arvid Sigfridsson och en annan med en man vid namn Måns.
Hälsningar
Jan-Erik
517
« skrivet: 2002-07-17, 23:26 »
Hej Anita
Det finns en hel del bra och lättläst litteratur om finnarna och den finska kulturen. För att få bästa möjliga tvärvetenskapliga information om finnarna rekommenderar jag den sedan något år utkomna Det skogsfinska kulturarvet, utgiven av FINNSAM-nätverket för finnforskare. Den innehåller artiklar om det mesta. Kostnad ca 250 kr.
hälsn
jan-erik Björk
518
« skrivet: 2002-07-15, 21:48 »
Hej Anita
Det finns många vittnesbörd om de finska släktnamnen. En hel del litteratur och uppsatser finns också. Enligt Gottlund som reste i finnskogarna i Värmland och Dalarna räknade en finne upp sin släkt i ordningen: farsnamnet, morsnamnet och sedan farmors och mormors släkter. Det finns exempel på att en man kunde ta sin mors släktnamn.
Jag har inte forskat i just er släkt men det kan alltså finnas en förklaring till detta.
hälsn
Jan-Erik Björk
519
« skrivet: 2002-05-20, 20:02 »
Björn Andersson, Ulla Johansson och Bengt Olsson
Tack Bengt för synpunkter och uppgifter om S. och L. Skoga. En fråga: Var har du hittat uppgifterna om barnen till Per Kjellson (II) f. 1627 och g.m. Sigrid. Nedan följer en redovisning av forskningsläget när det gäller Kjell-släkten i Skoga.
Kjell-släkten i S Skoga
Ovanstående benämning på denna släktgren är min egen. Men icke desto mindre rimlig att använda eftersom namnet Kjell skiljer denna släkt från andra i området. Namnet Kjell är nämligen mycket ovanligt i Ekshärad socken under senare 1500-tal och 1600-talet. Såvitt känt förekommer det även i V. Tönnet vid denna tid. Det är högst troligt att de olika bärarna i de olika på Skogahemmanen av namnet Kjell är befryndade även om samtliga pusselbitar ännu inte har kommit på plats.
Efter att ha gått igenom samtliga domboksnotiser, bl.a. min egen publikation ”Sammandrag av Älvdals härads domböcker 1600-1649” för åren 1600-1720 samt i stort sett samtliga boskaps-, mantals-, roterings- och tiondelängder kan jag redovisa följande uppgifter. Jag är givetvis tacksam för synpunkter med rättelser och tillägg.
Generation 1
Som jag tidigare har skrivit om på denna sida utgörs en släktgren av avkomlingarna från en viss Kjell och dennes barn. Vi vet dock inte helt säkert om Kjell levde och verkade i S. Skoga. Jag har inte hittat honom i någon längd. Å andra sidan är uppgifterna från 1500-talets längder sparsamma vad gäller personnamn. Kjell torde ha varit född under förra hälften av 1500-talet. Hans patronymikon är således inte känt, men hans existens är bekräftad genom barnen.
Generation 2
Det är säkerställt genom domboken från 1673 att han åtminstone fick barnen Britta, Karin och Per Kjellsson (I), samtliga med all sannolikhet födda kring mitten av 1500-talet. Härtill kommer ytterligare två möjliga barn, nämligen Halvard Kjellsson och Jon Kjellsson. Britta levde i Tömte i Norra Råda. Hennes mans namn har inte t.v. framkommit. Av domboken för 1645 vet vi att Karin som var död detta år var gift med Lars Eriksson i Gunnerud. Dessa hade sonen Erik i Ämtbjörk samt dottern Kerstin i Våle. Slutligen har vi soldaten Per, mera om honom nedan. Men vad vet vi om Halvard och Jon Kjellssöner? Halvard finns medtagen i diverse längder under S. Skoga i början av 1600-talet. Han levde 1629 enligt domboken för samma år. Han fick sannolikt sonen Kjell omkring år 1600. Jon Kjellsson är känd endast genom en notis i domboken för 1691. Han hade år 1571 testamenterat 1/3 av S Skoga till Jon Perssons i S. Skoga farfar Håkan Persson. I detta mål redogörs även för en del andra släktsamband. Det är Jon Persson som står för uppgifterna. Eftersom förhållandena ligger mer än 100 år tillbaka i tiden kan det finnas vissa felaktigheter. Det synes vara alltför många släktled fram till Jon Persson för att jag ska få det att stämma med övriga uppgifter. Jag har hittat de sannolika bröderna Håkan och Anders Perssöner under åren 1573-1590 i landskapshandlingarnas tionde- och hjonelängder. Det tyder på att de kan ha fötts redan under 1530-1540-talen. De levde båda så sent som 1605 resp. 1604. Jag får väl anledning att återkomma till denna släktgren längre fram.
Så kommer vi då till soldaten Per Kjellsson (I). Han dyker märkligt nog upp i S. Skoga först år 1609. Han är vidare omnämnd i bl.a. Älvsborgs lösen 1613 -1617. Vi vet genom domboken 1673 att Per var gift två gånger. Den ene sonen, Nils Persson, köper nämligen jord av en del släktingar, förutom av de nämnda fastrarna även av halvsystern Britta Persdotter i Skoga. Per Kjellsson (I) hade även sonen Kjell Persson, kanske född i början av 1600-talet.
Generation 3
Efter att Lilla Skoga har tagits upp på S. Skogas ägor flyttade de sannolika bröderna Nils och Kjell Perssöner till detta hemman. Den förstnämnde var gift med Marit Jönsdotter. Nils och Marit hade enligt domböckerna 1693, 1694, 1706 och 1717 barnen: Per född 165(2), Jon, Lars f. 166(0)och Kerstin f 1671. Såvida det inte finns ytterligare en Nils Persson i Skoga som kan ha varit far till någon av dessa barn? Per och Lars var bosatta i L. Skoga. Enligt domboken 1691 var Per Nilsson och Per Kjellsson syskonbarn, d.v.s. kusiner. Detta faktum bör tyda på att fäderna var bröder. Jon gifte sig till V. Råda i N. Råda och Kerstin var 1693 gift med Elof Jonsson i S. Skoga.
Kjell Persson fanns i L. Skoga, åtminstone 1638 (enligt domboken detta år). Hans hustru är inte känd. Kjell P. är väl känd från källorna, bl.a. boskaps- och roteringslängder. Han bör ha varit i 60-årsåldern 1663 då han försvinner ur mantal Han levde så sent som 1668 då han testamenterar jord till Jöns Svensson i Stjärn i N Råda, sannolikt en släkting. Kjells hustrus namn känner jag inte till. De fick i varje fall sönerna Per Kjellsson (II) f. 162(7) och Sven f.163(7). Helt klarlagt är dock inte brödraskapet, men uppgifter om dem finns i domböckerna för år 1680 och 1694. Det finns ytterligare kandidater till döttrar, nämligen Ingeborg och Marit, men de kan lika gärna ha varit döttrar till Kjell Halvardsson i S. Skoga, se nedan, som var samtida med Kjell Persson i L. Skoga.
Kjell Halvardsson är omnämnd i samtliga här relaterade källor som bosatt i S. Skoga. Han var gift två gånger, första gången med Karin Larsdotter som är död 1644 genom en olyckshändelse (enligt domboken för samma år) och andra gången med Ingeborg Jonsdotter.
Generation 4
Per Kjellsson (II) finns medtagen i alla de nämnda källorna. Hans hustru hette Sigrid enligt dottern Karins dödsnotis. Något annat belägg har jag inte funnit. Några helt säkerställda barn till Per Kjellson utöver Karin har jag ännu inte hittat. Det finns gott om såväl Perssöner som Persdöttrar vid Skogahemmanen; men märkligt nog ingen förstfödd Kjell Persson. Här krävs fortsatt forskning för att klarlägga samband.
Sven Kjellsson var bosatt i N Mossberg. Han är antecknad i bl.a. mantalslängder under åren 1667-1690. Han hade med sin hustru enligt domböckerna från 1698-1699 och födelseboken i varje fall barnen Bengt f.1670, Nils f.1671 (blev soldat) och Ragnhild f.1679. Enligt domboken 1681 ägde han arvejord i N. Mossberg vilket kan innebära att hans mor, d.v.s. Kjell Perssons hustru härstammar därifrån.
Marit Kjellsdotter f. 163(0) d. 1730 var bosatt i S. Skoga. Hon var gift med Lars Persson, sannolikt från Råda. Det kan innebära att hon bodde på egen jord, d.v.s. arvejord efter sin far Kjell Halvardsson.
Hälsningar
Jan-Erik Björk
520
« skrivet: 2002-05-05, 22:04 »
Björn Andersson, Björn Sonesson och Ulla Johansson
Namnkomplexet Lilla Skoga, Mellan Skoga, Norra Skoga och Södra Skoga är inte så alldeles lätt att klarlägga. Förmodligen hänger det samman med att man förr inte skiljde så noga mellan de olika formerna. Man tycker att kronan borde ha gjort så i de olika skattelängderna. Men detta var inte alltid fallet.
Såväl Norra som Södra Skoga finns med i den äldsta kända skattelängden för Värmland, d.v.s. 1503 års skatteräkenskaper. Enligt ortnamnen i Värmland räknas även Mellanskoga som upptaget detta år. Naturligtvis finns både Norra och Södra Skoga redovisade i jordeboken för 1540. Mellanskoga saknas dock. Vi vet alltså inte säkert hur det ligger till.
Lilla Skoga redovisas i jordeboken först år 1617 och då som 1/3 hemman. Men hemmanet dyker upp betydligt senare i de olika skattelängderna. De personer som först under 1640-talet redovisas som bosatta i Lilla Skoga är upptagna i längden under Södra Skoga. Det torde innebära att Lilla Skoga är upptaget på Södra Skogas ägor men redovisas tillsammans med det senare. Svaret ges i ett tingprotokoll från 1691 varav framgår att Lilla Skoga är upptaget på S Skogas ägor.
Björn Andersson förefaller vara inne på rätt spår när han börjar härledningen från en Per Kettilsson. När det gäller äldre uppgifter från 1500-talet är skattelängder, jordeböcker etc. i landskapshandlingarna inte särskilt uttömmande beträffande personnamnen, i varje fall inte för Ekshärads socken. Oftast saknas de helt. Någon Per Kettilsson finns dock inte i S. Skoga under tidsrymden 1540-1608. Det kan naturligtvis vara så att han ändå fanns där men inte är registrerad.
Men 1609 redovisas i en längd över nyskrivna knektar en viss Per Kettilsson i S. Skoga.
Knekten Per Kettilsson förekommer sedan i S Skoga enligt Älvsborgs lösen fram till 1617. Han är dock inte med i de tidiga roteringslängderna. Denne är sannolikt far till Kjell Persson. Några bevis för detta har jag dock inte funnit utom just namnet Kjell och det faktum att han tar upp Lilla Skoga på S Skoga ägor.
Men man bör vara extra försiktig med patronymikon på Kjellsson eller Kjellsdotter just för Skoga. Vi kan inte vara riktigt säkra på vilket barn som hör till vilken far. Det fanns nämligen två Kjell i Södra Skoga vid denna tid, alltså Kjell Persson och Kjell Halvardsson. De förefaller vara födda ungefär samtidigt. Den förra är märkligt nog inte antecknad i mantalet för S Skoga en enda gång medan den senare är antecknad under åren 1629-1663. De synes även var släkt med varandra men detta antagande kräver närmare undersökning.
Kjell Persson dyker upp i S. Skoga omkring år 1640. Detta år är han nämligen antecknad i boskapslängden. Först år 1643 är han antecknad i Lilla Skoga. Han torde ha avlidit eller lämnat mantalet ganska tidigt, eftersom hans sannolike son Per Kjellsson är redovisad 1657.
Ja detta var ett axplock från mina noteringar. Jag får väl anledning att återkomma längre fram med ytterligare uppgifter när det gäller troliga anor inpå 1500-talet.
Hälsningar
Jan-Erik Björk
521
« skrivet: 2002-04-19, 22:52 »
Hej Lars
Du har förstått det hela rätt. De båda förstnämnda barnen föds i N Ny medan Ingeborg föds i Ekshärad.
hälsn
Jan-Erik
522
« skrivet: 2002-04-17, 22:00 »
Hej Anna-Lisa
Sammandragen rör alla mål från alla kända ting under perioden 1600-1649 för hela Älvdals härad. Även renovationerna ingår. I publikationen finns kartor, orts- och personregister, kommentarer, skattelängder mm. Priset uppgår till 200 inkl. moms plus postförskottsavgift. Leverans beräknad till månadsskiftet april/maj.
hälsn Jan-Erik Björk
AnCienne Förlag
523
« skrivet: 2002-04-17, 19:55 »
Lars Renström
Släkten Urpiainen
Jag forskar sedan många år i bl.a. de finska släkterna i Värmland och Dalarna. Jag har väl inte så mycket att tillföra när det gäller Lisa Jansdotter och hennes giften. Men väl om hennes syskon.
Valter Berg är en alldeles utmärkt forskare, seriös på många sätt. Men jag tror att han har förbisett några uppgifter om släkten Urpiainen.
Johan Eriksson U. ingick sitt äktenskap med Karin Kristoffersdr Havuinen den 10 mars 1717. Vigseln är antecknad i Norra Ny socken i Värmland. Paret får barnen Britta den 6 juni 1717 och Marit den 24 augusti 1719. Det senare är mycket märkligt eftersom de får barnet Ingeborg några månader senare, dvs den 13 december 1719. Någonting är fel, såvida inte Karin hade kortare havandeskap än andra kvinnor :-)
Paret flyttar alltså till Brunnberg under hösten 1719. Där får de så småningom barnen Karin den 28 mars 1723, Johan den 1 juni 1726 och Valborg den 3 april 1729. Någon uppgift om en Lisa född i Brunberg finns inte i födelseboken. Nu är ju detta ingenting ovanligt.
Det hela är som sagt en aning märkligt. Kanske föreligger en sammanblandning mellan de olika Lisorna?? Jag vet inte tyvärr men du har ju ändå fått några ytterligare pusselbitar.
Johan Eriksson U var son till Erik Mickelsson U.och Britta Klemetsdotter Lehmoinen (Ko)i Skallbäcken i nuvarande södra Finnskoga.
hälsn
Jan-Erik
524
« skrivet: 2002-04-17, 17:44 »
Björn Sonesson med flera
Släkten Hakkarainen
Per Pålsson Hakkarainens uppdykande i Nain kan nu säkerställas till i varje fall 1636. Av en domboksnotis från detta år i renovationerna till hovrätten framgår att Per i Nain får böta 3 marker för att han inte har inställt sig efter överhetens befallning. Det bör observeras att motsvarande mål inte finns medtaget i härads-dombokens protokoll.
hälsn
Jan-Erik Björk
PS Ni får gärna köpa min sammanställning av Älvdals härads domböcker. DS
525
« skrivet: 2002-04-13, 11:06 »
Jenny
Tack för ett upplysande och snabbt svar.
hälsn
Jan-Erik Björk
Källby
526
« skrivet: 2002-04-11, 20:41 »
Hej Limaforskare.
Lima tillhör ju Malung nu för tiden varför jag publicerar min fråga här. Jag håller på att tolka Älvdals härads domböcker för åren 1600-1649. Min avsikt är att ge ut dem i tryck i slutet på april nu i år.
Men ett mål för 1642 ger mig lite bekymmer. Några män anklagar Ekshäradsbor för att ha stulit diverse blästersaker i skogen. Männen kommer från f.d. Lima. En av de Jon Halvardsson uppges komma från något som heter Leltemo eller liknande. Vad heter hemmanet egentligen? Kan någon hjälpa mig??
hälsn
jan-Erik Björk
527
« skrivet: 2002-03-11, 19:52 »
Hej Lena
Letafors bruk låg/ligger i Södra Finnskoga socken. Letafors kommer av sjön Letten. Dess historia är bl.a. skriven i ett häfte utgivet 1979 av Södra Finnskoga Hembygsförening. Av skriften framgår att bruksprivilegium utfärdades 1729 för Bengt Bergenhem. Egendomarna såldes delvis till kommunen 1910.
Den närmaste större tätorten är Sysslebäck i Klarälvdalen.
hälsn
Jan-Erik Björk
528
« skrivet: 2002-02-13, 17:51 »
May Kirsten Olsen
Du skriver i ett inlägg ovan om en viss Adam Urbansson Hokkainen. Någon sådan har sannolikt inte funnits i Älgsjön under den aktuella tiden. Det förefaller tyvärr som om du har kommit in på fel spår. Jeg känner inte till varifrån du har hämtat uppgiften.
År 1717 dör i Älgsjön en viss Urbanus Matsson med släktnamnet Kähköinen. Det framgår av husförhörslängden för 1717-1719? för Dalby. Såväl Rickard Broberg som Jarl Ericsson har läst fel. Visserligeh är texten otydlig men med lite extra granskning kan man faktiskt läsa Urbanus Kiähkan Senare dyker sannolikt sonsonen Urban Matsson Kiäck eller Kiäcken upp på flera platser i Dalby.
Jag stöder mig också på en anteckning av Gottlund där han anger släkten Kekkoinen som boende i Älgsjön.
hälsn
Jan-Erik Björk
529
« skrivet: 2002-02-09, 15:41 »
Hej Marianne
Tack för meddelande. Det är tyvärr en del fel i nämnda artikel. Målet togs upp i Fryksdals häradsrätt 1634 (ej 1643) den 17 mars. Någon Pål Staffansson nämns inte i målet utan endast skrivningen Staffans fader enligt Almqvists översättning. Vad som är rätt och fel måste alltså kontrolleras i källan direkt.
hälsn
Jan-Erik Björk
530
« skrivet: 2002-02-07, 19:44 »
Hej Marcus och Ingvar
Jag har med stigande intresse följt er diskussion här på Östra Ämtervik-sidan. Det är nog ingen tvekan om att Noås ska tolkas som Hedås i Sunne. Det är som Marcus har påpekat ett av de äldsta finnhemmanen i denna del av Värmland. Förutom i Henrik Göranssons dödsnotis förekommer Hedås även i dödsnotisen för brodern Olof 1697. Han uppges vara född 1610. Det kan måhända vara något för hög ålder. Men fadern göran Pålsson får nog anses vara född på 1580-1590-talet.
En eventuell diskussion om finnarna i Viberg i Väse bör väl fortsätta under Väse?? Jag har en del annat att berätta om min forskning där.
hälsn
Jan-Erik Björk
531
« skrivet: 2002-01-29, 21:40 »
Hej Olle
Jag har en anteckning av Albert Palmqvist (P), den kände finnforskaren i dessa trakter av Värmland. Enligt P. är Lukas Kristoffersson son till Kristoffer Lukasson och hans hustru Malin Grelsdotter. Malin begravs 1728 i en ålder av 71 år, men Kristoffers dödsdatum har jag tyvärr inte. Enligt P är Malin från Laggsundet. Kristoffer och Malin fick enligt P barnen:
Per
Margareta
Sara f 1688
Lukas f 1694
hälsn
jan-Erik
532
« skrivet: 2002-01-29, 21:28 »
Hej Victor
Trindtjärn nämns i N Råda kyrkoböcker, såväl födde/kristnade från 1725-ff som gifte och begravde/döde från 1726-ff.
hälsn
jan-Erik
533
« skrivet: 2002-01-28, 21:46 »
Hej Lars och Viktor
Tack Lars för informationen. Jag noterar den i mina gömmor.
Vad beträffar Trindtjärn höll Arne Östman och jag för några år sedan på att försöka hitta sambandet mellan medlemmar av släkten Karttuinen i Fryksände och Karttuinen i Trindtjärn med flera platser i östra Värmland. Vi kom tyvärr inte ända fram men hypoteser kan kanske ställas upp. Den eventuella nyckeln till gåtan ligger i namnen Erik, Olof och Henrik som förekommer mycket ofta i denna släkt. Det är möjligt att en Erik Karttuinen flyttade tillbaka till östra Värmland varifrån de eventuellt kom.
hälsn
Jan-Erik
534
« skrivet: 2002-01-27, 19:09 »
Hej Carin
Tyvärr har jag inte kollen på alla barn i detalj. Men åberopar uppgifter från Arne Östman som forskat om Lång Kristoffer i en Herrans massa år. Han nämner 8 söner, det är dem som du har angett i ditt inlägg. När det gäller döttrarna har han uppgifter om Elisabeth och Karin i första giftet samt Britta och tre till namnet okända i andra giftet.
hälsn
jan-Erik
535
« skrivet: 2002-01-27, 18:59 »
Victor!
Arne Östmans publikation heter Familjetabeller för Gustav Adolfs socken 1726-1783. Den finns såvitt jag vet endast utgiven i fotokopior i häfte. Den kanske går att låna från Karlstads stadsbibliotek där jag vet att den finns.
Jag är inte säker på vilka hemman som fördes över till Gustav Adolf. Men det finns ett verk som heter Ortnamnen i Sverige eller liknande och den tar upp socken för socken vilka orter, hemman mm som hör till resp socken. Finnhemmanen Nain och Laggåsen tillhör G.A.
hälsn
Jan-Erik
536
« skrivet: 2002-01-26, 22:41 »
Hej G.T
Vem är du?? Du kan väl ge dig till känna?
Lång-Kristoffer som inkom till östra Värmland i början på 1600-talet har gett upphov till en rik sägenflora. Det är vidare många som härstammar från honom genom hans många barn, 8 söner och minst fyra döttrar. Jag är en av dem.
hälsn
Jan-Erik Björk
537
« skrivet: 2002-01-26, 22:27 »
Hej Victor
Trindtjärn tillhörde N Råda i äldre tid. Det finns gott om uppgifter därifrån i kyrkböckerna för N Råda, även de äldsta. Arne Östman har givit ut sammanställningar rörande befolkningen i Gustaf Adolf innefattande även trinstjärn.
hälsn
jan-erik
538
« skrivet: 2002-01-21, 21:55 »
Hej Evert
Om du söker uppgifter om Nybofjäll ska du titta i Äppelbo längder, i varje fall för den äldsta tiden. Finnmarken börjar på sidan 698 i husförhörslängden 1698-1720
hälsn
Jan-Erik Björk
539
« skrivet: 2002-01-10, 21:28 »
Hej Lars
En liten rättelse om Per Hakkarainen. Hans patronymikon är Pålsson, inte Persson.
hälsn
jan-Erik Björk :-)
540
« skrivet: 2002-01-10, 21:11 »
Hej Anders Nordström.
Jag får tacka dig för uppgiften. Men jag hade den dock sedan tidigare. Det är riktigt att det är en dotter till Göran Grass. Katarina gifte in sig i vallonsläkten Gauffing.
hälsn
jan-Erik
541
« skrivet: 2001-11-07, 19:24 »
Hej Torsåkerforskare
Jag har i många år forskat i släkten Grass från Valbo och Torsåker. Jag hamnar till slut på Göran Grass som dör i Eltebo 1707. Känner någon till om han möjligen är släkt med grevliga och friherrliga släkterna Grass bl a från livland. Varifrån kommer Göran Grass??
Mycket taxam för ett svar, vilket det än är. Finns det andra som forskar i denna släkt??
hälsn
Jan-Erik Björk
542
« skrivet: 2001-11-03, 13:10 »
Hej Kenneth
Avundsåsen är ett av flera finnhemman i socknen. Det är väl inte helt klarlagt när hemmanet togs upp, men är enligt Älvdals härads dombok för 1685 skattlagt 1653. Av flera äldre upptecknare bl a Segerstedt och Axelsson omtalas att hemmanets grundare var Henrik Kymainen. Någon sådan person har dock inte antecknats av forskarna, bl a den kände finnforskaren Rickard Broberg. Den förste kände nybyggaren är Mats Matsson som antecknas från slutet av 1650-talet.
hälsn
jan-Erik Björk
543
« skrivet: 2001-10-23, 22:05 »
Hej Peter
Domböckerna är en lång serie av protokoll som finns bevarade från slutet av 1500-talet. Det vimlar av uppgifter i dem när det gäller alla de typer av juridiska transaktioner som vi människor ger upphov till. En hele del av dem handlar om jord och egendomssaker. Mankan hitta släktskap och annat intressant. Men man måste i regel gå igenom dem själv på mikrofilm eller mikrofiche eftersom de flesta inte är tolkade och utgivna. Det är ett tidsödande arbete att läsa rad för rad och sida för sida. Skogvaktarna förekom ofta i mål rörande olaga fallhygge.
Lycka till
hälsn
jan-erik Björk
544
« skrivet: 2001-10-20, 15:43 »
Hej Norra Rådaforskare
Jag härstammar från hemmanet Åleby. Men har lite problem med de första släktleden. Enligt domböcker mm har jag noterat en viss Nils som förste bosättare. Han hade eventuellt sonen Per som var gift med Karin Andersdr. De hade barnen:
Nils d.ä
Anders
Nils dy
Anna
Ingeborg
Per
Men hur hänger de senare leden ihop. Är det sonen Per som gifter sig med Ingeborg Bengtsdr och får barnen:
Bengt
Per
Petter Ålström
Nils
Och ännu en fråga? vem av Nilsarna är det som får barnen:
Per
Ingeborg
Britta
Aölla synpunkter tas taxamt emot.
hälsn
Jan-Erik Björk
545
« skrivet: 2001-10-13, 20:00 »
Hej Anders Lidman
Vad är det som gör att du misstänker finska anor i bakgrunden?? Jag forskar sedan några årpå finnarna i Värmland, bl a i Ekshärad.
hälsnm
Jan-Erik Björk
546
« skrivet: 2001-09-19, 20:49 »
Hej Marie-Louise
Engelbrekt är ganska vanligt även i Ekshärads socken.
hälsn
Jan-Erik Björk
547
« skrivet: 2001-07-18, 21:59 »
Hej Marie
Det finns hur mycket som helst skrivet om Kristoffer i Sundsjön. Han är nämligen en av Värmlands mest kända finnar. Den omvittnat duktige forskaren Albert Palmqvist har skrivit om honom i en liten skrift om Sundsjöfinnarna. Vidare har Arne Östman i Stockholm en del material om honom. Han har telefon 08-88 18 93.
hälsn
jan-Erik Björk
548
« skrivet: 2001-07-02, 22:31 »
Hej forskare
Jag har följt diskussionen om de äldsta släktleden i Omsjön och Laggsundet med intresse. Egentligen ska väl diskussionen föras under Rämmen.
Några kommentarer: Omsjön och Laggsundet är två olika bosättningar som upptogs ungefär vid samma tidpunkt, d v.s.strax efter 1610. Det förefaller vara en sammanblandning av de båda Anders-personerna. Under 1620-talet fanns enligt domböcker och skattelängder såväl Anders Olsson i Omsjön som Anders Andersson i Laggsundet. Det var alltså två helt olika personer.
Uppgifterna finns att läsa i Bergslagen i ord och bild från 1952-1953. De är redovisade av den utmärkte och mycket noggranne forskaren Albert Palmqvist.
hälsn
Jan-Erik Björk
som själv fuskar lite i denna del av Värmland när det gäller finnarna.
549
« skrivet: 2001-04-25, 20:12 »
När jag ändå skriver skulle jag vilja framföra följande. Källkritik och angivande av källa är en av de viktigaste hörnstenarna i forskningen. Det är självklart att det ska vara så i släktforskningen också. Ingen seriös forskare hoppar över källangivelsen i sin forskning. Det är därför mycket tillfredsställande att se att många forskare på dessa sidor är medvetna om källans betydelse.
Slutligen skulle jag vilja uppmuntra Niclas Persson i Torsby betr hans synpunkter om att lite mera fritt få ställa upp hypoteser som kanske inte omedelbart kan stödjas eller verifieras av källbelägg. Jag tror nämligen att detta är viktigt för vår finnsforskning. Men det bör självfallet framgå av inlägg, forskning eller liknande att det faktiskt är just hypotes grundad på mer eller mindre lösa antaganden.
hälsn
Jan-Erik Björk
550
« skrivet: 2001-04-25, 20:03 »
Jan, Mikael m fl.
Ordet är ju fritt varför jag gärna hoppar in i debatten här. Jag har sysslat med de finska släktnamnen sedan några år och har samlat på mig en hel del sådana under årens lopp. Det är originalbelägg från såväl domböcker, mantalslängder och tiondelängder m fl. som från tillgänglig litteratur.
När det gäller Puttoinen har jag sett belägg som Putt, Putten eller Pot. Men det förekommer även andra försök från svenska tjänstemäns sida att tolka detta släktnamn. Således förekommer exempelvis Butne, Butt etc.
Den mycket kunnige Lars-Olof Herou som väl får anses vara bland de främsta experterna inom området skrev för ett 15-tal år sedan i en släktforskartidskrift om den förste finnen i Hällefors, Simon i Sången. LOH framkastade därvid en hypotes om att Simon måhända var av Puttoinen-släkten. Han stödde sig på det faktum att en avkomling i rätt nedstigande led till Simon i sin livstid kallades för Buttan. Det står att läsa om dessa förhållanden i Finnmarken förr och nu 1998:2.
I övrig tkan jag bidra med ett fynd från tiondelängden 1668 betr finnhemmanet Runnsjön. Där står nämligen uppförd en viss Sång Simon. Vissa forskare har framfört teorin om att denne skulle vara av släkten Laulainen. Laulaa betyder sjunga på finska. Men han kan lika gärna vara kommen från eller på något sätt ha anknytning till Sången. Jag är medveten om att det finns flera möjliga Sången. Men namnet Simon kan ju innebära en viss preferens för Sången i Hällefors.
hälsn
jan-Erik Björk
551
« skrivet: 2001-04-10, 21:49 »
Hej Per
Jag har sysslat med finnforskning och särskilt de finska släktnamnen under de senaste fyra - fem åren. Mitt arbete har bestått av att anteckna rester av släktnamn i olika former av skattelängder, kyrkböcker etc. Jag har därför samlat på mig ett tusental sådana uppgifter. Jag har också haft kontakt med Lars-olof Herou i ämnet. Han anses vara en av Sveriges skickligaste inom området.
Efter att ha kollat mot mina källor, bl a en finskspråkig förteckning på rymmare från skatter etx författad av Veijo Saloheimo får jag anföra följande.
Mig veterligen har inte förkortningen Mannik använts i samband med benämningar på släkten Manninens medlemmar.
Mannik kan möjligen härledas från släkten Mannikainen som är uppförd i förteckningen.
hälsn
Jan-Erik Björk
552
« skrivet: 2001-01-23, 21:58 »
Hej Fäbacken-forskare
Jag vill bara skicka med ett varningens ord beträffande Jarl Ericssons senaste bok. Han är ofta ute och seglar med sina uppgifter. Ta hans uppgift som utgångspunkt men kolla absolut i källorna.
hälsn
Jan-Erik Björk
553
« skrivet: 2001-01-21, 20:51 »
Hej Lisbet
Jag forskar på min hustrus släkt. Hon härstammar på sin mors sida från Väse och Nyed. Dina uppgifter stämmer väl överens med mina. Jag kände dock inte till att Gustav Månsson var gift två gånger. Men jag har en uppgift om att han föddes i Repartorp 1722 28 dec. Hans föräldrar hette Måns Persson och Kerstin Matsdotter. Jag har inte kommit längre än så tills vidare.
Tack för uppgifterna rörande Stina Eriksdotters anor. Som du har angett är många av anorna från Sutterhöjden. Detta är ett intressant hemman eftersom det sannolikt upptogs av finnar en gång i tiden. Jag är även intresserad av finnforskning varför jag har kartlagt de flesta finnhemman i mantals- och tiondelängder under 1600-talet. Sutterhöjden finns första gången i jordeboken år 1638. Det noterades då som skatteutjord. Men blev senare 1/8 hemman.
Uppgifter finns dock tidigare. Enligt mantalslängden 1630 och domboken 1632 bor där en viss Sigfrid. Han var sannolikt finne. Efter honom kom Olof Henriksson. Han finns där i varje fall 1639-1643. Änkan är antecknad 1644. Omkring 1645 dyker Mats Jonsson/Jönsson upp i mantalslängder mm. Kanske är han far till Måns Matsson? Denne var född omkring 1653 enligt dödboken. Då levde Mats Jonsson. Det återstår en del att forska om.
hälsn
Jan-Erik Björk
554
« skrivet: 2001-01-17, 22:29 »
Hej Tormod
Den svenska skattebokföringen var mycket omfattande. Det finns för aktuell tid bl a mantalslängder (mtl), tiondelängder och jordeböcker (jb9.
Mtl och jb är mikrofilmade.
hälsn
jan-Erik Björk
555
« skrivet: 2001-01-16, 22:12 »
Hej Lennart
Efter mångårig forskning i bl a domböcker, mantalslängder, militära källor och åtskilliga skattelängder vill jag påstå att Solbergs hemman är mycket svårforskat beträffande den äldsta tidens bosättare. Det är lätt hänt att nysta i fel trådar. Det beror på följande omständigheter.
Många personer förekom med samma namn, i flera fall samma förnamn och patronymikon. Med hänvisning till den aktuella frågan kan nämnas att det under den aktuella tiden förekom sex personer med förnamnet Mats, varav fyra olika Mats Larsson, en Mats Eriksson och en Mats Pålsson. Ett annat problem är de många felskrivningarna av präster och andra ämbetsmän. När det gäller modern var ju hon inte med vid dopet utan prästen antecknade ett namn vilket han trodde vara moderns. Just i Solberg vimlar det av felaktiga noteringar. Sammanfattningsvis vill jag mana till stor försiktighet i forskningen om Solbergs åbor.
Åter till frågan. Vem var Mats Matsson? Det föddes tre barn med sådant namn under den aktuella tiden.
1) Mats f 15 jan 1690 föräldrar Mats Larsson och Annika Larsdotter
2) Mats f 7 juni 1696 föräldrar Mats Larsson och Britta Larsdotter
3) Mats f 9 okt 1698 föräldrar Mats Larsson och Malin Larsdotter
Vi har alltså att göra med fyra olika Mats Larsson i eller i närheten av Solberg. De kan identifieras som följande:
1) Mats Larsson Kauttoinen, i källorna bl a domböcker benämnd som Mats Katan. Föräldrarna var Lars Simonsson Kauttoinen och hans andra hustru Marit Larsdotter. Mats hustru var sannolikt Britta Larsdotter bl a med stöd av en domboksnotis från 1719.
2) Mats Larsson benämnd Laggås Mats. Han kom eventuellt från Laggåsen men hans namn påträffas inte i samband med berört hemman. Någon anknytning till detta hemman har inte i övrigt framkommit. Om det skulle finnas en anknytning till Laggåsen är denne Mats antagligen en son till uppodlaren Lars Larsson. Mats hustru var sannolikt Anna/Annika Larsdotter. Hon ägde jord i Solberg enl domboken.
Laggås Mats avrättades 1699 på Sörmon efter begånget rån.
3) Mats Larsson, benämnd Lille Mats. Han dog 1698 enl dödboken. Hans hustru hette Malin Eriksdotter. Hustrun gifte sedermera om sig med Bengt Svensson i Mossberg.
4) Mats Larsson. Han upptog Stakberget på Våle ägor enl domböckerna. Han hade bl a en son Erik Matsson som bodde i Solberg och ägde Jöns Pålssons dotter till hustru. En son Mats föddes 1682.
Men det dog även barn med sådant namn:
1) Mats död 1690
2) Mats d 1718
Mot bakgrund i ovan redovisade underlag kan måhända följande slutsatser dras.
Mats som föddes 1690 av föräldrarna Mats Larsson (Laggås Mats) och Anna Larsdotter dog redan 1690 varför han kan avföras från kandidatlistan.
Mats som föddes 1696 av föräldrarna Mats Larsson och Britta Larsdotter är sannolikt den som överlevde sin ungdom. Han återfinns nämligen som boende hos sin far Mats och mor Britta i husförhörslängden 1720-. Hans födelseår uppges till 1696. Mats Matssons hustru hette Annika enligt samma längd.
Mats som föddes 1698 av föräldrarna Mats Larsson och Malin Eriksdotter (står Larssotter) dog troligen 1718. Jag tror således att det är angivet fel antal levnadsår i dödsnotisen .
Avslutningsvis kan nämnas att av mantalslängder och domböcker framåt 1720-talet finns endast en Mats Matsson i Solberg. Han driver processer om arv efter sina föräldrar Mats Larsson och Britta Larsdotter, bl a 1719
hälsn
Jan-Erik Björk
556
« skrivet: 2001-01-12, 13:44 »
Hej igen Gunnar
Vi har uppenbarligen att göra med två st Johan Henrikssöner i Mången under denna tid. Tidigare i Mangens historia finns ytterligare en Johan H, men han förefaller vara äldre. Han nämns i protokoll från 1690-talet. Ett rimligt antagande kan vara att det är denne som är av Pennainen-släkten, inte den Johan H som förekommer i samband med lönskaläger, se nedan under kandidat 2.
Kandidat 1
a) Svärfadern hetter Pål Putt. Jag tar sats i en notis från vårtinget 1738. Johan H slår sin svärfar Pål Putt. Om man backar några år i i händelseutvecklingen så kan vi säkra förhållandet genom notiserna h 1733 och v 1736 vilka båda omtalar att Pål Putt har en måg som heter Johan H.
b) Han bör ha varit gift med en kvinna vars patronymikon är Pålsdotter. Det föds en viss Karin år 1709. Föräldrar Pål Putten och Annika Henriksdotter
c) Född omkring 1708. Han var ca 30 år vid tinget v 1738. Han finns dock inte i födelseboken vare sig då eller vid någon annan tidpunkt, vilket sannolikt betyder att han föddes före nuvarande böcker.
d) Hans mor hette Marit Johansdotter enligt h 1726. (Om det nu är rätt Johan H) Härigenom kan vi möjligen spåra hans föräldrar. En viss Henrik Pålsson får flera barn: 1709 med Marit Henriksdr, 1711 med Marina Persdotter, 1713 med Marit Johansdr och 1715 med Marit Johansdr. En viss Marit Johansdotter dör 1747 i en ålder av 70 år.
e) Johan H (om det nu är han) hade halvsyskon. Det framgår av v 1737 där han löser ut dem. Det innebär att denne Johan H äger jord i Mången.
f) Johan H är syskonbarn med Anders Johansson. Dennes styvfar hette Pål Putt. Det innebär att Anders J mor var gift tidigare. Hon hette Annika Henriksdotter enligt notiserna vid hennes och Pål Puttens barns dop.
g) Johan H är svåger med Anders Johansson enligt notisen h 1735. Det stämmer väl om Johan H är gift med Pål Putts dotter Karin.
Kandidat 2
Först får jag nog ta tillbaka mitt förslag på släktnamn Pennainen. Se ovan inledning samt punkt a nedan.
a) Det föds en Johan H år 1715. Föräldrar Henrik Karijan och Annika Johansdotter
b) En dräng Johan H gör sig skyldig till lönskaläge dels 1737, dels 1738. Som du påpekar bör han vara ogift med tanke på benämningen dräng. Det är sannolikt den Johan H som avses i p a.
hälsn
Jan-Erik
557
« skrivet: 2001-01-09, 19:41 »
Hej Gunnar
Roligt att se att du forskar om finnar. Det har jag nu gjort till och från i snart 10 år. Jag har därför samlat på mig en hel del material under åren och fört detta under de olika finnhemmanen. Jag har också några tusen finnar i mina databaser i Disgen.
Jag har tittat i mina anteckningar samt kolat i Almqvists domböcker mm. Problemet är att det finns två Johan Henrikssöner i Mangen under aktuell tid. Den ene verkar skötsam medan den andra hänger sig åt lönskaläger några gånger.
Kandidat 1 bär sannolikt släktnamnet Tarvainen. Han är i så fall son till Henrik Pålsson Tarvainen och Marit Johansdotter. I flera av domboksnotiserna framgår att en Johan Henriksson har en svärfar Pål Mårtensson med släktnamnet Puttoinen. Det skulle ju stämma med hustrun Elin Pålsdotter. Han är vidare förmyndare för en viss Anders Johansson.
Kandidat 2 är sannolikt son till Marit Persdotter Pennainen och någon Henrik..... Han kallas drängen Johan i notiserna. Johan ägnade sig som sagt åt lönskaläger, i varje fall två gånger. Det förefaller därför inte troligt att han gör detta alltfär månag gånger under ett ev giftermål.
Jag vill ge dig lite hjälp på vägen men eftersom det är antaganden vill jag rekommendera dig att granska mina källor extra noga.
med vänliga forskarhälsningar
Jan-Erik Björk
558
« skrivet: 2000-11-04, 21:10 »
Hej Östra Fågelviksforskare.
Känner någon till finnarna i Lindås och Finnbråten?? Jag har själv forskat en del men känner att jag behöver bolla vissa uppgifter med någon forskare.
Hör av dig
hälsn
Jan-Erik Björk
559
« skrivet: 2000-11-02, 20:40 »
hej Per igen
Jag tror att Värmlands släktforskarförbund säljer skriften. Med allra största respekt för Mats Hellgrens forskning vill jag ändå råda dig att som alltid själv kontrollera i källorna.
hälsn
Jan-Erik
560
« skrivet: 2000-10-31, 20:03 »
Hej Arne
Jarl Ericsson har i sin bok Finnar i Östmark ....... Arvika 1996 skrivit om Mången i Fryksände gamla socken och Lekare Pers efterkommande släkt. Den omfattar ca 12 sidor.
hälsn
Jan-Erik Björk
PS Som vanligt gäller att kontrollera allt som Jarl Ericsson har forskat fram. Han kan nämligen ta fel ibland. DS
561
« skrivet: 2000-10-30, 20:53 »
Hej Mats
Jag har några uppgifter som kan intressera Dig. I födelselängden för Ekshärad noteras en Erik Jonsson född 1721. Föräldrarna hette Jon Eriksson och Kerstin Andersdotter. Jon var son till Erik Persson 164(2)och hans hustru Gertrud Engelbrektsdotter 1650-1706. Erik Persson var son till Per Eriksson. Du hittar säkerligen flera uppgifter i Mats Hellgrens anteckningar om familjer i Ekshärad.
hälsn
Jan-Erik Björk
562
« skrivet: 2000-10-29, 17:49 »
Hej Per
Undertecknad har forskat en hel del i domböcker rörande frmäst Råda och Ekshärad socknar. Det innebär att jag i många fall kan komplettera uppgifter från Mats Hellgrens forskning.
I Hamra-fallet är det säkerligen så att Ingeborg Elofsdotter är barn till Elof Larsson och Ingeborg Nilsdotter. Det framgår indirekt av domboksnotiserna för år 1712 och 1715. Där nämns nämligen vissa barn till Elof och Ingeborg. Men även Ingeborg Elofsdotters man som var Lars Olofsson finns omnämnd. Paret är ju även noterade i husförhörslängden.
Beträffande Halla-frågan så är det riktigt att det fanns två Per Nilsson, den äldre och den yngre. Den äldre Per var gift med Ingiel Larsdotter enligt vigselnotis 1709 samt husförhörslängden. Den yngre Per var gift med Maria Johansdotter. Detta framgår av husförhörslängd och bouppteckning.
hälsn jan-Erik
563
« skrivet: 2000-10-07, 20:23 »
Hej Niklas, Stefan och Mikael Det går en mycket viktig skiljelinje i Finland när det gäller språk, sedvänjor, näringsliv mm. Denna går på ett ungefär i mittersta Finland i sydlig-nordlig riktning och skiljer därigenom de östliga finnarna från de västliga. Från det västliga Finland utvandrademan mycket tidigt. Redan från medeltiden finns sådan belägg. Dessa finnar kom till Sverige och försörjde sig som hantverkare, gruvarbetare, landbor, drängar etc. De östliga finnarnas invandring till Sverige tof tog sin början betydligt senare. Man räknar med att den mest intensiva perioden varade i stora drag mellan 1570 och 1650. Dessa finnar var svedjare och levde på svedjebruk. Svedjandet var från början ett mycket extensivt näringsfång och krävde stora utrymmen. Ett speciellt kännetecken på de östliga finnarna var deras släktnamn som i regel slutade på -nen, t.ex. Håkkinen, Kauttoinen, Parkkoinen och Ikoinen. Den största utbredningen fick man i Värmland och särskilt i dess västliga delar. Det förefaller troligt av beskrivningen att det här är fråga om västfinnar. Det finns mycket skrivet om dessa svedjare: En bra bok är Finnarnas historia del 1 av Kari Tarkiainen. hälsn Jan-Erik Bj?rk
564
« skrivet: 2000-09-29, 22:49 »
Hej Lars, Jan m fl
Jag har först på senare tid tagit del av denna diskussion om Stalle-Pelles efterlevande. Med risk för att informationen upprepas har jag följande att förtälja. Källorna är dels Arne Östmans anteckningar om familjer i Gustav Adolf dels egna observationer i bl a dombok och häradsrättens arkiv. Egentligen ska väl diskussionen föras på sidan för Gustav Adolf
Stalle-Pelle död ca 1716-1718 (enligt AÖ)i Örsjön var gift med Karin Eriksdotter. Detta framgår av bl a en notis i Älvdals härads dombok från 1702. Paret fick i varje fall fyra söner: Per, Erik, Casper och Johan. Uppgiften är hämtad från inneliggande handlingar rörande 1731 års ting. Det kan innebära att motsvarande mål finns omnämnt i domboken för detta eller senare år. Jag har ännu inte kollat detta.
Enligt en notis från 1711 i samma dombok som ovan beviljades en Per Persson i Örsjön fasta på 2/5 av 1/4 i Haftersbol.
1 Sonen Per Persson f ca 1694 gifte sig med Britta Månsdotter (enligt AÖ). De var bosatta i Ullsberget. De fick åtminstone barnen Catharina, Erik , Casper och Jan.
2 Sonen Erik Persson gifte sig med Ingeborg Jonsdr/Jönsdr. De var bosatta i Örsjön. De fick i varje fall barnen Per, Klemet, Jöns, Marit, Gunilla, Karin, Kerstin och Annika.
3 Sonen Johan Perssons vidare öden känner jag inte till.
4 Sonen Casper Persson var första gången gift med Kerstin Larsdotter och de fick barnen Per, Erik och Lars. I det andra äktenskapet med Ingiel Andersdotter från Springsjön i Sunnemo socken föddes barnen Anders, Anders, Jon, Karin, Anders, Catharina och Erik.
hälsn
Jan-Erik Björk
565
« skrivet: 2000-08-09, 20:57 »
Hej Stefan
Roligt att se att Du forskar i min egen släkt. Det var länge sedan som jag var i dessa trakter och forskade. Jag plockade fram mina anteckningar och hittade följande uppgifter.
Föräldrarna till Mats Matsson f ca 1691-92 är sannolikt kolaren Mats Andersson och Ragnilla Jonsdotter. De fick följande barn:
Maria f 167(9)
Kerstin f 168(3)
Anders f 1685
Ingeborg f 1690
Mats f 1693
Jonas f 1695
Mats Andersson kom enligt dödsnotisen 1710 från Svartbergs Herrgård i Närke. Hans hustru kom enligt dödsnotisen 1715 från Röros bruk i Norge.
Ett indicium på att detta är rätt familjestruktur är vittnena vid Mats Matssons (f 1693) sons Mats (f 1716) födelse. Där finns upptagna bl a Johan Garnie. Han var nämligen gift med ovannämnda syster Kerstin f 168(3). Även en viss Maria Matsdotter finns medtagen. Hon kan vara en annan av systrarna.
Hör gärna av dig om du hittar några ytterligare indicier eller rentav bevis.
hälsn
Jan-Erik Björk
566
« skrivet: 2000-06-29, 16:31 »
Hej Mats och Marianne
Släkterna i Sälje är inte så lätta att knyta ihop. Jag har länge försökt att hitta bevis för koppling mellan Augustin-avkommorna. Så här ser mina på hypoteser byggda funderingar ut:
Det fanns en Arvid som levde i Sälje mellan åren 1600 och 1620 enligt flera längder. Denne Arvid fick gissningsvis en dotter som blev gift med Augustin Halvardsson. Han fick i sin tur sönerna Arvid och Bengt. Arvid var gift med Anna Andersdotter enligt en domboksnotis. Bengt A:s hustru har jag inte hittat. Arvid fick sannolikt bl a dottern Marit f 1671. Hon gifte sig med Jon Nilsson 1652-1728. Jon och Marit fick sonen Arvid Jonson. Kan detta stämma??
hälsn
Jan-Erik
567
« skrivet: 2000-06-27, 16:50 »
Hej Marianne
Jag har endast kopior av aktuella sidor. Men de är hämtade från Ekshärads sockenbok 1969. Ola Gråben förekommer i en artikel av Signe Nordlund. Artikeln beskriver Ekshärads olika finnhemmen på ett i och för sig trevligt men tyvärr alltför ofullständigt sätt.
hälsn
Jan-Erik
568
« skrivet: 2000-06-23, 13:22 »
Hej Marianne
Du frågar om Ola Gråben. Han finns omnämnd i Ekshärads sockenbok. I avsnittet om Finnsläkterna nämns både han, Pål Svepe och Katts Katan i samband med Solbergs hemman.
hälsn
Jan-Erik
569
« skrivet: 2000-06-23, 10:56 »
Hej igen Marita
I slutet av mitt förra inlägg skrev jag att Bengt fick sonen Jon född 1682. Det är naturligtvis fel. Jag skyller på att timmen var sen. Bengt Nilsson gifte sig ju först 1687. Jon är sannolikt son till Bengt Larsson i Våle.
hälsn
Jan-Erik
570
« skrivet: 2000-06-22, 23:59 »
Hej Marita!
Du frågar mig om Per Bengtsson f 1703. Detta är vad jag f n kan få fram från bl. a. kyrk- och domböcker. Per föddes enligt födelseboken 1703 i Våle som son till Bengt Nilsson och Marit Bengtsdotter.
Våle fanns med i den första kända räkenskaps-boken, dvs för år 1503. Hemmanet skattar enligt jordeböckerna på 1570-talet för 7 öre skatte-penningar. Skatten höjs senare under 1500-talet till 14 öre. Från mitten av 1560-talet när de första kamerala längderna med personnamn är noterade, förekommer en viss Börje. Han står registrerad i tiondelängder mm ända fram till i varje fall 1570-talets början. 1573 dyker Hans och Jon upp i tiondelängden. I registren på kvarnskatten under 1580-talet saknas uppgifter om personerna i Våle.
I hjälpskattelängden för år 1600 noteras för Våle: Jon och Hans. Dessa står ännu kvar i tiondelängden 1609. Måns kommer till i 1609 års hjonelagslängd. Måns är död före 1613 eftersom hans änka är noterad i detta års tiondelängd.
I tiondelängden för år 1618 finns noterade Börje, Hans och Olof. År 1621 antecknas en viss Per. Nu börjar vi närma oss Bengt Nilssons härstamning. Per kan nämligen vara Bengt Nilssons farfar. I den första mantalslängden från år 1628 står upptagna Lars, Börje, Per och änkan. I 1639 års mantalslängd kommer Nils till synes. Kanske son till Per och far till Bengt Nilsson. Fortfarande antecknas tyvärr inga patronymikon. Först i 1641 års mantalslängd finns patronymikon angivna. Där står Per Nilsson, Nils Persson och Nils Nilsson.
För att om möjligt reda upp i de äldsta genera-tionerna i Våle måste man gå till domböckerna. Av protokollet från år 1698 framgår att Bengt Nilsson var son till Nils Persson. Bengt hade tre systrar: Kerstin, Marit och Ramfrid Nilsdöttrar. Återstår då att klara ut vem som var farfar. Tyvärr finns två Per vid 1600-talets mitt i Våle: Per Nilsson och Per Månsson. Det är på nuvarande ståndpunkt inte möjligt att klara ut vem som är den rätte. Kanske vi kan göra detta tillsammans?? Som så ofta är Bengt Nilssons mor tyvärr okänd för oss.
Bengt Nilsson vigdes 1687 med Marit Bengtsdotter från Stackerud. De fick förutom de klart angivna barnen enligt födelseboken, även sonen Jon född 1682.
hälsn
Jan-Erik
571
« skrivet: 2000-03-26, 17:22 »
Hej Fredrick
Tack för Ditt inlägg. Intressant det där med släktskapen med Ingemar Stenmark. Mina kommentarer kan tyckas vara en aning underliga. Uppgifterna bygger emellertid på anteckningar i domböcker från Älvdals härad.
Jag kollade en extra gång i domboksnotisen. Enligt domboken för vårterminen 1714 tvistade bröderna Per, Lars och unge Per Nilssöner i Halla med brodern Jon Nilsson om deras fäderne(-jord) i Halla. Jon Nilsson avstod sin rätt till förmån för sina bröder. Nils hustrus namn framgår tyvärr inte i detta mål; inte i något annat heller dessvärre.
Enligt födelseboken föddes Per d ä 1684 och Per d y 1688. Vi är helt säkra på modern för Per d y eftersom hennes namn är antecknat i födelseboken.
Det är möjligt att Nils Larsson var gift två gånger. Men detta framgår inte av något mål i domboken. Längre än så här kan jag på nuvarande punkt inte komma.
hälsn
Jan-Erik
572
« skrivet: 2000-03-12, 20:52 »
Hej Marianne!
Jag har länge sökt efter Arvid Sigfridssons härstamning. Var har Du hittat den uppgiften??
Sigfrid är ett ganska vanligt namna bland finnarna i de flesta finnmarker i Sverige. Såvitt jag har kunnat utröna föreligger dock ingen finsk härstamning för Sigfrid Håkansson. Det är ju möjligt att det finns på hans mors sida. Men hans fars namn Håkan har jag aldrig träffat på som förnamn på en finne. Jag har då läst många längder i samtliga finnsocknar i Värmland, Dalarna och Närke.
hälsn
Jan-Erik
573
« skrivet: 2000-03-12, 15:52 »
Hej Staffan!! Nils Larsson i Halla levde mycket riktigt mellan åren 164(  och 1697. Han var gift med Britta Persdotter. Det har inte framkommit av domböcker eller andra handlingar att han var gift mer än en gång. Jag har tittat i mina domboksavskrifter och kommit fram till följande sannolika släktsamband. Nils Larsson kom med all säkerhet från hemmanet Byn i Ekshärad. Jag stöder mig därvid på en uppgift från domboken från 1699. Nils uppges där ha två bröder: Håkan och Lars Larssöner. Håkan ägde mödernejord i Byn. Det pekar på att deras föräldrar hade en stark anknytning till detta hemman. Det kan möjligen vara så att deras mor var barn till någon tidig innehavare av jord i Byn. Moderns namn är tyvärr okänt. Det fanns två Lars i Byn under första hälften av 1600-talet enligt mantalslängder, domböcker och tiondelängder. Lars Olofsson och Lars Jönsson. Jag kan inte med säkerhet säga vem den riktige fadern är. Indicier talar för Olofsson eftersom en annan av Nils bröder hette Olof. Lars Olofsson finns med i ett antal domboksavskrifter. Hans far hette Olof och hade förutom Lars även (enligt 1648 års dombok) sönerna Per och Jon. Den ovannämnde Nils Larsson gifte sig till Halla. Hustruns patronymikon var ju Persdotter. Det fanns två personer med förnamnet Per i Halla vid denna tid: Per (utan känt patronymikon) och Per Persson. Det märkliga är dock att Britta Persdotter inte någon gång figurerar i något mål om jord i Halla (i varje fall t o m 1725) varför hennes föräldrar inte kan fastställas med någon säkerhet. Nils Larsson fick 6 kända barn, vilket bl a framgår av domboksprotokoll från 1701, 1709 och 1714: Lars Ingeborg g m Ingemar Torbjörnsson Per d ä g m Ingiäl Larsdotter fr Näs Per d y Jon och Marit Såväl Per d ä som Per d y dog 1739. Båda finns omnämnda i bouppteckningar: 1740 resp 1742. I den senare bestyrks Pers hustru Marit Johansdotter. Jag har inte något belägg för hennes härstamning, vare sig från domböcker eller bouppteckningar. Jag har då gått igenom samtliga domböcker alltifrån den första från år 1600 till 1725 samt spridda mål fram till 1750. Den ovannämnda hustrun till Per d ä , dvs Ingiäl Larsdotter, var dotter till Lars Toresson och Marit Arvidsdotter i Näs. En av Nils söner vid namn Lars gifter sig med en finnflicka från Nain. Hon är av släkten Hakkarainen. Vare sig Halla-folket eller By-folket i övrigt är av finnsläkt. hälsn Jan-Erik
574
« skrivet: 2000-03-08, 20:28 »
Hej Marianne!!
Du måste själv göra ett val om Du vill ta med dessa uppgifter eller inte. Enligt födelselängden föds i Bergsäng följande barn med patronymikon Månsdotter eller son:
1668 Britta
1670 Kerstin
1676 Britta
1680 Peder
1685 Erik
En kommentar. Jag brukar aldrig ta med uppgifter som inte är styrkta på något sätt, helst genom egen forskning. Om Du ska ta med andra personers uppgifter bör Du kräva/fråga efter någon form av källangivelse så att Du har möjlighet att kontrollera i källan. Ett alternativ är ju att ange att uppgiften är osäker men sådana bedömningar brukar falla bort med tiden. Se detta som goda råd från en forskarvän, men som sagt Du måste själv välja.
hälsn
Jan-Erik
PS Du får gärna ställa flera frågor DS Jag återkommer när jag får tid.
575
« skrivet: 2000-03-07, 21:51 »
Hej Marianne!
Du frågar om en viss Måns Eriksson fanns i dubbel upplaga. Som Du vet har jag forskat ganska mycket om Ekshärad i äldre tider. Jag har inte hittat någon mer Måns Eriksson än han som dör 1716 i en ålder av 74 år.
Måns E dyker upp i Bergsäng enligt mantalslängder 1671 och finns där under en följd av år. Han är gift med Gunnur Persdotter (domboken 1689, 1717 mfl. De får i varje fall följande kända barn: Karin, Måns d ä, Måns d y och Per. Jag är inte säker på att Britta är dotter till honom.
Måns E ägde jord i N Öjenäs. Det skulle antyda att någon eller båda föräldrarna på något sätt har sitt ursprung där. Nu förhåller det sig så att i äldre tid förekommer viss sammanblandning mellan hemmanen Ygnäs (sedermera kallat Ynäs)och N och S Öjenäs. Namnbeteckningen är tyvärr inte konsekvent vilket ställer till det för oss släktforskare. Förmodligen har dessa hemman ett gemensamt ursprung eftersom beteckningen Yg Ög är av samma betydelse.
Måns E:s föräldrar är inte med 100 %-ig säkerhet kända. Enligt 1681 års dombok hade Måns en far Erik i N Öjenäs och en bror Håkan. Men någon sådan Erik finns dock inte på denna plats under mitten av 1600-talet. Däremot finns en Erik upptagen i mantalslängderna från omkring 1643 i Ygenäs, se problöemet ovan. Patronymikon förblir tyvärr okänt.
Detta var i en hast sammanställt material om Måns Eriksson i Bergsäng.
Hälsn
Jan-Erik
576
« skrivet: 2000-03-06, 21:22 »
Hej Carin, Marianne, Stefan, Ulf m fl!!
Även undertecknad har anor från Kvarnäs. Följande härstamning på olika grenar räknar jag med: Nils Elofsson död 1800, Börje Persson död 1781 samt Olof Olofsson död 1783.
N Råda kyrkböcker börjar ju som bekant förhåll-andevis sent. Det har för min egen del medfört att jag uppsökt andra källor, t ex mantals-längder, jordeböcker och domböcker. Jag har dock inte kommit mig för att ställa samman allt material. Men p g a den diskussion som förevarit betr Kvarnäs har jag tittat i mina källor och funnit följande.
Kvarnäs erlade första gången skatt 1615. Efter 1694 står det som 1/3 skattehemman. Under den första hälften av 1600-talet fanns enligt mantalslängderna ett fåtal familjer på hemmanet. Det är först mot senare delen av 1600-talet som befolkningen ökar nämnvärt. Jag har kommit fram till att de flesta personer i Kvarnäs vid denna tid härstammar från i stort sett två par. Börje Torbjörnsson och hans båda hustrur samt Bengt Olofsson och hans hustru.
Börje T var gift två gånger. Den första gången med Ingeborg Nilsdotter och den andra gången med Karin Persdotter (domböcker bl a 1677, 1700, 1718, 1720 och 1725). Det är dock något oklart med vilken av hustrurna han fick de olika barnen. Men han fick sannolikt följande kända barn med Ingeborg Nilsdotter: Jon, Olof, Ingeborg och Marit. Troligen dessa kända barn med Karin Persdotter: Kerstin, Karin, Elof, Torbjörn och Sven. I slutet av 1600-talet finns även två olika Per Börjesson, den äldre resp. den yngre. Det är högst troligt att en av dem är son till Börje, förmodligen båda två. En av dem är far till någon av de två Olof Persson. I domboken för 1724 antecknas sönerna till gamle Per Börjesson: Olof, Nils, Lars och en icke namngiven son.Men jag har inte lyckats reda ut det sanna förhållandet.
Beträffande de två Olof Persson har jag följande fakta. Den ene Olof var gift med Karin Lars-dotter. Detta par fick enligt födelseböckerna barnen Lars 1733, Per 1735, Karin 1737, Ingeborg 1743, Marit 1745 och Kerstin 23/7 1748. Det bör väl innebära att det är denne Olof som dör 21/2 1748. Den andre Olof som var gift med Marit Persdotter fick barnen Per 1737, Olof 1742 och Kerstin 1745. Följaktligen är det han som dör 25/1 1747. I övrigt kan nämnas att en viss Olof Persson, död 1748, figurerar i ett mål i härads-rätten just från 1748. Tyvärr är avskriften inte fullständig.
Bengt Olofsson och hans hustrus avkommor har jag inte klarat ut än så länge p g a vissa oklarheter med hans vistelse. Men jag hyser gott hopp om att lösa problemet.
hälsn
Jan-Erik
577
« skrivet: 2000-01-20, 18:14 »
Hej Peter
Tack för dina kommentarer. Jag kan nämna att finnar har funnits minst 100 år tidigare än vad som framkommer av min förfrågan. dvs i mitten av 1500-talet på olika platser i Väster- götland. Den tidigaste uppgiften är från Acklinga 1539. Då bodde där en Henrik finne. I Skälvum fanns en Påvel finne 1540 osv. Dessa finnar var dock hantverkare, landbor osv, inte svedje- finnar, de kom senare dvs under slutet av 1500- och början av 1600-talen.
Jag ser fram emot flera kontakter med finnforskare och andra.
hälsn
Jan-Erik
578
« skrivet: 2000-01-19, 17:41 »
Hej alla Österplanforskare!!
Känner någon till eller forskar om finnarna i Österplana?? Dessa finnar kom ju till Sverige i slutet av 1500-talet. De kom tydligen även till Österplana. I mantalslängden för 1672 resp 1670 under Backelyckan finns Mats finne.
I jordeboken för 1670 under Skagen finns en Erik finne.
Jag har ännu inte hunnit titta i kyrkbokföringen.
Alla svar tas taxamt emot.
hälsn
Jan-Erik
579
« skrivet: 2000-01-19, 17:36 »
Hej alla Undenäsforskare!!
Känner någon till eller forskar om finnarna i Undenäs. Dessa finnar vandrade in i mitten och slutet på 1500-talet till Sverige. De kom även till Undenäs. Några kända finnhemman är Djäknatorpet, Ekeberget, Gullebolet och Hägghemmet. Alla svar tas taxamt emot.
hälsn
Jan-Erik
580
« skrivet: 2000-01-19, 17:32 »
Hej alla Hovaforskare!!
Känner någon till eller forskar om finnarna i denna socken. Dessa finnar invandrade ju under sena 1500-talet till olika områden i Sverige. De kom även till Tiveden-området.
Några kända finnhemman: Finnerödja, Kavlebron, Kråkvattnet, Kyrkhävden, Mossebo,
Paradishult, Posseborgen m fl.
Tacksam för alla svar. Jag har bekantat mig med viss litteratur rörande området.
hälsn
Jan-Erik
581
« skrivet: 2000-01-19, 17:27 »
Hej alla Björsäterforskare!
Känner någon till hemmanen Bråten, Finnatorp och Kvarntorp?? Det lär ha funnits finnar på dessa hemman.
Bråten: Enligt mantalslängderna för 1635 och 1637 finns där en Mats finne.
Finnatorp: Här bodde Per och Beata under en följd av år 1652-1680 enligt mantals- och tiondelängder. Kan de ha varit finnar??
Kvarntorp: Här bor en Jakob med hu Valborg enligt mantalslängden 1648. Namnen är vanligen förekommande bland finnarna i Sverige under denna tid.
hälsn
Jan-Erik
582
« skrivet: 2000-01-16, 16:47 »
Hej Magnus
Roligt att någon är intresserad av bälgmakaren Nils Jansson Lundberg. Hans hustru hette väl Ingrid Svensdotter? Jag är själv sannolikt en av hans efterkommande. Min anknytning till honom leder via sonen Jan Nilsson Lundberg. Det förhåller sig så att denne Jan i sin ungdom slarvade och fick ett utomäktenskapligt barn. Enligt en anteckning i N Råda kyrkbok för 1771 fick Maria Jansdotter i Grossmossen en son Nils med Jan Nilsson från Bälgmakartorp. Sonen Nils gifter sig senare med Kerstin Olsdotter. Denna grene leder sedan vidare till undertecknad.
Har du uppgifter om varifrån Jan Nilssons föräldrar härstammar och vilka deras föräldrar är? Nils Jansson f 1718 lär vara född i Nyed. Men jag har inte hittat honom där. Tyvärr börjar kyrkböckerna lite sent i Nyed. Hans hustru Ingrid Svensdotter har jag ingen ledtråd på.
hälsn
Jan-Erik
583
« skrivet: 2000-01-10, 20:58 »
Hej Monica
Du har rätt i att det har skrivits mycket om finnen Lång Kristoffer. Hans finska släktnamn har det varit mycket diskussion om. Den inte helt obekante Albert Palmqvist ( död sedan många år) får anses vara lite av en specialist på bergslagsdelen av Värmland har antagit att släktnamnet var Honkainen. Vissa belägg i Gottlunds böcker om sina resor bland finnarna, talar för Honkainen. Andra forskare menar att han hette Havuinen. Men det senare är sannolikt fel. Det finns till dags dato inte enda belägg för det namnet. Sannolikt har Lång Kristoffer förväxlats med sin namne Kristoffer Tomasson Havuinen i Kringsberget och senare bosatt i Brunnberget. De båda hemmanen ligger i Dalby resp Ekshärad.
Forskaren Arne Östman i Stockholm har lagt ned en stor insats för att bringa klarhet i de äldsta släktleden betr Lång Kristoffer. Han har kommit fram till att Erik Kristoffersson var gift med Malin Sigfridsdotter från Ljusnarsbergs socken. Någon Kerstin Olofsdotter Kropp finns inte i hans anteckningar. Det var alltså Malin Sigfridsdotter som Erik dräpte 1667. Erik blev för övrigt själv avrättad 1667 för sin gärning. Dådet är utförligt skildrat i domboken (Färnebo härad) för år 1667. Där finns även flera av Malins syskon nämnda. Hela familjen träder fram på ett bräde. så att säga. Avslutningsvis känner jag inte till någon skriftlig skildring i övrigt av Honkainen-släkten eller mordet.
När det gäller Kropp-släkten har samma Albert Palmqvist skrivit om denna. Men materialet känner jag inte till. Det finns säkert bland hans efterlämnade papper i Värmlandsarkiv. Jag vet däremot att det var en finnsläkt. Detta framkommer av en anteckning i domboken för Älvdals härad år 1697. En viss finndräng Olof Olofsson Kropp kommer då i åtnjutande av jord på hemmanet Näsberget i norra Värmland.
Hälsn Jan-Erik
584
« skrivet: 2000-01-09, 12:57 »
Hej Marianne!
För en tid sedan lämnade jag viss information om Lars Månsson (f 1640) i Bergsäng/Bäck. Här kommer kompletterande uppgifter.
Lars M var son till Måns Larsson i N Öjenäs. Denne Måns är upptagen i mantals- och tiondelängder från 1640-talet. Han är tidigast nämnd med patronymikon i 1641års mantalslängd. Det finns ytterligare en Måns med patronymikon Jonsson/Jönsson som dyker upp under denna tid varför man bör vara lite försiktig med tolkningen. Måns Larsson var gift med Marit Olofsdotter, vilket framgår av domboken 1667. Hon ägde jord i Bergsäng vilket kan innebära att hon hade sitt ursprung därifrån. Måns och Marit hade ytterligare en känd son förutom Lars, nämligen Olof. Detta framgår av nämnda dombok. Uppgifter om dödsår mm kan jag tyvärr inte lämna.
Vem var då far till Måns Larsson? Det är möjligt att det är den Lars Månsson i N Öjenäs som är redovisad i Älvsborgs lösen för år 1616.
Vem var far till Måns hustru Marit Olofsdotter? Med tanke på att hon dels ägde jord i B och dels nämndes som kommande från B bör ju föräldrarna sannolikt finnas där. Fadern kan vara den Olof i Bergsäng som finns antecknad i tiondelängden för år 1610.
Säker kunskap om de allra äldsta generationerna kan man tyvärr aldrig få. Men det finns mycket att gräva i eftersom Bergsäng är upptaget redan i den första kända skatte- längden för Värmland, dvs 1503 års räken- skaper och Norra Öjenäs i jordeboken 1551. Beträffande det senare hemmanet kan möjligen finnas samband med Ynäs. Ett belägg i svenskt diplomatarium från 1415 talar om ett Öghenes.
hälsn
Jan-Erik
585
« skrivet: 1999-12-06, 22:48 »
Hej igen Marianne!!
Jag ska försöka svar på dina frågor i tur och ordning:
1) Lars Månsson var gift två gånger. Det första äktenskapet ingicks med Elin Håkansdotter. Uppgiften om hustrun kommer från domboken för 1688. Det är inte känt när giftermålet skedde. Hon levde enligt domboken 1670 men var död före 1688 eftersom vigselnotisen för det andra giftermålet inte finns med i vigselboken. Elin kan kanske vara från Bergsäng. Det finns en Håkan Halvardsson där under tiden 1640-1654. I det andra äktenskapet var Lars gift med Ingeborg Persdotter. Detta framgår av domboken för 1697. Ingeborg ägde jord i Berga, vilket kan tyda på att hon har sin härstamning därifrån. Ingeborg hade sannolikt en syster som hette Kerstin.
2) Jönsgården känner jag inte till tyvärr.
3) Domböckerna är utomordentligt rika källor att ösa ur. De kan ge anor flera generationer tillbaka i tiden, dvs före kyrkböckernas och mantalslängdernas tid. En positiv sak är att i domboken träder kvinnorna fram. De som annars kan vara ganska anonyma för senare tiders forskare. Det tar självfallet tid att sätta sig in i domboken beroende på språket, de juridiska termerna mm. Jag började med de äldsta och gick framåt i tiden till omkring 1735. Så småningom lär man sig ganska bra att tyda handstilar och annat. Jag har hållit på med Älvdals härads domböcker i nästan 10 år nu. De första domböckerna finns från tiden kring år 1600.
hälsn
Jan-Erik
586
« skrivet: 1999-12-05, 18:17 »
Hej Marianne!!
Några kommentarer till ditt inlägg den 2 dec.
Det finns i Ekshärad under 1600-talet ett antal finnhemman. Nain och Brunnberg upptogs före mitten av 1600-talet ursprungligen av finnar. Solberg köptes av finnar i mitten på 1600-talet. Det har dessutom bott finnar i en del torp i socknen såsom Flåsjön, Grytsjöfjäll, Knappåsen och Lövåna. Laggåsens äldre historia är höljd i dunkel. Men finnar dyker upp på torpet någon gång mellan 1640 och 1650. Såvitt jag vet finns ingen översättning av vilka som är finnar på svenskhemmanen eller tvärtom för den delen.
Klarläggandet av familjer i Bäck resp Bergsäng är inte helt lätt i äldre tid. Jag har följt dessa bosättningar till mitten av 1500-talet liksom de flesta andra hemman i Ekshärad. Bäck förekommer ytterst sällan som egen ort och redovisas därför som regel under Bergsäng. Men det finns problem eftersom det finns flera Lars och Måns på de båda orterna. Den Lars Månsson som Du frågar efter bodde en tid i N Öjenäs. Han var gift minst två gånger. Detta framgår av domböckerna som jag har gått igenom för Ekshärad fram till 1720-talet. Den första hustrun hette Elin Håkansdotter. I detta första äktenskap föddes i varje fall Håkan, Jöns och Marit. I det andra äktenskapet fick han i varje fall sonen Per. Sigrid, Dordi, Olof och Ingeborg kan ju också vara hans barn. Men jag har inga belägg för detta.
hälsn
Jan-Erik
587
« skrivet: 1999-11-21, 11:50 »
Är det någon som forskar om finnarna i Karlskoga? Källorna är ju inte särskilt uttömmande beträffande nationaliteten.
I ett inlägg den 18 november nämns Tomas, Jakob och Pål. Detta är namn som ofta innehas av finnar.
Det är för övrigt inte skrivet särskilt mycket om finnarna i denna del av Sverige. Standardverken känner jag till.
588
« skrivet: 1999-11-14, 12:38 »
Hej Björn!
Du har några frågor kring personer i Nain. Av Valter Bergs bok Den svarta piskan framgår förnämliga släkttabeller. Häri kan läsas att Sara Henriksdotter f 1687 var gift med Daniel Henriksson f 1692 i Näsberget i norra Värmland Hans släktnamn är sannolikt Kukkoinen. Enda källa till detta antagande är Gottlund som anger det i sin bok från 1817.
En titt i husförhörslängden för Ekshärad från 1750- ger att bl a barnen Henrik, Jöns, Olof och Per finns hos föräldrarna Daniel Henriksson och Sara Henriksdotter. Även dottern Lisbet uppehåller sig i detta hushåll.
Enligt Berg flyttar senare Kerstin till Näsberget.
589
« skrivet: 1999-11-12, 19:52 »
Hej Sofia och Henrik!
Jag vill gärna fästa er uppmärksamhet på två utomordentliga serier av skattelängder. För tiden före 1630 finns landskapshandlingarna. De innehåller jordeböcker, tiondelängder mm. De är oftast mikrofilmade. Från 1630-talet finns de s k länsräkenskaperna. Dessa är mycket innehållsrika. Här finns längder av alla de slag t ex tiondelängder, lagmanslängder, förmögenhetslängder, kontributionslängder mm. Ni kan läsa mer om dessa länsräkenskaper i släktforskarförbundets årsbok 1994. Dessa längder är tyvärr inte filmade utan måste läsas i original på riksarkivet. Men de har berett mig mycken glädje.
590
« skrivet: 1999-11-06, 13:43 »
Hej Marcus!!
Du frågar i ett inlägg om en Jon i Skoga och om han finns i äldre räkenskaper. I 1503 års räkenskaper finns såväl Norra Skoga som Södra Skoga men inga personnamn. I Botvid Larssons räkenskaper för 1530-1535 finns inte vare sig N eller S Skoga omnämnda. I jordeboken för 1540 finns Haluol i S Skoga och Lasse i N Skoga.
Landskapshandlingarna för Värmland börjar någonstans kring 1564. I tiondelängden för detta år upptas en Jon i S Skoga. Däremot kan jag inte tolka namnet för N Skoga. I tiondelängden för 1566 står dock Jon för N Skoga och Jöns för S Skoga. Sedan följer ett hopp till tiondelängden för 1573. Där har jag antecknat Anders, Håkan och Måns för S Skoga och Jöns, Erik och Torbjörn för N Skoga. Dessa senare namn återkommer därefter i de olika längderna. Jag har inte klarlagt släktsamband mellan dessa nämnda personer
591
« skrivet: 1999-11-05, 17:31 »
Hej Elisabeth och alla andra
Lång Kristoffers släktnamn är inte på något sätt säkerställt. Jag har gått igenom de flesta kamerala längder samt domböcker för berört område. Inte någonstans finns något belägg för Havuinen.
Flera forskare misstänker däremot att Lång Kristoffer kan ha blivit hopblandad med Kristoffer Tomasson Havuinen i Kringsberget.
Det finns forskare som anser att släktnamnet möjligen kan vara Honkainen. På några ställen i Gottlunds dagbok från 1817 finns nämligen uppgifter om flera Honkainen. Om man går bakåt rörande dessa personer kommer man i dessa fall fram till ett par söner till Lång Kristoffer.
|
Visa inlägg
Cookie policy